
joint ventures inom Bostadsutveckling proportionerligt rad för rad. Det
medför att intäkter som Byggverksamheten har mot joint ventures inom
Bostads utvecklingsverksamheten elimineras i segmentsredovisningen.
I not 4 redovisas avstämning mellan segmentsredovisning och resultat -
räkning enligt IFRS.
I not 4 lämnas information om rörelsesegment. Den nansiella rapportering
som sker till koncernledningen är inriktad mot de områden för vilka respektive
rörelsesegment har det operativa ansvaret, nämligen rörelseresultat i
resultaträkningen och sysselsatt kapital. För respektive rörelsesegment
redovisas därför i noten externa och interna intäkter, kostnader för produktion
och förvaltning, försäljnings- och administrationskostnader samt sysselsatt
kapital. Med sysselsatt kapital avses totala tillgångar med avdrag för skatte-
fordringar och fordringar på internbanken minus icke räntebärande skulder
exklusive skatteskulder. För segmenten Bostadsutveckling och Kommersiell
fastighetsutveckling gäller dessutom att kapitaliserade ränteutgifter avgår
från totala tillgångar vid beräkningen av sysselsatt kapital. Förvärvsgodwill
har hänförts till det rörelsesegment som den avser.
Vid transaktioner mellan rörelsesegmenten sker prissättningen på marknads-
mässiga villkor.
Vissa delar av koncernen tillhör inte något rörelsesegment. Dessa delar redo-
visas i not 4 under rubriken Centralt och Elimineringar. I rörelsesegmentens
resultat ingår även internvinster varför eliminering av dessa sker vid avstäm-
ning mot koncernens resultaträkning och rapport över nansiell ställning.
Utöver information om rörelsesegment lämnas i not 4 även uppgifter för hela
koncernen om externa intäkter och vissa tillgångar fördelade på länder som
har mer än tio procent av koncernens totala poster.
IAS 10 Händelser efter rapportperioden
Händelser efter balansdagen kan i vissa fall bekräfta ett förhållande som
förelåg på balansdagen. Sådana händelser beaktas när de nansiella
rapporterna upprättas. Om andra händelser efter balansdagen, vilka inträffar
före undertecknandet av den nansiella rapporten, lämnas information om
ett utelämnande skulle påverka möjligheten för en läsare att göra en korrekt
bedömning och fatta ett välgrundat beslut.
Information lämnas i not 41.
IAS 32 Finansiella instrument: Klassicering
Kvittning av nansiella tillgångar och nansiella skulder sker när legal rätt att
kvitta posterna mot varandra föreligger samt avsikt nns att reglera posterna
med ett nettobelopp eller avyttra tillgången och reglera skulden samtidigt.
Förutbetalda intäkter och kostnader är inte nansiella instrument. Upplupna
intäkter och kostnader som är relaterade till rörelsen redovisas inte som nan-
siella instrument. Således räknas inte avtalstillgångar eller avtalsskulder som
nansiella instrument. Förpliktelser för ersättningsplaner till anställda enligt IAS
19, exempelvis pensionsplaner, är undantagna från IAS 32 och redovisas således
inte som nansiella instrument. Tillgångar och skulder som inte är grundade på
avtal, som exempelvis inkomstskatter, är inte nansiella instrument.
Information enligt redovisningsstandarden lämnas främst i noterna 6, 21 och 27.
IFRS 9 Finansiella instrument
IFRS 9 Finansiella instrument behandlar redovisning av nansiella tillgångar
och skulder. Undantagna från tillämpning enligt IFRS 9 är bland annat andelar
i dotterbolag, intressebolag och joint ventures, leasingavtal, rättigheter i
anställningsavtal, egna aktier, nansiella instrument som lyder under IFRS 2
och rättigheter och skyldigheter inom IFRS 15 förutom för sådana rättigheter i
IFRS 15 där krav på nedskrivning enligt IFRS 9 gäller. Alla nansiella instrument
inklusive derivat redovisas som en nansiell tillgång eller en nansiell skuld i
rapport över nansiell ställning när företaget blir part i instrumentets avtals-
mässiga villkor. Ett avistaköp eller en avistaförsäljning av nansiella tillgångar
redovisas i och tas bort från rapporten över nansiell ställning genom använ-
dandet av affärsdagsredovisning. En nansiell tillgång tas bort från rapporten
över nansiell ställning när de avtalsenliga rättigheterna till kassaödena från
den nansiella tillgången upphör eller när företaget överför de avtalsenliga
rättigheterna att erhålla kassaöden från den nansiella tillgången eller
behåller de avtalsenliga rättigheterna att erhålla kassaöden men påtar sig
en avtalsenlig förpliktelse att betala kassaöden till en eller era mottagare.
En nansiell skuld tas bort från rapport över nansiell ställning endast när
förpliktelsen i avtalet fullgörs, annulleras eller upphör.
Klassicering av nansiella tillgångar sker på grundval av företagets affärs-
modell och på de kontraktuella kassaödena av tillgången.
En nansiell tillgång värderas till upplupet anskaffningsvärde om tillgången
innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha nansiella
tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaöden och kassaödet vid
bestämda tidpunkter endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det
utestående kapitalbeloppet.
En nansiell tillgång värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat om
tillgången innehas enligt en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom
att samla in avtalsenliga kassaöden och sälja nansiella tillgångar samt
att kassaödena endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det
utestående kapitalbeloppet. En nansiell tillgång värderas till verkligt värde
via resultatet om den inte värderas till upplupet anskaffningsvärde eller till
verkligt värde via övrigt totalresultat.
Alla nansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde, med
undantag av;
a) nansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet (sådana skulder,
inklusive derivat som är skulder, ska därefter värderas till verkligt värde),
b) nansiella skulder som uppkommer när en överföring av en nansiell
tillgång inte uppfyller villkoren för att tas bort från rapporten över nansiell
ställning eller när fortsatt engagemang är tillämpligt,
c) nansiella garantiavtal,
d) ett åtagande om ett lån till en ränta som ligger under marknadsränta och
e) villkorad tilläggsköpeskilling som erkänns av en förvärvare i samband med
ett rörelseförvärv som omfattas av IFRS 3 (sådan villkorad tilläggsköpe-
skilling ska därefter värderas till verkligt värde med förändringar som
redovisas i resultatet).
Endast när ett företag byter affärsmodell för förvaltning av nansiella
tillgångar ska företaget omklassicera alla berörda nansiella tillgångar.
Finansiella skulder får inte omklassiceras.
Finansiella tillgångar och skulder ska vid första redovisningstillfället värderas
till verkligt värde plus eller minus transaktionskostnader vid förvärv av en
nansiell tillgång eller nansiell skuld, när det gäller en nansiell tillgång
eller nansiell skuld som inte värderas till verkligt värde via resultatet.
Kundfordringar, som inte har en betydande nansieringskomponent, värderas
vid första redovisningstillfället till transaktionspris (enligt denition i IFRS
15). Efter det första redovisningstillfället ska nansiella tillgångar värderas
till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat, eller
verkligt värde via resultatet. Efterföljande värdering av nansiella skulder
sker till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via resultatet.
Ett företag ska tillämpa nedskrivningskrav för förväntade kreditförluster på
nansiella tillgångar och en förlustreserv för dessa ska redovisas som ett
avdrag på tillgången. Vid varje balansdag ska förlustreserven värderas till ett
belopp som motsvarar de förväntade kreditförlusterna för återstående löptid,
om kreditrisken har ökat betydligt sedan det första redovisningstillfället. Om
kreditrisken inte har ökat betydligt sedan det första redovisningstillfället
ska förlustreserven värderas till ett belopp som motsvarar 12 månaders
förväntade kreditförluster. För kundfordringar, avtalstillgångar och leasing-
fordringar gäller att förlustreserven alltid ska värderas till ett belopp som
motsvarar återstående löptid. Värderingen av förväntade kreditförluster ska
återspegla ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp, pengars tidsvärde,
rimliga och verierbara uppgifter för tidigare händelser, nuvarande
förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar.
Syftet med säkringsredovisning är att, i de nansiella rapporterna, redovisa
effekten av ett företags riskhantering som använder nansiella instrument
för att hantera exponering som härrör från särskilda risker som skulle kunna
påverka resultatet. Ett derivat som värderas till verkligt värde via resultatet kan
identieras som ett säkringsinstrument. En nansiell tillgång eller skuld som
inte är ett derivat som värderas till verkligt värde via resultatet kan identieras
som ett säkringsinstrument såvida den inte är en nansiell skuld som
identieras som värderad till verkligt värde via resultatet för vilket beloppet av
de förändringar i verkligt värde som härrör från förändringar i kreditrisk för den
skulden redovisas i övrigt totalresultat. För säkringsredovisning kan endast
kontrakt med en koncernextern part identieras som säkringsinstrument. En
säkrad post kan vara en redovisad tillgång eller skuld, ett ej redovisat bindande
åtagande, en mycket sannolik prognostiserad transaktion eller en netto-
investering i en utlandsverksamhet. Ett säkringsförhållande uppfyller endast
villkoren för säkringsredovisning när säkringsförhållandet består endast
av möjliga säkringsinstrument och möjliga säkrade poster, när det nns en
formell identiering och dokumentation avseende säkringsförhållandet
samt företagets mål för riskhantering och riskhanteringsstrategi avseende
säkringen, samt att effektivitetskravet för säkringar är uppfyllt. Effektivitets-
kravet är uppfyllt när det föreligger ett ekonomiskt samband mellan den säkrade
posten och säkringsinstrumentet, effekten av kreditrisken dominerar inte de
förändringar som följer av det ekonomiska sambandet och när säkringskvoten
för säkringsförhållandet är densamma som den som följer av den kvantitet
av den säkrade posten som företaget faktiskt säkrar och den kvantitet som
företaget faktiskt använder för att säkra mängden säkrade poster.
Skanska använder säkringsredovisning för kassaödessäkringar och
säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Säkringsredovisning för
kassaödessäkringar tillämpas när ett framtida kassaöde är hänförligt till
Not 1. Koncernens redovisnings- och värderingsprinciper forts.
118
Års- och hållbarhetsredovisning Finansiell information Noter med Redovisnings- och värderingsprinciper Skanska 2021