48 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN
STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2022
NOT 2 Finansiell riskhantering (forts)
Marknadsrisk
Prisrisk
Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, vilka uppgår till 60 (64)
procent av koncernens totala kostnader. Övriga omkostnader är av varierande natur.
Koncernens riskexponering avseende inköp är därför av mindre betydelse.
Valutarisk
Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika
valutaexponeringar, framför allt avseende US-dollar (USD), euro (EUR) och brittiska
pund (GBP). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade till
-
gångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Valutarisker
uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder
uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta. Styrelsen har upprät
-
tat policys och riktlinjer för hur identifierade valutarisker skall hanteras. För att mini-
mera valutarisken som uppkommer vid affärstransaktioner och vad gäller redovisade
tillgångar och skulder, kan företaget använda olika former av valutaderivat som teck-
nas med extern bank. På koncernnivå klassificeras endast externa valutaderivatkon
-
trakt som säkringar av bruttobeloppet av specifika tillgångar, skulder eller framtida
transaktioner.
Om den svenska kronan hade försvagats med 10 % i förhållande till euro med alla
andra variabler konstanta, skulle årets resultat för koncernen per den 31 december
2022 ha varit 0,7 Mkr lägre (3,6 Mkr högre). Eget kapital skulle ha varit 0,7 Mkr lägre
(3,6 Mkr högre), huvudsakligen till följd av omräkningen av koncernens nettoinves-
teringar i Tyskland.
Om den svenska kronan hade försvagats med 10 % i förhållande till brittiska pund med
alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat för koncernen per den 31 decem-
ber 2022 ha varit 1,2 Mkr högre (0,4 Mkr högre). Eget kapital skulle ha varit 1,2 Mkr
högre (0,4 Mkr högre), huvudsakligen till följd av omräkningen av koncernens netto-
investering i Storbritannien.
Om den svenska kronan hade försvagats med 10 % i förhållande till US-dollarn med
alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat för koncernen per den 31 decem-
ber 2022 ha varit 3,8 Mkr lägre (2,2 Mkr lägre). Eget kapital skulle ha varit 3,8 Mkr
lägre (2,2 Mkr lägre), huvudsakligen till följd av omräkningen av koncernens nettoin-
vesteringar i USA.
Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden
Eftersom koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är
koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt
oberoende av förändringar i marknadsräntor. Koncernens ränterisk uppstår genom
långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för
ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncer
-
nen för ränterisk avseende verkligt värde. Koncernens kontraktsenliga tidpunkter för
ränteomförhandling framgår av Not 25.
Koncernen analyserar sin exponering för ränterisker löpande. Olika scenarier simule-
ras, varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ finansiering
och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar koncernen den
inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ge upphov till. Simulering
görs bara för de största räntebärande skulderna. Om räntorna på upplåning i SEK per
den 31 december 2022 varit 0,5 procentenhet högre/lägre med alla andra variabler
konstanta, hade resultat före skatt för räkenskapsåret varit 0,2 (0,2) Mkr högre/lägre,
huvudsakligen som en effekt av högre/lägre räntekostnader i samband med föränd-
ringar i referensräntor.
Kreditrisk
Kreditrisk hanteras på bolagsnivå och koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida
medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt
kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade
transaktioner. Koncernen använder sig endast av banker med lägst A+-rating för
placering av likvida medel. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs
en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beak-
tas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs
baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som
satts av styrelsen.
De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet redovisas i denna not.
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och
kortfristiga placeringar på en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade
kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. På grund av verksam-
hetens dynamiska karaktär bibehåller koncernen flexibiliteten i finansieringen genom
att upprätthålla avtal om lyftningsbara krediter. Företagets banklån beskrivs i not 25.
Förutom banklån finns även en checkräkningskredit på 100 Mkr som löper till årsskif-
tet 2023/2024. Risken för utebliven förlängning bedöms som låg då koncernen har
goda och löpande arbetsrelationer med banken. Ledningen följer noga rullande prog-
noser för koncernens likviditetsreserv, som består av outnyttjade lånelöften (not 25)
och likvida medel (not 22), på basis av förväntade kassaflöden.
Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder och nettoregle-
rade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på
balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i
tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.
Per den 31 december 2022
Mindre
än 1 år
Mellan
1 och 2 år
Mellan
2 och 5 år
Mer
än 5 år
Banklån 3 225 41 710 22 166 –
Leverantörsskulder och andra skulder 233 752 562 1 686 32 742
Per den 31 december 2021
Mindre
än 1 år
Mellan
1 och 2 år
Mellan
2 och 5 år
Mer
än 5 år
Banklån 3 185 3 131 38 774 –
Leverantörsskulder och andra skulder 241 926 509 1 527 27 902
2.3 HANTERING AV KAPITALRISK
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fort-
sätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna
och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att
hålla kostnaderna för kapitalet nere. Koncernen bedömer kapitalet på basis av skuld-
sättningsgrad samt soliditet. Studsvik har ett övergripande mål om en soliditet på 40
%. Soliditeten uppgick vid utgången av året till 42,6 % (41,4%).
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdel-
ning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier
eller sälja tillgångar för att minska skulderna.
På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på
basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med
totalt eget kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna
Kortfristig upplåning och Långfristig upplåning i koncernens balansräkning) med
avdrag för likvida medel. Eget kapital beräknas inklusive innehav utan bestämmande
inflytande.
2022 2021
Total upplåning (not 25) 101 209 63 515
Avgår likvida medel (not 22) – 120 083 – 108 403
Nettoskuld – 18 874 – 44 888
Totalt eget kapital 435 996 387 286
Skuldsättningsgrad –4,3% –11,6%
Förändringen i skuldsättningsgrad under 2022 var främst en följd av försämrat kassa-
flöde och något högre nyttjande av checkräkningskrediten.
2.4 BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE
FINANSIELLA TILLGÅNGAR
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella
tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt upplupet anskaff
-
ningsvärde. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången
förvärvades. Ledningen fastställer klassifi ceringen av de finansiella tillgångarna vid det
första redovisningstillfället.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då
koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovi-
sas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finan-
siella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella
tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till
verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflö-
den från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort
sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella till
-
gångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffnings-
tidpunkten till verkligt värde. Investeringar i räntebärande tillgångar redovisas efter
anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektiv-
räntemetoden. Räntebärande tillgångar med kort förfallotid redovisas till nominellt
värde. Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende katego-
rin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde i resultaträkningen, resultatredo-
visas i den period då de uppstår.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella
tillgångar som innehas för handel och detta inbegriper ytterst finansiella derivat i den
mån de innehas. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas