Telefonaktiebolaget LM Ericsson

Ericsson

Årsredovisning

2022

ericsson.com

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Innehåll

Kommentar från vd

Affärsstrategi

Brev från styrelseordförande

Förvaltningsberättelse

Koncernens bokslut och noter

Moderbolagets bokslut och noter

Riskfaktorer

108

Revisionsberättelse

123

Femårsöversikt

129

Alternativa nyckeltal

131

Ericssonaktien

136

Regelverk och efterlevnad

Bolagsstyrningsstruktur

Bolagsstämmor

Valberedningen

Styrelsen

Styrelsens kommittéer

Ersättning till styrelsens ledamöter

Styrelseledamöter

Ledning

Medlemmar i koncernledningen (Executive Team)

Revisor

Intern kontroll över den finansiella rapporteringen

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Förbättra liv, ställa om verksamheten och

bana väg för en hållbar framtid

Strategi och mål

Viktiga händelser 2022 – Miljö

Viktiga händelser 2022 – Socialt

Viktiga händelser 2022 – Styrning

Noter till Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt

företagande

Bestyrkanderapport

Ordlista

Ersättningsrapport

Ericsson Årsredovisning 2022

Vår årsredovisning består av fyra delar som publiceras som en samlad PDF-fil. De fyra delarna kan också laddas ned separat:

•

Finansiell rapport, inklusive Förvaltningsberättelse samt bokslut och noter

•

Bolagsstyrningsrapport

•

Ersättningsrapport

•

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Ericssons årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 14–122 i den Finansiella rapporten och rapporteras av Deloitte i

revisionsberättelsen. Bolagsstyrningsrapport, Ersättningsrapport och Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande har också

granskats av Deloitte. Vi presenterar också en årsredovisning enligt Form 20-F som lämnas in till U.S. Securities and Exchange

Commission (SEC). Alla delar av den legala årsredovisningen är tillgängliga på Ericssons webbplats. I rapporten ”Ericsson 2022 In

Review”, som publiceras på Ericssons webbplats, beskrivs Bolaget, dess strategi och organisation.

Redogörelse från ordföranden i

Kompensationskommittén

Inledning

Ersättningar 2022 i korthet

Total ersättning till vd och koncernchef samt till

vice verkställande direktörer

Rörlig ersättning

Jämförande information om ändringar

i ersättningen och Bolagets resultat

Finansiell rapport

Årsredovisning 2022

Finansiell

rapport

Bolags-

styrnings-

rapport

Ersättnings-

rapport

Rapport –

Hållbarhet och

ansvarsfullt

företagande

Ingår i

Ericsson

Årsredovisning

2022

ericsson.com

Innehåll

Finansiell rapport 2022

Detta är Ericsson

Kommentar från vd

Affärsstrategi – Skapa långsiktigt värde

Brev från styrelseordförande

Förvaltningsberättelse

Styrelsens försäkran

Koncernens bokslut

Noter till koncernens bokslut

Moderbolagets bokslut

Noter till Moderbolagets bokslut

Riskfaktorer

108

Revisionsberättelse

123

Framtidsriktade uttalanden

128

Femårsöversikt – Finansiell information

129

Femårsöversikt – Icke-finansiell information

130

Alternativa nyckeltal

131

Ericssonaktien

136

Aktieägarinformation

140

Finansiella begrepp

141

Ordlista

142

Vi är en av de ledande leverantörerna av

Informations- och kommunikationsteknik

(IKT). Vi möjliggör för kunderna att frigöra det

fulla värde som kommunikation skapar genom

att utveckla banbrytande teknik och tjänster

som är enkla att använda, anpassa och skala

upp, och som bidrar till våra kunders framgång

i en helt uppkopplad värd.

Vår portfölj omfattar Networks, Cloud

Software and Services, Enterprise Wireless

Solutions, Global Communications Platform,

Technologies and New Businesses samt

patent och licensintäkter.

Ericssons strategi är att utnyttja sitt ledarskap

inom mobilnät för att driva fokuserad expan-

sion på företagsmarknaden, leda branschen

genom kritiska innovationer och tillvarata

strategiska affärsmöjligheter. Vi driver nu ett

paradigmskifte till nästa våg av kommunika-

tion och är på väg att ställa om och bli ett

nätplattformsbolag för att nyttja 5G- näten

som en kraftull innovationsplattform.

Vår breda portfölj gör det möjligt för oss

att tillgodose behoven hos ett stort antal

kunder i många olika branscher. Ericssons

verksamhet som adresserar leverantörer av

kommunikationstjänster är uppdelad i fem

geografiska marknadsområden: Nordamerika,

Europa och Latinamerika, Mellanöstern och

Afrika, Sydostasien, Oceanien och Indien samt

Nordostasien.

Vi är fast beslutna att vara ledande i att

driva verksamhet baserat på en kultur av

etik och integritet. Bolaget har cirka 105 000

medarbetare, och kunder i cirka 180 länder.

Ericssons huvudkontor finns i Stockholm,

Sverige. Vår aktie är noterad på Nasdaq

Stockholm och Ericssons American Depositary

shares (ADS) handlas på Nasdaq New York.

Detta är Ericsson

Ericssons vision är en värld där obegränsad kommunikation förbättrar

liv, omdeﬁnierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid.

Finansiell rapport 2022

Detta är Ericsson

En plattform för tillväxt och

exponentiell innovation

2022 var ett betydelsefullt år för Ericsson. Vi är ett bolag i rörelse och vi har befäst vår

ledande position inom mobilnät, byggt en affärsverksamhet för företagsmarknaden och

fortsatt att driva omvandling av vår företagskultur.

Ericsson står i centrum av en kraftfull trend där

allt som kan vara trådlöst också kommer att

bli det. Tillsammans med kunder i framkant av

utvecklingen formar vi branschen genom att

bli ett nätplattformsbolag, som bygger på 5G.

Vår strategi är att utöka vårt ledarskap

inom mobilnät och öka vår verksamhet inom

företagsmarknaden. Vår nuvarande tillgäng-

liga marknad är värd runt 100 miljarder dollar

och med erbjudanden för företagsmarknaden

ökar den med cirka 50%. Trots att marknaden

för mobilnät förväntas vara oförändrad, antas

företagsmarknaden fördubblas inom de

närmaste åren.

Vi genomför vår strategi, och våra inves-

teringar i teknikledarskap har gjort att vi

kunnat bygga en ledande portfölj inom mobila

nätverk som utgör grunden för vår ledande

position globalt. Hälften av världens 5G-trafik

utanför Kina går via våra nät och 16 av de 20

största leverantörerna av kommunikations-

tjänster har valt Ericsson 5G Core.

Tillväxt i Enterprise

Utifrån vår teknik och vårt ledarskap inom

mobilnätslösningar expanderar vi på företags-

marknaden med en strategi baserad på två

pelare.

Den första pelaren är Enterprise Wireless

Solutions, som innefattar lösningar från

Cradlepoint och private networks. Detta är

en marknadsmöjlighet, värd flera miljarder

dollar och med hög tillväxtpotential, som

kan skapa nya intäkter för Ericsson och våra

kunder.

Den andra pelaren baseras på vårt förvärv

av Vonage. Nästa steg i digitaliseringen av

företag kommer att utnyttja de unika möjlig-

heter som bara nätverket kan erbjuda, till

exempel hastighet, svarstid och autentisering.

Genom att nyttja Vonages plattform och

deras globala ekosystem av programutveck-

lare, strävar vi efter att förändra sättet som

nätfunktioner exponeras, konsumeras och

betalas för, genom att använda API:er

(Application Programming Interface).

Den nuvarande API-marknaden, som vi når

via Vonages Communications Platform as a

Service (CPaaS), är i sig en attraktiv möjlighet

med en hög tillväxtpotential.

Utöver detta är vår ambition att skapa en

helt ny marknad för öppna nät-API:er, som

gör det enkelt för utvecklare att integrera

nätfunktionalitet och differentierad prestanda

i sina applikationer. Detta är en helt ny

marknad, och över tid tror vi att den kan bli

lika stor som den nuvarande marknaden för

kommunikations-API:er.

På den senaste Mobile World Congress

visade vi för första gången hur vi använder

nät-API:er live i en mobil spelapplikation och

videolösning. Vi har ett nära samarbete med

utvalda kunder i utvecklingens framkant som

ser att nät-API:erna kan skapa betydande

Finansiell rapport 2022

Kommentar från vd

intäktsströmmar utöver deras befintliga

prenumerationsintäkter, vilket resulterar i en

positiv spiral som kommer att stimulera ytterli-

gare investeringar i mobilnäten.

Affärsresultat

Under 2022 ökade den organiska försälj-

ningen med 3% och uppgick till SEK 271,5

miljarder. Vid årets slut hade Ericsson levererat

141 driftsatta 5G-nät i 61 länder. Fritt kassa-

flöde före M&A uppgick till SEK 22,2 miljarder.

Dessa resultat gör det möjligt för oss att fort-

sätta investera i FoU, vilket är avgörande för

att vi ska kunna behålla vårt teknikledarskap.

Under 2022 uppgick FoU-investeringarna till

SEK 47,3 miljarder.

EBITA exklusive omstruktureringskost-

nader minskade till SEK 29,5 miljarder, med

en EBITA-marginal på 10,9%. Justerat för

Vonage och aviserade kostnader på SEK −5,5

miljarder under året, var EBIT-marginalen

exklusive omstruktureringskostnader 12,9%,

och vi nådde målet för 2022 som sattes 2018

på 12–14%.

Rysslands krig i Ukraina har förödande

konsekvenser för individers liv och har fått

följdverkningar på den globala ekonomin.

Efter Rysslands invasion, avvecklade vi våra

engagemang i Ryssland under ordnade

former. Vid årsslutet 2022, avslutade vi vår

verksamhet i Ryssland och har nu en liten

närvaro för att uppfylla kvarvarande juridiska

och administrativa krav.

För att dra nytta av konvergensen mellan

mjukvara och tjänster skapade vi affärsom-

rådet Cloud Software and Services som kom-

binerar affärsområdena Digital Services och

Managed Services. Vårt resultat inom detta

område har inte varit tillfredsställande. För att

förbättra lönsamheten baseras vår reviderade

strategi på att begränsa småskalig mjukva-

ruutveckling, accelerera automatisering och

skifta fokus från att vinna marknadsandelar

till att nå lönsamhet. Vi är övertygade om att

vi är på rätt väg för att nå break-even för rörel-

seresultatet för helåret 2023 och ytterligare

förbättringar efter detta.

I slutet av 2022 undertecknade Ericsson

ett flerårigt patent- och licensavtal med en

ledande licenstagare. Baserat på detta posi-

tiva utfall är vi övertygade om att intäkterna

från patentportföljen kan öka betydligt,

både genom nya 5G-avtal med leverantörer

som Ericsson ännu inte ingått avtal med och

genom expansion till andra licensområden.

Under 2022 lade vi förnyat fokus på

vårt operativa resultat. Vi kommunicerade

att vi bildat en ny koncernfunktion, Global

Operations, för att förenkla verksamheten och

förbättra kundupplevelsen. Dessutom intensi-

fierar vi strukturella kostnads- och produktivi-

tetsförbättringar med ambitionen att sänka de

årliga kostnaderna med SEK 9 miljarder.

Kostnadsbesparingar, ökade patent- och

licensintäkter, en reviderad strategi för Cloud

Software and Services, portföljjusteringar och

ökad FoU-produktivitet förväntas bidra till att

vi når den lägre delen av vårt långsiktiga mål

för EBITA

på 15–18% 2024.

Marknadsutveckling

Robust digital infrastruktur är en förutsättning

för ett digitalt samhälle. Datatrafiken i näten

förväntas att nästan fyrdubblas till 2028.

Denna tillväxt kommer att kräva mer nätinfra-

struktur. Vi befinner oss fortfarande i en tidig

fas av 5G-utbyggnad med bara cirka 20%

av alla radiobasstationer uppgraderade till

mellanbands-5G, vilket behövs för prestanda

och kapacitet.

Vi förväntar oss att den närmaste framti-

den blir skakig. Vissa av våra kunder, framför

allt på marknader i framkant, planerar för

lägre investeringar och minskade lager,

vilket påverkar efterfrågan på kort sikt. Den

snabba utbyggnaden av 5G i Indien kan

dock i viss mån uppväga detta. Givet den

makroekonomiska motvinden planerar vi även

för långsammare tillväxt inom Enterprise-

segmentet på kort sikt. Vi förväntar oss en

bättre efterfrågan under andra halvåret 2023

eftersom tillväxten i datatrafiken kommer att

kräva ytterligare investeringar.

Medarbetare och kultur

Under 2022 fortsatte vi att förstärka vår kultur,

där integritet och etik står i centrum för allt

vi gör. Vi kommer att fortsätta att prioritera

operativ excellens, ansvarstagande och stark

styrning i hela företaget. Våra medarbetare

är kärnan i allting; vår framgång beror på

vår förmåga att främja en mångsidig och

inkluderande kultur som gör det möjligt för

våra talanger i världsklass att genomföra vår

strategi och hjälpa oss att forma ett starkare

Ericsson för framtiden.

Vi har stärkt vår styrning ytterligare under

2022. Vi har infört en förnyad strategi för

global riskhantering och vi fortsätter att imple-

mentera och förankra vårt program för regel-

efterlevnad, med målet att bli världsledande.

Vi är stolta över vår globala marknadsposi-

tion med kunder i 180 länder och spelar en

viktig roll för att upprätthålla kommunika-

tionsnätverk runt om i världen. Vi anser att

tillgång till uppkoppling är ett grundläggande

mänskligt behov. Vi är samtidigt mycket noga

när det gäller var och med vem vi arbetar. Vi

utvärderar ständigt vår verksamhet på olika

marknader och kommer inte att äventyra våra

medarbetares säkerhet, våra grundläggande

principer eller våra kärnvärden.

Vid sidan av etiskt beteende är säkerheten

och välbefinnandet för vårt team, eller någon

som arbetar för Ericssons räkning, av största

vikt. Under 2022 fortsatte vi att stärka pro-

gram och rutiner för arbetsmiljö och säkerhet i

vår verksamhet och i hela leveranskedjan.

Kulturell omvandling är en resa och kräver

kontinuerliga ansträngningar; vi har gjort

stora framsteg, men det finns alltid mer arbete

att göra. Vi tror verkligen att det är en lång-

siktig konkurrensfördel att ha en stark kultur

av etik, integritet, mångfald och inkludering.

Överenskommelsen med United States

Department of Justice (DOJ)

Den 2 mars 2023 ingick vi en överenskom-

melse (DOJ Plea Agreement) med DOJ

avseende icke-brottsliga överträdelser av

2019 års avtal om uppskjutet åtal (deferred

prosecution agreement, DPA) och erkände oss

skyldiga till historiska anklagelser som avser

tiden före 2017. Ericssons koncernledning

och jag fortsätter att arbeta hårt för att städa

upp i det förflutna, stärka våra kontroller och

processer att förändra vår kultur för att se till

att de historiska missförhållandena som ledde

till 2019 års DPA aldrig händer igen.

I vårt avtal kommenterade DOJ: ”[Ericsson]

har väsentligt förbättrat sitt program för regel-

efterlevnad och sina interna redovisningskon-

troller genom strukturella förändringar och

Exklusive omstruktureringskostnader.

Finansiell rapport 2022

Kommentar från vd

förändringar i ledarskapet, vilket inkluderar

men är inte begränsat, till rekryteringen av ny

chefsjurist och en ny chef för internutredningar

samt etablerandet av en tvärfunktionell

Business Risk Committee bestående av högt

uppsatta chefer på koncernnivå … och har

åtagit sig att fortsätta implementera och testa

ytterligare förbättringar.” Vidare, ”[Ericsson]

har väsentligt förbättrat sitt samarbete och

sitt informationsutbyte.”

Vad gäller de förhållandena i Irak som har

varit föremål för vår utredning är det viktigt att

notera att detta är historiska förhållanden som

i vissa fall är mer än tio år gamla. Vi kommer

att fortsätta att utreda dessa historiska förhål-

landen och är fast beslutna att samarbeta

öppet och fullt ut med DOJ och U.S. Securities

and Exchange Commission tills ärendet är

avslutat. Som vi meddelade den 2 mars 2023,

kunde vår utredning från 2019 inte fastslå att

Ericsson gjorde eller var ansvarig för några

betalningar till någon terroristorganisation, och

vår fortsatta djupgående utredning under 2022

har inte förändrat denna slutsats.

När jag tillträdde inledde vi en gemensam

insats för att få bort den typ av missförhållan-

den som ledde till DPA, och vi har gjort stora

förändringar sedan dess. Med begränsade

möjligheter att resa under COVID måste

vi nu påskynda vår omvandling framåt. Vi

inser att vi måste lyckas, för att bli en sann

branschledare måste vi vara marknads- och

teknikledande samt hålla världsklass när det

gäller hur vi bedriver vår verksamhet.

Hållbarhet

Kommunikation är ryggraden i samhällets

hållbara utveckling, och Ericssons teknik är

ett kraftfullt verktyg för att bekämpa klimat-

förändringarna och för att möjliggöra större

social inkludering.

Under 2022 fortsatte vi vårt arbete med

att stänga den digitala klyftan genom sam-

arbeten med offentliga och privata aktörer,

inklusive UNICEF:s och ITU:s Giga-initiativ.

Giga-initiativet syftar till att ge alla skolor

uppkoppling till 2030.

Ericsson och telekombranschen är ledande

i att nå nollutsläpp. Vår ambition är att nå

nettonollutsläpp i vår egen verksamhet

2030 och i hela värdekedjan 2040. Vi har

investerat i en energieffektiv portfölj så att

våra kunder kan minska sina energikostnader

och koldioxidutsläpp. Potentialen att minska

koldioxidutsläppen i andra sektorer genom

digitalisering är ännu större. Ericsson har en

viktig roll att spela genom att leverera digital

infrastruktur, så att sektorer som tillverkning

och transport kan minska sina utsläpp.

Sammanfattning

Vår strategi bygger på att driva hållbar tillväxt

och maximera värdet för alla intressenter.

Vi förväntar oss att marknaden för mobilnät

är oförändrad under de närmaste åren, med

stora kortsiktiga svängningar. För att bygga

hållbar och motståndskraftig tillväxt är vår

strategi att växa inom Enterprise-segmentet

kritisk. Framgången kommer att kräva inves-

teringar på kort sikt för att bygga en stark

marknadsorganisation, bredda vår portfölj och

skapa en ny marknad för nät-API:er.

Vi är övertygade om att vi har rätt medar-

betare och strategi på plats för att utöka vårt

ledarskap inom mobilnät; nå lönsamhet inom

Cloud Software and Services; expandera i den

snabbväxande företagsmarknaden; ställa om

och bli ett nätplattformsbolag; samt forma

branschen. Vi är fast beslutna att göra allt

detta med integritet.

Detta är spännande tider för Ericsson. Vi

är mitt upp i en resa där vi omdefinierar vårt

bolag och vår bransch. Mycket återstår och

jag vill tacka hela det globala Ericsson-teamet

för att de fortsätter arbetet med denna viktiga

omställning. Deras passion, hängivenhet

och skicklighet är verkligen en inspiration,

och utan deras hårda arbete och entusiasm

skulle det inte ha varit möjligt att uppnå dessa

resultat.

Vi hjälper till att forma en spännande och

positiv framtid – en värld där obegränsad

kommunikation förbättrar liv, omdefinierar

verksamheter och banar väg för en hållbar

framtid.

Börje Ekholm

Vd och koncernchef

”Tillsammans med kunder

i framkant av utvecklingen

formar vi branschen genom

att bli ett nätplattformsbolag,

som bygger på 5G.”

Finansiell rapport 2022

Kommentar från vd

Strategi

Lönsam tillväxt baserad på teknikledarskap

Sedan 2017 har Ericsson lyckats vända före-

taget genom omfokusering av portföljen,

betydande kostnadssänkningar och ökade

investeringar i FoU för att återta teknikledar-

skapet. Idag har Ericsson etablerat en ledar-

position inom mobilnät, där cirka 50% av

världens 5G-trafik utanför Kina går genom

Ericssons nät. Vid slutet av 2022 hade Ericsson

levererat 141 av de 228 5G-nät som var i drift.

Vår strategi är att utöka vårt ledarskap

inom mobilnät och expandera till företags-

marknaden. Förändringarna i vår organisa-

tion under 2022 syftade till att accelerera

genomförandet av vår strategi. I segmentet

Networks, som står för 71% av Ericssons

intäkter, gjordes inga förändringar. Genom

att slå ihop segmenten Digital Services och

Managed Services skapades affärsområdet

Cloud Software and Services, där synergi-

effekter kan förverkligas genom att utnyttja

investeringarna i FoU, öka de molnbaserade

erbjudandena och skapa kombinerade

erbjudanden för automatisering och artificiell

intelligens (AI).

Förvärvet av Vonage under 2022 och

bildandet av affärsområdet Global Commu-

nications Platform ger oss en grund för att

omvandla Ericsson till ett nätplattformsbolag

och är viktiga steg i Ericssons expansion i den

attraktiva och snabbväxande företagsmark-

naden. 5G är en innovationsplattform för

digitalisering av företag och samhälle, och

erbjuder differentierade nätprestanda och

nätverksfunktioner. Dessa funktioner gör att

leverantörer av kommunikationstjänster kan

erbjuda differentierade tjänster, till exempel

nätprestanda för utvidgad verklighet (exten-

ded reality XR), videoproduktion eller spel. Ett

annat exempel är säkrare och mer lättanvänd

autentisering för finansiella transaktioner

och tillgång till tjänster. Dessa tillämpnings-

områden kan leverantörer av kommunikations-

tjänster dra fördel av eftersom de kan skapa

nya intäktsströmmar utöver deras nuvarande

prenumerationsbaserade tjänster, vilket kan

komma att stimulera ytterligare nätinveste-

ringar. Förvärvet av Vonage ger oss tillgång till

kraftfulla byggstenar för att kunna erbjuda en

komplett uppsättning av molnbaserade

kommunikationslösningar. Förvärvet lägger

grunden för en global nätplattform, som gör

att vi kan etablera en ny marknad för nät-

API:er (Application Programming Interface)

och nya sätt för nätverksfunktioner att expo-

neras, konsumeras och betalas för.

Framgången i den fokuserade strategin

visar sig i vårt finansiella resultat, som

pekar på organisk tillväxt, ökad EBITA

och

robust fritt kassaflöde. Våra långsiktiga mål

är att skapa en EBITA-marginal exklusive

omstruktureringskostnader på 15–18%

och fritt kassaflöde före M&A på 9–12% av

försäljningen. Vi står fast vid målet att nå netto-

nollutsläpp inom vår egen verksamhet 2030

och att nå nettonollutsläpp i hela värdekedjan

2040. Vårt mål att minska utsläpp av växthus-

gaser från våra egna aktiviteter med 35% till

2022 (jämfört med 2016) har uppnåtts.

Vi kommer att på ett genomtänkt sätt

hantera våra kostnader, våra investeringar och

vår balansräkning, och kommer att investera

ansvarsfullt för att bevara och förstärka vårt

teknikledarskap, våra marknadsandelar och

vår lönsamhet. M&A-aktiviteter kommer

att begränsas till påbyggnadsförvärv med

attraktiv avkastning och tydlig strategisk

relevans. På kort sikt kommer fokus att

ligga på att säkerställa en stark finansiell

ställning, prioritera investeringar som stödjer

strategin samt att säkerställa teknik- och

marknadsledarskap.

Under 2022 har vi fortsatt att stärka och

förbättra vårt program för etik och efterlevnad

för att säkerställa effektiva och hållbara

processer för bekämpning av mutor och kor-

ruption. Vi har förändrat vårt förhållningssätt

till global riskhantering och stärkt styrningen

genom att upprätta en hållbar plattform

för efterlevnad och kontroll. Vi fortsätter att

utveckla och effektivisera interna processer

och interna antikorruptionskontroller.

Vi är fast beslutna att erbjuda en arbets-

miljö som främjar och skyddar medarbetarnas

hälsa, säkerhet och välbefinnande. Under

året har vi accelererat implementeringen av

programmet för kulturomvandling, Ericsson

on the Move, med dess fem hörnstenar:

empati och medmänsklighet, samarbete och

samverkan, faktabaserade och modiga beslut,

snabbt agerande samt främjande av en miljö

där medarbetarna vågar säga ifrån.

Skapa långsiktigt värde

Ericsson fortsätter att stärka sitt marknads- och teknikledarskap genom att investera

i FoU för kostnadsoptimering och prestanda. Vi har tagit viktiga steg mot att etablera

en närvaro inom företagsmarknaden och vi kommer att fortsätta att expandera denna

verksamhet. Nu formar vi branschen genom att ställa om och bli ett nätplattformsbolag,

genom att utnyttja 5G som innovationsplattform tillsammans med våra ledande kunder.

Genom att växa vår kärnverksamhet inom mobilnät och dra nyttja av den snabbväxande

företagsmarknaden skapar vi värde för alla intressenter. Men vi vet också att det inte är

tillräckligt med marknads- och teknikledarskap för att vara branschledande. Vi måste

också vara en etisk ledare, och driva företaget enligt högsta standard baserat på integritet.

Vi har gjort betydande investeringar i att bygga en stark företagskultur baserad på etik

och integritet.

Exklusive omstruktureringskostnader och tidigare aviserade kostnader på SEK −5,5 miljarder under 2022.

Finansiell rapport 2022

Affärsstrategi

En syftesdriven organisation

Syfte

Ericssons syfte, att skapa kommunikation

som möjliggör det vi ännu inte kan föreställa

oss, är grunden för strategin att dra nytta av

teknikledarskapet, stärka vårt ledarskap inom

mobilnät för att växa nätinfrastrukturaffären

samt expandera på företagsmarknaden.

5G-tekniken är en plattform för innovation, med

nästan obegränsade möjligheter att utveckla

supersnabba, ytterst pålitliga och verksamhets-

kritiska tjänster med låg fördröjning.

Vision

Ericssons vision är en värld där obegränsad

kommunikation förbättrar liv, omdefinierar

verksamheter och banar väg för en hållbar

framtid. Visionen är, precis som syftet, förank-

rad i kärnvärdena professionalism, respekt,

uthållighet och integritet. Dessa kärnvärden

står i centrum för allt vi gör och säkerställer

att vi gör affärer på rätt sätt.

En företagskultur med etik och integritet

Förutom att vara en teknikledare och en

marknadsledare är det lika viktigt att vara

en ledare i hur vi bedriver affärer. Därför har

vi implementerat ett gediget program för

regelefterlevnad med robusta processer som

genomsyrar Bolaget. Vi investerar även i

förenkling av processer och procedurer för

att stärka styrning och ansvarighet. Dessa

initiativ kommer att fortsätta att göra oss till

ett starkare och ännu mer motståndskraftigt

bolag.

Hållbarhet

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande är

grundläggande för Ericssons företagskultur

och för strategin att driva verksamhets-

omvandling och skapa värde för intressenter.

Ericssons insatser för att vara en föregångare

för en hållbar framtid, grundas på konkreta

mål i hela värdekedjan. Vi är fast beslutna att

stödja branschers omvandling till en ekonomi

med låga koldioxidutsläpp. Vi gör detta

genom att använda vårt teknikledarskap och

vår expertis inom nätdrift och optimering,

och genom att identifiera nya innovativa

möjligheter för att minimera energiförbrukning

i mobilnät, samtidigt som vi bibehåller en

konstant hög nivå på kundupplevelsen. Vi

fortsätter vårt arbete för att skapa en positiv

säkerhetskultur. Vårt program Target Zero har

som mål att nå noll dödsfall och incidenter

med förlorade arbetsdagar 2025. Målet täcker

hälsa, säkerhet och välbefinnande för alla som

arbetar för Ericsson.

Finansiell rapport 2022

Affärsstrategi

Vi är välpositionerade för att skapa långsiktigt

värde med en strategi som baseras på våra

kunders behov. Konvergensen av internet,

mobila lösningar och molnet, kombinerad

med ett kraftfullt 5G-nät, gör att den digitala

transformationen snabbas upp. Vi på Ericsson

står i centrum av en kraftfull trend där allt som

kan vara trådlöst också kommer att bli det.

Funktionaliteten som 5G erbjuder, som trådlös

teknik, stimulerar nya användningsområden

som driver trafik, till exempel Fixed Wireless

Access (FWA), verksamhetskritiska nät för

allmän säkerhet, spårvägar eller infrastruktur-

tjänster, och som i slutänden också möjliggör

satellitbaserad kommunikation och digitala

luftrum. 5G är också viktigt för digitalisering

av många branscher, inklusive hamnar, gruvor

och tillverkningsindustrin. Under de närmaste

åren kan utvidgad verklighet (XR extended

reality) bli nästa paradigmskifte inom teknik,

efter smartphone, vilket kan driva mång-

dubbelt högre nätkrav.

Vår affärsstrategi är fokuserad på att skapa långsiktigt värde genom ledarskap inom mobilnät och en fokuserad expansion till företagsmarknaden.

Ericssons affärsstrategi

Ledarskap inom mobilnät

•

Investera i teknikledarskap för kostnadsoptimering, prestanda

och hållbarhet i RAN, kärnnätet och OSS/BSS

•

Sammanhängande orkestrering, automatisk distribution och

drift samt avancerade nättjänster

Vara först med kritiska innovationer och tillvarata strategiska affärsmöjligheter

Teknikledarskap

Kostnadseffektivitet

Datadriven verksamhet

Globala skalfördelar och global kompetens

Fokuserad expansion till företagsmarknaden

Wireless networks

•

Förpaketerade lösningar

•

Ledande tillförlitlighet,

säkerhet och drift

Communication platform

•

Accelerera kommunikations-

möjligheter världen över

•

Global nätplattform

Ledande nätprestanda, ständig effektivitetsförbättring och intäktstillväxt i en öppen värld

Överlägsen användarupplevelse

Tillförlitliga och lättanvända lösningar för företag

Kundvärden

Företag

Vår grund

Överlägsen användarupplevelse och tillförlitliga och lättanvända lösningar för företag

Finansiell rapport 2022

Affärsstrategi

Ledarskap inom mobilnät

Vårt kunderbjudande baseras på teknikledar-

skap, som erbjuder ledande nätprestanda och

överlägsen användarupplevelse. Den ökade

efterfrågan på bredare konsument- och före-

tagstillämpningar kommer att driva ytterligare

krav på nätprestanda, inklusive avancerade

funktioner som hög hastighet, deterministisk

fördröjning, network slicing och autentisering.

Vår ambition är att hjälpa våra kunder utnyttja

sina nätinvesteringar genom att öppna upp för

nya intäktsströmmar och genom att utveckla

nya intäktsgenererande användnings-

områden så kostnadseffektivt som möjligt.

Teknikledarskap

Våra stora investeringar i FoU positionerar oss

för att ytterligare utöka vårt teknikledarskap

för kostnadsoptimering och hållbarhet. Vi drar

också fördel av FoU-investeringarna genom

att skapa, säkra, skydda och licensera en

patentportfölj som stöd för de övergripande

affärsmålen. Vår patentportfölj består av mer

än 60 000 beviljade patent. Vi bidrar på ett

betydande sätt till utvecklingen av standarder

och spjutspetsteknik.

Globala skalfördelar och global kompetens

Vår globala närvaro, våra medarbetares

kompetens och expertis och vårt nära sam-

arbete med våra kunder skapar möjligheter

till disciplinerad tillväxt, vilket leder till ökade

marknadsandelar och skalfördelar.

Kostnadseffektivitet och produktivitet

i hela leveranskedjan

Vi investerar i teknik för prestanda- och

kostnadsledarskap, vilket innefattar förmågan

att tillhandahålla den lägsta nätkostnaden

räknat i gigabit. Vi fortsätter att fokusera på

att förbättra produktiviteten och kapital-

effektiviteten i hela vår leveranskedja.

Ledarskap inom hållbarhet

5G är betydligt mer energieffektivt än tidigare

generationer, vilket innebär både minskade

kostnader och minskade utsläpp.

5G-nät har en hävstångseffekt när det

gäller att hantera klimatförändringar genom

att inte bara minska IKT-branschens utsläpp,

utan även göra det möjligt för andra branscher

att minska sina utsläpp under övergången

till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp.

Ericsson ökar energieffektiviteten i näten

genom modernisering av hårdvara, nya

mjukvarufunktioner, tjänster för energiopti-

mering av nät samt användning av AI-stödd

automatisering och digitala tvillingar.

Fokuserad expansion till företagsmarknaden

Vår strategi för Enterprise är byggd på två

pelare, som var och en utnyttjar Bolagets

styrka inom mobilnät: Enterprise Wireless

Solutions, där vi driver verksamhetsomvand-

ling genom sömlösa, säkra nätverkslösningar

och Global Communications Platform, där vi

kommer att kunna generera intäkter från 5G

på nya sätt genom att omvandla hur nätfunk-

tioner som hög hastighet och låg fördröjning

exponeras, konsumeras och betalas för i ett

globalt perspektiv.

Enterprise Wireless Solutions

Med 5G är vi i de tidiga faserna av en utbredd

företagsdigitalisering, vilket skapar betydande

ytterligare värde för industritillämpningar som

gruvdrift, flygplatser och tillverkning. Ericsson

tillhandahåller kostnadseffektiva, robusta, för-

paketerade lösningar både för privata 5G-nät

och trådlösa WWAN-nät (Wireless Wide Area

Network). Det finns betydande intäktspoten-

tial i att leverera nya 5G-företagstjänster. Vår

ambition är att stödja våra kunder genom att

utveckla konkurrenskraftiga industrilösningar

med ledande tillförlitlighet, säkerhet och lätt-

hanterlig drift. Detta område kommer att ge en

växande bas av återkommande intäkter med

en annan affärsmodell än vår mobilnätsverk-

samhet. Vi fortsätter att investera i en stark

produktportfölj och en dedikerad marknads-

organisation för företagsmarknaden.

Global Communications Platform

Den andra pelaren i vår företagsverksamhet

drivs av vårt förvärv av Vonage. Med 5G blir

nätet en innovationsplattform. Konsumenter

och företag är villiga att betala mer för pre-

standa, med avancerade funktioner som hög

hastighet, deterministisk fördröjning, network

slicing och autentisering. Nya differentierade

prestandatjänster kan skapas, vilket kräver

en ny modell för att generera intäkter.

Det är här som nät-API:er (Application

Programming Interface) och den globala

nätplattformen kommer in i bilden. För

att utveckla nya nät-API:er krävs en djup

förståelse av nät och nätfunktioner, och

detta är vår kärnkunskap. Med förvärvet av

Vonage har Ericsson en ledande position

inom den snabbväxande CPaaS-marknaden

(Communications Platform as a Service) samt

UCaaS (Unified Communications as a Service)

och CCaaS-marknaderna (Contact Center as a

Service). Med CPaaS som grund har Ericsson

en plattform för att exponera API:er och ett

ekosystem med över en miljon utvecklare.

Nät-API:er sätter nätkapacitet i händerna på

gruppen utvecklare världen över som i sin tur

kommer att skapa nya, innovativa använd-

ningsområden, till exempel lösenordsfri auten-

tisering eller låg fördröjning för överlägsen

upplevelse inom utvidgad verklighet (exten-

ded reality). Dessa nya användningsområden,

som baseras på differentierad prestanda,

kommer att erbjuda ytterligare intäktsström-

mar för leverantörer av kommunikationstjäns-

ter utöver nuvarande prenumerationsintäkter,

och omvandla hur avancerad 5G-nätkapacitet

exponeras, konsumeras och betalas.

Vara först med kritiska innovationer och tillvarata strategiska affärsmöjligheter

Nya och innovativa konsument- och

företagstillämpningar

Genom att investera i teknikledarskap och

utnyttja 5G som innovationsplattform

kan vi komma ut först på marknaden med

betydande, innovativa lösningar. Att vara i

teknikens framkant skapar fördelar för våra

kunder och gör det möjligt för oss tillvarata

strategiska affärsmöjligheter. Kombinationen

av 5G-kapacitet och den globala

nätplattformen gör att Ericsson kan ligga först

även när det gäller att skapa öppna, globala

nättillämpningar och helt nya tjänster.

Finansiell rapport 2022

Affärsstrategi

Det är inte tillräckligt med marknads- och

teknikledarskap för att vara branschledande.

Vi måste också vara en etisk ledare, och driva

företaget enligt högsta standard baserat på

integritet. Vi påbörjade vår resa för att bygga

en företagskultur av regelefterlevnad och etik

2017, och genom denna kulturomvandling

strävar vi efter att skydda Ericsson och

dess tillgångar och skapa en starkare och

bättre verksamhet. Vi är fast beslutna att

fortsätta stärka vårt program för etik och

regelefterlevnad, och att ytterligare utveckla

och effektivisera interna processer och

antikorruptionskontroller.

En hörnsten i Ericssons strategi är ambitio-

nen att vara en relevant drivkraft för positiv

förändring. Etisk, ansvarig och hållbar affärs-

praxis är grunden för koncernens strategi och

för allt vi gör. Ansvarsfullt företagande och

affärsintegritet i verksamheten genomsyrar

Ericssons verksamhet och är grundläggande

för vår företagskultur, oavsett var i världen vi

verkar. Med sin nolltolerans-policy beträffande

korruption och ekonomiska, oegentligheter

utgör den reviderade Affärsetiska koden

(Business Ethics, CoBE), som alla anställda

skriver under, ett vägledande ramverk i

överensstämmelse med alla internationellt

erkända principer för mänskliga rättigheter

samt med tillämpliga lagar och regler där

Ericsson har verksamhet. CoBE är vår kom-

pass och ledstjärna för allt beslutsfattande,

och definierar både Ericssons etiska principer

och Bolagets förväntningar på ansvar genom

hela värdekedjan.

Med detta förhållningssätt till värdekedjan

fortsätter vi oförtröttligt att driva en proaktiv

agenda för att ytterligare förbättra och stärka

vår praxis gällande ansvarsfulla affärs-

metoder och omvandla vår globala företags-

kultur. Fokus ligger på att främja ansvars-

tagande, bygga och bibehålla förtroende

och respekt bland intressenter samt att driva

transparens och integritet i allt vi gör. För att

ytterligare förstärka detta fokus lade vi 2021

till Integritet till våra långvariga kärnvärden

Respekt, Professionalism och Uthållighet.

Under de senaste åren har arbetet även

innefattat att förbättra och förenkla Ericssons

policyer, förfaranden och processer kopplade

till etik och regelefterlevnad, för att förtydliga

dem, förbättra användarvänligheten och

införa lämpliga kontroller för högrisktransak-

tioner. Vårt gedigna ledningssystem, Ericsson

Group Management System, säkerställer att vi

hanterar vår verksamhet på ett systematiskt

sätt, vilket är nödvändigt för att bygga upp,

utveckla och bibehålla nödvändig förmåga

inom etik och regelefterlevnad, inklusive hälsa,

säkerhet och välbefinnande för de anställda

och alla som påverkas av våra aktiviteter. För

att ytterligare stärka Ericssons kompetens,

och som en del av programmet för etik och

regelefterlevnad, är onlineutbildning inom

bekämpning av antikorruption och mutor

obligatorisk för alla anställda. Chefer utbildas

också att leda med integritet och att lösa

etiska dilemman.

Vår agenda för ansvarsfullt företagande

levererar värde till Ericsson och alla intres-

senter i hela värdekedjan. Ansvarsfullt

företagande sträcker sig bortom att följa

lagar till att proaktivt begränsa och hantera

risker. Att identifiera och hantera risker

beträffande regelefterlevnad, inklusive risker

gällande mänskliga rättigheter, speciellt i vissa

geografiska områden med hög risk, är en del

av det omfattande arbete som pågår. För att

säkerställa att programmet för etik och regel-

efterlevnad förblir effektivt och hållbart under

kommande år uppdateras och förbättras den

operativa planen för etik och regelefterlevnad

kontinuerligt.

Ansvarsfullt företagande med integritet

Finansiell rapport 2022

Affärsstrategi

Segment

Networks

Erbjudande

Networks tillhandahåller radioaccessnätslösningar

(RAN) för alla nätfrekvensband och flera radio-

accesstekniker, inklusive integrerad, högpresterande

hårdvara och mjukvara. Kunderbjudandet innehåller

också en molnbaserad RAN-portfölj, en transport-

portfölj, passiva och aktiva antennlösningar och en

komplett tjänsteportfölj omfattande nätinstallation

och support.

Affärsmodell

Verksamheten inom Networks bygger främst på

en modell som innebär att Ericsson utvecklar, säljer,

licensierar och levererar hårdvara, mjukvara och

tjänster. Verksamheten inom Networks omfattar

även återkommande intäkter från kundsupport

och mjukvara.

Cloud Software

and Services

Erbjudande

Cloud Software and Services tillhandahåller lösningar

för kärnnätet, affärsstödsystem och driftstödsystem,

nätdesign och nätoptimering samt drifttjänster för

kunders nät. Fokus är på att möjliggöra för leveran-

törer av kommunikationstjänster att lyckas med sin

övergång till molnbaserat, intelligent samt automati-

serat nät och nätdrift.

Affärsmodell

Cloud Software and Services utvecklar, säljer och

levererar lösningar baserade på mjukvara eller

tjänster, eller båda. Kontrakt för mjukvarulösningarna

innehåller vanligtvis installationstjänster samt

återkommande intäkter från mjukvara, support och

livscykelhantering. Kontrakten när Ericsson tar över

driften av kunders nät är normalt fleråriga till sin

karaktär.

Enterprise

Erbjudande

Enterprise består av tre affärsområden som erbjuder

lösningar främst för företagsmarknaden: Global

Communications Platform (Vonage), inklusive

molnbaserade Unified Communications as a Service

(UCaaS), Contact Center as a Service (CCaaS) och

Communications Platform as a Service (CPaaS);

Enterprise Wireless Solutions, med

förpaketerade

lösningar för privata trådlösa nät och trådlöst WAN

(Cradlepoint); i Technologies and New Businesses,

ingår mobila finansiella tjänster,

säkerhetslösningar

och annonseringstjänster.

Affärsmodell

Global Communications Platforms erbjudanden säljs

främst via en månatlig konsumtionsbaserad intäkts-

modell. Cradlepoints erbjudanden inom Enterprise

Wireless Solutions säljs genom ett tidsbaserat

abonnemangsavtal, vanligtvis ett treårskontrakt

med påföljande förlängningsperioder. Dessa abon-

nemangsavtal har förskottsbetalningar vid början av

kontraktet och vid varje förlängningsperiod. Andra

kontrakt i segmentet är vanligtvis aaS (as a Service)

eller licensbaserade med återkommande intäkter

från mjukvarulicenser, tjänster, prenumerationer och

support.

Other

Erbjudande

Other består av RedBee Media som förbereder

och distribuerar live och on-demand videotjänster

för programföretag, sportligor och leverantörer av

kommunikationstjänster. Segmentet innehåller

också icke allokerad annan verksamhet.

Affärsmodell

Kontrakt för outsourcade sändningstjänster är

typiskt fleråriga avtal, medan andra mediakontrakt

typiskt är aaS (as a Service) eller licensbaserade med

återkommande intäkter från service, abonnemang

och support.

Finansiell rapport 2022

Affärsstrategi

Marknadsområden

Mobile Networks marknadskanal

Vår marknad är uppdelad i fem geografiska

marknadsområden. Dessa ansvarar för

försäljning och leverans av de produkter och

lösningar som utvecklats inom Networks

och Cloud Software and Services, främst

till leverantörer av kommunikationstjäns-

ter. Ett nära samarbete med våra kunder

är helt avgörande. I linje med vår strategi

ansvarar marknadsområdena för att säker-

ställa närheten till kunderna, och samti-

digt upprätthålla centrala riktlinjer och

styrningsstrukturer.

Enterprise marknadskanal

För att nå företagsmarknaden med företag

av alla storlekar har Ericsson en multikanal-

strategi som bygger på företagskanalen

från Cradlepoint. Det är ett globalt program

med tillgång till tiotusentals återförsäljar-

partners inom Enterprise Wireless

Solutions.

En marknadsorganisation som når både

företag, mjukvaruleverantörer och utveck-

lare är avgörande för att tillhandahålla

API:er för kommunikation och för att skapa

Global Network Platform. Vonage har en

försäljningskanal med 120 000 företag och

en utvecklargrupp inom CPaaS, med över

en miljon utvecklare.

Patent- och licensintäkter

Ericssons patent licensieras globalt på

FRAND-villkor till de som använder vår

teknik. Huvudsegmentet för våra patent

inom mobilnät är smartphones, enheter

för Sakernas internet, konsumentelektronik

och fordonsbranschen. Förutom mobil-

teknik innefattar övrig licensierad teknik

mediateknik och andra kommunikations-

standarder. Ericsson licensierar sina patent

bilateralt samt genom att delta i patent-

pooler som täcker vissa marknadssegment.

Nordamerika

Europa och Latinamerika

Mellanöstern och Afrika

Nordostasien

Sydostasien, Oceanien och Indien

Finansiell rapport 2022

Affärsstrategi

Bästa aktieägare,

2022 kännetecknades av geopolitiska omvälv-

ningar som ledde till en ökande inflation,

höga energipriser och långvariga problem

i leverantörskedjan – faktorer som påverkar

ekonomisk återhämtning efter covid-19-

pandemin. Geopolitiskt har fokus legat på

kriget i Ukraina – ett krig som inneburit stort

mänskligt lidande och stor förstörelse. Trots

dessa omständigheter har Ericsson än en

gång visat sin motståndskraft och förmåga att

anpassa sig till utmaningarna; Bolaget har

tagit tillvara möjligheten att omvandla verk-

samheten genom att effektivisera driften och

ytterligare optimera effektivitet och produk-

tivitet. Allt detta har gjorts samtidigt som

Bolaget fortsatt att utveckla och leverera

ledande produkter och tjänster till sina kunder.

Strategiska steg

Under 2022 ägnade styrelsen mycket tid åt att

se över Ericssons strategi att utnyttja sitt ledar-

skap inom mobilnät, driva fokuserad expan-

sion på företagsmarknaden, leda branschen

genom kritiska innovationer och tillvarata

strategiska affärsmöjligheter. Under 2022 tog

Bolaget ett stort steg mot att leverera på före-

tagsstrategin i och med förvärvet av Vonage.

Denna strategi, som drar nytta av Bolagets

styrka inom mobilnät för att omvandla

Ericsson till ett nätplattformsföretag, kommer

att maximera det långsiktiga värdet för

Ericsson. Det nya affärsområdet Global

Communications Platform ger Bolaget grun-

den för att förverkliga ambitionen att generera

intäkter från 5G. Detta görs genom att

omvandla på vilket sätt nätfunktioner världen

över exponeras, konsumeras och betalas för.

Affärssegmentet Cloud Software and Services

bildades 2022 för att utnyttja investeringarna

i FoU, öka kompetensen inom molnbaserad

teknik och ta fram kombinerade erbjudanden

för automatisering och AI-tjänster. Styrelsen

övervakar aktivt implementeringen av den

reviderade strategin för Cloud Software and

Services med dess fokusskifte från ökade

marknadsandelar till lönsamhet.

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Ericssons satsning på att driva ett tekniskt

ledarskap inom både kostnadsoptimering

och hållbarhet, något som skapar mervärde

för kunder och andra intressenter, stöds till

Brev från styrelseordförande

fullo av styrelsen. Ericsson stöttar kunderna

i deras omställning mot en ekonomi med

låga koldioxidutsläpp genom sitt tekniska

ledarskap och genom att identifiera nya,

innovativa möjligheter att minimera ener-

giförbrukningen i näten, samtidigt som

en konstant hög nivå på kundupplevelsen

upprätthålls. Styrelsen respekterar omröst-

ningen som resulterat i nekad ansvarsfrihet

vid årsstämman 2022 och betonar att en

förstklassig styrning och uppbyggnad av en

kultur baserad på regelefterlevnad, etik och

integritet har varit, och även fortsättningsvis

är, av högsta prioritet för styrelsen. Under sty-

relsens överinseende förstärktes under 2022

programmet för etik och regelefterlevnad

och genomförandet av Bolagets ambition

att bli en global branschaktör grundat på

etiskt ledarskap. Styrelsen har arbetat nära

ledningen ifråga om Bolagets påskyndade

av programmet för kulturtransformation,

uppdateringen av vårt förhållningssätt till

global riskhantering och förstärkningen av

vår styrning. Vi fortsatte också att förankra

ett hållbart program för regelefterlevnad och

kontroller. Under 2022 bevittnade styrelsen

med tillfredsställelse Ericssons starka

åtagande och framsteg i att effektivisera

och förtydliga interna processer, tillsyn och

kontroller, liksom att öka förväntningarna

ytterligare på resultat, och att alla med-

arbetare följer kravet på integritet.

Finansiell rapport 2022

Brev från styrelseordförande

Det är viktigt att notera att den 2 mars

2023, kommunicerade vi att vi nått en över-

enskommelse (DOJ Plea Agreement) med

United States Department of Justice (DOJ)

gällande icke-brottsliga överträdelser av

2019 års avtal om uppskjutet åtal (deferred

prosecution agreement, DPA). Enligt avtalet

kommer vi återigen att ta ansvar för, och

Bolaget gick med på att erkänna sig skyldig

till, det beteende som skedde före 2017 och

som ledde till 2019 års DPA. Ericsson kommer

att fortsätta sitt samarbete och partnerskap

med den utsedda oberoende observatören

av regelefterlevnad. Bolaget är nu inne på

det tredje året av den förlängda fyraåriga

perioden av oberoende övervakning av

regelefterlevnad.

När det gäller Irak, betonar jag att det

handlar enbart om historiska förseelser.

Och som vi kommunicerde den 2 mars 2023,

Bolagets internutredning från 2019 kunde

inte fastslå att Ericsson gjort eller varit

ansvarig för några betalningar till någon

terroristorganisation; och Bolagets fortsatta

djupgående utredning under 2022 har inte

förändrat denna slutsats.

Under Börje Ekholms starka ledarskap har

Bolaget sedan 2017 förbättrat sitt sätt att

arbeta med riskhantering, regelefterlevnad

och interna kontroller, vilket inkluderar en för-

bättring av Bolagets antikorruptionsprogram

för att motverka och identifiera problematiskt

beteende. Styrelsen fortsätter sin aktiva över-

syn och, med vårt fulla stöd, kommer Börje och

hans ledningsgrupp fortsätta att driva styr-

ning, regelefterlevnad och kulturförändringar,

vilket kommer att ge oss en konkurrensfördel

i vårt viktiga uppdrag.

Kundfokus och teknikledarskap

Ett långsiktigt värdeskapande är avgörande

för alla våra intressenter och genom att

samarbeta med ledande kunder är Ericsson

i centrum av branschens utveckling. Bolaget

har fortsatt att visa sin ledande ställning inom

mobilnät genom att utvidga sina globala

marknadsandelar (utanför Kina) baserat på

kundcentrerade och konkurrenskraftiga erbju-

danden. Under 2022 genererade Ericsson

intäkter på SEK 272 miljarder med en EBIT-

marginal exklusive omstruktureringskostnader

på 10%. Bolaget genererade SEK 22

miljarder

i fritt kassaflöde (före M&A), med stöd av

intensifierade initiativ för att ytterligare

öka effektiviteten. Sedan 2017 har Bolaget

genomgått en avsevärd omvandling och

levererat på sin strategi att investera i teknik-

och kostnadsledarskap med ett ökat fokus på

produkter och lösningar. Denna förändring av

kostnadsbasen och verkställandet av strategin

återställde Ericssons konkurrenskraft och

gjorde det möjligt att nå målen för 2020 res-

pektive 2022 tidigare än förväntat. Ericssons

tekniska ledarskap och innovationsbaserade

värdeskapande är centralt och har gjort

det möjligt för Bolaget att dra nytta av sina

FoU-investeringar bortom mobilt bredband

till fast trådlös uppkoppling och den bredare

företagsmarknaden. Dessutom kommer den

ökande efterfrågan på bredare konsument-

och företagstillämpningar att ytterligare driva

på efterfrågan på nätprestanda och Ericsson

är väl positionerat att fånga upp den tillväxten

med begränsade extra FoU-investeringar.

Detta är ett resultat av Bolagets utökade

ledarskap inom mobilnät och en fokuserad

expansion till företagsmarknaden. Dessutom

kommer den nuvarande inriktningen mot en

högre FoU-produktivitet att vara avgörande

framöver, liksom den betydande tillväxt-

potentialen inom patent- och licensintäkter

inom både nya och befintliga områden de

kommande 18–24 månaderna.

Kapitalstruktur

Styrelsen har tillsyn över resursallokeringen

och övervakar Ericssons kapitalstruktur med

syfte att skydda en stark balansräkning,

generera ett fritt kassaflöde i linje med målet

på 9–12% fritt kassaflöde före M&A av för-

säljningen och att avsätta kapital på ett klokt

sätt för maximalt värdeskapande. Fokus på

kort sikt kommer att ligga på att säkerställa

en stark finansiell ställning, prioritera inves-

teringar som stödjer strategin samt förstärka

teknik- och marknadsledarskapet stöttat av

tilläggsförvärv med attraktiv avkastning och

ett tydligt strategiskt syfte. Styrelsen siktar på

en stabil till progressiv utdelning baserat på

resultat, framtidsutsikter och finansiell ställ-

ning. För att markera förtroendet för Ericssons

framtid kommer styrelsen att föreslå en utdel-

ning vid årsstämman på SEK 2,70 per aktie,

en ökning från SEK 2,50 för 2021.

Sammanfattning

Engagemanget och energin hos Ericssons

medarbetare är avgörande för Bolagets fram-

gångar. Därför läggs stor vikt vid karriärhan-

tering, ledarskap och faktorer som säkerställer

Ericssons förmåga att attrahera, motivera och

behålla talanger. Dessutom har Ericsson ett

program för långsiktig rörlig ersättning som

fokuserar på värdeskapande. Slutligen har

styrelsen under 2022 hållit 29 sammanträden

med bra stöd av Börje Ekholm och koncern-

ledningen. Å alla styrelseledamöters vägnar

vill jag passa på att tacka ledningen och alla

medarbetare på Ericsson för deras insatser,

engagemang och prestationer under 2022. Jag

vill också personligen tacka Börje Ekholm och

hans team för samarbetet under mina år som

ordförande. Som tidigare meddelats kommer

Jan Carlson att föreslås som min efterträdare

vid årsstämman 2023. Det har varit en stor ära

att vara styrelseordförande för detta enastå-

ende Bolag. Jag är övertygad om att Ericssons

ledarskap, motståndskraft och orubbliga

åtagande för omvandling och att bygga en

företagskultur baserad på etik och integritet ger

Bolaget en stark ställning för att fortsätta att

leda branschen och dra fördelar av ännu större

möjligheter. Jag önskar Jan, styrelsen och alla

kollegor på Ericsson varmt lycka till i framtiden.

Ronnie Leten

Styrelseordförande

Finansiell rapport 2022

Brev från styrelseordförande

Förvaltningsberättelse

Verksamheten under 2022

Under 2022 ökade rapporterad försäljning

till SEK 271,5 (232,3) miljarder. En svagare

krona (SEK) hade en positiv påverkan på den

rapporterade försäljningen inom alla segment.

Försäljningstillväxt justerad för jämförbara

enheter och valutaeffekter var 3%, främst

driven av tillväxt i Networks och Enterprise.

Rapporterad försäljning ökade med 15%

inom Networks, medan organisk försälj-

ning ökade med 4%, främst med stöd från

fortsatt ökade marknadsandelar samt ökade

patent- och licensintäkter. Geografiskt drevs

försäljningstillväxten främst av Nordamerika,

Europa och Latinamerika samt av Sydostasien,

Oceanien och Indien.

Rapporterad försäljning inom Cloud

Software and Services ökade med 8%, medan

organisk försäljning minskade med

−1%.

Försäljningstillväxt i Nordamerika och ökade

patent- och licensintäkter motverkades av

sjunkande försäljning inom verksamheten för

driftstjänster för kunders nät som resultat av

minskad omfattning på kontrakt och avslutade

kontrakt.

Rapporterad försäljning inom segmentet

Enterprise ökade till SEK 15,4 (6,2) mil-

jarder, driven av den förvärvade Vonage-

verksamheten samt av tillväxt inom Enterprise

Wireless Solutions. Organisk försäljning ökade

med 16%, främst driven av Enterprise Wireless

Solutions.

Bruttoresultatet ökade till SEK 113,3

(100,7) miljarder, med ökningar inom alla

segment. Bruttomarginalen minskade till

41,7% (43,4%) med negativ påverkan

främst från ökade komponentkostnader,

inflationstryck samt storskaliga projekt efter

ökade marknadsandelar inom Networks samt

påverkan från initiala kostnader för 5G Core-

utbyggnad inom Cloud Software and Services.

Bruttomarginalen inom segment Enterprise

sjönk, främst på grund av den utspädande

effekten från Vonage. Högre patent- och

licensintäkter i försäljningsmixen hade en

positiv påverkan på bruttomarginalen.

Rörelseomkostnaderna ökade till SEK −83,0

(−69,1) miljarder, inklusive en valutaeffekt

på SEK −3,8 miljarder. Forsknings- och

utvecklingskostnaderna (FoU) ökade med

SEK −5,2 miljarder till SEK −47,3 miljarder,

inklusive en valutaeffekt på SEK −2,1

miljarder. FoU-kostnaderna ökade främst

inom segmenten Networks och Enterprise.

Försäljnings- och administrationskostnaderna

(SG&A) ökade med SEK −8,7 miljarder till

SEK −35,7 miljarder, inklusive en valutaeffekt

på SEK −1,7 miljarder. Ökningen är främst

relaterad till förvärvet av Vonage (SEK −4,3

miljarder), investeringar i försäljningsorganisa-

tionen för Enterprise Wireless Solutions samt

ökade juridiska kostnader och kostnader för

regelefterlevnad.

Nettoomsättning

SEK miljarder

100

150

200

250

300

2022

2021

2020

271,5

232,4

232,3

Nettoomsättning

EBIT och EBIT-marginal

SEK miljarder

2022

2021

2020

10,0%

27,8

27,0

31,8

12,0%

13,7%

EBIT

EBIT-marginal

2022 i korthet

–

Rapporterad försäljning ökade med 17% till SEK 271,5 (232,3) miljarder. Koncernens orga-

niska försäljning ökade med 3%, med ökad organisk försäljning inom Networks på 4% och

inom Enterprise på 16%. Bruttoresultatet ökade till SEK 113,3 (100,7) miljarder med ökningar

inom segmenten Networks, Cloud Software and Services och Enterprise.

–

EBIT sjönk till SEK 27,0 (31,8) miljarder, med en EBIT-marginal på 10,0% (13,7%). EBIT-

marginal exklusive omstruktureringskostnader var 10,1% (13,9%). Justerat för Vonage

och tidigare aviserade kostnader om SEK

−

5,5 miljarder under året, var EBIT-marginalen

12,9%, och nådde målet för 2022 på 12–14%.

–

EBITA uppgick till SEK 29,1 (33,3) miljarder, med en EBITA-marginal på 10,7% (14,3%).

EBITA påverkades negativt av tidigare aviserade kostnader under 2022 på SEK

−

5,5 miljarder,

delvis uppvägt av ökade patent- och licensintäkter.

–

Periodens resultat var SEK 19,1 (23,0) miljarder. Vinst per aktie efter utspädning var

SEK 5,62 (6,81).

–

Kassaflöde från rörelsen var SEK 30,9 (39,1) miljarder.

Fritt kassaflöde före M&A var

SEK 22,2 (32,1) miljarder. Nettokassan uppgick till SEK 23,3 (65,8) miljarder per den

31 december 2022.

–

Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning för 2022 om SEK 2,70 (2,50) per aktie.

Innehåll

Verksamhet under 2022

Finansiell översikt

Affärsresultat – Segment

Affärsresultat – Marknadsområden

Bolagsstyrning

Väsentliga kontrakt

Riskhantering

Inköp och logistik

Hållbarhet och ansvarsfullt

företagande

Säkerhet och skydd av personuppgifter

Ericssons interaktioner med

amerikanska

myndigheter och andra statliga

myndigheter

Juridiska tvister

Moderbolaget

Aktieinformation

Förslag till vinstdisposition

Förslag till nya riktlinjer för ersättning

till ledande befattningshavare

Riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare

Styrelsens försäkran

Finansiell rapport 2022

Förvaltningsberättelse

Omstruktureringskostnaderna sjönk till

SEK −0,4 (−0,5) miljarder.

EBIT var SEK 27,0 (31,8) miljarder, på-

verkad av tidigare aviserade kostnader på

SEK −5,5 miljarder under året. De viktigaste

posterna var SEK −2,3 miljarder på grund

av en avsättning relaterad till en potentiell

uppgörelse

med United States Department

of Justice (DOJ) (inklusive uppskattade

kostnader för den tidigare aviserade förläng-

ningen av övervakaren av regelefterlevnad),

kostnader relaterade till avyttringen av

verksamheten för Sakernas internet och andra

portföljjusteringar på SEK −1,0

miljarder,

SEK −0,9 miljarder relaterade till utträden

från marknader, inklusive Ryssland, SEK −0,8

miljarder relaterade till avslutande av småska-

liga kontrakt och produkterbjudanden inom

Cloud Software and Services samt förvärvs-

relaterade kostnader på SEK −0,4 miljarder

relaterade till Vonage.

Antalet anställda ökade till 105 529

(101 322). Ökningen drevs främst av

förvärvet av Vonage samt ökningar inom

tjänsteleverans.

Kassaflöde från rörelsen var SEK 30,9

(39,1) miljarder. Fritt kassaflöde före M&A

var SEK 22,2 (32,1) miljarder. Fritt kassaflöde

påverkades av ökat rörelsekapital, främst

lageruppbyggnad, högre skatter samt högre

räntekostnader. Nettokassan minskade per

den 31 december till SEK 23,3 (65,8) miljarder.

Minskningen är främst ett resultat av förvärvet

av Vonage i juli 2022.

Finansiell översikt

Nettoomsättning

Rapporterad försäljning ökade med 17% till

SEK 271,5 (232,3) miljarder. Försäljningen

inom Networks ökade med SEK 25,6 miljarder

till SEK 193,5 miljarder. Försäljningen inom

Cloud Software and Services ökade med

SEK 4,3 miljarder till SEK 60,5 miljarder.

Försäljningen inom Enterprise ökade med

SEK 9,1 miljarder till SEK 15,4 miljarder.

Försäljningen inom segmentet Other ökade

med SEK 0,2 miljarder till SEK 2,2 miljarder.

Försäljningen justerad för jämförbara enheter

och valutaeffekter ökade med 3%.

Patent- och licensintäkterna ökade till

SEK 10,4 (8,1) miljarder, främst på grund av

ett nytt patentlicensavtal som innefattade 5G.

Försäljningen inom Networks justerad

för jämförbara enheter och valutaeffekter

ökade med 4% jämfört med föregående år.

Marknadsområdena Nordamerika, Europa

och Latinamerika samt Sydostasien, Oceanien

och Indien redovisade organisk tillväxt med

medelhöga ensiffriga tal, medan försäljningen

i Nordostasien samt Mellanöstern och Afrika

sjönk. Rapporterad försäljning ökade med

15%. Networks stod för 71% (72%) av

koncernens försäljning.

Försäljningen inom Cloud Software and

Services justerad för jämförbara enheter

och valutaeffekter sjönk med −1% jämfört

med föregående år. Försäljningstillväxt i

Nordamerika och inom patent- och licensin-

täkter mer än motverkades av lägre försäljning

inom andra marknadsområden. Rapporterad

försäljning ökade med 8%. Cloud Software

and Services stod för 22% (24%) av koncer-

nens försäljning.

Försäljningen inom Enterprise justerad

för jämförbara enheter och valutaeffekter

ökade med 16% jämfört med föregående år,

främst driven av affärsområdet Enterprise

Wireless Solutions. Rapporterad försäljning

ökade med 147%. Enterprise stod för 6% (3%)

av koncernens försäljning. Ökningen var ett

resultat av förvärvet av Vonage, som bidrog

med en försäljning på SEK 7,0 miljarder.

Andelen hårdvara i försäljningsmixen var

44% (46%), mjukvara 20% (20%) och tjänster

36% (34%).

Bruttoresultat

Bruttoresultatet ökade till SEK 113,3 (100,7)

miljarder, med ökningar inom alla segment.

Bruttomarginalen minskade till 41,7%

(43,4%) med negativ påverkan främst från

ökade komponentkostnader, inflationstryck

samt storskaliga projekt efter ökade mark-

nadsandelar inom Networks samt påverkan

från initiala kostnader för 5G Core-utbyggnad

inom Cloud Software and Services, delvis upp-

vägt av retroaktiva patent- och licensintäkter.

Forsknings- och utvecklingskostnader

(FoU)

FoU-kostnaderna ökade med SEK −5,2

miljarder till SEK −47,3 (−42,1) miljarder,

inklusive en valutaeffekt på SEK −2,1

miljarder. FoU-kostnaderna ökade främst

inom Networks som resultat av ökade

investeringar inom Cloud RAN och Ericsson

Silicon (ASIC) samt inom Enterprise, genom

förvärvet av Vonage och ökade investeringar

i Enterprise Wireless Solutions.

Försäljnings- och administrationskostnader

(SG&A)

SG&A-kostnaderna ökade med SEK −8,7

miljarder till SEK −35,7 (−27,0) miljarder,

inklusive en valutaeffekt på SEK −1,7

miljarder. Ökningen är främst relaterad till

förvärvet av Vonage (SEK −4,3 miljarder),

investeringar i försäljningsorganisationen

för Enterprise Wireless Solutions samt

ökade juridiska kostnader och kostnader för

regelefterlevnad.

Andel av den totala försäljningen

som utgörs av mjukvara,

hårdvara och tjänster

100

2022

2021

2020

46%

34%

20%

44%

36%

20%

37%

41%

22%

Mjukvara

Hårdvara

Tjänster

Patent- och licensintäkter

SEK miljarder

10,0

2022

2021

2020

8,1

10,4

Patent- och licensintäkter

Bruttomarginal och omstrukture-

ringskostnader

SEK miljarder

2022

2021

2020

41,8%

41,7%

43,4%

43,5%

40,3%

40,6%

0,4

0,3

0,7

Omstruktureringskostnader i kostnader

för sålda varor och tjänster

Rapporterad bruttomarginal

Bruttomarginal exklusive omstrukture-

ringskostnader

Den 2 mars 2023, ingick Bolaget en överenskommelse med DOJ (DOJ Plea Agreement) och gick med på att betala böter på

cirka SEK 2,2 miljarder.

Finansiell rapport 2022

Förvaltningsberättelse

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

var SEK −3,3 (0,4) miljarder, med en påverkan

på SEK −2,3 miljarder på grund av en avsätt-

ning relaterad till en potentiell uppgörelse

med DOJ inklusive uppskattade kostnader

för den tidigare aviserade förlängningen av

övervakaren av regelefterlevnad, samt med

SEK −1,0 miljarder på grund av kostnader

relaterade till avyttringen av verksam-

heten inom Sakernas internet och andra

portföljjusteringar.

Andel i resultat från joint ventures och

intresseföretag var SEK 0,0 (−0,3) miljarder.

Omstruktureringskostnader

Omstruktureringskostnaderna minskade till

SEK −0,4 (−0,5) miljarder.

Rörelseresultat före räntor, skatter och

avskrivningar (EBITA)

EBITA sjönk till SEK 29,1 (33,3) miljarder, med

en EBITA-marginal på 10,7% (14,3%). EBITA

påverkades av tidigare aviserade kostnader

på SEK −5,5 miljarder under året samt av

högre FoU-kostnader i segmenten Networks

och Enterprise samt ökade SG&A-kostnader

inom segmentet Enterprise, främst från

förvärvet av Vonage.

Rörelseresultat före ﬁnansiella poster och

inkomstskatt (EBIT)

EBIT sjönk till SEK 27,0 (31,8) miljarder

jämfört med föregående år, med en EBIT-

marginal på 10,0% (13,7%). EBIT påverkades

med SEK −2,1 (−1,4) miljarder från avskriv-

ning av immateriella tillgångar, främst

relaterad till Vonage.

Finansiella intäkter och kostnader, netto

Finansnettot förbättrades med SEK 0,1

miljarder till SEK −2,4 (−2,5) miljarder,

främst på grund av valutakurseffekter.

Valutasäkringseffekterna påverkade finans-

nettot med SEK −0,9 (−0,8) miljarder. USD

stärktes gentemot SEK mellan 31 december

2021 (kurs SEK/USD 9,05) och 31 december

2022 (kurs SEK/USD 10,38).

Skatter

Skatterna uppgick till SEK −5,5 (−6,3)

miljarder, positivt påverkade av utnyttjande

av tidigare nedskrivna källskattetillgångar i

Sverige. Effektiv skattesats 2022 var 22%,

jämfört med 21% under 2021.

Periodens resultat

Periodens resultat sjönk till SEK 19,1 (23,0)

miljarder. Vinst per aktie efter utspädning var

SEK 5,62 (6,81) och justerad vinst per aktie

var SEK 6,16 (7,26).

Personal

Antalet anställda 31 december 2022 var

105 529, en ökning med totalt 4 207 anställda

jämfört med 31 december 2021. Ökningen

drevs främst av förvärvet av Vonage samt

ökningar inom tjänsteleverans.

Kassaﬂöde

Kassaﬂöde från rörelsen

Kassaflöde från rörelsen var SEK 30,9 (39,1)

miljarder, efter ökat rörelsekapital, främst som

resultat av beslutet att säkerställa en robust

leveranskedja med anledning av den globala

bristen på komponenter. Dessutom påverkade

lägre EBIT och högre inbetalda skatter kassa-

flödet negativt jämfört med 2021.

Genomsnittlig kredittid för kundfordringar

minskade till 61 (71) dagar, medan lagerom-

sättningstiden ökade till 93 (88) dagar och

betalningsdagar minskade till 85 (94). Detta

ledde till att rörelsekapitaldagarna ökade till

69 (65) dagar.

Fritt kassaﬂöde

Fritt kassaflöde före förvärv var SEK 22,2

(32,1) miljarder eller 8,2% (13,8%) av försälj-

ningen, att jämföra med det långsiktiga målet

på 9−12%. Nettoinvesteringar och övriga

investeringsaktiviteter var SEK −6,1 (−4,6)

miljarder. Återbetalning av leasingskulder

var SEK −2,6 (−2,4) miljarder. Ökningen

är relaterad till högre ränta för leasing av

anläggningstillgångar.

Fritt kassaflöde efter M&A var SEK −29,5

(32,1) miljarder. Minskningen är främst ett

resultat av förvärvet av Vonage i juli 2022.

Kassaﬂöde från investeringsaktiviteter

Kassaflöde från investeringsaktiviteter var

SEK −34,4 (−19,9) miljarder, på grund av

förvärvet av Vonage med ett förvärvspris

på SEK −51,3 miljarder, delvis uppvägt av

avyttring av räntebärande placeringar.

Kassaﬂöde från ﬁnansieringsaktiviteter

Kassaflöde från finansieringsaktiviteter var

SEK −15,9 (−9,3) miljarder, inklusive återbetal-

ning av leasingskulder. Under året utbetalades

utdelningar på SEK −8,4 (−6,9) miljarder till

aktieägarna. Nettopåverkan på kassaflödet från

utfärdande och återbetalning av långfristiga

skulder, inklusive återbetalning av en skuld

relaterad till Vonage, var SEK −5,3 miljarder.

Finansiell position

Bruttokassan minskade till SEK 56,2 (97,6)

miljarder på grund av förvärvet av Vonage,

återbetalning av Vonages skuld och utdel-

ningar till Ericssons aktieägare. Minskningen

uppvägdes delvis av positivt fritt kassaflöde.

Nettokassan var SEK 23,3 (65,8) miljarder.

Rörelsekapitaldagar

Dagar

100

2022

2021

2020

Rörelsekapitaldagar

Genomsnittlig kredittid för kundfordringar

(målet är mindre än 90 dagar)

Omsättningshastighet i lagret

(målet är mindre än 65 dagar)

Genomsnittlig kredittid för leverantörsskulder

(målet är över 60 dagar)

Fritt kassaﬂöde

SEK miljarder

32,1

22,3

0,1

-51,7

-60

-50

-40

-30

-20

-10

2022

2021

2020

-9,6

22,2

Fritt kassaﬂöde före M&A

M&A

Periodens resultat och vinst per

aktie efter utspädning

SEK miljarder

SEK

2022

2021

2020

5,62

5,26

19,1

6,81

23,0

17,6

Periodens resultat

Vinst per aktie efter utspädning

Den 2 mars 2023, ingick Bolaget en överenskommelse med DOJ (DOJ Plea Agreement) och gick med på att betala böter på

cirka SEK 2,2 miljarder.

Finansiell rapport 2022

Förvaltningsberättelse

Åtaganden för ersättningar efter avslutad

anställning minskade till SEK 27,4 (36,1)

miljarder, främst på grund av högre räntor.

Den svenska förmånsbestämda förpliktelsen

(Defined Benefit Obligation, DBO) har beräk-

nats med en diskonteringsränta baserad på

avkastningen för svenska statsobligationer.

Om diskonteringsräntan hade baserats

på svenska bostadsobligationer, hade

åtagandena för ersättningar efter avslutad

anställning varit cirka SEK 10,9 miljarder

(SEK 16,5 miljarder lägre än med redovisade

åtaganden).

Den genomsnittliga löptiden för långfristiga

skulder var 3,8 år per 31 december 2022, en

ökning från 3,5 år 12 månader tidigare.

I februari 2022 utfärdade Ericsson ett

obligationslån på EUR 750 miljoner (SEK 7,8

miljarder) som förfaller i februari 2027. I maj

2022 återbetalade Ericsson ett obligationslån

på USD −1,0 miljarder (SEK −10,0 miljarder).

I juli 2022 slutförde Ericsson förvärvet

av Vonage. Effekten på kassan uppgick

till SEK −51,3 miljarder på förvärvsdagen,

justerat för en kassaflödessäkring på SEK 3,7

miljarder. Efter förvärvet återbetalades

en Vonage-skuld på USD −0,6 miljarder

(SEK −5,9 miljarder).

Ericsson har en outnyttjad rullande kredit på

USD 2,0 miljarder, länkad till två av Ericssons

långsiktiga hållbarhetsmål. Krediten förfaller

2027 med option på en ettårig förlängning.

Ericsson har lanserat ett ramverk för grön

finansiering för att möjliggöra finansiering av

investeringar i energieffektiv teknik, till exem-

pel 4G, 5G och framtida 6G, och förnybara

energilösningar.

Ericsson har upprättat ett företags-

certifikatprogram för kortfristig upplåning.

Programmet är ett komplement till Ericssons

finansiering och har ännu inte utnyttjats.

S&P Global och Fitch Ratings har lång-

siktigt kreditbetyg BBB- för Ericsson med

“developing outlook” hos S&P Global och

stabila utsikter hos Fitch Ratings. Moody’s

har lämnat kreditbetyget Ba1 med stabila

utsikter.

Kapitalomsättningshastigheten ökade till

1,4 (1,3) gånger, medan avkastning på syssel-

satt kapital (ROCE) sjönk till 14,0% (18,4%)

som ett resultat av högre sysselsatt kapital

och lägre EBIT.

Forskning och utveckling, patent och

licensiering

FoU-kostnaderna uppgick under 2022 till

SEK −47,3 (−42,1) miljarder. FoU-kostnaderna

påverkades av en valutaeffekt på SEK −2,1

miljarder och omstruktureringskostnader

på SEK −0,1 (−0,1) miljarder. Antalet FoU-

medarbetare ökade till 29 304 (27 379) och

antalet beviljade patent uppgick till fler än

60 000.

Säsongsvariationer

Bolagets försäljning, resultat och kassaflöde

från rörelsen varierar från kvartal till kvartal,

och är normalt lägst i första kvartalet och

högst i fjärde kvartalet. Detta beror främst

på att inköpsmönstret varierar över året hos

Bolagets kunder.

Genomsnittlig säsongsvariation de senaste tre åren

Första

kvartalet

Andra

kvartalet

Tredje

kvartalet

Fjärde

kvartalet

Andel av årlig

försäljning

21%

24%

25%

31%

Sekventiell

förändring

av försäljning

inom Networks

−23%

12%

22%

Sekventiell

förändring av

försäljning inom

Cloud Software

and Services

−35%

12%

35%

Poster utanför balansräkningen

Det finns för närvarande inga väsentliga

poster utanför balansräkningen som har, eller

rimligen skulle kunna förväntas ha, en väsent-

lig effekt – nu eller senare – på Bolagets

ekonomiska ställning, intäkter, kostnader,

rörelseresultat, likviditet, investeringar eller

kapitalresurser.

Investeringar i anläggningstillgångar

Under 2022 uppgick investeringarna till

SEK 4,5 (3,7) miljarder, motsvarande 1,6%

av försäljningen. Investeringarna rör främst

testanläggningar och utrustning för forskning

och utveckling, nätdriftscenter och tillverk-

nings- och reparationsverksamhet.

De årliga investeringarna ligger normalt

på omkring 2% av nettoomsättningen.

Denna nivå är nödvändig för att underhålla

och bevara den aktuella kapacitetsnivån.

Styrelsen granskar Bolagets investerings-

planer och förslag. Per den 31 december 2022

hade inga väsentliga belopp avseende fast-

igheter, byggnader, maskiner eller utrustning

ställts som säkerhet för utestående skulder.

Investeringar 2020–2022

SEK miljarder

2022

2021

2020

Investeringar

4,5

3,7

4,5

Varav i Sverige

1,7

1,5

1,9

Andel av årlig

försäljning

1,6%

1,9%

Kapitaliserade utvecklingskostnader

Kapitaliserade utvecklingskostnader ökade

till SEK −1,7 (−1,0) miljarder främst på grund

av 5G-utvecklingsprojekt och förvärvet av

Vonage.

Skuldproﬁl Moderbolaget

SEK miljarder

2030

2029

2028

2027

2026

2025

2024

2023

3,2

5,5

8,3

1,6

5,5

2,3

2,1

2,9

0,0

Certiﬁkat och obligationer

Nordiska Investeringsbanken

Europeiska Investeringsbanken

AB Svensk Exportkredit (MTN-obligationer)

Nominellt belopp, baserat på valutakurser

vid årsskiftet.

Kassa

SEK miljarder

100

2022

2021

2020

97,6

72,0

-36,1

-27,4

-37,4

65,8

23,3

41,9

56,2

Bruttokassa

Nettokassa

Åtaganden för ersättningar efter

avslutad anställning

Avkastning på sysselsatt kapital

SEK miljarder

100

150

200

250

2022

2021

2020

14,0%

184,3

202,9

162,0

18,4%

17,0%

Sysselsatt kapital vid periodens slut

Avkastning på sysselsatt kapital

Finansiell rapport 2022

Förvaltningsberättelse

Affärsresultat – Segment

Networks

Networks stod för 71% (72%) av koncernens

nettoomsättning under 2022. Networks

tillhandahåller radioaccessnätslösningar

(RAN) för alla nätfrekvensband och flera

radioaccesstekniker, inklusive integrerad,

högpresterande hårdvara och mjukvara.

Kunderbjudandet innehåller också en moln-

baserad RAN-portfölj, en transportportfölj,

passiva och aktiva antennlösningar och

en komplett tjänsteportfölj omfattande

nätinstallation och support.

Nettoomsättning

Rapporterad försäljning ökade med 15%

under 2022 till SEK 193,5 (167,8) miljarder.

Tillväxten drevs främst av Nordamerika,

Europa och Latinamerika, Sydostasien,

Oceanien och Indien samt av ökade patent-

och licensintäkter. Försäljningen justerad för

jämförbara enheter och valutaeffekter ökade

med 4%.

Bruttoresultat

Bruttoresultatet ökade med SEK 7,5 miljarder

till SEK 86,4 miljarder, medan brutto-

marginalen minskade till 44,6% (47,0%).

Bruttomarginalen påverkades av ökade

komponentkostnader, inflationstryck samt

investeringar i en robust leveranskedja,

delvis uppvägt av högre patent- och licens-

intäkter i försäljningsmixen samt kommer-

siella aktiviteter. Stora projekt efter ökade

marknadsandelar hade en utspädande effekt

på bruttomarginalen.

EBIT

EBIT ökade till SEK 38,5 (37,3) miljarder, med

minskad EBIT-marginal till 19,9% (22,2%),

påverkad av lägre bruttomarginal.

Rörelseomkostnaderna ökade med

SEK −6,4 miljarder till SEK −48,3 miljarder

(inklusive en negativ valutapåverkan med

SEK −2,0 miljarder), främst på grund av

högre FoU-investeringar inom Cloud RAN

och Ericsson Silicon (ASIC). EBIT-marginalen

inom Networks översteg målet för 2022

på 16–18%.

Cloud Software and Services

Cloud Software and Services utgjorde 22%

(24%) av koncernens nettoomsättning under

2022. Cloud Software and Services tillhanda-

håller lösningar för kärnnätet, affärsstöd-

system och driftstödsystem, nätdesign och

nätoptimering samt drifttjänster för kunders

nät. Fokus är på att möjliggöra för leverantörer

av kommunikationstjänster att lyckas med

sin övergång till molnbaserat, intelligent samt

automatiserat nät och nätdrift.

Nettoomsättning

Rapporterad försäljning ökade med 8%

till SEK 60,5 (56,2) miljarder under 2022.

Försäljningen justerad för jämförbara enheter

och valutaeffekter minskade med −1%.

Försäljningstillväxt i marknadsområdet

Nordamerika samt högre patent- och licens-

intäkter motverkades av minskad försäljning

inom verksamheten för driftstjänster för kun-

ders nät som resultat av minskad omfattning

på kontrakt och avslutade kontrakt.

Bruttoresultat

Bruttoresultatet ökade med SEK 1,3 miljarder

till SEK 20,1 miljarder. Bruttomarginalen var

stabil på 33,2% (33,5%). Positiv påverkan från

högre patent- och licensintäkter i försäljnings-

mixen motverkades av initiala kostnader för

5G Core-utbyggnad.

EBIT (förlust)

EBIT var SEK −1,7 (−2,2) miljarder med en

EBIT-marginal på −2,8% (−4,0%). EBIT

påverkades negativt av en tidigare aviserad

kostnad på SEK −0,8 miljarder som resultat

av fortsatt genomförande av den reviderade

strategin för Cloud Software and Services.

Denna innefattar begränsning av småskalig

mjukvaruutveckling, ökad automatisering

för att minska arbetet vid utbyggnad och

underhåll samt byte av fokus från ökade

marknadsandelar till lönsam verksamhet.

Rörelseomkostnaderna ökade med

SEK −0,7 miljarder till SEK −21,9 miljarder

(inklusive en negativ valutapåverkan på

SEK −1,0 miljarder).

Networks

SEK miljarder

100

150

200

2022

2021

2020

166,0

167,8

38,5

30,9

37,3

193,5

19,9%

18,6%

22,2%

Nettoomsättning

EBIT

EBIT-marginal

Cloud Software and Services

SEK miljarder

-10

2022

2021

2020

56,2

59,6

-2,8%

-4,0%

-1,3%

-2,2

-0,8

60,5

-1,7

-40

-30

-20

-10

Nettoomsättning

EBIT

EBIT-marginal

Försäljning uppdelad på segment

Networks

71%

Cloud Software and Services

22%

Enterprise

Other

Finansiell rapport 2022

Förvaltningsberättelse

Enterprise

SEK miljarder

-10

2022

2021

2020

-50

-40

-30

-20

-10

6,2

-40,5%

-47,5%

-40,4%

-3,0

4,8

-1,9

15,4

-6,2

Nettoomsättning

EBIT

EBIT-marginal

Other

SEK miljarder

2022

2021

2020

-3,6

2,2

2,0

-0,3

2,0

-0,3

-164,2%

-14,2%

-15,4%

-200

-150

-100

-50

Nettoomsättning

EBIT

EBIT-marginal

Enterprise

Segmentet Enterprise stod för 6% (3%) av

koncernens nettoomsättning under 2022.

Segmentet består av tre affärsområden som

erbjuder lösningar främst för företagsmark-

naden: Global Communications Platform

(Vonage), inklusive molnbaserade Unified

Communications as a Service (UCaaS),

Contact Center as a Service (CCaaS),

Communications Platform as a Service

(CPaaS); Enterprise Wireless Solutions,

med förpacketerade lösningar för privata

trådlösa nät och trådlöst WAN (Cradlepoint);

Technologies and New Businesses innefattar

mobila finanstjänster, säkerhetslösningar och

annonseringstjänster.

Nettoomsättning

Rapporterad försäljning ökade med 147% dri-

ven av den förvärvade Vonageverksamheten.

Ökningen av rapporterad försäljning översteg

70% inom Enterprise Wireless Solutions.

Försäljning justerad för jämförbara enheter

och valutaeffekter ökade med 16% under

2022, främst driven av Enterprise Wireless

Solutions.

Bruttomarginal

Bruttomarginalen minskade till 45,2% (46,4%),

främst på grund av den utspädande effekten

från Vonage.

EBITA (förlust)

EBITA var SEK −4,5 (−2,3) miljarder.

Minskningen beror främst på kostnader

relaterade till avyttringen av verksamheten

för Sakernas internet och andra portfölj-

justeringar, samt ökade investeringar för till-

växt inom Enterprise Wireless Solutions samt

kostnader relaterade till förvärvet av Vonage.

EBIT (förlust)

EBIT var SEK −6,2 (−3,0) miljarder, påverkad

av avskrivningar av immateriella tillgångar

från förvärvade verksamheter.

Other

Segmentet Other stod för 1% (1%) av koncer-

nens nettoomsättning under 2022. Segmentet

Other innefattar mediaverksamhet, samt

icke-allokerad annan verksamhet.

Nettoomsättning

Rapporterad försäljning ökade med 8%.

Försäljning justerad för jämförbara enheter

och valutaeffekter ökade med 3% jämfört

med 2021. Försäljningen inom mediaverk-

samheten var oförändrad.

Bruttoresultat

Bruttoresultatet minskade med SEK −0,3

miljarder, främst på grund av tidigare avise-

rade kostnader relaterade till utträdet från

en marknad (SEK −0,2 miljarder). Av denna

anledning minskade bruttomarginalen till

−5,7% (7,9%).

EBIT (förlust)

Rapporterad EBIT var SEK −3,6 (−0,3) miljarder,

påverkad av en avsättning på SEK −2,3 mil-

jarder relaterad till en potentiell uppgörelse

med DOJ inklusive uppskattade kostnader

för den tidigare meddelade förlängningen av

övervakaren av regelefterlevnad. Dessutom

påverkades resultatet med SEK −0,9 miljarder

avseende en avsättning relaterad till att

verksamheten i Ryssland avslutades samt

en tidigare aviserad kostnad för att lämna en

marknad.

Den 2 mars 2023, ingick Bolaget en överenskommelse med DOJ (DOJ Plea Agreement) och gick med på att betala böter på

cirka SEK 2,2 miljarder.

Finansiell rapport 2022

Förvaltningsberättelse

Försäljning uppdelad på

marknadsområde

Nordamerika

35%

Europa och Latinamerika

25%

Mellanöstern och Afrika

Sydostasien, Oceanien och Indien

12%

Nordostasien

10%

Övrigt

10%

Rapporterad nettoomsättning per marknadsområde – 2022 jämfört med 2021

Affärsresultat – Marknadsområden

Nordamerika

Rapporterad försäljning ökade med 23% till

SEK 95,4 miljarder. Försäljningen justerad för

jämförbara enheter och valutaeffekter ökade

med 5% jämfört med föregående år, driven av

5G-nätutbyggnader och tillväxt inom 5G Core

och molnbaserade lösningar.

Europa och Latinamerika

Rapporterad försäljning ökade med 11% till

SEK 66,8 miljarder. Försäljningen justerad för

jämförbara enheter och valutaeffekter ökade

med 4%, med ökningar i både Europa och

Latinamerika. Försäljningen inom Networks

ökade som resultat av höga investeringsnivåer

under året samt ökade marknadsandelar,

delvis motverkat av minskningen i Ryssland.

Mellanöstern och Afrika

Rapporterad försäljning ökade med 9% till

SEK 22,6 miljarder. Försäljningen justerad

för jämförbara enheter och valutaeffekter

minskade med −1%, främst på grund av

lägre försäljningsvolymer i länder som drab-

bats av devalvering och makroekonomiska

utmaningar.

Sydostasien, Oceanien och Indien

Rapporterad försäljning ökade med 14% till

SEK 33,0 miljarder. Försäljningen justerad för

jämförbara enheter och valutaeffekter ökade

med 7%, driven av ökade volymer i Indien

efter betydligt ökade marknadsandelar. Dessa

ökningar uppvägde lägre investeringsnivåer i

vissa länder inom marknadsområdet.

Nordostasien

Rapporterad försäljning minskade med −8%

till SEK 26,7 miljarder. Försäljningen justerad

för jämförbara enheter och valuta minskade

med −11% efter att leverantörer av kommuni-

kationstjänster på flera marknader har slutfört

den första utbyggnadsfasen för 5G.

Övrigt

Marknadsområdet Övrigt innefattar främst

patent- och licensintäkter och en stor del av

segmentet Enterprise. Rapporterad försälj-

ning ökade med 71%, driven av förvärvet av

Vonage samt av ökade patent- och licensin-

täkter på SEK 10,4 (8,1) miljarder, främst som

resultat av ett nytt patentlicensavtal som

innefattar 5G.

2021

Nordamerika

Sydostasien,

Oceanien och

Indien

2022

Europa och

Latinamerika

Nordostasien

Mellanöstern

och Afrika

Övrigt

Valutajusterad

ökning/minskning

av försäljning

–11%

–1%

+7%

+4%

N/A

+5%

SEK

271,5

miljarder

SEK

232,3

miljarder

+71%

+9%

+11%

−8%

+23%

+14%

Finansiell rapport 2022

Förvaltningsberättelse

Bolagsstyrning

I enlighet med årsredovisningslagen och

Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) har en

särskild Bolagsstyrningsrapport, som inklu-

derar ett avsnitt om intern kontroll, upprättats

och bifogats denna finansiella rapport.

Ericssons bolagsstyrning

Ericsson har åtagit sig att säkerställa de hög-

sta standarderna för bolagsstyrning: effektiv

tillsyn över hela organisationen (av styrelsen,

VD och koncernchef och koncernledningen);

effektivt beslutsfattande med tydligt ansvar

på alla nivåer; en robust strategi för riskhante-

ring för att effektivt identifiera och kontrollera

risker; regelefterlevnad i allt vi gör och en

integritetsledd kultur.

Bolaget har antagit praxis och rutiner

för bolagsstyrning som fastställer tydliga

regler för styrning, allt från frågor som kräver

godkännande av Bolagets aktieägare och

styrelseledamöter till policyer för intresse-

konflikter och styrelse- och ledningsuppgifter

och skyldigheter. Mer information finns på vår

webbplats på https://www.ericsson.com/sv/

om-oss/corporate-governance.

Viktig utveckling av bolagsstyrning

under 2022

Under det första kvartalet 2022 begärde

styrelsen och Ericssons VD och koncernchef

att koncernledningen, ledd av Chief Legal

Officer och i samarbete med kommittéen för

Audit och Compliance skulle se över Bolagets

bolagsstyrningsmetoder i syfte att utvidga

dem utöver standarden och obligatoriska

nivåer av regelefterlevnad och införa förbätt-

ringar. Bolaget är glada att kunna rapportera

att goda framsteg har gjorts och att våra för-

bättringar av styrningen kommer att fortsätta

att göras under 2023. Prioriteringarna som

implementerades under 2022 är följande:

–

införande av ett förbättrat tillvägagångs-

sätt för riskhantering och inrättande av

en Group Business Risk Committee (BRC)

bestående av ledningspersoner och som

leds av Chief Financial Officer och Chief

Legal Officer tillsammans,

–

förbättra information om vår praxis för

företagsstyrning,

–

formellt införa resultatindikatorer för regel-

efterlevnad och integritet i ersättningar till

chefer,

–

formellt utöka uppdraget för kommittéen

för Audit och Compliance att säkerställa

förbättrad tillsyn av programmet för

regelefterlevnad, högriskutredningar och

riskhantering,

–

öka antalet möten i kommittéen för Audit

och Compliance och förbättra kommittéen

för Audit och Compliances tillsyn av det

pågående genomförandet av Bolagets-

program för regelefterlevnad och interna

kontroller,

–

avsevärt öka resurserna för Compliance

Office och Corporate & Government

Investigations team och att fortsätta att

investera i transaktionskontroller och

analyser; och

–

göra förbättringar av riskbedömningar,

inklusive utökade riskbedömningar för

att ta itu med landsspecifika risker av

regelefterlevnad, och fortsätta att skärpa

vår granskning och tillsyn av tredje parter

som vi arbetar med, för att välja parter som

kommer att uppfylla våra förväntningar

avseende etik- och regelefterlevnad.

Bolaget har stärkt sin verkställande tillsyn av

riskhantering genom rekrytering av mycket

erfarna chefer, inklusive en ny Chief Legal

Officer och en ny chef för Corporate and

Government Investigations.

Fortsatt tillämpning av Svensk kod

för bolagsstyrning

Ericsson arbetar dedikerat med att efterleva

bolagsstyrningspraxis på en global nivå,

där så är möjligt. Ericsson rapporterar inga

avvikelser från Koden under 2022.

Affärsmässighet

Ericssons affärsetiska kod sammanfattar de

grundläggande etiska principer och förvänt-

ningar som vägleder Ericssons beslut och är

utformad för att säkerställa att Bolaget bedri-

ver sin verksamhet med en stark känsla av

integritet. Den reflekterar Bolagets åtagande

att bedriva verksamheten på ett ansvarsfullt

sätt och enligt alla internationellt erkända

principer för mänskliga rättigheter samt

gällande lagar och regelverk där Ericsson

bedriver verksamhet.

Ericsson granskar och uppdaterar den

affärsetiska koden regelbundet, och genom-

för årligen en process för att säkerställa att

alla som utför arbete åt Ericsson har läst

och förstått den. Nyanställda och individer

som börjar arbeta för Ericsson måste också

bekräfta att de förstått koden när de rekryte-

ras eller på första dagen av sitt arbete.

Styrelsen

På årsstämman, som hölls den 29 mars 2022,

omvaldes Ronnie Leten till styrelseordförande.

Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Nora

Denzel, Börje Ekholm, Eric A. Elzvik, Kurt Jofs,

Kristin S. Rinne, Helena Stjernholm och Jacob

Wallenberg omvaldes som styrelseledamöter.

Carolina Dybeck Happe valdes in som ny

styrelseledamot. Den 29 mars 2022 utsågs

Torbjörn Nyman, Anders Ripa och Kjell-Åke

Soting till arbetstagarledamöter av arbets-

tagarorganisationerna, med Ulf Rosberg,

Loredana Roslund och Annika Salomonsson

som suppleanter.

Ledning

Sedan 2017 är Börje Ekholm vd och koncern-

chef. Vd och koncernchef stöds av koncern-

ledningen, som består av ”Executive Team”.

Ericsson har ett globalt ledningssystem,

Ericsson Group Management System (EGMS).

EGMS syftar till att säkerställa att Ericssons

verksamhet sköts väl och kan uppfylla viktiga

intressenters mål inom fastställda ramar för

risktagande och med tillförlitlig intern kontroll.

EGMS syftar även till att säkerställa att till-

lämpliga lagar, noteringskrav, och bolagsstyr-

ningskoder efterlevs och att Bolaget uppfyller

sitt företagsansvar.

Omröstning om ansvarsfrihet vid

årsstämman 2022

Enligt aktiebolagslagen ska årsstämman

i svenska aktiebolag hålla omröstning om

beviljande av ansvarsfrihet för varje enskild

styrelseledamot samt VD och koncernchef

för föregående räkenskapsår. Om aktieägare

som representerar minst 10% av Bolagets

aktiekapital röstar emot ansvarsfrihet, kan

skadeståndstalan för Bolagets räkning väckas

inom ett år.

En röst mot ansvarsfrihet förutsätter inte,

eller leder i sig inte, till rättsliga åtgärder.

Vid Ericssons årsstämma den 29 mars

2022 röstade Ericssons aktieägare represen-

terande mer än 70% av Bolagets aktiekapital

för ansvarsfrihet för var och en av styrelse-

ledamöterna och Bolagets VD och koncern-

chef för räkenskapsåret 2021 och mer än 10%

röstade mot. Vid samma årsstämma röstade

Ericssons aktieägare för omval av de personer

som nominerats till styrelsen (inklusive VD

och koncernchef). Bolagets externa revisor,

Deloitte, rekommenderade aktieägarna att

rösta för ansvarsfrihet.

Oavsett aktieägarbeslutet vid årsstämman

2022 har och kommer styrelsen att fortsätta

arbeta aktivt med ledningen för att kontinuer-

ligt förbättra Ericssons interna kontroller, styr-

ning, riskhantering och program för regelefter-

levnad, med insikt om dessa områdens avgö-

rande betydelse för Bolagets övergripande

styrka och konkurrenskraft. Implementeringen

av en hållbar och stark kultur av integritet och

etik i alla Ericssons verksamheter och affärsom-

råden fortsatte att vara en prioritet för styrelsen

under 2022 och framgent.

Ersättningar

Ersättningarna till styrelsens ledamöter och

till koncernledningen redovisas i not G2,

”Information angående styrelseledamöter

och ledande befattningshavare”. Ytterligare

information om ersättning till vd och koncern-

chef samt till vice verkställande direktörer

finns i den ersättningsrapport som finns

bifogad till denna finansiella rapport.

Finansiell rapport 2022

Förvaltningsberättelse

Riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare

De nuvarande Riktlinjerna för ersättning till

ledande befattningshavare godkändes av

årsstämman 2020 och redovisas på sidorna

28–31. Styrelsen föreslår att nya, upp-

daterade riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare beslutas av årsstämman

2023, vilka är avsedda att gälla i fyra år fram

till årsstämman 2027. De förslagna riktlin-

jerna finns på sidorna 25–27.

Programmet för långsiktig rörlig ersättning

2022 (LTV 2022) för koncernledningen

Ericsson har aktiebaserade program för lång-

siktig rörlig ersättning på plats för koncern-

ledningen. LTV 2022 för koncernledningen

godkändes av årsstämman 2022. Detaljerna i

LTV 2022 redovisas i not G3, ”Aktierelaterade

ersättningar”.

Väsentliga kontrakt

Väsentliga kontraktsenliga åtaganden

sammanfattas i not D4, ”Kontraktsenliga

åtaganden”. Dessa åtaganden gäller främst

leasing av kontors- och fabrikslokaler, inköps-

kontrakt för outsourcad tillverkning, FoU- och

IT-verksamhet samt inköp av komponenter

för den tillverkning som sker inom Bolaget.

Bolaget är part i vissa avtal med villkor

som kan få effekt, förändras eller upphöra att

gälla om kontrollen över Bolaget förändras

till följd av ett offentligt uppköpserbjudande.

Sådana bestämmelser är inte ovanliga i vissa

typer av avtal, till exempel finansieringsavtal

och vissa licensavtal. Ericsson anser dock

(med beaktande av bland annat Bolagets

starka ekonomiska ställning) att inget enskilt

gällande avtal medför några väsentliga

konsekvenser för Ericsson till följd av en

förändring av kontrollen över Bolaget.

Riskhantering

Ericssons ramverk Enterprise Risk Manage-

ment (ERM) är en integrerad del av EGMS.

Syftet med ERM-ramverket är att stärka

koncernens styrning genom att integrera risk-

hantering med utformningen och genomför-

ande av koncernens strategi. ERM-ramverket

är utformat för att upprätta en ändamåls-

enlig och effektiv riskhantering, det vill säga

osäkerheten vad gäller att nå Bolagets strate-

giska mål. Ramverket tillhandahåller metoder

för att identifiera, utvärdera och behandla

riskerna, samt för att komma överens om och

hålla sig inom Bolagets riskaptit.

Varje linjechef ansvarar för att hantera

de risker som uppstår inom respektive

ansvarsområde. Ansvaret för Bolagets

primära risker fördelas sedan på medlemmar

i koncernledningen. Funktionen Group Risk

Management ansvarar för genomförandet av

ERM-strategin och ERM-aktiviteter på kon-

cernnivå. Ansvarig för varje koncernfunktion,

marknadsområde och affärsområde ska utse

en eller flera riskansvariga till att genomföra

riskarbetet inom enheten, och har ansvaret

för översyn av ERM i respektive enhet. Chefs-

juristen och Finansdirektören ansvarar för att

genomföra översyn av ERM, och de innehar

gemensamt ordförandeskapet i koncernens

Kommitté för verksamhetsrisk. Kommittén

för verksamhetsrisk har som permanenta

medlemmar Chefsjuristen, Finansdirektören

samt Chefen för funktionen Group Risk Mana-

gement. Kommittén består av ytterligare 2–4

medlemmar av Bolagets företagsledning,

vilka ska utses i samråd av ordförandena och

godkännas av koncernchefen samt Kommit-

tén för Audit and Compliance. Under 2022 var

dessa medlemmar Chief Technology Officer,

Chief Security Officer, chefen för Marketing

and Corporate Relations samt chefen för

marknadsområdet Nordostasien. Koncern-

chefen, Chief Compliance Officer samt chefen

för Corporate and Government Investigations

bjuds in till Kommittén vid behov. Kommittén

för verksamhetsrisk är en koncernomfattande

grupp som avses säkerställa att det finns

lämplig översyn av riskhantering och för att

tillhandahålla ett lämpligt forum för och stöd

till ansvariga chefer gällande diskussion

av hantering av väsentliga risker. Styrelsen

samt kommittén för Audit and Compliance

ansvarar för att granska att ERM är effektivt

och ändamålsenligt.

Information om risker som kan påverka

måluppfyllandet och ligga till grund för

avhjälpande åtgärder finns i övriga delar av

förvaltningsberättelsen, i noterna A2, ”Viktiga

uppskattningar och bedömningar för redovis-

ningsändamål”, F1, ”Hantering av finansiella

risker” och F4, ”Räntebärande skulder” samt

i kapitlet Riskfaktorer.

Inköp och logistik

Ericssons hårdvara utgörs till stor del av

elektronik. För produkttillverkningen köper

Bolaget både specialtillverkade och stan-

dardiserade komponenter och tjänster från

globala, regionala och lokala leverantörer.

Bolaget förhandlar fram globala ramavtal

med sina huvudleverantörer. Normalt strävar

Ericsson efter att ha flera alternativa leveran-

törer och försöker undvika situationer med

beroenden av en enda leverantör, som ett

sätt att bygga en robust leveranskedja.

Tillverkningen av elektroniska moduler

och delkomponenter outsourcas i stor

utsträckning till kontraktstillverkare. Ericsson

fokuserar den interna tillverkningen på

lansering av nya produkter och ny teknik.

Merparten av den mogna produktportföljen

outsourcas till kontraktstillverkare. Ericsson

har interna produktionsanläggningar i USA,

Estland, Kina och Brasilien samt för antenn-

system i Rumänien och Mexiko.

Bolaget kräver av sina leverantörer att

de följer de principer som fastslås i Ericssons

uppförandekod för affärspartners. Upp-

förandekoden sätter höga standarder inom

sociala aspekter, etik, miljöfrågor och mänsk-

liga rättigheter som en grundsten i Bolagets

ansvarsfulla företagande.

Affärspartners måste ha ett miljölednings-

system på plats och ha kännedom om och

följa gällande miljölagstiftning, tillstånd och

rapporteringskrav. Om kraven i Ericssons

uppförandekod för affärspartners är striktare

än lokala standarder och lagar ska kraven i

koden gälla.

Ericsson arbetar för att minska miljöpåver-

kan och utsläpp i produktportföljen och leve-

rantörskedjan. Ericsson har angett en ambi-

tion att ett visst antal strategiska leverantörer

med höga utsläpp ska ha sina egna klimatmål

som står i samklang med 1,5°C-målet.

Ericssons förhållningssätt till miljömässig

hållbarhet är med ett cirkulärt arbetssätt,

vilket innebär att företaget ständigt strävar

efter att minimera negativ påverkan från

den egna verksamheten och att förbättra

produkternas miljö- och energiprestanda.

Att minimera avfall är en nyckel till cirkulär

ekonomi.

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande utgör

integrerade delar av Ericssons strategi och

företagskultur. De genomsyrar hela verksam-

heten med uppgift att driva verksamhets-

omvandlingen och skapa värde för Bolagets

kunder och andra intressenter.

Ericsson har åtagit sig att skapa positiva

effekter för samt att minska riskerna för

Bolaget och dess intressenter genom sin

verksamhet, medarbetarnas expertis samt

dess teknik och lösningar.

I enlighet med årsredovisningslagen

har Ericsson sammanställt en separat håll-

barhetsrapport, ”Rapport – Hållbarhet och

ansvarsfullt företagande 2022”, som utgör en

bilaga till årsredovisningen.

Säkerhet och skydd av personuppgifter

(härefter: dataskydd) är viktiga områden

för Ericsson. Säkerhet och dataskydd styrs

genom Chief Security Officer Security Board

och Ericssons Group Enterprise Security and

Privacy Board, medan Product and Techno-

logy Security Board styr företagets produkt-

säkerhet. Styrelsens kommittéer för Audit and

Compliance och Technology and Science får

Finansiell rapport 2022

Förvaltningsberättelse

regelbundna uppdateringar om säkerhet och

dataskydd.

Policyer, direktiv och regelverk fastställer

säkerhetskraven på Ericsson. Regelverken för

säkerhet och dataskydd omfattar produkt-

säkerhet, informationssäkerhet, skydd och

behandling av personuppgifter, IT-säkerhet,

riskhantering, inköp och tredjepartsleveran-

törer, fusioner och förvärv, incidenthantering,

förebyggande av insiderhot, kontinuitetspla-

nering, fysisk säkerhet, säkerhet i högrisk-

områden samt säkerhet i samband med resor

och evenemang. Regelverken är till för att

skydda alla delar av Ericssons verksamhets-

processer och säkerställa tillhandahållandet

av motståndskraftiga produkter. Ericssons

interna regelverk baseras på tillämpliga lagar,

internationella standarder och bästa praxis.

Till exempel är Ericssons ledningssystem för

informationssäkerhet certifierat enligt ISO/

IEC 27001, och Ericssons Security Reliability

Model som specificerar säkerhetskraven för

Ericssons produkter är utformad enligt GSMA

NESAS och NIST Cyber Security Framework.

Ericsson strävar efter att kontinuerligt

utvärdera och justera sina säkerhetsförmågor,

regelverk och processer samt utveckla sin

produktportfölj för att skydda Bolagets och

dess kunders tillgångar i takt med en förän-

derlig hotbild, och nya rättsliga krav.

Mer information om säkerhet, dataskydd

och relaterade risker finns i kapitlet Risk-

faktorer i den Finansiella rapporten.

Ericssons interaktioner med amerikan-

ska myndigheter och andra statliga

myndigheter

I december 2019 ingick Ericsson en överens-

kommelse med United States Department

of Justice (DOJ) i USA avseende utredningar

genomförda av DOJ relaterade till Ericssons

affärsverksamhet i Djibouti, Kina, Vietnam,

Indonesien och Kuwait. Överenskommelsen

innefattade ett avtal om uppskjutet åtal

(deferred prosecution agreement (DPA) och

att Ericssons dotterbolag i Egypten förklarade

sig skyldigt till brott i form av överträdelser

av bestämmelserna mot mutor i US Foreign

Corrupt Practices Act (FCPA). Under DPA

erkände Bolaget de händelser som beskrivs i

sakframställningen i DPA, och DOJ godtog att

åtalet mot Ericsson skjuts upp under de tre år

som DPA gäller, om Ericsson inte bröt mot vill-

koren i DPA. Som en del av DPA med DOJ och

en överenskommelse med U.S. Securities and

Exchange Commission (SEC) har Ericsson

godtagit att anlita en oberoende observatör

för övervakning av regelefterlevnad under

tre år, samtidigt som Bolaget fortsätter att

genomföra omfattande åtgärder i syfte att

stärka det egna programmet för etik och

regelefterlevnad. Övervakarens huvudsakliga

ansvarsområden är att granska och utvärdera

Bolagets framsteg avseende implemente-

ring och genomförande av sitt förbättrade

program för regelefterlevnad och tillhörande

kontroller enligt villkoren i DPA samt att

lämna rekommendationer om förbättringar.

I oktober 2021 meddelade DOJ Ericsson om

sitt beslut att Bolaget inte hade fullgjort sina

skyldigheter enligt DPA genom att underlåta

att överlämna nödvändig information till DOJ.

I februari 2022 informerade Ericsson

offentligt att en intern utredning från 2019

omfattade en granskning av Ericssons

anställda, återförsäljare och leverantörer

i Irak under perioden 2011–2019. Utred-

ningen fann allvarliga överträdelser mot

regelverk och Bolagets affärsetiska kod samt

identifierade bevis på korruptionsrelaterade

oegentligheter och andra allvarliga överträ-

delser, inklusive betalningar till mellanhänder

och potentiell användning av alternativa

transportvägar i samband med försök att

kringgå den irakiska tullen, vid en tidpunkt då

terroristorganisationer, däribland ISIS, kon-

trollerade vissa transportvägar. Utredningen

identifierade också betalningsupplägg och

kontanttransaktioner som potentiellt innebar

risk för penningtvätt. Utredarna kunde inte

fastslå de slutgiltiga mottagarna av några

betalningar eller visa att någon Ericsson-

anställd var direkt involverad i finansiering

av terroristorganisationer.

I mars 2022 informerade DOJ Ericsson

om deras beslut att, innan ingåendet av DPA,

den information som Bolaget lämnat till DOJ

angående Bolagets interna utredning från

2019 gällande uppträdandet i Irak inte varit

tillräcklig. DOJ beslutade även att Bolaget bru-

tit mot DPA genom att underlåta att informera

DOJ om utredningen efter ingåendet av DPA.

I juni 2022 informerade SEC Ericsson

om att man påbörjat en utredning gällande

ärenden som beskrivits i Bolagets utrednings-

rapport om Irak från 2019. Enligt Ericssons

uppgörelse med SEC är Ericsson permanent

ålagda att inte bryta mot bestämmelserna

om antikorruption, bokföring och redovisning

samt interna kontroller under FCPA. Brott mot

föreläggandet eller uppgörelsen kan utsätta

Bolaget för nya civilrättsliga eller straffrätts-

liga påföljder och nya verkställighetsåtgärder.

I december 2022 kom Bolaget överens med

DOJ och SEC om att förlänga giltighetstiden

för den oberoende övervakningen av Bolagets

regelefterlevnad med ett år, till juni 2024.

Den 2 mars 2023, nådde Bolaget en

överenskommelse med DOJ avseende icke-

brottsliga överträdelser av DPA (DOJ Plea

Agreement). Under DOJ Plea Agreement

kommer Ericsson erkänna sig skyldigt till

de tidigare uppskjutna åtalspunkterna som

avser förhållanden före 2017. Därutöver har

Ericsson accepterat att betala ett bötesbelopp

om USD 206 728 848. Ingåendet av DOJ Plea

Agreement innebär att DPA upphör att gälla.

Den 12 januari 2023, meddelade Bolaget att

en avsättning genomförts i det fjärde kvar-

talet 2022 om SEK 2,3 miljarder (cirka USD

220 miljoner) avseende DOJ Plea Agreement,

vilket även inkluderade uppskattade utgifter

(SEK 0,1 miljarder) för den tidigare med-

delade förlängningen av övervakningen av

regelefterlevnad.

Bolagets interna utredning och dess

samarbete med myndigheter i samband med

de frågor som diskuterades i internutred-

ningsrapporten om Irak från 2019 är öppen

och pågående och omfattas inte av DOJ Plea

Agreement. När det gäller de frågor som

diskuterades i internutredningsrapporten om

Irak från 2019, fortsätter Bolaget att nog-

grant utreda ärendena i fullt samarbete med

DOJ och SEC. Som tidigare meddelats kunde

Bolagets interutredningsrapport om Irak

från 2019 inte fastslå att Ericsson gjort eller

varit ansvarig för några betalningar till någon

terroristorganisation och Bolagets fortsatta

djupgående utredning under 2022 har inte

förändrat denna slutsats.

Juridiska tvister

Den 9 december 2022 nådde Ericsson och

Apple ett flerårigt avtal om en global patent-

licens mellan de två bolagen. Avtalet omfattar

korslicens för standardessentiella patent

avseende cellulär teknologi och inkluderar

även vissa andra patenträttigheter. Dessutom

har Ericsson och Apple kommit överens om

att stärka sitt teknik- och affärssamarbete,

inom utveckling av teknik, interoperabilitet

och standarder. Förlikningen avslutar de

stämningsansökningar som lämnats in av

båda företagen i flera länder, inklusive i

United States District Court of the Eastern

District of Texas, och de ärenden som lämnats

in till United States International Trade

Commission (USITC).

Den 3 mars 2022 blev Telefonaktiebolaget

LM Ericsson och vissa företrädare för Ericsson

föremål för en stämningsansökan, i form

av en så kallad grupptalan, som lämnats

in på uppdrag av köpare av Ericsson ADS i

USA vid United States District Court for the

Eastern District of New York. En kompletterad

ansökan lämnades in den 9 september 2022,

vilken även innefattade åtal mot en tidigare

företrädare för Ericsson som svarande. Den

kompletterade ansökan innehåller påstådda

överträdelser av amerikansk värdepap-

perslagstiftning avseende påstådda felaktiga

och vilseledande uttalanden i huvudsak

relaterade till Bolagets efterlevnad av sina

principer och skyldigheter beträffande

regelefterlevnad och antikorruption samt

beträffande verksamheten i Irak. I december

Finansiell rapport 2022

Förvaltningsberättelse

2022 lämnade Ericsson och de enskilda tillta-

lade in ett yrkande om att stämningen skulle

avvisas. I februari 2023 motsatte sig käranden

motionen.

I augusti 2022 lämnades en civilrättslig

stämning in i United States District Court

for the District of Columbia mot Telefon-

aktiebolaget LM Ericsson och Ericsson Inc.

Stämningen lämnades in av anställda hos

USA:s militär och anställda hos underleveran-

törer till regeringen i USA som dödats eller

skadats i terroristangrepp i Irak, Afghanistan

och Syrien från 2005 till 2021, samt av deras

familjemedlemmar. Stämningen ställer krav

på Ericsson enligt US Anti-Terrorism Act och

innefattar påståenden om att Ericsson gjort

betalningar som i ett sista led har hjälpt de

terroristorganisationer som utförde, planerade

eller godkände angreppen. I november 2022

lämnade Ericsson in ett yrkande om att stäm-

ningen skulle avvisas. Den 20 december 2022

lämnade kärandena in en kompletterande

ansökan som lade till ytterligare kärandepar-

ter, inklusive en kärandepart som åsamkats

skada i Turkiet, samt även Ericsson AB, VD

Börje Ekholm och en före detta företrädare

för Ericsson som svarandeparter. Vidare görs

gällande ytterligare påståenden och yrkanden.

Som en del av sitt försvar mot att Ericsson

stämt det indiska mobiltelefonbolaget

Micromax i Delhi High Court för patentintrång,

(en tvist som nu förlikats) lämnade Micromax

in ett klagomål till Indiens konkurrensmyndig-

het, Competition Commission of India, CCI.

CCI har hänskjutit ärendet till sin utrednings-

avdelning, Director General’s Office, för en

fördjupad undersökning. CCI inledde liknande

undersökningar mot Ericsson i januari 2014

på grundval av krav från Intex Technologies

(India) Limited och 2015 på grundval av ett

nu förlikat krav från iBall. Ericsson har vid

Delhi High Court ifrågasatt CCI:s behörighet

att hantera dessa ärenden, och inväntar nu

beslut efter överklagande av underinstansens

beslut.

I april 2019 informerades Ericsson av den

kinesiska SAMR (State Administration for Mar-

ket Regulation) Anti-monopoly bureau om att

SAMR har inlett en undersökning av Ericssons

licensering av patent i Kina. Ericsson sam-

arbetar i undersökningen, som fortfarande

befinner sig i en fas av fastställande av fakta.

Framöver väntar en fortsatt utredning av fakta

och möten med SAMR för att underlätta myn-

dighetens bedömningar och slutsatser.

Utöver de tvister som beskrivs ovan är

Bolaget också part i, och kan i framtiden

komma att bli part i, en rad andra legala utred-

ningar, tvister, krav och rättsprocesser, som en

följd av Bolagets normala affärsverksamhet.

Information om risker som avser rättsproces-

ser, krav, stämningar och tvister finns i avsnit-

tet Riskfaktorer.

Moderbolaget

Telefonaktiebolaget LM Ericssons (Moder-

bolaget) verksamhet utgörs huvudsakligen

av koncernlednings- och holdingbolags-

funktioner, internbanksverksamhet samt

kundkredithantering. Den 31 december 2022

hade Moderbolaget 3 (3) filialer. Sammanlagt

har koncernen 79 (74) filialer och representa-

tionskontor.

Finansiell information

Resultatet efter finansiella poster uppgick

till SEK 18,4 (9,3) miljarder. Under 2022 och

2021 hade Moderbolaget ingen försäljning till

dotterbolagen. Av Moderbolagets totala inköp

av varor och tjänster gjordes 29% (34%) från

dotterbolag.

Under året inträffade bland annat följande

större förändringar i Moderbolagets ekono-

miska ställning:

–

Kort- och långfristiga skulder till dotter-

bolag ökade med SEK 13,7 miljarder till

SEK 94,4 miljarder.

–

Kort- och långfristiga fordringar

på dotterbolag minskade med SEK 0,9

miljarder till SEK 24,2 miljarder.

–

Aktieägartillskott till dotterbolag om

SEK 55,8 miljarder.

–

Nedskrivningar av investeringar i

dotterbolag och intresseföretag om

SEK 2,2 miljarder.

–

Bruttokassa minskade med SEK 39,1

miljarder till SEK 41,4 miljarder.

Vid årets slut uppgick bruttokassan (kassa,

likvida medel samt kortfristiga och långfristiga

räntebärande placeringar) till SEK 41,4 (80,5)

miljarder.

Vid årets slut uppgick fritt eget kapital

till SEK 37,8 (35,0) miljarder och totalt eget

kapital till SEK 85,9 (83,1) miljarder.

Aktieinformation

Per 31 december 2022 uppgick det totala

antalet aktier till 3 334 151 735, varav

261 755 983 A-aktier (med en röst vardera)

samt 3 072 395 752 B-aktier (med en tiondels

röst vardera). A- och B-aktier medför samma

rätt till andel i Bolagets tillgångar och resultat.

Moderbolagets största aktieägare per års-

skiftet var Investor AB med cirka 23,79% av

rösterna (8,00% av aktierna), AB Industri-

värden med cirka 15,14% av rösterna (2,61%

av aktierna), och AMF Tjänstepension och

AMF Fonder med cirka 4,87% av rösterna

(2,74% av aktierna).

Inga egna aktier tilldelades till anställda

eller såldes under 2022, i enlighet med villko-

ren i programmet för långsiktig rörlig ersätt-

ning för Ericssons anställda.

Innehavet av egna aktier uppgick den

31 december 2022 till 4 009 306 B-aktier.

Kvotvärdet av dessa aktier är SEK 5,00 per

aktie, totalt SEK 20 miljoner, och aktierna

representerar 0,1% av det totala aktie-

kapitalet. Anskaffningskostnaden uppgår

till SEK 29,1 miljoner.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår en utdelning på SEK 2,70

(2,50) per aktie och att återstoden av fritt

kapital behålles i Moderbolaget. Utdelningen

föreslås betalas ut i två lika delar, SEK 1,35

per aktie med 31 mars 2023 som avstäm-

ningsdag för utdelning (betalningsdatum

5 april 2023) och SEK 1,35 per aktie med

30 september 2023 som avstämningsdag

för utdelning (betalningsdatum 4 oktober

2023).

För innehavare av Moderbolagets egna

B-aktier utgår ingen utdelning. Alla dessa

B-aktier innehas av Moderbolaget. Med

antagandet att inga egna aktier kvarstår

på avstämningsdagen föreslår styrelsen

att vinsten disponeras enligt nedan:

Belopp att utdelas till

registrerade aktieägare

SEK 9 002 209 685

Belopp att överföra i ny

räkning i Moderbolaget

SEK 28 750 998 521

Totalt fritt eget kapital i

Moderbolaget

SEK 37 753 208 206

Till grund för sitt förslag till utdelning har

styrelsen enligt 18 kap. 4 § i aktiebolagslagen

bedömt Moderbolagets och koncernens

konsolideringsbehov, likviditet, ekonomiska

ställning i övrigt samt förmåga att på sikt

infria sina åtaganden. Koncernens soliditet

uppgår till 38,1% (35,0%) och nettokassan

till SEK 23,3 (65,8) miljarder.

Moderbolagets egna kapital skulle ha varit

SEK 4,4 miljarder lägre om tillgångar och

skulder inte värderats till verkligt värde i enlig-

het med 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen.

Styrelsen har också tagit hänsyn till Moder-

bolagets resultat och ekonomiska ställning

och koncernens ställning i övrigt. Styrelsen har

härvid tagit hänsyn till kända förhållanden

som kan ha betydelse för Moderbolagets och

koncernbolagens ekonomiska ställning.

Den föreslagna utdelningen begränsar

inte Bolagets investeringsförmåga eller

likviditetsbehov, och det är styrelsens bedöm-

ning att den föreslagna utdelningen är väl

avvägd med hänsyn till verksamhetens art,

omfattning och risker samt Moderbolagets och

koncernens kapitalbehov, liksom kommande

års affärsplaner och ekonomiska utveckling.

Finansiell rapport 2022

Förvaltningsberättelse

Förslag av nya riktlinjer för ersättning till

ledande befattningshavare

Styrelsen föreslår att årsstämman 2023 beslutar

om följande Riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare. I jämförelse med de riktlinjer

som beslutades av årsstämman 2020 har rikt-

linjerna uppdaterats för att:

–

anpassa riktlinjerna för att säkerställa att

företagets affärsstrategier och arbetssätt kan

stödjas under riktlinjernas giltighetstid;

–

förtydliga mandatet för styrelsen och Kompen-

sationskommittén att definiera meningsfulla

mål för kortsiktig rörlig ersättning (“

STV

”) kopp-

lat till affärsplanen. Detta för att göra det möjligt

att STV-målen definieras och viktas på olika

sätt för olika delar av verksamheten beroende

på den fas i verksamhetens livscykel de befinner

sig i enligt vad som krävs utifrån affärsstrategin.

Därför har detaljerade krav på obligatorisk vikt-

ning och definition av STV-mål tagits bort;

–

möjliggöra för styrelsen att eventuellt

inkludera STV i ersättningspaketet för

verkställande direktören och koncernchefen.

Eventuell inkludering av STV för framtida eller

nuvarande verkställande direktören och kon-

cernchefen kommer att beakta sammanlagd

ersättning på målnivå för långsiktiga rörliga

ersättningsprogram och STV; och

–

utvidga riktlinjerna avseende pension för

svenska medlemmar i koncernledningen

genom att ta bort specifika formuleringar som

rör den svenska kollektiva pensionsplanen

ITP1. Syftet är att inrymma potentiella framtida

förändringar i kollektiva pensionsplaner och

för att möjliggöra kompletterande pensions-

premier eller kompletterande kontant pensions-

ersättning överstigande beloppsgränser för

pensionspremier i kollektiva pensionsplaner.

Inledning

Dessa riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare (”

Riktlinjerna

”) omfattar

koncernledningen för Telefonaktiebolaget LM

Ericsson (”

Bolaget

” eller ”

Ericsson

”), inklusive

verkställande direktören och koncernchefen

(”

och

koncernchef

”) (“

koncernledningen

”).

Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som

avtalas, och förändringar som görs i redan avta-

lade ersättningar, efter det att Riktlinjerna anta-

gits av årsstämman. Avsikten är att Riktlinjerna

ska gälla i fyra år fram till årsstämman 2027.

Beträffande anställningsförhållanden utanför

Sverige, får vederbörliga anpassningar ske för

att följa tvingande lokala regler eller etablerad

lokal praxis. I sådana fall ska Riktlinjernas över-

gripande ändamål tillgodoses i största möjliga

utsträckning. Riktlinjerna omfattar inte ersätt-

ning beslutad av bolagsstämma, exempelvis

långsiktiga rörliga ersättningsprogram (”

LTV

”).

Målsättning

Riktlinjerna syftar till att säkerställa att ersätt-

ningarna är förenliga med Bolagets gällande

ersättningsfilosofi och ersättningspraxis för

Bolagets medarbetare, vilka grundar sig på prin-

ciper om konkurrenskraft, jämlikhet, transparens

och prestation. De främsta målen är att:

–

attrahera och behålla kompetenta, prestations-

inriktade och motiverade medarbetare som har

sådan förmåga, erfarenhet och färdighet som

krävs för att genomföra Ericssons strategi;

–

uppmuntra beteenden i enlighet med

Ericssons företagskultur och kärnvärden;

–

säkerställa rättvis ersättning genom att se

till att den totala ersättningen är av lämplig

storlek utan att vara för hög och att grunden

för ersättningarna är tydligt förklarad;

–

erbjuda en totalersättning, bestående av både

fast och rörlig ersättning samt förmåner som

är konkurrenskraftig på de marknader där

Ericsson konkurrerar om medarbetare; och

–

främja former av rörlig ersättning som förenar

medarbetarna i arbetet mot tydliga och

relevanta mål, samt stärker deras prestationer

och möjliggör flexibla ersättningskostnader för

Ericsson.

Riktlinjerna och Bolagets strategi samt

hållbara långsiktiga intressen

En framgångsrik implementering av Bolagets

strategi och hållbara långsiktiga intressen kräver

att Bolaget kan attrahera, behålla och motivera

medarbetare med de rätta egenskaperna samt

erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Syftet

med Riktlinjerna är att möjliggöra för Bolaget

att erbjuda medlemmarna av koncernledningen

attraktiv och konkurrenskraftig totalersättning.

Rörlig ersättning som omfattas av Riktlinjerna

ska tilldelas enligt specifika fördefinierade och

mätbara affärsmål som härrör från den kort-

och långsiktiga affärsplan som godkänts av

styrelsen. Målen kommer att inkludera finansiella

mål på koncern-, affärs- och/eller marknadsom-

rådesnivå. Dessutom kommer strategiska mål,

operativa mål, mål för medarbetarnas engage-

mang, mål för kundnöjdhet, mål för hållbarhet

och ansvarsfullt företagande eller andra mål för

ledande indikatorer att tillämpas om Kompen-

sationskommittén anser det lämpligt.

Bolaget har särskilda program för långsiktig

rörlig ersättning för koncernledningen som har

godkänts av årsstämman. Sådana beslut omfat-

tas inte av Riktlinjerna. Detaljerad information

om Ericssons aktuella ersättningspolicy och hur

vi lever upp till vår policy och våra Riktlinjer, samt

information om tidigare beslutade långsiktiga

rörliga ersättningsprogram vilka ännu inte

har förfallit till betalning, inklusive tillämpliga

prestationsvillkor, finns i ersättningsrapporten

samt i not G2, ”Information angående styrelse-

ledamöter och ledande befattningshavare” och

not G3, ”Aktierelaterade ersättningar” i års-

redovisningen.

Hantering av ersättningar till

koncernledningen

Styrelsen har inrättat en Kompensationskom-

mitté (”

Kommittén

”) som hanterar ersättnings-

policy, ersättningsprinciper och ärenden som

rör ersättning till koncernledningen. Styrelsen

har gett Kommittén mandat att besluta om och

hantera vissa ärenden inom specifika områden.

Kommittén kan även i enskilda fall bemyndigas

av styrelsen att avgöra specifika ärenden.

Kommittén har mandat att granska och för-

bereda ärenden, för beslut av styrelsen, som rör

löner och andra ersättningar till VD och koncern-

chef. Dessutom har Kommittén i uppgift att minst

en gång vart fjärde år förbereda, för beslut av

styrelsen, förslag till årsstämman om riktlinjer för

ersättning till ledande befattningshavare, liksom

förslag om långsiktiga rörliga ersättningspro-

gram och liknande aktierelaterade ersättningar.

Kommittén har mandat att besluta om löner

och andra ersättningar till övriga medlemmar av

koncernledningen, förutom VD och koncernchef,

inklusive mål för kortsiktig rörlig ersättning

(”

STV

”) samt utbetalning av STV baserat på

prestation och uppnådda resultat.

För att fullgöra sina skyldigheter tar Kom-

mittén hänsyn till ersättningstrender, regel-

ändringar, informationsgivningskrav och den

allmänna globala ersättningsmiljön för ledande

befattningshavare. Innan Kommittén förbereder

rekommendationer för lönejusteringar för VD

och koncernchef för styrelsens beslut, eller

godkänner lönejusteringar för övriga medlem-

mar i koncernledningen, granskar Kommittén

lönedata, Bolagets resultat och individuella

prestationer. Berörd anställd är inte närvarande

vid Kommitténs möten när frågor som rör deras

egen ersättning diskuteras. På samma sätt är VD

och koncernchef inte närvarande vid styrelse-

möten när frågor som rör VD och koncernchefens

egen ersättning diskuteras. Kommittén får utse

oberoende expertrådgivare för att bistå och ge

råd i dess arbete.

Ordföranden i Kommittén och styrelseord-

föranden arbetar tillsammans med Ericssons

avdelning för Investor Relations för att säker-

ställa goda och kontinuerliga kontakter i lämplig

omfattning med aktieägarna i frågor som rör

ersättning till koncernledningen.

Översikt över ersättningspaketet som

omfattas av Riktlinjerna

För koncernledningen kan ersättningspaketet

innefatta fast lön, kort- och långsiktig rörlig ersätt-

ning (STV och LTV), pension och andra förmåner.

Nedan beskrivs de huvudsakliga komponen-

terna för ersättning till koncernledningen som

regleras av Riktlinjerna, inklusive information om

varför de tillämpas, hur de fungerar, tilldelnings-

nivåer och relaterade resultatmått. Dessutom har

årsstämman beslutat att införa LTV för medlem-

mar i koncernledningen, och kan även i framtiden

besluta om sådana program. Befintliga aktie-

baserade LTV-program som fastställts av års-

stämman har utformats för att skapa långsiktiga

incitament för medlemmar i koncernledningen

och för att stimulera Bolagets utveckling och

därigenom skapa långsiktigt värde. Målsätt-

ningen är att attrahera, behålla och motivera

ledande befattningshavare på en konkurrensut-

satt marknad genom prestationsbaserade och

aktierelaterade incitament samt att uppmuntra

uppbyggnaden av ett betydande aktieinnehav,

för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan

koncernledningen och aktieägarna. Intjänande-

perioden är tre år för de befintliga aktiebaserade

LTV-programmen som beslutats av aktieägarna

och intjänande kräver uppfyllande av fastställda

prestationsvillkor. LTV är en viktig del av ersätt-

ningen till koncernledningen, men programmen

omfattas inte av Riktlinjerna i och med att de

beslutas separat av årsstämman.

Finansiell rapport 2022

Förvaltningsberättelse

Komponent och syfte

Beskrivning

Fast lön

Fast ersättning, utbetalad vid fastställda tidpunkter.

Syfte:

– att attrahera och behålla det ledarskap som behövs

för att implementera Ericssons strategi

– att betala ut en del av den årliga ersättningen på ett

förutsebart sätt

Löner ska fastställas med hänsyn till:

– Ericssons övergripande affärsresultat

– affärsresultat för den enhet som individen leder

– individens prestation från år till år

– externa ekonomiska förhållanden

– befattningens omfattning och komplexitet

– extern marknadsdata

– lön och villkor för övriga anställda baserade på orter som anses vara relevanta för rollen

Vid beslut om fast lön ska påverkan på den totala ersättningen, inklusive pensioner och tillhörande kostnader,

beaktas.

Kortsiktig rörlig ersättning (STV)

STV är en rörlig ersättningsplan som ska mätas mot mål

som härrör från affärsplanen och betalas ut under ett år.

Syfte:

– att ge medlemmarna av koncernledningen gemen-

samma, tydliga och relevanta mål, som sammanfaller

med Ericssons strategi och hållbara långsiktiga

intressen

– att erbjuda en individuell intjäningsmöjlighet kopplad

till prestation till en ﬂexibel kostnad för Bolaget

Utbetalningar av STV ska ske i form av årlig kontant ersättning efter att Kommittén och i tillämpliga fall styrelsen

har granskat och godkänt utfallet av de resultatmål som normalt fastställs i början av året för varje medlem av

koncernledningen.

Målnivån för utbetalning under ett räkenskapsår får vara upp till 150% av medarbetarens årliga fasta lön.

Utbetalningen ska normalt fastställas i linje med marknadspraxis i anställningslandet. Maximal utbetalning ska

vara upp till två gånger målnivån (dvs. inte mer än 300% av den årliga fasta lönen). Eventuell beﬁntlig möjlighet

till långsiktig rörlig ersättning beaktas när målnivå för STV fastställs (och vice versa).

STV ska baseras på mått som är kopplade till den årliga affärsplanen och till Ericssons långsiktiga strategi och

hållbarhet. Måtten kommer att kan omfatta ﬁnansiella mål på koncern-, affärsområdes- och/eller marknads-

områdesnivå (för relevanta medlemmar av koncernledningen). Andra möjliga mått kan omfatta strategiska mål,

operativa mål, mål för medarbetarnas engagemang, mål för kundnöjdhet, mål för hållbarhet och ansvarsfullt

företagande eller andra ledande indikatorer.

I slutet av resultatperioden för varje STV-cykel ska styrelsen och Kommittén utvärdera resultaten i relation till

måtten och fastställa utfallet, i tillämpliga fall på grundval av den ﬁnansiella information som offentliggjorts av

Bolaget avseende ﬁnansiella mål.

Styrelsen och Kommittén förbehåller sig rätten att:

– när som helst, revidera ett eller ﬂera STV-mål

– retroaktivt justera STV-målen vid extraordinära omständigheter

– minska eller helt ställa in STV i det fall Ericsson drabbas av allvarliga ekonomiska svårigheter, till exempel i ett

läge där ingen utdelning betalas

– justera STV om resultaten för STV-målen inte är en korrekt återspegling av affärsresultatet

– minska eller helt ställa in STV för enskilda medarbetare vars prestationsutvärdering är under acceptabel nivå

eller som är föremål för en pågående prestationsutvärdering

Styrelsen och Kommittén ska ha diskretionär rätt att:

– helt eller delvis ställa in en persons rätt till utbetalning av STV om personen har agerat på ett sätt som bryter mot

Ericssons affärsetiska kod

– helt eller delvis återkräva utbetald STV om personen har agerat på ett sätt som bryter mot Ericssons affärsetiska

kod

– återkräva STV som utbetalats till personen på felaktiga grunder, såsom rättelse av ﬁnansiella resultat på grund

av inkorrekt ﬁnansiell rapportering eller oförenlighet med ﬁnansiella rapporteringskrav.

Pension

Premier som betalas till en pensionsfond.

Syfte:

– att attrahera och behålla det ledarskap som behövs

för att implementera Ericssons strategi

– att underlätta planering för pension genom att

erbjuda konkurrenskraftiga pensionslösningar som är

i linje med lokal marknadspraxis

Pensionsplanen ska vara utformad i enlighet med konkurrenskraftig praxis i den aktuella medarbetarens hemland

och kan innehålla olika tilläggsplaner som kompletterar det nationella socialförsäkringssystemet.

Pensionsplanerna ska vara avgiftsbestämda, såvida inte den aktuella medarbetaren omfattas av en förmåns-

bestämd pensionsplan enligt tvingande bestämmelser i eller kollektivavtal eller lokala regler.

För medlemmar av koncernledningen i Sverige:

– pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda förutom där lag eller kollektivavtal föreskriver förmånsbestämd

pension. Pensionsgrundande lön utgörs av fast lön och, där så krävs enligt lag eller kollektivavtal, eventuell

rörlig lön.

– en kompletterande pensionspremie kan betalas med maximalt 35% av den del av den fasta lönen som överstiger

eventuella beloppsgränser i kollektiva pensionsplaner, om inte en högre procentsats föreskrivs enligt lag eller

kollektivavtal.

– den kompletterande pensionspremien kan, som alternativ till pensionspremien, bytas mot en kontant betalning

under förutsättning att det görs på ett för Bolaget kostnadsneutralt sätt.

Medlemmar av koncernledningen som är anställda i andra länder än Sverige kan omfattas av lokala, konkurrens-

kraftiga pensionsplaner i sina respektive hemländer i linje med vad som erbjuds andra anställda i samma länder.

Under vissa särskilda omständigheter, där medarbetare inte kan ta del av lokala pensionsplaner i anställningsland

kan:

– kontant betalning som motsvarar pensionen tillhandahållas som beskattningsbar förmån, eller

– premier betalas till en internationell pensionsfond för medarbetarens räkning på kostnadsneutral basis

I samtliga fall ska de årliga pensionspremierna uppgå till högst 70% av den årliga fasta lönen.

Övriga förmåner

Ytterligare former av direkt eller indirekt ersättning, som

betalas ut årligen och som inte räknas som fast lön, kort-

eller långsiktig rörlig ersättning eller pension.

Syfte:

– att attrahera och behålla det ledarskap som behövs

för att implementera Ericssons strategi,

– att betala ut en del av den årliga ersättningen på ett

förutsebart sätt.

Förmåner ska fastställas i linje med konkurrenskraftig praxis i medarbetarens anställningsland och återspegla vad

som erbjuds andra ledande befattningshavare i samma land, vilket kan utvecklas från år till år.

Förmåner kan till exempel inkludera företagstelefon, företagsbil, friskvård, sjuk- och andra försäkringsförmåner,

skattesupport, resor, företagsgåvor och ersättningar för internationell omplacering och/eller utlandspendling som

krävs för att kunna uppfylla rollen.

Förmånsnivåer ska fastställas i linje med konkurrenskraftig marknadspraxis och återspegla vad som erbjuds andra

ledande befattningshavare i den medarbetarens anställningsland.

Förmånsnivån kan variera från år till år beroende på vilka kostnader förmånerna medför för Bolaget.

Övriga förmåner ska uppgå till högst 10% av den årliga fasta lönen för medlemmar av koncernledningen i Sverige.

Ytterligare förmåner och ersättningar till medlemmar av koncernledningen som pendlar till Sverige eller är på lång-

tidsuppdrag (long-term assignment, ”

LTA

”) i ett annat land än det ursprungliga landet för anställning ska faststäl-

las i linje med Bolagets policy för internationell rörlighet. Sådana förmåner kan inkludera, men är inte begränsade

till, pendlings- eller ﬂyttkostnader, ökade levnadskostnader, boendekostnader, hemresor, utbildningsbidrag och

skatte- samt socialförsäkringsstöd

Finansiell rapport 2022

Förvaltningsberättelse

Beaktande av ersättning till Bolagets

medarbetare

För att säkerställa konsekvent tillämpning

har styrelsen och Kommittén, vid beredning

av Riktlinjerna, beaktat totalersättning samt

anställningsvillkor för Bolagets medarbetare,

genom att granska hur Ericssons ersättnings-

policy tillämpas för Bolagets vidare krets av

medarbetare.

Det finns en tydlig koppling mellan ersätt-

ningskomponenterna för medlemmarna av

koncernledningen och Bolagets medarbetare

vad gäller tillämpningen av ersättningspolicyn

samt de metoder som används för att fastställa

fasta löner, kort- och långsiktig rörlig ersätt-

ning, pensioner och förmåner. Dessa metoder

ska tillämpas på ett brett och konsekvent sätt

inom hela Bolaget. Målen för kortsiktig rörlig

ersättning är likvärdiga och resultatmåtten

för långsiktiga rörliga ersättningsprogram är

desamma för medlemmarna av koncernled-

ningen och andra kvalificerade medarbetare

i Bolaget. Den del av ersättningen som är

kopplad till resultat är dock vanligtvis högre för

koncernledningen i linje med marknadspraxis

och de högre nivåerna för totalersättning som

förekommer på sådan nivå.

Anställningsavtal och uppsägning av

anställning

Medlemmarna av koncernledningen har fasta

tillsvidareanställningar. Den ömsesidiga

uppsägningstiden får vara högst tolv månader.

Vid uppsägning från medarbetarens sida finns

ingen rätt till avgångsvederlag.

Oavsett omständigheterna får den fasta

lönen under uppsägningstiden plus eventuellt

avgångsvederlag sammantaget inte överstiga

ett belopp motsvarande 24 månaders fast lön

för medarbetaren, om inte andra bestämmelser

följer av nationell lagstiftning eller kollektiv-

avtal.

Medarbetaren kan ges rätt till avgångs-

vederlag fram till den överenskomna pensions-

åldern eller, om ingen överenskommelse om

pensionsålder finns, fram till den månad då

medarbetaren fyller 65 år. I fall där medarbeta-

ren har rätt till avgångsvederlag från och med

ett datum som infaller mindre än tolv månader

före pensioneringen räknas avgångsvederlaget

ned proportionellt mot den återstående tiden

och beräknas endast för perioden mellan

datumet då anställningen upphör (dvs. slutet

av uppsägningstiden) och pensioneringsdagen.

Avgångsvederlaget ska sänkas med motsva-

rande 50% av den ersättning eller motsvarande

kompensation som medarbetaren får, eller har

fått rätt till, från en annan arbetsgivare eller för

eget eller annat arbete under den period som

medarbetaren får avgångsvederlag utbetalt

från Bolaget.

Bolaget har rätt att säga upp ett anställ-

ningsavtal med omedelbar verkan utan

föregående meddelande och utan rätt till

avgångsvederlag, om medarbetaren begår

allvarliga överträdelser av sina skyldigheter

gentemot Bolaget.

Vanligtvis avgörs tvister med anledning av

ledande befattningshavares anställningsavtal

eller andra avtal som rör anställningen eller

förfarandet genom vilka avtalen ingåtts, tolkats

eller tillämpats, liksom andra tvister om förhål-

landen som har sin grund i avtalen, genom

skiljeförfarande med tre skiljemän enligt

Stockholms Handelskammares Skiljedoms-

instituts regler. Oavsett utfallet av sådant

skiljeförfarande kan Bolaget, inom ramen

för rättsförhållandet mellan parterna, stå för

skiljemännens avgifter och kostnader samt för

Bolagets processkostnader (inklusive advokat-

arvoden), förutom i de fall då skiljeförfarandet

inletts av medarbetaren utan skälig grund.

Rekryteringspolicy för nya medlemmar

av koncernledningen

När ersättningen till en ny medlem av koncern-

ledningen ska fastställas ska styrelsen och

Kommittén beakta alla relevanta faktorer för

att säkerställa att ersättningen utformas i linje

med Bolagets och aktieägarnas bästa intres-

sen. Sådana faktorer inkluderar:

–

vilken befattning som avses,

–

kandidatens kompetens, erfarenhet och

förmågor,

–

nivå och typ av ersättning hos tidigare

arbetsgivare,

–

vilket geografiskt område som kandidaten

rekryteras från och huruvida ersättning för

flytt behövs,

–

kandidatens personliga omständigheter,

–

aktuell lönepraxis på marknaden,

–

interna relativa faktorer.

Ytterligare överenskommelser

I undantagsfall kan ytterligare överenskom-

melser träffas när det bedöms vara lämpligt

och nödvändigt för att rekrytera eller behålla en

viss medarbetare. Sådana överenskommelser

kan gälla kortsiktig eller långsiktig rörlig ersätt-

ning eller fast lön, och överenskommelserna

kan förnyas. Varje överenskommelse ska dock

vara tidsbegränsad samt inte överstiga en tids-

period om 36 månader och ett belopp som är

dubbelt så högt som den årliga fasta lönen som

medarbetaren hade fått om ingen ytterligare

överenskommelse hade träffats. Dessutom kan

andra mått och mål tillämpas för rörlig ersätt-

ning till den nya medarbetaren under det första

året, om det bedöms vara lämpligt.

I enskilda fall kan styrelsen eller Kommittén,

även besluta om utbetalning av ersättning som

kompenserar för eventuell förverkad ersättning

från en tidigare arbetsgivare i och med rekry-

teringen av den nya medarbetaren. Styrelsen

och Kommittén avgör i enskilda fall om hela

eller en del av den förverkade ersättningen,

inklusive förverkad rörlig ersättning, ska ersät-

tas. Om förverkad rörlig ersättning ska ersättas

beaktas relevanta faktorer, inklusive den rörliga

ersättningens utformning (kontanta medel eller

aktier), aktuella prestationsvillkor samt när den

rörliga ersättningen skulle ha intjänats eller

betalats ut. Vanligtvis ersätts förverkad ersätt-

ning med jämförbar ersättning.

Om en intern kandidat befordras till koncern-

ledningen kan det innebära att vissa tidigare

gällande villkor fortsätter att gälla, inklusive

pensions- och förmånsrättigheter och even-

tuella utestående tilldelningar av rörlig ersätt-

ning. Om en medlem av koncernledningen

utses som följd av samgående med eller förvärv

av ett annat bolag kan tidigare gällande villkor

också tillämpas i upp till högst 36 månader.

Styrelsens diskretion

På rekommendation från Kommittén kan

styrelsen, vid extraordinära omständigheter,

besluta om att tillfälligt helt eller delvis avvika

från Riktlinjerna, exempelvis:

–

när ny VD och koncernchef tillsätts,

–

vid betydande förändringar i Bolagets struk-

tur, organisation, ägarstruktur eller verksam-

het (till exempel bud, förvärv, fusion, fission

osv) som kan kräva justeringar av STV och

LTV eller andra komponenter för att säker-

ställa kontinuitet i koncernledningen, och

–

under andra omständigheter, förutsatt att

avvikelser krävs för att främja Bolagets lång-

siktiga intressen och hållbarhet eller för att

säkerställa Bolagets ekonomiska bärkraft.

Kommittén ansvarar för att förbereda ärenden

för beslut i styrelsen, vilket innefattar ärenden

som rör avvikelser från Riktlinjerna. Sådana

avvikelser presenteras i ersättningsrapporten

för det aktuella året.

Finansiell rapport 2022

Förvaltningsberättelse

Riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare godkända av

årsstämman 2020

Riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare

Inledning

Dessa riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare (”

riktlinjerna

”) omfattar

koncernledningen i Telefonaktiebolaget LM

Ericsson (

”Bolaget”

eller

”Ericsson”

), inklusive

verkställande direktör och koncernchef (

”vd

och koncernchef”

) (

”koncernledningen”

Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som

avtalas, och förändringar som görs i redan

avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna

antagits av årsstämman. Avsikten är att

riktlinjerna ska fortsätta gälla i fyra år fram till

årsstämman 2024. Beträffande anställnings-

förhållanden som lyder under andra regler än

svenska får vederbörliga anpassningar ske för

att följa tvingande lokala regler eller etablerad

lokal praxis. Därvid ska dessa riktlinjers över-

gripande ändamål så långt som möjligt tillgo-

doses. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar

som beslutas av bolagsstämman, exempelvis

program för långsiktig rörlig ersättning (”

LTV

”).

Målsättning

Dessa riktlinjer syftar till att säkerställa att

ersättningarna är förenliga med Bolagets

gällande ersättningsfilosofi och ersättnings-

praxis för Bolagets medarbetare, vilka grundar

sig på principer om konkurrenskraft, rättvisa,

transparens och prestation. De främsta målen

för riktlinjerna är att:

–

attrahera och behålla kompetenta, presta-

tionsinriktade och motiverade medarbetare

som har de förmågor, erfarenheter och

färdigheter som behövs för att genomföra

Ericssons affärsstrategi,

–

uppmuntra beteenden i enlighet med

Ericssons företagskultur och värderingar,

–

säkerställa rättvis ersättning genom att se

till att den totala ersättningen är av lämplig

storlek utan att vara för hög, och att grunden

för ersättningarna förklaras tydligt,

–

erbjuda en totalersättning, bestående av

fast och rörlig ersättning samt förmåner, som

är konkurrenskraftig på de marknader där

Ericsson konkurrerar om medarbetare, och

–

främja former av rörlig ersättning som

förenar medarbetarna i arbetet mot tydliga

och relevanta mål, samt stärker deras

prestationer och möjliggör flexibla ersätt-

ningskostnader.

Riktlinjerna och Bolagets affärsstrategi

samt hållbara långsiktiga intressen

För att Bolagets affärsstrategi ska kunna

implementeras och för att Bolagets hållbara

långsiktiga intressen ska tillvaratas måste

Bolaget attrahera, behålla och motivera

medarbetare med de rätta förmågorna samt

erbjuda dem konkurrenskraftig ersättning.

Syftet med dessa riktlinjer är att möjliggöra för

Bolaget att erbjuda medlemmarna av kon-

cernledningen attraktiv och konkurrenskraftig

totalersättning. Rörlig ersättning som omfattas

av riktlinjerna ska utgå från den av styrelsen

godkända långsiktiga affärsplanen och vara

utformad så att den utfaller enligt specifika,

fördefinierade och mätbara affärsmål. Målen

kan inkludera finansiella mål på koncern-,

affärsområdes- eller marknadsområdesnivå,

strategiska mål, operativa mål, mål för medar-

betarengagemang eller kundnöjdhet, mål som

rör hållbarhet och ansvarsfullt företagande

eller andra ledande indikatorer.

Bolaget har särskilda program för långsiktig

rörlig ersättning för koncernledningen. Dessa

program har godkänts av årsstämman och

omfattas därmed inte av dessa riktlinjer.

Detaljerad information om Ericssons aktuella

ersättningspolicy och hur vi lever upp till vår

policy och våra riktlinjer, inklusive information

om tidigare beslutade långsiktiga rörliga

ersättningar vilka ännu inte har förfallit till

betalning, inklusive tillämpliga prestationsvill-

kor, finns i Rapport om ersättningar samt i not

G2, ”Information angående styrelseledamöter

och ledande befattningshavare” och not G3,

”Aktierelaterade ersättningar”, i årsredovis-

ningen för 2019.

Hantering av ersättningar till

koncernledningen

Styrelsen har inrättat en kompensationskom-

mitté (”

kommittén

”) som hanterar ersättnings-

policyer, ersättningsprinciper och ärenden som

rör ersättning till koncernledningen. Styrelsen

har gett kommittén mandat att besluta om

och hantera vissa ärenden inom begränsade

områden. Kommittén kan även bemyndigas

av styrelsen att avgöra specifika ärenden i

enskilda fall.

Kommittén har mandat att granska och

förbereda ärenden, för beslut av styrelsen,

som rör löner och andra ersättningar till vd och

koncernchef. Dessutom har kommittén i uppgift

att minst en gång vart fjärde år förbereda, för

beslut av styrelsen, förslag till årsstämman om

riktlinjer för ersättning till ledande befattnings-

havare, liksom förslag om LTV och liknande

ersättningslösningar.

Kommittén har mandat att besluta om löner

och andra ersättningar till övriga medlemmar

av koncernledningen, förutom vd och koncern-

chef, inklusive mål för kortsiktig rörlig ersätt-

ning (”STV”) samt utbetalning av STV baserat

på prestation och uppnådda resultat.

För att kunna utföra sitt arbete tar kommit-

tén hänsyn till ersättningstrender, regeländ-

ringar, informationsgivningskrav och globala

trender för ersättningar till ledande befatt-

ningshavare. Kommittén granskar information

från löneundersökningar, Bolagets resultat och

berörda personers individuella prestationer

innan de förbereder rekommendationer till

styrelsen beträffande lönejusteringar för vd och

koncernchef och innan kommittén godkänner

lönejusteringar för övriga medlemmar av

koncernledningen. För att undvika intres-

sekonflikter får en medarbetare inte närvara

vid kommittémöten där den egna ersättningen

diskuteras. Vd och koncernchef närvarar inte

vid styrelsemöten där den egna ersättningen

diskuteras. Kommittén har möjlighet att anlita

oberoende experter för att få rådgivning och

stöd i sitt arbete.

Ordföranden i Kompensationskommittén

och styrelseordföranden arbetar tillsammans

med Ericssons funktion för Investor Relations

för att säkerställa goda och kontinuerliga kon-

takter i lämplig omfattning med aktieägarna i

frågor som rör ersättning till koncernledningen.

Översikt över det ersättningspaket som

omfattas av dessa riktlinjer

För koncernledningen kan totalersättningen

innefatta fast lön, kort- och långsiktig rörlig

ersättning (STV och LTV), pension och andra

förmåner.

Tabellen nedan innehåller de huvudsakliga

komponenterna för ersättning till koncern-

ledningen som regleras av riktlinjerna, med

information om varför de används, hur de

fungerar, tilldelningsnivåer samt relaterade

nyckeltal. Dessutom har årsstämman beslutat

att införa program för långsiktig rörlig ersätt-

ning (LTV) för koncernledningen, och kan

även i framtiden besluta om sådana program.

Befintliga aktiebaserade program för lång-

siktig rörlig ersättning (LTV) som fastställts

av årsstämman har utformats för att skapa

långsiktiga incitament för koncernledningen

och för att stimulera Bolagets utveckling och

därigenom skapa långsiktigt värde. Målsätt-

ningen är att attrahera, behålla och motivera

ledande befattningshavare på en konkurrens-

utsatt marknad genom prestationsbaserade

och aktierelaterade incitament, samt att

uppmuntra uppbyggnaden av ett betydande

aktieinnehav, för att skapa ett gemensamt

ägarintresse mellan koncernledningen och

aktieägarna. Intjänandeperioden är tre år för

de befintliga aktiebaserade programmen för

långsiktig rörlig ersättning (LTV) som beslu-

tats av årsstämman, och intjänande kräver

uppfyllande av fastställda prestationsvillkor.

Långsiktig rörlig ersättning (LTV) är en viktig

del av ersättningen till koncernledningen,

men programmen omfattas inte av riktlinjerna

eftersom de beslutas av årsstämman.

Information för 2022 ﬁnns i Ericssons Ersättningsrapport

2020 och i not G2, “Information angående styrelseledamö-

ter och ledande befattningshavare”, och i not G3, “Aktierela-

terade ersättningar”, i den Finansiella rapporten.

Finansiell rapport 2022

Förvaltningsberättelse

Komponent och syfte

Funktion

Tilldelning

Prestationsmått

Fast lön

Fast ersättning, utbetalad vid

fastställda tidpunkter.

Syfte:

–att attrahera och behålla det

ledarskap som behövs för att

implementera Ericssons affärsstrategi

–att betala ut en del av den årliga

ersättningen på ett förutsägbart sätt.

Lönerna ska normalt granskas en gång

per år (i januari).

Vid lönesättningen ska följande faktorer

beaktas:

–Ericssons allmänna affärsresultat,

–affärsresultatet för den enhet som den

aktuella medarbetaren leder,

–medarbetarens prestation över tid,

–externa ekonomiska förhållanden,

–befattningens omfattning och

komplexitet,

–externa marknadsdata samt

–lön och villkor för andra medarbetare

i länder som anses vara relevanta för

rollen.

Vid fastställandet av fasta löner ska

inverkan på den totala ersättningen,

inklusive pensioner och tillhörande

kostnader, beaktas.

Det ﬁnns ingen maxlönenivå, men

löneökningarna (som procent av

den aktuella lönen) för de ﬂesta

medlemmarna av koncernledningen

är vanligtvis i linje med praxis på

marknaden, lönenivån för medarbetare

i relevanta länder samt den enskilda

medarbetarens prestation.

Under vissa omständigheter kan större

löneökningar bli aktuella. Exempel på

detta är:

–när en ny medlem av koncernled-

ningen har utsetts och fått en lön

som är lägre än marknadsnivån,

vilket innebär att större ökningar kan

övervägas under de kommande åren

vid goda individuella prestationer

–om en medlem av koncernledningen

har befordrats eller fått utökade

ansvarsområden samt

–om lönen för en enskild med-

arbetare har hamnat långt under

marknadspraxis.

För erhållande av fast lön krävs

inte uppfyllande av några speciﬁka

resultatmål.

Medarbetarens individuella resultat

och kompetens ska dock beaktas

tillsammans med affärsresultatet när

fasta löner och eventuella löneökningar

ska fastställas.

Kortsiktig rörlig ersättning (”STV”)

STV är en plan för rörlig ersättning

som ska beräknas och betalas ut under

ett år.

Syfte:

–att ge medlemmarna av koncern-

ledningen gemensamma, tydliga och

relevanta mål, som sammanfaller

med Ericssons affärsstrategi och

hållbara långsiktiga intressen samt

–att erbjuda en individuell intjänings-

möjlighet kopplad till prestation till

en ﬂexibel kostnad för Bolaget.

Utbetalningar av STV ska ske i form

av årlig kontant ersättning, efter

att kommittén och i tillämpliga fall

styrelsen, har granskat och godkänt

utfallet av de resultatmål som normalt

fastställs i början av året för varje

medlem av koncernledningen.

Styrelsen och kommittén förbehåller sig

rätten att:

–när som helst revidera något, några

eller samtliga STV-mål,

–justera STV-målen retroaktivt vid

extraordinära omständigheter,

–minska eller helt ställa in STV i det

fall Ericsson drabbas av allvarliga

ekonomiska svårigheter, till exempel

i ett läge där ingen utdelning

betalas ut,

–justera STV om resultaten för STV-

målen inte är en korrekt återspegling

av affärsresultatet samt

–minska eller helt ställa in STV för

enskilda medarbetare vars presta-

tionsutvärdering är under acceptabel

nivå eller om det sker en pågående

prestationsgranskning.

Malus och clawback

Styrelsen och kommittén ska ha rätt att:

–helt eller delvis ställa in en persons

rätt till utbetalning av STV om perso-

nen har agerat på ett sätt som bryter

mot Ericssons affärsetiska kod,

–helt eller delvis återkräva utbetald

STV om betalningsmottagaren har

agerat på ett sätt som bryter mot

Ericssons affärsetiska kod

–återkräva STV som utbetalats till en

medarbetare på felaktiga grunder,

såsom exempelvis rättelse av ﬁnan-

siella resultat på grund av inkorrekt

ﬁnansiell rapportering eller oförenlig-

het med ﬁnansiella rapporteringskrav

osv.

Målnivån för utbetalning under ett

räkenskapsår får vara upp till 150%

av medarbetarens årliga fasta

lön. Utbetalningen ska normalt

fastställas i linje med marknadspraxis

i anställningslandet.

Maximal utbetalning ska vara upp till

två gånger målnivån (dvs. 300% av den

fasta årslönen).

1) 2)

STV ska baseras på mått som är

kopplade till den årliga affärsplanen,

som i sin tur är kopplad till Ericssons

långsiktiga affärsstrategi och

hållbarhetsmål.

Måtten ska inkludera ﬁnansiella mål

på koncern-, affärsområdes- eller

marknadsområdesnivå (för relevanta

medlemmar av koncernledningen).

Andra mått kan vara strategiska mål,

operativa mål, mål för medarbetar-

engagemang eller kundnöjdhet, mål

som rör hållbarhet och ansvarsfullt

företagande eller andra ledande

indikatorer.

Totalt kan maximalt fyra STV-mål

tilldelas för en enskild medarbetare för

ett räkenskapsår. Finansiella mål ska

stå för minst 75% av möjlig målbonus,

och minst 40% ska vara på koncern-

nivå. Minimivikten för ett STV-mål ska

vara 20%.

Resultatet för alla STV-mål ska beräk-

nas baserat på en resultatperiod om

ett år (räkenskapsår).

STV-måtten och STV-målen ska

fastställas av kommittén för alla med-

lemmar av koncernledningen förutom

vd och koncernchef.

Styrelsen har mandat att fastställa

STV-mått och STV-mål för vd och

koncernchef, om det blir aktuellt att

upprätta STV-program för vd och

koncernchef.

Finansiell rapport 2022

Förvaltningsberättelse

Komponent och syfte

Funktion

Tilldelning

Prestationsmått

Pension

Premier som betalas till en

pensionsfond.

Syfte:

–att attrahera och behålla det

ledarskap

som behövs för att implementera

Ericssons affärsstrategi samt

–att underlätta planering för pension

genom att erbjuda konkurrenskraftiga

pensionslösningar som är i linje med

lokal marknadspraxis.

Pensionsplanen ska vara utformad i

enlighet med marknadspraxis i den

aktuella medarbetarens hemland

och kan innehålla olika program

som kompletterar de nationella

socialförsäkringssystemen.

Pensionsplanerna ska vara avgifts-

bestämda, såvida inte den aktuella

personen omfattas av en förmåns-

bestämd pensionsplan enligt bindande

bestämmelser i kollektivavtal, lagar

eller regler.

Under vissa särskilda omständigheter,

där medarbetare inte kan ta del av

pensionsplanerna i det ursprungliga

anställningslandet, gäller följande:

–kontant betalning som motsvarar

pensionen kan tillhandahållas som

beskattningsbar förmån, eller

–premier kan betalas till en internatio-

nell pensionsfond för medarbetarens

räkning på kostnadsneutral basis.

Sedan 2011 omfattas medlemmar

av koncernledningen i Sverige av den

avgiftsbaserade planen under ITP1,

som gäller för större delen av Sveriges

arbetskraft. Pensionspremien för ITP1

kan uppgå till högst 30% av den pen-

sionsgrundande lönen, där fast lön och

kontanta utbetalningar av STV ingår.

I enlighet med svenskt kollektivavtal

har medlemmarna av koncernled-

ningen även rätt till en pensionspremie

för deltidspension. Maxgränsen

för denna premie bestäms i kollektiv-

avtalsförhandling för samtliga

medarbetare i Sverige.

Medlemmar av koncernledningen som

är anställda i andra länder än Sverige

kan omfattas av lokala, konkurrenskraf-

tiga pensionsplaner i sina respektive

hemländer. Dessa planer är i linje

med vad som erbjuds andra anställda

i samma länder.

I samtliga fall ska de årliga pensions-

premierna uppgå till högst 70% av den

årliga fasta lönen.

Inga

Övriga förmåner

Ytterligare former av direkt eller indirekt

ersättning, som betalas ut årligen

och som inte räknas som fast lön,

kort- och långsiktig rörlig ersättning

eller pension.

Syfte:

–att attrahera och behålla det ledarskap

som behövs för att implementera

Ericssons affärsstrategi samt

–att betala ut en del av den årliga

ersättningen på ett förutsägbart sätt.

Förmåner ska följa konkurrenskraftig

praxis i respektive medarbetares

anställningsland och ska vara i linje

med vad som erbjuds andra ledande

befattningshavare i samma land.

Erbjudna förmåner kan utvecklas från

år till år.

Förmåner kan innefatta företags-

telefon, förmånsbil, sjukvårdsförsäkring

och andra försäkringsförmåner,

skatterådgivning, resor, gåvor från

Bolaget och olika former av stöd vid

internationell ﬂytt och/eller pendlings-

förmåner om medarbetaren måste

ﬂytta och/eller pendla internationellt

för att kunna utföra det arbete som

befattningen kräver.

Förmånsnivåerna ska fastställas i linje

med konkurrenskraftig marknadspraxis

och ska återspegla vad som erbjuds

andra ledande befattningshavare i

medarbetarens anställningsland.

Förmånsnivån kan variera från år till

år beroende på vilka kostnader för-

månerna medför för Bolaget.

Övriga förmåner ska uppgå till högst

10% av den årliga fasta lönen för med-

lemmar av koncernledningen i Sverige.

Ytterligare förmåner och ersättningar

till medlemmar av koncernledningen

som pendlar till Sverige eller är på

långtidsuppdrag i ett annat land än

det ursprungliga anställningslandet

ska fastställas i linje med Bolagets

policy för internationell rörlighet.

Sådana förmåner kan inkludera, men

är inte begränsade till, pendlings-

eller ﬂyttkostnader, ökade levnads-

kostnader, boendekostnader, hemresor,

utbildningsbidrag och skatte- samt

socialförsäkringsstöd.

Inga

För de ﬂesta av de nuvarande medlemmarna av koncernledningen är målnivån för STV lägre än 50% av den årliga fasta lönen.

I dagsläget deltar inte vd och koncernchef i STV. Styrelsen har mandat att i framtiden besluta att vd och koncernchef ska omfattas av STV. Om detta sker ska styrelsen:

– fastställa STV-tilldelningen för vd och koncernchef inom de intervall som nämns ovan samt i linje med praxis på marknaden i anställningslandet, med beaktande av STV-tilldelningen för övriga medlemmar

av koncernledningen,

– sänka LTV-tilldelningen i relation till STV-tilldelningen så att den totala kontanta ersättningen på målnivå (som innefattar fast lön, STV och LTV) förblir oförändrad.

Om styrelsen beslutar att vd och koncernchef ska omfattas av STV kommer information om detta att publiceras i Rapport om ersättningar för det aktuella året.

Eftersom de ﬂesta av de nuvarande medlemmarna av koncernledningen omfattas av ITP1 uppgår deras pensionspremier till högst 30% av den pensionsgrundande lönen samt den ytterligare pensionspremie

för deltidspension som regleras av svenskt kollektivavtal.

Förhållandet mellan kortsiktig rörlig

ersättning och Bolagets affärsstrategi

samt utbetalningsvillkor

Riktlinjerna för ersättning till ledande befatt-

ningshavare har utvecklats för att stödja

Ericssons affärsstrategi och skapa långsiktiga

gemensamma intressen för koncernledningen

och aktieägarna, särskilt:

–

STV-målnivåerna för medlemmarna

av koncernledningen fastställs varje år,

såsom tillämpligt, av styrelsen eller kom-

mittén. När målnivåerna fastställs ska

styrelsen och kommittén beakta Ericssons

fokuserade affärsstrategi, som bygger på

teknikledarskap, produktledda lösningar

och globala skalfördelar, samt interna årliga

och långsiktiga affärsplaner. Därmed ska

alla medlemmar av koncernledningen ha

minst ett finansiellt mål på koncernnivå som

beräknats utifrån de långsiktiga finansiella

målen och som utgör minst 40% av STV-

målen. Minst 75% av STV-målen ska vara

kopplade till finansiella mått. Styrelsen

och Kompensationskommittén kan, såsom

tillämpligt, även välja att inkludera andra

mått för att främja genomförandet av

affärsplanen (operativa mått, strategiska

mått, mått som rör medarbetarengagemang

eller kundnöjdhet eller mått som rör hållbar-

het och ansvarsfullt företagande eller andra

Finansiell rapport 2022

Förvaltningsberättelse

ledande indikatorer). För vissa roller kan

sådana mål kompletteras med mål för det

aktuella affärsområdet, marknadsområdet

eller koncernfunktionen.

–

Maximal utbetalning kan uppnås genom

enastående prestationer och exceptionellt

värdeskapande.

–

I slutet av resultatperioden för varje

STV-cykel ska styrelsen och kommittén

utvärdera resultaten i relation till måtten

och fastställa utfallet, på grundval av den

finansiella informationen som offentliggjorts

av Bolaget. Styrelsen har rätt att justera mål

och relaterade utfall om de inte längre är

relevanta eller tillräckligt utmanande, eller

inte genererar mervärde för aktieägarna.

Justeringar sker normalt endast i samband

med stora förändringar (till exempel ett

förvärv eller en avyttring) och ska utföras på

så sätt att det nya målet är på samma nivå

som det gamla målet.

Beaktande av ersättning till Bolagets

medarbetare

För att säkerställa konsekvent tillämpning har

styrelsen och kommittén, vid beredning av

dessa riktlinjer, beaktat total ersättning samt

anställningsvillkor för Bolagets medarbetare,

genom att granska hur Ericssons ersättnings-

policy tillämpas för Bolagets medarbetare.

Det finns en tydlig koppling mellan ersätt-

ningskomponenterna för medlemmarna av

koncernledningen och Bolagets medarbetare

vad gäller tillämpningen av ersättningspolicyn

samt de metoder som används för att fastställa

fasta löner, kort- och långsiktig rörlig ersätt-

ning, pensioner och förmåner. Dessa metoder

ska tillämpas på ett brett och konsekvent

sätt inom Bolaget. Målen för kortsiktig rörlig

ersättning är likvärdiga och resultatmåtten

för långsiktig rörlig ersättning är desamma för

medlemmarna av koncernledningen och andra

kvalificerade medarbetare i Bolaget. Den del av

ersättningen som är kopplad till resultat är dock

vanligtvis högre för koncernledningen, vilket är i

linje med marknadspraxis.

Anställningsavtal och uppsägning

Medlemmarna av koncernledningen har fasta

anställningar. Den ömsesidiga uppsägnings-

tiden får vara högst 12 månader. Vid uppsäg-

ning från medarbetarens sida finns ingen rätt

till avgångsvederlag.

Oavsett omständigheterna får den fasta

lönen under uppsägningstiden plus eventuellt

avgångsvederlag sammantaget inte överstiga

ett belopp motsvarande 24 månaders fast lön

för medarbetaren.

Medarbetaren har rätt till avgångsvederlag

upp till den överenskomna pensionsåldern,

eller fram till den månad då medarbetaren

fyller 65 år om ingen överenskommelse om

pensionsålder finns. I fall där medarbetaren

har rätt till avgångsvederlag från och med ett

datum som infaller mindre än 12 månader före

pensioneringen räknas avgångsvederlaget ned

proportionellt mot den återstående tiden, och

beräknas endast för perioden mellan datumet

då anställningen upphör (dvs. slutet av upp-

sägningstiden) och pensioneringsdagen.

Avgångsvederlaget sänks med motsva-

rande 50% av den ersättning eller kompensa-

tion som medarbetaren får, eller har fått rätt

till, från en annan arbetsgivare eller för eget

eller annat arbete under den period som med-

arbetaren får avgångsvederlag utbetalt från

Bolaget.

Bolaget har rätt att säga upp ett anställ-

ningsavtal med omedelbar verkan utan

föregående meddelande och utan rätt till

avgångsvederlag, om medarbetaren begår

allvarliga överträdelser av sina skyldigheter

gentemot Bolaget.

Vanligtvis avgörs tvister med anledning av

ledande befattningshavares anställningsavtal

eller andra avtal som rör anställningen eller

förfarandet genom vilka avtalen ingåtts,

tolkats eller tillämpats, liksom andra tvister

om förhållanden som har sin grund i avtalen,

genom skiljeförfarande med tre skiljemän

enligt Stockholms Handelskammares

Skiljedomsinstituts regler. Oavsett utfallet av

sådant skiljeförfarande kan Bolaget, inom

ramen för rättsförhållandet mellan parterna,

stå för skiljemännens avgifter och kostnader

samt för Bolagets processkostnader (inklusive

advokatarvoden), förutom i de fall då skiljeför-

farandet inletts av medarbetaren utan skälig

grund.

Rekryteringspolicy för nya medlemmar av

koncernledningen

När ersättningen till en ny medlem av kon-

cernledningen ska fastställas ska styrelsen

och kommittén beakta alla relevanta faktorer

för att säkerställa att ersättningen utformas i

linje med Bolagets och aktieägarnas intressen.

Sådana faktorer inkluderar:

–

Vilken befattning som avses.

–

Nivå och typ av ersättning hos tidigare

arbetsgivaren.

–

Vilket geografiskt område som kandidaten

rekryteras från och huruvida ersättning för

flytt behövs.

–

Kandidatens kompetens, erfarenhet och

förmågor.

–

Kandidatens personliga omständigheter.

–

Aktuell lönepraxis på marknaden.

–

Interna relativa faktorer.

Ytterligare överenskommelser

I undantagsfall kan ytterligare överenskom-

melser träffas när det bedöms vara lämpligt

och nödvändigt för att rekrytera eller behålla

en viss medarbetare. Sådana överenskom-

melser kan gälla kortsiktig eller långsiktig rörlig

ersättning eller fast lön, och överenskommel-

serna kan förnyas. Varje överenskommelse ska

dock vara tidsbegränsad samt inte överstiga

en tidsperiod om 36 månader och ett belopp

som är dubbelt så högt som den fasta årslönen

medarbetaren hade fått om ingen överenskom-

melse hade träffats. Dessutom kan andra mått

och mål tillämpas för rörlig ersättning till den

nya medarbetaren under det första året, om det

bedöms vara lämpligt.

I enskilda fall kan styrelsen eller kommittén

även besluta om utbetalning av ersättning som

kompenserar för eventuell förverkad ersättning

från en tidigare arbetsgivare i och med rekry-

teringen av den nya medarbetaren. Styrelsen

och kommittén avgör i enskilda fall om hela

eller en del av den förverkade ersättningen,

inklusive förverkad rörlig ersättning, ska ersät-

tas. Om förverkad rörlig ersättning ska ersättas

beaktas relevanta faktorer, inklusive den rörliga

ersättningens utformning (kontanta medel eller

aktier), aktuella prestationsvillkor samt när den

rörliga ersättningen skulle ha intjänats eller

betalats ut. Vanligtvis ersätts förverkad ersätt-

ning med jämförbar ersättning.

Om en intern kandidat befordras till kon-

cernledningen kan det innebära att vissa tidi-

gare gällande villkor fortsätter gälla, inklusive

pensions- och förmånsrättigheter och even-

tuella utestående tilldelningar av rörlig ersätt-

ning. Om en medlem av koncernledningen

utses som följd av samgående med eller förvärv

av ett annat bolag kan tidigare gällande villkor

också tillämpas i upp till högst 36 månader.

Styrelsens diskretion

På rekommendation från kommittén kan

styrelsen, vid extraordinära omständigheter,

besluta om att tillfälligt helt eller delvis avvika

från dessa riktlinjer, exempelvis:

–

när ny vd och koncernchef tillsätts i enlighet

med rekryteringspolicyn för nya medlemmar

av koncernledningen,

–

vid betydande förändringar i Bolagets struk-

tur, organisation, ägarstruktur eller verksam-

het (till exempel bud, förvärv, fusion, fission

osv) som kan kräva justeringar av STV och

LTV eller andra komponenter för att säker-

ställa kontinuitet i koncernledningen, och

–

under andra omständigheter, förutsatt att

avvikelser krävs för att främja Bolagets lång-

siktiga intressen och hållbarhet eller för att

säkerställa Bolagets ekonomiska bärkraft.

Kommittén ansvarar för att förbereda ärenden

för beslut i styrelsen, vilket innefattar ärenden

som rör avvikelser från dessa riktlinjer. Sådana

avvikelser presenteras i Rapport om ersätt-

ningar för det aktuella året.

Finansiell rapport 2022

Förvaltningsberättelse

Händelser efter räkenskapsårets utgång

Förslag från valberedningen

11 januari 2023 meddelade Ericsson

valberedningens förslag att aktieägarna

vid årsstämman 2023 väljer tio ordinarie

styrelseledamöter utan suppleanter. Valbered-

ningen föreslår att följande personer väljs till

styrelseledamöter:

–

Jan Carlson, ordförande (omval som

ledamot, nyval som ordförande)

–

Jon Fredrik Baksaas (omval)

–

Carolina Dybeck Happe (omval)

–

Börje Ekholm (omval)

–

Eric A. Elzvik (omval)

–

Kristin S. Rinne (omval)

–

Helena Stjernholm (omval)

–

Jacob Wallenberg (omval)

–

Jonas Synnergren (nyval)

–

Christy Wyatt (nyval)

Dessutom informerade valberedningen Bola-

get att Ronnie Leten, nuvarande styrelseord-

förande, samt styrelseledamöterna Kurt Jofs

och Nora Denzel meddelat valberedningen

att de inte kommer att ställa upp för omval till

styrelsen vid årsstämman 2023.

Bolaget planerar att hålla årsstämman

29 mars 2023, och valberedningens fullstän-

diga förslag med motivering finns på Bolagets

webbplats www.ericsson.com.

Uppdatering gällande deferred prosecution

agreement

Under 2019 ingick Ericsson ett avtal om upp-

skjutet åtal (deferred prosecution agreement

(DPA)) med United States Department of

Justice (DOJ) för att lösa tidigare (före 2017)

överträdelser av Foreign Corrupt Practices Act

(FCPA) relaterat till förhållanden i vissa länder.

DPA innebar att Bolaget, vid en överträdelse

av åtagandena enligt DPA, kunde åtalas för

de historiska överträdelserna av FCPA, vilka

omfattas av DPA.

Som tidigare meddelats i oktober 2021

och mars 2022, informerade DOJ Ericsson

att Bolaget inte hade tillhandahållit vissa

dokument och information till DOJ i rätt tid

och inte heller rapporterat information till DOJ

på ett adekvat sätt gällande en internutred-

ning om Irak från 2019. DOJ har inte påstått

eller anklagat Ericsson för några nya brottsliga

ageranden sedan ingåendet av DPA.

Bolagets interna utredning och dess

samarbetet med myndigheter avseende de

tidigare förhållandena som diskuterats i en

internutredning om Irak från 2019 är fortsatt

öppen och pågående. Vad gäller ärendena

som beskrivs i internutredningsrapporten om

Irak från 2019 fortsätter Bolaget att grundligt

utreda ärendena i fullt samarbete med DOJ

och SEC. Som tidigare meddelats kunde Bola-

gets internutredning från 2019 inte fastslå

att Ericsson gjort eller varit ansvarig för några

betalningar till någon terroristorganisation

och den fortsatta djupgående utredningen

under 2022 har inte förändrat denna slutsats.

Sedan 2019 har Ericsson vidtagit väsent-

liga korrigerande åtgärder, under översyn av

styrelsen. Dessa inkluderar att förbättra den

koncernövergripande strategin för riskhante-

ring och stärka dess regelefterlevnadsprogram

och interna kontroller. Bolaget kom i december

2022 överens om att förlänga sin oberoende

övervakning för regelefterlevnad med ett år,

fram till juni 2024, för att ytterligare främja

våra ansträngningar att införliva bästa

möjliga regelefterlevnad, riskhantering och

interna kontroller i hela organisationen.

Den 2 mars 2023 ingick Bolaget en över-

enskommelse (DOJ Plea Agreement) med DOJ

angående icke-brottsliga överträdelser enligt

DPA. Enligt DOJ Plea Agreement kommer

Ericsson att erkänna sig skyldig till tidigare

uppskjutna åtal relaterade till beteenden

före 2017. Dessutom har Ericsson gått med

på att betala böter på USD 206 728 848.

Ingåendet av DOJ Plea Agreement innebär

att DPA upphör att gälla. Under fjärde kvar-

talet 2022 gjorde Bolaget en avsättning på

SEK 2,3 miljarder (cirka USD 220 miljoner) i

förhållande till DOJ Plea Agreement, inklusive

beräknade utgifter (SEK 0,1 miljarder) för den

förlängda övervakningen av regelefterlevnad.

Ericsson meddelar förändringar i

koncernledningen

Den 25 januari 2023 meddelade Ericsson att

Jenny Lindqvist har utsetts till Senior Vice

President och chef för marknadsområdet

Europa och Latinamerika, med tillträde den

1 februari 2023. Vid samma datum blir hon

medlem i Ericssons koncernledning och

kommer rapportera till koncernchef och vd.

Jenny Lindqvist har en civilekonomexamen

från Handelshögskolan i Stockholm. Tidigare

chefsbefattningar inom Ericssons affärs- och

marknadsområden inkluderar chef för Global

Customer Unit Telia Company, chef för Solu-

tion Line Intelligent Transport Systems, Key

Account Manager Telenor, Managed Services

Engagement Lead och Business Manager

Multimedia. Tidigare befattningar utanför

Ericsson inkluderar roller som management-

konsult i Frankrike och Sverige, samt inom

läkemedelsbranschen på Filippinerna.

Som medlem i Ericssons koncernledning

efterträder Jenny Lindqvist Stefan Koetz som

har varit tillförordnad i denna roll sedan den

1 juni 2022. Stefan kommer att ta en ny roll

som chef för Strategic Projects inom mark-

nadsområde Europa och Latinamerika.

Ericsson meddelar förändringar i ledningen

för regelefterlevnad

Den 28 februari 2023 meddelade Ericsson

att Laurie Waddy efter nästan fyra år som

Ericssons Chief Compliance Officer (CCO)

lämnar Bolaget. Waddy började på Ericsson i

april 2019 och spelade en viktig roll i att stärka

Bolagets funktion för etik- och regelefterlev-

nad. Hon har tillfälligt ersatts av Jan Sprafke.

Finansiell rapport 2022

Förvaltningsberättelse

Styrelsens försäkran

Styrelsen och verkställande direktören inty-

gar att koncernens bokslut har upprättats i

enlighet med de internationella redovisnings-

standarderna IFRS såsom de har fastställts

av IASB och antagits av EU, och ger en

rättvisande bild av koncernens ekonomiska

ställning och resultat. Moderbolagets redovis-

ning har upprättats i enlighet med god redo-

visningssed i Sverige och ger en rättvisande

bild av Moderbolagets ekonomiska ställning

och resultat. Förvaltningsberättelsen för kon-

cernen och Moderbolaget ger en rättvisande

beskrivning av utvecklingen för koncernens

och Moderbolagets verksamhet, ekonomiska

ställning och resultat, och tar upp väsentliga

risker och osäkerhetsfaktorer som rör Moder-

bolaget och bolagen inom koncernen.

Vår revisionsberättelse har avlämnats 7 mars 2023

Deloitte AB

Thomas Strömberg

Auktoriserad revisor

Stockholm 7 mars 2023

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)

Org. nr. 556016-0680

Ronnie Leten

Styrelseordförande

Helena Stjernholm

Vice styrelseordförande

Jacob Wallenberg

Vice styrelseordförande

Jon Fredrik Baksaas

Styrelseledamot

Jan Carlson

Styrelseledamot

Nora Denzel

Styrelseledamot

Carolina Dybeck Happe

Styrelseledamot

Börje Ekholm

Verkställande direktör, koncernchef och

styrelseledamot

Eric A. Elzvik

Styrelseledamot

Kurt Jofs

Styrelseledamot

Kristin S. Rinne

Styrelseledamot

Torbjörn Nyman

Styrelseledamot

Anders Ripa

Styrelseledamot

Kjell-Åke Soting

Styrelseledamot

Finansiell rapport 2022

Förvaltningsberättelse

Koncernens bokslut och noter

Innehåll

Koncernens bokslut

Koncernens resultaträkning

Koncernens rapport över totalresultat

Koncernens balansräkning

Kassaﬂödesanalys för koncernen

386

Sammanställning över förändring

av eget kapital i koncernen

Noter till koncernens bokslut

Grund för rapporternas

upprättande

Väsentliga redovisningsprinciper

Viktiga uppskattningar och

bedömningar för redovisnings-

ändamål

Affärsverksamhet

Segmentsinformation

Nettoomsättning

Kostnader per kostnadsslag

Övriga rörelseintäkter och

rörelsekostnader

Varulager

Balansposter relaterade till

kundkontrakt

Övriga kortfristiga fordringar

Leverantörsskulder

Övriga kortfristiga skulder

Långfristiga tillgångar

Immateriella tillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Leasing

Åtaganden

Avsättningar

Eventualförpliktelser

Ställda säkerheter

Kontraktsenliga åtaganden

Koncernstruktur

Eget kapital

Företagsförvärv/avyttringar

Intresseföretag

Finansiella instrument

Finansiell riskhantering

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella tillgångar, långfristiga

Räntebärande skulder

Personalrelaterat

Ersättning efter avslutad

anställning

Information angående

styrelsemedlemmar och

ledande befattningshavare

Aktierelaterade ersättningar

Information om anställda

Övrigt

Skatter

Vinst per aktie

Kassaﬂödesanalys

Transaktioner med närstående

Ersättning till revisorer

Händelser efter räkenskapsårets

utgång

Finansiell rapport 2022

Koncernens bokslut och noter

Koncernens bokslut

Koncernens resultaträkning

Januari–december, MSEK

Not

2022

2021

2020

Nettoomsättning

B1, B2

271 546

232 314

232 390

Kostnader för sålda varor och tjänster

–158 251

–131 565

–138 666

Bruttoresultat

113 295

100 749

93 724

Forsknings- och utvecklingskostnader

–47 298

–42 074

–39 714

Försäljnings- och administrationskostnader

–35 692

–26 957

–26 684

Nedskrivningar av kundfordringar

–40

118

Rörelseomkostnader

–83 030

–69 071

–66 280

Övriga rörelseintäkter

1 231

1 526

1 161

Övriga rörelsekostnader

–4 493

–1 164

–499

Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag

B1, E3

–260

–298

Resultat före ﬁnansiella poster och inkomstskatt (EBIT)

27 020

31 780

27 808

Finansiella intäkter och kostnader, netto

–2 411

–2 530

–596

Resultat efter ﬁnansiella poster

24 609

29 250

27 212

Inkomstskatt

–5 497

–6 270

–9 589

Årets resultat

19 112

22 980

17 623

Årets resultat hänförligt till:

Moderbolagets aktieägare

18 724

22 694

17 483

Innehav utan bestämmande inﬂytande

388

286

140

Övrig information

Medelantal aktier före utspädning (miljoner)

3 330

3 329

3 323

Vinst per aktie hänförligt till Moderbolagets aktieägare, före utspädning (SEK)

5,62

6,82

5,26

Vinst per aktie hänförligt till Moderbolagets aktieägare, efter utspädning (SEK)

5,62

6,81

5,26

Koncernens rapport över totalresultat

Januari–december, MSEK

2022

2021

2020

Årets resultat

19 112

22 980

17 623

Övrigt totalresultat för perioden

Poster som inte kan omklassiﬁceras till resultaträkningen

Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner inklusive effekten av tillgångsbegränsningen

10 669

3 537

–4 618

Omvärdering av upplåning på grund av förändring i kreditrisk

1 030

Kassaﬂödessäkringar

Vinster/förluster redovisade under perioden

3 703

–

Omföring till goodwill

–3 677

–

Skatt på poster som inte kan omföras till resultaträkningen

–3 067

–682

880

Poster som har eller kan komma att omklassiﬁceras till

resultaträkningen

Kassaﬂödessäkringar

Vinster/förluster redovisade under perioden

–701

–542

136

Omklassiﬁcering av vinster/förluster till resultaträkningen

280

–96

281

Omräkningsdifferenser

Förändringar i omräkningsdifferenser

7 130

3 342

–5 376

Omklassiﬁcering till resultaträkningen

–85

124

Andelen övrigt totalresultat från joint ventures och intresseföretag

–81

Skatt på poster som har eller kan komma att omklassiﬁceras till resultaträkningen

126

–86

Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt

15 418

5 790

–8 641

Totalresultat för perioden

34 530

28 770

8 982

Totalresultat hänförligt till:

Moderbolagets aktieägare

34 274

28 694

8 787

Innehav utan bestämmande inﬂytande

256

195

Finansiell rapport 2022

Koncernens bokslut

Koncernens balansräkning

MSEK

Not

31 dec

2022

31 dec

2021

Tillgångar

Långfristiga tillgångar

Immateriella tillgångar

Balanserade utvecklingskostnader

3 705

3 528

Goodwill

84 570

38 204

Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar

26 340

3 830

Materiella anläggningstillgångar

14 236

13 580

Nyttjanderätter

7 870

7 948

Finansiella tillgångar

Kapitalandelar i joint ventures och intresseföretag

1 127

941

Övriga investeringar i aktier och andelar

2 074

2 258

Långfristig kundﬁnansiering

B6, F1

415

568

Långfristiga räntebärande placeringar

F1, F3

9 164

30 626

Övriga långfristiga ﬁnansiella tillgångar

6 839

6 217

Uppskjutna skattefordringar

19 394

23 109

175 734

130 809

Kortfristiga tillgångar

Varulager

45 846

35 164

Kontraktstillgångar

B6, F1

9 843

10 506

Kundfordringar

B6, F1

48 413

45 399

Kortfristig kundﬁnansiering

B6, F1

4 955

2 719

Aktuella skattefordringar

7 973

6 379

Övriga kortfristiga fordringar

9 688

7 656

Kortfristiga räntebärande placeringar

8 736

12 932

Kassa och likvida medel

38 349

54 050

173 803

174 805

Summa tillgångar

349 537

305 614

Eget kapital och skulder

Eget kapital

Aktiekapital

16 672

Tillskjutet kapital

24 731

Övriga reserver

8 201

454

Balanserade vinstmedel

85 210

66 918

Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare

134 814

108 775

Innehav utan bestämmande inﬂytande

–1 510

–1 676

133 304

107 099

Långfristiga skulder

Ersättning efter avslutad anställning

27 361

36 050

Långfristiga avsättningar

3 959

3 722

Uppskjutna skatteskulder

4 784

884

Långfristig upplåning

26 946

22 241

Långfristiga leasingskulder

6 818

7 079

Övriga långfristiga skulder

745

1 587

70 613

71 563

Kortfristiga skulder

Kortfristiga avsättningar

7 629

5 782

Kortfristig upplåning

5 984

9 590

Kortfristiga leasingskulder

2 486

2 224

Kontraktsskulder

42 251

32 834

Leverantörsskulder

38 437

35 684

Aktuella skatteskulder

2 640

2 917

Övriga kortfristiga skulder

46 193

37 921

145 620

126 952

Summa eget kapital och skulder

349 537

305 614

Finansiell rapport 2022

Koncernens bokslut

Kassaﬂödesanalys för koncernen

Januari–december, MSEK

Not

2022

2021

2020

Rörelsen

Årets resultat

19 112

22 980

17 623

Justeringar för poster som inte ingår i kassaﬂödet

17 638

17 143

19 931

36 750

40 123

37 554

Förändringar i rörelsens nettotillgångar

Varulager

–7 740

–5 565

384

Kort- och långfristig kundﬁnansiering

–1 732

370

Kundfordringar och kontraktstillgångar

4 766

1 551

–3 185

Leverantörsskulder

–1 995

1 385

4 303

Avsättningar och ersättningar efter avslutad anställning

2 339

–118

–2 669

Kontraktsskulder

5 794

4 014

–560

Övriga rörelsetillgångar och -skulder, netto

–813

2 701

–2 280

619

4 002

–3 637

Erhållen ränta

344

763

Betald ränta

–1 250

–974

–1 434

Betald skatt

–5 600

–4 094

–4 313

Kassaﬂöde från rörelsen

30 863

39 065

28 933

Investeringsaktiviteter

Investeringar i materiella anläggningstillgångar

–4 477

–3 663

–4 493

Försäljning av materiella anläggningstillgångar

249

115

254

Förvärv av dotterföretag och verksamheter

H3, E2

–51 995

–389

–9 657

Avyttring av dotterföretag och verksamheter

H3, E2

307

448

Balanserade utvecklingskostnader

–1 720

–962

–817

Köp av räntebärande placeringar

–13 582

–35 415

–13 637

Försäljning av räntebärande placeringar

40 541

20 114

12 289

Övriga investeringsverksamheter

–3 720

–131

801

Kassaﬂöde från investeringsaktiviteter

–34 397

–19 883

–15 201

Finansieringsaktiviteter

Upptagande av lån

10 755

7 882

3 219

Återbetalning av lån

–16 029

–5 791

–9 031

Försäljning av egna aktier

–

163

Betald utdelning

–8 415

–6 889

–5 996

Återbetalning av leasingskulder

–2 593

–2 368

–2 417

Övriga ﬁnansieringsverksamheter

352

–2 183

1 570

Kassaﬂöde från ﬁnansieringsaktiviteter

–15 930

–9 307

–12 492

Omräkningsdifferenser i likvida medel

3 763

563

–2 707

Förändring av likvida medel

–15 701

10 438

–1 467

Likvida medel vid årets början

54 050

43 612

45 079

Likvida medel vid årets slut

38 349

54 050

43 612

Finansiell rapport 2022

Koncernens bokslut

Sammanställning över förändring av eget kapital i koncernen

Eget kapital och övrigt totalresultat 2022

MSEK

Aktiekapital

Tillskjutet

kapital

Övriga

reserver

Balanserade

vinstmedel

Eget kapital

hänförligt till

Moderbolagets

aktieägare

Innehav utan

bestämmande

inﬂytande

Totalt eget

kapital

1 januari 2022

16 672

24 731

454

66 918

108 775

–1 676

107 099

Årets resultat

–

18 724

388

19 112

Övrigt totalresultat för perioden

Poster som inte kan omklassiﬁceras

till

resultaträkningen

Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner

inklusive effekten av tillgångsbegränsningen

–

10 654

10 669

Omvärdering av upplåning på grund

av förändring i kreditrisk

–

1 030

–

1 030

–

1 030

Kassaﬂödessäkringar

Vinster/förluster redovisade under perioden

–

3 703

–

3 703

–

3 703

Omföring till goodwill

–

–3 677

–

–3 677

–

–3 677

Skatt på poster som inte kan omklassiﬁceras

till resultaträkningen

–

–970

–2 093

–3 063

–4

–3 067

Poster som har eller kan komma att

omklassiﬁceras till

resultaträkningen

Kassaﬂödessäkringar

Vinster/förluster redovisade under perioden

–

–701

–

–701

–

–701

Omklassiﬁcering till resultaträkningen

–

280

–

280

–

280

Omräkningsdifferenser

Förändringar i omräkningsdifferenser

–

7 273

–

7 273

–143

7 130

Omklassiﬁcering till resultaträkningen

–

–85

–

–85

–

–85

Andelen övrigt totalresultat från joint ventures

och intresseföretag

–

Skatt på poster som har eller kan komma

att omklassiﬁceras till resultaträkningen

–

Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt

–

6 989

8 561

15 550

–132

15 418

Totalresultat för perioden

–

6 989

27 285

34 274

256

34 530

Omföring till balanserade vinstmedel

–

758

–758

–

Transaktioner med ägare

Planer för långsiktig rörlig ersättning

–

Betald utdelning

–

–8 325

–90

–8 415

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inﬂytande

–

31 december 2022

16 672

24 731

8 201

85 210

134 814

–1 510

133 304

I förändringar i omräkningsdifferenser ingår förändring avseende omvärdering av goodwill i lokal valuta med SEK 5 070 miljoner (SEK 2 646 miljoner för 2021 och SEK –3 359 miljoner för 2020).

Betald utdelning per aktie uppgick till SEK 2,50 (SEK 2,00 för 2021 och SEK 1,50 för 2020).

Finansiell rapport 2022

Koncernens bokslut

Eget kapital och övrigt totalresultat 2021

MSEK

Aktiekapital

Tillskjutet

kapital

Övriga

reserver

Balanserade

vinstmedel

Eget kapital

hänförligt till

Moderbolagets

aktieägare

Innehav utan

bestämmande

inﬂytande

Totalt eget

kapital

1 januari 2021

16 672

24 731

–2 689

47 960

86 674

–1 497

85 177

Årets resultat

–

22 694

286

22 980

Övrigt totalresultat för perioden

Poster som inte kan omklassiﬁceras

till resultaträkningen

Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner

inklusive effekten av tillgångsbegränsningen

–

3 532

3 537

Omvärdering av upplåning på grund

av förändring i kreditrisk

–

Skatt på poster som inte kan omklassiﬁceras

till resultaträkningen

–

–6

–675

–681

–1

–682

Poster som har eller kan komma att

omklassiﬁceras till resultaträkningen

Kassaﬂödessäkringar

Vinster/förluster redovisade under perioden

–

–542

–

–542

–

–542

Omklassiﬁcering till resultaträkningen

–

–96

–

–96

–

–96

Omräkningsdifferenser

Förändringar i omräkningsdifferenser

–

3 556

–

3 556

–214

3 342

Omklassiﬁcering till resultaträkningen

–

Andelen övrigt totalresultat från joint ventures

och intresseföretag

–

Skatt på poster som har eller kan komma

att omklassiﬁceras till resultaträkningen

–

126

–

126

–

126

Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt

–

3 143

2 857

6 000

–210

5 790

Totalresultat för perioden

–

3 143

25 551

28 694

28 770

Transaktioner med ägare

Försäljning av egna aktier

–

Planer för långsiktig rörlig ersättning

–

Betald utdelning

–

–6 658

–231

–6 889

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inﬂytande

–

–70

–24

–94

31 december 2021

16 672

24 731

454

66 918

108 775

–1 676

107 099

Finansiell rapport 2022

Koncernens bokslut

Eget kapital och övrigt totalresultat 2020

MSEK

Aktiekapital

Tillskjutet

kapital

Övriga

reserver

Balanserade

vinstmedel

Eget kapital

hänförligt till

Moderbolagets

aktieägare

Innehav utan

bestämmande

inﬂytande

Totalt eget

kapital

1 januari 2020

16 672

24 731

2 292

38 864

82 559

–681

81 878

Årets resultat

–

17 483

140

17 623

Övrigt totalresultat för perioden

Poster som inte kan omklassiﬁceras

till resultaträkningen

Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner

inklusive effekten av tillgångsbegränsningen

–

–4 614

–4

–4 618

Omvärdering av upplåning på grund

av förändring i kreditrisk

–

Skatt på poster som inte kan omklassiﬁceras

till resultaträkningen

–

–20

899

879

880

Poster som har eller kan komma att

omklassiﬁceras till resultaträkningen

Kassaﬂödessäkringar

Vinster/förluster redovisade under perioden

–

136

–

136

–

136

Omklassiﬁcering till resultaträkningen

–

281

–

281

–

281

Omräkningsdifferenser

Förändringar i omräkningsdifferenser

–

–5 434

–

–5 434

–5 376

Omklassiﬁcering till resultaträkningen

–

124

–

124

–

124

Andelen övrigt totalresultat från joint ventures

och intresseföretag

–

–81

–

–81

–

–81

Skatt på poster som har eller kan komma

att omklassiﬁceras till resultaträkningen

–

–86

–

–86

–

–86

Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt

–

–4 981

–3 715

–8 696

–8 641

Totalresultat för perioden

–

–4 981

13 768

8 787

195

8 982

Transaktioner med ägare

Försäljning av egna aktier

–

163

–

163

Planer för långsiktig rörlig ersättning

–

150

–

150

Betald utdelning

–

–4 985

–1 011

–5 996

31 december 2020

16 672

24 731

–2 689

47 960

86 674

–1 497

85 177

Finansiell rapport 2022

Koncernens bokslut

Sektion A – Grund för rapporternas upprättande

Väsentliga redovisningsprinciper

Grund för rapporternas upprättande

Inledning

Koncernredovisningen omfattar Telefonaktiebolaget LM Ericsson,

Moderbolaget, och dess dotterbolag (”koncernen”) och koncernens innehav

i joint ventures och intresseföretag. Moderbolaget har sitt säte i Sverige på

Torshamnsgatan 21, 164 83 Stockholm. Ericsson erbjuder infrastruktur inom

kommunikation samt tillhörande tjänster och mjukvara till telekombranschen

och andra branscher.

Koncernredovisningen för det räkenskapsår som avslutades den

31 december 2022 har upprättats i enlighet med de internationella redo-

visningsstandarderna (IFRS), såsom de har publicerats av IASB och har

antagits av EU, och RFR 1 ”Kompletterande redovisningsregler för koncerner”,

tillhörande tolkningar utfärdade av Rådet för finansiell rapportering, samt

den svenska årsredovisningslagen. För den finansiella rapporteringen 2022

har koncernen tillämpat IFRS som fastställts av IASB (gällande IFRS per den

31 december 2022). Det är ingen skillnad mellan IFRS per den 31 december

2022 och IFRS såsom de har antagits av EU. De RFR 1

relaterade tolkningar

som utfärdats av Rådet för finansiell rapportering står inte i konflikt med IFRS,

och det gör inte heller den svenska årsredovisningslagen, för alla presenterade

perioder.

De finansiella rapporterna godkändes av styrelsen den 7 mars 2023.

De finansiella rapporterna kommer att behandlas för fastställande av

årsstämman.

För upplysningar om nya standarder och tolkningar, vilka tillämpas från och

med 1 januari 2022, finns i slutet av denna not.

Förberedelserna för tillämpningen av nya standarder och tolkningar vilka

inte har tillämpats 2022 upplyses om i slutet av denna not, se rubrik Övrigt.

Grund för rapporternas upprättande

De finansiella rapporterna presenteras i miljoner svenska kronor (SEK). De har

upprättats enligt en ”going-concern” ansats och enligt anskaffningsvärde-

metoden, förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder vilka

redovisas till verkligt värde såsom finansiella instrument till verkligt värde via

resultatet, finansiella instrument till verkligt värde via övrigt totalresultat och

pensionstillgångar hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner. Tillgångar

anskaffade genom förvärv värderas initialt till verkligt värde. Ekonomisk

information i koncernens resultaträkning, övrigt totalresultat, kassaflödes-

analys samt sammanställning över förändring av eget kapital med tillhörande

noter presenteras med två jämförelseår. För balansräkningen presenteras den

ekonomiska informationen med hänförliga noter med ett jämförelseår.

Principer för koncernredovisning och koncernens sammansättning

Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. I eget kapital

i koncernen ingår därför endast koncernens andel av efter förvärvet intjänat

eget kapital i dotterbolag, joint ventures och intresseföretag.

Dotterbolag utgörs av alla de bolag för vilka Telefonaktiebolaget LM

Ericsson, direkt eller indirekt, är moderbolag. För att vara moderbolag ska

Telefonaktiebolaget LM Ericsson, ha kontroll, direkt eller indirekt, över ett

annat företag vilket kräver att Moderbolaget har bestämmande inflytande

över det andra företaget, är exponerat för variabla ersättningar från sin invol-

vering och har möjlighet att utnyttja sitt bestämmande inflytande över det

andra företaget. Dotterbolagens redovisning ingår i koncernredovisningen från

och med den dag då kontroll föreligger fram till dess att denna kontroll upphör.

Koncerninterna balanser och orealiserade vinster och förluster hän-

förliga till koncerninterna transaktioner elimineras vid upprättandet av

koncernredovisningen. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt

som orealiserade vinster, men bara i den mån det inte finns indikation på

nedskrivningsbehov.

Koncernen utgörs av ett moderbolag, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, med

generellt helägda dotterbolag i många av världens länder. De största operativa

telekomleverantörsbolagen är helägda och utgörs av Ericsson AB, registrerat i

Sverige och Ericsson Inc., registrerat i USA.

Omvärdering och omräkning av utländsk valuta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna inom

koncernen är värderade i den valuta som primärt används i den ekonomiska

miljö där företaget huvudsakligen är verksamt (”funktionell valuta”).

Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilket

är Moderbolagets funktionella valuta och presentationsvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt

de valutakurser som gäller på transaktionsdagen för respektive transaktioner.

Valutakursvinster och valutakursförluster på transaktioner i utländsk valuta

och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder till balansdagens kurs

redovisas i resultaträkningen. Ett undantag utgör interna lån som betraktas

som en del av nettoinvesteringen i utländska verksamheter. Då bokas valuta-

kursvinster- och förluster i Övrigt totalresultat (OCI) i konsolideringen tills dess

att interna lån antingen har återbetalats eller skrivits bort, för att vid den tid-

punkten omklassificera det ackumulerade beloppet i övrigt totalresultat till

resultaträkningen

Förändringar i verkligt värde för monetära värdepapper i utländsk valuta,

som klassificerats till verkligt värde via övrigt totalresultat, fördelas mellan

omräkningsdifferenser som beror på förändringar av värdepapprets upplupna

anskaffningsvärde och andra förändringar av värdepapperets redovisade

värde. Omräkningsdifferenser som hänför sig till förändringar i upplupet

anskaffningsvärde redovisas i resultaträkningen och andra förändringar av

redovisat värde redovisas i övrigt totalresultat.

Valutakurseffekter presenteras som ett nettobelopp inom posten Finansiella

intäkter och kostnader och rapporteras separat från övriga finansiella intäkter

och kostnader eftersom detta reflekterar det sätt på vilket koncernen styr sin

valutakursrisk på netto bas.

Omräkning av koncernföretag

Resultat och ekonomisk ställning för alla koncernföretag som har en annan

funktionell valuta än rapporteringsvalutan, omräknas till presentationsvalutan

enligt följande:

Tillgångar och skulder i balansräkningarna omräknas till balansdagskurs.

Periodens intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas till genom-

snittlig valutakurs.

Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av

övrigt totalresultat (OCI).

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser som uppstår till följd av

omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och av upplåning

och andra valutainstrument som identifierats som säkringar av sådana

investeringar, till övrigt totalresultat (OCI). Vid avyttring av en utlands-

verksamhet redovisas sådana kursdifferenser i resultaträkningen som en

del av realisationsvinsten/-förlusten.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av

en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verk-

samhet och omräknas till balansdagens kurs.

Koncernen följer löpande utvecklingen i länder med hög inflation, samt,

risken för hyperinflation och potentiell påverkan på koncernen. Det föreligger

ingen betydande påverkan på valutaomräkning i höginflationsekonomier.

Noter till koncernens bokslut

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Affärsverksamheten

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion B.

Intäktsredovisning

De följande styckena beskriver olika typer av kontrakt, när prestations-

åtaganden har fullgjorts och tidpunkten för intäktsredovisning. De beskriver

också de normala betalningsvillkoren hänförliga till olika typer av kontrakt

samt den påverkan som sker på balansräkningen under kontraktens löptid.

Den stora majoriteten av Ericssons affärer avser försäljning av standard-

produkter och tjänster.

Standardprodukter och tjänster

Produkter och tjänster klassificeras som standardlösningar om de inte kräver

utförande av väsentliga installations- och integrationstjänster. Installations-

och integrationstjänster är generellt färdigställda inom en kort tidsperiod, från

leverans av hänförliga produkter. Dessa produkter och tjänster är att betrakta

som separata och distinkta prestationsåtaganden. Denna typ av kundkontrakt

är vanligen avtalad som ramavtal och kunderna ställer ut individuella inköps-

ordrar för att bekräfta inköp av produkter och tjänster under kontraktets löptid.

Intäktsredovisning för standardprodukter ska ske när kontroll över utrust-

ningen överförs till kunden vid en specifik tidpunkt. Denna utvärdering ska

betraktas från kundens perspektiv beaktande indikatorer som överföring av

ägande och risker, kundacceptans, fysisk åtkomst och rättigheter att ställa

ut fakturor. För hårdvaruförsäljning bedöms kontroll normalt överföras när

utrustningen ankommer till kundens lokaler.

Mjukvarulicenser kan tillhandahållas vid en viss tidpunkt, aktiverad eller

förberedd för att bli aktiverad av kunden vid en senare tidpunkt och därför sker

intäktsredovisning när kunden får kontroll över mjukvaran.

Mjukvarulicenser säljs också på ”om

och när tillgänglig” basis eller levereras

till kundens nätverk över en tidsperiod. I sådana fall faktureras kunden på

prenumerationsbasis och intäktsredovisning sker över tid. För mjukvarulicen-

ser baserat på nyttjande tas intäkterna vid själva mätningen av nyttjandet

och när rätt till att fakturera finns. Intäktsredovisning för installations- och

integrationstjänster sker då tjänsterna är utförda. Kostnader som uppstår vid

leverans av standardprodukter och

tjänster redovisas som kostnad för sålda

varor när den hänförliga intäktsredovisning sker i resultaträkningen. Kostnader

som uppstår hänförliga till prestationsåtaganden som ännu inte är till fullo

levererade redovisas som lager.

Transaktionspriser under dessa kontrakt är normalt fasta och faktureras

oftast vid leverans av hårdvara och mjukvara och vid färdigställande av

installationstjänster. En andel av transaktionspriset kan komma att faktureras

vid formell acceptans av de hänförliga installationstjänsterna vilket innebär att

en kontraktstillgång redovisas för den andel av transaktionspriset som ännu

inte är fakturerad. Fakturerade belopp innebär normalt att betalning ska ske

inom 60 dagar från fakturadatum. Kundfinansieringskontrakt kan överens-

kommas med vissa kunder då betalningsvillkoren överstiger 179 dagar.

Intäktsredovisning för återkommande tjänster såsom kundsupport och

”managed services” sker när tjänsterna utförs, generellt pro rata över tid.

Kostnader som uppstår när tjänsterna utförs redovisas som kostnad för sålda

varor när de uppstår. Transaktionspris under dessa kontrakt faktureras över

tiden, ofta på kvartalsbasis. Transaktionspriset för ”managed services” kan

innehålla variabel ersättning som estimeras baserat på prestation och tidigare

erfarenhet av kunden. Fakturerade belopp har normalt 60 dagars betalnings-

tid från fakturadatum. Kontraktsskulder eller fordringar kan uppstå beroende

på om den kvartalsvisa faktureringen sker i förskott eller baserat på utfört

arbete. Kontrakt för standardprodukter och

tjänster förekommer i alla segment.

Enterpriselösningar

Enterpriselösningar består huvudsakligen av lösningar för mjukvaruplattfor-

mar, levererade som en tjänst genom en molnleveransmodell. Dessa säljs i

allmänhet på prenumerationsbasis och intäktsredovisningen sker pro rata över

tid eller vid nyttjandet.

Molntjänster tillåter kunden att använda mjukvaran över kontraktsperioden

utan att själva ta över ägandeskapet av mjukvaran. Molntjänster är högt

integrerade med mjukvaran och de enskilda komponenterna anses inte vara

distinkta, därför redovisas alla intäkter i den period tjänsterna är levererade.

Kontraktsperioden sträcker sig från en månad till 5 år. När utrustning levere-

ras, utförs en bedömning av lease och i de flesta fall identifieras inget lease

arrangemang. Kostnad för sålda varor kostnadsförs över kontraktets löptid.

Kostnader som relateras till tjänster redovisas som kostnad när de uppstår.

Intäkter för fasta avgifter redovisas pro rata över kontraktets löptid. Intäkter

för avgifter baserade på nyttjande redovisas när själva nyttjandet inträffar.

En bedömning av huvudman eller ombudförhållande utförs av de tjänster

som säljs via grossister eller distributörer. Grossister behandlas som ombud

för de tjänster som aktiveras vid leverans av utrustning till slutanvändarna.

Eftersom koncernen har det primära ansvaret att leverera dessa tjänster

till kunderna redovisas intäkterna brutto jämnt över tiden från aktivering

till kontraktets slut. I vissa fall, i den så kallade “communication application

platform interfaces (API)” verksamheten, ses grossister både som våra kunder

och leverantörer, varpå intäkter och kostnader för sålda varor redovisas på

bruttobasis när slutanvändarens nyttjande inträffar.

För avtal med fasta avgifter sker fakturering vanligtvis i förskott, vilket

resulterar i en kontraktsskuld. För kontrakt som baseras på nyttjande sker

faktureringen i efterskott, vilket resulterar i en kundfordran.

Typisk kredittid är 30 till 45 dagar. Denna typ av verksamhet gäller för

Enterprise segmentet.

Immateriella rättigheter (IPR)

Denna typ av kontrakt hänförs till patent-

och licensieringsverksamheten.

Koncernen har vid utvärdering av karaktären på dess IPR-kontrakt konstaterat

att de tillhandahåller kunder en licens med rätt till access till koncernens intel-

lektuella rättigheter över tiden och därför ska intäktsföring ske över kontraktets

löptid. Royaltyintäkter baserade på försäljning eller nyttjande redovisas när

försäljning eller nyttjande uppstår.

Transaktionspriset för dessa kontrakt är normalt strukturerat som en

royaltyavgift baserat på försäljning eller nyttjande under perioden och mäts

kvartalsvis. Detta resulterar i en balans av fordringar i balansräkningen om fak-

turering utförs det följande kvartalet efter mätningen. Vissa kontrakt innehåller

fasta belopp vilka ska betalas till fullo då kontraktet tecknas eller på årsbasis.

Detta resulterar i en kontraktsskuldbalans om betalning sker före intäktsföring

eftersom intäkten redovisas över tid. Fakturerade belopp har normalt 60

dagars betalningstid från fakturadatum.

Såsom beskrivet i not B1 ”Segmentsinformation” framgår att intäkter från

IPR licenskontrakten är allokerade mellan segmenten Networks och Cloud

Software and Services.

Balansposter relaterade till kundkontrakt

Kundfordringar innefattar belopp som faktureras i enlighet med villkor i kund-

avtal och belopp som koncernen har en ovillkorad rätt till där enbart tidsfaktorn

kvarstår innan beloppen kan bli fakturerade i enlighet med villkoren i

kundkontraktet.

Kundfinansieringsfordringar hänförs till betalningsvillkor där betalnings-

tiden överstiger 179 dagar i kundfinansieringskontraktet eller ett separat

finansieringsavtal kontrakterat med kunden. Kundfinansiering utgör ett slag

av finansiella tillgångar som hanteras separat i förhållande till fordringar. Se

not F1 ”Finansiell riskhantering” för ytterligare information om hantering av

kreditrisker rörande kundfordringar och kundfinansieringsfordringar.

Då väsentlig finansiering erbjuds till kunden, justeras intäkter för att

reflektera påverkan av finansieringstransaktionen. Dessa transaktioner kan

uppstå från ovanstående kundfinansieringsfordringar om kontraktsräntan är

lägre än marknadsräntan eller genom implicita finansieringstransaktioner för

vilka betalningstider överstigande ett år från datumet för överföring av kontroll

föreligger. Koncernen har valt att tillämpa den praktiska lösningen att inte

justera intäkter för transaktioner med betalningstider, beräknade från tidpunkt

för överföring av kontroll, om ett år eller kortare.

Kontraktstillgång utgörs av ofakturerat försäljningsbelopp som hänförs

till prestationsåtagande som har uppfyllts under ett kundkontrakt men är

beroende av andra villkor än bara återstående kalendertid innan betalning

av ersättning förfaller.

Kontraktsskuld hänförs till belopp som är betalda av eller från kunder för

vilka prestationsåtaganden inte har uppfyllts eller är delvis uppfyllda. Förskott

från kunder ingår också i posten för kontraktsskulder.

Not A1, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Uppskjutna försäljningsprovisioner

Koncernen har olika inkrementella provisionskostnader för intern försälj-

ningspersonal och distributörer som relaterar till förvärv av kundkontrakt

inom Enterprise segmentet. Dessa kostnader redovisas som uppskjutna kon-

traktsanskaffningskostnader (inom Övriga långfristiga och Övriga kortfristiga

tillgångar) och skrivs av linjärt som försäljnings- och administrationskostnader

över kontraktets löptid. Koncernen kostnadsför försäljningsprovisioner för

provisionsplaner relaterade till kundarrangemang med en löptid på ett år eller

mindre. Koncernen utvärderar regelbundet förändringar inom sin verksamhet

eller de villkor som finns på marknaden och vilka skulle kunna innebära att

avskrivningsperioden bör ändras eller om det finns potentiella indikatorer på

nedskrivning.

Segmentsrapportering

Segmentspresentationen för varje segment bygger på de redovisnings-

principer som beskrivs i denna not. Ett operativt segment är en del i ett

företag vars verksamhetsresultat regelbundet granskas av koncernens ”Chief

Operating Decision Maker” (CODM), som fattar beslut om vilka resurser som

ska allokeras till segmentet och utvärderar dess prestation. Inom koncernen

utgörs CODM funktionen av verkställande direktören och koncernchefen.

Koncernens information om geografiska områden för segmenten bygger

på i vilket land överföringen av kontroll för produkter och tjänster sker.

För ytterligare information, se not B1 ”Segmentsinformation”.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde eller nettoförsälj-

ningsvärde och med hjälp av först-in, först-ut (FIFU) metoden relaterade

till företagets egen produktion och vägd genomsnittlig kostnadsmetod för

externt inköpta komponenter och råvaror inom företagets produktionsenheter.

Värdering av varulager relaterade till pågående arbeten görs med identifiering

av sina individuella kostnader.

Risk för inkurans värderas genom beräkning av den framtida efterfrågan

från kunder och tekniska förändringar samt kundernas mottagande av nya

produkter.

En stor del av lagret utgörs av pågående arbete för annans räkning

(pågående arbete). Initial redovisning och bokning av pågående arbeten till

kostnader för sålda varor hänför sig till koncernens principer för intäktsföring.

Det innebär att kostnaderna som uppkommer i kundkontrakt initialt redovisas

i pågående arbete. När den hänförliga intäkten redovisas, bokas värdet från

pågående arbeten till kostnader för sålda varor.

I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsända-

mål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar

av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.

Långfristiga tillgångar

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion C.

Goodwill

Från förvärvsdagen allokeras goodwill från rörelseförvärv till varje kassa-

genererande enhet inom koncernen som beräknas få ekonomisk nytta från de

synergier som förväntas uppstå genom förvärvet.

En prövning av nedskrivningsbehovet för de kassagenererande enheter som

goodwill har allokerats till genomförs under fjärde kvartalet varje år, samt när

det finns indikationer om nedskrivningsbehov. Nedskrivning redovisas om det

redovisade värdet för en tillgång eller dess kassagenererande enhet överstiger

återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av återvinningsvärdet och

det verkliga värdet reducerat med kostnader för avyttring. Återvinningsvärde

beräknas som nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden efter skatt till en

ränta efter skatt som reflekterar nuvarande marknadsbedömningar av tids-

värdet för betalningsflöden och de risker som är specifika för tillgången. Belopp

efter skatt används i beräkningar både när det gäller kassaflöde och diskon-

teringsränta eftersom de tillgängliga modellerna för beräkning av diskonte-

ringsränta innehåller en skattekomponent. Effekten av den diskontering efter

skatt som tillämpas av koncernen avviker inte materiellt från en diskontering

baserad på framtida kassaflöden före skatt och en diskonteringsränta före

skatt, enligt vad som krävs av IFRS. Nedskrivningar av goodwill återförs inte.

Nedskrivningar av goodwill rapporteras under övriga rörelsekostnader.

Mer information finns i not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för

redovisningsändamål” samt i not C1 ”Immateriella anläggningstillgångar”.

Immateriella tillgångar exklusive goodwill

Immateriella tillgångar exklusive goodwill från företagsförvärv är i stor-

leksordning kundrelationer, produkt- och patenträttigheter, varumärken

och mjukvara. Dessutom finns det balanserade utvecklingskostnader och

separat förvärvade immateriella tillgångar, huvudsakligen mjukvara. Vid

första redovisningstillfället redovisas immateriella tillgångar som förvärvats

i samband med rörelseförvärv till verkligt värde och balanserade utveck-

lingskostnader och mjukvara till anskaffningsvärde. Därefter redovisas både

balanserade utvecklingskostnader och förvärvade immateriella tillgångar till

anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella

nedskrivningar. Avskrivningar och eventuellt förekommande nedskrivningar

ingår i Forsknings- och utvecklingskostnader, FoU-

kostnader, huvudsakligen

för balanserade utvecklingskostnader och produkt- och patenträttigheter, i

Försäljnings- och administrationskostnader, huvudsakligen för kundrelationer

och varumärken och i Kostnad för sålda varor och tjänster.

Kostnader för utveckling av produkter för försäljning, uthyrning eller annat

kommersiellt bruk eller för intern användning balanseras från den tidpunkt

när det bedöms att produkten kommer att bli tekniskt och ekonomiskt bär-

kraftig till dess den är färdig för försäljning eller användning inom företaget.

Kundorderrelaterade kostnader för forskning och utveckling ingår i Kostnad för

sålda varor och tjänster. Övriga forsknings- och utvecklingskostnader belastar

resultatet allteftersom de uppstår. Avskrivning av förvärvade immateriella

tillgångar, till exempel produkt- och patenträttigheter, kundrelationer, varu-

märken och mjukvara, görs linjärt över nyttjandeperioden om maximalt tio år.

Avskrivning av kapitaliserade utvecklingskostnader görs linjärt över nyttjande-

perioden, normalt tre år.

Koncernen har inte redovisat några andra immateriella tillgångar med

obegränsad nyttjandeperiod, förutom goodwill.

Prövningar av nedskrivningsbehov görs så snart det uppstår indikationer om

att en sådan behöver göras. Tester görs på samma sätt som för goodwill men

på tillgångsnivå, se ovan. Nedskrivningsbehovet för immateriella tillgångar

som ännu inte kan användas prövas dock årligen.

Gemensamma tillgångar allokeras till kassagenererande enheter i relation

till varje enhets andel av total nettoomsättning. Beloppet i förhållande till de

koncerngemensamma tillgångarna har en begränsad betydelse. Vid varje

balansdag bedöms de nedskrivningar som redovisats i tidigare perioder för att

se om det finns indikationer på att nedskrivningsbehovet har minskat eller inte

längre föreligger.

I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsända-

mål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar

av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar består av byggnader och mark, maskiner,

och övriga tekniska anläggningar, övriga inventarier, verktyg och installationer

samt pågående nyanläggningar. De redovisas till anskaffningsvärde efter

avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den beräknade

livslängden för varje materiell anläggningstillgång, inbegripet byggnader. Den

beräknade ekonomiska livslängden är i allmänhet 25–50 år för byggnader och

3–10 år för maskiner och inventarier. Avskrivningar och eventuella nedskriv-

ningar ingår i Kostnad för sålda varor och tjänster, Forsknings- och utvecklings-

kostnader eller Försäljnings- och administrationskostnader.

För varje del av en materiell anläggningstillgång redovisar Bolaget separata

komponenter baserat på (1) fysisk komponent och (2) en icke fysisk kompo-

nent som representerar värdet av en större översyn. I det redovisade värdet för

en materiell anläggningstillgång inkluderas koncernens kostnader för att byta

ut en komponent. Restvärdet för den utbytta komponenten exkluderas.

Prövningar av nedskrivningsbehov sker på samma sätt som för andra

immateriella tillgångar exklusive goodwill, se ovan.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan

erhållen betalning reducerat med försäljningsomkostnader och redovisat

värde och redovisas i resultaträkningen under Övriga rörelseintäkter och

rörelsekostnader.

Not A1, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Leasing

Huvudtyperna av koncernens leasade tillgångar är i storleksordning lokaler,

fordon och IT-utrustning. Fordon är i huvudsak använda under servicekontrakt.

Leasingavtal där koncernen är leasetagaren

Koncernen redovisar nyttjanderättigheter och leasingskulder hänförliga till

alla leasingkontrakt i balansräkningen, med undantag för vissa tillgångar av

lägre värde. Denna modell speglar att vid leasingkontraktets start får lease-

tagaren alltid rätt att använda en tillgång under en tidsperiod och är skyldig

att betala för den rätten. I bedömningen av ett leasingkontrakt separeras

leasingkomponenterna från de komponenter som inte innehåller leasing och

leasingperioden definieras beaktande eventuellt förekommande optioner

som ger rätt att förlänga eller avbryta. Dessa optioner tas med om de betrak-

tas som rimligt troliga att utnyttjas. Den genomsnittliga återstående lease-

perioden för leasing av fastigheter är runt fem år. För förlängningsoptioner

som inte ingår i

leasingskulden kan det finnas multipla val för olika perioder

(överlappande) och de kan ha villkor för att förlängningar ska vara giltiga

(begränsningar när det gäller storlek/omfattning) som måste bibehållas för

en förlängning. På grund av detta är inte de framtida betalningarna för dessa

förlängningar kända.

Leasingskulden beräknas initialt som nuvärdet av leasingbetalningarna

som inte är betalda på startdatumet, diskonterat normalt baserad på

koncernens marginella låneränta för leasing. Den marginella låneräntan är

beräknad beaktande ränteswapnivåer, kreditvärdigheten för företaget som

har tecknat leasingkontraktet med en justering för att tillgången utgör säker-

het. Leasingbetalningar som ingår i skulden är fasta betalningar, variabla

betalningar påverkade av index eller annan justeringsfaktor och böter för

avbrytande av kontrakt.

Efter initial redovisning mäts leasingskulder baserat på upplupen kostnad

användande effektivräntemetoden där leasingskulderna ökar i förhållande

till upplupen ränta och minskar med hänsyn till gjorda leasingbetalningar.

I tillägg till detta görs en omberäkning av skulden om det sker en modifiering,

en förändring görs av hyresperioden eller en förändring baserad på index för

att fastställa sådana leasingbetalningar.

Nyttjanderätten mäts initialt till anskaffningsvärde, vilket är samma belopp

som definierades vid initial mätning av leasingskulden, justerat för eventuellt

förekommande leasingbetalningar före och vid startdatum, minskat med

eventuellt förekommande erhållna rabatter plus eventuellt förekommande

initiala direkta kostnader eller kostnader för återställning.

Efter datum för initial redovisning mäts nyttjanderätter till anskaffnings-

kostnad minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar

samt för omvärdering av leasingsskulderna. Nyttjanderätterna skrivs av

linjärt över leasingperioden. Nedskrivning av nyttjanderätter följer IAS 36

”Nedskrivningar”. När nedskrivning sker så skrivs tillgångsvärdet ned till

återvinningsvärdet.

Koncernen tillämpar undantaget som ger rätt att inte redovisa kortfristiga

leasingkontrakt liksom för leasingkontrakt med låga underliggande till-

gångsvärden. För dessa kontrakt sker linjär kostnadsföring. Räntekostnaden

för leasingskulder presenteras i resultaträkningen som en komponent av

finansiella kostnader separat från avskrivningar på nyttjanderätter. I kassa-

flödesanalysen rapporteras betalningar hänförliga till leasingskulden inom

finansieringsverksamheten. Räntekostnader, kostnader för kortfristiga leasing-

kontrakt och leasingkontrakt med låga värden samt variabla leasingkostnader

vilka inte ingår i värderingen av leasingskulden, redovisas inom rörelsen. För

mer information om leasing, se not C3 ”Leasing”.

Redovisning där koncernen är leasegivaren

Leasingkontrakt med koncernen som leasegivare klassificeras som finansiell

leasing när majoriteten av risker och förmåner överförs till leasetagaren, i

annat fall som operationell leasing. Under finansiell leasing redovisas en ford-

ran till ett belopp som är detsamma som nettoinvesteringen i leasingtillgången

och intäkter redovisas enligt redovisningsprinciperna för intäktsföring. Under

operationell leasing redovisas intäkter såväl som avskrivningar linjärt under

kontraktets löptid. När koncernen agerar som leasegivare är det i huvudsak

avseende andrahandsuthyrning av fastigheter, under finansiell eller operatio-

nell leasing.

Åtaganden

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion D.

Avsättningar och eventualförpliktelser

Avsättningar görs när koncernen har en rättslig eller informell förpliktelse till

följd av inträffade händelser och det är sannolikt att ett utflöde av ekonomiska

resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig upp-

skattning av beloppet kan göras. När effekten av pengars tidsvärde är materiell

görs diskontering av bedömda utflöden. Det faktiska utflödet till följd av en

förpliktelse kan dock avvika från de uppskattningar som gjorts.

Avsättningarna avser främst omstrukturering, kund- och leverantörsrela-

terade avsättningar, garantiåtaganden och andra åtaganden, kontantregle-

rade aktiebaserade betalningar, ersättningskrav eller skyldigheter till följd av

patentintrång och andra rättstvister.

Ett omstruktureringsåtagande anses ha uppstått när koncernen har en

(av ledningen godkänd) detaljerad formell plan för omstruktureringen som har

meddelats på ett sådant sätt att en välgrundad förväntan har uppstått bland

berörda parter. Avsättningar för omstrukturering redovisas när koncernen

kan göra en tillförlitlig uppskattning av skulderna hänförliga till åtagandet.

Uppskattningen baseras på koncernens förväntade utgifter för att uppfylla

förpliktelsen och justeras löpande allteftersom förändringar blir kända.

Kundrelaterade avsättningar består i huvudsak av uppskattade förluster

hänförliga till kundkontrakt. För förluster hänförliga till kundkontrakt görs en

förlustreservering till samma belopp som den förväntade totala förlusten så

snart det är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning. Förlusten beräknas

på det lägre av oundvikliga kostnader och böter för att bryta kontraktet. Den

oundvikliga kostnaden inkluderar både direkta och indirekta kostnader för att

fullfölja kontraktet.

Leverantörs relaterade avsättningar relaterar till kontraktuella åtaganden,

mestadels lager, som har bedömts att riskera bli inkurant baserat på affärs-

planerna. Baserat på en riskbedömning görs en avsättning enligt den bästa

uppskattningen av inkurans i förhållande till de kontraktuella åtaganden.

Produktgarantiåtaganden beaktar sannolikheten för alla väsentliga kvali-

tetsproblem baserat på tidigare perioders prestanda för etablerade produkter

och förväntad prestanda för nya produkter, beräkningar av reparationskostnad

per enhet och sålda volymer som fortfarande omfattas av garantier fram till

rapportperiodens slut.

Åtaganden för kontantreglerade aktierelaterade program. Se kontantregle-

rade planer under redovisningsprinciper nedan.

Övriga avsättningar utgörs huvudsakligen av rättstvister och andra avsätt-

ningar vilka inte faller inom de definierade kategorierna. Koncernen gör avsätt-

ningar för beräknade framtida uppgörelser som rör patentintrång baserat på

det sannolika utfallet för varje enskild tvist. Det slutliga utfallet eller den fak-

tiska kostnaden för en uppgörelse kan avvika från koncernens uppskattningar.

Koncernen uppskattar utfallet av alla potentiella patentintrång som görs gäl-

lande eller upptäcks genom koncernens egen övervakning av patentrelaterade

tvister i relevanta rättskipningsområden. I den mån koncernen bedömer att ett

identifierat potentiellt patentintrång sannolikt kommer att leda till ett utflöde

av resurser sker avsättning baserat på en bästa uppskattning av den sannolika

kostnaden för förlikning med motparten.

Som en följd av sin normala affärsverksamhet är koncernen indragen i

rättsprocesser, stämningar och andra olösta tvister, däribland rättsprocesser

enligt lagar och förordningar, samt andra ärenden. Dessa ärenden tar ofta lång

tid att lösa. Koncernen bedömer regelbundet sannolikheten för negativa beslut

och gör uppskattningar av den potentiella omfattningen av de ekonomiska

konsekvenserna. Avsättningar görs när det är sannolikt att en förpliktelse har

uppstått och värdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt baserat på en detaljerad

analys av varje enskilt fall.

Nuvarande eller möjliga åtaganden som inte möter avsättningskriterierna

presenteras som eventualförpliktelser. Mer detaljerad information finns i not

D2 ”Eventualförpliktelser”. I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar

för redovisningsändamål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga

källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade

redovisningsprinciper.

Not A1, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Koncernstruktur

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion E.

Rörelseförvärv

Vid förvärv av en verksamhet beräknas anskaffningskostnaden för förvärvet

(köpeskillingen) som det verkliga värdet av de tillgångar som överlåtits

och de skulder som uppstår eller övertas den dag förvärvet sker, inklusive

verkligt värde av eventuell tilläggsköpeskilling. Transaktionskostnader som är

hänförbara till förvärvet kostnadsförs när de uppstår. Anskaffningskostnaden

allokeras till förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser baserat

på värderingar till verkligt värde och inbegriper tillgångar och skulder som

inte redovisades i det förvärvade företagets balansräkning, exempelvis

immateriella tillgångar som kundrelationer, varumärken, patent och finansiella

skulder. Goodwill uppstår när köpeskillingen överstiger det verkliga värdet

av förvärvade nettotillgångar. Vid förvärv med innehav utan bestämmande

inflytande kan full eller partiell goodwill redovisas. De slutgiltiga beloppen

fastställs senast ett år efter transaktionsdagen.

Om en säljoption föreligger för ett innehav utan bestämmande inflytande

i ett dotterbolag redovisas en motsvarande finansiell skuld.

Innehav utan bestämmande inﬂytande

Koncernen redovisar transaktioner med innehav utan bestämmande infly-

tande (IUB) som transaktioner med aktieägare. För köp från IUB sker redovis-

ning i eget kapital av skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den relevanta

förvärvade andelen i dotterbolagets nettotillgångar. Vinst eller förlust hänförlig

till avyttring av IUB redovisas också i eget kapital.

Vid förvärv väljer koncernen per förvärv mellan att värdera IUB i det för-

värvade Bolaget till antingen verkligt värde eller proportionerlig andel av det

förvärvade Bolagets nettotillgångar.

Joint ventures och intresseföretag

Investeringar i joint ventures och intresseföretag redovisas enligt kapital-

andelsmetoden. Enligt kapitalandelsmetoden redovisas andelar i intresse-

företag eller joint ventures till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället.

Därefter sker justering för ägarföretagets andel av förändringar i investerings-

objektets nettotillgångar. Förändringar i övrigt total resultat i joint ventures

och intresseföretag redovisas som en del av övrigt total resultat. Om Bolagets

intresse i ett associerat bolag är noll, redovisar inte Bolaget sin del av framtida

förluster. Avsättningar kopplade till förpliktelser för ett sådant ägande ska

däremot redovisas baserat på ägarandel.

Investeringar i intresseföretag föreligger när koncernen har betydande

inflytande och möjlighet att delta i de finansiella och operativa besluten

för intresseföretaget, men inte har kontroll eller delad kontroll över dessa.

Vanligtvis är det fallet när antalet

röster, inklusive potentiella röster, är

åtminstone 20% men inte mer än 50%.

Koncernens andel av resultatet före skatt i dessa företag redovisas i

”Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag”, som ingår i EBIT.

Detta beror på att sådana andelar innehas för operativa ändamål snarare än

som en kortfristig investering eller för finansiella ändamål. Koncernens andel

av inkomstskatter hänförliga till intresseföretag redovisas under posten Skatter

i resultaträkningen.

Orealiserade vinster hänförliga till transaktioner mellan koncernen och dess

joint ventures och intresseföretag elimineras i proportion till koncernens andel

i dessa företag. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt, förutsatt att

indikation på nedskrivningsbehov inte föreligger. Resultatandelar i joint ven-

tures och intresseföretag som intjänats efter förvärvet redovisas i koncernens

eget kapital som balanserade vinstmedel i balansräkningen.

Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning och återföring av

nedskrivningar för investeringar i varje joint venture och intresseföretag sker på

samma sätt som för immateriella tillgångar förutom goodwill. Hela det redo-

visade värdet för varje investering, inklusive goodwill, behandlas som en enda

tillgång under sådana prövningar. Se även beskrivningen under ”Immateriella

tillgångar exklusive goodwill” ovan.

När företaget upphör att ha kontroll så omvärderas förekommande

kvarstående ägande i det tidigare dotterföretaget till sitt verkliga värde och

redovisar förändringen i det bokförda värdet i resultaträkningen. Det verkliga

värdet utgörs av det initiala bokförda värdet efter förlust av kontroll beaktande

syftet med den påföljande redovisningen för det bibehållna ägandet i ett

intresseföretag eller en finansiell tillgång. I tillägg till detta, förekommande

belopp tidigare redovisade i Övrigt totalresultat (OCI) hänförliga till det tidi-

gare dotterbolaget redovisas som om koncernen hade avyttrat de hänförliga

tillgångarna eller skulderna direkt. Detta kan betyda att belopp tidigare redo-

visade i Övrigt totalresultat (OCI) omklassificeras till resultaträkningen.

Finansiella instrument och riskhantering

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion F. Plantillgångar under

IAS 19 är exkluderade från policyn för riskhantering och finansiella instrument

upplysningar i sektion F.

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen när koncernen blir part i

de kontraktuella villkoren för instrumentet. Sedvanliga köp och försäljningar

av finansiella tillgångar redovisas på likviddagen. För finansiella tillgångar

upphör redovisning i balansräkningen när rättigheterna till betalningar från

innehaven har upphört eller har blivit överförda och koncernen har överfört alla

väsentliga risker och rättigheter hänförliga till ägande. Separata tillgångar eller

skulder redovisas om några rättigheter och skyldigheter skapas eller behålls

vid överföringen.

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier:

upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI)

och verkligt värde via resultatet (FVTPL). Klassificeringen beror på karaktären

på tillgången och den affärsmodell under vilken den innehas.

Finansiella tillgångar redovisas initialt till verkligt värde plus transak-

tionskostnader för alla finansiella tillgångar som inte redovisas till FVTPL.

Finansiella tillgångar redovisade till FVTPL redovisas initialt till verkligt värde

och transaktionskostnaderna kostnadsförs i resultaträkningen.

De verkliga värdena för noterade finansiella investeringar och derivat

baseras på noterade marknadspriser eller räntor. Om officiella räntor eller

marknadspriser inte är tillgängliga beräknas verkligt värde med hjälp av andra

indata såsom data från transaktioner, externa bevis om exit priser eller andra

analytiska tekniker.

Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella tillgångar klassificeras som redovisade till upplupet anskaffnings-

värde om de kontraktuella villkoren resulterar i betalningar som endast avser

kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet samt att den finan-

siella tillgången innehas under en affärsmodell vars syfte är att inneha finansiella

tillgångar för att erhålla kontraktuella kassaflöden. I efterföljande redovisning

sker värdering till upplupet anskaffningsvärde baserat på effektivräntemetoden

minus nedskrivningar. Ränteintäkter och vinster/förluster från finansiella

tillgångar till upplupet anskaffningsvärde redovisas under finansiella intäkter.

Räntebärande tillgångar, inklusive likvida medel som hålls med syfte att erhålla

kontraktuella kassaflöden redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI)

Tillgångar klassificeras som FVOCI om de kontraktuella villkoren resulterar

i betalningar som endast avser kapitalbelopp och ränta på det utestående

kapitalbeloppet samt att den finansiella tillgången innehas under en affärs-

modell vars syfte uppnås både genom att erhålla kontraktuella kassaflöden

och att avyttra finansiella tillgångar. I efterföljande redovisning värderas dessa

tillgångar till verkligt värde med förändringar i verkligt värde redovisade i övrigt

totalresultat (OCI), förutom effektiv ränta, nedskrivningar och återföring

av dessa samt valutaomräkningsvinster- och förluster, vilka presenteras i

resultaträkningen. Då tillgången tas bort ur balansräkningen omklassificeras

ackumulerade vinster och förluster i OCI till resultaträkningen. Kundfordringar

klassificeras som FVOCI eftersom affärsmodellen i första hand är att

erhålla betalning, med enstaka försäljning.

Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet (FVTPL)

Alla finansiella tillgångar som inte klassificeras som antingen upplupet

anskaffningsvärde eller FVOCI klassificeras som FVTPL. Derivat klassificeras

som FVTPL under förutsättning att de inte är hänförda till säkringsinstrument

med syfte att tillämpa säkringsredovisning. Derivattillgångar- och skulder

nettas där det finns en laglig rätt till kvittning och koncernen gör avräkning på

nettobasis med motparterna. Derivattillgångar- och skulder (efter kvittning)

presenteras som omsättningstillgångar och långfristiga tillgångar baserat

Not A1, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

på kontraktets löptid, såvida de inte är avsedda och förväntade att realiseras

inom 12 månader.

Räntebärande värdepapper inklusive kassa ställd som säkerhet betalda i

Moderbolaget klassificeras som FVTPL, eftersom de antingen hålls i en portfölj

hanterad på verklig värde basis eller hålls med kortsiktiga likviditetssyften.

Kundfordringar relaterade till kundfinansiering klassificeras som FVTPL

eftersom de främst hålls i försäljningssyfte. Dessa tillgångar klassificeras i

balansräkningen baserat på förfallodatum (det vill säga om kvarvarande

löptid är längre än ett år klassificeras de som långfristiga). Innehav av aktier

och andelar klassificeras som FVTPL och redovisas som långfristiga finansiella

tillgångar.

Vinster och förluster hänförliga till förändringar i verkligt värde av investe-

ringar i aktier och andelar presenteras i resultaträkningen inom övriga rörelse-

intäkter. Vinster och förluster från derivat presenteras i resultaträkningen på

följande sätt. Vinster och förluster på derivat för att säkra utländska valuta-

kursrisker redovisas inom valutaeffekter vinster/förluster, netto. Vinster och

förluster på räntederivat som används för att säkra finansiella tillgångar- och

skulder presenteras inom finansiella intäkter respektive finansiella kostnader.

Vinster och förluster från kundfordringar relaterade till kundfinansiering

presenteras i resultaträkningen som försäljningsomkostnader. Vinster och

förluster till följd av förändringar i verkligt värde för alla andra tillgångar i

kategorin FVTPL presenteras i resultaträkningen inom finansiella intäkter.

Utdelningar på aktieinstrument redovisas i resultaträkningen som en del

av finansiella intäkter när koncernens rätt till betalningar har beslutats.

Nedskrivningar i relation till ﬁnansiella tillgångar

Vid varje bokslutsdatum nedskrivningstestas finansiella tillgångar värderade

till antingen upplupet anskaffningsvärde eller FVOCI samt kontraktstillgångar

enligt modellen för förväntade kreditförluster (FKF). FKF utgör skillnaderna

mellan alla kontraktuella kassaflöden som förfaller i enlighet med kontraktet

och alla kassaflöden som koncernen förväntar sig att erhålla, nuvärde-

beräknade med den ursprungliga effektivräntesatsen. Koncernen använder ett

förenklat tillvägagångssätt gällande kundfordringar och kontraktstillgångar

där dessa nedskrivningar alltid är desamma som FKF för hela löptiden.

Koncernen har utarbetat en reserveringsmatris baserat på erfarenheter

från historiska kreditförluster, vilka har justerats för aktuella villkor och för-

väntningar om framtida ekonomiska förutsättningar. Förlusterna redovisas

i resultaträkningen. När det inte längre finns en rimlig förväntan om att

erhålla betalning skrivs tillgången bort.

Övriga upplupna anskaffningsvärden är huvudsakligen tillgångar av

investeringsklass som bedöms ha låg risk, varför kreditrisken inte antas ha ökat

nämnvärt sedan den initiala bokföringen. Om koncernen identifierar bevis på

en signifikant förändring i kreditrisk för en tillgång används FKF för att beräkna

en reservering av tillgången. En betalningsinställelse antas gälla om tillgången

är mer än 90 dagar förfallen, varefter livstids-FKF används för att beräkna

nedskrivningen för tillgången.

Finansiella skulder

Finansiella skulder redovisas när koncernen blir bunden av de kontraktuella

åtagandena hänförliga till finansiella instrumentet.

För finansiella skulder upphör redovisning i balansräkningen när de avslu-

tas, dvs när åtagandet specificerat i kontraktet har fullgjorts, annullerats eller

upphört.

Upplåning

Upplåning som hanteras av Moderbolaget är identifierad som värderad till

FVTPL därför att den hanteras på basis av verkligt värde. Förändringar i verk-

ligt värde redovisas som finansiella kostnader förutom förändringar i verkligt

värde hänförliga till kreditrisker, vilka redovisas i övrigt totalresultat (OCI).

Upplåning som inte hanteras av Moderbolaget klassificeras som upplupet

anskaffningsvärde. Dessa lån redovisas initialt till verkligt värde, netto efter

transaktionskostnader, och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde;

förekommande skillnader mellan erhållen ersättning (netto efter transaktions-

kostnader) och inlösensvärde redovisas i resultaträkningen under upplånings-

perioden med användning av effektivräntemetoden.

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder under förutsättning att

koncernen inte har en ovillkorad rätt att senarelägga reglering med minst

12 månader efter balansdagen.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet

anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden. Fakturor

som säljs till banker genom Bolagets leverantörsfinansiering redovisas fortsatt

som leverantörsskulder, eftersom det inte är någon signifikant förändring av

dessa skulders natur eller funktion.

Säkringsredovisning för kassaﬂöden

Koncernen har följande återkommande säkringsprogram:

Vissa kundkontrakt där valutakursförändring USD/ SEK (”FX”) väsentligt

skulle kunna påverka nettoomsättningen. Dessa kontrakt är fleråriga

kontrakt med USD som kontraktsvaluta med högst sannolika bestämda

betalningstidpunkter.

En försäljningsprognos denominerad i USD i Ericsson AB(”EAB”)med en

hög sannolikhet för de kommande 7 till 18 månaderna säkras månadsvis på

rullande basis.

För båda programmen ingår Koncernen valutaterminskontrakt som matchar

villkoren för valutaexponering så nära som möjligt och dessa designeras som

säkringsinstrument.

Koncernen dokumenterar initialt den ekonomiska relationen mellan den

säkrade posten och säkringsinstrumentet. För valutasäkringarna är säkrings-

förhållandet vanligtvis 1:1. Koncernen identifierar förändringar i terminskurser

som den säkrade risken. Vid tillämpning av säkringsredovisning redovisas den

effektiva delen av förändringar i verkligt värde för derivat som designeras och

kvalificeras som kassaflödessäkringar i OCI. Vinsten eller förlusten i relation till

den ineffektiva delen redovisas direkt i finansiella kostnader och intäkter, netto.

Vid intäktsredovisning av den säkrade nettoomsättningen omklassificeras det

ackumulerade beloppet i kassaflödesreserven i OCI som en omklassificerings-

justering och redovisas i nettoomsättningen.

Kassaflödessäkringar är också avsedda för vissa mycket sannolika förvärv

som förväntas genomföras i utländsk valuta. Valutaderivat används som

säkringsinstrument med ett säkringsförhållande på 1:1. Koncernen betecknar

förändringar i terminskurser som den säkrade risken. Redovisningen liknar den

som beskrivs för kassaflödessäkringen ovan, förutom att vid redovisning av

det säkrade förvärvet löses det ackumulerade beloppet i kassaflödessäkrings-

reserven upp och redovisas som en justering av goodwill.

Anställningsrelaterad information

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion G.

Ersättningar efter avslutad anställning

Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras

antingen som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer. I en avgifts-

bestämd plan är företagets åtagande begränsat till att betala fastställda

avgifter till en separat juridisk enhet (pensionsstiftelse). Koncernen har

ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter om pensionsstiftelsen inte

har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar. De aktuariella och

investeringsrelaterade risker som hänförs till en avgiftsbestämd plan bärs av

den anställde. De avgifter som betalas i utbyte mot att den anställde utför

tjänster åt företaget kostnadsförs i den period som tjänsterna utförs.

I en förmånsbestämd plan är det koncernens ansvar att tillhandahålla

förutbestämda förmåner till nuvarande och tidigare anställda. De aktuariella

respektive investeringsrelaterade risker som hänförs till den förmånsbestämda

planen bärs av företaget.

Nuvärdet av förmånsbestämda planer för nuvarande och tidigare

anställda beräknas med tillämpning av den s.k. ”projected unit credit method”.

Diskonteringsräntan för varje land bestäms med referens till marknadens

avkastning på förstklassiga företagsobligationer, vilka har löptider approxi-

merade till koncernens åtaganden. I de länder där det inte finns en stor och

djup marknad för sådana obligationer har marknadens avkastning på

statsobligationer använts. Beräkningarna baseras på aktuariella antaganden

och beräknas årligen. Aktuariella antaganden utgörs av koncernens bästa

bedömning av de variabler som bestämmer kostnaden för att tillhandahålla

förmånerna. När aktuariella antaganden används är det möjligt att det

verkliga utfallet avviker från de bedömda resultaten eller att de aktuariella

antagandena ändras från en period till en annan. Dessa skillnader rapporteras

som aktuariella vinster och förluster. De utgörs exempelvis av oväntat hög

Not A1, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

eller låg personalomsättning, förändrad förväntad livslängd, löneförändringar

och förändringar av diskonteringsränta. Aktuariella vinster och förluster och

vinster och förluster hänförliga till omvärdering av plantillgångar redovisas i

övrigt totalresultat i den period de uppstår. Koncernens nettoskuld för varje

förmånsbestämd plan består av nuvärdet av pensionsåtaganden reducerat

med verkligt värde för plantillgångar och redovisas netto i balansräkningen.

När detta utgörs av en nettotillgång för koncernen så begränsas värdet av

den redovisade tillgången till nuvärdet av eventuellt förekommande framtida

återbetalningar från planen eller reduktioner av framtida betalningar till pla-

nen benämnt ”tillgångstak”.

Räntekostnaden på den förmånsbestämda planen och ränteintäkten på

plantillgångarna beräknas som en nettoräntekostnad genom att tillämpa

diskonteringsräntan för den förmånsbestämda nettoskulden. Kostnader

för årets tjänstgöring redovisas direkt i resultaträkningen för perioden. Kost-

nader hänförliga till tidigare perioder som hänförs till planförändringar eller

”curtailment” redovisas direkt i den period då de uppstår.

Särskild löneskatt i Sverige redovisas som en del av respektive pensions-

kostnad och pensionsskuld. Löneskatter hänförliga till aktuariella vinster och

förluster rapporteras under övrigt totalresultat.

I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisnings-

ändamål”, finns ytterligare upplysningar gällande viktiga källor till bedöm-

ningar av osäkerhet.

Aktierelaterade ersättningar till anställda och styrelsen

Aktierelaterade ersättningar avser ersättningar till anställda, inklusive ledande

befattningshavare samt styrelseledamöter och regleras antingen med aktier

eller kontant ersättning.

Enligt IFRS ska ett företag redovisa de kompensationskostnader som är

relaterade till aktierelaterade program baserat på ett mått på vilket värde de

tjänster som erhålls under programmen har för företaget. För aktierelaterade

planer ska en korresponderande ökning av eget kapital redovisas.

Från och med 2017 är de tilldelade aktiebaserade programmen kontant-

reglerade, förutom programmen för koncernledningen. Dessa program är

aktiereglerade.

Aktiereglerade planer

Kompensationskostnaderna redovisas under intjänandeperioden baserat

på verkligt värdet för Ericssonaktien vid tilldelningstidpunkten, beaktande

prestations och marknadsvillkor. Exempel på prestationsvillkor är intäkter och

vinstmål medan marknadsvillkor hänförs till utvecklingen av Moderbolagets

aktiekurs i förhållande till en grupp av referensaktier. Alla planer har service-

villkor och vissa har prestations- eller marknadsvillkor.

För aktierelaterade planer ska en korresponderande ökning av eget

kapital redovisas. Skälet till denna redovisningsprincip under IFRS är att

dessa kompensationskostnader för en aktierelaterad plan inte har en direkt

kassaflödeseffekt.

För ytterligare information, se not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”.

Kontantreglerade planer

De totala kompensationskostnaderna för en kontantreglerad plan är samma

belopp som betalas ut till de anställda vid datumet för slutet av intjänande-

perioden. Det verkliga värdet för de syntetiska aktierna vilka utgör kontant-

värdet för aktierna räknas om och ändras under intjänandeperioden. I övriga

avseenden är redovisningen liknande den som gäller för en aktiereglerad plan.

För ytterligare information, se not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”.

Ersättningar till styrelsen

Sedan 2008 har Moderbolagets bolagsstämma varje år beslutat att styrelse-

ledamöterna ska ha möjlighet att välja att erhålla en del av styrelsearvodena i

form av syntetiska aktier. Programmet ger icke anställda styrelsemedlemmar

som valts av årsstämman rätt att få en del av sin ersättning i form av en

framtida utbetalning av ett belopp som motsvarar marknadsvärdet för en

B-aktie i Moderbolaget vid utbetalningstillfället. Mer information finns i not G3,

”Aktierelaterade ersättningar”. Kostnaderna för kontant utbetalning värderas

och redovisas utifrån de beräknade kostnaderna för programmet pro rata

under intjänandeperioden om ett år. De beräknade kostnaderna omvärderas

under och vid slutet av intjänandeperioden.

Övrigt

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion H.

Inkomstskatter

Koncernens finansiella rapporter omfattar inkomstskatter både för aktuell och

uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen, såvida inte

den underliggande transaktionen redovisas direkt mot eget kapital eller Övrigt

totalresultat (OCI). I sådana fall redovisas även den tillhörande skatteeffekten

direkt mot eget kapital eller OCI. En aktuell skatteskuld eller skattefordran

redovisas för den beräknade skatt som ska betalas eller erhållas för det

aktuella året eller tidigare år.

Aktuell skatt beräknas med tillämpning av de beräknade skattesatser och

skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen i

aktuella beskattningsområden.

Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade

värden på tillgångar och skulder och dess skattemässiga värden för outnytt-

jade underskottsavdrag och outnyttjade skattekrediter. Uppskjutna skattetill-

gångar redovisas endast i den mån det är sannolikt att avdragsgilla temporära

skillnader och outnyttjade underskottsavdrag och outnyttjade skattekrediter

kommer att kunna utnyttjas mot framtida beskattningsbara vinster. När det

gäller redovisning av inkomstskatt avräknar koncernen aktuell skattefordran

mot aktuell skatteskuld och uppskjuten skattetillgång mot uppskjuten skat-

teskuld i balansräkningen, när koncernen har en legal rätt och en avsikt att

göra det. Uppskjuten skatt redovisas inte för följande temporära skillnader: ej

avdragsgill goodwill, den första redovisningen av tillgångar och skulder som

varken påverkar redovisat eller skattepliktigt resultat samt skillnader hänför-

liga till andelar i dotterbolag om det är sannolikt att den temporära skillnaden

inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.

Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser som

förväntas vara tillämpliga när de temporära skillnaderna vänds, baserat på

de skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

En justering av värden för uppskjutna skattefordringar/skatteskulder för en

förändrad skattesats redovisas i resultaträkningen, såvida den inte hänför sig

till en temporär skillnad som tidigare har redovisats direkt mot eget kapital

eller Övrigt totalresultat (OCI). I sådana fall redovisas även justeringen mot

eget kapital eller OCI. Som föreskrivet i IFRIC 23 så beaktas osäkerheter

vad gäller inkomstskatter om och när redovisning och värdering sker av

inkomstskatteposter i de finansiella rapporterna.

Värderingen av uppskjuten skatt innefattar bedömningar om huruvida

kostnader som skattemässigt avdrag ännu inte yrkats för kommer att vara

avdragsgilla. Dessutom görs bedömningar om huruvida tillräcklig framtida

skattepliktig inkomst kommer att uppstå för att underskottsavdrag ska kunna

utnyttjas inom olika beskattningsområden. All uppskjuten skatt granskas i en

årlig genomgång för att bedöma sannolikt utnyttjande.

I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsända-

mål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar

av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.

Vinst per aktie

Vinst per aktie före utspädning beräknas genom att nettovinst hänförlig till

Moderbolagets aktieägare divideras med viktat genomsnittligt antal utestå-

ende aktier (totalt antal aktier med avdrag för aktier i eget förvar) under året.

Vinst per aktie efter utspädning beräknas genom att nettovinst hänförlig till

Moderbolagets aktieägare divideras, i tillämpliga fall justerat, med summan

av det viktade genomsnittliga antalet stamaktier och potentiella stamaktier

som kan ge upphov till utspädningseffekt. Utspädningseffekt av potentiella

stamaktier redovisas endast om en omräkning till stamaktier skulle leda till

en minskning av vinsten per aktie efter utspädning.

Kassaﬂödesanalys

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt den indirekta metoden. Kassaflöden

från utländska dotterbolag omräknas till genomsnittlig valutakurs för perio-

den. Betalningar för dotterbolag förvärvade eller avyttrade rapporteras som

kassaflöde från investeringsaktiviteter, netto efter kassa och likvida medel

för förvärv eller avyttring respektive. Rörelser i kassa ställd som säkerhet och

banklån med kortare löptid än tre månader (används för kortsiktiga likviditets

syften) presenteras netto under ”Övriga finansieringsverksamheter”.

Not A1, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Likvida medel och kassa ställd som säkerhet utgörs av kassa, bank och

räntebärande placeringar som är mycket likvida monetära finansiella

instrument med en återstående löptid om högst tre månader räknat från

anskaffningsdagen.

Redovisning av statliga bidrag

Statliga bidrag redovisas när det finns en rimlig säkerhet att Bolaget kan följa

de villkor som kommer med dem och att de kommer att mottas. Statliga bidrag

redovisas huvudsakligen i koncernens resultaträkning som ett avdrag för

motsvarande utgift.

Nya redovisningsregler och tolkningar

Den 1 januari 2022 publicerade IASB följande tillägg vilka inte har haft någon

materiell påverkan på koncernens finansiella rapporter.

–

IAS 16, Materiella anläggningstillgångar - Intjäning innan färdigställande

–

IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar –

Kostnader för att fullfölja ett kontrakt

–

IFRS 3, Rörelseförvärv - Referens till det konceptuella ramverket

–

Årliga förbättringscykeln 2018–2020

Ett antal nya standarder, förändringar av standarder och tolkningar är ännu

inte gällande för räkenskapsåret som slutar 31 december 2022 och har inte

tillämpats i koncernens utarbetande av dessa finansiella rapporter.

IASB har publicerat följande nya standard med införandedatum 1 januari

2023:

–

IFRS 17 Försäkringsavtal (inklusive tilläggen från juni 2020 och december

2021, som etablerar principer för redovisning, mätning, presentation och

upplysningar för försäkringskontrakt).

IASB har även publicerat följande tillägg med införandedatum 1 januari 2023:

–

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter – Klassificering av skulder som

kort- eller långfristiga

–

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter och IFRS practice statements 2

– Upplysningar om redovisningsprinciper

–

IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar

samt fel – Definition av uppskattning

–

IAS 12 Inkomstskatter – Uppskjuten skatt i relation till tillgångar och skulder

som uppkommer genom en enskild transaktion.

Koncernen har slutfört sin utvärdering och kommit till slutsatsen att påverkan

från denna standard och dessa tillägg på finansiellt resultat eller de finansiella

rapporterna är immateriell.

Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Upprättandet av de finansiella rapporterna och tillämpningen av redovisnings-

principer baseras ofta på ledningens bedömningar och på uppskattningar

och antaganden som anses vara rimliga och väl bedömda vid den tidpunkt

då bedömningen görs. Med andra bedömningar, antaganden eller uppskatt-

ningar kan resultatet emellertid bli ett annat och händelser kan inträffa som

kan kräva en väsentlig justering av det redovisade värdet för den berörda

tillgången eller skulden. Exempel på detta kan inträffa vid förändring av

strategi eller omstrukturering. Bedömning av val av redovisningsprinciper och

uppskattningar kan komma att påverkas av detta. Nedan anges de viktigaste

redovisningsprinciperna vars tillämpning baseras på sådana bedömningar

och de viktigaste källorna till osäkerhet i uppskattningar som koncernen anser

kan ha den mest betydande inverkan på koncernens redovisade resultat och

ekonomiska ställning.

Informationen i denna not är indelad i följande:

–

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

–

Bedömningar gjorda av ledningen i samband med tillämpning av

koncernens redovisningsprinciper.

Intäktsredovisning

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Koncernen använder estimat och bedömningar för att fastställa belopp och

tidpunkter för intäktsföring, särskilt för att bestämma transaktionspris och dess

fördelning mellan identifierade prestationsåtaganden under kontraktet.

Transaktionspris kan innehålla rörliga element såsom rabatter, prestations-

relaterade priser och kontraktsböter. Transaktionspris, inklusive rörlig ersätt-

ning, estimeras vid kontraktets start (och periodiskt därefter). Bedömningar

används i estimatprocessen baserat på tidigare erfarenheter av typ av affär

och kund. Detta inkluderar bedömningar av prisjusteringar baserat på senast

tillgängliga information om kontraktsförhandlingar vilka skulle kunna ha en

retroaktiv påverkan på priser för produkter och tjänster vilka redan är beställda

eller levererade.

Intäkter allokeras till varje prestationsåtagande med referens till fristående

försäljningspriser. Koncernen beaktar att en metod med anpassad marknads-

bedömning ska användas för att estimera fristående försäljningspriser för

dess produkter och tjänster i syfte att allokera transaktionspris. Dessa estimat

innehåller priser satta för liknande kunder och omständigheter, justerade för

att reflektera rimliga vinstmarginaler för marknaden. Estimat används för att

fastställa rabatter som hänförs specifikt till varje prestationsåtagande, sålunda

påverkande det fristående försäljningspriset.

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens

redovisningsprinciper

Ledningen gör bedömningar vid utvärdering av kundens möjlighet och inten-

tion att betala under ett kontrakt. Utvärderingen baseras på den senaste

kreditvärderingen och kundens betalningshistorik. Utvärderingen kan ändras

under kontraktets genomförande och om det föreligger bevis för försämring av

kundens förmåga eller intention att betalas så ska ingen ytterligare intäktsfö-

ring ske innan betalningskriterierna har uppnåtts. Omvänt, denna utvärdering

kan också förändras positivt över tiden innebärande att intäkter nu ska redovi-

sas i ett kontrakt som initialt inte uppfyllde betalningskriterierna.

Ledningen gör också bedömningar vad gäller kriterier för kombination

av kontrakt. Huvudinköpsavtal kan omfatta ett antal olika affärstyper med

samma kund och bedömning görs för att utvärdera priser hänförliga till om

de olika affärstyperna är väsentligt beroende av varandra och i dessa fall

ska kontrakt hänförliga till sådana affärstyper kombineras och det totala

kontraktspriset fördelas på varje prestationsåtagande baserat på estime-

rade fristående försäljningspriser. Bedömningar kan även ske relaterat till

kontraktsändringar vilka kan hänföras till tidigare prestationsåtaganden och

i dessa fall görs bedömning för att utvärdera om delar av det totala kontrakts-

priset ska tillämpas retroaktivt.

Intäkter för standardprodukter ska redovisas när kontroll över utrustningen

är överförd till kunden vid en specifik tidpunkt. Denna utvärdering ska göras ur

ett kundperspektiv beaktande indikatorer som överföring av ägande och risker,

kundacceptans, fysisk åtkomst och rätt att fakturera. Bedömningar kan krävas

för att bedöma om huruvida risker och rättigheter har överförts till kunden

och om kunden har accepterat produkterna. Ofta bedöms alla indikatorer

avseende överföring av kontroll tillsammans med en övergripande bedömning

av detta vilka tillsammans fastställer om överföring av kontroll har skett i ett

kundkontrakt.

Nedskrivningar av kundfordringar och kontraktstillgångar

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Koncernen följer upp dess kunders finansiella stabilitet, de områden de verkar

inom och historiska kreditförluster. Detta kombineras med förväntningar om

framtida ekonomiska förutsättningar för att beräkna förväntade kreditförluster

(FKF). FKF för kundfordringar och kontraktstillgångar utvärderas genom

att använda en avsättningsmatris baserad på förfallna dagar för grupper av

kunder som haft likartade förlustmönster. Beloppen avseende FKF är känsliga

för förändringar i omständigheterna för våra kunder och de områden i vilka de

verkar liksom ledningens förväntningar om nuläget och framtida ekonomiska

Not A1, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

förutsättningar. Utfallet för kreditförluster kan bli högre eller lägre än förväntat

och därför krävs regelbunden monitorering för att säkerställa att avsättnings-

matrisen blir uppdaterad om det skulle behövas. Ledningens genomgång av

nuvarande och framtida förutsättningar baseras på senaste observerbara

ekonomiska uppdateringar och vår interna utvärdering vad gäller potentiell

påverkan på våra kunder. Totala nedskrivningar för förväntade kreditförluster

per den 31 december 2022 uppgick till SEK 2,5 (2,4) miljarder eller 4% (4%) av

bruttovärdet för kundfordringar och kontraktstillgångar. För ytterligare detalje-

rad information, se not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Kundfinansieringstillgångar är värderade till verkligt värde på individuell

bas. När marknadspriser inte är tillgängliga används en intern utvärderings-

modell vilken beaktar extern kreditvärdering, politiska och kommersiella risker

samt bankers prissättning. Regelbunden uppföljning görs av kundbeteenden

som en del av den interna utvärderingen.

Värdering av varulager

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningskostnad och nettoförsälj-

ningsvärde. Uppskattningar krävs när det gäller prognostiserade försäljnings-

volymer och lagerbalanser. I situationer där lageröverskott föreligger görs

uppskattningar av nettoförsäljningsvärdet för överskottsvolymer. De totala

lagerreserverna avseende estimerade förluster uppgick den 31 december

2022 till SEK 5,7 (3,6) miljarder eller 11% (9%) av det totala lagervärdet.

För mer detaljerad information, se not B5 ”Varulager”.

Förvärvade kundrelationer, immateriella produkträttigheter och övriga

immateriella

tillgångar inklusive goodwill

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

I samband med initial redovisning uppskattas framtida kassaflöden, för att

säkerställa att de redovisade värdena inte överstiger de uppskattade diskonte-

rade kassaflödena för denna typ av tillgångar. Efter den första redovisningen

prövas nedskrivningsbehovet så snart det finns indikationer på att tillgången

har minskat i värde, dessutom prövas nedskrivningsbehovet för goodwill minst

årligen. Negativa avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört med beräknade

kassaflöden kan liksom nya uppskattningar som tyder på lägre framtida kassa-

flöden leda till redovisning av nedskrivning. Nedskrivningar av immateriella

tillgångar och goodwill uppgick till SEK –0,1 (–0,3) miljarder för 2022.

Per den 31 december 2022 uppgick förvärvade immateriella tillgångar till

SEK 110,9 (42,0) miljarder, inklusive goodwill om SEK 84,6 (38,2) miljarder.

Mer information om goodwill finns i not A1 ”Väsentliga redovisnings-

principer”. Uppskattningar som är relaterade till förvärvade immateriella

tillgångar baseras på likartade antaganden och risker som för goodwill. För

mer information, se not C1 ”Immateriella tillgångar”.

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens

redovisningsprinciper

I samband med initial redovisning och senare omvärderingar gör ledningen

bedömningar av både grundläggande antaganden och indikatorer på

nedskrivningsbehov.

Allokeringen vid en förvärvsanalys kräver ledningens bedömning. Till

exempel vid bestämmande av verkliga värden för förvärvade immateriella

tillgångar. Bedömning krävs även för att definiera kassagenererande enheter

för prövning av nedskrivningsbehov. Andra bedömningar kan resultera i ett

helt annat resultat och en annan framtida finansiell ställning.

Leasing

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Osäkerhet i uppskattningar finns relaterat till möjliga framtida förändringar

i verksamheten, vilket kan komma att påverka den faktiska leaseperioden

för ett kontrakt. Till exempel att ett kontrakt bryts på grund av att verk-

samheten minskar i omfattning. Fastställandet av räntesatser med vilka

leaseskulder diskonteras är en annan osäkerhet som påverkar leaseskulden

och räntekostnaden. Denna ränta påverkar diskontering av leasingskulder och

nyttjanderätter som redovisas i balansräkningen, liksom fördelningen mellan

räntekostnad och avskrivning i resultaträkningen under leasingperioden. För

mer information se not C3 ”Leasing”.

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens

redovisningsprinciper

Vid initial redovisning och efterföljande omvärdering görs bedömning av

ledningen rörande leasingperioden i ett leasingkontrakt. Denna bedömning kan

visa sig inte stämma med det faktiska utfallet för leasingkontraktet och kan ha en

negativ effekt på nyttjanderättigheter. Koncernen estimerar dess tillkommande

låneränta för att mäta leasingskuldernas nuvärde av leasingbetalningarna

eftersom den implicita räntan i leasingkontraktet inte direkt kan härledas.

En inkrementell låneränta används vid diskontering av leasingskulderna och

kräver bedömning för att återspegla den räntesats som skulle behöva betalas

för att låna medel under liknande löptid, och med liknande säkerhet, för att

erhålla en tillgång av liknande värde som nyttjanderätterna i en liknande

ekonomisk miljö.

Avsättningar och eventualförpliktelser

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

De viktigaste källorna för uppskattning av osäkerhet när det gäller avsätt-

ningar är bedömning av sannolikheten för ett utflöde av resurser och om ett

tillförlitligt estimat kan göras.

Leverantörsrelaterade avsättningar kräver en tillförlitlig affärsplan för att

bedöma förväntad förbrukning av lagerinköp som man åtagits sig. Andra

avsättningar inkluderar avsättningar relaterade till en eventuell uppgörelse om

uppskjutet åtal (deferred prosecution agreement (DPA)) med United States

Department of Justice (DOJ). Den 2 mars 2023 ingick Bolaget en uppgörelse

(DOJ Plea Agreement) med DOJ och gick med på att betala böter på cirka

SEK 2,2 miljarder i linje med avsättningen som gjordes i fjärde kvartalet 2022

inför en sådan uppgörelse. Bolagets interna utredning och samarbete med

myndigheterna relaterat till ärendena som diskuteras i en internutrednings-

rapport om Irak från 2019 är öppen och pågår fortfarande. Andra källor till

osäkerhet i uppskattningar är patent- och andra processer och tvister som kan

pågå under flera år och därför råder det osäkerhet om det slutliga utfallet och

förväntad uppgörelse.

Samma bedömning av osäkerheter som beskrivs ovan gäller även eventu-

alförpliktelser. Eventualförpliktelser inkluderar åtaganden som inte redovisas

därför att beloppen antingen inte kan bedömas tillförlitligt eller för att avslut

inte är sannolikt. Eventualförpliktelser rör sig huvudsakligen om bedömningar

kring tvister, skattetvister, förluster hänförliga till kundkontrakt och pensions-

garantier. Eftersom eventualförpliktelser enbart kan bekräftas i framtiden

baserat på upplösningen av ett rättsfall eller tvist krävs det att ledningen

bedömer möjligheten av en negativ händelse och ett potentiellt belopp för

att lösa den. En eventualförpliktelse kan existera vid årets slut och/eller en

kostnad (avsättning) kan behöva redovisas vid ett senare tillfälle baserat på

de senaste förhållandena och status för ett potentiellt åtagande.

Avsättningar och eventualförpliktelser ses regelbundet över baserat på

den senaste informationen som finns tillgänglig och justeras för att reflektera

koncernens bästa bedömning av möjliga utfall. Detta innebär att förändringar

av belopp kan ske över tid.

Per den 31 december 2022 uppgick avsättningar till SEK 11,6 (9,5) miljar-

der. Mer detaljerad information finns i not D1 ”Avsättningar”.

Per den 31 december 2022 uppgick eventualförpliktelser till SEK 3,3 (1,6)

miljarder. Mer detaljerad information finns i not D2 ”Eventualförpliktelser”

inklusive en beskrivning av eventualförpliktelser som inte kan kvantifieras.

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens

redovisningsprinciper

Huruvida ett befintligt åtagande är sannolikt eller inte är en bedömningsfråga.

Risktyperna för dessa avsättningar varierar och ledningen gör en bedömning

av åtagandenas karaktär och omfattning när den avgör om ett utflöde av

resurser är sannolikt eller inte. Vidare bedömning krävs för att fastställa värdet

på ett åtagande eftersom det baseras på koncernens bästa uppskattning av

vilka framtida utgifter som kommer att krävas för att uppfylla åtagandet.

Program för betalning av leverantörer

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens

redovisningsprinciper

I syftet att öka rörelsekapitaleffektiviteten omförhandlar Ericsson kontinuerligt

betalningsdagar med leverantörer. Förhandlingarna med leverantörer om

Not A2, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

betalningsdagar utgör en integrerad del av inköpsaktiviteterna. Vissa leveran-

törer säljer sina kundfordringar utställda på Ericsson till banker och Ericsson

kan om det efterfrågas introducera en bank som är intresserad av att köpa

sådana fordringar. Ericsson varken betalar eller erhåller avgifter och tillhanda-

håller inte tillkommande säkerhet under programmet. Detta arrangemang

leder inte till någon väsentlig förändring eller funktion vad gäller Ericssons

skulder därför att leverantörsfakturorna betraktas som en del av rörelse-

kapitalet som används i Ericssons normala affärscykel. Den maximala kredit-

perioden som avtalas med varje leverantör överstiger inte 6 månader. Därför

kvarstår dessa skulder fortsatt att vara klassificerade som leverantörsskulder

med separata upplysningar i noterna, se not B8 ”Leverantörsskulder”.

Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Redovisningen av kostnader för förmånsbaserade pensioner och andra till-

lämpliga ersättningar efter avslutad anställning baseras på aktuariella beräk-

ningar som utgår från betydelsefulla uppskattningar om diskonteringsränta,

framtida löneökningar, personalomsättning och livslängd. Antagandena om

diskonteringsränta baseras på högkvalitativa placeringar med fast ränta med

en löptid som ligger så nära som möjligt för koncernens löptider på pensions-

planer. I de länder där det inte finns en djup marknad för högkvalitativa

företagsobligationer ska marknadsräntor för statsobligationer användas.

Bedömningar görs för att fastställa om det finns en fungerande marknad för

högkvalitativa företagsobligationer i varje land. Påverkan av att tillämpa en

alternativ diskonteringsränta baserad på svenska bostadsobligationer upply-

ses om i not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”. Per den 31 december

2022 uppgick förmånsbestämda förpliktelser för pensioner och övriga ersätt-

ningar efter avslutad anställning till SEK 83,7 (113,5) miljarder och verkligt

värde av förvaltningstillgångar till SEK 60,5 (81,4) miljarder. Mer information

om uppskattningar och antaganden finns i not G1 ”Ersättningar efter avslutad

anställning”.

Uppskjuten skatt

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Uppskjutna skattefordringar och skulder redovisas för temporära skillnader ,

för outnyttjade underskottsavdrag och skattekrediter. Värderingen av tempo-

rära skillnader, underskottsavdrag och skattekrediter baseras på ledningens

uppskattningar av framtida skattepliktiga inkomster i olika beskattningsom-

råden mot vilka temporära skillnader och underskottsavdrag kan utnyttjas.

Dessa bedömningar baseras primärt på affärsplaner för koncernens bedömda

utfall avseende framtida beskattningsbara vinster. Som föreskrivet i IFRIC 23

”Vägledning vid redovisning av osäkerheter i inkomstskatter” görs estimat i

relation till osäkra skattepositioner i ett begränsat antal länder. Estimat görs

för eventuellt förekommande förändringar i skattelagstiftning med en potenti-

ellt väsentlig påverkan.

De största underskottsavdragen hänför sig till Sverige, där de utan tids-

begränsning kan avräknas mot framtida inkomster (utan slutligt datum för

nyttjande), förutom Bolagets källskatter vilka löper ut efter fem år. Mer detal-

jerad information finns i not H1 ”Skatter”.

Per den 31 december 2022 uppgick värdet på uppskjutna skattefordringar

till SEK 19,4 (23,1) miljarder. De uppskattade skatteeffekterna av dessa under-

skottsavdrag redovisas som långfristiga tillgångar.

Redovisning av inkomstskatt, mervärdesskatt och andra skatter

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Redovisningen av dessa poster baseras på utvärdering av inkomstskatte-,

mervärdesskatte- och andra skatteregler i alla länder där vinst uppstår. På

grund av den samlade komplexiteten i alla regler om skatter och redovisning

av skatter måste ledningen medverka i bedömningen av klassificeringen av

transaktioner och vid uppskattningen av sannolika utfall vad avser yrkade

avdrag eller tvister. OECD riktlinjer för Pillar I (återallokering av vinster över

en viss nivå till länder i proportion till lokal försäljning) och Pillar II (globala

minimala faktiska skattesatser) gäller ännu inte i Sverige eller andra relevanta

länders skattelagstiftning. Den troliga effekten av dessa förslag undersöks,

men det är ännu inte klart om dessa kommer att ha en väsentlig påverkan på

Bolagets resultat och ställning.

Not A2, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Sektion B – Affärsverksamhet

Segmentsinformation

Ny segmentsstruktur

Bolaget började rapportera enligt den nya segmentsstrukturen från och med

det tredje kvartalet 2022. Den finansiella informationen för den nya strukturen

har räknats om.

Segment

Vid fastställandet av Ericssons rörelsesegment har hänsyn tagits till den

finansiella rapportering som granskas av Bolagets högste beslutsfattare

(Chief Operating Decision Maker). Hänsyn har också tagits till vilka marknader

och vilken typ av kunder produkterna och tjänsterna ska attrahera samt vilka

distributionskanaler de säljs genom. Enhetlighet kring faktorer som teknik

och forskning och utveckling har också spelat in. För att spegla koncernens

affärsinriktning och för att underlätta jämförbarhet med andra företag i

branschen rapporteras tre rörelsesegment:

– Networks

–

Cloud Software and Services

– Enterprise

Segment Networks

tillhandahåller radioaccessnätslösningar (RAN) för alla

nätfrekvensband och flera radioaccesstekniker, inklusive integrerad, högpres-

terande hårdvara och mjukvara. Kunderbjudandet innehåller också en moln-

baserad RAN-portfölj, en transportportfölj, passiva och aktiva antennlösningar

och en komplett tjänsteportfölj omfattande nätinstallation och support. 82%

(82% under 2021 och 2020) av patent- och licensintäkterna rapporteras inom

segment Networks.

Segment Cloud Software and Services

tillhandahåller lösningar för kärnnätet,

affärsstödsystem och driftstödsystem, nätdesign och nätoptimering samt

drifttjänster för kunders nät. Fokus är på att möjliggöra för leverantörer av

kommunikationstjänster att lyckas med sin övergång till molnbaserat, intel-

ligent samt automatiserat nät och nätdrift. 18% (18% under 2021 och 2020)

av patent- och licensintäkterna rapporteras inom segment Cloud Software

and Services.

Segment Enterprise

består av tre affärsområden som erbjuder lösningar för

företagsmarknaden. Global Communications Platform (Vonage) innefattar

molnbaserad Unified Communications as a Service (UCaaS), Contact Center

as a Service (CCaaS) och Communications Platform as a Service (CPaaS).

Enterprise Wireless Solutions som innefattar privata trådlösa nät och färdig-

paketerade trådlösa WAN lösningar (Cradlepoint). Technologies and New

Businesses innefattar mobila finanstjänster, säkerhetslösningar och annonse-

ringstjänster.

Other

innefattar mediaverksamheter, Ericsson Ventures och andra ej alloke-

rade verksamheter. Segmentsinformation presenteras också för Other.

Marknadsområden

Marknadsområdena är Bolagets främsta försäljningskanaler med ansvar

för att sälja och leverera lösningar till kund.

Bolaget är verksamt över hela världen och rapporterar verksamheten

indelat i fem geografiska marknadsområden:

–

Europa och Latinamerika

–

Mellanöstern och Afrika

– Nordamerika

– Nordostasien

–

Sydostasien, Oceanien och Indien.

Segment Enterprise har en flerkanalig distributionsmodell mot marknaden.

Försäljningen från segment Enterprise, Other och patent- och licensintäkter

rapporteras externt inom marknadsområdet Övrigt.

Större kunder

Merparten av försäljningen utgörs av stora fleråriga avtal med ett begränsat

antal större kunder. Av en kundbas om drygt 500 kunder, i första hand

leverantörer av kommunikationstjänster, står de 10 största kunderna för 50%

(49% under 2021 och 50% under 2020) av omsättningen. Ericssons största

kund svarade för cirka 14% (13% under 2021 och 13% under 2020) och den

näst största kunden svarade för 10% (9% under 2021 och 10% under 2020)

av omsättningen under 2022. Dessa kunder rapporterades under segment

Networks och Cloud Software and Services.

Segmentsinformation 2022

Networks

Cloud Software

and Services

Enterprise

Other

Totalt

segment

Koncernen

Nettoomsättning, segment

193 468

60 524

15 380

2 174

271 546

Nettoomsättning

193 468

60 524

15 380

2 174

271 546

Bruttoresultat

86 368

20 106

6 946

–125

113 295

Bruttomarginal (%)

44,6%

33,2%

45,2%

–5,7%

41,7%

Resultat före ﬁnansiella poster och inkomstskatt (EBIT)

38 512

–1 689

–6 234

–3 569

27 020

EBIT-marginal (%)

19,9%

–2,8%

–40,5%

–164,2%

10,0%

Finansiella intäkter och kostnader, netto

–2 411

Resultat efter ﬁnansiella poster

24 609

Inkomstskatt

–5 497

Årets resultat

19 112

Övrig segmentsinformation

Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag

–

–40

Avskrivningar på immateriella tillgångar

–1 424

–122

–2 019

–12

–3 577

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

–4 073

–1 792

–515

–185

–6 565

Nedskrivningar

–211

–91

–87

–12

–401

Omstruktureringskostnader

–146

–96

–157

–

–399

Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter

253

–

111

–108

256

1) Segmentet Other inkluderar en avsättning om SEK –2,3 miljarder relaterad till en potentiell överenskommelse med United States Department of Justice avseende tidigare meddelade icke-brottsliga påstådda

överträdelser av deferred prosecution agreement (DPA), noterat att Bolaget den 2 mars 2023 ingick ett DOJ Plea Agreement med DOJ och gick med på att betala böter på cirka SEK 2,2 miljarder i linje med den

avsättning som gjordes i fjärde kvartalet 2022, inklusive

uppskattade utgifter för den förlängda övervakningen av regelefterlevnad, och SEK –1,0 miljarder relaterade till avyttringen av verksamheten för Sakernas

internet och andra portföljjusteringar.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Segmentsinformation 2021

Networks

Cloud Software

and Services

Enterprise

Other

Totalt

segment

Koncernen

Nettoomsättning, segment

167 838

56 224

6 236

2 016

232 314

Nettoomsättning

167 838

56 224

6 236

2 016

232 314

Bruttoresultat

78 869

18 829

2 891

160

100 749

Bruttomarginal (%)

47,0%

33,5%

46,4%

7,9%

43,4%

Resultat före ﬁnansiella poster och inkomstskatt (EBIT)

37 266

–2 234

–2 965

–287

31 780

EBIT-marginal (%)

22,2%

–4,0%

–47,5%

–14,2%

13,7%

Finansiella intäkter och kostnader, netto

–2 530

Resultat efter ﬁnansiella poster

29 250

Inkomstskatt

–6 270

Årets resultat

22 980

Övrig segmentsinformation

Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag

–

–372

–260

Avskrivningar på immateriella tillgångar

–1 169

–508

–830

–

–2 507

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

–3 764

–1 568

–430

–189

–5 951

Nedskrivningar

–127

–185

–188

–11

–511

Omstruktureringskostnader

–262

–254

–16

–17

–549

Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter

–51

998

–

961

Segmentsinformation 2020

Networks

Cloud Software

and Services

Enterprise

Other

Totalt

segment

Koncernen

Nettoomsättning, segment

165 978

59 597

4 792

2 023

232 390

Nettoomsättning

165 978

59 597

4 792

2 023

232 390

Bruttoresultat

72 413

19 496

1 767

93 724

Bruttomarginal (%)

43,6%

32,7%

36,9%

2,4%

40,3%

Resultat före ﬁnansiella poster och inkomstskatt (EBIT)

30 851

–796

–1 935

–312

27 808

EBIT-marginal (%)

18,6%

–1,3%

–40,4%

–15,4%

12,0%

Finansiella intäkter och kostnader, netto

–596

Resultat efter ﬁnansiella poster

27 212

Inkomstskatt

–9 589

Årets resultat

17 623

Övrig segmentsinformation

Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag

–

–368

–298

Avskrivningar på immateriella tillgångar

–775

–612

–602

–

–1 989

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

–3 764

–1 632

–407

–186

–5 989

Nedskrivningar

–494

–144

–32

–26

–696

Omstruktureringskostnader

–746

–277

–267

–16

–1 306

Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter

–129

–30

–141

Produkter och tjänster per segment

Networks

Cloud Software

and Services

Enterprise

Other

Totalt

segment

2022

Produkter

147 997

21 105

4 923

–1

174 024

Tjänster

45 471

39 419

10 457

2 175

97 522

Totalt

193 468

60 524

15 380

2 174

271 546

2021

Produkter

128 951

19 267

3 955

152 197

Tjänster

38 887

36 957

2 281

1 992

80 117

Totalt

167 838

56 224

6 236

2 016

232 314

2020

Produkter

122 229

20 317

3 735

–95

146 186

Tjänster

43 749

39 280

1 057

2 118

86 204

Totalt

165 978

59 597

4 792

2 023

232 390

Not B1, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Marknadsområden 2022

Nettoomsättning

Långfristiga

tillgångar

Networks

Cloud Software

and Services

Enterprise

Other

Totalt

Sydostasien, Oceanien och Indien

23 695

9 179

–

32 951

999

Nordostasien

22 488

4 015

230

–

26 733

3 385

Nordamerika

81 917

13 362

115

–

95 394

41 065

Europa och Latinamerika

44 644

21 638

508

–

66 790

93 612

Mellanöstern och Afrika

11 707

10 472

392

–

22 571

–804

Övrigt

4) 6)

9 017

1 858

14 058

2 174

27 107

–

Totalt

193 468

60 524

15 380

2 174

271 546

138 257

varav i EU

35 859

92 167

varav i Sverige

3 239

88 057

varav i USA

109 709

39 906

varav i Indien

10 957

519

varav i Japan

9 965

187

varav i Kina

10 523

2 068

Totala långfristiga tillgångar exklusive ﬁnansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar.

Inkluderar patent-och licensintäkter rapporterade under Övrigt, som allokeras baserat på kundens landstillhörighet. Övrig försäljning hänförs till land baserat på destinationen för levererade produkter

och tjänster.

Marknadsområden 2021

Nettoomsättning

Långfristiga

tillgångar

Networks

Cloud Software

and Services

Enterprise

Other

Totalt

Sydostasien, Oceanien och Indien

20 299

8 493

–

28 829

1 010

Nordostasien

24 464

4 405

252

–

29 121

2 700

Nordamerika

66 464

10 913

–

77 456

11 971

Europa och Latinamerika

38 671

21 181

420

–

60 272

52 141

Mellanöstern och Afrika

10 743

9 726

316

–

20 785

209

Övrigt

4) 6)

7 197

1 506

5 132

2 016

15 851

–

Totalt

167 838

56 224

6 236

2 016

232 314

68 031

varav i EU

31 307

50 428

varav i Sverige

2 349

45 997

varav i USA

79 896

10 749

varav i Indien

7 482

484

varav i Japan

13 678

261

varav i Kina

10 078

2 202

Totala långfristiga tillgångar exklusive ﬁnansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar.

och tjänster.

Marknadsområden 2020

Nettoomsättning

Långfristiga

tillgångar

Networks

Cloud Software

and Services

Enterprise

Other

Totalt

Sydostasien, Oceanien och Indien

21 464

8 547

–

30 048

812

Nordostasien

27 120

5 955

259

–

33 334

2 648

Nordamerika

62 199

11 508

–

73 775

12 749

Europa och Latinamerika

33 257

22 116

372

–

55 745

49 895

Mellanöstern och Afrika

13 281

9 676

341

–

23 298

140

Övrigt

4) 6)

8 657

1 795

3 715

2 023

16 190

–

Totalt

165 978

59 597

4 792

2 023

232 390

66 244

varav i EU

29 501

48 133

varav i Sverige

1 123

43 627

varav i USA

77 835

11 533

varav i Indien

6 970

407

varav i Japan

12 150

272

varav i Kina

18 745

2 136

Totala långfristiga tillgångar exklusive ﬁnansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar.

och tjänster.

Not B1, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Nettoomsättning

2022

2021

2020

Hårdvara

119 215

106 399

96 294

Mjukvara

54 809

45 798

49 892

Tjänster

97 522

80 117

86 204

Nettoomsättning

271 546

232 314

232 390

Varav patent- och licensintäkter

10 399

8 134

9 975

Varav export från Sverige

153 833

140 898

132 269

Kostnader per kostnadsslag

2022

2021

2020

Varor och tjänster

147 023

119 787

120 102

Ersättningar till anställda

89 191

77 462

74 645

Avskrivningar

10 142

8 458

7 978

Nedskrivningar, inkuransreserver och

omvärderingar

4 383

1 456

3 082

Lagerökning, netto

–7 738

–5 565

–44

Aktivering av utvecklingskostnader

–1 720

–962

–817

Totala kostnader för sålda varor

och tjänster samt rörelseomkostnader

241 281

200 636

204 946

De totala omstruktureringskostnaderna för 2022 var SEK 0,4 (0,5) miljarder.

Omstruktureringskostnader är inkluderade i de ovan redovisade beloppen.

Omstruktureringskostnader per funktion

2022

2021

2020

Kostnader för sålda varor och tjänster

195

273

725

FoU-kostnader

137

411

Försäljnings- och administrations-

kostnader

150

139

170

Totala omstruktureringskostnader

399

549

1 306

Övriga rörelseintäkter och

rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

2022

2021

2020

Övriga rörelseintäkter

Vinst vid försäljning av immateriella

tillgångar och materiella anläggnings-

tillgångar

Vinst från investeringar och försäljning

av verksamheter

701

1 199

347

Övriga rörelseintäkter

445

314

750

Totala övriga rörelseintäkter

1 231

1 526

1 161

Övriga rörelsekostnader

Förlust vid försäljning av immateriella

tillgångar och materiella anläggnings-

tillgångar

–54

–3

–

Förlust från investeringar och försäljning

av verksamheter

–445

–238

–488

Nedskrivning av goodwill

–

–112

–

Övriga rörelsekostnader

–3 994

–811

–11

Totala övriga rörelsekostnader

–4 493

–1 164

–499

Information om avyttringar presenteras i not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”.

För ytterligare information om nedskrivning av goodwill, se not C1 ”Immateriella tillgångar”.

2022 inkluderar en avsättning om SEK –2,3 miljarder relaterad till en potentiell överenskommelse

med United States Department of Justice avseende tidigare meddelade icke-brottsliga påstådda

överträdelser av deferred prosecution agreement (DPA), inklusive uppskattade kostnader för den

förlängda tillsynen, noterat att Bolaget den 2 mars 2023 ingick ett DOJ Plea Agreement med DOJ och

gick med på att betala böter på cirka SEK 2,2 miljarder, samt kostnader om SEK –1,0 miljarder relate-

rade

till avyttringen av verksamheten inom Sakernas internet och andra portföljjusteringar.

Varulager

2022

2021

Råvaror, komponenter, förbrukningsmaterial och varor

under tillverkning

16 873

11 584

Färdiga varor

14 376

11 207

Pågående arbete för annans räkning

14 597

12 373

Varulager, netto

45 846

35 164

Värdet av varulager som redovisas och inkluderas i kostnad för sålda varor

uppgår till SEK 68 838 (60 362) miljoner.

Pågående arbete för annans räkning innehåller kostnader vilka är nedlagda

fram till periodslut för standardiserade och kundanpassade lösningar där

prestationsåtaganden ännu inte är fullt ut levererade. Dessa nedlagda kostna-

der kommer att redovisas som kostnad för sålda varor då hänförliga intäkter

redovisas i resultaträkningen.

Bolaget har behövt öka sin buffert av vitala komponenter för att avhjälpa de

utmaningar i leveranskedjan som påverkar elektroniska komponenter globalt.

Lagerreserver granskas regelbundet för att säkerställa att föråldrade

komponenter hanteras korrekt.

Målet i Bolagets nuvarande klimatrelaterade strategi att ha en portfölj med

energiprestandaprodukter kan påverka lageråtervinning när kunderna kräver

snabb ersättning och ökade volymer av de mest energieffektiva produkterna.

Det aktuella erbjudandet inom radioprodukter avspeglar i stort den senaste

energieffektiva tekniken, och även om fortlöpande förbättringar förväntas i

framtiden har dessa faktorer inräknats i riskutvärderingen för lagerinkurans

vid årsslutet.

Reserver avseende inkurans av varulager är avdragna i redovisade belopp

och uppgår till SEK 5 716 (3 676) miljoner.

Rörelser avseende inkuransreserv i varulager

2022

2021

Ingående balans

3 676

3 627

Ökning

3 927

1 378

Ianspråktagande under perioden

–2 115

–1 457

Omräkningsdifferens

228

128

Utgående balans

5 716

3 676

Fysisk risk från klimatförändringar beträffande produktionsanläggningar har

också identifierats som en potentiell klimatrelaterad risk för Bolagets verksam-

het, även om dessa risker till största delen avhjälps genom att ha lämpliga

försäkringar för skada på lager och fasta tillgångar, samt potentiella verksam-

hetsavbrott, i kombination med att ha produktionskapaciteten spridd globalt.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Balansposter relaterade till kundkontrakt

Kundfordringar, kundﬁnansiering, kontraktstillgångar, kontraktsskulder och upp-

skjutna försäljningsprovisioner

2022

2021

Kundﬁnansiering

5 370

3 287

Kundfordringar

48 413

45 399

Kontraktstillgångar

9 843

10 506

Kontraktsskulder

42 251

32 834

Uppskjutna försäljningsprovisioner

754

316

Av total kundﬁnansiering presenteras SEK 4 955 (2 719) miljoner som kortfristig kundﬁnansiering

Totala kundfordringar inkluderar SEK 70 (0) miljoner relaterat till intressebolag.

)

Av totala uppskjutna försäljningsprovisioner, presenteras SEK 345 (316) miljoner som kortfristiga.

Den långfristiga balansen presenteras under Övriga långfristiga ﬁnansiella tillgångar (se not F3

”Finansiella tillgångar, långfristiga”) och den kortfristiga balansen under Övriga kortfristiga fordringar

(se not B7 ”Övriga kortfristiga fordringar).

Amorteringen av uppskjutna försäljningsprovisioner uppgick under året till

SEK 288 (143) miljoner. Det förekom inga materiella nedskrivningar under

2022 och 2021.

För information gällande kreditsrisker och nedskrivningar av kundkontrakt-

relaterade balanser, se not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Intäkter under perioden

2022

2021

Intäktsföring relaterad till kontraktsskuldens ingående

balans för perioden

25 601

19 745

Intäktsföring relaterad till prestationsåtaganden upp-

fyllda, eller delvis uppfyllda, under föregående rapport-

perioder

–7

–186

Intäkter relaterade till uppfyllda, eller delvis uppfyllda, prestationsåtaganden

under föregående rapportperioder, är en nettojustering som avser uppdate-

rade kontraktsvillkor, retroaktiva prisjusteringar samt justeringar av variabla

ersättningar baserat på faktiska mätningar som gjorts under perioden.

Transaktionspris allokerat till återstående prestationsåtaganden

2022

2021

Ackumulerat belopp av transaktionspris allokerat

till ännu ej uppfyllda, eller delvis ej uppfyllda,

prestationsåtaganden

169 609

138 234

Koncernen förväntar sig att transaktionspriset allokerat till återstående

prestationsåtaganden kommer att redovisas som intäkt enligt följande

approximering: 65% under 2023, 15% under 2024 och resterande 20% under

2025 och senare.

Övriga kortfristiga fordringar

2022

2021

Förutbetalda kostnader

2 506

2 290

Förskott till leverantörer

473

426

Derivat tillgångar

1 121

317

Övriga skatter

3 349

3 022

Övrigt

2 241

1 601

Totalt

9 688

7 656

Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Övriga skatter inkluderar i huvudsak momsfordringar.

Leverantörsskulder

2022

2021

Leverantörsskulder till intresseföretag och joint ventures

179

115

Leverantörsskulder, exklusive intresseföretag

och joint ventures

38 258

35 569

Totalt

38 437

35 684

Av beloppet för leverantörsskulder utgörs SEK 9,7 (8,3) miljarder av leverantörsfakturor under

Ericssons program för betalning av leverantörer.

Övriga kortfristiga skulder

2022

2021

Upplupen ränta

335

177

Upplupna kostnader

35 896

30 837

Varav personalrelaterade

19 630

15 380

Varav leverantörsrelaterade

9 849

9 100

Varav övriga

6 417

6 357

Derivat skulder

2 621

762

Övriga

7 341

6 145

Totalt

46 193

37 921

Avser huvudsakligen upplupna kostnader relaterade till kundprojekt.

Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Inkluderar bland annat moms och andra löneavdrag.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Sektion C – Långfristiga tillgångar

Immateriella tillgångar

2022

2021

Balanserade

utvecklings-

kostnader

Goodwill

Kundrelationer

produkträttigheter och

övriga immateriella

tillgångar

Balanserade

utvecklings-

kostnader

Goodwill

Kundrelationer

produkträttigheter och

övriga immateriella

tillgångar

Anskaffningsvärde

Ingående balans

19 158

44 963

55 936

18 049

41 592

53 913

Investeringar

1 720

–

126

962

–

131

Poster avseende förvärvade/

avyttrade verksamheter

–

40 881

23 451

–

725

–95

Utrangering

–

–452

–

–18

Omräkningsdifferens

218

5 070

3 793

147

2 646

2 005

Utgående balans

21 096

90 914

82 854

19 158

44 963

55 936

Ackumulerade avskrivningar

–

Ingående balans

–11 885

–

–44 456

–10 447

–

–41 721

Avskrivningar

– 1 586

–

–1 991

–1 343

–

–1 164

Poster avseende avyttrade verksam-

heter

–

Utrangering

–

452

–

Omräkningsdifferens

–175

–

–2 797

–95

–

–1 589

Utgående balans

–

13 646

–

–48 770

–11 885

–

–44 456

Ackumulerade nedskrivningar

Ingående balans

–3 745

–6 759

–7 650

–3 745

–6 647

–7 387

Poster avseende avyttrade verksam-

heter

–

415

–

Nedskrivningar

–

–61

–

–112

–201

Omräkningsdifferens

–

–114

–

–62

Utgående balans

–3 745

–6 344

–7 744

–3 745

–6 759

–7 650

Netto bokfört värde

3 705

84 570

26 340

3 528

38 204

3 830

För mer information om förvärvade/avyttrade verksamheter, se not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”.

Total goodwill för koncernen är SEK 84,6 (38,2) miljarder och är allokerad till de

operativa segmenten Networks SEK 28,5 (25,8) miljarder, Cloud Software and

Services SEK 3,6 (3,2) miljarder och Enterprise SEK 52,5 (9,2) miljarder, varav

Vonage SEK 42,0 miljarder och Cradlepoint SEK 9,0 miljarder. Segmentet Other

har ingen goodwill. Ytterligare information finns i not B1 ”Segmentsinformation”.

Nedskrivning

Inom segmentet Enterprise gjordes under året en nedskrivning av immateriella

tillgångar med SEK 61 miljoner relaterat till Sakernas internet på grund av ett

strategiskt beslut att avsluta en verksamhet, vilket har rapporterats på raden

Forsknings- och utvecklingskostnader i resultaträkningen.

Under 2021 gjordes en nedskrivning med SEK 176 miljoner inom det omräk-

nade segmentet Enterprise och en nedskrivning med SEK 137 miljoner i det

omräknade segmentet Cloud Software and Services. Nedskrivningarna under

2020 betraktas som immateriella

Immateriella tillgångar

Det redovisade värdet för kundrelationer, produkträttigheter och andra imma-

teriella tillgångar är SEK 26,3 (3,8) miljarder, varav kundrelationer förvärvade

genom Vonage transaktionen uppgår till SEK 18,8 miljarder med en återstå-

ende avskrivningstid på sju till tio år.

Kapitaliserade utvecklingskostnader

Bolaget kapitaliserar produktutvecklingskostnaderna för 5G radio, vilka skrivs

av över tre år. Beaktande Bolagets klimatrelaterade mål att ha mer energi-

effektiva produkter, så gör Bolaget kontinuerligt bedömningar när det gäller

påverkan av framtida förbättringar av radioprodukter i förhållande till återvin-

ningen av sådana utvecklingskostnader. Slutsatsen är att det bokförda värdet

vid årets slut är rimligt, eftersom avskrivningstiden och produktutvecklingens

livscykel är relativt korta.

Allokering av goodwill

Goodwill från den tidigare kassagenererande enheten Digital Services har

allokerats till den nya KGEn Cloud Software and Services och goodwill från

Vonage förvärvet under året har allokerats till segmentet Enterprise och till

den kassagenererande enheten Vonage. I övrigt har inte goodwillallokeringen

förändrats.

Nedskrivningstester

Segmenten Networks och Cloud Software and Services är kassagenererande

enheter. Inom segmentet Enterprise finns det flera kassagenererande enheter.

Återvinningsmetoden har använts för nedskrivningstesterna för goodwill, vilket

innebär att återvinningsvärdena för de kassagenerande enheterna fastställts

genom nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden baserat på affärsplaner

godkända av ledningen.

I bedömningen av framtida kassaflöden görs antaganden om i första hand

följande finansiella parametrar:

– Försäljningstillväxt

–

Utveckling av EBIT (baserad på EBIT-marginal eller kostnad för sålda varor

och rörelseomkostnader i förhållande till försäljning)

–

Utveckling av rörelsekapital och investeringsbehov.

Antagandena rörande industrispecifika marknadsdrivare och marknadstillväxt

är baserade på industrikällor som används inom koncernen när det gäller

utvecklingen 2023–2027 för nyckelparametrar inom telekomindustrin:

–

År 2027, ungefär 35 år efter introduktionen av digital mobil teknologi

uppskattar man att det kommer att finnas 9,1 miljarder mobilabonnemang

(exklusive cellulär IoT). Av alla mobiltelefonabonnemang beräknas 7,9

miljarder vara kopplade till smarta telefoner.

–

Antalet 5G abonnemang beräknas nå 4,3 miljarder (exklusive cellulär IoT)

i slutet av 2027.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

–

År 2027 beräknas det finnas ungefär 42 miljarder uppkopplade enheter

varav mer än 30 miljarder hänför sig till Sakernas internet (IoT). Uppkopp-

lade IoT-enheter inkluderar uppkopplade bilar, maskiner, mätare, sensorer,

säljterminaler, konsumentelektronik och ”wearables”.

–

Cellulär IoT beräknas växa från 3,1 miljarder enheter i slutet av 2023 till 5,0

miljarder enheter i slutet av 2027.

–

Mobil datatrafikvolym förväntas mer än dubbleras mellan 2023 och 2027.

Mobiltrafiken drivs av användare av smarta telefoner och videotrafik. Den

mobila videotrafiken beräknas växa med cirka 30% årligen fram till 2027

och kommer då att stå för cirka 80% av all mobil datatrafik.

Antagandena baseras också på information som samlas in inom ramen för

koncernens långsiktiga strategiska process, vilken innefattar bedömningar av

ny teknik, koncernens konkurrensförmåga och nya typer av verksamheter och

kunder, som drivs av den fortsatta integrationen av telekom och data.

De bedömda kassaflödena är baserade på femåriga affärsplaner. De kassa-

genererande enheterna Vonage och Cradlepoint har en bedömde tillväxttakt

på över 20% de kommande fem åren följt av en gradvis avtagande tillväxttakt.

Bedömningarna speglar den snabbväxande marknad inom vilken båda KGEr

är verksamma. Långsiktig marknadsmognad och marknadstillväxtnivåer

(nominella nivåer se nedan) beräknas inte uppnås förrän efter tio år. Det är

svårare att bedöma marknadsförhållanden ju längre fram i tiden man gör

prognoser.

Tillväxten inom Enterprise segmentet är driven av tillämpningen av 5G och

konvergensen mellan 5G och molnkommunikation inom företagsmarknaden.

Den adresserbara företagsmarknaden inom privata nätverk och trådlöst WAN

förväntas växa med en CAGR på 34% 2022–2025 och vid 2025 beräknas

den totala adresserbara marknaden för molnkommunikation att nå USD 73

miljarder, jämfört med USD 41 miljarder 2021.

Prognoser över en utdragen tidsperiod där det bedömda kassaflödet över-

stiger marknadens där bolaget befinner sig innehåller en inbyggd osäkerhet.

Återvinningsvärdet för KGE Vonage skulle vara lika med det bokförda värdet,

om den förväntade försäljningstillväxten per år minskades med cirka 3% till

dess stabila nivåer nås eller om den långsiktiga EBIT marginalen minskades

med 4%. Samma resultat skulle uppnås ifall WACC höjdes med 1,5% enheter.

För övriga KGEr finns det inga rimliga möjliga förändringar i antaganden

som indikerar nedskrivningsbehov.

De tillväxtnivåer som används efter prognosperiodens slut detta år har ökat

som en följd av en ökning i de riskfria räntorna. Alla kassagenererande enheter

använder en årlig nominell tillväxttakt om 2,0% (1,5%) efter prognosperioden,

förutom Vonage som använder en tillväxttakt om 3,5%. Den högre nivån för

Vonage beror på den högre implicita riskfria räntan för värdepapper i USD, som

används eftersom kassaflödesprognoserna görs i USD.

En diskonteringsränta efter skatt har använts för diskontering av bedömda

kassaflöden efter skatt. Diskonteringsränta på KGE:

Diskonteringsränta efter skatt (%)

KGE

2022

2021

Networks

9,0

7,5

Cloud Software and Services

10,0

8,0

Vonage

9,5

–

Cradlepoint

9,5

10,0

iconectiv

10,0

9,0

Emodo

14,5

12,0

Red Bee Media

11,0

9,5

Koncernens diskontering är baserad på framtida kassaflöden efter skatt och

diskonteringsränta efter skatt. Denna diskontering är inte materiellt annor-

lunda jämfört med en diskontering baserad på framtida kassaflöden före skatt

och diskonteringsränta före skatt, som IFRS kräver. I not A1 ”Väsentliga redo-

visningsprinciper” och not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för

redovisningsändamål” finns ytterligare upplysningar om nedskrivningstestet

avseende goodwill. Antagandena för 2021 återfinns i not C1 ”Immateriella

tillgångar” i årsredovisningen för 2021.

Riskbedömningar av affärsplaner görs regelbundet och nedskrivningstest

görs om det finns indikationer på att dessa tillgångar behöver skrivas ned.

Not C1, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar 2022

Byggnader och mark

Maskiner och övriga

tekniska anläggningar

Övriga inventarier,

verktyg och installationer

Pågående nyanläggningar

och betalda förskott

Totalt

Anskaffningsvärde

Ingående balans

6 946

3 549

35 009

705

46 209

Investeringar

200

2 705

1 525

4 477

Poster avseende förvärvade/avyttrade bolag

—

138

186

Utrangering

–275

–421

–1 638

–253

–2 587

Omklassiﬁceringar

287

213

593

–1 093

–

Omräkningsdifferens

481

284

1 413

2 256

Utgående balans

7 523

3 825

38 220

973

50 541

Ackumulerade avskrivningar

Ingående balans

–3 741

–2 678

–24 769

–

–31 188

Avskrivningar

–502

–373

–3,239

–

–4 114

Utrangering

226

434

1 509

–

2 169

Omräkningsdifferens

–265

–180

–1 107

–

–1 552

Utgående balans

–4 282

–2 797

–27 606

–

–34 685

Ackumulerade nedskrivningar

Ingående balans

–283

–104

–1 054

–

–1 441

Nedskrivningar

–115

–4

–146

–9

–274

Utrangering

145

201

Omräkningsdifferens

–31

–9

–66

–

–106

Utgående balans

–385

–114

–1 121

–

–1 620

Netto bokfört värde

2 856

914

9 493

973

14 236

Kontraktsenliga åtaganden rörande investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till SEK 510 (477) miljoner per den 31 december 2022.

Materiella anläggningstillgångar 2021

Byggnader och mark

Maskiner och övriga

tekniska anläggningar

Övriga inventarier,

verktyg och installationer

Pågående nyanläggningar

och betalda förskott

Totalt

Anskaffningsvärde

Ingående balans

6 503

3 030

32 890

995

43 418

Investeringar

207

2 215

1 187

3 663

Poster avseende förvärvade/avyttrade bolag

–

–75

–

–75

Utrangering

–348

–135

–2 145

–94

–2 722

Omklassiﬁceringar

356

270

813

–1 439

–

Omräkningsdifferens

381

177

1 311

1 925

Utgående balans

6 946

3 549

35 009

705

46 209

Ackumulerade avskrivningar

Ingående balans

–3 405

–2 393

–22 863

–

–28 661

Avskrivningar

–441

–286

–2 947

–

–3 674

Poster avseende avyttrade bolag

–

Utrangering

315

136

1 956

–

2 407

Omklassiﬁceringar

–3

–

Omräkningsdifferens

–211

–137

–962

–

–1 310

Utgående balans

–3 741

–2 678

–24 769

–

–31 188

Ackumulerade nedskrivningar

Ingående balans

–275

–75

–1 024

–

–1 374

Nedskrivningar

–22

–30

–146

–

–198

Utrangering

176

–

210

Omräkningsdifferens

–15

–4

–60

–

–79

Utgående balans

–283

–104

–1 054

–

–1 441

Netto bokfört värde

2 922

767

9 186

705

13 580

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Leasing

Koncernen som leasetagare

Nyttjanderätter

2022

2021

Lokaler

Fordon

Övrigt

Totalt

Lokaler

Fordon

Övrigt

Totalt

Anskaffningsvärde

Ingående balans

13 756

930

171

14 857

11 784

823

171

12 778

Tillkommande nyttjanderätter

1 650

168

136

1 954

1 759

258

–

2 017

Poster avseende förvärvad/avyttrad verksamhet

334

–

334

–10

–11

–

–21

Uppsagda kontrakt

–719

–178

–

–897

–395

–180

–

–575

Omräkningsdifferens

874

–4

948

618

–

658

Utgående balans

15 895

998

303

17 196

13 756

930

171

14 857

Ackumulerade avskrivningar

Ingående balans

–5 687

–495

–79

–6 261

–3 700

–390

–55

–4 145

Avskrivningar

–2 141

–250

–60

–2 451

–2 002

–251

–24

–2 277

Poster avseende avyttrad verksamhet

–

Uppsagda kontrakt

393

159

–

552

233

158

–

391

Omräkningsdifferens

–354

–43

–396

–226

–18

–

–244

Utgående balans

–7 789

–629

–138

–8 556

–5 687

–495

–79

–6 261

Ackumulerade nedskrivningar

Ingående balans

–303

–

–303

–340

–

–340

Nedskrivningar

–66

–

–66

–

Uppsagda kontrakt

–

Omräkningsdifferens

–32

–

–32

–26

–

–26

Utgående balans

–374

–

–374

–303

–

–303

Finansiell vidareuthyrning

Ingående balans

–345

–

–345

–313

–

–313

Omräkningsdifferens

–51

–

–51

–32

–

–32

Utgående balans

–396

–

–396

–345

–

–345

Netto bokfört värde

7 336

369

165

7 870

7 421

435

7 948

Leasingskulder

Leasingskulderna uppgick till SEK 9 304 (9 303) miljoner, varav SEK 2 486

(2 224) miljoner klassas som kortfristiga. Löptidsanalys av återstående

kontraktsenliga åtaganden per den 31 december 2022 visas i not D4

”Kontraktsenliga åtaganden”.

Leasingkostnader

De totala leasingkostnaderna uppgick till SEK 3 775 (3 375) miljoner, varav

avskrivningar SEK 2 451 (2 277) miljoner, nedskrivningar SEK –66 (0) mil-

joner, leasingkostnader relaterade till tillgångar av lågt värde SEK 516 (434)

miljoner, räntekostnader SEK 464 (426) miljoner och variabla leasingavgifter

SEK 278 (238) miljoner. Variabla leasingutgifter består huvudsakligen av fast-

ighetsskatt.

Framtida kassaﬂöden

Framtida kassaflöden från leasingavtal som ännu inte påbörjats under 2022,

men där Bolaget som leasetagare har ett åtagande, uppgick till SEK 71 (157)

miljoner.

Koncernen som leasegivare

Leasing där Bolaget är leasegivare består av vidareuthyrning av lokaler. Dessa

leasingavtal varierar i längd från 1 till 10 år.

Ersättningar för operationell vidareuthyrning under 2022 uppgick till SEK 62

(70) miljoner och för finansiell vidareuthyrning till SEK 75 (64) miljoner. Ränte-

intäkter från vidareuthyrning av finansiell leasing uppgick till SEK 8 (9) miljoner.

Framtida minimiersättningar per den 31 december 2022 är fördelat

enligt följande:

Kassautﬂöde

2022

2021

Återbetalning av leasingskulder

–2 593

–2 368

Räntekostnader avseende leasingskulder

–464

–426

Tillgångar av lågt värde som inte inkluderats

i leasingskulderna

–516

–434

Variabla leasingavgifter som inte inkluderats

i leasingskulderna

–278

–238

Totalt kassautﬂöde

–3 851

–3 466

Inklusive förskottsbetalningar.

Framtida minimiersättningar

Finansiell leasing

Operationell leasing

2023

2024

2025

2026

–

2027

–

2028 och senare

–

Totalt

171

148

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Sektion D – Åtaganden

Avsättningar

Omstruk-

turering

Kund-

relaterad

Leverantörs-

relaterad

Produkt-

garantier

Aktierelaterade

ersättningar

Övriga

Totalt

2022

Ingående balans

639

3 440

1 231

1 074

1 591

1 529

9 504

Avsättningar

400

1 024

561

368

303

4 129

6 785

Poster avseende förvärvade verksamheter

–

1 050

Återföringar av outnyttjade belopp

–54

–585

–960

–120

–99

–220

–2 038

Redovisat i resultaträkningen

4 747

Ianspråktagande

–338

–824

–144

–646

–897

–1 724

–4 573

Omklassiﬁceringar

–21

–31

–

595

575

Omräkningsdifferens

285

Utgående balans

669

3 093

722

678

985

5 441

11 588

Kortfristiga avsättningar

448

1 215

198

572

642

4 554

7 629

Långfristiga avsättningar

221

1 878

524

106

343

887

3 959

2021

Ingående balans

1 200

3 850

791

987

2 107

1 531

10 466

Avsättningar

303

795

1 020

455

1 367

483

4 423

Återföringar av outnyttjade belopp

–98

–491

–228

–153

–122

–86

–1 178

Redovisat i resultaträkningen

3 245

Ianspråktagande

–785

–841

–175

–109

–1 837

–462

–4 209

Omklassiﬁceringar

–1

104

–179

–107

–

–144

Omräkningsdifferens

146

Utgående balans

639

3 440

1 231

1 074

1 591

1 529

9 504

Kortfristiga avsättningar

411

1 488

1 231

320

915

1 417

5 782

Kortfristiga avsättningar

228

1 952

–

754

676

112

3 722

Inkluderar en avsättning från förvärvat bolag under tredje kvartalet 2022, vilket har utnyttjats under fjärde kvartalet 2022. För mer information, se not E2 "Företagsförvärv/avyttringar"

Avsättningar kommer att variera över tid beroende på affärs- och mark-

nadsmix såväl som teknikskiften. Riskbedömning av den löpande verksam-

heten görs månadsvis för att identifiera behov av nya avsättningar eller

återföringar. Utifrån denna analys använder ledningen sitt bästa omdöme för

att uppskatta avsättningar. Under vissa omständigheter behövs inte längre

avsättningen med anledning av ett bättre utfall än förväntat, vilket påverkar

avsättningarna genom en återföring. I andra fall kan utfallet vara negativt,

vilket leder till att en kostnad redovisas i resultaträkningen.

Värdet av de totala avsättningarna för 2022 är SEK 11,6 (9,5) miljarder,

varav SEK 4,0 (3,7) miljarder klassificeras som långfristiga. Utgående balans

för avsättningar ökade främst på grund av den avsättning på SEK 2,3 miljar-

der, som togs upp under fjärde kvartalet 2022 i relation till en potentiell upp-

görelse med United States Department of Justice (DOJ), noterat att Bolaget

den 2 mars 2023 ingick ett DOJ Plea Agreement med DOJ och gick med på

att betala böter på cirka SEK 2,2 miljarder, se avsnittet "Övriga avsättningar"

nedan.

Mer information finns i not A1, ”Väsentliga redovisningsprinciper”, och i not

A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”, om

viktiga osäkerhetsfaktorer vad gäller uppskattningar av tidpunkter och belopp.

Avsättningar för omstrukturering

Avsättningar för omstrukturering avser strukturella effektiviseringsåtgärder

som planeras och hanteras av ledningen, och som har en väsentlig inverkan på

antingen omfattningen av den verksamhet som bedrivs, eller det sätt på vilket

verksamheten bedrivs. Strukturella effektiviseringsåtgärder genomförs inom

tjänster, tillverkning och leverans, FoU samt försäljnings- och administrations-

kostnader. Omstruktureringsavsättningar redovisas baserat på de förväntade

kostnaderna för respektive omstruktureringsåtgärd och avser huvudsakligen

personalkostnader. Viss bedömningsosäkerhet föreligger kring genomförandet

av omstruktureringsåtgärderna, vilket kan påverka den förväntade tidpunkten

för och realiseringen av kostnaderna. Avsättningar för omstrukturering gran-

skas och justeras regelbundet baserat på ledningens bästa uppskattningar.

Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av

huruvida planen genomförs i linje med ledningens bedömning. Merparten av

omstruktureringsavsättningen kommer att utnyttjas inom loppet av 1 år. Mer

information om omstruktureringskostnader som bokförts i resultaträkningen

finns i not B3, ”Kostnader per kostnadsslag”.

Kundrelaterade avsättningar

Kundrelaterade avsättningar omfattar huvudsakligen avsättningar för förluster

hänförliga till kundkontrtrakt. För att värdera de kundrelaterade avsättningarna

gör ledningen en uppskattning av de oundvikliga kostnaderna för att fullgöra

skyldigheterna enligt kundkontraktet. Om böter för kontraktsbrott är lägre än

de uppskattade kostnaderna för att fullgöra kontraktet begränsas avsättnings-

värdet till värdet av dessa böter. De oundvikliga kostnaderna för att fullgöra

kontraktet kan i vissa fall avvika från ledningens uppskattning. Avsättningar

som gjorts för förlustbringande kundkontrakt granskas och justeras därför

regelbundet baserat på den senaste tillgängliga informationen när det gäller

realiseringen av de uppskattade kostnaderna. Den förväntade tidpunkten för och

storleken på utflödena är beroende av huruvida kundkontraktet genomförs i linje

med ledningens bedömning. Merparten av de kundrelaterade avsättningarna

kommer att utnyttjas under 4 år.

Leverantörsrelaterade avsättningar

Leverantörsrelaterade avsättningar omfattar avsättningar för tvister med och

garantier till leverantörer, baserat på kontraktsenliga åtaganden som huvud-

sakligen avser lager. Avsättningen beräknas genom en jämförelse mellan de

åtaganden om lagerinköp som gjorts och den förväntade användningen enligt

prognos, och eventuella överskott. Avsättningar görs på grundval av en bedöm-

ning av risken för inkurans. Det föreligger alltså viss osäkerhet i prognoser och

i uppskattningar av förväntad användning samt i bedömningar av framtida

inkurans, eftersom detta baseras på ledningens förväntningar. Den förväntade

tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av de faktiska utfallen av

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Not D1, forts.

tvister och garantier med leverantörer. Merparten av de leverantörsrelaterade

avsättningarna kommer att utnyttjas under 2 år.

Avsättning för produktgarantier

Avsättning för produktgarantier baseras på historiska kvalitetsnivåer för

etablerade produkter och uppskattningar av kvalitetsnivåer för nya produkter

samt kostnaden för att åtgärda de olika fel som förutses. Osäkerhet råder

när det gäller tidpunkter och belopp eftersom ledningen utgår från historiska

trender för att uppskatta garantiavsättningar samt kostnader för repara-

tion eller utbyte, och de faktiska utfallen kan avvika från dessa trender. För

garantiavsättningar för nya produkter krävs mer djupgående uppskattningar

eftersom ingen historisk information finns tillgänglig. Dessa avsättningar

inom kundkontrakt innefattar inte kostnader för tjänster utöver garantinivån.

Kostnader utöver garantinivån redovisas som separata prestationsåtaganden.

Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av vilka

faktiska produktfel som uppstår. Merparten av garantiavsättningarna förvän-

tas utnyttjas inom 1 år.

Avsättningar för aktierelaterade ersättningar

Avsättningar för aktierelaterade ersättningar avser kontantreglerade aktie-

baserade program och baseras på den aktuella periodens bästa uppskatt-

ning av de kommande utbetalningarna. Mer information finns i not G3,

”Aktierelaterade ersättningar”. Osäkerheten om utflöden är relaterad till det

underliggande instrumentets verkliga värde under intjänandeperioden och det

förväntade uppfyllandet av intjänandevillkoren. Merparten av avsättningarna

för aktierelaterade ersättningar förväntas utnyttjas inom 1 år.

Övriga avsättningar

Bolaget gjorde en avsättning i det fjärde kvartalet 2022 om SEK 2,3 miljarder

relaterad till en potentiell uppgörelse med United States Department of Jus-

tice (DOJ) gällande tidigare meddelade icke-brottsliga påståenden om över-

trädelser under deferred prosecution agreement (DPA). Avsättningen inklude-

rar även uppskattade utgifter om SEK 0,1 miljarder för den tidigare meddelade

förlängningen av övervakningen av regelefterlevnad. Den 2 mars 2023 ingick

Bolaget en överenskommelse (DOJ Plea Agreement) med DOJ avseende icke-

brottsliga överträdelser under DPA. Inom ramen för DOJ Plea Agreement åtog

sig Bolaget att betala böter om USD 206 728 848 (cirka SEK 2,2 miljarder).

Ingåendet av DOJ Plea Agreement innebär att DPA upphör att gälla. Bolagets

interna utredning och samarbete med myndigheterna relaterat till ärendena

som diskuteras i en internutredningsrapport om Irak från 2019 är öppen och

pågår fortfarande.

Den ryska invasionen av Ukraina har haft en negativ effekt på verksamheten

för Bolagets verksamhet i Ryssland. Som tidigare rapporterats har Bolaget

gjort en avsättning om SEK 0,9 miljarder för nedskrivning av tillgångar och

andra kostnader under första kvartalet 2022. Verksamheten i Ryssland avbröts

under det första kvartalet och i december 2022 meddelade Bolaget att de har

avyttrat sin kundsupportverksamhet i Ryssland. Alla kostnader relaterade till

avvecklingen och avyttringen av verksamheten ingick i avsättningen och har

vid årets slut utnyttjats till fullo.

Förutom avsättningen för DOJ avser övriga avsättningar främst avyttringen

av IoT-verksamheten, rättstvister och patentintrångstvister. Ledningen utvär-

derar regelbundet sannolikheten för negativa utfall, och om det anses troligt

sker avsättning baserat på en bästa bedömning av den sannolika kostnaden

för förlikning med motparten. Det föreligger osäkerhet kring det slutliga utfallet

när det gäller förlikningsförfaranden, och därför ser ledningen regelbundet över

bedömningen. Utflöden i samband med tvister är per definition osäkra vad

gäller tidpunkt och belopp, och därför förväntas merparten av avsättningarna

utnyttjas inom 1 år.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Eventualförpliktelser

2022

2021

Eventualförpliktelser

3 322

1 614

Totalt

3 322

1 614

Eventualförpliktelser hänför sig i storleksordning huvudsakligen till tvister,

skattetvister hos dotterbolagen, förluster hänförliga till kundkontrakt och

pensionsåtaganden, som bedöms vara möjliga åtaganden för koncernen.

Alla pågående skattetvister och andra slags tvister har utvärderats.

Storleken av och sannolikheten för eventuella kostnader har beaktats och

erforderliga avsättningar har gjorts eller upplysts om som eventualförpliktelser.

I not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”,

finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av

osäkerhet och (ii) beslut

gällande tillämpade redovisningsprinciper.

Som en del av sitt försvar mot att Ericsson stämt det indiska mobil-

telefonbolaget Micromax i Delhi High Court för patentintrång, (en tvist som nu

förlikats) lämnade Micromax in ett klagomål till Indiens konkurrensmyndighet,

Competition Commission of India, CCI. CCI har hänskjutit ärendet till sin

utredningsavdelning, Director General’s Office, för en fördjupad undersökning.

CCI inledde liknande undersökningar mot Ericsson i januari 2014 på grundval

av krav från Intex Technologies (India) Limited och 2015 på grundval av ett nu

förlikat krav från iBall. Ericsson har vid Delhi High Court ifrågasatt CCI:s behö-

righet att hantera dessa ärenden, och inväntar nu beslut efter överklagande av

underinstansens beslut.

I april 2019 informerades Ericsson av den kinesiska SAMR (State

Administration for Market Regulation) Anti-monopoly bureau om att SAMR

har inlett en undersökning av Ericssons licensering av patent i Kina. Ericsson

samarbetar i undersökningen, som fortfarande befinner sig i en fas av faststäl-

lande av fakta. Framöver väntar en fortsatt utredning av fakta och möten med

SAMR för att underlätta myndighetens bedömningar och slutsatser.

De ovanstående ärendena hänförliga till Micromax eller SAMR är möjliga

åtaganden som inte kan kvantifieras och de har därför inte tagits med i tabel-

len för eventualförpliktelser.

Ställda säkerheter

2022

2021

Företagsinteckningar

6 333

6 341

Banktillgodohavanden

893

532

Totalt

7 226

6 873

Se även not G1 ”Ersättningar efter avslutad anställning”.

Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Kontraktsenliga åtaganden

Kontraktsenliga åtaganden, SEK miljarder

Förfallostruktur

2022

<1 år

1–3 år

3–5 år

>5 år

Totalt

Kort- och långfristiga

skulder

6,3

12,9

9,1

11,2

39,5

Leasingåtaganden

3,0

4,4

2,1

1,1

10,6

Övriga långfristiga skulder

–

0,6

–

0,1

0,7

Inköpsåtaganden

17,8

3,1

0,2

–

21,1

Leverantörsskulder

38,4

–

38,4

Åtaganden för

kundﬁnansiering

44,3

8,6

1,2

–

54,1

Derivatskulder

0,9

1,1

0,6

–

2,6

Totalt

110,7

30,7

13,2

12,4

167,0

2021

Kort- och långfristiga

skulder

9,8

10,4

3,1

10,1

33,4

Leasingåtaganden

2,6

4,3

2,3

1,4

10,6

Övriga långfristiga skulder

–

1,0

–

0,6

1,6

Inköpsåtaganden

23,2

4,1

0,3

–

27,6

Leverantörsskulder

35,7

–

35,7

Åtaganden för

kundﬁnansiering

34,4

9,7

3,2

–

47,3

Derivatskulder

0,4

–

0,8

Totalt

106,1

29,9

8,9

12,1

157,0

Kort- och långfristiga skulder, inklusive räntebetalningar.

Framtida leasingåtaganden, nominell leasingskuld. Se även not C3 ”Leasing.”

Inköpsåtaganden anges som bruttovärden före avdrag för eventuella avsättningar.

Se även not F1 ”Finansiell riskhantering.”

Inköpsåtaganden i slutet av 2022 var lägre än föregående års slut på grund av

lättnader i försörjningskedjan under det fjärde kvartalet 2022. Samtidigt har

kontraktsenliga åtaganden ökat på grund av ogynnsamma växelkursföränd-

ringar och ett ökande åtagande för kundfinansiering.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Sektion E – Koncernstruktur

Eget kapital

Aktiekapital

Moderbolaget

A-aktier

B-aktier

Totalt

31 december 2022

1 309

15 363

16 672

31 december 2021

1 309

15 363

16 672

Moderbolagets aktiekapital är indelat i två serier: A-aktier (kvotvärde SEK 5,00

per aktie) och B-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie). A- och B-aktier medför

samma rätt till andel i Bolagets nettotillgångar och vinst, men vid omröstning

medför A-aktier en röst per aktie och B-aktier en tiondels röst per aktie.

Totalt antal aktier i eget förvar per den 31 december 2022, uppgick till

4 009 306 (4 009 306 för 2021 och 6 043 960 för 2020) B-aktier.

Antal aktier

2022

A-aktier

B-aktier

Totalt

1 januari

261 755 983

3 072 395 752

3 334 151 735

31 december

261 755 983

3 072 395 752

3 334 151 735

2021

A-aktier

B-aktier

Totalt

1 januari

261 755 983

3 072 395 752

3 334 151 735

31 december

261 755 983

3 072 395 752

3 334 151 735

Förslag till utdelning

Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning till aktieägarna om SEK 2,70 per

aktie (SEK 2,50 för 2021 och 2,00 för 2020), motsvarande en total utdelning

om SEK 9,0 (8,3) miljarder. Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar,

SEK 1,35 per aktie med 31 mars 2023 som avstämningsdag för utdelning

(utbetalning 5 april 2023) och SEK 1,35 per aktie med 29 september 2023 som

avstämningsdag för utdelning (utbetalning 4 oktober 2023).

Tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet ifrån ägarna. Här ingår överkurser som

betalats i samband med emissioner.

Övriga reserver

Övriga reserver innehåller omräkningsdifferenser, kassaflödessäkring och

omvärdering av lån.

Omräkningsdifferenser

Omräkningsdifferenser innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår

vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter till

koncernens presentationsvaluta och förändringar avseende omräkning av

övervärden i lokal valuta.

Kassaﬂödessäkring

För ytterligare information, se not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Omvärdering av lån

För ytterligare information, se not F4 ”Räntebärande skulder”.

Balanserade vinstmedel

I balanserade vinstmedel, inklusive årets resultat, ingår intjänade vinstmedel

från Moderbolaget och dess resultatandel från dotterbolag, joint ventures och

intresseföretag. I balanserade vinstmedel ingår också omvärderingar relate-

rade till ersättningar efter avslutad anställning.

Omvärderingar relaterade till ersättningar efter avslutad anställning

Aktuariella vinster och förluster från erfarenhetsbaserade justeringar och

förändringar i aktuariella antaganden, förändringar avseende begränsning

av förmånsbestämda tillgångar samt effekten av särskild svensk löneskatt.

För mer information, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning.”

Innehav utan bestämmande inﬂytande

Eget kapital i ett dotterbolag ej hänförligt, direkt eller indirekt, till en ägare.

Övriga reserver

2022

2021

SEK miljoner

Omräknings-

differenser

Kassaﬂödes-

säkringar

Omvärdering

av upplåning

Totalt övriga

reserver

Omräknings-

differenser

Kassaﬂödes-

säkringar

Omvärdering

av upplåning

Totalt övriga

reserver

Ingående balans

1 206

–411

–341

454

–2 424

101

–366

–2 689

Övrigt totalresultat för perioden

Poster som inte kan omklassiﬁceras

till resultaträkningen

Omvärdering av upplåning på grund av

förändring

i kreditrisk

–

1 030

–

Kassaﬂödessäkringar

Vinster/förluster redovisade under perioden

–

3 703

–

3 703

–

Omföring till goodwill

–

–3 677

–

–3 677

–

Skatt på poster som inte kan omklassiﬁceras

till resultaträkningen

–

–758

–212

–970

–

–6

Poster som har eller kan komma att

omklassiﬁceras till resultaträkningen

Kassaﬂödessäkringar

Vinster/förluster redovisade under perioden

–

–701

–

–701

–

–542

–

–542

Omklassiﬁcering till resultaträkningen

–

280

–

280

–

–96

–

–96

Omräkningsdifferenser

Förändringar i omräkningsdifferenser

7 273

–

7 273

3 556

–

3 556

Omklassiﬁcering till resultaträkningen

–85

–

–85

–

Andelen övrigt totalresultat från joint ventures och

intresseföretag

–

Skatt på poster som har eller kan komma att omklas-

siﬁceras till resultaträkningen

–

126

–

126

Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt

7 237

–1 066

818

6 989

3 630

–512

3 143

Totalresultat för perioden

7 237

–1 066

818

6 989

3 630

–512

3 143

Omföring till balanserade vinstmedel

–

758

–

758

–

Utgående balans

8 443

–719

477

8 201

1 206

–411

–341

454

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Företagsförvärv/avyttringar

Förvärv

Förvärv 2020–2022

2022

2021

2020

Köpeskilling

Erlagd köpeskilling vid förvärvet

51 297

256

9 534

Uppskjuten köpeskilling/Övrigt

1 972

–

314

Totalt erlagd köpeskilling, allt kassa

och likvida medel

53 269

256

9 848

Förvärvade nettotillgångar (skulder)

Immateriella tillgångar

23 554

–95

3 583

Materiella anläggningstillgångar

186

Nyttjanderätter

334

–

126

Investeringar i intresseföretag

–

167

Kassa och likvida medel

521

–

314

Övriga tillgångar

5 344

1 292

Avsättningar inklusive ersättning

efter avslutad anställning

–1 050

–

–16

Övriga skulder

–16 916

–348

–2 781

Totalt förvärvade nettotillgångar

(skulder)

11 973

–421

2 740

Goodwill

41 296

677

7 108

Totalt

53 269

256

9 848

Förvärvsrelaterade kostnader

436

Vonage

2022

Köpeskilling

Erlagd köpeskilling vid förvärvet

51 297

Uppskjuten köpeskilling

1 972

Totalt erlagd köpeskilling, allt kassa och likvida medel

53 269

Förvärvade nettotillgångar (skulder)

Immateriella tillgångar

23 554

Materialla anläggningstillgångar

186

Nyttjanderätter

334

Uppskjuten skatt

2 353

Kundfordringar

1 094

Kassa och likvida medel

521

Övriga tillgångar

1 896

Avsättningar

–1 050

Uppskjutna skatteskulder

–6 264

Upplåning

–6 473

Leasingskulder

–403

Övriga skulder

–3 775

Totalt förvärvade nettotillgångar (skulder)

11 973

Goodwill

41 296

Totalt

53 269

Förvärvsrelaterade kostnader

436

Under 2022 gjorde Ericsson företagsförvärv med

en negativ kassaflödeseffekt

om SEK 51 734 (256) miljoner, se även not H3 ”Kassaflödesanalys”.

Kassaflödeseffekten skiljer sig från totalt erlagd köpeskilling i tabellen ovan

på grund av den förvärvade kassan på SEK 0,5 miljarder och den del av upp-

skjuten köpeskilling som inte betalats vid årsskiftet om SEK 1,0 miljarder.

Vonage:

Den 21 juli 2022 förvärvade Bolaget kontant alla aktier i Vonage

Holdings Corp – en USA baserad global leverantör av molnbaserad kom-

munikation. Detta förvärv ger Bolaget möjlighet att nå ett kompletterande,

betydande och snabbväxande segment. Vonage är en leverantör av konsument-

kommunikationslösningar, nät-API:er, enhetliga kommunikationsplattformar

och kontaktcenterlösningar till företag globalt. Med ökande investeringar i 4G

och 5G – och ett välmående ekosystem av nya applikationer och användarfall

som utnyttjar kraften i moderna nätverk – har efterfrågan från företagsmark-

naden på programmerbara nätverk accelererat. Goodwill i den här transaktio-

nen representerar framtida kunder, teknik och synergier och förväntas inte vara

skattemässigt avdragsgill. De immateriella tillgångarna består huvudsakligen

av kundrelationer. Verkligt värde för förvärvade tillgångar och övertagna

skulder på förvärvsdagen är definitiva.

Vonages försäljning och EBIT (förlust) för perioden, från och med förvärvs-

datum, uppgår till SEK 7,0 miljarder respektive SEK –1,8 miljarder.

Vonages försäljning och EBIT (förlust) för helåret 2022, som om förvärvs-

datumet inträffade vid början på räkenskapsåret, uppgår till SEK 14,4 miljarder

respektive SEK –3,0 miljarder.

Köpeskilling 2022 för förvärv av utestående aktier netto efter effekt av kassaﬂödessäkring om SEK 3,7 miljarder.

Uppskjuten köpeskilling relaterar till den del av de anställdas aktierelaterade ersättningar som Vonage anställda erhöll innan förvärvet och som kommer att betalas ut efter förvärvet enligt den ursprungliga tidpla-

nen för dessa ersättningar.

Förvärvsrelaterade kostnader ingår i försäljnings- och administrationskostnader i koncernens

resultaträkning.

Förvärv 2020–2022

Verksamhet

Beskrivning

Transaktionsdatum

Vonage

En USA-baserad global leverantör av molnbaserad kommunikation.

jul 2022

Quortus

Ett UK-baserat mobile core mjukvaruverksamhet med expertis inom 4G/5G teknologi för företagsmarknaden.

nov 2021

Axonix

En UK-baserad digital annonsförmedlare inom mobil marknadsföring.

mar 2021

Cradlepoint

Ett USA-baserat företag inom Wireless Edge WAN 4G och 5G Enterprise lösningar.

nov 2020

Genaker

En spansk leverantör med lösningar inom Mission Critical Push-to-talk (MC-PTT).

mar 2020

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Intresseföretag

Kapitalandelar i intresseföretag

2022

2021

Ingående balans

941

1 274

Investeringar

298

–

Resultatandel

–260

Återbetalning av aktiekapital

–24

–

Skatter

–14

–11

Utdelningar

–58

–90

Avyttringar

–82

–260

Omräkningsdifferens

Utgående balans

1 127

941

Koncernen äger 49.07 % av aktierna i Ericsson Nikola Tesla d.d., baserat i

Kroatien och 35,6 % av aktierna i ConcealFab Inc. baserat i USA.

Se även not H4 ”Transaktioner med närstående”.

Not E2, forts.

Avyttringar

Avyttringar 2020–2022

2022

2021

2020

Försäljningspris

Kassa och likvida medel

273

Aktier i intresseföretag

298

–

Totalt försäljningspris

318

273

Avyttrade nettotillgångar

Materiella anläggningstillgångar

–

Nyttjanderätter

–

Kapitalandelar i intresseföretag

–

Immateriella tillgångar

–

Goodwill

–

–48

Övriga tillgångar

Avsättningar inklusive ersättning

efter avslutad anställning

–42

–30

–1

Övriga skulder

–101

Totalt avyttrade nettotillgångar

–38

142

Nettovinst/-förlust från avyttringar

356

231

–138

Aktier i intresseföretag

–298

–

Kassaﬂödeseffekt

273

Under 2022 genomförde Bolaget avyttringar med en kassaflödeseffekt om

SEK 20 (273) miljoner. Nettovinst/-förlust från avyttringar presenteras under

Övriga rörelseintäkter i resultaträkningen, se även not B4 ”Övriga rörelseintäk-

ter och rörelsekostnader”.

För ytterligare information, se not H3 ”Kassaflödesanalys”.

Avyttringar 2020–2022

Verksamhet

Beskrivning

Transaktionsdatum

Aerialink

Ett USA-baserat företag som tillhandahåller en förstklassig meddelandelösning för företagskommunikation.

nov 2022

Data center

En datacenter verksamhet baserad i Nederländerna.

nov 2021

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Sektion F – Finansiella instrument

Finansiell riskhantering

Koncernens hantering av finansiella risker regleras i en policy godkänd av

styrelsen. Styrelsen är ansvarig för att övervaka koncernens kapitalstruktur och

finansförvaltning, godkänner vissa ärenden som rör till exempel investeringar,

kundfinansieringsåtaganden och upplåning, samt övervakar löpande expone-

ringen med avseende på finansiella risker.

För koncernen bedöms det vara viktigt att ha en robust finansiell position

med kreditbetyg ”investment grade”, låg skuldsättning och en god likviditet.

Detta ger finansiell flexibilitet och oberoende att fungera och styra variationer

av rörelsekapitalbehov samt att kunna tillvarata affärsmöjligheter.

Koncernens övergripande kapitalstruktur ska främja de finansiella målen.

Förvaltningen av kapitalstrukturen syftar till att skapa balans mellan eget

kapital, lånefinansiering och likviditet så att Bolaget säkrar finansiering av

verksamheten till en rimlig kapitalkostnad. Vanlig upplåning kompletteras med

bindande kreditfaciliteter för att skapa större handlingsutrymme att hantera

oförutsedda finansieringsbehov. Koncernen eftersträvar att leverera starkt

fritt kassaflöde.

Koncernen har följande kapitalmål:

–

Fritt kassaflöde (före M&A) 9-12% av nettoomsättning

–

Positiv nettokassa

–

Erhållna kreditbetyg ”Investment grade” från Moody’s (Baa3), S&P Global

(BBB-) och Fitch Ratings (BBB-).

Kapitalmålsrelaterad information, SEK miljarder

2022

2021

Fritt kassaﬂöde före M&A som procent av

nettoomsättningen

8,2 %

13,8 %

Positiv nettokassa (SEK miljarder)

23,3

65,8

Kreditbetyg

Fitch Ratings

BBB–, stabil

S&P Global

BBB–,

developing

BBB–, stabil

Moody’s

Ba1, stabil

För mer information om måtten, se Alternativa nyckeltal och Finansiella begrepp.

I mars 2022 meddelade S&P Global en förändrad utsikt från stabil till

”developing”.

Koncernen har en Treasury funktion och kundfinansieringsfunktion vars

huvudsakliga uppgift är att säkerställa lämplig finansiering genom lån och

bindande kreditfaciliteter, att aktivt förvalta koncernens likviditet, finansiella

tillgångar och skulder, samt att hantera och kontrollera att exponeringen mot

finansiella risker är förenlig med underliggande affärsrisker och finansiella

riktlinjer. Kundfinansieringsfunktionen arrangerar lämpliga lösningar för

tredjepartsfinansiering åt kunder för att stödja deras köp av utrustning från

Ericsson. I den utsträckning som kundlånen inte tillhandahålls direkt genom

banker så kan Moderbolaget erbjuda kredit direkt till kunderna. Funktionen för

kundfinansiering övervakar exponeringen av utestående kundfinansiering och

kreditlöften.

Koncernen klassificerar finansiella risker som:

– Valutarisk

– Ränterisk

– Kreditrisk

– Likviditetsrisk

– Refinansieringsrisk

–

Marknadsprisrisk i egna och andra noterade eget kapitalinstrument.

Styrelsen har fastställt risklimiter för exponering mot valuta- och ränterisker

samt mot politiska risker i vissa länder.

För vidare information om redovisningsprinciperna, se not A1 ”Väsentliga

redovisningsprinciper”.

Valutarisk

Koncernen är en multinationell koncern med intäkter i huvudsak utanför

Sverige. Intäkter och nedlagda kostnader är till stor del genererade i andra

valutor än SEK. Koncernens resultat påverkas därför av valutafluktuationer.

Koncernens finansiella rapporter presenteras i SEK. Förändringar i valuta-

kurserna mellan valutor som påverkar dessa rapporter påverkar jämförbar-

heten mellan perioderna.

Enskilda rader, främst fakturering, påverkas av omräkningsexponering som

uppstår vid omräkning av utländska dotterbolags finansiella rapporter i andra

valutor till SEK. Enskilda rader och lönsamhet, såsom EBIT, påverkas av trans-

aktionsexponering som uppstår när finansiella tillgångar och skulder, främst

kundfordringar och leverantörsskulder, redovisas och sedan omvärderas på

grund av ändrade valutakurser.

I tabellen nedan presenteras de externa fakturerings- och kostnads-

exponeringarna för de största valutornas påverkan på lönsamhet. De interna

exponeringarna påverkar inte koncernens lönsamhet om alla hänförliga

transaktioner uppstår och redovisas i resultaträkningen i samma månad.

Förekommande påverkan på resultaträkningen från interna transaktioner är

en funktion av när transaktioner inträffar och valutors volatilitet och är därför

omöjlig att förutsäga.

Valutaexponering, SEK miljarder

Expone-

rings-

valuta

Fakturering

omräknings-

exponering

Fakturering

transaktions-

exponering

Fakturering

netto-

exponering

Kostnader

omräk-

nings-

exponering

Kostnader

transak-

tions-

exponering

Kostnader

netto-

exponering

USD

106,2

51,5

157,7

–51,8

–77,9

–129,7

EUR

38,2

1,9

40,1

–32,1

15,2

–16,9

JPY

9,7

–

9,7

–3,7

–

–3,7

INR

10,9

–0,4

10,5

–6,5

0,1

–6,4

CAD

4,1

–

4,1

–1,0

0,4

–0,6

TWD

4,5

–

4,5

–1,8

–

–1,8

CNY

8,7

–0,3

8,4

–7,2

1,2

–6,0

KRW

4,5

–

4,5

–2,5

0,2

–2,3

Externa inköp i utländsk valuta omräknad till funktionell valutaförsäljning och inköp i utländsk valuta.

Transaktionsexponering under 2022 inkluderar volymer i kassaﬂödessäkringen om USD 401 miljoner.

Baserat på utestående kassaﬂödessäkringsvolym vid årsskiftet så kommer den säkrade försäljnings-

volymen som uppstår 2023 att uppgå till USD 2 278 miljoner.

Då SEK försvagades mot de stora valutorna under året hade detta en positiv

effekt på Bolagets omsättning. Förstärkningen av USD mot SEK medförde

att koncernens Treasury funktion agerade på Styrelsens instruktion att öka

säkringsvolymen av fakturering och nedlagda kostnader i USD, på detta sätt

säkras värdet av en del av framtida fakturering. Detta medförde även en större

utestående volym av kassaflödessäkringar vid årets slut jämfört med tidigare

år.

Omräkningsexponering

Omräkningsexponering avser fakturering och nedlagda kostnader i utländska

bolag när konvertering sker till SEK vid konsolidering. Dessa exponeringar kan

inte avhjälpas med säkringsaktiviteter.

Transaktionsexponering

Koncernen beaktar följande vad gäller transaktionsexponering.

a) Transaktionsrisk påverkan på nettoomsättning och årets resultat

Transaktionsexponering avser fakturering och nedlagda kostnader för fak-

turerade varor och tjänster i andra valutor än det individuella dotterbolagets

valuta. Valutarisken är så långt det är möjligt koncentrerad till de svenska

dotterbolagen, främst Ericsson AB, genom att försäljning till utländska

dotterbolag antingen sker i kundernas funktionella valuta, EUR eller USD.

Denna transaktionsrisk kan säkras, även om det bara görs för väsentliga

kassainflöden eller utflöden som är högst sannolika. Koncernen har följande

återkommande säkringsprogram:

i) Koncernen har identifierat vissa kundkontrakt där fluktuationer i valutakursen

för USD/SEK väsentligt skulle påverka nettoomsättning. Dessa kontrakt är

fleråriga med högst sannolika betalningar vid bestämda tidpunkter noterade

i USD.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Styrelsen har givit koncernen ett mandat att löpande säkra 0–100% av

de kommande 3 årens exponering tills kontrakten förfaller. Detta mandat

instruerar Treasury funktionen att säkra en procentsats av denna exponering i

enlighet med en definierad skala, vilken låser in en högre procentsats av expo-

neringen om USD stärks i förhållande till SEK, upp till 100%.

ii) Styrelsen har givit ett mandat till Bolaget att säkra prognosticerad försäljning

och inköp, som är högst sannolika, i USD i EAB vilka infaller nästkommande 7 till

18 månader, månadsvis rullande. Mandatet instruerar Treasury funktionen att

säkra en andel av exponeringen enligt en fastställd skala, vilket säkrar en större

andel av exponeringen i takt med att USD stärks mot SEK, upp till 100%.

Säkringsredovisning tillämpas för båda mandaten där koncernen tecknar

valutaterminskontrakt, vilka matchar villkoren för valutaexponeringen så nära

som möjligt, och definierar dem som säkringsinstrument. Säkringsineffektivitet

förväntas bli minimal, men kan uppstå beroende på skillnader i betalnings-

tidpunkter för kassaflöden mellan säkrade poster och säkringsinstrumenten.

b) Transaktionsexponering i individuell balansräkning

Enligt koncernens policy ska dotterbolagens transaktionsexponering ( till exem-

pel kundfordringar och leverantörsskulder vilka omvärderas vid förändring i

valutakurser) vara säkrade fullt ut. Valutakursexponeringar rörande balanspos-

ter säkras genom nettning av balanser eller derivat. Valutakursexponeringar

hanteras netto och dess effekter presenteras netto inom finansiella intäkter och

kostnader. Detta definieras inte som säkringsredovisning.

c) Valutaexekveringsrisk i Ericsson AB (EAB)

Eftersom balansräkningssäkring görs netto månadsvis, skapar den väsentliga

volatiliteten i USD säkringsvolymer valutaexekveringsrisk i EAB. För att

sprida denna risk över året, säkras varje månad 14% av de kommande sex

månadernas prognosticerade försäljning och inköp i EAB. Vilket exkluderar

volymer som säkrats i 7 till 18 månaders programmet. De säkrade volymerna

finansieras genom interna lån från Moderbolaget, vilka inte är säkrade och

därför är omvärderingens påverkan av lånet redovisat i valutaeffekter netto

när de uppkommer.

Känsligheten för valutaeffekter är beroende av valutakursförändringar,

prognoser och säsongsvariation. USD är den enda valuta som säkras. Sedan

kassaflödessäkringsprogrammet för 7 till 18 månader påbörjades i mars 2022,

har den utestående USD säkringsvolymen stadigt minskats. Utestående lån

vid årsskiftet var USD 149 miljoner (USD 728 miljoner) med en genomsnittlig

balans om USD 529 miljoner (USD 926 miljoner) över året. Betingat av

förstärkningen av USD i förhållande till SEK under 2022 så uppstod en netto-

förlust för säkringslånebalanserna om SEK 897 miljoner, innehållande resultat

från realisering och omvärdering på dessa lånekontrakt om SEK 1 191 miljoner

respektive SEK 294 miljoner.

d) Transaktionsrisk som påverkar rörelseförvärv

Koncernen är exponerad för valutaexekveringsrisk då köpeskillingen fastställs

i utländsk valuta, från och med den föreslagna transaktionens kommunikation

till dess transaktionen genomförs. Sådan transaktion, om den bedöms vara

väsentlig och mycket sannolik, kommer att säkras för att skydda kontantersätt-

ningen för förvärvsredovisning.

Säkringsredovisning tillämpas där koncernen tecknar valutaterminskontrakt

som matchar villkoren för valutaexponeringen så nära som möjligt och klas-

sificerar dem som säkringsinstrument. Säkringsineffektiviteten förväntas vara

minimal men kan uppstå på grund av skillnader i tidpunkten för kassaflödena

mellan den säkrade posten och säkringsinstrumenten.

Ränterisk

Koncernen är exponerat för ränterisker på grund av att vissa balansposters

marknadsvärde fluktuerar och på grund av förändringar av ränteintäkter och

räntekostnader.

Känslighetsanalys

Koncernen använder VaR-metoden för att mäta valutarisk och ränterisk i de

portföljer som förvaltas av den centrala Treasury funktionen för finansförvalt-

ning. Med hjälp av denna statistiska metod beräknas den största möjliga

förlust med en viss sannolikhetsgrad under en bestämd tidsperiod. För

VaR-mätningen har koncernen valt ett konfidensintervall på 99% och en dags

tidshorisont. Den dagliga VaR-mätningen görs med marknadsvolatiliteter och

korrelationer baserade på dagliga historiska data det senaste året.

Treasuryfunktionen verkar under två mandat. Inom kassaförvaltningen kan

den såväl avvika från rörlig ränta på nettokassan som att ta valutapositioner

med en sammantagen risk om maximalt SEK 45 miljoner VaR med 99% kon-

fidensintervall och en dags tidshorisont. Genomsnittligt VaR för 2022 uppgick

till SEK 21,0 (15,3) miljoner. Inga VaR-limiter överskreds under 2022.

Inom ”Asset and Liability management” verksamheten hanteras ränte-

risken genom att matcha fast respektive rörlig ränta i räntebärande poster i

balansräkningen. Koncernens policy är att känsligheten för en förändring om

1 baspunkt, på matchande räntebärande tillgångar och räntebärande skulder,

inklusive derivat, får uppgå till SEK 10 miljoner. Den genomsnittliga expone-

ringen under 2022 var SEK 1,5 (1,1) miljoner per baspunkt.

Känslighetsanalys på ränteökning om 1 baspunkt, SEK miljoner

< 3

mån

3–12

mån

1–3 år

3–5 år

>5 år

Totalt

Räntebärande

tillgångar

–

–1

–

–2

Räntebärande

skulder

–

Derivat

–

–1

–2

–3

–6

Totalt

–

–1

–

Upplåning är inkluderad eftersom den är hänförlig till verkligt värde via resultaträkningen.

Utestående derivat

2022

Redovisat

bruttovärde

Avräkning

Nettovärde

Relaterade

ej avräknade

belopp –

placeringar

Netto

Valutaderivat

Tillgångar

1 275

–165

1 110

–277

833

Skulder

–2 778

165

–2 613

2 382

–231

Räntederivat

Tillgångar

–

Skulder

–8

–

–8

–

–8

2021

Valutaderivat

Tillgångar

294

–36

258

–

258

Skulder

–707

–671

467

–204

Räntederivat

Tillgångar

–20

–

Skulder

–111

–91

–

–91

Valutaderivat hänförda till kassaﬂödessäkring om SEK 566 (9) miljoner är inkluderade i Övriga kort-

fristiga tillgångar och SEK 1 472 (510) miljoner i Övriga kortfristiga skulder.

Betalda eller erhållna ”Cash collaterals” (kassa ställd som säkerhet) under

Credit Support Annex (CSA) till ISDA för ”cross-currencies” derivat redovisas

som kortfristiga räntebärande placeringar respektive kortfristig upplåning.

Koncernen innehar följande valutaderivat definierade som säkringsinstrument:

Valutaderivat

2022

< 3 mån

3–12

mån

> 1 år

Totalt

Nominellt värde (miljoner USD)

916

1 362

2 194

4 472

Genomsnittlig terminskurs (SEK/USD)

9,66

10,46

9,90

Säkringskvoten är 1:1 och förändringar i terminskursen har definierats som

säkringsrisk. Förändring av verkligt värde för säkringsinstrumentet jämförs

med förändringen av verkligt värde för den säkrade posten. Det lägre beloppet

redovisas i övrigt totalresultat (OCI). Om förändringen av verkligt värde för

säkringsinstrumentet är högre så beaktas överstigande verkligt värde beloppet

som ineffektiv säkring och redovisas som valutaeffekter vinster/förluster, netto.

För säkringar av kundkontrakt, vid intäktsföring av säkrad nettoomsättning

omförs det ackumulerade beloppet av säkringsreserven från övrigt totalresul-

tat (OCI) som en omklassficeringsjustering och redovisas i nettoomsättning.

För säkringar av rörelseförvärv, omförs det beloppet från säkringsreserven till

goodwill som en omklassificering vid redovisning av rörelseförvärvet.

Se not E1 ”Eget kapital” rörande förändringar kassaflödessäkringsreserven.

Ingen ineffektivitet redovisades i resultaträkningen 2022.

Not F1, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Kreditrisk

Kreditrisk är uppdelad i tre kategorier: kreditrisk i kundfordringar och kontrakts-

tillgångar, kreditrisk

avseende kundfinansiering samt finansiell kreditrisk,

se not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”.

Kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar

Kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar regleras genom en policy

som är

obligatorisk att följa för samtliga bolag inom koncernen. Syftet med

policyn är att:

–

Undvika kreditförluster genom att etablera standardrutiner för kredit-

hantering hos samtliga bolag inom koncernen

–

Säkerställa övervakning samt vidta åtgärder mot kunder i händelse av

uteblivna betalningar

–

Säkerställa en effektiv kredithantering inom koncernen och därigenom

förbättra det genomsnittliga antalet kreditdagar samt förbättra kassaflödet

–

Ange eskaleringsväg samt processer för godkännande av

kundkreditlimiter.

Samtliga kunder genomgår en regelbunden kreditbedömning. Genom system-

funktionaliteten för kredithantering görs en kreditkontroll varje gång en försälj-

ningsorder skapas i affärssystemet. Denna kontroll baseras på den kreditgräns

och kreditrisk som är definierad för varje kund. Kreditspärrar uppkommer om

förfallna kundfordringar är högre än godkänd nivå eller om kreditgränsen

överskrids. För att upphäva en kreditspärr krävs vederbörligt godkännande.

Remburser används som en metod för att säkra betalningar från

kunder

verksamma i nya marknader, särskilt på sådana marknader där det råder

instabila politiska och/eller ekonomiska förhållanden. Genom att banker

bekräftar remburserna begränsar Bolaget den

politiska och kommersiella

kreditriskexponeringen.

Nedskrivning av kundfordringar och kontraktstillgångar

Kundfordringar och kontraktstillgångar utvärderas under en gemensam

modell med avseende på nedskrivningsbehov. Koncernen har dragit slutsatsen

att kreditrisk i stora drag är beroende av både risk i landet där kunden har sitt

säte (med andra ord möjlighet att göra betalningar över nationsgräns) liksom

kundens betalningshistorik. Förväntade kreditförluster beräknas med hjälp

av en matris för avsättningar, vilken specificerar en fast procentsats, vilken

är beroende av antalet dagar efter förfall och landriskbedömning. Värdering

av landriskbedömning är beroende av de bedömningar som används av

alla exportkreditinstitut inom OECD. De procentsatser som definieras i ned-

skrivningsmatrisen är baserade på historiska förlustmönster för gruppering

av kunder. Dessa procentsatser justeras för aktuella förutsättningar liksom

ledningens förväntningar om förändringar rörande politiska risker och framtida

betalningsmönster. Nedskrivningsprocentsatserna är högre för högriskländer

jämfört med lågriskländer och också högre för belopp som fortsätter att vara

obetalda för längre tidsperioder.

Koncernen har utvärderat de senaste globala ekonomiska förhållandena

på modellen för förväntade kreditförluster för kundfordringar och uppdaterat

reserveringsmatrisen på lämpligt sätt.

Kundfordringar och kontraktstillgångar uppgick tillsammans till SEK

58 256 (55 905) miljoner per den 31 december 2022. Reserver för osäkra

kundfordringar och kontraktstillgångar uppgick per 31 december 2022 till SEK

2 492 (2 398) miljoner. Förfallna kundfordringar som är äldre än 360 dagar

har minskat och förväntan att få betalt av vissa kunder har också förbättrats,

vilket resulterat i lägre reserver i procent av bruttoexponeringen vid årsslutet.

Koncernens nedskrivningar har historiskt varit låga. Under året skrevs SEK

70 (163) miljoner av med anledning av att koncernen inte hade någon rimlig

förväntan att få betalt. Av dessa nedskrivningar är SEK 4 (0) miljoner fortfa-

rande föremål för indrivning.

Rörelser avseende reserver för osäkra kundfordringar och kontraktstillgångar

2022

2021

Ingående balans

2 398

2 518

Poster avseende förvärvade bolag

–

Ökning

Nedskrivningar

–70

–163

Omräkningsdifferens

Utgående balans

2 492

2 398

Av vilka SEK 1 (1) miljon avser kontraktstillgångar.

Fördelningen av kundfordringar och kontraktstillgångar följer fördelningen

väl av koncernens omsättning, se not B1 ”Segmentsinformation”. De tio

största kunderna representerar 45% (47%) av de totala kundfordringarna

och kontraktstillgångarna under 2022.

Åldersanalys av bruttovärde av kundfordringar och kontraktstillgångar per

riskkategori

2022

Dagar efter förfall

Ej förfallet

1–90

91–180 181–360

>360

Totalt

Låg landrisk

32 015

2 090

165

103

328

34 701

Medium landrisk

17 731

1 614

150

134

585

20 214

Hög landrisk

3 304

610

384

295

1 240

5 833

Totalt

53 050

4 314

699

532

2 153

60 748

2021

Dagar efter förfall

Ej förfallet

1–90

91–180 181–360

>360

Totalt

Låg landrisk

36 439

976

171

292

37 929

Medium landrisk

12 119

689

208

220

735

13 971

Hög landrisk

4 044

429

293

270

1 367

6 403

Totalt

52 602

2 094

672

541

2 394

58 303

Kreditrisk avseende kundﬁnansiering

Samtliga större åtaganden avseende kundkrediter görs endast efter godkännande

enligt styrelsens arbetsordning och gällande beslutsordning för kreditbeslut.

En kreditriskvärdering görs för varje enskild kundkredit i syfte att fastställa

en kreditvärdering (för politisk och kommersiell risk) innan beslut fattas om att

godkänna ett nytt kundfinansieringsåtagande. Kreditriskanalysen genomförs

med hjälp av en värderingsmodell där den politiska kreditrisknivån är identisk

med den som tillämpas av exportkreditinstituten inom OECD. Den kommersiella

kreditrisken värderas genom att analysera ett stort antal parametrar, vilka kan

antas ha en påverkan på den framtida kommersiella kreditriskexponeringen.

Den använda modellen för att fastställa en kreditvärdering genererar en intern

prissättning av risk, uttryckt som en riskmarginal per annum över basräntan. Den

referensprissättning för politisk och kommersiell risk som modellen är baserad

på verifieras regelbundet med hjälp av information från exportkreditinstituten

och den gällande prissättningen i banklånemarknaden för strukturerade finan-

sieringar. Målet är att den internt bestämda riskmarginalen alltid skall motsvara

den faktiska bedömda risken och att denna prissättning ska ligga så nära som

möjligt en aktuell marknadsprissättning. Kreditvärderingen för varje enskild

kundkredit omprövas regelbundet.

Per den 31 december 2022 uppgick koncernens totala utestående expone-

ring avseende kundfinansiering till SEK 7 758 (5 239) miljoner. Det redovisade

värdet av dessa tillgångar var per den 31 december 2022, SEK 5 370 (3 287)

miljoner. Kundfinansiering arrangeras för infrastrukturprojekt på olika geo-

grafiska marknader. Per den 31 december 2022 hade Bolaget totalt 73 (81)

utestående kundkrediter som har arrangerats eller garanterats av Bolaget.

Per den 31 december 2022 utgjorde de fem största kundkreditåtagandena

74% (70%) av den totala kreditexponeringen.Den geografiska fördelningen

av exponeringen vid årets slut var enligt följande: Mellanöstern och Afrika

30% (44%), Europa och Latinamerika 27% (17%), Nordamerika 24% (32%)

och Sydostasien, Oceanien och Indien 18% (6%). Vidare hade Bolaget vid

årsskiftet outnyttjade kreditåtaganden uppgående till SEK 54 086 (47 344)

miljoner.

Säkerheter för kundkrediter kan omfatta pantsatt utrustning, pantsättningar

avseende vissa av låntagarens tillgångar och pantsättning av aktier i operativt

bolag. Om tredje parts risktäckning finns tillgänglig, tas sådan normalt sett

i anspråk. Med ”tredje parts risktäckning” avses att en finansiell betalnings-

garanti för täckning av kreditrisken har lämnats av en bank, ett exportkreditin-

stitut eller ett försäkringsbolag. Alla sådana institutioner ska ha ett kreditbetyg

om åtminstone ”investment grade”. Överföring av kreditrisk genom ett så

kallat ”sub participation arrangement” kan också göras med en bank, varvid

hela kreditrisken och finansieringen övertas av banken för den del som banken

täcker.

Nedanstående tabell visar Bolagets utestående kundkrediter per den

31 december 2022 och 2021.

Not F1, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Utestående kundﬁnansieringsexponeringar

2022

2021

Verkligt värde av kundﬁnansieringskrediter

5 370

3 287

Finansiella garantier för tredje part

Upplupen ränta

Maximala kreditrisken

5 384

3 302

Avdrag för risktäckning från tredje part

–298

–94

Bolagets riskexponering med avdrag

för risktäckning från tredje part

5 086

3 208

Tabellen visar den maximala kreditrisken.

Bedömning av verkligt värde för kundﬁnansieringsfordringar

Kundfinansieringskrediter redovisas till sitt verkliga värde och klassificeras

enligt nivå 3 i hierarkin för att fastställa detta värde. Kundfinansieringsenheten

på Ericsson Credit AB som rapporterar till ”Head of Group Treasury and

Customer Finance” har etablerat en process för bedömning av verkligt värde.

Den kvartalsvisa kreditbedömningen använder en intern modell för att fast-

ställa kommersiell rating för varje kredit samt för att beräkna verkligt värde.

Modellen är baserad på extern kreditvärdering, politisk risk, landrisk och ban-

kernas prissättning. Regelbunden uppföljning av kundens betalningshistorik är

också en del av den interna bedömningen. Nettoeffekten av gjorda omvärde-

ringar (valutakurseffekten exkluderad) påverkade resultaträkningen negativt

med SEK 15 (positiv påverkan 350) miljoner under 2022 varav en negativ

påverkan om SEK 17 (positiv påverkan 347) miljoner relaterar till krediter

som innehas per den 31 december 2022. Omvärderingarna presenteras som

försäljnings- och administrationskostnader.

Kundﬁnansiering avstämning av verkligt värde

2022

2021

Ingående balans

3 287

3 137

Tillkomna krediter

37 295

30 121

Försäljning/Återbetalning

–35 412

–30 468

Omvärdering/amortering av räntesubvention

–151

322

Omräkningsdifferens

351

175

Utgående balans

5 370

3 287

varav långfristig

415

568

På grund av utbyggnaden av 5G har efterfrågan på kundfinansieringslösningar

fortsatt öka i betydande omfattning. Den största delen av sådan finansiering

har framgångsrikt blivit överförd till banker.

Finansiell kreditrisk

Finansiella instrument medför en risk att motparten inte har möjlighet att

fullgöra sina betalningsåtaganden. Denna exponering uppstår vid investe-

ringar i kassa, likvida medel, räntebärande placeringar och i samband med

derivatpositioner med ett positivt orealiserat resultat mot banker och andra

motparter.

Koncernen minskar dessa risker genom att placera likviditet främst i

värdepapper som statsskuldväxlar, statsobligationer, företagscertifikat och

säkerställda bostadsobligationer (se nedan avsnittet Likviditetsrisk). Separata

kreditlimiter har tilldelats varje motpart för att minska riskkoncentrationen.

Alla derivattransaktioner omfattas av ISDA kvittningsavtal för att begränsa

kreditrisken. För ”cross currency derivat” har ett Credit Support Annex (CSA)

till ISDA tecknats för att ytterligare reducera kreditrisken genom att veckovis

byta kontanta säkerheter i förhållande till marknadsvärde. Koncernen har

också flyttat några derivatexponeringar till ”clearing” motparter med dagliga

regleringar av marginaler.

Per den 31 december 2022 var kreditrisken i avistainstrument lika stor

som instrumentens bokförda värde. De förväntade kreditförlusterna på likvida

medel och räntebärande placeringar klassificerade som upplupet anskaffnings-

värde var inte materiella. Kreditexponeringen i derivatinstrument uppgick till

SEK 0,8 (0,3) miljarder.

Likviditetsrisk

Bolaget minimerar likviditetsrisken genom att bibehålla en tillräcklig kassa,

centraliserad kassaförvaltning, placeringar i mycket likvida räntebärande instru-

ment och genom att ha tillräckliga bindande kreditlöften för att täcka potentiella

finansieringsbehov. För information om avtalsenliga åtaganden, analyserade

per avtalsenlig löptid, se not D4 ”Kontraktsenliga åtaganden”. Den nuvarande

kassan anses vara tillräcklig för att täcka alla kortfristiga likviditetsbehov.

Kassa, likvida medel , räntebärande placeringar och derivattillgångar

2022

Rating

eller likn.

<3 mån

3–12

mån

1–5 år

>5 år

Totalt

Total bank

38 485

166

–

38 658

Andra ﬁnansiella

institut

604

–

604

Typ av emmitent/

motpart:

Stater

AA/AAA

915

3 950

277

–

5 142

Företag

A2/P2

1 283

–

1 283

Bostadsinstitut

AAA

–

1 682

8 880

–

10 562

Derivat

323

385

277

136

1 121

41 610

6 183

9 441

136

57 370

2021

Rating

eller likn.

<3 mån

3–12

mån

1–5 år

>5 år

Totalt

Total bank

44 758

104

–

44 873

Andra ﬁnansiella

institut

247

–

247

Typ av emmitent/

motpart:

Stater

AA/AAA

5 743

2 906

11 860

–

20 509

Företag

A2/P2

4 226

–

4 226

Bostadsinstitut

AAA

–

5 749

21 700

304

27 753

Derivat

118

199

–

317

55 092

8 958

33 571

304

97 925

Reﬁnansieringsrisk

Reﬁnansieringsrisken är risken att Bolaget inte kan reﬁnansiera sina ute-

stående skulder till acceptabla villkor, eller överhuvudtaget, vid en given tid-

punkt. Bolaget minskar denna risk genom att diversiﬁera sina ﬁnansierings-

källor via en mix av obligationslån och bilaterala lån samt genom en jämn

och spridd förfallostruktur. Finansieringsstrategin är ﬂexibel och möjliggör

förﬁnansiering av lån före förfall samt upplåning i olika valutor.

Den genom-

snittliga löptiden för långfristiga skulder var 3,8 år (3,5) per 31 december

2022. I tillägg till de existerande ﬁnansieringsprogrammen har Bolaget upp-

rättat ett företagscertiﬁkatprogram för kortfristig upplåning som komple-

ment till långfristig upplåning. Programmet är ett komplement till

Ericssons

ﬁnansiering och har ännu inte utnyttjats.

Lånefinansiering sker i huvudsak genom upplåning på de svenska och inter-

nationella kapitalmarknaderna. Bankfinansiering används för viss finansiering

av dotterbolag och för att få bindande kreditlöften.

Finansieringsprogram

Belopp

Utnyttjat

Outnyttjat

Obligationslåneprogram EMTN

(USD miljoner)

5 000

2 218

2 782

SEC registrerat program (USD miljoner)

)

–

Företagscertiﬁkatprogram (SEK miljoner)

10 000

–

10 000

Innehåller inga särskilda lånevillkor med krav på speciﬁka ﬁnansiella nyckeltal.

Programbeloppet obestämt.

I februari 2022 utfärdade koncernen ett nytt obligationslån om EUR 750

miljoner med förfall 2027

under European Medium Term Note programmet

(EMTN). I maj 2022 återbetalade koncernen ett

obligationslån om USD 1 000

miljoner utgivet under det SEC registrerade programmet. I december

2022

etablerade Bolaget ett grönt ramverk för finansiering som möjliggör emission

av gröna obligationer och andra gröna finansieringsinstrument. Det upplånade

kapitalet öronmärks till investeringar inom energieffektivitet och förnybar

energi. Obligationslån inom ramverket för grön finansiering sker under något

av de existerande finansieringsprogrammen.

Bindande kreditlöften

Belopp

Utnyttjat

Outnyttjat

Kreditfacilitet i ﬂera valutor (USD miljoner)

2 000

–

000

I september 2022 utnyttjade Bolaget en (av två) ettårsförlängninsoption på

sin rullande kreditfacilitet på USD 2 miljarder kopplad till Ericssons hållbar-

hetsmål. Facilitetens ränta är inte kopplad till Ericssons kreditbetyg eller några

finansiella kovenanter men är däremot kopplad till två av Ericssons långsiktiga

hållbarhetsmål.

Not F1, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Både det gröna finansieringsramverket och den rullande kreditfaciliteten

var outnyttjade vid årsskiftet och därmed hade de ingen påverkan på redovis-

ningen. Redovisningsbedömning av finansiella instrument utfärdade under

dessa faciliteter kommer att utföras i framtiden.

Koncernens ﬁnansiella instrument värderade till verkligt värde

Koncernens finansiella instrument redovisade till verkligt värde möter

generellt kraven för nivå 1 värdering eftersom de baseras på noterade priser i

aktiva marknader för identiska tillgångar. För vissa av koncernens finansiella

tillgångar och skulder, särskilt derivat, är inte noterade priser tillgängliga och

verkliga värden kalkyleras med användande av marknadsantaganden såsom

noteringar för räntesatser och valutakurser.

För finansiella skulder designerade till verkligt värde reflekterar det bokförda

värdet också effekten i egna ”credit spreads” antingen till noterade priser eller

noterade priser på ”Credit Default Swap” för ”Investment Grade” företag.

Värderingshierarki

– Noterade marknadspriser – nivå 1

Tillgångar och skulder klassificeras som nivå 1 om deras värde är observerbart

på en aktiv marknad. Sådana instrument värderas med referens till ojusterade

noterade priser för identiska tillgångar eller skulder i aktiva marknader där det

noterade priset är tillgängligt, och där priset representerar aktuella och normalt

förekommande marknadstransaktioner.

– Värderingsteknik användande observerbara ingångsvärden – nivå 2

Skulder och tillgångar klassificerade som nivå 2 har värderats genom att

använda modeller vars ingångsvärden är observerbara antingen direkt eller

indirekt. Värderingar baserade på observerbara ingångsvärden inkluderar

likvida medel (till exempel diskonteringsinstrument, kortfristiga insättningar)

och räntederivat som använder räntesatsavkastningskurvor. Andra ingångs-

värden inkluderar “credit spreads” och valutaterminskurser. Ingångsvärden för

avkastningskurvor är noterade fixingräntor, ränteswappar och IBOR räntor.

Valutaderivat är värderade genom att använda observerbara terminskurser,

diskonterade med avkastningskurvor. Värdering av utländska valutaoptioner

görs med användande av Black-Scholes formeln. Värdet av kreditrisker i deri-

vatkontrakt följs upp regelbundet. Värderingsjusteringar av derivattillgångar

och derivatskulder kalkyleras baserat på utestående marknadsvärden och

sannolikhet för betalningsinställelse från kreditswappar (CDS) och om effekt

av värdering är väsentlig skall den inkluderas i det verkliga värdet på derivaten.

– Värderingsteknik användande icke-observerbara

ingångsvärden – nivå 3

Skulder och tillgångar klassificeras som nivå 3 om deras värdering innefattar

väsentliga ingångsvärden som inte är baserade på observerbara marknads-

värden (inte observerbara ingångsvärden). Förutom kundfordringar och kund-

finansieringsfordringar används i huvudsak värderingstekniken för investe-

ringar i aktier och andra andelar där ingångsvärden anses vara observerbara

om de kan vara direkt observerbara från transaktioner i en aktiv marknad, eller

om det finns övertygande externa uppgifter som påvisar ett exekverbart pris för

att avveckla investeringen. Med en marknadsmässig syn på värdering, fastställs

icke-observerbara ingångsvärden generellt genom att kopplas till observerbara

ingångsvärden, historiska noteringar eller andra analystekniker.

Avstämning av tillgångar värderade till verkligt värde nivå 3

Investeringar i

aktier och andelar

Ingående balans

1 674

Anskaffningar

218

Försäljningar

–205

Vinster och förluster

291

Omräkningsdifferens

Utgående balans

1 986

Tabellen visar nettoresultat rapporterat som övriga rörelseintäkter/kostnader, varav SEK 290 miljoner

avser orealiserade vinster avseende nivå 3 tillgångar som hölls vid årets slut.

Finansiella instrument värderade till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella instrument, till exempel likvida medel, räntebärande placeringar,

upplåning och leverantörsskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde som

anses motsvara verkligt värde. Om ett marknadspris inte finns tillgängligt och

den ränteexponering och kreditspreadar som påverkar värdet är obetydliga,

anses det redovisade värdet utgöra en rimlig uppskattning av det verkliga värdet.

Finansiella instrument

2022

2021

SEK miljarder

Upplupet

anskaff-

nings-

värde

Verkligt

värde

Hierarkinivå för verkligt värde

Upplupet

anskaff-

nings-

värde

Verkligt

värde

Hierarkinivå för verkligt värde

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Tillgångar värderade till verkligt

värde via resultaträkningen

Kundﬁnansiering

–

5,4

–

5,4

–

3,3

–

3,3

Räntebärande placeringar

–

17,5

–

43,3

–

Likvida medel

–

15,7

–

15,7

–

26,0

–

26,0

–

Övriga ﬁnansiella tillgångar

–

2,1

0,1

–

2,0

–

2,3

0,6

–

1,7

Övriga kortfristiga tillgångar

–

1,1

–

1,1

–

0,3

–

0,3

–

Tillgångar värderade till

verkligt värde via övrigt

totalresultat (OCI)

Kundfordringar

–

48,4

–

48,4

–

45,4

–

45,4

Tillgångar värderade till upplupet

anskaffningsvärde

Räntebärande placeringar

0,4

–

0,3

–

Likvida medel

2,9

–

4,0

–

Övriga ﬁnansiella tillgångar

0,6

–

0,5

–

Finansiella tillgångar

3,9

90,2

4,8

120,6

Finansiella skulder värderade till

verkligt värde

Moderbolagets upplåning

–

–29,6

–16,7

–12,9

–

–31,4

–19,5

–11,9

–

Finansiella skulder värderade till

verkligt värde via resultatet

Övriga kortfristiga skulder

–

–2,6

–

–2,6

–

–0,8

–

–0,8

–

Skulder värderade till upplupet

anskaffningsvärde

Leverantörsskulder

–38,4

–

–35,7

–

Upplåning

–3,3

–

–0,4

–

Finansiella skulder

–41,7

–32,2

–36,1

–32,2

Kassa och likvida medel uppgår till SEK 38,3 (54,1) miljarder varav SEK 18,6 (30,0) miljarder avser likvida medel som presenteras i ovanstående tabell.

Not F1, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Marknadsprisrisk avseende egna aktier och andra noterade ﬁnansiella

instrument

Genom aktiebaserade ersättningar till anställda och till styrelsen är Bolaget

exponerat mot utvecklingen av sin egen aktiekurs. Vissa av planerna är

aktiereglerade och vissa är kontantreglerade, vilket ges ytterligare upplys-

ningar om i not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”, i not G2 ”Information

angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare” och i not G3

”Aktierelaterade ersättningar”.

Aktierelaterade program för anställda

Åtagandet att leverera aktier i enlighet med det långsiktiga rörliga ersättnings-

programmet (LTV) till koncernledningen (Executive Team) säkras genom eget

innehav av B-aktier. Kassaflödesexponeringen hanteras genom eget innehav

av B-aktier, som kommer att säljas för att skapa finansiering och även täcka

betalningar hänförliga till sociala avgifter, när aktier tilldelas deltagarna efter

utgången av deras intjänandeperiod.

Kontantreglerade planer för anställda och styrelsen

Rörande syntetiska aktieprogram (kontantreglerat program såsom definierat

i IFRS 2) till styrelseledamöter och kontantreglerade planer till anställda är

Bolaget exponerat för risk i relation till sin egen aktiekurs, både avseende

kompensationskostnader och sociala avgifter. Skyldigheten att betala

ersättningar till styrelsen enligt syntetiska aktiebaserade ersättningar

och till anställda täcks av en avsättning i balansräkningen. För vidare

information om LTV, de kontantreglerade planerna till de anställda och

syntetiska aktiebaserade ersättningar till styrelsen, se not G2 ”Information

angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare” och not G3

”Aktierelaterade ersättningar”.

Finansiella intäkter och kostnader

2022

2021

2020

Avtalsenlig ränta på ﬁnansiella tillgångar

717

360

665

Varav på ﬁnansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

251

148

Omvärdering vinster/förluster på ﬁnansiella tillgångar, netto

–146

–103

Övriga ﬁnansiella intäkter

207

321

131

Finansiella intäkter

778

691

693

Avtalsenlig ränta på ﬁnansiella skulder

–972

–525

–873

Varav på ﬁnansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

–128

–41

–152

Omvärdering vinster/förluster på ﬁnansiella skulder, netto

379

Räntekostnader avseende leasingskulder

–

464

–426

–490

Räntenetto på pensionsskulder

–361

–262

Övriga ﬁnansiella kostnader

–512

–528

–500

Finansiella kostnader

–1 930

–1 674

–2 116

Valutaeffekter vinster/förluster, netto

–1 259

–1 547

827

Finansiella intäkter och kostnader, netto

–2 411

–2 530

–596

Nettovinst/-förlust på ﬁnansiella instrument enligt nedan inkluderar vinster/förluster på valutaeffekter:

Finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen

–2 552

–534

–257

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

2 847

404

–121

Inkluderar vinster och förluster från regleringar av planer.

Exklusive nettoförlust från omvärdering av kundﬁnansieringsfordringar om SEK15 miljoner (nettovinst SEK 350 miljoner 2021 och nettoförlust SEK 262 miljoner 2020 ), rapporterade som försäljnings- och admi-

nistrationskostnader, samt nettoförlust från omvärdering av investeringar i aktier och andelar om SEK 205 miljoner (nettovinst SEK 784 miljoner 2021 och nettovinst SEK 12 miljoner 2020), rapporterade som

Övriga rörelseintäkter/kostnader.

Finansiella tillgångar, långfristiga

2022

2021

Övriga investe-

ringar i aktier

och andelar

Långfristiga

räntebärande

placeringar

Övriga långfris-

tiga ﬁnansiella

tillgångar

Övriga investe-

ringar i aktier och

andelar

Långfristiga

räntebärande

placeringar

Övriga långfris-

tiga ﬁnansiella

tillgångar

Ingående balans

2 258

30 626

6 217

1 519

21 613

4 842

Investering

218

13 583

1 249

184

30 305

1 054

Avyttring/amortering/minskning

–205

–29 523

–481

–229

–13 547

–959

Avskrivningar

–

–288

–

Förändring av värdet på fonderade

pensionsplaner

–

244

–

1 064

Omvärdering

–205

262

784

–75

Omklassiﬁcering

–

–5 784

–542

–1

–7 670

–1

Omräkningsdifferens

–

355

–

118

Utgående balans

2 074

9 164

6 839

2 258

30 626

6 217

Inkluderar poster såsom överskottstillgångar för pensioner, skattekreditfordringar, uppskjutna försäljningskommissioner och lån till intresseföretag.

Det här beloppet inkluderar tillgångsbegränsningen. För ytterligare information, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”.

Not F1, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Räntebärande skulder

Bolagets utestående räntebärande skulder uppgick till SEK 32,9 (31,8)

miljarder per den 31 december 2022.

Räntebärande skulder (exklusive leasingåtaganden)

2022

2021

Kortfristig upplåning

Kortfristig del av långfristig upplåning

2 865

9 459

Övrig kortfristig upplåning

3 119

131

Total kortfristig upplåning

5 984

9 590

Långfristig upplåning

Certiﬁkat och obligationslån

26 752

22 016

Övrig långfristig upplåning

194

225

Total långfristig upplåning

26 946

22 241

Totala räntebärande skulder

32 930

31 831

Avstämning av skulder hänförliga till ﬁnansiella aktiviteter (inklusive leasing-

åtaganden)

2022

2021

Ingående balans

41 134

39 460

Kassaﬂöde

Upptagande av lån

10 755

7 882

Återbetalning av lån

–16 029

–5 791

Övriga ﬁnansieringaktiviteter

315

–2 128

Leasingbetalningar

–2 593

–2 368

Icke kassapåverkande förändringar

Effekt av omräkningsdifferenser

4 762

2 621

Förändring av verkligt värde vid förändring i kreditrisk

–1 030

–31

Övriga förändringar av verkligt värde

–2 888

–415

Anskaffningsvärde av nya leasingkontrakt

1 986

2 009

Poster avseende förvärvade bolag

6 876

–

Övriga icke kassapåverkande förändringar

–1 054

–105

Utgående balans

42 234

41 134

Återbetalningen 2022 inkluderar kassaﬂöde från köpt säkring av maxersättning på SEK 0,6 miljarder

(klassiﬁceras inte som Upplåning) avseende återbetalda konvertibla skuldebrev, därför är nettoåter-

betalningsbeloppet lägre. Detta ingår in Övriga icke kassapåverkande förändringar ovan

För att säkerställa långsiktig upplåning använder koncernen obligationslån

tillsammans med bilaterala forsknings- och utvecklingslån. Alla utestående

obligationslån emitteras av Moderbolaget inom ramen för dess obligations-

program (Euro Medium Term Note program, EMTN) eller dess program

registrerat hos den amerikanska finansinspektionen (SEC). Obligationer emit-

terade till fast ränta ändras normalt till rörlig ränta med hjälp av ränteswappar,

i enlighet med ”Asset and liability management” mandatet som beskrivs i not

F1 ”Finansiell riskhantering”. Den totala vägda genomsnittsräntan för den

långsiktiga upplåningen var under året 2,45% (1,75%).

Den globala ekonomin möter fortsatta utmaningar på grund kriget i

Ukraina och hotet om avmattning påverkar alla de största ekonomierna.

Inflationstakten har ökat signifikant och centralbankerna har svarat genom

höjda styrräntor. En högre nivå på styrräntor innebär högre räntekostnader

även på långfristig upplåning då de fasta kupongerna är ändrade till rörlig

ränta. Då all långfristig upplåning är denominerad i antingen USD eller EUR så

ökar räntebetalningar och lånekostnad i SEK jämfört med tidigare år.

Obligationslån och bilaterala lån

Mission–förfall

Nominellt

Kupong

Valuta

Förfallodatum

Bokfört värde

2022

Förändringar av

verkligt värde pga

förändringar i

kreditrisk

2022

Ackumulerade

förändringar

i verkligt värde

pga förändringar

i kreditrisk

2022

Bokfört värde

2021

Obligationslån

2012–2022

1 000

4,125%

USD

15 maj 2022

–

–58

–

9 163

2017–2024

500

1,875%

EUR

1 mars 2024

5 392

–72

5 297

2017–2025

150

2,741%

USD

22 dec 2025

1 422

–50

1 393

2020–2030

200

3,020%

USD

30 dec 2030

1 682

–97

1 825

2021–2029

500

1,000%

EUR

26 maj 2029

4 196

–286

–312

5 007

2022–2027

750

1,125%

EUR

8 feb 2027

7 119

–208

–207

–

Totala obligationslån

19 811

–771

–425

22 685

Bilaterala lån

2017–2023

220

USD

15 juni 2023

2 292

–38

2 033

2019–2024

281

USD

31 juli 2024

2 925

–58

2 608

2019–2025

150

USD

18 dec 2025

1 555

–45

–1

1 400

2021–2028

305

USD

21 juni 2028

2 981

–118

–183

2 692

Totala bilaterala lån

9 753

–259

–174

8 733

Privat placering, Svensk Exportkredit (SEK).

Nordiska Investeringsbanken (NIB), FoU projektﬁnansiering.

Europeiska Investeringsbanken (EIB), FoU projektﬁnansiering.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Sektion G – Personalrelaterat

Ersättning efter avslutad anställning

Ericsson ger ett visst finansiellt stöd till ett flertal pensionsplaner för ersätt-

ningar efter avslutad anställning i koncernen, vilket följer marknadspraxis i

varje enskilt land.

Den globala ekonomin står fortsatt inför flera utmaningar på grund av kriget

i Ukraina och det hot om lågkonjunktur som påverkar alla större ekonomier.

Kortsiktig inflationstakt har ökat betydligt över hela världen, och som svar har

centralbankerna höjt räntorna. Priser på tillgångar (aktier och obligationer) är

fortsatt volatila under dessa marknadsförhållanden.

Bolaget har uppdaterat de antaganden som används för att värdera den

förmånsbaserade pensionsskulden baserat på de senaste marknadsförhål-

landena. Räntorna har ökat, vilket resulterar i betydande aktuariella vinster vid

omvärdering, även om detta delvis kompenseras av högre inflationsantagan-

den. Netto aktuariella vinster på förmånsbaserade förpliktelser var SEK 29,0

miljarder. De förvaltade tillgångarna minskade också på grund av marknads-

instabilitet under året vilket resulterade i en omvärderingsförlust på SEK 14,1

miljarder. Nettopensionsförpliktelserna minskade med SEK 8,7 miljarder

jämfört med föregående år.

Svenska planer

I Sverige finns såväl förmånsbaserade som premiebestämda planer baserade

på kollektivavtal mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden.

–

Förmånsbaserad pensionsplan, ITP2 (tjänstepensionsplan för löne-

anställda i tillverkningsindustri och handel), kompletterad med en premie-

bestämd plan ITPK (tilläggsplan till tjänstepensionsplanen). Denna är en

slutlönebaserad pensionsplan.

–

Premiebaserad tjänstepensionsplan, ITP1, gäller för anställda födda 1979

eller senare.

–

Premiebaserad pensionsplan ITP1 eller alternativ ITP, för anställda med

inkomst överstigande 10 inkomstbasbelopp och som har valt att träda ut ur

ITP2. Villkoren är fastställda av koncernen och godkända av varje anställd

som har valt att delta.

Koncernen har merparten av de svenska pensionsåtagandena i förmåns-

baserade pensionsplaner, vilket enligt IAS 19 är fonderade till 57% (51%) i

Ericssons pensionsstiftelse (en svensk pensionsstiftelse). Dessa skulder, om

värderade enligt annan metod och antaganden fastställd av svenska PRI

Pensionsgaranti, finansieras till mer än 100% av tillgångarna i Ericssons pen-

sionsstiftelse. Det finns inga fonderingskrav för pensionsåtaganden i Sverige.

Invaliditets- och efterlevandepensionsdelen av ITP-planen är försäkrad

i Alecta, se avsnitt om Förmånsbestämda planer som omfattas av flera

arbetsgivare.

Koncernen betalar ut förmånerna direkt till pensionärerna allteftersom de

förfaller. Ansvaret för styrningen av planerna och plantillgångarna åligger

koncernen och pensionsstiftelsen. Den svenska pensionsstiftelsen styrs på

basis av en kapitalbevaringsstrategi och riskexponeringen anpassas till detta.

Traditionella tillgångs- och skuldmatchningsstudier genomförs regelbundet

som underlag för placering inom olika tillgångsklasser.

Planerna är exponerade för olika risker, exempelvis skulle ett plötsligt fall

i obligationsavkastningar kunna leda till en ökning av pensionsåtagandet.

Plötslig instabilitet på finansmarknaderna kan också leda till en nedgång

i verkligt värde i förvaltningstillgångar i pensionsstiftelsen som delvis är

exponerade mot aktiemarknaderna, vilket till viss del kan komma att uppvägas

stigande värden på räntebärande tillgångar. Svenska pensionsplaner är

kopplade till inflation, och högre inflation leder med största sannolikhet till

ökade åtaganden.

Förmånsbestämd plan som omfattar ﬂera arbetsgivare

Liksom tidigare, har koncernen tryggat invaliditets- och efterlevandepension

inom ramen för ITP-planen via försäkring hos försäkringsbolaget Alecta. Trots

att denna del av planen är klassificerad som en förmånsbestämd pensionsplan

som omfattar flera arbetsgivare är det inte möjligt att få tillräcklig information

från Alecta för att kunna redovisa denna som en förmånsbestämd plan, vilket

även gäller för de flesta övriga upplupna pensionsförmåner som ackumulerats

hos Alecta då uppgifter om fördelning av förmånstillväxt

mellan arbetsgivare

saknas. Det fulla förmånsbeloppet redovisas i stället hos den senaste arbets-

givaren. Alecta kan inte beräkna tillgångar och försäkringsreserv per respektive

arbetsgivare, vilket medför att åtagandena redovisas som premiebestämda

åtaganden.

Alecta kapitaliseras på kollektiv basis, vilket utgör en buffert för försäkrings-

åtagandena som skydd för fluktuationer i avkastning på tillgångar och för

säkringstekniska risker. Alecta insamlingsfinansieringsgrad sträcker sig mellan

125% till 175% och återspeglar marknadsvärdet av Alectas tillgångar som en

procent av åtagandet till försäkringstagarna (både garanterat och icke-garan-

terat), beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden som skiljer sig från

föreskrifterna i IAS 19. Alectas kapitaltäckning uppgick till 172% (172%) per

den 31 december 2022. Koncernens andel av Alectas premiereserv uppgick till

0,3%, och den totala andelen av aktiva medlemmar i Alecta är 2,1%. Premier

till planen för 2023 uppskattas till SEK 100 miljoner.

Eventualförpliktelser / Ställda säkerheter

Eventualförpliktelser inkluderar Bolagets ömsesidiga åtagande med kredit-

försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti i Sverige. Detta ömsesidiga

åtagande

kan endast ianspråktas om PRI Pensionsgaranti konsumerat alla sina

tillgångar och uppgår till maximalt 2% av koncernens pensionsåtaganden

i Sverige. Bolaget har pantförskrivit företagsinteckningar om SEK 6,1 miljarder

till PRI Pensionsgaranti.

PRI mäter kontinuerligt Bolagets kreditrisk enligt

kreditförsäkringsvillkoren. Bolaget har godkänt att pantförskriva företagstill-

gångar till ett värde om SEK 750 miljoner under det första kvartalet 2023 som

en ytterligare kreditriskgaranti.

Planer i USA

Koncernen hanterar både premiebaserade och förmånsbaserade pensions-

planer i USA, vilka är en kombination av slutlönebaserade och avgiftsbase-

rade planer. De slutlönebaserade planerna erbjuder pensionsförmåner till

medlemmar på en garanterad livslång nivå. Förmånsnivån är beroende av

tjänstgöringstid och lön under de sista tjänstgöringsåren fram till pensionering.

Vanligen räknas pensioner inte upp med inflation när utbetalningstiden inletts.

Den andra typen av plan är en förmånsbaserad pensionsplan som är

avgiftsbaserad och erbjuder förmåner ur ett ”kontosystem”. Saldot gottgörs

månadsvis med ränta och kapitaltillskott som beräknas på basis av aktuell lön

och tjänstgöringstidens längd.

Merparten av pensionsutbetalningarna hanteras med medel ur pensions-

stiftelserna, men det finns ofonderade planer där koncernen fullgör utbetalning

i den takt åtagandena förfaller. I USA är koncernens målsättning att åtmins-

tone uppnå, eller överskrida, den kapitaliseringsnivå som

myndighetsreglering

föreskriver. Den amerikanska pensionsplanen hade vid utgången av räken-

skapsåret 2022 en fondering större än minimikravet.

Plantillgångar placerade i stiftelser styrs av lokala föreskrifter och praxis,

med beaktande av karaktären på relationen mellan koncernen och styrelse-

ledamöterna i stiftelsen (eller motsvarande) och dennas sammansättning.

Ansvaret för styrning av planerna, inklusive investeringsbeslut och kapital-

tillskottsplanering, åligger Plan Administrative Committee (PAC). PAC är

sammansatt av representanter från koncernen.

Koncernens planer är exponerade för olika risker hänförliga till pensions-

planer, exempelvis skulle ett plötsligt värdefall i obligationsavkastningar leda

till ökade pensionsåtaganden. En plötslig instabilitet på finansmarknaderna

kan också leda till nedgång i verkligt värde i pensionstillgångarna i stiftelsen.

Pensionsförmåner i USA är inte kopplade till inflation, men högre inflation

utgör en risk för ökade slutlöner vilka används för beräkning av förmånerna

som skall utgå till aktiva anställda. Det finns även en risk att utbetalnings-

perioden blir längre än vad som bedömts i antagandena för livslängd.

I juni 2022 genomförde förvaltarna en annuitetstransaktion som överförde

all risk relaterad till viss förmånsbaserad pensionsskuld till försäkringsbolag.

Detta resulterade i att förmånsbestämda förpliktelser på SEK 11 miljarder

fullgjordes.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Belopp som redovisas i koncernens balansräkning

Sverige

USA

Övriga

Totalt

2022

Förmånsbestämda förpliktelser

50 441

5 365

9,866

18 019

83 691

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde

28 521

5 111

11,999

14 849

60 480

Underskott/överskott (+/–)

21 920

254

–2 133

3 170

23 211

Planer med nettoöverskott, exklusive tillgångsbegränsningen

–

298

2 137

1 715

4 150

Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning

21 920

552

4 885

27 361

2021

Förmånsbestämda förpliktelser

58 754

18 463

17 071

19 255

113 543

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde

29 876

18 254

19 427

13 798

81 355

Underskott/överskott (+/–)

28 878

209

–2 356

5 457

32 188

Planer med nettoöverskott, exklusive tillgångsbegränsningen

–

450

2 802

610

3 862

Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning

28 878

659

446

6 067

36 050

Planer med ett nettoöverskott, det vill säga där förvaltningstillgångar överstiger de förmånsbestämda förpliktelserna, redovisas under övriga långfristiga ﬁnansiella tillgångar, se not F3 ”Finansiella tillgångar,

långfristiga.” Tillgångsbegränsningen ökade under året till SEK 584 (540) miljoner.

Planer med nettoskulder redovisas i balansräkningen under Ersättning efter avslutad anställning, långfristig.

Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning

Koncernens kostnader för ersättningar efter avslutad anställning är fördelade mellan avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer.

Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer

Sverige

USA

Övriga

Totalt

2022

Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer

1 192

542

128

1 209

3 071

Pensionskostnader för förmånsbestämda planer

2 144

160

–22

1 204

3 486

Totalt

3 336

702

106

2 413

6 557

Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner

8,9%

2021

Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer

1 199

460

138

1 084

2 881

Pensionskostnader för förmånsbestämda planer

1 920

–6

931

2 942

Totalt

3 119

557

132

2 015

5 823

Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner

9,3%

2020

Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer

963

415

136

664

2 178

Pensionskostnader för förmånsbestämda planer

1 783

–4

993

2 785

Totalt

2 746

428

132

1 657

4 963

Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner

8,1%

Negativ kostnad för UK planerna under året på grund av ränteintäkter om SEK 355 miljoner som överstiger räntekostnader om SEK 312 miljoner.

Planer i Storbritannien

Koncernen använder både förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer i

Storbritannien. Samtliga av de förmånsbestämda planerna i Storbritannien är

stängda för framtida pensionsavsättningar.

De förmånsbestämda planerna tillhandahåller förmåner i form av en garan-

terad nivå för pensioner på livstid. Nivån på de förmåner som tillhandahålls är

definierad i stiftelsens policies och regler och är beroende av anställningstid

och lön. Pensionsbelopp att utbetala uppdateras generellt i linje med

Storbritanniens prisindex för handel, där hänsyn också tas till tak definierade

i reglerna.

Planens tillgångar är placerade i stiftelser och är investerade i ett antal olika

typer av tillgångar. Planerna styrs av lokala regler och ansvaret för styrning av

planerna ligger på ledamöterna i stiftelsens styrelse. Dessa ledamöter utses

av koncernen och är anställda i koncernen eller pensionärer under planen.

Oberoende professionella stiftelseledamöter sitter i ett antal styrelser.

Planerna är fortsättningsvis exponerade för ett antal risker hänförliga till

förmånsbestämda planer, exempelvis minskning av avkastning på obliga-

tioner eller ökning av inflation kan leda till en ökning av nuvärdet av det

förmånsbestämda åtagandet. Alternativt kan skulderna öka som en följd av

att utbetalningar till pensionärer sker över en längre period än den förväntade

livslängden i de aktuella tabellerna för förväntad livslängd. En plötslig insta-

bilitet i de finansiella marknaderna skulle också kunna leda till en minskning

av det verkliga värdet för plantillgångarna. Koncernens och stiftelsernas

målsättning är att reducera planens exponering för dessa huvudsakliga risker

över tiden.

I december 2022 köpte förvaltarna ett annuitetskontrakt (värderat

till SEK 2,3 miljarder) från ett försäkringsbolag för att säkra alla framtida

utbetalningar till medlemmar i de brittiska persionsplanerna. Detta överför

risker förknippade med planen till försäkringsbolaget, dock, då Bolaget

behåller det juridiska ansvaret att betala alla förmåner enligt planen, kvar-

står planens skulder på balansräkningen tillsammans med motsvarande

inköpstillgångar.

Andra pensionsplaner

Koncernen har även planer i andra länder, varav de största är i Brasilien,

Indien och Irland. De brasilianska planerna är helt

fonderade, med ett netto-

överskott. Pensionsplanen på Irland är slutlönebaserad och delvis fonderad.

Planerna förvaltas av stiftelser med ledamöter som utsetts av såväl dotter-

bolagen som av de anställda som ingår i planerna. Stiftelserna är oberoende

i relation till dotterbolagen och de styrs av landets specifika lagar.

Försäkringsfonden i Indien är självförvaltad genom en registrerad

undantagen stiftelse och investeringsavkastningen ska således, enligt lokal

lagstiftning, vara garanterad till en minimiavkastning angiven av regeringen.

Koncernen har en skyldighet att finansiera eventuella underskott på avkast-

ningen av stiftelsens investeringar över de administrerade räntorna på års-

basis. Dessa administrerade räntor fastställs årligen övervägande tidigare års

sociala och ekonomiska faktorer.

Not G1, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Förändring i förmånsbestämda förpliktelser

Nuvärdet av

förpliktelsen

2022

Förvaltnings-

tillgångarnas

verkliga värde

2022

Totalt

2022

Nuvärdet av

förpliktelsen

2021

Förvaltnings-

tillgångarnas

verkliga värde

2021

Totalt

2021

Ingående balans

113 543

–81,355

32 188

108 188

–73 611

34 577

Poster i resultaträkningen

Kostnader för tjänstgöring innevarande år

2 772

–

2 772

2 644

–

2 644

Kostnader för tjänstgöring under tidigare år och vinster och

förluster

från regleringar

311

–

311

–

Räntekostnader/-intäkter (+/–)

1 716

–1 475

241

1 463

–1 240

223

Skatter och administrativa kostnader

–

Övrigt

–17

–7

4 842

–1 412

3 430

4 118

–

1 216

2 902

Omvärderingar

Avkastning på förvaltningstillgångarna exklusive belopp

som ingår i räntekostnader/-intäkter

–

14 135

–

–3 526

Aktuariella vinster/förluster (–/+) från förändringar

av demograﬁska antaganden

1 118

–

1 118

–49

–

–49

Aktuariella vinster/förluster (–/+) från förändringar

av ﬁnansiella antaganden

–29 031

–

–29 031

–287

–

–287

Erfarenhetsbaserade vinster/förluster (–/+)

3 236

–

3 236

350

–

350

–24 677

14 135

–10 542

–

3 526

–

3 512

Övriga förändringar

Omräkningsdifferens

3 381

–3 297

3 951

–3 764

187

Avgifter och betalningar från:

Arbetsgivare

–1 302

–652

–1 954

–1 260

–679

–1 939

Anställda som omfattas av planen

334

–325

285

–270

Utbetalningar från planerna:

Utbetalda ersättningar

–1 806

1 806

–

–1 825

1 825

–

Regleringar

–10 759

10 755

–4

–12

–

–12

Rörelseförvärv och avyttringar

–

–114

–30

Övrigt

135

–135

–

Utgående balans

83 691

–60 480

23 211

113 543

–

81 355

32 188

Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelsen uppgår till 18,3 (20,4) år.

Exklusive påverkan av tillgångsbegränsningen om SEK 55 (40) miljoner 2022.

Avgifter till planerna förväntas uppgå till SEK 2,2 miljarder under 2023.

Värdet av förmånsbestämda förpliktelser

Sverige

USA

Övriga

Totalt

2022

Förmånsbestämda förpliktelser, utgående balans

50 441

5 365

9 866

18 019

83 691

varav helt eller delvis fonderade

50 441

4 812

9 866

14 417

79 536

varav ofonderade

–

553

–

3 602

4 155

2021

Förmånsbestämda förpliktelser, utgående balans

58 754

18 463

17 071

19 255

113 543

varav helt eller delvis fonderade

58 754

17 805

17 071

15 574

109 204

varav ofonderade

–

658

–

3 681

4 339

Not G1, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Aktuariella antaganden revideras på kvartalsbasis. Se också not A1

”Väsentliga redovisningsprinciper” och not A2 ”Viktiga uppskattningar och

bedömningar för redovisningsändamål”.

Sverige

Den förmånsbestämda skulden har beräknats med användning av räntorna för

svenska statsskuldsobligationer. IAS 19 ”Ersättningar till anställda” föreskriver

att om det inte finns en djup marknad för högkvalitativa företagsobligationer,

så ska marknadsräntor för statsskuldsobligationer användas för beräkning av

pensionsskuld. Per den 31 december 2022 uppgick den använda diskonte-

ringsräntan i Sverige till 2,0% (0,6%). Om diskonteringsräntan hade baserats

på bostadsobligationer skulle diskonteringsräntan ha varit 3,9% (2,1%) per

den 31 december 2022. Om dessa diskonteringsräntor baserade på svenska

bostadsobligationer hade använts för beräkning av pensionsskulden per den

31 december 2022 så hade den förmånsbestämda skulden varit approximativt

SEK 16,5 (18,8) miljarder lägre.

USA och UK

Den förmånsbestämda pensionsskulden har beräknats på basis av avkastning

från företagsobligationer av hög kvalitet, där ”hög kvalitet” har definierats som

kreditbetyg AA eller bättre.

Högre diskonteringsräntor för företagsobligationer användes vid värde-

ringen av pensionsskulderna i USA och UK vid årets slut vilket minskade

skulderna, även om detta emellertid motverkades av delvis högre inflation

i UK.

Omvärderingar i Övrigt totalresultat relaterade till ersättningar

efter

avslutad anställning

2022

2021

Aktuariella vinster och förluster (+/–)

8 943

3 255

Effekt av begränsning i tillgångstaket

127

Svensk särskild löneskatt

1 599

257

Totalt

10 669

3 537

Känslighetsanalys av väsentliga aktuariella antaganden, SEK miljarder

2022

Påverkan på den förmånsbestämda förplik-

telsen av en förändring av antaganden

Sverige

USA

Finansiella antaganden

Diskonteringsränta –0,5%

5,9

0,3

0,9

Diskonteringsränta +0,5%

–5,2

–0,2

–0,8

Inﬂation –0,5%

–4,1

–

–0,6

Inﬂation +0,5%

7,0

–

0,6

Löneökningsgrad –0,5%

–1,8

–

Löneökningsgrad +0,5%

1,9

–

Demograﬁska antaganden

Längd – 1 år

–2,4

–0,1

–0,3

Längd + 1 år

2,4

0,1

0,3

Förvaltningstillgångar per tillgångsslag och land

Sverige

USA

Övriga

Totalt

Varav

onoterat

2022

Kassa och likvida medel

1 151

184

449

1 872

Aktier

6 803

419

1 113

2 791

11 126

50%

Räntebärande värdepapper

14 114

3 646

5 818

8 539

32 117

28%

Fastigheter

5 577

–

199

603

6 379

100%

Investeringsfonder

917

789

2 417

578

4 701

74%

Försäkringsbrev som är en förvaltningstillgång

–

1 872

1 717

3 589

100%

Övrigt

–41

131

533

696

15%

Totalt

28 521

5 111

11 999

14 849

60 480

av vilka fastigheter utnyttjade av koncernen

–

av vilka värdepapper emitterade av koncernen

–

2021

Kassa och likvida medel

1 100

500

1 468

3 114

33%

Aktier

7 619

659

3 823

2 651

14 752

58%

Räntebärande värdepapper

14 427

15 817

12 705

7 999

50 948

44%

Fastigheter

5 157

–

195

594

5 946

100%

Investeringsfonder

1 782

1 247

–

484

3 513

64%

Försäkringsbrev som är en förvaltningstillgång

–

1 597

100%

Övrigt

–209

1 236

427

1 485

69%

Totalt

29 876

18 254

19 427

13 798

81 355

av vilka fastigheter utnyttjade av koncernen

–

av vilka värdepapper emitterade av koncernen

–

Tillgångsklassen presenteras baserat på investeringens underliggande exponering. Detta inkluderar direkt investering i värdepapper eller investering genom sammanslagna fonder som investerar i en tillgångsklass.

Onoterat avser tillgångar klassiﬁcerade som verkligt värde nivå 2 och 3. Onoterade tillgångar består huvudsakligen av investeringar i poolade investeringsinstrument.

Not G1, forts.

Aktuariella antaganden

Finansiella och demograﬁska aktuariella antaganden

2022

2021

Sverige

USA

Sverige

USA

Finansiella antaganden

Diskonteringsränta

2,0%

5,4%

4,9%

0,6%

2,7%

1,8%

Inﬂation

2,3%

2,5%

3,1%

2,0%

2,5%

3,2%

Löneökningsgrad

2,8%

3,0%

–

2,8%

3,5%

–

Demograﬁska antaganden

Förväntad livslängd efter 65 års ålder

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Kommentarer till tabellen

–

Styrelsens ordförande var berättigad till ett styrelsearvode om

SEK 4 375 000 och ett arvode om SEK 205 000 som ordförande i

Finanskommittén och ett arvode om SEK 180 000 som medlem i

Kompensationskommittén.

–

Övriga styrelseledamöter valda av årsstämman var berättigade till

ett arvode om SEK 1 100 000 vardera. Dessutom var ordföranden i

Kommittén för Audit and Compliance berättigad till ett arvode om

SEK 475 000 och övriga icke anställda ledamöter i Kommittén för Audit

and Compliance SEK 275 000 vardera. Ordförandena i Finanskommittén,

Kompensationskommittén och Teknik- och vetenskapskommittén var

berättigade till ett arvode om SEK 205 000 vardera och övriga icke

anställda ledamöter i dessa kommittéer var berättigade till ett arvode om

SEK 180 000 vardera.

–

Icke anställda styrelseledamöter har inte erhållit något annat arvode än

arvodet och syntetiska aktier enligt ovan. Ingen av styrelseledamöterna har

ingått ett tjänstekontrakt med Moderbolaget eller något av dess dotterbolag

som ger rätt till förmåner vid avgång.

–

Styrelseledamöter och suppleanter som är Ericssonanställda har inte erhållit

något arvode eller förmåner utöver dem som är förenade med anställningen

och ett arvode av SEK 1 500 till var och en av arbetstagarrepresentanterna

och deras suppleanter för varje styrelsemöte och kommittémöte som de har

deltagit vid.

–

Årsstämman 2022 beslutade att icke anställda styrelseledamöter kan välja

att erhålla styrelsearvodet (dock inte arvodet för kommittéarbete) enligt

följande: i) 25% av styrelsearvodet som kontant ersättning och 75% i form

av syntetiska aktier (vars värde vid tidpunkten för tilldelningen motsvarar

75% av styrelsearvodet), ii) 50% som kontant ersättning och 50% i form

av syntetiska aktier, eller iii) 75% som kontant ersättning och 25% i form av

syntetiska aktier. Styrelseledamöter kan även välja att inte delta i programmet

med syntetiska aktier, och i stället få 100% av styrelsearvodet som kontant

ersättning. Kommittéarvoden utbetalas alltid i form av kontant ersättning.

Antalet tilldelade syntetiska aktier baseras på ett volymvägt genomsnitt av

börskursen för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handels-

dagar som följer närmast efter offentliggörandet av Ericssons kvartalsrapport

för det första kvartalet 2022: SEK 82.47. Antalet syntetiska aktier avrundas

nedåt till närmaste heltal.

De syntetiska aktierna intjänas under styrelseledamotens mandattid.

Rätten att erhålla betalning för de tilldelade syntetiska aktierna infaller efter

publiceringen av Ericssons bokslutskommuniké under det femte året efter

årsstämmans beslut om införande av programmet med syntetiska aktier,

det vill säga år 2027. Beloppet som utbetalas baseras på den volymvägda

genomsnittskursen för Ericssons B-aktier under de fem handelsdagar som

följer närmast efter publiceringen av bokslutskommunikén.

Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare

Ersättning till styrelsen

Ersättning till styrelsens ledamöter

SEK

Styrelse-

arvoden

Antal

syntetiska

aktier/andel

av styrelse-

arvodet

Värde vid

tidpunkten för

tilldelning av

syntetiska

aktier tillde-

lade 2022

Antal

utestående

tidigare

tilldelade

syntetiska

aktier

Netto-

förändring

av värdet av

syntetiska

aktier

Kommitté-

arvoden

Totalt arvode

i kontanter

Total

ersättning

2022

Total

ersättning

2021

(A+B+C)

Styrelseledamot

Ronnie Leten

4 375 000

–

94 954

–2 501 774

385 000

4 760 000

2 258 226

4 487 599

Helena Stjernholm

1 100 000

6 669/50%

549 992

23 547

–1 182 457

180 000

730 000

97 535

1 441 705

Jacob Wallenberg

1 100 000

10 003/75%

824 947

35 323

–1 773 786

180 000

455 000

–493 839

1 375 710

Jon Fredrik Baksaas

1 100 000

6 669/50%

549 992

30 007

–1 519 416

205 000

755 000

–214 424

1 250 514

Jan Carlson

1 100 000

10 003/75%

824 947

35 323

–1 773 786

455 000

730 000

–218 839

1 512 156

Nora Denzel

1 100 000

3 334/25%

274 955

11 772

–591 164

180 000

1 005 000

688 791

1 240 674

Börje Ekholm

–

150 241

Carolina Dybeck Happe

1 100 000

10 003/75%

824 947

–

–215 765

–

609 182

–

Eric A. Elzvik

1 100 000

3 334/25%

274 955

11 772

–591 164

475 000

1 300 000

983 791

1 480 674

Kurt Jofs

1 100 000

3 334/25%

274 955

19 378

–459 865

635 000

1 460 000

1 275 090

1 598 923

Kristin S. Rinne

1 100 000

6 669/50%

549 992

14 005

–999 684

205 000

755 000

305 308

1 371 568

Arbetstagarledamöter

Torbjörn Nyman

43 500

–

22 500

66 000

43 500

Anders Ripa

43 500

–

12 000

55 500

27 500

Kjell-Åke Soting

43 500

–

15 000

58 500

39 000

Annika Salomonsson

28 500

–

28 500

–

Ulf Rosberg (suppleant)

43 500

–

43 500

22 500

Loredana Roslund (suppleant)

43 500

–

43 500

27 000

Roger Svensson

–

7 500

Per Holmberg (suppleant)

–

21 000

Totalt

14 521 000

60 018

4 949 682

276 081

–11 608 861

2 949 500

12 245 500

5 586 321

16 097 264

Skillnaden mellan värdet vid tidpunkten för betalning och värdet 31 december 2021 för syntetiska aktier tilldelade 2017 (för vilka betalning erlades 2022).

Skillnaden mellan värdet den 31 december 2022 och värdet den 31 december 2021 för de syntetiska aktier som tilldelades 2018, 2019, 2020 och 2021. Beräknad till aktiekursen SEK 60,90.

Skillnaden mellan värdet den 31 december 2022 och värdet vid tilldelningsdagen för syntetiska aktier som tilldelades 2022.

Värdet för syntetiska aktier som tilldelades 2018, 2019, 2020 och 2021 innefattar (såsom tillämpligt) SEK 1,00, SEK 1,50, SEK 2,00 och SEK 2,50 per aktie i kompensation för utdelningar, enligt beslut vid årsstäm-

morna 2019, 2020, 2021 och 2022 och värdet för syntetiska aktier som tilldelades 2017 innefattar utdelningskompensation för utdelningar enligt beslut på årsstämmorna 2018, 2019, 2020 och 2021.

Kommittéarvode och kontant del av styrelsearvode.

Exklusive sociala avgifter om SEK 1 102 787.

Utsågs till arbetstagarrepresentant i styrelsen 29 mars 2022

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Syntetiska aktier tilldelades styrelseledamöter för första gången 2008 och

har därefter tilldelats årligen på motsvarande villkor. Betalning baserad på

syntetiska aktier som tilldelats 2017 skedde 2022. Beloppen som utbetalades

2022 under de syntetiska aktieprogrammen fastställdes med stöd av det

volymvägda genomsnittet av börskursen för Ericssons B-aktie på Nasdaq

Stockholm under de fem handelsdagar som följde närmast efter offentlig-

görandet av Ericssons bokslutskommuniké avseende 2021: SEK 113,09 och

uppgick till sammanlagt SEK 7 865 764, exklusive sociala avgifter. Dessa

utbetalningar utgör inte någon kostnad för Ericsson 2022. Ericssons kostnader

för syntetiska aktier har redovisats årligen och nettoförändringen av värdet

för de syntetiska aktier för vilka utbetalning skedde 2022 framgår av tabellen

”Ersättning till styrelsens ledamöter”.

Värdet av samtliga utestående syntetiska aktier varierar i enlighet med

marknadsvärdet för Ericssons B-aktie och kan skilja sig från år till år i

jämförelse med det ursprungliga värdet vid respektive tilldelningsdatum.

Värdeförändringen avseende alla utestående syntetiska aktier fastställs

varje år och påverkar de totala redovisade kostnaderna för respektive år. Den

31 december 2022 fanns det totalt 336 099 utestående syntetiska aktier inom

programmen och den totala redovisade skulden uppgick till SEK 21 951 066.

Ersättningar till koncernledningen

Bolagets kostnader för ersättning till koncernledningen redovisas i resultat-

räkningen över koncernens totalresultat för räkenskapsåret. Dessa kostnader

redovisas nedan under Kostnader för ersättningar.

Kostnader som under ett räkenskapsår redovisats i resultaträkningen är

inte till fullo betalda av Bolaget vid slutet av räkenskapsåret. Sådana obetalda

skulder som Bolaget har i förhållande till koncernledningen vid utgången av

räkenskapsåret redovisas under posten utestående medel.

Kostnader för ersättningar

Den totala ersättningen till vd och koncernchef samt övriga medlemmar i

koncernens ledningsgrupp innefattar fast lön, kort- och

långsiktig rörlig ersättning, pension och andra förmåner. Dessa ersättnings-

komponenter bygger på de riktlinjer för ersättningar till ledande befattnings-

havare som godkändes vid årsstämman 2020.

Kommentarer till tabellen

–

Fredrik Jejdling utsågs till vice verkställande direktör av styrelsen från

7 november 2017. Han ersatte inte vd och koncernchef som vice vd och

koncernchef under 2022. Information om Fredrik Jejdling finns i gruppen

”Övriga medlemmar i koncernledningen”. Information om Fredrik Jejdlings

ersättning 2022 finns i Ersättningsrapporten 2022.

–

Arun Bansal utsågs till vice verkställande direktör av styrelsen från 10 juni

2020. Han ersatte inte vd och koncernchef som vice vd och koncernchef

under 2022. Han lämnade sina arbetsuppgifter som vice verkställande

direktör den 1 juni 2022. Information om Arun Bansal finns i gruppen

”Övriga medlemmar i koncernledningen”. Detaljerna om Arun Bansals

ersättning under 2022 motsvarande perioden innan han utsågs till vice

verkställande direktör finns i Ersättningsrapporten 2022.

–

Gruppen ”Övriga medlemmar i koncernledningen 2022” består av

följande personer: MajBritt Arfert, Erik Ekudden, Niklas Heuveldop, Chris

Houghton, Fredrik Jejdling, Stella Medlicott, Carl Mellander, Nunzio Mirtillo,

Fadi Pharaon och Åsa Tamsons. Dessutom blev Scott Dresser medlem

av koncernledningen 21 mars 2022, George Mulhern, Moti Gyamlani och

Per Narvingar blev medlemmar av koncernledningen 1 juni 2022 och

Rory Read blev medlem av koncernledningen 21 juli 2022, Xavier Dedullen

(lämnade koncernledningen 21 mars 2022 och Ericsson 30 november

2022), Jan Karlsson (lämnade koncernledningen 1 juni 2022), Peter Laurin

(lämnade koncernledningen 1 juni 2022 och Ericsson 14 augusti 2022)

och Arun Bansal (lämnade koncernledningen 1 juni 2022 och Ericsson

31 december 2022).

–

Grupperna ”Övriga medlemmar i koncernledningen 2021” och ”Övriga

medlemmar i koncernledningen 2020” består av följande 14 personer:

MajBritt Arfert, Arun Bansal, Xavier Dedullen, Erik Ekudden, Niklas

Heuveldop, Chris Houghton, Fredrik Jejdling, Jan Karlsson, Peter Laurin,

Stella Medlicott, Carl Mellander, Nunzio Mirtillo, Fadi Pharaon och Åsa Tamsons.

–

Den lön som anges i tabellen för vd och koncernchef samt övriga medlem-

mar i koncernledningen innefattar semesterlön som betalats ut under 2022

samt andra kontraktsenliga ersättningskostnader under 2022.

–

”Avsättning för långsiktig rörlig ersättning” refererar till ersättningskostna-

der för helåret 2022 för alla utestående aktiebaserade program.

Utestående saldon

Bolaget har redovisat följande skulder relaterade till obetalda ersättningar i

balansräkningen:

–

Ericssons åtaganden för förmånsbestämda pensioner per 31 december

2022 för övriga medlemmar i koncernledningen under IAS 19 uppgick till

2022: SEK 37,6 miljoner, 2021: SEK 47,4 miljoner varav 2022: SEK 30,0

miljoner, 2021: SEK 32,9 miljoner refererar till ITP och förtidspension samt

återstående 2022 SEK 7,7 miljoner, 2021 SEK 14,5 miljoner till invaliditets-

och efterlevandepensioner. Vd och koncernchef har inte en svensk förmåns-

bestämd pension och därför har Ericsson inget åtagande.

–

För personer som tidigare varit vd och koncernchef har Bolaget gjort

avsättningar för förmånsbestämda pensioner i enlighet med deras aktiva

anställningar inom Bolaget.

Kostnader för ersättningar till vd och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen

SEK

Vd och

koncernchef

2022

Vd och

koncernchef

2021

Vd och

koncernchef

2020

Övriga

medlemmar i

koncern-

ledningen

2022

Övriga

medlemmar i

koncern-

ledningen 2021

Övriga

medlemmar i

koncern-

ledningen 2020

Totalt 2022

Totalt 2021

Totalt 2020

Lön

19 154 852

18 208 859

17 727 726

132 945 295

110 043 431

98 063 266

152 100 147

128 252 290

115 790 992

Avgångsvederlag

–

25 503 967

–

25 503 967

–

Avsättning för årlig

rörlig ersättning

intjänad under året

–

90 908 181

52 507 185

37 992 529

90 908 181

52 507 185

37 992 529

Avsättning för

långsiktig rörlig ersättning

41 125 015

43 701 650

41 110 656

43 688 149

48 260 833

41 237 506

84 813 164

91 962 483

82 348 162

Pensionskostnader

9 856 121

9 569 049

9 113 376

42 248 588

40 886 802

39 685 920

52 104 709

50 455 851

48 799 296

Övriga förmåner

135 743

555 688

770 276

20 167 043

11 199 631

14 360 413

20 302 786

11 755 319

15 130 689

Sociala avgifter

och skatter

22 079 378

22 633 474

21 592 463

60 745 133

57 469 705

52 289 551

82 824 511

80 103 179

73 882 014

Totalt

92 351 109

94 668 720

90 314 497

416 206 356

320 367 587

283 629 185

508 557 465

415 036 307

373 943 682

Inkluderar ersättning för ej uttagen semester.

Inkluderar kontant utbetalning till vd och koncernchef istället för premiebetalning på ett sätt som är kostnadsneutralt för Ericsson.

Inkluderar inte kontant ersättning om 32,76 MUSD för inlösen av Rory Reads långsiktiga aktiebaserade rörliga incitamentsprogram avseende Restricted och Performance stock units (RSU respektive PSU) i

Vonage Holdnings Corp. (Vonage). Ytterligare information ﬁnns i Ersättningsrapporten.

Not G2, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Aktierelaterade ersättningar

Redovisningsprinciper för långsiktiga rörliga ersättningsplaner

I not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”, beskrivs de övergripande redo-

visningsprinciper som gäller för aktierelaterade ersättningar inom koncernen.

I sammanfattning:

–

Aktiebaserade program, ersättningskostnaden redovisas under intjänade-

perioden över tre år baserat på verkligt värde för Ericssonaktien vid

tilldelningstidpunkten.

–

Kontantbaserade aktieplaner, redovisningen är densamma som för övriga

upplupna kostnader och avsättningar. Innan utbetalning, kostnadsförs

upplupna kostnader och avsättningar i varje given period baserat på den

nuvarande periodens bästa estimat av den totala kostnaden. Finns några

skillnader i total utbetalning jämfört med upplupna kostnader och avsätt-

ningar kostnadsförs dessa i resultaträkningen i perioden för utbetalning.

Långsiktig rörlig ersättning

Alla långsiktiga rörliga ersättningar har utformats för att utgöra en del av ett

välbalanserat totalt ersättningspaket och löper vanligtvis över minst tre år

(intjänandeperiod). Eftersom dessa ersättningsprogram är rörliga kan utfallet

inte förutsägas när programmen introduceras, utan ersättningar beror på

långsiktigt personligt engagemang, koncernens resultat och aktiekursens

utveckling.

Efter att de tidigare aktiebaserade programmen för långsiktig rörlig ersätt-

ning för alla medarbetare togs ur bruk i slutet av 2016, godkände aktieägarna

det nya långsiktiga rörliga ersättningsprogrammet (Long-Term Variable

Compensation Program, LTV) för koncernledningen, Resultatplanen för högre

chefer (Executive Performance Plan, EPP) och Plan för nyckelpersoner (Key

Contributor Plan, KC), som integrerade delar av Bolagets ersättningsstrategi

från och med 2017.

Alla nya program är aktiebaserade per definition enligt IFRS 2

”Aktiebaserade ersättningar”, antingen aktie- eller kontantreglerade.

Aktiebaserade program

Långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen

Programmen för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen, som

godkänts av aktieägarna har utformats för att ge långsiktiga incitament till

koncernledningen för att förbättra koncernens resultat så att långsiktigt värde

skapas.

Tilldelning enligt LTV (prestationsaktierätter) innebär att deltagarna, under

förutsättning att vissa prestationsvillkor uppfylls, vederlagsfritt tilldelas ett

antal aktier efter en intjänandeperiod på tre år. Tilldelning av aktier enligt

prestationsaktierätterna förutsätter att prestationsvillkoren har uppnåtts.

Prestationsvillkoren är utformade specifikt för varje års program, när program-

met införs.

Vilken del, om någon, av prestationsaktierätterna för LTV som kommer att

falla ut bestäms vid slutet av den relevanta prestationsperioden baserat på

måluppfyllnad av de förutbestämda prestationsvillkoren för respektive års LTV

program (prestationsperioden). Prestationsvillkor för nuvarande LTV program

och EPP är sammanfattade i tabellen nedan tillsammans med resultat och

måluppfyllnadsnivå, i de fall där prestationsperioden avslutats. I allmänhet

krävs att den anställde bibehåller sin anställning under tre år från tilldelnings-

tidpunkten för att vara berättigad att erhålla prestationsaktierätterna.

Förutsatt att prestationsvillkoren har uppfyllts och att deltagaren fortsatt

vara anställd (om inga speciella omständigheter föreligger) under intjänande-

perioden, ska tilldelning av aktier ske så snart det är praktiskt möjligt efter

utgången av intjänandeperioden.

Vid bedömning av slutlig målluppfyllnadsnivå avseende prestationsaktie-

rätterna ska styrelsen pröva om måluppfyllnadsnivån är rimlig med tanke på

koncernens finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden

och andra omständigheter. Styrelsen förbehåller sig rätten att reducera till-

delningen till en lägre nivå som styrelsen bedömer lämplig.

I de fall deltagarna inte kan tilldelas aktier enligt tillämplig lag eller till rimlig

kostnad och med rimliga administrativa åtgärder, har styrelsen rätt att besluta

att deltagarna istället kan erbjudas kontant ersättning.

Alla större beslut beträffande utfallet av LTV fattas av Kompensations-

kommittén, med godkännande av styrelsen efter behov.

Prestationsvillkor för LTV och EPP

Programår

Mål

Villkor

Vikt

Prestationsperiod

Möjligt utfall

(linjär fördelning)

Resultat

Målupp-

fyllnadsnivå

2022

Koncernens rörelse-

resultat (EBIT) 2022

Intervall (SEK miljarder):

24,1–34,1

45%

1 jan 2022–31 dec 2022

0%–200%

SEK 32,2

miljarder

162,76%

2022

Absolut TSR

Intervall 6%–14%

25%

1 jan 2022–31 dec 2024

0%–200%

2022

Relativ TSR

Ericssons rangordning 6–2

20%

1 jan 2022–31 dec 2024

0%–200%

2022

Koncernens miljö-

mässiga och sociala

faktorer, samt bolags-

styrning (“ESG”)

e (kiloton):

265–200

1 jan 2022–31 dec 2024

0%–200%

Öka andelen kvinnliga ledare

i Ericssonkoncernen: Intervall

22%–24%

1 jan 2022–31 dec 2024

0%–200%

2022 Totalt

100%

0%-200%

2021

Koncernens rörelse-

resultat (EBIT) 2021

Intervall (SEK miljarder):

15,0–24,0

50%

1 jan 2021–31 dec 2021

0%–200%

SEK 27,4

miljarder

200%

2021

Absolut TSR

Intervall: 6%–14%

30%

1 jan 2021–31 dec 2023

0%–200%

2021

Relativ TSR

Ericssons rangordning: 6–2

20%

1 jan 2021–31 dec 2023

0%–200%

2021 Totalt

100%

0%–200%

2020

Koncernens rörelse-

resultat (EBIT) 2020

Intervall (SEK miljarder):

19,1–27,9

50%

1 jan 2020–31 dec 2020

0%–200%

SEK 29,1

miljarder

200%

2020

Absolut TSR

Intervall: 6%–14%

30%

1 jan 2020–31 dec 2022

0%–200%

–6,65%

0,00%

2020

Relativ TSR

Ericssons rangordning: 6–2

20%

1 jan 2020–31 dec 2022

0%–200%

12 av 11

0,00%

2020 Totalt

100%

0%–200%

100,00%

2019

Koncernens rörelse-

resultat (EBIT) 2019

Intervall (SEK miljarder):

10,0–20,0

50%

1 jan 2019–31 dec 2019

0%–200%

SEK 20,4

miljarder

200%

2019

Absolut TSR

Intervall: 6%–14%

30%

1 jan 2019–31 dec 2021

0%–200%

9,00%

74,89%

2019

Relativ TSR

Ericssons rangordning: 7–2

20%

1 jan 2019–31 dec 2021

0%–200%

6,52 av 12

19,39%

2019 Totalt

100%

0%–200%

126,35%

Den del av prestationsaktierätterna som tilldelas en deltagare baserat på det relativa TSR prestationsvillkoret förutsätter att de relaterade prestationsvillkoren uppfylls under prestationsperioden i förhållande till

referensgruppen bestående av 11 bolag för 2022, 2021 och 2020 års program, och 12 bolag för 2019 års program. Intjänande avseende prestationsaktierätterna relaterade till detta villkor varierar beroende på

koncernens TSR placering i förhållande till övriga bolag i referensgruppen vid slutet av prestationsperioden.

Exklusive omstruktureringskostnader och andra poster som inte ingår i prestationsvillkoret.

Exklusive omstruktureringskostnader.

Exklusive böter och liknande relaterat till utredningen av United States Department of Justice (DOJ) / U.S. Securities and Exchange Commission (SEC), inklusive betalningar nödvändiga under

DOJ Plea Agreement som meddelades av Bolaget den 2 mars 2023.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

2022 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen

(LTV 2022)

LTV 2022 godkändes på årsstämman 2022 och innefattar samtliga medlem-

mar i koncernledningen, sammanlagt 15 medlemmar under 2022, inklusive

vd och koncernchef.

Deltagarna tilldelades Prestationsaktierätter 18 maj 2022. Värdet på de

underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till vd och koncernchef

var 190% av den årliga grundlönen och för övriga deltagare var värdet mel-

lan 30% och 70% av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkt för

tilldelning. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som

prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade

genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm

under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet

av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2021.

Efter att ha utvärderat de pågående programmen för långsiktig rörlig

ersättning och tagit hänsyn till återkoppling från investerare föreslår

Kompensationskommittén och styrelsen till årsstämman 2022 ett program för

långsiktig rörlig ersättning 2022 för koncernledningen liknande programmet

för långsiktig rörlig ersättning 2021 med tillägget av ett prestationsvillkor

gällande miljö, sociala förhållanden och bolagsstyrning (”ESG”) för koncernen.

Syftet är att ytterligare förstärka Ericssons engagemang kring långsiktig håll-

barhet och ansvarsfulla affärsmetoder. Således infördes återigen ett ettårigt

mål för koncernens rörelseresultat, mätt över perioden 1 januari 2022 till

31 december 2022 som prestationsvillkor för LTV 2022 som komplement till de

vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (Total Shareholder

Return, TSR), som även användes för LTV 2021, LTV 2020 och LTV 2019, dock

med andra viktningar.

Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ

TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2022 till

31 december 2024 (prestationsperioden). De kriterier som är relaterade till

ESG är uppdelade i två underkomponenter för att minska utsläppen av koldioxid-

ekvivalenter (”CO

e”) i Ericsson-koncernens egna aktiviteter samt att öka

andelen kvinnliga ledare i Ericsson-koncernen. ESG-prestationsvillkoren mäts

över perioden 1 januari 2022 till 31 december 2024 (prestationsperioden).

Kompensationskommittén och styrelsen föreslår till årsstämman 2023

att ett program för långsiktig rörlig ersättning för 2023 antas med liknande

struktur och prestationsvillkor som programmet för långsiktig rörlig ersättning

för 2022.

Prestationsvillkor för LTV 2022 samt detaljer om hur prestationsvillkoren

kommer att beräknas och mätas finns i protokollet från årsstämman 2022

under punkt 16.

Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret för kon-

cernens rörelseresultat 2022 var 162,76% för den del av Prestationsaktierätter

som tilldelas baserat på utfallet av koncernens rörelseresultat 2022.

2021 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen

(LTV 2021)

LTV 2021 godkändes på årsstämman 2021 och omfattar samtliga medlem-

mar i koncernledningen, totalt 15 medlemmar i koncernledningen under 2021,

inklusive vd och koncernchef.

Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 3 maj 2021.

Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till vd och

koncernchef var 190% av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varie-

rade värdet mellan 30% och 70% av deltagarnas respektive årliga grundlön

vid tidpunkt för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna

det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som

det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på

Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter

offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2020.

Baserat på utvärdering av tidigare planer för långsiktig rörlig ersättning till

koncernledningen, beslutade styrelsen att använda samma prestationsvillkor

för LTV 2021 som för LTV 2020, LTV 2019 och LTV 2018. Detta för att skapa

stabilitet och kontinuitet för att stödja uppfyllande av koncernens 2022 mål.

Således infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat

(EBIT), mätt över perioden 1 januari 2021 till 31 december 2021 i LTV 2021

som komplement till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktieä-

garna (Total Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2020, LTV

2019 och LTV 2018.

Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ

TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2021 till

31 december 2023 (prestationsperioden).

En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2021 samt detaljer hur

prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman

2021 under punkt 16.

Styrelsen fastställde måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret

koncernens rörelseresultat (EBIT) 2021 till 200% för den delen av de tilldelade

prestationsaktierätterna som är baserade på utfallet av koncernens rörelse-

resultat (EBIT) 2021.

2020 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen

(LTV 2020)

LTV 2020 godkändes på årsstämman 2020 och omfattar samtliga medlem-

mar i koncernledningen, totalt 15 medlemmar i koncernledningen under 2020,

inklusive vd och koncernchef.

Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 1 april 2020.

Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till vd och

koncernchef var 180% av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varie-

rade värdet mellan 30% och 70% av deltagarnas respektive årliga grundlön

vid tidpunkt för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna

det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som

det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på

Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter

offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2019.

Baserat på utvärdering av tidigare planer för långsiktig rörlig ersättning till

koncernledningen, beslutade styrelsen att använda samma prestationsvillkor

för LTV 2020 som för LTV 2019 och LTV 2018. Detta för att skapa stabilitet

och kontinuitet för att stödja uppfyllande av koncernens 2020 mål. Således

infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat (EBIT), mätt

över perioden 1 januari 2020 till 31 december 2020 i LTV 2020 som komple-

ment till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (Total

Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2019, LTV 2018 och

LTV 2017.

Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ

TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2020 till

31 december 2022 (prestationsperioden).

En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2020 samt detaljer hur

prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman

2020 under punkt 17.

Styrelsen fastställde måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret kon-

cernens rörelseresultat (EBIT) 2020 till 200% för den delen av de tilldelade

prestationsaktierätterna som är baserade på utfallet av koncernens rörelse-

resultat (EBIT) 2020.

Styrelsen har fastställt utfallet av absolut och relativ TSR kriterierna som

0,00% och 0,00%. Detta är baserat på utfallet på -6,65% för absolut TSR

respektive ranking 12 av 11 för relativ TSR. Detta resulterar i ett totalt utfall på

100,00% för LTV 2020, vilket illustreras i tabellen för LTV och EPP Performance

Criteria på föregående sida.

2019 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen

(LTV 2019)

LTV 2019 godkändes på årsstämman 2019 och omfattar totalt 14 medlemmar

i koncernledningen under 2019, inklusive vd och koncernchef, men exkluderat

Helena Norman som inte tilldelats LTV 2019 till följd av avslutad anställning,

och inte heller Stella Medlicott och Fadi Pharaon som utsågs till nya medlem-

mar i koncernledningen efter tilldelningsdatumet och därav kvarstått i EPP

för hela 2019.

Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 18 maj 2019.

Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till vd och

koncernchef var 180% av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varie-

rade värdet mellan 30% och 70% av deltagarnas respektive årliga grundlön

vid tidpunkt för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna

det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som

det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på

Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter

offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för första kvartalet 2019.

Baserat på utvärdering av tidigare planer för långsiktig rörlig ersättning till

koncernledningen, beslutade styrelsen att använda samma prestationsvillkor

Not G3, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

för LTV 2019 som för LTV 2018. Detta för att skapa stabilitet och kontinuitet för

att stödja uppfyllande av koncernens 2020 mål. Således infördes återigen ett

ettårigt mål för koncernens rörelseresultat (EBIT), mätt över perioden 1 januari

2019 till 31 december 2019 i LTV 2019 som komplement till de vanliga

treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (Total Shareholder Return,

TSR), som även användes för LTV 2018 och LTV 2017.

Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ

TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2019 till

31 december 2021 (prestationsperioden).

En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2019 samt detaljer hur

prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman

2019 under punkt 17.

Styrelsen fastställde måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret kon-

cernens rörelseresultat (EBIT) 2019 till 200% för den delen av de tilldelade

prestationsaktierätterna som är baserade på utfallet av koncernens rörelse-

resultat (EBIT) 2019 exklusive böter och liknande relaterat till utredningen

av United States Department of Justice (DOJ) / U.S. Securities and Exchange

Commission (SEC).

Styrelsen fastställde också måluppfyllnadsnivån för utvecklingen av de

båda prestationsvillkoren absolut och relativ TSR till 74,89% och 19,39%

baserat på en måluppfyllnadsnivå på 9,00% för absolut TSR och en 6,52

placering för relativ TSR, vilket resulterade en total måluppfyllnad på 126,35%

för LTV 2019, som illustreras i tabellen Prestationsvillkor för LTV och EPP ovan.

Tilldelning av aktier under LTV 2019 till VD och koncernledning har inte

skett. Tilldelningen är uppskjuten till ett senare datum som beslutas gemen-

samt av styrelsens ordförande och CLO (koncernens chefsjurist). LTV 2019 är

föremål för fördröjd tilldelning.

Kontantbaserade ersättningsplaner

Resultatplaner för högre chefer (EPP)

Resultatplanen för högre chefer (EPP) är en kontantbaserad plan med samma

prestationsvillkor som respektive års program för långsiktig rörlig ersättning för

koncernledningen.

Högre chefer, exkluderat medlemmar i koncernledningen, väljs årligen som

deltagare till EPP genom en nomineringsprocess som identifierar personer

efter resultat, potential, kritiska kunskaper och affärskritiska roller.

Det finns två ersättningsnivåer, hög och regular, som representerar en

procent av deltagarens årliga grundlön, som beslutas separat av styrelsen

inför varje ny plan innan den lanseras. Deltagare tilldelas ett potentiellt

belopp, som konverteras till ett antal syntetiska aktier baserat på samma

marknadspris som för Ericssons B-aktie som använts för LTV för det aktuella

året. Intjänandeperioden på tre år är densamma som för LTV. För intjänande-

nivån gäller samma prestationsvillkor över samma prestationsperiod som är

definierad för respektive år, och kräver i allmänhet att deltagaren bibehåller

sin anställning under intjänandeperioden.

I slutet av intjänandeperioden konverteras de tilldelade syntetiska aktierna

till ett kontantbelopp, baserat på marknadspriset för Ericssons B-aktie på

Nasdaq Stockholm på intjänandeperiodens slutdatum, och detta slutgiltiga

belopp betalas ut kontant till deltagaren som bruttobelopp före skatt.

Resultatplan för högre chefer 2022 (EPP 2022)

165 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2022. Ersättningsnivån

medel är 15% och hög är 25% för alla länder förutom USA/Kanada.

Ersättningsnivåerna medel och hög är 35% respektive 45% i USA/Kanada.

Resultatplan för högre chefer 2021 (EPP 2021)

159 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2021. Ersättningsnivå medel

är 15% och hög är 25% för alla länder utom USA. Ersättningsnivå medel och

hög är 25% respektive 35% i USA.

Resultatplan för högre chefer 2020 (EPP 2020)

155 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2020. Ersättningsnivå medel

är 15% och hög är 25% för alla länder utom USA. Ersättningsnivå medel och

hög är 25% respektive 35% i USA.

Resultatplan för högre chefer 2019 (EPP 2019)

161 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2019. Ersättningsnivå medel

är 15% och hög 22,5%. Utfallet av EPP 2019 betalades ut under 2022 efter att

programmet löpt ut och formellt är avslutat.

Planer för nyckelpersoner (KC planer)

KC planen är en kontantbaserad plan för att behålla nyckelpersoner.

Medarbetare, exklusive högre chefer och medlemmar i koncernledningen, väljs

årligen som deltagare till KC planen genom en nomineringsprocess som iden-

tifierar deltagare efter resultat, potential, kritiska kunskaper och affärskritiska

roller. Deltagare erhåller en potentiell tilldelning baserad på en procentandel

av deltagarens årliga grundlön, som konverteras till ett antal syntetiska aktier

baserat på samma marknadspris för Ericssons B-aktie som använts för LTV

för respektive år.

KC planen är utformad med syftet att behålla nyckelpersoner och således

finns inget prestationsvillkor kopplat till tilldelning. Det finns en generell

intjänandeperiod på tre år för att få full utbetalning, och deltagaren måste

bibehålla sin anställning under intjänandeperioden. Från och med KC planen

2019 är den totala intjänandeperioden tre år, dock sker utbetalning under hela

intjänandeperioden med stegvisa betalningar enligt följande schema:

–

25% av ersättningen betalas ut i slutet av första året

–

25% av ersättningen betalas ut i slutet av andra året, och

–

de kvarvarande 50% av ersättningen betalas ut i slutet av tredje året.

Redovisningsmässigt ses de tre stegvisa betalningarna som tre separata

delplaner. Delplanerna redovisas som separata ersättningar och periodiseras

parallellt med samma tilldelningstidpunkt, men med olika slutdatum för intjä-

nandeperioden. Effekten av stegvisa betalningar är en högre kostnad i början

av planen. Redovisningsprincipen är refererad till som stegvis utbetalning.

Värdet på varje syntetisk aktie drivs av den absoluta kursutvecklingen för

Ericssons B-aktie under intjänandeperioden. I slutet av intjänandeperioden

konverteras de tilldelade syntetiska aktierna till ett kontantbelopp, baserat på

marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm på intjänande-

periodens slutdatum, och detta slutgiltiga belopp betalas ut kontant till delta-

garen som bruttobelopp före skatt.

Plan för nyckelpersoner 2022 (KC plan 2022)

7 704 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2022. Den har

ersättningsnivåer i flera steg mellan 10%–40% av deltagarnas årliga grund-

lön. Den totala intjänandeperioden är tre år, dock sker utbetalning under hela

intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för

nyckelpersoner (KC-planer).

Plan för nyckelpersoner 2021 (KC Plan 2021)

7 246 medarbetare valdes ut som deltagare till KC planen 2021. Det finns

tre ersättningsnivåer: 10%, 25% och 30% av deltagarnas årliga grundlön.

Den totala intjänandeperioden är tre år, dock sker utbetalning under hela

intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer

för nyckelpersoner (KC planer).

Plan för nyckelpersoner 2020 (KC Plan 2020)

7 007 medarbetare valdes ut som deltagare till KC planen 2020. Det finns

tre ersättningsnivåer: 10%, 25% och 30% av deltagarnas årliga grundlön.

Den totala intjänandeperioden är tre år, dock sker utbetalning under hela

intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer

för nyckelpersoner (KC planer).

Plan för nyckelpersoner 2019 (KC Plan 2019)

6 941 medarbetare valdes ut som deltagare till KC planen 2019. Det finns

tre ersättningsnivåer: 10%, 25% och 30% av deltagarnas årliga grundlön.

Den totala intjänandeperioden är tre år, dock sker utbetalning under hela

intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer

för nyckelpersoner (KC planer). Planen avslutades i sin helhet under 2022.

Antal aktier och syntetiska aktier

Tilldelad ersättning till deltagarna i LTV programmen och utvecklingen av

tilldelade aktier över tid, med hänsyn tagen till måluppfyllelse av prestations-

villkoren, visas i tabellen Antal aktier och syntetiska aktier nedan, tillsammans

med antalet syntetiska aktier för EPP och KC planerna.

Not G3, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Not G3, forts.

Ersättningskostnader för LTV 2019–2022

Aktiebaserade program

2022

2021

2020

2019

Totalt

LTV 2022

–

LTV 2021

–

LTV 2020

–

LTV 2019

Totalt program relaterade till koncernledningen

240

varav vd och koncernchef

111

Kontantbaserade ersättningsplaner

EPP 2022

–

EPP 2021

–

EPP 2020

–19

–

EPP 2019

–3

Totalt resultatplaner för högre chefer

187

KC 2022

280

–

280

KC 2021

355

–

444

KC 2020

376

523

–

904

KC 2019

–18

194

335

248

759

Totalt planer för nyckelpersoner

356

925

858

248

2 387

Totalt kontantbaserade ersättningsplaner

361

1 012

942

259

2 574

Total ersättningskostnad

450

1 095

993

276

2 814

Antal aktier och syntetiska aktier

Aktiebaserade program

(miljoner)

Program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen

Varav vd och koncernchef

LTV 2022

LTV 2021

LTV 2020

LTV 2019

Totalt

LTV 2022

LTV 2021

LTV 2020

LTV 2019

Totalt

Maximalt antal aktier som krävs

2,0

2,1

2,5

3,0

9,6

–

Tilldelade aktier

0,7

0,6

0,9

0,6

2,8

0,3

0,4

0,3

1,3

Utstående antal aktier vid

början

av 2022

–

0,9

1,3

0,8

3,0

–

0,5

0,6

0,3

1,4

Inlösta under 2022

–

Förfallna under 2022

–

Ökning/minskning till följd av

måluppfyllnad 2022

0,2

–

–0,4

–

–0,2

0,1

–

–0,2

–

–0,1

Utstående antal aktier vid

slutet

av 2022

0,9

0,8

3,5

0,4

0,5

0,4

0,3

1,6

Kontantbaserade

ersättningsplaner

Resultatplaner för högre chefer

Planer för nyckelpersoner

EPP 2022

EPP 2021

EPP 2020

EPP 2019

Totalt

KC 2022

KC 2021

KC 2020

KC 2019

Totalt

Syntetiska aktier

1,1

1,0

—

3,2

9,5

5,4

5,0

—

19,9

Ersättningskostnader

Ersättningskostnaden baseras på verkligt värde och antalet aktier eller

syntetiska aktier. Ersättningskostnaden för aktiebaserade långsiktiga ersätt-

ningsprogram för vd och övriga medlemmar i koncernledningen under 2022

var SEK 89 miljoner.

Ersättningskostnaden för de kontantbaserade programmen EPP och KC

planerna under 2022 var SEK 5 miljoner respektive SEK 356 miljoner och

redovisas i tabellen Ersättningskostnader för LTV 2019–2022 nedan. Den totala

ersättningskostnaden under 2022 uppgick till SEK 450 (1 346) miljoner. Den

totala avsättningen för kontantbaserade planer uppgick till SEK 985 (1 591)

miljoner, inklusive sociala avgifter om SEK 120 (190) miljoner, vid slutet av 2022.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Not G3, forts.

Utbetalning av kontantbaserade ersättningsprogram

Under 2022 föll fyra planer ut till betalning: EPP 2019 och KC Plan 2019

delplan 3 (föll ut 18 maj) samt KC Plan 2020 delplan 2 och KC Plan 2021

delplan 1 (föll ut 18 februari). Aktiekursen var SEK 94,13 för den plan som föll

ut 18 februari och SEK 78,88 för de planer som föll ut 18 maj och den ackumu-

lerade utbetalningen till deltagarna uppgick till SEK 784 miljoner.

Ericssons aktiesparplan (ESPP)

Ericsson avser att hjälpa sina medarbetare att utvecklas och ersätta dem för

den prestation de utför genom att erbjuda möjligheter som berikar deras upp-

levelse av arbetet. För att uppmuntra Ericssons medarbetare att ta en aktiv roll

i att uppnå Bolagets syfte, förstärka känslan av tillhörighet och ägarskap, lan-

serades Ericssons aktiesparplan under november 2021. I slutet av 2022 är pla-

nen implementerad i totalt 79 länder och erbjuds till cirka 90 500 medarbetare.

Under 2023 kommer planen att byggas ut ytterligare i de länder där legala

möjligheter att erbjuda planen föreligger.

ESPP är en aktiesparplan som riktar sig till alla medarbetare och som möjlig-

gör för medarbetaren att investera i Ericsson B-aktier upp till ett maximalt

värde av SEK 50 000 per år genom ett månatligt nettolöneavdrag. Som

bekräftelse på medarbetares engagemang bidrar Ericsson med ett netto-

lönetillägg på maximalt 15% av valt investeringsbelopp och betalar även skatt

på nettolönetillägget, som erläggs vid ordinarie löneutbetalning. Under ESPP

kommer deltagare att förvärva Ericsson B-aktier över börs till marknadspris

och det uppstår därför ingen utspädningseffekt under ESPP.

Ericssons aktiesparplan

Behöriga

medarbetare

Antal länder med

ESPP

Antal

deltagare

Deltargarratio

– procent av

antal behöriga

medarbetare

90 500

16 319

18,0%

Optionsavtal

Före tillträdet som vd och koncernchef i Ericsson ingick styrelseledamoten

Börje Ekholm 2016 optionsavtal med Investor AB och AB Industrivärden,

aktieägare i Ericsson. Var och en av dessa aktieägare har ställt ut 1 000 000

köpoptioner till Börje Ekholm på marknadsmässiga villkor (värderingen utför-

des med Black & Scholes-modellen, av en oberoende tredje part). I enlighet

med dessa avtal har Börje Ekholm köpt sammanlagt 2 000 000 köpoptioner

som utfärdats av aktieägarna, till ett pris av SEK 0,49 per köpoption. Varje

köpoption berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från aktieägarna till

lösenpriset SEK 80 per aktie (som kommer att omvärderas för att neutralisera

effekten av utbetalning av utdelningar under optionsperioden) under ett

år efter en tidsperiod på sju år. Då köpoptionerna förvärvats på marknads-

mässiga villkor enligt ovan har ingen kompensationskostnad redovisats av

koncernen och kommer inte heller att redovisas under den kvarvarande delen

av sjuårsperioden.

Under 2019 erbjöd Investor AB, aktieägare i Ericsson, styrelseordförandena

i sina noterade kärninnehav att förvärva köpoptioner hänförliga till aktierna i

respektive kärninnehav. Som följd av erbjudandet ingick styrelseordförande

Ronnie Leten ett köpoptionsavtal avseende B-aktier i Telefonaktiebolaget

LM Ericsson med Investor AB. Investor AB har under avtalet ställt ut 128 452

köpoptioner till Ronnie Leten på marknadsmässiga villkor (värdering utfördes

med Black & Scholes-modellen, av oberoende tredje part) och Ronnie Leten

har köpt köpoptionerna till ett pris av SEK 15,57 per köpoption. Varje köp-

option berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från Investor AB till lösenpriset

SEK 87,97 per aktie (som kommer att omvärderas för att neutralisera effekten

av utbetalning av utdelningar under optionsperioden) under ett år efter en

tidsperiod på fyra år som startar den 5 februari 2019. Då köpoptionerna

förvärvats på marknadsmässiga villkor enligt ovan har ingen kompensations-

kostnad redovisats av koncernen och kommer inte heller att redovisas under

den kvarvarande delen av perioden.

Verkligt värde

Ersättningskostnaden för aktiebaserade program är baserad på verkligt värde

och antalet aktier. Verkligt värde för LTV programmen inkluderar justeringar för

absoluta och relativa TSR prestationsvillkor på tilldelningsdagen, genom en

Monte Carlo modell vilken använder ett antal ingångsvärden, inklusive förvän-

tade utdelningar, förväntad volatilitet i aktiekursen och den förväntade perioden

fram till erhållande. Prestationsvillkoren för LTV programmen baseras också på

utfallet av koncernens rörelseresultat (EBIT) för räkenskapsåren 2022, 2021

och 2020. Verkligt värde för prestationsvillkoret koncernens rörelseresultat

(EBIT) beräknas baserat på aktiekurs vid tilldelningstidpunkten, reducerat med

nuvärdet av förväntade utdelningar under den treåriga intjänandeperioden.

För prestationsvillkoret justeras antalet aktier i förhållande till uppnådd nivå vid

slutet av prestationsperioden.

Ersättningskostnaden för kontantbaserade ersättningsprogram är baserad

på verkligt värde och antalet allokerade syntetiska aktier. Verkligt värde för EPP

inkluderar samma kriterier som för aktiebaserade program och beräknas på ett

liknande sätt, men omvärderas kvartalsvis med uppdaterade kriterier. Verkligt

värde för KC planer är aktiekursen, reducerat med nuvärdet av förväntade

utdelningar under intjänandeperioden. KC planerna 2022, 2021 och 2020 har

tre verkliga värden baserat på de tre olika intjänandeperioderna. Verkligt värde

per prestationsvillkor och program visas i tabellen Verkligt värde nedan.

Verkligt värde (SEK)

Program relaterade till koncernledningen

LTV 2022

LTV 2021

LTV 2020

LTV 2019

Aktiepris vid tilldelning

78,88

116,66

78,88

90,70

Verkligt värde Absolut TSR

41,18

113,47

54,69

87,92

Verkligt värde ESG – Miljö

71,45

–

Verkligt värde ESG – Social

71,45

–

Verkligt värde Relativ TSR

54,48

108,61

98,06

94,63

Verkligt värde Koncernens rörelseresultat (EBIT)

71,45

110,70

74,22

86,94

Resultatplaner för högre chefer

EPP 2022

EPP 2021

EPP 2020

EPP 2019

Verkligt värde Absolut TSR

10,53

3,63

–

78,88

Verkligt värde ESG – Miljö

54,37

–

Verkligt värde ESG – Social

54,37

–

Verkligt värde Relativ TSR

17,08

1,39

–

78,88

Verkligt värde Koncernens rörelseresultat (EBIT)

54,37

56,79

59,31

78,88

Planer för nyckelpersoner

KC 2022

KC 2021

KC 2020

KC 2019

Verkligt värde – Delplan 1

59,31

94,13

109,80

84,12

Verkligt värde – Delplan 2

56,79

59,31

94,13

111,78

Verkligt värde – Delplan 3

54,37

56,79

59,31

78,88

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Antal anställda per marknadsområde vid årets slut

2022

2021

Sydostasien, Oceanien och Indien

27 761

26 369

Nordostasien

13 207

13 091

Nordamerika

11 993

10 344

Europa och Latinamerika

48 023

47 064

Mellanöstern och Afrika

4 545

4 454

Totalt

105 529

101 322

varav i EU

36 594

35 950

varav i Sverige

14 481

14 183

Antal anställda fördelat på kön och ålder vid årets slut 2022

Kvinnor

Män

Andel av

totalt antal

Under 25 år

1 543

2 435

25–35 år

9 848

21 790

30%

36–45 år

8 051

27 595

34%

46–55 år

5 261

18 646

22%

Över 55 år

2 229

8 131

10%

Andel av totalt antal

26%

74%

100%

Personalförﬂyttningar

2022

2021

Antal anställda vid årets slut

105 529

101 322

Antal anställda som lämnat Bolaget

13 028

11 631

Antal anställda som tillkommit i Bolaget

17 235

12 129

Tillfälliga anställningar

627

868

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader

(MSEK)

2022

2021

Löner och andra ersättningar

73 526

62 823

Sociala kostnader

15 665

14 639

Varav pensionskostnader

6 316

5 601

Ersättningar avseende vd och ledande befattningshavare är inkluderade i

tabellen ovan.

Ersättningar avseende styrelseledamöter och verkställande direktörer

i dotterbolag

(MSEK)

2022

2021

Löner och andra ersättningar

477

572

Varav årliga rörliga ersättningar

Pensionskostnader

Pensionskostnader är utöver sociala kostnader och skatt.

Könsfördelning bland styrelseledamöter, verkställande direktörer

och koncernledningen vid årets slut

2022

2021

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Moderbolaget

Styrelseledamöter och vd

36%

64%

23%

77%

Koncernledning

19%

81%

20%

80%

Dotterbolag

Styrelseledamöter och vd

20%

80%

21%

79%

Information om anställda

Antal anställda, löner och andra ersättningar

Genomsnittligt antal anställda fördelat på kön och marknadsområde

2022

2021

Kvinnor

Män

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt

Sydostasien, Oceanien och Indien

5 700

20 902

26 602

5 470

20 828

26 298

Nordostasien

4 376

8 711

13 087

4 579

9 323

13 902

Nordamerika

2 471

8 415

10 886

2 269

7 999

10 268

Europa och Latinamerika

12 017

34 637

46 654

11 581

34 336

45 917

Mellanöstern och Afrika

883

3 629

4 512

823

3 549

4 372

Totalt

25 447

76 294

101 741

24 722

76 035

100 757

varav i EU

9 006

26 259

35 265

8 728

25 971

34 699

varav i Sverige

3 408

10 635

14 043

3 173

10 237

13 410

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Sektion H – Övrigt

Skatter

Koncernens skattekostnader för 2022 uppgick till SEK –5 497 (–6 270)

miljoner eller 22,3% (21,4%) av årets resultat efter finansiella poster.

Skattesatsen kan variera mellan åren beroende på affärsmässiga

skillnader

och var bolagen geografiskt bedriver sin verksamhet. Rapporterade inkomst-

skatter inkluderar effekten av sänkningen av skattesatsen i Sverige, vilken

beslutades i lag den 14 juni 2018. Lagen föreskriver en bolagsskatt för företag

på 21,4% från 1 januari 2019 och sänker den till 20,6% från 1 januari 2021.

Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen

2022

2021

2020

Aktuell skattekostnad

–7 353

–6 110

–5 470

Aktuell skatt hänförlig till tidigare år

253

–337

–175

Uppskjuten skatteintäkt/-kostnad (+/–)

1 617

188

–3 911

Andel i joint ventures och intresseföre-

tags skatt

–14

–11

–33

Inkomstskatt kostnad

–5 497

–6 270

–9 589

En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den teoretiska

skattekostnad som skulle uppstå om svensk skattesats 20,6% (20,6%), till-

lämpats på koncernens resultat före skatt, visas i tabellen nedan.

Skatter påverkades positivt med SEK 411 (969) miljoner som ett resultat av

återföring av tidigare nedskrivna tillgångar avseende källskatt i Sverige och

påverkades negativt av skatteeffekten av avsättningen för den potentiella

överenskommelsen med United States Department of Justice (DOJ) med

SEK 450 miljoner

Kostnaden för källskatt 2020 inkluderar en nedskrivning av källskatt med

SEK –1 393 miljoner.

Avstämning av svensk inkomstskattesats

jämfört med effektiv skattesats

2022

2021

2020

Skatt enligt svensk skattesats 20,6%

(20.6%)

–5 070

–6 025

–5 823

Effekt av utländska skattesatser

–605

–324

–616

Aktuell skattekostnad hänförlig

till tidigare år

253

–337

–175

Omvärdering av underskottsavdrag

–49

–175

–258

Omvärdering av avdragsgilla

temporära

skillnader

220

369

Nedskrivning av källskatter

–

–1 393

Återföring av nedskriven källskatt

411

969

–

Skatteeffekt av ej avdragsgilla

kostnader

–760

–975

–2 079

Skatteeffekt av ej skattepliktiga

intäkter

327

392

372

Skatteeffekt av förändrad skattesats

–19

–15

Inkomstskatt kostnad

–5 497

–6 270

–9 589

Effektiv skattesats

22,3%

21,4%

35,2%

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder är hänförliga till

balansräkningsposterna i tabellen nedan.

Inkomstskatteeffekt av temporära skillnader och outnyttjade

underskottsavdrag

Uppskjuten

skattefordran

Uppskjuten

skatteskuld

Netto-

balans

2022

Immateriella tillgångar och materiella

anläggningstillgångar

1 161

8 135

Kortfristiga tillgångar

3 605

1 055

Ersättningar efter avslutad anställning

5 558

571

Avsättningar

5 234

–

Uppskjutna skattekrediter

2 081

–

Övrigt

1 837

295

Underskottsavdrag

5 190

–

Uppskjutna skattefordringar/skulder

24 666

10 056

14 610

Kvittning fordringar/skulder

–5 272

Uppskjutna skattefordringar/

skulder, netto

19 394

4 784

14 610

2021

Immateriella tillgångar och materiella

anläggningstillgångar

160

1 331

Kortfristiga tillgångar

3 605

862

Ersättningar efter avslutad anställning

6 782

567

Avsättningar

3 555

–

Uppskjutna skattekrediter

5 288

–

Övrigt

1 425

Underskottsavdrag

4 214

–

Uppskjutna skattefordringar/skulder

25 029

2 804

22 225

Kvittning fordringar/skulder

–1 920

Uppskjutna skattefordringar/

skulder, netto

23 109

884

22 225

Förändringar i uppskjuten skatt, netto

2022

2021

Ingående balans, netto

22 225

25 207

Redovisat i årets resultat

1 617

188

Redovisat i övrigt totalresultat

–2 099

–556

Poster avseende förvärvade/avyttrade verksamheter

–3 911

171

Utnyttjande av uppskjuten skatt

–3 586

–3 027

Omräkningsdifferens

364

242

Utgående balans, netto

14 610

22 225

Total skatt redovisad mot övrigt totalresultat uppgår till SEK –2 980 (–556)

miljoner, varav aktuariella vinster/förluster avseende

pensioner utgörs av

SEK –2 093 (–675) miljoner, omvärdering av lån SEK–212 (–6) miljoner,

kassflödessäkringar SEK –671 (126) miljoner och innehav utan bestämmande

inflytande SEK –4 (–1) miljoner. Av den totala skatteeffekten rapporterad mot

övrigt totalresultat utgör SEK –2 099 (–556) miljoner uppskjuten skatt och

SEK –881 (0) miljoner aktuell skatt.

Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i de länder där koncernen

förväntar sig att kunna generera tillräcklig beskattningsbar inkomst i framtiden

för att kunna nyttja dessa skattereduktioner.

Underskottsavdrag

Väsentliga skattefordringar rörande förlustavdrag rapporteras i den utsträck-

ning utnyttjande av skatteförmånen beräknas ske med hänsyn till framtida

beskattningsbara vinster och då dessa bedöms vara sannolika också när man

beaktar perioden under vilken de kan nyttjas, som beskrivet nedan.

Väsentliga underskottsavdrag är hänförliga till Sverige, USA, Storbritannien

och Tyskland. Dessa länder har långa eller obegränsade perioder för utnytt-

jande. Av de totala redovisade uppskjutna skattefordringarna avseende

Den 2 mars 2023, ingick Bolaget en överenskommelse med DOJ (DOJ Plea Agreement) och gick med

på att betala böter om cirka SEK 2,2 miljarder.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

underskottsavdrag om SEK 5 190 (4 214) miljoner, är SEK 3 508 (3 512) miljo-

ner hänförliga till Sverige.

Framtida vinstbedömningar med beaktande av 5G-utbyggnad, teknologiskt

ledarskap baserat på ökade investeringar i FoU, stärkt konkurrensposition och

utökning av produktportföljen, stödjer slutsatsen att skattefordringarna kom-

mer att kunna utnyttjas under överskådlig framtid.

Per den 31 december 2022 uppgick dessa underskottsavdrag till

SEK 23 438 (19 635) miljoner. Ökningen hänförs primärt till förvärvet

av Vonage.

Skatteeffekten av dessa underskottsavdrag redovisas som en skattetill-

gång, baserat på den obegränsade nyttjandeperioden och bedömningen att

koncernen kommer att redovisa väsentliga beskattningsbara inkomster och

därmed kunna utnyttja underskottsavdragen. De slutliga år då redovisade

underskottsavdrag kan nyttjas visas i

nedanstående tabell.

Underskottsavdrag

Förfalloår

Underskotts-

avdrag

Skatteeffekt

2023

2024

2025

2026

2027

1 236

317

2028 eller senare (inkluderar även obegränsade

underskottsavdrag)

22 069

4 840

Totalt

23 438

5 190

Utöver tabellen ovan finns det underskottsavdrag om SEK 8 490 (4 038)

miljoner till ett skattemässigt värde om SEK 1 777 (671) miljoner (inklusive

SEK 2 394 miljoner relaterade till de senaste förvärven i USA) som inte

har redovisats som tillgångar baserat på bedömningar av att det inte är troligt

att dessa kommer att kunna utnyttjas mot framtida skattemässiga överskott

i respektive

skattehemvist. Merparten av dessa underskottsavdrag har en

förfallotidpunkt som överstiger fem år.

Riskbedömning baserad på affärsplanerna görs regelbundet och upp-

skjutna skattefordringars nyttjandevärde analyseras när förutsättningar

påvisar att sådana tillgångar kan behöva skrivas ned.

Antagandet av tillägget i IAS 12 Inkomstskatter: ”Uppskjuten skatt i relation

till tillgångar och skulder som uppkommer genom en enskild transaktion” från

och med 1 januari 2023, förväntas inte ha någon väsentlig påverkan på de

uppskjutna skattebalanserna, men förväntas påverka upplysningen om upp-

skjutna skattebalanser, som kommer att omräknas på lämpligt sätt för 2023.

Vinst per aktie

2022

2021

2020

Före utspädning

Årets resultat hänförligt till

Moderbolagets

aktieägare (SEK miljoner)

18 724

22 694

17 483

Medelantal utestående aktier före

utspädning (miljoner)

3 330

3 329

3 323

Vinst per aktie, före

utspädning (SEK)

5,62

6,82

5,26

Efter utspädning

Årets resultat hänförligt till

Moderbolagets

aktieägare (SEK miljoner)

18 724

22 694

17 483

Medelantal utestående aktier före

utspädning (miljoner)

3 330

3 329

3 323

Utspädningseffekt av aktieköp (miljoner)

Medelantal utestående aktier efter

utspädning (miljoner)

3 334

3 332

3 326

Vinst per aktie, efter

utspädning (SEK)

5,62

6,81

5,26

Kassaﬂödesanalys

Kassa och likvida medel inkluderar kassa uppgående till SEK 19 746 (24 014)

miljoner och likvida medel uppgående till SEK 18 603 (30 036) miljoner. För

mer information om sammansättningen av kassa och likvida medel samt

outnyttjade kreditlöften, se not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Kassa och likvida medel i länder där det finns betydande valutaregleringar

på grund av brist på hårdvaluta eller strikta myndighetskontroller, uppgick per

den 31 december 2022 till SEK 2 246 (2 616) miljoner. Detta belopp anses

därför inte vara tillgängligt för generell användning av Moderbolaget, däremot

kan det komma att användas för att betala normala företagsutgifter lokalt,

därigenom minska Bolagets skulder.

Justeringar för poster som inte ingår i kassaﬂödet

2022

2021

2020

Materiella anläggningstillgångar

Avskrivningar

4 114

3 674

3 602

Nedskrivningar/återläggning

av nedskrivningar

274

198

512

Totalt

4 388

3 872

4 114

Nyttjanderätter

Avskrivningar

2 451

2 277

2 387

Nedskrivningar/återläggning

av nedskrivningar

–

Totalt

2 517

2 277

2 434

Immateriella tillgångar

Avskrivningar

Balanserade utvecklingskostnader

1 586

1 343

906

Kundrelationer, produkträttigheter och

övriga

immateriella tillgångar

1 991

1 164

1 083

Totala avskrivningar

3 577

2 507

1 989

Nedskrivningar

Kundrelationer, produkträttigheter och

övriga

immateriella tillgångar

201

137

Goodwill

–

112

–

Totala nedskrivningar

313

137

Totalt

3 638

2 820

2 126

Totala avskrivningar och nedskrivningar

på materiella anläggningstillgångar och

immateriella tillgångar

10 543

8 969

8 674

Skatter

5 383

6 576

10 436

Utdelningar från joint ventures/intresse-

företag

Ej utdelad vinst i joint ventures/intresse-

företag

–3

270

331

Vinst/förlust vid försäljning av aktier,

andelar och verksamheter samt materiella

anläggningstillgångar och immateriella

tillgångar, netto

–287

–971

Övriga ej kassapåverkande poster

1 944

2 209

370

Justeringar för poster som inte ingår

i kassaﬂödet

17 638

17 143

19 931

Se not E3 ”Intresseföretag”.

Inkluderar vinster och förluster från omvärdering av investeringar, se not B4 ”Övriga rörelseintäkter

och rörelsekostnader”.

Hänför sig huvudsakligen till orealiserade valutaeffekter på ﬁnansiella instrument.

För information kring avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktivite-

ter, se not F4 ”Räntebärande skulder”.

Not H1, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Förvärv/avyttringar av dotterbolag och andra verksamheter

Förvärv

Avyttringar

2022

Kassaﬂöde från företagsförvärv/avyttringar

–51 734

Förvärv/avyttringar av övriga investeringar

–261

287

Totalt

–51 995

307

2021

Kassaﬂöde från företagsförvärv/avyttringar

–256

273

Förvärv/avyttringar av övriga investeringar

–133

175

Totalt

–389

448

2020

Kassaﬂöde från företagsförvärv/avyttringar

–9 534

Förvärv/avyttringar av övriga investeringar

–123

Totalt

–9 657

Se även not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”.

Transaktioner med närstående

Transaktioner med närstående, SEK miljarder

2022

2021

2020

Försäljning till Ericsson Nikola Tesla

0,3

0,4

Inköp från Ericsson Nikola Tesla

1,5

1,2

Lån till MediaKind (Leone Media Inc.)

0,6

0,5

IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närstående-

relationer, transaktioner och utestående mellanhavanden.

Olika mindre transaktioner med närstående under 2022 baserades på

vedertagna kommersiella villkor i branschen och ingicks enligt armlängds-

principen. De huvudsakliga transaktionerna med närstående hänförs till

Ericsson Nikola Tesla d.d beläget i Kroatien, där Ericsson äger 49,07% av

aktierna och till MediaKind (Leone Media Inc.) beläget i USA, där Ericsson äger

45,5% av aktierna. För information om eget kapital och Ericssons andel av

tillgångar, skulder och resultat i joint ventures och intresseföretag, se not E3

”Intresseföretag”.

För information om transaktioner med styrelsemedlemmar och ledande

befattningshavare, se not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och

ledande befattningshavare”.

För information om koncernens pensionsstiftelser, se not G1 ”Ersättning

efter avslutad anställning”.

Ersättning till revisorer

2022

Deloitte

Övriga

Totalt

Arvoden för revision

163

170

Arvoden revisionsrelaterade

Arvoden för skattefrågor

Övriga arvoden

Totalt

173

215

2021

Deloitte

Övriga

Totalt

Arvoden för revision

132

140

Arvoden revisionsrelaterade

Arvoden för skattefrågor

Övriga arvoden

Totalt

144

161

2020

Deloitte

Övriga

Totalt

Arvoden för revision

106

Arvoden revisionsrelaterade

–

Arvoden för skattefrågor

Övriga arvoden

Totalt

114

131

Deloitte valdes på årsstämman 2022 som revisorer för perioden fram till

årsstämman 2023.

De revisionsrelaterade uppdragen inkluderar granskning av kvartals-

rapporter och försäkran om Ericssons hållbarhetsredovisning och bolags-

styrningsrapport. Skattekonsulttjänsterna inkluderar bolagsskattekonsultatio-

ner. Övriga konsulttjänster inkluderar överenskomna uppdrag.

Not H3, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Händelser efter räkenskapsårets utgång

Förslag från valberedningen

11 januari 2023 meddelade Ericsson valberedningens förslag att aktieägarna

vid årsstämman 2023 väljer tio ordinarie styrelseledamöter utan suppleanter.

Valberedningen föreslår att följande personer väljs till styrelseledamöter:

–

Jan Carlson, ordförande (omval som ledamot, nyval som ordförande)

–

Jon Fredrik Baksaas (omval)

–

Carolina Dybeck Happe (omval)

–

Börje Ekholm (omval)

–

Eric A. Elzvik (omval)

–

Kristin S. Rinne (omval)

–

Helena Stjernholm (omval)

–

Jacob Wallenberg (omval)

–

Jonas Synnergren (nyval)

–

Christy Wyatt (nyval)

Dessutom informerade valberedningen Bolaget att Ronnie Leten, nuvarande

styrelseordförande, samt styrelseledamöterna Kurt Jofs och Nora Denzel med-

delat valberedningen att de inte kommer att ställa upp för omval till styrelsen

vid årsstämman 2023.

Bolaget planerar att hålla årsstämman 29 mars 2023, och valbered-

ningens fullständiga förslag med motivering finns på Bolagets webbplats

www.ericsson.com.

Ericsson meddelar förändringar i koncernledningen

Den 25 januari 2023 meddelade Ericsson att Jenny Lindqvist utnämnts till

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika,

med tillträde den 1 februari 2023. Vid samma datum blir hon medlem i

Ericssons koncernledning och kommer rapportera till VD.

Jenny Lindqvist har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i

Stockholm. Tidigare chefsbefattningar inom Ericssons affärs- och marknads-

områden inkluderar chef för Global Customer Unit Telia Company, chef för

Solution Line Intelligent Transport Systems, Key Account Manager Telenor,

Managed Services Engagement Lead och Business Manager Multimedia.

Tidigare befattningar utanför Ericsson inkluderar roller som managementkon-

sult i Frankrike och Sverige, samt inom läkemedelsbranschen på Filippinerna.

Som medlem i Ericssons koncernledning efterträder Jenny Lindqvist Stefan

Koetz som har varit tillförordnad i denna roll sedan den 1 juni 2022. Stefan

kommer att ta en ny roll som chef för Strategic Projects inom marknadsområde

Europa och Latinamerika.

Uppdatering om deferred prosecution agreement

Under 2019 ingick Ericsson ett avtal om uppskjutet åtal (deferred prosecution

agreement (DPA)) med United States Department of Justice (DOJ) för att lösa

tidigare (före 2017) överträdelser av Foreign Corrupt Practices Act (FCPA)

relaterat till förhållanden i vissa länder. DPA innebar att Bolaget, vid en över-

trädelse av åtagandena enligt DPA, kunde åtalas för de historiska överträdel-

serna av FCPA, vilka omfattas av DPA.

Som tidigare meddelats i oktober 2021 och mars 2022, informerade DOJ

Ericsson att Bolaget inte hade tillhandahållit vissa dokument och information

till DOJ i rätt tid och inte heller rapporterat information till DOJ på ett adekvat

sätt gällande en internutredning om Irak från 2019. DOJ har inte påstått eller

anklagat Ericsson för några nya brottsliga ageranden sedan ingåendet av DPA.

Bolagets interna utredning och dess samarbete med myndigheter avseende

de tidigare förhållandena som diskuterats i en internutredning om Irak från

2019 är fortsatt öppen och pågående. Vad gäller ärendena som beskrivs i

internutredningsrapporten om Irak från 2019 fortsätter Bolaget att grundligt

utreda ärendena i fullt samarbete med DOJ och SEC. Som tidigare meddelats

kunde Bolagets internutredning från 2019 inte fastslå att Ericsson gjort eller

varit ansvarig för några betalningar till någon terroristorganisation och den

fortsatta djupgående utredningen under 2022 har inte inte förändrat denna

slutsats.

Sedan 2019 har Ericsson vidtagit väsentliga korrigerande åtgärder, under

översyn av styrelsen. Dessa inkluderar att förbättra den koncernövergripande

strategin för riskhantering och stärka dess regelefterlevnadsprogram och

interna kontroller. Bolaget kom i december 2022 överens om att förlänga sin

oberoende övervakning för regelefterlevnad med ett år, fram till juni 2024, för

att ytterligare främja våra ansträngningar att införliva bästa möjliga regelefter-

levnad, riskhantering och interna kontroller i hela organisationen.

Den 2 mars 2023 ingick Bolaget en överenskommelse (DOJ Plea

Agreement) med DOJ angående icke-brottsliga överträdelser enligt DPA.

Enligt DOJ Plea Agreement kommer Ericsson att erkänna sig skyldig till tidigare

uppskjutna åtal relaterade till beteenden före 2017. Dessutom har Ericsson

gått med på att betala böter på USD 206 728 848. Ingåendet av DOJ Plea

Agreement innebär att DPA upphör att gälla. Under fjärde kvartalet 2022

gjorde Bolaget en avsättning på SEK 2,3 miljarder (cirka USD 220 miljoner)

i förhållande till DOJ Plea Agreement, inklusive beräknade utgifter (SEK 0,1

miljarder) för den förlängda övervakningen av regelefterlevnad.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Moderbolagets bokslut och noter

Innehåll

Moderbolagets bokslut

Moderbolagets resultaträkning

och rapport över Moderbolagets

totalresultat

Moderbolagets balansräkning

Moderbolagets kassaﬂödesanalys

Förändringar i Moderbolagets

eget kapital

Noter till Moderbolagets bokslut

Väsentliga redovisningsprinciper

Övriga rörelseintäkter

och rörelsekostnader

Finansiella intäkter och kostnader

Skatter

Immateriella

anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier och andelar

100

Kundfordringar och kundﬁnansiering

101

M10

Fordringar och skulder

koncernföretag

101

M11

Övriga kortfristiga fordringar

101

M12

Eget kapital och övrigt

totalresultat

102

M13

Obeskattade reserver

102 M14

Pensioner

103

M15

Övriga avsättningar

103

M16

Räntebärande skulder

104

M17

Finansiell riskhantering

och ﬁnansiella instrument

105

M18

Övriga kortfristiga skulder

105 M19

Leverantörsskulder

106

M20

Ställda säkerheter

106 M21

Eventualförpliktelser

106 M22

Kassaﬂödesanalys

106 M23

Leasing

106

M24

Information angående anställda

107

M25

Transaktioner med närstående

107

M26

Ersättning till revisorer

107

M27

Händelser efter räkenskapsårets

utgång

Finansiell rapport 2022

Moderbolagets bokslut och noter

Moderbolagets bokslut

Moderbolagets resultaträkning

Januari–december, MSEK

Not

2022

2021

2020

Försäljningskostnader

–298

–470

–506

Administrationskostnader

–1 194

–350

–872

Omkostnader

–1 492

–820

–1 378

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

691

1 770

2 866

EBIT

–801

950

1 488

Finansiella intäkter och kostnader, netto¹

)

19 213

8 399

6 944

Resultat efter ﬁnansiella poster

18 412

9 349

8 432

Lämnade koncernbidrag, netto

M13

–7 272

–1 526

–1 540

11 140

7 823

6 892

Skatter²

)

631

–167

–428

Årets resultat

11 771

7 656

6 464

2021 och 2020 har räknats om som beskrivits i not M1 med en omräkningseffekt på SEK 31 miljoner 2021 och SEK 99 miljoner 2020.

2021 och 2020 har räknats om som beskrivits i not M1 med en omräkningseffekt på SEK -6 miljoner 2021 och SEK -20 miljoner 2020.

Rapport över Moderbolagets totalresultat

Januari–december, MSEK

2022

2021

2020

Periodens resultat

11 171

7 656

6 464

Övrigt totalresultat för perioden

Poster som inte kommer omföras till resultaträkningen

Kassaﬂödessäkringar

Vinster/förluster redovisade under perioden

3 703

–26

–

Omföring till aktier och andelar

–3 677

–

Skatt på poster som inte kommer omföras till resultaträkningen

–758

–

Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt

)

–732

–26

–

Totalresultat för perioden

11 039

7 630

6 464

2021 och 2020 har räknats om som beskrivits i not M1 med en omräkningseffekt på SEK -25 miljoner 2021 och SEK -79 miljoner 2020.

Finansiell rapport 2022

Moderbolagets bokslut

Moderbolagets balansräkning

31 december, MSEK

Not

2022

2021

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

380

413

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier och andelar

Koncernföretag

M7, M8

128 638

72 009

Joint ventures och intresseföretag

M7, M8

628

1 184

Andra aktier och andelar

2 039

2 175

Fordringar koncernföretag

M7, M10

15 414

13 284

Långfristig kundﬁnansiering

222

287

Uppskjutna skattefordringar

586

507

Övriga långfristiga ﬁnansiella anläggningstillgångar

544

Långfristiga räntebärande placeringar

9 157

30 615

157 104

121 026

Omsättningstillgångar

Fordringar

Kundfordringar

Kortfristig kundﬁnansiering

322

499

Fordringar koncernföretag

M10

24 180

25 035

Aktuella skattefordringar

Övriga kortfristiga fordringar

M11

3 139

1 813

Kortfristiga räntebärande placeringar

M17

8 540

12 722

Kassa och likvida medel

M17

23 731

37 128

59 935

77 214

Summa tillgångar

217 039

198 240

Finansiell rapport 2022

Moderbolagets bokslut

Moderbolagets balansräkning, forts.

31 december, MSEK

Not

2022

2021

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

M12

Aktiekapital

16 672

Uppskrivningsfond

Reservfond

31 472

Bundet eget kapital

48 164

Balanserad vinst

25 982

27 328

Årets resultat

11 771

7 656

Fritt eget kapital

37 753

34 984

85 917

83 148

Avsättningar

Pensioner

M14

–

Övriga avsättningar

M15

2 435

293

2 435

293

Långfristiga skulder

Certiﬁkat och obligationslån

M16

19 712

13 430

Skulder till kreditinstitut

M16

7 040

8 586

Skulder till koncernföretag

M10

–

Övriga långfristiga skulder

370

26 835

22 406

Kortfristiga skulder

Kortfristig upplåning

M16

2 814

9 405

Leverantörsskulder

M19

542

419

Skulder till koncernföretag

M10

94 401

80 668

Övriga kortfristiga skulder

M18

4 095

1 901

101 852

92 393

Summa eget kapital, avsättningar och skulder

217 039

198 240

Finansiell rapport 2022

Moderbolagets bokslut

Moderbolagets kassaﬂödesanalys

Januari–december, MSEK

Not

2022

2021

2020

Rörelsen

Årets resultat¹

)

11 771

7 656

6 464

Justeringar för poster som inte ingår i kassaﬂödet²

)

M22

8 382

2 202

5 485

20 153

9 858

11 949

Förändringar i rörelsens nettotillgångar

Kort- och långfristig kundﬁnansiering

242

135

712

Kundfordringar

–5

–554

Leverantörsskulder

243

–124

–229

Avsättningar och pensioner

2 142

–50

–325

Övriga rörelsetillgångar och -skulder, netto

–1 068

519

1 230

1 554

574

834

Erhållen ränta

1 708

759

523

Betald ränta

–1 542

–634

–840

Skatt betald/erhållen

–259

–94

–246

Kassaﬂöde från rörelsen

21 614

10 463

12 220

Investeringsaktiviteter

Investeringar i materiella anläggningstillgångar

–81

–62

–253

Investeringar i immateriella anläggningstillgångar

–

Försäljning/utrangering av materiella anläggningstillgångar

–

Investeringar i aktier och andelar

–58 586

–6 657

–1 552

Avyttring av aktier och andelar

552

2 076

511

Övriga investeringsverksamheter

–3 634

1 174

Inköp av räntebärande placeringar

–13 583

–35 415

–13 637

Försäljning av räntebärande placeringar

40 541

20 114

12 289

Kassaﬂöde från investeringsaktiviteter

–34 791

–19 878

–1 468

Kassaﬂöde före ﬁnansieringsaktiviteter

–13 177

–9 415

10 752

Finansieringsaktiviteter

Upptagande av lån från dotterbolag

57 291

144 574

131 538

Återbetalning av lån från dotterbolag

–53 716

–150 656

–135 585

Upptagande av lån

7 777

7 574

1 686

Återbetalning av lån

–9 993

–5 066

–7 517

Nyemission

–

Försäljning/återköp av egna aktier

–

163

Betald utdelning

–8 325

–6 658

–4 985

Reglerad del av erhållna/lämnade (–) koncernbidrag

–1 526

–1 540

–1 961

Övriga ﬁnansieringsverksamheter³

)

7 353

30 375

4 808

Kassaﬂöde från ﬁnansieringsaktiviteter

–1 139

18 645

–11 853

Resultat av omvärdering i likvida medel

919

–877

Förändring av likvida medel

-13 397

8 353

–1 025

Likvida medel vid årets början

37 128

28 775

29 800

Likvida medel vid årets slut

M17

23 731

37 128

28 775

2021 och 2020 har räknats om som beskrivits i not M1 med en omräkningseffekt på SEK 25 miljoner 2021 och SEK 79 miljoner 2020.

2021 och 2020 har räknats om som beskrivits i not M1 med en omräkningseffekt på SEK 6 miljoner 2021 och SEK 20 miljoner 2020.

2021 och 2020 har räknats om som beskrivits i not M1 med en omräkningseffekt på SEK -31 miljoner 2021 och SEK -99 miljoner 2020.

Finansiell rapport 2022

Moderbolagets bokslut

Förändringar i Moderbolagets eget kapital

MSEK

Aktiekapital

Uppskriv-

ningsfond

Reservfond

Totalt

bundet

eget kapital

Dispo-

sitions-

fond

Kassa-

ﬂödes-

säkringar

Fria

vinstmedel

Totalt fritt

eget kapital

Totalt

1 januari 2022

16 672

31 472

48 164

100

–26

34 910

34 984

83 148

Totalresultat för perioden

–

–732

11 771

11 039

Omföring till Fria vinstmedel

–

758

–758

–

Transaktioner med ägare

Nyemission

–

Försäljning av egna aktier

–

Långsiktig rörlig ersättning

–

Återköp av egna aktier

–

Betald utdelning

–

–8 325

31 december 2022

16 672

31 472

48 164

100

–

37 653

37 753

85 917

1 januari 2021

16 672

31 472

48 164

100

–

33 815

)

33 915

82 079

Totalresultat för perioden

–

–26

7 656

7 630

Transaktioner med ägare

Nyemission

–

Försäljning av egna aktier

–

Långsiktig rörlig ersättning

–

Återköp av egna aktier

–

Betald utdelning

–

–6 658

31 december 2021

16 672

31 472

48 164

100

–26

34 910

34 984

83 148

Omräknat som beskrivits i not M1 med en omräkningseffekt på SEK -366 miljoner, som avser överföring av ackumulerad balans från Omvärdering av upplåning.

Finansiell rapport 2022

Moderbolagets bokslut

Noter till Moderbolagets bokslut

Väsentliga redovisningsprinciper

Moderbolaget, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, tillämpar Årsredovisnings-

lagen och RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer”. RFR 2

ställer krav på

att Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som

koncernen,

d v s IFRS i den omfattning som RFR 2 tillåter.

De viktigaste skillnaderna mellan redovisningsprinciperna för

koncernen

och Moderbolaget är:

Koncernföretag, intresseföretag och joint ventures

Investeringar redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Investeringarna

redovisas till anskaffningsvärde och endast utdelningar resultatförs.

Nedskrivningstest för alla koncernföretag genomförs årligen under fjärde

kvartalet eller när det finns indikation på nedskrivningsbehov. En nedskrivning

redovisas om det redovisade värdet på en investering överstiger summan av

koncernföretagets eget kapital och tillhörande goodwill, immateriella skulder

och uppskjutna skatteskulder eller dess beräknade framtida kassaflöden efter

skatt. Kassaflöden diskonteras till nuvärdet med en diskonteringsränta efter

skatt som återspeglar nuvarande marknadsbedömningar av pengars tidsvärde

och de specifika riskerna för tillgången.

Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i enlighet med RFR 2.

Koncernbidrag från/till svenska koncernföretag redovisas netto i resultat-

räkningen. Aktieägartillskott ökar Moderbolagets investering.

Klassiﬁcering och värdering av ﬁnansiella instrument

Klassificering och värdering av finansiella instrument IFRS 9 ”Finansiella

instrument” tillämpas, förutom avseende finansiella garantier och omvär-

dering av lån p.g.a förändringar i kreditrisk. Finansiella garantier ingår i

”Eventualförpliktelser”, enligt det tillåtna undantaget i RFR 2. Omvärdering av

lån p.g.a förändringar i kreditrisk redovisas i resultaträkningen - se mer under

”Förändringar gjorda i de finansiella rapporterna.”

Leasing

Leasingavtal rapporteras i enlighet med det tillåtna undantaget i RFR 2. För

leasingavtal där Moderbolaget är leasetagare innebär detta att nyttjande-

rätten och leasingskulden inte redovisas i balansräkningen. Kostnader

hänförliga till leasingavtalet redovisas i resultaträkningen linjärt över leasing-

perioden. Erhållna förmåner redovisas som en del av den totala leasingkost-

naden, över leasingtiden. För leasingavtal där Moderbolaget är leasegivare

redovisas utrustningen som en materiell anläggningstillgång och både intäkter

och avskrivningar redovisas linjärt över leasingperioden. De utgifter som sam-

manhänger med leasingintäkterna redovisas då de uppstår. Direkta utgifter

som uppstår då ett leasingavtal ingås läggs till det redovisade värdet för den

leasade tillgången och kostnadsförs över leasingperioden utifrån samma

grund som leasingintäkten.

Uppskjuten skatt

Redovisning av obeskattade reserver i balansräkningen medför att redovis-

ningen av uppskjuten skatt skiljer sig från koncernens redovisningsprinciper.

God redovisningssed och skattelagstiftning i Sverige kräver att bolag redovisar

vissa skillnader mellan beskattningsunderlaget och bokfört värde av skatt som

en obeskattad reserv i balansräkningen i räkenskaperna för enskilda bolag.

Ändringar i dessa reserver redovisas i resultaträkningen som en

avsättning

till eller en upplösning av obeskattade reserver.

Pensioner

Pensioner redovisas i enlighet med förenklingsregeln i RFR 2. Moderbolagets

pensionsförpliktelser är tryggade genom överföring av medel till en pensions-

stiftelse vilket resulterar i att en avsättning enbart får redovisas om stiftelsens

förmögenhet värderad till marknadsvärde understiger förpliktelserna. Enligt

RFR 2 skall upplysningar lämnas avseende tillämpliga delar av IAS 19.

Rörelseförvärv

Förvärvsrelaterade kostnader inkluderas i anskaffningsvärdet i Moderbolagets

bokslut medan de för koncernen kostnadsförs när de uppstår.

Viktiga redovisningsprinciper, uppskattningar och bedömningar för

redovisningsändamål

Se noter till koncernens bokslut, Not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedöm-

ningar för redovisningsändamål”. Viktiga redovisningsprinciper, uppskattningar

och bedömningar för redovisningsändamål för Moderbolaget omfattar

kundfordringar och kundfinansiering och immateriella produkträttigheter och

övriga immateriella tillgångar, exklusive goodwill.

Förändringar gjorda i de ﬁnansiella rapporterna

Omvärdering av lån på grund av förändringar i kreditrisk, som historiskt har

redovisats under Övrigt totalresultat har 2022 redovisats i resultaträkningen.

Tidigare perioder har räknats om. Omräkningen beror på ett undantag i

Årsredovisningslagen (RFR 2; IFRS 9) som inte tillåter att posterna redovisas

under Övrigt totalresultat. Omräkningen från Övrigt totalresultat till resultat-

räkningen resulterade i förändrade finansiella kostnader och skattekostnader

år 2021 och 2020. Omvärdering av upplåning fördes över till Fria vinstmedel i

eget kapital i början av år 2020. Omräkningarna specificeras i Moderbolagets

bokslut och i relevanta noter till Moderbolagets bokslut.

Nya standarder och tolkningar som ännu inte har antagits

Den första januari 2022 publicerade IASB följande tillägg vilka inte har haft

någon materiell påverkan på Moderbolagets finansiella rapporter:

–

IAS 16: Materiella anläggningstillgångar – Intjäning innan färdigställande

–

IAS 37: Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar –

Kostnader för att fullfölja ett kontrakt

–

Årliga förbättringscykeln 2018–2020

–

IFRS 3: Rörelseförvärv – Referens till det konceptuella ramverket

Ett antal nya standarder, förändringar av standarder och tolkningar är ännu

inte gällande för räkenskapsåret som slutar 31 december 2022 och har inte

tillämpats vid upprättandet av Moderbolagets finansiella rapporter. IASB har

publicerat följande nya standard med införandedatum 1 januari 2023: “IFRS

17 Försäkringsavtal”. Påverkan av IFRS 17 förväntas bli immateriell och Rådet

för finansiell rapportering har rekommenderat frivillig tillämpning i RFR 2.

IASB har även publicerat tillägg till följande standarder med införande-

datum 1 januari 2023: “IAS 1, Utformning av finansiella rapporter”, “IAS 8

Redovisningsprinciper” och “IAS 12 Inkomstskatter”. Dessa tillägg förväntas

inte ha någon materiell påverkan på Moderbolagets resultat och finansiella

ställning och det finns inga tillägg eller undantag i RFR 2. För nuvarande och

kommande förändringar i IFRS-standarder finns mer information i koncern-

redovisningen, not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”

Finansiell rapport 2022

Noter till Moderbolagets bokslut

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

2022

2021

2020

Licensintäkter och övriga rörelseintäkter

Koncernföretag

2 956

2 573

2 588

Övriga rörelseintäkter/kostnader

–2 265

–803

278

Totalt

691

1 770

2 866

Inkluderar en avsättning om SEK –2,3 miljarder 2022 relaterad till en potentiell uppgörelse med

United States Department of Justice (DOJ) avseende eventuella överträdelser av deferred prosecution

agreeement (DPA), inklusive uppskattade utgifter för den förlängda övervakningen av regelefter-

levnad, noterat att Bolaget den 2 mars 2023 ingick ett DOJ Plea Agreement med DOJ och gick med

på att betala böter på cirka SEK 2,2 miljarder. Inkluderar SEK –0,8 miljarder i 2021 som ett resul-

tat av uppgörelsen med Nokia relaterad till uppgörelserna 2019 med U.S. Securities and Exchange

Commission (SEC) och DOJ.

Finansiella intäkter och kostnader

2022

2021

2020

Finansiella intäkter

Resultat från andelar i koncernföretag

Utdelningar

19 412

8 602

9 423

Nettovinst på andelar

–

Resultat från andelar i joint ventures och

intresseföretag

Utdelningar

Nettovinst på andelar

–

Resultat från andelar i övriga företag

Nettovinst på andelar

718

103

Ränteintäkter från koncernföretag

1 465

886

1 038

Ränteintäkter från övriga

147

260

Totalt

21 198

10 331

10 905

Finansiella kostnader

Förlust från andelar i koncernföretag

–

–8

–3

Nedskrivning av investeringar i koncernföretag

–1 446

–1 300

–3 383

Nettoresultat från joint ventures och

intresseföretag

–557

–

Nettoresultat från investeringar i övriga bolag

–209

–

–62

Räntekostnader från koncernföretag

–712

–30

–64

Räntekostnader från övriga

–368

–304

–705

Övriga ﬁnansiella kostnader

948

–179

Totalt

–2 344

–1 821

–4 181

Netto kursvinst/förlust på ﬁnansiella skulder/

tillgångar

359

–111

220

Finansnetto

19 213

8 399

6 944

Nettovinst/-förlust på ﬁnansiella instrument

enligt nedan exkluderar vinster/förluster på

valutaeffekter:

Nettoresultat från ﬁnansiella instrument till

verkligt värde via resultaträkningen

–2 563

–543

–251

Nettoresultat från ﬁnansiella skulder

värderade till verkligt värde via resultat-

räkningen

2 847

404

–121

Omvärdering av upplåning på grund av förändring av kreditrisk 2022 SEK 1 030 miljoner. 2021 och

2020 omräknat enligt not M1 med omvärderingseffekt SEK 31 mijoner 2021 och SEK 99 miljoner

2020.

Räntor på pensionsskulder ingår i ovanstående redovisade

räntekostnader.

Skatter

Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen

2022

2021

2020

Aktuell skatteintäkt/-kostnad (+/-)

758

–72

–100

Aktuell skatt hänförlig till tidigare år

–294

–64

–214

Uppskjuten skatteintäkt/-kostnad (+/–)

167

–31

–114

Skatteintäkt/-kostnad

631

–167

–428

2021 och 2020 har räknats om som beskrivits i not M1 med en omräkningseffekt på SEK –6 miljoner

2021 och SEK –20 miljoner 2020.

En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den skattekostnad

som skulle uppstå om svensk skattesats, 20,6%, (20,6% år 2021, 21,4% år

2020) beräknats på resultat före skatt visas nedan.

Avstämning av svensk inkomstskattesats jämfört med effektiv inkomstskatt

2022

2021

2020

Skatt enligt svensk skattesats

–2 295

–1 605

–1 454

Aktuell skatt hänförlig till tidigare år

–294

–64

–214

Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader

–668

–190

–107

Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter

4 186

1 962

2 067

Skatteeffekt hänförlig till nedskrivning av

investering i koncernföretag

–298

–270

–724

Skatteeffekt av förändrad skattesats

–

Skatteintäkt/-kostnad

631

–167

–428

2021 och 2020 har räknats om som beskrivits i not M1 med en omräkningseffekt på SEK -6 miljoner

2021 och SEK -20 miljoner 2020.

Inkomstskatter redovisade i Fria vinstmedel

2022

2021

2020

Aktuell skattekostnad/-intäkt (-/+)

–758

Skattekostnad/-intäkt

–758

Uppskjutna skattefordringar

Uppskjutna skattefordringar är hänförliga till balansposter enligt

tabellen nedan.

Inkomstskatteeffekt av temporära skillnader

2022

2021

Kortfristiga tillgångar

348

290

Ersättningar efter avslutad anställning

Avsättningar

Övrigt

156

139

Uppskjutna skattefordringar

586

507

Förändringar i uppskjuten skatt

2022

2021

Ingående balans

507

544

Omklassiﬁcering

–88

–6

Redovisat i årets resultat

167

–31

Utgående balans

586

507

Finansiell rapport 2022

Noter till Moderbolagets bokslut

Immateriella anläggningstillgångar

Patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter

2022

2021

Ackumulerat anskaffningsvärde

Ingående balans

5 086

Årets anskaffningar

–

Försäljning/utrangering

–

Utgående balans

5 086

Ackumulerade avskrivningar

Ingående balans

–4 130

–4 115

Årets avskrivningar

–4

–15

Försäljning/utrangering

–

Utgående balans

–4 134

–4 130

Ackumulerade nedskrivningar

Ingående balans

–948

–945

Årets nedskrivningar

–

–3

Utgående balans

–948

Netto bokfört värde

Beloppen hänför sig huvudsakligen till Radio Frequency-teknologi.

Materiella anläggningstillgångar

Inventarier och

installationer

Pågående

nyanläggningar och

betalda förskott

Totalt

2022

Ackumulerat anskaffningsvärde

Ingående balans

1 948

1 961

Investeringar

Försäljning/utrangering

–45

–3

–48

Omklassiﬁceringar

–43

–

Utgående balans

1 972

1 998

Ackumulerade avskrivningar

Ingående balans

–1 548

–

–1 548

Årets avskrivningar

–115

–

–115

Försäljning/utrangering

–

Utgående balans

–1 618

–

–1 618

Netto bokfört värde

354

380

2021

Ackumulerat anskaffningsvärde

Ingående balans

1 722

182

1 904

Investeringar

Försäljning/utrangering

–6

–1

–7

Omklassiﬁceringar

218

–218

–

Utgående balans

1 948

1 961

Ackumulerade avskrivningar

Ingående balans

–1 444

–

–1 444

Årets avskrivningar

–110

–

–110

Försäljning/utrangering

–

Utgående balans

–1 548

–

–1 548

Netto bokfört värde

400

413

Finansiell rapport 2022

Noter till Moderbolagets bokslut

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier och andelar i koncernföretag, joint ventures och intresseföretag

Koncernföretag

Intresseföretag

2022

2021

2022

2021

Ingående balans

72 009

68 798

1 184

Köp och nyemissioner

2 244

127

298

–

Aktieägartillskott

55 835

6 396

–

Återbetalning aktieägartillskott

–

–1 388

–

Nedskrivning

–1 446

–1 300

–791

–

Försäljning

–4

–624

–63

–

Utgående balans

128 638

72 009

628

1 184

Under 2022 gjordes nedskrivningar av investeringar i koncernföretag och intresseföretag med SEK 2,2 (1,3) miljarder. För nedskrivningstestet 2022 avseende koncernföretag och intresseföretag användes en dis-

konteringsränta om 9,0% (8,0%).

För länder med hög inﬂation användes individuella diskonteringsräntor (10,0-24,0%). Nedskrivningarna är i huvudsak orsakade av devalvering av valuta på ﬂera marknader och

lägre förväntan om framtida lönsamhet för några bolag. Vid tidpunkten för nedskrivningarna uppgick det bokförda värdet i balansräkningen för varje påverkat koncernföretag till nyttjandevärdet eller det egna

kapitalet i koncernföretaget.

Övriga ﬁnansiella tillgångar

Aktier och andelar

Långfristiga räntebärande

placeringar

Övriga långfristiga

fordringar

Långfristiga fordringar

koncernföretag

2022

2021

2022

2021

2022

2021

2022

2021

Ackumulerat anskaffningsvärde

Ingående balans

2 175

1 382

30 615

21 597

544

458

13 284

10 631

Inköp/kreditgivning/ökning

168

134

13 583

30 305

–

754

5 963

2 215

Försäljning/amortering/minskning

–96

–49

–29 666

–13 561

–

–775

–5 189

–714

Omklassiﬁcering

–1

–5 632

–7 651

–588

–

Omvärdering

–207

709

257

–75

107

–

Omräkningsdifferens

–

1 356

1 152

Utgående balans

2 039

2 175

9 157

30 615

544

15 414

13 284

Finansiell rapport 2022

Noter till Moderbolagets bokslut

Aktier och andelar

Nedanstående förteckning omfattar vissa av Moderbolaget direkt och indirekt ägda aktier och andelar, per den 31 december 2022.

En fullständig specifikation över innehav av aktier och andelar, som upprättas enligt den svenska årsredovisningslagen och ingår i den årsredovisning

som lämnas till Bolagsverket, kan rekvireras från Telefonaktiebolaget L M Ericsson, External Reporting, SE–164 83 Stockholm.

Aktier ägda direkt av Moderbolaget

Bolag

Org.nr.

Säte

Innehav

i procent

Nominellt innehav

i lokal valuta,

miljoner

Bokfört värde,

MSEK

Koncernföretag

Ericsson AB

556056-6258

Sverige

100

20 731

Ericsson Shared Services AB

556251-3266

Sverige

100

361

2 216

Ericsson Software Technology Holding AB

559094-8963

Sverige

100

–

Datacenter i Rosersberg AB

556895-3748

Sverige

100

–

Datacenter i Mjärdevi Aktiebolag

556366-2302

Sverige

100

Aktiebolaget Aulis

556030-9899

Sverige

100

Ericsson Credit AB

556326-0552

Sverige

100

Övriga (Sverige)

–

1 257

Ericsson Austria GmbH

Österrike

100

Ericsson Danmark A/S

Danmark

100

216

Oy L M Ericsson Ab

Finland

100

196

Ericsson France S.A.S

Frankrike

100

524

Ericsson Antenna Technology Germany GmbH

Tyskland

100

Ericsson Germany GmbH

Tyskland

100

2 844

Ericsson Hungary Ltd.

Ungern

100

1 301

120

L M Ericsson Limited

Irland

100

Ericsson Telecomunicazioni S.p.A.

Italien

100

2 429

Ericsson Holding International B.V.

Nederländerna

100

222

2 983

Ericsson A/S

Norge

100

114

Ericsson Television AS

Norge

100

161

160

Ericsson Corporatia AO

Ryssland

100

Ericsson España S.A

Spanien

100

Ericsson AG

Schweiz

100

–

Ericsson Holdings Ltd.

Storbritannien

100

328

Ericsson Ltd.

Storbritannien

100

1 957

Övriga (Europa, förutom Sverige)

–

974

Ericsson Holding II Inc.

USA

100

–

34 295

Ericsson Smart Factory Inc.

USA

100

–

424

Ericsson Global Network Platform Holding Inc.

USA

100

–

51 298

Companía Ericsson S.A.C.I.

Argentina

193

Ericsson Canada Inc.

Kanada

100

–

221

Ericsson Del Paraguay S.A.

Paraguay

42 647

Ericsson Telecom S.A. de C.V.

Mexiko

100

1 439

576

Övriga (USA, Latinamerika)

–

389

Teleric Pty Ltd.

Australien

100

Ericsson Ltd.

Kina

100

Ericsson (China) Company Ltd.

Kina

100

475

P.T. Ericsson Indonesia

Indonesien

9 531

614

Ericsson India Global Services PVT. Ltd.

Indien

100

291

Ericsson Kenya Ltd.

Kenya

100

–

Ericsson-LG CO Ltd.

Korea

285

2 279

Ericsson (Malaysia) Sdn. Bhd.

Malaysia

100

131

Ericsson Telecommunications Pte. Ltd.

Singapore

100

Ericsson South Africa PTY. Ltd.

Sydafrika

–

135

Ericsson Taiwan Ltd.

Taiwan

270

Ericsson (Thailand) Ltd.

Thailand

Övriga länder (resten av världen)

–

336

Totalt

128 638

Joint ventures och intresseföretag

Concealfab Inc.

USA

–

298

Leone Media Inc.

USA

134

–

Ericsson Nikola Tesla d.d.

Kroatien

330

Totalt

628

Jämte innehav via koncernföretag äger koncernen 100% i Compania Ericsson S.A.C.I. och Ericsson Del Paraguay S.A.

Jämte innehav via koncernföretag äger koncernen 74% i Ericsson (Thailand) Ltd.

Finansiell rapport 2022

Noter till Moderbolagets bokslut

Aktier ägda av koncernföretag

Bolag

Org.nr.

Säte

Innehav,%

Koncernföretag

Ericsson Cables Holding AB

556044-9489

Sverige

100

Emodo Inc.

USA

100

Ericsson Telekommunikation GmbH

Tyskland

100

Ericsson GmbH

Tyskland

100

Ericsson Telecommunicatie B.V.

Nederländerna

100

Ericsson Telekomunikasyon A.S.

Turkiet

100

Ericsson Inc.

USA

100

Vonage Holdings Corp.

USA

100

Ericsson Wireless Ofﬁce Inc.

USA

100

Cradlepoint Inc.

USA

100

Iconectiv, LLC

USA

Ericsson Telecomunicações S.A.

Brasilien

100

Ericsson Australia Pty. Ltd.

Australien

100

Ericsson (China) Communications Co. Ltd.

Kina

100

Nanjing Ericsson Panda Communication Co. Ltd.

Kina

Ericsson Japan K.K.

Japan

100

Kundfordringar och kundﬁnansiering

Ericssons kreditrisker övervakas på koncernnivå.

För mer information, se not B6, ”Balansposter relaterade till kundkontrakt” och not F1, ”Finansiell riskhantering”.

Kundfordringar och kundﬁnansiering

2022

2021

Kundfordringar, exklusive intresseföretag och joint ventures

Reserv för osäkra kundfordringar

–19

–16

Kundfordringar, netto

Kundfordringar hos intresseföretag och joint ventures

–

Kundfordringar, totalt

Kundﬁnansiering

544

786

Kundﬁnansiering, netto

544

786

Rörelser avseende reserver för osäkra fordringar

Kundfordringar

2022

2021

Ingående balans

Ökning

–

Ianspråktagande under

perioden

–

Periodens återföringar av

outnyttjade belopp

–

Omräkningsdifferens

Utgående balans

Not M8, forts.

Utestående kundﬁnansierings exponeringar

2022

2021

Redovisat värde av kundﬁnansieringskrediter

544

786

Varav kortfristiga

322

499

Finansiella garantier för tredje part

Upplupen ränta

Maximal kreditrisk exponering

558

801

Avgår risktäckning från tredje part

–

Moderbolagets riskexponering

558

801

Åtaganden för kundﬁnansiering

412

303

Den här tabellen har blivit justerad för att visa den maximala kreditrisken.

Avstämning av verkligt värde kundﬁnansiering

2022

2021

Ingående balans

786

920

Tillkomna krediter

243

Försäljning/återbetalning

–288

–395

Omvärdering

–7

Omräkningsdifferens

–

Utgående balans

544

786

Finansiell rapport 2022

100

Noter till Moderbolagets bokslut

M12

Eget kapital och övrigt totalresultat

Aktiekapital 2022

Aktiekapitalet den 31 december 2022 bestod av:

Aktiekapital

Antal

utestående aktier

Aktiekapital

A-aktier

261 755 983

1 309

B-aktier

3 072 395 752

15 363

Totalt

3 334 151 735

16 672

A-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie) och B-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie).

Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 2,70 (2,50) per aktie och att åter-

stoden av fritt kapital behålles i Moderbolaget. Utdelningen föreslås beta-

las ut i två lika delar, SEK 1,35 per aktie med 31 mars 2023 som avstämn-

ingsdag för utdelning (utbetalning 5 april 2023) och SEK 1,35 per aktie med

29 september 2023 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 4 okto-

ber 2023). För Moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning.

Med antagandet att inga egna aktier kvarstår på avstämningsdagen

föreslår

styrelsen att vinsten

disponeras enligt nedan:

Förslag till vinstdisposition

Belopp att utdelas till registrerade aktieägare

SEK 9 002 209 685

Belopp att överföra i ny räkning

SEK 28 750 998 521

Totalt fritt eget kapital i Moderbolaget

SEK 37 753 208 206

M10

Fordringar och skulder koncernföretag

Förfallostruktur

<1 år

1–5 år

>5 år

Totalt

2022

Totalt

2021

Långfristiga fordringar

Finansiella fordringar

–

15 414

–

15 414

13 284

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar

1 662

–

1 662

820

Finansiella fordringar

22 518

–

22 518

24 215

Totalt

24 180

–

24 180

25 035

Långfristiga skulder

Finansiella skulder

–

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

230

–

230

101

Finansiella skulder

94 171

–

94 171

80 567

Totalt

94 401

–

94 401

80 688

M11

Övriga kortfristiga fordringar

2022

2021

Förutbetalda kostnader

353

391

Upplupna intäkter

105

222

Derivat tillgångar

2 017

1 155

Övrigt

664

Totalt

3 139

1 813

Förändringar i eget kapital 2022

Aktiekapital

Uppskriv

ningsfond

Reservfond

Totalt

bundet

eget kapital

Dispo-

sitions-

fond

Kassa-

ﬂödes-

säkringar

Fria

vinstmedel

Totalt fritt

eget kapital

Totalt

1 januari 2022

16 672

31 472

48 164

100

–26

34 910

34 984

83 148

Periodens resultat

–

11 771

Övrigt totalresultat för perioden

Poster som inte kommer omföras till

resultaträkningen

Kassaﬂödessäkringar

Vinster redovisade under perioden

–

3 703

–

3 703

Omföring till aktier och andelar

–

–3 677

–

–3 677

Skatt på poster som inte kommer omföras till

resultaträkningen

–

–758

–

–758

Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt

–

–732

–

–732

Totalresultat för perioden

–

–732

11 771

11 039

Omföring till Fria vinstmedel

–

758

–758

–

Transaktioner med ägare

Nyemission

–

Försäljning av egna aktier

–

Långsiktig rörlig ersättning

–

Återköp av egna aktier

–

Betald utdelning

–

–8 325

31 december 2022

16 672

31 472

48 164

100

–

37 653

37 753

85 917

Finansiell rapport 2022

101

Noter till Moderbolagets bokslut

Förändringar i eget kapital 2021

Aktiekapital

Uppskriv

ningsfond

Reservfond

Totalt

bundet

eget kapital

Dispo-

sitions-

fond

Kassa-

ﬂödes-

säkringar

Fria

vinstmedel

Totalt fritt

eget kapital

Totalt

1 januari 2021

16 672

31 472

48 164

100

–

33 815

)

33 915

82 079

Periodens resultat

–

7 656

Övrigt totalresultat för perioden

Poster som inte kommer omföras till

resultaträkningen

Kassaﬂödessäkringar

Förluster redovisade under perioden

–

–26

–

–26

Skatt på poster som inte kommer omföras till

resultaträkningen

–

Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt

–

–26

–

–26

Totalresultat för perioden

–

–26

7 656

7 630

Transaktioner med ägare

Nyemission

Försäljning av egna aktier

–

Långsiktig rörlig ersättning

–

Återköp av egna aktier

–

Betald utdelning

–

–6 658

31 december 2021

16 672

31 472

48 164

100

–26

34 910

34 984

83 148

Omräknat som beskrivits i not M1 med en omräkningseffekt på SEK -366 miljoner som avser överföring av ackumulerad balans från Omvärdering av upplåning.

Not M12, forts.

M13

Obeskattade reserver

Koncernbidrag till svenska koncernföretag uppgår till SEK 7 272 (1 526)

miljoner. Inga koncernbidrag från svenska koncernföretag 2022 och 2021.

M14

Pensioner

Moderbolaget har två typer av pensionsplaner:

–

Avgiftsbestämda pensionsplaner, där Moderbolaget betalar fasta

premier

till ett antal olika försäkringsbolag. Efter erlagd premie har Moderbolaget

fullgjort sitt åtagande avseende pensionsersättningar. Avgiftsbestämda

planer kostnadsförs under den period den anställde utför sina tjänster.

–

Förmånsbestämda pensionsplaner, där Moderbolagets åtagande är

att erlägga förutbestämda ersättningar till den anställde vid eller efter

pensionering.

Förmånsbestämda planer – belopp som redovisas i balansräkningen

2022

2021

Förpliktelsernas nuvärde avseende helt eller delvis

fonderade pensionsplaner

1 491

1 298

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde

–1 753

–1 836

Nettoförpliktelse/överskott (–) i pensionsstiftelse

–262

–538

Ej redovisat överskott i pensionsstiftelse

262

538

Utgående balans pensionsskuld

Samtliga pensionsutfästelser i Moderbolaget anses vara tryggade i pensionsstiftelsen.

De förmånsbestämda förpliktelserna är beräknade baserat på gällande löne-

nivåer per respektive balansdag och med en diskonteringsränta på 2,85%

(3,84%) gällande ITP2 och 0,2% (

–

0,1%) avseende övriga pensionsskulder.

Beräknad livslängd efter 65 år är 24,7 (24,7) år för kvinnor och 23,5 (23) år

för män.

Inga av pensionsstiftelsens tillgångar har utnyttjas av Moderbolaget.

Avkastning på förvaltningstillgångar är

–

4,5% (10,8%).

Tillgångsallokering av förvaltningstillgångar

2022

Varav

onoterat

2021

Varav

onoterat

Likvida medel

Aktier

418

41%

468

35%

Räntebärande värdepapper

867

19%

887

16%

Fastigheter

343

100%

317

100%

Derivat

–2

100%

–13

110%

Investeringsfonder

100%

109

84%

Totalt

1 753

1 836

av vilka värdepapper

emitterade av Ericsson

–

Förändring i förmånsbestämda förpliktelser

2022

2021

Ingående balans

I resultaträkningen redovisad kostnad för

pensionering i egen regi, exklusive skatter

266

103

Utbetalda pensioner

–72

–71

Verklig avkastning på förvaltningstillgångar

–194

–179

Ej redovisat överskott i pensionsstiftelse

147

Utgående balans pensionsskuld

2023 års förväntade utbetalning avseende förmånsbestämda pensionsplaner

uppgår till SEK 79 miljoner.

Finansiell rapport 2022

102

Noter till Moderbolagets bokslut

Totala pensionskostnader och intäkter som redovisas i resultaträkningen

2022

2021

2020

Förmånsbestämda planer

Pensionskostnader exklusive ränta

och skatter

233

361

Räntekostnad

Avkastning på förvaltningstillgångar

–194

–32

–17

Totala kostnader för förmånsbestämda

planer, exklusive skatter

)

383

Avgiftsbestämda planer

Pensionspremier

Totala kostnader för avgiftsbestämda

planer, exklusive skatter

Kreditförsäkringspremier

Total netto pensionskostnad,

exklusive skatter

139

143

445

Pensionsskulden har ökat med SEK 168 miljoner under 2022 på grund av ändrad diskonteringsränta

från 3,84% till 2,85%. Denna ökning har även ökat värdet i pensionsstiftelsen pga tidigare års värde-

ökningar som ej redovisats vilket resulterar i att nettokostnaden i förmånsbestämda planer inte har

påverkats. Pensionskostnaden för 2020 inkluderas av en inbetalning till pensionsstiftelsen motsva-

rande 311 miljoner.

Av total netto pensionskostnad redovisas SEK 300 miljoner (SEK 136 miljoner

2021 och SEK 423 miljoner 2020) under omkostnader och SEK –161 miljoner

(SEK 7 miljoner 2021 och SEK 22 miljoner 2020) i

finansnettot.

Not M14, forts.

M15

Övriga avsättningar

2022

2021

Ingående balans

293

343

Avsättningar

2 338

Ianspråktagande

–136

Återföring av outnyttjade belopp

–60

–2

Omklassiﬁcering

–

Utgående balans

2 435

293

Består huvudsakligen av avsättning för uppskattade utgifter avseende en potentiell överenskommelse

med United States Department of Justice (DOJ) i relation till potentiella överträdelser av deferred

prosecution agreement DPA), inklusive förlängningen av den oberoende övervakningen av regel-

efterlevnad, noterat att Bolaget den 2 mars 2023 ingick ett DOJ Plea Agreement med DOJ och gick

med att betala böter på cirka SEK 2,2 miljarder, samt kostnader för LTV program. SEK 2 372 (206)

miljoner förväntas bli

utnyttjade inom ett år.

M16

Räntebärande skulder

Per den 31 december 2022 uppgick Moderbolagets utestående räntebärande

skulder, exkluderat skulder till dotterbolag, till SEK 29,6 (31,4)

miljarder.

Räntebärande skulder

2022

2021

Kortfristiga upplåning

Kortfristig del av långfristig upplåning

2 814

9 405

Övrig kortfristig upplåning

–

Total kortfristig upplåning

2 814

9 405

Långfristig upplåning

Certiﬁkat och obligationslån

19 712

13 430

Övrig långfristig upplåning

7 040

8 586

Total långfristig upplåning

26 752

22 016

Totala räntebärande skulder

29 566

31 421

Avstämning av skulder hänförliga till ﬁnansiella aktiviteter

2022

2021

Ingående balans

31 421

28 414

Kassaﬂöde

Upptagande av lån

7 777

7 574

Återbetalning av lån

–9 993

–5 066

Övriga ﬁnansieringsaktiviteter

–

–1 181

Icke kassapåverkande förändringar

Effekt av omräkningsdifferenser

4 041

2 118

Förändring av verkligt värde vid förändring i kreditrisk

–1 030

–31

Förändring av verkligt värde

–2 650

–407

Omklassiﬁcering

–

Andra icke kassapåverkande förändringar

–

Utgående balans

29 566

31 421

För att säkerställa långsiktig upplåning använder koncernen obligationslån

tillsammans med bilaterala forsknings- och utvecklingslån. Alla utestående

obligationslån emitteras av Moderbolaget inom ramen för dess obligations-

program (Euro Medium Term Note program, EMTN) eller dess program regist-

rerat med den amerikanska finansinspektionen (SEC). Obligationer emitterade

till fast ränta ändras normalt till rörlig ränta med hjälp av ränteswappar, i

enlighet med ”Asset and liability management” mandatet som beskrivs i not F1,

”Finansiell riskhantering”. Den totala vägda genomsnittsräntan för den lång-

siktiga upplåningen var under året 2,45% (1,75%).

Lån emitterade av Moderbolaget redovisas till verkligt värde med

värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Se not M1 ”Väsentliga

redovisningsprinciper.”

För detaljerad information om Obligationslån, bilaterala lån och outnyttjad

kreditfacilitet, se noter till koncernredovisningen, not F4 ”Räntebärande skulder”.

Finansiell rapport 2022

103

Noter till Moderbolagets bokslut

“Cash collaterals” (kassa ställd som säkerhet) under Credit Support Annex (CSA) till ISDA för “cross-currencies” derivat redovisas som kortfristiga räntebärande

placeringar respektive kortfristig upplåning. Se not M 12 “Eget kapital och övrigt totalresultat” rörande förändringar i kassaflödessäkringsreserven. Ingen

ineffektivitet redovisades i resultaträkningen 2022.

M17

Finansiell riskhantering och ﬁnansiella instrument

Ericssons finansiella risker övervakas på koncernnivå. För mer information, se noter till koncernens bokslut, not F1, ”Finansiell riskhantering”.

Utestående derivat

2022

Bruttovärde Avräkning Nettovärde

Relaterade

belopp

som inte

avräknats –

Ställda

säkerheter

Netto

Valutaderivat

Tillgångar

2 171

–165

2 006

–277

1 729

Skulder

–2 727

165

–2 562

2 382

–180

Räntederivat

Tillgångar

–

Skulder

–8

–

–8

–

–8

Valutaderivat hänförda till kassaﬂödessäkring om SEK 0 (9) miljoner är inkluderade i Övriga kort-

fristiga fordringar och SEK 0 (25) miljoner i Övriga kortfristiga skulder.

2021

Bruttovärde Avräkning

Nettovärde

Relaterade

belopp

som inte

avräknats –

Ställda

säkerheter

Netto

Valutaderivat

Tillgångar

–20

–

Skulder

–111

–91

–

–91

Räntederivat

Tillgångar

1 128

–36

1 092

–

1 092

Skulder

–696

–660

467

–193

Kassa, likvida medel och räntebärande placeringar

2022

Rating el.

liknande

< 3 mån

3–12

mån

1–5 år

> 5 år

Totalt

Banker

24 252

–

24 252

Andra ﬁnansiella inst.

604

–

604

Typ av emmitent/

motpart:

Stater

AAA

500

3 950

277

–

4 727

Företag

A2/P2

1 283

–

1 283

Bostadsinstitut

AAA

–

1 682

8 880

–

10 562

Derivattillgångar

951

837

136

2 017

Totalt

27 590

5 725

9 994

136

43 445

2021

Rating el.

liknande

< 3 mån

3–12

mån

1–5 år

> 5 år

Totalt

Banker

27 730

–

27 730

Andra ﬁnansiella inst.

247

–

247

Typ av emmitent/

motpart:

Stater

AA/AAA

5 743

2 906

11 860

–

20 509

Företag

A2/P2

4 226

–

4 226

Bostadsinstitut

AAA

–

5 749

21 700

304

27 753

Derivattillgångar

202

641

312

–

1 155

Totalt

38 148

9 296

33 872

304

81 620

Lånefinansiering sker i huvudsak genom upplåning på de svenska och inter-

nationella kapitalmarknaderna. Bankfinansiering används för viss finansiering

av dotterbolag och för att få bindande kreditlöften, se not M16, ”Räntebärande

skulder”.

Finansieringsprogram

Belopp

Utnyttjat

Outnyttjat

Obligationslåneprogram EMTN (USD miljoner)

5 000

2 218

2 782

SEC registrerat program (USD miljoner)

–

Commercial Paper Program (SEK miljoner)

10 000

–

10 000

Innehåller inga särskilda lånevillkor med krav på speciﬁka ﬁnansiella nyckeltal.

Programbeloppet obestämt.

I februari 2022 utfärdade koncernen ett nytt obligationslån på EUR 750

miljoner med förfall 2027 under European Medium Term Note programmet

(EMTN). I maj 2022 återbetalade koncernen ett obligationslån på USD 1 000

miljoner utgivet under det SEC registrerade programmet. I december 2022

upprättade Ericsson ett ramverk för grön finansiering för att möjliggöra finan-

siering av investeringar i energieffektiv teknik, till exempel 4G, 5G och framtida

6G, samt lösningar för förnybar energi.

Bindande kreditlöften

Belopp

Utnyttjat

Outnyttjat

Kreditfacilitet i ﬂera valutor (USD miljoner)

2 000

–

2 000

I september 2022 utnyttjade koncernen en (av två) ettårsförlängningsop-

tion på sin rullande kreditfacilitet på USD 2 miljarder kopplad till Ericssons

hållbarhetsmål. Facilitetens ränta är inte kopplad till Ericssons kreditbetyg

eller några finansiella kovenanter men är däremot kopplad till två av Ericssons

långsiktiga hållbarhetsmål. Både det gröna finansieringsramverket och den

rullande kreditfaciliteten var outnyttjade vid årsskiftet och därmed hade de

ingen påverkan på redovisningen. Redovisningsbedömning av finansiella

instrument utfärdade under dessa faciliteter kommer att utföras i framtiden.

Nedanstående tabell visar en analys över finansiella skulder per avtalsenlig

löptid:

2022

< 1 år

1–3 år

3–5 år

> 5 år

Totalt

Leverantörsskulder

542

–

542

Lån och krediter

3 133

12 835

8 992

11 144

36 104

Derivatskulder

868

1 091

611

–

2 570

Totalt

4 543

13 926

9 603

11 144

39 216

2021

< 1 år

1–3 år

3–5 år

> 5 år

Totalt

Leverantörsskulder

419

–

419

Lån och krediter

9 405

10 221

2 796

8 999

31 421

Derivatskulder

411

330

–

751

Totalt

10 235

10 551

2 796

9 009

32 591

Koncernen har en central Treasury funktion och kundfinansieringsfunktion

vars huvudsakliga uppgift är att säkerställa lämplig finansiering genom

lån och kreditlöften, att aktivt förvalta koncernens likviditet, finansiella

tillgångar och skulder, samt att hantera och kontrollera att exponeringen mot

finansiella risker är förenlig med underliggande affärsrisker och finansiella

riktlinjer. Kundfinansieringsfunktionen arrangerar lämpliga lösningar för

Finansiell rapport 2022

104

Noter till Moderbolagets bokslut

Not M17, forts.

tredjepartsfinansiering åt kunder för att stödja deras köp av utrustning från

Ericsson. I den utsträckning som kundlånen inte tillhandahålls direkt genom

banker så kan Moderbolaget erbjuda kredit direkt till kunderna. Funktionen för

kundfinansiering övervakar exponeringen av utestående kundfinansiering och

kreditlöften.

Koncernens ﬁnansiella instrument värderade till verkligt värde

För en detaljerad beskrivning av koncernens värderingsteknik och värderings-

hierarkier, se noter till koncernens bokslut, not F1 “Finansiell riskhantering”.

Avstämning av tillgångar värderade till verkligt värde nivå 3

Aktier och andelar

Ingående balans

1 591

Inköp/ökning

168

Försäljning/minskning

–96

Vinst/förlust

290

Omklassiﬁcering

–1

Utgående balans

1 952

Tabellen visar nettoresultat rapporterat som Finansiella intäkter, varav SEK 287 miljoner avser oreali-

serade vinster avseende nivå 3 tillgångar som hölls vid årets slut.

M18

Övriga kortfristiga skulder

2022

2021

Upplupen ränta

251

171

Upplupna kostnader varav

965

665

personalrelaterade

388

461

övriga

577

204

Derivat skulder

2 570

751

Andra övriga kortfristiga skulder

309

314

Totalt

4 095

1 901

M19

Leverantörsskulder

2022

2021

Leverantörsskulder, exklusive intresseföretag

och joint ventures

542

419

Intresseföretag och joint ventures

–

Totalt

542

419

Finansiella instrument, redovisat värde

2022

2021

Hierarkinivå för verkligt värde

SEK miljarder

Upplupet

anskaffnings-

värde

Verkligt

värde

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Upplupet

anskaffnings-

värde

Verkligt

värde

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Tillgångar värderade till verkligt värde

via resultaträkningen

Kundﬁnansiering

–

0,5

–

0,5

–

0,8

–

0,8

Räntebärande placeringar

–

17,5

–

43,2

–

Likvida medel

–

15,3

–

15,3

–

26,0

–

26,0

–

Övriga ﬁnansiella tillgångar

–

2,0

0,1

–

1,9

–

2,2

0,6

–

1,6

Övriga kortfristiga fordringar

–

2,0

–

2,0

–

1,2

–

1,2

–

Tillgångar värderade till verkligt värde

via övrigt total resultat (OCI)

Kundfordringar

–

0,0

–

0,0

–

0,0

–

0,0

Tillgångar värderade till upplupet

anskaffningsvärde

Räntebärande placeringar

0,2

–

0,1

–

Likvida medel

–

Övriga ﬁnansiella tillgångar

0,6

–

0,5

–

Fordringar koncernföretag

39,6

–

38,3

–

Finansiella tillgångar

40,4

37,3

–

38,9

73,4

–

Finansiella skulder värderade till

verkligt värde

Räntebärande skulder

–

–29,6

–16,7

–12,9

–

–31,4

–19,5

–11,9

–

Finansiella skulder värderade till

verkligt värde - innehas för handel

Övriga kortfristiga skulder

–

–2,6

–

–2,6

–

–0,8

–

–0,8

–

Skulder värderade till upplupet

anskaffningsvärde

Leverantörsskulder

–0,5

–

–0,4

–

Upplåning

–0,0

–

–0,0

–

Skulder koncernföretag

–94,4

–

–80,7

–

Finansiella skulder

–94,9

–32,2

–

–81,1

–32,2

–

Övriga ﬁnansiella tillgångar avser investeringar i aktier och andelar som är inkluderade i ”Aktier och andelar” i not M7.

Kassa och likvida medel uppgår till SEK 23,7 (37,1) miljarder varav SEK 15,3 (26,0) miljarder avser likvida medel som presenteras i ovanstående tabell.

Finansiell rapport 2022

105

Noter till Moderbolagets bokslut

M20

Ställda säkerheter

2022

2021

Banktillgodohavanden

893

532

Övrigt

234

242

Totalt

1 127

774

Övrigt inkluderar pantförskrivna kapitalförsäkringar för pensionsåtagande till

anställda.

M21

Eventualförpliktelser

2022

2021

Eventualförpliktelser, totalt

24 811

20 322

Av eventualförpliktelserna är garantier för pensionsåtaganden SEK 24 680

(20 102) miljoner.

M22

Kassaﬂödesanalys

Justeringar för poster som inte ingår i kassaﬂödet

2022

2021

2020

Materiella anläggningstillgångar

Avskrivningar

115

110

Totalt

115

110

Immateriella anläggningstillgångar

Avskrivningar

Totalt

Totala avskrivningar på materiella och

immateriella anläggningstillgångar

119

128

129

Skatter

–631

160

572

Nedskrivningar och realisationsvinster

(–)/förluster på sålda anläggningstillgångar,

exklusive kundﬁnansiering, netto

2 097

578

3 304

Oreglerade koncernbidrag

7 272

1 526

1 540

Oreglerade utdelningar

–

Övriga icke kassapåverkande poster

–475

–190

–60

Totala icke likviditetspåverkande poster

8 382

2 202

5 485

2021 och 2020 har räknats om som beskrivits i not M1 med en omräkningseffekt på SEK 6 miljoner

2021 och SEK 20 miljoner 2020.

M23

Leasing

Leasingåtaganden

Moderbolaget har följande leasingavtal: fastighetsleasing och billeasing.

Kostnaden för fastigheter uppgick 2022 till SEK 633,4 (596,2) miljoner och

för bilar till SEK 4,9 (4,4) miljoner. Moderbolaget hade rörliga hyreskostnader

relaterade till fastighetsskatt till ett värde av SEK 51,6 (46,2) miljoner 2022.

Framtida minimileasingavgifter i Moderbolaget per 31 december 2022

fördelar sig enligt följande:

Framtida minimileasingavgifter

Operationell leasing

2023

657

2024

589

2025

533

2026

428

2027

212

2028 och senare

Totalt

2 509

Leasingintäkter

Moderbolagets operationella leasingintäkter avser främst andrahands-

uthyrning av lokaler.

Framtida minimileasingersättningar per den 31 december 2022 fördelar

sig enligt följande:

Minimileasingersättningar

Operationell leasing

2023

2024

2025

–

2026

–

2027

–

2028 och senare

–

Totalt

M24

Information angående anställda

Medelantal anställda

2022

2021

Män

Kvinnor

Totalt

Män

Kvinnor

Totalt

Europa och

Latinamerika

177

179

356

177

185

362

Totalt

177

179

356

177

185

362

Varav EU

177

179

356

177

185

362

Varav Sverige

177

179

356

177

185

362

Ersättningar

Löner och andra ersättningar och sociala kostnader

2022

2021

Löner och andra ersättningar

557

606

Sociala kostnader

327

397

Varav pensionskostnader

178

179

Löner och andra ersättningar per marknadsområde

2022

2021

Europa och Latinamerika

557

606

Totalt

557

606

Varav EU

557

606

Varav Sverige

557

606

Löner och ersättningar betalda i utländsk valuta har omräknats till SEK enligt

genomsnittlig växelkurs för året.

Ersättningar till styrelseledamöter och vd

Se noter till koncernens bokslut, not G2, ”Information angående

styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare”.

Långsiktig rörlig ersättning

Redovisad kompensationskostnad för Moderbolagets anställda uppgår till

SEK 2,0 (24,3) miljoner för den kontantbaserade planen och SEK 54,8 (56,8)

miljoner för den aktiebaserade planen. Se noter till koncernens bokslut, not G3,

”Aktierelaterade ersättningar”.

Finansiell rapport 2022

106

Noter till Moderbolagets bokslut

M25

Transaktioner med närstående

IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närstående-

relationer, transaktioner och utestående mellanhavanden.

Under 2022 genomfördes olika transaktioner enligt kontrakt baserade på

villkor vedertagna i branschen och förhandlade på armlängds avstånd.

Ericsson Nikola Tesla d.d.

Ericsson Nikola Tesla d.d. är ett aktiebolag som utvecklar, säljer och utför

service på system och utrustning för telekommunikation och som är ett

intresseföretag inom Ericssonkoncernen. Moderbolaget äger 49,07% av

aktierna.

För Moderbolaget utgörs transaktionerna av licensintäkter från

Ericsson

Nikola Tesla d.d. för användning av varumärken samt mottagen utdelning.

Ericsson Nikola Tesla d.d.

2022

2021

Transaktioner med närstående

Licensintäkter

Utdelning

Balanser avseende närstående

Fordringar

Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier

gentemot

Ericsson Nikola Tesla d.d.

Leone Media Inc.

Leone Media Inc., som verkar under varumärket MediaKind, har plattformar

för kompression, videobearbetning och -lagring, innehållspublicering och

innehållsleverans. 51% av MediaKind verksamheten avyttrades den 1 februari

2019. Efter transaktionen ägde Moderbolaget 49% av aktierna. Under 2022

lanserade Leone Media Inc. ett aktiebaserat incitamentsprogram till sina

anställda, som minskade Moderbolagets ägande till 45,5% av aktierna.

Moderbolaget har tillhandahållit ett lån till Leone Media Inc. om 0,6 (0,5)

miljarder SEK.

Leone Media Inc.

2022

2021

Transaktioner med närstående

Licensintäkter

–

Utdelning

–

Balanser avseende närstående

Fordringar

615

536

Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier

gentemot

Leone Media Inc.

Övriga transaktioner med närstående

Totala fordringar på övriga närstående uppgick till 3,8 (3,5) miljoner SEK.

För information om ersättning till ledande befattningshavare, se noter till

koncernens bokslut, not G2, ”Information angående styrelsemedlemmar och

ledande befattningshavare”.

M26

Ersättning till revisorer

2022

Deloitte

Övriga

Totalt

Arvoden för revision

–

Arvoden, revisionsrelaterade

–

Arvoden för skattefrågor

–

Övriga arvoden

–

Totalt

103

2021

Arvoden för revision

Arvoden, revisionsrelaterade

–

Arvoden för skattefrågor

–

Övriga arvoden

–

Totalt

103

2020

Arvoden för revision

Arvoden, revisionsrelaterade

Arvoden för skattefrågor

Övriga arvoden

–

Totalt

100

Klassificering av arvoden är baserat på kraven i ÅRL.

Vid årsstämman 2022 utsågs Deloitte till revisor för perioden fram till

årsstämman 2023. PricewaterhouseCoopers (PwC) var utsedd till revisor för

perioden fram till årsstämman 2020.

Under perioden 2020–2022 utförde PwC och Deloitte utöver sina

revisionsuppdrag vissa revisionsrelaterade uppdrag, skatterelaterade och

övriga konsulttjänster för Moderbolaget. De revisionsrelaterade uppdrag

som utfördes under perioden avsåg bland annat granskning av kvartals-

rapporter, SSAE 16-granskningar och tjänster i samband med utfärdande av

certifikat och revisionsintyg samt rådgivning angående finansiell redovisning.

Skattekonsulttjänsterna inkluderade bolagsskattekonsultationer. Övriga

konsulttjänster avsåg bland annat tjänster i samband med förvärv.

M27

Händelser efter räkenskapsårets utgång

Inflationspåverkan på pensionsskulden:

Alecta beslutar om värdesäkring av ITP 2 varje år, vilket förenklat innebär att

pensioner ökas för att ge kompensation för inflation. Nivån på värdesäkringen

per den 1 januari 2023 beslutades den 11 november 2022 och blev 10,84%,

vilket motsvarar ökningen av konsumentprisindex från september 2021 till

september 2022.

Finansiell rapport 2022

107

Noter till Moderbolagets bokslut

All information i denna årsredovisning, särskilt de risker och osäker-

hetsfaktorer som beskrivs nedan, ska noga tas i beaktande. Utifrån

den information som för tillfället är känd för Ericsson anser Bolaget

att följande avsnitt är en korrekt beskrivning av de viktigaste risker

som påverkar verksamheten. Var och en av de faktorer som beskrivs

nedan, eller någon annan riskfaktor som behandlas i årsredovis-

ningen, kan ha en väsentlig negativ inverkan på strategiska mål,

verksamhet, drift, framtida resultat, intäkter, rörelseresultat, resul-

tat efter skatt, vinstmarginaler, ekonomisk ställning, kassaflöde,

likviditet, kreditbetyg, marknadsandel, anseende, varumärke och/

eller aktiekurs. Ytterligare risker och osäkerheter som för tillfället

är okända för Bolaget, eller som Ericsson för tillfället anser vara

obetydliga, kan också komma att få en väsentlig negativ inverkan

på verksamheten. Rörelseresultatet kan dessutom komma att upp-

visa större fluktuationer än tidigare och det kan göra det svårare

för Ericsson att göra tillförlitliga framtidsbedömningar. Se även

”Framtidsriktad information”.

1 Risker relaterade till affärsaktiviteter och branschen

1.1

Pågående geopolitisk och handelsmässig osäkerhet på grund

av flera faktorer kan ha allvarlig negativ påverkan på Bolagets

affärer, verksamhet, affärsutsikter och följaktligen på rörelseresul-

tatet, Bolagets finansiella ställning och möjlighet att nå uppsatta

mål.

Geopolitiska allianser förändras när globala spänningar, till exempel

mellan USA och Kina, driver på växande ekonomisk, teknisk, militär och

politisk konkurrens i hela världen. Samtidigt finns det flera pågående

lokala och regionala konflikter, till exempel den pågående militära

konflikten mellan Ukraina och Ryssland och de spända relationerna vid

Taiwansundet. Det är ännu inte tydligt hur den nya dynamiken kom-

mer att utvecklas globalt, men man kan förvänta sig större svårigheter

att navigera genom denna skiftande geopolitiska geometri. Dessa

spänningar, inklusive handelsbegränsningar och exportkontroller,

förstärkta sanktionsåtgärder och ökade skyddsåtgärder för nationell

säkerhet, kan påverka globala marknadsvillkor och kan fortsätta att

utgöra en utmaning för globala leveranskedjor i allmänhet och IKT-

leveranskedjor i synnerhet. Dessa osäkerheter innefattar effekterna av

handelstvister och annan politisk spänning där regeringar i bland annat

EU, USA, Kina, Indien, Sydkorea och Japan är inblandade.

Det föreligger också osäkerhet gällande framtida bilaterala handels-

relationer mellan Kina och flera länder som ett resultat av de restrik-

tioner som införts i flera länder riktade mot kinesiska leverantörer eller

innehåll i 5G-nät. Av speciell betydelse för Ericsson i detta samman-

hang är handelsrelationen mellan Sverige och Kina, eftersom Ericsson,

även om det är ett globalt bolag med global närvaro, har huvudkontor

i Sverige och därför riskerar påverkas negativt indirekt av försämrade

svensk-kinesiska relationer.

Bolaget har affärsverksamhet i Kina, och framtida förändringar

i ekonomisk och politisk policy i eller i relation till Kina ha en bety-

dande negativ effekt på Bolagets verksamhet. Under de senaste

åren har Ericsson observerat fortsatta utmaningar för det globala

frihandelssystemet, inklusive mot tvistlösningsforumet inom

Världshandelsorganisationen, WTO. Alla ökade utsikter för att reger-

ingars policyer och handlingar ska bryta mot WTO-avtal kan ha negativ

påverkan på Ericssons möjligheter att utnyttja öppna marknader och

frihandel.

Lagstadgad, eller på annat sätt obligatorisk, lokalisering av tillverk-

ning och FoU, eller användning av lokala leverantörer eller produktion

– samt digital motsvarighet (inklusive dataplacering av IT-infrastruktur

och restriktioner beträffande dataflöden) – har kontinuerligt ökat och

har motiverats av antingen protektionism, intern industripolitik eller

nationell säkerhet. Det föreligger risk för rörelser bort från globala vär-

dekedjor och mot mer regionala eller lokala alternativ. Regeringar kan

fortsätta att införa villkor som kräver användning av lokala leverantörer

eller partnerskap med lokala företag för FoU och IT-infrastruktur, kräva

licensiering eller annan överföring av immateriella rättigheter eller vidta

andra åtgärder för att främja lokala företag och lokala konkurrenter,

vilket kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons möjligheter

att göra affärer globalt.

Dessutom kan politisk instabilitet, strikta krav på lokalisering av data,

tillverkning och FoU eller användning av lokala leverantörer eller pro-

duktion i de områden där Bolaget är verksamt ytterligare öka risken för

eventuella överträdelser av lagar, regler och regelverk av Ericsson eller

dess anställda. Överträdelser som begås av Ericsson eller dess anställda

kan orsaka allvarliga konsekvenser för Bolagets anseende och kan

få en väsentlig negativ effekt på Ericssons affärsverksamhet och kan

resultera i myndighetsåtgärder och betydande ekonomiska påföljder

och restriktioner som begränsar Bolagets möjligheter att göra affärer,

inkluderat med vissa kunder, såsom statliga organ eller kunder i vissa

reglerade sektorer (till exempel telekommunikationer). Se riskfaktor 3.3.

Den geopolitiska situationen kan ha konsekvenser för hela branschen,

med risk för ytterligare uppdelning av branschen, separation av globala

värdekedjor och uppdelning av globala standarder för mobil telekommu-

nikation. Denna utveckling har också lett till att flera länder har utvärderat

hur de ska säkerställa fortsatt tillgång till infrastruktur för telekommuni-

kationsnät, till exempel genom att främja uppdelning av radioaccessnät

och stödja nationella aktörer inom infrastruktur för kommunikationsnät

som alternativ till de etablerade globala leverantörerna, till exempel

Ericsson, även om tidpunkten för och omfattningen av detta förblir oklar.

Allt det ovanstående kan ha betydande och potentiellt kvarstående

negativ påverkan på Ericssons internationella produktutveckling och

leveranskedjor och påverka Bolagets lönsamhet och verksamhet som

helhet, vilket gör det nödvändigt med en flexibel och anpassningsbar

organisation. Sådan negativ påverkan kan innefatta:

Riskfaktorer

Innehåll

108

Risker relaterade till affärsaktiviteter och branschen

115

Risker relaterade till Ericssons ﬁnansiella ställning

116

Juridiska och regulatoriska risker

120

Risker relaterade till interna kontroller

121

Risker beträffande uppträdande gällande miljö,

sociala förhållanden och affärer

Finansiell rapport 2022

108

Riskfaktorer

–

Minskning eller förlust av försäljning eller marknadsandelar och

försvagad marknadsposition

–

Minskad eller förlorad tillgång till marknader

–

Minskad möjlighet till obegränsad användning av Ericssons

globala leveranskedja för alla marknader, till exempel som resultat

av import- eller exportrestriktioner eller säkerhetsrelaterade

restriktioner

–

Ökade handelsrestriktioner, till exempel ekonomiska sanktioner och

exportkontroller, tariffer och ökade kostnader som kanske inte kan

återvinnas

–

Upplösning av globala standarder för mobil telekommunikation

–

Inköpsrestriktioner och begränsningar beträffande tillgång till hård-

varu- och mjukvaruprodukter och komponenter

–

Minskad effektivitet inom FoU samt restriktioner beträffande

användning av FoU-resurser

–

Uppskjutna inköp med lägre intäkter som inte helt kompenseras

med minskade kostnader

–

Överskjutande lager eller föråldrade produkter och alltför stor

produktionskapacitet

–

Ekonomiska svårigheter eller verksamhet som upphör hos Ericssons

leverantörer

–

Nedskrivningar av Ericssons immateriella tillgångar på grund av

försämrade försäljningsprognoser för vissa produkter

–

Ökade svårigheter att prognosticera försäljning och ekonomiska

resultat samt ökad volatilitet i Ericssons rapporterade resultat.

1.2

Utmanande globala ekonomiska förhållanden kan inverka

negativt på efterfrågan, kostnader och priser för Ericssons produk-

ter och tjänster, och begränsa Bolagets förmåga till tillväxt.

Utmanande globala ekonomiska förhållanden, till exempel beroende på

pandemin, en nedgång i den globala ekonomin, politisk oro eller osäker-

het, bristande tillgång på arbetskraft eller råvaror, ökande inflation och

höjda räntenivåer eller geopolitiska risker och handelskonflikter, kan ha

omfattande negativa effekter på efterfrågan på Ericssons produkter och

Ericssons kunders produkter. Detta kan få operatörer och andra kunder

att skjuta upp investeringar eller påbörja andra kostnadsbesparande

åtgärder för att upprätthålla eller förbättra sin ekonomiska ställning.

Dessutom kan det leda till kraftigt minskade investeringar i Bolagets

produkter och tjänster, inklusive nätinfrastruktur, vilket kan drabba

Ericssons rörelseresultat. En sjunkande efterfrågan på Bolagets produk-

ter och tjänster kan medföra avsevärda negativa effekter på intäkter,

kassaflöde, sysselsatt kapital och värdet på Bolagets tillgångar, och leda

till förluster i verksamheten. Om efterfrågan skulle utvecklas betydligt

svagare eller bli mer volatil än förväntat kan det dessutom medföra en

påtagligt negativ inverkan på Ericssons kreditbetyg, lånemöjligheter

och lånekostnader samt på aktiekursen. Om de globala ekonomiska

villkoren inte skulle förbättras, eller om de skulle försämras, eller om

detsamma skulle gälla för politisk oro eller osäkerhet, bristande tillgång

på arbetskraft eller råvaror, ökande inflation och höjda räntenivåer, geo-

politiska problem och handelstvister inte skulle förbättras eller förvärras,

skulle detta kunna förvärra andra verksamhetsrisker som Ericsson

möter, och det skulle också kunna ha negativ påverkan på Ericssons

affärsutsikter beträffande operatörer och andra kunder. Vissa operatörer

och andra kunder, framför allt på marknader med svaga valutor, kan

komma att få upplåningssvårigheter och långsammare trafikutveckling,

vilket kan påverka deras investeringsplaner negativt och medföra att

de köper färre produkter och tjänster från Ericsson. Ökad inflation kan

påverka Ericssons kostnadsbas genom ökade kostnader för arbete och

anskaffning av material, produkter och tjänster. Det kommer kanske inte

att vara möjligt att helt kompensera sådana ökade kostnader genom

ökade försäljningspriser till Bolagets kunder, vilket kan leda till lägre

marginaler och lägre ekonomiskt resultat. En ekonomisk nedgång kan

bland annat få följande negativa konsekvenser:

–

Minskad efterfrågan på produkter och tjänster som leder till hårdare

priskonkurrens eller uppskjutna köp kan innebära lägre intäkter

som inte helt kan kompenseras med sänkta kostnader

–

Överskjutande lager eller föråldrade produkter och alltför stor

produktionskapacitet

–

Ekonomiska svårigheter eller verksamhet som upphör hos Ericssons

leverantörer

–

Ökad efterfrågan på kundfinansiering, svårigheter att få betalt för

kundfordringar samt ökad risk för ekonomiska svårigheter bland

våra motparter

–

Nedskrivningar av Ericssons immateriella tillgångar på grund av

försämrade försäljningsprognoser för vissa produkter

–

Ökade svårigheter att prognosticera försäljning och ekonomiska

resultat samt ökad volatilitet i Ericssons rapporterade resultat

–

Förändring av värdet på tillgångarna i Bolagets pensionsplaner, på

grund av till exempel negativ utveckling på aktie- och kreditmarkna-

der, och/eller ökade pensionsskulder på grund av till exempel sänkta

diskonteringsräntor. En sådan utveckling kan öka kapitaliseringsbeho-

vet för pensionsstiftelsen, vilket kan påverka Bolagets kassa negativt

–

Efterfrågan från konsumenter kan också påverkas negativt av

minskad konsumtion av teknik, förändrad prissättning hos leveran-

törer av kommunikationstjänster, säkerhetsintrång och bristande

förtroende.

1.3

Ericssons verksamhet är beroende av en fortsatt tillväxt inom

mobilkommunikation och av framgången för Ericssons befintliga

kundbas samt den kundbas som bearbetas. Om tillväxten avtar,

eller om Ericssons kunder inte kan upprätthålla eller öka sin rele-

vans i den digitala värdekedjan, eller om Bolagets produkter och/

eller tjänster inte är framgångsrika, kan Bolagets kunders investe-

ringar i nät minska eller avstanna, vilket skadar Bolagets verksam-

het och rörelseresultat.

En stor del av Ericssons verksamhet är beroende av en fortsatt tillväxt

inom mobilkommunikation i fråga om såväl antalet abonnemang

som en ökad användning per abonnent, vilket i sin tur driver Ericssons

kunder att fortsätta installera och bygga ut näten. Om leverantörer

av kommunikationstjänster inte lyckas med att öka antalet abon-

nenter och/eller om användningen inte ökar, eller om de inte kan

utnyttja möjligheterna i den tekniska utvecklingen, kan detta få en

väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet och resultat. Om

leverantörer av kommunikationstjänster dessutom misslyckas med att

generera intäkter av tjänster, misslyckas med att anpassa sig till nya

affärsmodeller eller får minskade intäkter eller lönsamhet, kan deras

vilja minska till vidare investeringar i deras befintliga och nya nät,

vilket i sin tur minskar efterfrågan på Ericssons produkter och tjänster.

Därmed påverkas Bolagets verksamhet, rörelseresultat och ekono-

miska ställning negativt.

Trafikutvecklingen inom mobiltelefonnäten kan påverkas om mer

trafik flyttas över till wifi. Dessutom kan alternativa tjänster som levere-

ras via internet påverka operatörsintäkterna för röstsamtal/bredband/

SMS kraftigt, vilket kan leda till minskade investeringar. Ericssons

strategi beror på hur globala standarder utvecklas och på att de är

framgångsrika. Detta kan påverkas negativt av krafter i branschen som

är mer intresserade av de facto-standarder eller geopolitiska krafter

som leder till fragmenterade standarder och ökade svårigheter att

skapa skalfördelar.

Fasta nät och mobilnät konvergerar och ny teknik som IP och

bredband gör att leverantörer av kommunikationstjänster kan erbjuda

tjänster i både fasta och mobila nät. Ericsson är beroende av tillväxt av

sådana tjänster och av resultatet av regleringar och standardisering,

Finansiell rapport 2022

109

Riskfaktorer

till exempel fördelning av spektrum. Om tillväxt, standardisering eller

regleringar dröjer kan det ha en negativ inverkan på Ericssons verksam-

het, rörelseresultat och ekonomiska ställning.

Ericssons framtida tillväxt är delvis beroende av att företag i flera

branscher digitaliseras och ökar sin användning av trådlösa mobillös-

ningar (inklusive privata mobilnät), och att de i ökande grad utnyttjar

och erbjuder automatiserade tjänster som är drivkrafter för möjligheter

för Ericssons Global Network Platform. Konkurrerande teknik som

Wi-Fi, makroekonomisk motvind och att kunderna inte är villiga att

betala för tjänster kan göra att denna utveckling går långsammare.

Juridiska och regulatoriska begränsningar som nätneutralitet kan sakta

ned eller begränsa global utvidgning av denna verksamhet. Dessutom

kan tillgång till enheter, sensorer och spektrum också påverka takten

och möjligheten för företag att införa trådlös mobilteknik.

1.4

Pandemier, till exempel den som orsakas av covid-19, kan

ha allvarlig påverkan på Ericssons affärer och lokala och globala

verksamhet.

Pandemier, till exempel den som orsakas covid-19, kan ha allvarlig

påverkan på Ericssons lokala och globala verksamhet relaterad till

exempelvis tjänsteleverans, FoU, försäljning och produktion samt på

Bolagets medarbetare, kunder och leverantörer, kan leda till betydande

finansiella och andra konsekvenser. Till exempel har covid-19-pande-

min orsakat utmaningar och risker relaterade till resor, och nedstäng-

ningar har begränsat tillgången till anläggningar, transport och logistik

och påverkat godsflöden, samt lett till att stora delar av personalen

arbetar hemifrån. Med ökad infektionstakt på Ericssons marknader finns

det en ökad risk för negativ påverkan och störningar i Bolagets verksam-

het, inklusive nätutbyggnad, vilket påverkar motsvarande intäkter.

Dessutom kan omfattande hemmaarbete komma att begränsa kreativi-

tet och effektivitet i delar av Bolagets verksamhet, och även ha negativ

påverkan på hälsa och motivation för vissa av Ericssons anställda.

I vilken omfattning covid-19-pandemin kommer att fortsätta

påverka Bolagets verksamhet, rörelseresultat och finansiella ställning,

inklusive Bolagets förmåga att genomföra affärsstrategi på kort och

lång sikt samt initiativ inom den förväntade tidsramen, kommer att bero

på den framtida utvecklingen, inklusive hur långvarig och allvarlig pan-

demin blir, uppkomsten av nya virusvarianter, ändrad smittspridning,

deltagande i vaccinationsprogram, vaccinernas effektivitet och distri-

butionstakt samt regler och krav som påverkar personalens återgång

till arbetsplatsen och/eller Bolagets möjligheter att besöka kundernas

anläggningar. Inget av detta kan förutspås. Alla ovan nämnda faktorer,

eller andra följdeffekter av covid-19-pandemin som inte ännu kan förut-

sägas, kan ha en betydande negativ påverkan på Bolagets verksamhet,

rörelseresultat, ekonomiska ställning och kassaflöde. När pandemisi-

tuationen lättar går det dessutom inte att förutse hur snabbt Bolagets

marknader kommer att återgå till de nivåer som rådde före pandemin.

1.5

Ericsson kanske inte lyckas med att implementera strategin,

med att uppnå förbättringar i lönsamheten eller med att uppskatta

tillgängliga marknader eller CAGR på de marknader där Bolaget

bedriver verksamhet.

Det finns ingen garanti för att Ericsson kommer att kunna implementera

sin strategi på ett framgångsrikt sätt för att uppnå framtida lönsamhet,

skapa tillväxt eller skapa värde för aktieägarna. Ericsson har tidigare

vidtagit specifika åtgärder för att strukturera om verksamheten eller

sänka Bolagets kostnader när detta bedömts nödvändigt, och sådana

åtgärder förväntas bli nödvändiga även i framtiden. Det finns dock

inga garantier för att dessa åtgärder kommer att vara tillräckliga eller

framgångsrika eller att Ericsson lyckas genomföra dem i rätt tid för att

åstadkomma förbättrade resultat. Dessutom innehåller denna årsre-

dovisning vissa uppskattningar avseende tillgängliga marknader samt

tillväxttakt inom marknader där Ericsson bedriver verksamhet, inklusive

verksamheterna inom segmenten Networks, Cloud Software and

Services, Enterprise samt Other. Om de underliggande antaganden på

vilka Bolagets uppskattningar baseras visar sig vara felaktiga, kan det

verkliga utfallet eller tillgängliga marknader och CAGR avsevärt avvika

från de uppskattningar som presenteras i denna årsredovisning, vilket

kan ha en avsevärd negativ effekt på Ericssons finansiella ställning.

1.6

Ericsson kanske inte lyckas med att genomföra sin strategi för

att tillvarata möjligheterna på 5G-marknaden vad gäller till exem-

pel omfattning, tid och affärsvolymer.

Möjligheterna på 5G-marknaden är beroende av tillgängligheten på

attraktiva 5G-spektrum. Det finns också risk för att tidpunkterna för

spektrumtilldelningar, spektrummängden, typen av frekvensband –

låga band (under 1 GHz), mellanband (3–6 GHz) eller höga band (över

24 GHz) – samt villkoren för spektrumlicenserna, till exempel kostnad

och licensperiod, inte överensstämmer med befintliga behov och planer,

vilket kan bromsa utvecklingen och tillväxten på 5G-marknaden.

Dessutom kan operatörernas användning av detta spektrum begränsas

av regulatoriska myndigheter under kortare eller längre tid och inom

olika geografiska områden, på grund av oförutsedda orsaker som

interferens med annan elektronisk utrustning på känsliga platser, till

exempel flygplatser, och koncernen kan inte garantera att det inte kan

medföra beträffande ansvarsanspråk (såsom produktansvarsanspråk

eller tvister beträffande konfiguration eller installation av utrustning)

vilket kan ha påverkan på Ericssons verksamhet, verksamhetsresultat,

ekonomiska ställning, rykte och varumärke.

Takten i och omfattningen för operatörernas 5G-utrullning kan

också förändras på grund av marknadsförhållandena, inklusive slut-

förandet av fusioner och förvärv samt olika myndighetsincitament för

5G-installationer. Operatörernas planer för 5G-installationer kan också

fördröjas av olika operativa faktorer, till exempel tillgång till platser för

utrustning, tillståndsärenden och tillgången på installationspersonal.

Det finns också en risk för att volymer och tidsplaner för 5G-utrullning

kan förändras beroende på tillgången på 5G-enheter – inte endast vid

lansering utan även beroende på hur snabbt priserna sjunker för att

driva en massmarknad.

Utöver detta kan tidsfaktorer, storleksfaktorer och val av teknik för

olika marknadsmöjligheter bortom förbättrat mobilt bredband, till

exempel trådlös fast uppkoppling, sakernas internet inom industrin

och privata nätverk, realiseras på ett annat sätt än vad som förväntats,

vilket kan ha en betydande negativ effekt på Bolagets verksamhet.

Slutligen finns det risk för att Ericsson eller Bolagets leverantörer

stöter på oförutsedda tekniska svårigheter som kan påverka Ericssons

förmåga att utveckla, leverera eller installera 5G-nät.

Alla ovanstående risker kan ha negativ påverkan på Ericssons möj-

ligheter att implementera sin strategi och på verksamheten som helhet.

1.7

Ericsson genomför förvärv och avyttringar, vilket kan orsaka

störningar och tvinga Bolaget till betydande utgifter, och det kan

hända att Ericsson inte framgångsrikt kan slutföra sådana transak-

tioner, skydda värdet av Bolagets förvärv under den integrationsfas

som följer på förvärv eller skapa det värde som förvärvet förvänta-

des medföra.

Utöver internt innovationsarbete gör Ericsson också förvärv för att uppnå

olika fördelar, till exempel att snabbare få ut produkter på marknaden, få

tillgång till teknik och kompetens, öka skalfördelar och bredda produkt-

portfölj eller kundbas. Exempel är att Vonage och Cradlepoint nyligen

förvärvats. Förvärv kan leda till ansvarsförbindelser och ökade avskriv-

ningskostnader för goodwill och andra immateriella tillgångar eller ned-

skrivning av goodwill, vilket kan medföra en väsentlig negativ inverkan på

Finansiell rapport 2022

110

Riskfaktorer

Ericssons verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställning och likviditet.

Förvärv kan bland annat medföra följande risker för Ericsson:

–

Brister i teknik och produkter som förvärvas, exempelvis oväntade

kvalitetsproblem

–

Svårigheter att, helt eller delvis, integrera verksamhet, teknik,

produkter och medarbetare från det förvärvade företaget, att för-

verkliga förväntade synergieffekter eller att upprätthålla oberoende

verksamhet i dessa bolag på en lämplig risknivå

–

Risker med att ta sig in på nya marknader där Bolaget har begränsad

eller ingen tidigare erfarenhet, eller att skapa sådan marknad eller

sådant ekosystem som man föreställt sig, till exempel vad gäller Vonage

och Cradlepoint

–

Risk för att nyckelmedarbetare slutar

–

Avledning av ledningens uppmärksamhet från andra affärsintressen

–

Risker och utgifter för eventuella meddelade, icke meddelade eller

potentiella juridiska skyldigheter för det förvärvade bolaget, inklu-

sive underlåtenhet att följa lagar eller förordningar eller andra krav

eller villkor, till exempel från granskningar av utländska direktinves-

teringar och beslut som CFIUS granskningsprocess.

Ibland avyttrar Ericsson också delar av verksamheten för att optimera

Bolagets produktportfölj eller verksamhet. Alla beslut om att avyttra eller

på annat sätt avsluta ett verksamhetsområde kan medföra särskilda

kostnader, till exempel kostnader för personalminskningar och bransch-

och teknikrelaterade nedskrivningar. De risker som är förknippade med

sådana förvärv och avyttringar kan ha en väsentlig negativ inverkan på

Ericssons verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställning och likvidi-

tet. Avyttringar kan bland annat medföra följande risker för Ericsson:

–

Svårigheter att separera verksamhet, teknik, produkt och med-

arbetare från den avyttrade verksamheten

–

Risk för att nyckelmedarbetare slutar

–

Utgifter för eventuella okända eller potentiella juridiska åtaganden

inom dem avyttrade verksamheten.

1.8

Ericsson ingår i joint ventures och samarbeten, och kan komma

att ingå i nya joint ventures och samarbeten, som kanske inte blir

framgångsrika, och som kan medföra framtida kostnader för Bolaget.

Det kan hända att Ericssons joint ventures och samarbeten med part-

ners av olika skäl inte leder till förväntade resultat, till exempel på grund

av att Ericsson har missbedömt Bolagets behov och synergieffekter

eller på grund av Bolagets oförmåga att vidta åtgärder utan godkän-

nande från Ericssons partners, Bolagets svårigheter att implementera

sina affärsplaner eller på grund av Bolagets strategiska partners

brister gällande förmågor eller finansiell stabilitet. Detta kan begränsa

Ericssons förmåga att samarbeta med dessa partners eller utveckla

nya produkter och lösningar, till exempel som en del av Ericssons

5G-portfölj, vilket i sin tur kan skada Bolagets konkurrensposition på

marknaden. Dessutom kan Ericssons varumärke bli utsatt och skadat

om en partner inte skulle följa Ericssons regler för efterlevnad.

Dessutom kan eventuella negativa regulatoriska, statliga eller myn-

dighetsbeslut gentemot en partner ha en negativ inverkan på Ericsson

eller JV, och Ericssons varumärke kan också exponeras och skadas

om en partner inte följer Ericssons uppförandekod för affärspartners,

inklusive regelefterlevnad.

1.9

Investeringsnivåerna i telekombranschen fluktuerar och

påverkas av många faktorer, bland annat ekonomiska förhållanden

och vilka beslut som fattas av operatörer och andra kunder om

införandet av ny teknik och tidpunkter för inköp.

Telekombranschen har historiskt genomgått nedgångar där operatö-

rerna väsentligt minskat sina investeringar i ny utrustning. Osäkerheten

kring den globala ekonomiska tillväxten och den geopolitiska

situationen kan ha en betydande negativ effekt på de faktiska mark-

nadsförhållandena, vilket kan ha en betydande negativ effekt på

Ericssons verksamhet. Dessutom fluktuerar marknadsförhållandena

i hög grad, och de kan också variera inom olika geografiska områden

och teknikområden. Osäkerheten kan påverka både den marknad som

drivs av kapitalutgifter och den marknad som drivs av driftskostnader,

till exempel Managed Services. Ericssons strategi baseras på expansion

inom företagssegmentet, vilket är en marknad som i större utsträckning

påverkas av de övergripande ekonomiska villkoren än på operatörs-

marknadernas. Även om de globala förhållandena förbättras kan

villkoren i de specifika branschsegment där Bolaget har verksamhet

vara sämre än för andra segment. Detta kan medföra negativa effekter

på Bolagets intäkter och rörelseresultat. Om operatörers och andra

kunders investeringar är lägre än Ericsson förväntat, kan detta påverka

Bolagets intäkter, rörelseresultat och lönsamhet negativt. Nivån på

efterfrågan från operatörer och andra kunder som köper Ericssons

produkter och tjänster kan variera över kortare tidsperioder, även från

en månad till en annan. På grund av den höga osäkerheten och graden

av variation i telekom- och IKT-branscherna förblir det svårt att göra

tillförlitliga prognoser över intäkter, resultat och kassaflöde.

När 5G-volymer i stor skala skiftar från tidiga 5G-marknader till

marknader med högre volatilitet, och när Ericsson upprättar affärsre-

lationer med nya kunder, kan osäkerhetsnivåer och fluktuationer öka

framöver. Exempelvis kan både försäljning och lönsamhet påverkas på

grund av betydande variationer i underliggande marknader och/eller

mix mellan produkter och tjänster. Dessutom kan Ericsson misslyckas

med att förutspå kundernas efterfrågan korrekt, och det kan då uppstå

över- eller underskott av komponenter, produktionskapacitet och

utbyggnadsförmåga.

1.10 Försäljningsvolymer och bruttomarginaler kan påverkas

negativt av en ofördelaktig produkt- och tjänstemix samt tidpunk-

ter för beställningar av Ericssons produkter och tjänster.

Ericssons försäljning till operatörer och andra kunder utgör en bland-

ning av utrustning, mjukvara och tjänster, som normalt genererar

olika bruttomarginaler. Operatörer utgör fortfarande huvuddelen av

Ericssons verksamhet, och är även huvudfokus för försäljningen fram-

över. Ericsson tillhandahåller lösningar till alla Bolagets kunder baserat

på såväl Bolagets egna produkter som tredjepartsprodukter, där

marginalerna vanligtvis är lägre än för egna produkter. Detta innebär

att Ericssons redovisade bruttomarginal för en viss period påverkas av

den allmänna mixen av produkter och tjänster samt andelen produkter

från tredje part. Inom Bolagets segment Cloud Software and Services

och Other utgörs verksamheten av en större andel tredjepartsprodukter

och tjänster än inom traditionell försäljning, vilket påverkar Ericssons

affärsmodeller. Dessutom är ledtiderna betydligt kortare för utbyggnad

och uppgradering av befintliga nät än för utbyggnad av nya nät.

Beställningar av utbyggnad och uppgradering av befintliga nät görs

oftast med kort varsel, ofta mindre än en månad, och det är därför svårt

att förutsäga förändringar i efterfrågan. Ändringar i Ericssons produkt-

och tjänstemix och den korta ordertiden för vissa av Ericssons produk-

ter kan därför påverka Ericssons förmåga att göra tillförlitliga prognoser

över försäljning och marginaler, och dessutom förmågan att i förväg

bedöma om faktiska resultat kommer att avvika från det marknaden

förutsäger och förväntar sig. Ledtider för produktion och leverans av

vissa produkter kan bli längre på grund av att vissa komponenter kan

få begränsad tillgänglighet på marknaden på grund av pandemier och

därav följande förseningar i leveranskedjan. Variationer på kort sikt kan

ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresul-

tat, ekonomiska ställning och kassaflöde.

Finansiell rapport 2022

111

Riskfaktorer

1.11 Ericsson kanske inte kan reagera på ett adekvat sätt på mark-

nadstrender inom de branscher där Bolaget bedriver verksamhet,

inklusive virtualisering av nätfunktioner.

Ericsson påverkas av marknadsläge och trender inom de branscher

där Bolaget bedriver verksamhet och av konvergensen mellan IT- och

telekombranscherna. Teknologisk utveckling driver konvergenser som

möjliggör digitalisering och en förflyttning från dedikerad hårdvara till

mjukvara och molnbaserade tjänster. Detta innefattar även en uppdel-

ning av Radio Access Network, även om tidpunkten för och omfatt-

ningen av detta fortfarande är oklar. Detta förändrar konkurrensbilden

liksom värdekedjorna och affärsmodellerna, och påverkar Ericssons

målformulering, riskbedömning och strategier. Den här förändringen

gör det enklare att ta sig in på marknaden för nya konkurrenter, inklu-

sive konkurrenter som är nya i Ericssons bransch. Detta kan komma att

påverka Ericssons marknadsandel negativt inom vissa områden. Om

Ericsson inte framgångsrikt kan tolka eller prognosticera trender och

marknadsutveckling, eller inte kan skaffa nödvändig kompetens för

att kunna utveckla och sälja produkter, tjänster och lösningar som är

konkurrenskraftiga i detta föränderliga affärsklimat, kommer Bolagets

verksamhet, resultat och ekonomiska ställning att bli lidande.

1.12 Ericsson är utsatta för hård konkurrens från befintliga

konkurrenter och nya aktörer, vilket kan få en väsentlig negativ

inverkan på Bolagets resultat.

De marknader där Ericsson har verksamhet präglas av hård konkurrens

när det gäller pris, funktionalitet, servicekvalitet, kundanpassning, utveck-

ling i rätt tid samt introduktion av nya produkter och tjänster. Bolaget

möter intensiv konkurrens från väsentliga konkurrenter, varav många

är mycket stora bolag som har omfattande tekniska och ekonomiska

resurser och väletablerade relationer med operatörer. Ericssons opera-

törskunder, som utgör största delen av Ericssons affärer, är också stora

och mycket sofistikerade, och utövar betydande inköpskraft bland annat

genom den spridda användningen av anbudsförfaranden. Ericsson möter

också ökad konkurrens från nya marknadsaktörer och alternativ teknik

när industristandarderna utvecklas. Om Ericsson dessutom väljer att ta

sig in på nya marknadssegment kan Bolaget komma att underskatta

skicklighet och praxis för konkurrenterna inom dessa segment. Bolagets

konkurrenter kan komma att införa ny teknik innan Ericsson gör det eller

erbjuda billigare eller bättre produkter, tjänster och lösningar eller andra

incitament än Ericsson erbjuder. Vissa av Bolagets konkurrenter kan också

ha större resurser än Ericsson inom vissa affärssegment eller geografiska

områden. Ökad konkurrens, samt om någon av riskerna ovan skulle bli

verklighet, kan leda till lägre vinstmarginaler, förlorade marknadsandelar,

ökade kostnader för forskning och utveckling såväl som för försäljning

och marknadsföring, vilket kan ha väsentlig negativ inverkan på Ericssons

verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställning och marknadsandel.

Dessutom har Ericsson verksamhet på marknader som karakteri-

seras av teknik som förändras snabbt och som förs ut på marknaden

på snabbföränderliga sätt. Detta har resulterat i, och kan fortsätta

resultera i, kontinuerlig prispress på Ericssons produkter och tjänster. Om

Ericssons motåtgärder, inklusive förbättrade produkter och affärsmodel-

ler eller kostnadsminskningar i hela värdekedjan, inte kan genomföras

i rätt tid eller genomföras överhuvudtaget, kan Bolagets verksamhet,

resultat, ekonomiska ställning och marknadsandel påverkas negativt.

1.13 Sammanslagningar bland leverantörerna kan leda till att det

uppstår starkare konkurrenter som kan dra nytta av sin integrerade

verksamhet, av skalfördelar och av sina större resurser, vilket kan

öka konkurrensen på Ericssons marknad.

Branschkonvergens och sammanslagningar av leverantörer av utrust-

ning och tjänster kan leda till starkare konkurrenter som konkurrerar

som leverantörer av helhetslösningar och konkurrenter som är mer

specialiserade inom särskilda områden, vilket exempelvis kan påverka

vissa av Ericssons segment, som Cloud Software and Services och

Other. Om etablerade aktörer på angränsande marknader förvärvar

verksamheter som har ny teknik inom Ericssons marknader kan nya

starka konkurrenter uppstå. Sammanslagningar kan också leda till att

det uppstår konkurrenter som har större resurser än Ericsson har. Båda

dessa typer av händelser kan ha väsentlig negativ inverkan på Ericssons

verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställning och marknadsandel.

1.14 Ericsson är beroende av ett begränsat antal leverantörer av

komponenter, tillverkningskapacitet och FoU- och IT-tjänster,

vilket utsätter Bolaget för kostnadsökningar och störningar

i leveranskedjan.

Ericssons förmåga att leverera i enlighet med marknadens efterfrågan

och kontrakterade åtaganden är till stor del beroende av att Bolaget har

tillräcklig tillgång till material, komponenter, produktionskapacitet och

andra viktiga tjänster i rätt tid och på konkurrenskraftiga villkor. Detta

innefattar emellanåt situationer där det bara finns en enda leverantör,

eller beträffande utveckling och försörjning av nyckelkomponenter

inom ASIC och FPGA, där Ericsson är beroende av ett mycket litet antal

leverantörer. Vissa av dessa leverantörer har dessutom mycket begrän-

sad geografisk redundans, vilket gör dem sårbara vid naturkatastrofer,

konflikter eller andra potentiellt störande händelser. Därmed föreligger

det en risk för att Bolaget inte kan få tag på de varor och tjänster som

behövs för att kunna tillverka Ericssons produkter och erbjuda Ericssons

tjänster på kommersiellt rimliga villkor eller över huvud taget. Om

någon av Bolagets leverantörer inte kan leverera kan det innebära ett

avbrott i Ericssons produkt- och tjänsteförsörjning eller verksamhet

som kan begränsa Ericssons försäljning eller öka kostnaderna avsevärt.

Att hitta en alternativ leverantör eller konstruera om produkter för att

kunna byta ut komponenter kan ta lång tid, vilket kan medföra omfat-

tande förseningar eller störningar i Ericssons leveranser av produkter

och tjänster och leda till minskad försäljning. Genom åren har Ericsson

vid enskilda tillfällen drabbats av störningar i leveranskedjan, och det är

inte uteslutet att Bolaget drabbas av liknande störningar i framtiden.

När Ericsson gör inköp måste Bolaget också förutsäga hur kundernas

efterfrågan kommer att utvecklas. Om Ericsson inte lyckas väl med att

förutspå kundernas efterfrågan kan det uppstå över- eller underskott av

komponenter och produktionskapacitet. I många fall använder Ericssons

konkurrenter samma tillverkare, och om de har köpt kapacitet före

Ericsson kan detta medföra att Bolaget inte kan skaffa nödvändiga pro-

dukter. Denna faktor kan begränsa Ericssons möjligheter att leverera till

sina kunder och leda till ökade kostnader. Samtidigt har Ericsson förbundit

sig att köpa vissa kapacitetsnivåer och komponentkvantiteter som, om de

inte utnyttjas, leder till avgifter för outnyttjad kapacitet, ej återvinnings-

bara kostnader eller kassation av de kostnader som används för att köpa

in sådana komponenter. I de fall Ericsson betalar sina underleverantörer

i förskott utsätts Bolaget också för en finansiell risk. Denna typ av stör-

ningar i leveranskedjan och kostnadsökningar kan ha en negativ inverkan

på Bolagets verksamhet, rörelseresultat och ekonomiska ställning.

1.15 En stor del av Ericssons intäkter kommer för närvarande från

ett begränsat antal nyckelkunder, och operatörskonsolideringar

kan öka Ericssons beroende av nyckelkunder och nyckelmarknader.

Bolaget är också i stor utsträckning beroende av försäljningen av

vissa av Ericssons produkter och tjänster.

Merparten av Ericssons verksamhet sker inom ramen för stora fleråriga

avtal med ett begränsat antal viktiga kunder. Priserna för Ericssons pro-

dukter och tjänster i många av dessa avtal omförhandlas årligen, och

avtalen innefattar oftast inga åtaganden om inköpsvolymer. Ericssons

största kund stod för cirka 13% av försäljningen under 2022. Ericssons

tio största kunder stod för 59% av försäljningen under 2022. En förlust

Finansiell rapport 2022

112

Riskfaktorer

av eller en nedgång i försäljningen till en nyckelkund kan medföra en

avsevärd negativ effekt på försäljning, vinst och marknadsandel under

lång tid. Dessutom kan Ericssons beroende av försäljningen av vissa av

Ericssons produkter och tjänster medföra en avsevärd negativ effekt på

försäljning, vinst och marknadsandel.

Under det senaste decenniet har flera större sammanslagningar

genomförts, vilket har resulterat i ett lägre antal leverantörer av kom-

munikationstjänster med verksamhet i flera länder. Denna trend förväntas

fortsätta, som resultat av konkurrenstryck. En marknad med färre och

större kunder kommer att göra Ericsson mer beroende av nyckelkunder,

och Ericssons förhandlingsposition och vinstmarginaler kan komma

att försämras. Om de sammanslagna företagen är verksamma inom

samma geografiska områden kan de dessutom komma att dela nät, vilket

innebär att behovet av nätutrustning och tillhörande tjänster kan minska.

Nätinvesteringar kan försenas av konsolideringsprocessen, som kan inklu-

dera bland annat aktiviteter kring avtal för samgående eller förvärv, säker-

ställande av att nödvändiga tillstånd inhämtas eller att olika verksamheter

integreras. Nätoperatörer har till viss del börjat dela nätinfrastruktur

genom samarbetsavtal i stället för juridiska konsolideringar. Detta kan

påverka efterfrågan på nätutrustning negativt. Operatörskonsolidering

kan således medföra en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksam-

het, rörelseresultat, marknadsandel och ekonomiska ställning.

Dessutom kan vissa leverantörer av kommunikationstjänster bli mer

villiga att ingå partnerskap med hyperskalare för att bygga och driva

accessnäten. Ericsson riskerar att ha mer komplexa relationer inom

vilka nya roller gentemot våra kunder eller konkurrenter kan uppstå.

Till exempel kan Ericssons kunder även bli våra konkurrenter genom

att sälja molnlösningar inom telekommunikation till operatörer, och

Ericssons konkurrenter kan även bli våra partners eftersom vår mjuk-

vara potentiellt kan köras i deras hårdvarumiljö.

Leverantörer av kommunikationstjänster, inklusive Ericssons

nyckelkunder, kan även påverkas negativt av nya konkurrenter, speciellt

vad gäller tillväxt inom mobilt bredband i glesbygd som påverkas av

nytillkommen konkurrens från aktörer som levererar bredband via

satellit. Ericssons verksamhet kan således uppleva en väsentlig negativ

inverkan, inklusive påverkan på Ericssons försäljning, rörelseresultat,

marknadsandel och ekonomiska ställning.

1.16 Vissa avtal med långa löptider med kunder innefattar

åtaganden om framtida prissänkningar, vilket gör att Ericsson

kontinuerligt måste se över Bolagets kostnadsbas.

Avtal med långa löptider med Ericssons kunder ingås normalt efter kon-

kurrensutsatt upphandling. I vissa fall innefattar dessa åtaganden även

framtida prissänkningar. För att Ericsson ska kunna bibehålla bruttomargi-

nalen trots sådana prissänkningar strävar Ericsson ständigt efter att sänka

Bolagets produktkostnader genom att förbättra designen, förhandla sig

till bättre inköpspriser från Ericssons leverantörer, flytta mer produktion till

lågkostnadsländer och öka produktiviteten inom Ericssons egen produk-

tion. Det finns emellertid inga garantier för Ericssons kostnadsbesparande

åtgärder kommer att vara tillräckliga eller att de kan genomföras i tid för

att bibehålla Bolagets bruttomarginal i denna typ av avtal, speciellt med

ökad inflation och höjda räntor. Detta kan ha en väsentlig negativ inverkan

på Ericssons verksamhet, rörelseresultat och ekonomiska ställning.

1.17 Om Bolagets kunders ekonomiska förutsättningar försämras

utsätts Ericsson för ökade kreditrisker och kommersiella risker.

Efter att en försäljning till en kund har slutförts kan Bolaget få problem

med att driva in kundfordringen, och kan därmed utsättas för risken att

kundfordringen förblir utestående. Ericsson bedömer regelbundet kre-

ditvärdigheten hos Ericssons kunder, och med utgångspunkt från denna

bedömning sätter Ericsson kreditgränser för varje kund. Utmanande eko-

nomiska förhållanden har påverkat några av Ericssons kunders förmåga

att betala sina fakturor. Det finns risk för att Ericsson inte kan undvika

framtida förluster inom kundfordringar. Ericsson har även märkt av en

efterfrågan på kundfinansiering, och på ogynnsamma finansmarknader

och på marknader med hård konkurrens för kunderna kan denna efter-

frågan öka. Om någon av kunderna går i konkurs kan Bolaget drabbas

av förluster på den beviljade krediten och eventuella lån till denna kund,

förluster som beror på Ericssons kommersiella riskexponering samt förlust

av återkommande inköp från kunden. Om en kund inte kan leva upp till

sitt åtagande gentemot Ericsson kan Bolaget drabbas av minskat kassa-

flöde och förluster som överskrider avsättningarna, vilket kan medföra

avsevärda negativa effekter på rörelseresultat och ekonomisk ställning.

1.18 Kvalitetsproblem med produkter, lösningar eller tjänster

kan leda till minskade intäkter, försämrade bruttomarginaler

och minskad försäljning till befintliga och nya kunder, samt viten,

juridiska anspråk och försämrad likviditet.

Försäljningskontrakt innehåller vanligtvis garantiåtaganden om pro-

dukten är felaktig. Dessutom innehåller de ofta bestämmelser om viten

och/eller rätt till uppsägning vid leveransförsening av produkter eller

tjänster, eller om produkten eller tjänsten inte håller tillräckligt god kva-

litet, möjligen även för skador som åsamkats kundernas verksamheter.

Trots att Ericsson vidtar omfattande kvalitetssäkringsåtgärder för att

minska denna typ av risker kan det hända att kvalitetsproblem beträf-

fande produkter och tjänster, säkerhet, integritet eller problem med

tjänsters prestanda påverkar Ericssons anseende, verksamhet, rörelse-

resultat och ekonomiska ställning negativt. Detta kan även innefatta

bristande kvalitet i AI-baserade lösningar, eller i produkter från tredje

part som ingår i Ericssons lösningar. Omfattande garantiåtaganden på

grund av tillförlitlighets-, säkerhets-, integritets- eller kvalitetsproblem

med Ericssons produkter, lösningar eller tjänster kan medföra negativa

effekter på Ericssons resultat och ekonomiska ställning, på grund av

kostnader för att korrigera problem med mjuk- eller hårdvara, inklusive

utbyte av dessa, höga service- och garantiutgifter, höga utgifter

för föråldrade produkter i lager, anpassning eller skapande av en

ersättningstjänst, försenad indrivning av kundfordringar eller minskad

försäljning till befintliga och nya kunder samt renomméskador.

1.19 Ericsson är beroende av att utveckla nya produkter och för-

bättra befintliga produkter, och resultatet av Ericssons omfattande

investeringar i forskning och utveckling går inte att förutsäga.

De snabba tekniska och marknadsmässiga förändringarna i branschen

innebär att Ericsson måste göra stora investeringar i FoU för att vara

innovativa. Ericsson gör betydande investeringar i ny teknik, nya

produkter och nya lösningar, till exempel för 5G. För att Bolaget ska

bli framgångsrika är det ofta nödvändigt att den teknik, de produkter

och de lösningar Bolaget tar fram godtas av relevanta standardise-

ringsorgan och/eller av branscherna och marknaderna som helhet. Om

Ericssons insatser inom forskning och utveckling inte blir tekniskt eller

kommersiellt framgångsrika kan detta medföra negativa effekter på

Ericssons verksamhet, rörelseresultat och ekonomiska ställning. Om

Ericsson investerar i utveckling av teknik, produkter och lösningar som

visar sig inte fungera som förväntat, som inte anammas inom bran-

schen, inte blir färdiga i tid eller inte fungerar på marknaden kan det

påverka Bolagets försäljning och resultat mycket negativt. Dessutom

är det vanligt att forsknings- och utvecklingsprojekt drabbas av förse-

ningar på grund av ändrade krav och oförutsedda problem. Förseningar

i produktionen och i forsknings- och utvecklingsarbetet kan öka kostna-

derna för forskning och utveckling, och placera Ericsson ofördelaktigt

i förhållande till Bolagets konkurrenter. Detta kan även innefatta

förseningar beträffade meddelade datum för produkters tillgänglighet.

Detta kan ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets verksamhet,

kundrelationer, rörelseresultat och ekonomiska ställning.

Finansiell rapport 2022

113

Riskfaktorer

1.20 Ericsson kanske inte lyckas uppnå affärsmålen för Cloud

Software and Services.

Ericsson kanske inte kan uppnå sina affärsmål för Cloud Software and

Services, och det finns flera marknads-, teknik- och verksamhetsrisker

som kan påverka planen.

Utvecklingen av 5G-marknaden och ökningen av antalet abonnen-

ter, införandet av molnbaserad teknik och motsvarande användning av

Ericssons nya produkter samt tillväxten inom automatiserad leverans

och livscykelhantering för produkterna kan gå långsammare än förvän-

tat. Ökad konkurrens från både nya och etablerade konkurrenter kan

påverka Ericssons marknadsposition.

Bolagets arbete med att anpassa och tillämpa ny teknik, till exempel

för AI och maskininlärning, kan gå för långsamt för att kunna driva på

ökad automatisering i produkter, lösningar och tjänster. Omvandlingen

till molnbaserade lösningar som 5G Core-standarder bygger på kan

också medföra större komplexitet och ta längre tid än beräknat. Initiativ

med öppen källkod får allt större betydelse. Det kan göra att Ericssons

kunder i större utsträckning väljer att ”plocka russinen ur kakan” samti-

digt som prispressen ökar, vilket kan få negativa effekter för Ericssons

totalerbjudande.

Inom managed services omfattar de flesta kontrakt mer än ett år,

med lång försäljningscykel för nya kontrakt. Det finns risk för att befint-

liga kontrakt avslutas, får minskad omfattning eller omförhandlas,

vilket kan ha en negativ påverkan på försäljning och intäkter.

I den operativa dimensionen kan Ericsson misslyckas att genomföra

fortsatta effektiviseringsåtgärder för helheten, samt misslyckas med att

hantera risker i kundprojekt, vilket kan ha en avsevärd negativ effekt på

Ericssons verksamhet.

1.21 Ericssons möjligheter att dra fördel av immateriella rättigheter

som är viktiga för Bolagets verksamhet kan begränsas av föränd-

ringar i regelverk som rör patent, oförmåga att förhindra intrång i

eller förlust av licenser till eller från tredje part, eller av att konkur-

renter eller andra aktörer väcker talan mot Ericsson om intrång

i immateriella rättigheter och om förutsättningarna för öppna stan-

darder förändras gällande licensiering av grundläggande patent för

öppna standarder.

Även om Bolaget har ett stort antal patent finns det alltid en risk att de

kan komma att ifrågasättas, ogiltigförklaras eller kringgås. Det är inte

heller säkert att de rättigheter Ericsson får genom patenten verkligen

kommer att ge Bolaget konkurrensfördelar.

Utöver det skydd som patenträtt, upphovsrätt och varumärkesrätt

ger använder Ericsson en kombination av affärshemligheter, regler

om tystnadsplikt, sekretessavtal och andra avtal för att skydda

Ericssons immateriella rättigheter. Dessa åtgärder kan emellertid vara

otillräckliga för att förhindra eller avvärja intrång eller annat missbruk.

Dessutom är Ericsson beroende av många mjukvarupatent, och

begränsningar av patenterbarheten för mjukvara kan ha en väsentlig

inverkan på Ericssons verksamhet.

Dessutom kanske Bolaget inte upptäcker otillåten användning eller

inte kan vidta lämpliga och snabba åtgärder för att hävda Ericssons

rättigheter. I en del länder där Ericsson är verksamma ger lagstiftningen

i själva verket bara ett begränsat skydd för immateriella rättigheter, om

ens något. Bolagets lösningar kan också kräva att teknik licensieras

från tredje part. I framtiden kan det bli nödvändigt att ansöka om eller

förnya dessa licenser och det finns inga garantier för att de då kommer

att finnas tillgängliga på godtagbara villkor, eller över huvud taget. Om

Ericssons produkter inbegriper mjukvara eller annan immateriell egen-

dom som omfattas av icke-exklusiva licenser som har beviljats av tredje

part kan detta begränsa Bolagets möjligheter att skydda äganderätten

till Ericssons produkter.

Många viktiga tekniska aspekter av telekommunikations- och data-

nät styrs av branschomfattande standarder som kan användas av alla

på marknaden. När antalet aktörer på marknaden ökar och tekniken blir

alltmer komplicerad, ökar också risken för överlappande funktioner och

oavsiktliga intrång i immateriella rättigheter. Detta har varit fallet med

lanseringen av 5G-teknik. Utöver de branschomfattande standarderna

utvecklas för närvarande andra viktiga, branschomfattande mjukvaru-

lösningar som tillhandahålls som kostnadsfri och Open source. Om

Ericsson bidrar till utvecklingen och distributionen av kostnadsfri mjuk-

vara med Open source kan det begränsa Ericssons framtida möjligheter

att hävda äganderätt till patent. Tredje part har hävdat och kan även i

framtiden komma att hävda, direkt gentemot Ericsson eller gentemot

Ericssons kunder, att det sker intrång i deras immateriella rättigheter.

Att försvara sig mot sådana påståenden kan bli kostsamt, tidsödande

och ta Ericssons lednings och den tekniska personalens krafter i

anspråk. Rättstvister kan leda till att Ericsson blir tvungna att betala

skadestånd eller annan ersättning (antingen direkt till tredje part, eller

för att hålla Ericssons kunder skadeslösa för sådana skadestånd eller

andra ersättningar), utveckla produkter/teknik som inte gör intrång

eller ingå royalty- eller licensavtal. Bolaget kan emellertid inte vara

säkra på att sådana licenser kommer att vara tillgängliga på kommersi-

ellt rimliga villkor eller över huvud taget, och sådana juridiska beslut kan

ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, anseende,

resultat och ekonomiska ställning. Användning av kostnadsfri mjukvara

med öppen, lättillgänglig källkod innebär att tredje part kan få mer

detaljerade kunskaper om Bolagets mjukvara. Detta kan öka risken för

att tredje part hävdar upphovsrätt till mjukvaran.

Undersökningar som genomförs av antitrustmyndigheter, utslag

i domstolar och förändringar i lagstiftning kan potentiellt påverka

Ericssons möjlighet att utnyttja sin patentportfölj vid licensiering av

patent som är nödvändiga för öppna standarder (till exempel 4G- och

5G-teknik), vilket kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons

verksamhet, anseende, rörelseresultat och finansiella ställning.

Ericsson har en ledande patentportfölj inom öppna standarder, och

eventuella förändringar som rör denna portfölj kan få en väsentlig

inverkan på Ericssons anseende, verksamhet, rörelseresultat och

ekonomiska ställning.

Ericssons möjligheter att dra nytta av immateriella rättighe-

ter kan begränsas av förlust av licenser till eller från tredje part.

Patentlicensavtal gäller i allmänhet över flera år och är villkorsbase-

rade. Processen för att förlänga licenser kräver normalt förhandlingar,

speciellt i samband med teknikskiften och lanseringen av ny standard,

till exempel 5G. Sådana förlängningar och förhandlingar kan ta tid att

nå en överenskommelse i, innefattar ibland stämningsförfaranden

och kan ha betydande negativ påverkan på Ericssons verksamhet och

finansiella ställning, inklusive tidpunkten för och nivån på intäkter från

patent- och licensportföljen.

Utmanande globala ekonomiska förhållanden och politisk oro eller

osäkerhet, geopolitiska risker och handelskonflikter kan öka osäkerhe-

ten för hur globala cellulära ekosystem och standarder utvecklas, vilket

kan ha omfattande negativa effekter på patent- och licensintäkter och

på Ericssons möjlighet att förvärva licenser.

1.22 Ericsson kanske inte lyckas fortsätta att attrahera och behålla

högt kvalificerade medarbetare, vilket kan försämra Bolagets

konkurrenskraft.

Ericsson tror att Bolagets framtida framgång till stor del är beroende av

Ericssons fortsatta förmåga att anställa, utveckla, motivera och behålla

ingenjörer och andra kvalificerade medarbetare som tar fram nya

framgångsrika produkter/lösningar, underhåller Ericssons befintliga

produktutbud, tillhandahåller tjänster till Bolagets kunder och skapar

bra kundupplevelser.

Finansiell rapport 2022

114

Riskfaktorer

Det råder fortfarande stark konkurrens om högt kvalificerade med-

arbetare i de branscher där Bolaget bedriver verksamhet. Konkurrensen

ökar ytterligare på grund av att andra branscher letar efter liknande

kvalifikationer. Bolaget utvecklar ständigt företagskulturen och medar-

betarfilosofin för att skapa en positiv arbetsmiljö. Det gör det lättare för

Ericsson att fokusera på verksamheten och Bolagets kunder samtidigt

som Ericsson inspirerar varje medarbetare att utvecklas och hitta det

bästa i sig själv. Bolagets förmåga att lyckas beror bland annat på om

Ericsson kan upprätthålla ett gott anseende som företag vilket kan

påverkas negativt av flertalet faktorer, såsom pågående tvister, utred-

ningar och negativ rapportering i media. Det finns inga garantier för att

Ericsson i framtiden kommer att kunna attrahera och behålla medar-

betare med rätt kompetens. Problem med att behålla och rekrytera rätt

medarbetare kan medföra avsevärda negativa effekter på Ericssons

verksamhet och varumärke.

1.23 Ericssons verksamhet är komplex, och flera viktiga verksam-

hetsområden är samlade på en enda, central plats. Alla störningar

i Ericssons drift, oavsett om de beror på händelser som orsakas

av naturkrafter eller människor, kan medföra stora problem för

Bolagets verksamhet.

Bolagets och dess leverantörers affärsverksamhet är sårbar för stör-

ningar på grund av brand, jordbävningar, orkaner, översvämningar och

andra naturkatastrofer, strömavbrott, säkerhetsincidenter, havererade

datorsystem, avbrott i telekommunikationer, pandemier, karantäner,

nationella katastrofer, terroristaktiviteter, krig och andra omständig-

heter utanför Bolagets kontroll. Om någon katastrof skulle inträffa kan

Bolagets eller Bolagets leverantörers möjlighet att bedriva verksamhet

allvarligt inskränkas och det kan leda till betydande skada på Ericssons

verksamhet, rörelseresultat och ekonomiska ställning.

En stor del av Ericssons verksamhet är utlagd på entreprenad,

bland annat delar inom IT, ekonomi och HR, vilket medför att Ericsson

är beroende av andra företag och deras åtgärder för att upprätthålla

säkerhet och tillförlitlighet. Oavsett skyddsåtgärder riskerar alla system

och kommunikationsnät att utsättas för störningar som utrustningsfel,

skadegörelse, säkerhetsincidenter, naturkatastrofer, elavbrott och andra

händelser. Dessutom har Ericsson koncentrerat verksamheten till vissa

platser för till exempel FoU och produktion, centra för nätdrift, IKT och

logistik samt gemensamma servicecentra. Avbrott i verksamheten på

dessa platser skulle kunna orsaka avsevärda skador och kostnader.

Godsleveranser från leverantörer och till kunder kan också hämmas

av ovan nämnda skäl. Eventuella störningar i Ericssons system och

kommunikationsnät kan medföra negativa effekter på Bolagets verk-

samhet och ekonomiska ställning.

1.24 Bolaget kanske inte uppnår vissa av eller någon av de

förväntade fördelarna med Ericssons omstruktureringsaktivite-

ter, och Bolagets omstrukturering kan ha negativ påverkan på

Ericssons verksamhet.

Omstruktureringsaktiviteter kan bli kostnadskrävande och orsaka

störningar i verksamheten, och Ericsson kanske inte kan nå och behålla

de kostnadsbesparingar och fördelar som ursprungligen förväntades.

Dessutom kan Ericsson, som resultat av Bolagets omstrukturering,

uppleva brister i kontinuitet, förlust av samlad kunskap och/eller

ineffektivitet under övergångsperioder. Omorganisation och omstruk-

turering kan ta en betydande del av ledningens och andra anställdas

tid och fokus, vilket kan avleda uppmärksamheten från drift och tillväxt.

Omstruktureringsaktiviteter kan ha oförutsedda konsekvenser och

negativ påverkan på verksamheten, till exempel på Ericssons förmåga

att utveckla, sälja och leverera, och Ericsson kan inte vara säkra på att

pågående eller framtida omstruktureringsaktiviteter blir framgångsrika

eller åstadkommer förväntade kostnadsbesparingar. Faktorer som kan

hindra ett framgångsrikt genomförande innefattar att nyckelpersonal

stannar kvar i företaget, påverkan av regulatoriska frågor samt ofördel-

aktiga omständigheter på marknaden. Om Ericsson misslyckas med att

uppnå några eller samtliga av de förväntade fördelarna med omstruk-

turering kan detta ha en avsevärd negativ påverkan på Bolagets

konkurrenskraft, verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat,

kassaflöde, anseende och aktiekurs.

2 Risker relaterade till Ericssons ﬁnansiella ställning

2.1

Ericssons skuldsättning ökar Bolagets sårbarhet för olika

negativa ekonomiska omständigheter och omständigheter i bran-

schen, begränsar Ericssons möjlighet att ta upp ytterligare lån samt

kan begränsa Bolagets flexibilitet beträffande planering för, eller

reaktion på, förändringar i Ericssons verksamhet och bransch.

Per 31 december 2022 var Ericssons utestående skuld SEK 32,9 miljar-

der, och Bolaget har betyget ”kreditvärdig” hos S&P Global (BBB-) och

Fitch Ratings (BBB-), samt ett steg under ”kreditvärdig” hos Moody’s

(Ba1). Denna skuldnivå och dessa kreditbetyg kan ha viktiga negativa

konsekvenser, inklusive att:

–

Öka Ericssons sårbarhet för allmänna ekonomiska omständigheter

och omständigheter i branschen

–

Kräva att en avsevärd del av kassaflödet från rörelsen avdelas för

att betala skuld och ränta på Bolagets skuldsättning, varigenom

möjligheten att använda kassaflödet för att finansiera Bolagets

verksamhet, investeringar och framtida affärsmöjligheter minskar

–

Begränsa möjligheterna att göra strategiska förvärv eller orsaka att

Bolaget gör icke strategiska avyttringar

–

Begränsa Ericssons möjligheter att få ytterligare finansiering för

justerat rörelsekapital, investeringar, avbetalningar, förvärv och

allmänna bolagssyften eller andra syften

–

Begränsa Bolagets möjligheter att anpassa sig efter förändrade

marknadsvillkor och minska konkurrensförmågan jämfört

med Ericssons konkurrenter.

Ericsson kan välja att ytterligare skuldsätta sig betydligt i framtiden.

Om ny skuldsättning läggs till Bolagets aktuella skuldnivå, kan de

relaterade risker som Ericsson nu löper komma att ökas.

Om Ericssons ekonomiska resultat skulle försämras, kanske Bolaget

inte kan generera tillräckligt med kontanta medel för att betala

alla skulder och kan tvingas vidta andra åtgärder för att uppfylla

Ericssons åtaganden relaterade till skuldsättning, vilket kanske inte blir

framgångsrikt.

Ericssons möjligheter att göra schemalagda betalningar för att finan-

siera Bolagets åtaganden relaterade till skulder beror på dess finansiella

ställning och rörelseresultat (EBIT), vilka är utsatta för gällande mark-

nads- och konkurrensvillkor och för vissa ekonomiska, affärsmässiga

och andra faktorer utanför Ericssons kontroll. En avsevärd försämring

av Ericssons ekonomiska resultat skulle kunna leda till att Bolaget inte

kan behålla en nivå på kassaflöde från rörelsen som gör att Bolaget kan

betala kapitalskuld, eventuell avgift och ränta på skuldsättningen.

Om, på grund av en sådan försämring av Bolagets ekonomiska

resultat, Bolagets kassaflöde och kapitalresurser inte skulle räcka

till för att finansiera åtaganden relaterade till skuldsättning, kan

Ericsson tvingas dra ner på eller fördröja investeringar eller sälja

tillgångar, försöka skaffa ytterligare kapital eller omstrukturera eller

omfinansiera skuldsättningen. Dessa alternativa åtgärder kanske inte

är framgångsrika och kanske inte tillåter att Ericsson uppfyller Bolagets

betalningsåtaganden relaterade till skuldsättningen. Om Bolaget dess-

utom skulle vara tvungna att skaffa ytterligare kapital på de aktuella

finansmarknaderna kan villkoren för sådan finansiering, om den är

Finansiell rapport 2022

115

Riskfaktorer

tillgänglig, medföra högre kostnader och ytterligare begränsningar för

verksamheten.

Om Ericsson dessutom skulle behöva omfinansiera Bolagets

befintliga skuldsättning, kan villkoren på finansmarknaden vid det

tillfället göra det svårt att omfinansiera den befintliga skuldsättningen

på godtagbara villkor eller över huvud taget. Om sådana alternativa

åtgärder inte skulle vara framgångsrika skulle Ericsson kunna få allvar-

liga likviditetsproblem och skulle kunna bli tvungna att likvidera fasta

tillgångar eller verksamhet för att kunna uppfylla Bolagets åtaganden

relaterade till skuldsättning och andra åtaganden.

2.2

Eftersom en stor del av Ericssons kostnader är i SEK och

intäkterna främst är i andra valutor, är verksamheten exponerad för

valutafluktuationer som kan påverka intäkter och rörelseresultat.

En stor del av Ericssons kostnader betalas i SEK. Mer information

finns i koncernens bokslut i not F1, ”Hantering av finansiella risker”.

Eftersom Ericsson är en internationell verksamhet genereras stora delar

av Bolagets intäkter i andra valutor än SEK, och så kommer det med

all sannolikhet att vara även i framtiden. Intäkter i utländska valutor

som inte kan matchas mot kostnader som betalas i samma valuta

kan medföra att Ericssons resultaträkning, balansräkning och kas-

saflöden påverkas negativt av växelkursrörelser när utländska valutor

växlas mot eller räknas om till svenska kronor, vilket ökar volatiliteten i

Ericssons redovisade resultat.

Eftersom marknadspriserna framför allt sätts i US-dollar eller euro

har Ericsson för tillfället en nettointäktsexponering i utländska valutor,

vilket innebär att en starkare kronkurs generellt medför en negativ

inverkan på Ericssons redovisade resultat. Bolagets försök att genom

olika naturliga och finansiella kurssäkringsåtgärder minska växelkurs-

rörelsernas effekter kan visa sig vara otillräckliga eller misslyckas, vilket

kan påverka Ericssons resultat och ekonomiska ställning.

2.3

Ericsson är beroende av olika kapitalkällor för att finansiera

verksamheten på både lång och kort sikt. Om någon kapitalkälla

blir otillgänglig, eller om Ericsson endast får tillgång till otillräck-

liga mängder kapital eller kapital på orimliga villkor, kan det ha

betydande negativ påverkan på Bolagets verksamhet, ekonomiska

ställning och kassaflöde.

Ericssons verksamhet förutsätter tillgång till en omfattande kassa.

Om Ericsson inte genererar tillräckligt mycket kapital för att finan-

siera verksamheten, avbetalningar på lån, fortsatt forskning och

utveckling samt kundfinansieringsprogram, eller om Bolaget inte kan

säkra tillräcklig finansiering i rätt tid och till rimliga villkor, kommer

Ericssons verksamhet, ekonomiska ställning och kassaflöde sannolikt

att påverkas negativt. Tillgången till finansiering kan försämras eller

bli mer kostsam beroende på situationen för Ericssons verksamhet,

Bolagets ekonomiska ställning och marknadsläget, eller om Ericssons

kreditbetyg sänks. Det finns inga garantier för att den finansiering som

Ericsson vid varje given tidpunkt behöver kommer att finnas tillgänglig

till rimliga villkor eller över huvud taget. Om Bolaget inte kan få tillgång

till kapital på kommersiellt rimliga villkor kan Ericssons verksamhet,

ekonomiska ställning och kassaflöde väsentligt påverkas.

2.4

Nedskrivning av goodwill, andra immateriella tillgångar,

materiella anläggningstillgångar (PP&E) och nyttjanderätter för

tillgångar (RoU) som Bolaget leasar har medfört och kan fortsatt

medföra negativa effekter på Ericssons ekonomiska ställning och

rörelseresultat. En nedskrivning av goodwill, andra immateriella

tillgångar, PP&E och RoU kan medföra negativa effekter på

Bolagets ekonomiska ställning eller rörelseresultat.

Ericsson har en betydande goodwill och andra immateriella tillgångar,

till exempel patent, kundrelationer, varumärken och mjukvara.

Goodwill är den enda immateriella tillgång som Bolaget redovisar

med oändlig ekonomisk livslängd. Övriga immateriella tillgångar

avskrivs huvudsakligen linjärt under hela den uppskattade ekonomiska

livslängden, och nedskrivningsbehovet för tillgångar granskas vid hän-

delser som kan medföra att det redovisade värdet kanske inte kan åter-

vinnas helt, till exempel om en produkt tas ur produktion eller förändras

eller vid andra förändrade omständigheter. För immateriella tillgångar

som ännu inte används granskas nedskrivningsbehovet årligen.

Historiskt har Bolaget huvudsakligen redovisat reserveringar för

värdeminskning för immateriella tillgångar och goodwill på grund

av omstruktureringar, som vanligtvis sker i begränsad skala men

tillfälligtvis kan bli mycket omfattande. Ytterligare värdeminskning,

som kan vara omfattande, kan uppstå i framtiden av olika skäl, till

exempel ändrad strategi, omstruktureringsåtgärder eller ogynnsamma

marknadsförhållanden som antingen gäller Bolaget specifikt, hela de

branscher inom vilka Ericsson har verksamhet eller mer allmänt, och

som kan medföra negativa effekter på Ericssons rörelseresultat och

ekonomiska ställning.

Negativa avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört med beräknade

kassaflöden kan, liksom nya uppskattningar som tyder på lägre framtida

kassaflöden, leda till redovisning av reserveringar för värdeminskning.

Ekonomiska prognoser kräver att ledningen gör noggranna bedöm-

ningar, samt att kassagenererande enheter för nedskrivningsbehov

definieras. Olika bedömningar kan leda till vitt skilda slutsatser som

även kan avvika från Bolagets faktiska ekonomiska ställning i framtiden.

3 Juridiska och regulatoriska risker

3.1

Ericsson kan påföras sanktioner och ogynnsamma utslag

avseende verkställighet eller andra förfaranden, utsättas för

anspråk på avtalsbrott och/eller förlust av intäkter för bristande

efterlevnad av lagar, regler och förordningar som är tillämpliga på

Bolagets verksamhet. Efterlevnad av gällande eller ändrade lagar,

regler eller förordningar kan medföra ökade kostnader eller mins-

kad efterfrågan på produkter och tjänster för Ericsson, vilket kan ha

en negativ påverkan på Ericssons utvecklingsarbete.

Ericsson omfattas av ett flertal lagar, regler och förordningar i flera

jurisdiktioner. Bolaget kan bli föremål för sanktioner och negativa utslag

avseende verkställighet eller andra förfaranden på grund av bristande

efterlevnad av lagar, regler och regelverk som är tillämpliga på Bolagets

verksamhet. Detta kan medföra väsentliga negativa effekter på Ericsson

och deras kunder, inkluderat både privata och statliga kunder, inklusive

på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat,

kassaflöden, framtidsutsikter eller nuvarande eller framtida kundrelatio-

ner. Även om Ericsson strävar efter efterlevnad har Bolaget inte följt alla

sådana lagar, regler och regelverk tidigare och kan inte garantera att alla

tidigare överträdelser har tagits itu med eller att ytterligare överträdelser

inte kan komma att inträffa i framtiden. Om Ericsson inte efterlever

lagar, regler och regelverk kan detta även påverka våra kunders krav på

efterlevnad och/eller leda till verkliga eller upplevda överträdelser av

våra avtalsenliga skyldigheter gentemot kunderna, vilket kan resultera i

skadeståndsanspråk grundade på avtal och förlorade intäkter. Det kan

också påverka våra möjligheter att få nya kunder.

Ytterligare förändringar i lagar, regler eller regelverk kan medföra

förpliktelser, ökade kostnader eller minskad efterfrågan på Bolagets

produkter och tjänster, restriktioner för marknadstillträde, samt oför-

måga att leverera produkter av visst ursprung, vilket kan ha avsevärda

negativa effekter på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet,

ekonomiska ställning, rörelseresultat, kassaflöden eller framtidsutsikter.

Förändringar i lagar, regler och regelverk kan medföra negativa

effekter på både Ericssons kunders och Bolagets egen verksamhet.

Finansiell rapport 2022

116

Riskfaktorer

Ändringar som innebär att det krävs striktare, mer tidskrävande eller

kostsammare planering eller lokalisering, eller tillstånd för uppförande

av radiobasstationer och annan nätinfrastruktur, kan till exempel

försena eller öka kostnaderna för att bygga nya nät eller bygga ut

befintliga nät, och till sist ha negativ inverkan på den kommersiella

lanseringen och framgången för dessa nät. Likaså kan prisregleringar

eller tvingande lagar, regler och regelverk om att dela nät påverka

möjligheter och/eller vilja för leverantörer av kommunikationstjänster

att investera i nätinfrastruktur, vilket i sin tur kan påverka försäljningen

av Ericssons system och tjänster. Fördröjd fördelning av radiofrekvenser

samt fördelning mellan olika användningsområden kan bidra till ökade

kostnader för leverantörer av kommunikationstjänster eller tvinga

Bolaget att utveckla nya produkter för att kunna konkurrera.

Dessutom utvecklar Ericsson många av Bolagets produkter och

tjänster utifrån befintliga lagar, regler och regelverk och tekniska

standarder. Om befintliga lagar, regler och regelverk och tekniska

standarder ändras, eller om nya lagar, regler, restriktioner och regelverk

och tekniska standarder införs för produkter och tjänster som tidigare

inte har underställts reglering, kan Ericssons utvecklingsarbete eller

leveranser försvåras avsevärt genom stigande kostnader för regelefter-

levnad och förseningar eller avbrott. Efterfrågan på sådana produkter

och tjänster kan också minska. Ändringar av licensavgifter eller

bestämmelser om miljö, hälsa och säkerhet, datalokalisering, trygghet,

integritetsskydd (inklusive för gränsöverskridande överföring av per-

sonuppgifter mellan till exempel EU och USA) och andra lagändringar

kan leda till ökade kostnader och begränsa verksamheten för Ericsson

eller för nätoperatörer. Även indirekta effekter av sådana ändringar och

ändringar av lagar, regler och regelverk inom andra områden, till exem-

pel prisregleringar, kan få negativa konsekvenser för Ericsson även om

de specifika ändringarna av lagar, regler och regelverk inte direkt gäller

Bolaget eller Bolagets produkter.

3.2

Ericssons omfattande internationella verksamhet påverkas

av osäkerhetsfaktorer som kan påverka Bolaget, inklusive på dess

anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat,

kassaflöden eller framtidsutsikter.

Ericsson bedriver verksamhet över hela världen och påverkas av de

allmänna globala ekonomiska villkoren liksom av specifika villkor

i vissa länder eller regioner. Bolaget har kunder i över 180 länder, och

en betydande andel av Ericssons försäljning går till tillväxtmarknader i

regionerna Asien och Oceanien, Latinamerika, Östeuropa, Mellanöstern

och Afrika.

Ericssons omfattande verksamhet påverkas av ytterligare risker,

bland annat för sociala oroligheter, terrorattentat, krigshandlingar,

ekonomisk och geopolitisk instabilitet och konflikter, potentiellt miss-

bruk av teknik som leder till brott mot mänskliga rättigheter, pandemier,

valutaregleringar, ekonomier som är utsatta för stora fluktuationer,

nationalisering av privata tillgångar eller andra statliga åtgärder som

påverkar flödet av varor och valutor, effekter av klimatförändringar

samt svårigheter att genomdriva avtal och driva in fordringar genom

lokala juridiska system.

På vissa marknader där Ericsson har verksamhet finns det dessutom

risk att nationella regeringar aktivt favoriserar eller upprättar lokala

leverantörer, eller lanserar krav på lokalt innehåll, på sina respektive

marknader på bekostnad av utländska konkurrenter. Genomförandet

av sådana åtgärder kan medföra negativa effekter på Ericssons försälj-

ning, marknadsandelar och möjligheter att införskaffa verksamhetskri-

tiska komponenter.

Det är av största vikt för Bolaget att följa tillämpliga exportkon-

trollregler och gällande sanktionsförordnanden eller andra eventuella

handelsembargon. Den politiska situationen i vissa delar av världen,

speciellt i Ryssland/Ukraina, delar av Mellanöstern och Kina, förblir

osäker och nivån på exportkontroll och sanktioner är fortfarande relativt

hög ur ett historiskt perspektiv. Denna nivå kan även öka, vilket kan få en

betydande effekt på vår verksamhet där en sådan ökning inträffar, inklu-

sive på dessa marknader. De senaste ökningarna av exportkontroll har

speciellt riktat sig mot Kinas möjligheter att utveckla avancerade super-

datorer och artificiell intelligens, inklusive de halvledare som behövs

för dessa verksamheter. Ett genomgående element i sanktionerna är

ekonomiska begränsningar för enskilda personer och/eller juridiska

personer, men det kan även förekomma sanktioner som begränsar vissa

typer av export och som i slutänden leder till ett fullständigt handelsem-

bargo mot ett land. Under de senaste åren har det globala frihandels-

systemet varit under ihållande attack, vilket har ökat risken för att stater

inför policyer och vidtar åtgärder som strider mot WTO-avtal. Dessutom

finns det i många länder en risk för oförutsedda förändringar i lagar

och regler, tullar och andra handelshinder, pris- och valutaregleringar,

importbegränsningar eller andra statliga åtgärder som kan begränsa

Ericssons verksamhet och försämra Ericssons lönsamhet. Dessutom kan

exportkontrollregler, sanktioner eller andra typer av handelsrestriktioner

som tillämpas för något av de länder där Ericsson har verksamhet,

medföra ett minskat engagemang i dessa länder. Som ett exempel har

ökade spänningar beträffande handel mellan USA och Kina resulterat i

ytterligare handelsrestriktioner och höjda tullar, vilket om den negativa

utvecklingen fortsätter kan skada Bolagets möjligheter att konkurrera

effektivt i Kina eller med kinesiska företag och ha negativ påverkan

på Ericssons verksamhet i landet. Behovet att avsluta eller dra ned på

verksamhet på grund av införda handelsrestriktioner kan också medföra

risk för klagomål från Bolagets kunder och andra inneboende risker.

Även om Bolaget strävar efter att uppfylla alla lagar, regler och regelverk

beträffande exportkontroll och sanktioner så är dessa lagar, regler och

regelverk komplexa, uppdateras ofta och ökar i antal och Bolaget har

inte följt alla lagar, regler och regelverk beträffande exportkontroll och

sanktioner tidigare, och kan inte garantera att alla tidigare överträdelser

har tagits itu med eller att ytterligare överträdelser inte kan komma

att inträffa i framtiden. Sådana överträdelser kan medföra avsevärda

negativa effekter på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet,

ekonomiska ställning, rörelseresultat, kassaflöden eller framtidsutsikter

och skulle kunna utgöra ett brott mot dess DOJ Plea Agreement eller mot

uppgörelsen med U.S. Securities and Exchange Commission (SEC).

Verksamheten är komplex, med utveckling, produktion och leverans

av telekomlösningar till kunder i ett stort antal olika jurisdiktioner. I

varje jurisdiktion gäller olika typer av skattelagstiftning och andra lagar,

regler och regelverk, och Bolaget måste efterleva relevanta lagar, regler

och regelverk i varje land. Det handlar till exempel om lagar, regler och

regelverk för inkomstbeskattning och indirekta skatter som moms och

försäljningsskatter, källskatter på inhemska och gränsöverskridande

betalningar samt sociala avgifter för Ericssons medarbetare. Lagar,

regler och regelverk, liksom dess tolkning, förändras ständigt, vilket

exponerar Bolaget för skatterelaterade risker. Detta medför komplice-

rade skatteärenden och skattetvister som kan leda till att Bolaget blir

skyldigt att betala ytterligare skatter. Eftersom Ericsson är ett globalt

företag riskerar Bolaget dessutom att behöva betala skatt för samma

intäkt i fler än en jurisdiktion (dubbelbeskattning). Detta kan ha negativ

inverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekono-

miska ställning, rörelseresultat, kassaflöden och framtidsutsikter.

I media och på annat håll har det rapporterats om oro för att vissa

länder använder delar av sina telekommunikationssystem på sätt som

potentiellt kan leda till kränkningar av bland annat mänskliga rättighe-

ter. Detta kan medföra negativa effekter på hela telekombranschen och

kan även påverka enskilda personer och Ericsson.

Allt det ovanstående kan ha en betydande och potentiellt kvar-

stående negativ inverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende,

verksamhet, inklusive försäljning, marknadsandelar, tillgång till

Finansiell rapport 2022

117

Riskfaktorer

marknader, leverantörskedja och FoU-aktiviteter, ekonomiska ställning,

rörelseresultat, kassaflöden eller framtidsutsikter.

3.3

Ericsson är föremål för vissa lagar, regler och regelverk

(amerikanska och i andra jurisdiktioner) beträffande antikorrup-

tion (vilket omfattar regler mot mutor, penningtvätt, sanktioner,

terrorfinansiering och regler om antiterrorism). Ericsson kan bli

föremål för ytterligare negativa konsekvenser under DOJ Plea

Agreement med United States Department of Justice (DOJ) och det

föreläggande som utfärdades i samband med uppgörelsen med U.S.

Securities and Exchange Commission (SEC), från 2019, och andra

utredningar som görs av statliga myndigheter.

Bolaget måste följa lagar, regler och regelverk gällande antikorruption

(vilket omfattar regler mot mutor, penningtvätt, sanktioner, terror-

finansiering och terrorism) i de jurisdiktioner där Ericsson är verksamt.

Dessutom saknas, på några av de platser i världen där Bolaget bedriver

verksamhet, ett utvecklat rättssystem och nivån av korruption är

förhöjd, vilket påverkar många aspekter av att bedriva verksamheten.

Från tid till annan utreder Bolaget möjliga fall av korruption, inklusive

potentiella överträdelser av lagar, förordningar och regler om mutor,

penningtvätt, sanktioner, terrorfinansiering och anti-terrorism.

Bolaget kan inte garantera att dess anställda, underleverantörer

och representanter tidigare alltid har uppfyllt dessa krav, och Bolaget

är utsatta för möjliga tidigare, nuvarande och framtida brott mot dessa

krav av dess anställda, underleverantörer och representanter. Åtgärder

av Ericssons anställda, eller av tredje part som agerar å Bolagets väg-

nar, som strider mot dessa lagar, regler och regelverk oavsett om de sker

i USA eller något annat land, i samband med Ericssons verksamhet kan

utsätta Bolaget för betydande skadeståndsansvar eller straffrättsligt

ansvar som kan orsaka betydande skada på Bolaget, inklusive på dess

anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, finansiering, rörelseresul-

tat, kassaflöden och framtidsutsikter.

I december 2019 ingick Ericsson en uppgörelse med DOJ avseende

undersökningar genomförda av DOJ relaterade till Ericssons affärsverk-

samhet i Djibouti, Kina, Vietnam, Indonesien och Kuwait. Uppgörelsen

innefattade ett avtal om uppskjutet åtal (deferred prosecution agree-

ment (DPA)) och att Ericssons dotterbolag i Egypten förklarade sig

skyldigt till brott i form av överträdelser av bestämmelserna mot mutor i

US Foreign Corrupt Practices Act (FCPA).

Under DPA erkände Bolaget de händelser som beskrevs i den samman-

fattning av sakförhållandena som bifogades DPA, och DOJ godtog att

skjuta upp åtal av Ericsson under de tre år som DPA gäller, varefter åtals-

punkterna förklaras ogiltiga om Ericsson inte bröt mot villkoren i DPA.

I oktober 2021 meddelade DOJ Ericsson att de beslutat om att

Ericsson inte hade fullgjort sina skyldigheter enligt DPA genom att

underlåta att överlämna nödvändig information till DOJ.

I februari 2022 meddelade Ericsson offentligt att en intern utredning

från 2019 omfattade en granskning av Ericssons anställda, återförsäl-

jare och leverantörer i Irak under perioden 2011–2019. Utredningen

påträffade allvarliga överträdelser av regelverk och Bolagets affärs-

etiska kod, och identifierade bevis på korruptionsrelaterade oegent-

ligheter och andra allvarliga överträdelser, inklusive betalningar till

mellanhänder och potentiell användning av alternativa transportvägar

i samband med kringgående av den irakiska tullen vid en tidpunkt då

terroristorganisationer, däribland ISIS, kontrollerade vissa transport-

vägar. Utredningen identifierade även betalningsupplägg och kontant-

transaktioner som potentiellt innebar risk för penningtvätt. Utredarna

kunde inte avgöra vilka som var de slutliga mottagarna av några

betalningar, eller visa att någon Ericsson-anställd var direkt involverad

i finansiering av terroristorganisationer.

Till följd av utredningen sades flera anställda upp från Bolaget och

flera ytterligare disciplinära och ytterligare korrigerande åtgärder vidtogs.

I mars 2022 informerade DOJ Ericsson om att, innan ingåendet av

DPA, den information som Bolaget lämnat till DOJ angående Bolagets

interna utredning från 2019 gällande uppträdandet i Irak inte varit

tillräcklig. DOJ beslutade även att Bolaget brutit mot DPA genom att

underlåta att informera DOJ om undersökningen efter ingåendet av DPA.

I juni 2022 informerade SEC Ericsson om att man påbörjat en

utredning gällande ärenden som beskrivits i Bolagets utredningsrap-

port från 2019 gällande Irak. Enligt Ericssons uppgörelse med SEC är

Ericsson permanent ålagda att inte bryta mot bestämmelserna om

antikorruption, bokföring och redovisning samt interna kontroller i

FCPA. Brott mot föreläggandet eller uppgörelsen kan utsätta Bolaget

för nya civilrättsliga eller straffrättsliga påföljder och nya åtgärder för

verkställighet.

I december 2022 kom Bolaget överens med DOJ och SEC om att

förlänga giltighetstiden för den oberoende övervakningen av Bolagets

regelefterlevnad med ett år, till juni 2024.

Den 2 mars 2023, nådde Bolaget en överenskommelse med DOJ

avseende icke-brottsliga överträdelser av DPA (DOJ Plea Agreement).

Under DOJ Plea Agreement kommer Ericsson erkänna sig skyldigt till

de tidigare uppskjutna åtalspunkterna som avser förhållanden före

2017. Därutöver har Ericsson accepterat att betala ett bötesbelopp

om USD 206 728 848. Ingåendet av DOJ Plea Agreement innebär att

DPA upphör att gälla. Enligt DOJ Plea Agreement, kommer Ericsson ha

vissa fortlöpande skyldigheter till och med juni 2024, inklusive sam-

arbete, rapportering av bevis eller anklagelser om potentiella FCPA-

överträdelser, att fortsätta att engagera en oberoende övervakare av

regelefterlevnad och förbättra sitt program för regelefterlevnad.

Den 12 januari 2023, meddelade Bolaget att det genomförts en

avsättning om SEK 2,3 miljarder (cirka USD 220 miljoner) relaterade

till DOJ Plea Agreement. Avsättningen inkluderade även uppskattade

utgifter (SEK 0,1 miljarder) för den tidigare meddelade förlängda

övervakningen av regelefterlevnad. Bolagets interna utredning och dess

samarbete med myndigheter avseende de tidigare förhållandena som

diskuterats i en internutredning om Irak från 2019 är fortsatt öppen och

pågående. Vad gäller ärendena som beskrivs i internutredningsrapporten

om Irak från 2019 fortsätter Bolaget att grundligt utreda ärendena i fullt

samarbete med DOJ och SEC. Som tidigare meddelats kunde Bolagets

internutredning från 2019 inte fastslå att Ericsson gjort eller varit ansva-

rig för några betalningar till någon terroristorganisation och den fortsatta

djupgående utredningen under 2022 har inte förändrat denna slutsats.

Vi är föremål för potentiellt väsentligt ytterligare ansvar till följd av

tidigare beteende, inklusive anklagelser om tidigare beteende i Irak

eller andra platser som förblir olösta eller okända. Dessa inkluderar

risker relaterade till intern kontroll och styrning, inklusive möjligheten

att ådra sig väsentligt ansvar i samband med interna kontroller kring

betalningar som görs till tredje part i samband med historiskt beteende

i Irak eller andra platser.

Bolaget står även inför andra negativa konsekvenser från dessa

ärenden, inklusive ärenden som granskas som en del av vår pågående

och framtida kommunikation med myndigheter för att uppfylla våra

åtaganden enligt DOJ Plea Agreement. Myndigheter i USA och på andra

platser utreder Ericsson för möjliga brott mot tillämpliga lagar, regler

och regelverk mot korruption (inklusive lagar, regler och regelverk om

mutor, penningtvätt, sanktioner, terrorfinansiering och anti-terrorism),

och vi står inför stämningar relaterade till dessa ärenden. Alla brottsåtal

eller civilrättsliga eller straffrättsliga påföljder som följer av bristande

efterlevnad av DOJ Plea Agreement eller uppgörelsen, oavsett anled-

ning, kan ha en betydande negativ påverkan på Bolaget, inklusive på

Finansiell rapport 2022

118

Riskfaktorer

dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, finansiering, rörelse-

resultat, kassaflöden och framtidsutsikter.

Därutöver kan Bolaget möta potentiella väsentliga tillkommande

kostnader och ansvar med anledning av vår pågående framtida efter-

levnad av villkoren i DOJ Plea Agreement med DOJ och den förlängda

övervakningen av regelefterlevnad, inklusive att bli ett mål för offentlig

granskning till följd av ingåendet av DOJ Plea Agreement, felaktiga

tolkningar av uppgörelsen, klagomål till tillsynsmyndigheter, negativ

mediepublicitet, inblandning från våra konkurrenter, potentiell uteslut-

ning från statliga myndigheter i USA och i övrigt, anseenderisk samt

potentiell negativ inverkan på kommersiella avtal, affärer med finansin-

stitut, kontrakt med leverantörer, främst på grund av motpartens ovilja

att fortsätta affärsrelationer.

Ericsson kan också utsättas för andra potentiella negativa konse-

kvenser relaterade till undersökningarna av och uppgörelserna med DOJ

och SEC och andra potentiella utredningar. Tillsynsmyndigheter i USA

eller någon annanstans, inklusive SEC, DOJ eller Office of Foreign Assets

Control (OFAC), kan när som helst utreda oss för ytterligare möjliga brott

mot tillämpliga lagar, regler och regelverk mot korruption (inklusive

lagar, regler och regelverk om mutor, penningtvätt, sanktioner, terror-

finansiering och anti-terrorism), som vi är medvetna eller omedvetna

om. Sådana överträdelser kan resultera i allvarliga skador mot Bolagets

anseende och ha en väsentlig negativ påverkan på Ericsson, inklusive

på dess anseende, verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat,

kassaflöden eller framtidsutsikter och kan utgöra ett brott mot DOJ Plea

Agreement eller uppgörelsen med SEC. Varken DOJ Plea Agreement

eller uppgörelsen förhindrar att DOJ, SEC eller någon annan myndighet

genomför undersökningar gällande fakta som inte täcks av upp-

görelserna eller i andra jurisdiktioner, eller förhindrar andra myndigheter

från att utföra undersökningar relaterade till dessa eller andra ärenden.

Uppgörelserna med DOJ och SEC utesluter inte att stämningsansök-

ningar initieras av tredje part, som till exempel konkurrenter, kunder eller

leverantörer, eller aktieägare relaterade till dessa eller andra ärenden.

Det går inte att garantera att de avhjälpande åtgärder Ericsson

har genomfört och planerar att genomföra kommer att vara effektiva

eller att det inte kommer att påträffas betydande svagheter i Ericssons

interna kontroller. Var och en av dessa, enskilt eller sammantaget, kan

ha en betydande negativ påverkan på Bolaget, inklusive på dess anse-

ende, verksamhet, finansiella ställning, finansiering, rörelseresultat,

kassaflöden eller framtidsutsikter.

Dessutom kan intresse från media eller myndigheter rörande

utredningar och uppgörelser eller ytterligare företagsutredningar som

vi för närvarande genomför eller kan komma att genomföra i framtiden,

resultera i att ytterligare fakta upptäcks, påverka allmänhetens upp-

fattning av Ericsson och resultera i att Bolagets anseende skadas eller

andra negativa konsekvenser. Exempelvis kan kunder eller leverantörer

ompröva sin relation till Bolaget, eller statliga eller regulatoriska myn-

digheter kan komma att försöka straffa Bolaget eller belägga verk-

samheten eller förmåga att delta i offentliga upphandlingar. Skadat

anseende, eller resulterade störningar i relationer med kunder eller

leverantörer, kan ha en betydande negativ påverkan på Ericsson, inklu-

sive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, finansiering,

rörelseresultat, kassaflöden eller framtidsutsikter.

3.4

Ericsson är part i olika juridiska processer, tvister och regulato-

riska utredningar som, i de fall slutresultatet blir negativt, kan med-

föra att Bolaget måste betala omfattande skadestånd, böter och/

eller viten.

Som en följd av den normala affärsverksamheten är Ericsson part i

olika juridiska tvister. Dessa tvister inkluderar till exempel kommersiella

tvister, anspråk om immateriella rättigheter, myndighetsförfrågningar,

utredningar och tvister om antitrustlagar, skatte- eller arbetslagstift-

ning. Juridiska tvister kan vara kostsamma, utdragna och störa den

normala verksamheten. Det är dessutom svårt att förutspå utgången

av komplicerade rättsprocesser. Ett negativt utslag i ett visst mål

kan medföra en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet,

rörelseresultat, ekonomiska ställning och anseende. I och med att

Ericsson är ett börsnoterat företag kan talan väckas mot Bolaget där

den kärande parten hävdar att Bolaget eller dess anställda har under-

låtit att följa säkerhetslagstiftning, bestämmelser på aktiemarknaden

eller andra lagar, bestämmelser och krav. Oavsett om det finns fog för

påståendena eller inte kan den tid och de kostnader som avsätts för

att försvara Bolaget och dess anställda, liksom eventuell förlikning

eller skadestånd till den kärande parten, ha en betydande inverkan

på Ericssons redovisade resultat och anseende.

Dessutom är Bolaget från tid till annan och kan i framtiden komma

att bli föremål för ytterligare undersökningar, stämningsansökningar

eller andra tvister eller åtgärder, regulatoriska eller andra, som uppkom-

mer i relation till de ärenden som beskrivs ovan och relaterade eller

andra stämningsansökningar och undersökningar. Ett ofördelaktigt

utfall av sådana stämningsansökningar, regulatoriska tvister eller

åtgärder kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons verksam-

het, finansiella ställning och rörelseresultat.

I april 2019 informerades Ericsson av State Administration for

Market Regulations (SAMR) anti-monopolbyrå om att SAMR har inlett

en undersökning av Ericssons licensering av patent i Kina. Ericsson

samarbetar i undersökningen, som fortfarande befinner sig i en fas av

fastställande av fakta. Framöver väntar en fortsatt utredning av fakta

och möten med SAMR för att underlätta myndighetens bedömning

och slutsatser. I händelse av allvarliga brister har SAMR befogenhet att

besluta om ekonomiska sanktioner och om handlingsåtaganden som

kan ha avsevärda negativa effekter på Ericssons verksamhet, finan-

siella ställning och rörelseresultat.

Den 3 mars 2022 blev Telefonaktiebolaget LM Ericsson och vissa

företrädare för Ericsson föremål för en stämningsansökan, i form av en

så kallad grupptalan, som lämnats in på uppdrag av köpare av Ericsson

ADS i USA vid United States District Court for the Eastern District of

New York. En kompletterad ansökan lämnades in 9 september 2022,

vilken även innefattade åtal mot ytterligare en före detta företrädare för

Ericsson. Den kompletterade ansökan innehåller påstådda överträdelser

av amerikansk värdepapperslagstiftning avseende påstådda felaktiga

och vilseledande uttalanden i huvudsak relaterade till Bolagets efterlev-

nad av sina principer och skyldigheter beträffande regelefterlevnad och

antikorruption samt beträffande verksamheten i Irak. I december 2022

lämnade Ericsson och de enskilda tilltalade in en yrkande om att stäm-

ningen skulle avvisas. I februari 2023 motsatte sig käranden motionen.

I augusti 2022 lämnades en civilrättslig stämning in i United States

District Court for the District of Columbia mot Telefonaktie Bolaget

LM Ericsson och Ericsson Inc. Stämningen lämnades in av anställda

hos USA:s militär och anställda hos underleverantörer till regeringen

i USA som dödats eller skadats i terroristangrepp i Irak, Afghanistan

och Syrien från 2005 till 2021, samt av deras familjemedlemmar.

Stämningen ställer krav på Ericsson enligt US Anti-Terrorism Act och

innefattar påståenden om att Ericsson gjort betalningar som i ett

sista led har hjälpt de terroristorganisationer som utförde, planerade

eller godkände angreppen. I november 2022 lämnade Bolaget in ett

yrkande om att stämningen skulle avvisas. Den 20 december 2022

lämnade kärandena in en kompletterande ansökan som lade till

ytterligare kärandeparter, samt även Ericsson AB, VD Börje Ekholm och

en före detta företrädare för Ericsson som svarandeparter. Vidare görs

gällande ytterligare påståenden och yrkanden.

Finansiell rapport 2022

119

Riskfaktorer

Ett ofördelaktigt utfall av ovannämnda stämningsansökningar kan

ha en betydande negativ påverkan på Ericssons verksamhet, finan-

siella ställning och rörelseresultat.

Mer information om vissa av de utredningar och rättegångar där

Ericsson är part finns i avsnittet ”Juridiska tvister” i förvaltnings-

berättelsen.

3.5

Ericsson kan bedömas inte uppfylla regelverk gällande

integritet, säkerhet och datalokalisering samt motsvarande kon-

traktsmässiga skyldigheter, och kan bli föremål för regulatoriska

påföljder och/eller utsättas för anspråk gällande kontraktsbrott.

Striktare regelverk beträffande integritet, säkerhet och datalokalisering

är under snabb utveckling i många länder och på många marknader där

Ericsson har verksamhet, inklusive EU:s allmänna dataskyddsförordning

(GDPR) och nationella integritetsregelverk i Indien, Kina och vissa delsta-

ter i USA. Vi har även avtalsmässiga åtaganden gentemot våra kunder

och tredje part relaterade till integritet, säkerhet och vår användning

av data i allmänhet, vilket bland annat kräver att vi säkerställer lämplig

säkerhet och begränsar vår användning av kunddata. Även om vi gör

allt för att uppfylla tillämpliga regelverk gällande integritet, säkerhet och

datalokalisering samt våra avtalsmässiga åtaganden, kan komplexitet,

osäkerhet, tidsåtgång för implementering av nya lagar samt motsägelser

i lokala och regionala regelverk för integritet, säkerhet och datalokali-

sering betyda att Ericsson bedöms inte uppfylla dessa krav eller våra

avtalsmässiga åtaganden, och därmed bli föremål för påföljder eller krav

relaterade till överträdelser av avtal, med risk för åtföljande skada på

Ericssons varumärke och anseende. Vi fortsätter att regelbundet granska

vår uppfyllelse av integritetsregelverk i hela vår globala verksamhet för

att uppfylla dessa olika globala och ständigt föränderliga krav. En del av

denna cykel består exempelvis i att granska datahantering i samband

med vår kundsupportfunktion och vi håller på att identifiera och imple-

mentera vissa förändringar, till exempel ändringar i dataåtkomst och till-

lägg till kundavtal, policyer och hantering.

På grund av att lagstiftningen

gällande integritet, säkerhet och datalokalisering ser olika ut i olika delar

av världen kan ett enstaka fall där Ericsson konstaterats ha bristande

efterlevnad leda till att regulatoriska myndigheter i olika jurisdiktioner

ådömer separata påföljder eller andra utslag mot Ericsson. På grund av

hur Ericssons verksamhet är beskaffad och den mängd personligt iden-

tifierbar information som Ericsson handskas med eller behandlar kan en

sådan händelse ha omfattande följdverkningar, till exempel order om att

ändra vår verksamhet eller sluta behandla personligt identifierbar infor-

mation, även om den varit ett olycksfall eller orsakats av en tredje part

utanför Ericssons kontroll. Detta kan bland annat innefatta stora bötes-

belopp samt betydande skadeståndsanspråk och förlorat förtroende från

kunder, slutanvändare och anställda. Detta kan ha avsevärda negativa

effekter på Ericssons anseende, finansiella ställning och rörelseresultat,

och kan kräva att vi ändrar våra affärsmetoder och potentiellt tjänster,

funktioner, integreringar och andra egenskaper i våra erbjudanden.

3.6

Ericsson kan bedömas inte uppfylla nya och kommande regler

för obligatorisk tillbörlig aktsamhet gällande mänskliga rättigheter

och miljö, och kan bli föremål för administrativa bestraffningar och/

eller skadeståndsansvar.

Regelverk som hanterar företags uppträdande i relation till mänskliga

rättigheter och miljöpåverkan är under snabb utveckling. Ny lagstift-

ning som inför striktare krav på tillbörlig aktsamhet (till exempel USA:s

Uyghur Forced Labor Prevention Act (UFLPA), den norska Transparency

Act och den tyska Supply Chain Due Diligence Law) är redan i kraft och

kräver att Ericsson utvärderar risker ur hela leverantörskedjans perspek-

tiv, inte bara gällande direkta leverantörer. Dessutom kommer framtida

EU-lagstiftning (direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga

om hållbarhet samt reglering om förbud mot tvångsarbete) att ställa

ytterligare krav på Ericsson vad gäller att införa och förfina ytterligare

mekanismer för att identifiera, hantera, förebygga och avhjälpa vissa ris-

ker beträffande mänskliga rättigheter och miljö inom verksamheten och

affärsrelationer. På grund av denna lagstiftning kan Ericsson komma

att förväntas företa allt mer detaljerad due diligence beträffande tredje

part, varav vissa kan sakna de kontroller och data som krävs för att

hjälpa Ericsson med sin efterlevnad. På grund av dessa lagars globala

räckvidd kan påverkan i alla länder där Ericsson har verksamhet eller

samarbetar med leverantörer, kunder eller annan tredje part komma att

leda till bristande efterlevnad och därigenom potentiella administrativa

bestraffningar eller skadeståndsansvar. Dessutom är det enligt UFLPA

och EU:s kommande reglering om förbud mot tvångsarbete möjligt för

tullmyndigheter att beslagta och förstöra leveranser som innehåller

komponenter som tillverkats genom tvångsarbete, om inte företaget

ifråga kan lämna trovärdiga bevis på åtgärder för tillbörlig aktsamhet

i leverantörskedjan som bevisar att inget tvångsarbete förekommit.

Sådana åtgärder från brottsbekämpande myndigheter skulle ha

betydande påverkan gällande anseende och ekonomi för Ericssons

verksamhet och affärsrelationer. För att efterleva lagstiftningen måste

Ericsson sträva efter att öka transparensen i leverantörskedjan samt sin

kännedom om leverantörsbasen och materialinnehållet. Ericsson kan

också behöva förändra leverantörskedjorna från högriskländer, vilket

kan ha negativa ekonomiska konsekvenser, inklusive att öka de totala

kostnaderna som hör till Bolagets verksamheter.

4 Risker relaterade till interna kontroller

4.1

Incidenter inom cybersäkerhet kan ha betydande negativ

påverkan på Ericssons affärer, verksamhet, finansiella resultat,

relationer till kunder och leverantörer, anseende och varumärke,

och kan leda till betydande viten eller stämningsansökningar, eller

till regulatoriska undersökningar och åtgärder.

Hotaktörer som utnyttjar sårbarheter i Ericssons system, processer

eller personal på grund av otillräckliga kontroller eller kontroller som

misslyckas, till exempel brist på åtkomstkontroll eller användning av mer

sofistikerad angreppsteknik, kan resultera i säkerhetsincidenter som kan

påverka konfidentialiteten, tillgängligheten eller integriteten för informa-

tionstillgångar, IT-tillgångar, personal, produkter, tjänster eller lösningar.

Sådana incidenter kan innefatta dataintrång, andra intrång, spionage,

störande angrepp som utnyttjar skadlig kod (till exempel utpressningspro-

gram eller annan utpressningsbaserad taktik), utnyttjande av sårbarheter

gällande hårdvara eller mjukvara eller programfel, integritetsintrång,

informationsläckor av konfidentiella eller känsliga data, obehöriga eller

oavsiktliga ändringar av data eller konton samt allmänt missbruk.

Ericsson använder sig av underleverantörer i stor omfattning, till

vilka Bolaget har lagt ut betydande delar av sin IT-infrastruktur och

produktutveckling samt verksamhet inom tjänster, hårdvara, mjuk-

vara samt finans och andra interna och utåtriktade verksamheter.

Alla händelser eller incidenter som uppstår på grund av sårbarheter

i dessa företags verksamhet eller i produkter som de tillhandahåller

kan medföra en betydande negativ inverkan på Ericssons verksamhet,

ekonomiska resultat, anseende och varumärke. Sådana händelser eller

angrepp kan medföra störningar i Ericssons verksamhet, läckage av

värdefull eller känslig information eller personuppgifter, eller skador på

Ericssons produkter som installerats i Bolagets kunders nät.

En cybersäkerhetsincident i Ericssons verksamhet eller leveran-

törskedja kan ha negativ inverkan på integriteten för de lösningar eller

tjänster som Ericsson tillhandahåller samt på Ericssons möjligheter

att uppfylla rättsliga eller avtalsmässiga krav. Sådana incidenter kan

utgöras av avsiktliga eller oavsiktliga förehavanden som möjliggör

manipulation av komponenter, användning av s.k. bakdörrar eller

Finansiell rapport 2022

120

Riskfaktorer

skadlig kod, införande av sårbarheter i komponenter eller mjukvara

eller annat som gör att en leverantör inte kan fullgöra sina åtaganden

mot Ericsson. Under de senaste åren har omskrivna incidenter gällande

tredje parter som SolarWinds och Apaches Log4j-mjukvara exempel på

situationer där cyberangrepp på aktörer i leverantörskedjan påverkade

företag som använde deras produkter och tjänster.

Alla cybersäkerhetsincidenter (inklusive oavsiktlig användning,

felaktig konfigurering eller oavsedda händelser ) som rör Ericssons

verksamhet, leverantörskedja eller produktutveckling, tjänster, tred-

jepartsleverantörer eller installerade produkter kan medföra allvarlig

skada för Ericsson och få betydande negativa effekter på Ericssons

verksamhet, ekonomiska resultat, relationer till kunder och leverantörer,

anseende och varumärke, och kan leda till stämningsansökningar eller

andra rättsliga åtgärder, ökade kostnader för avhjälpning och efterlev-

nad, skador på anseendet och varumärket på marknaden, varav vart

och ett kan ha betydande påverkan på Erikssons finansiella resultat.

Ericssons nätsystem, lagringstjänster och övriga IT-system samt

de den lagring och de IT-program som underhålls av Bolagets tredje-

partsleverantörer har tidigare varit, och förväntas i framtiden komma

att bli, utsatta för cybersäkerhetsincidenter. Vi förväntar oss fortsatta

försök att få otillåten tillgång för att göra intrång i våra system och/eller

få tillgång till information, och andra former av missbruk och verksam-

hetsstörande angrepp. I vissa fall är det svårt att förutsäga eller ome-

delbart identifiera sådana incidenter och den skada som de kan orsaka.

Hotaktörer är allt mer sofistikerade och använder angreppsteknik som

specifikt utvecklats för att undvika upptäckt, kringgå säkerhetskontrol-

ler och dölja bevis, vilket betyder att vi kan vara oförmögna att identi-

fiera, upptäcka, svara eller avhjälpa i tid.

Om en verklig eller påstådd säkerhetsincident inträffar i Ericssons

nät eller i ett nät som tillhör en av Bolagets tredjepartsleverantörer,

kan Ericsson åsamkas betydande kostnader och Bolagets anseende

kan skadas. Även om Ericsson arbetar för att skydda Bolagets interna

infrastruktur och utvärdera och validera säkerheten hos tredjepartsle-

verantörer för att minska dessa potentiella risker, bland annat genom

regelverk inom säkerhet samt utbildning av Ericssons anställda, går

det inte att garantera att sådana åtgärder kommer att vara tillräckliga

för att förhindra säkerhetsincidenter. Alla försäkringar vi tecknar kan

vara delvis eller helt otillräckliga för att täcka förluster eller kostnader

associerade med att svara på och avhjälpa några eller alla cybersäker-

hetsincidenter vi kan komma att utsättas för.

4.2

Det finns risk för att eventuella sårbarheter i Ericssons produk-

ter eller tjänster inte upptäcks under utveckling eller pågående drift,

vilket kan utnyttjas av en hotaktör för att orsaka betydande skador

för Ericsson eller Ericssons kunder.

Sårbarheter i Ericssons produkter, lösningar eller tjänster som inte upptäcks

och korrigeras under produkternas utveckling eller vid leverans kan utnytt-

jas av en hotaktör för att orsaka skada för Ericssons kunder, för slutanvän-

darna eller för Ericsson. Sårbarheter kan uppkomma i olika faser under

produktens livscykel. I vissa situationer kan det vara svårt att identifiera

sådana sårbarheter på grund av deras placering eller för att de är hittills

okända (så kallade ”zero day vulnerabilities”). Så gott som all modern

mjukvara kan bestå av komponenter med öppen källkod eller som leve-

reras av tredje part. Detta gäller även mjukvara i nätverk. Säkerhetsluckor

som inte åtgärdats kan utsätta Ericssons kunder för olika grader av risk

och exponera Ericsson för ersättningsansvar eller leda till förlust av kunder.

Cyberangrepp och säkerhetsincidenter förväntas bli allt vanligare och

allvarligare i och med att angriparna blir allt mer sofistikerade och använ-

der verktyg och tekniker som utformats för att kringgå kontroller, undvika

upptäckt och radera eller dölja bevis och spår, vilket betyder att Ericsson

kan vara oförmögna att upptäcka, undersöka, begränsa eller återställa

efter framtida angrepp eller incidenter i tid eller på ett effektivt sätt.

4.3

Identitetsintrång kan uppstå, antingen på grund av missbruk

av Ericsson-identiteter eller -konton, vilket kan orsaka avsevärda

skador på Ericssons produkter, tjänster eller varumärke.

Om Ericsson-identiteter missbrukas eller utsätts för intrång kan det vara

svårt att särskilja behöriga parter som utför normala kontoaktiviteter

från hotaktörer som begår dataintrång eller missbrukar inloggnings-

information. Ericsson har obligatoriska rutiner för identitets- och

åtkomsthantering för åtkomst till Ericssons kunders nät. Eventuella

begränsningar i denna åtkomst riskerar att försämra Ericssons förmåga

att leverera tjänster och produkter till sina kunder, vilket kan ha en avse-

värd negativ effekt på Ericssons anseende och verksamhet i stort.

4.4

Hotaktörer kan inrikta sig mot anställda, eller andra med

åtkomst till Ericsson, genom tekniska och icke-tekniska metoder.

Hotaktörer tenderar att rikta sig mot anställda för att få tillgång till ett

företag. Detta har visat sig som en ökad förekomst av utpressnings-

program, nätfiske, riktat nätfiske, identitetsstölder och andra metoder.

Med en personalstyrka på cirka 105 000 anställda föreligger det risk för

störningar eller förlust av information som resultat av storskaliga attacker

mot Ericssons anställda. Detta kan medföra betydande negativ påverkan

på Bolagets verksamhet, ekonomiska ställning, anseende och varumärke.

4.5

Insiders kan stjäla eller övervaka information eller skada nät

relaterade till Ericsson eller Ericssons kunder, med tekniska eller

icke-tekniska metoder.

För att få strategisk tillgång eller stjäla specifik information kan konkur-

renter eller stater använda insiders eller rekrytera anställda som säljer

information eller tjänster för personlig vinning. Flera organisationer

och institut rapporterar ett ökat insiderhot under de senaste åren. En

insider-incident kan orsaka Ericsson betydande skada och ha bety-

dande negativ inverkan på Bolagets verksamhet, finansiella resultat,

relationer till kunder och leverantörer, anseende och varumärke, och

kan leda till stämningsansökningar eller andra åtgärder.

5 Risker beträffande uppträdande gällande miljö, sociala

förhållanden och affärer

5.1

Bristande efterlevnad av bestämmelser om uppträdande

gällande miljö, sociala förhållanden och affärer kan i många rätt-

skipningsområden utsätta Ericsson för risk för betydande viten och

andra sanktioner.

Ericsson lyder under tillämpliga lagar, regler och regelverk samt relaterade

krav avseende uppträdande gällande miljö, sociala förhållanden och

affärer. Ericsson förväntar sig att sådana lagar, regler och regelverk samt

andra krav kommer att öka allt eftersom regeringar inför nya lagar, regler

och regelverk samt andra krav. Dessa lagar, regler och regelverk samt

andra krav innefattar lagar mot korruption (inklusive lagar mot mutor,

lagar mot penningtvätt, sanktioner, lagar mot finansiering av terrorism

samt mot terrorism), samt lagar och regelverk beträffande miljö och

arbetsmiljö som är tillämpliga på Ericssons verksamhet, anläggningar,

produkter och tjänster i alla de rättskipningsområden där Bolaget har

verksamhet. Ericsson arbetar aktivt för att säkerställa att Bolaget följer

de lagar, regler, regelverk och krav från kunderna om miljö, hälsa och

säkerhet (inklusive, utan begränsning, arbetsmiljö) som gäller för Bolaget.

Men om Ericsson har misslyckats med eller i framtiden misslyckas med

att efterleva dessa lagar, regler och regelverk kan Bolaget behöva betala

betydande viten eller utsättas för andra sanktioner som kan ha en väsent-

lig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska

ställning, anseende och varumärke. Det finns även en risk att Ericsson

drabbas av kostnader avseende miljö-, arbetsmiljö- eller säkerhetsansvar,

eller för att även i fortsättningen följa nu gällande och framtida tillämpliga

Finansiell rapport 2022

121

Riskfaktorer

lagar och föreskrifter eller för att åtgärda eventuella brister. Det är svårt

att göra en rimlig bedömning av miljöärendens framtida konsekvenser,

såsom klimatförändringar och extrema vädertillstånd, inklusive eventuella

skadestånd. Framtida regelverk eller juridiska beslut kan ha en betydande

negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska

ställning, anseende och varumärke.

5.2

Ericsson kanske misslyckas med att efterleva standarder för

uppträdande gällande miljö, sociala förhållanden och affärer, vilket

kan ha negativ påverkan på Bolaget.

Ericssons ledningssystem innefattar såväl en affärsetisk kod, en

uppförandekod för affärspartners och en hållbarhetspolicy som andra

koncernpolicyer och riktlinjer för att styra Bolagets processer och verk-

samhet, samt för att säkerställa att Bolagets processer och verksamhet

bedrivs i enlighet med gällande lagar, regler och regelverk och andra krav.

Ericssons affärsetiska kod och uppförandekod för affärspartners baseras

på Bolagets åtaganden enligt de tio principerna i FN:s Global Compact

samt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Ericssons efterlevnad av policyer, riktlinjer, lagar, regler och regelverk,

inklusive lagar, regler och regelverk om antikorruption (inklusive mutor,

penningtvätt, sanktioner, terrorfinansiering och anti-terrorism), liksom

leverantörers efterlevnad av Ericssons uppförandekod för affärspartners

och relaterade lagar, är utsatta för risker, och Ericsson har inte alltid

efterlevt sådana policyer, riktlinjer, lagar, regler och regelverk, och kan

inte säkerställa att ytterligare överträdelser inte kommer att inträffa i

framtiden. Detta kan medföra avsevärda negativa effekter på Ericsson,

inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelse-

resultat, kassaflöden eller framtidsutsikter. Se riskfaktor 3.3 ovan.

Dessutom ökar kraven från externa intressenter, till exempel NGO:er

och investerare, på större transparens inom hållbarhet och ansvarsfullt

företagande, och dessa krav kan vara svåra att uppfylla, inklusive förvänt-

ningar på att Bolaget gör åtaganden. Om inte Bolaget på ett adekvat sätt

uppfyller dessa förväntningar, eller i tid uppfyller relaterade mål eller åta-

ganden, kan detta ha en negativ påverkan på verksamheten. Dessutom

kan Bolagets meddelanden gällande sådana ärenden göra Bolaget till

måltavla för aktivister, lagstiftare och andra som vill att Bolaget ska ha en

annan approach i sådana ärenden eller lämna ytterligare information eller

göra åtaganden, och sådant engagemang kan leda till ökade kostnader

eller skadat anseende. Vissa av Bolagets meddelanden och åtaganden

gällande sådana ärenden kan delvis eller helt baseras på information eller

prestationer från tredje part, och vi kan inte garantera kvaliteten på infor-

mation från tredje part eller garantera prestationer från tredje part.

Klimatförändringar och den potentiellt därav följande miljöpåverkan

kan också leda till nya lagar, regler och regelverk beträffande miljö,

hälsa och säkerhet som kan påverka Ericsson, Bolagets leverantörer och

Bolagets kunder. Sådana lagar, regler och regelverk kan leda till ytterli-

gare direkta kostnader för efterlevnad, inklusive kostnader rörande änd-

ringar i tillverkningsprocesser eller kostnader relaterade till anskaffning av

råmaterial och komponenter som används i Ericssons produkter, samt till

ökade indirekta kostnader som resultat av att Bolagets kunder och leve-

rantörer får ökade kostnader som förs vidare till Ericsson. Dessa kostnader

kan inverka negativt på Bolaget, inklusive på dess anseende, verksamhet,

ekonomiska ställning, rörelseresultat, kassaflöden eller framtidsutsikter.

Dessutom kan klimatförändringar orsaka att allvarliga väderhändelser, till

exempel torka, värmeböljor, skogsbränder, stormar och översvämningar,

inträffar oftare eller med större intensitet, samt permanenta ändringar

i temperaturer och höjda havsnivåer, vilket kan utgöra fysiska risker för

Bolagets produktionsanläggningar eller leverantörernas anläggningar

samt orsaka störningar i logistikflöden uppströms eller nedströms, vilket i

sin tur kan öka driftskostnaderna och orsaka avbrott i verksamheten.

5.3

Eventuella hälsorisker som är förenade med elektromagnetiska fält

inom radiofrekvensbandet kan medföra olika produktansvarsanspråk

samt leda till lagändringar.

Mobiltelekombranschen påverkas av påståenden om att mobiltelefoner och

annan utrustning som genererar elektromagnetiska fält inom radiofrekvens-

bandet kan utsätta individer för hälsorisker. I dagsläget finns ett stort antal

vetenskapliga granskningar utförda av flera oberoende forskningsinstitutioner

som har fastställt att elektromagnetiska fält inom radiofrekvensbandet som

används inom de gränsvärden som föreskrivs i hälsomyndigheters säker-

hetskrav och rekommendationer inte skadar människors hälsa. Upplevda

risker eller nya vetenskapliga rön om skadliga hälsoeffekter av mobiltelefoner

och mobiltelefonutrustning kan emellertid påverka Bolaget negativt genom

minskad försäljning eller rättsliga processer. Även om Ericssons produkter har

designats för att uppfylla gällande säkerhetsstandarder och säkerhetsregler

beträffande elektromagnetiska fält i radiofrekvensområdet, kan Bolaget inte

garantera att Ericsson inte kommer att utsättas för krav på skadeståndsansvar

beträffande produkter. Bolaget kan inte heller garantera att man inte kom-

mer att hållas ansvarigt för sådana krav eller åläggas att uppfylla framtida,

ändrade regulatoriska krav. Ericsson kan dessutom påverkas av regulatoriska

eller andra begränsningar som åläggs Bolagets kunders användning av radio-

utrustning, vilket kan ha en betydande negativ effekt på Ericssons verksamhet,

rörelseresultat, finansiella ställning, anseende och varumärke.

5.4

Regelverk kring så kallade ”konfliktmineraler” kan komma att med-

föra ytterligare kostnader för Ericsson och ställa mer komplexa krav på

leverantörskedjan.

2012 antog den amerikanska finansinspektionen U.S. Securities and

Exchange Commission (SEC), en ny regel som innebär att alla företag som

avger regelbundna rapporter till SEC måste lämna information om vissa

angivna mineraler (så kallade ”konfliktmineraler”) som är nödvändiga för

funktionerna hos eller produktionen av produkter som tillverkas av företa-

get, eller som företaget låter tillverka på kontrakt, oavsett om de aktuella

produkterna eller dess komponenter tillverkas av tredje part. Ericsson kan

inte garantera att det inte uppstår betydande kostnader associerade med att

efterleva informationskraven. Dessa krav kan inverka negativt på tillgången,

priserna och inköpsprocesserna för mineraler som används för tillverkning

av vissa av Ericssons produkter, vilket kan ha en betydande negativ effekt på

Bolagets verksamhet. Eftersom Ericssons leverantörskedja är komplex kan det

hända att Bolaget trots processerna för tillbörlig aktsamhet inte i tillräckligt

stor utsträckning lyckas kontrollera ursprunget för de aktuella mineraler som

används i Bolagets produkter, vilket kan skada Bolagets anseende och verk-

samhet. Ericsson kan också stöta på utmaningar om kunderna i högre grad

betonar tanken på att alla Ericssons produktkomponenter ska vara certifierade

som ”konfliktfria”. Ericsson är medvetna om att liknande utmaningar finns för

andra mineraler och metaller som ligger utanför omfattningen för informa-

tionsreglerna från SEC.

5.5

Anställda och underleverantörer kan utsättas för risker i områden

där Ericsson har verksamhet.

Ericssons åtagande att skapa kommunikation innefattar verksamhet i

områden med hög risknivå relaterad till lokala konflikter, krig, brottslighet,

auktoritära makthavare, olyckor orsakade av människor eller kriser med natur-

lig orsak, till exempel översvämningar, jordbävningar, tsunamier eller annat.

Sådana situationer kan medföra risk för liv eller välbefinnande för anställda,

underleverantörernas anställda eller deras familjer, samt utlösa ansvar enligt

internationell humanitär lag. Ericssons interna ramverk, kontraktsavtal,

skyddsåtgärder och planer för nödinsatser kanske inte är tillräckliga för att

skydda anställda eller underleverantörernas anställda från skada. Om Ericsson

beträffas inte ha gjort tillräckligt för att tillhandahålla skydd eller stöd i sådana

situationer, kan detta ha betydande negativ påverkan på Bolagets verksamhet

och anseende, och kan leda till stämningsansökningar och sanktioner.

Finansiell rapport 2022

122

Riskfaktorer

Revisionsberättelse

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovis-

ningen för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räkenskapsåret

2022-01-01–2022-12-31. Bolagets årsredovisning och koncernredo-

visning ingår på sidorna 14–122 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet

med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden

rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den

31 december 2022 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för

året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprät-

tats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga

avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den

31 december 2022 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för

året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som

de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen

är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga

delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen

och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncern-

redovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rap-

port som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet

med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing

(ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa stan-

darder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende

i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed

i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa

krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och över-

tygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens

(537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget

eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade

företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och

ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som

enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revi-

sionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella

perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av,

och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredo-

visningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa

områden.

Intäktsredovisning av betydande kontrakt

Ericsson genererar intäkter från försäljning av hårdvara, mjukvara

och tjänster till sina kunder. De totala intäkterna för 2022 uppgick till

271,5 miljarder kronor. Majoriteten av dessa intäkter är relaterade

till fleråriga ramavtal med stora kunder som ofta inkluderar rabatter

och andra rörliga incitament. Inom dessa ramavtal lägger kunderna

inköpsordrar som tillsammans utgör ett åtagande att köpa produkter

och tjänster under avtalets livslängd. Dessa avtal kan ge upphov till risk

för väsentliga fel vid inkorrekt identifiering av prestationsåtaganden

och tidpunkten för intäktsredovisning av respektive åtagande, och då

särskilt för betydande kontrakt som kan ha en väsentlig påverkan på de

finansiella rapporterna.

Vid kontraktsstart genomför Ericsson en bedömning, för att avgöra

vilka utfästa varor och tjänster som är distinkta i ett kundavtal och som

därför ska identifieras som prestationsåtaganden. Bolaget anser att

ett distinkt prestationsåtagande föreligger om kunden kan dra nytta

av varan eller tjänsten antingen på egen hand eller tillsammans med

andra tillgängliga resurser, och om koncernens skyldighet att överföra

varan eller tjänsten kan separeras från andra åtaganden i kontraktet.

Belopp och tidpunkt för intäktsredovisning fastställs baserat på de

villkor som framgår av kontraktet. Transaktionspriser inklusive rörliga

ersättningar, rabatter, priseftergifter och incitamentsavtal uppskattas

vid kontraktets början (och därefter regelbundet). Bedömningar görs i

uppskattningsfasen baserat på historisk erfarenhet, typ av verksamhet

och kund samt även vid fördelning av intäkter till respektive presta-

tionsåtagande baserat på dessas självständiga försäljningspriser.

Intäktsredovisning av betydande kontrakt är ett särskilt betydel-

sefullt område i revisionen på grund av att tillämpningen av redovis-

ningsstandarder avseende intäktsredovisning är komplex och kräver

att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar för att

bestämma belopp och tidpunkt för redovisade intäkter i förhållande till

avtalsvillkoren. Redovisningsprinciper och upplysningar relaterade till

intäktsredovisning återfinns i not B1 och B2.

Våra granskningsåtgärder avseende belopp och tidpunkt för intäkt-

redovisning kopplat till betydande kontrakt inkluderade, men var inte

begränsade till följande:

–

Vi testade effektiviteten i bolagets kontroller kopplat till intäktsre-

dovisning med särskilt fokus på kontrollerna avseende identifiering

av prestationsåtaganden i kontrakt och fastställande av tidpunkten

för redovisning av varje åtagande inklusive de granskningar som

utförts av bolagets centrala styrgrupp för övervakning av betydande

och komplexa kontrakt.

–

Vi testade ett urval av betydande kontrakt för att utvärdera

företagsledningens bedömningar och uppskattningar avseende

identifiering av prestationsåtaganden baserat på avtalsvillkor och

fastställande av tidpunkten för redovisning av varje åtagande.

–

Vi testade ett urval av de intäkttransaktioner som redovisats

under året genom att spåra dem till dokumenterade bevis för att

leverans och mottganade skett samt utvärderade bedömningar och

uppskattningar för intäkter som registrerats under perioden genom

att jämföra de med avtalsvillkor för leverans, transaktionspriser

inklusive rörliga ersättningar, rabatter och incitamentsavtal.

–

Vi testade ett urval av pågående förhandlingar med befintliga

kunder och analyserade återföringar av intäkter efter årsskiftet

för indikatorer på ej bokförda rabatter och priseftergifter under

perioden.

Värdering av Goodwill

Goodwill är en betydande tillgång i balansräkningen för koncernen och

uppgår till 84,6 miljarder kronor per den 31 december 2022. Bolagets

utvärdering av goodwill innefattar en jämförelse av återvinningsvärdet

Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) organisationsnummer 556016-0680

Finansiell rapport 2022

123

Revisionsberättelse

för varje kassagenererande enhet med dess redovisade värden.

Bolagets bedömning bygger på en diskonterad kassaflödesmodell

som utgår från en femårsplan med efterföljande fast eller avtagande

tillväxttakt, vilket kräver att företagsledningen gör betydande upp-

skattningar och antaganden avseende prognoser för framtida försälj-

ningstillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital och investeringsbehov samt

antaganden om diskonteringsräntor. Förändringar i dessa antaganden

kan ha en betydande påverkan på återvinningsvärdet och eventuellt

nedskrivningsbelopp, eller båda. Under 2022 slutförde bolaget för-

värvet av Vonage Holding Corp vilket ökade redovisad goodwill med

41,3 miljarder kronor.

Värdering av goodwill är ett särskilt betydelsefullt område i revi-

sionen på grund av företagsledningens väsentliga bedömningar för

att uppskatta återvinningsvärdet. Företagsledningens antaganden

avseende återvinningsvärde kräver en hög grad av bedömningar och

uppskattningar, inklusive en hög komplexitet och medför ett behov

att involvera våra värderingsspecialister. Redovisningsprinciper och

upplysningar relaterade till goodwill och andra immateriella tillgångar

återfinns i not C1.

Våra granskningsåtgärder avseende bedömningar kopplat till åter-

vinningsvärde inkluderade, men var inte begränsade till följande:

–

Vi testade effektiviteten av bolagets kontroller för nedskrivnings-

prövning av goodwill och fastställande av återvinningsvärdet, med

särskilt fokus på kontrollerna över bolagsledningens beredning och

granskning av antaganden för framtida försäljningstillväxt, rörelse-

resultat, rörelsekapital, investeringskrav och metod för att fastställa

de diskonteringsräntor som använts.

–

Vi utvärderade företagsledningens förmåga att prognostisera

framtida försäljningstillväxt och rörelseresultat genom att jämföra

faktiska resultat med företagsledningens historiska prognoser,

företagets historiska resultat, externa analytikerapporter, industri-

analyser, jämförelsebolag och intern rapportering till företagsled-

ning och styrelsen.

–

Med hjälp av våra värderingsspecialister utvärderade vi diskon-

teringsräntorna, inklusive den underliggande informationen och

den matematiska precisionen i beräkningarna, och utvecklade ett

antal oberoende uppskattningar som vi jämfört med diskonterings-

räntorna som beräknats av företagsledningen.

Rörelseförvärv

Den 21 juli 2022 slutförde bolaget förvärvet av Vonage Holding

Corp till en köpeskilling om 53,5 miljarder kronor. Bolaget redovisade

förvärvet som ett rörelseförvärv i enlighet med IFRS 3,

Rörelseförvärv

Följaktligen allokerades köpeskillingen till förvärvade tillgångar och

övertagna skulder, enligt förvärvsmetoden, baserat på deras respek-

tive verkliga värden per förvärvstidpunkten, inklusive immateriella

tillgångar om 23,6 BSEK. Ledningen uppskattade det verkliga värdet

av de identifierade immateriella tillgångarna genom att använda

olika diskonterade kassaflödesmetoder, där överavkastningsmetoden

tillämpades för kundrelationer och royaltybesparingsmetoden för

varumärken och teknologi. Identifiering och fastställande av verkligt

värde av förvärvade immateriella tillgångar kräver att ledningen gör

betydande uppskattningar och antaganden relaterade till beräkning av

verkligt värde, framtida kassaflöden och val av diskonteringsränta.

Förvärvade immateriella tillgångar är ett särskilt betydelsefullt

område i revisionen på grund av de väsentliga bedömningar och upp-

skattningar som företagsledningen gör för att identifiera immateriella

tillgångar och uppskatta dess verkliga värden. Området innefattar en

hög grad av bedömningar och omfattande åtgärder i revisionen, inklu-

sive involvering av värderingsspecialist, för att utvärdera rimligheten i

företagsledningens prognosticerade kassaflöden och val av diskonte-

ringsränta vid fastställandet av de immateriella tillgångarnas verkliga

värde per förvärvstidpunkten.

Våra granskningsåtgärder relaterade till identifiering och faststäl-

lande av verkligt värde av de förvärvade immateriella tillgångarna

inkluderade, men var inte begränsade till följande:

–

Vi testade effektiviteten av bolagets kontroller över upprättande av

förvärvsanalys och identifiering och värdering av de immateriella

tillgångarna, med särskilt fokus på kontroller över företagsled-

ningens upprättande och kvalitetssäkring av antaganden för

beräkning av verkligt värde, framtida kassaflöden och val av

diskonteringsränta.

–

Vi testade förvärvsanalysen för att bedöma fullständigheten i iden-

tifieringen av förvärvade immateriella tillgångar

–

Vi utvärderade företagsledningens förmåga att prognostisera

framtida försäljningstillväxt och rörelseresultat genom att jämföra

faktiska resultat med företagsledningens historiska prognoser,

företagets historiska resultat, externa analytikerapporter och intern

rapportering till företagsledning och styrelsen.

–

Involvering av våra värderingsspecialister för att utvärdera dis-

konteringsräntor, inklusive den underliggande informationen och

den matematiska precisionen i beräkningarna, och utvecklade ett

antal oberoende uppskattningar som vi jämfört med diskonterings-

räntorna som beräknats av företagsledningen.

Avsättning relaterat till potentiell uppgörelse med

United States Department of Justice

I december 2019 ingick Ericsson ett så kallat Deferred Prosecution

Agreement (“DPA”)) med USA:s justitiedepartement (“DOJ”) för att

lösa DOJ:s utredningar av Ericssons affärsförbindelser i vissa länder.

Enligt DPA erkände företaget de förhållanden som beskrivs i DPA:s

faktautlåtande, och DOJ gick med på att skjuta upp åtalet mot Ericsson

under DPA:s treårsperiod om Ericsson inte bryter mot villkoren i DPA.

I oktober 2021 underrättade DOJ Ericsson om sitt beslut att företaget

brutit mot vissa skyldigheter enligt DPA genom att underlåta att till-

handahålla nödvändig information till DOJ. I mars 2022 informerades

Ericsson vidare om att DOJ hade fastställt att företaget hade brutit

mot DPA genom att inte tillhandahålla tillräcklig information om dess

interna utredningar av beteende i Irak under perioden 2011 till 2019.

Under det fjärde kvartalet 2022 redovisade bolaget en avsätt-

ning på 2,3 miljarder kronor relaterat till en potentiell lösning med

DOJ angående tidigare tillkännagivna, icke-kriminella, påstådda

överträdelser enligt 2019 års DPA. Avsättningen inkluderar även

beräknade utgifter för förlängning av det så kallade monitorship som

ingick i DPA med ett år till juni 2024. Per den 31 december, 2022 hade

Ericsson inte nått någon uppgörelse med DOJ angående de påstådda

överträdelserna.

Avsättningen för de påstådda DPA-överträdelserna är ett särskilt

betydelsefullt område i revisionen på grund av den betydande mängd

bedömningar och uppskattningar som krävs av företagsledningen för

att fastställa om, enligt IAS 37,

Avsättningar, eventualförpliktelser och

eventualtillgångar

(”IAS 37”), en tillförlitlig uppskattning kan göras

av avsättningens belopp och för att tillse att erforderliga upplysningar

lämnats om de betydande underliggande osäkerheter som finns

avseende dessa uppskattningar och bedömningar. Detta beror också

på att ingen lösning hade överenskommits angående de påstådda

överträdelserna och diskussioner fortfarande pågick per boksluts-

datum. Bedömningen av företagsledningens antaganden knutet

till de relaterade upplysningarna till avsättningen är komplexa och

kräver en hög grad av revisionsbedömning och en ökad omfattning av

granskningsåtgärder.

I mars 2023 nådde bolaget en uppgörelse med DOJ avseende the

påstådda överträdelserna vilket avslutade 2019 års DPA.

Våra granskningsåtgärder av företagsledningens antaganden om

de relaterade upplysningarna för avsättningen inkluderade, men var

inte begränsade till, följande:

Finansiell rapport 2022

124

Revisionsberättelse

–

Vi testade effektiviteten av företagets kontroller av ledningens

utvärdering och kvalitetssäkring av antaganden relaterade till

den bokförda avsättningen och tillhörande upplysningar.

–

Vi testade avsättningen för att bedöma lämpligheten i de relaterade

upplysningarna som lämnats kring osäkerheterna i avsättningen.

–

Vi har utvärderat om upplysningarna i de finansiella rapporterna

på ett lämpligt sätt återspeglar fakta och de viktigaste källorna till

osäkerheter i uppskattningar.

–

Vi utvärderade bedömningen av avsättningarna, tillhörande san-

nolikheter och potentiella utfall i enlighet med IAS 37 inklusive

händelser efter balansdagen.

–

Vi utvärderade ledningens bedömning relaterat till den bokförda

avsättningen genom att granska korrespondens och oberoende

validera dessa antaganden med intern och extern juridisk rådgivare

när det gäller de tidigare påstådda överträdelserna.

–

Vi utvärderade ärendenrapporteringen till företagets Corporate

& Government Investigations-team och att dessa rapporter har

beaktats vid utvärderingen av avsättningens fullständighet och

relaterade upplysningar.

–

Vi skapade oss en förståelse kring de procedurer som utförs av

företagets Anti-Bribery and Corruption team.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovis-

ningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1– 13 och

126–140 i den Finansiella rapporten, 1–13 i Ersättningsrapporten,

1–42 och 44–45 i Rapport - Hållbarhet och ansvarsfullt företagande.

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för

denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovis-

ningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med

bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredo-

visningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras

ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är

oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna

genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under

revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla

väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna

information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en

väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att

rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för

att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de

ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller

koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen

och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll

som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och

koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter,

vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen

ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen

av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten.

De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka

förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om

fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om sty-

relsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra

med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra

något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens

ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella

rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida års-

redovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller

några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter

eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra

uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen

garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed

i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en

sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller

misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans

rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare

fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt

omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela

revisionen. Dessutom:

–

identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i

årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror

på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåt-

gärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis

som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för

våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktig-

het till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktig-

het som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta

agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig

information eller åsidosättande av intern kontroll.

–

skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll

som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgär-

der som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för

att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

–

utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används

och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskatt-

ningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

–

drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande

direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet

av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en

slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida

det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana

händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om

bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om

vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste

vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna

i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga

osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga,

modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovis-

ningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas

fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida

händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte

längre kan fortsätta verksamheten.

–

utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och

innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland

upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovis-

ningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna

på ett sätt som ger en rättvisande bild.

–

inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende

den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna

inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredo-

visningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av

koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Finansiell rapport 2022

125

Revisionsberättelse

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade

omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också

informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland

de betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt

relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relatio-

ner och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende,

samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten

eller motåtgärder som har vidtagits.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka

av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av

årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste

bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör

de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa

områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författ-

ningar förhindrar upplysning om frågan.

Rapport om andra krav enligt lagar och

andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har

vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens

förvaltning för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räkenskaps-

året 2022-01-01–2022-12-31 samt av förslaget till dispositioner

beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i

förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkstäl-

lande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar

enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är

oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god

revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar

enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och

ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträf-

fande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar

detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med

hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart,

omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och

koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning

i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av

bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande

bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets

organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen

och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett

betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande

förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland

annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring

ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvalt-

ningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt

uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med

en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot

eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

–

företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse

som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

–

på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredo-

visningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av

bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att

med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med

aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti

för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid

kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda

ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner

av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder

vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning

under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget

till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på

revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder

som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångs-

punkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen

på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga

för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild

betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade

beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som

är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt

uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets

vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt

ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är

förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns uttalande om Esef-rapporten

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande

direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen

i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-

rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappers-

marknaden för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räkenskaps-

året 2022-01-01–2022-12-31.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade

kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format

som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalandet

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18

Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna

rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är

oberoende i förhållande till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)

enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska

ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls-

enliga som grund för vårt uttalande.

Finansiell rapport 2022

126

Revisionsberättelse

Stockholm 2023-03-07

Deloitte AB

Thomas Strömberg

Auktoriserad revisor

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktörensom har ansvaret för

att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen

(2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en

sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören

bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga

felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i

allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap.

4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av

vår granskning.

RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransknings-

åtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad

i ett format som uppfyller dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti

för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed

i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en

sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller

misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans

rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare

fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality

Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och

hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner

avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesut-

övningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis

om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhet-

lig elektronisk rapportering av årsredovisning och koncernredovisning.

Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att

bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig

dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning

beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för

hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte

att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn

till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om

effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en

utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och

verkställande direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att

Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstäm-

ning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade

årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida kon-

cernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys

samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad

som följer av Esef-förordningen.

Deloitte AB, utsågs till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)s revisor

av bolagsstämman 2022-03-29 och har varit bolagets revisor sedan

2020-03-31.

Finansiell rapport 2022

127

Revisionsberättelse

Framtidsriktade uttalanden

Denna årsredovisning innehåller framtidsriktade uttalanden, inklusive

uttalanden om Bolagets aktuella syn på marknadens tillväxt, framtida

marknadsförhållanden, framtida händelser, finansiell ställning samt

förväntat operativt och finansiellt resultat, särskilt information om:

–

Potentiella väsentliga tillkommande kostnader och ansvar med

anledning av vår pågående framtida efterlevnad av villkoren i DOJ

Plea Agreement med DOJ och den förlängda övervakningen

–

Potentiellt bli ett mål för offentlig granskning till följd av ingåendet

av DOJ Plea Agreement med DOJ, inklusive felaktiga tolkningar av

uppgörelsen, klagomål till tillsynsmyndigheter, negativ mediepu-

blicitet och inblandning från våra konkurrenter, som samtliga kan

skada vårt rykte och väsentligt negativt påverka vår verksamhet och

framtidsutsikter

–

Risker till följd av att ingå DOJ Plea Agreement, inklusive potentiell

uteslutning från statliga myndigheter i USA och i övrigt, anseende-

risk samt potentiell negativ inverkan på kommersiella avtal, affärer

med finansinstitut, kontrakt med leverantörer, främst på grund av

motpartens ovilja att fortsätta affärsrelationer

–

Potentiellt väsentligt ytterligare ansvar till följd av tidigare upp-

förande, inklusive anklagelser om tidigare verksamhet i Irak eller

andra platser som förblir olösta eller okända

–

Risker relaterade till intern kontroll och styrning, inklusive risken

att ådra sig väsentligt ansvar i samband med interna kontroller

avseende betalningar till tredje part i samband med historiskt upp-

förande i Irak eller andra platser

–

Våra mål, strategier, planeringsantaganden och operationella och

finansiella resultatförväntningar

–

Pågående geopolitisk osäkerhet och handelsosäkerhet, inklusive

utmanande globala ekonomiska förhållanden, marknadstrender

och pandemier som Covid-19

–

Branschtrender, framtida kännetecken för och utveckling av mark-

nader vi är verksamma inom

–

Vår förmåga att följa legala och regulatoriska krav internationellt

–

Vår framtida likviditet, finansiella resurser, investeringar, kostnads-

besparingar och lönsamhet

–

Förväntad efterfrågan på våra befintliga och kommande produkter

och tjänster, liksom planer på att lansera nya produkter och tjänster

inklusive forsknings- och utvecklingskostnader

–

Förmågan att leva upp till framtida planer och realisera potential för

framtida tillväxt

–

Förväntade operativa och finansiella resultat av strategiska samar-

betsprojekt och joint ventures

–

Tiden det tar innan förvärvade enheter och verksamheter integreras

och blir lönsamma

–

Teknik- och branschtrender, inklusive lagstiftning, standardisering,

konkurrens och kundstruktur.

Orden ”anse”, ”förvänta”, ”förutspå”, ”förutse”, ”förutsätta”, ”avse”, ”tro-

lig”, ”beräknas”, ”kan”, ”skulle kunna”, ”planera”, ”uppskatta”, ”bedöma”,

”kommer att”, ”bör”, ”strävan”, ”ambition”, ”försöka”, ”potential”, ”mål-

sättning”, ”fortsätta” eller deras negativa versioner och varianter samt

liknande ord eller uttryck används för att identifiera framtidsriktade

uttalanden. Alla uttalanden som hänför sig till Bolagets strategi, fram-

tida ekonomiska resultat, förväntningar, planer eller andra beskriv-

ningar av framtida händelser eller omständigheter, tillsammans med

underliggande antaganden, utgör framtidsriktad information. Sådana

uttalanden baseras på ledningens förväntningar på rapportens datum,

om inte ett tidigare datum anges, inklusive förväntningar baserad på

information och prognoser från tredje part som ledningen anser vara

trovärdiga.

Vi uppmärksammar investerare på att dessa uttalanden är förenade

med risker och osäkerheter, varav många är svåra att förutse och gene-

rellt sett utanför vår kontroll, vilket kan medföra att det faktiska resul-

tatet kan skilja sig väsentligt och på ett negativt sätt från det uttalade,

indikerade eller beräknade resultat som framgår av den framtidsriktade

informationen och de framtidsriktade uttalandena. Viktiga faktorer

som kan påverka om och hur väl våra framtidsriktade uttalanden kom-

mer att förverkligas innefattar, men är inte begränsade till, de faktorer

som beskrivs i denna årsredovisning, inklusive i avsnittet Riskfaktorer.

Dessa framtidsriktade uttalanden återspeglar våra uppskattningar och

antaganden vid den tidpunkt när de gjordes, och i den utsträckning de

representerar data från tredje part har vi inte genomfört en oberoende

bekräftelse av sådana data från tredje part, och avser inte heller att

göra det. Givet dessa risker och osäkerheter vill vi varna läsare för att

fästa överdriven tillit vid sådana framtidsriktade uttalanden. Läsarna

rekommenderas att noga granska och överväga de olika upplysningar

som lämnas i denna årsredovisning och i andra dokument som vi

från tid till annan lämnar in till myndigheter och som anger risker och

osäkerheter som kan påverka vår verksamhet. Om inget annat specifikt

anges avspeglar framtidsriktade uttalanden i denna årsredovisning

inte den potentiella påverkan av avyttringar, samgåenden, förvärv

eller andra verksamhetskombinationer som inte slutförts vid datumet

för denna årsredovisning. Vi avsäger oss uttryckligen en skyldighet att

efter datumet för denna årsredovisning uppdatera dessa framtidsrik-

tade uttalanden, liksom de uppskattningar och antaganden som ligger

till grund för dem, för att återspegla framtida händelser eller föränd-

rade förhållanden eller ändringar av förväntningar eller att förväntade

händelser inträffat, antingen som ett resultat av ny information, av

framtida händelser eller annat, med undantag för vad som krävs enligt

tillämplig lagstiftning eller börsregler. Vi upprätthåller en webbplats

och frivilliga externa rapporter som det kan hänvisas till i denna årsre-

dovisning. Informationen på vår webbplats och i våra externa frivilliga

rapporter är inte inkorporerade genom hänvisning, eller på annat sätt

anses vara del av, denna årsredovisning. Vi rapporterar även till flera

regulatoriska myndigheter, och dessa har olika definitioner av vad som

är eller inte är, eller kan vara eller inte vara, ”väsentligt” beträffande

vår verksamhet, vårt bokslut och vår strategi. Därför kan vi komma att

rapportera vissa ärenden till vissa myndigheter men inte till andra. Vi

kan även använda definitioner av väsentlighet i vår frivilliga rapporte-

ring som skiljer sig från de definitioner vi använder i vår regulatoriska

information.

Finansiell rapport 2022

128

Framtidsriktade uttalanden

Femårsöversikt – Finansiell information

Definitioner av vissa finansiella termer finns i Alternativa nyckeltal och i Finansiella begrepp.

Femårsöversikt

2022

Förändring

2021

2020

2019

2018

Resultaträknings- och kassaﬂödesposter, SEK miljoner

Nettoomsättning

271 546

17%

232 314

232 390

227 216

210 838

Rörelseomkostnader

–83 030

20%

–69 071

–66 280

–64 215

–66 848

EBIT

27 020

–15%

31 780

27 808

10 564

1 242

Årets resultat

19 112

–17%

22 980

17 623

1 840

–6 276

Kassaﬂöde från rörelsen

30 863

–21%

39 065

28 933

16 873

9 342

Ställning vid årets slut, SEK miljoner

Balansomslutning

349 537

14%

305 614

271 530

276 383

268 761

Materiella anläggningstillgångar

14 236

13 580

13 383

13 850

12 849

Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare

134 814

24%

108 775

86 674

82 559

86 978

Innehav utan bestämmande inﬂytande

–1 510

–

–1 676

–1 497

–681

792

Nyckeltal per aktie

Vinst (förlust) per aktie, SEK

5,62

–18%

6,82

5,26

0,67

–1,98

Vinst (förlust) per aktie, efter utspädning, SEK

5,62

–17%

6,81

5,26

0,67

–1,98

Utdelning per aktie, SEK

2,70

2,50

2,00

1,50

1,00

Utdelning per aktie, USD

0,25

0,23

0,16

0,11

Antal utestående aktier (miljoner)

vid årets slut, före utspädning

3 330

3 328

3 314

3 297

i medeltal, före utspädning

3 330

3 329

3 323

3 306

3 291

i medeltal, efter utspädning

3 334

3 332

3 326

3 320

3 318

Övrig information, SEK miljoner

Investeringar i materiella anläggningstillgångar

4 477

22%

3 663

4 493

5 118

3 975

Avskrivningar och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar

4 388

13%

3 872

4 114

3 947

3 843

Investering/aktivering/avyttring av immateriella tillgångar

66 178

–

1 723

11 817

–13 692

2 315

Avskrivningar och nedskrivningar på immateriella tillgångar

3 638

29%

2 820

2 126

2 593

4 475

Forsknings- och utvecklingskostnader

47 298

12%

42 074

39 714

38 815

38 909

i procent av nettoomsättningen

17,4%

–

18,1%

17,1%

18,5%

Omsättningshastighet i lager, dagar

Alternativa nyckeltal (APM)

Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter

–

Bruttomarginal

41,7%

–

43,4%

40,3%

37,3%

32,3%

Bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader

41,8%

–

43,5%

40,6%

37,5%

35,2%

EBIT-marginal

10,0%

–

13,7%

12,0%

4,6%

0,6%

EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader

10,1%

–

13,9%

12,5%

5,0%

4,4%

EBITA-marginal

10,7%

–

14,3%

12,5%

5,1%

1,4%

EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader

10,9%

–

14,6%

13,1%

5,5%

5,2%

Omstruktureringskostnader, SEK miljoner

399

–27%

549

1 306

798

8 015

Fritt kassaﬂöde före M&A, SEK miljoner

22 196

–31%

32 056

22 261

7 633

4 253

Fritt kassaﬂöde efter M&A, SEK miljoner

–29 492

–

32 115

12 663

6 128

2 968

Sysselsatt kapital, SEK miljoner

202 899

10%

184 283

161 990

165 273

149 615

Avkastning på eget kapital

15,4%

–

23,2%

20,7%

2,6%

–7,1%

Avkastning på sysselsatt kapital

14,0%

–

18,4%

17,0%

6,7%

0,8%

Soliditet

38,1%

–

35,0%

31,4%

29,6%

32,7%

Kapitalomsättningshastighet

1,4

1,3

1,4

Justerat rörelsekapital, SEK miljoner

36 653

–39%

59 667

45 613

48 821

52 508

Bruttokassa, SEK miljoner

56 249

–42%

97 608

72 045

72 192

68 996

Nettokassa, SEK miljoner

23 319

–65%

65 777

41 885

34 496

35 871

Justerad vinst per aktie, SEK

6,16

–15%

7,26

5,83

1,07

0,27

Statistiska uppgifter vid årets slut

Antal anställda

105 529

101 322

100 824

99 417

95 359

varav i Sverige

14 481

14 183

13 173

12 730

12 502

Exportförsäljning från Sverige, SEK miljoner

153 833

140 898

132 269

120 822

109 969

För 2022, enligt styrelsens förslag .

En avstämning mot närmast avstämningsbara poster i de ﬁnansiella rapporterna för 2022 och fyra jämförelseår ﬁnns tillgänglig på sidorna 131–135.

Finansiell rapport 2022

129

Femårsöversikt – Finansiell information

Femårsöversikt – Icke-ﬁnansiell information

För ytterligare information och definitioner, se Koncernens hållbarhetsnoter i Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

, sidorna 10–42.

Femårsöversikt

2022

Förändring

2021

2020

2019

2018

Antal anställda

Anställda vid årets slut

105 529

101 322

100 824

99 417

95 359

Medeltal anställda

101 741

100 757

98 589

94 503

97 843

Anställda som lämnat företaget

14 381

24%

11 631

7 839

11 078

16 630

Anställda som börjat på företaget

17 235

42%

12 129

9 246

15 136

11 254

Anställda per ålderskategori

Under 25 år

–

25–35 år

30%

–

31%

33%

35%

36%

36–45 år

34%

–

34%

32%

46–55 år

23%

–

23%

22%

Över 55 år

10%

–

Andel kvinnor per medarbetarkategori

Alla anställda

26%

–

25%

23%

Linjechefer

22%

–

21%

20%

Högre chefer

35%

–

36%

32%

31%

Företagsledning

19%

–

20%

27%

Styrelse

36%

–

23%

Hälsa och säkerhet

Antal dödsfall – Ericssons medarbetare

–100%

Antal dödsfall – Leverantörer, underleverantörer och tredje part

–38%

Antal incidenter som inneburit förlorade arbetsdagar – Ericssons medarbetare

25%

180

143

Antal incidenter som inneburit förlorade arbetsdagar – Leverantörer,

underleverantörer och tredje part

–49%

Energiförbrukning

i egna anläggningar

Total energiförbrukning (GWh)

693

10%

631

628

664

716

Andel förnybara källor

67%

–

62%

50%

47%

Energiintensitet (GWh/nettoomsättning SEK miljarder)

2,6

–4%

2,7

2,9

3,4

Avfall, produktåtertagande och vatten

Avfall genererat på Ericssons anläggningar (ton)

130

20%

777

916

013

217

Andel återvunnet

47%

–

67%

49%

44%

34%

Återtagna produkter (ton)

4 825

–10%

5 389

6 079

–

Andel återvunnet eller återanvänt

97%

–

96%

95%

–

Vattenförbrukning (miljoner m

)

1,1

–8%

1,2

1,5

1,6

Utsläpp av växthusgaser (kiloton CO

Direkta utsläpp – Scope 1

Indirekta utsläpp – Scope 2 (Marknadsbaserad)

–22%

124

134

Andra indirekta utsläpp – Scope 3

3) 4)

27 609

–1%

28 024

29 923

–

Utsläppsintensitet (kiloton CO2e / nettoomsättning SEK miljoner)

Scope 1

0,14

–13%

0,16

0,17

0,22

0,26

Scope 2 (Marknadsbaserad beräkning)

0,17

–32%

0,25

0,32

0,55

0,64

Rapport - Hållbarhet och ansvarsfullt företagande ska ej betraktas som införlivad genom hänvisning genom de hänvisningar som görs här.

Ericsson utvecklar kontinuerligt sina metoder för att mäta och rapportera resultatindikatorer för miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning (ESG). När metoderna utvecklas är det inte alltid möjligt att räkna om tidi-

gare års utfall. I sådana fall indikeras detta med ett ”-” i tabellen ovan.

Avgränsningar och/eller mätmetoder har ändrats under 2022 vilket innebär att data för tidigare år har räknats om. Se not O3 i Rapport - Hållbarhet och ansvarsfullt företagande för mer information.

Se not E2 i Rapport - Hållbarhet och ansvarsfullt företagande för mer information om vilka scope 3-kategorier som omfattas samt Ericssons metoder och redovisningsprinciper för utsläppsredovisning.

Finansiell rapport 2022

130

Femårsöversikt – Icke-ﬁnansiell information

Alternativa nyckeltal

I detta avsnitt presenterar koncernen sina alternativa nyckeltal (APM),

vilka inte utgör fastställda mått för ekonomiska prestationer enligt IFRS.

Denna sektion innehåller en avstämning av de alternativa nyckeltalen

till den mest direkt avstämbara posten i de finansiella rapporterna.

Presentationen av alternativa nyckeltal har begränsningar som analys-

hjälpmedel och ska inte betraktas isolerat eller som ersättning för

finansiella mått som upprättats enligt IFRS.

APMs redovisas för att förbättra investerarnas utvärdering av

pågående rörelseresultat (EBIT), som hjälp vid prognos av kommande

perioder och för att

möjliggöra en meningsfull jämförelse av resultat

mellan perioder.

Ledningen använder dessa alternativa nyckeltal för att utvärdera

löpande verksamhet jämfört med tidigare resultat, för intern planering

och prognoser samt för beräkning av viss prestationsrelaterad ersätt-

ning. Alternativa nyckeltal ska inte uppfattas som ersättningar för resul-

taträknings- eller kassaflödesposter beräknande i enlighet med IFRS.

De APMs som redovisas i denna årsredovisning kan skilja sig från

mått med liknande beteckningar som används av andra bolag.

Avkastning på sysselsatt kapital

MSEK

2022

2021

2020

2019

2018

EBIT

27 020

31 780

27 808

10 564

1 242

Genomsnittligt sysselsatt kapital

Sysselsatt kapital vid periodens början

184 283

161 990

165 273

149 615

155 625

Sysselsatt kapital vid periodens slut

202 899

184 283

161 990

165 273

149 615

Genomsnittligt sysselsatt kapital

193 591

173 137

163 632

157 444

152 620

Avkastning på sysselsatt kapital (%)

14,0%

18,4%

17,0%

6,7%

0,8%

Deﬁnition

EBIT

som procent av genomsnittligt sysselsatt kapital

(baserat på beloppen per 1 januari och 31 december).

Orsak till användning

Avkastning på sysselsatt kapital är ett mått på lönsamheten efter att hänsyn tagits till hur mycket kapital som använts.

En högre avkastning på sysselsatt kapital tyder på att kapitalet används på ett effektivare sätt.

Avkastning på eget kapital

MSEK

2022

2021

2020

2019

2018

Periodens resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare

18 724

22 694

17 483

2 223

–6 530

Genomsnittligt eget kapital

Eget kapital vid periodens början

108 775

86 674

82 559

86 729

95 952

Eget kapital vid periodens slut

134 814

108 775

86 674

82 559

86 978

Genomsnittligt eget kapital

121 795

97 725

84 617

84 644

91 465

Avkastning på eget kapital (%)

15,4%

23,2%

20,7%

2,6%

–7,1%

För 2019, justerad ingående balans med hänsyn till införandet av IFRS 16 “Leasing”. För 2018, justerad ingående balans med hänsyn till införandet av IFRS 9 ”Finansiella instrument”.

Deﬁnition

Periodens resultat hänförligt till aktieägare i Moderbolaget

som procentandel av genomsnittligt eget kapital (baserat på

beloppen per 1 januari och 31 december).

Orsak till användning

Avkastning på eget kapital är ett mått på lönsamhet i relation till bokfört värde på eget kapital. Avkastning på eget

kapital är ett mått på hur investeringarna används för att generera ökade intäkter.

Bruttokassa

MSEK

2022

2021

2020

2019

2018

Kassa och likvida medel

38 349

54 050

43 612

45 079

38 389

Kortfristiga räntebärande placeringar

8 736

12 932

6 820

6 759

6 625

Långfristiga räntebärande placeringar

9 164

30 626

21 613

20 354

23 982

Bruttokassa

56 249

97 608

72 045

72 192

68 996

Deﬁnition

Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar

(kort- och långfristiga).

Orsak till användning

Bruttokassa visar den totala tillgängliga kassan och räntebärande placeringar och är en parameter för att beräkna

nettokassan.

Finansiell rapport 2022

131

Alternativa nyckeltal

Bruttomarginal och bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader

MSEK

2022

2021

2020

2019

2018

Bruttoresultat

113 295

100 749

93 724

84 824

68 200

Nettoomsättning

271 546

232 314

232 390

227 216

210 838

Bruttomarginal (%)

41,7%

43,4%

40,3%

37,3%

32,3%

Omstruktureringskostnader som ingår i kostnad för sålda varor och tjänster

195

273

725

337

5 938

Bruttomarginal exkl omstruktureringskostnader

113 490

101 022

94 449

85 161

74 138

Bruttomarginal exkl omstruktureringskostnader (%)

41,8%

43,5%

40,6%

37,5%

35,2%

Deﬁnition

Bruttoresultat som procent av nettoomsättningen.

Bruttoresultat exklusive omstruktureringskostnader som

procent av nettoomsättningen.

Orsak till användning

Bruttomarginalen visar skillnaden mellan nettoomsättning och kostnad för sålda varor i procent av nettoomsättningen.

Bruttomarginalen påverkas av flertalet faktorer, exempelvis affärsmix, andel tjänster, prisutveckling och kostnads-

minskningar. Bruttomarginalen är ett viktigt internt mått, och denna siffra redovisas även i resultaträkningen, eftersom

Bolaget anser att det ger den som läser de finansiella rapporterna en bättre förståelse av utvecklingen av koncernens

verksamhet. Bolaget anser att bruttomarginalen exklusive omstruktureringskostnader ger en rättvisande bild av

pågående verksamhetens resultat.

Orsak till användning

Av- och nedskrivningar av immateriella tillgångar är normalt icke kassaflödespåverkande poster i periodens resultat-

räkning. EBITA-marginalen i procent ger en indikation på finansiellt resultat utan påverkan från förvärvade bolag.

Koncernen är av uppfattningen att EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader ger en rättvisande bild av

lönsamheten i den pågående verksamheten.

EBITA och EBITA-marginal / EBITA och EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader

MSEK

2022

2021

2020

2019

2018

Periodens resultat

19 112

22 980

17 623

1 840

–6 276

Inkomstskatt

5 497

6 270

9 589

6 922

4 813

Finansiella intäkter och kostnader, netto

2 411

2 530

596

1 802

2 705

Avskrivningar och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar

2 051

1 477

1 220

1 038

1 662

EBITA

29 071

33 257

29 028

11 602

2 904

Nettoomsättning

271 546

232 314

232 390

227 216

210 838

EBITA-marginal (%)

10,7%

14,3%

12,5%

5,1%

1,4%

Omstruktureringskostnader

399

549

1 306

798

8 015

EBITA

exklusive omstruktureringskostnader

29 470

33 806

30 334

12 400

10 919

EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader (%)

10,9%

14,6%

13,1%

5,5%

5,2%

Deﬁnition

Resultat före räntor, skatter samt av- och nedskrivningar av

förvärvade immateriella tillgångar.

Resultat före räntor, skatter samt av- och nedskrivningar av

förvärvade immateriella tillgångar, uttryckt som procent av

periodens nettoomsättning.

Rapporterad EBITA

exklusive omstruktureringskostnader.

Rapporterad EBITA

exklusive omstruktureringskostnader

som procent av nettoomsättning.

Dessutom lämnar Ericsson framåtblickande mål för EBITA-marginalen exklusive omstruktureringskostnader och fritt kassaflöde före M&A, vilka är ekonomiska icke-IFRS-mått. Ericsson

har inte lämnat några kvantitativa avstämningar av dessa mål mot de mest direkt jämförbara IFRS-måtten eftersom viss information som behövs för att stämma av dessa icke-IFRS-

mått med de mest jämförbara IFRS-måtten är beroende av specifika poster eller påverkan som ännu inte har fastställts, omfattas av spärrar och föränderlighet vad gäller tidpunkt och

belopp på grund av dess karaktär, som ligger utanför Ericssons kontroll eller inte kan förutses, inklusive poster och påverkan som förändringar i valutakurser, förvärv och avyttringar samt

kostnader som nedskrivningar eller förvärvsrelaterade kostnader. Således kan avstämningar av dessa framåtblickande icke-IFRS-mått mot de mest direkt jämförbara IFRS-måtten inte

göras utan avsevärda ansträngningar. Sådana icke tillgängliga poster kan avsevärt påverka våra verksamhetsresultat och vår finansiella ställning.

EBIT och EBIT-marginal / EBIT och EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader

MSEK

2022

2021

2020

2019

2018

EBIT

27 020

31 780

27 808

10 564

1 242

Nettoomsättning

271 546

232 314

232 390

227 216

210 838

EBIT-marginal (%)

10,0%

13,7%

12,0%

4,6%

0,6%

Omstruktureringskostnader

399

549

1 306

798

8 015

EBIT exklusive omstruktureringskostnader

27 419

32 329

29 114

11 362

9 257

EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader (%)

10,1%

13,9%

12,5%

5,0%

4,4%

Deﬁnition

Resultat före finansiella poster och inkomstskatt.

EBIT som procent av nettoomsättningen.

Resultat före finansiella poster och inkomstskatt exklusive

omstruktureringskostnader.

EBIT exklusive omstruktureringskostnader som procent

av nettoomsättningen.

Orsak till användning

EBIT-marginalen visar EBIT som procentandel av nettoomsättningen. EBIT-marginalen är ett internt nyckeltal

eftersom Bolaget anser att det ger den som läser de finansiella rapporterna en bättre förståelse av utvecklingen av

koncernens finansiella resultat på både kort och lång sikt. Koncernen är av uppfattningen att EBIT-marginal

exklusive omstruktureringskostnader ger en rättvisande bild av lönsamheten i den pågående verksamheten.

För att säkerställa jämförbarhet med koncernens mål 2022 avseende EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader, som fastställdes 2018, har resultatet för 2022 justerats

för resultatet från det förvärvade företaget Vonage liksom för följande poster: SEK –2,3 miljarder på grund av en avsättning relaterad till en potentiell uppgörelse med United States

Department of Justice gällande överträdelse av DPA (inklusive uppskattade kostnader för den tidigare aviserade förlängda tillsynen), noterat att Bolaget den 2 mars 2023 ingick ett

DOJ Plea Agreement med DOJ och gick med på att betala böter på cirka SEK 2,2 miljarder, kostnader om SEK –1,0 miljarder relaterade till avyttringen av verksamheten för Sakernas

internet och andra portföljjusteringar, SEK –0,9 miljarder relaterade till utträden från marknader inklusive Ryssland, SEK –0,8 miljarder för avslutande av småskaliga kontrakt och

produkterbjudanden inom Cloud Software and Services samt förvärvsrelaterade kostnader om SEK –0,4 miljarder relaterade till Vonage.

Finansiell rapport 2022

132

Alternativa nyckeltal

Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter

MSEK

2022

2021

2020

2019

2018

Nettoomsättning

271 546

232 314

232 390

227 216

210 838

Förvärv/avyttringar

–7 015

–1 201

–1 362

–96

–

Netto valutaeffekter

–25 968

11 607

7 796

–10 675

–4 232

Jämförbar nettoomsättning exklusive valutaeffekter

238 563

242 720

238 824

216 445

206 606

Jämförbar nettoomsättning justerad för förvärvad/avyttrad verksamhet

232 314

232 390

227 132

208 130

–

Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter (%)

Deﬁnition

Försäljningstillväxt justerad för påverkan av förvärv och

avyttringar samt valutaeffekter. Även kallad organisk

försäljning.

Orsak till användning

Ericssons redovisningsvaluta är SEK medan de totala intäkterna i huvudsak är i andra valutor. Rapporterad

försäljningstillväxt är beroende av att växelkursen mellan SEK och andra valutor flukturerar, och dessutom kan

förvärvad eller avyttrad verksamhet påverka nettoomsättningen. Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter

och valutaeffekter visar den underliggande utvecklingen av försäljningen rensat för dessa parametrar.

Fritt kassaﬂöde före M&A / Fritt kassaﬂöde efter M&A

MSEK

2022

2021

2020

2019

2018

Kassaﬂöde från rörelsen

30 863

39 065

28 933

16 873

9 342

Kapitaliserade utgifter och övriga investeringar (exklusive M&A)

Investeringar i materiella anläggningstillgångar

–4 477

–3 663

–4 493

–5 118

–3 975

Försäljning av materiella anläggningstillgångar

249

115

254

744

334

Balanserade utvecklingskostnader

–1 720

–962

–817

–1 545

–925

Övriga investeringar

–126

–131

801

–331

–523

Återbetalning av leasingskulder

–2 593

–2 368

–2 417

–2 990

–

Fritt kassaﬂöde före M&A

22 196

32 056

22 261

7 633

4 253

Förvärv av dotterföretag och verksamheter

–51 995

–389

–9 657

–1 753

–1 618

Avyttring av dotterföretag och verksamheter

307

448

248

333

Fritt kassaﬂöde efter M&A

–29 492

32 115

12 663

6 128

2 968

Nettoomsättning

271 546

232 314

232 390

227 216

210 838

Fritt kassaﬂöde före M&A som procent av nettoomsättningen (%)

8,2%

13,8%

9,6%

3,4%

2,0%

Övriga investeringar ingår i posten Övriga investeringsaktiviteter i Koncernens kassaﬂödesanalys i sammandrag. Skillnaderna avser förändringar i övriga räntebärande tillgångar, vilka inte ingår i deﬁnitionen av

Fritt kassaﬂöde.

Deﬁnition

Fritt kassaflöde före M&A: Kassaflöde från rörelsen efter

kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och

återbetalning av leasingskulder (exklusive M&A).

Fritt kassaflöde efter M&A: Kassaflöde från rörelsen efter

kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och

återbetalning av leasingskulder.

Fritt kassaflöde före M&A som procent av

nettoomsättningen.

Orsak till användning

Fritt kassaflöde före M&A representerar den kassa som koncernen genererar efter kapitaliserade utgifter, övriga

investeringar och återbetalning av leasingskulder. Bolaget är av uppfattningen att fritt kassaflöde före M&A är ett

bra sätt att visa kassaflöden skapade av koncernen som kan användas för att expandera verksamheten, investera i

dotterföretag, betala utdelningar och minska skulder.

Fritt kassaflöde efter M&A representerar den kassa som koncernen genererar efter kapitaliserade utgifter, övriga

investeringar, återbetalning av leasingskulder och förvärv/avyttringar av dotterföretag. Bolaget är av uppfattningen

att fritt kassaflöde efter M&A är ett bra sätt att visa kassaflöden skapade av koncernen som kan användas för att

expandera verksamheten, betala utdelningar och minska skulder.

Justerad vinst per aktie

SEK

2022

2021

2020

2019

2018

Vinst (förlust) per aktie, efter utspädning

5,62

6,81

5,26

0,67

–1,98

Omstruktureringskostnader

0,09

0,13

0,30

0,18

1,88

Avskrivningar och nedskrivningar av förvärvade

immateriella tillgångar

0,45

0,32

0,27

0,22

0,37

Justerad vinst

per aktie

6,16

7,26

5,83

1,07

0,27

Deﬁnition

Vinst (förlust) per aktie efter utspädning, exklusive av- och

nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar och

exklusive omstruktureringskostnader.

Orsak till användning

Omstruktureringskostnader varierar från år till år. Det här måttet ger en indikation på resultaten utan omstrukturering

och utan påverkan från av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar från förvärvade bolag.

Finansiell rapport 2022

133

Alternativa nyckeltal

Nettokassa

MSEK

2022

2021

2020

2019

2018

Kassa och likvida medel

38 349

54 050

43 612

45 079

38 389

+ Kortfristiga räntebärande placeringar

8 736

12 932

6 820

6 759

6 625

+ Långfristiga räntebärande placeringar

9 164

30 626

21 613

20 354

23 982

– Kortfristig upplåning

5 984

9 590

7 942

9 439

2 255

– Långfristig upplåning

26 946

22 241

22 218

28 257

30 870

Nettokassa

23 319

65 777

41 885

34 496

35 871

Deﬁnition

Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar

(kort- och långfristiga) minus räntebärande skulder (vilket

inkluderar kort- och långfristig upplåning).

Orsak till användning

En positiv nettokassa är ett av Bolagets kapitalmål. Detta skapar det ekonomiska handlingsutrymme och

oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera variationer i behovet av rörelsekapital.

Kapitalomsättningshastighet

MSEK

2022

2021

2020

2019

2018

Nettoomsättning

271 546

232 314

232 390

227 216

210 838

Genomsnittligt sysselsatt kapital

Sysselsatt kapital vid periodens början

184 283

161 990

165 273

149 615

155 625

Sysselsatt kapital vid periodens slut

202 899

184 283

161 990

165 273

149 615

Genomsnittligt sysselsatt kapital

193 591

173 137

163 632

157 444

152 620

Kapitalomsättningshastighet (gånger)

1,4

1.3

1,4

Deﬁnition

Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt

kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december).

Orsak till användning

Omsättningshastighet i sysselsatt kapital beskriver hur effektivt investeringskapital används för att generera intäkter.

Justerat rörelsekapital

MSEK

2022

2021

2020

2019

2018

Kortfristiga tillgångar

173 803

174 805

149 795

153 914

161 167

Icke räntebärande avsättningar och skulder, kortfristiga

Kortfristiga avsättningar

–7 629

–5 782

–7 580

–8 244

–10 537

Kontraktsskulder

–42 251

–32 834

–26 440

–29 041

–29 348

Leverantörsskulder

–38 437

–35 684

–31 988

–30 403

–29 883

Aktuella skatteskulder

–2 640

–2 917

–4 486

–

Övriga kortfristiga skulder

–46 193

–37 921

–33 688

–37 405

–38 891

Justerat rörelsekapital

36 653

59 667

45 613

48 821

52 508

Från och med 2021 redovisas aktuella skatteskulder på en separat rad i balansräkningen och jämförelseåret 2020 har uppdaterats. För 2018–2019 är aktuella skatteskulder inkluderade i övriga kortfristiga

skulder.

Deﬁnition

Kortfristiga tillgångar minus icke räntebärande avsättningar

och skulder (vilket innefattar kortfristiga avsättningar, kontrakts-

skulder, leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga

kortfristiga skulder).

Orsak till användning

På grund av behovet av att optimera kassagenerering för att skapa värde för Ericssons aktieägare, fokuserar ledningen

på rörelsekapital och att minska ledtiderna mellan en lagd order och erhållen betalning.

Finansiell rapport 2022

134

Alternativa nyckeltal

Sysselsatt kapital

MSEK

2022

2021

2020

2019

2018

Balansomslutning

349 537

305 614

271 530

276 383

268 761

Icke räntebärande avsättningar och skulder

Långfristiga avsättningar

3 959

3 722

2 886

2 679

5 471

Uppskjutna skatteskulder

4 784

884

1 089

1 224

670

Övriga långfristiga skulder

745

1 587

1 383

2 114

4 346

Kortfristiga avsättningar

7 629

5 782

7 580

8 244

10 537

Kontraktsskulder

42 251

32 834

26 440

29 041

29 348

Leverantörsskulder

38 437

35 684

31 988

30 403

29 883

Aktuella skatteskulder

2 640

2 917

4 486

–

Övriga kortfristiga skulder

46 193

37 921

33 688

37 405

38 891

Sysselsatt kapital

202 899

184 283

161 990

165 273

149 615

Deﬁnition

Balansomslutning minus icke räntebärande avsättningar

och skulder (vilket inkluderar långfristiga avsättningar,

uppskjutna skatteskulder, kontraktsskulder, övriga

långfristiga skulder, kortfristiga avsättningar,

leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga

kortfristiga skulder).

Orsak till användning

Sysselsatt kapital är värdet på de tillgångar i balansräkningen som bidrar till att generera intäkter och vinst. Det används

även för beräkning av avkastning på sysselsatt kapital.

Soliditet

MSEK

2022

2021

2020

2019

2018

Totalt eget kapital

133 304

107 099

85 177

81 878

87 770

Totala tillgångar

349 537

305 614

271 530

276 383

268 761

Soliditet (%)

38,1%

35,0%

31,4%

29,6%

32,7%

Deﬁnition

Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar.

Orsak till användning

Detta ger det ekonomiska handlingsutrymme och oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera

variationer i behovet av rörelsekapital samt dra nytta av affärsmöjligheter.

Rörelseomkostnader exklusive omstruktureringskostnader

MSEK

2022

2021

2020

2019

2018

Rörelseomkostnader

–83 030

–69 071

–66 280

–64 215

–66 848

Omstruktureringskostnader som ingår i forsknings- och

utvecklingskostnader

137

411

344

1 293

Omstruktureringskostnader som ingår i försäljnings- och

administrationskostnader

150

139

170

117

784

Rörelseomkostnader, exklusive omstruktureringskostnader

–82 826

–68 795

–65 699

63 754

–64 771

Deﬁnition

Rörelseomkostnader exklusive omstruktureringskostnader.

Orsak till användning

Omstruktureringskostnader varierar från år till år och för att kunna analysera trender i rapporterade rörelseomkostnader,

exkluderas omstruktureringskostnader.

Finansiell rapport 2022

135

Alternativa nyckeltal

Ericssonaktien

Aktie-/ADS-noteringar

Nasdaq Stockholm

Nasdaq New York

Aktiedata

Totalt antal utfärdade aktier

3 334 151 735

varav A-aktier, med en röst vardera

261 755 983

varav B-aktier, med en tiondels

röst vardera

3 072 395 752

Ericssons egna B-aktier

4 009 306

Kvotvärde

SEK 5,00

Marknadsvärde per den 31 december 2022

SEK 204 miljarder

ICB (Industry Classiﬁcation Benchmark)

9 500

A- och B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets tillgångar och resultat.

Namn

Nasdaq Stockholm

ERIC A/ERIC B

Nasdaq New York

ERIC

Bloomberg Nasdaq Stockholm

ERICA SS/ERICB SS

Bloomberg Nasdaq

ERIC US

Reuters Nasdaq Stockholm

ERICa.ST/ERICb.ST

Reuters Nasdaq

ERIC.O

Förändring i antal aktier och aktiekapital 2018–2022

Antal utestående aktier

Aktiekapital (SEK)

2018

31 december

3 334 151 735

16 670 758 678

2019

31 december

3 334 151 735

16 670 758 678

2020

31 december

3 334 151 735

16 670 758 678

2021

31 december

3 334 151 735

16 670 758 678

2022

31 december

3 334 151 735

16 670 758 678

Aktiebaserade nyckeltal

2022

2021

2020

2019

2018

Vinst (förlust) per aktie efter utspädning, SEK

5,62

6,81

5,26

0,67

–1,98

Justerad vinst per aktie, SEK

6,16

7,26

5,83

1,07

0,27

Utdelning per aktie, SEK

2,70

2,50

2,00

1,50

1,00

Totalavkastning (%)

–36

P/E-tal

122

n/a

Beräknat på genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning.

Vinst per aktie efter utspädning, exklusive av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar och exklusive

omstruktureringskostnader, SEK. Ett avsnitt med avstämning av vissa alternativa nyckeltal (APM) ﬁnns på sidorna 131–135.

För 2022 enligt styrelsens förslag.

Deﬁnitioner av ﬁnansiella termer inklusive en beskrivning av alternativa nyckeltal ﬁnns i kapitlen Ordlista och Finansiella begrepp.

Börshandel

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (Moderbolaget) A- och B-aktier (Ericssonaktier) är

noterade på Nasdaq Stockholm. B-aktierna handlas i form av American Depositary

Shares (ADS) på Nasdaq New York, bestyrkta av American Depositary Receipts

(ADR), under symbolen ERIC. En ADS representerar en B-aktie.

Under 2022 omsattes cirka 2,0 (1,8) miljarder B-aktier på Nasdaq Stockholm och

cirka 2,3 (1,6) miljarder ADS i USA (inkl. Nasdaq New York). Totalt 4,4 (3,5) miljarder

Ericsson B-aktier omsattes således på börserna i Stockholm och i USA. Enligt Nasdaq

ökade handeln i Ericssonaktier med cirka 11% på Nasdaq Stockholm och ökade med

cirka 43% i USA jämfört med 2021.

I och med implementeringen av Mifid-

direktivet inom EU har aktiehandeln blivit

allt mer fragmenterad över ett flertal

handelsplatser och handelskategorier.

Handel på MTF:er (handelsplattformar)

och andra handelsplatser har tagit mark-

nadsandelar från fondbörser som Nasdaq

Stockholm. Under de senaste åren, efter

ett antal förvärv och sammangåenden,

har handeln blivit mer koncentrerad.

Den totala omsättningen av Ericsson

B-aktien på samtliga handelsplatser har

minskat under de senaste fem åren, från

6,4 miljarder aktier 2018 till 7,3 miljarder

aktier 2022. Över samma period har

handeln av Ericsson ADS i USA ökat från

1,4 miljarder ADS till 2,3 miljarder ADS i

2022.

Aktiehandel på olika

marknadsplatser (B-aktier)

Antal aktier, miljoner

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

2022

2021

2020

2019

2018

Cboe Global Markets

Stockholm

London

Övrigt

Finansiell rapport 2022

136

Ericssonaktien

Aktie- och ADS-priser

Aktiekurser på aktiens huvudsakliga handelsplats

– Nasdaq Stockholm

Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons A- och B-aktier

för de angivna tidsperioderna enligt vad som

rapporterats av Nasdaq

Stockholm. Handeln på börsen stänger normalt kl. 17.30 på bankdagar.

Förutom den officiella handeln förekommer även handel utanför börsen

och på alternativa

handelsplatser under normala öppettider för handel,

och även efter kl. 17.30.

Nasdaq Stockholm publicerar dagligen en officiell kurslista med infor-

mation om volymen av genomförda transaktioner för varje noterad aktie

tillsammans med dagens högsta och lägsta kurs. Den officiella kurslistan

speglar information om kurser och volymer för handel som genomförts av

börsmedlemmarna.

Aktiekurser på Nasdaq New York – ADS

Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons ADS på Nasdaq

New York för de angivna tidsperioderna.

Noteringarna på Nasdaq New York

representerar priser mellan handlare exklusive ställda köp- och säljpriser

samt courtage, och representerar inte

nödvändigtvis faktiska transaktioner.

Aktiekurser på Nasdaq Stockholm

(SEK)

2022

2021

2020

2019

2018

A-aktien, sista handelsdag

66,00

100,20

105,40

85,40

77,40

A-aktien, högsta

(11 februari 2022)

118,40

128,80

119,00

96,80

85,20

A-aktien, lägsta

(3 november 2022)

63,50

91,90

64,10

74,70

49,05

B-aktien, sista handelsdag

60,90

99,79

99,98

81,56

77,92

B-aktien, högsta

(11 februari 2022)

117,32

121,80

110,15

96,74

85,66

B-aktien, lägsta

(24 november 2022)

58,81

91,00

59,54

74,02

49,04

Källa: Nasdaq Stockholm

Aktiekurser på Nasdaq New York

(USD)

2022

2021

2020

2019

2018

ADS, sista handelsdag

5,84

10,87

11,95

8,78

8,88

ADS, högsta (22 januari 2022)

12,78

15,32

12,20

10,46

9,45

ADS, lägsta (20 oktober 2022)

5,16

9,93

6,15

7,58

6,00

Källa: Nasdaq New York

Aktiekurser Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York

Nasdaq Stockholm

Nasdaq New York

SEK per A-aktie

SEK per B-aktie

USD per ADS

Period

Högsta

Lägsta

Högsta

Lägsta

Högsta

Lägsta

Högsta och lägsta aktiekurs per år

2018

85,20

49,05

85,66

49,04

9,45

6,00

2019

96,80

74,70

96,74

74,02

10,45

7,58

2020

119,00

64,10

110,15

59,54

12,61

6,15

2021

128,80

91,90

121,80

91,00

15,32

9,93

2022

118,40

63,50

117,32

58,81

12,78

5,16

Högsta och lägsta aktiekurs per kvartal

2021 Första kvartalet

128,80

105,40

118,05

96,90

15,32

11,55

2021 Andra kvartalet

122,60

104,40

121,80

104,90

14,39

12,40

2021 Tredje kvartalet

116,00

95,40

116,16

95,58

13,40

10,88

2021 Fjärde kvartalet

107,00

91,90

107,04

91,00

12,24

9,93

2022 Första kvartalet

118,40

78,50

117,32

72,56

12,78

5,16

2022 Andra kvartalet

97,00

76,00

94,77

72,60

9,80

7,26

2022 Tredje kvartalet

88,30

66,30

81,32

64,12

7,81

5,65

2022 Fjärde kvartalet

77,00

63,50

73,56

58,81

6,82

5,16

Högsta och lägsta aktiekurs per månad

Augusti 2022

85,30

80,40

81,32

76,15

7,81

7,12

September 2022

83,50

66,30

80,46

64,12

7,53

5,65

Oktober 2022

77,00

63,70

73,54

58,81

6,54

5,16

November 2022

72,50

63,50

67,55

59,51

6,55

5,32

December 2022

76,00

65,00

70,67

59,62

6,82

5,67

Januari 2023

73,00

63,00

68,50

56,48

6,43

5,50

En ADS = 1 B-aktie.

Källa: Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York.

Finansiell rapport 2022

137

Ericssonaktien

Aktieägare

Den 31 december 2022 hade Moderbolaget 425 636 aktieägare registrerade

hos Euroclear Sweden AB

(Sveriges värdepapperscentral), varav 747 med

adress i USA

Enligt information från Bolagets depåbank,

Deutsche Bank,

fanns det 315 301 878 ADS (American Depositary Shares) utestående per

den 31 december 2022

och 2 884 registrerade innehavare av ADS. Ett stort

antal ADS förvaltas av banker, mäklare och förvaltare för

kunders räkning.

Den 18 januari 2023 fanns 181 994 sådana konton.

Enligt tillgängliga uppgifter ägdes i slutet av 2022 cirka 86% av A-och

B-aktierna av svenska och internationella institutioner

Bolagets stora

aktieägare har ingen annan rösträtt än övriga aktieägare, som äger samma

aktieslag. Så vitt Ericsson känner till ägs eller kontrolleras Bolaget ej direkt

eller indirekt av något annat bolag, av någon utländsk regering eller av några

fysiska eller juridiska personer, ensamma eller i förening.

Tabellen nedan visar det totala antalet aktier i Moderbolaget som ägdes

av ledande befattningshavare och styrelseledamöter (inklusive suppleanter)

den 31 december 2022.

Ledande befattningshavare och styrelseledamöter, aktieinnehav

Antal A-aktier

Antal B-aktier

Rösträtter,

procent

Ledande befattningshavare

och styrelseledamöter

(33 personer)

1 708

2 963 353

0,05%

För enskilda individers innehav, se Bolagsstyrningsrapporten.

Antal aktier

Innehav

Antal aktieägare

Antal A-aktier

Antal B-aktier

Andel av

aktiekapital

Procentuellt

ägande (röster)

Marknadsvärde

(MSEK)

1–500

338 026

1 471 646

42 378 039

1,32%

1,00%

2 677 951

501–1 000

39 076

972 986

28 689 593

0,89%

0,68%

1 811 413

1 001–5 000

39 572

2 862 155

83 603 065

2,59%

1,97%

5 280 329

5 001–10 000

5 108

1 067 025

35 605 102

1,10%

0,81%

2 238 774

10 001–15 000

1 407

428 979

16 962 784

0,52%

0,37%

1 061 346

15 001–20 000

661

314 370

11 532 196

0,36%

0,26%

723 059

20 001–

1 785

254 638 822

2 853 004 496

93,21%

94,89%

190 554 136

Totalt 31 december 2022

425 636

261 755 983

3 072 395 752

100,00%

204 384 796

Källa: Euroclear

Inkluderar en förvaltardifferens om 620 477 aktier.

Geograﬁsk fördelning av aktiekapital inklusive privata aktieägare

och Ericssons egna B-aktier

Procent av kapital

Aktieägare, fördelning typ av ägare

Procentuellt ägande (röster)

2022

2021

Sverige

40,53%

39,83%

USA

26,96%

26,67%

Storbritannien

9,21%

6,47%

Norge

4,68%

4,10%

Danmark

1,55%

1,90%

Övriga länder

17,07%

21,03%

Källa: Nasdaq

2022

2021

Svenska institutioner

58,07%

58,66%

varav:

– Investor AB

– AB Industrivärden

– AMF Tjänstepension och

AMF Fonder

23,79%

15,14%

4,87%

23,79%

15,45%

4,36%

Utländska institutioner

28,28%

28,23%

Privata svenska investerare

5,41%

5,02%

Övriga

8,24%

8,09%

Källa: Nasdaq

Följande tabell visar aktieinformation per den 31 december 2022 avseende de 15 största aktieägarna, i rangordning efter röstetal samt deras totala andel röster

i procent per den 31 december 2022, 2021 och 2020.

De största ägarnas aktieinnehav per den 31 december 2022 samt total andel röster i procent per den 31 december 2022, 2021 och 2020

Person eller organisation

Antal

A-aktier

Procent av

totalt antal

A-aktier

Antal

B-aktier

Procent av

totalt antal

B-aktier

Procent av

totalt antal

A+B-aktier

2022

Procent

av totalt

antal röster

2021

Procent

av totalt

antal röster

2020

Procent

av totalt

antal röster

Investor AB

120 762 803

46,14

145 982 932

4,75

8,00

23,79

22,81

AB Industrivärden

86 052 615

32,88

1 000 000

0,03

2,61

15,14

AMF Tjänstepension och AMF Fonder

20 650 000

7,89

70 713 302

2,30

2,74

4,87

4,36

2,56

Cevian Capital

339 228

0,13

151 386 082

4,93

4,55

2,72

3,25

BlackRock Institutional Trust Company, N.A.

522

0,00

137 111 236

4,46

4,11

2,41

2,35

Fidelity International

0,00

122 905 644

4,00

3,69

2,16

2,24

2,31

AFA Försäkring AB

11 484 600

4,39

7 180 817

0,23

0,56

2,14

2,05

1,99

Swedbank Robur Fonder AB

8 277

0,00

111 928 200

3,64

3,36

1,97

1,86

2,18

The Vanguard Group, Inc.

1 161 057

0,44

94 519 989

3,08

2,87

1,87

1,56

1,42

PRIMECAP Management Company

0,00

82 414 721

2,68

2,47

1,45

1,20

1,17

Norges Bank Investment Management (NBIM)

0,00

70 964 273

2,31

2,13

1,25

1,05

0,79

Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt

4 240 604

1,62

25 530 500

0,83

0,89

1,19

1,02

0,44

Tredje AP Fonden

4 250 736

1,62

18 765 383

0,61

0,69

1,08

0,95

0,97

Handelsbanken Asset Management

16 581

0,01

60 074 265

1,96

1,80

1,06

0,93

0,89

State Street Global Advisors (US)

1 583

0,00

54 001 003

1,76

1,62

0,95

0,89

1,03

Övriga

12 787 376

4,89

1 917 917 405

62,42

57,91

35,95

37,83

40,71

Totalt

261 755 983

100

3 072 395 752

100

Källa: Nasdaq

Finansiell rapport 2022

138

Ericssonaktien

Kursutveckling

Ericssons marknadsvärde minskade med 39,0% under 2022 till SEK 204 miljarder, från SEK 333 miljarder i 2021 (vilket

motsvarar en ökning med 2,2% jämfört med 2020). År 2022 minskade jämförelseindex, OMX Stockholm

på Nasdaq

Stockholm med 15,6%, Nasdaq-börsens kompositindex minskade med 33,0% och S&P 500 Index minskade med 19,4%.

Aktieomsättning och kursutveckling, Nasdaq New York

ADS, USD

tusental omsatta aktier

per månad

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

2018

2019

2020

2021

2022

Omsatta ADS, tusental per månad

Ericsson ADS

S&P 500

Aktieomsättning och kursutveckling, Nasdaq Stockholm

A-aktier, SEK

tusental omsatta aktier

per månad

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

26 000

2018

2019

2020

2021

2022

100

125

150

B-aktier, SEK

tusental omsatta aktier

per månad

100 000

200 000

300 000

400 ,000

500 000

600 000

2018

2019

2020

2021

2022

100

125

150

Omsatta aktier, tusental per månad

Ericssonaktien

Nasdaq Stockholm Index OMXS30

Volymen avser endast handel på Nasdaq Stockholm.

Vinst (förlust) per aktie, efter

utspädning

SEK

-3

-2

-1

2022

2021

2020

2019

2018

6,81

0,27

1,07

0,67

5,83

5,26

7,26

6,16

5,62

-1,98

Vinst (förlust) per aktie, efter utspädning

Justerad vinst per aktie

Vinst per aktie, efter utspädning, exklusive

omstruktureringskostnader samt av- och

nedskrivningar av förvärvade immateriella

tillgångar, SEK. Ett avsnitt med avstämning

av vissa alternativa nyckeltal (APM) ﬁnns på

sidorna 131–135.

Utdelning per aktie

SEK

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

2022

2021

2020

2019

2018

1,00

2,70

1,50

2,00

2,50

För 2022 enligt styrelsens förslag.

Finansiell rapport 2022

139

Ericssonaktien

Aktieägarinformation

Telefonaktiebolaget LM Ericssons årsstämma

förväntas hållas onsdagen den 29 mars 2023

klockan 15.00 i Kistamässan, Arne Beurlings

Torg 5, Kista/Stockholm, Sverige.

Aktieägare kan också utöva sin rösträtt per

post före mötet.

Information om anmälan och, med-

delande om deltagande, om hur aktieägarna

kommer att kunna utöva sin rösträtt samt

delta genom ombud och assistenter ﬁnns i

kallelsen till årsstämman. Information ﬁnns

också tillgängligt på Bolagets webbplats

www.ericsson.com.

Utdelning

Styrelsen föreslår till årsstämman en utdelning

för 2022 om SEK 2,70 (2,50) per aktie för

räkenskapsåret 2022, motsvarande en total

utdelning om cirka SEK 9 (8,3) miljarder.

Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar,

SEK 1,35 per aktie med 31 mars 2023 som

avstämningsdag och SEK 1,35 per aktie med

29 september 2023 som avstämningsdag. Om

årsstämman beslutar i enlighet med förslaget

förväntas utbetalning av utdelningen att ske

den 5 april 2023 och 4 oktober 2023.

Finansiell information från Ericsson

2022 Form 20-F för USA-marknaden:

–

15 mars 2023

Delårsrapporter 2023:

–

18 april 2023 (Kv 1)

–

14 juli 2023 (Kv 2)

–

17 oktober 2023 (Kv 3)

–

23 januari 2024 (Kv 4)

Årsredovisning 2023:

–

Mars 2024

Finansiell rapport 2022

140

Aktieägarinformation

Finansiella begrepp

Avkastning på eget kapital

Periodens resultat hänförligt till aktieägare i

Moderbolaget som procentandel av genomsnitt-

ligt eget kapital (baserat på beloppen per 1 januari

och 31 december).

Avkastning på sysselsatt kapital

EBIT som procent av genomsnittligt sysselsatt

kapital (baserat på beloppen per 1 januari och

31 december).

Bruttokassa

Kassa och likvida medel samt räntebärande

placeringar (kort- och långfristiga).

Bruttomarginal

Bruttoresultat som procent av

nettoomsättningen.

CAPEX (capital expenditures)

Utgifter som kapitaliseras.

EBIT

Resultat före ﬁnansiella poster och inkomstskatt.

EBIT-marginal

Resultat före ﬁnansiella poster och inkomstskatt

(EBIT) som procent av nettoomsättningen.

EBITA

Resultat före räntor, skatter samt av- och ned-

skrivningar av förvärvade immateriella tillgångar.

EBITA-marginal

Resultat före räntor, skatter samt av- och ned-

skrivningar av förvärvade immateriella tillgångar

som procent av nettoomsättningen.

Fritt kassaﬂöde efter M&A

Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade

utgifter (netto), övriga investeringar och

återbetalning av leasingskulder.

Fritt kassaﬂöde före M&A

Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade

utgifter (netto), övriga investeringar och återbetal-

ning av leasingskulder (exklusive M&A).

Försäljningstillväxt justerad för jämförbara

enheter och valutaeffekter

Försäljningstillväxt justerad för påverkan av

förvärv och avyttringar samt valutaeffekter.

Även kallad organisk försäljning.

Genomsnittlig kredittid för kundfordringar

Kundfordringar vid kvartalets slut dividerat med

nettoomsättning under kvartalet multiplicerat

med 90 dagar. Om kundfordringar är högre än

kvartalets nettoomsättning divideras över-

skjutande belopp med nettoomsättning under

föregående kvartal multiplicerat med 90 dagar.

Total genomsnittlig kredittid blir då summan

av 90 dagar från det senaste kvartalet plus

tillkommande kreditdagar från det föregående

kvartalet.

Genomsnittlig årlig tillväxttakt (CAGR)

Beskriver den årliga tillväxttakten över en viss

tidsperiod.

Justerat rörelsekapital

Kortfristiga tillgångar minus icke räntebärande

avsättningar och skulder (vilket innefattar

kortfristiga avsättningar, kontraktsskulder,

leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och

övriga kortfristiga skulder).

Justerad vinst per aktie

Vinst (förlust) per aktie efter utspädning, exklusive

av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella

tillgångar och exklusive omstruktureringskostnader.

Kapitalomsättningshastighet

Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt

sysselsatt kapital (baserat på beloppen per

1 januari och 31 december).

Kreditdagar, leverantörer

Genomsnittligt saldo för leverantörsskulder vid

årets början och årets slut, dividerat med kostnad

för sålda varor för året och multiplicerat med

365 dagar.

M&A

Fusioner och förvärv (Mergers and Acquisitions).

Nettokassa

Kassa och likvida medel samt räntebärande

placeringar (kort- och långfristiga) minus

räntebärande skulder (vilket inkluderar kort-

och långfristig upplåning).

OCI

Övrigt totalresultat (Other comprehensive

income).

Omsättningshastighet i lager

365 dividerat med lageromsättningshastighet,

beräknat som total kostnad för sålda varor

dividerat med genomsnittligt lager under året

(netto efter förskott från kunder).

OPEX (operational expenses)

Rörelseomkostnader.

P/E-tal

P/E talet beräknas som B-aktiens pris sista

handelsdagen dividerat med vinst per aktie,

före utspädning.

SG&A

Försäljnings- och administrationskostnader

(Selling, general and administrative operating

expenses).

Soliditet

Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar.

Sysselsatt kapital

Balansomslutning minus icke räntebärande

avsättningar och skulder (vilket inkluderar lång-

fristiga avsättningar, uppskjutna skatteskulder,

kontraktsskulder, övriga långfristiga skulder, kort-

fristiga avsättningar, leverantörsskulder, aktuella

skatteskulder och övriga kortfristiga skulder).

Totalavkastning

Ökning eller minskning av kursen för B-aktien

under perioden, inklusive utdelning, uttryckt som

en procentandel av aktiekursen vid periodens

början.

Value at risk (VaR)

En statistisk metod för att beräkna den maximala

potentiella förlust som kan uppkomma med en

given konfidensgrad under en given tidshorisont.

Vinst (förlust) per aktie

Vinst (förlust) per aktie före utspädning; årets

resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare

dividerat med vägt medelantal utestående aktier

under perioden.

Vinst (förlust) per aktie efter utspädning

Vinst (förlust) per aktie, med utgångspunkt från

vägt medelantal antal utestående aktier justerat

för utspädningseffekter av potentiella stamaktier.

Valutakurser

Valutakurser vid konsolideringen

Januari–december

2022

2021

SEK/EUR

Genomsnittskurs

10,61

10,15

Slutkurs

11,08

10,24

SEK/USD

Genomsnittskurs

10,04

8,56

Slutkurs

10,38

9,05

Vägt genomsnitt för året enbart som upplysning.

Varje periods intäkter och kostnader i resultaträkningarna

omräknas till genomsnittlig valutakurs för perioden.

För ytterligare information av vissa ﬁnansiella termer, se Alternativa nyckeltal på sidorna 131–135.

Finansiell rapport 2022

141

Finansiella begrepp

Ordlista

Fjärde generationens mobilsystem, även kallat LTE.

Den femte generationens mobilsystem. En vidare-

utveckling av 4G/LTE.

5GC

5G Core nätet ansvarar för hantering av

dataflödet i ett 5G nät och säkerställer att

5G nätet kan möta behovet hos 5G-tjänsterna

och applikationerna.

Den sjätte generationens mobilsystem, en vidare

utveckling av 5G.

Artificiell Intelligens. En maskins förmåga att

lösa uppgifter som vanligtvis utförs av intel-

ligenta varelser.

API

Application Programming Interface (API). Ett

applikationsprogrammeringsgränssnitt består

av protokoll och rutiner som gör det enklare att

programmera nya mjukvaruapplikationer genom

att tillhandahålla kommunikationsfunktionalitet

och tillgång till tjänster och data från annan

mjukvara.

BSS

“Business Support Systems”, affärsstödssystem.

De IT-system som en leverantör av kommuni-

kationstjänster använder för att driva sin kund-

tillvända affärsverksamhet. Tillsammans med

driftstödssystem (Operations Support Systems,

OSS) används de för att ge stöd både åt olika

affärsprocesser och det

heltäckande nätet.

CCaaS

Contact Center as a Service. En molnbaserad

lösning där företag kan sköta sina kundinterak-

tioner i en virtuell callcentermiljö.

Cloud native

Cloud native är ett mjukvarubaserat tillväga-

gångssätt för att bygga, driva och hantera

moderna applikationer i molnbaserade data-

miljöer.

e, koldioxidekvivalent

Mängd av en viss växthusgas, uttryckt som

den mängd av koldioxid som har samma

växthuseffekt.

Covid-19

Sjukdomen som orsakas av coronaviruset

(SARS-CoV-2).

Covid-19-pandemi

Den globala spridningen av sjukdomen som

orsakas av coronaviruset (SARS-CoV-2).

CPaaS

Communications Platform as a Service är en

molnbaserad plattform som ger företag verktyg

och API:er för att kunna integrera realtidsfunk-

tioner, som tal, video och meddelandetjänster, i

sina egna företagsapplikationer.

FWA

Fixed Wireless Access är fast bredband via

mobilnätet, eller en internetteknik med hög

hastighet som använder mobilnätet i stället för

kablar.

IKT

Informations- och kommunikationsteknik.

IoT

Sakernas internet, “Internet of Things”, samman-

koppling av saker med inbyggd databehandling

så att de kan skicka och ta emot data.

Internet Protocol. Bestämmer hur information

färdas mellan Internets olika delar.

IPR

Immaterialrättigheter, “Intellectual Property

Rights”, speciellt avseende patent.

Kärnnät

Mobilnätets kärna, som ger olika tjänster till

slutanvändarna, som är sammankopplade i

accessnätet. Dess nyckelfunktion är att dirigera

röstsamtal och styra datatrafik.

LTE

Long-Term Evolution. 4G. Standarden för vidare-

utvecklingen av mobilteknik bortom HSPA-teknik,

som tillåter datahastigheter på över 100 Mbps.

Managed services

Driften av en operatörs nät och/eller hosting

av tjänster.

Mobilt bredband

Trådlös höghastighetsåtkomst till internet med

HSPA-, LTE-, CDMA2000EV-DO och 5G-teknik.

Molnteknik

När data och program ligger i globalt åtkomliga

datacenter.

Network slicing

Network slicing (nätskivning) gör det möjligt att

tillhandahålla olika tjänster i samma nät genom

att logiskt separera och skiva upp datakommuni-

kationen i självständiga fristående delar med olika

krav på kapacitet, fördröjning och tillförlitlighet.

OSS

Driftstödssystem, “Operations Support Systems”,

IT-system som används av leverantörer av

kommunikationstjänster för att hantera sina

nät. De ger stöd åt kontrollfunktioner som

nätinventering, tillhandahållande av tjänster,

nätkonfiguration och felhantering. Tillsammans

med affärsstödssystem (BSS) används de för att

ge stöd åt olika tjänster för både affärsprocesser

och det heltäckande nätet.

RAN

Radioaccesnät, “Radio Access Network”. Består av

ett stort antal radiobasstationer som mobiltelefoner

och andra handhållna enheter kan ansluta till.

Time-bound latency

Time-bound latency betyder deterministisk, även

kallad förutsägbar, fördröjning och avser tiden

mellan att en enhet skickar en signal och nätet

svarar på signalen.

UCaaS

Unified Communications as a Service är en

molnbaserad lösning där olika kommunikations-

verktyg som tal, video, meddelandetjänster och

mjukvarubaserade samarbetsprogram integre-

rats i samma plattform.

WAN

Wide Area Network kopplar ihop lokala kom-

munikationsnätverk i ett större område.

XR eller extended reality är en teknik som täcker

virtuell eller virtual reality (VR), förstärkt eller

augmented reality (AR) och blandad eller mixed

reality (MR). Med dessa tekniker kan användare

uppleva och interagera med datagenererade

simuleringar.

Begreppen ”Ericsson”, ”Bolaget”, ”koncernen”, ”oss”, ”vi”, och ”våra” avser alla Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag.

Finansiell rapport 2022

142

Ordlista

Telefonaktiebolaget LM Ericsson

164 83 Stockholm

Telefon 010 719 00 00

www.ericsson.com

SV/LZT 138 2360/1 R1A

Om Ericsson

Vi är en av de ledande leverantörerna av Informations- och kommunikationsteknik

(IKT). Vi möjliggör för kunderna att frigöra det fulla värde som kommunikation

skapar

genom att utveckla banbrytande teknik och tjänster som är enkla att använda,

anpassa och skala upp, och som bidrar till våra kunders framgång i en helt uppkopplad

värd. Vår portfölj omfattar Networks, Cloud Software and Services, Enterprise Wireless

Solutions, Global Communications Platform, Technologies and New Businesses samt

patent och licensintäkter.

Bolaget har cirka 105 000 medarbetare, och kunder i cirka 180 länder. Ericssons

huvudkontor finns i Stockholm, Sverige. Vår aktie är noterad på Nasdaq Stockholm

och Ericssons American Depositary shares (ADS) handlas på Nasdaq New York.

Ericssons vision är en värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv,

omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid.

Bolagsstyrningsrapport

Årsredovisning 2022

Finansiell

rapport

Bolags-

styrnings-

rapport

Ersättnings-

rapport

Rapport –

Hållbarhet och

ansvarsfullt

företagande

Ingår i

Ericsson

Årsredovisning

2022

ericsson.com

Bolagsstyrningsrapport 2022

Regelverk och regelefterlevnad

Bolagsstyrningsstruktur

Bolagsstämmor

Valberedningen

Styrelsen

Styrelsens kommittéer

Ersättning till styrelsens ledamöter

Styrelseledamöter

Ledning

Medlemmar i koncernledningen (Executive Team)

Revisor

Intern kontroll över den ﬁnansiella

rapporteringen

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Den här bolagsstyrningsrapporten lämnas som en särskild rapport fogad

till den ﬁnansiella rapporten, i enlighet med årsredovisningslagen ((SFS

1995:1554) 6 kap. 6 och 8 §§) samt Svensk kod för bolagsstyrning.

Rapporten har granskats av Ericssons revisor i enlighet med

årsredovisningslagen.

En bestyrkanderapport från revisorn är bifogad.

Innehåll

Framtidsriktade uttalanden

Denna rapport innehåller framtidsriktade uttalanden, inklusive uttalanden

om Bolagets aktuella syn på marknadens tillväxt, framtida marknadsför-

hållanden, framtida händelser, finansiell ställning samt förväntat operativt

och finansiellt resultat.

Orden ”anse”, ”förvänta”, ”förutspå”, ”förutse”, ”förutsätta”, ”avse”, ”trolig”,

”beräknas”, ”kan”, ”skulle kunna”, ”planera”, ”uppskatta”, ”bedöma”, ”kom-

mer att”, ”bör”, ”strävan”, ”ambition”, ”försöka”, ”potential”, ”målsättning”,

”fortsätta” eller deras negativa versioner och varianter samt liknande ord

eller uttryck används för att identifiera framtidsriktade uttalanden. Alla

uttalanden som hänför sig till Bolagets strategi, framtida ekonomiska resul-

tat, förväntningar, planer eller andra beskrivningar av framtida händelser

eller omständigheter, tillsammans med underliggande antaganden, utgör

framtidsriktad information. Sådana uttalanden är baserade på Bolagets

förväntningar vid datumet för rapporten, om inte ett tidigare datum anges,

inklusive förväntningar baserad på information och prognoser från tredje

part som Bolaget anser vara trovärdiga.

Vi uppmärksammar investerare på att dessa uttalanden är förenade med

risker och osäkerheter, varav många är svåra att förutse och generellt sett

utanför vår kontroll, vilket kan medföra att det faktiska resultatet kan skilja

sig väsentligt och på ett negativt sätt från det uttalade, indikerade eller

beräknade resultat som framgår av den framtidsriktade informationen och

de framtidsriktade uttalandena. Viktiga faktorer som kan påverka om och

hur väl våra framtidsriktade uttalanden kommer att förverkligas innefattar,

men är inte begränsade till, de faktorer som beskrivs i Bolagets årsredovis-

ning för räkenskapsåret 2022, inklusive avsnittet ”Riskfaktorer” i årsre-

dovisningen för 2022. Dessa framtidsriktade uttalanden återspeglar våra

uppskattningar och antaganden vid den tidpunkt när de gjordes, och i den

utsträckning de representerar data från tredje part har vi inte genomfört en

oberoende bekräftelse av sådana data från tredje part, och avser inte heller

att göra det. Givet dessa risker och osäkerheter vill vi varna läsare för att

fästa överdriven tillit vid sådana framtidsriktade uttalanden. Vi avsäger oss

uttryckligen en skyldighet att efter datumet för denna rapport uppdatera

dessa framtidsriktade uttalanden, liksom de uppskattningar och antagan-

den som ligger till grund för dem, för att återspegla framtida händelser

eller förändrade förhållanden eller ändringar av förväntningar eller att

förväntade händelser inträffat, antingen som ett resultat av ny information,

av framtida händelser eller annat, med undantag för vad som krävs enligt

tillämplig lagstiftning eller börsregler. Vi kan referera till webbplatser och

externa frivilliga rapporter i denna rapport. Informationen på vår webbplats

och i våra externa frivilliga rapporter är inte inkorporerade genom hänvis-

ning i, eller ska på annat sätt anses vara en del av, denna rapport.

Bolagsstyrningsrapport 2022

Ericsson är fast beslutna att upprätthålla de högsta standarderna,

för bolagsstyrning; och säkerställer effektivt beslutsfattande,

robust riskhantering, ansvarstagande, ägande, transparens och

socialt ansvar på alla nivåer i organisationen. Stark översyn av

organisationen (av styrelsen, VD, koncernledningen och på alla

andra nivåer) stödjer vår styrning.

“För styrelsen förblir bästa möjliga bolagsstyrning

och att bygga en kultur av regelefterlevnad, etik och

integritet högsta prioritet. Styrelsen har fortsatt sett

över och accelererat den kulturella omvandlingen,

ytterligare förankring av vårt hållbara program för

efterlevnad och kontroller, och förnyelsen av vår

globala riskhantering. Bolaget och styrelsen är dedi-

kerade till att kontinuerligt utveckla och förbättra

sin interna styrning, riskhantering och översyn och

kontroll.

Styrelsen vidkänner återkopplingen från

aktieägarna och att man röstat emot styrelsens

ansvarsfrihet vid årsstämman 2022; och med detta

i beaktande, är bästa möjliga bolagsstyrning och att

bygga en kultur av regelefterlevnad, etik och integri-

tet fortsatt den främsta prioriteringen för styrelsen.

Under 2022 arbetade styrelsen nära med ledningen

för att göra förbättringar av Bolagets ramverk för

styrning. Vidare, vilket anses viktigt, meddelade vi

den 2 mars 2023 vår överenskommelse med U.S.

Department of Justice avseende icke-brottsliga

överträdelser enligt vårt avtal om uppskjutet åtal

från 2019 (deferred prosecution agreement), vilket

gör att vi kan fokusera helt på våra strategiska

möjligheter.

Under 2022 bevittnade styrelsen Ericssons

starka engagemang för att vidareutveckla, effekti-

visera och tydliggöra interna processer, översyn och

kontroller samt ställa ännu högre förväntningar på

prestation och efterlevnad av vårt integritetsmandat

för alla medarbetare. Integritet och etik fortsätter att

vara kärnan i allt vi gör.”

Ronnie Leten

Styrelseordförande

Bolagsstyrningsrapport 2022

Regelverk och regelefterlevnad

Ericssons bolagsstyrning

Ericsson har åtagit sig att säkerställa de hög-

sta standarderna för bolagsstyrning: effektiv

tillsyn över hela organisationen (av styrelsen,

VD och koncernchef och koncernledningen);

effektivt beslutsfattande med tydligt ansvar

på alla nivåer; en robust strategi för riskhante-

ring för att effektivt identifiera och kontrollera

risker; regelefterlevnad i allt vi gör och en

integritetsledd kultur.

Bolaget har antagit praxis och rutiner

för bolagsstyrning som fastställer tydliga

regler för styrning, allt från frågor som kräver

godkännande av Bolagets aktieägare och

styrelseledamöter till policyer för intresse-

konflikter och styrelse- och ledningsuppgifter

och skyldigheter. Mer information finns på vår

webbplats på https://www.ericsson.com/sv/

om-oss/corporate-governance.

Viktig utveckling av bolagsstyrning

under 2022

Under det första kvartalet 2022 begärde

styrelsen och Ericssons VD och koncernchef

att koncernledningen, ledd av Chief Legal

Officer och i samarbete med kommittéen för

Audit och Compliance skulle se över Bolagets

bolagsstyrningsmetoder i syfte att utvidga

dem utöver standarden och obligatoriska

nivåer av regelefterlevnad och införa förbätt-

ringar. Bolaget är glada att kunna rapportera

att goda framsteg har gjorts och att våra för-

bättringar av styrningen kommer att fortsätta

att göras under 2023. Prioriteringarna som

implementerades under 2022 är följande:

–

införande av ett förbättrat tillvägagångs-

sätt för riskhantering och inrättande av

en Group Business Risk Committee (BRC)

bestående av ledningspersoner och som

leds av Chief Financial Officer och Chief

Legal Officer tillsammans,

–

förbättra information om vår praxis för

företagsstyrning,

–

formellt införa resultatindikatorer för regel-

efterlevnad och integritet i ersättningar till

chefer,

–

formellt utöka uppdraget för kommittéen

för Audit och Compliance att säkerställa

förbättrad tillsyn av programmet för

regelefterlevnad, högriskutredningar och

riskhantering,

–

öka antalet möten i kommittéen för Audit

och Compliance och förbättra kommittéen

för Audit och Compliances tillsyn av det

pågående genomförandet av Bolagets

program för regelefterlevnad och interna

kontroller, och

–

avsevärt öka resurserna för Compliance

Office och Corporate & Government

Investigations team och att fortsätta att

investera i transaktionskontroller och

analyser; och

–

göra förbättringar av riskbedömningar,

inklusive utökade riskbedömningar för

att ta itu med landsspecifika risker av

regelefterlevnad, och fortsätta att skärpa

vår granskning och tillsyn av tredje parter

som vi arbetar med, för att välja parter som

kommer att uppfylla våra förväntningar

avseende etik- och regelefterlevnad.

Bolaget har stärkt sin verkställande tillsyn av

riskhantering genom rekrytering av mycket

erfarna chefer, inklusive en ny Chief Legal

Officer och en ny chef för Corporate and

Government Investigations.

Externa regler

Som svenskt publikt aktiebolag med aktier

noterade på Nasdaq Stockholm och Nasdaq

New York är Ericsson skyldigt att följa en

rad olika regler som påverkar Bolagets styr-

ning. Externa

regelverk som är relevanta för

Ericssons styrning är:

–

Aktiebolagslagen

–

Tillämpliga EU-förordningar

–

Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”)

–

Nasdaqs regelverk för emittenter, däri-

bland Nordic Main Market Rulebook for

Issuers of Shares, och tillämpliga bolags-

styrningsregler från Nasdaq New York

(med några undantag som främst beror

på svenska lagregler)

–

Tillämpliga krav från den amerikanska

finansinspektionen (U.S. Securities

and Exchange Commission, SEC).

Interna regler och policys

Bolagsordningen och arbetsordningen för

styrelsen (och dess respektive kommittéer)

lägger grunden för vår interna bolagsstyrning.

Utöver att efterleva lagar och bestämmel-

ser och uppfylla de höga krav som Ericsson

har satt har Ericsson antagit en rad policies

och förfaranden som innefattar:

–

Affärsetisk kod

–

Koncernomfattande styrdokument,

däribland koncernriktlinjer, direktiv,

instruktioner och affärsprocesser för god-

kännanden, kontroll och riskhantering

–

Uppförandekod för affärspartners

–

Koncernriskprotokoll.

Styrning av arbetet med hållbarhet

och ansvarsfullt företagande

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

utgör integrerade delar av Ericssons strategi

och företagskultur. Detta förkroppsligar våra

värderingar, och vi har integrerat detta genom

hela verksamheten för att skapa en mer mot-

ståndskraftig verksamhet, för att ha en positiv

inverkan på våra människor och de samhällen

där vi arbetar och för att skapa långsiktigt

värde för Bolagets intressenter. Inom Bolaget

finns en dedikerad enhet för hållbarhet och

företagsansvar som är ansvarig för att utveckla

och implementera relevanta strategier,

policyer, styrdokument, mål och processer.

Miljömässiga, sociala och ekonomiska resultat

mäts och övervakas kontinuerligt och är regel-

bundet föremål för externt bestyrkande för att

säkerställa noggrannhet och tillförlitlighet.

Styrelsen övervakar Bolagets strategi för

hållbarhet och ansvarsfullt företagande.

Koncernledningen ger strategisk vägledning

genom olika styrgrupper och styrkommittéer.

Styrelsen får rapporter om risker och resultat

årligen, eller oftare om så är motiverat.

I enlighet med årsredovisningslagen har

Ericsson tagit fram en separat rapport, kallad

”Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt före-

tagande 2022”.

Ericssons interaktioner med myndigheter

i USA och andra myndigheter

Den 2 mars 2023 nådde Bolaget en upp-

görelse (DOJ Plea Agreement) med det United

Efterlevnad med tillämpliga börsregler

Det har inte skett några överträdelser

av Ericsson av tillämpliga börsregler

och inget brott mot god sed på värde-

pappersmarknaden är rapporterat av

Nasdaq Stockholms disciplinnämnd eller

Aktiemarknadsnämden 2022.

Efterlevnad av värdepappersmarknadsrättslig reglering

Efterlevnad av svensk kod för bolagsstyrning

Koden är baserad på principen ”följ eller förklara” och är publicerad på webbplatsen för

Kollegiet för svensk bolagsstyrning, vilka administrerar koden: www.bolagsstyrning.se.

Ericsson är fast beslutna att följa bästa möjliga bolagsstyrningsstandard på en global nivå.

Ericsson har inte rapporterat några avvikelser från reglerna i koden under 2022.

Bolagsstyrningsrapport 2022

States Department of Justice (DOJ) angående

icke-brottsliga överträdelser enligt dess avtal

om uppskjutet åtal, ett så kallat deferred pro-

secution agreement (DPA). Enligt DOJ Plea

Agreement kommer Ericsson att erkänna sig

skyldig till tidigare uppskjutna åtal relaterade

till beteenden före 2017, enligt beskrivningen

nedan. Dessutom har Ericsson gått med på att

betala böter om USD 206 728 848. Ingåendet

av DOJ Plea Agreement innebär att DPA

upphör att gälla. Enligt DOJ Plea Agreement,

kommer Ericsson ha vissa fortlöpande

skyldigheter till och med juni 2024, inklusive

samarbete, rapportering av bevis eller ankla-

gelser om potentiella FCPA-överträdelser, att

fortsatt engagera en oberoende övervakare

av regelefterlevnad och förbättra sitt program

för regelefterlevnad.

Tidigare, den 12 januari 2023, meddelade

Bolaget att en avsättning under fjärde kvarta-

let 2022 om SEK 2,3 miljarder (cirka USD 220

miljoner) i förhållande till DOJ Plea Agreement

hade gjorts. Avsättningen inkluderade även

uppskattade utgifter (SEK 0,1 miljarder) för

den tidigare meddelade förlängda övervak-

ningen av regelefterlevnad.

Ericsson ingick ursprungligen en över-

enskommelse med DOJ om att lösa DOJ:s

utredningar av Ericssons affärsförbindelser

i Djibouti, Kina, Vietnam, Indonesien och

Kuwait. Överenskommelsen inkluderande DPA

och ett erkännande att vårt egyptiska dotter-

bolag var skyldig till brott mot bestämmelserna

om bekämpning av mutor i USA:s Foreign

Corrupt Practices Act (FCPA). Enligt DPA

erkände Bolaget det beteende som beskrivs i

DPA:s faktauttalande, och DOJ gick med på att

skjuta upp åtalet mot Ericsson under treårspe-

rioden för DPA under förutsättning att Ericsson

inte bröt mot villkoren i DPA. Som en del av

DPA med DOJ och samtyckesdomen med U.S.

Securities and Exchanges Commission (SEC),

gick Ericsson med på att anlita en oberoende

observatör under tre år medan Bolaget fortsät-

ter att genomföra betydande reformer för att

stärka sitt program för etik- och regelefterlev-

nad. Övervakarens primära ansvar inkluderar

att granska och utvärdera Bolagets framsteg

med att implementera och driva dess förbätt-

rade program för regelefterlevnad och åtföl-

jande kontroller, i enlighet med villkoren i DPA,

samt ge rekommendationer för förbättringar.

I oktober 2021 underrättade DOJ Ericsson

om sitt beslut att Bolaget brutit mot sina skyl-

digheter enligt DPA genom att underlåta att

tillhandahålla nödvändig information till DOJ.

I februari 2022 offentliggjorde Bolaget

att en internutredning från 2019 inkluderade

en granskning av Ericssons anställda, leve-

rantörer och leverantörers uppförande i Irak

under perioden 2011–2019. Utredningen

fann allvarliga brott mot regelefterlevnad och

Bolagets affärsetiska kod och identifierade

bevis på korruptionsrelaterade tjänstefel

och andra allvarliga överträdelser, inklusive

betalningar till mellanhänder och potentiell

användning av alternativa transportvägar i

samband med att kringgå den irakiska tullen,

samtidigt när terroristorganisationer, inklusive

ISIS, kontrollerade några transportvägar.

Undersökningen identifierade också betal-

ningssystem och korttransaktioner som poten-

tiellt skapade risk för penningtvätt. Utredarna

kunde inte fastställa de slutliga mottagarna av

några betalningar och inte heller identifiera att

någon Ericssonanställd var direkt inblandad i

finansieringen av terroristorganisationer.

I mars 2022 informerade DOJ Ericsson om

att det hade fastställt att Bolaget, innan det

ingick DPA, lämnat otillräcklig information till

DOJ om Bolagets interna utredning om förhål-

landena i Irak. DOJ fastslog också att Bolaget

brutit mot DPA genom att inte informera DOJ

om utredningen efter att ha ingått DPA.

I juni 2022 informerade SEC Ericsson om

att det inlett en utredning rörande frågor som

beskrivits i Bolagets Irakutredningsrapport

från 2019. Enligt Ericssons samtyckesbedöm-

ning med SEC, är vi permanent ålagda att

bryta mot FCPA:s bestämmelser om anti-

korruption, bokföring och redovisning samt

interna kontroller. Brott mot föreläggandet

eller samtyckesdomen kan utsätta oss för nya

civilrättsliga och straffrättsliga påföljder samt

nya verkställighetsåtgärder.

I december 2022, innan Bolaget ingick

DOJ Plea Agreement, kom Bolaget överens

med DOJ och SEC om att förlänga löptiden för

Bolagets oberoende övervakning för regel-

efterlevnad i ett år, till juni 2024.

Bolaget fortsätter att möta andra negativa

konsekvenser av dessa ärenden, inklusive

ärenden som granskas som en del av vår

pågående och framtida kommunikation med

statliga myndigheter för att uppfylla våra

skyldigheter enligt DOJ Plea Agreement.

När det gäller de ärenden som beskrivs i

irakutredningsrapporten från 2019 fortsätter

Bolaget noggrant undersöka ärendena i fullt

samarbete med DOJ och SEC. Som tidigare

avslöjats kunde inte Bolagets undersökning

2019 dra slutsatsen att Ericsson gjorde

eller var ansvarig för några betalningar till

någon terroristorganisation, och Bolagets

djupgående ytterligare undersökningar under

2022 har inte ändrat denna slutsats. Bolagets

interna utredning och dess samarbete med

myndigheter i samband med de frågor som

diskuteras i en Irakrelaterad internutrednings-

rapport från 2019 förblir öppen och pågående

och omfattas inte av DOJ Plea Agreement.

Bolagets kärnvärden ligger till

grund för dess kultur. De vägleder de

anställda i det dagliga arbetet och

styr hur de förhåller sig till varandra

och omvärlden samt hur Bolaget gör

affärer.

Den affärsetiska koden och upp-

förandekoden för affärspartners finns

tillgängliga på Ericssons webbplats.

Ericssons kärnvärden

Ericssons

kärnvärden

Professionalism

Uthållighet

Respekt

Integritet

Bolagsstyrningsrapport 2022

Programmet för etik och regelefterlevnad

Under flera år har vi investerat betydande

resurser för att stärka vårt arbete inom

etik- och regelefterlevnad. Detta är ett

kontinuerligt arbete och har, huvudsakligen,

underbyggts av arbete över hela organisa-

tionen för att förankra en kultur av integritet

och etik. Detta förstärks av den pågående

förstärkningen av funktionen för regelefter-

levnad, tillsammans med implementeringen

och upprätthållandet av effektiva system,

kontroller och policys för att förebygga och

upptäcka oegentligheter.

Under 2022 avancerades det bolagsom-

fattande och E&C-ledda programmet som

fokuserade på att prioritera integritet som en

del av Ericssons kultur och arbetssätt. Detta

program tjänar till att främja ansvar och

effektivt beslutsfattande, samtidigt som det

främjar att bygga förtroende hos våra kunder,

affärspartners och lagstiftare.

Bolaget främjar också transparens

genom att upprätthålla en dedikerad kom-

munikationskanal för anställda och andra

externa intressenter att rapportera eventuella

problem med regelefterlevnad – Ericsson

Compliance Line.

Framstegen i öppenhetskulturen bevisas

genom det kontinuerliga och ökade enga-

gemanget hos våra medarbetare under de

senaste åren med att lyfta upp regelefterlev-

nadsfrågor så väl som potentiella farhågor, för

att säkerställa att vi driver vår verksamhet på

ett etiskt sätt. Bolaget noterade en blygsam

ökning i antalet rapporterade potentiella

avvikelser från regelefterlevnad med 33

stycken (cirka 3,12%). Detta behandlar vi

som en indikator av ett ökat förtroende som

medarbetare och tredje parter har till integri-

teten i vår hantering av överträdelser och till

våra undersökningsprocesser, och vi vidtar

betydande åtgärder när vi blir medvetna om

en potentiell oegentlighet.

Under 2022 har vi även reviderat och

förbättrat den affärsetiska koden, vilket

beskriver Bolagets förväntningar på alla

anställda och är våra grundläggande etiska

principer. Den affärsetiska koden har utfor-

mats för att säkerställa att Bolaget bedriver

sin verksamhet med en stark känsla för

integritet och avspeglar Bolagets åtagande

att bedriva verksamheten på ett ansvarsfullt

sätt, i samklang med alla internationellt

erkända principer för mänskliga rättigheter

samt tillämpliga lagar och regler där Bolaget

har verksamhet. Alla anställda och vår

styrelse står under den affärsetiska koden,

likaså våra konsulter och entreprenörer. Den

affärsetiska koden är tillgänglig på 43 språk

som används i vår globala verksamhet, och

alla anställda måste bekräfta sin förståelse

för den affärsetiska koden. I tillägg till detta,

ska alla anställda delta i obligatorisk grund-

läggande anti-mutor och korruptionsträning.

Det krävs också att chefer och anställda som

är exponerade för en ökad risk ska delta i en

utökad version av träningen.

Bolaget har under 2022 utökat antalet

anställda inom compliancefunktionen och

ytterligare stärkt upp organisationen inom

detta område. Vi fortsätter att integrera

anställda inom regelefterlevnad i hela

organisationen, för att samarbeta med verk-

samheten och ge råd om beslut. Dessutom

fortsatte Bolaget att investera i transaktions-

kontroller och dataanalys, en Compliance

Helpdesk och anställa ytterligare efterlev-

nadsansvariga lokalt, för att hjälpa anställda

att fatta integritetsdrivna beslut. Dessutom

har Bolaget integrerat riktlinjer för etik och

regelefterlevnad i sina M&A-processer.

Vi fortsätter att göra betydande inves-

teringar i att förbättra vårt program för etik

och regelefterlevnad i linje med vår strategi

och våra målsättningar, för att hantera och

åtgärda historiska problem samt luckor i

våra regelefterlevnadsprocesser och i vår

interna kontroll, och för att stärka upp vår

internutredningsgrupp.

Den 28 februari 2023 tillkännagav vi att

chefen för vår etik- och efterlevnadsfunktionen

(Chief Compliance Officer) slutade efter nästan

fyra år i sin roll och ersattes tillfälligt av Jan

Sprafke, som rapporterar till Chief Legal Officer

och kommittéen för Audit och Compliance.

Han kommer fortsätta att leda den ytterli-

gare integreringen av vårt E&C-program i

organisationen.

Bolagsstyrningsstruktur

Aktieägarna kan utöva sin beslutande-

rätt i Telefonaktiebolaget LM Ericsson

(”Moderbolaget”) vid bolagsstämmor.

En valberedning utses varje år av de

största aktieägarna, i enlighet med den

Instruktion för valberedningen som antagits

av bolagsstämman. Valberedningen har

bland annat till uppgift att föreslå styrelse-

ledamöter och extern revisor inför val vid

årsstämman samt att ta fram förslag på

ersättningar till styrelseledamöter och revisor.

Styrelsen består av ledamöter som väljs av

aktieägarna samt arbetstagarrepresentanter

med suppleanter som utses av sina respektive

arbetstagarorganisationer i enlighet med

svensk lag. Styrelsen bär det yttersta ansvaret

för att övervaka Ericssons strategi, och för-

valtning av Bolagets verksamhet.

Vd och koncernchef utses av styrelsen

och ansvarar för att utveckla och verkställa

strategin för den dagliga verksamheten inom

Ericsson, i enlighet med de riktlinjer som

styrelsen utfärdar. Vd och koncernchef stöds

av koncernledningen.

Ericssons externa revisor väljs av aktie-

ägarna på bolagsstämman.

Bolagsstyrningsstruktur

Aktieägare

Procentuellt ägande (röster)

Svenska institutioner:

58,07%

Varav:

– Investor AB

23,79%

–

AB Industrivärden

15,14%

–

AMF Tjänstepension

och AMF Fonder

4,87%

Utländska institutioner

28,28%

Privata svenska investerare

5,41%

Övriga

8,24%

Källa: Nasdaq

Bolagsstämmor

Årsstämma/Extra bolagsstämma

Valbered-

ningen

Arbetstagar-

organisationer

Teknik- och

vetenskaps-

kommittén

Vd och koncernchef

Ledning

Styrelsen

Ledamöter som väljs av bolagsstämman

3 ledamöter & 3 suppleanter som

utses av arbetstagarorganisationer

Finans-

kommittén

Kompensations-

kommittén

Extern revisor

Kommittén

för Audit and

Compliance

Chef för intern-

revisionsfunktionen

Chef för compliance-

funktionen

Bolagsstyrningsrapport 2022

Ägandestruktur

31 december 2022 hade Moderbolaget

425 636 registrerade aktieägare, varav

412 763 har hemvist i Sverige (enligt

aktieboken, som förs av Euroclear Sweden

AB). Omkring 58% av rösterna innehades av

svenska institutioner. De största aktieägarna

per den 31 december 2022 var Investor

AB med cirka 23,79% av rösterna (8,00%

av aktierna), AB Industrivärden med cirka

15,14% av rösterna (2,61% av aktierna), och

AMF Tjänstepension och AMF Fonder med

cirka 4,87% av rösterna (2,74% av aktierna).

Ett stort antal av de aktier som innehas av

utländska investerare är förvaltarregistrerade,

vilket innebär att de förvaltas av banker, mäk-

lare och/eller förvaltare. Detta innebär att den

verkliga aktieägaren inte anges i den aktiebok

som förs av Euroclear Sweden AB och inte

finns med i statistiken över aktieinnehav.

Mer information om Ericssons aktieägare

finns i kapitlet ”Aktieinformation” i den

Finansiella rapporten.

Aktier och röster

Moderbolagets aktiekapital består av två

aktieslag som är noterade på Nasdaq

Stockholm: A- och B-aktier. Varje A-aktie

representerar en röst, och varje B-aktie en

tiondels röst. A- och B-aktier ger innehavaren

rätt till samma andel av tillgångar och vinst,

och medför samma rättigheter när det gäller

utdelning.

Moderbolaget kan även välja att emittera

C-aktier, vilka omvandlas till B-aktier för att

öka innehavet av egna aktier, som ett sätt att

finansiera och säkra program för långsiktig

rörlig ersättning som antas av

bolagsstämman.

I USA handlas Ericssons B-aktier på

Nasdaq New York i form av American

Depositary Shares (ADS), bestyrkta av

American Depositary Receipts (ADR). En

ADS representerar en B-aktie.

Styrelseledamöterna och medlemmarna

i koncernledningen har samma rösträtt för

sina aktier som övriga aktieägare som innehar

samma aktieslag.

Bolagsstämmor

Beslutsfattande vid bolagsstämmor

Ericssons aktieägare utövar sin beslutsrätt

vid bolagsstämmor. De flesta beslut på

bolagsstämmor fattas med enkel majoritet.

Aktiebolagslagen föreskriver dock att beslut

fattas med kvalificerad majoritet i vissa fall,

till exempel följande:

–

beslut om ändringar i bolagsordningen, och

–

beslut om att överlåta Bolagets egna

aktier till medarbetare som deltar i

program för långsiktig rörlig ersättning.

Årsstämman

Årsstämman hålls i i Kista/Stockholm. Datum

och plats för stämman meddelas på Ericssons

webbplats senast vid den tidpunkt när delårs-

rapporten för det tredje kvartalet föregående

år publiceras.

Aktieägare som inte kan delta personligen

får företrädas av ombud med fullmakt.

Styrelsen får i enlighet med bolagsordningen

besluta att aktieägarna även ska kunna utöva

sin rösträtt per post före årsstämman enligt

det förfarande som anges i aktiebolagslagen.

Endast aktieägare som finns med i aktie-

boken har rösträtt. Aktieägare vars aktier är

förvaltarregistrerade och som vill rösta måste

begära att vara införda i aktieboken på

avstämningsdagen för bolagsstämman.

Årsstämman hålls på svenska och

simultantolkas till engelska. Dokumentation

som tillhandahålls av Bolaget är tillgänglig

på svenska och engelska.

På årsstämman har de närvarande aktie-

ägarna möjlighet att ställa frågor om koncer-

nens verksamhet. Vanligtvis är de flesta av

styrelsens ledamöter och medlemmarna i

koncernledningen närvarande för att kunna

besvara sådana frågor.

Den externa revisorn är närvarande vid

årsstämman.

Ericssons årsstämma 2022

Inklusive aktieägare som representerades av

ombud med fullmakt var 2 163 aktieägare

representerade vid årsstämman den 29 mars

2022 motsvarande cirka 68% av rösterna.

Med anledning av covid-19-pandemin

genomfördes årsstämman 2022 utan fysisk

närvaro av aktieägare, ombud och utom-

stående och stämman hölls som digitalt

möte med deltagande online. Aktieägarna

kunde dessutom utöva sin rösträtt per post

före stämman. Detta är i enlighet med 22 §

i lagen (2020:198) om tillfälliga undantag för

att underlätta genomförandet av bolags- och

föreningsstämmor, som var i kraft fram till

31 december 2022. Aktieägare som inte

ville rösta eller ställa frågor online och andra

som ville följa diskussionerna kunde följa

årsstämman via Lumi Globals webbplats.

Årsstämman 2022 fattade bland annat

beslut om följande:

–

Aktieägare som representerade minst en

tiondel av alla aktier i Bolaget röstade mot

ansvarsfrihet för styrelsen samt verkstäl-

lande direktör och koncernchef för räken-

skapsåret 2021

–

Utdelning om SEK 2,50 per aktie uppdelad

på två lika delar

–

Omval av Ronnie Leten som

styrelseordförande

–

Omval av följande styrelseledamöter: Jon

Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Eric. A Elzvik,

Nora Denzel, Börje Ekholm, Kurt Jofs,

Kristin S. Rinne, Helena Stjernholm och

Jacob Wallenberg

–

Nyval av följande styrelseledamot:

Carolina Dybeck Happe.

–

Godkännande av styrelsearvoden, i enlighet

med valberedningens förslag:

–

Styrelseordförande: SEK 4 375 000

(tidigare SEK 4 225 000)

–

Övriga icke anställda styrelseledamöter:

SEK 1 100 000 vardera (tidigare

SEK 1 060 000)

–

Ordförande för kommittén för Audit

and Compliance: SEK 475 000 (tidigare

SEK 420 000)

–

Övriga icke anställda ledamöter i

kommittén för Audit and Compliance:

SEK 275 000 vardera (tidigare

SEK 270 000)

–

Ordförande i Finanskommittén,

Kompensationskommittén samt

Teknik- och vetenskapskommittén:

SEK 205 000 vardera (tidigare

SEK 205 000)

–

Övriga icke anställda ledamöter i

Finanskommittén, Kompensations-

kommittén samt Teknik- och veten-

skapskommittén: SEK 180 000 vardera

(tidigare SEK 180 000).

–

Godkännande av att en del av styrelse-

arvodet ska kunna betalas i form av

syntetiska aktier

Kontakta styrelsen

Telefonaktiebolaget LM Ericsson

Styrelsens sekretariat

164 83 Stockholm, Sverige

boardsecretariat@ericsson.com

Årsstämma 2023

Ericssons årsstämma 2023 kommer att

hållas

den 29 mars 2023. Mer information finns

tillgänglig på Ericssons webbplats.

Bolagsstyrningsrapport 2022

–

Omval av Deloitte AB som revisor för tiden

intill slutet av årsstämman 2023

–

Implementering av ett program för lång-

siktig rörlig ersättning 2022 för koncern-

ledningen. På grund av tekniska problem

som gjorde att Bolaget inte korrekt kunde

registrera och räkna alla avgivna röster

beslutade därför styrelsen att dra tillbaka

beslutspunkterna 16.2 (Beslut om att

överlåta Bolagets egna aktier till medar-

betare och över börs, riktad aktieemission,

förvärvserbjudande för programmet för

långsiktig rörlig ersättning LTV 2022) samt

punkt 17 (styrelsens förslag om beslut om

att överlåta Bolagets egna aktier till med-

arbetare och över börs, riktad aktieemis-

sion och förvärvserbjudande för i relation

till det tidigare beslutet om programmet för

långsiktig rörlig ersättning LTV 2021).

Protokollet från årsstämman 2022 finns

tillgängligt på Ericssons webbplats.

Valberedningen

Årsstämman har antagit en Instruktion

för valberedningen som beskriver val-

beredningens uppgifter och processen för

hur valberedningens ledamöter ska utses.

Instruktionen gäller tills vidare, fram till dess

bolagsstämman beslutar annorlunda. Enligt

instruktionen ska valberedningen bestå av:

–

representanter för de till röstetalet fyra

största aktieägarna vid slutet av den

månad då årsstämman hölls, och

–

styrelsens ordförande.

Valberedningen kan även ha ytterligare

ledamöter om en aktieägare begär detta.

En sådan begäran måste grundas på föränd-

ringar i den aktuella aktieägarens aktieinne-

hav och måste inkomma till valberedningen

senast den 31 december varje år. Inga arvo-

den utgår till ledamöterna i valberedningen.

Bolaget ska dock svara för skäliga kostnader

förenade med valberedningens uppdrag.

Ledamöter i valberedningen

Nuvarande ledamöter i valberedningen är:

–

Johan Forssell (utsedd av Investor AB),

valberedningens ordförande

–

Karl Åberg (utsedd av AB Industrivärden)

–

Anders Oscarsson (utsedd av AMF

Tjänstepension och AMF Fonder)

–

Niko Pakalén (ersatte Jonas Synnergren

9 december 2022) (utsedd av Cevian

Capital Partners Limited)

–

Ronnie Leten (styrelsens ordförande).

Valberedningens uppgifter

Valberedningens huvuduppgift är att föreslå

ledamöter för val till styrelsen vid årsstäm-

man. Styrelseordföranden är medlem i val-

beredningen och spelar därmed en viktig roll

för att hålla valberedningen informerad om

Bolagets strategi och framtida utmaningar.

Detta är avgörande för att valberedningen

ska kunna bedöma vilken kompetens och

erfarenhet som behövs i styrelsen. Dessutom

måste valberedningen beakta de regler om

oberoende som är tillämpliga för styrelsen och

dess kommittéer.

Valberedningen förbereder också följande

förslag till årsstämman:

–

Arvoden till icke anställda styrelse-

ledamöter som väljs av årsstämman

samt till revisor

–

Revisor, varvid kandidater väljs ut

i samarbete med kommittén för Audit

and Compliance

–

Ordförande för bolagsstämman

–

Eventuella ändringar i Instruktionen för

valberedningen.

Valberedningens arbete inför årsstämman

2023

Valberedningens arbete inleddes med en

genomgång av de uppgifter som

ankommer

på den enligt koden och Instruktion för

valberedningen och en tidplan för det kom-

mande arbetet fastställdes. Valberedningens

fullständiga förslag presenterades i samband

med kallelsen till årsstämman 2023.

En god kännedom om Ericssons verksam-

het och strategi är viktigt för valberedningen.

Styrelseordföranden presenterade därför sin

syn på Bolagets strategi och utmaningar för

valberedningen. Valberedningen träffade

även Ericssons vd och koncernchef, Börje

Ekholm, som gav sin syn på detta.

Valberedningen har analyserat kompetens-

behovet i styrelsen och har noggrant informe-

rats om resultaten av den utvärdering av

styrelsearbetet som letts av styrelseordföran-

den. Med detta som grund har valberedningen

bedömt vilken kompetens och erfarenhet som

krävs av Ericssons styrelseledamöter och

behovet av en förbättrad

styrelsesammansättning vad gäller mångfald

beträffande ålder, kön och kulturell/geogra-

fisk bakgrund. Valberedningen har tillämpat

svensk kod för bolagsstyrning, avsnitt 4.1,

som mångfaldspolicy. Valberedningens ambi-

tion är att

föreslå en styrelsesammansättning

där ledamöterna kompletterar varandra med

sina respektive erfarenheter och kompetenser

på ett sätt som ger styrelsen möjlighet att

bidra till en positiv utveckling för Ericsson.

Valberedningen söker efter potentiella kandi-

dater till styrelsen ur både lång- och kortsik-

tigt perspektiv, och fokuserar alltid på mång-

fald för att säkerställa att styrelsen får olika

perspektiv på styrelsearbetet och de

överväganden som görs. Valberedningen

beaktar även behovet av förnyelse och

undersöker noggrant huruvida de föreslagna

styrelseledamöterna har möjlighet att ägna

styrelsearbetet tillräcklig tid och omsorg.

Under 2022 träffade valberedningen

ordföranden för kommittén för Audit and

Compliance för att ta del av Bolagets och

kommitténs bedömning av kvaliteten och

effektiviteten i den externa revisorns arbete.

Kommittén för Audit and Compliance

lämnade också rekommendationer om

extern revisor och revisorsarvoden.

Valberedningen har fram till 22 februari

2023 hållit nio (9) möten.

Styrelsen

Styrelsen bär det yttersta ansvaret för

Ericssons organisation och förvaltningen

av Ericssons verksamhet. Styrelsen utser en

vd och koncernchef som ansvarar för den

dagliga verksamheten inom Bolaget, i enlig-

het med styrelsens riktlinjer. Vd och koncern-

chef säkerställer att styrelsen regelbundet

informeras om frågor som är av betydelse

för Ericsson. Detta innefattar information

om verksamhetens utveckling samt resultat,

ekonomisk ställning och likviditet.

Ledamöterna utses för perioden från slutet

av den årsstämma där de väljs till slutet

av nästa årsstämma. Det finns ingen gräns för

hur många perioder i rad en ledamot kan sitta

i styrelsen.

Vd och koncernchef kan väljas som styrelse-

ledamot (och Börje Ekholm är för närvarande

en ledamot), men kan inte väljas som styrel-

sens ordförande enligt aktiebolagslagen.

Kontakta valberedningen

Telefonaktiebolaget LM Ericsson

Valberedningen

c/o Styrelsens sekretariat

164 83 Stockholm, Sverige

nomination.committee@ericsson.com

Förslag till valberedningen

Aktieägare kan när som helst inkomma

med förslag till valberedningen, men för att

valberedningen ska kunna beakta ett förslag

måste förslaget ha inkommit i god tid före

årsstämman. Mer information finns tillgänglig

på Ericssons webbplats.

Bolagsstyrningsrapport 2022

Intressekonﬂikter

Ericsson tillämpar regler och

bestämmelser

angående intressekonflikter. Styrelse-

ledamöter får inte delta i några beslut som

rör avtal mellan dem och Ericsson. Detsamma

gäller även avtal mellan Ericsson och tredje

man eller juridisk person som en styrelse-

ledamot har ett intresse i som kan stå i konflikt

med Ericssons intressen.

Kommittén för Audit and Compliance

övervakar processen för närståendetransak-

tioner. Kommittén har också implementerat

en process för förhandsgodkännande av

andra tjänster än revisionstjänster som utförs

av den externa revisorn.

Styrelsens sammansättning och mångfald

Styrelsen består av elva ledamöter som valts

av aktieägarna på bolagsstämman 2022 för

tiden intill slutet av bolagsstämman 2023.

Styrelsen består dessutom av tre arbetstagar-

ledamöter med tre suppleanter, som utsetts

av sina respektive arbetstagarorganisationer

för samma tidsperiod.

Inför årsstämman 2022 informerade

valberedningen att svensk kod för bolags-

styrning, avsnitt 4.1, hade tillämpats som

mångfaldspolicy med målsättningen att

föreslå en styrelsesammansättning med

kompletterande erfarenheter och kompeten-

ser som även uppvisar mångfald beträffande

ålder, kön och kulturell/geografisk bakgrund.

Den nuvarande styrelsens sammansättning

är resultatet av valberedningens arbete inför

bolagsstämman 2022. Styrelsen består av

ledamöter med erfarenheter från olika

kulturella och geografiska områden och med

kompetens från olika branscher. Om man

inte räknar med vd och koncernchef är 40%

av de styrelseledamöter som valts av aktie-

ägarna kvinnor.

Arbetsordning

I enlighet med aktiebolagslagen har styrelsen

antagit en arbetsordning för styrelsen och

dess kommittéer som innehåller regler för hur

arbetet ska fördelas mellan styrelsen, dess

kommittéer samt vd och koncernchef. Dessa

utgör ett komplement till bestämmelserna

i aktiebolagslagen och Ericssons bolags-

ordning. Arbetsordningen ses över, utvärderas

och justeras av styrelsen vid behov och när

det anses lämpligt. Detta dokument antas

minst en gång om året.

Oberoende

Flera olika oberoenderegler är tillämpliga på

styrelsen och dess kommittéer, enligt tillämp-

lig svensk lagstiftning, koden och tillämpliga

amerikanska värdepapperslagar, SEC-regler

och Nasdaq Stock Market Rules som utländsk

privat emittent. Ericsson kan förlita sig på

undantag från vissa amerikanska krav och

SEC-regler, och kan besluta att följa svensk

praxis istället för Nasdaq Stock Markets

oberoenderegler.

Styrelsens sammansättning uppfyller alla

tillämpliga oberoendekrav. Inför årsstämman

2022 gjorde valberedningen bedömningen

att åtminstone sju av de personer som nomi-

nerats som styrelseledamöter var oberoende

enligt kraven i koden, i förhållande till

Ericsson, dess bolagsledning och dess större

aktieägare. Dessa var Jon Fredrik Baksaas,

Jan Carlson, Nora Denzel, Carolina Dybeck

Happe, Eric A. Elzvik, Kurt Jofs och Kristin S.

Rinne.

Vid styrelsemöten där styrelseledamöterna

möts personligen hålls normalt sett en session

där Ericssons ledning inte närvarar.

Inför årsstämman 2023 har valbered-

ningen föreslagit att nuvarande styrelseleda-

mot Jan Carlson väljs till styrelsens

ordförande (ersätter Ronnie Leten) och att

Jonas Synnergren och Christy Wyatt väljs till

nya styrelseledamöter (ersätter Kurt Jofs och

Nora Denzel). Alla tre anses vara oberoende i

förhållande till Ericsson, dess koncernledning

och dess större aktieägare.

Struktur för styrelsens arbete

Styrelsens arbete följer en årscykel. Cykeln är

utformad för att styrelsen på bästa sätt ska

kunna fullgöra sina uppgifter och för att hålla

strategifrågor, riskbedömning och värdeska-

pande högt på dagordningen.

Eftersom styrelsen ansvarar för den

finansiella övervakningen presenteras och

utvärderas finansiell information vid styrelse-

mötena. Vid styrelsemöten rapporterar

respektive kommittéordförande om arbetet

i kommittéerna. Protokoll från kommittéernas

sammanträden hålls tillgängliga för samtliga

styrelseledamöter.

Vid styrelsemötena rapporterar vd och

koncernchef om verksamhets- och marknads-

utveckling och redovisar koncernens ekono-

miska resultat. Strategifrågor och risker tas

också upp på de flesta av styrelsens möten.

Styrelsen informeras regelbundet om den

senaste utvecklingen när det gäller relevanta

legala och regulatoriska ärenden. Styrelse-

och kommittémöten kan, om det anses

lämpligt, hållas via telefon eller genom video-

konferenser, och beslut kan också fattas per

capsulam (enhälliga, skriftliga beslut). Varje

sådant beslutstillfälle räknas som ett styrelse/

kommittémöte.

Styrelsearbetets årscykel 2022

Årscykeln för styrelsearbetet

möjliggör för styrelsen att

på ett ändamålsenligt sätt

fullgöra sina uppgifter under

året. Den möjliggör även för

organisationen att anpassa

sina globala processer så att

styrelsen kan involveras när

det är lämpligt.

Möte om den fjärde delårsrapporten

samt helårsresultatet

–

Helårsresultatet

Styrelsemöte (inklusive

konstituerande ärenden)

Möte om den tredje

delårsrapporten

–

Tredje kvartalsrapporten

–

Finansiella prognosen

Möte om den första

delårsrapporten

–

Första kvartalsrapporten

Strategimöte

Möte om ﬁnansiella mål

–

Utvärdering av styrelsens arbete

Möte om den andra delårsrapporten

–

Andra kvartalsrapporten

Strategimöte

Dec

Jan

Jun

Jul

Feb

Maj

Aug

Mar

Apr

Sep

Okt

Nov

Bolagsstyrningsrapport 2022

Styrelsearbetets årscykel 2022

–

Möte om den fjärde delårsrapporten

samt helårsresultatet

Efter kalenderårets slut hölls ett styrelse-

möte där arbetet inriktades på helårs-

resultatet för 2021 och delårsrapporten

för det fjärde kvartalet.

–

Styrelsemöte (inklusive konstituerande

ärenden)

Ett styrelsemöte hölls i samband med

årsstämman 2022. Ledamöter utsågs

till styrelsens kommittéer och styrelsen

fattade beslut om rätten att teckna

Bolagets firma.

–

Möte om den första delårsrapporten

Vid mötet om den första delårsrapporten

behandlade styrelsen delårsrapporten för

årets första kvartal.

–

Strategimöte

Ett styrelsemöte ägnades åt att behandla

specifika strategifrågor i detalj.

–

Möte om den andra delårsrapporten

Vid detta möte behandlade styrelsen

delårsrapporten för årets andra kvartal.

–

Strategimöte

Detta styrelsemöte ägnades i huvudsak åt

kortsiktiga och långsiktiga strategier för

koncernen, med speciellt fokus på fusioner

och förvärv.

–

Möte om den tredje delårsrapporten

Vid mötet om den tredje delårsrapporten

behandlade styrelsen delårsrapporten

för årets tredje kvartal och den finansiella

prognosen.

–

Möte om finansiella mål

Vid detta möte behandlade styrelsen

bland annat Bolagets finansiella

mål. Under mötet presenterades

och diskuterades också resultatet av

styrelseutvärderingen.

Utbildning

Nya styrelseledamöter får utbildning som

skräddarsys efter deras individuella behov.

Introduktionsutbildningen innefattar normalt

sett möten med cheferna för affärsområden

och koncernfunktioner, samt den utbildning

om noteringsfrågor och insiderregler som

Nasdaq Stockholm kräver.

Styrelsens strategidiskussioner innefattar

ofta också specifikt fokus på områden som är

av stor betydelse för Ericssonkoncernen, till

exempel specifika strategier för olika affärs-

och marknadsområden. Att styrelseleda-

möterna har en gedigen kunskap inom dessa

områden är avgörande för att styrelsen ska

kunna fatta välgrundade beslut och för att

se till att Bolaget drar nytta av varje ledamots

kompetens.

Revisorns arbete

Vid årsstämman 2022 omvaldes Deloitte AB

som extern revisor.

Styrelsen håller möten, s.k. closed sessions,

med Ericssons externa revisor åtminstone

en gång om året för att ta emot och beakta

revisorns synpunkter. Revisorn lämnar

rapporter till ledningen om koncernens

redovisning och finansiella rapportering.

Kommittén för Audit and Compliance

träffar också revisorn regelbundet för att ta

del av och beakta dennes synpunkter på

delårsrapporterna och årsredovisningen.

Revisorn rapporterar om huruvida koncernens

räkenskaper, förvaltning av medel och all-

männa ekonomiska ställning i allt väsentligt

presenteras på ett rättvisande sätt.

Styrelsen granskar och bedömer också

processen för finansiell rapportering, vilket

beskrivs på sidan 26 under rubriken Intern

kontroll över den finansiella rapporteringen.

Styrelsens och revisorns egen granskning av

delårsrapporter och årsredovisning bedöms,

tillsammans med andra interna åtgärder, på

ett tillfredsställande sätt säkra effektiviteten

i den interna kontrollen över den finansiella

rapporteringen.

Styrelsens arbete 2022

Under 2022 hölls 29 styrelsemöten.

Ledamöternas närvaro vid styrelsemöten

framgår av tabellen på sidan 11. Förutom

regelbundna styrelsemöten som hålls som en

del av styrelsearbetets årscykel får styrelsen

även informationsuppdateringar när det

bedöms lämpligt, antingen skriftligen eller

genom telefonmöte.

Områden som har varit i fokus inom styrel-

sen under året innefattar etik och regelefter-

levnad, geopolitik samt förvärv och fusioner.

Regelefterlevnad, strategi och riskhantering

står alltid högt på styrelsens dagordning,

liksom hållbarhet och samhällsansvar, som

utgör en integrerad del av Ericssons affärs-

strategi. Styrelsen följer kontinuerligt den

internationella utvecklingen och dess möjliga

påverkan på Ericsson.

Utvärdering av styrelsens arbete

Ett viktigt syfte med styrelseutvärderingen

är att se till att styrelsens arbete fungerar

effektivt. Utvärderingen syftar bland annat

till att undersöka vilka typer av frågor som

styrelsen anser bör ges större fokus, att

avgöra inom vilka områden styrelsen behöver

ytterligare kompetens samt att utreda om

styrelsen är väl sammansatt. Utvärderingen

fungerar även som underlag för valberedning-

ens arbete.

Styrelseordföranden tar varje år initiativ till

och leder utvärderingen av styrelsens och

kommittéernas arbete och rutiner.

Utvärderingen genomförs bland annat genom

detaljerade frågeformulär och diskussioner.

Ett externt konsultföretag har anlitats av

Bolaget för att bistå vid framtagandet av

frågeformulär, genomförande av enkäter och

sammanställning av svar.

Under 2022 svarade styrelseledamöterna

på skriftliga frågor som handlade om styrelse-

arbetet i allmänhet samt arbetet för styrelse-

ordförande, arbetet inom kommittén för

Audit and Compliance, Finanskommittén,

Kompensationskommittén samt Teknik- och

vetenskapskommittén. Dessutom svarade

varje styrelseledamot på frågor om sina indi-

viduella prestationer. Som en del i utvärde-

ringsprocessen har styrelseordföranden

också fört enskilda samtal med var och en

av styrelseledamöterna. Resultatet av

utvärderingarna presenterades för styrelsen

och diskuterades grundligt. Valberedningen

informerades om resultatet av utvärderingen

av styrelsens arbete.

Styrelsen

14 ledamöter

Kommittén för Audit and Compliance

(4 ledamöter)

Övervakning av ﬁnansiell

rapportering

Övervakning av internkontroll

Övervakning av revisionen

Övervakning av koncernens program

för etik och regelefterlevnad

Teknik och vetenskapskommittén

(5 ledamöter)

Teknikstrategi och planering

Teknikekosystem och partnerskap

Vetenskaplig inriktning

Finanskommittén

(4 ledamöter)

Finansieringsstrategin

Kompensationskommittén

(4 ledamöter)

Riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare

Långsiktig rörlig ersättning

Ersättningar till ledande befatt-

ningshavare

Organisation av styrelsearbetet

Antal kommittéledamöter per den 31 december 2022

Bolagsstyrningsrapport 2022

Styrelsens kommittéer

Styrelsen har för närvarande bildat fyra kom-

mittéer: Kommittén för Audit and Compliance,

Finanskommittén, Kompensationskommittén

samt Teknik- och vetenskapskommittén.

Kommittéernas ledamöter utses bland

styrelseledamöterna för ett år i taget.

Kommittéernas arbete handlar främst om,

och styrelsen har bemyndigat varje kommitté,

att tillhandahålla en fokuserad översyn av

styrelsen inom deras respektive ämnesom-

råde, och att granska sådana ärenden innan

något

beslut i styrelsen. Styrelsen kan även

vid enskilda tillfällen bestämma om utökad

befogenhet för en eller flera kommittéer att

fatta beslut i ytterligare specifika ärenden

som ligger utanför den ordinarie befogen-

heten. Såväl styrelsen som kommittéerna

har rätt att anlita oberoende, utomstående

experter i allmänna eller särskilda ärenden,

i den mån det anses lämpligt.

Protokollen från samtliga kommittémöten

är tillgängliga för alla styrelseledamöterna,

och kommittéordförandena rapporterar om

kommittéernas arbete på styrelsemöten.

Kommittén för Audit and Compliance

Kommittén för Audit and Compliance över-

vakar följande för styrelsens räkning:

–

Bokslutets omfattning och riktighet

–

Efterlevnad av lagar och bestämmelser

–

Interna kontrollsystem för finansiell

rapportering

–

Riskhantering

–

Effektiviteten, lämpligheten av samt

implementeringen av koncernens

regelefterlevnadsprogram, inklusive

programmet för etik och regelefterlevnad.

Kommittén för Audit and Compliance

granskar också årsredovisningen och

delårsrapporterna och granskar revisionen.

För att säkerställa revisorns oberoende

finns det riktlinjer och processer på plats

för förhandsgodkännande av revision och

icke revisionsrelaterade tjänster som utförs

av den externa revisorn. Rätten att bevilja

förhandsgodkännande får inte delegeras till

bolagsledningen.

Kommittén för Audit and Compliance utför

inte något revisionsarbete. Chefen för

Ericssons internrevisionsfunktion rapporterar

direkt till kommittén för Audit and Compliance.

Chefen för Ericssons internrevisionsfunktion

har privata möten med kommittén för Audit

and Compliance utan att någon i koncern-

ledningen är närvarande, och obegränsad

tillgång till kommittén för Audit and

Compliance efter eget gottfinnande och

minst en gång i kvartalet.

Ericssons externa revisor väljs av aktie-

ägarna på årsstämman. Kommittén deltar

i det förberedande arbetet innan Valbered-

ningen föreslår extern revisor och revisors-

arvode inför årsstämmans beslut. Dessutom

övervakar kommittén revisorns löpande

arbete och oberoende ställning, i syfte att

undvika intressekonflikter.

Kommittén för Audit and Compliance

övervakar ärenden relaterade till risker avse-

ende regelefterlevnad, och får regelbundet

rapporter om regelefterlevnadsrelaterade

frågor från chefsjuristen, Chief Compliance

Officer och chefen för avdelningen för interna

utredningar (Corporate & Government

Investigations). Chefsjuristen rapporterar

direkt till Kommittén för Audit and Compliance

gällande regelefterlevnadsärenden som faller

utanför programmet för etik och regelefter-

levnad, och gällande den holistiska hante-

ringen av risker gällande juridik, regelefterlev-

nad, etik och närliggande ryktesrisker som

uppstår inom Bolagets verksamhet. Chief

Compliance Officer har en oberoende rappor-

teringslinje till kommittén inom de områden

som programmet för etik och regelefterlevnad

omfattar (definierat som områdena etik,

anti-korruption och mutor, intressekonflikter,

anti-pengatvätt och konkurrenslagstiftning).

Chief Compliance Officer rapporterar

regelbundet till kommittén gällande om pro-

grammet för etik och regelefterlevnad fung-

erar effektivt, inklusive information om

bekräftade eller misstänkta allvarliga överträ-

delser av den affärsetiska koden, reflektioner

från resultat av undersökningar och avhjäl-

pande aktiviteter, identifiering av mönster av

misslyckanden, risker som uppstår och änd-

ringar i den juridiska och regulatoriska miljön.

Sådana rapporter möjliggör lämplig tillsyn

över identifiering av risker eller riskmönster

som uppstår och lämpligheten av motsva-

rande åtgärder för att förhindra, upptäcka och

avhjälpa sådana risker på ett lämpligt sätt.

Förutom ovanstående har Chief Compliance

Officer privata möten med Kommittén för

Audit and Compliance utan att någon i kon-

cernledningen är närvarande, och obegrän-

sad tillgång till vd samt Kommittén för Audit

and Compliance inom Chief Compliance

Officers gottfinnande och minst en gång i

kvartalet. Antalet möten ökade däremot

under 2022. Chefen för Corporate &

Government Investigations har en extraordi-

narie rapporteringslinje till kommittén i det

fall chefen skulle anse se sig vara förhindrad

att utföra sitt arbete.

Kommittén för Audit and Compliance

övervakar även Ericssons process för gransk-

ning av närståendetransaktioner samt

Ericssons whistleblower-process. Dessutom

granskar Kommittén för Audit and Compliance

koncernens hantering av information och

cybersäkerhet samt dataintegritet, och även

koncernens rapportering och resultat

gällande miljö, sociala frågor och bolags-

styrning (ESG).

På årsbasis får Kommittén för Audit and

Compliance utbildning inom ämnen som är av

särskild relevans för kommittén, inom områden

som finans, juridik, regelefterlevnad och

säkerhet. Under 2022 fick kommittén utbild-

ning i flera ämnen, inklusive redovisnings-

principer, ESG-redovisning samt antikorrup-

tion och korrekt bokföring och redovisning.

Ledamöter i styrelsens kommittéer

Ledamöter i styrelsens kommittéer per den 31 december 2022

Kommittén för Audit and Compliance

Eric A. Elzvik (ordförande)

Jan Carlson

Kurt Jofs

Torbjörn Nyman

Teknikoch vetenskapskommittén

Kristin S. Rinne (ordförande)

Jan Carlson

Nora Denzel

Kurt Jofs

Anders Ripa

Finanskommittén

Ronnie Leten (ordförande)

Anders Ripa

Helena Stjernholm

Jacob Wallenberg

Kompensationskommittén

Jon Fredrik Baksaas (ordförande)

Kurt Jofs

Ronnie Leten

Kjell-Åke Soting

Bolagsstyrningsrapport 2022

Rapportering av ärenden avseende

regelefterlevnad

Ericsson tillhandahåller medarbetare och

andra externa parter en särskild kommu-

nikationskanal för att rapportera ärenden

avseende regelefterlevnaden, Ericsson

Compliance Line. Ericsson Compliance Line

hanteras av en tredje part och är tillgänglig

dygnet runt alla dagar i veckan och årets alla

dagar, vilket möjliggör rapportering från flera

länder och på många språk. Medarbetare och

externa parter uppmuntras att rapportera

uppförande som kan stå i strid med lag,

Ericssons policyer inklusive den affärsetiska

koden och relaterade styrdokument eller

Ericssons uppförandekod för affärspartners.

Sådant uppförande kan avse korruption,

bedrägeri, tveksamheter i redovisningen,

brister i de interna kontrollerna, revision på

arbetsplatsen, mänskliga rättigheter, respekt

och rättvisa på arbetsplatsen eller andra

frågor som skulle kunna utgöra lagbrott

eller som kan skada hållbarheten eller ryktet

för Ericsson, dess medarbetare eller dess

aktieägare.

Ericssons avdelning för Allegation

Management ansvarar för den övergripande

hanteringsprocessen från den tidpunkt då en

misstanke om en potentiell regelefterlevnads-

överträdelse rapporteras och fram tills dess

att en sådan bekräftad överträdelse har

åtgärdats. Corporate & Government

Investigations (CGI) ansvarar för att se till att

alla rimliga rapporter som hänvisas till CGI

utreds på lämpligt sätt och att utredningar av

högre risk vid behov rapporteras till kommit-

tén för Audit and Compliance.

Till följd av att EU-direktivet om vissel-

blåsarskydd träder i kraft, samt att det införli-

vas i svensk lag och andra lokala lagar inom

EU, har Ericsson förstärkt sina interna proces-

ser och analyserar även dess påverkan på den

nuvarande hanteringsprocessen för miss-

tänkta överträdelser så att processen uppfyl-

ler de ytterligare krav som träder i kraft under

2022, speciellt i relation till implementering

av lokala kanaler som ett nytt alternativ för de

som lämnar rapporter som komplement till

Compliance Line.

Mer information om rapportering av ären-

den avseende regelefterlevnad finns på sidan

33–34 i Rapport – Hållbarhet och ansvars-

fullt företagande.

Ledamöter i kommittén för Audit and

Compliance

Kommittén för Audit and Compliance består

av fyra styrelseledamöter som utsågs av

styrelsen i samband med årsstämman 2022:

Eric A. Elzvik (ordförande), Jan Carlson,

Kurt Jofs och Torbjörn Nyman (arbetstagar-

representant). Styrelsen har utsett styrelse-

ledamöter som valts av aktieägarna och som

har tidigare vd-erfarenhet eller erfarenhet

som finansdirektör till kommittén.

Sammansättningen av kommittén för

Audit and Compliance uppfyller alla tillämp-

liga krav på oberoende, inklusive villkoren för

att förlita sig på ett undantag för att kunna

ha arbetstagarrepresentanter. Styrelsen har

kommit fram till att var och en av Eric A. Elzvik,

Jan Carlson och Kurt Jofs är “ekonomiska

experter inom kommitténs område” enligt

U.S. Securities and Exchange

Commission-

reglernas definition, samt att var och en av

dem ska anses vara väl insatta i ekonomiska

frågor i enlighet med tillämpliga Nasdaq-

noteringsregler och är förtrogna med redovis-

ningspraxis som är relevant för ett internatio-

nellt bolag som Ericsson.

Arbetet i kommittén för Audit and

Compliance 2022

Kommittén för Audit and Compliance hade

15 möten under 2022. Ledamöternas närvaro

vid mötena framgår av tabellen på sidan 11.

Under året granskade kommittén för Audit

and Compliance omfattningen och resultatet

av externt utförda finansiella revisioner samt

den externa revisorns oberoende ställning.

Kommittén har också tillsammans med den

externa revisorn granskat och diskuterat varje

delårsrapport samt årsredovisningen före

publicering. Kommittén övervakade även

arvodena för extern revision och godkände

tjänster som inte är revision men som utför-

des av den externa revisorn i enlighet med

Bolagets policyer och procedurer.

Kommittén godkände revisionsplanen

för internrevisionsfunktionen, baserat bland

annat på den årliga riskutvärderingen, och

granskade internrevisionsfunktionens

rapporter. Kommittén har också tagit emot

och granskat uppdateringar och rapporter

från Ericsson Compliance Line, och från andra

interna rapporteringskanaler inklusive upp-

dateringar om pågående utredningar inom

koncernen.

Kommittén har övervakat att Bolaget

fortlöpande uppfyller kraven i Sarbanes-

Oxley Act samt att Bolaget efterlever den

interna kontroll- och riskhanteringsprocessen.

Kommittén övervakade och utvärderade

även att Ethics & Compliance Program var

effektivt och ändamålsenligt.

Finanskommittén

Finanskommittén ansvarar för att förbereda

styrelsens beslut i ärenden som avser den

finansiella strategin, till exempel kapital-

struktur, kapitalmål, värderingsstrategi och

finansförvaltning.

Ledamöter i Finanskommittén

Finanskommittén består av fyra styrelse-

ledamöter som utsågs av styrelsen i samband

med årsstämman 2022: Ronnie Leten

(ordförande), Anders Ripa (arbetstagar-

representant), Helena Stjernholm och

Jacob Wallenberg. Styrelsen har utsett

styrelseledamöter som valts av aktieägarna

och som har omfattande industri- och

finanserfarenhet till kommittén.

Finanskommitténs arbete 2022

Finanskommittén hade fyra möten under

2022. Ledamöternas närvaro vid mötena

framgår av tabellen på sidan 11. Under 2022

utvärderade Finanskommittén Bolagets

finansiella styrka och balansräkning, och

granskade även den finansiella strategin,

inklusive kapitalstruktur, kapitalmål,

värderingsstrategi samt finansförvaltningen.

Kompensationskommittén

Kompensationskommittén har bland annat

följande ansvar:

–

Granska och förbereda, för beslut av

styrelsen, förslag till lön och andra ersätt-

ningar, inklusive pensionsersättning, för

vd och koncernchef

–

Granska och förbereda, för beslut av

styrelsen, förslag till årsstämman om

riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare (koncernledningen)

–

Granska och förbereda, för beslut av

styrelsen, förslag till årsstämman beträffande

program för långsiktig rörlig ersättning

(LTV) och liknande ersättningslösningar

–

Godkänna förslag till lön och andra ersätt-

ningar, inklusive pensionsförmåner, för

medlemmar i koncernledningen (förutom

vd och koncernchef)

–

Godkänna förslag till målnivåer för kort-

siktig rörlig ersättning (STV) för medlem-

mar i koncernledningen (förutom vd och

koncernchef)

–

Godkänna utbetalning av kortsiktig rörlig

ersättning till medlemmar i koncern-

ledningen (förutom vd och koncernchef)

baserat på prestation och uppnådda

resultat.

I sitt arbete tar kommitténs ledamöter

hänsyn till ersättningstrender, regeländringar,

informationskrav och de gällande globala

förutsättningarna för ersättningar till chefer.

De granskar data från löneundersökningar

innan de förbereder rekommendationer för

lönejusteringar för vd och koncernchef för

styrelsens beslut och innan de godkänner

lönejusteringar för övriga medlemmar

i koncernledningen.

Ledamöter i Kompensationskommittén

Fyra styrelseledamöter utsågs i samband

med årsstämman 2022 till ledamöter

av Kompensationskommittén: Jon Fredrik

Baksaas (ordförande), Kurt Jofs, Ronnie Leten

och Kjell-Åke Soting (arbetstagarrepresen-

tant). Styrelsen har utsett styrelseledamöter

till kommittén som valts av aktieägarna och

som har erfarenhet från flera olika marknader

av relevans för koncernen.

Bolagsstyrningsrapport 2022

Styrelseledamöternas mötesnärvaro och styrelsearvoden 2022

Arvode enligt beslut vid årsstämman 2022

Antal möten (i styrelse/kommittéer) som ledamoten deltagit i 2022

Styrelseledamot

Styrelsearvoden,

SEK

Kommitté-

arvoden, SEK

Styrelsen

Kommittén

för Audit and

Compliance

Finanskom-

mittén

Kompen-

sations-

kommittén

Teknik- och

vetenskaps-

kommittén

Ronnie Leten

4 375 000

385 000

Helena Stjernholm

1 100 000

180 000

Jacob Wallenberg

1 100 000

180 000

Jon Fredrik Baksaas

1 100 000

205 000

Jan Carlson

1 100 000

455 000

Nora Denzel

1 100 000

180 000

Carolina Dybeck Happe

1 100 000

–

Börje Ekholm

–

Eric A. Elzvik

1 100 000

475 000

Kurt Jofs

1 100 000

635 000

Kristin S. Rinne

1 100 000

205 000

Torbjörn Nyman

43 500

22 500

Anders Ripa

43 500

12 000

Kjell-Åke Soting

43 500

15 000

Ulf Rosberg

43 500

–

Loredana Roslund

43 500

–

Annika Salomonsson

28 500

–

Totalt antal möten

Icke anställda styrelseledamöter kan välja att erhålla en del av styrelsearvodet (exklusive arvodet för kommittéarbete) i form av syntetiska aktier.

Ersättning till styrelseledamot som beslutas av bolagsstämman är endast för icke anställda bolagsstämmovalda ledamöter.

Arbetstagarrepresentanterna i styrelsen och deras suppleanter är inte berättigade till styrelsearvode, utan får i stället en ersättning om SEK 1 500 vardera för varje styrelsemöte och kommittémöte där de deltar.

Vald till styrelseledamot på årsstämman 29 mars 2022.

Utsågs till suppleant till arbetstagarrepresentant i styrelsen 29 mars 2022.

Under 2022 har Peter Boreham från

Mercer gett råd och stöd till Kompensations-

kommittén som oberoende expert.

Kompensationskommitténs arbete 2022

Kompensationskommittén hade tio möten

under 2022. Ledamöternas närvaro vid

mötena framgår av tabellen på sidan 11.

Kompensationskommittén granskade och

förberedde ett förslag till LTV 2022 för

koncernledningen som lades fram för beslut

i styrelsen och därefter för godkännande av

årsstämman 2022. Vidare beslutade kommit-

tén om löner och STV 2022 för medlemmarna

i koncernledningen (förutom vd och koncern-

chef), granskade utfallsresultatet för LTV

2019 och resultatet av prestationsvillkoret för

koncernens EBIT (rörelseresultat) för 2021

gällande LTV 2021 samt lade fram förslag om

ersättning till vd och koncernchef för beslut i

styrelsen. Den granskade implementationen

av riktlinjer för ersättning till ledande befatt-

ningshavare under 2022 och beslutade

föreslå ändringar till styrelsen. Den föreslog

också att Ersättningsrapport 2021 skulle god-

kännas av styrelsen och därefter framläggas

till årsstämman 2022 för godkännande.

Mer information om fast och rörlig ersätt-

ning finns i Noter till koncernens bokslut

– not G2, ”Information angående styrelse-

medlemmar och ledande befattningshavare”

och not G3, ”Aktiebaserad ersättning” i den

Finansiella rapporten och i Ersättnings-

rapporten.

Teknik- och vetenskapskommittén

Teknik- och vetenskapskommitténs ansvar

innefattar följande:

–

Granska och förbereda för styrelsens över-

vägande och/eller beslutsärenden rela-

terade till teknikstrategi och planering för

koncernen, övervaka koncernens tekniska

ekosystem samt relationer och partnerskap

–

Granska och förbereda för styrelsens över-

vägande och/eller beslutsärenden som rör

vetenskap och geopolitisk påverkan.

Ledamöter i Teknik- och vetenskaps-

kommittén

Teknik- och vetenskapskommittén består

av fem styrelseledamöter som utsågs av

styrelsen i samband med årsstämman 2022:

Kristin S. Rinne (ordförande), Jan Carlson,

Nora Denzel, Kurt Jofs och Anders Ripa

(arbetstagarrepresentant). Styrelsen har

utsett styrelseledamöter till kommittén som

har omfattande erfarenhet inom teknik.

Teknik- och vetenskapskommitténs

arbete 2022

Teknik- och vetenskapskommittén hade fyra

möten under 2022. Ledamöternas närvaro

vid mötena framgår av tabellen nedan. Under

året har Teknik- och vetenskapskommittén

granskat följande utvalda fokusområden:

–

Utveckling av radionät

–

Näthantering och orkestrering

–

Teknik för privata förtagsnätverk

–

Produktsäkerhet

–

Utveckling av teknik för virtuell och

förstärkt verklighet

–

Branschens utveckling inom hårdvara

och mjukvara.

Ersättning till styrelsens ledamöter

Valberedningen lägger fram förslag för beslut

på årsstämman rörande styrelsearvoden

till ledamöter som inte är anställda inom

Bolaget.

Årsstämman 2022 beslutade i enlighet

med valberedningens förslag om arvoden till

icke anställda ledamöter för arbete i styrelsen

och i kommittéerna. Mer information om

styrelsearvoden 2022 finns i Noter till koncer-

nens bokslut – not G2, ”Information angå-

ende styrelseledamöter och ledande befatt-

ningshavare”, i den Finansiella rapporten.

Aktieägarna beslutade på årsstämman

2022 även, i enlighet med valberedningens

förslag, att en del av arvodet för styrelseupp-

draget ska kunna betalas i form av syntetiska

aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet

att i framtiden erhålla utbetalning av ett

kontant belopp som motsvarar börskursen för

en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället.

Ledamotens rätt att erhålla utbetalning för

tilldelade syntetiska aktier infaller i normal-

fallet efter publiceringen av Bolagets helårs-

rapport under det femte året efter den bolags-

stämma där tilldelningen av de syntetiska

aktierna beslutades. Syftet med att betala

en del av styrelsearvodet i form av syntetiska

aktier är att se till att styrelseledamöternas

intressen i större utsträckning överensstäm-

mer med aktieägarnas. Mer information om

villkoren för syntetiska aktier finns i kallelsen

till årsstämman 2022 samt i protokollet från

årsstämman 2022, som finns på Ericssons

webbplats.

Bolagsstyrningsrapport 2022

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2022.

Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

Köpoptioner som utfärdats av Investor AB som berättigar till köp av B-aktier i Ericsson.

Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla en utbetalning

som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information ﬁnns på sidan 11.

Styrelseledamöter

Styrelseledamöter valda av årsstämman 2022

Ronnie Leten

Styrelseordförande, ordförande i

Finanskommittén och ledamot i

Kompensationskommittén

Helena Stjernholm

Vice styrelseordförande, ledamot

i Finanskommittén

Jacob Wallenberg

Vice styrelseordförande, ledamot

i Finanskommittén

Jon Fredrik Baksaas

Ordförande i

Kompensationskommittén

Invald första gången

2018

Invald första gången

2016

Invald första gången

2011

Invald första gången

2017

Född

1956

Född

1970

Född

1956

Född

1954

Utbildning

Master of Science in Applied

Economics, University of Hasselt,

Belgien.

Utbildning

Civilekonomexamen,

Handelshögskolan i Stockholm.

Utbildning

Bachelor of Science in Economics and

Master of Business Administration,

Wharton School, University of

Pennsylvania, USA. Reservofﬁcer i

svenska ﬂottan.

Utbildning

Master of Science in Economics, NHH

Norwegian School of Economics &

Business Administration, Norge.

Nationalitet

Belgien

Nationalitet

Sverige

Nationalitet

Sverige

Nationalitet

Norge

Styrelseordförande

Epiroc AB och Ellimetal N.V.

Styrelseordförande

–

Styrelseordförande

Investor AB och Svenskt Näringsliv

Vice styrelseordförande

ABB Ltd., FAM, Patricia Industries och

Wallenberg Investments AB

Styrelseordförande

DNV GL Group AS

Styrelseledamot

–

Styrelseledamot

AB Industrivärden, AB Volvo och

Sandvik AB

Styrelseledamot

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

Styrelseledamot

Svenska Handelsbanken AB

Innehav i Ericsson

100 000 B-aktier

, 128 452

köpoptioner

samt 94 954

syntetiska aktier

Innehav i Ericsson

20 060 B-aktier

samt 30 216

syntetiska aktier

Innehav i Ericsson

427 703 B-aktier

samt 45 326

syntetiska aktier

Innehav i Ericsson

36 676 syntetiska aktier

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet

och övriga upplysningar

Verkställande direktör och

koncernchef för Atlas Copco

AB (2009–2017) och ﬂera

ledningspositioner inom Atlas

Copcokoncernen (1997–2009) och

(1985–1995). Tidigare befattningar

innefattar fabrikschef på Tenneco

Automotive Inc., Belgien,

(1995–1997), och olika befattningar

inom General Biscuits (1979–1985).

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet

och övriga upplysningar

Verkställande direktör och

koncernchef för AB Industrivärden

sedan 2015. Delägare i

riskkapitalbolaget IK Investment

Partners (2008–2015).

Investeringschef på IK Investment

Partners (1998–2008). Tidigare

erfarenhet som konsult för Bain

& Company (1997–1998).

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet

och övriga upplysningar

Styrelseordförande i Investor AB sedan

2005. Verkställande direktör och

koncernchef för SEB 1997 och

styrelseordförande i SEB (1998–2005.)

Executive Vice President och ﬁnanschef

för Investor AB (1990–1993).

Hedersordförande i IBLAC (Mayor of

Shanghai’s International Business

Leaders Advisory Council) och medlem

i styrgruppen i European Round Table

of Industrialists, vice ordförande

i Swedish-American Chamber of

Commerce US, medlem av Internat-

ional Advisory Board of the Atlantic

Council, Washington DC, medlem av

International Business Council inom

World Economic Forum, Trilateral

Commission samt Advisory Board of

Tsinghua Management School.

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet

och övriga upplysningar

Verkställande direktör och

koncernchef för Telenorkoncernen

(2002–2015). Tidigare befattningar

inom Telenorkoncernen sedan 1989,

däribland vice verkställande direktör,

ﬁnanschef och verkställande

direktör för TBK AS. Befattningar

före Telenor innefattar ﬁnanschef

för Aker AS, ﬁnansdirektör för Stolt

Nielsen Seaway AS och controller

inom Det Norske Veritas, Norge och

Japan. Ledamot i styrelsen för GSMA

(2008–2016) och ordförande i

styrelsen för GSMA (2014–2016).

Bolagsstyrningsrapport 2022

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2022.

Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information ﬁnns på sidan 11.

Köpoptioner som utfärdats av AB Industrivärden (1 000 000 köpoptioner) och Investor AB (1 000 000 köpoptioner), som vardera berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från AB Industrivärden respektive

Investor AB (ytterligare information ﬁnns i Noter till koncernens bokslut – Not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” i den Finansiella rapporten).

Jan Carlson

Ledamot i kommittén för Audit and

Compliance och ledamot i Teknik-

och vetenskapskommittén

Nora Denzel

Ledamot i Teknik- och

vetenskapskommittén

Carolina Dybeck Happe

Styrelseledamot

Börje Ekholm

Verkställande direktör, koncernchef

och styrelseledamot

Invald första gången

2017

Invald första gången

2013

Invald första gången

2022

Invald första gången

2006

Född

1960

Född

1962

Född

1972

Född

1963

Utbildning

Civilingenjörsutbildning, Teknisk

fysik och elektroteknik, Linköpings

universitet.

Utbildning

Master of Business Administration,

Santa Clara University, USA.

Bachelor of Science in Computer

Science, State University of New

York, USA.

Utbildning

Master of Science in Business and

Economics, Uppsala universitet.

Utbildning

Civilingenjörsexamen i elektroteknik,

Kungliga Tekniska Högskolan,

Stockholm. Master of Business

Administration, INSEAD, Frankrike.

Nationalitet

Sverige

Nationalitet

USA och Irland

Nationalitet

Sverige

Nationalitet

Sverige och USA

Styrelseordförande

Autoliv Inc.

Styrelseordförande

–

Styrelseordförande

–

Styrelseordförande

–

Styrelseledamot

AB Volvo

Styrelseledamot

Advanced Micro Devices Inc.,

NortonLifeLock Inc. och SUSE

Styrelseledamot

–

Styrelseledamot

Trimble Inc.

Innehav i Ericsson

7 900 B-aktier

samt 45 326

syntetiska aktier

Innehav i Ericsson

3 850 ADS

samt 15 106 syntetiska

aktier

Innehav i Ericsson

36 100 B-aktier

samt 10 003

syntetiska aktier

Innehav i Ericsson

260 351 B-aktier, 1 009 000 ADS

samt 2 000 000 köpoptioner

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet

och övriga upplysningar

Styrelseordförande samt

verkställande direktör och

koncernchef för Veoneer Inc.

(2018–2022). Verkställande direktör

och koncernchef för Autoliv Inc.

2007–2018 och styrelseordförande

för Autoliv Inc. sedan 2014. Har

innehaft tidigare positioner inom

Autolivkoncernen sedan 1999,

däribland chef för Autoliv Europe,

Vice President Engineering och

chef för Autoliv Electronics. Tidigare

befattningar innefattar verkställande

direktör för Saab Combitech och

Swedish Gate Array. Hedersdoktor

på Tekniska fakulteten, Linköpings

universitet.

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet

och övriga upplysningar

Tillförordnad koncernchef för

Outerwall Inc. (januari 2015–

augusti 2015). Senior Vice President

Big Data, Marketing and Social

Product Design och General Manager

för QuickBooks Payroll Division

(2008–2012). Tidigare befattningar

som Senior Vice President och

General Manager för HP:s Global

Software, Storage and Consulting

Divisions (2000–2006), Senior

Vice President Product Operations

vid Legato Systems (förvärvat

av Dell EMC) samt ett antal olika

ingenjörs-, marknadsförings-

och chefspositioner inom IBM.

Ideell styrelseledamot i National

Association of Corporate Directors.

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet

och övriga upplysningar

CFO på GE sedan 2020. Koncern-

CFO på A.P. Møller - Maersk A/S

(2019–2020). Koncern-CFO på

ASSA ABLOY (2012–2018) samt

CFO för Europa, Mellanöstern

och Afrika (2007–2011) och CFO

för Centraleuropa (2002–2006).

Koncern-CFO på Trelleborg Group

(2011–2012). CFO på Establish

(2000–2002). Olika befattningar på

EF Education First (1996–1999).

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet

och övriga upplysningar

Verkställande direktör och

koncernchef för Telefonaktiebolaget

LM Ericsson sedan 2017.

Koncernchef för Patricia Industries,

en division inom Investor AB

(2015–2017). Verkställande

direktör och koncernchef för Investor

AB (2005–2015). Tidigare chef

för Investor Growth Capital Inc.

och New Investments. Tidigare

befattningar på Novare Kapital AB

och McKinsey & Co Inc. Hedersdoktor

vid KTH. Sedan 2017 medlem i

styrgruppen i World Economic Forum

Digital Communication Governors.

Styrelsemedlem i Swedish-American

Chamber of Commerce New York.

Bolagsstyrningsrapport 2022

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2022.

Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information ﬁnns på sidan 11.

Styrelseledamöter valda av årsstämman 2022, forts.

Eric A. Elzvik

Ordförande för kommittén för Audit

and Compliance

Kurt Jofs

Ledamot i

Kompensationskommittén,

kommittén för Audit and Compliance

och ledamot i Teknik- och

vetenskapskommittén

Kristin S. Rinne

Ordförande i Teknik- och

vetenskapskommittén

Invald första gången

2017

Invald första gången

2018

Invald första gången

2016

Född

1960

Född

1958

Född

1954

Utbildning

Civilekonomexamen,

Handelshögskolan i Stockholm.

Utbildning

Civilingenjörsexamen, Kungliga

Tekniska Högskolan, Stockholm.

Utbildning

Bachelor of Arts, Washburn

University, USA.

Nationalitet

Sverige och Schweiz

Nationalitet

Sverige

Nationalitet

USA

Styrelseordförande

Global Connect Group

Styrelseordförande

–

Styrelseordförande

–

Styrelseledamot

Landis+Gyr Group AG och AB Volvo

Styrelseledamot

AB Volvo, Feal AB och Arjeplog Hotel

Silverhatten AB

Styrelseledamot

Synchronoss

Innehav i Ericsson

10 000 B-aktier

samt 15 106

syntetiska aktier

Innehav i Ericsson

50 450 B-aktier

samt 22 712

syntetiska aktier

Innehav i Ericsson

20 674 syntetiska aktier

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet

och övriga upplysningar

Finanschef och medlem av ABB-

koncernens Group Executive

Committee (2013–2017).

Finanschef för enheten ABB

Discrete Automation & Motion

(2010–2012) och för enheten

Automation Products (2006–2010).

Tidigare befattningar inom ABB

sedan 1984, däribland chefs-

positioner inom ﬁnans, M&A och nya

investeringar. För närvarande senior

branschrådgivare till EQT.

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet

och övriga upplysningar

Entreprenör och investerare med

omfattande erfarenhet från olika

branscher. Tidigare befattningar

innefattar vice verkställande

direktör och ansvarig för

Ericssons Networks-verksamhet

(2003–2008). Verkställande

direktör för Segerström & Svensson

(1999–2001). Verkställande direktör

för Linjebuss (1996–1999), och olika

befattningar inom ABB och Ericsson.

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet

och övriga upplysningar

Tidigare Senior Vice President,

Network Technology, Network

Architecture & Planning, på AT&T

(2007–2014). CTO på Cingular

Wireless (2005–2007) samt

VP Technology & New Product

Development på Cingular Wireless

(2000–2005). Tidigare befattningar

på Southwestern Bell och SBC

(1976–2000). Trustee för Washburn

University Foundation. Medlem i Link

Labs Advisory Board. Hedersdoktor

i naturvetenskap, Washburn

University, USA.

Bolagsstyrningsrapport 2022

Börje Ekholm var den enda styrelseledamoten som ingick i Ericssons operativa ledning under 2022.

Antalet aktier och ADS motsvarar innehavet per 31 december 2022 och inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

Styrelseledamöter och suppleanter utsedda av arbetstagarorganisationer

Torbjörn Nyman

Arbetstagarrepresentant, ledamot i

kommittén för Audit and Compliance

Anders Ripa

Arbetstagarrepresentant, ledamot

i Finanskommittén och i Teknik- och

vetenskapskommittén

Kjell-Åke Soting

Arbetstagarrepresentant, ledamot

i Kompensationskommittén

Utsedd första gången

2017

Utsedd första gången

2017

Utsedd första gången

2016

Född

1961

Född

1962

Född

1963

Utsedd av

LO, Landsorganisationen

Utsedd av

PTK

Utsedd av

PTK

Nationalitet

Sverige

Nationalitet

Sverige

Nationalitet

Sverige

Innehav i Ericsson

34 675 B-aktier

Innehav i Ericsson

2 560 B-aktier och 1 708 A-aktier

Innehav i Ericsson

9 793 B-aktier

Anställd sedan

1996

Arbetar som ICT Strategic Product

Manager inom affärsområdet

Networks.

Anställd sedan

1998

Arbetar som säkerhetsrådgivare

för verksamhetskritiska nät inom

affärsområdet Networks.

Anställd sedan

1996

Arbetar som Global SQA Manager

inom affärsområdet Networks.

Ulf Rosberg

Arbetstagarrepresentant – suppleant

Loredana Roslund

Arbetstagarrepresentant – suppleant

Annika Salomonsson

Arbetstagarrepresentant – suppleant

Utsedd första gången

2021

Utsedd första gången

2017

Utsedd första gången

2022

Född

1964

Född

1967

Född

1972

Utsedd av

PTK

Utsedd av

PTK

Utsedd av

Nationalitet

Sverige

Nationalitet

Sverige

Nationalitet

Sverige

Innehav i Ericsson

110 B-aktier

Innehav i Ericsson

2 271 B-aktier

Innehav i Ericsson

1 832 B-aktier

Anställd sedan

1985

Arbetar som Systemutvecklare inom

FoU inom affärsområdet Networks.

Anställd sedan

1994

Arbetar som Project Manager inom

R&D inom affärsområdet Networks.

Anställd sedan

1997–2003 och sedan 2005.

Arbetar som Veriﬁeringsingenjör.

Bolagsstyrningsrapport 2022

Ledning

Den verkställande direktören och koncern-

chefen samt koncernledningen

Styrelsen utser vd och koncernchef samt vice

verkställande direktörer. Vd och koncernchef

ansvarar för den dagliga verksamheten

med stöd av övriga koncernledningen.

Medlemmarna i koncernledningen per

den 31 december 2022, är presenterade på

sidorna 20–25 tillsammans med den nya

Senior Vice President, Head of Market Area

Europa och Latinamerika, utsedd per den

1 februari 2023.

Koncernledningens roll är att:

–

Definiera koncernens strategier och

riktlinjer, genomföra Bolagets agenda och

etablera en stark företagskultur

–

Fastställa mål för de operativa enheterna,

fördela resurser och följa upp enheternas

resultat

–

Uppnå verksamhetsoptimering och

globala synergieffekter med hjälp av en

effektiv organisation i koncernen.

Organisationsstruktur

Organisationsstrukturen består av: centrala

bolags/gruppfunktioner,

fem affärsområden,

och fem geografiska marknadsområden.

Centrala bolags/gruppfunktioner

är

ansvariga för att hantera alla bolags- och

koncernaspekter av organisationen, inklusive

företagsstyrning, finansiell rapportering och

kapitalmarknader, nödvändig företags- och

riskhantering/kontroller, och för att tillhan-

dahålla relevant expertis genom gruppen

(inklusive juridisk, finansiell, regelefterlevnad,

teknik, kommunikation, säkerhet och perso-

nalfrågor).

Affärsområdena

ansvarar för att utveckla

konkurrenskraftiga, produktledda affärs-

lösningar för både produkter och tjänster, samt

för att investera i forskning och utveckling för

tekniskt och kostnadsmässigt ledarskap.

Segmenten

har definierats för finansiell

rapportering baserat på affärsområdena.

Mer information finns i not B1, ”Segment-

information”, i den Finansiella rapporten.

Marknadsområdena

ansvarar för att sälja

och leverera kundlösningar. Resurser flyttas

närmare kunderna för att nå ledande positio-

ner på kritiska marknader.

Ericssonkoncernen består av fler än 200

legala enheter, och 79 filialkontor, med repre-

sentation i omkring 150 länder.

Ersättning till koncernledningen

Riktlinjer för ersättning till ledande befatt-

ningshavare (koncernledningen) godkändes

av årsstämman 2020. Styrelsen har föreslagit

att årsstämman 2023 beslutar att anta nya

riktlinjer för ersättning till ledande befattnings-

havare, vilka är planerade att gälla i fyra

år fram till och med årsstämman 2027. De

föreslagna riktlinjerna är inkluderade på

sidorna 25–27 i den finansiella rapporten. Mer

information om fast och rörlig ersättning finns

i Ersättningsrapporten samt i Noter till koncer-

nens bokslut – not G2, ”Information angående

styrelseledamöter och ledande befattnings-

havare”, i den Finansiella rapporten.

Ericssons globala ledningssystem

För att tillhandahålla anställda med informa-

tion associerad med vår bolagsstyrning och

andra associerade förväntningar och krav

(inklusive i relation till beslutsfattande och

riskhantering), upprätthåller Ericsson ett

”ledningssystem” vilket refereras till i, Ericsson

Group Management System (EGMS). Syftet

med EGMS ger oss även möjlighet att säker-

ställa en vissa ISO standard och certifieringar

som effektivt upprätthålls och att verksamhe-

ten utvärderas och förbättras kontinuerligt.

EGMS bygger på ISO 9001 (internationell

standard för kvalitetsledningssystem) och

är designat som ett dynamiskt system för att

göra det möjligt för Ericsson att anpassa sig

till förändrade krav och förväntningar, inklu-

sive ny lagstiftning samt kunders och andra

intressenters krav. Ericsson implementerar

externa krav först efter noggrann analys och

efter att ha satt in dem i Ericssons samman-

hang.

Ledning och kontroll

Vårt ramverk för styrning, som anges ovan,

säkerställer effektiv ledning och kontroll av

vår verksamhet. Som noterat, koncernövergri-

pande policyer, direktiv och instruktioner styr

organisationens verksamhet och vår metod

för riskhantering summeras nedan i avsnit-

tet ”Riskhantering” . Vidare upprätthåller vi

specifika redovisnings- och rapporteringsför-

faranden för att uppfylla externa rapporte-

ringskrav.

För att säkerställa att våra styrdokument

är anpassade och återspeglar förändrade

krav och förväntningar, har Ericsson en Group

Steering Documents Committee som återkom-

mande granskar riktlinjer i förhållande till

koncernens strategier och värderingar.

Ericssons strategiprocess omfattar

hela kedjan från business intelligence och

strategiska prognoser till implementering av

utvecklade strategier till mål och program i

samordnade cykler; fånga den övergripande

strategiska riktningen, marknadsutvecklingen

och framstegen i genomförandet av strategin.

Ericssons affärsprocesser

Ericssons affärsprocesser är en uppsättning

definierade koncernomfattande processer som

integrerats i EGMS. De beskriver hur Ericsson

levererar värde till kunder, både proaktivt och

på begäran. Ericssons affärsprocesser erbjuder

funktioner för att omsätta kundernas krav i

definierad hårdvara, mjukvara, lösningar och

tjänster som Ericsson tillhandahåller.

Kund

Nyckelintressenter

Affärsmiljö

Krav och förväntningar

Strategi och risk

Förbättrat resultat

Tillfredsställelse genom

leverans av värde

Resultat

Prestationsutvärdering

Ericssons affärsprocess

Ericsson Group Management System

Organisation och resurser

Kultur

Ledning och kontroll

Styrdokument

Roller och ansvar

Operativ modell

Bolagsstyrningsrapport 2022

Koncernfunktion/Marknads-

område/Affärsområde

Insiderkommittén

Ericsson har inrättat en Insiderkommitté

för att göra bedömningar relaterade till

offentliggörande av insiderinformation.

Insiderkommittén består av chefsjuristen,

finansdirektören och marknads- och

kommunikationsdirektören.

Revisioner, utvärderingar och certiﬁering

Syftet med säkerhetsaktiviteter som revisioner

och utvärderingar är att fastställa nivån av

regelefterlevnad och samla värdefull informa-

tion för att möjliggöra förståelse, analyser och

kontinuerliga förbättringar, och på så sätt säker-

ställa att EGMS är ändamålsenligt och effektivt

som stöd till Ericssons verksamhet. Ledningen

följer upp regelefterlevnaden av policyer, direk-

tiv, instruktioner och processer genom interna

självutvärderingsaktiviteter inom respektive

enhet. Dessa kompletteras med interna

och externa revisioner och utvärderingar.

För att säkerställa att krav från kunder

och andra intressenter uppfylls fattar

Ericsson medvetna beslut om certifiering.

Certifiering innebär att Ericssons tolkning av

standarder eller krav bekräftas genom att en

utomstående part gör en utvärdering.

ISO-certifikat utfärdas av en oberoende

tredje part, vilket visar att systemet fungerar i

hela verksamheten och att det uppfyller rele-

vanta ISO-standarder. Ericssons verksamhet är

för närvarande certifierad enligt ISO 9001

(kvalitet), ISO 14001 (miljö), ISO 45001

(arbetsmiljö) och ISO 27001 (informations-

säkerhet). Vissa utvalda enheter inom Ericsson

är också certifierade enligt TL 9000 (telekom-

specifik standard). EGMS utvärderas också

inom ramen för den revisionsplan som Ericssons

internrevisionsfunktion följer

(Corporate Audit).

Bedömning av ISO och ledningssystem

var utförda fram till 2022 av BSI (British

Standards Institution), och i 2023 kommer

det utföras av DNV (Det Norske Veritas).

Interna revisioner utförs av Bolagets intern-

revisionsfunktion, som rapporterar till Kom-

mittén för Audit and Compliance.

Genom ett riskbaserat tillvägagångssätt

granskar Ericsson leverantörer för att säker-

ställa att de följer Ericssons uppförandekod

för affärspartners, vilken innehåller regler som

Ericssonkoncernens leverantörer måste följa.

Ericssons externa revision utförs av Deloitte AB.

Olika typer av granskning enligt ovan har

olika omfattning och syfte. Alla leverantörer

av granskning har definierade och etablerade

ansvarsområden och befogenheter.

Riskhantering

Ericsson är engagerade i en robust strategi för

riskhantering för att effektivt identifiera och

kontrollera risker. Ett initiativ för förbättring

under 2022 är införandet av ett förbättrat

tillvägagångssätt för riskhantering och inrät-

tandet av en Group Business Risk Committee

(BRC) som består av chefer och som leds av

Chief Financial Officer och Chief Legal Officer.

Syftet med dessa ändringar är att säkerställa

att risker identifieras, vederbörligen bedöms,

eskaleras på lämpligt sätt och åtgärdas

effektivt för att säkerställa ansvarsskyldighet

för risker av chefer på alla nivåer i organisa-

tionen. BRC hjälper till att överväga Ericssons

övergripande riskprofil, granska potentiella

riskärenden med stor inverkan, och fungerar

också som ett forum för att övervaka och

utvärdera företagsriskhantering på en regel-

bunden basis.

Styrning och

företagskultur

Kommunikation

och rapportering

Uppföljning

Strategi

Utvärdering

och behand-

ling

ERM-

ramverk

Hanteringen av finansiella risker styrs av

finansfunktionen och av en policy på koncern-

nivå. Ytterligare information om hantering av

finansiella risker finns i Noter till koncernens

bokslut – not F1, ”Finansiell riskhantering”,

i den Finansiella rapporten.

Det existerande Enterprise Risk Manage-

ment (ERM) ramverket säkerställer att

styrelsen och koncernledningen alltid har en

konsoliderad syn på koncernrisker och att

koncernens riskaptit utvärderas regelbundet.

Den ovan beskrivna förbättrade metoden för

riskhantering och BRC syftar till att komplettera

ERM ramverket.

ERM-ramverket är utformat för att upprätta

en ändamålsenlig och effektiv riskhantering,

det vill säga osäkerheten vad gäller att nå

Bolagets strategiska mål. Ramverket tillhanda-

håller metoder för att identifiera, utvärdera och

behandla riskerna, samt för att skapa samsyn

beträffande och hålla sig inom Bolagets risk-

aptit. ERM-ramverket baseras på fem element,

enligt illustrationen ovan och beskrivningen

nedan. Det används i hela Ericssons verksam-

ERM-processen

Riskkvittering

Identifiering av primära

risker

Riskidentifiering

nedifrån och upp

Definition av

omfattning

Riskanalys

Riskbehandling

Riskutvärdering

Konsolidering av koncernens

risker

Riskidentifiering uppifrån

och ner

Ericssons planeringsprocess för verksamhet och finanser

Riskbedömning

Koncernens riskhantering

Läs mer om riskhantering på nästa sida.

Bolagsstyrningsrapport 2022

het och täcker alla affärsområden, marknads-

områden och koncernfunktioner. Ramverket

utgör de minimikrav som enheterna måste

uppfylla för att ha en gemensam grund för ERM,

vilket möjliggör transparens och risköversyn.

Styrning och företagskultur

Riskstyrning

Varje linjechef ansvarar för att effektivt hantera

de risker som uppstår inom respektive ansvars-

område. Funktionen Group Risk Management

ansvarar för genomförandet av ERM-strategin

och ERM-aktiviteter på koncernnivå. Ansvarig

för varje koncernfunktion, marknadsområde och

affärsområde ska utse en eller flera koncernris-

kansvariga till att genomföra riskarbetet inom

enheten, och har ansvaret för översyn av risk-

hanteringen i respektive enhet; inklusive säker-

ställandet att lämpliga processer är på plats

för att identifiera, bedöma och eskalera risker

på lämpligt sätt. CFO och CLO är tillsammans

ansvariga för att utföra tillsyn av ERM och delar

ordförandeskapet för koncernens BRC. Styrelsen

och kommittén för Audit and Compliance ansva-

rar för att övervaka och granska effektiviteten av

Bolagets metod för riskhantering och till ERM.

Riskkultur

Ericssons ledning kommunicerar kontinuerligt

till, och införlivar i organisationen vikten av

identifiering och uppmärksamhet på risker;

för att säkerställa att risker bedöms korrekt

och öppet beaktas i beslutsfattande, och där

så är lämpligt, eskaleras inom organisationen

för vidare övervägande. BRC tillhandahåller

ett lämpligt forum för och stöd till ansvariga

chefer vid bedömning av hanteringen av

väsentliga risker.

Strategi

Riskhantering är en viktig del av strategiskt

beslutsfattande och värdeskapande eftersom

det fångar upp de möjligheter och hot som

är kopplade till att nå våra strategiska mål.

Ericssons riskhanteringsaktiviteter går hand

i hand med utveckling och genomförande

av Ericssons affärsplaner och funktionella

strategier.

Utvärdering och behandling

Utvärdering och behandling av risker görs enligt

den ERM-process (illustreras på sidan 17) som

är tillämplig för koncernen och för alla arbets-

roller med ansvar beträffande riskhanterings-

aktiviteter. Fokus ligger på att säkerställa att

koncernfunktionerna, marknadsområdena och

affärsområdena kopplar sina risker till strate-

giska mål och ansvar för beslutsfattande. Pro-

cessen täcker även de aktiviteter som styrs cen-

tralt av funktionen Group Risk Management.

Under 2022 har Bolaget fortsatt att investera

i transaktionskontroller och dataanalys, samt

ökad övervakning av tredjepartsrelationer efter

förbättrad initial utvärderingsprocess (due

diligence). Dessutom har Bolaget utökat anti-

korruptionsriskbedömningar för att ta itu med

landspecifika risker i regelefterlevnad, utvecklat

en karta över statligt ägda enheter (SOE) för att

identifiera offentliga tjänstemän och statsägda

kunder, utökad på plats, anställda inom regel-

efterlevnad lokalt och utökad personal inom

compliance och andra grindvaktsfunktioner.

Riskbedömning

Riskbedömningsmetoden inkluderar upprätt-

hållandet av ett riskregister för varje verksam-

hetsenhet, där riskerna i enhetens riskregister

bedöms med regelbundna mellanrum av

Group Risk Management funktionen; i sin

tur säkerställer Group Risk Management att

identifierade risker eskaleras till BRC när det

behövs. Group Risk Management funktionen

upprätthåller ett konsoliderat Ericsson riskre-

gister vilket sammanfattar koncernens risker.

Aktuella risker inom ansvarsområdet

för respektive koncernfunktion, marknads-

område och affärsområde identifieras i

processteget nedifrån och upp i riskidentifie-

ringsprocessen. Koncernriskansvarig inom

respektive enhet, tillsammans med relevanta

bolagsledningsgrupper och annan personal

i enheten, identifierar och utvärderar risker.

Dessa kan bli föremål för eskalering till BRC

i enlighet med vårt koncernriskprotokoll. Vid

uppifrån och ned-riskidentifiering genomför

funktionen Group Risk Management, i

samarbete med strategienheten, intervjuer

med högre chefer och externa experter för

att identifiera och precisera de risker Ericsson

ställs inför.

Ericssons riskuniversum (illustreras nedan)

används för att identifiera risker som upp-

kommer och säkerställa att alla tillämpliga

riskkategorier täcks. Riskbeskrivningar täcker

händelse, orsak och påverkan (illustreras på

sidan 19). Mer information om risker relate-

rade till Ericssons verksamhet finns i kapitlet

Riskfaktorer i den Finansiella rapporten.

I processteget Riskanalys uppskattas

påverkan från en identifierad risk utifrån fyra

perspektiv: ekonomisk påverkan, strategisk

påverkan, arbetsmiljöpåverkan och påverkan

på varumärket. Nyckelriskerna för en enhet

presenteras i en riskkarta (exempel finns till

höger). Riskkartan visar påverkan och san-

nolikhet för varje nyckelrisk, gör det möjligt

att jämföra alla typer av risker och underlättar

prioritering.

Riskutvärdering genomförs för att

definiera riskaptiten för varje risk, det vill

säga den accepterade sannolikheten och

Riskuniversum

Konkurrens

Säkerhet, trygghet

och kontinuitet

Lagar och regelverk

Kunder

Teknik

Projektutförande

Miljö och klimat

Immaterialrätt

Cyber- och informations-

säkerhet

Styrning, risk och kontroll

Geopolitik

Finanser

Produkter och tjänster

M&A

Personal

Kommunikation och

marknadsföring

Bokföring

Inköp och logistik

Bolagsstyrningsrapport 2022

klassificeringen av dess påverkan. Riskaptiten

för en enskild risk anger ambitionen för

behandlingsplaner, och är således en grund

för operativa beslut.

Funktionen Group Risk Management

analyserar riskerna i Ericssons riskregister

för att identifiera möjligheter för att kon-

solidera risker mellan enheter baserat på

gemensamma faktorer: till exempel liknande

behandlingsplaner eller underliggande orsa-

ker. Dessutom bekräftar funktionen Group

Risk Management konsolideringen med kon-

cernriskansvariga för tillämpliga enheter, som

ansvarar för vidare analys och behandling.

Riskbehandling

För varje risk i enhetens riskregister beak-

tas hanteringsalternativ, det vill säga att

undvika eller acceptera risken, att minska

riskens sannolikhet eller påverkan, överföra

riskhanteringen och en del av påverkan till en

tredje part eller att öka risken för att på så sätt

kunna utnyttja en möjlighet. Baserat på de

alternativ som valts, definieras och beskrivs

en hanteringsplan för att sannolikhet och

påverkan ska ligga inom riskaptiten, inklusive

referenser till nuvarande eller planerade

interna kontroller (illustreras nedan). När

riskhanteringsplanen implementerats ska dess

effektivitet utvärderas löpande, och beslut ska

fattas om det behövs korrigerande åtgärder.

Identifiering av primära risker

Ericssons primära risker definieras som kon-

cernens identifierade väsentliga risker. Ansva-

ret för varje primär risk tilldelas en medlem

av koncernledningen, och dessa risker ges

ytterligare uppmärksamhet i form av analys

och rapportering. Funktionen Group Risk

Management identifierar potentiella primära

risker i Ericssons riskregister i samarbete med

ansvariga enheter och koncernledningen.

Kommunikation och rapportering

Riskkommunikation

Effektiv kommunikation är viktig för att

anställda ska kunna dela information, sam-

arbeta och ge varandra stöd i hantering av

risker inom verksamheten. Alla som arbetar

med koncernriskhantering har i uppdrag att

skapa medvetenhet och förbättra kunskapen

gällande riskhanteringsfrågor och riskhante-

ringskrav. Ericsson har upprättat ett koncern-

riskråd, Group Risk Council, för att underlätta

koordination inom koncernen, förbättringar

av ERM-ramverket och hanteringen av verk-

liga risker, lett av ordföranden i Group Risk

Council, där alla koncernriskansvariga deltar.

Riskrapportering

Koncernriskansvariga koordinerar regel-

bunden rapportering av nyckelriskernas

status till ledningsgrupperna i respektive

enhet. Varje enhets riskregister rapporteras

också till funktionen Group Risk Management.

Cheferna för marknadsområden och

affärsområden rapporterar om väsentliga

risker för deras verksamheter kvartalsvis

till BRC. Chefen för funktionen Group Risk

Management rapporterar status för Ericssons

riskregister samt effektivitet för ERM till BRC

två gånger per år.

Chefen för funktionen Group Risk Mana-

gement rapporterar regelbundet, i samarbete

med ägare av primära risker, status för de

primära riskerna till koncernledningen och

kommittén för Audit and Compliance. Dessa

rapporter innefattar en översiktlig riskkarta

och en mer detaljerad rapportering av primära

risker och relevant behandling.

Riskbeskrivning

Behandlingsplan

Riskkarta

Påverkan

Låg

Medel

Hög

Mycket hög

Låg

Medel

Hög

Mycket hög

Riskkarta

Sannolikhet

Låg

Medel

Hög

Mycket hög

Låg

Medel

Hög

Mycket hög

Illustrationen visar exempel på en riskkarta som

används vid presentation av nyckelrisker i en enhet.

Uppföljning

Funktionen Group Risk Management övervakar

ERM-ramverkets effektivitet. Detta görs genom

självutvärderingar, men även genom att man

tillhandahåller utvärderingskrav gällande risk-

hantering till den interna ISO 9001-utvärderings-

processen och uppföljning av de interna

utvärderingsresultaten. Funktionen Group

Risk Management granskar även interna och

externa revisionsresultat, och arbetar för att

hantera identifierade svagheter som ett led i de

fortlöpande förbättringarna av ERM-ramverket.

Händelse

Orsak

Påverkan

Varför skulle det

kunna hända?

Riskbeskrivningar skapas genom att man besvarar följande frågor:

Behandlingsplaner

för risken deﬁnieras genom att titta på olika behand-

lingsalternativ för att minska händelsens sannolikhet och påverkan.

Varför bryr vi oss om det här, dvs. vad

har det för påverkan på våra mål?

Vad skulle kunna

hända?

Bolagsstyrningsrapport 2022

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2022.

Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

Investor AB (ytterligare information ﬁnns i Noter till koncernens bokslut – Not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” i den Finansiella rapporten).

Medlemmar i koncernledningen (Executive Team)

Börje Ekholm

Verkställande direktör och

koncernchef (sedan 2017)

Fredrik Jejdling

Vice verkställande direktör och chef

för affärsområdet Networks (sedan

2017)

MajBritt Arfert

Senior Vice President och

personaldirektör (sedan 2017)

Funktioner

Verkställande direktör och

koncernchef,och chef för segmentet

Enterprise

Funktioner

Chef för affärsområdet Networks och

chef för segmentet Networks

Funktioner

Chef för koncernfunktionen People

Född

1963

Född

1969

Född

1963

Utbildning

Civilingenjörsexamen i elektroteknik,

Kungliga Tekniska Högskolan,

Stockholm. Master of Business

Administration, INSEAD, Frankrike.

Utbildning

Master of Science i Economics

and Business Administration,

Handelshögskolan i Stockholm.

Utbildning

Examen Förvaltningslinjen med

personalvetenskaplig inriktning,

Göteborgs universitet.

Nationalitet

Sverige och USA

Nationalitet

Sverige

Nationalitet

Sverige

Styrelseledamot:

Telefonaktiebolaget LM Ericsson och

Trimble Inc.

Styrelseledamot

Teknikföretagen och Svenskt

Näringsliv

Styrelseledamot

–

Innehav i Ericsson

260 351 B-aktier, 1 009 000 ADS

samt 2 000 000 köpoptioner

Innehav i Ericsson

73 318 B-aktier.

Innehav i Ericsson

51 912 B-aktier.

Bakgrund

Koncernchef för Patricia Industries,

en division inom Investor AB

(2015–2017). Verkställande

direktör och koncernchef för Investor

AB (2005–2015). Tidigare chef

för Investor Growth Capital Inc.

och New Investments. Tidigare

befattningar på Novare Kapital

AB och McKinsey & Co Inc. Sedan

2017 medlem i styrgruppen för

Digital Communication Governors

inom World Economic Forum.

Styrelsemedlem i Swedish-American

Chamber of Commerce New York.

Bakgrund

Senior Vice President och chef för

affärsenheten Network Services

(2016–2017). Har haft olika

befattningar inom kommersiella

och ﬁnansiella verksamheter, bland

annat chef för region Afrika söder

om Sahara, chef för region Indien

och chef för Sales och Finance inom

affärsenheten Global Services.

Tidigare befattningar innefattar

ledande befattningar på LUX Asia

Paciﬁc och Tele2 Group.

Bakgrund

Tillförordnad chef för koncern-

funktionen Human Resources

(november 2016–mars 2017).

Tidigare personaldirektör Ericsson

Sverige (2015–2016) och Vice

President och personaldirektör inom

affärsenheten Support Solutions

(2007–2015). Har haft olika ledande

befattningar inom Ericsson, däribland

chef för Human Resources på affärs-

enheten Broadband Networks, chef

för Human Resources inom Microwave

Systems samt chef för Human

Resources och Internal Communi-

cations på Sony Ericsson Tyskland.

Förändringar i koncernledningen

Från och den 1 februari 2023

utsågs Jenny Lindqvist till ny Senior Vice President och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika och ersatte Stefan Koetz, som tillträdde rollen som tillförordnad den

1 juni 2022, efter att Arun Bansal lämnade sin tjänst den 31 maj 2022.

Från och med den 21 juli 2022

utsågs Rory Read till ny Senior Vice President och chef för affärsområdet Global Communications Platform

efter förvärvet av Vonage Holding Corps. (Vonage) och på grund av detta bildade Vonage det separata affärsområdet Global Communications Platform of Ericsson.

Den 18 maj 2022

offentliggjorde Ericsson för-

ändringar i koncernstrukturen och koncernledningen genom att införa de nya affärsområdena: Cloud Software och Services, Enterprise Wireless Solutions, Group Function Global Operations.

Från och med den

1 juni 2022

utsågs Per Narvinger till Senior Vice President och chef för affärsområdet Cloud Software och Services, Moti Gyamlani utsågs till Senior Vice President och chef för koncernfuntionen Group Function

Global Operations och George Mulhern utsågs till Senior Vice President och chef för affärsområdet Enterprise Wireless Solutions och ersatte Jan Karlsson, tidigare chef för affärsområdet Digital Services, samt

Peter Laurin, tidigare chef för affärsområdet Managed Services (Peter Laurin meddelade sin avgång den 7 april 2022).

Från och med den 21 mars 2022

utsågs Scott Dresser till ny chefsjurist och chef för koncern-

funktionen Legal Affairs & Compliance som ersätter Xavier Dedullen, som tillträdde rollen den 1 april 2018.

Bolagsstyrningsrapport 2022

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2022.

Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

Scott Dresser

Senior Vice President, chefsjurist

och sekreterare i styrelsen för

Telefonaktiebolaget LM Ericsson

(sedan 2022)

Erik Ekudden

Senior Vice President och Chief

Technology Ofﬁcer (CTO)

(sedan 2018)

Moti Gyamlani

Senior Vice President,

koncernfunktionen Global

Operations (sedan 2022)

Funktioner

Chef för koncernfunktionen Legal

Affairs & Compliance

Funktioner

Chef för koncernfunktionen

Technology

Funktioner

Chef för koncernfunktionen Global

Operations

Född

1967

Född

1968

Född

1973

Utbildning

Juris Doctorate, Vanderbilt University

Law School, USA, Bachelor of

Science Business Administration and

Finance, University of Hampshire,

Storbritannien.

Utbildning

Civilingenjörsexamen i elektroteknik,

Kungliga Tekniska Högskolan,

Stockholm.

Utbildning

Master of Business Administration,

Arizona State University, USA, samt

Bachelor of Mechanical engineering,

MIT, Indien.

Nationalitet

USA

Nationalitet

Sverige

Nationalitet

USA

Styrelseledamot

Birdlife International, Cambridge UK,

medlem av Advisory Board.

Styrelseledamot

ASSA ABLOY AB.

Styrelseledamot

–

Innehav i Ericsson

–

Innehav i Ericsson

31 888 B-aktier

och 9 417 ADS.

Innehav i Ericsson

4 873 B-aktier

Bakgrund

Tidigare Group General Counsel på

VEON och General Counsel på Virgin

Media. Har haft ledande befattningar

på BirdLife International, White

Mountains Re och Conservation

International. Började sin karriär

i New York i privatpraktik på

advokatﬁrmorna Lord Day & Lord och

Morgan Lewis, där han specialiserade

sig på företagsjuridik, bolagsstyrning

samt fusioner och förvärv.

Bakgrund

Tidigare Chief Technology Ofﬁcer och

chef för Technology & Architecture

inom koncernfunktionen Technology

and Emerging Business (juli 2017–

mars 2018). Började på Ericsson

1993 och har haft ﬂera olika

chefsbefattningar sedan dess, till

exempel chef för Technology

Strategy, Chief Technology Ofﬁcer för

Americas i Santa Clara i USA samt

chef för Standardization & Industry.

Ledamot i Kungliga Ingenjörsveten-

skapsakademien (IVA). Sedan 2020

medlem i Bredbandskommissionen

för hållbar utveckling och vice

ordförande i IVA:s Näringslivsråd.

Bakgrund

Senast chef för Group Sourcing

(2019–2022). Tidigare befattningar

som Chief Procurement & Supply

Chain Ofﬁcer och Chief Cost

Transformation Ofﬁcer på Airtel

(2012–2019). Ledande befattningar

innefattar Group Vice President

Global Supply Chain and Sourcing på

General Electric Power Conversion,

Vice President Global Sourcing på

Honeywell samt Executive Director

på General Motors. Har bott och

arbetat i ﬂera länder och marknader,

bland annat USA, Frankrike, Mexiko

och Indien.

Bolagsstyrningsrapport 2022

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2022.

Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

Medlemmar i koncernledningen (Executive Team), forts.

Niklas Heuveldop

Senior Vice President och chef för

marknadsområdet Nordamerika

(sedan 2017)

Chris Houghton

Senior Vice President och chef för

marknadsområdet Nordostasien

(sedan 2017)

Stefan Koetz

Tillförordnad chef för

marknadsområdet Europa och

Latinamerika (sedan 1 juni 2022

fram till 1 februari 2023) (ej medlem

i koncernledningen)

Funktioner

Chef för marknadsområdet

Nordamerika

Funktioner

Chef för marknadsområdet

Nordostasien

Funktioner

Tillförordnad chef för

marknadsområdet Europa och

Latinamerika

Född

1968

Född

1966

Född

1962

Utbildning

Civilingenjörsexamen i Industrial

Engineering and Management,

Linköpings Tekniska Högskola.

Utbildning

Bachelor of Law, Huddersﬁeld

Polytechnic, Storbritannien.

Utbildning

Master of Science i

Telecommunications, Technische

Universität Kaiserslautern, Tyskland.

Nationalitet

Sverige

Nationalitet

Storbritannien och Sverige

Nationalitet

Tyskland

Styrelseledamot

Swedish-American Chamber of

Commerce i New York samt CTIA,

branschorganisationen för mobil och

trådlös kommunikation i USA.

Styrelseledamot

–

Styrelseledamot

–

Innehav i Ericsson

82 435 B-aktier

och 14 249 ADS.

Innehav i Ericsson

96 963 B-aktier.

Innehav i Ericsson

–

Bakgrund

Senior Vice President, Chief Strategy

Ofﬁcer och chef för koncernfunktionen

Technology & Emerging Business

(april 2017–mars 2018). Tidigare

Chief Customer Ofﬁcer och chef

för koncernfunktionen Sales

(2016–2017). Har innehaft

ﬂera seniora chefsbefattningar

i Europa och Amerika, bland

annat som chef för Global

Customer Unit AT&T och chef för

marknadsenheten Centralamerika

och Karibien. Tidigare befattningar

utanför Ericsson innefattar vd

på ServiceFactory och COO på

WaterCove Networks.

Bakgrund

Chef för region Nordostasien

(2015–2017). Har även tidigare

haft ledande befattningar på

Ericsson, innefattande chef för

region Indien, chef för Customer Unit

Storbritannien och Irland samt olika

ledande befattningar inom Ericsson

i Kina, Ungern, Indien, Irland, Japan,

Sverige och Storbritannien.

Bakgrund

Chef för Customer Unit Western

Europe inom marknadsområdet

Europa och Latinamerika. I

den här rollen ansvarar Koetz

för verksamheten i Tyskland,

Nederländerna, Schweiz

och Liechtenstein. Koetz har

arbetat i informations- och

kommunikationsbranschen i

över 20 år. Han har haft ﬂera

ledande positioner, bland annat på

Robert Bosch GmbH och Marconi

Communications GmbH.

Bolagsstyrningsrapport 2022

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2022.

Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

Jenny Lindqvist

Senior Vice President och chef

för marknadsområde Europa och

Latinamerika (sedan den 1 februari

2023)

Stella Medlicott

Senior Vice President

samt marknads- och

kommunikationsdirektör (sedan

2019)

Carl Mellander

Senior Vice President och

ﬁnansdirektör (sedan 2017)

Funktioner

Chef för marknadsområde Europa

och Latinamerika

Funktioner

Chef för koncernfunktionen

Marketing and Corporate Relations

Funktioner

Chef för koncernfunktionen Finance

and Common Functions

Född

1982

Född

1969

Född

1964

Utbildning

Civilekonomexamen,

Handelshögskolan Stockholm,

Sverige.

Utbildning

Filosoﬁe kandidatexamen i

samhällsvetenskap från Lincoln

universitet (vid den tiden kallat

University of Humberside),

Storbritannien, samt Postgraduate

Diploma i Marknadsföring,

Chartered Institute of Marketing,

Storbritannien.

Utbildning

Filosoﬁe kandidatexamen i ekonomi,

Stockholms Universitet, Öst- och

Sydostasien-programmet, Lunds

universitet.

Nationalitet

Sverige

Nationalitet

Storbritannien

Nationalitet

Sverige

Styrelseledamot

TechSverige

Styrelseledamot

–

Styrelseledamot

International Chamber of Commerce

(ICC) i Sverige

Innehav i Ericsson

772 B-aktier.

Innehav i Ericsson

7 842 B-aktier.

Innehav i Ericsson

92 837 B-aktier.

Bakgrund

Chef för kundenheten Norra

Europa och Centraleuropa inom

marknadsområde Europa och

Latinamerika. Tidigare ledande

befattningar inom Ericsson

inkluderar chef för Global Customer

Unit Telia Company, chef för Solution

Line Intelligent Transport Systems,

Key Account Manager Telenor,

Managed Services Engagement

Lead och Business Manager

Multimedia. Tidigare befattningar

utanför Ericsson inkluderar roller

inom Management Consulting och

läkemedelsbranchen, i Sverige,

Frankrike och Filippinerna.

Bakgrund

Vice President, Marketing

& Communications and

Government & Industry Relations,

för marknadsområdet Europa

och Latinamerika,

( juli 2017 – juni 2019). Tidigare Chief

Marketing Ofﬁcer, Red Bee Media,

som Ericsson förvärvade i maj 2014.

Hon har över 25 års erfarenhet inom

marknadsföring i större IT-, telekom-

och medieföretag, inklusive två år på

Technicolor som VP Marketing och tio

år på Siemens Communications som

Global VP Marketing.

Bakgrund

Tillförordnad ﬁnansdirektör och

chef för koncernfunktionen Finance

och Common Functions

(juli 2016–mars 2017). Tidigare

befattningar på Ericsson är

bland annat Vice President

och chef för Treasury samt

ﬁnanschef for regionen Väst-

och Centraleuropa. Även

befattningar som ﬁnanschef / CFO

inom telekomoperatörer samt

försvarsbranschen.

Bolagsstyrningsrapport 2022

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2022.

Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

Medlemmar i koncernledningen (Executive Team), forts.

Nunzio Mirtillo

Senior Vice President och chef för

marknadsområdet Sydostasien,

Oceanien och Indien (sedan 2017)

George Mulhern

Senior Vice President och chef för

affärsområdet Enterprise Wireless

Solutions (sedan 2022)

Per Narvinger

Senior Vice President och chef för

affärsområdet Cloud Software and

Services (sedan 2022)

Funktioner

Chef för marknadsområdet

Sydostasien, Oceanien och Indien

Funktioner

Chef för affärsområdet Enterprise

Wireless Solutions och VD för

Cradlepoint

Funktioner

Chef för affärsområdet Cloud

Software and Services

Född

1961

Född

1956

Född

1974

Utbildning

Master in Electronic Engineering,

Sapienza University, Italien.

Utbildning

Bachelor of Science och Master of

Business Administration, San Jose

State University, USA.

Utbildning

Civilingenjörsexamen i elektroteknik,

Kungliga Tekniska Högskolan.

Nationalitet

Italien

Nationalitet

USA

Nationalitet

Sverige

Styrelseledamot

–

Styrelseledamot

Regence Blue Shield of Idaho,

Cambia Health Solutions och Focus

IP, Inc. dba Tracer, samtliga USA.

Styrelseledamot

–

Innehav i Ericsson

81 389 B-aktier.

Innehav i Ericsson

–

Innehav i Ericsson

8 271 B-aktier.

Bakgrund

Tidigare chef för regionen

Medelhavsområdet. Tidigare

chefsbefattningar inom Ericsson

innefattar bland annat chef för Sales

i Västeuropa inom affärsenheten

Networks, chef för Business

Operations inom marknadsenheten

Sydöstra Europa samt kundansvarig

för Wind Italien, Vodafone Italien och

andra kunder.

Bakgrund

VD på Cradlepoint när bolaget

förvärvades av Ericsson 2020.

Tidigare delägare i Highway 12

Ventures, ett riskkapitalbolag

som investerade i nystartade

teknikföretag. Hade olika ledande

befattningar under en lång

anställning på Hewlett Packard

Company, bland annat Senior Vice

President med chefskap för den

globala affärsenheten LaserJet.

Bakgrund

Chef för produktområdet Networks,

affärsenheten Networks

(2018– 2022). Chef för kundenheten

Nordeuropa och Centraleuropa,

marknadsområdet Europa och

Latinamerika (2017–2018). Har haft

olika ledningsroller på Ericsson sedan

1997, från linjechef inom FoU till chef

för Customer Solutions (Australien

och Spanien) och produktchef.

Bolagsstyrningsrapport 2022

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2022.

Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

Fadi Pharaon

Senior Vice President och chef för

marknadsområdet Mellanöstern

och Afrika (sedan 2019)

Rory Read

Senior Vice President och

chef för affärsområdet Global

Communication Platform (sedan

2022)

Åsa Tamsons

Senior Vice President och chef för

affärsområdet Technologies & New

Businesses (sedan 2018)

Funktioner

Chef för marknadsområdet

Mellanöstern och Afrika

Funktioner

Senior Vice President och

chef för affärsområdet Global

Communication Platform samt VD

för Vonage

Funktioner

Chef för affärsområdet Technologies

& New Businesses och chef för

segmentet Other

Född

1972

Född

1961

Född

1981

Utbildning

Civilingenjörsexamen i

datavetenskap från Kungliga

Tekniska Högskolan, Sverige samt

en MBA från Heriot Watt University,

Edinburgh Business School,

Skottland.

Utbildning

Bachelor of Information Sciences,

Hartwick College, New York, USA.

Utbildning

Civilekonomexamen,

Handelshögskolan i Stockholm.

Nationalitet

Sverige och Libanon

Nationalitet

USA

Nationalitet

Sverige

Styrelseledamot

–

Styrelseledamot

–

Styrelseledamot

CNH Industrial

Innehav i Ericsson

342 B-aktier och 1 166 ADS.

Innehav i Ericsson

57 390 B-aktier.

Innehav i Ericsson

35 311 B-aktier.

Bakgrund

Vice President för Networks &

Managed Services inom

marknadsområdet Europa och

Latinamerika. Har haft ﬂera ledande

befattningar på Ericsson, bland

annat chef för Presales och Strategy

för Ericsson region Sydostasien

och Oceanien, chef för Ericsson i

Singapore och i Brunei.

Bakgrund

Read har över tre decenniers

erfarenhet av den globala

teknikbranschen och har varit VD

på Vonage sedan juli 2020. Vonage

förvärvades av Ericsson i juli 2022.

Tidigare var Read Chief Operating

Executive på Dell Technologies,

CEO och President för Dells

Virtustream samt EVP på Dell Boomi.

Read var även Chief Integration

Ofﬁcer vid fusionen värd 67 miljarder

USD mellan Dell och EMC – historiens

största teknikfusion. Han var tidigare

CEO, President och styrelseledamot

på Advanced Micro Devices samt

Chief Operating Ofﬁcer och President

på Lenovo efter 23 år på IBM.

Bakgrund

Chef för affärsområdet Technology

& Emerging Business

(april–september 2018) och

Group Strategy and M&A. Tidigare

partner på McKinsey & Company,

med inriktning mot företag inom

högteknologi och telekommunikation

i hela världen gällande tillväxt-

strategier samt digital och

kommersiell transformering. Innan

hon kom till Ericsson har hon bott och

arbetat i USA, Brasilien, Frankrike,

Sverige och Singapore.

Bolagsstyrningsrapport 2022

Revisor

Enligt bolagsordningen ska moderbolaget

ha minst ett och högst tre registrerade

revisionsbolag som extern oberoende revisor.

Ericssons revisor väljs årligen av årsstämman.

Mandatperioden är ett år. Revisorn rapporte-

rar till aktieägarna på bolagsstämmor.

Revisorns uppdrag innefattar:

–

Att hålla styrelsen informerad om den

årliga revisionens planering, omfattning

och innehåll

–

Att granska delårsrapporterna för att

bedöma att dessa presenteras på ett rätt-

visande sätt i alla väsentliga avseenden,

samt att avge granskningsutlåtanden om

delårsrapporterna för det tredje och fjärde

kvartalet samt årsbokslutet

–

Avge en revisionsberättelse för årsredo-

visningen

–

Att informera styrelsen om tjänster som

har utförts utöver revisionstjänster, ersätt-

ningen för sådana uppdrag och andra

omständigheter som är av betydelse för

revisorns oberoende.

Revisorn utför sitt arbete kontinuerligt under

hela året. Mer information om kontakterna

mellan styrelsen och revisorn finns under

”Styrelsens arbete” i denna bolagsstyrnings-

rapport.

Nuvarande revisor

Deloitte AB valdes om till revisorer på års-

stämman 2022 för ett år, det vill säga fram

till slutet av årsstämman 2023. Deloitte AB

har utsett Thomas Strömberg, auktoriserad

revisor, till huvudansvarig revisor.

Revisionsarvoden

Ericsson betalade de arvoden (inbegripet

omkostnader) för revisionsrelaterade och

andra uppdrag som anges i tabellen Noter till

koncernens bokslut – not H5, ”Ersättning till

revisorerna”, i den Finansiella rapporten.

Intern kontroll över den ﬁnansiella

rapporteringen

Detta avsnitt har upprättats i enlighet med

årsredovisningslagen samt svensk kod för

bolagsstyrning och är begränsat till intern

kontroll avseende den finansiella rapporte-

ringen.

Eftersom Ericsson är börsnoterat i USA

gäller de krav som anges i Sarbanes-Oxley

Act (SOX), med några få undantag. Dessa

krav reglerar införande och vidmakthållande

av intern kontroll av finansiell rapportering

och dessutom ledningens utvärdering av hur

väl de interna kontrollerna fungerar.

För att se till att rapporterna håller hög

kvalitet och att SOX-kraven efterlevs har

Bolaget infört detaljerade och dokumen-

terade kontroller och revision av den

finansiella rapporteringen i enlighet med det

internationellt erkända COSO-ramverket från

2013 för intern kontroll. COSO-ramverket

har upprättats av Committee of Sponsoring

Organizations of the Treadway Commission

(COSO).

Ledningens rapport om intern kontroll,

i enlighet med SOX, kommer att ingå i

Ericssons årsredovisning på det 20 F-formulär

som lämnas till den amerikanska finans-

inspektionen SEC.

Policyer för informationsgivning

Ericssons policyer för finansiell rapportering

och informationsgivning följer International

Financial Reporting Standards (IFRS), och

syftet är att se till att kommunikationen med

investerarna är transparent, relevant och

konsekvent, och att den sker i rimlig tid, på

lika villkor och på ett rättvist sätt. Detta bidrar

till att Ericssons värdepapper får ett rättvist

marknadsvärde. Ericsson vill att nuvarande

och potentiella investerare ska ha god

förståelse för hur Bolaget arbetar, inklusive

verksamhetsresultatet, framtidsutsikterna

och potentiella risker.

För att dessa mål ska uppnås måste den

finansiella rapporteringen och informations-

givningen vara:

–

Transparent

– för att öka förståelsen för

de ekonomiska drivkrafterna för verksam-

heten och rörelseresultatet samt för att

skapa förtroende och trovärdighet

–

Konsekvent

– informationen ska vara

jämförbar vad gäller omfattning och

detaljnivå mellan olika rapporterings-

perioder

–

Enkel

– läsarna ska få en god uppfattning

om affärsverksamheten och resultatet, och

feltolkningar ska undvikas

–

Relevant

– Ericsson försöker undvika

informationsöverflöd genom att foku-

sera på information som är relevant för

Bolagets intressenter, eller som krävs

enligt lag eller noteringsavtal

–

I rätt tid

– utöver regelbunden, tids-

bestämd informationsgivning ska också

annan information publiceras i rätt tid vid

behov, till exempel pressmeddelanden om

viktiga händelser

–

På lika villkor

– all väsentlig information

ska offentliggöras via pressmeddelanden,

för att säkerställa att informationen sprids

samtidigt till investerarna

–

Fullständig

– utan väsentliga fel och i

enlighet med god sed – informations-

givningen ska ske i enlighet med till-

lämpliga redovisningsstandarder och

noteringskrav samt branschkrav.

Ericssons webbplats innehåller omfattande

information om koncernen, bland annat:

–

Ett arkiv med årsredovisningar och

delårsrapporter

–

De senaste nyheterna.

Kontroller och förfaranden för

informationsgivning

Ericsson har kontroller och processer för att

säkerställa att information lämnas i rätt tid

i enlighet med tillämpliga lagar och förord-

ningar, bland annat EU:s marknadsmiss-

bruksförordning, U.S. Securities Exchange

Act från 1934 samt noteringsavtalen med

Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York.

Enligt kontrollprocesserna ska också informa-

tion lämnas till ledningen, inklusive till vd och

koncernchefen samt finansdirektören, så att

beslut om informationsgivning kan fattas i

rätt tid.

Ericssons Disclosure Committee hjälper

ledningen att fullgöra sitt ansvar när det gäller

Bolagets informationsgivning till aktieägare

och investerare. En av kommitténs viktigaste

uppgifter är att övervaka att Bolaget har

effektiva kontroller och förfaranden för

informationsgivning. Ericssons Disclosure

Committee består av ledamöter med olika

typer av kompetens, inklusive representation

från segmenten.

Ericsson har investeringar i vissa verk-

samheter som Bolaget inte kontrollerar eller

Bolagsstyrningsrapport 2022

styr. Bolagets kontroller och förfaranden för

informationsgivning för dessa verksamheter

är betydligt mer begränsade än de som till-

lämpas för dotterbolag.

Hur väl än kontrollprocesserna utformas

och genomförs kan de bara tillhandahålla

en rimlig försäkran om att de önskade målen

för kontrollerna uppnås. Ericssons vd och

koncernchef samt finansdirektören har

utvärderat kontrollprocesserna för informa-

tionsgivningen. Slutsatsen blev att dessa är

effektiva och har en skälig säkerhetsnivå per

den 31 december 2022.

Intern kontroll över den ﬁnansiella

rapporteringen

Ericsson har integrerat riskhantering och

intern kontroll över den finansiella rapporte-

ringen i sina affärsprocesser. I enlighet med

COSO:s ramverk består den interna kontrollen

av ett flertal komponenter, bland annat

en kontrollmiljö, riskbedömning, kontroll-

aktiviteter, information och kommunikation

samt uppföljning.

Ramverket för kontroll uppdateras regel-

bundet för att avspegla relevanta ändringar

beträffande processer, användning av

verktyg, utfall av riskbedömningar, ändrad

lagstiftning och så vidare. Förbättringar

initieras fortlöpande för att stärka och

riskanpassa utformningen av kontrollerna

och effektiviteten för den interna kontrol-

len över den finansiella rapporteringen.

Förbättringarna omfattar både kontroller

för affärsprocesser och för IT. Förvärvet av

Vonage slutfördes 21 juli 2022. I enlighet

med SEC-reglerna innefattade ledningens

utvärdering inte den interna kontrollen av

Vonages förvärvade verksamhet, som ingår

i Bolagets koncernbokslut per 31 december

2022 och för perioden från

förvärvsdatum

till och med 31 december 2022. I enlighet

med våra integreringsaktiviteter planerar vi

att utvärdera kontrollramverket för Vonages

interna kontrollsystem för finansiell rappor-

tering inom den tidsperiod som anges av

tillämpliga SEC-regler.

Bolaget fortsatte att anpassa praxis

för arbetsplatserna globalt på grund av

covid-19-pandemin, vilket har lett till en

hybridarbetsmiljö. Detta har inte på något

betydande sätt påverkat den interna kontrol-

len över den finansiella rapporteringen.

Kontrollmiljö

Bolagets interna kontrollstruktur bygger på

arbetsfördelningen mellan styrelsen och dess

kommittéer samt vd och koncernchef. Bolaget

har infört ett ledningssystem som bygger på:

–

Styrdokument, till exempel policyer och

direktiv, samt den affärsetiska koden

–

En stark företagskultur

–

Bolagets organisation och sätt att bedriva

verksamhet, med tydligt definierade roller

och ansvarsområden och delegering av

befogenheter

–

Flera tydligt definierade och koncern-

övergripande planerings-, drift- och

stödprocesser.

De viktigaste delarna av kontrollmiljön när

det gäller den finansiella rapporteringen

behandlas i styrdokument och processer för

redovisning och finansiell rapportering. Dessa

styrdokument uppdateras regelbundet för att

innefatta bland annat:

–

Ändringar i lagstiftning

–

Aktuella redovisningsstandarder och

noteringskrav, till exempel IFRS och den

amerikanska SOX.

Processerna omfattar särskilda kontroller

som ska utföras för att se till att de finansiella

rapporterna är av hög kvalitet. För varje juridisk

person, region och affärsenhet finns ekonomi-

funktioner som stödjer ledningen genom att

genomföra kontroller som rör transaktioner

och rapportering. Ekonomifunktionerna

organiseras i en struktur med Company

Control- och Business Shared Services-nav,

som ger stöd åt ett antal juridiska personer

inom respektive geografiskt område. Dess-

utom finns en ekonomifunktion på koncern-

nivå som rapporterar till finansdirektören. För

större förvärv förblir den förvärvade enhetens

huvudsakliga ekonomifunktioner och styrning

inom enheten, och ingår ett nära samarbete

med koncernens ekonomifunktioner.

Riskbedömning

Risker för väsentliga felaktigheter i redo-

visningen kan föreligga i samband med

bokföring och värdering av tillgångar, skulder,

intäkter och kostnader eller otillräcklig

informationsgivning. Andra risker i samband

med den finansiella rapporteringen

innefattar

bedrägeri, förlust eller förskingring av

tillgångar eller otillbörligt gynnande av annan

part på Bolagets bekostnad.

Policyer och direktiv för redovisning och

finansiell rapportering omfattar områden

av särskild betydelse för att främja korrekt

och fullständig redovisning, rapportering

och informationsgivning i rätt tid.

Identifierade typer av risker hanteras

genom väl definierade affärsprocesser med

integrerade riskhanteringsåtgärder, samt

genom en tydlig ansvars- och arbetsför-

delning och en lämplig beslutsordning. Detta

innebär att särskilt godkännande krävs för

viktiga transaktioner och säkerställer att

tillgångar hanteras korrekt.

Kontrollaktiviteter

I Bolagets affärsprocesser ingår finansiella

kontroller som rör godkännande och redovis-

ning av affärstransaktioner. I boksluts- och

rapporteringsprocessen finns kontroller

för bland annat redovisning, värdering och

informationsgivning. Dessa kontroller inne-

fattar tillämpning av väsentliga redovisnings-

principer och uppskattningar i såväl enskilda

dotterbolag som på koncernnivå.

Regelbundna analyser görs av de eko-

nomiska resultaten från varje dotterbolag,

region och affärsenhet. Analyserna innefattar

betydande poster såsom tillgångar, skulder,

intäkter, kostnader och kassaflöde. Tillsam-

mans med den ytterligare analys som görs

av koncernens bokslut på koncernnivå är

denna process upplagd för att säkerställa att

den finansiella rapporteringen inte innehåller

några väsentliga fel.

När det gäller den externa finansiella rap-

porteringen genomför Disclosure

Committee

ytterligare kontroller för att gå igenom att

kraven om informationsgivning uppfylls.

Bolaget har infört kontroller för att

säkerställa att den finansiella rapporteringen

sker i enlighet med interna policyer för

redovisning och rapportering, IFRS samt

relevanta noteringsbestämmelser. Dessutom

upprätthålls detaljerad dokumentation av

de interna kontrollerna av redovisning och

finansiell rapportering. Bolaget dokumenterar

också uppföljningen av kontrollernas genom-

förande och resultat. På så sätt kan vd och

koncernchef samt finansdirektören bedöma

de interna kontrollernas effektivitet på ett sätt

som uppfyller kraven i SOX.

Bolagsstyrningsrapport 2022

Bolagsövergripande kontroller som foku-

serar på kontrollmiljön och efterlevnaden av

policyer och direktiv för finansiell rapportering

har införts i dotterbolagen. Detaljerade

processkontroller och noggrann dokumenta-

tion av de kontroller som genomförs har också

införts i betydande dotterbolag eller operativa

enheter som täcker dessa dotterbolag, så att

väsentliga poster och de som medför risker

kontrolleras.

För att säkerställa regelefterlevnad,

styrning och riskhantering inom redovis-

ning och beskattning för juridiska personer

samt finansiering och eget kapital använder

Bolaget en struktur med Company Control-

och Business Shared Services-nav som täcker

dotterbolag i varje geografiskt område.

I dessa nav för Company Control och

Business Shared Services utförs redovis-

nings- och rapporteringstjänster för de flesta

dotterbolag baserat på en gemensam IT-

plattform med gemensamma rapportkoder

och grunddata.

Information och kommunikation

Bolagets informations- och kommunikations-

vägar ska bidra till fullständig och korrekt

finansiell rapportering i rätt tid, genom att

alla relevanta riktlinjer och instruktioner för

interna processer görs tillgängliga för alla

berörda medarbetare. Dessutom tillhanda-

hålls regelbundna uppdateringar och

meddelanden om ändringar av redovisnings-

principer, rapporteringskrav och informations-

givningskrav.

Dotterbolag och operativa enheter

lämnar regelbundet finansiella rapporter

och rapporter om sin operativa verksamhet

till interna styrgrupper och bolagsledningen.

Dessa rapporter innefattar analyser av och

kommentarer till finansiella resultat och

risker. Styrelsen erhåller finansiella rapporter

månatligen. Ericsson har ett verktyg för

rapportering av misstänkta överträdelser

(en whistleblower-funktion), Ericsson

Compliance Line, som kan användas om

den misstänkta överträdelsen:

–

Utförts av personer i koncernledningen

eller lokala ledningsgrupper, och

–

Rör korruption, tveksamheter i redo-

visningen, brister i intern redovisnings-

kontroll eller revision eller på något

annat sätt allvarligt påverkar koncernens

intressen eller enskilda individers hälsa

och säkerhet.

Uppföljning

Bolagets process för finansiell rapportering

granskas årligen av ledningen. Granskningen

utgör grunden för utvärderingen av det

interna ledningssystemet och de interna

styrdokumenten, för att säkerställa att dessa

omfattar alla viktiga områden och risker som

rör den finansiella rapporteringen. Ledningen

för Company Control- och Business Shared

Services-nav och för de företag som hanteras

utanför Company Control- och Business

Shared Services-nav övervakar löpande

redovisningens kvalitet genom ett antal

resultatindikatorer. Efterlevnaden av policyer

och direktiv följs också upp genom årliga

självutvärderingar och skriftliga bekräftelser

(representation letters) från Bolagets chefer

och funktionen för Company Control i dotter-

bolag och inom affärsområden och mark-

nadsområden.

Vid styrelsesammanträden behandlas

Bolagets finansiella situation. Styrelsens olika

kommittéer har viktiga övervaknings- och

kontrolluppgifter beträffande ersättningar,

lån, investeringar, kundfinansiering, likvi-

ditetsförvaltning, finansiell rapportering

och intern kontroll. Kommittén för Audit

and Compliance och styrelsen granskar alla

delårsrapporter och årsredovisningar före

publicering. Bolagets internrevisionsfunktion

rapporterar direkt till Kommittén för Audit

and Compliance. Kommittén får även regel-

bundna rapporter från den externa revisorn.

Kommittén för Audit and Compliance följer

upp de åtgärder som vidtas för att förbättra

eller ändra kontrollerna.

Styrelsen

Stockholm 7 mars 2023

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)

Org. nr. 556016-0680

Bolagsstyrningsrapport 2022

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson AB organisationsnummer 556016-0680

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för

räkenskapsåret 2022-01-01–2022-12-31 på sidorna 1–28 och för

att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att

vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning

och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och

omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing

och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger

oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet

med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen

samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredo-

visningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse

med årsredovisningslagen.

Stockholm den 7 mars 2023

Deloitte AB

Thomas Strömberg

Auktoriserad revisor

Bolagsstyrningsrapport 2022

Om Ericsson

Vi är en av de ledande leverantörerna av Informations- och kommunikationsteknik

(IKT). Vi möjliggör för kunderna att frigöra det fulla värde som kommunikation

skapar

genom att utveckla banbrytande teknik och tjänster som är enkla att använda,

anpassa och skala upp, och som bidrar till våra kunders framgång i en helt uppkopplad

värd. Vår portfölj omfattar Networks, Cloud Software and Services, Enterprise Wireless

Solutions, Global Communications Platform, Technologies and New Businesses samt

patent och licensintäkter.

Bolaget har cirka 105 000 medarbetare, och kunder i cirka 180 länder. Ericssons

huvudkontor finns i Stockholm, Sverige. Vår aktie är noterad på Nasdaq Stockholm

och Ericssons American Depositary shares (ADS) handlas på Nasdaq New York.

Ericssons vision är en värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv,

omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid.

Telefonaktiebolaget LM Ericsson

164 83 Stockholm

Telefon 010 719 00 00

www.ericsson.com

SV/LZT 138 2360/2 R1A

Ersättningsrapport

Årsredovisning 2022

Finansiell

rapport

Bolags-

styrnings

-rapport

Ersättnings-

rapport

Rapport –

Hållbarhet och

ansvarsfullt

företagande

ericsson.com

Ingår i

Ericsson

Årsredovisning

2022

Ersättningsrapport 2022

Redogörelse från ordföranden

i Kompensationskommittén

Inledning

Ersättningar 2022 i korthet

Total ersättning till vd och koncernchef samt

till vice verkställande direktörer

Rörlig ersättning

Kortsiktig rörlig ersättning (”STV”)

Långsiktig rörlig ersättning (”LTV”)

Information om riktlinjer för

koncernledningens aktieinnehav

Avvikelser från antagna ersättningsriktlinjer

för ledande befattningshavare

Jämförande information om ändringar i

ersättningen och Bolagets resultat

Rapporten har sammanställts i enlighet med 8 kapitlet, § 53a

och 53b aktiebolagslagen (2005:551) samt de Regler om ersätt-

ningar till ledande befattningshavare och om incitaments-

program (1 december 2020) som utfärdats av Kollegiet för

svensk bolagsstyrning.

Information som krävs enligt 5 kapitlet, §40–44 i årsredo-

visningslagen (1995:1554) ﬁnns i not G1–G4 i den Finansiella

rapporten.

Information om kompensationskommitténs arbete 2022 ﬁnns på

sidorna 10–11 i Bolagsstyrningsrapporten.