549300W9JLPW15XIFM52 2023-01-01 2023-12-31 549300W9JLPW15XIFM52 2022-01-01 2022-12-31 549300W9JLPW15XIFM52 2021-01-01 2021-12-31 549300W9JLPW15XIFM52 2022-12-31 549300W9JLPW15XIFM52 2023-12-31 549300W9JLPW15XIFM52 2021-12-31 549300W9JLPW15XIFM52 2020-12-31 549300W9JLPW15XIFM52 2021-01-01 2021-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-01-01 2021-12-31 ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-01-01 2021-12-31 ifrs-full:OtherReservesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-01-01 2021-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-01-01 2021-12-31 ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-01-01 2021-12-31 ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:OtherReservesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:OtherReservesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2020-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2020-12-31 ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2020-12-31 ifrs-full:OtherReservesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2020-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2020-12-31 ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember 549300W9JLPW15XIFM52 2020-12-31 ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-12-31 ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-12-31 ifrs-full:OtherReservesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-12-31 ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-12-31 ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-12-31 ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-12-31 ifrs-full:OtherReservesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-12-31 ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-12-31 ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-12-31 ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-12-31 ifrs-full:OtherReservesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-12-31 ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-12-31 ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember iso4217:SEK xbrli:shares iso4217:SEK xbrli:shares
Ericsson
Årsredovisning
2023
ericsson.com
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Finansiell rapport
Bolagsstyrningsrapport
Innehåll
Detta är Ericsson
1
Kommentar från vd
2
Affärsstrategi
5
Brev från styrelseordförande
14
Förvaltningsberättelse
16
Koncernens finansiella rapporter och noter
32
Moderbolagets finansiella rapporter och noter
86
Riskfaktorer
105
Revisionsberättelse
120
Femårsöversikt
126
Alternativa nyckeltal
128
Ericssonaktien
133
Inledning och viktiga uppdateringar
avseende styrning under 2023
2
Regelverk
3
Bolagsstyrningsstruktur och kärnvärden
3
Etik och regelefterlevnad
5
Riskhantering
6
Bolagsstämmor
8
Valberedningen
8
Styrelsen
9
Styrelsens kommittéer
11
Ersättning till styrelsens ledamöter
13
Styrelseledamöter
14
Ledning
18
Cybersäkerhet
19
Medlemmar i koncernledningen (Executive Team)
20
Revisor
25
Interna kontrollsystem för finansiell rapportering
25
Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten
28
Inledning
1
Strategi och mål
2
2023 i korthet
4
Miljö
4
Sociala faktorer
6
Styrning
8
Noter till Rapport –
Hållbarhet och ansvarsfullt företagande
10
Miljö
11
Sociala faktorer
25
Styrning
37
Övriga
46
Bestyrkanderapport
50
Ordlista
51
Ersättningsrapport
Ericsson Årsredovisning 2023
Vår årsredovisning består av fyra delar som publiceras som en samlad PDF-fil. De fyra delarna kan också laddas ned separat:
Finansiell rapport, inklusive Förvaltningsberättelse samt bokslut och noter
Bolagsstyrningsrapport
Ersättningsrapport
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Ericssons årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 16–119 i den Finansiella rapporten och rapporteras av Deloitte i
revisionsberättelsen. Bolagsstyrningsrapport, Ersättningsrapport och Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande har också
granskats av Deloitte. Bolaget presenterar också en årsredovisning enligt Form 20-F som lämnas in till U.S. Securities and Exchange
Commission (SEC). Alla delar av den juridiska årsredovisningen är tillgängliga på Ericssons webbplats.
Redogörelse från ordföranden i
Kompensationskommittén
1
Inledning
2
Ersättningar 2023
 
i korthet
3
Total ersättning till vd och koncernchef samt
till vice verkställande direktör
5
Rörlig ersättning
6
Jämförande information om ändringar i
ersättningen och Bolagets resultat
11
Finansiell
rapport
Årsredovisning 2023
Finansiell
rapport
Bolags-
styrnings-
rapport
Ersättnings-
rapport
Rapport –
Hållbarhet och
ansvarsfullt
företagande
Ingår i
Ericsson
Årsredovisning
2023
ericsson.com
Innehåll
Finansiell rapport 2023
Detta är Ericsson
1
Kommentar från vd
2
Affärsstrategi – Skapa långsiktigt värde
5
Brev från styrelseordförande
14
Förvaltningsberättelse
16
Styrelsens försäkran
31
Koncernens finansiella rapporter
32
Noter till koncernens finansiella rapporter
39
Moderbolagets finansiella rapporter
86
Noter till Moderbolagets finansiella rapporter
92
Riskfaktorer
105
Revisionsberättelse
120
Framtidsriktade uttalanden
124
Femårsöversikt – Finansiell information
126
Femårsöversikt – Icke-finansiell information
127
Alternativa nyckeltal
128
Ericssonaktien
133
Aktieägarinformation
137
Finansiella begrepp
138
Ordlista
139
Vi genomför en strategi för att nå högre
tillväxt och göra Ericsson till ett mer lönsamt
bolag. Vi gör detta genom att utnyttja vårt
ledarskap inom mobilnät, expandera till
företagsmarknaden, samt driva en bestående
kulturomvandling.
Vår breda portfölj täcker följande områden:
Networks, Cloud Software and Services,
Enterprise Wireless Solutions, Global
Communications Platform samt licensiering
av immateriella rättigheter (IPR). Genom att
utveckla nät med hög prestanda, banbrytande
teknik och tjänster som är enkla att införa,
använda, och skala upp, frigör vi det fulla
värde som kommunikation skapar och gör våra
kunder framgångsrika i en helt uppkopplad
värd – en värld där obegränsad kommunika-
tion förbättrar liv, omdefinierar verksamheter
och banar väg för en hållbar framtid.
Våra lösningar för leverantörer av kom-
munikationstjänster säljs och distribueras
inom fem geografiska marknadsområden:
Nordamerika, Europa och Latinamerika,
Mellanöstern och Afrika, Sydostasien,
Oceanien och Indien samt Nordostasien.
Bolaget har närmare 100 000 anställda,
kunder i mer än 180 länder och huvudkontor
i Stockholm. Bolagets aktie är noterad på
Nasdaq Stockholm och Bolagets American
Depositary Shares (ADS) handlas på Nasdaq
New York.
Detta är Ericsson
Ericsson är en ledande leverantör av lösningar för mobil uppkoppling till telekomoperatörer och
företagskunder i olika branscher. Tillsammans med våra kunder och partners i ekosystemet, leder vi
nästa våg av digitalisering i samhället. Vi tillhandahåller programmerbara
och differentierade nät med
höga prestanda och gör avancerad nätfunktionalitet tillgänglig för utvecklare runtom i världen. Genom
världsledande forskning driver vi nya standarder, och bidrar till utvecklingen av nästa generations
infrastruktur, mjukvara och tjänster för mobilkommunikation.
Syfte
Att skapa kommunikation
som möjliggör det vi ännu
inte kan föreställa oss.
Vision
En värld där obegränsad
kommunikation förbättrar
liv, omdefinierar verksam-
heter och banar väg för en
hållbar framtid.
Kärnvärden
Professionalism, respekt, uthållighet och integritet i centrum för allt vi gör.
Kultur
En företagskultur med etik
och integritet som gör oss
till ett starkare och ännu
mer motståndskraftigt
bolag.
Hållbarhet
Hållbarhet och ansvarsfullt
företagande för att driva
verksamhetsomvandling
och skapa värde för
intressenterna
Finansiell rapport 2023
1
Mobilnät kommer att driva
framtida värdeskapande
Vår ambition är att leda i en öppen värld. Vi fortsätter att fokusera på våra tre nyckel-
prioriteter: stärka vårt ledarskap inom mobilnät, få vår verksamhet på företagsmarknaden
att växa och driva omvandling av vår företagskultur. Vårt resultat under 2023 vittnar om
styrkan i vårt team, vår strategi och vår exekveringsförmåga. Ericsson är bra positionerad
för att skapa värde från nästa våg av digitalisering.
2023 navigerade vi en svår marknad för
mobilnät som karakteriserades av negativ
volymutveckling och en aldrig tidigare skådad
avmattning på den nordamerikanska markna-
den. Parallellt såg vi en dramatisk förändring
av affärsmixen, med snabb tillväxt i Indien.
Trots dessa utmaningar avslutade vi 2023
med en EBITA
1)
på SEK 21,4 miljarder och
bruttomarginal
1)
på nära 40 % – ett bevis på
vår ökade motståndskraft.
Mobilnät är grundläggande i samhället –
från fundamentala kommunikationsbehov till
att driva avancerad digitalisering av industrier
– och visar fortsatt hög trafiktillväxt i näten.
Många operatörer kämpar dock med avkast-
ningen på sina investeringar och behöver nya
intäktsflöden för att kunna investera mer i sina
nät. Vi arbetar med att förändra branschen
genom att omvandla nätet till en innovations-
plattform och utnyttja mobil uppkoppling inom
nya områden. Vår strategi syftar till att för-
ändra hur nät används och genererar intäkter.
Även om vi inte når toppnivåerna från
2022, förväntar vi oss att mobilnätsmarkna-
den återhämtar sig från dagens låga nivåer
baserat på den snabba tillväxten av data-
trafik. Vi kan dock inte förutspå tidpunkten,
eftersom investeringstakten bestäms av kun-
derna. Tills återhämtningen kommer, förblir
vi laserskarpt fokuserade på det som ligger
inom vår kontroll, såsom investeringar i teknik-
ledarskap och våra kostnader. Detta gör att
vi är väl positionerade för att fullt ut dra
 
nytta
av vår operativa hävstång när marknaden
återhämtar sig.
Vår vision av branschen
När konsumenterna digitaliserades under
det senaste decenniet var ’best-effort’-
uppkoppling, via 4G och WiFi, tillräckligt. Men
för att digitalisera företag och hela samhället
är best-effort-kvalitet inte längre tillräckligt.
Det som behövs nu är högre hastighet, större
kapacitet, minskad svarstid och förbättrad
tjänstekvalitet. 5G har designats med dessa
funktionaliteter och är betydligt kraftfullare än
tidigare generationer.
Under de kommande 5–10 åren kommer
vi att se en acceleration av trender såsom
övergång till förnybara energikällor och ökad
automation med hjälp av molnet och AI.
Flexibiliteten i mobiluppkoppling är grund-
läggande. Denna framtid kommer att kräva
allmänt förekommande differentierade
mobilnät med höga prestanda, i kombination
med nya sätt att komma åt och använda
avancerad nätfunktionalitet.
Molnbaserad arkitektur är ett huvudkrav för
att leverera programmerbara, differentierade
nät med höga prestanda. Genom horisontell
nätarkitektur kan operatörer prioritera
investeringar i olika delar av sina nät vid olika
tidpunkter. Dessutom kan de sänka sin totala
ägandekostnad (TCO), med hjälp av automa-
tisering och AI, samtidigt som det öppnar upp
nya sätt att generera intäkter från näten.
1)
Exklusive omstruktureringskostnader.
Finansiell rapport 2023
2
Kommentar från vd
Vår industrivision bygger på öppna,
programmerbara nät med nätfunktionalitet
som exponeras via nät-API:er och utnyttjas
av ett ekosystem av utvecklare – vilket driver
snabb innovation och tillväxt.
Genomförande av strategin
Att förverkliga denna vision börjar med vår
strategi att stärka vårt ledarskap inom mobil-
nät, expandera på företagsmarknaden och
omvandla vår företagskultur. Teknikledarskap
är en hörnsten i vår strategi. Det är nödvändigt
för vår konkurrenskraft, men också för att
generera attraktiva bruttomarginaler.
Inom mobilnät är vår ambition att till-
handahålla branschens bästa nät, med bäst
prestanda och lägsta totala ägandekostnad.
Under 2023 stärkte vi vår RAN-portfölj med
ett nytt utbud av radioenheter som är mer
än 20 % mer energieffektiva än jämförbara
produkter. Vi ökade också våra investeringar
i
 
nätautomation genom AI.
Vår ledande teknik gör det möjligt för
våra kunder att bygga programmerbara,
differentierade nät med höga prestanda
samtidigt som de leder övergången till öppna,
molnbaserade nät. Dessa typer av nät ger
våra kunder möjlighet att skapa intäkter från
nätet på nya sätt, genom nät-API:er, network
slicing och avancerade laddningsplattformar.
Vi har redan en kommersiellt tillgänglig Cloud
RAN-portfölj och är en av de ledande bidrags-
lämnarna till en öppen standard. Vi har fak-
tiskt redan levererat cirka 1 miljon radienheter
som är förberedda för öppen standard.
Ett ytterligare bevis kom i slutet av 2023,
när vi tecknade ett branschomvandlande
5-årsavtal med AT&T för att modernisera och
omvandla deras nät till ett programmerbart,
öppet nät. Med detta kontrakt kan AT&T sänka
sina kostnader för lösningar som inte gene-
rerar intäkter, vilket skapar värde både för vår
kund och för oss.
Inom Cloud Software and Services vände
vi utvecklingen och nådde vårt mål genom att
leverera en EBITA
1)
på SEK 1,7 miljarder för
helåret genom en fantastisk insats av teamet.
Men vi är inte nöjda. Vi kommer att fortsätta
att öka den kommersiella disciplinen, automa-
tion och leveranseffektivitet, med fokus på
långsiktig lönsamhet.
Vår patent- och licensieringsverksamhet
är en annan viktig del i vår strategi. Vi har
fler än 60 000 beviljade patent som hjälper
oss att stärka vår ledande position inom 5G.
Vi är övertygade om att patent- och licens-
intäkterna kommer att öka, genom ytterligare
avtal och genom att expandera till ytterligare
licensområden. Under 2023 skrev vi på viktiga
licensavtal, och vi kommer att fortsätta opti-
mera portföljens värde.
Expansion på företagsmarknaden
Vår expansion inom företagsmarknaden byg-
ger på att skapa nya användningsområden för
mobilteknik samt nya intäktskällor för opera-
törer. Enkelt uttryckt är vår ambition att utöka
telekommarknaden bortom konsumenter,
genom att vända oss till företag och utveck-
lare genom två distinkta tillvägagångssätt.
För det första tillhandahåller vi trådlösa
lösningar till företag. Detta innefattar
Cradlepoints erbjudande, som tillhandahåller
säker och tillförlitlig 4G- och 5G-anslutning
till fordon och industrimiljöer tillsammans
med Private Networks, som baseras på vår
starka radioportfölj. Vi fortsätter att investera
i en marknadskanal för företagsmarknaden
samtidigt som vi breddar portföljen. 2023
förvärvade vi Ericom, vilket utökar vårt
erbjudande inom nolltillit och molnbaserade
säkerhetslösningar.
För det andra påskyndar vi digitaliseringen
på företagsmarknaden genom att skapa ett
ekosystem för att exponera, använda och
generera intäkter från avancerade nätfunk-
tioner genom nät-API:er. Därför förvärvade
vi Vonage, som ger oss tillgång till platt-
formstekniken och ett stort antal utvecklare.
Utvecklare är en växande användargrupp av
nätresurser, och är nödvändiga för att driva på
utvecklingen av nya applikationer som utnytt-
jar nätens avancerade funktionalitet. Genom
nät-API:er gör vi avancerad nätfunktionalitet
tillgänglig för utvecklare.
Historiskt har ekosystemet av utvecklare
fått begränsad uppmärksamhet från telekom-
branschen, men i vår vision spelar utvecklare
en central roll i hur näten används i framtiden.
Därför är de en ny målgrupp för oss.
2023 tog vi ett viktigt steg genom att
lansera Global Network Platform
tillsammans
med Deutsche Telecom – vilket var världens
första kommersialisering av nät-API:er. Denna
plattform gör det enkelt attexponera, använda
och betala för avancerade nätfunktioner,
till exempel platstjänster och enhetsstatus.
Nät-API:er, och deras potential för branschen,
är något vi just nu diskuterar med våra
operatörskunder.
Genom differentierade nät med höga
prestanda och öppna nät-API:er omdefinierar
vi hur nätfunktioner används och hur bran-
schen kan skapa och leverera värde. Detta är
det första steget mot att skapa en nätverks-
effekt av exponentiell tillväxt och innovation,
vilket kommer att driva ytterligare användning
av nätet och skapa ett behov av större inves-
teringar i nätverken. Med en nätverkseffekt
ökar värdet på hela plattformen med varje ny
operatör, utvecklare eller API.
Att leda med integritet
För att vara branschledande räcker det inte
med marknads- och teknikledarskap – vi
måste också driva vår verksamhet på ett
ansvarsfullt sätt, och vara en etisk, social och
miljömässig ledare. Vi är fast beslutna om att
fortsätta vår kulturomvandling, och vi fortsät-
ter att implementera strikta kontroller samt
förbättrad styrning, etik och regelefterlevnad i
hela bolaget, med motsvarande förbättringar
av våra riskhanteringsmetoder.
Även om vi är ett mycket annorlunda
bolag
 
idag jämfört med för bara några år
sedan fortsätter vårt arbete med att bygga
en kultur av integritet och regelefterlevnad.
Vår ambition är att skydda Ericsson och våra
tillgångar, och att skapa en starkare och
förbättrad verksamhet. Vi är övertygade om
att fokus på etik och integritet leder till bättre
beslut – och är därmed är detta fokus en
konkurrensfördel.
Vi har fortsatt att stärka och förbättra vårt
program inom etik och regelefterlevnad, och
att bädda in integritet i vårt sätt att arbeta.
Vi förbereder oss nu för att tillsynen, enligt
överenskommelsen med United States
Department of Justice (DOJ), och samarbetet
med den oberoende observatören av regel-
efterlevnad, avslutas i juni.
En viktig del i arbetet med att stärka
vår kultur är att bygga meritbaserade hög-
presterande och inkluderande team. Även om
vår bransch lider av brister i könsfördelningen
var det uppmuntrande att se att andelen
kvinnor som anställdes på Ericsson ökade
under 2023. För att nå vår ambition och vara
en av de bästa arbetsplatserna kommer vi att
1)
Exklusive omstruktureringskostnader.
Finansiell rapport 2023
3
Kommentar från vd
fortsätta att förbättra vår kompetensförsörj-
ning och samtidigt investera i framtida kritiska
färdigheter.
Att driva vår verksamhet på ett ansvarsfullt
sätt innefattar även vår strävan att ha noll
dödsolyckor och förlorade arbetsdagar till
2025. Dock var inte utfallet 2023 tillräckligt
bra och vi måste öka våra insatser.
Ericsson har också som ambition att nå
nettonollutsläpp över hela värdekedjan till
2040. Det största bidraget till att nå detta mål
är att leverera en energieffektiv portfölj som
hjälper till att bryta trenden av ökad energi-
användning i mobila nät, och därmed minska
kundernas energianvändning, energikost-
nader och koldioxidutsläpp.
Affärsresultat
Som förväntat var 2023 ett skakigt år för
mobilnätsmarknaden. Koncernens försälj-
ning minskade med
-
3 % jämfört med
föregående år till SEK 263,4 miljarder.
Försäljningen minskade organiskt
1)
med
-
10
 
%. Bruttomarginalen, exklusive omstruk-
tureringskostnader, var 39,6
 
%, och fritt
kassaflöde före M&A var SEK
 
–1,1 miljarder
på grund av en ändrad affärsmix mot stora
utbyggnadsprojekt där tiden mellan order och
kassa är längre.
Under 2023 redovisade vi en nedskrivning,
som inte påverkade kassan, om SEK 32 mil-
jarder hänförlig till förvärvet av Vonage – en
konsekvens av makroekonomisk motvind,
inklusive högre räntor och förändrade efter-
frågetrender. Dessa trender har också haft en
betydande påverkan på börsvärdet för bolag
jämförbara med Vonage. Detta förändrar
dock inte vår strategi på företagsmarknaden
eller den positiva potential som vi ser i Global
Network Platform.
I rådande marknadssituation har vi ett
laserskarpt fokus på att hantera det som ligger
inom vår kontroll, till exempel kostnader. Vi
började minska kostnaderna redan under
2022, och till slutet av 2023 har vi realiserat
kostnadsminskningar på SEK 12 miljarder på
årsbasis – i linje med vårt mål. Vi förväntar oss
att fortsätta minska kostnaderna under 2024.
Vi blickar framåt
Under 2023 såg världen förnyade konflikter
i flera regioner, ofta med fruktansvärda
kostnader i människoliv. Ökade geopolitiska
spänningar har en betydande påverkan på
den globala affärsmiljön. Vår första prioritet
är alltid våra medarbetares säkerhet och
välbefinnande, men även att bygga upp mot-
ståndskraft för att på ett effektivt sätt hantera
dessa ökade spänningar.
Telekommarknaden hade fortsatta
utmaningar under 2023, och vi förväntar oss
ytterligare volymminskningar. Vi fokuserar på
att hantera det som ligger inom vår kontroll,
och driver oupphörligt operativ effektivitet,
samtidigt som vi bibehåller investeringar som
är kritiska för vår framtida konkurrenskraft.
På kort sikt pressar dessa investeringar vår
lönsamhet, men de positionerar oss även för
den dag då marknaden återhämtar sig. Vårt
historiska kontrakt med AT&T, börjar bidra
andra halvåret 2024.
Som vi har sett under tidigare avmatt-
ningar, förväntar vi oss att marknaden vid
någon tidpunkt återhämtar sig. Den huvud-
sakliga drivkraften bakom återhämtningen
är den fortsatt höga tillväxttakten inom
mobildata. Ökande datatrafik kommer inte av
sig själv att skapa tillväxt på mobilnätsmark-
naden. Istället kommer tillväxten att drivas
av nya användningsområden och nya möjlig-
heter att skapa intäkter. Det kommer att
 
ta tid
innan dessa bidrar meningsfullt.
Vår strategi för att ta vara på de nya
möjligheterna bygger på vår djupa expertis
inom telekomnät. Vi är övertygade om att
utökat ledarskap inom mobilnät, att expan-
dera till företagsmarknaden och att driva en
förändring av kulturen med etik och integritet
i hjärtat av varje beslut kommer att göra det
möjligt för oss skapa betydande framtida
värde för alla intressenter.
AI och automatisering är fortsatt viktiga
investeringsområden för oss. Vi började
investera i AI för över ett decennium sedan
och under de närmaste 2–3 åren kommer AI
att i allt högre grad bli en del av våra lösningar.
Vi utvecklade nyligen vårt eget ramverk för
generativ AI, som utnyttjar stora språkmodel-
ler (Large Language Models, LLM) som är
finjusterade och optimerade för telekom.
AI
 
formar också hur vi driver vårt bolag och
vi
 
kommer att fortsätta utnyttja denna teknik
för intern produktivitet.
Genom ett starkt genomförande av strate-
gin har vi baserat på FoU-ledarskap stärkt vår
konkurrensposition. Vårt mål är att i framtiden
göra Ericsson till ett mer lönsamt bolag genom
att fånga upp nästa stora våg av nätinnovation
med en betydande plattformsverksamhet. Vi
står fast vid våra långsiktiga mål på 15–18
 
%
EBITA
2)
och 9–12 % fritt kassaflöde när mark-
naden återhämtar sig.
Vi driver ett paradigmskifte, där nät med
höga prestanda och differentierade modeller
står i centrum av den digitala framtiden. Det
här är ett tillfälle som bara kommer en gång
att skapa långvarigt värde och driva positiv
förändring både i vår bransch och i samhället i
stort. De pågående diskussionerna med part-
ners i hela ekosystemet stärker vår övertygelse
om att vi slagit in på rätt väg.
Jag vill uttrycka min djupa tacksamhet till
hela teamet för deras hårda arbete och uthål-
lighet. Deras enträgna arbete och orubbliga
engagemang har möjliggjort resultaten under
det år som gått.
Tillsammans kommer vi att forma
framtiden genom att leda nästa våg av
nätinnovation.
Börje Ekholm
Vd och koncernchef
1)
Försäljning justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter .
2)
Exklusive omstruktureringskostnader.
Finansiell rapport 2023
4
Kommentar från vd
Digitalisering och samhället
Under de senaste tre decennierna har mobil-
anslutning förändrat vår värld i grunden och drivit
avancerad digitalisering av olika branscher och
samhället i stort. Med 8,6 miljarder mobilabon-
nemang har vi idag stort sett heltäckande anslut-
ning globalt. Och under de senaste 30 åren har
datahastigheterna ökat snabbare än Moores Lag.
Under denna tid gav 4G-näten upphov till
appekonomin och ett digitaliserat konsumentliv.
Idag är digitalisering ett nyckelverktyg för att
lösa en del av samhällets största utmaningar, till
exempel klimatkrisen och social inkludering. Men
för att ta nästa steg i digitaliseringen kommer
det inte att räcka med konsumenternas ’best
effort’-uppkoppling. Det som behövs är högre
hastigheter, minskad fördröjning och förbättrad
tjänstekvalitet för att nå fullständig digitalisering
både inom företag och i offentlig sektor. Att
uppfylla dessa krav kommer att kräva nät med
högre prestanda som är betydligt mer kraftfulla
än tidigare generationer.
Strategi
Skapa långsiktigt värde
Genom vår affärsstrategi strävar vi efter att placera differentierade, programmerbara
nät med höga prestanda i centrum av nästa digitaliseringsvåg. Vi gör detta genom att
utöka vårt ledarskap inom mobilnät och en fokuserad expansion till företagsmarknaden.
Dessutom omformar vi branschen genom att skapa en Global Network Platform – där
vi utnyttjar innovationskraften i 5G i nära samarbete med utvecklare, leverantörer av
kommunikationstjänster och partners i hela ekosystemet.
Möjliggöra en framtid med högprestandanät
Under de närmaste 5–10 åren kommer vi att
se hur stora trender accelererar, som energi-
övergång, den gröna omställningen, motstånds-
kraftiga leverantörskedjor och industriell auto-
mation för ökad effektivitet och produktivitet.
Dessa trender kommer dock inte att nå sin fulla
potential om de inte utnyttjar en värld baserad på
mobilteknik med AI och molnbaserade lösningar.
Mobil infrastruktur, driven av molnet och
AI-automatisering, är den möjliggörande
tekniken, men utan mobil uppkoppling kan AI
och molnet inte användas i stor skala. En värld
baserad på mobilteknik kräver allomfattande
differentierade, programmerbara nät med
höga prestanda, med kapacitet som exempel-
vis högre hastigheter, begränsad fördröjning,
platstjänster och autentisering – som alltid
går att nå och som är lätta att komma åt för ett
brett ekosystem av företag och utvecklare.
Öppna nätverksgränssnitt, eller nät-API:er
(Application Programming Interfaces) som de
kallas, ger utvecklare enkel tillgång till avan-
cerade nätfunktioner. Genom att kombinera
dessa med programmerbara nät med höga
prestanda, blir det möjligt att tillfredsställa
mycket mer krävande nya användnings-
områden såsom:
Tjänstekvalitet (QoS) och tidsbunden
fördröjning
för samverkan i realtid via
molnet, inklusive digitala tvillingar och
utökad verklighet (XR)
Förbättrad täckning inomhus och utom-
hus
för autonoma fordon för industribruk
Avancerade platstjänster och positione-
ring
för drönare och 3D-kartläggning
Förbättrad
säkerhet
och
autentisering
Ericsson ompositionerar branschen genom
att omdefiniera hur människor kan få tillgång
till och använda nätkapacitet, samt hur man
kan skapa intäkter från näten. Vi förväntar oss
att kombinationen av programmerbara nät
med höga prestanda, med nät-API:er och ett
ekosystem av utvecklare, kommer att skapa
en nätverkseffekt med påskyndad tillväxt och
innovation.
En nätverkseffekt tar fart med skapandet
av nät-API:er som görs brett tillgängliga på
en global plattform. När allt fler utvecklare
går med i plattformen och skapar nya tillämp-
ningar, ökar trafiken på nätet, vilket genererar
mer intäkter för operatörerna. Detta leder i
sin tur till ytterligare nätverksinvesteringar,
vilket accelererar cykeln och ökar plattformens
värde med varje ny utvecklare, företag och
operatör som går med.
Vi är i en god position för att skapa
denna framtida potential tack vare vår
affärsstrategi som fokuserar på att realisera
långsiktigt affärsvärde genom ledarskap inom
mobilnät och en fokuserad expansion inom
företagsmarknaden.
Finansiell rapport 2023
5
Affärsstrategi
Marknadssituationen
Historiskt har RAN-marknaden varit i
huvudsak oförändrad över tid, men med
cykler. Vi är för närvarande i den lägre
änden av den senaste investeringsfasen.
Över tid förväntar vi oss dock att mark-
naden normaliseras, där ökande trafik är
den huvudsakliga underliggande driv-
kraften för investeringar i mobilnät.
Under 2023 var marknaden för mobil-
infrastruktur fortsatt skakig med stora
kontraster mellan den minskade mark-
naden i Nordamerika och den betydande
tillväxten i Indien – där 5G-utbyggnaden
skedde i rekordfart.
Under året ökade antalet 5G-abonne-
mang till 1,6 miljarder, vilket gör 5G till
den mobilgeneration som växt snabbast.
Antalet 5G-abonnemang utgör redan 19
 
%
av alla mobilabonnemang. I slutet av 2023
användes Ericssons teknik i 158 av de cirka
300 5G-nät som var i drift globalt.
På medellång sikt, 2025–2026, kommer
marknaden för mobilinfrastruktur att se
måttlig tillväxt utanför Kina. Intäkterna
för operatörerna kommer att förbli förut-
sägbara i och med att kunderna ökar sin
användning av mobilenheter och priori-
terar telekommunikationstjänster som ett
grundläggande behov. Mobildatatrafiken
kommer att fortsätta växa med en uppskat-
tad årstakt på 22 % till 2029. 5G förväntas
växa med en årstakt på 50 % under samma
period. Cirka 50 % av all mobiltrafik utanför
Kina sker över nät som tillhandahållits
av
 
Ericsson.
Vi är i den tidiga fasen i 5G-cykeln och vi
förväntar oss att migrationen till fristående
5G fortsätter för att tekniken ska leva upp
till sin fulla potential. Dessutom väntar cirka
70 % av alla LTE-noder globalt fortfarande
på att uppdateras till mellanbands-5G.
5G genererar även nya användningsom-
råden som kommer att driva framtida trafik.
Exempel på detta är bland annat Fixed
Wireless Access (FWA) – med betydande
tillväxt – och verksamhetskritiska nät
som driver nya användningsfall för allmän
säkerhet, spårvägar och infrastrukturtjäns-
ter. Andra kommande tillväxtområden är
bland annat 5G inomhus, för satelliter och
för flyg. I vissa länder som kommit långt
med 5G ger en kombination av nät med
höga prestanda och molntjänster säker och
kostnadseffektiv infrastruktur för IT och
kommunikationer för företag.
Finansiell rapport 2023
6
Affärsstrategi
Tillgodose slutanvändarnas behov
Att skapa värde genom vår strategi är nära länkat till vårt åtagande
att uppfylla de skilda behoven hos konsumenter, företag och
utvecklare.
För konsumenter betyder detta att uppfylla deras behov av en
oöverträffad upplevelse med sömlös uppkoppling och kommunika-
tionstjänster med hög kvalitet. Företag kräver tillförlitliga och lätt-
använda lösningar för att konsekvent kunna förbättra sin verksamhet,
driva innovation på ett flexibelt och hållbart sätt samt förbättra
samverkan med kunder och anställda. Och utvecklare, som siktar
på att skapa nya tillämpningar för företag och konsumenter, kräver
enkel åtkomst till globalt tillgängliga avancerade nätfunktioner så att
de kan skapa innovativa nya användningsområden. Vår strävan att
uppfylla dessa behov är en hörnsten i vår strategi.
Kundframgångar
Genom våra produkter och lösningar driver vi outtröttligt effektivitet
för att minimera våra kunders totala ägandekostnad samtidigt som
vi påskyndar deras försäljningsökning i en allt öppnare värld. Detta
innefattar att möta behovet av spektrum, större energieffektivitet
och överlägsna prestanda. Vi säkerställer också att kunderna är väl
förberedda för framtida möjligheter genom att omfamna öppna,
programmerbara nät.
Genom vår strategi kommer vi att skapa långsiktigt värde för alla intressenter genom att vara ledande inom vår kärnverksamhet inom mobilnät
och genom att utnyttja en företagsmarknad som digitaliseras i snabb takt. Dessutom kommer vi att utöka marknaden för mobilinfrastruktur
genom att hjälpa operatörer att hitta nya intäktsmöjligheter tillsammans med utvecklare och partners i ekosystemet. Det är detta vi driver genom
vår Global Network Platform.
Ericssons strategi
Ledarskap inom mobilnät
Teknikledarskap för prestanda, säkerhet och hållbarhet till
lägsta totala ägandekostnad över RAN, Core samt OSS/BSS
Leda branschens skifte till programmerbara, automatiserade
och molnbaserade nät och verksamheter, samt avancerade
nättjänster
Vara först med kritiska innovationer och tillvarata strategiska affärsmöjligheter
Fokuserad expansion till företagsmarknaden
Trådlösa nät
Förpaketerade lösningar
Ledande tillförlitlighet,
säkerhet och drift
Kommunikationsplattform
Accelerera kommunikations-
möjligheter världen över
Global nätplattform
Bästa prestanda för differentierade nät, ständig effektivitet och tillväxt i en öppen värld
Kundframgångar
Företag
Vår grund
Överlägsen användarupplevelse
Tillförlitliga och lättanvända lösningar för företag
Kapacitet för utvecklare
Teknikledarskap
Globala skalfördelar och global kompetens
Datadriven verksamhet
Kostnadseffektivitet
Finansiell rapport 2023
7
Affärsstrategi
Ledarskap inom mobilnät
Vi har branschledande lösningar för mobilnät
som omfattar radio, kärnnät, transport och
antenner tillsammans med OSS-BSS, nät-
utbyggnad och stödtjänster. Vi rankas konse-
kvent som ledare i utvärderingar från tredje part
inom områden som prestanda och hållbarhet.
Inom affärsområdet
Networks
utvecklar vi
kontinuerligt nät med högsta prestanda, säker-
het och energieffektivitet med lägsta totala
ägandekostnad. Detta innefattar att leverera
en hållbarhetsfokuserad produktportfölj som
hjälper till att bryta mobilnätens energikurva
och minska kundernas energiförbrukning,
kostnader och koldioxidutsläpp.
Vi leder också övergången till öppna,
molnbaserade nät, vilket är en möjlighet för oss
att öka vår marknadsnärvaro. Våra strategiska
prioriteter inom detta område innefattar
att bygga programmerbara nät med höga
prestanda, industrialisera Open RAN, arbeta
för migrering till molnbaserat och marknads-
lansera konkurrenskraftiga hård- och mjuk-
varuprodukter, understödda av avancerade
tekniska tjänster.
Ericsson spelar en aktiv roll för att forma
branschlandskapet genom att tillhandahålla
en trovärdig och realistisk väg till Open RAN
i stor skala. Detta kommer att öka värdet på
kommunikation och fostra ny tjänstetillväxt,
vilket i sin tur kommer att driva investeringar i
nätinfrastruktur.
I slutet av 2023 undertecknade vi ett histo-
riskt avtal med AT&T gällande att modernisera
och omvandla deras nät till ett program-
merbart öppet nät – vilket driver en strategisk
omvandling i branschen. Inom affärsområdet
Cloud Software and Services
hjälper våra
lösningar operatörerna att bli mer flexibla i sin
verksamhet, tjänsteupplevelse och operativ
effektivitet, samtidigt som vi hjälper dem att
ställa om till och utnyttja fördelarna med moln-
verksamhet. Ericsson fortsätter att investera
i nätabstraktionslagret så att avancerade
nätfunktioner är lätta att exponera för utveck-
lare och andra tredje parter. Detta är en viktig
möjliggörare för Global Network Platform.
Ericsson har en stark position och är mark-
nadsledande inom 5G Core, näthantering,
nätdesign och optimering samt tjänster för
hanterade nät. Under 2023 låg fokus på att nå
minst nollresultat för EBITA
1)
. Efter att ha leve-
rerat vårt åtagande till marknaden fortsätter vi
att öka kommersiell disciplin, automation och
leveranseffektivitet, med fokus på långsiktig,
hållbar lönsamhet.
Fokuserad expansion till
företagsmarknaden
Med 5G är vi i en tidig fas av en utbredd före-
tagsdigitalisering, vilket skapar betydande
ytterligare värde för industritillämpningar
som gruvdrift, flygplatser och tillverkning.
Vi fortsätter att bygga en verksamhet för
företagsmarknaden med en strategi som
är organiserad runt två pelare. Den första,
Enterprise Wireless Solutions, innebär att
vi driver verksamhetsomvandling genom
sömlösa och säkra nätlösningar. Den
andra, Global Communications Platform,
innebär att vi hjälper kunderna att skapa
nya intäktsströmmar från 5G genom att
omvandla hur nätfunktioner – till exempel
hög hastighet och låg fördröjning –
exponeras, används och betalas globalt.
Enterprise Wireless
Solutions
Vi utvecklar trådlösa lösningar för företag
med ledande tillförlitlighet, säkerhet och
lättanvänd drift.
Genom affärsområdet
Wireless
Solutions
– som innefattar Cradlepoint och
Private Networks – accelererar vi den digi-
tala omvandlingen av företag, branscher,
samhällen och myndigheter. Portföljen för
detta område innefattar lösningar inom
Private Cellular Networks (PCN), Wireless-
WAN (WWAN) och Cloud Security (Security
Services Edge – eller SSE). Dessa lösningar
levereras främst via ett enhetligt ramverk
för styrning, policy och säkerhet till företag,
leverantörer av hanterade tjänster och
leverantörer av kommunikationstjänster.
Affärsområdet fortsätter att bredda sin
produktportfölj. I april 2023 förvärvade
Cradlepoint Ericom Software, inklusive
deras avancerade molnsäkerhetsplattform
för företag, för att befästa sina erbjudanden
inom SASE (Secure Access Service Edge)
och nolltillit för hybrid-5G och trådbundna
miljöer.
Global Communications
Platform
Den andra pelaren i vår företagsstrategi
drivs av vårt förvärv av Vonage och
bildandet av affärsområdet
Global
Communications Platform
.
Vår ambition är att accelerera kommuni-
kationsmöjligheter världen över och vi gör
detta genom att bibehålla en stark position
på marknaden för Communications Platform
as a Service (CPaaS) med djupa företags-
och utvecklarengagemang. Dessutom
erbjuder 5G programmerbara och differen-
tierade nät med prestanda och egenskaper
som i sin tur erbjuder operatörer möjligheter
att tillhandahålla nya, intäktsskapande
användningsområden utöver deras nuva-
rande abonnemangserbjudanden. Nyckeln
till detta ligger i att göra nätkapacitet brett
tillgänglig – via nät-API:er – för utvecklare
och företag.
Genom att kombinera Vonages plattform
och ekosystem för utvecklare med öppna,
programmerbara nät har vi nu byggstenarna
för att lansera vår Global Network Platform
– som gör det enkelt att exponera, använda
och betala för API:er. I september 2023
nådde vi en viktig milstolpe tillsammans med
Deutsche Telecom, och meddelade världens
första kommersialisering av nät-API:er.
Vara först med kritisk innovation och tillvarata strategiska affärsmöjligheter
Vår strategi är att investera i teknikledarskap och att vara först med att utveckla ledande kapacitet och innovationer som skapar nya affärsmöjlig-
heter. Bevis på att vi genomför vår strategi är bland annat vårt avtal med AT&T om att leda den kommersiella lanseringen av Open RAN i USA och
samarbetet med Deutsche Telecom om världens första kommersialisering av nät-API:er. Vårt teknikledarskap bygger på beprövad och bransch-
ledande forskning från Ericsson Research, samt utveckling och innovation inom alla affärsområden.
1)
Exklusive omstruktureringskostnader.
Finansiell rapport 2023
8
Affärsstrategi
Vår grund
Teknikledarskap
En hörnsten som vi inte kommer att vika från
är teknikledarskap. Detta är kritiskt, eftersom
branschen för närvarande står mitt i en större
omvandling. Våra betydande investeringar
i FoU positionerar oss för att ytterligare
utöka vårt teknikledarskap för kostnads- och
energiprestanda.
Som en del av detta skapar, säkerställer,
skyddar och licensierar vi en produktportfölj
med patent, och har en stark patentportfölj
som innehåller fler än 60 000 beviljade patent
som stöder våra långsiktiga mål. Genom bety-
dande bidrag till utvecklingen av standarder
och spjutspetsteknik kommer vi att få ytter-
ligare avkastning på våra FoU-investeringar
genom patentlicensiering. Patent- och
licensportföljen ger oss stora möjligheter att
öka våra licensintäkter, med fortsatt tonvikt
på att säkerställa att hela värdet förverkligas i
alla kontrakt.
Kostnadseffektivitet
Fokus på prestanda- och kostnadsledarskap
gör att vi kan tillhandahålla den lägsta nät-
kostnaden räknat i gigabit. Vi fortsätter även
att förbättra produktiviteten och kapitaleffek-
tiviteten i hela vår leveranskedja. Till slutet på
2023 hade vi genomfört kostnadsbesparande
åtgärder motsvarande SEK 12 miljarder
netto på årsbasis, och vi fortsätter att på ett
ansvarsfullt sätt hantera våra kostnader, våra
investeringar och vår balansräkning samtidigt
som vi investerar med omdöme för att bevara
och utöka vårt teknikledarskap, våra mark-
nadsandelar och vår lönsamhet.
Datadriven verksamhet
Fortsatt fokus på digitalisering i hela bolaget
är kritiskt för vår konkurrenskraft på lång sikt.
Digitalisering spelar en avgörande roll för att
snabba på arbetsflöden och minimera ledtider.
Genom att utnyttja digitala verktyg kan vi nå
betydande minskning av ledtider inom försälj-
ning, mjukvaruhantering och tjänsteleverans.
Ett annat nyckelområde är våra inves-
teringar i automation och AI för telekom.
Investeringarna har resulterat i betydande
produktförbättringar gällande energiförbruk-
ning, nätorkestrering och drift, och har även
bidragit till att strömlinjeforma ledtider
för mjukvaruutveckling och andra interna
processer.
Global kompetens och skala
Vår globala närvaro, våra medarbetares
kompetens och expertis och vårt nära sam-
arbete med våra kunder skapar möjligheter
till disciplinerad tillväxt, vilket leder till ökade
marknadsandelar och skalfördelar.
Finansiell rapport 2023
9
Affärsstrategi
Det är inte tillräckligt med bara marknads- och
teknikledarskap för att vara branschledande.
Ericsson måste också vara en etisk, social och
miljömässig ledare. Vårt fokus ligger på att
hantera vår väsentligaste påverkan på männ-
iskor, samhällen och planeten, samt på att ha
ett holistiskt synsätt på riskhantering, vilket
omfattar risker kopplade till miljö, sociala
förhållanden och styrning i vår leverantörs-
kedja, vår egen verksamhet och vår nedströms
värdekedja.
Vi fortsätter att omvandla vår företagskultur
och genomföra förbättringar av styrningen för
att möjliggöra att verksamheten drivs på ett
säkert och ansvarsfullt sätt och med integritet.
Att integrera etik, regelefterlevnad samt håll-
barhetsprogram och hållbara tillvägagångssätt
i hela Ericsson bidrar till motståndskraften i
verksamheten och i leverantörskedjan, vilket
banar väg för långsiktigt värdeskapande.
Integritet, etik och regelefterlevnad
Ansvarsfullt företagande och affärsintegritet
i verksamheten genomsyrar Ericssons verk-
samhet och företagskultur, oavsett var i värl-
den vi verkar. Under 2023 har fokus fortsatt
varit på att förstärka Ericssons program för
etik och regelefterlevnad, detta genom bety-
dande testning av effektiviteten i programmet
för etik och regelefterlevnad, förenkling av
policyer, processer och verktyg, förbättrad
förståelse för riskhantering i affärsinteraktio-
ner samt digitalisering.
Med en policy om nolltolerans gentemot
korruption och finansiella oegentligheter är den
affärsetiska koden förenlig med alla internatio-
nellt erkända principer för mänskliga rättigheter
och relaterade lagar och regelverk där Ericsson
har verksamhet. Den är tillgänglig på fler än
40
 
språk. Den uppdaterade och förtydligade
affärsetiska koden tydliggör våra förväntningar,
principer och krav på anställda när de utför
sitt arbete. Den utgör ett ramverk för etiskt
beslutsfattande och vägleder medarbetare när
de fattar beslut och hanterar risker i samarbete
med kollegor, kunder, partners, ägare och andra
intressenter. Alla anställda förväntas att till fullo
följa ramverket i den affärsetiska koden för att
säkerställa att Ericssons beslut och handlingar
är etiska och att Ericsson utgör en positiv global
kraft.
Dessutom främjar och stöder den Ericssons
öppenhetskultur (Speak-Up) och förbjuder alla
former av repressalier mot någon som säger
sin mening (Speak-Up). I de fall det kunnat
konstateras att individer brutit mot den affärs-
etiska koden har korrigerande och disciplinära
åtgärder vidtagits, vilket omfattat avskedanden,
skriftliga varningar, muntliga varningar och
andra lämpliga korrigerande åtgärder.
Etiskt, socialt och miljömässigt ledarskap
Genom ett initiativ kallat Business Critical
Transformation, som beskrivs närmare i avsnit-
tet om etik och regelefterlevnad i bolagsstyr-
ningsrapporten, har Ericsson infört förbättrade
kontroller i vår verksamhet och i ledningsbeslut.
Detta har avhjälpt problem i affärsprocesserna
som förut var en bidragande faktor till oegent-
ligheter. Genom Initiativet Business Critical
Transformation skapades tvärfunktionella team
under ledning av oss och med stöd av de interna
funktionerna för regelefterlevnad och intern-
kontroll för att säkerställa att regelefterlevnad
genomsyrade hela verksamheten, var tillgänglig
för alla och fungerade effektivt i praktiken.
Ansvarsfullt företagande går utöver att följa
lagar, och inbegriper i att proaktivt begränsa
och hantera risker för människor. Ur ett arbets-
miljöperspektiv har Ericsson ett starkt fokus på
riskkontroller över risker relaterade till projekt,
säkerhetsutbildning och leverantörshantering
relaterad till fältverksamhet. Trafikolyckor, klätt-
ring och arbete på hög höjd samt elarbeten är
högriskaktiviteter som står för nästan alla döds-
fall och en betydande andel av allvarliga inciden-
ter, där de flesta inträffar i leverantörskedjan.
Fokus på människor innefattar även
att identifiera och hantera risker gällande
mänskliga rättigheter i vår egen verksamhet
och genom hela värdekedjan, speciellt i vissa
geografiska områden med förhöjd riskprofil.
Ericsson gjorde även betydande insatser för
att förbättra spårbarheten och transparensen i
leverantörskedjan med fokus på kategorier av
indirekta leverantörer med högre risk. Bolaget
etablerade även en styrningsmekanism för
att hantera identifierade fall av förhöjd risk för
nutida slaveri i leverantörskedjan
Gällande due diligence nedströms i värde-
kedjan har Ericsson fortsatt att förbättra
processen för Sensitive Business (Ericssons due
diligence-process inom försäljning) genom att
introducera uppdaterade och skräddarsydda
riskindikatorer för frågor kopplade till mänskliga
rättigheter i olika slags affärsförbindelser,
såsom allmänna nät för leverantörer av kom-
munikationstjänster såväl som privata nät
för statliga myndigheter och företag. I tillägg,
som en del av en långsiktig utbildningsplan i
mänskliga rättigheter, lanserades en webba-
serad kurs tillgänglig för samtliga medarbetare
och workshoppar med Allegation Management
Office hölls för att öka medvetenheten kring
när rapporterade ärenden avseende bristande
regelefterlevnad bör hanteras som relaterade
till mänskliga rättigheter.
Hållbarhet och motståndskraft
Ericsson har satt ett ambitiöst mål att nå
nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värde-
kedjan till 2040. Vårt viktigaste bidrag till att
minska de klimatpåverkande utsläppen är att
leverera en energieffektiv portfölj som bidrar
till att vända trenden mot ökad energianvänd-
ning i de mobila näten, och därmed minska
kundernas energianvändning, energikostna-
der och koldioxidutsläpp.
Ericssons forskning visar också att det
finns betydande potential för lösningar inom
informations- och kommunikationsteknik (IKT)
att möjliggöra minskade koldioxidutsläpp inom
andra branscher. Utveckling av teknik som 5G
och plattformar för data- och API-hantering
kommer att fortsätta öka möjligheten till
minskade koldioxidutsläpp.
Ericssons mobilnät och andra lösningar
främjar också digital inkludering i hela världen.
Vi levererar program för digitala färdigheter
som hittills varit till nytta för 485 000 elever, och
ökat deras chanser till anställning i den digitala
ekonomin. Ericsson främjar också tillgång till
utbildning genom att ingå i offentligt-privata
partnerskap med FN-organ, regeringar och
mobilbranschens ekosystem för att koppla upp
alla skolor till internet till 2030.
Inom vår leveranskedja strävar Ericsson
efter att ha dubbla försörjningskällor för att
stärka dess motståndskraft där så är möjligt. Vi
investerar också i strategiska buffertar för att
ytterligare minska risken för leveransstörningar.
Dessutom har Ericsson en process för att över-
vaka händelser som kan orsaka avbrott i realtid
och som även omfattar våra leverantörer.
Finansiell rapport 2023
10
Affärsstrategi
Långsiktiga mål
Finansiella mål och hållbarhetsmål
Alla siffror är i relation till nettoomsättning.
1)
Exklusive omstruktureringskostnader.
2)
Validerat av Science Based Targets initiative (SBTi).
3)
Definieras som förändringar i rörelsens nettotillgångar.
4)
Omstruktureringskostnader enligt redovisningen i resultaträkningen för varje år.
Generera fritt kassaflöde
Brygga mellan EBITA och fritt kassaflöde (illustrativt)
2022
2023
Långsiktigt mål
EBITA exklusive omstruktureringskostnader
11
 
%
8 %
15–18
 
%
-
Finansnetto, skatt och övrigt
-
3
 
%
-
2
 
%
-4–-5%
+
Återföring av ned- och avskrivningar
2
 
%
2
 
%
2–3
 
%
+
Återföring av avskrivningar av leasade tillgångar
1
 
%
1
 
%
1
 
%
+/
-
Förändringar i rörelsekapital
3)
0
 
%
-
5
 
%
-
1
 
%
-
Kapitalutgifter
-
2
 
%
-
2
 
%
-
2
 
%
-
Leasingavgifter
-
1
 
%
-
1
 
%
-
1
 
%
-
Omstrukturering
4)
0
 
%
-
2%
-
1
 
%
Fritt kassaflöde (före M&A) i
 
% av nettoomsättningen
8
 
%
0
 
%
9–12
 
%
EBITA-marginal
1)
15–18
 
% av försäljningen
Viktiga drivkrafter
Ökade patent- och licensintäkter
Återhämtning av marknadsmixen
Operativ hävstångseffekt
Fritt kassaflöde
(före M&A)
9–12
 
% av försäljningen
Fokus på att leverera hög
kassagenerering från EBITA
Hållbarhet och
ansvarsfullt företagande
Nettonollutsläpp av koldioxid i hela
värdekedjan till 2040
2)
Noll dödsfall och förlorade arbetsdagar
till 2025
30
 
% kvinnor bland anställda och chefer
till 2030
Långsiktiga mål
Genom att genomföra vår strategi och
utnyttja våra globala skalfördelar och uppnå
våra långsiktiga finansiella mål genererar vi
en god avkastning till våra aktieägare.
De finansiella målen uttrycks i termer av
tillväxt i omsättning, EBITA-marginal
1)
samt
fritt kassaflöde före M&A. Viktiga drivkrafter
för att skapa värde och konkurrenskraft är
effektivitetsförbättringar, investeringar i FoU
samt hållbar tillväxt.
Försäljningsmål att växa snabbare än
marknaden
Vårt mål för försäljningen är att växa snab-
bare än marknaden. RAN-marknaden
förväntas vara oförändrad under de närmaste
åren, och för Networks är det viktigt att
vinna andelar på RAN-marknaden och indu-
strialisera Open RAN i stor skala. Inom Cloud
Software and Services är 5G och övergång
till molnbaserad drift av central betydelse.
Inom Enterprise får vi verksamheten att växa
genom att genomföra affärsplanen för Global
Communications Platform och accelerera
tillväxten inom Enterprise Wireless Solutions
samt etablera marknaden för nät-API:er.
Mål för EBITA-marginalen
1)
på 15–18 %
Vårt mål är att göra Ericsson till ett lönsam-
mare bolag baserat på en ledande position
inom mobilinfrastruktur och en företagsplatt-
formsverksamhet med hög tillväxt. Vi strävar
efter att nå målet för EBITA-marginalen så
snart som möjligt, beroende på när mark-
nadsmixen återhämtar sig.
Kassaflöde (före M&A) på 9–12 % av
försäljningen
Målet för fritt kassaflöde före M&A är 9–12
 
%
av omsättningen. Vår ambition är att säker-
ställa styrkan i balansräkningen och att trygga
finansiell motståndskraft. Finansiell disciplin
och starkt fokus på lönsamhet är centrala fak-
torer i alla beslut. Vi strävar efter att använda
kapital förnuftigt, som stöd för affärsstrategin
och värdeskapandet.
Mål beträffande hållbarhet och ansvarsfullt
företagande
Vi står fast vid våra hållbarhetsmål: nettonoll-
utsläpp av koldioxid inom hela värdekedjan till
2040, noll dödsfall och förlorade arbetsdagar
till 2025 samt 30 % kvinnor bland anställda
och chefer till 2030.
Mål
Finansiell rapport 2023
11
Affärsstrategi
Segment och marknadsområden
Ericsson använder följande operativa segment och marknadsområden för finansiell rapportering.
Segment
Mobilnät
– Networks
Erbjudande
Networks tillhandahåller radioaccessnätslösningar
(RAN) för alla nätfrekvensband och flera radioaccess-
tekniker, inklusive integrerad och Open RAN-förberedd
hårdvara och mjukvara med hög prestanda. Kund-
erbjudandena innehåller också en molnbaserad
RAN-portfölj, en transportportfölj, passiva och aktiva
antennlösningar samt en komplett tjänsteportfölj
omfattande nätinstallation och support.
Affärsmodell
Networks bygger främst på en affärsmodell som innebär
att Ericsson utvecklar, säljer, licensierar och levererar
hårdvara, mjukvara och tjänster. Verksamheten inom
Networks omfattar även återkommande intäkter från
kundsupport och mjukvara.
Mobilnät
– Cloud
Software
and Services
Erbjudande
Cloud Software and Services tillhandahåller lösningar
för kärnnät, affärsstödsystem och driftstödsystem, nät-
design och nätoptimering samt drifttjänster för kunders
nät. Fokus ligger på att möjliggöra för leverantörer av
kommunikationstjänster att lyckas med sin övergång till
molndrift och intelligenta och automatiserade nät.
Affärsmodell
Cloud Software and Services utvecklar, säljer och levere-
rar lösningar samt driver kundnät. Mjukvarulösningarna
innehåller vanligtvis installationstjänster samt återkom-
mande intäkter från mjukvara, support och livscykel-
hantering. Kontrakten för drifttjänster för kunders nät är
normalt fleråriga till sin karaktär.
Enterprise
Erbjudande
Segmentet består av tre affärsområden som erbjuder
lösningar främst för företagsmarknaden:
Enterprise Wireless Solutions, som innefattar privata
trådlösa nät och trådlöst WAN (Cradlepoint) förpack-
eterade lösningar.
Global Communications Platform (Vonage), som
innefattar molnbaserad Unified Communications as a
Service (UCaaS), Contact Center as a Service (CCaaS)
och Communications Platform as a Service (CPaaS).
Technologies and New Businesses, som innefattar
mobila finanstjänster, säkerhetslösningar och
annonseringstjänster.
Affärsmodell
Produktportföljen inom
Enterprise Wireless Solutions
(inklusive Cradlepoint) säljs genom ett tidsbaserat
abonnemangsavtal, vanligtvis ett treårskontrakt med
påföljande ettåriga förlängningsperioder. Dessa abon-
nemangsavtal har förskottsbetalningar vid början av
kontraktet och vid varje förlängningsperiod.
Affärsmodellen för API-tjänster i
Global
Communications Platform
är transaktionsbaserad. I
denna modell betalar leverantörer av applikationstjänster
en transaktionsavgift till Ericsson varje gång en API
används, medan leverantörer av kommunikationstjänster
får betalt av Ericsson för att tillhandahålla nätkapacitet.
Leverantörer av kommunikationstjänster får också
ökade intäkter från ytterligare trafik som går över deras
nät. Eftersom marknaden för nät-API:er fortfarande är
under utveckling kan flera kommersiella modeller komma
att
 
utvecklas.
Andra kontrakt i segmentet Enterprise, till exempel UCaaS,
CCaaS och Private Network, är vanligtvis as a Service (aaS)
eller licensbaserade med återkommande intäkter från
mjukvarulicenser, tjänster, prenumerationer och support.
Other
Erbjudande
Segmentet Other består av mediaverksamhet samt icke-
allokerad annan verksamhet, inklusive Red Bee Media
som förbereder och distribuerar videotjänster live och på
begäran för programföretag, sportligor och leverantörer
av kommunikationstjänster. Segmentet innehåller också
icke allokerad annan verksamhet.
Affärsmodell
Kontrakt för outsourcade sändningstjänster är normalt
fleråriga avtal, medan andra mediakontrakt normalt är
aaS licensbaserade med återkommande intäkter från
service, abonnemang och support.
Finansiell rapport 2023
12
Affärsstrategi
Marknadsområden
Nordamerika
Europa och Latinamerika
Mellanöstern och Afrika
Nordostasien
Sydostasien, Oceanien och Indien
Geografiska marknadsområden
• Nordamerika
• Europa och Latinamerika
• Mellanöstern och Afrika
• Nordostasien
• Sydostasien, Oceanien och Indien
Försäljningen inom segmenten Networks och Cloud Software
and Services är uppdelad i fem geografiska marknadsområden.
Marknadsområdena ansvarar för försäljning och leverans av de
produkter och lösningar som utvecklats inom dessa segment,
främst till leverantörer av kommunikationstjänster. I linje med vår
strategi ansvarar marknadsområdena för att säkerställa närheten
till kunderna, och samtidigt upprätthålla koncernens riktlinjer och
styrningsstrukturer.
Marknadsområdet Övrigt
Huvuddelen av försäljningen inom segmentet Enterprise redovisas
inom marknadsområdet Övrigt. För att nå företagsmarknaden med
företag av alla storlekar har Ericsson en multikanalstrategi som byg-
ger på företagskanalen från Cradlepoint. Det är ett globalt program
med tillgång till tiotusentals återförsäljarpartners inom Enterprise
Wireless Solutions.
En marknadsorganisation som når både företag, mjukvaruleve-
rantörer och utvecklare är avgörande för att tillhandahålla API:er för
kommunikation och för att bygga Global Network Platform. Global
Communications Platform (Vonage) har en marknadskanal med fler
än 120 000 företag och en storgrupp av utvecklare.
Patent- och licensintäkter från Ericssons patent redovisas
också inom marknadsområdet Övrigt. Patent licensieras globalt
på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor (FRAND, fair,
reasonable, and nondiscriminatory) till företag som använder vår
teknik. Huvudsegmentet för våra patent inom mobilnät är smart-
phones, enheter för Sakernas internet, konsumentelektronik och
fordonsbranschen. Förutom mobilteknik innefattar övrig licensierad
teknik, mediateknik och andra kommunikationsstandarder. Ericsson
licensierar sina patent bilateralt samt genom att delta i patentpooler
som täcker vissa marknadssegment.
Finansiell rapport 2023
13
Affärsstrategi
Bästa aktieägare,
Den föränderliga makroekonomiska situatio-
nen och de fortsatta geopolitiska störning-
arna, ökar utmaningarna för global affärs-
verksamhet. Vi ser hur spänningarna ökat
i Mellanöstern, och hur globala transporter
styrts om, när angrepp från militanta rörelser
gör det alltför farligt att trafikera Röda Havet.
Rysslands krig mot Ukraina visar heller inga
tecken på att ta slut. Mot denna bakgrund, och
när världens starkaste ekonomier håller på att
positionera sig, behöver global affärsverksam-
het fortsätta att anpassa sig till en verklighet
med ökande konflikter och geopolitisk osäker-
het. Ericsson har på ett skickligt sätt minimerat
påverkan från dessa krafter, och visat på stor
anpassningsförmåga till denna globala vola-
tilitet. Vi kommer att fortsätta att genomföra
våra strategiska prioriteter, samtidigt som vi
fortsätter att fokusera och vara förberedda på
ytterligare geopolitiska förändringar.
För Ericssons styrelse var 2023 ett intensivt
år, och vi vidtog många viktiga åtgärder. För
att göra styrelsearbetet effektivare, och som
respons på feedback från aktieägarna, upp-
daterade vi styrelsens kommittéer, roterade
kommittémedlemmarna och reducerade
antalet vice styrelseordföranden till en, från
tidigare två. Jag tog på mig rollen som ordfö-
rande i Kompensationskommittén och som
ordförande i Finanskommittén. För att för-
bättra tillsynen av Enterprise-verksamheten
utökade och breddade vi ansvarsområdet
för den tidigare Teknik- och vetenskapskom-
mittén, och bytte namn på den till kommittén
för Enterprise Business and Technology.
Tillsammans med ordföranden i kommittén
för Audit and Compliance, har vi också ökat
dialogen med våra större svenska och interna-
tionella aktieägare.
Strategi
Styrelsen anser att nyckeln till Ericssons fram-
gång är teknikledarskap och kontinuerlig inno-
vation. Under bolagets historia, har Ericssons
ingenjörers expertis och kunskap varit en
hörnsten i strategin och grunden för Ericssons
framgång. De har drivit teknikledarskap och
fortlöpande innovation och har format världen
av kommunikation. Idag, är vårt teknikledar-
skap lika viktigt – kanske ännu viktigare – för
vår framtida framgång, än det var när Ericsson
började sin verksamhet. Ericssons fortsatta
framgång är beroende av att vi behåller vårt
Brev från styrelseordförande
teknikledarskap och att vi håller fast vid vårt
syfte, vår vision och våra kärnvärden. Men
teknikledarskap i sig själv är inte tillräckligt för
att navigera en osäker och utmanade global
miljö. Ericsson behöver kombinera teknik och
innovation med operationell excellens, med de
bästa talangerna och en stark kultur. Som ett
globalt teknikbolag möter vi stor komplexitet
– geopolitiska förändringar, konflikter, konkur-
rens och makroekonomiska förhållanden. Vi
kommer att definiera vår långsiktiga framgång
genom världsledande teknik och innovation
i kombination med de bästa talangerna, en
etisk kultur och operationell excellens baserat
på bolagsstyrning i världsklass.
Ericsson fortsätter att lämna betydande
bidrag till spjutspetsstandarder och teknik.
Bolagets ledande position inom 5G, stärks
av patentportföljen, som innehåller fler än
60
 
000 beviljade patent. Ericsson är också en
av de som bidragit mest till öppna nätstan-
darder. Detta teknikledarskap är vår ultimata
konkurrensfördel, eftersom det gör att våra
kunder kan skydda sina verksamheter och
driva innovation i sina nät.
Ericssons kärna är fortfarande den mycket
framgångsrika mobilinfrastrukturverksam-
heten. Även om vi kommer att fortsätta ha
fokus på vår styrka inom detta område, genom
att erbjuda differentierade nät med hög
prestanda till lägsta totala ägandekostnad, tar
vi också viktiga steg för att leda övergången
till öppna, molnbaserade nät. Open RAN
spelar en viktig roll i att förverkliga denna
vision, och Ericsson leder industrialiseringen
av Open RAN. I november tog Ericsson ett
viktigt steg i denna strategi genom att teckna
ett femårigt, branschdefinierande avtal med
AT&T. Detta avtal kommer att bana väg för att
skapa ett öppet och programmerbart nät, och
förväntas generera intäkter på cirka USD 14
miljarder.
Med vår kärnverksamhet som bas,
expanderar vi också till företagsmarknaden.
Företagsmarknaden ger Ericsson betydande
möjligheter, och vårt intensiva fokus på detta
område är ett viktigt och långsiktigt strategiskt
steg, med potential att ompositionera vår
bransch. Under de senaste 30 åren har RAN
marknaden varit i stort sett oförändrad, med
inbyggd cyklikalitet. För att hitta ny tillväxt
behöver operatörerna nya sätt att generera
intäkter från nätinvesteringar, och nät-API:er
är ett exempel på ett nytt område som kan
möjliggöra detta, samtidigt som man levererar
innovativ teknik via 5G-näten. Förvärvet av
Vonage, med sin plattformsteknik och en bety-
dande grupp av utvecklare, spelar en viktig roll
i skapandet av denna globala nätplattform.
Kapitalstruktur
Styrelsen har tillsyn över resursallokeringen
och övervakar Ericssons kapitalstruktur i
syfte att skydda styrkan i balansräkningen.
Den nyligen utfärdade gröna obligationen,
som ställts ut i Euro, under dess Euro Medium
Term Note-program (EMTN), är på EUR
500 miljoner och löper på 4,5 år. Den gröna
obligationen utökar Bolagets väldiversifierade
skuldprofil och avspeglar Bolagets ambition
att integrera hållbarhet i sin finansierings-
strategi. Emmissionslikviden kommer att
användas för att stödja FoU-investeringar i
energieffektivitet, vilket kommer att ytterligare
stärka Ericssons konkurrenskraft.
Under 2023 redovisade Ericsson en ned-
skrivning, som inte var kassflödespåverkande,
om SEK 32 miljarder hänförlig till Vonage och
som representerade 50 % av det totala belop-
pet för goodwill och andra immateriella till-
gångar relaterade till Vonage. Nedskrivningen
var en konsekvens av makroekonomisk mot-
vind, inklusive högre räntor och förändrade
efterfrågetrender. Dessa trender har också
haft en betydande inverkan på börsvärdet för
bolag jämförbara med Vonage.
Finansiell rapport 2023
14
Brev från styrelseordförande
För helåret 2023 redovisade Ericsson
en omsättning på SEK 263 miljarder och en
EBITA-marginal exklusive omstrukturerings-
kostnader om 8.1 %. Efter en utmanande
inledning på året återhämtade sig det fria
kassaflöde under fjärde kvartalet, delvis
drivet av säsongsvariationer, men även av
minskat rörelsekapital som resultat av att
stora utbyggnadsprojekt slutförts. Styrelsen
fortsätter att noggrant följa kassaflödes-
genereringen, med Bolagets mål att generera
ett fritt kassaflöde före M&A på 9–12 %
över nettoomsättningen som en viktig
referenspunkt.
Styrelsen eftersträvar en utdelning som är
stabil till progressiv och baseras på resultat,
finansiell ställning och affärsutsikter. För
räkenskapsåret 2023 föreslår styrelsen till års-
stämman en ordinarie utdelning på SEK
 
2,70
(2,70) per aktie.
Hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Styrelsen är aktivt engagerad i Ericssons
pågående omvandling. Stark bolagsstyrning
under styrelsens strategiska och oberoende
tillsyn, gör det möjligt för Ericsson att effektivt
och ansvarsfullt genomföra sin strategi
samtidigt som bolaget driver transparens och
bibehåller höga etiska värderingar. Ericssons
företagskultur fortsätter att stärkas, samtidigt
som förbättrad bolagsstyrning och integritet
implementeras i hela organisationen.
I mars 2023 nådde Bolaget en uppgörelse
med United States Department of Justice
(DOJ) angående icke-brottsliga överträdelser
enligt avtalet 2019 om uppskjutet åtal
(Deferred Prosecution Agreement (DPA)).
Under året slutförde Nasdaq Stockholms
granskningen av offentliggörandet av en
intern utredning 2019 gällande Irak, och
kunde inte komma till slutsatsen att en för-
nuftig investerare skulle ha använt innehållet
i rapporten som grund för ett investerings-
beslut. Efter att granskat beslutet från Nasdaq
Stockholm, tog Finansinspektionen beslutet
att formellt stänga utredningen kring offent-
liggörandet av den interna utredningen 2019
gällande Irak. Dessutom avvisades slutgiltigt
stämningsförfarandet från aktieägare i U.S.
District Court for the Eastern District of New
York i maj 2023. Domstolen lämnade utslaget
att Ericsson inte hade brutit mot några regler
kring offentliggörande till investerare. Detta
avvisande har överklagats, och Ericsson
kommer att fortsätta försvara sig kraftfullt
i
 
detta ärende.
Under 2023 fortsatte Bolaget att stärka
och förbättra sitt program för etik och regel-
efterlevnad och integrera integritet i sitt sätt
att arbeta. Bolaget förbereder nu avslutandet
av överenskommelsen med DOJ, och av
tillsynen som avslutas i juni i år.
Styrelsen
har varit aktivt involverad i denna process.
Ledningen har byggt upp ett starkt regel-
efterlevnadsprogram och stärkt den interna
kontrollen som har integrerats i verksamheten
med robust självövervakning och testning.
Samtidigt har bolaget förbättrat sitt förhåll-
ningssätt till riskhantering och internkontroll
förfaranden. Bolaget har en inbyggd regel-
efterlevnadskultur med stark fokus på etik
och integritet som håller på långsikt. Ericsson
har en lång historia som vi är stolta över, och
vi vill att Ericsson ska vara en ledande positiv
kraft i de samhällen där bolaget bedriver
verksamhet.
Förutom att styrelsen har styrelsemöten
där hela styrelsen är samlad, utövar styrelsen
även sitt tillsynsansvar genom de olika
kommittéerna. Kommittén för Audit and
Compliance övervakar programmet för etik
och regelefterlevnad, inklusive våra vissel-
blåsarprocesser, cybersäkerhetsfrågor,
integritetsskydd och ESG-rapporteringspraxis.
Finanskommitteen har översyn över
strategin för hållbarhets- och
ansvarsfullt
företagande, vad gäller extern finansiering
genom det gröna finansieringsramverket.
Kompensationskommittén övervakar definie-
rade resultatindikatorer för etik och regelefter-
levnad gällande ersättning, medan kommittén
för Enterprise Business and Technology
övervakar ärenden som energieffektivitet och
hållbarhet, som en del av övervakningen av
Bolagets tekniska ekosystem.
Styrelsen har en samstämmig syn om
att de åtgärder som Bolaget vidtagit under
2023 har gjort Ericsson till ett starkare bolag,
och skapat betydelsefullt värde för Ericssons
kunder och alla dess intressenter. Vi är över-
tygade om att den starka etiska kultur och
bolagets fortsatta åtagande vad gäller robust
bolagsstyrning och riskhantering, samt ett
ökat fokus på operationell excellens, kommer
att stärka Ericssons konkurrenskraft, och
förbättra både dess resultat och dess globala
position och skapar kommunikation som
möjliggör det vi ännu inte kan föreställa oss.
Personal och rekrytering av talanger
Vår personal definierar vår framgång, och
Ericsson fokuserar på att attrahera och
behålla de bästa talangerna globalt. Bolaget
ställer och har höga förväntningar på alla
medarbetare, och utvärderar och utvecklar
fortlöpande arbetet inom prestationsledning.
Det råder intensiv konkurrens om talang.
Genomförandet av Bolagets strategi kräver
att Bolaget attraherar, behåller och motiverar
medarbetare med rätt kompetens samt erbju-
der konkurrenskraftig ersättning. Styrelsens
filosofi och principer beträffande ersättning
fokuserar på att skapa långsiktigt värde för
aktieägarna i linje med strategiska mål. På
årsstämman för 2022 antogs nya riktlinjer för
ersättning till ledande befattningshavare, som
tydliggjorde styrelsens mandat att definiera
meningsfulla mål för kortsiktig rörlig ersätt-
ning (STV) länkade till affärsplanen. Vårt mål
är att uppmuntra beteenden i enlighet med
Ericssons företagskultur och värderingar, samt
att möjliggöra att Bolaget har en konkurrens-
kraftig total ersättningsmix med fast och rörlig
lön och andra förmåner.
Sammanfattning
Det har varit ett mycket händelserikt år för
Ericsson, och även för mig själv, nu när jag
avslutar mitt första år som styrelseordförande.
Även om det har varit ett utmanande år på
många sätt är jag nöjd med hur Ericsson
har hanterat utmaningarna och en svår
marknadssituation.
Framöver ser vi en fortsatt osäker omgivning.
Det råder fortsatta utmaningar på mobil-
infrastrukturmarknaden, och den makro-
ekonomiska situationen är fortfarande volatil,
men styrelsen har fullt förtroende för Ericssons
möjligheter att genomföra strategin och driva
teknikledarskap.
Å styrelsens vägnar vill jag avsluta genom
att rikta ett innerligt tack till Börje Ekholm,
ledningen och alla anställda för allt deras
arbete och deras bidrag under 2023.
Jan Carlson
Styrelseordförande
Finansiell rapport 2023
15
Brev från styrelseordförande
Förvaltningsberättelse
Nettoomsättning
SEK
 
miljarder
0
50
100
150
200
250
300
2023
2022
2021
271,5
263,4
232,3
Nettoomsättning
EBIT (förlust) och EBIT-marginal
SEK
 
miljarder
%
2023 i korthet
Försäljningen minskade med
-
3
 
% till SEK 263,4 (271,5) miljarder. Försäljningen justerad för
jämförbara enheter och valutaeffekter minskade med
-
10
 
%.
Bruttoresultatet minskade till SEK 101,6 (113,3) miljarder på grund av lägre försäljning och
lägre marginal inom Networks.
EBIT (förlust) uppgick till SEK
-
20,3 (27,0) miljarder, påverkad av en icke kassapåverkande
nedskrivning av goodwill på SEK
-
31,9 miljarder, hänförlig till Vonage. EBIT-marginalen var
-
7,7
 
% (10,0
 
%). EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader var
-
5,2
 
% (10,1
 
%).
Periodens resultat var SEK
-
26,1 (19,1) miljarder. Resultat per aktie efter utspädning var
SEK
 -
7,94 (5,62).
EBITA uppgick till SEK 14,9 (29,1) miljarder, med en EBITA-marginal på 5,7
 
% (10,7
 
%).
EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader var 8,1
 
% (10,9
 
%).
Kassaflöde från rörelsen var SEK 7,2 (30,9) miljarder. Fritt kassaflöde före M&A var SEK
-
1,1
(22,2) miljarder. Kassa och likvida medel var SEK 35,2 (38,3) miljarder per den 31 december
2023. Nettokassan uppgick till SEK 7,8 (23,3) miljarder per den 31 december 2023.
Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning om SEK 2,70 (2,70) per aktie för 2023.
Innehåll
16
Verksamheten under 2023
17
Finansiell översikt
 
20
Affärsresultat – Segment
22
Affärsresultat – Marknadsområden
23
Bolagsstyrning
24
Väsentliga kontrakt
24
Riskhantering
24
Inköp och logistik
25
Hållbarhet och ansvarsfullt företagande
25
Juridiska tvister
26
Koncernens struktur
26
Moderbolaget
26
Aktieinformation
26
Förslag till vinstdisposition
27
Riktlinjer för ersättning till
 
ledande
befattningshavare
30
Händelser efter räkenskapsårets utgång
31
Styrelsens försäkran
 
Verksamheten under 2023
Försäljningen minskade med
-
3
 
% till SEK
263,4 (271,5) miljarder. Försäljningen juste-
rad för jämförbara enheter och valutaeffekter
minskade med
-
10
 
%.
Försäljningen inom Networks minskade
med
-
11
 
% till SEK
 
171,4 miljarder, främst
på grund av minskade investeringar i
Nordamerika efter rekordhöga investeringar
2021 och 2022. Försäljningen justerad för
jämförbara enheter och valutaeffekter mins-
kade med
-
15
 
%.
Försäljningen inom Cloud Software and
Services ökade med 5
 
% till SEK
 
63,6 miljarder,
driven av momentum inom 5G. Ökningen mot-
verkades dock delvis av sjunkande försäljning
inom verksamheten för Managed Network
Services som resultat av minskad omfatt-
ning på kontrakt och avslutade kontrakt.
Försäljningen justerad för jämförbara enheter
och valutaeffekter ökade med 1
 
%.
Försäljningen inom Enterprise ökade
med 76
 
% till SEK
 
25,7 (14,6) miljarder,
huvudsakligen genom den förvärvade
Vonage-verksamheten. Försäljning justerad
för jämförbara enheter och valutaeffekter
ökade med 11
 
%, främst driven av Enterprise
Wireless Solutions.
Bruttoresultatet minskade till SEK 101,6
(113,3) miljarder på grund av lägre resultat
inom Networks, medan bruttoresultatet
ökade inom Cloud Software and Services och
Enterprise. Bruttomarginalen påverkades av
SEK -2,8 (-0,2) miljarder omstrukturerings-
kostnader. Bruttomarginalen minskade till
38,6
 
% (41,7
 
%), driven av ändrad affärsmix
inom Networks 2023.
Rörelseomkostnaderna ökade till
SEK
 -
90,2 (
-
83,0) miljarder, inklusive
omstruktureringskostnader på SEK
-
3,7 (
-
0,2)
miljarder och en valutaeffekt på SEK
 -
1,6
miljarder. Forsknings- och utvecklingskostna-
derna (FoU) ökade med SEK
 -
3,4 miljarder till
SEK
-
50,7 miljarder, inklusive omstrukture-
ringskostnader på SEK
-
2,4 (
-
0,1) miljarder
och en valutaeffekt på SEK
-
0,9 miljarder.
FoU-kostnaderna ökade inom segmentet
Enterprise. Försäljnings- och administrations-
kostnaderna (SG&A) ökade med SEK
 -
3,6
miljarder till SEK
-
39,3 miljarder, inklusive
omstruktureringskostnader på SEK
 -
1,3 (
-
0,2)
miljarder och en valutaeffekt på SEK
-
0,7
miljarder. Ökningen är relaterad till investe-
ringar inom Enterprise Wireless Solutions samt
påverkan från helårskonsolidering av Vonage.
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostna-
der minskade med SEK
-
28.6 miljarder till
SEK
 -
31,9 miljarder drivet av en icke kas-
sapåverkande
nedskrivning av goodwill på
SEK
 -
31,9 miljarder, hänförlig till Vonage.
EBIT (förlust) uppgick till SEK
-
20,3 (27,0)
miljarder, huvudsakligen på grund av en
minskning av övriga rörelseintäkter och rörelse-
kostnader, samt av lägre rörelseresultat.
Antalet anställda minskade till 99
 
952
(105
 
529). Minskningen var främst relaterad
till kostnadsminskningsaktiviteter.
Kassaflödet från rörelsen var SEK 7,2
(30,9) miljarder. Fritt kassaflöde före M&A
var SEK
-
1,1 (22,2) miljarder. Fritt kassaflöde
påverkades av lägre affärsvolymer samt lägre
EBIT, tillsammans med en negativ påverkan
på kassaflödet från rörelsekapitalet, på
grund av ändrad marknadsmix mot kontrakt
med längre tid mellan order och kassa.
Nettokassan per den 31 december 2023 var
SEK 7,8 (23,3) miljarder.
-
25
-
20
-
15
-
10
-5
0
5
10
15
20
25
30
35
2023
2022
2021
-
7,7%
-
20,3
31,8
10,0%
13,7%
27,0
-
10
-
8
-
6
-
4
-
2
0
2
4
6
8
10
12
14
EBIT (förlust)
EBIT-marginal
Finansiell rapport 2023
16
Förvaltningsberättelse
Finansiell översikt
Nettoomsättning
Försäljningen minskade med
-
3
 
% till
SEK
 
263,4 (271,5) miljarder. Försäljningen
inom Networks minskade med SEK
-
22,0 mil-
jarder till SEK
 
171,4 miljarder. Försäljningen
inom Cloud Software and Services ökade
med SEK 3,1 miljarder till SEK
 
63,6 miljarder.
Försäljningen inom Enterprise ökade med
SEK 11,1 miljarder till SEK 25,7 miljarder.
Försäljningen inom segmentet Other mins-
kade med SEK
-
0,4 miljarder till SEK
 
2,5 mil-
jarder. Försäljningen justerad för jämförbara
enheter och valutaeffekter minskade med
-
10
 
%.
Patent- och licensintäkterna ökade till
SEK
 
11,1 (10,4) miljarder, främst på grund av
förlängda 5G-licensavtal, delvis motverkat av
licensavtal som löpte ut.
Försäljningen inom Networks minskade
med
-
11
 
% och stod för 65
 
% (71
 
%) av
koncernens försäljning. Försäljningen i
marknadsområdet Sydostasien, Oceanien och
Indien ökade med 82
 
%, främst som resultat
av 5G-kontrakt i Indien, medan segmentets
försäljning i marknadsområdet Mellanöstern
och Afrika ökade med 10
 
%. Försäljningen
minskade i de tre övriga marknadsområdena,
främst i Nordamerika, där försäljningen
minskade med
-
46
 
% jämfört med föregående
år, då när operatörerna minskade investering-
arna efter rekordhöga investeringar tidigare
år . Försäljningen inom Networks justerad för
jämförbara enheter och valutaeffekter mins-
kade med
-
15
 
% jämfört med föregående år.
Försäljningen inom segmentet Cloud
Software and Services ökade med 5
 
% och
stod för 24
 
% (22
 
%) av koncernens försälj-
ning. Försäljningen ökade i fyra av de fem
marknadsområdena. Försäljningen inom
Cloud Software and Services justerad för
jämförbara enheter och valutaeffekter ökade
med 1
 
% jämfört med föregående år.
Försäljningen inom segmentet Enterprise
ökade med 76
 
% och stod för 10
 
% (5
 
%) av
koncernens försäljning. Försäljningen drevs
främst av helårskonsolideringen av den för-
värvade Vonage-verksamheten. Försäljningen
inom Enterprise justerad för jämförbara enhe-
ter och valutaeffekter ökade med 11
 
% jämfört
med föregående år.
Försäljningen inom segmentet Other
minskade med
-
14
 
%, främst på grund av
avyttringen av verksamheten för Sakernas
internet 2022.
Andelen hårdvara i försäljningsmixen var
38
 
% (44
 
%), mjukvara 22
 
% (20
 
%) och tjäns-
ter 40
 
% (36
 
%).
Bruttoresultat
Bruttoresultatet minskade till SEK 101,6
(113,3) miljarder, med en bruttomarginal på
38,6
 
% (41,7
 
%). Bruttoresultat och brutto-
marginal påverkades av lägre försäljning och
bruttomarginal inom Networks, som resultat av
lägre investeringar från flera operatörer och en
ändrad affärsmix från marknader som var tidiga
med 5G utbyggnad, till stora utbyggnader inom
andra geografiska områden. Bruttoresultat
och bruttomarginal förbättrades inom Cloud
Software and Services, medan bruttoresultatet
förbättrades inom Enterprise. Bruttoresultatet
exklusive omstruktureringskostnader minskade
till SEK 104,4 (113,5) miljarder, med en brutto-
marginal på 39,6
 
% (41,8
 
%).
Forsknings- och utvecklingskostnader (FoU)
FoU-kostnaderna ökade till SEK
-
50,7 (
-
47,3)
miljarder inklusive
omstruktureringskostnader
på SEK
-
2,4 (
-
0,1) miljarder och en negativ
valutaeffekt på SEK
-
0,9 miljarder. FoU-
investeringarna ökade inom segmentet
Enterprise, som resultat av fortsatta investe-
ringar inom Enterprise Wireless Solutions samt
påverkan från helårskonsolidering av Vonage.
Försäljnings- och administrationskostnader
(SG&A)
SG&A-kostnaderna ökade till SEK
-
39,3
(
-
35,7) miljarder inklusive omstrukturerings-
kostnader på SEK
-
1,3 (
-
0,2) miljarder och
en negativ valutaeffekt på SEK
-
0,7 miljarder.
SG&A-kostnaderna ökade inom segmentet
Enterprise, som resultat av fortsatta investe-
ringar inom marknadsaktiviteter för Enterprise
Wireless Solutions samt påverkan från helårs-
konsolidering av Vonage.
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
var SEK
-
31,9 (
-
3,3) miljarder. Under 2023
gjordes en icke kassapåverkande nedskrivning
av goodwill på SEK
-
31,9 miljarder relaterad
till Vonage. Nedskrivningen påverkade inte
EBITA. 2022 påverkades av en avsättning på
SEK
-
2,3 miljarder relaterad till uppgörelsen
med Department of Justice i USA gällande
överträdelse av DPA, inklusive kostnader för
den tidigare aviserade förlängda tillsynen,
samt av SEK
-
1,0 miljarder på grund av
kostnader relaterade till avyttringen av verk-
samheten inom Sakernas internet och andra
portföljjusteringar.
Omstruktureringskostnader
Omstruktureringskostnaderna ökade till
SEK
 -
6,5 (
-
0,4) miljarder som resultat av
kostnadsminskningsaktiviteter.
Rörelseresultat före finansiella poster och
inkomstskatt (EBIT)
EBIT minskade till SEK
-
20,3 (27,0) miljarder
huvudsakligen på grund av nedskrivning
av goodwill hänförlig till Vonage samt lägre
rörelseresultat. EBIT marginalen var
-
7,7%
Andel av försäljningen som
utgörs av mjukvara, hårdvara
och tjänster
%
0
20
40
60
80
100
2023
2022
2021
46%
34%
20%
44%
36%
20%
40%
38%
22%
Mjukvara
Hårdvara
Tjänster
Patent- och licensintäkter
SEK
 
miljarder
11,1
0
2
4
6
8
10
12
2023
2022
2021
8,1
10,4
Patent- och licensintäkter
Bruttomarginal och
omstruktureringskostnader
SEK
 
miljarder
%
0
2
4
6
8
10
2023
2022
2021
41,8%
41,7%
43,4%
43,5%
38,6%
39,6%
0,2
0,3
2,8
0
10
20
30
40
50
Omstruktureringskostnader i kostnader
för sålda varor och tjänster
Bruttomarginal
Bruttomarginal exklusive omstrukture-
ringskostnader
Finansiell rapport 2023
17
Förvaltningsberättelse
(10,0%). EBIT påverkades positivt av lägre
upplupna rörliga incitament jämfört med före-
gående år, vilket resulterade i lägre kostnad
för sålda varor och tjänster och lägre rörelse-
omkostnader. EBIT 2022 påverkades av kost-
nader på SEK
-
5,5 miljarder huvudsakligen
relaterade till uppgörelsen gällande överträ-
delse av DPA med Department of Justice i
USA och kostnader för att lämna marknader
samt kostnader relaterade till avyttringen
av verksamheten för Sakernas internet samt
avslutande av småskaliga kontrakt och
produkterbjudanden inom Cloud Software
and Services. EBIT exklusive nedskrivning
av goodwill och omstruktureringskostnader
minskade till SEK 18,1 (27,4) miljarder jämfört
med föregående år med en EBIT-marginal på
6,9
 
% (10,1
 
%).
Finansiella intäkter och kostnader, netto
Finansiella intäkter och kostnader, netto
minskade till SEK
-
3,0 (
-
2,4) miljarder, främst
på grund av påverkan från ökade marknads-
räntor. Valutasäkringseffekter påverkade
finansiella intäkter och kostnader, netto med
SEK
-
0,2 (
-
0,9) miljarder. USD försvagades
gentemot SEK mellan 31 december 2022
(kurs SEK/USD 10,38) och 31 december 2023
(kurs SEK/USD
 
10,01).
Skatter
Skatterna uppgick till SEK
-
2,8 (
-
5,5) miljar-
der. Effektiv skattesats för helåret, exklusive
nedskrivningen av goodwill relaterad till
Vonage, var 32
 
%. Skattesatsen 2023
påverkades negativt av lägre koncernresultat
jämfört med tidigare år, vilket minskade möj-
ligheten att utnyttja tidigare nedskrivna käll-
skattetillgångar. Skattesatsen 2022 var 22
 
%,
positivt påverkad av utnyttjande av tidigare
nedskrivna källskattetillgångar i Sverige.
Periodens resultat
Periodens resultat sjönk till SEK
-
26,1 (19,1)
miljarder, påverkat av nedskrivning av good-
will på SEK
-
31,9 miljarder, lägre bruttoresul-
tat med SEK
-
9,1 miljarder, omstrukturerings-
kostnader på SEK
-
6,5 miljarder och högre
rörelseomkostnader relaterade till segmentet
Enterprise. Den negativa påverkan uppvägdes
delvis av SEK 2,7 miljarder lägre skatt jämfört
med föregående år. Resultat per aktie efter
utspädning minskade till SEK
-
7,94 (5,62).
Rörelseresultat före räntor, skatter och
avskrivningar (EBITA)
Som resultat av lägre rörelseresultat sjönk
EBITA till SEK 14,9 (29,1) miljarder, med en
EBITA-marginal på 5,7
 
% (10,7
 
%). EBITA
påverkades positivt av lägre upplupna rörliga
incitament jämfört med föregående år, vilket
resulterade i lägre kostnad för sålda varor
och tjänster samt lägre rörelseomkostnader.
Under 2022 påverkades EBITA av kostnader
på SEK
 -
5,5 miljarder. EBITA exklusive
omstruktureringskostnader minskade till SEK
21,4 (29,5) miljarder, med en EBITA-marginal
på 8,1
 
% (10,9
 
%).
Personal
Antalet anställda 31 december 2023 var
99
 
952 (105
 
529), en minskning med totalt
-
5
 
577 anställda under 2023. Minskningen
var främst relaterad till kostnadsminsknings-
aktiviteter.
Kassaflöde
Kassaflöde från rörelsen
Kassaflödet från rörelsen minskade till SEK 7,2
(30,9) miljarder, som resultat av lägre affärs-
volymer och lägre EBIT, tillsammans med en
negativ påverkan på kassaflödet från rörelse-
kapitalet på grund av ändrad marknadsmix
till kontrakt med längre tid från order till kassa,
delvis uppvägt av minskat lager.
Den ändrade affärsmixen resulterade i en
ökning av antal dagar för rörelsekapitalet till
80 (69) dagar med ökad genomsnittlig kredit-
tid för kundfordringar till 63 (61) dagar, medan
lageromsättningstiden minskade något till 92
(93) dagar och betalningsdagarna minskade
till 75 (85) dagar. Kassaflödet under året
påverkades av utbetalningar på SEK
-
2,9
miljarder relaterat till omstrukturering.
Fritt kassaflöde
Fritt kassaflöde före M&A minskade till
SEK
 -
1,1 (22,2) miljarder, främst på grund av
lägre kassaflöde från rörelsen. Fritt kassaflöde
före M&A som andel av försäljningen var
-
0,4
 
% (8,2
 
%). Nettoinvesteringar och övriga
investeringsaktiviteter var SEK
-
5,4 (
-
6,1)
miljarder. Återbetalning av leasingskulder var
SEK
-
2,9 (
-
2,6) miljarder.
Kassaflöde från investeringsaktiviteter
Kassaflöde från investeringsaktiviteter var
SEK
-
8,7 (
-
34,4) miljarder, varav M&A-
aktiviteter var SEK
-
2,1 (
-
51,7) miljarder,
inklusive avyttringen av verksamheten för
Sakernas internet och förvärvet av Ericom.
2022 förvärvade Ericsson Vonage med ett
förvärvspris på SEK
-
51,3 miljarder. Fritt
kassaflöde efter M&A var SEK
-
3,2 (
-
29,5)
miljarder.
Kassaflöde från finansieringsaktiviteter
Kassaflöde från finansieringsaktiviteter var
SEK
 
1,0 (
-
15,9) miljarder, inklusive återbetal-
ning av leasingskulder. Nettopåverkan på
kassaflödet från utfärdande och återbetalning
av skulder var SEK 11,8 miljarder. Under året
utbetalades utdelningar på SEK
-
9,1 (
-
8,4)
miljarder till aktieägarna.
Rörelsekapitaldagar
Dagar
63
80
65
71
69
92
75
88
94
93
85
61
50
60
70
80
90
100
2023
2022
2021
Rörelsekapitaldagar
Genomsnittlig kredittid för kundfordringar
Omsättningshastighet i lagret
Genomsnittlig kredittid för leverantörsskulder
EBITA och EBITA-marginal
SEK
 
miljarder
%
0
5
10
15
20
25
30
35
40
2023
2022
2021
10,7%
14,9
33,3
5,7%
14,3%
29,1
0
2
4
6
8
10
12
14
16
EBITA
EBITA-marginal
Periodens resultat och resultat per
aktie efter utspädning
SEK
 
miljarder
SEK
-
30
-
25
-
20
-
15
-
10
-
5
0
5
10
15
20
25
2023
2022
2021
6,81
19,1
5,62
-
7,94
-
26,1
23,0
-
12
-
10
-
8
-
6
-
4
-
2
0
2
4
6
8
10
Periodens resultat
Resultat per aktie efter utspädning
Fritt kassaflöde
SEK
 
miljarder
32,1
0,1
-
51,7
-
60
-
50
-
40
-
30
-
20
-
10
0
10
20
30
40
2023
2022
2021
-
2,1
-
1,1
22,2
Fritt kassaflöde före M&A
M&A
Finansiell rapport 2023
18
Förvaltningsberättelse
Finansiell position
Bruttokassan var stabil jämfört med före-
gående år på SEK 54,7 (56,2) miljarder med
ökad inlåning som kompenserade för negativt
fritt kassaflöde efter M&A. Nettokassan var
SEK 7,8 (23,3) miljarder. Åtaganden för ersätt-
ningar efter avslutad anställning minskade
till SEK 26,2 (27,4) miljarder. Den svenska
förmånsbestämda förpliktelsen (Defined
Benefit Obligation, DBO) har beräknats med
en diskonteringsränta baserad på avkast-
ningen för svenska statsobligationer. Om
diskonteringsräntan hade baserats på svenska
bostadsobligationer, hade åtagandena för
ersättningar efter avslutad anställning varit
cirka SEK 14,1 miljarder, vilket är SEK
 
12,1
miljarder lägre än redovisade åtaganden.
Den genomsnittliga löptiden för långfristiga
skulder var 3,7 år per 31 december 2023, en
minskning från 3,8 år 12 månader tidigare.
Under 2023 etablerade Ericsson en ny rullande
kredit på USD 1,0 miljarder, varav USD 0,4 mil-
jarder utnyttjats vid årsslutet. Under året ökade
Ericsson även inlåningen under företagscer-
tifikatprogrammet med SEK 2,0 miljarder.
Dessutom undertecknade Ericsson två låne-
avtal som löper på 7 år, ett med Europeiska
Investeringsbanken på USD 273 miljoner
och ett med Nordiska Investeringsbanken på
USD
 
107 miljoner. Därutöver utfärdade Ericsson
en grön obligation på EUR 500 miljoner som
förfaller i maj 2028. Obligationen utfärdades
under Ericssons ramverk för grön finansiering.
Intäkterna från obligationen och de två bilate-
rala lånen kommer att användas för att finan-
siera delar av Ericssons FoU-investeringar i
trådlös teknik mellan 2023 och 2025, och är
länkade till bolagets långsiktiga hållbarhets-
mål. Ericsson har en outnyttjad rullande kredit
på USD 2,0 miljarder, länkad till långsiktiga
hållbarhetsmål.
Kreditbetygen och utsikterna har varit oför-
ändrade under året. Standard & Poor’s (S&P)
och Fitch har båda långsiktigt kreditbetyg
BBB
-
för Ericsson med positiva utsikter hos
S&P och stabila utsikter hos Fitch. Moody’s har
gett kreditbetyg Ba1 med stabila utsikter.
Kapitalomsättningshastigheten var oför-
ändrad 1,4 (1,4) gånger, där minskad net-
toomsättning uppvägdes av lägre sysselsatt
kapital på grund av nedskrivning av goodwill
relaterad till Vonage. Avkastning på sysselsatt
kapital sjönk till
-
10,7
 
% (14,0
 
%) som resultat
av negativ EBIT.
Forskning och utveckling, patent och
licensiering
FoU-kostnaderna uppgick under 2023 till
SEK
 -
50,7 (
-
47,3) miljarder. FoU-kostnaderna
påverkades av omstruktureringskostnader
på SEK
-
2,4 (
-
0,1) miljarder och en valuta-
effekt på
 
SEK
-
0,9 miljarder. Antalet FoU-
medarbetare var 28
 
219 (29
 
304) och antalet
beviljade patent uppgick till fler än 60
 
000.
Säsongsvariationer
Koncernens försäljning, resultat och kassa-
flöde från rörelsen varierar från kvartal till
kvartal, och är normalt lägst i första kvartalet
och högst i fjärde kvartalet. Detta beror främst
på att inköpsmönstret varierar över året hos
Bolagets kunder.
Genomsnittlig säsongsvariation de senaste tre åren
Första
kvartalet
Andra
kvartalet
Tredje
kvartalet
Fjärde
kvartalet
Andel av årlig
försäljning
22
 
%
24
 
%
25
 
%
30
 
%
Sekventiell
förändring av
försäljning
inom Networks
-
25
 
%
8
 
%
1
 
%
19
 
%
Sekventiell
förändring av
försäljning
inom Cloud
Software
and
 
Services
-
34
 
%
13
 
%
3
 
%
33
 
%
Poster utanför balansräkningen
Det finns för närvarande inga väsentliga
poster utanför balansräkningen som har, eller
rimligen skulle kunna förväntas ha, en väsent-
lig effekt – nu eller senare – på Bolagets
ekonomiska ställning, intäkter, kostnader,
rörelseresultat, likviditet, investeringar eller
kapitalresurser.
Investeringar i anläggningstillgångar
Under 2023 uppgick investeringarna till
SEK
 
3,3 (4,5) miljarder, motsvarande 1,3
 
%
av försäljningen. Investeringarna rör främst
testanläggningar och utrustning för forskning
och utveckling, nätdriftscenter och tillverk-
nings- och reparationsverksamhet.
De årliga investeringarna ligger normalt
på omkring 2
 
% av nettoomsättningen.
Denna nivå är nödvändig för att underhålla
och bevara den aktuella kapacitetsnivån.
Styrelsen granskar Bolagets investerings-
planer och förslag. Per den 31 december 2023
hade inga väsentliga belopp avseende fast-
igheter, byggnader, maskiner eller utrustning
ställts som säkerhet för utestående skulder.
Investeringar 2021–2023
SEK
 
miljarder
2023
2022
2021
Investeringar i
anläggningstillgångar
3,3
4,5
3,7
Varav i Sverige
1,2
1,7
1,5
Andel av årlig
försäljning
1,3
 
%
1,6
 
%
1,6
 
%
Kapitaliserade utvecklingskostnader
Kapitaliserade utvecklingskostnader ökade till
SEK
-
2,2 (
-
1,7) miljarder främst på grund av
5G-utvecklingsprojekt och utvecklingsprojekt
inom Global Communications Platform
(Vonage).
Långsiktig skuldprofil, Moderbolaget
1)
SEK
 
miljarder
0
2
4
6
8
10
2030
2029
2028
2027
2026
2025
2024
5,5
1,1
5,5
2,0
2,7
8,3
1,5
1,5
5,5
3,1
2,8
0,0
Certifikat och obligationer
Nordiska Investeringsbanken
Europeiska Investeringsbanken
AB Svensk Exportkredit (MTN-obligationer)
1)
Nominellt belopp, baserat på valutakurser vid
årsskiftet 2023
Kassa
SEK
 
miljarder
-
40
-
20
0
20
40
60
80
100
2023
2022
2021
97,6
-
36,1
-
27,4
-
26,2
65,8
23,3
56,2
7,8
54,7
Bruttokassa
Nettokassa
Åtaganden för ersättningar efter avslutad
anställning
Avkastning på sysselsatt kapital
SEK
 
miljarder
%
-
150
-
100
-
50
0
50
100
150
200
250
2023
2022
2021
14,0%
202,9
-
10,7%
18,4%
184,3
178,0
-
12
-
8
-
4
0
4
8
12
16
20
Sysselsatt kapital vid periodens slut
Avkastning på sysselsatt kapital
Finansiell rapport 2023
19
Förvaltningsberättelse
Affärsresultat – Segment
Networks
Networks stod för 65
 
% (71
 
%) av koncernens
nettoomsättning under 2023. Networks till-
handahåller radioaccessnätslösningar (RAN)
för alla nätfrekvensband och flera radioaccess-
tekniker, inklusive integrerad och Open RAN
förberedd, högpresterande hårdvara och
mjukvara. Kunderbjudandet innehåller också
en molnbaserad RAN-portfölj, en transport-
portfölj, passiva och aktiva antennlösningar
samt en komplett tjänsteportfölj omfattande
nätinstallation och
 
support.
Nettoomsättning
Försäljningen minskade med
-
11
 
% under 2023
till SEK 171,4 (193,5) miljarder, främst på grund
av minskad försäljning i marknadsområdet
Nordamerika med
-
46
 
% när operatörerna
minskade investeringarna efter rekordhöga
investeringar under 2021 och 2022. Minskningen
uppvägdes delvis av ökad försäljning med 82
 
%
i marknadsområdet Sydostasien, Oceanien
och Indien, drivet av 5G-kontrakt i Indien.
Försäljningen justerad för jämförbara enheter
och valutaeffekter minskade med
-
15
 
%.
Bruttoresultat
Bruttoresultatet minskade med
-
21
 
% till SEK
68,0 (86,4) miljarder, medan bruttomarginalen
sjönk till 39,6
 
% (44,6
 
%). Bruttomarginalen
påverkades negativt av ändrad affärsmix under
2023. Mixförändringen orsakades av lägre
investeringar på marknader som varit tidiga
med 5G, främst Nordamerika, kombinerat med
stora utbyggnader med en initialt utspädande
effekt på marginalerna i andra geografiska
områden. Bruttoresultatet påverkades dessutom
av omstruktureringskostnader. Bruttoresultat
exklusive omstruktureringskostnader minskade
med
-
19
 
% till SEK 69,9 (86,5) miljarder med en
bruttomarginal på 40,8
 
% (44,7
 
%).
EBIT och EBITA
EBIT sjönk till SEK 19,4 (38,5) miljarder, med
en EBIT-marginal på 11,3
 
% (19,9
 
%). EBITA
minskade till SEK 19,5 (38,7) miljarder med
en EBITA-marginal på 11,4
 
% (20,0
 
%) som
resultat av lägre bruttoresultat till följd av lägre
försäljning och ändrad affärsmix. Minskningen
av bruttoresultatet uppvägdes delvis av
kostnadsminskningsaktiviteter samt av lägre
upplupna rörliga incitament jämfört med före-
gående år, vilket påverkade kostnad sålda varor
och tjänster samt rörelseomkostnaderna posi-
tivt. EBIT och EBITA påverkades av omstruktu-
reringskostnader på SEK
-
4,4 (
-
0,1) miljarder.
EBIT exklusive omstruktureringskostnader
minskade till SEK 23,8 (38,7) miljarder, med
en EBIT-marginal på 13,9
 
% (20,0
 
%) medan
EBITA exklusive omstruktureringskostnader
minskade till SEK 23,9 (38,8) miljarder med en
EBITA-marginal på 14,0
 
% (20,1
 
%).
Cloud Software and Services
Cloud Software and Services stod för 24
 
%
(22
 
%) av koncernens nettoomsättning under
2023. Cloud Software and Services tillhanda-
håller lösningar för kärnnät, affärsstödsystem
och driftstödsystem, nätdesign och nät-
optimering samt drifttjänster för kunders nät.
Fokus är på att möjliggöra för leverantörer av
kommunikationstjänster att lyckas med sin
övergång till molnbaserat, intelligent samt
automatiserat nät och nätdrift.
Nettoomsättning
Försäljningen ökade med 5
 
% till SEK
 
63,6
(60,5) miljarder under 2023. Försäljnings-
tillväxt i marknadsområdena Nordostasien,
Sydostasien, Oceanien och Indien samt
Nordamerika drevs av 5G-momentum men
motverkades delvis av minskad försäljning
inom verksamheten för Managed Network
Services som resultat av minskad omfatt-
ning på kontrakt och avslutade kontrakt.
Försäljningen justerad för jämförbara enheter
och valutaeffekter ökade med 1
 
%.
Bruttoresultat
Bruttoresultatet ökade med SEK 2,0 miljarder
till SEK 22,1 miljarder, med en bruttomarginal
på 34,7
 
% (33,2
 
%). Ökningen av brut-
tomarginalen drevs främst av förbättrat
leveransresultat. Bruttoresultatet exklusive
omstruktureringskostnader ökade med SEK
2,7 miljarder till SEK 22,9 miljarder, med en
bruttomarginal på 36,0
 
% (33,3
 
%).
EBIT (förlust) och EBITA (förlust)
EBIT var SEK
-
0,2 (
-
1,7) miljarder, med en
EBIT-marginal på
-
0,3
 
% (
-
2,8
 
%), medan
EBITA var SEK
-
0,2 (
-
1,6) miljarder med en
EBITA-marginal på
-
0,3
 
% (
-
2,6
 
%). EBIT och
EBITA påverkades negativt av omstrukture-
ringskostnader på SEK
-
1,9 (
-
0,1) miljarder.
EBIT och EBITA påverkades positivt av
ökad försäljning, förbättrad bruttomarginal
samt minskade rörelseomkostnader. EBIT
och EBITA påverkades under 2022 av en
kostnad på SEK
-
0,8 miljarder som resultat av
avslutade småskaliga kontrakt och produkt-
erbjudanden. EBIT exklusive omstrukture-
ringskostnader var SEK
 
1,7 (
-
1,6) miljarder,
med en EBIT-marginal på 2,7
 
% (
-
2,6
 
%).
EBITA exklusive omstruktureringskostnader
var SEK 1,7 (
-
1,5) miljarder, med en EBITA-
marginal på 2,7
 
% (
-
2,4
 
%). Genomförandet
av strategin fortsätter, med undvikande
av småskalig verksamhet, acceleration av
automationskapabilitet och fortsatt fokus på
kommersiell disciplin. Resultaten kommer att
variera mellan kvartalen.
Networks
SEK
 
miljarder
%
0
50
100
150
200
2023
2022
2021
167,8
38,5
19,4
11,3%
37,3
193,5
171,4
0
8
16
24
32
19,9%
22,2%
Nettoomsättning
EBIT
EBIT-marginal
Försäljning uppdelad på segment
Networks
65
 
%
Cloud Software and Services
24
 
%
Enterprise
10
 
%
Other
1
 
%
Cloud Software and Services
SEK
 
miljarder
%
-
2
0
-
10
0
10
20
30
40
50
60
70
2023
2022
2021
56,2
63,6
-
2,8%
-
4,0%
-
0,3%
-
2,2
60,5
-
1,7
-
0,2
-
10
-
5
0
5
10
15
20
25
30
35
Nettoomsättning
EBIT
EBIT-marginal
Finansiell rapport 2023
20
Förvaltningsberättelse
Enterprise
SEK
 
miljarder
%
Enterprise
Segmentet Enterprise stod för 10
 
% (5
 
%)
av
 
koncernens nettoomsättning under 2023.
Segmentet består av tre affärsområden
som erbjuder lösningar främst för företags-
kunder: Global Communications Platform
(Vonage), inklusive molnbaserade Unified
Communications as a Service (UCaaS),
Contact Center as a Service (CCaaS) och
Communications Platform as a Service
(CPaaS); Enterprise Wireless Solutions,
med förpaketerade lösningar för privata
trådlösa nät och trådlöst WAN (Cradlepoint);
Technologies and New Businesses, med
mobila finansiella tjänster, säkerhetslösningar
och annonseringstjänster.
Nettoomsättning
Försäljningen ökade med 76
 
% till SEK 25,7
(14,6) miljarder, huvudsakligen genom
den förvärvade Vonage-verksamheten.
Försäljning justerad för jämförbara enheter
och valutaeffekter ökade med 11
 
% jämfört
med föregående år, främst driven av
Enterprise Wireless Solutions.
Bruttoresultat
Bruttoresultatet ökade till SEK 12,0 (7,1)
miljarder, främst drivet av förvärvet av
Vonage samt tillväxt inom Enterprise
Wireless Solutions och Technologies and
New Businesses. Bruttomarginalen mins-
kade till 46,7
 
% (48,6
 
%), främst på grund
av den utspädande effekten från Vonage.
Bruttoresultatet exklusive omstrukturerings-
kostnader var SEK 12,0 (7,1) miljarder, med
en
 
bruttomarginal på 46,7
 
% (48,6
 
%).
EBITA (förlust)
EBITA var SEK
-
3,3 (
-
2,7) miljarder. Minsk-
ningen beror på ökade investeringar för tillväxt
inom Enterprise Wireless Solutions, delvis
uppvägt av bidrag från Global Communica-
tions Platform. EBITA exklusive omstrukture-
ringskostnader var SEK
-
3,1 (
-
2,7) miljarder.
EBIT (förlust)
EBIT var SEK
-
38,3 (
-
4,5) miljarder. EBIT
exklusive nedskrivning av goodwill och
omstruktureringskostnader var SEK
 -
6,3
(
-
4,4) miljarder.
Other
Segmentet Other stod för 1
 
% (1
 
%) av koncer-
nens nettoomsättning under 2023. Segmentet
Other innefattar mediaverksamhet samt
icke-allokerad annan verksamhet.
Nettoomsättning
Försäljningen minskade med
-
14
 
% till
SEK
 
2,5 (3,0) miljarder. Försäljningen sjönk
främst på grund av avyttringen av verksam-
heten inom Sakernas internet. Försäljningen
inom mediaverksamheten var oförändrad.
Bruttoresultat
Bruttoresultatet minskade jämfört med före-
gående år med SEK
-
0,2 miljarder till SEK
-
0,5
(
-
0,3) miljarder. Minskningen är ett resultat av
nedskrivningar av anläggningstillgångar inom
mediaverksamheten på SEK
-
0,4 miljarder.
Bruttoresultatet exklusive omstrukturerings-
kostnader minskade till SEK
-
0,5 (
-
0,2)
miljarder.
EBIT (förlust) och EBITA (förlust)
Förlusterna i EBIT och EBITA var SEK
-
1,2
(
-
5,3) miljarder. Förlusten förbättrades jäm-
fört med föregående år på grund av en avsätt-
ning som redovisades under 2022 på SEK
-
2,3
miljarder relaterad till uppgörelsen gällande
överträdelse av DPA med Department of
Justice i USA, inklusive kostnader för för-
längningen av tillsynen, samt på grund av
kostnader på SEK
-
1,0 miljarder relaterade
till avyttringen av verksamheten för Sakernas
internet och andra portföljjusteringar.
Dessutom uppstod en påverkan på SEK
 -
0,9
miljarder för en avsättning under 2022
relaterad till att verksamheten i Ryssland
avslutades och en kostnad för att lämna en
marknad på SEK
 -
0,2 miljarder. Negativ EBIT
och EBITA 2023 är ett resultat av nedskriv-
ning inom mediaverksamheten, avyttring av
verksamheten inom Sakernas internet och
en omvärdering av portföljen inom Ericsson
Ventures. Förlusterna i EBIT och EBITA exklu-
sive omstruktureringskostnader var SEK
 -
1,2
(
-
5,2) miljarder.
-
40
-
30
-
20
-
10
0
10
20
30
2023
2022
1)
2021
1)
5,5
-
160
-
120
-
80
-
40
0
40
80
120
-
30,6%
-
32,2%
-
148,9%
-
1,8
14,6
25,7
-
38,3
-
4,5
Nettoomsättning
EBIT förlust
EBIT-marginal
1)
Finansiell information per segment har
beräknats om för 2021 och 2022 på grund
av avyttringen av verksamheten för Saker-
nas internet, som flyttades från segmentet
Enterprise till segmentet Other under 2023.
Other
SEK
 
miljarder
%
-
8
-
6
-
4
-
2
0
2
4
2023
2022
1)
2021
1)
-
5,3
2,7
-
1,5
3,0
-
1,2
-
45,5%
-
54,0%
2,5
-
180,3%
-
200
-
150
-
100
-
50
0
50
100
Nettoomsättning
EBIT
EBIT-marginal
1)
Finansiell information per segment har
beräknats om för 2021 och 2022 på grund
av avyttringen av verksamheten för Saker-
nas internet, som flyttades från segmentet
Enterprise till segmentet Other under 2023.
Finansiell rapport 2023
21
Förvaltningsberättelse
Försäljning uppdelad på
marknadsområde
Europa och Latinamerika
25
 
%
Nordamerika
22
 
%
Sydostasien, Oceanien och Indien
20
 
%
Nordostasien
9
 
%
Mellanöstern och Afrika
9
 
%
Övrigt
15
 
%
Affärsresultat – Marknadsområden
Europa och Latinamerika
Försäljningen minskade med
-
3
 
% till SEK
 
64,9
miljarder, med minskning i både Europa och
Latinamerika efter höga investeringsnivåer
2022. Försäljningsminskningen i Europa
uppvägdes delvis av vunna marknadsandelar.
Försäljningen justerad för jämförbara enheter
och valutaeffekter minskade med
-
9
 
%.
Nordamerika
Försäljningen minskade med
-
38
 
% till
SEK
 
59,2 miljarder som resultat av att kun-
derna minskade investeringar och lagernivåer
efter höga investeringsnivåer under 2021 och
2022. Försäljningen justerad för jämförbara
enheter och valutaeffekter minskade med
-
41
 
%.
Sydostasien, Oceanien och Indien
Försäljningen ökade med 62
 
% till SEK 53,3
miljarder, driven av ökad försäljning i Indien
efter väsentligt ökade marknadsandelar.
Marknaden i Indien hade betydande tillväxt
under 2023. Försäljningen justerad för
jämförbara enheter och valutaeffekter ökade
med
 
61
 
%.
Nordostasien
Försäljningen minskade med
-
10
 
% till
SEK
 
23,9 miljarder efter att operatörer på flera
marknader har slutfört den första utbyggnads-
fasen för 5G. Försäljningen justerad för jäm-
förbara enheter och valutaeffekter minskade
med
-
9
 
%.
Mellanöstern och Afrika
Försäljningen ökade med 5
 
% till SEK
 
23,7 mil-
jarder, främst driven av nya 5G-investeringar
i några länder i Mellanöstern och ökade
marknadsandelar på vissa marknader.
Försäljningen justerad för jämförbara enheter
och valutaeffekter ökade med 1
 
%.
Övrigt
Marknadsområdet Övrigt innefattar främst
patent- och licensintäkter och en stor del av
segmentet Enterprise. Försäljningen ökade
med 41
 
% till SEK 38,2 miljarder, främst
som resultat av helårskonsolideringen av
Vonage samt ökad försäljning inom Enterprise
Wireless Solutions och ökade patent- och
licensintäkter. Försäljningen justerad för
jämförbara enheter och valutaeffekter i mark-
nadsområdet Övrigt ökade med 3
 
%.
SEK
271,5
miljarder
Rapporterad nettoomsättning per marknadsområde – 2023 jämfört med 2022
2022
Övrigt
1)
Europa och
Latinamerika
2023
Mellanöstern
och Afrika
SEK
263,4
miljarder
Nordamerika
Nordostasien
Sydostasien,
Oceanien och
Indien
+41
 
%
-
10
 
%
+5
 
%
-
38
 
%
+62
 
%
-
3
 
%
Valutajusterad
ökning/minskning
av försäljning
-
41
 
%
-
9
 
%
-
9
 
%
+1
 
%
+61
 
%
+3
 
%
1)
Marknadsområde Övrigt innehåller främt licensintäkter och den största delen av försäljningen inom Enterrprise.
Finansiell rapport 2023
22
Förvaltningsberättelse
Bolagsstyrning
I enlighet med årsredovisningslagen och Svensk
kod för bolagsstyrning (Koden) har en särskild
Bolagsstyrningsrapport, som inkluderar ett avsnitt
om intern kontroll, upprättats och bifogats denna
finansiella rapport.
Ericssons bolagsstyrning
Ericsson har åtagit sig att upprätthålla de högsta
standarderna för bolagsstyrning och har etablerat
ett ramverk för bolagsstyrning som:
Stärker verksamheten, vilket möjliggör strate-
giskt genomförande och operationell excellens,
Främjar och underlättar för en effektiv tillsyn
över hela organisationen av styrelsen, vd och
koncernchef, koncernledningen och på alla
nivåer i organisationen,
Säkerställer beslutsfattande av hög kvalitet och
med tydligt ansvar på alla nivåer, och
Skapar en robust strategi för riskhantering för
att effektivt identifiera, hantera och begränsa
risker och fånga upp möjligheter.
Ericsson prioriterar en integritetsstyrd kultur och
regelefterlevnad i allt Bolaget gör, och ingjuter
integritet i hela organisationen. Ericssons styr-
ningsramverk vägleder medarbetarna samtidigt
som det bygger på deras styrkor; det fostrar en
kultur av transparens, samarbete och öppen dia-
log, sunda och etiska affärsbeslut, en stark risk-
hantering och koordinering mellan funktionerna.
Ericsson har implementerat tillvägagångssätt
och rutiner som fastställer tydliga regler för styr-
ning, i allt från frågor som kräver godkännande
av Bolagets aktieägare och styrelseledamöter
till policyer för intressekonflikter och styrelsens
och ledningens uppgifter och skyldigheter. Mer
information finns på https://www.ericsson.com/
sv/om-oss/corporate-governance.
Viktiga åtgärder avseende bolagsstyrning
under 2023
Ericssons intensiva arbete med att stärka och
förenkla sina tillvägagångssätt för bolagsstyrning
fortsatte under 2023, och genomfördes i samband
med ytterligare förbättringar av programmet för
etik och efterlevnad. Under 2023 genomförde
Ericsson:
Full integrering av koncernriskprotokollet,
Material Group Risk Protocol, och kommittén
för affärsrisker, Business Risk Committee (BRC)
i koncernens ramverk för styrning och riskhan-
tering, vilket beskrivs närmare nedan.
Införande av förtydligade principer för styr-
ning och bedrivandet av verksamheten inom
koncernen, vilka kommer att börja tillämpas i
början av 2024.
Uppdatering och förtydligande av Bolagets
affärsetiska kod (CoBE), vilken kommer att
lanseras i början av 2024.
Uppdatering, effektivisering och förtydligande
av koncernens grundläggande policyer och
andra vägledande dokument, inklusive de som
gäller ingående av avtal, regelefterlevnad,
bedömning av överträdelser, utredningar
och korrigerande åtgärder, samt mänskliga
rättigheter. Detta arbete kommer att fortsätta
under 2024.
Fortsatt integrering av olika aspekter av regel-
efterlevnadsprogrammet i affärsverksamheten,
detta genom ett nära samarbete med funk-
tionen för regelefterlevnad och intressenter i
hela organisationen (vilket beskrivs närmare i
avsnittet om etik och regelefterlevnad i Bolags-
styrningsrapporten).
Fortsatt förstärkning av styrningen av beteen-
den på alla nivåer inom organisationen, samt
implementering av kraftiga åtgärder för att
rätta till oegentligheter som inträffat.
BRC, som består ledningspersoner och som leds av
chefsjuristen och finansdirektören, har under 2023
fungerat som ett viktigt forum för att eskalera och
analysera väsentliga risker i koncernen, och har
utövat lämplig tillsyn, främjat avhjälpande åtgär-
der och försett personer i chefsroller med ansvar.
BRC har varit till särskilt stor hjälp för att stärka
Ericssons strategier för att hantera höga risknivåer
associerade med vissa jurisdiktioner. Cheferna för
varje marknadsområde har genomfört holistiska,
fortlöpande riskbedömningar för länderna inom
sina respektive ansvarsområden, och materiella
risker som finns eller uppkommer granskas och
övervakas regelbundet. BRC tillämpar en ”förhöjds
granskningsnivå” när den bedömer och begränsar
dessa typer av risker, och organisationen har
vidtagit flera olika åtgärder för att hantera dessa
risker, till exempel förstärkt avtalsskydd, ändringar
av verksamhetens omfattning eller karaktär, eller
beslut om att på ett ansvarsfullt sätt lämna den
relevanta jurisdiktionen eller kundrelationen.
Fullständig integrering av integritet i det
dagliga beslutsfattandet kräver enligt Ericsson ett
konstant fokus på att säkerställa att processer för
regelefterlevnad och relaterade kontroller lämpar
sig för syftet och att dessa kontinuerligt testas och
kalibreras. Genom initiativet – Business Critical
Transformation, något som diskuteras närmare
i avsnittet om etik och regelefterlevnad i Bolags-
styrningsrapporten, har Ericsson infört förbättrade
kontroller för antikorruption i verksamheten och i
chefsbesluten. Initiativet har bidragit till ytterligare
korringeringar av de brister i affärsprocessen som
tidigare bidrog till fall av oegentligheter.
Ericsson
har kombinerat detta arbete med omfattande tester
av effektiviteten i programmet för etik och regelef-
terlevnad, vilket inbegriper tydliga förväntningar på
ledningen att förstå och hantera testresultat, och
efterlevnad av processer inom respektive ansvars-
område. Detta tillvägagångssätt möjliggör för
Ericsson att i juni 2024 slutföra tillsynen kopplad till
överenskommelsen med United States Department
of Justice (DOJ), och – framför allt – det skapar
också en grund för ett väletablerat och, bärkraftigt
program för etik och regelefterlevnad.
Efterlevnad av Koden
Koden är baserad på principen ”följ eller förklara”
och är publicerad på webbplatsen för Kollegiet för
svensk bolagsstyrning, som administrerar Koden:
www.bolagsstyrning.se. Ericsson är fast beslutet
att följa bästa möjliga bolagsstyrningsstandard på
en global nivå. Ericsson har inte rapporterat några
avvikelser från reglerna i Koden under 2023.
Affärsmässighet
Ett viktigt steg som togs under 2023 för att
förstärka programmet för etik och regelefter-
levnad var att förtydliga och förbättra Bolagets
affärsetiska kod, en grundpelare i styrningen. Den
uppdaterade affärsetiska koden anger Bolagets
förväntningar, principer och krav på anställda när
de utför sitt arbete. Den sätter upp ett ramverk för
etiskt beslutsfattande och vägleder anställda när
de fattar beslut och hanterar risker i arbetet med
kollegor, kunder, partners, ägare och andra intres-
senter. Dessutom främjar och stöder den Ericssons
öppenhetskultur (Speak-Up) och förbjuder alla
former av repressalier mot någon som säger sin
mening. Alla anställda måste regelbundet bekräfta
sin förståelse för den affärsetiska koden. Alla
anställda förväntas att till fullo följa ramverket
i den affärsetiska koden för att säkerställa att
Bolagets beslut och handlingar är etiska och att
Ericsson utgör en positiv global kraft.
Styrelsen
På årsstämman, som hölls den 29 mars 2023,
valdes Jan Carlson till ny styrelseordförande. Jon
Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Carolina Dybeck
Happe, Börje Ekholm, Eric A. Elzvik, Kristin S. Rinne,
Helena Stjernholm och Jacob Wallenberg omval-
des som styrelseledamöter. Jonas Synnergren och
Christy Wyatt valdes som nya styrelseledamöter.
Ulf Rosberg (som ersatte Anders Ripa 4 juli 2023),
Kjell-Åke Soting, och Annika Salomonsson (som
ersatte Torbjörn Nyman 31 juli 2023) är utsedda till
arbetstagarrepresentanter av arbetstagarorganisa-
tionerna, med Loredana Roslund, Frans Frejdestedt
och Stefan Wänstedt som suppleanter.
Ledning
Börje Ekholm är vd och koncernchef sedan 2017.
Vd och koncernchef stöds av koncernledningen.
Ericsson har ett globalt ledningssystem,
Ericsson Group Management System (EGMS).
EGMS syfte är att se till att Ericssons verksamhet
sköts väl och att verksamheten har möjlighet att
uppfylla viktiga intressenters mål inom fastställda
ramar för risktagande och med tillförlitlig intern
kontroll. Syftet med EGMS är även att främja att
tillämpliga lagar, noteringskrav och bolagsstyr-
ningskoder efterlevs och att Bolaget uppfyller sitt
företagsansvar.
Omröstning om ansvarsfrihet vid årsstämman
2023
Enligt aktiebolagslagen ska årsstämman i svenska
aktiebolag hålla omröstning om beviljande av
ansvarsfrihet för varje enskild styrelseledamot
samt verkställande direktör och koncernchef för
föregående räkenskapsår. Om aktieägare som
representerar minst 10 % av Bolagets aktiekapital
röstar emot ansvarsfrihet, kan skadeståndstalan
för Bolagets räkning väckas inom ett år.
En röst mot ansvarsfrihet förutsätter inte, och
leder i sig inte, till rättsliga åtgärder.
Vid Ericssons årsstämma 29 mars 2023
röstade Ericssons aktieägare för ansvarsfrihet för
Carolina Dybeck Happe och Annika Salomonsson
för räkenskapsåret 2022. Aktieägare som repre-
senterade mer än 85 % av Bolagets aktiekapital
röstade även för ansvarsfrihet för var och en av de
Finansiell rapport 2023
23
Förvaltningsberättelse
andra styrelseledamöterna och Bolagets verkstäl-
lande direktör och koncernchef för räkenskapsåret
2022, och mer än 10 % röstade mot ansvarsfrihet.
Vid samma årsstämma röstade Ericssons aktieä-
gare för omval av de personer som nominerats till
styrelsen (inklusive vd och koncernchef). Bolagets
externa revisor, Deloitte, rekommenderade aktieä-
garna att rösta för ansvarsfrihet.
Aktieägarnas engagemang i bolagsstyrnings-
ärenden
Som en del av Ericssons löpande investerarenga-
gemang, och utöver den sedvanliga kommunika-
tionen som skett under året mellan investerare och
Ericssons Investor Relations och ledningsgrupp,
har Ericssons styrelseordförande Jan Carlson och
ordföranden för kommittén för Audit and Com-
pliance, Eric Elzvik, under andra halvan av 2023
haft en dialog med aktieägare och på Bolagets
initiativ även haft fördjupade diskussioner med
aktieägare som tillsammans representerar 55 %
av de utestående aktierna. Dessa har inriktats på
ett flertal olika styrningsfrågor i syfte att förstå,
få feedback och besvara frågor från aktieägarna.
Diskussionerna fokuserade bland annat på den
genomtänkta omvandling som under flera år skett
av Ericssons styrning, kultur och program för etik
och regelefterlevnad, liksom hållbarhets- och
ersättningsprogram. Kommittén för Audit and
Compliances översyn av funktionen för regelefter-
levnad, liksom den frekventa och ingående rap-
porteringen om effektiviteten i programmet för etik
och regelefterlevnad som lämnats till kommittén,
lyftes också under diskussionerna.
Återkopplingen från dessa diskussioner
har varit positiv, och aktieägarna uppskattade
informationen och noterade omvandlingen av
programmet för etik och regelefterlevnad.
Andra viktiga ämnen var följande:
Betydande förbättringar i Ericssons styr-
ningsramverk, bland annat förbättrad tillsyn
av styrelsen och ledningen samt en robust,
proaktiv riskhantering.
Effektiv integrering av förbättrade kontroller i
Ericssons verksamhet och beslutsfattande.
Fokus på att genomföra fortlöpande kulturella
förändringar med syfte att bädda in integritet
i Ericssons arbetssätt, främja en kultur av
transparens, samarbete, öppen dialog, välgrun-
dade och etiska affärsbeslut samt en effektiv
riskhantering.
Genomförande av utbildningsprogram för de
anställda och tillhandahållande av hjälpmedel
för öppenhet (Speak-Up) för att främja en
integritetsledd företagskultur.
Betydande testning av effektiviteten i program-
met för etik och regelefterlevnad, förenkling
av policyer, processer och verktyg, förbättrad
förståelse för riskhantering i affärsinteraktioner
samt digitalisering.
Aktieägarna uttryckte också en önskan om mer
frekvent information om dessa förbättringar av
programmet för etik och regelefterlevnad, något
som Bolaget har strävat efter att uppfylla genom
periodvisa uppdateringar, presentationer och dia-
log med investerare och andra intressenter. Aktie-
ägarna har också meddelat sitt stöd för Ericssons
övergripande filosofi gällande ersättningar till
ledande befattningshavare (som nu innefattar en
integritetsbaserad komponent; mer information
om detta finns i det andra stycket i avsnittet ”Inte-
grering av efterlevnad i verksamheten och testning
av effektiviteten” i Bolagsstyrningsrapporten).
Den feedback som samlades in under dessa
diskussioner används som underlag för styrelsens
diskussioner om ersättningar och andra ärenden
för 2024. Som direkt svar på feedback från
aktieägarna kommer ersättningspaketet för 2024
för vd och koncernchef att innehålla en kortsiktig
rörlig incitamentskomponent i linje med Bolagets
riktlinjer för ersättning, vilket beskrivs närmare i
Ersättningsrapporten.
Ersättningar
Ersättningarna till styrelsens ledamöter och till
koncernledningen redovisas i not G2, ”Information
angående styrelseledamöter och ledande befatt-
ningshavare”. Ytterligare information om ersätt-
ning till vd och koncernchef samt till vice verkstäl-
lande direktör finns i den ersättningsrapport som
finns bifogad till denna finansiella rapport.
Riktlinjer för ersättning till ledande
befattningshavare
De nuvarande Riktlinjerna för ersättning till
ledande befattningshavare godkändes av års-
stämman 2023 och redovisas på sidorna 27– 29.
Programmet för långsiktig rörlig ersättning I
2023 (LTV I 2023) för koncernledningen
Ericsson har aktiebaserade program för långsiktig
rörlig ersättning (LTV) på plats för koncernled-
ningen. LTV I 2023 för koncernledningen godkän-
des av årsstämman 2023. Detaljerna i LTV I 2023
redovisas i not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”.
Väsentliga kontrakt
Väsentliga kontraktsenliga åtaganden sam-
manfattas i not D4, ”Kontraktsenliga åtaganden”.
Dessa åtaganden gäller främst leasing av kontors-
och fabrikslokaler, inköpskontrakt för outsourcad
tillverkning, FoU- och IT-verksamhet samt inköp
av komponenter för den tillverkning som sker inom
Ericsson.
Ericsson är part i vissa avtal med villkor som
kan träda i kraft, förändras eller upphöra att gälla
om kontrollen över Bolaget förändras till följd av
ett offentligt uppköpserbjudande. Sådana villkor
är inte ovanliga i vissa typer av avtal, till exempel
finansieringsavtal och vissa licensavtal. Ericsson
anser dock (med beaktande av bland annat
Ericssons starka ekonomiska ställning) att inget
enskilt gällande avtal medför några väsentliga
konsekvenser för Ericsson till följd av en förändring
av kontrollen över Bolaget.
Riskhantering
Ericsson har ett robust förhållningssätt till riskhan-
tering. Bolaget har vidtagit omfattande åtgärder
under 2022 och 2023 för att säkerställa att
strategiska, externa och interna risker identifieras,
bedöms, rapporteras internt, eskaleras och åtgär-
das på ett effektivt sätt. Det är en nyckelprioritet att
ansvar för riskhantering säkerställs på alla nivåer i
organisationen. De senaste stärkande åtgärderna
är bland annat införandet av Ericssons koncern-
riskprotokoll, Material Group Risk Protocol, som
styr analys och eskalering av materiella risker i hela
koncernen, samt inrättandet av BRC. Syftet med
Ericssons ramverk för Enterprise Risk Management
(ERM) är att stärka koncernens styrning genom
att integrera riskhantering med utformningen och
genomförande av koncernens strategi. Material
Group Risk Protocol, BRC och ERM-ramverket
kompletterar varandra för att säkerställa att
styrelsen och ledningen har en konsoliderad syn på
koncernens risker.
ERM-ramverket har utformats för att främja
identifiering och hantering av risker nedifrån och
upp, där ”risker” står för osäkerhet beträffande
Ericssons förmåga att nå sina lång- och kortsiktiga
mål. Ramverket gäller i hela Ericssons verksamhet
och täcker alla affärsområden, marknadsområden
och koncernfunktioner. Ramverket etablerar
en baslinje på koncernnivå för transparens och
översyn av risk. Varje chef ansvarar för att hantera
risker inom sitt respektive ansvarsområden.
Om den identifierade risken bedöms vara
materiell ur ett koncernperspektiv innehåller
Ericssons koncernriskprotokoll, Material Group
Risk Protocol, tydliga krav för hur materiella risker
ska eskaleras till BRC. BRC ansvarar för översyn av
materiella risker på koncernnivå, och för att ge stöd
till ansvarig chef med riskbedömning, hantering
och eskalering efter vad som är lämpligt. BRC
ansvarar även för tillsyn av Ericsson-koncernens
övergripande riskprofil.
Funktionen Group Risk Management ansva-
rar för genomförande av ERM-strategin och
ERM-verksamhet på koncernnivå. Cheferna för
respektive koncernfunktion, marknadsområde och
affärsområde ansvarar för tillsyn av riskhantering
i respektive enhet. Detta innefattar att säkerställa
att lämpliga processer är på plats för att identifiera,
bedöma och eskalera risker på lämpligt sätt med
en eller flera riskansvariga inom enheten. BRC
har delat ordförandeskap mellan chefsjuristen
och finansdirektören, som även överser ERM-
verksamheten på koncernnivå.
Permanenta medlemmar i BRC är chefsjuristen,
finansdirektören samt chefen för funktionen Group
Risk Management. Dessutom består BRC av
ytterligare 2–4 medlemmar från Bolagets ledning,
vilka utses gemensamt av chefsjuristen och finans-
direktören. Under 2023 var dessa medlemmar den
tekniska direktören (CTO), Chief Security Officer
(CSO), marknads- och kommunikationsdirektören
(CMO) samt den operativa chefen (COO). Koncern-
chefen, Chief Compliance Officer samt chefen för
Corporate and Government Investigations bjuds in
till Kommittén vid behov.
Styrelsen och kommittén för Audit and
Compliance har ansvar för översyn av Bolagets
riskhantering, ERM-ramverket och koncernriskpro-
tokoll, Material Group Risk Protocol. Information
om risker som kan påverka måluppfyllandet och
ligga till grund för avhjälpande åtgärder finns i
övriga delar av förvaltningsberättelsen, i noterna
A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för
redovisningsändamål”, F1, ”Hantering av finan-
siella risker”, och F4, ”Räntebärande skulder”, samt
i kapitlet Riskfaktorer.
Finansiell rapport 2023
24
Förvaltningsberättelse
Inköp och logistik
Ericssons hårdvara utgörs till stor del av elektronik.
För produkttillverkningen köper Ericsson både
specialtillverkade och standardiserade kompo-
nenter och tjänster från globala, regionala och
lokala leverantörer.
Ericsson förhandlar fram globala ramavtal
med sina huvudleverantörer och strävar efter
att ha flera alternativa leverantörer och undvika
situationer med beroenden av en enda leverantör,
som ett sätt
 
att bygga en robust leveranskedja.
Tillverkningen av elektroniska moduler
och
 
delkomponenter outsourcas i stor utsträck-
ning till kontraktstillverkare. Ericsson fokuserar
den interna tillverkningen på lansering av nya
produkter och ny teknik. Merparten av den mogna
produktportföljen outsourcas till kontraktstillver-
kare. Ericsson har interna produktionsanlägg-
ningar i USA, Estland, Kina och Brasilien samt för
antennsystem i Rumänien och Mexiko.
Ericsson kräver av sina leverantörer att de
följer de principer som fastslås i Ericssons upp-
förandekod för affärspartners. Detta verkställs
genom avtal, regelbundna riskbedömningar,
revision och relaterade åtgärder. Ericssons upp-
förandekod för affärspartners sätter höga stan-
darder inom miljöfrågor, mänskliga rättigheter
och rättvisa arbetsvillkor, arbetsmiljö, affärsetik
och antikorruption som grundstenar i
 
Bolagets
ansvarsfulla företagande.
Affärspartners måste ha ett miljölednings-
system på plats och ha kännedom om och följa
gällande miljölagstiftning, tillstånd och rapporte-
ringskrav. Om kraven i Ericssons uppförandekod
för affärspartners är striktare än lokala standarder
och lagar ska kraven i Ericssons uppförandekod
för affärspartners gälla.
Ericsson arbetar för att minska miljöpåverkan
och utsläpp i leverantörskedjan och har ställt upp
som mål att 350 leverantörer med höga utsläpp
och strategiskt viktiga leverantörer ska ställa upp
mål för utsläppsminskningar i linje med Parisavta-
lets mål att begränsa den globala uppvärmningen
till 1,5
 
°C.
Hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Hållbarhet och ansvarsfullt företagande utgör
integrerade delar av Ericssons strategi och
företagskultur. De
 
genomsyrar hela verksamheten
med syfte att driva verksamhetsomvandlingen
och skapa värde för Bolagets kunder och andra
intressenter.
Ericsson har åtagit sig att skapa positiva
effekter samt att minska riskerna för Bolaget
och dess intressenter genom sin verksamhet och
värdekedja med sin teknik, sina lösningar och
medarbetarnas expertis.
Ericssons förhållningssätt till miljömässig
hållbarhet är med ett cirkulärt arbetssätt, vilket
innebär att företaget ständigt strävar efter
att minimera negativ påverkan från den egna
verksamheten och att förbättra produkternas
miljö- och energiprestanda.
I enlighet med årsredovisningslagen har
Ericsson sammanställt en separat hållbarhetsrap-
port, ”Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt
företagande 2023”, som utgör en bilaga till
årsredovisningen.
Juridiska tvister som involverar
statliga myndigheter
I februari 2022 informerade Ericsson offentligt
att en intern utredning från 2019 omfattade en
granskning av Ericssons anställda, återförsäljare
och leverantörer i Irak under perioden mellan
2011 och 2019. Utredarna kunde inte fastslå
de slutgiltiga mottagarna av några betalningar
eller visa att någon Ericssonanställd var direkt
involverad i finansiering av terroristorganisationer.
Den interna Irakutredning under 2019 drog inte
slutsatsen att Ericsson gjort eller var ansvarig för
någon betalning till någon terroristorganisation.
I mars 2022 informerade United States
Department of Justice (DOJ) Ericsson om sitt
beslut att, före ingåendet av DPA (Deferred Prose-
cution Agreement), den information som Bolaget
lämnat till DOJ angående Bolagets interna utred-
ning från 2019 gällande uppträdandet i Irak inte
varit tillräcklig. DOJ beslutade även att Bolaget
brutit mot DPA genom att underlåta att informera
DOJ om utredningen efter ingåendet av DPA.
I juni 2022 informerade U.S. Securities and
Exchange Commission (SEC) Ericsson om att
man påbörjat en utredning gällande ärenden som
beskrivits i den interna Irakutredningen från 2019.
Enligt Ericssons uppgörelse med SEC är Ericsson
permanent ålagt att inte bryta mot bestämmel-
serna om antikorruption, bokföring och redovis-
ning samt interna kontroller under Foreign Corrupt
Practices Act (FCPA). Brott mot föreläggandet,
uppgörelsen eller värdepapperslagstiftning kan
utsätta Bolaget för nya civilrättsliga eller straff-
rättsliga påföljder och nya verkställighetsåtgärder.
2 mars 2023 nådde Bolaget en överens-
kommelse med DOJ avseende de icke-brottsliga
överträdelserna av DPA (Plea Agreement).
Ericsson erkände sig skyldigt inom ramen för
Plea Agreement till de tidigare uppskjutna
åtalspunkterna som avser förhållanden före 2017.
Därutöver accepterade Ericsson att betala ett
bötesbelopp om USD 206,7 miljoner. Ingåendet
av Plea Agreement innebär att DPA upphört att
gälla. Bolagets interna utredning och dess samar-
bete med myndigheter i samband med de frågor
som behandlades i den interna Irakutredningen
från 2019 är öppen och pågående och omfattas
inte av Plea Agreement.
24 maj 2023 meddelade Nasdaq Stockholm
att de avslutat sin utredning av Ericssons
informationsgivning avseende den interna Irakut-
redningen från 2019 och avskrivit ärendet, samt
att Nasdaq inte ansett sig kunna komma till slut-
satsen att innehållet i rapporten varit sådant som
en förnuftig investerare skulle kunna ha utnyttjat
för sitt investeringsbeslut. Efter att ha granskat
Nasdaq Stockholms utredning och slutsats
beslutade 8 juni 2023 även Finansinspektionen
att formellt avsluta sin granskning av Ericssons
tidigare offentliggöranden avseende den interna
Irakutredningen från 2019.
Gällande de frågor som diskuterades i den
interna Irakutredningen från 2019 fortsätter
Bolaget att utreda dessa ärenden och samman-
hängande frågor i fullt samarbete med DOJ och
SEC. Eftersom ytterligare information fortsätter
att identifieras och utvärderas under den pågå-
ende utredningen, i fortsatt samarbete med DOJ
och SEC,
förväntas det inte dras några definitiva
slutsatser om resultatet av en sådan utredning
förrän processen är avslutad. Omfattningen och
varaktigheten av den återstående processen
fortsätter att vara oviss.
Som en del av sitt försvar mot att Ericsson
2013 stämt det indiska mobiltelefonbolaget
Micromax i Delhi High Court för patentintrång
(en tvist som nu förlikats), lämnade Micromax in
en stämning till Indiens konkurrensmyndighet,
Competition Commission of India, CCI. CCI hän-
sköt ärendet till sin utredningsavdelning, Director
General’s Office, för en fördjupad undersökning.
CCI inledde liknande undersökningar mot Ericsson
i januari 2014 på grundval av krav från Intex
Technologies (India) Limited och 2015 på grund-
val av ett nu förlikat krav från iBall. Ericsson har
vid Delhi High Court ifrågasatt CCI:s behörighet
att hantera dessa ärenden. 13 juli 2023 fann Divi-
sion Bench i Delhi High Court att i denna instans
hade CCI ingen rätt att genomföra de pågående
utredningarna mot Ericsson. CCI har överklagat
detta till Indiens högsta domstol.
I april 2019 informerades Ericsson av den
kinesiska SAMR (State Administration for Market
Regulation) Anti-monopoly bureau om att
SAMR har inlett en undersökning av Ericssons
licensering av patent i Kina. Ericsson samarbetar i
undersökningen, som fortfarande befinner sig i en
fas av fastställande av fakta. Framöver väntar en
fortsatt utredning av fakta och möten med SAMR
för att underlätta myndighetens bedömning och
slutsatser. I händelse av att SAMR konstaterar
brister har myndigheten befogenhet att besluta
om beteendemässiga och finansiella sanktioner.
Juridiska tvister som inte involverar statliga
myndigheter
3 mars 2022 blev Telefonaktiebolaget LM Ericsson
och vissa företrädare för Ericsson
föremål för en
stämningsansökan, i form av en så kallad grupp-
talan, som lämnats in på uppdrag av köpare av
Ericsson ADS i USA vid United States District Court
for the Eastern District of New York. En komplet-
terande ansökan lämnades in 9 september 2022,
vilken även innefattade en tidigare företrädare
för Ericsson som svarande. Den kompletterande
ansökan gjorde gällande påstådda överträdelser
av värdepapperslagstiftning i USA avseende
påstådda felaktiga och vilseledande uttalanden
i
 
huvudsak relaterade till Bolagets efterlevnad av
sina policyer och skyldigheter beträffande regel-
efterlevnad och antikorruption samt beträffande
verksamheten i Irak. 24 maj 2023 biföll domstolen
Ericssons avvisningsyrkande och beslutade att
slutligt avvisa grupptalan efter att ha konstaterat
att Ericsson inte brutit mot sin informationsskyl-
dighet gentemot investerare. 23 juni 2023 överkla-
gade käranden avvisningsbeslutet i United States
Court of Appeals for the Second Circuit. Muntlig
förhandling är planerad till 22
 
mars 2024. All
skriftväxling mellan parterna har lämnats in och
målet är pågående i domstol. Ericsson kommer att
fortsätta försvara sig kraftfullt i detta ärende.
I augusti 2022 lämnades en civilrättslig stäm-
ning in i United States District Court for the District
of Columbia mot Telefonaktiebolaget LM Ericsson
och Ericsson Inc (tillsammans ”Ericsson”). Stäm-
ningen lämnades in av anställda hos USA:s militär,
anställda hos underleverantörer till regeringen
Finansiell rapport 2023
25
Förvaltningsberättelse
i USA och andra civila som dödats eller skadats i
terroristangrepp i Irak, Afghanistan och Syrien från
2005 till 2021, samt av deras familjemedlemmar.
Stämningen ställer krav på Ericsson enligt US
Anti-Terrorism Act och innefattar påståenden om
att Ericsson gjort betalningar som i ett sista led har
hjälpt de terroristorganisationer som utförde, plane-
rade eller godkände angreppen. I
 
november 2022
lämnade Ericsson in ett yrkande om att stämningen
skulle avvisas. 20 december 2022 lämnade käran-
dena in en kompletterande ansökan som lade till
ytterligare kärandeparter, inklusive en kärandepart
som åsamkats skada i
 
Turkiet, samt även Ericsson
AB (tillsammans med Ericsson, ”Ericssons företags-
svaranden”), vd Börje Ekholm och en före detta
företrädare för Ericsson (som inte har blivit delgiven)
som svarandeparter. Vidare gjordes gällande
ytterligare påståenden och yrkanden. I mars 2023
framställde Ericssons företagssvaranden och Börje
Ekholm nya avvisningsyrkanden avseende den
ändrade stämningsansökan. I juni 2023 lämnade
kärandena in svarsyttranden över svarandenas
avvisningsyrkanden och svarandena gav i juli 2023
in yttranden till stöd för avvisningsyrkandena.
All
skriftväxling mellan parterna har lämnats in och
målet är pågående i domstol.
Alla svaranden kom-
mer fortsätta att försvara sig kraftfullt i detta ärende.
I februari 2024 lämnades en andra civilrättslig
stämning för påstådda brott mot US Anti-Terrorism
Act in i United States District Court for the District
of Columbia. Stämningsansökan lämnades in av
samma advokatbyrå och innehåller väsentligen
samma påståenden och yrkanden som de som
framställdes i den ursprungliga stämningsansökan
om US Anti-Terrorism Act som lämnades in i augusti
2022, och anger samma ”Ericssons företagssvaran-
den”, vd Börje Ekholm och en före detta företrädare
för Ericsson som svarande. Den nya stämningsansö-
kan gavs in av ytterligare anställda hos USA:s mili-
tär, anställda hos underleverantörer till regeringen
i USA och andra civila som dödats eller skadats i
¬terroristangrepp i Irak, Afghanistan, Syrien, Turkiet,
Niger och Frankrike från 2005 till 2021, samt av
deras familjemedlemmar. Ingen av de svarande har
delgetts den nya stämningen. Svarandena kommer
att försvara sig kraftfullt i detta ärende.
Med början 4 augusti 2023 har ett antal
civilrättsliga stämningar mot Telefonaktiebolaget
LM Ericsson lämnats in till Solna tingsrätt. Per
27 februari 2024, har 90 käranden lämnat in
stämningsansökningar, som samordnas och
finansieras av en brittiskbaserad processfinansiär.
Kärandena utgörs av en grupp utländska fonder
och finansiella institutioner som påstås vara eller
ha varit aktieägare i Bolaget. Deras skadestånds-
anspråk är främst baserade på påstått otillräcklig
informationsgivning avseende innehållet i den
interna Irakutredningen från 2019. Ericsson kom-
mer att ge in sitt svaromål 8 mars 2024, och avser
att kraftfullt försvara sig mot anspråken.
11 oktober 2023 inledde Ericsson patent-
intrångsförfaranden mot Lenovo (Beijing) Limited
(”Lenovo”) i Eastern District of North Carolina
(EDNC). Under förfarandet begär Ericsson att få
fastställt om att Lenovo har förlorat sin rätt att
genomdriva Ericssons FRAND-avtal som tredjeparts-
förmånstagare och att Ericsson har följt sina FRAND-
åtaganden och ETS:s I IPR-policy. Ericsson har också
inlett patentintrångsförfaranden mot Lenovo vid
United States International Trade Commission och i
andra jurisdiktioner (Brasilien och Colombia). Lenovo
har i gengäld lämnat in stämningar mot Ericsson vid
High Court of Justice i Storbritannien samt vid Unified
Patent Court och har ansökt om en s.k. anti-suit
injunction i Eastern District of North Carolina (EDNC).
EDNC avslog föreläggandet mot stämningsansökan
14 februari 2024. Detta beslut har överklagats.
Utöver de tvister som beskrivs ovan är Bolaget
också part i, och kan i framtiden komma att bli
part i, en rad andra juridiska utredningar, tvister,
krav och rättsprocesser, som en följd av Bolagets
normala affärsverksamhet.
Koncernens struktur
Ericssonkoncernen består av fler än 200 legala
enheter, och cirka 100 filialer, med representation i
omkring 140 länder.
Moderbolaget
Telefonaktiebolaget LM Ericssons (Moderbolaget)
verksamhet utgörs huvudsakligen av koncern-
lednings- och holdingbolagsfunktioner, intern-
banksverksamhet samt kundkredithantering. Den
31
 
december 2023 hade Moderbolaget 3 (3) filialer.
Finansiell information
Resultatet efter finansiella poster uppgick till
SEK
 
-0,7 (18,4) miljarder. Under 2023 och 2022
hade Moderbolaget ingen försäljning till dotter-
bolagen. Av Moderbolagets totala inköp av varor
och tjänster gjordes 31% (29%) från dotterbolag.
Under året inträffade bland annat följande
större förändringar i Moderbolagets ekonomiska
ställning:
Kort- och långfristiga skulder till dotterbolag
minskade med SEK
 
46,8 miljarder till SEK
 
47,6
miljarder.
Kort- och långfristiga fordringar på
 
dotterbolag
minskade med SEK
 
6,3 miljarder till SEK
 
17,8
miljarder.
Aktieägartillskott till dotterbolag om SEK
 
11,9
miljarder.
Nedskrivningar av investeringar i dotterbolag
och intresseföretag om SEK
 
32,8 miljarder.
Utdelningar från dotterbolag och intresse-
företag på SEK 32,5
 
miljarder.
Bruttokassan minskade med SEK 6,5 miljarder
till SEK 34,9 miljarder.
Vid årets slut uppgick bruttokassan (kassa, lik-
vida
 
medel samt kortfristiga och långfristiga ränte-
bärande placeringar) till SEK
 
34,9 (41,4) miljarder.
Vid årets slut uppgick fritt eget kapital till
SEK
 
27,6 (37,8) miljarder och totalt eget kapital till
SEK
 
75,8 (85,9) miljarder.
Aktieinformation
Per 31 december 2023 uppgick det totala antalet
aktier till 3
 
344
 
151
 
735, varav 261
 
755
 
983
A-aktier (med en röst vardera) samt 3
 
082
 
395
 
752
B-aktier (med en tiondels röst vardera). A- och
B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets
tillgångar och resultat. Moderbolagets största
aktieägare per årsskiftet var Investor AB med cirka
23,75% av rösterna (7,98% av aktierna), AB Indu-
strivärden med cirka 15,11% av rösterna (2,6% av
aktierna), och AMF Tjänstepension och AMF Fonder
med cirka 4,52% av rösterna (2,14% av aktierna).
Inga egna aktier tilldelades till anställda eller
såldes under 2023.
Innehavet av egna aktier uppgick den
31
 
december 2023 till 14
 
009
 
306 B-aktier. Kvot-
värdet av dessa aktier är SEK
 
5,00 per aktie, totalt
SEK
 
70 miljoner, och aktierna representerar 0,4
 
%
av det totala aktiekapitalet. Anskaffningskostna-
den uppgår till
 
SEK
 
70,0 miljoner.
Årsstämman 2023 beslutade om emission
av 10
 
000 000 C-aktier för följande program för
långsiktig rörlig ersättning (LTV): LTV II 2023, LTV
2022 och LTV 2021 för Ericssons ledning och andra
ledande befattningshavare. I enlighet med mandat
från årsstämman beslutade styrelsen under det
andra kvartalet 2023 att återköpa de nyemitterade
aktierna, som sedan omvandlades till B-aktier.
Kvotvärdet av de återköpta aktierna var SEK 5,00 per
aktie, eller totalt SEK 50,0 miljoner, vilket motsvarar
mindre än 0,3 % av det totala aktiekapitalet. Anskaff-
ningskostnaden uppgick till SEK 50,2 miljoner.
Förslag till vinstdisposition
Styrelsen föreslår en utdelning på SEK 2,70 (2,70)
per aktie och att återstoden av fritt eget kapital
behålles i Moderbolaget. Utdelningen föreslås
betalas ut i två lika delar, SEK 1,35 per aktie med
5 april 2024 som avstämningsdag för utdelning
(betalningsdatum 10 april 2024) och SEK 1,35 per
aktie med 2 oktober 2024 som avstämningsdag
för utdelning (betalningsdatum 7 oktober 2024).
För Moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår
ingen utdelning.
Styrelsen föreslår att vinsten disponeras enligt
nedan (under antagande att inga egna aktier
innehas på avstämningsdagen):
Belopp att utdelas till
registrerade aktieägare
SEK 9
 
029
 
209
 
684
Belopp att överföra i ny
räkning i Moderbolaget
SEK 18
 
555
 
216
 
849
Totalt fritt eget kapital i
Moderbolaget
SEK 27
 
584
 
426
 
533
Till grund för sitt förslag till utdelning har styrelsen
enligt 18 kap. 4 § i aktiebolagslagen bedömt Moder-
bolagets och koncernens konsolideringsbehov,
likviditet, ekonomiska ställning i övrigt samt förmåga
att på sikt infria sina åtaganden. Per den 31 decem-
ber 2023 uppgick koncernens soliditet till 32,8 %
(38,1%) och nettokassan till SEK 7,8 (23,3) miljarder.
Moderbolagets fria egna kapital skulle ha varit
cirka SEK 2,91 miljarder lägre om tillgångar och
skulder inte värderats till verkligt värde i enlighet
med 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen.
Styrelsen har också tagit hänsyn till Moder-
bolagets resultat och ekonomiska ställning och
koncernens ställning i övrigt. Styrelsen har härvid
tagit hänsyn till kända förhållanden som kan ha
betydelse för Moderbolagets och koncernbolagens
ekonomiska ställning.
Den föreslagna utdelningen begränsar inte
koncernens investeringsförmåga eller förmåga
att anskaffa kapital. Det är styrelsens bedöm-
ning att den föreslagna utdelningen är försvarlig
med hänsyn till de krav som verksamhetens art,
omfattning och risker ställer på Moderbolagets och
koncernens egna kapital liksom Moderbolagets
och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och
ställning i övrigt, i beaktande av kommande års
affärsplaner och ekonomiska utveckling.
Finansiell rapport 2023
26
Förvaltningsberättelse
Riktlinjer för ersättning till ledande
befattningshavare godkända av
årsstämman 2023
Inledning
Dessa riktlinjer för ersättning till ledande
befattningshavare (”
Riktlinjerna
”) omfattar
koncernledningen för Telefonaktiebolaget LM
Ericsson (”
Bolaget
” eller ”
Ericsson
”), inklusive
verkställande direktören och koncernchefen
(”
VD
och
koncernchef
”) (“
koncernledningen
”).
Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som
avtalas, och förändringar som görs i redan avta-
lade ersättningar, efter det att Riktlinjerna anta-
gits av årsstämman. Avsikten är att Riktlinjerna
ska gälla i fyra år fram till årsstämman 2027.
Beträffande anställningsförhållanden utanför
Sverige, får vederbörliga anpassningar ske för
att följa tvingande lokala regler eller etablerad
lokal praxis. I sådana fall ska Riktlinjernas över-
gripande ändamål tillgodoses i största möjliga
utsträckning. Riktlinjerna omfattar inte ersätt-
ning beslutad av bolagsstämma, exempelvis
långsiktiga rörliga ersättningsprogram (”
LTV
”).
Målsättning
Riktlinjerna syftar till att säkerställa att ersätt-
ningarna är förenliga med Bolagets gällande
ersättningsfilosofi och ersättningspraxis för
Bolagets medarbetare, vilka grundar sig på prin-
ciper om konkurrenskraft, jämlikhet, transparens
och prestation. De främsta målen är att:
attrahera och behålla kompetenta, prestations-
inriktade och motiverade medarbetare som har
sådan förmåga, erfarenhet och färdighet som
krävs för att genomföra Ericssons strategi;
uppmuntra beteenden i enlighet med
Ericssons företagskultur och kärnvärden;
säkerställa rättvis ersättning genom att se
till att den totala ersättningen är av lämplig
storlek utan att vara för hög och att grunden
för ersättningarna är tydligt förklarad;
erbjuda en totalersättning, bestående av både
fast och rörlig ersättning samt förmåner som
är konkurrenskraftig på de marknader där
Ericsson konkurrerar om medarbetare; och
främja former av rörlig ersättning som förenar
medarbetarna i arbetet mot tydliga och
relevanta mål, samt stärker deras prestationer
och möjliggör flexibla ersättningskostnader för
Ericsson.
Riktlinjerna och Bolagets strategi samt
hållbara långsiktiga intressen
En framgångsrik implementering av Bolagets
strategi och hållbara långsiktiga intressen kräver
att Bolaget kan attrahera, behålla och motivera
medarbetare med de rätta egenskaperna samt
erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Syftet
med Riktlinjerna är att möjliggöra för Bolaget
att erbjuda medlemmarna av koncernledningen
attraktiv och konkurrenskraftig totalersättning.
Rörlig ersättning som omfattas av Riktlinjerna
ska tilldelas enligt specifika fördefinierade och
mätbara affärsmål som härrör från den kort-
och långsiktiga affärsplan som godkänts av
styrelsen. Målen kommer att inkludera finansiella
mål på koncern-, affärs- och/eller marknadsom-
rådesnivå. Dessutom kommer strategiska mål,
operativa mål, mål för medarbetarnas engage-
mang, mål för kundnöjdhet, mål för hållbarhet
och ansvarsfullt företagande eller andra mål för
ledande indikatorer att tillämpas om Kompen-
sationskommittén anser det lämpligt.
Bolaget har särskilda program för långsiktig
rörlig ersättning för koncernledningen som har
godkänts av årsstämman. Sådana beslut omfat-
tas inte av Riktlinjerna. Detaljerad information
om Ericssons aktuella ersättningspolicy och hur
vi lever upp till vår policy och våra Riktlinjer, samt
information om tidigare beslutade långsiktiga
rörliga ersättningsprogram vilka ännu inte
har förfallit till betalning, inklusive tillämpliga
prestationsvillkor, finns i ersättningsrapporten
samt i not G2, ”Information angående styrelse-
ledamöter och ledande befattningshavare” och
not G3, ”Aktierelaterade ersättningar” i års-
redovisningen.
Hantering av ersättningar till
koncernledningen
Styrelsen har inrättat en Kompensationskom-
mitté (”
Kommittén
”) som hanterar ersättnings-
policy, ersättningsprinciper och ärenden som
rör ersättning till koncernledningen. Styrelsen
har gett Kommittén mandat att besluta om och
hantera vissa ärenden inom specifika områden.
Kommittén kan även i enskilda fall bemyndigas
av styrelsen att avgöra specifika ärenden.
Kommittén har mandat att granska och för-
bereda ärenden, för beslut av styrelsen, som rör
löner och andra ersättningar till VD och koncern-
chef. Dessutom har Kommittén i uppgift att minst
en gång vart fjärde år förbereda, för beslut av
styrelsen, förslag till årsstämman om riktlinjer för
ersättning till ledande befattningshavare, liksom
förslag om långsiktiga rörliga ersättningspro-
gram och liknande aktierelaterade ersättningar.
Kommittén har mandat att besluta om löner
och andra ersättningar till övriga medlemmar av
koncernledningen, förutom VD och koncernchef,
inklusive mål för kortsiktig rörlig ersättning
(”
STV
”) samt utbetalning av STV baserat på
prestation och uppnådda resultat.
För att fullgöra sina skyldigheter tar Kom-
mittén hänsyn till ersättningstrender, regel-
ändringar, informationsgivningskrav och den
allmänna globala ersättningsmiljön för ledande
befattningshavare. Innan Kommittén förbereder
rekommendationer för lönejusteringar för VD
och koncernchef för styrelsens beslut, eller
godkänner lönejusteringar för övriga medlem-
mar i koncernledningen, granskar Kommittén
lönedata, Bolagets resultat och individuella
prestationer. Berörd anställd är inte närvarande
vid Kommitténs möten när frågor som rör deras
egen ersättning diskuteras. På samma sätt är VD
och koncernchef inte närvarande vid styrelse-
möten när frågor som rör VD och koncernchefens
egen ersättning diskuteras. Kommittén får utse
oberoende expertrådgivare för att bistå och ge
råd i dess arbete.
Ordföranden i Kommittén och styrelseord-
föranden arbetar tillsammans med Ericssons
avdelning för Investor Relations för att säker-
ställa goda och kontinuerliga kontakter i lämplig
omfattning med aktieägarna i frågor som rör
ersättning till koncernledningen.
Översikt över ersättningspaketet som
omfattas av Riktlinjerna
För koncernledningen kan ersättningspaketet
innefatta fast lön, kort- och långsiktig rörlig ersätt-
ning (STV och LTV), pension och andra förmåner.
Nedan beskrivs de huvudsakliga komponen-
terna för ersättning till koncernledningen som
regleras av Riktlinjerna, inklusive information om
varför de tillämpas, hur de fungerar, tilldelnings-
nivåer och relaterade resultatmått. Dessutom har
årsstämman beslutat att införa LTV för medlem-
mar i koncernledningen, och kan även i framtiden
besluta om sådana program. Befintliga aktie-
baserade LTV-program som fastställts av års-
stämman har utformats för att skapa långsiktiga
incitament för medlemmar i koncernledningen
och för att stimulera Bolagets utveckling och
därigenom skapa långsiktigt värde. Målsätt-
ningen är att attrahera, behålla och motivera
ledande befattningshavare på en konkurrensut-
satt marknad genom prestationsbaserade och
aktierelaterade incitament samt att uppmuntra
uppbyggnaden av ett betydande aktieinnehav,
för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan
koncernledningen och aktieägarna. Intjänande-
perioden är tre år för de befintliga aktiebaserade
LTV-programmen som beslutats av aktieägarna
och intjänande kräver uppfyllande av fastställda
prestationsvillkor. LTV är en viktig del av ersätt-
ningen till koncernledningen, men programmen
omfattas inte av Riktlinjerna i och med att de
beslutas separat av årsstämman.
Finansiell rapport 2023
27
Förvaltningsberättelse
Komponent och syfte
Beskrivning
Fast lön
Fast ersättning, utbetalad vid fastställda tidpunkter.
Syfte:
– att attrahera och behålla det ledarskap som behövs
för att implementera Ericssons strategi
– att betala ut en del av den årliga ersättningen på ett
förutsebart sätt
Löner ska fastställas med hänsyn till:
– Ericssons övergripande affärsresultat
– affärsresultat för den enhet som individen leder
– individens prestation från år till år
– externa ekonomiska förhållanden
– befattningens omfattning och komplexitet
– extern marknadsdata
– lön och villkor för övriga anställda baserade på orter som anses vara relevanta för rollen
Vid beslut om fast lön ska påverkan på den totala ersättningen, inklusive pensioner och tillhörande kostnader,
beaktas.
Kortsiktig rörlig ersättning (STV)
STV är en rörlig ersättningsplan som ska mätas mot mål
som härrör från affärsplanen och betalas ut under ett år.
Syfte:
– att ge medlemmarna av koncernledningen gemen-
samma, tydliga och relevanta mål, som sammanfaller
med Ericssons strategi och hållbara långsiktiga
intressen
– att erbjuda en individuell intjäningsmöjlighet kopplad
till prestation till en flexibel kostnad för Bolaget
Utbetalningar av STV ska ske i form av årlig kontant ersättning efter att Kommittén och i tillämpliga fall styrelsen
har granskat och godkänt utfallet av de resultatmål som normalt fastställs i början av året för varje medlem av
koncernledningen.
Målnivån för utbetalning under ett räkenskapsår får vara upp till 150% av medarbetarens årliga fasta lön.
Utbetalningen ska normalt fastställas i linje med marknadspraxis i anställningslandet. Maximal utbetalning ska
vara upp till två gånger målnivån (dvs. inte mer än 300% av den årliga fasta lönen). Eventuell befintlig möjlighet
till
 
långsiktig rörlig ersättning beaktas när målnivå för STV fastställs (och vice versa).
STV ska baseras på mått som är kopplade till den årliga affärsplanen och till Ericssons långsiktiga strategi och
hållbarhet. Måtten kommer att kan omfatta finansiella mål på koncern-, affärsområdes- och/eller marknads-
områdesnivå (för relevanta medlemmar av koncernledningen). Andra möjliga mått kan omfatta strategiska mål,
operativa mål, mål för medarbetarnas engagemang, mål för kundnöjdhet, mål för hållbarhet och ansvarsfullt
företagande eller andra ledande indikatorer.
I slutet av resultatperioden för varje STV-cykel ska styrelsen och Kommittén utvärdera resultaten i relation till
måtten och fastställa utfallet, i tillämpliga fall på grundval av den finansiella information som offentliggjorts av
Bolaget avseende finansiella mål.
Styrelsen och Kommittén förbehåller sig rätten att:
– när som helst, revidera ett eller flera STV-mål
– retroaktivt justera STV-målen vid extraordinära omständigheter
– minska eller helt ställa in STV i det fall Ericsson drabbas av allvarliga ekonomiska svårigheter, till exempel i ett
läge där ingen utdelning betalas
– justera STV om resultaten för STV-målen inte är en korrekt återspegling av affärsresultatet
– minska eller helt ställa in STV för enskilda medarbetare vars prestationsutvärdering är under acceptabel nivå
eller som är föremål för en pågående prestationsutvärdering
Styrelsen och Kommittén ska ha diskretionär rätt att:
– helt eller delvis ställa in en persons rätt till utbetalning av STV om personen har agerat på ett sätt som bryter mot
Ericssons affärsetiska kod
– helt eller delvis återkräva utbetald STV om personen har agerat på ett sätt som bryter mot Ericssons affärsetiska
kod
– återkräva STV som utbetalats till personen på felaktiga grunder, såsom rättelse av finansiella resultat på grund
av inkorrekt finansiell rapportering eller oförenlighet med finansiella rapporteringskrav.
Pension
Premier som betalas till en pensionsfond.
Syfte:
– att attrahera och behålla det ledarskap som behövs
för att implementera Ericssons strategi
– att underlätta planering för pension genom att
erbjuda konkurrenskraftiga pensionslösningar som är
i linje med lokal marknadspraxis
Pensionsplanen ska vara utformad i enlighet med konkurrenskraftig praxis i den aktuella medarbetarens hemland
och kan innehålla olika tilläggsplaner som kompletterar det nationella socialförsäkringssystemet.
Pensionsplanerna ska vara avgiftsbestämda, såvida inte den aktuella medarbetaren omfattas av en förmåns-
bestämd pensionsplan enligt tvingande bestämmelser i eller kollektivavtal eller lokala regler.
För medlemmar av koncernledningen i Sverige:
– pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda förutom där lag eller kollektivavtal föreskriver förmånsbestämd
pension. Pensionsgrundande lön utgörs av fast lön och, där så krävs enligt lag eller kollektivavtal, eventuell
rörlig
 
lön.
– en kompletterande pensionspremie kan betalas med maximalt 35% av den del av den fasta lönen som överstiger
eventuella beloppsgränser i kollektiva pensionsplaner, om inte en högre procentsats föreskrivs enligt lag eller
kollektivavtal.
– den kompletterande pensionspremien kan, som alternativ till pensionspremien, bytas mot en kontant betalning
under förutsättning att det görs på ett för Bolaget kostnadsneutralt sätt.
Medlemmar av koncernledningen som är anställda i andra länder än Sverige kan omfattas av lokala, konkurrens-
kraftiga pensionsplaner i sina respektive hemländer i linje med vad som erbjuds andra anställda i samma länder.
Under vissa särskilda omständigheter, där medarbetare inte kan ta del av lokala pensionsplaner i anställningsland
kan:
– kontant betalning som motsvarar pensionen tillhandahållas som beskattningsbar förmån, eller
– premier betalas till en internationell pensionsfond för medarbetarens räkning på kostnadsneutral basis
I samtliga fall ska de årliga pensionspremierna uppgå till högst 70% av den årliga fasta lönen.
Övriga förmåner
Ytterligare former av direkt eller indirekt ersättning, som
betalas ut årligen och som inte räknas som fast lön, kort-
eller långsiktig rörlig ersättning eller pension.
Syfte:
– att attrahera och behålla det ledarskap som behövs
för att implementera Ericssons strategi,
– att betala ut en del av den årliga ersättningen på ett
förutsebart sätt.
Förmåner ska fastställas i linje med konkurrenskraftig praxis i medarbetarens anställningsland och återspegla vad
som erbjuds andra ledande befattningshavare i samma land, vilket kan utvecklas från år till år.
Förmåner kan till exempel inkludera företagstelefon, företagsbil, friskvård, sjuk- och andra försäkringsförmåner,
skattesupport, resor, företagsgåvor och ersättningar för internationell omplacering och/eller utlandspendling som
krävs för att kunna uppfylla rollen.
Förmånsnivåer ska fastställas i linje med konkurrenskraftig marknadspraxis och återspegla vad som erbjuds andra
ledande befattningshavare i den medarbetarens anställningsland.
Förmånsnivån kan variera från år till år beroende på vilka kostnader förmånerna medför för Bolaget.
Övriga förmåner ska uppgå till högst 10% av den årliga fasta lönen för medlemmar av koncernledningen i Sverige.
Ytterligare förmåner och ersättningar till medlemmar av koncernledningen som pendlar till Sverige eller är på lång-
tidsuppdrag (long-term assignment, ”
LTA
”) i ett annat land än det ursprungliga landet för anställning ska faststäl-
las i linje med Bolagets policy för internationell rörlighet. Sådana förmåner kan inkludera, men är inte begränsade
till, pendlings- eller flyttkostnader, ökade levnadskostnader, boendekostnader, hemresor, utbildningsbidrag och
skatte- samt socialförsäkringsstöd
Finansiell rapport 2023
28
Förvaltningsberättelse
Beaktande av ersättning till Bolagets
medarbetare
För att säkerställa konsekvent tillämpning
har styrelsen och Kommittén, vid beredning
av Riktlinjerna, beaktat totalersättning samt
anställningsvillkor för Bolagets medarbetare,
genom att granska hur Ericssons ersättnings-
policy tillämpas för Bolagets vidare krets av
medarbetare.
Det finns en tydlig koppling mellan ersätt-
ningskomponenterna för medlemmarna av
koncernledningen och Bolagets medarbetare
vad gäller tillämpningen av ersättningspolicyn
samt de metoder som används för att fastställa
fasta löner, kort- och långsiktig rörlig ersätt-
ning, pensioner och förmåner. Dessa metoder
ska tillämpas på ett brett och konsekvent sätt
inom hela Bolaget. Målen för kortsiktig rörlig
ersättning är likvärdiga och resultatmåtten
för långsiktiga rörliga ersättningsprogram är
desamma för medlemmarna av koncernled-
ningen och andra kvalificerade medarbetare
i Bolaget. Den del av ersättningen som är
kopplad till resultat är dock vanligtvis högre för
koncernledningen i linje med marknadspraxis
och de högre nivåerna för totalersättning som
förekommer på sådan nivå.
Anställningsavtal och uppsägning av
anställning
Medlemmarna av koncernledningen har fasta
tillsvidareanställningar. Den ömsesidiga
uppsägningstiden får vara högst tolv månader.
Vid uppsägning från medarbetarens sida finns
ingen rätt till avgångsvederlag.
Oavsett omständigheterna får den fasta
lönen under uppsägningstiden plus eventuellt
avgångsvederlag sammantaget inte överstiga
ett belopp motsvarande 24 månaders fast lön
för medarbetaren, om inte andra bestämmelser
följer av nationell lagstiftning eller kollektiv-
avtal.
Medarbetaren kan ges rätt till avgångs-
vederlag fram till den överenskomna pensions-
åldern eller, om ingen överenskommelse om
pensionsålder finns, fram till den månad då
medarbetaren fyller 65 år. I fall där medarbeta-
ren har rätt till avgångsvederlag från och med
ett datum som infaller mindre än tolv månader
före pensioneringen räknas avgångsvederlaget
ned proportionellt mot den återstående tiden
och beräknas endast för perioden mellan datu-
met då anställningen upphör (dvs. slutet av
uppsägningstiden) och pensioneringsdagen.
Avgångsvederlaget ska sänkas med motsva-
rande 50% av den ersättning eller motsvarande
kompensation som medarbetaren får, eller har
fått rätt till, från en annan arbetsgivare eller för
eget eller annat arbete under den period som
medarbetaren får avgångsvederlag utbetalt
från Bolaget.
Bolaget har rätt att säga upp ett anställ-
ningsavtal med omedelbar verkan utan
föregående meddelande och utan rätt till
avgångsvederlag, om medarbetaren begår
allvarliga överträdelser av sina skyldigheter
gentemot Bolaget.
Vanligtvis avgörs tvister med anledning av
ledande befattningshavares anställningsavtal
eller andra avtal som rör anställningen eller
förfarandet genom vilka avtalen ingåtts,
tolkats eller tillämpats, liksom andra tvister
om förhållanden som har sin grund i avtalen,
genom skiljeförfarande med tre skiljemän enligt
Stockholms Handelskammares Skiljedoms-
instituts regler. Oavsett utfallet av sådant
skiljeförfarande kan Bolaget, inom ramen
för rättsförhållandet mellan parterna, stå för
skiljemännens avgifter och kostnader samt för
Bolagets processkostnader (inklusive advokat-
arvoden), förutom i de fall då skiljeförfarandet
inletts av medarbetaren utan skälig grund.
Rekryteringspolicy för nya medlemmar
av
 
koncernledningen
När ersättningen till en ny medlem av koncern-
ledningen ska fastställas ska styrelsen och
Kommittén beakta alla relevanta faktorer för
att säkerställa att ersättningen utformas i linje
med Bolagets och aktieägarnas bästa intres-
sen. Sådana faktorer inkluderar:
vilken befattning som avses,
kandidatens kompetens, erfarenhet och
förmågor,
nivå och typ av ersättning hos tidigare
arbetsgivare,
vilket geografiskt område som kandidaten
rekryteras från och huruvida ersättning för
flytt behövs,
kandidatens personliga omständigheter,
aktuell lönepraxis på marknaden,
interna relativa faktorer.
Ytterligare överenskommelser
I undantagsfall kan ytterligare överenskom-
melser träffas när det bedöms vara lämpligt och
nödvändigt för att rekrytera eller behålla en viss
medarbetare. Sådana överenskommelser kan
gälla kortsiktig eller långsiktig rörlig ersättning
eller fast lön, och överenskommelserna kan
förnyas. Varje överenskommelse ska dock vara
tidsbegränsad samt inte överstiga en tidsperiod
om 36 månader och ett belopp som är dub-
belt så högt som den årliga fasta lönen som
medarbetaren hade fått om ingen ytterligare
överenskommelse hade träffats. Dessutom kan
andra mått och mål tillämpas för rörlig ersätt-
ning till den nya medarbetaren under det första
året, om det bedöms vara lämpligt.
I enskilda fall kan styrelsen eller Kommittén,
även besluta om utbetalning av ersättning som
kompenserar för eventuell förverkad ersättning
från en tidigare arbetsgivare i och med rekry-
teringen av den nya medarbetaren. Styrelsen
och Kommittén avgör i enskilda fall om hela
eller en del av den förverkade ersättningen,
inklusive förverkad rörlig ersättning, ska ersät-
tas. Om förverkad rörlig ersättning ska ersättas
beaktas relevanta faktorer, inklusive den rörliga
ersättningens utformning (kontanta medel eller
aktier), aktuella prestationsvillkor samt när den
rörliga ersättningen skulle ha intjänats eller
betalats ut. Vanligtvis ersätts förverkad ersätt-
ning med jämförbar ersättning.
Om en intern kandidat befordras till koncern-
ledningen kan det innebära att vissa tidigare
gällande villkor fortsätter att gälla, inklusive
pensions- och förmånsrättigheter och even-
tuella utestående tilldelningar av rörlig ersätt-
ning. Om en medlem av koncernledningen
utses som följd av samgående med eller förvärv
av ett annat bolag kan tidigare gällande villkor
också tillämpas i upp till högst 36 månader.
Styrelsens diskretion
På rekommendation från Kommittén kan
styrelsen, vid extraordinära omständigheter,
besluta om att tillfälligt helt eller delvis avvika
från Riktlinjerna, exempelvis:
när ny VD och koncernchef tillsätts,
vid betydande förändringar i Bolagets struk-
tur, organisation, ägarstruktur eller verksam-
het (till exempel bud, förvärv, fusion, fission
osv) som kan kräva justeringar av STV och
LTV eller andra komponenter för att säker-
ställa kontinuitet i koncernledningen, och
under andra omständigheter, förutsatt att
avvikelser krävs för att främja Bolagets lång-
siktiga intressen och hållbarhet eller för att
säkerställa Bolagets ekonomiska bärkraft.
Kommittén ansvarar för att förbereda ärenden
för beslut i styrelsen, vilket innefattar ärenden
som rör avvikelser från Riktlinjerna. Sådana
avvikelser presenteras i ersättningsrapporten
för det aktuella året.
Finansiell rapport 2023
29
Förvaltningsberättelse
Händelser efter räkenskapsårets utgång
Ericsson utser Lars Sandström till finansdirektör
23 januari 2024 meddelade Ericsson att Lars
Sandström utsetts till Senior Vice President,
finansdirektör och chef för koncernfunktionen
Finance. Lars Sandström kommer att ersätta
Carl Mellander vars avgång Ericsson meddelade
i april 2023. Lars Sandström kommer att börja på
Ericsson den 1 april 2024 och kommer att vara
baserad i Sverige.
Lars Sandström är för närvarande finansdi-
rektör och är medlem i koncernledningen för det
noterade, globalt ledande medicinteknikföretaget
Getinge. Han har arbetat på Getinge sedan 2017
och är utbildad civilekonom. Lars Sandström har
tidigare även haft chefspositioner på AB Volvo,
Scania och Orphan Biovitrum AB.
Ericsson meddelar förändringar
i koncernledningen
24 januari 2024 meddelade Ericsson utnämningen
av Senior Vice President Niklas Heuveldop till ny
chef för affärsområde Global Network Platform och
vd för Vonage från och med den 1 februari 2024.
Niklas Heuveldop som har lett marknadsområde
Nordamerika och varit medlem av koncernled-
ningen sedan 2017 efterträder Rory Read, som
lämnar Ericsson i slutet av första kvartalet 2024.
Yossi Cohen ersatter Niklas Heuveldop som
chef för marknadsområde Nordamerika från och
med den 1 februari 2024. Vid samma datum blev
han medlem i Ericssons koncernledning och rap-
porterar till koncernchefen. Yossi Cohen var tidi-
gare chef för strategi, teknologi, marknadsföring
och affärsutveckling inom marknadsområdet
Nordamerika.
Ericsson utser Chafic Nassif till chef för
marknadsområde Nordostasien
29 januari 2024 meddelade Ericsson att
Chafic
Nassif har utsetts till Senior Vice President, och
chef för marknadsområde Nordostasien, från
26
 
februari 2024. Vid samma datum blir han
medlem i Ericssons koncernledning och rappor-
terar till koncernchefen. Chafic Nassif ersätter Chris
Houghton som utsågs till Chief Operating Officer
på Ericsson i november 2023.
Chafic Nassif har tidigare haft en rad chefs-
positioner på Ericsson i olika affärssegment och
på olika platser i världen. Senast var han chef för
kundenheten för norra Latinamerika inom mark-
nadsområdet Europa och Latinamerika. Innan
han började på Ericsson arbetade Chafic Nassif på
startup-techföretag och i ledande roller på IT- och
affärskonsultföretag i Europa.
Ericsson använder överlåtelsebemyndigande
Ericssons (NASDAQ:ERIC) årsstämma beslutade
den 29 mars 2023 att bemyndiga Bolagets
styrelse att besluta om överlåtelse av egna aktier.
Enligt bemyndigandet kan Bolaget i samband med
leverans av intjänade aktier enligt de långsiktiga
rörliga ersättningsprogrammen 2019 och 2020
(”LTV 2019” och ”LTV 2020”), före årsstämman
2024, behålla och sälja högst 60 % av de intjä-
nade aktierna av serie B i Bolaget för att täcka
kostnaderna för att innehålla och betala skatt och
sociala avgifter för programdeltagarnas räkning
avseende prestationsaktierätterna för överföring
till skattemyndigheter. Ericsson beslutade den 16
februari 2024 att utnyttja bemyndigandet från
bolagsstämman för dessa syften.
Överlåtelse av egna aktier kan ske på
Nasdaq
Stockholm under perioden från och med den
16
 
februari 2024 fram till årsstämman 2024 till
ett pris inom det vid var tid registrerade kurs-
intervallet.
Ericsson äger idag 12 932 223 av serie B
i Bolaget och kan enligt beslutet att utnyttja
överlåtelsebemyndigandet maximalt komma
att
 
överlåta upp till 774 889 aktier av serie B
i
 
Bolaget på Nasdaq Stockholm.
Finansiell rapport 2023
30
Förvaltningsberättelse
Styrelsens försäkran
Styrelsen och verkställande direktören intygar att
koncernens bokslut har upprättats i enlighet med
de internationella redovisningsstandarderna IFRS
såsom de har fastställts av IASB och antagits av
EU, och ger en rättvisande bild av koncernens
ekonomiska ställning och resultat. Moderbolagets
redovisning har upprättats i enlighet med god
redovisningssed i Sverige och
 
ger en rättvisande
bild av Moderbolagets ekonomiska ställning och
resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen
och Moderbolaget ger en rättvisande beskrivning
av utvecklingen för koncernens och Moderbo-
lagets verksamhet, ekonomiska ställning och
resultat, och tar upp väsentliga risker och osäker-
hetsfaktorer som rör
 
Moderbolaget och bolagen
inom
 
koncernen.
Vår revisionsberättelse har avlämnats 5 mars 2024
Deloitte AB
Thomas Strömberg
Auktoriserad revisor
Stockholm 5 mars 2024
Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)
Org. nr. 556016-0680
Jan Carlson
Styrelseordförande
Jacob Wallenberg
Vice styrelseordförande
Jon Fredrik Baksaas
Styrelseledamot
Carolina Dybeck Happe
Styrelseledamot
Börje Ekholm
Verkställande direktör, koncernchef och
styrelseledamot
Eric A. Elzvik
Styrelseledamot
Kristin S. Rinne
Styrelseledamot
Helena Stjernholm
Styrelseledamot
Jonas Synnergren
Styrelseledamot
Christy Wyatt
Styrelseledamot
Ulf Rosberg
Styrelseledamot
Annika Salomonsson
Styrelseledamot
Kjell-Åke Soting
Styrelseledamot
Finansiell rapport 2023
31
Förvaltningsberättelse
Koncernens finansiella rapporter och noter
Innehåll
Koncernens finansiella rapporter
33
Koncernens resultaträkning
 
33
Koncernens rapport över totalresultat
34
Koncernens balansräkning
35
Kassaflödesanalys för koncernen
36
Sammanställning över förändring
av
 
eget
 
kapital i koncernen
Noter till koncernens finansiella rapporter
39
A
Grund för rapporternas
upprättande
39
A1
Väsentliga redovisningsprinciper
45
A2
Viktiga uppskattningar och
bedömningar för redovisnings-
ändamål
47
B
Affärsverksamhet
47
B1
Segmentsinformation
50
B2
Nettoomsättning
50
B3
Kostnader per kostnadsslag
50
B4
Övriga rörelseintäkter och
rörelsekostnader
50
B5
Varulager
51
B6
Balansposter relaterade till
kundkontrakt
51
B7
Övriga kortfristiga fordringar
51
B8
Leverantörsskulder
51
B9
Övriga kortfristiga skulder
 
52
C
Långfristiga tillgångar
52
C1
Immateriella tillgångar
54
C2
Materiella anläggningstillgångar
55
C3
Leasing
 
56
D
Åtaganden
56
D1
Avsättningar
58
D2
Eventualförpliktelser
58
D3
Ställda säkerheter
58
D4
Kontraktsenliga åtaganden
59
E
Koncernstruktur
59
E1
Eget kapital
60
E2
Företagsförvärv/avyttringar
61
E3
Intresseföretag
62
F
Finansiella instrument
62
F1
Finansiell riskhantering
67
F2
Finansiella intäkter och kostnader
67
F3
Finansiella tillgångar, långfristiga
68
F4
Räntebärande skulder
69
G
Personalrelaterat
69
G1
Ersättning efter avslutad
anställning
73
G2
Information angående
styrelsemedlemmar och
ledande befattningshavare
75
G3
Aktierelaterade ersättningar
81
G4
Information om anställda
82
H
Övrigt
82
H1
Skatter
83
H2
Resultat per aktie
84
H3
Kassaflödesanalys
84
H4
Transaktioner med närstående
85
H5
Ersättning till revisorer
85
H6
Händelser efter räkenskapsårets
utgång
Finansiell rapport 2023
32
Koncernens finansiella rapporter och noter
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens resultaträkning
Januari–december, MSEK
Not
2023
2022
2021
Nettoomsättning
B1, B2
263 351
271 546
232 314
Kostnader för sålda varor och tjänster
161 749
158 251
131 565
Bruttoresultat
101 602
113 295
100 749
Forsknings- och utvecklingskostnader
50 664
47 298
42 074
Försäljnings- och administrationskostnader
39 255
35 692
26 957
Nedskrivningar av kundfordringar
F1
268
40
40
Rörelseomkostnader
90 187
83 030
69 071
Övriga rörelseintäkter
B4
994
1 231
1 526
Övriga rörelsekostnader
B4
32 859
4 493
1 164
Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag
B1, E3
124
17
260
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT)
B1
20 326
27 020
31 780
Finansiella intäkter
F2
2 145
778
691
Finansiella kostnader
F2
4 118
1 930
1 674
Valutaeffekter vinster/förluster, netto
F2
1 020
1 259
1 547
Resultat efter finansiella poster
23 319
24 609
29 250
Inkomstskatt
H1
2 785
5 497
6 270
Årets resultat
26 104
19 112
22 980
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare
26 446
18 724
22 694
Innehav utan bestämmande inflytande
342
388
286
Övrig information
Medelantal aktier före utspädning (miljoner)
H2
3 330
3 330
3 329
Resultat per aktie hänförligt till Moderbolagets aktieägare, före utspädning (SEK)
H2
7,94
5,62
6,82
Resultat per aktie hänförligt till Moderbolagets aktieägare, efter utspädning (SEK)
H2
7,94
5,62
6,81
Koncernens rapport över totalresultat
Januari–december, MSEK
2023
2022
2021
Årets resultat
26 104
19 112
22 980
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassificeras till resultaträkningen
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner inklusive effekten av tillgångsbegränsningen
905
10 669
3 537
Omvärdering av upplåning på grund av förändring i kreditrisk
667
1 030
31
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden
3 703
Omföring till goodwill
3 677
Skatt på poster som inte kan omföras till resultaträkningen
114
3 067
682
Poster som har eller kan komma att omklassificeras till
resultaträkningen
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden
754
701
542
Omklassificering av vinster/förluster till resultaträkningen
1 090
280
96
Omräkningsdifferenser
Förändringar i omräkningsdifferenser
2 375
7 130
3 342
Omklassificering till resultaträkningen
59
85
46
Andelen övrigt totalresultat från joint ventures och intresseföretag
10
49
28
Skatt på poster som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
380
87
126
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt
738
15 418
5 790
Totalresultat för perioden
26 842
34 530
28 770
Totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare
27 233
34 274
28 694
Innehav utan bestämmande inflytande
391
256
76
Finansiell rapport 2023
33
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens balansräkning
MSEK
Not
31 dec
2023
31 dec
2022
Tillgångar
Långfristiga tillgångar
Immateriella tillgångar
C1
Balanserade utvecklingskostnader
4 678
3 705
Goodwill
52 944
84 570
Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar
22 667
26 340
Materiella anläggningstillgångar
C2
12 195
14 236
Nyttjanderätter
C3
6 320
7 870
Finansiella tillgångar
Kapitalandelar i joint ventures och intresseföretag
E3
1 150
1 127
Övriga investeringar i aktier och andelar
F3
2 091
2 074
Långfristig kundfinansiering
B6, F1
1 347
415
Långfristiga räntebärande placeringar
F1, F3
9 931
9 164
Övriga långfristiga finansiella tillgångar
F3
6 350
6 839
Uppskjutna skattefordringar
H1
22 375
19 394
142 048
175 734
Kortfristiga tillgångar
Varulager
B5
36 073
45 846
Kontraktstillgångar
B6, F1
7 999
9 843
Kundfordringar
B6, F1
42 215
48 413
Kortfristig kundfinansiering
B6, F1
5 570
4 955
Aktuella skattefordringar
6 395
7 973
Övriga kortfristiga fordringar
B7
11 962
9 688
Kortfristiga räntebärande placeringar
F1
9 584
8 736
Kassa och likvida medel
H3
35 190
38 349
154 988
173 803
Summa tillgångar
297 036
349 537
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Aktiekapital
E1
16 722
16 672
Tillskjutet kapital
E1
24 731
24 731
Övriga reserver
E1
6 759
8 201
Balanserade vinstmedel
E1
50 461
85 210
Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare
E1
98 673
134 814
Innehav utan bestämmande inflytande
E1
1 265
1 510
97 408
133 304
Långfristiga skulder
Ersättning efter avslutad anställning
G1
26 229
27 361
Långfristiga avsättningar
D1
4 927
3 959
Uppskjutna skatteskulder
H1
3 880
4 784
Långfristig upplåning
F4
29 218
26 946
Långfristiga leasingskulder
C3
5 220
6 818
Övriga långfristiga skulder
755
745
70 229
70 613
Kortfristiga skulder
Kortfristiga avsättningar
D1
6 779
7 629
Kortfristig upplåning
F4
17 655
5 984
Kortfristiga leasingskulder
C3
2 235
2 486
Kontraktsskulder
B6
34 416
42 251
Leverantörsskulder
B8
27 768
38 437
Aktuella skatteskulder
3 561
2 640
Övriga kortfristiga skulder
B9
36 985
46 193
129 399
145 620
Summa eget kapital och skulder
297 036
349 537
Finansiell rapport 2023
34
Koncernens finansiella rapporter
Kassaflödesanalys för koncernen
Januari–december, MSEK
Not
2023
2022
2021
Rörelsen
Årets resultat
26 104
19 112
22 980
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
H3
51 710
17 638
17 143
25 606
36 750
40 123
Förändringar i rörelsens nettotillgångar
Varulager
9 304
7 740
5 565
Kort- och långfristig kundfinansiering
1 708
1 732
34
Kundfordringar och kontraktstillgångar
6 333
4 766
1 551
Leverantörsskulder
10 037
1 995
1 385
Avsättningar och ersättningar efter avslutad anställning
1 308
2 339
118
Kontraktsskulder
7 088
5 794
4 014
Övriga rörelsetillgångar och -skulder, netto
10 111
813
2 701
11 999
619
4 002
Erhållen ränta
1 218
344
8
Betald ränta
2 280
1 250
974
Betald skatt
5 368
5 600
4 094
Kassaflöde från rörelsen
7 177
30 863
39 065
Investeringsaktiviteter
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
C2
3 297
4 477
3 663
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
163
249
115
Förvärv av dotterföretag och verksamheter
H3, E2
1 515
51 995
389
Avyttring av dotterföretag och verksamheter
H3, E2
625
307
448
Balanserade utvecklingskostnader
C1
2 173
1 720
962
Köp av räntebärande placeringar
15 304
13 582
35 415
Försäljning av räntebärande placeringar
11 739
40 541
20 114
Övriga investeringsverksamheter
2 299
3 720
131
Kassaflöde från investeringsaktiviteter
8 713
34 397
19 883
Finansieringsaktiviteter
Upptagande av lån
F4
19 728
10 755
7 882
Återbetalning av lån
F4
7 884
16 029
5 791
Försäljning av egna aktier
42
Betald utdelning
9 104
8 415
6 889
Återbetalning av leasingskulder
F4
2 857
2 593
2 368
Övriga finansieringsverksamheter
1 124
352
2 183
Kassaflöde från finansieringsaktiviteter
1 007
15 930
9 307
Omräkningsdifferenser i likvida medel
2 630
3 763
563
Förändring av likvida medel
3 159
15 701
10 438
Likvida medel vid årets början
38 349
54 050
43 612
Likvida medel vid årets slut
H3
35 190
38 349
54 050
Finansiell rapport 2023
35
Koncernens finansiella rapporter
Sammanställning över förändring av eget kapital i koncernen
Eget kapital och övrigt totalresultat 2023
MSEK
Aktiekapital
Tillskjutet
kapital
Övriga
reserver
Balanserade
vinstmedel
Eget kapital
hänförligt till
Moderbolagets
aktieägare
Innehav utan
bestämmande
inflytande
Totalt eget
kapital
1 januari 2023
16 672
24 731
8 201
85 210
134 814
1 510
133 304
Årets resultat
26 446
26 446
342
26 104
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassificeras
till
resultaträkningen
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner
inklusive effekten av tillgångsbegränsningen
906
906
1
905
Omvärdering av upplåning på grund
av förändring i kreditrisk
667
667
667
Skatt på poster som inte kan omklassificeras
till resultaträkningen
137
251
114
114
Poster som har eller kan komma att
omklassificeras till
resultaträkningen
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden
754
754
754
Omklassificering till resultaträkningen
1 090
1 090
1 090
Omräkningsdifferenser
1)
Förändringar i omräkningsdifferenser
2 425
2 425
50
2 375
Omklassificering till resultaträkningen
59
59
59
Andelen övrigt totalresultat från joint ventures
och
 
intresseföretag
10
10
10
Skatt på poster som har eller kan komma
att
 
omklassificeras till resultaträkningen
380
380
380
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt
1 442
655
787
49
738
Totalresultat för perioden
1 442
25 791
27 233
391
26 842
Transaktioner med ägare
Nyemission, netto
50
50
50
Återköp av egna aktier
50
50
50
Planer för långsiktig rörlig ersättning
82
82
82
Betald utdelning
2)
8 991
8 991
113
9 104
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande
1
1
33
32
31 december 2023
16 722
24 731
6 759
50 461
98 673
1 265
97 408
1)
I förändringar i omräkningsdifferenser ingår förändring avseende omräkning av goodwill i lokal valuta med SEK –77 miljoner (SEK 5 070 miljoner för 2022 och SEK 2 646 miljoner för 2021), och realiserade vin-
ster/förluster netto från avyttrade/likviderade bolag, SEK 59 miljoner (SEK –85 miljoner för 2022 och SEK 46 miljoner för 2021).
2)
Betald utdelning per aktie uppgick till SEK 2,70 (SEK 2,50 för 2022 och SEK 2,00 för 2021).
Finansiell rapport 2023
36
Koncernens finansiella rapporter
Eget kapital och övrigt totalresultat 2022
MSEK
Aktiekapital
Tillskjutet
kapital
Övriga
reserver
Balanserade
vinstmedel
Eget kapital
hänförligt till
Moderbolagets
aktieägare
Innehav utan
bestämmande
inflytande
Totalt eget
kapital
1 januari 2022
16 672
24 731
454
66 918
108 775
1 676
107 099
Årets resultat
18 724
18 724
388
19 112
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassificeras
till
resultaträkningen
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner
inklusive effekten av tillgångsbegränsningen
10 654
10 654
15
10 669
Omvärdering av upplåning på grund
av förändring i kreditrisk
1 030
1 030
1 030
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden
3 703
3 703
3 703
Omföring till goodwill
3 677
3 677
3 677
Skatt på poster som inte kan omklassificeras
till resultaträkningen
970
2 093
3 063
4
3 067
Poster som har eller kan komma att
omklassificeras till
resultaträkningen
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden
701
701
701
Omklassificering till resultaträkningen
280
280
280
Omräkningsdifferenser
Förändringar i omräkningsdifferenser
7 273
7 273
143
7 130
Omklassificering till resultaträkningen
85
85
85
Andelen övrigt totalresultat från joint ventures
och
 
intresseföretag
49
49
49
Skatt på poster som har eller kan komma
att
 
omklassificeras till resultaträkningen
87
87
87
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt
6 989
8 561
15 550
132
15 418
Totalresultat för perioden
6 989
27 285
34 274
256
34 530
Omföring till balanserade vinstmedel
758
758
Transaktioner med ägare
Planer för långsiktig rörlig ersättning
89
89
89
Betald utdelning
8 325
8 325
90
8 415
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande
1
1
1
31 december 2022
16 672
24 731
8 201
85 210
134 814
1 510
133 304
Finansiell rapport 2023
37
Koncernens finansiella rapporter
Eget kapital och övrigt totalresultat 2021
MSEK
Aktiekapital
Tillskjutet
kapital
Övriga
reserver
Balanserade
vinstmedel
Eget kapital
hänförligt till
Moderbolagets
aktieägare
Innehav utan
bestämmande
inflytande
Totalt eget
kapital
1 januari 2021
16 672
24 731
2 689
47 960
86 674
1 497
85 177
Årets resultat
22 694
22 694
286
22 980
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassificeras
till resultaträkningen
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner
inklusive effekten av tillgångsbegränsningen
3 532
3 532
5
3 537
Omvärdering av upplåning på grund
av förändring i kreditrisk
31
31
31
Skatt på poster som inte kan omklassificeras
till resultaträkningen
6
675
681
1
682
Poster som har eller kan komma att
omklassificeras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden
542
542
542
Omklassificering till resultaträkningen
96
96
96
Omräkningsdifferenser
Förändringar i omräkningsdifferenser
3 556
3 556
214
3 342
Omklassificering till resultaträkningen
46
46
46
Andelen övrigt totalresultat från joint ventures
och intresseföretag
28
28
28
Skatt på poster som har eller kan komma
att omklassificeras till resultaträkningen
126
126
126
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt
3 143
2 857
6 000
210
5 790
Totalresultat för perioden
3 143
25 551
28 694
76
28 770
Transaktioner med ägare
Försäljning av egna aktier
42
42
42
Planer för långsiktig rörlig ersättning
93
93
93
Betald utdelning
6 658
6 658
231
6 889
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande
70
70
24
94
31 december 2021
16 672
24 731
454
66 918
108 775
1 676
107 099
Finansiell rapport 2023
38
Koncernens finansiella rapporter
Sektion A – Grund för rapporternas upprättande
A1
Väsentliga redovisningsprinciper
Grund för rapporternas upprättande
Inledning
Koncernredovisningen omfattar Telefonaktiebolaget LM Ericsson,
Moderbolaget, och dess dotterbolag (”koncernen”) och koncernens innehav
i joint ventures och intresseföretag. Moderbolaget har sitt säte i Sverige
Torshamnsgatan 21, 164 83 Stockholm. Ericsson är en leverantör av lösningar
för mobil uppkoppling till telekomoperatörer och företagskunder i olika
branscher.
Koncernredovisningen för det räkenskapsår som avslutades den
31
 
december 2023 har upprättats i enlighet med de internationella redo-
visningsstandarderna (IFRS), såsom de har publicerats av International
Accounting Standards Board (IASB) och har antagits av EU, och RFR 1
”Kompletterande redovisningsregler för koncerner”, tillhörande tolkningar
utfärdade av Rådet för finansiell rapportering, samt den svenska årsredovis-
ningslagen. För den finansiella rapporteringen 2023 har koncernen tillämpat
IFRS som fastställts av IASB (gällande IFRS per den 31 december 2023). Det
är ingen skillnad mellan IFRS per den 31 december 2023 och IFRS såsom de
har antagits av EU. De RFR 1
relaterade tolkningar som utfärdats av Rådet för
finansiell rapportering står inte i konflikt med IFRS, och det gör inte heller den
svenska årsredovisningslagen, för alla presenterade perioder.
De finansiella rapporterna godkändes av styrelsen den 5 mars 2024.
De finansiella rapporterna kommer att behandlas för fastställande av
årsstämman.
Upplysningar om nya standarder och tolkningar, vilka tillämpas från och
med 1 januari 2023, finns i slutet av denna not. Förberedelserna för till-
lämpningen av nya standarder och tolkningar, vilka inte har tillämpats 2023
upplyses om i slutet av denna not, se rubrik Övrigt.
Grund för rapporternas upprättande
De finansiella rapporterna presenteras i miljoner svenska kronor (SEK). De
har upprättats enligt en ”going-concern” ansats och enligt anskaffnings-
värdemetoden, förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder
vilka redovisas till verkligt värdet: finansiella instrument till verkligt värde
via resultatet, finansiella instrument till verkligt värde via övrigt totalresultat
och pensionstillgångar hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner.
Ekonomisk information i koncernens resultaträkning, övrigt totalresultat,
kassaflödesanalys samt sammanställning över förändring av eget kapital
med tillhörande noter presenteras med två jämförelseår. För balansräkningen
presenteras den ekonomiska informationen med hänförliga noter med ett
jämförelseår.
Principer för koncernredovisning och koncernens sammansättning
Dotterbolag utgörs av alla bolag för vilka Telefonaktiebolaget LM Ericsson,
direkt eller indirekt, är moderbolag. För att vara moderbolag ska Telefonak-
tiebolaget LM Ericsson, ha kontroll, direkt eller indirekt, över ett annat företag,
vilket kräver att Moderbolaget har bestämmande inflytande över det andra
företaget, är exponerat för variabla ersättningar från sitt engagemang och har
möjlighet att utnyttja sitt bestämmande inflytande över det andra företaget.
Dotterbolagens redovisning ingår i koncernredovisningen från och med den
dag då kontroll föreligger fram till dess att denna kontroll upphör.
Koncernen utgörs av ett moderbolag, Telefonaktiebolaget LM Ericsson,
med vanligtvis helägda dotterbolag i många av världens länder. De största
operativa dotterbolagen är de helägda telekomleverantörsbolagen Ericsson
AB, registrerat i Sverige och Ericsson Inc., registrerat i USA.
Omvärdering och omräkning av utländsk valuta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna inom
koncernen är värderade i den valuta som primärt används i den ekonomiska
miljö där företaget huvudsakligen är verksamt (”funktionell valuta”).
Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilket
är
 
Moderbolagets funktionella valuta och presentationsvaluta.
Transaktioner och balansposter
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt
de
 
valutakurser som gäller på transaktionsdagen för respektive transaktioner.
Av praktiska skäl använder koncernen balansdagskursen för föregående
månadsslut som en approximation av den rådande kursen vid transaktions-
dagen, även om avistakursen används för väsentliga engångstransaktioner
där så är lämpligt.
Valutakurseffekter presenteras som ett nettobelopp inom posten Finansiella
intäkter och kostnader och rapporteras separat från övriga finansiella intäkter
och kostnader eftersom detta reflekterar det sätt på vilket koncernen styr sin
valutakursrisk på nettobasis.
Omräkning av koncernföretag
Resultat och ekonomisk ställning för alla koncernföretag som har en annan
funktionell valuta än rapporteringsvalutan, omräknas till presentationsvalutan
enligt följande:
Tillgångar och skulder för varje balansräkning omräknas till balansdagskurs.
Detta inkluderar goodwill som uppstår vid förvärv av en utländsk enhet.
Periodens intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas till genom-
snittlig valutakurs. Av praktiska skäl använder koncernen balansdagskursen
från föregående månadsslut som en approximation av periodens genom-
snittliga växelkurser.
Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av
övrigt totalresultat (OCI), dvs förändringar i omräkningsreserver.
Koncernen följer löpande utvecklingen i länder med hög inflation, risken
för hyperinflation och dess potentiella påverkan på koncernen. Det föreligger
ingen betydande påverkan på valutaomräkning från höginflationsekonomier.
Affärsverksamheten
För ytterligare upplysningar, se noter under sektion B.
Intäktsredovisning
De följande styckena beskriver olika typer av kontrakt, när prestations-
åtaganden har fullgjorts och tidpunkten för intäktsredovisning. De beskriver
också de normala betalningsvillkoren hänförliga till olika typer av kontrakt
samt den påverkan som sker på balansräkningen under kontraktens löptid.
Standardprodukter och tjänster
Produkter och tjänster klassificeras som standardlösningar om de inte kräver
utförande av väsentliga installations- och integrationstjänster. Installations-
och integrationstjänster är generellt färdigställda inom en kort tidsperiod, från
leverans av hänförliga produkter. Dessa produkter och tjänster är att betrakta
som separata och distinkta prestationsåtaganden. Denna typ av kundkontrakt
är vanligen avtalad som ramavtal och kunderna ställer ut individuella inköps-
ordrar för att bekräfta inköp av produkter och tjänster under kontraktets löptid.
För hårdvaruförsäljning bedöms normalt kontroll överföras och intäktsredo-
visning ske när utrustningen ankommer till kundens lokaler.
Mjukvarulicenser som standardprodukter säljs som en mjukvarulicens på
plats, vilken ger rätten att använda mjukvarulicensen som den är när den görs
tillgänglig för kunden. Kontrollen överförs när aktiverade mjukvarulicenser
tillhandahålls kunden vid en specifik tidpunkt eller som en släppt mjukvaru-
version, redo att aktiveras av kunden i ett senare skede. Intäkten redovisas
Noter till koncernens finansiella rapporter
Finansiell rapport 2023
39
Noter till koncernens finansiella rapporter
när kontroll över mjukvarulicensen överförs och ovillkorlig rätt till betalning
föreligger.
Mjukvarulicenser säljs också på ”om
och när tillgänglig” basis eller levereras
till kundens nätverk över en tidsperiod. I sådana fall faktureras kunden på
prenumerationsbasis och intäktsredovisning sker över tid. För mjukvarulicen-
ser baserat på nyttjande tas intäkterna vid själva mätningen av nyttjandet
och när rätt till att fakturera finns. Intäktsredovisning för installations- och
integrationstjänster sker då tjänsterna är utförda.
Intäktsredovisning för återkommande tjänster såsom kundsup-
port och managed services sker när tjänsterna utförs, pro rata över tid.
Transaktionspriset för managed services kontrakt kan inkludera rörlig ersätt-
ning som uppskattas baserat på prestation och tidigare erfarenhet av kunden.
Kontrakt för standardprodukter och
tjänster förekommer i alla segment.
Enterpriselösningar
Enterpriselösningar består huvudsakligen av lösningar för mjukvaruplattfor-
mar, levererade som en tjänst genom en molnleveransmodell. Dessa säljs i
allmänhet på prenumerationsbasis och intäktsredovisningen sker pro rata över
tid eller vid nyttjandet.
Molntjänster tillåter kunden att använda mjukvaran över kontraktsperioden
utan att själva ta över ägandeskapet av mjukvaran. Molntjänster är högt
integrerade med mjukvaran och de enskilda komponenterna anses inte vara
distinkta, därför redovisas alla intäkter i den period tjänsterna är levererade.
Kontraktsperioden sträcker sig från en månad till 5 år.
Intäkter för arrangemang med fasta avgifter redovisas pro rata över kon-
traktets löptid. Intäkter för avgifter baserade på nyttjande redovisas när själva
nyttjandet inträffar.
En bedömning av huvudman eller ombudförhållande utförs av de tjänster
som säljs via grossister eller distributörer. Grossister behandlas som ombud
för de tjänster som aktiveras vid leverans av utrustning till slutanvändarna.
Eftersom koncernen har det primära ansvaret att leverera dessa tjänster till
kunderna redovisas intäkterna brutto jämnt över tiden från aktivering till
kontraktets slut.
Immateriella rättigheter (IPR)
Denna typ av kontrakt hänförs till patent-
och licensieringsverksamheten.
Koncernen har vid utvärdering av karaktären på dess IPR-kontrakt gjort
bedömningen att de tillhandahåller kunder en licens med rätt till access till
koncernens intellektuella rättigheter över tid och därför ska intäktsföring ske
över kontraktets löptid. Royaltyintäkter baserade på försäljning eller nyttjande
redovisas när försäljning eller nyttjande uppstår.
Balansposter relaterade till kundkontrakt
Kundfordringar innefattar belopp som faktureras i enlighet med villkor i kund-
avtal och belopp som koncernen har en ovillkorad rätt till där enbart tidsfaktorn
kvarstår innan beloppen kan bli fakturerade i enlighet med
 
villkoren i
kundkontraktet.
Priserna på standardprodukter och tjänster i kontrakt är vanligtvis fasta och
faktureras oftast vid leverans av hårdvaran eller mjukvaran, eller vid slutfö-
rande av installationstjänster. En del av transaktionspriset kan faktureras vid
det formella godkännandet av de relaterade installationstjänsterna, vilket
kommer att resultera i en kontraktstillgång för den andel av transaktionspriset
som ännu inte har fakturerats. Fakturerade belopp omfattas normalt av betal-
ningsvillkor inom 60 dagar från fakturadatum.
Standardavtal för återkommande tjänster faktureras över tid, ofta kvartals-
vis. Fakturerade belopp omfattas normalt av betalningsvillkor inom 60 dagar
från fakturadatum. Kontraktsskulder eller -fordringar kan uppstå beroende på
om den kvartalsvisa faktureringen sker i förskott eller i efterskott.
För Enterpriselösningar med fasta avgifter sker faktureringen vanligtvis i
förväg, vilket resulterar i en kontraktsskuld. För kontrakt baserat på nyttjande
sker faktureringen i efterskott, vilket resulterar i en fordran. Vanligtvis är kredit-
tiden 30 till 45 dagar.
IPR kontrakt är vanligtvis uppbyggda med en royaltyavgift baserad på
försäljning eller nyttjande under perioden, värderad på kvartalsbasis. Detta
resulterar i en fordran om faktureringen utförs följande kvartal efter värde-
ringen. Vissa kontrakt innehåller fasta avgifter som ska betalas antingen
initialt i förskott eller på årsbasis. Detta resulterar i en kontraktsskuld om betal-
ningen sker före intäkterna, eftersom intäkten redovisas över tid. Fakturerade
belopp omfattas normalt av betalningsvillkor inom 60 dagar från
fakturadatum.
Kundfinansieringsfordringar hänförs till betalningsvillkor där betalnings-
tiden överstiger 179 dagar i kundfinansieringskontraktet eller ett separat
finansieringsavtal kontrakterat med kunden. Kundfinansiering utgör en
kategori av finansiella tillgångar som hanteras separat från fordringar. Se
not F1 ”Finansiell riskhantering” för ytterligare information om hantering
av kreditrisker rörande kundfordringar och kundfinansieringsfordringar. När
finansiering tillhandahålls kunden justeras intäkterna för att återspegla
effekten av finansieringstransaktionen. Dessa transaktioner kan uppstå från
kundfinansieringskrediterna ovan om den avtalade räntan är lägre än mark-
nadsräntan under finansieringsperioden.
Uppskjutna försäljningsprovisioner
Koncernen har olika inkrementella provisionskostnader för intern försäljnings-
personal och distributörer som relaterar till förvärv av kundkontrakt inom
Enterprise segmentet. Dessa kostnader redovisas som uppskjutna kontrakts-
anskaffningskostnader (inom Övriga långfristiga tillgångar och Övriga kortfris-
tiga tillgångar) och skrivs av linjärt som försäljnings- och administrationskost-
nader över kontraktets löptid. Den genomsnittliga kontraktsperioden är 3 år.
Koncernen kostnadsför försäljningsprovisioner för provisionsplaner relaterade
till kundarrangemang med en löptid på ett år eller mindre. Koncernen utvär-
derar regelbundet förändringar inom sin verksamhet eller marknadsvillkor,
vilka skulle kunna innebära att avskrivningsperioden bör ändras eller om det
uppstår indikationer på nedskrivning.
Segmentsrapportering
Segmentspresentationen för varje segment bygger på de redovisningsprinciper
som beskrivs i denna not. Ett operativt segment är en del i ett företag vars
verksamhetsresultat regelbundet granskas av koncernens ”Chief Operating
Decision Maker” (CODM), som fattar beslut om vilka resurser som ska allokeras
till segmentet och utvärderar dess prestation. Inom koncernen utgörs CODM
funktionen av verkställande direktören och koncernchefen.
Koncernens information om geografiska områden för segmenten bygger
 
i vilket land överföringen av kontroll för produkter och tjänster sker.
För ytterligare information, se not B1 ”Segmentsinformation”.
Varulager
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde eller nettoförsäljnings-
värde och med hjälp av först-in, först-ut
 
(FIFU) metoden relaterade till
företagets egen produktion och vägd genomsnittlig kostnadsmetod för
externt inköpta komponenter inom företagets produktionsenheter. Värdering
av varulager relaterade till pågående arbeten görs med identifiering av sina
individuella kostnader.
Risk för inkurans värderas genom beräkning av den framtida efterfrågan
från kunder och tekniska förändringar samt kundernas mottagande av nya
produkter. En avsättning för inkurans i lager redovisas när den identifieras som
kostnad för sålda varor i resultaträkningen.
I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsända-
mål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar
av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.
Långfristiga tillgångar
För ytterligare upplysningar, se noter under sektion C.
Goodwill
Från förvärvsdagen allokeras goodwill från rörelseförvärv till varje kassa-
genererande enhet (KGE) som beräknas få ekonomisk nytta från de framtida
synergier som förväntas uppstå genom förvärvet.
En prövning av nedskrivningsbehovet för de kassagenererande enheter som
goodwill har allokerats till genomförs under fjärde kvartalet varje år, samt när
det finns indikationer om nedskrivningsbehov. Nedskrivning redovisas om det
redovisade värdet för en tillgång eller dess kassagenererande enhet överstiger
återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av återvinningsvärdet och
det verkliga värdet reducerat med kostnader för avyttring. Återvinningsvärde
beräknas som nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden efter skatt till en
ränta efter skatt som reflekterar nuvarande marknadsbedömningar av tids-
värdet för betalningsflöden och de risker som är specifika för tillgången. Belopp
efter skatt används både när det gäller kassaflöde och diskonteringsräntan i
beräkningar eftersom de tillgängliga modellerna för beräkning av diskonte-
ringsränta innehåller en skattekomponent. Effekten av den diskontering efter
Not A1, forts.
Finansiell rapport 2023
40
Noter till koncernens finansiella rapporter
skatt som tillämpas av koncernen avviker inte materiellt från en diskontering
baserad på framtida kassaflöden före skatt och en diskonteringsränta före
skatt, enligt vad som krävs av IFRS. Nedskrivningar av goodwill rapporteras
som övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.
Mer information finns i not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för
redovisningsändamål” samt i not C1 ”Immateriella anläggningstillgångar”.
Immateriella tillgångar exklusive goodwill
Immateriella tillgångar exklusive goodwill från företagsförvärv är kundre-
lationer, produkt- och patenträttigheter och varumärken. Dessutom finns
det balanserade utvecklingskostnader och separat förvärvade immateriella
tillgångar, huvudsakligen mjukvara. Vid första redovisningstillfället redovisas
immateriella tillgångar som förvärvats i samband med rörelseförvärv till
verkligt värde och balanserade utvecklingskostnader och mjukvara till
anskaffningsvärde. Därefter redovisas både balanserade utvecklingskostnader
och förvärvade immateriella tillgångar till anskaffningsvärde med avdrag för
ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningsförluster. Kostnader
för forskning- och utveckling omfattar av- och nedskrivningar som främst
avser balanserade utvecklingskostnader och teknologi. Försäljnings- och
administrationskostnader inkluderar av- och nedskrivningar främst hänförliga
till kundrelationer och varumärken.
Avskrivningar redovisas linjärt i resultaträkningen över respektive imma-
teriell tillgångs bedömda nyttjandeperiod. Beräknad nyttjandeperiod för
kundrelationer som förvärvats genom förvärvet av Vonage är 6 till 9 år. För
övriga förvärvade immateriella tillgångar, såsom patent, andra kundrelationer,
varumärken och mjukvara överstiger den beräknade nyttjandeperioden inte
10 år, och balanserade utvecklingskostnader har vanligtvis en nyttjandeperiod
om 3 år.
Prövningar av nedskrivningsbehov görs så snart det uppstår indikationer om
att en sådan behöver göras. Tester görs på samma sätt som för goodwill, men
på tillgångsnivå, se ovan. Nedskrivningsbehovet för immateriella tillgångar
som ännu inte kan användas prövas dock årligen.
I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsända-
mål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar
av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar består av byggnader och mark, maskiner,
och övriga tekniska anläggningar, övriga inventarier, verktyg och installationer
samt pågående nyanläggningar. De redovisas till anskaffningsvärde efter
avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den beräknade
livslängden för varje materiell anläggningstillgång, inbegripet byggnader. Den
beräknade ekonomiska livslängden är vanligen 25–50 år för byggnader och
3–10 år för maskiner och inventarier. Avskrivningar och eventuella nedskriv-
ningar ingår i Kostnad för sålda varor och tjänster, Forsknings- och utvecklings-
kostnader eller Försäljnings- och administrationskostnader.
Vinster och förluster vid avyttring redovisas i resultaträkningen under Övriga
rörelseintäkter och rörelsekostnader.
Leasing
Huvudtyperna av koncernens leasade tillgångar är i storleksordning lokaler,
fordon och IT-utrustning. Fordon är i huvudsak använda under servicekontrakt.
Leasingavtal där koncernen är leasetagaren
Koncernen redovisar nyttjanderättigheter och leasingskulder hänförliga till
alla leasingkontrakt i balansräkningen, med vissa undantag. I bedömningen
av ett leasingkontrakt separeras leasingkomponenterna från de komponenter
som inte innehåller leasing. Leasingperiodens längd baseras på leasekon-
traktets längd beaktande eventuellt förekommande optioner som ger rätt att
förlänga eller avbryta. Dessa optioner tas med om de betraktas som rimligt
troliga att utnyttjas. Den genomsnittliga återstående leaseperioden för
leasing av fastigheter är runt tre år. För förlängningsoptioner som inte ingår i
leasingskulden kan det finnas multipla val för olika perioder (överlappande)
och de kan ha villkor för att förlängningar ska vara giltiga (begränsningar
när det gäller storlek/omfattning) som måste bibehållas för en förlängning.
På grund av detta är inte de framtida betalningarna för dessa förlängningar
kända.
Leasingskulden beräknas initialt som nuvärdet av leasingbetalningarna
som inte är betalda på startdatumet, diskonterat normalt baserad på koncer-
nens marginella låneränta för leasing. Koncernen uppskattar sin marginella
låneränta för att värdera leasingskulder till nuvärdet av leasingbetalningarna,
eftersom den implicita räntan i leasingavtalet inte är lätt att fastställa. Den
marginella låneräntan är beräknad beaktande ränteswapnivåer, kredit-
värdigheten för företaget som har tecknat leasingkontraktet med en justering
för att tillgången utgör säkerhet. Leasingbetalningar som ingår i skulden är
fasta betalningar, variabla betalningar påverkade av index eller annan juste-
ringsfaktor och böter för avbrytande av kontrakt.
Nyttjanderätterna skrivs av linjärt över leasingperioden. Avskrivningar
och eventuella nedskrivningar ingår i kostnad för sålda varor, forsknings- och
utvecklingskostnader eller försäljnings- och administrationskostnader.
Koncernen tillämpar undantaget som ger rätt att inte redovisa kortfristiga
leasingkontrakt liksom för leasingkontrakt med låga underliggande tillgångs-
värden. För dessa kontrakt sker linjär kostnadsföring.
När bolaget agerar som leasegivare är det främst i samband med andra-
handsuthyrning, finansiell och operationell leasing. För mer information om
leasing, se not C3 ”Leasing”.
Åtaganden
För ytterligare upplysningar, se noter under sektion D.
Avsättningar och eventualförpliktelser
Avsättningar görs när koncernen har en rättslig eller informell förpliktelse till
följd av inträffade händelser och det är sannolikt att ett utflöde av ekonomiska
resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig upp-
skattning av beloppet kan göras. När effekten av pengars tidsvärde är materiell
görs diskontering av bedömda utflöden. Det faktiska utflödet till följd av en
förpliktelse kan dock avvika från de uppskattningar som
 
gjorts. Avsättningarna
avser främst omstrukturering, kund- och leverantörsrelaterade avsättningar,
garantiåtaganden, kontantreglerade aktiebaserade betalningar, ersättnings-
krav eller skyldigheter till följd av patentintrång och andra rättstvister.
Ett omstruktureringsåtagande anses ha uppstått när koncernen har en
(av
 
ledningen godkänd) detaljerad formell plan för omstruktureringen som har
meddelats på ett sådant sätt att en välgrundad förväntan har uppstått bland
berörda parter. Reduceringsvinster och -förluster på förmånsbestämda planer
redovisas som en del av nettoomstruktureringskostnaderna när omstrukture-
ringsavsättningen görs för det underliggande programmet.
Kundrelaterade avsättningar består i huvudsak av uppskattade förluster
hänförliga till kundkontrakt. För förluster hänförliga till kundkontrakt görs en
förlustreservering till samma belopp som den förväntade totala förlusten så
snart det är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning. Förlusten beräknas
på det lägre av oundvikliga kostnader och böter för att bryta kontraktet. Den
oundvikliga kostnaden inkluderar både direkta och indirekta kostnader för att
fullfölja kontraktet.
Leverantörsrelaterade avsättningar relaterar till kontraktuella åtaganden,
mestadels lager. Avsättningen baseras på en riskbedömning som jämför de
prognostiserade försäljningsvolymerna med de bekräftade lagernivåerna. Om
det finns en risk för att den avtalsenliga lagernivån inte kommer att uppfyllas,
görs en avsättning som motsvarar den bästa uppskattningen av den förvän-
tade inkuransen eller avtalsenliga avgiften.
Produktgarantiåtaganden beaktar sannolikheten för alla väsentliga kvali-
tetsproblem baserat på tidigare perioders prestanda för etablerade produkter
och förväntad prestanda för nya produkter, beräkningar av reparationskostnad
per enhet och sålda volymer som fortfarande omfattas av garantier fram till
rapportperiodens slut.
Åtaganden för aktierelaterade program hänför sig till kontantreglerade
aktierelaterade program. Se kontantreglerade planer under redovisnings-
principer nedan.
Övriga avsättningar utgörs huvudsakligen av patentintrång, rättstvister
och andra avsättningar, vilka inte faller inom de definierade kategorierna.
Koncernen gör avsättningar för beräknade framtida uppgörelser som rör
patentintrång baserat på det sannolika utfallet för varje enskild tvist. Det
slutliga utfallet eller den faktiska kostnaden för en uppgörelse kan avvika från
koncernens uppskattning. Koncernen uppskattar utfallet av alla potentiella
patentintrång som görs gällande eller upptäcks genom koncernens egen över-
vakning av patentrelaterade tvister i relevanta rättskipningsområden.
Not A1, forts.
Finansiell rapport 2023
41
Noter till koncernens finansiella rapporter
Som en följd av sin normala affärsverksamhet är koncernen indragen i
rättsprocesser, stämningar och andra olösta tvister. Dessa ärenden tar ofta lång
tid att lösa. Koncernen bedömer regelbundet sannolikheten för negativa beslut
och gör uppskattningar av den potentiella omfattningen av de ekonomiska
konsekvenserna.
Nuvarande eller möjliga åtaganden som inte möter avsättningskriterierna
presenteras som eventualförpliktelser. Mer detaljerad information finns i not
D2 ”Eventualförpliktelser”. I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar
för redovisningsändamål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga
källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade
redovisningsprinciper.
Koncernstruktur
För ytterligare upplysningar, se noter under sektion E.
Rörelseförvärv
Vid förvärv av en verksamhet beräknas anskaffningskostnaden för förvärvet
(köpeskillingen) som det verkliga värdet av de tillgångar som överlåtits
och de skulder som uppstår eller övertas den dag förvärvet sker, inklusive
verkligt värde av eventuell tilläggsköpeskilling. Transaktionskostnader som är
hänförbara till förvärvet kostnadsförs när de uppstår. Anskaffningskostnaden
allokeras till förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser baserat
på värderingar till verkligt värde och inbegriper tillgångar och skulder som
inte redovisades i det förvärvade företagets balansräkning, exempelvis
immateriella tillgångar som kundrelationer, varumärken, patent och finansiella
skulder. Koncernen väljer, på förvärvsbasis, att värdera eventuella innehav
utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget antingen till verkligt
värde eller till innehavet utan bestämmande inflytandes proportionella andel
av det förvärvade företagets nettotillgångar.
Den förvärvade enheten konsolideras i koncernens resultat från förvärvstid-
punkten. I koncernens egna kapital ingår således eget kapital i dotterföretag,
joint ventures och intresseföretag som intjänats först efter förvärvet.
Intresseföretag
Investeringar i intresseföretag föreligger när koncernen har betydande
inflytande och möjlighet att delta i de
 
finansiella och operativa besluten
för intresseföretaget, men inte har kontroll eller delad kontroll över dessa.
Vanligtvis är det fallet när antalet
röster,
 
inklusive potentiella röster, är
åtminstone 20 %, men inte mer än 50 %. Intresseföretag redovisas enligt
kapitalandelsmetoden. Förändringar i övrigt totalresultat i intresseföretag
redovisas som en del av övrigt totalresultat. Om Bolagets intresse i ett intresse-
företag är noll, redovisar inte Bolaget sin del av framtida förluster. Avsättningar
redovisas kopplade till förpliktelser för ett sådant ägande.
Finansiella instrument och riskhantering
För ytterligare upplysningar, se noter under sektion F. Plantillgångar under
IAS 19 är exkluderade från policyn för riskhantering och finansiella instrument
upplysningar i sektion F.
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen när koncernen blir part i
de kontraktuella villkoren för instrumentet. Sedvanliga köp och försäljningar
av finansiella tillgångar redovisas på likviddagen. För finansiella tillgångar
upphör redovisning i balansräkningen när rättigheterna till betalningar från
innehaven har upphört eller har blivit överförda och koncernen har överfört alla
väsentliga risker och rättigheter hänförliga till ägande. Koncernen säljer sina
fordringar med förväntningen att alla kriterier för borttagande från balans-
räkningen är helt uppfyllda och därmed behålls ingen väsentlig tillgång eller
skuld. Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier:
upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI)
och
 
verkligt värde via resultatet (FVTPL). Klassificeringen beror på karaktären
på tillgången och den affärsmodell under vilken den innehas.
De verkliga värdena för noterade finansiella investeringar och derivat
baseras på noterade marknadspriser eller räntor. Om officiella räntor eller
marknadspriser inte är tillgängliga beräknas verkligt värde med hjälp av andra
observerbara indata såsom implicit volatilitet för marknadpriser, valutakurser
och räntor. Om observerbara marknadsdata saknas, beräknas verkligt värde
med hjälp av andra indata såsom data från transaktioner, externa bevis om
exitpriser eller andra analytiska tekniker.
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde
Räntebärande tillgångar, inklusive likvida medel som hålls med syfte att
erhålla kontraktuella kassaflöden redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Dessa inkluderar värdepapper och insättningar som inte förvaltas till verkligt
värde samt lån till intresseföretag.
Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI)
Kundfordringar klassificeras som FVOCI eftersom affärsmodellen i första hand
är att erhålla betalning, med enstaka försäljning. Försäljning av kundfordringar
sker när likviditetsbehov uppstår och konkurrenskraftiga priser finns tillgäng-
liga för en sådan försäljning.
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet (FVTPL)
Alla finansiella tillgångar som inte klassificeras som antingen upplupet
anskaffningsvärde eller FVOCI klassificeras som FVTPL. Derivat klassificeras
som FVTPL under förutsättning att de inte är hänförda till säkringsinstrument
med syfte att tillämpa säkringsredovisning. Derivattillgångar och -skulder
nettas där det finns en laglig rätt till kvittning och koncernen gör avräkning på
nettobasis med motparterna. Derivattillgångar och -skulder (efter kvittning)
presenteras som kortfristiga och långfristiga baserat på kontraktets löptid,
såvida de inte är avsedda och förväntade att realiseras inom 12 månader.
Räntebärande tillgångar inklusive investeringar i värdepapper och penning-
marknadsfonder klassificeras som FVTPL, där de antingen hålls i en portfölj
hanterad på verkligt värde basis eller hålls med kortsiktiga likviditetssyften.
Kundfordringar relaterade till kundfinansiering klassificeras som FVTPL
eftersom de främst hålls i försäljningssyfte. Dessa tillgångar klassificeras i
balansräkningen baserat på förfallodatum (det vill säga om kvarvarande
löptid är längre än ett år klassificeras de som långfristiga). Innehav av aktier
och andelar klassificeras som FVTPL och redovisas som långfristiga finansiella
tillgångar.
Vinster och förluster hänförliga till förändringar i verkligt värde av inves-
teringar i aktier och andelar presenteras i resultaträkningen inom övriga
rörelseintäkter.
Vinster och förluster från derivat presenteras i resultaträkningen på följande
sätt: Vinster och förluster på derivat för att säkra utländska valutakursrisker
redovisas inom valutaeffekter vinster/förluster, netto. Vinster och förluster
på räntederivat som används för att säkra finansiella tillgångar och skulder
presenteras inom finansiella intäkter respektive finansiella kostnader.
Vinster och förluster från omvärdering av kundfordringar relaterade till
kundfinansiering presenteras i resultaträkningen som försäljningskostnader.
Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde för alla andra
tillgångar i kategorin FVTPL presenteras i resultaträkningen inom finansiella
intäkter.
Utdelningar på aktieinstrument redovisas i resultaträkningen som en del
av
 
finansiella intäkter när koncernens rätt till betalningar har beslutats.
Nedskrivningar i relation till finansiella tillgångar
Vid varje bokslutsdatum nedskrivningstestas finansiella tillgångar värderade
till antingen upplupet anskaffningsvärde eller FVOCI samt kontraktstillgångar
enligt modellen för förväntade kreditförluster (FKF). Koncernen använder ett
förenklat tillvägagångssätt gällande kundfordringar och kontraktstillgångar
där dessa nedskrivningar alltid är desamma som FKF för hela löptiden.
Koncernen har utarbetat en reserveringsmatris baserat på erfarenheter från
historiska kreditförluster, vilka har justerats för aktuella villkor och förvänt-
ningar om framtida ekonomiska förutsättningar. Förlusterna redovisas på
egen rad i resultaträkningen. När det inte längre finns en rimlig förväntan om
att erhålla
 
betalning skrivs tillgången bort.
Övriga upplupna anskaffningsvärden är huvudsakligen tillgångar av
investeringsklass som bedöms ha låg risk, därav kreditrisken inte antas ha ökat
nämnvärt sedan den initiala bokföringen. Om koncernen identifierar bevis på
en signifikant förändring i kreditrisk för tillgången används FKF för att beräkna
en reservering av tillgången. En betalningsinställelse antas gälla om tillgången
är mer än 90 dagar förfallen, varefter livstids-FKF används för att beräkna
nedskrivningen för tillgången.
Not A1, forts.
Finansiell rapport 2023
42
Noter till koncernens finansiella rapporter
Finansiella skulder
Finansiella skulder redovisas när koncernen blir bunden av de kontraktuella
åtagandena hänförliga till finansiella instrumentet.
För finansiella skulder upphör redovisning i balansräkningen när de avslu-
tas, dvs när åtagandet specificerat i kontraktet har fullgjorts, annullerats eller
upphört.
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Vissa leveran-
törer säljer sina Ericssonfordringar till banker och koncernen kan på begäran
introducera en bank som är intresserad av att köpa sådana fordringar.
Koncernen varken betalar eller tar emot någon avgift eller tillhandahåller
ytterligare säkerhet under programmet. Detta arrangemang leder inte till
någon väsentlig förändring av karaktären eller funktionen hos koncernens
skulder eftersom leverantörsfakturorna betraktas som en del av det rörelse-
kapital som används i koncernens normala verksamhet. Den maximala kredit-
tid som avtalats med en leverantör överstiger inte sex månader. Därför förblir
dessa skulder klassificerade som leverantörsskulder med separat upplysning
i
 
noterna, se not B8 ”Leverantörsskulder”.
Upplåning
Upplåning som hanteras av Moderbolaget är identifierad som värderad till
FVTPL där den hanteras på basis av verkligt värde. Det rör sig om långfristig
upplåning inom en “Asset and liability management” portfölj där ränterisken
hanteras genom att matcha fast respektive rörlig ränta i räntebärande poster
i balansräkningen. Förändringar av verkligt värde i portföljen redovisas som
finansiella kostnader förutom förändringar i verkligt värde hänförligt till för-
ändring av kreditrisk, vilka redovisas i övrigt totalresultat (OCI).
Upplåning som inte hanteras till verkligt värde värderas som upplupet
anskaffningsvärde. Dessa inkluderar rullande kreditfaciliteter och företags-
certifikatprogram som används för kortfristiga likviditetssyften och erhållna
”Cash collaterals”.
Upplåning redovisas som kortfristiga skulder under förutsättning att koncer-
nen inte har en ovillkorlig rätt att senarelägga reglering med minst 12
 
månader
efter balansdagen.
Säkringsredovisning för kassaflöden
Koncernen har följande återkommande säkringsprogram:
a)
Vissa kundkontrakt där fluktuationer i valutakursen för USD/ SEK (FX)
väsentligt skulle påverka nettoomsättning. Dessa kontrakt är fleråriga
kontrakt noterade i USD med högst sannolika betalningar vid bestämda
tidpunkter.
b)
Prognostiserad försäljning som är högst sannolik, denominerad i USD i
Ericsson AB (EAB) för nästkommande 7 till 18 månader säkras månadsvis
på rullande basis.
För båda programmen tecknar koncernen valutaterminskontrakt som matchar
villkoren för valutaexponering så nära som möjligt och definierar dem som
säkringsinstrument.
Koncernen dokumenterar initialt den ekonomiska relationen mellan den
säkrade posten och säkringsinstrumentet. För valutasäkringar är säkrings-
förhållandet vanligtvis 1:1. Koncernen definierar förändringar i terminskursen
som säkringsrisk. Vid tillämpning av säkringsredovisning redovisas den
effektiva delen av förändringar i verkligt värde för derivat som designeras och
kvalificeras som kassaflödessäkringar i OCI. Vinsten eller förlusten i relation
till den ineffektiva delen redovisas direkt i finansiella kostnader och intäkter,
netto. Vid intäktsföring av säkrad nettoomsättning omförs det ackumulerade
beloppet av säkringsreserven från övrigt totalresultat (OCI) som en omklas-
sificeringsjustering och redovisas i nettoomsättning.
I tillägg till de återkommande säkringsprogrammen, är kassaflödes-
säkringar också designerade för vissa mycket sannolika förvärv som förväntas
genomföras i utländsk valuta. Valutaderivat används som säkringsinstrument
med ett säkringsförhållande på 1:1. Koncernen betecknar förändringar i
terminskurser som den säkrade risken. Redovisningen liknar den som beskrivs
för kassaflödessäkringen ovan, förutom att vid redovisning av det säkrade
förvärvet löses det ackumulerade beloppet i kassaflödessäkringsreserven upp
och redovisas som en justering av goodwill.
Anställningsrelaterad information
För ytterligare upplysningar, se noter under sektion G.
Ersättningar efter avslutad anställning
Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras
antingen som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer. Dessa
inkluderar gratifikationsplaner, medicinska planer och ”leave encashment”-
planer som förväntas tillhandahållas anställda under en längre period än
12
 
månader.
Nuvärdet av förmånsbestämda planer för nuvarande och tidigare
anställda beräknas med tillämpning av den s.k. ”projected unit credit method”.
Diskonteringsräntan för varje land bestäms med referens till marknadens
avkastning på förstklassiga företagsobligationer, vilka har löptider approxi-
merade till koncernens åtaganden. I länder där det inte finns en djup marknad
för sådana obligationer såsom i Sverige har marknadens avkastning på
statsobligationer använts. Beräkningarna baseras på aktuariella antaganden
och beräknas årligen. Koncernens nettoskuld för varje förmånsbestämd plan
består av nuvärdet av pensionsåtaganden reducerat med verkligt värde för
plantillgångar och redovisas netto i balansräkningen. När detta utgörs av en
nettotillgång för koncernen så begränsas värdet av den redovisade tillgången
till nuvärdet av eventuellt förekommande framtida återbetalningar från planen
eller reduktioner av framtida betalningar till planen benämnt ”tillgångstak”.
Pensionstillgången redovisas som övrig långfristig finansiell tillgång.
Räntekostnaden på den förmånsbestämda planen och ränteintäkten på
plantillgångarna beräknas som ett räntenettobelopp och redovisas inom
Finansiella kostnader. Reduceringsvinster och -förluster till följd av omstruk-
tureringsprogram redovisas som en del av omstruktureringskostnaderna.
Överlåtande av pensionsskulder betraktas som riskhanteringsaktiviteter som
drivs av koncernens treasuryfunktion, därför presenteras eventuella vinster
och förluster under Finansiella kostnader. Särskild löneskatt i Sverige redovisas
som en del av respektive pensionskostnad och pensionsskuld.
Löneskatter hänförliga till aktuariella vinster och förluster rapporteras under
övrigt totalresultat.
I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisnings-
ändamål”, finns ytterligare upplysningar gällande viktiga källor till bedöm-
ningar av
 
osäkerhet.
Aktierelaterade ersättningar till anställda och styrelsen
Aktierelaterade ersättningar avser ersättningar till anställda, inklusive ledande
befattningshavare samt styrelseledamöter och regleras antingen med aktier
eller kontant ersättning.
Merparten av de tilldelade aktiebaserade programmen är kontantreglerade,
förutom programmen för koncernledningen och programmet för långsiktig
rörlig ersättning (LTV) 2023. Dessa program är aktiereglerade. Aktiereglerade
program kommer att regleras i moderbolagets B-aktier förutsatt att de mark-
nadsmässiga och icke-marknadsrelaterade intjäningsvillkoren är uppfyllda.
Aktiereglerade planer
Kompensationskostnader redovisas under intjänandeperioden baserat på
verkligt värdet för Ericsson-aktien vid tilldelningstidpunkten, beaktande
prestations- och marknadsvillkor. Alla planer har servicevillkor, medan vissa
har prestations- eller marknadsvillkor. Exempel på prestationsvillkor är
intäkter och vinstmål medan marknadsvillkor hänförs till utvecklingen av
Moderbolagets aktiekurs i förhållande till en grupp av referensaktier.
För ytterligare information, se not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”.
Kontantreglerade planer
De totala kompensationskostnaderna för en kontantreglerad plan är samma
belopp som betalas ut till de anställda vid datumet för slutet av intjänande-
perioden. Det verkliga värdet för de syntetiska aktierna, vilka utgör kontant-
värdet för aktierna, räknas om och ändras under intjänandeperioden och
redovisas som en avsättning. I
 
övriga avseenden är redovisningen liknande
den som gäller för en aktiereglerad
 
plan. Kontantreglerade program som avser
anställdas aktierelaterade ersättningsprogram har liknande intjäningskriterier
som aktiereglerade program. Alla program har tjänstevillkor, medan vissa har
prestations- och marknadsrelaterade intjäningsvillkor.
Not A1, forts.
Finansiell rapport 2023
43
Noter till koncernens finansiella rapporter
Fram till och med 2022 kunde icke verkställande styrelseledamöter välja
att erhålla en del av sin ersättning i form av syntetiska aktier, vilka kommer att
konverteras till kontanter i slutet av en specificerad intjänandeperiod baserat
på marknadsvärdet på B-aktier i Moderbolaget vid betalningstillfället.
För ytterligare information, se not G2 ”Information angående styrelse-
medlemmar och ledande befattningshavare” och not G3 ”Aktierelaterade
ersättningar”.
Övrigt
För ytterligare upplysningar, se noter under sektion H.
Inkomstskatter
Koncernens finansiella rapporter omfattar inkomstskatter både för aktuell
och uppskjuten skatt. Inkomstskatter inkluderar inte moms, försäljnings-/
förbrukningsskatter eller andra skatter som inte baseras på skattepliktig vinst.
Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen, såvida inte den underliggande
transaktionen redovisas direkt mot eget kapital eller övrigt totalresultat
(OCI). I sådana fall redovisas även den tillhörande skatteeffekten direkt mot
eget kapital eller OCI. En aktuell skatteskuld eller skattefordran redovisas för
den beräknade skatt som ska betalas eller erhållas för det
aktuella året eller
tidigare år.
Aktuell skatt och uppskjutna skatter beräknas med tillämpning av de beräk-
nade skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade
per balansdagen i aktuella beskattningsområden.
Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade vär-
den på tillgångar och skulder och dess skattemässiga värden för outnyttjade
underskottsavdrag och outnyttjade skattekrediter. Uppskjutna skattetillgångar
redovisas endast i den mån det är sannolikt att avdragsgilla temporära skillna-
der och outnyttjade underskottsavdrag och outnyttjade skattekrediter kommer
att kunna utnyttjas mot framtida beskattningsbara vinster. När det gäller
redovisning av inkomstskatt avräknar koncernen aktuell skattefordran mot
aktuell skatteskuld och uppskjuten skattetillgång mot uppskjuten skatteskuld
i balansräkningen, när koncernen har en legal rätt och en avsikt att göra det.
Uppskjuten skatt redovisas inte för temporära skillnader om det är sannolikt att
den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsända-
mål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar
av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen är upprättad enligt den indirekta metoden. Kassaflöden
från utländska dotterbolag omräknas till genomsnittlig valutakurs för perio-
den. Av praktiska skäl använder koncernen balansdagskursen från föregående
månadsslut som en approximation för periodens genomsnittliga valutakurs.
Betalningar för dotterbolag förvärvade eller avyttrade rapporteras som kassa-
flöde från investeringsaktiviteter, netto efter kassa och likvida medel för förvärv
eller avyttring respektive. Rörelser i kassa ställd som säkerhet och banklån
med kortare löptid än tre månader (används för kortsiktiga likviditetssyften)
redovisas netto under ”Övriga finansieringsverksamheter”.
Likvida medel och kassa ställd som säkerhet utgörs av kassa, bank och
räntebärande placeringar som är mycket likvida monetära finansiella
instrument med en återstående löptid om högst tre månader räknat från
anskaffningsdagen.
Redovisning av statliga bidrag
Statliga bidrag redovisas när det finns en rimlig säkerhet att Bolaget kan följa
de villkor som kommer med dem och att de kommer att mottas. Statliga bidrag
redovisas huvudsakligen i koncernens resultaträkning som ett avdrag för
motsvarande kostnad.
Klimatrelaterade överväganden
Bolaget har genomfört en analys av hur olika klimatscenarier kan komma att
påverka Bolaget och dess värdekedja. Analysen identifierade inga kortsiktiga
väsentliga finansiella risker eller förändringar av betydande redovisnings-
principer och uppskattningar i redovisningen. På medellång till lång sikt har
följande framväxande risker identifierats som koldioxidprissättning och
potentiell brist på råvaror som används i produkter och utrustning som påver-
kar aktörer i värdekedjan uppströms, samt störningar i försörjningen på grund
av svåra väderhändelser. Bolaget avser att förfina analysen och utvärdera
klimatrelaterade finansiella konsekvenser på ett mer detaljerat sätt under de
kommande åren.
Nya redovisningsregler och tolkningar
Den 1 januari 2023 publicerade IASB följande tillägg vilka inte har haft någon
väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.
IFRS 17 Försäkringsavtal (inklusive ändringar i juni 2020 och i december
2021 till IFRS 17, som fastställer principer för erkännande, mätningar,
presentation och offentliggörande av försäkringsavtal).
Ändring i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter och IFRS
Praxisuttalande 2 – Upplysningar om redovisningsprinciper
Ändringar i IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och
bedömningar samt fel – definition av uppskattning
Ändringar i IAS 12 Inkomstskatter. Uppskjutna skattefordringar och
uppskjutna skatteskulder som härrör från en enda transaktion.
Ändringar i IAS 12 Inkomstskatter: Internationell skattereform –
”Pillar II”
Tillämpningen av ändringen av IAS 1 ovan föranledde en omprövning och
revidering av företagets befintliga upplysningar om redovisningsprinciper jäm-
fört med vad som tidigare presenterats i bokslutet för 2022, med beaktande av
de relaterade redovisningsposternas väsentlighet.
Den 13 december 2023 antog regeringen i Sverige, där Moderbolaget är
registrerat, lag om tilläggsskatt för företag i stora koncerner (OECD:s ramverk
”Pillar II”). Lagen träder i kraft från och med den 1 januari 2024. Enligt lag-
stiftningen kommer Moderbolaget betala tilläggsskatt i Sverige på vinster i
dotterbolag som beskattas med en effektiv skattesats som understiger 15 %,
om tilläggsskatten inte erläggs lokalt. Koncernen bedömer inte att reglerna
kommer att ha någon väsentlig påverkan på koncernens resultat för räken-
skapsåret som slutar den 31 december 2024 i någon av de större jurisdiktioner
där Ericsson för närvarande bedriver verksamhet. Koncernen kommer att
fortlöpande bedöma de nya reglernas effekt på det framtida finansiella
resultatet. Baserat på den analys som gjorts förväntar sig koncernen dock inte
att reglerna kommer att ha en väsentlig inverkan på rörelseresultatet, kas-
saflödena eller den finansiella ställningen för året som slutar den 31 december
2024.
Ett antal nya tillägg till standarder och tolkningar är ännu inte gällande för
räkenskapsåret som slutar 31 december 2023 och har inte tillämpats i koncer-
nens utarbetande av dessa finansiella rapporter.
IASB har publicerat följande nya tillägg till standarder med införandedatum
1
 
januari 2024:
Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (klassificering av
skuld) – Klassificering av skulder i kortfristiga och långfristiga
Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (klassificering av
skuld) – Långfristiga skulder med kovenanter
Ändringar i IFRS 16 Leasingavtal (redovisning av leasingskuld vid en sale
och leaseback transaktion)
Ändringar i IAS 7 Rapport över kassaflöden och IFRS 7 Finansiella instru-
ment: Upplysningar (leverantörsfinansiering) – Den här ändringen kommer
att öka upplysningar avseende leverantörsfinansiering.
Koncernen har slutfört utvärderingen av eventuella effekter på finansiella
resultat eller ställning från dessa ändringar och kommit fram till att de inte
kommer att ha någon väsentlig påverkan på koncernens resultat och finan-
siella ställning.
IASB har även publicerat följande tillägg med införandedatum 1 januari 2025:
Ändringar i IAS 21 Effekter av ändrade valutakurser: brist på utbytbarhet
(utgiven 15 augusti 2023)
Bolaget har inte slutfört sin utvärdering av eventuella effekter på finansiella
resultat eller ställning av det här tillägget.
Not A1, forts.
Finansiell rapport 2023
44
Noter till koncernens finansiella rapporter
A2
Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål
Upprättandet av de finansiella rapporterna och tillämpningen av redovisnings-
principer baseras ofta på ledningens bedömningar och på uppskattningar
och antaganden som anses vara rimliga och väl bedömda vid den tidpunkt
då bedömningen görs. Med andra bedömningar, antaganden eller uppskatt-
ningar kan resultatet emellertid bli ett annat och händelser kan inträffa som
kan kräva en väsentlig justering av det redovisade värdet för den berörda
tillgången eller skulden. Exempel på detta kan inträffa vid förändring av
strategi eller omstrukturering. Bedömning av val av redovisningsprinciper och
uppskattningar kan komma att påverkas av detta. Nedan anges de viktigaste
redovisningsprinciperna vars tillämpning baseras på sådana bedömningar
och de viktigaste källorna till osäkerhet i uppskattningar som koncernen anser
kan ha den mest materiella inverkan på koncernens redovisade resultat och
ekonomiska ställning.
Informationen i denna not är indelad i följande:
Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar
Bedömningar gjorda av ledningen i samband med tillämpning av
koncernens redovisningsprinciper.
Intäktsredovisning
Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar
Koncernen använder estimat och bedömningar för att fastställa belopp och
tidpunkter för intäktsföring, särskilt för att bestämma transaktionspris och dess
fördelning mellan identifierade prestationsåtaganden under kontraktet.
Transaktionspris, inklusive rörlig ersättning, t ex intäkter från volymrabatter,
estimeras vid kontraktets start (och periodiskt därefter). Bedömningar
används i estimatprocessen baserat på tidigare erfarenheter av typ av affär
och kund. Detta inkluderar bedömningar av prisjusteringar baserat på senast
tillgängliga information om kontraktsförhandlingar vilka skulle kunna ha en
retroaktiv påverkan på priser för produkter och tjänster vilka redan är beställda
eller levererade.
Koncernen använder en metod med anpassad marknadsbedömning för att
estimera fristående försäljningspriser för dess produkter och tjänster i syfte att
allokera transaktionspris.
Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens
redovisningsprinciper
Ledningen gör bedömningar vid utvärdering av kundens möjlighet och inten-
tion att betala under ett kontrakt. Utvärderingen baseras på den senaste
kreditvärderingen och kundens betalningshistorik. Utvärderingen kan ändras
under kontraktets genomförande och om det föreligger bevis för försämring av
kundens förmåga eller intention att betalas så ska ingen ytterligare intäktsfö-
ring ske innan betalningskriterierna har uppnåtts. Omvänt, denna utvärdering
kan också förändras positivt över tiden innebärande att intäkter nu ska redovi-
sas i ett kontrakt som initialt inte uppfyllde betalningskriterierna.
Intäkter för standardprodukter redovisas när kontroll över utrustningen är
överförd till kunden vid en specifik tidpunkt. Denna utvärdering ska göras ur ett
kundperspektiv beaktande indikatorer som överföring av ägande och risker,
kundacceptans, fysisk åtkomst och rätt att fakturera. Bedömningar kan krävas
för att bedöma om huruvida risker och rättigheter har överförts till kunden
och om kunden har accepterat produkterna. Ofta bedöms alla indikatorer
avseende överföring av kontroll tillsammans med en övergripande bedömning
av detta vilka tillsammans fastställer om överföring av kontroll har skett i ett
kundkontrakt.
Nedskrivningar av kundfordringar och kontraktstillgångar
Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar
Koncernen följer upp dess kunders finansiella stabilitet, de områden de verkar
inom och historiska kreditförluster. Detta kombineras med förväntningar om
framtida ekonomiska förutsättningar för att beräkna förväntade kreditförluster
(FKF). FKF för kundfordringar och kontraktstillgångar utvärderas genom
att använda en avsättningsmatris baserad på förfallna dagar för grupper
av kunder som klassas som låg, medium och hög. Beloppen avseende FKF
är känsliga för förändringar i betalningsmönster, omständigheterna för våra
kunder och de områden i vilka de verkar liksom ledningens förväntningar om
framtida ekonomiska förutsättningar. Utfallet för kreditförluster kan bli högre
eller lägre än förväntat och därför krävs regelbunden monitorering för att
säkerställa att avsättningsmatrisen blir uppdaterad om det skulle behövas.
Totala nedskrivningar för förväntade kreditförluster per den 31 december 2023
uppgick till SEK 2,6 (2,5) miljarder eller 5 % (4 %) av bruttovärdet för kundford-
ringar och kontraktstillgångar. För ytterligare detaljerad information, se not F1
”Finansiell riskhantering”.
Kundfinansieringstillgångar är värderade till verkligt värde på individuell
bas. När marknadspriser inte är tillgängliga används en intern utvärderings-
modell vilken beaktar extern kreditvärdering, politiska och kommersiella risker
samt bankers prissättning. Regelbunden uppföljning görs av kundbeteenden
som en del av den interna utvärderingen. Kundfinansieringstillgångarna
värderade till verkligt värde uppgick per den 31 december 2023 till SEK 6,9
(5,4) miljarder. För ytterligare detaljerad information, se not F1 ”Finansiell
riskhantering”.
Värdering av varulager
Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningskostnad och nettoförsälj-
ningsvärde. Uppskattningar krävs när det gäller prognostiserade försäljnings-
volymer, priser och lagerbalanser. Lagernedskrivningar för perioden uppgick till
SEK 4,0 (3,9) miljarder eller 10 % (8 %) av bruttolagret vid årets slut. För
 
mer
detaljerad information, se not B5 ”Varulager”.
Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens
redovisningsprinciper
I situationer där överskottslagersaldon identifieras, görs uppskattningar
av nettoförsäljningsvärden för överskottsvolymerna. Vid avsättningar för
varulagerinkurans tas hänsyn tas till åldrande, historisk konsumtion och
bedömningar av marknadens efterfrågan. Det kan också finnas bedömningar
kring interna och externa omständigheter, t.ex. tillbakadragande av en produkt
eller ekonomiska och politiska förändringar på den globala marknaden.
Förvärvade kundrelationer, immateriella produkträttigheter och övriga
immateriella tillgångar inklusive goodwill
Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar
I samband med initial redovisning uppskattas framtida kassaflöden, för att
säkerställa att de redovisade värdena inte överstiger de uppskattade diskonte-
rade kassaflödena för denna typ av tillgångar. Efter den första redovisningen
prövas nedskrivningsbehovet när det finns indikationer på att tillgången har
minskat i värde. Dessutom prövas nedskrivningsbehovet för goodwill årligen
i samband med uppdaterade affärsplaner. En indikation på nedskrivning kan
vara väsentliga avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört med affärsplanen
samt nya uppskattningar som indikerar lägre framtida kassaflöden
.
Osäkerhet
i uppskattningar bedöms vara högre för segment Enterprise än de övriga seg-
menten under de kommande tolv månaderna. Nedskrivningar av
 
immateriella
tillgångar och goodwill uppgick till SEK –31,9 (–0,1) miljarder för 2023.
Per den 31 december 2023 uppgick förvärvade immateriella tillgångar till
SEK 75,6 (110,9) miljarder, inklusive goodwill om SEK 52,9 (84,6) miljarder.
Mer information om goodwill finns i not A1 ”Väsentliga redovisnings-
principer”. Uppskattningar som är relaterade till förvärvade immateriella
tillgångar baseras på likartade antaganden och risker som för goodwill. För
mer information, se not C1 ”Immateriella tillgångar”.
Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens
redovisningsprinciper
I samband med initial redovisning och senare omvärderingar gör ledningen
bedömningar av både grundläggande antaganden och indikatorer på
nedskrivningsbehov.
Allokeringen vid en förvärvsanalys kräver ledningens bedömning, till
exempel vid bestämmande av verkliga värden för förvärvade immateriella
tillgångar. Bedömning krävs även för att definiera kassagenererande enheter
för prövning av nedskrivningsbehov.
Leasing
Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar
Osäkerhet i uppskattningar finns relaterat till möjliga framtida förändringar
i verksamheten, vilket kan komma att påverka den faktiska leaseperioden
för ett kontrakt. Till exempel om ett omstruktureringsprogram initieras som
Finansiell rapport 2023
45
Noter till koncernens finansiella rapporter
kan innebära uppsägning av befintliga leasingkontrakt. Fastställandet av
räntesatser med vilka leaseskulder diskonteras är en annan osäkerhet som
påverkar leaseskuldens och räntekostnadens belopp. Per den 31 december
2023 uppgick leaseskulderna till SEK 7,5 (9,3) miljarder. För mer information
se not C3 ”Leasing”.
Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens
redovisningsprinciper
Vid initial redovisning och efterföljande omvärdering görs bedömning av
ledningen rörande leasingperioden i ett leasingkontrakt. Utfallet av dessa
bedömningar kan visa sig inte stämma med det faktiska utfallet för leasing-
kontraktet och kan ha en negativ effekt på nyttjanderättigheter. En inkrementell
låneränta används vid diskontering av leasingskulderna och kräver bedömning
för att återspegla den räntesats som skulle behöva betalas för att låna medel
under liknande löptid, och med liknande säkerhet, för att erhålla en tillgång av
liknande värde som nyttjanderätterna i en liknande ekonomisk miljö.
Avsättningar och eventualförpliktelser
Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar
De viktigaste källorna för uppskattning av osäkerhet när det gäller avsätt-
ningar är bedömning av sannolikheten för ett utflöde av resurser och om ett
tillförlitligt estimat kan göras. Leverantörsrelaterade avsättningar kräver en
tillförlitlig plan för försäljningsvolymer för att bedöma förväntad förbruk-
ning av lagerinköp som man åtagits sig. Därför finns det en osäkerhet i
uppskattningen avseende prognosen och den förväntade användningen för
att bedöma risken och avsättningsbeloppet. Osäkerhet i uppskattningar finns
avseende avsättningar för omstrukturering eftersom det slutliga utfallet av
programmet, i termer av kostnader och faktiskt påverkade anställda, kan skilja
sig från de uppskattningar som gjorts i ledningens planer. Osäkerhet i bedöm-
ningen finns avseende pågående interna utredningar, förhandlingar och andra
frågor med myndigheter och tillsynsmyndigheter. Bolagets interna utredning
och samarbete med myndigheterna relaterat till ärendena som diskuteras i en
internutredningsrapport om Irak från 2019 är öppen och pågår fortfarande.
Osäkerhet i uppskattningen avseende förväntade uppgörelser i samband med
rättstvister och tvister som omfattar immaterialrättsliga frågor såsom patent,
eftersom de kan pågå under flera år och utfallet är okänt.
Samma bedömning av osäkerheter som beskrivs ovan gäller även eventual-
förpliktelser. Eventualförpliktelser rör sig huvudsakligen om bedömningar kring
tvister inklusive produkträttigheter relaterade ämnen såsom patent, skat-
tetvister, förluster hänförliga till kundkontrakt och pensionsgarantier. Eftersom
eventualförpliktelser enbart kan bekräftas i framtiden baserat på upplösningen
av ett rättsfall eller tvist krävs det att ledningen bedömer möjligheten av en
negativ händelse och ett potentiellt belopp för att lösa den. En eventualförplik-
telse kan existera vid årets slut och/eller en kostnad (avsättning) kan behöva
redovisas vid ett senare tillfälle baserat på de
 
senaste förhållandena och status
för ett potentiellt åtagande.
Avsättningar och eventualförpliktelser ses regelbundet över baserat på
den senaste informationen som finns tillgänglig och justeras för att reflektera
koncernens bästa bedömning av möjliga utfall.
Per den 31 december 2023 uppgick avsättningar till SEK 11,7 (11,6) miljar-
der. Mer detaljerad information finns i not D1 ”Avsättningar”.
Per den 31 december 2023 uppgick eventualförpliktelser till SEK 3,0 (3,3)
miljarder. Mer detaljerad information finns i not D2 ”Eventualförpliktelser”
inklusive en beskrivning av eventualförpliktelser som inte kan kvantifieras.
Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens
redovisningsprinciper
Huruvida ett befintligt åtagande är sannolikt eller inte är en bedömningsfråga.
Risktyperna för dessa avsättningar varierar och ledningen gör en bedömning
av åtagandenas karaktär och omfattning när den avgör om ett utflöde av
resurser är sannolikt eller inte. Vidare bedömning krävs för att fastställa värdet
på ett åtagande eftersom det baseras på koncernens bästa uppskattning av
vilka framtida utgifter som kommer att krävas för att uppfylla åtagandet.
Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning
Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar
Redovisningen av kostnader för förmånsbaserade pensioner och andra till-
lämpliga ersättningar efter avslutad anställning baseras på aktuariella beräk-
ningar som utgår från betydelsefulla uppskattningar om diskonteringsränta,
framtida löneökningar, personalomsättning och livslängd. Antagandena om
diskonteringsränta baseras på högkvalitativa placeringar med fast ränta med
en löptid som ligger så nära som möjligt för koncernens löptider på pensions-
planer. I de länder där det inte finns en djup marknad för högkvalitativa
företagsobligationer ska marknadsräntor för statsobligationer användas.
Bedömningar görs för att fastställa om det finns en fungerande marknad för
högkvalitativa företagsobligationer i varje land. Påverkan av att tillämpa en
alternativ diskonteringsränta baserad på svenska bostadsobligationer upply-
ses om i not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”. Per den 31 december
2023 uppgick förmånsbestämda förpliktelser för pensioner och övriga ersätt-
ningar efter avslutad anställning till SEK 85,5 (83,7) miljarder och verkligt
värde av förvaltningstillgångar till SEK 62,6 (60,5) miljarder. Mer information
om uppskattningar och antaganden finns i not G1 ”Ersättningar efter avslutad
anställning”.
Uppskjuten skatt
Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar
Värderingen av uppskjutna skattefordringar innefattar bedömning av
avdragsrätten för kostnader som ännu inte är skattepliktiga och uppskatt-
ningar avseende tillräckliga framtida skattepliktiga intäkter för att möjliggöra
utnyttjande av underskottsavdrag och/eller skattetillgodohavanden i olika
beskattningsområden. Samtliga uppskjutna skattefordringar är föremål för
årlig översyn av sannolikt nyttjande.
Värderingen av temporära skillnader, underskottsavdrag och skattekrediter
baseras på ledningens uppskattningar av framtida skattepliktiga inkomster i
olika beskattningsområden mot vilka temporära skillnader och underskotts-
avdrag kan utnyttjas. Dessa bedömningar baseras primärt på affärsplaner för
koncernens bedömda utfall avseende framtida beskattningsbara vinster.
Per den 31 december 2023 uppgick värdet på uppskjutna skattefordringar
till SEK 22,4 (19,4) miljarder. Mer detaljerad information finns i not H1
”Skatter”. De uppskattade skatteeffekterna av dessa underskottsavdrag
redovisas som långfristiga tillgångar.
Redovisning av inkomstskatt, mervärdesskatt och andra skatter
Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar
Redovisningen av inkomstskatt baseras på utvärdering av inkomstskatt i alla
beskattningsområden där vinst uppstår. Enligt vad som föreskrivs i IFRIC 23
beaktas endast osäkerhet om inkomstskattemässig behandling om och vid
redovisning och värdering av inkomstskatteposter i de finansiella rapporterna.
Tillgångar relaterade till mervärdesskatt och andra skatter bedöms separat
för nyttjande i varje beskattningsområde i enlighet med lokala bestämmelser.
Den totala komplexiteten i de regler som rör skatter och redovisningen av
dessa kräver företagsledningens engagemang i bedömningar av klassificering
av transaktioner och i uppskattningar av sannolika utfall av yrkade avdrag
och/eller tvister.
Klimatrelaterade faktorer
Bedömningar gjorda och viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar
Koncernen har övervägt effekten av klimatrelaterade faktorer i de finansiella
rapporterna på värderingar av icke-finansiella tillgångar, se hänvisningar i not
B5 “Varulager” och not C1 “Immateriella tillgångar”. Det finns också långsik-
tiga incitamentsplaner med specifika klimatrelaterade mål som beskrivs i not
G3 “Aktierelaterade ersättningar” som påverkar de finansiella rapporterna.
Det
 
finns inga betydande bedömningar eller uppskattningar gjorda i relation
till klimatrelaterade effekter inom alla dessa områden.
Not A2, forts.
Finansiell rapport 2023
46
Noter till koncernens finansiella rapporter
Sektion B – Affärsverksamhet
B1
Segmentsinformation
Segment
Vid fastställandet av Ericssons rörelsesegment har hänsyn tagits till den
finansiella rapportering som granskas av Bolagets högste beslutsfattare
(Chief Operating Decision Maker). Hänsyn har också tagits till vilka marknader
och vilken typ av kunder produkterna och tjänsterna ska attrahera samt vilka
distributionskanaler de säljs genom. Enhetlighet kring faktorer som teknik
och
 
forskning och utveckling har också spelat in. För att spegla koncernens
affärsinriktning rapporteras tre rörelsesegment:
– Networks
Cloud Software and Services
– Enterprise
Segment Networks
tillhandahåller radioaccessnätslösningar (RAN) för alla
nätfrekvensband och flera radioaccesstekniker, inklusive integrerad och Open
RAN förberedd, högpresterande hårdvara och mjukvara. Kunderbjudandet
innehåller också en molnbaserad RAN-portfölj, en transportportfölj, passiva
och aktiva antennlösningar samt en komplett tjänsteportfölj omfattande
nätinstallation och support. 82 % (82 % under både 2022 och 2021) av
patent- och
 
licensintäkterna rapporteras inom segment Networks.
Segment Cloud Software and Services
tillhandahåller lösningar för kärnnät,
affärsstödsystem och driftstödsystem, nätdesign och nätoptimering samt
drifttjänster för kunders nät. Fokus är på att möjliggöra för leverantörer av
kommunikationstjänster att lyckas med sin övergång till molnbaserat, intel-
ligent samt automatiserat nät och nätdrift. 18 % (18 %) under både 2022
och 2021) av
 
patent- och
 
licensintäkterna rapporteras inom segment Cloud
Software and
 
Services.
Segment Enterprise
består av tre affärsområden som erbjuder lösningar
främst för företagskunder: Global Communications Platform (Vonage), inklu-
sive molnbaserade Unified Communications as a Service (UCaaS), Contact
Center as a Service (CCaaS) och Communications Platform as a Service
(CPaaS). Enterprise Wireless Solutions, med förpaketerade lösningar för
privata trådlösa nät och trådlöst WAN (Cradlepoint); Technologies and New
Businesses, med mobila finansiella tjänster, säkerhetslösningar och
 
annonse-
ringstjänster.
Other
innefattar mediaverksamhet samt icke-allokerad annan verksamhet.
Segmentsinformation presenteras också för Other.
Marknadsområden
Marknadsområdena är Bolagets främsta försäljningskanaler med ansvar
för
 
att
 
sälja och leverera lösningar till kund.
Bolaget är verksamt över hela världen och rapporterar verksamheten
indelat i fem geografiska marknadsområden:
Europa och Latinamerika
Mellanöstern och Afrika
– Nordamerika
– Nordostasien
Sydostasien, Oceanien och Indien.
Segment Enterprise har en flerkanalig distributionsmodell mot marknaden.
Försäljningen från segmenten Enterprise och Other samt patent- och
licensintäkter rapporteras externt inom marknadsområdet Övrigt.
Större kunder
Merparten av försäljningen utgörs av stora fleråriga avtal med ett begränsat
antal större kunder. Av en kundbas om drygt 500 kunder, i första hand leve-
rantörer av kommunikationstjänster, står de 10 största kunderna för 43 %
(50 % under 2022 och 49 % under 2021) av omsättningen. Ericssons största
kund svarade för cirka 8 % (14 % under 2022 och 13 % under 2021) och den
näst största kunden svarade för 7 % (10 % under 2022 och 9 % under 2021)
av omsättningen. Dessa kunder rapporterades under segment Networks och
Cloud Software and Services.
Segmentsinformation 2023
   
Cloud Software
   
Totalt
 
 
Networks
and Services
Enterprise
Other
segment
Koncernen
Nettoomsättning, segment
171 442
63 630
25 745
2 534
263 351
263 351
Nettoomsättning
171 442
63 630
25 745
2 534
263 351
263 351
Bruttoresultat
67 959
22 088
12 016
–461
101 602
101 602
Bruttomarginal (%)
39,6 %
34,7 %
46,7 %
–18,2 %
38,6 %
38,6 %
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT)
1)
19 382
–220
–38 336
–1 152
–20 326
–20 326
EBIT-marginal (%)
11,3 %
–0,3 %
–148,9 %
–45,5 %
–7,7 %
–7,7 %
Finansiella intäkter och kostnader, netto
         
–2 993
Resultat efter finansiella poster
         
–23 319
Inkomstskatt
         
–2 785
Årets resultat
         
–26 104
Övrig segmentsinformation
           
Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag
83
41
124
124
Avskrivningar på immateriella tillgångar
–1 013
–43
–3 401
–1
–4 458
–4 458
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
–4 460
–1 470
–274
–495
–6 699
–6 699
Nedskrivningar
1)
–527
–176
–31 952
–77
–32 732
–32 732
Omstruktureringskostnader
–4 437
–1 924
–173
13
–6 521
–6 521
Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter
–24
–39
–16
–206
–285
–285
1)
Segmentet Enterprise inkluderar nedskrivning av goodwill om SEK –31.9 miljarder hänförligt till förvärvet av Vonage. För ytterligare information, se not C1 ”Immaterialla tillgångar”.
Finansiell rapport 2023
47
Noter till koncernens finansiella rapporter
Segmentsinformation 2022
   
Cloud Software
   
Totalt
 
 
Networks
and Services
Enterprise
2)
Other
2)
segment
Koncernen
Nettoomsättning, segment
193 468
60 524
14 597
2 957
271 546
271 546
Nettoomsättning
193 468
60 524
14 597
2 957
271 546
271 546
Bruttoresultat
86 368
20 106
7 096
–275
113 295
113 295
Bruttomarginal (%)
44,6 %
33,2 %
48,6 %
–9,3 %
41,7 %
41,7 %
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT)
1)
38 512
–1 689
–4 473
–5 330
27 020
27 020
EBIT-marginal (%)
19,9 %
–2,8 %
–30,6 %
–180,3 %
10,0 %
10,0 %
Finansiella intäkter och kostnader, netto
         
–2 411
Resultat efter finansiella poster
         
24 609
Inkomstskatt
         
–5 497
Årets resultat
         
19 112
Övrig segmentsinformation
           
Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag
30
27
–40
17
17
Avskrivningar på immateriella tillgångar
–1 424
–122
–2 019
–12
–3 577
–3 577
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
–4 073
–1 792
–515
–185
–6 565
–6 565
Nedskrivningar
–211
–91
–87
–12
–401
–401
Omstruktureringskostnader
–146
–96
–65
–92
–399
–399
Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter
253
111
–108
256
256
1)
Segmentet Other inkluderar en avsättning om SEK –2,3 miljarder relaterad till uppgörelsen gällande överträdelse av DPA med Department of Justice i USA, inklusive kostnader för förlängningen av tillsynen, samt
kostnader om SEK –1,0 miljarder relaterade till avyttringen av verksamheten för Sakernas internet och andra portföljjusteringar.
2)
Segmenten har omräknats för att spegla förändringen där den avyttrade verksamheten för Sakernas internet överfördes från segmentet Enterprise till segmentet Other under första kvartalet 2023.
Segmentsinformation 2021
   
Cloud Software
   
Totalt
 
 
Networks
and Services
Enterprise
1)
Other
1)
segment
Koncernen
Nettoomsättning, segment
167 838
56 224
5 513
2 739
232 314
232 314
Nettoomsättning
167 838
56 224
5 513
2 739
232 314
232 314
Bruttoresultat
78 869
18 829
3,026
25
100 749
100 749
Bruttomarginal (%)
47,0 %
33,5 %
54,9 %
0,9 %
43,4 %
43,4 %
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT)
37 266
–2 234
–1 774
–1 478
31 780
31 780
EBIT-marginal (%)
22,2 %
–4,0 %
–32,2 %
–54,0 %
13,7 %
13,7 %
Finansiella intäkter och kostnader, netto
         
–2 530
Resultat efter finansiella poster
         
29 250
Inkomstskatt
         
–6 270
Årets resultat
         
22 980
Övrig segmentsinformation
           
Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag
40
72
–372
–260
–260
Avskrivningar på immateriella tillgångar
–1 169
–508
–830
–2 507
–2 507
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
–3 764
–1 568
–430
–189
–5 951
–5 951
Nedskrivningar
–127
–185
–188
–11
–511
–511
Omstruktureringskostnader
–262
–254
9
–42
–549
–549
Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter
14
–51
998
961
961
1)
Segmenten har omräknats för att spegla förändringen där den avyttrade verksamheten för Sakernas internet överfördes från segmentet Enterprise till segmentet Other under första kvartalet 2023.
Produkter och tjänster per segment
   
Cloud Software
   
Totalt
 
Networks
and Services
Enterprise
1)
Other
1)
segment
2023
         
Produkter
131 393
21 672
5 704
–4
158 765
Tjänster
40 049
41 958
20 041
2 538
104 586
Totalt
171 442
63 630
25 745
2 534
263 351
2022
         
Produkter
147 997
21 105
4 923
–1
174 024
Tjänster
45 471
39 419
9 674
2 958
97 522
Totalt
193 468
60 524
14 597
2 957
271 546
2021
         
Produkter
128 951
19 267
3 955
24
152 197
Tjänster
38 887
36 957
1 558
2 715
80 117
Totalt
167 838
56 224
5 513
2 739
232 314
1)
Segmenten har omräknats för att spegla förändringen där den avyttrade verksamheten för Sakernas internet överfördes från segmentet Enterprise till segmentet Other under första kvartalet 2023.
Not B1, forts.
Finansiell rapport 2023
48
Noter till koncernens finansiella rapporter
Marknadsområden 2023
           
Långfristiga
 
Nettoomsättning
tillgångar
5)
   
Cloud Software
       
 
Networks
and Services
Enterprise
Other
Totalt
Totalt
Sydostasien, Oceanien och Indien
3)
43 235
10 038
36
9
53 318
886
Nordostasien
4)
18 986
4 720
37
189
23 932
1 775
Nordamerika
2)
44 640
14 199
266
125
59 230
33 214
Europa och Latinamerika
1)
42 298
22 270
245
71
64 884
64 497
Mellanöstern och Afrika
12 902
10 457
378
2
23 739
174
Övrigt
1)
2)
3)
4) 6)
9 381
1 946
24 783
2 138
38 248
Totalt
171 442
63 630
25 745
2 534
263 351
100 546
1)
varav i EU
6)
       
34 257
59 456
varav i Sverige
6)
       
1 774
58 728
2)
varav i USA
6)
       
85 313
32 133
3)
varav i Indien
6)
       
31 205
535
4)
varav i Japan
6)
       
10 139
132
4)
varav i Kina
6)
       
10 716
1 449
5)
Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar.
6)
Inkluderar patent-och licensintäkter rapporterade under Övrigt, som allokeras baserat på kundens landstillhörighet. Övrig försäljning hänförs till land baserat på destinationen för levererade produkter
och
 
tjänster.
Marknadsområden 2022
      
Långfristiga
 
Nettoomsättning
tillgångar
5)
  
Cloud Software
    
 
Networks
and Services
Enterprise
7)
Other
7)
Totalt
Totalt
       
Sydostasien, Oceanien och Indien
3)
23 695
9 179
17
60
32 951
999
Nordostasien
4)
22 488
4 015
8
222
26 733
3 385
Nordamerika
2)
81 917
13 362
47
68
95 394
41 065
Europa och Latinamerika
1)
44 644
21 638
99
409
66 790
93 612
Mellanöstern och Afrika
11 707
10 472
368
24
22 571
–804
Övrigt
1)
2)
3)
4) 6)
9 017
1 858
14 058
2 174
27 107
Totalt
193 468
60 524
14 597
2 957
271 546
138 257
1)
varav i EU
6)
    
35 859
92 167
varav i Sverige
6)
    
3 239
88 057
2)
varav i USA
6)
    
109 709
39 906
3)
varav i Indien
6)
    
10 957
519
4)
varav i Japan
6)
    
9 965
187
4)
varav i Kina
6)
    
10 523
2 068
5)
Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar.
6)
Inkluderar patent-och licensintäkter rapporterade under Övrigt, som allokeras baserat på kundens landstillhörighet. Övrig försäljning hänförs till land baserat på destinationen för levererade produkter
och
 
tjänster.
7)
Segmenten har omräknats för att spegla förändringen där den avyttrade verksamheten för Sakernas internet överfördes från segmentet Enterprise till segmentet Other under första kvartalet 2023.
Marknadsområden 2021
      
Långfristiga
Nettoomsättning
tillgångar
5)
Cloud Software
Networks
and Services
Enterprise
7)
Other
7)
Totalt
Totalt
Sydostasien, Oceanien och Indien
3)
20 299
8 493
10
27
28 829
1 010
Nordostasien
4)
24 464
4 405
1
251
29 121
2 700
Nordamerika
2)
66 464
10 913
20
59
77 456
11 971
Europa och Latinamerika
1)
38 671
21 181
41
379
60 272
52 141
Mellanöstern och Afrika
10 743
9 726
309
7
20 785
209
Övrigt
1)
2)
3)
4) 6)
7 197
1 506
5 132
2 016
15 851
Totalt
167 838
56 224
5 513
2 739
232 314
68 031
1)
varav i EU
6)
31 307
50 428
varav i Sverige
6)
2 349
45 997
2)
varav i USA
6)
79 896
10 749
3)
varav i Indien
6)
7 482
484
4)
varav i Japan
6)
13 678
261
4)
varav i Kina
6)
10 078
2 202
5)
Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar.
6)
Inkluderar patent-och licensintäkter rapporterade under Övrigt, som allokeras baserat på kundens landstillhörighet. Övrig försäljning hänförs till land baserat på destinationen för levererade produkter
och
 
tjänster.
7)
Segmenten har omräknats för att spegla förändringen där den avyttrade verksamheten för Sakernas internet överfördes från segmentet Enterprise till segmentet Other under första kvartalet 2023.
Not B1, forts.
Finansiell rapport 2023
49
Noter till koncernens finansiella rapporter
B2
Nettoomsättning
Nettoomsättning
 
2023
2022
2021
Hårdvara
99 642
119 215
106 399
Mjukvara
59 123
54 809
45 798
Tjänster
104 586
97 522
80 117
Nettoomsättning
263 351
271 546
232 314
Varav patent- och licensintäkter
11 101
10 399
8 134
Varav export från Sverige
125 242
153 833
140 898
B3
Kostnader per kostnadsslag
Kostnader per kostnadsslag
 
2023
2022
2021
Varor och tjänster
127 214
147 023
119 787
Ersättningar till anställda
101 438
89 191
77 462
Avskrivningar
11 157
10 142
8 458
Nedskrivningar, inkuransreserver och
     
omvärderingar
4 996
4 383
1 456
Lagerökning, netto
9 304
–7 738
–5 565
Aktivering av utvecklingskostnader
–2 173
–1 720
–962
Totala kostnader för sålda varor
     
och tjänster samt rörelseomkostnader
251 936
241 281
200 636
De totala omstruktureringskostnaderna för 2023 var SEK
 
6,5 (0,4) miljarder,
som hänför sig till kostnadsbesparingsaktiviteterna under året. Omstruk-
tureringskostnader ingår i de kostnader som presenteras ovan och består i
huvudsak av ersättningar till anställda
Omstruktureringskostnader per funktion
 
2023
2022
2021
Kostnader för sålda varor och tjänster
2 802
195
273
FoU-kostnader
2 431
54
137
Försäljnings- och administrations-
     
kostnader
1 288
150
139
Totala omstruktureringskostnader
6 521
399
549
B4
Övriga rörelseintäkter och
rörelsekostnader
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
 
2023
2022
2021
Övriga rörelseintäkter
     
Vinst vid försäljning av immateriella
     
tillgångar och materiella anläggnings-
     
tillgångar
17
85
13
Vinst från investeringar och försäljning
     
av verksamheter
1)
136
701
1 199
Övriga rörelseintäkter
841
445
314
Totala övriga rörelseintäkter
994
1 231
1 526
Övriga rörelsekostnader
     
Förlust vid försäljning av immateriella
     
tillgångar och materiella anläggnings-
     
tillgångar
–54
–3
Förlust från investeringar och försäljning
     
av
 
verksamheter
1)
–421
–445
–238
Nedskrivning av goodwill
2)
–31 897
–112
Övriga rörelsekostnader
3)
–541
–3 994
–811
Totala övriga rörelsekostnader
–32 859
–4 493
–1 164
1)
Information om avyttringar presenteras i not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”. Förlusten från avytt-
ringen av verksamheten inom Sakernas internet reduceras av upplösningen av den avsättning som
rapporterades under 2022 som Övriga rörelsekostnader.
2)
2023 inkluderar en nedskrivning om SEK –31,9 miljarder hänförligt till förvärvet av Vonage. För ytter-
ligare information om nedskrivning av goodwill, se not C1 ”Immateriella tillgångar”.
3)
2022 inkluderar en avsättning om SEK –2,3 miljarder relaterad till uppgörelsen gällande överträdelse
av DPA med Department of Justice i USA, inklusive kostnader för förlängningen av tillsynen, samt
kostnader om SEK –1,0 miljarder relaterade till avyttringen av verksamheten för Sakernas internet
och andra portföljjusteringar.
B5
Varulager
Varulager
 
2023
2022
Färdiga varor och komponenter
24 222
31 249
Pågående arbete för annans räkning
11 851
14 597
Varulager, netto
36 073
45 846
Nettolager inkluderar SEK 8 287 (11 692) miljoner av komponenter relaterat
till tredjepartstjänsteleverantörer. Värdet av varulager som redovisas
 
och
inkluderas i kostnad för sålda varor
uppgår till SEK 65 042 (68 838) miljoner.
Under perioden har nedskrivningar av varulager till nettoförsäljningsvärde
kostnadsförts med SEK 3 994 (3 927) miljoner. Nedskrivningar reducerades
med SEK 823 (859) miljoner avseende återföringar. Tidigare nedskrivningar
har återförts främst till följd av förändringar i uppskattad kundefterfrågan.
Pågående arbete för annans räkning innehåller kostnader vilka är nedlagda
fram till periodslut för kundprojekt där prestationsåtaganden ännu inte är fullt
levererade. Dessa nedlagda kostnader kommer att redovisas som kostnad för
sålda varor då hänförliga intäkter redovisas i resultaträkningen.
Bolaget har behövt öka sin buffert av vitala komponenter för att avhjälpa de
utmaningar i leveranskedjan som påverkar elektroniska komponenter globalt.
Lagerreserver granskas regelbundet för att säkerställa att det finns tillräck-
liga avsättningar för inkurans.
Bolagets nuvarande klimatrelaterade strategi att ha en portfölj med energi-
prestandaprodukter kan komma att påverka lageråtervinning när kunderna
kräver snabb ersättning och ökade volymer av de mest energieffektiva
produkterna. Det aktuella erbjudandet inom radioprodukter avspeglar i stort
den senaste energieffektiva tekniken, och fortlöpande förbättringar förväntas
i framtiden. Dessa faktorer har inräknats i riskutvärderingen för lagerinkurans
vid
 
årsslutet.
Påverkan från klimatförändringar beträffande produktionsanläggningar har
också identifierats som en potentiell klimatrelaterad risk för Bolagets verksam-
het, även om dessa risker till största delen avhjälps genom att ha lämpliga
försäkringar för skada på lager och fasta tillgångar, samt potentiella verksam-
hetsavbrott. Bolaget har också en globalt spridd produktionskapacitet, såväl
som geografiskt spridda inköpskanaler för att motverka risker av leverans-
avbrott på grund av naturkatastrofer, inklusive allvarliga väderhändelser.
Finansiell rapport 2023
50
Noter till koncernens finansiella rapporter
B6
Balansposter relaterade till kundkontrakt
Kundfordringar, kundfinansiering, kontraktstillgångar, kontraktsskulder och upp-
skjutna försäljningsprovisioner
 
2023
2022
Kundfinansiering
1)
6 917
5 370
Kundfordringar
2)
42 215
48 413
Kontraktstillgångar
7 999
9 843
Kontraktsskulder
3)
34 416
42 251
Uppskjutna försäljningsprovisioner
4)
1 006
754
1)
Av total kundfinansiering presenteras SEK 5 570 (4 955) miljoner som kortfristig kundfinansiering
2)
Totala kundfordringar inkluderar SEK 166 (70) miljoner relaterat till intressebolag.
3)
Minskningen av kontraktsskulder beror främst på minskad intjäning av rabatter baserat på en lägre
försäljning samt minskad nyttjande av rabatter under perioden.
4
)
Av totala uppskjutna försäljningsprovisioner, presenteras SEK 414 (345) miljoner som kortfristiga.
Den långfristiga balansen presenteras under Övriga långfristiga finansiella tillgångar (se not F3
”Finansiella tillgångar, långfristiga”) och den kortfristiga balansen under Övriga kortfristiga fordringar
(se not B7 ”Övriga kortfristiga fordringar).
Amorteringen av uppskjutna försäljningsprovisioner uppgick under året till
SEK 457 (288) miljoner.
För information gällande kreditrisker och nedskrivningar av kundkontrakts-
relaterade balanser, se not F1 ”Finansiell riskhantering”.
Intäkter under perioden
 
2023
2022
Intäktsföring relaterad till kontraktsskuldens ingående
   
balans för perioden
32 874
25 601
Intäktsföring relaterad till prestationsåtaganden upp-
   
fyllda, eller delvis uppfyllda, under föregående rapport-
   
perioder
134
–7
Intäkter relaterade till uppfyllda, eller delvis uppfyllda, prestationsåtaganden
under föregående rapportperioder, är en nettojustering som avser uppdate-
rade kontraktsvillkor, retroaktiva prisjusteringar samt justeringar av variabla
ersättningar baserat på faktiska mätningar som gjorts under perioden.
Transaktionspris allokerat till återstående prestationsåtaganden
 
2023
2022
Ackumulerat belopp av transaktionspris allokerat
   
till ännu ej uppfyllda, eller delvis ej uppfyllda,
   
prestationsåtaganden
133 247
169 609
Koncernen förväntar sig att transaktionspriset allokerat till återstående
prestationsåtaganden kommer att redovisas som intäkt enligt följande
approximering: 65 % under 2024, 15 % under 2025 och resterande 20 % under
2026 och senare.
B7
Övriga kortfristiga fordringar
Övriga kortfristiga fordringar
 
2023
2022
Förutbetalda kostnader
2 552
2 506
Förskott till leverantörer
128
473
Derivat tillgångar
1)
1 851
1 121
Övriga skatter
2)
4 176
3 349
Övrigt
3)
3 255
2 239
Totalt
11 962
9 688
1)
Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”.
2)
Övriga skatter inkluderar i huvudsak momsfordringar.
3)
Inkluderar bland annat lån till intresseföretag, uppskjutna försäljningsprovisioner och betalda deposi-
tioner till tredje part.
B8
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder
 
2023
2022
Leverantörsskulder till intresseföretag och joint ventures
434
179
Leverantörsskulder, exklusive intresseföretag
  
och joint ventures
1)
27 334
38 258
Totalt
27 768
38 437
1)
Av beloppet för leverantörsskulder utgörs SEK
 
8,2 (9,7) miljarder av leverantörsfakturor under
Ericssons program för betalning av leverantörer.
B9
Övriga kortfristiga skulder
Övriga kortfristiga skulder
 
2023
2022
Upplupen ränta
439
335
Upplupna kostnader
26 294
35 896
Varav personalrelaterade
13 440
19 630
Varav leverantörsrelaterade
8 009
9 849
Varav övriga
1)
4 845
6 417
Derivat skulder
2)
1 794
2 621
Övriga
3)
8 458
7 341
Totalt
36 985
46 193
1)
Avser huvudsakligen upplupna kostnader relaterade till kundprojekt.
2)
Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”.
3)
Inkluderar bland annat moms och andra löneavdrag.
Finansiell rapport 2023
51
Noter till koncernens finansiella rapporter
Sektion C – Långfristiga tillgångar
C1
Immateriella tillgångar
Immateriella tillgångar
2023
2022
Kundrelationer
,
Kundrelationer
,
Balanserade
produkträttigheter och
Balanserade
produkträttigheter och
utvecklings-
övriga immateriella
utvecklings-
övriga immateriella
kostnader
Goodwill
tillgångar
kostnader
Goodwill
tillgångar
Anskaffningsvärde
Ingående balans
21 096
90 914
82 854
19 158
44 963
55 936
Investeringar
2 173
97
1 720
126
Poster avseende förvärvade/
avyttrade
 
verksamheter
1)
348
306
40 881
23 451
Utrangering
–153
–563
–452
Omklassificering
–16
Omräkningsdifferens
–117
–77
–1 884
218
5 070
3 793
Utgående balans
22 983
91 185
80 810
21 096
90 914
82 854
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans
–13 646
–48 770
–11 885
–44 456
Avskrivningar
–1 137
–3 321
– 1 586
–1 991
Poster avseende avyttrade verksam-
heter
1)
22
Utrangering
153
563
452
Omräkningsdifferens
70
1 123
–175
–2 797
Utgående balans
–14 560
–50 405
13 646
–48 770
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans
–3 745
–6 344
–7 744
–3 745
–6 759
–7 650
Poster avseende avyttrade
 
verksam-
heter
1)
415
81
Nedskrivningar
–31 897
–19
–61
Omräkningsdifferens
25
–114
Utgående balans
–3 745
–38 241
–7 738
–3 745
–6 344
–7 744
Netto bokfört värde
4 678
52 944
22 667
3 705
84 570
26 340
1)
Information om avyttringar presenteras i not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”.
Total goodwill för koncernen är SEK
 
52,9 (84,6) miljarder och är allokerad till de
operativa segmenten Networks SEK 27,8 (28,5) miljarder, Cloud Software and
Services SEK
 
3,5 (3,6) miljarder och Enterprise SEK 21,6 (52,5) miljarder. Inom
Enterprise segmentet bär Vonage SEK 11,1 (42,0) miljarder och Cradlepoint
SEK 9,0 (9,0) miljarder. Segmentet Other har ingen goodwill. Ytterligare infor-
mation finns i not B1 ”Segmentsinformation”.
Nedskrivning
Under 2023 gjordes en nedskrivning av goodwill kopplad till förvärvet av
Vonage med SEK –31,9 miljarder i den kassagenerande enheten, KGE, Vonage
som rapporterades på raden Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader i
resultaträkningen inom segmentet Enterprise. Anledningen till nedskrivningen
var huvudsakligen makroekonomisk motvind, inklusive ökande räntenivåer och
förändrade efterfrågemönster. Nedskrivningen motsvarade 50 % av det totala
beloppet av goodwill och andra immateriella tillgångar kopplade till Vonage
förvärvet. För mer information, se not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”.
Återvinningsvärdet för KGE Vonage var SEK 29,5 miljarder. Detta belopp
fastställdes genom återvinningsmetoden och var högre än verkligt värde minus
kostnad för avyttring.
Under 2022 gjordes en nedskrivning inom segmentet Enterprise av immate-
riella tillgångar med SEK 61 miljoner relaterat till Sakernas internet på grund
av ett strategiskt beslut att avsluta en verksamhet, vilket har rapporterats på
raden Forsknings- och utvecklingskostnader i resultaträkningen.
Under 2021 gjordes en nedskrivning med SEK 176 miljoner inom det omräk-
nade segmentet Enterprise och en nedskrivning med SEK 137 miljoner i det
omräknade segmentet Cloud Software and Services.
Immateriella tillgångar
Det redovisade värdet för kundrelationer, produkträttigheter och andra imma-
teriella tillgångar är SEK 22,7 (26,3) miljarder, varav kundrelationer förvärvade
genom Vonage transaktionen uppgår till SEK 16,1 (18,8) miljarder med en
återstående avskrivningstid på sex till nio år.
Kapitaliserade utvecklingskostnader
Bolaget kapitaliserar produktutvecklingskostnaderna för 5G radio och platt-
formskostnader inom Enterprise, vilka skrivs av över tre år. Beaktande Bolagets
klimatrelaterade mål att ha mer energieffektiva produkter, så gör Bolaget
kontinuerligt bedömningar när det gäller påverkan av framtida förbättringar av
radioprodukter i förhållande till återvinningen av sådana utvecklingskostnader.
Slutsatsen är att det bokförda värdet vid årets slut är rimligt, eftersom avskriv-
ningstiden och produktutvecklingens livscykel är relativt korta.
Allokering av goodwill
Goodwill allokeringen har inte förändrats under 2023 men goodwill om
SEK
 
0,3 miljarder från förvärvet av Ericom har adderats till KGE Cradlepoint
inom segment Enterprise. Goodwill från Vonage förvärvet som gjordes
2022
 
har allokerats till segmentet Enterprise och till den kassagenererande
enheten
 
Vonage.
Nedskrivningstester
Segmenten Networks och Cloud Software and Services är kassagenererande
enheter. Inom segmentet Enterprise finns det flera kassagenererande enheter.
Återvinningsmetoden har använts för nedskrivningstesterna för goodwill, vilket
Finansiell rapport 2023
52
Noter till koncernens finansiella rapporter
innebär att återvinningsvärdena för de kassagenerande enheterna fastställts
genom nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden baserat på affärsplaner
godkända av ledningen. Antagandena baseras på Bolagets ambition när det
gäller marknadsandelar och på information som samlas in inom ramen för
koncernens långsiktiga strategiska process, vilken innefattar bedömningar av
ny teknik, koncernens konkurrensförmåga och nya typer av verksamheter och
kunder.
I bedömningen av framtida kassaflöden görs antaganden om i första hand
följande finansiella parametrar:
– Försäljningstillväxt
Utveckling av EBIT (baserad på EBIT-marginal eller kostnad för sålda varor
och rörelseomkostnader i förhållande till försäljning)
Utveckling av rörelsekapital och investeringsbehov.
Antagandena rörande industrispecifika marknadsdrivare och marknadstillväxt
är baserade på industrikällor som används inom koncernen när det gäller
utvecklingen 2024–2028 för nyckelparametrar inom telekomindustrin:
År 2028, ungefär 37 år efter introduktionen av digital mobilteknologi
uppskattar man att det kommer att finnas 9,1 miljarder mobilabonnemang
(exklusive cellulär IoT) jämfört med 8,5 miljarder 2023. Av alla mobilt-
elefonabonnemang beräknas 8,2 miljarder vara kopplade till smarta telefoner.
Antalet 5G abonnemang beräknas nå 4,7 miljarder (exklusive cellulär IoT)
i
 
slutet av 2028 jämfört med 1,6 miljarder 2023.
År 2028 beräknas det finnas ungefär 46 miljarder uppkopplade enheter
jämfört med 26 miljarder 2023, av de 46 miljarderna hänför sig mer än 30
miljarder till Sakernas internet (IoT). Uppkopplade IoT-enheter inkluderar
uppkopplade bilar, maskiner, mätare, sensorer, säljterminaler, konsument-
elektronik och ”wearables”.
Cellulär IoT beräknas växa från 3,5 miljarder enheter i slutet av 2024 till
5,5
 
miljarder enheter i slutet av 2028.
Mobil datatrafikvolym förväntas mer än dubbleras mellan 2024 och 2028.
Mobiltrafiken drivs av användare av smarta telefoner och videotrafik. Den
mobila videotrafiken beräknas växa med cirka 25 % årligen fram till 2028
och kommer då
 
att stå för cirka 70 % av all mobil datatrafik. Fixed wireless
access bidrar också med mobiltrafik och ökar med 30 % årligen under perio-
den och kommer att stå för mer är 25 % av all mobiltrafik 2028.
Tillväxten inom Enterprise segmentet är driven av tillämpningen av 5G och
konvergensen mellan 5G och molnkommunikation inom företagsmarknaden.
Den adresserbara företagsmarknaden för trådlöst WAN förväntas växa med
en CAGR på 24 % 2022–2027. Den globala CPaas marknaden förväntas växa
med en CAGR på cirka 24 % 2023-2026 där tillväxten huvudsakligen drivs av
introduktionen av high-value APIer.
De kassagenererande enheterna Vonage och Cradlepoint förväntas ha en
tillväxttakt på över 15 % (20 %) de kommande fem åren följt av en gradvis
avtagande tillväxttakt. Bedömningarna speglar den snabbväxande marknad
inom vilken båda KGEr är verksamma. Långsiktig marknadsmognad och
marknadstillväxtnivåer (nominella nivåer se ovan) beräknas inte uppnås
förrän efter den femåriga prognosperioden. Det är svårare att bedöma mark-
nadsförhållanden ju längre fram i tiden man gör prognoser.
De bedömda kassaflödena för att beräkna återvinningsvärdet är baserade
på femåriga affärsplaner. För KGE Vonage och Cradlepoint har två år lagts till
för att återspegla progressionen mot stabila kassaflödesprognoser.
Det finns inga rimliga möjliga förändringar i antaganden som skulle kunna
leda till framtida nedskrivningsbehov för någon KGE, utom för KGE Vonage.
Återvinningsvärdet för Vonage överstiger det bokförda värdet med SEK 1,1
miljarder. Denna KGE skrevs ned till återvinningsvärdet i tredje kvartalet
2023. Det beloppet med vilket återvinningsvärdet överstiger det bokförda
värdet beror huvudsakligen på avskrivningar av immateriella tillgångar sedan
nedskrivningstillfället. Återvinningsvärdet för KGE Vonage skulle vara lika med
det bokförda värdet, om den långsiktiga EBIT marginalen minskades med 1
% eller om CAGR för försäljningstillväxten under prognosperioden eller den
långsiktiga tillväxttakten minskades med cirka 1 %. Samma resultat skulle
uppnås ifall diskonteringsräntan höjdes.
Koncernens diskontering är baserad på förväntade framtida kassaflöden
efter skatt och diskonteringsränta efter skatt. Denna diskontering är inte
materiellt annorlunda jämfört med en diskontering baserad på framtida kassa-
flöden före skatt och diskonteringsränta före skatt, som IFRS kräver. De högre
nivåerna för Vonage och Cradlepoint är drivna dels av ökad osäkerhet, dels av
den högre nivån av den implicita riskfria räntan för värdepapper i USD, som
används eftersom kassaflödesprognoserna görs i USD.
I not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper” och not A2 ”Viktiga uppskatt-
ningar och bedömningar för redovisningsändamål” finns ytterligare upplys-
ningar om nedskrivningstestet avseende goodwill. Antagandena för 2022
återfinns i not C1 ”Immateriella tillgångar” i årsredovisningen för 2022.
Riskbedömningar av affärsplaner görs regelbundet och nedskrivningstest
görs om det finns indikationer på att dessa tillgångar behöver skrivas ned.
Not C1, forts.
Diskonteringsränta efter skatt (%)
Nominell årlig tillväxttakt efter
Diskonteringsräntor efter skatt (%)
prognosperioden (%)
KGE
2023
2022
2023
2022
Networks
10,0
9,0
2,0
2,0
Cloud Software and Services
10,5
10,0
1,5
2,0
Vonage
11,0
9,5
3,5
3,5
Cradlepoint
11,0
9,5
3,5
2,0
iconectiv
10,5
10,0
3,5
2,0
Emodo
14,5
14,5
2,0
2,0
Red Bee Media
12,5
11,0
2,0
2,0
Finansiell rapport 2023
53
Noter till koncernens finansiella rapporter
C2
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar 2023
Maskiner och övriga
Övriga inventarier,
Pågående nyanläggningar
Byggnader och
 
mark
tekniska anläggningar
verktyg och
 
installationer
och betalda
förskott
Totalt
Anskaffningsvärde
Ingående balans
7 523
3 825
38 220
973
50 541
Investeringar
87
134
1 713
1 363
3 297
Poster avseende förvärvade/avyttrade bolag
–347
–347
Utrangering
–443
–221
–2 318
–232
–3 214
Omklassificeringar
327
75
627
–1 029
Omräkningsdifferens
–158
–61
–498
–17
–734
Utgående balans
7 336
3 752
37 397
1 058
49 543
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans
–4 282
–2 797
–27 606
–34 685
Avskrivningar
–480
–382
–3 410
–4 272
Poster avseende förvärvade/avyttrade bolag
227
227
Utrangering
395
220
2 321
2 936
Omklassificeringar
1
–1
Omräkningsdifferens
102
60
378
540
Utgående balans
–4 265
–2 898
–28 091
–35 254
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans
–385
–114
–1 121
–1 620
Nedskrivningar
–101
–114
–428
–19
–662
Utrangering
40
7
65
19
131
Omräkningsdifferens
9
10
38
57
Utgående balans
–437
–211
–1 446
–2 094
Netto bokfört värde
2 634
643
7 860
1 058
12 195
Kontraktsenliga åtaganden rörande investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till SEK 632 (510) miljoner per den 31 december 2023.
Materiella anläggningstillgångar 2022
Maskiner och övriga
Övriga inventarier,
Pågående nyanläggningar
Byggnader och
 
mark
tekniska anläggningar
verktyg och
 
installationer
och betalda
förskott
Totalt
Anskaffningsvärde
Ingående balans
6 946
3 549
35 009
705
46 209
Investeringar
47
200
2 705
1 525
4 477
Poster avseende förvärvade/avyttrade bolag
37
138
11
186
Utrangering
–275
–421
–1 638
–253
–2 587
Omklassificeringar
287
213
593
–1 093
Omräkningsdifferens
481
284
1 413
78
2 256
Utgående balans
7 523
3 825
38 220
973
50 541
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans
–3 741
–2 678
–24 769
–31 188
Avskrivningar
–502
–373
–3,239
–4 114
Utrangering
226
434
1 509
2 169
Omräkningsdifferens
–265
–180
–1 107
–1 552
Utgående balans
–4 282
–2 797
–27 606
–34 685
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans
–283
–104
–1 054
–1 441
Nedskrivningar
–115
–4
–146
–9
–274
Utrangering
44
3
145
9
201
Omräkningsdifferens
–31
–9
–66
–106
Utgående balans
–385
–114
–1 121
–1 620
Netto bokfört värde
2 856
914
9 493
973
14 236
Finansiell rapport 2023
54
Noter till koncernens finansiella rapporter
C3
Leasing
Koncernen som leasetagare
Nyttjanderätter
2023
2022
Lokaler
Fordon
Övrigt
Totalt
Lokaler
Fordon
Övrigt
Totalt
Anskaffningsvärde
Ingående balans
15 895
998
303
17 196
13 756
930
171
14 857
Tillkommande nyttjanderätter
1 307
257
1
1 565
1 650
168
136
1 954
Poster avseende förvärvad/avyttrad verksamhet
2
2
334
334
Uppsagda kontrakt
–870
–489
–1 359
–719
–178
–897
Omräkningsdifferens
–331
3
–4
–332
874
78
–4
948
Utgående balans
16 003
769
300
17 072
15 895
998
303
17 196
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans
–7 789
–629
–138
–8 556
–5 687
–495
–79
–6 261
Avskrivningar
–2 146
–232
-49
–2 427
–2 141
–250
–60
–2 451
Uppsagda kontrakt
546
373
919
393
159
552
Omräkningsdifferens
209
–1
3
211
–354
–43
1
–396
Utgående balans
–9 180
–489
–184
–9 853
–7 789
–629
–138
–8 556
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans
–374
–374
–303
–303
Nedskrivningar
–93
–61
–154
–66
–66
Uppsagda kontrakt
3
3
27
27
Omräkningsdifferens
11
11
–32
–32
Utgående balans
–453
–61
–514
–374
–374
Finansiell vidareuthyrning
Ingående balans
–396
–396
–345
–345
Bortbokning av vidareuthyrning
–2
–2
Omräkningsdifferens
13
13
–51
–51
Utgående balans
–385
–385
–396
–396
Netto bokfört värde
5 985
280
55
6 320
7 336
369
165
7 870
Leasingskulder
Leasingskulderna uppgick till SEK
 
7 455 (9 304) miljoner, varav SEK 2 235
(2
 
486) miljoner klassas som kortfristiga. Löptidsanalys av återstående
kontraktsenliga åtaganden per den 31 december 2023 visas i not D4
”Kontraktsenliga åtaganden”.
Leasingkostnader
De totala leasingkostnaderna uppgick till SEK
 
3 788 (3 775) miljoner, varav
avskrivningar SEK
 
2 427 (2 451) miljoner, nedskrivningar SEK –154 (–66)
miljoner, leasingkostnader relaterade till tillgångar av lågt värde SEK 459
(516) miljoner, räntekostnader SEK
 
464 (464) miljoner och variabla leasing-
avgifter SEK 284 (278) miljoner. Variabla leasingutgifter består huvudsakligen
av
 
fastighetsskatt.
Framtida kassaflöden
Framtida kassaflöden från leasingavtal som ännu inte påbörjats under 2023,
men där Bolaget som leasetagare har ett åtagande, uppgick till SEK
 
249 (71)
miljoner.
Koncernen som leasegivare
Leasing där Bolaget är leasegivare består av vidareuthyrning av lokaler. Dessa
leasingavtal varierar i längd från 1 till 9 år.
Ersättningar för operationell vidareuthyrning under 2023 uppgick till SEK
 
70
(62) miljoner och för finansiell vidareuthyrning till SEK
 
75 (75) miljoner. Ränte-
intäkter från vidareuthyrning av finansiell leasing uppgick till
 
SEK
 
5 (8) miljoner.
Framtida minimiersättningar per den 31 december 2023 är fördelat
enligt
 
följande:
Kassautflöde
Kassautflöde
2023
2022
Återbetalning av leasingskulder
1)
–2 857
–2 593
Räntekostnader avseende leasingskulder
–464
–464
Tillgångar av lågt värde som inte inkluderats
i leasingskulderna
–459
–516
Variabla leasingavgifter som inte inkluderats
i leasingskulderna
–284
–278
Totalt kassautflöde
–4 064
–3 851
1)
Inklusive förskottsbetalningar.
Framtida minimiersättningar
Finansiell leasing
Operationell leasing
2024
78
48
2025
13
22
2026
19
2027
11
2028 och senare
4
Totalt
91
104
Finansiell rapport 2023
55
Noter till koncernens finansiella rapporter
Sektion D – Åtaganden
D1
Avsättningar
Avsättningar
Omstruk-
Kund-
Leverantörs-
Produkt-
Aktierelaterade
turering
relaterad
relaterad
garantier
ersättningar
Övriga
Totalt
2023
Ingående balans
669
3 093
722
678
985
5 441
11 588
Avsättningar
6 082
481
849
831
1 410
824
10 477
Poster avseende förvärvade verksamheter
Återföringar av outnyttjade belopp
–112
–131
–416
–60
–821
–1 540
Redovisat i resultaträkningen
8 937
Ianspråktagande
–2 866
–541
–138
–547
–682
–3 792
–8 566
Omklassificeringar
–14
–57
7
–64
Omräkningsdifferens
–39
–45
–6
–6
–69
–24
–189
Utgående balans
3 720
2 857
954
956
1 584
1 635
11 706
Kortfristiga avsättningar
2 865
984
346
705
902
977
6 779
Långfristiga avsättningar
855
1 873
608
251
682
658
4 927
2022
Ingående balans
639
3 440
1 231
1 074
1 591
1 529
9 504
Avsättningar
400
1 024
561
368
303
4 129
6 785
Poster avseende förvärvade verksamheter
1 050
1 050
Återföringar av outnyttjade belopp
–54
–585
–960
–120
–99
–220
–2 038
Redovisat i resultaträkningen
4 747
Ianspråktagande
–338
–824
–144
–646
–897
–1 724
–4 573
Omklassificeringar
–21
–31
32
595
575
Omräkningsdifferens
43
69
2
2
87
82
285
Utgående balans
669
3 093
722
678
985
5 441
11 588
Kortfristiga avsättningar
448
1 215
198
572
642
4 554
7 629
Långfristiga avsättningar
221
1 878
524
106
343
887
3 959
Avsättningar kommer att variera över tid beroende på affärs- och marknads-
mix såväl som teknikskiften. Riskbedömning av den löpande verksamheten
görs månadsvis för att identifiera behov av nya avsättningar eller återföringar.
Utifrån denna analys använder ledningen sitt bästa omdöme för att uppskatta
avsättningar. Under vissa omständigheter behövs inte längre avsättningen
med anledning av ett bättre utfall än förväntat, vilket påverkar avsättningarna
genom en återföring. I andra fall kan utfallet vara negativt, vilket leder till att
en kostnad redovisas i resultaträkningen.
Värdet av de totala avsättningarna för 2023 är SEK 11,7 (11,6) miljarder,
varav SEK 4,9 (4,0) miljarder klassificeras som långfristiga. Den materiella
avsättningen för omstruktureringar om SEK 6,1 miljarder kronor och
utnyttjandet om SEK 2,9 miljarder beror på de kostnadsbesparingsåtgärder
som aviserats under året. Utnyttjandet av Övriga avsättningar om SEK 3,8
miljarder inkluderar betalning av USD 206,7 miljoner (cirka SEK 2,2 miljarder)
för böterna i samband med lösningen av tidigare meddelade icke-brottsliga,
påstådda överträdelser av deferred prosecution agreement (DPA) med United
States Department of Justice (DoJ). Mer information finns i not A1, ”Väsentliga
redovisningsprinciper”, och i not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar
för redovisningsändamål”, om viktiga osäkerhetsfaktorer vad gäller uppskatt-
ningar av tidpunkter och belopp.
Avsättningar för omstrukturering
Avsättningar för omstrukturering avser strukturella effektiviseringsåtgärder
som planeras och hanteras av ledningen, och som har en väsentlig inverkan på
antingen omfattningen av den verksamhet som bedrivs, eller det sätt på vilket
verksamheten bedrivs. Avsättningar för omstrukturering under 2023 avser
de kostnadsbesparingsaktiviteter som har resulterat i grundläggande omor-
ganisationer av de berörda enheterna. Strukturella effektiviseringsåtgärder
genomförs inom tjänster, tillverkning och leverans, FoU samt försäljnings- och
administrationskostnader. Omstruktureringsavsättningar redovisas baserat
på de förväntade kostnaderna för respektive omstruktureringsåtgärd och
avser huvudsakligen personalkostnader. Viss bedömningsosäkerhet föreligger
kring genomförandet av omstruktureringsåtgärderna, vilket kan påverka den
förväntade tidpunkten för och realiseringen av kostnaderna. Avsättningar för
omstrukturering granskas och justeras regelbundet baserat på ledningens
bästa uppskattningar. Den förväntade tidpunkten för och storleken på
utflödena är beroende av huruvida planen genomförs i linje med ledningens
bedömning. Merparten av omstruktureringsavsättningen kommer att utnyttjas
inom loppet av 1 år. Mer information om omstruktureringskostnader som
bokförts i resultaträkningen finns i not B3, ”Kostnader per kostnadsslag”.
Kundrelaterade avsättningar
Kundrelaterade avsättningar omfattar huvudsakligen avsättningar för förluster
hänförliga till kundkontrakt. För att värdera de kundrelaterade avsättningarna
gör ledningen en uppskattning av de oundvikliga kostnaderna för att fullgöra
skyldigheterna enligt kundkontraktet. Om böter för kontraktsbrott är lägre än
de uppskattade kostnaderna för att fullgöra kontraktet, begränsas avsättnings-
värdet till värdet av dessa böter. De oundvikliga kostnaderna för att fullgöra
kontraktet kan i vissa fall avvika från ledningens uppskattning. Avsättningar
som gjorts för förlustbringande kundkontrakt granskas och justeras därför
regelbundet baserat på den senaste tillgängliga informationen när det gäller
realiseringen av de uppskattade kostnaderna. Den förväntade tidpunkten för och
storleken på utflödena är beroende av huruvida kundkontraktet genomförs i linje
med ledningens bedömning. Merparten av de kundrelaterade avsättningarna
kommer att utnyttjas under 5 år.
Finansiell rapport 2023
56
Noter till koncernens finansiella rapporter
Not D1, forts.
Leverantörsrelaterade avsättningar
Leverantörsrelaterade avsättningar omfattar avsättningar för tvister med
och garantier till leverantörer, baserat på kontraktsenliga åtaganden som
huvudsakligen avser lager. Avsättningen beräknas genom en jämförelse mellan
de åtaganden om lagerinköp som gjorts och den förväntade användningen
enligt prognos för försäljningsvolymer, och eventuellt överskott görs baserat
på en bedömning av inkuransrisken. Om det utfästa lagret inte behöver köpas,
men en avgift debiteras av leverantören på grund av att de utfästa volymerna
inte uppfylls, baseras avsättningen på den förväntade avgiften. Avsättningar
görs på grundval av en bedömning av risken för inkurans. Det föreligger alltså
viss osäkerhet i prognoser och i uppskattningar av förväntad användning samt
i bedömningar av framtida inkurans, eftersom detta baseras på ledningens
förväntningar. När det utfästa lagret köps omklassificeras avsättningen från
avsättningar till utsläppsrätter för inventarier. Den förväntade tidpunkten för
och storleken på utflödena är beroende av de faktiska utfallen av tvister och
garantier med leverantörer. Merparten av de leverantörsrelaterade avsättning-
arna kommer att utnyttjas under 2 år.
Avsättning för produktgarantier
Avsättning för produktgarantier baseras på historiska kvalitetsnivåer för
etablerade produkter och uppskattningar av kvalitetsnivåer för nya produkter
samt kostnaden för att åtgärda de olika fel som förutses. Osäkerhet råder
när det gäller tidpunkter och belopp eftersom ledningen utgår från historiska
trender för att uppskatta garantiavsättningar samt kostnader för repara-
tion eller utbyte, och de faktiska utfallen kan avvika från dessa trender. För
garantiavsättningar för nya produkter krävs mer djupgående uppskattningar
eftersom ingen historisk information finns tillgänglig. Dessa avsättningar
inom kundkontrakt innefattar inte kostnader för tjänster utöver garantinivån.
Kostnader utöver garantinivån redovisas som separata prestationsåtaganden.
Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av vilka
faktiska produktfel som uppstår. Merparten av garantiavsättningarna förvän-
tas utnyttjas inom 1 år.
Avsättningar för aktierelaterade ersättningar
Avsättningar för aktierelaterade ersättningar avser kontantreglerade aktie-
baserade program och baseras på den aktuella periodens bästa uppskatt-
ning av de kommande utbetalningarna. Mer information finns i not G3,
”Aktierelaterade ersättningar”. Osäkerheten om utflöden är relaterad till det
underliggande instrumentets verkliga värde under intjänandeperioden och det
förväntade uppfyllandet av intjänandevillkoren. Aktierelaterade ersättningar
kommer att utnyttjas i enlighet med tilldelningarnas intjänandetidpunkter och
förväntas utnyttjas inom 3 år.
Övriga avsättningar
Övriga avsättningar avser främst rättstvister och patentintrångstvister. Led-
ningen utvärderar regelbundet sannolikheten för negativa utfall, och om det
anses troligt sker avsättning baserat på en bästa bedömning av den
sannolika
kostnaden för förlikning med motparten. Det föreligger osäkerhet kring det
slutliga utfallet när det gäller förlikningsförfaranden, och därför ser ledningen
regelbundet över bedömningen. Utflöden i samband med tvister är per defini-
tion osäkra vad gäller tidpunkt och belopp. Därför klassificeras majoriteten av
avsättningarna som kortfristiga, men utflöden kan ske under ett antal år bero-
ende på när förlikning uppnås.
Finansiell rapport 2023
57
Noter till koncernens finansiella rapporter
D2
Eventualförpliktelser
Eventualförpliktelser
2023
2022
Eventualförpliktelser
3 037
3 322
Totalt
3 037
3 322
Eventualförpliktelser hänför sig i storleksordning huvudsakligen till skatte-
tvister hos dotterbolagen, övriga tvister, inkluderat ärenden som avser
immateriella rättigheter, pensionsåtaganden och förluster hänförliga till
kundkontrakt, som bedöms vara möjliga åtaganden för koncernen. Bolaget
förvaltar sin portfölj med immateriella rättigheter aktivt och dess behov av
tredjepartslicenser och är, från tid till annan, inom ramen för den löpande
verksamheten inblandad i tvister relaterade till detta. Detta i rollen som
kärande eller svarande eller på annat sätt. Bolaget övervakar också fullgöran-
det av skyldigheter som ställs på tredjepartsleverantörer och övriga leveran-
törer och vidtar lämpliga åtgärder där det är nödvändigt. Den enskilt största
eventualförpliktelsen avser pensionsåtagandena i Sverige om SEK 0,6 (0,5)
miljarder. Se not G1 "Ersättningar efter avslutad anställning" för mer informa-
tion om pensionsåtaganden i Sverige.
Utflöden i samband med tvister, både skattemässiga och juridiska, är på
grund av sin natur osäkra när det gäller tidpunkt och storlek. Alla pågående
tvister utvärderas därför regelbundet. Storleken av och sannolikheten för
eventuella kostnader har beaktats och erforderliga avsättningar har gjorts
eller upplysts om som eventualförpliktelser. I not A2, ”Viktiga uppskattningar
och bedömningar för redovisningsändamål”, finns ytterligare upplysningar
gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut
gällande
tillämpade redovisningsprinciper.
Som en del av sitt försvar mot att Ericsson 2013 stämt det indiska mobil-
telefonbolaget Micromax i Delhi High Court för patentintrång, (en tvist som nu
förlikats), lämnade Micromax in ett klagomål till Indiens konkurrensmyndig-
het, Competition Commission of India, CCI. CCI har hänsköt ärendet till sin
utredningsavdelning, Director General’s Office, för en fördjupad undersökning.
CCI inledde liknande undersökningar mot Ericsson i januari 2014 på grundval
av krav från Intex Technologies (India) Limited och 2015 på grundval av ett
nu förlikat krav från iBall. Ericsson har vid Delhi High Court ifrågasatt CCI:s
behörighet att hantera dessa ärenden.
13 juli 2023 fann Division Bench i Delhi High Court att i denna instans hade
CCI ingen rätt att genomföra de pågående utredningarna mot Ericsson. CCI
har överklagat ärendet till Indiens högsta domstol.
I april 2019 informerades Ericsson av den kinesiska SAMR (State
Administration for Market Regulation) Anti-monopoly bureau om att SAMR
har inlett en undersökning av Ericssons licensering av patent i Kina. Ericsson
samarbetar i undersökningen, som fortfarande befinner sig i en fas av faststäl-
lande av fakta. Framöver väntar en fortsatt utredning av fakta och möten med
SAMR för att underlätta myndighetens bedömningar och slutsatser. I händelse
av att SAMR konstaterar brister har myndigheten befogenhet att besluta om
beteendemässiga och finansiella sanktioner.
De ovanstående ärendena hänförliga till Micromax eller SAMR är möjliga
åtaganden som inte kan kvantifieras och de har därför inte tagits med i tabel-
len för eventualförpliktelser.
D3
Ställda säkerheter
Ställda säkerheter
2023
2022
Företagsinteckningar
1)
7 678
6 333
Banktillgodohavanden
2)
547
604
Omsättbara värdepapper
2)
276
289
Totalt
8 501
7 226
1)
Se även not G1 ”Ersättningar efter avslutad anställning”.
2)
Från och med 2023 presenteras omsättbara värdepapper, vilka tidigare redovisades under banktill-
godohavanden, på en separat rad. Jämförelseåret har reviderats.
D4
Kontraktsenliga åtaganden
Kontraktsenliga åtaganden, SEK miljarder
Förfallostruktur
2023
<1 år
1–3 år
3–5 år
>5 år
Totalt
Kort- och långfristiga
skulder
1)
18,3
4,9
18,4
12,0
53,6
Leasingåtaganden
2)
2,6
3,6
1,3
1,1
8,6
Övriga långfristiga skulder
0,1
0,6
0,7
Inköpsåtaganden
3)
18,4
0,7
0,2
19,3
Leverantörsskulder
27,8
27,8
Åtaganden för
kundfinansiering
4)
27,3
5,7
4,0
37,0
Derivatskulder
4)
1,3
0,2
0,3
1,8
Totalt
95,7
15,2
24,8
13,1
148,8
2022
Kort- och långfristiga
skulder
1)
6,3
12,9
9,1
11,2
39,5
Leasingåtaganden
2)
3,0
4,4
2,1
1,1
10,6
Övriga långfristiga skulder
0,6
0,1
0,7
Inköpsåtaganden
3)
17,8
3,1
0,2
21,1
Leverantörsskulder
38,4
38,4
Åtaganden för
kundfinansiering
4)
44,3
8,6
1,2
54,1
Derivatskulder
4)
0,9
1,1
0,6
2,6
Totalt
110,7
30,7
13,2
12,4
167,0
1)
Kort- och långfristiga skulder, inklusive räntebetalningar.
2)
Framtida leasingåtaganden, nominell leasingskuld. Se även not C3 ”Leasing.”
3)
Inköpsåtaganden anges som bruttovärden före avdrag för eventuella avsättningar.
4)
Se även not F1 ”Finansiell riskhantering.”
Inköpsåtaganden och leverantörsskulder i slutet av 2023 var lägre än föregående
års slut på grund av lättnader i försörjningskedjan och lägre leveransvolymer.
Efterfrågan avseende åtaganden för kundfinansiering är fortsatt stor. Utestående
åtaganden 2023 minskade då kundkrediten i Indien löstes under året.
Finansiell rapport 2023
58
Noter till koncernens finansiella rapporter
Sektion E – Koncernstruktur
E1
Eget kapital
Aktiekapital
Aktiekapital
Moderbolaget
A-aktier
B-aktier
Totalt
31 december 2023
1 309
15 413
16 722
31 december 2022
1 309
15 363
16 672
Moderbolagets aktiekapital är indelat i två serier: A-aktier (kvotvärde SEK
 
5,00
per aktie) och B-aktier (kvotvärde SEK
 
5,00 per aktie). A- och B-aktier medför
samma rätt till andel i Bolagets nettotillgångar och vinster, men vid omröstning
medför A-aktier en röst per aktie och B-aktier en tiondels röst per aktie
Årsstämman 2023 beslutade om emission av 10 000 000 C-aktier för
programmen med långsiktig rörlig ersättning (LTV II) 2023, 2022 och 2021
för Ericssons ledande befattningshavare och andra befattningshavare. I
enlighet med mandat från årsstämman beslutade styrelsen att återköpa de
nyemitterade aktierna, som sedan omvandlades till B-aktier. Kvotvärdet av
de återköpta aktierna var SEK 5,00 per aktie, totalt SEK 50,0 miljoner, vilket
motsvarar mindre än 0,3 % av aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgick
till SEK 50,2 miljoner.
Totalt antal aktier i eget förvar per den 31 december 2023, uppgick till
14 009 306 (4
 
009
 
306 för 2022 och 4 009 306 för 2021) B-aktier.
Antal aktier
2023
A-aktier
B-aktier
Totalt
1 januari
261 755 983
3 072 395 752
3 334 151 735
31 december
261 755 983
3 082 395 752
3 344 151 735
2022
A-aktier
B-aktier
Totalt
1 januari
261 755 983
3 072 395 752
3 334 151 735
31 december
261 755 983
3 072 395 752
3 334 151 735
Förslag till utdelning
Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning till aktieägarna om
 
SEK
 
2,70 per
aktie (SEK
 
2,70 för 2022 och 2,50 för 2021), motsvarande en total utdelning
om SEK 9,0 (9,0) miljarder. Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar,
SEK
 
1,35 per aktie med 5 april 2024 som avstämningsdag för utdelning
(utbetalning 10 april 2024) och SEK 1,35 per aktie med 2 oktober 2024 som
avstämningsdag för utdelning (utbetalning 7 oktober 2024).
Tillskjutet kapital
Avser eget kapital som är tillskjutet ifrån ägarna. Här ingår överkurser som
betalats i samband med emissioner.
Övriga reserver
Övriga reserver innehåller omräkningsdifferenser, kassaflödessäkring och
omvärdering av lån.
Omräkningsdifferenser
Omräkningsdifferenser innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid
omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter till koncer-
nens presentationsvaluta och förändringar avseende omräkning av
 
övervär-
den i lokal valuta.
Kassaflödessäkring
För ytterligare information, se not F1 ”Finansiell riskhantering”.
Omvärdering av lån
För ytterligare information, se not F4 ”Räntebärande skulder”.
Balanserade vinstmedel
I balanserade vinstmedel, inklusive årets resultat, ingår intjänade vinstmedel
från
 
Moderbolaget och dess resultatandel från dotterbolag, joint ventures och
intresseföretag. I balanserade vinstmedel ingår också omvärderingar relate-
rade till ersättningar efter avslutad anställning.
Omvärderingar relaterade till ersättningar efter avslutad anställning
Aktuariella vinster och förluster från erfarenhetsbaserade justeringar och
förändringar i aktuariella antaganden, förändringar avseende begränsning
av
 
förmånsbestämda tillgångar samt effekten av särskild svensk löneskatt.
För
 
mer information, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”.
Innehav utan bestämmande inflytande
Eget kapital i ett dotterbolag ej hänförligt, direkt eller indirekt, till en ägare.
Övriga reserver
2023
2022
Omräknings-
Kassaflödes-
Omvärdering
Totalt övriga
Omräknings-
Kassaflödes-
Omvärdering
Totalt övriga
SEK
 
miljoner
differenser
säkringar
av upplåning
reserver
differenser
säkringar
av upplåning
reserver
Ingående balans
8 443
–719
477
8 201
1 206
–411
–341
454
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassificeras
till resultaträkningen
Omvärdering av upplåning på grund av
förändring
i kreditrisk
–667
–667
1 030
1 030
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden
3 703
3 703
Omföring till goodwill
–3 677
–3 677
Skatt på poster som inte kan omklassificeras
till
 
resultaträkningen
137
137
–758
–212
–970
Poster som har eller kan komma att
omklassificeras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden
754
754
–701
–701
Omklassificering till resultaträkningen
1 090
1 090
280
280
Omräkningsdifferenser
Förändringar i omräkningsdifferenser
–2 425
–2 425
7 273
7 273
Omklassificering till resultaträkningen
59
59
–85
–85
Andelen övrigt totalresultat från joint ventures och
intresseföretag
–10
–10
49
49
Skatt på poster som har eller kan komma att
omklassificeras till resultaträkningen
–380
–380
87
87
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt
–2 376
1 464
–530
–1 442
7 237
–1 066
818
6 989
Totalresultat för perioden
–2 376
1 464
–530
–1 442
7 237
–1 066
818
6 989
Omföring till balanserade vinstmedel
758
758
Utgående balans
6 067
745
–53
6 759
8 443
–719
477
8 201
Finansiell rapport 2023
59
Noter till koncernens finansiella rapporter
E2
Företagsförvärv/avyttringar
Förvärv
Förvärv 2021–2023
2023
2022
2021
Köpeskilling
Erlagd köpeskilling vid förvärvet
579
51 297
256
Uppskjuten köpeskilling/Övrigt
1)
1 972
Totalt erlagd köpeskilling, allt kassa
och likvida medel
579
53 269
256
Förvärvade nettotillgångar (skulder)
Immateriella tillgångar
306
23 554
–95
Materiella anläggningstillgångar
1
186
1
Nyttjanderätter
2
334
Kassa och likvida medel
7
521
Övriga tillgångar
83
5 344
21
Avsättningar inklusive ersättning
efter avslutad anställning
–1 050
Övriga skulder
–168
–16 916
–348
Totalt förvärvade nettotillgångar
(skulder)
231
11 973
–421
Goodwill
348
41 296
677
Totalt
579
53 269
256
Förvärvsrelaterade kostnader
2)
36
436
11
1)
Uppskjuten köpeskilling relaterar till den del av de anställdas aktierelaterade ersättningar som Vonage
anställda erhöll innan förvärvet och som kommer att betalas ut efter förvärvet enligt den ursprungliga
tidplanen för dessa ersättningar.
2)
Förvärvsrelaterade kostnader ingår i försäljnings- och administrationskostnader i koncernens
resultaträkning.
Under 2023 gjorde Ericsson företagsförvärv med en negativ kassaflödeseffekt
om SEK
 
1 309 (51 734) miljoner, se även not H3 ”Kassaflödesanalys”.
Kassaflödeseffekten skiljer sig från totalt erlagd köpeskilling i tabellen
ovan på grund av den förvärvade kassan på SEK 7 miljoner f
rån förvärvet av
Ericom och innevarande års utbetalning av uppskjuten köpeskilling om
SEK 737 miljoner avseende föregående års förvärv av Vonage.
Ericom:
Den 3 april 2023 förvärvade Cradlepoint, ett helägt dotterbolag till
Ericsson, 100 % av aktierna i det Israel-baserade bolaget Ericom Software
Limited i en kontanttransaktion. Ericom, med sin avancerade molnsäkerhets-
plattform för företag, kommer att stärka Cradlepoints SASE-erbjudanden
(secure access service edge) och zero trust-erbjudanden för hybrida 5G- och
trådbundna miljöer. Goodwill i denna transaktion representerar framtida teknik
och tekniksynergier och förväntas inte vara skattemässigt avdragsgill. Verkligt
värde på de förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna vid förvärvstid-
punkten, presenteras i tabellen i kolumnen "2023", är slutgiltiga.
Vonage:
Den 21 juli 2022 förvärvade Bolaget, genom en kontanttransaktion,
samtliga aktier i Vonage Holdings Corp, en USA-baserad global leverantör
av molnbaserad kommunikation. Förvärvet ger Bolaget möjlighet att nå ett
kompletterande, betydande och snabbväxande segment. Goodwill i denna
transaktion representerar framtida kunder, teknik och synergier och förväntas
inte vara avdragsgill för skatteändamål. De immateriella tillgångarna hänför
sig främst till kundrelationer. De verkliga värdena på de förvärvade tillgång-
arna, och övertagna skulder vid förvärvstidpunkten, har slutgiltigt fastställts
2022 och presenteras i tabellen i kolumnen "2022".
Under det tredje kvartalet 2023 skrev Bolaget ned goodwill relaterad till
förvärvet av Vonage om SEK 31,9 miljarder. För mer information, se not C 1
"Immateriella anläggningstillgångar".
Förvärv 2021–2023
Verksamhet
Beskrivning
Transaktionsdatum
Ericom
En Israel-baserad leverantör av molnsäkerhetsplattformar för företag.
apr 2023
Vonage
En USA-baserad global leverantör av molnbaserad kommunikation.
jul 2022
Quortus
Ett UK-baserat mobile core mjukvaruverksamhet med expertis inom 4G/5G teknologi för företagsmarknaden.
nov 2021
Axonix
En UK-baserad digital annonsförmedlare inom mobil marknadsföring.
mar 2021
Finansiell rapport 2023
60
Noter till koncernens finansiella rapporter
Not E2, forts.
Avyttringar
Avyttringar 2021–2023
2023
2022
2021
Försäljningspris
Kassa och likvida medel
–633
20
273
Aktier i intresseföretag
298
Totalt försäljningspris
–633
318
273
Avyttrade nettotillgångar
Materiella anläggningstillgångar
121
26
Nyttjanderätter
7
Kapitalandelar i intresseföretag
82
Goodwill
–48
Övriga tillgångar
23
51
Avsättningar inklusive ersättning
efter avslutad anställning
–42
–30
Övriga skulder
35
–101
36
Totalt avyttrade nettotillgångar
156
–38
42
Nettovinst/-förlust från avyttringar
–789
356
231
Aktier i intresseföretag
–298
Kassaflödeseffekt
–633
20
273
Under 2023 genomförde Bolaget avyttringar med en kassaflödeseffekt om
SEK
 
–633 (20) miljoner, främst hänförlig till avyttringen av verksamheten
inom Sakernas internet. Nettovinst/-förlust från avyttringar presenteras under
Övriga rörelseintäkter/Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen, se även not
B4 ”Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader”.
För ytterligare information, se not H3 ”Kassaflödesanalys”.
Avyttringar 2021–2023
Verksamhet
Beskrivning
Transaktionsdatum
IoT
IoT-accelerator och molnverksamhet för anslutna fordon och relaterade tillgångar.
mar 2023
Aerialink
Ett USA-baserat företag som tillhandahåller en förstklassig meddelandelösning för företagskommunikation.
nov 2022
Data center
En datacenter verksamhet baserad i Nederländerna.
nov 2021
E3
Intresseföretag
Kapitalandelar i intresseföretag
2023
2022
Ingående balans
1 127
941
Investeringar
298
Resultatandel
124
17
Återbetalning av aktiekapital
–25
–24
Skatter
–20
–14
Utdelningar
–46
–58
Avyttringar
–82
Omräkningsdifferens
–10
49
Utgående balans
1 150
1 127
Koncernen äger 49,07 % av aktierna i Ericsson Nikola Tesla d.d., baserat i
Kroatien och 35,6 % av aktierna i ConcealFab Inc. baserat i USA.
Se även not H4 ”Transaktioner med närstående”.
Finansiell rapport 2023
61
Noter till koncernens finansiella rapporter
Sektion F – Finansiella instrument
F1
Finansiell riskhantering
Koncernens hantering av finansiella risker regleras i en policy godkänd av
styrelsen. Styrelsen är ansvarig för att övervaka koncernens kapitalstruktur och
finansförvaltning, godkänner vissa ärenden som rör till exempel investeringar,
kundfinansieringsåtaganden och upplåning, samt fastställer risklimiter avse-
ende exponeringen på finansiella risker.
För koncernen bedöms det vara viktigt att ha en robust finansiell position
med kreditbetyg ”investment grade”, låg skuldsättning och en god likviditet.
Detta ger finansiell flexibilitet och oberoende att fungera och styra variationer
av rörelsekapitalbehov samt att kunna tillvarata affärsmöjligheter.
Koncernens övergripande kapitalstruktur ska främja de finansiella målen.
Förvaltningen av kapitalstrukturen syftar till att skapa balans mellan eget
kapital, lånefinansiering och likviditet så att Bolaget säkrar finansiering av
verksamheten till en rimlig kapitalkostnad. Vanlig upplåning kompletteras med
bindande kreditfaciliteter för att skapa större handlingsutrymme att hantera
oförutsedda finansieringsbehov. Koncernen eftersträvar att leverera starkt
fritt
 
kassaflöde.
Koncernen har följande kapitalmål:
Fritt kassaflöde före M&A 9
12 % av nettoomsättning
Positiv nettokassa
Erhållna kreditbetyg ”Investment grade” från Moody’s (Baa3), S&P Global
(BBB–) och Fitch Ratings (BBB–).
Kapitalmålsrelaterad information
2023
2022
Fritt kassaflöde före M&A som procent av
nettoomsättningen
1)
–0,4%
8,2 %
Positiv nettokassa (SEK miljarder)
1)
7,8
23,3
Kreditbetyg och utsikter
Fitch Ratings
BBB–, stabil
BBB–, stabil
BBB–,
BBB–,
S&P Global
developing
developing
Moody’s
Ba1, stabil
Ba1, stabil
1)
För mer information om måtten, se Alternativa nyckeltal och Finansiella begrepp.
Kreditbetygen och utsikterna har varit oförändrade under hela 2023.
Koncernen har en Treasury och kundfinansieringsorganisation vars huvud-
sakliga uppgift är att säkerställa lämplig finansiering genom lån och bindande
kreditfaciliteter, att aktivt förvalta koncernens likviditet, finansiella tillgångar
och skulder, samt att hantera och kontrollera att exponeringen mot finansiella
risker är förenlig med underliggande affärsrisker och finansiella riktlinjer.
Kundfinansieringsfunktionen kan stödja med lämpliga lösningar för tredje-
partsfinansiering åt kunder för att underlätta deras köp från Ericsson. I vissa
fall och i den utsträckning som kundlånen inte tillhandahålls direkt genom
banker så kan Moderbolaget erbjuda kredit direkt till kunderna. Funktionen för
kundfinansiering övervakar exponeringen av utestående kundfinansiering och
kreditlöften.
Koncernen klassificerar finansiella risker som:
– Valutarisk
– Ränterisk
– Kreditrisk
– Likviditetsrisk
– Refinansieringsrisk
Marknadsprisrisk i egna och andra noterade eget kapitalinstrument.
Styrelsen har fastställt risklimiter för exponering mot valuta- och ränterisker
samt mot politiska risker i vissa länder.
För vidare information om redovisningsprinciperna, se not A1 ”Väsentliga
redovisningsprinciper”.
Valutarisk
Koncernen är en multinationell koncern med intäkter i huvudsak utanför
Sverige. Intäkter och nedlagda kostnader är till stor del genererade i andra
valutor än SEK. Koncernens resultat påverkas därför av valutafluktuationer.
Koncernens finansiella rapporter presenteras i SEK. Förändringar i valuta-
kurserna mellan valutor som påverkar dessa rapporter påverkar jämförbar-
heten mellan perioderna.
Enskilda rader, främst fakturering, påverkas av omräkningsexponering som
uppstår vid omräkning av utländska dotterbolags finansiella rapporter i andra
valutor till SEK. Enskilda rader och lönsamhet, såsom EBIT, påverkas av trans-
aktionsexponering som uppstår när finansiella tillgångar och skulder, främst
kundfordringar och leverantörsskulder, redovisas och sedan omvärderas på
grund av ändrade valutakurser.
I tabellen nedan presenteras de externa fakturerings- och kostnads-
exponeringarna för de största valutornas påverkan på lönsamhet. De interna
exponeringarna påverkar inte koncernens lönsamhet om alla hänförliga
transaktioner uppstår och redovisas i resultaträkningen i samma månad.
Förekommande påverkan på resultaträkningen från interna transaktioner är
en funktion av när transaktioner inträffar och valutors volatilitet och är därför
omöjlig att förutsäga.
Valutaexponering, SEK
 
miljarder
Kostnader
Kostnader
Expone-
Fakturering
Fakturering
Fakturering
omräk-
transak-
Kostnader
rings-
omräknings-
transaktions-
netto-
nings-
tions-
netto-
valuta
exponering
exponering
exponering
exponering
exponering
1)
exponering
USD
2)
81,7
55,6
137,3
–62,2
–42,4
–104,6
EUR
40,9
–0,5
40,4
–37,3
–2,6
–39,9
INR
31,2
–0,7
30,5
–19,9
0,2
–19,7
JPY
10,1
10,1
–4,1
–4,1
GBP
9,1
–1,0
8,1
–3,6
–3,6
CNY
7,8
7,8
–5,7
1,1
–4,6
SAR
5,6
0,4
6,0
–3,5
0,1
–3,4
BRL
5,0
5,0
–4,1
1,2
–2,9
1)
Externa inköp i utländsk valuta omräknad till funktionell valuta.
2)
Transaktionsexponering under 2023 inkluderar volymer i kassaflödessäkringen om USD 2 462 miljo-
ner. Baserat på utestående kassaflödessäkringsvolym vid årsskiftet så kommer den säkrade försälj-
ningsvolymen som uppstår 2024 att uppgå till USD 2 467 miljoner.
Omräkningsexponering
Omräkningsexponering avser fakturering och nedlagda kostnader i utländska
bolag när konvertering sker till SEK vid konsolidering. Dessa exponeringar kan
inte avhjälpas med säkringsaktiviteter.
Transaktionsexponering
Koncernen beaktar följande vad gäller transaktionsexponering.
a) Transaktionsrisk påverkan på nettoomsättning och årets resultat
Transaktionsexponering avser fakturering och nedlagda kostnader för fak-
turerade varor och tjänster i andra valutor än det individuella dotterbolagets
valuta. Valutarisken är så långt det är möjligt koncentrerad till de svenska
dotterbolagen, främst Ericsson AB, genom att försäljning till utländska
dotterbolag antingen sker i kundernas funktionella valuta, EUR eller USD.
Denna transaktionsrisk kan säkras, även om det bara görs för väsentliga
kassainflöden eller utflöden som är högst sannolika. Koncernen har följande
återkommande säkringsprogram:
i) Koncernen har identifierat vissa kundkontrakt där fluktuationer i valutakursen
för USD/SEK väsentligt skulle påverka nettoomsättning. Dessa kontrakt är
fleråriga med högst sannolika betalningar vid bestämda tidpunkter noterade
i USD.
Styrelsen har givit koncernen ett mandat att löpande säkra 0–100 % av
de kommande 3 årens exponering tills kontrakten förfaller. Detta mandat
instruerar Treasury funktionen att säkra en procentsats av denna exponering i
enlighet med en definierad skala, vilken låser in en högre procentsats av expo-
neringen om USD stärks i förhållande till SEK, upp till 100 %.
ii) Styrelsen har givit ett mandat till Bolaget att säkra prognostiserad försäljning
och inköp, som är högst sannolika, i USD i EAB vilka infaller nästkommande 7 till
18 månader, månadsvis rullande. Mandatet instruerar Treasury funktionen att
Finansiell rapport 2023
62
Noter till koncernens finansiella rapporter
säkra en andel av exponeringen enligt en fastställd skala, vilket säkrar en större
andel av exponeringen i takt med att USD stärks mot SEK, upp till 100 %.
Säkringsredovisning tillämpas för båda mandaten där koncernen tecknar
valutaterminskontrakt, vilka matchar villkoren för valutaexponeringen så nära
som möjligt, och definierar dem som säkringsinstrument. Säkringsineffektivitet
förväntas bli minimal, men kan uppstå beroende på skillnader i betalnings-
tidpunkter för kassaflöden mellan säkrade poster och säkringsinstrumenten.
b) Transaktionsexponering i individuell balansräkning
Enligt koncernens policy ska transaktionsexponering i dotterbolagens balans-
räkning (till exempel kundfordringar och leverantörsskulder vilka omvärderas vid
förändring i valutakurser) vara säkrade fullt ut. Valutakursexponeringar rörande
balansposter säkras genom nettning av balanser eller derivat.
Valutakursexponeringar hanteras netto och dess effekter presenteras netto inom
finansiella intäkter och kostnader. Detta definieras inte som säkringsredovisning.
c) Valutaexekveringsrisk i Ericsson AB (EAB)
Eftersom balansräkningssäkring görs netto månadsvis, skapar den väsentliga
volatiliteten i USD säkringsvolymer valutaexekveringsrisk i EAB. För att sprida
denna risk över året, säkras varje månad 14 % av de kommande sex måna-
dernas prognostiserade försäljning och inköp i EAB, genom att prognostiserad
försäljning (exklusive volymer som säkrats i 7 till 18 månaders programmet)
finansieras genom interna lån och prognostiserade inköp finansieras med
placeringar med Moderbolaget. Säkringsredovisning tillämpas inte, därför är
valutaomvärderingens påverkan av lånet och placeringen redovisat i valutaef-
fekter netto när de uppkommer.
Känsligheten för valutaeffekter är beroende av valutakursförändringar,
prognoser och säsongsvariation. USD är den enda valuta som säkras. Sedan
kassaflödessäkringsprogrammet för 7 till 18 månader påbörjades i mars 2022,
har USD försäljningsvolymen finansierad med interna lån stadigt minskats
medan USD inköpsvolymen minskade i mindre utsträckning. Det resulterade
i netto placeringsbalans med Moderbolaget under andra halvåret av 2023.
Utestående nettoplacering vid årsskiftet är USD 199 miljoner (lån om USD
149 miljoner) med en genomsnittlig nettolånebalans om USD 52 miljoner
(USD 529 miljoner) över året. Realiserad valutavinst är SEK 4 miljoner och
omvärderingsförlust är 211 miljoner, vilket ger en total nettoförlust om SEK
207 miljoner.
d) Transaktionsrisk som påverkar rörelseförvärv
Koncernen är exponerad för valutaexekveringsrisk då köpeskillingen fastställs
i utländsk valuta, från och med den föreslagna transaktionens kommunikation
till dess transaktionen genomförs. Sådan transaktion, om den bedöms vara
väsentlig och mycket sannolik, kommer att säkras för att skydda kontantersätt-
ningen för förvärvsredovisning.
Säkringsredovisning tillämpas där koncernen tecknar valutaterminskontrakt
som matchar villkoren för valutaexponeringen så nära som möjligt och klas-
sificerar dem som säkringsinstrument. Säkringsineffektiviteten förväntas vara
minimal men kan uppstå på grund av skillnader i tidpunkten för kassaflödena
mellan den säkrade posten och säkringsinstrumenten.
Ränterisk
Koncernen är exponerat för ränterisker på grund av att vissa balansposters
marknadsvärde fluktuerar och på grund av förändringar av ränteintäkter och
räntekostnader.
Känslighetsanalys
Koncernen använder VaR-metoden för att mäta valutarisk och ränterisk i de
portföljer som förvaltas av den centrala Treasury funktionen för finansförvalt-
ning. Med hjälp av denna statistiska metod beräknas den största möjliga
förlust med en viss sannolikhetsgrad under en bestämd tidsperiod. För VaR-
mätningen har koncernen valt ett konfidensintervall på 99 % och en dags
tidshorisont. Den dagliga VaR-mätningen görs med marknadsvolatiliteter
och korrelationer baserade på dagliga historiska data det senaste året,
med begränsningen att historiska data inte nödvändigtvis speglar framtida
händelser.
Treasuryfunktionen verkar under två mandat. Inom kassaförvaltningen kan
den såväl avvika från rörlig ränta på nettokassan som att ta valutapositioner
med en sammantagen risk om maximalt SEK
 
45 miljoner VaR med 99 % kon-
fidensintervall och en dags tidshorisont. Genomsnittligt VaR för 2023 uppgick
till SEK
 
15,9 (21,0) miljoner. Inga VaR-limiter överskreds under 2023.
Inom ”Asset and Liability management” verksamheten hanteras ränte-
risken genom att matcha fast respektive rörlig ränta i räntebärande poster i
balansräkningen. Koncernens policy är att känsligheten för en förändring om
1 baspunkt, på matchande räntebärande tillgångar och räntebärande skulder,
inklusive derivat, får uppgå till SEK
 
10 miljoner. Den genomsnittliga expone-
ringen under 2023 var SEK
 
1,5 (1,5) miljoner per baspunkt.
Känslighetsanalys på ränteökning om 1 baspunkt, SEK
 
miljoner
< 3
3–12
mån
mån
1–3 år
3–5 år
>5 år
Totalt
Räntebärande
tillgångar
–1
–1
–1
–3
Räntebärande
skulder
1)
5
4
9
Derivat
1
–2
–3
–4
Totalt
–1
2
1
2
1)
Upplåning är inkluderad eftersom den är hänförlig till verkligt värde via resultaträkningen.
Utestående derivat
Utestående derivat
Relaterade
ej avräknade
Redovisat
belopp –
2023
bruttovärde
Avräkning
Nettovärde
placeringar
Netto
Valutaderivat
1)
Tillgångar
1 916
–43
1 873
–1 486
387
Skulder
–1 837
43
–1 794
873
–921
Räntederivat
Tillgångar
Skulder
–22
–22
–22
Relaterade
ej avräknade
Redovisat
belopp –
2022
bruttovärde
Avräkning
Nettovärde
placeringar
Netto
Valutaderivat
1)
Tillgångar
1 275
–165
1 110
–277
833
Skulder
–2 778
165
–2 613
2 382
–231
Räntederivat
Tillgångar
11
11
11
Skulder
–8
–8
–8
1)
Valutaderivat hänförda till kassaflödessäkring om SEK
 
1 617 (566) miljoner är inkluderade i Övriga
kortfristiga tillgångar och SEK 679 (1 472) miljoner i Övriga kortfristiga skulder.
Betalda eller erhållna ”Cash collaterals” (kassa ställd som säkerhet) under
Credit Support Annex (CSA) till ISDA för ”cross-currencies” derivat redovisas
som kortfristiga räntebärande placeringar respektive kortfristig upplåning.
Koncernen innehar följande valutaderivat definierade som säkringsinstrument:
Valutaderivat
3–12
2023
< 3 mån
mån
> 1 år
Totalt
Nominellt värde (USD miljoner)
1 091
1 376
1 888
4 355
Genomsnittlig terminskurs (SEK/USD)
9,81
10,46
10,03
Säkringskvoten är 1:1 och förändringar i terminskursen har definierats som
säkringsrisk. Förändring av verkligt värde för säkringsinstrumentet jämförs
med förändringen av verkligt värde för den säkrade posten. Det lägre beloppet
redovisas i övrigt totalresultat (OCI). Om förändringen av verkligt värde för
säkringsinstrumentet är högre så beaktas överstigande verkligt värde beloppet
som ineffektiv säkring och redovisas som valutaeffekter vinster/förluster, netto.
För säkringar av kundkontrakt, vid intäktsföring av säkrad nettoomsättning
omförs det ackumulerade beloppet av säkringsreserven från övrigt totalresul-
tat (OCI) som en omklassficeringsjustering och redovisas i nettoomsättning.
För säkringar av rörelseförvärv, omförs det beloppet från säkringsreserven till
goodwill som en omklassificering vid redovisning av rörelseförvärvet.
Se not E1 ”Eget kapital” rörande förändringar kassaflödessäkringsreserven.
Ingen ineffektivitet redovisades i resultaträkningen 2023.
Not F1, forts.
Finansiell rapport 2023
63
Noter till koncernens finansiella rapporter
Kreditrisk
Kreditrisk är uppdelad i tre kategorier: kreditrisk i kundfordringar och kontrakts-
tillgångar, kreditrisk avseende kundfinansiering samt finansiell kreditrisk,
se
 
not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”.
Kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar
Kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar regleras genom en policy
som är obligatorisk att följa för samtliga bolag inom koncernen. Syftet med
policyn är att:
Undvika kreditförluster genom att etablera standardrutiner för kredit-
hantering hos samtliga bolag inom koncernen
Säkerställa övervakning samt vidta åtgärder mot kunder i händelse av
uteblivna betalningar
Säkerställa en effektiv kredithantering inom koncernen och därigenom
förbättra det genomsnittliga antalet kreditdagar samt förbättra kassaflödet
Ange eskaleringsväg samt processer för godkännande av
kundkreditlimiter.
Samtliga kunder genomgår en regelbunden kreditbedömning. Genom system-
funktionaliteten för kredithantering görs en kreditkontroll varje gång en försälj-
ningsorder skapas i affärssystemet. Denna kontroll baseras på den kreditgräns
och kreditrisk som är definierad för varje kund. Kreditspärrar uppkommer om
förfallna kundfordringar är högre än godkänd nivå eller om kreditgränsen
överskrids. För att upphäva en kreditspärr krävs vederbörligt godkännande.
Remburser används som en metod för att säkra betalningar från
kunder
verksamma i nya marknader, särskilt på sådana marknader där
 
det
 
råder
instabila politiska och/eller ekonomiska förhållanden. Genom att
 
banker
bekräftar remburserna begränsar Bolaget den
politiska
 
och kommersiella
kreditriskexponeringen.
Nedskrivning av kundfordringar och kontraktstillgångar
Kundfordringar och kontraktstillgångar utvärderas under en gemensam
modell med avseende på nedskrivningsbehov. Koncernen har dragit slutsatsen
att kreditrisk i stora drag är beroende av både risk i landet där kunden har sitt
säte (med andra ord möjlighet att göra betalningar över nationsgräns) liksom
kundens betalningshistorik. Förväntade kreditförluster beräknas med hjälp
av
 
en matris för avsättningar, vilken specificerar en fast procentsats, vilken
är
 
beroende av antalet dagar efter förfall och landriskbedömning. Värdering
av
 
landriskbedömning är beroende av de bedömningar som används av
alla exportkreditinstitut inom OECD. De procentsatser som definieras i ned-
skrivningsmatrisen är baserade på historiska förlustmönster för gruppering
av kunder. Dessa procentsatser justeras för aktuella förutsättningar liksom
ledningens förväntningar om förändringar rörande politiska risker och framtida
betalningsmönster. Nedskrivningsprocentsatserna är högre för högriskländer
jämfört med lågriskländer och också högre för belopp som fortsätter att vara
obetalda för längre tidsperioder.
Koncernen har utvärderat de senaste globala ekonomiska förhållandena
på modellen för förväntade kreditförluster för kundfordringar och uppdaterat
reserveringsmatrisen på lämpligt sätt.
Kundfordringar och kontraktstillgångar, netto efter reserver, uppgick till
SEK 50 214 (58 256) miljoner per den 31 december 2023. Reserver för osäkra
kundfordringar och kontraktstillgångar uppgick per 31 december 2023 till
SEK
 
2 585 (2 492) miljoner. Förfallna kundfordringar som är äldre än 360
dagar har ökat vilket resulterat i högre reserver i procent av bruttoexpone-
ringen vid årsslutet. Koncernens nedskrivningar har historiskt varit låga. Under
året skrevs SEK 35 (70) miljoner av med anledning av att koncernen inte hade
någon rimlig förväntan att få betalt.
Rörelser avseende reserver för osäkra kundfordringar och kontraktstillgångar
2023
2022
Ingående balans
2 492
2 398
Poster avseende förvärvade bolag
–16
90
Ökning
268
40
Nedskrivningar
–35
–70
Omräkningsdifferens
–124
34
Utgående balans
2 585
2 492
Fördelningen av kundfordringar och kontraktstillgångar följer fördelningen
väl av koncernens omsättning, se not B1 ”Segmentsinformation”. De tio
största kunderna representerar 47 % (45 %) av de totala kundfordringarna
och
 
kontraktstillgångarna under 2023.
Åldersanalys av bruttovärde av kundfordringar och kontraktstillgångar per
riskkategori
Dagar efter förfall
2023
Ej förfallet
1–90
91–180 181–360
>360
Totalt
Låg landrisk
27 431
2 434
445
137
320
30 767
Medium landrisk
14 369
826
227
224
605
16 251
Hög landrisk
3 364
512
186
197
1 522
5 781
Totalt
45 164
3 772
858
558
2 447
52 799
Dagar efter förfall
2022
Ej förfallet
1–90
91–180 181–360
>360
Totalt
Låg landrisk
32 015
2 090
165
103
328
34 701
Medium landrisk
17 731
1 614
150
134
585
20 214
Hög landrisk
3 304
610
384
295
1 240
5 833
Totalt
53 050
4 314
699
532
2 153
60 748
Kreditrisk avseende kundfinansiering
Samtliga större åtaganden avseende kundkrediter görs endast efter godkännande
enligt styrelsens arbetsordning och gällande beslutsordning för kreditbeslut.
En kreditriskvärdering görs för varje enskild kundkredit i syfte att fastställa
en kreditvärdering (för politisk och kommersiell risk) innan beslut fattas om att
godkänna ett nytt kundfinansieringsåtagande. Kreditriskanalysen genomförs
med hjälp av en värderingsmodell där den politiska kreditrisknivån är identisk
med den som tillämpas av exportkreditinstituten inom OECD. Den kommersiella
kreditrisken värderas genom att analysera ett stort antal parametrar, vilka kan
antas ha en påverkan på den framtida kommersiella kreditriskexponeringen.
Den använda modellen för att fastställa en kreditvärdering genererar en intern
prissättning av risk, uttryckt som en riskmarginal per annum över basräntan. Den
referensprissättning för politisk och kommersiell risk som modellen är baserad
på verifieras regelbundet med hjälp av information från exportkreditinstituten
och den gällande prissättningen i banklånemarknaden för strukturerade finan-
sieringar. Målet är att den internt bestämda riskmarginalen alltid skall motsvara
den faktiska bedömda risken och att denna prissättning ska ligga så nära som
möjligt en aktuell marknadsprissättning. Kreditvärderingen för varje enskild
kundkredit omprövas regelbundet.
Per den 31 december 2023 uppgick koncernens totala utestående expone-
ring avseende kundfinansiering till SEK 9 681 (7 758) miljoner. Det redovisade
värdet av dessa tillgångar var per den 31 december 2023, SEK
 
6
 
917 (5
 
370)
miljoner. Kundfinansiering arrangeras för infrastrukturprojekt på olika geo-
grafiska marknader. Per den 31 december 2023 hade Bolaget totalt 65 (73)
utestående kundkrediter som har arrangerats eller garanterats av Bolaget.
Per den 31 december 2023 utgjorde de fem största kundkreditåtagandena,
beräknat baserat på bruttoexponering, 86 % (74 %) av den totala kredit-
exponeringen. Den geografiska fördelningen av bruttoexponeringen vid
årets slut var enligt följande: Sydostasien, Oceanien och Indien 38 % (18 %),
Mellanöstern och Afrika 22 % (30 %), Europa och Latinamerika 21 % (27 %)
samt Nordamerika 19 % (24 %). Vidare hade Bolaget vid årsskiftet outnyttjade
kreditåtaganden uppgående till SEK
 
37 019 (54 086) miljoner.
Säkerheter för kundkrediter kan omfatta pantsatt utrustning, pantsättningar
avseende vissa av låntagarens tillgångar och pantsättning av aktier i
 
operativt
bolag. Om tredje parts risktäckning finns tillgänglig, tas sådan normalt sett i
anspråk. Med ”tredje parts risktäckning” avses att en finansiell betalningsgaranti
för täckning av kreditrisken har lämnats av en bank, ett exportkreditinstitut eller
ett försäkringsbolag. Alla sådana institutioner ska ha ett kreditbetyg om åtmins-
tone ”investment grade”. Överföring av kreditrisk genom ett så kallat ”sub partici-
pation arrangement” kan också göras med en bank, varvid hela kreditrisken och
finansieringen övertas av banken för den del som banken täcker.
Nedanstående tabell visar Bolagets utestående kundkrediter per den
31
 
december 2023 och 2022.
Utestående kundfinansieringsexponeringar
1)
2023
2022
Verkligt värde av kundfinansieringskrediter
6 917
5 370
Finansiella garantier för tredje part
4
6
Upplupen ränta
7
8
Maximala kreditrisken
6 928
5 384
Avdrag för risktäckning från tredje part
–79
–298
Bolagets riskexponering med avdrag
för risktäckning från tredje part
6 849
5 086
1)
Tabellen visar den maximala kreditrisken.
Not F1, forts.
Finansiell rapport 2023
64
Noter till koncernens finansiella rapporter
Bedömning av verkligt värde för kundfinansieringsfordringar
Kundfinansieringskrediter redovisas till sitt verkliga värde och klassificeras
enligt nivå 3 i hierarkin för att fastställa detta värde. Kundfinansieringsenheten
på Ericsson Credit AB som rapporterar till ”Head of Group Treasury and
Customer Finance” har etablerat en process för bedömning av verkligt värde.
Den kvartalsvisa kreditbedömningen använder en intern modell för att fast-
ställa kommersiell rating för varje kredit samt för att beräkna verkligt värde.
Modellen är baserad på extern kreditvärdering, politisk risk, landrisk och bank-
ernas prissättning. Regelbunden uppföljning av kundens betalningshistorik är
också en del av den interna bedömningen. Nettoeffekten av gjorda omvärde-
ringar (valutakurseffekten exkluderad) påverkade resultaträkningen negativt
med SEK
 
209 miljoner under 2023 (negativ påverkan om 15 miljoner) varav en
negativ påverkan om SEK
 
209 miljoner relaterar till krediter som innehas per
den 31
 
december 2023 (negativ påverkan om 17 miljoner). Omvärderingarna
presenteras som försäljnings- och administrationskostnader.
Kundfinansiering avstämning av verkligt värde
2023
2022
Ingående balans
5 370
3 287
Tillkomna krediter
49 583
37 295
Försäljning/Återbetalning
–47 409
–35 412
Omvärdering/amortering av räntesubvention
–467
–151
Omräkningsdifferens
–160
351
Utgående balans
6 917
5 370
varav långfristig
1 347
415
På grund av utbyggnaden av 5G har efterfrågan på kundfinansieringslösningar
fortsatt öka i betydande omfattning. Den största delen av sådan finansiering
har blivit överförd till banker.
Finansiell kreditrisk
Finansiella instrument medför en risk att motparten inte har möjlighet att
fullgöra sina betalningsåtaganden. Denna exponering uppstår vid investeringar
i kassa, likvida medel, räntebärande placeringar och i samband med derivat-
positioner med ett positivt orealiserat resultat mot banker och andra motparter.
Koncernen minskar dessa risker genom att placera likviditet främst i
värdepapper som statsskuldväxlar, statsobligationer, företagscertifikat och
säkerställda bostadsobligationer (se nedan avsnittet Likviditetsrisk). Separata
kreditlimiter har tilldelats varje motpart för att minska riskkoncentrationen.
Alla derivattransaktioner omfattas av ISDA kvittningsavtal för att begränsa
kreditrisken. För ”cross currency derivat” har ett Credit Support Annex (CSA)
till ISDA tecknats för att ytterligare reducera kreditrisken genom att veckovis
byta kontanta säkerheter i förhållande till marknadsvärde. Koncernen har
också flyttat några derivatexponeringar till ”clearing” motparter med dagliga
regleringar av marginaler.
Per den 31 december 2023 var kreditrisken i avistainstrument lika stor
som
 
instrumentens bokförda värde. De förväntade kreditförlusterna på likvida
medel och räntebärande placeringar klassificerade som upplupet anskaffnings-
värde var inte materiella. Kreditexponeringen i derivatinstrument uppgick till
SEK
 
0,4 (0,8) miljarder.
Likviditetsrisk
Bolaget minimerar likviditetsrisken genom att bibehålla en tillräcklig kassa,
centraliserad kassaförvaltning, placeringar i mycket likvida räntebärande
instrument och genom att ha tillräckliga bindande kreditlöften för att täcka
potentiella finansieringsbehov. För information om avtalsenliga åtaganden,
analyserade per avtalsenlig löptid, se not D4 ”Kontraktsenliga åtaganden”. Den
nuvarande kassan anses vara tillräcklig för att täcka alla kortfristiga likviditets-
behov. Det kortsiktiga åtagandet av skulder under de kommande 12 månaderna
är tillräckligt täckt av kassa och andra räntebärande tillgångar vid årets slut.
Löpande inbetalningar från kunder förväntas uppfylla operativa krav inklusive
leverantörsskulder och andra köpåtaganden. Åtaganden för ny kundfinansiering
förväntas inte ha negativ kortsiktig effekt på kundinbetalningar då majoriteten
säljs inom en kort period. Där så krävs förväntar sig Bolaget att kortfristiga låne-
faciliteter nyttjas eller förnyas för att möta likviditetsbehoven.
Kassa, likvida medel , räntebärande placeringar och derivattillgångar
Rating
3–12
2023
eller likn.
<3 mån
mån
1–5 år
>5 år
Totalt
Totalt bank
33 298
181
33 479
Andra finansiella
institut
548
548
Typ av emmitent/
motpart:
Stater
AA/AAA
789
490
1 254
2 533
Företag
A2/P2
1 510
296
1 806
Bostadsinstitut
AAA
1 995
5 668
8 676
16 339
Derivat
445
749
622
35
1 851
38 585
7 384
10 552
35
56 556
Rating
3–12
2022
eller likn.
<3 mån
mån
1–5 år
>5 år
Totalt
Totalt bank
38 485
166
7
38 658
Andra finansiella
institut
604
604
Typ av emmitent/
motpart:
Stater
AA/AAA
915
3 950
277
5 142
Företag
A2/P2
1 283
1 283
Bostadsinstitut
AAA
1 682
8 880
10 562
Derivat
323
385
277
136
1 121
41 610
6 183
9 441
136
57 370
Refinansieringsrisk
Refinansieringsrisken är risken att Bolaget inte kan refinansiera sina utestå-
ende skulder till acceptabla villkor, eller överhuvudtaget, vid en given tidpunkt.
Bolaget minskar denna risk genom att diversifiera sina finansieringskällor via en
mix av obligationslån, bilaterala lån och privata placeringar, med en jämn och
spridd förfallostruktur. Finansieringsstrategin är flexibel och möjliggör förfinan-
siering av lån före förfall samt upplåning i olika valutor. Den genomsnittliga löp-
tiden för långfristiga skulder var 3,7 år (3,8 år) per 31 december 2023. Utöver de
långfristiga finansieringsprogrammen har Bolaget även ett företagscertifi-
katprogram samt en rullande likviditetskreditfacilitet för kortfristig upplåning.
Finansieringsprogram
1)
Belopp
Utnyttjat
Outnyttjat
Obligationslåneprogram EMTN
(USD miljoner)
5 000
2 842
2 158
SEC registrerat program (USD miljoner)
)
Företagscertifikatprogram (SEK miljoner)
10 000
2 014
7 986
1)
Innehåller inga särskilda lånevillkor med krav på specifika finansiella nyckeltal.
2)
Programbeloppet obestämt.
I november 2023 utfärdade koncernen ett nytt obligationslån om EUR 500
miljoner med förfall 2028 under European Medium Term Note programmet
(EMTN) och det Gröna ramverket för finansiering. Under året upprättade
Bolaget också en ny rullande kreditfacilitet på USD 1,0 miljarder, varav USD
 
0,4
miljarder utnyttjades vid årsslutet, samt ökade upplåningen under under
företagscertifikatprogrammet med SEK 2,0 miljarder. Därutöver undertecknade
Bolaget två 7-åriga låneavtal, ett med Europeiska Investeringsbanken på
USD
 
273 miljoner och ett med Nordiska Investeringsbanken på USD 107 miljoner.
Bindande kreditlöften
Belopp
Utnyttjat
Outnyttjat
Kreditfacilitet i flera valutor (USD miljoner)
2 000
2
000
Rullande likviditetskreditfacilitet
(USD miljoner)
1 000
400
600
I september 2023 utnyttjade Bolaget den andra och sista ettårsförlängnings-
optionen på sin rullande kreditfacilitet på USD 2 miljarder kopplad till Ericssons
hållbarhetsmål. Facilitetens ränta är inte kopplad till Ericssons kreditbetyg
eller några finansiella kovenanter men är däremot kopplad till två av Ericssons
långsiktiga hållbarhetsmål.
Koncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde
Koncernens finansiella instrument redovisade till verkligt värde möter
generellt kraven för nivå 1 värdering eftersom de baseras på noterade priser i
aktiva marknader för identiska tillgångar. För vissa av koncernens finansiella
Not F1, forts.
Finansiell rapport 2023
65
Noter till koncernens finansiella rapporter
tillgångar och skulder, särskilt derivat, är inte noterade priser tillgängliga och
verkliga värden kalkyleras med användande av marknadsantaganden såsom
noteringar för räntesatser och valutakurser.
För finansiella skulder designerade till verkligt värde reflekterar det bokförda
värdet också effekten i egna ”credit spreads” antingen till noterade priser eller
noterade priser på ”Credit Default Swap” för ”Investment Grade” företag.
Värderingshierarki
– Noterade marknadspriser – nivå 1
Tillgångar och skulder klassificeras som nivå 1 om deras värde är observerbart
på en aktiv marknad. Sådana instrument värderas med referens till ojusterade
noterade priser för identiska tillgångar eller skulder i aktiva marknader där det
noterade priset är tillgängligt, och där priset representerar aktuella och normalt
förekommande marknadstransaktioner.
– Värderingsteknik användande observerbara ingångsvärden – nivå 2
Skulder och tillgångar klassificerade som nivå 2 har värderats genom att
använda modeller vars ingångsvärden är observerbara antingen direkt eller
indirekt. Värderingar baserade på observerbara ingångsvärden inkluderar
likvida medel (till exempel diskonteringsinstrument, kortfristiga insättningar)
och räntederivat som använder räntesatsavkastningskurvor. Andra ingångs-
värden inkluderar “credit spreads” och valutaterminskurser. Ingångsvärden för
basräntor är noterade fixingräntor, ränteswappar och IBOR räntor.
Valutaderivat är värderade genom att använda observerbara terminskurser,
diskonterade med avkastningskurvor. Värdering av utländska valutaoptioner
görs med användande av Black-Scholes formeln. Värdet av kreditrisker i deri-
vatkontrakt följs upp regelbundet. Värderingsjusteringar av derivattillgångar
och derivatskulder kalkyleras baserat på utestående marknadsvärden och
sannolikhet för betalningsinställelse från kreditswappar (CDS) och om effekt
av värdering är väsentlig skall den inkluderas i
 
det verkliga värdet på derivaten.
– Värderingsteknik användande icke-observerbara
ingångsvärden – nivå 3
Skulder och tillgångar klassificeras som nivå 3 om deras värdering inne-
fattar väsentliga ingångsvärden som inte är baserade på observerbara
marknadsvärden (inte observerbara ingångsvärden). Förutom kundfordringar
och kundfinansieringsfordringar används i huvudsak värderingstekniken för
investeringar i aktier och andra andelar där ingångsvärden anses vara observer-
bara om de kan vara direkt observerbara från transaktioner i en aktiv marknad,
eller om det finns övertygande externa uppgifter som påvisar ett exekverbart
pris för att avveckla investeringen. Med en marknadsmässig syn på värdering,
fastställs icke-observerbara ingångsvärden generellt genom att kopplas till
observerbara ingångsvärden, historiska noteringar eller andra analystekniker.
Avstämning av övriga finansiella tillgångar värderade till verkligt värde nivå 3
Investeringar i
aktier och andelar
Ingående balans
1 986
Anskaffningar
206
Försäljningar
–2
Vinster och förluster
1)
–186
Omräkningsdifferens
–2
Utgående balans
2 002
1)
Tabellen visar nettoresultat rapporterat som övriga rörelseintäkter/kostnader, varav SEK 186 miljoner
avser orealiserade förluster avseende nivå 3 tillgångar som hölls vid årets slut.
Finansiella instrument värderade till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella instrument, till exempel likvida medel, räntebärande placeringar,
upplåning och leverantörsskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde som
anses motsvara verkligt värde. Om ett marknadspris inte finns tillgängligt och
den ränteexponering och kreditspreadar som påverkar värdet är obetydliga,
anses det redovisade värdet utgöra en rimlig uppskattning av det verkliga värdet.
Från 1 januari 2023 hanteras likviditetsportföljer i vissa dotterbolag till verk-
ligt värde, därför omklassificeras placeringar (likvida medel) i dessa portföljer
till verkligt värde (tidigare klassificerade som upplupet anskaffningsvärde).
Det verkliga värdet av tillgångarna som omklassificeras från upplupet anskaff-
ningsvärde till verkligt värde uppgår till SEK 2,9 miljarder. Resultateffekten är
en intäkt om SEK 2 miljoner.
Finansiella instrument
2023
2022
Upplupet
Hierarkinivå för verkligt värde
Upplupet
Hierarkinivå för verkligt värde
anskaff-
Verkligt
anskaff-
Verkligt
SEK miljarder
ningsvärde
värde
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
ningsvärde
värde
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Tillgångar värderade till verkligt
värde via resultaträkningen
Kundfinansiering
6,9
6,9
5,4
5,4
Räntebärande placeringar
19,1
18,6
0,5
17,5
17,5
Likvida medel
1)
17,5
0,8
16,7
15,7
15,7
Övriga finansiella tillgångar
2,1
0.1
2,0
2,1
0,1
2,0
Övriga kortfristiga tillgångar
1,9
1,9
1,1
1,1
Tillgångar värderade till verkligt
värde via övrigt totalresultat (OCI)
Kundfordringar
42,2
42,2
48,4
48,4
Tillgångar värderade till upplupet
anskaffningsvärde
Räntebärande placeringar
0,4
0,4
Likvida medel
1)
2,9
Övriga finansiella tillgångar
0,6
0,6
Finansiella tillgångar
1,0
89,7
3,9
90,2
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde
Moderbolagets upplåning
–38,0
–23,7
–14,3
–29,6
–16,7
–12,9
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via resultatet
Övriga kortfristiga skulder
–1,8
–1,8
–2,6
–2,6
Skulder värderade till upplupet
anskaffningsvärde
Leverantörsskulder
–27,8
–38,4
Upplåning
–8,9
–3,3
Finansiella skulder
–36,7
–39,8
–41,7
–32,2
1)
Kassa och likvida medel uppgår till SEK 35,2 (38,3) miljarder varav SEK
 
17,5 (18,6) miljarder avser likvida medel som presenteras i ovanstående tabell.
Not F1, forts.
Finansiell rapport 2023
66
Noter till koncernens finansiella rapporter
Marknadsprisrisk avseende egna aktier och andra noterade finansiella
instrument
Genom aktiebaserade ersättningar till anställda och till styrelsen är Bolaget
exponerat mot utvecklingen av sin egen aktiekurs. Vissa av planerna är
aktiereglerade och vissa är kontantreglerade, vilket ges ytterligare upplys-
ningar om i not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”, i not G2 ”Information
angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare” och i not G3
”Aktierelaterade ersättningar”.
Aktierelaterade program för anställda
Åtagandet att leverera aktier i enlighet med det långsiktiga rörliga ersättnings-
programmet (LTV) till koncernledningen (Executive Team) säkras genom eget
innehav av B-aktier. Kassaflödesexponeringen hanteras genom eget innehav
av B-aktier, som kommer att säljas för att skapa finansiering och även täcka
betalningar hänförliga till sociala avgifter, när aktier tilldelas deltagarna efter
utgången av deras intjänandeperiod.
Kontantreglerade planer för anställda och styrelsen
Rörande syntetiska aktieprogram (kontantreglerat program såsom definierat
i IFRS 2) till styrelseledamöter och kontantreglerade planer till anställda är
Bolaget exponerat för risk i relation till sin egen aktiekurs, både avseende kom-
pensationskostnader och sociala avgifter. Skyldigheten att betala ersättningar
till styrelsen och anställda enligt syntetiska aktiebaserade ersättningar täcks
av en avsättning i balansräkningen. För vidare information om LTV, de kon-
tantreglerade planerna till de anställda och syntetiska aktiebaserade ersätt-
ningar till styrelsen, se not G2 ”Information angående
styrelsemedlemmar och
ledande befattningshavare” och not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”.
F2
Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter och kostnader
2023
2022
2021
Avtalsenlig ränta på finansiella tillgångar
1 897
717
360
Varav på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
403
251
148
Omvärdering vinster/förluster på finansiella tillgångar, netto
64
–146
10
Övriga finansiella intäkter
184
207
321
Finansiella intäkter
2 145
778
691
Avtalsenlig ränta på finansiella skulder
–2 282
–972
–525
Varav på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
–501
–128
–41
Omvärdering vinster/förluster på finansiella skulder, netto
–134
379
67
Räntekostnader avseende leasingskulder
–464
464
–426
Räntenetto på pensionsskulder
–517
–361
–262
Övriga finansiella kostnader
–721
–512
–528
Finansiella kostnader
–4 118
–1 930
–1 674
Valutaeffekter vinster/förluster, netto
–1 020
–1 259
–1 547
Finansiella intäkter och kostnader, netto
–2 993
–2 411
–2 530
Nettovinst/-förlust på finansiella instrument enligt nedan inkluderar vinster/förluster på valutaeffekter:
Finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen
1)
885
–2 552
–534
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
–1 100
2 847
404
1)
Exklusive nettoförlust från omvärdering av kundfinansieringsfordringar om SEK 209 miljoner (nettoförlust SEK 15 miljoner 2022 och nettovinst SEK 350 miljoner 2021), rapporterade som försäljnings- och admi-
nistrationskostnader, samt nettoförlust från omvärdering av investeringar i aktier och andelar om SEK 186 miljoner (nettoförlust SEK 205 miljoner 2022 och nettovinst SEK 784 miljoner 2021), rapporterade som
Övriga rörelseintäkter/kostnader.
F3
Finansiella tillgångar, långfristiga
Finansiella tillgångar, långfristiga
2023
2022
Övriga investe-
Långfristiga
Övriga långfris-
Övriga investe-
Långfristiga
Övriga långfris-
ringar i aktier
räntebärande
tiga finansiella
ringar i aktier och
räntebärande
tiga finansiella
och andelar
placeringar
tillgångar
1)
andelar
placeringar
tillgångar
1)
Ingående balans
2 074
9 164
6 839
2 258
30 626
6 217
Investering
206
12 887
1 899
218
13 583
1 249
Avyttring/amortering/minskning
–2
–4 127
–816
–205
–29 523
–481
Avskrivningar
–457
–288
Förändring av värdet på fonderade
pensionsplaner
2)
–1 033
244
Omvärdering
–185
269
–205
262
85
Omklassificering
–8 262
–65
–5 784
–542
Omräkningsdifferens
–2
–17
8
355
Utgående balans
2 091
9 931
6 350
2 074
9 164
6 839
1)
Inkluderar poster såsom överskottstillgångar för pensioner, skattekreditfordringar, uppskjutna försäljningskommissioner och lån till intresseföretag.
2)
Det här beloppet inkluderar tillgångsbegränsningen. För ytterligare information, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”.
Not F1, forts.
Finansiell rapport 2023
67
Noter till koncernens finansiella rapporter
F4
Räntebärande skulder
Bolagets utestående räntebärande skulder uppgick till SEK
 
46,9 (32,9)
miljarder per den 31 december 2023.
Räntebärande skulder (exklusive leasingåtaganden)
2023
2022
Kortfristig upplåning
Kortfristig del av långfristig upplåning
8 995
2 865
Övrig kortfristig upplåning
8 660
3 119
Total kortfristig upplåning
17 655
5 984
Långfristig upplåning
Certifikat och obligationslån
29 071
26 752
Övrig långfristig upplåning
147
194
Total långfristig upplåning
29 218
26 946
Totala räntebärande skulder
46 873
32 930
Avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter
(inklusive leasingåtaganden)
2023
2022
Ingående balans
42 234
41 134
Kassaflöde
Upptagande av lån
19 728
10 755
Återbetalning av lån
–7 884
–16 029
Övriga finansieringsaktiviteter
1 101
315
Leasingbetalningar
–2 857
–2 593
Icke kassapåverkande förändringar
Effekt av omräkningsdifferenser
–930
4 762
Förändring av verkligt värde vid förändring i kreditrisk
667
–1 030
Övriga förändringar av verkligt värde
1 131
–2 888
Nya leasingkontrakt
1 547
1 986
Poster avseende förvärvade bolag
2
6 876
Övriga icke kassapåverkande förändringar
–411
–1 054
Utgående balans
54 328
42 234
Obligationslån, bilaterala lån, syndikerade lån och företagscertifikat i Moderbolaget
Ackumulerade
Förändringar av
förändringar
verkligt värde pga
i verkligt värde
förändringar i
pga förändringar
Bokfört värde
kreditrisk
i
 
kreditrisk
Bokfört värde
Mission–förfall
Nominellt
Kupong
Valuta
Förfallodatum
2023
2023
2023
2022
Obligationslån
2017–2024
500
1,875 %
EUR
1 mars 2024
5 523
–33
13
5 392
2017–2025
1)
150
2,741 %
USD
22 dec 2025
1 416
–3
27
1 422
2020–2030
1)
200
3,020 %
USD
30 dec 2030
1 736
69
87
1 682
2021–2029
500
1,000 %
EUR
26 maj 2029
4 701
160
–152
4 196
2022–2027
750
1,125 %
EUR
8 feb 2027
7 714
205
–2
7 119
2023–2028
500
5,375 %
EUR
29 maj 2028
5 798
141
141
Totala obligationslån
26 888
539
114
19 811
Bilaterala lån och syndikerade lån
2017–2023
2)
220
USD 15 juni 2023
–6
2 292
2019–2024
3)
281
USD 31 juli 2024
2 829
7
11
2 925
2019–2025
2)
150
USD
18 dec 2025
1 509
9
8
1 555
2021–2028
3)
305
USD
21 juni 2028
2 976
107
–76
2 981
2023–2030
2)
107
USD 16 dec 2030
1 097
29
29
2023–2030
3)
273
USD 18 dec 2030
2 718
–18
–18
2023–2024
4)
200
USD 30 aug 2024
2 002
2023–2024
4)
200
USD
29 feb 2024
2 002
Totala bilaterala och syndikerade lån
15 133
128
–46
9 753
Företagscertifikat
2023–2024
4),5)
2 030
SEK
feb – mar 2024
2 014
Totala företagscertifikat
2 014
1)
Privat placering, Svensk Exportkredit (SEK).
2)
Nordiska Investeringsbanken (NIB), FoU projektfinansiering.
3)
Europeiska Investeringsbanken (EIB), FoU projektfinansiering.
4)
Kortfristig upplåning värderas till upplupet anskaffningsvärde
.
5)
Företagscertifikat med en viktad genomsnittlig ränta om 4,633 %.
För att säkerställa långsiktig upplåning använder koncernen obligationslån,
bilaterala forsknings- och utvecklingslån samt privata placeringar. Alla utestå-
ende obligationslån emitteras av Moderbolaget inom ramen för dess obliga-
tionsprogram (Euro Medium Term Note program, EMTN). Obligationer emit-
terade till fast ränta ändras normalt till rörlig ränta med hjälp av ränteswappar,
i enlighet med ”Asset and liability management” mandatet som beskrivs i not
F1 ”Finansiell riskhantering”. Utöver de långfristiga finansieringsprogrammen
har Bolaget även ett företagscertifikatprogram samt en rullande likviditets-
kreditfacilitet för att effektivt hantera likviditetsbehov, vidare beskrivet i not F1
”Refinansieringsrisk”. Den totala vägda genomsnittsräntan för den långsiktiga
upplåningen var under året 5,15 % (2,45 %).
Den globala ekonomin möter fortsatta utmaningar på grund av geopolitisk
osäkerhet och hotet om avmattning som påverkar alla de stora ekonomierna.
Centralbankerna runt om i världen har höjt räntorna som svar på inflationen.
En högre nivå på korta räntor innebär högre räntekostnader även på långfristig
upplåning då de fasta kupongerna normalt är ändrade till rörlig ränta. Då all
långfristig upplåning är denominerad i antingen USD eller EUR så ökar ränte-
betalningar och lånekostnad i SEK jämfört med tidigare år.
Finansiell rapport 2023
68
Noter till koncernens finansiella rapporter
Sektion G – Personalrelaterat
G1
Ersättning efter avslutad anställning
Ericsson ger ett visst finansiellt stöd till ett flertal pensionsplaner för ersätt-
ningar efter avslutad anställning i koncernen, vilket följer marknadspraxis i
varje enskilt land.
Bolaget har uppdaterat de antaganden som används för att värdera den
förmånsbaserade pensionsskulden baserat på de senaste marknadsförhål-
landena. Förändringar i finansiella antaganden resulterade i aktuariella
nettovinster på förmånsbestämda förpliktelser på 0,9 miljarder kronor,
även om detta till stor del motverkades av demografiska antaganden och
erfarenhetsantaganden.
Planer i Sverige
I Sverige finns såväl förmånsbaserade som premiebestämda planer baserade
på kollektivavtal mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden.
Förmånsbaserad pensionsplan, ITP2 (tjänstepensionsplan för löne-
anställda i tillverkningsindustri och handel), kompletterad med en premie-
bestämd plan ITPK (tilläggsplan till tjänstepensionsplanen). Denna är en
slutlönebaserad pensionsplan.
Premiebaserad tjänstepensionsplan, ITP1, gäller för anställda födda 1979
eller senare.
Premiebaserad pensionsplan ITP1 eller alternativ ITP, för anställda med
inkomst överstigande 10 inkomstbasbelopp och som har valt att träda ut ur
ITP2. Villkoren är fastställda av koncernen och godkända av varje anställd
som har
 
valt att delta.
Koncernen har merparten av de svenska pensionsåtagandena i förmåns-
baserade pensionsplaner, vilket enligt IAS 19 är fonderade till 59 % (57 %) i
Ericssons pensionsstiftelse (en svensk pensionsstiftelse). Dessa skulder, om
värderade enligt annan metod och antaganden fastställd av svenska PRI
Pensionsgaranti, finansieras till mer än 100 % av tillgångarna i Ericssons pen-
sionsstiftelse. Det finns inga fonderingskrav för pensionsåtaganden i Sverige.
Invaliditets- och efterlevandepensionsdelen av ITP-planen är försäkrad
i Alecta, se avsnitt om Förmånsbestämda planer som omfattas av flera
arbetsgivare.
Koncernen betalar ut förmånerna direkt till pensionärerna allteftersom de
förfaller. Ansvaret för styrningen av planerna och plantillgångarna åligger
koncernen och pensionsstiftelsen. Den svenska pensionsstiftelsen styrs på
basis av en kapitalbevaringsstrategi och riskexponeringen anpassas till detta.
Traditionella tillgångs- och skuldmatchningsstudier genomförs regelbundet
som underlag för placering inom olika tillgångsklasser.
Planerna är exponerade för olika risker, exempelvis skulle ett plötsligt fall
i obligationsavkastningar kunna leda till en ökning av pensionsåtagandet.
Plötslig instabilitet på finansmarknaderna kan också leda till en nedgång
i verkligt värde i förvaltningstillgångar i pensionsstiftelsen som delvis är
exponerade mot aktiemarknaderna, vilket till viss del kan komma att uppvägas
av stigande värden på räntebärande tillgångar. Svenska pensionsplaner är
kopplade till inflation, och högre inflation leder med största sannolikhet till
ökade åtaganden.
Förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare
Liksom tidigare, har koncernen tryggat invaliditets- och efterlevandepension
inom ramen för ITP-planen via försäkring hos försäkringsbolaget Alecta. Trots
att denna del av planen är klassificerad som en förmånsbestämd pensionsplan
som omfattar flera arbetsgivare är det inte möjligt att få tillräcklig information
från Alecta för att kunna redovisa denna som en förmånsbestämd plan, vilket
även gäller för de flesta övriga upplupna pensionsförmåner som ackumulerats
hos Alecta då uppgifter om fördelning av förmånstillväxt
mellan arbetsgivare
saknas. Det fulla förmånsbeloppet redovisas i stället hos den senaste arbets-
givaren. Alecta kan inte beräkna tillgångar och försäkringsreserv per respektive
arbetsgivare, vilket medför att åtagandena redovisas som premiebestämda
åtaganden.
Alecta kapitaliseras på kollektiv basis, vilket utgör en buffert för försäkrings-
åtagandena som skydd för fluktuationer i avkastning på tillgångar och för
säkringstekniska risker. Alecta insamlingsfinansieringsgrad sträcker sig mellan
125 % till 175 % och återspeglar marknadsvärdet av Alectas
 
tillgångar som en
procent av åtagandet till försäkringstagarna (både garanterat och icke-garan-
terat), beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden som
 
skiljer sig från
föreskrifterna i IAS 19. Alectas kapitaltäckning uppgick till
 
158 % (172 %) per
den 31 december 2023. Koncernens andel av Alectas premiereserv uppgick till
0,4 %, och den totala andelen av aktiva medlemmar i
 
Alecta är 2,1 %. Premier
till planen för 2024 uppskattas till SEK
 
95 miljoner.
Eventualförpliktelser / Ställda säkerheter
Eventualförpliktelser inkluderar Bolagets ömsesidiga åtagande med kredit-
försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti i Sverige. Detta ömsesidiga
åtagande
kan endast ianspråktas om PRI Pensionsgaranti konsumerat alla sina
tillgångar och uppgår till maximalt 2 % av koncernens pensionsåtaganden
i
 
Sverige. Bolaget har pantförskrivit företagsinteckningar om
 
SEK
 
7,4 miljarder
till PRI Pensionsgaranti.
PRI mäter kontinuerligt Bolagets kreditrisk enligt
kreditförsäkringsvillkoren.
Planer i USA
Koncernen hanterar både premiebaserade och förmånsbaserade pensions-
planer i USA, vilka är en kombination av slutlönebaserade och avgiftsbase-
rade planer. De slutlönebaserade planerna erbjuder pensionsförmåner till
medlemmar på en garanterad livslång nivå. Förmånsnivån är beroende av
tjänstgöringstid och lön
 
under de sista tjänstgöringsåren fram till pensionering.
Vanligen räknas pensioner inte upp med inflation när utbetalningstiden inletts.
Den andra typen av plan är en förmånsbaserad pensionsplan som är
avgiftsbaserad och erbjuder förmåner ur ett ”kontosystem”. Saldot gottgörs
månadsvis med ränta och kapitaltillskott som beräknas på basis av aktuell lön
och tjänstgöringstidens längd.
Merparten av pensionsutbetalningarna hanteras med medel ur pensions-
stiftelserna, men det finns ofonderade planer där koncernen fullgör utbetalning
i den takt åtagandena förfaller. I USA är koncernens målsättning att åtmins-
tone uppnå, eller överskrida, den kapitaliseringsnivå som
myndighetsreglering
föreskriver. Den amerikanska pensionsplanen hade vid utgången av räken-
skapsåret 2023 en fondering större än minimikravet.
Plantillgångar placerade i stiftelser styrs av lokala föreskrifter och praxis,
med beaktande av karaktären på relationen mellan koncernen och styrelse-
ledamöterna i stiftelsen (eller motsvarande) och dennas sammansättning.
Ansvaret för styrning av planerna, inklusive investeringsbeslut och kapital-
tillskottsplanering, åligger Plan Administrative Committee (PAC). PAC är
sammansatt av
 
representanter från koncernen.
Koncernens planer är exponerade för olika risker hänförliga till pensions-
planer, exempelvis skulle ett plötsligt värdefall i obligationsavkastningar leda
till ökade pensionsåtaganden. En plötslig instabilitet på finansmarknaderna
kan
 
också leda till nedgång i verkligt värde i pensionstillgångarna i stiftelsen.
Pensionsförmåner i USA är inte kopplade till inflation, men högre inflation
utgör en risk för ökade slutlöner vilka används för beräkning av förmånerna
som skall utgå till aktiva anställda. Det finns även en risk att utbetalnings-
perioden blir längre än vad som bedömts i antagandena för livslängd.
Planer i Storbritannien
Koncernen använder både förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer i
Storbritannien. Samtliga av de förmånsbestämda planerna i Storbritannien är
stängda för framtida pensionsavsättningar.
De förmånsbestämda planerna tillhandahåller förmåner i form av en garan-
terad nivå för pensioner på livstid. Nivån på de förmåner som tillhandahålls är
definierad i stiftelsens policies och regler och är beroende av anställningstid
och lön. Pensionsbelopp att utbetala uppdateras generellt i linje med
Storbritanniens prisindex för handel, där hänsyn också tas till tak definierade
i
 
reglerna.
Planens tillgångar är placerade i stiftelser och är investerade i ett antal olika
typer av tillgångar. Planerna styrs av lokala regler och ansvaret för styrning av
planerna ligger på ledamöterna i stiftelsens styrelse. Dessa ledamöter utses
av koncernen och är anställda i koncernen eller pensionärer under planen.
Oberoende professionella stiftelseledamöter sitter i ett antal styrelser.
Finansiell rapport 2023
69
Noter till koncernens finansiella rapporter
Not G1, forts.
Planerna är fortsättningsvis exponerade för ett antal risker hänförliga till
förmånsbestämda planer, exempelvis minskning av avkastning på obliga-
tioner eller ökning av inflation kan leda till en ökning av nuvärdet av det
förmånsbestämda åtagandet. Alternativt kan skulderna öka som en följd av
att
 
utbetalningar till pensionärer sker över en längre period än den förväntade
livslängden i de aktuella tabellerna för förväntad livslängd. En plötslig insta-
bilitet i de finansiella marknaderna skulle också kunna leda till en minskning
av det verkliga värdet för plantillgångarna. Koncernens och stiftelsernas
målsättning är att reducera planens exponering för dessa huvudsakliga risker
över tiden.
Andra pensionsplaner
Koncernen har även planer i andra länder, varav de största är i
 
Brasilien, Indien
och Irland. De brasilianska planerna är helt fonderade, med ett nettoöverskott.
Pensionsplanen på Irland är slutlönebaserad och delvis fonderad. Planerna
förvaltas av stiftelser med ledamöter som utsetts av såväl dotterbolagen som
av
 
de anställda som ingår i planerna. Stiftelserna är oberoende i
 
relation till
dotterbolagen och de styrs av landets specifika lagar.
Försäkringsfonden i Indien är självförvaltad genom en registrerad
undantagen stiftelse och investeringsavkastningen ska således, enligt lokal
lagstiftning, vara garanterad till en minimiavkastning angiven av regeringen.
Koncernen har en skyldighet att finansiera eventuella underskott på avkast-
ningen av stiftelsens investeringar över de administrerade räntorna på års-
basis. Dessa administrerade räntor fastställs årligen övervägande tidigare års
sociala och ekonomiska faktorer.
Belopp som redovisas i koncernens balansräkning
Belopp som redovisas i koncernens balansräkning
Sverige
USA
Storbritannien
Övriga
Totalt
2023
Förmånsbestämda förpliktelser
50 043
5 073
10 595
19 824
85 535
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde
29 627
4 815
12 410
15 741
62 593
Underskott/överskott (+/–)
20 416
258
–1 815
4 083
22 942
Planer med nettoöverskott, exklusive tillgångsbegränsningen
1)
255
1 889
1 143
3 287
Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning
2)
20 416
513
74
5 226
26 229
2022
Förmånsbestämda förpliktelser
50 441
5 365
9 866
18 019
83 691
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde
28 521
5 111
11 999
14 849
60 480
Underskott/överskott (+/–)
21 920
254
–2 133
3 170
23 211
Planer med nettoöverskott, exklusive tillgångsbegränsningen
1)
298
2 137
1 715
4 150
Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning
2)
21 920
552
4
4 885
27 361
1)
Planer med ett nettoöverskott, det vill säga där förvaltningstillgångar överstiger de förmånsbestämda förpliktelserna, redovisas under övriga långfristiga finansiella tillgångar, se not F3 ”Finansiella tillgångar,
långfristiga.” Tillgångsbegränsningen ökade under året till SEK
 
755 (584) miljoner.
2)
Planer med nettoskulder redovisas i balansräkningen under Ersättning efter avslutad anställning, långfristig.
Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning
Koncernens kostnader för ersättningar efter avslutad anställning är fördelade mellan avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer.
Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer
Sverige
USA
Storbritannien
Övriga
Totalt
2023
Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer
1 223
522
148
1 571
3 464
Pensionskostnader för förmånsbestämda planer
1)
2 013
67
–67
1 166
3 179
Totalt
3 236
589
81
2 737
6 643
Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner
7,8 %
2022
Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer
1 192
542
128
1 209
3 071
Pensionskostnader för förmånsbestämda planer
2 144
160
–22
1 204
3 486
Totalt
3 336
702
106
2 413
6 557
Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner
8,9 %
2021
Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer
1 199
460
138
1 084
2 881
Pensionskostnader för förmånsbestämda planer
1 920
97
–6
931
2 942
Totalt
3 119
557
132
2 015
5 823
Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner
9,3 %
1)
Negativ kostnad för Storbritaniens planerna under året på grund av ränteintäkter om SEK 626 miljoner som överstiger räntekostnader om
 
SEK 514 miljoner.
Finansiell rapport 2023
70
Noter till koncernens finansiella rapporter
Förändring i förmånsbestämda förpliktelser
Förändring i förmånsbestämda förpliktelser
Förvaltnings-
Förvaltnings-
Nuvärdet av
tillgångarnas
Nuvärdet av
tillgångarnas
förpliktelsen
verkliga värde
Totalt
förpliktelsen
verkliga värde
Totalt
2023
1)
2023
2023
2022
1)
2022
2022
Ingående balans
83 691
–60 480
23 211
113 543
–81 355
32 188
Poster i resultaträkningen
2)
Kostnader för tjänstgöring innevarande år
2 291
2 291
2 772
2 772
Kostnader för tjänstgöring under tidigare år och vinster och
förluster
från
 
regleringar
179
179
311
311
Räntekostnader/-intäkter (+/–)
2 839
–2 371
468
1 716
–1 475
241
Skatter och administrativa kostnader
78
78
62
62
Övrigt
108
–7
101
43
1
44
5 417
–2 300
3 117
4 842
–1 412
3 430
Omvärderingar
Avkastning på förvaltningstillgångarna exklusive belopp
som ingår i räntekostnader/-intäkter
–663
–663
14 135
14 135
Aktuariella vinster/förluster (–/+) från förändringar
av demografiska antaganden
267
267
1 118
1 118
Aktuariella vinster/förluster (–/+) från förändringar
av finansiella antaganden
–943
–943
–29 031
–29 031
Erfarenhetsbaserade vinster/förluster (–/+)
347
347
3 236
3 236
–329
–663
–992
–24 677
14 135
–10 542
Övriga förändringar
Omräkningsdifferens
–179
110
–69
3 381
–3 297
84
Avgifter och betalningar från:
Arbetsgivare
3)
–1 737
–594
–2 331
–1 302
–652
–1 954
Anställda som omfattas av planen
350
–342
8
334
–325
9
Utbetalningar från planerna:
Utbetalda ersättningar
–1 294
1 292
–2
–1 806
1 806
Regleringar
–488
488
–10 759
10 755
–4
Övrigt
104
–104
135
–135
Utgående balans
85 535
–62 593
22 942
83 691
–60 480
23 211
1)
Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelsen uppgår till 16,8 (18,3) år.
2)
Exklusive påverkan av tillgångsbegränsningen om SEK
 
62 (55) miljoner 2023.
3)
Avgifter till planerna förväntas uppgå till SEK
 
2,3 miljarder under 2024.
Värdet av förmånsbestämda förpliktelser
Sverige
USA
Storbritannien
Övriga
Totalt
2023
Förmånsbestämda förpliktelser, utgående balans
50 043
5 073
10 595
19 824
85 535
varav helt eller delvis fonderade
50 043
4 560
10 595
16 702
81 900
varav ofonderade
513
3 122
3 635
2022
Förmånsbestämda förpliktelser, utgående balans
50 441
5 365
9 866
18 019
83 691
varav helt eller delvis fonderade
50 441
4 812
9 866
14 417
79 536
varav ofonderade
553
3 602
4 155
Not G1, forts.
Finansiell rapport 2023
71
Noter till koncernens finansiella rapporter
Not G1, forts.
Förvaltningstillgångar per tillgångsslag och land
1)
Stor-
Varav
Sverige
USA
britannien
Övriga
Totalt
onoterat
2)
2023
Kassa och likvida medel
271
181
681
133
1 266
22 %
Aktier
7 311
361
769
1 873
10 314
27 %
Räntebärande värdepapper
14 335
3 591
5 681
9 285
32 892
21 %
Fastigheter
5 461
544
6 005
100 %
Investeringsfonder
2 016
834
2 346
1 829
7 025
69 %
Försäkringsbrev som är en förvaltningstillgång
2 437
1 679
4 116
100 %
Övrigt
233
–152
496
398
975
38 %
Totalt
29 627
4 815
12 410
15 741
62 593
av vilka fastigheter utnyttjade av koncernen
av vilka värdepapper emitterade av koncernen
2022
Kassa och likvida medel
1 151
184
449
88
1 872
6 %
Aktier
6 803
419
1 113
2 791
11 126
50 %
Räntebärande värdepapper
14 114
3 646
5 818
8 539
32 117
28 %
Fastigheter
5 577
199
603
6 379
100 %
Investeringsfonder
917
789
2 417
578
4 701
74 %
Försäkringsbrev som är en förvaltningstillgång
1 872
1 717
3 589
100 %
Övrigt
–41
73
131
533
696
15 %
Totalt
28 521
5 111
11 999
14 849
60 480
av vilka fastigheter utnyttjade av koncernen
av vilka värdepapper emitterade av koncernen
1)
Tillgångsklassen presenteras baserat på investeringens underliggande exponering. Detta inkluderar direkt investering i värdepapper eller investering genom sammanslagna fonder som investerar i en tillgångsklass.
2)
Onoterat avser tillgångar klassificerade som verkligt värde nivå 2 och 3. Onoterade tillgångar består huvudsakligen av investeringar i poolade investeringsinstrument.
Aktuariella antaganden
Finansiella och demografiska aktuariella antaganden
2023
2022
Sverige
USA
Storbritannien
Sverige
USA
Storbritannien
Finansiella antaganden
Diskonteringsränta
2,1 %
5,0 %
4,8 %
2,0 %
5,4 %
4,9 %
Inflation
2,0 %
2,5 %
3,0 %
2,3 %
2,5 %
3,1 %
Löneökningsgrad
2,5 %
4,0 %
2,8 %
3,0 %
Demografiska antaganden
Förväntad livslängd efter 65 års ålder
23
23
23
23
22
23
Aktuariella antaganden revideras på kvartalsbasis. Se också not A1
”Väsentliga redovisningsprinciper” och not A2 ”Viktiga uppskattningar och
bedömningar för redovisningsändamål”.
Sverige
Den förmånsbestämda skulden har beräknats med användning av räntorna för
svenska statsskuldsobligationer. IAS 19 ”Ersättningar till anställda” föreskriver
att om det inte finns en djup marknad för högkvalitativa företagsobligationer,
så ska marknadsräntor för statsskuldsobligationer användas för beräkning av
pensionsskuld. Per den 31 december 2023 uppgick den använda diskonte-
ringsräntan i Sverige till 2,1 % (2,0 %). Om diskonteringsräntan hade baserats
på bostadsobligationer skulle diskonteringsräntan ha varit 3,5 % (3,9 %) per
den 31 december 2023. Om dessa diskonteringsräntor baserade på svenska
bostadsobligationer hade använts för beräkning av pensionsskulden per den
31 december 2023 så hade den förmånsbestämda skulden varit approximativt
SEK
 
12,1 (16,5) miljarder
 
lägre.
USA och Storbritannien
Den förmånsbestämda pensionsskulden har beräknats på basis av avkastning
från företagsobligationer av hög kvalitet, där ”hög kvalitet” har definierats som
kreditbetyg AA eller bättre.
Omvärderingar i Övrigt totalresultat relaterade till ersättningar
efter
avslutad anställning
2023
2022
Aktuariella vinster och förluster (+/–)
538
8 943
Effekt av begränsning i tillgångstaket
–87
127
Svensk särskild löneskatt
454
1 599
Totalt
905
10 669
Känslighetsanalys av väsentliga aktuariella antaganden, SEK miljarder
2023
Påverkan på den förmånsbestämda förplik-
Storbritan-
telsen av en förändring av antaganden
Sverige
USA
nien
Finansiella antaganden
Diskonteringsränta –0,5 %
5,2
0,3
0,8
Diskonteringsränta +0,5 %
–4,6
–0,2
–0,7
Inflation –0,5 %
–4,4
–0,1
Inflation +0,5 %
4,9
0,6
Löneökningsgrad –0,5 %
–1,4
Löneökningsgrad +0,5 %
1,5
Demografiska antaganden
Längd – 1 år
–2,1
–0,1
–0,3
Längd + 1 år
2,1
0,1
0,3
Finansiell rapport 2023
72
Noter till koncernens finansiella rapporter
G2
Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare
Ersättning till styrelsen
Ersättning till styrelsens ledamöter
Värde vid
Antal
Antal
tidpunkten för
utestående
Netto-
syntetiska
tilldelning av
tidigare
förändring
aktier/andel
syntetiska
tilldelade
av värdet av
Total
Total
Styrelse-
av styrelse-
aktier till-
syntetiska
syntetiska
Kommitté-
Totalt arvode
ersättning
ersättning
SEK
arvoden
arvodet
4)
delade 2023
4)
aktier
aktier
1)
arvoden
i kontanter
2)
2023
2022
A
B
C
(A+B+C)
Styrelseledamot
Jan Carlson
4 500 000
34 041
–837 475
420 000
4 920 000
4 082 525
–218 839
Jacob Wallenberg
1 140 000
34 041
–837 475
185 000
1 325 000
487 525
–493 839
Börje Ekholm
Carolina Dybeck Happe
1 140 000
10 003
–166 650
–166 650
609 182
Christy Wyatt
1 140 000
185 000
1 325 000
1 325 000
Eric A. Elzvik
1 140 000
11 345
–279 111
495 000
1 635 000
1 355 889
983 791
Helena Stjernholm
1 140 000
22 693
–558 274
185 000
1 325 000
766 726
97 535
Jon Fredrik Baksaas
1 140 000
25 391
–619 545
495 000
1 635 000
1 015 455
–214 424
Jonas Synnergren
1 140 000
470 000
1 610 000
1 610 000
Kristin S. Rinne
1 140 000
16 913
–458 693
370 000
1 510 000
1 051 307
305 308
Kurt Jofs
5)
11 427
–239 336
–239 336
1 275 090
Nora Denzel
5)
11 345
–279 111
–279 111
688 791
Ronnie Leten
5)
63 985
–1 784 460
–1 784 460
2 258 226
Arbetstagarledamöter
Kjell-Åke Soting
54 750
22 200
76 950
76 950
58 500
Annika Salomonsson
6)
54 750
14 400
69 150
69 150
28 500
Ulf Rosberg
7)
54 750
9 000
63 750
63 750
43 500
Loredana Roslund (suppleant)
54 750
54 750
54 750
43 500
Frans Frejdestedt (suppleant)
8)
29 250
29 250
29 250
Stefan Wänstedt (suppleant)
8)
29 250
29 250
29 250
Torbjörn Nyman
9)
25 500
11 700
37 200
37 200
66 000
Anders Ripa
10)
23 250
6 900
30 150
30 150
55 500
Totalt
13 946 250
241 184
–6 060 130
2 869 200
15 675 450
9 615 320
3)
5 586 321
1)
Skillnaden mellan värdet vid tidpunkten för betalning och värdet 31 december 2022 för syntetiska aktier tilldelade 2018 (för vilka betalning erlades 2023). Skillnaden mellan värdet den 31 december 2023 och
värdet den 31 december 2022 för de syntetiska aktier som tilldelades 2019, 2020, 2021 och 2022. Beräknad till aktiekursen SEK
 
63,11. Värdet för syntetiska aktier som tilldelades 2019, 2020, 2021 och 2022
innefattar (såsom tillämpligt) SEK
 
1,50, SEK
 
2,00, SEK 2,50 och SEK 2,70 per aktie i kompensation för utdelningar, enligt beslut vid
 
årsstämmorna 2020, 2021, 2022 och 2023 och värdet för syntetiska aktier som
tilldelades 2018 innefattar utdelningskompensation för utdelningar enligt beslut på årsstämmorna 2019, 2020, 2021
 
och 2022.
2)
Kommittéarvode och kontant del av styrelsearvode.
3)
Exklusive sociala avgifter om SEK
 
2 077 206.
4)
Ingen av styrelseledamöterna deltog i det syntetiska aktieprogrammet under 2023.
5)
Lämnade styrelsen i samband med årsstämman 29 mars 2023.
6)
Utsågs till arbetstagarrepresentant i styrelsen 31 juli 2023 (tidigare suppleant till arbetstagarrepresentant i styrelsen).
7)
Utsågs till arbetstagarrepresentant i styrelsen 4 juli 2023 (tidigare suppleant till arbetstagarrepresentant i styrelsen).
8)
Utsågs till suppleant till arbetstagarrepresentant i styrelsen 1 september 2023.
9)
Avgick som arbetstagarrepresentant i styrelsen 31 juli 2023.
10)
Avgick som arbetstagarrepresentant i styrelsen 4 juli 2023.
Kommentarer till tabellen
– Styrelsens ordförande var berättigad till ett styrelsearvode om
SEK
 
4 500 000.
– Övriga styrelseledamöter valda av årsstämman var berättigade till ett
arvode om SEK
 
1 140 000 vardera.
– Ordföranden i Kommittén för Audit and Compliance var berättigad
till ett arvode om SEK
 
495 000 och övriga icke anställda ledamöter i
Kommittén för Audit and Compliance SEK
 
285 000 vardera. Ordförandena
i Finanskommittén, Kompensationskommittén och Kommittén för Business
Enterprise and Technology var berättigade till ett arvode om SEK
 
210 000
vardera och övriga icke anställda ledamöter i dessa kommittéer var berät-
tigade till ett arvode om SEK
 
185 000 vardera.
– Icke anställda styrelseledamöter har inte erhållit något annat arvode än
arvodet och syntetiska aktier enligt ovan. Ingen av styrelseledamöterna har
ingått ett tjänstekontrakt med Moderbolaget eller något av dess dotterbolag
som ger rätt till förmåner vid avgång.
– Styrelseledamöter och suppleanter som är Ericssonanställda har inte erhållit
något arvode eller förmåner utöver dem som är förenade med anställningen
och ett arvode av SEK
 
2 250 till var och en av arbetstagarrepresentanterna
och deras suppleanter för varje styrelsemöte och SEK 1 800 för varje
kommittémöte som de har deltagit vid.
– Årsstämman 2023 beslutade att icke anställda styrelseledamöter kan välja
att erhålla styrelsearvodet (dock inte arvodet för kommittéarbete) enligt
följande: i) 25 % av styrelsearvodet som kontant ersättning och 75 % i form
av syntetiska aktier, ii) 50 % som kontant ersättning och 50 % i form av
syntetiska aktier, eller iii) 75 % som kontant ersättning och 25 % i
 
form av
syntetiska aktier. Styrelseledamöter kan även välja att inte delta i
 
programmet
med syntetiska aktier, och i stället få 100 % av styrelsearvodet som kontant
ersättning. Kommittéarvoden utbetalas alltid i form av kontant ersättning.
Om styrelsen hade valt syntetiska aktier så hade antalet tilldelade syntetiska
aktier baseras på ett volymvägt genomsnitt av börskursen för Ericssons B-aktie
på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följer närmast efter
offentliggörandet av Ericssons kvartalsrapport för det första kvartalet 2023:
SEK
 
55,34. Antalet syntetiska aktier hade då avrundas nedåt till närmaste heltal.
De syntetiska aktierna intjänas under styrelseledamotens mandattid.
Rätten att erhålla betalning för de tilldelade syntetiska aktierna infaller efter
publiceringen av Ericssons bokslutskommuniké under det femte året efter
Finansiell rapport 2023
73
Noter till koncernens finansiella rapporter
Not G2, forts.
årsstämmans beslut om införande av programmet med syntetiska aktier,
det vill säga år 2028. Beloppet som utbetalas baseras på den volymvägda
genomsnittskursen för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem
handelsdagar som följer närmast efter publiceringen av bokslutskommunikén.
Syntetiska aktier tilldelades styrelseledamöter för första gången 2008 och
har därefter tilldelats årligen på motsvarande villkor. Betalning baserad på
syntetiska aktier som tilldelats 2018 skedde 2023. Beloppen som utbetalades
2023 under de syntetiska aktieprogrammen fastställdes med stöd av det
volymvägda genomsnittet av börskursen för Ericssons B-aktie på Nasdaq
Stockholm under de fem handelsdagar som följde närmast efter offentlig-
görandet av Ericssons bokslutskommuniké avseende 2022: SEK
 
59,91 och
uppgick till sammanlagt SEK
 
6 350 763, exklusive sociala avgifter. Dessa
utbetalningar utgör inte någon kostnad för Ericsson 2023. Ericssons kostnader
för syntetiska aktier har redovisats årligen och nettoförändringen av värdet
för de syntetiska aktier för vilka utbetalning skedde 2023 framgår av tabellen
”Ersättning till styrelsens ledamöter”.
Värdet av samtliga utestående syntetiska aktier varierar i enlighet med
marknadsvärdet för Ericssons B-aktie och kan skilja sig från år till år i
jämförelse med det ursprungliga värdet vid respektive tilldelningsdatum.
Värdeförändringen avseende alla utestående syntetiska aktier fastställs
varje år och påverkar de totala redovisade kostnaderna för respektive år. Den
31
 
december 2023 fanns det totalt 241 184 utestående syntetiska aktier inom
programmen och den totala redovisade skulden uppgick till SEK
 
16 690 551.
Ersättningar till koncernledningen
Bolagets kostnader för ersättning till koncernledningen redovisas i resultat-
räkningen över koncernens totalresultat för räkenskapsåret. Dessa kostnader
redovisas nedan under Kostnader för ersättningar.
Kostnader som under ett räkenskapsår redovisats i resultaträkningen är
inte till fullo betalda av Bolaget vid slutet av räkenskapsåret. Sådana obetalda
skulder som Bolaget har i förhållande till koncernledningen vid utgången av
räkenskapsåret redovisas under posten utestående medel.
Kostnader för ersättningar
Den totala ersättningen till vd och koncernchef samt övriga medlemmar i
koncernens ledningsgrupp innefattar fast lön, kort- och
långsiktig rörlig ersättning, pension och andra förmåner. Dessa ersättnings-
komponenter bygger på de riktlinjer för ersättningar till ledande befattnings-
havare som godkändes vid årsstämmorna 2020 respektive 2023.
Kostnader för ersättningar till vd och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen
Övriga
Övriga
medlemmar i
medlemmar i
Övriga
Vd och
Vd och
Vd och
koncern-
koncern-
medlemmar i
koncernchef
koncernchef
koncernchef
ledningen
ledningen
koncern-
SEK
2023
2022
2021
2023
3)
2022
3)
ledningen 2021
Totalt 2023
Totalt 2022
Totalt 2021
Lön
1)
19 520 568
19 154 852
18 208 859
135 208 734
132 945 295
110 043 431
154 729 302
152 100 147
128 252 290
Avgångsvederlag
25 503 967
25 503 967
Avsättning för årlig
rörlig ersättning
intjänad under året
48 399 226
90 908 181
52 507 185
48 399 226
90 908 181
52 507 185
Avsättning för
långsiktig rörlig ersättning
31 708 587
41 125 015
43 701 650
30 547 582
43 688 149
48 260 833
62 256 169
84 813 164
91 962 483
Pensionskostnader
2)
10 151 804
9 856 121
9 569 049
24 607 643
42 248 588
40 886 802
34 759 447
52 104 709
50 455 851
Övriga förmåner
828 287
135 743
555 688
19 575 733
20 167 043
11 199 631
20 404 020
20 302 786
11 755 319
Sociala avgifter
och skatter
19 546 145
22 079 378
22 633 474
45 222 286
60 745 133
57 469 705
64 768 431
82 824 511
80 103 179
Totalt
81 755 391
92 351 109
94 668 720
303 561 204
416 206 356
320 367 587
385 316 595
508 557 465
415 036 307
1)
2)
3)
Inkluderar ersättning för ej uttagen semester.
Inkluderar kontant utbetalning till vd och koncernchef istället för premiebetalning på ett sätt som är kostnadsneutralt för Ericsson.
Inkluderar inte kontant ersättning som betalats till Rory Read på 32,76 MUSD under 2022 och 10,64 MSUD under 2023. Det totala beloppet rapporterades separat som ”Avvikelser från antagna ersättningsriktlin-
jer för ledande befattningshavare” i Ersättningsrapporten för 2022. Beloppen avser inlösen av befintliga långsiktiga aktiebaserade rörliga incitamentsprogram avseende s.k. restricted och performance stock units
(RSU respektive PSU) i Vonage.
Kommentarer till tabellen
– Fredrik Jejdling utsågs till vice verkställande direktör av styrelsen från
7
 
november 2017. Han ersatte inte vd och koncernchef som vice vd och
koncernchef under 2023. Information om Fredrik Jejdling finns i gruppen
”Övriga medlemmar i koncernledningen”. Information om Fredrik Jejdlings
ersättning under 2023 finns i Ersättningsrapporten för 2023.
– Gruppen ”Övriga medlemmar i koncernledningen 2023” består av följande
personer: MajBritt Arfert, Scott Dresser, Erik Ekudden, Moti Gyamlani, Niklas
Heuveldop, Chris Houghton, Fredrik Jejdling, Stella Medlicott, Carl Mellander,
Nunzio Mirtillo, Per
 
Narvingar, Fadi
 
Pharaon, Rory Read och Åsa Tamsons.
Vidare, Jenny Lindqvist blev medlem av koncernledningen den 1 februari 2023
och George Mulhern lämnade koncernledningen från och med den 1 november
2023.
– Gruppen ”Övriga medlemmar av koncernledningen 2022” består av följande
personer: MajBritt Arfert, Scott Dresser, Erik Ekudden, Niklas Heuveldop,
Chris Houghton, Fredrik Jejdling, George Mulhern, Moti Gyamlani, Per
Narvingar, Stella Medlicott, Carl Mellander, Nunzio Mirtillo, Fadi Pharaon,
Rory Read och Åsa Tamson. Vidare, Xavier Dedullen lämnade koncern-
ledningen den 21 mars, 2022,
Jan Karlsson, Peter Laurin och Arun Bansal
lämnade koncernledningen den 1 juni 2022.
– Gruppen ”Övriga medlemmar av koncernledningen 2021” består av följande
personer: MajBritt Arfert, Arun Bansal, Xavier Dedullen, Erik Ekudden,
Niklas Heuveldop, Chris Houghton, Fredrik Jejdling, Jan Karlsson, Peter
Laurin, Stella Medlicott, Carl Mellander, Nunzio Mirtillo, Fadi Pharaon och
Åsa
 
Tamsons.
– Den lön som anges i tabellen för vd och koncernchef samt övriga medlem-
mar i koncernledningen innefattar semesterlön som betalats ut under 2023
samt andra kontraktsenliga ersättningskostnader under 2023.
– ”Avsättning för långsiktig rörlig ersättning” refererar till ersättningskostnader
för helåret 2023 för alla utestående aktiebaserade program.
Utestående saldon
Bolaget har redovisat följande skulder relaterade till obetalda ersättningar i
balansräkningen:
– Ericssons åtaganden för förmånsbestämda pensioner per 31 december
2023 för övriga medlemmar i koncernledningen under IAS 19 uppgick till
2023: SEK 35,4 miljoner, 2022: SEK 37,6 miljoner varav 2023: SEK 28,3
miljoner, 2022: SEK 30,0 miljoner refererar till ITP och förtidspension samt
återstående 2023 SEK 7,1 miljoner, 2022 SEK 7,7 miljoner till invaliditets-
och efterlevandepensioner. Vd och koncernchef har inte en svensk förmåns-
bestämd pension och därför har Ericsson inget åtagande.
– För personer som tidigare varit vd och koncernchef har Bolaget gjort
avsättningar för förmånsbestämda pensioner i enlighet med deras aktiva
anställningar inom Bolaget.
Finansiell rapport 2023
74
Noter till koncernens finansiella rapporter
G3
Aktierelaterade ersättningar
Redovisningsprinciper för långsiktiga rörliga ersättningsplaner
I not A1, ”Väsentliga redovisningsprinciper”, beskrivs de övergripande redo-
visningsprinciper som gäller för aktierelaterade ersättningar inom koncernen.
I
 
sammanfattning:
Aktiebaserade program, ersättningskostnaden redovisas under intjänan-
deperioden över tre år baserat på verkligt värde för Ericssonaktien vid
tilldelningstidpunkten.
Kontantbaserade aktieplaner, redovisningen är densamma som för övriga
upplupna kostnader och avsättningar. Innan utbetalning, kostnadsförs
upplupna kostnader och avsättningar i varje given period baserat på den
nuvarande periodens bästa estimat av den totala kostnaden. Finns några
skillnader i total utbetalning jämfört med summan av upplupna kostnader
och avsättningar kostnadsförs dessa i resultaträkningen i perioden för
utbetalning.
Långsiktig rörlig ersättning
Alla långsiktiga rörliga ersättningar har utformats för att utgöra en del av ett
välbalanserat totalt ersättningspaket och löper vanligtvis över minst tre år
(intjänandeperiod). Eftersom dessa ersättningsprogram är rörliga kan utfallet
inte förutsägas när programmen introduceras, utan ersättningar beror på
långsiktigt personligt engagemang, koncernens resultat och aktiekursens
utveckling.
För att förstärka en stark koppling mellan aktieägare och högre chefer
kommer LTV 2023 för högre chefer att tilldelas, intjänas och betalas ut i form
av B-aktier i Ericsson. Fram till och med 2022 har tilldelning och intjänande av
långsiktig rörlig ersättning för högre chefer skett i form av syntetiska aktier i en
s.k. Executive Performance Plan (EPP), där utfallet betalats ut kontant. Från
2023, med denna åtgärd, har programmet för långsiktig rörlig ersättning (LTV)
för koncernledningen och för högre chefer slagits samman till en plan.
Alla program är aktiebaserade per definition enligt IFRS 2 ”Aktiebaserade
ersättningar”, antingen aktie- eller kontantreglerade. Aktiebaserade utbetal-
ningsprogram av större betydelse beskrivs nedan.
Aktiebaserade program
Långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen
Programmen för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen och högre
chefer, som godkänts av aktieägarna har utformats för att ge långsiktiga
incitament till koncernledningen och högre chefer för att förbättra koncernens
resultat så att långsiktigt värde skapas.
Tilldelning enligt LTV (prestationsaktierätter) innebär att deltagarna, under
förutsättning att vissa prestationsvillkor uppfylls, vederlagsfritt tilldelas ett
antal aktier efter en intjänandeperiod på tre år. Tilldelning av aktier enligt
prestationsaktierätterna förutsätter att prestationsvillkoren har
 
uppnåtts.
Prestationsvillkoren är utformade specifikt för varje års program, när program-
met införs.
Vilken del, om någon, av prestationsaktierätterna för LTV som kommer att
falla ut bestäms vid slutet av den relevanta prestationsperioden baserat på
måluppfyllnad av de förutbestämda prestationsvillkoren för respektive års LTV
Prestationsvillkor för LTV och EPP
Möjligt utfall
Målupp-
Programår
Mål
Villkor
Vikt
Prestationsperiod
(linjär fördelning)
Resultat
fyllnadsnivå
2023
Koncernens rörelse-
Intervall (SEK miljarder):
45
 
%
1 jan 2023–31 dec 2023
0
 
%–200
 
%
SEK 21,4
0
 
%
resultat (EBITA) 2023
26,4 – 40,4
miljarder
2)
2023
Absolut TSR
Intervall: 6
 
%–14
 
%
25
 
%
1 jan 2023–31 dec 2025
0
 
%–200
 
%
2023
Relativ TSR
Ericssons rangordning: 6–2
20
 
%
1 jan 2023–31 dec 2025
0
 
%–200
 
%
1)
2023
Koncernens miljö-
121,9 kton
mässiga och sociala
CO
2
e-utsläpp (kton): 142–121
1,66
 
%
1 jan 2023–31 dec 2023
0
 
%–200
 
%
CO
193,72
 
%
faktorer, samt bolags-
CO
2
e-utsläpp (kton): 132–113
1,66
 
%
1 jan 2024–31 dec 2024
0
 
%–200
 
%
styrning (“ESG”)
CO
2
e-utsläpp (kton): 122–104
1,68
 
%
1 jan 2025–31 dec 2025
0
 
%–200
 
%
Öka andelen kvinnliga ledare
5
 
%
1 jan 2023–31 dec 2025
0
 
%–200
 
%
i Ericssonkoncernen: Intervall
23
 
%–25
 
%
2023 totalt
100
 
%
0
 
%–200
 
%
2022
Koncernens rörelse-
Intervall (SEK miljarder):
45
 
%
1 jan 2022–31 dec 2022
0
 
%–200
 
%
SEK 32,2
162,76
 
%
resultat (EBIT) 2022
24,1–34,1
miljarder
2)
2022
Absolut TSR
Intervall: 6
 
%–14
 
%
25
 
%
1 jan 2022–31 dec 2024
0
 
%–200
 
%
2022
Relativ TSR
Ericssons rangordning: 6–2
20
 
%
1 jan 2022–31 dec 2024
0
 
%–200
 
%
1)
2022
Koncernens miljö-
CO
2
e-utsläpp (kton): 265–200
5
 
%
1 jan 2022–31 dec 2024
0
 
%–200
 
%
mässiga och sociala
Öka andelen kvinnliga ledare
5
 
%
1 jan 2022–31 dec 2024
0
 
%–200
 
%
faktorer, samt bolags-
i Ericssonkoncernen: Intervall
styrning (“ESG”)
22
 
%–24
 
%
2022 totalt
100
 
%
0
 
%–200
 
%
2021
Koncernens rörelse-
Intervall (SEK miljarder):
50
 
%
1 jan 2021–31 dec 2021
0
 
%–200
 
%
SEK 27,4
200
 
%
resultat (EBIT) 2021
15,0–24,0
miljarder
2)
2021
Absolut TSR
Intervall: 6
 
%–14
 
%
30
 
%
1 jan 2021–31 dec 2023
0
 
%–200
 
%
-16,17
 
%
0,00
 
%
2021
Relativ TSR
Ericssons rangordning: 6–2
20
 
%
1 jan 2021–31 dec 2023
0
 
%–200
 
%
1)
12 av 11
0,00
 
%
2021 totalt
100
 
%
0
 
%–200
 
%
100,00
 
%
2020
Koncernens rörelse-
Intervall (SEK miljarder):
50
 
%
1 jan 2020–31 dec 2020
0
 
%–200
 
%
SEK 29,1
200
 
%
resultat (EBIT) 2020
19,1–27,9
miljarder
3)
2020
Absolut TSR
Intervall: 6
 
%–14
 
%
30
 
%
1 jan 2020–31 dec 2022
0
 
%–200
 
%
-6,65
 
%
0,00
 
%
2020
Relativ TSR
Ericssons rangordning: 6–2
20
 
%
1 jan 2020–31 dec 2022
0
 
%–200
 
%
1)
12 av 11
0,00
 
%
2020 totalt
100
 
%
0
 
%–200
 
%
100,00
 
%
1)
Den del av prestationsaktierätterna som tilldelas en deltagare baserat på det relativa TSR prestationsvillkoret förutsätter att de relaterade prestationsvillkoren uppfylls under prestationsperioden i förhållande till
referensgruppen bestående av 11 bolag för 2023, 2022, 2021 och 2020. Intjänande avseende prestationsaktierätterna relaterade till detta villkor varierar beroende på koncernens TSR placering i förhållande till
övriga bolag i referensgruppen vid slutet av prestationsperioden.
2)
Exklusive omstruktureringskostnader och andra poster som inte ingår i prestationsvillkoret.
3)
Exklusive omstruktureringskostnader.
4)
Exklusive böter och liknande relaterat till utredningen av United States Department of Justice (DOJ) / U.S. Securities and Exchange Commission (SEC), inklusive betalningar nödvändiga under DOJ Plea
Agreement som meddelades av Bolaget den 2 mars 2023.
Finansiell rapport 2023
75
Noter till koncernens finansiella rapporter
program (prestationsperioden). Prestationsvillkor för pågående LTV och EPP
program sammanfattas i tabellen ovan, tillsammans med resultat och målupp-
fyllnadsnivå i de fall där prestationsperioden avslutats. Generellt krävs att den
anställda bibehåller sin anställning under tre år från tilldelningstidpunkten för
att vara berättigad att erhålla prestationsaktierätterna.
Förutsatt att prestationsvillkoren har uppfyllts och att deltagaren fortsatt
vara anställd (om
 
inga speciella omständigheter föreligger) under intjänan-
deperioden, ska tilldelning av aktier ske så snart det är praktiskt möjligt efter
utgången av intjänandeperioden.
Vid bedömning av slutlig målluppfyllnadsnivå avseende prestationsaktie-
rätterna ska styrelsen pröva om måluppfyllnadsnivån är rimlig med tanke på
koncernens finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden
och andra omständigheter. Styrelsen förbehåller sig rätten att reducera tilldel-
ningen till en lägre nivå som styrelsen bedömer lämplig.
I de fall deltagarna inte kan tilldelas aktier enligt tillämplig lag eller till rimlig
kostnad och med rimliga administrativa åtgärder, har styrelsen rätt att besluta
att deltagarna istället kan erbjudas kontant ersättning.
Alla större beslut beträffande utfallet av LTV fattas av Kompensations-
kommittén, med godkännande av styrelsen.
2023 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen
(LTV 2023)
LTV 2023 godkändes på årsstämman 2023 och innefattar samtliga medlem-
mar i koncernledningen och högre chefer, sammanlagt 176 personer under
2023, inklusive vd
 
och koncernchef.
Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 18 maj 2023.
Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till vd och
koncernchef var 190 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varie-
rade värdet mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive årliga grundlön
vid tidpunkten för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna
det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som
det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på
Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter
offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2022.
Efter att ha utvärderat de pågående programmen för långsiktig rörlig
ersättning och tagit hänsyn till återkoppling från investerare föreslog
Kompensationskommittén och styrelsen till årsstämman 2023 ett program
för långsiktig rörlig ersättning 2023 liknande programmet för långsiktig rörlig
ersättning 2022 med justering av prestationsvillkoret gällande miljö, sociala
förhållanden och bolagsstyrning (”ESG”) där målet avseende reduktion av
utsläpp av koldioxidekvivalenter (”CO
2
e”) i Ericsson-koncernens egna aktivi-
teter ändras från ett mål till tre årsvisa mål. Syftet är att ytterligare förstärka
Ericssons engagemang kring långsiktig hållbarhet och ansvarsfulla affärs-
metoder. Således infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelse-
resultat (EBITA), mätt över perioden 1 januari 2023 till 31
 
december 2023 som
prestationsvillkor för LTV 2023 som komplement till de vanliga treåriga målen
om totalavkastning till aktieägarna (Total Shareholder Return, TSR), som även
användes för LTV 2022, LTV 2021 och LTV 2020, dock med andra viktningar.
Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ
TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2023 till
31
 
december 2025 (prestationsperioden). De kriterier som är relaterade
till ESG är uppdelade i två underkomponenter för att minska utsläppen av
koldioxidekvivalenter (”CO
2
e”) i Ericsson-koncernens egna aktiviteter samt att
öka andelen kvinnliga ledare i Ericsson-koncernen. ESG-prestationsvillkoren
mäts över perioden 1 januari 2023 till 31 december 2025 (prestationsperio-
den), där målet om att minska utsläppen av koldioxidekvivalenter (”CO
2
e”)
från Ericsson-koncernens egna aktiviteter delas upp i 3 årsvisa mål.
Kompensationskommittén och styrelsen föreslår till årsstämman 2024
att ett program för långsiktig rörlig ersättning för 2024 antas med liknande
struktur och prestationsvillkor som programmet för långsiktig rörlig ersättning
för 2023.
En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2023 samt detaljer hur pre-
stationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2023
under punkt 16.
Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret
för koncernens rörelseresultat (EBITA) 2023 var 0
 
% för den del av
Prestationsaktierätter som tilldelas baserat på utfallet av koncernens rörelse-
resultat (EBITA) 2023. Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för ESG-
prestationsvillkoret 2023 , mätt över perioden 1 januari 2023 till 31 december
2023 (prestationsperioden), där minskade utsläpp av koldioxidekvivalenter
(”CO
2
e”) i Ericsson-koncernens egna aktiviteter, till 193,72
 
% för den del av
Prestationsaktierätter som tilldelas baserat på koncernens ESG-utfall 2023.
2022 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen
(LTV 2022)
LTV 2022 godkändes på årsstämman 2022 och omfattar samtliga medlem-
mar i koncernledningen, totalt 15 medlemmar i koncernledningen under 2022,
inklusive vd och koncernchef.
Deltagarna tilldelades Prestationsaktierätter 18 maj 2022. Värdet på de
underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till vd och koncernchef var
190 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varierade värdet mellan
30 % och 70 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkten för
tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som
prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade
genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm
under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet
av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2021.
Efter att ha utvärderat de pågående programmen för långsiktig rörlig
ersättning och tagit hänsyn till återkoppling från investerare föreslog
Kompensationskommittén och styrelsen till årsstämman 2022 ett program för
långsiktig rörlig ersättning 2022 för koncernledningen liknande programmet
för långsiktig rörlig ersättning 2021 med tillägget av ett prestationsvillkor
gällande miljö, sociala förhållanden och bolagsstyrning (”ESG”) för koncernen.
Syftet är att ytterligare förstärka Ericssons engagemang kring långsiktig håll-
barhet och ansvarsfulla affärsmetoder. Således infördes återigen ett ettårigt
mål för koncernens rörelseresultat (EBIT), mätt över perioden 1 januari 2022
till 31
 
december 2022 som prestationsvillkor för LTV 2022 som komplement
till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (Total
Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2021, LTV 2020 och
LTV 2019, dock med andra viktningar.
Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ
TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2022 till
31
 
december 2024 (prestationsperioden). De kriterier som är relaterade till
ESG är uppdelade i två underkomponenter för att minska utsläppen av koldi-
oxidekvivalenter (”CO
2
e”) i Ericsson-koncernens egna aktiviteter samt att öka
andelen kvinnliga ledare i Ericsson-koncernen. ESG-prestationsvillkoren mäts
över perioden 1 januari 2022 till 31 december 2024 (prestationsperioden).
Kompensationskommittén och styrelsen beslöt att föreslå till årsstämman
2023 att ett program för långsiktig rörlig ersättning för 2023 antas med
liknande struktur och prestationsvillkor som programmet för långsiktig rörlig
ersättning för 2022.
Prestationsvillkor för LTV 2022 samt detaljer om hur prestationsvillkoren
kommer att beräknas och mätas finns i protokollet från årsstämman 2022
under punkt 16.
Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret för kon-
cernens rörelseresultat 2022 var 162,76 % för den del av Prestationsaktierätter
som tilldelas baserat på utfallet av koncernens rörelseresultat (EBIT) 2022.
2021 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen
(LTV 2021)
LTV 2021 godkändes på årsstämman 2021 och omfattar samtliga medlem-
mar i koncernledningen, totalt 15 medlemmar i koncernledningen under 2021,
inklusive vd och koncernchef.
Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 3 maj 2021.
Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till vd och
koncernchef var 190 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varie-
rade värdet mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive årliga grundlön
vid tidpunkten för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna
det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som
det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på
Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter
offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2020.
Baserat på utvärdering av tidigare planer för långsiktig rörlig ersättning till
koncernledningen, beslutade styrelsen att använda samma prestationsvillkor
för LTV 2021 som för LTV 2020, LTV 2019 och LTV 2018. Detta för att skapa
stabilitet och kontinuitet för att stödja uppfyllande av koncernens 2022 mål.
Således infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat
(EBIT), mätt över perioden 1 januari 2021 till 31 december 2021 i LTV 2021
Not G3, forts.
Finansiell rapport 2023
76
Noter till koncernens finansiella rapporter
som komplement till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktie-
ägarna (Total Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2020,
LTV 2019 och LTV 2018.
Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ
TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2021 till
31
 
december 2023 (prestationsperioden).
En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2021 samt detaljer hur pre-
stationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2021
under punkt 16.
Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret för kon-
cernens rörelseresultat 2021 var 200 % för den del av Prestationsaktierätter
som tilldelas baserat på utfallet av koncernens rörelseresultat (EBIT) 2021.
Styrelsen har fastställt utfallet av kriterierna absolut och relativ TSR till
0,00
 
% och 0,00 %. Detta är baserat på utfallet på -16,17 % för absolut TSR
respektive ranking 12 för relativ TSR. Detta resulterar i ett totalt utfall på
100,00 % för LTV 2021, vilket illustreras i tabellen Prestationsvillkor för LTV
och
 
EPP på sidan 75.
2020 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen
(LTV 2020)
LTV 2020 godkändes på årsstämman 2020 och omfattar samtliga medlem-
mar i koncernledningen, totalt 15 medlemmar i koncernledningen under 2020,
inklusive vd och koncernchef.
Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 1 april 2020.
Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till vd och
koncernchef var 180 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varie-
rade värdet mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive årliga grundlön
vid tidpunkten för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna
det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som
det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på
Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter
offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2019.
Baserat på utvärdering av tidigare planer för långsiktig rörlig ersättning till
koncernledningen, beslutade styrelsen att använda samma prestationsvillkor
för LTV 2020 som för LTV 2019 och LTV 2018. Detta för att skapa stabilitet
och kontinuitet för att stödja uppfyllande av koncernens 2020 mål. Således
infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat (EBIT), mätt
över perioden 1 januari 2020 till 31 december 2020 i LTV 2020 som komple-
ment till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (Total
Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2019, LTV 2018 och
LTV
 
2017.
Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ
TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2020 till
31
 
december 2022 (prestationsperioden).
En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2020 samt detaljer hur pre-
stationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2020
under punkt 17.
Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret för kon-
cernens rörelseresultat 2020 var 200 % för den del av Prestationsaktierätter
som tilldelas baserat på utfallet av koncernens rörelseresultat (EBIT) 2020.
Styrelsen har fastställt utfallet av kriterierna absolut och relativ TSR till
0,00
 
% och 0,00 %. Detta är baserat på utfallet på -6,65 % för absolut TSR
respektive ranking 12 för relativ TSR. Detta resulterar i ett totalt utfall på
100,00 % för LTV 2020, vilket illustreras i tabellen Prestationsvillkor för LTV
och EPP på sidan 75.
I enlighet med detta har styrelsen godkänt tilldelning för LTV 2020 (som
gick ut 2023). Planerat tilldelningsdatum är under första kvartalet 2024.
2019 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen
(LTV 2019)
LTV 2019 godkändes på årsstämman 2019 och omfattar totalt 14 medlemmar
i koncernledningen under 2019, inklusive vd och koncernchef, men exkluderat
Helena Norman som inte tilldelats LTV 2019 till följd av avslutad anställning,
och inte heller Stella Medlicott och Fadi Pharaon som utsågs till nya medlem-
mar i koncernledningen efter tilldelningsdatumet och därav kvarstått i EPP
för
 
hela 2019.
Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 18 maj 2019.
Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till vd
och koncernchef var 180 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare
varierade värdet mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive årliga
grundlön vid tidpunkten för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att
beräkna det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräk-
nades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons
B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde
omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för första
kvartalet 2019.
Baserat på utvärdering av tidigare planer för långsiktig rörlig ersättning till
koncernledningen, beslutade styrelsen att använda samma prestationsvillkor
för LTV 2019 som för LTV 2018. Detta för att skapa stabilitet och kontinuitet för
att stödja uppfyllande av koncernens 2020 mål. Således infördes återigen ett
ettårigt mål för koncernens rörelseresultat (EBIT), mätt över perioden 1
 
januari
2019 till 31 december 2019 i LTV 2019 som komplement till de vanliga
treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (Total Shareholder Return,
TSR), som även användes för LTV 2018 och LTV
 
2017.
Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ
TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2019 till
31
 
december 2021 (prestationsperioden).
En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2019 samt detaljer hur pre-
stationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2019
under punkt 17.
Styrelsen fastställde måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret kon-
cernens rörelseresultat (EBIT) 2019 till 200 % för den del av de tilldelade
prestationsaktierätterna som är baserade på utfallet av koncernens rörelse-
resultat (EBIT) 2019 exklusive böter och liknande relaterat till utredningen
av United States Department of Justice (DOJ) / U.S. Securities and Exchange
Commission (SEC).
Styrelsen fastställde också måluppfyllnadsnivån för utvecklingen av de båda
prestationsvillkoren absolut och relativ TSR till 74,89 % och 19,39 % baserat
på en måluppfyllnadsnivå på 9,00 % för absolut TSR och placeringen 6,52
för relativ TSR. Detta resulterade en total måluppfyllnad på 126,35 % för LTV
2019, som illustreras i tabellen Prestationsvillkor för LTV och EPP på sidan 75.
I enlighet med detta har styrelsen godkänt tilldelning för LTV 2019 (som
gick ut 2022). Planerat tilldelningsdatum är under första kvartalet 2024.
Kontantbaserade ersättningsplaner
Resultatplaner för högre chefer (EPP)
Ingen ny resultatplan för högre chefer beslutades för 2023, eftersom kvalifi-
cerade chefer erbjöds tilldelning och intjäning av aktier enligt LTV 2023. De
resultatplaner för högre chefer (EPP) som är i kraft fortsätter att löpa under
prestationsperioden tills de faller ut.
Resultatplanen för högre chefer (EPP) är en kontantbaserad plan med
samma prestationsvillkor som respektive års program för långsiktig rörlig
ersättning för koncernledningen.
Högre chefer, exkluderat medlemmar i koncernledningen, väljs årligen som
deltagare till EPP genom en nomineringsprocess som identifierar personer
efter resultat, potential, kritiska kunskaper och affärskritiska roller.
Det finns två ersättningsnivåer, hög och medel, som representerar en
procent av deltagarens årliga grundlön, som beslutas separat av styrelsen
inför varje ny plan innan den lanseras. Deltagare tilldelas ett potentiellt
belopp, som konverteras till ett antal syntetiska aktier baserat på samma
marknadspris som för Ericssons B-aktie som använts för LTV för det aktuella
året. Intjänandeperioden på tre år är densamma som för LTV. För intjänande-
nivån gäller samma prestationsvillkor över samma prestationsperiod som är
definierad för respektive år, och kräver i allmänhet att deltagaren bibehåller
sin
 
anställning under intjänandeperioden.
I slutet av intjänandeperioden konverteras de tilldelade syntetiska aktierna
till ett kontantbelopp, baserat på marknadspriset för Ericssons B-aktie på
Nasdaq Stockholm på intjänandeperiodens slutdatum, och detta
 
slutgiltiga
belopp betalas ut kontant till deltagaren som bruttobelopp före skatt.
Resultatplan för högre chefer 2022 (EPP 2022)
165 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2022. Ersättningsnivån
medel är 15 % och hög är 25 % för alla länder förutom USA/Kanada.
Ersättningsnivåerna medel och hög är 35 % respektive 45 % i USA/Kanada.
Not G3, forts.
Finansiell rapport 2023
77
Noter till koncernens finansiella rapporter
Not G3, forts.
Resultatplan för högre chefer 2021 (EPP 2021)
159 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2021. Ersättningsnivå medel
är 15 % och hög är 25 % för alla länder utom USA. Ersättningsnivå medel och
hög är 25 % respektive 35 % i USA.
Resultatplan för högre chefer 2020 (EPP 2020)
155 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2020. Ersättningsnivå medel
är 15 % och hög är 25 % för alla länder utom USA. Ersättningsnivå medel och
hög är 25 % respektive 35 % i USA.
Resultatplan för högre chefer 2019 (EPP 2019)
161 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2019. Ersättningsnivå medel
är 15 % och hög 22,5 %. Utfallet av EPP 2019 betalades ut under 2022 efter
att programmet löpt ut och formellt är avslutat.
Planer för nyckelpersoner (KC-planer)
KC planen är en kontantbaserad plan för att behålla nyckelpersoner.
Medarbetare, exklusive högre chefer och medlemmar i koncernledningen, väljs
årligen som deltagare till KC planen genom en nomineringsprocess som iden-
tifierar deltagare efter resultat, potential, kritiska kunskaper och affärskritiska
roller. Deltagare erhåller en potentiell tilldelning baserad på en procentandel
av deltagarens årliga grundlön, som konverteras till ett antal syntetiska aktier
baserat på samma marknadspris för Ericssons B-aktie som använts för LTV
för
 
respektive år.
KC planen är utformad med syftet att behålla nyckelpersoner och således
finns inget prestationsvillkor kopplat till tilldelning. Det finns en generell
intjänandeperiod på tre år för att få full utbetalning, och deltagaren måste
bibehålla sin anställning under intjänandeperioden. Från och med KC planen
2019 är den totala intjänandeperioden tre år, dock sker utbetalning under hela
intjänandeperioden med stegvisa betalningar enligt följande schema:
25 % av ersättningen betalas ut i slutet av första året,
25 % av ersättningen betalas ut i slutet av andra året och
återstående 50 % av ersättningen betalas ut i slutet av tredje året.
Redovisningsmässigt ses de tre stegvisa betalningarna som tre separata
delplaner. Delplanerna redovisas som separata ersättningar och periodiseras
parallellt med samma tilldelningstidpunkt, men med olika slutdatum för intjä-
nandeperioden. Effekten av stegvisa betalningar är en högre kostnad i början
av planen. Redovisningsprincipen är refererad till som stegvis utbetalning.
Värdet på varje syntetisk aktie drivs av
 
den absoluta kursutvecklingen för
Ericssons B-aktie under intjänandeperioden. I slutet av intjänandeperioden
konverteras de tilldelade syntetiska aktierna till ett kontantbelopp, baserat på
marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm på intjänande-
periodens slutdatum, och detta slutgiltiga belopp betalas ut kontant till delta-
garen som bruttobelopp före skatt.
Planer för nyckelpersoner 2023 (KC-plan 2023)
10
 
154 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2023. Den har
ersättningsnivåer i flera steg mellan 10 %–50 % av deltagarnas årliga grund-
lön. Den totala intjänandeperioden är tre år. Dock sker utbetalning under hela
intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för
nyckelpersoner (KC-planer).
Dessutom har Vonage en plan för att behålla nyckelpersoner med 87 delta-
gare som löper på två år, utan prestationskriterier, med utbetalning 50 %/50 %
på varje årsdag.
Planer för nyckelpersoner 2022 (KC-plan 2022)
7 704 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2022. Den har
ersättningsnivåer i flera steg mellan 10 %–40 % av deltagarnas årliga grund-
lön. Den totala intjänandeperioden är tre år. Dock sker utbetalning under hela
intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för
nyckelpersoner (KC-planer).
Cradlepoints konverteringsplan för nyckelpersoner 2022
(KC-konverteringsplan 2022)
KC-konverteringsplanen är en kontantbaserad plan för att behålla nyckel-
personer med 95 deltagare. Planen har en stängd deltagargrupp, och det
kommer inte att bli några nya deltagare. Det finns en tvåårig intjänandeperiod,
utan prestationskriterier (februari 2022 – februari 2024) för full utdelning.
Utbetalningen fördelas över tvåårsperioden: 50 % betalades ut i mars 2023:
USD 4,8 miljoner. 50 % av utbetalningen sker i mars 2024. Värdet för varje
utbetalning baseras på kursen för Ericssons B-aktier på intjänandeperiodens
slutdatum.
Planer för nyckelpersoner 2021 (KC-plan 2021)
7 246 medarbetare valdes ut som deltagare till KC planen 2021. Det
 
finns
tre ersättningsnivåer: 10 %, 25 % och 30 % av deltagarnas årliga grundlön.
Den totala intjänandeperioden är tre år. Dock sker utbetalning under hela
intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för
nyckelpersoner (KC-planer).
Planer för nyckelpersoner 2020 (KC-plan 2020)
7 007 medarbetare valdes ut som deltagare till KC planen 2020. Det
 
finns
tre ersättningsnivåer: 10 %, 25 % och 30 % av deltagarnas årliga grundlön.
Den totala intjänandeperioden är tre år. Dock sker utbetalning under hela
intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för
nyckelpersoner (KC-planer).
Planer för nyckelpersoner 2019 (KC-plan 2019)
6 941 medarbetare valdes ut som deltagare till KC planen 2019. Det
 
finns tre
ersättningsnivåer: 10 %, 25 % och 30 % av deltagarnas årliga grundlön. Den
totala intjänandeperioden är tre år, dock sker utbetalning under hela intjänan-
deperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för
 
nyckel-
personer (KC planer). Planen avslutades i sin helhet under 2022.
Antal aktier och syntetiska aktier
Tilldelad ersättning till deltagarna i LTV programmen och utvecklingen av
tilldelade aktier över tid, med hänsyn tagen till måluppfyllelse av prestations-
villkoren, visas i tabellen Antal aktier och syntetiska aktier nedan, tillsammans
med antalet syntetiska aktier för EPP och KC planerna.
Clawbackpolicy
2023 antog styrelsen en skriftlig policy gällande clawback för att kunna
återkräva viss incitamentsersättning från ledande befattningshavare om en
omräkning av bokföringen skulle bli nödvändig, och att meddela eventuellt
återkrävd ersättning. Policyn gäller parallellt med de rättigheter till clawback
som finns i riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare samt
pågående ersättningsprogram (och som är kopplade till brott mot Ericssons
affärsetiska kod).
Finansiell rapport 2023
78
Noter till koncernens finansiella rapporter
Not G3, forts.
Antal aktier och syntetiska aktier
Program för koncernledning och högre chefer
1) 2)
Varav vd och koncernchef
(miljoner)
Aktiebaserade program
LTV 2023
LTV 2022
LTV 2021
LTV 2020
LTV 2019
Totalt
LTV 2023
LTV 2022
LTV 2021
LTV 2020
LTV 2019
Totalt
Maximalt antal aktier
som krävs
4,1
2,0
2,1
2,5
3,0
13,7
Tilldelade aktier
3,7
0,7
0,6
0,9
0,6
6,5
0,6
0,3
0,3
0,4
0,3
1,9
Utstående antal aktier
vid början av 2023
0,9
0,9
0,9
0,8
3,5
0,4
0,5
0,4
0,3
1,6
Inlösta under 2023
Förfallna under 2023
-
0,1
-
0,1
Ökning/minskning till följd
av måluppfyllnad 2023
-
1,7
-
0,3
-
2,0
-
0,3
-
0,2
-
0,5
Utstående antal aktier vid
slutet av 2023
2,0
0,9
0,5
0,9
0,8
5,1
0,3
0,4
0,3
0,4
0,3
1,7
1)
2)
LTV 2023 innefattar koncernledningen och högre chefer
Verklig utdelning av aktier 2024 för LTV 2019 och 2020 kan avvika på grund av minskat eller uteblivet intjänande och innehållande av aktier
Kontantbaserade
Resultatplaner för högre chefer
Planer för nyckelpersoner
ersättningsplaner
EPP 2022
EPP 2021
EPP 2020
Totalt
KC 2023
KC 2022
KC 2021
KC 2020
Totalt
Syntetiska aktier
1,1
0,7
1,8
30,2
7,5
3,4
41,1
Ersättningskostnader
Ersättningskostnaden baseras på verkligt värde och antalet aktier eller
syntetiska aktier. Ersättningskostnaden för aktiebaserade långsiktiga
ersättningsprogram för vd, övriga medlemmar i koncernledningen samt högre
chefer under 2023 var SEK
 
82 miljoner.
Ersättningskostnaden för de kontantbaserade EPP-programmen och
KC-planerna under 2023 var SEK
 
39 miljoner respektive SEK 1
 
250 miljoner
och redovisas i tabellen Ersättningskostnader för LTV 2020-2023 nedan. Den
totala ersättningskostnaden under 2023 uppgick till SEK 1
 
371 (450) miljoner.
Den totala avsättningen för kontantbaserade planer uppgick till SEK
 
1
 
584
(985) miljoner, inklusive sociala avgifter om SEK 153 (120) miljoner, vid slutet
av 2023.
Ersättningskostnader för LTV 2020–2023
Aktiebaserade program
2023
2022
2021
2020
Totalt
LTV 2023
1)
25
25
LTV 2022
20
12
32
LTV 2021
31
36
24
91
LTV 2020
6
31
31
23
91
LTV 2019
10
28
28
66
Totalt aktiebaserade program
82
89
83
51
305
Varav vd och koncernchef
32
41
38
24
135
Kontantbaserade ersättningsplaner
EPP 2022
20
12
32
EPP 2021
16
15
17
48
EPP 2020
3
-19
56
34
74
Totalt resultatplaner för högre chefer
39
8
73
34
154
KC 2023
811
811
KC 2022
330
280
610
KC 2021
91
89
355
535
KC 2020
18
5
376
523
922
Totalt planer för nyckelpersoner
1 250
 
374
731
523
2 878
Totalt kontantbaserade ersättningsplaner
1 289
 
382
804
557
3 032
Total ersättningskostnad
1 371
 
471
887
608
3 337
1)
LTV 2023 innefattar koncernledningen och högre chefer
Finansiell rapport 2023
79
Noter till koncernens finansiella rapporter
Not G3, forts.
Verkligt värde
Ersättningskostnaden för aktiebaserade program är baserad på verkligt värde
och antalet aktier. Verkligt värde för LTV-programmen inkluderar justeringar
för absoluta och relativa TSR prestationsvillkor på tilldelningsdagen, genom en
Monte Carlo-modell som använder ett antal ingångsvärden, inklusive förvän-
tade utdelningar, förväntad volatilitet i aktiekursen och den förväntade perio-
den fram till erhållande. Prestationsvillkoren för LTV-programmen baseras
också på utfallet av koncernens rörelseresultat (EBITA) för räkenskapsår 2023
samt koncernens rörelseresultat (EBIT) för räkenskapsåren 2022 och 2021.
Verkligt värde för prestationsvillkoret koncernens rörelseresultat (EBITA och
EBIT) beräknas baserat på aktiekurs vid tilldelningstidpunkten, reducerat med
nuvärdet av förväntade utdelningar under den treåriga intjänandeperioden.
För prestationsvillkoret justeras antalet aktier i förhållande till uppnådd nivå
vid slutet av prestationsperioden.
Ersättningskostnaden för kontantbaserade ersättningsprogram är baserad
på verkligt värde och antalet allokerade syntetiska aktier. Verkligt värde för
EPP inkluderar samma kriterier som för aktiebaserade program och beräknas
på ett liknande sätt, men omvärderas kvartalsvis med uppdaterade kriterier.
Verkligt värde för KC-planer är aktiekursen, reducerat med nuvärdet av för-
väntade utdelningar under intjänandeperioden. KC-planerna har tre verkliga
värden baserat på de tre olika intjänandeperioderna. Verkligt värde per presta-
tionsvillkor och program visas i tabellen Verkligt värde nedan.
Verkligt värde (SEK)
Program för koncernledningen/högre chefer
LTV 2023
LTV 2022
LTV 2021
LTV 2020
LTV 2019
Aktiekurs vid tilldelning
55,59
78,88
116,66
78,88
90,70
Verkligt värde Absolut TSR
32,75
41,18
113,47
54,69
87,92
Verkligt värde ESG – Miljö (1, 2, 3)
 
47,80
71,45
Verkligt värde ESG – Sociala faktorer
47,80
71,45
Verkligt värde Relativ TSR
39,40
54,48
108,61
98,06
94,63
Verkligt värde Koncernens rörelseresultat (EBITA och EBIT)
47,80
71,45
110,70
74,22
86,94
Resultatplaner för högre chefer
EPP 2023
EPP 2022
EPP 2021
EPP 2020
Verkligt värde Absolut TSR
2,30
Verkligt värde ESG – Miljö
58,42
Verkligt värde ESG – Sociala faktorer
58,42
Verkligt värde Relativ TSR
2,40
Verkligt värde Koncernens rörelseresultat (EBIT)
58,42
61,13
60,31
Planer för nyckelpersoner
KC 2023
KC 2022
KC 2021
KC 2020
Verkligt värde – Delplan 1
61,12
60,31
94,13
109,80
Verkligt värde – Delplan 2
58,40
61,13
60,31
94,13
Verkligt värde – Delplan 3
55,81
58,42
61,13
60,31
Utbetalning av kontantbaserade ersättningsprogram
Under 2023 föll fyra planer ut till betalning: EPP 2020 och KC-plan 2020
delbetalning 3 samt KC-plan 2021 delbetalning 2 och KC-plan 2022 delbetal-
ning 1 (föll ut 18 februari). Aktiekursen var SEK 60,31 för den plan som föll ut
18
 
februari och den ackumulerade utbetalningen till deltagarna uppgick till
SEK 604,4 miljoner.
Ericssons aktiesparplan (ESPP)
Ericsson avser att hjälpa sina medarbetare att utvecklas och ersätta dem för
den prestation de utför genom att erbjuda möjligheter som förbättrar deras
upplevelse av arbetet. För att uppmuntra Ericssons medarbetare att ta en aktiv
roll i att uppnå Bolagets syfte, förstärka känslan av tillhörighet och ägarskap,
lanserades Ericssons aktiesparplan i november 2021. I slutet av 2023 är pla-
nen implementerad i totalt 77 länder och erbjuds till cirka 77
 
700 medarbetare.
ESPP är en aktiesparplan som riktar sig till alla medarbetare och som möjlig-
gör för medarbetaren att investera i Ericsson B-aktier upp till ett maximalt
värde av SEK 50 000 per år genom ett månatligt nettolöneavdrag. Som
bekräftelse på medarbetares engagemang bidrar Ericsson med ett nettolö-
netillägg på maximalt 15% av valt investeringsbelopp och betalar även skatt
på nettolönetillägget, som erläggs vid ordinarie löneutbetalning. Under ESPP
kommer deltagare att förvärva Ericsson B-aktier på börsen till marknadspris,
och det uppstår därför ingen utspädningseffekt under ESPP.
Ericssons aktiesparplan
Deltagarandel
– procent av
Antal länder med
Antal
antal behöriga
Behöriga medarbetare
ESPP
deltagare
medarbetare
77 748
 
77
14 030
 
18,0%
Optionsavtal
Före tillträdet som vd och koncernchef i Ericsson ingick styrelseledamoten
Börje Ekholm 2016 optionsavtal med Investor AB och AB Industrivärden,
aktieägare i Ericsson. Var och en av dessa aktieägare har ställt ut 1 000 000
köpoptioner till Börje Ekholm på marknadsmässiga villkor (värderingen utför-
des med Black & Scholes-modellen av en oberoende tredje part). I enlighet
med dessa avtal har Börje Ekholm köpt sammanlagt 2 000 000 köpoptioner
som utfärdats av aktieägarna, till ett pris av SEK
 
0,49 per köpoption. Varje
köpoption berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från aktieägarna till lösen-
priset SEK
 
80 per aktie (som kommer att omvärderas för att neutralisera effek-
ten av utbetalning av utdelningar under optionsperioden) efter en tidsperiod
på sju år. Inlösenperioden är ett år, med möjlighet att förlänga den med upp till
ett år i händelse av att innehavaren inte kan lösa optionen under inlösenperio-
den på grund av regulatoriska begränsningar eller förbud. Då köpoptionerna
förvärvats på marknadsmässiga villkor enligt ovan har ingen kompensations-
kostnad redovisats av koncernen under optionsperioden och kommer inte
heller att redovisas under den kvarvarande delen av inlösenperioden.
Under 2019 erbjöd Investor AB, aktieägare i Ericsson, styrelseordförandena i
sina noterade kärninnehav att förvärva köpoptioner hänförliga till aktierna i res-
pektive kärninnehav. Som följd av erbjudandet ingick förra styrelseordföranden
Ronnie Leten ett köpoptionsavtal avseende B-aktier i Telefonaktiebolaget
LM Ericsson med Investor AB. Investor AB har under avtalet ställt ut 128 452
köpoptioner till Ronnie Leten på marknadsmässiga villkor (värdering utfördes
med Black & Scholes-modellen av en oberoende tredje part) och Ronnie Leten
har köpt köpoptionerna till ett pris av SEK
 
15,57 per köpoption. Varje köpop-
tion berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från Investor AB till lösenpriset
SEK
 
87,97 per aktie (som kommer att omvärderas för att neutralisera effekten
av utbetalning av utdelningar under optionsperioden) efter en tidsperiod på
fyra år som startade den 5 februari 2019. Inlösenperioden är ett år, med möjlig-
het att förlänga den med upp till ett år i händelse av att innehavaren inte kan
lösa optionen under inlösenperioden på grund av regulatoriska begränsningar
eller förbud. Då köpoptionerna förvärvats på marknadsmässiga villkor enligt
ovan har ingen kompensationskostnad redovisats av koncernen under options-
perioden och kommer inte heller att redovisas under den kvarvarande delen av
inlösenperioden.
Finansiell rapport 2023
80
Noter till koncernens finansiella rapporter
G4
Information om anställda
Antal anställda, löner och andra ersättningar
Genomsnittligt antal anställda fördelat på kön och marknadsområde
2023
2022
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Sydostasien, Oceanien och Indien
6 035
21 625
27 660
5 700
20 902
26 602
Nordostasien
4 293
8 403
12 696
4 376
8 711
13 087
Nordamerika
2 720
8 546
11 266
2 471
8 415
10 886
Europa och Latinamerika
1)
11 772
33 740
45 512
12 017
34 637
46 654
Mellanöstern och Afrika
886
3 624
4 510
883
3 629
4 512
Totalt
25 706
75 938
101 644
25 447
76 294
101 741
1)
varav i EU
8 900
25 564
34 464
9 006
26 259
35 265
varav i Sverige
3 393
10 224
13 617
3 408
10 635
14 043
Antal anställda per marknadsområde vid årets slut
2023
2022
Sydostasien, Oceanien och Indien
27 016
27 761
Nordostasien
12 331
13 207
Nordamerika
10 744
11 993
Europa och Latinamerika
1)
45 380
48 023
Mellanöstern och Afrika
4 481
4 545
Totalt
99 952
105 529
1)
varav i EU
34 763
36 594
varav i Sverige
13 977
14 481
Antal anställda fördelat på kön och ålder vid årets slut 2023
Andel av
Kvinnor
Män
totalt antal
Under 25 år
1 378
2 063
3 %
25–35 år
9 222
19 196
29 %
36–45 år
8 093
26 681
35 %
46–55 år
5 019
17 809
23 %
Över 55 år
2 265
8 226
10 %
Andel av totalt antal
26 %
74 %
100 %
Personalförflyttningar
2023
2022
Antal anställda vid årets slut
99 952
105 529
Antal anställda som lämnat Bolaget
13 362
13 028
Antal anställda som tillkommit i Bolaget
7 785
17 235
Tillfälliga anställningar
433
627
Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader
(MSEK)
2023
2022
Löner och andra ersättningar
84 996
73 526
Sociala kostnader
16 442
15 665
Varav pensionskostnader
6 175
6 316
Ersättningar avseende vd och ledande befattningshavare är inkluderade i
tabellen ovan.
Ersättningar
i dotterbolag
avseende styrelseledamöter och verkställande direktörer
(MSEK)
2023
2022
Löner och andra ersättningar
459
477
Varav årliga rörliga ersättningar
109
90
Pensionskostnader
1)
36
34
1)
Pensionskostnader är utöver sociala kostnader och skatt.
Könsfördelning bland styrelseledamöter, verkställande direktörer
och koncernledningen vid årets slut
2023
2022
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Moderbolaget
Styrelseledamöter och vd
38 %
62 %
36 %
64 %
Koncernledning
25 %
75 %
19 %
81 %
Dotterbolag
Styrelseledamöter och vd
21 %
79 %
20 %
80 %
Finansiell rapport 2023
81
Noter till koncernens finansiella rapporter
Sektion H – Övrigt
H1
Skatter
Koncernens skattekostnader för 2023 uppgick till SEK
 
–2 785 (–5 497)
miljoner eller –11,9 % (22,3 %) av årets resultat efter finansiella poster.
Skattesatsen kan variera mellan åren beroende på affärsmässiga
skillnader
och var bolagen geografiskt bedriver sin verksamhet.
Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen
2023
2022
2021
Aktuell skattekostnad
–4 289
–7 353
–6 110
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år
118
253
–337
Uppskjuten skatteintäkt/-kostnad (+/–)
1 406
1 617
188
Andel i joint ventures och intresseföre-
tags skatt
–20
–14
–11
Inkomstskatt kostnad
–2 785
–5 497
–6 270
En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den teoretiska
skattekostnad som skulle uppstå om svensk skattesats, 20,6 % (20,6 % 2022,
20,6 % 2021), tillämpats på
 
koncernens resultat före skatt, visas i tabellen
nedan.
Under 2023 påverkas skattesatsen negativt av effekten av den icke
avdragsgilla nedskrivningen av goodwill relaterad till Vonage om SEK 31,9
miljarder. Under 2022 påverkades skatterna positivt med SEK 411 (969
under 2021) miljoner, till följd av nyttjande av tidigare kostnadsförda käll-
skattefordringar i Sverige och negativt av skatteeffekten från avsättningen för
förlikningen med Department of Justice (DOJ) om SEK
 
450 miljoner.
Avstämning av svensk inkomstskattesats jämfört med effektiv skattesats
2023
2022
2021
Skatt enligt svensk skattesats 20,6 %
4 804
–5 070
–6 025
Effekt av utländska skattesatser
–884
–605
–324
Aktuell skattekostnad hänförlig
till tidigare år
118
253
–337
Omvärdering av underskottsavdrag
–28
–49
–175
Omvärdering av avdragsgilla
temporära
skillnader
394
15
220
Nedskrivning av källskatter
–217
Redovisning av tidigare kostnadsförd
källskatt
411
969
Skatteeffekt av ej avdragsgilla
kostnader
–7 311
–760
–975
Skatteeffekt av ej skattepliktiga
intäkter
335
327
392
Skatteeffekt av förändrad skattesats
4
–19
–15
Inkomstskatt kostnad
–2 785
–5 497
–6 270
Effektiv skattesats
–11,9 %
22,3 %
21,4 %
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder
Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder är hänförliga till
balansräkningsposterna i tabellen nedan. Tabellen innehåller ändringarna i
IAS 12 avseende uppskjuten skatt som härrör från en enda transaktion som
trädde i kraft den 1 januari 2023 och jämförelsetalen har uppdaterats i enlig-
het med detta.
Inkomstskatteeffekt av temporära skillnader och outnyttjade
underskottsavdrag
Uppskjuten
Uppskjuten
Netto-
skattefordran
skatteskuld
balans
2023
Immateriella tillgångar och materiella
anläggningstillgångar
1 195
7 193
RoU leasingtillgångar och liknande
tillgångar
1 272
Kortfristiga tillgångar
3 413
1 313
Ersättningar efter avslutad anställning
5 297
477
Avsättningar
3 980
RoU leasingskulder och liknande skulder
1 337
Uppskjutna skattekrediter
5 453
Övrigt
2 095
178
Underskottsavdrag
6 158
Uppskjutna skattefordringar/skulder
28 928
10 433
18 495
Kvittning fordringar/skulder
–6 553
–6 553
Uppskjutna skattefordringar/
skulder, netto
22 375
3 880
18 495
2022
Immateriella tillgångar och materiella
anläggningstillgångar
1 098
8 136
RoU leasingtillgångar och liknande
tillgångar
1 311
Kortfristiga tillgångar
3 605
1 055
Ersättningar efter avslutad anställning
5 558
571
Avsättningar
5 215
RoU leasingskulder och liknande skulder
1 394
Uppskjutna skattekrediter
2 081
Övrigt
1 837
295
Underskottsavdrag
5 190
Uppskjutna skattefordringar/skulder
25 978
11 368
14 610
Kvittning fordringar/skulder
–6 584
–6 584
Uppskjutna skattefordringar/
skulder, netto
19 394
4 784
14 610
Förändringar i uppskjuten skatt, netto
2023
2022
Ingående balans, netto
14 610
22 225
Redovisat i årets resultat
1 406
1 617
Redovisat i övrigt totalresultat
–631
–2 099
Poster avseende förvärvade/avyttrade verksamheter
–57
–3 911
Utnyttjande av uppskjuten skatt
3 249
–3 586
Omräkningsdifferens
–82
364
Utgående balans, netto
18 495
14 610
Total skatt redovisad mot övrigt totalresultat uppgår till SEK
 
–494 (–2 980)
miljoner, varav aktuariella vinster/förluster avseende
pensioner utgörs av
SEK
 
–251 (–2 093) miljoner, omvärdering av lån SEK 137 (–212) miljoner,
kassaflödessäkringar SEK –380 (–671) miljoner och innehav utan bestäm-
mande inflytande SEK 0 (–4) miljoner. Av den totala skatteeffekten rappor-
terad mot övrigt totalresultat utgör SEK –631 (–2 099) miljoner uppskjuten
skatt och SEK 137 (–881) miljoner aktuell skatt.
Till följd av bestämmelser om skattefrihet för utdelning från dotterbolag och
på kapitalvinst vid avyttring finns inga väsentliga skattepliktiga temporära
skillnader hänförliga till innehav i dotterföretag, filialer, intresseföretag och
joint ventures.
Finansiell rapport 2023
82
Noter till koncernens finansiella rapporter
Underskottsavdrag
Väsentliga skattefordringar rörande förlustavdrag rapporteras i den utsträck-
ning utnyttjande av skatteförmånen beräknas ske med hänsyn till framtida
beskattningsbara vinster och då dessa bedöms vara sannolika också när man
beaktar perioden under vilken de kan nyttjas, som beskrivet nedan.
Merparten av de redovisade skattemässiga underskottsavdragen är
hänförliga till Sverige, USA, Brasilien och Mexiko. Dessa länder har långa
eller obestämda nyttjandeperioder. Av de totala redovisade uppskjutna
skattefordringarna avseende underskottsavdrag om SEK
 
6 158 (5 190) miljo-
ner, är
 
SEK
 
4
 
172 (3 508) miljoner hänförliga till
 
Sverige.
Framtida resultatprognoser ger stöd för bedömningen att de uppskjutna
skattefordringarna kommer att utnyttjas inom överskådlig framtid.
Per den 31 december 2023 uppgick de skattemässiga underskottsavdragen
till SEK 27 666 (23 438) miljoner. Det skattemässiga värdet av underskotts-
avdraget redovisas som en skattefordran baserat på nyttjandeperioden och
förväntningen att koncernen kommer att realisera en betydande skattepliktig
intäkt för att kvitta dessa underskottsavdrag. Underskottsavdragen om
SEK
 
8
 
918 (8 490) miljoner med ett skattemässigt värde om SEK 1 819 (1
 
777)
miljoner har inte redovisats på grund av bedömningar om att de sannolikt inte
kommer att kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga vinster i respektive
jurisdiktion. Merparten av både redovisade och oredovisade underskotts-
avdrag har en förfallodag som överstiger fem år. Merparten av de oredovisade
underskottsavdragen är hänförliga till USA, Storbritannien och Irland
.
De slutliga
år då redovisade underskottsavdrag kan nyttjas visas i
nedanstående tabell.
Not H1, forts.
Underskottsavdrag
Redovisad skatteförlust
Oredovisad skatteförlust
Förfalloår
Underskottsavdrag
Skatteeffekt
Underskottsavdrag
Skatteeffekt
2024
15
3
159
20
2025
16
3
153
20
2026
124
31
151
25
2027
1 101
281
92
10
2028
1 688
373
100
13
2029 eller senare (inkluderar även obegränsade underskottsav-
drag)
24 722
5 467
8 263
1 731
Totalt
27 666
6 158
8 918
1 819
Uppskjutna skattekrediter
Utöver uppskjutna skattekrediter om SEK 5 453 (2 081) miljoner, som redo-
visades under 2023, uppgick outnyttjade uppskjutna skattekrediter, främst
hänförliga till FoU-skattekrediter, för vilka någon uppskjuten skattefordran inte
redovisats i balansräkningen, till SEK 1 148 (1 296) miljoner. De sista åren då
avdragen kan utnyttjas framgår av tabellen nedan.
Riskbedömning baserad på affärsplanerna görs regelbundet och uppskjutna
skattefordringars nyttjandevärde analyseras när förutsättningar påvisar att
sådana tillgångar kan behöva skrivas ned.
Uppskjutna skattekrediter
Redovisad upp-
Oredovisad upp-
skjuten skatte-
skjuten skatte-
kredit
kredit
Förfalloår
Skatteeffekt
Skatteeffekt
2024
99
135
2025
938
108
2026
46
125
2027
1 778
133
2028
1 521
8
2029 eller senare
1 071
639
Totalt
5 453
1 148
Koncernen har tillämpat det tillfälliga undantag som IASB utfärdade i maj
2023 från redovisningskraven för uppskjutna skatter i IAS 12. Följaktligen
varken redovisar eller lämnar koncernen information om uppskjutna skatte-
fordringar eller uppskjutna skatteskulder relaterade till ”Pillar Two” inkomst-
skatter. Se även not A1 ” Väsentliga redovisningsprinciper” för mer information.
H2
Resultat per aktie
Resultat per aktie
2023
2022
2021
Före utspädning
Årets resultat hänförligt till
Moderbolagets
aktieägare (SEK
 
miljoner)
–26 446
18 724
22 694
Genomsnittligt antal utestående aktier före
utspädning (miljoner)
3 330
3 330
3 329
Resultat per aktie, före
utspädning (SEK)
–7,94
5,62
6,82
Efter utspädning
Årets resultat hänförligt till
Moderbolagets
aktieägare (SEK
 
miljoner)
–26 446
18 724
22 694
Genomsnittligt antal utestående aktier före
utspädning (miljoner)
3 330
3 330
3 329
Utspädningseffekt av aktieköp (miljoner)
4
3
Genomsnittligt antal utestående aktier efter
utspädning (miljoner)
3 330
3 334
3 332
Resultat per aktie, efter
utspädning (SEK)
–7,94
5,62
6,81
Finansiell rapport 2023
83
Noter till koncernens finansiella rapporter
H3
Kassaflödesanalys
Kassa och likvida medel inkluderar kassa uppgående till SEK
 
17 686 (19 746)
miljoner och likvida medel uppgående till SEK
 
17 504 (18 603) miljoner. För
mer information om sammansättningen av kassa och likvida medel samt
outnyttjade kreditlöften, se not F1 ”Finansiell riskhantering”.
Kassa och likvida medel i länder där det finns betydande valutaregleringar
på grund av brist på hårdvaluta eller strikta myndighetskontroller, uppgick per
den 31 december 2023 till SEK
 
1 115 (2 246) miljoner. Detta belopp anses
därför inte vara tillgängligt för generell användning av Moderbolaget, eller för
att användas för att betala de normala företagsutgifterna lokalt för de kom-
mande 12 månaderna.
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
2023
2022
2021
Materiella anläggningstillgångar
Avskrivningar
4 272
4 114
3 674
Nedskrivningar/återläggning
av nedskrivningar
662
274
198
Totalt
4 934
4 388
3 872
Nyttjanderätter
Avskrivningar
2 427
2 451
2 277
Nedskrivningar/återläggning
av nedskrivningar
154
66
Totalt
2 581
2 517
2 277
Immateriella tillgångar
Avskrivningar
Balanserade utvecklingskostnader
1 137
1 586
1 343
Kundrelationer, produkträttigheter och
övriga immateriella tillgångar
3 321
1 991
1 164
Totala avskrivningar
4 458
3 577
2 507
Nedskrivningar
Kundrelationer, produkträttigheter och
övriga immateriella tillgångar
19
61
201
Goodwill
31 897
112
Totala nedskrivningar
31
916
61
313
Totalt
36 374
3 638
2 820
Totala avskrivningar och nedskrivningar
på materiella anläggningstillgångar och
immateriella tillgångar
43 889
10 543
8 969
Skatter
3 189
5 383
6 576
Utdelningar från joint ventures/intresse-
företag
1)
46
58
90
Ej utdelad vinst i joint ventures/intresse-
företag
1)
–104
–3
270
Vinst/förlust vid försäljning av aktier,
andelar och verksamheter samt materiella
anläggningstillgångar och immateriella
tillgångar, netto
2)
268
–287
–971
Övriga ej kassapåverkande poster
3)
4 422
1 944
2 209
Justeringar för poster som inte ingår
i kassaflödet
51 710
17 638
17 143
1)
Se not E3 ”Intresseföretag”.
2)
Inkluderar vinster och förluster från omvärdering av investeringar, se not B4 ”Övriga rörelseintäkter
och rörelsekostnader”.
3)
Hänför sig huvudsakligen till orealiserade valutaeffekter på finansiella instrument.
För information kring avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktivite-
ter, se not F4 ”Räntebärande skulder”.
Förvärv/avyttringar av dotterbolag och andra verksamheter
Förvärv
Avyttringar
2023
Kassaflöde från företagsförvärv/avyttringar
1)
–1 309
–633
Förvärv/avyttringar av övriga investeringar
– 206
8
Totalt
–1 515
–625
2022
Kassaflöde från företagsförvärv/avyttringar
1)
–51 734
20
Förvärv/avyttringar av övriga investeringar
–261
287
Totalt
–51 995
307
2021
Kassaflöde från företagsförvärv/avyttringar
1)
–256
273
Förvärv/avyttringar av övriga investeringar
–133
175
Totalt
–389
448
1)
Se även not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”.
H4
Transaktioner med närstående
Transaktioner med närstående, SEK miljarder
2023
2022
2021
Försäljning till Ericsson Nikola Tesla
0,4
0,3
0,4
Inköp från Ericsson Nikola Tesla
1,6
1,5
1,2
Lån till MediaKind (Leone Media Inc.)
0,6
0,6
0,5
IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närstående-
relationer, transaktioner och utestående mellanhavanden.
Olika mindre transaktioner med närstående under 2023 baserades på
vedertagna kommersiella villkor i branschen och ingicks enligt armlängds-
principen. De huvudsakliga transaktionerna med närstående hänförs till
Ericsson Nikola Tesla d.d beläget i Kroatien, där Ericsson äger 49,07% av
aktierna och till MediaKind (Leone Media Inc.) beläget i USA, där Ericsson äger
45,5% av aktierna. För information om eget kapital och Ericssons andel av
tillgångar, skulder och resultat i joint ventures och intresseföretag, se not E3
”Intresseföretag”.
För information om transaktioner med styrelsemedlemmar och ledande
befattningshavare, se not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och
ledande befattningshavare”.
För information om koncernens pensionsstiftelser, se not G1 ”Ersättning
efter avslutad anställning”.
Finansiell rapport 2023
84
Noter till koncernens finansiella rapporter
H5
Ersättning till revisorer
Ersättning till revisorer
2023
Deloitte
Övriga
Totalt
Arvoden för revision
164
8
172
Arvoden revisionsrelaterade
6
6
Arvoden för skattefrågor
12
13
25
Alla övriga arvoden
37
37
Totalt
182
58
240
2022
Arvoden för revision
163
7
170
Arvoden revisionsrelaterade
7
2
9
Arvoden för skattefrågor
2
11
13
Alla övriga arvoden
1
22
23
Totalt
173
42
215
2021
Arvoden för revision
132
8
140
Arvoden revisionsrelaterade
9
1
10
Arvoden för skattefrågor
2
6
8
Alla övriga arvoden
1
2
3
Totalt
144
17
161
Deloitte valdes på årsstämman 2023 som revisorer för perioden fram till
årsstämman 2024.
De revisionsrelaterade uppdragen inkluderar granskning av kvartals-
rapporter och försäkran om Ericssons hållbarhetsredovisning och bolags-
styrningsrapport. Skattekonsulttjänsterna inkluderar bolagsskattekonsulta-
tioner. Övriga konsulttjänster inkluderar överenskomna uppdrag.
H6
Händelser efter räkenskapsårets utgång
Ericsson utser Lars Sandström till finansdirektör
23 januari 2024 meddelade Ericsson att Lars Sandström utsetts till Senior
Vice President, finansdirektör och chef för koncernfunktionen Finance.
Lars
 
Sandström kommer att ersätta Carl Mellander vars avgång Ericsson
meddelade i april 2023. Lars Sandström kommer att börja på Ericsson den
1
 
april 2024 och kommer att vara baserad i Sverige.
Lars Sandström är för närvarande Chief Financial Officer och är medlem i
koncernledningen för det noterade, globalt ledande medicinteknikföretaget
Getinge. Han har arbetat på Getinge sedan 2017 och är utbildad civilekonom.
Lars Sandström har tidigare även haft chefspositioner på AB Volvo, Scania och
Orphan Biovitrum AB.
Ericsson meddelar förändringar i koncernledningen
24 januari 2024 meddelade Ericsson utnämningen av Senior Vice President
Niklas Heuveldop till ny chef för affärsområde Global Network Platform och
vd för Vonage från och med den 1 februari 2024. Niklas Heuveldop som har
lett marknadsområde Nordamerika sedan 2017 efterträder Rory Read, som
lämnar Ericsson i slutet av första kvartalet 2024.
Yossi Cohen ersatter Niklas Heuveldop som chef för marknadsområde
Nordamerika från och med den 1 februari 2024. Vid samma datum blev han
medlem i Ericssons koncernledning och rapporterar till koncernchefen. Yossi
Cohen var tidigare chef för strategi, teknologi, marknadsföring och affärs-
utveckling inom marknadsområdet Nordamerika.
Ericsson utser Chafic Nassif till chef för marknadsområde Nordostasien
29 januari 2024 meddelade Ericsson att
Chafic Nassif har utsetts till Senior
Vice President, och chef för marknadsområde Nordostasien, från 26 februari
2024. Vid samma datum blir han medlem i Ericssons koncernledning och rap-
porterar till koncernchefen. Chafic Nassif ersätter Chris Houghton som utsågs
till Chief Operating Officer på Ericsson i november 2023.
Chafic Nassif har tidigare haft en rad chefspositioner på Ericsson i
olika affärssegment och på olika platser i världen. Senast var han chef för
kundenheten för norra Latinamerika inom marknadsområdet Europa och
Latinamerika. Innan han började på Ericsson arbetade Chafic Nassif på
startup-företag och som chef på IT- och affärskonsultföretag i Europa.
Ericsson använder överlåtelsebemyndigande
Ericssons (NASDAQ:ERIC) årsstämma beslutade den 29 mars 2023 att
bemyndiga Bolagets styrelse att besluta om överlåtelse av egna aktier. Enligt
bemyndigandet kan Bolaget i samband med leverans av intjänade aktier
enligt de långsiktiga rörliga ersättningsprogrammen 2019 och 2020 (”LTV
2019” och ”LTV 2020”), före årsstämman 2024, behålla och sälja högst 60%
av de intjänade aktierna av serie B i Bolaget för att täcka kostnaderna för att
innehålla och betala skatt och sociala avgifter för programdeltagarnas räk-
ning avseende prestationsaktierätterna för överföring till skattemyndigheter.
Ericsson beslutade den 16 februari 2024 att utnyttja bemyndigandet från
bolagsstämman för dessa syften.
Överlåtelse av egna aktier kan ske på Nasdaq Stockholm under perioden
från och med den 16 februari 2024 fram till årsstämman 2024 till ett pris inom
det vid var tid registrerade kursintervallet.
Ericsson innehar för närvarande 12 932 223 av serie B i Bolaget och kan
enligt beslutet att utnyttja överlåtelsebemyndigandet maximalt komma att
överlåta upp till 774
 
889 aktier av serie B i Bolaget på Nasdaq Stockholm.
Finansiell rapport 2023
85
Noter till koncernens finansiella rapporter
Moderbolagets finansiella rapporter och
 
noter
Innehåll
Moderbolagets finansiella rapporter
87
Moderbolagets resultaträkning
och rapport över Moderbolagets
totalresultat
88
Moderbolagets balansräkning
90
Moderbolagets kassaflödesanalys
91
Förändringar i Moderbolagets
eget kapital
Noter till Moderbolagets finansiella rapporter
92
M1
Väsentliga redovisningsprinciper
93
M2
Övriga rörelseintäkter
och rörelsekostnader
93
M3
Finansiella intäkter och kostnader
93
M4
Skatter
94
M5
Immateriella
anläggningstillgångar
94
M6
Materiella anläggningstillgångar
95
M7
Finansiella anläggningstillgångar
96
M8
Aktier och andelar
97
M9
Kundfordringar och kundfinansiering
98
M10
Fordringar och skulder
koncernföretag
98
M11
Övriga kortfristiga fordringar
98
M12
Eget kapital och övrigt
totalresultat
99
M13
Obeskattade reserver
99 M14
Pensioner
100
M15
Övriga avsättningar
100
M16
Räntebärande skulder
101
M17
Finansiell riskhantering
och finansiella instrument
102
M18
Övriga kortfristiga skulder
102 M19
Leverantörsskulder
103
M20
Ställda säkerheter
103 M21
Eventualförpliktelser
103 M22
Kassaflödesanalys
103 M23
Leasing
103
M24
Information angående anställda
104
M25
Transaktioner med närstående
104
M26
Ersättning till revisorer
104
M27
Händelser efter räkenskapsårets
utgång
Finansiell rapport 2023
86
Moderbolagets finansiella rapporter och noter
Moderbolagets finansiella rapporter
Moderbolagets resultaträkning
Januari–december, MSEK
Not
2023
2022
2021
Försäljningskostnader
–203
–298
–470
Administrationskostnader
–1 615
–1 194
–350
Omkostnader
–1 818
–1 492
–820
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
M2
3 606
691
1 770
EBIT
1 788
–801
950
Finansiella intäkter och kostnader, netto
M3
–2 496
19 213
8 399
Resultat efter finansiella poster
–708
18 412
9 349
Lämnade koncernbidrag, netto
M13
–81
–7 272
–1 526
–789
11 140
7 823
Skatter
M4
–382
631
–167
Årets resultat
–1 171
11 771
7 656
Rapport över Moderbolagets totalresultat
Januari–december, MSEK
2023
2022
2021
Periodens resultat
–1 171
11 171
7 656
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kommer omföras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden
3 703
–26
Omföring till aktier och andelar
–3 677
Skatt på poster som inte kommer omföras till resultaträkningen
–758
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt
–732
–26
Totalresultat för perioden
–1 171
11 039
7 630
Finansiell rapport 2023
87
Moderbolagets finansiella rapporter
Moderbolagets balansräkning
31 december, MSEK
Not
2023
2022
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
M5
4
Materiella anläggningstillgångar
M6
344
380
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar
Koncernföretag
M7, M8
106 534
128 638
Joint ventures och intresseföretag
M7, M8
628
628
Andra aktier och andelar
M7
2 059
2 039
Fordringar koncernföretag
M7, M10
6 635
15 414
Långfristig kundfinansiering
M9
150
222
Uppskjutna skattefordringar
M4
561
586
Övriga långfristiga finansiella anläggningstillgångar
M7
26
36
Långfristiga räntebärande placeringar
M7
9 930
9 157
126 867
157 104
Omsättningstillgångar
Fordringar
Kundfordringar
M9
6
11
Kortfristig kundfinansiering
M9
81
322
Fordringar koncernföretag
M10
17 839
24 180
Aktuella skattefordringar
84
12
Övriga kortfristiga fordringar
M11
4 423
3 139
Kortfristiga räntebärande placeringar
M17
9 355
8 540
Kassa och likvida medel
M17
15 640
23 731
47 428
59 935
Summa tillgångar
174 295
217 039
Finansiell rapport 2023
88
Moderbolagets finansiella rapporter
Moderbolagets balansräkning, forts.
31 december, MSEK
Not
2023
2022
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital
M12
Aktiekapital
16 722
16 672
Uppskrivningsfond
20
20
Reservfond
31 472
31 472
Bundet eget kapital
48 214
48 164
Balanserad vinst
28 755
25 982
Årets resultat
–1 171
11 771
Fritt eget kapital
27 584
37 753
75 798
85 917
Avsättningar
Pensioner
M14
3
Övriga avsättningar
M15
272
2 435
275
2 435
Långfristiga skulder
Certifikat och obligationslån
M16
20 975
19 712
Skulder till kreditinstitut
M16
8 096
7 040
Skulder till koncernföretag
M10
Övriga långfristiga skulder
79
83
29 150
26 835
Kortfristiga skulder
Kortfristig upplåning
M16
15 578
2 814
Leverantörsskulder
M19
435
542
Skulder till koncernföretag
M10
47 585
94 401
Övriga kortfristiga skulder
M18
5 474
4 095
69 072
101 852
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
174 295
217 039
Finansiell rapport 2023
89
Moderbolagets finansiella rapporter
Moderbolagets kassaflödesanalys
Januari–december, MSEK
Not
2023
2022
2021
Rörelsen
Årets resultat
–1 171
11 771
7 656
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
M22
34 369
8 382
2 202
33 198
20 153
9 858
Förändringar i rörelsens nettotillgångar
Kort- och långfristig kundfinansiering
313
242
135
Kundfordringar
–1 717
–5
94
Leverantörsskulder
–3
243
–124
Avsättningar och pensioner
–2 161
2 142
–50
Övriga rörelsetillgångar och -skulder, netto
1 033
–1 068
519
–2 535
1 554
574
Erhållen ränta
3 786
1 708
759
Betald ränta
–4 310
–1 542
–634
Skatt betald/erhållen
–337
–259
–94
Kassaflöde från rörelsen
29 802
21 614
10 463
Investeringsaktiviteter
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
–83
–81
–62
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar
Försäljning/utrangering av materiella anläggningstillgångar
Investeringar i aktier och andelar
–12 031
–58 586
–6 657
Avyttring av aktier och andelar
1 227
552
2 076
Övriga investeringsverksamheter
1 908
–3 634
66
Inköp av räntebärande placeringar
–12 887
–13 583
–35 415
Försäljning av räntebärande placeringar
9 845
40 541
20 114
Kassaflöde från investeringsaktiviteter
–12 021
–34 791
–19 878
Kassaflöde före finansieringsaktiviteter
17 781
–13 177
–9 415
Finansieringsaktiviteter
Upptagande av lån från dotterbolag
72 081
57 291
144 574
Återbetalning av lån från dotterbolag
–51 527
–53 716
–150 656
Upptagande av lån
15 989
7 777
7 574
Återbetalning av lån
–3 333
–9 993
–5 066
Nyemission
50
Återköp av egna aktier
–50
42
Betald utdelning
–8 991
–8 325
–6 658
Reglerad del av erhållna/lämnade (–) koncernbidrag
–7 272
–1 526
–1 540
Övriga finansieringsverksamheter
–41 387
7 353
30 375
Kassaflöde från finansieringsaktiviteter
–24 440
–1 139
18 645
Resultat av omvärdering i likvida medel
–1 432
919
–877
Förändring av likvida medel
–8 091
–13 397
8 353
Likvida medel vid årets början
23 731
37 128
28 775
Likvida medel vid årets slut
M17
15 640
23 731
37 128
Finansiell rapport 2023
90
Moderbolagets finansiella rapporter
Förändringar i Moderbolagets eget kapital
MSEK
Aktiekapital
Uppskriv-
ningsfond
Reservfond
Totalt
bundet
eget
 
kapital
Dispo-
sitions-
fond
Kassa-
flödes-
säkringar
Fria
vinstmedel
Totalt fritt
eget kapital
Totalt
1 januari 2023
16 672
20
31 472
48 164
100
37 653
37 753
85 917
Totalresultat för perioden
–1 171
–1 171
–1 171
Transaktioner med ägare
Nyemission,netto
50
50
50
Återköp av egna aktier
–50
–50
–50
Planer för långsiktig rörlig ersättning
43
43
43
Betald utdelning
–8 991
–8 991
–8 991
31 december 2023
16 722
20
31 472
48 214
100
27 484
27 584
75 798
1 januari 2022
16 672
20
31 472
48 164
100
–26
34 910
34 984
83 148
Totalresultat för perioden
–732
11 771
11 039
11 039
Omföring till Fria vinstmedel
758
–758
Transaktioner med ägare
Nyemission,netto
Återköp av egna aktier
Planer för långsiktig rörlig ersättning
55
55
55
Betald utdelning
–8 325
–8 325
–8 325
31 december 2022
16 672
20
31 472
48 164
100
37 653
37 753
85 917
Finansiell rapport 2023
91
Moderbolagets finansiella rapporter
Noter till Moderbolagets finansiella rapporter
M1
Väsentliga redovisningsprinciper
Moderbolaget, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, tillämpar Årsredovisnings-
lagen och RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer.” RFR 2
ställer krav på
att
 
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som
koncernen,
d v s IFRS i den omfattning som RFR 2 tillåter.
De viktigaste skillnaderna mellan redovisningsprinciperna för
koncernen
och Moderbolaget är:
Koncernföretag, intresseföretag och joint ventures
Investeringar redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Investeringarna
redovisas till anskaffningsvärde och endast utdelningar resultatförs.
Nedskrivningstest för alla koncernföretag genomförs årligen under fjärde
kvartalet eller när det finns indikation på nedskrivningsbehov. En nedskrivning
redovisas om det redovisade värdet på en investering överstiger summan av
koncernföretagets eget kapital och tillhörande goodwill, immateriella skulder
och uppskjutna skatteskulder eller dess beräknade framtida kassaflöden efter
skatt. Kassaflöden diskonteras till nuvärdet med en diskonteringsränta efter
skatt som återspeglar nuvarande marknadsbedömningar av pengars tidsvärde
och de specifika riskerna för tillgången.
Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i enlighet med RFR 2.
Koncernbidrag från/till svenska koncernföretag redovisas netto i resultat-
räkningen. Aktieägartillskott ökar Moderbolagets investering.
Klassificering och värdering av finansiella instrument
Klassificering och värdering av finansiella instrument IFRS 9 ”Finansiella
instrument” tillämpas, förutom avseende finansiella garantier och omvär-
dering av lån p.g.a förändringar i kreditrisk. Finansiella garantier ingår i
”Eventualförpliktelser,” enligt det tillåtna undantaget i RFR 2. Omvärdering
av
 
lån p.g.a förändringar i kreditrisk redovisas i resultaträkningen.
Leasing
Leasingavtal rapporteras i enlighet med det tillåtna undantaget i RFR 2. För
leasingavtal där Moderbolaget är leasetagare innebär detta att nyttjande-
rätten och leasingskulden inte redovisas i balansräkningen. Kostnader
hänförliga till leasingavtalet redovisas i resultaträkningen linjärt över leasing-
perioden. Erhållna förmåner redovisas som en del av den totala leasingkost-
naden, över leasingtiden. För leasingavtal där Moderbolaget är leasegivare
redovisas utrustningen som en materiell anläggningstillgång och både intäkter
och avskrivningar redovisas linjärt över leasingperioden. De utgifter som sam-
manhänger med leasingintäkterna redovisas då de uppstår. Direkta utgifter
som uppstår då ett leasingavtal ingås läggs till det redovisade värdet för den
leasade tillgången och kostnadsförs över leasingperioden utifrån samma
grund som leasingintäkten.
Uppskjuten skatt
Redovisning av obeskattade reserver i balansräkningen medför att redovis-
ningen av uppskjuten skatt skiljer sig från koncernens redovisningsprinciper.
God redovisningssed och skattelagstiftning i Sverige kräver att
 
bolag redovisar
vissa skillnader mellan beskattningsunderlaget och bokfört värde av skatt som
en obeskattad reserv i balansräkningen i
 
räkenskaperna för enskilda bolag.
Ändringar i dessa reserver redovisas i
 
resultaträkningen som en
avsättning
till
 
eller en upplösning av obeskattade reserver.
Pensioner
Pensioner redovisas i enlighet med förenklingsregeln i RFR 2. Moderbolagets
pensionsförpliktelser är tryggade genom överföring av medel till en pensions-
stiftelse vilket resulterar i att en avsättning enbart får redovisas om stiftelsens
förmögenhet värderad till marknadsvärde understiger förpliktelserna. Enligt
RFR 2 skall upplysningar lämnas avseende tillämpliga delar av IAS 19.
Rörelseförvärv
Förvärvsrelaterade kostnader inkluderas i anskaffningsvärdet i Moderbolagets
bokslut medan de för koncernen kostnadsförs när de uppstår.
Viktiga redovisningsprinciper, uppskattningar och bedömningar för
redovisningsändamål
Se noter till koncernens bokslut, Not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedöm-
ningar för redovisningsändamål.” Viktiga redovisningsprinciper, uppskattningar
och bedömningar för redovisningsändamål för Moderbolaget omfattar
kundfordringar och kundfinansiering och immateriella produkträttigheter och
övriga immateriella tillgångar, exklusive goodwill.
Nya standarder och tolkningar som ännu inte har antagits
Den första januari 2023 publicerade IASB följande tillägg vilka inte har haft
någon materiell påverkan på Moderbolagets finansiella rapporter:
IFRS 17: Försäkringsavtal
IAS 1: Utformning av finansiella rapporter och IFRS Praxisuttalande 2 –
Upplysningar om redovisningsprinciper
IAS 8: Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar
samt fel – definition av uppskattning
IAS 12: Inkomstskatter. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna
skatteskulder som härrör från en enda transaktion
IAS 12: Inkomstskatter: Internationell skattereform – Pillar Two
Ett antal nya standarder, förändringar av standarder och tolkningar är ännu
inte gällande för räkenskapsåret som slutar 31 december 2023 och har inte
tillämpats vid upprättandet av Moderbolagets finansiella rapporter. IASB har
publicerat tillägg till följande standarder med införandedatum 1 januari 2024:
“IAS 1 Utformning av finansiella rapporter”, “IFRS 16 Leasingavtal”, “IAS 7
Rapport över kassaflöden och IFRS 7 Finansiella instrument.” Dessa tillägg
förväntas inte ha någon väsentlig påverkan på Moderbolagets resultat och
finansiella ställning och det finns inga tillägg eller undantag i RFR 2. Bland de
ändringar och tillägg som har publicerats av IASB med införandedatum den
1
 
januari 2025 finns “Ändringar i IAS 21 Effekter av ändrade valutakurser: lack
of exchangeability.” För nämnda tillägg finns det inga tillägg eller undantag i
RFR 2 och bedömningen är att det inte kommer att ha någon materiell påver-
kan, men den i RFR2 befintliga regeln om redovisningsvaluta skall beaktas.
För
 
nuvarande och kommande förändringar i IFRS-standarder finns mer
information i koncernredovisningen, not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper.”
Finansiell rapport 2023
92
Noter till Moderbolagets finansiella rapporter
M2
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
2023
2022
2021
Licensintäkter och övriga rörelseintäkter
Koncernföretag
3 468
2 956
2 573
Övriga rörelseintäkter/kostnader
138
–2 265
¹
)
–803
Totalt
3 606
691
1 770
1)
2022 inkluderar en avsättning om SEK –2,3 miljarder relaterad till en uppgörelse med United States
Department of Justice (DoJ) gällande överträdelse av DPA, inklusive kostnader för den tidigare avise-
rade förlängda tillsynen.
M3
Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter och kostnader
2023
2022
2021
Finansiella intäkter
Resultat från andelar i koncernföretag
Utdelningar
32 422
19 412
8 602
Nettovinst på andelar
78
19
12
Resultat från andelar i joint ventures och
intresseföretag
Utdelningar
45
59
72
Resultat från andelar i övriga företag
Nettovinst på andelar
121
96
718
Ränteintäkter från koncernföretag
2 838
1 465
886
Ränteintäkter från övriga
1 076
147
41
Totalt
36 580
21 198
10 331
Finansiella kostnader
Förlust från andelar i koncernföretag
–5
–8
Nedskrivning av investeringar i koncern-
företag
1)
–32 783
–1 446
–1 300
Nettoresultat från joint ventures och
intresseföretag
–557
Nettoresultat från investeringar i övriga bolag
–299
–209
Räntekostnader från koncernföretag
–2 858
–712
–30
Räntekostnader från övriga
–2 054
–368
–304
Övriga finansiella kostnader
2)
–695
948
–179
Totalt
–38 694
–2 344
–1 821
Netto kursvinst/förlust på finansiella skulder/
tillgångar
–382
359
–111
Finansnetto
–2 496
19 213
8 399
Nettovinst/-förlust på finansiella instrument
enligt nedan exkluderar vinster/förluster på
valutaeffekter:
Nettoresultat från finansiella instrument till
verkligt värde via resultaträkningen
–900
–2 563
–543
Nettoresultat från finansiella skulder
värderade till verkligt värde via resultat-
räkningen
–1 100
2 847
404
1)
För information om nedskrivningar 2023, se not M7 ”Finansiella anläggningstillgångar.”
2)
Omvärdering av upplåning på grund av förändring av kreditrisk 2023: SEK
667 miljoner
( 2022: SEK 1 030 miljoner, 2021: SEK 31 miljoner).
Räntor på pensionsskulder ingår i ovanstående redovisade räntekostnader.
M4
Skatter
Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen
2023
2022
2021
Aktuell skatteintäkt/-kostnad (+/-)
–113
758
–72
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år
–244
–294
–64
Uppskjuten skatteintäkt/-kostnad (+/–)
–25
167
–31
Skatteintäkt/-kostnad
–382
631
–167
En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den skattekostnad
som skulle uppstå om svensk skattesats, 20,6 %, (20,6 % år 2022 och år 2021)
beräknats på resultat före skatt visas nedan.
Avstämning av svensk inkomstskattesats jämfört med effektiv inkomstskatt
2023
2022
2021
Skatt enligt svensk skattesats
163
–2 295
–1 605
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år
–244
–294
–64
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader
–291
–668
–190
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter
6 739
4 186
1 962
Skatteeffekt hänförlig till nedskrivning av
investering i koncernföretag
–6 753
–298
–270
Skatteeffekt av förändrad skattesats
4
Skatteintäkt/-kostnad
–382
631
–167
Inkomstskatter redovisade i Fria vinstmedel
2023
2022
2021
Aktuell skattekostnad/-intäkt (-/+)
–758
0
Skattekostnad/-intäkt
–758
0
Uppskjutna skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar är hänförliga till balansposter enligt
tabellen
 
nedan.
Inkomstskatteeffekt av temporära skillnader
2023
2022
Kortfristiga tillgångar
388
348
Ersättningar efter avslutad anställning
35
34
Avsättningar
30
48
Övrigt
108
156
Uppskjutna skattefordringar
561
586
Förändringar i uppskjuten skatt
2023
2022
Ingående balans
586
507
Omklassificering
0
–88
Redovisat i årets resultat
–25
167
Utgående balans
561
586
Finansiell rapport 2023
93
Noter till Moderbolagets finansiella rapporter
M5
Immateriella anläggningstillgångar
Patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter
2023
2022
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans
5 086
5 086
Årets anskaffningar
Försäljning/utrangering
Utgående balans
5 086
5 086
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans
–4 134
–4 130
Årets avskrivningar
–4
–4
Försäljning/utrangering
Utgående balans
–4 138
–4 134
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans
–948
–948
Årets nedskrivningar
Utgående balans
–948
–948
Netto bokfört värde
4
Beloppen hänför sig huvudsakligen till Radio Frequency-teknologi.
M6
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier och
installationer
Pågående
nyanläggningar och
betalda förskott
Totalt
2023
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans
1 972
26
1 998
Investeringar
8
79
87
Försäljning/utrangering
–84
–4
–88
Omklassificeringar
67
–67
Utgående balans
1 963
34
1 997
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans
–1 618
–1 618
Årets avskrivningar
–117
–117
Försäljning/utrangering
82
82
Utgående balans
–1 653
–1 653
Netto bokfört värde
310
34
344
2022
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans
1 948
13
1 961
Investeringar
26
59
85
Försäljning/utrangering
–45
–3
–48
Omklassificeringar
43
–43
Utgående balans
1 972
26
1 998
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans
–1 548
–1 548
Årets avskrivningar
–115
–115
Försäljning/utrangering
45
45
Utgående balans
–1 618
–1 618
Netto bokfört värde
354
26
380
Finansiell rapport 2023
94
Noter till Moderbolagets finansiella rapporter
M7
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar i koncernföretag, joint ventures och intresseföretag
Koncernföretag
Intresseföretag
2023
2022
2023
2022
Ingående balans
128 638
72 009
628
1 184
Köp och nyemissioner
150
2 244
298
Aktieägartillskott
11 857
55 835
Återbetalning aktieägartillskott
–1 028
Nedskrivning
1)
–32 783
–1 446
–791
Försäljning
–300
–4
–63
Utgående balans
106 534
128 638
628
628
1)
Under 2023 gjordes nedskrivningar av investeringar i koncernföretag med SEK 32,8 (2,2) miljarder, varav SEK 31,9 miljarder avsåg investeringen i Vonage. Anledningen till nedskrivningen av investeringen i
Vonage var makroekonomisk motvind, inklusive ökande räntenivåer och förändrade efterfrågemönster. Anledningen till övriga nedskrivningar var i huvudsak devalvering av valuta och lägre förväntan om fram-
tida lönsamhet för några bolag. För nedskrivningstestet 2023 avseende koncernföretag och intresseföretag användes en diskonteringsränta om 11,0 % (9,0 %).
För länder med hög inflation användes individu-
ella diskonteringsräntor (12,0-24,0 %). Vid tidpunkten för nedskrivningarna uppgick det bokförda värdet i
 
balansräkningen för varje påverkat koncernföretag till nyttjandevärdet eller det egna kapitalet i koncern-
företaget.
Övriga finansiella tillgångar
Aktier och andelar
Långfristiga räntebärande
placeringar
Övriga långfristiga
fordringar
Långfristiga fordringar
koncernföretag
2023
2022
2023
2022
2023
2022
2023
2022
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans
2 039
2 175
9 157
30 615
36
544
15 414
13 284
Inköp/kreditgivning/ökning
206
168
12 887
13 583
11 517
5 963
Försäljning/amortering/minskning
–1
–96
–4 233
–29 666
–10 804
–5 189
Omklassificering
–1
–8 152
–5 632
–10
–588
–8 026
Omvärdering
–185
–207
271
257
80
Omräkningsdifferens
–1 466
1 356
Utgående balans
2 059
2 039
9 930
9 157
26
36
6 635
15 414
Finansiell rapport 2023
95
Noter till Moderbolagets finansiella rapporter
M8
Aktier och andelar
Nedanstående förteckning omfattar vissa av Moderbolaget direkt och indirekt ägda aktier och andelar, per den 31 december 2023.
En fullständig specifikation över innehav av aktier och andelar, som upprättas enligt den svenska årsredovisningslagen och ingår i den årsredovisning
som lämnas till Bolagsverket, kan rekvireras från Telefonaktiebolaget L M Ericsson, External Reporting, SE–164 83 Stockholm.
Aktier ägda direkt av Moderbolaget
Nominellt innehav
Innehav
i lokal valuta,
Bokfört värde,
Bolag
Org.nr.
Säte
i procent
miljoner
MSEK
Koncernföretag
Ericsson AB
556056-6258
Sverige
100
50
20 731
Ericsson Shared Services AB
556251-3266
Sverige
100
361
2 216
Datacenter i Rosersberg AB
556895-3748
Sverige
100
74
Datacenter i Mjärdevi Aktiebolag
556366-2302
Sverige
100
10
69
Aktiebolaget Aulis
556030-9899
Sverige
100
14
6
Övriga (Sverige)
706
Ericsson Austria GmbH
Österrike
100
4
94
Ericsson Danmark A/S
Danmark
100
90
216
Oy L M Ericsson Ab
Finland
100
13
196
Ericsson France S.A.S
Frankrike
100
21
524
Ericsson Antenna Technology Germany GmbH
Tyskland
100
2
21
Ericsson Germany GmbH
Tyskland
100
1
1 816
Ericsson Hungary Ltd.
Ungern
100
1 301
120
L M Ericsson Limited
Irland
100
4
34
Ericsson Telecomunicazioni S.p.A.
Italien
100
44
2 429
Ericsson Holding International B.V.
Nederländerna
100
222
2 983
Ericsson A/S
Norge
100
75
114
Ericsson Sp. z o.o.
Polen
100
4
412
Ericsson España, S.A.U.
Spanien
100
28
14
Ericsson Ltd.
Storbritannien
100
53
1 957
Övriga (Europa, förutom Sverige)
709
Ericsson Holding II Inc.
USA
100
34 295
Ericsson Smart Factory Inc.
USA
100
424
Ericsson Global Network Platform Holding Inc.
USA
100
30 674
Compañía Ericsson S.A.C.I.
Argentina
95
1)
193
10
Ericsson Canada Inc.
Kanada
100
221
Ericsson de Colombia S.A.S.
Colombia
97
1)
701
176
Ericsson Telecom S.A. de C.V.
Mexico
100
1 439
576
Övriga (USA, Latinamerika)
435
Teleric Pty Ltd.
Australien
100
20
100
Ericsson (China) Company Ltd.
Kina
100
65
475
P.T. Ericsson Indonesia
Indonesien
95
9 531
614
Ericsson India Private Limited
Indien
100
291
51
Ericsson Kenya Limited
Kenya
100
10
Ericsson-LG Co., Ltd.
Korea
75
285
2 279
Ericsson (Malaysia) Sdn Bhd
Malaysia
100
3
131
Ericsson South Africa (Pty) Ltd.
Sydafrika
70
94
Ericsson Taiwan Ltd.
Taiwan
90
270
36
Ericsson (Thailand) Ltd.
Thailand
49
2)
90
17
Ericsson Telekomünikasyon A.
Ş
.
Turkiet
100
5
150
Övriga länder (resten av världen)
325
Totalt
106 534
Joint ventures och intresseföretag
ConcealFab,Inc.
USA
36
298
Leone Media Inc.
USA
46
134
Ericsson Nikola Tesla d.d.
Kroatien
49
65
330
Totalt
628
1)
Jämte innehav via koncernföretag äger koncernen 100 % i Compañía Ericsson S.A.C.I. och Ericsson de Colombia S.A.S.
2)
Jämte innehav via koncernföretag äger koncernen 74 % i Ericsson (Thailand) Ltd.
Finansiell rapport 2023
96
Noter till Moderbolagets finansiella rapporter
Aktier ägda av koncernföretag
Bolag
Org.nr.
Säte
Innehav,%
Koncernföretag
Emodo Inc.
USA
100
Ericsson Telekommunikation GmbH
Tyskland
100
Ericsson GmbH
Tyskland
100
Ericsson Telecommunicatie B.V.
Nederländerna
100
Ericsson Inc.
USA
100
Vonage Holdings Corp.
USA
100
Ericsson Wireless Office Inc.
USA
100
Cradlepoint Inc.
USA
100
Iconectiv, LLC
USA
83
Ericsson Telecomunicações LTDA.
Brasilien
100
Ericsson Australia Pty. Ltd.
Australien
100
Ericsson (China) Communications Co. Ltd.
Kina
100
Nanjing Ericsson Panda Communication Co. Ltd.
Kina
51
Ericsson Japan K.K.
Japan
100
M9
Kundfordringar och kundfinansiering
Ericssons kreditrisker övervakas på koncernnivå.
För mer information, se not B6, ”Balansposter relaterade till kundkontrakt” och not F1, ”Finansiell riskhantering.”
Kundfordringar och kundfinansiering
2023
2022
Kundfordringar, exklusive intresseföretag och joint ventures
24
29
Reserv för osäkra kundfordringar
–18
–19
Kundfordringar, netto
6
10
Kundfordringar hos intresseföretag och joint ventures
1
Kundfordringar, totalt
6
11
Kundfinansiering
231
544
Kundfinansiering, netto
231
544
Rörelser avseende reserver för osäkra fordringar
Kundfordringar
2023
2022
Ingående balans
19
16
Ökning
Ianspråktagande under
perioden
Periodens återföringar av
outnyttjade belopp
Omräkningsdifferens
–1
3
Utgående balans
18
19
Not M8, forts.
Utestående kundfinansierings exponeringar
1)
2023
2022
Redovisat värde av kundfinansieringskrediter
231
544
Varav kortfristiga
81
322
Finansiella garantier för tredje part
4
6
Upplupen ränta
7
8
Maximal kreditrisk exponering
242
558
Avgår risktäckning från tredje part
Moderbolagets riskexponering
242
558
Åtaganden för kundfinansiering
185
412
1)
Tabellen visar den maximala kreditrisken.
Avstämning av verkligt värde kundfinansiering
2023
2022
Ingående balans
544
786
Tillkomna krediter
292
53
Försäljning/återbetalning
–388
–288
Omvärdering
–217
–7
Omräkningsdifferens
Utgående balans
231
544
Finansiell rapport 2023
97
Noter till Moderbolagets finansiella rapporter
M12
Eget kapital och övrigt totalresultat
Aktiekapital 2023
Aktiekapitalet den 31 december 2023 bestod av:
Aktiekapital
Antal
utestående aktier
Aktiekapital
A-aktier
1)
261 755 983
1 309
B-aktier
1)
3 082 395 752
15 413
Totalt
3 344 151 735
16 722
1)
A-aktier (kvotvärde SEK
 
5,00 per aktie) och B-aktier (kvotvärde SEK
 
5,00 per aktie).
Årsstämmman 2023 beslutade om emission av 10 000 000 C-aktier för
programmen med långsiktig rörlig ersättning (LTV II) 2023,2022 och 2021
för Ericssons ledande befattningshavare och andra befattningshavare. I
enlighet med mandat från årsstämman beslutade styrelsen att återköpa de
nyemitterade aktierna, som sedan omvandlades till B-aktier. Kvotvärdet av
de återköpta aktierna var SEK 5,00 per aktie, totalt SEK 50.0 miljoner, vilket
motsvarar mindre än 0,3 % av aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgick
till SEK 50,2 miljoner.
Styrelsen föreslår en utdelning om SEK
 
2,70 (2,70) per aktie och att åter-
stoden av fritt kapital behålles i Moderbolaget. Utdelningen föreslås betalas
ut i två lika delar, SEK
 
1,35 per aktie med 5 april 2024 som avstämningsdag
för utdelning (utbetalning 10 april 2024) och SEK
 
1,35 per aktie med
2
 
oktober 2024 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 7 oktober
2024). För
 
Moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning.
Med
 
antagandet att inga egna aktier kvarstår på avstämningsdagen föreslår
styrelsen att vinsten
disponeras enligt nedan:
Förslag till vinstdisposition
Förslag till vinstdisposition
Belopp att utdelas till registrerade aktieägare
9 029 209 684
Belopp att överföra i ny räkning
18 555 216 849
Totalt fritt eget kapital i Moderbolaget
27 584 426 533
M10
Fordringar och skulder koncernföretag
Fordringar och skulder koncernföretag
Förfallostruktur
<1 år
1–5 år
>5 år
Totalt
2023
Totalt
2022
Långfristiga fordringar
Finansiella fordringar
6 635
6 635
15 414
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
2 408
2 408
1 662
Finansiella fordringar
15 431
15 431
22 518
Totalt
17 839
17 839
24 180
Långfristiga skulder
Finansiella skulder
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
316
316
230
Finansiella skulder
47 269
47 269
94 171
Totalt
47 585
47 585
94 401
M11
Övriga kortfristiga fordringar
Övriga kortfristiga fordringar
2023
2022
Förutbetalda kostnader
315
353
Upplupna intäkter
123
105
Derivat tillgångar
3 326
2 017
Övrigt
659
664
Totalt
4 423
3 139
Förändringar i eget kapital 2023
Aktiekapital
Uppskriv
-
ningsfond
Reservfond
Totalt bundet
eget
 
kapital
Dispositions-
fond
Fria
vinstmedel
Totalt fritt
eget kapital
Totalt
1 januari 2023
16 672
20
31 472
48 164
100
37 653
37 753
85 917
Periodens resultat
–1 171
–1 171
–1 171
Övrigt totalresultat för perioden, netto
 
efter
 
skatt
Totalresultat för perioden
–1 171
–1 171
–1 171
Transaktioner med ägare
Nyemission,netto
50
50
50
Återköp av egna aktier
–50
–50
–50
Planer för långsiktig rörlig ersättning
43
43
43
Betald utdelning
–8 991
–8 991
–8 991
31 december 2023
16 722
20
31 472
48 214
100
27 484
27 584
75 798
Finansiell rapport 2023
98
Noter till Moderbolagets finansiella rapporter
Förändringar i eget kapital 2022
Aktiekapital
Uppskriv
-
ningsfond
Reservfond
Totalt
bundet
eget
 
kapital
Dispo-
sitions-
fond
Kassa-
flödes-
säkringar
Fria
vinstmedel
Totalt fritt
eget kapital
Totalt
1 januari 2022
16 672
20
31 472
48 164
100
–26
34 910
34 984
83 148
Periodens resultat
11 771
11 771
11 771
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kommer omföras till
resultaträkningen
Kassaflödessäkringar
Vinster redovisade under perioden
3 703
3 703
3 703
Omföring till aktier och andelar
–3 677
–3 677
–3 677
Skatt på poster som inte kommer omföras till
resultaträkningen
–758
–758
–758
Övrigt totalresultat för perioden, netto
 
efter
 
skatt
–732
–732
–732
Totalresultat för perioden
–732
11 771
11 039
11 039
Omföring till Fria vinstmedel
758
–758
Transaktioner med ägare
Nyemission,netto
Återköp av egna aktier
Planer för långsiktig rörlig ersättning
55
55
55
Betald utdelning
–8 325
–8 325
–8 325
31 december 2022
16 672
20
31 472
48 164
100
37 653
37 753
85 917
Not M12, forts.
M13
Obeskattade reserver
Koncernbidrag till svenska koncernföretag uppgår till SEK
 
81 (7 272)
miljoner. Inga koncernbidrag från svenska koncernföretag 2023 och 2022.
M14
Pensioner
Moderbolaget har två typer av pensionsplaner:
Avgiftsbestämda pensionsplaner, där Moderbolaget betalar fasta
premier
till ett antal olika försäkringsbolag. Efter erlagd premie har Moderbolaget
fullgjort sitt åtagande avseende pensionsersättningar. Avgiftsbestämda
planer kostnadsförs under den period den anställde utför sina tjänster.
Förmånsbestämda pensionsplaner, där Moderbolagets åtagande är
att
 
erlägga förutbestämda ersättningar till den anställde vid eller efter
pensionering.
Förmånsbestämda planer – belopp som redovisas i balansräkningen
2023
2022
Förpliktelsernas nuvärde avseende helt eller delvis
fonderade pensionsplaner
1)
1 659
1 491
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde
–1 821
–1 753
Nettoförpliktelse/överskott (–) i pensionsstiftelse
–162
–262
Ej redovisat överskott i pensionsstiftelse
165
262
Utgående balans pensionsskuld
3
0
1)
Samtliga pensionsutfästelser i Moderbolaget anses vara tryggade i pensionsstiftelsen men inte helt
fonderade.
De förmånsbestämda förpliktelserna är beräknade baserat på gällande löne-
nivåer per respektive balansdag och med en diskonteringsränta på
 
2,85 %
(2,85 %) gällande ITP2 och 1,0 % (0,2 %) avseende övriga pensionsskulder.
Beräknad livslängd efter 65 år är 24,7 (24,7) år för kvinnor och 23,5 (23,5) år
för
 
män.
Inga av pensionsstiftelsens tillgångar har utnyttjas av Moderbolaget.
Avkastning på förvaltningstillgångar är
3,9 % (
4,5 %).
Tillgångsallokering av förvaltningstillgångar
2023
Varav
onoterat
2022
Varav
onoterat
Likvida medel
17
0 %
71
0 %
Aktier
449
38 %
418
41 %
Räntebärande värdepapper
881
20 %
867
19 %
Fastigheter
336
100 %
343
100 %
Derivat
14
87 %
–2
100 %
Investeringsfonder
124
100 %
56
100 %
Totalt
1 821
1 753
av vilka värdepapper
emitterade av Ericsson
Förändring i förmånsbestämda förpliktelser
2023
2022
Ingående balans
0
0
I resultaträkningen redovisad kostnad för
pensionering i egen regi, exklusive skatter
250
266
Utbetalda pensioner
–82
–72
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar
–165
–194
Utgående balans pensionsskuld
3
0
2024 års förväntade utbetalning avseende förmånsbestämda pensionsplaner
uppgår till SEK
 
93 miljoner.
Finansiell rapport 2023
99
Noter till Moderbolagets finansiella rapporter
Totala pensionskostnader och intäkter som redovisas i resultaträkningen
2023
2022
2021
Förmånsbestämda planer
Pensionskostnader exklusive ränta
och skatter
211
233
64
Räntekostnad
39
33
39
Avkastning på förvaltningstillgångar
–165
–194
–32
Totala kostnader för förmånsbestämda
planer, exklusive skatter
85
72
71
Avgiftsbestämda planer
Pensionspremier
59
67
70
Totala kostnader för avgiftsbestämda
planer, exklusive skatter
59
67
70
Kreditförsäkringspremier
2
0
2
Total netto pensionskostnad,
exklusive skatter
146
139
143
Av total netto pensionskostnad redovisas SEK
 
271 miljoner (SEK
 
300 miljoner
2022 och SEK
 
136 miljoner 2021) under omkostnader och SEK
 
–125 miljoner
(SEK
 
–161 miljoner 2022 och SEK
 
7 miljoner 2021) i
finansnettot.
Not M14, forts.
M15
Övriga avsättningar
Övriga avsättningar
Omstruktu-
rering
Övriga
Totalt 2023
Totalt 2022
Ingående balans
2 435
2 435
293
Avsättningar
232
29
261
2 338
Återföring av outnyttjade belopp
–60
Ianspråktagande
–58
–2 366
1)
–2 424
–136
Omklassificering
Utgående balans
174
98
272
2 435
Kortfristiga avsättningar
97
98
195
2 424
Långfristiga avsättningar
77
77
1)
Inkluderar en betalning av USD 206.7 miljoner (cirka SEK 2,2 miljarder) för böterna i samband med lös-
ningen av tidigare meddelade icke-brottsliga, påstådda överträdelser av deferred prosecution agree-
ment (DPA) med United States Department of Justice (DoJ).
M16
Räntebärande skulder
Per den 31 december 2023 uppgick Moderbolagets utestående räntebärande
skulder, exkluderat skulder till dotterbolag, till SEK
 
44,6 (29,6)
miljarder.
Räntebärande skulder
2023
2022
Kortfristiga upplåning
Kortfristig del av långfristig upplåning
8 947
2 814
Övrig kortfristig upplåning
6 631
Total kortfristig upplåning
15 578
2 814
Långfristig upplåning
Certifikat och obligationslån
20 975
19 712
Övrig långfristig upplåning
8 096
7 040
Total långfristig upplåning
29 071
26 752
Totala räntebärande skulder
44 649
29 566
Avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter
2023
2022
Ingående balans
29 566
31 421
Kassaflöde
Upptagande av lån
15 989
7 777
Återbetalning av lån
–3 333
–9 993
Övriga finansieringsaktiviteter
1 503
Icke kassapåverkande förändringar
Effekt av omräkningsdifferenser
–870
4 041
Förändring av verkligt värde vid förändring i kreditrisk
667
–1 030
Förändring av verkligt värde
1 127
–2 650
Utgående balans
44 649
29 566
För att säkerställa långsiktig upplåning använder koncernen obligationslån
tillsammans med bilaterala forsknings- och utvecklingslån. Alla utestående
obligationslån emitteras av Moderbolaget inom ramen för dess obligations-
program (Euro Medium Term Note program, EMTN) eller dess program regist-
rerat med den amerikanska finansinspektionen (SEC). Obligationer emitterade
till fast ränta ändras normalt till rörlig ränta med hjälp av ränteswappar, i
enlighet med ”Asset and liability management” mandatet som beskrivs i not
 
F1,
”Finansiell riskhantering.” Den totala vägda genomsnittsräntan för den lång-
siktiga upplåningen var under året 5,15% (2,45%).
Lån emitterade av Moderbolaget redovisas till verkligt värde med
värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Se not M1 ”Väsentliga
redovisningsprinciper.”
För detaljerad information om Obligationslån, bilaterala lån, syndikerade lån
och företagscertifikat, se noter till koncernredovisningen, not F4 ”Räntebärande
skulder.”
Finansiell rapport 2023
100
Noter till Moderbolagets finansiella rapporter
“Cash collaterals” (kassa ställd som säkerhet) under Credit Support Annex (CSA) till ISDA för “cross-currencies” derivat redovisas som kortfristiga räntebärande
placeringar respektive kortfristig upplåning.
M17
Finansiell riskhantering och finansiella instrument
Ericssons finansiella risker övervakas på koncernnivå. För mer information, se noter till koncernens bokslut, not F1, ”Finansiell riskhantering.”
Utestående derivat
2023
Bruttovärde Avräkning Nettovärde
Relaterade
belopp
som inte
avräknats –
Ställda
säkerheter
Netto
Valutaderivat
Tillgångar
3 392
–43
3 349
–1 487
1 862
Skulder
–4 241
43
–4 198
874
–3 324
Räntederivat
Tillgångar
Skulder
–23
–23
–23
2022
Bruttovärde Avräkning
Nettovärde
Relaterade
belopp
som inte
avräknats –
Ställda
säkerheter
Netto
Valutaderivat
Tillgångar
2 171
–165
2 006
–277
1 729
Skulder
–2 727
165
–2 562
2 382
–180
Räntederivat
Tillgångar
11
11
11
Skulder
–8
–8
–8
Kassa, likvida medel och räntebärande placeringar
2023
Rating el.
liknande
< 3 mån
3–12
mån
1–5 år
> 5 år
Totalt
Banker
14 488
14 488
Andra finansiella inst.
548
548
Typ av emmitent/
motpart:
Stater
AAA
490
1 254
1 744
Företag
A2/P2
1 510
296
1 806
Bostadsinstitut
AAA
1 995
5 668
8 676
16 339
Derivattillgångar
1 920
749
622
35
3 326
Totalt
20 461
7 203
10 552
35
38 251
2022
Rating el.
liknande
< 3 mån
3–12
mån
1–5 år
> 5 år
Totalt
Banker
24 252
24 252
Andra finansiella inst.
604
604
Typ av emmitent/
motpart:
Stater
AAA
500
3 950
277
4 727
Företag
A2/P2
1 283
1 283
Bostadsinstitut
AAA
1 682
8 880
10 562
Derivattillgångar
951
93
837
136
2 017
Totalt
27 590
5 725
9 994
136
43 445
Lånefinansiering sker i huvudsak genom upplåning på de svenska och inter-
nationella kapitalmarknaderna. Bankfinansiering används för viss finansiering
av dotterbolag och för att få
 
bindande kreditlöften, se not M16, ”Räntebärande
skulder.”
Finansieringsprogram
1)
Belopp
Utnyttjat
Outnyttjat
Obligationslåneprogram EMTN (USD miljoner)
5 000
2 842
2 158
SEC registrerat program (USD miljoner)
2)
Företagscertifikatprogram (SEK miljoner)
10 000
2 014
7 986
1)
Innehåller inga särskilda lånevillkor med krav på specifika finansiella nyckeltal.
2)
Programbeloppet obestämt.
I november 2023 utfärdade koncernen ett nytt obligationslån om EUR 500
miljoner med förfall 2028 under European Medium Term Note programmet
(EMTN) och det Gröna ramverket för finansiering. Under året upprättade
Bolaget också en ny rullande kreditfacilitet på USD 1,0 miljarder, varav USD 0,4
miljarder utnyttjades vid årsslutet, samt ökade upplåningen under företagscer-
tifikatprogrammet med SEK 2,0 miljarder. Därutöver undertecknade Bolaget
två 7-åriga låneavtal, ett med Europeiska Investeringsbanken på USD 273
miljoner och ett med Nordiska Investeringsbanken på USD 107 miljoner.
Bindande kreditlöften
Belopp
Utnyttjat
Outnyttjat
Kreditfacilitet i flera valutor (USD miljoner)
2 000
2 000
Rullande likviditetskreditfacilitet
(USD miljoner)
1 000
400
600
I september 2023 utnyttjade Bolaget den andra och sista ettårsförlängnings-
optionen på sin rullande kreditfacilitet på USD 2 miljarder kopplad till Ericssons
hållbarhetsmål.
Facilitetens ränta är inte kopplad till Ericssons kreditbetyg
eller några finansiella kovenanter men är däremot kopplad till två av Ericssons
långsiktiga hållbarhetsmål.
Nedanstående tabell visar en analys över finansiella skulder per avtalsenlig
löptid:
2023
< 1 år
1–3 år
3–5 år
> 5 år
Totalt
Leverantörsskulder
435
435
Lån och krediter
15 578
3 472
16 489
9 110
44 649
Derivatskulder
3 681
211
306
4 198
Totalt
19 694
3 683
16 795
9 110
49 282
2022
< 1 år
1–3 år
3–5 år
> 5 år
Totalt
Leverantörsskulder
542
542
Lån och krediter
3 133
12 835
8 992
11 144
36 104
Derivatskulder
868
1 091
611
2 570
Totalt
4 543
13 926
9 603
11 144
39 216
Finansiell rapport 2023
101
Noter till Moderbolagets finansiella rapporter
Not M17, forts.
Koncernen har en Treasury och kundfinansieringsorganisation vars
huvudsakliga uppgift är att säkerställa lämplig finansiering genom lån och
bindande kreditfaciliteter, att aktivt förvalta koncernens likviditet, finansiella
tillgångar och skulder, samt att hantera och kontrollera att exponeringen mot
finansiella risker är förenlig med underliggande affärsrisker och finansiella
riktlinjer. Kundfinansieringsfunktionen kan stödja med lämpliga lösningar för
tredjepartsfinansiering åt kunder för att underlätta deras köp från Ericsson. I
vissa fall och i den utsträckning som kundlånen inte tillhandahålls direkt genom
banker så kan Moderbolaget erbjuda kredit direkt till kunderna. Funktionen för
kundfinansiering övervakar exponeringen av utestående kundfinansiering och
kreditlöften.
Koncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde
För en detaljerad beskrivning av koncernens värderingsteknik och värderings-
hierarkier, se noter till koncernens bokslut, not F1 “Finansiell riskhantering.”
Avstämning av övriga finansiella tillgångar värderade till verkligt värde nivå 3
Aktier och andelar
Ingående balans
1 952
Inköp/ökning
206
Försäljning/minskning
–2
Vinst/förlust
1)
–186
Utgående balans
1 970
1)
Tabellen visar nettoresultat rapporterat som Finansiella intäkter, varav SEK 186 miljoner avser oreali-
serade förluster avseende nivå 3 tillgångar som hölls vid årets slut.
M18
Övriga kortfristiga skulder
Övriga kortfristiga skulder
2023
2022
Upplupen ränta
429
251
Upplupna kostnader
482
965
Varav personalrelaterade
326
388
Varav övriga
156
577
Derivat skulder
4 198
2 570
Andra övriga kortfristiga skulder
365
309
Totalt
5 474
4 095
M19
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder
2023
2022
Leverantörsskulder, exklusive intresseföretag
och joint ventures
432
542
Intresseföretag och joint ventures
3
Totalt
435
542
Finansiella instrument, redovisat värde
2023
2022
Hierarkinivå för verkligt värde
Hierarkinivå för verkligt värde
SEK miljarder
Upplupet
anskaffnings-
värde
Verkligt
värde
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Upplupet
anskaffnings-
värde
Verkligt
värde
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Tillgångar värderade till verkligt värde
via resultaträkningen
Kundfinansiering
0,2
0,2
0,5
0,5
Räntebärande placeringar
19,1
18,6
0,5
17,5
17,5
Likvida medel
2)
10,1
10,1
15,3
15,3
Övriga finansiella tillgångar
1)
2,1
0,1
2,0
2,0
0,1
1,9
Övriga kortfristiga fordringar
3,3
3,3
2,0
2,0
Tillgångar värderade till verkligt värde
via övrigt total resultat (OCI)
Kundfordringar
0,0
0,0
0,0
0,0
Tillgångar värderade till upplupet
anskaffningsvärde
Räntebärande placeringar
0,2
0,2
Likvida medel
Övriga finansiella tillgångar
0,6
0,6
Fordringar koncernföretag
22,1
39,6
Finansiella tillgångar
22,9
34,8
40,4
37,3
Finansiella skulder värderade till
verkligt
 
värde
Räntebärande skulder
–38,0
–23,7
–14,3
–29,6
–16,7
–12,9
Finansiella skulder värderade till
verkligt
 
värde - innehas för handel
Övriga kortfristiga skulder
–4,2
–4,2
–2,6
–2,6
Skulder värderade till upplupet
anskaffningsvärde
Leverantörsskulder
–0,4
–0,5
Upplåning
–6,6
–0,0
Skulder koncernföretag
–47,3
–94,4
Finansiella skulder
–54,3
–42,2
–94,9
–32,2
1)
Övriga finansiella tillgångar avser investeringar i aktier och andelar som är inkluderade i ”Aktier och andelar” i not M7.
2)
Kassa och likvida medel uppgår till SEK 15,6 (23,7) miljarder varav SEK 10,1 (15,3) miljarder avser likvida medel som presenteras i ovanstående tabell.
Finansiell rapport 2023
102
Noter till Moderbolagets finansiella rapporter
M20
Ställda säkerheter
Ställda säkerheter
2023
2022
Banktillgodohavanden
823
893
Övrigt
229
234
Totalt
1 052
1 127
Övrigt inkluderar pantförskrivna kapitalförsäkringar för pensionsåtagande till
anställda.
M21
Eventualförpliktelser
Eventualförpliktelser
2023
2022
Eventualförpliktelser, totalt
28 417
24 811
Av eventualförpliktelserna är garantier för pensionsåtaganden SEK
 
28 272
(24 680) miljoner.
M22
Kassaflödesanalys
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
2023
2022
2021
Materiella anläggningstillgångar
Avskrivningar
117
115
110
Totalt
117
115
110
Immateriella anläggningstillgångar
Avskrivningar
4
4
18
Totalt
4
4
18
Totala avskrivningar på materiella och
immateriella anläggningstillgångar
121
119
128
Skatter
382
–631
160
Nedskrivningar och realisationsvinster
(–)/förluster på sålda anläggningstillgångar,
exklusive kundfinansiering, netto
32 888
2 097
578
Oreglerade koncernbidrag
81
7 272
1 526
Övriga icke kassapåverkande poster
897
–475
–190
Totala icke likviditetspåverkande poster
34 369
8 382
2 202
M23
Leasing
Leasingåtaganden
Moderbolaget har följande leasingavtal: fastighetsleasing och billeasing.
Kostnaden för fastigheter uppgick 2023 till SEK 675,8 (633,4) miljoner och
för bilar till SEK 4,2 (4,9) miljoner. Moderbolaget hade rörliga hyreskostnader
relaterade till fastighetsskatt till ett värde av SEK 49,9 (51,6) miljoner 2023.
Framtida minimileasingavgifter i Moderbolaget per 31 december 2023
fördelar sig enligt följande:
Framtida minimileasingavgifter
Operationell leasing
2024
624
2025
564
2026
451
2027
160
2028
68
2029 och senare
28
Totalt
1 895
Leasingintäkter
Moderbolagets operationella leasingintäkter avser främst andrahands-
uthyrning av lokaler.
Framtida minimileasingersättningar per den 31 december 2023 fördelar
sig
 
enligt följande:
Minimileasingersättningar
Operationell leasing
2024
9
2025
2
2026
2027
2028
2029 och senare
Totalt
11
M24
Information angående anställda
Medelantal anställda
2023
2022
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Europa och
Latinamerika
1)
170
165
335
177
179
356
Totalt
170
165
335
177
179
356
1)
Varav EU
170
165
335
177
179
356
Varav Sverige
170
165
335
177
179
356
Ersättningar
Löner och andra ersättningar och sociala kostnader
2023
2022
Löner och andra ersättningar
597
557
Sociala kostnader
311
327
Varav pensionskostnader
184
178
Löner och andra ersättningar per marknadsområde
2023
2022
Europa och Latinamerika
1)
597
557
Totalt
597
557
1)
Varav EU
597
557
Varav Sverige
597
557
Löner och ersättningar betalda i utländsk valuta har omräknats till SEK
 
enligt
genomsnittlig växelkurs för året.
Ersättningar till styrelseledamöter och vd
Se noter till koncernens bokslut, not G2, ”Information angående
styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare.”
Långsiktig rörlig ersättning
Redovisad kompensationskostnad för Moderbolagets anställda uppgår till
SEK
 
7,3 (2,0) miljoner för den kontantbaserade planen och SEK
 
44,4 (54,8)
miljoner för den aktiebaserade planen. Se noter till koncernens bokslut, not G3,
”Aktierelaterade ersättningar.”
Finansiell rapport 2023
103
Noter till Moderbolagets finansiella rapporter
M25
Transaktioner med närstående
IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närstående-
relationer, transaktioner och utestående mellanhavanden.
Under 2023 genomfördes olika transaktioner enligt kontrakt baserade på
villkor vedertagna i branschen och förhandlade på armlängds avstånd.
Ericsson Nikola Tesla d.d.
Ericsson Nikola Tesla d.d. är ett aktiebolag som utvecklar, säljer och utför
service på system och utrustning för telekommunikation och som är ett
intresseföretag inom Ericssonkoncernen. Moderbolaget äger 49,07 % av
aktierna.
För Moderbolaget utgörs transaktionerna av licensintäkter från
Ericsson
Nikola Tesla d.d. för användning av varumärken samt mottagen utdelning.
Ericsson Nikola Tesla d.d.
2023
2022
Transaktioner med närstående
Licensintäkter
5
5
Utdelning
45
59
Balanser avseende närstående
Fordringar
5
Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier
gentemot
Ericsson Nikola Tesla d.d.
Leone Media Inc.
Leone Media Inc., som verkar under varumärket MediaKind, har plattformar
för kompression, videobearbetning och -lagring, innehållspublicering och
innehållsleverans. 51 % av MediaKind verksamheten avyttrades den 1 februari
2019. Efter transaktionen ägde Moderbolaget 49 % av aktierna. Under 2022
lanserade Leone Media Inc. ett aktiebaserat incitamentsprogram till sina
anställda, som minskade Moderbolagets ägande till 45,5 % av aktierna.
Moderbolaget har tillhandahållit ett lån till Leone Media Inc. om 0,6 (0,6)
miljarder SEK.
Leone Media Inc.
2023
2022
Transaktioner med närstående
Licensintäkter
Utdelning
Balanser avseende närstående
Fordringar
594
615
Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier
gentemot
Leone Media Inc.
Övriga transaktioner med närstående
Totala fordringar på övriga närstående uppgick till 3,9 (3,8) miljoner SEK.
För information om ersättning till ledande befattningshavare, se noter till
koncernens bokslut, not G2, ”Information angående styrelsemedlemmar och
ledande befattningshavare.”
M26
Ersättning till revisorer
Ersättning till revisorer
2023
Deloitte
Övriga
Totalt
Arvoden för revision
90
1
91
Arvoden, revisionsrelaterade
3
3
Arvoden för skattefrågor
Övriga arvoden
9
9
Totalt
93
10
103
2022
Arvoden för revision
94
94
Arvoden, revisionsrelaterade
2
2
Arvoden för skattefrågor
Övriga arvoden
7
7
Totalt
96
7
103
2021
Arvoden för revision
90
3
93
Arvoden, revisionsrelaterade
Arvoden för skattefrågor
9
9
Övriga arvoden
1
1
Totalt
90
13
103
Klassificering av arvoden är baserat på kraven i ÅRL.
Vid årsstämman 2023 utsågs Deloitte till revisor för perioden fram till års-
stämman 2024
De revisionsrelaterade uppdragen avser bland annat granskning av
kvartalsrapporter, SSAE 16-granskningar och tjänster i samband med utfär-
dande av certifikat och revisionsintyg samt rådgivning angående finansiell
redovisning. Skattekonsulttjänsterna inkluderar bolagsskattekonsultationer.
Övriga konsulttjänster avser bland annat tjänster i samband med förvärv.
M27
Händelser efter räkenskapsårets utgång
Inflationspåverkan på pensionsskulden:
PRI ideell förening beslutar om värdesäkring av ITP 2 varje år, vilket innebär att
pensioner ökas för att ge kompensation för inflation. Nivån på värdesäkringen
per den 1 januari 2024 beslutades av PRI ideell förening den 14 november
2023. PRI ideell förening har följt Alectas beslut,vllket innebär en värdesäkring
på 6,48 % som motsvarar ökningen av konsumentprisindex från september
2022 till september 2023.
Ericsson använder överlåtelsebemyndigande
Ericssons årsstämma beslutade den 29 mars 2023 att bemyndiga Bolagets
styrelse att besluta om överlåtelse av egna aktier. Enligt bemyndigandet kan
Bolaget i samband med leverans av intjänade aktier enligt de långsiktiga
rörliga ersättningsprogrammen 2019 och 2020 (”LTV 2019” och ”LTV 2020”),
före årsstämman 2024, behålla och sälja högst 60 % av de intjänade aktierna
av serie B i Bolaget för att täcka kostnaderna för att innehålla och betala skatt
och sociala avgifter för programdeltagarnas räkning avseende prestations-
aktierätterna för överföring till skattemyndigheter. Ericsson beslutade den
16 februari 2024 att utnyttja bemyndigandet från bolagsstämman för dessa
syften.
Överlåtelse av egna aktier kan ske på Nasdaq Stockholm under perioden
från och med den 16 februari 2024 fram till årsstämman 2024 till ett pris inom
det vid var tid registrerade kursintervallet.
Ericsson innehar för närvarande 12 932 223 av serie B i Bolaget och kan
enligt beslutet att utnyttja överlåtelsebemyndigandet maximalt komma att
överlåta upp till 774
 
889 aktier av serie B i Bolaget på Nasdaq Stockholm.
För övriga händelser efter räkenskapsårets utgång, se noter till koncernens
bokslut, not
 
H6, ”Händelser efter räkenskapsårets utgång”.
Finansiell rapport 2023
104
Noter till Moderbolagets finansiella rapporter
All information i denna årsredovisning, särskilt de risker och
osäkerhetsfaktorer som beskrivs nedan, ska noga tas i beaktande.
Utifrån den information som för tillfället är känd för Ericsson
anser Bolaget att följande avsnitt är en korrekt beskrivning av de
viktigaste risker som påverkar verksamheten. Var och en av de
faktorer som beskrivs nedan, eller någon annan riskfaktor som
behandlas i årsredovisningen, kan ha en väsentlig negativ inverkan
på strategiska mål, verksamhet, drift, framtida resultat, intäkter,
rörelseresultat, resultat efter skatt, vinstmarginaler, ekonomisk
ställning, kassaflöde, likviditet, kreditbetyg, marknadsandel,
anseende, varumärke och/eller aktiekurs. Ytterligare risker och
osäkerheter som för tillfället är okända för Bolaget, eller som
Ericsson för tillfället anser vara obetydliga, kan också komma att få
en väsentlig negativ inverkan på verksamheten. Rörelseresultatet
kan dessutom komma att uppvisa större fluktuationer än tidigare
och det kan göra det svårare för Ericsson att göra tillförlitliga
framtidsbedömningar. Se även ”Framtidsriktad information”.
Risker relaterade till affärsaktiviteter och branschen
1.1
Pågående geopolitisk och handelsmässig osäkerhet på grund
av flera faktorer kan ha allvarlig negativ påverkan på Bolagets
affärer, verksamhet, och möjlighet att nå uppsatta mål.
Geopolitiska allianser förändras när globala spänningar, till exempel
mellan USA och Kina gällande handel, inflytande och Taiwans status,
driver på växande ekonomisk, teknisk, militär och politisk konkurrens i
hela världen. Samtidigt finns det flera pågående lokala och regionala
konflikter, till exempel de pågående militära konflikterna mellan
Ukraina och Ryssland och på flera platser i Mellanöstern. Även om den
slutgiltiga påverkan från dessa dynamiska spänningar är oklar, förvän-
tas den osäkerhet de skapar fortsätta. Denna geopolitiska utveckling,
inklusive handels- och säkerhetsbegränsningar och exportkontroller,
förstärkta sanktionsåtgärder, leverantörskonsolidering och ökade
skyddsåtgärder för nationell säkerhet, kan påverka globala marknads-
villkor, inklusive marknadsandel, tillgång och position. Det nuvarande
klimatet fortsätter att utgöra en utmaning för globala leveranskedjor
i allmänhet för IKT-leveranskedjor i synnerhet samtidigt som kostna-
derna ökar. Dessa osäkerheter innefattar effekterna av handelstvister
och annan politisk spänning där regeringar i bland annat EU, USA, Kina,
Indien, Sydkorea och Japan är inblandade.
Det föreligger också särskilda osäkerhetsfaktorer gällande framtida
bilaterala handelsrelationer mellan Kina och flera andra länder som
ett resultat av de restriktioner riktade mot kinesiska leverantörer eller
komponenter i 5G-nät som införts i flera länder, och tillgången till hård-
och mjukvaruprodukter och komponenter kan komma att begränsas.
Av särskild betydelse för Ericsson i detta sammanhang är handelsre-
lationerna mellan Sverige och Kina eftersom Ericsson, även om det är
ett globalt bolag med global närvaro, har huvudkontor i Sverige och
därför riskerar att påverkas negativt av eventuella försämrade svensk-
kinesiska relationer. Dessutom har Bolaget affärsverksamhet i Kina,
och framtida förändringar i ekonomisk och politisk policy eller i relation
till Kina kan ha en betydande negativ effekt på Bolagets verksamhet.
Under de senaste åren har Ericsson observerat fortsatta utmaningar
för det globala frihandelssystemet, inklusive mot tvistlösningsforumet
inom Världshandelsorganisationen, WTO. Alla ökade utsikter för att
regeringars policyer och handlingar ska bryta mot WTO-avtal kan ha
negativ påverkan på Ericssons möjligheter att utnyttja öppna marknader
och frihandel.
Lagstadgad, eller på annat sätt obligatorisk, lokalisering av tillverk-
ning och FoU, eller användning av lokala leverantörer eller produktion
– samt digital motsvarighet (inklusive dataplacering av IT-infrastruktur
och restriktioner beträffande dataflöden) – har kontinuerligt ökat,
och har motiverats av protektionism, intern industripolitik och natio-
nell säkerhet. Geopolitisk osäkerhet har lett till minskad effektivitet
inom FoU inklusive begränsningar i användningen av FoU-resurser,
och möjligheter att skala upp eller växa med ökande logistiska och
administrativa bördor, samtidigt som polariseringen av industrin och
fragmenteringen av globala standarder fortsätter att utvecklas (till
exempel O-RAN). Det föreligger risk för rörelser bort från globala värde-
kedjor och mot mer regionala eller lokala alternativ. Regeringar kan
fortsätta att införa villkor som kräver användning av lokala leverantö-
rer, lokal produktion eller partnerskap med lokala företag för FoU och
IT-infrastruktur, kräva licensiering eller annan överföring av immate-
riella rättigheter eller vidta andra åtgärder för att främja lokala företag
och lokala konkurrenter, vilket kan ha en betydande negativ påverkan
på Ericssons möjligheter att göra affärer globalt.
Dessutom kan politisk instabilitet, strikta krav på lokalisering av
data, tillverkning och FoU eller användning av lokala leverantörer eller
produktion i de områden där Bolaget är verksamt ytterligare öka risken
för eventuella överträdelser av lagar och regelverk av Ericsson eller dess
anställda. Överträdelser som begås av Ericsson eller dess anställda
kan orsaka allvarliga konsekvenser för Bolagets anseende och kan
få en väsentlig negativ effekt på Ericssons affärsverksamhet och kan
resultera i myndighetsåtgärder och betydande ekonomiska påföljder
och restriktioner som begränsar Bolagets möjligheter att göra affärer,
inklusive med vissa kunder, såsom statliga organ eller kunder i vissa
reglerade sektorer (till exempel telekommunikation).
Den geopolitiska situationen är under ständig utveckling, och har
haft och kommer fortsätta att ha konsekvenser för hela IKT-branschen,
med risk för ytterligare uppdelning av branschen, separation av globala
värdekedjor och uppdelning av globala standarder för mobil telekom-
munikation. Denna utveckling har också lett till att flera länder har
utvärderat hur de ska säkerställa fortsatt tillgång till infrastruktur för
Riskfaktorer
Innehåll
105
Risker relaterade till affärsaktiviteter och branschen
112
Risker relaterade till Ericssons finansiella ställning
113
Juridiska och regulatoriska risker
117
Cybersäkerhetsrisker
118
Risker beträffande uppträdande gällande miljö,
sociala förhållanden och affärer
Finansiell rapport 2023
105
Riskfaktorer
telekommunikationsnät, till exempel genom att främja uppdelning
av radioaccessnät och stödja nationella aktörer inom infrastruktur
för kommunikationsnät som alternativ till de etablerade globala
leverantörerna, som till exempel Ericsson, även om tidpunkten för och
omfattningen av detta förblir oklar.
Allt det ovanstående kan ha betydande och potentiellt kvarstående
negativ påverkan på Ericssons internationella produktutveckling och
globala leveranskedjor och påverka Bolagets lönsamhet och verksam-
het som helhet, vilket gör det nödvändigt med en flexibel och anpass-
ningsbar organisation.
1.2
Utmanande globala ekonomiska förhållanden kan inverka
negativt på efterfrågan, kostnader och priser för Ericssons
produkter och tjänster, och begränsa Bolagets förmåga till
 
tillväxt.
Utmanande globala ekonomiska förhållanden, till exempel beroende
på nedgångar i den globala ekonomin, politisk oro eller osäkerhet,
bristande tillgång på arbetskraft eller råvaror, ökande inflation och
höjda räntor eller en period med förhöjda räntenivåer, epidemier eller
geopolitiska risker och handelskonflikter, kan ha omfattande negativa
effekter på efterfrågan på Ericssons produkter och Ericssons kunders
produkter och tjänster. Detta kan få operatörer och andra kunder att
skjuta upp investeringar eller påbörja andra kostnadsbesparande
åtgärder för att upprätthålla eller förbättra sin ekonomiska ställning.
Detta kan i sin tur leda till kraftigt minskade investeringar i Bolagets
produkter och tjänster, inklusive nätinfrastruktur. Sådan minskad efter-
frågan på produkter och tjänster, vilket kan leda till hårdare priskonkur-
rens eller uppskjutna köp, kan innebära lägre intäkter som
 
inte helt kan
kompenseras med sänkta kostnader. Minskad efterfrågan kan också
leda till överskjutande lager eller föråldrade produkter och alltför stor
produktionskapacitet, som kan ha en negativ påverkan på Ericssons
kostnadsbas.
Vissa operatörer och andra kunder, framför allt på marknader med
svaga valutor, kan komma att få upplåningssvårigheter och långsam-
mare trafikutveckling, vilket kan påverka deras investeringsplaner
negativt och medföra att de
 
köper färre produkter och tjänster från
Ericsson. Ökad inflation kan påverka Bolagets kostnadsbas genom
ökade kostnader för arbete och anskaffning av material, produkter och
tjänster. Ericsson är särskilt exponerade för dessa risker inom vissa geo-
grafiska nyckelområden där Bolagets största kunder finns, till exempel
USA och Indien. Det kommer kanske inte att vara möjligt att helt
kompensera sådana ökade kostnader genom ökade försäljningspriser
till Bolagets kunder, vilket kan leda till lägre marginaler och lägre eko-
nomiskt resultat. Utmanande makroekonomiska situationer kan också
leda till ekonomiska svårigheter eller
 
konkurser hos Ericssons kunder
eller leverantörer, ökad efterfrågan på kundfinansiering, svårigheter
att driva in kundfordringar samt ökad risk för ekonomiska svårigheter
bland Ericssons
 
motparter.
Makroekonomisk osäkerhet kan också leda till ökade svårigheter att
prognosticera försäljning och ekonomiska resultat, samt ökad volatilitet
beträffande Ericssons redovisade resultat och potentiella nedskriv-
ningar av Ericssons immateriella tillgångar på grund av försämrade
försäljningsprognoser för vissa produkter. Om någon av ovan nämnda
faktorer skulle bestå eller förvärras, kan den negativa påverkan på
Ericssons verksamhet och finansiella ställning bli mer uttalad.
1.3
Ericssons verksamhet är beroende av en fortsatt tillväxt inom
mobilkommunikation och av framgången för Ericssons befintliga
kundbas samt den kundbas som bearbetas, vilket kan påverka
efterfrågan från kunder samt Ericssons produktmix och marginaler.
En stor del av Ericssons verksamhet är beroende av fortsatt tillväxt
inom mobilkommunikation i fråga om såväl antalet abonnemang
som en ökad användning per abonnent, vilket i sin tur driver Ericssons
kunder att fortsätta installera och bygga ut näten. Om leverantörer av
kommunikationstjänster inte lyckas med att öka antalet abonnenter
och/eller om användningen inte ökar, eller om de inte kan utnyttja
möjligheterna i den tekniska utvecklingen, kan detta få en väsentlig
negativ inverkan på Ericssons verksamhet och resultat. Om leverantö-
rer av kommunikationstjänster misslyckas med att generera intäkter
av tjänster, misslyckas med att anpassa sig till nya affärsmodeller
eller får minskade intäkter eller lönsamhet, kan deras vilja minska
till vidare investeringar i deras befintliga och nya nät, vilket i sin tur
minskar efterfrågan på Ericssons produkter och tjänster och därmed
påverka Bolagets verksamhet, rörelseresultat och ekonomiska ställning
negativt.
Under 2023 var den makroekonomiska situationen, inklusive
inflationstrycket, mer utmanande än väntat, vilket har lett till minskade
volymer och lägre investeringstakt från många av Ericssons kunder.
Marknadsåterhämtningen har inträffat senare och varit lägre än
förväntat, speciellt i Nordamerika. Det går inte att vara säker på när
marknadens investeringsnivåer återhämtar sig. Trafikutvecklingen på
mobilnät kan påverkas ytterligare om mer trafik flyttas över till wifi-
nätverk, vilket kan komma att ha djupgående effekter på operatörernas
intäkter från röstsamtal, bredband och SMS, med minskade investe-
ringar som möjlig konsekvens. Dessutom skulle ny teknik, till exempel
satelliter, kunna vidareutvecklas och lanseras. Ericssons strategi beror
på utvecklingen och framgången av globala standarder. Detta kan
påverkas negativt av krafter i branschen som är mer intresserade av de
facto-standarder eller geopolitiska krafter som leder till fragmenterade
standarder och ökade svårigheter att skapa skalfördelar.
Fasta nät och mobilnät konvergerar och ny teknik som IP och
bredband gör att leverantörer av kommunikationstjänster kan erbjuda
tjänster i både fasta och mobila nät. Ericsson är beroende av tillväxt av
sådana tjänster och av resultatet av regleringar och standardisering,
till exempel fördelning av spektrum. Om
 
tillväxt, standardisering eller
regleringar dröjer kan det ha en negativ inverkan på Ericssons verksam-
het, rörelseresultat och ekonomiska ställning.
Ericssons försäljningsvolymer och bruttomarginaler kan också
påverkas negativt av en ofördelaktig produkt- och
 
tjänstemix samt
ordertid för Ericssons produkter och tjänster. Ericssons försäljning
till operatörer och andra kunder utgör en blandning av utrustning,
mjukvara och tjänster, som normalt genererar olika bruttomarginaler.
Operatörer utgör fortfarande huvuddelen av Ericssons verksamhet, och
är även fokus för försäljningen framöver. Ericsson tillhandahåller lös-
ningar till alla Bolagets kunder baserat på såväl Bolagets egna produk-
ter som tredjepartsprodukter, där marginalerna vanligtvis är lägre än för
egna produkter. Detta innebär att Ericssons redovisade bruttomarginal
för en viss period påverkas av den allmänna mixen av produkter och
tjänster samt andelen produkter från tredje part. Inom Bolagets seg-
ment Cloud Software and Services och Other utgörs verksamheten av
en större andel tredjepartsprodukter och tjänster än inom traditionell
försäljning, vilket påverkar Ericssons affärsmodeller. Dessutom är led-
tiderna betydligt kortare för utbyggnad och uppgradering av befintliga
nät än för utbyggnad av nya nät. Beställningar av utbyggnad och upp-
gradering av befintliga nät görs oftast med kort varsel, ofta mindre än
en månad, och det är därför svårt att förutse förändringar i efterfrågan.
Finansiell rapport 2023
106
Riskfaktorer
Ändringar i Ericssons produkt- och tjänstemix och den korta ordertiden
för vissa av Ericssons produkter kan därför påverka Ericssons förmåga
att göra tillförlitliga prognoser över försäljning och marginaler, och
dessutom förmågan att i förväg bedöma om faktiska resultat kommer
att avvika från det marknaden förutsäger och förväntar sig. Ledtider
för produktion och leverans av vissa produkter kan bli längre på grund
av att vissa komponenter potentiellt kan få begränsad tillgänglighet på
marknaden på grund av förseningar i leveranskedjan. Variationer på
kort sikt kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet,
rörelseresultat, ekonomiska ställning och kassaflöde.
1.4
Ericsson kanske inte lyckas med att implementera sina
nyckelstrategier, inklusive förbättringar av lönsamheten, tillvarata
5G-marknadens möjligheter, utnyttja möjligheter för Ericssons
Global Network Platform och Enterprise eller uppnå förväntade
fördelar från omstruktureringsaktiviteter.
Det finns ingen garanti för att Ericsson på ett framgångsrikt sätt kom-
mer att kunna implementera sin strategi för att uppnå framtida lön-
samhet, skapa tillväxt eller skapa värde för aktieägarna. Ericsson har
tidigare, när det bedömts nödvändigt, vidtagit specifika åtgärder för att
strukturera om verksamheten eller för att minska Bolagets kostnader,
och sådana åtgärder förväntas bli nödvändiga även i framtiden. Det
finns dock inga garantier för att dessa åtgärder kommer att vara vare
sig tillräckliga eller framgångsrika eller att Ericsson lyckas genomföra
dem i rätt tid för att åstadkomma förbättrade resultat. Dessutom inne-
håller denna årsredovisning vissa uppskattningar avseende tillgängliga
marknader samt tillväxttakt inom rörelsesegment där Ericsson bedriver
verksamhet, inklusive verksamheterna inom segmenten Networks,
Cloud Software and Services, Enterprise samt Other. Om de underlig-
gande antaganden på vilka Bolagets uppskattningar baseras visar sig
vara felaktiga, kan det verkliga utfallet eller tillgängliga marknader och
CAGR avsevärt avvika från de uppskattningar som presenteras i denna
årsredovisning.
Ericssons möjligheter på 5G-marknaden är beroende av tillgäng-
ligheten på attraktiva 5G-spektrum. Det finns risk för att tidpunkterna
för spektrumtilldelningar, spektrummängden, typen av frekvensband
– låga band (under 1 GHz), mellanband (3–6 GHz) eller höga band
(över 24 GHz) – samt villkoren för spektrumlicenserna, till exempel
kostnad och licensperiod, inte överensstämmer med befintliga behov
och planer, vilket kan bromsa utvecklingen och minska 5G-marknaden.
Dessutom kan operatörernas användning av detta spektrum begränsas
av regulatoriska myndigheter under kortare eller längre tid och inom
olika geografiska områden, på grund av oförutsedda orsaker såsom
interferens med annan elektronisk utrustning på känsliga platser,
till exempel flygplatser. Bolaget kan inte garantera att det inte ställs
ansvarsanspråk på Bolaget (såsom produktansvarsanspråk eller
tvister beträffande konfiguration eller installation av utrustning), vilket
väsentligen kan påverka Ericssons verksamhet och anseende.
Takten i och omfattningen för operatörernas 5G-utrullning kan
också förändras på grund av marknadsförhållandena, inklusive slut-
förandet av fusioner och förvärv samt olika myndighetsincitament för
5G-installationer. Operatörernas planer för 5G-installationer kan också
fördröjas av olika operativa problem, till exempel tillgång till platser för
utrustning, tillståndsärenden och tillgången på installationspersonal.
Det finns också en risk för att volymer och tidsplaner för 5G-utrullning
kan förändras beroende på tillgången på 5G-enheter – inte endast vid
lansering utan även beroende på hur snabbt priserna sjunker för att
driva en massmarknad. Tidsfaktorer, storleksfaktorer och val av teknik
för olika marknadsmöjligheter bortom förbättrat mobilt bredband, till
exempel trådlös fast uppkoppling, sakernas internet inom industrin
och
 
privata nätverk, kan förverkligas på ett annat sätt än vad som
förväntats. Ericsson eller dess leverantörer kan stöta på oförutsedda
tekniska svårigheter som kan påverka Ericssons förmåga att utveckla,
leverera eller installera 5G-nät.
Ericssons framtida tillväxt är delvis beroende av att företag i
flera branscher digitaliseras och ökar sin användning av trådlösa
mobillösningar (inklusive privata mobilnät), och att de i ökande grad
utnyttjar och erbjuder automatiserade tjänster som är drivkrafter
för tillväxt för Ericssons Global Network Platform. Ericsson kan inte
lämna några garantier rörande tidpunkt eller storlek för tillväxt inom
Global Network Platform. Konkurrerande teknik såsom Wi-Fi, mak-
roekonomisk motvind samt att kunderna inte är villiga att betala för
tjänster kan göra att denna utveckling går långsammare. Juridiska och
regulatoriska begränsningar som nätneutralitet kan också sakta ned
eller begränsa global utvidgning av denna verksamhet. Dessutom kan
tillgång till enheter, sensorer och spektrum också påverka takten och
möjligheten för företag att införa trådlös mobilteknik. Därutöver, som
beskrivs i Riskfaktor 3.3 nedan, är Vonage och Ericsson engagerade i en
åtgärdsprocess avseende pågående efterlevnad av skyldigheter enligt
det nationella säkerhetsavtal, National Security Agreement (NSA), som
ingicks i samband med Ericssons förvärv av Vonage. Det pågående
regelefterlevnadsarbetet och relaterade åtgärder kan påverka Vonage-
verksamheten negativt, inklusive ändringar som krävs i affärsstruktu-
ren och ytterligare regelefterlevnadskostnader.
Vidare kanske Bolaget inte uppnår vissa av eller någon av de
förväntade fördelarna med omstruktureringsaktiviteterna, och
omstruktureringen kan
 
ha
 
negativ påverkan på verksamheten.
Omstruktureringsaktiviteter kan bli kostnadskrävande och orsaka
störningar i verksamheten, och Ericsson kanske inte kan nå och behålla
de kostnadsbesparingar och fördelar som ursprungligen förväntades.
Dessutom kan omstrukturering leda till brister i kontinuitet, förlust
av samlad kunskap och/eller ineffektivitet under övergångsperioder.
Omorganisation och omstrukturering kan ta en betydande del av
ledningens och andra anställdas tid och fokus, vilket kan avleda
uppmärksamheten från drift och tillväxt av Ericssons verksamhet.
Omstruktureringsaktiviteter kan ha oförutsedda konsekvenser och
negativ påverkan på verksamheten, till exempel på Ericssons förmåga
att utveckla, sälja och leverera produkter och tjänster, och det går inte
att garantera att pågående eller framtida omstruktureringsaktiviteter
blir framgångsrika eller åstadkommer förväntade kostnadsbesparingar.
Faktorer som kan hindra ett framgångsrikt genomförande innefattar
bibehållandet av nyckelpersonal i företaget, påverkan av regulatoriska
frågor samt ofördelaktiga omständigheter på marknaden eller oför-
delaktiga makroekonomiska omständigheter. Om Ericsson misslyckas
med att uppnå några eller samtliga av de förväntade fördelarna med
omstruktureringsåtgärderna kan detta ha en avsevärd negativ påver-
kan på Bolagets konkurrenskraft, verksamhet, finansiella ställning,
rörelseresultat, kassaflöde, anseende och aktiekurs.
1.5
Ericsson genomför förvärv och avyttringar, vilket kan
orsaka störningar och tvinga Bolaget till betydande utgifter,
och det kan hända att Ericsson inte framgångsrikt kan slutföra
sådana transaktioner, skydda värdet av Bolagets förvärv under
integrationsfasen eller skapa det värde som förvärvet förväntades
medföra.
Utöver internt innovationsarbete gör Ericsson också förvärv för att
uppnå olika fördelar, till exempel att snabbare få ut produkter på mark-
naden, få tillgång till teknik och kompetens, öka skalfördelar och bredda
produktportfölj eller kundbas. Exempel är att Vonage och Cradlepoint
nyligen förvärvats. Förvärv kan leda till betydande ansvarsförbindelser
Finansiell rapport 2023
107
Riskfaktorer
och ökade avskrivningskostnader för goodwill och andra immate-
riella tillgångar eller nedskrivning av goodwill, vilket kan medföra en
väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat,
ekonomiska ställning och likviditet. Ericsson har tidigare redovisat
nedskrivningar relaterat till förvärv, inklusive en nedskrivning som inte
påverkade kassaflödet på SEK 31,9 miljarder under tredje kvartalet
2023 relaterad till goodwill och andra immateriella tillgångar hänför-
liga till Vonage, och kan komma att redovisa ytterligare nedskrivningar
i framtiden. Förvärv kan bland annat medföra följande ytterligare risker
för Ericsson:
Oförmåga att genomföra förvärv som Bolaget anser vara viktiga för
verksamhetens framtid
Sämre resultat än förväntat från den förvärvade verksamheten,
oförmåga att förverkliga förväntade fördelar och synergieffekter
och/eller oförmåga att leverera enligt förväntade affärsplaner i den
omfattning eller i det tidsperspektiv som förväntades
Brister i teknik och produkter som förvärvas, exempelvis oväntade
kvalitetsproblem
Svårigheter att, helt eller delvis, integrera verksamhet, teknik,
produkter och medarbetare från det förvärvade företaget, att för-
verkliga förväntade synergieffekter eller att upprätthålla oberoende
verksamhet i dessa bolag på en lämplig risknivå
Risker med att ta sig in på nya marknader där Bolaget har begrän-
sad eller ingen tidigare erfarenhet, eller att skapa sådan marknad
eller ekosystem som man föreställt sig, till exempel vad gäller
Vonage och Cradlepoint
Risk för att nyckelmedarbetare slutar
Avledning av ledningens uppmärksamhet från andra affärsintressen
Risker och utgifter för eventuella meddelade, icke meddelade eller
potentiella juridiska skyldigheter eller andra negativa ekonomiska
följder för det förvärvade bolaget, inklusive underlåtenhet att följa
lagar eller förordningar eller andra krav eller villkor, till exempel från
granskningar av utländska direktinvesteringar och beslut som till
exempel Committee on Foreign Investment in the United States
(CFIUS) granskningsprocess. Se Riskfaktor 3.3 för mer information
avseende CFIUS granskningsprocess.
Ibland avyttrar Ericsson också delar av verksamheten för att optimera
Bolagets produktportfölj eller verksamhet. Alla beslut om att avyttra
eller på annat sätt avsluta ett verksamhetsområde kan medföra
särskilda kostnader, till exempel kostnader för personalminskningar
och
 
bransch- och teknikrelaterade nedskrivningar. Avyttringar kan
bland annat medföra följande risker för Ericsson:
Svårigheter att separera verksamhet, teknik, produkt och medarbe-
tare från den avyttrade verksamheten
Risk för att nyckelmedarbetare slutar
Nedskrivningar av återvinningsvärdet för relevanta tillgångar
Utgifter för eventuella okända eller potentiella juridiska åtaganden
inom den avyttrade verksamheten.
De risker som är förknippade med förvärv och avyttringar kan ha en
väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat,
ekonomiska ställning och likviditet.
1.6
Ericsson ingår i joint ventures och samarbeten, och kan
komma att
 
ingå i nya joint ventures och samarbeten, som kanske
inte blir framgångsrika, och som kan medföra framtida kostnader
för Bolaget.
Det kan hända att Ericssons joint ventures och samarbeten med part-
ners av olika skäl inte leder till förväntade resultat, till exempel på grund
av att Ericsson har missbedömt Bolagets behov och synergieffekter, på
grund av Bolagets oförmåga att vidta åtgärder utan godkännande från
Ericssons partners, Bolagets svårigheter att implementera sina affärs-
planer eller på grund av att Bolagets strategiska partners brister gäl-
lande förmågor eller finansiell stabilitet. Detta kan begränsa Ericssons
förmåga att samarbeta med dessa partners eller utveckla nya pro-
dukter och lösningar, till exempel som en del av Ericssons 5G-portfölj,
vilket i sin tur kan skada Bolagets konkurrensposition på marknaden.
Dessutom kan ogynnsamma regulatoriska beslut, myndighetsbeslut
eller regeringsbeslut mot en partner få negativa följder för Ericsson eller
ett joint venture, och Ericssons varumärke eller anseende kan skadas
om en partner inte skulle följa Ericssons uppförandekod för affärspart-
ners, inklusive regler för efterlevnad. Dessutom kan Ericssons andel av
förluster och åtaganden att tillskjuta kapital eller lån till joint ventures
och andra samarbeten ha en negativ inverkan på Bolagets verksamhet,
rörelseresultat, ekonomiska ställning och kassaflöde.
1.7
Ericsson kanske inte kan reagera på ett adekvat sätt
på marknadstrender inom
 
de branscher där bolaget bedriver
verksamhet, inklusive virtualisering av nätfunktioner och
varierande investeringsnivåer i telekommunikationsbranschen.
Ericsson påverkas av marknadsläge och trender inom de branscher där
Bolaget bedriver verksamhet, till exempel konvergensen mellan IT- och
telekombranscherna. Teknologisk utveckling driver konvergenser som
möjliggör digitalisering och en förflyttning från dedikerad hårdvara till
mjukvara och molnbaserade tjänster. Detta innefattar även en uppdel-
ning av Radio Access Network, även om tidpunkten för och omfatt-
ningen av detta fortfarande är oklart. Detta förändrar konkurrensbilden
såväl som värdekedjorna och affärsmodellerna, och påverkar Ericssons
målformulering, riskbedömning och strategier. Den här förändringen
gör det enklare att ta sig in på marknaden för nya konkurrenter, inklu-
sive konkurrenter som är nya i Ericssons bransch och kan komma att
påverka Ericssons marknadsandel negativt inom vissa områden. Om
Ericsson inte framgångsrikt kan tolka eller prognosticera trender och
marknadsutveckling, eller inte kan skaffa nödvändig kompetens för
att kunna utveckla och sälja produkter, tjänster och lösningar som är
konkurrenskraftiga i detta föränderliga affärsklimat, kommer Bolagets
verksamhet, resultat och ekonomiska ställning att bli lidande.
Telekombranschen har historiskt genomgått nedgångar där opera-
törerna väsentligt minskat sina investeringar i ny utrustning. Osäkerhet
kring den globala ekonomiska tillväxten och geopolitisk påverkan kan
ha en betydande negativ effekt på de faktiska marknadsförhållandena,
vilket kan ha en betydande negativ effekt på Ericssons verksamhet.
Dessutom fluktuerar marknadsförhållandena i hög grad och de kan
också variera inom olika geografiska områden och teknikområden.
Osäkerheten kan påverka både den marknad som drivs av kapital-
utgifter och den marknad som drivs av driftskostnader, till exempel
Managed Services. Ericssons strategi baseras på expansion inom
företagssegmentet, vilket är en marknad som i större utsträckning
påverkas av de övergripande ekonomiska villkoren än på operatörs-
marknadernas. Även om de globala förhållandena förbättras kan
villkoren i de specifika branschsegment där Bolaget har verksamhet
vara sämre än för andra segment. Detta kan medföra negativa effekter
på Bolagets intäkter och rörelseresultat. Om operatörers och andra
kunders investeringar är lägre än förväntat, kan detta påverka Bolagets
intäkter, rörelseresultat och lönsamhet negativt. Nivån på efterfrågan
från operatörer och andra kunder som köper Ericssons produkter och
tjänster kan variera över kortare tidsperioder, även från en månad till
en annan. På grund av den höga osäkerheten och graden av variation
i telekom- och IKT-branscherna förblir det svårt att göra tillförlitliga
prognoser över intäkter, resultat och kassaflöde.
Finansiell rapport 2023
108
Riskfaktorer
När 5G-volymer i stor skala skiftar från tidiga 5G-marknader till
marknader med högre volatilitet, och när Ericsson upprättar affärsre-
lationer med nya kunder, kan osäkerhetsnivåer och fluktuationer öka
framöver. Exempelvis kan både försäljning och lönsamhet påverkas på
grund av betydande variationer i underliggande marknader och/eller
mix mellan produkter och tjänster. Dessutom kan Ericsson misslyckas
med att förutspå kundernas efterfrågan korrekt, och det kan då uppstå
över- eller underskott av komponenter, produktionskapacitet och
utbyggnadsförmåga.
1.8
Ericsson är utsatta för hård konkurrens från befintliga
konkurrenter och nya aktörer, inklusive konsolidering av leverantörer,
vilket resulterar i starkare konkurrenter.
De marknader där Ericsson har verksamhet präglas av hård konkurrens
när det gäller pris, funktionalitet, servicekvalitet, kundanpassning,
utveckling i rätt tid samt introduktion av nya produkter och tjänster.
Bolaget möter intensiv konkurrens från väsentliga konkurrenter, varav
många är mycket stora bolag med omfattande tekniska och ekono-
miska resurser och väletablerade relationer med operatörer. Dessutom
möter Ericsson konkurrens från mer diversifierade leverantörer, av vilka
många är bättre på att korssubventionera. Ericssons operatörskunder,
som utgör största delen av Ericssons affärer, är också stora och mycket
sofistikerade, och utövar betydande inköpskraft bland annat genom
den spridda användningen av anbudsförfaranden. Ericsson möter
också ökad konkurrens från nya marknadsaktörer och alternativ teknik
när industristandarderna utvecklas. Om Ericsson dessutom väljer att ta
sig in på nya marknadssegment kan Bolaget komma att underskatta
relevanta konkurrenters skicklighet och processer. Bolagets konkur-
renter kan komma att införa ny teknik innan Ericsson gör det eller
erbjuda billigare eller bättre produkter, tjänster och lösningar eller andra
incitament än Ericsson erbjuder. Vissa av Bolagets konkurrenter kan
också ha större resurser än Ericsson inom vissa affärssegment eller
geografiska områden. Ökad konkurrens, samt om någon av riskerna
ovan skulle bli verklighet, kan leda till lägre vinstmarginaler, förlorade
marknadsandelar, ökade kostnader för forskning och utveckling såväl
som för försäljning och marknadsföring, vilket kan ha väsentlig negativ
inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställ-
ning och marknadsandel.
Dessutom har Ericsson verksamhet på marknader där teknik
och dess marknadslansering förändras snabbt. Detta har resulterat
i, och kan fortsätta resultera i, kontinuerlig prispress på Ericssons
produkter och tjänster, speciellt i ljuset av makroekonomisk osäker-
het. Om Ericssons motåtgärder, inklusive förbättrade produkter och
affärsmodeller eller kostnadsminskningar i hela värdekedjan, inte kan
genomföras i rätt tid eller genomföras överhuvudtaget, kan Bolagets
verksamhet, resultat, ekonomiska ställning och marknadsandel
påverkas negativt. Sammanslagningar bland leverantörerna kan också
leda till att det uppstår starkare konkurrenter som kan dra nytta av sin
integrerade verksamhet, av skalfördelar och av sina större resurser,
vilket kan öka konkurrensen på Ericssons marknad. Branschkonvergens
och sammanslagningar av leverantörer av utrustning och tjänster
kan leda till starkare konkurrenter som konkurrerar med helhetslös-
ningar samt konkurrenter som är mer specialiserade inom särskilda
områden, vilket exempelvis kan påverka vissa av Ericssons segment,
som Cloud Software and Services och Other. Om etablerade aktörer
på angränsande marknader förvärvar verksamheter som har ny
teknik inom Ericssons marknader kan nya starka konkurrenter uppstå.
Sammanslagningar kan också leda till att det uppstår konkurrenter som
har mer resurser och större marknadsandel än Ericsson har. Båda dessa
typer av händelser kan ha väsentlig negativ inverkan på Ericssons
verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställning och marknadsandel.
1.9
Ericsson förlitar sig på ett begränsat antal tredjeparts-
leverantörer, vilket utsätter Bolaget för risker i leveranskedjan.
Ericssons förmåga att leverera i enlighet med marknadens efterfrågan
och åtaganden i avtal är till stor del beroende av att Bolaget har
tillräcklig tillgång till material, komponenter, produktionskapacitet,
FoU-tjänster, IT-tjänster och andra viktiga tjänster i rätt tid och på
konkurrenskraftiga villkor, inklusive i vissa fall från en enda leverantör.
För utveckling och försörjning av nyckelkomponenter inom ASIC och
FPGA, standardelektronik och halvledare (inklusive mikrochipsnoder)
där Ericsson är beroende av ett mycket litet antal leverantörer. Vissa
av dessa leverantörer har mycket begränsad geografisk redundans,
vilket gör dem sårbara vid naturkatastrofer, makroekonomisk påverkan,
konflikter eller andra potentiellt störande händelser. På grund av de
rådande spänningarna mellan USA och Kina, samt mellan Kina och
Taiwan, har denna risk ökat. För vissa leverantörer, står Ericsson dess-
utom inför risker relaterade till fortsatt koncentration av leverantörer.
Därmed föreligger det en risk för att Bolaget inte kan få tag på
de varor och tjänster som behövs för att kunna tillverka Ericssons
produkter och erbjuda Ericssons tjänster på kommersiellt rimliga villkor
eller över huvud taget. Detta är speciellt kritiskt i samband med stora
projekt som den nuvarande 5G-utbyggnaden i Indien. Om Bolaget eller
någon av Bolagets leverantörer inte lyckas leverera kan det innebära
avbrott eller försening i Ericssons produkt- och tjänsteförsörjning
eller verksamhet vilket kan begränsa Ericssons försäljning eller öka
kostnaderna avsevärt, till exempel genom skadestånd. Vid en störning i
leveranskedjan kan det ta avsevärd tid att hitta en alternativ leverantör
eller designa om produkter för att ersätta komponenter, vilket kan
orsaka betydande fördröjningar eller avbrott i leveransen av Ericssons
produkter och tjänster och resultera i minskad försäljning. Ericsson har
vid enskilda tillfällen drabbats av störningar i
 
leveranskedjan, och det
är inte uteslutet att Bolaget drabbas av liknande störningar i framtiden,
som kan hindra Ericsson att skaffa lämpliga råvaror till kommersiellt
gångbara priser eller över huvud taget.
När Ericsson gör inköp måste Bolaget också förutsäga hur kunder-
nas efterfrågan kommer att utvecklas. Om Ericsson inte lyckas väl med
att förutspå kundernas efterfrågan kan det uppstå över- eller under-
skott av komponenter och produktionskapacitet. I många fall använder
Ericssons konkurrenter samma tillverkare, och om de har köpt kapacitet
före Ericsson kan detta medföra att Bolaget inte kan skaffa nödvändiga
produkter. Denna faktor kan begränsa Ericssons möjligheter att leve-
rera till sina kunder och leda till ökade kostnader. Samtidigt har Ericsson
förbundit sig att köpa vissa kapacitetsnivåer och komponentkvantiteter
som, om de inte utnyttjas, leder till avgifter för outnyttjad kapacitet,
ej återvinningsbara kostnader eller kassation av de kostnader som
används för att köpa in sådana komponenter. I de fall Ericsson betalar
sina leverantörer i förskott utsätts Bolaget också för en finansiell risk.
Denna typ av
 
störningar i leveranskedjan och kostnadsökningar kan
ha en negativ inverkan på Bolagets verksamhet, rörelseresultat och
ekonomiska ställning.
1.10 En stor del av Ericssons intäkter kommer för närvarande från
stora kontrakt som sträcker sig över flera år med ett begränsat antal
nyckelkunder, och operatörskonsolideringar kan öka Ericssons
beroende av nyckelkunder och nyckelmarknader.
Merparten av Ericssons verksamhet sker inom ramen för stora
fleråriga avtal med ett begränsat antal viktiga kunder, där många är
koncentrerade efter bransch eller produkt. I många av dessa avtal
omförhandlas priserna för Ericssons produkter och tjänster årligen, och
avtalen innefattar oftast inga åtaganden om inköpsvolymer. Däremot
kan avtalen innehålla åtaganden om framtida prissänkningar, vilket
gör det nödvändigt för Bolaget att löpande hantera och kontrollera
Finansiell rapport 2023
109
Riskfaktorer
sin kostnadsbas. Det finns emellertid inga garantier för att Ericssons
kostnadsbesparande åtgärder kommer att vara tillräckliga eller att de
kan genomföras i tid för att bibehålla Bolagets bruttomarginal i denna
typ av avtal, särskilt med anledning av ökad inflation och höjda räntor.
Detta kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet,
rörelseresultat och ekonomiska ställning. 2023 stod Ericssons största
kund för cirka 8
 
% av Bolagets nettoförsäljning, och de tio största
kunderna stod för 43
 
% av nettoförsäljningen. En förlust av eller en
nedgång i försäljningen till en nyckelkund kan medföra en avsevärd
negativ effekt på försäljning, vinst och marknadsandel under lång
tid. Koncentrationen utsätter också Ericsson för en ökad risk när det
gäller kvaliteten på de avtal som Bolaget har med sina nyckelkunder.
Dessutom kan Ericssons beroende av försäljningen av vissa av
Ericssons produkter och tjänster medföra en avsevärd negativ effekt på
försäljning, vinst och marknadsandel.
Om Bolagets kunders ekonomiska förutsättningar försämras utsätts
Ericsson
 
för ökade kreditrisker och kommersiella risker. Utmanande
ekonomiska förhållanden har påverkat några av Ericssons kunders
förmåga att betala sina fakturor, och Bolaget kan få problem med att
driva in kundfordringar, och kan därmed utsättas för risken att kund-
fordringar förblir utestående. Ericsson har även märkt av en efterfrågan
på kundfinansiering, och på ogynnsamma finansmarknader eller på
marknader med hård konkurrens för kunderna kan den efterfrågan
komma att öka. Om en kund går i konkurs kan Bolaget drabbas av
förluster på den beviljade krediten och eventuella lån till denna kund,
förlust som beror på Ericssons kommersiella riskexponering samt
förlust av återkommande inköp från kunden. Om en kund inte kan leva
upp till sitt åtagande gentemot Ericsson kan Bolaget drabbas av mins-
kat kassaflöde och förluster som överskrider avsättningarna, vilket kan
medföra avsevärda negativa effekter på rörelseresultat och ekonomisk
ställning.
Under det senaste decenniet har också flera större sammanslag-
ningar genomförts, vilket har resulterat i ett lägre antal leverantörer av
kommunikationstjänster med verksamhet i flera länder. Denna trend
förväntas fortsätta, som resultat av konkurrenstryck. En marknad med
färre och större operatörer kommer att göra Ericsson mer beroende av
nyckelkunder, och Ericssons förhandlingsposition och vinstmarginaler
kan komma att försämras. Om de sammanslagna företagen är verk-
samma inom samma geografiska områden kan de dessutom komma
att dela nät, vilket innebär att behovet av nätutrustning och tillhörande
tjänster kan minska. Nätinvesteringar kan försenas av konsoliderings-
processen, vilket kan inkludera bland annat aktiviteter kring avtal för
samgående eller förvärv, säkerställande av att nödvändiga tillstånd
inhämtas eller att olika verksamheter integreras. Nätoperatörer har
till viss del börjat dela nätinfrastruktur genom samarbetsavtal i stäl-
let för juridiska konsolideringar. Detta kan påverka efterfrågan på
nätutrustning negativt. Operatörskonsolidering kan således medföra
en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat,
marknadsandel och ekonomiska ställning.
Dessutom kan vissa leverantörer av kommunikationstjänster bli mer
villiga att ingå partnerskap med hyperskalare för att bygga och driva
accessnäten. Ericsson riskerar att ha mer komplexa relationer inom
vilka nya roller gentemot kunder eller konkurrenter kan uppstå. Till
exempel kan Ericssons kunder även bli konkurrenter genom att sälja
molnlösningar inom telekommunikation till operatörer, och Ericssons
konkurrenter kan även bli partners eftersom Ericssons mjukvara poten-
tiellt kan köras i deras hårdvarumiljö. Leverantörer av kommunikations-
tjänster, inklusive Ericssons nyckelkunder, kan även påverkas negativt
av nya konkurrenter, särskilt vad gäller tillväxt inom mobilt bredband
i glesbygd som påverkas av nytillkommen konkurrens från aktörer
som levererar bredband via satellit. Ericssons verksamhet kan således
uppleva en väsentlig negativ inverkan, inklusive påverkan på Ericssons
försäljning, rörelseresultat, marknadsandel och ekonomiska ställning.
Kvalitetsproblem med produkter, lösningar eller tjänster kan
 
leda
till minskade intäkter, försämrade bruttomarginaler och
 
minskad
försäljning till befintliga och nya kunder, samt viten, juridiska anspråk
och skadestånd. Försäljningskontrakt innehåller vanligtvis garantiåta-
ganden om produkten är felaktig. Dessutom innehåller de ofta bestäm-
melser om viten och/eller rätt till uppsägning vid leveransförsening
av produkter eller tjänster, eller om produkten eller tjänsten inte håller
tillräckligt god kvalitet, möjligen även för skador som åsamkats kunder-
nas verksamheter. Ericssons kvalitetssäkringsåtgärder kanske inte kan
förhindra vissa problem relaterade till tillförlitlighet, produkt- och tjäns-
tekvalitet, säkerhet, integritet eller problem med tjänsters prestanda
vilket kan påverkar Ericssons anseende, verksamhet, rörelseresultat
och ekonomiska ställning negativt. Detta kan även innefatta bristande
kvalitet i AI-baserade lösningar, eller i produkter från tredje part som
ingår i Ericssons lösningar. Om omfattande garantiåtaganden uppstår
på grund av tillförlitlighets-, säkerhets-, integritets- eller kvalitetspro-
blem med Ericssons produkter, lösningar eller tjänster kan det medföra
negativa effekter på Ericssons resultat och ekonomiska ställning, på
grund av kostnader för att korrigera problem med mjuk- eller hårdvara,
inklusive utbyte av dessa, höga service- och garantiutgifter, höga utgif-
ter för föråldrade produkter i lager,
 
anpassning eller skapande av en
ersättningstjänst, försenad indrivning av kundfordringar eller minskad
försäljning till
 
befintliga och nya kunder.
1.11 Ericsson kanske inte lyckas bibehålla sitt teknikledarskap,
inklusive vad gäller utveckling av nya produkter och förbättringar
av befintliga produkter.
Ericsson är beroende av att utveckla nya produkter och förbättra befint-
liga produkter, och resultatet av Ericssons omfattande investeringar i
forskning och utveckling går inte att förutsäga. De snabba tekniska och
marknadsmässiga förändringarna i branschen innebär att Ericsson
måste göra stora investeringar i FoU för att vara innovativt. Ericsson gör
betydande investeringar i ny teknik, nya produkter och nya lösningar,
till exempel för 5G, maskininlärning och AI. För att investeringarna
ska lyckas är det ofta nödvändigt att den teknik, de produkter och de
lösningar Bolaget tar fram godtas av relevanta standardiseringsorgan
och/eller av branscherna och marknaderna som helhet. Om Ericssons
insatser inom FoU inte blir tekniskt eller kommersiellt framgångsrika
kan detta medföra negativa effekter på Ericssons verksamhet, rörelse-
resultat och ekonomiska ställning. Om Ericsson investerar i utveckling
av teknik, produkter och lösningar som visar sig inte fungera som
förväntat, som inte anammas inom branschen, inte blir färdiga i tid
eller inte är framgångsrika på marknaden kan det påverka Bolagets
försäljning och resultat mycket negativt. Dessutom är det vanligt att
forsknings- och utvecklingsprojekt drabbas av förseningar på grund av
ändrade krav och oförutsedda problem. Förseningar i produktionen och
i forsknings- och utvecklingsarbetet kan öka kostnaderna för forskning
och utveckling samt medföra att Ericsson hamnar i ett ofördelaktigt
läge i förhållande till Bolagets konkurrenter. Detta kan ha en väsentlig
negativ inverkan på Bolagets verksamhet, kundrelationer, rörelseresul-
tat och ekonomiska ställning.
Ericsson kanske inte kan uppnå sina affärsmål för Cloud Software
and Services, och det finns flera marknads-, teknik- och verksamhets-
risker som kan påverka planen. Utvecklingen av 5G-marknaden och
ökningen av antalet abonnenter, införandet av molnbaserad teknik och
motsvarande användning av Ericssons nya produkter samt tillväxten
inom automatiserad leverans och livscykelhantering för produkterna
Finansiell rapport 2023
110
Riskfaktorer
kan gå långsammare än förväntat. Ökad konkurrens från både nya
och etablerade konkurrenter kan påverka Ericssons marknadsposition.
Bolagets arbete med att anpassa och tillämpa ny teknik, till exempel för
AI och maskininlärning, kan gå för långsamt för att kunna driva på ökad
automatisering i produkter, lösningar och tjänster. Omvandlingen till
molnbaserade lösningar som 5G Core-standarder bygger på kan också
medföra större komplexitet och ta längre tid än beräknat. Initiativ
med öppen källkod får dessutom allt större betydelse. Det kan göra
att Ericssons kunder i större utsträckning väljer att ”plocka russinen ur
kakan” samtidigt som prispressen ökar, vilket kan få negativa effekter
för Ericssons helhetserbjudande. Inom managed services omfattar
de flesta kontrakt mer än ett år, med lång försäljningscykel för nya
kontrakt. Det finns risk för att befintliga kontrakt avslutas, får minskad
omfattning eller omförhandlas, vilket kan ha en negativ påverkan på
försäljning och intäkter. I den operativa dimensionen kan Ericsson
misslyckas att genomföra fortsatta effektiviseringsåtgärder för att
förenkla verksamhetsmodellen, samt misslyckas med att hantera risker
i kundprojekt, vilket kan ha en avsevärd negativ effekt på Ericssons
verksamhet.
Ericsson använder teknik för artificiell intelligens (”AI”) i vissa
produkter och tjänster samt i affärsverksamheten. Forskning och
utveckling av sådan teknik pågår fortlöpande. AI innebär risker, utma-
ningar och oavsiktliga konsekvenser som kan påverka Ericssons och
kundernas införande och användning av denna teknik. AI-algoritmer
och träningsmetodik för AI kan ha brister. Dessutom är AI-teknik kom-
plex och utvecklas snabbt, och Bolaget står inför betydande konkurrens
på marknaden och från andra företag gällande dessa tekniker. Ericsson
kan misslyckas med att identifiera eller lösa etiska och juridiska
problem relaterade till AI innan de uppstår. Regleringen av AI-teknik
är i sin linda och förändras snabbt, vilket komplicerar både regelef-
terlevnads- och utvecklingsinsatser. AI-relaterade frågor, svagheter
och/eller misslyckanden kan medföra juridiska och/eller regulatoriska
åtgärder, även gällande föreslagen lagstiftning som reglerar AI i vissa
jurisdiktioner som till exempel Europeiska unionen, och som resultat
av nya tillämpningar av befintlig dataskyddsreglering, vilket kan skada
Ericssons anseende eller på annat sätt medföra betydande negativa
effekter på verksamheten.
1.12 Ericssons möjligheter att dra fördel av immateriella rättigheter
(IPR) som är viktiga för Bolagets verksamhet kan begränsas av
förändringar i regelverk som rör patent, oförmåga att förhindra
intrång, förlust av licenser till eller från tredje part, eller av att
konkurrenter eller
 
andra aktörer väcker talan mot Ericsson om
intrång i
 
immateriella rättigheter eller om förutsättningarna
för öppna standarder förändras gällande licensiering av
grundläggande patent för öppna standarder.
Det finns alltid en risk att Bolagets patent kan komma att ifrågasättas,
ogiltigförklaras eller kringgås. Det är inte heller säkert att de rättig-
heter Ericsson får genom patenten verkligen kommer att ge Bolaget
konkurrensfördelar.
Utöver det skydd som patenträtt, upphovsrätt och varumärkesrätt
ger
 
använder Ericsson en kombination av affärshemligheter, regler om
tystnadsplikt, sekretessavtal och andra avtal för att skydda Ericssons
immateriella rättigheter. Dessa kan vara otillräckliga för att förhindra
eller avvärja intrång eller annat missbruk. Utöver detta är Ericsson bero-
ende av många mjukvarupatent, och begränsningar av patenterbarhe-
ten för mjukvara kan ha en väsentlig inverkan på Ericssons verksamhet.
Dessutom kanske Bolaget inte upptäcker otillåten användning
eller kan vidta lämpliga och snabba åtgärder för att hävda Ericssons
rättigheter. I
 
en del länder där Ericsson är verksamt ger lagstiftningen
endast bara ett begränsat skydd för immateriella rättigheter, om ens
något. Bolagets lösningar kan också kräva att teknik licensieras från
tredje part. I framtiden kan det bli nödvändigt att ansöka om eller
förnya dessa licenser och det finns inga garantier för att de då kommer
att finnas tillgängliga på godtagbara villkor, eller över huvud taget. Om
Ericssons produkter inbegriper mjukvara eller annan immateriell egen-
dom som omfattas av icke-exklusiva licenser som har beviljats av tredje
part
 
kan detta begränsa Bolagets möjligheter att skydda äganderätten
till
 
Ericssons produkter.
Många viktiga tekniska aspekter av telekommunikations- och data-
nät styrs av branschomfattande standarder som kan användas av alla
på marknaden. När antalet aktörer på marknaden ökar och tekniken blir
alltmer komplicerad, ökar också risken för överlappande funktioner och
oavsiktliga intrång i immateriella rättigheter. Detta har varit fallet med
lanseringen av 5G-teknik. Utöver de branschomfattande standarderna
utvecklas för närvarande andra viktiga, branschomfattande mjukva-
rulösningar som tillhandahålls kostnadsfritt och med öppen källkod.
Om Ericsson bidrar till utvecklingen och distributionen av kostnadsfri
mjukvara med öppen källkod kan det begränsa Ericssons framtida
möjligheter att hävda äganderätt till patent. Tredje part har hävdat och
kan även i framtiden komma att hävda, direkt gentemot Ericsson eller
gentemot Ericssons kunder, att det sker intrång i deras immateriella
rättigheter. Att försvara sig mot sådana påståenden kan bli kostsamt,
tidsödande och ta Ericssons lednings och den tekniska personalens
krafter i anspråk. Rättstvister kan leda till att Ericsson blir tvungna att
betala skadestånd eller annan ersättning (antingen direkt till tredje
part, eller för att hålla Ericssons kunder skadelösa för sådana skade-
stånd eller andra ersättningar), utveckla produkter/teknik som inte
gör intrång eller ingå royalty- eller licensavtal. Bolaget kan emellertid
inte vara säkra på att sådana licenser kommer att vara tillgängliga på
kommersiellt rimliga villkor eller över huvud taget, och sådana bedöm-
ningar kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet,
anseende, rörelseresultat och ekonomiska ställning. Användning av
kostnadsfri mjukvara med öppen, källkod innebär att tredje part kan få
mer detaljerade kunskaper om Bolagets mjukvara. Detta kan öka risken
för att tredje part hävdar upphovsrätt till mjukvaran.
Undersökningar som genomförs av antitrustmyndigheter, utslag
i domstolar och förändringar i lagstiftning kan potentiellt påverka
Ericssons möjlighet att utnyttja sin patentportfölj vid licensiering av
patent som är nödvändiga för öppna standarder (till exempel 4G- och
5G-teknik), vilket kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons
verksamhet, anseende, rörelseresultat och finansiella ställning.
Ericsson har en ledande patentportfölj inom öppna standarder, och
eventuella förändringar som rör denna portfölj kan få en väsentlig
inverkan på Ericssons anseende, verksamhet, rörelseresultat och eko-
nomiska ställning.
Ericssons möjligheter att dra nytta av immateriella rättighe-
ter kan begränsas av förlust av licenser till eller från tredje part.
Patentlicensavtal gäller i allmänhet över flera år och är villkorsbase-
rade. Processen för att förlänga licenser kräver normalt förhandlingar,
speciellt i samband med teknikskiften och lanseringen av nya standar-
der, till exempel 5G. Sådana förlängningar och förhandlingar kan ta tid,
ibland innefatta stämningsförfaranden och kan ha betydande negativ
påverkan på Ericssons verksamhet och finansiella ställning, inklusive
tidpunkten för och nivån på intäkter från patent- och licensportföljen.
Utmanande globala ekonomiska förhållanden och politisk oro eller
osäkerhet, geopolitiska risker och handelskonflikter kan öka osäker-
heten för hur globala cellulära ekosystem och standarder utvecklas,
vilket kan ha omfattande negativa effekter på Ericssons patent- och
licensintäkter samt möjlighet att förvärva licenser.
Finansiell rapport 2023
111
Riskfaktorer
1.13 Ericsson kanske inte lyckas fortsätta att attrahera och behålla
de högt kvalificerade medarbetare som är nödvändiga för bolagets
konkurrenskraft.
Ericsson tror att Bolagets framtida framgång till stor del är beroende av
Ericssons fortsatta förmåga att anställa, utveckla, motivera och behålla
ingenjörer och andra kvalificerade medarbetare som tar fram nya
framgångsrika produkter/lösningar, underhåller Ericssons befintliga
produktutbud, tillhandahåller tjänster till Bolagets kunder och skapar
bra kundupplevelser.
Det råder fortfarande stark konkurrens om högt kvalificerade med-
arbetare i de branscher där Bolaget bedriver verksamhet. Konkurrensen
ökar ytterligare på grund av att andra branscher letar efter liknande
kvalifikationer. Bolagets förmåga att lyckas beror bland annat på om
Ericsson kan upprätthålla ett gott anseende som företag vilket kan
påverkas negativt av flertalet faktorer, såsom pågående tvister, utred-
ningar och negativ rapportering i media. Det finns inga garantier för att
Ericsson i
 
framtiden kommer att kunna attrahera och behålla medar-
betare med rätt kompetens. Problem med att behålla och rekrytera rätt
medarbetare kan medföra avsevärda negativa effekter på Ericssons
verksamhet och varumärke.
1.14 Oförutsedda risker och störningar, oavsett om de
 
beror
på händelser som orsakas av naturkrafter eller människor, kan
medföra stora problem för Bolagets verksamhet.
Ericssons verksamhet är komplex, och flera viktiga verksamhetsområden
är
 
samlade på en enda, central plats. Bolagets och dess leverantörers
och kunders affärsverksamhet är sårbar för störningar på grund av brän-
der, jordbävningar, orkaner, översvämningar och andra naturkatastrofer,
strömavbrott, säkerhetsincidenter, havererade datorsystem, avbrott i
telekommunikationer, pandemier som covid-19-pandemin, karantäner,
nationella katastrofer, terroristaktiviteter, krig och andra omständig-
heter utanför Bolagets kontroll. Om någon katastrof skulle inträffa kan
Bolagets eller Bolagets leverantörers och kunders möjlighet att bedriva
verksamhet allvarligt inskränkas och det kan leda till betydande skada
på Ericssons verksamhet, rörelseresultat och ekonomiska ställning.
En stor del av Ericssons verksamhet är utlagd på entreprenad,
bland annat delar inom IT, ekonomi och HR, vilket medför att Ericsson
är beroende av andra företag och deras åtgärder för att upprätthålla
säkerhet och tillförlitlighet. Oavsett skyddsåtgärder riskerar alla system
och kommunikationsnät att utsättas för störningar som utrustningsfel,
skadegörelse, säkerhetsincidenter, naturkatastrofer, elavbrott och
andra händelser. Ericsson har koncentrerat verksamheten till vissa
platser för till exempel FoU, produktion, områden med koncentrerad
arbetskraft, centra för nätdrift, IKT och logistik samt gemensamma ser-
vicecentra. Avbrott i verksamheten på dessa platser skulle kunna orsaka
avsevärda skador och kostnader. Dessutom kan sådana katastrofer
leda till betydande störningar i Bolagets verksamhet genom att bland
annat minska efterfrågan på Bolagets produkter och tjänster, störa dess
kunders möjligheter att köpa eller betala för Bolagets produkter och
tjänster, försena eller förhindra leverantörernas leveranser av kritiska
komponenter, skada eller förstöra produkter i lager, hindra operatörerna
från att uppgradera sina trådlösa nät för att uppfylla nya tekniska stan-
darder eller hindra ett betydande antal av dess anställda, inklusive de
som utför kritiska funktioner, att utföra sitt arbete. Eventuella störningar
i Ericssons system och kommunikationsnät kan medföra negativa
effekter på Bolagets verksamhet och ekonomiska ställning.
Dessutom kan anställda och underleverantörer utsättas för risker i
områden där Ericsson har verksamhet på grund av dessa oförutsedda
risker och störningar. Ericssons åtagande att skapa kommunikation i
världen innefattar verksamhet i områden med hög risknivå relaterad
till lokala konflikter, krig, brottslighet, auktoritära makthavare, olyckor
orsakade av människor eller kriser med naturlig orsak, till exempel
översvämningar, jordbävningar, tsunamier eller andra naturkatastro-
fer. Sådana situationer kan medföra risk för liv eller välbefinnande för
anställda, underleverantörernas anställda eller deras familjer, samt
utlösa ansvar enligt internationell humanitär lag. Ericssons interna
ramverk, kontraktsavtal, skyddsåtgärder och planer för nödinsatser
kanske inte är tillräckliga för att skydda anställda eller underleveran-
törernas anställda från skada. Om det framkommer att Ericsson inte
har gjort tillräckligt för att tillhandahålla skydd eller stöd i sådana
situationer, kan detta ha betydande negativ påverkan på Bolagets
verksamhet och anseende, och kan leda till stämningsansökningar och
sanktioner.
2 Risker relaterade till Ericssons finansiella ställning
2.1
Ericssons skuldsättning ökar Bolagets sårbarhet för olika
negativa ekonomiska omständigheter och omständigheter i
branschen, begränsar Ericssons möjlighet att ta upp ytterligare lån
samt kan begränsa Bolagets flexibilitet beträffande planering för,
eller reaktion på, förändringar i Ericssons verksamhet och bransch.
Per 31 december 2023 var Ericssons utestående skuld SEK 46,9 mil-
jarder och är klassificerat som ett bolag med god kreditriskvärdering
hos S&P Global (BBB-) och Fitch Ratings (BBB-), samt ett steg under
god kreditriskvärdering hos Moody’s (Ba1). Denna skuldnivå och dessa
kreditbetyg kan ha betydande negativa konsekvenser, inklusive att:
Öka Ericssons sårbarhet för allmänna ekonomiska och branschmäs-
siga omständigheter
En väsentlig del av kassaflödet från rörelsen måste användas för
återbetalning av skuld och ränta på Bolagets skulder, vilket minskar
Ericssons möjlighet att använda dess kassaflöde för att finansiera
Bolagets verksamhet, investeringar och framtida affärsmöjligheter
Begränsa Ericssons möjligheter att göra strategiska förvärv eller
orsaka att Ericsson gör icke-strategiska avyttringar
Begränsa Ericssons möjligheter att erhålla ytterligare finansiering
för justerat rörelsekapital, investeringar, avbetalningar, förvärv och
allmänna bolagsändamål eller andra ändamål
Begränsa Bolagets möjligheter att anpassa sig till ändrade mark-
nadsvillkor och ge Ericsson en konkurrensnackdel jämfört med
Ericssons konkurrenter.
Ericsson kan välja att ta upp ytterligare betydande skuldsättning i
framtiden. Ifall ny skuldsättning läggs till Bolagets aktuella skuldni-
våer, kan de relaterade risker som Ericsson nu står inför komma att
öka. Om Ericssons ekonomiska resultat försämras, kan det resultera
i att Bolaget inte kan generera tillräckligt med kontanta medel för att
betala alla skulder och kan tvingas vidta andra åtgärder för att uppfylla
Ericssons åtaganden relaterade till skuldsättning, vilket kanske inte blir
framgångsrikt.
Ericssons förmåga att göra schemalagda betalningar på eller för
att refinansiera Bolagets skuldförbindelser beror på dess finansiella
ställning och rörelseresultat (EBIT), som är beroende av rådande
ekonomiska och konkurrensmässiga förhållanden samt av vissa finan-
siella, affärsmässiga och andra faktorer utanför Ericssons kontroll. En
avsevärd försämring av Ericssons finansiella resultat skulle kunna leda
till att Bolaget inte kan behålla en nivå på kassaflöde från rörelsen som
gör att Bolaget kan betala kapitalskuld, eventuell premie och ränta på
Ericssons skuldsättning.
Finansiell rapport 2023
112
Riskfaktorer
Om Bolagets kassaflöde och kapitalresurser inte skulle räcka till för
att finansiera åtaganden relaterade till skuldsättning, på grund av en
försämring av Bolagets finansiella resultat, kan Ericsson tvingas dra ner
på eller fördröja investeringar eller sälja tillgångar, försöka skaffa ytter-
ligare kapital eller omstrukturera eller omfinansiera skuldsättningen.
Dessa alternativa åtgärder kanske inte är framgångsrika och kanske
inte tillåter att Ericsson uppfyller Bolagets betalningsåtaganden rela-
terade till skuldsättningen. Om Bolaget dessutom skulle vara tvungna
att skaffa ytterligare kapital på de aktuella finansmarknaderna kan
villkoren för sådan finansiering, om den är tillgänglig, medföra högre
kostnader och ytterligare begränsningar för verksamheten.
Om Ericsson dessutom skulle behöva omfinansiera Bolagets
befintliga skuldsättning, kan villkoren på finansmarknaden vid det
tillfället göra det svårt att omfinansiera den befintliga skuldsättningen
på godtagbara villkor eller över huvud taget. Om sådana alternativa
åtgärder inte skulle vara framgångsrika skulle Ericsson kunna få allvar-
liga likviditetsproblem och skulle kunna bli tvungna att likvidera fasta
tillgångar eller verksamhet för att kunna uppfylla Bolagets åtaganden
relaterade till skuldsättning och andra åtaganden.
Vidare förlitar sig Ericsson på olika kortsiktiga och långsiktiga kapi-
talkällor för att finansiera verksamheten. Om någon kapitalkälla blir
otillgänglig, eller om Ericsson endast får tillgång till otillräckliga belopp
i kapital eller kapital på orimliga villkor, kan det ha betydande negativ
påverkan på Bolagets verksamhet, finansiella ställning och kassaflöde.
Ericssons verksamhet kräver tillgång till en omfattande kassa. Ifall
Ericsson inte genererar tillräckligt mycket kapital för att finansiera
Bolagets verksamhet, betala dess skulder och fortsätta Ericssons
forskning och utveckling samt dess kundfinansieringsprogram, eller
om Bolaget inte kan säkra tillräcklig finansiering i rätt tid och till rimliga
villkor, kommer Ericssons verksamhet, finansiella ställning och kas-
saflöde sannolikt att påverkas negativt. Tillgång till finansiering kan
försämras eller bli mer kostsamt till följd av Ericssons operationella och
finansiella ställning, marknadsförhållanden eller på grund av försäm-
ring av Ericssons kreditvärdighet. Det finns inga garantier för att ytterli-
gare finansieringskällor som Ericsson vid varje given tidpunkt behöver,
kommer att finnas tillgängliga till rimliga villkor eller över huvud taget.
Ifall Bolaget inte kan få tillgång till kapital på kommersiellt hållbara
villkor, kan Ericssons verksamhet, finansiella ställning och kassaflöde
påverkas väsentligt.
2.2
Eftersom en stor del av Ericssons kostnader är i SEK och
intäkterna främst är i andra valutor, är Bolagets verksamhet
exponerad för valutafluktuationer som kan påverka intäkter och
rörelseresultat negativt.
Ericssons har en betydande del av Bolagets kostnader i SEK. Till följd
av Ericssons internationella verksamhet, genereras en väsentlig del
av Bolagets intäkter i andra valutor än SEK, och detta förväntas fort-
sätta. I den utsträckning Ericsson inte kan matcha intäkter mottagna
i utländska valutor mot kostnader som betalas i samma valuta, kan
det medföra att Ericssons resultaträkning, balansräkning och kas-
saflöden påverkas negativt av växelkursrörelser när utländska valutor
växlas mot eller räknas om till svenska kronor, vilket ökar volatiliteten i
Ericssons redovisade resultat.
Eftersom marknadspriserna framför allt sätts i US-dollar eller euro
har Ericsson för tillfället en nettointäktsexponering i utländska valutor,
vilket innebär att en starkare kronkurs generellt medför en negativ
inverkan på Ericssons redovisade resultat. Bolagets försök att genom
olika naturliga och finansiella kurssäkringsåtgärder minska växelkurs-
rörelsernas effekter kan visa sig vara otillräckliga eller misslyckas, vilket
kan ha en negativ påverkan på Ericssons resultat och ekonomiska
ställning.
2.3
Nedskrivning av goodwill, andra immateriella tillgångar,
materiella anläggningstillgångar (PP&E) och nyttjanderätter för
tillgångar (RoU) som Bolaget leasar har medfört och kan fortsatt
medföra negativa effekter på Ericssons ekonomiska
 
ställning och
rörelseresultat.
Ericsson har en betydande goodwill och andra immateriella tillgångar,
till exempel patent, kundrelationer, varumärken och mjukvara, fastig-
heter, anläggningar och utrusning samt nyttjanderätter.
Goodwill är den enda immateriella tillgång som Bolaget redovisar
med oändlig ekonomisk livslängd. Övriga immateriella tillgångar
avskrivs huvudsakligen linjärt under hela den uppskattade ekonomiska
livslängden, och nedskrivningsbehovet för tillgångar granskas vid
händelser som kan medföra att det redovisade värdet kanske inte
kan återvinnas helt, till exempel om en produkt tas ur produktion eller
förändras eller vid andra förändrade omständigheter. För immateriella
tillgångar som ännu inte används granskas nedskrivningsbehovet
årligen.
Historiskt sett har Bolaget redovisat nedskrivningar främst till följd
av omstruktureringar, som vanligtvis är begränsade men kan vara
betydande. Ytterligare värdeminskning, som kan vara omfattande,
kan uppstå i framtiden av olika skäl, till exempel ändrad strategi,
omstruktureringsåtgärder eller ogynnsamma marknadsförhållanden
som antingen gäller Bolaget specifikt eller de bredare branscher inom
vilka Ericsson har verksamhet eller mer allmänt, och som kan medföra
negativa effekter på Ericssons rörelseresultat och ekonomiska ställ-
ning. Under tredje kvartalet 2023 redovisade till exempel Ericsson en
nedskrivning som inte påverkade kassaflödet om SEK 31,9 miljarder
relaterad till goodwill och andra immateriella tillgångar hänförliga
till Vonage, på grund av en betydande nedgång i marknadsvärde
bland noterade referensbolag för Vonage, högre räntor och en allmän
avmattning Vonages kärnmarknader.
Negativa avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört med beräknade
kassaflöden kan, liksom nya uppskattningar som tyder på lägre fram-
tida kassaflöden, leda till redovisning av nedskrivningskostnader. Andra
nedskrivningsindikatorer, till exempel påverkan av högre räntor, infla-
tion, makroekonomiska omständigheter och andra marknadshändelser
kan också leda till nedskrivningar. Nedskrivningar som inte påverkar
kassaflödet minskar Bolagets fria egna kapital. Den nedskrivning som
refereras till ovan motsvarade 50 % av total goodwill och andra imma-
teriella tillgångar hänförliga till Vonage. Nedskrivningen redovisades i
segmentet Enterprise som en jämförelsestörande post. Uppskattningar
kräver ledningens bedömning samt definition av kassagenererande
enheter för prövning av nedskrivningsbehov. Andra bedömningar kan
leda till väsentligt skilda resultat och kan avvika från Bolagets faktiska
ekonomiska ställning i framtiden.
Finansiell rapport 2023
113
Riskfaktorer
3 Juridiska och regulatoriska risker
3.1
Ericsson kan påföras sanktioner och ogynnsamma utslag
avseende verkställighet eller andra förfaranden, utsättas för
anspråk på grund av avtalsbrott och/eller förlust av intäkter för
bristande efterlevnad av lagar, regler och förordningar som är
tillämpliga på Bolagets verksamhet. Efterlevnad av gällande
eller ändrade lagar, regler eller förordningar kan medföra ökade
kostnader eller minskad efterfrågan på produkter och tjänster för
Ericsson, vilket kan påverka Ericssons utvecklingsarbete negativt.
Ericsson omfattas av gällande lagar, regler och förordningar i flera
jurisdiktioner. Bolaget kan bli föremål för sanktioner och negativa
avgöranden avseende verkställighet eller andra förfaranden på grund
av bristande efterlevnad av lagar, regler och regelverk som är tillämp-
liga på Bolagets verksamhet. Detta kan medföra väsentliga negativa
effekter på Ericsson och deras kunder, inkluderat både privata och
statliga kunder, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska
ställning, drift, forskning och utveckling, rörelseresultat, kassaflöden,
framtidsutsikter eller nuvarande eller framtida kundrelationer. Även om
Ericsson strävar efter regelefterlevnad innebär det en betydande börda
att övervaka och bibehålla efterlevnad i en global verksamhet i en värld
i snabb förändring och en bransch som utvecklas. Bolaget har inte följt
alla sådana lagar, regler och regelverk tidigare och kan inte garantera
att alla tidigare överträdelser har åtgärdats eller att ytterligare över-
trädelser inte kan komma att inträffa i framtiden. Om Ericsson inte
efterlever lagar, regler och regelverk kan detta även påverka kundernas
krav på efterlevnad och/eller leda till faktiska eller uppfattade över-
trädelser av Ericssons avtalsförpliktelser gentemot sina kunder, vilket
leder till avtalskrav och intäktsförluster. Det kan även påverka Ericssons
möjligheter att få nya kunder.
Ytterligare förändringar i lagar, regler eller regelverk kan utsätta
Ericsson för ansvar, ökade kostnader eller minskad efterfrågan på
Bolagets produkter och tjänster, marknadstillträdesrestriktioner,
samt oförmåga att leverera produkter av visst ursprung, vilket kan ha
avsevärda negativa effekter på Ericsson, inklusive på dess anseende,
verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat, kassaflöden eller
framtidsutsikter.
Förändringar i lagar, regler och regelverk kan medföra negativa
effekter på både Ericssons kunders och Bolagets verksamhet. Ändringar
som innebär att det krävs striktare, mer tidskrävande eller mer kostsam
planering eller lokalisering, eller tillstånd för uppförande av radiobas-
stationer och annan nätinfrastruktur, kan till exempel försena eller öka
kostnaderna för att bygga nya nät eller bygga ut befintliga nät, och till
sist ha negativ inverkan på den kommersiella lanseringen och fram-
gången för dessa nät. Likväl kan prisregleringar eller tvingande lagar,
regler och regelverk om att dela nät påverka möjligheter och/eller vilja
för leverantörer av kommunikationstjänster att investera i nätinfrastruk-
tur, vilket i sin tur kan påverka försäljningen av Ericssons system och
tjänster. Fördröjd fördelning av radiofrekvenser samt fördelning mellan
olika användningsområden kan bidra till ökade kostnader för leveran-
törer av kommunikationstjänster eller tvinga Bolaget att utveckla nya
produkter för att kunna konkurrera. Vidare har den snabba utvecklingen
och lanseringen av verktyg som utnyttjar AI orsakat att regeringar över-
väger reglering av AI, även sådan AI som inte berör personuppgifter.
Dessutom utvecklar Ericsson många av sina produkter och tjänster
utifrån befintliga lagar, regler och regelverk och tekniska standarder. Om
befintliga lagar, regler och regelverk och tekniska standarder ändras,
eller om nya lagar, regler, restriktioner och regelverk och tekniska stan-
darder införs för produkter och tjänster som tidigare inte har underställts
reglering, kan Ericssons utvecklingsarbete eller leveranser försvåras
avsevärt genom stigande kostnader för regelefterlevnad och förseningar
eller avbrott. Efterfrågan på sådana produkter och tjänster kan också
minska. Regeländringar för exempelvis licensavgifter, miljö, hälsa och
säkerhet, datalokalisering, trygghet, integritetsskydd (inklusive för
gränsöverskridande överföring av personuppgifter mellan till exempel
EU och USA) och andra lagändringar kan leda till ökade kostnader
och begränsa verksamheten för Ericsson eller för nätoperatörer. Även
indirekta effekter av sådana ändringar och ändringar av lagar, regler
och regelverk inom andra områden, till exempel prisregleringar, kan få
negativa konsekvenser för Ericsson även om de specifika ändringarna
av lagar, regler och regelverk inte direkt gäller Bolaget eller Bolagets
produkter.
3.2
Ericssons omfattande internationella verksamhet påverkas
av osäkerhetsfaktorer som kan påverka Bolaget, inklusive dess
anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat,
kassaflöden eller framtidsutsikter.
Ericsson bedriver verksamhet över hela världen och påverkas av de
allmänna globala ekonomiska villkoren liksom av specifika villkor
i
 
vissa länder eller regioner. Bolaget har kunder i över 180 länder, och
en betydande andel av Ericssons försäljning går till tillväxtmarknader i
regionerna Asien och Oceanien, Latinamerika, Östeuropa, Mellanöstern
och Afrika. Ericssons omfattande globala verksamhet utsätter Bolaget
för ytterligare risker på många fronter, bland annat beträffande sociala
oroligheter, terrorattentat, krigshandlingar, ekonomisk och geopolitisk
instabilitet och konflikter, potentiellt missbruk av teknik som leder till
brott mot mänskliga rättigheter, pandemier, valutaregleringar, ekono-
mier som är utsatta för stora fluktuationer, nationalisering av privata
tillgångar eller andra statliga åtgärder som påverkar flödet av varor och
valutor, effekter av klimatförändringar samt svårigheter att genomdriva
avtal och driva in fordringar genom lokala juridiska system.
På vissa marknader där Ericsson har verksamhet finns det dessutom
risk att nationella regeringar aktivt favoriserar eller etablerar lokala
leverantörer, eller lanserar krav på lokalt innehåll, på sina respektive
marknader på bekostnad av utländska konkurrenter. Genomförandet
av sådana åtgärder kan medföra negativa effekter på Ericssons försälj-
ning, marknadsandelar och möjligheter att införskaffa verksamhets-
kritiska komponenter.
Det är av största vikt för Bolaget att följa tillämpliga exportkontroll-
regler och gällande sanktionsförordnanden eller andra eventuella
handelsembargon. Den geopolitiska situationen i vissa delar av värl-
den, speciellt i Ryssland/Ukraina, delar av Mellanöstern och Kina, förblir
osäker och nivån på exportkontroll och sanktioner är fortfarande rela-
tivt hög ur ett historiskt perspektiv. Denna nivå kan även öka, vilket kan
få en betydande effekt på Bolagets verksamhet där en sådan ökning
inträffar, inklusive på dessa marknader. De senaste ökningarna av
exportkontroll har speciellt riktat sig mot Kinas möjligheter att utveckla
avancerade superdatorer och artificiell intelligens, inklusive de halv-
ledare som behövs för dessa verksamheter. Ett genomgående element
i sanktionerna är ekonomiska begränsningar för enskilda personer och/
eller juridiska personer, men det kan även förekomma sanktioner som
begränsar vissa typer av export och som i slutändan leder till ett full-
ständigt handelsembargo mot ett land. Under de senaste åren har det
globala frihandelssystemet varit under ihållande attack, vilket har ökat
risken för att stater inför policyer och vidtar åtgärder som strider mot
WTO-avtal. Dessutom finns det i många länder en risk för oförutsedda
förändringar i lagar och regler, tullar och andra handelshinder, pris- och
valutaregleringar, importbegränsningar eller andra statliga åtgärder
som kan begränsa Ericssons verksamhet och försämra Ericssons
lönsamhet. Dessutom kan exportkontrollregler, sanktioner eller andra
typer av handelsrestriktioner som tillämpas för något av de länder där
Ericsson har verksamhet, medföra ett minskat engagemang i dessa
Finansiell rapport 2023
114
Riskfaktorer
länder. Som ett exempel har ökade spänningar beträffande handel
mellan USA och Kina resulterat i ytterligare handelsrestriktioner och
höjda tullar, vilket om den negativa utvecklingen fortsätter kan skada
Bolagets möjligheter att konkurrera effektivt i Kina eller med kinesiska
företag och ha negativ påverkan på Ericssons verksamhet i landet.
Behovet att avsluta eller dra ned på verksamhet på grund av införda
handelsrestriktioner kan också medföra risk för klagomål från Bolagets
kunder och andra inneboende risker. Lagar, regler och regelverk beträf-
fande exportkontroll och sanktioner är komplexa, uppdateras ofta och
ökar i antal och Bolaget har inte följt alla lagar, regler och regelverk
beträffande exportkontroll och sanktioner tidigare, och kan inte garan-
tera att alla tidigare överträdelser har tagits itu med eller att ytterligare
överträdelser inte kan komma att inträffa i framtiden. Sådana överträ-
delser kan medföra avsevärda negativa effekter på Ericsson, inklusive
på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat,
kassaflöden eller framtidsutsikter och skulle kunna utgöra ett brott mot
Plea Agreement (som definieras nedan) eller mot uppgörelsen med U.S.
Securities and Exchange Commission (SEC).
Ericssons verksamhet är komplex och innefattar utveckling, produk-
tion och leverans av telekommunikationslösningar till kunder i ett stort
antal olika jurisdiktioner. Varje jurisdiktion har dess egna skattelagstift-
ning och lagar, regler och regelverk, som kan uppdateras eller ändras
gällande dess tolkning eller genomdrivande, och Bolaget måste efter-
leva relevanta lagar, regler och regelverk i varje land. Dessa lagar, regler
och regelverk innefattar inkomstbeskattning och indirekta skatter som
moms och försäljningsskatter, källskatter på inhemska och gränsöver-
skridande betalningar samt sociala avgifter för Ericssons medarbetare.
Lagar, regler och regelverk, liksom dess tolkning, förändras ständigt,
vilket exponerar Bolaget för skatterelaterade risker. Detta medför kom-
plicerade skatteärenden och skattetvister som kan leda till att Bolaget
blir skyldigt att betala ytterligare skatter. Eftersom Ericsson är ett
globalt företag riskerar Bolaget dessutom att behöva betala skatt för
samma intäkt i fler än en jurisdiktion (dubbelbeskattning). Detta kan ha
negativ inverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet,
ekonomiska ställning, rörelseresultat, kassaflöden och framtidsutsikter.
I media och på annat håll har det rapporterats om oro för att
vissa länder använder delar av sina telekommunikationssystem på
sätt som kan leda till potentiella eller verkliga kränkningar av bland
annat mänskliga rättigheter. Detta kan medföra negativa effekter på
hela telekommunikationsbranschen och kan även påverka enskilda
personer och Ericsson. Allt det ovanstående kan ha en betydande och
potentiellt kvarstående negativ inverkan på Ericsson, inklusive på dess
anseende, verksamhet, inklusive försäljning, marknadsandelar, tillgång
till marknader, leverantörskedja och FoU-aktiviteter, ekonomiska ställ-
ning, rörelseresultat, kassaflöden eller framtidsutsikter.
3.3
Ericsson är föremål för vissa lagar, regler och regelverk
(amerikanska och i andra jurisdiktioner) beträffande
antikorruption (vilket omfattar regler mot mutor, penningtvätt,
sanktioner, terrorfinansiering och regler om antiterrorism samt
andra krav eller villkor som införts som resultat av granskningar av
utländska direktinvesteringar och beslut. Ericsson kan bli föremål
för ytterligare negativa konsekvenser under Plea Agreement med
United States Department of Justice (DOJ) och det föreläggande
som utfärdades i samband med uppgörelsen med U.S. Securities
and Exchange Commission (SEC) 2019, samt andra utredningar
som görs av statliga myndigheter.
Ericsson är från tid till annan inblandade i juridiska tvister och regu-
latoriska granskningar, och är föremål för vissa andra regulatoriska
krav, villkor och avtal. Om någon av dessa stämningar eller juridiska
tvister avgörs till Ericssons nackdel, eller om det beslutas att Bolaget
inte efterlever något av dessa regulatoriska krav, villkor eller avtal, kan
Bolaget tvingas betala omfattande skadestånd, böter och/eller viten,
utsättas för offentlig granskning, få negativa effekter på anseendet
eller bli föremål för ytterligare verkställighetsåtgärder, regulatorisk
granskning och/eller negativa beslut. Ericsson kan potentiellt utsättas
för uteslutning från statliga myndigheter i USA och andra länder, anse-
enderisk samt potentiell ovilja från motparter att fortsätta affärsrela-
tioner. Dessutom kräver dessa pågående ärenden och undersökningar
betydande resurser och kostnader för undersökningar, efterlevnad och
avhjälpande som kan leda till allvarliga konsekvenser för ekonomin och
anseendet.
Till exempel, i samband med Ericssons förvärv av Vonage, och som
villkor för CFIUS:s godkännande av förvärvet, ingick Vonage, Ericsson
och DOJ och US Department of the Treasury, i deras egenskap av
CFIUS Monitoring Agencies (CMA:er) ett nationellt säkerhetsavtal
(NSA) i juli 2022 som inför restriktioner för åtkomst till vissa typer av
känsliga data, känslig utrustning och känsliga system. Vonage och
Ericsson är engagerade och samarbetar med CMA:erna gällande den
pågående efterlevnaden av NSA:s begränsningar, relaterade insatser
för att ta itu med de problem som CMA:erna tar upp angående sådan
åtkomst samt med CMA:s förfrågningar om information. De pågående
efterlevnadsinsatserna och den relaterade åtgärden kan påverka
verksamheten inom Vonage negativt, inklusive nödvändiga ändringar
av affärsstrukturen och ytterligare kostnader för efterlevnad. Dessutom
kan överträdelser av ett CFIUS-begränsningsavtal, såsom NSA, leda till
en verkställighetsåtgärd som utdömer monetära påföljder eller andra
åtgärder.
I tillägg, som tidigare rapporterats, har Bolaget nått en överenskom-
melse med DOJ avseende de icke-brottsliga överträdelserna av DPA
(Plea Agreement). Ericsson erkände sig skyldigt inom ramen för Plea
Agreement till de tidigare uppskjutna åtalspunkterna som avser förhål-
landen före 2017. Därutöver accepterade Ericsson att betala ett bötes-
belopp om USD 206,7 miljoner. Ingåendet av Plea Agreement innebär
att DPA upphört att gälla. Enligt Plea Agreement har Ericsson vissa
fortlöpande skyldigheter till och med juni 2024, inklusive samarbete,
rapportering av bevis eller anklagelser om potentiella överträdelser av
Foreign Corrupt Practices Act (FCPA), att fortsatt engagera en obero-
ende övervakare av regelefterlevnad och fortsatt förbättra sitt program
för regelefterlevnad och interna kontroller.
Bolagets interna Irakutredning under 2019 drog inte slutsatsen att
Ericsson gjort eller var ansvarig för någon betalning till någon terrorist-
organisation. Avseende ärendena som behandlats i internutrednings-
rapporten om Irak från 2019 fortsätter Bolaget att utreda dessa
ärenden och relaterade ärenden i fullt samarbete med DOJ och SEC.
Eftersom ytterligare information fortsätter att identifieras och utvärde-
ras under den pågående utredningen, i fortsatt samarbetet med DOJ
och SEC, förväntas det inte finnas något avgörande beslut om resulta-
tet av en sådan utredning förrän processen är avslutad. Omfattningen
och varaktigheten av den återstående processen fortsätter att vara
oviss.
Om Ericsson inte uppfyller sina fortsatta skyldigheter och anses
ha brutit mot Plea Agreement, kan Bolaget utsättas för ytterligare
negativa konsekvenser, inklusive ytterligare kostnader och skade-
ståndsansvar som resultat av pågående efterlevnadsskyldigheter inom
Plea Agreement och förlängd övervakning, inklusive åtal för ytterligare
lagbrott, samt andra granskningar av statliga myndigheter.
Mer information om vissa av de juridiska processer och utred-
ningar där Ericsson är part finns i avsnittet ”Juridiska tvister” i
förvaltningsberättelsen.
Finansiell rapport 2023
115
Riskfaktorer
3.4
Ericsson är part i olika juridiska processer, tvister och
regulatoriska utredningar som, i de fall slutresultatet blir negativt
för Bolaget, kan
 
medföra att Bolaget måste betala omfattande
skadestånd, böter och/eller viten.
Ericsson är part i olika juridiska tvister som en följd av dess ordinarie
affärsverksamheten. Dessa tvister inkluderar till exempel kommersiella
tvister, tvister om immateriella rättigheter, arbetstvister och under-
sökningar och utredningar från regering eller myndighet exempelvis
tvister om antitrustlagar och skattelagstiftning. Juridiska tvister kan
vara kostsamma, utdragna och störa den normala verksamheten. Det
är dessutom svårt att förutspå utgången av komplicerade rättsproces-
ser. Ett negativt utslag i ett visst mål kan medföra en väsentlig negativ
inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställ-
ning och anseende. I och med att Ericsson är ett börsnoterat företag
kan talan väckas mot
 
Bolaget där den kärande parten hävdar att
Bolaget eller dess anställda har underlåtit att följa säkerhetslagstift-
ning, bestämmelser på aktiemarknaden eller andra lagar, bestäm-
melser och krav. Oavsett om det finns fog för påståendena eller inte kan
den tid och de kostnader som avsätts för att försvara Bolaget och dess
anställda, liksom eventuell förlikning eller skadestånd till den kärande
parten, ha en betydande inverkan på
 
Ericssons redovisade resultat och
anseende.
Dessutom är Bolaget från tid till annan och kan i framtiden komma
att bli föremål för ytterligare undersökningar, stämningsansökningar
eller andra tvister eller åtgärder, regulatoriska eller andra, som uppkom-
mer i relation till de ärenden som beskrivs ovan och relaterade eller
andra stämningsansökningar och undersökningar. Ett ofördelaktigt
utfall av sådana stämningsansökningar, regulatoriska tvister eller
åtgärder kan ha en
 
betydande negativ påverkan på Ericssons verksam-
het, finansiella ställning och rörelseresultat.
Mer information om vissa av de juridiska processer och utred-
ningar där Ericsson är part finns i avsnittet ”Juridiska tvister” i
förvaltningsberättelsen.
3.5
Ericsson lyder under ett brett spektrum av snabbt föränderliga
regelverk gällande integritet, säkerhet och datalokalisering samt
motsvarande kontraktsmässiga skyldigheter, och kan bli föremål
för regulatoriska påföljder och/eller utsättas för anspråk gällande
kontraktsbrott om Bolaget bedöms inte uppfylla dessa.
Ericsson och vissa av Bolagets tredjepartsleverantörer tar emot, lagrar,
hanterar, överför, använder och på annat sätt behandlar information
som tillhör Bolaget och dess verksamhet samt information om kunder
och presumtiva kunder, slutanvändare, anställda och tjänsteleverantö-
rer, inklusive personuppgifter (tillsammans ”konfidentiell information”).
Striktare regelverk beträffande integritet, säkerhet och datalokalisering
är under snabb utveckling i många länder och på många marknader där
Ericsson har verksamhet, inklusive den allmänna dataskyddsförordning
(GDPR i EU/Storbritannien) och nationella integritetsregelverk i Indien,
Kina och vissa delstater i USA (till exempel Consumer Privacy Act i
Kalifornien och liknande lagar i andra delstater). Dessa regler kräver
att de som hanterar dessa data bland annat ska avisera enskilda om
hur personuppgifter används och ge enskilda vissa rättigheter gällande
sådan information, bland annat rätten att komma åt, korrigera och
radera sådan information samt att avstå ifrån viss användning och visst
röjande av sådan information. Dessutom utvecklas regulatoriska krav
för cybersäkerhet, inklusive regler och lagar relaterade till rapportering
av cybersäkerhetsincidenter, säkerhet i leveranskedjan och grundläg-
gande cybersäkerhetskrav i EU, USA, Storbritannien och Indien, som
kan vara tillämpliga på Ericssons interna verksamhet, portfölj och
kunders verksamhet.
Ericsson har även avtalsmässiga åtaganden gentemot kunder och
tredje part relaterade till integritet, säkerhet och användning av data i
allmänhet, vilket bland annat kräver att Ericsson säkerställer lämplig
säkerhet och begränsar användning av kunddata, inklusive personupp-
gifter. Även om Ericsson strävar efter att uppfylla tillämpliga regelverk
gällande integritet, säkerhet och datalokalisering samt avtalsmässiga
åtaganden, kan komplexitet, osäkerhet, tidsåtgång för implementering
av nya lagar, utmaningar med att tillämpa koncepten på ny teknik
samt motsägelser i lokala och regionala regelverk för integritet, säker-
het och datalokalisering betyda att Ericsson bedöms inte uppfylla
dessa krav eller avtalsmässiga åtaganden, och därmed bli föremål för
påföljder eller krav relaterade till överträdelser av avtal, med potentiell
skada på Ericssons varumärke och anseende. Ericsson fortsätter att
regelbundet granska sitt integritetsskydd och sin cybersäkerhet i den
globala verksamheten för att efterleva dessa olika globala och ständigt
föränderliga krav, vilket kräver och kan komma att kräva betydande
investeringar och resurser. En del av denna cykel består exempelvis
i att granska datahantering i samband med Ericssons kundsup-
portfunktion, och Bolaget håller på att identifiera och implementera
vissa förändringar, till exempel ändringar i dataåtkomst och tillägg till
kundavtal, policyer och hantering. På grund av
 
att regelverk gällande
integritet, säkerhet och datalokalisering ser olika ut i olika delar av
världen kan ett
 
enstaka fall där Ericsson konstaterats ha bristande
efterlevnad, eller ett allvarligt brott mot konfidentialitet eller störning
av säker drift, leda till att regulatoriska myndigheter i olika jurisdiktioner
ådömer separata påföljder eller andra utslag mot Ericsson. På grund av
hur Ericssons verksamhet är beskaffad, där telekommunikationer och
kritisk infrastruktur ofta är inblandad, och den mängd personuppgifter
som Ericsson handskas med eller behandlar kan en sådan händelse
ha omfattande följdverkningar, till exempel order om att ändra verk-
samheten eller sluta behandla personuppgifter, även om detta varit
ett olycksfall eller orsakats av en tredje part utanför Ericssons kontroll.
Konsekvenserna kan bland annat innefatta stora bötesbelopp samt
betydande skadeståndsanspråk och förlorat förtroende från kunder,
slutanvändare och anställda. Detta kan ha avsevärda negativa effekter
på Ericssons anseende, finansiella ställning och rörelseresultat, och
kan kräva ändrade affärsmetoder och potentiellt tjänster, funktioner,
integreringar och andra egenskaper i Bolagets erbjudanden.
3.6
Ericsson kan bedömas inte uppfylla befintliga, nya
och kommande regler för obligatorisk tillbörlig aktsamhet
gällande mänskliga rättigheter och miljö, och kan bli föremål för
administrativa bestraffningar och/eller skadeståndsansvar.
Regelverk som hanterar företags uppträdande i relation till mänskliga
rättigheter och miljöpåverkan är under snabb utveckling. Ny lagstift-
ning som inför striktare krav på tillbörlig aktsamhet (till exempel
USA:s Uyghur Forced Labor Prevention Act (UFLPA), den norska
Transparency Act, den brittiska Modern Slavery Act, den franska Duty of
Vigilance Law och den tyska Supply Chain Due Diligence Law) är redan
i kraft och kräver att Ericsson utvärderar risker i hela leverantörskedjan,
inte bara gällande direkta leverantörer. Dessutom kommer framtida
EU-lagstiftning (direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga
om hållbarhet samt reglering om förbud mot tvångsarbete) att ställa
ytterligare betydande krav på Ericsson vad gäller att införa och förfina
ytterligare mekanismer för att identifiera, hantera, förebygga och
avhjälpa vissa risker beträffande mänskliga rättigheter och miljö inom
verksamheten och affärsrelationer samt krav på styrelsen att ha tillsyn
över dessa frågor. På grund av denna befintliga och framtida lagstift-
ning kan Ericsson komma att förväntas företa allt mer detaljerad due
diligence beträffande tredje part, till exempel kunder, leverantörer och
anställda, varav vissa kan sakna de kontroller och data som krävs för att
Finansiell rapport 2023
116
Riskfaktorer
hjälpa Ericsson med sin efterlevnad. På grund av dessa lagars globala
räckvidd kan påverkan i alla länder där Ericsson har verksamhet eller
samarbetar med leverantörer, kunder eller annan tredje part komma
att leda till bristande efterlevnad och därigenom potentiella admi-
nistrativa bestraffningar, skadeståndsansvar eller annat ansvar samt
skadat anseende. Dessutom är det enligt UFLPA och EU:s kommande
reglering om förbud mot tvångsarbete möjligt för tullmyndigheter att
beslagta och förstöra leveranser som innehåller komponenter som
tillverkats genom tvångsarbete, om inte företaget ifråga kan lämna
trovärdiga bevis på åtgärder för tillbörlig aktsamhet i leverantörskedjan
som bevisar att inget tvångsarbete förekommit. Sådana åtgärder från
brottsbekämpande myndigheter skulle ha en betydande inverkan på
bolagets ekonomi och dess anseende för Ericssons verksamhet och
affärsrelationer. För att efterleva relevant lagstiftning måste Ericsson
sträva efter att öka transparensen i leverantörskedjan samt sin kän-
nedom om leverantörsbasen och materialinnehållet. Ericsson kan
också behöva förändra leverantörskedjorna från högriskländer, vilket
kan ha negativa ekonomiska konsekvenser, inklusive att öka de totala
kostnaderna som hör till Bolagets verksamheter.
4 Cybersäkerhetsrisker
4.1
Sårbarheter (och hotaktörer som utnyttjar sårbarheter),
bland annat i Ericssons produkter, tjänster och verksamhet, kan
leda till röjande av identiteter, utsatta medarbetare, missbruk
av konton, nätverkstörningar, cybersäkerhetsincidenter samt
betydande skada för Ericsson eller Ericssons kunder, där var och en
kan ha en betydande negativ effekt på Ericssons verksamhet, drift,
ekonomiska resultat, kund- och leverantörsrelationer, anseende
och varumärke, och kan leda till betydande skadestånd eller
stämningar, eller till regulatoriska granskningar eller åtgärder.
Ericsson förlitar sig på tekniska system, hårdvara, mjukvara, teknisk
infrastruktur och nätverk för både intern och extern verksamhet som
är kritisk för Bolagets verksamhet (tillsammans ”IT-system”). Bolaget
utvecklar, äger och driver vissa av dessa IT-system, men förlitar sig
även på tredje part för många IT-system och relaterade produkter och
tjänster, inklusive, men inte begränsat till, molntekniktjänster. Bolaget
möter många föränderliga cybersäkerhetsrisker, bland annat från olika
hotaktörer, till exempel statsunderstödda organisationer, opportu-
nistiska hackare och hacktivister, och även via olika angreppsytor, till
exempel social ingenjörskonst/nätfiske, skadlig kod (inklusive utpress-
ningsprogram), skadlig verksamhet från insiders, mänskliga eller
tekniska fel samt som resultat av programfel, felaktiga konfigurationer
eller utnyttjade sårbarheter i mjukvara eller hårdvara.
Cyberangrepp och säkerhetsincidenter förväntas bli allt vanligare
och allvarligare i och med att angriparna blir allt mer sofistikerade och
använder verktyg och tekniker som utformats för att kringgå kontroller,
undvika upptäckt och radera eller dölja bevis och spår, vilket betyder
att Ericsson kan vara oförmögna att upptäcka, undersöka, begränsa
eller återställa efter framtida angrepp eller incidenter i tid eller på ett
effektivt sätt. Det finns till exempel risk för att eventuella sårbarheter
i Ericssons produkter eller tjänster inte upptäcks under utveckling
eller pågående drift, vilket kan utnyttjas av en hotaktör för att orsaka
betydande skador för Ericsson eller Ericssons kunder. Sårbarheter i
Ericssons produkter, lösningar eller tjänster som inte upptäcks och
korrigeras under produkternas utveckling eller vid leverans kan
utnyttjas av en hotaktör för att orsaka skada för Ericssons kunder, för
slutanvändarna eller för Ericsson. Sårbarheter kan uppkomma i olika
faser under produktens livscykel. I vissa situationer kan det vara svårt
att identifiera sådana sårbarheter på grund av deras placering eller för
att de är okända (så kallade ”zero day vulnerabilities”). Så gott som all
modern mjukvara kan bestå av komponenter med öppen källkod eller
som levereras av tredje part. Detta gäller även mjukvara i nätverk, och
säkerhetsluckor som inte åtgärdats kan utsätta Ericssons kunder för
olika grader av risk och exponera Ericsson för ersättningsansvar eller
leda till förlust av kunder.
Dessutom kan hotaktörer som utnyttjar sårbarheter i Ericssons
IT-system, processer eller personal på grund av otillräcklig implemente-
ring av kontroller, till exempel brist på åtkomstkontroll eller användning
av mer sofistikerad angreppsteknik, resultera i säkerhetsincidenter
som kan påverka konfidentialiteten, tillgängligheten eller integriteten
för IT-system, konfidentiell information, personal, produkter, tjänster
eller lösningar. Sådana incidenter kan innefatta dataintrång, andra
intrång, spionage, störande angrepp som utnyttjar skadlig kod (till
exempel utpressningsprogram eller annan utpressningsbaserad
taktik), utnyttjande av sårbarheter gällande hårdvara eller mjukvara,
programfel, felaktigt konfigurerar hårdvara eller mjukvara i IT-system,
integritetsintrång, informationsläckor gällande konfidentiella data,
obehöriga eller oavsiktliga ändringar av data eller konton samt allmänt
missbruk. Under 2023 fick till exempel en anonym individ eller grupp
individer olaglig tillgång till och utnyttjade ett system som Ericsson
använder för att kommunicera externt med kunder, och kunde bortföra
en liten mängd icke känsligt material från detta system. Även om detta
inte ledde till någon betydande ekonomisk förlust, datastöld, kryptering
eller betydande störning av den normala affärsverksamheten, ledde
incidenten till att Bolaget ytterligare stärkte säkerhetsåtgärderna i det
påverkade systemet som svar på intrånget.
Ericsson använder sig av underleverantörer i stor omfattning, till
vilka Bolaget har lagt ut betydande delar av sina IT-system, produkt-
utveckling, tjänster samt finans och andra interna och utåtriktade
verksamheter. Händelser eller incidenter som uppstår på grund av
sårbarheter i deras verksamhet eller i produkter som de tillhandahåller
kan medföra en betydande negativ inverkan på Ericssons verksamhet.
Sådana händelser eller angrepp kan medföra störningar i Ericssons
verksamhet, läckage av värdefull eller känslig information eller
personuppgifter, eller skador på Ericssons produkter som installerats i
Bolagets kunders nätverk. Dessutom har Bolaget förvärvat och fortsät-
ter att förvärva företag som kan ha cyberssäkerhetssårbarheter och/
eller begränsade säkerhetsförmågorr, vilket kan exponera Bolaget för
betydande risker gällande cybersäkerhet, drift och ekonomi.
En cybersäkerhetsincident i Ericssons verksamhet eller leveran-
törskedja kan ha negativ inverkan på integriteten för de lösningar eller
tjänster som Ericsson tillhandahåller samt på Ericssons möjligheter
att uppfylla rättsliga eller avtalsmässiga krav. Sådana incidenter kan
utgöras av avsiktliga eller oavsiktliga förehavanden som möjliggör
manipulation av komponenter, användning av s.k. bakdörrar eller
skadlig kod, införande av sårbarheter i komponenter eller mjukvara
eller annat som gör att en leverantör inte kan fullgöra sina åtaganden
mot Ericsson. Under de senaste åren har omskrivna incidenter gällande
tredje parter som SolarWinds och Apaches Log4j-mjukvara exempel på
situationer där cyberangrepp på aktörer i leverantörskedjan påverkade
företag som använde deras produkter och tjänster.
Alla cybersäkerhetsincidenter (inklusive oavsiktlig användning,
felaktig konfigurering eller oavsedda händelser) som rör Ericssons
verksamhet, leverantörskedja eller produktutveckling, tjänster, tred-
jepartsleverantörer eller installerade produkter kan medföra allvarlig
skada för Ericsson. Till exempel ledde en incident med felaktig konfi-
guration 2023 till ett dataintrång som Bolaget rapporterade till vissa
dataskyddsmyndigheter i EU samt till vissa kunder och anställda.
Ericssons IT-system, lagringstjänster och övriga IT-system samt
de den lagring och de IT-program som underhålls av Bolagets
Finansiell rapport 2023
117
Riskfaktorer
tredjepartsleverantörer har tidigare varit, och förväntas i framtiden
komma att bli, utsatta för cybersäkerhetsincidenter. Bolaget förväntar
sig fortsatta intrångsförsök att få otillåten tillgång till våra IT-system
och/eller konfidentiell information, liksom andra former av missbruk
och verksamhetsstörande angrepp. I vissa fall är det svårt att förutsäga
eller omedelbart identifiera sådana incidenter och den skada som de
kan orsaka. Ericsson kan inte heller garantera att ingen skadlig incident
kommer att inträffa i framtiden.
Om en verklig eller påstådd säkerhetsincident inträffar i Ericssons
nätverk eller i ett nätverk som tillhör en av Bolagets tredjepartsleveran-
törer, kan Ericsson åsamkas betydande kostnader och Bolagets anse-
ende kan skadas. Även om Ericsson arbetar för att skydda Bolagets
interna infrastruktur och utvärdera och validera säkerheten hos
tredjepartsleverantörer för att minska dessa potentiella risker, bland
annat genom säkerhetskrav och utbildning av Ericssons anställda, går
det inte att garantera att sådana åtgärder kommer att vara tillräckliga
för att förhindra säkerhetsincidenter. Ericsson kan inte garantera att
Bolagets program och processer för cybersäkerhet kommer att imple-
menteras fullt ut, efterlevas eller vara effektivt när det gäller att skydda
IT-system och konfidentiell information. Alla försäkringar Bolaget
tecknar kan vara delvis eller helt otillräckliga för att täcka förluster eller
kostnader associerade med att svara på och avhjälpa några eller alla
cybersäkerhetsincidenter Bolaget kan komma att utsättas för.
Vidare kan insiders stjäla eller övervaka konfidentiell information
eller skada nätverk tillhörande Ericsson eller Ericssons kunder, med
tekniska eller icke-tekniska metoder. För att få strategisk tillgång
eller stjäla specifik information kan konkurrenter eller stater använda
insiders alternativt rekrytera anställda som säljer information eller
tjänster för personlig vinning. En insider-incident kan orsaka Ericsson
betydande skada.
Om Ericsson-identiteter missbrukas eller utsätts för intrång kan det
vara svårt att särskilja behöriga parter som utför normala kontoakti-
viteter från hotaktörer som begår dataintrång eller missbrukar inlogg-
ningsinformation. Ericsson har obligatoriska rutiner för identitets- och
åtkomsthantering för åtkomst till Ericssons kunders nät. Eventuella
begränsningar i denna åtkomst riskerar att försämra Ericssons förmåga
att leverera tjänster och produkter till sina kunder.
Dessutom kan hotaktörer kan inrikta sig mot anställda, eller andra
med åtkomst till Ericsson, genom tekniska och icke-tekniska metoder.
Hotaktörer tenderar att rikta sig mot anställda för att få tillgång till ett
företag. Detta har visat sig som en ökad förekomst av utpressnings-
program, nätfiske, riktat nätfiske, identitetsstölder och andra metoder.
Med en personalstyrka på cirka 100 000 anställda föreligger det risk
för störningar eller förlust av information som resultat av storskaliga
attacker mot Ericssons anställda eller mot samhället i stort. Dessutom
kan fjärrarbete och hybridarbete på Ericsson (och hos många tredje-
partsleverantörer) också öka denna risk på grund av de utmaningar
som följer av att hantera fjärrdatorresurser och säkerhetssårbarheter
som finns i många icke-företagsnätverk och hemmanätverk.
Dessa risker ökar och utvecklas snabbt, och allt det ovanstående
kan resultera i betydande negativ påverkan på Ericssons verksamhet,
drift, ekonomiska resultat, kund- och leverantörsrelationer, anseende
och varumärke, och resultera i ekonomiska påföljder, stämningsansök-
ningar, regulatoriska granskningar och andra myndighetsåtgärder.
5 Risker beträffande uppträdande gällande miljö, sociala
förhållanden och affärer
5.1
Bristande efterlevnad av bestämmelser och lagar om
uppträdande gällande miljö, sociala förhållanden och affärer kan
i tillämpliga jurisdiktioner utsätta Ericsson för risk för betydande
viten och andra sanktioner eller skadeståndsansvar.
Ericsson lyder under lagar, regler och regelverk samt relaterade krav
avseende uppträdande gällande miljö, sociala förhållanden och affärer
som är applicerbara på Ericssons verksamhet, anläggningar, produkter
och tjänster. Ericsson förväntar sig att dessa lagar, regler och regelverk,
och de skyldigheter som kommer av att följa dessa kommer öka när
regeringar inför nya lagar, regler, regelverk och andra krav. Ericssons
åtgärder för att hantera regelefterlevnad med dessa lagar, regler
och regelverk och andra krav kanske inte är effektiva för att undvika
potentiellt ansvar som härrör från Bolagets nuvarande, historiska och
framtida processer och handlingar.
Ericsson har tidigare misslyckats med att följa dessa lagar, regler,
regelverk och andra krav, och om Bolaget inte följer dem i framtiden
kan Bolaget utsättas för betydande viten och andra sanktioner eller
skadeståndsansvar som kan ha betydande negativ effekt på Ericsson.
Bolagets leverantörers efterlevnad av Ericssons uppförandekod för
affärspartners och lagar avseende, miljö. sociala förhållanden och
affärer är också utsatt för risk. Om leverantörerna inte följer uppfö-
randekoden för affärspartners och relaterade lagar kan detta också
ha betydande negativ effekt på Ericsson. Det finns även en risk att
Ericsson drabbas av kostnader avseende miljö-, arbetsmiljö- eller
säkerhetsansvar, eller för att även i fortsättningen följa nu gällande
och framtida tillämpliga lagar och föreskrifter eller för att åtgärda
eventuella brister. Framtida regelverk eller juridiska beslut kan ha en
betydande negativ inverkan på
 
Ericsson. Dessa föränderliga regler,
bestämmelser och förväntningar från intressenter har resulterat i, och
kommer sannolikt att resultera i, ökade allmänna och administrativa
kostnader samt ökade krav på ledningens tid och uppmärksamhet. Till
exempel kan det vara kostsamt, svårt samt ta lång tid att utveckla och
handla utifrån initiativ för miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning
(ESG) samt att samla in, mäta och redovisa information och mått för
miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning, och redovisningsstandarder
för miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning fortsätter att utvecklas.
Underlåtenhet att hantera ovanstående risker kan ha en negativ inver-
kan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställning,
anseende och varumärke
Dessutom ökar kraven från externa intressenter, till exempel NGO:er
och investerare, på större transparens inom miljö, sociala förhållanden
och affärer, inbegripet att bolag ska göra åtaganden på området och
dessa krav kan vara svåra att uppfylla. Om inte Bolaget på ett adekvat
sätt uppfyller dessa förväntningar, eller i tid uppfyller relaterade mål
eller åtaganden, kan detta ha en negativ påverkan på verksamheten
och anseendet. Dessutom kan Bolagets meddelanden gällande sådana
ärenden göra Bolaget till måltavla för aktivister, lagstiftare och andra
som vill att Bolaget ska ha en annan approach i sådana ärenden
eller lämna ytterligare information eller göra åtaganden, och sådant
engagemang kan leda till ökade kostnader eller skadat anseende.
Vissa av Bolagets meddelanden och åtaganden gällande sådana
ärenden kan delvis eller helt baseras på information eller prestationer
från tredje part, och Ericsson kan inte garantera kvaliteten på informa-
tion från tredje part eller garantera prestationer från tredje part. I den
Finansiell rapport 2023
118
Riskfaktorer
utsträckning Ericssons obligatoriska och frivilliga meddelanden om
hållbarhetsärenden ökar, kan Bolaget komma att kritiseras beträffande
sådana meddelandens korrekthet, lämplighet eller fullständighet.
Klimatförändringar och den därav potentiellt följande miljöpåverkan
kan också leda till nya lagar, regler och regelverk beträffande miljö,
hälsa och säkerhet som kan påverka Ericsson, Bolagets leverantörer
och Bolagets kunder. Sådana lagar, regler och regelverk kan leda
till ytterligare direkta kostnader för efterlevnad, inklusive kostnader
rörande ändringar i tillverkningsprocesser eller kostnader relaterade till
anskaffning av råmaterial och komponenter som används i Ericssons
produkter, samt till ökade indirekta kostnader som resultat av att
Bolagets kunder och leverantörer får ökade kostnader som förs vidare
till Ericsson. Dessa kostnader kan inverka negativt på Bolaget, inklusive
på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat,
kassaflöden eller framtidsutsikter. Dessutom kan klimatförändringar
orsaka att allvarliga väderhändelser, till exempel torka, värmeböljor,
skogsbränder, stormar och översvämningar, inträffar oftare eller med
större intensitet, samt permanenta ändringar i temperaturer och höjda
havsnivåer, vilket kan utgöra fysiska risker för Bolagets produktionsan-
läggningar eller leverantörernas anläggningar samt orsaka störningar
i logistikflöden uppströms eller nedströms, vilket i sin tur kan öka drifts-
kostnaderna och orsaka avbrott i verksamheten. Det är svårt att göra
en rimlig bedömning av miljöärendens framtida konsekvenser, såsom
klimatförändringar och extrema vädertillstånd, inklusive eventuella
skadestånd.
5.2
Eventuella hälsorisker som är förenade med
elektromagnetiska fält inom radiofrekvensbandet kan medföra
olika produktansvarsanspråk samt leda till lagändringar.
Mobiltelekombranschen påverkas av påståenden om att mobiltelefo-
ner och annan utrustning som genererar elektromagnetiska fält inom
radiofrekvensbandet kan utsätta individer för hälsorisker. I dagsläget
finns ett stort antal vetenskapliga granskningar utförda av flera obero-
ende forskningsinstitutioner som har fastställt att elektromagnetiska
fält inom radiofrekvensbandet som används inom de gränsvärden som
föreskrivs i hälsomyndigheters säkerhetskrav och rekommendationer
inte skadar människors hälsa. Upplevda risker eller nya vetenskapliga
rön om skadliga hälsoeffekter av mobiltelefoner och mobiltelefon-
utrustning kan emellertid påverka Bolaget negativt genom minskad
försäljning eller rättsliga processer. Även om Ericssons produkter har
designats för att uppfylla gällande säkerhetsstandarder och säkerhets-
regler beträffande elektromagnetiska fält i radiofrekvensområdet, kan
Bolaget inte garantera att Ericsson inte kommer att utsättas för krav
på skadeståndsansvar beträffande produkter. Bolaget kan inte heller
garantera att man inte kommer att hållas ansvarigt för sådana krav
eller åläggas att uppfylla framtida, ändrade regulatoriska krav. Ericsson
kan dessutom påverkas av regulatoriska eller andra begränsningar som
åläggs Bolagets kunders användning av radioutrustning, vilket kan ha
en betydande negativ effekt på Ericssons verksamhet, rörelseresultat,
finansiella ställning, anseende och varumärke.
5.3
Regelverk kring så kallade ”konfliktmineraler” kan komma
att
 
medföra ytterligare kostnader för Ericsson och ställa mer
komplexa krav på leverantörskedjan.
2012 antog SEC en ny regel som innebär att alla företag som avger
regelbundna rapporter till SEC måste lämna information om vissa
angivna mineraler (så kallade ”konfliktmineraler”) som är nödvändiga
för funktionerna hos eller produktionen av produkter som tillverkas av
företaget, eller som företaget låter tillverka på kontrakt, oavsett om
de
 
aktuella produkterna eller dess komponenter tillverkas av tredje part.
Det kan medföra betydande kostnader för Ericsson att uppfylla kraven
på informationsgivning och underliggande due diligence. Dessa krav
kan inverka negativt på tillgången, priserna och inköpsprocesserna för
mineraler som används för tillverkning av vissa av Ericssons produkter,
vilket kan ha en betydande negativ effekt på Bolagets verksamhet.
Eftersom Ericssons leverantörskedja är komplex kan det hända att
Bolaget trots processerna för tillbörlig aktsamhet inte i tillräckligt stor
utsträckning lyckas kontrollera ursprunget för de aktuella mineraler
som används i Bolagets produkter, vilket kan skada Bolagets anseende
och verksamhet. Ericsson kan också stöta på utmaningar om kunderna
begär att alla Ericssons produktkomponenter ska vara certifierade som
”konfliktfria”. Ericsson är medvetna om att liknande utmaningar finns
för andra mineraler och metaller som ligger utanför omfattningen för
informationsreglerna från SEC.
I mars 2023 meddelade dessutom Europeiska Kommissionen ett
förslag till förordning om kritiska och strategiska råmaterial, som avses
förbättra EU:s tillgång till säkra och hållbara leveranser av vissa råma-
terial som ska klassas som kritiska eller strategiska. EU-parlamentet
och Europeiska rådet nådde en politisk överenskommelse om förord-
ningen om kritiska och strategiska råmaterial i november 2023, och
förordningen om kritiska och strategiska råmaterial förväntas träda i
kraft tidigt 2024. Lagstiftningsinitiativen enligt förordningen om kri-
tiska och strategiska råmaterial kan påverka våra nuvarande leverans-
kedjor relaterat till anskaffning av vissa råmaterial, och sådan påverkan
kan därmed ha negativ effekt på vår verksamhet.
Finansiell rapport 2023
119
Riskfaktorer
Revisionsberättelse
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen
för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räkenskapsåret
2023-01-01–2023-12-31. Bolagets årsredovisning och koncern-
redovisning ingår på sidorna 16–119 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet
med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden
rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den
31
 
december 2023 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för
året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprät-
tats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga
avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den
31 december 2023 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för
året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som
de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen
är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga
delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen
och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och kon-
cernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande
rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i
enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing
(ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa stan-
darder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende
i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed
i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa
krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och över-
tygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens
(537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget
eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade
företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som
enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revi-
sionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella
perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av,
och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredo-
visningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa
områden.
Intäktsredovisning av betydande kontrakt
Ericsson genererar intäkter från försäljning av hårdvara, mjukvara och
tjänster till sina kunder. Majoriteten av dessa intäkter är relaterade
till fleråriga ramavtal med stora kunder som ofta inkluderar rabatter
och andra rörliga incitament. Inom dessa ramavtal lägger kunderna
inköpsordrar som tillsammans utgör ett åtagande att köpa produkter
och tjänster under avtalets livslängd. Dessa avtal kan ge upphov till risk
för väsentliga fel vid inkorrekt identifiering av prestationsåtaganden
och tidpunkten för intäktsredovisning av respektive åtagande, och då
särskilt för betydande kontrakt som kan ha en väsentlig påverkan på de
finansiella rapporterna.
Vid kontraktsstart genomför Ericsson en bedömning, för att avgöra
vilka utfästa varor och tjänster som är distinkta i ett kundavtal och som
därför ska identifieras som prestationsåtaganden. Belopp och tidpunkt
för intäktsredovisning fastställs baserat på de villkor som framgår av
kontraktet. Transaktionspriser inklusive rörliga ersättningar, rabatter,
priseftergifter och incitamentsavtal uppskattas vid kontraktets början
(och därefter regelbundet). Bedömningar görs i uppskattningsfasen
baserat på historisk erfarenhet, typ av verksamhet och kund samt även
vid fördelning av intäkter till respektive prestationsåtagande baserat
på dessas fristående försäljningspriser.
Intäktsredovisning av betydande kontrakt är ett särskilt betydel-
sefullt område i revisionen på grund av att tillämpningen av redovis-
ningsstandarder avseende intäktsredovisning är komplex och kräver
att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar för att
bestämma belopp och tidpunkt för redovisade intäkter i förhållande till
avtalsvillkoren.
Våra granskningsåtgärder avseende belopp och tidpunkt för intäkt-
redovisning kopplat till betydande kontrakt inkluderade, men var inte
begränsade till följande:
Vi testade effektiviteten i bolagets kontroller kopplat till intäktsre-
dovisning med särskilt fokus på kontrollerna avseende identifiering
av prestationsåtaganden i betydande kontrakt och fastställande av
tidpunkten för redovisning av varje åtagande.
Vi testade ett urval av betydande kontrakt för att utvärdera
företagsledningens bedömningar och uppskattningar avseende
identifiering av prestationsåtaganden baserat på avtalsvillkor
och fastställande av tidpunkten för redovisning av varje åtagande
baserat på kontraktet.
Vi testade ett urval av de intäkttransaktioner som redovisats
under året genom att spåra dem till dokumenterade bevis för att
leverans och mottganade skett samt utvärderade bedömningar
och uppskattningar för intäkter som registrerats under perioden
genom att jämföra de med avtalsvillkor för leverans, transaktions-
priser inklusive rörliga ersättningar, priseftergifter, rabatter och
incitamentsavtal.
Vi testade ett urval av pågående förhandlingar med befintliga
kunder och analyserade återföringar av intäkter efter årsskiftet
för indikatorer på ej bokförda rabatter och priseftergifter under
perioden
Värdering av Goodwill hänförbart till Vonage, Cradlepoint, och
Cloud Software and Services
Goodwill är en betydande tillgång i balansräkningen för koncernen
och bolagets utvärdering av redovisat värde för goodwill innefattar en
jämförelse av återvinningsvärdet för varje kassagenererande enhet
med dess redovisade värden. Bolagets utvärdering bygger på en
diskonterad kassaflödesmodell som utgår från en femårsplan följt av
Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) organisationsnummer 556016-0680
Finansiell rapport 2023
120
en evig tillväxttakt eller med en avtagande tillväxtsperiod innan evig
tillväxttakt. Utvärderingen kräver att företagsledningen gör betydande
uppskattningar och antaganden avseende prognoser för framtida
försäljningstillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital och investeringskrav
samt antaganden om diskonteringsräntor. I tredje kvartalet 2023 redo-
visade bolaget en nedskrivning om 31.9 miljarder kronor hänförbart till
den kassagenererande enheten Vonage till följd av sämre makroekono-
miska antaganden, inklusive högre ränteantaganden och förändrade
trender i efterfrågan.
Vi identifierade värderingen av goodwill för Vonage, Cradlepoint,
och Cloud Software and Services som ett särskilt betydelsefullt område
i revisionen på grund av de uppskattningar och bedömningar som
tillämpas vid fastställande av framtida intäktstillväxt, rörelseresultat,
rörelsekapital, och investeringar, samt antaganden om diskonte-
ringsräntor och evig tillväxttakt. Förändringar i dessa antaganden
kan väsentligt påverka antingen återvinningsvärdet, eventuellt
nedskrivningsbelopp, eller båda. Utvärderingen av företagsledning-
ens uppskattning av återvinningsbart belopp kräver en hög grad av
revisionsbedömningar, inklusive en hög av komplexitet och medför ett
behov av att involvera våra värderingsspecialister.
Våra granskningsåtgärder avseende bedömningar kopplat till åter-
vinningsvärde inkluderade, men var inte begränsade till följande:
Vi testade effektiviteten av bolagets kontroller för nedskrivnings-
prövning av goodwill och fastställande av återvinningsvärdet, med
särskilt fokus på kontrollerna över bolagsledningens beredning och
granskning av antaganden för framtida försäljningstillväxt, rörelse-
resultat, rörelsekapital, investeringskrav och metod för att fastställa
de diskonteringsräntor som använts.
Vi utvärderade företagsledningens förmåga att prognostisera
framtida försäljningstillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital och
investeringar genom att jämföra faktiska resultat med företagsled-
ningens historiska prognoser, företagets historiska resultat, externa
analytikerapporter, industrianalyser, jämförelsebolag och intern
rapportering till företagsledning och styrelsen.
Med hjälp av våra värderingsspecialister utvärderade vi diskon-
teringsräntorna, inklusive den underliggande informationen och
den matematiska precisionen i beräkningarna, och utvecklade ett
antal oberoende uppskattningar som vi jämfört med diskonterings-
räntorna som beräknats av företagsledningen.
Med hjälp av våra värderingsspecialister utvärderade vi bolagets
känslighetsanalys genom jämförelse mot egna beräknade känslig-
hetsanalyser för att bekräfta upplysningarna kring de antaganden
som är känsligast för en rimligt möjlig förändring som skulle kunna
leda till att det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet för
en kassagenererande enhet.
Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovis-
ningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–15 och
124–139 i den Finansiella rapporten, 1–11 i Ersättningsrapporten,
1–49 och 51–52 i Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för
denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovis-
ningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med
bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredo-
visningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras
ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är
oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna
genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under
revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla
väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna
information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en
väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att
rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att
årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger
en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller kon-
cernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och
verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de
bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncern-
redovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig
dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen
ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av
bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upp-
lyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan
att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt
drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen
och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med
verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra
något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens
ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella
rapportering.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida års-
redovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller
några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter
eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra
uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen
garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed
i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en
sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller
misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans
rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare
fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme
och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen.
Dessutom:
identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i
årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgär-
der bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som
är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra
uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till
följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som
beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i
maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information
eller åsidosättande av intern kontroll.
skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll
som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgär-
der som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för
att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används
och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskatt-
ningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
Finansiell rapport 2023
121
drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande
direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet
av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en
slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida
det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana
händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om
bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om
vi
 
drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste
vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna
i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga
osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga,
modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovis-
ningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas
fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida
händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte
längre kan fortsätta verksamheten.
utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och
innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland
upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovis-
ningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna
på ett sätt som ger en rättvisande bild.
inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende
den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna
inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredo-
visningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av
koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.
Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade
omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också
informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de
eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.
Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt
relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relatio-
ner och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende,
samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten
eller motåtgärder som har vidtagits.
Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka
av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av
årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste
bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör
de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa
områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författ-
ningar förhindrar upplysning om frågan.
Rapport om andra krav enligt lagar och
andra författningar
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen
har
 
vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direk-
törens förvaltning för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för år
2023-01-01 – 2023-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträf-
fande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget
i
 
förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkstäl-
lande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar
enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är
oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god
revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar
enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträf-
fande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar
detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med
hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart,
omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncer-
nens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen
av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlö-
pande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och
att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen,
medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt
kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta
den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar
och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets
bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medels-
förvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt
uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med
en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot
eller verkställande direktören i något väsentligt avseende
företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse
som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredo-
visningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av
bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att
med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med
aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti
för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid
kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda
ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner
av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder
vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning
under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget
till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på
revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder
som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångs-
punkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen
på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga
för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild
betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade
beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som
är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt
uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets
vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt
ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är
förenligt med aktiebolagslagen.
Finansiell rapport 2023
122
Revisorns uttalande om Esef-rapporten
Uttalande
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen
har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande
direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen
i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-
rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappers-
marknaden för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räkenskaps-
året 2023-01-01–2023-12-31.
Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade
kravet.
Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format
som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.
Grund för uttalandet
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18
Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna
rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är
oberoende i förhållande till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)
enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska
ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsen-
liga som grund för vårt uttalande.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för
att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen
(2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan
intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer
nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktighe-
ter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Revisorns ansvar
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten
i
 
allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i
16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på
grundval av vår granskning.
RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgär-
der för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett
format som uppfyller dessa krav.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti
för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed
i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en
sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller
misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans
rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare
fattar med grund i Esef-rapporten.
Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality
Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar
och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller
rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkes-
utövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om
att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig
elektronisk rapportering av årsredovisning och koncernredovisning.
Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att
bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig
dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning
beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta
för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i
syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med
hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om
effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en
utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och
verkställande direktörens antaganden.
Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att
Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstäm-
ning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade
årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida kon-
cernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys
samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad
som följer av Esef-förordningen.
Deloitte AB, utsågs till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)s
revisor av bolagsstämman 2023-03-29 och har varit bolagets revisor
sedan 2020-03-31.
Stockholm den 5 mars 2024
Deloitte AB
Thomas Strömberg
Auktoriserad revisor
Finansiell rapport 2023
123
Framtidsriktade uttalanden
Denna årsredovisning innehåller framtidsriktade uttalanden, inklusive
uttalanden om Bolagets aktuella syn på marknadens tillväxt, framtida
marknadsförhållanden, framtida händelser, finansiell ställning samt
förväntat operativt och finansiellt resultat, särskilt information om:
Potentiella väsentliga tillkommande kostnader och ansvar med
anledning av vår pågående framtida efterlevnad av villkoren i Plea
Agreement med DOJ och den förlängda övervakningen
Potentiellt bli ett mål för offentlig granskning till följd av ingåendet
av Plea Agreement med DOJ, som kan skada vårt rykte och väsentligt
negativt påverka vår verksamhet och framtidsutsikter
Risker till följd av att ingå Plea Agreement, inklusive potentiell ute-
slutning från statliga myndigheter i USA och i övrigt, risk för dåligt anse-
ende samt potentiell ovilja från motparten att fortsätta affärsrelationer
Potentiellt ytterligare ansvar av väsentlig betydelse till följd av
tidigare
uppförande, inklusive anklagelser om tidigare verksamhet som
fortfarande är olösta eller okända i flera jurisdiktioner, inklusive Irak,
som fortfarande är föremål för pågående utredningar av Ericsson och
amerikanska myndigheter
Risker relaterade till intern kontroll och styrning, inklusive risken att ådra
sig väsentligt ansvar i samband med interna kontroller avseende betal-
ningar till tredje part utifrån historiskt agerande i flera jurisdiktioner,
inklusive Irak, som fortfarande är föremål för pågående utredningar av
Ericsson och amerikanska myndigheter
Risken att Ericssons och amerikanska myndigheters pågående
utredningar leder till att Ericsson eller amerikanska myndigheter drar
slutsatsen att Bolagets tidigare agerande innefattade att göra eller ha
ansvar för att göra betalningar till en terroristorganisation eller andra
otillbörliga betalningar, vilket kan leda till ytterligare betydande ansvar
Risker relaterade till vår löpande efterlevnad av skyldigheter enligt det
nationella säkerhetsavtal som ingicks i samband med Ericssons förvärv
av Vonage, vilket kan påverka verksamheten i Vonage negativt och
utsätta Bolaget för ytterligare ansvar
Våra mål, strategier, planeringsantaganden och operationella och
finansiella resultatförväntningar
Makroekonomiska förhållanden, inklusive inflationstryck och effekter
 
kundinvesteringar, marknadsåterhämtning och tillväxt
Pågående geopolitisk osäkerhet och handelsosäkerhet, inklusive
utmanande globala ekonomiska förhållanden, marknadstrender och
pandemier som Covid-19.
Risker relaterade till cybersäkerhet och integritet
Branschtrender, framtida kännetecken för och utveckling av marknader
vi är verksamma inom
Vår förmåga att följa legala och regulatoriska krav internationellt
Vår framtida likviditet, finansiella resurser, investeringar, kostnads
-
besparingar och lönsamhet
Förväntad efterfrågan på våra befintliga och kommande produkter
och
 
tjänster, liksom planer på att lansera nya produkter och tjänster,
inklusive forsknings- och utvecklingskostnader
Vår förmåga att leva upp till framtida planer och uppnåframtida tillväxt
Förväntade operativa och finansiella resultat av strategiska samarbets-
projekt och joint ventures
Risker i samband med förvärv och avyttringar, inklusive vår förmåga
att framgångsrikt genomföra sådana transaktioner, skydda värdet av
förvärv i integrationsfasen eller uppnå det värde som förväntas med ett
förvärv
Trender relaterade till vår bransch, inklusive lagstiftning, konkurrens och
kundstruktur
Andra faktorer som framgår av våra handlingar som lämnas till U.S.
Securities and Exchange Commission (“SEC”), inklusive de faktorer som
beskrivs i denna rapport och som ingår i avsnittet Riskfaktorer, som
uppdaterats genom senare rapporter som inlämnats till SEC.
Orden ”anse”, ”förvänta”, ”förutspå”, ”förutse”, ”förutsätta”, ”avse”,
”trolig”, ”beräknas”, ”kan”, ”skulle kunna”, ”planera”, ”uppskatta”,
”bedöma”, ”kommer att”, ”bör”, ”strävan”, ”ambition”, ”försöka”, ”poten-
tial”, ”målsättning”, ”fortsätta” eller, i förekommandefall, deras negativa
versioner och varianter samt liknande ord eller uttryck används för att
identifiera framtidsriktade uttalanden. Alla uttalanden som hänför
sig till Bolagets strategi, framtida ekonomiska resultat, förvänt-
ningar, planer eller andra beskrivningar av framtida händelser eller
omständigheter, tillsammans med underliggande antaganden, utgör
framtidsriktad information. Sådana uttalanden baseras på ledningens
förväntningar vid datumet för rapporten, såvida inte ett tidigare datum
anges, inklusive förväntningar baserad på information och prognoser
från tredje part som ledningen anser vara tillförlitliga.
Vi uppmärksammar investerare på att dessa uttalanden är förenade
med risker och osäkerheter, varav många är svåra att förutse och
generellt sett utanför vår kontroll, vilket kan medföra att det faktiska
resultatet kan skilja sig väsentligt och på ett negativt sätt från det
uttalade, indikerade eller beräknade resultat som framgår av den
framtidsriktade informationen och de framtidsriktade uttalandena.
Viktiga faktorer som kan påverka om och hur väl våra framtidsriktade
uttalanden kommer att förverkligas innefattar, men är inte begränsade
till, de faktorer som beskrivs i denna årsredovisning, inklusive i avsnit-
tet Riskfaktorer. Dessa framtidsriktade uttalanden återspeglar våra
uppskattningar, antaganden och förväntningar vid den tidpunkt när de
gjordes, och i den utsträckning de representerar data från tredje part
har vi inte genomfört en oberoende bekräftelse av sådana data från
tredje part, och avser inte heller att göra det.
Givet dessa risker och osäkerheter vill vi varna läsare för att fästa
överdriven tillit vid sådana framtidsriktade uttalanden. Läsarna rekom-
menderas att noga granska och överväga de olika upplysningar som
lämnas i denna årsredovisning och i andra dokument som vi från tid till
annan lämnar in till myndigheter och som anger risker och osäkerheter
som kan påverka vår verksamhet. Om inget annat specifikt anges
avspeglar framtidsriktade uttalanden i denna årsredovisning inte den
Finansiell rapport 2023
124
potentiella påverkan av avyttringar, samgåenden, förvärv eller andra
verksamhetskombinationer som inte slutförts vid datumet för denna
årsredovisning. Vi avsäger oss uttryckligen en skyldighet att efter
datumet för denna årsredovisning uppdatera dessa framtidsriktade
uttalanden, liksom de uppskattningar och antaganden som ligger till
grund för dem, för att återspegla framtida händelser eller förändrade
förhållanden eller ändringar av förväntningar eller att förväntade
händelser inträffat, antingen som ett resultat av ny information,
framtida händelser eller annat, med undantag för vad som krävs enligt
tillämplig lagstiftning eller börsregler. Denna årsredovisning innehåller
webbplatser eller hänvisningar till ytterligare företagsrapporter. Dessa
är endast avsedda att ge inaktiva, textuella referenser. Informationen
på webbplatserna och i dessa rapporter är inte en del av denna rapport
och införlivas inte genom hänvisning i denna rapport.
Denna årsredo-
visning innehåller uttalanden som baseras på hypotetiska scenarier
och antaganden samt uppskattningar som är föremål för en hög grad
av osäkerhet, och dessa uttalanden ska inte nödvändigtvis ses som
representativa för nuvarande eller faktiska risker eller resultat, eller
prognoser för förväntade risker eller resultat. Dessutom kan historiska,
aktuella och framåtblickande miljö- och socialt relaterade uttalanden
baseras på standarder för att mäta framsteg som fortfarande håller på
att utvecklas och på interna kontroller och processer som fortsätter att
utvecklas. Även om vissa frågor som diskuteras i denna årsredovisning
kan vara väsentliga, ska inte någon betydelse uppfattas, eller på annat
sätt antas, som att de nödvändigtvis når upp till den väsentlighetsnivå
som används för att uppfylla Ericssons rapporteringsskyldigheter
för publika bolag enligt USA:s federala värdepapperslagar och
bestämmelser, även om rapporten använder orden “väsentlig” eller
“väsentlighet”.
Finansiell rapport 2023
125
Femårsöversikt – Finansiell information
Definitioner av vissa finansiella termer finns i Alternativa nyckeltal och i Finansiella begrepp.
Femårsöversikt
2023
Förändring
2022
2021
2020
2019
Resultaträknings- och kassaflödesposter, SEK miljoner
Nettoomsättning
263 351
–3 %
271 546
232 314
232 390
227 216
Rörelseomkostnader
–90 187
9 %
–83 030
–69 071
–66 280
–64 215
EBIT
–20 326
–175 %
27 020
31 780
27 808
10 564
Årets resultat
–26 104
–237 %
19 112
22 980
17 623
1 840
Kassaflöde från rörelsen
7 177
–77 %
30 863
39 065
28 933
16 873
Ställning vid årets slut, SEK miljoner
Balansomslutning
297 036
–15 %
349 537
305 614
271 530
276 383
Materiella anläggningstillgångar
12 195
–14 %
14 236
13 580
13 383
13 850
Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare
98 673
–27 %
134 814
108 775
86 674
82 559
Innehav utan bestämmande inflytande
–1 265
–16 %
–1 510
–1 676
–1 497
–681
Nyckeltal per aktie
Resultat per aktie, SEK
–7,94
–241 %
5,62
6,82
5,26
0,67
Resultat per aktie, efter utspädning, SEK
–7,94
–241 %
5,62
6,81
5,26
0,67
Utdelning per aktie, SEK
1)
2,70
0 %
2,70
2,50
2,00
1,50
Utdelning per aktie, USD
1)
0,25
0 %
0,25
0,23
0,16
0,16
Antal utestående aktier (miljoner)
vid årets slut, före utspädning
3 330
0 %
3 330
3 330
3 328
3 314
i medeltal, före utspädning
3 330
0 %
3 330
3 329
3 323
3 306
i medeltal, efter utspädning
3 337
0 %
3 334
3 332
3 326
3 320
Övrig information, SEK miljoner
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
3 297
–26 %
4 477
3 663
4 493
5 118
Avskrivningar och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar
4 934
12 %
4 388
3 872
4 114
3 947
Investering/aktivering/avyttring av immateriella tillgångar
2 924
–96 %
66 178
1 723
11 817
–13 692
Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella tillgångar
36 374
900 %
3 638
2 820
2 126
2 593
Forsknings- och utvecklingskostnader
50 664
7 %
47 298
42 074
39 714
38 815
i procent av nettoomsättningen
19,2 %
17,4 %
18,1 %
17,1 %
17,1 %
Omsättningshastighet i lager, dagar
92
–1 %
93
88
78
77
Alternativa nyckeltal (APM)
2)
Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter
–10 %
3 %
4 %
5 %
4 %
Bruttomarginal
38,6 %
41,7 %
43,4 %
40,3 %
37,3 %
Bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader
39,6 %
41,8 %
43,5 %
40,6 %
37,5 %
EBIT-marginal
–7,7 %
10,0 %
13,7 %
12,0 %
4,6 %
EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader
–5,2 %
10,1 %
13,9 %
12,5 %
5,0 %
EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill
6.9 %
10,1 %
14,0 %
12,5 %
5,0 %
EBITA-marginal
5,7 %
10,7 %
14,3 %
12,5 %
5,1 %
EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader
8,1 %
10,9 %
14,6 %
13,1 %
5,5 %
Omstruktureringskostnader, SEK miljoner
6 521
399
549
1 306
798
Fritt kassaflöde före M&A, SEK miljoner
–1 084
–105 %
22 196
32 056
22 261
7 633
Fritt kassaflöde efter M&A, SEK miljoner
–3 224
–89 %
–29 492
32 115
12 663
6 128
Fritt kassafläde före M&A som procent av nettoomsättningen
–0,4 %
8,2 %
13,8 %
9,6 %
3,4 %
Sysselsatt kapital, SEK miljoner
177 965
–12 %
202 899
184 283
161 990
165 273
Avkastning på eget kapital
–22,7 %
15,4 %
23,2 %
20,7 %
2,6 %
Avkastning på sysselsatt kapital
–10,7 %
14,0 %
18,4 %
17,0 %
6,7 %
Soliditet
32,8 %
38,1 %
35,0 %
31,4 %
29,6 %
Kapitalomsättningshastighet
1,4
0 %
1,4
1,3
1,4
1,4
Justerat rörelsekapital, SEK miljoner
45 479
25 %
36 653
59 667
45 613
48 821
Bruttokassa, SEK miljoner
54 705
–3 %
56 249
97 608
72 045
72 192
Nettokassa, SEK miljoner
7 832
–66 %
23 319
65 777
41 885
34 496
Statistiska uppgifter vid årets slut
Antal anställda
99 952
–5 %
105 529
101 322
100 824
99 417
varav i Sverige
13 977
–3 %
14 481
14 183
13 173
12 730
Exportförsäljning från Sverige, SEK miljoner
125 242
–19 %
153 833
140 898
132 269
120 822
1)
För 2023, enligt styrelsens förslag .
2)
En avstämning mot närmast avstämningsbara poster i de finansiella rapporterna för 2023 och fyra jämförelseår finns tillgänglig på sidorna 128-132.
Finansiell rapport 2023
126
Femårsöversikt – Finansiell information
Femårsöversikt – Icke-finansiell information
För ytterligare information och definitioner, se Koncernens hållbarhetsnoter i Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande
1)
, sidorna 10–49.
Femårsöversikt
2)
2023
Förändring
2022
2021
2020
2019
Antal anställda
Anställda vid årets slut
99 952
–5 %
105 529
101 322
100 824
99 417
Medeltal anställda
101 644
0 %
101 741
100 757
98 589
94 503
Anställda som lämnat företaget
13 362
–7 %
14 381
11 631
7 839
11 078
Anställda som börjat på företaget
7 785
–55 %
17 235
12 129
9 246
15 136
Anställda per ålderskategori
Under 25 år
3 %
4 %
3 %
3 %
3 %
25–35 år
29 %
30 %
31 %
33 %
35 %
36–45 år
35 %
34 %
34 %
34 %
32 %
46–55 år
23 %
23 %
23 %
22 %
22 %
Över 55 år
10 %
10 %
9 %
8 %
8 %
Andel kvinnor per medarbetarkategori
Alla anställda
26 %
26 %
25 %
25 %
25 %
Linjechefer
23 %
22 %
21 %
21 %
20 %
Högre chefer
31 %
35 %
36 %
32 %
32 %
Företagsledning
25 %
19 %
20 %
20 %
20 %
Styrelse
38 %
36 %
23 %
23 %
23 %
Hälsa och säkerhet
Antal dödsfall – anställda
1
0
1
0
0
Antal dödsfall – leverantörer, underleverantörer och tredje part
9
13 %
8
13
7
11
Antal incidenter med sjukfrånvaro – anställda
53
–45 %
96
77
90
180
Antal incidenter med sjukfrånvaro – leverantörer, underleverantörer och tredje part
44
26 %
35
68
53
87
Energiförbrukning i egna anläggningar
Total energiförbrukning (GWh)
690
0 %
693
631
628
664
Andel förnybar energi i den egna verksamheten
70 %
67 %
62 %
62 %
50 %
Energiintensitet (GWh/nettoomsättning SEK miljarder)
2,6
0 %
2,6
2,7
2,7
2,9
Avfall, produktåtertagande och vatten
Avfall genererat på Ericssons anläggningar (ton)
3)
7 182
–12 %
8 130
6 777
6 916
11 013
Andel återvunnet
48 %
47 %
67 %
49 %
44 %
Återtagna produkter (ton)
3 869
–20 %
4 825
5 389
6 079
Andel återvunnet eller återanvänt
94 %
97 %
96 %
95 %
Vattenförbrukning (miljoner m
3
)
0,9
–14 %
1,1
1,2
1,5
1,5
Utsläpp av växthusgaser (kiloton CO
2
e)
Direkta utsläpp – Scope 1
27
–30 %
38
38
40
49
Indirekta utsläpp – Scope 2 (marknadsbaserad)
42
–7 %
45
58
74
124
Andra indirekta utsläpp – Scope 3
3) 4)
37 182
21 %
30 844
28 023
30 035
Utsläppsintensitet (kiloton CO2e / nettoomsättning SEK miljoner)
Scope 1
0,10
–29 %
0,14
0,16
0,17
0,22
Scope 2 (marknadsbaserad beräkning)
0,16
–6 %
0,17
0,25
0,32
0,55
1)
Rapport - Hållbarhet och ansvarsfullt företagande ska ej betraktas som införlivad genom hänvisning genom de hänvisningar som görs här.
2)
Ericsson utvecklar kontinuerligt sina metoder för att mäta och rapportera resultatindikatorer för miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning (ESG). När metoderna utvecklas är det inte alltid möjligt att räkna om tidi-
gare års utfall. I sådana fall indikeras detta med ett ”-” i tabellen nedan.
3)
Avgränsningar och/eller mätmetoder har ändrats under 2023 vilket innebär att data för tidigare år har räknats om. Se not O3 i Rapport - Hållbarhet och ansvarsfullt företagande för mer information.
4)
Se not E1 i Rapport - Hållbarhet och ansvarsfullt företagande för mer information om vilka scope 3-kategorier som omfattas samt Ericssons metoder och redovisningsprinciper för utsläppsredovisning.
Finansiell rapport 2023
127
Femårsöversikt – Icke-finansiell information
Alternativa nyckeltal
I detta avsnitt presenterar koncernen sina alternativa nyckeltal (APM),
vilka inte utgör fastställda mått för ekonomiska prestationer enligt IFRS.
Denna sektion innehåller en avstämning av de alternativa nyckeltalen
till den mest direkt avstämbara posten i de finansiella rapporterna.
Presentationen av alternativa nyckeltal har begränsningar som analys-
hjälpmedel och ska inte betraktas isolerat eller som ersättning för
finansiella mått som upprättats enligt IFRS.
APMs redovisas för att förbättra investerarnas utvärdering av
pågående rörelseresultat (EBIT), som hjälp vid prognos av kommande
perioder och för att
möjliggöra en meningsfull jämförelse av resultat
mellan perioder.
Ledningen använder dessa alternativa nyckeltal för att utvärdera
löpande verksamhet jämfört med tidigare resultat, för intern planering
och prognoser samt för beräkning av viss prestationsrelaterad ersätt-
ning. Alternativa nyckeltal ska inte uppfattas som ersättningar för resul-
taträknings- eller kassaflödesposter beräknande i enlighet med IFRS.
Koncernen beslöt att inkludera EBIT och EBIT-marginal exklusive
omstruktureringskostnader och nedskrivningar av goodwill för att
bättre förklara det ekonomiska resultatet. Fritt kassaflöde före M&A som
procent av nettoomsättningen lades till då det används av koncernen
som ett av de långsiktiga målen. Justerad vinst per aktie togs bort som
alternativt nyckeltal eftersom det inte längre används av koncernen.
De APMs som redovisas i denna årsredovisning kan skilja sig från
mått med liknande beteckningar som används av andra bolag.
Avkastning på sysselsatt kapital
MSEK
2023
2022
2021
2020
2019
EBIT (förlust)
–20 326
27 020
31 780
27 808
10 564
Genomsnittligt sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital vid periodens början
202 899
184 283
161 990
165 273
149 615
Sysselsatt kapital vid periodens slut
177 965
202 899
184 283
161 990
165 273
Genomsnittligt sysselsatt kapital
190 432
193 591
173 137
163 632
157 444
Avkastning på sysselsatt kapital (%)
–10,7 %
14,0 %
18,4 %
17,0 %
6,7 %
Definition
EBIT (förlust) som procent av genomsnittligt sysselsatt kapi-
tal (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december).
Orsak till användning
Avkastning på sysselsatt kapital är ett mått på lönsamheten efter att hänsyn tagits till hur mycket kapital som använts.
En högre avkastning på sysselsatt kapital tyder på att kapitalet används på ett effektivare sätt.
Avkastning på eget kapital
MSEK
2023
2022
2021
2020
2019
Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare
–26 446
18 724
22 694
17 483
2 223
Genomsnittligt eget kapital
Eget kapital vid periodens början
1)
134 814
108 775
86 674
82 559
86 729
Eget kapital vid periodens slut
98 673
134 814
108 775
86 674
82 559
Genomsnittligt eget kapital
116 744
121 795
97 725
84 617
84 644
Avkastning på eget kapital (%)
–22,7 %
15,4 %
23,2 %
20,7 %
2,6 %
1)
För 2019, justerad ingående balans med hänsyn till införandet av IFRS 16 “Leasing”.
Definition
Årets resultat hänförligt till aktieägare i Moderbolaget som
procentandel av genomsnittligt eget kapital (baserat på
beloppen per 1 januari och 31 december).
Orsak till användning
Avkastning på eget kapital är ett mått på lönsamhet i relation till bokfört värde på eget kapital. Avkastning på eget
kapital är ett mått på hur investeringarna används för att generera ökade intäkter.
Bruttokassa
MSEK
2023
2022
2021
2020
2019
Kassa och likvida medel
35 190
38 349
54 050
43 612
45 079
Kortfristiga räntebärande placeringar
9 584
8 736
12 932
6 820
6 759
Långfristiga räntebärande placeringar
9 931
9 164
30 626
21 613
20 354
Bruttokassa
54 705
56 249
97 608
72 045
72 192
Definition
Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar
(kort- och långfristiga).
Orsak till användning
Bruttokassa visar den totala tillgängliga kassan och räntebärande placeringar och är en parameter för att beräkna
nettokassan.
Finansiell rapport 2023
128
Alternativa nyckeltal
Bruttomarginal och bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader
MSEK
2023
2022
2021
2020
2019
Bruttoresultat
101 602
113 295
100 749
93 724
84 824
Nettoomsättning
263 351
271 546
232 314
232 390
227 216
Bruttomarginal (%)
38,6 %
41,7 %
43,4 %
40,3 %
37,3 %
Omstruktureringskostnader som ingår i kostnader för sålda varor och tjänster
2 802
195
273
725
337
Bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader
104 404
113 490
101 022
94 449
85 161
Bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader (%)
39,6 %
41,8 %
43,5 %
40,6 %
37,5 %
Definition
Bruttoresultat som procent av nettoomsättningen.
Bruttoresultat exklusive omstruktureringskostnader som
procent av
 
nettoomsättningen.
Orsak till användning
Bruttomarginalen visar skillnaden mellan nettoomsättning och kostnad för sålda varor i procent av
nettoomsättningen. Bruttomarginalen påverkas av flertalet faktorer, exempelvis affärsmix, andel tjänster,
prisutveckling och kostnadsminskningar. Bruttomarginalen är ett viktigt internt mått, och denna siffra redovisas även
i resultaträkningen, eftersom Bolaget anser att det ger den som läser de finansiella rapporterna en bättre förståelse
av utvecklingen av koncernens verksamhet. Bolaget anser att bruttomarginalen exklusive omstruktureringskostnader
ger en rättvisande bild av pågående verksamhetens resultat.
EBIT och EBIT-marginal / EBIT och EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader /EBIT och EBIT-marginal exklusive omstrukturerings-
kostnader och nedskrivning av goodwill
MSEK
2023
2022
2021
2020
2019
EBIT (förlust)
–20 326
27 020
31 780
27 808
10 564
Nettoomsättning
263 351
271 546
232 314
232 390
227 216
EBIT-marginal (%)
–7,7 %
10,0 %
13,7 %
12,0 %
4,6 %
Omstruktureringskostnader
6 521
399
549
1 306
798
EBIT (förlust) exklusive omstruktureringskostnader
–13 805
27 419
32 329
29 114
11 362
EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader (%)
–5,2 %
10,1 %
13,9 %
12,5 %
5,0 %
Nedskrivning av goodwill
31 897
112
EBIT exklusive omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill
18 092
27 419
32 441
29 114
11 362
EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill (%)
6,9 %
10,1 %
14,0 %
12,5 %
5,0 %
Definition
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt.
EBIT som procent av nettoomsättningen.
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt exklusive
omstruktureringskostnader.
EBIT exklusive omstruktureringskostnader som procent
av
 
nettoomsättningen.
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt exklusive
omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill.
EBIT exklusive omstruktureringskostnader och nedskrivning
av goodwill som procent av nettoomsättningen.
Orsak till användning
EBIT-marginalen visar EBIT som procent av nettoomsättningen. EBIT-marginalen är ett internt nyckeltal eftersom
Bolaget anser att det ger den som läser de finansiella rapporterna en bättre förståelse av utvecklingen av koncernens
finansiella resultat på både kort och lång sikt. Koncernen är av uppfattningen att EBIT-marginal exklusive
omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill ger en rättvisande bild av lönsamheten i den pågående
verksamheten.
Finansiell rapport 2023
129
Alternativa nyckeltal
Fritt kassaflöde före M&A / Fritt kassaflöde efter M&A
MSEK
2023
2022
2021
2020
2019
Kassaflöde från rörelsen
7 177
30 863
39 065
28 933
16 873
Kapitaliserade utgifter och övriga investeringar (exklusive M&A)
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
–3 297
–4 477
–3 663
–4 493
–5 118
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
163
249
115
254
744
Balanserade utvecklingskostnader
–2 173
–1 720
–962
–817
–1 545
Övriga investeringar
1)
–97
–126
–131
801
–331
Återbetalning av leasingskulder
–2 857
–2 593
–2 368
–2 417
–2 990
Fritt kassaflöde före M&A
–1 084
22 196
32 056
22 261
7 633
Förvärv av dotterföretag och verksamheter
–1 515
–51 995
–389
–9 657
–1 753
Avyttring av dotterföretag och verksamheter
–625
307
448
59
248
Fritt kassaflöde efter M&A
–3 224
–29 492
32 115
12 663
6 128
Nettoomsättning
263 351
271 546
232 314
232 390
227 216
Fritt kassaflöde före M&A som procent av nettoomsättningen (%)
–0,4 %
8,2 %
13,8 %
9,6 %
3,4 %
1)
Övriga investeringar ingår i posten Övriga investeringsaktiviteter i koncernens kassaflödesanalys. Skillnaderna avser förändringar i övriga räntebärande tillgångar, vilka inte ingår i definitionen av Fritt kassaflöde.
Definition
Fritt kassaflöde före M&A: Kassaflöde från rörelsen efter
kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och
återbetalning av leasingskulder (exklusive M&A).
Fritt kassaflöde efter M&A: Kassaflöde från rörelsen efter
kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och
återbetalning av leasingskulder.
Fritt kassaflöde före M&A som procent av
nettoomsättningen.
Orsak till användning
Fritt kassaflöde före M&A representerar den kassa som koncernen genererar efter kapitaliserade utgifter, övriga
investeringar och återbetalning av leasingskulder. Bolaget är av uppfattningen att fritt kassaflöde före M&A är ett
bra sätt att visa kassaflöden skapade av koncernen som kan användas för att expandera verksamheten, investera i
dotterföretag, betala utdelningar och minska skulder.
Fritt kassaflöde efter M&A representerar den kassa som koncernen genererar efter kapitaliserade utgifter, övriga
investeringar, återbetalning av leasingskulder och förvärv/avyttringar av dotterföretag. Bolaget är av uppfattningen
att fritt kassaflöde efter M&A är ett bra sätt att visa kassaflöden skapade av koncernen som kan användas för att
expandera verksamheten, betala utdelningar och minska skulder.
Fritt kassaflöde före M&A som procent av nettoomsättningen används av Bolaget som ett av de långsiktiga målen.
Orsak till användning
Av- och nedskrivningar av immateriella tillgångar är normalt icke kassaflödespåverkande poster i periodens resultat-
räkning. EBITA-marginalen i procent ger en indikation på finansiellt resultat utan påverkan från förvärvade bolag.
Koncernen är av uppfattningen att EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader ger en rättvisande bild av
lönsamheten i den pågående verksamheten.
EBITA och EBITA-marginal / EBITA och EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader
MSEK
2023
2022
2021
2020
2019
Periodens resultat
–26 104
19 112
22 980
17 623
1 840
Inkomstskatt
2 785
5 497
6 270
9 589
6 922
Finansiella intäkter och kostnader, netto
2 993
2 411
2 530
596
1 802
Avskrivningar och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar
35 238
2 051
1 477
1 220
1 038
EBITA
14 912
29 071
33 257
29 028
11 602
Nettoomsättning
263 351
271 546
232 314
232 390
227 216
EBITA-marginal (%)
5,7 %
10,7 %
14,3 %
12,5 %
5,1 %
Omstruktureringskostnader
6 521
399
549
1 306
798
EBITA exklusive omstruktureringskostnader
21 433
29 470
33 806
30 334
12 400
EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader (%)
8,1 %
10,9 %
14,6 %
13,1 %
5,5 %
Definition
Resultat före räntor, inkomstskatt samt av- och
nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar.
EBITA som procent av nettoomsättningen.
EBITA exklusive omstruktureringskostnader.
EBITA exklusive omstruktureringskostnader som procent av
nettoomsättning.
Dessutom lämnar Ericsson framåtblickande mål för EBITA-marginal, exklusive omstruktureringskostnader och fritt kassaflöde före M&A. EBITA-marginal är ett finansiellt mått som inte
definieras enligt IFRS. Ericsson har inte lämnat några kvantitativa avstämningar av dessa mål, mot de mest direkt jämförbara finansiella måtten som definieras enligt IFRS, eftersom viss
information som behövs för att stämma av dessa finansiella mått som inte definieras enligt IFRS, med de mest jämförbara finansiella måtten som definieras enligt IFRS, är beroende av
specifika poster eller påverkan som ännu inte har fastställts, omfattas av spärrar och föränderlighet vad gäller tidpunkt och belopp på grund av dess karaktär, som ligger utanför Ericssons
kontroll eller inte kan förutses, inklusive poster och påverkan som förändringar i valutakurser, förvärv och avyttringar samt kostnader som nedskrivningar eller förvärvsrelaterade
kostnader. Således kan avstämningar av dessa framåtblickande finansiella mått som inte definieras enligt IFRS mot de mest direkt jämförbara finansiella måtten som definieras enligt
IFRS inte göras utan avsevärda ansträngningar. Sådana icke tillgängliga poster kan avsevärt påverka våra verksamhetsresultat och vår finansiella ställning.
Finansiell rapport 2023
130
Alternativa nyckeltal
Nettokassa
MSEK
2023
2022
2021
2020
2019
Kassa och likvida medel
35 190
38 349
54 050
43 612
45 079
+ Kortfristiga räntebärande placeringar
9 584
8 736
12 932
6 820
6 759
+ Långfristiga räntebärande placeringar
9 931
9 164
30 626
21 613
20 354
– Kortfristig upplåning
17 655
5 984
9 590
7 942
9 439
– Långfristig upplåning
29 218
26 946
22 241
22 218
28 257
Nettokassa
7 832
23 319
65 777
41 885
34 496
Definition
Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar
(kort- och långfristiga) minus upplåning (kort- och
långfristig).
Orsak till användning
En positiv nettokassa är ett av Bolagets kapitalmål. Detta skapar det ekonomiska handlingsutrymme och
oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera variationer i
 
behovet av rörelsekapital.
Kapitalomsättningshastighet
MSEK
2023
2022
2021
2020
2019
Nettoomsättning
263 351
271 546
232 314
232 390
227 216
Genomsnittligt sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital vid periodens början
202 899
184 283
161 990
165 273
149 615
Sysselsatt kapital vid periodens slut
177 965
202 899
184 283
161 990
165 273
Genomsnittligt sysselsatt kapital
190 432
193 591
173 137
163 632
157 444
Kapitalomsättningshastighet (gånger)
1,4
1,4
1.3
1,4
1,4
Definition
Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt
kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december).
Orsak till användning
Omsättningshastighet i sysselsatt kapital beskriver hur effektivt investeringskapital används för att generera intäkter.
Justerat rörelsekapital
MSEK
2023
2022
2021
2020
2019
Kortfristiga tillgångar
154 988
173 803
174 805
149 795
153 914
Icke räntebärande avsättningar och skulder, kortfristiga
Kortfristiga avsättningar
–6 779
–7 629
–5 782
–7 580
–8 244
Kontraktsskulder
–34 416
–42 251
–32 834
–26 440
–29 041
Leverantörsskulder
–27 768
–38 437
–35 684
–31 988
–30 403
Aktuella skatteskulder
1)
–3 561
–2 640
–2 917
–4 486
Övriga kortfristiga skulder
1)
–36 985
–46 193
–37 921
–33 688
–37 405
Justerat rörelsekapital
45 479
36 653
59 667
45 613
48 821
1)
Från och med 2021 redovisas aktuella skatteskulder på en separat rad i balansräkningen och jämförelseåret 2020 har uppdaterats. För 2019 är aktuella skatteskulder inkluderade i övriga kortfristiga skulder.
Definition
Kortfristiga tillgångar minus icke räntebärande avsättningar
och skulder (vilket innefattar kortfristiga avsättningar, kontrakts-
skulder, leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga
kortfristiga skulder).
Orsak till användning
På grund av behovet av att optimera kassagenerering för att skapa värde för Ericssons aktieägare, fokuserar ledningen
på rörelsekapital och att minska ledtiderna mellan orderingång och erhållen betalning.
Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter
MSEK
2023
2022
2021
2020
2019
Nettoomsättning
263 351
271 546
232 314
232 390
227 216
Förvärv/avyttringar
–9 048
–7 015
–1 201
–1 362
–96
Netto valutaeffekter
–9 421
–25 968
11 607
7 796
–10 675
Jämförbar nettoomsättning exklusive valutaeffekter
244 882
238 563
242 720
238 824
216 445
Jämförbar nettoomsättning justerad för förvärvad/avyttrad verksamhet
271 373
232 314
232 390
227 132
208 130
Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter (%)
–10 %
3 %
4 %
5 %
4 %
Definition
Försäljningstillväxt justerad för påverkan av förvärv och
avyttringar samt valutaeffekter. Även kallad organisk
försäljning.
Orsak till användning
Ericssons redovisningsvaluta är SEK medan de totala intäkterna i huvudsak är i andra valutor. Rapporterad
försäljningstillväxt är beroende av att växelkursen mellan SEK och andra valutor flukturerar, och dessutom kan
förvärvad eller avyttrad verksamhet påverka nettoomsättningen. Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter
och valutaeffekter visar den underliggande försäljningsutvecklingen rensat för dessa parametrar.
Finansiell rapport 2023
131
Alternativa nyckeltal
Sysselsatt kapital
MSEK
2023
2022
2021
2020
2019
Balansomslutning
297 036
349 537
305 614
271 530
276 383
Icke räntebärande avsättningar och skulder
Långfristiga avsättningar
4 927
3 959
3 722
2 886
2 679
Uppskjutna skatteskulder
3 880
4 784
884
1 089
1 224
Övriga långfristiga skulder
755
745
1 587
1 383
2 114
Kortfristiga avsättningar
6 779
7 629
5 782
7 580
8 244
Kontraktsskulder
34 416
42 251
32 834
26 440
29 041
Leverantörsskulder
27 768
38 437
35 684
31 988
30 403
Aktuella skatteskulder
1)
3 561
2 640
2 917
4 486
Övriga kortfristiga skulder
1)
36 985
46 193
37 921
33 688
37 405
Sysselsatt kapital
177 965
202 899
184 283
161 990
165 273
1)
Från och med 2021 redovisas aktuella skatteskulder på en separat rad i balansräkningen och jämförelseåret 2020 har uppdaterats. För 2019 är aktuella skatteskulder inkluderade i övriga kortfristiga skulder.
Definition
Balansomslutning minus icke räntebärande avsättningar
och skulder (vilket inkluderar långfristiga avsättningar,
uppskjutna skatteskulder, kontraktsskulder, övriga
långfristiga skulder, kortfristiga avsättningar,
leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga
kortfristiga skulder).
Orsak till användning
Sysselsatt kapital är värdet på de tillgångar i balansräkningen som bidrar till att generera intäkter och vinst. Det används
även för beräkning av avkastning på sysselsatt kapital.
Soliditet
MSEK
2023
2022
2021
2020
2019
Totalt eget kapital
97 408
133 304
107 099
85 177
81 878
Totala tillgångar
297 036
349 537
305 614
271 530
276 383
Soliditet (%)
32,8 %
38,1 %
35,0 %
31,4 %
29,6 %
Definition
Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar.
Orsak till användning
Detta ger det ekonomiska handlingsutrymme och oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera
variationer i behovet av rörelsekapital samt dra nytta av affärsmöjligheter.
Rörelseomkostnader exklusive omstruktureringskostnader
MSEK
2023
2022
2021
2020
2019
Rörelseomkostnader
–90 187
–83 030
–69 071
–66 280
–64 215
Omstruktureringskostnader som ingår i forsknings- och
utvecklingskostnader
2 431
54
137
411
344
Omstruktureringskostnader som ingår i försäljnings- och
administrationskostnader
1 288
150
139
170
117
Rörelseomkostnader, exklusive omstruktureringskostnader
–86 468
–82 826
–68 795
–65 699
63 754
Definition
Rörelseomkostnader exklusive omstruktureringskostnader.
Orsak till användning
Omstruktureringskostnader varierar från år till år och för att kunna analysera trender i rapporterade kostnader över tid
exkluderas omstruktureringskostnader.
Finansiell rapport 2023
132
Alternativa nyckeltal
Ericssonaktien
Ericssonaktien
Aktie-/ADS-noteringar
Nasdaq Stockholm
Nasdaq New York
Aktiedata
Totalt antal utfärdade aktier
3 334 151 735
varav A-aktier, med en röst vardera
1)
261 755 983
varav B-aktier, med en tiondels
röst vardera
1)
3 082 395 752
Ericssons egna B-aktier
14 009 306
Kvotvärde
SEK 5,00
Marknadsvärde per den 31 december 2023
SEK 211 miljarder
ICB (Industry Classification Benchmark)
9 500
1)
A- och B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets tillgångar och resultat.
Namn
Nasdaq Stockholm
ERIC A/ERIC B
Nasdaq New York
ERIC
Bloomberg Nasdaq Stockholm
ERICA SS/ERICB SS
Bloomberg Nasdaq
ERIC US
Reuters Nasdaq Stockholm
ERICa.ST/ERICb.ST
Reuters Nasdaq
ERIC.O
Förändring i antal aktier och aktiekapital 2019–2023
Antal utestående aktier
Aktiekapital (SEK)
2019
31 december
3 334 151 735
16 670 758 678
2020
31 december
3 334 151 735
16 670 758 678
2021
31 december
3 334 151 735
16 670 758 678
2022
31 december
3 334 151 735
16 670 758 678
2023
2 maj, nyemission (C-aktier, senare konverterade till B-aktier)
1)
10 000 000
50 000 000
2023
31 december
3 344 151 735
16 720 758 678
1)
Årsstämman 2023 beslöt att emittera 10,000,000 C-aktier för de långsiktiga rörliga ersättningsprogrammen LTV II 2023, LTV 2022 och LTV 2021 för Bolagets koncernledning och andra ledande befattnings-
innehavare. Enligt ett bemyndigande från årsstämman, beslöt styrelsen att återköpa aktierna från nyemissionen, vilka sedan konverterades till B-aktier. Kvotvärdet på de återköpta aktierna var SEK 5, totalt
50
 
miljoner, vilket representerar mindre än 0,3% av aktiekapitalet. Inköpskostnaden var ungefär SEK 50,2 miljoner.
Aktiebaserade nyckeltal
2023
2022
2021
2020
2019
Resultat per aktie efter utspädning, SEK
1)
–7,94
5,62
6,81
5,26
0,67
Utdelning per aktie, SEK
2)
2,70
2,70
2,50
2,00
1,50
Totalavkastning (%)
8
–36
4
22
6
P/E-tal
–8
11
15
19
122
1)
Beräknat på genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning.
2)
För 2023 enligt styrelsens förslag.
Definitioner av finansiella termer inklusive en beskrivning av alternativa nyckeltal finns i kapitlen Ordlista och Finansiella begrepp.
Börshandel
Telefonaktiebolaget LM Ericsson (Moderbolaget) A- och B-aktier (Ericssonaktier) är
noterade på Nasdaq Stockholm. B-aktierna handlas i form av American Depositary
Shares (ADS) på Nasdaq New York, bestyrkta av American Depositary Receipts
(ADR), under symbolen ERIC. En ADS representerar en B-aktie.
Under 2023 omsattes cirka 2,1 (2,0) miljarder B-aktier på Nasdaq Stockholm och
cirka 2,5 (2,3) miljarder ADS i USA (inkl. Nasdaq New York). Totalt 4,6 (4,3) miljarder
Ericsson B-aktier omsattes således på börserna i Stockholm och i USA. Enligt Nasdaq
ökade handeln i Ericssonaktier med cirka 6 % på Nasdaq Stockholm och ökade med
cirka 6 % i USA jämfört med 2022.
I och med implementeringen av Mifid-
direktivet inom EU har aktiehandeln blivit
allt mer fragmenterad över ett flertal
handelsplatser och handelskategorier.
Handel på MTF:er (handelsplattformar)
och andra handelsplatser har tagit mark-
nadsandelar från fondbörser som Nasdaq
Stockholm. Under de senaste åren, efter
ett
 
antal förvärv och sammangåenden,
har
 
handeln blivit mer
 
koncentrerad.
Den totala omsättningen av Ericsson
B-aktien på samtliga handelsplatser har
ökat under de senaste fem åren, från
7,6
 
miljarder aktier 2019 till 10,2 miljarder
aktier 2023. Över samma period har
handeln av Ericsson ADS i USA ökat från
1,5 miljarder ADS 2019 till 2,5 miljarder
ADS 2023.
Aktiehandel på olika marknads-
platser (B-aktier och ADS)
Antal aktier, miljoner
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
2023
2022
2021
2020
2019
Stockholm
USA
Övrigt
Källa: Nasdaq
Finansiell rapport 2023
133
Ericssonaktien
Aktie- och ADS-priser
Aktiekurser på aktiens huvudsakliga handelsplats
– Nasdaq Stockholm
Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons A- och B-aktier
för de angivna tidsperioderna enligt vad som
rapporterats av Nasdaq
Stockholm. Handeln på börsen stänger normalt kl. 17.30 på bankdagar.
Förutom den officiella handeln förekommer även handel utanför börsen
och
 
på alternativa
handelsplatser under normala öppettider för handel,
och
 
även efter
 
kl. 17.30.
Nasdaq Stockholm publicerar dagligen en officiell kurslista med
 
infor-
mation om volymen av genomförda transaktioner för varje noterad aktie
tillsammans med dagens högsta och lägsta kurs. Den officiella kurslistan
speglar information om kurser och volymer för handel som genomförts av
börsmedlemmarna.
Aktiekurser på Nasdaq New York – ADS
Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons ADS på Nasdaq
New York för de angivna tidsperioderna.
Noteringarna på Nasdaq New York
representerar priser mellan handlare exklusive ställda köp- och säljpriser
samt courtage, och representerar inte
nödvändigtvis faktiska transaktioner.
Aktiekurser på Nasdaq Stockholm
(SEK)
2023
2022
2021
2020
2019
A-aktien, sista handelsdag
63,80
66,00
100,20
105,40
85,40
A-aktien, högsta
(12 januari 2023)
73,00
118,40
128,80
119,00
96,80
A-aktien, lägsta
(17 oktober 2023)
50,00
63,50
91,90
64,10
74,70
B-aktien, sista handelsdag
63,11
60,90
99,79
99,98
81,56
B-aktien, högsta
(12 januari 2023)
68,50
117,32
121,80
110,15
96,74
B-aktien, lägsta
(30 oktober 2023)
48,53
58,81
91,00
59,54
74,02
Källa: Nasdaq Stockholm
Aktiekurser på Nasdaq New York
(USD)
2023
2022
2021
2020
2019
ADS, sista handelsdag
6,30
5,84
10,87
11,95
8,78
ADS, högsta (12 januari 2023)
6,43
12,78
15,32
12,20
10,46
ADS, lägsta (27 oktober 2023)
4,33
5,16
9,93
6,15
7,58
Källa: Nasdaq New York
Aktiekurser Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York
Nasdaq Stockholm
Nasdaq New York
SEK per A-aktie
SEK per B-aktie
USD per ADS
1)
Period
Högsta
Lägsta
Högsta
Lägsta
Högsta
Lägsta
Högsta och lägsta aktiekurs per år
2019
96,80
74,70
96,74
74,02
10,45
7,58
2020
119,00
64,10
110,15
59,54
12,61
6,15
2021
128,80
91,90
121,80
91,00
15,32
9,93
2022
118,40
63,50
117,32
58,81
12,78
5,16
2023
73,00
50,00
68,50
48,53
6,43
4,33
Högsta och lägsta aktiekurs per kvartal
2022 Första kvartalet
118,40
78,50
117,32
72,56
12,78
5,16
2022 Andra kvartalet
97,00
76,00
94,77
72,60
9,80
7,26
2022 Tredje kvartalet
88,30
66,30
81,32
64,12
7,81
5,65
2022 Fjärde kvartalet
77,00
63,50
73,56
58,81
6,82
5,16
2023 Första kvartalet
73,00
60,40
68,50
54,96
6,43
5,22
2023 Andra kvartalet
70,00
56,40
62,66
53,36
6,04
5,01
2023 Tredje kvartalet
63,00
53,10
59,62
49,79
5,75
4,74
2023 Fjärde kvartalet
64,70
50,00
64,28
48,53
6,36
4,33
Högsta och lägsta aktiekurs per månad
Augusti 2023
58,70
55,10
57,29
52,39
5,24
4,83
September 2023
60,40
53,10
58,62
51,76
5,29
4,74
Oktober 2023
56,20
50,00
55,51
48,53
4,96
4,33
November 2023
55,90
52,00
53,92
49,86
5,07
4,39
December 2023
64,70
53,00
64,28
51,41
6,36
4,86
Januari 2024
67,00
59,70
65,33
58,72
6,28
5,62
1)
En ADS = 1 B-aktie.
Källa: Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York.
Finansiell rapport 2023
134
Ericssonaktien
Aktieägare
Den 31 december 2023 hade Moderbolaget 413 786 aktieägare registrerade
hos Euroclear Sweden AB
(Sveriges värdepapperscentral), varav 744 med
adress i USA
.
Enligt information från Bolagets depåbank,
Deutsche Bank,
fanns det 299 256 666 ADS (American Depositary Shares) utestående per
den
 
29 december 2023
,
och 2 756 registrerade innehavare av ADS. Ett stort
antal ADS förvaltas av banker, mäklare och förvaltare för
kunders räkning.
Den 31 januari 2024 fanns 188 834 sådana konton.
Enligt tillgängliga uppgifter ägdes i slutet av 2023 cirka 88,1 % av A-och
B-aktierna av svenska och internationella institutioner
.
Bolagets stora
aktieägare har ingen annan rösträtt än övriga aktieägare, som äger samma
aktieslag. Så vitt Ericsson känner till ägs eller kontrolleras Bolaget ej direkt
eller
 
indirekt av något annat bolag, av någon utländsk regering eller av några
fysiska eller juridiska personer, ensamma eller i förening.
Tabellen nedan visar det totala antalet aktier i Moderbolaget som ägdes
av
 
ledande befattningshavare och styrelseledamöter (inklusive suppleanter)
den 31 december 2023.
Ledande befattningshavare och styrelseledamöter, aktieinnehav
Antal A-aktier
Antal B-aktier
Rösträtter,
procent
Ledande befattningshavare
och styrelseledamöter
(31 personer)
0
2 464 565
0,4 %
För enskilda individers innehav, se Bolagsstyrningsrapporten.
Antal aktier
1)
Innehav
Antal aktieägare
Antal A-aktier
Antal B-aktier
Andel av
aktiekapital
Procentuellt
ägande (röster)
Marknadsvärde
(MSEK)
1–500
326 620
1 424 814
41 017 663
1,27 %
0,97 %
2 682
501–1 000
38 509
968 303
28 288 228
0,87 %
0,67 %
1 849
1 001–5 000
39 367
2 800 106
83 213 686
2,57 %
1,95 %
5 436
5 001–10 000
5 301
1 151 118
37 095 706
1,14 %
0,85 %
2 417
10 001–15 000
1 398
378 550
16 863 538
0,52 %
0,36 %
1 089
15 001–20 000
733
344 628
12 793 236
0,39 %
0,28 %
830
20 001–
1 857
254 688 464
2 862 378 791
93,21 %
94,90 %
197 091
Totalt 31 december 2023
2)
413 786
261 755 983
3 082 395 752
100 %
100 %
211 441
1)
Källa: Euroclear
2)
Inkluderar en förvaltardifferens om 774 904 aktier.
Geografisk fördelning av aktiekapital inklusive privata aktieägare
och Ericssons egna B-aktier
Procent av kapital
Aktieägare, fördelning typ av ägare
Procentuellt ägande (röster)
2023
2022
Sverige
40,85 %
40,53 %
USA
25,42 %
26,96 %
Storbritannien
12,31 %
9,21 %
Norge
5,50 %
4,68 %
Danmark
1,20 %
1,55 %
Övriga länder
14,72 %
17,07 %
Källa: Nasdaq
2023
2022
Svenska institutioner
58,32 %
58,07 %
varav:
– Investor AB
– AB Industrivärden
– AMF Tjänstepension och AMF
Fonder
23,75 %
15,11 %
4,52 %
23,79 %
15,14 %
4,87 %
Utländska institutioner
29,76 %
28,28 %
Privata svenska investerare
5,52 %
5,41 %
Övriga
6,4 %
8,24 %
Källa: Nasdaq
Följande tabell visar aktieinformation per den 31 december 2023 avseende de 15 största aktieägarna, i rangordning efter röstetal samt deras totala andel röster
i procent per den 31 december 2023, 2022 och 2021.
De största ägarnas aktieinnehav per den 31 december 2023 samt total andel röster i procent per den 31 december 2023, 2022 och 2021
Person eller organisation
1)
Antal
A-aktier
Procent av
totalt antal
A-aktier
Antal
B-aktier
Procent av
totalt antal
B-aktier
Procent av
totalt antal
A+B-aktier
2023
Procent
av totalt
antal röster
2022
Procent
av totalt
antal röster
2021
Procent
av totalt
antal röster
Investor AB
120 762 803
46,14
145 982 932
4,74
7,98
23,75
23,79
23,79
AB Industrivärden
86 052 615
32,88
1 000 000
0,03
2,60
15,11
15,14
15,14
AMF Tjänstepension och AMF Fonder
20 650 000
7,89
50 892 267
1,65
2,14
4,52
4,87
4,36
Cevian Capital
339 228
0,13
152 218 174
4,94
4,56
2,73
2,72
2,72
BlackRock Institutional Trust Company, N.A.
0
0,00
137 894 228
4,47
4,12
2,42
2,41
2,41
Fidelity International
0
0,00
202 719 471
6,58
6,06
3,56
2,16
1,05
AFA Försäkring AB
11 555 100
4,41
3 805 747
0,12
0,46
2,09
2,14
2,05
Swedbank Robur Fonder AB (EX Folksam)
7 695
0,00
107 105 167
3,47
3,20
1,88
1,97
2,24
The Vanguard Group, Inc.
1 161 057
0,44
96 697 401
3,14
2,93
1,90
1,87
1,56
PRIMECAP Management Company
0
0,00
54 905 971
1,78
1,64
0,96
1,45
1,86
Norges Bank Investment Management (NBIM)
123 410
0,05
39 008 009
1,27
1,17
0,71
1,25
0,89
Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt
4 143 458
1,58
26 301 905
0,85
0,91
1,19
1,19
1,20
Tredje AP Fonden
4 250 736
1,62
16 580 931
0,54
0,62
1,04
1,08
1,02
Handelsbanken Asset Management
18 246
0,01
63 430 978
2,06
1,90
1,12
1,06
0,93
State Street Global Advisors (US)
1 143
0,00
53 443 698
1,73
1,60
0,94
0,95
0,95
Övriga
12 690 492
4,85
1 930 409 873
62,63
58,10
36,09
35,95
37,83
Totalt
261 755 983
100
3 082 395 752
100
100
100
100
100
1)
Källa: Nasdaq
Finansiell rapport 2023
135
Ericssonaktien
Kursutveckling
Ericssons marknadsvärde ökade med 3,9 % under 2023 till SEK 211 miljarder, från SEK 204 miljarder 2022 (vilket
motsvarar en minskning med 39,0 % jämfört med 2021). År 2023 ökade jämförelseindex, OMX Stockholm
,
på Nasdaq
Stockholm med 15,4 %, Nasdaq-börsens kompositindex ökade med 41,1 % och S&P 500 Index ökade med 24,2 %.
Aktieomsättning och kursutveckling, Nasdaq New York
ADS, USD
tusental omsatta aktier
per månad
0
50 000
100 000
150 000
200 000
250 000
300 000
350 000
2019
2020
2021
2022
2023
0
4
8
12
16
20
24
28
Omsatta ADS, tusental per månad
Ericsson ADS
S&P 500
Aktieomsättning och kursutveckling, Nasdaq Stockholm
A-aktier, SEK
tusental omsatta aktier
per månad
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
26 000
//
2019
2020
2021
2022
2023
0
25
50
75
100
125
150
B-aktier, SEK
tusental omsatta aktier
per månad
0
100 000
200 000
300 000
400 000
500 000
600 000
2019
2020
2021
2022
2023
0
25
50
75
100
125
150
Omsatta aktier, tusental per månad
Ericssonaktien
Nasdaq Stockholm Index OMXS30
Volymen avser endast handel på Nasdaq Stockholm.
Resultat per aktie, efter
utspädning
SEK
-
8
-
7
-
6
-
5
-
4
-
3
-
2
-
1
0
1
2
3
4
5
6
7
8
2023
2022
2021
2020
2019
6,81
0,67
5,26
5,62
-
7,94
Resultat per aktie, efter utspädning.
Utdelning per aktie
SEK
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
2023
2022
2021
2020
2019
2,70
2,70
1,50
2,00
2,50
1)
1)
För 2023 enligt styrelsens förslag.
Finansiell rapport 2023
136
Ericssonaktien
Aktieägarinformation
Telefonaktiebolaget LM Ericssons årsstämma
2024 kommer att hållas onsdagen den 3 april
2024 kl. 13:00 i Bolagets lokal ”Open Box”,
Grönlandsgatan 8, Kista/Stockholm.
Aktieägare har också möjlighet att utöva
sin rösträtt genom poströstning före årsstäm-
man.
Information om anmälan och, med-
delande om deltagande, om hur aktieägarna
kommer att kunna utöva sin rösträtt samt
delta genom ombud och assistenter finns i
kallelsen till årsstämman. Information finns
också tillgängligt på Bolagets webbplats
www.ericsson.com.
Utdelning
Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning till
aktieinnehavare om SEK 2,70 (2,70) per aktie
för räkenskapsåret 2023, motsvarande en
total utdelning på cirka SEK 9,0 (9,0) miljarder.
Utdelningen föreslås utbetalas i två delar,
SEK
 
1,35 per aktie med 5 april 2024 som
avstämningsdatum för utdelning och SEK
 
1,35
per aktie med 2 oktober 2024 som avstämn-
ingsdatum för utdelning. Om årsstämman
godkänner utdelningen förväntas utbetalnin-
garna göras 10 april 2024 och 7 oktober 2024.
Finansiell information från Ericsson
2023 Form 20-F för USA-marknaden:
12 mars 2024
Delårsrapporter 2024:
16 april 2024 (Kv 1)
12 juli 2024 (Kv 2)
15 oktober 2024 (Kv 3)
25 januari 2025 (Kv 4)
Årsredovisning 2024:
Mars 2025
Finansiell rapport 2023
137
Aktieägarinformation
Finansiella begrepp
1)
Avkastning på eget kapital
Periodens resultat hänförligt till aktieägare i
Moderbolaget som procentandel av genomsnitt-
ligt eget kapital (baserat på beloppen per 1
 
januari
och
 
31 december).
Avkastning på sysselsatt kapital
EBIT som procent av genomsnittligt sysselsatt
kapital (baserat på beloppen per 1
 
januari och
31
 
december).
Bruttokassa
Kassa och likvida medel samt räntebärande
placeringar (kort- och långfristiga).
Bruttomarginal
Bruttoresultat som procent av
nettoomsättningen.
CAPEX (capital expenditures)
Utgifter som kapitaliseras.
EBIT
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt.
EBIT-marginal
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt
(EBIT) som procent av nettoomsättningen.
EBITA
Resultat före räntor, inkomstskatt samt av-
och
 
nedskrivningar av förvärvade immateriella
tillgångar.
EBITA-marginal
Resultat före räntor, inkomstskatt samt av-
och
 
nedskrivningar av förvärvade immateriella
tillgångar som procent av nettoomsättningen.
Finansiella intäkter och kostnader, netto
Finansiella intäkter, Finansiella kostnader och
Valutaeffekter vinster/förluster, netto. Även kallad
Finansnetto.
Fritt kassaflöde efter M&A
Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade
utgifter (netto), övriga investeringar och
återbetalning av leasingskulder.
Fritt kassaflöde före M&A
Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade
utgifter (netto), övriga investeringar och återbetal-
ning av leasingskulder (exklusive M&A).
Försäljningstillväxt justerad för jämförbara
enheter och valutaeffekter
Försäljningstillväxt justerad för påverkan av
förvärv och avyttringar samt valutaeffekter.
Även
 
kallad organisk försäljning.
Genomsnittlig kredittid för kundfordringar
Kundfordringar vid kvartalets slut dividerat med
nettoomsättning under kvartalet multiplicerat
med 90 dagar. Om kundfordringar är högre än
kvartalets nettoomsättning divideras över-
skjutande belopp med nettoomsättning under
föregående kvartal multiplicerat med 90 dagar.
Total genomsnittlig kredittid blir då summan
av
 
90 dagar från det senaste kvartalet plus
tillkommande kreditdagar från det föregående
kvartalet.
Genomsnittlig årlig tillväxttakt (CAGR)
Beskriver den årliga tillväxttakten över en viss
tidsperiod.
Justerat rörelsekapital
Kortfristiga tillgångar minus icke räntebärande
avsättningar och skulder (vilket innefattar
kortfristiga avsättningar, kontraktsskulder,
leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och
övriga
 
kortfristiga skulder).
Kapitalomsättningshastighet
Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt
sysselsatt kapital (baserat på beloppen per
1
 
januari och 31 december).
Kreditdagar, leverantörer
Genomsnittligt saldo för leverantörsskulder vid
årets början och årets slut, dividerat med kostnad
för sålda varor för året och multiplicerat med
365
 
dagar.
M&A
Fusioner och förvärv (Mergers and Acquisitions).
Nettokassa
Kassa och likvida medel samt räntebärande
placeringar (kort- och långfristiga) minus
upplåning (kort- och långfristig).
OCI
Övrigt totalresultat (Other comprehensive
income).
Omsättningshastighet i lager
365 dividerat med lageromsättningshastighet,
beräknat som total kostnad för sålda varor
dividerat med genomsnittligt lager under året
(netto efter förskott från kunder).
OPEX (operating expenses)
Rörelseomkostnader.
P/E-tal
P/E talet beräknas som B-aktiens pris sista
handelsdagen dividerat med resultat per aktie,
före
 
utspädning.
SG&A
Försäljnings- och administrationskostnader
(Selling, general and administrative operating
expenses).
Soliditet
Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar.
Sysselsatt kapital
Balansomslutning minus icke räntebärande
avsättningar och skulder (vilket inkluderar lång-
fristiga avsättningar, uppskjutna skatteskulder,
kontraktsskulder, övriga långfristiga skulder, kort-
fristiga avsättningar, leverantörsskulder, aktuella
skatteskulder och övriga kortfristiga skulder).
Totalavkastning
Ökning eller minskning av kursen för B-aktien
under perioden, inklusive utdelning, uttryckt som
en procentandel av aktiekursen vid periodens
början.
Value at risk (VaR)
En statistisk metod för att beräkna den maximala
potentiella förlust som kan uppkomma med en
given konfidensgrad under en given tidshorisont.
Resultat per aktie
Resultat per aktie före utspädning; årets resultat
hänförligt till Moderbolagets aktieägare dividerat
med vägt medelantal utestående aktier under
perioden.
Resultat per aktie efter utspädning
Resultat per aktie, med utgångspunkt från vägt
medelantal utestående aktier justerat för utspäd-
ningseffekter av potentiella stamaktier.
Valutakurser
Valutakurser vid konsolideringen
Januari–december
2023
2022
SEK/EUR
Genomsnittskurs
1)
11,47
10,61
Slutkurs
11,09
11,08
SEK/USD
Genomsnittskurs
1)
10,62
10,04
Slutkurs
10,01
10,38
1)
Vägt genomsnitt för året enbart som upplysning.
Varje periods intäkter och kostnader i resultaträkningarna
omräknas till genomsnittlig valutakurs för perioden.
1)
För ytterligare information av vissa finansiella termer, se Alternativa nyckeltal på sidorna 128–132.
Finansiell rapport 2023
138
Finansiella begrepp
Ordlista
4G/LTE
Fjärde generationens mobilsystem, även kallat LTE.
5G
Den femte generationens mobilsystem. En vidare-
utveckling av 4G/LTE.
5G Core
5G Core nätet ansvarar för hantering av
dataflödet i ett 5G nät och säkerställer att
5G
 
nätet kan möta behovet hos 5G-tjänsterna
och applikationerna.
6G
Den sjätte generationens mobilsystem, en vidare
utveckling av 5G.
AI
Artificiell Intelligens. En maskins förmåga att
lösa uppgifter som vanligtvis utförs av intel-
ligenta varelser.
API
Application Programming Interface (API). Ett
applikationsprogrammeringsgränssnitt består
av protokoll och rutiner som gör det enklare att
programmera nya mjukvaruapplikationer genom
att tillhandahålla kommunikationsfunktionalitet
och tillgång till tjänster och data från annan
mjukvara.
BSS
“Business Support Systems”, affärsstödssystem.
De IT-system som en leverantör av kommuni-
kationstjänster använder för att driva sin kund-
tillvända affärsverksamhet. Tillsammans med
driftstödssystem (Operations Support Systems,
OSS) används de för att ge stöd
 
både åt olika
affärsprocesser och det
heltäckande nätet.
CCaaS
Contact Center as a Service. En molnbaserad
lösning där företag kan sköta sina kundinterak-
tioner i en virtuell callcentermiljö.
Cloud native
Cloud native är ett mjukvarubaserat tillväga-
gångssätt för att bygga, driva och hantera
moderna applikationer i molnbaserade data-
miljöer.
CO
2
e, koldioxidekvivalent
Mängd av en viss växthusgas, uttryckt som
den mängd av koldioxid som har samma
växthuseffekt.
Covid-19
Sjukdomen som orsakas av coronaviruset
(SARS-CoV-2).
Covid-19-pandemi
Den globala spridningen av sjukdomen som
orsakas av coronaviruset (SARS-CoV-2).
CPaaS
Communications Platform as a Service är en
molnbaserad plattform som ger företag verktyg
och API:er för att kunna integrera realtidsfunk-
tioner, som tal, video och meddelandetjänster, i
sina egna företagsapplikationer.
CSP
En leverantör av kommunikationstjänster (CSP)
är ett företag eller en enhet som erbjuder olika
kommunikationsrelaterade tjänster, såsom
telekommunikation, internet och meddelande-
tjänster, till privatpersoner, företag eller andra
organisationer.
FWA
Fixed Wireless Access är fast bredband via
mobilnätet, eller en internetteknik med hög
hastighet som använder mobilnätet i stället för
kablar.
IKT
Informations- och kommunikationsteknik.
IoT
Sakernas internet, “Internet of Things”, samman-
koppling av saker med inbyggd databehandling
 
att de kan skicka och ta emot data.
IP
Internet Protocol. Bestämmer hur information
färdas mellan Internets olika delar.
IPR
Immaterialrättigheter, “Intellectual Property
Rights”, speciellt avseende patent.
Kärnnät
Mobilnätets kärna, som ger olika tjänster till
slutanvändarna, som är sammankopplade i
accessnätet. Dess nyckelfunktion är att dirigera
röstsamtal och styra datatrafik.
LTE
Long-Term Evolution. 4G. Standarden för vidare-
utvecklingen av mobilteknik bortom HSPA-teknik,
som tillåter datahastigheter på över 100 Mbps.
Managed services
Driften av en operatörs nät och/eller hosting
av
 
tjänster.
Mobilt bredband
Trådlös höghastighetsåtkomst till internet med
HSPA-, LTE-, CDMA2000EV-DO och 5G-teknik.
Molnteknik
När data och program ligger i globalt åtkomliga
datacenter.
Network slicing
Network slicing (nätskivning) gör det möjligt att
tillhandahålla olika tjänster i samma nät genom
att logiskt separera och skiva upp datakommuni-
kationen i självständiga fristående delar med olika
krav på kapacitet, fördröjning och tillförlitlighet.
OSS
Driftstödssystem, “Operations Support Systems”,
IT-system som används av leverantörer av
kommunikationstjänster för att hantera sina
nät. De ger stöd åt kontrollfunktioner som
nätinventering, tillhandahållande av tjänster,
nätkonfiguration och felhantering. Tillsammans
med affärsstödssystem (BSS) används de för att
ge stöd åt olika tjänster för både
 
affärsprocesser
och det heltäckande nätet.
RAN
Radioaccesnät, “Radio Access Network”. Består av
ett stort antal radiobasstationer som mobiltelefoner
och andra handhållna enheter kan ansluta till.
SASE
Secure Access Service Edge är en nätverksarkitek-
tur som kombinerar nätsäkerhetsfunktioner med
WAN-funktioner för att stödja organisationers
dynamiska och säkra åtkomstbehov, oftast levere-
rad som en molnbaserad tjänst.
Time-bound latency
Time-bound latency betyder deterministisk, även
kallad förutsägbar, fördröjning och avser tiden
mellan att en enhet skickar en signal och nätet
svarar på signalen.
UCaaS
Unified Communications as a Service är en
molnbaserad lösning där olika kommunikations-
verktyg som tal, video, meddelandetjänster och
mjukvarubaserade samarbetsprogram integre-
rats i samma plattform.
WAN
Wide Area Network kopplar ihop lokala kom-
munikationsnätverk i ett större område.
XR
XR eller extended reality är en teknik som täcker
virtuell eller virtual reality (VR), förstärkt eller
augmented reality (AR) och blandad eller mixed
reality (MR). Med dessa tekniker kan användare
uppleva och interagera med datagenererade
simuleringar.
Begreppen ”Ericsson”, ”Bolaget”, ”koncernen”, ”oss”, ”vi”, och ”våra” avser alla Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag.
Finansiell rapport 2023
139
Ordlista
Telefonaktiebolaget LM Ericsson
164 83 Stockholm
Telefon 010 719 00 00
www.ericsson.com
SV/LZT 138 2392/1 R1A
© Telefonaktiebolaget LM Ericsson 2024
Om Ericsson
Ericsson är en ledande leverantör av lösningar för mobil uppkoppling till
telekomoperatörer och företagskunder i olika branscher. Tillsammans med våra
kunder och partners i ekosystemet, leder vi nästa våg av digitalisering i samhället.
Vi tillhandahåller programmerbara och differentierade nät med höga prestanda
och gör avancerad nätfunktionalitet tillgänglig för utvecklare runtom i världen.
Genom världsledande forskning driver vi nya standarder, och bidrar till utvecklingen
av nästa generations infrastruktur, mjukvara och tjänster för mobilkommunikation.
Bolaget har cirka 100 000 medarbetare, och kunder i cirka 180 länder. Ericssons
huvudkontor finns i Stockholm, Sverige. Vår aktie är noterad på Nasdaq Stockholm
och Ericssons American Depositary shares (ADS) handlas på Nasdaq New York.
Ericssons vision är en värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv,
omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid.
Bolagsstyrningsrapport
Årsredovisning 2023
Finansiell
rapport
Bolags-
styrnings-
rapport
Ersättnings-
rapport
Rapport –
Hållbarhet och
ansvarsfullt
företagande
Ingår i
Ericsson
Årsredovisning
2023
ericsson.com
Bolagsstyrningsrapport 2023
Inledning och viktiga uppdateringar
avseende styrning under 2023
2
Regelverk
3
Bolagsstyrningsstruktur och kärnvärden
3
Etik och regelefterlevnad
5
Riskhantering
6
Bolagsstämmor
8
Valberedningen
8
Styrelsen
9
Styrelsens kommittéer
11
Ersättning till styrelsens ledamöter
13
Styrelseledamöter
14
Ledning
18
Cybersäkerhet
19
Medlemmar i koncernledningen (Executive Team)
20
Revisor
25
Interna kontrollsystem för finansiell rapportering
25
Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten
28
Den här bolagsstyrningsrapporten lämnas som en särskild rapport
fogad till den finansiella rapporten, i enlighet med årsredovisnings-
lagen ((SFS 1995:1554) 6 kap. 6 och 8 §§) samt Svensk kod för
bolagsstyrning.
Rapporten har granskats av Ericssons revisor i enlighet med
årsredovisningslagen.
En bestyrkanderapport från revisorn är bifogad.
Innehåll
Bolagsstyrningsrapport 2023
Styrelsen är aktivt engagerad i Ericssons pågående omvandling.
Stark bolagsstyrning under styrelsens strategiska och oberoende
tillsyn, gör det möjligt för Ericsson att effektivt och ansvarsfullt
genomföra sin strategi samtidigt som Bolaget driver transparens
och bibehåller höga etisk kvalitet. Ericssons företagskultur
fortsätter att stärkas, samtidigt som förbättrad bolagsstyrning
och
 
integritet implementeras i hela organisationen.
Under Bolagets historia, har dess ingenjörers expertis
och kunskap varit en hörnsten i strategin och grunden
för Ericssons framgång. De har drivit teknikledarskap
och fortlöpande innovation och har format världen
av kommunikation. Idag, är vårt teknikledarskap lika
viktigt – kanske ännu viktigare – för vår framtida
framgång, än det var när Ericsson började sin verksam-
het. Ericssons fortsatta framgång är beroende av att vi
behåller vårt teknikledarskap och att vi håller fast vid
vårt syfte, vår vision och våra kärnvärden
Men teknikledarskap i sig själv är inte tillräckligt
för att navigera en osäker och utmanade global miljö.
Ericsson behöver kombinera teknik och innovation
med operationell excellens, med de bästa talangerna
och en stark kultur. Som ett globalt teknikbolag möter
vi mycket komplexitet – geopolitiska förändringar,
konflikter, konkurrens och makroekonomiska förhål-
landen. Vi kommer att definiera vår långsiktiga
framgång genom världsledande teknik och innovation
i kombination med de bästa talangerna, en etisk kultur
och operationell excellens baserat på bolagsstyrning i
världsklass.
Under 2023 fortsatte Bolaget att stärka och
förbättra sitt program för etik och regelefterlevnad
och bädda in integritet i sitt sätt att arbeta. Bolaget
förbereder nu avslutandet av överenskommelsen med
DOJ, och av tillsynen som avslutas i juni i år. Styrelsen
har varit aktivt involverad i denna process. Ledningen
har byggt upp ett starkt regelefterlevnadsprogram och
stärkt den interna kontrollen som har integrerats i verk-
samheten med robust självövervakning och testning.
Samtidigt har bolaget förbättrat sitt förhållningssätt till
riskhantering och internkontroll förfaranden.
Bolaget har en inbyggd regelefterlevnadskultur med
stark fokus på etik och integritet som håller på långsikt.
Ericsson har en lång historia som vi är stolta över, och
vi vill att Ericsson ska vara en ledande positiv kraft i de
samhällen där bolaget bedriver verksamhet.
Styrelsen har en samstämmig syn om att de åtgär-
der som Bolaget vidtagit under 2023 har gjort Ericsson
till ett starkare Bolag, och skapat betydelsefullt värde
för Ericssons kunder och alla dess intressenter. Vi
är övertygade om att den starka etiska kultur och
Bolagets fortsatta åtagande vad gäller robust bolags-
styrning och riskhantering, samt ett ökat fokus på
operationell excellens, kommer att stärka Ericssons
konkurrenskraft, och förbättra både dess resultat och
dess globala position, och skapar kopplingar som gör
det otänkbara möjligt.
Jan Carlson
Styrelseordförande
Bolagsstyrningsrapport 2023
1
Inledning och viktiga uppdateringar
avseende styrning under 2023
Ericssons bolagsstyrning
Ericsson har åtagit sig att upprätthålla de högsta
standarderna för bolagsstyrning och har etable-
rat ett ramverk för bolagsstyrning som:
Stärker verksamheten vilket möjliggör
strategiskt genomförande och operationell
excellens,
Främjar och underlättar för en effektiv tillsyn
över hela organisationen av styrelsen, vd och
koncernchef, koncernledningen och på alla
nivåer i organisationen,
Säkerställer beslutsfattande av hög kvalitet
och med tydligt ansvar på alla nivåer, och
Skapar en robust strategi för riskhantering för
att effektivt identifiera, hantera och begränsa
risker och fånga upp möjligheter.
Ericsson prioriterar en integritetsstyrd kultur och
regelefterlevnad i allt Bolaget gör, och ingjuter
integritet i hela organisationen. Ericssons styr-
ningsramverk vägleder medarbetarna samtidigt
som det bygger på deras styrkor; det fostrar en
kultur av transparens, samarbete och öppen dia-
log, sunda och etiska affärsbeslut, en stark risk-
hantering och koordinering mellan funktionerna.
Ericsson har implementerat tillvägagångssätt
och rutiner som fastställer tydliga regler för styr-
ning, i allt från frågor som kräver godkännande
av Bolagets aktieägare och styrelseledamöter
till policyer för intressekonflikter och styrelsens
och ledningens uppgifter och skyldigheter. Mer
information finns på https://www.ericsson.com/
sv/om-oss/corporate-governance.
Viktiga åtgärder avseende bolagsstyrning
under 2023
Ericssons intensiva arbete med att stärka och
förenkla sina tillvägagångssätt för bolagsstyr-
ning fortsatte under 2023, och genomfördes
i samband med ytterligare förbättringar av
programmet för etik och efterlevnad. Under 2023
genomförde Ericsson:
Full integrering av koncernriskprotokollet,
Material Group Risk Protocol, och kommittén
för affärsrisker, Business Risk Committee
(BRC) i koncernens ramverk för styrning och
riskhantering, vilket beskrivs närmare nedan.
Införande av förtydligade principer för styr-
ning och bedrivandet av verksamheten inom
koncernen, vilka kommer att börja tillämpas i
början av 2024.
Uppdatering och förtydligande av Bolagets
affärsetiska kod (CoBE), vilken kommer att
lanseras i början av 2024.
Uppdatering, effektivisering och förtydli-
gande av koncernens grundläggande policyer
och andra vägledande dokument, inklusive de
som gäller ingående av avtal, regelefterlev-
nad, bedömning av överträdelser, utredningar
och korrigerande åtgärder samt mänskliga
rättigheter. Detta arbete kommer att fortsätta
under 2024.
Fortsatt integrering av olika aspekter
av regelefterlevnadsprogrammet i
affärsverksamheten, detta genom ett nära
samarbete med funktionen för regelefterlev-
nad och intressenter i hela organisationen
(vilket beskrivs närmare nedan i avsnittet om
etik och regelefterlevnad).
Fortsatt förstärkning av styrningen av bete-
enden på alla nivåer inom organisationen,
samt implementering av kraftiga åtgärder för
att rätta till oegentligheter som inträffat.
BRC, som består ledningspersoner och som
leds av chefsjuristen och finansdirektören, har
under 2023 fungerat som ett viktigt forum för
att eskalera och analysera väsentliga risker i
koncernen, och har utövat lämplig tillsyn, främjat
avhjälpande åtgärder och försett personer i
chefsroller med ansvar. BRC har varit till särskilt
stor hjälp för att stärka Ericssons strategier för
att hantera höga risknivåer associerade med
vissa jurisdiktioner. Cheferna för varje marknads-
område har genomfört holistiska, fortlöpande
riskbedömningar för länderna inom sina respek-
tive ansvarsområden, och materiella risker som
finns eller uppkommer granskas och övervakas
regelbundet. BRC tillämpar en ”förhöjds gransk-
ningsnivå” när den bedömer och begränsar dessa
typer av risker, och organisationen har vidtagit
flera olika åtgärder för att hantera dessa risker,
till exempel förstärkt avtalsskydd, ändringar av
verksamhetens omfattning eller karaktär, eller
beslut om att på ett ansvarsfullt sätt lämna den
relevanta jurisdiktionen eller kundrelationen.
Fullständig integrering av integritet i det dag-
liga beslutsfattandet kräver enligt Ericsson ett
konstant fokus på att säkerställa att processer för
regelefterlevnad och relaterade kontroller lämpar
sig för syftet och att dessa kontinuerligt testas
och kalibreras. Genom initiativet – Business
Critical Transformation, något som diskuteras
närmare i avsnittet om etik och regelefterlevnad
i denna rapport, har Ericsson infört förbättrade
kontroller för antikorruption i verksamheten och
i chefsbesluten. Initiativet har bidragit till ytter-
ligare korringeringar av de brister i affärsproces-
sen som tidigare bidrog till fall av oegentligheter.
Ericsson har kombinerat detta arbete med
omfattande tester av effektiviteten i programmet
för etik och regelefterlevnad, vilket inbegriper
tydliga förväntningar på ledningen att förstå och
hantera testresultat, och efterlevnad av proces-
ser inom respektive ansvarsområde. Detta tillvä-
gagångssätt möjliggör för Ericsson att i juni 2024
slutföra tillsynen kopplad till överenskommelsen
med amerikanska justitiedepartementet (DOJ),
och – framför allt – det skapar också en grund
för ett väletablerat och, bärkraftigt program för
etik- och regelefterlevnad.
Aktieägarnas engagemang i bolagsstyrnings-
ärenden
Som en del av Ericssons löpande investeraren-
gagemang, och utöver den sedvanliga kommuni-
kationen som skett under året mellan investerare
och Ericssons Investor Relations och lednings-
grupp, har Ericssons styrelseordförande Jan
Carlson och ordföranden för kommittén för Audit
and Compliance, Eric Elzvik, under andra halvan
av 2023 haft en dialog med aktieägare och på
Bolagets initiativ även haft fördjupade diskussio-
ner med aktieägare som tillsammans represen-
terar 55 % av de utestående aktierna. Dessa har
inriktats på ett flertal olika styrningsfrågor i syfte
att förstå, få feedback och besvara frågor från
aktieägarna. Diskussionerna fokuserade bland
annat på den genomtänkta omvandling som
under flera år skett av Ericssons
styrning, kultur
och program för etik och regelefterlevnad, liksom
hållbarhets- och ersättningsprogram. Kommittén
för Audit and Compliances översyn av funktionen
för regelefterlevnad, liksom den frekventa och
ingående rapporteringen om effektiviteten i
programmet för etik och regelefterlevnad som
lämnats till kommittén, lyftes också under
diskussionerna.
Återkopplingen från dessa diskussioner
har varit positiv, och aktieägarna uppskattade
informationen och noterade omvandlingen av
programmet för etik och regelefterlevnad.
Andra viktiga ämnen var följande:
Betydande förbättringar i Ericssons styr-
ningsramverk, bland annat förbättrad tillsyn
av styrelsen och ledningen samt en robust,
proaktiv riskhantering.
Effektiv integrering av förbättrade kontroller i
Ericssons verksamhet och beslutsfattande.
Fokus på att genomföra fortlöpande kul-
turella förändringar med syfte att bädda in
integritet i Ericssons arbetssätt, främja en
kultur av transparens, samarbete, öppen
dialog, välgrundade och etiska affärsbeslut
samt en effektiv riskhantering.
Genomförande av utbildningsprogram för
de anställda och tillhandahållande av hjälp-
medel för öppenhet (Speak-Up) för att främja
en integritetsledd företagskultur.
Betydande testning av effektiviteten i
programmet för etik och regelefterlevnad,
förenkling av policyer, processer och verktyg,
förbättrad förståelse för riskhantering i affärs-
interaktioner samt digitalisering.
Aktieägarna uttryckte också en önskan om mer
frekvent information om dessa förbättringar av
programmet för etik och regelefterlevnad, något
som Bolaget har strävat efter att uppfylla genom
periodvisa uppdateringar, presentationer och
dialog med investerare och andra intressenter.
Aktieägarna har också meddelat sitt stöd för
Ericssons övergripande filosofi gällande ersätt-
ningar till ledande befattningshavare (som nu
innefattar en integritetsbaserad komponent; mer
information om detta finns i det andra stycket i
avsnittet ”Integrering av efterlevnad i verksam-
heten och testning av effektiviteten” nedan).
Den feedback som samlades in under dessa
diskussioner används som underlag för styrel-
sens diskussioner om ersättningar och andra
ärenden för 2024. Som direkt svar på feedback
från aktieägarna kommer ersättningspaketet
för 2024 för vd och koncernchef att innehålla
en kortsiktig rörlig incitamentskomponent i linje
med Bolagets riktlinjer för ersättning, vilket
beskrivs närmare i Ersättningsrapporten.
Bolagsstyrningsrapport 2023
2
Regelverk
Externa regler
Som svenskt publikt aktiebolag med aktier
noterade på Nasdaq Stockholm och Nasdaq
New York är Ericsson skyldigt att följa en rad
olika regler som påverkar Bolagets styrning. De
huvudsakliga externa reglerna som är tillämpliga
på Ericssons styrning inkluderar följande:
Aktiebolagslagen.
Tillämpliga EU-förordningar.
Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”).
Nasdaqs regelverk för emittenter, däribland
Nordic Main Market Rulebook for Issuers of
Shares, och tillämpliga bolagsstyrningsregler
från Nasdaq New York (med några undantag
som främst beror på svenska lagregler).
Tillämpliga krav från den amerikanska finans-
inspektionen (U.S. Securities and Exchange
Commission, SEC).
Interna regler och policyer
Ericssons bolagsordning och arbetsordning för
styrelsen (och dess respektive kommittéer) läg-
ger grunden för Ericssons interna bolagsstyrning,
inklusive dess beslutsfattande.
Därutöver, i syfte att följa lagar och bestäm-
melser och att uppfylla de höga krav som
Ericsson har satt har Ericsson inrättat grundpelare
för bolagsstyrning för koncernen och antagit en
rad policyer och tillvägagångssätt som bland
annat innefattar följande:
Den affärsetiska koden.
Uppförandekoden för affärspartners.
Koncernriskprotokoll, Material Group Risk
Protocol.
Ett antal grundläggande koncernpolicyer som
är nödvändiga för att bedriva koncernens
verksamhet och uppfylla dess interna och
relevanta externa standarder. I varje policy
anges krav och förväntningar för Ericsson och
dess medarbetare.
Efterlevnad av värdepappersmarknadsrättslig
reglering
Efterlevnad av Koden
Koden är baserad på principen ”följ eller förklara”
och är publicerad på webbplatsen för Kollegiet
för svensk bolagsstyrning, som administrerar
Koden: www.bolagsstyrning.se. Ericsson är fast
beslutet att följa bästa möjliga bolagsstyrnings-
standard på en global nivå. Ericsson har inte
rapporterat några avvikelser från reglerna i
Koden under 2023.
Efterlevnad av tillämpliga börsregler
Inga överträdelser av tillämpliga börsregler eller
av god sed på aktiemarknaden har rapporterats
gällande Ericsson av Nasdaq Stockholms
disciplinnämnd eller Aktiemarknadsnämnden
under 2023.
Bolagsstyrningsstruktur och kärnvärden
Bolagsstyrningsstruktur
Ericsson har följande organisatoriska
bolagsstyrningsstruktur:
Ericssons aktieägare
Ericssons styrelse
Koncernchef
Koncernledning
Genomförande
av verksamhet
och affärsstrategi
Enligt aktiebolagslagen har Ericssons aktieägare
viss beslutanderätt, bland annat i frågor som inte
uttryckligen omfattas av ett annat bolagsorgans
exklusiva behörighet. Aktieägarnas beslutan-
derätt omfattar bland annat att välja styrelse
och att godkänna eventuella ändringar av
bolagsordningen liksom vissa omstruktureringar
av verksamheten.
Styrelsen består av ledamöter som väljs
varje år på årsstämman, samt arbetstagarrepre-
sentanter med suppleanter (vilka utses av sina
respektive arbetstagarorganisationer i enlighet
med svensk lag). Styrelsen är ytterst ansvarig
för Ericssons organisation och förvaltningen
av Ericssons angelägenheter, och är därmed
ytterst ansvarig för att övervaka Bolagets
strategi, organisation och verksamhet, och
har inrättat fyra kommittéer: 1) kommittén för
Audit and Compliance, 2) Finanskommittén, 3)
Kompensationskommittén samt 4) kommittén
för Enterprise Business and Technology.
Vd och koncernchef utses av styrelsen och
ansvarar, i enlighet med aktiebolagslagen och
styrelsens riktlinjer, för den löpande förvaltningen
inom Bolaget. Vd och koncernchef uppdaterar
regelbundet styrelsen om frågor som är av bety-
delse för Ericsson. Detta innefattar information
om verksamhetens utveckling samt resultat,
ekonomisk ställning och likviditet.
Vd och koncernchef stöds av koncernled-
ningen. Koncernledningen består av vd och kon-
cernchef, chefsjuristen (CLO), finansdirektören
(CFO), den operativa chefen (COO), personaldi-
rektören (CPO), den tekniska direktören (CTO),
marknads- och kommunikationsdirektören
(CMO), chefen för koncernverksamhet samt che-
ferna för affärsområden och marknadsområden.
Medlemmarna i koncernledningen leder
koncernens centrum för bolagsfrågor, under led-
ning av vd och koncernchef, och ansvarar för att.
1) definiera koncernens strategier och riktlinjer,
verkställa Bolagets strategi samt etablera och
bibehålla företagskulturen, 2) koncernövergri-
pande tillsyn och säkerställande av ett effektivt
ramverk för riskhantering och beslutsfattande
(bland annat genom implementering av effektiv
styrning, ett starkt regelefterlevnadsprogram
och tillhörande interna kontroller), 3)hantera
och verkställa centrala bolagsfrågor (allt från
hantering av Ericssons kapitalstruktur, finansie-
ring och andra bolagstransaktioner, efterlevnad
av noterings- och informationsskyldigheter),
4)
 
koncernens finansiella styrning och rap-
portering (inklusive fastställande av mål för de
operativa enheterna, fördela resurser och följa
upp resultaten från marknads- och affärsom-
rådena), samt 5) säkerställa verksamhetsop-
timering, styrningen av beteenden och uppnå
globala synergieffekter med hjälp av en effektiv
organisation inom koncernen. Koncernledningen
ansvarar främst för att styra koncernen,
säkerställa en global anpassning av strategiska
prioriteringar, optimera konkurrenskraften och
överse ett effektivt beslutsfattande och riskhan-
tering. Koncernledningen sätter an tonen för
hela organisationen genom att förespråka höga
resultatstandarder och kritiskt tänkande, exem-
plifiera samarbete och se hela organisationen ur
ett ”fågelperspektiv”.
Ericssons organisationsstruktur består av
centrala koncernfunktioner (däribland finans,
juridik och regelefterlevnad, teknik, personal,
marknadsföring och bolagskommunikation samt
drift), tillsammans med fem affärsområden och
fem geografiska marknadsområden.
De centrala koncernfunktionerna är inriktade
på att hantera bolags- och koncernaspekter av
organisationen, inklusive bolagsstyrning, finan-
siell rapportering och kapitalmarknader liksom
nödvändiga bolags- och riskhanteringskontroller.
De centrala koncernfunktionerna tillhandahåller
också relevant expertis genom koncernen (inklu-
sive inom juridik, sammanslagningar och förvärv,
finans, regelefterlevnad, teknik, kommunikation,
säkerhet, hållbarhet, hälsa och säkerhet samt
personalfrågor).
Affärsområdena ansvarar för att utveckla
konkurrenskraftiga, produktledda affärslösningar
inklusive både produkter och tjänster, samt för att
investera i forskning och utveckling för tekniskt
och kostnadsmässigt ledarskap, liksom strategisk
prissättning. Cheferna för affärsområdena
ingår också i koncernledningen och ansvarar
för att leda verksamheten inom respektive
affärsområde.
Marknadsområdena ansvarar för försäljning
och leverans av kundlösningar och för kontak-
terna med kunderna för att nå ledande positio-
ner, framför allt på kritiska marknader. Cheferna
för marknadsområdena ingår också i koncernled-
ningen och är ansvariga för att leda verksamhe-
ten inom respektive marknadsområde.
Bolagsstyrningsrapport 2023
3
Ägandestruktur
Per den 31 december 2023 hade moderbolaget
413 786 registrerade aktieägare, varav 401 331
har hemvist i Sverige (enligt aktieboken, som förs
av Euroclear Sweden AB). Omkring 58,32% av
rösterna innehades av svenska institutioner. De
största aktieägarna per den 31 december 2023
var Investor AB med cirka 23,75 % av rösterna
(7,98 % av aktierna), AB Industrivärden med
cirka 15,11 % av rösterna (2,6 % av aktierna)
samt AMF Tjänstepension och AMF Fonder med
cirka 4,52 % av rösterna (2,14 % av aktierna).
Ett stort antal av de aktier som innehas av
utländska investerare är förvaltarregistrerade,
vilket innebär att de förvaltas av banker, mäklare
och/eller förvaltare (som agerar som ombud för
underliggande aktieägare). Detta innebär att den
verkliga aktieägaren inte anges i den aktiebok
som förs av Euroclear Sweden AB och inte finns
med i statistiken över aktieinnehav.
Mer information om Ericssons aktieägare
finns i kapitlet ”Aktieinformation” i den
Finansiella rapporten.
Aktier och röster
Moderbolagets aktiekapital består av två
aktieslag som är noterade på Nasdaq Stockholm:
A- och B-aktier. Varje A-aktie representerar en
röst, och varje B-aktie en tiondels röst. A- och
B-aktier ger innehavaren rätt till samma andel av
tillgångar och vinst, och medför samma rättighe-
ter när det gäller utdelning.
Moderbolaget kan även välja att emittera
C-aktier, vilka omvandlas till B-aktier för att
öka innehavet av egna aktier, som ett sätt att
finansiera och säkra program för långsiktig rörlig
ersättning som antas av bolagsstämman.
I USA handlas Ericssons B-aktier på Nasdaq
New York i form av American Depositary Shares
(ADS), bestyrkta av American Depositary
Receipts. En ADS representerar en B-aktie.
Styrelseledamöterna och medlemmarna
i koncernledningen har samma rösträtt för
sina aktier som övriga aktieägare som innehar
samma aktieslag.
Aktieägare
Procentuellt ägande (röster)
Svenska institutioner:
58,32
 
%
Varav:
Investor AB
23,75
 
%
AB Industrivärden
15,11
 
%
AMF Tjänstepension
och AMF Fonder
4,52
 
%
Utländska institutioner
29,76
 
%
Privata svenska investerare
5,52
 
%
Övriga
6,40
 
%
Källa: Nasdaq
Bolagsstyrningsstruktur
Bolagsstämmor
Årsstämma/Extra bolagsstämma
Valbered-
ningen
Arbetstagar-
organisationer
Kommittén
för Enterprise
Business and
Technology
Vd och koncernchef
Koncernledning
Styrelsen
Ledamöter som väljs av bolagsstämman
3 ledamöter och 3 suppleanter som utses av
arbetstagarorganisationer
Finans-
kommittén
Kompensations-
kommittén
Extern revisor
Kommittén
för Audit and
Compliance
Chef för internrevision
Chef för compliance-
funktionen
Kontakta styrelsen
Telefonaktiebolaget LM Ericsson
Styrelsens sekretariat
164 83 Stockholm
boardsecretariat@ericsson.com
Årsstämma 2024
Ericssons årsstämma 2024 kommer att
hållas den 3 april 2024.
Mer information finns
 
tillgänglig på Ericssons webbplats.
Bolagsstyrningsrapport 2023
4
Ericssons kärnvärden
Bolagets kärnvärden ligger till grund för dess kultur. De vägleder de anställda i det dagliga arbetet och styr
 
hur
de förhåller sig till varandra och omvärlden samt hur Bolaget gör affärer. Medarbetarna är grunden när Ericsson
genomför sin strategi, när de tar till sig och bekräftar kärnvärdena professionalism, uthållighet, respekt och inte-
gritet. På Ericsson är de anställdas nöjdhet och välbefinnande förenliga både med Bolagets kärnvärden och en
viktig del i att kunna konkurrera och lyckas i framtiden.
Etik och regelefterlevnad
Programmet för etik och regelefterlevnad
Ericsson har investerat betydande resurser och
ägnat avsevärd energi för att stärka sitt program
för etik och regelefterlevnad, samt för implemen-
tering och upprätthållande av robusta system,
kontroller och policyer för att förebygga och upp-
täcka oegentligheter, inklusive inom områdena
etik, anti-korruption och mutor, intressekonflikter,
anti-penningtvätt och konkurrenslagstiftning.
Framför allt, som nämnts ovan, har insatsen
underbyggts av arbete inom hela organisationen
för att omvandla Bolagets kultur och genomföra
förbättringar av styrningen för att möjliggöra att
verksamheten drivs med ansvar och integritet.
Ett viktigt steg som togs under 2023 för att
förstärka programmet för etik och regelefter-
levnad var att förtydliga och förbättra Bolagets
affärsetiska kod, en grundpelare i styrningen.
Den uppdaterade affärsetiska koden anger
Bolagets förväntningar, principer och krav på
anställda när de utför sitt arbete. Den sätter
upp ett ramverk för etiskt beslutsfattande och
vägleder anställda när de fattar beslut och
hanterar risker i arbetet med kollegor, kunder,
partners, ägare och andra intressenter. Dessutom
främjar och stöder den Ericssons öppenhets-
kultur (Speak-Up) och förbjuder alla former av
repressalier mot någon som säger sin mening
(Speak-Up). Alla anställda måste regelbundet
bekräfta sin förståelse för den affärsetiska koden.
Alla anställda förväntas att till fullo följa ramver-
ket i den affärsetiska koden för att säkerställa att
Bolagets beslut och handlingar är etiska och att
Ericsson utgör en positiv global kraft.
Integrera regelefterlevnad i verksamheten och
testa dess effektivitet
Under ledning av vd och koncernledningen
har Bolaget under 2023 drivit initiativet för
Business Critical Transformation, vilket skapade
tvärfunktionella team som leddes av verksam-
hetsägare med stöd av de interna funktionerna
för regelefterlevnad och internkontroll för att
säkerställa att regelefterlevnad genomsyrade
hela verksamheten, var tillgänglig för alla och
fungerade effektivt i praktiken. Med omfattande
utbildning, övervakning, testning och konti-
nuerlig återkoppling stärkte Business Critical
Transformation underliggande verksamhets- och
funktionsprocesser, vilket förbättrade den
övergripande effektiviteten och hållbarheten för
Ericssons program för etik och regelefterlevnad.
Självtestning av effektiviteten i programmet för
etik och regelefterlevnad genomfördes i nära
samarbete med den oberoende övervakaren,
som tillsatts i samband med överenskommelsen
med amerikanska justitiedepartementet (DOJ).
Testningen fokuserade främst på de priorite-
ringar som identifierats via Business Critical
Transformation, med ytterligare fokus på förenk-
ling av policyer, processer och verktyg, förbättrad
förståelse av riskhantering i affärsrelationer samt
digitalisering. Ledare förväntades, och förväntas
fortfarande, känna till testresultaten från deras
respektive ansvarsområde, och övervaka status
för alla åtgärder för att säkerställa eventuella
förbättringsbehov eller avhjälpande åtgärder.
Detta förhållningssätt till testning och kontinuer-
lig förbättring har integrerats i Ericssons arbets-
metoder och utgör en hörnsten i programmet för
etik och regelefterlevnad. Koncernledningen och
styrelsen har åtagit sig att fortsätta integrera
programmet för etik och regelefterlevnad i affärs-
verksamheten så att det förblir både effektivt och
hållbart, och ändamålsenligt när verksamheten
fortsätter att utvecklas. Med de framsteg som
gjorts hittills, och med tanke på att Bolagets
program varit så effektivt som programmets
testresultat anger, förväntar sig Ericsson att
övervakningen av den oberoende övervakaren
kommer att slutföras framgångsrikt i juni 2024.
När Bolaget blickar mot framtiden fortsätter
Bolaget att främja en kultur med integritet, vilket
i slutänden är en konkurrensfördel.
En grundpelare för Business Critical
Transformation var att verksamheten är den
första linjen som ansvarar för att göra affärer på
ett sätt som är i linje med Ericssons kärnvärden
och programmet för etik och regelefterlevnad.
För att ytterligare pådriva ansvar i hela orga-
nisationen kan alla medarbetare som har rätt
till kortsiktig rörlig ersättning (STV) nekas hela
eller en del av utbetalningen, om de bryter mot
Ericssons affärsetiska kod. Dessutom är högre
chefer föremål för utvärdering utifrån ett antal i
förväg definierade integritets relaterade kriterier,
som rör utbildning inom regelefterlevnad,
hantering av parter, hantering av misstänkta
regelöverträdelser och andra faktorer som är
kopplade till Bolagets program för etik och
regelefterlevnad. Underprestation i förhållande
till dessa i förväg definierade kriterier kan minska
utbetalningen av STV med upp till 100 %, medan
exceptionell prestation kan berättiga till ytterli-
gare ett incitament på upp till 10 % av den årliga
grundlönen.
Under 2023 fortsatte Bolaget att investera
i digital kapacitet för att (i) göra det möjligt för
anställda, linjechefer och medarbetare inom
regelefterlevnad att arbeta mer effektivt, genom
att de lättare kommer åt data som är relevanta
för regelefterlevnad, och (ii) förenkla processerna
inom programmet för etik och regelefterlevnad,
för att underlätta för de anställda att fatta
integritetsdrivna beslut. Det digitala landskapet
fortsätter att utvecklas, med fokus på AI och ana-
lyser för att förbättra hanteringen av risker kopp-
lade till anti-korruption och arbete mot mutor.
Dessa förbättringar, som kommer att vara i fokus
för Bolaget även framledes, underlättar för ökade
aktiviteter inom övervakning och testning, vilket
i sin tur resulterar i kontinuerlig förbättring av
programmet för etik och regelefterlevnad.
Rapporteringsramverk för regelefterlevnad
och utredningar
Bolaget främjar transparens genom att tillhan-
dahålla en kommunikationskanal, genom vilken
anställda och externa intressenter kan rappor-
tera eventuella avvikelser från regelefterlevnad
- Ericsson Compliance Line. Ericsson Compliance
Line hanteras av en tredje part och är tillgänglig
dygnet runt alla dagar i veckan och årets alla
dagar, och möjliggör rapportering från flera
länder och på många språk. Det är även möjligt
att rapportera anonymt om så önskas. Anställda
förväntas rapportera misstankar om ärenden
relaterade till korruption, bedrägeri, felaktig
bokföring, bristande interna kontroller, brott mot
mänskliga rättigheter eller andra frågor som
skulle kunna utgöra lagbrott eller som kan skada
verksamheten eller Ericssons rykte, dess medar-
betare eller dess aktieägare. I förekommande fall
har Ericssons anställda och externa intressenter
även möjlighet att rapportera vissa ärenden via
lokala kanaler som implementerats i enlighet
med EU-direktivet om skydd för personer som
rapporterar om överträdelser av unionsrätten.
Ericssons
kärnvärden
Professionalism
Uthållighet
Respekt
Integritet
Bolagsstyrningsrapport 2023
5
Ericssons avdelning för Allegation
Management ansvarar för den övergripande
processen från det att en misstanke om en
potentiell överträdelse rapporteras och fram
till dess att en sådan överträdelse av Ericssons
policyer har kunnat bekräftas och åtgärdats.
Avdelningen för interna utredningar, Corporate
& Government Investigations (CGI), ansvarar för
lämplig utredning av potentiella överträdelser
av regelefterlevnad och att överträdelser vid
behov rapporteras till myndigheter. CGI-teamet
rapporterar även regelbundet om utredningar till
kommittén för Audit and Compliance.
Bolaget publicerar nyhetsbrevet Speak -p mer
frekvent. Nyhetsbrevet innehåller anonymise-
rade exempel på verkliga regelöverträdelser och
hur Bolaget har hanterat dessa. Nyhetsbrevet
Speak-Up innehåller även korta berättelser som
belyser situationer där anställda som ställts inför
svåra val fattat rätt beslut. Framsteg i främjande
av en öppenkultur (Speak-Up Culture) avspeglas
i det ökande antalet frågor och potentiella ären-
den gällande regelefterlevnad som kommit från
Ericssons anställda under de senaste åren. Att
Ericssons anställda är villiga att säga ifrån är en
nödvändig skyddsfunktion för att säkerställa att
Bolaget bedriver verksamheten med integritet.
Bolaget såg en ökning med 10 % i antalet rap-
porterade potentiella regelefterlevnadsöver-
trädelser under 2023, vilket Ericsson anser vara
en indikator på att anställda och tredje parter
har fortsatt förtroende för Ericssons processer
för hantering och utredning av misstänkta
överträdelser samt hur allvarligt Bolaget ser på
potentiella överträdelser.
Mer information om rapportering av ärenden
avseende regelefterlevnad finns på sidan
39–40 i Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt
företagande.
Hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Styrelsen har tillsyn över Ericssons strategi för
hållbarhet och ansvarsfullt företagande (S&CR)
och tar emot rapporter om utveckling och resultat
årligen, eller oftare vid behov. Utöver den primära
tillsyn som styrelsen utövar är dess kommittéer
involverade i Ericssons strategi för hållbarhet och
ansvarsfullt företagande. Kommittén för Audit and
Compliance har tillsyn över Ericssons program för
etik och regelefterlevnad och visselblåsarrutiner.
Vidare överser den koncernens hantering av infor-
mations- och cybersäkerhet, dataintegritet och
dess rapporteringsrutiner för miljö, sociala faktorer
och bolagsstyrning (ESG). Finanskommittén över-
vakar att strategin för hållbarhet och ansvarsfullt
företagande beaktas i extern finansiering genom
att tillämpa ramverket för grön finansiering. Som
en del av sitt arbete med att ta fram och föreslå
belönings- och ersättningspolicyer som attraherar
och motiverar Bolagets chefer att samverka
med Bolagets långsiktiga intressen, beaktar
Kompensationskommittén de ESG-kriterier som
är inkluderade i de rörliga ersättningsprogram-
men och överser uppfyllandet av sådana kriterier.
En del av ansvaret för kommittén för Enterprise
Business and Technology i dess tillsyn av Bolagets
tekniska ekosystem, relationer och partnerskap
handlar om att beakta frågor som rör energi och
hållbarhet. Koncernledningen, som leds av vd
och koncernchefen, ansvarar för att godkänna
strategier för hållbarhet och ansvarsfullt företa-
gande, och relaterade koncernmål, och informeras
regelbundet om genomförandet av strategier
och framsteg i förhållande till mål och delmål.
Medlemmarna i koncernledningen ingår också i
särskilda styrgrupper och styrkommittéer som ger
mer frekvent strategisk vägledning och översyn
i frågor relaterade till hållbarhet och ansvarsfullt
företagande. Under 2023 spelade koncernled-
ningen en central roll för att validera den dubbla
väsentlighetsanalys som kommer att ligga till
grund för Ericssons framtida rapportering.
Riskhantering
Ericsson har ett robust förhållningssätt till
riskhantering. Bolaget har vidtagit omfattande
åtgärder under 2022 och 2023 för att säkerställa
att strategiska, externa och interna risker iden-
tifieras, bedöms, rapporteras internt, eskaleras
och åtgärdas på ett effektivt sätt. Det är en
nyckelprioritet att ansvar för riskhantering säker-
ställs på alla nivåer i organisationen. De senaste
stärkande åtgärderna är bland annat införandet
av Ericssons koncernriskprotokoll, Material Group
Risk Protocol, som styr analys och eskalering
av väsentliga risker i hela koncernen, samt
inrättandet av BRC. BRC leds av chefsjuristen
och finansdirektören. BRC fungerar nu som ett
integrerat forum för eskalering och övervakning
av risker, vilket har stärkt ledningens besluts-
fattande och riskhantering. BRC-processen
och koncernomfattande riskbedömning har
förbättrat Ericssons insyn i koncernrisker, och har
ökat harmoniseringen och möjligheten att på ett
effektivt sätt hantera de risker som påverkar olika
delar av organisationen. BRC har framförallt
granskat potentiella riskärenden med materiell
påverkan (inklusive risker som uppstår i jurisdik-
tioner med förhöjd riskprofil) och fungerar som
ett internt forum för ledningen för att övervaka
och bedöma risker som identifierats i systemet
för koncernriskhantering.
Hanteringen av finansiella risker styrs av
finansfunktionen. Ytterligare information om
hantering av finansiella risker finns i Noter till
koncernens bokslut – not F1, ”Finansiell riskhan-
tering”, i den Finansiella rapporten.
Ericssons koncernriskprotokoll (Material
Group Risk Protocol), BRC och Ericssons ramverk
för Enterprise Risk Management (ERM) komplet-
terar varandra för att säkerställa att styrelsen och
ledningen har en konsoliderad syn på koncernens
risker.
ERM-ramverket har utformats för att främja
identifiering och hantering av risker nedifrån och
upp, där ”risker” står för osäkerhet beträffande
Ericssons förmåga att nå sina lång- och kortsiktiga
mål. Ramverket består av de fem element som
beskrivs nedan. Ramverket gäller i hela Ericssons
verksamhet och täcker alla affärsområden, mark-
nadsområden och koncernfunktioner. Ramverket
etablerar en baslinje på koncernnivå för transpa-
rens och översyn av risk.
Styrning och
företagskultur
Kommunikation
och rapportering
Uppföljning
Strategi
Utvärdering
och
behandling
ERM-ramverk
Riskstyrning
Varje chef ansvarar för att hantera risker inom sitt
respektive ansvarsområde. Funktionen Group
Risk Management ansvarar för genomförande
av ERM-strategin och ERM-verksamhet på
koncernnivå. Cheferna för respektive koncern-
funktion, marknadsområde och affärsområde
ansvarar för tillsyn av riskhantering i respektive
enhet. Detta innefattar att säkerställa att
lämpliga processer är på plats för att identifiera,
bedöma och eskalera risker på lämpligt sätt med
en eller flera riskansvariga inom enheten. BRC
har delat ordförandeskap mellan chefsjuristen
och finansdirektören, som även överser ERM-
verksamheten på koncernnivå. Styrelsen och
kommittén för Audit and Compliance har ansvar
för översyn av Bolagets riskhantering och dess
ERM-ramverk.
Riskkultur
Ericsson har integrerat en kultur av att äga risker
i Ericssons organisation. Ericssons ledning beto-
nar vikten av att identifiera och hantera risker i
beslutsfattande på alla nivåer. Ericsson strävar
efter att säkerställa att risker bedöms korrekt och
på ett transparent sätt, och där så är lämpligt
eskaleras inom organisationen. BRC driver dessa
mål och främjar ansvar genom att tillhandahålla
ett forum för att bedöma och hantera potentiella
väsentliga risker.
Integrering av riskhantering i Ericssons strategi
Riskhantering är ett viktigt element i strategiskt
beslutsfattande och värdeskapande. Ericsson
strävar efter att fånga upp de möjligheter och
hot som är relaterade till Bolagets strategiska
mål. Ericssons riskhanteringsaktiviteter går hand
i hand med utveckling och genomförande av
Ericssons affärsplaner och operativa strategier.
Bedömning och begränsning
Ericssons ERM-process tillhandahåller ett
system för bedömning och avhjälpande av risker
i hela koncernen och för alla med ansvar för
riskhanteringsaktiviteter. Denna process strävar
efter att säkerställa att koncernfunktioner, mark-
nadsområden och affärsområden tar hänsyn till
risk i relation till strategiska mål och beslutsfat-
tande, samtidigt som eskalering av risker till
BRC säkerställs. Under 2023 har Bolaget stärkt
sina transaktionskontroller och sin dataanalys,
Bolagsstyrningsrapport 2023
6
ERM-processen
Koncernfunktion/Marknadsområde/Affärsområde
Riskkvittering
Väsentliga koncernrisker
Riskidentifiering
nedifrån och upp
Definition av
omfattning
Riskanalys
Riskbehandling
Riskutvärdering
Konsolidering av koncernens
risker
Riskidentifiering uppifrån
och ner
Ericssons planeringsprocess för verksamhet och finanser
Riskbedömning
Koncernens riskhantering
inklusive förbättrad utvärderingsprocess (due
diligence) och ökad övervakning av relationer
till tredje part. Ericsson har också utökat anti-
korruptionsriskbedömningar att ta itu med land-
specifika risker inom regelefterlevnad, utvecklat
en karta över statligt ägda enheter (SOE) för att
identifiera offentliga tjänstemän och statsägda
kunder, utökat antalet anställda på plats lokalt
inom funktionen för regelefterlevnad samt utökat
den totala personalstyrkan inom regelefterlev-
nad och andra övervakningsfunktioner.
Ytterligare detaljer angående riskbedömning
Riskbedömning inkluderar upprätthållande av
ett riskregister för varje verksamhetsenhet, där
riskregistret utvärderas regelbundet av funktio-
nen Group Risk Management. Funktionen för
Group Risk Management ansvarar för att eska-
lera potentiellt materiella risker till BRC när detta
är lämpligt. Funktionen Group Risk Management
upprätthåller ett konsoliderat riskregister över
risker på koncernnivå.
Risker inom ansvarsområdet för respektive
koncernfunktion, marknadsområde och affärs-
område identifieras nedifrån och upp i riskidenti-
fieringsprocessen. Respektive verksamhetschef
tillsammans med relevant verksamhetsled-
ningsgrupp och annan personal i enheten, med
stöd av enhetens riskansvariga, identifierar och
överväger risker, inklusive väsentliga risker på
koncernnivå. Väsentliga risker eskaleras sedan till
BRC i enlighet med Material Group Risk Protocol.
I en parallell riskidentifiering uppifrån och ned
samarbetar funktionen Group Risk Management
med strategienheten och koordinerar med högre
chefer och externa experter för att identifiera och
definiera de risker Ericsson ställs inför.
Riskanalys fokuserar på den påverkan
en identifierad risk har i fyra dimensioner:
(1)
 
ekonomisk påverkan, (2) strategisk påverkan,
(3) arbetsmiljöpåverkan samt (4) påverkan
på anseende. Varje enhets nyckelrisker
dokumenteras i ERM-riskregistret, baserat på
riskägarskap, inriktning med chefsansvar samt
funktionsansvar.
Funktionen Group Risk Management analy-
serar riskerna i Ericssons riskregister för att iden-
tifiera möjligheter för att konsolidera risker mel-
lan enheter baserat på gemensamma faktorer,
till exempel överlappande begränsningsplaner
eller underliggande orsaker. Dessutom bekräftar
funktionen Group Risk Management konsolide-
ringen med koncernriskansvariga för tillämpliga
enheter, som ansvarar för vidare analys och
begränsning av identifierade risker.
Ytterligare detaljer angående riskbegränsning
För alla materiella risker i varje enhets riskregister
bedömer ledningen alternativ för riskbegräns-
ning. Dessa alternativ kan innefatta riskrespons
eller andra åtgärder, till exempel att undvika eller
acceptera risken, att minska riskens sannolikhet
eller påverkan, överföra riskhanteringen eller
dess potentiella påverkan till en tredje part eller
att öka en strategisk affärsrisk för att på så sätt
kunna utnyttja en möjlighet. Baserat på det
alternativ som väljs definieras och beskrivs en
ledningsplan och en handlingsplan för att hålla
sannolikheten och påverkan inom riskaptiten.
När riskhanteringsplanen implementerats utvär-
deras dess effektivitet löpande för att underlätta
för korrigerande åtgärder när så är lämpligt.
Kommunikation och rapportering
Riskkommunikation
Effektiv kommunikation är viktig för att anställda
ska kunna dela information, samarbeta
och ge varandra stöd i hantering av risker
inom verksamheten. Alla som arbetar med
koncernriskhantering har i uppdrag att skapa
medvetenhet och förbättra kunskapen gällande
riskhanteringsfrågor och riskhanteringskrav.
Ericsson har upprättat ett koncernriskråd, Group
Risk Council, för att underlätta koordination inom
koncernen och förbättringar av ERM-ramverket
samt hanteringen av verkliga risker. Group Risk
Council leds av chefen för funktionen Group Risk
Management och alla koncernriskansvariga
deltar.
Riskrapportering
Koncernriskansvariga koordinerar regelbunden
rapportering av nyckelriskernas status till led-
ningsgrupperna i respektive enhet. Varje enhets
riskregister rapporteras också till funktionen
Group Risk Management. Cheferna för mark-
nadsområden och affärsområden rapporterar om
väsentliga risker för deras verksamheter kvartals-
vis till BRC. Chefen för Group Risk Management
konsoliderar och sammanställer de risker som
rapporterats till BRC i en koncernriskrapport
kvartals- och årsvis.
Uppföljning
Funktionen Group Risk Management övervakar
ERM-ramverkets effektivitet. Detta görs med
hjälp av ett riskhanteringsverktyg och genom
självutvärderingar, samt genom att man tillhan-
dahåller utvärderingskrav gällande riskhantering
till den interna ISO 9001-utvärderingsprocessen
och uppföljning av de interna utvärderings-
resultaten. Funktionen Group Risk Management
granskar även interna och externa revisions-
resultat, och arbetar för att hantera identifierade
svagheter som ett led i de fortlöpande förbätt-
ringarna av ERM-ramverket.
Bolagsstyrningsrapport 2023
7
Bolagsstämmor
Beslutsfattande vid bolagsstämmor
Ericssons aktieägare utövar sin beslutsrätt
vid
 
bolagsstämmor. De flesta beslut på
bolagsstämmor fattas med enkel majoritet.
Aktiebolagslagen föreskriver dock att beslut
fattas med kvalificerad majoritet i vissa fall, till
exempel
 
beslut om ändringar i bolagsordningen
eller beslut om att överlåta Bolagets egna aktier
till medarbetare som deltar i program för långsik-
tig rörlig ersättning.
Årsstämman
Årsstämman hålls i Kista, Stockholm. Datum
och plats för stämman meddelas på Ericssons
webbplats senast vid den tidpunkt när delårs-
rapporten för det tredje kvartalet föregående år
publiceras.
Aktieägare som inte kan delta personligen får
företrädas av ombud med fullmakt. Styrelsen får
i enlighet med bolagsordningen besluta att
aktieägarna även ska kunna utöva sin rösträtt
per post före årsstämman enligt det förfarande
som anges i aktiebolagslagen. Endast aktieä-
gare som finns med i aktieboken har rösträtt.
Aktieägare vars aktier är förvaltarregistrerade
och som vill rösta måste begära att vara införda i
aktieboken på avstämningsdagen för
årsstämman.
Årsstämman hålls på svenska och simultan-
tolkas till engelska. Dokumentation som till-
handahålls av Bolaget är tillgänglig på
 
svenska
och engelska.
På årsstämman har de närvarande aktie-
ägarna möjlighet att
 
ställa frågor om koncernens
verksamhet. Vanligtvis är de flesta av styrelsens
ledamöter och medlemmarna i koncernledningen
närvarande för att kunna besvara sådana frågor.
Den externa revisorn är närvarande vid
årsstämman.
Ericssons årsstämma 2023
Inklusive aktieägare som representerades av
ombud med fullmakt var 2
 
537 aktieägare repre-
senterade vid årsstämman den 29 mars 2023
motsvarande cirka 70
 
% av rösterna.
Årsstämman 2023 hölls i Kista, Stockholm.
Aktieägarna kunde dessutom utöva sin rösträtt
per post före stämman. Förutom aktieägarna
deltog styrelseledamöter, medlemmar i koncern-
ledningen, ledamöter i valberedningen samt den
externa revisorn.
Årsstämman 2023 fattade bland annat
beslut om
 
följande:
Ansvarsfrihet för Carolina Dybeck Happe
och Annika Salomonsson för räkenskapsåret
2022. Aktieägare som representerade mer än
85% av Bolagets aktiekapital röstade även
för ansvarsfrihet för var och en av de övriga
styrelseledamöterna samt verkställande
direktör och koncernchef för
 
räkenskaps-
året 2022. Mer än en tiondel röstade mot
ansvarsfrihet
Utdelning om SEK
 
2,70 per aktie uppdelad på
två lika delar
Val av Jan Carlson som ny styrelseordförande
Omval av följande styrelseledamöter:
Jon
 
Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Carolina
Dybeck Happe, Eric A. Elzvik, Börje Ekholm,
Kristin S. Rinne, Helena Stjernholm och
Jacob
 
Wallenberg
Nyval av följande styrelseledamöter:
Jonas Synnergren och Christy Wyatt
Godkännande av styrelsearvoden, i enlighet
med valberedningens förslag:
Styrelseordförande: SEK
 
4
 
500
 
000
(tidigare SEK
 
4
 
375
 
000)
Övriga icke anställda styrelseleda-
möter: SEK
 
1
 
140
 
000 vardera (tidigare
SEK
 
1
 
100
 
000)
Ordförande för kommittén för Audit
and Compliance: SEK
 
495
 
000 (tidigare
SEK
 
475
 
000)
Övriga icke anställda ledamöter i
kommittén för Audit and Compliance:
SEK
 
285
 
000 vardera (tidigare
SEK
 
275
 
000)
Ordförande i Finanskommittén,
Kompensationskommittén samt kom-
mittén för Enterprise and Technology:
SEK
 
210
 
000 vardera (tidigare
SEK
 
205
 
000)
Övriga icke anställda ledamöter i Finans-
kommittén, Kompensationskommittén
samt kommittén för Enterprise Business
and Technology: SEK
 
185
 
000 vardera
(tidigare SEK
 
180
 
000)
Godkännande av att en del av styrelse-
arvodet ska kunna betalas i form av
syntetiska aktier
Omval av Deloitte AB som revisor för tiden
intill slutet av årsstämman 2024 och godkän-
nande av revisorns arvode
Implementering av program för långsiktig
rörlig ersättning 2023 (LTV) I och II, inklusive
en nyemission och bemyndigande till styrel-
sen att återköpa 5 900 000 aktier för LTV II
2023
Godkännande av en nyemission och bemyn-
digande till styrelsen att återköpa 4 100 000
aktier för LTV 2021 och LTV 2022
Protokollet från årsstämman 2023 finns
tillgängligt på Ericssons webbplats,
https://www.ericsson.com/sv/om-oss/
corporate-governance/shareholder-meetings/
annual-general-meeting-2023.
För årsstämman 2024 planerar Ericsson att
offentliggöra detaljerade resultat av besluten
från årsstämman och röstdosor planeras att
användas för samtliga beslut. Ericsson har inte
offentliggjort detaljerade resultat från årsstäm-
man 2023 då Bolaget historiskt sett endast
använt röstdosor för beslut med kvalificerad
majoritet.
Valberedningen
En valberedning utses varje år av de största
aktieägarna, i enlighet med den Instruktion för
valberedningen som antagits av årsstämman.
Instruktionen för
 
valberedningen beskriver
valberedningens uppgifter och processen för hur
valberedningens ledamöter ska utses.
Instruktionen gäller tills vidare, fram till dess
bolagsstämman beslutar annorlunda. Enligt
instruktionen ska valberedningen bestå av repre-
sentanter för de till röstetalet fyra största aktieä-
garna vid slutet av den månad då årsstämman
hölls, och styrelsens ordförande.
Valberedningen kan även ha ytterligare
ledamöter om en aktieägare begär detta.
En
 
sådan begäran måste grundas på föränd-
ringar i den aktuella aktieägarens aktieinnehav
och måste inkomma till valberedningen senast
den 31 december varje år. Inga arvoden utgår
till ledamöterna i
 
valberedningen. Bolaget ska
dock svara för skäliga kostnader förenade med
valberedningens uppdrag.
Ledamöter i valberedningen
Nuvarande ledamöter i valberedningen är:
Johan Forssell (utsedd av Investor AB),
valberedningens ordförande
Bengt Kjell (ersatte Karl Åberg 30 november
2023) (utsedd av AB
 
Industrivärden)
Anders Oscarsson (utsedd av AMF
Tjänstepension och AMF Fonder)
Christer Gardell (utsedd av Cevian Capital
Partners Limited)
Jan Carlson (styrelsens ordförande).
Valberedningens uppgifter
Valberedningens huvuduppgift är att föreslå
ledamöter för val till styrelsen vid årsstämman.
Styrelseordföranden är medlem i valberedningen
och spelar därmed en viktig roll för att hålla
valberedningen informerad om Bolagets strategi
och framtida utmaningar. Detta är avgörande
för att valberedningen ska kunna bedöma vilken
kompetens och erfarenhet som behövs i styrel-
sen. Dessutom måste valberedningen beakta
de regler om oberoende som är tillämpliga för
styrelsen och dess kommittéer.
Valberedningen förbereder också följande
förslag till årsstämman:
Kontakta valberedningen
Telefonaktiebolaget LM Ericsson
Valberedningen
c/o Styrelsens sekretariat
164 83 Stockholm
Sverige
nomination.committee@ericsson.com
Förslag till valberedningen
Aktieägare kan när som helst inkomma
med
 
förslag till valberedningen, men för att
valberedningen ska kunna beakta ett förslag
måste förslaget ha inkommit i god tid före
årsstämman. Mer information finns tillgänglig
på Ericssons webbplats.
Bolagsstyrningsrapport 2023
8
Arvoden till icke anställda styrelseledamöter
som väljs av årsstämman samt
 
till
 
revisor
Revisor, varvid kandidater väljs ut
i
 
samarbete med kommittén för Audit
and
 
Compliance
Ordförande för årsstämman
Eventuella ändringar i Instruktionen för
valberedningen.
Valberedningens arbete inför
årsstämman 2024
Valberedningens arbete inleddes med en
genomgång av de uppgifter som ankommer på
den enligt Koden och Instruktion för valbered-
ningen och en tidplan för arbetet fastställdes.
Valberedningens fullständiga förslag presenteras
i samband med
 
kallelsen till årsstämman 2024.
En god kännedom om Ericssons verksamhet
och strategi är viktigt för valberedningen. För att
underlätta detta presenterade styrelseordföran-
den respektive vd och koncernchefen sin syn på
Bolagets strategi och utmaningar för
valberedningen.
Valberedningen har analyserat kompetens-
behovet i styrelsen och har övervägt resultaten
av den utvärdering av styrelsearbetet som letts
av styrelseordföranden. Med detta som grund
har valberedningen bedömt vilken kompetens
och erfarenhet som krävs av Ericssons styrelse-
ledamöter och behov av en förbättrad styrelse-
sammansättning vad gäller mångfald beträf-
fande ålder, kön och kulturell/geografisk
bakgrund. Valberedningen har tillämpat Koden,
avsnitt 4.1, som mångfaldspolicy.
Valberedningens ambition är att föreslå en
styrelsesammansättning där ledamöterna kom-
pletterar varandra med sina respektive erfaren-
heter och kompetenser på ett sätt som ger styrel-
sen möjlighet att bidra till en positiv utveckling
för Ericsson. Valberedningen söker efter potenti-
ella kandidater till styrelsen ur både lång- och
kortsiktigt perspektiv, och fokuserar alltid på
mångfald för att underlätta inkludering av olika
perspektiv på styrelsearbetet och de
överväganden som görs. Valberedningen beak-
tar även behovet av
 
förnyelse och undersöker
noggrant huruvida de föreslagna styrelse-
ledamöterna har möjlighet att ägna styrelse-
arbetet tillräcklig tid
 
och omsorg.
Under 2023 träffade valberedningen ordfö-
randen för kommittén för Audit and Compliance
för att ta del av Bolagets och kommitténs
bedömning av kvaliteten och effektiviteten i
 
den
externa revisorns arbete. Kommittén för Audit
and Compliance lämnade också rekommenda-
tioner om extern
 
revisor och revisorsarvoden.
Valberedningen har fram till den
28 februari 2024 hållit fyra möten.
Styrelsen
Styrelsen bär det yttersta ansvaret för Ericssons
organisation och förvaltningen av
 
Ericssons
verksamhet. Styrelsen utser en vd och koncern-
chef som ansvarar för den dagliga verksamheten
inom Bolaget, i
 
enlighet med styrelsens riktlinjer.
Vd och koncernchef uppdaterar styrelsen regel-
bundet i frågor som är av betydelse för Ericsson.
Detta innefattar information om verksamhetens
utveckling samt resultat, ekonomisk ställning och
likviditet.
Ledamöterna utses för perioden från slutet
av den årsstämma där de väljs till slutet av nästa
årsstämma. Det finns ingen gräns för hur många
perioder i rad en ledamot kan sitta i styrelsen.
Vd och koncernchef kan väljas som styrelse-
ledamot (och Börje Ekholm är för närvarande en
ledamot), men kan inte väljas som styrelsens
ordförande enligt aktiebolagslagen.
Intressekonflikter
Ericsson tillämpar regler och processer angå-
ende intressekonflikter. Ericssons medarbetare
måste snarast meddela alla situationer som kan
utgöra en intressekonflikt och ombeds regelbun-
det att försäkra att de har meddelat relevanta
situationer. Styrelseledamöter får inte delta
i några beslut som rör
 
avtal mellan dem och
Ericsson. Detsamma gäller även avtal mellan
Ericsson och tredje man eller juridisk person som
en styrelseledamot har ett
 
intresse i som kan stå
i
 
konflikt med Ericssons intressen.
Kommittén för Audit and Compliance över-
vakar processen för närståendetransaktioner.
Kommittén för Audit and Compliance har också
implementerat en process för
 
förhandsgodkän-
nande av andra tjänster än revisionstjänster som
utförs av den externa
 
revisorn.
Styrelsens sammansättning och mångfald
Styrelsen består av tio ledamöter som valts av
aktieägarna på årsstämman 2023 för tiden intill
slutet av årsstämman 2024. Styrelsen består
dessutom av tre arbetstagarledamöter med
tre suppleanter, som utsetts av sina respektive
arbetstagarorganisationer för samma tidsperiod.
Inför årsstämman 2023 informerade valbered-
ningen att Koden, avsnitt 4.1, hade tillämpats som
mångfaldspolicy med målsättningen att föreslå en
styrelsesammansättning med kompletterande
erfarenheter och kompetenser som även uppvisar
mångfald beträffande ålder, kön och kulturell/
geografisk bakgrund. Den nuvarande styrelsens
sammansättning är resultatet av valberedningens
arbete inför årsstämman 2023. Styrelsen består av
ledamöter med erfarenheter från olika kulturella
och geografiska områden och med kompetens
från olika branscher. Om man inte räknar med vd
och koncernchef är 44
 
% av de styrelseledamöter
som valts av aktieägarna kvinnor.
Arbetsordning
I enlighet med aktiebolagslagen har styrelsen
antagit en arbetsordning för styrelsen och dess
kommittéer som innehåller regler för hur arbetet
ska fördelas mellan styrelsen, dess kommittéer
samt vd och koncernchef. Dessa utgör ett kom-
plement till bestämmelserna i aktiebolagslagen
och Ericssons bolagsordning. Arbetsordningen
ses över, utvärderas och justeras av styrelsen vid
behov och när det anses lämpligt. Detta doku-
ment antas formellt minst en gång om året.
Styrelsearbetets årscykel 2023
Årscykeln för styrelsearbetet
möjliggör för styrelsen att på ett
ändamålsenligt sätt fullgöra sina
uppgifter under året. Den möjlig-
gör även för organisationen att
anpassa sina globala processer
så att styrelsen kan involveras
när det är lämpligt.
Möte om den fjärde delårsrapporten
samt helårsresultatet
Helårsresultatet
Styrelsemöte
(inklusive
konstituerande ärenden)
Möte om den tredje
delårsrapporten
Tredje kvartalsrapporten
Möte om den första
delårsrapporten
Första kvartalsrapporten
Strategimöte
Möte om finansiella mål
Utvärdering av styrelsens arbete
Möte om den andra delårsrapporten
Andra kvartalsrapporten
Finansiella prognosen
Strategimöte
Q1
Q4
Dec
Jan
Jun
Jul
Feb
Maj
Aug
Mar
Apr
Sep
Okt
Nov
Q2
Q3
Bolagsstyrningsrapport 2023
9
Oberoende
Flera olika oberoenderegler är tillämpliga på
styrelsen och dess kommittéer, enligt tillämplig
svensk lagstiftning, Koden och tillämpliga
amerikanska värdepapperslagar, SEC-regler och
Nasdaq Stock Market Rules som utländsk privat
emittent. Ericsson kan förlita sig på undantag
från vissa amerikanska krav och SEC-regler, och
kan besluta att följa svensk praxis istället för
Nasdaq Stock Markets oberoenderegler.
Styrelsens sammansättning uppfyller alla
tillämpliga oberoendekrav. Inför årsstämman
2023 gjorde valberedningen bedömningen att
åtminstone sju av de personer som nominerats
som styrelseledamöter var oberoende enligt
kraven i Koden, i förhållande till Ericsson, dess
bolagsledning och dess större aktieägare. Dessa
var Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Carolina
Dybeck Happe, Eric A. Elzvik, Kristin S. Rinne,
Jonas Synnergren och Christy Wyatt.
Vid styrelsemöten där styrelseledamöterna
möts fysiskt hålls normalt sett en session där
Ericssons ledning inte närvarar.
Struktur för styrelsens arbete
Styrelsens arbete följer en årscykel. Cykeln är
utformad för att styrelsen på bästa sätt ska
kunna fullgöra sina uppgifter och för att hålla
strategifrågor, riskbedömning och värdeska-
pande högt på dagordningen.
Eftersom styrelsen ansvarar för den finan-
siella övervakningen presenteras och utvärderas
finansiell information vid styrelsemötena. Vid
styrelsemöten rapporterar respektive kommit-
téordförande om arbetet i
 
kommittéerna.
Protokoll från kommittéernas sammanträden
hålls tillgängliga för samtliga styrelseledamöter.
Vid styrelsemötena rapporterar vd och kon-
cernchef om verksamhets- och marknadsutveck-
ling och redovisar koncernens ekonomiska resul-
tat. Strategifrågor och risker tas också upp på de
flesta av styrelsens möten. Styrelsen informeras
regelbundet om den senaste utvecklingen när
det gäller relevanta legala och regulatoriska
ärenden. Styrelse- och kommittémöten kan, om
det anses lämpligt, hållas via telefon eller genom
videokonferenser, och beslut kan också fattas
per capsulam (enhälliga, skriftliga beslut). Varje
sådant beslutstillfälle räknas som ett styrelse/
kommittémöte.
Styrelsearbetets årscykel 2023
Möte om den fjärde delårsrapporten samt
helårsresultatet
Efter kalenderårets slut hölls ett styrelsemöte
där arbetet inriktades på helårsresultatet
för 2022 och delårsrapporten för
 
det fjärde
kvartalet.
Styrelsemöte (inklusive konstituerande
ärenden)
Ett styrelsemöte hölls i
 
samband med års-
stämman 2023. Ledamöter utsågs till styrel-
sens kommittéer och styrelsen fattade beslut
om rätten att teckna Bolagets firma.
Möte om den första delårsrapporten
Vid mötet om den första delårsrapporten
behandlade styrelsen delårsrapporten för
årets första kvartal.
Strategimöte
Ett styrelsemöte ägnades åt att behandla
specifika strategifrågor i detalj.
Möte om den andra delårsrapporten
Vid mötet om den andra delårsrapporten
behandlade styrelsen delårsrapporten
för årets andra kvartal och den finansiella
prognosen.
Strategimöte
Detta styrelsemöte ägnades i huvudsak åt
kortsiktiga och långsiktiga strategier för
koncernen, med speciellt fokus på fusioner
och förvärv.
Möte om den tredje delårsrapporten
Vid detta möte behandlade styrelsen delårs-
rapporten för årets tredje kvartal.
Möte om finansiella mål
Vid detta möte behandlade styrelsen bland
annat Bolagets finansiella mål. Under mötet
presenterades och diskuterades också resul-
tatet av styrelseutvärderingen.
Utbildning
Nya styrelseledamöter får utbildning som
skräddarsys efter deras individuella behov.
Introduktionsutbildningen innefattar vanligtvis
sett möten med cheferna för affärsområden
och koncernfunktioner, samt den utbildning om
noteringsfrågor och insiderregler som Nasdaq
Stockholm kräver.
Styrelsens strategidiskussioner innefattar
ofta också specifikt fokus på områden som är av
stor betydelse för koncernen, till exempel speci-
fikt fokus för olika affärs- och
marknadsområden. Att styrelseledamöterna har
en gedigen kunskap inom dessa områden är
avgörande för att styrelsen ska kunna fatta
välgrundade beslut och för att se
 
till att Bolaget
drar nytta av varje ledamots kompetens.
Revisorns arbete
Vid årsstämman 2023 omvaldes Deloitte AB
som extern revisor.
Styrelsen håller möten, s.k. closed sessions,
med Ericssons externa revisor åtminstone
en
 
gång om året för att ta emot och beakta
revisorns synpunkter. Revisorn lämnar rapporter
till ledningen om koncernens redovisning och
finansiella rapportering.
Kommittén för Audit and Compliance träffar
också revisorn regelbundet för att ta del av och
beakta dennes synpunkter på delårsrapporterna
och årsredovisningen. Revisorn rapporterar om
huruvida koncernens räkenskaper och allmänna
ekonomiska ställning i
 
allt väsentligt presenteras
på ett rättvisande
 
sätt.
Styrelsen granskar och bedömer också pro-
cessen för finansiell rapportering, vilket beskrivs
på sidan 25 under rubriken Interna kontrollsys-
tem för finansiell rapportering. Styrelsens och
revisorns egen granskning av delårsrapporter
och årsredovisning bedöms, tillsammans med
andra interna åtgärder, på ett tillfredsställande
sätt säkra effektiviteten i
 
den interna kontrollen
över den
 
finansiella rapporteringen.
Styrelsens arbete 2023
Under 2023 hölls 27 styrelsemöten.
Ledamöternas närvaro vid styrelsemöten
framgår av tabellen på sidan 13. Förutom regel-
bundna styrelsemöten som hålls som en del av
styrelsearbetets årscykel får styrelsen även infor-
mationsuppdateringar när det bedöms lämpligt,
antingen skriftligen eller genom telefonmöte.
Områden som har varit i fokus inom styrelsen
under året innefattar affärsstrategi, transaktio-
ner med nyckelkunder, etik och regelefterlevnad,
geopolitik samt regulatoriska frågor.
Regelefterlevnad, strategi och riskhantering står
alltid högt på styrelsens dagordning, liksom
hållbarhet och ansvarsfullt företagande, som
utgör en integrerad del av Ericssons affärsstra-
tegi. Styrelsen följer kontinuerligt den internatio-
nella utvecklingen och dess möjliga påverkan på
Ericsson.
Styrelsen
13 ledamöter
Kommittén för Audit and Compliance
(4 ledamöter)
Övervakning av finansiell
rapportering
Övervakning av internkontroll
Övervakning av revisionen
Övervakning av koncernens program
för etik och regelefterlevnad
Övervakning av riskhanteringen
Kommittén för Enterprise
Business and Technology
(4 ledamöter)
Strategi och planering gällande
företagsaffärer och teknik
Teknikekosystem och partnerskap
Vetenskaplig inriktning
Finanskommittén
(4 ledamöter)
Finansieringsstrategin
Kompensationskommittén
(4 ledamöter)
Riktlinjer för ersättning till ledande
befattningshavare
Långsiktig rörlig ersättning
Ersättningar till högre chefer
Organisation av styrelsearbetet
Antal kommittéledamöter per den 31 december 2023
Bolagsstyrningsrapport 2023
10
Utvärdering av styrelsens arbete
Ett viktigt syfte med styrelseutvärderingen är
 
att
se till att styrelsens arbete fungerar effektivt.
Utvärderingen syftar bland annat till att under-
söka vilka typer av frågor som styrelsen anser bör
ges större fokus, att avgöra inom vilka områden
styrelsen behöver ytterligare kompetens samt
att utreda om styrelsen är väl
 
sammansatt.
Utvärderingen fungerar även som underlag för
valberedningens arbete.
Styrelseordföranden tar varje år initiativ till
och leder utvärderingen av styrelsens och kom-
mittéernas arbete och rutiner. Utvärderingen
genomförs bland annat genom detaljerade
frågeformulär och diskussioner. Ett externt
konsultföretag har anlitats av Bolaget för att
bistå vid framtagandet av frågeformulär,
genomförande av enkäter och sammanställning
av svar.
Under 2023 svarade styrelseledamöterna på
skriftliga frågor som handlade om styrelse-
arbetet i allmänhet samt arbetet för styrelse-
ordförande, arbetet inom kommittén för Audit
and Compliance, Finanskommittén,
Kompensationskommittén samt kommittén för
Enterprise and Technology . Dessutom svarade
varje styrelseledamot på frågor om sina indivi-
duella prestationer. Som en del i utvärderings-
processen har styrelseordföranden också
 
fört
enskilda samtal med var och en av
 
styrelseleda-
möterna. Resultatet av utvärderingarna presen-
terades för styrelsen och diskuterades grundligt.
Valberedningen informerades om resultatet av
utvärderingen av styrelsens arbete.
Styrelsens kommittéer
Styrelsen har för närvarande fyra kommit-
téer: kommittén för Audit and Compliance,
Finanskommittén, Kompensationskommittén
samt kommittén för Enterprise Business and
Technology. Kommittéernas ledamöter utses
bland styrelseledamöterna för ett år i taget.
Kommittéernas arbete handlar främst om,
och styrelsen har bemyndigat varje kommitté, att
tillhandahålla en fokuserad översyn av styrelsen
inom deras respektive ämnesområde, och att
granska sådana ärenden innan något beslut
fattas i styrelsen. Styrelsen kan även vid enskilda
tillfällen bestämma om utökad befogenhet för en
eller flera kommittéer att fatta beslut i ytterligare
specifika ärenden som ligger utanför den ordina-
rie befogenheten. Såväl styrelsen som kommit-
téerna har
 
rätt att anlita oberoende, utomstå-
ende experter i allmänna eller särskilda ärenden,
i
 
den mån det anses
 
lämpligt.
Protokollen från samtliga kommittémöten är
tillgängliga för alla styrelseledamöterna, och
kommittéordförandena rapporterar om kommit-
téernas arbete på styrelsemöten.
Kommittén för Audit and Compliance
Kommittén för Audit and Compliance övervakar
följande för styrelsens räkning:
Bokslutets omfattning och riktighet
Efterlevnad av lagar och bestämmelser
Interna kontrollsystem för finansiell
rapportering
Riskhantering
Effektiviteten, lämpligheten av samt
implementeringen av koncernens regel-
efterlevnadsprogram, inklusive programmet
för etik och regelefterlevnad.
Kommittén för Audit and Compliance granskar
också årsredovisningen och delårsrapporterna
och överser processen för extern revision. För
att säkerställa revisorns oberoende finns det
riktlinjer och processer på plats för förhands-
godkännande av revisionstjänster och icke
revisionsrelaterade tjänster som utförs av den
externa revisorn. Rätten att bevilja förhandsgod-
kännande får inte delegeras till ledningen.
Kommittén för Audit and Compliance utför
inte något revisionsarbete. Chefen för Ericssons
internrevisionsfunktion rapporterar direkt till
kommittén för Audit and Compliance. Chefen för
Ericssons internrevisionsfunktion har stängda
möten med kommittén för Audit and Compliance
utan att någon i ledningen är närvarande, och
obegränsad tillgång till kommittén för Audit and
Compliance efter eget gottfinnande och minst
 
en
gång i kvartalet.
Ericssons externa revisor väljs av aktieägarna
på årsstämman. Kommittén för Audit and
Compliance deltar i
 
det förberedande arbetet
inför att valberedningen föreslår extern revisor
och revisorsarvode inför årsstämmans beslut.
Dessutom övervakar kommittén revisorns
löpande arbete och oberoende ställning, i syfte
att undvika intressekonflikter.
Kommittén för Audit and Compliance har
tillsyn över frågor
avseende regelefterlevnad,
och får regelbundet rapporter om regelefterlev-
nadsrelaterade frågor från chefsjuristen, chefen
för regelefterlevnad (Chief Compliance Officer),
och chefen för avdelningen för interna utred-
ningar (Corporate & Government
Investigations). Chefsjuristen rapporterar direkt
till Kommittén för Audit and Compliance gäl-
lande ärenden som avser regelefterlevnad som
faller utanför programmet för etik och regelefter-
levnad, och den gällande den övergripande
hanteringen av risker gällande juridik, regelefter-
levnad, etik och närliggande renommérisker som
uppstår inom Bolagets verksamhet. Chief
Compliance Officer har utöver sin rapporteringen
till chefsjuristen en oberoende rapporteringslinje
till kommittén inom de områden som program-
met för etik och regelefterlevnad omfattar. Chief
Compliance Officer rapporterar regelbundet till
kommittén för Audit and Compliance om effekti-
viteten i programmet för etik och regelefterlev-
nad, inklusive information om bekräftade eller
misstänkta allvarliga överträdelser av den
affärsetiska koden, lärdomar från resultat
av
 
undersökningar och avhjälpande aktiviteter,
identifiering av mönster av misslyckanden, nya
och framväxande risker och ändringar i den
juridiska och regulatoriska miljön. Sådana rap-
porter möjliggör lämplig tillsyn över identifiering
av risker eller riskmönster som uppstår och lämp-
ligheten av motsvarande åtgärder för att förhin-
dra, upptäcka och avhjälpa sådana risker på ett
lämpligt sätt. I tillägg till ovan har Chief
Compliance Officer stängda möten med
Kommittén för Audit and Compliance utan att
någon i koncernledningen är närvarande och
obegränsad tillgång till vd och Kommittén för
Audit and Compliance enligt Chief Compliance
Officers eget gottfinnande och minst en gång i
kvartalet. Kommittén har haft möten oftare
under 2023. Chefen för Corporate & Government
Investigations har en extraordinarie rapporte-
ringslinje till kommittén för Audit and
Compliance för det fall hon skulle anse se sig
vara förhindrad att utföra sitt arbete.
Kommittén för Audit and Compliance överva-
kar även Ericssons process för granskning
Ledamöter i styrelsens kommittéer per den 31 december 2023
Ledamöter i styrelsens kommittéer
Kommittén för Audit and
Compliance
Eric A. Elzvik (ordförande)
Jon Fredrik Baksaas
Annika Salomonsson
Jonas Synnergren
Kommittén för Enterprise
Business and Technology
Jon Fredrik Baksaas (ordförande)
Ulf Rosberg
Kristin S. Rinne
Christy Wyatt
Finanskommittén
Jan Carlson (ordförande)
Ulf Rosberg
Helena Stjernholm
Jacob Wallenberg
Kompensationskommittén
Jan Carlson (ordförande)
Kristin S. Rinne
Kjell-Åke Soting
Jonas Synnergren
Bolagsstyrningsrapport 2023
11
av
 
närståendetransaktioner samt Ericssons
visselblåsarprocess. Dessutom granskar
Kommittén för Audit and Compliance koncer-
nens hantering av information och cybersäker-
het samt dataintegritet, och även koncernens
rapportering och resultat gällande miljö, sociala
frågor och bolagsstyrning (ESG).
På årsbasis får Kommittén för Audit and
Compliance utbildning inom ämnen som är av
särskild relevans för kommittén, inom områden
som finans, juridik, regelefterlevnad och säker-
het. Under 2023 fick kommittén utbildning inom
flera områden, bland annat redovisningsprinci-
per, skatter och specifikt Base Erosion and Profit
Shifting (BEPS), digital ekonomi (inklusive AI),
ESG-rapportering samt efterlevnad med
hållbarhetsregelregelverk.
Ledamöter i kommittén för Audit and
Compliance
Kommittén för Audit and Compliance består
av fyra styrelseledamöter som utsågs av
styrelsen i samband med årsstämman 2023:
Eric
 
A. Elzvik (ordförande), Jon Fredrik Baksaas,
Annika Salomonsson (ersatte Torbjörn Nyman
31 juli 2023) (arbetstagarrepresentant) och
Jonas Synnergren. Styrelsen har utsett sty-
relseledamöter som valts av aktieägarna och
som har tidigare vd-erfarenhet eller erfarenhet
som
 
finansdirektör till kommittén.
Sammansättningen av kommittén för Audit
and Compliance uppfyller alla tillämpliga krav
på oberoende, inklusive villkoren för att förlita sig
på ett undantag för att kunna ha
 
arbetstagar-
representanter. Styrelsen har kommit fram till
att Eric
 
A.
 
Elzvik är ”ekonomisk expert inom
kommitténs område” enligt U.S. Securities
and Exchange Commission-reglernas defini-
tion, samt att han ska anses vara väl insatt i
ekonomiska frågor i enlighet med tillämpliga
Nasdaq-noteringsregler och är förtrogen med
redovisningspraxis som är relevant för ett inter-
nationellt bolag som Ericsson.
Arbetet i kommittén för Audit and
Compliance
2023
Kommittén för Audit and Compliance hade
13 möten under 2023. Ledamöternas närvaro
vid mötena framgår av tabellen på sidan 13.
Under året granskade kommittén för Audit
and Compliance omfattningen och resultatet
av externt utförda finansiella revisioner samt
den externa revisorns oberoende ställning.
Kommittén för Audit and Compliance har
också tillsammans med den externa revisorn
granskat och diskuterat varje delårsrapport samt
årsredovisningen före publicering. Kommittén
övervakade även arvodena för extern revision
och godkände tjänster som inte är revision men
som utfördes av den externa revisorn i enlighet
med Bolagets policyer och procedurer.
Kommittén godkände revisionsplanen
för
 
internrevisionsfunktionen, baserat bland
annat på den årliga riskutvärderingen, och
granskade internrevisionsfunktionens rapporter.
Kommittén har också tagit emot och granskat
uppdateringar och rapporter från Ericsson
Compliance Line, och från andra interna
rapporteringskanaler inklusive uppdateringar
om pågående utredningar inom koncernen.
Kommittén har övervakat att Bolaget fort-
löpande uppfyller kraven i Sarbanes-Oxley Act
samt att Bolaget efterlever den interna kontroll-
och riskhanteringsprocessen. Kommittén för
Audit and Compliance övervakade och utvärde-
rade även
 
att programmet för etik och regelefter-
levnad var effektivt och ändamålsenligt. Under
2023 granskade och godkände kommittén för
Audit and Compliance också den dubbla väsent-
lighetsanalys som kommer att ligga till grund för
framtida rapportering.
Finanskommittén
Finanskommittén ansvarar för att förbereda
styrelsens beslut i ärenden som avser den
finansiella strategin, till exempel kapital-
struktur, kapitalmål, finansieringsstrategi och
finansförvaltning.
Ledamöter i Finanskommittén
Finanskommittén består av fyra styrelseleda-
möter som utsågs av styrelsen i samband med
årsstämman 2023: Jan Carlson (ordförande),
Ulf Rosberg (ersatte Anders Ripa 4 juli 2023)
(arbetstagarrepresentant), Helena Stjernholm
och Jacob Wallenberg. Styrelsen har utsett
styrelseledamöter som valts av
 
aktieägarna och
som har omfattande industri- och finanserfaren-
het till kommittén.
Finanskommitténs arbete 2023
Finanskommittén hade fem möten under 2023.
Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av
tabellen på sidan 13. Under 2023 utvärderade
Finanskommittén Bolagets finansiella styrka
och balansräkning, och granskade även den
finansiella strategin, inklusive kapitalstruk-
tur, kapitalmål, finansieringsstrategi samt
finansförvaltningen.
Kompensationskommittén
Kompensationskommittén har bland annat
följande ansvar:
Granska och förbereda, för beslut av styrel-
sen, förslag till lön och andra ersättningar,
inklusive pensionsersättning, för vd
 
och
koncernchef
Granska och förbereda, för beslut av styrel-
sen, förslag till årsstämman om riktlinjer för
ersättning till ledande befattningshavare
(koncernledningen)
Granska och förbereda, för beslut av sty-
relsen, förslag till årsstämman beträffande
program för
 
långsiktig rörlig ersättning (LTV)
och liknande ersättningslösningar
Godkänna förslag till lön och andra ersätt-
ningar, inklusive pensionsförmåner, för
medlemmar i koncernledningen (förutom vd
och koncernchef)
Godkänna förslag till målnivåer för kortsiktig
rörlig ersättning (STV) för medlemmar i kon-
cernledningen (förutom vd och koncernchef)
Godkänna utbetalning av kortsiktig rörlig
ersättning till medlemmar i koncernledningen
(förutom vd och koncernchef) baserat på
prestation och uppnådda resultat.
I sitt arbete tar kommitténs ledamöter hänsyn
till ersättningstrender, regeländringar, informa-
tionskrav och de gällande globala förutsättning-
arna för ersättningar till chefer. De granskar data
från löneundersökningar innan de förbereder
rekommendationer för lönejusteringar för vd och
koncernchef för styrelsens beslut och innan de
godkänner lönejusteringar för övriga medlem-
mar i
 
koncernledningen.
Ledamöter i Kompensationskommittén
Fyra styrelseledamöter utsågs i samband
med
 
årsstämman 2023 till ledamöter
av
 
Kompensationskommittén: Jan Carlson
(ordförande), Kristin S. Rinne, Kjell-Åke
Soting (arbetstagarrepresentant) och Jonas
Synnergren. Styrelsen har utsett styrelseledamö-
ter till kommittén som valts av aktieägarna och
som har erfarenhet från flera olika marknader av
relevans för koncernen.
Under 2023 har Peter Boreham från Mercer
gett råd och stöd till Kompensationskommittén
som oberoende expert.
Kompensationskommitténs arbete 2023
Kompensationskommittén hade 13 möten under
2023. Ledamöternas närvaro vid mötena fram-
går av tabellen på sidan 13.
Kompensationskommittén granskade och
förberedde ett förslag till LTV 2023 för koncern-
ledningen som lades fram för beslut i
 
styrelsen
och därefter för godkännande av årsstämman
2023. Vidare godkände kommittén om löner och
STV 2023 för medlemmarna i koncernledningen
(förutom vd och koncernchef), granskade utfalls-
resultatet för LTV 2020 och
 
resultatet av presta-
tionsvillkoret för koncernens EBIT (rörelseresul-
tat) för 2022 gällande LTV 2022 samt lade fram
förslag om ersättning till vd och koncernchef för
beslut i styrelsen.
Den granskade implementeringen av
Riktlinjer för ersättning till ledande befattnings-
havare under 2023. Den föreslog också att
Ersättningsrapport 2022 skulle godkännas av
styrelsen och därefter framläggas till årsstäm-
man 2023 för
 
godkännande.
Mer information om fast och rörlig ersättning
finns i Noter till koncernens bokslut – not
 
G2,
”Information angående styrelsemedlemmar
och ledande befattningshavare” och not G3,
”Aktiebaserad ersättning” i den Finansiella rap-
porten och i
 
Ersättnings- rapporten.
Kommittén för Enterprise Business
and Technology
Ansvaret för kommittén för Enterprise Business
and Technology innefattar:
Granska och förbereda förslag för styrelsens
övervägande och/eller beslut angående
ärenden rörande företagsaffärer (enterprise
business) och teknik som är av avgörande
betydelse för styrelsen
Granska och förbereda förslag för styrelsens
övervägande och/eller beslut angående den
övergripande inriktningen av koncernens
teknik- och industristrategi för att säkerställa
teknikledarskap och FoU i världsklass
Bolagsstyrningsrapport 2023
12
Styrelseledamöternas mötesnärvaro och styrelsearvoden 2023
Arvode enligt beslut vid årsstämman 2023
Antal möten (i styrelse/kommittéer) som ledamoten deltagit i 2023
11)
Styrelseledamot
Styrelsearvoden,
SEK
1)
Kommitté-
arvoden, SEK
Styrelsen
Kommittén
för Audit and
Compliance
Finans-
kommittén
Kompensations-
kommittén
Kommittén för
Enterprise
Business and
Technology
Jan Carlson
4
 
500
 
000
420
 
000
27
3
4
9
1
Jacob Wallenberg
1
 
140
 
000
185
 
000
25
5
Jon Fredrik Baksaas
1
 
140
 
000
495
 
000
27
9
4
3
Nora Denzel
4)
-
6
Carolina Dybeck Happe
1
 
140
 
000
27
Börje Ekholm
2)
25
Eric A. Elzvik
1
 
140
 
000
495
 
000
27
13
Kurt Jofs
4)
9
3
4
1
Ronnie Leten
4)
9
1
4
Kristin S. Rinne
1
 
140
 
000
370
 
000
25
9
4
Helena Stjernholm
1
 
140
 
000
185
 
000
27
5
Jonas Synnergren
5)
1
 
140
 
000
470
 
000
19
10
9
Christy Wyatt
5)
1
 
140
 
000
185
 
000
19
3
Torbjörn Nyman
6)
25
 
500
3)
11
 
700
3)
14
7
Anders Ripa
7)
23
 
250
3)
6
 
900
3)
13
2
2
Ulf Rosberg
8)
54
 
750
3)
9
 
000
27
3
2
Kjell-Åke Soting
54
 
750
3)
22
 
200
3)
27
13
Annika Salomonsson
9)
54
 
750
3)
14
 
400
27
8
Loredana Roslund
54
 
750
3)
27
Frans Frejdestedt
10)
29
 
250
13
Stefan Wänstedt
10)
29
 
250
13
Totalt antal möten
27
13
5
13
4
1)
Icke anställda styrelseledamöter kan välja att erhålla en del av styrelsearvodet (exklusive arvodet för kommittéarbete) i form av syntetiska aktier.
2)
Ersättning till styrelseledamot som beslutas av bolagsstämman är endast för icke anställda bolagsstämmovalda ledamöter.
3)
Arbetstagarrepresentanterna i styrelsen och deras suppleanter är inte berättigade till styrelsearvode, utan får i stället vardera en ersättning om SEK
 
2
 
250 för varje styrelsemöte och SEK 1
 
800 för varje kommitté-
möte där de deltar. Till mars 2023 var ersättningen SEK 1
 
500 per styrelsemöte och SEK 1
 
500 per kommittémöte.
4)
Avgick från styrelsen i samband med årsstämman 29 mars 2023.
5)
Vald till styrelseledamot på årsstämman 29 mars 2022.
6)
A vgick som arbetstagarrepresentant i styrelsen 31 juli 2023.
7)
A vgick som arbetstagarrepresentant i styrelsen 4 juli 2023.
8)
Utsågs till arbetstagarrepresentant i styrelsen 4 juli 2023 (tidigare suppleant till arbetstagarrepresentant i styrelsen).
9)
Utsågs till arbetstagarrepresentant i styrelsen 31 juli 2023 (tidigare suppleant till arbetstagarrepresentant i styrelsen).
10)
Utsågs till suppleant till arbetstagarrepresentant i styrelsen 1 september 2023.
11)
Denna tabell visar ledamöternas närvaro vid kommittémöten som de formellt är medlemmar.
Granska och förbereda för styrelsens
övervägande och/eller beslutsärenden som
rör vetenskapsutveckling och geopolitisk
påverkan.
Kommittén bytte namn och ansvarsomfattning i
april 2023. Kommittén hette tidigare Teknik- och
vetenskapskommittén och hade mindre fokus
på koncernens företagsaffärer (enterprise
business).
Ledamöter i kommittén för Enterprise
Business
and Technology
Kommittén för Enterprise Business and
Technology består av fyra styrelseledamöter
som utsågs av styrelsen i samband med
årsstämman 2023: Jon Fredrik Baksaas (ord-
förande), Kristin S. Rinne, Christy Wyatt och
Ulf Rosberg (ersatte Anders Ripa 4 juli 2023)
(arbetstagarrepresentant). Styrelsen har utsett
styrelseledamöter till kommittén som har omfat-
tande erfarenhet inom teknik.
Arbetet i kommittén för Enterprise Business
and Technology 2023
Kommittén för Enterprise Business and
Technology hade fyra möten under 2023.
Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av
tabellen nedan. Under året har kommittén för
Enterprise Business and Technology granskat
följande utvalda fokusområden:
Radio- och kärnnätsutveckling
Företagsnät och säkerhetslösningar
Applikationsprogrammeringsgränssnitt (API)
för telekomnät
Artificiell intelligens
Status och inriktning för Ericssons forskning
och utveckling
Ersättning till styrelsens ledamöter
Valberedningen lägger fram förslag för beslut på
årsstämman rörande styrelsearvoden till leda-
möter som inte är anställda inom Bolaget.
Årsstämman 2023 beslutade i enlighet med
valberedningens förslag om arvoden till icke
anställda ledamöter för arbete i styrelsen och i
kommittéerna. Mer information om styrelsearvo-
den 2023 finns i Noter till koncernens bokslut
– not G2, ”Information angående styrelsele-
damöter och ledande befattningshavare”, i den
Finansiella rapporten.
Aktieägarna beslutade på årsstämman 2023
även, i enlighet med valberedningens förslag,
att en del av arvodet för styrelseuppdraget
ska kunna betalas i form av syntetiska aktier.
Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i
framtiden erhålla utbetalning av ett kontant
belopp som motsvarar börskursen för en
B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället.
Ledamotens rätt att erhålla utbetalning för
tilldelade syntetiska aktier infaller i normalfallet
efter publiceringen av Bolagets helårsrapport
under det femte året efter den bolagsstämma
där tilldelningen av de syntetiska aktierna
beslutades. Syftet med att betala en del av
styrelsearvodet i form av syntetiska aktier är att
se till att styrelseledamöternas intressen i större
utsträckning överensstämmer med aktieägar-
nas. Mer information om villkoren för syntetiska
aktier finns i kallelsen till årsstämman 2023 samt
i
 
protokollet från årsstämman 2023 på Ericssons
webbplats.
Bolagsstyrningsrapport 2023
13
Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2023.
1)
Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.
2)
Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska
 
kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att
 
i
 
framtiden erhålla en utbetalning
som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information finns på sidan 13.
Styrelseledamöter
Styrelseledamöter valda av årsstämman 2023
Jan Carlson
Styrelseordförande sedan 2023,
ordförande i Finanskommittén och
Kompensationskommittén
Jacob Wallenberg
Vice styrelseordförande, ledamot
i
 
Finanskommittén
Jon Fredrik Baksaas
Ordförande i kommittén för Enterprise
Business and Technology, ledamot av
kommittén för Audit and Compliance
Carolina Dybeck Happe
Styrelseledamot
Invald första gången
2017
Invald första gången
2011
Invald första gången
2017
Invald första gången
2022
Född
1960
Född
1956
Född
1954
Född
1972
Utbildning
Civilingenjörsutbildning, Teknisk
fysik och elektroteknik, Linköpings
universitet.
Utbildning
Bachelor of Science in Economics and
Master of Business Administration,
Wharton School, University of
Pennsylvania, USA. Reservofficer i
svenska flottan.
Utbildning
Civilekonomexamen (Siviløkonom),
NHH Norwegian School
 
of Economics
and Business Administration, Norge.
Utbildning
Master of Science in Business and
Economics, Uppsala universitet.
Nationalitet
Sverige
Nationalitet
Sverige
Nationalitet
Norge
Nationalitet
Sverige
Styrelseordförande
Autoliv Inc.
Styrelseordförande
Investor AB och Svenskt Näringsliv
Vice styrelseordförande
ABB Ltd., FAM, Patricia Industries och
Wallenberg Investments AB
Styrelseordförande
DNV GL Group AS
Styrelseordförande
Styrelseledamot
AB Volvo
Styrelseledamot
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse
Styrelseledamot
Svenska Handelsbanken AB
Styrelseledamot
Innehav i Ericsson
7
 
900 B-aktier
1)
samt 34 041
syntetiska aktier
2)
Innehav i Ericsson
427
 
703 B-aktier
1)
samt 34 041
syntetiska aktier
2)
Innehav i Ericsson
25 391 syntetiska aktier
2)
Innehav i Ericsson
36
 
100 B-aktier
1)
samt 10 003
syntetiska aktier
2)
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet
och övriga upplysningar
Styrelseordförande samt
verkställande direktör och koncernchef
för Veoneer Inc. (2018–2022).
Verkställande direktör och
koncernchef för Autoliv Inc. (2007–
2018) och styrelseordförande
för Autoliv Inc. sedan 2014. Har
innehaft tidigare positioner inom
Autolivkoncernen sedan 1999,
däribland chef för Autoliv Europe,
Vice President Engineering och
chef
 
för Autoliv Electronics. Tidigare
befattningar innefattar verkställande
direktör för Saab Combitech och
Swedish Gate Array. Hedersdoktor
på Tekniska fakulteten, Linköpings
universitet.
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet
och övriga upplysningar
Styrelseordförande i Investor AB
sedan 2005. Verkställande direktör
och koncernchef för SEB (1997) och
styrelseordförande i SEB (1998–
2005.) Executive Vice President och
finanschef för Investor AB (1990–
1993). Hedersordförande i IBLAC
(Mayor of Shanghai’s International
Business Leaders Advisory Council)
och medlem i
 
styrgruppen i European
Round Table of Industrialists, vice
ordförande i
 
Swedish-American
Chamber of Commerce US, medlem
av International Advisory Board of
the Atlantic Council, Washington DC,
medlem av International Business
Council inom World Economic Forum,
Trilateral Commission samt Advisory
Board of Tsinghua Management School.
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet
och övriga upplysningar
Verkställande direktör och
koncernchef för Telenorkoncernen
(2002–2015). Tidigare befattningar
inom Telenorkoncernen sedan
1989, däribland vice verkställande
direktör, finanschef och verkställande
direktör för TBK AS. Befattningar före
Telenor innefattar finanschef för Aker
AS, finansdirektör för Stolt Nielsen
Seaway AS och controller inom
Det
 
Norske Veritas, Norge och Japan.
Ledamot i styrelsen för GSMA (2008–
2016) och ordförande i styrelsen för
GSMA (2014–2016).
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet
och övriga upplysningar
SVP på GE sedan 2020, CFO på GE
(2020–2023). Koncern-CFO på A.P.
Møller - Maersk A/S (2019–2020).
Koncern-CFO på ASSA ABLOY
(2012–2018) samt CFO för Europa,
Mellanöstern och Afrika (2007–
2011) och CFO för Centraleuropa
(2002–2006). Koncern-CFO på
Trelleborg Group (2011–2012). CFO
på Establish (2000–2002). Olika
befattningar på EF Education First
(1996–1999).
Bolagsstyrningsrapport 2023
14
Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2023.
1)
Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.
2)
Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska
 
kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att
 
i
 
framtiden erhålla en utbetalning
som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information finns på sidan 13.
3)
Köpoptioner som utfärdats av AB Industrivärden (1
 
000
 
000 köpoptioner) och Investor AB (1
 
000
 
000 köpoptioner som vardera berättigar till köp av en
 
B-aktie i Ericsson från AB Industrivärden respektive Inves-
tor AB (ytterligare information finns i Noter till koncernens bokslut – Not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” i den Finansiella rapporten
Börje Ekholm
Verkställande direktör, koncernchef
och styrelseledamot
Eric A. Elzvik
Ordförande för kommittén för Audit
and Compliance
Kristin S. Rinne
Ledamot i Kompensationskommittén
och i kommittén för Enterprise
Business and Technology
Helena Stjernholm
Ledamot i Finanskommittén
Invald första gången
2006
Invald första gången
2017
Invald första gången
2016
Invald första gången
2016
Född
1963
Född
1960
Född
1954
Född
1970
Utbildning
Civilingenjörsexamen i elektroteknik,
Kungliga Tekniska Högskolan,
Stockholm. Master of Business
Administration, INSEAD, Frankrike.
Utbildning
Civilekonomexamen,
Handelshögskolan i Stockholm.
Utbildning
Bachelor of Arts, Washburn
University, USA.
Utbildning
Civilekonomexamen,
Handelshögskolan i Stockholm.
Nationalitet
Sverige och USA
Nationalitet
Sverige och Schweiz
Nationalitet
USA
Nationalitet
Sverige
Styrelseordförande
Trimble Inc.
Styrelseordförande
Global Connect Group och Deutsche
Glasfaser Group
Styrelseordförande
Styrelseordförande
Styrelseledamot
Styrelseledamot
Landis+Gyr Group AG och AB Volvo
Styrelseledamot
Synchronoss
Styrelseledamot
AB Industrivärden, AB Volvo och
Sandvik AB
Innehav i Ericsson
260 351 B-aktier, 1 009 000
ADS
1)
samt 2
 
000
 
000 köpoptioner
3)
Innehav i Ericsson
10
 
000 B-aktier
1)
samt 11 345
syntetiska aktier
2)
Innehav i Ericsson
16 913 syntetiska aktier
2)
Innehav i Ericsson
20
 
000 B-aktier
1)
samt 22 693
syntetiska aktier
2)
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet
och övriga upplysningar
Verkställande direktör och
koncernchef för Telefonaktiebolaget
LM Ericsson sedan 2017.
Koncernchef för Patricia Industries,
en division inom Investor AB (2015–
2017). Verkställande direktör och
koncernchef för Investor AB (2005–
2015). Tidigare chef för Investor
Growth Capital Inc. och New
Investments. Tidigare befattningar
på Novare Kapital AB och McKinsey
& Co Inc. Hedersdoktor vid KTH.
Sedan 2017 medlem i styrgruppen
i World Economic Forum Digital
Communication Governors.
Styrelsemedlem i Swedish-American
Chamber of Commerce New York.
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet
och övriga upplysningar
Finanschef och medlem av ABB-
koncernens Group Executive
Committee (2013–2017).
Finanschef för enheten ABB
Discrete
 
Automation & Motion
(2010–2012) och för enheten
Automation Products (2006–
2010). Tidigare befattningar
inom ABB sedan 1984, däribland
chefspositioner inom finans,
M&A och nya investeringar. För
närvarande senior branschrådgivare
till EQT.
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet
och övriga upplysningar
Senior Vice President, Network
Technology, Network Architecture
&
 
Planning, på AT&T (2007–2014).
CTO på Cingular Wireless (2005–
2007) samt VP Technology & New
Product Development på Cingular
Wireless (2000–2005). Tidigare
befattningar på Southwestern Bell
och SBC (1976–2000). Trustee för
Washburn University Foundation.
Medlem i Link Labs Advisory Board.
Hedersdoktor i naturvetenskap,
Washburn University, USA.
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet
och övriga upplysningar
Verkställande direktör och
koncernchef för AB Industrivärden
sedan 2015. Delägare i
riskkapitalbolaget IK Investment
Partners (2008–2015).
Investeringschef på IK Investment
Partners (1998–2008). Tidigare
erfarenhet som konsult för Bain
&
 
Company (1997–1998).
Bolagsstyrningsrapport 2023
15
Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2023.
4)
Slutförandet av förvärvet av Absolute Software av ett dotterbolag till Crosspoint Capital Partners tillkännagavs den 27 juli 2023.
Styrelseledamöter valda av årsstämman 2023, forts.
Jonas Synnergren
Ledamot i kommittén för Audit
and Compliance och ledamot i
Kompensationskommittén
Christy Wyatt
Ledamot i kommittén för Enterprise
Business and Technology
Invald första gången
2023
Invald första gången
2023
Född
1977
Född
1972
Utbildning
Civilekonomexamen,
Handelshögskolan i Stockholm,
Sverige
Utbildning
Examen i Scientific Computer
Programming Technology, College of
Geographic Sciences, Kanada
Nationalitet
Sverige
Nationalitet
Kanada och USA
Styrelseordförande
Styrelseordförande
Styrelseledamot
Nordea Oyj
Styrelseledamot
Silicon Laboratories Inc. och
Absolute Software Corporation
Innehav i Ericsson
Innehav i Ericsson
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet
och övriga upplysningar
Senior Partner på Cevian Capital
AB sedan 2020. Olika befattningar
inom Cevian Capital AB sedan
2007, däribland chef över Cevians
Sverigekontor sedan 2012. Olika
befattningar på Boston Consulting
Group AB (2000–2006).
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet
och övriga upplysningar
VD och koncernchef för Absolute
Software sedan 2018 (som nyligen
avnoterades
4)
). VD och koncernchef
för DTEX Systems (2016– 2018). VD
och koncernchef (2013–2015) och
styrelseordförande (2014-2015) för
Good Technology (nu BB). Global
chef för Consumer eBusiness och
Mobile Technology på
 
Citigroup
(2012). Olika positioner inom
Motorola (2005–2011) bla. Senior
Vice President Ecosystem, General
Manager Enterprise Business,
Director. Developer Relations på
Apple (2003–2005). Olika positioner
inom Palm (1999–2003), Sun
Microsystems JavaSoft (1995–
1999) och Esri (1994–1995).
Styrelseledamot i Quotient
(2018–2022).
Ronnie Leten, Nora Denzel och Kurt Jofs avgick från
styrelsen i samband med årsstämman den 29 mars
2023
Börje Ekholm var den enda styrelseledamoten
som
 
ingick i
 
Ericssons operativa ledning under 2023.
Bolagsstyrningsrapport 2023
16
1)
Antalet aktier och ADS motsvarar innehavet per 31 december 2023 och inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.
Styrelseledamöter och suppleanter utsedda av arbetstagarorganisationer
Ulf Rosberg
Arbetstagarrepresentant sedan
4 juli 2023 (tidigare suppleant),
ledamot i
 
Finanskommittén och i
kommittén för Enterprise Business
and Technology
Kjell-Åke Soting
Arbetstagarrepresentant, ledamot
i
 
Kompensationskommittén
Annika Salomonsson
Arbetstagarrepresentant sedan
31 juli 2023 (tidigare suppleant),
ledamot i kommittén för Audit
and
 
Compliance
Utsedd första gången
2021
Utsedd första gången
2016
Utsedd första gången
2022
Född
1964
Född
1963
Född
1972
Utsedd av
PTK
Utsedd av
PTK
Utsedd av
LO
Nationalitet
Sverige
Nationalitet
Sverige
Nationalitet
Sverige
Innehav i Ericsson
110
B-aktier
1)
Innehav i Ericsson
10 065 B-aktier
1)
Innehav i Ericsson
1 988 B-aktier
1)
Anställd sedan
1985
Arbetar som Systemutvecklare inom
FoU inom affärsområdet Networks
Anställd sedan
1996
Arbetar som Global SQA Manager
inom affärsområdet Networks
Anställd sedan
1997–2003 och sedan 2005.
Arbetar som Verifieringsingenjör
Loredana Roslund
Arbetstagarrepresentant – suppleant
Frans Frejdestedt
Arbetstagarrepresentant –
suppleant sedan 1 september 2023
Stefan Wänstedt
Arbetstagarrepresentant –
suppleant sedan 1 september 2023
Utsedd första gången
2017
Utsedd första gången
2023
Utsedd första gången
2023
Född
1967
Född
1979
Född
1964
Utsedd av
PTK
Utsedd av
PTK
Utsedd av
LO
Nationalitet
Sverige
Nationalitet
Sverige
Nationalitet
Sverige
Innehav i Ericsson
2 422 B-aktier
1)
Innehav i Ericsson
Innehav i Ericsson
3 235 B-aktier
1)
Anställd sedan
1994
Arbetar som Project Manager inom
FoU inom affärsområdet Networks
Anställd sedan
2008
Arbetar som FoU-chef inom
affärsområdet Cloud Software and
Services
Anställd sedan
1999
Arbetar som Senior Researcher
Anders Ripa var arbetstagarre-
presentant i styrelsen till den 4
 
juli
2023. Torbjörn Nyman var arbets-
tagarrepresentant i styrelsen till
den 31 juli 2023.
Bolagsstyrningsrapport 2023
17
Technologies & New Businesses
Organisationsstruktur
Cloud Software & Services
Enterprise Wireless Solutions
Global Communications Platform
Other
Networks
Koncernchef
Koncernfunktioner
Finance & Common Functions
Global Operations
Legal Affairs & Compliance
People
Technology & Strategy
Marketing & Corporate Relations
Nordamerika
Europa och Latinamerika
Mellanöstern och Afrika
Sydostasien, Oceanien och Indien
Nordostasien
Affärsområden
Marknadsområden
Ledning
Den verkställande direktören och koncern-
chefen samt koncernledningen
Styrelsen utser vd och koncernchef samt vice
verkställande direktörer. Vd och koncernchef
ansvarar för den löpande förvaltningen
med
 
stöd av koncernledningen.
Koncernledningen presenteras på sidorna
20–24. Koncernledningen ansvarar för:
Definiera koncernens strategier och
riktlinjer, verkställa Bolagets strategi samt
etablera och bibehålla företagskulturen
Koncernövergripande tillsyn och säkerstäl-
lande av ett effektivt ramverk för riskhan-
tering och beslutsfattande (bland annat
genom implementering av effektiv styr-
ning, ett starkt regelefterlevnadsprogram
och tillhörande interna kontroller)
Hantera och verkställa centrala bolags-
frågor (allt från hantering av Ericssons
kapitalstruktur, finansiering och andra
bolagstransaktioner, efterlevnad av note-
rings- och informationsskyldigheter)
Koncernens finansiella styrning och rap-
portering (inklusive fastställande av mål
för de operativa enheterna, fördela resur-
ser och följa upp resultaten från marknads-
och affärsområdena)
Säkerställa verksamhetsoptimering, styr-
ningen av beteenden, och uppnå globala
synergieffekter med hjälp av en effektiv
organisation inom koncernen.
Riktlinjer för ersättning till ledande befatt-
ningshavare (koncernledningen) godkändes
av årsstämman 2023 och förväntas gälla
fram till årsstämman 2027. Mer information
om fast och rörlig ersättning finns i Ersätt-
ningsrapporten samt i Noter till koncernens
bokslut – not G2, ”Information angående
styrelseledamöter och ledande befattnings-
havare”, i den finansiella rapporten.
Organisationsstruktur
Ericssons organisationsstruktur presenteras
på sidorna 3–4.
Segmenten har definierats för finansiell
rapportering och är baserat på affärsom-
rådena. Mer
 
information finns i not B1,
”Segmentinformation”, i den Finansiella
rapporten.
Revisioner, utvärderingar och certifiering
Syftet med säkerhetsaktiviteter som revisio-
ner och utvärderingar är att fastställa nivån
av regelefterlevnad och samla värdefull infor-
mation för att möjliggöra förståelse, analyser
och kontinuerliga förbättringar, och på så sätt
säkerställa att Ericssons globala lednings-
system, Ericsson Group Management System
(EGMS) är ändamålsenligt och effektivt som
stöd till Ericssons verksamhet. Ledningen
överser regelefterlevnaden av policyer, direk-
tiv, instruktioner och processer genom interna
självutvärderingsaktiviteter inom respektive
enhet. Dessa kompletteras med interna
och
 
externa revisioner och utvärderingar.
För att säkerställa att krav från kunder och
andra intressenter uppfylls fattar Ericsson
medvetna beslut om certifiering. Certifiering
innebär att Ericssons tolkning av standarder
eller krav bekräftas genom att en utomstå-
ende part gör
 
en utvärdering.
ISO-certifikat utfärdas av en oberoende
tredje part, vilket visar att systemet fungerar
i hela verksamheten och att det uppfyller
relevanta ISO-standarder. Ericssons verksam-
het är för närvarande certifierad enligt ISO
9001 (kvalitet), ISO 14001 (miljö), ISO 45001
(arbetsmiljö) och ISO 27001 (informationssä-
kerhet). Vissa utvalda enheter inom Ericsson
är också certifierade enligt TL
 
9000 (standard
för telekommunikation). EGMS utvärderas
också inom ramen för den revisionsplan
som Ericssons internrevisionsfunktion följer
(Corporate Audit).
Under 2022 utfördes bedömning av ISO
och ledningssystem av BSI (British Standards
Institution). Under 2023 utfördes bedöm-
ningen av DNV (Det Norske Veritas). Interna
revisioner utförs av Bolagets internrevisions-
funktion, som rapporterar till Kommittén för
Audit and Compliance.
Genom ett riskbaserat tillvägagångssätt
reviderar Ericsson leverantörer för att säker-
ställa att de följer Ericssons uppförandekod
för affärspartners, vilken innehåller regler
som Ericssonkoncernens leverantörer måste
följa. Den externa revision av Ericsson utförs av
Deloitte AB.
Olika typer av granskning enligt ovan har
olika omfattning och syfte. Alla leverantörer
av granskning har definierade och etablerade
ansvarsområden och befogenheter.
Ericssonkoncernens globala
ledningssystem
För att säkerställa transparens och enhetlig-
het i organisationen beträffande operativa
förväntningar och krav på bland annat
styrning, beslutsfattande och riskhantering
används EGMS. EGMS ser till att utvalda
ISO-standarder och certifieringar effektivt
upprätthålls och att Bolagets verksamhet
kontinuerligt utvärderas och förbättras.
EGMS baseras på ISO 9001 (internationell
standard för kvalitetsledningssystem) och
är utformat som ett dynamiskt lednings-
system för att göra det möjligt för Ericsson
att anpassa systemet efter förändrade
krav och förväntningar, inklusive ny och
ändrad lagstiftning samt kunders och
andra intressenters krav. Som noterat styr
koncernövergripande policyer, direktiv och
instruktioner organisationens verksamhet,
och metoden för riskhantering summeras i
Bolagsstyrningsrapport 2023
18
avsnittet ”Riskhantering” . Vidare upprätt-
håller Ericsson specifika redovisnings- och
rapporteringsförfaranden för att uppfylla
externa rapporteringskrav.
Ericssons strategiprocess omfattar
hela kedjan från business intelligence och
strategiska prognoser till implementering av
utvecklade strategier för mål och program
i samordnade cykler, vilket fångar upp
den övergripande strategiska riktningen,
marknadsutvecklingen och framstegen
i genomförandet av strategin. Ericssons
affärsprocesser är en uppsättning definie-
rade koncernomfattande processer som
integrerats i EGMS. De beskriver hur Ericsson
levererar värde till kunder, både proaktivt och
på begäran. Ericssons affärsprocesser erbju-
der möjlighet att omsätta kundernas krav till
definierad hårdvara, mjukvara, lösningar och
tjänster som Ericsson tillhandahåller.
Cybersäkerhet
Riskhantering och strategi vad gäller
cybersäkerhet
Varje år identifierar och hanterar Ericsson ett
stort antal cyberattackförsök, sårbarheter
och cybersäkerhetsincidenter. Under 2023
upptäckte och löste Ericsson cyberincidenter
på ett effektivt sätt– ingen av dem ansågs
vara betydande. Ericsson står inför olika
pågående risker från avancerade hotaktörer
som – om de sätts i verket och inte upptäcks
och begränsas i tid – troligen kommer att
påverka Bolaget på ett väsentligt sätt, inklu-
sive dess verksamhet, affärsstrategi, resultat
eller finansiella ställning, se riskfaktor 4.1 i
den finansiella rapporten.
Ericsson har utvecklat och infört
cybersäkerhetsprogram för att skydda
konfidentialiteten och integriteten hos liksom
tillgängligheten till Bolagets kritiska system
och information, liksom dess produkter och
tjänster.
Ericssons verksamhet är certifierad
globalt enligt ISO/ECN 27001 för lednings-
system för informationssäkerhet (ISMS),
vilket är integrerat i EGMS och omfattar
Ericssons säkerhetsbestämmelser samt
säkerhetsbestämmelser för tredje part,
liksom förfaranden för att bedöma Bolagets
förmågenivå och säkerhetsstatus. Ericsson
har ett centralt threat intelligence team och
flertalet riskanalytiker som ansvarar för att
bedöma säkerhetshot och sårbarheter, samt
informera om cybersäkerhetsrisker, inklusive
tredjepartsrisker. Ericssons Cyber Defense
Center arbetar med att övervaka, upptäcka,
hantera och begränsa eventuella cybersäker-
hetsattacker från att växa i allvarlighetsgrad
eller omfattning. Incidenthanteringsteamet
är operativt 24/7, och består av säkerhets-
experter och it-forensiker som ansvarar för
att eskalera och utreda incidenter. Vid behov
används kontinuitetsplaner för återhämtning
från effekterna av en cybersäkerhetsincident.
Intern efterlevnad av säkerhetsbestämmelser
och säkerhetsprocesser uppnås genom kvan-
titativa och kvalitativa mätningar inklusive
regelbundet återkommande i externa och
interna revisioner och regelbundet återkom-
mande utbildning samt åtgärder för ökad
säkerhetsmedvetenhet.
Ericssons Security Reliability Model (SRM)
syftar till att säkra Bolagets produkter och
tjänster. SRM ställer krav på produkt- och
funktionsriskbedömningar, säker design,
säkra kodningsprinciper, användning av
analysverktyg och säkerhetskrav i leve-
rantörskedjan för att undvika sårbarheter.
Ericsson upprätthåller en katalog över tred-
jepartskomponenter som används i Bolagets
produkter i syfte att begränsa säkerhetsrisker
kopplade till externt utvecklade komponenter
eller externt utvecklad kod i produkterna.
Noggrann testning genomförs för att säker-
ställa hög produktkvalitet. Personalstyrkan
erbjuds fortlöpande utbildning om SRM
och de uppgifter och aktiviteter som ingår.
Om sårbarheter eller säkerhetsincidenter
upptäcks i Ericssonprodukter, samordnar
Bolagets incidenthanteringsteam för pro-
duktsäkerhet (PSIRT) korrigerande åtgärder
för berörda kunder. PSIRT bevakar aktivt
sårbarheter i tredjepartsprogramvara och
informerar relevant produktutvecklingsorga-
nisation. Ericssons produktutvecklings- och
livscykelprocesser har sedan 2020 granskats
med goda resultat i enlighet med GSMA Net-
work Equipment Security Assurance Scheme.
Flera produkter utvärderas även externt enligt
3GPP Security Assurance Specification.
Ericssons cybersäkerhetsprogram innebär
inte att Bolaget uppfyller tekniska specifika-
tioner eller krav vid varje givet tillfälle, utan att
ovannämnda ramverk hjälper till att identi-
fiera, bedöma och hantera cybersäkerhetsris-
ker som är relevanta för verksamheten.
Styrning av cybersäkerhet
Styrelsen anser att cyberrisker är en del av
dess risköversynsfunktion och har delegerat
den specifika översynen av cyberrisker till
kommittén för Audit and Compliance som
regelbundet informeras om cybersäkerhets-
frågor av Chief Security Officer (CSO).
Ericssons vd och koncernchef sätter den
övergripande riktningen för cybersäkerhet
genom att godkänna Bolagets säkerhetsstra-
tegi och säkerhetspolicy. Därtill får koncern-
ledningen regelbunden information om cyber-
säkerhetsrisker, säkerhetsstatus, investeringar
och strategiuppföljning. Koncernledningen har
inrättat, Group Enterprise Security and Privacy
Board (GESB), som hanterar översynen av
Bolagets säkerhet, däribland cybersäkerhet
samt skydd av personuppgifter. Ordförande
i GESB är den operativa chefen (COO), och
GESB:s agenda sätts av CSO. GESB samman-
för relevanta ledande befattningshavare och
andra seniora företagsledare åtminstone fem
gånger per år för att gå igenom, rekommen-
dera och godkänna säkerhetsplaner på hög
nivå och övervaka risker och genomförandet
av säkerhetsstrategin.
Ericssons cybersäkerhetsprogram ligger
under CSO:s ledning, som rapporterar till COO,
och som ansvarar för koncernens säkerhet.
Den tekniska direktören (CTO) är ansvarig för
produktsäkerhet och skydd av personuppgifter
i Ericssons portfölj och har delegerat hante-
ringen av säkerhetskrav, standarder och arki-
tektur i samband med produktutveckling och
produkthantering till Chef Product Security
Officer (CPSO).
Chefen för respektive koncernfunktion,
affärsområde, och marknadsområde ansvarar
för implementeringen av säkerhetsbestäm-
melserna i Ericssons affärsprocesser och
verksamhet, i enlighet med CSO:s, CTO:s eller
CPSO:s styrning, eller lokala lagar, regler eller
kundkrav. CSO och CPSO får regelbundet
information och rapporter från affärsom-
rådena, marknadsområdena och relevanta
koncernfunktioner om identifierade cyber-
risker, sårbarheter och säkerhetsstatus.
Den tidigare generalmajoren Fredrik
Robertsson tjänstgör som Ericssons CSO
och chef för koncernens säkerhetsavdelning.
Hans breda erfarenhet omfattar befatt-
ningar vid den svenska Försvarsmaktens
Högkvarter som Planeringschef, IT-chef och
Informationssäkerhetschef, vilket inklude-
rande ledning och utveckling av Försvars-
maktens cyberförmåga och cyberförsvar. Han
har en magisterexamen i statskunskap med
specialisering inom säkerhetspolitik. Fredrik
Robertsson har dessutom varit aktiv medlem
i cybersäkerhetsrådet vid myndigheten för
samhällsskydd och beredskap och är styrelse-
ledamot för Sectra AB.
Mikko Karikytö är Ericssons CPSO och chef
för produktsäkerhet och har tidigare varit chef
för nätverkssäkerhet och chef för incidenthan-
terings-teamet för produktsäkerhet. Mikko
Karikytö deltar i branschsamarbeten genom
organisationer som ETIS (ett samarbetsorgan
för den europeiska telekomindustrin), Forum
of Incident Response and Security Teams
och Europeiska kommissionens arbetsgrup-
per. Han har bistått med ämnesexpertis till
utskottsutfrågningar i brittiska parlamentet
och den tyska förbundsdagen i samband med
5G-säkerhet.
Bolagsstyrningsrapport 2023
19
Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2023.
1)
Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.
2)
Köpoptioner som utfärdats av AB Industrivärden (1
 
000
 
000 köpoptioner) och Investor AB (1
 
000
 
000 köpoptioner som vardera berättigar till köp av en
 
B-aktie i Ericsson från AB Industrivärden respektive Inves-
tor AB (ytterligare information finns i Noter till koncernens bokslut – Not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” i den Finansiella rapporten).
Medlemmar i koncernledningen (Executive Team)
Börje Ekholm
Verkställande direktör och
koncernchef (sedan 2017)
Fredrik Jejdling
Vice verkställande direktör och chef
för affärsområdet Networks (sedan
2017)
MajBritt Arfert
Senior Vice President och
personaldirektör (sedan 2017)
Yossi Cohen
Senior Vice President och chef för
marknadsområdet Nordamerika
(sedan februari 2024)
Funktioner
Verkställande direktör och
koncernchef samt chef för segmentet
Enterprise
Funktioner
Chef för affärsområdet Networks och
chef för segmentet Networks
Funktioner
Chef för koncernfunktionen People
Funktioner
Chef för marknadsområdet
Nordamerika
Född
1963
Född
1969
Född
1963
Född
1971
Utbildning
Civilingenjörsexamen i elektroteknik,
Kungliga Tekniska Högskolan. Master
of Business Administration, INSEAD,
Frankrike.
Utbildning
Master of Science i Economics
and Business Administration,
Handelshögskolan i
 
Stockholm.
Utbildning
Examen Förvaltningslinjen med
personalvetenskaplig inriktning,
Göteborgs universitet.
Utbildning
Bachelor of Business Administration,
University of West London,
Storbritannien och diplom i
elektroteknik från Mosenson Elite
Academy, Israel.
Nationalitet
Sverige och USA
Nationalitet
Sverige
Nationalitet
Sverige
Nationalitet
Israel och USA
Styrelseledamot
Telefonaktiebolaget LM Ericsson och
Trimble Inc.(Styrelseordförande)
Styrelseledamot
Teknikföretagen och Svenskt
Näringsliv
Styrelseledamot
Styrelseledamot
MediaKind
Innehav i Ericsson
1)
260 351 B-aktier, 1 009 000
ADS samt 2
 
000
 
000 köpoptioner
2)
.
Innehav i Ericsson
1)
74 126 B-aktier.
Innehav i Ericsson
1)
53 218 B-aktier.
Innehav i Ericsson
1)
Bakgrund
Koncernchef för Patricia Industries,
en division inom Investor AB
(2015–2017). Verkställande
direktör och koncernchef för Investor
AB (2005–2015). Tidigare chef
för Investor Growth Capital Inc.
och New Investments. Tidigare
befattningar på Novare Kapital
AB och McKinsey & Co Inc. Sedan
2017 medlem i styrgruppen för
Digital Communication Governors
inom World Economic Forum.
Styrelsemedlem i Swedish-American
Chamber of Commerce New York.
Bakgrund
Senior Vice President och chef för
affärsenheten Network Services
(2016–2017). Har
 
haft olika
befattningar inom kommersiella
och finansiella verksamheter, bland
annat chef för region Afrika söder
om Sahara, chef för region Indien
och chef för Sales och Finance inom
affärsenheten Global Services.
Tidigare befattningar innefattar
ledande befattningar på LUX Asia
Pacific och Tele2
 
Group.
Bakgrund
Tillförordnad chef för
koncernfunktionen Human
Resources (november 2016–mars
2017). Tidigare personaldirektör
för Ericsson Sverige (2015–
2016) och Vice President och
personaldirektör inom affärsenheten
Support Solutions (2007–2015).
Har haft olika ledande befattningar
inom Ericsson, däribland chef för
Human Resources på affärsenheten
Broadband Networks, chef
för Human Resources inom
Microwave Systems samt chef för
Human Resources och Internal
Communications på Sony Ericsson
Tyskland.
Bakgrund
Chef för strategi, teknik, marknads-
föring och affärsutveckling inom
marknadsområdet Nordamerika (juni
2020– januari 2024). Tidigare även
roller inom Ericssons
affärs- och
marknadsområden bl.a. som Head
Customer Unit Verizon i New Jer-
sey, USA , Global Head of Radio Sales
and Business Management, Sve-
rige, Head of Global Customer Unit
Softbank, Japan samt Key Account
Manager Bezeq Group och CTO för
Ericsson Israel. Tidigare befattningar
utanför Ericsson inkluderar roller i
bolag inom telekommunikation start-
ups och mobiloperatör.
Bolagsstyrningsrapport 2023
20
Scott Dresser
Senior Vice President, chefsjurist
(CLO) och sekreterare i styrelsen för
Telefonaktiebolaget LM Ericsson
(sedan 2022)
Erik Ekudden
Senior Vice President och teknisk
direktör (CTO) (sedan 2018)
Moti Gyamlani
Senior Vice President,
koncernfunktionen Global
Operations (sedan 2022)
Niklas Heuveldop
Senior Vice President och chef för
affärsområdet Global Communications
Platform samt vd för Vonage
(sedan februari 2024), chef för
marknadsområdet Nordamerika
(2017–januari 2024)
Funktioner
Chef för koncernfunktionen Legal
Affairs & Compliance
Funktioner
Chef för koncernfunktionen
Technology
Funktioner
Chef för koncernfunktionen Global
Operations
Funktioner
Chef för affärsområdet Global
Communications Platform och
vd för Vonage
Född
1967
Född
1968
Född
1973
Född
1968
Utbildning
Juris Doctorate, Vanderbilt University
Law School, USA, Bachelor of
Science Business Administration and
Finance, University of Hampshire,
USA.
Utbildning
Civilingenjörsexamen i elektroteknik,
Kungliga Tekniska Högskolan.
Utbildning
Master of Business Administration,
Arizona State University, USA, samt
Bachelor of Mechanical engineering,
MIT, Indien.
Utbildning
Civilingenjörsexamen i
 
Industrial
Engineering and Management,
Linköpings Tekniska
 
Högskola.
Nationalitet
USA
Nationalitet
Sverige
Nationalitet
USA
Nationalitet
Sverige
Styrelseledamot
BirdLife International, Cambridge
UK, medlem av Advisory Board.
Styrelseledamot
ASSA ABLOY AB.
Styrelseledamot
Styrelseledamot
Swedish-American Chamber of
Commerce i New York samt CTIA,
branschorganisationen för mobil och
trådlös kommunikation i USA.
Innehav i Ericsson
1)
Innehav i Ericsson
1)
32 594 B-aktier
samt 9 857 ADS.
Innehav i Ericsson
1)
4 877 B-aktier.
Innehav i Ericsson
1)
82 729 B-aktier
samt
14 744 ADS.
Bakgrund
Tidigare Group General Coun-
sel på VEON och General Counsel
på Virgin Media. Har haft ledande
befattningar på BirdLife Internatio-
nal, White Mountains Re och Con-
servation International. Började sin
karriär i New York i privatpraktik på
advokatfirmorna Lord Day & Lord
och Morgan Lewis, där han speciali-
serade sig på företagsjuridik, bolags-
styrning samt fusioner och förvärv.
Bakgrund
Chief Technology Officer och chef
för
 
Technology & Architecture inom
koncernfunktionen Technology and
Emerging Business (juli 2017–mars
2018). Började på Ericsson 1993 och
har haft flera olika chefsbefattningar
sedan dess, till exempel chef för Tech-
nology Strategy, Chief Technology Offi-
cer för Americas i Santa Clara i USA
samt chef för Standardization & Indu-
stry. Ledamot i Kungliga Ingenjörs-
vetenskapsakademien (IVA). Sedan
2020 medlem i Bredbandskommis-
sionen för hållbar utveckling och vice
ordförande i IVA:s Näringslivsråd.
Bakgrund
Chef för Group Sourcing (2019–
2022). Tidigare befattningar som
Chief Procurement & Supply Chain
Officer och Chief Cost Transfor-
mation Officer på Airtel (2012–
2019). Ledande befattningar inne-
fattar Group Vice President Global
Supply
 
Chain and Sourcing på
General Electric Power Conversion,
Vice President Global Sourcing på
Honeywell samt Executive Direc-
tor på General Motors. Har bott och
arbetat i flera länder och marknader,
bland annat USA, Frankrike, Mexiko
och Indien. Rådgivare till styrelsen för
eSmartMobility.
Bakgrund
Chef för marknadsområdet Nord-
amerika (2017 –januari 2024), Chief
Strategy Officer och chef för kon-
cernfunktionen Technology & Emer-
ging Business (april 2017–mars
2018). Tidigare Chief Customer Offi-
cer och chef för
 
koncernfunktionen
Sales (2016–2017). Har haft flera
seniora chefsbefattningar i Europa
och Amerika, bland annat som chef
för Global Customer Unit AT&T och
chef
 
för marknadsenheten Central-
amerika och Karibien. Tidigare befatt-
ningar utanför Ericsson innefattar vd
på ServiceFactory och
 
COO på Water-
Cove Networks.
Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2023.
1)
Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.
Bolagsstyrningsrapport 2023
21
Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2023.
1)
Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.
Medlemmar i koncernledningen (Executive Team), forts.
Chris Houghton
Senior Vice President, operativ
chef (COO) inklusive chef för
affärsområdet Technology & New
Businesses (sedan november 2023)
chef för marknadsområdet Nordost-
asien (2017–februari 2024)
Jenny Lindqvist
Senior Vice President och chef för
marknadsområdet Europa och
Latinamerika (sedan februari 2023)
Stella Medlicott
Senior Vice President samt mark-
nads- och kommunikationsdirektör
(CMO och CCO) (sedan 2019)
Carl Mellander
Senior Vice President och
finansdirektör (CFO) (sedan 2017)
Funktioner
Chef för affärsområdet Technology
&
 
New Businesses och COO
Funktioner
Chef för marknadsområde Europa
och Latinamerika
Funktioner
Chef för koncernfunktionen
Marketing and Corporate Relations
Funktioner
Chef för koncernfunktionen Finance
and Common Functions
Född
1966
Född
1982
Född
1969
Född
1964
Utbildning
Bachelor of Law, Huddersfield
Polytechnic, Storbritannien.
Utbildning
Civilekonomexamen,
Handelshögskolan i Stockholm.
Utbildning
Filosofie kandidatexamen i
samhällsvetenskap från Lincoln
universitet (vid den tiden kallat
University of Humberside),
Storbritannien, samt Postgraduate
Diploma i Marknadsföring, Chartered
Institute of Marketing, Storbritannien.
Utbildning
Filosofie kandidatexamen i ekonomi,
Stockholms Universitet, Öst- och
Sydostasien-programmet, Lunds
universitet.
Nationalitet
Storbritannien och Sverige
Nationalitet
Sverige
Nationalitet
Storbritannien
Nationalitet
Sverige
Styrelseledamot
Styrelseledamot
TechSverige
Styrelseledamot
Styrelseledamot
International Chamber of Commerce
(ICC) i Sverige samt Grönskär
Gruppen AB
Innehav i Ericsson
1)
96 963 B-aktier.
Innehav i Ericsson
1)
824 B-aktier.
Innehav i Ericsson
1)
8 126 B-aktier.
Innehav i Ericsson
1)
94 856 B-aktier.
Bakgrund
Chef för marknadsområde Nordosta-
sien (2017–februari 2024). Chef för
region Nordostasien (2015–2017).
Har även tidigare haft
 
ledande
befattningar på Ericsson, innefat-
tande chef för region Indien, chef för
Customer Unit Storbritannien och
Irland samt olika ledande befatt-
ningar inom Ericsson i Kina, Ungern,
Indien, Irland, Japan, Sverige och
Storbritannien.
Bakgrund
Chef för kundenheten Norra Europa
och Centraleuropa inom marknads-
område Europa och Latinamerika.
Tidigare chefsbefattningar inom
Ericssons affärs- och marknads-
områden inkluderar chef för Global
Customer Unit Telia Company, chef
för Solution Line Intelligent Transport
Systems, Key Account Manager
Telenor, Managed Services Engage-
ment Lead och Business Manager
Multimedia. Tidigare befattningar
utanför Ericsson inkluderar roller som
managementkonsult i Frankrike och
Sverige samt inom läkemedelsbrans-
chen på Filippinerna.
Bakgrund
Vice President, Marketing, Commu-
nications and Government Relations,
för marknadsområdet Europa och
Latinamerika (juli 2017–juni 2019).
Tidigare Chief Marketing
Officer,
Red Bee Media, som Ericsson förvär-
vade i maj 2014. Över 25 års erfaren-
het inom marknadsföring i större IT-,
telekom- och medieföretag, inklusive
två år på Technicolor som VP Marke-
ting och tio år på Siemens Communi-
cations som Global VP
Marketing.
Bakgrund
Tillförordnad finansdirektör och
chef
 
för koncernfunktionen Finance
och Common Functions
(juli 2016–
mars
 
2017). Tidigare befattningar
på Ericsson är bland annat Vice
President och chef för
 
Treasury samt
finanschef for regionen Väst- och
Centraleuropa. Även befattningar
som finanschef
 
/
 
CFO inom telekom-
operatörer samt försvarsbranschen.
Bolagsstyrningsrapport 2023
22
Nunzio Mirtillo
Senior Vice President och chef för
marknadsområdet Sydostasien,
Oceanien och Indien (sedan 2017)
George Mulhern
Tidigare Senior Vice President och
chef för affärsområdet Enterprise
Wireless Solutions och vd för
Cradlepoint (2022–October 2023)
Per Narvinger
Senior Vice President och chef för
affärsområdet Cloud Software and
Services (sedan 2022)
Chafic Nassif
Senior Vice President och chef för
marknadsområdet Nordostasien
(sedan februari 2024)
Funktioner
Chef för marknadsområdet
Sydostasien, Oceanien och
 
Indien
Funktioner
Tidigare chef för affärsområdet
Enterprise Wireless Solutions och vd
för Cradlepoint
Funktioner
Chef för affärsområdet Cloud
Software and Services samt
Chef för segmentet Cloud Software
and Services
Funktioner
Chef för marknadsområdet
Nordostasien
Född
1961
Född
1956
Född
1974
Född
1981
Utbildning
Master in Electronic Engineering,
Sapienza University, Italien.
Utbildning
Bachelor of Science och Master of
Business Administration, San Jose
State University, USA.
Utbildning
Civilingenjörsexamen i elektroteknik,
Kungliga Tekniska Högskolan.
Utbildning
Civilingenjörsexamen i
IT-entreprenörskap och
civilingenjörsexamen i trådlösa
system, Kungliga Tekniska
Högskolan.
Nationalitet
Italien
Nationalitet
USA
Nationalitet
Sverige
Nationalitet
Sverige
Styrelseledamot
Styrelseledamot
Regence Blue Shield of Idaho,
Cambia Health Solutions och Focus
IP, Inc. dba Tracer, samtliga USA.
Styrelseledamot
Styrelseledamot
Innehav i Ericsson
1)
83 276 B-aktier.
Innehav i Ericsson
1)
Innehav i Ericsson
1)
9 070 B-aktier.
Innehav i Ericsson
1)
5 944 B-aktier.
Bakgrund
Tidigare chef för regionen Medel-
havsområdet. Tidigare chefsbe-
fattningar inom Ericsson innefat-
tar bland annat chef
 
för Sales i Väst-
europa inom affärsenheten Net-
works, chef för
 
Business Operations
inom marknadsenheten Sydöstra
Europa samt kundansvarig för Wind
Italien, Vodafone Italien och andra
kunder.
Bakgrund
VD på Cradlepoint när bolaget
förvärvades av Ericsson 2020.
Tidigare delägare i Highway 12
Ventures, ett riskkapitalbolag som
investerar i nystartade teknikföretag.
Hade olika ledande befattningar
under en lång anställning på Hewlett
Packard Company, bland annat
Senior Vice President med chefskap
för den globala affärsenheten
LaserJet.
Bakgrund
Chef för produktområdet Networks,
affärsenheten Networks
(2018–
2022). Chef för kundenheten Nord-
europa och Centraleuropa, mark-
nadsområdet Europa och Latin-
amerika (2017–2018). Har haft
olika ledningsroller på Ericsson sedan
1997, från linjechef inom FoU till chef
för Customer Solutions (Australien
och Spanien) och produktchef.
Bakgrund
Tidigare chef för Ericssons kunden-
het North Latin America North inom
marknadsområdet Europa och Latin-
amerika. Har tidigare haft en rad chefs-
positioner på Ericsson på olika plat-
ser i världen. Han har bland annat varit
chef för kundenheten för Taiwan, Key
Account Manager i Tyskland, VP Busi-
ness Development and Head of TV &
Enterprise Segments för Global Custo-
mer Unit Vodafone, Storbritannien och
Head of TV & Media Sales för EMEA.
Innan han började på Ericsson har han
haft roller inom
IT- och affärskonsult-
företag i Sverige och i Norden.
Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2023.
1)
Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.
Bolagsstyrningsrapport 2023
23
Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2023.
1)
Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.
Fadi Pharaon
Senior Vice President och chef för
marknadsområdet Mellanöstern
och
 
Afrika (sedan 2019)
Rory Read
Tidigare Senior Vice President,
chef för affärsområdet Global
Communications Platform samt vd
för Vonage (2022–februari 2024)
Åsa Tamsons
Senior Vice President och chef för
affärsområdet Enterprise Wireless
Solutions och vd för Cradlepoint
(sedan november 2023).
Funktioner
Chef för marknadsområdet
Mellanöstern och Afrika
Funktioner
Tidigare chef för affärsområdet
Global Communications Platform
och vd för Vonage
Funktioner
Chef för affärsområdet Enterprise
Wireless Solutions och vd för
Cradlepoint
Född
1972
Född
1961
Född
1981
Utbildning
Civilingenjörsexamen i
datavetenskap från Kungliga
Tekniska Högskolan,
samt en
MBA från Heriot Watt University,
Edinburgh Business School,
Skottland.
Utbildning
Bachelor of Information Sciences,
Hartwick College, New York, USA.
Utbildning
Civilekonomexamen,
Handelshögskolan i Stockholm.
Nationalitet
Sverige och Libanon
Nationalitet
USA
Nationalitet
Sverige
Styrelseledamot
Styrelseledamot
Styrelseledamot
CNH Industrial
Innehav i Ericsson
1)
355 B-aktier samt 1 206 ADS.
Innehav i Ericsson
1)
56 614 B-aktier.
Innehav i Ericsson
1)
35 756 B-aktier.
Bakgrund
Vice President för Networks &
Managed Services inom marknads-
området Europa och Latinamerika.
Har haft flera ledande befattningar
på Ericsson, bland annat chef för-
Presales och Strategy för Ericsson
region Sydostasien och Oceanien,
chef för Ericsson i Singapore och i
Brunei.
Bakgrund
Read har över tre decenniers erfa-
renhet av den globala teknikbran-
schen och har varit VD på Vonage
sedan juli 2020. Vonage förvärvades
av Ericsson i juli 2022. Tidigare rol-
ler innefattar Chief Operating Exe-
cutive på Dell Technologies, CEO och
President för Dells Virtustream
 
samt
EVP på Dell Boomi. Read var även
Chief Integration Officer vid fusionen
värd 67 miljarder USD mellan Dell
och EMC – historiens största teknik-
fusion. Han var tidigare CEO, Presi-
dent och styrelseledamot på Advan-
ced Micro Devices samt Chief Opera-
ting Officer och President på Lenovo
efter 23 år på IBM.
Bakgrund
Chef för affärsområdet Technology &
New Businesses (2018– november
2023), IPR & Licensing (november
2018–november 2023), Group Stra-
tegy & M&A (april 2018–mars 2020).
Tidigare partner på McKinsey & Com-
pany, med inriktning mot företag
inom högteknologi och telekommuni-
kation i hela världen gällande till-
växtstrategier samt digital och kom-
mersiell transformering. Innan hon
kom till Ericsson har hon bott och
arbetat i USA, Brasilien, Frankrike,
Sverige och Singapore.
Medlemmar i koncernledningen (Executive Team), forts.
Förändringar i koncernledningen
under 2023 och 2024
Från den 1 februari 2023 utsågs
Jenny
Lindqvist
till ny Senior Vice President och chef
för norra och centrala Europa inom marknads-
området Europa och Latinamerika och ersatte
Stefan Koetz.
Från den 1 november 2023 utsågs
Åsa
Tamsons
till chef för affärsområdet Enterprise
Wireless Solutions och vd för Cradlepoint, som
ersättare för George Mulhern, som lämnade
sin befattning och blev rådgivare till
Enterprise
Wireless Solutions.
Från den 1 november 1 2023 utsågs
Chris
Houghton
till Chief Operating Officer inklu-
sive chef för affärsområdet Technology &
New
Businesses.
Från den 1 februari 2024 utsågs
Niklas
Heuveldop
till chef för affärsområdet Global
Communications Platform samt koncernchef
för Vonage, som ersättare för Rory Read som
lämnade sin befattning den 1 februari 2024.
Från den 1 februari 2024 utsågs
Yossi Cohen
till Senior Vice President och chef för mark-
nadsområdet Nordamerika, som ersättare för
Niklas Heuveldop i hans tidigare roll.
Från den 26 februari 2024 utsågs
Chafic
Nassif
till Senior Vice President och chef för
marknadsområdet Nordostasien, som ersät-
tare för Chris Houghton i hans tidigare roll.
Bolagsstyrningsrapport 2023
24
Revisor
Enligt bolagsordningen ska moderbolaget
ha minst ett och högst tre registrerade
revisionsbolag som extern oberoende revisor.
Ericssons revisor väljs årligen av årsstämman.
Mandatperioden är ett år. Revisorn rapporte-
rar till aktieägarna på bolagsstämmor.
Revisorns uppdrag innefattar:
Att hålla styrelsen informerad om den
årliga revisionens planering, omfattning
och innehåll
Att granska delårsrapporterna för att
bedöma att dessa presenteras på ett rätt-
visande sätt i alla väsentliga avseenden,
samt att avge granskningsutlåtanden om
delårsrapporterna för det tredje och fjärde
kvartalet samt årsbokslutet
Avge en revisionsberättelse för årsredovis-
ningen
Att informera styrelsen om tjänster som
har utförts utöver revisionstjänster, ersätt-
ningen för sådana uppdrag och andra
omständigheter som är av betydelse för
revisorns oberoende.
Revisorn utför sitt arbete kontinuerligt under
hela året. Mer information om kontakterna
mellan styrelsen och revisorn finns under
”Styrelsens arbete” i denna bolagsstyrnings-
rapport.
Nuvarande revisor
Deloitte AB valdes om till revisorer på års-
stämman 2023 för ett år, det vill säga fram
till slutet av årsstämman 2024. Deloitte AB
har utsett Thomas Strömberg, auktoriserad
revisor, till huvudansvarig revisor.
Revisionsarvoden
Ericsson betalade de arvoden (inbegripet
omkostnader) för revisionsrelaterade och
andra uppdrag som anges i tabellen Noter till
koncernens bokslut – not H5, ”Ersättning till
revisorerna”, i den Finansiella rapporten.
Interna kontrollsystem för finansiell
rapportering
Detta avsnitt har upprättats i enlighet med
årsredovisningslagen samt Svensk kod för
bolagsstyrning och är begränsat till intern
kontroll avseende den finansiella rapporte-
ringen. Eftersom Ericsson är börsnoterat i USA
gäller de krav som anges i Sarbanes-Oxley
Act
 
(SOX), med några få undantag. Dessa
krav reglerar införande och vidmakthållande
av intern kontroll av finansiell rapportering
och dessutom ledningens utvärdering av hur
väl de interna kontrollerna fungerar.
För att se till att rapporterna håller
hög kvalitet och att SOX-kraven efterlevs
har Bolaget infört detaljerade och doku-
menterade kontroller och revision av den
finansiella rapporteringen i enlighet med det
internationellt erkända COSO-ramverket från
2013 för intern kontroll. COSO-ramverket
har upprättats av Committee of Sponsoring
Organizations of the Treadway Commission
(COSO). Ledningens rapport om intern kon-
troll, i enlighet med SOX, kommer att ingå i
Ericssons årsredovisning på det 20 F-formulär
som
 
lämnas till den amerikanska finans-
inspektionen SEC.
Ericsson har integrerat riskhantering och
intern kontroll över den finansiella rapporte-
ringen i sina affärsprocesser. I enlighet med
COSO:s ramverk består den interna kontrollen
av ett flertal komponenter, bland annat
en kontrollmiljö, riskbedömning, kontroll-
aktiviteter, information och kommunikation
samt
 
uppföljning.
Ramverket för kontroll uppdateras regel-
bundet för att spegla frågor som relevanta
ändringar beträffande processer, användning
av verktyg, utfall av riskbedömningar och
ändrad lagstiftning. Fortlöpande förbätt-
ringar stärker och riskanpassar utformningen
av kontrollerna och effektiviteten för den
interna kontrollen över den finansiella rap-
porteringen. Förbättringarna omfattar både
kontroller för affärsprocesser och för IT.
Kontrollmiljö
Bolagets interna kontrollstruktur bygger på
arbetsfördelningen mellan styrelsen, dess
kommittéer samt vd och koncernchef. Bolaget
har infört ett ledningssystem som bygger på:
Styrdokument, till exempel policyer och
direktiv, samt den affärsetiska koden
En stark företagskultur
Bolagets organisation och sätt att bedriva
verksamhet, med tydligt definierade roller
och ansvarsområden och delegering av
befogenheter
Flera tydligt definierade och koncernöver-
gripande planerings-, drift- och stödpro-
cesser.
De viktigaste delarna av kontrollmiljön när
det gäller den finansiella rapporteringen
behandlas i styrdokument och processer för
redovisning och finansiell rapportering. Dessa
styrdokument uppdateras regelbundet för att
bland annat innefatta ändringar i lagar och
regelverk, däribland finansiella rapporterings-
standarder och noteringskrav, till exempel
IFRS och SOX.
Processerna omfattar särskilda kontroller
som
 
ska utföras för att se till att de finansiella
rapporterna är av hög kvalitet. För varje juri-
disk person, region och affärsenhet finns eko-
nomifunktioner som stödjer ledningen genom
att genomföra kontroller som rör transaktio-
ner och rapportering. Ekonomifunktionerna
organiseras i en struktur med Company
Control- och Business Shared Services-nav,
som ger stöd åt ett antal juridiska personer
inom respektive geografiskt område. Dess-
utom finns en ekonomifunktion på koncern-
nivå som rapporterar till finansdirektören. För
större förvärv förblir den förvärvade enhetens
huvudsakliga ekonomifunktioner och styrning
inom enheten, och ingår ett nära samarbete
med koncernens ekonomifunktioner.
Riskbedömning
Risker för väsentliga felaktigheter i bok-
föringen kan föreligga i samband med
redovisningen och värdering av tillgångar,
skulder, intäkter och kostnader eller i samband
otillräcklig informationsgivning. Andra risker i
samband med den finansiella rapporteringen
innefattar bedrägeri, förlust eller förskingring
av tillgångar eller otillbörligt gynnande av
annan part på Bolagets bekostnad.
Policyer och direktiv för redovisning och
finansiell rapportering omfattar områden
av
 
särskild betydelse för att främja korrekt
och fullständig redovisning, rapportering
och
 
informationsgivning i rätt tid.
Identifierade typer av risker hanteras
genom väl definierade affärsprocesser med
integrerade riskhanteringsåtgärder, samt
genom en tydlig ansvars- och arbetsfördel-
ning och en lämplig beslutsordning. Detta
innebär att särskilt godkännande krävs för
viktiga transaktioner och säkerställer att
tillgångar hanteras korrekt.
Kontrollaktiviteter
I Bolagets affärsprocesser ingår finansiella
kontroller som rör godkännande och redovis-
ning av affärstransaktioner. I boksluts- och
rapporteringsprocessen finns kontroller för
bland annat redovisning, värdering och infor-
mationsgivning. Dessa kontroller innefattar
tillämpning av väsentliga redovisningsprin-
ciper och uppskattningar i såväl enskilda
dotterbolag som på koncernnivå.
Regelbundna analyser görs av de eko-
nomiska resultaten från varje dotterbolag,
region och affärsenhet. Analyserna innefattar
betydande poster såsom tillgångar, skulder,
intäkter, kostnader och kassaflöde. Tillsam-
mans med den ytterligare analys som görs
av koncernens bokslut på koncernnivå är
denna process upplagd för att säkerställa att
den finansiella rapporteringen inte innehåller
några väsentliga fel.
När det gäller den externa finansiella rap-
porteringen genomför Bolagets kommitté för
informationsgivning, Disclosure Committee,
ytterligare kontroller för att granska att kraven
om informationsgivning uppfylls.
Bolaget har infört kontroller för att säker-
ställa att den finansiella rapporteringen sker
Bolagsstyrningsrapport 2023
25
i
 
enlighet med interna policyer för redovisning
och rapportering, IFRS samt relevanta note-
ringsbestämmelser. Dessutom upprätthålls
detaljerad dokumentation av de interna
kontrollerna av redovisning och finansiell
rapportering. Bolaget dokumenterar också
uppföljningen av kontrollernas genomför-
ande och resultat. På så sätt kan vd och
koncernchef samt finansdirektören bedöma
de interna kontrollernas effektivitet på ett sätt
som uppfyller kraven i SOX.
Bolagsövergripande kontroller som foku-
serar på kontrollmiljön och regelefterlevnaden
av policyer och direktiv för finansiell rapporte-
ring har införts i dotterbolagen och de opera-
tiva enheterna. Detaljerade processkontroller
och noggrann dokumentation av de kontroller
som genomförs har också införts i betydande
dotterbolag eller operativa enheter som
täcker dessa dotterbolag, så att väsentliga
poster och de som medför risker kontrolleras.
För att säkerställa regelefterlevnad, styr-
ning och riskhantering inom redovisning och
beskattning för juridiska personer samt finan-
siering och eget kapital använder Bolaget en
struktur med Company Control- och Business
Shared Services-nav som hanterar dotterbo-
lag i varje geografiskt område.
I dessa nav för Company Control och Busi-
ness Shared Services utförs redovisnings- och
rapporteringstjänster för de flesta dotterbolag
baserat på en gemensam IT-plattform med
gemensamma kontoplaner och grunddata.
Information och kommunikation
Bolagets informations- och kommunikations-
vägar ska bidra till fullständig och korrekt
finansiell rapportering i rätt tid, genom att
alla relevanta riktlinjer och instruktioner för
interna processer görs tillgängliga för alla
berörda medarbetare. Dessutom tillhan-
dahålls regelbundna uppdateringar och
meddelanden om
 
ändringar av redovisnings-
principer, rapporteringskrav och informations-
givningskrav.
Dotterbolag och operativa enheter lämnar
regelbundet finansiella rapporter och rap-
porter om sin operativa verksamhet till interna
styrgrupper och respektive bolagsledningen.
Dessa rapporter innefattar analyser av och
kommentarer till finansiella resultat och
risker. Styrelsen erhåller finansiella rapporter
månatligen. Ericsson har implementerat ett
visselblåsarverktyg, Ericsson Compliance
Line, som kan användas för att rapportera
misstänkta överträdelser som utförs av
koncernledningen eller den lokala ledningen,
och avser korruption, tveksamheter i redovis-
ningen, brister i den interna redovisningskon-
trollen eller revisionen, eller något annat som
allvarligt påverkar koncernens intressen eller
enskilda individers hälsa och
 
säkerhet.
Policyer för informationsgivning
Ericssons policyer för finansiell rapportering
och informationsgivning följer International
Financial Reporting Standards (IFRS), och
syftet är att se till att kommunikationen med
investerarna är transparent, relevant och
konsekvent, och att den sker i rimlig tid, på
lika villkor och på ett rättvist sätt. Detta bidrar
till att Ericssons finansiella instrument får ett
rättvist marknadsvärde. Ericsson vill att nuva-
rande och potentiella investerare ska ha god
förståelse för hur Bolaget arbetar, inklusive
verksamhetsresultatet, framtidsutsikterna
och potentiella risker.
För att dessa mål ska uppnås måste den
finansiella rapporteringen och informations-
givningen vara:
Transparent
– för att öka förståelsen för
de ekonomiska drivkrafterna för verksam-
heten och rörelseresultatet samt för att
skapa förtroende och trovärdighet
Konsekvent
– informationen ska vara
jämförbar vad gäller omfattning och
detaljnivå mellan olika rapporterings-
perioder
Enkel
–för att ge en god uppfattning av
affärsverksamheten och resultatet, och för
att undvika feltolkningar
Relevant
– med fokus på vad som är
relevant för Bolagets intressenter eller vad
som krävs enligt lag eller noteringsavtal.
för att undvika informationsöverflöd
I rätt tid
– utöver regelbunden, tidsbe-
stämd informationsgivning ska också
annan information publiceras i rätt tid vid
behov, till exempel pressmeddelanden om
viktiga händelser
På lika villkor
– all väsentlig information
ska offentliggöras via pressmeddelanden,
för att säkerställa att informationen sprids
samtidigt till investerarna
Fullständig
– utan väsentliga fel och i
enlighet med god sed – informationsgiv-
ningen ska ske i enlighet med tillämpliga
redovisningsstandarder och noteringskrav
samt branschkrav.
Ericssons webbplats innehåller omfattande
information om koncernen, bl.a. ett arkiv med
årsredovisningar och delårsrapporter och
tillgång till de senaste nyheterna.
Kontroller och förfaranden för
informationsgivning
Ericsson har kontroller och processer för att
säkerställa att information lämnas i rätt tid
i enlighet med tillämpliga lagar och förord-
ningar, bland annat EU:s marknadsmiss-
bruksförordning, U.S. Securities Exchange
Act från 1934 samt noteringsavtalen med
Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York.
Enligt processerna ska också information
lämnas till ledningen, inklusive till vd och
koncernchefen samt finansdirektören, så att
beslut om informationsgivning kan fattas i
rätt tid.
Ericssons Disclosure Committee hjälper
ledningen att fullgöra sitt ansvar när det gäller
Bolagets informationsgivning till aktieägare
och investerare. En av kommitténs viktigaste
uppgifter är att övervaka att Bolaget har
effektiva kontroller och förfaranden för infor-
mationsgivning. Ericssons Disclosure Com-
mittee består av ledamöter med olika typer
av kompetens, och med representation från
segmenten. Ericsson har också en Insider-
kommitté som gör bedömningar relaterade
till offentliggörande av insiderinformation.
Insiderkommittén består av chefsjuristen,
finansdirektören och marknads- och kom-
munikationsdirektören.
Ericsson har investeringar i vissa verk-
samheter som Bolaget inte kontrollerar eller
styr. Bolagets kontroller och förfaranden för
informationsgivning för dessa verksamheter
är
 
betydligt mer begränsade än de som till-
lämpas för dotterbolag.
Hur väl än kontrollprocesserna utformas
och genomförs kan de bara tillhandahålla
en rimlig försäkran om att de önskade målen
för kontrollerna uppnås. Ericssons vd och
koncernchef samt finansdirektören har
utvärderat kontrollprocesserna för informa-
tionsgivningen och kommit fram till att dessa
är effektiva och har en skälig säkerhetsnivå
per den 31
 
december 2023.
Bolagsstyrningsrapport 2023
26
Uppföljning
Bolagets process för finansiell rapportering
granskas årligen av ledningen. Granskningen
utgör grunden för utvärderingen av det
interna ledningssystemet och de interna
styrdokumenten, för att säkerställa att dessa
omfattar alla viktiga områden och risker som
rör den finansiella rapporteringen. Ledningen
för Company Control- och Business Shared
Services-nav och för de bolag som hanteras
utanför Company Control- och Business
Shared Services-nav övervakar löpande
redovisningens kvalitet genom ett antal resul-
tatindikatorer. Regelfterlevnaden av policyer
och direktiv följs också upp genom årliga
självutvärderingar och skriftliga bekräftelser
(representation letters) från chefer och funk-
tionen för Company Control i dotterbolagen
och från affärsområden och marknadsområ-
den.
Vid styrelsesammanträden behandlas
Bolagets finansiella situation. Styrelsens olika
kommittéer har viktiga övervaknings- och
kontrolluppgifter beträffande ersättningar,
lån, investeringar, kundfinansiering, likvi-
ditetsförvaltning, finansiell rapportering
och intern kontroll. Kommittén för Audit
and Compliance och styrelsen granskar alla
delårsrapporter och årsredovisningar före
publicering. Bolagets internrevisionsfunktion
rapporterar direkt till kommittén för Audit
and Compliance. Kommittén får även regel-
bundna rapporter från den externa revisorn.
Kommittén för Audit and Compliance följer
upp de åtgärder som vidtas för att förbättra
eller ändra kontrollerna.
Styrelsen
Stockholm 5 mars 2024
Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)
Org. nr. 556016-0680
Bolagsstyrningsrapport 2023
27
Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten
Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson AB (publ) organisationsnummer 556016-0680
Uppdrag och ansvarsfördelning
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för
räkenskapsåret 2023-01-01 – 2023-12-31 på sidorna 1-28 och för att
den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Granskningens inriktning och omfattning
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16
Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att
vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning
och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och
omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing
och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger
oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
Uttalande
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med
6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7
kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen
och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredo-
visningslagen.
Stockholm den 5 mars 2024
Deloitte AB
Thomas Strömberg
Auktoriserad revisor
Bolagsstyrningsrapport 2023
28
Telefonaktiebolaget LM Ericsson
164 83 Stockholm, Sverige
Telefon 010 719 00 00
www.ericsson.com
SV/LZT 138 2392/2
 
R1A
© Telefonaktiebolaget LM Ericsson 2024
Om Ericsson
Ericsson är en ledande leverantör av lösningar för mobil uppkoppling till
telekomoperatörer och företagskunder i olika branscher. Tillsammans med våra
kunder och partners i ekosystemet, leder vi nästa våg av digitalisering i samhället.
Vi tillhandahåller programmerbara och differentierade nät med höga prestanda
och gör avancerad nätfunktionalitet tillgänglig för utvecklare runtom i världen.
Genom världsledande forskning driver vi nya standarder, och bidrar till utvecklingen
av nästa generations infrastruktur, mjukvara och tjänster för mobilkommunikation.
Bolaget har cirka 100 000 medarbetare, och kunder i cirka 180 länder. Ericssons
huvudkontor finns i Stockholm, Sverige. Vår aktie är noterad på Nasdaq Stockholm
och Ericssons American Depositary shares (ADS) handlas på Nasdaq New York.
Ericssons vision är en värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv,
omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid.
Ersättningsrapport
Årsredovisning 2023
Finansiell
rapport
Bolags-
styrnings-
rapport
Ersättnings-
rapport
Rapport –
Hållbarhet och
ansvarsfullt
företagande
ericsson.com
Ingår i
Ericsson
Årsredovisning
2023
Ersättningsrapport 2023
Introduktion av ordföranden
i
 
Kompensationskommittén
1
Inledning
2
Ersättningar 2023
 
i korthet
3
Total ersättning till vd och koncernchef samt
till vice verkställande direktör
5
Rörlig ersättning
6
Kortsiktig rörlig ersättning (”STV”)
6
Långsiktig rörlig ersättning (”LTV”)
6
Information om riktlinjer för koncern-
ledningens aktieinnehav
10
Avvikelser från antagna ersättningsriktlinjer
för ledande befattningshavare
10
Jämförande information om ändringar i
ersättningen och Bolagets resultat
11
Rapporten har sammanställts i enlighet med 8 kapitlet, § 53a
och 53b aktiebolagslagen (2005:551) samt de Regler om
ersättningar till ledande befattningshavare och om incitaments-
program (den 1 januari 2021) som administreras av Aktiemark-
nadens självregleringskommitté.
Information som krävs enligt 5 kapitlet, §40–44 i årsredovis-
ningslagen (1995:1554) finns i not G1–G4 i
 
den Finansiella
rapporten.
Information om kompensationskommitténs arbete 2023 finns
 
sidan 13 i Bolagsstyrningsrapporten.
Innehåll
Ersättningsrapport 2023
Introduktion av ordföranden
i Kompensationskommittén
På uppdrag av styrelsen är jag glad att kunna
presentera Ericssons Ersättningsrapport för
räkenskapsåret 2023. Ersättningsrapporten
beskriver hur Riktlinjer för ersättning till
ledande befattningshavare, som antagits på
årsstämmorna 2020 och 2023, har följts under
2023. Ersättningsrapporten innehåller även
information om programmen för långsiktig
rörlig ersättning för 2023 för högre chefer och
koncernledningen.
Ericsson genomför en strategi för att nå en
högre tillväxt och bli ett mer lönsamt bolag.
Detta uppnås genom att kombinera teknik och
innovation med verksamhetsoptimering, de
bästa talangerna och en stark företagskultur.
Ersättning är en strategisk förutsättning för att
driva genomförandet av vår strategi. Ericsson
kan bara nå sina långsiktiga mål under ett
starkt ledarskap, som består av individer med
ett brett spektrum av bakgrunder, färdigheter
och förmågor. Detta förutsätter att Bolaget att-
raherar, behåller och motiverar rätt medarbe-
tare och erbjuder konkurrenskraftig ersättning
på en global marknad. Därför baseras Ericssons
ersättningsfilosofi på principerna om konkur-
renskraft, rättvisa, transparens och prestation.
Det övergripande syftet är att skapa långsiktigt
värde för aktieägarna, för att implementera
Bolagets strategi och hållbara, långsiktiga
intressen, inklusive hänsyn till definierade
kriterier för etik och regelefterlevnad.
Riktlinjer för ersättning till ledande befatt-
ningshavare (inklusive både de riktlinjer som
antogs av årsstämman 2020 och de riktlinjer
som kompletterades och antogs av årsstäm-
man 2023) har väglett Kompensationskommit-
téns arbete. Ersättning under året bestämdes
och betalades ut enligt riktlinjerna.
I den årliga granskningen av den totala
ersättningen har varje ersättningselement
(på målnivå) jämförts med externa lokala och
globala marknadsnivåer där Ericsson konkur-
rerar om medarbetare.
Som direkt svar på feedback från investe-
rarna kommer ersättningspaketet för 2024 för
verkställande direktör och koncernchef nu att
innehålla en kortsiktig rörlig incitamentskom-
ponent (”STV”) i linje med Bolagets riktlinjer
för ersättning. Kompensationskommittén och
styrelsen utvärderar årligen programmen för
långsiktig rörlig ersättning för koncernled-
ningen och högre chefer avseende effektivitet.
Dessutom utvärderar kommittén möjligheten
att öka koncernledningens långsiktiga fokus
och att sammanlänka deras intressen med
aktieägarnas långsiktiga förväntningar och
intressen. Programmen för långsiktig rörlig
ersättning lanserades 2017 för koncernled-
ningen. Det ettåriga prestationsvillkoret gäl-
lande koncernens rörelseresultat (EBITA) lades
till i 2018 års LTV-program. I LTV 2022 stärktes
LTV-planen för koncernledningen ytterligare
genom lanseringen av ESG-relaterade mål:
minskade koldioxidutsläpp och ökad andel
kvinnliga ledare. Efter utvärdering av de
nuvarande programmen för långsiktig rörlig
ersättning, och efter att ha tagit i beaktande
både återkoppling från investerare samt att
50% av Ericssons LTV-program baseras på
Bolagets resultat över en intjänandeperiod
på 3
 
år, har Kompensationskommittén och
styrelsen beslutat att föreslå ett program för
långsiktig rörlig ersättning för koncernled-
ningen och högre chefer till årsstämman 2024.
Det föreslagna programmet för långsiktig rörlig
ersättning för 2024 har liknande struktur som
programmet för långsiktig rörlig ersättning
för 2023. Syftet är att ytterligare förstärka
Ericssons engagemang kring långsiktig håll-
barhet och ansvarsfulla affärsmetoder.
Slutligen vill jag uttrycka Kompensations-
kommitténs uppskattning till koncernledningen
och våra medarbetare världen över för
Ericssons prestation under året.
Tack, allihopa!
Jan Carlson
Ordförande i Kompensationskommittén
Ersättningsrapport 2023
1
Inledning
Denna Ersättningsrapport ger en sammanfattning av hur Riktlinjer för
ersättning till ledande befattningshavare (”riktlinjerna”) för Telefon-
aktiebolaget LM Ericsson (”Ericsson” eller ”Bolaget”), som antogs av
årsstämman 2020 (tillämpliga till 28 mars 2023) och av årsstämman 2023
(tillämpliga från 29 mars 2023) har följts under räkenskapsåret 2023.
Rapporten innehåller även information om total ersättning, inklusive fast
och rörlig ersättning, till Ericssons vd och koncernchef och vice verkstäl-
lande direktör. Dessutom innehåller rapporten en sammanfattning av
Bolagets aktuella program för kortsiktig och långsiktig rörlig ersättning till
koncernledningen.
Under 2023 föreslog styrelsen justerade riktlinjer, som antogs av års-
stämman 2023. Riktlinjerna från 2023 är avsedda att finnas kvar i fyra år,
till årsstämman 2027.
Den ersättning till vd och koncernchef samt vice verkställande direktör
som redovisas i rapporten representerar deras totala ersättning, oavsett
huruvida de betalas via moderbolaget eller ett annat koncernbolag.
Riktlinjerna, som antogs av årsstämman 2023, finns på sidorna 27–29
i den Finansiella rapporten. Revisorernas rapport om huruvida
Bolaget följt
riktlinjerna finns på Ericssons webbplats, www.ericsson.com.
Denna rapport innefattar inte ersättningar till styrelsen. Styrelsens
ersättning godkänns årsvis av årsstämman och redovisas i not G2 på
sidorna 73–74 i den Finansiella rapporten för 2023.
Sammanfattning
Information om Ericssons resultat under räkenskapsåret finns i den Finan-
siella rapporten för 2023.
Som en del av Ericssons genomförande av affärsstrategin och i syfte
att säkerställa Bolagets hållbara, långsiktiga intressen måste Ericsson
attrahera, behålla och motivera medarbetare med de rätta förmågorna
samt erbjuda dem konkurrenskraftig ersättning. Grunden för ersättning
på Ericsson är att skapa långsiktigt värde för aktieägare och att betala
för prestation. Riktlinjerna syftar till att säkerställa att ersättningarna är i
linje med Ericssons gällande ersättningsfilosofi och ersättningspraxis för
Bolagets medarbetare, vilka grundar sig på principer om konkurrenskraft,
rättvisa, transparens och prestation. Riktlinjernas huvudsyften är att:
attrahera och behålla kompetenta, prestationsinriktade och motiverade
medarbetare som har förmåga, erfarenhet och färdighet som krävs för
att genomföra Ericssons strategi,
uppmuntra beteenden i enlighet med Ericssons företagskultur och
kärnvärden,
säkerställa rättvis ersättning genom att se till att den totala ersätt-
ningen är av lämplig storlek utan att vara för hög och att grunden för
ersättningarna är tydligt förklarad,
erbjuda en total ersättning, bestående av både fast och rörlig ersättning
samt förmåner som är konkurrenskraftiga på de marknader där Ericsson
konkurrerar om medarbetare samt att
främja former av rörlig ersättning som styr medarbetarna mot tydliga
och relevanta mål, stärker deras prestationer och möjliggör flexibla
ersättningskostnader för Ericsson.
Riktlinjerna syftar även till att möjliggöra för Bolaget att erbjuda medlem-
marna av koncernledningen attraktiv och globalt konkurrenskraftig total
ersättning.
I enlighet med riktlinjerna ska ersättningen till koncernledningen ligga
i
 
linje med villkoren på marknaden och ska utgöras av följande komponen-
ter: fast lön, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner. Förutom ersätt-
ning som täcks av riktlinjerna har aktieägarna beslutat att implementera
program för långsiktig rörlig ersättning (”LTV”). Programmen LTV 2021,
LTV 2022 och LTV 2023 pågår fortfarande.
Under 2023 har en avvikelse från riktlinjerna beslutats (se avsnittet
”Avvikelser från antagna ersättningsriktlinjer för ledande befattnings-
havare”). Inga återkrav av utbetald ersättning har gjorts under 2023.
Under 2023 togs följande nyckelbeslut gällande ersättning av
Kompensationskommittén och styrelsen:
Uppfyllnadsnivån för LTV 2021 bestämdes till 100% av målnivå, base-
rat på i förväg bestämda prestationsvillkor: koncernens rörelseresultat
samt relativ och absolut totalavkastning (TSR).
Uppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret för koncernens rörelseresultat
för LTV 2023 bestämdes till 0%.
Att STV skall ingå i ersättningspaketet för vd och koncernchef från
1
 
januari 2024 i enlighet med ersättningsriktlinjerna och efter direkt
återkoppling från investerare. Börje Ekholm utsågs till Ericssons koncern-
chef den 16 januari 2017, och sedan dess har hans ersättning utgjorts
av grundlön, pension och långsiktig rörlig ersättning. Den nuvarande
affärsstrategin fokuserar på en kombination av uppnådda resultat på
kort, medel och lång sikt inom mobilnät, fokuserad expansion inom
företagsmarknaden samt av att etablera en bestående kulturförändring.
På den externa marknaden erbjuds normalt koncernchefer en kombina-
tion av långsiktig och kortsiktig rörlig ersättning. Från den 1 januari 2024
kommer den rörliga ersättningen för vd och koncernchef att vara 50%
målnivå för kortsiktig rörlig ersättning och 150% målnivå för långsiktig
rörlig ersättning, det vill säga sammanlagt 200% av den årliga grundlö-
nen. Detta innebär en ökning av den totala rörliga ersättningen på mål-
nivå från 190% till 200% av den årliga grundlönen jämfört med 2023.
I syfte att förstärka ansvarstagande i hela organisationen kan alla
anställda, som är berättigad till rörlig lön, nekas utbetalning helt eller
delvis om de bryter mot Ericssons affärsetiska kod. Dessutom utvär-
deras ledandebefattningshavare enligt en uppsättning fördefinierade
integritetskriterier, relaterade till utbildning inom regelefterlevnad,
hantering av tredje part, hantering av misstänkta överträdelser och
andra faktorer knutna till bolagets program för etik och regelefterlev-
nad. Underprestation gentemot dessa i förväg definierade kriterier kan
minska utbetalningen enligt STV med upp till 100%, medan exceptionell
prestation kan berättiga till ett ytterligare incitament på upp till 10% av
befattningshavarens årliga grundlön.
Kompensationskommittén och styrelsen utvärderar fortlöpande pro-
grammen för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen avseende
effektivitet för att Bolaget når sina strategiska mål och hållbara långsiktiga
intressen. Dessutom utvärderas de långsiktiga programmens möjligheter att
öka koncernledningens långsiktiga fokus och sammanlänka deras intressen
med aktieägarnas långsiktiga förväntningar och intressen.
Efter utvärdering av de pågående LTV-programmen för koncernled-
ningen har Kompensationskommittén och styrelsen kommit till slutsat-
sen att de pågående LTV-programmen för 2021 och 2022, liksom de
avslutade programmen för 2018, 2019 och 2020, gjorde det möjligt för
Bolaget att attrahera, behålla och motivera ledande befattningshavare
och erbjuda dem konkurrenskraftig ersättning på en global marknad.
Även om prestationsvillkoret gällande koncernens rörelseresultat
(EBITA) har en ettårig prestationsperiod, har det en treårig intjänande-
period som är densamma som intjänandeperioden för prestationsvill-
koren gällande absolut och relativ total avkastning för aktieinnehavare,
vilket ligger i linje med målen för LTV-programmen. Detta betyder att
deltagarna inte kan lösa in någon av de tilldelade Prestationsaktierät-
terna innan den treåriga intjänandeperioden är slut, och att deltagarna
är helt exponerade för aktiekursrörelser under treårsperioden.
LTV-programmen för 2018, 2019, 2020, 2021 och 2022 stödde
Bolagets långsiktiga ekonomiska mål. Årsstämman 2023 föreslog
därför årsstämman 2023 att godkänna ett LTV-program för koncernled-
ningen med samma struktur som tidigare LTV-program, med mål för att
ytterligare stärka Ericssons och koncernledningens engagemang kring
långsiktig hållbarhet och ansvarsfulla affärsmetoder.
Även för LTV 2024 föreslår Kompensationskommittén och styrelsen att
kategorin högre chefer ska skall omfattas i syfte att de skall vara del i
ett program som ger ersättning i form av aktier. Detta för att ytterligare
förstärka kopplingen mellan aktieägare och ledande befattningshavare.
Utöver att uppfylla formella legala och regulatoriska skyldigheter avseende
handelsrestriktioner, kan Bolaget från tid till annan, som en försiktighetsåt-
gärd, välja att tillfälligt begränsa handeln i Ericssons aktie för styrelseleda-
möter, koncernledning eller Bolaget.
Ersättningsrapport 2023
2
Ersättningar 2023
 
i korthet
Total ersättning
I tabellen nedan sammanfattas hur de ersättningselement som anges i riktlinjerna har använts i relation till vd och koncernchef samt vice verk-
ställande direktör (vvd). I tabellen sammanfattas även information om ersättning så som den godkänts av aktieägarna.
Syfte och koppling till strategin
Arrangemang i korthet
Implementation under det räkenskapsår
som avslutades 31 december 2023
Fast lön
Attrahera och behålla det ledarskap som
behövs för att implementera Ericssons
affärsstrategi
Betala ut en del av den årliga ersättningen
 
ett förutsägbart sätt
Betala ut en del av den årliga ersättningen på ett
förutsägbart sätt.
Löner revideras normalt så att de träder i kraft i
januari, varvid hänsyn tas till:
Ericssons övergripande affärsresultat
Affärsresultatet för den enhet som med-
arbetaren leder
Medarbetarens prestation över tid
Externa ekonomiska förhållanden
Befattningens omfattning och komplexitet
Extern marknadsdata
Lön och villkor för andra medarbetare i länder
som anses vara relevanta för rollen.
Vid fastställandet av fasta löner måste även
inverkan på den totala ersättningen beaktas.
Vd och koncernchef: fast årslön på
SEK
 
18
 
799
 
636, motsvarande en ökning på 3%
sedan 2022.
Vvd och chef för affärsområde Networks: fast
årslön på SEK
 
9
 
280
 
189, motsvarande en
ökning på 7% sedan 2022.
Övriga förmåner
Attrahera och behålla det ledarskap som
behövs för att implementera Ericssons
affärsstrategi
Betala ut en del av den årliga ersättningen
 
ett förutsägbart sätt
Förmånerna ligger i linje med konkurrenskraftig
marknadspraxis i individens anställningsland.
Förmånerna uppgår till högst 10% av den årliga
fasta lönen för medlemmar av koncernledningen
i Sverige.
Förmåner till medlemmar av koncernledningen
som är på internationella långtidsuppdrag (long-
term assignment, ”LTA”) i ett annat land än det
ursprungliga anställningslandet fastställs i linje
med Bolagets globala policy för internationell
rörlighet. Sådana förmåner kan inkludera, men är
inte begränsade till, pendlings- eller flyttkostnader,
ökade levnadskostnader, boendekostnader,
hemresor, utbildningsbidrag och skatte- samt
socialförsäkringsstöd.
Vd och koncernchef: övriga förmåner till ett
värde av SEK 828 287.
Vvd och chef för affärsområde Networks: övriga
förmåner till ett värde av SEK 28
 
600.
Pension
Erbjuda långsiktig ekonomisk trygghet och
planering för pension genom att erbjuda
konkurrenskraftiga pensionslösningar som
är
 
i linje med lokal marknadspraxis.
Pensionsplanerna följer konkurrenskraftig praxis
i
 
individens hemland.
Pensionsplanerna för vd och koncernchef samt vice
verkställande direktör är avgiftsbestämda planer.
Bolagets pensionsbidrag:
Vd och koncernchef: SEK 10
 
151
 
804
Vvd och chef för affärsområde Networks:
SEK 2
 
728
 
761
Kortsiktig
rörlig ersättning
(”STV”)
Sätta upp tydliga och relevanta affärsmål för
koncernledningen som är i linje med Ericssons
strategi och hållbara långsiktiga intresse.
Erbjuda en individuell intjäningsmöjlighet
länkad till prestation till en
 
flexibel kostnad
för Bolaget.
Ersättningen till vd och koncernchef under 2023
innehöll ingen STV-komponent.
För vice verkställande direktör ligger målnivån på
50% av den fasta lönen och maximum ligger på
100% av den fasta lönen.
Prestationsvillkor, viktningar och målnivåer anges
årligen.
Föremål för malus och clawback.
Utfall av STV 2023:
Vvd och chef för affärsområde Networks: 0%
av den maximala nivån.
Långsiktig
rörlig ersättning
(”LTV”)
Skapa ett gemensamt ägarintresse mellan
koncernledningen och aktieägarna.
Ersättning baserad på långsiktig prestation
i
 
enlighet med Ericssons affärsstrategi.
Ge individer långsiktig ersättning för lång-
siktigt engagemang och värdeskapande i
enlighet med aktieinnehavarnas intressen.
Ersättning betalas ut efter godkännande av
årsstämman.
Ersättningsnivåer bestäms som procentandelar av
den fasta lönen.
För vd och koncernchef: 190% av den fasta
lönen.
För vice verkställande direktör: 50% av den fasta
lönen.
Prestationsvillkor, viktningar och målnivåer
tas till årsstämman för godkännande. Treårig
intjänandeperiod.
Föremål för malus och clawback.
LTV 2021 måluppfyllelsenivå på 100%.
Ersättningsrapport 2023
3
Prestationsutfall under 2023
Ersättning som tjänats in under 2023
Utfall STV 2023
%
0
20
40
60
80
100
Utfall
Fredrik Jejdling
Vvd och chef för
affärsområdet Networks och
chef för segmentet Networks
Maximal nivå
40
60
100
0
Börje Ekholm
Vd och koncernchef
MSEK
0
10
20
30
40
50
60
70
80
2023
2022
2021
36,6
18,2
0,6
0,1
24,0
9,6
19,2
9,9
19,4
19,5
0,8
10,2
Fast lön
Förmåner
Pension
LTV
Utfall LTV 2021
%
0
20
40
60
80
100
Utfall
Maximal nivå
50
0
50
30
20
100
50
Relativ TSR:
Som
 
% av den maximala nivån
Absolut TSR:
Som
 
% av den maximala nivån
Koncernens rörelseresultat (EBIT):
Som
 
% av den
maximala nivån
Fredrik Jejdling
Vice verkställande direktör samt
chef för affärsområde Networks
 
MSEK
0
5
10
15
20
25
30
35
40
2023
2022
2021
4,1
9,1
0,0
6,7
4,3
2,4
10,2
0,0
0,0
2,7
2,7
9,5
0,2
6,3
5,1
Fast lön
Förmåner
STV
Pension
LTV
LTV 2021, TSR-utveckling (2021–2023)
jämnfört med “peer group”
%
–50–25
0
25
50
75 100 125 150
Ericsson
Corning
Nokia
QUALCOMM
Cognizant
F5 Networks
Cisco Systems
Juniper
CGI Group
Cap Gemini
IBM
Motorola Solutions
69,09
8,59
12,49
17,24
17,45
33,47
-
41,06
69,68
76,52
83,14
87,69
132,52
Absolut TSR
–16,17% mål-
uppfyllnadsnivå
CAGR 0,0%
Relativ TSR
rangordning efter
samtliga i jäm-
förelsegruppen,
måluppfyllnads-
nivå 0,0%
Ekonomisk lönsamhet:
Affärsområde/marknadsområde som %
av
 
maximal nivå
Ekonomisk lönsamhet:
Koncernen som % av den maximala nivån
Ekonomisk lönsamhet betyder rörelseresultat minus kapitalkostnader.
STV
Den information som presenteras för 2023 omfattar räkenskapsåret
2023 och informationen för 2022 och 2021 omfattar räkenskapsåren
2022 respektive 2021.
LVT
Den information som presenteras för 2023 innefattar information om
LTV 2021, som löpte ut under 2023. Information som presenteras för
2022 och 2021 innefattar information om LTV 2020 och LTV 2019
som
 
löpte ut under 2022 respektive 2021.
För att stödja genomförandet av Ericssons affärsstrategi och att koncernens finansiella mål uppnås fokuserar Bolagets program för rörlig ersättning
på mål relaterade till ekonomisk lönsamhet, koncernens rörelseresultat (EBITA) och total avkastning till aktieinnehavarna. Den rörliga ersättningen
är således utformad för att skapa incitament för att bidra till Ericssons kortsiktiga och långsiktiga strategiska plan och affärsmål.
Ersättningsrapport 2023
4
Implementering av fast ersättning och pension för vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör
I tabellen nedan visas implementering av fast ersättning och pension för vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör.
Fast lön
Övriga förmåner
Pension
Börje Ekholm
Vd och
koncernchef
Under den årliga granskningen av den totala ersättningen
beslutade styrelsen om en löneökning på 3% av den fasta lönen
från och med den första 1 januari 2023 för vd och koncern-
chefen. Ökningen avspeglar vd och koncernchefens prestation
fram till och med slutet av 2022.
Den fasta lönenivån för 2023 bedöms som lämplig i förhållande
till ansvaret att vara vd och koncernchef för en ledande global
leverantör av IKT-lösningar, jämfört med ersättningspaketen
för befattningen som vd och koncernchef för jämförbara
internationella bolag.
Enligt Bolagets svenska
förmånspolicy är Börje Ekholm
berättigad till en företagsbil
eller motsvarande kontanta
ersättning och andra förmåner
som övriga anställda i Sverige.
Eftersom Börje Ekholm är bosatt
i USA är han även berättigad
till sjukförsäkring i USA och
skatterådgivning beträffande sin
deklaration.
Börje Ekholm får en kontant utbetalning istället
för en avgiftsbaserad pension, eftersom det inte
är möjligt att registrera honom i den svenska
avgiftsbaserade pensionsplanen (ITP1) på
grund av att han är bosatt i USA. Den kontanta
utbetalningen behandlas som lön beträffande
skatt och sociala avgifter, och görs på ett sätt
som är kostnadsneutralt för Ericsson. Enligt
hans anställningsavtal ska pensionstillägget
innefatta ytterligare premie utöver den fasta
årslönen för att ta hänsyn till en antagen
uppnådd målnivå för STV.
Fredrik Jejdling
Vice verkstäl-
lande direktör
och chef för
affärsområde
Networks
Lönenivån avspeglar Fredrik Jejdlings ansvar som chef för
Ericssons största affärsområde, Networks. Lönenivån bedöms
som konkurrenskraftig på den externa marknaden både
för andra vice verkställande direktörer hos ledande globala
leverantörer av IKT-lösningar, samt för befattningen som vd
och koncernchef för mindre bolag.
Enligt Bolagets svenska
förmånspolicy är Fredrik Jejdling
berättigad till en företagsbil eller
motsvarande kontant ersättning
och andra förmåner som övriga
anställda i Sverige.
I enlighet med Ericssons pensionsriktlinjer
deltar Fredrik Jejdling i den avgiftsbestämda
planen ITP1. Han är även berättigad till
kompletterande pensionspremie på 30% av
den del av grundlönen som överstiger taket i
ITP1 (30
 
inkomstbasbelopp).
Total ersättning till vd och koncernchef samt till
vice verkställande direktör
I tabellen nedan anges den totala ersättningen i SEK till Ericssons vd och koncernchef samt vice verkställande direktör mellan 2021 och 2023.
Fast ersättning
Rörlig ersättning
Namn och befattning
Räken-
skapsår
Fast lön
(inklusive
semesterlön)
Övriga
förmåner
1)
Ettårig
rörlig
ersättning
2)
Flerårig
rörlig
ersättning
3)
Ytterligare
överens-
kommelser
4)
Pension
5)
Total
ersättning
6)
Andel fast
ersättning
7)
Andel rörlig
ersättning
8)
Börje Ekholm
Vd och koncernchef
2023
19
 
520
 
568
828 287
19
 
371
 
871
10
 
151
 
804
49
 
872
 
530
61%
39%
2022
19
 
154
 
852
135
 
743
24
 
034
 
229
9
 
856
 
121
53
 
180
 
945
55%
45%
2021
18
 
208
 
859
555
 
688
36
 
630
 
457
9
 
569
 
049
64
 
964
 
053
44%
56%
Fredrik Jejdling
Vice verkställande direktör och
chef för affärsområde Networks
2023
10
 
154
 
237
28
 
600
2
 
399
 
101
2
 
728
 
761
15
 
310
 
698
84%
16%
2022
9
 
515
 
305
151
 
452
6
 
251
 
115
2
 
746
 
240
5
 
061
 
846
23
 
725
 
958
62%
38%
2021
9
 
129
 
087
14
 
980
6
 
671
 
595
4
 
092
 
344
4
 
314
 
186
24
 
222
 
193
56%
44%
1)
Mer information om övriga förmåner finns i tabellen om genomförande av fast ersättning och pension till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör.
2)
Beloppen representerar STV som tjänats in under räkenskapsåret och som betalas ut under påföljande år, dvs. för 2023 representerar beloppen STV 2023, för 2022 representerar beloppen STV 2022 och för 2021
representerar beloppen STV 2021.
3)
Beloppen representerar LTV för vilka alla prestationsperioder löpte ut under räkenskapsåret. För 2023 representerar beloppen LTV 2021, för 2022 representerar beloppen LTV 2020 och för 2021 representerar
beloppen LTV 2019. För LTV 2019, LTV 2020 och LTV 2021 beräknas beloppen baserat på antalet Prestationsaktierätter som kommer att falla ut 2024 multiplicerat med det volymviktade medelvärdet av de fem
sista handelsdagarna av varje räkenskapsår.
4)
Beloppen representerar ytterligare diskretionära överenskommelser som godkänts av Kompensationskommittén eller styrelsen och som ingåtts under räkenskapsåret.
5)
Beloppen representerar kontant betalning utbetalning istället för pension (för vd och koncernchef) eller pensionspremie (för vice verkställande direktör) som utbetalats under räkenskapsåret.
6)
Beloppen representerar summan av fast ersättning, rörlig ersättning, ytterligare överenskommelser och pension.
7)
Beloppen representerar summan av fast ersättning och pension dividerat med total ersättning.
8)
Beloppen representerar summan av rörlig ersättning och ytterligare överenskommelser dividerat med total ersättning.
Ersättningsrapport 2023
5
Rörlig ersättning
Ericsson anser, där det är möjligt att, rörlig ersättning bör uppmuntras
som en integrerad del av den totala ersättningen. Syftet är att länka
samman prestation och ersättning genom att förena medarbetarnas
intressen med Ericssons strategiska affärsmål, hållbara långsiktiga
intressen och prestation av den egna enheten.
Alla program för rörlig ersättning har definierade maximala tilldel-
nings- och intjänandenivåer.
Den kortsiktiga rörliga ersättningen är beroende av en kombination
av Bolagets resultat på koncernnivå och den medarbetarens enhets
resultat, medan den
 
långsiktiga rörliga ersättningen är beroende av
Ericssons resultat på koncernnivå.
Kortsiktig rörlig ersättning (”STV”)
Årlig kortsiktig rörlig ersättning betalas genom kontantbaserade
program som bara beror på finansiella resultatmål. De konkreta
verksamhetsmålen beräknas utifrån den årliga affärsplanen som
godkänts av styrelsen och som i sin tur bygger på Bolagets långsiktiga
strategi. Ericsson strävar efter branschledande rörelsemarginaler och
avkastning på investeringar samt en god kassagenerering, och därför
är utgångspunkten att ha ett mål för ekonomisk lönsamhet som är ett
mått på operativ lönsamhet efter avdrag för kapitalkostnader.
Målen för ekonomisk lönsamhet definieras för koncernledningen:
På koncernnivå för chefer för koncernfunktioner
Som kombination av koncernnivå och affärsområdesnivå för affärs-
områdeschefer
Som kombination av koncernnivå och marknadsområdesnivå för
marknadsområdeschefer.
I syfte att förstärka ansvarstagande i hela organisationen kan alla
anställda, som är berättigad till rörlig lön, nekas utbetalning helt eller
delvis om de bryter mot Ericssons affärsetiska kod. Dessutom utvär-
deras ledandebefattningshavare enligt en uppsättning fördefinierade
integritetskriterier, relaterade till utbildning inom regelefterlevnad,
hantering av tredje part, hantering av misstänkta överträdelser och
andra faktorer knutna till bolagets program för etik och regelefterlev-
nad. Underprestation gentemot dessa i förväg definierade kriterier kan
minska utbetalningen enligt STV med upp till 100%, medan exceptio-
nell prestation kan berättiga till ett ytterligare incitament på upp till
10% av befattningshavarens årliga grundlön.
Ersättningen till vd och koncernchef under 2023 innehöll ingen STV-
komponent. Kompensationskommittén beslutar om och godkänner alla
mål som anges för koncernledningens övriga medlemmar. Dessa mål
bryts ned till enhetsrelaterade mål i hela koncernen, där detta är tillämp-
ligt. Kompensationskommittén övervakar att målnivåerna för koncer-
nen, affärsområdena och marknadsområdena är ändamålsenliga och
rättvisa under hela prestationsåret och har befogenhet att revidera dem
om de inte längre skulle vara relevanta, eller om de inte längre bidrar till
ökat värde för aktieägarna. Viktningen för 2023 för vice verkställande
direktören är 40% ekonomiskt lönsamhetsmål för koncernen och 60%
ekonomiskt lönsamhetsmål för affärsområdet Networks.
I tabellerna nedan beskrivs utfallet för STV 2023 för vice verkställande direktör, vilket bestäms genom att man utvärderar prestationen gentemot
tillämpliga finansiella mått.
Vice verkställande direktör och chef för affärsområde Networks – Fredrik Jejdling (STV 2023)
Tröskelnivå (i % av mål)
Målnivå
Maxnivå (i % av mål)
Utfall (% av mål)
Prestationsmått
Viktning
SEK utfall vid
tröskelprestation
SEK utfall vid
målprestation
SEK utfall vid
maxprestation
SEK utfall för
faktisk prestation
Koncernens ekonomiska lönsamhet
1)
40%
47%
100%
140%
0%
0
1
 
856
 
038
3
 
712
 
076
0
Ekonomisk lönsamhet affärsområde Networks
1)
60%
77%
100%
115%
0%
0
2
 
784
 
057
5
 
568
 
113
0
Totalt
0
4
 
640
 
095
9
 
280
 
189
0
1)
Ekonomisk lönsamhet betyder rörelseresultat minus kapitalkostnader.
Långsiktig rörlig ersättning (”LTV”)
De nuvarande LTV-programmen har utformats för att uppmuntra
långvarigt engagemang och värdeskapande i linje med Ericssons
långsiktiga strategiska mål och aktieägarnas intressen. De utgör en
del av ett totalt ersättningspaket och sträcker sig normalt över minst
tre år. Eftersom detta är program för rörlig ersättning är det inte möjligt
att förutsäga utfallet när programmen påbörjas. Ersättningen beror på
långsiktigt personligt engagemang, Bolagets resultat, Ericsson-aktiens
kurs och Bolagets resultat enligt relevanta mått gällande miljö, sociala
faktorer och bolagsstyrning.
De LTV-program som lanserats på Ericsson består av aktiebaserad
ersättning för medlemmar i koncernledningen och högre chefer.
Målsättningen för LTV-programmen är att attrahera, behålla och
motivera koncernledningen och högre chefer på en konkurrensutsatt
marknad genom prestationsbaserade och aktierelaterade incitament,
samt att uppmuntra uppbyggnaden av ett betydande aktieinnehav,
för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan koncernledningen
och aktieägarna. Tilldelning under LTV 2018, 2019, 2020, 2021, 2022
och 2023 sker vederlagsfritt och berättigar, under förutsättning att
vissa prestationsmål nås, deltagarna att vederlagsfritt erhålla ett antal
aktier efter att en treårig intjänandeperiod löpt ut för varje program.
Tilldelning av aktier i enlighet med Prestationsaktierätterna sker efter
att utmanande prestationsvillkor uppnåtts, vilka definieras för varje
års program när det lanseras. Vilken del av Prestationsaktierätterna
för LTV som eventuellt kommer att falla ut bestäms i slutet av relevant
prestationsperiod baserat på om de fördefinierade kriterierna för årets
LTV-program uppfyllts, där prestationsperioden är ett till tre år. Det
krävs i allmänhet att deltagarna fortsätter att vara anställda under tre
år från det datum då tilldelning av Prestationsaktierätterna skedde
för att vara kvalificerade att få ta del av utfallet. Under förutsättning
att prestationsvillkoren har uppfyllts under prestationsperioden, och
att deltagaren har fortsatt vara anställd (förutom under exceptionella
omständigheter) under intjänandeperioden, tilldelas aktier så snart
som möjligt efter att intjänandeperioden löpt ut. Vid beslut om den slut-
liga utnyttjandenivån för Prestationsaktierätterna, tar styrelsen hänsyn
till om utnyttjandenivån är rimlig i förhållande till Bolagets finansiella
resultat och ställning, villkoren på aktiemarknaden och andra omstän-
digheter. Annars förbehåller sig styrelsen rätten att minska tilldelningen
till en lägre nivå som bedöms lämplig.
Styrelsen kan när som helst fram till sista dagen av intjänande-
perioden minska (inklusive nollställa) det antal aktier som Prestations-
aktierätterna berättigar till, i den omfattning som anses lämplig med
hänsyn till:
Bolagets finansiella resultat och ställning,
Villkoren på aktiemarknaden och/eller
Övriga omständigheter och skäl som styrelsen finner relevanta.
Ersättningsrapport 2023
6
Dessutom kan företaget, i syfte att förstärka ansvarstagande i hela
organisationen och att stödja etik och regelefterlevnad i alla delar av
verksamheten, ensidigt besluta om att hålla inne hela eller delar av
tilldelningen för en deltagare som avser det år då det år då deltagaren
har brutit mot Ericssons affärsetiska kod. Bolaget har även rätt att
ensidigt besluta att kräva återbetalning, helt eller delvis, av tilldelning
som avser år då en deltagare brutit mot Ericssons affärsetiska kod.
Detaljer angående vart och ett av de pågående programmen för
långsiktig rörlig ersättning på Ericsson, inklusive programmen för
övriga anställda, beskrivs i noterna till koncernens bokslut – not
 
G3,
”Aktierelaterade ersättningar”, på sidorna 75–80 i den Finansiella
rapporten.
Programmet för långsiktig rörlig ersättning 2023 (LTV 2023)
LTV 2023 godkändes på årsstämman 2023 och omfattar alla medlem-
mar i koncernledningen, sammanlagt 16 medlemmar i koncernled-
ningen 2023, inklusive vd och koncernchef. Deltagarna tilldelades
Prestationsaktierätter 18 maj 2023. De Prestationsaktierätter som
tilldelats vd och koncernchef samt vice verkställande direktör samman-
fattas i tabellen nedan.
Tilldelningsinformation, programmet för långsiktig rörlig ersättning 2023 (LTV 2023)
Deltagare
Tilldelnings-
värde
1)
Tilldelningsvärde
som procentandel
av årlig grundlön
2)
Antal tilldelade
prestationsaktierätter
3)
Andel av tilldelningen
för vilken
prestationsvillkor gäller
4)
Högsta antal
prestationsaktierätter
som kan tilldelas
5)
Börje Ekholm
35
 
719
 
309
190%
596
 
216
100%
1
 
192
 
432
Fredrik Jejdling
4
 
640
 
094
50%
77
 
451
100%
154
 
902
1)
Beloppet representerar grundbelopp i SEK.
2)
Siffrorna representerar grundbelopp som procentandel av årlig grundlön på tilldelningsdatum.
3)
Beräknat som respektive tilldelningsvärde dividerat med volymviktad genomsnittskurs för Ericssons B-aktier på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följde närmast efter publiceringen av Bolagets
kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2022.
4)
Alla Prestationsaktierätter är föremål för utmanande prestationsvillkor. Dessa mäts på definierade prestationsperioder som sträcker sig över ett till tre år. Prestationsvillkor för LTV 2023 är: (1) mål för koncernens
rörelseresultat (viktat till 45%) som mäts över perioden 1 januari 2023 till 31 december 2023, (2) absolut TSR-utveckling (vikt 25%) i intervallet 6%–14% årlig tillväxttakt, (3) relativt TSR-resultat (vikt 20%) för
Ericssons B-aktie, rankad 6-2 mot 11 jämförbara bolag, mätt över perioden 1 januari 2023 till 31 december 2023, (4) minskade CO2-utsläpp (vikt 5%) i Bolagets egna anläggningar samt (5) ökad andel kvinnor i
ledande befattning (vikt 5%) i Bolaget. Prestationsvillkor för LTV 2023 samt detaljer om hur prestationsvillkoren kommer att beräknas och mätas finns i protokollet från årsstämman 2023 under punkt 16.
5)
Det maximala antal aktier som kan tilldelas kommer att resultera i en utspädning på ungefär 0,1% av det totala antalet utestående aktier. Effekten på nyckeltal är marginell.
Prestationsutfallet för LTV 2021 och målet för koncernens rörelseresultat för LTV 2023
LTV 2021 och LTV 2023 hade mål med prestationsperioder som gick ut 31 december 2023, som sammanfattas i tabellerna nedan. LTV 2021 kommer att löpa ut
under 2024 eftersom alla prestationsperioder under programmet nu har löpt ut. LTV 2023 kommer inte att löpa ut förrän 2026, men prestationsperioden för det
ettåriga målet för koncernens rörelseresultat (EBITA) samt för minskning av CO
2
för LTV 2023 löpte ut 31 december 2023.
Prestationsvillkor för LTV 2023
Program
Mål
Villkor
Vikt
Prestationsperiod
Möjligt utfall
(linjär fördelning)
Utfall
Måluppfyllnads-
nivå
1)
LTV 2023
Koncernens rörelse-
resultat (EBITA) 2023
Intervall (miljarder SEK)
26,4–40,4
45%
1 jan 2023–
31 dec 2023
0%–200%
SEK 21,4 miljarder
2)
0%
LTV 2023
Absolut TSR
Intervall 6%–14%
25%
1 jan 2023–
31 dec 2025
0%–200%
LTV 2023
Relativ TSR
Ericssons
ranking 6–2
20%
1 jan 2023–
31 dec 2025
0%–200%
LTV 2023
Minskning av CO
2
e
2023
kiloton CO
2
e
142–121
1,66%
1 jan 2023–
31 dec 2023
0%–200%
121,9 kton CO
2
193,72%
Minskning av CO
2
e
2024
kiloton CO
2
e
132–113
1,66%
1 jan 2024–
31 dec 2024
0%–200%
Minskning av CO
2
e
2025
kiloton CO
2
e
122–104
1,68%
1 jan 2025–
31 dec 2025
0%–200%
LTV 2023
Kvinnliga chefer
Procentandel
kvinnliga chefer
Intervall 23%–25%
5%
1 jan 2023–
31 dec 2025
0%–200%
Totalt
100%
0%–200%
1)
Styrelsen beslutade att måluppfyllelsenivån för prestationsvillkoret för koncernens rörelseresultat 2023 var 0% för den del av prestationsaktierätterna som är baserade på koncernens rörelseresultat 2023. Mål-
uppfyllelsenivån för prestationsvillkoret minskning av 2023 CO2 fastställdes till 193,72%. Ytterligare information gällande det intjänade antalet Prestationsaktierätter för var och en av vd och koncernchef samt
vice verkställande direktör finns i tabellen Långsiktig rörlig ersättning (LTV)
 
till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör. Prestationsaktierätterna faller ut i slutet av intjänandeperioden 2026.
2)
Exklusive omstruktureringskostnader och andra poster som inte ingår i prestationsvillkoret.
Prestationsvillkor för LTV 2021
Program
Mål
1)
Villkor
Vikt
Prestationsperiod
Möjligt utfall
(linjär fördelning)
Utfall
Måluppfyllnads-
nivå
2)
LTV 2021
Koncernens rörelse-
resultat (EBIT) 2021
Intervall (miljarder SEK)
15,0 – 24,0
50%
1 jan 2021–
31 dec 2021
0%–200%
SEK 27,4 miljarder
200,00%
1)
LTV 2021
Absolut TSR
Intervall 6%–14%
30%
1 jan 2021–
31 dec 2023
0%–200%
–16,17%
0%
2)
LTV 2021
Relativ TSR
Ericssons ranking 6–2
20%
1 jan 2021–
31 dec 2023
0%–200%
Rangordning efter
samtliga i jämförel-
segruppen
0%
2)
Totalt
100%
0%–200%
100%
1)
Som meddelades i årsredovisningen för 2021 beslutade styrelsen att måluppfyllelsenivån för prestationsvillkoret för koncernens rörelseresultat 2021 var 200% för den del av Prestationsaktierätterna som tilldelas
baserat på utfallet av koncernens rörelseresultat 2021.
2)
Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoren absolut TSR och relativ TSR uppgick till 0% respektive 0% baserat på de uppnådda resultaten om -16,17% absolut TSR och rangordning 12
för relativ TSR, vilket resulterade i en övergripande målluppfyllnadsnivå om 100% för LTV 2021. Prestationsaktierätterna faller ut i slutet av intjänandeperioden 2024. Ytterligare information gällande det intjä-
nade antalet Prestationsaktierätter för var och en av vd och koncernchef samt vice verkställande direktör finns i tabellen Långsiktig rörlig ersättning (LTV)
 
till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör.
Ersättningsrapport 2023
7
Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt vice verkställande direktör
I tabellen nedan visas relevant information om LTV 2019, 2020, 2021, 2022 och 2023 för vd och koncernchef samt vice verkställande direktör.
Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör
Huvudsakliga villkor för aktiebaserade planer
Information gällande rapporterat räkenskapsår
Namn och
befattning
Program
Mål (vikt)
1)
Tilldel-
nings-
datum
2)
Presta-
tions-
period
3)
Presta-
tions-
perio-
dens slut-
datum
4)
Intjänan-
deperio-
dens slut-
datum
5)
Tilldelade
Prestations
aktierätter
(värde i SEK)
6)
Högsta antal
Prestations-
aktierätter som
kan tilldelas
(värde i SEK)
7)
Ingående saldo
(värde i SEK)
8)
Prestations-
aktierätter
som tjänats in
under året
(värde i SEK)
9)
Prestations-
aktierätter som
fortfarande
omfattas av
prestations-
villkor
(värde i SEK)
10)
Prestations-
aktierätter som
förverkats och
betalats ut i
aktier under året
(värde i SEK)
11)
Saldo vid årets
slut, Prestations-
aktierätter som
tjänats in men
inte förverkats
(värde i SEK)
12)
Börje
Ekholm
Vd och
koncernchef
LTV 2023
Koncernens
rörelseresultat
(EBITA)
(45%)
18 maj
2023
1 år
31 dec
2023
18 maj
2026
268
 
297
(16
 
073
 
673)
536
 
594
(32
 
147
 
346)
0
(0)
0
(0)
TSR-presta-
tionsvillkor
(45%)
18 maj
2023
3 år
31 dec
2025
18 maj
2026
268
 
297
(16
 
073
 
673)
536
 
594
(32
 
147
 
346)
536
 
594
(33
 
714
 
201)
ESG-mål
(10%)
18 maj
2023
3 år
31 dec
2025
18 maj
2026
59
 
622
(3
 
571
 
954)
119
 
244
(7
 
143
 
908)
19 172
(1 204 577)
99 450
(6 248 444)
19 172
(1 204 577)
LTV 2022
Koncernens
rörelseresultat
(EBIT) (45
 
%)
18 maj
2022
1 år
31 dec
2022
18 maj
2025
137
 
994
(15
 
605
 
741)
275
 
988
(31
 
211
 
483)
224
 
599
(13
 
853
 
266)
224
 
599
(14
 
111
 
555)
TSR-presta-
tionsvillkor
(45%)
18 maj
2022
3 år
31 dec
2024
18 maj
2025
137
 
991
(15
 
605
 
402)
275
 
982
(31
 
210
 
804)
275
 
982
(17
 
339
 
949)
ESG-mål
(10%)
18 maj
2022
3 år
31 dec
2024
18 maj
2025
30
 
664
(3
 
467
 
792)
61
 
328
(6
 
935
 
584)
61
 
328
(3
 
853
 
238)
LTV 2021
Koncernens
rörelseresultat
(EBIT) (50%)
3 maj
2021
1 år
31 dec
2021
3 maj
2024
154
 
161
(16
 
834
 
381)
308
 
322
(33
 
668
 
762)
308
 
322
(19
 
017
 
301)
308
 
322
(19
 
371
 
871)
TSR-presta-
tionsvillkor
(50%)
3 maj
2021
3 år
31 dec
2023
3 maj
2024
154
 
162
(16 834 490)
308
 
324
(33
 
668
 
981)
LTV 2020
13)
Koncernens
rörelseresultat
(EBIT) (50%)
1 april
2020
1 år
31 dec
2020
1 april
2023
194
 
830
(15
 
188
 
947)
389
 
660
(30
 
377
 
894)
389
 
660
(24
 
034
 
229)
389
 
660
(24
 
482
 
338)
TSR-presta-
tionsvillkor
(50%)
1 april
2020
3 år
31 dec
2022
1 april
2023
194
 
830
(15
 
188
 
947)
389
 
660
(30
 
377
 
894)
LTV 2019
13)
Koncernens
rörelseresultat
(EBIT) (50%)
18 maj
2019
1 år
31 dec
2019
18 maj
2022
146
 
087
(13
 
808
 
143)
292
 
174
(27
 
616
 
286)
292
 
174
(18
 
021
 
292)
292
 
174
(18
 
357
 
292)
TSR-presta-
tionsvillkor
(50%)
18 maj
2019
3 år
31 dec
2021
18 maj
2022
146
 
087
(13
 
808
 
143)
292
 
174
(27
 
616
 
286)
76
 
974
(4
 
747
 
756)
76
 
974
(4
 
836
 
276)
Totalt
1
 
291
 
729
(79
 
673
 
845)
19 172
(1 204 577)
973 354
(61 155
 
832)
1
 
310 901
(82 363 910)
1)
TSR-prestationsvillkor innefattar både absoluta och relativa prestationsvillkor för respektive program.
2)
Tilldelningsdatum representerar det datum då den ursprungliga tilldelningen gjordes.
3)
Prestationsperiod representerar den period över vilken prestationsvillkoren mäts.
4)
Prestationsperiodens slutdatum representerar det datum då prestationsperioden avslutas.
5)
Intjänandeperiodens slutdatum representerar det datum då eventuella Prestationsaktierätter faller ut och berättigar deltagarna att få aktier.
6)
Siffrorna representerar det ursprungliga antalet Prestationsaktierätter som tilldelades på tilldelningsdatum. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum.
7)
Siffrorna representerar det maximala antal Prestationsaktierätter som kan tjänas in för varje prestationsvillkor. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum.
8)
Siffrorna representerar saldot vid början av året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under tidigare år som ännu inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet intjänade prestationsaktierätter
multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under föregående räkenskapsår.
9)
Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som tjänats in och som hade en prestationsperiod som löpte ut under räkenskapsåret. Värden i
 
SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som
tjänats
in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
10)
Siffrorna representerar det maximala antal utestående Prestationsaktierätter som fortfarande är föremål för en pågående prestationsperiod. Värden i SEK beräknas som antalet utstående Prestationsaktierätter
som fortfarande omfattas av en prestationsperiod multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
11)
Siffrorna representerar det antal Prestationsaktierätter som hade en intjänandeperiod som löpte ut under räkenskapsåret och som berättigade deltagaren att erhålla aktier vederlagsfritt. Värden i SEK representerar
det verkliga värdet för aktier som tilldelas deltagaren vid intjänandeperiodens slut.
12)
Siffrorna representerar saldot vid slutet av året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under räkenskapsåret samt tidigare prestationsaktierätter som tjänats in men som inte förverkats.
Värden i
 
SEK
 
beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
13)
Styrelsen har godkänt tilldelning för LTV 2019 och 2020 (som gick ut 2022 respektive 2023). Planerat tilldelningsdatum är under första kvartalet 2024.
Ersättningsrapport 2023
8
Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör, forts.
Huvudsakliga villkor för aktiebaserade planer
Information gällande rapporterat räkenskapsår
Namn och
befattning
Program
Mål (vikt)
1)
Tilldel-
nings-
datum
2)
Presta-
tions-
period
3)
Presta-
tions-
perio-
dens slut-
datum
4)
Intjänan-
deperio-
dens slut-
datum
5)
Tilldelade
Prestations
aktierätter
(värde i SEK)
6)
Högsta antal
Prestations-
aktierätter som
kan tilldelas
(värde i SEK)
7)
Ingående saldo
(värde i SEK)
8)
Prestations-
aktierätter
som tjänats in
under året
(värde i SEK)
9)
Prestations-
aktierätter som
fortfarande
omfattas av
prestations-
villkor
(värde i SEK)
10)
Prestations-
aktierätter som
förverkats och
betalats ut i
aktier under året
(värde i SEK)
11)
Saldo vid årets
slut, Prestations-
aktierätter som
tjänats in men
inte förverkats
(värde i SEK)
12)
Fredrik
Jejdling
Vice verk-
ställande
direktör och
chef
för affärs-
område
Networks
LTV 2023
Koncernens
rörelseresultat
(EBITA)
(45%)
18 maj
2023
1 år
31 dec
2023
18 maj
2026
34
 
852
(2
 
087
 
983)
69
 
704
(4
 
175
 
966)
0
(0)
0
(0)
TSR-presta-
tionsvillkor
(45%)
18 maj
2023
3 år
31 dec
2025
18 maj
2026
34
 
853
(2
 
088
 
043)
69
 
706
(4
 
176
 
086)
69
 
706
(4
 
379
 
628)
ESG-mål
(10%)
18 maj
2023
3 år
31 dec
2025
18 maj
2026
7
 
746
(464
 
062)
15
 
492
(928
 
125)
2 491
(156 510)
12 920
(811 764)
2 491
(156 510)
LTV 2022
Koncernens
rörelseresultat
(EBIT) (45%)
18 maj
2022
1 år
31 dec
2022
18 maj
2025
17
 
257
(1
 
951
 
594)
34
 
514
(3
 
903
 
188)
28
 
087
(1
 
732
 
406)
28
 
087
(1
 
764
 
706)
TSR-presta-
tionsvillkor
(45%)
18 maj
2022
3 år
31 dec
2024
18 maj
2025
17
 
255
(1
 
951
 
368)
34
 
510
(3
 
902
 
736)
34
 
510
(2
 
168
 
263)
ESG-mål
(10%)
18 maj
2022
3 år
31 dec
2024
18 maj
2025
3
 
834
(433
 
587)
7
 
668
(867
 
174)
7
 
668
(481
 
780)
LTV 2021
Koncernens
rörelseresultat
(EBIT) (50%)
3 maj
2021
1 år
31 dec
2023
3 maj
2024
19
 
092
(2
 
084
 
846)
38
 
184
(4
 
169
 
693)
38
 
184
(2
 
355
 
189)
38
 
184
(2
 
399
 
101)
TSR-presta-
tionsvillkor
(50%)
3 maj
2021
3 år
31 dec
2023
3 maj
2024
19
 
092
(2
 
084
 
846)
38
 
184
(4
 
169
 
693)
LTV 2020
13)
Koncernens
rörelseresultat
(EBIT) (50%)
1 april
2020
1 år
31 dec
2020
1 april
2023
22
 
262
(1
 
735
 
546)
44
 
524
(3
 
471
 
091)
44
 
524
(2
 
746
 
240)
44
 
524
(2
 
797
 
443)
TSR-presta-
tionsvillkor
(50%)
1 april
2020
3 år
31 dec
2022
1 april
2023
22
 
263
(1
 
735
 
623)
44
 
526
(3
 
471
 
247)
LTV 2019
13)
Koncernens
rörelseresultat
(EBIT) (50%)
18 maj
2019
1 år
31 dec
2019
18 maj
2022
16
 
321
(1
 
542
 
661)
32
 
642
(3
 
085
 
322)
32
 
642
(2
 
013
 
359)
32
 
642
(2
 
050
 
897)
TSR-presta-
tionsvillkor
(50%)
18 maj
2019
3 år
31 dec
2021
18 maj
2022
16
 
322
(1
 
542
 
755)
32
 
644
(3
 
085
 
511)
8
 
600
(530
 
448)
8
 
600
(540
 
338)
Totalt
152
 
037
(9
 
377
 
642)
2 491
(156 510)
124 804
(7 841 435)
154
 
528
(9
 
708 994)
1)
TSR-prestationsvillkor innefattar både absoluta och relativa prestationsvillkor för respektive program.
2)
Tilldelningsdatum representerar det datum då den ursprungliga tilldelningen gjordes.
3)
Prestationsperiod representerar den period över vilken prestationsvillkoren mäts.
4)
Prestationsperiodens slutdatum representerar det datum då prestationsperioden avslutas.
5)
Intjänandeperiodens slutdatum representerar det datum då eventuella Prestationsaktierätter faller ut och berättigar deltagarna att få aktier.
6)
Siffrorna representerar det ursprungliga antalet Prestationsaktierätter som tilldelades på tilldelningsdatum. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum.
7)
Siffrorna representerar det maximala antal Prestationsaktierätter som kan tjänas in för varje prestationsvillkor. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum.
8)
Siffrorna representerar saldot vid början av året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under tidigare år som ännu inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet intjänade prestationsaktierätter
multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under föregående räkenskapsår.
9)
Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som tjänats in och som hade en prestationsperiod som löpte ut under räkenskapsåret. Värden i
 
SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som
tjänats
in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
10)
Siffrorna representerar det maximala antal utestående Prestationsaktierätter som fortfarande är föremål för en pågående prestationsperiod. Värden i SEK beräknas som antalet utstående Prestationsaktierätter
som fortfarande omfattas av en prestationsperiod multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
11)
Siffrorna representerar det antal Prestationsaktierätter som hade en intjänandeperiod som löpte ut under räkenskapsåret och som berättigade deltagaren att erhålla aktier vederlagsfritt. Värden i SEK representerar
det verkliga värdet för aktier som tilldelas deltagaren vid intjänandeperiodens slut.
12)
Siffrorna representerar saldot vid slutet av året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under räkenskapsåret samt tidigare prestationsaktierätter som tjänats in men som inte förverkats.
Värden i
 
SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
13)
Styrelsen har godkänt tilldelning för LTV 2019 och 2020 (som gick ut 2022 respektive 2023). Planerat tilldelningsdatum är under första kvartalet 2024.
Ersättningsrapport 2023
9
Information om riktlinjer för koncernledningens aktieinnehav
Styrelsen har antagit följande riktlinjer för aktieinnehav som ska gälla
för nuvarande och framtida medlemmar av koncernledningen från den
1 januari 2019 för att uppmuntra ledningen att bygga upp och behålla
ett aktieinnehav för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan
Bolagets aktieägare och medlemmarna i koncernledningen:
Vd och koncernchef ska bygga och behålla ett aktieinnehav som
motsvarar minst 200% av den årliga fasta lönen
Övriga medlemmar av koncernledningen ska bygga upp och behålla
ett aktieinnehav som motsvarar minst 75% av deras respektive
årliga fasta lön.
De nuvarande medlemmarna i koncernledningen ska ha möjlighet
att
 
bygga upp detta innehav över en period av fem
 
år från och med
1
 
januari 2019. I det fall nya medlemmar av koncernledningen utses,
förväntas de uppfylla kravet på aktieinnehav på årsdagen fem år
efter att de tilldelas sina första prestationsaktierätter under LTV-pro-
grammen. För nuvarande medlemmar av koncernledningen förlängs
datumet för kravet med ett år som en del av de självpåtagna handels
begränsningar i Ericsson aktien för koncernledningen samt på grund
av Bolagets beslut att under samtliga år leverera LTV 2017–2020 som
netto. Styrelsen beaktar följande beträffande uppfyllelse av kravet på
aktieinnehav:
Innehav av Ericssons B-aktier som innehas eller förvärvas av
koncernledningsmedlemmen
Optioner som tilldelats men inte gått till inlösen (värdet beräknas
efter skatt och efter kostnader för utövandet)
Aktierätter som innehas av medlemmen i koncernledningen, där
prestationsvillkor och/eller villkor anställning har uppnåtts, men
som måste innehas under en viss tidsperiod (värdet beräknas efter
skatt).
Aktier, syntetiska aktier eller optionsrätter som är föremål för presta-
tionsvillkor och fortsatt anställning, men som inte är intjänade, ska inte
medräknas enligt riktlinjerna för aktieinnehav.
Kompensationskommittén ska övervaka efterlevnaden av rikt-
linjerna om aktieinnehav och regelbundet rapportera till styrelsen samt
informera medlemmarna av koncernledningen om i vilken utsträckning
riktlinjerna för aktieinnehav har efterlevts.
Innehavet för respektive medlem av koncernledningen redovisas på
sidan 20–24 i Bolagsstyrningsrapporten.
Avvikelser från antagna ersättningsriktlinjer för ledande
befattningshavare
De riktlinjer som beslutades av årsstämman i mars 2020, och som
gällde till 28 mars 2023, föreskrev en minimiviktning på 40% på
koncernnivå för mål för kortsiktig rörlig ersättning (”STV”). Vid års-
stämman 2023 kompletterades riktlinjerna, och de förväntas gälla till
årsstämman 2027.
Ett av syftena med de riktlinjer för ersättning som beslutades av
årsstämman 2023 var att klargöra vilket mandat styrelsen och Kom-
pensationskommittén hade att definiera meningsfulla STV-mål som
var länkade till Ericssons affärsplan. Detta för att göra det möjligt att
STV-målen definieras och viktas på olika sätt för olika delar av verk-
samheten beroende på den fas i verksamhetens livscykel de befinner
sig i enligt vad som krävs utifrån affärsstrategin. Därför har detaljerade
krav på obligatorisk viktning och definition av STV-mål tagits bort.
I linje med syftet för de nya riktlinjerna och på rekommendation
från Kompensationskommittén beslutade styrelsen 8 februari 2023
att STV-målen för 2023 på koncernnivå skulle viktas med 20% för
koncernledningsmedlemmen George Mulhern. Detta var en avvikelse
från de då gällande riktlinjerna under perioden från 1 januari 2023 till
28 mars 2023. Motiveringen till beslutet att avvika från riktlinjerna
var att ge högre prioritet till enhetens mål, och att driva tillväxt beträf-
fande försäljning och vinst, vilket var lämpligt för Cradlepoints aktuella
affärslivscykel. Det har inte skett någon avvikelse från de processer för
beslutsfattande som beskrivs i riktlinjerna.
Ersättningsrapport 2023
10
Jämförande information om ändringar
i ersättningen och Bolagets resultat
Jämförelsetabell över förändringen i ersättning och Bolagets resultat över de tre senaste redovisade räkenskapsåren
Ericssons resultat
Ersättning till vd och koncernchef samt
till vice verkställande direktör
Börje Ekholm
Vd och koncernchef
Fredrik Jejdling
Vice verkställande direktör
och chef för
affärsområde Networks
Genomsnittlig ersättning
till
 
anställda omräknat till
heltidsekvivalenter
3)
Koncernens
rörelseresultat
(EBIT)
SEK miljoner
Koncernens
netto-
omsättning
SEK miljoner
Aktiekurs per
31 december för
räkenskapsåret
2023
(% förändring)
Fast ersättning
1)
20 348 855 (5%)
10
 
182
 
837 (5%)
1
 
016
 
295 (5%)
–20
 
326
(–175,23%)
263
 
351
(–3,02%)
63,11
(3,63%)
Rörlig ersättning
2)
6
 
251
 
115 (–6%)
176
 
279 (–24%)
2022
(% förändring)
Fast ersättning
1)
19
 
290
 
595 (3%)
9
 
666
 
757 (6%)
966
 
031 (8,5%)
27
 
020
(10%)
271
 
546
(17
 
%)
60,9
(–38,97%)
Rörlig ersättning
2)
6
 
671
 
595 (–54%)
230
 
928 (–22%)
2021
(% förändring)
Fast ersättning
1)
18
 
764
 
547 (1%)
9
 
144
 
067 (15%)
889
 
538 (13%)
31
 
780
(14%)
232
 
314
(–0,03
 
%)
99,79
(2,20%)
Rörlig ersättning
2)
88
 
782
 
271 (22%)
14
 
626
 
469 (122%)
295
 
193 (–1%)
Kommentarer
LTV 2018 löpte ut
och aktier överfördes
i maj 2021. LTV 2019 och
2020 löpte ut under 2022
och 2023 men leverans av
aktierna är uppskjuten.
LTV 2018 löpte ut
och aktier överfördes
i maj 2021. LTV 2019 och
2020 löpte ut under 2022
och 2023 men leverans av
aktierna är uppskjuten
Under 2021 ägde den
försenade lönerevisionen
för 2020 rum med
bolagssponsrad retroaktiv
effekt, vilket ökat
ersättningen till övriga
anställda. En majoritet av
de anställda har inte
rörlig ersättning.
1)
Fast ersättning innefattar fast lön och andra förmåner.
2)
Rörlig ersättning för vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör innefattar tillämpliga STV och LTV. För Bolagets anställda innefattar den rörliga ersättningen kortsiktig och långsiktig rörlig ersättning.
För jämförelsens skull representerar rörlig ersättning faktiskt betalad ersättning under räkenskapsåret. Detta beror på att prestationsutvärderingar och program för långsiktig rörlig ersättning för övriga anställda
med prestationsperioder som löpt ut under räkenskapsåret 2023 ännu inte slutförts.
3)
Anställda på Telefonaktiebolaget LM Ericsson, exklusive vd och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen som är anställda inom Bolaget.
Styrelsen
Stockholm 5 mars 2024
Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)
Org. nr. 556016-0680
Ersättningsrapport 2023
11
Telefonaktiebolaget LM Ericsson
164 83 Stockholm
Telefon 010 719 00 00
www.ericsson.com
SV/LZT 138 2392/3 R1A
© Telefonaktiebolaget LM Ericsson 2024
Om Ericsson
Ericsson är en ledande leverantör av lösningar för mobil uppkoppling till
telekomoperatörer och företagskunder i olika branscher. Tillsammans med våra
kunder och partners i ekosystemet, leder vi nästa våg av digitalisering i samhället.
Vi tillhandahåller programmerbara och differentierade nät med höga prestanda
och gör avancerad nätfunktionalitet tillgänglig för utvecklare runtom i världen.
Genom världsledande forskning driver vi nya standarder, och bidrar till utvecklingen
av nästa generations infrastruktur, mjukvara och tjänster för mobilkommunikation.
Bolaget har cirka 100 000 medarbetare, och kunder i cirka 180 länder. Ericssons
huvudkontor finns i Stockholm, Sverige. Vår aktie är noterad på Nasdaq Stockholm
och Ericssons American Depositary shares (ADS) handlas på Nasdaq New York.
Ericssons vision är en värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv,
omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid.
Rapport –
Hållbarhet och
ansvarsfullt
företagande
ericsson.com
Årsredovisning 2023
Finansiell
rapport
Bolags-
styrnings-
rapport
Ersättnings-
rapport
Rapport –
Hållbarhet och
ansvarsfullt
företagande
Ingår i
Ericsson
Årsredovisning
2023
Rapport – Hållbarhet och
ansvarsfullt företagande 2023
Inledning
1
Strategi och mål
2
2023 i korthet
4
Miljö
4
Sociala faktorer
6
Styrning
8
Noter till Rapport – Hållbarhet och
ansvarsfullt företagande
10
Miljö
11
Sociala faktorer
25
Styrning
37
Övrigt
46
Bestyrkanderapport
50
Ordlista
51
Den här rapporten om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
lämnas som en separat rapport bifogad till den finansiella rappor-
ten i enlighet med årsredovisningslagen (SFS 1995:1554, 6 kap.,
10 § och 11 §). En bestyrkanderapport från bolagets revisorer är
bifogad.
Innehåll
Framtidsriktade uttalanden
Denna hållbarhetsrapport innehåller framtidsriktade uttalanden, inklusive uttalanden
som återspeglar Bolagets nuvarande syn på prestationsmål och mål, framtida trender,
händelser, åtaganden eller resultat, framtida marknad eller finansiell ställning samt
förväntad operativ och finansiell utveckling.
Orden ”anse”, ”förvänta”, ”förutspå”, ”förutse”, ”förutsätta”, ”avse”, ”trolig”, ”beräknas”,
”kan”, ”skulle kunna”, ”planera”, ”uppskatta”, ”bedöma”, ”kommer att”, ”bör”, ”strävan”,
”ambition”, ”försöka”, ”potential”, ”målsättning”, ”fortsätta” eller, i förekommande fall,
deras negativa versioner och varianter samt liknande ord eller uttryck används för att
identifiera framtidsriktade uttalanden. Alla uttalanden som hänför sig till Bolagets
strategi, framtida ekonomiska resultat, förväntningar, planer eller andra beskrivningar
av framtida händelser eller omständigheter, tillsammans med underliggande anta-
ganden, utgör framtidsriktad information. Sådana uttalanden baseras på ledningens
förväntningar vid datumet för rapporten, såvida inte ett tidigare datum anges, inklusive
förväntningar baserad på information och prognoser från tredje part som ledningen
anser vara tillförlitliga.
Vi uppmärksammar investerare på att dessa uttalanden är förenade med risker och
osäkerheter, varav många är svåra att förutse och generellt sett utanför vår kontroll, vilket
kan medföra att det faktiska resultatet kan skilja sig väsentligt och på ett negativt sätt
från det uttalade, indikerade eller beräknade resultat som framgår av den framtidsriktade
informationen och de framtidsriktade uttalandena. Viktiga faktorer som kan påverka
om och hur väl våra framtidsriktade uttalanden kommer att förverkligas innefattar,
men är inte begränsade till, de faktorer som beskrivs i denna hållbarhetsrapport,
inklusive i avsnittet Riskfaktorer. Dessa framtidsriktade uttalanden återspeglar våra
uppskattningar, antaganden och förväntningar vid den tidpunkt när de gjordes, och i den
utsträckning de representerar data från tredje part har vi inte genomfört en oberoende
bekräftelse av sådana data från tredje part, och avser inte heller att göra det.
Givet dessa risker och osäkerheter vill vi varna läsare för att fästa överdriven tillit vid
sådana framtidsriktade uttalanden. Läsarna rekommenderas att noga granska och
överväga de olika upplysningar som lämnas i denna hållbarhetsrapport och i andra
dokument som vi från tid till annan lämnar in till myndigheter och som anger risker och
osäkerheter som kan påverka vår verksamhet. Om inget annat specifikt anges avspeglar
framtidsriktade uttalanden i denna hållbarhetsrapport inte den potentiella påverkan
av avyttringar, samgåenden, förvärv eller andra verksamhetskombinationer som inte
slutförts vid datumet för denna hållbarhetsrapport. Vi avsäger oss uttryckligen en skyl-
dighet att efter datumet för denna hållbarhetsrapport uppdatera dessa framtidsriktade
uttalanden, liksom de uppskattningar och antaganden som ligger till grund för dem,
för att återspegla framtida händelser eller förändrade förhållanden eller ändringar av
förväntningar eller att förväntade händelser inträffat, antingen som ett resultat av ny
information, av framtida händelser eller annat, med undantag för vad som krävs enligt
tillämplig lagstiftning eller börsregler.
Denna hållbarhetsrapport innehåller webbplatser eller hänvisningar till ytterligare
företagsrapporter. Dessa är endast avsedda att ge inaktiva, textuella referenser. Infor-
mationen på webbplatserna och i dessa rapporter är inte en del av denna rapport och
införlivas inte genom hänvisning i denna rapport. Denna hållbarhetsrapport innehåller
uttalanden som baseras på hypotetiska scenarier och antaganden samt uppskattningar
som är föremål för en hög grad av osäkerhet, och dessa uttalanden ska inte nödvändigt-
vis ses som representativa för nuvarande eller faktiska risker eller resultat, eller prognoser
för förväntade risker eller resultat. Dessutom kan historiska, aktuella och framåtblickande
miljö- och socialt relaterade uttalanden baseras på standarder för att mäta framsteg som
fortfarande håller på att utvecklas och på interna kontroller och processer som fortsätter
att utvecklas. Även om vissa frågor som diskuteras i denna hållbarhetsrapport kan vara
väsentliga, ska inte någon betydelse uppfattas, eller på annat sätt antas, som att de
nödvändigtvis når upp till den väsentlighetsnivå som används för att uppfylla Ericssons
rapporteringsskyldigheter för publika bolag enligt USA:s federala värdepapperslagar och
bestämmelser, även om rapporten använder orden ”väsentlig” eller ”väsentlighet”.
Integritet och hållbarhet för långsiktigt
värdeskapande
Ericsson grundades på övertygelsen om att
kommunikation är ett grundläggande mänskligt
behov – och i över 145 år har bolaget bidragit till
att förändra liv, branscher och samhällen till det
bättre. Bolaget fokuserar på att integrera håll-
barhet i hela organisationen för att skapa positiv
påverkan för dess intressenter, och fortsätter
sin kulturella omvandling till en integritetsstyrd
verksamhet.
En integritetsstyrd verksamhet
Ericsson är med sin globala närvaro verksamt på
marknader med varierande grad av komplexitet
vad gäller affärskultur, geopolitisk stabilitet och
institutionell mognad. Inom alla dessa områden
ligger integritet till grund för Ericssons förmåga
att skapa värde och minska riskerna för bolaget
och dess intressenter. Ericsson driver en kulturell
omvandling i syfte att optimera verksamheten
och förbättra styrningen, för att säkerställa
ansvarsfullt beslutsfattande.
I all sin verksamhet upprätthåller Ericsson
samma höga krav på etiska affärsmetoder
– från lika möjligheter för alla och respekt för
mänskliga rättigheter, till antikorruption och
hälsa och säkerhet.
Ericsson har ett helhetsperspektiv på riskhan-
tering och är fast beslutet att agera med integritet
i hela värdekedjan. Detta är en pågående föränd-
ringsresa och Ericsson lägger betydande kraft
på att förstärka policyer, tillvägagångssätt och
processer för att skapa tydlighet och säkerställa
en grund för ansvarsfullt företagande.
Göra skillnad
Ericssons vision om en värld där obegränsad
kommunikation förbättrar liv, omdefinierar
verksamheter och banar väg för en hållbar
framtid, bygger på den kraft som öppen mobil
uppkoppling har för att skapa positiv påverkan
för samhällen och företag.
Mobilteknik är redan i dag en av de mest
inkluderande teknikerna på planeten med
8,5
 
miljarder abonnemang
1)
. Nästa digitalise-
ringsvåg kommer att innebära att fördelarna
med uppkoppling storskaligt expanderar till
företag och till samhället i stort. Mobil uppkopp-
ling, artificiell intelligens (AI) och molnteknik
kommer i allt större utsträckning att ses som de
tekniker som möjliggör denna nästa våg, men
utan mobil uppkoppling kan inte de två andra
spridas i stor skala. En utbredd uppkoppling
är också avgörande för
 
en framtid med låga
koldioxidutsläpp.
1)
Ericsson Mobility Report (2023)
2)
Measuring digital development: Facts and Figures 2023 (2023),
ITU Publications
3)
Mobile Net Zero: State of the Industry on Climate Action 2022 (2022),
GSM Association
4)
Malmodin et al. (2023) ICT sector electricity consumption and greenhouse gas emissions – 2020 outcome,
SSRN Electronic Journal
5)
Malmodin & Bergmark (2015) Exploring the effect of ICT solutions on GHG emissions in 2030,
Atlantis Press
Driva digital inkludering
Omkring 2,6 miljarder människor – en tredjedel
av världens befolkning – saknar en snabb och
tillförlitlig bredbandsuppkoppling vilket beror
på brister i tillgång och priser som inte är över-
komliga
2)
. Lösningar baserade på fast trådlös
uppkoppling (Fixed Wireless Access) till hushåll,
företag och institutioner i tillväxtmarknader är i
flera fall det enda alternativet för att tillhanda-
hålla bredband i områden där kommunikations-
tjänster saknas eller är begränsade.
Finansiell inkludering är viktigt för att också
uppnå social inkludering och möjliggöra tillväxt
för mikroföretag samt små och medelstora
företag. Ericsson Mobile Wallet Platform stödjer
mobila finansiella tjänster och har idag cirka
85 miljoner aktiva användare – varav många
tidigare saknade tillgång till banktjänster.
Utöver Ericssons kommersiella erbjudanden
verkar bolaget aktivt för att säkerställa att det
finns välfungerande uppkoppling som tillgodo-
ser väsentliga samhällsbehov, såsom tillgång till
utbildning. Unicefs och ITU:s offentligt-privata
partnerskap Giga har som målsättning att
koppla upp samtliga skolor i världen till internet
till 2030. Genom arbetet inom ramen för detta
initiativ, har Ericsson delat med sig av sin decen-
nium långa erfarenhet av att koppla upp skolor.
Ericsson är dessutom en ledande samarbets-
partner från den privata sektorn i samarbetet
för digital transformation som leds av UNESCO,
där man är rådgivare åt regeringar i frågor som
gäller digitaliseringen av utbildningsväsendet.
Katalysera nettonollutsläpp
Den digitala transformationen av samhälle och
industrier innebär också lägre koldioxidutsläpp.
Telekombranschen leder arbetet mot nettonoll-
utsläpp av växthusgaser både vad gäller
nettonoll-åtaganden och genom att vara en av
de branscher som köper mest förnybar energi
3)
.
Ericsson har som ambition att nå nettonoll-
utsläpp i hela värdekedjan till 2040.
Ericssons viktigaste bidrag till att begränsa
klimatförändringarna, består i att leverera en
energieffektiv portfölj som bidrar till att minska
energianvändningen i mobila nät, och minska
kundernas energiförbrukning, energikostnader
och koldioxidutsläpp. Ericsson arbetar också
med sina leverantörer för att tillhandahålla
relevanta verktyg och ramverk så att bolagets
affärspartners kan sätta och nå sina egna
1,5-gradersmål.
Möjliggöra transformation av näringslivet
Trots att Informations- och kommunikations-
teknik-branschen (IKT) enbart står för 1,4 % av
det globala koldioxidavtrycket
4)
har den poten-
tialen att möjliggöra en 15-procentig bransch-
överskridande minskning av utsläpp till 2030
genom uppkopplingslösningar som till exempel
smarta system för fastighetsautomation (BMS)
och uppkopplad laddningsinfrastruktur för
elfordon
5)
.
Exponentiell teknik som 5G, AI och sakernas
internet (IoT) har potentialen att avsevärt
öka produktivitet och effektivitet. 5G kommer,
som en öppen innovationsplattform, att ha en
direkt påverkan på ett stort antal samhällsin-
frastrukturer och sektorer, däribland transport,
tillverkning, energibolag och allmän säkerhet,
för att nämna några.
Sammanfattningsvis så bidrar näten,
mjukvaran och tjänsterna som Ericsson
tillhandahåller sina kunder, till den digitala
transformationen av näringsliv och samhälle.
Med 5G kommer öppna, högeffektiva och
programmerbara nät att fungera som en motor
för ekonomisk tillväxt, som en betydelsefull
hävstång i kampen mot klimatförändringarna
och som en kraftfull möjliggörare av social
inkludering.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
1
Inledning
Strategi och mål
Genom att utöka sitt ledarskap inom mobilnät,
och genom en riktad expansion inom företags-
marknaden, avser Ericsson att skapa värde för
alla intressenter. Ericssons tillvägagångssätt
och program för hållbarhet och ansvarsfullt
företagande understödjer affärsstrategin.
Ledarskap inom mobilnät
5G är betydligt mer energieffektivt än tidigare
generationer av mobila nätverk, vilket
innebär såväl minskade kostnader som
minskade utsläpp. 5G-näten har dessutom en
hävstångseffekt när det kommer till utsläpps-
minskningar genom att inte bara minska
IKT-branschens utsläpp, utan även göra det
möjligt för andra branscher att övergå till en
mer koldioxidsnål samhällsekonomi. Ericsson
driver utvecklingen av energieffektiva nät
genom hårdvarumodernisering, nya mjukvaru-
funktioner, energioptimeringstjänster samt
genom att använda AI-stödd automatisering
och digitala tvillingar. Mobilt bredband är ett
av de mest kostnadseffektiva teknikalter-
nativen för att koppla upp samhällen, och fast
trådlös uppkoppling (FWA) är ett effektivt och
skalbart alternativ till fasta bredbandsanslut-
ningar för att skapa universell och välfunge-
rande uppkoppling, både på tillväxtmarknader
och i utvecklade ekonomier.
Fokuserad expansion i företagsmarknaden
Genom gemensamma standarder som möjlig-
gör global kompabilitet och skalfördelar,
bidrar 5G till en ny nivå av motståndskraft
och effektivitet för industriella verksamheter.
Dessa sammankopplade system skapar förut-
sättningar för bättre analys och insikter genom
att möjliggöra omfattande och distribuerad
datainsamling i kombination med AI, samt
även utökade automationsmöjligheter med
stöd av teknik för utökad verklighet (XR) och
sakernas internet (IoT). Tillsammans främjar
de omställningen av industriella tillämpningar
inom områden som logistik och tillverkning,
förnybara energisystem, koldioxidsnåla
transporter och flera andra sektorer. Mobil
infrastruktur, och i synnerhet 5G, är således en
betydelsefull möjliggörare för branschöver-
skridande minskningar av växthusgasutsläpp.
Integritetsstyrd verksamhet
Teknikledarskap i sig är inte tillräckligt för att
navigera i en osäker och utmanande
global
miljö. Ericsson möter många globala och
komplexa utmaningar, såsom geopolitiska
skiften och konflikter, konkurrens och
makroekonomiska förhållanden. Bolagets
långsiktiga framgång kommer att bero på
bolagets förmåga att tillhandahålla världsle-
dande teknologi och innovation i kombination
med att attrahera och bibehålla de bästa
talangerna, en etisk företagskultur och
operationell excellens, med stöd av en stark
bolagsstyrning. Ericsson har åtagit sig att
följa de tio principerna i FN:s Global Compact,
och har gjort betydande investeringar för att
skapa en stark företagskultur baserad på etik
och integritet, såväl som hälsa och säkerhet,
som en grund för ansvarsfullt företagande
och värdeskapande. Ericsson strävar efter att
åstadkomma en positiv påverkan i och bortom
sin värdekedja, grundat i potentialen hos
bolagets teknik, när denna implementeras och
används på ett ansvarsfullt sätt.
Positiva effekter
GOD UTBILDNING
FÖR ALLA
2,4 miljoner barn och unga har fått tillgång
till internet genom Giga-inititativet
ANSTÄNDIGA
ARBETSVILLKOR
OCH EKONOMISK
TILLVÄXT
85 miljoner användare har åtkomst till finansiella
tjänster via Ericsson Mobile Wallet Platform
HÅLLBAR INDUSTRI,
INNOVATIONER OCH
INFRASTRUKTUR
En ökning på minst 0,8 % av BNP för varje
10-procentig ökning i användandet av mobilt
bredband
BEKÄMPA KLIMAT-
FÖRÄNDRINGARNA
Potential att minska de globala växthusgas-
utsläppen med 15 % med stöd av IKT-lösningar
Ledarskap inom mobilnät
Genom investeringar i teknikledarskap för prestanda, säkerhet
och hållbarhet, och genom högpresterande, programmerbara,
automatiserade och Cloud Native-anpassde nätverk och
affärsverksamheter, samt avancerade nättjänster.
Kontinuerligt förbättra produktportföljens energiprestanda
Effektiv resursanvändning och övergång till cirkulär ekonomi
Erbjuda skalbara uppkopplingslösningar i de fall där fast
bredbandsuppkoppling inte är ett möjligt alternativ.
Fokuserad expansion i företagsmarknaden
Genom sömlösa och säkra nätverkslösningar och genom att via
företagets Global Communication Platform förändra hur
nätfunktioner exponeras, konsumeras och betalas för.
Erbjuda IKT-lösningar som möjliggör ökad effektivitet och
minskade koldioxidutsläpp
Möjliggöra för teknik som stödjer omvandlingen av näringslivet
vilket också omfattar små och medelstora företag.
En affärsstrategi som skapar positiv påverkan
Företag
Människor och planeten
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
2
Strategi och mål
Bidra till att de globala målen för hållbar utveckling uppnås
Ericssons produkter och lösningar kan bidra
till att många av FN:s hållbarhetsmål uppnås.
Ericsson anser att det är av strategisk vikt att
uppfylla mål 9 (Hållbar industri, innovationer
och infrastruktur) och mål 17 (Genomförande
och globalt partnerskap) då målens kombine-
rade kraft bidrar till att skapa storskalig positiv
påverkan.
Att tillhandahålla öppna, motståndskraft-
iga och hållbara nät är centralt för Ericsson i
rollen som teknik- och branschledare. Genom
att skapa och driva ekosystem för digitala
lösningar och genom att arbeta i förtroen-
defulla partnerskap, åstadkommer Ericsson
storskalig positiv påverkan som möter både
dagens och morgondagens utmaningar. I
syfte att främja klimatåtgärder och digital
inkludering, samarbetar Ericsson med sina
kunder och affärspartner samt internationella
institutioner och civilsamhället, i ett samman-
kopplat ekosystem.
Ericssons indirekta positiva påverkan sker
bland annat genom minskad fattigdom via
mobila finansiella tjänster och förbättrad
tillgång till utbildning genom uppkopplade
skolor och digitalt lärande. Ericsson bidrar
också till minskade växthusgasutsläpp i sin
leverantörskedja och portfölj, och genom att
tillhandahålla digitala databaserade lösningar
till olika industrier.
Utfall för mål och delmål
Nedan visas en sammanfattning av status och utfall för Ericssons mål och delmål kopplat till hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Kommentarer till
viktiga resultat finns på sidorna 4–9, och specifikationer av mål och detaljerade resultatdata finns i noterna till den här rapporten på sidorna 11–49.
Mål och delmål
Basår
1)
Målår
Resultat 2023
Miljö
BEKÄMPA KLIMAT-
FÖRÄNDRINGARNA
Begränsning av klimatförändringar
Nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värde-
kedjan, vilket omfattar Scope 1, 2 och 3
2)
(SBTi
3)
-verifierat)
2020
2040
Totala utsläpp i värdekedjan: +24 %
4)
Utsläpp inom Scope 1 och 2: -38 %
4)
Utsläppsminskningar
Minska de totala växthusgasutsläppen i värdekedjan
med 50 % och utsläppen i Scope 1 och 2
2)
med 90 %
(SBTi
3)
- verifierat)
2020
2030
Produktportföljens energiprestanda
Minska energianvändningen för typiska
radiobasstationssiter med 40 %
(Nytt mål)
2021
2025
Minskning om 30 %
4)
Samverkan i leverantörskedjan
Få 350 strategiskt viktiga direktleverantörer och
leverantörer med höga utsläpp att sätta sina egna
utsläppsminskningsmål i linje med 1,5-gradersmålet
2020
2025
237 leverantörer med godtagna mål
Sociala faktorer
ANSTÄNDIGA
ARBETSVILLKOR
OCH EKONOMISK
TILLVÄXT
Hälsa och säkerhet
Noll dödsfall och incidenter med sjukfrånvaro
2020
2025
Dödsfall: 10
Incidenter med sjukfrånvaro: 97
JÄMSTÄLLDHET
Mångfald och inkludering
30
 
% kvinnor bland alla anställda, linjechefer och
högre chefer
2021
2030
Alla medarbetare: 26 %
Linjechefer: 23 %
Högre chefer: 31 %
Styrning
Etik och regelefterlevnad
Stärka och förbättra programmet för etik och
regelefterlevnad för att stödja säkerställandet av ett
effektivt och hållbart program för bekämpning av
mutor och korruption
2019
2024
Implementering pågår
1)
Basåret visas för de mål som följs upp med ett relativt prestationsmått i jämförelse med en angiven baslinje. För de mål som inte följs upp med ett relativt mått visas det år som målet sattes (startåret).
2)
Förklaringar kring avgränsningar mellan utsläpp i Scope 1, 2 och 3 finns i ordlistan på sidan 51. Detaljerade redovisningsprinciper för växthusgasutsläppsberäkningar finns i not E1.
3)
Science Based Target Initiative
4)
Jämfört med målets basår
HÅLLBAR INDUSTRI,
INNOVATIONER OCH
INFRASTRUKTUR
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
3
Strategi och mål
Nettonollutsläpp till 2040
Ericssons långsiktiga mål är nettonollutsläpp
av växthusgaser (GHG) i hela värdekedjan
till 2040. Bolaget har på kort sikt som mål att
halvera värdekedjans totala utsläpp och minska
utsläppen i Scope 1 och 2 med 90 % till 2030
jämfört med 2020 års basnivå. Målen är i linje
med 1.5-gradersambitionen och har verifierats
av SBTi.
Värdekedjans totala växthusgasutsläpp
(GHG) uppgick under 2023 till cirka 37 (31)
miljoner ton. 94 (92) % av koldioxidavtrycket
uppstod nedströms
1)
i värdekedjan, främst
hänförligt till energianvändning av såld nät-
verksutrustning. 6 (8) % uppstod uppströms
1)
i leverantörskedjan. Utsläppen från Ericssons
egen verksamhet (Scope 1 och 2) utgjorde min-
dre än 1 (<1) % av de totala utsläppen. Ericsson
vidtar åtgärder för utsläppsminskningar i alla
led i värdekedjan, men den största potentialen
är hänförlig till att kontinuerligt förbättra port-
följens energiprestanda, och sedan att minska
utsläppen uppströms genom leverantörssam-
arbeten, produktdesign och materialval.
De totala växthusgasutsläppen ökade
jämfört med 2022, vilket till stor del beror på
ökade utsläpp nedströms när sålda produkter
används. En geografisk förändring i försälj-
ningsmixen mot marknader såsom Indien, där
relativt sett en större andel el genereras med
fossila bränslen, har lett till en nettoökning
av de totala utsläppen nedströms. Detta trots
att energieffektiviteten i bolagets lösningar är
högre och trots att Ericssons kunder köper mer
förnybar el.
Bolaget redovisar nedströms utsläpp
från användningen av sålda produkter under
ett år som summan av de totala beräknade
utsläppen från den nätverksutrustning som
sålts det året mätt över hela dess livslängd.
Utsläppen är inte periodiserat över produk-
ternas uppskattade livslängd. Förändringar i
marknadsmixen, så som var fallet under 2023,
kan därför leda till att nedströms växthusgas-
utsläpp varierar stort från år till år.
Ericsson har fortsatt att implementera
sin nettonoll-strategi och satt upp delmål för
områden och aktiviteter med större påverkan,
såsom produktdesign och radiositernas
energianvändning. Som den del av detta
har arbetet med att beräkna och följa upp
koldioxidavtrycket fortsatt, med fokus på
att förbättra precisionen i redovisningen av
växthusgasutsläppen i hela bolaget. Detta
möjliggör faktabaserade beslut, vilket krävs
för att kunna leverera på bolagets klimatmål.
Portföljens energiprestanda
Nedströms utsläpp, primärt från produkternas
användningsfas, utgjorde 94 (92) % av värde-
kedjans totala utsläpp. Det är därför viktigt
att kontinuerligt förbättra produktportföljens
energiprestanda för att nå bolagets utsläpps-
minskningsmål. Högre effektivitet skapar
också ekonomiskt värde för kunderna efter-
som det bidrar till att minska energirelaterade
driftskostnader.
Ericsson har under 2023 fortsatt att för-
bättra portföljens energiprestanda, och ökat
kapaciteten i sina lösningar för mobilt bredband
i förhållande till deras energiförbrukning. 2022
uppnådde bolaget båda sina tidigare portfölj-
mål, och arbetar nu mot målet att minska den
genomsnittliga energianvändningen för typiska
nya radiobasstationssiter med 40 % till 2025
jämfört med basåret 2021. Vid årets slut hade
bolaget uppnått en minskning på 30 (7) % och
är på god väg att uppnå det nya målet.
Ericsson har fortsatt att implementera
AI och maskininlärningslösningar i sina nät.
Detta gör att tjänsteleverantörerna kan driva
sina nät på ett smartare sätt för att möta
datatrafikbehovet och leverera optimal
användarupplevelse med lägsta möjliga
energianvändning. Ett exempel är Ericssons
lösning Predictive Cell Energy Management,
som år 2023 tilldelades Network Sustaina-
bility Award av FutureNet World för bästa
intelligenta automationslösning för hållbarhet
och energieffektivitet i nätverk.
I november emitterade Ericsson en grön
obligation om 500 miljoner euro. Obligationen
emitterades inom ramen för bolagets ramverk
för grön finansiering, som upprättats för att
finansiera investeringar i energieffektivitet
och förnybar energi. Likviden från obligations-
emissionen kommer att allokeras till FoU
i syfte att förbättra energiprestandan hos
befintliga och framtida lösningar.
IKT-lösningar som en möjliggörare
Ericssons forskning
2)
visar att potentialen
som IKT-lösningar har för att stödja andra
branscher i deras arbete för att minska sina kol-
dioxidutsläpp är betydande, och mycket större
än branschens eget koldioxidavtryck. Teknik
som laddningsinfrastruktur, smarta elnät och
systemlösningar för fastighetsförvaltning är
alla beroende av uppkoppling och kommunika-
tionsnät för att kunna nå sin fulla potential.
Genom att dessutom utveckla teknik som
5G och plattformar för data och API-hantering
uppskattas det att potentialen att minska
utsläppen är än större
3)
.
Ericsson har fortsatt att utforska detta
område under 2023, vilket omfattat publi-
ceringen av en rapport baserad på ITU:s
4)
digitaliserings- och nettonoll-standard för
2023 i korthet
Miljö
1)
Förklaringar av vad som utgör ett företags upp- och nedströms värdekedja finns i ordlistan på sid. 51
2)
Malmodin och Bergmark (2015) Exploring the effects of ICT solutions on GHG emissions in 2030,
Atlantis Press
3)
The enablement effect: The impact of mobile communications technologies on carbon emission reductions. (2019),
GSM Association
4)
Internationella teleunionen (ITU) – Förenta nationernas fackorgan för informations- och kommunikationsteknik.
Värdekedjans koldioxidavtryck
Miljoner ton CO
2
e/%
0
5
10
15
20
25
30
35
40
2023
2022
2021
<1%
<1%
<1%
9%
8%
6%
90%
92%
94%
28
31
37
15
Scope 1 och 2
Scope 3 (uppströms)
Scope 3 (nedströms)
2030 års mål
Förklaringar till gränsdragningar mellan utsläpp
i Scope 1, 2 och 3 finns i ordlistan på sidan 51.
Detaljer kring reodvisningsprinciper för växthus-
gasutsläpp finns i not E1.
Energiförbrukning vid
radiobasstationer
%
50
40
30
20
10
0
2023
2022
2021
–7
–30
–40
Uppnådd minskning
2025 års mål
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
4
2023 i korthet – Miljö
industrin, som visade på att ITK-lösningar kan
möjliggöra energibesparingar och minskade
utsläpp från byggnader
1)
.
Klimatåtgärder i leverantörskedjan
Utsläppen från leverantörskedjan utgjorde
6
 
(8) % av värdekedjans totala koldioxidav-
tryck. Som en del av sitt nettonoll-mål arbetar
Ericsson för att minska dessa utsläpp genom
leverantörssamarbeten, designförbättringar
och transporteffektivitet. Bolaget har fortsatt
att utforska och implementera lösningar för
att minska produkternas vikt och storlek, samt
påbörjat initiativ inriktade på utsläppsinten-
siva material och processer som till exempel
aluminium. Klimatrelaterade kriterier har
införts i prestationsutvärderingar av leveran-
törer i syfte att visa på i vilken utsträckning
deras klimatåtaganden stödjer Ericssons
nettonoll-mål.
Till 2025 har Ericsson som mål att 350
strategiskt viktiga leverantörer och leveran-
törer med höga utsläpp ska sätta egna
utsläppsminskningsmål i linje med 1,5-graders-
målet, vilket måste innefatta en halvering av
utsläppen till 2030. Dessa leverantörer står,
tillsammans med sina leverantörskedjor, för
en majoritet av koldioxidavtrycket i Ericssons
uppströms värdekedja. Vid årets slut hade
237
 
(225) leverantörer satt godtagbara
mål, vilket gör att bolaget är på god väg att
uppnå sitt mål för 2025. I och med att ett
ökat antal leverantörer har satt godtagbara
mål har Ericsson infört strängare krav för att
målen ska godkännas, bland annat så måste
leverantören tillhandahålla en trovärdig hand-
lingsplan för att nå sina utsläppsminskningar.
Detta är en av förklaringarna till att den årliga
ökningen av leverantörer som satt upp god-
tagbara mål är mindre jämfört med tidigare år.
Klimatåtgärder i egen verksamhet
Utsläpp i Scope 1, i första hand relaterade till
servicefordonsflottan, minskade till 27 (38)
kiloton. En del av minskningen beror på ett
verksamhetsskifte som skedde under slutet
av 2023 i Nordamerika där verksamhet fördes
över till underleverantörer för nätverksutbygg-
nad och -service, vilket inneburit att utsläppen
flyttade från Scope 1 till Scope 3. Utsläppen
i Scope 2 minskade till 42 (45) kiloton, vilket
främst berodde på större volymer inköpt förny-
bar el. Andelen förnybar el ökade till 84 (82) %,
vilket motsvarade 70 (67) % av anläggningar-
nas totala energianvändning. Sedan 2016 års
baslinje för Ericssons första SBTi-verifierade
mål för utsläppsminskningar har de årliga
utsläppen i Scope 1 och 2
minskat med cirka
190 kiloton.
Trots att utsläppen från affärsresor ökade
till 53 (25) kiloton, förblev de lägre än nivå-
erna före pandemin. Ericsson har satt ett tak
på affärsresor för att begränsa dessa utsläpp
till högst 50 % av nivåerna som gällde 2019,
dvs. före pandemin.
Bolaget har fortsatt att integrera nyckeltal
för hållbarhet i den interna verksamhets-
rapporteringen för mer frekvent uppföljning.
Fokusområden för kommande år innefattar
automatisering av datahantering och att
utforska ytterligare möjligheter att fortsätta
öka andelen förnybar energi som används
i
 
bolagets anläggningar.
Omställning till cirkulär ekonomi
Arbetet med att öka produktåtertagnings-
volymer och försäljningen av återanvänd
utrustning har fortsatt under året. Detta
innefattade bland annat framtagande av en
utbildning för utvalda medarbetare för att
öka deras kunskap och medvetenhet kring
elektroniskt avfall, återtagningsprogrammet
och producentansvaret. Återanvändning och
produktåtertagning lades också till ramverket
för kundsamarbeten i syfte att öka medveten-
heten kring dessa frågor både internt och
bland kunder. Ericsson har också arbetat för
att återvunna material ska läggas till i IEC:s
2)
standard som används för att deklarera en
produkts materialsammansättning och som
används i hela elektronikindustrin. Detta
skulle göra det enklare att spåra hur stor andel
återvunnet insatsmaterial som används i
elektronisk utrustning.
Verksamheter som bidrar till omställningen
till en cirkulär ekonomi, inklusive tillverkning
av elektronisk utrustning, lades under 2023
till i EU:s taxonomi för hållbara verksamheter.
Detta innebär att Ericssons andel av omsätt-
ningen som omfattas av taxonomin har ökat
till 38 (0) %. Under 2024 kommer Ericsson att
utvärdera i vilken utsträckning de av bolagets
verksamheter som omfattas av taxonomin,
även uppfyller kriterierna för att anses vara
förenliga med taxonomin.
Mer information finns i noterna till rapporten
s. 11
E1 – Klimatförändringar
s. 17
E2 – Föroreningar
s. 18
E3 – Vatten
s. 18
E4 – Resursanvändning och cirkulär
ekonomi
s. 20
E5 – Rapportering enligt artikel 8 i EU:s
taxonomiförordning
s. 24
E6 – Miljöledning
1)
Case Study on the Avoided Emissions from a Building Heating Management System Using an AI Steering Function (2023),
The Carbon Trust
2 )
Internationella elektrotekniska kommissionen – en ideell organisation som publicerar standarder för infrastruktur och handel med
elektroniska varor.
Utsläpp inom Scope 1 och 2
kiloton CO
2
e
0
50
100
150
200
250
300
2023
2020
2016
260
112
69
11
//
//
Scope 1
Scope 2 (marknadsbaserade)
2030 års mål
Samverkan i leverantörskedjan
Antal
0
100
200
300
400
2023
2022
2021
350
121
225
237
Leverantörer med godkända mål
2025 års mål
Andel förnybar el och energi
vid
 
egna anläggningar
%
0
20
40
60
80
100
2023
2022
2021
62
67
70
82
84
75
Andel förnybar elektricitet
Andel förnybar energi
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
5
2023 i korthet – Miljö
Hälsa, säkerhet och välbefinnande
Antalet dödsfall ökade under 2023 till 10 (8)
och involverade i första hand leverantörer av
anläggningstjänster och personer från tredje
part. En medarbetare från Ericsson förolyck-
ades. Orsaker till dödsfallen var trafikolyckor,
klättring och arbete på hög höjd samt arbete
med el. Samtidigt minskade antalet incidenter
med sjukfrånvaro för både leverantörer och
medarbetare jämfört med föregående år till
97
 
(131) och berodde främst på halk- och
fallolyckor, olyckor i samband med instal-
lationer, klättring och arbete på hög höjd,
samt manuella lyft och manuell hantering.
Ericsson är fast övertygat om att alla dödsfall
och allvarliga incidenter går att förhindra, och
har som mål noll dödsfall och incidenter med
sjukfrånvaro.
I arbetet mot detta mål har Ericsson stärkt
processer och styrning och fortsatt befästa
säkerhet som en del i företagskulturen. En
viktig åtgärd under 2023 var att bedöma mog-
nadsgraden hos leverantörer av sitetjänster
utifrån Ericssons säkerhetskrav. Över 61%
av dessa leverantörer omfattades av denna
bedömning och de främsta förbättringsom-
råden som identifierades var kopplade till
att stärka arbetet kring projektrelaterade
riskbedömningar, kontroll av aktiviteter med
hög risk och hantering av underleverantörer.
Återstående leverantörer kommer att bedömas
under 2024. Förutom varningar i form av röda
och gula kort till de leverantörer av sitetjänster
som inte uppfyller kriterierna, och som en
konsekvens av några av olyckorna med dödlig
utgång, har bolaget även påfört böter till
berörda leverantörer samt avslutat kontrakt.
Orsaksanalyser av olyckorna med dödlig
utgång visar att bristande riskmedvetenhet,
bristfällig övervakning, otillräcklig riskbe-
dömning och riskbeteenden är bidragande
orsaker till dessa incidenter. För att komma till
rätta med dessa brister har Ericsson, utöver
att betona vikten av bolagets regler för säkra
arbetsrutiner, förbättrat kontrollen av säker-
heten vid siterna, betonat vikten av arbets-
ledarrollen samt implementerat standarden
om rätten att avbryta arbetet (Stop Work
Authority). Denna standard både kräver och
ger individer rätt att omedelbart avbryta sitt
arbete vid osäkra arbetsförhållanden. Detta
är en viktig åtgärd för att minimera risken för
incidenter direkt när risker upptäcks.
Mångfald och inkludering
Ericsson har en bred agenda för att främja
mångfald och inkludering som syftar till att
möjliggöra för alla medarbetare att uppnå
sin fulla potential. Ericsson har inom detta
område ett särskilt fokus på att uppnå en jämn
balans mellan könen med målet att uppnå en
andel om minst 30 % kvinnor på alla nivåer
inom bolaget till 2030.
För att stödja detta mål är delar av den
rörliga ersättningen till högre chefer och kon-
cernledningen kopplat till ett prestationskrite-
rium där andelen kvinnliga linjechefer ska öka
till 23 % till 2024. Under året ökade andelen
kvinnliga linjechefer till 22,7 (21,7) %. Bland
samtliga anställda ökade andelen kvinnor
något till 26,0 (25,5) % samtidigt som den
minskade till 31,4 (35,0) % bland högre chefer.
Som en del av strategin att attrahera kan-
didater med olika bakgrund har Ericsson en
målsättning om en 50 % könsfördelning bland
nyanställning av medarbetare som är tidigt i
karriären eller som är nyutexaminerade. Fram-
steg gjordes under 2023, då kvinnor utgjorde
31 (27) % av alla externa nyanställningar.
Arbetet med lika lön för lika arbete har
fortsatt och Ericsson har gjort ytterligare
ansträngningar för att mäta och bättre förstå
orsakerna bakom löneskillnader mellan
könen. Som en del i bolagets arbete för att
skapa en mer inkluderande kultur har också
inkluderande ledarskap lagts till som en kritisk
medarbetarkompetens. Detta understöds av
skräddarsydda utbildningar som kombinerar
de senaste akademiska rönen med online-
simuleringar. Ericsson stöder även ett nätverk
bestående av 42 resursgrupper för medarbe-
tare som täcker in ett brett spektrum av olika
identiteter och egenskaper. Bolaget erbjuder
även karriärprogram för att ta bort hinder för
underrepresenterade gruppers möjlighet att
avancera i karriären.
Attrahera, behålla och utveckla talanger
Ericssons strategi för rekrytering av talanger
bygger på tre viktiga fokusområden: planera
för efterfrågan och kapacitet, identifiera mark-
nader för nyckeltalanger samt attrahera och
behålla talanger med kritiska kompetenser.
Ericsson fortsätter att prioritera utvecklingen
av framtida kritiska kompetenser hos med-
arbetarna kopplade till bolagets strategi.
Vid årets slut hade över 50 000 personer
vidareutbildats eller omskolats inom kritiska
kompetensområden som Cloud Native, Power
Skills och AI, där 300 experter under 2018
fungerade som katalysatorer för att höja
kompetensen hos över 30 000 medarbetare i
dag. Nästan samtliga medarbetare använder
Degreed som huvudsaklig digital plattform
för lärande för att stärka sin kompetens och
genomföra kurser, och där många utformar sin
kompetensutveckling utifrån sina karriärmål.
Efter en mindre nedgång förra året ökade
antalet genomförda utbildningstillfällen i
Degreed med 59% under 2023, och uppgick
till över 4,8 (3,0) miljoner, vilket är det högsta
antalet hittills. De anställda uppmuntras
även att skaffa sig erfarenhet genom intern
arbetsrotation. Detta främjas genom en öppen
marknadsplats för talanger samt målinriktad
Sociala faktorer
Andel kvinnor per
personalkategori
%
0
10
20
30
40
2023
2022
2021
21,3
25,2
25,5
35,6
35,0
21,7
26,0
31,4
22,7
Högre chefer
Alla anställda
Linjechefer
2030 års mål
Incidenter med sjukfrånvaro
och dödsfall
Antal
0
25
50
75
100
125
150
2023
2022
2021
14
8
10
145
131
97
Incidenter med sjukfrånvaro
Dödsfall
Dödsfall per orsak
Antal
0
5
10
15
2023
2022
2021
5
4
8
14
6
3
1
4
5
10
4
Övrigt
1)
Fall från hög höjd
Bilkörning/trafikolycka
1)
Detaljerad information finns i not S2.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
6
2023 i korthet – Sociala faktorer
successionsplanering, med ökat fokus på att
sätta kritiska kompetenser i arbete.
Under 2023 har bolaget förbättrat sin
kapacitet att identifiera talanger, förbättrat
rekryterarnas kompetens och investerat i ny
teknik för att minska komplexiteten och ge en
bättre upplevelse av anställningsförfarandet.
Bolaget har skapat ett globalt belönings-
program för att främja engagemang och
uppmärksamma påverkan. Sedan 2021 har
Ericsson ett aktiesparprogram för de anställda
med syftet att uppmuntra till en individuell
insats för att nå bolagets mål. I slutet av 2023
hade bolaget implementerat aktiesparpro-
grammet i 79 länder och för cirka 88 000
anställda, med en deltagandegrad på 17,1
(18,9) %.
Medarbetarnöjdheten var fortsatt hög
på 80 (81) poäng och var fortsatt högre än
referensvärdet för jämförbara branschföretag
som var 74 (77).
Mänskliga rättigheter
Ericsson har stärkt sitt due diligence-arbete
i fråga om mänskliga rättigheter. Som en del
av en långsiktig utbildningsplan i mänskliga
rättigheter, lanserades en webbaserad kurs
tillgänglig för samtliga medarbetare och
workshoppar med Allegation Management
Office hölls för att öka medvetenheten kring
när rapporterade ärenden avseende bristande
regelefterlevnad bör hanteras som relaterade
till mänskliga rättigheter. De riskindikatorer
som används i processen för Sensitive Busi-
ness har uppdaterats och omfattar nu även
människorättsfrågor speciellt relevanta för
olika typer av affärsförbindelser, till exempel
publika nät för leverantörer av kommunika-
tionstjänster, samt privata nät för statliga
myndigheter och företag. Dessa kommer
att bli fullt integrerade under 2024. 895
(683) försäljningsmöjligheter granskades i
Sensitive Business-processen och 636 (435)
ärenden resulterade i antingen tekniska eller
avtalsenliga begränsningar för att reducera
identifierade risker. 7 (13) försäljningsmöj-
ligheter avslogs helt då det inte gick att vidta
tillräckliga åtgärder för att motverka riskerna.
Relevanta beslut meddelades till Business
Risk Committee som ett led i dess översyn av
den koncernomfattande strategin för att han-
tera risker kopplade till mänskliga rättigheter.
En väsentlig andel av de avvikelser som
identifierades vid leverantörsrevisioner utgjor-
des av avvikelser kopplade till rättvisa arbets-
villkor, och i synnerhet frågor relaterade till
arbetstid och skäliga löner. Alla identifierade
avvikelser måste adresseras och korrigeras
genom tidsspecificerade handlingsplaner.
Ericsson gjorde även betydande insatser för
att förbättra spårbarheten och transparensen i
leverantörskedjan med fokus på kategorier av
indirekta leverantörer med högre risk. Bolaget
etablerade även en styrningsmekanism för
att hantera identifierade fall av förhöjd risk för
nutida slaveri i leverantörskedjan.
Under 2023 har Ericsson via sina rapporte-
ringskanaler inte fått kännedom om att bolaget
ska ha varit inblandat i några fall med negativ
inverkan på de mänskliga rättigheterna.
Samhällsengagemang
Ericsson fortsatte att investera i uppkopplade
återbeskogningsprojekt och planterade
100
 
000 mangroveträd och 20 000 frukt-
bärande växter genom ett projekt i Indien.
Detta projekt kompletterar de befintliga
projekten i Malaysia och Filippinerna. Ericsson
Response och Refugee Emergency Telecom
Cluster i Zimbabwe tillhandahöll uppkoppling
till RETS
1)
partnerkontor, som hjälper över
14
 
000 flyktingar och asylsökande i flykting-
lägret Tongogara. Ericsson Response deltog
även i de WFP-ledda ETC
2)
-insatserna efter
den förödande jordbävningen i Turkiet i febru-
ari. Beredskap är centralt för att minska följ-
derna av naturkatastrofer, och under året har
Ericsson Response bidragit till WFP:s arbete
med att hjälpa den filippinska myndigheten
för IKT att stärka kommunikationssystemens
motståndskraft vid tyfoner.
Digital inkludering
Ericsson Mobile Wallet Platform stödde 457
(379) miljoner registrerade konton för mobila
plånböcker. Varje månad använder ungefär
85
 
(80) miljoner aktiva konsumenter mobila
finansiella tjänster som levereras på plattfor-
men. Många av dessa saknade tidigare till-
gång till banktjänster. Plattformen har möjlig-
gjort för många företag och organisationer att
acceptera digitala betalningar, vilket har
påskyndat tillväxten av digitala ekonomier där
kontanter minskar i betydelse. Ericsson var den
första privata samarbetspartnern i Unicefs
3)
och ITU:s Giga-initiativ, och har under de
senaste två åren stöttat Giga i att koppla upp
fler än 6 000 skolor och 2,5 miljoner barn och
unga till internet. Hittills har Ericsson haft en
positiv påverkan på 485 000 barn och unga i
43 länder, genom att ge dem tillgång till digi-
talt lärande och kompetensutvecklings-
program genom initiativet Connect To Learn.
Mer information finns i noterna till rapporten
s. 25
S1 – Humankapital
s. 29
S2 – Hälsa, säkerhet och välbefinnande
s. 31
S3 – Mänskliga rättigheter
s. 34
S4 – Samhällsengagemang
s. 35
S5 – Digital inkludering
1)
Refugee Emergency Telecommunications Sector, som leds av FN:s flyktingorgan UNHCR
2)
Världslivsmedelsprogrammet – Emergency Telecommunications Cluster.
3)
FN:s barnrättsorganisation.
Medarbetarnöjdhet
eSAT-poäng
0
20
40
60
80
100
2023
2022
2021
73
77
81
81
74
80
Ericssons medarbetare
Referensvärde för jämförbara branschföretag
Digital utbildning - Connect to Learn
Tusental
Antal
0
100
200
300
400
500
2023
2022
2021
400
485
43
296
30
36
0
10
20
30
40
50
Barn och unga som har påverkats (i tusental)
Länder med verksamhet (antal)
Ericsson Mobile Wallet-konton
och aktiva användare
Miljoner
0
100
200
300
400
500
2023
2022
2021
85
65
80
457
314
379
Konton
Aktiva användare varje månad
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
7
2023 i korthet – Sociala faktorer
Etik och regelefterlevnad
Ericsson har åtagit sig att upprätthålla högsta
standarde för bolagsstyrning, och prioriterar
en integritetsledd kultur och regelefterlevnad
i allt Bolaget gör, i syfte att ingjuta integritet
i hela organisationen. Bolaget har investerat
betydande resurser och lagt stor energi på att
stärka programmet för etik och regelefterlev-
nad, och har implementerat och upprätthåller
robusta system, kontroller och policyer för att
effektivt förebygga och upptäcka oegentlig-
heter, bland annat inom områdena etik,
antikorruption och mutor, intressekonflikter,
anti-penningtvätt och konkurrenslagstiftning.
Mer information om detta finns på sidorna
23–24 i den finansiella rapporten, i bolags-
styrningsrapporten och i not G2 i den här
rapporten.
För att integritet ska bli en del av det
dagliga beslutsfattandet krävs det, enligt
Ericsson, ett konstant fokus på att säkerställa
att regelefterlevnadsprocesser och relaterade
kontroller är ändamålsenliga och att de kon-
tinuerligt testas och kalibreras. Ericsson har
genom initiativet Business Critical Transforma-
tion (affärskritisk verksamhetsomvandling),
som beskrivs mer i detalj i avsnittet om etik och
regelefterlevnad i bolagsstyrningsrapporten,
infört förbättrade kontroller för antikorrup-
tion i verksamheten och i chefsbeslut, och
Bolaget har fortsatt att åtgärda de brister
i affärsprocesserna som bidrog till tidigare
oegentligheter. Ericsson har i samband med
detta arbete även genomfört omfattande
tester av effektiviteten i programmet för etik
och regelefterlevnad, vilket inbegriper tydliga
förväntningar på att ledningen ska förstå
och hantera testresultaten och säkerställa
efterlevnad av processer inom sina respektive
ansvarsområden. I och med detta är Ericsson
i en position som gör det
möjligt att i juni 2024
slutföra tillsynen kopplad till överenskommel-
sen med amerikanska justitiedepartementet,
men framför allt skapar det en grund för ett
väletablerat och självgående program för etik
och regelefterlevnad.
För att ytterligare pådriva ansvarstagande
inom hela organisationen, kan alla medarbe-
tare som har rätt till kortsiktig rörlig ersättning
(STV) nekas hela eller en del av utbetalningen
om de bryter mot Ericssons affärsetiska kod
(CoBE). Dessutom är högre chefer föremål för
utvärdering utifrån i förväg definierade inte-
gritetsrelaterade kriterier, som rör utbildning
i regelefterlevnad, hantering av tredje part,
hantering av misstänkta regelöverträdelser
och andra faktorer kopplade till Bolagets
program för etik och regelefterlevnad. Under-
prestation i förhållande till dessa kriterier kan
minska utbetalningen av STV med upp till
100
 
%, medan exceptionell prestation kan
berättiga till ytterligare ett incitament på upp
till 10
 
% av den årliga grundlönen.
Företagsdonationer är en viktig del av
ansvarsfullt företagande och hjälper till att
visa på Ericssons stöd till olika lokalsamhällen
och ändamål. De är också viktiga för dialogen
med intressenter, marknadsföring, forskning
och utveckling samt för att stärka varumär-
ket som arbetsgivare. Under 2023 ersatte
Ericsson den existerande processen för att
utvärdera, kontrollera och hantera sponsor-
skap och donationer, med ett omfattande nytt
tillvägagångssätt. Den nya processen bidrar
till att ytterligare säkerställa att sponsorskap
och donationer är i linje med bolagets värde-
ringar, fria från intressekonflikter och sker i
enlighet med alla tillämpliga lagar gällande
bekämpning av mutor och korruption, andra
regelverk och bolagets interna regler och
policyer.
Ericssons medarbetare är skyldiga
att agera snabbt och transparent för att
informera om förhållanden som kan utgöra
en intressekonflikt. Under 2023 inleddes en
global kampanj i syfte att hjälpa de anställda
att fullfölja denna skyldighet. I kampanjen
ombads samtliga medarbetare intyga att de
har rapporterat in samtliga förhållanden som
skulle kunna utgöra en intressekonflikt.
Tredjepartshantering och
leverantörsrevisioner
Processen för granskning och tillsyn av tredje
part har fortsatt att utvecklas så att Ericsson
ska kunna välja motparter som uppfyller bola-
gets förväntningar på nolltolerans för mutor
och korruption. Genom det globala program-
met för hantering av tredje part (Third-Party
Management) identifierar och begränsar
Ericsson korruptions- och integritetsrelaterade
risker i samband med interaktioner med
tredje part. Kommittéer för granskning av
affärspartners, bestående av seniora personer
från affärsverksamheten under vägledning
av chefer inom regelefterlevnad utvärderar
tredjeparter med högre risk, godkänner eller
avslår samarbeten och övervakar riskbilden för
de geografiska platser där Ericsson bedriver
verksamhet. TPM-funktionen arbetar tillsam-
mans med verksamheterna för att säkerställa
korrekta transaktioner och att alla betalningar
uppfyller regelverket.
Leverantörsrevisioner har fortsatt som
en del av Ericssons program för ansvarsfulla
inköp. I arbetet utgör riskbedömningar grun-
den för urvalet av de leverantörer som ska
granskas under året. Under 2023 genomför-
des 123 (114) revisioner utifrån kraven i upp-
förandekoden för affärspartners, eller Code of
Conduct (CoC) for Business Partners. Kritiska
avvikelser identifierades hos 1 (6) % av de
reviderade leverantörerna och gällde han-
tering av hälso- och säkerhetskrav. Ericsson
genomförde även 19 (15) revisioner av
avtalsefterlevnad, eller contract compliance
Styrning
Utbildning i etik och regelefterlevnad
– slutförandegrader
%
0
20
40
60
80
100
2023
2022
2021
99
97
82
93
70
90
97
98
99
Grundläggande antikorruptionsutbildning
Utökad antikorruptionsutbildning
Etikutbildning för ledare
Korrigerande och disciplinära åtgärder
som vidtagits
1)
0
25
50
75
100
125
Övrigt
Egen uppsägning
Muntlig varning
Skriftlig varning
Uppsägning/
avsked
2
1
28
58
112
Totalt: 201
Antal
1)
Åtgärder som vidtagits till följd av bekräftade överträ-
delser av Ericssons affärsetiska kod. Varje korrigerande
åtgärd representerar en unik individ, vilket innebär att
summan av de åtgärder som visas här inte direkt kan
jämföras med antalet bekräftade fall som visas ovan,
eftersom varje fall kan omfatta flera individer. En indi-
vid kan vara föremål för flera korrigerande åtgärder men
räknas endast en gång i denna statistik klassificerat uti-
från den mest allvarliga korrigerande åtgärden.
Rapporterade och bekräftade
överträdelser av regelefterlevnad
Antal
0
250
500
750
1 000
1 250
Bekräftade
2)
Rapporterade
1)
91
1 201
1)
Alla rapporterade fall som togs emot under 2023.
2)
Alla fall som avslutades och bedömdes som
bekräftade under 2023, varav några togs emot
under tidigare år.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
8
2023 i korthet – Styrning
(CC). Inga kritiska avvikelser identifierades vid
dessa revisioner.
Varje revision ses som en förbättrings-
möjlighet och handlingsplaner upprättas
tillsammans med leverantörerna för att
åtgärda avvikelser. Andelen identifierade
avvikelser vid CoC-revisioner som
åtgärdats
vid årets slut var 79 (73) % och motsvarande
siffra var 65 (69) % för avvikelser identifierade
vid CC-revisioner.
Utbildning och medvetandegörande
Ericsson har fortsatt att tillhandahålla obliga-
torisk utbildning inom områden som är avgö-
rande för att driva igenom beteendeföränd-
ringar och säkerställa integritet inom bolaget,
till exempel inom antikorruption, hälsa och
säkerhet samt säkerhetsmedvetenhet. Vid
årets slut hade den obligatoriska grundläg-
gande antikorruptionsutbildningen slutförts
av 99 (93) % av personalstyrkan. Den utökade
antikorruptionsutbildningen för anställda i
särskilt utsatta roller hade en slutförandegrad
på 98 (97) %, och 97 (90) % av högre chefer
hade slutfört utbildning i workshopformat
som omfattade ämnen såsom etiskt besluts-
fattande och hantering av etiska dilemman.
Rapporterade ärenden avseende bristande
regelefterlevnad
Antalet rapporterade ärenden avseende miss-
tänkt bristande regelefterlevnad 2023 uppgick
till 1
 
201 (1 092). Bolaget anser att ökningen
är en indikator på att medarbetare och tredje
parter har ett fortsatt förtroende för Ericssons
processer för hantering och utredning av miss-
tänkta överträdelse, samt att Ericsson hanterar
potentiella överträdelser med största allvar.
Av de rapporterade ärendena gick 125 (215)
ärenden vidare till utredning.
1 076 (877) ärenden utreddes inte vidare
eftersom de antingen utgjorde förfrågningar
av allmän karaktär, inte bedömdes röra miss-
skötsel eller överträdelser av den affärsetiska
koden (Code of Business Ethics) eller bedöm-
des utgöra låg risk vilket inte motiverade
utredningsresurser. 582 av de rapporterade
ärendena som inte utreddes vidare överläm-
nades till andra avdelningar, såsom HR eller
Inköp, för hantering av dessa i enlighet med
deras egna processer. Under året avslutades
91 (118) utredningar där överträdelser kunnat
bekräftas. Vid årets slut pågick fortfarande
utredningar i 78 (209) ärenden. Denna siffra
innefattar ärenden som rapporterades under
både 2022 och 2023. Mer information, inklu-
sive inrapporterade ärenden uppdelade efter
kategori, finns i not G2.
Under året vidtogs 201 (178) korrigerande
och disciplinära åtgärder som involverade
personer som konstaterades ha överträtt
bolagets affärsetiska kod. 112 (39) av dessa
åtgärder resulterade i uppsägningar eller
avsked och 58 (74) i skriftliga varningar.
Interaktioner med statliga myndigheter
Ericsson är och har varit involverad i juridiska
tvister som involverar statliga myndigheter i
olika jurisdiktioner. Mer information om aktu-
ella tvister finns i den finansiella rapporten på
sidorna 25–26.
Säkerhet och dataintegritet
Ericsson har stärkt såväl sin operationella
motståndskraft som motståndskraften
i portföljen genom att verkställa på sina
säkerhets- och dataskyddsstrategier. Det finns
mer information om detta på sidorna 19–20 i
Bolagsstyrningsrapporten.
Opinionsbildning och politiskt inflytande
Ericsson har fortsatt att förespråka politik som
uppmuntrar och ger incitament till det digitala
ekosystemet att bygga ut och använda trans-
formativ uppkoppling. Ericsson agerar som en
betrodd samarbetspartner till beslutsfattare
och delar med sig av sin expertis och sin kun-
skap för att adressera politiska dilemman.
Bolaget är en aktiv medlem i bransch-
organisationer och partnersamarbeten där
man utvecklar politik och thought leadership,
eller tankeledarskap. Exempel på detta är
European CEO Alliance, där Ericsson bidrar
till projekt med fokus på digitalisering och
energiförsörjning, och Digital Europe, där
bolaget driver klimat- och miljöfrågor. Ericsson
har också bidragit till ett internationellt
utbildningsprogram ICT Regulation – Policy
and Practice på uppdrag av SIDA (Sveriges
biståndsmyndighet).
Ericsson har stått som värd för flera
regerings- och myndighetsbesök till Ericssons
Imagine Studio i Stockholm, där bolaget har
fått möjlighet att delta i diskussioner och visa
upp användningsområden för 5G. Alla väsent-
liga möten med offentliga tjänstemän där det
förekommer möjlighet till påverkan, dokumen-
teras för intern granskning och rapporteras i
enlighet med lokala regler och lokal praxis.
Mer information finns i noterna till rapporten
s. 37
G1 – Styrning av hållbarhet och
ansvarsfullt företagande
s. 38
G2 – Regelefterlevnad och affärsetik
s. 41
G3 – Leverantörskedja och ansvarsfulla
inköp
s. 44
G4 – Opinionsbildning och politiskt
inflytande
Styrelsen
Stockholm den 5 mars 2024
Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)
Org. nr. 556016-0280
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
9
2023 i korthet – Styrning
Innehåll
Miljö
11
E1
Klimatförändringar
17
E2
Föroreningar
18
E3
Vatten
18
E4
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
20
E5
Rapportering enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning
24
E6
Miljöledning
Sociala faktorer
25
S1
Humankapital
29
S2
Hälsa, säkerhet och välbefinnande
31
S3
Mänskliga rättigheter
34
S4
Samhällsengagemang
35
S5
Digital inkludering
Styrning
37
G1
Styrning av hållbarhet och ansvarsfullt företagande
38
G2
Regelefterlevnad och affärsetik
41
G3
Leverantörskedja och ansvarsfulla inköp
44
G4
Opinionsbildning och politiskt inflytande
Övrigt – Grund för rapportens upprättande
46
O1
Intressentdialog och väsentlighet
48
O2
Redovisningsprinciper, omfattning och externt bestyrkande
49
O3
Rättelser och omräkning av tidigare lämnad information
Noter till
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande
1)
1)
När "väsentlig", "väsentlighet" och liknande termer används i dessa noter avses väsentlighet i enlighet med kommande europeiska rapporteringsregler,
vilket inte nödvändigtvis är likställt med väsentlighet så som det är definerat i amerikanska regler om värdepapper eller andra regler.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
10
Koncernens hållbarhetsnoter
Avsnitt E – Miljö
E1
Klimatförändringar
Påverkan, risker och möjligheter
Ericsson har identifierat väsentlig påverkan relaterad till klimatförändringar
både uppströms och nedströms i värdekedjan, samt i den egna verksamheten.
IKT-branschen står för en relativt liten andel
1)
av de globala växthusgas-
utsläppen, där utsläppen framför allt kommer ifrån branschens energianvänd-
ning. Merparten av växthusgasutsläppen i Ericssons värdekedja
2)
, cirka 90
 
%
under de senaste åren, sker nedströms i värdekedjan, och kommer från de
sålda produkternas energianvändning. Utsläpp uppströms i värdekedjan utgör
cirka 10 % av värdekedjans totala utsläpp, och kommer från både utvinning
och förädling av resurser, tillverkning samt transporter. Denna andel förväntas
dock öka i takt med att alltmer förnybar energi används nedströms i värde-
kedjan, vilket minskar utsläppen från den energi som de sålda produkterna
använder. Utsläpp från Ericssons direkta verksamhet (Scope 1 och 2) utgör
mindre än 1 % av Ericssons totala koldioxidavtryck, men anses ändå vara
väsentliga eftersom alla sektorer i ekonomin behöver minska sina utsläpp för
att de globala överenskommelserna gällande begränsning av klimatföränd-
ringarna skall kunna nås.
När nya generationer mobilnät (till exempel 2G, 3G och 4G) driftsattes,
installerades ny utrustning, vilket över tid har lett till att den totala energi-
förbrukningen för globala mobilnät har ökat. Ökningen har legat på samma
nivåer för respektive mobilnätsgeneration. Ericssons forskning
3)
visar att när
nya mobilnätsgenerationer har introducerats, är det snarare täckningsgraden
och addering av ny utrustning som har lett till den ökade energiförbrukningen
och inte den ökade datatrafiken.
Samtidigt som IKT-branschen måste hantera sitt egna koldioxidavtryck,
kan branschen också spela en viktig roll i att möjliggöra för andra branscher
att minska sina koldioxidutsläpp. Många av de lösningar som behövs inom
andra branscher för att minska utsläppen, som styrsystem och smarta mätare
i byggnader, smarta elnät, telematik samt lagrings- och lagerhanterings-
lösningar för företag, är alla beroende av IKT-lösningar och infrastruktur för
att fungera. Ericssons egen forskning
4)
som har expertgranskats indikerar att
IKT-lösningar har potential att möjliggöra en minskning av koldioxidutsläp-
pen med upp till 15 % i andra sektorer fram till 2030, och till och med mer om
man inkluderar potentialen hos 5G och sakernas internet (IoT).
Som en del av Ericssons övergripande klimatstrategi och bolagets åtag-
ande att anpassa sin rapportering till Task Force on Climate Related Financial
Disclosures (TCFD) -rekommendationerna, har Ericsson analyserat potentiella
klimatrelaterade risker och möjligheter utifrån två olika scenarier: ”Net Zero
2050” och ”Current Policies”. De viktigaste slutsatserna av denna analys
presenteras nedan. En sammanfattning av analysmetoden och antaganden
inom ramen för de två scenarierna som använts finns i slutet av denna not.
Resultaten av scenarioanalysen har använts i Ericssons väsentlighetsanalys
när väsentliga klimatrelaterade risker och möjligheter har identifierats.
Utvidgat erbjudande av energieffektiva nätlösningar
(möjlighet – produkter och tjänster)
I scenariot ”Net Zero 2050” driver mål för utsläppsminskningar såväl som
högre energipriser leverantörerna av kommunikationstjänster till att förbättra
mobilnätens energiprestanda ytterligare. Kombinationen av dessa två
faktorer ger Ericsson möjligheter att bredda sitt utbud av energieffektiva
mobilnätlösningar.
Möjliggöra utsläppsminskningar i företagssektorn
(möjlighet – marknader)
I takt med att mer utsläppsintensiva branscher – som kraftbolag, allmän-
nyttiga bolag inom vatten och avfallshantering, transporter och tillverkning
– påskyndar sitt arbete för att minska sina utsläpp i scenariot ”Net Zero 2050”,
görs betydande investeringar för att nå målen för utsläppsminskningar. Dessa
investeringar, såsom användningen av smarta elnät och privata nät, är alla
avhängiga av IKT-lösningar, vilket skapar stora möjligheter för Ericsson att
erbjuda sina kommunikationslösningar till dessa branscher.
Ökad efterfrågan på produkter med lägre inbäddade utsläpp
(möjlighet – produkter och tjänster)
Priset på koldioxidutsläpp stiger avsevärt i scenariot ”Net Zero 2050”.
Samtidigt ökar Ericssons kunder i snabb takt andelen förnybar energi som
används för att driva näten, vilket innebär att den relativa andelen av deras
uppströms utsläpp ökar. För att komma åt dessa "inbäddade" och allt dyrare
koldioxidutsläpp, förväntas kundernas efterfrågan på
produkter med lägre
inbäddade utsläpp att öka. En ökad efterfrågan på produkter tillverkade med
mindre utsläppsintensiva material och processer kan innebära nya affärsmöj-
ligheter för Ericsson.
Ökade kostnader till följd av prissättningen på koldioxidutsläpp
(omställningsrisk – policy)
Priset på koldioxidutsläpp stiger avsevärt i scenariot ”Net Zero 2050”, vilket
leder till ökade kostnader för aktörer i Ericssons värdekedja. Även om de
direkta effekterna är begränsade, så är den indirekta påverkan uppströms
i
 
värdekedjan mer betydande, förutsatt att utsläppen förblir desamma och
att
 
kostnaderna överförs till Ericsson från de leverantörer som påverkas.
Störningar orsakade av extrema väderförhållanden
(akuta fysiska risker)
Enligt scenariot ”Current Policies”, ökar frekvensen av och intensiteten hos
extrema väderförhållanden, samtidigt som även förekomsten av över-
svämningar utmed kuster och floder ökar. Detta innebär förhöjda risker för
långvariga avbrott i verksamheten och för skador på lager och anläggnings-
tillgångar i leverantörskedjan, både vid anläggningar för outsourcad produk-
tion och vid Ericssons egna anläggningar, till exempe produktionsanlägg-
ningar och it-center.
Policyer
I Ericssons hållbarhetspolicy beskrivs och fastställs bolagets grundläggande
principer för miljömässig hållbarhet, vilket inkluderar minskning av klimat-
påverkande utsläpp. Ericsson använder livscykelanalyser (LCA) för att
identifiera sina viktigaste miljöaspekter, bedöma IKT:s miljöpåverkan, samt
minska negativ miljöpåverkan från den egna verksamheten. Vidare tillämpar
bolaget försiktighetsprincipen gentemot miljöutmaningar och med ett livs-
cykelperspektiv använder Ericsson design för att säkerställa kontinuerliga
miljöförbättringar. Ericsson förespråkar även användningen av IKT för
begränsning och anpassning av klimatförändringar, och för att skapa framtida
ekonomier med låga utsläpp.
Ericssons uppförandekod för affärspartner (CoC) kräver att bolaget och
dess affärspartners, däribland leverantörer, utarbetar och inför planer och
mål för att minska sina växthusgasutsläpp . Affärspartners måste anpassa,
och offentliggöra, sina utsläppsminskningsmål i linje med det vetenskapligt
baserade 1,5-gradersmålet och aktivt arbeta för att uppnå dem, vilket innebär
att de på årsbasis måste rapportera vilka framsteg de har gjort mot dessa
mål. Uppförandekoden (CoC) är baserad på Responsible Business Alliances
uppförandekod och de tio principerna i FN:s Global Compact, men omfattar
även särskilda krav som Ericsson ställt. Uppförandekoden (CoC) ingår som
del av standardavtalet med bolagets leverantörer, och finns att tillgå på flera
språk på bolagets webbplats.
Ericsson har ytterligare miljökrav på leverantörer av hårdvarukomponenter
och -produkter, byggnadsarbeten, transporter och logistik, fältunderhåll och
nätutbyggnad, samt på leverantörer med förhöjda miljörisker, där verksam-
heten i stor utsträckning påverkar miljön. I de fall där energiförbrukningen
och/eller växthusgasutsläppen anses utgöra viktiga miljöaspekter måste
leverantören beräkna sitt koldioxidavtryck enligt GHG-protokollet för sina
utsläpp inom Scope 1, Scope 2 och, i tillämpliga fall, Scope 3.
1)
Malmodin et al. (2023) ICT Sector Electricity Consumption and Greenhouse Gas Emissions – 2020 Outcome,
SSRN Electronic Journal
2)
Se sidan 15 för en beskrivning av Ericssons redovisningsprinciper för växthusgasutsläpp
3)
Ericsson Mobility Report (2015)
4)
Malmodin & Bergmark (2015), Exploring the effect of ICT solutions on GHG emissions in 2030,
Atlantis Press
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
11
Koncernens hållbarhetsnoter
Styrning och uppföljning
Koncernens klimatstrategi och klimatmål samordnas och drivs av den centrala
enheten för hållbarhet och ansvarsfullt företagande. På operativ nivå integre-
ras strategier och policyer för klimatåtgärder i affärs- och marknadsområden
samt koncernfunktioner, där varje organisation ansvarar för att genomföra
sina respektive strategier och mål.
Rörlig ersättning till ledande befattningshavare
En del av den rörliga ersättningen till högrechefer och koncernledningen
fastställs utifrån utfallet för valda komponenter av företagets utsläppsminsk-
ningsmål. Se sidan 7 i ersättningsrapporten för mer information.
Plan för att nå nettonollutsläpp
Ericsson har ett SBTi-validerat mål att uppnå nettonollutsläpp
1)
i värdekedjan
till 2040 och ett delmål att, från 2020 års basnivå, halvera värdekedjans totala
utsläpp till 2030. Nedan beskrivs de viktigaste åtgärderna som bolaget plane-
rar att vidta för att nå detta mål.
ktCO
2
e
–5 000
40 000
2040
2030
2023
2022
2021
2020
//
//
50
 
% minskning
över hela
värdekedjan
Nettonollutsläpp
över hela
värdekedjan
Rapporterade utsläpp från värdekedjan (omfattar scope 1, 2 och 3)
Delmål för 2030
Mål för 2040
Negativa utsläpp genom till exempel lagring och infångning av koldioxid (CCS)
De totala utsläppen i värdekedjan, som visas i diagrammet ovan, bör ses som ett illustrativt exempel på
Ericssons plan för övergång till nettonollutsläpp, eftersom de innefattar framåtblickande uppskattningar
av framtida utsläpp.
Scope 1 – direkta utsläpp
Ericsson strävar efter att ersätta sin servicefordonsflotta, bestående av bilar
med förbränningsmotorer, med en utsläppssnål bilflotta. Övergången kommer
att ske gradvis, men i vissa länder och marknader förväntas övergången gå
snabbare på grund av skillnader i marknadsförhållanden och i tillgången till
fordon med låga eller inga avgasutsläpp. Dessutom planerar bolaget att öka
täckningen och användningen av flottstyrningssystem samt telematik för att
optimera användningen av fordonsflottan och minska onödiga resor där detta
är möjligt. Reservgeneratorer och lokal uppvärmning med fossila bränslen på
egna anläggningar kommer att fasas ut eller ersättas med lågutsläppsalterna-
tiv där det är möjligt. Tekniska kravspecifikationer anger gränsvärden för den
potentiella uppvärmningseffekten (GWP) som köldmedier som används på
egna anläggningar får ha.
Scope 2 – indirekta utsläpp
Ericsson strävar efter att använda 100 % förnybar energi på egna anlägg-
ningar senast 2030. Dessutom arbetar Ericsson tillsammans med fastighets-
förvaltarna för att förbättra energieffektiviteten på anläggningarna. Ericsson
hyr merparten av de fastigheter bolaget använder.
Not E1, forts.
1)
Innebär utsläppsminskningar på minst 90
 
% inom den fastställda tidsramen för valda scope.
2)
Se not O2 på sidan 48 för en förklaring av begränsningar avseende rapportering om värdekedjan och informationslämning.
Scope 3 – utsläpp uppströms
2)
Ericsson uppmanar direkta leverantörer med höga utsläpp och strategiskt
viktiga leverantörer att sätta egna utsläppsminskningsmål i linje med
1,5-gradersmålet. För att Ericsson skall godta målen måste de omfatta
ett åtagande om att halvera utsläppen inom relevanta Scope till 2030.
Leverantören måste offentliggöra målen samt åta sig att minst en gång per år
rapportera framsteg mot de mål som satts. Ericsson fortsätter att interagera
med de leverantörer som ännu inte satt mål i linje med kraven.
För att minska de inbäddade utsläppen i hårdvaruprodukter arbetar
Ericsson med ytterligare åtgärder, som produktdesign och materialval, utbyte
och återvinning.
För att förhindra att utsläppen från affärsresor återgår till de nivåer som
rådde före pandemin, har Ericsson satt ett tak på utsläppen från affärsresor
om 50 % av 2019 års nivå, och varje affärs- och marknadsområde, koncern-
funktion och underenhet tilldelas årliga utsläppsbudgetar för affärsresor.
Scope 3 – utsläpp nedströms
2)
Ericsson tillvägagångssätt för att minska indirekta utsläpp nedströms från
användningen av produkter och tjänster, är genom att förbättra energieffek-
tiviteten i bolagets lösningar, vilket omfattar såväl hårdvara, mjukvara som
servicelösningar. Fokus ligger på att säkerställa att utrullningen av 5G inte
resulterar i att energianvändningen i kundernas mobilnät ökar, vilket har varit
fallet när tidigare mobilnätsgenerationer byggts ut. Detta omfattar:
investeringar i forskning och utveckling för att öka energieffektiviteten i
produktportföljen
nätplanering ur både ett prestanda- och ett energianvändningsperspektiv
ge vägledning kring när och hur utrustning ska moderniseras och hur
nätdriften kan skötas på ett intelligent sätt, genom AI, maskininlärning
och andra funktioner, för att minska energianvändningen när trafiken i
mobilnäten är låg.
För att ytterligare minska utsläppen måste kunderna också övergå till koldi-
oxidsnåla och förnybara energikällor. Att minska energibehovet och därmed
förbrukningen är viktiga steg i att förenkla övergången till förnybara energi-
källor och göra denna övergång ekonomiskt genomförbar.
Förutom förbättrad energieffektivitet kan Ericsson stödja sina kunder
genom att integrera förnybar energi på plats, såsom sol- och vindkraft på
basstationssiter. Genom att använda sammastyrsystem för radioaccessnätet
som för de förnybara energikällorna kan energiförsörjningen och -behovet
optimeras utifrån förhållandena på den specifika siten. Mer information om
hur Ericsson arbetar för att minska energiförbrukningen i mobilnäten finns i
rapporten Breaking the Energy Curve på bolagets webbplats.
För utsläpp som härrör från produkttransporter använder Ericsson ökad
datavisualisering för att optimera transportplaneringen och därmed minska
utsläppen.
Koldioxidupptagning
Ericsson planerar att använda tekniker för koldioxidupptagning, till exempel
koldioxidinfångning och lagring, för att neutralisera den del av värdekedjans
utsläpp som inte går att undvika, i syfte att nå målet om nettonollutsläpp
till 2040. När denna typ av teknik används kommer den inte att utgöra mer
än cirka 10 % av basårets koldioxidavtryck, och måste uppfylla höga krav
för att säkerställa effektiviteten och trovärdigheten i potentiella anspråk på
nettonollutsläpp.
Internt pris på koldioxid
Ericsson har ett internt skuggpris på koldioxid om USD 100 per ton koldioxid-
ekvivalenter som appliceras på transporter av utrustning. Skuggpriset ingår
i den kostnadsmodell som används för att beräkna det totala priset på
utgående leveranser av vissa kategorier av hårdvaruprodukter. Syftet är att
visualisera kostnaden för koldioxid i samband med nedströms transporter och
vid beräkningar och beslut om transportvägar för utgående transporter som
Ericsson upphandlar.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
12
Koncernens hållbarhetsnoter
Not E1, forts.
1)
Minskningen av förväntade vinster från ny teknik som ökar effektiviteten i resursanvändningen, på grund av beteendeförändringar eller andra systemövergripande anpassningar.
Energicertifiering av produkter
Huvuddelen av produktportföljen, som består av hårdvara för kommunika-
tionsnät såsom radiobasstationer och antenner, täcks för närvarande inte
in av något certifieringssystem för energieffektivitet som hanteras av tredje
part. Produkter som kan certifieras, till exempel servrar, utgör en mindre del
av produktportföljen. Dessa är för närvarande inte certifierade enligt något
sådant system.
Strategi för möjliggörande
För många branscher har den mobila tekniken påskyndat digitaliserings-
processen och visat sig skapa värde genom förbättrad produktivitet, säkrare
arbetsplatser och mer miljömässigt hållbara verksamheter. Som ett exempel
kan en mobil uppkoppling bidra till att påskynda omställningen hos allmän-
nyttiga företag (inom exv. vatten, avfall och energi), i en miljö där energi-
kostnader samt efterfrågan på el ökar. Den mobila tekniken har dessutom
potential att förse företag inom branschen med data i realtid, automatisk
nätfelsdetektering, distributionsautomation, laddning av uppkopplade el-
fordon samt energihantering och energioptimering av byggnader.
Ericsson fortsätter att utvärdera användningen av IKT-lösningar för att
minska utsläppen av växthusgaser från andra branscher i enlighet med
Internationella teleunionens (ITU:s) standarder och metoder för sådana
bedömningar och kvantifieringar. Detta kräver att företagen bedömer alla
typer av effekter, inklusive den så kallade rekyleffekten
1)
.
Forskning och bidrag till standardisering
Ericsson bedriver forskning om IKT-branschens direkta och indirekta miljö-
påverkan och har under flera år använt livscykelanalyser som en väg till
kunskap om portföljens koldioxid- och miljöavtryck. Dessutom bidrar bolaget
till utvecklingen av metoder för att bedöma denna påverkan, där ett exempel
är bidraget till ITU:s nettonoll-standard som vägleder företag inom branschen
att fastställa nettonollmål.
Utbildning och medvetandegörande
Ericsson har identifierat klimatåtgärder som en av nio kritiska kompetenser
för medarbetarna. Ett ramverk har tagits fram för att öka kompetensen
hos alla medarbetare beroende på behovsnivån i deras respektive roller.
Material på introduktions- och baskunskapsnivåer är redan tillgängligt för alla
medarbetare.
Samarbeten och partnerskap
Som en allmän princip måste klimatrelaterade åtaganden och samarbeten
baseras på ett vetenskapligt förhållningssätt för att Ericsson ska kunna
överväga att stödja eller delta i dem. Nedan listas de viktigaste externa sam-
arbetena som rör begränsning av klimatförändringarna.
Organisation
Beskrivning
1.5 °C Supply Chain
Leaders
Medlemmarna i 1,5 °C Supply Chain Leaders arbetar tillsammans
för att främja klimatåtgärder i globala leverantörskedjor och
stödja små och medelstora företag genom SME Climate Hub.
Partnerskapet syftar till att stödja leverantörer i arbetet med att
halvera utsläppen före 2030 och uppnå nettonollutsläpp före
2050.
CEO Alliance for Europe
CEO Alliance for Europe är ett branschöverskridande samarbete
mellan 12 företag med över 1,5 miljoner medarbetare och 500
miljarder euro i årliga intäkter som arbetar för ett mer hållbart
och
 
motståndskraftigt Europa, med fokus på digitalisering och
minskade koldioxidutsläpp.
European Green Digital
Coalition
European Green Digital Coalition är ett initiativ av en grupp
IKT-företag, som stöds av EU-kommissionen och Europaparla-
mentet. Initiativet syftar till att främja och utnyttja den potential
för utsläppsminskningar som digitala lösningar kan ha inom
andra
 
branscher.
Exponential Roadmap
Initiative
Exponential Roadmap Initiative samlar innovativa och föränd-
ringsbenägna företag som vidtar åtgärder för att begränsa den
globala uppvärmningen till 1,5 °C. Syftet är att påskynda expo-
nentiella klimatåtgärder och lösningar, integrera klimat i affärs-
strategier och främja klimatåtgärder i samhället, med målet att
halvera utsläppen före 2030. Initiativet är en ackrediterad partner
till FN:s kampanj Race to Zero som samlar ledare för att bekämpa
klimatförändringar.
Pathways Coalition
Pathways Coalitions mål är att påskynda minskade koldioxid-
utsläpp från tunga transporter med medlemsföretag som tagit
ställning för koalitionens vision om att nå noll koldioxidutsläpp
senast 2050.
We Don’t Have Time
We Don’t Have Time erbjuder en plattform för spridning av
kunskap, diskussion och utvärdering av företag och offentliga
personer ur ett klimatperspektiv. Tillsammans med Ericsson
sänder partnerskapet från mötesserien Exponential Climate
Action Summits för att öka medvetenheten om behovet av klimat-
åtgärder. We Don’t Have Time är medlem i den FN-stödda
ampanjen Race to Zero och i Exponential Roadmap Initiative.
Världsekonomiskt forum
– Alliance of CEO Climate
Leaders
Alliance of CEO Climate Leaders är en global sammanslutning av
verkställande direktörer som arbetar för klimatåtgärder inom alla
branscher och samarbetar med beslutsfattare för att hjälpa till att
genomföra övergången till en netto noll-ekonomi.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
13
Koncernens hållbarhetsnoter
Mätetal och mål
Mål
Utsläppsminskningar – långsiktigt
Nettonollutsläpp i värdekedjan till 2040. Detta innebär en minskning med minst 90 % av utsläppen i Scope 1, 2 och relevanta Scope 3-kategorier
1) 2) 3)
från 2020
års basnivå, och en potentiell användning av teknik för koldioxidupptagning och lagring för de resterande och oundvikliga utsläppen utsläppen, maximalt 10 %.
Detta mål har verifierats som förenligt med 1,5-gradersmålet av Science Based Targets initiative (SBTi).
Utsläppsminskningar – delmål
Halvera de totala utsläppen i värdekedjan till 2030, inklusive en minskning med 90 % inom Scope 1 och 2 och en halvering av utsläppen i relevanta Scope
3-kategorier
1) 2) 3)
. Minskningen av utsläppen inom Scope 3 är fördelad enligt nedan.
Utsläpp som omfattas
Omfattning
Basår
(BÅ)
Utsläpp
under basår
(tCO
2
e)
Målår
(MÅ)
Förändring
mellan MÅ
och BÅ
(%)
Utsläpp
under målår
(tCO
2
e)
Förändring
mellan 2023
och BÅ
(%)
Utsläpp
under 2023
(tCO
2
e)
Använd-
ning av
CRT/CCS
4)
SBTi-status
Omfattning
Kategori(er)
Scope 1 och 2
Marknadsbaserade
Hela bolaget
2020
111 889
2030
-
90
11
 
200
-
38
69 280
Potentiellt
Verifierat
(1,5° C)
Scope 3
6 och 7
1)
65
 
432
+ 48
5)
97
 
000
 
+ 55
101 599
1–5, 9 och 12
2)
2
 
576
 
861
-
50
1
 
288
 
400
-
21
2 023 358
11
3)
27
 
281
 
138
-
50
13
 
640
 
600
 
-
29
35 057 200
Totalt
30
 
035
 
320
6)
-
50
15
 
037
 
200
+ 24
37 251 437
1)
Affärsresor och anställdas pendlingsresor
2)
Inköpta varor och tjänster, kapitalvaror, bränsle- och energirelaterade aktiviteter, uppströms transporter, avfall från den egna verksamheten, nedströms transporter och hantering av uttjänta sålda produkter.
3)
Användning av sålda produkter och tjänster
4)
Teknik för koldioxidupptagning / Koldioxidlagring och -infångning
5)
Eftersom basåret sammanfaller med COVID-19-pandemin förutser Ericsson en ökning av affärsresor och arbetspendling jämfört med de extremt låga nivåerna som rådde under basåret.
6)
Nominella skillnader jämfört med tidigare rapporterade utsläpp för samma period till följd av anpassning till SBTi:s metod. Se not O3 för mer information.
Produktportföljens energiprestanda
Minska energiförbrukningen för radiobasstationssiter med 40
 
%
Omfattning
Basår
Målår
Mål för minskad energiförbrukning
(%)
Minskad energiförbrukning under 2023
(%)
SBTi-status
Typisk ny radiobasstation
2020
2025
40
30
Ej verifierat
Detta mål understödjer netto noll-målet och adresserar nedströms växthusgasutsläpp genom att minska energiförbrukningen i kundernas mobilnät. Målet består i att minska energiförbrukningen för radiobassta-
tionssiter med 40 % till 2025 jämfört med 2021 års basnivå. Energiförbrukningen mäts i kWh och målvärdet uttrycks som genomsnittet av potentiella minskningar för typiska siter i landsbygdsområden, stadsnära
områden och städer för en leverantör av kommunikationstjänster i Europa. Målet används i syfte att mäta bolagets förmåga att tillhandahålla energieffektiva lösningar till sina kunder. Av denna anledning mäts
minskad energiförbrukning, jämfört med basåret, för den mjukvaru- och hårdvarulösning med bäst prestanda under målåret respektive rapporteringsåret. Dessa värden bör betraktas som den maximala potentialen
för möjliga energibesparingar för respektive år.
Samverkan i leverantörskedjan
Få 350 leverantörer att sätta utsläppsminskningsmål i linje med 1,5-gradersmålet
Omfattning
Basår
Målår
Målvärde
(antal)
Antal vid 2023-års slut
SBTi-status
Direkta leverantörer
2021
2030
350
237
Ej verifierat
Detta mål understödjer netto noll-målet och riktar in sig på uppströms växthusgasutsläpp genom att få 350 leverantörer med höga utsläpp och strategiskt viktiga leverantörer att sätta upp egna mål för att minska
utsläppen i linje med 1,5-gradersmålet, vilket även innefattar ett åtagande om att halvera utsläppen inom relevanta Scope till 2030. Målen måste offentliggöras, åtföljas av en trovärdig omställningsplan och leve-
rantörerna måste minst en gång per år rapportera om framstegen till Ericsson för att målen ska godtas som linjerade.
Not E1, forts.
Mätetal
Energianvändning i den egna verksamheten
Energianvändning och energimix
1)
(MWh)
2023
2022
2021
Fossila källor
Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter
-
-
-
Bränsleförbrukning från olje- och petroleumprodukter
2)
63 525
103 692
123 445
Bränsleförbrukning från naturgas
45 127
44 772
23 720
Bränsleförbrukning från andra fossila källor
-
-
-
Inköpt eller förvärvad elektricitet
76 047
92 201
126 926
Inköpt eller förvärvad värme
19 090
24 188
25 693
Inköpt eller förvärvad ånga
-
-
-
Inköpt eller förvärvad kylning
51 534
51 453
55 996
A. Total icke-förnybar energianvändning
3)
255 323
316 306
355 780
Andelen fossila källor i den totala energianvändningen (%)
34
40
47
Andelen fossila källor i den totala elförbrukningen (%)
13
16
24
Kärnenergikällor
Bränsleförbrukning från kärnenergikällor
-
-
-
Inköpt eller förvärvad elektricitet
13 906
10 788
6 260
B. Total energianvändning från kärnenergikällor
3)
13 906
10 788
6 260
Andelen kärnenergikällor i den totala energianvändningen (%)
2
1
1
Andelen kärnenergikällor i den totala elförbrukningen (%)
2
2
1
(MWh)
2023
2022
2021
Förnybara källor
Bränsleförbrukning från förnybara källor
-
-
-
Inköpt eller förvärvad elektricitet
478 866
466 208
389 553
Inköpt eller förvärvad värme
-
-
-
Inköpt eller förvärvad ånga
-
-
-
Inköpt eller förvärvad kylning
-
-
-
Förbrukning av egenproducerad icke bränslerelaterad
förnybar energi
1 621
1 001
1 000
C. Total användning av förnybar energi
480 487
467 209
390 553
Andelen förnybara källor i den totala energianvändningen (%)
64
59
52
Andelen förnybara källor i den totala elförbrukningen (%)
84
82
75
D. Total energianvändning (A+B+C)
749 716
794 303
752 593
1)
Uppmätt energianvändning för anläggningar (kontor, produktionsanläggningar, lager, datacenter och
laboratorier) utgör cirka 81 (85) % av rapporterad energianvändning. För anläggningar där uppmätta
data saknas har extrapolering av energianvändning på liknande anläggningar använts för att upp-
skatta energianvändningen.
2)
Bränsleförbrukningen avser främst servicefordonsflottan och beräknas delvis baserat på data från
fordonens telematik och delvis baserat på kontrakterade årliga miltal för leasingfordon som inte har
telematik installerad.
3)
Energidata för tidigare rapporteringsperioder har räknats om. Se not O3 för mer information.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
14
Koncernens hållbarhetsnoter
Energiintensitet
(MWh/nettoomsättning MSEK)
2023
2022
2021
Energianvändning i egna anläggningar
2,62
2,55
2,71
Bränsle för servicefordon
0,23
0,37
0,53
Totalt
2,85
2,93
3,24
Produkttransporter
Produkttransporter efter transportsätt
1)
(ktonkm)
2023
2022
2021
Flyg
94 536
136 027
153 956
Väg
169 090
155 086
179 790
Sjö
169 407
119 725
152 230
Järnväg
170
5 865
2 877
Totalt
433 203
416 703
488 853
1)
Data avser utgående utsläpp för varor som transporterats från en produktionsanläggning till antingen
ett distributionsnav eller en kunds lager. Transportsträckor har uppskattats baserat på linjära färd-
vägar mellan platser.
Utsläpp av växthusgaser
Växthusgasutsläpp (GHG) per Scope och kategori
(ton CO
2
e)
2023
2022
2021
Scope 1 – direkta växthusgasutsläpp
Bränsle för servicefordon
16 039
27 689
32 176
Stationär förbränning samt köldmedier
10 990
10 713
6 066
Totala Scope
 
1-utsläpp (brutto)
27 029
38 402
38 242
Varav omfattas av reglerade ETS:er (%)
0
0
0
Scope 2 – indirekta växthusgasutsläpp
Inköpt energi (brutto, platsbaserade)
136 628
141 636
138 985
Inköpt energi (brutto, marknadsbaserade)
42 251
45 258
57 685
Scope 3 – övriga indirekta
växthusgasutsläpp
Uppströms
Inköpta varor och tjänster
1 751 600
2 199 900
2 313 000
Kapitalvaror
37 800
39 200
42 000
Bränsle- och energirelaterade aktiviteter
1)
19 700
36 600
23 200
Uppströms transporter
1) 2)
164 800
206 200
215 300
Avfall från den egna verksamheten
1 000
1 200
800
Affärsresor
2)
52 599
25 469
9 255
Pendling (inkl. distansarbete)
49 000
34 500
26 800
Nedströms
Nedströms transporter
1)
2)
21 158
7 090
7 082
Användning av sålda produkter och tjänster
1)
35 057 200
28 262 400
25 352 500
Hantering av uttjänta sålda produkter
27 300
31 800
33 000
Totala Scope 3-utsläpp (brutto)
37 182 157
30 844 359
28 022 937
Totala växthusgasutsläpp
(brutto, platsbaserade)
37 345 814
31 024 397
28 200 164
Totala växthusgasutsläpp
(brutto, marknadsbaserade)
37 251 437
30 928 019
28 118 864
1)
Utsläppsdata för tidigare rapporteringsperioder har räknats om. Se not O3 för mer information.
2)
Rapporterade utsläpp inkluderar inte den så kallade höghöjdseffekten för utsläpp från flygresor och
flygtransporter då det fortfarande råder stor osäkerhet kring hur stor denna effekt är och hur den ska
beräknas. I referenssyfte uppskattas höghöjdseffekten för 2023 motsvara utsläpp om 108 000 ton
koldioxidekvivalenter.
Andel växthusgasutsläpp per Scope
(%)
2023
2022
2021
Scope 1
0,1
0,1
0,1
Scope 2 (marknadsbaserade)
0,1
0,1
0,2
Scope 3 – uppströms
5,6
8,2
9,4
Scope 3 – nedströms
94,2
91,5
90,3
Utsläppsintensitet per Scope
(ton CO
2
e/nettoomsättning i MSEK)
2023
2022
2021
Scope 1
0,10
0,14
0,16
Scope 2 (platsbaserade)
0,52
0,52
0,60
Scope 2 (marknadsbaserade)
0,16
0,17
0,25
Scope 3 –kategorier uppströms
7,88
9,37
11,32
Scope 3 – kategorier nedströms
133,30
104,22
109,30
Samtliga Scope (marknadsbaserad)
141,45
113,90
121,04
Samverkan i leverantörskedjan
Leverantörer med utsläppsminskningsmål i linje med 1,5-gradersmålet
(antal)
2023
2022
2021
Leverantörer
237
225
121
Redovisningsmetod för växthusgasutsläpp (GHG)
Utsläpp redovisas enligt GHG-protokollet med finansiell kontroll som grund för
konsolideringen. Utsläppen rapporteras som koldioxidekvivalenter och omfat-
tar följande gaser och kemikalier: koldioxid (CO
2
), metan (CH4), dikväve-
oxid (N2O), fluorkolväten (HFC:er) och perfluorerade kemikalier (PFC:er).
Mätperioderna avser räkenskapsåret och baseras på senast tillgängliga data
vid bokslutsdatumet, vilket kompletteras med extrapolerade uppskattningar
för perioder där uppmätta data saknas.
Scope 1
Förbrukade bränslevolymer och köldmedier multipliceras med tillämpliga
utsläppsfaktorer för att få fram utsläppen. Bränsleförbrukningen för service-
fordonsflottan beräknas delvis baserat på data från fordonens telematik och
delvis baserat på kontrakterade årliga miltal för leasingfordon som inte har
telematik installerad.
Scope 2
Köpta energivolymer multipliceras med ländernas genomsnittliga utsläpps-
faktorer för platsbaserade utsläpp. För marknadsbaserade utsläpp ligger
residualmixen och inköpt förnybar energi till grund för de utsläppsfaktorer
som används i beräkningarna. En del av energianvändningen vid anläggning-
arna bygger på uppskattningar. Se fotnoten till energitabellen ovan för mer
information.
Scope 3
Utsläppsfaktorer som används för att beräkna utsläppen i kategorierna
inköpta varor och tjänster, kapitalvaror, bränsle- och energirelaterade akti-
viteter, avfall från den egna verksamheten och hantering av uttjänta sålda
produkter baseras på interna studier och på Ericssons livscykelanalyser av
produkternas koldioxidavtryck multiplicerade med relevanta verksamhets-
mått, för att erhålla årliga utsläpp.
Utsläpp i kategorin uppströms transporter beräknas genom att kombinera
beräkningar baserade på försäljningsdata över leverantörsvolymer, och
beräkningar baserade på de transporterade produkternas vikt och transport-
sträckor för de utgående transporter som har betalats av Ericsson.
Den största delen av utsläppen i kategorin affärsresor baseras på data
rapporterad av resebyråer, och en mindre del, däribland hotellnätter, har
uppskattats utifrån resekostnader. Utsläppen i kategorin pendling är upp-
skattningar baserade på en undersökning av medarbetarnas vanor kring
pendling och distansarbete.
Utsläpp i kategorin användning av sålda produkter och tjänster beräknas
och redovisas i sin helhet under det år en produkt säljs och periodiseras inte
över dess förväntade livslängd. Vid beräkning av dessa utsläpp antas den
genomsnittliga förväntade livslängden för sålda produkter vara 10 år. De
utsläppsfaktorer som är relevanta för användningsfasen har uppskattats med
hjälp av den aktuella energimixen i näten på de marknader som betjänas, eller
baseras på senast tillgängliga kundspecifika data om energimixen där denna
har redovisats offentligt. Eventuella framtida förändringar i nätfaktorer eller
kundspecifika energimixar under produkternas förväntade livslängd beaktas
inte i beräkningarna.
Merparten av utsläppen i kategorin nedströms transporter beräknas utifrån
transporterade produkters vikt och transportsträckor, där transporten har
betalats av kunden.
Not E1, forts.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
15
Koncernens hållbarhetsnoter
Scope 3-kategorin
Redovisningsmetod
Osäkerhetsnivå (±
 
%)
Inköpta varor och tjänster
Genomsnittsdata
30
Kapitalvaror
Genomsnittsdata
30
Bränsle- och energirelaterat
Genomsnittsdata
30
Uppströms transporter
Avstånds- och utgiftsbaserad
30
Affärsresor
Avstånds- och utgiftsbaserad
10
Pendling
Genomsnittsdata och avståndsbaserad
30
Nedströms transporter
Avståndsbaserad
10
Användning av sålda produkter och tjänster
Utsläpp relaterade till direkt användning genom en hybridmetod
10
Hantering av uttjänta sålda produkter
Genomsnittsdata
30
Utsläppsfaktorer som har använts i konsolideringen
Källa
GWP (kg CO
2
e)
Måttenhet
Källa
Inköpt energi
El från fossila källor
0,01 – 1,35
kWh
IEA/US EIA/AIB/Leverantörsspecifika
El från kärnenergikällor
0,00
kWh
IEA
El från förnybara källor
0,00
kWh
Leverantörsspecifik
Fjärrkyla
0,00–0,41
kWh
IEA
Fjärrvärme, Sverige
0,04
kWh
Leverantörsspecifik
Fjärrvärme, övriga
0,04 – 0,26
kWh
Genomsnitt per land
Bränslen och köldmedier
Naturgas (lokal uppvärmning)
0,20
kWh
DEFRA
Diesel
0,26
kWh
DEFRA
Bensin
0,25
kWh
DEFRA
Köldmedier
466 – 14,800
kg
IPCC:s 4:e rapport
Resor
Flyg
0,09 – 0,57
pkm
DEFRA
Väg
0,00–0,40
pkm
Genomsnitt per land
Transport
Flyg
0,78 – 1,19
tonkm
DEFRA (justerat)
Väg
0,10
tonkm
DEFRA (justerat)
Sjö
0,03
tonkm
DEFRA (justerat)
Järnväg
0,04
tonkm
DEFRA (justerat)
Utgiftsbaserade utsläpp
0,05 – 0,21
USD
Internt framtagen
Scenarioanalys för klimatrelaterade risker och möjligheter
Analyserade scenarion
Net Zero 2050
Ambitiösa begränsningsåtgärder införs inom kort
Globala nettonollutsläpp av växthusgaser runt 2050
50 % chans att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 °C
vid
 
slutet av århundradet
Relativt låga fysiska risker men stor påverkan från omställningen.
Current Policies
Begränsningsåtgärder inskränks till redan antagna eller kommunicerade
åtgärder
Utsläppen ökar fram till 2080
Global uppvärmning på omkring 3 °C i slutet av århundradet
Stora fysiska risker men mindre påverkan från omställningen.
Bedömningsmetod
Inledningsvis beaktades över 30 potentiella klimatrelaterade risker och
möjligheter i analysen. Bruttolistan identifierades genom samråd med interna
experter från flera olika bolagsfunktioner och genom extern jämförelse/
benchmarking. Sannolikheten för och påverkan av alla faktorer analyserades
kvalitativt med hjälp av så kallade heatmaps, vilket följdes av en mer detal-
jerad analys av en kortare lista med ett mindre antal risker och möjligheter
som ansågs vara de av störst relevans för Ericsson. Risker och möjligheter
uppströms och nedströms i värdekedjan samt i den egna verksamheten har
beaktats. Fysiska risker bedömdes i huvudsak enligt antagandena i scenariot
Current Policies, medan omställningsrelaterade risker och möjligheter främst
analyserades utifrån scenariot Net Zero 2050. Båda scenarierna är framtagna
av Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial
System (NGFS).
Vad avser tidshorisonter så fokuserade den kvantitativa analysen av möj-
ligheter på perioden fram till 2025, medan den kvantitativa analysen av risker
fokuserade på perioden mellan 2025 och 2030. För denna analys definierade
Ericsson kortsiktiga, medellånga och långsiktiga tidshorisonter som; fram till
år 2025, 2025–2030, respektive efter 2030. De risker och möjligheter med
mer långsiktig påverkan, som sträcker sig bortom 2030, bedömdes främst på
ett kvalitativt sätt. Enligt scenariot Current Policies förväntas påverkan av de
fysiska riskerna bli allvarligare efter 2030.
Not E1, forts.
Utsläppen i resterande Scope 3-kategorier har inte bedömts vara väsentliga
och redovisas därför inte.
Uppskattningar av Scope 3-utsläpp är förenade med inneboende osäkerhet
på grund av begränsningar i tillgång till och riktigheten i primärdata, och
därför bör de rapporterade siffrorna inte betraktas som exakta mätetal. I
tabellen nedan sammanfattas Ericssons redovisningsmetoder för Scope 3 och
de uppskattade osäkerhetsnivåerna för redovisade siffror per kategori.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
16
Koncernens hållbarhetsnoter
E2
Föroreningar
Påverkan, risker och möjligheter
Ericsson har identifierat potentiella väsentlig påverkan relaterad till förore-
ningar både uppströms och nedströms i bolagets värdekedja. All tillverkning
av elektronisk utrustning som sker uppströms i värdekedjan innefattar i dag
små mängder av ämnen som inger betänkligheter och ibland ämnen som
inger mycket stora betänkligheter. Negativ miljöpåverkan kan också uppstå
nedströms i värdekedjan om uttjänta produkter inte tas om hand eller åter-
vinns på ett lämpligt sätt. Ericssons egna tillverkningsprocesser består främst
av montering av produkter och komponenter som tillverkats av andra aktörer
uppströms i värdekedjan. Således används inga stora mängder av sådana
ämnen i Ericssons egen verksamhet.
Energiproduktion med fossila bränslen är en stor källa till luftföroreningar.
Det skapar en indirekt miljöpåverkan från elförbrukningen för nätutrustning,
vilket är särskilt relevant på marknader där fossila energikällor utgör en stor
del av energimixen.
Ökad reglering av användningen av vissa ämnen kan ge ökade kostnader
för regelefterlevnad samt ökade kostnader för forskning kring och utveckling
av alternativa lösningar och ämnen, som exempelvis det nya förslaget om
att begränsa användningen av PFAS
1)
inom EU. Dessutom kan tillgången till
alternativa material och ämnen vara begränsad, vilket innebär att de kan bli
dyrare än de som nu används.
Policyer
Ericssons uppförandekod för affärspartners kräver att leverantörer identifierar
väsentliga miljöaspekter och relaterad påverkan samt att de inom sin egna
verksamhet ska minimera skadliga effekter på samhället, miljön och naturre-
surser, samtidigt som de ser till att skydda allmänhetens hälsa och säkerhet.
Uppförandekoden (CoC) är baserad på Responsible Business Alliances
uppförandekod, och omfattar även Ericssons särskilda krav och ingår i
Ericssons standardavtal med leverantörer. Den finns tillgänglig på flera språk
på bolagets webbplats.
Ericsson har ytterligare miljökrav för leverantörer av hårdvarukomponenter
och -produkter, byggnadsarbeten, transporter och logistik fältunderhåll och
nätutbyggnad, samt leverantörer med förhöjda miljörisker, där verksamheten
i stor utsträckning påverkar miljön. Dessa innebär bland annat att leverantörer
måste följa kraven i Ericssons lista över förbjudna ämnen och ämnen med
restriktioner i tillverkningsprocesserna. Kraven ska tillämpas vid utformning,
inköp och tillverkning av komponenter och produkter, inklusive batterier och
förpackningar. Det rekommenderas att ämnen som är under observation byts
ut i förebyggande syfte.
Styrning och uppföljning
Ericsson strävar efter att minimera miljöpåverkan från sina produkter under alla
faser i livscykeln. För information om portföljens energiprestanda, se not E1.
Materialdeklarationer
Ericsson samlar in materialdeklarationer från sina leverantörer. På begäran
förväntas leverantörerna kunna deklarera hela materielinnehållet i produkter
som levereras till Ericsson. Detta innefattar ämnen på REACHs
2)
kandidatför-
teckning och deklarationer om användningen av vissa kritiska råvaror (enligt
definitionen i EU:s förteckning över kritiska råvaror). Dessutom finns det en
rapporteringsprocess för SCIP (Substances of Concern In articles, as such or
in complex objects (Products)), eller ämnen som inger betänkligheter och som
förekommer i varor som sådana eller i komplexa föremål produkter, för att
uppfylla kraven i EU:s ramdirektiv om avfall. Alla elektroniska produkter kan
genom orenheter innehålla små spår av ämnen på listan över sådana som
ska deklareras. Dessa är praktiskt taget omöjliga att eliminera och faller under
gränsvärdena för vad som behöver deklareras. Ericsson arbetar kontinuerligt
med att undvika farliga ämnen i produkter och komponenter.
Återtagningsprogram för uttjänta produkter
Se not E4 för information om Ericssons återtagningsprogram för uttjänta
produkter, som ingår i bolagets utökade producentansvar.
Mätetal
Trots att de inte är kopplade till någon identifierad och väsentlig påverkan,
risk eller möjlighet redovisar Ericsson utsläpp av luftföroreningar från den
egna verksamheten, då denna information ofta efterfrågas av externa
intressenter.
Övriga utsläpp
1)
(ton)
2023
2022
2021
Kväveoxider
38
49
54
Svaveloxider
62
61
63
Luftpartiklar
11
12
13
1)
Utsläppsdata för tidigare rapporteringsperioder har räknats om. Se not O3 för mer information.
1)
Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en grupp kemikalier som används för att framställa ytbeläggningar av fluorpolymerer och produkter som kan stå emot värme, olja, stänk, fett och vatten,
och som finns i en rad olika produkter, till exempel elektrisk utrustning och elektronik.
2)
REACH (Registration, Evaluation, Authorization and Registration of Chemicals, dvs. registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier) är det regelverk och det system som styr tillverkning
och import av kemikalier i EU.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
17
Koncernens hållbarhetsnoter
E3
Vatten
Påverkan, risker och möjligheter
Väsentlig påverkan relaterade till vatten har identifierats uppströms i värde-
kedjan, främst med avseende på tillverkningen av halvledare och utvinningen
av naturresurser såsom mineraler som används i elektronisk hårdvara.
Tillverkningen av halvledare erfordrar vatten av hög kvalitet. Ofta används
färskvatten, vilket kan påverka vattentillgången i närområdet om det inte
hanteras på rätt sätt. Mineralbrytning kan påverka vattnet i flera delar av
brytningsprocessen, vilket kan påverka både tillgången till färskvatten samt
vattenkvaliteten.
Ericsson har inte identifierat någon väsentlig vattenrelaterad påverkan från
den egna verksamheter eller nedströms i värdekedjan. Ericsson använder inte
vatten i sina monteringsprocesser, vilket innebär att det vatten som förbrukas
på anläggningarna huvudsakligen används för sanitära ändamål och kommer
från kommunal vattenförsörjning. Färskvatten tas inte direkt från grund- eller
ytvattenkällor. Ericssons produkter och tjänster förbrukar inget vatten i deras
användningsfas.
Vatten är en viktig resurs i vissa delar av Ericssons uppströms värdekedja
och vattenbrist i dessa delar av värdekedjan skulle därför kunna leda till
störningar i leverantörskedjan. Enligt scenariot Current Policies, som ingår i
Ericssons klimatscenarioanalys (se mer information i not E1), riskerar flera
regioner där Ericssons leverantörer har sin verksamhet, inklusive tillverkare
av halvledare i Sydostasien, att drabbas av allvarlig vattenstress i framtiden,
vilket kan leda till brist på insatsvaror.
Policyer
Enligt Ericssons uppförandekod (CoC) för affärspartners måste leverantörer
minska användningen av naturresurser, inklusive vatten. Uppförandekoden är
baserad på Responsible Business Alliances uppförandekod, och omfattar även
Ericssons särskilda krav och ingår i bolagets standardavtal med leverantörer.
Den finns tillgänglig på flera språk på bolagets webbplats.
Ericsson har ytterligare miljökrav för leverantörer av hårdvarukomponenter
och -produkter, byggnadsarbeten, transporter och logistik, fältunderhåll och
nätutbyggnad, samt leverantörer med höga miljörisker, där verksamheten
i stor utsträckning påverkar miljön. Dessa krav innebär bland annat att
leverantörer måste mäta och kontrollera utsläpp till vatten och säkerställa
lämplig avloppsvattenrening. Leverantörer måste också kontrollera och mäta
sin vattenanvändning. Om vattenförbrukningen anses utgöra en väsentlig
miljöaspekt måste affärspartnern ta fram en plan för vattenhantering i syfte
att minimera den totala vattenförbrukningen, återvinna avloppsvatten eller
på annat sätt minska sin påverkan.
Styrning och uppföljning
Ericsson genomför revisioner av direkta leverantörer för att kontrollera att de
följer uppförandekoden (CoC). Nuvarande fokus för dessa CoC-revisioner vad
avser vatten handlar om att bedöma leverantörernas rutiner för hantering av
avloppsvatten. Under 2023 identifierades inga väsentliga brister kopplade till
vattenhanteringen.
Mätetal
Trots att det inte är kopplat till någon identifierad väsentlig påverkan, risk eller
möjlighet redovisar Ericsson vattenförbrukningen i och vattenintensitetsmått
för den egna verksamheten, då denna information ofta efterfrågas av externa
intressenter.
Vattenförbrukning
1)
(m
3
)
2023
2022
2021
Den egna verksamheten
906 800
1 053 200
1 150 000
1)
Av den totala rapporterade vattenförbrukningen omfattas cirka 37 % av koncernens medarbetare
av
 
uppmätta data, medan återstående del uppskattats baserat på extrapolering av de uppmätta-
volymerna.
Vattenförbrukningsintensitet
(m
3
/nettoomsättning i MSEK)
2023
2022
2021
Den egna verksamheten
3,44
3,88
4,95
E4
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Påverkan, risker och möjligheter
Väsentlig påverkan relaterad till resursanvändning och övergången till en
cirkulär ekonomi har identifierats uppströms i värdekedjan, främst med
avseende på tillverkningen av elektronisk utrustning, samt nedströms i
värdekedjan med avseende på återvinning och hantering av uttjänt elek-
tronisk utrustning. Nätutrustning tillverkas med ändliga naturresurser som
stål, aluminium, koppar och sällsynta jordartsmineraler, samt plast. Metaller
återvinns i allmänhet i stor utsträckning, medan sällsynta jordartsmineraler
och plast har lägre återvinningsgrad. I vilken omfattning nätutrustning åter-
används och återvinns nedströms i värdekedjan varierar mellan olika regioner.
Produktåtertagningsnivåerna är låga på grund av produkternas andrahands-
värde, och det faktum att det är Ericssons kunder som har ägandeskap över
produkterna. En stor andel av nätutrustningen antas säljas vidare och åter-
användas genom informella andrahandsmarknader. En mindre andel antas
återvinnas genom icke vedertagna processer.
I den egna verksamheten monterar Ericsson huvudsakligen ihop delar och
komponenter från leverantörer, vilket medför jämförelsevis lite avfall. Ericsson
kan dock, genom produktdesign, styra över vilka material som används av
leverantörerna för att höja återvinningsgraden och användningen av åter-
vunna material samt förlänga produkternas livslängd.
Att utveckla produkter som uppfyller kund- eller regelkrav genom att
använda alternativa eller återvunna material kan innebära ökade FoU-
kostnader. Bristen på vissa råvaror, inklusive både jungfruliga och återvunna
mineraler, i kombination med ett ökat behov av samma material inom
flera olika branscher kan leda till stigande kostnader för insatsmaterial och
komponenter som används i elektroniska hårdvaruprodukter. Högre krav på
insamlingsnivåer för produktåtertagning kan leda till stigande kostnader för
sålda varor.
Policyer
Enligt Ericssons hållbarhetspolicy ska livscykelanalys användas för att fast-
ställa viktiga miljöaspekter, och bolaget ska minska
negativ miljöpåverkan
från den egna verksamheten och tillämpa försiktighetsprincipen i miljöfrågor.
Ericsson ska också använda design för att åstadkomma kontinuerliga miljö-
förbättringar sett till produkternas hela livscykel. I policyn anges dessutom att
Ericsson ska erbjuda produktåtertagning och bistå kunder i hanteringen av
uttjänta produkter och lösningar.
Ericssons uppförandekod för affärspartners (CoC) kräver att leverantörerna
identifierar väsentliga miljöaspekter och relaterad påverkan samt minimerar
negativa effekter på samhället, miljön och naturresurser inom den egna
verksamheten, samtidigt som man ser till att skydda allmänhetens hälsa
och säkerhet. Uppförandekoden (CoC) är baserad på Responsible Business
Alliances uppförandekod, och omfattar även Ericssons särskilda krav och
ingår i bolagets standardavtal med leverantörer. Den finns tillgänglig på flera
språk på bolagets webbplats.
Ericsson har ytterligare miljökrav på leverantörer av hårdvarukomponenter
och -produkter, byggnadsarbeten, transporter och logistik, fältunderhåll och
nätutbyggnad, samt leverantörer med höga miljörisker, där verksamheten i
stor utsträckning påverkar miljön. Dessa krav innebär bland annat att leveran-
tören måste minska, där så är möjligt, förekomsten av farligt gods, kemikalier,
farligt avfall och andra ämnen eller material som utgör en fara för människor
eller miljön, samt införa ett systematiskt arbetssätt för att identifiera, hantera,
minska och på ett ansvarsfullt sätt kassera, eller återvinna icke-farligt fast
avfall. Leverantören måste också begränsa användningen av naturresurser,
inklusive vatten, fossila bränslen, mineraler och skogsprodukter genom att till
exempel förändra produktions-, underhålls- och anläggningsprocesser, byta
ut material, återanvända, bevara och återvinna.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
18
Koncernens hållbarhetsnoter
Styrning och uppföljning
Principer för produktdesign
Ericsson använder sig av principerna i designmetoden Design for the
Environment och har generiska produktkrav på detta område som gäller för
samtliga processer för produktdesign. Dessa omfattar bland annat specifika
krav på enkel demontering av produkter för att underlätta återvinning.
Dessutom är produkterna utformade för att vara slitstarka och ha en lång
livslängd, vilket ingår som en del i kvalitetsprocessen. Förteckningen över
förbjudna ämnen och ämnen med restriktioner samt materialdeklarationerna
(för mer information, se not E2) är också viktiga verktyg för att utforma
produkter med en hög grad av återvinningsbarhet. Återvinningsgraden för
produkter som tagits tillbaka har historiskt varit hög, i genomsnitt över 90 %
under de senaste åren.
Ericsson arbetar för att minska vikten och storleken på produkter, och för
att välja mer hållbara material. Detta är en del av initiativet för nettonoll-
utsläpp, men det kommer också att bidra till effektivare resursanvändning
och
 
cirkularitet.
Tjänster för renovering, återanvändning och reparation
I portföljen för Support Services ingår en strukturerad metod för att renovera,
återanvända och återvinna begagnad utrustning. Gemensamma lager
och reservdelar minskar behovet av att producera och lagra reservdelar.
Automatisk felanalys av hårdvara utförs för att undvika onödiga byten av
utrustning.
Ericsson erbjuder reparationstjänster, och som ett komplement till nyförsälj-
ning erbjuds även återanvändning av begagnad utrustning.
Förpackningar
Traditionellt består förpackningar som utformats av Ericsson huvudsakligen
av fiberbaserade material och insatsmaterial av plast. Ericsson testar
alternativa förpackningar med återvinningsbart insatsmaterial som minskar
förpackningens totala plastinnehåll från 20% till mindre än 1%.
Återtagningsprogram
Ericsson erbjuder ett globalt program för produktåtertagning, genom sam-
arbeten med tredjepartsleverantörer, där uttjänta produkter kan samlas in
från kunder och därefter tas isär och återvinnas på ett sätt som minimerar
miljöpåverkan. Ett begränsat antal bolag inom koncernen deltar i andra kol-
lektiva produktåtertagningssystem. Eftersom utrustningen ägs av kunderna
är återtagandevolymerna beroende av att kunderna utnyttjar programmet.
Avfall från egen verksamheten
Avfallet som genereras inom Ericssons egen verksamhet består främst av
kontorsavfall. Avfall som genereras på produktionsanläggningar hanteras
enligt lokala bestämmelser av kontrakterade avfallshanteringsföretag.
Mätetal
Resursinflöden
Ericssons hårdvara tillverkas av naturresurser, och produkterna består främst
av metaller som aluminium, järn, koppar och kisel. Hårdvaran består även
av små mängder material som finns med på EU:s förteckning över kritiska
råvaror. Hårdvaran innehåller också polymerer (inklusive plast) som poly-
karbonater, och tillsatser.
En vanlig radio innehåller cirka 70% aluminium, 10% järn/stål, 5% koppar
och 5% kisel. Resterande 10% utgörs av mindre volymer av andra komposit-
material, inklusive mindre än 1% sällsynta jordartsmineraler. Externt inköpta
förpackningar innehåller kartong och plast.
Resursutflöden
Produkter och material
Fysiska resursutflöden från Ericssons produktionsprocesser, inklusive
outsourcad produktion, omfattar hårdvara för kommunikationsnät i form
av radioenheter, antenner, basband, kraftmoduler, routrar och modem, och
sitematerial (till exempel kablar och batterier) samt förpackningar i form av
plast och kartong.
Alla produkter utformas enligt generella produktkrav och enligt principerna
i designmetoden Design for the Environment som beskrivs ovan. Cradlepoint
(som numera är en del av affärsområdet Enterprise Wireless Solutions) har
egna produktkrav som bland annat bygger på principer liknande dem i design-
metoden Design for the Environment.
Återtagning av uttjänta produkter
Återtagningsvolymer av uttjänta produkter efter metod för avfallshantering
(ton)
2023
2022
2021
Återanvändning
36
25
2
Återvinning
3 581
4 636
5 211
Energiåtervinning (förbränning)
151
146
164
Deponi
101
18
12
Totalt
3 869
4 825
5 389
Avfall från den egna verksamheten
Trots att det inte är kopplat till någon identifierad väsentlig påverkan, risk eller
möjlighet redovisar Ericsson avfall som genererats i den egna verksamheten,
då denna information ofta efterfrågas av externa intressenter.
Genererat avfall efter metod för avfallshantering
1) 2)
(ton)
2023
2022
Total vikt på genererat avfall (A+B)
7 182
8 130
Avfall som avletts från bortskaffande
Farligt avfall
Förberedelse för återanvändning
-
3
Materialåtervinning
38
49
Andra återvinningsförfaranden
5
-
Icke-farligt avfall
Förberedelse för återanvändning
157
332
Materialåtervinning
3 435
3 831
Andra återvinningsförfaranden
344
-
A. Total vikt som avletts från bortskaffande
3 979
4 215
Andel som avletts från bortskaffande av totalvikten
avfall som genererats (%)
55
52
Avfall avsedd för bortskaffande
Farligt avfall
Förbränning
43
29
Deponi
19
32
Annat bortskaffningsförfarande
0
-
Icke-farligt avfall
Förbränning
1 613
2 089
Deponi
1 528
1 762
Annat bortskaffningsförfarande
-
3
B. Total vikt som avletts från bortskaffande
3 203
3 915
Andel avsedd för bortskaffande av totalvikten avfall
som genererats (%)
45
48
Vikt på icke-återvunnet avfall
3 709
4 251
Andel icke-återvunnet avfall (%)
52
52
1)
Avfallsvolymer från produktionsanläggningar baseras på uppmätta data. Avfallsvolymer från andra
anläggningar är uppskattningar baserade på extrapolering av avfall som genererats på bolagets
huvudkontor. Andra anläggningar innefattar kontor, lager, datacenter och laboratorier.
2)
Avfallsrelaterade data för tidigare rapporteringsperioder har räknats om. Se not O3 för mer informa-
tion.
Not E4, forts.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
19
Koncernens hållbarhetsnoter
E5
Rapportering enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning
Redovisningsprinciper
Enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning (taxonomin) definieras omsättning,
kapitalutgifter och driftsutgifter enligt beskrivningen nedan. Definitionen av
kapitalutgifter och driftsutgifter är inte densamma som i Ericssons finansiella
rapportering. Bolagets årsredovisning upprättas i enlighet med internationella
redovisningsstandarder (IFRS) så som de utfärdats av International Accounting
Standards Board (IASB) och antagits av EU. Grunder för upprättandet av års-
redovisningen beskrivs i not A1 till koncernredovisningen.
Omsättning
Den totala omsättningen motsvarar nettoomsättningen i koncernens
resultaträkning.
Kapitalutgifter
De totala kapitalutgifterna motsvarar tillägg, inklusive balanserade kostnader för
forskning och utveckling, till balansposterna materiella anläggningstillgångar,
immateriella tillgångar före eventuella omvärderingar, avskrivningar eller
nedskrivningar, exklusive eventuella förändringar i verkligt värde, men inklusive
effekten av verksamhetskombinationer, såsom är specificerat i noterna C1
och C2 till koncernens balansräkning, kompletterade av tillägg till/ändringar i
nyttjanderättstillgångar klassificerade enligt IFRS 16, vilket är specificerat i not
C3 till koncernbalansräkningen såsom den presenteras i den finansiella rappor-
ten som ingår i årsredovisningen.
Driftsutgifter
De totala driftsutgifterna motsvarar ej balanserade kostnader för forskning
och utveckling, kostnader för byggnadsrenoveringar, korttidsleasing, underhåll
samt reparationskostnader såväl som andra indirekta kostnader för den dagliga
driften av materiella anläggningstillgångar.
Omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som omfattas av taxonomin
Omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter enligt ovanstående definitioner
och som förknippas med verksamheter som omfattas av taxonomin (se nedan)
utgör grunden för beräkningen av andelen omsättning, kapitalutgifter och drifts-
utgifter som omfattas av taxonomin. Belopp som registrerats på produktkoder
kopplade till verksamheter som omfattas av taxonomin ligger till grund för
beräkningarna av omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som omfattas av
taxonomin. En avstämning av belopp har gjorts för att undvika dubbelräkning.
Förändringar i redovisningsprinciper eller upplysningar jämfört med
föregående rapporteringsperiod
Antagandet av den delegerade förordningen på miljöområdet under 2023
kompletterar taxonomin med ytterligare ekonomiska verksamheter. Ericsson har
bedömt att flera av dessa är relevanta att ta med i sina upplysningar från och
med räkenskapsåret 2023. Jämförelsetal för 2022 avseende dessa verksamheter
har inte tagits med.
Ekonomisk verksamhet som omfattas av och är förenlig med taxonomin
För att kunna identifiera vilka ekonomiska verksamheter som är relevanta för
bolaget har det varit nödvändigt att tolka både taxonomin och de delegerade
förordningarna. Ericssons tolkning är att för att en ekonomisk verksamhet ska
anses omfattas av taxonomin ska verksamheten
G enerera, eller vara avsedd att generera, extern omsättning,
Överensstämma med beskrivningen av verksamheten i en av bilagorna till
den delegerade förordningen på klimatområdet eller den på miljöområdet och
Ha praktiskt tillämpliga tekniska granskningskriterier kopplade till sig.
Med denna tolkning som utgångspunkt har omsättning, kapitalutgifter och
driftsutgifter som härleds från verksamhet som är förenlig och omfattas av
EU- taxonomin, inkluderats i de nyckeltal som anges nedan. Dessutom kan också
enskilda kapital- och driftsutgifter omfattas (se nedan) och adderas till andelen
kapital- och driftsutgifter som omfattas av och är förenliga med taxonomin. Det
kvarstår dock vissa osäkerheter kring hur taxonomin ska implementeras, och
tolkningar såväl som praxis kring rapportering förväntas utveckla sig med tiden.
Delegerad akt på klimatområdet
Verksamheter inom telekombranschen omfattas för närvarande inte av taxonomi-
förordningens delegerade akt på klimatområdet. Europeiska kommissionen
uppger i den delegerade akten att den kan komma att lägga till sådana verksam-
heter och ta fram ytterligare tekniska granskningskriterier i framtiden. I dagsläget
omfattas inte merparten av Ericssons kommersiella erbjudanden till kunder,
inklusive mobilnät, av taxonomiförordningens delegerade akt på klimatområdet.
Datadrivna lösningar för att minska växthusgasutsläpp (GHG)
(Begränsning av klimatförändringar (CCM), 8.2)
Ericsson erbjuder AI-stödda och datadrivna driftslösningar med fokus på effektiv
hantering av energitillgångar genom intelligenta mätningar och kontroller av
siter. Detta gör att kunder kan förbättra energieffektiviteten i näten och därmed
minska energirelaterade utsläpp av växthusgaser (GHG). Denna verksamhet
uppfyller för närvarande inte de tillhörande tekniska granskningskriterierna, och
därmed redovisas inte relaterad omsättning samt kapital- och driftsutgifter som
förenliga med taxonomin.
Dataprogrammering och relaterade aktiviteter
(Anpassning till klimatförändringar (CCA), 8.2)
Mjukvaruutveckling är en del av Ericssons kommersiella erbjudande till kunder
inom bolagets alla affärsområden. Om utgifter för att göra denna verksamhet
mer motståndskraftig mot klimatförändringar skulle uppstå, redovisas dessa
antingen som kapital- eller driftsutgifter som omfattas av taxonomin. Relaterad
omsättning inkluderas inte i andelen omsättning som omfattas av taxonomin,
eftersom denna verksamhet inte klassificeras som en möjliggörande verksamhet
enligt definitionen i taxonomin.
Ericsson har inte haft några utgifter av detta slag under rapporteringsåret.
Delegerad förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar
Eftersom verksamheterna nedan har lagts till i taxonomin under 2023 rappor-
terar Ericsson huruvida relaterad omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter
omfattas av taxonomin, men inte om de är förenliga med den, för räkenskapsåret
2023, i enlighet med ändringarna till den delegerade förordningen om hållbar-
hetsrelaterade upplysningar (”disclosureförordningen”).
Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning
(Den cirkulära ekonomin (CE), 1.2)
Ericsson säljer elektronisk utrustning i form av hårdvara för kommunikationsnät
såsom radioenheter, antenner, basband, kraftmoduler, routrar och modem, samt
sitematerial såsom kablar och batterier. Utrustningen tillverkas både på bolagets
egna produktionsanläggningar och av tredjepartstillverkare av elektronik.
Utrustning som säljs som en del av en lösning, men där Ericsson inte har deltagit
i designarbetet, såsom bärbara datorer som säljs som en del av ett nätverk (s.k.
tredjepartsutrustning), ingår inte i omsättningen som omfattas av taxonomin,
eftersom Ericsson inte kan vara med och påverka valet av insatsmaterial eller
egenskaper som hållbarhet och möjligheten att återanvända eller återvinna.
Reparation, renovering och återtillverkning
(Den cirkulära ekonomin (CE) 5.1)
Ericsson erbjuder supporttjänster för hårdvaruprodukter till sina kunder, vilket
omfattar reparation och renovering av nätverksutrustning.
Försäljning av reservdelar
(Den cirkulära ekonomin (CE), 5.2)
Ericsson säljer reservdelar, inklusive renoverade reservdelar, för nätutrustning
som har sålts till kunder.
Enskilda kapital- och driftsutgifter som omfattas
Det är tillåtet att inkludera utgifter för inköp av produkter och tjänster som
är kopplade till andra ekonomiska verksamheter än de som anges ovan som
förenliga kapital- och driftsutgifter som omfattas av taxonomin, om dessa ingår i
taxonomiförordningens delegerade akt på klimatområdet eller den på miljöom-
rådet, och om den berörda leverantörens ekonomiska verksamhet för produkten
eller tjänsten i fråga är förenlig med och omfattas av taxonomin. Ericsson inklu-
derar utgifter för motorfordon (CCM 6.5), infrastruktur för fordonsladdning (CCM
7.4) och åtgärder för energieffektivitet i byggnader (CCM 7.3) som omfattade,
samt i förekommande fall taxonomiförenliga kapital- och driftsutgifter. För att
bedöma om dessa verksamheter är förenliga med taxonomin krävs detaljerade
uppgifter om i vilken grad leverantörernas verksamhet är förenliga med taxo-
nomin, och därför kan Ericsson i dagsläget inte bedöma i vilken utsträckning
enskilda identifierade kapital- och driftsutgifter som omfattas av taxonomin kan
anses vara förenliga med taxonomin.
Minimiskyddsåtgärder
Minimiskyddsåtgärder har ännu inte analyserats i detalj. Ericssons policyer och
förfaranden för att förhindra mutor, korruption och konkurrensbegränsande
beteenden beskrivs i not G2 och bolagets policyer och förfaranden kopplade till
mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor beskrivs i not S1 till S3.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
20
Koncernens hållbarhetsnoter
Nyckeltal
Omsättning
Kriterier för väsentligt bidrag
Orsakar inte betydande skada
Ekonomiska verksamheter
Kod
1)
Omsätt-
ning
Andel av
omsätt-
ningen,
2023
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Den cirkulära ekonomin
Biologisk mångfald
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Den cirkulära ekonomin
Biologisk mångfald
Minimiskyddsåtgärder
Andel
förenliga med
taxonomi-
kraven (A.1)
eller som
omfattas av
taxonomi-
kraven (A.2)
kapitalutgifter,
2022
Kategori möjliggörande verksamhet
Kategori omställningsverksamhet
SEK
miljoner
%
Ja / Nej / Omfattas ej
Ja/Nej
%
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV
TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)
verksamheter
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
De miljömässigt hållbara verksamheternas
omsättning (A.1)
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Varav möjliggörande verksamheter (%)
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
E
Varav omställningsverksamheter (%)
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin
men som inte är miljömässigt hållbara
(ej taxonomiförenliga)
Mål som
verksamheten omfattas av
2)
Datadrivna lösningar för minskningar av
växthusgasutsläpp
CCM 8.2
48
0
EL
N/EL
N/EL
N/EL
N/EL
N/EL
0
Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning
CE 1.2
93 288
35
N/EL
N/EL
N/EL
N/EL
EL
N/EL
-
Reparation, renovering och återtillverkning
CE 5.1
6 064
2
N/EL
N/EL
N/EL
N/EL
EL
N/EL
-
Försäljning av reservdelar
CE 5.2
929
0
N/EL
N/EL
N/EL
N/EL
EL
N/EL
-
Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin
men som inte är miljömässigt hållbara (A.2)
100 329
38
0
Omsättning för verksamheter som omfattas av
taxonomin (A.1 + A.2)
100 329
38
0
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV
TAXONOMIN
Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas
av taxonomin
163 022
62
Totalt
263 351
100
Andel av omsättningen/total omsättning
(%)
Taxonomiförenlighet
per mål
Mål som omfattas
av taxonomin
Begränsning av klimatförändringar
0
0
Anpassning till klimatförändringar
-
-
Vatten och marina resurser
-
-
Förebyggande och begränsning av
föroreningar
-
-
Den cirkulära ekonomin
0
37
Biologisk mångfald
-
-
1)
Förkortade verksamhetskoder:
CCM: Begränsning av klimatförändringar
CCA: Anpassning till klimatförändringar
CE: Den cirkulära ekonomin
2)
Omfattas av taxonomin (EL)/Omfattas ej av taxonomin (N/EL)
Not E5, forts.
Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter
Kärnenergirelaterade verksamheter
Bolaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergi-
processer med minimalt avfall från bränslecykeln.
Nej
Bolaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller
industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik.
Nej
Bolaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella
processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa.
Nej
Fossilgasrelaterade verksamheter
Bolaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
Bolaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
Bolaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
21
Koncernens hållbarhetsnoter
Not E5, forts.
Kapitalutgifter
Kriterier för väsentligt bidrag
Orsakar inte betydande skada
Ekonomiska verksamheter
Kod
1)
Kapital-
utgifter
Andel av
kapital-
utgif-
terna,
2023
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Den cirkulära ekonomin
Biologisk mångfald
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Den cirkulära ekonomin
Biologisk mångfald
Minimiskyddsåtgärder
Andel
förenliga med
taxonomi-
kraven (A.1)
eller som
omfattas av
taxonomi-
kraven (A.2)
kapitalutgifter,
2022
Kategori möjliggörande verksamhet
Kategori omställningsverksamhet
SEK
miljoner
%
Ja / Nej / Omfattas ej
Ja/Nej
%
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV
TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)
verksamheter
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara
verksamheterna (A.1)
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Varav möjliggörande verksamheter (%)
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
E
Varav omställningsverksamheter (%)
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin
men som inte är miljömässigt hållbara
(ej taxonomiförenliga)
Mål som
verksamheten omfattas av
3)
Inköp och leasing av fordon
2)
CCM 6.5
257
5
EL
N/EL
N/EL
N/EL
N/EL
N/EL
0
Datadrivna lösningar för minskningar av
växthusgasutsläpp
CCM 8.2
0
0
EL
N/EL
N/EL
N/EL
N/EL
N/EL
-
Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning
CE 1.2
2 006
37 N/EL
N/EL
N/EL
N/EL
EL
N/EL
-
Reparation, renovering och återtillverkning
CE 5.1
65
1 N/EL
N/EL
N/EL
N/EL
EL
N/EL
-
Försäljning av reservdelar
CE 5.2
0
0 N/EL
N/EL
N/EL
N/EL
EL
N/EL
-
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av
taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (A.2)
2 328
43
0
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av
taxonomin (A.1 + A.2)
2 328
43
0
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV
TAXONOMIN
Kapitalutgifter hos verksamheter som inte omfattas
av taxonomin
3 097
57
Totalt
5 425
100
Andel av kapitalutgifter/totala kapitalutgifter
(%)
Taxonomiförenlighet
per mål
Mål som omfattas
av taxonomin
Begränsning av klimatförändringar
0
5
Anpassning till klimatförändringar
-
-
Vatten och marina resurser
-
-
Förebyggande och begränsning av
föroreningar
-
-
Den cirkulära ekonomin
0
38
Biologisk mångfald
-
-
1)
Förkortade verksamhetskoder:
CCM: Begränsning av klimatförändringar
CCA: Anpassning till klimatförändringar
CE: Den cirkulära ekonomin
2)
Fullständigt namn: Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon.
3)
Omfattas av taxonomin (EL)/Omfattas ej av taxonomin (N/EL)
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
22
Koncernens hållbarhetsnoter
Not E5, forts.
Driftsutgifter
Kriterier för väsentligt bidrag
Orsakar inte betydande skada
Ekonomiska verksamheter
Kod
1)
Drifts-
utgifter
Andel av
driftsut-
gifterna,
2023
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Den cirkulära ekonomin
Biologisk mångfald
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Den cirkulära ekonomin
Biologisk mångfald
Minimiskyddsåtgärder
Andel
förenliga med
taxonomi-
kraven (A.1)
eller som
omfattas av
taxonomi-
kraven (A.2)
kapitalutgifter,
2022
Kategori möjliggörande verksamhet
Kategori omställningsverksamhet
SEK
miljoner
%
Ja / Nej / Omfattas ej
Ja/Nej
%
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV
TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)
verksamheter
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara
verksamheterna (A.1)
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Varav möjliggörande verksamheter (%)
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
E
Varav omställningsverksamheter (%)
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin
men som inte är miljömässigt hållbara
(ej taxonomiförenliga)
Mål som
verksamheten omfattas av
3)
Inköp och leasing av fordon
2)
CCM 6.5
56
0
EL
N/EL
N/EL
N/EL
N/EL
N/EL
0
Datadrivna lösningar för minskningar av
växthusgasutsläpp
CCM 8.2
9
0
EL
N/EL
N/EL
N/EL
N/EL
N/EL
0
Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning
CE 1.2
17 070
29 N/EL
N/EL
N/EL
N/EL
EL
N/EL
-
Reparation, renovering och återtillverkning
CE 5.1
35
0 N/EL
N/EL
N/EL
N/EL
EL
N/EL
-
Försäljning av reservdelar
CE 5.2
0
0 N/EL
N/EL
N/EL
N/EL
EL
N/EL
-
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av
taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (A.2)
17 170
29
0
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av
taxonomin (A.1 + A.2)
17 170
29
0
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV
TAXONOMIN
Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas
av taxonomin
41 836
71
Totalt
59 006
100
Andel av driftsutgifter/totala driftsutgifter
(%)
Taxonomiförenlighet
per mål
Mål som omfattas
av taxonomin
Begränsning av klimatförändringar
0
0
Anpassning till klimatförändringar
-
-
Vatten och marina resurser
-
-
Förebyggande och begränsning av
föroreningar
-
-
Den cirkulära ekonomin
0
29
Biologisk mångfald
-
-
1)
Förkortade verksamhetskoder:
CCM: Begränsning av klimatförändringar
CCA: Anpassning till klimatförändringar
CE: Den cirkulära ekonomin
2)
Fullständigt namn: Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon.
3)
Omfattas av taxonomin (EL)/Omfattas ej av taxonomin (N/EL)
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
23
Koncernens hållbarhetsnoter
E6
Miljöledning
Miljöledningssystem
Ericssons hållbarhetspolicy är grunden för bolagets miljöarbete. I policyn står
det bland annat att Ericsson ska använda livscykelanalyser för att identifiera
väsentliga miljöaspekter och bedöma miljöpåverkan från IKT, att bolaget
ska minska negativ miljöpåverkan från den egna verksamheten och tillämpa
försiktighetsprincipen i miljöfrågor. Vidare ska bolaget använda design för
att åstadkomma kontinuerliga miljöförbättringar sett till produkternas hela
livscykel.
I enlighet med hållbarhetspolicyn strävar Ericsson kontinuerligt efter
att minimera den negativa miljöpåverkan från sin verksamhet. Bolagets
miljöledningssystem (EMS) är certifierat enligt standarden ISO 14001:2015,
som omfattar styrning, forskning, produkthantering, utveckling och logistik,
försäljning och installation samt underhåll av hårdvara, mjukvara, tjänster och
lösningar inom IKT. EMS bygger – som en integrerad del av Ericssons globala
ledningssystem – på koncernövergripande processer såsom revisioner,
bedömningar och ledningsgenomgångar.
Miljöaspekter bedöms för att kunna identifiera vilka frågor som är väsent-
liga och som sedan ligger till grund för att sätta mål. Miljölagstiftning på
nationell nivå övervakas och utvärderas regelbundet för att säkerställa att
Ericsson uppfyller sina miljöåtaganden.
Förutom Ericssons ramverk för riskhantering, Enterprise Risk Management
(ERM), finns ett specifikt ramverk på plats för hantering av miljörisker som
är harmoniserat med ERM. Bolaget har ett incidentrapporteringssystem där
medarbetare och leverantörer uppmuntras att rapportera miljöincidenter.
Incidentrapportering är en del av miljökraven för leverantörer och ingår i
Ericssons uppförandekod för affärspartners.
Mätetal
Rapporterade incidenter
(antal)
2023
2022
2021
Väsentliga miljöincidenter
1)
0
0
0
1)
En väsentlig miljöincident definieras som en oplanerad händelse som har resulterat i, eller kan
resultera i, allvarlig långsiktig negativ miljöpåverkan, inklusive påverkan på luft, vatten, mark,-
naturresurser samt flora och fauna.
Markanvändning och biologisk mångfald
Som en del av bolagets analys av väsentlig påverkan, risker och möjligheter
har Ericsson bedömt sin påverkan på biologisk mångfald och ekosystem.
Slutsatserna av denna analys var att de främsta grundorsakerna till förlust
av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystem som Ericsson och dess
värdekedja har en påverkan på är klimatförändringar, användningen av
naturresurser och luftföroreningar. Denna påverkan, och Ericssons strategi för
att hantera den, beskrivs vidare i not E1 till E4.
Andra grundorsaker till förlust av biologisk mångfald och förstörelsen av
ekosystem är förändrad mark- och havsanvändning samt introduktion av
främmande invasiva arter. I sin väsentlighetsanalys identifierade inte Ericsson
någon väsentlig påverkan relaterad till dessa två grundorsaker, vare sig inom
IKT-branschen generellt eller i Ericssons värdekedja mer specifikt. Ericssons
anläggningar, såsom kontor, datacenter, testlaboratorier och produktionsan-
läggningar, är belägna i stads- eller tätortsområden med begränsad påverkan
på markanvändning och omgivande ekosystem. I vissa fall bistår Ericsson
kunderna vid uppförande av telekommunikationsanläggningar. I sådana fall
ingår det i Ericssons standardförfarande att överväga valet av plats som en del
i att minimera miljöpåverkan från markanvändning.
Ericsson hanterar följaktligen sin påverkan på biologisk mångfald genom
insatser för att begränsa klimatförändringar, sitt arbete för att minska föro-
reningar och bolagets övergång till en cirkulär ekonomi. Biologisk mångfald,
inklusive ekosystem, hanteras eller rapporteras därför inte som en separat
fråga.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
24
Koncernens hållbarhetsnoter
Avsnitt S – Sociala faktorer
S1
Humankapital
Påverkan, risker och möjligheter
Med en arbetsstyrka omfattande cirka 113 000 personer i över 110 länder,
inräknat både anställda och extern personal, har Ericsson identifierat flera
typer av påverkan relaterade till sina medarbetare.
I flera av de länder där Ericsson är verksamt och har en stor del av sin
personal, finns en förhöjd risk för överträdelser av internationella konventioner
gällande arbetstagares rättigheter och skäliga arbetsvillkor samt bristande
efterlevnad av nationell arbetsrätt vad gäller till exempel skäliga löner, för
långa arbetstider och rätten till mötes- och föreningsfrihet. Länder och regio-
ner med förhöjd risk inom ett eller flera av dessa områden inkluderar, men är
inte begränsat till, Kina, Indien, Sydostasien, Mellanöstern, Afrika samt delar
av Latinamerika. Det innebär att Ericsson måste säkerställa att lokala anställ-
ningspolicyer och -praxis ger medarbetarna säkra och rättvisa arbetsvillkor,
både globalt men i synnerhet på dessa marknader.
Mångfald och inkludering är globala utmaningar, men i flera av de ovan-
nämnda länderna finns det en förhöjd risk för diskriminering på arbetsplatsen
och att kvinnors och minoriteters rättigheter inte respekteras. Andelen kvinnor
i arbetsstyrkan och andelen kvinnliga ledare inom IKT-branschen ligger under
det globala genomsnittet. Inom Ericsson utgör kvinnor idag ungefär 26 % av
alla anställda och 23 % av chefer. Bolaget har under senare år inte haft några
bekräftade fall av diskriminering på arbetsplatsen, och ligger över referensvärdet
i bolagets jämförelsegrupp i medarbetarundersökningar när de anställda får
frågan om de anser att människor ges lika möjligheter inom bolaget oavsett
bakgrund, och om de behandlas med respekt och värdighet. Ericsson måste
dock vara vaksamt och fortsätta att främja en inkluderande kultur baserad på
ömsesidig respekt, där alla behandlas lika och ges samma möjligheter.
Ericsson tillhandahåller relevant utbildning och utveckling till sina med-
arbetare för att säkerställa att de utvecklar kritiska kompetenser och att
bolaget förblir en attraktiv arbetsgivare. Detta gäller både medarbetare med
specialistkompetens som arbetar inom FoU och affärsnära områden samt
medarbetare i flera andra befattningar och funktioner.
Påverkan relaterade till hälsa, säkerhet och välbefinnande för Ericssons
anställda beskrivs i not S2.
Hur Ericsson tar hand om sin personal, och hur nuvarande och potentiella
medarbetare ser på bolaget som arbetsgivare, kan påverka möjligheterna att
attrahera och behålla viktiga talanger, vilket i sin tur kan påverka bolagets kon-
kurrenskraft, innovationsförmåga och möjligheter att genomföra sin strategi
på ett effektivt sätt. Personalrelaterade faktorer, såsom mångfald och inklude-
ring, blir allt viktigare när kunder utvärderar leverantörer. Hur Ericsson presterar
inom detta område kan därför påverka hur bolaget bedöms i upphandlingar
och anbudsförfaranden. Ericssons förmåga att vidareutbilda och omskola
medarbetare inom kritiska områden kan också påverka bolagets förmåga att
säkerställa bolagets teknikledarskap som är en strategisk prioritet.
Policyer
I Ericssons affärsetiska kod (CoBE), som gäller för alla som arbetar för Ericsson,
beskrivs bolagets utgångspunkter i arbetet med att främja en inkluderande och
stöttande arbetsplats där medarbetarna kan nå sin fulla potential, och där alla
behandlas med värdighet och i enlighet med internationellt erkända mänskliga
rättigheter, däribland de rättigheter som anges i det internationella regelverket
för mänskliga rättigheter och ILO:s deklaration om grundläggande principer
och rättigheter i arbetslivet. Alla former av diskriminering är förbjudna, även om
det är tillåtet enligt nationell lag, inklusive diskriminering på grund av etnicitet,
hudfärg, kön, språk, religion, politisk tillhörighet, nationellt eller socialt ursprung,
graviditet eller familjesituation, funktionsnedsättning, civilstånd, ålder, sexuell
läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck, könsöverskridande tillhörighet,
hälsotillstånd, medlemskap i fackföreningar eller andra egenskaper.
Koncernens medarbetarpolicy är förankrad i den affärsetiska koden, och
tydliggör ytterligare Ericssons åtagande till lika möjligheter inom anställning,
utveckling, ersättning, förmåner och övriga personalåtgärder, utan diskrimi-
nering. Principerna som anges i policyn omfattar, men är inte begränsade till,
idén om att varje enskild medarbetares möjligheter kopplat till sin anställning
ska grunda sig på öppenhet och jämlikhet, och att lön och belöning ska åter-
spegla det värde de bidrar med och grunda sig på principer om konkurrens-
kraft, rättvisa och transparens.
Rörlig ersättning till ledande befattningshavare
En del av den rörliga ersättningen till ledande högre chefer och koncern-
ledningen bestäms utifrån uppfyllnaden av bolagets mål om att öka
andelen kvinnor bland linjechefer. Se sidan 7 i ersättningsrapporten för mer
information.
Styrning och uppföljning
Ericssons förmåga att attrahera, utveckla och behålla talanger bestäms
till stor del av medarbetarupplevelsen man erbjuder. Ericsson strävar efter
att göra det möjligt för medarbetarna att förverkliga sin fulla potential och
därigenom skapa ett långsiktigt värde för verksamheten. Fokus för strategin är
kultur och ledarskap, mångfald och inkludering, rättvisa och konkurrenskraf-
tiga ersättningar och förmåner, karriärutveckling och välbefinnande. Ericssons
medarbetarstrategi styrs av Ericssons Global People Leadership-team, som
leds av bolagets personaldirektör, och som ansvarar för att utarbeta medar-
betarstrategin och se till att den genomförs. Experter på området utarbetar
koncernomfattande centrala processer som integreras i affärs- och marknads-
områdena, och i övriga koncernfunktioner av enheternas personalansvariga.
En global People Services-enhet stöder genomförandet och säkerställer
enhetlig hantering och konsekvent tillvägagångssätt i hela verksamheten.
Kultur och ledarskap
En stark företagskultur med tydliga kärnvärden och nyckelbeteenden är
avgörande för både positiva medarbetarupplevelser och för att affärsstra-
tegierna ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt. Hörnstenarna i
Ericssons kultur är följande fyra kärnvärden:
Professionalism: Skapa tillit genom att infria löften
Respekt: Lyssna och visa genuin omtanke
Uthållighet: Vi utmanar hela tiden oss själva i att driva innovation
Integritet: Att fatta transparenta, ärliga och principfasta beslut.
Ericssons nyckelbeteenden, vilka också kallas för de fem fokusområdena,
introducerades i samband med ett omfattande initiativ för att förändra
företagskulturen. Alla medarbetare förväntas konsekvent leva upp till kärn-
värdena och uppvisa de fem nyckelbeteendena, vilka är:
Empati och
medmänsklighet
Vara öppen för olika perspektiv och förhållningssätt, så
att
 
alla kan föra fram sina unika perspektiv och visa
medmänsklighet.
En miljö som uppmuntrar
öppenhet och civilkurage
Skapa en miljö där det är tryggt att dela med sig av idéer,
ställa frågor samt säga ifrån om man uppfattar något som
etiskt tveksamt.
Samarbete och
samverkan
Uppmuntra samarbete inom bolaget, och agera som ett
Ericsson med kunden i fokus.
Snabbt genomförande
Agera snabbt när det behövs för att ta vara på möjligheter.
Fatta faktabaserade,
modiga och etiska beslut
Basera beslut på rätt data och att våga fatta tuffa beslut
– alltid med etik i åtanke.
Dialog med anställda
Undersökningar genomförs regelbundet för att förstå hur medarbetarna
upplever sitt arbete och hur de uppfattar bolaget samt dess ledarskap och
strategier. Resultaten sammanställs på både koncern- och enhetsnivå för
att chefer och ledare ska kunna agera när och där det behövs. Se not S2 för
information om kommittéer för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen där både
arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter ingår.
Kanaler för att uppmärksamma problem
Medarbetarna förväntas rapportera misstankar om korruption, bedrägeri,
felaktig bokföring, bristande interna kontroller, diskriminering eller trakas-
serier, brott mot mänskliga rättigheter och andra frågor som skulle kunna
utgöra lagbrott eller som kan skada verksamheten eller Ericssons rykte, dess
medarbetare eller dess aktieägare direkt till sin chef, chefens överordnade eller
till någon som jobbar på avdelningarna People (personal), Legal (juridik) eller
Compliance (regelefterlevnad). Rapportering kan också ske närsomhelst via
Ericsson Compliance Line, antingen via en säker webbplats eller via telefon.
Mer information i not G2.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
25
Mångfald och inkludering
Ericsson verkar för en arbetsmiljö baserad på respekt. Att behandla kollegor
med respekt och värdighet och på ett inkluderande sätt tar fram det bästa i var
och en och är det enda rätta att göra. På Ericsson finns ingen plats för trakas-
serier, hot, mobbning eller våld mot någon, oavsett roll eller senioritet, och alla
former av trakasserier, hot och våldshandlingar är förbjudna.
Ericsson strävar efter att skapa en organisation som präglas av mångfald
och inkludering, då detta är en viktig del av bolagets värderingar och bidrar
till att säkerställa att bolaget attraherar de bästa globala talangerna, främjar
innovation och genererar större värde åt kunderna. Ansvaret för mångfalds-
och inkluderingsarbetet ligger på samtliga ledare inom Ericsson, inklusive VD
och koncernledning, och strategin leds av Global People Leadership-teamet.
Varje affärsområde, marknadsområde och koncernfunktion har en särskild
utsedd ansvarig ledare för mångfald och inkludering som ansvarar för att se
till att strategin genomförs och för att driva på utvecklingen.
Ericsson strävar efter att uppnå en större balans mellan könen samt en
ökad representation av grupper som för närvarande är underrepresenterade.
För att lyckas med detta fokuserar Ericsson på att skapa opartiska rekryte-
ringsprocesser, till exempel genom att säkerställa ett könsneutralt språk i
platsannonser samt att utbilda medarbetare i inkluderande ledarskap genom
utvecklingsprogram.
Ericsson stöder ett nätverk av fler än 42 resursgrupper för medarbetare
i hela organisationen, som inkluderar, men inte är begränsade till, sexuell
läggning, kön, ålder, familjer, hälsa och välbefinnande. Bolaget erbjuder även
karriärprogram för att ta bort hinder för dessa gruppers möjlighet att avancera
inom företaget.
Ersättningar och förmåner
På Ericsson är den vägledande principen att medarbetare ska få en skälig lön
och uppmärksammas och belönas för det värde de tillför. Följaktligen är lön
och förmåner som erbjuds konkurrenskraftiga och relevanta för individen, med
målet att tillhandahålla ett brett ersättningserbjudande för att attrahera och
behålla talanger samt för att fortsätta få medarbetarna att känna sig engage-
rade, stöttade och belönade.
Ericsson är konsekventa i vad man belönar, och bolaget arbetar för att
säkerställa att lönebeslut är icke-diskriminerande, är baserade på bolagets
lönefilosofi och alltid tillämpas enligt samma kriterier. Det finns ett väldefi-
nierat och globalt enhetligt system för jobbklassificering och jobbarkitektur
på plats för att säkerställa att löner är konkurrenskraftiga och rättvisa. För att
verka för rättvisa och enhetlighet samt främja en kultur av uppskattning har
bolaget infört ett globalt erkännandeprogram med en tillhörande plattform.
Den globala jobbklassificeringen och jobbarkitekturen innebär att Ericsson
kan göra meningsfulla jämförelser av löner, och bolaget arbetar kontinuerligt
med att förbättra sina lönekartläggningar så att man kan identifiera vart
eventuella omotiverade löneskillnader förekommer.
Karriär och utveckling
Ericsson möjliggör för medarbetarna att utveckla kompetens och erfarenhet
genom utbildning och kompetensutveckling på arbetsplatsen och med ett
fokus på intern rörlighet. Ett antal kritiska kompetensområden har identifie-
rats, inklusive tekniska och affärsmässiga färdigheter, samt så kallade Power
Skills, som nödvändiga för att lyckas med tillväxtstrategin att utöka ledar-
skapet inom mobila nät och en fokuserad expansion i företagsmarknaden.
Lärande- och utvecklingsmöjligheter kopplade till dessa kritiska färdigheter
omfattar allt från introduktions- och grundläggande nivåer till avancerad
utbildning och kompetensutveckling, och erbjuds för att vidareutbilda och
omskola medarbetare i deras nuvarande roller samt som förberedelse för
framtiden. De anställda erbjuds möjligheter till intern arbetsrotation, och
Ericsson söker ofta först internt efter kandidater för att tillsätta lediga tjänster.
Vidareutbildning och omskolning möjliggörs dessutom av en digital läran-
deplattform som ger medarbetarna smidig tillgång till material och kurser,
och som samtidigt förser bolaget med ett verktyg för att mäta och analysera
framsteg och mängden genomförda kurser i syfte att mäta förändringar i
kompetenser.
Förutom utbildnings- och utvecklingsprogram inom de kritiska kompe-
tensområdena har medarbetarna tillgång till ett brett utbud av resurser för
vidareutbildning, såsom interna och externa kurser och artiklar online via den
digitala lärandeplattformen. Medarbetarna sätter tillsammans med sina che-
fer individuella årliga och långsiktiga karriärmål och fastställer utbildnings-
planer. Medarbetarna får också årliga individuella prestationsutvärderingar.
Bolaget uppmärksammar dessutom dem som deltar i programmet Teach for
Ericsson, med insikt om att bolaget behöver främja en undervisningskultur för
att förstärka lärandekulturen.
Distansarbete och flexibla arbetsformer
Ericsson erbjuder medarbetarna möjligheter till distansarbete i en hybrid-
modell i de fall där arbetsrollen och ansvarsområdena möjliggör det. När det
är möjligt erbjuds medarbetare även flexibla arbetstider för att underlätta
för en balans mellan arbete och privata åtaganden. För mer information om
Ericssons förhållningssätt till välbefinnande, se not S2.
Strategisk personalledning
Ericsson använder sig av personalplanering och dataanalys för att kunna
planera arbetsstyrkans storlek och vilka kompetenser som krävs för att klara
nuvarande och framtida verksamhetsbehov samt för att säkerställa att rätt
resurser finns på rätt plats vid rätt tidpunkt och till rätt kostnad. Ett team som
arbetar med analys av arbetsstyrkan och digitala lösningar tillhandahåller
analyser och insikter för att bistå ledare, både på koncern- och enhetsnivå, att
fatta välgrundade beslut om arbetsstyrkan och verksamheten.
Mål och mätetal
Mål
Könsfördelning
För att främja policymålen för inkludering och lika möjligheter har Ericsson
satt som mål att öka andelen kvinnor bland de anställda, linjechefer och högre
chefer enligt nedan.
Könsfördelning
Personalkategori
Basår
Målår
Andel i basår
(%)
Mål
(%)
Andel 2023
(%)
Alla anställda
25,2
26,0
Linjechefer
2021
2030
21,3
30
22,7
Högre chefer
35,6
31,4
Mätetal
Uppgifter om medarbetare i arbetsstyrkan och mångfaldsindikatorer
Anställda
(antal anställda)
2023
2022
2021
Koncernledningen
16
17
15
Högre chefer
1)
175
177
163
Linjechefer
7 499
7 602
7 241
Teknisk personal
2)
74 454
78 789
75 859
Icke-teknisk personal
17 808
18 944
18 044
Totalt
99 952
105 529
101 322
Medarbetare per kön
(antal anställda)
2023
2022
2021
Män
73 919
78 518
75 815
Kvinnor
25 954
26 901
25 480
Annat / ej angivet
79
110
27
Totalt
99 952
105 529
101 322
Andel kvinnor per personalkategori
(%)
2023
2022
2021
Koncernledningen
25
18
20
Högre chefer
1)
31
35
36
Linjechefer
23
22
21
Teknisk personal
2)
22
21
20
Icke-teknisk personal
46
46
47
Alla anställda
3)
26
25
25
1)
Medarbetare som rapporterar till koncernledningen.
2)
Medarbetare utan personalansvar i roller inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och mate-
matik (STEM).
3)
Andelen för 2022 som presenteras här skiljer sig från andelen så som den presenteras i not G4 i den
finansiella rapporten (26 %) på grund av nominella skillnader vid avrundning till hela procentandelar.
Not S1, forts.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
26
Antal anställda per anställningsform och kön
2023
(antal anställda)
Män
Kvinnor
Annat/ej
angivet
Totalt
Tillsvidareanställda
72 686
25 503
79
98 268
Visstidsanställda
1 233
451
-
1 684
Behovsanställda
-
-
-
-
Totalt
73 919
25 954
79
99 952
Heltidsanställda
73 442
25 482
79
99 003
Deltidsanställda
477
472
-
949
Totalt
73 919
25 954
79
99 952
Andel anställda per åldersgrupp
1)
(%)
2023
2022
2021
<
 
30
13
15
14
30–50
66
65
67
>
 
50
21
20
19
Antal anställda per land
2)
(antal anställda)
2023
2022
2021
Indien
22 848
23 112
21 777
Sverige
13 977
14 481
14 183
Kina
9 950
10 791
10 723
Övriga länder
53 177
57 145
54 639
Totalt
99 952
105 529
101 322
Andel medarbetare per nationalitet och personalkategori
3)
2023
(%)
Alla anställda
Linjechefer
Teknisk personal
4)
Indien
26
20
30
Kina
11
10
11
Sverige
10
16
9
USA
5
6
4
Mexiko
3
2
4
Övriga
44
46
41
2022
(%)
Alla anställda
Linjechefer
Teknisk personal
4)
Indien
25
20
29
Kina
11
10
12
Sverige
10
16
9
USA
6
6
5
Rumänien
4
3
3
Övriga
44
45
42
1)
Upplysningar om anställda uppdelat på åldersgrupp för tidigare år har räknats om. Se not O3 för
mer
 
information.
2)
Uppgifter för specifika länder omfattar de länder som utgör minst 10 % av koncernens totala antal
anställda.
3)
De nationaliteter som visas är de fem vanligast förekommande bland alla anställda.
4)
Anställda utan personalansvar i roller inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap
och
 
matematik (STEM).
Förändringar i personalstyrkan
Avgångar
(%)
2023
2022
2021
Antal anställda som lämnat bolaget
13 362
14 381
11 631
Personalomsättningstakt (%)
13
14
12
Avgångar efter kön
Män
74
74
76
Kvinnor
26
26
24
Annat / ej angivet
0
0
0
Avgångar efter ålder
1)
<
 
30
23
30
29
30–50
56
60
58
>
 
50
21
10
13
Nyanställningar
(%)
2023
2022
2021
Antal anställda som tillkommit i bolaget
7 785
17 235
12 129
Anställningstakt (%)
8
17
12
Nyanställningar efter kön
Män
68
72
70
Kvinnor
31
27
30
Annat / ej angivet
0
0
0
Nyanställningar efter ålder
1)
<
 
30
49
45
49
30–50
47
50
47
>
 
50
4
5
4
Tjänster som tillsatts internt
2)
49
37
40
1)
Upplysningar om avgångar och nyanställningar uppdelat efter ålder för tidigare år har räknats om.
Se not O3 för mer information.
2)
Beräknas genom att dividera antalet tjänster som tillsatts under ett år med personer som sedan
tidigare var anställda av Ericsson med det totala antalet tjänster som tillsatts under samma år.
Medarbetare i arbetsstyrkan som inte är anställda
Förutom anställda har Ericsson även en extern arbetsstyrka som inte har
ett direkt anställningsförhållande till bolaget. Den här arbetsstyrkan består
främst av konsulter som arbetar med leverans av tjänster, produktutveckling
och logistik. Varje år erbjuder Ericsson även praktikplatser till studenter och
nyexaminerade i olika delar av bolaget.
Medarbetare i arbetsstyrkan som inte är anställda
(antal anställda)
2023
2022
2021
Extern arbetskraft
13 125
18 088
12 308
Kollektiva avtalsförhandlingar
Ericsson respekterar alla anställdas rätt att bilda eller ansluta sig till obe-
roende fackföreningar samt rätten till kollektiva förhandlingar. På platser
där lokala lagar begränsar dessa rättigheter söker Ericsson andra sätt att
föra en meningsfull dialog med medarbetarna. Detta inkluderar alternativa,
oberoende och fritt valda former av arbetstagarrepresentation som personal-
kommittéer eller medarbetarråd. Ericssons krav vad gäller arbetstagarrättig-
heter för leverantörers anställda anges i uppförandekoden för affärspartners.
Dessa krav är i nivå med Ericssons egna medarbetares rättigheter.
Kollektivavtal
(%)
2023
2022
Anställda som omfattas
1)
29
29
1)
Under 2022 och 2023 kartlade Ericsson förekomsten och omfattningen av kollektivavtal i de 20 län-
der där bolaget har den flest anställda. Dessa länder står för cirka 87 (86) % av koncernens totala antal
anställda. Andelen anställda som omfattas av kollektivavtal enligt ovan är baserad på denna kart-
läggning, och det har antagits att de återstående ej kartlagda 13 (14) % av personalstyrkan ej omfat-
tas av kollektivavtal. Inga jämförelsetal är tillgängliga för 2021.
Not S1, forts.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
27
Not S1, forts.
Mätetal för utbildning och kompetensutveckling
Genomsnittligt antal registrerade utbildningstimmar per medarbetare och kön
1)
(timmar)
2023
2022
2021
Män
38,6
18,9
19,7
Kvinnor
36,8
17,8
17,0
Alla anställda
38,1
18,6
19,0
Genomförda utbildningstillfällen utifrån kön
1) 2)
(tusental)
2023
2022
2021
Män
3 598
2 283
2 321
Kvinnor
1 230
757
823
Totalt
4 828
3 040
3 144
Utgifter för utbildning och kompetensutveckling
(SEK tusental)
2023
2022
2021
Genomsnitt per medarbetare
3,2
4,0
3,8
Andel anställda som fått prestationsutvärderingar och haft utvecklingssamtal
3)
(%)
2023
2022
2021
Män
93
93
n/a
Kvinnor
92
91
n/a
Totalt
93
93
91
1)
Omfattar ej medarbetare hos Vonage och Cradlepoint.
2)
Avser läromedel (kurser, artiklar, webbinarier etc.) som använts och slutförts via Ericssons lärande-
plattform och omfattar både externt och Ericssoninternt material.
3)
Registrerade prestationsutvärderingar per 31 januari nästföljande år. Fälttjänstpersonal omfattas ej.
Ersättningsindikatorer
Förhållande mellan kvinnors och mäns ersättning
1)
(%)
2023
2022
2021
Grundlön
85
84
86
Total ersättning
85
82
82
Ersättning till koncernchefen i förhållande till medarbetare
2)3)4)
(kvot)
2023
2022
2021
Grundlön – Sverige
27
26
26
Grundlön – globalt
39
40
48
Total ersättning – Sverige
76
75
74
Total ersättning – globalt
103
109
124
1)
Siffrorna som presenteras ovan visar den genomsnittliga ojusterade lönekvoten mellan kvinnor och
män för Ericssons samtliga anställda. Detta mått tar inte hänsyn till andra faktorer som påverkar
ersättningsnivåer, såsom placeringsort, roll och ansvarsområden, erfarenhet, ålder, utbildningsnivå
etc. Av tidsmässiga och praktiska skäl grundas beräkningarna på ersättningsnivåerna vid utgången
av det tredje kvartalet under respektive år. Total ersättning inkluderar årlig grundlön vid heltidsarbete,
målnivå för kortsiktig rörlig ersättning/provisionsbaserad ersättning (STV/SIP) och tilldelningar av
långsiktig rörlig ersättning (LTV) under innevarande år. Fälttjänstpersonal (FSO) (cirka 1 100, 1 600
och 7 000 personer för 2023, 2022 respektive 2021) i vissa bolag är ej inkluderade i siffrorna för total
ersättningskvot då dessa har lokala STV-planer som gör det svårt att göra relevanta jämförelser. Den
totala ersättningskvoten omfattar från och med 2023 även medarbetare hos Vonage (som numera är
en del av affärsområdet Global Communication Platform) och från och med 2022 även medarbetare
hos Cradlepoint (som ingår i affärsområdet Enterprise Wireless Networks).
2)
I jämförelsesyfte ingår inte semesterlön i grundlönen så som den används här (vilket även gäller för
vd
 
och koncernchef). Detta gör att den skiljer sig från grundlönen så som den presenteras i tabellen
”Total ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör” på sidan 5 i ersättnings-
rapporten där semesterlön är inkluderad.
3)
I jämförelsesyfte baseras total ersättning i detta sammanhang på målnivåerna för STV/SIP och
målnivåer för tilldelning av LTV under varje enskilt år (vilket också gäller för vd och koncernchef). Den
skiljer sig därför från informationen i tabellen ”Total ersättning till vd och koncernchef samt till vice
verkställande direktör” på sidan 5 i ersättningsrapporten, som visar faktisk intjänad STV och tilldelad
LTV. Den totala ersättningskvoten omfattar från och med 2023 även medarbetare hos Vonage (som
numera är en del av affärsområdet Global Communication Platform) och från och med 2022 även
medarbetare hos Cradlepoint (som ingår i affärsområdet Enterprise Wireless Networks).
4)
Kvoter för tidigare rapporteringsperioder har räknats om. Se not O3 för mer information.
.
Medarbetarnöjdhet
Medarbetarnöjdhet utifrån kön
(eSAT-poäng)
1)
2023
2022
2021
Män
80
81
81
Kvinnor
80
81
81
Totalt
80
81
81
1)
Mätskala: 0–100 där 100 är det mest fördelaktiga utfallet. Medarbetare hos Cradlepoint omfattas inte
av statistik för 2021. Medarbetare hos Vonage omfattas inte.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
28
S2
Hälsa, säkerhet och välbefinnande
Påverkan, risker och möjligheter
Ericsson har identifierat väsentlig påverkan relaterad till hälsa, säkerhet och
välbefinnande för både sina egna anställda och för anställda hos leverantörer,
såsom underleverantörer och leverantörer av sitetjänster. Under de senaste
åren har det inträffat flera dödsfall bland leverantörers personal, framför allt
inom verksamheten i fält, och två dödsfall bland Ericssons egna anställda.
De två främsta orsakerna till dessa dödsfall var fall vid arbete på hög höjd
och trafikolyckor, där den senare i vissa fall även inneburit olyckor med dödlig
utgång för tredje part, så som personer ur allmänheten. Merparten av de
incidenter som inträffat under senare år och som lett till sjukfrånvaro beror på
ovanstående orsaker, manuell hantering och manuella lyft samt arbete med
el. Dessa incidenter har inbegripit både egna medarbetare och medarbetare
hos leverantörer.
De huvudsakliga hälsoriskerna som identifierats för medarbetare som inte
utför fältarbete är psykisk ohälsa till följd av stress, ångest och en dålig balans
mellan arbete och fritid samt belastningssjukdomar på grund av till exempel
repetitiva eller statiska arbetsuppgifter eller lyft. Ericsson har ett ansvar att
säkerställa god hälsa, säkerhet och välbefinnande för alla som arbetar för
bolaget.
Arbetsmiljöfaktorer, såsom hälsa och säkerhet, ingår ofta när kunder
utvärderar leverantörer. Hur Ericsson presterar inom detta område kan därför
påverka hur bolaget bedöms i upphandlingar och anbudsförfaranden.
Policyer
Ericssons förhållningssätt och åtaganden anges i bolagets policy för hälsa,
säkerhet och välbefinnande, där det framgår att bolaget ska använda ett
riskbaserat tillvägagångssätt för att förhindra, kontrollera och minimera
arbetsrelaterade faror och risker, och kontinuerligt förbättra sina processer.
Utöver att följa lagar och regler ska Ericsson följa kundernas krav samt andra
tillämpliga arbetsmiljökrav, även när dessa krav är striktare än nationell lag-
stiftning. Ericsson ska dessutom utforma arbetsplatser och arbetsprocesser,
samt tillhandahålla verktyg, som främjar och skyddar medarbetarnas hälsa,
säkerhet och välbefinnande. Bolaget ska tillhandahålla nödvändig utbildning
och föra en dialog med medarbetarna och andra intressenter för att kontinuer-
ligt förbättra ledningssystemet för hälsa, säkerhet och välbefinnande.
Ericsson har dessutom, genom uppförandekoden för affärspartners, satt
upp krav avseende hälsa och säkerhet på arbetsplatsen som bolaget och
deras affärspartner, däribland leverantörer, måste följa. Dessa krav innefattar
att använda ett riskbaserat tillvägagångssätt vad gäller hälsa och säkerhet,
att medarbetare får lämplig utbildning och har rätt erfarenhet för att utföra
sina arbetsuppgifter samt att det finns lämpliga rutiner för incidentrappor-
tering och utredning. För leverantörer som genomför konstruktionsarbeten,
fältunderhåll, nätutbyggnad, lagertjänster, eller i andra fall då det ingår i
leverantörsavtalet, tillämpar Ericsson ytterligare och mer ingående arbetsmil-
jökrav för att minimera risker.
Styrning och uppföljning
Hälsa, säkerhet och välbefinnande hanteras globalt i två forum. Styrgruppen
Global OHS Board, som leds av Ericssons marknads- och kommunikations-
direktör, fattar beslut och ger vägledning kring arbetsmiljöstrategin och
globala program. Major Incidents and Performance Review Board, som leds
av seniora chefer inom Managed Services och Networks, granskar dödsolyckor
och allvarliga incidenter, underliggande orsaker samt de åtgärder som vidta-
gits och följer upp resultat och regelefterlevnad. Båda forumen finns återspeg-
lade inom marknadsområdena för att främja enhetlighet, harmonisering och
ansvarstagande i hela koncernen.
Ericsson driver en proaktiv agenda som går längre än att följa lagar och reg-
ler, internationella standarder och kundkrav för att förebygga arbetsrelaterade
skador och sjukdomar. Ericsson Care-programmet utgör bolagets övergri-
pande förhållningssätt till hälsa, säkerhet och välbefinnande och omfattar de
insatser som krävs för att nå Ericssons mål om noll dödsfall och incidenter med
sjukfrånvaro. Se nedan för mer information om detta mål. Årliga bedömningar
av risker och möjligheter inom hälsa, säkerhet och välbefinnande görs för att
identifiera strategiska samt återkommande risker. Bedömningarna är harmo-
niserade med det koncernövergripande riskhanteringsramverket (ERM).
1)
Internationella standardiseringsorganisationen
Ledningssystem för arbetsmiljö
Ericssons ledningssystem för arbetsmiljö ingår i det globala ledningssystemet
Ericsson Group Management System och syftar till att minska risker kopplade
till hälsa, säkerhet och välbefinnande samt fånga upp och implementera
möjligheter till förbättringar inom dessa områden i Ericssons hela verksamhet
och processer. Ledningssystemet är certifierat enligt ISO
1)
45001, den inter-
nationella standarden för arbetsmiljöstyrning.
Rätt att avbryta arbetet (Stop Work Authority)
Alla som arbetar för Ericsson har rätt och är skyldiga att avbryta sitt eller
andras arbete i situationer, där man tror att det finns en överhängande risk att
någon kan skadas allvarligt eller drabbas av allvarlig sjukdom. Sådana hän-
delser ska rapporteras enligt förfarandet för incidentrapportering som beskrivs
nedan. Arbetet får endast återupptas när det inte längre föreligger någon risk
och arbetsplatsen är säkrad. Personer som nyttjar sin rätt att avbryta arbetet
får inte kritiseras eller bestraffas på något sätt. Ericsson accepterar inga
former av repressalier mot personer som avbryter arbetet eller rapporterar
en
 
incident.
Incidentrapportering och utredning
Ericsson har ett globalt verktyg för incidentrapportering där man kan rappor-
tera risker, tillbud och olyckor som involverar medarbetare, leverantörer och
andra som utför arbete för Ericssons räkning. Problem som kan
kopplas till
arbete på distans kan också rapporteras via verktyget. Rapporterade inci-
denter utreds och en orsaksanalys görs för att åtgärda eventuella skador och
förhindra att incidenten upprepas.
Leverantörshantering
Ericsson har särskilda arbetsmiljökrav för leverantörer som en del av sina
leverantörsavtal, och stärker kontinuerligt sina processer för att förbättra
säkerheten i leverantörskedjan. Bolaget har infört en process för att bedöma
och verifiera leverantörers mognadsgrad vad avser säkerhet utifrån ett
antal fördefinierade kriterier. Baserat på denna bedömning upprättas en
förbättringsplan som delges leverantören. Genom att vidta åtgärderna i
förbättringsplanen kan leverantörer förbättra sin säkerhetsprestanda och
mognadsgrad. Samtliga leverantörer bör slutföra de uppställda åtgärderna
inom en angiven tidsperiod. Ericsson påför konsekvenser för leverantörer som
inte slutför åtgärderna inom tidsperioden alternativt som vägrar att slutföra
eller delta i
 
bedömningsarbetet.
Leverantörer av sitetjänster som inte följer Ericssons hälso- och säkerhets-
krav hanteras genom en konsekvenshanteringsprocess. För att minska risken
för att leverantörer upprepade gånger misslyckas med att följa regler och
rutiner har Ericsson infört konsekvenser som ekonomiska påföljder, minskade
affärsvolymer, fler kvalitetsinspektioner och revisioner samt skriftliga var-
ningar. I allvarliga fall kan leverantörsrelationer avslutas.
Samverkan och deltagande för anställda
Ericsson har inrättat arbetsmiljökommittéer som omfattar chefer och medar-
betare, eller arbetstagarrepresentanter i förekommande fall. Kommittéerna
träffas regelbundet, följer upp arbetsmiljörelaterade resultat och diskuterar
och beslutar om åtgärder för att förbättra ledningssystemet för arbetsmiljö
och dess processer. Kommunikation kring mål, resultat, program och utbild-
ning inom hälsa, säkerhet och välbefinnande är tillgänglig för alla medarbe-
tare genom interna kanaler som intranät och nyhetsbrev.
Medarbetare får en gång om året besvara frågor om hälsa, säkerhet och
välbefinnande i en årlig medarbetarundersökning som innehåller frågor om
hur de uppfattar bolagets insatser inom hälsa, säkerhet och välbefinnande
samt hur de upplever balansen mellan arbete och fritid.
Hälsa och välbefinnande
Ericssons arbetar med välbefinnande i en kombination av organisatoriska
komponenter och individanpassade områden. De organisatoriska kompo-
nenterna bygger på ökade kunskaper om förhållanden som gynnar hälsa och
välbefinnande, och fördelarna med en god arbetsmiljö, däribland:
En stöttande arbetsplats: En inkluderande miljö där arbetsuppgifter utfor-
mas med hänsyn till fysiskt, socialt och känslomässigt välbefinnande
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
29
Stöttande ledarskap: Ledare ska föregå med gott exempel och arbeta på ett
sätt som gynnar säkerhet och välbefinnande för att främja ansvarstagande
på alla nivåer inom bolaget.
De individanpassade områdena är tätt sammankopplade och omfattar:
Fysiskt: etablera och behålla hälsosamma vanor gällande träning, kost och
vila för att förebygga sjukdom
Känslomässigt: psykiskt välbefinnande, balans mellan arbetsliv och fritid,
att ta sig tid för att koppla av och återhämta sig, hantera stress och anpassa
sig till och klara av förändring
Ekonomiskt: vara ekonomiskt motståndskraftig, kvalificerad och trygg i att
fatta ekonomiska beslut så att medarbetarna klarar av oförutsedda händel-
ser och är på rätt väg för att fullfölja sina framtidsplaner
Socialt: känsla av tillhörighet, respekt och mening i karriären och i livet .
Ericsson har ett hybridbaserat och flexibelt arbetssätt som ger större
autonomi för medarbetare att avgöra var och när de ska utföra sitt arbete.
Ett möbelpaket för hemmet tillhandahålls för att förbättra ergonomin när
medarbetare arbetar på distans. Avsikten är att förebygga belastningssjuk-
domar som orsakas av dålig arbetsställning. Ericsson erbjuder sekretessbelagt
samtalsstöd och tillgång till hälsostöd online eller via telefon genom en extern
leverantör av medarbetarstöd.
Utbildning och medvetandegörande
Alla Ericssons medarbetare och anställda hos leverantörer av sitetjänster
måste genomgå en introduktionsutbildning i hälsa, säkerhet och välbe-
finnande. Ytterligare utbildning kan krävas utifrån en persons roll och
riskexponering för att säkerställa tillräcklig kompetens. Dessutom finns riktad
webbaserad utbildning om säkerhetstänk vid bilkörning och Life Saving
Rules, eller livräddande regler
1)
, som är tillgänglig för alla medarbetare och
leverantörer. Ericsson har ett utbildningsprogram för säkerhet och ledarskap
för ledare inom tre nivåer från koncernchefen, inklusive medlemmar i koncern-
ledningen och utvalda nyckelroller som har en direkt inverkan på säkerheten i
verksamheten.
Ericssons guide Walk the Talk uppmuntrar alla ledare att personligen och
regelbundet besöka en anläggning och samtala uteslutande om hälsa, säker-
het och välbefinnande.
Det finns ett utbildningsprogram för att lyfta psykisk ohälsa och välbefin-
nande som består av:
En webbaserad kurs om belastningssjukdomar för alla medarbetare om
betydelsen av att agera på ett sätt som minskar risken för skador.
En webbaserad kurs för linjechefer och personer i utvalda nyckelroller
för att förbättra kunskapen kring hur man ska hantera psykisk ohälsa på
arbetsplatsen.
Webinarier om hur man kan ta hand om sig själv för att må bra både
psykiskt och fysiskt, information om vanliga sjukdomar som hjärt- och
kärlsjukdomar samt diabetes, och om
 
ekonomiskt välbefinnande. Dessa är
tillgängliga för samtliga medarbetare.
En utbildningsguide som riktar sig till ledare och som handlar om kopp-
lingen mellan välbefinnande och produktivitet, säkerhet och resultat, och
hur ledare kan förbättra välbefinnandet i sina team.
Mål och mätetal
Mål
Dödsfall och incidenter med sjukfrånvaro
Ericsson har som mål att till 2025 ha noll arbetsrelaterade dödsfall och inci-
denter med sjukfrånvaro som orsakats av antingen fysiska skador eller arbets-
relaterade sjukdomar. Målet omfattar både Ericssons egna medarbetare och
anställda hos leverantörer av sitetjänster.
Target Zero
Kategori
Basår
Målår
Antal
under
basåret
Målvärde
Antal
under
2023
Dödsfall
2020
2025
7
0
10
Incidenter med sjukfrånvaro
143
97
Mätetal
Hälsa och säkerhet
Dödsfall utifrån drabbad part
(antal)
2023
2022
2021
Ericssons anställda
1
0
1
Leverantörer och underleverantörer
1)
8
6
11
Tredje part
2)
1
2
2
Totalt
10
8
14
Dödsfall utifrån orsak
(antal)
2023
2022
2021
Fall från hög höjd
4
4
6
Bilkörning/trafikolycka
5
4
5
Elolycka
1
1
Halkolycka och fall
1
Träffad av fallande föremål
1
Totalt
10
8
14
Incidenter med sjukfrånvaro utifrån drabbad part
3)
(antal)
2023
2022
2021
Ericssons anställda
53
96
77
Leverantörer och underleverantörer
1)
43
30
66
Tredje part
2)
1
5
2
Totalt
97
131
145
Dödsfalls- och incidentfrekvens
(per 500 heltidsanställda)
4) 5)
2023
2022
2021
Dödsfallsfrekvens
0,00
0,00
Frekvens av incidenter med sjukfrånvaro
0,26
0,44
0,35
Förlorade arbetsdagar och rapporterade tillbud
(antal)
2023
2022
2021
Förlorade arbetsdagar
6)
1 679
3 040
2 390
Tillbud
11 004
9 716
6 699
1)
Främst leverantörer av sitetjänster och underleverantörer.
2)
Tredje part avser en person som inte arbetar för Ericsson, vare sig som anställd, leverantör eller
underleverantör, till exempel allmänheten, och som påverkas av en incident som bedöms vara inom
bolagets kontroll.
3)
Incidenter som inneburit en eller flera förlorade arbetsdagar på grund av sjukskrivning.
4)
Antalet dödsfall/incidenter med sjukfrånvaro under ett år per 500 heltidsanställda, där 1 000 000
timmar används som standardiserat genomsnittligt antal arbetstimmar som 500 heltidsanställda
arbetar under ett år. Det totala antalet arbetade timmar är uppskattat baserat på standardiserad årlig
arbetstid för aktivt anställda och uppgår till 206 (220) (217) miljoner timmar. På grund av begränsad
datatillgänglighet presenteras ingen data avseende leverantörer eller underleverantörer.
5)
Frekvens för tidigare rapporteringsperioder har räknats om. Se not O3 för mer information.
6)
Ericsson kan för närvarande endast samla in information med tillfredsställande tillförlitlighet
avseende antal förlorade arbetsdagar för sina egna anställda.
Konsekvenshantering av leverantörer
Varningar per observation
1)
2023
2022
2021
(antal)
Röda
kort
Gula
kort
Röda
kort
Gula
kort
Röda
kort
Gula
kort
Arbete på hög höjd
72
8
47
16
24
18
Felaktig användning av PPE
2)
51
25
40
32
20
29
Otillräcklig incident- och
resurshantering
29
2
8
17
3
26
Bristande efterlevnad av
kör-/fordonsregler
6
9
3
4
2
0
Brist på erfordrad och behörig
kompetens
41
16
15
17
11
18
Avsaknad av riskbedöm-
ningar/säkra arbetsvillkor
44
24
83
86
22
74
Totalt
243
84
196
172
82
165
1)
Röda respektive gula kort indikerar allvarlighetsgraden hos leverantörens överträdelse av bolagets
regelverk för hälsa och säkerhet. Röda kort tilldelas för allvarliga överträdelser och innebär omfat-
tande konsekvenser.
2)
Personlig skyddsutrustning.
Not S2, forts.
1)
Åtta grundläggande livräddande regler som gäller för hela arbetsstyrkan och omfattar områden
såsom bilkörning, bilbälten, att bära hjälm, alkohol- och droganvändning, personlig skyddsutrustning,
arbete i droppzoner och på hög höjd samt med el.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
30
S3
Mänskliga rättigheter
Påverkan, risker och möjligheter
Ericsson har identifierat väsentlig påverkan relaterat till mänskliga rättigheter
både uppströms och nedströms i värdekedjan, samt i den egna verksamheten.
Riskbedömningen grundar sig på Ericssons tidigare samråd med intressenter,
due diligence-processer och analyser av affärsrelationer. Den väsentliga
påverkan som är relaterad till mänskliga rättigheter som har identifierats och
som beskrivs nedan, är i stort sett densamma som de frågor som identifierats
som särskilt relevanta med avseende på mänskliga rättigheter i Ericssons
värdekedja (så kallade salient human rights issues).
Ericsson har en omfattande leveranskedja med global närvaro. Flera leve-
rantörer och underleverantörer finns i länder och regioner, i bland annat, men
inte begränsat till, Asien, Mellanöstern och Afrika samt Latinamerika, med för-
höjd risk att arbetstagare inte får en skälig lön eller inte har säkra anställnings-
villkor, arbetar för långa arbetstider, inte förses med adekvat boende eller att
deras rätt till föreningsfrihet inte uppfylls. Det finns även, till stor del i samma
områden, en förhöjd risk för diskriminering av och trakasserier mot kvinnor och
andra underrepresenterade grupper eller minoriteter på arbetsplatsen. Med
undantag av direkta leverantörer har Ericsson även identifierat förhöjd risk
för tvångs- och barnarbete, särskilt vad gäller verksamheter som innefattar
att utvinna naturresurser som används i Ericssons hårdvaruprodukter, samt
elektroniktillverkning i vissa delar av världen, däribland, men inte begränsat
till, Kina, Indien, Brasilien och Malaysia.
Ericsson har även egen personal, och samarbetar med leverantörer och
underleverantörer, i flera länder med förhöjd risk för personers personliga
säkerhet på grund av konflikter, oroligheter, kriminalitet eller auktoritärt styre.
Den väsentliga påverkan som identifierats i nedströms i värdekedjan hand-
lar om hur missbruk av bolagets teknik och lösningar kan riskera att påverka
slutanvändarnas rätt till privatliv och personlig integritet negativt, då stat och
myndighet kan använda särskilda funktioner för att avlyssna privat kommu-
nikation, så kallad laglig avlyssning. Trots att Ericsson, som nätleverantör,
inte har några licenser och inte får förfrågningar direkt från myndigheter
kan bolaget på begäran från myndigheter tvingas koppla bort nät som man
sköter å tjänsteleverantörers vägnar, vilket kan påverka människors rätt till
yttrandefrihet. Allvarlighetsgraden och sannolikheten för att sådan påverkan
skulle uppstå, är kopplad till hur stark rättsstatsprincipen är, till lagstiftning
och till hur robusta de demokratiska institutionerna är i de länder där Ericsson
installerar och sköter nätdriften.
Ericsson deltar i arbetet med att utveckla nya tekniker, såsom 6G och
artificiell intelligens (AI). Tillämpningen av dessa tekniker och de oavsiktliga
effekter som de kan ha på människor och samhällen är föremål för omfattande
granskning, reglering, tvister och samhällsdebatt. Ericsson har därför identifie-
rat teknikrelaterad etik som ett område med potentiellt betydande påverkan
på mänskliga rättigheter.
Utöver den väsentliga påverkan som anges här, beskrivs ytterligare
identifierad påverkan relaterad till Ericssons egna medarbetare i not S1,
hälso- och säkerhetsrelaterad påverkan i not S2 och påverkan kopplad till
rättvisa arbetsvillkor i leverantörskedjan i not G3. Mer information om risker
och överväganden gällande mänskliga rättigheter i Ericssons värdekedja finns
i rapporten 5G Human Rights Assessment på bolagets hemsida.
Befintliga och framväxande lagkrav på företag för att säkerställa att
de mänskliga rättigheterna respekteras i sina värdekedjor, i synnerhet
obligatoriska bestämmelser om due diligence, som de som ingår i det ame-
rikanska regelverket om förbud mot tvångsarbete vid import, och det kom-
mande EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet,
kommer att kräva att företagen stärker sina insatser på området, vilket kan
leda till ökade kostnader kopplat till regelefterlevnad. Underlåtenhet att följa
reglerna kan få både juridiska och ekonomiska konsekvenser samt påverka
Ericssons förmåga att verka på vissa marknader. Faktorer kopplade till
mänskliga rättigheter blir allt viktigare när kunder utvärderar leverantörer. Hur
Ericsson presterar inom detta område kan därför påverka hur bolaget bedöms
i upphandlingar och anbudsförfaranden.
Policyer
Ericssons Business and Human Rights Statement, eller uttalande rörande
företag och mänskliga rättigheter, beskriver bolagets åtagande att respektera
internationellt erkända mänskliga rättigheter, inklusive de rättigheter som
anges i det internationella regelverket för mänskliga rättigheter och ILO:s
deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, samt hur
bolaget arbetar med att införliva FN:s vägledande principer för företag och
mänskliga rättigheter (UNGPs) i sina processer och sin verksamhet. I utta-
landet anges också att Ericsson ska: tillhandahålla en klagomålsmekanism i
enlighet med UNGPs effektivitetskriterium samt möjligheter att få upprättelse
i de fall Ericsson har orsakat eller bidragit till negativ påverkan relaterat till
mänskliga rättigheter, föra dialog med intressenter och rättighetshavare
för att på så sätt identifiera och begränsa potentiell negativ påverkan från
utvecklingen av ny teknik och nya tjänster, genomgå externa utvärderingar
avseende implementeringen av principerna för mänskliga rättigheter och hur
man löpande följer upp på effektiviteten i bolagets åtgärder, samt tillhanda-
hålla transparenta upplysningar. Uttalandet förtydligar också Ericssons
åtagande att investera i utbildning och medvetandegörande kring mänskliga
rättigheter, både för anställda och för affärspartners.
Åtagandet att respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter
ingår i Ericssons affärsetiska kod, som finns tillgänglig på över 40 språk.
Ericssons uttalande rörande företag och mänskliga rättigheter beskriver
processen för due diligence i fråga om mänskliga rättigheter, medan den
affärsetiska koden mer specifikt adresserar en rad frågor kring mänskliga
rättigheter, däribland icke-diskriminering, rättvisa och gynnsamma arbetsvill-
kor som levnadslöner och tillräcklig vila och fritid, rätten att bilda och gå med
i fackföreningar och rätten till kollektiva förhandlingar, bolagets förbud mot
tvångsarbete, barnarbete och människohandel, samt rätten till privatliv och
yttrandefrihet.
Som medlem i Global Network Initiative (GNI) förbinder sig Ericsson att
följa dess principer om yttrandefrihet och integritet.
Ericssons uppförandekod för affärspartner (CoC) kräver att Ericsson och
dess affärspartners respekterar internationellt erkända bestämmelser om
mänskliga rättigheter, inklusive de rättigheter som anges i det internationella
regelverket för mänskliga rättigheter och ILO:s deklaration om grundläggande
principer och rättigheter i arbetslivet. Uppförandekoden är baserad på
Responsible Business Alliances uppförandekod, men omfattar även Ericssons
särskilda krav och ingår i standardavtal med leverantörer. Den finns tillgänglig
på flera språk på bolagets webbplats.
Välbefinnande
Medarbetarnas uppfattningar
(Undersökningsresultat)
2023
2022
2021
Balans
1)
79
77
76
Åtagande att främja välbefinnande
2)
80
85
87
1)
Resultatet av sammanställda svar från medarbetare avseende påståendet ”Jag kan balansera arbete
och privatliv”, mätt på en skala från 0–100, där 100 är det mest gynnsamma resultatet. Medarbetare
hos Cradlepoint omfattas inte av statistik för 2021. Medarbetare hos Vonage omfattas inte.
2)
Resultatet av sammanställda svar från medarbetare avseende påståendet ”Ericsson visar ett genuint
intresse för medarbetarnas välbefinnande”, mätt på en skala från 0–100, där 100 är det mest gynn-
samma resultatet. Medarbetare hos Cradlepoint omfattas inte av statistik för 2021. Medarbetare hos
Vonage omfattas inte.
Not S2, forts.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
31
Styrning och uppföljning
Verksamheten i förhållande till mänskliga rättigheter hanteras av enheten för
hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Inom denna enhet arbetar experter
på mänskliga rättigheter som ansvarar för att utveckla bolagets strategi för
mänskliga rättigheter och för att stödja affärs- och marknadsområdena och
koncernfunktionerna i genomförandet av strategin och åtagandena.
Due diligence i fråga om mänskliga rättigheter
För att verkställa sina åtaganden om att respektera de mänskliga rättig-
heterna har bolaget integrerat due diligence i fråga om mänskliga rättigheter
i verksamheten. Syftet är att ge människor bättre levnadsvillkor längs
värdekedjan och säkerställa att bolagets teknik används med goda avsikter,
genom att förebygga och begränsa både avsiktligt och oavsiktligt missbruk.
Ericssons strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande, som är en del av
den bredare affärsstrategin, införlivar bolagets åtagande gentemot UNGP och
efterlevnad av befintliga och framväxande regelverk inom mänskliga rättig-
heter. Risker gällande mänskliga rättigheter ingår också i Ericssons ramverk
för riskhantering och övervakas av Business Risk Committee. Utöver informa-
tionen nedan finns mer information om Ericssons due diligence-arbete inom
mänskliga rättigheter och prioriterade områden i Ericssons uttalande rörande
företag och mänskliga rättigheter som finns på bolagets webbplats.
Försäljningsmöjligheter – Sensitive Business Framework
För att kunna bedöma, förebygga och begränsa potentiellt missbruk av
Ericssons teknik har due diligence i fråga om mänskliga rättigheter integrerats
i försäljningsprocessen genom Sensitive Business Framework – ett ramverk
för känsliga affärer. Syftet med ramverket är att säkerställa att Ericssons
lösningar används i enlighet med internationellt fastställda krav på respekt
för mänskliga rättigheter. Sensitive Business-ramverket förvaltas på operativ
nivå av ett särskilt team bestående av experter på känsliga affärer och står
under ledning av ett tvärfunktionellt forum bestående av representanter
från olika affärs- och marknadsområden, samt koncernfunktioner. Om det
anses nödvändigt kan beslut som fattas, och motiveringen till besluten, tas
vidare till Business Risk Committee. Fyra huvudfaktorer beaktas vid bedöm-
ningen av de potentiella riskerna gällande mänskliga rättigheter i en given
försäljningsmöjlighet.
Portfölj
All teknik som ingår i affären utvärderas
baserat på mängden information som
behandlas och som går att koppla till
personuppgifter, hur man får tillgång till
den informationen samt hur den lagras.
Syfte
I vilket syfte och sammanhang som
kunden avser använda produkten, tjänsten
eller lösningen.
Kund
Typ av kund och kundens
ägarstruktur.
Land
Den landspecifika risken med avseende på
mänskliga rättigheter. En extern leverantör
av riskanalys används för att utvärdera
länder utifrån risker som rör rätten till
privatliv samt åsikts- och yttrandefrihet.
I det fall då den initiala riskanalysen identifierar risker i en försäljnings-
möjlighet som man avser gå vidare med, ska marknadsområdet lämna in
en begäran om godkännande, som utvärderas enligt Sensitive Business
riskhanteringsmetod. Begäran om godkännande kan antingen godkännas,
godkännas med villkor eller avvisas helt. Villkorade godkännanden innefattar
tekniska och/eller avtalsenliga begränsningar. Att dessa begränsningar
genomförs av det relevanta marknadsområdet följs upp för att säkerställa
efterlevnad. På nästa sida beskrivs några exempel på fall som granskats i
denna process under rapporteringsåret. Sensitive Business ramverket kan
också föranleda ytterligare due diligence-åtgärder (till exempel en genom-
lysning av regelverk i ett land, eller fördjupad due diligence av mänskliga
rättigheter avseende kunden eller landet) innan beslut fattas vad gäller
försäljningsmöjligheten.
Leverantörskedjan
Se not G3 för en beskrivning av hur faktorer avseende miljö, sociala förhållan-
den, inklusive mänskliga rättigheter, och bolagsstyrningbeaktas i Ericssons
strategi för hantering av leverantörskedjan.
Samgåenden och förvärv
Människorättsfrågor ingår som en aspekt i Ericssons due diligence-process vid
samgåenden och förvärv. Fokus ligger på att utvärdera de viktigaste riskerna
gällande mänskliga rättigheter i målbolaget, samt i vilken utsträckning
målbolaget har tillräckliga due diligence-ramverk för att kunna identifiera och
hantera sådana risker. Om varningsflaggor eller brister identifieras, krävs en
plan för riskreducerande åtgärder, antingen som förutsättning för transaktio-
nen eller som en del av integreringen efter dess avslut.
Skärpta åtgärder
När bolaget har verksamhet i konfliktdrabbade områden eller när risker
kopplade till mänskliga rättigheter på annat sätt anses vara förhöjda vidtas
förstärkta åtgärder för due diligence. Åtgärder som vidtas i sådana situationer
inbegriper dialog med externa intressenter, inklusive intressenter som kan
vara drabbade eller deras företrädare och representanter.
I konfliktdrabbade sammanhang eller sammanhang med hög risk, kan
det vara svårt att nå ut direkt till påverkade intressenter. Under sådana
omständigheter försöker Ericsson utnyttja sitt deltagande i forum som GNI
och Business Network on Civic Freedoms and Human Rights Defenders, för att
identifiera sätt att samarbeta med externa intressenter som kan säkerställa
deras personliga trygghet och säkerhet. Det kan handla om att dela informa-
tion om nuvarande och framtida affärsaktiviteter och affärsmetoder, poten-
tiella risker för mänskliga rättigheter och åtgärder för att minska riskerna och
hur man kan etablera välfungerande kommunikationskanaler med berörda
intressenter.
En särskild påverkansanalys gällande mänskliga rättigheter kan också
utlösas av faktorer såsom återinträde på en marknad, rapporter om ett för-
sämrat läge för mänskliga rättigheter i ett visst land, ny produktutveckling eller
konstaterad negativ påverkan. Den metod som används för att genomföra
bedömningar av påverkan på mänskliga rättigheter, är i linje med FN:s vägle-
dande principer för företag och mänskliga rättigheter.
Skydd för medarbetare i områden med hög risk
Ericsson bedriver verksamhet i områden med hög risk där till exempel väp-
nade konflikter, kriminalitet och auktoritärt styre kan leda till situationer som
utsätter medarbetare eller extern arbetskraft för en förhöjd risk kopplat till
deras personliga säkerhet. Ericsson bevakar geopolitiska hot och säkerhetshot
världen över och bedömer säkerhetsriskerna i områden där Ericsson bedriver
verksamhet. Bolagets säkerhetsstrategi uttrycker vikten av att proaktivt och
effektivt begränsa och hantera sådana risker, vilket sedan genomförs genom
att utnyttja bolagets globala ramverk för säkerhet i områden med hög risk.
Syftet med ramverket är att göra det möjligt att bedriva affärsverksamhet i
områden med hög risk och samtidigt skydda medarbetare, leverantörer och
andra som arbetar för Ericssons räkning i verksamheten genom tillräckliga och
riskbaserade personliga skyddsåtgärder, bland annat genom:
Förfaranden, utbildning och säkerhetsåtgärder för att begränsa risken
att
 
utsättas för brottslig verksamhet
Krav på resvägar och transportarrangemang (till exempel tidsplaner,
att
 
resa i konvoj, beväpnad eskort, säkerhetsåtgärder vid stopp, spårning
av
 
transporter).
Användning av satellittelefoner på avlägsna områden.
Fysiska säkerhetskrav vad gäller boende och arbetsplatser.
Etik kopplat till teknik
Ericsson är med och utvecklar nya tekniker som 6G och AI. Bolagets policyer
och åtaganden gällande mänskliga rättigheter gäller även för utvecklingen
av nya tekniker. Ericsson följer EU:s etiska riktlinjer för tillförlitlig AI och har
införlivat riktlinjerna i sina utvecklings- och styrprocesser, inklusive riktlinjer
och regler för att utforma och utveckla AI-system. Principerna omfattar
aspekter som förklarbarhet, opartiskhet, icke-diskriminering och möjligheten
till mänsklig översyn. Förutom att genom design implementera tillförlitlig AI,
åtar
 
sig Ericsson att bolaget i sig självt använder tillförlitlig AI.
Kanaler för rapportering av missförhållanden och regelöverträdelser
Interna och externa intressenter kan rapportera misstänkta överträdelser
av lagar, regelverk och företagspolicyer, inklusive brott mot de mänskliga
rättigheterna, genom Ericsson Compliance Line. Rapportering via den här
kanalen kan göras anonymt. Ericsson kräver inte att personer som rapporterar
Not S3, forts.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
32
Not S3, forts.
misstänkta regelöverträdelser avstår från sina rättigheter att föra talan genom
en rättslig process som ett villkor för att delta i processen vad gäller rappor-
tering av missförhållanden och överträdelser. Som en del av rapporteringen
av en misstänkt överträdelse, antingen via en chef eller genom Ericsson
Compliance Line, kräver inte Ericsson att den som anmäler skriver under
ett sekretessavtal. Den som anmäler uppmanas dock att inte sprida någon
information som rör ett pågående ärende för att skydda processens integritet.
Se not G2 för mer information.
Samarbeten och partnerskap
Ericsson påverkar genom samarbeten och partnerskap med andra organisa-
tioner. Nedan listas de viktigaste externa samarbetena, partnerskapen och
åtagandena relaterade till mänskliga rättigheter.
Organisation
Beskrivning
Business Network on Civic
Freedoms and Human Rights
Defenders
En grupp företag som arbetar för att identifiera olika sätt
som företag och samhällen kan dra nytta av ökat stöd
från den privata sektorn när det gäller att skydda de
medborgerliga friheterna och människorättsförsvarare.
Global Network Initiative
Ett initiativ som jobbar med yttrandefrihet och rätten
till privatliv inom IKT-branschen. Deltagare är
internet- och telekommunikationsföretag,
människorättsorganisationer och pressfrihetsgrupper,
investerare, akademiker och akademiska institutioner.
Shift Business Learning
Program
Shifts Business Learning Program stödjer företag som
strävar efter att integrera principer för företag och
mänskliga rättigheter. Shift är en ideell, uppdrags-
driven organisation som arbetar med företag, finans-
institut och standardiseringsorganisationer för att
främja respekt för mänskliga rättigheter inom företag
i
 
enlighet med UNGP, FN:s vägledande principer för
företag och mänskliga rättigheter.
FN:s B-Tech Project
Ett projekt som leds av FN-kontoret för mänskliga
rättigheter med syftet att tillhandahålla en auktorita-
tiv och allmänt accepterad färdplan för tillämpning av
UNGP inom IKT-branschen. Tech Company Commu-
nity of Practice, som Ericsson deltar i, är ett initiativ
inom FN:s Human Rights B-Tech Project för att
befrämja företagens respekt för mänskliga rättigheter
i teknikbranschen.
Utbildning och medvetandegörande
Ericsson tillhandahåller utbildning i mänskliga rättigheter som är tillgänglig för
alla medarbetare. Riktad utbildning och kompetensbyggande för nyckelroller
och funktioner erbjuds också. Alla marknadsområden har en utsedd kontakt-
person som ansvarar för Sensitive Business. Varje enskild kontaktperson får en
introduktion av koncernfuktionen för Sensitive Business. Kontaktpersonerna
ansvarar för att informera relevanta funktioner, som kundansvariga inom sina
respektive marknadsområden, om den senaste utvecklingen och nya beslut.
Seniora medlemmar i Sensitive Business Core Team får såväl introduktion
som kontinuerliga uppdateringar av Sensitive Business Council eller rådet för
känsliga affärer.
Mätetal
Incidenter kopplade till mänskliga rättigheter
Under 2023 har Ericsson via sina rapporteringskanaler inte fått kännedom om
att bolaget ska ha varit inblandat i händelser med negativ påverkan kopplat
till de mänskliga rättigheterna. Följaktligen har inga gottgörande åtgärder vid-
tagits. Se not G2 för mer information om rapportering av misstänkt bristande
regelefterlevnad.
Due diligence för känsliga affärer
Granskade ärenden efter utfall
(antal)
2023
2022
2021
Godkända
252
235
286
Godkända med villkor
636
435
432
Avvisade
7
13
4
Totalt
895
683
722
Exempel på känsliga affärer
Beslut
Kund
Beskrivning
Motivering
Godkänd
Lokal leverantör av
kommunikations-
tjänster
En kund i ett högriskland ville expandera sitt nät.
Den efterfrågade lösningen granskades av Sensitive Business
teamet, och bedömdes inte behandla personuppgifter. Enligt
bedömningen var risken för potentiellt negativ påverkan på de
mänskliga rättigheterna låg. Affären godkändes.
Godkänd
Lokal återförsäljare
En kund ville köpa och sälja vidare ett privat nät för
smart tillverkning. Lösningen skulle ha stöd för video-
kameror, uppkopplade fordon och uppkopplade robo-
tar för tillverkning.
Personuppgifter, såsom samtalshistorik, skulle behandlas i nätet.
Eftersom tekniken var avsedd att användas i samband med till-
verkning och i ett land med låg risk gällande mänskliga rättigheter
godkändes affären.
Godkänd med villkor
Multinationell
leverantör av
kommunikations-
tjänster
Inom ramen för ett ramavtal, som eventuellt kunde
omfatta flera lokala operatörer, bad en kund Ericsson
att tillhandahålla teknik för finansiella tjänster där
slutanvändarna är privatpersoner.
Lösningen behandlade personuppgifter och de lokala opera-
törerna bedrev verksamhet i länder med olika risknivåer. Då det
fanns potentiella risker kopplade till mänskliga rättigheter så kom
bolaget överens med kunden om avtalsenliga begränsningar i
användningen av Ericssons lösning på vissa marknader.
Godkänd med villkor
Statlig enhet
Kunden bad Ericsson att modernisera dess befintliga
privata nät, inklusive radio- och kärnnätet.
Det privata nätet var avsett att användas för internkommunikation
(röst och data) inom kundens organisation. För att begränsa
användningen till avsett ändamål, infördes i avtalet med kund,
begränsningar med avseende på hur det privata nätet får användas.
Avvisad
Lokal leverantör av
kommunikations-
tjänster
En operatör begärde en ny kärnnätslösning i ett land
där Ericsson inte hade någon tidigare verksamhet.
I bedömningen identifierade Sensitive Business lagkrav som gav
myndigheter tillgång till omfattande användardata via lösningen.
Detta medförde ytterligare due diligence-åtgärder med avseende
på regelverk och landrelaterade risker. Det fastställdes att de iden-
tifierade riskerna inte gick att begränsa och affären godkändes
därför inte.
Avstådd affär
1)
Lokal operatör
En kund, som var ett dotterbolag till ett multinatio-
nellt företag, begärde som del av en affär, att Ericsson
skulle tillhandahålla en särskild övervakningslösning
som sades vara ett myndighetskrav.
Under de inledande samtalen identifierades vissa risker kopplade
till övervakningslösningen och beslut om att exkludera denna från
affären fattades innan affärsmöjligheten formellt skickades in för
bedömning.
1)
"Avstådda" försäljningsmöjligheter ingår inte i statistiken för ramverket för känsliga affärer som visas ovan, eftersom omständigheterna inneburit att dessa avstods ifrån utan att ett beslut behövde fattas av styr-
gruppen Sensitive Business Board. Ett exempel på ett sådant fall beskrivs här.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
33
S4
Samhällsengagemang
Påverkan, risker och möjligheter
Ericsson och dess teknologi har möjlighet att positivt påverka människor och
samhällen på flera sätt, från att underlätta tillgång till utbildning för barn
och unga till att tillhandahålla nödvändig kommunikationsinfrastruktur
för att stödja humanitära insatser i krissituationer. Utöver fördelarna för de
mottagande parterna, bidrar ett meningsfullt samhällsengagemang också
till
 
att förbättra medarbetarupplevelsen för de som arbetar för Ericsson, vilket
kan bidra positivt till bolagets varumärke och anseende.
Policyer
För att uppnå önskad påverkan är Ericssons samhällsengagemang inriktade
på fem ändamålskategorier: humanitära insatser, utbildning och digitala
färdigheter, klimat och miljö samt samhällelig kapacitetsuppbyggnad, där
mångfald och inkludering är en grundsten i samtliga kategorier. Ericsson ger
inga donationer till politiska eller religiösa ändamål. Vissa dotterbolag har
egna riktlinjer för sitt arbete med samhällsengagemang, som kan skilja sig
från koncernens.
Styrning och uppföljning
Ericsson utnyttjar sin kärnkompetens inom kommunikationsteknik för att
stödja, utveckla och skapa positiv påverkan för intressenter i de samhällen där
bolaget är verksamt. I det här avsnittet beskrivs koncerngemensamma pro-
gram och initiativ, genom vilka Ericsson, på icke-kommersiell basis, engagerar
sig i
lokalsamhällen och med andra intressenter. Utöver dessa koncerngemen-
samma initiativ finns även lokala initiativ som drivs av marknadsområdena
och som inte beskrivs här. Initiativ relaterade till digital utbildning beskrivs i
not S5.
Det operativa koncernövergripande ansvaret över de initiativ och
program som beskrivs nedan innehas av Ericssons enhet för Sustainability
and Corporate Responsibility, ofta i samarbete med marknadsområdena.
Volontärarbete sköts tillsammans med Ericssons personalavdelning och
marknads- och kommunikationscheferna för respektive marknadsområde
genom styrgruppen Volunteer Program Board, där chefen för Sustainability
and Corporate Responsibility är ordförande.
Due diligence av partnerorganisationer
För att Ericsson endast ska samarbeta med organisationer som delar dess
värderingar och etiska normer görs systematiska utvärderingar av partners
för sponsring och donationer. Funktionen för regelefterlevnad är ansvarig för
att utvärdera alla sponsorskap och donationer utifrån risken för potentiellt
missbruk samt säkerställa due diligence av de mottagande parterna och vid
behov föreslå nödvändiga riskbegränsande åtgärder som skall vidtas. Mer
information om tredjepartshantering finns i not G2.
Tillsyn och kontroller
Verkställande av donationer och sponsring sker genom en särskild applikation
med en inbyggd godkännandeprocess. All erforderlig dokumentation sparas i
samma applikation för spårbarhet och verifierbarhet.
Donationer, vinstdelningar och sponsring
Ericsson gör donationer, både direkt från bolaget och i form av företags-
matchade medarbetardonationer, till utvalda ändamål och organisationer.
Donationer kan ske genom monetära betalningar eller genom betalningar i
natura, och kan antingen ges direkt till en mottagare eller via en tredje part.
På vissa marknader, framför allt i Indien och Sydafrika, omfattas Ericsson av
obligatoriska regler för vinstdelning, där en del av den lokala enhetens vinst
ska läggas på samhällsinvesteringar.
Ericsson ägnar sig åt sponsring, både monetär och i natura, av aktiviteter
som är i linje med Ericssons värderingar och varumärkesstrategi. Sponsring
ska gynna alla inblandade parter och leda till resultat som kan utvärderas
mot
 
förutbestämda finansiella mål.
Ericsson Volunteers
Ericsson Volunteers är ett sätt genom vilket bolaget tillhandahåller en
meningsfull medarbetarupplevelse och skapar positiv påverkan på lokalsam-
hällen och samhället i stort. Varje anställd kan lägga en avlönad dag per år
på att använda sina kunskaper och sin tid för volontärarbete. Ett ramverk för
anger förutsättningarna för sådana aktiviteter som är tillämpliga för volontär-
arbete, vilket omfattar de fem ändamålskategorierna såväl som aktiviteter
inom ramen för utökat volontärarbete, som Connect To Learn och Ericsson
Response.
Ericsson Response
Ericsson Response är ett globalt volontärprogram som grundades av medar-
betare år 2000. Tillsammans med partnerorganisationer använder Ericsson
Response bolagets teknik och medarbetarnas kompetens för att tillhanda-
hålla uppkoppling där lokala kommunikationstjänster inte är tillräckliga, till
exempel efter naturkatastrofer eller i flyktingsituationer. Ericsson är en partner
i Emergency Telecommunications Cluster (ETC) som leds av UN World Food
Program. Klustret består av ett globalt nätverk av partners som åtgärdar
brister inom uppkoppling för hjälparbetare och befolkningar som drabbats av
katastrofer. Ericsson är samarbetspartner till FN:s flyktingorgan UNHCR och
hjälper Refugee Emergency Telecommunications Sector (RETS) att tillhanda-
hålla livsviktig kommunikation till organisationer som arbetar vid humanitära
insatser för att stödja deras arbete.
Samarbeten och partnerskap
Ericsson förstärker sin påverkan genom samarbeten och partnerskap med
andra organisationer. Nedan presenteras några externa samarbeten.
Organisation
Beskrivning
1t.org
Ericsson bidrar till 1t.org, en del av World Economic Forums
arbete med att påskynda naturbaserade lösningar genom
vårt åtagande till Connected Mangroves. Detta är ett projekt
för återplantering av skog i Malaysia, Filippinerna och Indien
som utnyttjar sammankopplad teknik som till exempel sol-
drivna sensorer och kameraövervakning i realtid för att
samla in och
analysera kritiska data om mangroveträsk.
Projektet erbjuder lokalsamhällen en plattform för att kont-
rollera vatten, jord och luftfuktighet samt fjärrövervakning
av eventuella intrång på platsen.
Internationella rörelsen
Röda Korset och
Röda Halvmånen
Den organiserade internationella rörelsen Röda Korset
och
Röda Halvmånen är en humanitär rörelse med personal och
volontärer över hela världen. Rörelsen grundades för att
skydda människors liv och hälsa, säkerställa respekten för
varje människas värdighet och förhindra och lindra
mänskligt lidande. Ericsson bidrar med donationer vid
nödsituationer till Röda Korsets och Röda Halvmånens
humanitära arbete.
UNHCR
(FN:s flyktingorgan)
FN:s flyktingorgan UNHCR är en global organisation
dedikerad till att rädda liv, skydda rättigheter och skapa en
bättre framtid för flyktingar, tvångsförflyttade befolknings-
grupper och statslösa människor. Ericsson Response
tillhandahåller kritisk utrustning och beredskapskapacitet
för att möjliggöra tillgången till nödvändiga kommunika-
tionstjänster vid flyktingkriser genom UNHCR:s RETS.
UNICEF
(FN:s barnrätts-
organisation)
UNICEF arbetar i över 190 länder och territorier med att
skydda barns rättigheter. Ericsson stödjer UNICEF-ledda
insatser genom donationer, volontärarbete för medarbetare
och humanitära insatser i katastrofdrabbade områden.
Dessutom är Ericsson samarbetspartner till UNICEF i
Gigainitiativet för uppkoppling av skolor (mer information
finns i not S5).
World Food Programme
(WFP)
WFP är en ledande humanitär organisation som räddar och
förändrar liv, levererar livsmedelsbistånd i nödsituationer
samt förbättrar näringssituationen och bygger upp
motståndskraften i lokala samhällen. Ericsson bidrar genom
Ericsson Responses partnerskap med WFP.
Mätetal
Samhällsinvesteringar
(miljoner SEK)
2023
2022
2021
Donationer och sponsring
1)
89
115
113
1)
Omfattar donationer, obligatorisk vinstdelning och sponsring gjorda av bolag i Ericssonkoncernen
under räkenskapsåret. De sponsoråtaganden som ingår är de med startdatum mellan 1 januari och
31
 
december, eller fleråriga avtal som var aktiva under räkenskapsåret. Sponsring kopplad allmän
marknadsföring eller varumärkesbyggnad, vilket omfattar rekreation och idrott, ingår ej.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
34
S5
Digital inkludering
Påverkan, risker och möjligheter
Antalet internetanvändare har på 30 år ökat från några miljoner till nästan
fem miljarder. Denna tillväxt har möjliggjort en digital transformation som
omformar samhällen och ekonomier. Forskning visar att en ökning med 10%
i användningen av mobilt bredband i genomsnitt kan öka den ekonomiska
tillväxten med upp till 0,8 %, och där effekten är betydligt högre i låginkomst-
länder
1)
. En studie som Ericsson genomförde i 15 länder i Asien, Afrika
och Latinamerika 2022 visade också att 5G-utbyggnaden kan generera
övergripande ekonomiska fördelar (vad beträffar BNP-tillväxt) som är tre till
sju gånger högre än den tillkommande kostnaden för att utöka mobilnätstäck-
ningen
2)
. På samma sätt kan ökningar av skolors uppkoppling ha betydande
effekter på den ekonomiska tillväxten, med potentiellt tvåsiffriga tillskott till
BNP om låginkomstländer uppnår samma uppkopplingsnivåer som de mest
uppkopplade ekonomierna
3)
. Även om det har skett förbättringar mellan 2022
och 2023, är dock internets potential som pådrivare av social och ekonomisk
tillväxt fortfarande i stort sett outnyttjad. Ungefär en tredjedel av världens
befolkning eller
2,6 miljarder människor är fortfarande inte uppkopplade, och
många bland de två tredjedelarna som har uppkoppling, saknar välfunge-
rande uppkoppling
4)
.
Uppkopplingsklyftan är tvåfaldig. Dels består den av en brist i den generella
mobilnätstäckningen, vilket innebär att ha tillgång till någon typ av mobil
bredbandsuppkoppling, dels består den i en avsaknad av en mobil bredband-
suppkoppling som är tillräckligt bra för att möjliggöra fullt deltagande i den
digitala ekonomin, det vill säga tillgång till minst 4G-täckning. Utmaningen
i att åtgärda båda dessa brister är primärt ekonomisk snarare än en teknisk,
med ett behov av att utveckla nya affärsmodeller som
möjliggör välfunge-
rande uppkopplingsmöjligheter till lägre kostnad. Med lösningar som trådlös
fast uppkoppling (FWA) bidrar Ericsson till uppkoppling till överkomliga priser,
vilket gör det möjligt att tillhandahålla uppkopplingsmöjligheter till dem som
ännu inte har det och därmed minska den digitala klyftan.
Nära en fjärdedel av världens vuxna befolkning saknar tillgång till formella
banktjänster och finansiella tjänster enligt World Bank Findex. Majoriteten
av den del av befolkningen som inte har tillgång till banktjänster äger dock en
mobiltelefon som kan hjälpa dem att få tillgång till formella finansiella tjäns-
ter. Mobila finansiella tjänster gör det möjligt att föra in miljontals människor
som idag har liten tillgång till finansiella tjänster, i den formella ekonomin
och därigenom öka människors möjlighet till försörjning, och därigenom
omvandla hela ekonomier. Utan tillräcklig digital kompetens kan människor,
oavsett om de har en välfungerande uppkoppling eller inte, heller inte delta
fullt ut i den digitala ekonomin vilket är anledningen till att digital utbildning
är en annan viktig möjliggörare för att uppnå en bred digital inkludering i
samhället. Genom sitt digitala utbildningsprogram, Connect To Learn, sam-
arbetar Ericsson med myndigheter, leverantörer av kommunikationstjänster,
icke-statliga organisationer och internationella organ/FN-organ för att öka
tillgången till digital uppkoppling för skolor och utbildningscenter, och att
stärka nästa generation med digitala färdigheter, för att förbättra bransch-
relevant utbildning och göra eleverna mer attraktiva på arbetsmarknaden.
Policyer
I Ericssons hållbarhetspolicy fastställs att bolaget ska delta i aktiviteter som
har en positiv social, miljömässig och ekonomisk påverkan på människor,
företag och samhällen och främja digital inkludering. Ericssons policy för
mänskliga rättigheter beskriver att bolaget proaktivt ska främja mänskliga
rättigheter genom att arbeta för att ta tillvara på informations- och kommu-
nikationsteknikens (IKT) positiva potential i syfte att förverkliga och upprätt-
hålla de mänskliga rättigheterna.
Styrning och uppföljning
Ericssons strategi bygger på övertygelsen att teknik som utvecklas och
används på ett ansvarsfullt sätt kan bidra till att överbrygga digitala klyftor
och säkerställa att alla kan utnyttja fördelarna med den digitala ekonomin och
det digitala samhället. Bolaget arbetar mot dessa mål genom olika initiativ för
digital inkludering som omfattar produkt- och tjänsteportföljen, affärscase,
opinionsbildning och insatser på plats.
Affärsmodeller för prisvärd uppkoppling
Ericsson fortsätter att utforska hur bolagets portfölj och erbjudanden kan
användas för att utveckla ett kostnadseffektivt och lönsamt erbjudande
i regioner med liten eller ingen tillgång till internet. Detta arbete omfattar
lösningar för radio- och energihantering, liksom scenarier för affärs- och
användarcase. Fast trådlös uppkoppling (FWA) är ett exempel på ett effektivt
och skalbart alternativ till trådbunden uppkoppling och en lösning som kan
gynna institutionell täckning, till exempel i skolor. En väsentlig del av nya 5G
FWA lanseringar under de senaste åren har gjorts på tillväxtmarknader.
Finansiell inkludering
Ericsson Mobile Wallet Platform gör att ledande leverantörer av kommuni-
kationstjänster och finansiella institutioner kan erbjuda användarvänliga,
prisvärda och säkra mobila finansiella tjänster till människor över hela världen
som idag har liten tillgång till finansiella tjänster och
därmed hjälper dem att
ta ekonomisk kontroll över sina liv. Den ger människor som inte har tillgång
till banktjänster möjlighet att spara och överföra pengar, ta emot ekonomiskt
stöd och lön, betala räkningar och näringsidkare, köpa mobila tjänster, få
snabba lån samt tillgång till försäkringstjänster och andra finansiella tjänster.
Digital utbildning
Ericssons åtagande för att överbrygga den digitala klyftan innebär fokus på
tillgång till utbildning och utveckling av digitala färdigheter. Detta arbete
görs genom Ericssons globala flaggskeppsprogram Connect To Learn, ett
icke vinstdrivande program som tillhandahålls i samarbete med myndigheter,
leverantörer av kommunikationstjänster, icke-statliga organisationer och
internationella organ/FN-organ med ambitionen att:
Öka tillgången till digital uppkoppling för skolor och utbildningscenter i
samhället och i förlängningen alla studerande runt om i världen och deras
lokalsamhällen.
Stärka nästa generation med digitala färdigheter, vilka är avgörande för
deras socioekonomiska utveckling, samt förbättra branschrelevant utbild-
ning för att göra eleverna redo för anställning.
De viktigaste icke vinstdrivande utbildningserbjudandena som Ericsson
erbjuder globalt och i samarbete med partners är:
Ericsson Educate
Ett program för utveckling av digital kompetens utformat för universitets-
studenter som omfattar viktiga områden relaterade till framväxande teknik,
däribland telekommunikation och 5G, AI, datavetenskap, automation och
sakernas internet (IoT).
Ericsson Digital Lab
Ett utbildningsprogram som syftar till att inspirera barn i åldrarna 11–16 år
att utforska ny teknik och utveckla sina färdigheter i problemlösning. Digital
Lab är en plats där instruktörer från Ericsson och bolagets partnerorganisa-
tioner kan dela sitt intresse för teknik med studenterna. Satsningen omfattar
bland annat kurser i robotteknik, spelutveckling, elektronik och AI.
1)
Edquist et al. (2018) How important are mobile broadband networks for the global economic development?
Information Economics and Policy
2)
Stewart et al. (2022) Future Value of mobile in emerging markets.
Analysys Mason
3)
Birdwell et al. (2021) Connecting learners: Narrowing the educational divide.
The Economist Intelligence Unit.
4)
The State of Broadband 2023: Digital Connectivity. A Transformative Opportunity (2023)
Internationella teleunionen och Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco),
Bredbandskommissionen för hållbar utveckling
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
35
År 2020 blev Ericsson den första privata samarbetspartnern som gick in
med ett åtagande om flera miljoner dollar till stöd för UNICEF:s och ITU:s
1)
gemensamma Giga-initiativ för global skoluppkoppling och som har målet
att koppla upp varje skola till internet och ge alla ungdomar tillgång till infor-
mation och valmöjligheter. Med stöd från Ericsson kartlägger Giga skolor och
deras uppkopplingsstatus för att kunna rikta investeringarna till där de behövs
mest, och för att mäta utvecklingen mot ökad tillgång till internet. Ericssons
ekonomiska stöd och stöd in natura har bidragit till att Giga framgångsrikt
hittills kopplat upp över 6 000 skolor och över 2,4 miljoner studenter.
Samarbeten och partnerskap
Ericsson påverkar genom samarbeten och partnerskap med andra orga-
nisationer. Nedan presenteras ett antal externa samarbeten kring digital
inkludering.
Organisation
Beskrivning
ITU/Unesco
– Bredbandskommis-
sionen för hållbar
utveckling
Ericssons CTO är ledamot i Bredbandskommissionen för
hållbar utveckling, ett forum på hög nivå med många
intressenter med syftet att utveckla rekommendationer
till
 
policyer och tankeledarskap kring universell och
välfungerande uppkoppling samt bredbandets betydelse för
agendan för global hållbar utveckling. Kommissionen ser
framför sig och arbetar för att förverkliga en fullt uppkopplad
värld som utnyttjar kraften hos bredband för att uppnå FN:s
hållbarhetsmål till 2030.
Digital Transformation
Collaborative
DTC är ett teknikinriktat samarbete mellan offentliga och
privata aktörer som leds av UNESCO och som syftar till att
i
 
samarbete med myndigheter mobilisera resurser på
nationell nivå för att förverkliga dess vision om hållbar
digital transformation av utbildning för att uppnå SDG 4.
Ericsson är medlem i styrgruppen för samarbete för digital
transformation.
The World Economic
Forum/EDISON Alliance
WEF samarbete med EDISON Alliance-initiativet 1 Billion
Lives Challenge samlar åtaganden kring digital inkludering
från myndigheter, företag och andra organisationer globalt.
Medlemmarna, däribland Ericsson, är fast beslutna att
prioritera digital inkludering som grundläggande för att FN:s
hållbarhetsmål ska kunna uppnås så att alla kan delta fullt
ut i den digitala ekonomin och det digitala samhället.
Whitaker Peace &
Development Initiative
Ericsson är mångårig partner till Whitaker Peace &
Development Initiative som syftar till att stödja ungdomar
och kvinnor från missgynnade förhållanden, att utveckla
sina färdigheter som ledare, fredsbyggare, entreprenörer och
lokala samhällsbyggare. Partnerna ser IKT:s viktiga roll
inom utbildning, och strävar efter gemensamma insatser för
att utveckla program för fredsbyggande och försörjning med
hjälp av IKT som ett verktyg för främjande av motstånds-
kraft, fred och hållbarhet i samhällen drabbade av konflikter,
våld och fattigdom.
Technovation
Ericsson samarbetar med den ideella
utbildningsorganisationen Technovation i ett globalt
mentorskapsprogram med målet att inspirera flickor till att
bli ledare och teknikentreprenörer. Med stöd från frivilliga
handledare och föräldrar jobbar flickorna i team med att
koda AI-baserade och mobila appar för att hantera
utmaningar tagna från verkliga livet. Ericssons medarbetare
erbjuder mentorstöd till deltagarna.
Mätetal
Connect To Learn
(kumulativt antal)
2023
2022
2021
Barn och unga som påverkats
485 200
400 163
296 079
Länder som omfattas
43
36
30
Ericsson Mobile Wallet
(antal i miljoner)
2023
2022
2021
Registrerade konton
457
379
314
Aktiva användare
1)
85
80
65
1)
Aktiva användare definieras som de som har använt tjänsten under de senaste 30 dagarna från
bokslutsdatumet.
Not S5, forts.
1)
Internationella teleunionen
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
36
Avsnitt G – Styrning
G1
Styrning av hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Styrningen av hållbarhet och ansvarsfullt företagande (S&CR) följer bolagets
generella bolagsstyrningsstruktur. Styrelsens, koncernledningens och övriga
ledningens respektive roller och ansvarsområden med avseende på S&CR
beskrivs nedan.
Styrelsen
Styrelsen har tillsyn över Ericssons strategi för hållbarhet och ansvarsfullt
företagande och tar emot rapporter om utveckling och resultat en gång per år,
eller oftare vid behov. Styrelsen godkänner den årliga S&CR-rapporten som en
del av bolagets lagstadgade årsredovisning.
Styrelsens kommittéer
Utöver den primära tillsyn som styrelsen utövar är dess kommittéer i olika grad
involverade i Ericssons strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande.
Kommittén för Audit and Compliance har tillsyn över Ericssons program
för etik och regelefterlevnad och visselblåsarrutiner. Vidare överser den
koncernens hantering av informations- och cybersäkerhet, dataintegritet och
dess rapporteringsrutiner för miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning (ESG).
Finanskommittén övervakar att strategin för hållbarhet och ansvarsfullt före-
tagande beaktas i extern finansiering genom att tillämpa ramverket för grön
finansiering. Som en del av sitt arbete med att ta fram och föreslå belönings
och ersättningspolicyer som attraherar och motiverar Bolagets chefer att sam-
verka med Bolagets långsiktiga intressen, beaktar Kompensations-kommittén
de inkluderade ESG-kriterierna och kriterierna för etik och regelefterlevnad
i program för rörlig ersättning. Kommittén följer även upp på utfallen för
dessa kriterier. En del av ansvaret för kommittén för Enterprise Business and
Technology i dess tillsyn av Bolagets tekniska ekosystem, relationer och part-
nerskap handlar om att beakta frågor som rör energi och hållbarhet.
Vd och koncernchef samt koncernledningen
Koncernledningen, som leds av vd:n och koncernchefen, ansvarar för att god-
känna strategier för hållbarhet och ansvarsfullt företagande och relaterade
koncernmål och informeras regelbundet om genomförandet av strategier och
framsteg som gjorts i förhållande till mål och delmål. Medlemmar av koncern-
ledningen ingår också i särskilda styrgrupper och styrkommittéer som ger mer
frekvent strategisk vägledning och översyn i frågor relaterade till hållbarhet
och ansvarsfullt företagande.
Ericsson har ett robust förhållningssätt till riskhantering. Bolaget har vidtagit
omfattande åtgärder för att säkerställa att strategiska, externa och interna
risker på ett adekvat sätt identifieras, bedöms, rapporteras internt, eskaleras
samt åtgärdas effektivt. Som en del av Bolagets förstärkta tillvägagångssätt
för riskhantering har Ericsson inrättat en styrkommitté för affärsrisker, Group
Business Risk Committee (BRC), som leds av finansdirektören och chefs-
juristen. BRC fungerar nu som ett helt integrerat forum för att eskalera och
övervaka risker, vilket har stärkt ledningens beslutsfattande och hantering av
risker. BRC tillämpar ett arbetssätt som bygger på “utökad granskning” vid
utvärdering och förebyggande av den här typen av risker, och organisationen
har infört en rad riskhanteringsåtgärder, till exempel förstärkt avtalsskydd,
ändringar av verksamhetens omfattning eller karaktär eller beslut om att på
ett
 
ansvarsfullt sätt lämna relevanta jurisdiktioner eller kundrelationer.
Styrgrupper och styrkommittéer
Leds av
Kommittén för Business Risk
Finansdirektören och chefsjuristen
Kommittén för Group Compliance
Chefsjuristen
Group Enterprise Security and Privacy
Board
Finansdirektören
Product Security Board
Chief Technology Officer
Global People Leadership Team
Personaldirektören
Global OHS Board
Marknads- och kommunikationsdirektören
Ersättningar till högre chefer och koncernledningen
En del av den rörliga ersättningen till högre chefer och koncernledningen
påverkas av ett antal miljömässiga, sociala och integritetsrelaterade kriterier,
inklusive efterlevnad av den affärsetiska koden. Se sidorna 6–7 i ersättnings-
rapporten för mer information.
Operativ ledning
En särskild enhet för hållbarhet och ansvarsfullt förtagande, som rapporterar
till marknads- och kommunikationsdirektören, ansvarar för att utveckla och
genomföra relaterade strategier, policyer, styrdokument, mål och processer.
Ansvaret för att genomföra dessa strategier och uppnå relaterade mål ligger
hos koncernfunktionerna och affärs- och marknadsområdena, vilka sam-
arbetar krossfunktionellt med varandra.
Policyer
Under 2023 har Ericsson arbetat med att förstärka och förtydliga den affärs-
etiska koden, som är en grundpelare i bolagsstyrningen. Den uppdaterade
affärsetiska koden anger Bolagets förväntningar, principer och krav på de
anställda när de utför sitt arbete. Den utgör ramverket för etiskt besluts-
fattande och vägleder medarbetarna när de fattar beslut och hanterar risker
i
 
arbetet med kollegor, kunder, samarbetspartner, ägare och andra intressenter.
I Ericssons uppförandekod för affärspartners beskrivs förväntningar på
Ericsson, dess leverantörer och andra affärspartners inom nyckelområden
såsom affärsetik och antikorruption, arbetstagares och mänskliga rättigheter,
hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt miljö och klimatförändringar. Den
är bindande för alla affärspartners. Ytterligare policyer kopplade till miljö,
sociala faktorer och bolagsstyrning anges nedan. Innehållet i de två koderna
och övriga policyer som rör väsentlig påverkan, risker och möjligheter beskrivs
i de ämnesspecifika noterna till den här rapporten. Den affärsetiska koden
godkänns av styrelsen och uppförandekoden och koncernpolicyer godkänns
av vd:n och koncernchefen. Ericsson förväntar sig att medarbetare rapporterar
misstänkta överträdelser av någon av koderna genom Ericsson Compliance
Line (mer information finns i not G2) och uppmuntrar externa intressenter att
göra det samma.
Grundläggande policyer och styrdokument
Affärsetisk kod
Uppförandekod
Hållbarhetspolicy
Uttalande avseende företag och mänskliga rättigheter
Personalpolicy
Policy för hälsa, säkerhet och välbefinnande
Säkerhetspolicy
Dataskyddspolicy
Policy för påverkansarbete mot statliga myndigheter
Koncernledningssystem och riskhantering
Ericsson har ett globalt ledningssystem, Ericsson Group Management System
(EGMS). EGMS syfte är till att se till att Ericssons verksamhet är välskött och
att den, inom fastställda ramar för risktagande och med tillförlitlig intern
Vd och koncernchef
Hållbarhetsrelaterade styrgrupper och styrkommittéer
Kommittén
för Audit and
Compliance
Finanskommittén
Kompensations-
kommittén
Kommittén för
Enterprise Business
and Technology
Koncernledning
Enheten för Group Sustainability and Corporate Responsibility
Styrelsen
Marknadsområden
Koncernfunktioner
Affärsområden
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
37
kontroll, har kapaciteten att uppfylla viktiga intressenters mål. Syftet med
EGMS är även att främja att tillämpliga lagar, noteringskrav och bolags-
styrningskoder efterlevs och att bolaget uppfyller sitt företagsansvar.
EGMS baseras på ISO 9001 (den internationella standarden för kvalitets-
ledningssystem), och har utformats som ett dynamiskt ledningssystem för att
göra det möjligt för Ericsson att anpassa systemet efter förändrade krav och
förväntningar, inklusive ny och ändrad lagstiftning samt
krav från kunder och
andra intressenter. ISO-certifikat utfärdas av en oberoende tredje part, vilket
visar att systemet fungerar i hela verksamheten och att det uppfyller relevanta
ISO-standarder. Ericssons verksamhet är för närvarande certifierad enligt ISO
9001 (kvalitet), ISO 14001 (miljö), ISO 45001 (arbetsmiljö) och ISO 27001
(informationssäkerhet). Vissa utvalda enheter inom Ericsson är också certi-
fierade enligt TL 9000 (standard för telekommunikation). EGMS utvärderas
också inom ramen för den revisionsplan som Ericssons internrevisionsfunktion
följer. Identifiering och behandling av risker kopplade till miljö, sociala hållbar-
het och bolagsstyrning ingår i Ericssons ramverk för riskhantering, Enterprise
Risk Management (ERM), som är en integrerad del av
EGMS. Det finns även
särskilda ramverk för riskhantering som är anpassade till ERM-ramverket och
som omfattar specifika riskområden, såsom antikorruption, miljö, hälsa och
säkerhet samt informationssäkerhet. Mer information om EGMS och ERM-
ramverket finns på sidorna 23–24 i den finansiella rapporten och på sidorna
16–17 i bolagsstyrningsrapporten.
Externa åtaganden
Förutom de ämnesspecifika åtaganden som beskrivs i denna rapport är
Ericsson en av grundarna av FN:s Global Compact och stödjer alltjämt dess
tio principer. Ericssons vd och koncernchef är medlem i World Economic
Forums Alliance of CEO Climate Leaders, som är en global sammanslutning av
verkställande direktörer som arbetar för klimatåtgärder inom olika branscher
och samarbetar med beslutsfattare för att bidra i övergången till en ekonomi
med nettonollutsläpp. Ericssons koncernchef är medlem och blivande ordfö-
rande (2024) för CEO Alliance for Europe, en branschöverskridande allians
som arbetar för ett mer välmående, hållbart och motståndskraftigt Europa.
Ericssons Chief Technology Officer är ledamot i ITU:s/UNESCO:s
1)
bredband-
skommission för hållbar utveckling, som tar fram och förespråkar policyrekom-
mendationer för att främja bredbandsuppkoppling och digital inkludering.
1)
Internationella teleunionen/Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco)
Not G1, forts.
G2
Regelefterlevnad och affärsetik
Påverkan, risker och möjligheter
Korruption, mutor och oetiska affärsmetoder är ett hinder för ekonomisk och
social utveckling och påverkar ofta bräckliga samhällen oproportionerligt
mycket samt undergräver demokratiska institutioner. De undergräver det
förtroende som människor och företag har för institutioner och skadar affärs-
klimatet, vilket skapar långsiktiga hinder för effektiv ekonomisk verksamhet i
länder och regioner där de sker och leder till lägre investeringsnivåer och lägre
tillväxt. Ericsson är ett stort multinationellt bolag med cirka 100 000 anställda
världen över, och kunder i fler än 180 länder. Ericsson har en global närvaro
och finns på tillväxtmarknader i Asien, Latinamerika, Östeuropa, Mellanöstern
och Afrika, samt i många länder med svagare institutioner och med högre risk
för mutor och korruption.
Historiskt finns det fall som beskrivs mer ingående nedan, där Ericsson
har misslyckats att på ett tillräckligt sätt minimera riskerna för mutor och
korruption. Till följd ådrog sig bolaget stora kostnader för utredningar, rättsliga
åtgärder, övervakning av regelefterlevnad och böter. Dessutom skadades
bolagets varumärke och anseende. Ytterligare överträdelser av gällande lagar
och regelverk för att bekämpa mutor och korruption kan få allvarlig påverkan
på ekonomin och anseendet. Ericsson har sedan 2019 gjort stora investe-
ringar för att stärka sin infrastruktur för etik och regelefterlevnad, förbättra sitt
sätt att arbeta med bolagsstyrning och riskhantering samt förbättra företags-
kulturen under tillsyn av styrelse och koncernledning.
Interaktioner med amerikanska myndigheter och andra statliga
myndigheter
Ericsson är och har varit involverad i juridiska tvister som involverar statliga
myndigheter i olika jurisdiktioner. Mer information om aktuella tvister finns i
den finansiella rapporten på sidorna 25–26.
Policyer
Bolagets grundläggande värderingar och principer beskrivs i den affärsetiska
koden (CoBE), som finns tillgänglig på 40 språk. I den affärsetiska koden
beskrivs bolagets åtagande att bedriva verksamhet med integritet och med
nolltolerans mot mutor och korruption. Det understryks att medarbetare
måste rapportera potentiella intressekonflikter, inte får delta i konkurrenshäm-
mande förfaranden och endast göra affärer med godkända tredje parter som
följer samma integritetsnormer som Ericsson. Utöver den affärsetiska koden
finns särskilda policyer för bland annat antikorruption, gåvor och representa-
tion, tredjepartshantering, intressekonflikter, bekämpning av penningtvätt,
kartellbekämpning och insiderregler för att stödja Ericssons medarbetare i
att bedriva verksamheten i enlighet med gällande lagar och regelverk. Dessa
policyer understöds av relevanta interna kontroller och återkommande interna
tester för att säkerställa en fullständig tillsyn och ett effektivt program för etik
och regelefterlevnad som minskar sannolikheten för att risker uppstår och
minimerar påverkan av dem om de väl uppstår.
I Ericssons uppförandekod för affärspartner anges bolagets förväntningar
och krav kring arbetet mot mutor och korruption (ABC) för bolagets affärspart-
ners. Det framgår också tydligt att Ericsson förväntar sig att dess affärspartner
främjar en kultur av integritet som bygger på öppenhet, regelefterlevnad och
etiska affärsmetoder. Uppförandekoden är baserad på Responsible Business
Alliances uppförandekod, och omfattar även Ericssons särskilda krav och
ingår i standardavtal med leverantörer. Den finns tillgänglig på flera språk
 
bolagets webbplats.
Rörlig ersättning till ledande befattningshavare
Den kortsiktiga rörliga ersättningen till bolagets ledande befattningshavare
innefattar en utvärdering av prestationskriterier beträffande integritet. Se mer
information på sidan 2 i ersättningsrapporten.
Styrning och uppföljning
Ericsson fokuserar på att genomföra fortlöpande kulturella förändringar i
syfte att göra integritet till en del av Bolagets arbetssätt, och på att främja en
kultur som bygger på transparens, samarbete och öppen dialog, välgrundade
och etiska affärsbeslut och effektiv riskhantering. Ericsson kräver att samtliga
medarbetare följer den affärsetiska koden, tar hjälp när de är osäkra på hur
de ska agera samt rapporterar överträdelser och misstänkta överträdelser av
den affärsetiska koden. Dessutom förväntas högre chefer främja en kultur som
bygger på integritet och regelefterlevnad, uppmuntra en öppen dialog om etik
och regelefterlevnad samt föregripa och minska risken för bristande regel-
efterlevnad. Som en del i detta arbete och för att sätta tonen uppifrån skickar
vd:n och koncernchefen ut e-postmeddelanden till alla anställda som tar upp
regelefterlevnadsutmaningar och tillhörande lösningar.
Ericssons program för etik och regelefterlevnad har tio hörnstenar – vilka
sträcker sig från ledarskap och kultur till sammanslagningar och förvärv, och
belöningar och sanktioner – och som baseras på uttryckliga förväntningar från
myndigheter med tillsyn över Ericsson. Ericssons Group Business Risk Committee
(BRC), som leds av chefsjuristen och finansdirektören, fungerar som ett helt
integrerat forum för att utvärdera och övervaka risker, vilket har stärkt ledningens
beslutsfattande och riskhantering. BRC:s process och koncernomfattande
bedömning av risker har förbättrat Bolagets insyn i verksamhetsrelaterade risker
och har ökat harmoniseringen och möjligheten att effektivt hantera risker som
påverkar olika delar av organisationen. BRC granskar framför allt potentiella
riskärenden med stor inverkan (inklusive risker som uppstår i jurisdiktioner med
förhöjd riskprofil) och fungerar också som ett internt forum för att övervaka och
bedöma risker som identifierats i systemet för koncernriskhantering.
Styrelsens kommitté för Audit and Compliance har tillsyn över frågor avseende
regelefterlevnadsrisker, och får regelbundet rapporter om regelefterlevnads-
relaterade frågor från chefjuristen, chefen för regelefterlevnad och chefen för
avdelningen för interna utredningar (Corporate & Government Investigations).
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
38
Compliance-funktionen hos Ericsson leds av chefen för regelefterlevnad, Chief
Compliance Officer (CCO), som rapporterar till chefsjuristen. CCO har dessutom en
oberoende rapporteringslinje till ACC i frågor som omfattas av programmet för etik
och regelefterlevnad. CCO rapporterar regelbundet till ACC gällande effektiviteten
i programmet för etik och regelefterlevnad, inklusive information om bekräftade
eller misstänkta allvarliga överträdelser av den affärsetiska koden, lärdomar
från resultaten av undersökningar och avhjälpande aktiviteter, identifiering av
mönster av misslyckanden, nya och framväxande risker och ändringar i den
juridiska och regulatoriska miljön. Chefsjuristen rapporterar direkt till kommittén
för Audit and Compliance gällande ärenden som avser regelefterlevnad som faller
utanför programmet för etik och regelefterlevnad, och gällande den övergripande
hanteringen av risker gällande juridik, regelefterlevnad, etik och närliggande
renommérisker som uppstår inom Bolagets verksamhet. Organisationen för
regelefterlevnad består av ansvariga för regelefterlevnad på koncernnivå och
ansvariga på enhetsnivå som stöttar linjeorganisationen.
År 2022 bildade Ericsson en fristående enhet för konkurrens och kartell-
bekämpning, Competition and Antitrust. Enheten låg ursprungligen under
Compliance Office, men flyttades under 2023 över till den nya enheten Global
Risk
 
and Regulatory Policy.
Riskbedömningar, tillsyn och kontroller
Baserat på ett riskbaserat tillvägagångssätt i flera nivåer genomför Ericsson
riskbedömningar av mut- och korruptionsriskerna i flera regioner för att
kunna identifiera områden med ökad risk. Detta inkluderar vanligtvis doku-
mentinsamling, granskning och analys, intervjuer på plats eller på distans av
nyckelpersoner samt finansiella transaktionstester för utvalda marknader och
enheter. Fokusområden är bland annat, men är inte begränsat till, ledarskap
och kultur, försäljning, hantering av tredje part, gåvor och representation,
intressekonflikter, relationer till statliga myndigheter, policyer och rutiner,
företagsdonationer samt joint ventures och partnerskap. Vidare genomförs
omfattande testning och övervakning av programmet för etik och regelefter-
levnad i samarbete med olika kvalitetssäkringsfunktioner, såsom Control
Monitoring Center inom finansavdelningen, enheten för Monitoring and
Testing inom funktionen för regelefterlevnad, och en till området dedikerad
enhet inom Corporate Audit (internrevision).
Digitalisering och operativ effektivitet
Under de senaste åren har bolaget investerat i digitala resurser så att medar-
betare, linjechefer och regelefterlevnadsansvariga kan arbeta mer effektivt,
lättare kan komma åt regelefterlevnadsdata och förenkla processerna inom
programmet för etik och regelefterlevnad. Några av de verktyg som används
är E&C-portalen (som underlättar kontroller av intressekonflikter, gåvor och
representation, samt förmåner till eller från tredje part, särskilt offentliga
tjänstemän), systemet för hantering av misstänkta regelöverträdelser (där
hela processen för misstänkta överträdelser hanteras från inrapportering
till åtgärd) och ett riskhanteringsverktyg för hantering av tredje part (TPM-
programmet). Det digitala landskapet fortsätter att utvecklas, med fokus på
AI och analyser för att förbättra hanteringen av risker kopplade till mutor och
antikorruption (ABC).
Tredjepartshantering
Ericsson har ett globalt, riskbaserat och integrerat program för hantering av
tredje part (TPM) för att förebygga, upptäcka och hantera risker för mutor och
korruption i bolagets relationer till tredje part. Hanteringen av regelefterlev-
nadsrisker kopplade till tredje part är integrerad i affärsprocesser, och bolagets
beslutsfattare, chefer och enskilda nyckelpersoner förväntas ta ansvar för
regelefterlevnadsrisker. De olika delarna av TPM-programmet hanteras av ett
centralt team bestående av experter på due diligence samt dataspecialister.
Några viktiga delar är en riskbaserad due diligence-process för att bedöma
riskexponeringen för mutor och korruption och potentiellt skadeståndsansvar
som kan uppstå i samband med relationer med tredje part. En verktygslåda
för riskreducering innehåller ett brett spektrum av åtgärder som kan användas
för att minska identifierade risker, till exempel utbildningar, certifieringar,
förhandsgodkännanden av finansiella transaktioner eller, i extrema fall, block-
ering och avvisning av betalningar.
TPM-programmet använder sig alltmer av avancerad dataanalys och
granskningar av affärsmässighet på transaktionsnivå, samtidigt som man
fokuserar på att övervaka risker under affärsrelationernas hela livscykler.
Kommittéer för granskning av affärspartner, som består av seniora ledare från
affärsverksamheten och regelefterlevnadsansvariga, övervakar riskbilden i
relation till tredje part och ger godkännanden och beslutar om begränsnings-
åtgärder för tredjeparter med hög risk på både marknadsområdes- och global
nivå. Effektiviteten i underliggande processer för varje geografiskt område
mäts och förstärks kontinuerligt vid behov.
Utbildning och medvetandegörande
Syftet och målen med Ericssons utbildningsplan för etik och regelefterlevnad
är att skapa en robust, riskbaserad utbildningsstrategi för samtliga medarbe-
tare, upprätta en hållbar modell för närutbildning och förse medarbetare med
utbildning i bolagets policyer och rutiner för regelefterlevnad. Utbildningarna
syftar till att förklara för alla som arbetar för bolaget vad som förväntas av
dem i deras respektive roller, utbilda dem i hur de kan upptäcka risker för mutor
och korruption samt ge dem vägledning i hur de ska hantera svåra situationer
som kan uppstå i deras arbete.
För att uppnå dessa mål har Ericsson övervägt olika utbildningsmetoder
för att engagera medarbetarna och skapat flera olika utbildningsplattformar,
utbildningsmaterial och kommunikationsverktyg för att möjliggöra en
mångsidig och interaktiv inlärningsupplevelse som är anpassad till särskilda
målgrupper utifrån graden av riskexponering.
Alla medarbetare och all extern personal måste vartannat år genomföra
grundläggande webbaserad utbildning om ABC. Ericsson tillhandahåller även
en obligatorisk och utökad ABC-utbildning till cirka 15 000 medarbetare i rol-
ler med hög risk, däribland många linjechefer. Cirka 200 högre chefer, inklusive
koncernledningen, ges även utbildning i etiska dilemman i workshopformat.
Samma utbildning tillhandahålls även regelbundet till andra ledare som en del
i mer allmän ledarskapsutbildning eller som en separat utbildning för intakta
team. Den affärsetiska koden främjar och underbygger en kultur inom Ericsson
där medarbetarna ska våga uttrycka sig fritt. Koden förbjuder repressalier mot
personer som säger sin mening. Alla anställda måste regelbundet bekräfta att
de har läst och förstått den affärsetiska koden.
Medarbetarnas uppfattningar och deras prestationsutvärderingar
Medarbetare får regelbundet besvara frågor om vad de anser om Ericssons
arbete med efterlevnad, affärsetik och ABC. Den årliga medarbetarundersök-
ningen innehåller frågor om hur de uppfattar bolagets engagemang för etiska
och ansvarsfulla affärsmetoder, samt om de känner att de kan säga vad de vill
utan rädsla för negativa konsekvenser.
Alla medarbetare har ett mål relaterat till att agera med integritet som
innefattar att ett visst antal specifika ageranden bör uppfyllas årligen. Om
man inte uppfyller dessa specifika krav påverkar det medarbetarens resultat
negativt vid den årliga prestationsutvärderingen.
Förebyggande av konkurrensbegränsande beteende
Som en del av åtagandet att främja en kultur präglad av regelefterlevnad,
har Ericsson en fristående enhet för konkurrens och kartellbekämpning
(Competition and Antitrust) som ansvarar för bolagets program för konkur-
rens och kartellbekämpning, vilket för närvarande håller på att förstärkas
efter en revision relaterad till kartellbekämpning. De anställda förväntas
känna till konkurrenslagar (mot kartellbildning) och följa dem. Med tanke på
konkurrenslagarnas komplexitet uppmuntras medarbetarna att rådfråga
bolagets konkurrensrättsjurister på bolagets juridiska avdelning (Legal) vid
eventuella frågor.
Rapportering av misstänkt bristande regelefterlevnad
Medarbetarna förväntas rapportera misstankar om korruption, bedrägeri,
felaktig bokföring, bristande interna kontroller, brott mot mänskliga rättig-
heter och andra frågor som skulle kunna utgöra lagbrott eller som kan skada
verksamheten eller Ericssons rykte, dess medarbetare eller dess aktieägare
direkt till sin chef, chefens överordnade eller till någon av avdelningarna
People (personal), Legal (juridik) eller Compliance (regelefterlevnad). Bolaget
främjar också transparens genom att tillhandahålla Ericsson Compliance
Line, en kommunikationskanal för anställda och externa intressenter genom
vilken de kan rapportera eventuella brister i regelefterlevnad antingen via en
säker webbplats eller via telefon. Ericsson Compliance Line hanteras av en
tredje part och är tillgänglig dygnet runt årets alla dagar, och rapportering
kan göras, anonymt om så önskas, från flera länder och på många språk. I
förekommande fall har Ericssons anställda och externa intressenter möjlighet
att rapportera vissa ärenden via lokala kanaler, som har införts i enlighet
Not G2, forts.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
39
Not G2, forts.
med EU-direktivet om skydd för personer som rapporterar överträdelser av
EU-rätten. Processen för att ta emot och hantera misstankar om brister i
efterlevnaden är utformad för att hjälpa till att upprätthålla en lämplig nivå av
oberoende bedömning. Ericsson accepterar inga former av diskriminering eller
repressalier mot enskilda som i god tro rapporterar misstankar om bristande
regelefterlevnad.
Bolaget har dessutom börjat publicera nyhetsbrevet Speak Up mer
frekvent. Det innehåller anonymiserade exempel på verkliga regelöverträ-
delser och hur Bolaget har hanterat dessa. Nyhetsbrevet innehåller också
korta berättelser som belyser situationer där anställda som ställts inför svåra
val fattat rätt beslut. Framsteg i främjandet av en öppen kultur gjorda under
senare år avspeglas i att Ericssons medarbetare allt oftare tar upp frågor och
potentiella farhågor rörande regelefterlevnad. Medarbetarnas vilja att säga
ifrån (Speak Up) är viktigt för att säkerställa att Bolaget bedriver verksam-
heten med integritet.
Ericssons avdelning för Allegation Management ansvarar för den över-
gripande processen från det att en misstanke om en potentiell överträdelse
rapporteras och fram till dess att en överträdelse av Ericssons policy har
kunnat bekräftats och åtgärdats. Avdelningen för interna utredningar,
Corporate & Government Investigations (CGI), ansvarar för lämplig utredning
av potentiella överträdelser av regelefterlevnad och att överträdelser vid
behov rapporteras till myndigheter. CGI-teamet rapporterar även regelbundet
om utredningar till kommittén för Audit and Compliance. Avdelningen utreder
bland annat anklagelser om att enskilda individer skulle ha erbjudit eller
tillhandahållit saker av värde till offentliga tjänstemän, bolagets kunder och
andra privata parter, däribland gåvor, representation eller resor. Resultat
och åtgärdsplaner för ärendena presenteras för den koncernövergripande
kommittén för korrigerande åtgärder, Group Remediation Committee, eller
motsvarande kommittéer inom respektive marknadsområde.
Mål och mätetal
Mål
Stärka Ericssons program för etik och efterlevnad (E&C) för att stödja säker-
ställandet av ett
 
effektivt och hållbart program för bekämpning av mutor och
korruption till
 
2024.
Mätetal
Utbildning och medvetandegörande
Utbildning i etik och regelefterlevnad – slutförandegrader
(%)
1)
Målgrupp
Gruppstorlek
2)
2023
2022
2021
Bekräftelse av den
affärsetiska koden
Anställda och
extern personal
106 000
98
99
99
Grundläggande anti-
korruptionsutbildning
Anställda och
extern personal
106 000
99
93
99
Utökad antikorrup-
tionsutbildning
Anställda i särskilt
utsatta roller
15 000
98
97
82
Etikutbildning för
 
ledare
Högre chefer
200
97
90
70
1)
Andelen som slutfört utbildningen beräknas genom att dela antalet individer som har slutfört utbild-
ningen vid bokslutsdatumet med antalet individer som har anvisats samma utbildning.
2)
Antalet personer (avrundat) i respektive målgrupp vid utgången av innevarande räkenskapsår.
Storleken på en grupp kan ändras över tid i samband med att definitioner och omfattning revideras.
Medarbetarnas uppfattningar
(Undersökningsresultat)
2023
2022
2021
Etiska och ansvarsfulla affärsmetoder
1)
89
88
87
1)
Resultat av aggregerade svar från medarbetare rörande påståendet ”Ericsson främjar etiska och
ansvarsfulla affärsmetoder” mätt på en skala från 0–100, där 100 är det mest gynnsamma resultatet.
Medarbetare hos Cradlepoint omfattas inte av statistik för 2021. Medarbetare hos Vonage omfattas
inte.
Rapportering av misstänkt bristande regelefterlevnad och korrigerande
åtgärder
I tabellen nedan redovisas antalet rapporter avseende misstänkt bristande
regelefterlevnad som mottagits, antalet utredda ärenden, och antalet avslu-
tade ärenden som konstaterats vara bekräftade fall av överträdelser av den
affärsetiska koden under räkenskapsåret, samt antalet pågående utredningar
vid årets slut. Tiden för en utredning varierar beroende på ärendets komplex-
itet, och ärenden avslutas inte nödvändigtvis samma år som de rapporteras.
Av
 
den anledningen innehåller antalet bekräftade fall samt pågående ärenden
också ärenden som mottagits under tidigare räkenskapsår men som avslutats
under rapporteringsåret. Många ärenden som rapporteras utreds inte vidare.
Dessa är ofta förfrågningar av allmän karaktär eller andra ärenden som inte
bedömts röra misskötsel eller överträdelser av den affärsetiska koden. I den
mån det ansetts vara relevant har dessa ärenden vidarebefordrats direkt till
berörd enhet för uppföljning enligt deras processer.
Rapporterade, utredda och bekräftade ärenden avseende
bristande
regelefterlevnad
1)
(antal)
2023
2022
Mottagna och utredda ärenden
Rapporterade
1 201
1 092
Ej skickade för utredning
2)
1 076
877
Skickade för utredning
125
215
Status vid årets slut
Bekräftade ärenden
3)
91
118
Pågående utredningar
78
209
Rapporterade ärenden per kategori
(antal)
2023
2022
Oegentligheter, korruption samt överträdelser av lagar och regler
153
177
Intressekonflikter
86
69
Personalfrågor
475
429
Diskriminering
6
20
Mänskliga rättigheter
Verksamhetsrelaterat
183
125
Övrigt
4)
298
272
Totalt
1 201
1 092
1)
Processen för att kategorisera ärenden genomgick stora förändringar under 2022, vilket innebär att
jämförelsetal för 2021 inte finns tillgängliga.
2)
Mottagna men ej utredda ärenden då dessa rörde allmänna förfrågningar eller andra ärenden som ej
rörde misskötsel eller överträdelser av den affärsetiska koden.
3)
Avslutade ärenden under rapporteringsåret som konstaterats vara bekräftade fall av överträdelser av
den affärsetiska koden. Ett antal av dessa inkom under tidigare räkenskapsår.
4)
Omfattar ärenden kopplade till miljömässig hållbarhet, hälsa och säkerhet samt ärenden som ej
ansetts vara misstankar om överträdelser, såsom produktkvalitetsproblem, anställda som testar
Compliance Line eller kommentarer av allmän karaktär. I den mån det ansetts vara relevant har dessa
ärenden vidarebefordrats direkt till berörd enhet för uppföljning enligt deras processer.
Korrigerande och disciplinära åtgärder per kategori
1)
(antal)
2023
2022
2021
Uppsägningar och avskedanden
112
39
97
Degraderingar
4
2
Skriftliga varningar
58
74
89
Muntliga varningar
28
46
22
Avskedsansökningar
1
8
19
Övriga
2
7
4
Totalt
201
178
233
1)
Åtgärder som vidtagits till följd av bekräftade överträdelser av Ericssons affärsetiska kod. Varje åtgärd
representerar en unik individ, vilket innebär att summan av de åtgärder som visas i denna tabell inte
direkt kan jämföras med antalet bekräftade fall som visas ovan, eftersom varje fall kan omfatta flera
individer. En individ kan vara föremål för flera korrigerande åtgärder. I tabellen ovan räknas endast
den allvarligaste åtgärden och denna vilket sedan styr i vilken kategori åtgärden klassificeras som.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
40
1
20
4
3
11
10
8
14
22
13
21
7
9
6
15
16
18
17
2
5
19
12
G3
Leverantörskedja och ansvarsfulla inköp
Ericssons leverantörskedja
Ericsson har en global leverantörskedja med cirka 20 000 direkta leverantörer.
Cirka 2 000 av dessa står för över 90 % av kostnaderna relaterat till leveran-
törerna. Av den totala leverantörsbasen är det cirka 200 leverantörer som
levererar hårdvara till Ericssons produktion.
Den globala leverantörskedjan för elektronik är lång och komplex. Enkelt
uttryckt så börjar den med utvinningen av naturresurser som används i
tillverkningen av elektronik, som sedan säljs och transporteras till smältverk
och till förädlare för raffinering. De raffinerade materialen säljs och köps, och
används sen i tillverkningen av delar och komponenter som monteras ihop till
färdiga produkter.
Tillverkning och montering av Ericssons elektroniska hårdvara sker både på
Ericssons egna anläggningar och på tredje parts anläggningar för tillverkning
av elektronik. Dessutom tillverkas ett begränsat antal moduler av leverantörer
av originaldesign/gemensam design (ODM/JDM) som tillgodoser specifika
marknads- och affärskrav.
Ericssons distributionshubbar är regionala distributionscenter för logistik-
verksamhet som effektivt betjänar kundorder och kundprojekt med tjänster
som insamling av leveranser från produktionsenheter och leverantörer,
lagerhållning, sampackning, orderkonfiguration och transportoptimering.
Regionala hubbar för ankommande gods (komponenthubbar) konsoliderar
inkommande material från komponentleverantörer och är en central del i
produktionsanläggningarnas komponentförsörjning, vilket skapar motstånds-
kraft och flexibilitet i leverantörskedjorna för inkommande gods.
Produktionsanläggningar och nav
(antal)
2023
2022
Produktionsanläggningar
Egna anläggningar
6
6
Tredjepartsanläggningar
11
9
Nav
Distribution
9
9
Komponent
2
2
Andel av produktionen (%)
1)
2023
2022
Intern
14
17
Outsourcad
86
83
1)
Beräknas baserat på antalet enheter som levererades under rapporteringsåret. Andelen fluktuerar
över tid på grund av faktorer såsom prognoser om efterfrågan och typ av hårdvara som produceras.
Påverkan, risker och möjligheter
Ericsson bidrar till och är involverat i flera typer av indirekt påverkan genom
sina affärs- och leverantörsrelationer. Väsentlig miljöpåverkan uppströms
i värdekedjan utgörs främst av växthusgasutsläpp från resursutvinning,
tillverkning och transporter, användning av naturresurser och användningen
av förbjudna ämnen eller ämnen med restriktioner i Ericssons hårdvara samt
färskvattenanvändning vid framför allt resursutvinning samt i tillverkningen
av halvledare. Mer information om identifierad påverkan på miljöområdet
finns i not E1 till E4.
Produktionsanläggningar och distributionshubbar
Produktionsanläggningar
Egen tillverkningsanläggning
Tredje parts tillverknings-
anläggning
Platser
1.
Borås
2.
Dallas
3.
Dubai
4.
Duisburg
5.
Guadalajara
6.
Hong Kong
7.
Hsinchu City
8.
Kuala Lumpur
9.
Nanjing
10. Penang
11. Pune
12. São José dos Campos
13. Suzhou (2)
14. Tainan City
15. Tallinn
16. Tczew
17. Timisoara
18. Tiszaújváros
19. Tlaxcala
20. Venlo
21. Wuxi
22. Yancheng
Nav
Distribution
Komponent
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
41
Väsentlig påverkan som identifierats uppströms i leverantörskedjan med
avseende på social faktorer rör lika behandling och möjligheter, arbetsmiljö
(OHS), frihet från diskriminering, tvångs- och barnarbete, undermåliga arbets-
villkor samt säkerheten för medarbetarna i värdekedjan. Mer information om
identifierad påverkan relaterad till sociala faktorer finns i not S2 och S3.
Med en komplex och global leverantörskedja tillkommer dessutom risker för
affärsbeteende hos partners som inte är i linje med ett företags egna värde-
ringar, principer och standarder. Ericsson har identifierat väsentlig påverkan
kopplade till mutor och korruption uppströms i värdekedjan. Se not G2 för mer
information.
Policyer
Ericssons uppförandekod för affärspartner (CoC) ligger till grund för bolagets
arbete med ansvarsfulla inköp. CoC omfattar fyra huvudområden: antikor-
ruption och affärsetik, mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, säkra
och hälsosamma arbetsvillkor och miljöstyrning. Dessutom finns det ett krav
på att leverantörer ska ha ett etablerat ledningssystem, och att detta omfattar
alla områdena ovan. Affärspartners måste också säkerställa och följa upp att
deras leverantörer och underleverantörer följer CoC eller andra överenskomna
likvärdiga standarder. Uppförandekoden är baserad på Responsible Business
Alliances uppförandekod, och omfattar även Ericssons särskilda krav och
ingår i standardavtalet med leverantörer. Den finns tillgänglig på flera språk
på bolagets webbplats. Mer detaljerade beskrivningar av kraven i uppförande-
koden med avseende på identifierad väsentlig påverkan finns i noterna E1 till
E4 samt S2 och S3 till den här rapporten.
Särskilda miljö- och arbetsmiljökrav för affärspartners och leverantörer som
bedriver vissa aktiviteter med större miljöpåverkan eller som medför högre
risk
 
för medarbetarnas hälsa och säkerhet ingår, utöver uppförandekoden,
i
 
relevanta leverantörsavtal och finns tillgängliga på bolagets webbplats.
Styrning och uppföljning
Leverantörssegmentering och kontinuitetsplanering
Ericsson segmenterar sin leverantörsbas för att effektivt kunna styra och
prioritera hanteringen av leverantörsrelationerna, optimera värdet från
leverantörsbasen samt hantera risker. Leverantörerna delas in i en av fyra
kategorier baserat på en kombination av följande fyra aspekter: inköpsvolym,
risk, grad av beroende och värde. Leverantörerna i de två första kategorierna
anses vara affärskritiska.
Ericsson strävar efter att ha dubbla försörjningskällor för att stärka leve-
rantörskedjans motståndskraft där så är möjligt. Bolaget investerar också i
strategiska buffertar för att ytterligare minska risken för störningar. Dessutom
övervakar bolaget disruptiva händelser i realtid och erbjuder leverantörerna
att vara med i övervakningsprocessen. Om en sådan händelse inträffar
underrättas Ericsson om vilka leverantörer som kan påverkas. Därefter
bedöms riskerna och potentiell allvarlighetsgrad, och baserat på information
från leverantören om bedömd inverkan i kombination med intern kunskap om
leverantörskedjan, vidtas begränsande åtgärder för den specifika händelsen.
Realtidsövervakningen kan utökas så att den integrerar en leverantörs konti-
nuitetsplaner, vilket möjliggör större detaljrikedom i analysen av leverantörens
sårbarhet.
Ansvarsfulla inköp
Inom Ericssons inköpsorganisation ansvarar en särskild enhet för att driva
hållbarhetsrelaterade initiativ med fokus på att se till att leverantörer uppfyller
förväntningar inom miljö och arbetsmiljö samt efterlevnad av uppförande-
koden i leverantörskedjan. Omfattningen av programmet för ansvarsfulla
inköp återspeglar de områden som behandlas i uppförandekoden. Detta
arbete är i linje med strategin för hållbarhet och ansvarsfullt företagande och
är en integrerad del av strategin för leverantörskedjan. Leverantörens efterlev-
nad av standarder och krav, verifieras genom två revisionsprogram, ett som
baseras på uppförandekoden och ett som baseras på avtalsefterlevnad.
Due diligence och leverantörsscreening
Ericsson har en process för att bedöma risken för att bolagets direkta
leverantörer inte uppfyller uppförandekoden. En modulär riskbedömning för
leverantörer utifrån leverantörskategorins riskprofil genomförs när nya leve-
rantörer introduceras samt för utvalda existerande leverantörer. Omfattningen
av respektive bedömning fastställs i förväg baserat på vilken typ av produkter
och tjänster som leverantören tillhandahåller. När en leverantör har valts
ut för bedömning skickas en eller flera självutvärderingar om miljöstyrning,
arbetsmiljöstyrning och arbetet kring mänskliga rättigheter ut till leverantören
för ifyllnad. Leverantören ska också tillhandahålla underlag till sina svar.
Leverantörerna klassas sedan med hög, medelhög eller låg risk, beroende på
hur väl de uppfyller Ericssons kriterier inom de områden som bedöms. Baserat
på denna klassificering utfärdas sedan en rekommendation att antingen god-
känna, inte godkänna eller godkänna leverantören med särskilda villkor om att
åtgärda brister (eller motsvarande rekommendationer för aktiva leverantörer).
Övervakning
Leverantörers miljöprestanda och hur väl de åtgärdat brister identifierade
vid revisioner följs upp via leverantörernas prestationskort i kombination
med andra kriterier som kvalitet och punktliga leveranser. Utvärderingar av
leverantörers prestanda görs i första hand för leverantörer i de mest väsentliga
kategorierna som en återkommande aktivitet för att driva prestandaförbätt-
ringar. Ericsson har infört en konsekvenshanteringsprocess för leverantörer
av sitetjänster, där arbetsmiljöincidenter är vanligast förekommande. Mer
information om detta finns i not S2.
Revisioner av efterlevnad av uppförandekod för affärspartner
De leverantörer som står i fokus för detta program är direkta leverantörer och
primärt de som tillsammans står för över 90 % av Ericssons leverantörkost-
nader. Den inneboende risken hos dessa leverantörer – baserat på faktorer
som inköpsvolym, land, typ av tjänst eller levererad produkt och tid sedan
den senaste revisionen – bedöms och ligger till grund för urvalet av leveran-
törer som ska granskas. Revisionerna utförs av ett kontrakterat oberoende
granskningsföretag och utförs främst på plats, med revision på distans som
ett alternativ för högriskländer. Det övergripande revisionskriteriet är att man
följer uppförandekoden, inklusive kriterier som omfattar, men inte är begrän-
sade till, anställningsvillkor, arbetstid, löner och dialog mellan de anställda
och ledningen, arbetsmiljöfrågor som förebyggande av olyckor och incidenter,
kemikaliehantering samt kommunikation av krav till underleverantörer och
entreprenörer.
Avvikelser måste åtgärdas baserat på tidsspecificerade handlingsplaner.
Eftersom uppförandekoden är en del av standardleverantörsavtalet kan
leverantörer som inte följer denna få sina avtal uppsagda. Ericsson genomför
inte oanmälda revisioner.
Revisioner av avtalsefterlevnad
Ericsson genomför även revisioner för att kontrollera att avtal mellan leveran-
törer och Ericsson efterlevs. Dessa utförs av Ericssons interna revisorer och
följer principerna i ISO 9011 Guidelines for Auditing Management Systems.
Förutom uppförandekoden omfattas även andra kriterier av dessa revisioner,
till exempel efterlevnad av handelsregler, hantering av kontinuitet i verk-
samheten och säkerhet. Avvikelser måste åtgärdas genom tidsspecificerade
handlingsplaner för korrigerande åtgärder.
Responsible Business Alliance (RBA)
Ericsson är medlem i Responsible Business Alliance (RBA) och arbetar för att
öka antalet leverantörer som blir medlemmar och för ökad användning av
dess revisionsprogram och andra resurser.
Utbildning och ökad medvetenhet
Ericsson erbjuder gratis utbildning via sin webbplats till sina leverantörer och
affärspartner. Förutom allmän utbildning i uppförandekoden finns även riktat
innehåll som omfattar antikorruption, mänskliga rättigheter, konfliktmineraler
och arbetsmiljö på bolagets webbplats. För leverantörer som omfattas av
Ericssons mål för klimatmål i leverantörskedjan erbjuder Ericsson utbildning
om hur man kan begränsa klimatförändringar.
Ett antal utbildningsmoduler med fokus på miljökrav och hur man vägleder
leverantörer i arbetet med klimatåtgärder har skapats för alla medarbetare i
inköpsorganisationen. FN:s utbildningsresurser gällande Global Compact och
FN:s mål för hållbar utveckling är tillgängliga för medarbetare i inköpsorgani-
sationen samt leverantörer via bolagets webbplats.
Due diligence för konfliktmineraler
Ericssons förhållningssätt till inköp av mineraler och metaller följer OECD:s
riktlinjer för due diligence för ansvarsfulla leveranskedjor för mineraler
Not G3, forts.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
42
Not G3, forts.
från konfliktdrabbade områden och högriskområden. Processen omfattar
metallerna tenn, tantal, volfram och guld (3TG) samt kobolt, och sedan 2023
även glimmer, också kallat mica. Eftersom det ofta finns flera leverantörsled
mellan Ericsson och smältverk eller mineralförädlare, har bolaget normalt inga
direkta inköpsrelationer med dessa. Mer information om detta finns i Ericssons
årliga rapport om konfliktmineraler, som finns på bolagets hemsida.
Kanaler för rapportering av misstänkta regelöverträdelser
Ericsson Compliance Line, som är tillgänglig för såväl interna som externa
intressenter, inklusive leverantörer och deras anställda, kan användas för att
rapportera misstänkta överträdelser av uppförandekoden, policyer samt lagar
och bestämmelser. Mer information finns i not G2.
Due diligence för konfliktmineraler
Smältverks och mineralförädlares deltagande i och efterlevnad av RMAP
1)
, per de mineraler som omfattas
2)
2023
(antal)
Identifierade
Deltagande
Följer RMAP
Efterlevande-
grad (%)
3)
Kobolt
84
47
36
77
Guld
186
111
95
86
Tantal
43
34
34
100
Tenn
112
69
63
91
Volfram
62
38
37
97
Totalt
487
299
265
89
2022
(antal)
Identifierade
Deltagande
Följer RMAP
Efterlevande-
grad (%)
3)
Kobolt
63
47
29
62
Guld
171
116
98
84
Tantal
36
35
35
100
Tenn
77
63
54
86
Volfram
46
44
40
91
Totalt
393
305
256
84
1)
Processen för Responsible Minerals Assurance (RMAP)
2)
Siffrorna som presenteras är samma uppgifter som ingår i den senaste rapporten om konfliktmineraler som lämnas till amerikanska finansinspektionen (US Securities and Exchange Commission) för respektive år.
2022 års data har räknats om till följd av detta. Se not O3 för mer information.
3)
Av de smältverk som deltar i RMAP.
Mätetal
1)
Leverantörsrevisioner
Genomförda revisioner
(antal)
2023
2022
2021
Revisioner – CoC
123
114
124
Revisioner – avtalsefterlevnad
19
15
24
1)
Se not O2 för en förklaring av begränsningar avseende rapportering om värdekedjan och informationslämning.
2)
Beräknat som antalet reviderade leverantörer med identifierade avvikelser/kritiska avvikelser delat med det totala antalet reviderade leverantörer under den föregående tolvmånadersperioden. Data för 2022 är
baserade på granskningsresultaten för den föregående 24-månadersperioden på grund av en ändring i processerna för datainsamling.
3)
Beräknat som antalet avvikelser/kritiska avvikelser som åtgärdats och avslutats inom 12 månader från att de identifierades, delat med det totala antalet identifierade avvikelser/kritiska avvikelser under samma
period. Data för 2022 är baserade på granskningsresultaten för den föregående 24-månadersperioden på grund av en ändring i processerna för datainsamling. Frekvensen för korrigerande åtgärder beräknas
baserat på hur snabbt iakttagelser under rapporteringsperioden har åtgärdats och avslutats under samma period. Av denna anledning har iakttagelser som upptäcks sent under rapporteringsperioden eventuellt
inte åtgärdats och avslutats före brytdatumet som är den 31 december.
4)
Tillgång till anläggningar och dokumentation nödvändiga för att genomföra revisionen.
5)
Kommunikation av Ericssons krav, såsom de i uppförandekoden, till underleverantörer när detta krävs.
Revisioner
efterlevnad av uppförandekod för affärspartner (CoC)
(%)
2023
2022
Granskningsresultat
2)
Leverantörer med avvikelser
85
97
Leverantörer med kritiska avvikelser
1
6
Korrigerande åtgärder, frekvens
3)
Alla avvikelser
79
73
Kritiska avvikelser
100
63
Granskningsresultat per kategori (2023)
(%)
Alla avvikelser
Kritiska
avvikelser
Tillgång och transparens
4)
0
-
Anställningsvillkor
42
-
Miljöledning
4
-
Åtgärder för att bekämpa korruption
3
-
Arbetsmiljöledning
48
100
Kommunikation av krav till underleverantörer
5)
 
3
-
Totalt
100
100
Revisioner – avtalsefterlevnad
(%)
2023
2022
Granskningsresultat
Leverantörer med avvikelser
100
100
Leverantörer med kritiska avvikelser
-
-
Korrigerande åtgärder, frekvens
Alla avvikelser
65
69
Kritiska avvikelser
-
-
Granskningsresultat per kategori (2023)
(%)
Alla avvikelser
Kritiska
avvikelser
Uppförandekoden
36
-
Kvalitetsledningssystem
20
-
Säkerhet
9
-
Inköp
9
-
Säkerställande av verksamhetskontinuitet
7
-
Övrigt
19
-
Totalt
100
-
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
43
G4
Opinionsbildning och politiskt inflytande
Påverkan, risker och möjligheter
Telekombranschen, inom vilken Ericsson verkar, är starkt reglerad och alltmer
politiserad. Sektorspecifik nationell och gränsöverskridande politik påverkar
hur tjänsteleverantörerna agerar samt deras investeringsbeslut, vilket i sin
tur påverkar de tjänster som erbjuds till konsumenterna. Ericssons opinions-
bildning och politiska påverkansarbete kan följaktligen indirekt påverka
människors uppkopplingsmöjligheter och hur överkomliga dessa tjänster är
prismässigt.
Ericssons marknad är starkt reglerad och tekniken bolaget utvecklar står
allt oftare på dagordningen hos geopolitiska allianser. Införandet av globala
öppna standarder har möjliggjort skalfördelar, och gjort mobil uppkoppling
till den snabbast växande teknologin globalt sett. Politik, regelverk och nya
geopolitiska allianser kan få betydande inverkan på de marknader Ericsson
vänder sig till, samt påverka bolagets leverantörskedja och kluster för forsk-
ning och utveckling. Samtidigt måste dialogen med beslutsfattare, antingen
direkt eller genom branschorganisationer, i syfte att påverka politikens
inriktning göras på ett sätt som gynnar Ericssons anseende och inte riskerar
att skapa korruptionsrisker.
Policyer
I Ericssons koncernpolicy för opinionsbildning och påverkansarbete fastställs
att Ericsson behöver förutse, analysera, hantera och begränsa politiska och
regulatoriska risker, anseenderisker samt risker kopplade till känslig teknik, och
dra nytta av flera olika parametrar för att stödja bolagets affärsmål. Policyn
understryker även bolagets åtagande att bedriva påverkansarbete på ett
transparent och etiskt sätt, med stark integritet. I en mer detaljerad riktlinje för
koncernen som rör politisk opinionsbildning och interagerande med besluts-
fattare fastställs de obligatoriska krav som gäller vid opinionsbildningsarbete
gentemot offentliga tjänstemän och branschföreträdare. Dessa krav måste
följas i allt opinionsbildningsarbete. Ericsson är medlem i nationella och
gränsöverskridande branschorganisationer som är relevanta för bolagets
verksamhet, men deltar även i organisationer med ett mer allmänt industri-
och näringslivsfokus. Ericsson deltar enbart i branschorganisationer som delar
bolagets värderingar och utnyttjar sin position för att verka för konsistens och
följriktlighet när policyer utarbetas.
Ericsson lämnar varken direkta eller indirekta till bidrag till politiska partier
eller enskilda politiker, i enlighet med bolagets affärsetiska kod. Undantaget
från denna policy är stöd till frivilliga bidrag från medarbetare som är tillåtna
enligt lokal lagstiftning och som omfattas av regler om offentliggörande av
sådana bidrag.
Styrning och uppföljning
Ericssons uppdrag och vision sätter fokus på den potential som mobil
uppkoppling besitter för att skapa positiv påverkan, och Ericssons roll i att
åstadkomma en sådan påverkan. Ericssons opinionsbildningsarbete syftar
till att uppnå positiva och långsiktigt hållbara förutsättningar för bolaget
och IKT-branschen generellt. Följaktligen agerar Ericsson som en betrodd
samarbetspartner som erbjuder sin expertis till beslutsfattare för att öka deras
kunskap om branschen och hur dess samverkan i hela samhällsekonomin kan
användas för att uppnå politiska mål.
Endast medarbetare som är utbildade och som givits individuellt tillstånd
får delta i opinionsbildningsinsatser. En granskningsprocess har inrättats för
att säkerställa att medarbetarna ges förhandsgodkännande och tillstånd
att föra dialog med offentliga tjänstemän. Alla viktiga möten med offentliga
tjänstemän där opinionsbildning förekommer dokumenteras för att möjliggöra
intern uppföljning, samt rapporteras i enlighet med lokala regler och praxis.
Vidare har Ericsson antagit en policy för gåvor och representation som anger
ramar och spelregler för interaktioner med offentliga tjänstemän.
Due diligence
Ericsson deltar endast i branschorganisationer som delar bolagets etiska
värderingar. Bolaget deltar inte i opinionsbildning som skulle kunna
underminera Ericssons åtagande kring etiska affärsmetoder. Alla nya och
befintliga medlemskap som ska förnyas omfattas av särskilda villkor och
krav
 
på granskning av regelefterlevnad. Samma allmänna principer gäller
när
 
en medarbetare deltar i opinionsbildningsarbete inom ramen för någon
av
 
dessa
 
organisationer.
Konsekventa klimatpolicyåtaganden
Bolagets medlemskap och engagemang i multilaterala branschorganisationer
omfattar också klimatrelaterad opinionsbildning. Det är viktigt för Ericsson att
endast engagera sig i partnerskap som är förenliga med bolagets ståndpunkt
kring ett vetenskapligt förhållningssätt till klimatfrågan, och som inte står i
konflikt med Parisavtalet. Partnersamarbeten utvärderas från fall till fall.
Väsentliga policyområden
Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste områdena omfattas av
Ericssons opinionsbildning gentemot branschföreträdare och beslutsfattare
samt bolagets ståndpunkter inom dessa områden.
Tema
Område
Målsättning
Investeringar i
uppkoppling och
infrastruktur
Agenda för
uppkoppling
Främja ambitiösa mål för transformativ
uppkoppling
Hinder för utveckling
och utrullning
Påskynda tillståndsgivning och sänka
kostnaderna för tillgången till siter
Skatteincitament
Främja horisontella incitament för produk-
tivitetshöjande investeringar
Konkurrenslagstiftning
Utveckling mot hållbara marknadsstrukturer
Offentlig finansiering
Öka privata investeringar på områden med
tydligt marknadsmisslyckande
Nätneutralitet
Möjliggöra nätverksbaserad innovation
Spektrumutbud
Säkerställa en framtida färdplan för spektrum
Prissättning för
spektrum
Främja investeringsvänliga tillvägagångssätt
Öppen
innovation
Globala standarder
Garantera skalfördelar genom harmonise-
rade standarder
Öppna standarder
Gynna marknadsbaserade strategier som
överensstämmer med Världshandels-
organisationens principer för tekniska
handelshinder
Forskning och
samarbete kring 6G
Katalysera gränsöverskridande forsknings-
samarbeten
Digital
transformation,
tillit och
inkludering
Gränsöverskridande
dataflöden
Harmoniserade regler för att främja tillit och
säker användning av data
Artificiell intelligens
Främja en riskbaserad och proportionerlig
ansats som understödjer användningen av
AI
 
i näten
Integritet
Skapa en balans mellan skydd av person-
uppgifter och innovationsflexibilitet
Stimulera efterfrågan
Främja digital kompetens och skapa
incitament för att digital transformation
genomsyrar i hela ekonomin
Digital transformation
Främja digitalisering mellan industrivertikaler
och allmännyttiga tjänster
Säkerhet och
cyberresiliens
Säkerheten i driftsatta
mobilnät
Säkerställa att Ericssons Trust Stack för
säkerhet används på ett holistiskt sätt
Säkerhet i leverantörs-
kedjan
Införa Ericssons Security Reliability Model
i
 
hela leverantörskedjan
Hållbarhet
Minskade växthusgas-
utsläpp
Incitament till att använda digitalisering
byggd på uppkoppling för att minska
växthusgasutsläppen
Energieffektivitet
Främja användningen av ny teknik för att öka
energieffektivitet
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
44
Förutom områdena som anges ovan så arbetar Ericsson även mot och driver
opinion för:
Digital inkludering
Ericsson driver opinion för universell internettäckning och digital inkludering
genom överkomliga priser och insatser för att främja digitala färdigheter.
Fokus ligger på låginkomstländer och länder med låg internettäckning.
Arbetet sker genom organisationer som FN:s bredbandskommission för håll-
bar utveckling och Internationella teleunionen. Ericsson driver även opinion
för fördelarna med att använda 5G för bredbandsuppkoppling på landsbyg-
den i utvecklade ekonomier, exempelvis i Europa.
Miljö och begränsningar av klimatförändringarna
Ericsson bidrar till konsultationer och överläggningar om strategier och
lagstiftningsförslag på miljö- och klimatområdet. Ericsson förespråkar tydliga
regulatoriska krav inom miljöområdet som är effektiva, baseras på vetenskap
och som främjar branschens miljöarbete och prestanda. Ericsson driver också
opinion för fördelarna med digitaliseringen och 5G i övergången till en framtid
med nettonollutsläpp.
Mänskliga rättigheter
Ericsson deltar i samråd om lagstiftningsförslag och utveckling av policyer.
Bolaget stöder även lagstiftning i linje med internationella människorätts-
standarder som säkerställer att företag längs värdekedjor omfattas av samma
krav och ansvar, särskilt när det gäller rätten till yttrandefrihet,
personlig
integritet och privatliv.
Medlemskap
Ericsson är medlem i flera organisationer som i varierande grad förespråkar
och/eller utövar inflytande på utformningen av politik och lagstiftning. Nedan
följer de viktigaste medlemskapen som hanteras på koncernnivå. Medlemskap
som ingåtts av dotterbolag och lokala enheter är ej inkluderade, så listan bör
ej betraktas som uttömmande. Ericsson är dessutom medlem i flera handels-
kammare på nationell nivå.
African Telecommunications Union
Alliance Française des Industries du Numérique
Verband der Anbieter von Telekommunikations- und Mehrwertdiensten
(VATM)
Associazione Civita
– Assonime
Australian Tech Council
– Bitkom
– BusinessEurope
CTIA – The Wireless Association
Digital Connectivity Forum
Digital Europe
– Digitales
European Roundtable for Industry
European Telecommunications Network Operators’ Association
Fondazione Astrid
Global Business Alliance
Groupe Speciale Mobile Association (GSMA)
Information technology Institute
International Institute of Communications
Istituto per la Competitività
Näringslivets Internationella Råd
Colegio Oficial de Ingenieros de Telecomunicación (COIT)
Stockholms Handelskammare
Studieförbundet för Näringsliv och Samhälle
Internationella Handelskammaren i Sverige (ICC)
Svenskt Näringsliv – Teknikföretagen
Sweden-India Business Council
Tech UK
Telecommunication Development Sector (ITU-D)
Telecommunications Industry Association
US Telecom – The Broadband Association
Not G4, forts.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
45
Avsnitt O – Övrigt – Grund för rapporternas upprättande
O1
Intressentdialog och väsentlighet
Intressentdialog
Ericsson för kontinuerliga dialoger med sina intressenter via olika kanaler för
att förstå deras förväntningar, krav och farhågor kring aktuella och framväx-
ande frågor som rör miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning (ESG). Tabellen
nedan innehåller en icke uttömmande lista över exempel på intressentdialoger
som ägt rum under det senaste året och de huvudsakliga ESG-relaterade
frågor och ämnen som tagits upp av de olika intressentgrupperna.
Intressentgrupp
Exempel på intressentdialoger
Huvudfrågor och ämnen som tagits upp
Personal
– Medarbetarundersökningar
– Resursgrupper för medarbetare
– Dialoger med fackrepresentanter
– Utbildningar och kunskapshöjande initiativ
– Affärsetik och antikorruption
– Medarbetarnas hälsa, säkerhet och välbefinnande, inklusive möjligheter till distansarbete
i en hybridmodell
– Mångfald och inkludering
– Lärande och utveckling
Kunder
– Enskilda kundmöten och dialoger
– Kunders ESG-utvärderingar
– Gemensam forskning och utveckling
– Affärsetik och antikorruption
– Energiprestanda i produktportföljen och cirkularitet
– Produktsäkerhet och kvalitet
– Branschens och digitaliseringens roll i samhället
– Leverantörshantering med fokus på arbetstagarrättigheter och arbetsvillkor
Investerare och
analytiker
– Investerardialoger och kapitalmarknadsdag
– Analytikermöten och förfrågningar
– ESG-utvärderingar och rankingar
– Affärsetik och antikorruption
– Bolagsstyrning
– Hållbarhet i produktportföljen
– Leverantörshantering med fokus på arbetstagarrättigheter och arbetsvillkor
Leverantörer
– Responsible Business Alliance
– 1.5° C Supply Chain Leaders
– Leverantörsutvärderingar och revisioner
– Utbildning, seminarier och workshoppar för leverantörer
– Affärsetik och antikorruption
– Medarbetarnas hälsa, säkerhet och välbefinnande
– Arbetstagarrättigheter och arbetsvillkor
– Miljö- och klimatkrav
– Konfliktmineraler och spårbarhet för material och produkter
Lagstiftare och
internationella
institutioner
– Opinionsbildning gentemot lagstiftare
– Partnersamarbeten med:
– Unicef/UNHCR/FN:s livsmedelsprogram
– FN:s B-Tech Project
– WHO Världshälsoorganisationen
– ITU:s bredbandskommission för hållbar utveckling
– IKT-sektorns påverkan på miljö och mänskliga rättigheter
– Digital inkludering, utbildning och uppkopplingsmöjligheter
– Humanitära hjälpinsatser
– Radiovågor och hälsa
Akademi och
näringsliv
– Gemensam forskning och forskningsfinansiering
– Utveckling av teknologiinriktade läroplaner
– Deltagande i standardiseringsorgan
– Medlemskap i branschorganisationer
– European CEO Alliance
– IKT-sektorns miljöpåverkan
– Begränsningar av klimatpåverkan möjliggjorda av IKT
– Radiovågor och hälsa
Civilsamhället,
icke-statliga
organisationer
och
 
övriga
– Deltagande i/partnersamarbete med:
– Världsnaturfonden
– Exponential Roadmap Initiative
– Global Network Initiative
– Shift Business Learning Program
– Kollektivt klimatarbete
– Skydd av rätten till privatliv och personlig integritet och yttrandefrihet
– Digital inkludering och utbildning
– Leverantörshantering med fokus på arbetstagarrättigheter och arbetsvillkor
– Verksamhet i konfliktdrabbade områden och i högriskländer
Väsentlighetsanalys
Under 2023 genomförde Ericsson en väsentlighetsanalys för att uppdatera
sin förståelse för bolagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter ur ett
hållbarhetsperspektiv.
Analysen omfattade Ericssonkoncernens egen verksamhet samt bolagets
uppströms och nedströms värdekedja, med fokus på leverantörskedjan för
elektroniktillverkning vid analysen av uppströms påverkan. Analysen gjordes
på global nivå, men med fokus på de länder och regioner där bolaget har
ett betydande antal anställda, leverantörer och kunder. Bolagets närvaro i
områden med en känd förhöjd risk för brott mot mänskliga rättigheter och
undermåliga arbetsvillkor beaktades också.
Analysen genomfördes i följande faser:
A.
Framtagande av bruttolista med ämnen och frågor kopplade till miljö,
sociala faktorer och bolagsstyrning som analysen skulle omfatta.
B. Inledande bedömning av påverkan, risker och möjligheter.
C.
Validering tillsammans med interna nyckelintressenter och sakkunniga
inom respektive ämne.
D. Validering tillsammans med utvalda externa experter.
E.
Genomgång och godkännande av koncernledningen och styrelsens
kommitté för Audit and Compliance.
A.
Bruttolistan med ämnen och frågor kopplade till miljö, sociala faktorer
och bolagsstyrning (ESG) som omfattades av analysen sammanställdes
baserat på olika rapporteringsramverk för ESG, kompletterat med bench-
marking av frågor som omfattas av ESG-rapporteringen hos andra bolag i
branschen eller Ericssons kunder, samt ämnen och frågor som omfattas av
ESG-utvärderingar som utförs och tillhandahålls av olika ratinginstitut.
B.
Efter att ha sorterat ut områden utan någon tydlig koppling till Ericsson
eller bolagets värdekedja analyserades resterande ämnen och frågor i
detalj för att identifiera faktisk och potentiell negativ och positiv påverkan
samt faktiska och potentiella risker och möjligheter.
Ericssons nuvarande förståelse för, och kunskap om, påverkan, risker
och möjligheter inarbetades i denna del av analysen, vilket i sin tur baseras
på bolagets referesgranskade forskning kring bolagets produkters och
lösningars miljöpåverkan, befintliga due diligence-processer för mänskliga
rättigheter, ramverk för riskhantering samt pågående intressentdialoger.
Ytterligare informationskällor som användes var bland annat extern veten-
skaplig forskning, rapporter från branschorganisationer och icke-statliga
organisationer, tredjepartsapplikationer för ESG-riskbevakning, resultat
från medarbetarundersökningar, genomförda leverantörsrevisioner,
interna riskbedömningar och information om ärenden som rapporterats
via Ericsson Compliance Line.
Negativ påverkan bedömdes utifrån allvarlighetsgrad (storlek, omfatt-
ning och återställbarhet) och positiv bedömdes utifrån storlek och omfatt-
ning. Rörande potentiell påverkan beaktades också sannolikheten för att
denna uppstår. Vid bedömning av påverkan nedströms i värdekedjan, som
rör kunder och slutanvändare, har sådan med en koppling till Ericssons
portfölj beaktats. Påverkan som uppstår inom kunders verksamhet eller
värdekedjor, men med ingen eller mycket liten koppling till Ericssons
produkter, lösningar eller teknik har inte ansetts relevanta att ta med i
analysen.
Inledningsvis användes sifferskalor för att kvantifiera storlek, omfatt-
ning och återställbarhet i analysen av alla typer av påverkan. Dock var de
tröskelvärden som användes för att slutligen bedöma om en fråga skulle
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
46
anses vara väsentlig eller inte i stor utsträckning kvalitativa och inbegrep i
varierande grad subjektiva och professionella bedömningar.
Risker och möjligheter bedömdes baserat på deras storleksordning
och sannolikheten för att de ska inträffa. I de fall då det var relevant togs
befintliga slutsatser och tröskelvärden som används i Ericssons riskhante-
ringsprocess med i bedömningen.
C.
De preliminära resultaten gicks igenom av bolagets sakkunniga inom
respektive område samt av representanter från affärs- och marknads-
områdena för att dels validera resultatet av väsentlighetsanalysen, dels
för
 
att sprida kunskap om påverkan, risker och möjligheter inom bolaget.
D.
En ideell organisation med kompetens inom mänskliga rättigheter råd-
frågades för att gå igenom identifierad påverkan kopplad till mänskliga
rättigheter och rättvisa arbetsvillkor. Syftet med denna genomgång var
att få input från sakkunniga utanför bolaget. Även om organisationen inte
är en berörd intressent kunde den lyfta fram sådan påverkan som berörda
intressenter kan tänkas förvänta sig ska analyseras och hanteras.
E.
De konsoliderade resultaten gicks igenom och godkändes av koncern-
ledningen och styrelsens kommitté för Audit and Compliance.
Resultaten från väsentlighetsanalysens presenteras nedan. I tabellen visas
vart i värdekedjan väsentlig påverkan förekommer, eller kan uppstå, och inte
var åtgärder för att hantera påverkan tas, vilket i de flesta fall skulle vara av
Ericsson i den egna verksamheten. Analysen omfattade risker och möjlig-
heter, men dessa måste framgent analyseras vidare och inkluderas i andra
affärsprocesser för att säkerställa att de behandlas på samma sätt som övriga
riskfaktorer och för att uppnå en mer förfinad analys av deras potentiella
ekonomiska konsekvenser. Mer detaljerade beskrivningar av den påverkan
och de risker och möjligheter som identifierats, samt information om Ericssons
policyer och åtgärder för att hantera dessa finns i de ämnesspecifika noterna
till den här rapporten.
Ändringar i viktiga frågor jämfört med tidigare rapporteringsperioder
2023 års väsentlighetsanalys gjordes på en mer detaljerad nivå jämfört med
tidigare analyser, vilket innebär att flera av de frågor som presenteras nedan
tidigare omfattades av bredare frågeställningar. Detta innebär inte att deras
inneboende väsentlighet har förändrats, snarare hur de presenteras i listan
över väsentliga frågor. Exempel på frågor som tidigare inte ansetts väsentliga,
eller som inte omfattats av tidigare analyser, men som nu ingick till följd av att
hela värdekedjan beaktas är: vattenresurser, luftföroreningar, adekvata bostä-
der, människors säkerhet, etik med koppling till teknik, leverantörsrelationer
och betalningsvillkor samt ansvarsfulla marknadsföringsmetoder.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
Påverkan
Hållbarhetsfrågor
Uppströms
(utökad leverantörskedja)
Den egna
verksamheten
Nedströms
(kunder och slutanvändare)
Potentiella risker och
möjligheter
Mer information
i not
Miljö
Klimatförändringar och energi
E1
Luftföroreningar
E2
Ämnen som inger betänkligheter och mycket
stora betänkligheter
E2
Vattenresurser
E3
Naturresurser och cirkularitet
E4
Sociala faktorer
Utbildning och kompetensutveckling
S1
Mångfald och inkludering
S1/G3
Jämställdhet och lika lön för lika arbete
S1/G3
Diskriminering och trakasserier
S1/G2/G3
Mötes- och föreningsfrihet
S1/G3
Skäliga löner och säkra anställningsvillkor
S1/G3
Arbetstid
S1/G3
Balans mellan arbete och fritid
S1/S2
Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen
S2/G3
Tvångs- och barnarbete
S3/G3
Adekvata bostäder
S3/G3
Yttrandefrihet och rätt till privatliv och
personlig integritet
S3
Människors säkerhet
S3
Etik med koppling till teknik
S3
1)
Samhällsengagemang och humanitära insatser
S4
Digital utbildning
S5
Socioekonomiska effekter av IKT
S5
Styrning
Korruption och mutor
G2
Konkurrenshämmande förfaranden
G2
Leverantörsrelationer och betalningsvillkor
2)
Dataintegritet och cybersäkerhet
Bolagsstyrnings-
rapporten sid. 19
Politiskt engagemang och opinionsbildning
G4
Ansvarsfulla marknadsföringsmetoder
2)
1)
I årets rapport har Ericsson inkluderat information om sitt förhållningssätt till ansvarfull användning av AI. Etik med koppling till teknik kommer att behandlas mer ingående i kommande rapporter.
2)
Områden som inte behandlas i årets rapport. Dessa områden kommer att tas upp i kommande rapporter.
Not O1, forts.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
47
O2
Redovisningsprinciper, omfattning och externt bestyrkande
Denna rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande ("rapporten", ”den
här rapporten”), som publicerats den 6 mars 2024, utgör Ericssons årliga
lagstadgade hållbarhetsrapport och innehåller information om väsentlig
påverkan, risker och möjligheter kopplade till miljö, sociala faktorer och
bolagsstyrning, samt styrning och policyer, ledningsmetoder, mål och mätetal
som är relevanta för dessa frågor. En beskrivning av Ericssons affärsmodell
återfinns på sidorna 7–12, och en beskrivning av finansiella och icke-
finansiella riskfaktorer på sidorna 105–119 i den finansiella rapporten, vilken
också utgör en del av Ericssons årsredovisning.
Redovisningsprinciper och rapporteringsramverk
Denna rapport har upprättats i enlighet med standarder utgivna av Global
Reporting Initiative (GRI). Ericsson har i samband med upprättandet av
rapporten tillämpat redovisningsprinciper så som föreskrivs i standarden GRI
1: Foundation (2021). Rapporten har även upprättats i enlighet med rappor-
teringsramverket för FN:s vägledande principer för företag och mänskliga
rättigheter.
Rapporten innehåller dessutom klimatrelaterade upplysningar som
återfinns i TCFD:s (Task Force on Climate-related Financial Disclosures)
rekommendationer samt relevanta upplysningar i tillämpliga standarder från
Sustainability Accounting Standards Board (SASB). Ericsson rapporterar
också på core-upplysningarna i ramverket Stakeholder Capitalism Metrics,
som utvecklats och rekommenderats av International Business Council och
Världsekonomiskt forum. Som ett tillägg till rapporten publiceras ett referens-
index för ESG-rapportering på Ericssons webbplats under ESG-avsnittet på
sidorna för investerarrelationer. Indexet innehåller detaljerade korsreferenser
till de rapporteringsramverk och rapporteringsstandarder som använts och
inkluderar GRI-index.
Omfattning och avgränsningar
Såvida inget annat anges avser information och data perioden 1 januari
till 31 december. Rapporten omfattar Ericssonkoncernen som består av
moderbolaget Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag så som
dessa presenteras i not P8 till moderbolagets årsredovisning i den finansiella
rapporten. I rapporten ingår inte miljödata och sociala data som rör intres-
sebolag eller joint ventures. Dessa utgör en begränsad andel av koncernens
arbetsstyrka och verksamhet.
År 2022 förvärvade Ericsson Vonage, numera en del av affärsområdet
Global Communications Platform, och 2020 förvärvades Cradlepoint, numera
en del av affärsområdet Enterprise Wireless Solutions. För ett begränsat
antal ESG-upplysningar, främst personalrelaterade, har dessa bolag ännu
inte konsoliderats i den här rapporten. Vid utgången av 2023 hade dessa en
sammanlagd personalstyrka på cirka 4 200 medarbetare, vilket motsvarade
cirka 4,2 % av det totala antalet anställda i koncernens. I de fall en upplysning
i denna rapport ej omfattar ett eller båda dessa bolag anges detta i en fotnot.
Som en allmän princip omräknas baslinjer för koncernens ESG-mål när
effekten av en sammanslagning, ett förvärv eller en avyttring på målvärdet för
ett nyckeltal bedöms som väsentligt. I andra fall omräknas inte baslinjer eller
data som gäller tidigare rapporteringsperioder. Information om omräkningar
som gjorts under rapporteringsåret finns i not O3.
Denna rapport innehåller upplysningar relaterade till bolagets uppströms
och nedströms värdekedja, vilket omfattar leverantörer, kunder och andra
affärspartner. Det råder inneboende osäkerheter rörande dessa upplysningars
fullständighet, riktighet och verifierbarhet eftersom de rör utfall och aktiviteter
som ligger utanför bolagets direkta inflytande och kontroll.
Externt bestyrkande
Rapporten har granskats av bolagets revisorer i enlighet med gransknings-
standarden ISAE 3000 (International Standard on Assurance Engagements).
Rapporten som helhet har omfattats av översiktliga granskningsåtgärder.
Utöver detta har information om växthusgasutsläpp i Scope 1, 2 och Scope 3-
kategorierna affärsresor och nedströms transporter, som presenteras i not E1,
samt information om andelen kvinnor per personalkategori, som presenteras i
not S1, varit föremål för revision. Bestyrkanderapporten finns på sidan 50.
Relaterad rapportering och upplysningar
Ericsson publicerar andra ESG-relaterade uttalanden och rapporter på sin
webbplats, såsom CDP:s årliga enkät rörande klimatförändringar, en rapport
rörande nutida slaveri och människohandel (Modern Slavery and Human
Trafficking Statement) samt en rapport rörande konfliktmineraler (Conflict
Minerals Report).
Kontaktuppgifter
Frågor i anslutning till denna rapport kan ställas till:
corporate.responsibility@ericsson.com
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
48
O3
Rättelser och omräkning av tidigare lämnad information
Följande upplysningar i Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande
har rättats eller räknats om:
Upplysningar i not E1 om inköpt icke-förnybar elektricitet har räknats om
för 2022 och för 2021 för att harmonisera med kommande rapporterings-
regelverk. Den totala mängden inköpt icke-förnybar elektricitet har inte
räknats om, men presenteras från och med 2023 uppdelat på elektricitet
från fossila källor och elektricitet från kärnenergikällor, vilket inte gjordes
tidigare år.
Upplysningar i not E1 om växthusgasutsläpp i Scope 3 har räknats om
för 2022 och 2021. I samband med att Ericssons utsläppsminskningsmål
verifieras av SBTi har utsläpp i kategorierna bränsle- och energirelaterade
aktiviteter, uppströms transporter samt nedströms transporter omklassif-
icerats inom samma tre kategorier för harmonisering med SBTi:s metoder.
Även användningen av utsläppsfaktorer för ”från källa till hjul” (well to
wheel) och ”från tank till hjul” (tank to wheel) har ändrats. Detta har, kort
sagt, inneburit en ökning av rapporterade utsläpp i kategorin uppströms
transporter och en minskning av rapporterade utsläpp i kategorierna
bränsle- och energirelaterade aktiviteter samt nedströms transporter,
jämfört med rapporterade utsläpp tidigare år. Upplysningar om utsläpp i
kategorin användning av sålda produkter och tjänster har räknats om för
2022 efter att ett upptäckt fel korrigerats. De gjorda ändringarna presen-
teras nedan. Som ett resultat av dessa har upplysningar i not E1 om totala
växthusgasutsläpp, andel av koldioxidavtrycket och utsläppsintensitet
uppdelat per Scope räknats om för 2021 och för 2022.
Växthusgasutsläpp
(ton)
Efter omräkning
Före omräkning
2022
2021
2022
2021
Bränsle- och energirelaterade
aktiviteter
36 600
23 200
77 700
79 000
Transporter uppströms
206 200
215 300
36 600
49 000
Transporter nedströms
7 090
7 082
116 176
119 169
Användning av sålda produkter
och tjänster
28 262 400
N/A
25 048 000
N/A
Upplysningar i not E2 om övriga utsläpp har räknats om för 2022 och för
2021 eftersom Ericsson har omdefinierat omfattningen av denna upp-
lysning. Den nya omfattningen är i linje med avgränsningarna för direkta
utsläpp i Scope 1 i enlighet med GHG-protokollet. Tidigare ingick indirekta
utsläppskällor, inklusive inköpt energi på egna anläggningar, affärsresor,
pendling och transport. De gjorda ändringarna presenteras nedan.
Övriga utsläpp
(ton)
Efter omräkning
Före omräkning
2022
2021
2022
2021
Kväveoxider
49
54
682
645
Svaveloxider
61
63
657
694
Luftpartiklar
12
13
71
77
Upplysningar i not E4 om avfall som genererats i verksamheten uppdelat
på metod för avfallshantering har räknats om för 2022 och för 2021 för att
harmonisera med kommande rapporteringsregelverk. Den totala mängden
avfall har inte räknats om, men uppdelningen per återvinningsförfarande
och metod för avfallshantering presenteras nu mer ingående jämfört med
tidigare år.
Upplysningar i not S1 om anställda, nyanställningar och personalomsätt-
ning uppdelat på åldersgrupp har räknats om för 2022 och för 2021 för att
harmonisera med kommande rapporteringsregelverk. De åldersgrupper
som användes före 2023 var: under 25, 25–35, 36–45, 46–55 och över
55
 
år. Från och med 2023 används följande åldersgrupper: under 30,
30–50 och över 50 år.
Upplysningar i not S1 om ersättning till VD och koncernchef i förhållande
till medarbetarna har räknats om för 2022 och för 2021 för att harmonisera
med kommande rapporteringsregelverk. Före 2023 beräknades detta mått
utifrån genomsnittsgrundlönen respektive genomsnittlig total ersättning
per anställd. Från och med 2023 beräknas detta mått utifrån medianen för
anställdas grundlön respektive totala ersättning.
Upplysningar i not S2 om dödsfalls- och incidentfrekvens har räknats om
för 2022 och för 2021 för att harmonisera med kommande rapporterings-
regelverk. Före 2023 beräknades frekvensen med hjälp av uppskattat antal
timmar per 100 heltidsanställda under ett år (200 000) som normalise-
ringsfaktor. Från och med 2023 är normaliseringsfaktorn uppskattat antal
timmar per 500 heltidsanställda, dvs. 1 000 000 timmar.
Upplysningar i not G3 om antalet smältverk, deras RMAP-deltagande och
-förenlighet har räknats om för 2022 för att harmonisera med upplysningar
lämnade i Ericssons rapport om konfliktmineraler som lämnats in till US
Securities and Exchange Commission. Tidigare år har informationen som
presenterats i rapporten om hållbarhet och ansvarsfullt företagande åter-
speglat en ögonblicksbild av tillgänglig information vid bokslutsdatumet,
vilket innebar att mätperioden inte var den samma som i rapporten om
konfliktmineraler.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
49
Bestyrkanderapport
Revisorns rapport över granskning av Ericssons rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande samt yttrande
avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten
Till Telefonaktiebolaget LM Ericsson, org.nr 556016-0680
Inledning
Vi har fått i uppdrag av styrelsen och företagsledningen i
Telefonaktiebolaget LM Ericsson (”Ericsson”) att granska Ericssons
rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande (”hållbarhets-
redovisningen”) för år 2023. Företaget har definierat hållbarhets-
redovisningens omfattning på sidan 48 i hållbarhetsredovisningen,
vilket även utgör den lagstadgade hållbarhetsrapporten.
Styrelsens och företagsledningens ansvar
Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upp-
rätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstadgade hållbarhets-
rapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovis-
ningslagen. Kriterierna framgår på sidan 48 i hållbarhetsredovisningen,
och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet
av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhets-
redovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och
beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll
som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning
som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller misstag.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen
grundad på vår granskning och lämna ett yttrande avseende den
lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt uppdrag är begränsat till
den
 
historiska information som redovisas och omfattar således inte
framtidsorienterade uppgifter.
Vi har utfört uppdraget i enlighet med ISAE 3000 (omarbetad)
Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga gransk-
ningar av historisk finansiell information
. Uppdraget består av
översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen som helhet och
en revision av utvald information avseende utsläpp av växthusgaser
i Scope 1, 2 och Scope 3 kategorierna affärsresor och nedströms
transporter vilka presenteras på sidan 15, samt information avseende
andel kvinnor per personalkategori som presenteras på sidan 26
i
 
hållbarhetsredovisningen.
En revision syftar till att uppnå en rimlig säkerhet, för att försäkra
oss om att informationen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En
revision innefattar att granska ett urval av underlagen för kvantitativ
och kvalitativ information i hållbarhetsredovisningen. En översiktlig
granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer
som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att
utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga gransk-
ningsåtgärder. Vi har utfört vår granskning avseende den lagstadgade
hållbarhetsrapporten i enlighet med FARs rekommendation RevR 12
Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten
. En
översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan
inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inrikt-
ning och omfattning som en revision enligt International Standards
on
 
Auditing och god revisionssed i övrigt har.
Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality
Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar
och
 
hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller
rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkes-
utövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är
oberoende i förhållande till Ericsson enligt god revisorssed i Sverige
och
 
har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning
och granskning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa
oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständig-
heter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts.
Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och
granskning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad
slutsats grundad på en revision har. Eftersom detta är ett kombinerat
uppdrag lämnar vi våra slutsatser avseende översiktlig granskning och
revision respektive granskning enligt RevR 12 separat nedan.
Vår granskning av hållbarhetsredovisningen utgår från de av
styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras
ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av
hållbarhetsredovisningen.
Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräck-
liga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra uttalanden
nedan.
Uttalanden
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några
omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredo-
visningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av
styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.
Grundat på vår revision anser vi att den utvalda information i håll-
barhetsredovisningen som omfattas av vårt uppdrag, i allt väsentligt,
har upprättats i enlighet med de ovan av styrelsen och företags-
ledningen angivna kriterierna.
En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.
Stockholm den 5 mars 2024
Deloitte AB
Thomas Strömberg
Lennart Nordqvist
Auktoriserad revisor
Specialistmedlem i FAR
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
50
Bestyrkanderapport
2G
Den andra generationens mobilsystem (den första
digitala generationen). Innefattar GSM, TDMA, PDC
och
 
cdmaOne.
3G
Tredje generationens mobilsystem. Innefattar WCDMA/
HSPA, CDMA2000 och TD-SCDMA.
4G
Fjärde generationens mobilsystem, även kallat LTE.
5G
Femte generationens mobilsystem. En vidareutveckling
av 4G/LTE.
ABC
(Eng. anti-bribery and corruption) Arbete mot mutor
och
 
korruption.
AI
Artificiell intelligens. Förmågan hos en maskin att utföra en
uppgift som vanligtvis associeras med intelligenta varelser.
API
(Eng. application programming interface) Applikations-
programmeringsgränssnitt. Ett mjukvarugränssnitt
genom vilket två eller fler programvaror kan kommuni-
cera med varandra.
CO
2
e
Koldioxidekvivalenter. Mängden av en viss växthusgas,
uttryckt i den mängd av koldioxid som har samma
växthuseffekt.
Covid-19
Sjukdomen som orsakas av coronaviruset (SARS-CoV-2).
Covid-19-pandemin
Den globala spridningen av sjukdomen som orsakas
av
 
coronaviruset (SARS-CoV-2).
Den egna verksamheten
Omfattar växthusgasutsläpp i scope 1, 2 och scope 3-
kategorierna affärsresor och anställdas pendlingsresor.
ESG
(Eng. environment, social and governance) Miljö, sociala
faktorer och styrning. Syftar på tre övergripande teman
för att utvärdera icke-finansiella faktorer som kan inverka
på ett företags förmåga till värdeskapande.
GHG
(Eng. greenhouse gas) Växthusgaser. Naturliga och
konstgjorda gaser som binder värme i atmosfären vilket
bidrar till växthuseffekten som värmer upp jorden.
GHG-protokollet
Ett ramverk och de facto standard för att mäta, redovisa
och hantera växthusgasutsläpp.
Global Reporting Initiative (GRI) Standards
Den första och mest använda globala standarden för
hållbarhetsrapportering. GRI är en oberoende inter-
nationell organisation som har utvecklat metoder för
hållbarhetsrapportering sedan 1997.
GSM
(Eng. global system for mobile communications) Globalt
system för mobilkommunikation, andra generationens
mobilsystem.
IKT
Informations- och kommunikationsteknik.
Sakernas internet
(Eng. internet of things) är ett samlingsnamn för de
tekniker som gör att saker med inbyggd elektronik och
internetuppkoppling, kan styras eller utbyta data över ett
nätverk.
ITU
Internationella teleunionen.
LCA
(Eng. life-cycle assessment) Livscykelanalys. En metodik
för att beräkna en produkt eller tjänsts miljöpåverkan
under hela dess livscykel, från utvinning av råvaror och
tillverkning, till användning och avfallshantering.
LTE
(Eng. long-term evolution) 4G – nästa steg i mobilteknik-
utvecklingen efter 3G HSPA. Möjliggör datahastigheter
över 100 Mbit/s.
LWI
(Eng. lost workday incidents) Incidenter och olyckor som
inneburit en eller flera dagar med sjukfrånvaro.
Mobilt bredband
Trådlös höghastighetsåtkomst till internet med HSPA-,
LTE-, CDMA2000EV-DO- och 5G-teknik.
Nedströms i värdekedjan / Nedströms utsläpp
Aktiviteter (och relaterade utsläpp av växthusgaser)
som sker efter tillverkning/produktion, främst kopplat
till faserna för en produkt eller tjänsts distribution och
användning, eller hantering av uttjänta produkter.
Nettonollutsläpp
Nettonollutsläpp är ett tillstånd där det inte sker
några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.
Organisationer kan uppnå detta främst genom att minska
sina utsläpp samt genom att använda vissa godtagbara
teknologier för infångning och lagring av koldioxid för att
neutralisera kvarvarande och oundvikliga utsläpp.
Parisavtalet
Ett juridiskt bindande internationellt fördrag om klimat-
förändringar, antaget av 196 parter vid FN:s klimatkon-
ferens (COP21) i Paris 2015. Parisavtalet utgör ett globalt
ramverk för att undvika farliga klimatförändringar genom
att begränsa den globala uppvärmningen till långt under
2°C och strävar efter att begränsa den till 1,5°C.
SASB
Sustainability Accounting Standards Board. En organi-
sation som ger ut standarder för hållbarhetsrapportering.
Numera del av IFRS (International Financial Reporting
Standards) Foundation.
SBTi
Initiativet Science Based Target är ett partnersamarbete
mellan CDP, FN:s Global Compact, World Resources
Institute (WRI) och Världsnaturfonden (WWF), som
definierar och främjar metoder för utsläppsminskningar
och nettonollmål baserade på vetenskap, vilket också
omfattar att lämna utlåtanden rörande ambitions-
nivån hos företags och andra organisationers mål för
utsläppsminskningar.
Scope 1
Direkta växthusgasutsläpp som härrör från källor som
ägs eller kontrolleras av en organisation, typiskt sett
genom förbränning av fossila bränslen.
Scope 2
Indirekta växthusgasutsläpp som härrör från energi
som köps in och används, men som ej genererats av, en
organisation, typiskt sett inköpt el, värme och kyla.
Scope 3
Övriga indirekta växthusgasutsläpp som är en konse-
kvens av företagets verksamhet men som härrör från
källor som inte ägs eller kontrolleras av företaget. Dessa
omfattar utsläpp som sker i leverantörsledet och utsläpp
som sker när kunder använder ett företags produkter
och
 
tjänster.
SDG
(Eng. sustainable development goals). Mål för hållbar
utveckling. Agenda 2030 för hållbar utveckling, som
antogs av alla FN:s medlemsstater 2015, utgör en
gemensam handlingsplan för fred och välstånd för alla
människor och vår planet, nu och i framtiden. I centrum
står de 17
 
hållbarhetsmålen som är en viktig uppmaning
till alla medlemsstater – industrialiserade länder såväl
som
 
utvecklingsländer – att samverka globalt.
TCFD
(Eng. Task Force on Climate-related Financial
Disclosures) Ett ramverk för att rapportera på ett företags
stratgier, mål och riskhanteringsmetoder kopplade till
klimatförändringarna.
UNGC
FN:s Global Compact. Ett frivilligt initiativ som antogs
2005 av FN:s generalsekreterare och som bygger
på företagsledares åtaganden att införa universella
hållbarhetsprinciper och vidta åtgärder för att stödja
FN:s hållbarhetsmål.
UNGP
(Eng. United Nations Guiding Principles on Business and
Human Rights) Företagens ansvar avseende att skydda
och respektera mänskilga rättigheter definieras i FN:s
vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
UNHCR RETS
FN:s flyktingkommissarie – Refugee Emergency
Telecommunications Sector.
RETS är mekanismen
genom vilken UNHCR koordinerar åtgärder kopplade till
telekommunikation vid krissituationer.
Unicef
FN-organ som grundades 1946 och vars verksamhet
utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter, även
kallad Barnkonventionen.
Uppströms i värdekedjan / uppströms utsläpp
Aktiviteter (och relaterade växthusgasutsläpp) som
sker i en organisations leverantörskedja, vilket omfattar
utvinning av råmaterial, tillverkning, montering och
distribution av inköpta produkter och komponenter, samt
andra inköpta tjänster.
WEF
World Economic Forum.
WFP-ledda ETC
Emergency Telecommunications Cluster som leds av FN:s
livsmedelsprogram (World Food Program).
Termerna ”Ericsson”, ”Bolaget”, ”koncernen”, ”oss”, ”vi” och ”vår” avser alla TelefonaktieBolaget LM Ericsson och dess dotterbolag.
Ordlista
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
51
Ordlista
Kontaktinformation
Ericssons huvudkontor
Torshamnsgatan 21, Kista
164 83 Stockholm
Sverige
Säte
Telefonaktiebolaget LM Ericsson
Torshamnsgatan 21, Kista
164 83 Stockholm
Sverige
Investerarrelationer
För frågor om Ericsson, kontakta
Investerarrelationer:
Telefon: 010-719 00 00
E-post: investor.relations@ericsson.com
För tryckta publikationer
Beställ en tryckt årsredovisning – online:
https://www.ericsson.com/sv/investors/finansiella-rapporter-och-filings/
order-annual-report
Beställ en tryckt årsredovisning – telefon:
Strömberg Distribution
Telefon: 08-449 88 16
Kontaktinformation för ADR-program
För institutionella investerare och aktiemäklare
Deutsche Bank ADR broker services desk
New York: Tfn +1 212 250 9100
London: Tfn +44 207 547 6500
För registrerade ägare
Deutsche Bank Shareholder Services
American Stock Transfer & Trust Company
E-post: DB@amstock.com
Avgiftsfri telefon: +1 800 937 5449
Telefon (direktval): +1 718 921 8124
Ericsson Årsredovisning 2023
Projektledning
Ericsson Investerarrelationer
Design och produktion
SAFIR Communication
Fotografier av styrelse och ledningsgrupp
Glenn Røkeberg
Per Myrehed
Tryck
Larssons Offset 2024
Tryckt på Amber Graphic
Mer information
Information om Ericsson och Bolagets utveckling finns på webbplatsen:
www.ericsson.com. Årsredovisningar, delårsrapporter och annan relevant infor-
mation för aktieägare finns på: www.ericsson.com/investors
Denna rapport publiceras även på engelska. För den händelse avvikelse före-
ligger mellan den svenska språkversionen och den engelska, ska den svenska
versionen äga företräde.
Trycksak
3041 0298
S
V
A
N
E
N
M
Ä
R
K
T
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023
52
Mer information
Telefonaktiebolaget LM Ericsson
164 83 Stockholm, Sverige
Telefon 010 719 00 00
www.ericsson.com
SV/LZT 138 2392/4 R1A
© Telefonaktiebolaget LM Ericsson 2024
Om Ericsson
Ericsson är en ledande leverantör av lösningar för mobil uppkoppling till
telekomoperatörer och företagskunder i olika branscher. Tillsammans med våra
kunder och partners i ekosystemet, leder vi nästa våg av digitalisering i samhället.
Vi tillhandahåller programmerbara och differentierade nät med höga prestanda
och gör avancerad nätfunktionalitet tillgänglig för utvecklare runtom i världen.
Genom världsledande forskning driver vi nya standarder, och bidrar till utvecklingen
av nästa generations infrastruktur, mjukvara och tjänster för mobilkommunikation.
Bolaget har cirka 100 000 medarbetare, och kunder i cirka 180 länder. Ericssons
huvudkontor finns i Stockholm, Sverige. Vår aktie är noterad på Nasdaq Stockholm
och Ericssons American Depositary shares (ADS) handlas på Nasdaq New York.
Ericssons vision är en värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv,
omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid.