
46 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN
STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2021
1.10 NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR
Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att
nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella
tillgångar. Koncernen tillämpar den förenklade metoden för beräkning av förväntade
kreditförluster. Metoden innebär att förväntade förluster under fordrans hela löptid
används som utgångspunkt för kundfordringar och avtalstillgångar. En finansiell till-
gång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned
endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller
flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången (en ”förlust-
händelse”) och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskat-
tade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella
tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.
Koncernen bedömer först huruvida det föreligger objektiva belägg för ned skrivning.
Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och
nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditför luster
som inte har inträffat), diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga
effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet
redovisas i koncernens resultaträkning. Om ett lån eller en investering som innehas
till förfall har rörlig ränta, används den aktuella effektiva ränta som fastställts enligt
avtalet som diskonteringsränta när nedskrivningsbehov fastställs. Som en praktisk
utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verk-
liga värde med hjälp av ett observerbart marknadspris.
Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minskningen
objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redo-
visades (som exempelvis en förbättring av gäldenärens kreditvärdighet), redovisas
återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultaträkning.
1.11 DERIVATINSTRUMENT OCH SÄKRINGSÅTGÄRDER
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till
verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att
redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om deri-
vatet identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karaktären hos den
post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som antingen:
• säkring av verkligt värde avseende en redovisad tillgång eller skuld eller ett
bindande åtagande (verkligt värdesäkring),
• säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad tillgång eller skuld eller
en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassaflödessäkring).
Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkrings-
instrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhante ringen
och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin
bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstru-
ment som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka
förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.
Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkrings-
syften återfinns i not 21. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsin-
strument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade
postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsätt ningstillgång eller
kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.
Säkring av verkligt värde
Koncernen tillämpar endast säkring av verkligt värde avseende vissa finansiella
anläggningstillgångar och upplåning.
Kassaflödessäkring
Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument,
som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkrings-
redovisning, redovisas i övrigt totalresultat i säkringsreserven i eget kapital. Den vinst
eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resulta-
träkningen i posterna Övriga rörelse intäkter och Övriga rörelsekostnader – netto.
När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyl-
ler kriterierna för säkrings redovisning och ackumulerade vinster eller förluster avse-
ende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och
resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i
resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, över-
förs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till
resultaträkningens poster Övriga rörelse intäkter och Övriga rörelsekostnader – netto.
1.12 VARULAGER
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.
Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU).
Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt
lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader. Låne-
kostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljnings priset i
den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljnings kostnader.
1.13 KUNDFORDRINGAR
Studsvik redovisar kundfordringar till sina upplupna anskaffningsvärden justerat för
kreditrisker. Redovisad kreditriskreserv består av både inträffade kreditförluster och
förväntade kreditförluster. En kreditförlust har inträffat när en händelse har ägt rum
som innebär att betalning inte kommer att erhållas. En förväntad kreditriskreserv
uppstår emellertid i sin tur baserat på bland annat antaganden om den framtida
makroekonomiska utvecklingen i kundernas respektive marknader, det vill säga, på
saker som eventuellt kommer att äga rum. I dessa fall har det ännu inte ägt rum något
som föranleder en reservering. Förlustriskreserven speglar i detta fall de förväntade
framtida kreditförlusterna. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i resultaträk-
ningen i posten Försäljnings- och marknadsföringskostnader.
1.14 LIKVIDA MEDEL
I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar
med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.
1.15 AKTIEKAPITAL
Stamaktier klassificeras som eget kapital.
Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optio-
ner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissions likviden.
1.16 LEVERANTÖRSSKULDER
Leverantörsskulder redovisas till verkligt värde och är förpliktelser att betala för varor
eller tjänster från leverantörer, som har förvärvats i den löpande verksamheten. Leve-
ran törsskulder har kort förväntad löptid och klassificeras som kortfristiga skulder.
1.17 UPPLÅNING
Upplåning redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader.
Efterföljande värdering sker till upplupet anskaffningsvärde.
Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovill korlig
rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
1.18 AKTUELL OCH UPPSKJUTEN INKOMSTSKATT
Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i
resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i Övrigt total resultat
eller direkt i Eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i Övrigt totalresultat
respektive Eget kapital.
Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på
balans dagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moder bolagets
dotterbolag och intressebolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.
Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklara tioner avseende
situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms
lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skatte myndigheten.
Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla
temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar
och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna
skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör
den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och
som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt
resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och -lagar)
som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den
berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida
skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skill-
naderna kan utnyttjas.
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt
för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordring-
arna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skatte-
myndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det
finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.
1.19 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA
Pensionsförpliktelser
Koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen
genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betal
-
ningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Koncernen har både
förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgifts bestämd pensions-
plan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en sepa-
rat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella för pliktelser att
betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att
betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgö-
ring under innevarande eller tidigare perioder. En förmåns bestämd pensionsplan är en
pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmåns bestämda planer
är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensione-
ring, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensions-