ÅRSREDOVISNING

2023

Innehåll

Den här symbolen tar dig tillbaka

till innehållsförteckningen.

OM SCA

RAPPORTER

Introduktion

Detta är SCA 2

Året i korthet 4

Vd-ord 6

Värdeskapande

Det här får du som aktieägare i SCA 9

Skogen är basen för SCAs värdeskapande 11

Klimatnytta 16

Hållbarhetsmål 20

Strategi och verksamhet

Omvärlden 27

Strategi 30

Skog 34

Trä 40

Massa 44

Containerboard 48

Förnybar energi 52

Logistik 58

Aktien och ägarna 60

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse 62

Hållbarhetsrapportering enligt årsredovisningslagen 66

Risker och riskhantering 67

Bolagsstyrning 76

Presentation av styrelse och revisorer 84

Presentation av koncernledning 86

Finansiella rapporter och noter

Koncernens resultaträkning 88

Koncernens rapport över totalresultat 89

Koncernens förändring i eget kapital 90

Koncernens balansräkning 91

Koncernens kassaflödesanalys 92

Notförteckning 93

Noter till koncernens räkningar 94

Moderbolagets resultaträkning 129

Moderbolagets rapport över totalresultat 129

Moderbolagets förändring i eget kapital 130

Moderbolagets balansräkning 131

Noter till moderbolagets räkningar 133

Hållbarhetsupplysningar

Innehåll 138

Strategi för hållbar utveckling 139

Allmänna upplysningar 140

Miljörelaterade upplysningar 149

Socialt relaterade upplysningar 169

Upplysningar relaterade till ansvarsfullt företagande 177

Övrigt

Underskrifter 180

Revisionsberättelse 181

Översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen 185

GRI-index 186

Finansiell flerårsöversikt 188

Icke-finansiell flerårsöversikt 189

Definitioner och ordlista 190

Om årsstämman 191

Den formella årsredovisningen omfattas av sidorna 62–75, 88–137 och

180. Hållbarhetsrapportens omfattning enligt årsredovisnings lagen

beskrivs påsidan 66. Hållbarhetsredo visning enligt GRI summeras i

GRI-index på sidorna 186–187. Bolags styrnings rapporten finns på

sidorna 76–87.

Denna version av årsredovisningen, den svenska, är den officiella.

I den händelse att skillnader mot den engelska versionen framkommer

skall den svenska versionen ges företräde.

1 SCA Årsredovisning 2023

Detta är SCA

SCA är Europas största privata skogsägare med

2,7 miljoner hektar mark i norra Sverige och i Baltikum.

Med denna unika resurs som bas skapar SCA högsta

möjliga värde i och av skog.

Estland

Lettland

Litauen

2,7

miljoner hektar

Massafabrik

Sågverk

Kraftlinerbruk

SCAs skogsinnehav

2 Introduktion

SCA Årsredovisning 2023

Kärnan i SCAs verksamhet är skogen. Kring denna förnybara resurs har SCA byggt en

integrerad och välinvesterad industri som tar vara på och maximerar värdet av hela trädet.

Av råvaran utvecklar SCA produkter för kunder världen över.

Skog

Skogen är basen för SCAs verksamhet.

På denna bas har SCA byggt ett industri-

ellt ekosystem som skapar högsta möj-

liga värde i och av skog. Skogsmarken

bidrar också med värde i form av energi-

produktion från vindkraft samt möjlig-

heter till jakt och fritidsliv.

Trä

Två tredjedelar av en skogsägares intäkt

kommer från sågverken. Därför har SCA

skapat en konkurrenskraftig sågverks-

industri som agerar motor i skogsbruket

och ger förutsättningar för fiberindustrins

konkurrenskraft.

Massa

Största delen av det som inte kan bli trä-

varor, blir massa. Förutom massa produ-

cerar ett massa bruk exempelvis gröna

kemikalier, grön elektricitet, värme och

råvara till bio drivmedel.

Containerboard

SCA producerar containerboard – papper

för transportförpackningar. I integrerade

pappersbruk produceras exempelvis

gröna kemikalier, grön elektricitet, värme

och råvara till biodrivmedel.

Förnybar energi

Av den råvara som inte blir trävaror,

papper eller massa producerar SCA

energi, grön el, biobränslen och gröna

kemikalier. SCAs skogar ger goda lägen

för vindkraftsproduktion.

Logistik

Fungerande logistik är viktigt för ett

skogsbolag. Råvara ska kostnadseffek-

tivt transporteras till industrin och pro-

dukterna ska levereras till kunder över

hela världen.

TRÄ

FÖRNYBAR

ENERGI

CONTAINER-

BOARD

MASSA

SKOG

LOGISTIK

3IntroduktionSCA Årsredovisning 2023

SCA visade under år 2023 att bolaget klarar att leverera god lönsamhet även i bistra

tider och en utmanande världsekonomi. Effektiva industrier och hög självförsörjning

av ved, energi och logistik skapar god kostnadskontroll. Detta resluterade i att

bolaget kunde redovisa en EBITDA-marginal om 38 procent för helåret.

Året i korthet

Nettoomsättning

18 081

MSEK

EBITDA

6 807

MSEK

EBITDA-marginal

38%

Resultat per aktie

5,23

SEK

Utdelning per aktie

2,75

SEK

Klimatnytta

12,8

miljoner ton CO

EBITDA, andel av koncernen 2023

Förnybar energi

Containerboard

Massa

Trä

Skog

52%

18%

10%

3 511 MSEK

550 MSEK

1 213 MSEK

1 212 MSEK

690 MSEK

–369 MSEK rapporteras i övrigt.

4 Introduktion SCA Årsredovisning 2023

MSEK 2023 2022

Nettoomsättning 18 081 20 794

EBITDA 6 807 10 194

EBITDA-marginal, % 37,6 49,0

Rörelseresultat 4 857 8 642

Rörelsemarginal, % 26,9 41,6

Periodens resultat 3 625 6 821

Resultat per aktie, SEK 5,23 9,61

Föreslagen utdelning per aktie, SEK 2,75 2,50

Operativt kassaflöde 2 985 5 685

MSEK 2023 2022

Strategiska investeringar 1 510 4 351

Skogstillgångar 107 481 97 882

Sysselsatt kapital 115 050 106 347

Avkastning på sysselsatt kapital – industridelen, % 7,3 40,1

Nettolåneskuld/EBITDA 1,6x 1,0x

Medelantal anställda 3 413 3 313

Olycksfall, LTA per miljon arbetade timmar 4,3 3,1

Klimatnytta, miljoner ton koldioxid 12,8 13,7

Nyckeltal

” God lönsamhet trots en

utmanande världsekonomi.”

5IntroduktionSCA Årsredovisning 2023

Vd-ord

SCA är en trygg hamn när

det stormar i omvärlden

Som aktieägare i SCA äger du en del av SCAs skogar och är delaktig i den

positiva framtid de bidrar till. Med väl investerade industrier, kompetenta

medarbetare och hög självförsörjningsgrad av ved, energi och logistik har

SCA levererat ett starkt resultat i en svårnavigerad omvärld.

SCA stödjer UN Global Compacts tio principer

inom mänskliga rättigheter, arbete, miljö,

och antikorruption.

6 Introduktion SCA Årsredovisning 2023

Trots att en försvagad konjunktur lett till lägre efterfrågan och

lägre priser har SCA stabilitet och förmåga att leverera god lön-

samhet. Helårets EBITDA-marginal om 38 procent visar att SCA

är en trygg hamn för goda resultat även i tider av global ekono-

misk snålblåst och en inflation som pressar kundernas köpkraft.

En viktig förklaring till det goda resultatet är bolagets höga själv-

försörjningsgrad inom skogsråvara, energi och logistik som

skapar förutsättningar för att vidmakthålla en god kostnads-

kontroll och lönsamhet på en utmanande världsmarknad.

Rustade för en ljus framtid

SCAs verksamhet bygger på en trygg, efterfrågad och knapp

resurs – skogen – och på en välintegrerad värdekedja där varje

länk stärker de övriga och där helheten skapar mer värde än

varje länk för sig. Det är så vi skapar maximal ekonomisk och

klimatmässig nytta från varje träd.

Under de senaste åren har vi genomfört flera strategiska

investeringar som stärker värdekedjan och ökar vår produk-

tionskapacitet i prioriterade produktområden. Investeringarna

slutfördes innan inflationen tog fart och kunde därför genom-

föras inom fastställda ekonomiska ramar.

Vår största investering genomfördes vid pappersbruket i

Obbola där vi ökar kapaciteten för tillverkning av kraftliner från

450 000 ton till 725 000 ton. Även på sågverkssidan har investe-

ringsprojekt gått i mål, bland annat i form av ett toppmodernt

justerverk och digitala lösningar vid Bollsta sågverk. Investe-

ringarna leder till förbättrad produktivitet och ökat volym- och

värdeutbyte från det högkvalitativa norrländska sågtimret.

Under året fattade vi också beslut om att förvärva resterande

50 procent av Gällö Timber AB och blir därmed helägare i såg-

verket.

I Göteborg inleddes uppstarten av det delägda bioraffinade-

riet. Av bland annat tallolja, som är en produkt från våra massa-

bruk, kommer raffinaderiet tillverka biodrivmedel för flyget och

andra ändamål.

Under hela året har det också pågått ett målmedvetet och

intensivt arbete för att gradvis öka produktionen i de anlägg-

ningar där vi nyligen genomfört strategiska industriinvesteringar.

Genom investeringarna mobiliserar vi för en framtida återhämt-

ning i konjunkturen och för att möta ökande efterfrågan av

klimat smarta produkter framställda av råvara från certifierade

och ansvarsfullt brukade skogar.

Växande framtidssektorer

Från och med 2023 redovisar vi affärsområdet Förnybar energi

som ett eget segment. Verksamheten har under året utvecklats

starkt och vi ser fortsatt goda möjligheter till lönsam tillväxt.

Klimat omställningen och ökat fokus på resurseffektivitet gör att

fossilfria energiprodukter från skogen och våra industrier blir

värdefulla insatsvaror i produktionen av hållbar bio energi. Som

en av Europas ledande producenter av hållbar bioenergi ser vi

att bioenergiaffären har en betydande potential att växa när

Sverige, Europa och världen ökar sina ambitioner att minska

användningen av fossil råvara till drivmedel och uppvärmning.

20 procent av Sveriges installerade vindkraftskapacitet är

placerad på SCAs mark. Vi har goda möjligheter att utveckla

vindkraften ytterligare och genom det säkra en hög grad av

självförsörjning av elektricitet, även när vi successivt växer vår

industriella verksamhet.

Bolagets första vindpark, i Markbygden utanför Piteå, har

bidragit till god självförsörjning av el under hela året. Under

hösten förvärvade SCA ett stort och modernt vindkraftsprojekt

i Bräcke kommun i Jämtland. Parken planeras tas i bruk i början

av 2026 och kommer att stärka och säkra bolagets försörjning

av fossilfri el i takt med en växande industrirörelse.

Skogen driver klimatnyttan

Vår skog och de produkter vi sätter på marknaden gör stor nytta

för klimatet. Den sammantagna klimatnyttan räknat i koldioxid-

ekvivalenter uppgick för helåret 2023 till nästan 13 miljoner ton,

vilket är en positiv nytta som motsvarar mer än en fjärdedel av

Sveriges utsläpp. Nästan hälften av klimatnyttan skapas genom

våra växande skogars förmåga att binda koldioxid medan den

resterande delen är en effekt av att råvaran används till klimat-

smarta produkter som binder koldioxid och som kan ersätta

produkter med större klimat avtryck. Det innebär att när SCAs

industrier ökar sin kapacitet så växer också förmågan att skapa

klimatnytta.

Säkerheten först

Under det gångna året har vi fortsatt vår resa mot att skapa en

arbetsmiljö som inte bara är produktiv, utan framför allt säker

och hälsosam för alla våra medarbetare. Vårt engagemang för

säkerhet är djupt rotat i vår företagskultur och speglas i vårt

dagliga arbete. Genom initiativet ZERO etablerar vi en gemen-

sam säkerhetskultur, där vi aktivt strävar efter att eliminera

arbetsplatsolyckor och främja en omgivning där varje med-

arbetare känner sig trygg och värderad. Vårt systematiska och

proaktiva säkerhetsarbete, förstärkt genom ledarutbildningar

och beteendebaserad säkerhet, visar tydligt på vårt åtagande

att alltid sätta våra anställdas säkerhet först.

Skogens alla värden

Vi vårdar och sköter skogen så att dess bidrag till en hållbar

framtid successivt ökar. Vi genererar samtidigt tusentals jobb

i norra Sverige, bidrar på ett påtagligt sätt till Sveriges handels-

balans, vårdar skogens alla övriga värden, dess biologiska

mångfald, de upplevelser skogen ger – och skogen som bas för

andra näringar.

Som aktieägare i SCA äger du en del av våra skogar och är

delaktig i den positiva framtid de bidrar till.

Ulf Larsson

Vd och koncernchef

” När SCAs industrier ökar

sin kapacitet så växer

också förmågan att skapa

klimatnytta.”

7IntroduktionSCA Årsredovisning 2023

VÄRDESKAPANDE

SCA skapar

högsta möjliga värde

i och av skog

8 Värdeskapande SCA Årsredovisning 2023

Det här får du som

aktieägare i SCA

SCA är Europas största privata skogsägare med 2,7 miljoner hektar mark. Runt denna

förnybara resurs har SCA byggt en välinvesterad värdekedja som maximerar värdet av

varje träd. I kombination med en hög självförsörjningsgrad och en stark projektportfölj

möjliggörs långsiktigt ökande avkastning till SCAs aktieägare.

Stabil och lönsam värdetillväxt över tid

En stark projektportfölj som säkerställer

en konkurrenskraftig avkastning

EBITDA och EBITDA-marginal

Totalavkastning, skog i Sverige

(index 1956–2023)

SCA är Europas största privata skogsägare med

2,7 miljoner hektar mark. Skogen är en real tillgång

som ger skydd mot inflation, samt ger en stabil

lönsamhet och värdetillväxt. Sedan 1956 har

skogstillgångarna gett en årlig totalavkastning

om cirka 10 procent.

Läs mer på sidan 39.

SCA är ett skogsbolag med moderna och väl-

investerade industrier i nära anslutning till skogs-

innehavet. Inom samtliga produkt områden genom-

förs viktiga framtidsinvesteringar som ökar pro-

duktion, kvalitet och konkurrenskraft. Den starka

projektportföljen med strategiska investeringar i

skog och industri säkerställer en långsiktigt kon-

kurrenskraftig avkastning.

Läs mer på sidan 32–33.

Källa: Riksskogstaxeringen, Skogsstyrelsen,

Ludvig & Co, Lantmäteriet, Svefa, FutureVistas.

Not: Kassaflödet återinvesteras i skog.

CAGR: Genomsnittlig årlig tillväxttakt.

202020102000199019801970

1960

2023202220212020201920182017

2)1)

Exklusive effekt av ändrad redovisningsmetod för

värdering av skogstillgångar.

Exklusive effekt av engångsposter relaterade till

avvecklingen av tryck pappers verksamheten.

EBITDA EBITDA-marginal

10%

CAGR

3 648

22%

5 252

28%

5 319

27%

4 440

24%

9 109

48%

10 194

49%

6 807

38%

9Värdeskapande

SCA Årsredovisning 2023

Hög självförsörjningsgrad ger stabilitet

i kostnadsmassan

SCAs produkter möter en stigande efterfrågan

och bidrar till ett mer hållbart samhälle

SCA bidrar med klimatnytta motsvarande

mer än en fjärdedel av Sveriges utsläpp

Grad av självförsörjning per område

Genom att SCA tillvaratar hela trädet i ett

industriellt ekosystem säkerställs en effektiv

resurs användning med en hög självförsörjnings-

grad inom ved, energi och logistik som till stor

del motverkar kostnadsökningar. Samtidigt har

konkurrenskraftiga industrier en god betalnings-

förmåga för skogsråvaran och säkrar skogens

långsiktiga värde.

Läs mer på sidan 28–29.

Samtliga produkter SCA tillverkar har historiskt

haft en långsiktigt stigande efterfrågan samtidigt

som de möter höga krav på hållbarhet och kvalitet.

Förnybara produkter som trävaror, biobränsle och

förpackningspapper tillverkade av träd från SCAs

skogar kan ersätta fossila bränslen, plast och

betong. SCAs produkter och skog spelar en allt

viktigare roll i omställningen till ett mer hållbart

samhälle.

Läs mer på sidan 34–59.

En växande skog binder koldioxid. Tillsammans

med högre produktion av förnybara produkter och

investeringar i hållbar teknik ökar SCAs klimat-

nytta. Under 2023 uppgick den totala klimatnyttan

från SCAs skogar och tillverkande industrier till

nästan 13 miljoner ton CO

. SCA är även en av

Europas ledande producenter av förnybar bio-

energi som bidrar till att begränsa klimatföränd-

ringarna.

Läs mer på sidan 16–19.

Global efterfrågan Containerboard

SCAs klimatnytta 2023

Skogsråvara, M m

Elanvändning, TWh

Biobränslen, TWh

SCA Logistik, miljarder SEK

Drivmedel, kton

Nettoupptag i SCAs skog

Lagring i produkter

Undvikna utsläpp

Utsläpp i värdekedjan

Klimatnytta 2023

20232020201520102005

Källa: Numera.

CAGR

~55%

100%

~45% ~45%

~95%

+5,7

+7,2 –0,8

+0,7

=12,8

10 Värdeskapande SCA Årsredovisning 2023

Ekonomiskt värdeskapande år 2023

Stapeln utgörs av totala inflöden till SCA

Skogen är basen för

SCAs värdeskapande

Växande och välskötta skogar är grunden i de värden som

SCA skapar. Skogen förädlas i konkurrenskraftiga indu-

strier till produkter med långsiktigt växande efterfrågan

och nya plantor planteras för att säkra framtiden.

SCAs verksamhet genererar sysselsättning och intäkter för

skogsägare, entreprenörer, anställda och kunder samtidigt som

den bidrar till klimatnytta. Växande skogar som binder koldioxid

och en konkurrenskraftig industri som tillverkar produkter som

kan ersätta sådana med ett högre kolspår genererar även god

avkastning till aktieägare.

Lönsam tillväxt är en förutsättning för att SCA ska kunna fort-

sätta att göra viktiga investeringar i skog och industri för fortsatt

starka kassaflöden. I förlängningen stärker det möjligheterna till

god skogsvård, och därmed ökad tillväxt i SCAs skogar, vilket

också ökar klimatnyttan.

Ett livskraftligt lokalsamhälle

SCA är en viktig källa till välstånd och välfärd i norra Sverige

och bolagets produkter skapar nyttor över hela världen. Av alla

SCAs utbetalningar under 2023 har mer än hälften gått till mot-

tagare i de fyra nordligaste länen i Sverige där SCA har mer-

parten av sin skog och sin industri. Tillsammans med stöd i

lokalt samhällsengagemang lägger SCA grunden till hållbar

utveckling i de samhällen vi verkar.

Skogens alla värden

SCA vårdar och sköter skogen så att dess bidrag till en hållbar

framtid successivt ökar. Genom att bedriva ett ansvarsfullt

skogsbruk tillhandahåller SCA råvara till förnybara produkter,

vårdar biologisk mångfald och bidrar till alla de upplevelser

skogen ger.

SCAs stora skogs tillgångar

i norra Sverige och Baltikum

sköts för långsiktigt

värdeskapande.

Betalning till leverantörer inklusive privata skogsägare

Investeringar för framtida värde skapande i skog och industri

Utdelning till aktieägare

Löner, sociala avgifter och pensions avsättningar till SCAs med arbetare

Betalda skatter till samhället

Övrigt

SCA är en viktig källa till välstånd och välfärd. Genom bolagets

verksamhet genereras ekonomiska värden för ägare, anställda,

leverantörer, finansiärer och samhället. En stor del av betalning-

arna till leverantörer går till SCAs närområde i norra Sverige.

Detta gäller framför allt inköp av vedråvara och entreprenad-

tjänster.

63% 14% 8% 12% 1% 2%

11VärdeskapandeSCA Årsredovisning 2023

Från skog till nyttor

för ett grönare samhälle

Vindkraftverk

Värme

Pellets

Biodrivmedel

Massa

Förpackningspapper

Trävaror

Bioenergi

Tallolja,

svartlut & bark

Massa och

pappersbruk

Flis

Sågverk

Massaved

Sågtimmer

Grenar och

toppar, energived

Bark &

spån

Solljus

Vatten

Skogen är basen

för verksamheten...

...

som förädlas i

välinvesterade industrier...

Träd från SCAs välskötta, växande och certifierade skogar är kärnan i vår affär.

För maximal resurseffektivitet används hela trädet och biprodukter från exempelvis

sågverk och massabruk vidareförädlas. Det är ekonomiskt effektivt och klimatsmart

samtidigt som det hjälper samhället att byta ut fossila material och drivmedel.

12 Värdeskapande SCA Årsredovisning 2023

Fossilfri värld

Mer värdefulla skogar

Effektiv resurshantering

Lönsam tillväxt

Vindkraftverk

Värme

Pellets

Biodrivmedel

Massa

Förpackningspapper

Trävaror

Bioenergi

Tallolja,

svartlut & bark

Massa och

pappersbruk

Flis

Sågverk

Massaved

Sågtimmer

Grenar och

toppar, energived

Bark &

spån

Solljus

Vatten

...vilket ger förnybara

produkter...

...och en hållbar

utveckling samt skapar

värde i samhället.

13VärdeskapandeSCA Årsredovisning 2023

Värdefulla skogar

När SCA investerar i industriell tillväxt bidrar det till att

säkra och höja värdet på skogen. Detta gynnar SCA, men

även alla privata skogsägare som bolaget samverkar med

och det är grunden för en ekonomisk hållbarhet som ger

skogsägare förutsättningar att vårda skogens olika värden.

I norra Sverige finns omkring hundra tusen privata skogs-

ägare som tillsammans skapar en naturlig variation i

skogsplanering, brukande och naturvårdande insatser.

Birgitta Velander, en av alla småskaliga privata skogsägare,

framhåller långsiktiga perspektiv och ekonomisk hållbarhet som

helt centralt i hennes skogsägande.

– Jag driver en verksamhet där omloppstiden är 100 år, där års-

ringar läggs till årsringar och lämnas över till kommande genera-

tioner. Framtiden kommer att bevisa skogens och skogsägarnas

stora värde, inte minst när det gäller att skapa klimatnytta, säger

Birgitta Velander.

Birgitta Velander är en av de många tusentals privat personer i

norra Sverige som bidrar till att säkra den viktiga 50-procentiga

andel av SCAs råvarubehov som inte kommer från egna skogar.

Hon beskriver sin skogsmark, som är cirka 240 hektar

i Sundsvalls kommun, som en plats för mångfald där skogen har

en variation avseende ålder, trädslag och markförhållanden. I

dagsläget ökar andelen löv och tall i hennes bestånd och skogs-

bruksplanen ger en god översikt samtidigt som certifiering och

lagstiftning sätter ramarna för hur skogsbruket kan bedrivas.

Birgitta menar att skogen själv berättar för henne om sina

önskemål och förutsättningar för att utvecklas.

– Jag är uppväxt med en far som var skogvaktare, liksom hans

far var på 1800-talet. Jag tror att jag ärvt en ”skogsgen” och för-

söker se till skogens alla värden. Produktionsvärden är viktiga,

men skogen ska också vara en plats som skapar fysiskt och

psykiskt välbefinnande, erbjuda svampplockning eller

”skogsbad”, säger Birgitta Velander.

Bland landets över 300 000 personer som äger skog finns en

naturlig variation i hur man planerar och brukar skogen och vilka

naturvårdande insatser man genomför.

Birgitta Velander har i vissa avseenden varit en pionjär.

Exempelvis var hon tidigt ute med att identifiera och genomföra

en restaurering av ett våtmarksområde som hon såg kunde

bidra till ett rikare djurliv och samtidigt skapa klimatnytta.

Den insatsen genomfördes utan minsta tvekan.

– Jag vill vara hållbar och visa hänsyn i mitt skogsbruk, göra

satsningar för att stärka miljön och genomföra anpassningar för

att möta klimatförändringar. Då krävs det också intäkter för att

göra allt detta möjligt. För det krävs en skogsproduktion som

levererar till skogs industrier och skapar värde, säger Birgitta

Velander.

– Jag tycker att Skogsstyrelsen och SCA ger mig stöd och svar

på frågor som jag ställer i min strävan efter ett varierat skogs-

bruk. Det är värdefullt, men i slutet är beslutet mitt. Det är ett

stort ansvar, men också stor glädje, säger Birgitta Velander.

Birgitta konstaterar att skogen av naturliga skäl är långsiktig och

överlappar generationer. Hon ser framför sig att skogen och

skogsägarna, som historiskt skapat stora nyttor för samhället,

kan få en ännu mer framskjuten roll i framtiden.

– Skogen ger så mycket. Förutom bindandet av stora mängder

koldioxid gör den det möjligt att producera allt från klimatsmart

byggmaterial till pappersmassa. Skogen ger oss också chansen

att ersätta plast med nya material och tillverka förnybara bio-

bränslen och drivmedel. Därför tror jag att framtiden kommer

bevisa skogens och skogsägarnas stora värde för samhället,

säger Birgitta Velander.

Skogens värde växer med

SCAs industrier

” Framtiden kommer att bevisa

skogen och skogsägarnas

stora värde, inte minst när det

gäller att skapa klimatnytta.”

14 Värdeskapande SCA Årsredovisning 2023

15VärdeskapandeSCA Årsredovisning 2023

SCAs klimatnytta

SCAs välskötta och växande skogar binder koldioxid. Med högre tillväxt än

avverkning nettobinds ökande volymer koldioxid. Avverkat virke blir produkter

som lagrar kol och möjliggör utfasning av fossilt kol.

SCA lånar biomassa

från naturens gröna kol cykel

till produkter

Växande skog

binder koldioxid

Aktivt skogsbruk

ökar tillväxten

– Förbättrade plantor.

– Aktiv skogsvård.

– Contortatall.

– Gödsling.

Växande träd binder koldioxid. Ju mer de växer, desto

mer kol binder de. Genom nettotillväxten iSCAs

skogar ökar hela tiden detta kollager i v äxande skog

och i skogsmarken.

En del av tillväxten tar SCA ut som förnybar råvara

förtillverkning av produkter som möjliggör utfasning

av fossilt kol. Därmed kan det fossila kolet stanna

kvar i marken medan skogen förblir vital och växande.

Kollagret

Uttag

16 Värdeskapande SCA Årsredovisning 2023

Kol lagras i förnybara produkter

under produkternas livslängd

SCAs förnybara produkter

ersätter icke förnybara produkter

SCAs klimatnytta motsvarar mer än en fjärdedel av Sveriges utsläpp

miljoner ton CO

Trävaror

Bioenergi

Förpackningspapper

SCA erbjuder produkter som ersätter sådana med en större

påverkan på miljö och klimat och bidrar därmed till kundernas

framgång och en hållbar samhällsutveckling. Samtidigt redu-

ceras hela tiden den egna värdekedjans utsläpp.

Kol från skogen lagras i produkter under kortare eller längre tid,

beroende på produkternas livslängd.

Modellen för att beräkna klimatnyttan har utvecklats år 2023. För mer information se Hållbarhetsupplysningar, sidorna 154–155.

Nettobindning i skog

SCAs växande och välskötta

skogar binder koldioxid.

Nettoupptag i egen skog, 4,5

Lågproduktiv skogsmark, 0,4

Kol i marken, 0,8

Scope 1, direkta utsläpp, 0,3

Scope 2, inköpt el och energi, >0,0

Scope 3, inköpta varor och tjänster, 0,5

Utsläpp i värdekedjan

De sammanlagda utsläppen av

fossilt kol i värdekedjan, från

skogen till kunden.

Lagring i produkter

Kol från skogen lagras

i produkter.

Sågade trävoror, 0,4

Papper och massa, 0,3

Sågade trävoror, 2,8

Massa och papper, 3,4

Bioenergi, 1,0

Undvikna utsläpp

SCAs förnybara produkter

kan ersätta icke förnybara

produkter.

12,8

–0,8

5,7 0,7 7,2

17VärdeskapandeSCA Årsredovisning 2023

En kraftfull klimatmodell utvecklas och

harmoniseras med omvärlden

Klimatmodellens funktion är att ge en tydlig och rättvisande helhetsbild av skogens roll i

klimatförändringarna. Det innefattar att kvantifiera positiva effekter som skogens upptag

av koldioxid och lagring av kol och de skogsbaserade produkternas bidrag då de kan ersätta

fossila råvaror och möjliggör utfasning av fossilt kol – men också negativ påverkan i form

av egna utsläpp av fossil koldioxid.

SCA har en hög ambition i sitt klimatarbete och lanserade en

årlig rapportering av total klimatnytta i årsredovisningen 2018.

Modellen förvaltas och utvecklas sedan 2022 av bransch-

organisationen Skogsindustrierna i samarbete med – bland

andra – forskningsinstitutet Skogforsk, för att möjliggöra

harmonisering med nationell rapportering, och ständiga förbätt-

ringar i takt med ny forskning. Därutöver pågår ett standardi-

serings arbete inom ramen för International Organization for

Standardization, ISO, kring hur klimatnyttan från skog och

skogsprodukter ska beräknas.

För att öka detaljrikedomen och bidra med en ännu tydligare

helhetsbild kompletterades modellen under 2023 med en ny

komponent i form av lagring av kol i skogsbaserade produkter.

Långlivade produkter som t ex sågade trävaror i hus bidrar i

större utsträckning till nyttan än kortlivade. Beräkningarna av

övriga komponenter utvecklades ytterligare genom tillägg av

nettolagring i lågproduktiv skog samt av kollagring i skogsmark.

De fossila utsläppen i värdekedjan redovisas utifrån den globala

standarden Greenhouse Gas Protocol och avser aktiviteter från

skogen till kundens grind. De relaterade utsläppsmålen är

vetenskapligt underbyggda och i linje med Parisavtalets

1,5-gradersmål och under 2023 uppdaterades beräknings-

metoden för att skatta produkternas förmåga att ersätta andra

produkter och skapa klimatnytta utifrån ny tillgänglig forskning.

För mer information om utsläppsmålen se Hållbarhetsupplys-

ningar, sidan 144.

Nettoupptag

av kol i skogen.

Kol som lagras

i skogsbaserade

produkter.

Minskad användning

av produkter med högt

fossilt avtryck.

Fossila utsläpp

i värdekedjan från

skog till kund.

Total klimatnytta (netto) från

skogen, skogsbruket och de

skogsbaserade produkterna.

Klimatnytta

VärdekedjanUndvikna utsläppProdukterSkogen

18 Värdeskapande SCA Årsredovisning 2023

Kol lagras i produkter av skogsråvara, så kallade Harvested Wood Products. Långlivade produkter

som exempelvis sågade trävaror i hus bidrar i större utsträckning till nyttan än kortlivade.

19VärdeskapandeSCA Årsredovisning 2023

Hållbar utveckling

i en grön bioekonomi

SCA bär på en vision om en resurseffektiv grön cirkulär bio-

ekonomi som skapar global nytta genom att år för år växa och

ta marknadsandelar av fossila råvaror. Detta samtidigt som sko-

gens natur-, kultur- och sociala värden bevaras och ges förut-

sättningar att utvecklas.

Det är växande skogar, där varje avverkat träd återplanteras

med 2–3 nya plantor, som bygger en större och starkare skoglig

bas. Det är det som gör det möjligt att öka råvaruflödena, skapa

en större produktion av klimatsmarta produkter och samtidigt få

mer virkesrika skogar.

Parallellt bedrivs, sedan lång tid tillbaka, ett arbete där aktiva

förbättringsinsatser kombineras med skonsammare bruks-

metoder med ökad hänsyn till naturmiljöer och biologisk mång-

fald. Över tid förändrar det skogens struktur och styr mot

gradvis rikare utbud på viktiga livsmiljöer.

Som ett stöd i att säkerställa de olika hållbarhetsperspektiven

har SCA en hållbarhetsplattform som är baserad på FN:s glo-

bala mål, intressenters förväntningar och omvärldsanalyser.

Hållbarhetsplattformen och målen revideras löpande för att

ligga i linje med kunskapsläget och verksamhetens över-

gripande strategi.

Hållbarhetsmål

SCAs hållbarhetsplattform bygger på sex komponenter som tillsammans bidrar till samtliga

av FNs 17 globala mål för hållbar utveckling. Inom prioriterade områden har bolaget fastställt

långsiktiga koncernmål. Det gör plattformen till ett kraftfullt verktyg som gör att hållbarhet

i en grön biobaserad ekonomi systematiskt prioriteras i bolagets beslutsprocesser.

20 Värdeskapande SCA Årsredovisning 2023

Fossilfri värld Värdefulla skogar

Mål: Klimatnytta om minst 10 miljoner ton CO

e per år.

Mål: 100 procent av vedråvaran ska komma från ansvarsfullt

skötta skogar.

Högt nettoupptag av koldioxid i skogen, låga fossila utsläpp och

tillverkning av klimatsmarta produkter motverkar den globala

uppvärmningen.

Skogens värden bevaras och utvecklas genom ansvarsfullt

brukande av den egna skogen, full spårbarhet i extern virkes-

anskaffning och nära samarbete med myndigheter, leverantörer

och intressenter.

Effektiv resursanvändning Hållbar utveckling

Mål: Zero waste, det vill säga inget slöseri. Mål: SCA bidrar till hållbar utveckling i de samhällen där vi

verkar.

SCA maximerar värdeskapandet från skogen genom att hela

trädet tas tillvara i resurseffektiva processer med minskande

påverkan på vatten och luft.

SCA bidrar aktivt till hållbar utveckling i de samhällen där vår

skog finns samt där våra produkter tillverkas och används.

Värdebaserad kultur Lönsam tillväxt

Mål: Ett olycksfritt och hälsosamt SCA där alla medarbetare

följer SCAs Uppförandekod.

Mål: En ledande totalavkastning, aktiekursens utveckling

inklusive utdelning.

Bolagets Uppförandekod och Leverantörsstandard hjälper

ledare, medarbetare och leverantörer att verka i linje med

SCAs värderingar.

En ledande prestation och stabil och ökande utdelning till

aktieägarna lägger grunden för en stark finansiell ställning

och långsiktigt hållbart värdeskapande.

Nytt mål som gäller från år 2024 enligt uppdaterad beräkningsmodell.

21VärdeskapandeSCA Årsredovisning 2023

SCA arbetar aktivt för ökad livskraft

i våra certifierade skogsmiljöer

Främja biologisk mångfald

I arbetet med att främja biologisk mångfald ingår landskaps-

ekologisk planering, strategiska frivilliga avsättningar av rätt

livsmiljöer för sällsynta arter, aktiva åtgärder som gynnar våra

utpekade ansvarsarter, hänsynslandskap och återskapande av

värdefulla livsmiljöer.

Genom rätt insats på rätt plats kan vi få en hög precision och

hög effektivitet i insatserna att bevara och stärka den biologiska

mångfalden.

SCA återskapar värdefulla våtmarker

SCA tar regelbundet initiativ till att återställa våtmarker,

exempelvis myrar och mossar, genom egna restaureringar

eller som markvärd där andra aktörer finansierar, planerar

och genomför åtgärder.

Genom dessa åtgärder bidrar SCA till fler återställda

våtmarker och därmed en värdefull naturtyp där många djur,

som till exempel vadarfåglar, groddjur, insekter och vissa

växter får bättre förutsättningar att utvecklas.

I vissa fall kan återvätning, vid sidan av sina förtjänster

för djurlivet, också bidra med klimatnytta.

Under 2023 har bolaget färdigställt flera restaureringar

av mark och har ytterligare ett antal pågående projekt.

Skogens våtmarker är viktiga för biologisk mångfald.

SCAs viktigaste hållbarhetsmålsättning för skogsskötsel är att främja

biologisk mångfald. Det kräver varierade livsmiljöer i våra certifierade skogar

och att vi strävar efter att utveckla, bevara och återskapa sådana miljöer

för arter med speciella behov.

22 Värdeskapande SCA Årsredovisning 2023

SCAs mångfaldsparker skapar många nyttor

SCA har etablerat fem mångfaldsparker i norra Sverige, en

i varje landskap. Dessa områden utmärks av högre biologisk

mångfald än det omgivande skogslandskapet och strävar efter

att främja hållbarhet ur alla aspekter. Med stor yta och betoning

på naturvård, kulturhistoria och friluftsliv, utgör parkerna ett

viktigt steg i att bevara och utveckla skogen och den biologiska

mångfalden.

Dessa områden sammanfaller ofta med naturreservat och

möjliggör viktig forskning.

Exempelvis har forskning i Tjäderbergets mångfaldspark,

Västerbotten, bekräftat förekomst av den extremt sällsynta

skalbaggen rödhalsad brunbagge.

Vitryggig hackspett.

Sällsynt hackspett är ett gott betyg

för SCAs skogsskötsel

Ett mycket sällsynt häckande par av vitryggiga hackspettar

har observerats på SCA-mark i Västerbotten. Arten, som är

klassificerad som akut hotad enligt den svenska rödlistan,

kräver specifika livsmiljöer och bedöms bara finnas i ett

40-tal individer i landet.

SCA har därför listat fågeln som en av bolagets särskilda

ansvarsarter och genomför aktiva insatser för att fortsätta

utveckla den lövskogsmiljö som fågeln behöver.

Vitryggig hackspett anses vara en paraplyart, vilket innebär

att artens behov av livsmiljöer speglar behoven som omkring

200 andra rödlistade växt- och djurarter också behöver.

Därför är observation av fågeln en indikation om att SCAs

skogsvård i området skapat mycket höga naturvärden som

ger förutsättningar för betydligt fler ovanliga arter.

” Genom rätt insats på rätt plats kan vi få en hög

precision och hög effektivitet i insatserna att

bevara och stärka den biologiska mångfalden.”

Rödhalsad brunbagge.

23VärdeskapandeSCA Årsredovisning 2023

Levande lokalsamhällen

SCA skapar

arbetstillfällen i

norra Sverige

SCAs skogsbruk och industrier utvecklas samtidigt

som positiva förändringsvindar med fler och större

industrier sveper brett över stora delar av norra

Sverige. Därför har SCA satt ett antal utbildnings-

program i drift för att säkerställa god tillgång på

kritisk kompetens, exempelvis skogsmaskinförare

och inköpare, även i framtiden.

Genom SCAs verksamhet skapas tusentals arbetstill-

fällen, både direkt i företaget och i andra delar av sam-

hället, runt de lokalsamhällen där bolaget är verksamt.

SCA har ungefär 100 anställda skogsmaskinförare och

ytterligare cirka 600 arbetar för bolagets entreprenörer.

Behovet av arbetskraft kan också förstärkas av att

SCA ska öka avverkningarna för att försörja sin växande

industri. Den egna skogsresursen växer vilket gör det

möjligt att öka avverkningen på egen mark. SCA ökar

också sina köp av virke från privata skogsägare, i regel i

form av avverkningsuppdrag, det vill säga att SCA sköter

avverkningen.

Behov av många nya maskinförare

För att hantera naturliga avgångar för SCA och dess

entreprenörer och för att kunna öka avverkningen på

egen och annans mark så behövs fler skogsmaskinlag

och fler skogsmaskinförare. Bolaget bedömer att det

behövs cirka 60 nya skogsmaskinförare per år fram till

2025.

För att kunna möta detta behov och för att kunna

rekrytera personal med rätt kompetens har SCA startat

en egen utbildning av skogsmaskinförare. De som rekry-

teras erhåller lön under utbildningen och erbjuds därpå

provanställning antingen hos SCA eller hos någon av

SCAs entreprenörer.

I första skedet för denna i branschen unika satsning,

så kommer 24 maskinförare per år att utbildas. Men möj-

ligheten finns att utöka utbildningen med fler platser.

SCAs inköpsakademi ökar kompetensen

En annan strategisk yrkeskategori är inköpare. SCA

köper insatsvaror och tjänster för stora värden och kom-

petenta inköpare är avgörande för kostnadskontroll och

lönsamhet. Bolaget bedriver därför en inköpsakademi för

att höja kompetensen på nyrekryterade och redan

anställda inköpare.

Akademin kommer att arbeta både med utveckling

av taktisk inköpskompetens, själva upphandlingsför-

faran det med anbud, avtal och upphandling, och av stra-

tegisk inköpskompetens. Den sistnämnda utbildning är

baserad på bolagets strategiska inköpsprocess.

El, underhåll och automation är ytterligare identifierade

kategorier där insatser pågår och möjligheter ses över för

att utveckla framtida kompetens.

24 Värdeskapande SCA Årsredovisning 2023

25VärdeskapandeSCA Årsredovisning 2023

STRATEGI OCH VERKSAMHET

SCA står på stabil

grund och är väl rustade

för framtiden

26 Strategi och verksamhet SCA Årsredovisning 2023

SCA och omvärlden

SCAs välinvesterade industrier, kompetenta personal och höga självförsörjningsgrad har gett

företaget en stabil grund i turbulenta tider, med energikrisen i Europa, global inflation och ett

snabbt förändrat ränteläge som skakat om världsekonomin. Strukturellt finns samtidigt ett

långsiktigt underliggande ökat behov av klimatsmarta skogsprodukter och förnybar energi.

Det senare kommer att skapa en fördel för SCA, både på kort och lång sikt.

SCA visar styrka i dämpad världsekonomi

Rysslands angreppskrig på Ukraina och den eskalerade kon-

flikten mellan Israel och Palestina har skapat ett stort humanitärt

lidande och politisk turbulens. Rysslands invasion har också

följts av omfattande ekonomiska sanktioner. Som en logisk kon-

sekvens av det har rysk skogsråvara försvunnit från marknaden

och konkurrensen i råvaruanskaffningen skärpts.

Samtidigt skenade energipriserna till följd av minskat utbud

av inte minst rysk gas till den europeiska marknaden. Följden

blev en periodvis tvåsiffrig inflationstakt inom EU och en snabb

omställning där centralbanker över hela världen tvingats öka

räntorna för att motverka inflationen.

Åtgärderna har pressat såväl företag som konsumenter till

svåra ekonomiska prioriteringar och generellt minskat efter-

frågan. Sammantaget har det skapat en situation där efter-

frågan på produkter dämpats samtidigt som den skogliga

råvaran ökat i pris. Det har varit en svår utmaning för den

globala skogsindustrin.

För SCA, som Europas största privata skogsägare, har det

egna skogsinnehavet gett en värdefull bas för den egna råvaru-

försörjningen. I kombination med välinvesterade industrier,

kompetent personal, egen logistik och en hög självförsörjnings-

grad på energi har det skapat förutsättningar för bolaget att

fortsätta leverera goda resultat även i en pressad världs-

ekonomi.

Under andra halvan av 2023 har inflationstakten stegvis

närmat sig en normalnivå som kan bli den grogrund som krävs

för ökad ekonomisk stabilitet, framtidstro och därmed stärkt

efterfrågan för SCAs produkter.

Energifrågan i stark trend

Energikrisen har skapat en skärpt och prisdrivande konkurrens

om energikällor, särskilt naturgas, men även elektricitet, fossila

bränslen och biobränslen. Den generellt högre prisbilden i kom-

bination med att stora volymer gas fallit bort från den euro-

peiska marknaden har ökat intresset för skogliga biobränslen.

I denna situation har SCAs biobränslen befunnit sig i en stark

trend med mycket hög efterfrågan och god lönsamhet. Under

året har SCAs energisegment haft en stark tillväxt genom ökad

produktionskapacitet för pellets och fortsatta investeringar

i mer vindkraft.

Biprodukternas roll kan uppvärderas

Det ökade intresset för biobränslen från skogliga biprodukter

sammanfaller med kraftigt höjda politiska ambitionsnivåer för

fossilfria drivmedel. Under våren 2023 tog unionens klimatpaket,

Fit for 55, beslut om att stegvis gå mot att 70 procent av allt flyg-

bränsle ska vara fossilfritt och hållbart senast 2050.

Det innebär att skogliga biprodukter, både tallolja från massa-

bruk och solida biprodukter från sågverk, har goda framtids-

utsikter när produktionen av dessa drivmedel ska realiseras.

SCA har sedan tidigare investerat i kapacitetsökningar i flera av

bolagets sågverk och den starka globala trenden mot klimat-

smart byggande och resurseffektivitet talar för att sågverkens

roll i framtidens värdekedjor bör stärkas.

Därför är det strategiskt viktigt för SCA att fortsätta växa

inom sågade trävaror dock med en bevarad balans mot ved-

råvaran.

Ökat skogsinnehav stärker klimatnyttan

För att gradvis klara av att växa bolagets industrier, som genom

sina produkter skapar klimatnytta, så är skogsinnehaven av

största vikt. SCA har under flera år genomfört köp av skogsmark

i Baltikum. Det ryska anfallskriget mot Ukraina samt skogs-

bränder och insektsangrepp i Kanada gör samtidigt att det

globala utbudet på råvara minskar.

Det gör att SCAs skogsinnehav och industrier får ett stärkt

ekonomiskt och strategiskt värde när EU höjer sina målsätt-

ningar för produktion av fossilfria bränslen.

Det innebär att SCA, som redan har en positiv klimatnytta på

nästan 13 miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år, har goda

utsikter att fortsätta växa och samtidigt bidra ännu mer i klimat-

arbetet.

Det nya justerverket ersätter två gamla och ger en väsentlig

effektivisering samt ökad produktkvalitet och produktion.

27Strategi och verksamhetSCA Årsredovisning 2023

Stärkt självförsörjning ger

ökad trygghet och kontroll

SCA har en hög grad av självförsörjning genom den integrerade värdekedjan. Ett stort eget

skogsinnehav, egen energiproduktion och bolagets logistikverksamhet skapar förutsättningar

för god kostnadskontroll och trygghet.

2 TWh 11 TWh10 M m

SCAs råvarubehov täcks till cirka hälften

av virke från de egna skogarna och flis

från egna sågverk.

SCAs industrier tillverkar grön el mot-

svarande cirka 1 procent av Sveriges

konsumtion. Utöver det produceras grön

el av vindkraft på SCAs mark.

Som en av Europas största tillverkare

av biobränsle är SCA mer än självför-

sörjande. Det SCA inte använder själva

säljs externt.

Elanvändning Biobränslen

~55%

Grad av självförsörjning

~95%

Grad av självförsörjning

100%

Grad av självförsörjning

Skogsråvara

SCA kan påverka

SCA kan delvis påverka

Egen skog

Flis från egna sågverk

Köp från lokala skogsägare

Externa leverantörer

Egen produktion

Egen vindkraft

Vindkraftarrende

Extern exponering

Egen produktion, använd internt

Såld externt

Fjärr- och spillvärme

100%

~95%

~55%

28 Strategi och verksamhet SCA Årsredovisning 2023

Skogen är navet som SCAs verksamhet kretsar runt. SCA har

byggt ett ekosystem av industrier som tar vara på och maxi-

merar skogens potential och värde. En hög självförsörjning med

virkesråvara ger försörjningstrygghet och kostnadskontroll. Det

ger också underlag för långsiktig och strategisk utveckling.

Energi är ett annat område där SCA har hög självförsörjning

eller levererar ett överskott till marknaden. Produktionen av grön

el i egna anläggningar och arrendeintäkter från egen vindkraft

motsvarar i hög grad den egna elkonsumtionen. Genom en pro-

duktion i balans med den egna förbrukningen nås en kostnads-

trygghet i tider av fluktuerande elpriser.

När det gäller biobränslen har SCA ett betydande överskott

att erbjuda kunder utanför bolaget. Där finns outnyttjade

potentialer när behovet av förnybar energi som alternativ till

gas och andra fossila källor ökar.

Efter flera år med omfattande störningar i de globala och

europeiska transportkedjorna är en egen transportorganisation

av stort värde för att upprätthålla försörjningen av råvaror och

insatsvaror och för att säkerställa trygga kundleveranser.

Även när det gäller fordonsbränslen har SCA en betydande

gardering, om än inte direkt och med egen självförsörjning.

Genom leveranserna av tallolja för bränsleproduktion kompen-

seras SCA delvis för höga bränslekostnader. Med ökat engage-

mang inom biodrivmedel, genom bolagets samägda fabrik i

Göteborg, kommer denna kostnadskontroll att öka ytterligare.

100 kton2,7 miljarder SEK

SCA har en egen logistikorganisation

som innehar såväl egna fartyg som

terminaler. Detta gör att SCA kan parera

turbulens och säkra kundleveranser.

Vid årsskiftet inleddes uppstart av SCAs

delägda bioraffinaderi i Göteborg för till-

verkning av biodrivmedel. Tallolja, en

produkt från massa bruken, är en råvara.

SCA Logistik Drivmedel

~45%

Grad av självförsörjning

~45%

Grad av självförsörjning

Egna fartyg och terminaler

Långsiktiga kontrakt

Externa leverantörer

Tallolja

Extern exponering

~45%

29Strategi och verksamhetSCA Årsredovisning 2023

SCAs strategi

för lönsam tillväxt

Växande förnybar

skogstillgång

Ökat värde

från varje träd

Hög grad av

självförsörjning

30 Strategi och verksamhet SCA Årsredovisning 2023

Investera i den integrerade

värdekedjan

Öka produktionen av containerboard,

trä och massa

Realisera affärsmöjligheterna

inom förnybar energi

Öka skogsresursen

Öka tillväxt och avverkning

Förvärva skogsmark i Norden

och Baltikum

Hög självförsörjningsgrad

Säkerställa en hög och balanserad självförsörjningsgrad

inom skogsråvara, energi och logistik

31Strategi och verksamhetSCA Årsredovisning 2023

SCAs strategiska projektportfölj

driver lönsam tillväxt

Långsiktigt och systematiskt har SCA utvecklat bolagets värdekedja för att

maximera värdet på den skogliga råvaran. Investeringar i industristrukturen ska

dels vara lönsamma på egna meriter, dels addera värde till hela kedjan.

Beslutade och pågående strategiska projekt

Organisk tillväxt/Strategiska optioner

Värde

Basinvesteringar säkrar god produktivitet och kostnadseffektivitet

CTMP-

expansion

300kt CTMP

i Ortviken

Avveckling

tryckpapper

Biodrivmedel

Bioraffinaderi i Göteborg

Kraftliner-

expansion

Ny 725kt pappers-

maskin i Obbola

Förvärv av

skogsmark

Mål om 100k ha skogsmark

iBaltikum varav 70% har

genomförts

32 Strategi och verksamhet SCA Årsredovisning 2023

Tid

Växa

skogstillgången

Öka skogsinnehavet

i Norden och Baltikum

Ökad potential

Containerboard

& Massa

Lönsam tillväxt

i nuvarande bruk

Förnybara

drivmedel

Bioraffinaderi

Ett antal stora investerings- och utvecklingsprojekt är avslutade

och produktionen kommer gradvis att öka mot full kapacitet.

Obbolas produktionskapacitet har ökats markant, våra massa-

fabriker i Östrand och Ortviken har rustats för större kapacitet

och bolagets energiaffär har fortsatt att utvecklas med ny

vindkraft, ökad produktion av pellets och en samägd fabrik

i Göteborg som tillverkar biodrivmedel av SCAs tallolja.

Samtidigt fortsätter bolagets skogsinnehav att växa, via

investeringsprogram i Baltikum. Denna resurs vill bolaget få att

växa, med god skötsel av den befintliga skogen och genom

fortsatta förvärv.

Växande skogstillgångar skapar också förutsättningar för att

växa inom sågade trävaror. Under det senaste året har investe-

ringsprojekt i sågverk avslutats, bland annat i Bollsta sågverk

som nu är mycket välinvesterat och högeffektivt i global jäm-

förelse.

Ambitionen att fortsätta utveckla bolagets industriplatser

finns och SCA undersöker därför aktivt möjliga projekt i norra

Sverige, inte minst bland sågverk. Det skulle, vid sidan av

värdefulla sågade produkter, även förstärka strömmarna av

biprodukter för ytterligare förädling.

SCAs växande industrier, stora möjligheter till fortsatt utveck-

ling och övrig industriexpansion i norra Sverige gör att tillgången

på mer fossilfri el blir allt viktigare. Vindkraft på land är nu det

billigaste sättet att producera ny el i SCAs geografi, och därtill

den produktionsmetod som har det lägsta kolspåret och de

mest begränsade miljöeffekterna av alla energislag.

Från att tidigare ha upplåtit sina goda vindlägen mot arrende,

har SCA från och med år 2023 blivit aktiva ägare av vindenergi-

produktion. Det innebär att bolagets strategi i dag innefattar

arrendeavtal, drift av egna vindparker och projektutveckling för

egen drift eller till försäljning.

Egen vindkraft

Arrende

Projektutveckling

Egen vindkraft

Växa inom

sågade trävaror

Öka produktionen

Lönsam tillväxt

33Strategi och verksamhetSCA Årsredovisning 2023

SKOG

Europas största

privata skogsinnehav

SCAs verksamhet baseras på en unik resurs, Europas största privata

skogsinnehav. Skogen ger en trygg och uthållig försörjning med förnybar råvara,

samtidigt som SCA verkar för att denna skogsresurs ska växa i volym och

värde genom långsiktig och aktiv skogsskötsel samt genom förvärv.

34 Strategi och verksamhet SCA Årsredovisning 2023

Andel av koncernen 2023

Antal anställda

Sysselsatt kapital

EBITDA

Nettoomsättning1)

24%

52%

76%

18%

6 686 MSEK

3 511 MSEK

87 683 MSEK

629 personer

SCAs skogar är välskötta och växande.

I omvärlden är bilden mer blandad. I Nordamerika har stora

arealer skog härjats av bränder och tidigare år drabbats av

omfattande insektsangrepp. Även i Centraleuropa har bety-

dande arealer skog angripits av insekter.

Krig och konflikter är andra orsaker till begränsat utbud av

virkes råvara. Rysslands angreppskrig på Ukraina har medfört

att virkesimporten från Ryssland till framför allt Finland,

Baltikum och Centraleuropa har upphört.

I många länder begränsar komplicerade regelverk för bru-

kande, ägande och användning av skog förutsättningarna för

ett långsiktigt och aktivt skogsbruk. Ägarstruktur och tillgång till

infrastruktur som vägar och järnvägar är på många håll hinder

för utvecklingen av skogsskötseln.

Inte minst är tillgången till en väl utvecklad värdekedja ett

hinder. På många håll efterfrågas endast något eller några

virkes sortiment, vilket sänker lönsamheten och begränsar

utvecklingen.

Samtidigt ökar efterfrågan på trävaror och fiberprodukter

globalt. Tillgången på virkesråvara, framför allt sågtimmer av

barrvirke kommer att vara knapp även framgent.

Hög och trygg självförsörjning

SCA äger 2,7 miljoner hektar skog i norra Sverige och Baltikum,

varav 2,1 miljoner hektar är produktiv skogsmark. SCAs virkes-

förråd uppgick vid årsskiftet till 271 miljoner skogskubikmeter

sk), varav 8 i Baltikum.

SCA vill öka sitt skogsinnehav och förvärvar skog där den

bidrar till försörjningen av bolagets värdekedja. I Baltikum har

SCA ett pågående program för förvärv av 100 000 hektar skogs-

mark, som till cirka 70 procent är genomfört. I Sverige är de

legala möjligheterna att öka skogsinnehavet begränsade. Där

försöker bolaget att genom försäljningar och köp förbättra

förutsättningar för skogsskötsel och virkesförsörjning.

Ungefär hälften av SCAs råvarubehov täcks av virke från de

egna skogarna och flis från egna sågverk. Den höga självför-

sörjningsgraden gör SCA mindre känsligt för prisuppgångar på

skogsråvara än många jämförbara skogsindustriföretag som har

väsentligt lägre självförsörjning. SCAs investeringar i trävaror,

massa och containerboard innebär att råvarubehovet ökar, men

SCAs unikt höga självförsörjning kommer att bestå även när de

nyinvesterade industrierna producerar full kapacitet. Det stora

skogsinnehavet, som växer och utvecklas, ger säkrare råvaru-

försörjning, underlättar investeringar och skapar större flexibi-

litet.

Varje träd som avverkas ersätts med minst två nya. SCAs

skogsplantskola levererade 103 miljoner skogsplantor år 2023.

Virkesköp från privata skogsägare

SCAs välinvesterade industri ger också en konkurrenskraftig

betalningsförmåga för virke från privata skogsägare. Merparten

av det virke som inte kommer från SCAs egna skogar, köps från

privata skogsägare i norra Sverige.

SCA har byggt upp en organisation för avverkning och skogs-

vård i regionen som gör bolaget till en attraktiv partner för

skogsägare. SCA kan skog och har resurser i form av bland

annat maskiner och kompetens. Dessa tillgångar har byggts

upp för skötseln av den egna skogen, men är också väl anpas-

sade för andras skogar.

SCAs välinvesterade industri sätter värdet, inte bara på bola-

gets egen skog, men också på andra skogsägares tillgångar

i norra Sverige och Baltikum.

Virkesköpen från privata skogsägare kompletteras med köp

från andra skogsföretag och viss import från Norden och

Baltikum. Under år 2023 låg importen på en mycket låg nivå.

35Strategi och verksamhet

SCA Årsredovisning 2023

Strategi

• Öka tillväxt och avverkning.

• Stärkt konkurrenskraft genom ökad

produktivitet och effektivitet.

• Förvärva skog i Norden och Baltikum.

• Öka precision och kvalitet i naturvårds-

arbetet.

Finansiella nyckeltal

MSEK 2023 2022

Nettoomsättning 7 748 6 705

EBITDA 3 511 2 602

EBITDA-marginal, % 45,3 38,8

Operativt kassaflöde 939 264

Strategiska investeringar 343 809

Sysselsatt kapital 87 683 79 943

Avkastning på sysselsatt kapital, % 4,0 3,3

Avverkning av egen skog, tusen m

fub 4 951 4 434

Medelantal anställda 629 593

Ansvarsfullt skogsbruk

SCAs skogar sköts långsiktigt och med målet att de ska vara

minst lika rika på biologisk mångfald, naturupplevelser och

råvara i framtiden som idag. Att bevara den biologiska mång-

falden, de många arterna av djur och växter, är ett av SCAs

viktigaste hållbarhetsmål. Skog med höga naturvärden undan-

tas från skogsbruk, eller sköts så att naturvärdena förstärks.

I alla skogsbruksåtgärder sparas skog för att ge variation och

livsrum åt känsliga djur och växter.

Goda och trygga arbetsvillkor för egen personal och

entreprenörs anställda är ett annat viktigt ansvarsområde.

SCAs skog är sedan 1999 certifierad enligt FSC® (Forest

Stewardship Council®), (FSC® C004466) och sedan 2011 även

certifierad enligt PEFC (Programme for the Endorsement of

Forest Certification), (PEFC/05-23-131).

”Skog med höga

naturvärden undantas

från skogsbruk.”

36 Strategi och verksamhet SCA Årsredovisning 2023

Marknaden

Sveriges yta är täckt till knappt 70 procent av skog,

motsvarande 28 miljoner hektar. SCA är Sveriges största

privata skogsägare. Resten ägs av enskilda skogsägare,

andra skogsbolag, staten och kyrkan.

Utöver det svenska innehavet har SCA skog i Baltikum.

Skogen i Baltikum har en mycket god produktionsförmåga

som av historiska skäl har tagits till vara endast i begränsad

utsträckning.

Lagar som styr skogsbruk och skogs-

förvaltning i Sverige

Skogsvårdslagen har funnits i olika versioner sedan år 1905

och innehåller regler för hur skogsbruk får bedrivas. Den kräver

bland annat att avverkad skog ska föryngras, sätter gränser för

lägsta ålder för skog som ska föryngringsavverkas och

innehåller krav på miljöhänsyn.

Miljöbalken innehåller regler som påverkar skogsbruk, bland

annat regler för skydd och fridlysning av djur- och växtarter.

Jordförvärvslagen reglerar förvärv av skogsmark. Lagen

innebär bland annat att en juridisk person inte får nettoförvärva

skogsmark från privatpersoner, däremot från andra juridiska

personer. Bakgrunden till lagen är att lagstiftaren vill att en viss

andel av skogen ska ägas av privatpersoner.

Tillväxt i SCAs skog 2023

MSEK Miljoner m

sk %

Ingående volym Sverige 2023 260

Bruttotillväxt av skog 10,5 4,0

Naturliga förluster och röjning –1,4 –0,5

Tillgänglig tillväxt 9,1 3,5

Avverkning

–5,9 –2,3

Nettotillväxt av skog 3,2 1,2

Utgående balans Sverige 2023 263

Innehav Baltikum 8

Utgående volym 2023 271

Baserat på uppmätt virkesvolym och tillväxt i den skogstaxering som genom-

fördes 2019.

Motsvarar cirka 5,0 m

fub.

Skogsbestånd (volym)

Oberoende ackrediterade revisorer kontrollerar att SCAs

skogsbruk möter certifieringskraven. Produkter baserade på

virke från ett certifierat skogsbruk kan sedan i sin tur certifieras

och erbjudas till kunder med höga krav på hållbarhet. SCA upp-

muntrar även sina leverantörer att certifiera sitt skogsbruk.

Klimatnytta och bevarad mångfald

Växande träd binder koldioxid. Genom att SCAs skog har en

årlig nettotillväxt på mer än tre miljoner m

sk virke, nettobinds

drygt fyra miljoner ton koldioxid. Tillväxten på lågproduktiv

skogsmark samt nettoökningen av kolet i marken bidrar med

ytterligare upptag och lagring av drygt en miljon ton koldioxid.

Totalt är det sju gånger mer än de totala utsläppen av koldioxid

från fossila källor i hela SCAs verksamhet, det vill säga skogs-

bruk, industriproduktion, transporter av råvaror och färdiga

produkter, samt tillverkning av insatsvaror.

Det är tillväxt som binder koldioxid. Ju större tillväxten är,

desto mer koldioxid binds in i växande träd. När träden blir

äldre, börjar tillväxten avta och de avverkas och ersätts av

nya växtliga träd. Såväl i Sverige som i den Europeiska Unionen

höjs röster för att skogen bör stå kvar och betraktas som ett

kollager. Men när träden i detta kollager blir äldre, kommer de

så småningom att dö och ruttna och koldioxiden återgår då till

atmosfären. I äldre skogar ökar också risken för mer dramatiska

händelser som insektsskador eller brand, när skog dör i större

skala och utsläppen av koldioxid därmed ökar.

Ett exempel på positiva klimateffekt är SCAs skogar i

Baltikum. SCA äger drygt 70 000 hektar mark i Baltikum. De

utgör ungefär tre procent av SCAs produktiva skogsmarksareal.

Med hög produktionsförmåga i marken och allt mer välskötta

skogar ökar upptag av koldioxid och lagring av kol.

Genom att skogen brukas aktivt och förnybar råvara blir för-

nybara produkter, så hålls det fossila kolet kvar i marken, medan

skogarna förblir vitala och växande.

SCA undantar viktiga livsmiljöer för känsliga djur och växter

från skogsbruk och sköter skogarna så att förutsättningarna för-

bättras för arter med särskilda krav. Samtidigt strävar bolaget

efter att dessa insatser ska vara så effektiva som möjligt. Till-

växt, det vill säga inbindning av koldioxid, och förnybar råvara är

också viktiga miljövärden och SCA försöker därför tillgodose en

god balans mellan biologisk mångfald, klimatnytta och tillgång

på råvara.

Tall 39%

Gran 37%

Lövträd 14%

Contorta 10%

37Strategi och verksamhetSCA Årsredovisning 2023

25 procent ökad avverkning

SCA försöker genom aktiv och långsiktig skötsel av sina skogar

att öka tillväxt och avverkningsmöjligheter. SCA gör återkom-

mande egna inventeringar av bolagets skogar och har gjort så

sedan 1947. Inventeringarna ligger bland annat till grund för

strategiska beslut rörande långsiktig skogshushållning och

virkes försörjning. Den senaste inventeringen slutfördes år 2019.

De inventeringar och avverkningsberäkningar som bolaget

regelbundet genomför, visar att avverkningen kan öka till nivån

5,4 miljoner fastkubikmeter under bark (m

fub) år 2025 och

bolaget närmar sig stegvis denna nivå. På längre sikt kan

avverkningen öka ytterligare.

Contortatallen, med en högre tillväxt än den svenska tallen,

ger ett betydande bidrag till tillväxtökningen och nettoinbind-

ningen av koldioxid. Contortatallen började planteras på SCAs

marker i början av 1970-talet och leveranserna av sågtimmer av

contortatall till Gällö sågverk börjar nu bli betydande.

Avverkning i egen skog (m m3fub)

Genom god skogsskötsel har den uthålliga avverkningsnivån ökat successivt

sedan 1950-talet. På 10–20 års sikt kommer den att kunna öka ytterligare.

m m

fub

20502040203020202010200019901980197019601950

Uthållig avverkningsnivå

enligt avverkningsberäkning

Aktuell avverkning

+200%

Stående virkesvolym (m m3sk)

Vi har aldrig förr haft så mycket skog. Virkesförrådet kommer att fortsätta öka

under de kommande decennierna, samtidigt som avverkningen ökar.

m m

100

150

200

250

300

20502040203020202010200019901980197019601950

+100%

Med den avverkningsplan som SCA nu lagt fast kommer avverkningen

att öka samtidigt som virkes förrådet fortsätter att växa.

38 Strategi och verksamhet SCA Årsredovisning 2023

Totalavkastning på 10 procent per år

Skog genererar värde på tre sätt: kassaflöde från avverkning,

biologisk tillväxt och ökat markvärde.

Avverkning. Avverkning ger råvara till industrin och genererar

kassaflöde. Genom god skogsskötsel har den uthålliga avverk-

ningsnivån fördubblats sedan år 1956.

Nettotillväxt. På 70 år har virkesförrådet ökat betydande då till-

växten är väsentligt högre än avverkningen. Detta ger förutsätt-

ningar för högre avverkning och ökat kassaflöde i framtiden.

Markvärde. Värdet på skogsmark i norra Sverige har ökat med

över 200 procent realt och 4 000 procent nominellt sedan år

1956, enligt en uppskattning från Lantmäteriet.

Tillsammans har dessa tre värdeströmmar genererat en total-

avkastning på SCAs skogsinnehav om cirka 10 procent per år

sedan år 1956.

Totalavkastning, skog i Sverige (index 1956–2023)

Källa: Riksskogstaxeringen, Skogsstyrelsen, Ludvig & Co, Lantmäteriet,

Svefa, FutureVistas.

Not: Kassaflödet återinvesteras i skog.

CAGR: Genomsnittlig årlig tillväxttakt.

Index

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

2020201020001990198019701960

Sedan den första skogsinventeringen i slutet av 1940-talet har

SCAs virkesförråd ökat med mer än 70 procent fram till idag

samtidigt som tillväxten och den uthålliga avverkningsnivån har

mer än fördubblats. Samtidigt har bolaget under dessa knappt

70 år avverkat en virkesvolym motsvarande mer än den som nu

finns i SCAs skogar.

Med den avverkningsplan som SCA nu lagt fast kommer

virkes förrådet att fortsätta växa, om än i lite långsammare takt

än tidigare. SCA sköter sina skogar så att de ska ge en så hög

produktion som möjligt av sågtimmer, det värdefullaste virkes-

sortimentet.

Skogens värde

SCA baserar värderingen av bolagets skogstillgångar på försälj-

ningstransaktioner i de områden där SCA äger skogstillgångar.

Det genomsnittliga marknadspriset för de senaste tre åren

används för värdering av SCAs skogstillgångar. Det treåriga

genom snittliga marknadspriset uppgick den 31 december 2023

till 395 SEK/m

sk för det svenska innehavet. Vid utgången av

året uppgick SCAs stående virkesvolym till 271 miljoner m

sk till

ett bokfört värde om 107,5 miljarder SEK.

Ludvig & Co och Svefa är två av de större leverantörerna av

marknadsstatistik, och varifrån SCA inhämtar statistik till vär-

deringen av bolagets skogstillgångar.

Majoriteten av de transaktioner som ingår i underlaget är

förvärv mellan privatpersoner. De relativt få affärer som gjorts

mellan juridiska personer indikerar emellertid att skog som ägs

av juridiska personer har ett mervärde, jämfört med skog som

ägs av privatpersoner.

Skogsmarkspriser (SEK/m

3sk

), Ludvig & Co

SEK/m

200

400

600

800

1 000

23222120191817161514131211

Södra Sverige Mellersta Sverige Norra Sverige

Källa: Ludvig & Co, nominella värden. Källa: Svefa, nominella värden.

Skogsmarkspriser (SEK/m

3sk

), Svefa

SEK/m

200

400

600

800

1 000

23222120191817161514131211

Södra Sverige Mellersta Sverige Norra Sverige

10%

CAGR

39Strategi och verksamhetSCA Årsredovisning 2023

TRÄ

Kvalitetsprodukter

som skapar klimatnytta

I Bollsta sågverk används nyinstallerad artificiell intelligens och digitalisering för att på bästa sätt

säkra virkesråvarans värde, vilket även ökar klimatnyttan. I en svagare konjunktur är det än viktigare

att bygga konkurrenskraft genom välinvesterade anläggningar och en verksamhet som är effektiv

i varje steg. Sågverkens konkurrenskraft är avgörande för lönsamhet och värde i skogen,

såväl som för lönsamheten i fiberindustri och bioenergi.

40 Strategi och verksamhet SCA Årsredovisning 2023

Andel av koncernen 2023

Antal anställda

Sysselsatt kapital

EBITDA

Nettoomsättning1)

24%

26%

6 686 MSEK

550 MSEK

3 490 MSEK

895 personer

SCA driver fem sågverk i nära anslutning till det egna skogs-

innehavet. Sågverken är välinvesterade och tillhör de största i

Europa med en sammantagen årlig kapacitet på 2,3 miljoner m

sågade trävaror. De har hög automatiseringsgrad och röntgen-

teknik för att maximera värdet av varje stock. Tekniken innebär

att sågverken kan sortera, välja ut och anpassa stocken till

kraven på slutprodukten.

SCA har också hyvlerier, målerier, impregnering och vidare-

förädling av biprodukter, samt egen distribution till byggvaru-

handeln i Norden och Frankrike.

Kundanpassade produkter

Bostadsbyggande, såväl nybyggnad som renovering och

ombyggnad, dominerar efterfrågan på trävaror i en mängd olika

tillämpningar. Den virkesråvara som SCA har tillgång till i norra

Sverige karakteriseras av hög andel kärnvirke och små kvistar.

Detta gör råvaran lämplig för synligt trä, interiör användning som

till exempel golv och för produkter med höga kvalitetskrav, som

inner- och ytterpanel. SCA har valt att fokusera på framför allt

träindustri och byggvaruhandel, marknadssegment där dessa

egenskaper är efterfrågade och där utsikterna till lönsam tillväxt

bedöms som bäst.

Som leverantör till träförädlande industri tillverkar SCA kund-

anpassade produkter som passar väl in i kundernas fortsatta

förädling. Kunderna är främst tillverkare av möbler, dörrar,

fönster, golv och tak.

Till byggvaruhandeln levererar SCA förädlade produkter,

färdiga att erbjudas konsument, samt kvalificerade distribu-

tionslösningar. För att erbjuda kompletta sortiment kombinerar

SCA sina egna produkter med inköp från andra leverantörer.

Kunderna är främst byggvarukedjor i Skandinavien, Frankrike

och USA. Produkterna säljs även direkt till industriella trä-

byggare.

De prioriterade marknadssegmenten kompletteras med affärer

där marknadsförutsättningarna bedöms vara de bästa. Hela

stocken ska generera träprodukter med så god lönsamhet som

möjligt.

Med denna inriktning har SCA nått höga och mer stabila mar-

ginaler över en konjunkturcykel och har haft en lönsam tillväxt

på cirka 10 procent per år under de senaste 20 åren.

Högeffektiva anläggningar

De viktiga investeringar som genomförts i Bollsta sågverk är nu

i full drift. Det nya justerverket ersätter två gamla och innebär en

väsentlig effektivisering, men ger också ökad produktkvalitet

och ger förutsättningar för fortsatt ökad produktion.

Den nya CT-scannern innebär att Bollsta sågverk nu med

digital mätning, datortomografi, bildanalys och artificiell intelli-

gens kan följa varje produkt genom sågverket och ta vara på

värdepotentialen i varje enskild stock. På så sätt kan produkt-

värdet per kund optimeras.

Bollsta sågverks nya CT-scanner följer stockens resa genom sågverket.

41Strategi och verksamhetSCA Årsredovisning 2023

Strategi

• Fortsatt lönsam tillväxt i balans med råvaru-

tillgången.

• Välinvesterade anläggningar med effektivitet

och konkurrenskraft i världsklass.

• Maximera värdet av SCAs högkvalitativa

timmer genom ett högt råvaruutbyte och

anpassade produkter.

Finansiella nyckeltal

MSEK 2023 2022

Nettoomsättning 5 158 6 753

EBITDA 550 1 945

EBITDA-marginal, % 10,7 28,8

Operativt kassaflöde 349 1 727

Strategiska investeringar 0 0

Sysselsatt kapital 3 490 3 376

Avkastning på sysselsatt kapital, % 9,4 48,1

Leveranser, trävaror, tusen m

1 948 2 022

Medelantal anställda 895 899

Bollsta sågverk är ett av SCAs största, och ett av Europas effek-

tivaste sågverk. Bolaget arbetar med att utveckla effektivitet

och konkurrenskraft för samtliga produktionsenheter. För

Munksunds och Rundviks sågverk utreds nu förutsättningarna

för en investering i ökad produktion och konkurrenskraft.

Tunadals sågverk har ansökt om ett nytt produktionstillstånd

som medger fortsatt utveckling av produktion och effektivitet.

Gällö sågverk övertogs helt av SCA vid årsskiftet. I Gällö har

SCA inlett produktion av produkter av contortatall. SCA har en

betydande areal av contortaskog och Gällö är väl beläget för att

nyttja de växande volymer av contortatimmer som börjar bli till-

gängliga. Contorta har utmärkta egenskaper för produktion av

till exempel innerpanel och snickeriprodukter.

Utmanande marknad

Den nedgång i trävarumarknaden som inleddes 2022 har fort-

satt under 2023. Med stigande räntor har byggverksamheten på

de flesta marknader gått ned med minskad efterfrågan och fal-

lande priser som följd. Samtidigt fortsätter råvarupriserna ligga

på en hög nivå. SCAs effektiva produktionsanläggningar och

kontroll över råvarutillgången är viktiga tillgångar i en svag

marknad.

Långsiktigt växer efterfrågan på sågade trävaror globalt och

på SCAs viktigaste marknader. Efterfrågeutvecklingen drivs av

träprodukternas starka hållbarhetskvaliteter och förmåga att

hjälpa kunderna att ersätta mindre hållbara material, som stål,

plast och aluminium. Träprodukter ger en positiv klimateffekt,

Bollsta sågverk är ett av Europas effektivaste sågverk.

42 Strategi och verksamhet SCA Årsredovisning 2023

Marknaden

Den globala marknaden för sågade trävaror av barrvirke är

cirka 350 miljoner m

, där majoriteten används i traditionellt

byggande och renovering. Den långsiktiga efterfrågan

beräknas växa med cirka 2 procent om året.

Den europeiska marknaden för sågade barrträvaror uppgår

till cirka 100 miljoner m

. SCAs andel av denna är ungefär

2 procent. Marknaden präglas av ett stort antal medelstora

och mindre leverantörer med inriktning på olika produkter

och geografiska marknader.

Kapacitet

MUNKSUND, PITEÅ

Sågade trävaror:

400 000 m

/år

RUNDVIK, NORDMALING

Sågade trävaror:

320 000 m

/år

BOLLSTA, KRAMFORS

Sågade trävaror:

600 000 m

/år

TUNADAL, SUNDSVALL

Sågade trävaror:

600 000 m

/år

GÄLLÖ, BRÄCKE

Sågade trävaror:

360 000 m

/år

TRÄFÖRÄDLING OCH DISTRIBUTION

Hyvlade produkter:

600 000 m

/år

Distribution till byggvaruhandeln:

Skandinavien | Frankrike

både som alternativ till produkter med större klimatavtryck

och genom sin kapacitet att binda koldioxid under lång tid.

Samtidigt som efterfrågan på sågade trävaror växer, så ökar

inte tillgången på sågtimmer i samma takt. På viktiga marknader

som norra Nordamerika och Centraleuropa minskar tvärtom den

långsiktiga tillgången på sågtimmer genom bränder, insekts-

skador och ökande restriktioner för skogsbruk.

Hållbart byggmaterial

I ett flertal studier utvärderas byggmaterials och byggpro-

cessers hållbarhet och klimatpåverkan. Träprodukter från ett

ansvarsfullt skogsbruk får goda omdömen. Klimat och håll-

barhet har också stor betydelse för kundernas val av material,

vilket ger stöd för fortsatt växande efterfrågan.

Trä har positiv klimateffekt av flera skäl. Träprodukter har

väsentligt mindre klimatavtryck – kolspår – än de flesta andra

byggmaterial som betong, aluminium, plast och stål. Trä är

också lättare än betong och stål, vilket innebär att miljöpåverkan

av transport och hantering blir mindre. Slutligen binder trä kol.

När trädet växer så binder det koldioxid och detta kol finns

sedan kvar i träprodukten under kortare eller längre tid, bero-

ende på produktens livslängd. Eftersom välunderhållna trähus

kan stå i flera sekel så är denna kolsänka i träprodukter bety-

dande. 90 procent av SCAs trävaror blir till långlivade produkter.

Träprodukter är ofta långlivade och har väsentligt lägre klimatavtryck

än de flesta andra byggmaterial.

43Strategi och verksamhetSCA Årsredovisning 2023

MASSA

Välinvesterade fabriker

ger god konkurrenskraft

SCAs två massafabriker är ledande i världen när det gäller

konkurrenskraft och effektivitet. I tider med svagare massamarknad

är detta styrkefaktorer som upprätthåller lönsamhet.

44 Strategi och verksamhet SCA Årsredovisning 2023

Andel av koncernen 2023

Antal anställda

Sysselsatt kapital

EBITDA

Nettoomsättning1)

24%

18%

16%

6 686 MSEK

1 213 MSEK

9 871 MSEK

537 personer

SCA tillverkar blekt barrsulfatmassa i Östrands massafabrik

och kemisk termomekanisk massa i Ortvikens massafabrik.

Fabrikerna producerar också grön elektricitet, tallolja och

terpentin. Dessutom bidrar fabrikerna med fjärrvärme till

Sundsvalls och Timrås fjärrvärmenät.

Ledande producent av barrsulfatmassa

Östrands massafabrik är världsledande i kvalitet, kostnads-

effektivitet och miljöprestanda. Fabriken fokuserar framför allt

på massa för mjukpapper, men levererar även massa till kartong

och tryckpapper, samt specialprodukter som exempelvis massa

för filter tillverkning.

Barrsulfatmassa producerad av norrländsk vedfiber ger

massa som efterfrågas för sin styrka. I mjukpapper kombineras

den ofta med massa baserad på lövved, som björk eller euka-

lyptus, eller massa baserad på returpapper. Olika massatyper

bidrar med olika egenskaper i papperet. Eftersom barrsulfat-

massa bidrar med styrka, kan den inte utan vidare ersättas av

massa med annat ursprung och med andra egenskaper.

Den moderna fabriken har goda förutsättningar för produktion

av specialprodukter med specifika egenskaper, till exempel

massa för olika typer av filterprodukter. Produktionen av gröna

produkter som tallolja och grön el är viktiga för fabrikens lön-

samhet och för ett effektivt utnyttjande av anläggning och

råvara.

Produktionen av sulfatmassa var under året stabil. Under året

togs en ny starkgaspanna i drift vid fabriken, vilket gett för-

bättrad kostnadseffektivitet, produktivitet och miljöprestanda.

” Eftersom barrsulfatmassa

bidrar med styrka, kan den

inte utan vidare ersättas av

massa av annat ursprung.”

45Strategi och verksamhetSCA Årsredovisning 2023

Strategi

• Fortsätt stärka konkurrenskraft genom

ökad produktivitet.

• Realisera den fulla potentialen i den nya

CTMP-fabriken i Ortviken.

• Maximera värdet på biprodukter som el,

råtallolja och fjärrvärme.

Finansiella nyckeltal

MSEK 2023 2022

Nettoomsättning 6 893 7 209

EBITDA 1 213 2 883

EBITDA-marginal, % 17,6 40,0

Operativt kassaflöde 993 1 984

Strategiska investeringar 183 8

Sysselsatt kapital 9 871 8 321

Avkastning på sysselsatt kapital, % 5,9 28,1

Leveranser, massa, tusen ton 945 864

Medelantal anställda 537 400

Ökad produktion av CTMP

I slutet av 2022 togs den nya fabriken i drift för produktion av

kemisk termomekanisk massa – CTMP – i Ortviken. Under 2023

har produktionen trimmats in och taktats upp enligt plan. Under

andra halvåret avvecklades CTMP-produktionen vid Östrands

massafabrik och båda massafabrikerna kan nu helt fokusera på

sina respektive kärnprodukter.

CTMP används framför allt för tillverkning av mjukpapper och

kartong. CTMP används exempelvis i mellanskiktet i vätske-

kartong för att ge stadga åt förpackningarna. Som råvara

används både barrmassaved och lövmassaved i olika propor-

tioner för att tillverka produkter med olika egenskaper.

Försvagad massamarknad

Med globalt försämrad konjunktur försämrades även massa-

marknaden. Efterfrågan på massa var svag och priserna föll

under framför allt det första halvåret.

Europa är SCAs huvudmarknad, men med ökad produktions-

volym har SCA växt som leverantör till amerikanska kunder med

en stabil närvaro på den amerikanska ostkusten. Genom att

SCA har effektiva produktionsanläggningar och logistiklös-

ningar kan bolaget leverera med lönsamhet till massakunder

över hela världen. Därmed går det att upprätthålla en lönsam

produktion även i tider av svag efterfrågan.

Produktion av CTMP-massa

har koncentrerats till den

nya fabriken i Ortviken.

46 Strategi och verksamhet SCA Årsredovisning 2023

Marknaden

Den globala marknaden för blekt barrsulfatmassa (BSK) är

cirka 14 miljoner ton. Den långsiktiga efterfrågan beräknas

öka med cirka en till två procent om året. SCAs andel av

den globala marknaden för marknadsmassa, NBSK –

nordisk blekt barrsulfatmassa, uppgår till cirka sex procent,

där Östrand är den största fabriken.

Den globala marknaden för kemisk termomekanisk massa

(CTMP) är ungefär 4,5 miljoner ton. Den långsiktiga efter-

frågan beräknas växa med omkring två till tre procent om

året. Efter att den nya CTMP-fabriken i Ortviken trimmats in

beräknas SCAs andel av den globala CTMP- marknaden för

marknadsmassa uppgå till cirka sju procent.

Kapacitet

ÖSTRANDS MASSAFABRIK, TIMRÅ

Blekt långfibrig barrsulfatmassa, NBSK: 900 000 ton/år.

Massan används till bland annat mjukpapper, förpackningar,

tryckpapper och filter.

Grön el: 1,2 TWh/år vid full massaproduktion.

Kompletterande produkter: Tallolja, terpentin, fjärrvärme,

natriumbisulfit.

ORTVIKENS MASSAFABRIK, SUNDSVALL

Kemisk termomekanisk massa, CTMP: 300 000 ton/år (2025).

Massan används till bland annat förpackningar och hygien-

produkter.

Kompletterande produkter: Fjärrvärme.

47Strategi och verksamhetSCA Årsredovisning 2023

SCAs nya pappersmaskin i Obbola trimmas mot full kapacitet.

I en försvagad marknad är effektivitet och produktivitet

avgörande för lönsamheten.

CONTAINERBOARD

Världens största

kraftlinermaskin nu i drift

48 Strategi och verksamhet SCA Årsredovisning 2023

Andel av koncernen 2023

Antal anställda

Sysselsatt kapital

EBITDA

Nettoomsättning1)

24%

18%

10%

20%

6 686 MSEK

1 212 MSEK

10 962 MSEK

695 personer

SCA producerar containerboard i pappersbruken Obbola och

Munksund. Containerboard är ytter- och innerskikten i well-

papp, som används vid tillverkning av förpackningar. SCA pro-

ducerar till helt övervägande del färskfiberbaserad container-

board, så kallad kraftliner.

SCA är en ledande producent av kraftliner, tredje störst i

Europa, med välinvesterade och konkurrenskraftiga anlägg-

ningar. I produktportföljen ingår en rad specialprodukter som

kraftliner med vit tryckvänlig yta och våtstark kraftliner. Våtstark

kraftliner används för förpackningar med särskilt höga krav, till

exempel förpackningar för livsmedel eller tungt gods. Den sen-

vuxna, norrländska vedråvaran ger styrka och är väl lämpad för

materialeffektiva förpackningar av hög kvalitet. Huvudmark-

naden är Europa.

” SCA är en ledande

producent av kraftliner.”

49Strategi och verksamhetSCA Årsredovisning 2023

Strategi

• Realisera den fulla potentialen i den nya

pappers maskinen i Obbola.

• Fortsätta att erbjuda marknadens bästa

service och produkt sortiment.

• Utvärdera fortsatt expansion av Munksunds

pappersbruk med fokus på specialsortiment

som kraftliner med vit yta och våtstark

kraftliner.

Finansiella nyckeltal

MSEK 2023 2022

Nettoomsättning 5 850 6 823

EBITDA 1 212 2 792

EBITDA-marginal, % 20,7 40,9

Operativt kassaflöde 706 2 165

Strategiska investeringar 634 1 813

Sysselsatt kapital 10 962 10 704

Avkastning på sysselsatt kapital, % 5,1 62,1

Leveranser, kraftliner, tusen ton 839 773

Medelantal anställda 695 702

Den nya pappersmaskinen

i Obbola togs i drift i slutet av

år 2022 och är den största i

världen av sitt slag.

Ökad produktion med ny maskin

Under slutet av år 2022 togs den nya pappersmaskinen på

Obbola pappersbruk i drift. Investeringen genomfördes inom

budget och före tidplan. Den nya maskinen trimmas nu mot full

produktion som förväntas nås år 2026.

Den nya maskinen innebär, förutom en betydande produk-

tionsökning, ett tekniksprång när det gäller produktionsstyrning

och processkontroll. Med digitalisering och artificiell intelligens

förbättras radikalt möjligheterna för tillverkning av specialpro-

dukter och produktutveckling.

Även övriga områden i investeringen har framgångsrikt tagits

i drift, inklusive en ny anläggning för hantering av returpapper,

biorening och kemikalieåtervinning. Pappersbrukets kolspår har

minskats radikalt.

SCA undersöker nu förutsättningarna för att öka produktion

och resurseffektivitet vid bolagets andra fabrik för tillverkning

av containerboard, Munksund.

Svagare marknad

Året inleddes med en försämrad världskonjunktur och därmed

lägre efterfrågan på transportförpackningar, försvagad marknad

och fallande priser. Under tidig sommar stabiliserades mark-

naden och priserna på kraftliner.

I en svagare marknad får andra kundanspråk än pris en ökad

tyngd. Efterfrågan på specialprodukter fortsätter att öka. Inte

minst ökar kraven på gott tryckresultat. Transportförpackningar

med ett bra tryck blir en del av produktens marknadsföring och

ger därmed kunderna möjlighet att utveckla sina affärserbju-

danden.

50 Strategi och verksamhet SCA Årsredovisning 2023

Marknaden

Den globala marknaden för containerboard är över

180 miljoner ton, varav kraftliner står för cirka 35 miljoner

ton. Kraftliner tillverkas av färsk fiber till skillnad från det

större sortimentet testliner som tillverkas av returpapper.

Den dominerande delen av kraftlinern är oblekt, det vill

säga brun. Kraftliner tillverkas också med ett vitt ytskikt,

vars marknadsandel står för drygt 10 procent. Den lång-

siktiga efterfrågeökningen på kraftliner beräknas till

2–3 procent om året.

Den europeiska marknaden uppgår till cirka drygt 6 mil-

joner ton. SCA är den största oberoende leverantören av

färskfiberbaserad kraftliner i Europa.

Kapacitet

OBBOLA, UMEÅ

Brun kraftliner: 725 000 ton/år (2026).

Produktsortiment: Kraftliner med brunt ytskikt, för konsu-

ment- och transportförpackningar med inriktning på lättare

och standardkvaliteter.

MUNKSUND, PITEÅ

Brun och vit kraftliner: 415 000 ton/år.

Produktsortiment: Kraftliner med brunt och vitt ytskikt,

för konsument- och transportförpackningar. Är speciali-

serat på mycket kraftiga produkter (Heavy Duty), våtstarka

kvaliteter (Wet Strength) och förpackningspapper med vit

yta och hög tryckbarhet (White-Top).

Den kraftliner med vit yta som tillverkas vid Munksunds

pappers bruk möter högt ställda kundkrav och en god efter-

frågan.

Tillgången på returfiber har under året varit god och priserna

på denna insatsvara har sjunkit.

Långsiktigt bedömer SCA att efterfrågan på fiberbaserade

transportförpackningar kommer att fortsätta öka.

De förnybara produkter som

skapas av SCAs kraftliner kan

ersätta förpackningar av plast.

51Strategi och verksamhetSCA Årsredovisning 2023

FÖRNYBAR ENERGI

Stark tillväxt inom

förnybar energi

Efterfrågan på förnybar energi drivs av arbetet med att bygga hållbara industri- och

energisystem, och påverkas av regelverk och politik, men också av konflikter och europeiska nationers

ambition att trygga sin energiförsörjning. SCA ser goda affärsmöjligheter i denna utveckling

och har nu inlett egen produktion av biodrivmedel och el från vindkraft.

52 Strategi och verksamhet SCA Årsredovisning 2023

SCA har stora tillgångar av förnybar energi i alla delar av verk-

samheten. Det stora skogsinnehavet rymmer bra lägen för vind-

kraft. I skogen finns stora outnyttjade energiresurser i form av

bland annat grenar och toppar. Sågverk genererar råvara till

bränsle i form av bark, spån och torrflis. Massa- och pappers-

bruk genererar också bark, men även värdefulla flöden i form

av biprodukter som lut och tallolja.

SCAs industri försörjs i betydande utsträckning av egen

energi produk tion av såväl elektricitet som värme, men bolaget

är också en stor leverantör till externa kunder i form av pellets,

fjärrvärme, grön el och andra energiprodukter.

Egen vindkraftsproduktion

Som Europas största privata skogsägare, har SCA stora arealer

mark med goda vindlägen. Just nu pågår en omfattande

utbyggnad av vindkraft. I slutet av år 2023 var årlig produktions-

kapacitet, baserad på normala vindförhållanden, av vindkraftsel

på SCAs mark 9,0 TWh. Detta motsvarar cirka 20 procent av

Sveriges totala installerade kapacitet. I slutet av 2022 förvär-

vade SCA vindparken Skogberget i Markbygden utanför Piteå

med en kapacitet på knappt 200 GWh per år. Under detta år

initierades en investering i en än mer kapacitetsstark vindpark

belägen i Bräcke kommun för idrifttagning i början av år 2026.

SCA har tre intäktsströmmar från vindkraft: i form av

arrenden, projektutveckling och egen energiproduktion.

För vindparker på SCAs mark som andra aktörer äger och

driver uppbär SCA ett arrende baserat på försäljningen från

parken.

En annan intäktskälla är utveckling av vindkraftsprojekt. Med

den stora utbyggnaden av vindkraft på SCAs marker har bolaget

fått erfarenhet av att förbereda och utveckla vindkraftsprojekt,

från tidiga utvärderingar till tillståndsgivna projekt. Dessa pro-

jekt kan sedan säljas, genomföras i egen regi eller i samarbete

med olika externa parter.

Slutligen producerar SCA egen grön elektricitet med mål-

sättningen att vara självförsörjande. År 2026, då Fasikans vind-

kraftspark är färdigställd, kommer SCA vara självförsörjande på

elektricitet även när pågående industriexpansion är slutförd.

En egen elproduktion i balans med förbrukningen ger försörj-

ningstrygghet och kostnadskontroll. Efterfrågan på grön el i

norra Sverige bedöms som långsiktigt god med hänsyn till de

industriprojekt som drivs och planeras i regionen.

Andel av koncernen 2023

Antal anställda

Sysselsatt kapital

EBITDA

Nettoomsättning1)

24%

10%

6 686 MSEK

690 MSEK

2 167 MSEK

68 personer

”SCA har stora tillgångar av förnybar

energi i alla delar av verksamheten.”

53Strategi och verksamhetSCA Årsredovisning 2023

Kapacitet

BIONORR, HÄRNÖSAND

Pellets: 180 000 ton/år (880 GWh)

TUNADAL, SUNDSVALL

Integrerad med Tunadals sågverk

Pellets: 12 000 ton/år (60 GWh)

STUGUN, RAGUNDA

Integrerad med Stuguns hyvleri

Pellets: 24 000 ton/år (120 GWh)

RUNDVIK, NORDMALING

Integrerad med Rundviks sågverk

Pellets: 25 000 ton/år (120 GWh)

BIOENERGI I LULEÅ AB

Delägt med Luleå Energi AB

Pellets: 100 000 ton/år (490 GWh)

GÖTEBORGS BIORAFFINADERI

Delägt med St1

Biodrivmedel : 200 000 ton/år (2025)

SKOGBERGETS VINDPARK

Vindkraft: 200 GWh/år

FASIKAN VINDPARK

Vindkraft: 330 GWh/år (2026)

Strategi

Vindkraft

• Investera i egen vindkraftsproduktion för att uppnå

en hög självförsörjning av elektricitet.

• Utveckla en projektportfölj för försäljning eller egna

investeringar.

• Maximera vindkraft på SCAs mark och öka arrende-

intäkterna.

Biodrivmedel

• Realisera den fulla potentialen i bioraffinaderiet

i Göteborg.

• Utveckla möjligheten till ett potentiellt bioraffinaderi

i anslutning till Östrand.

Fasta biobränslen

• Optimera produktion, produktmix och lönsamhet.

• Säkerställ tillgång till bränsleråvara.

Finansiella nyckeltal

MSEK 2023 2022

Intäkter

1 879 1 550

EBITDA 690 355

EBITDA-marginal, %

36,7 22,9

Operativt kassaflöde 609 364

Strategiska investeringar 350 835

Sysselsatt kapital 2 167 1 871

Avkastning på sysselsatt kapital, % 32,1 36,9

Leveranser, förnybar el egen vindkraft, GWh 149 0

Medelantal anställda 68 61

Intäkter består av nettoomsättning och övriga rörelseintäkter.

EBITDA som andel av intäkter.

Bioraffinaderiet har startat

Vid årsskiftet inleddes uppstarten av bioraffinaderiet i Göteborg.

Bioraffinaderiet har en total produktionskapacitet på cirka

200 000 ton biodrivmedel per år. SCAs ägarandel om 25 pro-

cent motsvarar 50 000 ton, vilket motsvarar bränslebehovet för

det svenska inrikes flyget. En väsentlig del av råvaran till raffina-

deriet är tallolja från SCAs sulfatmassaproduktion.

Biodrivmedel baserade på hållbara råvaror spelar en viktig roll

i klimatomställningen. Ett stort antal länder har krav på inbland-

ning av biodrivmedel i fordons- och flygbränsle och efterfrågan

kommer för den överblickbara framtiden att överstiga tillgången.

Vid Östrands massafabrik förbereder SCA en större satsning

på biodrivmedel. Miljötillstånd har erhållits för produktion

baserad på fast biomassa som bark och sågspån. Just nu pågår

landbyggnad i anslutning till industriplatsen för att bereda

utrymme för en potentiell framtida anläggning.

Stark marknad för biobränslen

SCA är en av Sveriges största leverantörer av skogsbaserade

biobränslen, dels oförädlade biprodukter från skog och industri,

dels förädlade bränslen i form av pellets.

Rysslands invasion av Ukraina har lett till brist på bränslen

i Europa och därmed ökade priser och högre efterfrågan.

Under år 2023 producerade SCA 11,1 TWh bioenergi. 9,3 TWh

användes i SCAs egna anläggningar och 1,8 TWh levererades till

externa kunder. Av de externa leveranserna var 0,7 TWh föräd-

lade biobränslen, det vill säga träpellets, 0,6 TWh oförädlade

biobränslen, det vill säga bark, spån och biprodukter från

avverkningar, och 0,5 TWh fjärr- och spillvärme. SCA har en

produktionskapacitet i hel- och delägda anläggningar på mer

än 300 000 ton pellets per år. Under året har en ny pelletsfabrik

i anslutning till Rundviks sågverk tagits i drift. Investeringen

bidrar även till kortade transporter till den nya fossilfria energi-

anläggningen vid Obbola pappersbruk.

Förnybar energi finns i hela SCAs verksamhet.

54 Strategi och verksamhet SCA Årsredovisning 2023

Marknaden

Efterfrågan på förnybar el och förnybara bränslen, såväl fasta

som flytande, drivs av klimatomställningen. Energimarknaden är

även föremål för en lång rad politiska beslut, restriktioner och

ambitioner, såväl på nationell som på övernationell nivå.

Vindkraft introducerades i Sverige med subventioner i form av

krav på andel grön el. Idag är vindkraft helt kommersiell och är

det billigaste sättet att producera ny el i Sverige. Ny vindkrafts-

produktion föregås av en komplicerad och ofta utdragen till-

ståndsprocess där en rad intressen – försvaret, rennäringen,

kommunerna – kan sätta hinder i vägen för hela eller delar av

projektet. Ny vindkraft kräver också anslutning till det allmänna

elnätet.

Det finns stort intresse för vindkraft bland långsiktiga investe-

rare och från kunder som vill säkra sin tillgång till förnybar el.

Marknaden för biodrivmedel drivs till stor del av regleringar

och av ambitionen att ersätta fossila bränslen med förnybara.

Ett stort antal länder inom och utanför Europa ställer krav på

inblandning av förnybara drivmedel. Liknande krav riktas mot

flyg- och sjötransporter. EU har ställt upp regelverk för vilka

råvaror som kan vara kvalificerade för att biodrivmedel ska

betraktas som hållbara. Med nuvarande regelverk finns en

betydande och växande brist på biodrivmedel.

Energi är en viktig komponent i SCAs värdekedja. SCA är en stor leverantör

av pellets, fjärrvärme, grön el och andra energiprodukter.

55Strategi och verksamhetSCA Årsredovisning 2023

Förnybar

HVO

Förnybar nafta

Förbehandling

En rad olika råvaror kan

användas i processen:

• Tallolja – biprodukt från

sulfatmassafabriker.

• Animaliska fetter.

• Använd matolja.

• Andra vegetabiliska oljor.

Deoxygenering

Vatten

Biogen CO

Produktuppgradering

Fraktionering

Vätgas används för

att ta bort syre från de

processade kolvätena.

Vätgasfabrik

Förnybar gasol

Förnybart

flygbränsle

Från förnybara råvaror

till biodrivmedel

Ett bioraffinaderi fungerar i princip som ett raffinaderi baserat

på fossil råolja. Genom att använda förnybar råvara produceras

bränsleprodukter med radikalt lägre klimatpåverkan.

56 Strategi och verksamhet SCA Årsredovisning 2023

Förnybar

HVO

Förnybar nafta

Förbehandling

En rad olika råvaror kan

användas i processen:

• Tallolja – biprodukt från

sulfatmassafabriker.

• Animaliska fetter.

• Använd matolja.

• Andra vegetabiliska oljor.

Deoxygenering

Vatten

Biogen CO

Produktuppgradering

Fraktionering

Vätgas används för

att ta bort syre från de

processade kolvätena.

Vätgasfabrik

Förnybar gasol

Förnybart

flygbränsle

Råvaran till ett bioraffinaderi kan vara en lång rad olika vege ta-

biliska och animaliska fetter och fettsyror. En viktig och lämplig

sådan råvara är tallolja, en biprodukt vid sulfatmassaproduk-

tion. SCAs fabriker producerar årligen ungefär 40–60 kton

tallolja.

Det första steget i raffineringsprocessen är en förbehandling

där föroreningar som kan störa efterföljande processteg

avlägsnas.

Den förbehandlade råvaran matas därefter till en deoxygene-

ringsreaktor där syre bundet till råvaran reagerar med vätgas

över en katalysator och bildar vatten och biogen koldioxid.

De nu i stort sett syrefria kolvätekedjorna går vidare till en

produktuppgraderingsreaktor, där kolvätekedjorna grenas och

får en struktur som ger rätt produktegenskaper, till exempel

köldbeständighet för flygbränslen.

Slutligen delas produkten upp efter sina beståndsdelar till

förnybar gasol, nafta, flygbränsle och diesel. Ett bioraffinaderi

optimeras för att ge bästa möjliga kombination av förnybara

produkter som kan ersätta fossila alternativ och bidra till

minskad global uppvärmning.

SCA arbetar även med utveckling av bioraffinaderiprocesser

som kan använda andra råvaror, till exempel fast biomassa som

sågspån eller bark.

57Strategi och verksamhet

SCA Årsredovisning 2023

LOGISTIK

Egen logistik ger

god kostnadskontroll och

hög leveranssäkerhet

Logistik är en kärnverksamhet för ett skogsbolag med industri.

Råvaran ska transporteras till produktionsanläggningarna och produkter ska

levereras till kunder över hela världen. Med egen logistikorganisation har SCA

kunnat välja trygga transportlösningar och parera kostnadsökningar.

58 Strategi och verksamhet SCA Årsredovisning 2023

Skogsindustrin är en logistikintensiv näring. Cirka 20 procent av

SCAs kostnader utgörs av logistik. För att optimera godsflödena

har SCA byggt upp egna logistiksystem både inom råvaruför-

sörjning och distribution av färdiga produkter. Inom den skog-

liga verksamheten är SCA en av Sveriges största användare av

järnvägstransporter, med egna logistiksystem från skogarna i

inlandet till industrierna vid kusten. SCAs järnvägssystem för

transport av rundvirke är det största i Europa.

Råvarutransporter

Virket hämtas från skogar över hela norra Sverige. Alla virkes-

transporter startar på lastbil. Om avståndet till industrin är kort,

körs virket direkt på lastbil. Om avståndet är längre än cirka

10 mil går virket till en järnvägsterminal och fraktas därifrån till

industrin på tåg.

SCAs mest virkesförbrukande enhet är Östrands massa-

fabrik, som i hög grad försörjs med järnväg. Genom effektiva

järnvägstransporter kan virke levereras också från Syd- och

Mellansverige till konkurrenskraftig kostnad.

Det virke som importeras till SCAs anläggningar, i första hand

från Baltikum där SCA äger egen skog, fraktas på båt.

Effektiva lastbilstransporter är ekonomiska och miljövänliga.

I Sverige tillåts numera 74-tons virkesbilar, vilka kan transpor-

tera cirka 15 procent mer virke än de bilar som tidigare var till-

låtna och samtidigt minska miljöpåverkan. En begränsad men

ökande del av vägnätet i norra Sverige är tillgänglig för 74-tons

bilar, men SCA arbetar för att fler vägar ska kunna användas av

de effektivare lastbilarna. SCA byter virke med andra skogs-

bolag för att reducera transportavstånden till industrin, och

därmed kostnader och utsläpp, så mycket som möjligt.

Färdigvarutransporter

Efter några år med stor turbulens och kraftigt ökade kostnader

i de globala logistikkedjorna har situationen stabiliserats under

2023. Orsaken är delvis en svagare konjunktur och därmed

något minskande globala transportflöden. Produktionsbegräns-

ningar i de oljeproducerande länderna och regulatoriska

insatser, som utsläppshandel för sjötransporter, innebär dock

ett fortsatt högt kostnadstryck.

En egen logistikorganisation och kontroll över transporterna

är därför av fortsatt stort värde och möjliggör snabba och

flexibla transportlösningar för kunder och SCAs affärsenheter.

Organisationen är också förberedd på de ökande produkt-

volymer som kommer när SCAs nyinvesterade enheter kommer

upp i full produktion.

Den dominerande delen av SCAs produkttransporter sker på

fartyg. Massa och trävaror transporteras framför allt i bulkfartyg

och i container. I Sundsvalls hamn är en omfattande hamninves-

tering på väg att färdigställas. Den kommer bland annat att

medge en effektivare containerhantering och att större fartyg

kan utnyttjas. Även i Umeå hamn förbereds hamninvesteringar.

Hamninvesteringarna syftar bland annat till att kunna ta emot

och hantera större fartyg, något som Umeå och i synnerhet

Sundsvall har goda förutsättningar för att göra. En viktig del i

SCAs logistikstrategi är att samla godsflöden och öka fartygs-

storleken. Stora fartyg innebär både minskade kostnader och

minskad miljöbelastning.

SCAs RoRo-fartyg optimeras för transport av kraftliner och

hemtagning av insatsmaterial till SCAs industrier. De går på en

fast rutt och tidtabell mellan terminaler i Umeå, Sundsvall, Kiel,

Rotterdam och London, men går även in i andra hamnar på sin

norrgående tur för att kunna erbjuda konkurrenskraftiga logis-

tiktjänster för externt gods. Med dessa systemtransporter kan

SCA upprätthålla hög kundservice till låg transportkostnad och

miljöpåverkan.

Inom Sverige opererar SCA järnvägspendlar mellan Piteå,

Umeå och Skövde för leverans till sydskandinaviska kunder.

Samma systemtåg transporterar produktionsmaterial norrut.

”Den dominerande delen

av SCAs produkttransporter

sker på fartyg.”

59Strategi och verksamhetSCA Årsredovisning 2023

Aktien och ägarna

SCA-aktien är noterad och handlas på Nasdaq Stockholm.

Bolagets börsvärde uppgick till cirka 106 miljarder SEK vid årets utgång.

SCAs aktiekapital utgörs av två aktieslag, en A-aktie och en

B-aktie. Varje A-aktie är berättigad till tio röster och varje

B-aktie till en röst. A- och B-aktierna ger samma rätt till utdel-

ning. Båda aktieslagen är noterade på Nasdaq Stockholm och

ingår isegmentet Large Cap.

Kursutveckling

Vid utgången av år 2023 noterades SCAs B-aktie till 151,10 SEK

och SCAs A-aktie till 149,80 SEK, motsvarande ett börsvärde

om 106 miljarder SEK. SCAs B-aktie hade en utveckling om

15 procent under året. Under samma period har index över de

30 mest omsatta aktierna, OMX Stockholm 30, haft en utveck-

ling om 17 procent. Den högsta stängningskursen för SCAs

B-aktie var 161,70 SEK, vilket noterades den 17 november.

Den lägsta stängningskursen under året var 129,15 SEK och

noterades den 25 april. Sedan utdelningen av Essity år 2017 har

total avkast ningen för SCAs B-aktie varit 163 procent, vilket kan

jämföras mot totalavkastningen för OMX 30 Stockholm om

76 procent. SCAs totalavkastning år 2023 uppgick till 17 procent.

Aktiehandel

Under år 2023 omsattes det på samtliga marknadsplatser

totalt cirka 1 446 miljoner aktier i SCA. På Nasdaq Stockholm

omsattes cirka 386 miljoner SCA-aktier. Dagsomsättningen för

SCA på Nasdaq Stockholm uppgick i genomsnitt till cirka 1,5

miljoner aktier. Under året omsattes SCA-aktien även på andra

handelsplatser, där de med störst omsättning var Cboe Global

Markets (841 miljoner aktier) och LSE Group (169 miljoner

aktier).

Ägarstruktur

SCA hade cirka 111 000 aktieägare per den 31 december 2023.

Aktiekapitalet ägdes till cirka 58 procent av svenska ägare och

42 procent av ägare utanför Sverige vid utgången av året.

Kapitalet fördelades mellan svenska institutioner med 45 pro-

cent, utländska institutioner med 35 procent, svenska privat-

personer med 11 procent samt övriga ägare med 9 procent av

aktie kapitalet. Den största andelen utländska ägare återfinns

i USA och Norge.

Utdelning och utdelningspolicy

SCA strävar efter att ge en långsiktigt stabil och stigande utdel-

ning till sina aktieägare. När rörelsens kassaflöde långsiktigt

överstiger vad bolaget kan investera i lönsam tillväxt, och under

förutsättning att målet för kapitalstruktur är uppfyllt, delas över-

skottet ut till aktieägarna.

För verksamhetsåret 2022 utgick en utdelning om 2,50 SEK

peraktie. Styrelsen föreslår en utdelning om 2,75 SEK per aktie

för verksamhetsåret 2023.

Aktiens totalavkastning, index

100

150

200

250

300

2023202220212020201920182017

Index

Antal aktier (miljoner)

100

150

200

250

300

350

SCA B OMX Stockholm 30 Omsatt antal aktier på Nasdaq Stockholm per månad (miljoner)

Källa: Nasdaq.

60 Strategi och verksamhet SCA Årsredovisning 2023

Aktiens kurs- och omsättningsutveckling år 2023

Aktiekurs (SEK)

Antal aktier (miljoner)

100

125

150

decnovoktsepaugjuljunmajaprmarfebjan

100

125

150

175

200

Källa: Nasdaq.

SCA B OMX Stockholm 30 Omsatt antal aktier på Nasdaq Stockholm per månad (miljoner)

SCAs tio största aktieägare, per den 31 december 2023

Ägare

Antal

A-aktier

Antal

B-aktier

Kapital

Röster

Industrivärden 33 785 290 39 800 000 10,5 29,5

AMF Pension & Fonder 2 500 000 58 592 810 8,7 6,5

Norges Bank 8 066 000 42 446 457 7,2 9,6

Alecta Tjänstepension 33 491 495 4,8 2,6

T. Rowe Price 29 303 517 4,2 2,3

BlackRock 29 023 843 4,1 2,3

Vanguard 227 929 21 907 689 3,2 1,9

Swedbank Robur Fonder 16 253 258 2,3 1,3

MFS Investment Management 12 679 834 1,8 1,0

Första AP-fonden 11 937 255 1,7 0,9

Tio största 44 579 219 295 436 158 48,4 57,8

Övriga 19 855 930 342 471 182 51,6 42,2

Totalt 64 435 149 637 907 340 100,0 100,0

Källa: Monitor av Modular Finance. Sammanställd och bearbetad data från bland annat Euroclear,

Morningstar och Finansinspektionen. Verifikationsdatum kan variera för vissa aktieägare.

Aktieägarstruktur, per den 31 december 2023

Innehav

Antal

aktieägare

Antal

aktier

Kapital

Röster

1 – 500 84 171 10 575 665 1,5 1,8

501 – 1 000 11 840 9 066 546 1,3 1,5

1 001 – 5 000 12 047 26 044 307 3,7 4,3

5 001 – 10 000 1 531 10 971 391 1,6 1,8

10 001 – 20 000 620 8 787 798 1,3 1,2

20 001 – 50 000 316 9 889 547 1,4 1,4

50 001 – 100 000 131 9 558 573 1,4 1,4

100 001 – 223 568 049 691 80,9 82,5

Anonymt ägande 49 398 971 7,0 4,3

Totalt 110 879 702 342 489 100,0 100,0

Källa: Modular Finance.

Ägarfördelning per land, kapital

Sverige 58%

USA 18%

Norge 8%

Övriga 16%

Källa: Modular Finance.

Ägartyper, kapital

Svenska institutionella ägare 45%

Utländska institutionella ägare 35%

Svenska privatpersoner 11%

Övriga 9%

Källa: Modular Finance.

Föreslagen utdelning

per aktie (SEK)

2,75

Resultat per aktie (SEK)

5,23

61Strategi och verksamhetSCA Årsredovisning 2023

Förvaltningsberättelse

SCA är Europas största privata skogsägare med 2,7 miljoner hektar mark i norra Sverige och Baltikum.

Skogen är en realtillgång som växer varje år och utgör kärnan i SCAs verksamhet. Runt denna förnybara

resurs har SCA byggt en välinvesterad och effektiv värdekedja.

Om SCA

Kärnan i SCAs verksamhet är skogen. Runt denna resurs har SCA

byggt en integrerad och välinvesterad industri som tar vara på och

maximerar värdet av hela trädet. Av råvaran utvecklar SCA pro-

dukter för kunder världen över med höga krav på kvalitet, leve-

ranstrygghet, service och hållbarhet. Den mest värdefulla delen av

trädet är sågtimmer och så mycket av trädet som möjligt blir därför

sågade trävaror för industriella kunder och byggvaruhandel. Bark

används för energiproduktion. Flis tillsammans med övre delen av

trädet blir massa och kraftliner för kundernas vidareförädling till

bland annat mjukpapper och förpackningar. Sågspån blir pellets för

egen och andras energiproduktion. Ånga och andra produkter från

massaproduktion blir värmeenergi till de närliggande fjärrvärme-

näten, grön el och även biodrivmedel och gröna kemikalier. Som

Europas största privata skogsägare, har SCA även stora arealer

mark med goda vindlägen som används till vindkraft.

62 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2023

Händelser under året

Organisation

Förnybar energi nytt rapporterande segment

Den 1 januari 2023 blev Förnybar energi ett rapporterande segment.

Segment Förnybar energi omfattar produktion och försäljning av

förädlade och oförädlade biobränslen samt biodrivmedel, utveck-

ling och intäkter kopplat till vindkraftsaffären samt försäljning

av gröna produkter avsedd för energiproduktion från SCAs

industrier.

Skogstillgångar

Ökat virkesförråd

Den årliga bruttotillväxten i SCAs svenska skogsinnehav uppgår till

cirka 10,5 miljoner m

sk enligt taxeringen som genomfördes år

2019. SCAs totala virkesförråd uppgick till 271 miljoner m

sk per

den 31 december 2023 varav 8 miljoner m

sk i Baltikum.

Högre tillväxt möjliggör ökad avverkning

Enligt den senaste avverkningsberäkningen som genomfördes år

2020 kan den planerade årliga avverkningen successivt öka från

tidigare cirka 4,3 miljoner m

fub till 5,4 miljoner m

fub år 2025.

Värdering av SCAs skogstillgångar

SCA baserar sin värdering av skogstillgångar på skogsmarkstrans-

aktioner i de områden där SCA innehar skog. Det treåriga genom-

snittliga marknadspriset som används till värdering av SCAs skogs-

tillgångar uppgick till 395 SEK/m

sk för det svenska innehavet och

till 40,5 EUR/m

sk för det baltiska innehavet per den 31 december

2023. Tillämpad på SCAs stående virkesvolym om 271 miljoner

sk den 31 december 2023 var det bokförda värdet på SCAs

skogstillgångar 107,5 miljarder SEK. Det treåriga genomsnittliga

marknadspriset vid utgången av år 2022 uppgick till 366 SEK/m

och det bokförda värdet uppgick till 97,9 miljarder SEK.

Investeringar

Investering i utökad kraftlinerkapacitet

SCA beslutade år 2019 att investera i en ny pappersmaskin för till-

verkning av kraftliner vid pappersbruket i Obbola i Umeå. Upp-

starten av pappersmaskinen påbörjades under slutet av år 2022.

Produktionen i Obbola ökar från tidigare 450 000 ton kraftliner till

725 000 ton årligen. Full kapacitet beräknas uppnås år 2026. Den

totala investeringen uppgår till cirka 7,5 miljarder SEK och redovisas

som en strategisk investering.

Investering i utökad massakapacitet

SCA beslutade år 2020 att investera i produktion av kemisk termo-

mekanisk massa (CTMP) för en årlig produktion av 300 000 ton på

Ortvikens industriplats. Den nya anläggningen startades upp i slutet

av år 2022. Full kapacitet beräknas uppnås år 2025. Den totala

investeringen uppgår till cirka 1,45 miljarder SEK och redovisas

som en strategisk investering.

SCA investerar i produktion av biodrivmedel

SCA beslutade år 2021 att investera i ett bioraffinaderi tillsammans

med energibolaget St1. Bioraffinaderiet kommer att ha tillgång till

SCA beslutade 2019 att bygga ett nytt justerverk i Bollsta.

Investeringen slutfördes år 2023.

SCAs tallolja, en produkt från SCAs massabruk. Uppstart i den nya

anläggningen inleddes vid årsskiftet 2023/2024. SCAs andel av

investeringen uppgår till cirka 0,6 miljarder SEK och ägar andelen

uppgår till en fjärdedel.

Nytt justerverk i Bollsta

SCA beslutade år 2019 att bygga ett nytt justerverk vid sågverket

i Bollsta. Produktionsstart skedde i början av år 2023. Den totala

investeringen uppgår till cirka 600 MSEK och är en del av bolagets

befintliga ram för löpande nettoinvesteringar.

Investering i skogsmark i Baltikum

SCA har ett pågående investeringsprogram att förvärva 100 000

hektar skogsmark i Baltikum. Vid utgången av år 2023 hade SCA

ett innehav om cirka 62 000 hektar skogsmark och 11 000 hektar

övrig mark som kan konverteras eller säljas. Förvärven redovisas

som strategiska investeringar.

Investering i vindkraft

SCA förvärvade 2023 ett vindkraftsprojekt placerat på SCAs mark i

Bräcke kommun, Jämtlands län. Byggnation av vindparken inleddes

i slutet av året och vindparken planeras att driftsättas år 2026. Årlig

produktion beräknas till cirka 330 GWh. Den totala investeringen

förväntas uppgå till 1,7 miljarder SEK och redovisas som en strate-

gisk investering.

63Förvaltningsberättelse

SCA Årsredovisning 2023

Finansiell utveckling

Nettoomsättning

Under år 2023 sjönk SCAs omsättning i jämförelse med föregående

år till följd av lägre försäljningspriser. Nettoomsättningen uppgick till

18 081 (20 794) MSEK, en förändring om –13 procent, varav pris/mix

–23 procent, valuta +6 procent och volym +4 procent.

I segment Skog ökade nettoomsättningen med 16 procent och

uppgick till 7 748 (6 705) MSEK, vilket främst relaterade till högre

priser på timmer och massaved.

I segment Trä minskade nettoomsättningen med 24 procent och

uppgick till 5 158 (6 753) MSEK. Förändringen relaterade främst till

lägre försäljningspriser.

I segment Massa minskade nettoomsättningen med 4 procent

och uppgick till 6 893 (7 209) MSEK. Lägre försäljningspriser mot-

verkades av högre leveransvolymer från den nya CTMP-anlägg-

ningen och positiva valutaeffekter.

I segment Containerboard minskade nettoomsättningen med

14 procent och uppgick till 5 850 (6 823) MSEK. Minskningen

relaterade främst till lägre försäljningspriser. Valutaeffekter och

högre leveransvolymer från den nya pappersmaskinen i Obbola,

som togs i drift i slutet av föregående år, påverkade nettoomsätt-

ningen positivt.

I segment Förnybar energi ökade intäkterna, som består av netto-

omsättning och övriga rörelseintäkter, med 21 procent och uppgick

till 1 879 (1 550) MSEK. Ökningen relaterade främst till högre försälj-

ningspriser.

Koncernens totala övriga rörelse intäkter uppgick till 3 314 (3 163)

MSEK. De övriga rörelse intäkterna utgörs av produkter och tjänster

så som energiprodukter, försäljning av frakttjänster till externa

kunder samt vindkrafts arrenden (se not B1 och B2).

SCA är ett exportinriktat bolag där cirka 80 procent av netto-

omsättningen hänför sig till försäljning utanför Sverige. Den största

enskilda exportmarknaden är Tyskland (11 procent av nettoomsätt-

ningen) följt av USA (11 procent) och Storbrittanien (8 procent).

Nettoförsäljning per marknad år 2023

Sverige 18%

Tyskland 11%

USA 11%

Storbritannien 8%

Övriga Europa 32%

Asien 14%

Övriga världen 6%

Kostnadsstruktur

SCAs totala rörelsekostnader under år 2023 uppgick till 16 564

(27 procent), transport- och distributionskostnader (25 procent),

personalkostnader (16 procent), virke och flis (14 procent), och

övriga råmaterial och för nöden heter (12 procent).

Kostnaderna för forskning och utveckling uppgick under året

till 45 (45) MSEK.

Kostnadsstruktur 2023

Virke och flis 14%

Övriga råmaterial och förnödenheter 12%

Inköp av varor för återförsäljning 1%

Energi 5%

Personalkostnader 16%

Transport och distribution 25%

Övriga rörelsekostnader 27%

Resultat

Resultatet för år 2023 minskade jämfört med föregående år. EBITDA

uppgick till 6 807 (10 194) MSEK, motsvarande en EBITDA-marginal

om 37,6 (49,0) procent. Förändringen var främst hänförlig till lägre

försäljningspriser. Värdeförändring av biologiska tillgångar påver-

kade EBITDA positivt med 2 198 (1 825) MSEK. Kostnader för

planerade underhållsstopp uppgick till 377 (300) MSEK.

I segment Skog ökade EBITDA med 35 procent och uppgick till

3 511 (2 602) MSEK. Ökningen var främst hänförlig till högre andel

avverkning av egen skog och högre priser på timmer och massaved

samt högre omvärdering av biologiska tillgångar.

I segment Trä minskade EBITDA med 72 procent och uppgick till

550 (1 945) MSEK, vilket främst förklarades av lägre försäljnings-

priser och högre råvarukostnader. Valutaeffekter påverkade resul-

tatet positivt.

I segment Massa minskade EBITDA med 58 procent och uppgick

till 1 213 (2 883) MSEK. Lägre försäljningspriser och högre råvaru-

kostnader motverkades delvis av positiva valutaeffekter. Kostnader

för planerade underhållsstopp uppgick till 194 (171) MSEK.

I segment Containerboard minskade EBITDA med 57 procent och

uppgick till 1 212 (2 792) MSEK. Minskningen hänfördes främst till

lägre försäljningspriser. Kostnader för planerade underhållsstopp

uppgick till 183 (129) MSEK.

I segment Förnybar energi ökade EBITDA med 94 procent och

uppgick till 690 (355) MSEK. Ökningen hänfördes främst till fortsatt

tillväxt i energi affären och högre försäljningspriser. Vindkrafts-

parken i Markbygden som tillträddes i början av året bidrog positivt

till resultat utvecklingen.

Av- och nedskrivningar uppgick till 1 950 (1 552) MSEK.

Rörelseresultatet uppgick till 4 857 (8 642) MSEK.

Finansiella poster uppgick under året till –414 MSEK jämfört med

–39 MSEK under samma period föregående år. Förändringen var

hänförlig till en högre genomsnittlig nettolåneskuld och högre

marknads räntor.

Koncernens skattekostnad uppgick till 818 (1 782) MSEK, mot-

svarande en skattesats om 18,4 (20,7) procent.

Resultatet per aktie uppgick till 5,23 (9,61).

Koncernens resultaträkning i sammandrag

				Jämförelse
	MSEK	2023	2022
	Nettoomsättning	18 081	20 794	–13
	Övriga rörelseintäkter	3 314	3 163	5
	Förändring av varulager	–275	–83
	Värdeförändring biologiska tillgångar	2 198	1 825	20
(15 482) MSEK, en ökning med 7 procent jämfört med år 2022. Den	Rörelsekostnader	–16 564	–15 482	7
största delen av kostnadsmassan utgörs av övriga rörelsekostnader	Intäkter andelar i intressebolag	53	–23
	EBITDA	6 807	10 194	–33
	Av- och nedskrivningar	–1 950	–1 552	26
	Rörelseresultat	4 857	8 642	–44
	Finansiella poster	–414	–39
	Resultat före skatt	4 443	8 603	–48
	Inkomstskatter	–818	–1 782
	Periodens resultat	3 625	6 821	–47
	Periodens resultat, hänförligt till
	moderbolagets aktieägare	3 675	6 748
	Periodens resultat, hänförligt till innehav
	utan bestämmande inflytande	–50	73
	Nyckeltal
	EBITDA-marginal, %	37,6	49,0
	Resultat per aktie	5,23	9,61

64 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2023

Orsaker till förändringar av EBITDA (%),

2023 jämfört med 2022

	2023
Pris/mix, %	–46
Volym, %	+2
Råmaterialkostnad, %	–4
Energikostnad, %	+1
Valuta, %	+9
Övrigt, %	+5
Totalt, %	–33

Kassaflöde

Det kassamässiga rörelseöverskottet uppgick till 4 502 (8 331)

MSEK. Kassaflödeseffekten från rörelsekapitalförändringar uppgick

till –159 (–1 328) MSEK. Omstruktureringsutgifter relaterade uppgick

till –12 (–40) MSEK. Löpande nettoinvesteringar uppgick till –1 603

(–1 436) MSEK. Operativt kassaflöde var 2 985 (5 685) MSEK. Finan-

siella poster uppgick till –414 (–39) MSEK och betald skatt uppgick

till –330 (–859) MSEK. Bolagsförvärv uppgick till –146 (–832) MSEK.

Strategiska investeringar uppgick till –1 510 (–4 351) MSEK och

relaterar främst till investeringen i ökad produktion av kraftliner

i Obbola, massaproduktion på Ortviken, förvärv av skogsmark

i Baltikum och förvärvet av ett vindkraftsprojekt på SCAs mark

i Bräcke kommun i Jämtlands län. Periodens kassaflöde före

utdelning uppgick till 585 (–320) MSEK.

Operativ kassaflödesanalys

MSEK	2023	2022
Kassamässigt rörelseöverskott	4 502	8 331
Förändring av rörelsekapital	–159	–1 328
Löpande nettoinvesteringar	–1 603	–1 436
Övrigt operativt kassaflöde	245	118
Operativt kassaflöde	2 985	5 685
Finansiella poster	–414	–39
Betald skatt	–330	–859
Övrigt	0	56
Rörelsens kassaflöde	2 241	4 843
Bolagsförvärv	–146	–832
Avyttringar	0	20
Strategiska investeringar i anläggningar	–1 510	–4 351
Kassaflöde före utdelning	585	–320

Finansiell ställning

SCAs sysselsatta kapital uppgick per 31 december 2023 till

115 050 (106 347) MSEK, en ökning under året med 8 703 MSEK.

Ökningen relaterar främst till värdeförändring i skogstillgångar om

9 599 MSEK. Nettolåneskulden uppgick till 10 766 MSEK per

31 december 2023, en ökning under året med 777 MSEK. Netto-

låneskulden i förhållande till EBITDA uppgick till 1,6x jämfört med

1,0x föregående år. Koncernens eget kapital ökade under perioden

med 7 926 MSEK och uppgick till 104 284 MSEK per 31 december

2023.

Balansräkningsstruktur

MSEK	31 dec 2023	31 dec 2022
Skogstillgångar	107 481	97 882
Uppskjuten skatt hänförlig till
skogstillgångar	–21 277	–19 468
Rörelsekapital	4 321	4 138
Övrigt sysselsatt kapital, netto	24 525	23 795
Totalt sysselsatt kapital	115 050	106 347
Nettolåneskuld	10 766	9 989
Nettolåneskuld/EBITDA	1,6x	1,0x
Eget kapital	104 284	96 358
Nettolåneskuld/Eget kapital, %	10,3	10,4

65FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2023

Övrig koncerninformation

Moderbolag

Koncernens moderbolag, Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA

(publ), är ett bolag med huvudsaklig uppgift att äga och förvalta

aktier i ett antal dotterföretag samt utöva koncernövergripande

ledning och administration. Moderbolaget äger också en stor del

av bolagets skogstillgångar. Bolaget är ett svenskt aktiebolag med

säte i Sundsvall och organisationsnummer 556012-6293.

Rörelsens intäkter under år 2023 uppgick till 314 (292) MSEK och

resultat före skatt uppgick till 142 (3 551) MSEK. Mer information

återfinns på sidorna 129–137.

Innehav av egna aktier

SCA innehar inga egna aktier.

Aktiefördelning

Totalt uppgick antalet aktier per den 31 december 2023 till

702 342 489, varav 64 435 149 A-aktier och 637 907 340 B-aktier.

På aktieägares begäran har 146 845 aktier av serie A omvandlats

till serie B under år 2023.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning om 2,75 SEK per aktie. Avstäm-

ningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 26 mars 2024.

Miljöpåverkan i Sverige

Under år 2023 bedrev SCA 13 tillståndspliktiga verksamheter i

Sverige. Värdet av leveranserna år 2023 från den tillståndspliktiga

produktionen i dessa anläggningar motsvarar mer än 90 procent av

koncernens nettoomsättning. Fyra tillstånd avser tillverkning av

massa och papper. Dessa verksamheter påverkar miljön genom

utsläpp till luft och vatten, fast avfall och buller. Sju tillstånd avser

tillverkning av sågade och vidareförädlade trävaror samt bio-

bränslen och ett tillstånd avser tillverkning av bränslepellets.

Dessa verksamheter påverkar miljön genom utsläpp till luft och

vatten samt buller.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Årsstämman 2022 beslutade om riktlinjer för bestämmande av lön

och annan ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna

gäller fram till årsstämman 2026 såvida inte väsentliga förändringar

genomförs innan dess.

SCAs nu gällande riktlinjer för ersättning till ledande befattnings-

havare återfinns i not C3. Uppgifter om tillämpning av beslutade

riktlinjer samt om bolagets kostnader för ersättning till ledande

befattningshavare återfinns i not C3 samt i SCAs ersättnings rapport

på sca.com.

SCAs hållbarhetsrapportering enligt årsredovisningslagen

Hållbarhetsarbetet är integrerat i SCAs verksamhet och hållbarhets-

rapporteringen för år 2023 i enlighet med ÅRL 6 kap inkluderas i

bolagets årsredovisning 2023. Denna rapport omfattar Svenska

Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) och dess dotterbolag, se not F1

sidan 127. SCA-koncernen, dess verksamhet och affärsmodell

beskrivs på sidorna 26–33, 62 och 81. Hållbarhetsrapporten har

överlämnats till revisorn samtidigt som årsredovisningen.

Styrningen av hållbarhetsarbetet beskrivs i Bolagsstyrningsrap-

porten, sidan 82. SCAs Uppförandekod är koncernens främsta styr-

dokument och utgör tillsammans med koncernens hållbarhetspolicy

grunden för SCAs hållbarhetsarbete. Uppföljning och utvärdering av

dessa policyer följer SCAs rutiner för internkontroll och revision,

såsom beskrivs i Bolagsstyrningsrapporten, sidorna 76–83. Utöver

detta följs SCAs hållbarhetsmål och prioriteringar upp via koncer-

nens hållbarhetsråd.

Hantering av väsentliga risker inom hållbarhetsområdet utgör en

del av koncernens samlade arbete med att identifiera och hantera

risker. Processen, identifierade risker och hantering av dessa

beskrivs i Förvaltningsberättelsen på sidorna 67–75.

De strategiska prioriteringarna för hållbarhetsarbetet, var i SCAs

värdekedja påverkan sker, på vilket sätt områdena är väsentliga för

SCAs intressenter, hur de styrs samt de viktigaste resultatindikato-

rerna beskrivs i Hållbarhetsupplysningar, se tabell på sidorna 144–

145. Av tabellen framgår även hur sociala förhållanden, personal-

frågor, miljö, mänskliga rättigheter samt antikorruption utgör en del

av SCAs hållbarhetsarbete.

För räkenskapsåret 2023, har kraven på rapportering enligt

EUs taxonomi för hållbara investeringar utökats med rapporterings-

krav för samtliga sex miljömål, se Hållbarhetsupplysningar sidorna

149–153.

Förutom informationen ovan, beskrivs SCAs hållbarhetsarbete

och utfallet av detta i avsnittet Hållbarhetsupplysningar, sidorna

138–179 och uppdelat per område enligt ÅRL i tabellen nedan.

		Sociala förhållanden
Område	Övergripande	och personalfrågor	Miljö	Mänskliga rättigheter	Antikorruption
Affärsmodell	11–13, 16–17
Policy och dess resultat	144–145	169–174, 177–178	154–165, 178	177–179	177
Risker och riskhantering	67–75	68–70	68–69, 73–75	68–70	68–70
Mål och resultat	144–145, 188–189	144–145, 170, 173, 178	144–145, 154, 168, 178	144–145, 177–179	144–145, 178

66 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2023

Risker och riskhantering

SCA är exponerat för ett antal risker. Riskerna avser faktorer eller

händelser som kan påverka SCAs varumärke och trovärdighet samt

möjlighet att vara ett hållbart bolag med god lönsamhet över tid.

Genom effektiv riskhantering arbetar SCA förebyggande för att

minimera riskerna och för att reducera negativa effekter om hän-

delser skulle inträffa. De flesta riskerna kan påverka bolaget både

positivt och negativt. Exempel på detta är ”Efterfrågan och mark-

nadspris på SCAs produkter” och ”Råmaterialpriser”. Det rådande

geopolitiska läget påverkar flera olika risker och bidrar till en större

osäkerhet i bedömningen av riskerna än normalt. SCA har inkluderat

detta vid bedömning av relevanta risker.

Process för riskhantering

SCAs styrelse beslutar om koncernens strategiska inriktning efter

rekommendation från koncernledningen. Ansvaret för den långsik-

tiga och övergripande hanteringen av risker följer bolagets besluts-

och delegeringsordning. Detta innebär att de flesta av SCAs opera-

tiva risker hanteras av SCAs affärsområden på lokal nivå men att

hanteringen samordnas, om så bedöms nödvändigt och effektivt.

Verktyg för samordningen består främst av affärsområdenas

löpande rapportering samt den årliga översynen av riskscenariot,

där identifiering, värdering och hantering av risker är en del av pro-

cessen. Identifierade risker klassificeras efter sannolikhet att risken

inträffar samt bedömd konsekvens för SCAs prestation. Beslutade

kontrollåtgärder följs upp och utvärderas inom ramen för bolagets

internkontroll. Vid ett förändrat riskscenario under året, uppdateras

värdering och hantering av berörda risker.

SCAs finansiella riskhantering är centraliserad, liksom intern-

banken för hantering av koncernbolagens finansiella transaktioner

och hanteringen av koncernens energirisk. De finansiella riskerna

hanteras i enlighet med koncernens finanspolicy, vilken är fastställd

av SCAs styrelse. Den utgör, tillsammans med bolagets instruktion

för energihandel, ett ramverk för hanteringen.

SCAs funktion för internrevision granskar att SCA följer fastställda

policyer och andra styrande dokument samt att organisationen

genomför beslutade åtgärder för hantering av identifierade risker.

Funktionen för internrevision rapporterar till styrelsen genom dess

revisionsutskott.

Operativa risker

Beskrivning av risk Hantering och kommentarer för året

Efterfrågan och marknadspris på SCAs produkter

Efterfrågan på SCAs produkter påverkas av flera faktorer

såsom den allmänna konjunkturutvecklingen, men även mer

specifika som trender i byggande och byggvaruhandel samt

ökad e-handel. Andra produkter och tjänster kan vara

substitut för SCAs produkter samtidigt som SCAs produkter

kan ersätta andra produkter och material. Det stora och

ökande behovet av att ersätta fossila material med förnybara

alternativ är gynnsamt för SCA.

Påverkan:

Förändring:

Inom de flesta produktområden där SCA verkar finns ett flertal konkurrerande producenter och

tydliga marknadspriser. Utbudet bestäms av tillgänglig produktionskapacitet och priset baseras

på utbud och efterfrågan. Försäljningskontrakten kan utgå från marknadspris baserat på

publicerade prisindex, ibland med viss tidsfördröjning jämfört med vad som händer på

marknaden. Försäljningskontrakten kan också ange ett pris, som gäller under avtalsperioden.

Variationer i marknadspriserna kan skapa betydande svängningar i resultatet för SCA.

Risken med varierande marknadspris möts på flera sätt. Långtidskontrakt till fasta priser eller

prissäkring förekommer endast i undantagsfall. Bedöms effekten bli negativ och långvarig kan

åtgärder vidtas för att anpassa kostnadsbilden, till exempel i form av omförhandling av avtal,

kapacitets- eller personalförändringar samt översyn av verksamhetsstrukturen. Övergång till

alternativ produktion kan också bli aktuell där detta är möjligt.

Bolagets innovationsarbete syftar till att utveckla nya produkter, tjänster och processlösningar

som ökar konkurrenskraften.

Råmaterialpriser och andra kostnader för insatsvaror och tjänster

Marknadspriset varierar över tid för många insatsvaror och

tjänster som används i tillverkningen av SCAs produkter.

Detta kan påverka resultatet både positivt och negativt.

Cirka 80 procent av SCAs kostnadsbas utgörs av råmaterial,

insatsvaror och tjänster. SCAs kostnadsstruktur finns

beskriven i Förvaltningsberättelsen.

Påverkan:

Förändring:

Prisvariationer på råmaterial, insatsvaror och tjänster kan hanteras på flera sätt. SCA har en

integrerad värdekedja med hög självförsörjningsgrad inom ved, energi och logistik, vilket bidrar till

riskreducering. SCA är Europas största privata skogsägare och under år 2023 kom 58 procent av

SCAs behov av vedråvara från egen skog och flis från egna sågverk.

Genom det stora skogsinnehavet och energieffektiva industriprocesser är SCA även en

nettoproducent av bioenergi. SCA är både en stor användare och producent av el. Under 2023

använde SCA 2,0 TWh el samtidigt som bolaget producerade 1,5 TWh el. Bolagets vindkrafts-

arrenden minskade exponeringen ytterligare, till totalt 0,1 TWh. Prisrisken kan även minskas

genom finansiella säkringar och långtidskontrakt. Enligt interna regler kan elprisrisken säkras upp

till 36 månader. För 2024 har cirka 75 procent, för 2025 cirka 40 procent och för 2026 har 0 procent

av prognosticerad nettoelförbrukning säkrats. Normalt hanteras inga andra prisrisker i insatsvaror

genom säkring.

Transportkostnad utgör en stor del av SCAs kostnadsmassa. Genom egen logistikverksamhet

kan systemet optimeras och risken minimeras. Risken minimeras även genom investeringar,

tillsammans med partners, i produktion av biodrivmedel. SCA arbetar även aktivt med att

reducera kostnadsrisken genom att omförhandla avtal, söka nya leverantörer eller ersätta

insatsvaror och tjänster som gått upp i pris.

HögMedelLåg

Bedömning av potentiell påverkan på SCA

baserad på kombinationen av sannolikhet

och finansiell effekt.

Oförändrad risk

Avser förändring från föregående år.

Ökad risk (effekt och/eller sannolikhet) Minskad risk

67FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2023

Beskrivning av risk Hantering och kommentarer för året

Miljöpåverkan

SCAs verksamhet påverkar luft, vatten, mark, bullernivåer och

biologiska processer, vilket kan medföra kostnader för att

förhindra eller begränsa påverkan på miljön liksom kostnader

för att återställa miljöer som påverkats av SCAs verksamhet.

Krav på återställande av miljön kan också avse effekter av

SCAs tidigare verksamheter.

För SCAs industriella verksamhet i Sverige krävs tillstånd

enligt miljöbalken, vilket sätter gränser för verksamhetens

omfattning och tillåtna påverkan på omgivningen. Vid utökad

eller ändrad verksamhet kan krav på ytterligare åtgärder

tillkomma. Skogsverksamheten påverkas även av

skogsvårdslagen och jordförvärvslagen.

Påverkan:

Förändring:

SCAs hållbarhetspolicy ger riktlinjerna för koncernens arbete med miljö och socialt ansvar.

Varje produktionsenhet sätter mål för att minska sin miljöpåverkan. Målen baseras på utförd

miljöaspektvärdering. Miljöriskerna minimeras genom förebyggande arbete i form av certifierade

miljöledningssystem, kontrollprogram för efterlevnad av miljötillstånd och riskanalyser i samband

med förvärv samt genom saneringsprojekt vid nedläggning av anläggningar. Genom resurs-

användningssystemet RMS följer SCA hur företaget nyttjar energi, vatten, transporter och råvaror.

Alla anställda uppmuntras att rapportera observationer och incidenter, vilka är en del av det

förebyggande arbetet och arbetet med ständiga förbättringar. SCA har under lång tid arbetat för

att kontinuerligt öka andelen förnybar energi samt för att minska mängden avfall. SCAs

integrerade värdekedja bidrar till att öka cirkulariteten då biprodukter och restströmmar från en

process blir råvara i en annan process.

Klimatförändringar

Klimatförändringar innebär risker för SCAs verksamhet.

Förändrade väderförhållanden kan orsaka torka, vilket i sin tur

kan innebära ökade insektsskador och bränder. Fler stormar

innebär en ökad risk för stormfällning. Avverkning och

transport av virke kan påverkas av ett mildare och regnigare

klimat med svårare terrängförhållanden, särskilt under våren.

Politiska beslut i syfte att minska eller begränsa effekter av ett

ändrat klimat, kan påverka bolaget på olika sätt.

Med ändrat klimat kan den biologiska mångfalden i

bolagets skogar påverkas genom att livsförutsättningarna för

olika arter förändras. Tillgång till färskvatten kan påverkas

negativt av ett varmare klimat.

Samtidigt kan klimatförändringar i form av global

uppvärmning i viss mån förväntas ha positiv inverkan genom

ett mer gynnsamt klimat för skogens tillväxt i norra Sverige.

För att motverka klimatförändringarna, ökar efterfrågan på

förnybara och fossilfria alternativ, vilket är gynnsamt för SCA.

Påverkan:

Förändring:

Den största påverkan för bolaget bedöms vara kopplad till skogen och brukandet av skogen. Då

skogsbruket har ett långt perspektiv, 100 år, är det svårt att förutsäga hur olika klimatförändringar

kommer att samverka. Ett varmare klimat innebär troligen högre tillväxt i skogen men samtidigt

större risk för skadeinsekter, extremväder och längre perioder av torka. SCA deltar i olika

forskningssamarbeten för att öka kunskapen om hur skogen kan komma att påverkas av

klimatförändringar och hur skogsbruket kan anpassas för att bäst möta dessa förändringar.

Transitionsriskerna kan innebära såväl risker som möjligheter. Ökad efterfrågan på förnybar

energi och produkter baserade på förnybara material är en möjlighet för SCA. Politiska beslut för

att begränsa klimatförändringar kan påverka bolaget såväl positivt som negativt, se även under

politiska risker.

Bolagets industriella processer är nästan fossilfria efter ett strukturerat arbete under lång tid

med energieffektiviseringar och att ersätta fossila bränslen med biobränslen. Bolagets största

exponeringen för fossila bränslen är relaterad till transporter och på olika sätt pågår åtgärder för

att minska förbrukningen. Ett exempel är en eldriven timmerbil som togs i drift under 2022 och

som utvärderas för timmertransporter till pappersbruket i Obbola.

En mer detaljerad analys av klimatrelaterade risker och möjligheter redovisas på sidorna 73–75.

Affärsetik

Ett oetiskt agerande eller dålig hantering av affärsetiska risker

kan skada SCAs varumärke och trovärdighet. Bolaget kan

även drabbas av böter och andra juridiska sanktioner. Genom

god affärsetik kan bolaget bidra till positiv utveckling i hela

värdekedjan, värna mänskliga rättigheter och minimera risken

för korruption och penningtvätt.

Påverkan:

Förändring:

För att säkerställa att SCA och dess medarbetare, lever upp till bolagets kärnvärden och inte

medverkar i eller kan kopplas till oetiska affärsmetoder har SCA en Uppförandekod. Den innefattar

bland annat övergripande regler för hur SCA bedriver sin verksamhet och hur bolagets anställda

ska uppträda mot varandra och i affärsmässiga relationer. Koden är en policy som godkänns av

styrelsen och ses över regelbundet. Koden innehåller principer om bland annat affärsetik,

relationer till medarbetarna, respekt för mänskliga rättigheter och hänsyn till miljön. Alla anställda

utbildas i koden dels i introduktionen för nyanställda, dels i form av repetitionsutbildning.

För att säkerställa att SCA arbetar med affärspartners som delar dessa värderingar, sker en

utvärdering av potentiella partners innan samarbete inleds. Utvärderingen omfattar både affärs-

mässiga frågor och frågor om befintliga policyer och processer gällande till exempel arbetsmiljö

och affärsetik. Leverantörer förväntas följa SCAs leverantörsstandard, vilket regleras i leverantörs-

avtalen. SCA har etablerat ett antal metoder för att övervaka och säkerställa att Uppförandekoden

efterlevs. Dessa innefattar bland annat kontroller i samband med förvärv, riskutvärdering av

bolagets egna enheter och leverantörer samt platsrevisioner av SCAs enheter och av leverantörer

som bedöms ha en högre risknivå. SCA har ett visselblåsarsystem där både interna och externa

parter kan rapportera misstänkta överträdelser av koden, vilka behandlas i bolagets

Complianceråd.

Legala risker

SCA bedriver verksamhet som omfattas av lagar, regelverk

och som till stora delar omfattas av tillståndsplikt. SCA kan bli

föremål för kommersiella tvister och andra rättsliga

förfaranden.

Påverkan:

Förändring:

SCA följer rättsutvecklingen inom relevanta områden för att säkerställa regelefterlevnad. Bolaget

vidtar de åtgärder som krävs med anledning av regelförändringar samt genomför relevanta

utbildningar för anställda. SCA verkar bland annat genom branschorganisationer för att tillvarata

bolagets intressen i lagstiftningsfrågor. SCAs anläggningar följer fortlöpande upp sin

miljöpåverkan och att givna tillstånd efterlevs.

Förtroendeskadliga risker

Händelser kan inträffa som skadar förtroendet för SCA. Det

kan till exempel vara fråga om anställda, entreprenörer,

leverantörer eller affärspartners som inte följer gällande lagar

och regler eller styrande dokument, såsom SCAs

Uppförandekod. SCA kan också drabbas av olyckor som

skadar förtroendet för SCAs förmåga att driva verksamheten

på ett säkert och effektivt sätt.

Påverkan:

Förändring:

SCA genomför utbildningar för att säkerställa att kunskap om regelverken finns hos SCAs

medarbetare och verkar för att delägda verksamheter och anställda i dessa ska leva upp till

motsvarande krav.

SCA har en leverantörsstandard som avser att säkerställa att SCAs leverantörer och

entreprenörer uppfyller de krav SCA ställer. SCA har system för hantering av plötsliga händelser,

såsom olyckor, som riskerar att skada förtroendet för SCA. Bolaget har en rutin för att säkerställa

att nya partners delar SCAs värderingar innan nya affärssamarbeten inleds. Vid behov genomförs

revisioner på plats för att följa upp att SCAs kravnivå uppfylls. SCA för dialog med sina

intressenter och uppdaterar löpande informationen på bolagets hemsida för att tillgodose olika

behov.

68 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2023

Beskrivning av risk Hantering och kommentarer för året

Risker kopplade till skogsbruk och skogsbeståndet

SCA är Europas största privata skogsägare med 2,7 miljoner

hektar skogsmark, varav 2,1 miljoner hektar utgörs av

produktiv skogsmark. Innehavet finns till största delen i norra

Sverige samt i Baltikum. Det finns risk att värdet på skogs-

beståndet minskar genom angrepp av skadeinsekter, betande

klövdjur, stormar och brand. Värdet på skogstillgången kan

också förändras, till exempel genom variationer i efterfrågan

på vedråvara i SCAs region vilket i sin tur påverkar prisnivån i

regionen. SCAs skogsskötsel kan vidare komma i konflikt

med renskötande samers verksamhet avseende mark-

användning. Detta gäller även vid etablering av vindkrafts-

produktion på skogsmarken. Lagstiftning kan också påverka

möjligheter att bedriva ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk.

Påverkan:

Förändring:

SCA arbetar aktivt och tillsammans med forskningsinstitut för att kontinuerligt förbättra

skogsbruksmetoder och förädling av skogsplantor, detta för att öka tillväxten i skogen och minska

påverkan på skogslandskapet. SCA arbetar på olika sätt och för dialog med olika intressenter, för

att bidra med faktabaserat underlag till vilka nyttor som skapas genom ett ansvarsfullt brukande

av skogen samt hur skogsbruket påverkar skogslandskapet.

Aktivt och ansvarsfullt skogsbruk kombinerat med en industri som förädlar skogsråvaran är

väsentligt för att säkra värdet av skogstillgången. Den uthålliga avverkningspotentialen har sedan

1950 mer än fördubblats, samtidigt som virkesförrådet ökat med cirka 70 procent. Risken för

angrepp av skadeinsekter hanteras med hjälp av omsorgsfull markberedning, särskilt skydd mot

snytbaggar och rutiner för att minimera risken för angrepp av granbarkborrar. Stammen av

betande klövdjur hålls nere genom jakt på marker där SCA arrenderar ut jakträttigheter. SCAs

skogsmark är spridd över stora delar av norra Sverige, vilket innebär att till exempel skogsbrand

och stormar normalt inte påverkar mer än en begränsad del av skogsbeståndet. Skogen försäkras

därför inte. Baserat på tidigare års brandsituation, har SCA utvecklat rutiner för att minimera

risken för skogsbrand, speciellt vid längre perioder av torr väderlek. SCA samplanerar med

berörda samebyar avseende skogsskötsel och vindkraftsprojekt på SCAs mark. Samplaneringen

omfattar anpassning av tidpunkt för avverkning, gödsling, markberedning och val av trädslag vid

nyplantering. Vid vindkraftsprojekt sker samråd till exempel om vindkraftsparkens storlek och

eventuell påverkan på rennäringen med berörda samebyar, närboende och markägare i området.

Biologisk mångfald

SCA använder stora mängder skogsråvara, som dels kommer

från egen skog, dels köps från andra markägare och

skogsbolag. Vid skogsbruksåtgärder finns risk att den

biologiska mångfalden påverkas. Politiska beslut och

lagstifning för att värna biologisk mångfald kan komma att

påverka bolaget.

Ett varmare klimat kommer sannolikt att påverka den

biologiska mångfalden.

Påverkan:

Förändring:

SCA har som mål att bolagets skogar ska skötas så att de är minst lika rika på biologisk mångfald,

naturupplevelser och råvara i framtiden som de är idag. SCA bedriver ett långsiktigt och

ansvarsfullt skogsbruk där naturhänsyn tas vid alla skogliga åtgärder. SCA arbetar för att bevara

och förstärka biologisk mångfald på flera sätt. Landskapsekologisk planering omfattar hela SCAs

markinnehav och är basen för naturvårdsarbetet. SCA gör frivilliga avsättningar där bolagets

skogar med högst naturvärden undantas från skogsbruk. Alternativa brukningsformer används

och riktade åtgärder utförs för att gynna biologisk mångfald. SCA tar ett speciellt artansvar för de

skogslevande arter som riskerar att påverkas negativt av skogsbruk i norra Sverige och arbetar

aktivt för att säkra och öka tillgången till rätt livsmiljöer för dessa arter. Bolaget samarbetar med

organisationer för att tillsammans identifiera och genomföra åtgärder som gynnar biologisk

mångfald och rekreation.

SCAs skogsbruk och virkesanskaffning är certifierade enligt FSC och PEFC i såväl Sverige som

i Baltikum. SCA avstår aktivt från att köpa virke från kontroversiella källor. Minimikravet är att köpt

virke uppfyller FSCs standard för Controlled Wood.

Risker i produktionsanläggningar

SCA har 14 produktionsanläggningar, samtliga i Sverige. SCA

äger också anläggningar för distribution såsom

hamnanläggningar, virkesterminaler och skogsbilvägar i

Sverige. Dålig arbetsmiljö i produktionsanläggningarna kan

orsaka ohälsa och arbetsolycksfall med stora konsekvenser

för enskilda medarbetare. En del av anläggningarna bedriver

kontinuerlig produktion. Bränder, maskinhaverier och andra

typer av skadehändelser kan leda till produktionsstörningar

och orsaka leveransproblem. När större projekt genomförs

finns risk för störningar i befintlig verksamhet.

Påverkan:

Förändring:

SCA har en nollvision för arbetsolycksfall och bedriver ett aktivt och systematiskt arbets miljö-

arbete för att minimera risken för personskador och för ohälsa. SCA arbetar förebyggande för att

ha en hög tillgänglighet i produktionsanläggningarna och att undvika oplanerade stopp. Målet är

att på ett bra och kostnadseffektivt sätt skydda medarbetare, närboende, miljö, företagets

tillgångar och verksamhet samt att minimera SCAs riskhanteringskostnad. Det

skadeförebyggande arbetet bedrivs enligt fastlagda riktlinjer, vilket bland annat inkluderar

ledningens säkerhetsvandringar, underhåll av anläggningar, utbildning av personal samt god

ordning och reda. Kontinuerligt arbete med att minska risker genom bland annat riskbedömningar

och ständiga förbättringar genomförs.

Samtliga helägda anläggningar är försäkrade hos marknadsledande försäkringsbolag till

återanskaffningsvärde samt för bortfall av täckningsbidrag. För att minimera pågående projekts

påverkan på verksamhet tillsätts separata projektorganisationer som gör löpande uppföljningar

för att snabbt fånga upp eventuella störningar och brister, samt vidta korrigerande åtgärder.

Påverkan av politiska beslut

SCAs verksamhet påverkas av politiska beslut och

administrativa regler, framför allt i Sverige där SCA har större

delen av verksamheten, men även på EU-nivå. Påverkan kan

komma från generella regler såsom regler för beskattning och

finansiell rapportering, men också mer specifika regler och

praxis. Exempel är politiska beslut avseende skogsbruk,

transporter och tillståndsprocesser. Politiska beslut kan

begränsa framtida avverkningsmöjligheter.

Påverkan:

Förändring:

SCA arbetar med att bevaka och utvärdera omvärldsförändringar, förändrad lagstiftning och

politiska beslut, som leder till ändrade förutsättningar för bolaget. SCA medverkar i nationella och

internationella branschorganisationer. Några nyckelområden för SCA är ägande- och brukanderätt

av skogsmark, europeiska och globala regleringar inom miljö- och energiområdet samt synen på

biobränslen. SCA följer utvecklingen inom prioriterade områden såsom skogsbruk, biologisk

mångfald, fossilanvändning, miljömärkning, frågor om avfall och utsläpp till vatten och luft. EUs

handel med utsläppsrätter, regelverk avseende avfall och initiativ avseende cirkulär ekonomi är

viktiga att följa för SCA.

Kundberoende

SCAs tio största kunder svarade 2023 för cirka 37 procent av

SCAs omsättning. Risken vid alltför stort beroende av

enskilda kunder är att uteblivna köp från dessa kan påverka

SCAs resultat negativt.

Påverkan:

Förändring:

SCA arbetar kontinuerligt med att bygga relationer med befintliga och nya kunder, för att minska

konsekvenserna av uteblivna köp från etablerade kunder. Generellt är kunderna inom massa- och

papperssegmenten stora företag, som tillverkare av mjukpapper och tillverkare av wellpapp-

förpackningar. Inom affärsområde Trä har SCA under åren utvecklat nya kundsegment.

Traditionellt distribueras sågade trävaror av grossister. SCA har byggt upp affärsrelationer med

distributörer inom byggmaterialhandeln, vilka är inriktade på distribution till konsument inklusive

gör-det-själv-segmentet. Dessutom tillverkas vissa byggkomponenter för försäljning direkt till

industri.

69FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2023

Beskrivning av risk Hantering och kommentarer för året

Leverantörer

SCA är beroende av ett stort antal leverantörer. Ett bortfall av

viktiga leverantörer kan förorsaka SCA kostnader och

problem i värdekedjan. Leverantörer, vilka inte följer SCAs

leverantörsstandard kan orsaka problem även för SCA.

Globala eller regionala kriser kan ha en negativ påverkan på

leverantörernas förmåga att uppfylla sina åtaganden liksom

på rörligheten för varor och tjänster.

Påverkan:

Förändring:

För att reducera risken har SCA leveransavtal med ett stort antal leverantörer. För vedråvara som

köps externt, har SCA byggt upp en inköpsorganisation med ett åttiotal virkesköpare, fördelade på

lokalkontor i regionen och har genom dem, relationer med cirka 18 000 privata skogsägare. SCA

kan också sälja skogsvårdstjänster till dessa leverantörer. Cirka 170 entreprenörer svarar för

huvuddelen av avverkningen, cirka 100 för transporter av vedråvara till SCAs industrier och cirka

90 för skogsvård.

För de flesta viktiga insatsvaror och tjänster finns ett flertal leverantörer att tillgå på marknaden.

Detta gäller också i de flesta fall leverantörer av underhåll samt ny- och ombyggnation av

anläggningar. Genom att SCA har tillgång till flera leverantörer, minskar risken för uteblivna

leveranser om en enskild leverantör får problem. Genom ett aktivt arbete har störningar kopplade

till den pågående Ukrainakrisen kunnat hanteras utan större inverkan på bolagets verksamhet.

SCA har etablerat en leverantörsstandard som bland annat behandlar arbetsvillkor, hälsa och

säkerhet, affärsetik och mänskliga rättigheter. SCAs leverantörer måste uppfylla standarden och

potentiellt genomgå revision. Revisioner planeras och genomförs utifrån ett riskperspektiv för att

säkerställa att leveranser kommer från leverantörer som uppfyller SCAs krav.

IT-säkerhet och risker i IT-system

SCA är beroende av IT-system för den löpande verksamheten.

Störningar eller felaktigheter i kritiska system kan ha en direkt

påverkan på produktionen och viktiga affärsprocesser.

Felaktig hantering av finansiella system kan påverka

företagets redovisning. Intrång av obehöriga i SCAs system

kan orsaka ekonomiska förluster och andra skador. Dessa

risker ökar i en alltmer tekniskt komplex och sammanlänkad

värld.

Påverkan:

Förändring:

SCA har etablerat en ledningsmodell för IT som inkluderar styrning, standardiserade IT-processer

och en organisation för IT-säkerhet. IT-säkerhetsarbetet omfattar kontinuerlig riskbedömning,

införandet av förebyggande åtgärder, användandet av säkerhetsteknologier, rutiner för

kontinuitetshantering och interna revisioner. Standardiserade processer finns för implementering

av nya system, förändring av befintliga system och den dagliga driften. Större delen av SCAs

systemlandskap bygger på väletablerade system. Bolagets arbetssätt har anpassats och

utvecklas i enlighet med dataskyddsförordningen GDPR. Medarbetarnas medvetenhet om

riskerna ökas genom utbildning i IT-säkerhet.

Risker relaterade till personal

SCA behöver tillgång till kompetenta och engagerade

medarbetare. Bolaget måste ha förmåga att attrahera och

behålla talanger samt säkerställa tillgång på bra ledare för att

uppnå uppställda strategiska och operationella mål.

Påverkan:

Förändring:

SCA har som mål att arbetsplatserna ska vara olycksfria och hälsosamma, och arbetar proaktivt

för att medarbetarna ska vara friska och må bra. Bolaget genomför ledarutbildningar för att

utveckla och stötta ledarna i ledarrollen.

SCA arbetar enligt en etablerad process för successionsplanering för att säkra försörjning av

ledare och specialister. SCA arbetar med strategisk kompetensförsörjning för att säkerställa

tillgången till rätt kompetens på kort och lång sikt. Medarbetarna utvecklas bland annat genom

tradionell utbildning, coachning och lärande i vardagen samt årliga utvecklingssamtal. Bolaget

arbetar med riktade insatser för att attrahera kritiska kompetenser och stärka arbetsgivar-

varumärket. Bolaget tar även intitiativ till lokala utbildningar för att öka tillgång till

bristkompetenser. Löner och andra villkor ska vara marknadsanpassade samt kopplas till SCAs

affärsmässiga prioriteringar. SCA eftersträvar goda relationer med de fackliga organisationerna.

70 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2023

Finansiella risker

Beskrivning av risk Hantering och kommentarer för året

Valutarisk

SCAs exportinriktning gör SCAs verksamhet starkt

valutaberoende. Cirka 90 procent av försäljningen sker i

andra valutor än SEK. Huvuddelen av inköpen sker i SEK.

Endast en mindre del av inköpen görs i andra valutor.

Svängningar i valutakurserna har stor påverkar SCAs intäkter

och därmed på resultatet.

Påverkan:

Förändring:

I tabellen anges nettoflöden för de tre största

valutorna under år 2023, samt övriga utländska

valutor totalt, mätt som försäljning i respektive

utländsk valuta minus inköp i samma valuta. I

enlighet med SCAs finanspolicy valutasäkras

denna exponering enligt följande:

Balansräkningsposter i utländsk valuta

säkras, liksom exponeringen i större beslutade

och kontrakterade investeringar i

anläggningstillgångar.

Enligt policyn kan också transaktionsexponering avseende uppskattat framtida nettoflöde

valutasäkras upp till 18 månader. Bolaget hade per den 31 december 2023 följande ungefärliga

andelar säkrade av den förväntade nettoexponeringen från försäljning minus inköp. För EUR

75 procent för det första kvartalet, 70 procent för det andra kvartalet, 40 procent för det tredje

kvartalet och 20 procent för det fjärde kvartalet 2024, samt 5 procent för det första kvartalet 2025,

och för USD 80 procent för det första kvartalet, 75 procent för det andra kvartalet, 50 procent för

det tredje kvartalet och 30 procent för det fjärde kvartalet 2024, samt 10 procent för det första

kvartalet 2025. Detta till följande genomsnittskurser, EUR/SEK 11,53 och USD/SEK 10,69.

Omräkningsexponering, det vill säga den risk som SCA är exponerat för vid omräkning av

utländska dotterbolags balans- och resultaträkningar till SEK, är av mindre betydelse eftersom

balansomslutningen i dessa bolag endast utgör cirka 2 procent av SCAs totala balansomslutning.

Omräkningsexponeringen i de utländska dotterbolagen kurssäkras inte .

Kreditrisk

Med kreditrisk avses risken för förluster på grund av att SCAs

kunder eller motparter i finansiella kontrakt inte fullgör sina

betalningsåtaganden.

Påverkan:

Förändring:

Kreditexponeringen i kundfordringar uppgick den 31 december 2023 till 2 858 MSEK. Kreditrisken

i kundfordringar hanteras genom kreditkontroll av kunder via kreditupplysningsföretag. Kredit-

limiter fastställs och följs upp löpande. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli

inbetalt utifrån en individuell bedömning av varje kund. Den finansiella kreditexponeringen, där

motparten är en finansiell aktör eller en förvaltare av pensionsmedel, uppgick den 31 december

2023 till 2 960 MSEK. Målsättningen är att finansiella motparter ska ha ett kreditbetyg på lägst A–

från minst två kreditbedömningsinstitut.

Likviditets- och refinansieringsrisk

Med likviditets- och refinansieringsrisk avses risken att SCA

inte har möjlighet att möta sina betalningsförpliktelser till följd

av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta nya lån.

Påverkan:

Förändring:

SCAs bruttolåneskuld uppgick den 31 december 2023 till 13 726 MSEK och den genomsnittliga

löptiden, inklusive outnyttjade kreditlöften, till 3,7 år (med hänsyn till leasingskuld enligt IFRS 16).

Outnyttjade kreditlöften uppgick vid årets slut till 6 249 MSEK och likvida medel till 502 MSEK.

För att säkerställa god tillgång till lånefinansiering till attraktiva villkor, har SCA en uttalad

målsättning att upprätthålla en så kallad ”investment grade rating”. Kreditvärderingsinstitutet

Standard and Poor’s (S&P) har under året bekräftat SCAs kreditbetyg till ”BBB” med stabila

utsikter.

SCA ska upprätthålla en finansiell beredskap i form av en likviditetsreserv, bestående av likvida

medel och outnyttjade kreditlöften motsvarande minst 10 procent av koncernens årsomsättning.

För att begränsa refinansieringsrisken ska SCA ha en god spridning av bruttoskuldens förfall.

Bruttolåneskulden ska ha en genomsnittlig löptid på över tre år, med hänsyn till outnyttjade

kreditlöften.

Överskottslikviditet ska i första hand användas för att amortera externa skulder. SCAs

finansiering bestod den 31 december 2023 av en kreditfacilitet från en grupp av fyra banker med

god kreditvärdighet, bilaterala lån och kreditlöften från flertalet banker, samt emitterade

företagscertifikat och obligationer.

Ränterisk

Med ränterisk avses risken för att förändringar i räntenivån

påverkar SCA negativt.

Påverkan:

Förändring:

SCAs policy är att den genomsnittliga räntebindningstiden ska vara i intervallet 3–36 månader.

SCAs bruttolåneskuld, inklusive derivatinstrument exklusive leasingskuld enligt IFRS16, hade per

den 31 december 2023 en genomsnittlig räntebindning på cirka 15 månader. Risken hanteras

genom fasträntelån eller genom räntederivat. För känslighetsanalys, se not E7 .

Nettoflöden		2023
EUR	429	MEUR
USD	532	MUSD
GBP		94 MGBP
Övriga (omräknat till SEK)	280	MSEK
Totalt	12 078	MSEK

71FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2023

Växande skog tar upp koldioxid från atmosfären varje år. Produkter tillverkade av vedråvaran

bidrar till att fasa ut fossila material och lagrar kol under sin livslängd.

72 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2023

Klimatrelaterade risker och möjligheter

Ett förändrat klimat innebär både risker och möjligheter som

SCAbehöver förstå och förhålla sig till. En scenarioanalys med ett

perspektiv på 100 år har utförts, där två scenarier har analyserats,

ett där världen når Paris-avtalet och ett med högre temperatur-

ökning där samhället inte förändrats lika snabbt. Analysen har

utförts dels med ett globalt perspektiv dels med fokus på norra

Sverige. Baserat på analysen har risker för bolaget bedömts på

kort och lång sikt. SCAs affärsmodell och basen i den egna skogen,

innebär stora möjligheter att vara en viktig aktör i omställningen till

en hållbar samhällsutveckling.

RCP 8,5

RCP 6

RCP 4,5

RCP 2,6

2000 2020 2040 2060 2080 2100

–5

Utsläpp miljarder ton kol

Källa: van Vuuren, D.P., Edmonds, J., Kainuma, M. et al. The representative concentration pathways: an overview.

Climatic Change 109, 5 ( 2011). https://doi.org/10.1007/s10584-011-0148-z

Scenario 1 – Lågtemperatur

I linje med Paris-avtalet, global uppvärming ~1,5°C

Den globala uppvärmningen bromsas och utsläppen av växthus-

gaser är negativa år 2100. Globalt begränsas ökningen av medel-

temperaturen till 1,5 grader.

Samhället har genomgått en hög grad av omställning samtidigt

som den fysiska påverkan till följd av klimatförändringar har begrän-

sats. Teknikutvecklingen bidrar till transformationen av samhället.

Avgifter på utsläpp har påskyndat utfasningen av fossil energi.

Extremväder förekommer mer frekvent än idag.

Jordens befolkning minskar till cirka 7 miljarder, främst till följd

avökad utbildningsnivå och lägre födelsetal. Ändrade konsumtions-

mönster har ökat resurseffektiviteten och minskat materialbehovet.

Scenario 2 – Högtemperatur

Långsammare omställning, global uppvärmning ~3–5°C

Samhället har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att minska klimat-

förändringarna och har fortsatt ett stort beroende av fossil energi.

Den globala medeltemperaturen har fortsatt att öka med cirka

3,5 grader.

De fossila utsläppen har fortsatt att öka till 2060 för att därefter

minska. Koncentrationen av koldioxid i atmosfären har ökat med

cirka 70 procent. Klimatförändringarna gör fler platser på jorden

svårare eller omöjliga att bosätta sig på. Ökad ojämlikhet mellan

och inom länder, bidrar till fler konflikter i världen. Extremväder före-

kommer frekvent och orsakar olika typer av problem. Kostsamma

proaktiva åtgärder krävs för att minska konsekvenserna.

Jordens befolkning ökar till cirka 9 miljarder, vilket medför ett ökat

resursbehov och mer mark tas i anspråk för livsmedelsproduktion.

Scenarioanalys – Effekt på SCA

Baserat på bedömning av förändrade förhållanden i norra Sverige och med ett perspektiv på 100 år

Effekterna av ett förändrat klimat i norra Sverige, där SCA har

största delen av sin operativa verksamhet, bedöms vara likartade

för båda scenario 1 och 2, men med större förändringar för scenario

2 (högtemperatur). För scenario 2 bedöms effekterna bli kraftigare

och inträffa tidigare än för scenario 1. Enligt modeller från bland

annat SMHI, förväntas en global ökning av medeltemperaturen,

medföra en ännu större temperaturökning närmare polerna. Detta

medför en förväntad temperaturökning på 1–3 grader (scenario 1)

respektive 4–7 grader (scenario 2) i norra Sverige. Tillgången till

vatten kommer att påverkas beroende på geografi och årstid.

Vårarna blir blötare i inlandet, somrarna torrare i kustlandet, höst

och vinter blötare i hela Norrland.

De långsiktiga effekterna av klimatrelaterade transitionsrisker

ärsvåra att överblicka, vilket medför en stor osäkerhet. Såväl

lagstiftning i Sverige som EU kommer att påverka, liksom teknik-

utveckling, tillgång och pris på råvaror, förändrade konsumtions-

mönster, tillgång och villkor för finansiering samt investerares

värderingar och riskaptit.

Källa: RCP 2.6 och SSP1–2.6.

Källa: RPC6, SSP4–6.0 samt där data saknats har data från RCP 8.5 och RCP 4.5 använts för att komplettera bilden.

73FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2023

Klimatrelaterade risker och möjligheter baserade på genomförd scenarioanalys

Med utgångspunkt från förändrade förhållanden i norra Sverige och ett perspektiv på 100 år

Akuta risker

• Extremväder av olika slag inträffar mer frekvent och kan påverka

värdekedjan inklusive transporter tillkund och råvaror till industrin.

• Ökade periodvisa regnmängder, skyfall, förekommer mer frekvent.

• Stormar förekommer oftare, men medelhastigheten bedöms inte öka.

• Större utbrott av insekts- och svampangrepp i skogsbeståndet.

Kroniska risker

• Högre årsmedelnederbörd samtidigt som perioder med torka ökar,

främst i antal dagar per år.

• Fler dagar med låg markfukt. Under dessa perioder minskar tillgång

till vatten för träden och brandrisken ökar.

• Högre medeltemperatur, färre frostdagar och kortare vinter säsong.

Bidrar även till längre vegetationsperiod som ger ökad tillväxt i skogen.

• Varmare och mer nederbördsrika vintrar med mindre tjäle ökar risken för

vindfällen samt påverkar förhållandena för att forsla ut virke från skogen

(drivningsförhållandena) negativt.

• Ökad förekomst av insekts- och svampangrepp i skogsbeståndet.

• Ändrad tillgång till livsmiljöer kan påverka flora och fauna.

Klimatrelaterade fysiska risker

Regulatoriska risker (politiska beslut och lagstiftning)

• Inskränkningar i äganderätt- och/eller brukanderätt av skogen.

• Olika uppfattningar om hur skogen bäst ska användas kan påverka

tillgång och pris på råvaran.

• Förändrade avgifter och skatter, främst på koldioxid och transporter.

• Villkor, tillgång och pris på förnybar energi och förnybara drivmedel.

• Långsamma och svårförutsägbara tillståndsprocesser.

• Brist på systemperspektiv och risk för suboptimeringar.

Teknologiska risker

• Utveckling av nya konkurrerande material.

• Utveckling av fossilfria produktionsprocesser som leder

till lägre substitutionsbehov.

Marknadsrisker

• Ökad efterfrågan på hållbarhet i alla led av livscykeln.

• Ändrade konsumtionsvanor.

Förtroende- och ryktesrisker

• Uppfattning om definitionen av ansvarsfullt skogsbruk.

Klimatrelaterade transitionsrisker

Risker för SCA på kort, medellång och lång sikt	Hantering av risker
Risker på kort sikt 1–2 år
• Långsamma och svårförutsägbara tillståndsprocesser.	• Dialoger och samverkansforum med intressenter. Påverkansarbete
• Ökade skatter och avgifter på fossila utsläpp.	genom branschorganisationer och andra samarbeten samt i egen regi.
• Ökad administration för att redovisa utsläpp.	• Hög kompetens inom relevanta områden dels inom bolaget, dels
• Krav på att undanta mark för att gynna biologisk mångfald.	genom samarbeten inom forskning, med kunder och andra aktörer.
	• Fortsatt utveckling av skogsbruket dels genom egen erfarenhet,
	dels genom att följa och delta i forsknings arbeten.
Risker på medellång sikt 2–5 år
• Fler dagar med låg markfuktighet som minskar tillgången till vatten för träden	• God brandberedskap och utvecklade rutiner för att följa risken för
och ökar risken för skogsbränder.	skogsbrand. Anpassade skogsbruksrutiner.
• Mer frekventa skyfall och kortare vintersäsong som kan ge mera utmanande	• Rutiner för markberedning och utveckling av plantmaterial vid nyplantering.
drivnings förhållanden i skogsbruket.	• Ökad kunskap om skadegörare (insekter och svampar) samt hur
• Ökad omfattning av angrepp av skadeinsekter och svampar.	skogsbruket kan anpassas för att minimera skador.
• Möjliga begränsningar av brukanderätt av skogen och krav på att undanta	• Förädling av plantmaterial.
mark för att skydda natur.	• Ökad och förfinad monitorering av skogsbeståndet för tidig upptäkt av
• Lagstiftning och klassificering av bioenergi.	skadeangrepp.
• Krav på att minimera utsläpp i hela värdekedjan, även utanför bolagets egen
verksamhet samt ökande kostnader för fossila utsläpp.
• Kostnader för att motverka och minimera effekter av extremväder så som
översvämningar, torka och stormar.
• Tillgång till och pris på förnybar och planerbar energi.
Risker på lång sikt 5–100 år
• Skatter och avgifter på utsläpp.	• Teknik- och produktutveckling såväl i egen regi som tillsammans med
• Kostnader för att motverka, minimera och hantera effekter av extremväder,	partners.
där omfattningen är beroende på hur klimatförändringarna utvecklas.	• Landskapsplanering, ståndortsanpassning och val av plantmaterial vid
• Teknikutveckling som påverkar materialeffektivitet, materialutnyttjande och	återplantering för ökad robusthet i skogsbeståndet.
produktions kostnad.	• Utveckling av teknik och arbetssätt för att möta blötare förhållanden vid
• Ändrade krav på materialegenskaper och återvinning.	avverkning och andra skogsbruksåtgärder.
• Tillgång till och kostnad för råvaror och energi.
• Ändrade konsumentkrav och konsumtionsmönster.
• Tillgång och villkor för finansiering.

74 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2023

Möjligheter för SCA

Omställningen av samhället för att motverka klimatförändringar,

innebär också många möjligheter för SCA med sin bas i förnybar

råvara från ansvarsfullt skötta skogar. Bolaget har bland annat god

kontroll på värdekedjan, en hög självförsörjningsgrad av kritiska

råvaror och en potential inom förnybar energi.

• Ökad efterfrågan på förnybara material och förnybar energi ökar

efterfrågan på bolagets produkter.

• Utveckling av nya produkter baserade på skogsråvara eller

restströmmar kan ge nya intäktsströmmar.

• Ett varmare klimat och längre vegetationsperiod innebär ökad till-

växt i skogen. Ökad tillväxt, ökar upptaget av koldioxid i bolagets

skogar och tillgången till råvara, vilka båda bidrar till att motverka

klimatförändringar och till att fasa ut fossila material.

• Ökade krav på hållbarhet och klimat har bidragit och förväntas

fortsatt bidra till goda möjligheter för finansiering.

Möjlig finansiell påverkan

• Marknadspris för bolagets produkter följer efterfrågeförändringar

i marknaden.

• Intäkter från nya produkter och tjänster.

• Högre/lägre tillväxt i skogen samt högre/lägre volym avverkad

skog på egen mark.

• Kostnader för att anpassa bolaget till eventuella förändringar av

lagar och avgifter.

• Kostnader för att hantera effekter av extremväder inklusive

pro aktiva åtgäder.

• Tillgång och villkor för finansiering när kraven på hållbarhet ökar.

• Värdering av bolagets tillgångar. I nuläget bedöms risken för så

kallade stranded assets som låg.

Finansiell påverkan beskrivs i den finansiella rapporteringen,

se not A1 under Klimatrelaterade risker och möjligheter.

TCFD-index (Task Force on Climate-related Financial Disclosures)

Klimatrelaterade risker och möjligheter är en integrerad del i bolagets arbete. SCA redovisar information om hur dessa kan påverka bolaget

i enlighet med TCFDs rekommendationer. Nedan ges hänvisningar till relevanta sidor för mer detaljerad information.

Styrning

Klimatrelaterade risker och möjligheter ingår i bolagets arbete

med riskhantering och affärsutveckling. Styrelsen godkänner

alla policyer. Hållbarhetsfrågor och risker diskuteras vid minst

ett styrelsemöte varje år. Koncernledningen godkänner kon-

cernmålen samt går årligen igenom uppdaterat riskscenario.

Hanteringen av risker följs exempelvis upp iform av intern-

revision och internkontroll.

Läs mer på sidorna: 76–83.

Riskhantering

Klimatrelaterade risker och möjligheter är en del av bolagets

riskhanteringsprocess. Risker och möjligheter hanteras även

löpande ilinjeorganisationen och i tvärfunktionella koncern-

gemensamma nätverk. Vid ett förändrat riskscenario under

året, görs en översyn av riskhanteringen för berörda områden

för att vid behov anpassa bolagets åtgärder.

Läs mer på sidorna: 67–75.

Mätetal och mål

SCAs koncernmål inkluderar ett antal mål relaterade till klimat-

påverkan. Därutöver finns lokala mål inom respektive affärs-

område. Klimatbokslut för värdekedjans fossila utsläpp

genomförs årligen. Bolaget beräknar årligen sitt bidrag till

klimat nytta enligt modell beskriven i Skogsforskrapport 1187-

2024 och som inkluderar bidraget från bolagets produkter.

Läs mer på sidorna: 144–145, 154–159 och 168.

Strategi

Klimatrelaterade risker och möjligheter har identifierats och

integrerats i SCAs strategi för lönsam tillväxt. SCA har genom

sin stora skogstillgång och förnybara produkter stora möjlig-

heter att spela en betydande roll i omställningen till ett fossil-

oberoende samhälle både med befintliga och nya produkter

och tjänster. Parallellt arbetar bolaget med att minska

inverkan av ett förändrat klimat på den egna verksamheten,

främst genom anpassning och utveckling av skogsbruket,

samt att minska sin påverkan i form av reducerade utsläpp.

Läs mer på sidorna: 8–13, 20–21 och 26–33.

75Förvaltningsberättelse

SCA Årsredovisning 2023

Bolagsstyrning

Bolagsstyrning syftar till att säkerställa SCAs åtaganden mot alla sina intressenter. Bolagsstyrningen

ska också stödja bolagets långsiktiga strategi, marknadsnärvaro och konkurrenskraft.

Bolagsstyrning, inklusive ersättningar, sidorna 76–87

På dessa sidor beskrivs regelverk och koncernens bolagsstyrning,

inklusive beskrivning av den operativa organisationen. Här redogörs

också för styrelsens ansvar och dess arbete under året samt SCAs

internkontroll. Vidare ges en översikt över ersättningar och ersätt-

ningsfrågor, se även SCAs ersättningsrapport på sca.com.

SCA tillämpar, utan avvikelser, Svensk kod för bolagsstyrning

(www.bolagsstyrning.se). Bolagsstyrningen ska vara tillförlitlig,

tydlig, enkel och affärsinriktad. Denna bolagsstyrningsrapport

ingår i förvaltningsberättelsen för SCAs årsredovisning 2023 enligt

6 kapitlet 6 § årsredovisningslagen (1995:1554). Rapporten har

granskats av bolagets revisor.

Risker och riskhantering, sidorna 67–75

SCAs processer för att identifiera och hantera risker är en del av

koncernens strategiarbete och bedrivs på såväl lokal som över-

gripande nivå. Avsnittet om riskhantering redogör för de mest

väsentliga riskerna samt vilka styrande dokument och åtgärder

som koncernen arbetar efter för att hantera dessa.

Hållbarhet, sidorna 20–25, 66 samt 138–179

SCAs hållbarhetsarbete är en integrerad del av bolagets affärs-

modell och verksamhet. Arbetet med att förbättra bolagets hållbar-

hetsprestanda stärker konkurrenskraften, reducerar risker och kost-

nader och attraherar talanger och investerare. Styrelse och verk-

ställande direktör har det övergripande ansvaret för att styra SCAs

verksamhet inom hållbarhetsområdet. SCAs hållbarhetsarbete leds

av koncernens hållbarhetsråd där delar av koncernledningen och

koncernens hållbarhetschef ingår. Hållbarhetsrådet leds av koncer-

nens hållbarhets- och kommunikationsdirektör. Därtill finns ett antal

tvärfunktionella nätverk för att hantera och samordna sakfrågor

såsom arbetsmiljö och miljö.

Så här styrs SCA

Bolagsstämma/Årsstämma

SCAs högsta beslutande organ är bolagsstämman, där samtliga

aktieägare har rätt att delta, få ärenden behandlade samt rösta för

samtliga sina aktier. SCA har enligt sin bolagsordning två noterade

aktieslag: A-aktier och B-aktier. Varje A-aktie representerar tio

röster och varje B-aktie en röst. Årsstämman är benämningen på

den årliga ordinarie bolagsstämman där årsredovisningen ska fram-

läggas. Vid årsstämman väljs bolagets styrelse och revisor, vilka

föreslås av en särskild av bolagsstämman utsedd valberedning.

Bolagsstämman beslutar också om vinstutdelning, fastställande av

årsredovisning, arvodering av bolagets styrelse och revisor, i före-

kommande fall riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare,

samt övriga viktiga frågor.

Valberedning

Valberedningen representerar bolagets aktieägare och har till upp-

gift att bereda stämmans beslut i val- och arvodesfrågor samt i

vissa fall föreslå procedurfrågor inför nästa valberedning.

Styrelse

Styrelsen har det övergripande ansvaret för bolagets organisation

och förvaltning genom löpande uppföljning av verksamheten, säker-

ställande av en ändamålsenlig organisation och ledning samt säker-

ställande av att riktlinjer och internkontroll är ändamålsenliga och

efterlevs. Styrelsen fastställer strategier och mål, samt tar beslut

bland annat vid större investeringar och vid förvärv och avyttringar

av verksamheter.

Årsstämman 2023 beslöt att styrelsen ska bestå av tio årsstäm-

movalda ledamöter utan suppleanter. Därutöver ingår i styrelsen

tre arbetstagarrepresentanter med tre suppleanter.

SCAs bolagsordning innehåller inga bestämmelser om tillsät-

tande eller entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av

bolagsordningen.

Styrelsens ordförande

Ordföranden leder styrelsens arbete och ansvarar för att detta är

väl organiserat och bedrivs effektivt. Det innebär bland annat att

löpande följa bolagets verksamhet i dialog med verkställande

direktör och se till att övriga styrelseledamöter får information och

underlag som säkerställer hög kvalitet i diskussion och beslut i

styrelsen. Ordföranden leder utvärderingen av styrelsens och verk-

ställande direktörens arbete. Ordföranden företräder också bolaget

i ägarfrågor.

Revisionsutskott

Bolagets styrelse har inom sig inrättat ett revisionsutskott. Revi-

sionsutskottet övervakar den finansiella rapporteringen, effektivi-

teten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering

samt lämnar rekommendationer och förslag för att säkerställa

rapporteringens tillförlitlighet. Utskottet håller sig informerat om

revisionen, granskar och övervakar revisorns opartiskhet och själv-

ständig het samt lämnar rekommendation till valberedningen som

underlag för val av revisor och bestämmande av arvode, liksom

information till styrelsen om resultatet av revisionen med mera,

för att uppfylla samtliga krav i EUs revisionsförordning. Revisions-

utskottet beslutar om riktlinjer för upphandling av andra tjänster

än revisorstjänster från bolagets revisor. Slutligen utvärderar

revisions utskottet revisorsinsatsen och informerar valberedningen

om resultatet av utvärderingen.

Ersättningsutskott

Bolagets styrelse har även inom sig inrättat ett ersättningsutskott.

Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut i frågor om ersätt-

ningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för

verkställande direktör samt har beslutanderätt i dessa frågor för

bolagets övriga ledande befattningshavare. Utskottet följer och

utvärderar program för rörliga ersättningar, tillämpningen av bolags-

stämmans beslut om riktlinjer för ersättningar till ledande befatt-

ningshavare samt den gällande ersättningsstrukturen och ersätt-

ningsnivåerna i koncernen. Vidare bereder ersättningsutskottet

styrelsens ersättningsrapport.

76 Förvaltningsberättelse

SCA Årsredovisning 2023

Internrevision

Inom SCA är det medarbetarnas ansvar att se till att den interna

styrningen och kontrollen är god inom den verksamhet eller process

man är ansvarig för. Internrevision är en separat funktion med upp-

drag att utvärdera och förbättra effektiviteten i SCAs interna styr-

ning och kontroll samt riskhantering. Internrevision rapporterar till

revisionsutskottet och styrelsen när det gäller internrevisionsfrågor.

Funktionen utvärderar bland annat SCAs interna processer för för-

säljning, inköp, bokslut och finansiell rapportering, anläggnings-

tillgångar, kompensationer och förmåner, personalrelaterade frågor,

informationssäkerhet och IT-system, olika typer av projekt samt

efterlevnad av SCAs policyer inklusive uppföljning av Uppförande-

koden och övergripande instruktioner.

Verkställande direktör (vd) och koncernledning

SCAs verkställande direktör och koncernchef ansvarar för och

sköter den löpande förvaltningen av koncernen efter styrelsens

riktlinjer och anvisningar. Till sitt stöd har verkställande direktör en

koncernledning vars arbete verkställande direktör leder. Koncern-

ledningen består av verkställande direktör, ekonomi- och finans-

direktör, cheferna för affärsområdena Skog, Containerboard,

Massa, Trä och Förnybar energi samt chefen för den stödjande

enheten Inköp och logistik. Vidare ingår i koncernledningen che-

ferna för koncernfunktionerna Human Resources, Juridik, Håll-

barhet och kommunikation samt Strategisk utveckling. I styrelsens

arbetsordning och i styrelsens instruktion för verkställande direktör

klargörs bland annat arbetsfördelningen mellan styrelsen och verk-

ställande direktör. Verkställande direktör tar i samråd med ord-

föranden fram dokumentation och underlag för styrelsens arbete.

SCA följer principen om tydlig decentralisering av ansvar och

befogenheter. Affärsområdena har fullt ansvar att utveckla sina

respektive verksamheter genom fastställda mål och strategier, en

process som också är centralt koordinerad. Varje affärsområde

ansvarar för sitt operativa resultat, kapital och kassaflöde. Affärs-

och resultatläge följs upp månadsvis med hela koncernledningen.

Så kallade Business Review-möten sker varje kvartal där ledningen

för varje affärsenhet personligen möter verkställande direktör och

CFO med flera. Dessa möten kompletterar den dagliga uppfölj-

ningen av verksamheten.

Externa revisorer

Bolagets revisor, vald vid årsstämman, granskar SCAs redovisning,

koncernens årsredovisning innefattande hållbarhetsredovisning,

styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, årsredovis-

ningarna för dotterbolag samt avger revisionsberättelse.

Revisionen sker i enlighet med Aktiebolagslagen, Årsredovis-

ningslagen, International Standards on Auditing (ISA) och god

revisionssed i Sverige, vilket även inkluderar granskning av att

Aktie bolagslagen och Årsredovisningslagen efterlevts.

Läs mer om SCAs bolagsstyrning på sca.com.

Där finns bland annat:

• SCAs bolagsordning.

• Länk till Svensk kod för bolagsstyrning.

• Information från tidigare års bolagsstämmor från

och med år 2015 (kallelser, protokoll, vd:s anfö-

randen) och pressmeddelanden från år 2012.

• Information från valberedningen från och med år

2007 (sammansättning, förslag och arbete).

• Information inför årsstämman 2024 (kallelse, val-

beredningens förslag inklusive revisionsutskottets

rekommendation, styrelsens förslag till riklinjer för

ersättning till ledande befattningshavare, informa-

tion om anmälningsrutiner för deltagande i

stämman med mera).

• Tidigare års bolagsstyrningsrapporter från och

med år 2007.

Interna regelverk är bland annat:

• Bolagsordning.

• Styrelsens arbetsordning.

• Vd-instruktion.

• Uppförandekod.

• Övriga policydokument beslutade av styrelsen

samt instruktioner beslutade av vd.

Externa regelverk är bland annat:

• Svensk aktiebolagslag.

• Svensk årsredovisningslag.

• International Financial Reporting Standards (IFRS).

• Nordic Main Market Rulebook for Issuers of Shares.

• Svensk kod för bolagsstyrning.

• Tillämpliga EU-förordningar.

Efterlevnad av regelverk på aktiemarknaden

Varken Finansinspektionen, börsens disciplinnämnd

eller någon annan myndighet eller självreglerande

organ har under år 2023 utfärdat sanktioner mot SCA

för överträdelse av de regler som gäller på aktie-

marknaden.

77FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2023

Arbete under året

Årsstämma

Årsstämman hölls torsdagen den 30 mars 2023 i Sundsvall. Aktie-

ägare kunde även utöva sin rösträtt per post före stämman. Vid

stämman var 1 222 aktieägare företrädda och dessa representerade

cirka 71,9 procent av rösterna i bolaget. Till stämmans ordförande

valdes advokaten Eva Hägg.

Stämman beslöt att utdelningen för räkenskapsåret 2022 skulle

uppgå till 2,50 SEK per aktie. Vid årsstämman beslöts vidare om

omval av styrelseledamöterna Pär Boman, Åsa Bergman, Lennart

Evrell, Annemarie Gardshol, Carina Håkansson, Ulf Larsson, Martin

Lindqvist, Anders Sundström, Barbara Milian Thoralfsson och Karl

Åberg. Pär Boman omvaldes som ordförande. Ernst & Young

omvaldes som revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2024.

Stämman beslutade om godkännande av ersättningsrapporten

för 2022.

Fullständigt protokoll och information om årsstämman 2023,

finns på sca.com.

Valberedning

Årsstämman 2017 beslutade om följande ordning, att gälla tills

vidare, för tillsättning av valberedning. Valberedningen ska utgöras

av representanter för de fyra röstmässigt största ägarregistrerade

aktieägarna i den av bolaget förda aktieboken per sista bankdagen

i augusti, samt styrelsens ordförande. Styrelsens ordförande ska

sammankalla valberedningen till dess första sammanträde. Till ord-

förande i valberedningen ska utses den ledamot som företräder den

röstmässigt störste aktieägaren. Om det på grund av därefter inträf-

fade ägarförändringar befinnes angeläget, äger valberedningen rätt

att kalla in ytterligare en eller två ledamöter bland de aktieägare

som röstmässigt står näst i tur, så att det sammanlagda antalet

ledamöter uppgår till högst sju. För det fall ledamot lämnar valbe-

redningen innan dess arbete är slutfört och valberedningen finner

det önskvärt att ersättare utses, ska sådan ersättare hämtas från

samme aktieägare eller, om denne inte längre tillhör de röstmässigt

största aktieägarna, från aktieägare som röstmässigt står näst i tur.

Ändring i valberedningens sammansättning ska omedelbart offent-

liggöras. Sammansättningen av valberedningen ska offentliggöras

senast sex månader före årsstämman. Ersättning till ledamöterna i

valberedningen ska ej utgå. Eventuella omkostnader för valbered-

ningens arbete ska bäras av bolaget. Valberedningens mandattid

löper intill dess sammansättning av nästkommande valberedning

offentliggjorts. Valberedningen ska lämna förslag till stämmo-

ordförande, styrelse, styrelseordförande, styrelsearvode för ord-

föranden och envar av övriga ledamöter inklusive ersättning för

utskotts arbete, samt förslag till revisor och revisorsarvode.

Valberedningen har i sitt arbete beaktat de regler som gäller för

styrelseledamöternas oberoende liksom kravet på mångsidighet

och bredd med strävan efter att uppnå en jämn könsfördelning samt

att urvalet för nominerade baseras på kompetens och erfarenheter

relevanta för SCA.

Vidare har valberedningen inför sitt förslag till revisorsval och

arvode beaktat rekommendationen från revisionsutskottet.

Valberedningens sammansättning inför årsstämma 2024

Valberedningen inför årsstämman 2024 har följande samman-

sättning:

• Bengt Kjell

, AB Industrivärden, valberedningens ord förande.

• Nikolai Schjold, Norges Bank Investment Management.

• Anders Oscarsson, AMF Försäkring & Fonder.

• Mikael Hallåker, Handelsbankens pensionsstiftelse med flera.

• Pär Boman, styrelseordförande SCA.

Ersatte Helena Stjernholm den 12 oktober 2023.

Aktieägarna har haft möjlighet att vända sig till valberedningen med

förslag. Valberedningens förslag inför årsstämman 2024 framgår av

kallelsen till årsstämman på SCAs hemsida sca.com. Årsstämman

2024 kommer att hållas den 22 mars.

Valberedningen har sedan den tillsattes sammanträtt vid fem till-

fällen under år 2023. Styrelsens ordförande har redovisat den sty-

relseutvärdering som genomförts samt informerat valberedningen

om styrelse- och utskottsarbetet under året.

Mångfaldspolicy

Vid framtagande av förslag till styrelse inför årsstämman 2023 har

valberedningen tillämpat punkt 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning

som mångfaldspolicy. Målet med policyn är att styrelsen ska ha en,

med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhål-

landena i övrigt, ändamålsenlig sammansättning, präglad av mång-

sidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas

kompetens, erfarenhet och bakgrund, samt att en jämn könsfördel-

ning ska eftersträvas. Årsstämman 2023 beslöt i enlighet med val-

beredningens förslag, vilket innebar att tio ledamöter valdes, varav

78 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2023

fyra kvinnor och sex män. Vid framtagande av förslag till styrelse

inför årsstämman 2024 har valberedningen arbetat med, och till-

lämpat, mångfaldspolicyn på motsvarande sätt, vilket resulterat i

det förslag till styrelse som framgår av kallelsen till årsstämman.

Valberedningens förslag innebär att nio styrelseledamöter ska

utses, varav fem kvinnor och fyra män.

Styrelse

Vid årsstämman 2023 valdes tio styrelseledamöter. Till detta kommer

tre arbetstagarrepresentanter och tre suppleanter för dessa.

Styrelsen för SCA består av de bolagsstämmovalda ledamöterna

Pär Boman (ordförande), Åsa Bergman, Lennart Evrell, Annemarie

Gardshol, Carina Håkansson, Ulf Larsson, (verkställande direktör

och koncernchef), Martin Lindqvist, Anders Sundström, Barbara

Milian Thoralfsson och Karl Åberg.

Styrelseledamöternas oberoende framgår av tabellen på sidan

79. SCA uppfyller kraven i Svensk kod för bolagsstyrning inne-

bärande att högst en bolagsstämmovald ledamot får arbeta i bola-

gets ledning, att en majoritet av de stämmovalda ledamöterna ska

vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, samt

att minst två av dessa även ska vara oberoende i förhållande till

bolagets större aktieägare. Samtliga bolagsstämmovalda ledamöter

har erfarenhet av de krav som ställs på ett börsnoterat bolag.

Följande tre arbetstagarrepresentanter i styrelsen har utsetts för

tiden intill årsstämman 2024: Niclas Andersson, Roger Boström och

Maria Jonsson samt deras suppleanter Stefan Lundkvist, Malin

Marklund och Peter Olsson. Ytterligare information om styrelse-

ledamöterna finns på sidorna 84–85.

Styrelsens arbete

Under år 2023 har styrelsen sammanträtt 10 gånger. Styrelsen har

en fastlagd arbetsordning. Arbetsordningen beskriver utförligt vilka

ordinarie dagordningspunkter som ska förekomma vid årets olika

styrelsesammanträden. Återkommande punkter är bland annat eko-

nomi, marknadsläge, investeringar och fastställande av finansiella

rapporter. Styrelsen fastställer och utvärderar även bolagets över-

gripande mål och strategi samt beslutar om viktigare interna regler.

Ytterligare en uppgift är att löpande följa upp den interna kontrollen

av att bolaget och dess anställda följer interna och externa regler,

och att bolaget har väl fungerande rutiner för informationsgivning till

marknaden. Löpande under året behandlas också rapporter från

revisions- och ersättningsutskott samt rapporter avseende intern-

kontroll och finansverksamhet. Bolagets revisor redogör återkom-

mande för revisionsarbetet och dessa frågor diskuteras i styrelsen.

Under år 2023 har styrelsen bedrivit sedvanligt styrelsearbete,

däribland strategifrågor.

Utvärdering av styrelsens arbete

Styrelsens arbete, liksom dess ordförande och verkställande

direktör, utvärderas årligen genom en systematisk och strukturerad

process. Syftet är att få fram ett bra underlag för styrelsens eget

utvecklingsarbete samt att ge valberedningen ett underlag för

nominerings arbetet. Under år 2023 skedde utvärderingen genom

en frågeenkät samt intervjuer utförda av utomstående konsult samt

genom diskussioner i grupp och individuellt mellan styrelseord-

förande och ledamöterna. Utvärderingen täcker bland annat styrel-

sens arbetsformer, effektivitet, kompetens och årets arbete. En

återkoppling till styrelsen har gjorts efter att resultaten samman-

ställts. Valberedningen har också informerats om resultatet av

utvärderingen.

Revisionsutskott

Revisionsutskottet består av Barbara Milian Thoralfsson, ord-

förande, Pär Boman, Martin Lindqvist och Karl Åberg. Revisions-

utskottet har under år 2023 haft sju sammanträden. I sitt arbete med

att övervaka den finansiella rapporteringen har utskottet behandlat

aktuella redovisningsfrågor, internrevisorernas granskningar,

revisions arbetet samt översyn av internkontrollrutiner och värdering

av koncernens skogstillgång. Revisionsutskottet övervakar även

arbetat med att anpassa bolagets hållbarhetsrapportering till ny

lagstiftning enligt European Sustainability Reporting Standards,

ESRS. Revisionsutskottet har även tagit fram en rekommendation

till valberedningen som underlag för dess förslag till årsstämman

avseende revisorsval och arvode.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet består av Pär Boman, ordförande, Lennart

Evrell och Anders Sundström. Ersättningsutskottet har under år

2023 haft fem sammanträden. Arbetet under år 2023 har främst rört

ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattnings-

havare samt gällande ersättningsstruktur och ersättningsnivåer

i koncernen.

Styrelse och utskott

Namn Invald Beroende Styrelsen Närvaro

Revisions-

utskottet Närvaro

Ersättnings-

utskottet Närvaro

Pär Boman 2010 Ordförande 10 Ledamot 7 Ordförande 5

Åsa Bergman 2022 Ledamot 9

Lennart Evrell 2017 Ledamot 10 Ledamot 5

Annemarie Gardshol 2015 Ledamot 10

Carina Håkansson 2021 Ledamot 10

Ulf Larsson 2017

Ledamot 10

Martin Lindqvist 2017 Ledamot 10 Ledamot 7

Anders Sundström 2018 Ledamot 10 Ledamot 5

Barbara Milian Thoralfsson 2006 Ledamot 10 Ordförande 7

Karl Åberg

2022 Ledamot 10 Ledamot 6

Karl Åberg valdes in i revisionsutskottet den 26 januari 2023.

Beroende i förhållande till bolagets större aktieägare – Industrivärden.

Vd i SCA – Beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

79FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2023

Internrevision

Grunden för arbetet med internrevision är en riskbaserad årsplan.

Planen tas fram genom en riskanalys, som baseras på underlag från

bland annat verksamheten, ledningen och styrelsen. Årsplanen

godkänns av revisionsutskottet. Under år 2023 genomfördes 14

interna revisionsuppdrag. Iakttagelser från revisionerna rapporteras

till revisionsutskottet.

Arbetet innefattade under år 2023 bland annat uppföljning av

organisationens arbete avseende effektiviteten i interna kontroller

och uppföljning av regelefterlevnad, som i huvudsak omfattade

SCAs styrande dokument inklusive Uppförandekoden.

Externa revisorer

Vid årsstämman 2023 utsågs, för en mandatperiod om ett år, revi-

sionsföretaget Ernst & Young AB som revisor. Revisionsföretaget

har anmält att auktoriserade revisorn Fredrik Norrman är huvud-

ansvarig för revisionen. Revisorn äger inte några aktier i bolaget.

Styrelsen har under år 2023, i enlighet med sin arbetsordning,

sammanträtt med revisorn vid fem ordinarie styrelsesammanträden

under året. Revisorn deltar därutöver i varje sammanträde i revi-

sionsutskottet. Vid dessa sammanträden har revisorn bland annat

presenterat och mottagit synpunkter på den planerade revisionens

inriktning och omfång, och muntligen avlämnat revisions- och

granskningsrapporter. Vidare lämnade revisorn vid styrelsens tredje

ordinarie höstsammanträde en preliminär rapport rörande årets

revision. I arbetsordningen anges ett antal obligatoriska frågor som

då ska redovisas. Däribland kan nämnas frågor av vikt som föranlett

påpekande eller diskussion under revisionen, affärsupplägg och

transaktioner där delade meningar kan tänkas förekomma beträf-

fande valet av redovisningsteknik. Revisorn ska även lämna en

redovisning av konsultuppdrag som lämnats till revisionsföretaget

av SCA samt för dess beroende i övrigt av bolaget och dess ledning.

Vid varje tillfälle har styrelsens ledamöter haft möjlighet att ställa

frågor till revisorn. Vissa delar av den fördjupade redovisningen äger

rum utan att representanter för bolagets ledning är närvarande.

De största ägarna

Per den 31 december 2023 var AB Industrivärden bolagets

största ägare, med ett innehav om totalt 33 785 290 A-aktier och

39 800 000 B-aktier, motsvarande 10,48 procent av det totala

antalet aktier och 29,45 procent av det totala antalet röster i

bolaget. Det finns ingen annan ägare i bolaget som direkt eller

indirekt innehar aktier vars röstetal representerar en tiondel eller

mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

Antal sammanträden år 2023

Styrelsen 10

Revisionsutskottet 7

Ersättningsutskottet 5

Ersättningar, ledning och styrelse

Riktlinjer

Årsstämman 2022 beslutade om riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare. Den totala ersättningen består av fast lön, rörlig

ersättning, andra förmåner samt pension, se not C3.

Ersättning till verkställande direktör och övriga ledande

befattningshavare

Ersättning till verkställande direktör och övriga ledande befattnings-

havare redovisas i not C3.

Rörlig ersättning och strategiska mål

Programmen för rörlig ersättning är utformade för att stödja kon-

cernens strategiska mål. Det kortsiktiga programmet är individuellt

anpassat och baseras huvudsakligen på resultat, kassaflöde och

kapitaleffektivitet. De långsiktiga programmen baseras dels på

SCA-aktiens totalavkastning under prestationsperioden i för hål-

lande till en jämförelsegrupp av andra bolag och i förhållande till

OMXS30, dels på ett hållbarhetsmål relaterat till ökad klimat nytta,

miljoner ton CO

-ekvivalenter, under prestations perioden. Det kort-

siktiga kompletterande programmet baseras på EBITDA, operativt

kassaflöde och avkastning på sysselsatt kapital för industridelen.

Ersättning till styrelsen

Det sammanlagda arvodet till de stämmovalda styrelseledamöterna

framgår av not C4.

Ersättningsrapport

Styrelsen har lämnat en separat ersättningsrapport som finns

tillgänglig på sca.com.

80 Förvaltningsberättelse

SCA Årsredovisning 2023

Organisation och verksamhet

Organisation och rapporterade segment

SCA är organiserat i fem affärsområden och en stödjande enhet.

Affärsområden

• I affärsområde Skog ingår råvaruförsörjningen av SCAs skogs-

industrier samt förvaltning och avverkning av egenägd skogsmark

om 2,7 miljoner hektar i norra Sverige och Baltikum. Affärs-

området innefattar även inköp av virke från andra skogsägare

samt transporter av virke till SCAs industrier.

• Affärsområde Trä ansvarar för sågverksaffären som omfattar fem

sågverk i norra Sverige samt träförädling och distribution till bygg-

varuhandeln i Sverige och Frankrike.

• Affärsområde Massa omfattar produktion och försäljning av

blekt barrsulfatmassa (NBSK) och kemisk termomekanisk massa

(CTMP), som produceras vid Östrands massafabrik och Ortvikens

industriplats. Massafabriken i Östrand är även nettoproducent av

grön energi och biokemikalier som tallolja och terpentin.

• Affärsområde Containerboard tillverkar och säljer förpacknings-

papper (kraftliner), med produktion vid de integrerade pappers-

bruken i Obbola och Munksund.

• Affärsområde Förnybar energi omfattar produktion och försäljning

av förädlade och oförädlade biobränslen samt biodrivmedel. I

affärsområdet ingår även utveckling och intäkter kopplat till vind-

kraftsaffären samt försäljning av gröna produkter från industrin

för energiproduktion.

I den stödjande enheten Inköp och logistik ingår SCAs gemen-

samma inköpsfunktion. Enheten svarar också för SCAs logistik-

system för utleveranser till kund med specialanpassade fartyg och

terminaler både i Sverige och på viktiga utlandsmarknader.

Staber

SCA har fem koncernstaber: Hållbarhet och kommunikation,

Human Resources, Finans, Juridik samt Strategisk utveckling.

Segment

SCAs finansiella rapportering sker i fem segment som motsvarar

affärsområdena. Från och med den 1 januari 2023 blev Förnybar

energi ett eget rapporterande segment.

I segmenten Trä, Massa och Containerboard ingår en utfördelning

av resultatet från den stödjande enheten Inköp och logistik, mot-

svarande de resurser hos den stödjande enheten som respektive

segment tagit i anspråk. Segmenten Skog och Förnybar energi

använder inte den stödjande enhetens logistiktjänster.

Vd och koncernchef

Affärsområden

Koncernstaber

Stödjande enheter

Hållbarhet och kommunikation

Skog

Juridik

Massa

Inköp & logistik

Trä

Finans

Containerboard

Strategisk utveckling

Förnybar energi

Organisation

81FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2023

Hållbarhetsstyrning

SCAs hållbarhetsarbete är en integrerad del av bolagets affärs-

modell och verksamhet. Hållbarhetsarbetet hjälper bolaget att

stärka konkurrenskraften, att reducera risker och kostnader samt

att attrahera talanger och investerare. SCAs strategiska priorite-

ringar på hållbarhetsområdet tydliggörs i en hållbarhetsplattform

som omfattar bolagets hela verksamhet. För att driva utvecklingen

har bolaget antagit koncernmål på områden där SCA på ett avgö-

rande sätt kan bidra till en hållbar utveckling – socialt, miljömässigt

och ekonomiskt.

Styrelse och verkställande direktör har det övergripande ansvaret

för att styra SCAs verksamhet inom hållbarhetsområdet. Hållbar-

hetsfrågor och risker behandlas vid minst ett styrelsemöte varje år.

SCAs hållbarhetsarbete leds av koncernens hållbarhetsråd där

delar av koncernledningen och koncernens hållbarhetschef ingår.

Hållbarhetsrådet leds av koncernens hållbarhets- och kommunika-

tionsdirektör som även är ansvarig för hållbarhetsfrågorna i kon-

cernledningen. Därtill finns ett antal tvärfunktionella nätverk och

forum för att hantera och samordna sakfrågor såsom miljö, arbets-

miljö och compliancefrågor.

Styrning och uppföljning av hållbarhetsarbetet följer samma

struktur som övrig verksamhet inom SCA-koncernen, se illustra-

tionen nedan. Ansvar och befogenheter följer SCAs ordinarie dele-

geringsordning. Hållbarhetsarbetet baseras på SCAs kärnvärden

och regleras genom koncernens policyer, där Uppförandekod och

hållbarhetspolicy utgör grunden för hållbarhetsarbetet. Styrelsen

godkänner alla policyer.

Utifrån väsentlighetsanalys och strategiska prioriteringar formu-

leras koncernmålen, tillika hållbarhetsmålen. Dessa kompletteras

på lokal nivå med enhetsspecifika mål. Väsentlighetsanalysen och

koncernmålen godkänns av koncernledningen. Risker kopplade till

hållbarhetsområdet inkluderas i koncernens totala riskhantering och

ingår i bolagets ramverk med interna kontroller, se avsnitt Intern-

kontroll och finansiell rapportering.

Uppföljning av hållbarhetsarbetet

Uppföljning och utvärdering av hållbarhetsarbetet följer SCAs

rutiner för egenkontroll, internkontroll och revision. Uppföljningen

görs dels på enhetsnivå tillsammans med övrig måluppföljning, dels

aggregerat på koncernnivå. Utfallet för de koncernövergripande

målen följs upp av koncernens tvärfunktionella nätverk och av SCAs

hållbarhetsråd. Vid avvikelser används avvikelserutiner inom res-

pektive affärsområde och korrigerande åtgärder identifieras och

vidtas.

Styrning och uppföljning av hållbarhetsarbetet

Styrning och uppföljning av hållbarhetsarbetet följer samma modell som förövrig verksamhet inom SCA.

Årsstämma

Styrelse

Vd och koncernchef

Koncernledning

Hållbarhetsråd

Tvärfunktionella nätverk

Externa revisorer

Revisionsutskott Internrevision

Internkontroll

82 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2023

Internkontroll och finansiell rapportering

Styrelsens ansvar för intern styrning och kontroll regleras i Aktie-

bolagslagen, Årsredovisningslagen och i Svensk kod för bolagsstyr-

ning. I Årsredovisningslagen uttrycks krav på att bolaget årligen ska

beskriva bolagets system för internkontroll och riskhantering avse-

ende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har det övergripande

ansvaret för den finansiella rapporteringen. I dess arbetsordning

regleras styrelsens och utskottens inbördes arbetsfördelning.

Revisionsutskottet har en viktig uppgift i att bereda styrelsens

arbete med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen. Bered-

ningen innefattar frågor om internkontroll och regelefterlevnad, kon-

troll av redovisade värden, uppskattningar, bedömningar och övrigt

som kan påverka de finansiella rapporternas kvalitet. Utskottet har

särskilt uppmanat bolagets revisor att i detalj granska hur väl reg-

lerna för internkontroll, såväl övergripande som detaljerade, efter-

levs i bolaget.

Finansiell rapportering till styrelsen

Styrelsens arbetsordning anger vilka rapporter och vilken informa-

tion av finansiell natur som ska föreläggas styrelsen vid varje ordi-

narie sammanträde. Den verkställande direktören säkerställer att

styrelsen erhåller den rapportering som erfordras för att styrelsen

löpande ska kunna bedöma bolagets och koncernens ekonomiska

ställning. Detaljerade instruktioner anger även i sak vilka typer av

rapporter som styrelsen ska erhålla vid varje sammanträde.

Extern finansiell rapportering

Kvaliteten i den externa finansiella rapporteringen säkerställs

genom en rad skilda åtgärder och rutiner. Verkställande direktör

ansvarar för att all information som förekommer, till exempel press-

meddelanden med finansiellt innehåll, presentationsmaterial för

möten med media, ägare och finansiella institutioner, är korrekt och

av god kvalitet. Bolagets revisorer har bland annat till uppgift att

granska redovisningsfrågor som är kritiska för den finansiella rap-

porteringen samt redovisa sina iakttagelser för revisionsutskottet

och styrelsen. Förutom revision av årsbokslutet sker en översiktlig

granskning av halvårsbokslutet samt en granskning av bolagets

förvaltning och internkontroll.

Riskhantering

Vad gäller den finansiella rapporteringen bedöms riskerna främst

ligga i att materiella fel kan uppkomma i redovisningen av bolagets

finansiella ställning och resultat. För att minimera dessa risker har

styrande dokument etablerats avseende redovisning, rutiner för

bokslut samt uppföljning av rapporterade bokslut. Det finns även ett

gemensamt system för inrapportering av bokslut. SCAs styrelse och

ledning bedömer löpande rapporteringen från ett riskperspektiv.

Som stöd för denna bedömning görs bland annat jämförelser av

resultat- och balansräkningsposter med tidigare rapportering samt

med budget och andra prognoser.

Kontrollaktiviteter och uppföljning

Väsentliga instruktioner och riktlinjer vad gäller den finansiella rap-

porteringen upprättas och uppdateras löpande av koncernstab

Finans och finns tillgängliga på koncernens intranät. Koncernstab

Finans ansvarar för uppföljning av att instruktioner och riktlinjer

efterlevs genom bland annat bolagets internkontrollfunktion.

Process ägare på olika nivåer inom SCA är ansvariga för utförandet

av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen.

En viktig roll spelar koncernens shared service center, affärs-

områdenas och den stödjande enhetens ekonomi- och controller-

organisationer, vilka ansvarar för att den finansiella rapporteringen

från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid. Ett stöd för kontroll-

aktiviteterna är de budgetar som varje enhet upprättar och under

året uppdaterar i form av löpande prognoser.

SCA har ett standardiserat system av kontroller avseende pro-

cesser av betydelse för bland annat den finansiella rapporteringen.

Kontrollerna i dessa processer bedöms och uppdateras genom

självutvärdering av respektive enhet, kompletterat med uppföljning

genom internkontrollfunktionen. SCA har i vissa fall även anlitat

hjälp för att utvärdera dessa kontroller från internrevisionen och

externa parter.

Regelbunden rapportering och granskning av ekonomiskt utfall

sker i de operativa enheternas ledningsgrupper och kommuniceras

till SCAs ledning genom månads- och kvartalsvisa möten. Innan

rapportering sker, analyseras resultaten för att identifiera och

eliminera eventuella misstag i processen fram till bokslutet.

Styrelsen följer upp att den interna kontrollen och rapporteringen

till styrelsen fungerar genom löpande avrapportering från verkstäl-

lande direktör och CFO samt genom återrapportering från intern-

revision inom ramen för den årligen fastställda revisionsplanen.

Internrevisionen rapporterar dessutom löpande sina iakttagelser

i detta avseende till revisionsutskottet. Bland internrevisionens

uppgifter ingår att följa upp efterlevnaden av bolagets policyer.

Resultatet av denna uppföljning rapporteras till styrelsen genom

revisionsutskottet.

Internkontroll av övriga processer

Grunden till internkontrollen ligger i identifieringen av risker och

riskbedömning. Årligen görs en genomgång av identifierade risker

med tillägg för eventuellt nya identifierade risker. Samtidigt görs en

värdering av riskernas potentiella påverkan på resultat och varu-

märke, samt sannolikheten att risken ska inträffa.

Risker som hotar verksamhetens mål kopplas till bolagets pro-

cesser. För respektive process och identifierade risker, definieras

de kontrollaktiviteter som måste vara etablerade för att hantera ris-

kerna samt en beskrivning av hur kontrollaktiviteternas effektivitet

följs upp genom självutvärderingar.

Kontrollaktiviteter för att hantera de identifierade riskerna är

dokumenterade och respektive kontrolls effektivitet utvärderas

årligen genom självutvärderingar. Koncernens internkontrollfunktion

sammanställer resultatet från självutvärderingarna och åter-

rapporterar till ledning och styrelse.

Arbetet under år 2023

Under 2023 har en större genomgång gjorts av de finansiella pro-

cesserna, kontroller har utvecklats och anpassats till identifierade

risker och riskbedömning. SCAs enheter har under året genomfört

internkontroll i enlighet med bolagets ramverk. Resultatet av själv-

utvärderingen har rapporterats till styrelsen.

83Förvaltningsberättelse

SCA Årsredovisning 2023

Styrelse och revisorer

Pär Boman (1961)

Ingenjör, ekonomexamen, Ek dr hc

Ordförande i styrelsen sedan år

2015. Styrelseordförande i Svenska

Handelsbanken AB och Essity AB.

Vice styrelseordförande i AB

Industri värden och styrelseledamot

i Skanska AB. Tidigare verk ställande

direktör i Handelsbanken under

perioden 2006–2015.

Invald: 2010

B-aktier: 10 000

Oberoende i förhållande till bolaget

och bolagsledningen.

Åsa Bergman (1967)

Civilingenjör

Verkställande direktör och

koncernchef för Sweco AB.

Styrelse leda mot i Securitas AB.

Tidigare styrelseledamot i Swegon

AB och AB Persson Invest samt

ledande befattningar inom Sweco-

koncernen.

Invald: 2022

B-aktier: 573

Oberoende i förhållande till bolaget,

bolagsledningen och SCAs större

ägare.

Ulf Larsson (1962)

Jägmästare

Verkställande direktör och

koncernchef för SCA. Ordförande i

Skogsindustrierna samt styrelse-

ledamot i Alleima och CEPI.

Tidigare verkställande direktör för

SCA Forest Products AB 2008–

2017 samt vice verkställande

direktör för SCA 2016–2017.

Invald: 2017

Anställd sedan 1992

A-aktier: 26 000

B-aktier: 100 000

Oberoende i förhållande till SCAs

större ägare.

Carina Håkansson (1961)

Jägmästare

Styrelseledamot samt medlem i

Audit Committee i AFRY AB,

styrelseledamot i Vasaloppet och

ordförande i IVAs avdelning VIII.

Tidigare verkställande direktör för

branschorganisationen Skogs-

industrierna under perioden 2013–

2020, verkställande direktör för

DalaKraft under perioden 2009–

2013 och verkställande direktör för

Stora Enso Skog under perioden

2004–2009.

Invald: 2021

B-aktier: 9 100

Oberoende i förhållande till bolaget,

bolagsledningen och SCAs större

ägare.

Lennart Evrell (1954)

Civilingenjör och ekonom

Styrelseordförande i SSAB.

Styrelseledamot i Epiroc. Tidigare

styrelseledamot i ICA, Svenskt

Näringsliv och Industri arbets-

givarna samt verkställande direktör

och koncernchef för Boliden, Sapa

och Munters.

Invald: 2017

B-aktier: 4 000

Oberoende i förhållande till bolaget,

bolagsledningen och SCAs större

ägare.

Martin Lindqvist (1962)

Ingenjör och civilekonom

Verkställande direktör och

koncernchef i SSAB. Styrelse-

ordförande i Jernkontoret samt i

Stål och Metall. Ledamot i Industri-

arbetsgivarna. Tidigare ledande

befattningar inom bl a SSAB och

NCC.

Invald: 2017

B-aktier: 4 000

Oberoende i förhållande till bolaget,

bolagsledningen och SCAs större

ägare.

Annemarie Gardshol (1967)

Civilingenjör

Verkställande direktör och

koncernchef för PostNord Group

AB. Styrelseledamot i Essity AB.

Tidigare verkställande direktör för

PostNord Sverige AB, verkställande

direktör för PostNord Strålfors

Group AB och olika chefs befatt-

ningar inom PostNord och Gambro

AB samt managementkonsult på

McKinsey & Company.

Invald: 2015

B-aktier: 6 200

Oberoende i förhållande till bolaget,

bolagsledningen och SCAs större

ägare.

Anders Sundström (1952)

Akademiska studier i ekonomi

och politik

Styrelseordförande i SkiStar AB,

Kaunis Holding AB, NMI Group AB,

Ekhaga Utveckling AB och Nordion

Energi AB. Tidigare bl a styrelse-

ordförande i Swedbank och KF.

Mångårig operativ erfarenhet inom

såväl industrin som den finansiella

sektorn, bl a som verkställande

direktör för Folksam. Innehaft flera

ministerposter och andra politiska

uppdrag.

Invald: 2018

B-aktier: 6 000

Oberoende i förhållande till bolaget,

bolagsledningen och SCAs större

ägare.

84 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2023

Arbetstagarrepresentanter

Barbara Milian Thoralfsson

(1959)

MBA, BA

Styrelseordförande i Exclusive

Networks SA. Styrelseledamot i

Essity AB och Hilti AG. Medlem i

Advisory Board SpareBank 1

Markets. Tidigare verkställande

direktör i NetCom ASA 2001–2005

och verkställande direktör i

Midelfart & Co AS 1995–2000.

Tidigare styrelseledamot i AB

Electrolux, Telenor ASA, Cable &

Wireless Plc, Orkla ASA, Tandberg

ASA och G4S Plc samt bransch-

rådgivare till EQT.

Invald: 2006

Oberoende i förhållande till bolaget,

bolagsledningen och SCAs större

ägare.

Niclas Andersson (1974)

Ordförande GS fackklubb, SCA

Wood Scandinavia AB, Tunadal.

Medlem av LO.

Utsedd: 2021

B-aktier: 30

Roger Boström (1971)

Ordförande Pappers avd 167

vid SCA Massa AB, Östrands

massafabrik.

Medlem av LO.

Utsedd: 2013

B-aktier: 55

Maria Jonsson (1966)

Ordförande Unionen, SCA staber.

Medlem av PTK.

Utsedd: 2022, tidigare suppleant

sedan 2017

Arbetstagarrepresentanter, suppleanter

Stefan Lundkvist (1977)

Ordförande Pappers avd 158, SCA Munksund AB.

Medlem av LO.

Utsedd 2017.

Malin Marklund (1986)

Ordförande GS, Munksunds sågverk.

Medlem av LO.

Utsedd 2022.

Peter Olsson (1975)

Ordförande Ledarna, SCA Obbola AB.

Medlem av PTK.

Utsedd 2021.

B-aktier: 1 480

Hedersordförande

Bo Rydin

Civilekonom, ek dr hc, tekn dr hc

Revisorer

Ernst & Young AB

Huvudansvarig:

Fredrik Norrman, auktoriserad revisor

Styrelsens sekreterare

Sofia Haga

Jur kand

Senior Vice President koncernstab Juridik, chefsjurist

Uppgifterna, som omfattar eget och närståendes innehav av aktier, avser situationen den 31 december 2023.

Karl Åberg (1979)

Civilekonom

Vice verkställande direktör samt

chef för investeringsorganisationen

och finansfunktionen på AB

Industrivärden. Styrelseledamot i

Alleima. Tidigare partner och

bolagsansvarig på Zeres Capital,

partner på CapMan Public Markets

samt tidigare verksam inom

Handelsbanken Capital Markets.

Invald: 2022

B-aktier: 5 000

Oberoende i förhållande till bolaget

och bolagsledningen.

85FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2023

Koncernledning

Ulf Larsson (1)

Vd och koncernchef

Jägmästare

Anställd sedan 1992

A-aktier: 26 000

B-aktier: 100 000

Stina Danielsson (2)

HR-direktör

Fil kand

Anställd sedan 2005

B-aktier: 7 806

Anders Edholm (3)

Hållbarhets- och Kommunikationsdirektör

Officerexamen

Anställd sedan 2021

B-aktier: 4 300

Kristina Enander (4)

Direktör Strategisk utveckling

Civilingenjör Kemiteknik med fysik

Anställd sedan 1993

A-aktier: 792

B-aktier: 15 531

Andreas Ewertz (5)

Ekonomi- och finansdirektör, CFO

Civilingenjör Industriell ekonomi

Anställd sedan 2017

B-aktier: 4 226

Sofia Haga (6)

Chefsjurist

Jur kand

Anställd sedan 2022

9. 7. 12. 6. 10. 5.

SCA Årsredovisning 202386 Förvaltningsberättelse

Mikael Källgren (7)

Affärsområdeschef Förnybar energi

Energiingenjör

Anställd sedan 2015

B-aktier: 5 482

Jerry Larsson (8)

Affärsområdeschef Trä

Civilingenjör, MBA

Anställd sedan 2003

B-aktier: 10 000

Jonas Mårtensson (9)

Affärsområdeschef Skog

Civilingenjör

Anställd sedan 2005

B-aktier: 32 165

Mats Nordlander (10)

Affärsområdeschef Containerboard och

Massa

Maskiningenjör

Anställd sedan 2015

B-aktier: 17 468

Magnus Svensson (11)

Direktör Inköp & logistik

Civilingenjör

Anställd sedan 1993

A-aktier: 27 500

B-aktier: 46 380

Ole Terland (12)

Direktör Strategisk utveckling (till 1 maj 2023)

Teknologie licentiat

Anställd sedan 2016

A-aktier: 2 250

B-aktier: 38 909

1. 11. 4. 8. 2. 3.

SCA Årsredovisning 2023 87Förvaltningsberättelse

Koncernens resultaträkning (RR)

MSEK Not 2023 2022

Nettoomsättning B1 18 081 20 794

Övriga rörelseintäkter B1, B2 3 314 3 163

Förändring av varulager –275 –83

Värdeförändring biologiska tillgångar D3 2 198 1 825

Råvaror och förnödenheter B3 –4 346 –4 577

Personalkostnader C1 –2 655 –2 627

Övriga rörelsekostnader B4 –9 563 –8 278

Resultat från andelar i intressebolag och joint ventures F2 53 –23

EBITDA 6 807 10 194

Av- och nedskrivningar –1 950 –1 552

Rörelseresultat 4 857 8 642

Finansiella intäkter E7 85 65

Finansiella kostnader E7 –499 –104

Resultat före skatt 4 443 8 603

Inkomstskatter B5 –818 –1 782

Årets resultat 3 625 6 821

Årets resultat hänförligt till:

Moderbolagets aktieägare 3 675 6 748

Innehav utan bestämmande inflytande –50 73

Medelantal aktier, miljoner 702,3 702,3

Resultat per aktie

Resultat per aktie, SEK – moderbolagets aktieägare

5,23 9,61

Utdelning per aktie, SEK

2,75 2,50

Det finns inga utspädningseffekter.

År 2023 är styrelsens förslag.

Finansiella rapporter

och noter

88 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2023

Koncernens rapport över totalresultat (TRR)
MSEK	Not	2023	2022
Periodens resultat (RR)		3 625	6 821
Övrigt totalresultat för perioden:
Poster som inte kan omföras till periodens resultat
Värdeförändring marktillgångar	D3	6 957	10 398
Omvärdering förmånsbestämda pensionsplaner		436	394
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat		–1 414	–2 235
Summa		5 979	8 557
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital		–180	–176
Överfört till resultaträkningen för perioden		269	523
Säkringskostnad		5	–13
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet		–35	177
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat		–19	–78
Summa		40	433
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt		6 019	8 990
Summa totalresultat för perioden		9 644	15 811
Summa totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare (EK)		9 694	15 738
Innehav utan bestämmande inflytande (EK)		–50	73

89Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

Koncernens förändring i eget kapital (EK)
MSEK	2023	2022
Hänförligt till moderbolagets aktieägare
Värde vid periodens början	96 358	83 055
Summa totalresultat för perioden (TRR)	9 694	15 738
Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar	–15	–6
Skatt på kassaflödessäkring överfört till anskaffningsvärde	3	1
Utdelning kontant	–1 756	–2 282
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	-	–148
Värde vid periodens slut	104 284	96 358
Innehav utan bestämmande inflytande
Värde vid periodens början	-	-
Summa totalresultat för perioden (TRR)	–50	73
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	50	–73
Värde vid periodens slut	-	-
Summa eget kapital, värde vid periodens slut	104 284	96 358
För ytterligare information, se not E8.

90 Finansiella rapporter och noter

SCA Årsredovisning 2023

Koncernens balansräkning (BR)
MSEK	Not	2023	2022
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar	D1	813	731
Byggnader, mark, maskiner och inventarier	D2	25 230	24 800
Skogstillgångar	D3	107 481	97 882
varav marktillgångar	D3	49 267	42 201
varav biologiska tillgångar	D3	58 214	55 681
Nyttjanderättstillgångar	D4	570	561
Innehav i intressebolag och joint ventures	F2	1 253	1 106
Överskott i fonderade pensionsplaner	C5	2 219	1 689
Långfristiga finansiella tillgångar	E2	148	165
Uppskjutna skattefordringar	B5	45	22
Övriga långfristiga tillgångar		28	176
Summa anläggningstillgångar		137 787	127 132
Omsättningstillgångar
Varulager	D5	5 361	4 856
Kundfordringar	E3	2 858	3 007
Aktuella skattefordringar	B5	134	3
Övriga kortfristiga fordringar	D6	1 219	1 415
Kortfristiga finansiella tillgångar	E2	91	106
Likvida medel	E2	502	836
Summa omsättningstillgångar		10 165	10 223
Summa tillgångar		147 952	137 355
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	E6, E8
Moderbolagets aktieägare
Aktiekapital		2 350	2 350
Övrigt tillskjutet kapital		6 830	6 830
Reserver		37 494	31 833
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat		57 610	55 345
Summa eget kapital Moderbolagets aktieägare		104 284	96 358
Långfristiga skulder
Långfristiga finansiella skulder	E4	11 498	10 751
Avsättningar för pensioner	C5	326	245
Uppskjutna skatteskulder	B5	24 373	22 117
Övriga långfristiga avsättningar	D8	57	48
Övriga långfristiga skulder	D7	44	66
Summa långfristiga skulder		36 298	33 227
Kortfristiga skulder
Kortfristiga finansiella skulder	E4	1 902	1 789
Leverantörsskulder	D9	3 963	3 622
Aktuella skatteskulder	B5	39	224
Kortfristiga avsättningar	D8	187	108
Övriga kortfristiga skulder	D7	1 279	2 027
Summa kortfristiga skulder		7 370	7 770
Summa skulder		43 668	40 997
Summa eget kapital och skulder		147 952	137 355

91Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

Koncernens kassaflödesanalys (KF)
MSEK	Not	2023	2022
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt (RR)		4 443	8 603
Förändring av skulder avseende omstruktureringskostnader		–12	–40
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet (KF:1)		–48	–51
Rörelseresultat exklusive poster som inte ingår i kassaflödet		4 383	8 512
Betald skatt	B5	–330	–859
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		4 053	7 653
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital
Förändring av varulager		–504	–663
Förändring av rörelsefordringar		339	–957
Förändring av rörelseskulder		6	292
Kassaflöde från den löpande verksamheten		3 894	6 325
Investeringsverksamheten
Bolagsförvärv		–146	–832
Avyttringar		-	20
Investering i immateriella och materiella anläggningstillgångar (KF:2)		–3 135	–5 961
Försäljning av materiella anläggningstillgångar (KF:2)		200	259
Förvärv av finansiell tillgång		–24	–17
Återbetalning av lån från utomstående		-	8
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–3 105	–6 523
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	E4	2 099	4 223
Amortering av lån	E4	–1 265	–1 788
Amortering av lån, leasing	E4	–202	–183
Utdelning (EK)	E8	–1 756	–2 282
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–1 124	–30
Periodens kassaflöde		–335	–228
Likvida medel vid periodens början		836	1 056
Kursdifferens i likvida medel		1	8
Likvida medel vid periodens slut	E2	502	836
TABELL KF:1
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
MSEK		2023	2022
Av- och nedskrivningar anläggningstillgångar (RR)		1 950	1 552
Värdering verkligt värde skogstillgångar (RR)	D3	–2 198	–1 825
Resultat vid försäljning och byten av tillgångar		–56	–51
Upplösning avsättning		-	–11
Övrigt		256	284
Summa		–48	–51
TABELL KF:2
Nettoinvestering i immateriella och materiella anläggningstillgångar
MSEK		2023	2022
Löpande nettoinvesteringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar		–1 425	–1 351
Strategiska investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar		–1 510	–4 351
Summa		–2 935	–5 702

För upplysningar om koncernens likviditetsreserv, se riskavsnittet på sidan 71.

92 Finansiella rapporter och noter

SCA Årsredovisning 2023

Notförteckning

Den här symbolen tar dig tillbaka

till notförteckningen.

För den maskinläsbara årsredovisningen hänvisas till SCAs hemsida

Koncernens noter

A Redovisningsprinciper och användning

av alternativa nyckeltal

Övergripande redovisningsprinciper

och nya redovisningsregler A1 94

Användning av finansiella mått som inte

återfinns i IFRS A2 95

B Omsättning och resultat

Rapportering per rörelsesegment

samt intäkter från avtal med kund B1 98

Övriga rörelseintäkter B2 100

Råvaror och förnödenheter B3 100

Övriga rörelsekostnader B4 100

Skatter B5 101

C Anställda

Personalkostnader C1 103

Personaldata C2 103

Ersättning till ledande befattningshavare C3 103

Ersättning till styrelseledamöter

i moderbolaget C4 106

Ersättning efter avslutad anställning C5 106

D Operativa tillgångar och skulder

Immateriella anläggningstillgångar D1 109

Materiella anläggningstillgångar D2 110

Skogstillgångar D3 111

Nyttjanderättstillgångar och leasingskulder D4 114

Varulager D5 116

Övriga kortfristiga fordringar D6 116

Övriga skulder D7 116

Övriga avsättningar D8 117

Leverantörsskulder D9 117

E Kapitalstruktur och finansiering

Finansiella instrument per kategori och

värderingsnivå E1 118

Finansiella tillgångar och likvida medel E2 119

Kundfordringar E3 120

Finansiella skulder E4 120

Likviditetsrisk E5 122

Derivat och säkringsredovisning E6 122

Finansiella intäkter och kostnader E7 123

Eget kapital E8 124

F Koncernstruktur

Dotterbolag F1 127

Intressebolag och joint ventures F2 127

Bolagsförvärv och avyttringar F3 128

G Övrigt

Säkerheter, ställda panter och åtaganden G1 128

Transaktioner med närstående G2 128

Händelser efter balansdag G3 128

Moderbolagets noter

M Noter till moderbolagets räkningar

Övriga rörelsekostnader M1 133

Personal- och styrelsekostnader M2 133

Personaldata M3 133

Avsättningar för pensioner M4 133

Bokslutsdispositioner M5 133

Skatter M6 134

Materiella anläggningstillgångar M7 134

Andelar i koncernbolag M8 135

Fordringar och skulder dotterbolag M9 135

Övriga kortfristiga fordringar M10 135

Finansiella instrument M11 136

Övriga kortfristiga skulder M12 136

Aktiekapital M13 137

Eventualförpliktelser, ställda säkerheter

och garantier M14 137

Förslag till vinstdisposition M15 137

93Finansiella rapporter och noter

SCA Årsredovisning 2023

A Redovisningsprinciper och användning av alternativa nyckeltal

A1 Övergripande redovisningsprinciper och nya redovisningsregler

Läsanvisning

Övergripande redovisningsprinciper och nya redovisningsregler

beskrivs nedan. Övriga redovisningsprinciper, som SCA bedömer som

väsentliga, redovisas i anslutning till respektive not. Samma principer

tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I vissa fall tillämpar

moderbolaget andra principer än koncernen och då anges dessa prin

ciper under respektive not i moderbolaget.

Viktiga bedömningar och antaganden

redovisas under respektive

not. För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS och god svensk

redovisningssed måste bedömningar och antaganden göras som

påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter repektive intäkts och

kostnadsposter samt lämnad information i övrigt. Dessa bedömningar

och antaganden, vilka även inkluderar uppskattningar baserade på bland

annat valda värderingsmodeller, grundar sig oftast på historisk erfarenhet

men även på andra faktorer inklusive förväntningar på framtida händelser.

Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat

och det verkliga utfallet kommer sällan helt att överensstämma med det

uppskattade.

SCA bedömer att de områden där antaganden och uppskattningar har

störst inverkan är:

• Rapportering per rörelsesegment samt intäkter från avtal med kund,

not B1.

• Ersättning efter avslutad anställning, not C5.

• Skogstillgångar, not D3 .

Belopp som är avstämningsbara mot resultaträkningen, balansräkningen,

totalresultatet, eget kapital och kassaflödesanalysen samt tabell i noterna

markeras med följande symboler:

RR Koncernens resultaträkning.

TRR Koncernens rapport över totalresultat .

EK Koncernens förändring i eget kapital.

BR Koncernens balansräkning.

KF Koncernens kassaflödesanalys.

XX:X Hänvisning till tabell i not.

Grunder för redovisningen

SCA-koncernens bokslut upprättas i enlighet med Årsredovisningslagen,

International Financial Reporting Standards (IFRS) samt International

Accounting Standards (IAS) såsom de är antagna inom EU och Rådet för

finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redo-

visningsregler för koncerner. Vid upprättandet av moderbolagets bokslut

har RFR 2 Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen

tillämpats. Bokslutet för både koncernen och moderbolaget avser räken

skapsåret som avslutades den 31 december 2023 . Biologiska tillgångar

värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Marktillgångar hänförliga

till skogstillgångar redovisas till verkligt värde i övrigt totalresultat.

I moderbolaget värderas inte biologiska tillgångar till verkligt värde,

utan till anskaffningsvärdet.

Ändring av redovisningsprinciper

Följande standard och ändring tillämpas av koncernen för första gången

för första räkenskapsåret som börjar 1 januari 2023:

• Ändring i IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och

bedömningar samt fel

• Ändring i IAS 12 Inkomstskatter: uppskjutna skattefordringar och

uppskjutna skatteskulder som härrör från en enda transaktion.

• IAS 12 Inkomstskatt: International Tax Reform – Pillar Two Model

Rules – amendments (Pelare 2).

• Ändring i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter.

Ändringarna har inte haft någon väsentlig inverkan på redovisade värden.

För upplysningar kopplade till Pelare 2 se not B5.

Konsolideringsprinciper

Koncernens bokslut är upprättat i enlighet med koncernens redovis-

ningsprinciper och omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga

koncernbolag.

Dotterbolag

Som dotterbolag konsolideras alla bolag där koncernen har bestäm

mande inflytande.

Omräkning av utländsk valuta

Funktionell valuta och omräkning av utländska koncernbolag

till rapportvaluta

SCAs moderbolag har svenska kronor som funktionell valuta. Koncern-

bolagens finansiella rapporter räknas om till koncernens rapportvaluta,

vilket i SCAs fall är svenska kronor (SEK) .

Valutakurseffekter som uppstår på finansiella instrument som används

för att säkra utländska dotterbolags nettotillgångar redovisas i övrigt

totalresultat, som är en del av omräkningsreserver i eget kapital.

Transaktioner och balansposter i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta genom

användning av transaktionsdagens kurs. I de fall valutakurseffekten är

relaterad till rörelsen redovisas effekten netto i rörelseresultatet. Valuta

kurseffekter som avser upplåning och finansiella placeringar redovisas

som övriga finansiella poster. Icke-monetära tillgångar och skulder som

redovisas till historiskt anskaffningsvärde omräknas till valutakursen vid

transaktionstillfället.

Har säkringsredovisning tillämpats, exempelvis vid kassaflödessäkring

eller säkring av nettoinvesteringar, redovisas valutaeffekten i eget kapital

under övrigt totalresultat.

För finansiella tillgångar i form av egetkapitalinstrument som inte

innehas för handel, redovisas den del av värdeförändringen som avser

valuta i resultaträkningen. Övrig orealiserad förändring redovisas i eget

kapital under övrigt totalresultat.

Redovisning av intäkter

Försäljningsintäkter, som är synonymt med nettoomsättning, omfattar

ersättning för sålda varor inom koncernens huvudsakliga verksamhet.

Dessa består i sin helhet av intäkter från avtal med kund och redovisas

enligt IFRS 15. Övriga rörelseintäkter innefattar bland annat intäkter från

SCAs transportverksamhet, intäkter från försäljning av skogsplantor,

grus, fjärrvärme, el, ursprungsgarantier avseende vindkraft, tallolja och

pellets, intäkter från leasing, arrendeintäkter från vindkraft, jakt- och

fiske rätter, samt realisationsvinster vid försäljning av anläggnings till-

gångar. Merparten av övriga rörelseintäkter är intäkter från avtal till kund

och redovisas enligt IFRS 15. Intäkter från elcertifikat, utsläppsrätter samt

ursprungsgarantier från massabruk redovisas som minskade energi-

kostnader. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning

har fastställts .

Statliga stöd

Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar redovisas i balansräk

ningen genom att stödet reducerar tillgångens redovisade värde. Statliga

stöd som erhålls som kompensation för kostnader periodiseras och redo

visas i resultaträkningen som kostnadsreduktion under samma perioder

som kostnaderna. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig till förvärv av

tillgångar eller till kompensation för kostnader, redovisas stödet som en

övrig intäkt. För mer information om statliga stöd se not B2, B4 och D2.

Klimatrelaterade risker och möjligheter

SCA ser både risker och möjligheter kopplade till ett förändrat klimat och

åtgärder för att motverka eller anpassa verksamheter till förväntade

klimat förändringar. Identifiering och hantering av dessa risker är integre

rade i bolagets riskprocess. SCA har analyserat klimatrelaterade risker

och möjligheter genom två alternativa scenarier, ett scenario med låga

framtida utsläpp och ett scenario med höga framtida utsläpp, se risk-

avsnittet i Förvaltningsberättelsen. Negativa konsekvenser kan vara

ökade kostnader eller minskad möjlighet att bedriva skogsbruk och

därmed lägre avverkningsnivåer. Positiva möjligheter kan vara ökad

efterfrågan på förnybara material och förnybar energi.

Förväntade fysiska klimatförändringar bedöms ha störst påverkan på

utvecklingen av skogsbeståndet samt förhållandena för skogsbruket och

bedöms i nuläget vara relaterade till mer frekvent extremväder, ökad risk

för skadeangrepp samt en längre växtsäsong. Transitionsrisker så som

politiska beslut kommer att kunna påverka bolaget såväl positivt som

negativt. Positiv eller negativ påverkan har identifierats inom följande

områden och kommenteras under respektive not:

Värdering av tillgångar, se not D1 och D2.

Värdering av skogstillgångar, se not D3.

Tillgång och villkor för finansiering, se not E4.

94 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2023

A2 Användning av finansiella mått som inte återfinns i IFRS

I årsredovisningen refereras till ett antal finansiella mått som inte återfinns i IFRS, som används för att hjälpa såväl investerare som ledning att analysera

bolagets verksamhet. Nedan beskrivs de finansiella mått som använts som ett komplement till den finansiella information som redovisats enligt IFRS.

Beräkning av finansiella mått som inte återfinns i IFRS

RESULTATMÅTT	Olika typer av resultatmått samt marginalmått uttryckta i procent av nettoomsättningen
Nyckeltal	Beskrivning	Användning av måttet
Intäkter	Summan av nettoomsättning och övriga rörelseintäkter	Måttet är ett komplement till uppföljning av nettoomsättning och följs
		av ledningen inom affärsområdet Förnybar energi.
EBITDA	Resultat före av- och nedskrivningar, finansiella poster och skatt.	Måttet är ett komplement till rörelseresultatet.
EBITDA-marginal	Resultat före av- och nedskrivningar, finansiella poster och skatt i	Ett komplement till rörelsemarginal. Ledningen använder måttet som
	procent av årets nettoomsättning. Förnybar energi följs enligt samma	ett av de viktigaste för att styra bolagets affärsenheter.
	uppställning i procent av intäkter.
Rörelsemarginal	Rörelseresultat i procent av årets nettoomsättning. Förnybar energi	Rörelsemarginal beskriver hur stor andel av nettoomsättningen eller
	följs enligt samma uppställning i procent av intäkter.	intäkter som blir kvar som rörelseresultat.

KAPITALMÅTT	Visar hur kapital nyttjas samt bolagets finansiella styrka
Nyckeltal	Beskrivning	A
Sysselsatt kapital	Beräknas som balansräkningens totala tillgångar exklusive finansiella	Måttet följs av ledningen med syfte att minska det kapital som binds
	tillgångar och pensionstillgångar, minskat med ej räntebärande	i rörelsen och som finansierats av ägare och långivare.
	skulder.

MSEK	Not	2023	2022
SYSSELSATT KAPITAL
Totala tillgångar		147 952	137 355
Finansiella tillgångar		–2 960	–2 797
Långfristiga, ej räntebärande skulder		–24 474	–22 231
Kortfristiga, ej räntebärande skulder		–5 468	–5 980
Sysselsatt kapital		115 050	106 347
SYSSELSATT KAPITAL
Skogstillgångar	D3	107 481	97 882
Rörelsekapital		4 321	4 138
Uppskjuten skatt avseende skogstillgångar	D3	–21 277	–19 468
Övrigt sysselsatt kapital		24 525	23 795
Sysselsatt kapital		115 050	106 347
SYSSELSATT KAPITAL PER SEGMENT
Skog		87 683	79 943
Trä		3 490	3 376
Massa		9 871	8 321
Containerboard		10 962	10 704
Förnybar energi		2 167	1 871
Övrigt		877	2 132
Sysselsatt kapital		115 050	106 347

Nyckeltal	Beskrivning	A
Rörelsekapital	Rörelsekapitalet beräknas som kortfristiga rörelsefordringar	Måttet följs av ledningen med syfte att minska det kapital som binds
	(varulager, kundfordringar och övriga ej räntebärande kortfristiga	i balansräkningen från bolagets operativa verksamhet.
	fordringar) minus kortfristiga rörelseskulder (leverantörsskulder
	exklusive de som avser strategiska investeringar, övriga ej
	räntebärande kortfristiga skulder samt övriga kortfristiga
	avsättningar).

MSEK	Not	2023	2022
RÖRELSEKAPITAL
Varulager	D5	5 361	4 856
Kundfordringar	E3	2 858	3 007
Övriga kortfristiga fordringar	D6	1 218	1 412
Leverantörsskulder	D9	–3 864	–3 404
Övriga kortfristiga skulder	D7	–1 182	–1 684
Övriga kortfristiga avsättningar	D8	–70	–49
Rörelsekapital		4 321	4 138

95Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

Nyckeltal	Beskrivning	Användning av måttet
Nettolåneskuld	Beräknas som kort- och långfristiga finansiella skulder och avsättningar för	Nettolåneskulden bedöms vara det mest relevanta måttet för
	pensioner med avdrag för finansiella tillgångar (överskott i fonderade	att beskriva bolagets totala lånefinansiering på kort och lång
	pensionsplaner, finansiella tillgångar och likvida medel).	sikt, därför ingår korta och långa finansiella skulder likväl
		som korta och långa finansiella tillgångar. Nyckeltalet följs
		löpande av ledningen.
Skuldsättningsgrad	Nettolåneskulden i förhållande till eget kapital.	Bidrar till att visa den finansiella risken och används
		ledningen för att följa skuldsättningsnivån.

MSEK	Not	2023	2022
NETTOLÅNESKULD
Nettolåneskuld vid periodens början		9 989	7 752
Nettokassaflöde		1 160	2 675
Omvärderingar mot eget kapital	E8	–436	–394
Förändring leasingskuld	D4	12	–49
Valutaeffekter och marknadsvärdesförändringar		41	5
Nettolåneskuld vid periodens slut		10 766	9 989
Överskott i fonderade pensionsplaner	C5	2 219	1 689
Långfristiga finansiella tillgångar	E2	148	165
Kortfristiga finansiella tillgångar	E2	91	106
Likvida medel	E2	502	836
Finansiella tillgångar		2 960	2 796
Långfristiga finansiella skulder	E4	11 498	10 751
Avsättningar för pensioner	E5	326	245
Kortfristiga finansiella skulder	E4	1 902	1 789
Finansiella skulder		13 726	12 785
Nettolåneskuld		10 766	9 989
Eget kapital		104 284	96 358
Skuldsättningsgrad %		10,3	10,4

AVKASTNINGSMÅTT	Olika typer av avkastningsmått uttryckta i procent av sysselsatt kapital
Nyckeltal	Beskrivning	Användning av måttet
Avkastning på	Avkastning på sysselsatt kapital beräknas som 12 månaders rullande	Används för att mäta avkastning på kapitalet som binds
sysselsatt kapital,	rörelseresultat i procent av ett genomsnitt av de fem senaste kvartalens	i verksamheten.
ROCE	sysselsatta kapital. Motsvarande nyckeltal för ett kvartal beräknas som
	kvartalets rörelseresultat multiplicerat med fyra, i procent av de två senaste
	kvartalens genomsnittliga sysselsatta kapital. Engångseffekter exkluderas.
	För industriella segment används enbart ROCE industridelen.
Avkastning på	Beräknas som koncernens avkastning på sysselsatt kapital exklusive	Visar den underliggande avkastningen på sysselsatt kapital
sysselsatt kapital,	rörelseresultat och sysselsatt kapital från rörelsesegment Skog, verksamhet	för industridelen justerat för pågående strategiska
ROCE industridelen	inom området vindkraft och en andel av Övrig verksamhet. Strategiska	investeringar.
	investeringar i industri som ej är tagen i drift och engångseffekter exkluderas.
	Detta mått gäller för segment Trä, Massa och Containerboard.

Engångseffekter Väsentliga transaktioner som saknar tydlig koppling till den vanliga

verksamheten och som inte förväntas inträffa regelbundet.

Detta mått exkluderas vid beräkning av avkastning på

sysselsatt kapital.

				Container-	Förnybar
MSEK	Skog	Trä	Massa	board	energi	Övrigt	Koncernen
Räkenskapsåret 2023
Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE
Rörelseresultat, MSEK	3 279	328	559	482	613	–404	4 857
Genomsnittligt sysselsatt kapital industridelen, MSEK	-	3 497	9 523	9 441	275	625	23 361
Genomsnittligt sysselsatt kapital övrigt, MSEK	81 996	-	-	-	828	-	82 824
Genomsnittliga pågående strategiska investeringar, MSEK	-	-	-	1 390	810	342	2 542
Genomsnittligt sysselsatt kapital totalt, MSEK	81 996	3 497	9 523	10 831	1 913	967	108 727
Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE %	4,0	-	-	-	32,1	-	4,5
Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE industridelen %	-	9,4	5,9	5,1	-	-	7,3

96 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2023

MSEK Skog Trä Massa

Container-

board

Förnybar

energi Övrigt Koncernen

Räkenskapsåret 2022

Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE

Rörelseresultat, MSEK 2 378 1 722 2 297 2 359 338 –452 8 642

Genomsnittligt sysselsatt kapital industridelen, MSEK - 3 579 8 177 3 802 278 272 16 108

Genomsnittligt sysselsatt kapital övrigt, MSEK 72 782 - - - 153 - 72 935

Genomsnittliga pågående strategiska investeringar, MSEK - - - 5 950 485 1 167 7 602

Genomsnittligt sysselsatt kapital totalt, MSEK 72 782 3 579 8 177 9 752 916 1 439 96 645

Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE % 3,3 - - - 36,9 - 8,9

Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE industridelen % - 48,1 28,1 62,1 - - 40,1

KASSAFLÖDESMÅTT Olika mått samt kostnader som påverkat bolagets kassaflöde
	Nyckeltal Beskrivning Användning av måttet
Rörelsens kassaflöde utgörs av operativt kassaflöde med avdrag för	Måttet illustrerar vilket kassaflöde rörelsen genererar, som
finansiella poster och betald skatt samt påverkan från övrigt finansiellt	potentiellt kan användas till strategiska initiativ såsom
	investeringar eller förvärv.
EBITDA med avdrag för realisationsvinster och realisationsförluster från	Måttet visar kassaflödet som resultaträkningen genererar vid
materiella och immateriella tillgångar, återläggning av resultat från andelar	beräkning av operativt kassaflöde.
i intressebolag och joint ventures samt resultatet från omvärderingen av
Strategiska investeringar ska öka bolagets framtida kassaflöde genom	Visar storleken på de investeringar som görs för expansion
förvärv av bolag, investeringar i expansion av anläggningar eller i ny	av tillverkningskapacitet och andra tillväxtåtgärder.
Operativt kassaflöde Operativt kassaflöde utgörs av summan av kassamässigt rörelseöverskott	Ledningen styr affärsområdena med detta mått som visar
samt förändring av rörelsekapital med avdrag för löpande nettoinvesteringar	det samlade kassaflödet i den operativa verksamheten.
Strukturkostnader Kostnader för nedskrivningar och personalkostnader i samband med	Måttet visar de specifika kostnader som uppstått i samband
	med strukturella förändringar av verksamheten vilket bidrar
	till förståelse för underliggande kostnadsnivå i den löpande
	operativa verksamheten.
Löpande nettoinvesteringar utgörs av konkurrenskraftsbevarande	Visar storleken på de investeringar som krävs för att
investeringar av underhålls-, rationaliserings-, ersättnings- eller miljökaraktär	bibehålla befintlig kapacitet i verksamheten.
med avdrag för ersättning från avyttrade anläggningstillgångar. I operativt
kassaflöde ingår även effekter från tillkommande, omvärderade och i förtid

Rörelsens

kassaflöde

kassaflöde.

Kassamässigt

rörelseöverskott

biologiska tillgångar.

Strategiska

investeringar i

anläggningar

konkurrenskraftig teknik.

i anläggningstillgångar samt strukturkostnader.

strukturella förändringar av bolagets verksamhet.

Löpande

nettoinvesteringar

avslutade nyttjanderättstillgångar kopplat till leasing.

Operativt kassaflöde

	Skog			Trä	Massa		Containerboard		Förnybar energi
MSEK	2023	2022	2023	2022	2023	2022	2023	2022	2023	2022
Kassamässigt rörelseöverskott	1 260	758	507	1 963	1 208	2 882	1 216	2 793	675	360
Förändring av rörelsekapital	89	–143	89	57	–4	–727	–255	–347	–59	38
Löpande nettoinvesteringar	–410	–352	–267	–320	–364	–228	–342	–329	–5	–37
Övrigt	0	1	20	27	153	57	87	48	–2	3
Operativt kassaflöde	939	264	349	1 727	993	1 984	706	2 165	609	364

Koncernens operativa kassaflödesanalys

MSEK	2023	2022
EBITDA (RR)	6 807	10 194
Förändring biologiska tillgångar	–2 198	–1 825
Andra icke kassaflödespåverkande poster	–107	–38
Kassamässigt rörelseöverskott	4 502	8 331
Förändring av rörelsekapital	–159	–1 328
Löpande nettoinvesteringar	–1 603	–1 436
Övrigt operativt kassaflöde	245	118
Operativt kassaflöde	2 985	5 685
Finansiella poster	–414	–39
Betald skatt	–330	–859

Övrigt 0 56

Rörelsens kassaflöde 2 241 4 843

Inkluderar –178 (–85) MSEK från nya, omvärderade samt avslutade leasingkontrakt.

97Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

B Omsättning och resultat

B1 Rapportering per rörelsesegment samt intäkter från avtal med kund

REDOVISNINGSPRINCIPER

Segment

Segment rapporteras enligt IFRS 8 Rörelsesegment på ett sätt som

överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den

högste verkställande beslutsfattaren, vilket i SCAs fall är bolagets verk

ställande direktör. Den verkställande direktören ansvarar för tilldelning av

resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. Till sitt stöd har

verkställande direktören koncernledningen, se avsnittet Bolagsstyrning

i Förvaltningsberättelsen på sidorna 76–87.

En beskrivning av innehållet i de fem rörelsesegmenten återfinns

på sidorna 34–57.

Intäkter från avtal med kund

SCA tillämpar IFRS 15 Intäkter från avtal med kund. SCAs avtal med

kunder utgörs främst av ramavtal utan fastställda minimi volymer, vilket

innebär att ett bindande avtal enligt kriterierna i IFRS 15 uppstår först då

kunden gör ett avrop. SCAs prestations åtaganden i avtalen utgörs av att

tillhandahålla de varor som specificerats i avtalen.

SCA har bedömt att kontrollen övergår till kunden vid samma tillfälle

som risken för varan övergår, i enlighet med de leveransvillkor (Incoterms)

som tillämpas i avtalet. SCA tillämpar leveransvillkoret DAP (Delivered at

place) för 56 (53) procent av försäljningsintäkterna, vilket innebär att

risken övergår när varan ställts till kundens förfogande på överens

kommen destination. För övriga tillämpade fraktvillkor övergår risken

i samband med att varorna lastas på fartyg eller annat fraktfordon.

Betalnings villkor följer branschpraxis utan längre kredittider.

Transaktionspriset utgörs i huvudsak av fast pris per såld kvantitet.

Rörliga delar såsom kassarabatter, volymrabatter och leveransbonusar

minskar transaktionspriset. Transaktionspris uppskattas till det värde

som SCA bedömer kommer att tillfalla bolaget vid avtalets ingående.

Transaktionspriset uppdateras löpande om förutsättningarna som ligger

till grund för uppskattningen har ändrats. Prestationsåtaganden utgörs av

försäljning av varor, vilka uppfylls vid en tidpunkt.

VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN

SCA har bedömt att samtliga intäkter som rapporteras som netto-

omsättning samt övriga rörelseintäkter avseende varor och tjänste-

uppdrag utgör intäkter från avtal med kund. Nettoomsättning består

av försäljning av varor. Övriga rörelseintäkter består av försäljning

av varor och tjänster .

TABELL B1:1

Koncernen per land											Anläggnings-
	Nettoomsättning – säljs från						Medelantal anställda				tillgångar
	2023	2022				Varav, %			Varav, %		2023	2022
	MSEK	%	MSEK	%	2023	män	kvinnor	2022	män	kvinnor	MSEK
Sverige	17 355	96	20 002	96	3 346	76	24	3 259	78	22	130 440	121 187
Tyskland	-	-	-	-	21	56	44	21	58	42	22	30
Storbritannien	118	1	164	1	8	59	41	8	52	48	70	76
Övriga Europa
Lettland	83	0	3	0	20	39	61	11	49	51	2 346	1 741
Estland	33	0	7	0	9	59	41	8	62	38	825	646
Litauen	12	0	-	-	2	50	50	-	-	-	390	294
Nederländerna	-	-	-	-	1	100	-	1	100	-	-	-
Summa Övriga Europa	128	1	10	-	32	47	53	20	57	43	3 561	2 681
Asien
Hongkong	480	3	618	3	6	58	42	5	47	53	1	-
Summa Asien	480	3	618	3	6	58	42	5	47	53	1	-
Summa koncernen	18 081	100	20 794	100	3 413	76	24	3 313	78	22	134 094	123 974

”Säljs från” består av intäkter från externa kunder baserat på var SCAs säljande dotterbolag har sitt registrerade säte.

Anläggningstillgångar består av övriga immateriella anläggningstillgångar, byggnader, mark, maskiner och inventarier, skogstillgångar samt nyttjanderättstillgångar .

98 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2023

Internleveranser

Intäkter, kostnader samt resultat för de olika rörelsesegmenten har

påverkats av internleveranser. Internpriserna är marknadsbaserade.

Rörelsesegment

SCA redovisar fem rörelsesegment i enlighet med IFRS 8. Segment

Förnybar energi är nytt från och med 1 januari 2023. Jämförelsetal har

räknats om.

I segment Skog ingår råvaruförsörjningen av SCAs skogsindustrier

samt förvaltning och avverkning av egenägd skogsmark om 2,7 miljoner

hektar i norra Sverige och Baltikum. Segmentet innefattar även inköp av

virke från andra skogsägare samt transporter av virke till SCAs industrier.

Segment Trä omfattar sågverksaffären med fem sågverk i norra Sverige

samt träförädling och distribution till byggvaruhandeln i Sverige och

Frankrike.

Segment Massa omfattar produktion och försäljning av blekt barr-

sulfatmassa (NBSK) och kemisk termomekanisk massa (CTMP), som

produceras vid Östrands massafabrik och Ortvikens industriplats.

Massa fabriken i Östrand är även netto produ cent av grön energi och

biokemikalier som tallolja och terpentin.

Segment Containerboard tillverkar och säljer förpackningspapper

(kraftliner), med produktion vid de integrerade pappersbruken i Obbola

och Munksund.

Segment Förnybar energi omfattar produktion och försäljning av för-

ädlade och oförädlade biobränslen samt biodrivmedel. I segmentet ingår

även utveckling och intäkter kopplat till vindkraftsaffären samt försäljning

av gröna produkter från industrin för energiproduktion.

Rapportering per rörelsesegment

				Container-	Förnybar			Summa
MSEK	Skog	Trä	Massa	board	energi	Övrigt	Elimineringar	koncernen
Räkenskapsåret 2023
Extern försäljning (B1:1, B1:2)	128	5 156	6 893	5 850	54	0	0	18 081
Intern försäljning	7 620	2	0	0	0	0	–7 622	0
Nettoomsättning (RR)	7 748	5 158	6 893	5 850	54	0	–7 622	18 081
Övriga rörelseintäkter	285	132	1 274	605	1 825	74	–881	3 314
varav varor	203	6	845	162	1 671	0	–723	2 164
varav tjänsteuppdrag	16	97	388	398	12	97	–165	843
varav leasing	6	8	24	0	118	3	–2	157
varav övriga rörelseintäkter	60	21	17	45	24	–26	9	150
Intäkter	8 033	5 290	8 167	6 456	1 879	74	–8 504	21 395
Rörelsens kostnader	–4 522	–4 783	–6 954	–5 244	–1 204	–438	8 504	–14 641
Resultat från andelar i intressebolag	-	43	0	-	15	–5		53
EBITDA	3 511	550	1 213	1 212	690	–369		6 807
Av- och nedskrivningar	–232	–222	–654	–730	–77	–35		–1 950
Rörelseresultat	3 279	328	559	482	613	–404		4 857
Övriga upplysningar
Sysselsatt kapital	87 683	3 490	9 871	10 962	2 167	877		115 050
Nettoinvesteringar	–753	–267	–546	–977	–355	–215		–3 113

Inkluderar –178 MSEK från nya, omvärderade samt avslutade leasingkontrakt under 2023.

				Container-	Förnybar			Summa
MSEK	Skog	Trä	Massa	board	energi	Övrigt	Elimineringar	koncernen
Räkenskapsåret 2022
Extern försäljning (B1:1, B1:2)	9	6 753	7 209	6 823	-	-		20 794
Intern försäljning	6 696	-	-	-	-	-	–6 696	-
Nettoomsättning (RR)	6 705	6 753	7 209	6 823	-	-	–6 696	20 794
Övriga rörelseintäkter	310	340	1 936	1 401	1 550	205	–2 579	3 163
varav varor	223	12	475	177	1 450	68	–595	1 810
varav tjänsteuppdrag	-	309	1 384	1 174	-	90	–1 995	962
varav leasing	2	8	-	1	91	23	-	125
varav övriga rörelseintäkter	85	11	77	49	9	24	11	266
Intäkter	7 015	7 093	9 145	8 224	1 550	205	–9 275	23 957
Rörelsens kostnader	–4 413	–5 131	–6 262	–5 432	–1 189	–588	9 275	–13 740
Resultat från andelar i intressebolag	-	–17	-	-	–6	-		–23
EBITDA	2 602	1 945	2 883	2 792	355	–383		10 194
Av- och nedskrivningar	–224	–223	–586	–433	–17	–69		–1 552
Rörelseresultat	2 378	1 722	2 297	2 359	338	–452		8 642
Övriga upplysningar
Sysselsatt kapital	79 943	3 376	8 321	10 704	1 871	2 132		106 347
Nettoinvesteringar	–1 161	–320	–236	–2 142	–872	–1 056		–5 787

Inkluderar –85 MSEK från nya, omvärderade samt avslutade leasingkontrakt under 2022 .

99Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

Kunder

SCAs tio största kunder står för 37 (31) procent av bolagets omsättning.

Intäkterna från den största kunden uppgår till 2 645 (3 241) MSEK, vilket

utgör 15 (16) procent av nettoomsättningen, och redovisas i segment

Containerboard.

TABELL B1:2

Koncernen per land
	Nettoomsättning – såld till
	2023		2022
	MSEK	%	MSEK	%
Sverige	3 322	18	3 947	19
Tyskland	2 039	11	2 205	11
USA	1 945	11	2 533	12
Storbritannien	1 393	8	2 017	10
Övriga Europa
Frankrike	880	5	967	5
Norge	863	5	1 192	6
Spanien	698	4	830	4
Finland	449	2	705	3
Italien	399	2	486	2
Polen	370	2	578	3
Nederländerna	364	2	429	2
Danmark	287	2	550	3
Belgien	263	1	248	1
Turkiet	153	1	233	1
Österrike	148	1	206	1
Övriga	852	5	918	4
Summa Övriga Europa	5 726	32	7 342	35
Asien
Kina	1 403	8	509	2
Japan	348	2	605	3
Indien	293	2	63	-
Övriga	575	3	457	2
Summa Asien	2 619	14	1 634	8
Övriga världen
Marocko	401	2	424	2
Egypten	252	1	172	1
Övriga	384	2	520	3
Summa Övriga världen	1 037	6	1 116	5
Summa koncernen	18 081	100	20 794	100

Nettoomsättning redovisad utifrån ”Såld till” sammanställer försäljning till de länder

där SCA har sina kunder .

Nettoförsäljning per marknad år 2023

Sverige 18%

Tyskland 11%

USA 11%

Storbritannien 8%

Övriga Europa 32%

Asien 14%

Övriga världen 6%

B2 Övriga rörelseintäkter

Specifikation av övriga rörelseintäkter

MSEK	2023	2022
Transporter	800	944
Energi	1 406	1 106
Leasing	156	125
Övrigt	952	988
Summa (RR)	3 314	3 163

Övriga upplysningar

Erhållna statliga stöd har ökat övriga rörelseintäkter med - (2) MSEK .

B3 Råvaror och förnödenheter

Specifikation av råvaror och förnödenheter

MSEK	2023	2022
Virke och flis	–2 303	–2 454
Övrigt råmaterial och förnödenheter	–1 994	–1 958
Inköp av varor för återförsäljning	–49	–165
Summa (RR)	–4 346	–4 577

B4 Övriga rörelsekostnader

Specifikation av övriga rörelsekostnader

MSEK	2023	2022
Transporter	–4 173	–4 385
Energi	–844	–538
Reparation och underhåll	–955	–745
IT, telefoni och hyror	–425	–375
Övrigt	–3 166	–2 235
Summa (RR)	–9 563	–8 278

Övriga upplysningar

Erhållna statliga stöd har reducerat rörelsens kostnader med 43 (16) MSEK,

exklusive effekter från europeiska systemet för utsläppsrätter som finns

beskrivet i not D1 och D8 . Kostnader för forskning och utveckling uppgick

till 45 (45) MSEK under 2023 .

Specifikation av revisionskostnader

MSEK	2023	2022
EY
Revisionsuppdrag	–12	–11
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–1	–1
Övriga uppdrag	–1	0
Summa EY	–14	–12
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag	0	–1
Summa övriga revisorer	0	–1
Summa	–14	–13

100 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2023

B5 Skatter

REDOVISNINGSPRINCIPER

Koncernens skattekostnad utgörs av aktuell och uppskjuten skatt.

Aktuell skatt innefattar justeringar avseende andra perioders redo-

visade aktuella skatt. Ränta hänförlig till inkomstskatt redovisas också

som aktuell inkomstskatt.

SCA redovisar ingen skatt som kan uppstå vid framtida utdelning av

disponibla vinstmedel i utländska dotterbolag. Sådana eventuella effekter

(källskatter och annan uppskjuten skatt på vinsthemtagning inom kon

cernen) redovisas när SCA inte längre kan styra återföring av sådana skill-

nader eller om det av andra skäl är sannolikt att återföring kan komma att

ske inom överskådlig tid .

Skatteskulder och skattefordringar nettoredovisas i de fall SCA har

legal rätt till kvittning.

Koncernen omfattas av OECDs modellregler samt EUs direktiv för

Pelare 2 (Pillar Two). Lagstiftning avseende detta har antagits i Sverige,

där SCA har sitt säte, och trädde i kraft 1 januari 2024. Då lagstiftning

om Pelare 2 inte hade trätt i kraft på balansdagen har koncernen ingen

relaterad aktuell skatt att ta hänsyn till. Koncernen tillämpar undantaget

för att redovisa och lämna upplysningar om uppskjutna skattefordringar

och -skulder relaterade till inkomstskatter från Pelare 2, som anges i

ändringarna av IAS 12 som utfärdades i maj 2023 och antogs av EU i

november 2023 . För ytterligare upplysningar, se avsnitt ”upplysningar

avseende tilläggsskatt för företag i stora koncerner (Pelare 2)” på

följande sida.

VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN

Koncernen är verksam i flera länder vilket medför ökad komplexitet vid

fastställande av uppskjuten skattefordran och skatteskuld. Det innebär

att bedömningar och antaganden görs för att bestämma värdet på den

uppskjutna skattefordran och den uppskjutna skatteskulden på balans

dagen. Framtida förändringar av skattelagstiftningar samt utvecklingen

av affärsklimat påverkar bolagets framtida skattemässiga vinster och

därmed möjligheten att utnyttja uppskjuten skattefordran på underskotts

avdrag och på övriga temporära skillnader.

Per den 31 december 2023 redovisades 45 (22) MSEK som uppskjuten

skattefordran baserat på en bästa bedömning om framtida skattemässiga

vinster i koncernen. Vid utgången av 2023 fanns i koncernen skattemäs

siga underskottsavdrag på 24 (35) MSEK för vilka inte någon uppskjuten

skattefordran redovisats . En förändrad bedömning av sannolikheten för

framtida skattemässiga vinster kan således ge en positiv eller negativ

effekt. SCA bedömer att det vid utgången av 2023 inte finns några

väsentliga osäkra skatteposter i de finansiella rapporterna vilka kan

innebära en väsentlig justering av de redovisade värdena under näst-

kommande räkenskapsår.

Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redo-

visning av avsättningar och eventualförpliktelser avseende skatterisker.

Se ytterligare information i not G1 .

TABELL B5:1

Skattekostnad

Skattekostnad (+), skatteintäkt (–)

	2023		2022
MSEK	MSEK	%	MSEK	%
Aktuell skatt
Inkomstskatt för perioden	52	1,2	789	9,2
Justeringar för andra perioder	–38	–0,9	28	0,3
Aktuell skattekostnad	14	0,3	817	9,5
Uppskjuten skatt
Förändringar i temporära skillnader	839	18,9	972	11,3
Justeringar för andra perioder	–35	–0,8	−7	−0,1
Uppskjuten skattekostnad (B5:3)	804	18,1	965	11,2
Skattekostnad (RR)	818	18,4	1 782	20,7

Procentuell andel av resultat före skatt.

Redovisad och förväntad skattekostnad

	2023		2022
	MSEK	%	MSEK	%
Resultat före skatt (RR)	4 443		8 603
Skattekostnad (RR)	818	18,4	1 782	20,7
Förväntad skattekostnad	928	20,9	1 788	20,8
Skillnad	−110	−2,5	−6	–0,1
Skillnaden förklaras av:
Permanenta skillnader mellan
redovisningsmässigt och skatte- mässigt resultat
Andra permanenta effekter	–38	–0,9	–27	0,3
Skatter hänförliga till andra
perioder	–72	–1,6	22	0,3
Förändrade skattesatser	0	0,0	–1	0,0
Summa	–110	–2,5	–6	–0,1

Andra permanenta effekter år 2023 avser till största del ej skattepliktiga resultat från

intressebolag samt ej skattepliktig intäkt kopplad till tonnagebeskattning. Andra

permanenta effekter år 2022 avser främst ej skattepliktigt resultat från intresse-

bolag, ej skattepliktiga utdelningar, justering av beräknad skattereduktion hänförlig

till investeringar i inventarier samt ej skattepliktig intäkt kopplad till

tonnagebeskattning.

Skatter hänförliga till andra perioder 2023 avser till största del justering av upp-

skjuten skatt avseende pensioner och byggnader och mark samt justering av

skattereduktion hänförligt till investeringar i inventarier och justeringar av tidigare

års taxeringar. Skatter hänförliga till andra perioder 2022 avser till största del

justeringar av tidigare års taxeringar.

101Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

Aktuell skatteskuld

Aktuell skatteskuld (+), aktuell skattefordran (–)

MSEK	2023	2022
Värde vid årets början	221	264
Aktuell skattekostnad (B5:1)	14	817
Betald skatt (B5:2)	–330	–859
Omräkningsdifferenser	0	0
Övriga förändringar från förvärv och avyttringar	0	–1
Värde vid årets slut	–95	221
varav aktuell skatteskuld (BR)	39	224
varav aktuell skattefordran (BR)	–134	–3

TABELL B5:2

Betald skatt

Skattebetalningar av SCAs enheter per land, betald skatt (–)

MSEK	2023	2022
Frankrike	2	–22
Hongkong	–3	0
Storbritannien	0	–5
Sverige	–320	–827
Tyskland	–9	–5
Övriga	0	0
Summa (KF)	–330	–859

TABELL B5:3

Uppskjuten skatteskuld 2023

Uppskjuten skatteskuld (+), uppskjuten skattefordran (–)

	Värde vid	Uppskjuten	Övriga	Värde
	årets	skatte-	föränd-	vid årets
MSEK	början	kostnad	ringar	slut
Materiella anläggnings- tillgångar	2 379	273	-	2 652
Skogstillgångar	19 468	485	1 324	21 277
Finansiella anläggnings- tillgångar	323	–9	90	404
Omsättningstillgångar	–29	30	25	26
Avsättningar	–37	1	0	–36
Skulder	48	–4	–42	2
Framtida skatte- och
underskottsavdrag	–49	27	0	–22
Övrigt	–8	1	32	25
Summa 2) (BR)	22 095	804	1 429	24 328

Övriga förändringar inkluderar uppskjuten skatt som har redovisats direkt mot

eget kapital enligt IAS 19 med 90 MSEK, IFRS 9 säkringsredovisade derivat med

19 MSEK samt uppskjuten skatt hänförlig till förändring av verkligt värde av

marktillgångar med 1 324 MSEK.

Utgående uppskjuten skatteskuld består av uppskjutna skattefordringar

45 (22) MSEK, och uppskjutna skatteskulder 24 373 (22 117) MSEK .

Underskottsavdrag

Framtida skatte- och underskottsavdrag för vilka uppskjuten skatte-

fordran har redovisats, anges med sitt skattevärde om −22 MSEK på

raden framtida skatte- och underskottsavdrag i tabell B5:3. Underskotts

avdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej har redovisats uppgick per

den 31 december 2023 i bruttovärde till 24 (35) MSEK, se tabell B5:4.

Det skatte mässiga värdet av ej aktiverade underskottsavdrag uppgår till

5 (7) MSEK. SCA bedömer det ej sannolikt att underskottsavdragen, för

vilka uppskjuten skatt ej har redovisats, kommer att kvittas mot framtida

vinster då dessa till stor del avser fållade kapitalförluster med begränsad

rätt till avdrag för framtida kapitalvinster. Nyttjandetiden avseende under

skottsavdragen fördelar sig enligt tabell B5:4 .

TABELL B5:4

Underskottsavdrag i bruttobelopp för vilka uppskjuten

skattefordran ej har redovisats per den 31 december

MSEK	2023	2022
Förfalloår
Obegränsad nyttjandetid	24	35
Summa	24	35

Upplysningar avseende tilläggsskatt för företag i stora

koncerner (Pelare 2)

Lagstiftning om Pelare 2 antogs i Sverige den 13 december 2023.

Enligt lagstiftningen är SCA skyldig att betala en tilläggsskatt för skill

naden mellan den effektiva skattesatsen beräknad enligt de så kallade

”GloBE-reglerna” för varje jurisdiktion och minimiskattesatsen på

15 procent.

Koncernen utvärderar för närvarande sin exponering mot tilläggs

skatter enligt Pelare 2. Denna utvärdering är gjord genom att använda

land-för-land-rapporteringen för 2021 samt 2022, men SCA förväntar sig

att resultatet är representativt även för 2023 samt 2024. En del i koncer

nens arbete är att säkerställa att datakällan för dess land-för-land-

rapporter anses vara en enligt lagstiftningen kvalificerad finansiell

rapport.

Utvärderingen indikerar att koncernen kommer att kunna nyttja de till

fälliga förenklingsreglerna i alla länder där SCA verkar förutom Estland

och Lettland. Dessa länder omfattas dock av särskilda regler avseende

godkända utdelningsskattesystem där fiktiva utdelningsskattebelopp kan

tillgodoräknas och genom vilka koncernen förväntar sig uppnå minimi

skattesatsen. Därmed förväntas ingen väsentlig exponering mot tilläggs-

skatt.

Koncernen noterar att dess verksamhet i Hongkong omfattas av en

nominell skattesats som ligger nära minimiskattesatsen på 15 procent

och att en viss exponering kan finnas avseende 2024. Då resultatet i

Hongkong endast utgör en liten del av koncernens resultat, så bedöms

eventuell exponering inte kunna leda till några väsentliga belopp.

På grund av komplexiteten i tillämpningen av lagstiftningen och beräk

ningen av GloBE-intäkter är den kvantitativa effekten av den antagna lag-

stiftningen svår att uppskatta. Koncernen arbetar för närvarande med

hjälp av skattespecialister med att tillämpa lagstiftningen och utvärdera

effekter, ifall koncernen inte kan använda sig av de tillfälliga förenklings

reglerna.

102 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2023

C Anställda

C1 Personalkostnader

Personalkostnader

MSEK	Not	2023	2022
Löner och ersättningar		–1 838	–1 778
varav koncernledning (C3:1)		–50	–69
varav styrelse	C4	–9	–9
Pensionskostnader		–204	–248
varav förmånsbestämda pensions- kostnader	C5	–29	–76
varav övriga pensionskostnader		–175	–172
Övriga sociala kostnader		–555	–544
Övriga personalkostnader		–58	–57
Summa personalkostnader (RR)		–2 655	–2 627

C2 Personaldata

Medelantal anställda

	2023	2022
Medelantal anställda	3 413	3 313
varav män	2 593	2 576
varav kvinnor	820	737

C3 Ersättning till ledande befattningshavare

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Dessa riktlinjer beslutades av bolagsstämman 2022 och ska därefter

tillämpas på ersättning till styrelseledamot, verkställande direktör, vice

verkställande direktör samt annan ledande befattningshavare. Riktlinjerna

omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman.

Principer för ersättning

En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvara-

tagande av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet,

förut sätter att bolaget genom konkurrenskraftig och marknadsmässig

ersättning kan rekrytera, motivera och behålla kvalificerade medarbetare.

Den sammanlagda ersättningen ska därför vara marknadsmässig och

konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar samt

vara relaterad till befattningshavarens ansvar, befogenheter och presta

tion. Ersättning får utgöras av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner

samt pension, som sammantaget benämns totalersättning. Bolagets

affärsstrategi återfinns på sidorna 30–33.

Rörlig ersättning

Rörlig ersättning ska syfta till att främja bolagets affärsstrategi och lång

siktiga intressen, inklusive dess hållbarhet. Rörlig ersättning ska baseras

på utfall i förhållande till kortsiktiga respektive långsiktiga uppsatta finan

siella mål, mål som bidrar till sådana (inklusive hållbarhetsmål) eller till

värdeutvecklingen av bolagets B-aktie. Den ska vara relaterad till den

fasta årliga lönen och vara maximerad. Rörlig ersättning ska vidare utgå

som kontant ersättning och ska inte vara pensionsgrundande.

Kortsiktiga prestationsmål kan bland annat innefatta organisk tillväxt,

resultat, kassaflöde, kapitaleffektivitet, avkastning, hälsa-säkerhet-miljö,

individuella mål eller en kombination därav. Ersättning som kan utgå

enligt sådana kortsiktiga prestationsmål ska inte överstiga 100 procent

av den fasta årliga lönen.

Långsiktiga prestationsmål ska vara kopplade dels till värdeutveck

lingen av bolagets B-aktie och dels till bolagets ökade klimatnytta.

Ersättning som kan utgå enligt sådana långsiktiga prestationsmål,

inklusive mät period, högsta belopp och övriga huvudsakliga villkor,

ska därmed godkännas av bolagsstämman.

Total rörlig ersättning för kortsiktiga prestationsmål och långsiktiga

prestationsmål enligt vad som beskrivits ovan ska inte överstiga

100 procent av den fasta årliga lönen.

Därutöver kan, i enskilda fall, rörlig ersättning i form av projektbonus

utgå. Prestationsmålen ska i sådant fall vara kopplade till projektet (till

exempel Capex eller produktionsvolym) i syfte att främja genomförandet

av projektet. Utvärdering av måluppfyllnad och utbetalning av bonus

kan ske efter ett eller flera år. Sådan projektbonus ska inte överstiga

40 procent av den sammanlagda fasta årliga lönen under relevant period.

Bolaget ska ha möjlighet att innehålla utbetalning av rörlig ersättning när

så är erforderligt och möjligt enligt lag om det finns särskilda skäl för det

och ett innehållande är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga

intressen inklusive dess hållbarhet. Bolaget ska vidare ha den möjlighet

som följer av tillämplig lag att återkräva rörlig ersättning som utbetalas på

felaktiga grunder.

Pensions- och övriga förmåner

Pensionsförmåner ska endast innehålla premiebestämda pensions-

förmåner, om inte befattningshavaren omfattas av förmånsbestämd

pension enligt tillämpliga kollektivavtalsbestämmelser. Planerad pen

sionsålder är 65 år. Den premiebestämda pensionen ska uppgå till

högst 50 procent av den fasta årliga lönen.

Övriga förmåner kan bland annat innefatta sjukvårdsförsäkring,

bilförmån och friskvårdsbidrag.

Vid uppsägning bör i normalfallet gälla en uppsägningstid om högst

två år, om uppsägningen initieras av bolaget, och högst ett år, om upp

sägningen initieras av befattningshavaren. Avgångsvederlag ska inte

förekomma.

Beslutsprocess och rapportering

Frågor om ersättning till ledande befattningshavare ska behandlas av

styrelsens ersättningsutskott och, när det gäller verkställande direktören,

beslutas av styrelsen. I ersättningsutskottets uppgifter ska även ingå att

bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare, genomföra översyn samt följa och utvärdera tillämp

ning av dessa. Vid styrelsens respektive ersättningsutskottets behandling

av och beslut i ersättningsrelaterade frågor ska ledande befattnings-

havare inte närvara i den mån denne berörs av frågorna.

Vid beredningen av ersättningsriktlinjerna ska lön och anställnings

villkor för bolagets övriga anställda i Sverige beaktas såsom uppgifter om

totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning

och ökningstakt över tid, tillika bolagets jämställdhetspolicy. Styrelsen

ska upprätta en ersättningsrapport.

Tillämpning och frångående av riktlinjerna

Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det

i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för

att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet.

Riktlinjerna har inte företräde framför obligatoriska villkor enligt arbets

rättslig lagstiftning eller kollektivavtal. De äger heller inte tillämpning på

redan ingångna avtal.

Tillämpning av riktlinjerna för ersättning till ledande

befattningshavare 2023

Bolaget har under 2023 följt de tillämpliga ersättningsriktlinjerna som

antagits av bolagsstämman. Inga avsteg från riktlinjerna har gjorts och

inga avvikelser har gjorts från den beslutsprocess som enligt riktlinjerna

ska tillämpas för att fastställa ersättningen. Revisorns yttrande över bola

gets efterlevnad av riktlinjerna finns tillgänglig på sca.com. Ingen ersätt-

ning har krävts tillbaka.

Fast lön

Den fasta lönens storlek har varit relaterad till befattningshavarens ansvar

och befogenhet. Lönen har fastställts på individuell basis till en nivå där

den, utifrån en samlad bedömning av befattningshavarens totala ersätt

ning, bedömts vara konkurrenskraftig och marknadsmässig på den

arbetsmarknad där befattningshavaren varit verksam .

103Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

Rörlig ersättning

Verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare har

omfattats av SCAs program för rörlig ersättning, där ersättning utgår i

enlighet med SCAs bestämmelser. Den totala rörliga ersättningen kunde

för verkställande direktören maximalt uppgå till 100 procent av den fasta

lönen medan den rörliga ersättningen för övriga ledande befattnings-

havare maximalt kunde uppgå till 80 procent av den fasta lönen. Den

rörliga ersättningen var uppdelad i en kortsiktig och en långsiktig del.

Den kortsiktiga rörliga ersättningen (Short Term Incentive, STI) kunde

för verkställande direktören maximalt uppgå till 50 procent av den fasta

lönen och för övriga ledande befattningshavare till 40 procent av den

fasta lönen. De för 2023 uppsatta STI-målen för verkställande direktören

och ekonomi- och finansdirektören utgjordes av koncernens EBITDA,

årets resultat, operativt kassaflöde, avkastning på sysselsatt kapital för

industridelen samt utvecklingen av arbetsplatsolyckor som medför sjuk

frånvaro (Lost Time Accidents, LTA). För de ledande befattningshavare

som har stabsfunktioner, chefen för den stödjande enheten, Inköp &

Logistik samt affärsområdeschefen för Skog, utgjordes STI-målen av

koncernens EBITDA, operativt kassaflöde, avkastning på sysselsatt

kapital för industridelen samt utvecklingen av arbetsplatsolyckor som

medför sjukfrånvaro (LTA). För affärsområdescheferna Trä, Massa,

Container board och Förnybar Energi har STI-målen utöver de koncern-

gemensamma målen utgjorts av EBITDA, operativt kassaflöde, avkast

ning på sysselsatt kapital för industridelen för respektive segment. För

affärsområdeschefen för Förnybar Energi bestod avkastningsmålet av

avkastning av sysselsatt kapital för att även inkludera vindkraft.

Den långsiktiga delen (Long Term Incentive, LTI) kunde för verkstäl

lande direktören maximalt uppgå till 50 procent av den fasta lönen och

för övriga ledande befattningshavare till 40 procent av den fasta lönen,

där hela nettoutfallet (efter skatteavdrag) skulle användas till förvärv av

B-aktier i SCA. De förvärvade aktierna får därefter inte avyttras inom

tre år.

SCA hade under 2023 två utestående långsiktiga kontantbaserade

incitamentsprogram, LTI 2022–2024 och LTI 2023–2025.

Prestationskriterierna för LTI 2022–2024 består av dels ett finansiellt

mål relaterat till den sammanlagda totalavkastningen (TSR) på bolagets

B-aktie under räkenskapsåren 2022–2024, vilket ska mätas till 60 procent

i förhållande till en jämförelsegrupp av andra bolag och till 40 procent i

förhållande till index OMXS30 (TSR-villkoret), dels ett hållbarhetsmål rela

terat till ökad klimatnytta (miljoner ton CO

-ekvivalenter), under presta-

tionsperioden (Hållbarhetsvillkoret). TSR-villkoret kommer att viktas med

90 procent och Hållbarhetsvillkoret med 10 procent vid bestämmande av

utbetalning av kontantersättning. En förutsättning för utbetalning enligt

TSR-villkoret är att TSR för bolagets B-aktie inte understiger de viktade

TSR-utfallet för jämförelsegruppen och index OMXS30 under prestations

perioden. För maximalt utfall krävs att prestationsmålet (TSR) för bolaget

är 5 procent bättre än utfallet i jämförelsegruppen samt att den årliga

klimat nyttan ökar med 1,5 miljoner ton CO

-ekvivalenter under presta-

tionsperioden jämfört med den genomsnittliga årliga klimatnyttan under

räkenskapsåren 2019–2021. Utvärderingsperioden i programmet omfattar

räkenskapsåren 2022–2024. Utbetalning av kontantersättning enligt pro

grammet kan därmed ske först 2025.

Prestationskriterierna för LTI 2023–2025 består av dels ett finansiellt

mål relaterat till den sammanlagda totalavkastningen (TSR) på bolagets

B-aktie under räkenskapsåren 2023–2025, vilket ska mätas till 60 procent

i förhållande till en jämförelsegrupp av andra bolag och till 40 procent i

förhållande till index OMXS30GI (TSR-villkoret), dels ett hållbarhetsmål

relaterat till ökad klimatnytta (miljoner ton CO

-ekvivalenter), under pre-

stationsperioden (Hållbarhetsvillkoret). TSR-villkoret kommer att viktas

med 90 procent och Hållbarhetsvillkoret med 10 procent vid bestäm

mande av utbetalning av kontantersättning. En förutsättning för utbetal-

ning enligt TSR-villkoret är att TSR för bolagets B-aktie inte understiger

det viktade TSR-utfallet för jämförelsegruppen och index OMXS30GI

under prestationsperioden. För maximalt utfall krävs att prestationsmålet

(TSR) för bolaget är 5 procent bättre än utfallet i jämförelsegruppen samt

att den årliga klimatnyttan ökar med 1,5 miljoner ton CO

-ekvivalenter

under prestationsperioden jämfört med den genomsnittliga årliga klimat

nyttan under räkenskapsåren 2020–2022. Utvärderingperioden i pro-

grammet omfattar räkenskapsåren 2023–2025. Utbetalning av kontant-

ersättning enligt programmet kan därmed ske först 2026.

För de båda utestående LTI-programmen beräknas klimatnytta enligt

modell publicerad 2019, se sidan 155.

Kompletterande rörligt program

För 2023 beslutade styrelsen att STI-programmet kompletteras med

ytterligare ett kortsiktigt program. Det kompletterande programmet är

avsett att fungera som en övergång till LTI 2022–2024 som utfaller först

2025.

Målen i det kompletterande kortsiktiga incitamentsprogrammet är

enbart finansiella och består av EBITDA, operativt kassaflöde och avkast

ning på sysselsatt kapital för industridelen.

Den kompletterande kortsiktiga rörliga delen kunde för verkställande

direktören maximalt uppgå till 50 procent av den fasta lönen och för

övriga ledande befattningshavare till 40 procent av den fasta lönen.

Utfall rörlig ersättning

För verkställande direktören har en STI-ersättning för 2023 utgått med

36,8 procent av det årliga maximala STI-utfallet. För övriga ledande

befattningshavare har en STI-ersättning för 2023 utgått med 22,7–54,1

procent av det årliga maximala STI-utfallet. För det kompletterande

STI-programmet har en ersättning motsvarande 36,7 procent av det max

imala utfallet utgått. Verkställande direktören samt övriga ledande befatt-

ningshavare har, som alla svenska tjänstemän inom SCA, rätt att växla

utfallande belopp i rörliga program till pension. Förfarandet är kostnads

neutralt för SCA.

Pension

De ledande befattningshavarna omfattas av en premiebestämd pension,

där bolaget årligen betalar en premie om 40 procent av den fasta lönen till

verkställande direktören och en årlig premie om 30 procent av den fasta

lönen till övriga ledande befattningshavare. Avtalad pensionspremie till

verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare betalas så

länge anställningsförhållandet fortgår, dock längst till och med månaden

före den månad den ledande befattningshavaren uppnår 65 års ålder.

Övriga förmåner

Övriga förmåner har utgjorts av bilförmån och eventuella andra avtalade

förmåner.

Uppsägningstid och avgångsvederlag

Avtalet med verkställande direktören föreskriver en uppsägningstid om

24 månader från bolagets sida och en uppsägningstid om 6 månader från

verkställande direktörens sida. Sker uppsägning från bolagets sida är

verkställande direktören skyldig att stå till bolagets förfogande under

uppsägningstiden om bolaget begär detta. Om verkställande direktören,

efter skriftligt godkännande från bolaget, tillträder ny anställning under

uppsägningsperioden ska, om inte annat överenskommits, ny lön

avräknas mot uppsägningslönen. Avtalet saknar bestämmelser om

avgångsvederlag.

Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid från bolagets

sida om 12 månader, som efter fem års tjänstgöring, från senaste anställ

ning, ökas till 18 månader. Befattningshavarens uppsägningstid mot

bolaget är 6 månader. Om bolaget så begär ska befattningshavaren stå till

bolagets förfogande under uppsägningstiden. Ny lön från annan anställ

ning avräknas mot uppsägningslönen. Avtalen saknar bestämmelser om

avgångsvederlag.

Berednings- och beslutsprocess för ersättningar

Ersättningsutskottet har under året givit rekommendationer till styrelsen

gällande principer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen

har diskuterat ersättningsutskottets förslag och fattat beslut med ledning

av utskottets rekommendationer. Frågor om ersättning till bolagsled

ningen för verksamhetsåret har behandlats av ersättningsutskottet.

Frågor om ersättning till verkställande direktören har beslutats av sty

relsen. Berörda befattningshavare har inte deltagit i handläggningen av

ersättningsfrågor rörande dem själva. Ersättningsutskottets arbete har,

när så bedömts nödvändigt, utförts med stöd av extern expertis. För

upplysning om ersättningsutskottets sammansättning, se sidan 79.

Nuvarande riktlinjer

De riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande

befattningshavare, som årsstämman beslutade om 2022, gäller fram till

årsstämman 2026 såvida inte väsentliga förändringar genomförs innan

dess .

104 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2023

TABELL C3:1

Sammanställning över ersättningar och övriga förmåner 2023

SEK Fast lön

Rörlig

ersättning

Övriga

förmåner

Summa lön

och ersättningar

Verkställande direktören

10 900 000 4 000 300 160 657 15 060 957

Övriga ledande befattningshavare (11 st)

26 419 550 7 642 979 1 234 359 35 296 888

Summa 37 319 550 11 643 279 1 395 016 50 357 845

Fast lön består av under perioden utbetald kontantlön, semesterlönetillägg samt, i förekommande fall, värdet av bostadsförmån.

Rörlig ersättning är hänförlig till verksamhetsåret 2023, men utbetalas under 2024.

I rörlig ersättning utgör det kompletterande STI-programmet 1 994 700 SEK.

I rörlig ersättning utgör det kompletterande STI-programmet 3 880 653 SEK.

Sammanställning över ersättningar och övriga förmåner 2022

SEK Fast lön

Rörlig

ersättning

Övriga

förmåner

Summa lön

och ersättningar

Verkställande direktören

10 500 000 10 500 000 147 933 21 147 933

Övriga ledande befattningshavare (11 st)

26 096 200 20 794 856 1 139 300 48 030 356

Summa 36 596 200 31 294 856 1 287 233 69 178 289

Fast lön består av under perioden utbetald kontantlön, semesterlönetillägg samt, i förekommande fall, värdet av bostadsförmån.

Rörlig ersättning är hänförlig till verksamhetsåret 2022 och har utbetalats under 2023.

I rörlig ersättning utgör det kompletterande STI-programmet 5 250 000 SEK.

I rörlig ersättning utgör det kompletterande STI-programmet 10 434 400 SEK.

I kategorin övriga ledande befattningshavare ingår 11 (11) personer, varav 8 (8) män och 3 (3) kvinnor.

Pensionskostnad 2023

SEK

Verkställande direktören

4 543 314

Övriga ledande befattningshavare (11 st)

9 399 173

Summa 13 942 487

Pensionskostnaden avser den kostnad som påverkat 2023 års resultat, exklusive

särskild löneskatt.

Utestående pensionsförpliktelser till samtliga ledande befattningshavare, inklusive

verkställande direktören, uppgår till 30 868 643 SEK (värdet per 31 december

2023). De består i huvudsak av intjäning i förmånsbestämda pensionsplaner,

inklusive ITP.

Pensionskostnad 2022

SEK

Verkställande direktören

4 371 666

Övriga ledande befattningshavare (11 st)

9 431 337

Summa 13 803 003

Pensionskostnaden avser den kostnad som påverkat 2022 års resultat, exklusive

särskild löneskatt.

Utestående pensionsförpliktelser till samtliga ledande befattningshavare, inklusive

verkställande direktören, uppgick till 27 395 516 SEK (värdet per 31 december

2022). De består i huvudsak av intjäning i förmånsbestämda pensionsplaner,

inklusive ITP .

105Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

C4 Ersättning till styrelseledamöter i moderbolaget

Ersättningar till styrelsen, som inte är anställda, avser ordinarie arvoden beslutade vid årsstämman 2023 till nästa årsstämma i mars 2024.

Till verkställande direktör och övriga anställda utgår ingen ersättning.

	Styrelsearvode		Arvode revisionsutskott		Arvode ersättningsutskott		Summa
SEK	2023	2022	2023	2022	2023	2022	2023	2022
Pär Boman	2 085 000	2 025 000	285 000	280 000	145 000	145 000	2 515 000	2 450 000
Åsa Bergman	695 000	675 000	-	-	-	-	695 000	675 000
Lennart Evrell	695 000	675 000	-	-	120 000	120 000	815 000	795 000
Annemarie Gardshol	695 000	675 000	-	-	-	-	695 000	675 000
Carina Håkansson	695 000	675 000	-	-	-	-	695 000	675 000
Martin Lindqvist	695 000	675 000	285 000	280 000	-	-	980 000	955 000
Anders Sundström	695 000	675 000	-	-	120 000	120 000	815 000	795 000
Barbara Milian Thoralfsson	695 000	675 000	400 000	390 000	-	-	1 095 000	1 065 000
Karl Åberg	695 000	675 000	285 000	-	-	-	980 000	675 000
Summa	7 645 000	7 425 000	1 255 000	950 000	385 000	385 000	9 285 000	8 760 000

SCAs styrelse bestod vid årets utgång av 4 kvinnor och 6 män .

C5 Ersättning efter avslutad anställning

REDOVISNINGSPRINCIPER

Förmånsbestämda pensionsplaner

De förmånsbestämda förpliktelserna beräknas årligen av oberoende

aktuarier enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Beräkningen

baseras på aktuariella antaganden. Aktuariella antaganden utgörs av

bolagets bästa bedömning av de variabler som avgör den slutliga kost

naden för att tillhandahålla förmånerna. Förpliktelsen värderas till

nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden med användning av en dis

konteringsränta (se Viktiga bedömningar och antaganden). Aktuariella

vinster och förluster (omvärderingar) redovisas direkt i eget kapital under

övrigt totalresultat i den period de uppstår. Den redovisade kostnaden för

de förmånsbestämda planerna utgörs av personalkostnader samt ränte

netto. Räntenettot består av diskonteringsräntan beräknad på genom-

snittlig nettopensionsskuld för perioden med hänsyn tagen till avgifts-

och ersättningsbetalningar. Skillnaden mellan den beräknade ränte-

intäkten (diskonteringsräntan) på förvaltningstillgångarna och SCAs fak

tiska avkastning på förvaltningstillgångarna inkluderas i omvärderingen

av den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången), som redovisas

i eget kapital under övrigt totalresultat.

Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga planer med till

gångar överstigande förpliktelsen, redovisas som finansiell anläggnings-

tillgång förutsatt att de inte begränsas av tillgångstaket i IAS 19 Ersätt-

ningar till anställda. Övriga pensionsplaner, vilka ej är fullt ut fonderade

alternativt ofonderade, redovisas som avsättningar för pensioner.

I vissa länder belöper pensionsbetalningar med skatt eller avgift.

I dessa fall inkluderas dessa i beräkningen av förpliktelsen för de förmåns-

bestämda pensionsplanerna. Dessa skatter eller avgifter redovisas som

en kostnad i resultaträkningen utom i de fall de är hänförliga till aktuariella

vinster och förluster då de, liksom de aktuariella vinsterna och förlusterna,

redovisas direkt i eget kapital under övrigt totalresultat .

VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN

Beräkningen av redovisade kostnader och avsättningar för förmåns-

bestämda pensionsplaner, där storleken på den framtida ersättningen

är okänd och betalningen ligger långt fram i tiden, är beroende av anta

ganden och bedömningar. De mest väsentliga bedömningarna och anta-

gandena utgörs av diskonteringsränta, framtida löneökningar, inflation

och förväntad livslängd. För bestämmande av diskonteringsränta utgår

SCA i första hand från AA-klassade företagsobligationer utgivna i den

valuta ersättningarna kommer att betalas i och som matchar löptiden i

åtagandena. Statsobligationer eller bostadsobligationer används om

sådana företagsobligationer ej är tillgängliga. Inflationsantagandena

baseras på en sammanvägning av centralbanksmål, implicit marknads

förväntan och långsiktiga prognoser från analytiker. Löneöknings-

antagandena sätts utifrån marknadsförväntan och prognoser från mark

nadsundersökningar. I tabell C5:5 presenteras de väsentliga aktuariella

antagandena. I tabell C5:6 beskrivs den redovisade avsättningens käns

lighet med avseende på de mest väsentliga aktuariella antagandena .

106 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2023

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

MSEK	2023	2022
Förmånsbestämda åtaganden (C5:2)	1 419	1 197
Verkligt värde av förvaltningstillgångar (C5:3)	–4 466	–3 522
Effekt av tillgångstaket (C5:4)	1 154	881
Avsättning för pensioner, netto (C5:1)	–1 893	–1 444

Överskott i fonderade planer redovisade som finansiell anläggnings-

tillgång uppgick på balansdagen till (BR) 2 219 (1 689) MSEK och

avsättningar för pensioner till (BR) 326 (245) MSEK. I förmånsbestämda

åtagan den ingår åtaganden avseende ofonderade planer med 134 (117)

MSEK.

SCA har såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner

i ett flertal dotterbolag. Den mest betydande förmånsbestämda pensions-

planen är pensionsplanen i Sverige, som framgår av tabell C5:1.

TABELL C5:1

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser per plan 2023

			Åtagande		Förvaltnings-
					tillgångar,	Effekt av		Löptid
MSEK	Aktiva	Fribrev	Pensionärer	Summa	verkligt värde	tillgångstaket	Netto
Land
Sverige	147	451	575	1 173	–3 267		–2 094	17
Övriga	145	45	56	246	–1 199	1 154	201	10
Summa	292	496	631	1 419	–4 466	1 154	–1 893

Sverige

ITP2-planen omfattar anställda födda före 1979 och är en förmåns-

bestämd plan som ger en slutlönebaserad ålderspension. ITP2-planen

ger pension i procent av olika löneintervall.

Pensionen reduceras proportionerligt om den totala tjänstetiden

understiger 30 år. ITP2-planen förvaltas av en stiftelse och bolaget kan

gottgöra sig ett eventuellt överskott i stiftelsens förvaltningstillgångar.

Övriga

Det finns ett antal mindre pensionsåtaganden i Tyskland och Sverige.

Några av planerna är fonderade.

Periodens kostnader för förmånsbestämda planer

MSEK	2023	2022
Kostnad för tjänstgöring under innevarande period,
efter avdrag för premier betalda av de anställda	–18	–38
Pensionsskattekostnad	4	–15
Räntenetto	49	14
Pensionskostnader	35	–39

TABELL C5:2

Förmånsbestämda åtaganden

MSEK	2023	2022
Värde vid periodens början	1 197	1 888
Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period	18	38
Räntekostnad	54	31
Pensionsskattekostnad	–4	15
Utbetalda ersättningar	–64	–58
Betald pensionsskatt	0	–5
Omvärdering: finansiella antaganden	187	–672
Omvärdering: demografiska antaganden	13	–12
Omvärdering: erfarenhetsbaserade antaganden	104	49
Pensionsskatt avseende omvärdering	–85	–77
Omräkningsdifferenser	–1	0
Värde vid periodens slut	1 419	1 197

Omvärderingseffekter i de förmånsbestämda åtagandena består av för-

ändringar i finansiella antaganden såsom ändring av diskonteringsräntan,

eventuella förändringar i demografiska antaganden samt erfarenhets-

baserade avvikelser. Som erfarenhetsbaserade avvikelser räknas till

exempel oväntat höga eller låga tal för personalomsättning.

TABELL C5:3

Verkligt värde av förvaltningstillgångar

MSEK	2023	2022
Verkligt värde vid periodens början	–3 522	–3 997
Ränteintäkt	–140	–58
Avgifter från arbetsgivaren	–8	–2
Utbetalda ersättningar, exklusive regleringar	95	113
Avkastning överstigande redovisad ränteintäkt	–891	422
Verkligt värde vid periodens slut	–4 466	–3 522

Av förvaltningstillgångarna på balansdagen handlas 99 (99) procent

på aktiva marknader där marknadsnoteringar använts för att värdera till

gångarna. Inga finansiella instrument utställda av SCA ingår i det verkliga

värdet av förvaltningstillgångarna per 31 december 2023 i likhet med

föregående år.

Förvaltningstillgångarna fördelar sig på följande

tillgångsslag 2022:

Aktier och aktiefonder 92% (3 253 MSEK)

Räntebärande värdepapper 6% (205 MSEK)

Fastighetsfond 1% (32 MSEK)

Övrigt 1% (32 MSEK)

Förvaltningstillgångarna fördelar sig på följande

tillgångsslag 2023:

Aktier och aktiefonder 94% (4 198 MSEK)

Räntebärande värdepapper 4% (205 MSEK)

Fastighetsfond 1% (30 MSEK)

Övrigt 1% (33 MSEK )

107Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

TABELL C5:4

Effekt av tillgångstaket

MSEK	2023	2022
Värde vid periodens början	881	972
Räntekostnad	36	15
Övrig förändring av tillgångstaket	237	–106
Värde vid periodens slut	1 154	881

Effekt av tillgångstaket avser medel i en svensk stiftelse som kan

användas för eventuella framtida löften om förtida avgång för vissa

kategorier anställda.

TABELL C5:5

Väsentliga aktuariella antaganden

Sverige	2023	2022
Diskonteringsränta	3,12	4,08
Förväntad löneökningstakt	3,09	3,09
Förväntad inflation	1,98	2,27
Förväntad livslängd, män	22	22
Förväntad livslängd, kvinnor	24	24

Förväntad livslängd, uttryckt i år, för en person som för närvarande är 65 år.

Diskonteringsräntan avseende Tyskland var 3,17 (3,77).

TABELL C5:6

Känslighetsanalys

MSEK	2023	2022
Diskonteringsränta +0,5%	118	95
Prisinflation inklusive löneinflation +0,5%	–132	–109
Livslängd +1 år	–56	–47

Känslighetsanalysen är beräknad genom att ett antagande förändras och

de övriga hålls konstanta. Ett ökat åtagande redovisas med minustecken.

Övriga upplysningar

Planer som omfattar flera arbetsgivare

SCA har åtaganden för sjuk- och familjepension för tjänstemän i Sverige,

som tryggas genom försäkring i försäkringsbolaget Alecta. Dessa för

måner redovisas som avgiftsbestämda planer då det inte finns förutsätt-

ningar för att fördela förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader

tillhörande respektive bolag som omfattas av planen.

Budgeterade avgifter

De budgeterade avgifterna för bolagets förmånsbestämda pensions

planer år 2024 beräknas till 65 MSEK. Avgifter för planer som omfattar

flera arbetsgivare beräknas för år 2024 till 3 MSEK.

108 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2023

D Operativa tillgångar och skulder

D1 Immateriella anläggningstillgångar

REDOVISNINGSPRINCIPER

Övriga immateriella anläggningstillgångar

Till immateriella anläggningstillgångar hör patent, licenser och andra

liknande rättigheter. Förvärvade sådana tillgångar redovisas till anskaff

ningsvärde, och skrivs av linjärt under förväntad nyttjandeperiod som

varierar mellan 3 och 20 år.

Kundrelationer redovisas till verkligt värde vid förvärv. Värdena av

dessa kundrelationer skrivs av över den förväntade nyttjandeperioden,

som bedöms vara mellan 3 och 15 å r.

Utgifter för forskning kostnadsförs då de uppstår . Identifierbara utgifter

för utveckling av nya produkter och processer aktiveras i den mån dessa

bedöms ge framtida ekonomiska fördelar. I de fall svårigheter föreligger

att skilja forskningsfasen från utvecklingsfasen i ett projekt betraktas hela

projektet som forskning och kostnadsförs omgående. Aktiverade utgifter

skrivs av linjärt från tidpunkten när tillgången befinner sig på den plats

och i det skick som krävs för att kunna använda den på det sätt som

företagsledningen avser.

Nedskrivningsprövning

Vid prövningen grupperas tillgångarna i kassagenererande enheter enligt

SCAs rörelsesegment i not B1. Beräkningen av de framtida kassaflödena

grundar sig i de strategiska planer som fastställts av koncernledningen för

de kommande tre åren .

Utsläppsrätter och kostnader för utsläpp av koldioxid

SCA deltar i det europeiska systemet för utsläppsrätter och erhåller till

stånd att släppa ut en viss mängd koldioxid under ett kalenderår för res-

pektive anläggning i vilken tillståndspliktig verksamhet bedrivs. Utsläpps-

rätter avseende utsläpp av koldioxid redovisas, när de erhålls, som en

immateriell tillgång samt som en förutbetald intäkt (skuld). Utsläpps-

rätterna erhålls utan vederlag och värderas och redovisas till marknads

värdet per den dag tilldelningen sker. Under perioden upplöses den

initiala skulden för erhållna utsläppsrätter över resultaträkningen som

en intäkt i takt med faktiska koldioxidutsläpp och möter annulleringen av

den immateriella tillgången från tilldelade utsläppsrätter i den mån tilldel

ningen täcker faktiska utsläpp. I det fall erhållna utsläppsrätter inte täcker

faktiska utsläpp reserveras underskottet värderat till aktuellt marknads

värde på balansdagen. Försäljning av överskott av utsläppsrätter intäkts-

förs på leveransdagen då upplösning av motsvarande skuld och utrange-

ring av motsvarande immateriella tillgångar sker.

Om marknadspriset på utsläppsrätter per balansdagen understiger det

redovisade anskaffningsvärdet skrivs eventuella överskott av utsläpps

rätter, som inte behövs för att täcka gjorda utsläpp, ner till gällande mark-

nadspris . I samband med detta intäktsförs kvarvarande del av den förut-

betalda intäkten med motsvarande belopp och därmed uppstår ingen

effekt i resultaträkningen. Utsläppsrätterna används som betalnings

medel vid den avräkning som görs med svenska staten avseende skulden

för faktiska koldioxidutsläpp .

Ursprungsgarantier

SCA erhåller ursprungsgarantier för den el som produceras vid SCAs

industrier och vindkraftsparker. Ursprungsgarantierna redovisas som en

immateriell tillgång samt som en förutbetald intäkt (skuld) motsvarande

producerad volym för innevarande månad till marknadsvärde. Ursprungs

garantier kan antingen säljas, köpas eller annulleras. Försäljning av

ursprungsgarantier intäktsförs på leveransdagen till försäljningspris och

den immateriella tillgången och förutbetalda intäkten (skuld) löses upp

proportionerligt. Vid annullering för egen användning eller om giltighets

perioden löper ut löses den immateriella tillgången upp och förutbetalda

intäkter reduceras med motsvarande belopp .

Immateriella anläggningstillgångar	Immateriella
	tillgångar
MSEK	2023	2022
Ackumulerade anskaffningsvärden	1 080	917
Ackumulerade avskrivningar	–309	–306
Ackumulerade nedskrivningar	–90	–90
Summa	681	521
Värde vid periodens början	521	392
Investeringar	166	147
Omklassificeringar	11	-
Avskrivningar	–17	–18
Värde vid periodens slut	681	521
Utsläppsrätter, nettovärde (D1:1)	118	210
Ursprungsgarantier, nettovärde (D1:2)	14	-
Värde vid periodens slut
inklusive utsläppsrätter (BR)	813	731

TABELL D1:1

Utsläppsrätter

MSEK	2023	2022
Ackumulerade anskaffningsvärden	118	210
Summa	118	210
Värde vid periodens början	210	134
Erhållna utsläppsrätter	255	254
Försäljningar	–309	–110
Omvärdering	44	-
Avräkning mot svenska staten	–82	–68
Värde vid periodens slut	118	210

TABELL D1:2

Ursprungsgarantier

MSEK	2023	2022
Ackumulerade anskaffningsvärden	14	-
Summa	14	-
Värde vid periodens början	-	-
Erhållna ursprungsgarantier	59	-
Försäljningar	–45	-
Värde vid periodens slut	14	-

Från och med 2023 redovisas erhållna ursprungsgarantier i både resultat- och

balansräkning. Tidigare har de endast rapporterats i resultaträkningen.

Klimatrisker

Från och med 2024 kommer sjöfartssektorn inkluderas i EU:s system

för utsläppshandel, EU Emission Trading System (EU ETS). Införandet

kommer att ske stegvis. År 2027 är det obligatoriskt att kompensera

100 procent av de fossila utsläppen från både inomeuropeiska och utom-

europeiska sjöfartsresor. Undantag kan göras för länder utanför EU där

täckningen kan minskas till 50 procent under vissa villkor. Det blir ingen

fri tilldelning av utsläpprätter för sjöfarten, men SCA förväntas kunna

omfördela utsläppsrätter inom koncernen.

109Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

D2 Materiella anläggningstillgångar

REDOVISNINGSPRINCIPER

I anskaffningsvärdet för fastigheter och produktionsanläggningar som

ingår i stora projekt, tillkommer kostnader för intrimning och igång-

körning. Försäljning av produkter från intrimningsperioden redovisas

som netto omsättning. Lånekostnader inkluderas i anskaffningsvärdet för

investeringar av betydande belopp och som tar mer än 12 månader att

färdigställa . Utgifter för reparation och underhåll kostnadsförs direkt i

resultaträkningen . Intäkter från försäljning av produkter, som tillverkats

under färdigställandet av anläggningen, redovisas över resultaträkningen.

I de fall en investering i utländsk valuta har säkringsredovisats, redovisas

resultatet av säkringen som en del av förvärvskostnaden.

Marktillgångar hänförliga till skogstillgångar redovisas på separat rad

i balansräkningen och ingår i not D3 Skogstillgångar.

För information om investeringsåtagande i anläggningstillgångar

hänvisas till not G1.

Beräknade nyttjandeperioder
	Antal år
Datorer	3–5
Fordon	4–5
Verktyg	3–10
Kontorsutrustning	5–10
Övriga maskiner	7–18
Markanläggningar	10–20
Massa- och pappersbruk samt sågverk	10–25
Energianläggningar	15–30
Hamnar och järnvägar	20–30
Byggnader	15–50

Avskrivning och nedskrivning

Mark är inte föremål för avskrivning. Byggnader, markanläggningar,

maskiner och inventarier skrivs av linjärt över tillgångarnas nyttjande-

period. Återstående nyttjandeperioder för tillgångar som kommer att

ersättas i omställningen till fossilfri tillverkning kan komma att påverkas.

Dock har villkoren för att ändra redovisningsmässiga uppskattningarna

inte uppnåtts, till exempel har investeringsbeslut ännu ej fattats . Inte

heller har investeringar och andra kassaflöden relaterade till omställ

ningen beaktats vid nedskrivningsprövning .

Redovisade värden

			Mark och		Maskiner och		Pågående			Summa materiella
	Byggnader		markanläggningar		inventarier		nyanläggningar			anläggningstillgångar
MSEK	2023	2022	2023	2022	2023	2022	2023	2022	2023	2022
Ackumulerade anskaffningsvärden	5 793	4 867	4 190	3 891	36 235	28 465	1 455	9 879	47 673	47 102
Ackumulerade avskrivningar	–1 803	–2 115	–2 378	–2 227	–16 886	–16 587	-	-	–21 067	–20 929
Ackumulerade nedskrivningar	–201	–202	–84	–84	–1 079	–1 080	–12	–7	–1 376	–1 373
Summa	3 789	2 550	1 728	1 580	18 270	10 798	1 443	9 872	25 230	24 800
Värde vid periodens början	2 550	2 585	1 580	1 485	10 798	10 730	9 872	6 937	24 800	21 737
Investeringar	52	39	167	145	878	190	879	3 311	1 976	3 685
Försäljningar och utrangeringar	-	7	–13	-	–14	–22	-	–4	–27	–19
Tillgångsförvärv	-	-	-	29	14	760	253	-	267	789
Bolagsförsäljningar	-	-	-	-	-	-	-	–36	-	–36
Omklassificeringar	1 348	62	146	60	8 039	227	–9 544	–350	–11	–1
Avskrivningar	–161	–144	–152	–139	–1 446	–1 088	-	-	–1 759	–1 371
Nedskrivningar	-	-	-	-	-	0	–4	-	–4	0
Omräkningsdifferenser	-	1	-	-	1	1	–13	14	–12	16
Värde vid periodens slut (BR)	3 789	2 550	1 728	1 580	18 270	10 798	1 443	9 872	25 230	24 800

3)4)

I mark och markanläggningar ingår skogsbilvägar till ett värde av 990 (908) MSEK. Årets investeringar i skogsbilvägar uppgick till 138 (112) MSEK och årets avskrivningar

uppgick till 91 (83) MSEK.

För 2023 ingår investeringsbidrag med 6 (1) MSEK.

Ränta har under perioden aktiverats med 45 (162) MSEK. Genomsnittlig använd räntesats har varit 4 (2) procent.

Av utgående värde för pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 2022 avsåg 7 090 MSEK investeringsprojektet i Obbola.

Tillgångsförvärv under både 2022 och 2023 avser i sin helhet förvärv av vindparke r .

110 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2023

D3 Skogstillgångar

REDOVISNINGSPRINCIPER

Det totala värdet på skogstillgångarna baseras på transaktioner i de

områden där SCA äger skogstillgångar. SCA hämtar, som stöd för vär-

deringen, in statistik över transaktioner som finns tillgängliga från ett

flertal marknadsaktörer. Prisstatistiken från transaktionerna multipliceras

med SCAs virkesförråd, nivån på virkesförrådet baseras på en inventering

och simulerad tillväxt. Det finns ett stort antal skogstransaktioner i de

områden där SCA äger skogstillgångar och värdet på större skogsinnehav

generellt ligger på samma eller högre nivå som mindre och medelstora

skogstillgångar per m

sk.

I SCA används indata, som enligt IFRS 13 hänförs till olika nivåer i

värderings hierarkin, till värdering av skogstillgången. Statistiken som

inhämtas kan ses som marknadsbekräftad indata enligt värderingsnivå 2.

Värderingen av skogstillgångar är dock i sin helhet hänförlig till nivå 3,

vilket beror på att den beräknade skogsvolymen innehåller bedömningar

och att leverantören gör vissa justeringar i transaktionsdatan med hjälp

av icke observerbara indata (se VBA). Det har inte skett några förflytt

ningar mellan värderingsnivåer under året .

Det totala värdet av SCAs skogstillgångar fördelas på biologiska

tillgångar och mark. För att fastställa värdet på biologiska tillgångar

används en DCF-modell (diskonterade kassaflöden). När kassaflöden

diskon teras används en avkastningsränta som speglar det avkastnings

krav som krävs för att de diskonterade kassaflödena ska motsvara det

totala verkliga värdet enligt gällande marknadsstatistik. SCA kapitaliserar

även återplanteringskostnader. Värdeförändringen redovisas i resultat-

räkningen på raden värdeförändring biologiska tillgångar. Marktillgångar

som är hänförliga till skogstillgångar redovisas till verkligt värde i enlighet

med IAS 16 p. 31 och redovisas på en egen rad i balansräkningen under

skogstillgångar. Värdeförändringen avseende mark redovisas i övrigt

totalresulat och påverkar inte årets resultat.

Klimatrelaterade risker tas i beaktande till exempel genom att hänsyn

tas till miljörestriktioner och andra begränsningar som gör att tillgångarna

inte kan nyttjas maximalt. Effekter av regleringar till följd av kända poli

tiska beslut beaktas. Efterfrågan på förnybar råvara och förnybar energi

förväntas öka och kan påverka framtida virkespris positivt. Ändrade

klimat förhållanden kan innebära högre tillväxt och samtidigt ökad risk för

skadeangrepp och extremväder. Effekterna av klimatrelaterade föränd

ringar är svårbedömda då cyklerna är långa och innebär såväl möjligheter

som risker. SCA hanterar detta genom att göra en känslighetsanalys

(tabell D3:1) i form av ändrat virkespris, avverkningskostnad och volym.

Beräkningen görs för en produktionscykel som för biologiska tillgångar,

av SCA, bedöms uppgå till i genomsnitt 100 år.

VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN

Marknadsstatistiken som ligger till grund för värderingen av skogstill

gångarna avseende det svenska skogsinnehavet inhämtas från leverantö-

rerna Ludvig & Co och Svefa, vilka är två oberoende aktörer i förhållande

till SCA. Leverantörerna bearbetar data genom att justera transaktioner

i marknaden där det ingår andra väsentliga komponenter förutom skogs

mark, Svefa justerar även för transaktioner under tio hektar skogsmark.

SCA gör ingen justering av data från Ludvig & Co och Svefa. I genomsnitt

har leverantörerna 186 transaktioner under 2023 och SCA står som part

i cirka 2 procent av transaktionerna. Baserat på datan beräknar SCA ett

volymviktat pris utfrån hur skogstillgången är fördelad geografiskt.

SCAs virkesbestånd i Sverige inventeras med jämna mellanrum (senast

2019). Mellan inventeringarna av hela skogsinnehavet simuleras tillväxten

i skogen per år med inventeringen som bas. Simulering av SCAs tillväxt

görs av extern part. Den ligger sedan fast fram till nästa inventering.

I Baltikum får SCA en beräknad tillväxt från Norskog, som är en

oberoende aktör i förhållande till SCA.

Det framräknade marknadspriset är baserat på skogsmarkstransak

tioner under de tre senaste åren, vilka används för att få en rättvisande

bild och att enskilda affärer inte ska ha en stor påverkan på utfallen. Då

en affär kan ta flera månader att avsluta finns det inget isolerat marknads

värde per 31 december.

Det baltiska innehavet har tidigare värderats till samma pris per m

som det svenska innehavet. År 2023 ändrade SCA antagande och använde

ett treårigt genomsnittligt marknadspris baserat på genomförda skogs

markstransaktioner i Baltikum. Marknadsstatistik över skogsmarkspriser

i Baltikum inhämtas primärt från Norskog. Då tillgängligheten på data för

skogsmarkstransaktioner i Baltikum inte är lika heltäckande som i Sverige,

använder SCA ytterligare tre datakällor för att fastställa det pris som

används i värderingen. Dessa datakällor är en DCF modell från Norskog,

SCAs egna affärer i Baltikum och data från transaktioner i norra Sverige .

I kassaflödesanalyserna för 2023 har ingen hänsyn tagits till klimat-

förändringar då dess inverkan bedöms ligga längre fram i tiden och inte

påverka nuvarande modell i någon signifikant utsträckning. SCA påvisar

möjliga effekter från klimatförändingar genom att presentera en känslig

hetsanalys där exempelvis effekterna på ökat virkeslager och avverk-

ningsvolym framgår. När kassaflöden diskonterats har bedömda intäkter

och kostnader räknats upp med 2 procents årlig inflation. Beräkningen för

att fastställa värdet på biologiska tillgångar har baserats på befintliga håll

bara avverkningsplaner och bedömningar avseende tillväxt, virkespriser,

avverknings- och skogsvårdskostnader samt försäljningsomkostnader.

Det treåriga snittpriset för 2023 uppgår till 395 (366) SEK/m

sk och

ligger till grund för det totala genomsnittliga värdet per m

sk på SCAs

skogs tillgångar i Sverige. För Baltikum så är motsvarande pris 40,5 EUR

(366 SEK)/m

sk. Fördelningen av skogstillgången sker enligt samma

principer i Sverige och Baltikum och baseras på den svenska modellen.

Per 31 december 2023 beräknas virkesvolymen uppgå till cirka 263 mil

joner m

sk i Sverige samt cirka 8 miljoner m

sk i Baltikum.

I tabell (D3:1) beskrivs det redovisade värdets känslighet med avseende

på de mest väsentliga antagandena.

Skogstillgångar

Fördelning balansräkning
	Biologiska tillgångar		Marktillgångar		Summa skogstillgångar
MSEK	2023	2022	2023	2022	2023	2022
Värde vid periodens början	55 681	53 309	42 201	31 188	97 882	84 497
Förvärv	237	559	210	636	447	1 195
Avyttringar	–6	–12	–21	–21	–27	–33
Övrig förändring av verkligt värde	3 567	2 892	6 877	10 398	10 444	13 290
Förändring till följd av avverkning	–1 265	–1 067	0	0	–1 265	–1 067
Värde vid periodens slut (BR)	58 214	55 681	49 267	42 201	107 481	97 882

Övriga förändringar hänförs framförallt till värdeökningen som kommer från marknadspriserna samt tillväxten i skogen .

111Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

Fördelning per land

MSEK	2023	2022
Skogstillgångar i Sverige	103 927	95 206
Skogstillgångar i Baltikum	3 554	2 676
Totalt värde på biologiska tillgångar
och marktillgångar	107 481	97 882
Uppskjuten skatt hänförlig till skogstillgångar	21 277	19 468

Verkligt värde på SCAs skogstillgångar i Sverige har år 2023 baserats på en

virkesvolym uppgående till cirka 263 miljoner m

sk multiplicerat med

marknadspriset 395 SEK/m

sk.

Verkligt värde på SCAs skogstillgångar i Baltikum har år 2023 baserats på en

virkesvolym uppgående till cirka 8 miljoner m

sk multiplicerat med marknadspriset

40,5 EUR/m

sk (omräknat till SEK enligt balansdagens kurs).

Värde per hektar och skogskubik

	2023	2022
Bokfört värde SEK/hektar total skogstillgång	51 176	47 585
Bokfört värde SEK/m 3 sk	395	366
Bokfört värde EUR/m 3 sk	40,5

Värdena är beräknade på produktiv areal.

Applicerat på skogstillgångar i Sverige.

Applicerat på skogstillgångar i Baltikum. År 2022 användes 366 SEK/m

sk.

I resultaträkningen redovisas biologiska tillgångars förändring i verkligt

värde och förändring till följd av avverkning som ett nettovärde på raden

värdeförändring i biologiska tillgångar. Förändringen uppgår till (RR)

2 198 (1 825) MSEK. Total värdeförändring av biologiska tillgångar uppgår

till 2 533 (2 372) MSEK.

Årets värdering av biologiska tillgångar och marktillgångar har baserats

på marknadsstatistik och diskonterade kassaflöden. Vid årets värdering

av biologiska tillgångar användes samma värderingsmodell som tidigare

med ett avkastningskrav uppgående till 3,6 (3,5) procent efter skatt.

Avkastningskravet för investeringar i skogstillgångar speglar skogens

långa cykel, och den påverkas inte av kortfristiga variationer i marknads

räntor.

Antagandet för framtida pris- och kostnadsnivå har baserats på tidi

gare års utfall som justerats för inflationen. Vid värderingen har ett

genomsnittligt virkespris om 528 (479) SEK/ m

fub använts. Det årliga

uttaget 2023 var 5,0 (4,4) miljoner m

fub och antas vara stigande under

den framtida produktionscykeln. I genomsnitt fördelar sig uttaget på

slut avverkning med 87 procent och gallring med 13 procent. Av detta

förväntas i genomsnitt över åren 48 procent utgöra sågtimmer och

52 procent massaved .

SCAs skogsinnehav i Sverige består av cirka 2,6 miljoner hektar skogs

tillgångar främst i norra delen av Sverige, varav cirka 2,0 miljoner är pro-

duktiv skogsmark. SCA äger också drygt 62 000 hektar skogsmark samt

11 000 hektar övrig mark som är möjlig att konvertera till skogsmark eller

sälja i Estland, Lettland och Litauen. Bruttotillväxten uppgår till cirka

10,9 miljoner m

sk per år på den produktiva skogsmarken. Nettotill-

växten, det vill säga bruttotillväxten efter avverkning och naturliga för-

luster, beräknas att i genomsnitt varit cirka 3,5 miljoner m

sk per år

i Sverige och 0,3 miljoner m

sk per år i Baltikum.

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

2110–2122

2100–2109

2090–2099

2080–2089

2070–2079

2060–2069

2050–2059

2040–2049

2030–2039

2024–2029

2023

2015–2022

1 000 m

fub/år

Avverkning 2015–2023 Planerad avverkning 2024–2122

Avverkning

Avverkning 2015–2023 och planerad avverkning 2024–2122

Tillväxt i SCAs skog

	Sverige		Baltikum		Totalt
Volym, miljoner m 3 sk	2023	2022	2023	2022	2023	2022
Ingående balans	259,9	256,1	7,3	6,6	267,2	262,7
Tillgänglig tillväxt	9,1	9,1	0,4	0,4	9,5	9,5
varav bruttotillväxt av skog	10,5	10,5	0,4	0,4	10,9	10,9
varav naturliga förluster och röjning	–1,4	–1,4	0,0	0,0	–1,4	–1,4
Avverkning	–5,9	–5,3	–0,2	–0,1	–6,1	–5,4
Nettotillväxt av skog	3,2	3,8	0,2	0,3	3,4	4,1
Utgående balans	263,1	259,9	7,5	6,9	270,6	266,8
Förvärv Baltikum			0,5	0,4	0,5	0,4
Utgående balans	263,1	259,9	8,0	7,3	271,1	267,2

Motsvarar cirka –5,0 (–4,4) miljoner m

fub.

TABELL D3:1

Känslighetsanalys				Förändring värde,
				före skatt
MSEK	Förändring antagande		2023	2022
Totala skogstillgångar
Marknadspris baserat	Prisförändring 5% på en total		5 374	4 894
på marknadsstatistik	volym 271 (267)	miljoner m 3 sk
Skogsbeståndets
virkes volym	3 miljoner m 3 sk (ca 1%)		1 185	1 099
Biologisk tillgång som
andel av skogstillgång
Diskonteringsränta	Minskning med 0,1%		2 234	2 188
Virkespris	Ökning med 10%		12 291	11 584
Avverkningskostnad	Ökning med 10%		–3 383	–3 179
Avverkad volym	Ökning med 10%		6 008	5 749

Då effekten från klimatförändringar är svåra att förutspå har SCA valt ut ett par

parametrar för en känslighetsanalys där bland annat klimatet kan påverka

värderingen av skogstillgången och den biologiska tillgångsdelen. Exempelvis

kan virkesvolymen och den framtida möjliga avverkningen påverkas av klimat-

förändringar genom ökad tillväxt, samtidigt kan risken för skadeangrepp och

extremväder öka.

Känslighetstalen är baserade på det svenska marknadspriset som för år 2023

fastställts till 395 (366) kr/m

sk.

Då värderingen genom den diskonterade kassaflödesmodellen behandlar

fördelningen av den marknadsvärderade totaltillgången skulle denna känslighet inte

påverka det totala värdet av skogstillgången utan förflytta värde mellan biologiska

tillgångar och marktillgånga r .

112 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2023

SCAs köp och försäljning av skogsmark i Sverige

Köp	2023	2022	2021	2020
Volym, tusen m 3 sk	183	448	467	288
Pris, SEK/m 3 sk	396	453	379	294

Försäljning	2023	2022	2021	2020
Volym, tusen m 3 sk	440	602	255	319
Pris, SEK/m 3 sk	225	386	198	259

Prisskillnaderna mellan SCAs köp och sälj drivs av att SCA säljer fastigheter där

det generellt är högre transportkostnader till industri och lägre bonitet. Medan SCA

köper skog med östliga lägen där det är lägre transportkostnader och generellt

högre bonitet.

Marknadsdata ingående i SCAs skogsvärdering

	2023	2022	2021	2020
Antal transaktioner	186	135	176	219
Snittpris, SEK/m 3 sk	398	418	368	312
Genomsnittlig storlek
på fastigheten (ha)	128	137	75	61

Sammanslagen statistik från Svefa och Ludvig & CO volymvägt enligt den geo-

grafiska belägenheten för SCAs skogsbestånd. SCAs skogsbestånd finns i stor

utsträckning i södra delarna av området norra Sverige, där priset ligger något över

snittet för norra Sverige som helhet.

Genomsnitt av antalet av transaktioner från Svefa och Ludvig Co.

Skogsmarkspriser Sverige, nominella värden 2011–2023

Ludvig & Co

SEK/m

200

400

600

800

1 000

23222120191817161514131211

Södra Sverige Mellersta Sverige Norra Sverige

Svefa

SEK/m

200

400

600

800

1 000

23222120191817161514131211

Södra Sverige Mellersta Sverige Norra Sverige

SEK/m

100

200

300

400

500

202320222021202020192018

395 SEK

40,5 EUR

Marknadspris på skogsmarkstransaktioner

Historiskt marknadspris 2017–2023 (treårssnitt)

Följande diagram och tabeller åskådliggör några av de komponenter som används för att fastställa koncernens verkliga värde på skogstillgången

och dess fördelning .

Sverige Baltikum

113Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

D4 Nyttjanderättstillgångar och leasingskulder

REDOVISNINGSPRINCIPER

Leasetagare

SCAs leasingavtal består i huvudsak av tåg, kontorslokaler, terminaler,

lagerlokaler, övriga byggnader, markarrenden, diverse transportfordon

samt tjänstebilar. SCA tillämpar lättnadsreglerna för korttidsavtal

(leasing avtal där leasingperioden understiger 12 månader) samt leasing-

avtal där den underliggande tillgången är av lågt värde. Avtal som

omfattas av lättnadsreglerna utgörs till stor del av kopieringsmaskiner

och kaffeautomater .

Vid leasingavtalets inledningsdatum värderas leasingskulden till

nuvärdet av återstående leasingavgifter. Leasingbetalningarna diskon

teras med leasingavtalets implicita ränta om denna räntesats enkelt kan

fastställas. Vid de fall den implicita räntan inte enkelt kan fastställas

diskon teras leasingbetalningarna med SCAs marginella låneränta. En

väsentlig del av SCAs leasingskuld har diskonterats med den marginella

låneräntan. SCA har utarbetat en metod för att fastställa den marginella

låneräntan, vilken omfattar de enskilda dotter bolagens kreditvärdighet,

den ekonomiska miljön, löptid på leasingavtal samt typ av tillgång. Upp

datering av den marginella låneräntan sker löpande av nya samt ändrade

avtal. Leasingskulderna rubriceras som finansiella skulder, se not E4.

Leasingperioden definieras som den icke uppsägningsbara leasing-

perioden tillsammans med perioder som kan omfattas av en möjlighet

att förlänga leasingavtalet om leasetagaren är rimligt säker på att utnyttja

det alternativet, samt perioder som omfattar en möjlighet att säga upp

leasingavtalet, om leasetagaren är rimligt säker på att inte utnyttja det

alternativet. SCA innehar ett antal avtal där avtalsvillkoren tydligt omfattar

förlängningsperioder. Rätt till förlängning har inkluderats i leasing-

perioden där SCA med rimlig säkerhet kan fastställa att avtalet skall

förlängas.

Nedskrivningar behandlas i not D2.

Beräknade nyttjandeperioder för nyttjanderättstillgångar

	Antal år
Tjänstebilar	3–4
Övrigt	2–8
Tåg	10
Arbetsfordon	3–12
Fastigheter	3–40

Leasegivare

Avtalen där SCA är leasegivare består till största del av avtal om anlägg

ningsarrende av markområden kopplade till vindkraftsprojekt, uthyrning

av ej produktiv skogsmark samt uthyrning av delar av industrianläggning

samt andrahandsuthyrning av fastighet. Samtliga kontrakt där SCA är

lease givare klassificeras som operationell leasing. Klassificeringen sker

främst med utgångspunkt i de huvudavtal som SCA har ingått och inte

utifrån den underliggande tillgången.

VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN

IFRS 16 Leasingavtal föreskriver att alla avtal vid dess ingående ska

bedömas med avseende på huruvida avtalet är eller inkluderar ett

leasing avtal. SCA utvärderar samtliga kontrakt som träder i kraft indi-

viduellt med undantag för avtal gällande tjänstebilar vilka utvärderas som

en portfölj. I de fall ett hyresavtal innehåller en identifierbar tillgång, men

SCA inte har rätten att väsentligen erhålla alla fördelar från användningen

av tillgången eller inte har rätten att styra användningen av den identifie

rade tillgången, har SCA i samtliga fall bedömt att avtalet inte är eller

innehåller ett leasingavtal. Ett avtal kan innehålla komponenter vilka inte

ska klassificeras som leasingkomponenter, såsom inkluderade tjänster,

personal och administration. SCA har för samtliga avtal valt att helt

exkludera icke-leasing komponenter.

SCA har för hyreskontrakt där hyresperioden överstiger tio år inte

inkluderat rätt till förlängning i leasingperioden då bedömningen är att

begreppet ”med rimlig säkerhet” inte kan appliceras på ett sådant långt

tidsintervall. För avtal som inkluderar rätt till förlängning under en ej spe

cificerad tidsperiod och där SCA med rimlig säkerhet kommer att utnyttja

denna rättighet har följande förlängningsperioder nyttjats: truckar och

andra arbetsfordon 3 år, fastigheter 3–5 år.

Ett antal avtal innefattar möjligheten att frånträda avtalen i förtid, men

en förtida uppsägning skulle då utlösa en uppsägningsavgift vars storlek

beror på när i tiden avtalen sägs upp. SCA har i inget fall i leasingperioden

beaktat möjligheten att frånträda ett avtal i förtid mot bakgrund av de i

många fall betydande uppsägningsavgifterna. I de fall SCA och motpart,

var för sig, har rätten att säga upp ett hyresavtal utan motpartens sam

tycke och utan en väsentlig ekonomisk påföljd, har SCA bedömt avtalet

som ej verkställbart. I de fall endast motparten har rätt att säga upp

avtalet så har avtalets uppsägningstid utgjort leasingperioden. När SCA

har haft ensamrätt att säga upp ett avtal har leasingperioden i de flesta

före kommande fallen bedömts vara 3–5 år enligt ovan beskrivning.

Restvärdesgarantier har i de fall det är tillämpligt beaktats vid fast-

ställande av leasingavgiften.

114 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2023

Leasing där SCA är leasetagare enligt IFRS 16

Redovisade värden nyttjanderättstillgångar och leasingskulder

			Nyttjanderättstillgångar
			Arbets-	Tjänste-			Leasing-
MSEK	Fastigheter	Tåg	fordon	bilar	Övrigt	Summa	skulder
2023 års värde vid periodens början	265	183	72	27	14	561	588
Leasingbetalningar	-	-	-	-	-	-	–202
Avskrivningar	–67	–39	–27	–29	–8	–170	-
Räntekostnader	-	-	-	-	-	-	28
Tillkommande och omvärderade kontrakt	65	22	14	79	4	184	197
Avslutade kontrakt	–1	-	2	–6	–1	–6	–12
Omräkningsdifferens	1	-	0	0	-	1	1
Värde vid periodens slut (BR)	263	166	61	71	9	570	600

Tillkommande kontrakt uppgår till 149 MSEK och omvärdering av befintliga kontrakt uppgår till 48 MSEK. Omvärdering av leasingkontrakt avser främst förlängning av

hyresperioden för ett antal hyreskontrakt avseende lokaler samt indexerade hyresbetalningar. Av de tillkommande kontrakten utgörs 23 MSEK av kontorslokal, 22 MSEK

av tågvagnar och 69 MSEK av bilar.

Av den totala leasingskulden vid årets utgång rubriceras 442 MSEK som långfristig finansiell skuld och 158 MSEK som kortfristig finansiell skuld. För löptidsanalys, se not E4.

			Nyttjanderättstillgångar
			Arbets-	Tjänste-			Leasing-
MSEK	Fastigheter	Tåg	fordon	bilar	Övrigt	Summa	skulder
2022 års värde vid periodens början	261	214	80	39	20	614	636
Leasingbetalningar	-	-	-	-	-	-	–183
Avskrivningar	–56	–35	–34	–29	–8	–162	-
Räntekostnader	-	-	-	-	-	-	24
Tillkommande och omvärderade kontrakt	55	4	27	18	2	106	106
Avslutade kontrakt	0	-	–1	–1	0	–2	–2
Omräkningsdifferens	5	-	0	0	0	5	7
Värde vid periodens slut (BR)	265	183	72	27	14	561	588

Tillkommande kontrakt uppgår till 58 MSEK och omvärdering av befintliga kontrakt uppgår till 48 MSEK. Omvärdering av leasingkontrakt avser främst förlängning av

hyresperioden för ett antal hyreskontrakt samt indexerade hyresbetalningar. Av de tillkommande kontrakten utgörs 19 MSEK av markarrenden relaterad till den vindkraftspark

som SCA förvärvade i det fjärde kvartalet 2022.

Av den totala leasingskulden vid årets utgång rubriceras 439 MSEK som långfristig finansiell skuld och 149 MSEK som kortfristig finansiell skuld. För löptidsanalys, se not E4 .

Redovisade värden resultaträkning

MSEK	2023	2022
Avskrivningar nyttjanderättstillgångar	–170	–162
Räntekostnader leasingskuld	–28	–24
Leasingavgifter relaterade till avtal av mindre värde	–2	–3
Leasingavgifter relaterade till korttidsavtal	–7	–4
Variabla avgifter	–15	–15
Avslutade kontrakt	–2	–1
Summa	–224	–209

Kassaflöde

SCA redovisar en kassaflödeseffekt till följd av betalningar hänförliga till

nuvärdesberäknade leasingkontrakt med 202 (183) MSEK. Kassaflödes

effekten hänförlig till avtal av mindre värde, korttidsavtal samt variabla

avgifter uppgår till 24 (22) MSEK .

TABELL D4:1

Operationell leasing där SCA är leasegivare

Årets hyresintäkt uppgår till 152 (113) MSEK.

Framtida minimileaseavgifter för operationella leasingkontrakt förfaller

enligt tabell nedan:

MSEK	2023	2022
Inom 1 år	125	115
Mellan 1 år och 5 år	499	387
Längre än 5 år	134	161
Summa	758	663

115Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

D5 Varulager

REDOVISNINGSPRINCIPER

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsälj

ningsvärde. Avverkningsrätter för rotstående skog värderas till kontrakts-

priser, vilka i genomsnitt inte överstigit det lägsta av nettoförsäljnings-

eller anskaffningsvärde.

Varulager

MSEK	2023	2022
Råvaror och förnödenheter	1 430	1 424
Reservdelar och förrådsartiklar	868	693
Varor under tillverkning	113	83
Färdiga varor	1 767	1 630
Avverkningsrätter	1 183	1 026
Summa (BR)	5 361	4 856

Nedskrivningar av varulager uppgick till 39 (44) MSEK under perioden.

D6 Övriga kortfristiga fordringar

REDOVISNINGSPRINCIPER

Derivat

Derivat klassificeras som ett finansiellt instrument, se not E1. Eftersom

SCA definierar derivat som används för att säkra rörelseposter som

operativa derivat så redovisas de på operativa rader i balansräkningen .

Övriga kortfristiga fordringar

MSEK	2023	2022
Övriga kortfristiga fordringar inkluderade
i rörelsekapital
Momsfordringar	180	196
Upplupna intäkter	152	129
Förutbetalda kostnader	215	277
Fordringar myndigheter	62	131
Derivat	384	475
Fordringar intressebolag	0	0
Övriga fordringar	225	204
Summa övriga kortfristiga fordringar
inkluderade i rörelsekapital	1 218	1 412
Övriga kortfristiga fordringar
Fordringar elcertifikat	1	3
Summa övriga kortfristiga fordringar
ej inkluderade i rörelsekapital	1	3
Summa (BR)	1 219	1 415

D7 Övriga skulder

REDOVISNINGSPRINCIPER

Derivat

Derivat klassificeras som ett finansiellt instrument, se not E1. Eftersom

SCA definierar derivat som används för att säkra rörelseposter som

operativa derivat så redovisas de på operativa rader i balansräkningen .

Övriga skulder

MSEK	2023	2022
Övriga långfristiga skulder
Derivat	44	66
Övriga långfristiga skulder	0	0
Summa (BR)	44	66
Varav poster som förfaller till betalning
senare än om 5 år	0	0
Övriga kortfristiga skulder
Övriga kortfristiga skulder inkluderade i rörelsekapital
Derivat	36	483
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (D7:1)	883	964
Övriga rörelseskulder	263	237
Summa övriga kortfristiga skulder
inkluderade i rörelsekapital	1 182	1 684
Övriga kortfristiga skulder ej inkluderade
i rörelsekapital
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (D7:1)	37	184
Övriga rörelseskulder	60	159
Summa övriga kortfristiga skulder
ej inkluderade i rörelsekapital	97	343
Summa (BR)	1 279	2 027

TABELL D7:1

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	2023	2022
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
inkluderade i rörelsekapital
Upplupna sociala kostnader	95	112
Upplupen semesterlöneskuld	106	102
Övriga skulder till personal	123	188
Bonus och rabatter till kunder	173	61
Övriga poster	386	501
Summa upplupna kostnader och förutbetalda
intäkter inkluderade i rörelsekapital	883	964
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
ej inkluderade i rörelsekapital
Utsläppsrätter	37	184
Summa upplupna kostnader och förutbetalda
intäkter ej inkluderade i rörelsekapital	37	184
Summa	920	1 148

Principer för redovisning av intäkter från avtal med kund beskrivs i not B1 .

116 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2023

D8 Övriga avsättningar

REDOVISNINGSPRINCIPER

En reserv för omstruktureringsåtgärder redovisas när koncernen har fast

ställt en detaljerad plan och där antingen genomförandet har påbörjats

eller huvuddragen av åtgärderna har kommunicerats med berörda parter.

Omstruktureringskostnader omfattar bland annat kostnader för stängning

av fabriker, nedskrivning av produktionsmaskiner och kostnader för

minskning av personal .

Övriga avsättningar

		Avveckling
MSEK	Miljö	tryckpapper	Övriga	Summa
Värde vid periodens början	66	86	4	156
Avsättningar	109	-	71	180
Ianspråktaganden	–29	–56	–1	–86
Upplösningar	-	–6	-	–6
Omräkningsdifferenser	-	0	-	0
Värde vid periodens slut	146	24	74	244

Avsättningarna består av:
Långfristig del (BR)	57
Kortfristig del (BR)	187
varav kortfristig del
inkluderad i rörelsekapital	70
varav kortfristig del ej
inkluderad i rörelsekapital	117

Av periodens avsättningar för miljö avser 94 MSEK utsläpp av koldioxid,

vilka kommer att betalas ut under 2024. Resterande 15 MSEK av perio

dens avsättningar för miljö avser sanering och återställningskostnader

av mark. Kvarvarande avsättningar för miljö från tidigare år utgörs i stort

av avsättningar för framtida saneringsåtaganden samt återställnings-

kostnader av mark.

Avsättningen till följd av avveckling av tryckpappersverksamheten har

minskat med 62 MSEK under året. Förändringen avser främst kostnader

för rivningsarbeten men även personalkostnader. Kvarvarande medel om

24 MSEK avser främst återstående rivningsarbeten och är planerade att

i stort förbrukas under 2024.

Av årets övriga avsättningar avser 70 MSEK avsättning för energiskatt

och kommer att betalas ut under 2024. Kvarvarande övriga avsättningar

från tidigare år avser återställning av grustäkter .

D9 Leverantörsskulder

MSEK	2023	2022
Leverantörsskulder inkluderade i rörelsekapital
Leverantörsskulder	3 864	3 404
Summa leverantörsskulder inkluderade
i rörelsekapital	3 864	3 404
Leverantörsskulder exkluderade i rörelsekapital
Leverantörsskulder strategiska investeringar	99	218
Summa leverantörsskulder exkluderade
i rörelsekapital	99	218
Summa (BR)	3 963	3 622

Av den totala skulden avsåg 1 866 (1 753) MSEK skulder till leverantörer

av rotstående skog, så kallade rotposter. Säljaren av rotposten har rätt till

en i stort sett omedelbar betalning efter det att avverkning skett, dock kan

en betalplan läggas upp vilken sträcker ut betalningen över en längre tid .

117Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

E Kapitalstruktur och finansiering

E1 Finansiella instrument per kategori och värderingsnivå

REDOVISNINGSPRINCIPER

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar lik

vida medel, värdepapper, andra finansiella fordringar, kundfordringar,

leverantörs skulder, låneskulder, derivat samt egetkapitalinstrument .

Kortfristiga placeringar och derivat redovisas på affärsdagen .

Eget kapitalinstrument samt låneskulder redovisas på likviddagen.

Kundfordringar och leverantörsskulder redovisas i balansräkningen när

fakturan skickats respektive erhållits .

För upplysning avseende räntebärande lån och placeringar beaktas

gällande marknadsräntor för beräkning av det verkliga värdet, se not E4 .

Finansiella instrument per kategori och värderingsnivå

		Värderings-
MSEK	Not	nivå	2023	2022
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Långfristiga finansiella tillgångar	E2	2	95	72
Derivat – Kortfristiga finansiella tillgångar	E2	2	4	5
Derivat – Övriga kortfristiga fordringar	D6	2	63	102
Summa			162	179
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Derivat – Kortfristiga finansiella skulder	E4	2	4	5
Derivat – Övriga kortfristiga skulder	D7	2	4	143
Derivat – Övriga långfristiga skulder	D7	2	-	-
Summa			8	148
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
Egetkapitalinstrument	E2	3	14	14
Summa			14	14
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Förutbetalda finansiella kostnader	E2	-	87	101
Kundfordringar	E3	-	2 858	3 007
Likvida medel	E2	-	502	836
Summa			3 447	3 944
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Långfristiga finansiella skulder exklusive leasing	E4	-	11 044	10 312
Långfristiga finansiella skulder leasing	D4,E4	-	442	439
Kortfristiga finansiella skulder exklusive leasing	E4	-	1 740	1 635
Kortfristiga finansiella skulder leasing	D4,E4	-	158	149
Leverantörsskulder	D9	-	3 963	3 622
Summa			17 347	16 157
Derivat som används för säkringsredovisning
Långfristiga finansiella tillgångar	E2	2	39	80
Övriga långfristiga tillgångar	-	2	27	175
Övriga kortfristiga fordringar	D6	2	321	373
Summa			387	628
Långfristiga finansiella skulder	E4	2	12	-
Övriga långfristiga skulder	D7	2	44	66
Övriga kortfristiga skulder	D7	2	32	341
Summa			88	407

De finansiella instrumenten redovisas till verkligt värde förutom låne- och kundfordringar samt finansiella skulder som värderas till upplupet

anskaffnings värde. Värderingsgrunden för leasingskulder framgår av noten D4. SCA bedömer att det verkliga värdet i allt väsentligt överensstämmer

med det redovisade värdet förutom för långfristiga skulder, för vilka verkligt värde redovisas i not E4 .

118 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2023

Finansiella instrument i andra noter till balansräkningen

		2023		2022
		Finansiella	Varav	Finansiella	Varav
MSEK	Not	instrument	derivat	instrument	derivat
Tillgångar
Finansiella tillgångar och likvida medel	E2	741	43	1 108	85
Övriga långfristiga tillgångar		27	27	175	-
Kundfordringar	E3	2 858	-	3 007	-
Övriga kortfristiga fordringar	D6	384	384	475	475
Summa		4 010	454	4 765	560
Skulder
Finansiella skulder exklusive leasing	E4	12 800	16	11 952	5
Övriga långfristiga skulder	D7	44	44	66	66
Leasingskulder	D4, E4	600	-	588	-
Leverantörsskulder	D9	3 963	-	3 622	-
Övriga kortfristiga skulder	D7	36	36	484	484
Summa		17 443	96	16 712	555

E2 Finansiella tillgångar och likvida medel

REDOVISNINGSPRINCIPER

Likvida medel definieras som kassa och banktillgodohavanden samt

kortfristiga placeringar med en löptid kortare än tre månader från anskaff

ningstidpunkten . Lånefordringar redovisas till upplupet anskaffnings-

värde . Egetkapitalinstrument utgörs av aktier vilka redovisas till verkligt

värde. Aktierna innehas inte för handel, varför värdeförändringar i enlighet

med IFRS 9 Finansiella instrument redovisas i eget kapital under övrigt

totalresultat. Värdeförändringar kopplade till valutaresultat redovisas

i finansnettot .

Finansiella tillgångar och likvida medel

	Redovisat värde
MSEK	2023	2022
Långfristiga finansiella tillgångar
Egetkapitalinstrument (E2:1)	14	14
Derivat	39	80
Kapitalplaceringar, övriga	95	72
Summa (BR)	148	166
Kortfristiga finansiella tillgångar
Förutbetalda finansiella kostnader	87	101
Derivat	4	5
Summa (BR)	91	106
Likvida medel
Kassa och bank	502	836
Summa (BR)	502	836
Summa finansiella tillgångar och likvida medel	741	1 108

TABELL E2:1

Egetkapitalinstrument

MSEK	2023	2022
Värde vid periodens början	14	14
Omvärdering förd till eget kapital, netto	-	-
Värde vid periodens slut	14	14

Fördelning av egetkapitalinstrument

MSEK	2023	2022
Aktier – Shore Link AB	3	3
Aktier – Sundsvalls Hamn AB	4	4
Aktier – Bioenergi i Luleå AB	3	3
Övrigt	4	4
Summa	14	14

119Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

E3 Kundfordringar

REDOVISNINGSPRINCIPER

Kundfordringar tillhör den kategori av finansiella tillgångar som värderas

till upplupet anskaffningsvärde, då syftet med innehavet är att erhålla

kontraktsenliga kassaflöden. SCA tillämpar i enlighet med IFRS 9 Finan

siella instrument, en förenklad nedskrivningsmodell för förväntade kund-

förluster där den förväntade kreditförlusten redovisas för fordrans åter-

stående löptid. SCA har historiskt sett inga väsentliga kundförluster och

förlusterna har inte visat betydligt olikartade förlustmönster för olika

kundsegment eller ekonomisk konjunktur, varför värderingen av förvän

tade kundförluster sker med hjälp av en matris. Reservering för osäkra

kundfordringar baseras på individuell bedömning av förfallna kundford

ringar på respektive kund. Grunden för bedömning av kreditrisk på den

del av kundportföljen som inte bedömts individuellt är historiska kund-

förluster, där basen är genomsnittlig förlustfrekvens. Den genomsnittliga

förlustfrekvensen justeras vid behov för att möta en förändring avseende

kreditrisk. Den sammanlagda reserveringen av förväntade kundförluster,

utöver de kundfordringar som har bedömts individuellt, uppgår vid 2023

års utgång till –9 (–10) MSEK. SCA har tecknat kreditförsäkringar för att

sänka kredit risken. Kundfordringar som omfattas av kreditförsäkringar

uppgår per 31 december 2023 till 36 (43) procent av totala kundfordringa r.

En eventuell nedskrivning av kundfordringar påverkar SCAs övriga rörelse-

kostnader. SCAs kundfordringar är kortfristiga och diskonteras inte .

Kundfordringar

MSEK	2023	2022
Kundfordringar brutto	2 892	3 046
Avsättning för osäkra kundfordringar	–34	–39
Summa (BR, E3:1)	2 858	3 007

TABELL E3:1

Analys av kreditexponering i kundfordringar

MSEK	2023	2022
Kundfordringar som varken är förfallna
eller nedskrivna	2 369	2 681
Kundfordringar som är förfallna
men inte nedskrivna
Mindre än 30 dagar	390	299
Mellan 30–90 dagar	91	16
Mer än 90 dagar	8	11
Summa kundfordringar som är förfallna
men inte nedskrivna	489	326
Summa	2 858	3 007

SCA har en spridd kundstruktur med kunder inom många olika verksam-

hetsområden. SCAs tio största kunder svarade år 2023 för 37 (31) procent

av SCAs försäljning. Mer information återfinns i avsnittet om kreditrisker

på sidan 71.

Reserv för förväntade kundförluster

MSEK	2023	2022
Värde vid periodens början	–38	–42
Individuell reservering för förväntade kreditförluster	−11	−6
Konstaterade kreditförluster	2	11
Minskning på grund av återföring av reserveringar för
förväntade kreditförluster	15	0
Omklassificering	–1	-
Omräkningsdifferens	0	–1
Värde vid periodens slut	–33	–38

Periodens kostnad för förväntade kreditförluster uppgick till 0 (2) MSEK.

E4 Finansiella skulder

Finansiella skulder

MSEK	2023	2022
Långfristiga finansiella skulder
Obligationslån	4 000	4 000
Derivat	12	-
Andra långfristiga lån med löptid mellan 1–5 år	5 309	1 480
Leasingskulder med löptid mellan 1–5 år	283	229
Andra långfristiga lån med löptid mer än 5 år	1 735	4 832
Leasingskulder med löptid mer än 5 år	159	210
Summa (BR)	11 498	10 751
Kortfristiga finansiella skulder
Amorteringar inom 1 år	566	298
Företagscertifikat	395	597
Derivat	4	5
Lån med kortare löptid än 1 år	726	714
Leasingskulder med kortare löptid än 1 år	158	149
Upplupna finansiella kostnader	53	26
Summa (BR)	1 902	1 789
Summa finansiella skulder	13 400	12 540
Verkligt värde finansiella skulder	12 601	11 625

Verkligt värde av finansiella skulder redovisas exklusive leasingskulder .

Upplåning

Klimat och hållbarhet har blivit en integrerad och alltmer väsentlig del av

kreditanalyser från kreditgivare, banker och ratinginstitut. Därför blir det

centralt att uppfylla allt striktare krav på detta område. SCAs arbete med

hållbarhet och klimatvärdet i SCAs balansräkning och värdekedjan har

möjliggjort och förväntas fortsatt bidra till att SCA har goda möjligheter till

finansiering även i en situation där kraven tilltar. Detta medför möjligheter

till diversifiering mellan olika lånekällor, längre löptider och förmånliga

villkor, vilket minskar refinansieringsrisken.

Obligationslån och bilaterala lån

SCA har ett Medium Term Note (MTN) program med ett rambelopp

om 8 000 (8 000) MSEK för emissioner på kapitalmarknaden. Den

31 december 2023 var nominellt 4 000 (4 000) MSEK utestående, varav

gröna obligationer stod för 1 500 (1 500) MSEK. Utöver obligationslånen

har SCA ett flertal långa bilaterala lån med starka och väletablerade

banker till ett nominellt belopp om 8 336 (7 921) MSEK. Av detta belopp

består 4 192 MSEK av dragna lån från SCAs bilaterala lånelöften.

Gröna obligationer

SCAs gröna obligationer är emitterade under det gröna ramverket ”SCA

Green Bond Framework”, vilket följer Green Bond Principles. Ramverket

har granskats av oberoende part, Cicero Shades of Green, och har där

erhållit högsta möjliga ranking (Dark Green). Ramverket reglerar att den

upplåning som görs under ramverket är öronmärkt till gröna investeringar.

Kriterierna för när en investering får klassas som grön framgår av ram

verket. SCA återrapporterar årligen de gröna investeringarna till obliga-

tionsinnehavarna.

Emitterade obligationslån

		Redovisat	Verkligt
MSEK	Förfall, år	värde	värde
Obligation – rörlig ränta	2025	1 000	1 003
Obligation – fast ränta	2025	300	287
Obligation – fast ränta	2027	1 200	1 113
Obligation – rörlig ränta (Grön)	2028	1 100	1 088
Obligation – fast ränta (Grön)	2028	400	366
Summa		4 000	3 857

120 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2023

Bilaterala lån

	Redovisat	Verkligt
MSEK	värde	värde
Bilaterala lån med löptid mindre än 1 år	1 292	1 296
Bilaterala lån med löptid mellan 1–5 år	5 309	5 315
Bilaterala lån med löptid mer än 5 år	1 735	1 738
Summa	8 336	8 349

Posten inkluderar 2024 års amortering av bilaterala lån om 298 MSEK och

amortering av lån under bilaterala kreditlöften om 268 MSEK, vilket redovisas i

tabellen för Finansiella skulder som Amorteringar inom 1 år.

Företagscertifikatprogram

SCA har ett svenskt företagscertifikatprogram med en ram om 5 000

(5 000) MSEK, som nyttjas för kortfristig finansiering. Vid årets slut var

400 (600) MSEK emitterat.

Rambelopp

	Redovisat	Verkligt
MSEK	värde	värde
Företagscertifikat 5 000 MSEK	395	395
Summa	395	395

Kreditfaciliteter

	Nominellt	Förfall	Totalt	Utnyttjat	Outnyttjat	Hållbarhets-
Rambelopp	MSEK	kreditram	MSEK	MSEK	MSEK	länkad
Bilateralt kreditlöfte (EUR)	2 154	2024	2 154	2 011	143
Bilateralt kreditlöfte (EUR)	3 287	2024	3 287	2 181	1 106
Syndikerad kreditfacilitet	5 000	2026	5 000	-	5 000	Ja
Summa	10 441		10 441	4 192	6 249

Förfall kreditram avser sista år som dragning av outnyttjat rambelopp kan göras. Lån under bilaterala kreditlöften har slutförfall under perioden 2029–2031.

Ingår i tabellen Bilaterala lån; Bilaterala lån med löptid mindre än 1 år 268 MSEK, Bilaterala lån med löptid mellan 1–5 år 2 758 MSEK, Bilaterala lån med löptid mer än 5 år

1 166 MSEK.

SCA har en syndikerad kreditfacilitet med bankgruppen om 5 000 (5 000)

MSEK i syfte att begränsa refinansieringsrisken och upprätthålla en likvi

ditetsreserv. Sedan 2020 är denna länkad till två av koncernens hållbar-

hetsmål, klimatnytta och skogshänsyn, se mer om dessa mål på sidorna

144–145. Den syndikerade kreditfaciliteten var outnyttjad per 31

december 2023. Utöver det har SCA en bilateral exportkreditfacilitet

baserat på inköpsavtalet för pappersmaskinen i Obbola, varav 143 (569)

MSEK var outnyttjat per 31 december 2023, samt ett bilateralt kreditlöfte

från Europeiska Investeringsbanken, varav 1 106 (2 227) MSEK var

outnyttjat per 31 december 2023 .

–3 000

–2 500

–2 000

–1 500

–1 000

–500

2029+20282027202620252024

MSEK

Företagscertifikat Obligationslån Övriga lån

Förfalloprofil räntebärande lån

Genomsnittlig löptid på räntebärande lån, exklusive leasingskulder, var

3,6 (3,8) år. För beskrivning av hur SCA hanterar sin refinansieringsrisk

hänvisas till sidan 71.

Förändringar i skulder från finansiella aktiviteter

			Omklassificering
			från lång till	Omvärde-
MSEK	IB 2023	Kassaflöde (KF)	kort skuld	ringar	Övrigt	UB 2023
Kortfristiga finansiella skulder (exklusive leasingskulder)	1 635	–964	1 066	-	3	1 740
Långfristiga finansiella skulder (exklusive leasingskulder)	10 312	1 798	–1 066	-	-	11 044
Leasingskulder	588	–202	-	48	166	600
Derivat	5	-	-	11	-	16
Totala skulder från finansieringsaktiviteter	12 540	632	-	59	169	13 400

			Omklassificering
			från lång till	Omvärde-
MSEK	IB 2022	Kassaflöde (KF)	kort skuld	ringar	Övrigt	UB 2022
Kortfristiga finansiella skulder (exklusive leasingskulder)	918	–81	798	-	-	1 635
Långfristiga finansiella skulder (exklusive leasingskulder)	8 584	2 516	–798	-	10	10 312
Leasingskulder	636	–183	-	48	87	588
Derivat	1	-	-	4	-	5
Totala skulder från finansieringsaktiviteter	10 139	2 252	-	52	97	12 540

121Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

E5 Likviditetsrisk

Nedanstående tabell visar koncernens likviditetsrisk avseende finansiella

skulder (inklusive räntebetalningar), samt bruttoreglerade derivats nega

tiva kassaflöden. För beskrivning av hur SCA hanterar sin likviditetsrisk

återfinns på sidan 71.

Likviditetsrisk
MSEK	Mindre än 1 år	Mellan 1–5 år	Mer än 5 år
2023
Lån inklusive räntor	2 174	10 465	1 931
Leasingskuld inklusive räntor	184	357	282
Nettoreglerade derivat	-	-	-
Energiderivat	24	10	-
Leverantörsskulder	2 035	1 928	-
Summa	4 417	12 760	2 213
Bruttoreglerade derivat	8 060	730	-
2022
Lån inklusive räntor	2 053	4 766	6 660
Leasingskuld inklusive räntor	174	309	338
Energiderivat	212	65	-
Leverantörsskulder	1 808	1 814	-
Summa	4 247	6 954	6 998
Bruttoreglerade derivat	10 509	239	-

De bruttoreglerade derivaten har i stort sett motsvarande positiva kassaflöden och

utgör därmed enligt SCAs uppfattning ingen reell likviditetsrisk .

Utestående derivat

MSEK	Valuta	Ränta	Energi	Summa
2023
Nominellt	8 452	1 683	173	10 308
Tillgång	324	39	91	454
Skuld	50	12	34	96
2022
Nominellt	10 959	1 807	210	12 976
Tillgång	113	80	542	735
Skuld	277	-	277	554

Kvittning av utestående derivat

MSEK	Tillgångar	Skulder
31 december 2023
Bruttobelopp	460	102
Kvittningsbara belopp	–6	–6
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	454	96
ISDA-avtal vars transaktioner inte kvittas
i balansräkningen	–89	–89
Netto efter kvittning enligt ISDA-avtal	365	7
31 december 2022
Bruttobelopp	740	559
Kvittningsbara belopp	–5	–5
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	735	554
ISDA-avtal vars transaktioner inte kvittas
i balansräkningen	–489	–489
Netto efter kvittning enligt ISDA-avtal	246	65

Utestående derivat brutto utan hänsyn till kvittningsrätt enligt ISDA-avtalen.

ISDA innebär ramavtal för finansiella transaktioner .

Balansräkning

SCA använder finansiella derivat för att hantera risker i valuta, ränta och

energipris. För beskrivning av hur SCA hanterar dessa risker hänvisas till

Förvaltningsberättelsen. Ovan visas en tabell för de derivat som har

påverkat koncernens balansräkning per 31 december 2023. För mer

information avseende derivat i balansräkningen, se not E1.

Resultaträkning

Säkringar avseende transaktionsexponeringen har påverkat periodens

rörelseresultat med

–360 (–661) MSEK. Nettomarknadsvärdet uppgick på

balansdagen till 269 (–94) MSEK. Valutasäkringar minskade anläggnings

tillgångarnas anskaffningsvärde med –15 (–6) MSEK. Nettomarknads-

värdet uppgick på balansdagen till –40 (5) MSEK. Nettomarknadsvärdet

för säkringar av ränterisk uppgick till 27 (2) MSEK. Räntederivat har

påverkat periodens räntenetto med 31 (

–80) MSEK .

Energiderivat har påverkat periodens rörelseresultat med 60 (137)

MSEK. Energiderivat hade vid årsskiftet ett utestående marknadsvärde

om 43 (265) MSEK. För mer information avseende finansnettot, se not E7.

E6 Derivat och säkringsredovisning

REDOVISNINGSPRINCIPER

Redovisning av derivat som används i säkringssyfte

Samtliga derivat redovisas initialt och löpande till verkligt värde i balans

räkningen. Verkligt värde för valutaoptioner fastställs med options-

säkrings modellen Black-Scholes. Resultat vid omvärdering av derivat

som används för säkring redovisas enligt nedan.

Kassaflödessäkring

Resultat vid omvärdering av derivat avsedda för kassaflödessäkringar

redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat och återförs till resultat-

räkningen i den takt som det säkrade kassaflödet påverkar resultaträk

ningen. Vid säkringar av icke-finansiella tillgångar och skulder omförs

resultatet av säkringen till anskaffningsvärdet utan en omklassificerings

justering och påverkar därför inte övrigt totalresultat. Kassaflödes-

säkringar avseende energi påverkar energikostnaderna, det vill säga

kostnad för såld vara. Trans aktionsexponeringens kassaflödessäkringar

påverkar koncernens netto omsättning och kostnader. Kassaflödes-

säkringar avseende räntekostnader påverkar finansnettot .

När optioner har använts för att säkra valutaflöden identifierar kon

cernen endast optionens realvärde som säkringsinstrument. Den vinst

eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av en valutaoption redo

visas via övrigt totalresultat i säkringsreserven i eget kapital. Förändringar

i valutaoptionens tidsvärde hänförligt till säkrade poster redovisas, via

övrigt totalresultat, i reserven för säkringskostnad i eget kapital.

Ekonomiska säkringar

I de fall SCA gör ekonomiska säkringar utan att transaktionerna möter

kraven för säkringsredovisning enligt IFRS 9 Finansiella instrument,

redovisas förändringar av verkligt värde på säkringsinstrumentet direkt

i resultat räkningen mot den initialt säkrade posten .

122 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2023

Känslighetsanalys

SCA har gjort känslighetsanalyser på exponering av risk i finansiella

instrument per 31 december 2023 med antaganden om marknadsrörelser

som anses rimligt möjliga på ett års sikt. Om den svenska kronan ensidigt

kommer försvagas/förstärkas med 5 procent mot alla valutor skulle ute

stående finansiella säkringar, leverantörsskulder samt kundfordringar

minska/öka resultatet före skatt med 264 (391) MSEK. De finansiella säk

ringar som har längre löptid än 1 år skulle öka/minska det egna kapitalet

med 9 (11) MSEK.

För terminssäkringar som avser anläggningstillgångars anskaffnings

värde skulle en kronförstärkning/försvagning om 5 procent minska/öka

eget kapital med 9 (9) MSEK. För optionssäkringar som avser anlägg

ningstillgångars anskaffningsvärde skulle en kronförstärkning om 5 pro-

cent innebära minskat eget kapital om 28 (6) MSEK samt omvänt skulle en

kronförsvagning om 5 procent öka det egna kapitalet med 30 (7) MSEK.

Om energipriserna ökar/minskar med 20 procent skulle utestående

finansiella säkringar avseende elektricitet minska/öka energikostnaderna

med 27 (46) MSEK. Utöver resultateffekten minskar/ökar det egna

kapitalet med 14 (40) MSEK.

Utestående derivat med säkringsredovisning

					Säkringsreserv
MSEK	Tillgång	Skuld	Netto	Skatt	efter skatt
2023
Derivat med säkringsredovisning i säkringsreserv
Kassaflödessäkringar:
Energirisk	78	–35	43	–9	34
Valutarisk	270	–41	229	–47	182
Ränterisk	39	–12	27	–5	22
Summa	387	–88	299	–61	238
2022
Derivat med säkringsredovisning i säkringsreserv
Kassaflödessäkringar:
Energirisk	458	–228	230	–47	183
Valutarisk	89	–178	–89	18	–71
Ränterisk	80	-	80	–16	64
Summa	627	–406	221	–45	176

Utestående derivat med säkringsredovisning ingår i tabellen Utestående derivat på föregående sida .

Resultat från säkringar av verkligt värde redovisas direkt i resultat-

räkningen.

Säkringsreserv i eget kapital

Valutaderivat avseende säkring av transaktionsexponering förfaller huvud-

sakligen under år 2024 och första kvartalet 2025. Resultatet efter skatt

kommer att påverkas med 214 (–74) MSEK med oförändrade valutakurser.

Valutaderivat avseende säkring av anläggningstillgångarnas anskaff

ningsvärde förfaller fram till och med 2025. Anläggningstillgångarnas

anskaffningsvärden kommer förändras med –32 (

–4) MSEK efter skatt

med oförändrade valutakurser.

Derivat som avser att säkra energikostnaderna i koncernen förfaller

under år 2024–2025. Koncernens resultat efter skatt kommer att påverkas

med 34 (183) MSEK efter skatt med oförändrade priser .

E7 Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader

MSEK	2023	2022
Resultat från aktier och andelar i andra bolag
Utdelning	2	0
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Ränteintäkter, placeringar	70	22
Andra finansiella intäkter	13	43
Summa finansiella intäkter (RR)	85	65
Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntekostnader, upplåning	–418	–2
Räntekostnader, derivat	–9	–42
Räntekostnader, leasing	–27	–24
Andra finansiella kostnader	–45	–36
Summa finansiella kostnader (RR)	–499	–104
Summa	–414	–39

I andra finansiella intäkter och kostnader ingår kursdifferenser med 5 (1) MSEK.

Kapitaliserad ränta har minskat räntekostnaderna med 45 (162) MSEK .

Känslighetsanalys

Om räntenivåerna hade varit 2 procentenheter högre, med oförändrad

räntebindning och nettolåneskuld, skulle periodens räntekostnader varit

144 (142) MSEK högre. Känslighetsanalys har gjorts på den risk som SCA

var exponerad för per 31 december 2023 med antaganden om marknads

rörelser som anses rimligt möjliga på ett års sikt. För beskrivning av hur

SCA hanterar sin ränterisk återfinns på sidan 71 .

123Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

E8 Eget kapital

Eget kapital uppgick totalt till 104 284 (96 358) MSEK per 31 december 2023. Tabellerna visar fördelning och periodens resultat.

	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
		Övrigt				Innehav utan	Totalt
	Aktie-	tillskjutet		Balanserad		bestämmande	eget
MSEK	kapital	kapital	Reserver 1)	vinst	Summa	inflytande	kapital
2023 års värde vid periodens början	2 350	6 830	31 833	55 345	96 358	-	96 358
Periodens resultat redovisat i resultaträkningen (RR)	-	-	-	3 675	3 675	–50	3 625
Periodens övriga totalresultat
Poster som inte kan omföras till periodens resultat
Värdeförändring marktillgångar	-	-	6 957	-	6 957	-	6 957
Omvärdering förmånsbestämda pensionsplaner	-	-	-	436	436	-	436
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat	-	-	–1 324	–90	–1 414	-	–1 414
Summa	-	-	5 633	346	5 979	-	5 979
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital	-	-	–180	-	–180	-	–180
Överfört till resultaträkningen för perioden	-	-	269	-	269	-	269
Säkringskostnad	-	-	5	-	5	-	5
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet	-	-	–35	-	–35	-	–35
Skatt på poster redovisade direkt i/överförda från eget kapital	-	-	–19	-	–19	-	–19
Periodens övriga totalresultat, netto efter skatt	-	-	5 673	346	6 019	-	6 019
Periodens totalresultat (TRR)	-	-	5 673	4 021	9 694	–50	9 644
Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde på säkrade
investeringar	-	-	–15	-	–15	-	–15
Skatt på kassaflödessäkring överfört till anskaffningsvärde	-	-	3		3	-	3
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	-	-	-	0	0	50	50
Omvärderingseffekt vid förvärv av innehav utan bestämmande
inflytande	-	-	-		-	-	-
Utdelning	-	-	-	–1 756	–1 756	-	–1 756
Värde vid periodens slut (BR)	2 350	6 830	37 494	57 610	104 284	-	104 284

Omvärderingsreserv, säkringsreserv, säkringskostnad och omräkningsreserv ingår i raden reserver i balansräkningen, se specifikation på sidan 126.

Inklusive särskild löneskatt.

Specifikation över inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat framgår på sidan 126.

Utdelning uppgick till 2,50 (3,25) SEK per aktie och avser moderbolagets ägare. Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman en utdelning om 2,75 SEK per aktie för

verksamhetsåret 2023.

För ytterligare information i anslutning till eget kapital, se moderbolagets not M13 .

124 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2023

	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
		Övrigt				Innehav utan	Totalt
	Aktie-	tillskjutet		Balanserad		bestämmande	eget
MSEK	kapital	kapital	Reserver 1)	vinst	Summa	inflytande	kapital
2022 års värde vid periodens början	2 350	6 830	23 161	50 714	83 055	-	83 055
Periodens resultat redovisat i resultaträkningen (RR)	-	-	-	6 748	6 748	73	6 821
Periodens övriga totalresultat
Poster som inte kan omföras till periodens resultat
Värdeförändring marktillgångar	-	-	10 398	-	10 398	-	10 398
Omvärdering förmånsbestämda pensionsplaner	-	-	-	394	394	-	394
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat	-	-	–2 154	–81	–2 235	-	–2 235
Summa	-	-	8 244	313	8 557	-	8 557
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital	-	-	–176	-	–176	-	–176
Överfört till resultaträkningen för perioden	-	-	523	-	523	-	523
Säkringskostnad	-	-	–13	-	–13	-	–13
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet	-	-	177	-	177	-	177
Skatt på poster redovisade direkt i/överförda från eget kapital	-	-	–78	-	–78	-	–78
Periodens övriga totalresultat, netto efter skatt	-	-	8 677	313	8 990	-	8 990
Periodens totalresultat (TRR)	-	-	8 677	7 061	15 738	73	15 811
Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde på säkrade
investeringar	-	-	–6	-	–6	-	–6
Skatt på kassaflödessäkring överfört till anskaffningsvärde	-	-	1	-	1	-	1
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	-	-	-	–148	–148	–73	–221
Omvärderingseffekt vid förvärv av innehav utan bestämmande
inflytande	-	-	-	0	0	-	0
Utdelning	-	-	-	–2 282	–2 282	-	–2 282
Värde vid periodens slut (BR)	2 350	6 830	31 833	55 345	96 358	-	96 358

Omvärderingsreserv, säkringsreserv, säkringskostnad och omräkningsreserv ingår i raden reserver i balansräkningen, se specifikation på sidan 126.

Inklusive särskild löneskatt.

Specifikation över inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat framgår på sidan 126.

Utdelning uppgick till 3,25 SEK per aktie (ordinarie utdelning 2,25, extra utdelning 1,00) avser moderbolagets ägare. Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman en utdelning

om 2,50 SEK per aktie för verksamhetsåret 2022 .

För ytterligare information i anslutning till eget kapital, se moderbolagets not M13 .

125Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

Eget kapital, specifikation av reserver

	Omvärderingsreserv		Säkringsreserv		Omräkningsreserv
MSEK	2023	2022	2023	2022	2023	2022
Värde vid periodens början	31 820	23 576	166	–85	–153	–330
Omvärdering av marktillgångar	6 957	10 398	-	-	-	-
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital	-	-	–180	–176	-	-
Överfört till resultaträkning för perioden	-	-	269	523	-	-
Säkringskostnad	-	-	5	–13	-	-
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet	-	-	-	-	–35	177
Skatt på poster redovisade direkt i/överförda från eget kapital	–1 324	–2 154	–19	–78	-	-
Periodens övriga totalresultat, netto efter skatt	5 633	8 244	75	256	–35	177
Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde på säkrade
investeringar	-	-	–15	–6	-	-
Skatt på kassaflödessäkring överfört till anskaffningsvärde	-	-	3	1	-	-
Värde vid periodens slut	37 453	31 820	229	166	–188	–153

Se även not E6 för uppgift om när resultat förväntas bli realiserat.

Specifikation över inkomstskatt hänförlig till övrigt totalresultat för perioden

		2023			2022
		Skatte-			Skatte-
MSEK	Före skatt	effekt	Efter skatt	Före skatt	effekt	Efter skatt
Omvärdering förmånsbestämda pensionsplaner	436	–90	346	394	–81	313
Kassaflödessäkringar	89	–19	70	347	–78	269
Säkringskostnad	5	-	5	–13	-	–13
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet	–35	-	–35	177	-	177
Omvärdering av marktillgångar	6 957	–1 324	5 633	10 398	–2 154	8 244
Periodens övriga totalresultat	7 452	–1 433	6 019	11 303	–2 313	8 990

Skuldsättningsgraden uppgick till 10,3 (10,4) procent per 31 december 2023. Förändring i skulder och eget kapital beskrivs på sidan 71 i avsnittet

Finansiell ställning. SCA strävar efter att ha en effektiv kapitalstruktur, samtidigt som långsiktig tillgång till lånefinansiering ska säkerställas. Kassaflöde

i förhållande till netto låne skuld beaktas med målsättning att upprätthålla en kreditvärdighet motsvarande ”investment grade”. SCA har i kreditbetyg för

lång upplåning BBB från Standard & Poor´s. SCAs finansiella riskhantering beskrivs på sidan 71 i avsnittet Risker och riskhantering.

126 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2023

F Koncernstruktur

F1 Dotterbolag

REDOVISNINGSPRINCIPER

Dotterbolag

Gällö Timber AB ägs till 50 procent av SCA och till 50 procent av AB

Persson Invest. SCA bedöms ha ett bestämmande inflytande över Gällö

Timber AB trots att SCA inte har majoriteten av rösterna i bolaget. Det

bestämmande inflytandet utövas av SCA, då SCA har möjlighet att styra

de aktiviteter som påverkar avkastningen i Gällö Timber AB. Därmed

konsoliderar SCA-koncernen 100 procent av bolaget. Gällö Timber AB

förvaltar skog och säljer sågade trävaror. Omsättningen uppgick till 899

(1 382) MSEK. Bolaget har lämnat en utdelning på totalt 100 (200) MSEK,

varav 50 (100) MSEK till SCA. SCA har rätt enligt optionsavtal att köpa

resterande aktier i bolaget, varav SCA har upptagit en optionsskuld i

balansräkningen och redovisar inget innehav utan betydande inflytande

i eget kapital .

Förteckning över större dotterbolag

Koncernens andelar i större dotterbolag per 31 december 2023. Nedan tabell visar helägda dotterbolag eller dotterbolag med väsentligt innehav och

bestämmande inflytande som har en extern omsättning överstigande 100 MSEK under 2023.

			Kapitalandel	Kapitalandel
Bolagsnamn	Organisationsnummer	Säte	2023-12-31	2022-12-31
SCA Massa AB	556093-6733	Sundsvall, Sverige	100	100
SCA Munksund AB	556237-4859	Piteå, Sverige	100	100
SCA Obbola AB	556147-1003	Umeå, Sverige	100	100
SCA Wood AB	556047-8512	Sundsvall, Sverige	100	100
SCA Wood Hong Kong Ltd	1134245	Hongkong, Kina	100	100
SCA Wood Scandinavia AB	556302-0667	Sundsvall, Sverige	100	100
SCA Products (UK) Ltd	1549728	Essex, Storbritannien	100	100
Gällö Timber AB	556801-1786	Bräcke, Sverige	50	50

SCA Logistics GmbH, Tyskland, ingår i SCAs konsoliderade finansiella räkningar och använder sig av förenklingarna i Section 264 (3) HGB

(Handelsgesetzbuch).

F2 Intressebolag och joint ventures

REDOVISNINGSPRINCIPER

Koncernens andel av resultat efter skatt som uppkommit i intressebolag

och joint ventures efter förvärvet redovisas på raden ”Resultat från

andelar i intressebolag och joint ventures” i koncernens resultaträkning .

Aktier i intressebolag och joint ventures

	Intressebolag		Joint ventures
MSEK	2023	2022	2023	2022
Värde vid periodens början	363	428	743	-
Investeringar	-	2	96	730
Reklassificering	-	-	-	18
Nettoförändring (RR)	39	–18	14	–5
Erhållna utdelningar	-	–56	-	-
Omräkningsdifferenser	–2	7	-	-
Värde vid periodens slut
(BR)	400	363	853	743

			Kapitalandel, %		Bokfört värde, MSEK
Bolagsnamn	Organisationsnummer	Säte	2023	2022	2023	2022
Intressebolag
Florencia S.A.S.	809 910 177	Rennes, Frankrike	38,5	38,5	377	336
Övrigt					23	27
Summa (BR)					400	363
Joint ventures
Biorefinery Östrand AB	559111-7956	Sundsvall	50	50	158	84
Scastone AB	559337-8788	Sundbyberg	50	50	709	659
Övrigt					–14	-
Summa (BR)					853	743

127Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

F3 Bolagsförvärv och avyttringar

REDOVISNINGSPRINCIPER

Förvärv av dotterbolag

SCA tillämpar IFRS 3 Rörelseförvärv i samband med förvärv. Ett bolags

förvärv kan klassificeras som ett rörelseförvärv eller ett tillgångsförvärv.

Om de förvärvade tillgångarna inte är en verksamhet/rörelse ska transak

tionen redovisas som ett tillgångsförvärv. Bolagsförvärv vars primära

syfte är att förvärva bolagets fastigheter och där bolagets eventuella

förvaltnings organisation och administration är av underordnad betydelse

för förvärvet, klassificeras som tillgångsförvärv. Vid tillgångsförvärv redo

visas ingen uppskjuten skatt hänförligt till förvärvet .

G Övrigt

G1 Säkerheter, ställda panter och åtaganden

Eventualförpliktelser

MSEK	2023	2022
Borgensförbindelser för
intressebolag	5	5
kunder och övriga	28	28
Övriga ansvarsförbindelser	24	19
Summa	57	52

Ställda säkerheter

SCA hade per 31 december 2023 inga skulder för vilka panter ställts som

säkerhet. Per 31 december 2022 uppgick skulder för vilka panter ställts

som säkerhet till 11 MSEK. SCA innehar inga företagsinteckningar.

Åtaganden

SCA har en beslutad investering i Obbola på totalt 7 500 MSEK över en

femårsperiod. Per 31 december 2023 återstod 139 MSEK i kontrakterat

åtagande. Åtagandet avser i sin helhet anläggningstillgångar.

SCA har en beslutad investering i vindkraftsprojekt på totalt 1 715

MSEK över en tvåårsperiod. Per 31 december 2023 återstod 1 427 MSEK

i kontrakterade åtaganden. Åtagandena avser i sin helhet anläggnings-

tillgångar.

SCA har genom ett helägt dotterbolag förbundit sig att återbetala

skulder som ett joint venture-bolag åtagit sig. Per 31 december 2023

uppgick SCA koncernens åtagande till 71 (27) MSEK .

Ställda garantier

SCA har per 31 december 2023 ställda garantier avseende skogs-

maskiner till underentreprenörer om 335 (329) MSEK. SCA bedömer att

de ställda garantierna utgör en obetydlig risk varför värdet inte tagits upp

som en eventualförpliktelse.

G2 Transaktioner med närstående

I den mån transaktioner med närstående har skett så har dessa baserats

på vedertagna kommersiella villkor och prissättning i branschen och

ingåtts under normala kommersiella villkor. SCA har under 2023 sålt

tallolja till Scastone AB för cirka 512 MSEK och tjänster till Östrand

Biorefinery AB för cirka 37 MSEK.

För information om löner och andra ersättningar, kostnader och för-

pliktelser avseende pensioner och liknande förmåner för styrelse, verk

ställande direktören och andra ledande befattningshavare, se not C3–C5.

I övrigt har inga transaktioner ägt rum mellan SCA och närstående.

G3 Händelser efter balansdagen

Det har inte inträffat några väsentliga händelser efter räkenskapsårets

utgång.

Förvärv

Under 2023 förvärvades Fasikan Vind AB, ett vindkraftsprojekt placerat

på SCAs mark i Bräcke kommun, för cirka 280 MSEK på skuldfri basis.

Under 2022 förvärvades cirka 8 000 hektar skogsmark i Baltikum

genom fyra transaktioner till en köpeskilling om cirka 550 MSEK på

skuldfri basis.

Under 2022 förvärvades även Skogberget Vind AB, som huvudsakligen

har tillgångar kopplade till vindparksverksamhet i Markbygden i Piteå

kommun, för cirka 800 MSEK.

Samtliga förvärv har redovisats som tillgångsförvärv.

SCA beslutade under 2023 att utnyttja sin köpoption att förvärva

resterande aktier i Gällö Timber AB och blir därmed helägare av bolaget.

Förvärvet förväntas slutföras under första kvartalet 2024.

Avyttringar

Under 2023 har inga bolag avyttrats. Under 2022 har 50 procent av

aktierna i Biorefinery Östrand AB avyttrats.

128 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2023

Moderbolagets resultaträkning (MRR)

MSEK Not 2023 2022

Rörelsens intäkter

Övriga rörelseintäkter 314 292

Summa intäkter 314 292

Rörelsens kostnader

Övriga rörelsekostnader M1 –218 –186

Personalkostnader M2 –95 –119

Avskrivningar –99 –94

Summa rörelsens kostnader –412 –399

Rörelseresultat –98 –107

Finansiella poster M11

Ränteintäkter och liknande resultatposter 853 306

Räntekostnader och liknande resultatposter –622 –130

Summa finansiella poster 231 176

Resultat efter finansiella poster 133 69

Bokslutsdispositioner M5 9 3 482

Resultat före skatt 142 3 551

Skatter M6 –13 –734

Årets resultat 129 2 817

Moderbolagets rapport över totalresultat (MTRR)

MSEK 2023 2022

Årets resultat 129 2 817

Övrigt totalresultat - -

Summa totalresultat 129 2 817

129Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

Moderbolagets förändring i eget kapital (MEK)

MSEK Aktiekapital

Uppskrivningsfond Reservfond

Balanserad vinst

och periodens

resultat

Summa

eget kapital

2023 års värde vid periodens början 2 350 1 740 7 283 10 666 22 039

Utdelning 2,5 SEK per aktie –1 756 –1 756

Årets resultat 129 129

Värde vid periodens slut 2 350 1 740 7 283 9 039 20 412

MSEK Aktiekapital

Uppskrivningsfond Reservfond

Balanserad vinst

och periodens

resultat

Summa

eget kapital

2022 års värde vid periodens början 2 350 1 740 7 283 10 131 21 504

Utdelning 3,25 SEK per aktie - - - –2 282 –2 282

Årets resultat - - - 2 817 2 817

Värde vid periodens slut 2 350 1 740 7 283 10 666 22 039

Se även not M13.

130 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2023

Moderbolagets balansräkning (MBR)

MSEK Not 2023 2022

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Byggnader och mark M7 9 217 9 072

Materiella anläggningstillgångar 9 217 9 072

Andelar i koncernbolag M8 9 604 9 604

Fordringar hos dotterbolag 2 276 2 057

Långfristiga finansiella tillgångar M11 39 80

Övriga långfristiga fordringar 96 221

Finansiella anläggningstillgångar 12 015 11 962

Summa anläggningstillgångar 21 232 21 034

Omsättningstillgångar

Fordringar hos dotterbolag M9 15 685 16 285

Kortfristiga finansiella tillgångar M11 4 5

Aktuella skattefordringar M6 123 -

Övriga kortfristiga fordringar M10 499 609

Kassa och bank M11 383 322

Summa omsättningstillgångar 16 694 17 221

Summa tillgångar 37 926 38 255

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital

Aktiekapital M13 2 350 2 350

Uppskrivningsfond 1 740 1 740

Reservfond 7 283 7 283

Summa bundet eget kapital 11 373 11 373

Balanserad vinst 8 910 7 849

Årets resultat 129 2 817

Summa fritt eget kapital 9 039 10 666

Summa eget kapital 20 412 22 039

Avsättningar

Avsättningar för pensioner M4 98 76

Avsättningar för skatter M6 1 636 1 634

Summa avsättningar 1 734 1 710

Långfristiga skulder

Långfristiga finansiella skulder M11 11 056 10 312

Skulder till koncernbolag 27 175

Övriga långfristiga skulder 44 66

Summa långfristiga skulder 11 127 10 553

Kortfristiga skulder

Kortfristiga finansiella skulder M11 1 465 1 400

Skulder till dotterbolag M9 3 065 1 857

Leverantörsskulder 2 1

Aktuella skatteskulder M6 - 124

Övriga kortfristiga skulder M12 121 571

Summa kortfristiga skulder 4 653 3 953

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 37 926 38 255

131Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

Moderbolagets kassaflödesanalys (MKF)

MSEK Not 2023 2022

Den löpande verksamheten

Resultat efter finansiella poster 133 69

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet (MFK:1) 24 –22

157 47

Betald skatt M6 –258 –733

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital –101 –686

Förändring i rörelsefordringar 712 –1 880

Förändring i rörelseskulder 599 1 212

Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 210 –1 354

Investeringsverksamheten

Förvärv av anläggningstillgångar M7 –253 –324

Förvärv av finansiella tillgångar –53 –2 312

Avyttring av finansiella tillgångar 0 0

Avyttring av materiella anläggningstillgångar 106 148

Kassaflöde från investeringsverksamheten –200 –2 488

Finansieringsverksamheten

Upptagna lån 2 460 3 125

Amortering av lån –1 662 –763

Utdelning –1 756 –2 282

Koncernbidrag M5 9 3 482

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –949 3 562

Periodens kassaflöde 61 –280

Likvida medel vid periodens början 322 602

Likvida medel vid periodens slut 383 322

TABELL MFK:1

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

MSEK 2023 2022

Avskrivningar på anläggningstillgångar 99 95

Realisationsresultat vid avyttring av anläggningstillgångar –97 –133

Orealiserade kurseffekter/värdeförändringar på fordringar och finansiella tillgångar 0 0

Förändring av avsättningar 22 17

Övriga poster 0 –1

Summa 24 –22

Tilläggsupplysningar till kassaflödet

MSEK 2023 2022

Betalda och erhållna räntor

Betald ränta –544 –177

Erhållen ränta 853 306

Summa 309 129

132 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2023

Belopp som är avstämningsbara mot resultaträkningen, balansräkningen,

totalresultatet, eget kapital och kassaflödesanalysen samt tabell i noterna

markeras med följande symboler:

MRR Moderbolagets resultaträkning.

MTRR Moderbolagets rapport över totalresultat.

MEK Moderbolagets förändring i eget kapital.

MBR Moderbolagets balansräkning.

MKF Moderbolagets kassaflödesanalys.

XX:X Hänvisning till tabell i not.

M1 Övriga rörelsekostnader

Revisionskostnader

MSEK 2023 2022

Revisionsuppdrag –5 –4

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget –1 –1

Summa –6 –5

M2 Personal- och styrelsekostnader

Personal- och styrelsekostnader

MSEK 2023 2022

Löner och ersättningar –59 –78

varav koncernledning –50 –69

varav styrelse –9 –9

Pensionskostnader

–14 –13

Övriga sociala kostnader –21 –27

Övriga personalkostnader –1 –1

Summa –95 –119

Moderbolagets pensionskostnader avser i sin helhet verkställande direktören och

övriga ledande befattningshavare. Pensionskostnaderna för 2022 var 1 MSEK lägre

jämfört med vad som angavs i not C3 vilket berodde på en värdenedgång av

befintlig pensionsskuld till verkställande direktören och övriga ledande befattnings-

havare. Motsvarande belopp för 2023 är 0 MSEK.

M3 Personaldata

Medelantal anställda

2023 2022

Medelantal anställda 11 12

varav män 8 9

varav kvinnor 3 3

M4 Avsättningar för pensioner

REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolagets avsättningar för pensioner tryggas via Tryggandelagen

och via kapitalförsäkringar. Den huvudsakliga skillnaden mellan

Tryggande lagens regler avseende pensioner och IAS 19 Ersättningar

till anställda är att svensk god redovisningssed bortser från framtida

höjningar av löner och pensioner vid beräkning av pensionsförpliktelsens

nuvärde. I moderbolaget förekommer såväl premiebestämda som för

månsbestämda planer.

Kapitalvärde av pensionsförpliktelser avseende

pensioner i egen regi

MSEK 2023 2022

Avsättningar enligt Tryggandelagen 32 32

Avsättningar utanför Tryggandelagens regler 66 44

Summa (MBR) 98 76

Av den totala pensionsskulden på balansdagen uppgående till 98 MSEK,

utgör 66 (44) MSEK direktpensionsskuld inklusive löneskatt som är

tryggad via kapitalförsäkringar. Direktpensionsskulden är inte tryggad i

enlighet med Tryggandelagen. Kapitalförsäkringar redovisas bland andra

långfristiga fordringar i balansräkningen. För resterande del av pensions

skulden har extern aktuarie genomfört kapitalvärdesberäkningar enligt

reglerna i Tryggandelagen. Diskonteringsräntan är 3,12 (4,08) procent.

Bolagets utestående pensionsförpliktelser enligt balansräkningen den

31 december 2023 avser verkställande direktören och övriga ledande

befattningshavare.

För ytterligare information om moderbolagets pensionsplaner,

se not C3.

M5 Bokslutsdispositioner

REDOVISNINGSPRINCIPER

Vid redovisning av koncernbidrag tillämpar moderbolaget alternativregeln

enligt RFR 2 Redovisning för juridiska personer och redovisar nettot av

lämnade och erhållna koncernbidrag som bokslutsdisposition.

Bokslutsdispositioner

MSEK 2023 2022

Koncernbidrag från dotterbolag 2 403 4 596

Koncernbidrag till dotterbolag –2 394 –1 114

Summa (MRR) 9 3 482

M Noter till moderbolagets räkningar

133Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

M6 Skatter

REDOVISNINGSPRINCIPER

Skatteutjämning inom koncernen genomförs genom lämnade och

erhållna koncernbidrag.

Moderbolaget redovisar merparten av koncernens svenska skatt.

Skattekostnad (+), skatteintäkt (–)

MSEK 2023 2022

Uppskjuten skatt (M6:2) 2 48

Aktuell skatt 11 686

Summa (MRR) 13 734

TABELL M6:1

Redovisad och förväntad skattekostnad

2023 2022

Avstämning MSEK % MSEK %

Resultat före skatt (MRR) 142 3 551

Skattekostnad/intäkt (MRR) 11 7,7 686 19,3

Förväntad skatt 29 20,6 732 20,6

Skillnad –18 –12,9 –46 –1,3

Skillnaden förklaras av:

Skatter hänförliga till tidigare

perioder - - - -

Övriga poster –18 –12,9 –46 –1,3

Summa –18 –12,9 –46 –1,3

Aktuell skatteskuld (+), skattefordran (–)

MSEK 2023 2022

Värde vid periodens början 124 171

Aktuell skattekostnad 11 686

Betald skatt –258 –733

Värde vid periodens slut (MBR) –123 124

TABELL M6:2

Uppskjuten skattekostnad (+), skatteintäkt (–)

MSEK 2023 2022

Förändringar i temporära skillnader 2 48

Summa 2 48

Avsättningar för uppskjuten skatt

MSEK

Värde vid

periodens

början

Uppskjuten

skatte-

kostnad

Värde vid

periodens

slut

Byggnader och mark 1 632 19 1 651

Avsättningar för pensioner –16 –4 –20

Övrigt 18 –13 5

Summa (MBR) 1 634 2 1 636

M7 Materiella anläggningstillgångar

REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolagets materiella anläggningstillgångar redovisas i enlighet med

koncernens redovisningsprinciper. I moderbolaget redovisas dock rot-

stående skog som materiell anläggningstillgång till historiskt anskaff

ningsvärde. Några systematiska avskrivningar eller förändringar av värdet

i samband med avverkning görs inte i moderbolaget. Kollektiv omvär-

dering av skogstillgångarna har förekommit och uppskrivningsbeloppet

avsattes till uppskrivningsfond i eget kapital. För information om kon

cernen, se not D2.

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader

Mark och

markanläggningar

Maskiner och

inventarier

Total

MSEK 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022

Ackumulerade anskaffningsvärden 177 178 5 319 5 066 1 1 5 497 5 245

Ackumulerade avskrivningar –139 –134 –1 543 –1 450 –1 –1 –1 683 –1 585

Ackumulerade uppskrivningar - - 5 403 5 412 - - 5 403 5 412

Planenligt restvärde 38 44 9 179 9 028 - - 9 217 9 072

Värde vid periodens början 44 49 9 028 8 808 - - 9 072 8 857

Investeringar - - 253 324 - - 253 324

Avyttringar och utrangeringar 0 0 –9 –15 - - –9 –15

Periodens avskrivningar –6 –5 –93 –89 - - –99 –94

Värde vid periodens slut (MBR) 38 44 9 179 9 028 - - 9 217 9 072

I mark och markanläggningar ingår bokfört värde på skogstillgångar med 8 105 (8 016) MSEK.

134 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2023

M8 Andelar i koncernbolag

REDOVISNINGSPRINCIPER

Årligen görs en bedömning om det finns någon indikation på nedskriv

ningsbehov av posten andelar i koncernbolag. Nedskrivning redovisas

i posten resultat från andelar i koncernbolag.

Nedskrivningsprövning

Prövningen innebär att bokfört värde på aktier i dotterbolag jämförs med

koncernmässigt eget kapital. Årets nedskrivningsprövning av bokfört

värde på aktier i dotterbolag har inte resulterat i någon nedskrivning.

Andelar i koncernbolag

MSEK 2023 2022

Ackumulerade anskaffningsvärden 9 604 9 604

Redovisat värde 9 604 9 604

Värde vid periodens början 9 604 9 604

Investeringar - -

Värde vid periodens slut (MBR, M8:1) 9 604 9 604

TABELL M8:1

Moderbolagets innehav av aktier i dotterbolag per 31 december 2023

Bolagsnamn Organisationsnummer Säte

Antal

andelar

Kapital-

andel, %

Redovisat

värde, MSEK

Svenska dotterbolag

SCA Graphic Holding AB 556479-2058 Sundsvall, Sverige 1 000 100 9 604

SCA Skogsfastigheter AB 556207-6256 Sundsvall, Sverige 1 000 100 0

SCA Kraftfastigheter AB 556449-7237 Sundsvall, Sverige 1 000 100 0

Totalt redovisat värde dotterbolag 9 604

M9 Fordringar och skulder dotterbolag

Fordringar och skulder dotterbolag

MSEK 2023 2022

Omsättningstillgångar

Räntebärande fordringar 13 220 11 183

Övriga fordringar 2 465 5 102

Summa (MBR) 15 685 16 285

Kortfristiga skulder

Räntebärande skulder 255 249

Övriga skulder 2 810 1 608

Summa (MBR) 3 065 1 857

M10 Övriga kortfristiga fordringar

Övriga kortfristiga fordringar

MSEK 2023 2022

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (M10:1) 93 105

Övriga fordringar 406 504

Summa (MBR) 499 609

TABELL M10:1

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK 2023 2022

Förutbetalda finansiella kostnader 88 103

Övriga poster 5 2

Summa 93 105

135Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

M11 Finansiella instrument

REDOVISNINGSPRINCIPER

Redovisningsprinciperna för finansiella instrument i moderbolaget är

i enlighet med koncernens redovisningsprinciper förutom att säkrings-

redo visning ej tillämpas, se not E1. Finansiella instrument kategoriseras

i enlighet med IFRS 9 Finansiella instrument.

Finansiella poster

MSEK 2023 2022

Ränteintäkter och liknande resultatposter

Ränteintäkter, dotterbolag 844 301

Ränteintäkter, externa 9 5

Räntekostnader och liknande resultatposter

Räntekostnader, externa –502 –84

Räntekostnader, dotterbolag –94 –19

Andra finansiella kostnader

–26 –27

Summa (MRR) 231 176

I posten ingår valutakursdifferenser, vilka netto uppgår till 4 (2) MSEK.

Finansiella tillgångar

MSEK 2023 2022

Långfristiga finansiella tillgångar

Derivat 39 80

Summa (MBR) 39 80

Kortfristiga finansiella tillgångar

Derivat 4 5

Summa (MBR) 4 5

Finansiella skulder

MSEK 2023 2022

Långfristiga finansiella skulder

Långfristiga räntebärande skulder 11 044 10 312

Derivat 12 -

Summa (MBR) 11 056 10 312

Kortfristiga finansiella skulder

Kortfristiga räntebärande skulder 1461 1 395

Derivat 4 5

Summa (MBR) 1 465 1 400

Räntebärande skulder

Långfristiga räntebärande skulder

Redovisat värde Verkligt värde

MSEK 2023 2022 2023 2022

Lån med löptid mellan 1–5 år 9 309 3 682 9 174 3 481

Lån med löptid mer än 5 år 1 735 6 630 1 738 6 533

Summa (MBR) 11 044 10 312 10 912 10 014

Kortfristiga räntebärande skulder

Redovisat värde Verkligt värde

MSEK 2023 2022 2023 2022

Lån med löptid <1 år 1 461 1 395 1 463 1 397

Summa (MBR) 1 461 1 395 1 463 1 397

För mer information om upplåningsaktiviteter under året, se not E4.

Finansiella instrument per kategori

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

MSEK 2023 2022

Tillgångar

Finansiella anläggningstillgångar

Fordringar hos dotterbolag 2 232 1 990

Räntebärande fordringar 69 47

Omsättningstillgångar

Fordringar hos dotterbolag 13 220 11 183

Kassa och bank (MBR) 383 322

Summa 15 904 13 542

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

MSEK 2023 2022

Skulder

Långfristiga skulder

Räntebärande skulder 11 044 10 312

Kortfristiga skulder

Räntebärande skulder 1 461 1 395

Skulder till dotterbolag 255 249

Leverantörsskulder 2 1

Övriga kortfristiga skulder 52 26

Summa 12 814 11 983

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

MSEK 2023 2022

Derivat – Långfristiga finansiella tillgångar 39 80

Derivat – Kortfristiga finansiella tillgångar 4 5

Derivat – Övriga långfristiga fordringar 71 241

Derivat – Övriga kortfristiga fordringar 421 963

Summa 535 1 289

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

MSEK 2023 2022

Derivat – Långfristiga finansiella skulder 12 -

Derivat – Kortfristiga finansiella skulder 4 5

Derivat – Övriga långfristiga skulder 71 241

Derivat – Övriga kortfristiga skulder 421 959

Summa 508 1 205

M12 Övriga kortfristiga skulder

Övriga kortfristiga skulder

MSEK 2023 2022

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (M12:1) 80 83

Övriga rörelseskulder 41 488

Summa (MBR) 121 571

TABELL M12:1

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK 2023 2022

Upplupna räntekostnader 52 25

Upplupna sociala kostnader 7 14

Upplupen semesterlöneskuld 3 3

Övriga skulder till personal 9 32

Övriga poster 9 9

Summa 80 83

136 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2023

M13 Aktiekapital

Förändringen i eget kapital framgår av den finansiella rapport avseende eget kapital som presenteras under moderbolagets räkningar. Aktiekapitalet

och antalet aktier har från och med 1993 genom nyemissioner, nyteckning, konverteringar, split samt dödande av aktier i eget förvar förändrats enligt

nedanstående:

			Ökning av	Inbetalt belopp
År	Händelse	Antal aktier	aktiekapital	MSEK
1993	Antal aktier 1 januari 1993	172 303 839
1993	Konvertering av förlagsbevis och nyteckningar genom optionsbevis 1	4 030 286	40,3	119,1
	Nyemission 1:10 emissionskurs 80 SEK	17 633 412	176,3	1 410,7
1994	Konvertering av förlagsbevis	16 285	0,2	-
1995	Konvertering av förlagsbevis	3 416 113	34,2	-
1999	Nyemission 1:6 emissionskurs 140 SEK	32 899 989	329,0	4 579,0
2000	Konvertering av förlagsbevis	101 631	1,0	15,0
2001	Nyemission, riktad	1 800 000	18,0	18,0
2002	Nyteckning genom optionsbevis IIB	513	-	0,1
2003	Konvertering av förlagsbevis	1 127 792	11,3	288,4
	Nyteckning genom optionsbevis IIB	1 697 683	17,0	434,5
2004	Konvertering av förlagsbevis	9 155	0,1	1,1
2007	Split 3:1	470 073 396	-	-
2017	Dödande av aktier i eget förvar	–2 767 605	-	-
2023	Antal aktier 31 december 2023	702 342 489

SCAs aktiekapital 31 december 2023

	Antal röster		Aktiekapital
	per aktie	Antal aktier	MSEK
A-aktier	10	64 435 149	216
B-aktier	1	637 907 340	2 134
Summa		702 342 489	2 350

Kvotvärde på moderbolagets aktier uppgår till 3,35 SEK. Under 2023 har på aktieägares begäran 146 845 aktier av serie A omvandlats till serie B.

M14 Eventualförpliktelser, ställda säkerheter

och garantier

Eventualförpliktelser

MSEK 2023 2022

Borgensförbindelser för dotterbolag 1 342 711

Övriga ansvarsförbindelser 2 1

Summa 1 344 712

Ställda säkerheter

MSEK 2023 2022

Ställda säkerheter för dotterbolag 0 11

Summa 0 11

Ställda garantier

SCA har per 31 december 2023 ställda garantier avseende skogs maskiner

till underentreprenörer om 335 (329) MSEK. SCA bedömer att de ställda

garantierna utgör en obetydlig risk varav värdet inte tagits upp som en

eventualförpliktelse.

M15 Förslag till vinstdisposition

Bokslut 2023

Vinstdisposition moderbolaget (SEK)

Fritt eget kapital i moderbolaget är:

Balanserade vinstmedel 8 910 164 068

Återbetalning av tidigare utdelning 141 786

Periodens resultat 128 653 094

Summa 9 038 958 948

Styrelsen och verkställande direktören föreslår:

– att till aktieägarna utdelas 2,75 SEK per aktie 1 931 441 845

– samt att återstående belopp balanseras 7 107 517 103

Summa 9 038 958 948

Årsredovisningen fastställs av SCAs årsstämma och kommer att fram-

läggas för beslut på årsstämman den 22 mars 2024.

137Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2023

Strategi för hållbar utveckling 139

Allmänna upplysningar 140

Om hållbarhetsrapporten 140

Värdekedjan 142

Strategiska prioriteringar och hållbarhetsmål 144

Intressentdialog 146

Väsentlighetsanalys 148

Miljörelaterade upplysningar 149

EUs taxonomi 149

Klimatförändringar 154

Föroreningar 160

Vattenanvändning 161

Skogsbruk och biologisk mångfald 162

Resursanvändning och cirkulär ekonomi 166

Miljödata 168

Socialt relaterade upplysningar 169

Medarbetare 169

Arbetare i värdekedjan 174

Samhällspåverkan 175

Upplysningar relaterade till ansvarsfullt företagande 177

Värdebaserad kultur och affärsetik 177

Kanaler för rapportering av överträdelser,

incidenter och klagomål 178

Hållbar värdekedja 179

INNEHÅLL

HÅLLBARHETSUPPLYSNINGAR

Hållbarhet – en integrerad

del i SCAs verksamhet

och affärsbeslut

138 Hållbarhetsupplysningar SCA Årsredovisning 2023

Strategi för hållbar utveckling

Fossilfri

värld

Värdefulla

skogar

Effektiv

resursanvändning

Hållbar

utveckling

Lönsam tillväxt

Värdebaserad kultur

SCAs hållbarhetsplattform

Hållbarhet är integrerat i hela verksamheten och är en del av SCAs

affärsidé. SCAs hållbarhetsplattform sammanfattar bolagets priori-

teringar och arbete inom hållbarhetsområdet.

Grunden utgörs av en värdebaserad kultur som vilar på bolagets

Uppförandekod. Den värdebaserade kulturen värnar om ett hälso-

samt och olycksfritt SCA samt en sund affärsetik.

En förutsättning för hållbar utveckling över tid är en lönsam till-

växt. Bolagets strategi för lönsam tillväxt utgår från den växande

och förnybara skogstillgången, att ständigt öka värdeskapandet

från varje träd och att ha en hög självförsörjningsgrad inom skogs-

råvara, energi och logistik.

Med denna bas, har SCA identifierat fyra områden där bolaget

kan göra extra stor skillnad. Dessa områden är:

• Fossilfri värld – Vi kan bidra till att motverka klimatförändringar

och utfasning av fossila material genom våra förnybara produkter

och vår växande skog.

• Värdefulla skogar – Vi kan bidra till ett ansvarsfullt skogsbruk

och en uthållig avverkningsnivå i vårt eget skogsbruk och genom

våra leverantörer. I ett ansvarsfullt skogsbruk ingår även att värna

biologisk mångfald och skogens övriga värden.

• Effektiv resursanvändning – Vi kan bidra till ökad resurseffekti-

vitet genom vår integrerade värdekedja där hela trädet används

och sidoströmmar nyttjas på ett effektivt sätt samt genom ett

löpande effektiviseringsarbete. Vi kan också bidra till våra kunders

resurseffektivitet genom materialval och tekniskt kunnande.

• Hållbar utveckling – Vi kan bidra till en hållbar utveckling genom

att bidra till livskraftiga lokalsamhällen där vi bedriver verksamhet

och genom en hållbar leverantörskedja.

139Hållbarhetsupplysningar

SCA Årsredovisning 2023

Allmänna upplysningar

Om hållbarhetsrapporten

SCA publicerar en hållbarhetsredovisning per år. Årsredovisningen

för år 2023 publiceras den 29 februari 2024.

Hållbarhetsarbetet är integrerat i koncernens verksamhet och

hållbarhetsrapporten, enligt årsredovisningslagen, utgör en del av

SCAs årsredovisning för år 2023. De områden som omfattas av

lagkraven har tydliggjorts i Förvaltningsberättelsen, se sidan 66.

Rapportering enligt EUs taxonomi utgör en del av den lagstadgade

hållbarhetsrapporten. Hållbarhets rapporten har överlämnats till

extern revisor tillsammans med årsredovisningen, se revisors

rapport.

SCAs hållbarhetsredovisning för år 2023 är upprättad i enlighet

med Global Reporting Initiative (GRI) Standards, GRI 1, Foundation

2021. Hållbarhetsredovisningen omfattar de områden som hänvisas

till i GRI-index, se sidorna 186–187 och har översiktligt granskats

av externa revisorer, se revisors rapport. Den översiktliga gransk-

ningen innefattar inte rapportering enligt EUs taxonomi eller egen-

definierade nyckeltal.

SCA redovisar information i enlighet med Task Force on Climate-

related Financial Disclosures, TCFDs, rekommendationer, se

Förvaltnings berättelsen sidan 75.

Hållbarhetsredovisningen innehåller även information om hur

SCA arbetar med FNs Global Compacts tio principer inom områ-

dena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption.

Redovisningens avgränsningar

Hållbarhetsredovisningen omfattar SCA-koncernen, inklusive hel-

ägda dotterbolag samt dotterbolag där SCA äger minst 50 procent

i bolaget, se not F1 och för ingående länder, se tabell B1:1 under

Finansiella noter. Om bolaget ägs till 50 procent eller mer ingår hela

bolaget i redovisningen. Avyttrad eller förvärvad verksamhet ingår

under den del av året som bolaget ägt verksamheten. Miljödata och

resursanvändning anges för de tillverkande enheterna, det vill säga

för massa- och pappersbruk samt för sågverk, byggmaterial- och

pelletstillverkning. Redovisning av klimatnytta och fossila utsläpp

omfattar hela koncernens verksamhet. Sociala data anges för hela

koncernen och avser egna anställda om inget annat anges.

Då rapporten är framtagen i enlighet med GRI Standards har

principen om väsentlighet haft stor betydelse. Det betyder att rap-

portens innehåll bestäms av de frågor som är mest väsentliga för

SCA och dess intressenter samt att det ska ge en komplett bild av

verksamheten. Val av GRI-indikatorer har gjorts utifrån genomförd

väsentlighetsanalys, se avsnittet Väsentlighetsanalys.

Datainsamling

Data som förekommer i rapporten samlas in med hjälp av olika

system, främst koncernens redovisningssystem, miljö- och resurs-

ledningssystemet RMS, skogliga planeringssystem, SCAs HR-

system samt Afas Informationssystem om Arbetsmiljö (IA-systemen)

där även miljö- och energiincidenter rapporteras. Då det kan krävas

antaganden och omräkningsfaktorer för vissa beräkningar medför

detta en osäkerhetskälla. SCA arbetar för att ha så säkra data som

möjligt.

RMS-systemet beskriver hur bolaget använder energi, vatten,

transporter och råvaror samt genererar avfall och utsläpp. RMS-

data används för intern styrning, uppföljning och analys, livscykel-

beräkningar och externa jämförelser. RMS-data rapporteras in på

enhetsnivå utifrån direkta mätningar och inventeringar.

Energiförbrukningen tas fram på olika sätt, exempelvis genom

direkta mätningar av förbrukningen eller beräkningar utifrån bränsle-

förbrukningen. De omvandlingsfaktorer som används erhålls från

leverantörer eller hämtas från litteraturdata. I total energiförbrukning

ingår producerande enheter och den skogliga verksamheten.

SCA publicerade år 2019 ett egendefinierat nyckeltal som

beskriver den totala klimat nyttan för ett skogsbolag. Beräknings-

modellen har uppdaterats under år 2023, för att anpassas till natio-

nell rapportering. Den uppdaterade modellen beskrivs i Skogforsks

rapport 1187-2024 och på sca.com. Arbete pågår för att göra

modellen till en ISO-standard, vilken beräknas vara klar under år

2025. För att underlätta jämförelse med tidigare år, beräknar och

rapporterar SCA bolagets klimatnytta enligt båda modellerna.

För att mäta, analysera och rapportera utsläpp av koldioxid

och övriga växthusgaser, använder SCA för majoriteten av beräk-

ningarna den globala standarden Greenhouse Gas Protocol.

Gaser som ingått i beräkning av utsläpp är koldioxid, metangas,

lustgas, fluorkolväten, perfluorkolväten, svavelhexafluorid och

kväve trifluorid. För övrig miljödata använder SCA också erkända

standarder för mätningar och beräkningar såsom Svensk Standard,

Svenska Naturvårdsverket och IEAs faktorer. Klimateffekt anges

i årsredovisningen som CO

eller CO

e och avser CO

e om inget

annat anges.

Utsläppen från transporter beräknas baserat på det totala utförda

transportarbetet per transportsätt för levererade produkter, råvaror

och insatsvaror. Emissionerna beräknas genom att transportarbetet

per transportsätt (uttryckt i tonkilometer) multipliceras med typiska

emissionsfaktorer för de olika transportsätten. De använda emis-

sionsfaktorerna baseras på data från NTM, ”Network for Transport

Measures” (www.transportmeasures.org). För transporter med

SCAs egenägda och leasade lastfartyg används faktisk bränsle-

förbrukning och lastutnyttjande.

Personalrelaterad data kommer främst från SCAs HR-system.

Kompletterande data samlas in i SCAs databas för hållbarhetsdata.

Arbetsrelaterade skador och tillbud rapporteras och följs upp med

hjälp av IA-systemet på varje enhet inom koncernen. Rapporte-

ringen omfattar även entreprenörer som utför arbete inom SCAs

anläggningsområden. Systemet används även för förebyggande

rapportering av riskobservationer. Ett nytt system har utvecklats

av SCA för att rapportera observationer av säkra och osäkra

beteen den, BBS, som ett hjälpmedel för att utveckla hälso- och

säkerhetskulturen i bolaget. Statistiken aggregeras till koncernnivå.

I de fall förändringar skett i jämförelse med tidigare år, kommen-

teras det i direkt anslutning till diagram eller tabell.

140 Hållbarhetsupplysningar

SCA Årsredovisning 2023

Översikt av policyer av särskild vikt för SCAs hållbarhetsarbete

Policy Exempel på omfattning Kommentarer

SCAs Uppförandekod • Arbetsförhållanden.

• Mänskliga rättigheter.

• Affärsetik.

• Miljö och hållbarhet.

• Informationssäkerhet och integritet.

• Visselblåsarfunktion.

SCAs främsta styrdokument som utgör grunden i

bolagets företagskultur, hur människor bemöts och

hur SCA gör affärer och bedriver verksamhet på ett

etiskt och ansvarsfullt sätt.

Exempel på stödjande processer är granskning

av affärspartners och visselblåsarfunktion.

SCAs leverantörsstandard baseras på SCAs

Uppförandekod.

Hållbarhetspolicy • Värdebaserad kultur.

• Påverkan på människa och miljö.

• Ansvarsfullt skogsbruk.

• Resurseffektivitet.

• Hållbar leverantörskedja.

• Produktsäkerhet.

Hållbarhet är en grundläggande och vägledande

princip för SCAs verksamhet och ska bidra till en

hållbar utveckling med hänsyn till ekonomiska,

miljömässiga och sociala aspekter.

Exempel på en stödjande dokumentation är

instruktion för bedömning och hantering av negativ

påverkan och instruktion för anskaffning av

vedråvara.

Hälso- och säkerhetspolicy • Hälso- och säkerhetskultur.

• Nollvision för arbetsolyckor.

• Skyddsorganisation.

• Psykosocial arbetsmiljö.

• Nödläges- och kontinuitetshantering.

SCAs hälso- och säkerhetskultur innebär att alla

ska komma hem friska och oskadda från arbetet.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet sker i ett

företagsövergripande arbete kallat ZERO.

Exempel på stödjande dokumentation är ZERO-

toolbox (koncerngemensamma hälso- och

säkerhetsinstruktioner).

HR-policy • Ledarskap och medarbetarskap.

• Mångfald och inkludering.

• Utbildning.

• Intressekonflikter.

• Samverkan med fackliga organisationer.

Koncernens HR-policy beskriver hur medarbetare

och ledare i SCA ska förhålla sig till och ta ansvar

i diverse frågor.

Exempel på stödjande dokumentation är

handlingsprogram vid kränkande särbehandling,

instruktion kring alkohol och droger.

Riskhanterings- och internkontrollpolicy • Riskhanteringsprocess.

• Internkontrollprocess.

Riskhantering utgör grunden för SCAs arbete för

att minimera identifierade risker vilket sker genom

ett ramverk av interna kontroller.

Styrning av hållbarhetsarbetet

Styrning och uppföljning av SCAs hållbarhetsarbete beskrivs

i Bolagsstyrningsrapporten under avsnittet Hållbarhetsstyrning.

SCAs hållbarhetsarbete baseras på bolagets kärnvärden och reg-

leras genom koncernens policyer. I sammanställningen ovan visas

ett urval av bolagets viktigaste policyer för hållbarhets arbetet.

Uppförandekod och hållbarhetspolicy utgör grunden för hållbar-

hetsarbetet. Styrelsen godkänner alla policyer inklusive koncernens

Uppförandekod. Koncernens vd godkänner tillhörande instruktioner

som kompletterar och förtydligar policyerna. Policyerna gäller för

samtliga verksamheter inom SCA-koncernen. I delägda verksam-

heter ska SCAs representanter verka för efterlevnad. Policyerna

finns tillgängliga för bolagets medarbetare i koncernens dokument-

hanteringssystem. Uppförandekoden, utdrag från hållbarhets-

policyn, leverantörsstandarden och annan relevant dokumentation

finns på sca.com.

141Hållbarhetsupplysningar

SCA Årsredovisning 2023

Värdekedjan

Bolagets värdekedja börjar i skogen och slutar vid kundens grind.

Denna avgränsning görs då bolagets produkter kan användas på

många olika sätt och oftast utgör en del av den slutliga produkten

som konsumenten använder eller kommer i kontakt med. I värde-

kedjan ingår försörjningskedjor för insatsmaterial och externt köpta

tjänster samt relevanta affärspartners.

Råvara från skogen utgör det dominerande materialflödet. Den

koldioxid som tas upp av skogen går efter slutanvändning tillbaka till

skog och växtlighet och omvandlas genom fotosyntesen till ny bio-

massa. Insatsvaror, så som kemikalier, köps från externa leveran-

törer liksom tjänster för att tillverka och underhålla anläggningar och

maskiner. Värdekedjan omfattar många transporter, dels av material

till industrierna, dels färdiga produkter ut i världen. Transporterna

genomförs av bolagets egen logistikverksamhet tillsammans med

inköpta transporttjänster. Värdekedjan både producerar och för-

brukar mycket energi vilken till största delen är förnybar. Det energi-

överskott av biobränslen som genereras säljs externt.

Avfall genereras längs värdekedjan. För den del som finns inom

bolagets kontroll är det främst vid industriplatserna och där det

mesta återvinns på olika sätt, se avsnitt Resurs användning och cir-

kulär ekonomi. Utanför bolagets kontroll, uppstår avfall i slutet av

produkternas livslängd för de material som adderats vid tillverkning

av slutprodukten och som inte är biogena eller återvinningsbara,

samt i försörjningskedjan så som vid tillverkning av insatsvaror och

reservdelar.

I värdekedjan skapas arbetstillfällen både inom och utanför

bolagets egen verksamhet. Bolagets verksamhet och värdekedja

påverkar på olika sätt berörda lokalsamhällen.

Identifiering av

påverkan

på människa och

miljö från bolagets

verksamhet och

värdekedja

Värdering av

påverkan

– Allvarlighetsgrad.

– Omfattning.

– Varaktighet.

– Sannolikhet.

Åtgärder för att

hantera väsentlig

påverkan

– Motverka/förhindra

negativ påverkan.

– Förstärka positiv

påverkan.

Implementerade

åtgärder

Utvärdering

och uppföljning

av implementerade

åtgärder samt planer

Väsentlighetsanalys

Bruttolista Nettolista

Översyn och

uppföljning

av redan identifierad

påverkan på

människa och miljö

Bolagets verksamhet påverkar människa och miljö både positivt

och negativt. Bolaget arbetar med att utveckla och implementera

processen för att identifiera och hantera den påverkan som finns.

Processen hanterar såväl positiv som negativ påverkan samt faktisk

och potentiell påverkan som kan finnas i hela bolagets värdekedja.

Identifiering och värdering av påverkan

För att identifiera och bedöma påverkan från bolagets verksamhet,

vägs flera olika aspekter samman så som externa intressenters syn-

punkter, interna experter i olika frågor, myndighetskrav, incidenter

och revisioner. Påverkans allvarlighetsgrad och omfattning värderas

och resulterar i en nettolista över bolagets största påverkans-

områden.

Åtgärder och uppföljning

Planer för att hantera negativ påverkan eller förstärka positiva

effekter identifieras och hanteras på lokal nivå eller inom koncern-

gemensamma funktioner. Uppföljningen följer bolagets övriga

processer för uppföljning och internkontroll. Utvecklingen kom-

municeras genom bolagets befintliga kanaler.

Översyn och uppdatering

Årligen görs en översyn där utvecklingen av redan identifierad

påverkan följs upp och uppdateras med eventuell ny identifierad

påverkan baserad på ny information och kunskap samt förändringar

i värdekedjan.

Process för att identifiera och hantera negativ och positiv påverkan

från bolagets verksamhet och värdekedja

142 Hållbarhetsupplysningar SCA Årsredovisning 2023

Exempel på påverkan

Positiv påverkan Negativ påverkan Finansiell påverkan

Råvaror och insatsvaror

• Krav på ansvarsfullt skogsbruk.

• Krav på leverantörer.

• Biologisk mångfald.

• Påverkan på rennäring.

• Tillgång till vedråvara.

• Kostnad för varor och tjänster.

Produktion

• Hög andel bioenergi.

• Arbetstillfällen.

• Risk för olyckor och haverier.

• Utsläpp till vatten och luft.

• Tillverkningskostnad.

• Tillgång till rätt kompetens.

Transporter

• Initiativ för lägre utsläpp, till exempel

eltimmerbilar.

• Fossila utsläpp.

• Stort avstånd till kunderna.

• Transportkostnad.

• Kostnad för utsläpp.

Användningsfas

• Ersätter fossila material.

• Förnybara produkter.

• Ej utvecklat återvinningssystem

för trävaror.

• Intäkter från sålda produkter.

Slutet av livscykeln

• Återgår till naturen.

• Energiåtervinning.

• Återvinningsbarhet påverkas av andra

material som adderats till slutprodukten.

Avfall

• Industriellt ekosystem i egen kontroll.

• Hög andel återvinns.

• Farligt avfall.

• Avfall med låg torrhalt.

• Hanteringskostnad.

Översikt av SCAs värdekedja

Det stora materialflödet i SCAs värdekedja är till största delen cirkulärt och baserat på vedråvara från skogen.

I värdekedjan finns olika grad av påverkan, både negativ och positiv, på människa och miljö.

Insatsvaror

och tjänster

Avfall

Råvaror

Virke från ansvarsfullt

brukade skogar

Egen vindkraft

Förnybar el från

SCA-mark

Produktion

Nästan fossilfri

produktion

Avfall,

>95% återvinns

Flytande

biobränslen

Värme och el

Slutet av

livscykeln

Kolet återgår till skogen

och blir ny biomassa

Transport

Sjöfart, järnväg och väg

Användningsfas

Ersätter fossila material.

Hög återvinningsgrad. Långlivade träprodukter

Konsumenter Kunder

143HållbarhetsupplysningarSCA Årsredovisning 2023

Strategiska prioriteringar och hållbarhetsmål

Strategisk

prioritering

Värdebaserad

kultur

Lönsam tillväxt Fossilfri värld

Värdefulla skogar

Effektiv

resursanvändning

Hållbar utveckling

Varför väsentligt SCAs kärnvärden ansvar, respekt och hög-

klassighet, beskrivs i SCAs Uppförandekod

som alla anställda ska leva upp till. Den ska

genomsyra bolagets affärsrelationer och hur

intressenter bemöts. Medarbetarna är bola-

gets viktigaste resurs. SCA ska vara en inklu-

derande och attraktiv arbetsgivare som sätter

hälsa och säkerhet först. SCA strävar efter en

hållbar leverantörskedja med leverantörer och

entreprenörer som delar bolagets värderingar.

Långsiktig överlevnad bygger på uthållig och

lönsam tillväxt på ett ansvarsfullt sätt.

Skogen utgör kärnan i SCAs verksamhet och

lönsam tillväxt skapas genom att den förny-

bara skogsresursen växer samt genom att

öka värdet som varje träd genererar.

SCA producerar och säljer förnybara

produkter som kan ersätta fossilbaserade

alternativ och därigenom bidra till att minska

den globala uppvärmningen. SCA bidrar även

till klimatnytta genom nettotillväxten i bola-

gets skogar, som tar upp koldioxid från

atmo sfären, och genom att kontinuerligt

arbeta med att minska utsläppen av växthus-

gaser från den egna värdekedjan.

Kärnan i SCAs verksamhet är skogen. SCA bedriver

ett ansvarsfullt skogsbruk för att bolagets skogar ska

vara minst lika rika på biologisk mångfald, naturupp-

levelser och råvara i framtiden som idag. SCA deltar

aktivt i utvecklingen av skogsbruket för att utveckla

skonsammare brukningsmetoder och stärka natur-

värden samt uppmuntrar och hjälper andra skogs-

ägare till ett ansvarsfullt skogsbruk.

SCA arbetar kontinuerligt med att öka resurseffektivi-

teten vilket bidrar till högre lönsamhet samtidigt som

vi hushåller med resurser och minskar påverkan på

miljön. Vatten är en livsviktig resurs och vi värnar om

tillgången till rent vatten genom att minimera utsläpp

och effektivisera användningen. Vi arbetar fortlöpande

för att minimera mängden avfall och att söka nya

användningsområden för bolagets sidoströmmar.

Genom innovation och produktutveckling bidrar vi

till ökad materialeffektivitet för bolagets kunder.

Med skogens kraft bidrar vi till en hållbar framtid och

vi gör det genom ansvarsfullt skogsbruk, resurseffek-

tivitet och förnybara produkter. SCA utvecklas tillsam-

mans med de samhällen där bolaget bedriver verk-

samhet. Genom vår verksamhet skapas arbetstillfällen

och tillväxt, både direkt och indirekt. Här spelar entre-

prenörsdriven innovation och strategiska samarbeten

en stor roll. Vi stödjer föreningar som bidrar till en

meningsfull fritid och sammanhållning i de lokal-

samhällen där vi verkar.

Väsentliga

risker

• Affärsetik.

• Förtroendeskadliga risker.

• Leverantörer.

• Risker relaterade till personal.

• Risker i produktionsanläggningar.

• Finansiella risker.

• Efterfrågan och marknadspris på SCAs

produkter.

• Påverkan av politiska beslut.

• Klimatförändringar.

• Politiska beslut.

• Finansiella risker.

• Risker kopplade till skogsbeståndet.

• Biologisk mångfald.

• Klimatförändringar.

• Miljöpåverkan.

• Legala risker.

• Risker i produktionsanläggningar.

• Förtroendeskadliga risker.

• Politiska beslut.

Påverkan i

värdekedjan

Medarbetare (befintliga och potentiella),

leverantörer, kunder, samhälle.

Ägare, kunder, samhälle, medarbetare,

leverantörer.

Tillväxt i skogen, egna anläggningar,

leverantörer, transporter, kunder.

Egen skog, privata skogsägare, lokalsamhällen,

kunder.

Egen verksamhet, optimering av värdekedja, kunder. Värdeskapande i och från skogen, livskraftiga

lokalsamhällen.

FNs Globala Mål

Mål 3, 5, 8 och 10. Mål 12. Mål 7, 9, 12 och 13. Mål 3, 6, 12, 13 och 15. Mål 6, 7, 9, 12 och 14. Mål 8, 9, 11 och 17.

Styrning • Uppförandekod.

• SCAs leverantörsstandard.

• SCAs Complianceråd.

• Hälso- och säkerhetspolicy.

• HR-policy.

• Styrgrupp ZERO.

• SCAs Arbetsmiljönätverk.

• Ekonomistyrning.

• Finanspolicy.

• Affärsutvecklingsplaner.

• Resultatuppföljning.

• Hållbarhetspolicy.

• SCAs Miljönätverk.

• Affärsutvecklingsplaner.

• Skogsskötselhandboken.

• Kvalitetshandböcker för skogliga åtgärder,

vägbyggnation och transporter.

• Certifieringssystem (FSC, PEFC).

• Hållbarhetspolicy.

• SCAs Miljönätverk.

• ESAVE-program.

• Hållbarhetspolicy.

• Hållbarhetsplattformen.

• Sponsringsrutin.

• Rutiner för samråd.

• Mångfaldsparker.

• Forest Business Accelerator.

Koncernmål 2030

Övergripande

hållbarhetsmål

Ett olycksfritt och hälsosamt SCA där alla

medarbetare följer SCAs Uppförandekod

En ledande totalavkastning (TSR) Ökad klimatnytta från 10 till 15 miljoner

ton CO

100% av vedråvaran från ansvarsfullt skötta

skogar

Zero waste – inget slöseri SCA bidrar till hållbar utveckling i de samhällen

där vi verkar

Stödjande

hållbarhetsmål

samt utfall

år 2023

• Mål: Alla medarbetare utbildas i

Uppförandekoden.

Utfall: 98%.

• Mål: Inköp från leverantörer som delar SCAs

värderingar, >98% av avtalsleverantörerna

har godkänt SCAs leverantörsstandard.

Utfall: 98%.

• Mål: Inga arbetsolycksfall med frånvaro.

Utfall: LTA-frekvens 4,3 olyckor med

frånvaro per miljon arbetade timmar.

• Mål: Utveckla ledare som kan möta

framtiden.

Utfall: Grön nivå på ledarskapsindex

• Mål: Medarbetare som växer och utvecklas.

Utfall: Grön nivå på engagemangsindex

• Mål: Totalavkastning, TSR.

Utfall: 17%.

• Mål: Stabil och ökande utdelning.

Utfall: Utdelning år 2022 om 2,50 SEK per

aktie. Föreslagen utdelning år 2023 om

2,75 SEK per aktie.

• Mål: Finansiell stabilitet – kreditbetyg

Investment Grade.

Utfall: Investment Grade.

• Mål: Öka den totala klimatnyttan till

15 miljoner ton CO

Utfall: 9,1 miljoner ton CO

(12,8 enligt uppdaterad modell).

• Mål: Nettoupptag av CO

i skogen.

Utfall: 4,5 miljoner ton CO

(5,7 enligt uppdaterad modell).

• Mål: Öka substitutionsnyttan från SCAs

produkter.

Utfall: 5,4 miljoner ton CO

(7,2 enligt uppdaterad modell).

• Mål: 50% lägre fossila utsläpp i

värdekedjan, scope 1, 2 och 3, jämfört med

år 2019.

Utfall: 0,8 miljoner ton CO

e. Minskning

med 10% relativt basåret 2019.

• Mål: Realisera 11 TWh beslutad kapacitet

vindkraft på SCA-mark år 2025.

Utfall: 9,0 TWh.

• Mål: 100% spårbarhetscertifierad vedråvara –

Minimikrav FSC Controlled Wood.

Utfall: 100%.

• Mål: 75% av vedråvaran från skog som är

certifierad eller avverkad med SCA-hänsyn.

Utfall: 75%.

• Mål: Eget skogsbruk certifierat enligt FSC

ochPEFC.

Utfall: 100% av egen skog (skogsbruk).

• Mål: Vi ska aktivt bidra till att bevara biologisk

mångfald genom att öka mängden av livsmiljöer

som är viktiga för SCAs ansvarsarter.

Utfall: Åtgärder för att förstärka eller utveckla

livsmiljöer för SCAs ansvarsarter utförda på 3 960

hektar under år 2023

• Mål: Högt råvaruutbyte i varje process.

Utfall: Mäts lokalt per produktionsenhet.

• Mål: Öka energieffektiviteten genom

besparingsåtgärder på minst 35 GWh per år baserat

på bolagets energiförbrukning år 2020. (ESAVE-

program 2020–2025).

Utfall: Under år 2023 genomfördes energi-

besparingsprojekt motsvarande 37 GWh.

• Mål: Minska den specifika processvatten-

användningen med 5% och utsläpp av partiklar till

vatten med 10% till år 2030.

Utfall: Under år 2023 har processvatten-

användningen ökat 14% medan utsläpp avpartiklar

minskat med 23% jämfört med basåret 2020.

• Mål: 100% återvinning/återanvändning av allt icke-

farligt avfall.

Utfall: 98%.

• Mål: Bidra till livskraftiga lokalsamhällen.

Utfall: 75% av SCAs ekonomiska värdeskapande

betalades till leverantörer och anställda främst i

SCAs närområde.

• Mål: Stödja civilsamhället inom idrott, kultur och

andra områden.

Utfall: Centrala avtal med 168 föreningar inom

idrott, kultur och hälsa.

• Mål: Främja etablering och utveckling av

verksamheter som skapar värde i och från skogen.

Utfall: Exempel från år 2023 är genomförande av

Forest Business Accelerator för sjunde året i följd.

• Mål: Samverka med externa intressenter inom

deområden som definieras i vår hållbarhets-

plattform.

Utfall: Exempel är samarbetsprojekt för fossilfria

vägtransporter i skogsbruket samt utvärdering av

skogen i Västerbotten baserat på konceptet Healthy

Forets Landscape tillsammans med partners i

värdekedjan.

Se avsnittet Risker och riskhantering.

I arbetet med SCAs hållbarhetsplattform utgör FNs 17 globala mål för hållbar utveckling en

viktig del. SCA ser målen som en helhet och bidrar direkt eller indirekt till samtliga mål.

Detta beskrivs mer i detalj på sca.com. Ovan redovisas några exempel på hur bolaget

bidrar till målen genom respektive komponent i SCAs hållbarhetsplattform.

Koncernmålen har år 2019 som basår.

I den icke-finansiella flerårsöversikten redovisas ett urval nyckeltal.

Resultat från medarbetarundersökningen år 2023.

Nytt mål från år 2024, se sidan 21.

Skattad areal för år 2023. Uppdatering av register slutförs under första kvartalet år 2024.

Livsmiljöer som prioriterats är lövrika skogar med död ved, ljusa tallskogar med kontinuitet

av död ved, öppna sandtallskogar med trädkontinuitet och brandfält. Dessa arealer utgör

en delmängd av de arealer med åtgärder för att gynna biologisk mångfald som redovisas

på sid 164.

De strategiskt prioriterade områdena utgör de sex komponenterna i SCAs hållbarhetsplattform med var sitt koncernmål och tillhörande

stödjande mål. Nedan redovisas utfallen för målen som gällde för år 2023. En översyn av målen pågår.

144 Hållbarhetsupplysningar

SCA Årsredovisning 2023

Strategisk

prioritering

Värdebaserad

kultur

Lönsam tillväxt Fossilfri värld

Värdefulla skogar

Effektiv

resursanvändning

Hållbar utveckling

Varför väsentligt SCAs kärnvärden ansvar, respekt och hög-

klassighet, beskrivs i SCAs Uppförandekod

som alla anställda ska leva upp till. Den ska

genomsyra bolagets affärsrelationer och hur

intressenter bemöts. Medarbetarna är bola-

gets viktigaste resurs. SCA ska vara en inklu-

derande och attraktiv arbetsgivare som sätter

hälsa och säkerhet först. SCA strävar efter en

hållbar leverantörskedja med leverantörer och

entreprenörer som delar bolagets värderingar.

Långsiktig överlevnad bygger på uthållig och

lönsam tillväxt på ett ansvarsfullt sätt.

Skogen utgör kärnan i SCAs verksamhet och

lönsam tillväxt skapas genom att den förny-

bara skogsresursen växer samt genom att

öka värdet som varje träd genererar.

SCA producerar och säljer förnybara

produkter som kan ersätta fossilbaserade

alternativ och därigenom bidra till att minska

den globala uppvärmningen. SCA bidrar även

till klimatnytta genom nettotillväxten i bola-

gets skogar, som tar upp koldioxid från

atmo sfären, och genom att kontinuerligt

arbeta med att minska utsläppen av växthus-

gaser från den egna värdekedjan.

Kärnan i SCAs verksamhet är skogen. SCA bedriver

ett ansvarsfullt skogsbruk för att bolagets skogar ska

vara minst lika rika på biologisk mångfald, naturupp-

levelser och råvara i framtiden som idag. SCA deltar

aktivt i utvecklingen av skogsbruket för att utveckla

skonsammare brukningsmetoder och stärka natur-

värden samt uppmuntrar och hjälper andra skogs-

ägare till ett ansvarsfullt skogsbruk.

SCA arbetar kontinuerligt med att öka resurseffektivi-

teten vilket bidrar till högre lönsamhet samtidigt som

vi hushåller med resurser och minskar påverkan på

miljön. Vatten är en livsviktig resurs och vi värnar om

tillgången till rent vatten genom att minimera utsläpp

och effektivisera användningen. Vi arbetar fortlöpande

för att minimera mängden avfall och att söka nya

användningsområden för bolagets sidoströmmar.

Genom innovation och produktutveckling bidrar vi

till ökad materialeffektivitet för bolagets kunder.

Med skogens kraft bidrar vi till en hållbar framtid och

vi gör det genom ansvarsfullt skogsbruk, resurseffek-

tivitet och förnybara produkter. SCA utvecklas tillsam-

mans med de samhällen där bolaget bedriver verk-

samhet. Genom vår verksamhet skapas arbetstillfällen

och tillväxt, både direkt och indirekt. Här spelar entre-

prenörsdriven innovation och strategiska samarbeten

en stor roll. Vi stödjer föreningar som bidrar till en

meningsfull fritid och sammanhållning i de lokal-

samhällen där vi verkar.

Väsentliga

risker

• Affärsetik.

• Förtroendeskadliga risker.

• Leverantörer.

• Risker relaterade till personal.

• Risker i produktionsanläggningar.

• Finansiella risker.

• Efterfrågan och marknadspris på SCAs

produkter.

• Påverkan av politiska beslut.

• Klimatförändringar.

• Politiska beslut.

• Finansiella risker.

• Risker kopplade till skogsbeståndet.

• Biologisk mångfald.

• Klimatförändringar.

• Miljöpåverkan.

• Legala risker.

• Risker i produktionsanläggningar.

• Förtroendeskadliga risker.

• Politiska beslut.

Påverkan i

värdekedjan

Medarbetare (befintliga och potentiella),

leverantörer, kunder, samhälle.

Ägare, kunder, samhälle, medarbetare,

leverantörer.

Tillväxt i skogen, egna anläggningar,

leverantörer, transporter, kunder.

Egen skog, privata skogsägare, lokalsamhällen,

kunder.

Egen verksamhet, optimering av värdekedja, kunder. Värdeskapande i och från skogen, livskraftiga

lokalsamhällen.

FNs Globala Mål

Mål 3, 5, 8 och 10. Mål 12. Mål 7, 9, 12 och 13. Mål 3, 6, 12, 13 och 15. Mål 6, 7, 9, 12 och 14. Mål 8, 9, 11 och 17.

Styrning • Uppförandekod.

• SCAs leverantörsstandard.

• SCAs Complianceråd.

• Hälso- och säkerhetspolicy.

• HR-policy.

• Styrgrupp ZERO.

• SCAs Arbetsmiljönätverk.

• Ekonomistyrning.

• Finanspolicy.

• Affärsutvecklingsplaner.

• Resultatuppföljning.

• Hållbarhetspolicy.

• SCAs Miljönätverk.

• Affärsutvecklingsplaner.

• Skogsskötselhandboken.

• Kvalitetshandböcker för skogliga åtgärder,

vägbyggnation och transporter.

• Certifieringssystem (FSC, PEFC).

• Hållbarhetspolicy.

• SCAs Miljönätverk.

• ESAVE-program.

• Hållbarhetspolicy.

• Hållbarhetsplattformen.

• Sponsringsrutin.

• Rutiner för samråd.

• Mångfaldsparker.

• Forest Business Accelerator.

Koncernmål 2030

Övergripande

hållbarhetsmål

Ett olycksfritt och hälsosamt SCA där alla

medarbetare följer SCAs Uppförandekod

En ledande totalavkastning (TSR) Ökad klimatnytta från 10 till 15 miljoner

ton CO

100% av vedråvaran från ansvarsfullt skötta

skogar

Zero waste – inget slöseri SCA bidrar till hållbar utveckling i de samhällen

där vi verkar

Stödjande

hållbarhetsmål

samt utfall

år 2023

• Mål: Alla medarbetare utbildas i

Uppförandekoden.

Utfall: 98%.

• Mål: Inköp från leverantörer som delar SCAs

värderingar, >98% av avtalsleverantörerna

har godkänt SCAs leverantörsstandard.

Utfall: 98%.

• Mål: Inga arbetsolycksfall med frånvaro.

Utfall: LTA-frekvens 4,3 olyckor med

frånvaro per miljon arbetade timmar.

• Mål: Utveckla ledare som kan möta

framtiden.

Utfall: Grön nivå på ledarskapsindex

• Mål: Medarbetare som växer och utvecklas.

Utfall: Grön nivå på engagemangsindex

• Mål: Totalavkastning, TSR.

Utfall: 17%.

• Mål: Stabil och ökande utdelning.

Utfall: Utdelning år 2022 om 2,50 SEK per

aktie. Föreslagen utdelning år 2023 om

2,75 SEK per aktie.

• Mål: Finansiell stabilitet – kreditbetyg

Investment Grade.

Utfall: Investment Grade.

• Mål: Öka den totala klimatnyttan till

15 miljoner ton CO

Utfall: 9,1 miljoner ton CO

(12,8 enligt uppdaterad modell).

• Mål: Nettoupptag av CO

i skogen.

Utfall: 4,5 miljoner ton CO

(5,7 enligt uppdaterad modell).

• Mål: Öka substitutionsnyttan från SCAs

produkter.

Utfall: 5,4 miljoner ton CO

(7,2 enligt uppdaterad modell).

• Mål: 50% lägre fossila utsläpp i

värdekedjan, scope 1, 2 och 3, jämfört med

år 2019.

Utfall: 0,8 miljoner ton CO

e. Minskning

med 10% relativt basåret 2019.

• Mål: Realisera 11 TWh beslutad kapacitet

vindkraft på SCA-mark år 2025.

Utfall: 9,0 TWh.

• Mål: 100% spårbarhetscertifierad vedråvara –

Minimikrav FSC Controlled Wood.

Utfall: 100%.

• Mål: 75% av vedråvaran från skog som är

certifierad eller avverkad med SCA-hänsyn.

Utfall: 75%.

• Mål: Eget skogsbruk certifierat enligt FSC

ochPEFC.

Utfall: 100% av egen skog (skogsbruk).

• Mål: Vi ska aktivt bidra till att bevara biologisk

mångfald genom att öka mängden av livsmiljöer

som är viktiga för SCAs ansvarsarter.

Utfall: Åtgärder för att förstärka eller utveckla

livsmiljöer för SCAs ansvarsarter utförda på 3 960

hektar under år 2023

• Mål: Högt råvaruutbyte i varje process.

Utfall: Mäts lokalt per produktionsenhet.

• Mål: Öka energieffektiviteten genom

besparingsåtgärder på minst 35 GWh per år baserat

på bolagets energiförbrukning år 2020. (ESAVE-

program 2020–2025).

Utfall: Under år 2023 genomfördes energi-

besparingsprojekt motsvarande 37 GWh.

• Mål: Minska den specifika processvatten-

användningen med 5% och utsläpp av partiklar till

vatten med 10% till år 2030.

Utfall: Under år 2023 har processvatten-

användningen ökat 14% medan utsläpp avpartiklar

minskat med 23% jämfört med basåret 2020.

• Mål: 100% återvinning/återanvändning av allt icke-

farligt avfall.

Utfall: 98%.

• Mål: Bidra till livskraftiga lokalsamhällen.

Utfall: 75% av SCAs ekonomiska värdeskapande

betalades till leverantörer och anställda främst i

SCAs närområde.

• Mål: Stödja civilsamhället inom idrott, kultur och

andra områden.

Utfall: Centrala avtal med 168 föreningar inom

idrott, kultur och hälsa.

• Mål: Främja etablering och utveckling av

verksamheter som skapar värde i och från skogen.

Utfall: Exempel från år 2023 är genomförande av

Forest Business Accelerator för sjunde året i följd.

• Mål: Samverka med externa intressenter inom

deområden som definieras i vår hållbarhets-

plattform.

Utfall: Exempel är samarbetsprojekt för fossilfria

vägtransporter i skogsbruket samt utvärdering av

skogen i Västerbotten baserat på konceptet Healthy

Forets Landscape tillsammans med partners i

värdekedjan.

FNs 17 globala mål för hållbar utveckling

145HållbarhetsupplysningarSCA Årsredovisning 2023

Intressentdialog

SCA för kontinuerligt dialoger med olika intressentgrupper för att

öka förståelsen för vilka områden som intressenterna anser bör

prioriteras, för att minska negativ och förstärka positiv påverkan

som verksamheten kan bidra till och för att kontinuerligt förbättra

bolagets värdeskapande.

SCA identifierar sina primära intressenter utifrån deras intressen

och i relation till koncernens verksamhet. Detta sker på olika sätt,

beroende av intressentgrupp och vilken del av verksamheten som

berörs.

Affärsenheterna har en nära dialog med sina kunder och följer

upp kundnöjdheten genom undersökningar, personliga möten och

utvärderingar gjorda av oberoende parter. SCA träffar regelbundet

investerare, analytiker och finansiella aktörer. SCA har löpande

dialog med sina leverantörer för att säkerställa kvalitet och leve-

ranser och för fortsatt utveckling av köpta varor och tjänster.

Koncer nen genomför medarbetarundersökningar och årliga mål-

och utvecklingssamtal med sina medarbetare. SCA kommunicerar

även med andra grupper och privatpersoner gällande viktiga frågor

för såväl enskilda lokala samhällen som samhället i stort och möten

hålls regelbundet med personer som bor nära SCAs anläggningar.

SCA har också nära dialog med intresseorganisationer, exempelvis

naturvårdsorganisationer samt med samebyar inom renskötsel-

området.

Dialoger med intressenter ger insikter om olika intressentgrup-

pers förväntningar, bidrar till att utveckla långvariga relationer och

kontinuerlig förbättring av koncernens verksamhet. Dialogerna

ger också värdefull information när koncernen utvärderar sitt håll-

barhetsarbete och prioriterar initiativ inom hållbarhetsområdet.

I tabellen Viktiga frågor per intressentgrupp, ges en överblick över

de primära intressentgrupperna, de viktigaste frågorna per

intressent grupp samt en sammanfattning av de dialoger som

genomförts under året.

Sammantaget var de viktigaste frågorna under år 2023 kopplade

till skogen, klimatförändringarna och de nya kraven på hållbarhets-

redovisning enligt EUs Corporate Sustainability Reporting Directive,

CSRD.

Externa initiativ, medlemskap i organisationer samt

certifieringar

SCA tar hänsyn, och vill på olika sätt bidra, till initiativ som syftar

till att uppnå en mer hållbar värld. SCA är medlem i FNs Global

Compact, ett initiativ med syfte att få företag att ta ansvar för FNs

tio principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor,

miljö och antikorruption. SCA är även aktiv i ett antal internationella,

nationella och regionala branschorganisationer.

SCA stödjer Agenda 2030 och FNs 17 globala mål för hållbar

utveckling. Bolaget arbetar med målen som en helhet och bidrar

direkt eller indirekt till samtliga mål. Målen utgör ett viktigt underlag

till bolagets väsentlighetsanalys.

SCA vill främja aktivt och ansvarsfullt skogsbruk och är engagerat

i de båda internationella systemen för certifiering av skog och

skogsråvara, Forest Stewardship Council (FSC) samt Programme

for the Endorsement of Forest Certification (PEFC). SCA är aktiv

både på internationell och nationell nivå. SCA agerar även för att

öka förståelsen för hur aktivt skogsbruk och ökad användning av

skogsindustriprodukter bidrar till att motverka klimatförändringar.

SCA arbetar aktivt för att värna om skogens biologiska mångfald.

Detta görs både genom egna initiativ och genom medverkan i olika

forskningsprogram och initiativ, till exempel business@biodiversity

Sweden. SCAs bruk och skogliga verksamhet är certifierade enligt

relevanta standarder såsom ISO 9001, ISO 14001, ISO 45001 samt

ISO 50001, enligt information på sca.com.

SCA vill bidra till omställningen till ett fossilfritt samhälle och är

medlem i Fossilfritt Sverige. Bolaget använder etablerade platt-

formar för att utvärdera sin egen och sina leverantörers prestanda

på hållbarhetsområdet, till exempel EcoVadis och CDP.

Intressenternas viktigaste frågor under år 2023

1. Avskogningsförordningen och EUs gröna giv (Fit for 55).

2. Skogens roll i arbetet mot klimatförändringar.

3. Bevarande av biologisk mångfald i skogen.

4. Nytt direktiv för hållbarhetsredovisning (CSRD).

146 Hållbarhetsupplysningar

SCA Årsredovisning 2023

Viktiga frågor per intressentgrupp

Intressentgrupp Hur vi för dialog Huvudsakliga områden Hur vi arbetar med frågorna

Kunder och

konsumenter

Kundbesök, möten, inter-

vjuer, deltagande i kundevent

och konferenser, mässor,

utskick, hemsida, sociala

medier, löpande kontakter via

e-post och telefon.

Klimatnytta, miljöpåverkan, miljö-

märkning, fiberinköp, spårbarhet,

skogsbruk, biologisk mångfald,

mänskliga rättigheter, rennäring,

hälsa och säkerhet, kompetens,

marknad, kundnytta, affärsutveck-

ling, resurseffektivitet, energi-

marknad, innovation, kvalitet,

produkt säkerhet, logistik och

leverans säkerhet.

• Kundundersökningar, enkäter och kundbesök.

• Nära dialog med kunder för att utveckla bolagets värdekedja.

• Dialog om produktsäkerhet, klimat, ansvarsfullt skogsbruk, spårbarhet.

• Utbildning i bolagets Uppförandekod och Leverantörsstandard.

• Utveckling av nya produkter och servicekoncept tillsammans med kunder.

• Livscykelanalys av produkter.

• Besök hos kund av SCAs experter inom olika områden.

• Kunder som genomför revisioner av SCAs verksamhet.

• Kundtidningar och nyhetsbrev så som SCA Wood Magazine och New Ways.

• Miljömärkningar, till exempel Svanen.

• Hållbarhetsutvärderad av EcoVadis.

• Environmental Product Declaration, EPD.

Medarbetare Mål- och utvecklingssamtal,

arbetsplatsträffar, samver-

kansmöten, webbenkäter,

intranät, interna utbildningar,

ledarträffar.

Värdebaserad kultur, hälsa och

säkerhet, attrahera och rekrytera,

kompetensutveckling, succes-

sionsplanering, ersättningar,

affärsetik, arbetsförhållanden,

resurseffektivitet, miljöpåverkan,

produktutveckling, strategisk

utveckling.

• Koncernens ZERO-arbete för utveckling av hälso- och säkerhetskulturen.

• Interna digitala kanaler (intranät, elektroniska skärmar, Instagram och webinar).

• Samtalsverktyget ”Hur är det hos oss?” och utbildning i SCAs Uppförandekod,

antikorruption och affärsetik.

• Deltagande vid studentmässor och samverkan med utbildningsväsendet.

• SCAs Ingenjörspodd.

• Introduktionsutbildning för nyanställda, kompetenshöjande insatser,

ledarskapsträning, Early career-program och internship.

Investerare Investerarträffar, till exempel

i samband med kvartals-

rapporter, kapitalmarknads-

dagar, riskrapporter, års-

stämma, intervjuer, hemsida.

Finansiell utveckling, marknadsut-

sikter, hållbarhet, tillväxtområden,

förnybar energi, självförsörjnings-

grad, skogsvärdering, riskhante-

ring, bolagsstyrning.

• Årsstämma 30 mars 2023.

• Investerarbesök på SCAs verksamheter.

• Löpande investerar- och analytikermöten under året.

• Roadshows i samband med kvartalsbokslut.

• Riskhantering som del av förvaltningsberättelsen i årsredovisningen.

Kreditmarknad,

långivare och

ratinginstitut

Löpande möten och presen-

tationer. Specifik rapporte-

ring i enlighet med låne-

dokumentation samt publik

rapportering via hemsida.

Finansiell information, riskanalyser,

hållbarhetsanalyser, bolagsstyr-

ning.

• Löpande dialog med affärsbanker och andra långivare.

• Investerarmöten i samband med större obligationsemissioner.

• Periodiska rapporter och certifikat till samtliga långivare.

• Årlig ”Green bond report”.

• Löpande dialog och rapporter till ratinginstitut.

Leverantörer Uppföljningsmöten, offert-

förfrågningar och upphand-

lingar, intervjuer, hemsida.

Hälsa och säkerhet, leverantörs-

kontroller, affärsetik, mänskliga

rättigheter, energiförbrukning,

resurseffektivitet, klimatpåverkan.

• SCAs leverantörsstandard som del av avtal.

• Leverantörsbedömningar och uppföljningsmöten.

• Riskbaserad leverantörsrevision på plats.

• Utbildning av inköpspersonal.

• Bedömning av länder och leverantörer utifrån hållbarhetsaspekter.

• EcoVadis plattform för utvärdering och uppföljning av leverantörer.

• Uppföljningsmöten med enskilda leverantörer.

Privata

skogsägare

Skogsägarträffar, fysiska och

digitala möten, kundtidning,

hemsida, sociala medier.

Långsiktigt och hållbart skogsbruk,

skötselmetoder, skogsbruksplaner,

äganderätt, skogsbrukscertifiering,

naturhänsyn, lönsamhet.

• Affärskontakter löpande under året.

• Nöjdkundintervjuer med privata skogsägare.

• Skogsägarträffar och deltagande vid mässor.

• Samarbete med Skogscertifiering Prosilva AB (gruppcertifiering).

• Kundtidningen Din Skog.

Intresse-

organisationer

Möten i specifika frågor,

intervjuer, rapportering till

miljömärkningar och hållbar-

hetsindex, hemsida.

Skogsbruk, biologisk mångfald,

klimat- och miljöfrågor, resurs-

effektivitet, grön energi, mänskliga

rättigheter, jakt, rennäring.

• Dialog med lokala, regionala och nationella intressenter.

• Fältbesök i bolagets skogar och dialog med referensgrupper i

mångfaldsparker.

• Medlemskap och engagemang i organisationer som Skogsindustrierna,

Confederation of European Paper Industries (CEPI), FSC och PEFC, Bioenergy

Europe och Svensk Vindenergi.

• Fortsatt utveckling av relevanta standarder och miljömärkningar.

• Samarbete med FSC International kring biologisk mångfald som lanserades

under COP15 i Montreal.

• Samarbete med BirdLife för att återställa våtmarker och för att gynna

förutsättningarna för fåglar, så som Slaguggla.

Politik och

samhälle

Dialogmöten, lokala evene-

mang, samrådsmöten, inter-

vjuer, hemsida.

Hälsa och säkerhet, miljöfrågor,

lokala frågor, förnybar energi, ren-

näring, arbetsmarknad, utbildning,

samhällsengagemang, mångfalds-

frågor, mänskliga rättigheter.

• Dialoger med lagstiftare, myndigheter, kommuner och opinionsbildare.

• Samråd och dialog kring investeringar, tillståndsärenden, sysselsättning och

andra lokala frågor.

• Samrådsmöten med lokala samebyar och närboende vid SCAs industrier och

skogar.

• Styrelserepresentation eller deltagande i organisationer för regional utveckling,

exempelvis Handelskamrarna och Ung Företagsamhet i de nordliga länen.

• Deltagande i Skogen i skolan.

• Tillsyn och årliga rapporteringar till myndigheter, till exempel miljörapport.

147HållbarhetsupplysningarSCA Årsredovisning 2023

Väsentlighetsanalys

SCAs väsentlighetsanalys baseras på flera olika delar innefattande

intressentdialoger, riktade undersökningar, sammanfattningar av

omvärldstrender samt bolagets och ledningens strategiska priorite-

ringar. Analysen ligger till grund för SCAs strategiska inriktning och

prioriteringar inom ramen för koncernens hållbarhetsarbete. SCA

gör årligen en översyn av väsentlighetsanalysen och genomför en

mera omfattande analys vartannat år.

Väsentlighetsanalysen visar de områden där SCAs affärer och

hållbarhetsarbete har störst påverkan på ekonomi, miljö och

människor, inklusive mänskliga rättigheter. Analysen ger en bild av

intressentgruppernas prioriteringar, omvärldsutvecklingen och

bolagets prioriteringar.

Väsentlighetsanalysen genomförs i form av en process där olika

perspektiv inhämtas så som omvärldsanalys, analys av olika intres-

sentgruppers perspektiv, extern och intern kunskap inom relevanta

områden. I intressentanalysen ingår externa intressenter som bland

annat investerare, kapitalmarknadsaktörer, ratinginstitut, kunder,

leverantörer, intresseorganisationer, myndigheter, politiker liksom

bolagets interna strategiska prioriteringar. Bolagets bidrag och

utmaningar kopplade till FNs 17 globala mål för hållbar utveckling

inkluderas också i analysen.

Väsentlighetsanalysen säkerställer att bolagets prioriteringar i håll-

barhetsarbetet är i linje med intressenternas förväntningar samt

fastställer vilka hållbarhetsfrågor som ska ingå i hållbarhetsredo-

visningen och rapporteringen enligt Global Reporting Initiative

(GRI Standards 2021).

Hållbarhetsredovisningen för år 2023 baseras på väsentlighets-

analysen från år 2022 och ligger till grund för valet av väsentliga

frågor enligt GRI, se GRI-index. Slutsatsen från väsentlighets-

analysen som gjordes under år 2022 är att SCA bedöms ha störst

påverkan inom följande områden: hälsa och säkerhet, klimatnytta

samt biologisk mångfald. Denna prioritering kvarstår efter över-

synen år 2023. Även frågor med lägre prioritet omfattas av hållbar-

hetsarbetet och beskrivs i viss utsträckning i hållbarhetsredovis-

ningen och rapporteringen i Hållbarhetsupplysningar, men utgör

inte väsentliga områden enligt GRI-index.

Under år 2023 har en övergripande väsentlighetsanalys genom-

förts för att påbörja anpassningen till kraven i hållbarhetsrapporte-

ringen enligt European Sustainability Reporting Standards, ESRS.

Denna analys kommer att bearbetas mer i detalj under år 2024.

Väsentlighetsanalys år 2023

Påverkansområden

(positiv/negativ)

Ekonomi, miljö, människa

1. Vattenförbrukning.

2. Korruption.

3. Mänskliga rättigheter.

4. Avfall.

5. Lokal samhällsutveckling.

6. Utveckling och innovation.

7. Utsläpp till luft och vatten (exkl CO

8. Mångfald (av människor).

9. Urfolks rättigheter.

10. Etik och värdebaserad kultur.

11. Resursförbrukning.

12. Hälsa och säkerhet

13. Klimatnytta

1,2)

14. Biologisk mångfald

15. Förnybara produkter.

Externt perspektiv

Internt perspektiv

StörreMindre

Områden med väsentlig påverkan är nummer 12 hälsa och säkerhet, 13 klimatnytta och 14 biologisk mångfald.

Klimatnytta innefattar energiförbrukning och CO

-utsläpp.

148 Hållbarhetsupplysningar SCA Årsredovisning 2023

Miljörelaterade upplysningar

EUs taxonomi

Ekonomiska aktiviteter som omfattas av EUs taxonomi

EUs taxonomi för hållbara investeringar ska vara en vägledning för

finansiella aktörer att identifiera ekonomiska verksamheter som

väsentligt bidrar till att nå EUs klimatmål och gröna tillväxtstrategi.

Redovisningskravet för år 2023 har utökats till att omfatta samtliga

sex miljömål, dock gäller krav på att rapportera de aktiviteter (verk-

samheter) som är förenliga med taxonomins krav (aligned), enbart

för de två första målen, begränsande av samt anpassning till klimat-

förändringar.

SCAs samtliga produkter bidrar till en hållbar omställning genom

att ersätta fossila material med produkter baserade på förnybar

råvara från ett ansvarsfullt skogsbruk. Trots detta omfattas inte de

flesta av bolagets produkter av EUs taxonomi i dagsläget, det vill

säga det finns inte några tekniska kriterier beskrivna för dessa

aktiviteter.

Exempel på SCAs aktiviteter som bidrar till att begränsa klimat-

förändringar, men inte omfattas av taxonomins är:

• Produktion och försäljning av trävaror för byggande, renovering

och tillverkning av möbler.

• Produktion och försäljning av fiberbaserade förpackningsmaterial.

• Produktion och försäljning av pellets och oförädlade biobränslen

för generering av förnybar energi.

Bedömningen av verksamheten har baserats på de aktiviteter och

kriterier som beskrivs i de delegerade akterna för EUs taxonomi

2021/2139 och 2023/2486. De ekonomiska aktiviteter som identifie-

rats omfattas av taxonomin är skogsförvaltning, energiaktiviteter så

som försäljning av fjärrvärme, el och tallolja för vidareförädling till

biodrivmedel samt olika transporttjänster och elektrifiering av

fordon.

Avgränsningen för att identifiera de aktiviteter som omfattas av

EUs taxonomi följer bolagets konsolideringsprinciper, se not A1.

Detta medför att inga aktiviteter kopplade till joint ventures har

inkluderats.

Samtliga aktiviteter har i första hand bedömts bidra till miljömålet

”Begränsning av klimatförändringar”. Några av aktiviteterna bidrar

även till övriga miljömål. Bidrag till övriga miljömål, har enbart

bedömts utifrån att de omfattas av taxonomin och inte om de upp-

fyller de tekniska kriterierna, vilket är i enlighet med rapporterings-

kraven för år 2023. Aktiviteter som bidrar till miljömålet ”Biologisk

mångfald och ekosystem” har identifierats. Dessa aktiviteter

bedöms huvudsakligen bidra till miljömål ”Begränsning av klimat-

förändringar”, varför de redovisas under detta mål. För år 2023 har

inga aktiviteter identifierats som huvudsakligen bidrar till de övriga

miljö målen.

I arbetet med att bedöma ekonomiska aktiviteter, kapital- och

driftsutgifter har försiktighetsprincipen tillämpats, det vill säga i de

fall då det funnits tveksamheter kring huruvida en aktivitet uppfyller

de krav som finns på bidrag till miljömålen, har dessa ej inkluderats

i beräkningen.

För att bedöma om en aktivitet är förenlig med taxonomin

(aligned), har de tekniska kriterierna, kriterierna för att inte orsaka

betydande skada (do no significant harm) samt minimiskyddsåtgär-

derna (minimum social safeguards) bedömts. SCA bedöms uppfylla

minimiskyddsåtgärderna, se sidorna 169–174 och 177–179.

För år 2023 har bolaget inte identifierat några aktiviteter som

klassas som omställningsverksamhet. En aktivitet, investeringar i

laddstationer för elbilar, klassas som möjliggörande verksamhet.

Omsättning

Omsättning omfattar koncernens intäkter, se not B1. I intäkter ingår

nettoomsättning och övriga rörelseintäkter från extern försäljning

av varor och tjänster, det vill säga efter eliminering av interna trans-

aktioner.

Skogen är basen för SCAs verksamhet och SCAs skogsbruk

bedöms uppfylla de tekniska kraven i taxonomin, men då det mesta

av vedråvaran förbrukas internt exkluderas intäkten från redovisning

av omsättningen. Detta medför att det är en mycket liten andel av

SCAs totala omsättning som får inkluderas vid beräkning av

andelen som omfattas av EUs taxonomi (eligible) respektive andelen

som är taxonomiförenlig (aligned). De aktiviteter som omfattas av

taxonomin, utgörs nästan helt av övriga rörelseintäkter och utgör en

mindre andel av omsättningen.

Aktiviteten 1.3 skogsförvaltning omfattar intäkter från externt

sålda skogsvårdstjänster, försäljning av skogsplantor samt extern

försäljning av en mindre mängd virke.

Intäkter från produktion av vindkraft, aktivitet 4.3, kommer från

vindkraftpark ägd av SCA och bedöms som aligned med de tek-

niska kriterierna.

Energiaktiviteter som identifierats omfattas av EUs taxonomi

utgörs av produktion och försäljning av tallolja för vidare förädling

till flytande biodrivmedel, mottrycksel och värme som säljs externt

samt fjärrvärme. Samtliga bedöms vara aligned.

Extern försäljning av sjötransporter på egna och leasade fartyg

bedöms omfattas av taxonomin men ej uppfylla de tekniska

kriterierna.

Kapitalutgifter

SCA, som är ett icke-finansiellt bolag som tillämpar IFRS-standards,

har identifierat kapitalutgifter (investeringar) under kategorierna

IAS 16, IAS 38, IAS 41 samt IFRS 16. Vid bedömning av de investe-

ringar som omfattas av taxonomin och som uppfyller kriterierna,

har beräkning gjorts av de investeringar som uppfyller något av

kriterierna a–c:

(a) avser tillgångar eller processer som är kopplade till bolagets

ekonomiska aktiviteter som i nuläget omfattas av taxonomin

(b) är en del av en plan att öka bolagets ekonomiska aktiviteter

som omfattas av taxonomin eller gör det möjligt för ekonomiska

aktiviteter som omfattas av taxonomin att bidra till miljömålen inom

en på förhand fastställd tidsram

ekonomiska aktiviteter som är förenliga med taxonomikraven och

enskilda åtgärder som gör det möjligt att bli koldioxidsnåla eller leda

till minskade växthusgasutsläpp, samt enskilda åtgärder för bygg-

nadsrenovering enligt vad som anges i de delegerade akterna.

149Hållbarhetsupplysningar

SCA Årsredovisning 2023

Andel som omfattas av EUs taxonomi fördelat per miljömål

I tabellen anges hur stor andel av bolagets ekonomiska aktiviteter som bidrar till något av EUs sex miljömål. För mål ett och två anges både

andel som omfattas av och andel som uppfyller kraven i EUs taxonomi, 2021/2139. För övriga mål omfattar rapporteringskravet för år 2023,

enbart den andel som omfattas av EUs taxonomi, 2023/2486. Om en aktivitet bidrar till flera mål, har hela beloppet räknats för respektive mål.

Andel av omsättning/

Total omsättning

Andel av kapitalutgifter/

Totala kapitalutgifter

Andel av driftsutgifter/

Totala driftsutgifter

Miljömål, EU

Taxonomi -

förenlighet

per mål

Mål som omfattas

av taxonomin

Taxonomi -

förenlighet

per mål

Mål som omfattas

av taxonomin

Taxonomi -

förenlighet

per mål

Mål som omfattas

av taxonomin

1. CCM 6% 7% 39% 42% 24% 26%

2. CCA 0% 0% 0% 0% 0% 0%

3. WTR N/A 0% N/A 0% N/A 0%

4. CE N/A 0% N/A 0% N/A 0%

5. PPC N/A 0% N/A 0% N/A 0%

6. BIO N/A 0% N/A 27% N/A 22%

CCM Begränsning av klimatförändringar

CCA Anpassning till klimatförändringar

WTR Vattenresurser och marina resurser

CE Den cirkulära ekonomin

PPC Förebyggande och begränsning av föroreningar

BIO Biologisk mångfald och ekosystem

För år 2023 utgörs kapitalutgifterna, som omfattas av EUs taxonomi,

främst av förvärv av skogsmark samt investering i egen vindkraft.

Investeringar i skogsförvaltning består till största delen av förvärv av

skogsmark i Baltikum och Sverige. Kostnaderna inkluderar även

investeringar i skogsbilvägar, kapitaliserad skogsvård samt leasing-

kontrakt kopplade till skogsmaskiner. Då SCAs skogsförvaltning

bedöms uppfylla de tekniska kriterierna, har dessa investeringar

bedömts vara aligned.

Andra investeringsutgifter omfattar utökad produktion av tallolja

och byggnation av en ny containerhamn. Några investeringar har

också gjorts för att förbättra produktion och leverans av el och fjärr-

värme samt fortsatt utbyggnad av laddinfrastruktur för elbilar.

För år 2023 har ingen andel av kapitalutgifterna finansierats via

gröna obligationer eller bidrag. I nuläget finns inga aktiviteter som

omfattas av en kapitalutgiftsplan.

Driftsutgifter

Driftsutgifterna inkluderar, i enlighet med taxonomins definition,

direkta kostnader som inte bokförs som tillgångar och som avser

forskning och utveckling, renovering av byggnader, kortfristiga

leasing avtal, underhåll och reparation samt övriga direkta drifts-

utgifter som rör det dagliga löpande underhåll som krävs för att

säkerställa de materiella anläggningstillgångarnas fortsatta drift

och ändamålsenliga funktion.

Vid bedömning av de driftsutgifter som omfattas av taxonomin

och som uppfyller kriterierna, har beräkning gjorts av de drifts-

utgifter som uppfyller något av kriterierna a–c:

(a) avser tillgångar eller processer som är kopplade till bolagets

ekonomiska aktiviteter som i nuläget omfattas av taxonomin

(b) är en del av en plan att öka bolagets ekonomiska aktiviteter som

omfattas av taxonomin eller gör det möjligt för ekonomiska aktivi-

teter som omfattas av taxonomin att bidra till miljömålen inom en

på förhand fastställd tidsram

ekonomiska aktiviteter som är förenliga med taxonomikraven och

enskilda åtgärder som gör det möjligt att bli koldioxidsnåla eller leda

till minskade växthusgasutsläpp, samt enskilda åtgärder för bygg-

nadsrenovering enligt vad som anges i de delegerade akterna.

Endast konton som innehåller driftsutgifter som uppgår till minst

1 miljon SEK har beaktats vid beräkningen enligt kategori c) ovan.

Vid genomgång av dessa utgifter, har endast fakturor som uppgår

till minst 0,5 MSEK beaktats. För år 2023 utgörs majoriteten av

driftsutgifterna som omfattas av taxonomin av övriga direkta

drifts utgifter.

De största driftsutgifterna som klassas som aligned, utgörs av

skogsvårdsåtgärder på egen skog så som kostnader för gallring,

plantering och markberedning. Därtill kommer underhåll av utrust-

ning för att utföra motsvarande tjänster åt andra skogsägare.

För energiproduktion har underhållskostnader beräknats som en

andel av anläggningens totala underhållskostnader baserat på

behovet av underhåll för anläggningens olika avdelningar.

Skogsvårdsåtgärder och energiproduktion bedöms som aligned

då dessa driftsutgifter är kopplade till aktiviteter som bedöms vara

aligned med de tekniska kriterierna. Driftsutgifter kopplade till de

egna fartygen har tagits upp som eligible men inte aligned, då

fartygen har ett koldioxidutsläpp som inte uppfyller de tekniska

kriterierna.

150 Hållbarhetsupplysningar

SCA Årsredovisning 2023

Omsättning År 2023

Kriterier för väsentligt bidrag

Kriterier avseende att inte orsaka

betydande skada (DNSH)

Minimiskyddsåtgärder

Andel för-

enlig med

taxonomik-

raven (A.1)

eller som

omfattas av

taxonomik-

raven (A.2)

år 2022

Kategori möjliggörande verksamhet

Kategori omställningsverksamhet

Ekonomiska verksamheter Kod Omsättning

Andel av omsättningen

Begränsning av klimatförändringar

Anpassning till klimatförändringar

Vatten och marina resurser

Cirkulär ekonomi

Föroreningar

Biologisk mångfald och ekosystem

Begränsning av klimatförändringar

Anpassning till klimatförändringar

Vatten och marina resurser

Cirkulär ekonomi

Föroreningar

Biologisk mångfald och ekosystem

 MSEK %

J/N

N/EL

J/N

N/EL

J/N

N/EL

J/N

N/EL

J/N

N/EL

J/N

N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T

A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN

A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)

verksamheter 

Skogsförvaltning CCM 1.3 329 2% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 1%

Elproduktion från vindkraft CCM 4.3 65 <1% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 0%

Framställning av biogas och biobränslen för transportändamål

samt av flytande biobränslen CCM 4.13 512 2% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 2%

Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla CCM 4.15 124 1% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J <1%

Kombinerad produktion av värme/kyla och el från bioenergi CCM 4.20 259 1% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 1%

De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)

verksamheternas omsättning (A.1)  1 289 6% 6% 0% 0% 0% 0% 0% J J J J J J J 4%

varav möjliggörande verksamheter 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% J J J J J J J 0% E

varav omställningsverksamheter 0 0% J J J J J J J 0% T

A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som

inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) 

N/EL

Havs- och kustfartyg för godstransport, fartyg för

hamnarbeten och hjälpverksamhet CCM 6.10 276 1% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 3%

Omsättning hos de verksamheter som omfattas av

taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej

taxonomiförenliga) (A.2)  276 1% 1% 0% 0% 0% 0% 0% 3%

Totalt (A.1 + A.2)  1 565 7% 7% 0% 0% 0% 0% 0% 7%

B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN

Omsättning hos verksamheter som inte omfattas av

taxonomin (B)  19 830 93% 93%

Totalt (A + B)  21 395 100% 100%

Bedömning av ekonomiska aktiviteters förenlighet

med EUs taxonomi

Nedan beskrivs den bedömning som gjorts för hur respektive

ekonomisk aktivitet uppfyller de tekniska kriterierna och kriterierna

för att inte orsaka betydande skada, DNSH, för övriga miljömål.

Upp fyllandet av kravet på minimiskyddsåtgärder har beskrivits

tidigare i detta avsnitt.

CCM 1.3 Skogsbruk

SCA är Europas största privata skogsägare. Bolagets skogsbruk är

certifierat enligt FSC och PEFC. Detta innebär att bolaget utöver att

tillämpa nationell skogsbrukslagstiftning även uppfyller internatio-

nellt vedertagna principer och kriterier för ansvarsfullt skogsbruk.

Bolaget har skogsbruksplaner som syftar till att säkerställa ett aktivt

skogsbruk med hållbart nyttjande av skogens resurser och eko-

system tjänster. Dessa skogsbruksplaner omfattar ekologiska land-

skapsplaner som dokumenterar områden med höga naturvärden

och ligger till grund för bolagets strategi att bevara och utveckla

skogens biologiska mångfald. Skogsbruksplanerna uppdateras

löpande. Genom inventeringar av skogsbeståndet med fem till tio

års intervall uppdateras bolagets avverkningsplaner för att säker-

ställa ett uthålligt virkesuttag. Då den årliga avverkningsnivån är

lägre än tillväxten, sker en nettotillväxt av biomassa varje år och

därmed ett nettoupptag av koldioxid från atmosfären. Detta ingår

i bolagets klimatnytta som beskrivs under klimatavsnittet i denna

årsredovisning. Virkesförrådets utveckling (nettotillväxt) verifieras

och redovisas regelbundet via SLUs Riksskogstaxering och egen

inventering. Dessa mätningar påvisar ett ökande kolförråd över tid

sett till hela bolagets innehav. Beräkningarna omfattar alla berörda

kolpooler och följer IPCCs riktlinjer för inventering av växthusgaser.

Via certifieringssystemen FSC och PEFC genomförs årligen interna

och externa revisioner av bolagets skogsbruk. Bolagets klimatrisk-

analys redovisas under riskavsnittet i Förvaltningsberättelsen.

Bolaget har planterat contortatall på en mindre andel av skogs-

innehavet. Den bedöms inte som en invasiv art enligt ansvarig myn-

dighet, Skogsstyrelsen. Contortatallen är inte ett inhemskt trädslag

men får enligt lag planteras i Sverige. Med sin väsentligt högre över-

levnad och tillväxthastighet ger den ett signifikant bidrag till sko-

gens nettoupptag av koldioxid från atmosfären och bidrar därmed

till att begränsa klimatförändringar. Vid åtgärder i skogen, finns rikt-

linjer för att inte påverka miljövärden negativt. Särskilda insatser

görs för att bevara och restaurera vattendrag och våtmarker. Likaså

finns föreskrifter och rutiner för att undvika utsläpp av till exempel

hydraulolja och för att minimera effekten om ett läckage ändå skulle

uppstå och påverka mark och vatten. Aktiviteten bedöms vara

aligned.

CCM 4.3 Elproduktion för vindkraft

SCA äger en egen vindpark. Väsentligt bidrag till att begränsa

klimat förändringar bedöms uppfyllt då parken producerar och säljer

förnybar el från landbaserad vindkraft. Genom miljökonsekvens-

bedömning, erhållet miljötillstånd och plan för att hantera en fram-

tida nedmontering av parken, bedöms aktuella DNSH-kriterier vara

uppfyllda. Aktiviteten bedöms vara aligned.

151Hållbarhetsupplysningar

SCA Årsredovisning 2023

Kapitalutgifter År 2023

Kriterier för väsentligt bidrag

Kriterier avseende att inte orsaka

betydande skada (DNSH)

Minimiskyddsåtgärder

Andel för-

enlig med

taxonomik-

raven (A.1)

eller som

omfattas av

taxonomik-

raven (A.2)

år 2022

Kategori möjliggörande verksamhet

Kategori omställningsverksamhet

Ekonomiska verksamheter

Kod/

koder

Absoluta

utgifter,

kapital-

utgifter

Andel av kapitalutgifter

Begränsning av klimatförändringar

Anpassning till klimatförändringar

Vatten och marina resurser

Cirkulär ekonomi

Föroreningar

Biologisk mångfald och ekosystem

Begränsning av klimatförändringar

Anpassning till klimatförändringar

Vatten och marina resurser

Cirkulär ekonomi

Föroreningar

Biologisk mångfald och ekosystem

 MSEK % % % % % % % J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T

A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN

A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)

verksamheter 

Skogsförvaltning CCM 1.3 897 27% J N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J J 19%

Elproduktion från vindkraft CCM 4.3 267 8% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 13%

Framställning av biogas och biobränslen för

transportändamål samt av flytande biobränslen CCM 4.13 87 3% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 1%

Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla CCM 4.15 21 1% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J <1%

Kombinerad produktion av värme/kyla och el från bioenergi CCM 4.20 10 <1% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J <1%

Transport med motorcyklar, personbilar och lätta

motorfordon CCM 6.5 2 <1% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 0%

Installation, underhåll och reparation av laddstationer för

elfordon i byggnader (och parkeringsplatser i anslutning till

byggnader) CCM 7.4 8 <1% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J <1% E

Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara

(taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)  1 292 39% 39% 0% 0% 0% 0% 0% J J J J J J J 34%

varav möjliggörande verksamheter 8 <1% <1% 0% 0% 0% 0% 0% J J J J J J J 0% E

varav omställningsverksamheter 0 0% J J J J J J J 0% T

A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som

inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) 

N/EL

Havs- och kustfartyg för godstransport, fartyg för

hamnarbeten och hjälpverksamhet CCM 6.10 99 3% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 3%

Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av

taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej

taxonomiförenliga) (A.2)  99 3% 3% 0% 0% 0% 0% 0% 3%

Totalt (A.1 + A.2)  1 391 42% 42% 0% 0% 0% 0% 0% 37%

B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN

Kapitalutgifter hos verksamheter som inte omfattas av

taxonomin (B)  1 922 58% 63%

Totalt (A + B)  3 313 100% 100%

CCM 4.13 Framställning av biogas och biobränslen för

transportändamål samt av flytande biobränslen

Bolaget utvinner och säljer tallolja som är en restprodukt från sulfat-

massatillverkningen. All råvara till massatillverkningen uppfyller som

minimum FSC Controlled Wood. Talloljan vidareförädlas till flytande

biodrivmedel och ger en reduktion av växthusgasutsläpp >90 pro-

cent jämfört med fossilt bränsle. Genom massafabrikernas miljö-

konsekvensbedömningar och erhållna miljötillstånd, bedöms

aktuella DNSH-kriterier vara uppfyllda. Aktiviteten bedöms vara

aligned.

CCM 4.15 Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla

Bolaget levererar värme till kommunala fjärrvärmenät. Levererad

värme utgörs av överskottsvärme och/eller värme baserad på förny-

bart bränsle. Genom miljökonsekvensbedömningar och erhållna

miljötillstånd för berörda industrier, bedöms aktuella DNSH-kriterier

vara uppfyllda. Aktiviteten bedöms vara aligned.

CCM 4.20 Kombinerad produktion av värme/kyla och el från

bioenergi

I bolagets industriprocesser produceras mottrycksel som dels

används internt dels säljs externt till nätet. Denna aktivitet omfattar

även en mindre leverans av ånga producerad från biobränslen.

Råvaran till fabrikerna uppfyller som lägst FSC Controlled Wood och

reduktionen av växthusgaser bedöms vara cirka 90 procent jämfört

med om fossila bränslen hade använts. Genom miljökonsekvens-

bedömningar och erhållna miljötillstånd för berörda industrier,

bedöms aktuella DNSH-kriterier vara uppfyllda. Aktiviteten

bedöms vara aligned.

CCM 6.5 Transport med motorcyklar, personbilar och lätta

motorfordon

Bolaget leasar ett antal bilar för persontransport. Den andel som

utgörs av rena elbilar bedöms uppfylla de tekniska kriterierna och

DNSH-kriterierna då fordonen inte ger upphov till några fossila

utsläpp. Aktiviteten bedöms vara aligned.

CCM 6.10 Havs- och kustfartyg för godstransport, fartyg för

hamnarbeten och hjälpverksamhet

Bolaget bedriver sjöfrakter för godstransport på egna eller leasade

fartyg. I nuläget finns inte tillgänglig teknik för att uppfylla de tek-

niska kriterierna i EUs taxonomi. Aktiviteten bedöms omfattas av

taxonomin, men bedöms inte vara aligned.

CCM 7.4 Installation, underhåll och reparation av laddstationer

för elfordon i byggnader (och parkeringsplatser i anslutning till

byggnader

Bolaget har investerat i laddstationer för elektriska bilar vid flera av

sina anläggningar för att möjliggöra en elektrifiering av fordons-

flottan. Vissa av laddstationerna är även tillgängliga för närboende.

Aktiviteten bedöms som aligned och är en möjliggörande aktivitet.

152 Hållbarhetsupplysningar

SCA Årsredovisning 2023

Driftsutgifter År 2023

Kriterier för väsentligt bidrag

Kriterier avseende att inte orsaka

betydande skada (DNSH)

Minimiskyddsåtgärder

Andel för-

enlig med

taxonomik-

raven (A.1)

eller som

omfattas av

taxonomik-

raven (A.2)

år 2022

Kategori möjliggörande verksamhet

Kategori omställningsverksamhet

Ekonomiska verksamheter

Kod/

koder

Absoluta

drifts-

utgifter

Andel av driftsutgifter

Begränsning av klimatförändringar

Anpassning till klimatförändringar

Vatten och marina resurser

Cirkulär ekonomi

Föroreningar

Biologisk mångfald och ekosystem

Begränsning av klimatförändringar

Anpassning till klimatförändringar

Vatten och marina resurser

Cirkulär ekonomi

Föroreningar

Biologisk mångfald och ekosystem

 MSEK % % % % % % % J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T

A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN

A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)

verksamheter 

Skogsförvaltning CCM 1.3 374 22% J N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J J 24%

Elproduktion från vindkraft CCM 4.3 2 <1% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 0%

Framställning av biogas och biobränslen för

transportändamål samt av flytande biobränslen CCM 4.13 4 <1% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J <1%

Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla CCM 4.15 14 1% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 1%

Kombinerad produktion av värme/kyla och el från bioenergi CCM 4.20 14 1% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 1%

Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara

(taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)  408 24% 24% 0% 0% 0% 0% 0% J J J J J J J 26%

varav möjliggörande verksamheter 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% J J J J J J J 0% E

varav omställningsverksamheter 0 0% J J J J J J J 0% T

A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som

inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) 

N/EL

Havs- och kustfartyg för godstransport, fartyg för

hamnarbeten och hjälpverksamhet CCM 6.10 31 2% EL

N/EL

N/EL 3%

Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av

taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej

taxonomiförenliga) (A.2) 31 2% 2% 0% 0% 0% 0% 0% 3%

Totalt (A.1 + A.2) 439 26% 26% 0% 0% 0% 0% 0% 29%

B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN

Driftsutgifter hos verksamheter som inte omfattas av

taxonomin (B) 1 233 74% 71%

Totalt (A + B) 1 672 100% 100%

153HållbarhetsupplysningarSCA Årsredovisning 2023

Klimatförändringar

Klimatpåverkan

SCA medverkar till att begränsa den globala uppvärmningen och

arbetar aktivt för att öka bolagets bidrag genom att med skogen

som bas minska samhällets beroende av fossila material och

energi slag. Det sker genom att öka den egna skogens upptag av

koldioxid från atmosfären, genom att utveckla och öka produk-

tionen av förnybara produkter som ersätter fossila alternativ samt

genom att minska de fossila utsläppen i värdekedjan från skog till

kund. SCA möjliggör även andras omställning till fossilfrihet genom

att erbjuda förnybar energi i olika former. Överskottsvärme från

bolagets fabriker levereras som fjärrvärme till kringliggande kom-

muner, försäljning av pellets och oförädlade biobränslen främst för

värmeproduktion, förnybar el, tallolja som förädlas till biodrivmedel

samt genom egen vindkraftsproduktion och att arrendera ut mark

för vindkraftsproduktion.

SCA har under lång tid systematiskt arbetat för att minska de

egna fossila utsläppen, till exempel genom övergång till förnybara

bränslen. Påverkan från SCAs verksamhet är därmed klimatpositiv,

då nettoupptaget av koldioxid i bolagets skogar är mer än sju

gånger större än de fossila utsläppen i hela värdekedjan. Klimat-

effekten utgör en del av bedömningen när beslut om investeringar

ska fattas. Effekten värderas utifrån marknadspris på utsläppsrätter

i EUs utsläppshandelssystem, EU ETS.

Bolaget ser ytterligare möjligheter till positiv påverkan, främst

genom att bolagets produkter bidrar till att fasa ut fossilt kol.

Innovation och ändrade konsumentbeteenden bedöms bidra till

en ökad efterfrågan på skogsbaserade produkter och att nya

användningsområden utforskas.

Risker för bolaget kopplade till klimatförändringar, beskrivs i

Förvaltnings berättelsen samt i not A1 under Finansiella noter. Ett

förändrat klimat bedöms ha störst inverkan på skogen. De transitio-

nella riskerna är komplexa att bedöma då de i stor utsträckning är

beroende av vilka politiska beslut som fattas både nationellt och

på EU-nivå.

Klimatnytta

Bolagets totala klimatnytta beräknas enligt en modell som tar

hänsyn till nettoupptaget i skogen, förändring i kollager, undvikna

utsläpp genom bolagets produkter samt de fossila utsläppen

i värde kedjan. Modellen beskrivs i en rapport från Skogforsk,

rapport nummer 1187-2024. Denna modell är en vidareutveckling av

den modell som SCApublicerade år 2019. Se även sca.com för mer

detaljerad information samt tabell sidan 155 för jämförelse.

Utfall år 2023

SCAs totala klimatnytta år 2023 uppgick till 12,8 (13,7) miljoner ton

e. En minskning relativt år 2022 till följd av högre avverkning i

egen skog, lägre volym sålda trävaror till följd av marknadsläget som

delvis kompenseras av ökade volymer containerboard och massa.

De fossila utsläppen ivärdekedjan, scope 1–3, ökade med

10 procent relativt år 2022 men minskade med 10 procent jämfört

med basåret 2019. Ökningen jämfört med år 2022 beror i första

hand på en ökad mängd transporter och en ökad andel transporter

till länder utanför Europa. De fossila utsläppen från industrierna

minskade trots en ökad produktion. Inga fossila utsläpp har

kompenserats genom köp av kolkrediter.

Nettoupptaget i SCAs skogar i Sverige och Baltikum uppgick år

2023 till 5,7 (6,6) miljoner ton CO

e, varav nettotillväxten i produktiv

skog stod för 4,5 (5,4) miljoner ton CO

e. Nettoupptaget på lågpro-

duktiv skogsmark och ökning av markkolet bidrog med ytterligare

1,2 (1,2) miljoner ton CO

e. Minskningen i nettoupptaget i den pro-

duktiva skogen år 2023 relativt år 2022, beror på en högre avverk-

ningsvolym och därmed en lägre nettotillväxt år 2023 relativt år

2022. Genom ansvarsfullt och aktivt skogsbruk, utveckling av plant-

material och planteringsmetoder, användandet av snabbväxande

contortatall på lämpliga marker och gödsling kan tillväxten ökas.

Då avverkningsnivån är lägre än tillväxten sker en nettotillväxt och

därmed ett nettoupptag av koldioxid från atmosfären.

Under produkternas livslängd lagras det kol som skogen tar

upp från atmosfären i form av koldioxid. Nettoeffekten av inlagring

i produkter uppgick till 0,7 (0,7) miljoner ton CO

e för trävaror,

massa- och pappersprodukter. Vid beräkningen tas hänsyn till vad

produkterna används till samt återvinningsgraden. Av bolagets

träprodukter säljs över 90 procent till långlivade produkter.

Bolagets produkter medför klimatnytta då de ersätter fossila

alternativ och därmed bidrar till att kunna fasa ut fossila utsläpp.

Undvikna utsläpp uppgick år 2023 till 7,2 (7,1) miljoner ton CO

Innovationer och fortsatt utvecklingsarbete kommer att ge nya

möjlig heter till att ersätta fossila material och därmed ytterligare

öka klimatnyttan från skogsbaserade produkter.

Klimatnytta i miljoner ton CO

e 2023 2022

Nettoupptag i egen skog 5,7 6,6

Lagring av kol i produkter 0,7 0,7

Undvikna utsläpp 7,2 7,1

Fossila utsläppp (Scope 1, 2 och 3) –0,8 –0,7

Total klimatnytta 12,8 13,7

I tabellen redovisas SCAs klimatnytta enligt modell beskriven i

Skogforsk rapport 1187-2024. En jämförelse med tidigare modell

redovisas på sidan 155.

–1

Utsläpp i

värdekedjan

Undvikna

utsläpp

Lagring av kol

i produkter

Skogens

nettoupptag

Miljoner ton CO

2022 2023

Förändringen mellan åren förklaras i texten ovan.

Klimatnyttan från SCAs verksamhet motsvarar mer än en fjärdedel av Sveriges fossila utsläpp

154 Hållbarhetsupplysningar SCA Årsredovisning 2023

BIOGENT KOL ingår i ett cirkulärt flöde. Växande

träd tar upp koldioxid från atmosfären genom foto-

syntesen och lagrar som biomassa. En mindre mängd

av kolflödet avverkas årligen och används till trä-

baserade produkter som lagrar kolet under sin livs-

längd. Det mesta av kolet återgår så småningom som

biogena utsläpp till atmo sfären i form av kol dioxid

som nya växande träd kan ta upp och omvandla till

ny biomassa. De biogena utsläppen från träbaserade

produkter ingår alltså i det cirkulära flödet och

bidrar därmed inte till den globala uppvärmningen.

Brukade skogar och trä baserade produkter acku mu-

lerar kol över tid, vilket minskar mängden koldioxid i

atmo sfären. Detta framgår också av Sveriges natio-

nella klimat rapportering, där LULUCF-komponenten

visar på en mycket hög årlig nettoinlagring i skogen.

Biogena utsläpp från träbaserade produkter ska

därför inte räknas separat utan att inkludera den

samtidiga inlagringen i skogen.

FOSSILT KOL har bildats under ett mycket långt tids-

förlopp och lagras i form av kol, olja och naturgas. När

det fossila kolet bryts eller pumpas upp och används

som energi eller i produkter, kommer det att ackumu-

leras och öka mängden koldioxid i atmosfären och

därmed bidra till den globala uppvärmningen.

Uppdaterad modell för beräkning av klimatnytta – jämförelse med tidigare modell från år 2019

Från år 2023 övergår SCA till att beräkna och redovisa bolagets totala klimatnytta med en uppdaterad modell, se Skogsforsk rapportnummer

1187-2024. För att underlätta jämförelsen med tidigare års utfall, redovisas utfall beräknat enligt båda modellerna i tabellen nedan.

Klimatnytta

uppdaterad modell

Klimatnytta

modell publicerad 2019

Miljoner ton CO

-ekvivalenter 2023 2022 2023 2022 Kommentar

Skogen

Nettoupptag i växande produktiv skog 4,5 5,4 4,5 5,4 Upptag: 1,375 ton CO

e/ m

sk i nettotillväxt

Nettoupptag på lågproduktiv skogsmark

0,4 0,4 N/A N/A Upptag: 1,231 ton CO

e/ha/år

Nettoökning av kol i marken

0,8 0,8 N/A N/A Nettoförändring av kol i mark under året.

Faktor 0,36 ton CO

e/ha skogsmark

Lagring av kol i produkter

Träprodukter

0,4 0,5 N/A N/A Halveringstid 20 år. Faktor 0,25 ton CO

e/ton CO

i produkt.

Träfiberprodukter (massa och papper)

0,3 0,2 N/A N/A Halveringstid 2 år. Faktor för massa 0,05 och för

container board 0,15 ton CO

e/ton CO

i produkt.

Återvinningsgrad 30 respektive 80 procent.

Undvikna utsläpp (potential)

Träprodukter 2,8 2,9 2,7 2,8 Faktor 1,5 ton CO

e/ton CO

i produkt.

Träfiberprodukter (massa och papper) 3,4 3,2 1,9 1,8 Faktor mellan 1,0 och 1,5 ton CO

e/ton CO

i produkt.

Energiprodukter

1,0 1,0 0,8 0,8 Baseras på ersatt energimängd.

Faktor 0,8 ton CO

e/ton CO

i produkt.

Fossila utsläpp

Fossila utsläpp i värdekedjan, scope 1–3 –0,8 –0,7 –0,8 –0,7 Ingen förändring mot tidigare rapportering

Total klimatnytta 12,8 13,7 9,1 10,1

Ny komponent för att harmonisera med nationell rapportering.

Undvikna utsläpp benämndes tidigare substitutionseffekt. Mer granulär beräkning baserad på produkternas användningsområden.

Kolinnehåll i produkter har räknats om till koldioxid, CO

Egen vindkraft ingår i energiprodukter.

Biogent och fossilt kol

Fossila källor

(kol, olja och

naturgas)

155HållbarhetsupplysningarSCA Årsredovisning 2023

Koldioxidutsläpp från industri,

fossil CO

100

120

140

20232022202120202019

kton

100

200

300

400

500

20232022202120202019

kton

Under år 2023 minskade utsläppen till följd av lägre

oljeförbrukning samtidigt som produktionsvolymer

ökade i samband med att gjorda investeringar togs

i drift.

Koldioxidutsläpp från transporter,

fossil CO

Under år 2023 ökade CO

-utsläppen till följd av

större leveransvolymer i takt med gjorda investe-

ringar samt ökad export till länder utanför

Europa. Grafen avser tank-to-wheel.

Försäljningen till andra kontinenter har minskat

något, vilket medfört att andelen fartygs trans-

porter har minskat något. Av landtransporterna

sker cirka en tredjedel med järnväg.

Färdigvaror Råmaterial

Fördelning av transportarbete

Fartyg 84%

Lastbil 11%

Tåg 5%

Biogena utsläpp

Biogena koldioxidutsläpp uppstår när biologiskt material bryts ned,

konsumeras av djur och växter eller bränns upp. Detta sker helt

naturligt och de naturliga kolflödena, både upptag och utsläpp, är

större än den del av kolflödena som människan utnyttjar. Mänskliga

aktiviteter påverkar de biogena kolflödena. Både genom att till

exempel använda biologiskt material till bioenergi, så att det

inbundna kolet frigörs och återgår till atmosfären snabbare än det

annars hade gjort, men också genom att motverka naturliga skogs-

bränder, vilket fördröjer utsläpp av biogen koldioxid. Enligt klimat-

konventionen rapporteras nettoutsläpp och nettoupptag av kol-

dioxid som sker under kolcykeln i skog och mark för markanvänd-

ningssektorn (LULUCF) i det land där biomassan produceras. De

biogena koldioxidutsläppen från till exempel förbränning av bio-

bränsle redovisas därför inte separat som utsläpp i energisektorn

eftersom det skulle innebära en dubbelräkning, men kan inkluderas

i redovisningen som information.

Mot en fossilfri värdekedja

SCAs mål är att hela värdekedjan ska bli fossilfri. Ett delmål är att

halvera de fossila utsläppen från år 2019 till år 2030, vilket är i linje

med att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål. Genom systematiskt

arbete, effektiviseringar och övergång till biobränslen har utsläppen

från SCAs egna industrier reducerats och industriprocesserna är

nästan fossilfria. Av värdekedjans fossila utsläpp kommer cirka

36 (41) procent från den egna verksamheten och från inköpt energi

medan cirka 64 (59) procent kommer från källor utanför bolagets

anläggningar.

De största utsläppskällorna

Den största enskilda utsläppskällan är transporter som står för

47 (37) procent av de totala utsläppen. Råmaterial transporteras

till SCAs produktionsanläggningar och färdiga produkter levereras

till kunder över hela världen. SCA använder fartyg, tåg och lastbil

utifrån avstånd och transportsystemens tillgänglighet för att få den

lägsta klimatpåverkan och energiåtgången. Val av bränsle ses över

i takt med att tillgängligheten av förnybara drivmedel ökar. Tåg-

transporter är ett koldioxideffektivt transportsätt, som prioriteras

där så är möjligt. Cirka hälften av virkestransporterna sker med tåg

mätt som transport arbetet. Bristande tillgång till ett pålitligt järn-

vägsnät begränsar dock valmöjligheterna. Optimering av trans-

portväg, lastfyllnad och ecodriving är andra exempel på åtgärder

för att minimera utsläpp och transportkostnad. Elektrifiering av

terminal arbete och lastbils transporter har påbörjats.

Efter transporter utgör kvarvarande fossila bränslen i industri-

processerna samt tillverkning av insatsvaror de största utsläpps-

källorna. Olika åtgärder görs för att minska användningen dels i

egen verksamhet och dels hos bolagets leverantörer. Ett exempel är

investeringen i en pelletseldad mesaugn vid pappersbruket i Obbola

som togs i drift i samband med expansionsprojektet.

Arbete pågår för att uppdatera och ytterligare konkretisera

åtgärdsplaner för att minska utsläppen.

Exempel på aktiviteter som minskar fossila utsläpp

Den pelletseldade mesaugnen i Obbola kommer att vid full kapa-

citet eliminera en fossil oljeförbrukning om cirka 8 000 m

motsva-

rande cirka 22 000 ton CO

e i scope 1 och 1 700 i scope 3 per år.

Flera olika initiativ för att minska utsläpp från transporter genom-

förs. Installation av frekvensomriktare på de egna fartygen har

minskat bränsleförbrukningen och sparar cirka 2 400 ton CO

i scope 1 och cirka 500 i scope 3 per år.

Den eldrivna lastbilen för tunga transporter av virkesråvara har

fortsatt att utvärderas under år 2023. Varje sådan bil sparar cirka

55 ton CO

e per år i scope 1.

Elektrifiering av personbilsflottan ökar och 25% av bilarna är rena

elbilar eller laddhybrider. I anslutning till SCAs verksamheter och

kontor har ett 100-tal elbilsladdare installerats för att möjliggöra

ökad elektrifiering och som delvis är tillgängliga för närboende.

156 Hållbarhetsupplysningar

SCA Årsredovisning 2023

Utsläpp av växthusgaser

Koncernens fossila utsläpp i värdekedjan, från skogsbruk till kundens grind. Målsättningen på utsläppsminskning omfattar scope 1, 2 och 3

tillsammans, ej nedbrutet per scope. Biogena utsläpp redovisas inte i tabellen.

Retroaktivt År för delmål och mål

Växthusgasutsläpp, tusen ton CO

Basår

2019

Utfall

2022

Utfall

2023

2023 /

2022, % 2030

Årligt mål %

/ Basår

Scope 1-växthusgasutsläpp

Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 278 261 258 –1%

Procentandel scope 1-växthusgasutsläpp från reglerade utsläppshandelssystem (%) 36% 55% 56%

Scope 2-växthusgasutsläpp

Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 58 46 33 –29%

Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 111 59 60 2%

Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3

Totala indirekta bruttoutsläpp scope 3 571 433 521 21%

1 Inköpta varor och tjänster 141 158 152 –4%

2 Kapitalvaror

N/A N/A N/A

3 Bränsle- och energirelaterade verksamheter (ingår inte i scope 1 eller scope 2) 59 47 48 2%

4 Transport och distribution i tidigare led 363 223 319

43%

5 Avfall genererat i verksamheten 3 4 3 –36%

6 Tjänsteresor 4 <1 <1 –17%

7 Anställdas pendling

N/A N/A N/A

8 Tillgångar som leasas i tidigare led

N/A N/A N/A

9 Transport i senare led

N/A N/A N/A

10 Bearbetning av sålda produkter

N/A N/A N/A

11 Användning av sålda produkter

N/A N/A N/A

12 Slutbehandling av sålda produkter

N/A N/A N/A

13 Tillgångar som leasas i senare led

N/A N/A N/A

14 Franchiseavtal

N/A N/A N/A

15 Investeringar

N/A N/A N/A

Totala utsläpp av växthusgaser

Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) 907 740 813 10% –50% –5%

Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) 960 753 843 12%

Ej tillämpbara för SCAs verksamhet.

Kategori som bedömts som ej relevant då utsläppen är <1% av totala utsläppen.

Utsläppet bedöms som lågt men tillförlitliga data saknas.

Från och med år 2023 utökas omfattningen av rapporteringen och inkluderar well-to-tank-utsläpp för inköpta transporter vilket ökar utsläppen i scope 3 med 58 kton.

200

400

600

800

1 000

20232022202120202019

kton

Utsläpp av växthusgaser, CO

Scope 1 Scope 2

Scope 3 Scope 3-utökning 2023

Fossila utsläpp från hela värdekedjan uppgick år 2023 till 0,8 miljoner

ton CO

e, en ökning jämfört med föregående år till följd av ökad mängd

transport arbete, men en minskning med 10% jämfört med basåret 2019.

I scope 1 ingår utsläpp från egenägda fartyg.

Av värdekedjans fossila utsläpp kommer cirka 36 (41) procent från den

egna verksamheten och från inköpt energi medan cirka 64 (59) procent

kommer från källor utanför bolagets anläggningar.

Från och med år 2023 utökas omfattningen av rapporteringen och inklu-

derar well-to-tank-utsläpp för inköpta transporter vilket ökar utsläppen

i scope 3 med 58 kton.

157HållbarhetsupplysningarSCA Årsredovisning 2023

Fördelning av bränsleanvändning

Under år 2023 var SCAs bränsleanvändning för ång-

produktion till 95 (95) procent fossilfri. Avser svenska

produktionsanläggningar.

Biobränsle 95%

Fossilt bränsle 4%

Elpannor 1%

Energi

Skogsindustrin är en stor energiförbrukare men också en stor energi-

producent. En stor del av den energi som förbrukas kommer från den

egna värdekedjan och den egna produktionen av förnybar energi.

SCA är nettoproducent av bioenergi och överskottet säljs i form av

pellets och oförädlade sortiment så som bränsleflis och bark. El

produ ceras i form av mottryckskraft och i form av egen vindkraft.

SCA har under lång tid arbetat strukturerat för att ersätta fossila

bränslen med förnybara och industrianläggningarnas bränsle-

försörjning är idag nästan fossilfri, 95 (95) procent fossilfria. I sam-

band med den stora investeringen i ökad kapacitet av linerproduk-

tion i Obbola, ersattes en oljeeldad mesaugn vilken förbrukade cirka

8 000 m

olja per år.

Vid beräkning av energiförbrukning för en produktionsanläggning

inkluderas inköpt energi (värme, el och bränsle), energi som utvinns

eller återvinns ur ved, lut, bark, slam, pappersrejekt samt egenpro-

ducerad el. En stor del av den energi som förbrukas kommer från

förbränning av vedrester och el genererad via egen mottryckskraft.

Den egenproducerade elenergin som inte förbrukas internt, leve-

reras till det nationella elnätet. SCA levererar även energi tillfjärr-

värme nät genom att ta vara på sekundärvärme från processerna

och ersätter på så vis fossila bränslen i de kommunala värmeverken.

En biprodukt från koncernens sulfatmassabruk är tallolja, som säljs

externt och vidareförädlas till flytande biobränslen. Under slutet av

år 2023 togs det samägda bioraffinaderiet i Göteborg i drift.

SCA är nettoproducent av bioenergi och överskottet säljs i form av pellets och oförädlade sortiment så som bränsleflis och bark.

158 Hållbarhetsupplysningar SCA Årsredovisning 2023

Total energiförbrukning

1)2)

MWh 2023 2022 2021

Bränslen

Kol 0 0 0

Olja och petroleumprodukter 608 321 791 758 518 980

Naturgas 0 0 0

Övriga fossila bränslen 12 959 16 867 21 890

Icke förnybara bränslen, totalt 621 280 808 625 540 870

Förnybara bränslen

, totalt 9 288 315 8 968 570 10 357 038

Inköpt elkraft, värme och ånga 1 109 296 779 267 989 491

varav förnybart 770 328 541 599 694 982

varav icke förnybart 338 968 237 668 294 510

Total energiförbrukning 11 018 891 10 556 463 11 887 399

Andel förnybara källor av total

energi förbrukning 91% 90% 93%

Inkluderar produktionsanläggningar och skoglig verksamhet. För datainsamling se

sidan 140.

I tabellen för total energiförbrukning i årsredovisning 2022 redovisades enbart

produktionsanläggningar och inte skoglig verksamhet och egen logistikverksamhet som

felaktigt uppgavs. Felet hade ingen påverkan på verksamheten.

Med förnybara bränslen avses lut, bark, pellets, slam och rejekt.

Sålda biobränslen, 1,3 TWh, och fjärrvärmeleveranser, 0,4 TWh,

motsvarar tillsammans uppvärmning av cirka 120 000 villor.

Massafabriken i Östrand bidrar genom sin energieffektivitet till

ett överskott av grön el om 0,45 TWh som säljs till nätet och

motsvarar ett mellanstort kraftvärmeverk.

Installerad vindkraftskapacitet (vid normala vindförhållanden)

på SCAs mark uppgick år 2023 till 9,0 TWh per år. Produktion av

egen ägd vindkraft uppgick till 0,15 TWh.

Anpassning till klimatförändringar – adaption

SCA har nyttjat scenarioanalys för att identifiera eventuellt behov

av att anpassa verksamhet eller anläggningar för ett ändrat klimat.

Scenarioanalysen har utgått från två olika scenarion, ett med högre

och ett med lägre temperaturökning, där 1,5-gradersmålet nås i det

senare scenariot. Analys och slutsatser beskrivs i risk avsnittet i

Förvaltnings berättelsen. De största riskerna till följd av ett ändrat

klimat har, för SCAs verksamhet, identifierats för skogen och förut-

sättningarna för skogsbruket.

Skogen kan komma att påverkas av mer frekvent förekommande

extremväder så som stormar och skyfall, längre torrperioder och

kortare vintersäsonger. SCA deltar i ett antal forskningsprojekt för

att öka kunskapen om hur och när förhållandena kan komma att

ändras och på vilket sätt de bäst kan hanteras eller förebyggas.

Det kan vara ändrade sätt att bedriva skogsbruk, val av trädslag och

ökad variation i skogen. Ett annat område är kunskap om skade-

insekter och svampar och hur dessa på bästa sätt kan hanteras.

För bolagets industriplatser har i nuläget inget behov av anpass-

ningar för ett ändrat klimat identifierats. Kraftigt höjda temperaturer

i färskvattenförsörjningen skulle kunna innebära ett ökat behov av

kylkapacitet under varma årstider. Bolagets kustnära industriplatser

ligger i område med stor landhöjning, vilket bedöms motverka en

eventuell höjning av havsnivån.

Eventuella behov av anpassning till klimatförändringar i värdekedjan

utanför bolagets direkta kontroll har ännu inte analyserats i detalj.

SCAs energieffektiviseringsprogram ESAVE (Energy Savings and

Efficiency) har sedan år 2003 bidragit till energibesparingar och

ökad effektivitet. Målet för nuvarande programperiod 2020–2025 är

energibesparingsåtgärder om minst 35 GWh per år. Ett ESAVE-

nätverk finns etablerat inom koncernen och omfattar energikart-

läggningar, investeringar i energieffektiva tekniska lösningar, arbete

med ständiga förbättringar samt en ökad medvetenhet bland med-

arbetarna. Målnedbrytning görs centralt och varje affärsområde

ansvarar för sina handlingsplaner samt att energibesparingsaktivi-

teter initieras och genomförs. Utvärdering och uppföljning av utfall

görs kvartalsvis där goda exempel sprids och erfarenhetsutbyte

sker mellan koncernens olika enheter. Nätverket har årliga fokus-

områden för att bredda kunskapen inom bolaget och säkerställa ett

aktivt energieffektiviseringsarbete. Under år 2023 har energimålet

nåtts bland annat genom effektiviseringar i sekundärvärmesystem

genom bättre nyttjande av energi från rökgaser, optimerad ånga till

pannsotning samt varvtalsreglering av pumpar och fläktar. Allny

utrustning ska vara energieffektiv som standard. År 2023 hade SCA

7 enheter som omfattades av EU ETS (EU Emissions Trading

System).

Under år 2023 levererade SCA 1 809 (1 428) TJ värmeenergi

externt och 464 (479) TJ köptes in. Ånga utgjorde 434 (178) TJ av

såld energi. Ingen kylning köptes eller såldes.

Externt sålda energibiprodukter

2023 2022 2021

El (mottrycksel) TWh 0,45 0,40 0,40

Fjärr- och spillvärme TWh 0,44 0,38 0,47

Fasta biobränslen

TWh 1,3 2,0 2,5

Tallolja, terpentin kton 47 48 47

Inklusive volymer från verksamheter där SCA har totalansvaret för försäljningen.

159HållbarhetsupplysningarSCA Årsredovisning 2023

Föroreningar

SCAs verksamhet innebär risk för negativ påverkan genom faktiska

eller potentiella utsläpp till vatten, luft och mark. Bolagets totala

utsläpp påverkas av produktionsnivå, produktmix och jämnhet i

produktionen. SCAs produktionsanläggningar innehar miljötillstånd,

vilka bland annat reglerar vad som får släppas ut. Bolaget har

kontrollsystem på plats för att följa att givna tillstånd följs och för att

snabbt få larm om ett fel skulle uppstå. För att minimera risken för

utsläpp vid skogsbruksåtgärder finns ett flertal rutiner och upp-

följning görs bland annat i form av interna revisioner på plats. För

att minimera risker för utsläpp i värdekedjan, ställer SCA krav på

sina leverantörer. Fossila utsläpp redovisas under avsnitt Klimat-

förändringar.

Vatten

Närmare 100 procent av allt förbrukat vatten återgår till recipienten

som för SCA är Bottenviken. Största delen av vattnet, 70procent,

används som kylvatten och har aldrig varit i kontakt med processen

utan kan släppas ut direkt, med något förhöjd temperatur. 30 pro-

cent av vattnet är processvatten som återanvänds i flera steg innan

det slutligen renas både mekaniskt och biologiskt innan det släpps

ut. I den mekaniska reningen tas suspenderade ämnen, sand och

partiklar bort. I den biologiska reningen reduceras upplösta ämnen

och föroreningar som påverkar den kemiska syreförbrukningen

(Chemical Oxygen Demand, COD).

Utsläpp till vatten omfattar suspenderade ämnen, COD, klor-

organiska föreningar (AOX), kväve och fosfor. SCA följer vatten-

förbrukningen och avloppsvattnets kvalitet med hjälp av styrnings-

och kontrollprogram. Till år 2030 har SCA som mål att minska

utsläpp av partiklar till vatten med 10 procent.

Bevattning av virke förekommer på några virkesterminaler och

omfattas av miljötillstånd. Detta vatten renas separat.

Luft

Utsläpp till luft omfattar alla förbränningsanläggningar oavsett

bränsle vid SCAs produktionsanläggningar samt utsläpp från inköpt

el och termisk energi. I de fall då energi levereras till en anläggning

utanför SCA, minskas luftutsläppen i redovisningen i förhållande till

den levererade energimängden. Utöver fossil CO

, är stoft, NO

och

, de utsläpp till luft som har störst påverkan och som också

omfattas av industriernas miljötillstånd.

En stor del av utsläppen till luft kommer från transporter. SCA

arbetar för att reducera utsläppen genom att öka fyllnadsgraden,

utbilda i ecodriving, tillämpa olika tekniker för sänkt bränsleförbruk-

ning och prioritera transportmedel med mindre miljöpåverkan.

Största delen av transportarbetet sker med fartyg i form av

egenägda RoRo-fartyg eller andra lastfartyg. Större delen av SCAs

lastbilstransporter köps in från externa leverantörer. Tunga fordon,

så kallade 74-tons fordon, bidrar till effektivare transporter med

lägre utsläpp. Förtransporterna av virke används 74-tons fordon

där så är möjligt utifrån vägbroars bärighet.

Mark

Vid normal verksamhet, sker inte utsläpp till mark. Utsläpp till mark

skulle kunna ske vid haverier. Markföroreningar från historisk verk-

samhet förekommer inom bolagets industriplatser och hanteras

i enlighet med nationell lagstiftning. I skogsbruket finns risk för

läckage av hydraulolja och bränslen vid ett haveri. Förebyggande

åtgärder är implementerade för att minimera risk för att detta

inträffar och för att minimera effekten om ett haveri skulle inträffa.

COD Suspenderade ämnen

20232022202120202019

kton

Utsläpp till vatten från industri,

COD och suspenderade ämnen

Utsläpp av COD har ökat marginellt under år

2023 jämfört med föregående år. Suspenderade

ämnen fortsätter minska till följd av optimerade

reningsprocessser.

100

150

200

250

300

350

20232022202120202019

ton

Utsläpp till vatten från industri,

fosfor och kväve

Fosfor Kväve

Utsläppen av fosfor och kväve har under år

2023ökat till följd av att investeringar tagits

i drift under året.

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

20232022202120202019

ton

Utsläpp till luft från industri och

transporter, NO

och SO

Industri Transporter

Utsläppen av kväveoxider och svaveldioxid

från transporter ökade under år 2023 och följer

ökningen av transportarbete.

160 Hållbarhetsupplysningar SCA Årsredovisning 2023

Vattenfrågor blir allt viktigare ur ett resursperspektiv globalt sett

även om Sverige är ett land med låg risk för generell vattenbrist.

SCAs industrienheter ligger i norra Sverige i områden med

mycket god vattentillgång i form av stora älvar och försörjs till nära

100 procent med ytvatten från dessa vattendrag. Resterande vatten

kommer från kommunala ledningsnät. I SCAs industrier används

det mesta av vattnet för kylning och har inte varit i kontakt med

processen.

SCA arbetar för att minska vattenanvändningen och har som

mål att den specifika processvattenanvändningen på industrierna

ska minska med 5 procent till år 2030 jämfört med basåret 2020.

Under år 2023 minskade den totala vattenanvändningen men den

specifika processvattenanvändningen ökade till följd av att nya

fabriker togs i drift.

Vattenanvändning

Ansvarsfull vattenhushållning

SCAs anläggningar ligger i norra Sverige i områden med god tillgång till

vatten och försörjs till nära 100 procent med ytvatten från Pite älv, Ume älv

och Indalsälven. SCAs totala vattenuttag från de tre älvarna utgör så lite

som cirka 0,4 procent av deras sammanlagda årsmedelvattenföring.

Närmare 100 procent återgår till recipienten Bottenviken.

Kylvatten 67%

Processvatten 33%

Fördelning använt vatten

67 procent av SCAs vattenintag används som kyl-

vatten och har aldrig varit i kontakt med tillverknings-

processen utan kan släppas ut direkt tillhavet med

något förhöjd temperatur.

33 procent är processvatten som renas både

mekaniskt och biologiskt innan det släpps ut i havet.

SCAs industrier ligger

i områden med låg vattenstress

– nu och i framtida scenarier.

Kylvatten

till havet

Mekanisk

rening

Mekanisk

rening

Biologisk

rening

Renat process-

vatten till havet

Bottenviken

Processvatten

till rening

Kommunala

vattenlednings-

system

Ytvatten till kylning

och processer

Processvatten

återanvänds

flera gånger

120

150

20232022202120202019

Vattenanvändning

Processvatten är den del av

vatten intaget som är process-

berört och behandlas i renings-

anläggningar innan det återförs

till recipient.

Kylvatten Processvatten

161HållbarhetsupplysningarSCA Årsredovisning 2023

Skogsbruk och biologisk mångfald

Ansvarsfullt skogsbruk

Skogen är basen för SCAs verksamhet med målet att skogarna ska

vara minst lika rika på biologisk mångfald, naturupplevelser och

råvara i framtiden som i dag. SCA bedriver ett ansvarsfullt, lång-

siktigt och lönsamt skogsbruk som resulterat i att SCA har välskötta

skogar, som bidrar med biologisk mångfald samt natur- och upp-

levelse värden, samtidigt som det stående virkesförrådet i skogen

och uttaget av förnyelsebar råvara ökar.

Naturhänsyn finns alltid med som en självklar del i arbetet i SCAs

skogar – även i de skogar som idag inte hyser särskilda naturvärden.

Det betyder att SCA alltid tar hänsyn vid alla skogliga åtgärder, som

till exempel vägbyggnad, markberedning, röjning, gallring, gödsling

och föryngringsavverkning. Detta kallar SCA för generell miljö-

hänsyn.

Processerna i skogen är långa. Det tar nästan ett sekel för ett träd

att bli moget för avverkning och många processer i naturen tar ännu

längre tid. SCAs planering av skogsskötseln sträcker sig därför över

hundra år. För varje träd som avverkas, planteras minst två nya.

Under år 2023 levererade SCAs plantskolor 103 (98) miljoner skogs-

plantor, varav cirka 45 (40) miljoner planterades iegna skogar. SCA

erbjuder en rad skogliga tjänster till privata skogsägare, varav en är

”Ny skog med föryngringsgaranti” där SCA tar hela ansvaret för

markberedning och plantering samt gör en återväxtkontroll senast

två år efter planteringen.

Certifierat skogsbruk

SCAs skogbruk är sedan lång tid tillbaka certifierade enligt de inter-

nationella systemen för skogsbrukscertifiering, Forest Stewardship

Council (FSC) och Programme for the Endorsement of Forest

Certification (PEFC), vilka syftar till att säkerställa ett ansvarsfullt

skogsbruk. SCA medverkar tillsammans med andra sociala, miljö-

och ekonomiska intressenter i utvecklingen av FSCs och PEFCs

standarder och verksamheter. SCAs skogsbruk FSC-certifierades

år 1999 och PEFC-certifierades år 2011.

Ansvarsfull råvaruanskaffning

All vedråvara som används i SCAs produkter ska komma från

ansvarsfullt brukade skogar. Det gäller både egen skog och det

virke SCA köper från andra skogsägare. I samband med inköp av

virke arbetar SCA systematiskt med att säkerställa goda arbets-

villkor och hänsyn till biologisk mångfald, även utanför det egna

innehavet.

All vedråvara som SCA köper omfattas därför av spårbarhets-

regler och uppfyller som lägst kraven i FSCs standard för Controlled

Wood, FSC CW. Det innebär att virket inte får komma från kontro-

versiella källor, vilket bland annat omfattar skogar som avverkats

olagligt, skogar med höga bevarandevärden, där dessa värden

hotas av skogsbruk och skogsbruk där urfolks rätt eller mänskliga

rättigheter kränks. SCAs virkesanskaffning är tredjepartscertifierad

enligt PEFC och FSC Chain of Custody. SCA arbetar aktivt för att

ständigt öka andelen vedråvara från skogsbruk som är certifierat

och uppmuntrar privata skogsägare som bolaget gör affärer med att

certifiera sitt skogsbruk. SCA uppmuntrar även de markägare som

inte har ett certifierat skogsbruk att ta samma naturhänsyn vid

avverkning som bolaget tar i egen skog. Detta benämns SCA-

hänsyn och motsvarar FSCs krav. Under år 2023 kom 66 (60) pro-

cent av förbrukad vedråvara från FSC- eller PEFC-certifierat skogs-

bruk och 9 (9) procent från avverkningar med SCA-hänsyn i egen

regi hos privata skogsägare. Resterande volym uppfyller kraven för

att kunna betraktas som kontrollerat virke (FSC Controlled Wood).

Ökningen i certifierad andel beror främst på ökad andel från egen

skog.

Ansvarsfull fiberanskaffning

SCAs virkesenhet och marknadsfunktion ansvarar för inköp av all vedråvara till

produktionen av trä-, massa- och pappersprodukter. Råvaruanskaffningen är

tredjepartscertifierad enligt PEFC och FSC Chain of Custody. Den största

mängden råvara kommer från certifierat skogsbruk. All råvara från bolagets egna

skogar ingår i denna andel. Resterande volymer är spårbarhetscertifierade enligt

FSC CW, varav hälften kommer från avverkning där andelen skog undantagen för

naturhänsyn motsvarar FSC-nivå (SCA-hänsyn). SCA uppmuntrar sina externa

leverantörer att certifiera sitt skogsbruk för att öka tillgången tillcertifierad råvara.

Ursprungsland, andel av förbrukad 2023 2022

Sverige 94,0% 95,5%

Baltikum 4,3% 3,4%

Finland, Norge 1,7% 1,1%

SCAs produktionsanläggningar förbrukade 10,3 (10,4) miljoner m

vedråvara år

2023. Nästan all vedråvara kommer från norra Sverige.

Certifierat skogsbruk 66%

Spårbarhetscertifierad med SCA-hänsyn 9%

Spårbarhetscertifierad 25%

162 Hållbarhetsupplysningar SCA Årsredovisning 2023

Naturvårdsstrategi för biologisk mångfald

Att utveckla och bevara biologisk mångfald i bolagets skogar är det

viktigaste miljömålet i SCAs skogsskötsel. Områden som är viktiga

livsmiljöer för känsliga djur- och växtarter undantas från virkes-

produktion i form av frivilliga avsättningar, sköts med hyggesfria

brukningsformer eller lämnas vid trakthyggesbruk som miljöhänsyn

vid avverkning. De skogar som undantas från virkesproduktion eller

sköts med hyggesfria brukningsformer ingår i de ekologiska land-

skapsplaner som SCA utvecklat för hela sitt innehav. Landskaps-

planerna revideras kontinuerligt i syfte att uppnå högsta naturvårds-

nytta, vilket bland annat innebär att de skogar som har högst natur-

värden avsätts eller brukas med hyggesfria metoder. Arbetet bygger

på hög kompetens hos personal, omfattande inventeringar av natur-

värden inom bolagets skogar samt dialog med intressenter. Den

ekologiska landskapsplaneringen omfattar sedan många år dialog

med bland annat länsstyrelserna och Naturvårdsverket kring vilka

skogar som lämpar sig bäst för formellt skydd.

SCA har också fem mångfaldsparker. Parkerna är större skogs-

områden som sköts för att gynna känsliga djur- och växtarter och

lyfta fram kulturhistoriska värden och rekreationsvärden. Varje år

genomförs en intressentdialog om hur skogen bör hanteras med

avseende på olika värden i parken. Inom parkerna prövas en mång-

fald av åtgärder och skötselmetoder, för att både förstärka befintliga

värden och skapa nya.

Fördelning av olika typer av naturhänsyn på det svenska innehavet

varav 77%

produktiv

skogsmark

Total areal

2,6 milj ha

varav 77%

produktiv

skogsmark

SCAs

markinnehav

2,6 milj ha

Andel

av total

areal, %

Andel produktiv

skogsmarksareal, %

Hänsynsandel

per kategori

Hänsynskategori Ambition Ambition 2023 2022 2023 2022

Generell hänsyn (~15% hänsyn) 67 87 88 88,5 16,0

18,8

– varav sparad fröträdsställning (30–80 träd/ha) 1,3 1,2 17,3 20,0

Frivillig avsättning (100% hänsyn)

5,4 7 8,2 8,3 100 100

Kombinerade mål (>50% hänsyn)

2,3 3 2,1 1,7

5) 5)

Anpassad hänsyn (15–30% hänsyn)

2,3 3 1,7 1,4

5) 5)

Lågproduktiv skogsmark (100% hänsyn, skyddad) 10 - - - 100 100

Ej skogsmark (brukas ej) 13 - - - - -

Total areal 2,6 milj ha 2,0 milj ha

Graden av naturhänsyn visar balansen

mellan produktion och naturvård, eller i

vissa fall sociala värden. Vid exempelvis

>50 procent hänsyn så lämnas >50 procent

av virkesförrådet kvar efter SCAs åtgärd.

Andel areal som avsätts, brukas med olika grader av hänsyn eller utgörs av ej

skogsmark, av totalt markinnehav i Sverige.

2, 3)

Utfallet redovisar den andel av SCAs produktiva skogsmark som vid utgången av år

2023 var inkluderad i ekologiska landskapsplaner med syfte att 2) gynna biologisk

mångfald, 3) bevara biologisk mångfald på beståndsnivå med främst olika hyggesfria

metoder eller förstärkt hänsyn. De frivilliga avsättningarna, kombinerade mål och

anpassad hänsyn presenteras på sca.com.

Visar andel planerad naturhänsyn (ytor av produktiv skogsmark > 0,1 ha) vid föryngrings-

avverkning inom kategorin generell hänsyn. Resultatet är något högre än tidigare år då

hänsynsandel presenteras per kategori och inte utifrån all produktiv mark. Justerat resultat

presenteras retroaktivt för år 2022. Här inkluderas även en mindre andel av den hänsyn

som planerats vid avverkning med ”anpassad hänsyn”. Spridda träd och mindre

trädgrupper redovisas ej. Resultatet är samtidigt lägre än tidigare år då även yngre skogar

än 70 år (i huvudsak skog med contortatall) har inkluderats i resultatet för år 2023.

Metodik för att bedöma lämnad naturhänsyn vid avverkning av bestånd med ”kombinerade

mål” och ”anpassad hänsyn” har tagits fram men behöver utvecklas ytterligare under år 2024.

Baltikum

SCAs skogar i Baltikum omfattar i nuläget cirka 62 000

hektar skogsmark. För att säkerställa ett ansvarsfullt skogs-

bruk i linje med koncernmålet värdefulla skogar, certifieras

all skog i Baltikum enligt FSC och PEFC. Som en viktig del i

arbetet, identifieras skogar med höga bevarandevärden

(HCV), som sköts så att dessa bevarandevärden bibehålls

eller förstärks. Detta resulterar i Baltikum i att 17% av

skogen skyddas som fri villiga avsättningar (utöver lagens

krav) eller får särskild skötsel med förstärkt hänsyn och 80%

sköts med generell hänsyn utifrån standardernas krav avse-

ende till exempel kantzoner, trädgrupper, gamla träd och

död ved. Aktivt och ansvarsfullt skogsbruk säkerställer även

god tillväxt som bidrar till stor inbindning och lagring av kol-

dioxid i den växande skogen och i det virke som skördas.

Typ av hänsyn, % av total skogsmark 2023

Frivilliga avsättningar 5%

Utökad hänsyn

12%

Generell hänsyn 80%

Icke-produktiv skogsmark 3%

Utökad hänsyn omfattar kombinerade mål och anpassad hänsyn

163HållbarhetsupplysningarSCA Årsredovisning 2023

Åtgärder för att gynna biologisk mångfald

Antal hektar

% av föryngrings-

avverkad areal

Utförda åtgärder 2023 2022 2023 2022

Naturvårdande skötsel i frivilliga avsättningar 272 185 1,0 0,8

Utförda åtgärder av ”kombinerade mål” 1 033 619 3,7 2,7

Utförda åtgärder av ”anpassad hänsyn” 2 468 1 821 8,8 8,1

Utförda fröträdsställningar som sparas för framtiden 1 752 1 077 6,2 4,8

Naturvårds- och hyggesbränning 157 28 0,6 0,1

Åtgärder i produktionsskog i prioriterade landskap 172 132 0,6 0,6

Våtmarksrestaurering

150 196

N/A N/A

Summa 6 004 4 058

Restaurering av öppna våtmarker på SCA-mark utförda i SCAs regi och i samverkan med andra aktörer.

Redovisningen för år 2022 har kompletterats med restaurering som gjorts i samverkan med andra aktörer vilket

inte redovisades under år 2022. Korrigering med 2 ha. Felet hade ingen påverkan på verksamheten.

Tabellen redovisar åtgärder som utförts under året för

att gynna biologisk mångfald i relation till föryngrings-

avverkad areal inom SCAs svenska skogsinnehav. För att

återskapa biotoper och värdefulla substrat utförs olika

åtgärder, där naturvårdsbränning och våtmarksrestaure-

ring är två exempel. Bränning genomförs både på hyggen

som föryngringsmetod och i avsatta naturvårdsskogar.

Våtmarks restaurering har utförts av öppna våtmarker för

attåterställa hydrologi efter historisk utdikning.

Naturvärdesbedömning i fält utförs inför all föryngrings-

avverkning och kompletterande inventering utförs av per-

sonal med specialistkompetens i skogar där det bedöms

kunna förekomma höga naturvärden.

SCAs särskilda artansvar för ökad precision

I norra Sverige där SCA har majoriteten av sitt skogsinnehav finns

uppskattningsvis cirka 7 400 skogslevande arter, varav cirka 700 är

rödlistade enligt SLUs Artdatabank och bedöms påverkas negativt

av skogsbruk. Isyfte att utveckla och öka precisionen i arbetet med

att bevara och utveckla biologisk mångfald, genomförde SCA under

år 2020 ett arbete tillsammans med Artdatabanken och extern

expertis för att kartlägga vilka av dessa arter som förekommer på

SCAs mark innehav. Arbetet identifierade 203 arter som kan anses

vara särskilt berörda av SCAs skogsbruk och därmed de arter som

SCA har ett särskilt ansvar för. Dessa arter kallar vi för ”SCAs

ansvarsarter”.

I stort sett alla artgrupper är representerade, men ansvarsarterna

utgörs främst av svampar, mossor och lavar, samt insekter och

vissa fåglar.

Utifrån deras ekologi identifierades ett antal livsmiljötyper som

ansvarsarterna är beroende av. Genom att inrikta naturvårdsarbetet

till dessa livsmiljöer kan SCA, tillsammans med andra markägare

och myndigheter, på ett resurseffektivt sätt skapa förutsättningar

för att ansvarsarterna ska kunna fortleva i det brukade skogsland-

skapet.

För att förbättra hänsynen till ansvarsarter i skogsbruket har SCA

bland annat identifierat de arter som behöver skötselåtgärder för att

finnas kvar på lång sikt. Ett 30-tal av ansvarsarterna är så kallade

ÅGP-arter. ÅGP är åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper

framtagna av Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten.

Åtgärderna består främst av naturvårdande skötsel, såsom natur-

vårdsbränning, nyskapande av död ved eller återställning av vatten-

drag. Åtgärderna kan även utgöras av restaurering för att öka

omfattningen av den livsmiljö som arten är beroende av, såsom

” Vi ska aktivt bidra till att bevara biologisk mångfald,

genom att öka mängden livsmiljöer som är viktiga

för SCAs ansvarsarter.”

Karelsk barkfluga ingår i åtgärdsprogrammet ”Hotade arter på asp i Norrland” och är en av SCAs ansvarsarter.

164 Hållbarhetsupplysningar SCA Årsredovisning 2023

att skapa lövdominerad skog. Denna typ av åtgärder gynnar även

betydligt fler än de 30 ÅGP-arterna.

SCA har hittills identifierat 10 ÅGP-landskap, på totalt 73 000

hektar, för arter som kräver landskapstäckande anpassningar

såsom aspbarkgnagare och tallkapuschongbaggar. Naturvärdena

i dessa landskap är typiskt knutna till antingen löv- eller tallskogar,

men det är också vanligt att livsmiljöerna ligger isolerade från var-

andra. Till dessa landskap prioriteras åtgärder för att både höja kva-

liteten i befintliga livsmiljöer och restaurera sådana livsmiljöer som

arterna kan dra nytta av på sikt. Genom högre precision i natur-

vårdsarbetet knyter de restaurerade livsmiljöerna på så sätt

samman dagens livsmiljöer så att funktionaliteten i landskapet

förbättras över tid genom högre kvalitet, större livsutrymmen och

bättre spridningsmöjligheter. I riktade artinventeringar under år

2023 har tidigare okända förekomster av mycket ovanliga ÅGP-arter

upptäckts, vilket är ett tydligt kvitto på att de utpekade ÅGP-

landskapen är mycket betydelsefulla. Geografisk utbredning och

skötselinriktning inom dessa landskap ses över kontinuerligt för att

skapa högsta naturvårdsnytta. Under år 2023 identifierades ytterli-

gare cirka 700 hektar produktionsskog för kommande restaurering.

Under år 2023 genomfördes naturvårdsåtgärder för att gynna bio-

logisk mångfald på 6 004 (4 058) hektar i både produktionsskog och

i skog med befintliga höga naturvärden.

Utveckling av biologisk mångfald

Det är komplext att mäta och utvärdera effekter av insatser för att

gynna biologisk mångfald. SCA har gjort ett försök att följa utveck-

lingen på SCAs svenska markinnehav för några indikatorer relevanta

för biologisk mångfald med hjälp av Riksskogstaxeringen vid SLU,

som publicerar data för hela Sverige baserat på ett stort antal prov-

ytor. Status för indikatorerna bygger på skattningar av data från

Riksskogstaxeringens provytor på SCAs mark. Åtgärder för bio-

logisk mångfald är långsiktiga och resultatet ses oftast efter lång

tid. För att få en representativ bas för att följa utvecklingen, valdes

ett medelvärde av utfallet för åren 1996 till 2000. I ett första försök

har indikatorerna död ved, äldre lövträd, volym lövträd, äldre skog

samt äldre skog med särskilda indikationer på naturvärden valts ut.

Samtliga indikatorer bedöms representera viktiga förutsättningar för

biologisk mångfald i skog.

Mängden död ved i skogslandskapet är en etablerad indikator för

att bedöma förutsättningar för biologisk mångfald, då många arter

är beroende av död ved i olika nedbrytningsstadier. Tillgång till

grova lövträd är en annan viktig indikator för att gynna vissa fågel-

arter och på sikt ge livsmiljöer med gammal död lövved.

Då det finns osäkerheter i data för respektive år, följs i första hand

den relativa utvecklingen per indikator. Samtliga indikatorer har

utvecklats mycket positivt som ett resultat av bolagets satsningar

på frivilliga avsättningar, lämnad hänsyn vid slutavverkningar och

ändrade skötselstrategier. För död ved noteras också en effekt av

större stormfällningar år 2011 och år 2013.

Indikatorer för biologisk mångfald – relativ förändring Indikatorer för biologisk mångfald

Indikator

SCA

Startpunkt

1996–2000

SCA

Nuläge

2020

SCA

Utveckling

Medel-

värde för

norra

Sverige

Död ved, m

sk/ha 9,0 12,5 38% 9,2

Äldre lövträd (grova lövträd

≥ 35 cm), m

sk/ha 0,6 1,1 98% 1,0

Lövträd, m

sk/ha 16 20 29% 20

Äldre skog (> 140 år), andel av

produktiv skogsmark 5,4% 7,4% 37% 9,2%

Äldre skog med SIN, andel av

produktiv skogsmark

3,0% 4,0% 36% 4,3%

Data avser 5-årsmedelvärden på produktiv skogsmark, exklusive skyddade områden för

SCAs skogar respektive referensvärden för norra Sverige.

SIN står för särskild indikation på naturvärden och omfattar hög beståndsålder, grova träd,

död ved samt trädskiktning. SIN började mätas år 2003 och har en annan referensperiod.

År 2005 valdes som startpunkt då det är det första redovisade 5-årsmedelvärdet.

Källa: SLU Riksskogstaxeringen. Sveriges officiella statistik, Skogsdata 2023.

Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå. Referensvärden är hämtade från Skogsdata

samt från Riksskogstaxeringen. Data för SCA baseras på Riksskogstaxeringens

provytor på SCAs skogsinnehav.

Utvecklingen för indikatorerna har varit mycket positiv som ett resultat av bolagets

satsningar på frivilliga avsättningar, lämnad hänsyn och ändrad skötselstrategi.

Volymen död ved har ökat med cirka 38 procent. Ökningen är påtaglig från år 2011

och beror främst på att döda träd lämnats efter stormar (år 2011, 2013) och insekts-

angrepp (år 2009–2016). Volymen grova lövträd har ökat med 98 procent.

Ökningen utgörs främst av ökad mängd grova lövträd i äldre skog. Volymen lövträd

har ökat med 29 procent. Ökningen beror främst på att lövträd lämnas i större

utsträckning vid röjning och gallring. Löv lämnas även i stor utsträckning i generell

miljöhänsyn vid avverkning. Andelen äldre skog (≥140 år) har ökat med 37 procent.

Ökningen beror främst på att frivilligt avsatt skog blivit äldre. Andelen äldre skog

med särskild indikation på naturvärden har ökat med 36 procent sedan de första

skattningar från år 2005.

Källa: SLU Riksskogstaxeringen.

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2020

2019

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

2001

1996–2000

Index 1 = medelvärde 1996–2000

Död ved Grova lövträd Volym lövträd

Äldre skog Äldre skog SIN

165HållbarhetsupplysningarSCA Årsredovisning 2023

SCAs produkter är förnybara och möjliggör ökad cirkularitet såväl

som lägre klimatpåverkan och är viktiga för att ställa om till ett håll-

bart samhälle och en hållbar konsumtion där fossila material kan

fasas ut. SCA ska bedriva sin verksamhet så att påverkan på män-

niska och miljö minimeras och för att eliminera slöseri, Zero waste.

SCAs produkter är baserade på förnybar råvara som kan åter-

användas och bidrar till ett cirkulärt materialflöde. Genom sam-

arbeten och innovationer, söker bolaget löpande nya användnings-

områden för befintliga produkter, biprodukter och restströmmar för

att påså sätt ytterligare öka cirkulariteten och klimatnyttan.

Hela trädet används

SCA arbetar aktivt för att ta tillvara på hela trädet och alla rest-

strömmar. Den mest värdefulla delen av trädet förädlas i sågverken

till trävaror. En del av dessa blir fönsterkomponenter, målad panel

eller hyllor. Drygt hälften av stocken blir trävaror. Resten blir flis för

massaproduktion eller spån som förädlas till pellets. Barken

används för energiproduktion.

Förutom färdiga produkter, resulterar SCAs processer i bipro-

dukter och restströmmar så som bark, tallolja, askor och slam.

De flesta restströmmar, såsom askor, grönlutsslam och mesa går

idag till landbyggnad eller hanteras som avfall medan biprodukterna

till stor del används för energiproduktion och produktion av flytande

biodrivmedel. SCA har som mål att öka förädlingsvärdet och

cirkulari teten för dessa strömmar genom att finna nya använd-

ningsområden. SCA arbetar fortlöpande för att optimera resurs-

effektiviteten och energiprestandan genom att utveckla processer,

produkter och arbetssätt.

Alla enheter i koncernen arbetar för att förbättra resursutnytt-

jandet genom effektiva processer, ökad återvinning och genom att

undersöka nya användningsområden för sina restströmmar. SCAs

enheter följer aktivt sin energiförbrukning, sätter mål för energi-

effektivisering och vidtar åtgärder för att nå målen.

Produktutveckling och innovation

SCA bedriver ett strukturerat innovationsarbete i enlighet med de

strategiska prioriteringarna. Innovationsarbetet är integrerat med

hållbarhetsarbetet och handlar om att skapa så stort värde som

möjligt från hela trädet dels genom högre råvaruutnyttjande,

effektivitet och ökad cirkularitet, dels genom att förflytta produkt-

portföljen till högre förädlingsvärde. Innovationsarbetet leder till

ökad kundnytta genom utveckling av nya produkter och applika-

tionsområden, där klimatnytta och resurseffektivitet förbättras

genom de skogsbaserade produkterna. Utöver att utveckla de

befintliga produktområdena bedrivs även innovationsarbete för att

skapa högre produktvärden utifrån produktionsenheternas sido-

strömmar, såsom aska, slam och bark. SCAs affärsområden leder

sitt innovationsarbete med stöd från centrala resurser. Vid SCA R&D

Centre, som är bolagets centrala enhet för forskning och utveckling,

genomförs projekt för bolagets olika affärsområden.

Ett exempel från de senaste åren är lanseringen av contorta som

ett tredje träslag för träprodukter där homogenitet och en hög andel

friska kvistar är viktiga egenskaper. Genom utveckling mot en mer

precis identifiering av olika skogsbestånds egenskaper har contorta

kunnat bli ett träslag för långlivade produkter. Ett annat exempel är

ett nytt digitalt verktyg som underlättar planeringen av avlägg i

skogen. Verktyget hjälper till att skapa säkra och effektiva virkes-

avlägg som tar hänsyn till flera faktorer som påverkar ett avläggs

lämplighet, bland annat närhet till vattendrag eller områden med

natur- eller kulturvärden.

Livscykelperspektiv

Ett viktigt hjälpmedel i SCAs hållbarhetsarbete är resurslednings-

systemet Resource Management System (RMS). I detta system följs

resursåtgång och miljöpåverkan för produktionsanläggningar, för

transporter av råvaror och för färdiga produkter. Genom livscykel-

analyser kan klimat- och miljöpåverkan för SCAs produkter

beräknas och utvärderas. Beräkningar visar att produkterna redan

idag har ett litet kolspår. Störst klimateffekt uppnås när produkterna

ersätter andra produkter med en större klimatpåverkan.

Produktsäkerhet

SCA arbetar för att säkerställa att kunder och konsumenter får

säkra produkter och tjänster med hög kvalitet, som tillverkas och

levereras med respekt för människa och miljö. Produkterna ska vara

säkra för användaren och för miljön samt uppfylla kundernas och

myndigheternas krav på produktsäkerhet. Vid produkt- och pro-

cessutveckling tillämpas försiktighetsprincipen.

Resursanvändning och cirkulär ekonomi

100

150

200

20232022202120202019

kton

Återvinning Deponering

Det fasta avfallet, som

främst utgörs av bioaska,

slam, organiskt avfall och

plast, återvinns till största

delen genom att användas

som råvara iandra pro-

cesser, som konstruktions-

material eller genom att

energiåtervinnas. En mindre

del behöver deponeras.

Icke-farligt avfall Förbrukning av råmaterial

Virke och flis 93%

Returfiber 7%

Övrigt <1%

Nästan all råvara som används i

bolagets tillverkning är förnybar.

Övrigt utgörs av oorganiskt material

så som kalcium karbonat.

166 Hållbarhetsupplysningar SCA Årsredovisning 2023

Råvaror och kemikalier som ingår i produkterna eller används i bola-

gets verksamhet utvärderas kontinuerligt och SCAs leverantörs-

standard ställer höga krav på insatsvarornas produktsäkerhet.

Baserat på tillgänglig kunskap arbetar vi aktivt för att identifiera

och byta ut substitutionspliktiga produkter. Arbetet samordnas via

koncernens Kemikalienätverk.

Råmaterial

Basen för SCAs produkter är färsk vedfiber. Därutöver används

mindre mängder returfiber och en liten mängd oorganiska material i

form av kalciumkarbonat vid tillverkning av olika pappersprodukter.

Nästan all vedråva kommer från närområdet i norra Sverige och

58 (51) procent av vedråvaran som används kommer från egen skog

och egna sågverk. Förutom råvaror används även insatsvaror i form

av olika kemikalier.

Returfiber

Kraftliner är en färskfiberbaserad produkt som främst används i de

yttre släta skikten i wellpapplådor. Utöver färskfiber används mindre

mängder av noggrant utvalda återvunna fibrer. Kraftliner används

för förpackningar där det ställs höga krav, till exempel vid långa

transportavstånd, tunga varor, fuktiga förhållanden eller extra krav

på renhet. Eftersom fibrer inte kan återvinnas ett oändligt antal

gånger krävs ett kontinuerligt tillflöde av färskfiber. Färska fibrer

från hållbart skogsbruk är förnybara och återvinningsbara och till-

sammans med returfiber bidrar de till ett cirkulärt kretslopp.

Avfall och restströmmar

SCA utgår från ett livscykelperspektiv och arbetar aktivt med

resurs effektivitet. Detta har möjliggjort nya användningsområden

och i en del fall helt nya produkter, endera i egen verksamhet eller

hos en extern part.

Biprodukter och restströmmar tas tillvara så långt det är möjligt och

det fasta avfallet, som främst utgörs av bioaska, slam, organiskt

avfall och plast, återvinns till största delen genom att användas som

råvara i andra processer, som konstruktionsmaterial eller genom att

energiåtervinnas. Bolagets mål till år 2030 är att allt icke-farligt avfall

ska återvinnas så effektivt som möjligt. Återvinningen ligger på cirka

98 procent av den totala avfallsmängden. Bolaget fortsätter arbetet

med att optimera värdeskapande och förädlingsgrad på det åter-

vunna avfallet samt att sänka hanteringskostnaden för det kvar-

varande avfallet genom minskad mängd och ökad effektivitet.

En mindre del av det totala avfallet är farligt avfall, till exempel

spilloljor, lysrör och batterier. Farligt avfall lämnas till auktoriserade

mottagare med godkända transportörer. Detta avfall ingår inte i

målformuleringen.

Bolaget arbetar även med ökad cirkularitet genom att tillsam-

mans med partner återbruka och återvinna uttjänt elektronik så som

datorer och bildskärmar.

Förbrukning av råmaterial (totalt för koncernen)

Råmaterial 2023 2022 2021

Rundved och sågverksflis kton 4 300 4 200

4 300

Returfiber kton 310 270 283

Oorganiskt material kton 15 16 44

Organiskt fossilt material kton 0 0 1

Inmatningsfel från år 2022 har korrigerats. Ingen påverkan på verksamheten.

Basen för SCAs produkter är färsk vedfiber. Färska fibrer från hållbart skogsbruk är förnybara

och återvinningsbara och tillsammans med returfiber bidrar de till ett cirkulärt kretslopp.

167HållbarhetsupplysningarSCA Årsredovisning 2023

Miljödata

Tabellen redovisar miljödata för SCAs industrianläggningar, där SCAs ägarandel är minst 50 procent.

Redovisningen är meraomfattande än vad som berörs i text och grafer.

Summerat SCA Trä Massa Containerboard Förnybar energi

2023 2022 2021 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022

PRODUKTION

Papper, massa och pellets kton 2 004 1 849

1 931 4 9 972 858 852 793 176 188

Virke och sågade trävaror 1 000m

1 879 2 112 2 263 1 879 2 112 0 0 0 0 0 0

ENERGIFÖRBRUKNING

Elenergi

Mottryckskraft GWh 921 1 012 1 037 0 0 671 695 251 318 0 0

El från nätet GWh 957 618 705 131 141 279 48 515 397 31 32

TOTALT EL GWh 1 878 1 631 1 742 131 141 950 743 766 714 31 32

Bränsle

Biobränsle GWh 9 280

8 843 8 993 437 445 5 393 5 303 3 341 2 978 108 117

Fossilt bränsle GWh 397 402 349 19 22 243 254 134 126 1 1

Elpannor GWh 51 21 34 0 0 16 7 35 14 0 0

TOTALT BRÄNSLE GWh 9 728 9 266 9 376 457 467 5 653 5 563 3 510 3 118 109 118

varav mottryckskraft GWh 1 949 2 298 2 185 0 0 1 667 1 942 283 356 0 0

Värmeenergi

Inköpt fjärrvärme GWh 129 133 131 129 133 0 0 0 0 0 0

TOTALT VÄRME GWh 129 133 131 129 133 0 0 0 0 0 0

UTSLÄPP

Till luft

som NO

ton 2 005 2 032

2 180 76 96

1 238 1 221 692 715 0 0

ton 277 265

313

2 2

115 152 160 111 0 0

Stoft ton

166 236 267 17 16 83 134 64 53 1 33

fossilt kton 111 113

5 6

68 71 37 36 0 0

fossilt, inköpt el kton 11 6 9 1 1

3 1 6 4 0 0

fossilt, inköpt värme kton 22 30 31 22 30 0 0 0 0 0 0

biogent kton 3 341 3 267

3 328

164 160

2 027 1 961 1 109 1 106 41 40

Till vatten

COD ton

16 704 16 549 15 925 25 13 13 065 9 001 3 614 7 536 0 0

BOD ton 1 017 3 529 3 026 55 66 446 497 515 2 966 0 0

Suspenderade ämnen ton 1 605 2 104 2 353 0 0 1 002 1 103 602 999 2 2

AOX ton 35 35 28 0 0 30 31 5 4 0 0

Fosfor (P) ton 32 25 40 1 1 17 10 14 14 0 0

Kväve (N) ton 345 266 337 2 3 241 169 102 94 0 0

Total vattenanvändning

122 123 127 0 0 86 87 35 36 1 1

Avloppsvatten (processvatten) Mm

40 37 38 0 0 26 22 14 15 0 0

Fast avfall

Deponering ton 3 757 5 438 4 183 10 36 70 26 3 578 5 335 99 41

Återvinning ton

147 619 142 124

162 538 4 909 5 770

96 084 97 864 46 337 38 438 289 52

Farligt avfall ton 1 223 2 537 2 253 312 408 637 535 267 561 7 1 033

Utsläpp till luft av CO

, NOx, SO2 och stoft inkluderar direkta utsläpp från våra industrienheter. Indirekta utsläpp från inköpt fjärrvärme är ej inkluderat vilket gjorts tidigare år.

Historiska data är korrigerade. Korrigeringarna har inte påverkat verksamheten.

Total vattenanvändning avser kyl- och processvatten.

Under år 2023 uppkom 962 ton byggavfall huvudsakligen från expansionsprojektet i Obbola och ombyggnaden i Ortviken. Av detta var 90 procent återvinningsbart.

Korrigering av mindre inmatningsfel från år 2022. Ingen påverkan på verksamheten.

AOX Absorberbara organiska halogener

Koldioxid

COD Chemical oxygen demand

BOD Biochemical oxygen demand

Kvävedioxid

Kväveoxider

Svaveldioxid

168 Hållbarhetsupplysningar SCA Årsredovisning 2023

Medarbetare

Socialt relaterade upplysningar

SCA bidrar till många arbetstillfällen i framför allt norra Sverige dels

i den egna verksamheten, dels i bolagets värdekedja. Genom en

inkluderande kultur, proaktivt arbete för hälsa och säkerhet samt

respekt för mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor, kan SCA

ha en positiv påverkan på medarbetarna. SCAs verksamhet är

främst koncentrerad till Sverige där arbetsvillkor och sociala för-

måner är reglerade i svensk lag och kollektivavtal.

Positiv påverkan genom en inkluderande kultur och proaktivt arbete för hälsa och säkerhet.

169HållbarhetsupplysningarSCA Årsredovisning 2023

Falla, halka,

snubbla

73%

Kläm-/skärskada 9%

Flygande,

fallande föremål

4,5%

Kontakt med

skadligt ämne

4,5%

Sträckning/

överbelastning

4,5%

Stöta i/mot 4,5%

20232022202120202019

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

20232022202120202019

Antal

Arbetsolycksfallsfrekvens Risk- och BBS-observationer Arbetsplatsolyckor med frånvaro

Riskobservationer BBS-observationer

Olycksfallsfrekvensen (FR) mätt som antal

arbetsolyckor med frånvaro per miljon arbetade

timmar ligger på en något högre nivå än år 2022.

Den långsiktiga trenden är positiv och ett tydligt

bevis på att ZERO-arbetet ger önskad effekt.

Antalet riskobservationer ligger på något högre

nivå än fjolåret och är i linje med målsättningen

för år 2023. BBS-observationerna har ökat mar-

kant under året och har överträffat vårt mål för

år 2023 och det bidrar till att utveckla säkerhets-

kulturen i positiv riktning.

Största orsaken till arbetsplatsolyckor med från-

varo under år 2023 har varit att medarbetare föll,

halkade eller snubblade vilket utgör 73%.

Hälsa och säkerhet

2023 2022 2021

Sjukfrånvaro totalt 3,5% 3,7% 3,0%

Antal arbetsplatsolyckor med frånvaro, LTA (varav utlandsenheter) 22 (1) 16 (0) 33 (0)

Antal arbetsplatsolyckor bland entreprenörer, CLTA

(varav dödsolyckor)

19 (1) 29 (1) 36 (0)

Antal arbetsdagar som förlorats p.g.a. arbetsplatsolyckor, DLA

374 230 472

Arbetsplatsolyckornas allvarlighetsgrad, ASR, mätt som frånvarodagar/LTA 17,0 14,4 14,3

Arbetsolycksfallsfrekvens, FR, LTA/miljon arbetade timmar 4,3 3,1 5,8

Dödsolyckor 0 0 0

Total Recordable Incidents, TRI

92 103 112

Total Recordable Incidents Rate, TRIR 18,0 20,1 19,7

Antal arbetade timmar, miljoner timmar 5,11 5,13 5,69

I tabellen redovisas aggregerade data på koncernnivå för de verksamheter som vid aktuellt år ingått i koncernen. Extern personal som arbetsleds av SCA ingår i statistiken för bolaget.

Avser entreprenörer som utför arbete på SCAs anläggningar, i skoglig verksamhet eller utför transporter.

Underentreprenör i samband med förberedelse av basväg inför en avverkning.

Schemalagda frånvarodagar från dag 1 efter olyckan.

Inkluderar alla olyckor med frånvaro (LTA), alternativa arbetsuppgifter (RWC) och medicinskt behandlade olycksfall (MT). Med medicinskt behandlade olycksfall inkluderar besök hos sjukvård

eller företagshälsovård.

Olycksfritt och hälsosamt SCA

SCAs viktigaste mål är att alla medarbetare och alla som vistas på

bolagets anläggningar ska komma hem friska och oskadda efter

arbetet. Koncernen har en målsättning att inga arbetsplatsolyckor

med frånvaro ska inträffa och att andra arbetsplatsolyckor mini-

meras. SCAs hälso- och säkerhetspolicy beskriver koncernens

hälso- och säkerhetskultur. Arbetsmiljöarbetet på SCAs bruk är cer-

tifierade enligt ISO 45001. Varje år genomförs en koncerngemensam

hälso- och säkerhetsvecka då dessa frågor får extra stort fokus.

SCA har samlat hälso- och säkerhetsarbetet under namnet ZERO.

Detta arbete rapporterar direkt till koncernens vd. Vd rapporterar i

sin tur regelbundet utfall och utveckling till styrelsen. Inom ZERO

utvecklas den gemensamma hälso- och säkerhetskulturen, tränas

ledare samt förs dialoger kring säkra och osäkra beteenden. Alla

medarbetare förväntas att engagera sig och delta aktivt. ZERO

omfattar även gemensamma rutiner och en enhetlig struktur för

systema tisk uppföljning, utvärdering och rapportering. Målet inga

arbetsolycksfall har kompletterats med att nå en mogen hälso- och

säkerhetskultur, motsvarande definitionen ömsesidigt beroende

i Bradleykurvan™ som utvecklats av DuPont.

SCA arbetar förebyggande med att identifiera och åtgärda brister

och risker, rapportera och analysera inträffade händelser för att

identifiera bakomliggande orsaker samt åtgärder för att förhindra

liknande händelser i framtiden. Lärdomar från inträffade händelser

delas med övriga enheter inom koncernen. Varje medarbetare har

rätt att avbryta ett arbete om situationen upplevs osäker. På varje

enhet finns en tydlig skyddsorganisation, lokala mål och handlings-

planer.

170 Hållbarhetsupplysningar

SCA Årsredovisning 2023

SCA genomför utbildningsinsatser kring hälsa och säkerhet. Under

hösten år 2023 lanserades en digital utbildning inom livräddande

regler som grundas på våra vägledande instruktioner inom ZERO.

Utbildningen är obligatorisk för alla medarbetare och har redan

genomförts av drygt 70% av våra medarbetare.

Systematiskt utbildas alla nya chefer, ledare och skyddsombud

i BAM – Bättre arbetsmiljö. Utöver det utbildas varje år medarbetare

i beteendebaserad säkerhet, BBS, ett metodiskt och enkelt sätt att

uppmärksamma varandra att arbeta säkert. Det finns även lokala

initiativ som främjar ett hälsosamt liv och en säker arbetsmiljö.

Alla SCAs medarbetare har tillgång till företagshälsovård som

bedriver arbetsrelaterad hälsovård och proaktivt arbete för hälsa

och välbefinnande. Företagshälsovården arbetar under sekretess

och genomför även slumpvisa alkohol- och drogtester.

Under år 2023 fortsatte SCA att målmedvetet arbeta med hälsa

och säkerhet hos våra medarbetare och entreprenörer. Bland SCAs

medarbetare inträffade under året 22 (16) arbetsplatsolyckor, som

medförde frånvaro, vilket är en ökning jämfört med föregående års

olycksfallsfrekvens. Merparten av olyckorna inträffade inom

området falla, halka och snubbla. Under år 2024 kommer ett tema

inom området lanseras för att uppmärksamma våra medarbetare

om riskerna och vad alla kan bidra med för att minimera olyckorna.

Under året inträffade en tragisk olycka i vår skogliga verksamhet

där en underentreprenör omkom då dennes maskin gick genom

isen vid förberedelse av basväg inför en avverkning.

Antalet frånvarodagar till följd av arbetsplatsolyckor ligger på en

något högre nivå än år 2022 och uppgick till 17 (14) dagar per olycka

under år 2023. Totalt har antalet frånvarodagar ökat till 374 (230)

dagar. Ett fåtal olyckor står för större delen av frånvaron. Som en del

av det förebyggande arbetet rapporterades 26 142 (23 242) risk- och

BBS-observationer.

Mångfald och inkludering

SCA värnar om alla människors lika värde och respekt för varandra.

Det främjar samarbeten och bidrar till utveckling, för människor och

bolaget. Principerna för bolagets arbete inom området beskrivs

i SCAs Uppförandekod, HR-policy och rutin för kränkande sär-

behandling. Likabehandlingsplaner med aktiva åtgärder på verk-

samhetsnivå upprättas och följs upp årligen.

För att öka attraktiviteten och mångfalden arbetar bolaget med

att tydliggöra arbetsgivarerbjudandet samt att bredda rekryterings-

basen genom förändringar i utformningen av rekryteringsannonser,

och samverkan med gymnasieskola, högskola och universitet. Vid

rekrytering eftersträvas att minst en av slutkandidaterna är av det

underrepresenterade könet för befattningen.

Engagerade och kompetenta medarbetare

Kompetens och utvecklingsbehov identifieras för att på bästa sätt

möta nutida och framtida utmaningar och mål. För att säkra för-

sörjning av ledare upprättas årligen successionsplaner respektive

kompetensförsörjningsplaner.

SCA strävar efter att ge varje medarbetare möjlighet att utveckla

sin fulla potential och kunna verka i en omgivning av respekt och

tillit. Alla medarbetare ska ha årliga mål- och utvecklingssamtal för

att följa upp prestation och trivsel samt för att definiera utvecklings-

områden och mål. För utveckling och lärande tillämpas 70-20-10

modellen, vilket innebär att det mesta lärandet sker genom att

utföra arbetsuppgifter och reflektera i vardagen (70), följt av inter-

aktion med varandra (20) och formella utbildningar (10). Formella

utbildningar genomförs inom funktionella områden såsom hälsa och

säkerhet, produktion och drift, underhåll, logistik, marknad samt

ekonomi, juridik och IT. Träning i simulatorer kombinerat med

coachning i vardaglig drift nyttjas för att utveckla till exempel

skogsavverk ning, massa- och pappersproduktion.

Nyanställda genomför en SCA-gemensam introduktionsutbild-

ning och har en individuell introduktionsplan. Nya chefer genomgår

en introduktion till SCAs ledarskapsplattform och behovsbaserade

utbildningar inom olika områden så som ledarskap, arbetsrätt, mål-

och utvecklingssamtal, rehabilitering samt rekrytering. Under år

2023 deltog totalt 204 (180) ledare i dessa aktiviteter.

>60 år51– 6041–5031–40<30

Kollektivanställda

Tjänstemän

Totalt

Åldersstruktur totalt för koncernen Exempel på aktiviteter för att attrahera och utveckla

• Medarbetare visar sin vardag på SCA via Instagramkontot

#wearesca.

• Programmet Early Career för att attrahera och utveckla framtida

specialister och ledare med hälften kvinnor och hälften män.

• Interna utbildningsprogram så som Inköpsakademin, Träskolan,

Virkesköparskolan och Individuellt utvecklingsprogram.

• SCAs ingenjörspodd, publik podd via ordinarie plattformar, där

unga medarbetare intervjuar experter och ledare inom olika

områden.

• Uppmuntra till tekniska universitetsstudier genom stipendium

och deltagande i Tekniksprånget (IVA). För år 2023 var 45 procent

av deltagarna i Tekniksprånget kvinnor.

Inga större förändringar jämfört med år 2022.

Avser tillsvidareanställda vid årets slut.

171HållbarhetsupplysningarSCA Årsredovisning 2023

Kompetensförsörjning

SCA behöver möta de förändringar som följer nya affärsmöjligheter,

snabb teknologisk utveckling, digitalisering, förändrade demogra-

fiska mönster och övriga förändringar lokalt och i omvärlden.

SCA samarbetar med olika utbildningsaktörer och deltar aktivt

i styrgrupper för relevanta utbildningsprogram för att säkra kom-

petensförsörjningen på kort och lång sikt. För att möta bristen av

skogsmaskinförare startar SCA en utbildning i egen regi. Via del-

tagande i Teknikcollege säkerställs att kvalificerade utbildningar på

gymnasial och eftergymnasial nivå inom el, underhåll och automa-

tion utvecklas i takt med industrins behov. Bolaget nyttjar även

utbildningskonceptet ”accelerated learning” för att utveckla kom-

petens inom området automation. SCA deltar sedan många år i

”Skogen i skolan” för att öka kunskapen om skog och skogsnäring.

SCA erbjuder även examensarbete, arbetsplatspraktik och som-

marjobb på kontor, industrianläggningar, plantskolor och i skogs-

bruket. Det är en bra och viktig bas för SCAs kompetensförsörjning

samtidigt som ungdomarna får värdefull arbetslivserfarenhet.

Under år 2023 fick 375 (421) ungdomar sommarjobb hos SCA

varav 40 (37) procent var kvinnor.

Medarbetarrelationer och arbetsvillkor

Medarbetarna har representanter i styrelsen och i olika samver-

kansgrupper för att tillsammans med bolaget förbättra och utveckla

verksamheten. Vid större förändringar genomförs konsekvens-

bedömningar där fackliga representanter deltar.

Medarbetarundersökning genomförs regelbundet. Den senaste

genomfördes år 2023, med en svarsfrekvens på 86,5 procent. Alla

avdelningar har tagit fram handlingsplaner och arbetar för att

genomföra dessa.

Arbetsvillkor följer gällande lagstiftning och kollektivavtal på alla

platser där SCA bedriver verksamhet. I dessa regleras minimilöner

och arbetstider. I de fall kollektivavtal inte är tillämpliga följer bolaget

gällande industrinormer. Där kollektivavtal förekommer, finns även

arbetstagarrepresentation. Verksamheter i Sverige, där 98 procent

av alla anställda arbetar, omfattas dessutom av statliga och kom-

munala strukturer som erbjuder exempelvis barnomsorg, sjuk-

penning, föräldraledighet samt bostadsbidrag.

Under år 2023 fick 375 ungdomar

sommarjobb hos SCA varav

40 procent var kvinnor.

172 Hållbarhetsupplysningar SCA Årsredovisning 2023

Antal medarbetare

Totalt Sverige Storbritannien Tyskland Baltikum Övriga Europa Hongkong

2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022

Totalt antal anställda 3 388 3 243 3 318 3 184 8 8 21 20 33 24 1 1 7 6

varav kvinnor (%) 24 23 24 22 38 38 43 45 58 50 0 0 43 50

Tillsvidareanställda 2 998 2 886 2 931 2 831 8 8 18 17 33 23 1 1 7 6

varav kvinnor (%) 23 22 22 21 38 38 44 41 58 52 0 0 43 50

Visstidsanställda 318 357 315 353 0 0 3 3 0 1 0 0 0 0

varav kvinnor (%) 40 32 40 32 0 0 33 67 0 0 0 0 0 0

Heltidsanställda 3 334 3 181 3 269 3 128 8 8 19 18 30 20 1 1 7 6

varav kvinnor (%) 24 23 23 22 38 38 37 39 53 45 0 0 43 50

Deltidsanställda 54 62 49 56 0 0 2 2 3 4 0 0 0 0

varav kvinnor (%) 37 31 31 25 0 0 100 100 100 75 0 0 0 0

Behovsanställda

72 0 72 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

varav kvinnor (%) 15 0 15 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Tabell avser data vid årets slut, 31 december, uttryckt i antal anställda. Baltikum avser Estland, Lettland och Litauen.

Övriga Europa avser Nederländerna. Med totalt antal anställda avses tillsvidareanställda, visstidsanställda och behovsanställda. Behovsanställda rapporteras från och med år 2023.

Datainsamling, se sidan 140.

Med behovsanställda avses GRIs definition Non-guaranteed hours employees.

Medarbetare – sociala data

2023 2022 2021

Medelantal medarbetare 3 413 3 313 3 577

Medelålder medarbetare

43 43 -

Andel kvinnor

24% 23% 22%

Andel kvinnor av kollektivanställda

15% 13% 13%

Andel kvinnor av tjänstemän

36% 35% 35%

Andel kvinnor i ledande befattningar

3,4)

21% 24% 23%

Andel kvinnor i koncernledningen

27% 25% 25%

Andel kvinnor i styrelsen (inklusive utsedda av anställda) 38% 38% 38%

Andel kvinnor i styrelsen (exklusive utsedda av anställda) 40% 40% 40%

Andel kollektivavtalsanslutna

98% 98% 98%

Medarbetaromsättning

6% 12% 21%

varav omstrukturering

<1% 4% 12%

varav pensionering 2% 2% 2%

varav övrigt 4% 6% 7%

Andel genomförda mål- och utvecklingssamtal 91% 90% 87%

Utbildningstimmar per medarbetare, genomsnitt

17 - -

Kompensationsförhållande, total ersättning till koncernchefen i förhållande till medarbetare

33 43 -

Kompensationsförhållande, total ersättning till koncernchefen i förhållande till medarbetare, förändring

10)

–1 045 5 -

Extern personal som arbetsleds av SCA, antal FTE

11)

41 - -

Extern personal som arbetsleds av SCA, genomsnitt FTE

11)

49 - -

I tabellen redovisas aggregerade data på koncernnivå för de verksamheter som vid aktuellt år ingått i koncernen.

Uppföljning av medelålder startad år 2022. Data exklusive Gällö.

Avser anställda vid årets slut, 31 december.

Avser medlemmar i ledningsgrupper.

Medlemmar i koncernledningen samt majoriteten av utlandsanställda omfattas inte av kollektivavtal.

Avser tillsvidareanställda.

Avveckling av tryckpappersverksamheten har påverkat statistiken under år 2020–2022.

Krav- och funktionsutbildningar registreras. Alla aktiviteter kopplat till lärande i vardagen inkluderas inte i datan.

För medarbetare tillämpas medianersättning baserat på antalet heltidsekvivalenter anställda i koncernen.

10)

Förändring jämfört med föregående år. Förändringarna mellan jämförelseår 2023/2022 beror främst på ett lägre bonusutfall samt att pensionskostnaderna för övriga medarbetare minskat

under år 2023.

11)

Avser bland annat administratörer, ekonomiassistenter, operatörer och innesäljare från bemannings- och konsultföretag. Beräkning sker manuellt och eventuella fluktuationer påverkas av

behovet.

173HållbarhetsupplysningarSCA Årsredovisning 2023

Arbetare i värdekedjan

Genom val av leverantörer och genom att ställa krav på leverantörer,

kan SCA bidra till en positiv utveckling vad gäller respekt för

mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden och miljöpåverkan i

värdekedjan.

Genom bolagets värdekedja skapas många arbetstillfällen som

utförs dels på SCAs anläggningar och markinnehav, dels hos leve-

rantörer och underleverantörer. Några exempel är skogsbruks-

åtgärder, underhållstjänster (mekaniska, el och automation, ställ-

ningsbygge), transporttjänster, konsulttjänster och produktion av

insatsvaror.

De risker för medarbetare i värdekedjan som identifierats är att

leverantörer inte respekterar gällande värderingar och lagstiftning,

och att detta påverkar arbetsförhållanden eller arbetsmiljö i värde-

kedjan utanför bolagets kontroll. Vidare kan det vara komplext att

ha kunskap om aktuella förhållanden då värdekedjan består av flera

nivåer av underleverantörer.

Åtgärder för att minimera negativ påverkan

SCA arbetar på olika sätt för att minimera risk för att arbetsförhål-

landen och arbetsmiljö i värdekedjan inte följer bolagets värderingar.

Bolaget har processer för att granska och godkänna leverantörer

och affärspartners innan avtal ingås. I avtalet ingår även att följa

SCAs leverantörsstandard som baseras på SCAs Uppförandekod,

se mer i avsnittet Upplysningar relaterade till ansvarsfullt före-

tagande.

På den svenska marknaden omfattas socialförsäkring och rättvis

lönesättning av svensk lagstiftning och gällande kollektivavtal, vilket

minskar risken för negativ påverkan.

När arbete utförs på SCAs område, läggs extra vikt vid säkerhets-

föreskrifter och riskbedömningar. Skyddsronder eller motsvarande

genomförs på plats för att minimera risken för att olycksfall inträffar.

Olycksfallsstatistik för entreprenörer redovisas under avsnitt

Medarbetare i hälso- och säkerhetsstatistiken.

För bolagets befintliga leverantörer, görs en riskbaserad genom-

gång som ligger till grund för revisioner på plats hos leverantören.

Dessa revisioner görs i första hand med personal som pratar det

lokala språket på aktuell plats.

För entreprenörer som utför avverknings- och skogsvårdstjänster

finns en rutin för leverantörsbedömning kombinerad med kontroll

och uppföljning i fält. Kraven motsvarar SCAs leverantörsstandard

och har kompletterats med krav och kontroller kopplade till skog

och skogsbruk, bland annat i enlighet med PEFCs leverantörs-

kontroll. Drygt 5 800 uppföljningar har gjorts ifält under år 2023.

SCA har avtal med ett stort antal leverantörer. För virkesförsörj-

ningen från privata skogsägare har SCA byggt upp en inköpsorgani-

sation med ett åttiotal virkesköpare, fördelade på lokalkontor i hela

regionen. Genom denna organisation har SCA affärsrelationer med

cirka 18 000 privata skogsägare. Virkesinköp från andra skogsbolag

och större skogsägarföreningar sköts av en central inköpsfunktion,

som även hanterar eventuell import av virke. Cirka 170 entreprenörer

svarar för huvuddelen av avverkningsarbetet, cirka 100 för transpor-

terna av virke till SCAs industrier och cirka 90 för skogsvårds-

åtgärder. SCAs entreprenörer och underentreprenörer i den skog-

liga verksamheten sysselsätter årligen drygt 1 000 personer med en

ökning på cirka 300 personer under sommarsäsongen.

I SCAs värdekedja skapas många arbetstillfällen hos leverantörer och underleverantörer.

174 Hållbarhetsupplysningar SCA Årsredovisning 2023

Samhällspåverkan

Skogen är kärnan i SCAs verksamhet och bolagets affärsmodell är

att uthålligt skapa högsta möjliga värde av, ur och kring denna unika

resurs. Med skogens kraft bidrar vi till en hållbar framtid genom

ansvarsfullt skogsbruk, resurseffektivitet och förnybara produkter.

SCA engagerar sig på olika sätt i lokal, regional och global

utveckling. SCAs stora skogsinnehav och omfattande industriverk-

samhet gör bolaget till en synlig och viktig aktör både lokalt, regio-

nalt och nationellt. Betydande investeringar i industriell kapacitet

och ansvarsfullt skogsbruk skapar värde för bolaget och för andra

skogsägare i regionen. En viktig förutsättning för att locka företag

att etablera sig i regionen är hållbara transporter. SCA har byggt en

ny containerhamn i Sundsvall, i direkt anslutning till den logistikpark

som Sundsvalls kommun investerar i och som blir en del i ett viktigt

transportnav.

Det är komplext att på ett enkelt sätt mäta en organisations

samhälls engagemang och på vilket sätt man gör skillnad. För att

finna nya sätt att följa bolagets bidrag till samhällsutvecklingen, har

SCA därför, som en del av det pågående Early career-programmet,

involverat unga nyanställda medarbetare i att ta fram förslag till hur

bolagets samhällsengagemang och bidrag till samhällsutvecklingen

skulle kunna mätas.

Livskraftiga lokalsamhällen

För att skapa värde i det samhälle som bolaget är en del av måste

SCA utvecklas i samklang med omvärlden. SCAs samhällsengage-

mang har en tydlig koppling till bolagets värderingar, strategiska

prioriteringar, kompetens, verksamhet samt geografiska närvaro.

SCA för kontinuerligt en dialog med olika intressenter om hur kon-

cernen kan bidra till att samhället utvecklas positivt. Det gäller

exempelvis i möten och samtal med kommunrepresentanter,

lokalbefolkning, renskötande samer och närboende kring SCAs

anläggningar.

SCA bidrar till den lokala ekonomin i kommuner i norra Sverige

där bolaget bedriver verksamhet. Huvuddelen av SCAs drygt 3 300

medarbetare, 98 procent, är anställda i Sverige och resterande

2procent företrädesvis i övriga Europa. Förutom de direkta inbetal-

ningarna i form av olika skatter, genererar SCA förutsättningar för

att handel, servicetjänster och samhällsservice kan finnas kvar på

mindre orter. SCAs industrier, där köp av virke från privata skogs-

ägare är en mycket viktig del av råvaruförsörjningen, skapar arbets-

tillfällen i glesbygd såväl direkt som indirekt. SCAs skogar och de

skogsbilvägar SCA anlägger, bidrar till ekoturism, jakt och fiske.

Se även Ekonomiskt värdeskapande sidan 11.

Värdeskapande i och från skogen

SCA har en viktig roll i transformationen till ett cirkulärt samhälle.

Hållbarhetsidén utgår från att använda hela trädet för att maximera

värdeskapandet i och från skogen. I nära kontakt med kunder och

leverantörer driver SCA ett strukturerat innovationsarbete utifrån

bolagets strategi och hållbarhetsplattform.

SCA strävar efter att skapa värde i den skogliga värdekedjan.

Här spelar entreprenörsdriven innovation och strategiska sam-

arbeten en stor roll. Genom att stödja entreprenörskap bidrar SCA

till att skapa förutsättningar för att nya bolag och arbetstillfällen

växer fram. SCA arrangerar sedan sju år tillsammans med IBM,

RISE Processum och BizMaker-programmet Forest Business

Accelerator. Syftet är att skapa nya affärsmöjligheter och en grö-

nare värld genom att förena skog, digitalisering och entreprenör-

skap för att på så sätt gynna företagande och innovation i värde-

kedjan. Hittills har 37 startup-företag, med koppling till skog och

hållbar utveckling, deltagit i programmet. I pågående program ingår

fem startup-bolag som exempelvis arbetar med energilagring,

elproduktion och spårbarhet.

SCA ingår i olika forsknings- och utvecklingsprogram tillsammans

med universitet, forskningsinstitut och kommersiella aktörer på

nationell och internationell nivå. Närheten mellan SCA R&D Centre

och Mittuniversitetet i Sundsvall har bidragit till flera intressanta

forsknings- och innovationsprojekt i regionen och till att attrahera

forskarkompetens.

Aktiviteter för hållbar utveckling

• Stöd till föreningsliv och lokalt samhällsengagemang inom idrott,

kultur och andra områden, primärt riktat till barn och ungdomar.

• Maskinförarutbildning i egen regi – stödja och uppmuntra lokalt

företagande och samtidigt stärka kompetensförsörjning både för

SCAs entreprenörer och för SCA.

• Stöd till Ung Företagsamhet i Norrland för att stimulera ungt

entreprenörskap i skolan.

• Projekt tillsammans med Skogforsk, Scania och andra bolag i

branschen för ökad elektrifiering av skogsbrukets vägtransporter

med projektmål att 50 procent av de nya lasbilarna är elbilar till

år 2030.

• Möten med referensgrupper i SCAs mångfaldsparker för att

utveckla parkernas skötselplaner.

• Samarbete med universitet för att nyttja AI-teknik för ett säkrare

underhåll med mål att minska olycks- och haveririsker.

• Maskin för skonsam återplantering av skogsplantor, ett projekt

med stöd av Vinnova där Bracke Forest, KTH, LTU och Skogforsk

deltar.

• Fortsatt utveckling av SCA Digital Forest Testsite, ett 50 000 ha

stort skogsområde, som är laserscannat i olika upplösningar och

som utgör en bas för utvecklingsprojekt inom exempelvis fjärr-

analys.

• Stöd till nystartade företag som till exempel Tebrito – en producent

av hållbart protein och gödsel genom insektsodling i restströmmar.

• Socialt samhällsengagemang genom stöd till Rädda Barnen för

projekt i utsatta områden.

• Samarbete med Åsarna Ski Academy – lokalt initiativ som möjlig-

gör elitsatning inom skidåkning i kombination med studier och

arbete för unga aktiva upp till 25 år.

175Hållbarhetsupplysningar

SCA Årsredovisning 2023

Urfolks rättigheter – samplanering med rennäringen

På SCAs mark äger ett trettiotal samebyar hävdvunnen rätt att

bedriva renskötsel. I den nya FSC-standarden, som togs i bruk i

oktober 2020, har regler tagits fram där en särskild samplanerings-

process ska erbjudas. Där ges renskötare ökad möjlighet att tydligt

presentera långsiktiga behov och planer för att sedan tillsammans

samplanera skogsbruk och renskötsel över längre tid och större

områden. Samplaneringen bygger på principen om urfolks sam-

tycke (Free Prior and Informed Consent, FPIC), och ska möjliggöra

samexistens mellan skogsbruk och rennäring i skogslandskapet.

SCA lägger mycket omsorg och stora resurser på samplaneringen

med rennäringen. Nytt under år 2023 är att SCA erbjuder att

använda plattformen samplanering.se för att underlätta samplane-

ring i ett landskapsperspektiv, och att samplanering i Medelpad och

Ångermanland har utökats öster om den tidigare så kallade ”FSC-

gränsen”. Frågor som behandlas omfattar avverkningstidpunkt,

markberedningsmetod, gödsling och val av trädslag vid åter-

plantering. Även röjning, gallring, GROT-hantering (tillvaratagande

av grenar och toppar för bioenergi) och alternativa avverknings-

former lyfts som positiva och efterfrågade åtgärder i särskilt viktiga

områden för rennäringen.

En viktig fråga för samebyarna är föryngring med contortatall.

Contortatallen har en hög tillväxt och bildar täta skogsbestånd som

kan utgöra problem för rennäringen. Val av trädslag vid föryngrings-

avverkning omfattas av samplaneringen med berörd sameby,

liksom behov av åtgärder i befintliga contortatallbestånd för att

underlätta för rennäringen.

Under år 2023 har 83 (37) samplaneringsmöten genomförts med

21(20) samebyar, där cirka 4 800 (4 600) skogsbestånd hanterats.

För att komma i fas med den framförhållning som FSC-standarden

beskriver (5–7 år) behöver samplaneringsmängden öka de kom-

mande åren.

Referensmöte i en av SCAs fem mångfaldsparker. Resultat av utförda åtgärder gås igenom och nya diskuteras.

176 Hållbarhetsupplysningar SCA Årsredovisning 2023

Upplysningar relaterade

till ansvarsfullt företagande

Värdebaserad kultur och affärsetik

SCAs Uppförandekod ärgrunden för företagskulturen och utgår

från SCAs kärnvärden – ansvar, respekt och högklassighet. Den

återspeglas i det sätt SCA bemöter människor och på det sätt SCA

gör affärer och bedriver verksamhet. SCA följer respektive lands

lagstiftning och har policyer och väl inarbetade rutiner inom

ansvarsfullt företagande så som affärsetik, mänskliga rättigheter,

miljö och arbetsförhållanden. SCA har varit medlem i FN Global

Compact sedan år 2008.

SCA kan ha en positiv påverkan genom att agera på ett ansvars-

fullt sätt och i enlighet med SCAs Uppförandekod, genom att

utbilda medarbetarna och genom att ställa krav på sina affärs-

partners. Bolaget arbetar proaktivt för att förebygga risker genom

årliga utbildningar inom prioriterade områden.

Kärnvärden och Uppförandekod

SCAs Uppförandekod är ett ramverk för hur koncernens kärnvärden

omsätts i praktisk handling. Uppförandekoden är en policy som

godkänns av styrelsen och ska säkerställa att SCAs medarbetare

och andra som representerar SCA lever upp till koncernens kärn-

värden och inte medverkar i oetiska affärer eller aktiviteter.

Uppförandekoden omfattar bland annat områdena affärsetik

och antikorruption, hälsa och säkerhet, relationen till medarbetarna,

respekt för mänskliga rättigheter, miljö och samhälle. Uppförande-

koden baseras på FNs deklaration om mänskliga rättigheter, inter-

nationella arbetsorganisationen ILOs kärnkonventioner, OECDs rikt-

linjer för multinationella företag och FN Global Compacts tio prin-

ciper. Det går att läsa mer om SCAs Uppförandekod på sca.com.

Alla koncernens medarbetare och andra personer som represen-

terar SCA omfattas av Uppförandekoden. Den gäller för alla mark-

nader där SCA har verksamhet. Nya medarbetare utbildas i

Uppförande koden som en del av introduktionen och varttredje år

genomgår samtliga medarbetare en repetitionsutbildning. Andelen

medarbetare som utbildats i Uppförandekoden uppgick till cirka

98 procent vid utgången av år 2023.

Mänskliga rättigheter och allas lika värde

SCA respekterar och främjar de mänskliga rättigheterna och för-

väntar sig detsamma av sina affärspartners. SCA värnar alla män-

niskors lika värde och respekt för varandra, och har nolltolerans

för kränkande särbehandling, såsom diskriminering och sexuella

trakasserier, andra trakasserier samt hot eller andra olagliga eller

olämpliga beteenden.

SCA ser barn som en grupp intressenter med särskilt behov av

skydd och SCA tolererar inte barnarbete eller någon form av tvångs-

arbete i sina anläggningar eller i verksamheter som drivs av bolagets

affärspartners. SCA följer strikt nationell och internationell lag-

stiftning om minimiålder på alla platser där bolaget bedriver verk-

sam het. SCA värnar om rättvisa arbetsvillkor, hälsa och säkerhet,

medarbetarnas fackliga rättigheter och rätt till kollektiva förhand-

lingar. SCA respekterar urfolks rättigheter och beaktar deras

sociala, kulturella, miljömässiga och ekonomiska intressen. Risker

kopplade till mänskliga rättigheter har främst identifierats kopplade

till affärsrelationer, arbetsmiljö och brukande av mark, se vidare

under risker i Förvaltningsberättelsen. Alla eventuella misstankar

om kränkningar av de mänskliga rättigheterna tas på stort allvar och

hanteras på samma sätt som andra potentiella fall av överträdelse

mot SCAs Uppförandekod.

Affärsetik

SCA bygger sin affärsverksamhet på ärlighet, integritet och

ansvarsfullt företagande. Arbetet mot korruption är en del av SCAs

Uppförandekod och SCAs instruktion för antikorruption fastställer

regler för att förhindra korruption i koncernens verksamhet oavsett

land. Tillämpliga lagar, föreskrifter och SCAs policyer med till-

hörande instruktioner ska följas. Mutor, bedrägerier, utpressning

och all annan form av korrupt verksamhet är strängt förbjuden och

tolereras inte.

Varken SCA eller någon som agerar för SCAs räkning får erbjuda,

ge, ta emot, godkänna eller främja betalningar, gåvor eller andra för-

måner som kan påverka eller kan uppfattas påverka objektiviteten

av ett affärs beslut eller myndighetsbeslut. I enlighet med SCAs

Uppförandekod ska medarbetare alltid handla i SCAs intresse och

undvika intressekonflikter. I SCAs intressekonfliktsinstruktion

utvecklas innebörden av intressekonflikter och anges hur potentiella

intressekonflikter ska rapporteras.

Korruption är att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig

fördel för egen eller annans vinning. Här inkluderas mutor som

innebär att lämna, erbjuda, ta emot eller begära en otillbörlig

förmån. Koncernen bedriver all verksamhet i enlighet med gällande

lagar och regler och tolererar inte någon form av korruption eller

mutor.

Alla SCAs medarbetare utbildas i affärsetik som är en del av

koncernens Uppförandekod. De medarbetare som har ledande

befattningar och/eller externa kontakter får utökad utbildning i anti-

korruption. Målgruppen är cirka 1 400 medarbetare. Lednings-

grupper och andra berörda funktioner får även utbildning i dessa

frågor i form av miniseminarier.

SCA står för öppen och rättvis konkurrens och därför ska alltid

affärer göras på ett ärligt sätt och enligt gällande konkurrenslagstift-

ning. SCA följer konkurrenslagstiftningen och arbetar för att mot-

verka kartellbildning, prissamarbeten, uppdelning av kunder eller

geografiska marknader, otillbörligt samarbete vid budgivning eller

missbruk av en dominerande ställning. SCA har ett program för att

öka medarbetarnas kunskap om konkurrenslagstiftning. Mål-

gruppen är medarbetare som har marknadsrelaterad kontakt med

konkurrenter och omfattar cirka 500 medarbetare. SCA har riktlinjer

för efterlevnad av konkurrenslagstiftningen. Dessa skickas årligen

ut till målgruppen, som får bekräfta att de tagit del av riktlinjerna.

Förutom utbildning av medarbetare och nyanställda inom berörd

målgrupp, genomförs löpande seminarier där frågeställningar och

nyheter inom området diskuteras.

SCA bedriver sin verksamhet i enlighet med tillämplig penning-

tvättslagstiftning. SCA förbinder sig också att följa gällande natio-

nella och internationella bestämmelser om handelsrestriktioner och

sanktioner som gäller i de länder där bolaget är verksamma. All

finansiell information måste redovisas korrekt enligt SCAs principer

och inte vara miss ledande.

177Hållbarhetsupplysningar

SCA Årsredovisning 2023

Efterlevnad av SCAs Uppförandekod, lagar och regler

Rapporterade fall och synpunkter under år 2023 (utfall år 2022 inom parentes)

SCA har etablerat ett antal metoder för att säkerställa efterlevnad av

gällande lagstiftning och bolagets Uppförandekod. Dessa innefattar

bland annat riskutvärdering, revisioner av externa och interna

revisorer, bolagets internkontroll, rapportering av händelser och

kontroller i samband med förvärv.

Uppförandekod

Under år 2023 rapporterades och utreddes 14 (8) fall av potentiella

överträdelser av Uppförandekoden, vilka bland annat avsåg korrup-

tion och intressekonflikter samt olämpligt beteende. Av dessa

bekräftades 5 (5) som överträdelser av koden. Vid årets utgång

finns ett pågående ärende.

Mänskliga rättigheter

Under år 2023 har inga ärenden (0) av överträdelse mot mänskliga

rättigheter eller diskriminering konstaterats.

Antikorruption och konkurrenslagar

Det finns inga pågående (0) utredningar mot SCA avseende över-

trädelse av antikorruptions- eller konkurrenslagstiftningen. SCA har

inte heller varit föremål för någon rättslig process under året eller

föregående år.

Arbetsmiljö

Allvarliga arbetsolycksfall och arbetsmiljöincidenter rapporteras

till berörd myndighet. Från myndigheter kan ärenden gå vidare till

åklagare för prövning. Under år 2023 har 100 000 SEK (0) betalats

för en företagsbot till Polismyndigheten som avsåg ett skadat finger

vid en arbetsplatsolycka som inträffade år 2021.

Under år 2023 initierades en utredning av myndigheter kring den

tragiska dödsolyckan som inträffade hos en underentreprenör i den

skogliga verksamheten.

Miljö

År 2023 registrerades 97 (108) synpunkter. Synpunkterna handlade

om buller, lukt, utsläpp till omgivningen och vår skogliga verk-

samhet. SCAs verksamheter är tillståndsgivna av myndigheter.

Dessa tillstånd är förknippade med ett antal miljövillkor som enligt

lag måste efterlevas. Vid överskridanden informeras myndig-

heterna. Korrigerande åtgärder vidtas dels akut, dels på längre sikt

för att minska miljöpåverkan. Under år 2023 har 22 (21) miljöärenden

hanterats i dialog med myndigheterna. Under året har 4 (5) ärenden

lett till påföljd. Dessa rörde bortfall av stoftmätning, för sent

inlämnad rapport samt körskador och avverkningsanmälan. Totalt

har bolaget betalat 315 000 (522 232) SEK i böter och andra avgifter.

Kanaler för rapportering av överträdelser, incidenter och klagomål

SCA uppmuntrar alla medarbetare att rapportera misstankar om

överträdelser av Uppförandekoden och lagstiftning enligt SCAs

ordinarie kanaler, vilka är närmaste chef, HR-chef, bolagsjurist eller

fackliga företrädare. Varje affärsområde har även utsett särskilda

funktioner för att oberoende och självständigt ta emot anmälningar.

Därutöver finns en visselblåsarfunktion som är tillgänglig via sca.

com och som är öppen både för medarbetare och personer som

inte arbetar inom SCA. Anmälningar kan lämnas anonymt och

behandlas konfidentiellt, skyndsamt och professionellt samt med

beaktande av gällande personuppgiftslagstiftning. Även om ingen

överträdelse kan konstateras, kan förebyggande åtgärder vidtas.

Omfattning, utfall och åtgärder av rapporterade ärenden följs upp

av SCAs Complianceråd som också löpande rapporterar till SCAs

revisionsutskott.

Det är viktigt att föra en aktiv dialog med de samhällen som kan

påverkas av SCAs verksamheter. Detta är en del av koncernens

intressentdialog och omfattar hela koncernens verksamhet, se

avsnittet Intressentdialog. Vid exempelvis offentliga möten finns

möjlighet till dialog och att inkomma med synpunkter på SCAs verk-

samhet. Det finns även möjlighet att, via sca.com, lämna synpunkter

eller klagomål på bolagets skogsbruk. Återkoppling kring hantering

av synpunkterna sker i dialog med berörda parter. Alla synpunkter

utreds enligt SCAs rutin och åtgärdas om möjligt.

Alla medarbetare har möjlighet att rapportera incidenter och

riskobservationer inom miljö och arbetsmiljö. Denna rapportering

nyttjas för att åtgärda eventuella brister samt är en del i arbetet med

ständiga förbättringar.

178 Hållbarhetsupplysningar

SCA Årsredovisning 2023

Hållbar värdekedja

SCA vill säkerställa att kunder och konsumenter får säkra varor och

tjänster med hög kvalitet som tillverkas och levereras med respekt

för människa och miljö. Potentiella affärspartners utvärderas, i en

strukturerad process, enligt instruktion för integritetsgranskning av

affärspartners (IDD), innan ett samarbete inleds. Utvärderingen

omfattar både affärsmässiga frågor och frågor om befintliga

policyer och processer gällande till exempel mänskliga rättigheter,

arbetsmiljö, arbetsförhållanden och affärsetik.

SCA har också en process för att granska och godkänna leveran-

törer innan avtal ingås. För att säkerställa att SCAs leverantörer

delar bolagets värdegrund, har SCA formulerat en leverantörs-

standard som leverantörerna måste uppfylla. Standarden baseras

på SCAs Uppförandekod och internationella standarder. Den har

formulerats för att säkerställa att bolagets leverantörer delar bola-

gets värderingar och för att minimera risker i leverantörskedjan.

Leverantörsstandarden täcker områden såsom affärsetik, mänsk-

liga rättigheter, arbetsförhållanden, miljöpåverkan och produkt-

säkerhet. År 2023 har 98 (99) procent av avtalsleverantörerna god-

känt leverantörsstandarden.

SCA har ett externt system för att utvärdera leverantörernas

hållbarhets arbete. Baserat på riskbedömningar genomförs även

revisioner på plats. Under år 2023 har 5 (5) revisioner genomförts

på plats. Hållbarhetsrisker för drygt 4 300 (3 900) av SCAs leve-

rantör har utvärderats i verktyget EcoVadis IQ. Hållbarhetsarbetet

för knappt 450 (333) stycken av dessa har dessutom granskats

närmare i EcoVadis.

SCA arbetar systematiskt för att säkerställa att all virkesråvara

kommer från ansvarsfullt skötta skogar. Detta verifieras regelbundet

av oberoende tredje part i enlighet med relevanta standarder från

FSC och PEFC.

SCAs process för en hållbar leverantörskedja

Det är viktigt att bolagets leverantörer delar våra värderingar. Genom återkommande risk- och förbättringsgenomgångar

kan vi utvecklas tillsammans.

Godkänd

leverantör

Uppdaterad

riskbedömning

Revision av

utvalda

leverantörer

Korrigering av

funna avvikelser

Avtal där SCAs

leverantörs-

standard

accepterats av

leverantören

Utvärdering av

genomförda

revisioner och

korrigeringar

Samarbetet

med leverantören

avslutas om

avvikelserna är

allvarliga

Godkänd leverantör

SCA har en process för att kvalificera och

godkänna leverantörer som bland annat

omfattar granskning av ekonomi, arbetsmiljö,

miljö och kvalitet samt andra specifika kon-

troller vid behov.

SCAs leverantörsstandard

Standarden baseras på SCAs Uppförandekod

och internationella standarder. Den har formu-

lerats för att säkerställa att leverantörerna

delar bolagets värderingar och för att mini-

mera risker i leverantörskedjan. Standarden

täcker områden såsom affärsetik, mänskliga

rättigheter, arbetsförhållanden, miljöpåverkan

och produkt säkerhet.

179Hållbarhetsupplysningar

SCA Årsredovisning 2023

Underskrifter

Styrelsen bedömer att utdelningen till aktieägarna med föreslaget belopp

enligt not M15, se sidan 137, är försvarlig med hänsyn till de krav på både

bolag och koncern som verksamhetens art, omfattning och risker ställer

på storleken av eget kapital och med hänsyn också till konsoliderings

behov, likviditet och ställning i övrigt. Den finansiella ställningen förblir

fortsatt stark efter den föreslagna utdelningen och bedöms vara fullt till

räcklig för att bolaget ska ha förmåga att fullgöra sina förpliktelser på

såväl kort som lång sikt, och ha möjlighet att göra eventuella nödvändiga

investeringar.

Årsredovisningen samt koncernredovisningen har godkänts för pub-

licering av styrelsen den 22 februari 2024. Koncernens resultat- och

balans räkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning kommer

att framläggas för beslut på årsstämman den 22 mars 2024.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredo-

visningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisnings

standarderna IFRS såsom de har antagits av EU och ger en rättvisande

bild av koncernens ekonomiska ställning och resultat. Moderbolagets

redovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige

och ger en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska ställning och

resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en

rättvisande översikt över utvecklingen för koncernen och moderbolagets

verksamhet, ekonomiska ställning och resultat och tar upp väsentliga

risker och osäkerhetsfaktorer som rörmoderbolaget och bolagen inom

koncernen.

Årsredovisningen innehåller också koncernens och moderbolagets

hållbarhetsrapportering enligt ÅRL 6 kap, se sidan 66, och hållbarhets-

redovisningen enligt Global Reporting Initiative, GRI, seGRI-index

sidorna 186–187.

Sundsvall, 22 februari 2024

Pär Boman

Styrelseordförande

Niclas Andersson

Styrelseledamot,

utsedd av de anställda

Åsa Bergman

Styrelseledamot

Roger Boström

Styrelseledamot,

utsedd av de anställda

Lennart Evrell

Styrelseledamot

Annemarie Gardshol

Styrelseledamot

Carina Håkansson

Styrelseledamot

Maria Jonsson

Styrelseledamot,

utsedd av de anställda

Martin Lindqvist

Styrelseledamot

Anders Sundström

Styrelseledamot

Barbara Milian Thoralfsson

Styrelseledamot

Karl Åberg

Styrelseledamot

Ulf Larsson

Verkställande direktör, koncernchef

och styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har avgivits den 26 februari 2024

Ernst & Young AB

Fredrik Norrman

Auktoriserad revisor

Huvudansvarig revisor

180 Övrigt SCA Årsredovisning 2023

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ), org nr 556012-6293

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

för Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) för år 2023 med undantag

för bolagsstyrnings rapporten på sidorna 76–87 och hållbarhetsrapporten

som definieras på sidan 66. Bolagets årsredovisning och koncernredo-

visning ingår på sidorna 88–137 och 180 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med

årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande

bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2023 och

av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisnings-

lagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovis

ningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av

koncer nens finansiella ställning per den 31 december 2023 och av dess

finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial

Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovis

ningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten och

hållbarhetsrapporten på sidorna 76–87 respektive 66. Förvaltningsberät

telsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens

övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen

och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncern-

redovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport

som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med

Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA)

och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder

beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhål

lande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige

och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta

innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga för

bjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1

har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess

moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och

ändamåls enliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt

vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av

årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden.

Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt

ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som

helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskriv

ningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska

läsas i detta sammanhang.

Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns

ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden.

Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår

bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredo

visningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som

genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör

grunden för vår revisionsberättelse.

Skogsvärdering

Beskrivning av området Hur detta område beaktades i revisionen

SCA koncernen redovisar sina skogstillgångar till verkligt värde i enlighet med IAS

16 och IAS 41. Koncernens skogstillgångar delas upp i biologiska tillgångar vars

värdeförändring redovisas i rörelseresultatet enligt IAS 41 Jord- och skogsbruk

och marktillgångar vars värdeförändring redovisas i övrigt totalresultat enligt

omvärderingsmetoden i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar.

Det verkliga värdet på koncernens totala skogstillgångar beräknas utifrån

transaktioner i de områden där SCA har skogsmark och den beräknade

virkesvolymen, för att sedan allokeras ut baserat på diskonterade kassaflöden

hänförliga till de två tillgångarna. Värderingen klassificeras som nivå 3 i enlighet

med IFRS 13. En beskrivning av redovisningsprinciperna samt viktiga antaganden

och bedömningar framgår av not D3 tillsammans med övriga upplysningar kring

skogstillgångarna.

Per den 31 december 2023 har biologiska tillgångar tagits upp till ett värde om

58 214 miljoner SEK och marktillgångar till ett värde om 49 267 miljoner SEK, totalt

107 481 miljoner SEK vilket representerar 72,6% av koncernens totala tillgångar.

Värderingsprocessen är komplex då den kräver bedömningar och antaganden

vad gäller marknadsstatistiken, virkesvolymen och de framtida diskonterade

kassaflödena för allokeringen av totalvärdet på mark- och biologisk tillgång.

Väsentliga bedömningsområden inkluderar marknadsstatistikens tillförlitlighet,

dess områdesindelning och period, beräkning av virkesvolym, diskonteringsränta

samt kassaflöden. Med hänsyn till ovan anser vi att värderingen av koncernens

skogstillgångar utgör ett särskilt betydelsefullt område.

Vår granskning har bland annat omfattat följande granskningsåtgärder:

• Utvärderat och granskat koncernens process och metod för värdering av

skogstillgångar och allokering av verkligt värde mellan biologiska tillgångar och

marktillgångar.

• Utvärderat tredjepartsleverantörerna av marknadsstatistiken samt statistikens

områdesindelning och period.

• Utvärderat och granskat beräkningen av virkesvolym.

• För beräkningen av allokering mellan mark- och biologiska tillgångar har vi, med

stöd av våra värderingsexperter utfört följande granskningsåtgärder:

• Granskat diskonteringsräntan.

• Utvärderat bedömningar i kassaflödesmodellerna såsom inkluderade

kostnader och intäkter samt inflationsantagande.

• Kontrollerat indata i kassaflödesmodellerna mot redovisningen och till hörande

bokföringsunderlag. För den indata i modellerna som baseras på prognoser

har vi bedömt rimligheten i gjorda antaganden samt jämfört mot historiska

utfall för att bedöma tillförlitligheten i tidigare prognoser.

• Utvärderat koncernens egna känslighetsanalyser (parametrar och aritmetiskt)

samt genomfört egna känslighetsanalyser.

Vi har även bedömt lämnade upplysningar i årsredovisningen.

181ÖvrigtSCA Årsredovisning 2023

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen

och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–61, 138–179 och

186–194. Även ersättningsrapporten för räkenskapsåret 2023 utgör annan

information. Det är styrelsen och verkställande direktören som har

ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen

omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrk

ande avseende denna andra information

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovis

ningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan

och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med

årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång

beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt

bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktig

heter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna informa

tion, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig

felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera

i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att års

redovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en

rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredo

visningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkstäl-

lande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer

är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning

som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller på misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen

ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bola

gets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämp-

ligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksam-

heten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fort-

satt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören

avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har

något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens

ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella

rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen

och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga

felaktig heter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och

att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig

säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revi

sion som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer

att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan

uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsenliga

om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekono

miska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och

koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme

och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen.

Dessutom:

• Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktig heter i års-

redo visningen och koncernredovis ningen, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller på misstag, utformar och utför gransknings åtgär der

bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisions bevis som är till

räckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden.

Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktig het till följd av oegent

ligheter är högre än för en väsentlig felaktig het som beror på misstag,

eftersom oegent ligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning,

avsiktliga utelämnanden, felaktig infor mation eller åsidosättande av

intern kontroll.

• Skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som

har betydelse för vår revision för att utforma gransknings åtgärder som

är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss

om effektiviteten i den interna kontrollen.

• Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och

rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens upp skatt ningar

i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• Drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande

direk tören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av

årsredovisningen och koncern redovisningen. Vi drar också en slut sats,

med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon

väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhål

landen som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fort-

sätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig

osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksam

heten på upplys ningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäker-

hetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otill räck liga, modifiera

uttalandet om årsredovisningen och koncern redo vis ningen. Våra slut

satser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för

revisions berättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållan den

göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verk samheten.

• Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och inne

hållet i årsredovisningen och koncernredovis ningen, däribland upplys-

ningarna, och om årsredovis ningen och koncernredovis ningen återger

de under liggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger

en rättvisande bild.

• Inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende

den finansiella informationen för enheterna eller affärsakti vi teterna inom

koncernen för att göra ett uttalande avseende koncern redovisningen.

Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncern-

revisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade

omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också infor

mera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de even-

tuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt rele

vanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och

andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämp

liga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder

som har vidtagits.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av

dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredo

visningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda ris-

kerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen

särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisions-

berättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning

om frågan.

182 Övrigt SCA Årsredovisning 2023

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Revisorns granskning av förvaltning och förslaget

till dispositioner av bolagets vinst eller förlust

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av

styrelsens och verkställande direktörens förvalt ning av Svenska Cellulosa

Aktiebolaget SCA (publ) för år 2023 samt av förslaget till dispositioner

beträffande bolagets vinst.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget

i förvaltningsberättelsen och beviljar styrel sens ledamöter och verk-

ställande direktören ansvars frihet för räken skaps året.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar

enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är obero-

ende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisors sed

i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända-

måls enliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträf

fande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta

bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till

de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, om fatt ning och

risker ställer på storleken av moderbolagets och koncer nens egna kapital,

konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av

bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande

bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att

bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsför valt-

ningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kont rolleras på

ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande

förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvis ningar och bland annat

vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska full

göras i överensstämmelse med lag och för att medels förvaltningen ska

skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt

uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en

rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller

verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• Företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse

som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget.

• På något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredo -

visningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets

vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig

grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktie bolags lagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en

revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att

upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersätt nings-

skyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets

vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder

vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning

under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till

dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revi-

sionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som

utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk

och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana

åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksam heten

och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets

situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, besluts under lag, vid

tagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande

om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag

till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat

styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för

att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns granskning av Esef-rapporten

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi

även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören

har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format

som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt

16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden Svenska

Cellulosa Aktiebolaget SCA AB (publ) för år 2023.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade

kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som

i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalande

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns

granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation

beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhål

lande till Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) enligt god revisors-

sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes etiska ansvar enligt dessa

krav.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga

som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att

Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen

(2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan

intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer

nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter,

vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt

väsentligt är upprättad i ett format som upp fyller kraven i 16 kap. 4a §

lagen (2007:528) om värde pappersmarknaden, på grundval av vår

granskning.

RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder

för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format

som uppfyller dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att

en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige

alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns.

Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentlig heter eller misstag och

anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan för

väntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund

i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 Kvalitetsstyrning för revisions-

företag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rap

porter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster som

kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för

kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av

yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i

lagar och andra författningar.

183ÖvrigtSCA Årsredovisning 2023

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att

Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektro

nisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn

väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma ris

kerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på

oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn

de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och

verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma gransk

ningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna,

men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna

kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamåls-

enligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens

antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att

Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning

av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredo-

visningen och koncernredovisningen.

Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncer

nens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt

noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som

följer av Esef-förordningen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på

sidorna 76–87 och för att den är upprättad i enlighet med årsredo-

visningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevR 16 Revisorns

granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår gransk

ning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsent-

ligt mindre omfattning jämför den inriktning och omfattning som en revi-

sion enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i

Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för

våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med

6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap.

31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och

koncernredovisningens övriga delar samt i överensstämmelse med

årsredovisnings lagen.

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade

hållbarhets rapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten på sidan 66

med hänvisningar och för att den är upprättad i enlighet med års redo-

visningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12

Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta

innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inrikt

ning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och

omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing

och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger

oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

En hållbarhetsrapport har upprättats.

Ernst & Young AB, med Fredrik Norrman som huvudansvarig revisor

sedan 2020, utsågs till Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCAs revisor av

bolagsstämman den 31 mars 2023 och har varit bolagets revisor sedan

2016.

Stockholm den 26 februari 2024

Ernst & Young AB

Fredrik Norrman

Auktoriserad revisor

184 Övrigt SCA Årsredovisning 2023

Översiktlig granskning av

hållbarhets redovisningen

Revisors rapport över översiktlig granskning av

Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA:s hållbarhetsredovisning

Till Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, org nr 556012-6293

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA

att översiktligt granska Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA:s hållbar

hetsredovisning för år 2023. Företaget har definierat hållbarhetsredo-

visningens omfattning till de områden som hänvisas till i GRI index på

sidorna 186–187.

Styrelsens och företagsledningens ansvar för

hållbarhetsredovisningen

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta

hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka framgår

på sidan 140 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ram

verket för hållbarhetsredovisning utgivna av The Global Reporting

Initiative (GRI) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av

företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta

ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att

upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga fel, vare

sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad

på vår översiktliga granskning. Vårt uppdrag är begränsat till informa

tionen i detta dokument, och den historiska information som redovisas

och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter.

Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000

(omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga

granskningar av historisk finansiell information. En översiktlig granskning

består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansva

riga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk

granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En

översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre

omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision

enligt IAASB:s standarder för revision och kvalitetskontroll i övrigt har.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality

Management 1), som kräver att företaget utformar, implementerar och

hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner

avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen

och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i för

hållande till Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA enligt god revisorssed

i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör

det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir med

vetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifie-

rade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en över-

siktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats

grundad på en revision har.

Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda

kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för

upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vi anser att de bevis som vi

skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att

ge oss grund för vårt uttalande nedan.

Uttalande

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några

omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredo-

visningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av

styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.

Stockholm den 26 februari 2024

Ernst & Young AB

Fredrik Norrman Marianne Förander

Auktoriserad revisor Specialistmedlem i FAR

185ÖvrigtSCA Årsredovisning 2023

GRI-index

SCA har rapporterat i enlighet med GRI Standards 2021 för perioden 20230101–20231231.

Avsteg

GRI-standard / annan källa och upplysning Sid hänvisning Avsteg från krav Skäl Förklaring

GRI 2: Generella upplysningar

Organisationen och redovisningsprinciper

2-1 Detaljer om organisationen 60–61, 98, 192

2-2 Enheter inkluderade i organisationens hållbarhetsrapportering 127 not F1, 140

2-3 Redovisningsperiod, frekvens och kontaktuppgifter 140, 192

2-4 Förändringar i tidigare rapporterade upplysningar 140

2-5 Externt bestyrkande 80, 180, 185

Aktiviteter och anställda

2-6 Aktiviteter, värdekedja och andra affärsförbindelser 12–13, 63, 142–143

2-7 Anställda 140, 173

2-8 Arbetare som inte är anställda 173

Styrning

2-9 Sammansättning och struktur för styrning 76–85

2-10 Nominering och val för högsta styrande organ 76, 78

2-11 Ordförande för högsta styrande organ 79

2-12 Styrande organs roll i översyn och hantering av påverkan 76–77, 82

2-13 Delegering av beslutsfattande för hantering av påverkan 76–77, 82

2-14 Högsta styrande organets roll i hållbarhetsredovisning 76–77, 82, 148

2-15 Intressekonflikter 79, 82, 177

2-16 Kommunikation av kritiska angelägenheter 178

2-17 Den samlade kunskapen hos det högsta styrande organet 78–79, 84–85

2-18 Utvärdering av det högsta styrande organets prestation 79, 82, 148

2-19 Ersättningspolicy 103–104

2-20 Process för att fastställa ersättningar 76

2-21 Årligt totalt kompensationsförhållande 173

Strategi, policyer och praxis

2-22 Uttalande om strategi för hållbar utveckling 6–7

2-23 Policyer och åtaganden kopplade till hållbarhet 82, 141, 177

2-24 Införlivande av policyer och åtaganden kopplade till hållbarhet 82, 141, 177

2-25 Processer för att avhjälpa negativ påverkan 142, 178

2-26 Mekanismer för rådgivning och rapportering av

angelägenheter för organisationen

146–147, 178

2-27 Efterlevnad av lagar och förordningar 178

2-28 Medlemskap i organisationer 146

Intressentengagemang

2-29 Metod för intressentdialog 146–147

2-30 Kollektivavtal 172–173

186 Övrigt SCA Årsredovisning 2023

Avsteg

GRI-standard / annan källa och upplysning Sid hänvisning Avsteg från krav Skäl Förklaring

GRI 3: Väsentliga frågor

GRI 3: Väsentliga frågor i enlighet med GRI Standards 2021

3-1 Process för att fastställa väsentliga frågor 148

3-2 Lista på väsentliga frågor 148

GRI 302: Energi

3-3 Styrning av väsentliga frågor 82, 139, 144–145, 158–159

302-1 Energianvändning inom den egna organisationen 140, 158–159, 168

GRI 305: Utsläpp

3-3 Styrning av väsentliga frågor 82, 139, 144, 156

305-5 Minskning av växthusgasutsläpp 140, 156–157, 168

GRI 304: Biologisk mångfald

3-3 Styrning av väsentliga frågor 82, 139, 145, 163

304-3 Skyddade eller återställda livsmiljöer 140, 163–165

GRI 403: Hälsa och säkerhet

3-3 Styrning av väsentliga frågor 82, 140, 170–171

403-1 Ledningssystem för hälsa och säkerhet 170

403-2 Identifiering av faror, risker och händelseutveckling 140, 170–171, 178

403-3 Hälsovård 171

403-4 Medarbetares deltagande, samråd och kommunikation

i hälso- och säkerhetsfrågor

147, 170–171

403-5 Utbildning för medarbetare i hälsa och säkerhet 171

403-6 Främjande av medarbetares hälsa 170–171

403-7 Förhindrande och begränsning av påverkan på hälsa och

säkerhet kopplad till affärsrelationer

166–167, 179

403-9 Arbetsrelaterade skador 140, 170 –171, 178

187ÖvrigtSCA Årsredovisning 2023

Finansiell flerårsöversikt

MSEK 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017

RESULTATRÄKNING

Nettoomsättning 18 081 20 794 18 822 18 410 19 591 18 755 16 664

EBITDA 6 807 10 194 9 109 4 440

5 319

5 252 3 648

Skog 3 511 2 602 2 601 2 213 1 740 1 394 1 363

Trä 550 1 945 2 895 657 789 904 670

Massa 1 213 2 883 2 010 614 983 709 482

Containerboard 1 212 2 792 1 708 1 190 2 064 2 468 1 479

Förnybar energi 690 355 248 - - - -

Övrigt –369 –383 –353 –234

–257

–223 –346

Avskrivningar –1 950 –1 552 –1 475 –1 601

–1 616

–1 250 –1 137

Rörelseresultat 4 857 8 642 7 634 2 839

3 703

4 002 2 511

Finansiella poster –414 –39 –107 –117 –126 –29 –93

Resultat före skatt 4 443 8 603 7 527 2 722

3 577

3 973 2 418

Inkomstskatter –818 –1 782 –1 426 –483

–730

–314 –544

Periodens resultat 3 625 6 821 6 101 2 239

2 847

3 659 1 874

BALANSRÄKNING

Skogstillgångar 107 481 97 882 84 497 74 900 69 682 33 065 32 384

Uppskjutna skatteskulder relaterat till Skogstillgångar –21 277 –19 468 –16 905 –14 977 –13 977 –6 658 –6 905

Rörelsekapital 4 321 4 138 2 823 2 759 3 748 3 735 2 861

Övrigt sysselsatt kapital 24 525 23 795 20 392 17 152 17 654 15 940 14 379

Sysselsatt kapital 115 050 106 347 90 807 79 834 77 107 46 082 42 719

Eget kapital 104 284 96 358 83 055 72 163 68 510 39 062 36 753

Nettolåneskuld 10 766 9 989 7 752 7 671 8 597 7 020 5 966

Sysselsatt kapital 115 050 106 347 90 807 79 834 77 107 46 082 42 719

KASSAFLÖDESANALYS

Operativt kassaflöde 2 985 5 685 5 216 2 688 2 922 2 751 2 273

Kassaflöde före utdelning 585 –320 876 723 145 528 –754

Löpande investeringar, netto –1 603

–1 436 –1 236 –1 224 –1 132 –1 002 –638

Strategiska investeringar i anläggningar –1 510 –4 351 –3 723 –1 414 –1 256 –1 967 –2 863

NYCKELTAL

EBITDA-marginal 37,6% 49,0% 48,4% 24,1%

27,2%

28,0% 21,9%

Rörelsemarginal 26,9% 41,6% 40,6% 15,4%

18,9%

21,3% 15,1%

Avkastning på sysselsatt kapital, Industridelen 7,3% 40,1% 33.0% 5,4%

11,9% 20,1% 12,5%

Avkastning på sysselsatt kapital 4,5% 8,9% 9,0% 3,6%

6,9%

9,0% 6,1%

Nettolåneskuld/EBITDA 1,6x 1,0x 0,9x 1,7x

1,6x

1,3x 1,6x

Nettolåneskuld/Eget kapital 10,3% 10,4% 9,3% 10,6% 12,5% 18,0% 16,2%

Data per aktie

Resultat, SEK/aktie 5,23 9,61 8,69 3,19

4,05

5,21 2,67

Utdelning, SEK/aktie 2,75

2,50 3,25 2,00 0,00 1,75 1,50

Exklusive effekten av engångsposter relaterade till avvecklingen av tryckpappersverksamheten.

Exklusive effekten av engångsposter relaterade till ändrad redovisningsmetod för värdering av skogstillgångar.

–178 MSEK från nya, omvärderade samt avslutade leasingkontrakt.

Styrelsens förslag.

188 Övrigt SCA Årsredovisning 2023

Icke-finansiell flerårsöversikt

2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017

Värde baserad kultur

Antal utbildade i SCAs Uppförandekod 98% 97% 97% 96% 96% 90% 90%

Andel avtalsleverantörer som godkänt SCAs

leverantörsstandard 98% 99% 98% 94% 93% 94% 75%

Antal bekräftade överträdelser av SCAs Uppförandekod 5 5 5 7 8 2 -

Medelantal anställda

3 413 3 313 3 577 4 196 4 253 4 216 4 127

Andel kvinnor i koncernen

24% 23% 22% 21% 19% 19% 18%

Sjukfrånvaro totalt 3,5% 3,7% 3,0% 3,9% 3,1% 3,5% 3,8%

Arbetsolycksfallsfrekvens, LTA per miljoner arbetade

timmar 4,3 3,1 5,8 5,6 7,4 9,1 10,4

Förebyggande arbete – antal risk- och beteende-

baserade observationer 26 142 23 242 17 477 18 079 13 964 11 290 8 500

Lönsam

tillväxt

Aktiens totalavkastning (TSR) 17% –16% 14% 51% 41% –17% -

Kreditbetyg Investment

Grade

Investment

Grade

Investment

Grade

Investment

Grade

Investment

Grade

Investment

Grade

Investment

Grade

Fossilfri värld

Klimatnytta

, miljoner ton CO

e 9,1

10,1 10,5 9,6 10,5 8,0 -

Upptag av CO

genom nettotillväxt i SCAs skogar

miljoner ton CO

4,5

5,4 5,4 4,4 5,4 4,0 4,0

Fossila utsläpp i värdekedjan (Scope 1-2-3),

miljoner ton CO

e 0,81 0,74 0,72 0,86 0,91 0,88 -

Fossilfri produktion (utsläpp från använda bränslen) 95% 95% 96% 95% 95% 93% 95%

Specifika fossila utsläpp från transporter i värdekedjan,

g CO

e per tonkm transportarbete

16,3 18,0 18,6 19,0 17,9 20,7 21,4

Installerad kapacitet vindkraft på SCAs mark,

TWh per år 9,0 7,2 6,5 5,4 4,4 2,6 2,3

Värdefulla skogar

Stående volym i SCAs skogar

, miljoner m

sk 271 267 261 257 252 245 232

Vedråvara från ansvarsfullt skötta skogar,

andel spåbarhetscertifierad vedråvara

100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%

Vedråvara från ansvarsfullt skötta skogar,

andel vedråvara från certifierat skogsbruk eller

avverkat med SCA-hänsyn

75% 69% 72% 81% 67% 71% 71%

Återplantering, miljoner planterade plantor i SCAs skogar 45 40 67 46 35 36 32

Naturvårdsareal

, % av produktiv skogsmark 22,9% 25,2% 24,5% 22,5% 21,0% 20,0% 24,0%

Antal samplaneringsmöten med renägande samebyar 83 37 80 120 79 69 65

Effektiv resurs-

användning

Förbrukad vedråvara, miljoner m

fub 10,3 10,4 10,7 11,3 11,2 9,6 9,6

Förbrukad elenergi, TWh

1,9 1,6 1,7 2,8 3,1 3,0 3,0

Utsläpp till luft av kväveföreningar, ton NO

2 005 2 032 2 180 2 106 1 995 1 831 1 696

Utsläpp till vatten av suspenderade ämnen, ton 1 605 2 104 2 353 2 628 1 873 1 892 2 786

Andel återvinning av icke-farligt avfall 97,5% 96,3% 97,5% 96,0% 96,7% 95,3% 93,9%

Hållbar

utveckling

Bidra till livskraftiga lokalsamhällen

10)

75% 61% 61% 58% 51% - -

Stödja civilsamhället inom idrott,

kultur och andra områden,

antal centrala avtal 168 149 - - - - -

År 2020 avyttrades byggmaterialverksamheten i Storbritannien, år 2021 avvecklades tryckpapperverksamheten inom SCA.

Avser anställda vid årets slut, 31 december.

Klimatnytta beräknad enligt modell lanserad av SCA 2019, se sca.com.

Rapporterade utfall för åren 2017 till 2021 angavs i tidigare årsredovisning missvisande i CO

och har korrigerats till CO

Ny skogstaxering 2019. Innehav i Baltikum inkluderat från och med 2019.

Vedråvara som lägst uppfyller FSCs standard för Controlled Wood.

SCA-hänsyn avser avverkning där lämnad naturhänsyn motsvarar FSCs krav på certifierat skogsbruk.

Naturvårdsareal avser frivilliga avsättningar och detaljhänsyn vid avverkning.

Avser SCAs industrianläggningar

10)

Andel av SCAs ekonomiska värdeskapande som betalades till leverantörer och anställda.

189ÖvrigtSCA Årsredovisning 2023

Definitioner och ordlista

Finansiella begrepp

Resultatmått

EBITDA

Resultat före av- och nedskrivningar,

finansiella poster och skatt.

EBITDA-marginal

Resultat före av- och nedskrivningar,

finansiella poster och skatt i procent av

årets nettoomsättning.

Kapitalmått

Sysselsatt kapital

Balansräkningens totala tillgångar exklusive

finansiella tillgångar och pensionstillgångar,

minskat med ej räntebärande skulder.

Rörelsekapital

Rörelsekapitalet beräknas som kortfristiga

rörelsefordringar (varulager, kundfordringar

och övriga ej räntebärande kortfristiga ford-

ringar) minus kortfristiga rörelseskulder

(leverantörsskulder exklusive de som avser

strategiska investeringar, övriga ej ränte-

bärande kortfristiga skulder samt övriga

kortfristiga avsättningar).

Nettolåneskuld

Finansiella skulder och avsättningar för pen-

sioner med avdrag för finansiella tillgångar

(överskott i fonderade pensionsplaner, finan-

siella tillgångar och likvida medel).

Avkastningsmått

Avkastning på sysselsatt kapital

Avkastning på sysselsatt kapital beräknas

som 12 månaders rullande rörelseresultat

i procent av ett genomsnitt av de fem

senaste kvartalens sysselsatta kapital.

Motsvarande nyckeltal för ett kvartal

beräknas som kvartalets rörelse resultat

multiplicerat med fyra i procent av genom-

snittet av de två senaste kvartalens syssel-

satta kapital. Engångseffekter exkluderas.

För industriella segment används endast

ROCE industridelen.

Avkastning på sysselsatt kapital –

industridelen

Beräknas som koncernens avkastning på

sysselsatt kapital exklusive rörelseresultat

och sysselsatt kapital från rörelsesegment

Skog, verksamhet inom området vindkraft

och en andel av Övrig verksamhet. Strate-

giska investeringar i industri som ej är tagen

i drift och engångseffekter exkluderas.

Detta mått gäller för segment Trä, Massa

och Containerboard.

Engångseffekter

Väsentliga transaktioner som saknar tydlig

koppling till den vanliga verksamheten och

som inte förväntas inträffa regelbundet.

Detta mått exkluderas vid beräkning av

avkastning på sysselsatt kapital.

Kassaflödesmått

Operativt kassaflöde

Summan av kassamässigt rörelseöverskott

samt förändring av rörelsekapital med

avdrag för löpande nettoinvesteringar i

anläggningar samt strukturkostnader.

Rörelsens kassaflöde

Operativt kassaflöde med avdrag för finan-

siella poster och betald skatt samt påverkat

av övrigt finansiellt kassaflöde.

Strategiska investeringar

i anläggningar

Investeringar med syfte att öka bolagets

framtida kassaflöde genom förvärv av

företag, investeringar i expansion av

anläggningar eller i ny konkurrenskraftig

teknik.

Löpande nettoinvesteringar

Konkurrenskraftsbevarande investeringar

av underhålls-, rationaliserings-, ersätt-

nings- eller miljökaraktär med avdrag för

ersättning från avyttrade anläggnings-

tillgångar med syfte att bevara värdet på

tillgångarna.

Ordlista

CTMP (kemisk termomekanisk massa) är en

högutbytesmassa som produceras genom

uppvärmning och mekanisk sönderdelning

iraffinörer av kemiskt förbehandlad ved.

FSC (Forest Stewardship Council) är en

internationell organisation som verkar för

ansvarsfullt skogsbruk. FSC har utvecklat

principer som kan användas för certifiering

av skogsförvaltning och som tillåter

FSC-märkning av produkter baserade på

råvara från FSC-certifierade skogar.

Klimatnytta beskriver bolagets totala

klimat effekt i miljoner ton koldioxidekviva-

lenter och beräknas enligt den modell

som beskrivs i rapport från Skogforsk, rap-

portnummer 1187-2024 och på sca.com.

Modellen omfattar skogens nettoupptag av

koldioxid, produkternas bidrag då de lagrar

koldioxid och ersätter fossila material samt

värdekedjans fossila utsläpp.

Kraftliner är ytskiktet i wellpapp baserat

på färsk vedfiber.

fub (fastkubikmeter under bark) avser

trädstammens volym exklusive bark och

topp. Används vid bland annat avverkning

och handel. 1 m

fub motsvarar cirka

1,22m

sk.

sk (skogskubikmeter) avser volymen av

hela trädstammen inklusive bark och topp,

men exklusive grenar. Används för att

beskriva skogsbeståndet av rotstående

skog. Även tillväxt anges i skogskubik-

meter. 1 m

sk motsvarar cirka0,82 m

fub.

PEFC (Programme for the Endorsement of

Forest Certification schemes) är ett inter-

nationellt skogscertifieringssystem.

Produktiv skogsmark är mark med en

produktionskapacitet som överstiger 1 m³

skog per hektar och år i genomsnitt över en

omloppstid.

NBSK är blekt barrsulfatmassa som till-

verkats genom att vedfiber kokas med

kemikalier.

Sågade trävaror är sågat virke i olika

storlekar för till exempel möbeltillverkning,

snickeri eller byggnadsindustri.

Vedråvara avser färsk vedfiber som

används i trä-, massa- och pappers-

produkter.

190 Övrigt

SCA Årsredovisning 2023

Om årsstämman

Årsstämma i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA hålls fredagen

den 22 mars 2024, kl. 13.00 på Clarion Hotel Sundsvall, Skeppare-

gatan 9 i Sundsvall. Inregistrering till årsstämman börjar kl. 11.30.

Aktieägarna har även möjlighet att utöva sin rösträtt per post

förestämman.

Rätt att delta och anmälan till deltagande i stämmolokalen

Aktieägare som önskar delta i årsstämman i stämmolokalen per-

sonligen eller via ombud ska dels vara upptagen som aktieägare

i den av Euroclear Sweden AB framställda aktieboken avseende

förhållandena torsdagen den 14 mars 2024, dels ha anmält sig

senast måndagen den 18 mars 2024.

Anmälan kan göras på något av följande sätt:

• På bolagets hemsida sca.com

• Per telefon 060-19 33 00, vardagar kl. 09.00–16.00.

• Per post till Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, ”Årsstämma”,

c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm.

• per e-post till GeneralMeetingService@euroclear.com

Vid anmälan ska uppges namn, person-/organisationsnummer,

adress, telefonnummer samt i förekommande fall antalet biträden

(högst två stycken).

Aktieägare som företräds genom ombud ska utfärda skriftlig,

undertecknad och daterad fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär

på svenska och engelska finns tillgängliga på bolagets hemsida

sca.com och tillhandahålls även av bolaget på begäran. En fullmakt

gäller ett (1) år från utfärdande eller den längre giltighetstid som

framgår av fullmakten, dock högst fem (5) år. Den som företräder

juridisk person ska förete kopia av registreringsbevis eller motsva-

rande behörighetshandling, ej äldre än ett (1) år, som utvisar behörig

firmatecknare. För att underlätta inpasseringen vid stämman bör

fullmakt i original, registreringsbevis och andra behörighetshand-

lingar översändas till bolaget på ovan angivna adress i god tid

före stämman och senast måndagen den 18 mars 2024.

Rätt att delta och anmälan genom poströstning

Aktieägare som önskar delta i årsstämman genom poströstning ska

dels vara upptagen som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB

framställda aktieboken avseende förhållandena torsdagen den

14 mars 2024, dels anmäla sig genom att avge sin poströst enligt

anvisningar nedan så att poströsten är Euroclear Sweden AB till-

handa senast måndagen den 18 mars 2024.

Den som vill närvara i stämmolokalen personligen eller via ombud

måste anmäla detta enligt anvisningar under rubriken ”Rätt att delta

och anmälan till deltagande i stämmolokalen” ovan. Det innebär att

en anmälan endast genom poströstning inte räcker för den som vill

närvara i stämmolokalen.

För poströstning ska ett särskilt formulär användas. Post röst nings-

formuläret finns tillgängligt på bolagets hemsida sca.com och gäller

som anmälan till årsstämman.

Det ifyllda och undertecknade formuläret ska, för att beaktas,

vara Euroclear Sweden AB tillhanda senast måndagen den 18 mars

2024 och skickas med post till Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA,

”Årsstämma”, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm

eller med e-post till GeneralMeetingService@euroclear.com.

Aktie ägare kan även avge poströst elektroniskt genom verifiering

med BankID via Euroclear Sweden AB:s hemsida

https://anmalan.vpc.se/EuroclearProxy/. Sådana elektroniska röster

måste, för att beaktas, avges senast måndagen den 18 mars 2024.

Om aktieägaren poströstar genom ombud ska skriftlig, under-

tecknad och daterad fullmakt biläggas formuläret. Fullmakts-

formulär på svenska och engelska finns tillgängliga på bolagets

hemsida sca.com och tillhandahålls även av bolaget på begäran.

Fullmakt gäller ett (1) år från utfärdande eller den längre giltighetstid

som framgår av fullmakten, dock högst fem (5) år. Om aktieägaren

är en juridisk person ska registreringsbevis eller motsvarande behö-

righetshandling, ej äldre än ett (1) år, som utvisar behörig firmateck-

nare biläggas formuläret.

Aktieägaren ska inte förse poströsten med särskilda instruktioner

eller villkor. Om så sker är poströsten i dess helhet ogiltig. Ytterligare

anvisningar och villkor finns i poströstningsformuläret.

Förvaltarregistrerade aktier

För att ha rätt att delta i stämman personligen, via ombud eller

genom poströstning måste aktieägare som låtit förvaltarregistrera

sina aktier, förutom att anmäla sig till stämman, låta registrera

aktierna i eget namn så att aktieägaren blir upptagen i framställ-

ningen av aktieboken per torsdagen den 14 mars 2024. Sådan

omregistrering kan vara tillfällig (s.k. rösträttsregistrering) och

begärs hos förvaltaren enligt förvaltarens rutiner i sådan tid i förväg

som förvaltaren bestämmer. Rösträttsregistrering som har gjorts av

förvaltaren senast måndagen den 18 mars 2024 kommer att

beaktas vid framställningen av aktieboken.

Kallelsen till årsstämman återfinns på bolagets hemsida sca.com.

191Övrigt

SCA Årsredovisning 2023

Adresser

Huvudkontor

Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ)

Organisationsnummer: 556012-6293

Postadress: 851 88 Sundsvall

Besöksadress: Skepparplatsen 1

Telefon: 060-19 30 00

E-post: info@sca.com

Webbplats: sca.com

För uppgifter om kontaktpersoner, se sca.com

Produktion: SCA i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson.

Foto: Kelly (Pexels), Michael Engman, Kristofer Lönnå, Torbjörn Bergkvist, Daniel Bernstål,

Olle Melkerhed, Fredrik Modin (ADC Media), Mattias Andersson, Henke Olofsson, Voith Group,

Håkan Sjödin, Misan Lindqvist, Ulf Wallin och Lars-Ove Wikars.

Illustrationer: Nadja Nörbom, Stefan Hörberg/Rithuset, Robin Franzén, Bold och FMCA (3D-rendering).

Papper: Inlaga – Munken Polar 100 g/m

. Omslag – Munken Polar Laminated 300 g/m

Tryck: Larsson Offsettryck AB, 2024.

Trycksak

3041 0298

192 Övrigt SCA Årsredovisning 2023

sca.com