83
nedan.
Samtliga nansiella derivatinstrument redovisas löpande till verkligt
värde. Köp och försäljning av nansiella tillgångar redovisas på aärs-
dagen, vilken är den dag då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja
tillgången. Koncernen tillämpar från och med 1 januari 2018 principen att
redovisa reserv för förväntade kreditförluster för nansiella tillgångar och
fordringar som klassicerats till upplupet anskaningsvärde.
Likvida medel
Likvida medel kan utgöras av koncernens disponibla tillgodohavanden
hos banker och motsvarande institut.
Klassicering av nansiella instrument
Klassiceringen av nansiella tillgångar som är skuldinstrument baseras
på koncernens aärsmodell för förvaltning av tillgången och karaktären
på tillgångens avtalsenliga kassaöden och klassiceras enligt följande:
upplupet anskaningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller
verkligt värde via resultatet.
Finansiella tillgångar i form av skuldinstrument klassicerade till upplupet
anskaningsvärde värderas initialt till verkligt värde med tillägg av trans-
aktionskostnader. Kundfordringar redovisas initialt till det fakturerade
värdet. Efter första redovisningstillfället värderas tillgångarna enligt eek-
tivräntemetoden. Tillgångar klassicerade till upplupet anskaningsvärde
innehas enligt aärsmodellen att inkassera avtalsenliga kassaöden som
endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapi-
talbeloppet. Tillgångarna omfattas av en förlustreservering för förvänta-
de kreditförluster.
Koncernen har inte några nansiella tillgångar i form av skuldinstrument
klassicerade till verkligt värde via övrigt totalresultat eller till verkligt
värde via resultatet.
Egetkapitalinstrument: Koncernen har valt att klassicera innehaven i
egetkapitalinstrument till verkligt värde via övrigt totalresultat då de inte
innehas i handelssyfte. Eventuella utdelningar redovisas i resultaträkning-
en.
Finansiella skulder värderas till upplupet anskaningsvärde eller verkligt
värde via resultaträkningen. En nansiell skuld värderas till verkligt värde
via resultaträkningen om den är klassicerad som innehav för handel,
en tilläggsköpeskilling i rörelseförvärv klassicerad som nansiell skuld
eller om den initialt klassiceras som en nansiell skuld vilken värderas
till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via resultaträkningen värderas löpande till verkligt värde
med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Andra nansiella
skulder värderas löpande till upplupet anskaningsvärde med tillämp-
ning av eektivräntemetoden.
Köp och försäljningar av nansiella tillgångar redovisas på aärsdagen
– det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktions-
kostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort
från balansräkningen när rätten att erhålla kassaöden från instrumentet
har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker
och fördelar som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar
värderade till upplupet anskaningsvärde redovisas efter anskanings-
tidpunkten till upplupet anskaningsvärde med tillämpning av eektiv-
räntemetoden.
Nedskrivningar av nansiella tillgångar
Koncernen värderar förväntade kreditförluster för nansiella tillgångar
klassicerade till upplupet anskaningsvärde, inklusive kundfordringar,
nansiella fordringar och leasingfordringar. Förväntade kreditförluster
utgör en bedömning som återspeglar ett objektivt, förväntat utfall
baserat på rimliga och verierbara prognoser om nuvarande och framtida
faktorer som påverkar tillgångarna.
Varulager
Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaningsvärdet och nettoför-
säljningsvärdet. Anskaningsvärdet beräknas enligt först in- först ut-
principen eller enligt vägda genomsnittspriser. Vägda genomsnittspriser
används i de enheter inom koncernen där variation i priset på varor anses
stora. I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaningsvärdet av
direkta tillverkningskostnader såsom direkta material- och lönekostnader
samt skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering har
hänsyn tagits till normalt kapacitetsutnyttjande. Lånekostnader ingår
inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den
löpande verksamheten, men avdrag för tillämpliga rörliga försäljnings-
kostnader.
Kundfordringar
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till
upplupet anskaningsvärde med tillämpning av eektivräntemetoden.
Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade
värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaöden, diskonterade med
den ursprungliga eektiva räntan. Det reserverade beloppet redovisas i
resultaträkningen i posten Övriga externa kostnader. När en kundfordran
inte kan drivas in, skrivs den bort. Återvinning av belopp som tidigare har
skrivits bort krediteras Övriga externa kostnader i resultaträkningen.
Aktiekapital
Stamaktier klassiceras som eget kapital. Då något koncernföretag köper
Moderföretagets aktier (återköp av egna aktier) reducerar den betalda
köpeskillingen, inklusive eventuella direkt hänförbara transaktionskostna-
der (netto efter skatt), den balanserade vinsten, tills dess att aktierna an-
nulleras eller avyttras. Om dessa aktier senare avyttras, redovisas erhållna
belopp (netto efter eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader
och skatteeekter) i balanserad vinst.
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter
till upplupet anskaningsvärde med tillämpning av eektivräntemeto-
den.
Upplåning
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transak-
tionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskanings-
värde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transak-
tionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen
fördelat över låneperioden, med tillämpning av eektivräntemetoden.
Upplåning klassiceras som kortfristiga skulder om inte koncernen har
en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12
månader efter balansdagen.
Skatt
Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas
i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas som
en komponent i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital. I sådana
fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som beräknas på skattepliktigt resultat för perioden.
Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden,
på alla temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden
på tillgångar och skulder. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid
inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första
redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och
som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller
skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämp-
ning av skattesatser (och – lagar) som har beslutats eller aviserats per
balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skatte-
fordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. I koncern-
redovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten
skatteskuld och eget kapital.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att
framtida skattemässiga överskott kommer att nnas tillgängliga, mot
vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjuten skatt beräknas
på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag,
förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan
styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden
inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det nns en legal
kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de
uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter
debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma
skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det nns en avsikt att reglera
saldona genom nettobetalningar.