Eniro Group AB

Årsredovisning

2025

102

105

108

109

113

115

116

117

119

120

Året i korthet

Enirokoncernen i korthet

Året i siffror

VD har ordet

Affärsområde Marketing Partner

Affärsområde Dynava

Aktien

Styrelse

Koncernledning

Förvaltningsberättelse

Hållbarhetsrapport

Bolagsstyrningsrapport

Risker och riskhantering

Finansiella rapporter

Koncernens räkningar

Koncernens noter

Moderbolagets räkningar

Moderbolagets noter

Styrelsens försäkran

Revisionsberättelse

Granskningsberättelse av hållbarhetsrapport

Femårsöversikt

Nyckeltal

Finansiella definitioner

Branschspecifika begrepp

Information om årsstämma

• Periodens nettoomsättning ökade från 951 MSEK till

totalt 955 MSEK 2025.

• Bibehållen justerad EBITDA marginal om 14,6% (15,0),

trots ett svagare år för Dynava.

• Årets Rörelseresultatet påverkades av jämförelsestörande

poster om 16 MSEK (0) och uppgick till 55 MSEK (72).

• Under året passerar Eniro en milstolpe och meddelar att

ARR uppgår till över en halv miljard SEK.

• Kassa vid årets slut uppgick till 189 MSEK, en ökning med

26 MSEK trots investeringar av två förvärv under året.

Sammanfattning av året

MSEK 2025 2024

Nettoomsättning 955 951

EBITDA 123 143

EBITDA marginal 12,9% 15,0%

Justerad EBITDA 139 143

Justerad EBITDA marginal 14,6% 15,0%

Rörelseresultat 55 72

Resultat efter skatt 46 68

Nyckeltal

• Den 18 juli passerar Eniro över en halv miljard SEK i årliga

återkommande intäkter (ARR).

• Den 3 januari 2025 tillkännagav Eniro att tillträdet av

förvärvet av Medialuotsi Oy ägt rum.

• Den 1 juli förvärvade Eniro Qwamplify Nordics för att

stärka sin position inom digital marknadsföring i Norden.

• Den 19 februari 2025 kommunicerade styrelsen att den

utvärderar en särnotering av Dynava.

• Årsstämman den 28 maj fattade beslut om omval

av styrelseledamöterna Fredric Forsman, Mia Batljan,

Fredrik Crafoord, Mats Gabrielsson, Joost Merks och

omval av styrelsens ordförande Fredric Forsman samt

nyval av Trond Dale.

• Årsstämman beslutade att ingen utdelning lämnas för

räkenskapsåret 2024, årets vinstmedel överförs i ny räkning.

• Den 2 april förlorade Eniro i hovrätten Kapatens

klandertalan mot inlösenbeslutet av preferensaktier

2022. Bolaget överklagade domen och ansökte om

prövningstillstånd i Högsta domstolen. Den 10 februari

2026 lämnade Eniro ett pressmeddelande om att bolaget

träffat ett förlikningsavtal med Kapatens. Den 18 februari

2026 meddelade Högsta domstolen att underrätternas

domar undanröjts och att målet avskrivits.

• Eniro’s CFO Joel Odland, lämnade bolaget i slutet

av första kvartalet 2025. Den 21 februari tillkännagav

Eniro att Stefan Liljedahl har utsetts till ny Interim Chief

Financial Officer (CFO). Den 25 april tillkännagav Eniro att

Mario von Dahn har utsetts till ny Chief Financial Officer

(CFO). Mario tillträdde tjänsten den 19 augusti 2025.

Sammanfattning av viktiga händelser under året

Året i korthet

Enirokoncernen

i korthet

+10 milj

Unika besökare

per månad på egna

söksajter

ca 45 000

Företagskunder

i Norden för Marketing

Partner

874

Medeltalet anställda

Vår verksamhet

Enirokoncernens verksamhet bedrivs i två

affärsområden.

Affärsområdet Marketing Partner, som

står för 67 procent av omsättningen,

erbjuder mikro, små och medelstora

företag ett helhetserbjudande av digitala

marknadsföringstjänster med hjälp av

såväl externa partnerskap som egna lokala

sökmotorer.

Affärsområden

Marketing Partner

Dynava

14,6%

Justerad

EBITDA-marginal

5 egna söksajter i Norden

• eniro.se

• gulesider.no

• krak.dk

• degulesider.dk

• 0100100.fi

955

Omsättning

MSEK

537

ARR för affärsområdet

Marketing Partner

MSEK

Partnerskap

Facebook

Google

Instagram

Yext

TikTok

Koncernens andra affärsområde Dynava, 33

procent av omsättningen, erbjuder contact

center-tjänster och svarsservice åt större bolag

i Norden samt nummerupplysningstjänster.

Året i siffror

Nyckeltal

MSEK 2025 2024 2023

Nettoomsättning 955 951 960

Rörelseresultat 55 72 4

EBITDA 123 143 87

Justerad EBITDA 139 143 97

Resultat efter skatt 46 68 -4

Kassaflöde från den löpande verksamheten 90 109 52

Årets kassaflöde 29 -2 -55

Soliditet, % 35% 30% 28%

ARR för affärsområdet Marketing Partner 537 489 462

Orderingång Marketing Partner 661 613 617

Antal heltidsanställda medarbetare vid årets slut 832 880 875

Resultat per aktie före och efter utspädning* 0,06 0,09 -0,03

* Resultat per stamaktie efter allokering till preferensaktiernas utdelningsrätt (dock är preferensaktierna konverterade respektive inlösta i februari 2023).

Nyckeltal

955 MSEK

Nettoomsättning

139 MSEK

Justerad EBITDA resultat

200

400

600

800

1 000

1 200

20252024202320222021

828

930

960

951

955

120

150

20252024202320222021

133

131

143

139

90 MSEK 537 MSEK

Kassaflöde från den löpande verksamheten ARR för affärsområdet Marketing Partner

100

120

20252024202320222021

109

100

200

300

400

500

600

20252024202320222021

444

462

537

489

444

2025: Från transformation till strategisk

positionering

2025 blev ett år där Eniro tog tydliga steg från

förändring till förflyttning. Vi bygger vidare på

genombrottet från 2024 och avslutar året med

vårt starkaste intäktskvartal, 244 MSEK, och en

helårsomsättning om 955 MSEK. Det sker trots

en tydlig motvind i Dynava, vilket samtidigt

visar att koncernen som helhet blivit mer ro-

bust och mindre sårbar. Vi levererar en justerad

EBITDA om 139 MSEK och går in i 2026 med 189

MSEK i kassa. Det ger oss både handlingsfrihet

och finansiell styrka i en marknad där många

av våra branschkollegor fortsatt kämpar med

kassaflödet.

Det som gör mig mest trygg är att detta inte

kommer ur en enskild åtgärd eller kort period.

Det är resultatet av flera års konsekvent arbete

med att öka andelen återkommande intäk-

ter, strama upp kostnadsbasen och samtidigt

fortsätta investera i produkt, teknik och utval-

da förvärv. Vi har lärt oss att stabilitet kan vi

inte hoppas på, utan något vi måste foksuerat

bygga. Vi avslutar året med en justerad EBIT-

DA-marginal om 15 procent, vilket bekräftar att

riktningen håller.

Styrka i genomförande och människorna

bakom

Om jag ska lyfta några saker jag personligen

är särskilt stolt över under 2025 handlar det i

grunden om genomförande och kultur. Vi har

fortsatt stärka vår position i Norge och byggt

ett momentum som visar vad vi kan åstad-

komma när vi kombinerar lokalt kundfokus med

en gemensam koncernplattform. Jag är också

stolt över det tydliga engagemanget för AI och

utveckling i organisationen. Teknikskiften blir

aldrig verklighet genom en plan, de blir verklig-

het när människor provar, förbättrar och gör det

nya till vardag.

Vi har också tagit steg i vår kommersiella ut-

veckling. Under året har vi vunnit fler affärer

med större omfattning och högre kravbild. Det

är ett styrkebesked och en indikation på att vår

leverans och vårt erbjudande står sig väl i en

mer krävande marknad.

Marknaden: från press till gradvis stabilisering

Den makroekonomiska miljön i Norden har

under året fortsatt präglats av osäkerhet. Små

och medelstora företag har mött höga finan-

sieringskostnader, svag efterfrågan och ett ökat

kostnadstryck. Antalet konkurser har legat på

historiskt höga nivåer i flera nordiska länder.

Samtidigt ser vi stabiliseringstecken inför 2026.

Inflationen har dämpats, räntemarknaden sig-

nalerar lättnader och företagens framtidsför-

väntningar förbättras gradvis. Prognoser pekar

mot en återhämtning inom reklammarknaden,

särskilt inom digitala och datadrivna kanaler.

AI accelererar dessutom skiftet från traditionell

sökannonsering till mer komplexa, integrerade

och automatiserade marknadsföringsekosys-

tem. För Eniro, med en stark SME-position och

växande nordisk plattform, skapar detta bety-

dande strukturella möjligheter.

Vi ser även fortsatt hög M&A-aktivitet i Norden,

vilket bekräftar regionens attraktionskraft och

stödjer vår strategi att aktivt delta i konsolide-

ringen av den nordiska MarTech-marknaden.

AI som strategi: mot ett agentiskt företag

AI är inte längre bara ett framtidsämne. Det är

ett verktyg för produktivitet och kvalitet, och i

många fall en hygienfaktor. Under 2025 har vi

lagt mer kraft på att bygga in AI där den gör

praktisk skillnad, i hur vi arbetar, hur vi levererar

och hur vi skapar kundvärde.

VD har ordet

Inför 2026 har vi två tydliga prioriteringar. Den

första är att höja graden av AI i våra interna

processer, inte som ett sidospår, utan som ett

mer systematiskt sätt att förbättra kvalitet, tem-

po och kostnadseffektivitet. Den andra är att

öka AI-andelen i vår kundportfölj. Vår position

inom SMB gör oss till en ovanligt effektiv kanal

för att få ut automatisering och smarta assis-

tenter till de allra minsta företagen, där varje

timme och varje krona spelar roll. Vi har tagit

ledartröjan. Nu behöver vi också fortsätta förtjä-

na den genom tydliga resultat hos kunderna.

Det kräver dessutom högre takt i produktut-

vecklingen. Vi ska bli bättre på att gå från idé

till lanserad produkt, snabbare och mer konse-

kvent. Det är ett av de mest konkreta sätten att

översätta ambition till värde.

Marketing Partner: tillväxtmotor och

konsolideringsplattform

Marketing Partner fortsätter att vara koncernens

tillväxtmotor och en stark bidragsgivare till våra

marginaler. Under året ökade affärsområdets

ARR med 48 MSEK till 537 MSEK, motsvarande en

tillväxt om 10 procent jämfört med föregående

år. Det är ett tydligt kvitto på att kunderna ser

värdet i vårt erbjudande och väljer att fortsätta

och fördjupa samarbetet med oss.

Under året genomförde vi förvärven av Medial-

uotsi i Finland och Qwamplify Nordics. Båda har

integrerats väl i vår befintliga organisation och

de bidrar redan med omsättning och kompe-

tens, men också med ökad räckvidd och förmå-

ga i vår nordiska plattform.

Vår konsolidersambitioner fortsätter. I februari

2026 slutförde vi förvärvet av SST, vilket stärker

vår nordiska närvaro och vår ambition att byg-

ga en ledande plattform inom Marketing Part-

ner i Norden. SST tillför kompletterande kompe-

tens och nya kundrelationer, och vi ser tydliga

synergier, inte minst möjlighet att vidareutnyttja

SST:s erfarenhet från offentlig sektor i fler nord-

iska marknader.

Dynava: omställning och förnyelse

Dynava verkar med en annan affärslogik än

Marketing Partner: färre kunder, större affärer

och längre kontrakt. Under 2025 genomförde

vi ett effektiviseringsprogram och anpassade

kostnadsbasen för att skapa bättre förutsätt-

ningar framåt. Dynava Lab har samtidigt bidra-

git med förnyelse genom initiativ som stärker

leverans, automation och utvecklingstakt.

Tydlighet och fokus inför 2026

Under början av 2026 avslutade vi också den

långvariga juridiska processen avseende pre-

ferensaktier. Att få detta bakom oss skapar

tydlighet och gör att vi kan lägga fullt fokus på

verksamheten.

Omvärlden har varit krävande, särskilt för små-

företag. Samtidigt ser vi signaler om stabilise-

ring inför 2026. Med en stark finansiell ställning,

växande återkommande intäkter och en orga-

nisation som blivit mer effektiv går vi in i året

med en tydlig avsikt: att investera för nästa

tillväxtfas och göra det med samma disciplin

som tagit oss hit.

Jag vill rikta ett varmt tack till våra medarbeta-

re, kunder och aktieägare för ert förtroende och

engagemang. Tillsammans bygger vi ett Eniro

som står stabilt, agerar modigt och fortsätter

leverera med hög hastighet.

Hosni Teque-Omeirat

VD och koncernchef, Eniro Group AB

Marketing Partner

Grunden för nästa kapitel - mot ett agentiskt ekosystem

I flera decennier har Eniro haft ett tydligt uppdrag: att hjälpa

människor hitta rätt. I den gula telefonkatalogen handlade det inte

bara om att hitta företag – utan också om att hitta varandra. När vi

sedan tog steget online digitaliserade vi samma grundidé: att göra

lokala sökningar enklare, snabbare och mer relevanta i vardagen.

Idag innehåller våra plattformar över tre miljoner listade företag och

används av människor som söker efter lokala tjänster, kontaktvägar

och information men också efter andra människor. Den lokala datan,

tillsammans med förtroendet vi byggt över tid, är grunden för nästa

kapitel i Eniros utveckling.

För i en värld där digital synlighet allt oftare avgör vem som blir

vald är det svårare än någonsin att vara småföretagare. Många

företagare vill lägga sin tid på kunder, kvalitet och leverans - inte på

att förstå algoritmer, annonsering och digital marknadsföring.

Det är här Robin kommer in.

Robin är vår tillväxtplattform för små och medelstora företag.

Genom att kombinera vår räckvidd inom lokalt sök med

marknadsföringstjänster som hemsidor, annonsering och innehåll

gör vi det enklare för företag att synas, attrahera kunder och växa.

För våra kunder handlar det om en sak: fler kunder och fler affärer.

För oss handlar det om att bygga en skalbar och datadriven

plattform för lokalt företagande i Norden.

2025: året då vi byggde grunden

2025 har varit ett år där vi stärkt fundamentet för nästa steg

i bolagets utveckling. Vi har utvecklat vårt erbjudande, stärkt

organisationen och byggt strukturen som krävs för att skala vår affär

framåt.

Under året har vi också förstärkt vår nordiska närvaro genom

strategiska förvärv, bland annat Medialuotsi Oy i Finland och

Qwamplify Nordics, vilket breddar vår kompetens och stärker vår

kapacitet inom digital marknadsföring.

Marketing Partners nettoomsättning uppgick till 637 MSEK (581).

EBITDA uppgick till 128 MSEK (143) och rörelseresultatet till 79 MSEK

(93).

Samtidigt har vi lagt grunden för nästa teknologiska steg i bolagets

utveckling.

Nästa steg: Local verse - byggt för nästa generations användare

Nästa kapitel i vår resa handlar om att använda vår data, teknik

och plattformar på nya sätt och samtidigt säkra Eniros relevans för

nästa generation användare.

Med över tre miljoner företag i vår databas sitter vi på en unik

position i Norden. Den lokala datan vi byggt upp under decennier blir

nu grunden för nästa generation av våra produkter.

Det är här Local verse kommer in.

Localverse är vår vision för framtidens lokala sök och upptäckt –

byggd på lokal data, AI och användarbeteende. Målet är att göra

Eniro mer relevant i människors vardag och bli en naturlig källa även

för nästa generations användare, inte minst Generation Z.

Plattformen är byggd för att kunna utvecklas och skalas över

tid - först i Norden, men med en arkitektur som öppnar för större

möjligheter framåt.

Samtidigt bygger vi Eniro Group och Robin mot ett mer agentiskt

ekosystem, där teknik, data och automation gör att våra produkter

inte bara visar vägen utan aktivt arbetar för våra kunder.

Det är så vi ger företagare superkrafter: att kunna fokusera på

sitt hantverk och sina kunder, medan Robin i bakgrunden arbetar

autonomt med att förbättra deras digitala närvaro och driva nya

kundkontakter.

När vi kopplar ihop Local verse, Robin och vår dataplattform skapar

vi något som är unikt i Norden: ett datadrivet system som hjälper

lokala företag att växa - snabbare, smartare och mer lönsamt,

samtidigt som vi bygger relevans för en ny generation användare.

Det är nästa kapitel i Eniros utveckling.

Grunden är nu lagd.

Affärsområde

+10 milj

Unika besökare

per månad på egna

söksajter

ca 45 000

Företagskunder

i Norden för Marketing

Partner

3 milj

Listade bolag

66,7%

Andel av koncernens

nettoomsättning

537(10%)

ARR för affärsområdet

Marketing Partner

MSEK

Så hjälper vi lokala företag att

synas, växa och bli valda

DÄR KUNDER SÖKER

Vår metod för digital tillväxt

Genom att kombinera unik lokal data med marknadens mest kraftfulla

annonsplattformar skapar vi en sömlös närvaro för ditt företag. Vi ser till att

ni inte bara syns, utan att ni når rätt kunder vid exakt rätt tillfälle.

Vårt ekosystem är byggt för att skala med er verksamhet, oavsett om ni

finns på en ort eller över hela landet. Det är så vi bygger morgondagens

lokala marknadsledare.

FLER KUNDEER

FLER AFFÄRER STARKARE LOKAL NÄRVARO

Google Meta Bing Eniros karttjänst

Lokal synlighet

Synlighet där

människor söker

Lokal data

Miljontals företag och

lokal efterfrågan

Närvaro online

Hemsidor och

företagsprofiler

Digital annonsering

Google, sociala medier och digitala

kampanjer

Dynava

Affärsområdet Dynava omfattar contact center verksamhet med tillhörande tjänster och produkter.

Verksamheten bedrivs enligt global best practice och med stöd av innovativ teknologi som stärker

effektivitet, kvalitet och kundnöjdhet. Klientbasen utgörs av myndigheter samt företag inom både

offentlig och privat sektor och inkluderar även hantering av traditionell nummerupplysning.

Expansionen i affären drivs genom fördjupat samarbete mellan den finska och svenska verksamheten

samt ett fokuserat arbete inom områden där marknadspositionen är stark, såsom energi, e-commerce

och logistik.

Sedan 2024 leds verksamheten i Sverige och Finland av en gemen-

sam ledningsgrupp, vilket har stärkt förmågan att driva utveckling

i båda länderna. Genom innovationsmiljön Dynava LAB utvecklas

lösningar inom AI, digitalisering och automatisering som löpande

bidrar till effektivisering och ökat kundvärde. Moderniseringen av

produktionssystemen i Sverige och Finland har förbättrat förutsätt-

ningarna för skalbara och digitalt drivna tjänster. Erbjudandet har

samtidigt breddats med kompletterande konsultlösningar, AI pro-

dukter och AI tränare, vilket stärker positionen som helhetsleverantör

inom kundkommunikation. Kunskap och erfarenhet som Dynava har

inom den offentliga sektorn i Sverige nyttjas även i Finland, samtidigt

som erfarenhet som Dynava Finland har kring den privata markna-

den utnyttjas i Sverige.

Dynava kännetecknas av operationell excellens och kostnadseffek-

tivitet, bland annat genom Best Shore konceptet och arbete enligt

COPC standarden (Customer Operations Performance Center). Den

svenska verksamheten producerar huvuddelen av sina volymer i

Senegal, Moldavien och Estland, där lokala medarbetare utbildas i

svenska av erfarna språklärare. Under 2024 etablerades framgångs-

rikt ett driftcenter på Cypern för att möta den ökande efterfrågan på

finsktalande kommunikatörer.

Contact center erbjudandet omfattar kundtjänst, växeltjänster,

helpdesk och beställningscentraler. Tjänsterna levereras i de kanaler

som kunderna föredrar, med prismodeller som spänner från fasta

upplägg till volym- och tidsbaserade strukturer. Avtalen är i gene-

rellt fleråriga. Utöver contact center så erbjuder Dynava utvalda

backoffice-tjänster, konsulttjänster och bemanning. Trenden att

outsourca kundtjänst har fortsatt att stärkas, med drivkrafter som

lägre kostnader, ökad flexibilitet samt ökande behov av digitalisering

och automatisering. Potentialen bedöms som betydande då många

större företag fortfarande hanterar kundtjänst internt. Den snabba

tekniska utvecklingen skapar dessutom möjligheter till fördjupade

kundsamarbeten och innovativa lösningar.

Under 2025 genomfördes en omstrukturering av den finska orga-

nisationen som belastade årets resultat negativt. Omstrukture-

ringen har anpassat organisationen för högre effektivitet, tydligare

ansvarsfördelning, mer offshoring och en mer skalbar struktur, vilket

skapar goda förutsättningar för ökad tillväxt och förbättrad lön-

samhet. Den nya strukturen möjliggör även snabbare beslutsvägar,

stärkt kundfokus och förbättrad förmåga att tillvarata den tekniska

utvecklingen inom digitalisering och automatisering.

EBITDA resultatet förbättrades, framför allt till följd av optimering

av best shoring inom den svenska verksamheten samt långsiktiga,

omförhandlade kundavtal med förbättrade marginaler. Kundtjän-

staffären utvecklas positivt och kompenserar delvis för nedgången

inom nummerupplysningstjänster. Den digitala utvecklingen bidrar

till närmare samarbeten med flera klienter och en stärkt strategisk

position inför kommande år, enligt Madelene Hall, CEO för Dynava.

Dynava fokuserar fortsatt på sektorer där marknadspositionen är

etablerad, samtidigt som nya intressanta segment undersöks. En

balanserad kundportfölj med både offentliga och privata aktörer

bidrar till stabilitet, samtidigt som erbjudandet breddats med ytter-

ligare tjänster. Tillväxten bedöms huvudsakligen ske organiskt, med

möjlighet att kompletteras av selektiva förvärv när förutsättningarna

är lämpliga.

Den tekniska utvecklingen i branschen skapar fortlöpande möjlighe-

ter till effektivisering och värdehöjande tjänster. Investeringar görs i

moderna digitala lösningar, däribland AI agenter, avancerad data-

analys och uppgraderade produktionssystem, i syfte att stärka både

operativ kapacitet och kundupplevelse. Cybersecurity och riskhante-

ring utgör samtidigt prioriterade områden. Kostnadseffektivitet är en

central del av affärsmodellen där internationella enheter, effektiva

produktionssystem och en slimmad overheadstruktur bidrar till

konkurrenskraftiga kostnadsnivåer. Processerna förbättras löpande

utifrån etablerad best practice, vilket skapar förutsättningar för hög

kvalitet och stabil operativ styrning.

Affärsområde

+100 år

Erfarenhet

inom kundtjänst

+16

milj

Antal hanterade

ärenden per år

33,3%

Andel av koncernens

nettoomsättning

En pålitlig partner som alltid

är förstahandsvalet

Tillväxt

Vi satsar vidare på sektorer där vi redan idag är star-

ka som energi, e-commerce och logistik. En bland-

ning av publika och privata klienter skapar stabilitet

samtidigt som vi erbjuder flera nya tjänster, till exem-

pel inom AI, språk och automatiseringar. Försäljning

och marknadsföring fortsätter framåt med tydliga

mål och höga ambitioner. Vår tillväxt väntas främst

ske organiskt men även genom eventuella förvärv.

Teknologi

Branschen är i snabb förändring både internt och

externt. Vi satsar på det bästa stödet både till våra

operatörer och klienter. Genom partners och egen

utveckling så fortsätter vi implementera AI-agenter,

AI-analys, nya produktionssystem med mycket mera.

Dynava är också framstående när det kommer till

cybersecurity och riskhantering.

En kostnadsmedveten organisation med smarta

processer

Dynavas utlandsenheter tillsammans med utmärkta

produktionssystem, smart teknik och slimmad overhead

gör att vi behåller kostnader på bra nivåer för att vara

konkurrenskraftiga. Smarta processer, baserade på best

practice i branchen, utvecklas löpande för bästa möjliga

tjänst och effektivitet.

Kvalitet

Alla våra klienter drivs av en sak – de vill att deras

kund blir omhändertagen. Våra kvalitetsprocesser

leder till en utmärkt kundupplevelse, präglad efter

klientens behov och mål. Vi följer den internationella

standarden COPC i vårt arbete och har ett flertal cer-

tifierade medarbetare.

Dynava

Mål & Strategi

Vision

Empowering Great Customer Experiences with

Unmatched Quality and Nordic Expertise

Aktien

AKTIESTRUKTUR

Stamaktien handlas under tickern ENRO. Vid periodens utgång

uppgick det totala antalet aktier till 746 182 472 varav 18 175 356

ägs av Eniro Group AB. Inga andra aktieslag fanns vid periodens

utgång.

AKTIEÅTERKÖP

Under perioden januari till december 2025 har 0 st (0) aktier

förvärvats till en genomsnittskurs på 0 SEK (0).

KURSUTVECKLING

Bolagets börsvärde uppgick vid utgången av 2025 till 284 MSEK

(334). Börsvärdet minskade med 15 procent (15) jämfört med 31

december 2024.

Högsta betalkurs för stamaktier uppgick till 0,59 SEK den 27 feb-

ruari. Lägsta betalkurs uppgick till 0,38 SEK den 18 december.

Totalt omsattes 258 478 826 (224 205 306) stamaktier, med en

genomsnittlig omsättning per handelsdag om 1 038 068 (893

248).

ÄGARSTRUKTUR

Andelen aktier med ägare bosatta i Sverige uppgick vid slutet

av året till 90 procent (90) av hela aktiestocken, vilket är i linje

med utgången av 2024. Innehav tillhörande övriga ägare i Nor-

den uppgick till 2 procent (2), innehav tillhörande ägare i övriga

Europa (exkl Sverige och övriga Norden) uppgick till 8 procent

(8) och innehav tillhörande ägare i resten av världen uppgick

till 0 procent (0).

UTDELNING OCH UTDELNINGSPOLICY

Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 0,05 SEK (0,00) per

stamaktie. Se sid 19 i förvaltningsberättelsen. Bolaget är inte

bundet av någon utdelningspolicy. Bolagets styrelse har att

lämna förslag till utdelning inför varje årsstämma.

AKTIEKAPITAL

Bolagets aktiekapital uppgick per den 31 december 2025

till 298 472 989 SEK fördelat på 746 182 472 stamaktier. Det

totala antalet röster uppgick till 728 007 116, varav samtliga

är hänförliga till stamaktier.

RESULTAT PER AKTIE

Resultat per aktie före och efter utspädning uppgår till 0,06 SEK

(0,09) och beräknas som resultat hänförligt till moderbolagets

aktieägare dividerat med genomsnittligt antal utestående

aktier, vilket år 2025 var 728 007 116 st.

INVESTERARRELATIONER

Kommunikationen till aktieägare är den rapportering

som sker genom delårsrapporter, årsredovisning och

pressmeddelanden.

10 000 000

20 000 000

30 000 000

40 000 000

50 000 000

60 000 000

Volym

DecemberNovemberOktoberSeptemberAugustiJuliJuniMajAprilMarsFebruariJanuari

Pris, SEK Volym

Closing price

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

Stamaktier

Kursutveckling 2025

ÄGARFÖRTECKNING 2025-12-31

Namn Innehav Innehav (%) Röster Röster (%)

Azerion Sverige AB 190 000 000 25,46 190 000 000 26,10

Spectrumone AB (publ) 93 751 636 12,56 93 751 636 12,88

B.O. Intressenter AB 84 299 562 11,30 84 299 562 11,58

SEB AB, LUXEMBOURG BRANCH, W8IM 39 023 594 5,23 39 023 594 5,36

Qviberg Mats 33 603 401 4,50 33 603 401 4,62

Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension 31 458 245 4,22 31 458 245 4,32

Johansen Morten 16 071 000 2,15 16 071 000 2,21

Krishan Thomas 15 817 891 2,12 15 817 891 2,17

Crafoord Capital Partners AB 15 000 000 2,01 15 000 000 2,06

Jeansson Tedde 14 000 000 1,88 14 000 000 1,92

10 största ägarna 533 025 329 71,43 533 025 329 73,22

Övriga ägare 194 981 787 26,13 194 981 787 26,78

Antal aktier i eget innehav 18 175 356 2,44 - -

Totalt 746 182 472 100,00 728 007 116 100,00

FÖRDELNING AV AKTIEINNEHAV

Innehav Antal aktieägare Innehav (%)

1 - 500 8 023 0,10

501 - 1 000 927 0,10

1 001 - 2 000 807 0,16

2 001 - 5 000 865 0,40

5 001 - 10 000 538 0,56

10 001 - 20 000 408 0,81

20 001 - 50 000 382 1,66

50 001 - 100 000 194 1,92

100 001 - 500 000 187 5,36

500 001 - 1 000 000 34 3,16

1 000 001 - 5 000 000 33 8,77

5 000 001 - 10 000 000 2 1,73

10 000 001 - 12 75,28

Summa 2025-12-31 12 412 100,00%

AKTIEKAPITALETS UTVECKLING

År Transaktion

Antal stamaktier av

serie A efter

transaktion

Antal stamaktier av

serie B efter

transaktion

Antal preferensaktier

serie A efter

transaktion

Antal preferens aktier

serie B efter

transaktion

Aktiekapital

(SEK)

2017 Minskning av

aktiekapitalet

530 087 050 - - 1 000 000 95 595 669

2017 Minskning av

aktiekapitalet

530 087 050 - - 258 777 95 462 248,86

2017 Nyemission 1 486 503 575 - - 258 777 267 617 223,36

2017 Nyemission 2 160 046 160 - - 258 777 388 854 888,66

2017 Kvittningsemission 2 160 046 160 483 870 966 - 258 777 475 951 662,54

2017 Nyemission 5 870 655 510 483 870 966 - 258 777 1 143 861 345,54

2017 Kvittningsemission 6 140 572 579 483 870 966 - 258 777 1 192 446 417,96

2018 Kvittningsemission 6 168 208 341 483 870 966 - 258 777 1 197 420 855,12

2018 Sammanläggning 61 682 083 4 838 709 - 258 777 1 197 511 262,96

2018 Nyemission 61 687 125 4 838 709 - 258 777 1 197 511 262,96

2018 Nyemission 61 734 701 4 838 709 - 258 777 1 198 364 345,66

2018 Omvandling av

stamaktier av se-

rie B till stamaktier

av serie A

66 573 410 - - 258 777 1 198 364 345,66

2019 Minskning

66 573 410 - - 258 777 53 465 749,60

2020 Nyemission 66 573 410 - 617 502 582 258 777 547 467 815,20

2022 Minskning

66 573 410 - 617 502 582 258 777 273 733 907,60

2023 Indragning

66 573 410 - 617 502 582 - 273 630 396,80

2023 Nyemission

746 182 472 - - 298 472 988,80

1) Årsstämman 2017 beslutade att genomföra en minskning av aktiekapitalet utan indragning av aktier för avsättning till fritt eget kapital. Minskningen genomfördes för att kunna genomföra 2017 år refinansiering.

2) Årsstämman 2017 beslutade att genomföra en minskning av Bolagets aktiekapital genom indragning av preferensaktier för återbetalning till Bolagets preferensaktieägare. Inlösenfordran kunde utnyttjas

för betalning av stamaktier av serie A inom ramen för preferensaktieerbjudandet 2017.

3) Årsstämman 2019 beslutade att genomföra en minskning av aktiekapitalet för dels täckning av förlust med 557 000 000 SEK och dels för avsättning till fritt eget kapital med ytterligare 587 898 596 SEK.

Registrerat hos bolagsverket 2019-05-10 men avsättningen till fritt eget kapital genomfört efter tillstånd 2019-07-18.

4) Extra bolagsstämma den 12 september 2022 beslutade bland annat om en minskning av aktiekapitalet för avsättning till fritt eget kapital om 273 733 906,60 SEK. Tillstånd från bolagsverket erhölls 2022-12-19.

5) Extra bolagsstämma den 12 september 2022 beslutade bland annat om en minskning av Bolagets aktiekapital med 103 510,80 kronor genom inlösen av samtliga 258 777 utestående preferensaktier av

serie B. Registrering hos Bolagsverket skedde 7 februari 2023.

6) Extra bolagsstämma den 12 september 2022 beslutade bland annat om en ökning av Bolagets aktiekapital med 24 842 592 kronor genom nyemission av stamaktier av Serie A om 62 106 480. Vidare

omvandlades samtliga preferensaktier av serie A till stamaktier av serie A.

AKTIEDATA, 31 DECEMBER 2025

DATA 2025 2024 2023

Resultat per aktie före och efter utspädning, nuvarande antal aktier* 0,06 0,09 -0,01

Resultat per aktie före och efter utspädning** 0,06 0,09 -0,03

Börskurs vid årets slut stamaktie, SEK 0,39 0,45 0,53

Genomsnittligt antal stamaktier efter avdrag eget innehav, tusental 728 007 728 007 629 788

Antal stamaktier vid periodens slut efter avdrag eget innehav, tusental 728 007 728 007 728 007

Antal stamaktieägare, vid årets slut 12 408 13 019 13 638

* Måttet är ett finansiellt icke-IFRS mått som baseras på antalet stamaktier vid periodens utgång exklusive eget innehav (728 007 116 st)

** Resultat per stamaktie efter allokering till preferensaktiernas utdelningsrätt (dock är preferensaktierna konverterade respektive inlösta i februari 2023).

Styrelse

Aktieinnehav innefattar även närståendes innehav.

FREDRIC FORSMAN

Styrelseledamot och ordförande

sedan 2022

MIA BATLJAN

Styrelseledamot sedan 2021

FREDRIK CRAFOORD

Styrelseledamot sedan 2022

JOOST MERKS

Styrelseledamot sedan 2024

FÖDD:

1965 FÖDD: 1992 FÖDD: 1969 FÖDD: 1982

UTBILDNING: Jurist kandidatexamen från

Lunds universitet

UTBILDNING: Magisterexamen i Finans, Kan-

didatexamen i Företagsekonomi och IT

UTBILDNING: Ekonomistudier vid Stock-

holms Universitet

UTBILDNING: Applied Science, Avans Uni-

versity

ÖVRIGA STYRELSE UPPDRAG: Styrelseordfö-

rande i SpectrumOne AB (publ) och Obser-

vit AB. Styrelseledamot i Fredric Forsman

Consulting AB, Backasol Invest AB och Korv-

kultur AB.

ÖVRIGA STYRELSE UPPDRAG: Ilija Batljan

Invest AB (publ), Mestro Ab (publ), HEXICON

AB (publ), Missing in Action AB, DF Utveck-

ling 2 AB.

ÖVRIGA STYRELSE UPPDRAG: Styrelseordfö-

rande i Crafoord Capital Partners AB, Cra-

foord Asset Management AB, Crafoord

Real Estate AB, Crafoord Real Estate I AB,

Crafoord Real Estate II AB samt Styrelse-

ordförande i Crafoord Real Estate III AB.

Styrelseledamot i Fredrik Crafoord AB samt

Empir Group AB.

ÖVRIGA STYRELSE UPPDRAG: ADUX SA.

ARBETSLIVSERFARENHET:

Fram till december

2016 medlem i Sveriges Advokatsamfund

och därefter egen konsultverksamhet.

Under åren 1997 till 2008 Managing Partner

på Advokatfirman Glimstedt i Baltikum.

ARBETSLIVSERFARENHET: Finansanalytiker

på Samhällsbyggnadsbolaget, tidigare

erfarenhet från förmögenhetsförvaltning

och aktiemäkleri från Barclays Bank och

Nordea.

ARBETSLIVSERFARENHET: GrundareCrafoord

Capital Partners AB.Tidigare befattningar

hos Carlsquare AB, corporate finance, HQ

AB, investment banking samt Sundal Col-

lier, tradingchef.

ARBETSLIVSERFARENHET: Director & Chief

Investment Investment Officer på Azerion

Group NV

AKTIEINNEHAV I ENIRO: 93 751 636 aktier via

närstående (SpectrumOne AB).

AKTIEINNEHAV I ENIRO: Aktieinnehav 360 508

stamaktier och ytterligare 1 169 498 sta-

maktier via närstående (Ilija Batljan Invest

AB, Health Runner AB och Ilija Batljan)

AKTIEINNEHAV I ENIRO: 15 000 000 sta-

maktier via närstående (Crafoord Capital

Partners AB).

AKTIEINNEHAV I ENIRO: 190 000 000 sta-

maktier via närstående (Azerion Sverige

AB).

OBEROENDE GENTEMOT BOLAGET OCH

STÖRRE AKTIEÄGARE:

Ja/Nej

OBEROENDE GENTEMOT BOLAGET OCH

STÖRRE AKTIEÄGARE: JA/JA

Oberoende gentemot bolaget och större

aktieägare: Ja/Ja

Oberoende gentemot bolaget och större

aktieägare: Ja/Nej

MATS GABRIELSSON

Styrelseledamot sedan 2022

TROND DALE

Styrelseledamot sedan 2025

MATTIAS MAGNUSSON

Arbetstagarrepresentant sedan 2022

FÖDD: 1950 FÖDD: 1950 FÖDD: 1974

UTBILDNING: Civilekonom från Stockholms Han-

delshögskola

UTBILDNING: Royal Norwegian Naval Academy, Bergen / Norway, Handelshochscule

St. Gallen, St. Gallen / Switzerland (University of Eastern Switzerland)

UTBILDNING: Marknadsföring/Ekonomi IHM

ÖVRIGA STYRELSE UPPDRAG: Styrelseordförande i

Gabrielsson Invest AB och i Trention AB. Styrelse-

ledamot i Rapid Säkerhet AB och i Bofast AB.

ÖVRIGA STYRELSE UPPDRAG: Fort Nox Finance AB Malmö, styrelseledamot, Styrelse-

ordförande Lidion Bank, Malta

ÖVRIGA STYRELSE UPPDRAG: -

ARBETSLIVSERFARENHET: Entreprenör och egen

företagare.

ARBETSLIVSERFARENHET: Goldman Sachs London, chef för Nordic FX (ED), Credit Agri-

cole Stockholm, chef för Nordic CM (MD), DLP Capital Stockholm, partner/VD, ABS

Factoring Stockholm, partner/VD, Partner och styrelseledamot Racom AS Oslo, Styrel-

seledamot Fort Nox Växjö, Styrelseordförande Fort Nox Växjö, Styrelseordförande Adux

Paris, Styrelseledamot ABS Factoring Stockholm, Storhavet AB, Ägare/Seniorrådgivare,

Styrelseledamot Fort Nox Finance Malmö, Styrelseledamot Fimento Stockholm

ARBETSLIVSERFARENHET: Olika befattningar

inom Eniro.

BEFATTNING: Mediabyråansvaring/KAM.

AKTIEINNEHAV I ENIRO: 84 299 562 via B.O.

Intressenter AB.

AKTIEINNEHAV I ENIRO: - AKTIEINNEHAV I ENIRO: 750 000 teck-

ningsoptioner via närstående.

OBEROENDE GENTEMOT BOLAGET OCH STÖRRE

AKTIEÄGARE: Ja/Nej

OBEROENDE GENTEMOT BOLAGET OCH STÖRRE AKTIEÄGARE: Ja/Ja OBEROENDE GENTEMOT BOLAGET OCH

STÖRRE AKTIEÄGARE: Ej tillämpligt

Aktieinnehav innefattar även närståendes innehav.

Koncernledning

HOSNI TEQUE-OMEIRAT

VD och koncernchef

MARIO VON DAHN

CFO

FÖDD: 1981 FÖDD: 1970

ANSTÄLLD: 2022 ANSTÄLLD: 2025

UTBILDNING: Magisterexamen från Handelshögskolan i Örebro UTBILDNING: Master Business & Administration Stockholm University

ARBETSLIVSERFARENHET: VD SpectrumOne AB (publ), tidigare Affärsutvecklingschef E.

ON Sverige, Business Development Manager Schneider Electric Business, Group Busi-

ness Controller Sharp Electronics Group samt Senior Auditor Ernst & Young.

ARBETSLIVSERFARENHET: CFO - Accedo Broadband AB, CFO - Svenska Postkodlotteriet,

Director Group Finance and Business control - Handicare, Head of Accounting - 3

Scandinavia. Former Charted Accountant (fd auktoriserad revisor) at PwC and EY

ÖVRIGA EXTERNA UPPDRAG: Styrelseledamot SpectrumOne AB (publ), Samhall Aktite-

bolag och Skippo AB

Övriga Externa uppdrag: -

AKTIEINNEHAV I ENIRO: 93 751 636 stamaktier via SpectrumOne AB (publ) och 2 846 814 privat. Aktieinnehav i Eniro: -

TECKNINGSOPTIONER I BOLAGET: 3 500 000. Teckningsoptioner i bolaget: 1 500 000.

MIKAEL LINDSTRÖM

Vice President Marketing Partner

ANITA LEIFSEN-CHRISTOFFERSEN

Vice President Transformation & Strategic Projects

FÖDD: 1963 FÖDD: 1978

ANSTÄLLD: 2022 ANSTÄLLD: 2004

UTBILDNING: Civilekonom från Lunds Universitet UTBILDNING: Bachelor in Marketing communication från Handelshøyskolen BI

ARBETSLIVSERFARENHET: Chief Marketing Officer BDO Sweden, Marknads och Försälj-

ningsdirektör Eniro. Grundare och konsult inom management, leadership, sales and

marketing Humagic Group AB , Marknads och säljchef Previa AB, Country Manager

Segmentor AS, Grundare Accept Säljutveckling AB

ARBETSLIVSERFARENHET: Head of Product & Technology Robin, Head of Nordic Projects,

Country Manager Norway, Sales Director B2B Eniro Norway, samt flera ledande befatt-

ningar inom försäljning, affärsutveckling och transformation inom Eniro-koncernen.

ÖVRIGA EXTERNA UPPDRAG: - ÖVRIGA EXTERNA UPPDRAG: -

AKTIEINNEHAV I ENIRO: - AKTIEINNEHAV I ENIRO: -

TECKNINGSOPTIONER I BOLAGET: 3 500 000. TECKNINGSOPTIONER I BOLAGET: 750 000.

Förvaltningsberättelse

VERKSAMHET

Koncernens verksamhet består av två affärsområden.

Affärsområde Marketing Partner, som står för 67 procent av

omsättningen, erbjuder mikro, små och medelstora företag ett

helhetserbjudande av digitala marknadsföringstjänster med

hjälp av såväl externa partnerskap som egna sökmotorer.

Nettoomsättningen har ökat med 10% mot föregående år.

Affärsområde Dynava erbjuder kundtjänst och svarsservice

för större bolag i Norden samt nummerupplysningstjänster

och svarar för 33 procent av omsättningen. Affärsområdet

Dynavas omsättning minskade med 14 procent i jämförelse

mot föregående år.

INTÄKTER OCH RESULTAT

Nettoomsättningen uppgick till 955 MSEK (951), en ökning

med 4 MSEK mot föregående år motsvarande 0 procent.

Valutaomräkningseffekter påverkade nettoomsättningen

med -14 MSEK (-4). Nettoomsättningen för affärsområdet

Marketing Partner uppgick till 637 MSEK (581), en ökning med

10 procent. Nettoomsättningen från Dynava uppgick till 318

MSEK (370), en minskning med 14%.

Geografiskt var nettoomsättningens fördelning; Sverige 522

MSEK (492), Norge 105 MSEK (113), Danmark 124 MSEK (141) och

Finland 204 MSEK (205).

Koncernens rörelsekostnader exklusive av- och nedskrivnin-

gar uppgick till -843 MSEK (-822). En uppgång med 21 MSEK

mot föregående år motsvarande 3 procent drivet främst av

engångskostnader om 16 MSEK.

Efter av- och nedskrivningar om -68 MSEK (-71) uppgick kon-

cernens rörelseresultat till 55 MSEK (72). Koncernens totala

av- och nedskrivningar fördelas mellan materiella anläggn-

ingstillgångar till -27 MSEK (-33) och immateriella anläggn-

ingstillgångar till -41 MSEK (-38).

Koncernens EBITDA uppgick till 123 MSEK (143), vilket motsvarar

en EBITDA-marginal om 12,8 procent (15,0). Justerad EBITDA

uppgick till 139 MSEK (143) exklusive jämförelsestörande post-

er om 16 MSEK (0). EBITDA hade följande fördelning; Marketing

Partner 128 MSEK (143), Dynava 12 MSEK (15) samt Övrigt -17

MSEK (-16). Övrigt avser intäkter och kostnader i Eniro Group

AB som ej allokerats till affärsområdena.

Finansnettot uppgick till -5 MSEK (-8) och består i huvudsak av

räntor på pensionsskuld -9 MSEK (-9) räntekostnader -1 MSEK

(-3) som delvis motverkas av valutakursdifferenser på inom

koncernens cashpool 5 MSEK (0), ränteintäkter 1 MSEK (4).

Resultat före skatt uppgick till 39 MSEK (57).

Redovisad skatt uppgick till 5 MSEK (10). Skatten påverkades

positivt främst på grund av uppskjuten skatteintäkt i Norge

på 5 MSEK (5) relaterat till temporära skillnader som inte

tidigare tagits upp på grund av historiska förluster, samt

uppskjuten skatteintäkt i Danmark på 3 MSEK (3).

Årets resultat uppgick till 46 MSEK (68).

FEMÅRSÖVERSIKT

MSEK 2025 2024 2023 2022 2021

Omsättning 955 951 960 930 828

Rörelseresultat 55 72 4 65 -97

Totala tillgångar 982 951 947 1 053 990

Medeltal anställda 874 887 915 775 616

Soliditet % 35 30 28 29 10

Styrelsen och verkställande direktören för Eniro Group AB avger

härmed årsredovisning och koncernredovisning för räken-

skapsåret 1 januari till 31 december 2025. Eniro Group AB, med

säte i Stockholm, är ett publikt aktiebolag med organisations-

nummer 556588-0936.

LIKVIDITET, FINANSIELL STÄLLNING OCH NETTOLÅNESKULD

Koncernens likvida medel uppgick till 189 MSEK (163). Kon-

cernens egna kapital uppgick per 31 december till 344 MSEK

(284). Soliditeten uppgick till 35,0 procent (29,9).

GOODWILL OCH ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar uppgick till 530 MSEK (519),

varav goodwill avsåg 478 MSEK (444). Ingen nedskrivning av

goodwill genomfördes under året eller föregående år.

INVESTERINGAR OCH UTVECKLING

Enirokoncernen investerar löpande resurser i utveckling av

nya och befintliga applikationer och plattformar. Under året

har totalt 14 MSEK (14) investerats i utvecklingskostnader.

Vidare har 0 MSEK (35) investerats hänförligt till samarbetet

med Azerion, där plattformar optimeras och flyttas till en

molnbaserad infrastruktur.

PENSIONSSKULD

Koncernens pensionsförpliktelse uppgick per 31 december

2025 till 268 MSEK (296). Minskningen beror till största del av

förändrade aktuariella antaganden, se not 23. Under 2025

amorterades PRI-skulden med 5 MSEK (4). Kreditförsäkringen

för säkerställande av Eniro Sverige AB:s pensionsförpliktelse

har förnyats med kreditförsäkringsbolaget PRI och löper t.o.m.

den 31 december 2026.

MEDARBETARE

Medelantalet heltidsanställda i koncernen uppgick under

2025 till 874 (887). Vid årets utgång uppgick antalet heltids-

anställda till 832 (880).

MODERBOLAGET

Moderbolagets verksamhet består av koncerngemensam-

ma funktioner för bland annat ekonomisk rapportering och

uppföljning, kommunikation och investerarkontakter. Nettoom-

sättningen uppgick till 15 MSEK (14) och avser fakturering av

tjänster inom koncernen. Periodens resultat uppgick till 4 MSEK

(128). Resultatet 2024 påverkades positivt med 140 MSEK avse-

ende utdelning från dotterföretag, 2025 års resultat påverka-

des positivt med 29 MSEK avseende koncernbidrag. Per den 31

december 2025 uppgick moderbolagets egna kapital till 483

MSEK (479), varav fritt eget kapital uppgick till 184 MSEK (180).

AKTIER OCH INNEHAV AV EGNA AKTIER

Per den 31 december 2025 uppgick det totala antalet aktier till

746 182 472 (746 182 472). Eniro Group AB hade per den 31 de-

cember 2025 ett eget innehav om 18 175 356 aktier (18 175 356).

KAPATENS KLANDERTALAN

Vid bolagsstämman den 12 september 2022 fattade Eniro

beslut om att införa en enhetlig aktiestruktur genom att inlö-

sa samtliga utestående preferensaktier av serie B, omvandla

preferensaktier av serie A till stamaktier samt genomföra en

riktad nyemission. Besluten registrerades hos Bolagsverket

och verkställdes. Efter genomförandet har bolaget endast ett

aktieslag med lika rätt till kapital, utdelning och röster.

Den 1 december 2022 väckte Kapatens Investment AB talan

vid Solna tingsrätt och klandrade beslutet om inlösen av

preferensaktier av serie B. Kapatens framställde inte något

yrkande om inhibition och besluten kunde därför registreras

och verkställas. Kapatens har därefter även klandrat vissa

efterföljande beslut om utdelning samt delar av beslut om

bolagsordningsändring. Dessa mål har vilandeförklarats i av-

vaktan på slutligt avgörande i det ursprungliga klandermålet.

Tingsrätten biföll Kapatens talan genom dom den 28 juni

2024. Domen fastställdes av Svea hovrätt den 2 april 2025.

I båda instanserna förekom skiljaktiga meningar till stöd för

bolagets beslut. Eniro överklagade hovrättens dom och an-

sökte om prövningstillstånd hos Högsta domstolen.

Styrelsen har, med stöd av extern juridisk rådgivning, löpande

bedömt att de verkställda bolagsstämmobesluten och den

genomförda aktiestrukturförändringen inte praktiskt skulle

kunna återställas. Den tidigare bedömningen har därför varit

att den yttersta ekonomiska konsekvensen för bolaget i hu-

vudsak skulle begränsas till skyldighet att ersätta motpartens

rättegångskostnader.

Den utdragna rättsprocessen har emellertid medfört en

betydande osäkerhet för bolaget. Processen har påverkat

bolagets handlingsfrihet, inklusive möjligheten att långsiktigt

planera kapitalstruktur och utdelningspolicy, samt skapat

osäkerhet i handeln med bolagets aktier. Mot denna bak-

grund har styrelsen, med stöd av bolagets större aktieägare

representerande cirka 70 procent av aktierna, gjort bedöm-

ningen att en förlikning är affärsmässigt motiverad och till

gagn för bolaget och dess aktieägare.

Under februari månad 2026 ingick Eniro ett förlikningsavtal

med Kapatens Investment AB. Förlikningen innebär att par-

terna gemensamt hemställer att Högsta domstolen undan-

röjer underrätternas domar. Under förutsättning att Högsta

domstolen beslutar i enlighet med parternas hemställan ska

de vilandeförklarade målen återkallas och samtliga tvister

mellan parterna avslutas. Eniro ska i samband med detta

utge en total förlikningsersättning om 17 MSEK. Ett återbetal-

ningspliktigt förskott om 10 procent erläggs i samband med

överenskommelsen. Kapatens återtar samtliga klanderta-

lan och avstår från varje ytterligare anspråk mot bolaget

eller dess styrelse. Bolagets aktiestruktur med en aktieserie

kvarstår i enlighet med tidigare verkställda bolagsstämmo-

beslut. Förlikningen är villkorad av Högsta domstolens beslut i

enlighet med parternas gemensamma hemställan.

Den 18 februari 2026 meddelade Högsta domstolen beslut

genom vilket Svea hovrätts dom från den 2 april 2025 samt

Solna tingsrätts dom från den 28 juni 2024 undanröjdes och

målet avskrevs. Högsta domstolen fattade beslutet i enlighet

med den hemställan som Eniro och Kaptens gjorde gemen-

samt till Högsta domstolen enligt det förlikningsavtal parter-

na ingick den 10 februari 2026.

MILJÖPÅVERKAN

Koncernen bedriver ingen tillståndspliktig verksamhet enligt

gällande miljöbestämmelser. På www.enirogroup.com finns

mer information om Eniros miljöarbete.

HÅLLBARHETSRAPPORT

Koncernens CSRD rapport för 2025, som återfinns på sidorna

[21-74] i denna årsredovisning, är upprättad av Eniro Group

AB (publ), org nr 556588-0936, med säte i Stockholm.

ERSÄTTNINGAR

Ersättningarna till styrelsens ledamöter och till koncernled-

ningen samt de riktlinjer för ersättning till ledande befatt-

ningshavare som fastställdes av årsstämman 2025 finns

beskrivna i not 10.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER 2025

• Den 3 januari 2025 tillkännagav Eniro att tillträdet av för-

värvet av Medialuotsi Oy ägt rum.

• Den 19 februari 2025 beslutade styrelsen att utvärdera en

särnotering av Dynava.

• Den 21 februari tillkännagav Eniro att Stefan Liljedahl har

utsetts till ny Interim Chief Financial Officer (CFO) under

den tid rekryteringen av ny permanent CFO pågår. Stefan

tillträdde tjänsten den 10 mars 2025.

• Den 2 april förlorade Eniro Kapatens klandertalan mot in-

lösenbeslutet av preferensaktier 2022 i hovrätten. Bolaget

har överklagat domen och ansökt om prövningstillstånd.

• Den 25 april tillkännagav Eniro att Mario von Dahn har

utsetts till ny Chief Financial Officer (CFO). Mario tillträder

tjänsten den 19 augusti 2025.

• Årsstämman den 28 maj fattade beslut om omval av

styrelseledamöterna Fredric Forsman, Mia Batljan, Fredrik

Crafoord, Mats Gabrielsson, Joost Merks och omval av

styrelsens ordförande Fredric Forsman samt nyval av

Trond Dale.

• Årsstämman beslutade att ingen utdelning lämnas

för räkenskapsåret 2024, årets vinstmedel överförs i ny

räkning.

• Den 1 juli förvärvade Eniro Qwamplify Nordics för att stär-

ka sin position inom digital marknadsföring i Norden.

• Den 19 augusti tillträdde Mario von Dahn som Chief Fi-

nancial Officer (CFO) på Eniro.

FÖRVÄNTAD FRAMTIDA UTVECKLING

De långsiktiga trenderna för digital marknadsföring är

starka och även om kundgruppen inom affärsområdet

Marketing Partner varit påverkade av lågkonjunkturen har

affärsområdet under året med de omställningar som gjorts

kunnat leverera en stark lönsamhet. Förhoppningen är att

när marknadssituationen förbättras är bolaget väl rustat

för tillväxt och fortsatt hög lönsamhet både inom befintliga

men även nya produktsegment och geografier. Affärsom-

rådet Dynava har och kommer fortsätta genomföra viktiga

investeringar i AI, digitalisering och automatisering som

tillsammans med fortsatt fokus på best-shoring konceptet

bör möjliggöra både tillväxt och ökad lönsamhet.

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer finns beskrivna på

sidan 80 och i not 25 på sidan 100. För att motverka denna

period av avmattning i branschen fortsätter arbetet med

åtgärder som syftar till att anpassa verksamheten efter rå-

dande situation. Åtgärdsplaner uppdateras kontinuerligt för

att säkerställa den operationella och finansiella flexibiliteten.

HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

• Den 4 februari 2026 tillkännagav Eniro att tillträdet av

förvärvet av Mainostoimisto SST Oy ägt rum.

• Den 10 februari 2026 lämnade Eniro ett pressmeddelande

om att bolaget träffat ett förlikningsavtal med Kapatens.

• Den 18 februari 2026 meddelade Högsta domstol

att underrätternas domar undanröjts och att målet

avskrivits.

• Den 23 februari 2026 meddelar Eniro att Mats och Eva

Qviberg är nya storägare i Eniro.

Styrelsens för Eniro Group AB yttrande enligt 18 kap. 4 § ak-

tiebolagslagen avseende förslaget till årsstämman 2026 om

vinstutdelning för räkenskapsåret 2025.

Styrelsen för Eniro Group AB har föreslagit att de till stäm-

mans förfogande stående vinstmedlen i moderbolaget,

balanserat resultat om 180 057 239 kr samt årets resultat om

4 288 526 kr, totalt 184 184 345 765 kr, disponeras så att totalt

0,05 kr per aktie, motsvarande sammanlagt 36 400 356 kr,

utdelas till aktieägarna och att återstående belopp 147 945

409 kr balanseras i ny räkning. I enlighet med 18 kap. 4 § ak-

tiebolagslagen avger styrelsen härmed följande motiverade

yttrande. Moderbolagets egna kapital har beräknats i enlig-

het med svensk lag och med tillämpning av redovisningsre-

kommendationen RFR 2 (Redovisning för juridiska personer),

utgiven av Rådet för finansiell rapportering.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Följande medel står till moderbolagets förfogande, tusen

kronor:

Fritt kapital 180 057

Årets resultat 4 289

Summa: 184 346

Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 0,05 SEK (0,00)

Utdelning till ägare 36 400

I ny räkning överföres 147 946

Summa: 184 346

YTTRANDE

Styrelsen finner att full täckning finns för bolagets bundna

egna kapital efter den föreslagna vinstutdelningen. Det är

vidare styrelsens bedömning att den föreslagna vinstutdel-

ningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhet-

ens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets

och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens

konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

VERKSAMHETENS ART, OMFATTNING OCH RISKER

Verksamhetens art och omfattning framgår av bolagsord-

ningen och avgivna årsredovisningar. Den verksamhet som

bedrivs i bolaget och koncernen medför inte risker utöver

vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen

eller de risker som i allmänhet är förenade med bedrivande

av näringsverksamhet. Styrelsen bedömer att bolagets och

koncernens egna kapital efter antagande av ovannämnda

beslutsförslag, kommer att vara tillräckligt stort i relation till

de krav som ställs med hänsyn till bolags- och koncern-

verksamhetens art, omfattning och risker. Styrelsen har i

sammanhanget bland annat beaktat bolagets och koncer-

nens historiska utveckling, fastställd affärsplan, budgeterad

utveckling, omvärldssituationen samt konjunkturläget.

BOLAGETS KONSOLIDERINGSBEHOV, LIKVIDITET OCH

STÄLLNING I ÖVRIGT

Styrelsen har gjort en allsidig bedömning av bolagets och

koncernens ekonomiska ställning och dess möjligheter att på

sikt infria sina åtaganden. Den föreslagna vinstutdelningen

utgör cirka 8 procent av bolagets totala egna kapital och

cirka 11 procent av koncernens totala egna kapital. Styrelsen

bedömer att bolagets och koncernens soliditet är god med

beaktande av såväl de förhållanden som råder inom den

bransch som bolaget och koncernen verkar i som bola-

gets och koncernens storlek och relevanta förhållanden

i övrigt. Mot denna bakgrund anser styrelsen att bolaget

och koncernen har goda förutsättningar att hantera fram-

tida affärsrisker och även att hantera de förändringar som

förekommer i verksamheten. Planerade investeringar, liksom

avkastningen på det egna kapitalet och resultatprognoser

har beaktats. Styrelsen bedömer att antagande av styrel-

sens ovannämnda beslutsförslag inte skulle ändra detta.

Antagande av beslutsförslagen skulle inte negativt påverka

bolagets och koncernens förmåga att göra ytterligare af-

färsmässigt motiverade investeringar enligt antagna planer.

Antagande av beslutsförslagen bedöms ej påverka bolagets

eller koncernens förmåga att i rätt tid infria sina betalnings-

förpliktelser på vare sig kort eller Iång sikt. Vid avgivandet av

detta yttrande har styrelsen ägnat särskild uppmärksamhet

åt omvärldssituationen avseende den makroekonomiska si-

tuationen i Norden och dess tänkbara effekter på branschen

i allmänhet och bolaget och koncernen i synnerhet. Styrelsen

bedömer att koncernens verksamhet är mer motståndskraf-

tig mot nedgångar än många andra typer av verksamheter.

I tillägg till ovan redovisade överväganden har styrelsen

tagit hänsyn till alla övriga kända förhållanden som kan ha

betydelse för bolagets och koncernens ekonomiska ställning

och som inte beaktats inom ramen för det ovan anförda, in-

klusive väsentliga händelser som har inträffat efter utgången

av räkenskapsåret 2025.

______________________

Stockholm i april 2026 Styrelsen för Eniro Group AB (publ) Org.

nr. 556588-0936

2121

Eniro Group

Hållbarhetsredovisning

2025

Så här läser du rapporten

Varje kapitelrubrik innehåller en ESRS-kod som anger

vilken övergripande standard kapitlet hänvisar till.

Både kvalitativa och kvantitativa upplysningar

innehåller ESRS-referenser inom parentes som visar

vilka specifika krav Eniros information relaterar till.

Där det är möjligt har jämförande kvantitativ information

från föregående år inkluderats.

ESRS 2

Allmänna upplysningskrav

Inledning

Under senare år har Eniro Group (Eniro) utvecklat och

strukturerat sin hållbarhetsrapportering för att möta ökade

regulatoriska krav och intressenters förväntningar. Denna

rapport syftar till att ge transparent, jämförbar och tillförlitlig

information om Eniros miljömässiga, sociala och styrnings-

relaterade frågor (ESG) samt visa hur hållbarhetsaspekter

integreras i bolagets styrning, strategi och riskhantering.

Hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med

European Sustainability Reporting Standards (ESRS) en-

ligt Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD).

ESRS 2 definierar de allmänna upplysningskraven för

rapporteringsskyldiga företag och är det ramverk som

Eniro använder för att identifiera, bedöma och rapporte-

ra väsentliga påverkningar, risker och möjligheter inom

hållbarhetsområdet.

BP 1 Allmän grund för upprättandet

av hållbarhetsredovisningen

Hållbarhetsupplysningarna i förvaltningsberättelsen utgör

Eniros lagstadgade hållbarhetsrapport enligt årsredovis-

ningslagen i dess lydelse efter införandet av CSRD och har

upprättats i enlighet med ESRS.

Rapporteringen sker på koncernnivå och omfattar all verk-

samhet och samtliga dotterbolag inom affärsområdena

Marketing Partner och Dynava, om inget annat anges. Sam-

ma konsolideringsprinciper som för koncernens finansiella

rapporter tillämpas (BP 1 5a; BP 1 5b i).

Rapporteringsomfattningen inkluderar Eniros egen verk-

samhet och, där det är relevant, uppströms och ned-

strömsaktiviteter i värdekedjan (BP 1 5c). Påverkan, risker och

möjligheter (IRO:er) har bedömts längs hela värdekedjan

som en del av koncernens dubbla väsentlighetsanalys, med

anpassad detaljeringsgrad beroende på hållbarhetsområ-

de och typ av värdekedjerelation.

Eniro har bedömt men inte utnyttjat möjligheten att uteläm-

na affärskänslig information om immateriella rättigheter,

know how eller innovation, eller upplysningar om föreståen-

de utveckling och ärenden under förhandling enligt artikel

19a (3) och 29a (3) i direktiv 2013/34/EU (BP 1 5d; BP 1 5d).

Hållbarhetsupplysningarna avser räkenskapsåret 1 januari–31

december 2025, om inget annat anges. Eniro är ett publikt

bolag noterat på Nasdaq Stockholm med huvudkontor i

Solna, Sverige.

BP 2 Upplysningar avseende

särskilda omständigheter

Tidshorisonter

Eniro tillämpar följande tidshorisonter för bedömning och

rapportering av hållbarhetsrelaterade påverkningar, risker

och möjligheter (BP 2 9a):

• Kort sikt: Upp till 1 år

• Medellång sikt: 1–5 år

• Lång sikt: Mer än 5 år

Om inget annat anges används dessa definitioner konse-

kvent i rapporten.

Värdekedjeuppskattningar och användning av

uppskattningar

Upprättandet av hållbarhetsrapporten kräver uppskattning-

ar och antaganden, särskilt för växthusgasutsläpp, energi

och avfall när fullständiga primärdata saknas. Trots detta

bedöms de angivna mätvärdena som tillräckligt detaljerade

för att ge tillförlitlig och korrekt information. I linje med ESRS

1 redovisar Eniro val av metodik, antaganden och datakällor

för centrala mått.

Översikt över centrala uppskattningar

Mått Grund för upprättande

Åtgärder för att förbättra

noggrannheten

Växthusgasutsläpp (GHG) Kombination av branschgenomsnitt, leverantörs och

produktnivå för förbrukningsdata och utsläppsintensitet.

Ytterligare information under E1 6 samt hur uppskatt-

ningarna påverkar tillförlitligheten.

Successiv ökning av andelen

specifika data och uppdate-

ring av emissionsfaktorer.

Bränsle- och elförbrukning

i fordon

Förbrukningsestimat baserat på uppskattad sträcka och

WLTP-data. Ytterligare information under E1-X samt hur

uppskattningarna påverkar tillförlitligheten.

Energiförbrukning Elförbrukning för vissa kontor estimeras när mätvärden

saknas. Ytterligare information under E1 X samt hur upp-

skattningarna påverkar tillförlitligheten.

Utökad användning av egna

mätare och förbättrade rutiner

för datainsamling.

Avfall Avfallsflöden från kontor uppskattas utifrån data för

huvudkontoret och antal anställda då specifika data

saknas från övriga hyresvärdar. Se E1 6 och E5 5 samt

hur uppskattningarna påverkar tillförlitligheten.

Förbättrad dialog med hyres-

värdar, utvärdering av alterna-

tiva uppskattningsmetoder.

(BP-2-10a; BP-2-10b; BP-2-10c; BP-2-10d; BP-2-11 b ii)

Källor till uppskattningsosäkerhet

Mätosäkerhet uppstår främst genom datakvalitet, använd-

ning av sekundärdata och antaganden om aktiviteter i

värdekedjan. Eniro strävar efter konsekventa metoder och

tydlig redovisning av osäkerhetskällor (BP 2 11a–b).

För delar av växthusgasinventeringen har antaganden och

estimat tillämpats när primärdata saknats, exempelvis

genom användning av sekundärdata, schablonbasera-

de emissionsfaktorer samt proportionell fördelning, vilka

beskrivs i tabellen ovan. Eniro arbetar med att förbättra

datakvalitet och minska parameterosäkerhet över tid. (BP-

2-11 b ii).

Störst osäkerhet i mätningarna bedöms ligga inom områ-

det klimat (E1). Vetenskaplig osäkerhet relaterad till globa-

la uppvärmningspotentialer (GWP) och bakomliggande

emissionsfaktorer är inbyggd i internationellt vedertagna

beräkningsmodeller och ligger utanför bolagets kontroll

(BP-2-11a). Ytterligare information relaterat till beräknings-

metodik finns under ESRS E1-6.

Det har använts en modell enligt GHG protokollet för att

kvantifiera uppskattningsosäkerhet där kvalitet på emis-

sionsfaktorer och aktivitetsdata aggregerats genom

etablerade felpropageringsmetoder. Den samlade osäker-

heten för den totala utsläppsinventeringen uppgår till cirka

±8 %, vilket bedöms motsvara hög datanoggrannhet givet

verksamhetens karaktär (BP 2 11b i). För mer information om

antaganden och uppskattningar som härrör E1-6 hänvisas

till beräkningsprinciperna på sida 42 BP 2 11b ii).

Förändringar i beredning och jämförbarhet

Detta är Eniros första hållbarhetsrapport upprättad enligt

CSRD och ESRS. Struktur, omfattning och presentation skiljer

sig därför från tidigare hållbarhetsrapportering enligt års-

redovisningslagen inom ramen för Non-Financial Reporting

Directive (NFRD) (BP 2 13a).

Beräkning av klimat och energidata följer samma övergri-

pande angreppssätt som tidigare rapportering enligt Green

House Gas Protocol (GHG-protokollet), men har förbättrats

för att linjera med ESRS gällande transparens, omfång, till-

förlitlighet och kvalitet. Detta innebär att från 2025 inklude-

ras tidigare ej redovisade utsläpp i följande Scope 3-kate-

gorier i GHG-protokollet:

• Kategori 1 – IT- och kontorsvaror

• Kategori 3 – Uppströms utsläpp från energi och

elektricitet

• Kategori 5 – Avfall

• Kategori 6 - Affärsresor, övernattningar.

Beräkningsprinciper och emissionsfaktorer har även för-

bättrats för Scope 2 - Elförbrukning i kontor, vilket jämfört

med tidigare underlag inneburit ökade utsläpp enligt den

marknadsbaserade principen. Förbättring har också gjorts

för Scope 3, Kategori 1 - IT-tjänster och Kategori 8 – Hyrda

kontor, vilket har inneburit minskade utsläpp jämfört med

tidigare underlag. Förändringarna ovan utgör förbättringar

inom befintlig beräkningsmodell snarare än metodändring-

ar (BP 2 13b–d).

Eniro har bedömt att effekten av uppdateringarna inte är

materiell för förståelsen av utvecklingen över tid. Någon

omräkning av jämförelsetal har därför inte gjorts, Omräk-

ning har bedömts som icke nödvändig med hänsyn till den

begränsade påverkan på rapporterade nyckeltal. Inga vä-

sentliga fel i tidigare hållbarhetsinformation har identifierats

som kräver rättelse eller omräkning (BP 2 14a–c).

EU taxonomin

Eniro omfattas av EU:s taxonomiförordning. Information om

koncernens berättigande och anpassning till EU taxonomin

presenteras i taxonomiavsnittet (sida 72-74) (BP 2 15).

Införlivande genom referenser

Inga upplysningskrav enligt ESRS har uppfyllts genom hän-

visning till andra rapporter eller dokument. Samtliga upplys-

ningar lämnas direkt i denna hållbarhetsrapport (BP 2 16).

Användning av övergångsbestämmelser

För sitt första rapporteringsår enligt CSRD har Eniro tillämpat

de övergångsbestämmelser som anges i Appendix C till

ESRS 1. Dessa har enbart använts för upplysningskrav inom

standarder som bedömts väsentliga genom den dubbla

väsentlighetsanalysen, vilka beskrivs nedan.

• ESRS S1 har bedömts som väsentlig. För dessa ämnen har

vissa datapunkter skjutits upp med stöd av infasnings-

reglerna, främst sådana som kräver ytterligare utveckling

av data och systemstöd. Se tabell 51 för mer information

om vilka datapunkter detta gäller.

• ESRS E1 och ESRS E5 har bedömts som väsentliga. För

dessa standarder har vissa datapunkter skjutits upp med

stöd av infasningsreglerna, främst sådana som kräver

ytterligare utveckling av data och systemstöd. Se tabell

för mer information om vilka datapunkter detta gäller.

• ESRS S3 och ESRS S4 har bedömts som väsentliga. Dessa

standarder har helt skjutits upp med stöd i förordning

(EU) 2023/2772 ”Quick Fix””.

(BP-2-17)

Datapunkter utelämnade med stöd i infasningsreglerna

(ESRS 1 appendix c) eller förordning (EU) 2023/2772

Standard Datapunkt som skjuts upp

ESRS E1 E1-9 (ESRS 1 appendix C)

ESRS E5 E5-6 (ESRS 1 appendix C)

ESRS S1 S1-7 (ESRS 1 appendix C)

ESRS S1 S1-8 (ESRS 1 appendix C)

ESRS S1 S1-11 (ESRS 1 appendix C)

ESRS S1 S1-12 (ESRS 1 appendix C)

ESRS S1 S1-13 (ESRS 1 appendix C)

ESRS S1 S1-14 (ESRS 1 appendix C)

ESRS S1 S1-15 (ESRS 1 appendix C)

ESRS S3 Hela standarden med stöd i

(EU) 2023/2772 ”Quick Fix”

ESRS S4 Hela standarden med stöd i

(EU) 2023/2772 ”Quick Fix””

Tillämpningen av övergångsbestämmelserna påverkar inte

bedömningen av de berörda hållbarhetsfrågornas relevans

för affärsmodell, strategi eller riskhantering (BP 2 17a–d).

GOV 1 Administrativa, lednings-

och tillsynsorganens roll

Styrelsens roll och sammansättning

Eniros styrelse består av sju icke verkställande ledamö-

ter, inklusive en arbetstagarrepresentant, och är ytterst

ansvarig för strategi, övergripande mål och tillsyn över

hållbarhetsrelaterade frågor (GOV 1 21a–b). Verkställande

direktören (VD) ansvarar för den operativa ledningen i en-

lighet med styrelsens riktlinjer, med stöd av koncernledning-

en som genomför strategiska beslut och följer upp hållbar-

hetsrelaterade risker och mål. För ytterligare information se

bolagsstyrningsrapporten, sida 75.

Eniros övergripande styrningsstruktur, inklusive årsstämma,

styrelse, utskott, VD och revisorer, illustreras i figuren nedan.

Årsstämma

VD/Koncernchef

och koncernledning

Revisorer

Valberedning

Val

Information

Rapporter och kontrollMål, strategier och kontroll

Information

Förslag

Information

1) Valberedningen förbereder förslag till beslut som presen teras på årsstämman.

Årsstämman beslutar om principer för tillsättande av valberedning.

2) Det är styrelsen som inrättar eventuella utskott och utser vilka i styrelsen som ska

ingå i respektive utskott.

3) Utför revision och rapporterar till styrelsen och aktie ägarna.

4) Utvärderingen av styrelsens arbete rapporteras till valberedningen.

Viktiga interna styrinstrument

Affärsidé och mål, bolagsordning, styrelsens arbetsordning, in-

struktion till VD, strategier och policyer avseende bland annat etik,

finans-, information- och insiderfrågor och processer för intern

kontroll och styrning.

Viktiga externa styrinstrument

Aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq Stockholms re-

gelverk för emittenter, andra relevanta lagar och Koden.

ENIROS STYRNINGSSTRUKTUR

Revisions utskott Ersättnings utskott

Styrelse

2) 4)

Styrelsen består av en kombination av ägarrepresentan-

ter och oberoende ledamöter, totalt 7 ledamöter. 58 % av

ledamöterna är oberoende i förhållande till bolaget och

dess större aktieägare, vilket speglar bolagets ägarstruktur

(GOV 1 21e).

Styrelsen har en bred kompetensbas inom bland annat

bolagsstyrning, finans, juridik, regelefterlevnad, investering-

ar, entreprenörskap, marknadsföring, teknik och IT, främst

på de nordiska och europeiska marknaderna (GOV 1 21c)

(GOV-1-21e).

Styrelsens könsfördelning under rapporteringsperioden

uppgick till 14 % kvinnor och 86 % män, vilket motsvarar en

ratio på 1:6 (GOV 1 21d).

Roller och ansvar för styrning av hållbarhetsfrågor

Styrelsen är Eniros högsta övervakande organ och har det

yttersta ansvaret för styrning, strategi och riskhantering, in-

klusive hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Detta omfat-

tar fastställande av policyer såsom Uppförandekoden, beslut

om förväntningar på etiskt agerande och regelefterlevnad

samt tillsyn över hur väsentliga påverkningar, risker och möj-

ligheter identifieras, bedöms och hanteras (GOV 1 22a).

VD ansvarar, med stöd av koncernledningen, för att in-

tegrera fastställda policyer och ramverk i den operativa

verksamheten. Det innefattar att etablera interna kontroller,

fördela ansvar, följa upp efterlevnad och säkerställa att kor-

rigerande åtgärder vidtas vid överträdelser eller incidenter

(GOV 1 22b).

Ansvar för hållbarhetsrelaterade frågor är integrerat i

befintliga lednings- och styrningsstrukturer och hanteras

genom ett tvärfunktionellt arbetssätt där relevanta interna

funktioner bidrar inom respektive ansvarsområden, sna-

rare än hantering i fristående processer eller i ett separat

hållbarhetsutskott. Den verkställande ledningen ska, i enlig-

het med styrningsstrukturen och frågans betydelse, förse

styrelsen med information om hållbarhetsrelaterade risker,

incidenter och riskreducerande åtgärder. Styrelsen använ-

der denna information i sin tillsyn av affärsrisker och intern

kontroll och kan utmana ledningen där så är relevant (GOV

1 22c i-iii).

Mål, uppföljning och kontroll av hållbarhet

Mål kopplade till väsentliga påverkningar, risker och möjlig-

heter fastställs och följs upp under styrelsens och den verk-

ställande ledningens tillsyn och ansvar, som en integrerad

del av styrnings och strategidiskussioner (GOV 1 22d). Håll-

barhetsrelaterade risker beaktas inom den övergripande

riskhanteringen, vilket säkerställer samstämmighet mellan

strategi, hållbarhetsprioriteringar och riskhantering.

Tillgång till hållbarhetskompetens

Styrelsen och koncernledningen säkerställer att nödvändig

hållbarhetskompetens finns eller utvecklas genom:

• Löpande bedömning av kompetensbehov

• Integrering av hållbarhetsansvar i befintliga

ledningsroller

• Intern utbildning och kunskapsdelning

(GOV-1-23).

Vid behov anlitas extern expertis inom hållbarhetsrappor-

tering, CSRD/ESRS, affärsetik, ansvarsfulla leverantörskedjor

och mänskliga rättigheter, för att upprätthålla tillräcklig

kompetens. Eniro har under rapporteringsåret säkerställt

sådan tillgång (GOV 1 23a–b).

GOV 2 Information som tillhanda-

hålls till och hållbarhetsfrågor som

behandlas av företagets adminis-

trativa, ledande och tillsynsorgan

Styrelsens ansvar och arbetsformer

Styrelsen i Eniro fastställer strategier och övergripande mål,

anger riktlinjer för agerande för att stödja långsiktigt värde-

skapande och säkerställer att ändamålsenliga system finns

för uppföljning och kontroll av verksamheten och tillhörande

risker. Detta omfattar efterlevnad av tillämplig lagstiftning,

interna policyer och hållbarhetsrelaterade krav (GOV 2 26a).

Hållbarhetsfrågor integreras i styrelsens ordinarie arbete

snarare än en separat process, och hanteras främst inom

ramen för:

• Intern kontroll och riskhantering

• Uppföljning av regelefterlevnad

• Uppdatering av styrande dokument och policyer

• Strategidiskussioner och affärsplanering

VD och CFO deltar normalt vid styrelsemöten och tillhanda-

håller rapportering, analyser och beslutsunderlag, inklusive

hållbarhetsrelaterade risker, incidenter och principer för

hållbarhetsrapportering.

Information och rapportering till styrelsen

Under rapporteringsperioden informerades styrelsen om:

• Metodik, genomförande och resultat av Eniros första

dubbla väsentlighetsanalys

• Identifierade väsentliga påverkningar, risker och möjlig-

heter (IRO:er)

• Centrala hållbarhetsrelaterade risker och

internkontrollfrågor

Hållbarhetsrelaterad information lämnas till styrelsen

löpande genom ledningsrapportering och minst årligen i

samband med strategigenomgångar, riskbedömningar och

upprättandet av hållbarhetsrapport. Vid behov sker ytter-

ligare rapportering ad hoc när frågor av större betydelse

uppstår.

Styrelsen fullgör även revisionsutskottets uppgifter och

tillämpar revisionsutskottets arbetsordning. Detta omfattar

tillsyn över intern kontroll, riskhantering och tillförlitligheten

i både finansiell och icke finansiell rapportering, inklusive

hållbarhetsrapporteringen.

Beaktande av hållbarhet i strategi och beslutsfattande

Rapporteringsåret är det första året som Eniro har genom-

fört en dubbel väsentlighetsanalys i enlighet med ESRS.

Analysen har möjliggjort avvägningar av vilka hållbarhets-

ämnen som är väsentliga för Eniro genom hela värdeked-

jan. Eniros identifierade påverkan, risker och möjligheter

(IRO:er) har beaktats inom ramen för befintliga strategiska

och operativa beslutsprocesser samt riskhanteringssystem

(GOV 2 26b).

Flera väsentliga IRO:er relaterar till områden som hanteras

genom etablerade strategier, policyer och kontrollproces-

ser, såsom:

Många av de väsentliga IRO:erna är kopplade till områden

som redan hanteras genom etablerade strategier, policyer

och kontrollprocesser, exempelvis:

• Dataskydd och informationssäkerhet

• Affärsetik och regelefterlevnad

• Arbetsvillkor och kompetensförsörjning

• Energi och resurseffektivitet

Hållbarhetsrelaterade risker integreras därmed i den över-

gripande riskhanteringen tillsammans med finansiella och

operativa risker (GOV 2 26b). En översikt över Eniros väsent-

liga IRO:er, kopplade till relevanta ESRS ämnen, samt deras

avvägningar, presenteras i avsnitt SBM 3 (GOV 2 26c).

GOV 3 Integrering av hållbarhets-

relaterad prestation i incitaments-

program

Eniros ersättningsstyrning anger att rörlig ersättning ska

baseras på förutbestämda och mätbara kriterier som är

utformade för att främja långsiktigt värdeskapande. Eniro

kopplar för närvarande inte incitamentsprogram till specifi-

ka hållbarhetsrelaterade nyckeltal, såsom klimatrelaterade

prestationsindikatorer eller mål för minskade växthusgasut-

släpp. Styrelsen och ersättningsutskottet följer utvecklingen

inom hållbarhetsrelaterad ersättning och kommer under

kommande perioder att utvärdera möjligheten att integrera

relevanta hållbarhetskriterier i incitamentsprogrammen på

ett sätt som är proportionerligt till Eniros verksamhet, risk-

profil och strategiska inriktning. (GOV 3 29, E1 GOV-3-13)

GOV 4 Uttalande om tillbörlig akt-

samhet (due diligence)

Eniros tillbörliga aktsamhet (due diligence) utgår från bola-

gets hållbarhetspolicy som kräver att verksamheten bedrivs i

linje med FN:s Global Compact och att hållbarhetsprestanda

mäts, följs upp och förbättras kontinuerligt. Policyn omfattar

både den egna verksamheten och leverantörer och ut-

gör grunden för arbetet med due diligence inom centrala

hållbarhetsområden, bland annat affärsetik, arbetsvillkor,

mänskliga rättigheter, miljö och leverantörskedjor (GOV 4 30).

Due diligence är integrerad i de befintliga styrnings , risk-

hanterings och affärsprocesserna och är proportionerlig till

verksamhetens art, omfattning och riskprofil. Arbetet bygger

på identifiering och hantering av väsentliga påverkningar,

risker och beroenden längs värdekedjan, i linje med ESRS

och internationella riktlinjer.

Nedan sammanfattas de centrala stegen i Eniros due dili-

gence process samt var de beskrivs i hållbarhetsrapporten.

Centrala delar av tillbörlig aktsamhet

Tabell – Översikt över due diligence processen

Steg Beskrivning och hänvisning

a) Integrering Tillbörlig aktsamhet är integrerad i

styrning, strategi och affärsmodell.

Se GOV 1 och GOV 2.

b) Intressentdialog Dialog med berörda intressenter

som underlag för identifiering och

prioritering. Se SBM 3, IRO 1, GOV 2

och S1 2.

c) Identifiering och

bedömning

Identifiering och bedömning av

negativa påverkningar i egen verk-

samhet och värdekedja. Se IRO 1,

SBM 3, S1 2 samt E1 ESRS 2 IRO 1 och

E5 ESRS 2 IRO 1.

d) Åtgärder Förebyggande och begränsande

åtgärder genom policyer, kontroller

och leverantörskrav. Se GOV 1, GOV

2, SBM 3, E1 3, S1 4 och E5 2.

e) Uppföljning Uppföljning av effektivitet och

rapportering av resultat. Se E1 4, E5

3 och S1 5.

GOV 5 Riskhantering och intern kontroll

avseende hållbarhetsrapportering

Eniros hållbarhetsrapportering styrs inom ramen för det

övergripande systemet för intern kontroll och riskhante-

ring, vilket behandlas vid ordinarie styrelsemöten. Styrelsen

ansvarar för att det finns ändamålsenliga strukturer för att

övervaka och kontrollera verksamheten och dess risker, in-

klusive risker kopplade till hållbarhetsrapportering, samt för

att säkerställa efterlevnad av tillämplig lagstiftning och in-

terna policyer. Hållbarhetsrapporteringen omfattar samtliga

väsentliga ESRS-upplysningar och bygger på tydligt definie-

rade roller och ansvar, utsedda dataägare, dokumenterad

datainsamling, kvalitetssäkring och ledningsgranskning före

styrelsens godkännande (GOV-5-36a).

Eniros riskhanteringsprocess behandlar risker relaterade

till hållbarhet enligt en strukturerad metodik som identi-

fierar och bedömer risker utifrån sannolikhet och poten-

tiell effekt, och omfattar finansiella, operativa, legala och

anseendemässiga konsekvenser samt, relevant påverkan

på människor och miljö i linje med ESRS. Riskerna prioriteras

utifrån en samlad bedömning av sannolikhet och effekt och

integreras därefter i koncernens övergripande riskrapporte-

ring och uppföljning.

Styrelsen fullgör revisionsutskottets uppgifter och tillämpar

dess arbetsordning. Detta innefattar tillsyn av intern kontroll

och riskhantering, samt tillförlitligheten finansiell och icke

finansiell rapportering, liksom regelbunden dialog med den

externa revisorn rörande granskningsfrågor (GOV 5 36b).

Risker kopplade till hållbarhetsrapportering

Eniro har identifierat att risker relaterade till hållbarhetsrap-

porteringen främst avser:

• Regelefterlevnad (till exempel CSRD/ESRS krav)

• Risk för greenwashing och anseendepåverkan

• Fel, brister eller osäkerheter i data, beräkningsantagan-

den och sammanställning

Syftet med intern kontroll av hållbarhetsrapporteringen

är att säkerställa att offentliggjord information är korrekt,

tillförlitlig, fullständig, konsekvent, transparent och relevant

(GOV 5 36c).

Processer, kontroller och uppföljning

Resultat från riskbedömningar och interna kontroller inte-

greras i relevanta funktioner genom koncernens styrnings-

ramverk. Identifierade brister, förbättringsområden eller

datakvalitetsfrågor hanteras av utsedda dataägare och

berörda funktioner genom:

• Uppdaterade insamlings och rapporteringsprocesser

• Förstärkta kontroll och valideringsrutiner

• Tydliggjorda roller, ansvar och dokumentation

Dessa resultat beaktas också vid vidareutveckling av me-

toder och riktlinjer kopplade till hållbarhetsrapporteringen.

(GOV 5 36d)

Rapportering av risker och kontrollresultat till koncern-

ledningen och styrelsen sker genom ordinarie rapporte-

ring, uppföljning av intern kontroll och styrelsens tillsyn av

rapporteringens tillförlitlighet. Väsentliga iakttagelser och

incidenter eskaleras vid behov ad hoc. Minst en gång per år

genomförs en samlad genomgång i samband med styrel-

sens godkännande av hållbarhetsrapporten (GOV 5 36e).

Data, källor och datakvalitet

Hållbarhetsrapporten innehåller kvantitativ och kvalitativ

information. Kvantitativa uppgifter avser främst klimat och

energidata, avfallsflöden och personalrelaterad statistik,

och har datarisker kopplade till fullständighet, detaljnivå,

beräkningsfel och antaganden. Data från interna system

bedöms generellt som förenade med lägre risk än data från

externa källor, såsom leverantörer. En heltäckande riskbe-

dömning av kvantitativa hållbarhetsdata har ej genom-

förts, och behov detta ska utvärderas under kommande

rapporteringsperioder.

Kvalitativa uppgifter avser främst styrningsstrukturer,

policyer, processer och ledningsrutiner, som i huvudsak

hämtas från interna källor (t.ex. styrdokument och intern

dokumentation) och bedöms ha låg risk gällande bristande

tillförlitlighet.

För att hantera risker och säkerställa datakvalitet tillämpar

Eniro ett kontrollramverk med tydligt definierade roller och

ansvar. En hierarki med dataägare, granskare och godkän-

nare säkerställer fördelning av ansvar och arbetsuppgifter.

Checklistor och valideringsrutiner används för att säkerstäl-

la fullständighet, konsekvens och efterlevnad.

Hållbarhetsdata och upplysningar genomgår intern

granskning och validering, inklusive rimlighetskontroller mot

interna och externa källor. Hållbarhetsrapporten genomgår

extern granskning av auktoriserade revisorer innan den slut-

ligen godkänns av styrelsen.

SBM 1 Strategi, affärsmodell och

värdekedja

Affärsmodell och strategisk inriktning

Eniro tillhandahåller tjänster som stärker synlighet, engage-

mang och tillgång till information för företag och slut-

användare på de nordiska marknaderna, fördelat på två

affärsområden.

Marketing Partner tillhandahåller digitala marknadsförings-

tjänster till mikro , små och medelstora företag genom

egna lokala sök och informationsplattformar samt externa

digitala lösningar (t.ex. prestationsbaserad annonsering,

digital synlighet och kundkommunikation).

Dynava erbjuder kontaktcenter, svarstjänst och nummer-

upplysningstjänster till större företag och offentliga aktörer,

med fokus på kvalitet, effektivitet och användning av digi-

talisering, automatisering och AI baserade lösningar. (SBM 1

40a i; SBM-1-40a ii)

Inga väsentliga förändringar har skett i Eniros övergri-

pande tjänsteutbud under rapporteringsperioden, utöver

löpande utveckling och teknisk uppdatering inom befintliga

tjänsteområden.

Väsentliga hållbarhetsrelaterade IRO:er är nära kopplade till

denna affärsmodell med centrala frågor som:

• Dataskydd, informationssäkerhet och regelefterlevnad

• Energiförbrukning och klimatpåverkan kopplad till IT, data-

center och kontor

• Arbetsvillkor, kompetensförsörjning och medarbetares

välbefinnande i en personalintensiv tjänsteverksamhet

Hållbarhetsaspekter integreras genom styrelsefastställda

policyer som gäller för Eniros egen verksamhet och relevan-

ta delar av värdekedjan. Information om antal medarbetare

finns i avsnitt S1 6 (SBM 1 40a iii).

Koncernens strategi syftar till långsiktigt värdeskapande

genom att hjälpa kunder att växa, öka effektiviteten i deras

verksamhet och möjliggöra ansvarsfull interaktion med

slutanvändare. Den finansiella omsättningen för rapporte-

ringsåret presenteras i den finansiella delen av årsredovis-

ningen på sidan 82 (SBM 1 40b).

Marknader, kunder och intäktsprofil

Eniro är huvudsakligen verksamt i Sverige, Norge, Danmark

och Finland, med operativ närvaro kopplad till kontaktcen-

terverksamhet i Cypern, Estland, Moldavien och Senegal. In-

täkterna genereras uteslutande från professionella tjänster.

Eniro har ingen verksamhet eller intäkter inom sektorer som

rör fossila bränslen, kemikalier, kontroversiella vapen eller

tobak och erbjuder inte produkter eller tjänster som är för-

bjudna på vissa marknader. (SBM-1-40a iv)

Översikt över värdekedjan

Eniros väsentliga hållbarhetsrelaterande IRO:er uppstår

längs hela värdekedjan som omfattar uppströmsaktiviteter,

den egna verksamheten och nedströmsaktiviteter

• Uppströms: Inköp och partnerskap som möjliggör le-

verans av digitala tjänster, såsom molninfrastruktur, IT

hårdvara, programvara och energi. Här uppstår indirekt

miljöpåverkan (energiförbrukning och växthusgasut-

släpp) och styrningsrelaterade frågor i leverantörsledet.

• Egen verksamhet: Plattformsutveckling, datahantering,

digitala marknadsföringstjänster, rådgivning och kon-

taktcenterverksamhet. Dessa aktiviteter är beroende av

kvalificerade medarbetare, säker IT infrastruktur, kvali-

tetsledningsprocesser och tydliga styrningsramverk, där

arbetsvillkor, likabehandling och kompetensutveckling är

viktiga frågor.

• Nedströms: Kunders och slutanvändares användning av

Eniros tjänster och plattformar, vilket bidrar till infor-

mationstillgång, digital synlighet för småföretag och

kundinteraktion, samtidigt som effekter på lokalsamhäll-

en, ansvar för dataskydd, informationssäkerhet och etisk

marknadsföring måste säkerställas.

(SBM-1-42).

Eniros skapar värde genom att stärka digital närvaro, ef-

fektivisera kundkommunikation och möjliggöra datadrivna

affärsbeslut, vilket ger ökad synlighet och förbättrad affärsef-

fektivitet. För slutkonsumenter bidrar tjänsterna till förbättrad

informationstillgång och kommunikation. För investerare och

ägare skapas värde genom skalbara tjänster, återkomman-

de intäktsströmmar och strukturerad hantering av regulato-

riska och hållbarhetsrelaterade risker. (SBM-1-42b).

En översikt över värdekedjan presenteras i figuren nedan

och ytterligare information om identifikation, bedömning och

hantering av IRO:er återfinns under SBM-3 och IRO-1.

Eniro Groups väsentliga ämnen

S1 Arbetsvillkor, Andra arbetsrelaterade rättigheter, Lika behandling

och möjligheter

E1 Energi, Klimatanpassningar, Klimatpåverkan

E5 Resursutflöden, Resursinflöden

G1 Affärsmässigt uppförande

Eniro Groups väsentliga ämnen

S4 Lokalsamhällen, dataskydd och integritet, stärkande av samhällen

och småföretag.

S4 Social inkludering av och säkerhet för kunder o

E5 Avfall, Resursutflöden

Eniro Groups väsentliga ämnen

E1 Energi, Klimatanpassningar, Klimatpåverkan

G1 Affärsuppförande

Miljö

Leverantörer

Anställda

Investerare

Samhälle Kunder

Nedströms

Uppströms

Kärna

Modellen nedan illustrerar var Eniros väsentliga påverkan, risker och

möjligheter (IRO) uppstår längs hela värdekedjan; uppströms, inom

företagets egen verksamhet, och nedströms, i linje med CSRD:s dubbla

väsentlighetsstrategi. Den belyser också hur dessa IRO:er kopplar till

viktiga intressenter, vilket stöder identifiering och prioritering av väsentliga

hållbarhetsfrågor.

Hållbarhetsmål och ambitioner

Eniros hållbarhetsambitioner är i dag främst integrerade i

befintliga strategier och operativa mål, snarare än formali-

serade som separata ESRS anpassade mål. Fokus ligger på:

• Etisk marknadsföring och ansvarsfull användning av

data och teknik

• Dataskydd, informationssäkerhet och tjänstekvalitet

• Kundnöjdhet och långsiktiga kundrelationer

• Medarbetares välbefinnande, likabehandling och

kompetensutveckling

• Stöd till mikro , små och medelstora företag och sam-

hällsviktiga aktörer

Uppföljning sker genom operativa nyckeltal och lednings-

processer. Utvecklingen av mer specifika, kvantitativa håll-

barhetsmål enligt ESRS-ramverket kommer att utvärderas

under kommande rapporteringsperioder.

Kategori Hållbarhetsambitioner

Produkter och tjänster Möjliggöra ansvarsfull och inkluderande tillgång till digital synlighet, marknads-

föring och kundinteraktion för mikro , små och medelstora företag, med fokus

på tillförlitliga, säkra tjänster, etisk marknadsföring och ansvarsfull data och

teknikanvändning.

Relationer med intressenter Upprätthålla förtroendebaserade och transparenta relationer med medarbetare,

kunder, partners och samhälle genom goda arbetsvillkor, likabehandling, kompe-

tensutveckling, ansvarsfullt affärsbeteende samt tillgängliga kanaler för dialog,

återkoppling och klagomål.

Geografiska områden Bedriva verksamheten ansvarsfullt och i enlighet med lagar, regler och samhälle-

liga förväntningar på samtliga marknader, med lokalt anpassade arbetssätt men

konsekventa standarder för affärsetik, dataskydd, arbetsvillkor och tjänstekvalitet.

Kundkategorier Stödja långsiktigt värdeskapande för olika kundsegment genom tillgängliga, till-

förlitliga och behovsanpassade digitala tjänster, med särskilt fokus på mikro , små

och medelstora företag samt offentliga och samhällsviktiga aktörer för att stärka

lokala ekonomier och inkluderande samhällen.

(SBM-1-40e-f)

Eniro har ännu inte fastställt tidsatta, kvantitativa hållbar-

hetsmål kopplade till specifika tjänster, marknader eller

kundgrupper (SBM-1-40f). En kvalitativ bedömning har dock

genomförts av de väsentligaste tjänsterna, marknaderna

och kundsegmenten i förhållande till strategier, hållbarhet-

sambitioner, policyer och resultat från den dubbla väsent-

lighetsanalysen. Bedömningen visar att tjänsteerbjudandet

framför allt relaterar till:

• Dataskydd och informationssäkerhet

• Etisk marknadsföring och affärsbeteende

• Arbetsvillkor och kompetensutveckling

• Energi och resursanvändning

• Sociala effekter kopplade till informationstillgänglighet

och stöd till lokala företag

Dessa områden hanteras i dag genom policyer, styrnings-

strukturer och etablerade arbetssätt snarare än genom

formella hållbarhetsmål per tjänst eller marknad. Utveck-

lingen av sådana mål och strategier kommer att utvärde-

ras vidare med utgångspunkt i resultaten från den dubbla

väsentlighetsanalysen (SBM 1 40g).

SBM 2 Intressenters intressen och

synpunkter

Övergripande arbetssätt

Eniros strategi och affärsmodell påverkas av ett antal

centrala intressentgrupper – kunder och uppdragsgivare,

slutanvändare, medarbetare, leverantörer och affärspart-

ners, aktieägare och investerare samt myndigheter och

branschorganisationer. Deras synpunkter är viktiga för att

säkerställa att verksamheten är konkurrenskraftig, ansvars-

full och långsiktigt värdeskapande för både kunder, sam-

hälle och ägare.

Intressenternas perspektiv beaktas i strategiska diskussio-

ner, affärsutveckling och riskhantering. Underlag från löpan-

de dialog och riktade aktiviteter sammanställs och följs upp

minst årligen av ledning och styrelse för att identifiera:

• Frågor som kräver åtgärd

• Potentiella risker

• Framväxande affärsmöjligheter

(SBM 2 45b).

Former för dialog

Dialogen med kunder och uppdragsgivare sker löpande ge-

nom försäljningskontakter, leverans av tjänster, kundnöjd-

hetsundersökningar, kvalitetskontroller, klagomålshantering

samt deltagande i konferenser och affärsevent.

Medarbetares perspektiv inhämtas genom daglig dialog

i verksamheten, samverkansforum och fackliga möten,

utvecklings och lönesamtal, arbetsmiljöarbete samt årliga

medarbetarundersökningar. En arbetstagarrepresentant

ingår även i styrelsen.

Leverantörer och affärspartners engageras genom upp-

handlingar, avtalsförhandlingar, uppföljningsmöten och

affärsdialog. Aktieägare och investerare engageras via

årsstämman, finansiella rapporter, presentationer, möten

och börsmeddelanden.

Myndigheter och branschorganisationer är relevanta till

följd av sin roll i lagstiftning, tillsyn och riktlinjer, särskilt

kopplat till marknadsföring, dataskydd och konsument-

skydd. Dialogen sker huvudsakligen genom deltagande i

branschforum, remissförfaranden och annan strukturerad

omvärldsbevakning. (SBM 2 45a)

Baserat på intressenters intressen och synpunkter, inklusive

den dubbla väsentlighetsanalysen (DVA:n), har inga vä-

sentliga ändringar gjorts i Eniros övergripande strategi eller

affärsmodell under rapporteringsperioden (SBM 2 45c).

Dialogen och analysen har i stället bekräftat relevansen i den

befintliga inriktningen, samtidigt som vissa områden för vi-

dareutveckling har identifierats, såsom formalisering av håll-

barhetsrelaterade processer, förbättrad datahantering och

utveckling av mer specifika hållbarhetsmål (SBM 2 45c ii).

Strukturerad intressentdialog kopplad till dubbel

väsentlighetsanalys

Utöver den löpande dialogen genomfördes en strukturerad

intressentdialog som en del av Eniros första dubbla väsent-

lighetsanalys (DVA). Dialogen omfattade bland annat:

• En leverantör och B2B partner

• Representant för ägar /investerarperspektiv

• Intern ledning och arbetstagarrepresentanter

• IT ledning och andra nyckelfunktioner

Dialogen genomfördes som semistrukturerade djupintervju-

er med fokus på hållbarhetsrelaterade frågor, identifiering

av väsentliga påverkningar, risker och möjligheter samt

förväntningar på hållbarhetsrapportering. Representanter

från Eniros ledningsfunktioner deltog för att öka transparens

och informationsdelning gentemot tillsynsorgan och andra

användare av hållbarhetsinformation. (SBM 2 45d)

Resultaten dokumenterades och användes som ett centralt

underlag i DVA:n. De viktigaste slutsatserna kommunicer-

ades till koncernledning och styrelse och beaktades vid

prioritering av väsentliga hållbarhetsfrågor och upplys-

ningar. Ytterligare detaljer om intressentdialog och resultat

återfinns i SBM 3 och IRO 1.

Översikt över centrala intressenter

Följande tabell sammanfattar syftet med relationen till

Eniros viktigaste intressentgrupper, de huvudsakliga dialog-

kanalerna, centrala frågor samt hur insikterna används:

Tabell – Översikt över centrala intressenter

Intressentgrupp

Syfte med

relationen

Interaktion (huvudsakliga

kanaler) Centrala frågor

Hur insikterna används

/ utfall

Kunder och

uppdragsgivare

Säkerställa kund-

värde, tjänstekvali-

tet och långsiktiga

relationer

Försäljningsmöten,

daglig tjänsteleverans,

kundnöjdhetsundersök-

ningar, konferenser och

event, klagomåls och

supportkanaler

Tjänstekvalitet och ef-

fektivitet, ansvarsfulla

inköp, dataskydd och

informationssäkerhet,

mänskliga rättigheter i

leverantörskedjan

Förbättring av tjänste-

erbjudanden, kvalitet

och operativ effek-

tivitet samt identi-

fiering av risker och

affärsmöjligheter

Medarbetare Säkerställa en

hållbar arbetsmiljö,

engagemang och

kompetens

Daglig dialog, utvecklings

och lönesamtal, med-

arbetarundersökningar,

fackliga möten och sam-

verkansforum, interna

kanaler för klagomål

Kompetensutveckling,

arbetsmiljö, balans

mellan arbete och pri-

vatliv, mångfald, jäm-

likhet och inkludering

Underlag för priorite-

ringar kring arbetsvill-

kor, kultur, ledarskap

och personalretention

Leverantörer och

affärspartners

Bygga långsikti-

ga, ansvarsfulla

samarbeten

Inköps och upphand-

lingsprocesser, av-

tal, uppföljningsmö-

ten, affärsdialog och

partnerskap

Ansvarsfulla inköp,

mänskliga rättigheter,

antikorruption, hållbar

sourcing

Stödjer riskbedömning

i leverantörskedjan

och kravställning i av-

tal och uppföljning

Aktieägare och

investerare

Säkerställa trans-

parens och

välgrundade

investeringsbeslut

Årsstämma, finansiella

rapporter, presentatio-

ner, investerarmöten,

börsmeddelanden

Finansiell presta-

tion, bolagsstyrning,

riskhantering, hållbar-

het och ansvarsfullt

företagande

Påverkar strategiska

prioriteringar, kapitala-

llokering och långsik-

tigt värdeskapande

Myndigheter och

organisationer

Säkerställa regelef-

terlevnad och bidra

till regelutveckling

Deltagande i branschor-

ganisationer och forum,

remissvar, dialog med

beslutsfattare, löpande

rapportering

Regelefterlevnad, an-

tikorruption, mänskliga

rättigheter, dataskydd,

marknadsföringspraxis

Underlag för anpass-

ning till nya krav och

utveckling av interna

policyer och processer

SBM 3 Väsentliga påverkningar,

risker och möjligheter samt deras

samspel med strategi och affärs-

modell

Övergripande resultat av den dubbla

väsentlighetsanalysen

Den dubbla väsentlighetsanalysen (DVA:n) visar att Eniros

väsentliga hållbarhetsrelaterade IRO:er huvudsakligen

är kopplade till tre områden och respektive placering i

värdekedjan:

• Miljö – framför allt uppströms energianvändning och kli-

matpåverkan kopplad till beroende av digital infrastruk-

tur, datacenter, IT tjänster och inköp av IT och kontorsva-

ror i den egna verksamheten.

• Sociala frågor – arbetsvillkor, medarbetares välbefin-

nande, likabehandling och kompetensutveckling i den

egna verksamheten. Sociala effekter i nedströmsled-

et kopplade till digitala marknadsföringstjänster och

kundkommunikationslösningar via digitala plattformar,

informationstillgänglighet och stöd till lokala företag och

samhällen.

• Styrning – affärsetik, etisk marknadsföring, dataskydd

och informationssäkerhet, ansvarsfulla inköp och hante-

ring av leverantörsrisker i hela värdekedjan.

Analysen involverade deltagare från Eniros samtliga affärs-

områden, omfattade hela värdekedjan – uppströmsleve-

rantörer, den egna verksamheten och nedströms relationer

till kunder och slutanvändare – och fokuserade på de mest

betydande tillgångarna, insatsfaktorerna och utflödena

i Eniros digitala tjänsteerbjudande. Negativ påverkan är

främst kopplad till energianvändning, indirekta utsläpp av

växthusgaser samt potentiella sociala och arbetsrelaterade

risker i delar av leverantörskedjan. Positiv påverkan omfattar

bland annat sysselsättning, kompetensutveckling, informa-

tionstillgång samt stöd till lokal ekonomisk utveckling. De

identifierade riskerna och möjligheterna avser bland annat

regulatorisk utveckling, anseenderisker, kostnadsstrukturer,

datahantering samt förmågan att utnyttja digitalisering och

teknologisk utveckling för att skapa värde. (SBM 3 48a)

Resultatet beaktas i strategiska diskussioner, riskhantering

och affärsutveckling, samt har bekräftat relevansen i befint-

liga strategiska prioriteringar samt identifierat områden för

ökat fokus och vidareutveckling, även om inga väsentliga

förändringar av strategi eller affärsmodell har genomförts

under rapporteringsperioden (SBM-3-48b). Identifiera-

de IRO:er har olika tidshorisonter. Kortsiktiga aspekter är

främst kopplade till regelefterlevnad, datakvalitet, infor-

mationssäkerhet och arbetsvillkor, medellånga omfattar

energieffektivitet, tillgång till leverantörsdata samt förmå-

gan att anpassa verksamheten till förändrade regulato-

riska krav och marknadsförväntningar, medan långsiktiga

relaterar till övergripande utvecklingar såsom digitalisering,

teknologisk förändring, klimatrelaterad lagstiftning samt

samhälleliga förväntningar på ansvarsfullt företagande.

Väsentliga hållbarhetsämnen och koppling till ESRS

standarder

I tabellen och figuren nedan grupperas och presenteras

analysens resultat utifrån ESRS-ämnen för att säkerställa

konsekvens mellan analysen, väsentlighetsmatrisen och

ESRS-upplysningarna. Varje väsentligt ämne som presen-

teras motsvarar ett eller flera hållbarhetsområden i ESRS

och utgör grunden för Eniros ämnesspecifika upplysningar i

avsnitten E1, E5, S1–S4 och G1. (SBM 3 48a, SBM 3 48c).

Financial materiality

Impact materiality

Environment Social

Governance

Threshold value Financial [9]

Threshold value Impact [35]

Explanation

Energy and climate

Business Ethics

Water

Biodiversity

Pollution

Workers in the value chain

Access to information and

local communities

Small business empowerment

Circularity

Ethical marketing

Working conditions and

employee well-being

Data privacy and information

security

Responsible procurement

Eniros väsentliga ämnen Motsvarande ESRS-ämne

Energianvändning och klimatpåverkan från digital infrastruktur E1 – Klimatförändringar

Cirkuläritet, användning av IT-utrustning, kontorsmaterial och

avfallshantering

E1 – Klimatförändringar samt E5 – Resursan-

vändning och cirkulär ekonomi

Arbetsvillkor, medarbetares välbefinnande och likabehandling S1 – Egen arbetsstyrka

Ansvarsfulla inköp och mänskliga rättigheter i outsourcade verksamheter

och leverantörsledet

S2 – Arbetstagare i värdekedjan

Tillgång till information samt bidrag till lokalsamhällen och mikro-, små

och medelstora företag

S3 – Berörda samhällen

Dataskydd, informationssäkerhet och etisk marknadsföring S4 – Konsumenter och slutanvändare

Affärsetik, antikorruption och ansvarsfulla inköp G1 – Affärsetik och affärsuppförande

Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter

Tabell nedan sammanfattar de väsentliga påverkningar,

risker och möjligheter (IRO:er) som identifierats genom

DVA:n och som ligger till grund för Eniros ämnesspecifika

upplysningar enligt ESRS. Tabellen är strukturerad för att ge

en översiktlig men systematisk bild av hur respektive IRO är

kopplad till affärsmodell, värdekedja och styrning:

• Kolumnen ”ESRS-ämne” anger vilket ämnesspecifikt ES-

RS-område IRO:n relaterar till.

• ”Påverkan” (Impact) beskriver den identifierade faktiska

eller potentiella påverkan, risken eller möjligheten.

• ”Positiv/Negativ” anger om påverkan bedömts vara posi-

tiv, negativ eller både och.

• ”Påverkad del av värdekedjan” visar var IRO:n är koncen-

trerad – uppströms (leverantörsled), i egen verksamhet

eller nedströms (kunder och användare).

• ”Allvarlighetsgrad” avser den bedömda väsentlighetsni-

vån enligt den metodik som beskrivs i IRO-1 och baseras

på fastställda poäng- och tröskelvärden.

• ”Ursprung/koppling till affärsmodell” förklarar hur IRO:n

uppstår i relation till koncernens tjänstebaserade och

digitala affärsmodell.

• ”Tidshorisont” anger om påverkan eller risken bedöms

vara kort-, medellång- eller långsiktig.

• ”Uppkommer genom egen verksamhet eller affärsre-

lationer” tydliggör om IRO:n är direkt kopplad till egna

aktiviteter eller indirekt genom leverantörer, kunder eller

andra affärsrelationer.

• ”Omfattas av upplysningskrav” om IRO:n ger upphov till

rapporteringskrav enligt respektive ESRS-standard.

Tabellen ska läsas som en översikt över koncentrationen

av väsentliga IRO:er i Eniros värdekedja och affärsmodell.

Mer detaljerad information om hur respektive IRO hante-

ras genom policyer, åtgärder, mål och styrning återfinns i

tillhörande ämnesspecifika avsnitt. Eftersom detta är Eniro

första hållbarhetsrapport enligt ESRS lämnas ingen jäm-

förelse mot tidigare rapportering (SBM-3-48g). Vidare så

har ingen tillförlitlig kvantifiering av finansiella effekter varit

möjlig, i stället lämnas en kvalitativ beskrivning av dessa. För

varje identifierad väsentlig risk och möjlighet har koncer-

nen bedömt typen av finansiell påverkan i enlighet med

ESRS 1 avsnitt 3.5, vilken omfattar potentiell påverkan på

nettoomsättning, finansiell prestation, finansiell ställning,

kassaflöden samt tillgång till finansiering. Inga väsentliga

finansiella effekter har identifierats som förväntas påverka

koncernens redovisade finansiella resultat eller ställning

under nästkommande räkenskapsår utöver vad som redan

återspeglas i den finansiella rapporteringen. (SBM-3-48d,

SBM-3-48e). Vid utgången av 2025 hade Eniro inte genom-

fört någon resiliensanalys av affärsmodellen i förhållande

till sina väsentliga IRO:er (SBM-3-48f).

ESRS-ämne Påverkan (Impact)

Positiv/

Negativ

Påverkad del av

värdekedjan

Allvarlighets-

grad

Ursprung / koppling till

affärsmodell Tidshorisont

Uppkommer genom

egen verksamhet eller

affärsrelationer Omfattas av upplysningskrav

E1 Klimat-för-

ändringar

Exponering av digital infrastruktur och

tjänstekontinuitet för klimatrelaterade

fysiska risker

Negativ Uppströms, egen

verksamhet

Medel Kopplad till beroendet av digital

infrastruktur och tjänsteleverans

Medellång–lång sikt Affärsrelationer (le-

verantörer) och egen

verksamhet

ESRS upplysningskrav

Utsläpp av växthusgaser från moln-

tjänster, datacenter och IT-leverantörer

i värdekedjan

Negativ Uppströms Mycket hög Kopplad till den digitala tjänste-

baserade affärsmodellen

Medellång–lång sikt Affärsrelationer

(leverantörer)

ESRS upplysningskrav

Energianvändning i kontor, servrar och

outsourcade datacenter

Negativ Uppströms, egen

verksamhet

Medel–hög Kopplad till operativ effektivitet

och IT-infrastruktur

Kort–medellång sikt Egen verksamhet

och affärsrelationer

(fastighetsägare)

ESRS upplysningskrav

E5 Cirkulär

ekonomi

Avyttring av IT-utrustning och

kontorsmaterial

Negativ Egen verksamhet,

nedströms

Medel Kopplad till stödjande operativa

aktiviteter

Medellång–lång sikt Egen verksamhet och

affärsrelationer

ESRS upplysningskrav

Användning av IT-hårdvara, kontorsut-

rustning och förbrukningsmaterial

Negativ Egen verksamhet,

uppströms

Medel Kopplad till operativa behov för

tjänsteleverans

Kort–medellång sikt Egen verksamhet och

affärsrelationer

ESRS upplysningskrav

Uppkomst av elektroniskt avfall och

kontorsavfall

Negativ Egen verksamhet,

nedströms

Medel Kopplad till operativ verksamhet Medellång sikt Egen verksamhet och

affärsrelationer

ESRS upplysningskrav

S1 Egen

arbetsstyrka

Arbetsbelastning, balans mellan arbete

och privatliv, arbetsmiljö och hälsa

Negativ /

Positiv

Egen verksamhet Hög Direkt kopplad till arbetsintensiv

tjänsteleverans

Kort–medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav

Föreningsfrihet, medarbetardialog och

klagomålsmekanismer

Positiv Egen verksamhet Medel Kopplad till anställningspraxis

och styrning

Kort–medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav

Mångfald, inkludering och

icke-diskriminering

Positiv /

Negativ

Egen verksamhet Hög Kopplad till personalstruktur och

talanghantering

Medellång–lång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav

S3 Berörda

samhällen

Stöd till lokala ekonomier och stärkt ställ-

ning för mikro-, små och medelstora före-

tag genom digital synlighet och tjänster

Positiv Nedströms Hög Härstammar från kärnerbjudan-

det och affärsmodellen

Kort–medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan-

debestämmelser tillämpas)

Tillgång till information och inkluderande

tjänster

Positiv Nedströms Medel Härstammar från informations-

och katalogtjänster

Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan-

debestämmelser tillämpas)

S4 Konsu-

menter och

slutanvändare

Dataskydd, integritet och

informationssäkerhet

Negativ /

Positiv

Nedströms Hög Direkt kopplad till datadrivna

digitala tjänster

Kort–medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan-

debestämmelser tillämpas)

Risker kopplade till felaktig eller otillbörlig

användning av data eller information

Negativ Nedströms Medel–hög Kopplad till användning av data-

och informationsplattformar

Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan-

debestämmelser tillämpas)

Tillgänglighet av tjänster för sårbara

användargrupper

Positiv Nedströms Hög Härstammar från katalog- och

kontaktcentertjänster

Kort–medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan-

debestämmelser tillämpas)

G1 Affärsetik

och affärs-

uppförande

Risk för oetiskt beteende i försäljning

och inköp

Negativ Hela värdekedjan Medel Kopplad till styrning, försäljning

och inköpspraxis

Kort–medellång sikt Egen verksamhet och

affärsrelationer (kunder

och leverantörer)

ESRS upplysningskrav

Rättvisa och ansvarsfulla

leverantörsmetoder

Positiv /

Negativ

Uppströms Medel Kopplad till outsourcing och

inköpsmodell

Kort–medellång sikt Affärsrelationer

(leverantörer)

ESRS upplysningskrav

Upptäckt och förebyggande av

oegentligheter

Positiv Egen verksamhet Medel Kopplad till intern kontroll och

visselblåsarfunktion

Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav

Etisk kultur och integritet Positiv /

Negativ

Egen verksamhet Medel Kopplad till ledarskap, värdering-

ar och företagskultur

Medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav

Efterlevnad av regler för lobbying och

offentliga angelägenheter

Neutral /

Negativ

Egen verksamhet Låg Kopplad till styrning och regula-

torisk efterlevnad

Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav

Definition av allvarlighetsgrad (skala)

• Mycket hög: Sannolikt bestående kroppsskada eller varaktig psykisk skada; väsentlig

och långvarig förändring av levnadsstandard; långvarig positiv eller negativ påverkan

på global ekonomi (inklusive produktion, förädlingsvärde, sysselsättning och löner); all-

varliga och permanenta miljö-, biodiversitets- eller klimatpåverkningar; eller betydande

positivt bidrag till globala miljömål.

• Hög: Sannolikt direkt kroppsskada eller varaktig psykisk skada; betydande förändring av

levnadsstandard; väsentlig ekonomisk påverkan (produktion, förädlingsvärde, syssel-

sättning och löner); långvariga och bestående effekter på miljö, biologisk mångfald och

klimat; eller betydande positivt bidrag till globala miljömål.

• Medel: Kan leda till indirekt kroppsskada eller psykisk påverkan; måttlig förändring av

levnadsstandard; positiva eller negativa effekter på ekonomisk utveckling som inte är

långvariga; samt positiva eller negativa effekter på miljö, klimat och biologisk mångfald

på medellång sikt.

• Låg: Begränsad och övergående påverkan utan bestående konsekvenser för individers

hälsa eller levnadsstandard; mindre ekonomisk påverkan med begränsad varaktighet;

kortvariga och lokalt avgränsade effekter på miljö, klimat eller biologisk mångfald; eller

mindre positivt bidrag till ekonomiska, sociala eller miljörelaterade mål som inte be-

döms vara strukturellt betydande.

Definition av finansiell relevans

• Hög finansiell relevans om risken/möjligheten sannolikt kan medföra en väsentlig och

strukturell påverkan på resultat, kassaflöde, tillgångsvärden eller kapitalstruktur, eller kräva

betydande investeringar eller förändringar i affärsmodellen.

• Medel finansiell relevans föreligger när risken/möjligheten kan bli märkbar för resultat eller

kassaflöde och kan kräva anpassningar i kostnadsstruktur, investeringar eller prioriteringar,

men bedöms vara hanterbar inom ramen för ordinarie styrning.

• Låg finansiell relevans innebär att den förväntade effekten på nettoomsättning, finansiell

prestation, finansiell ställning eller kassaflöden är begränsad och kortvarig samt kan

hanteras genom befintliga kontroll- och uppföljningsprocesser utan behov av strategiska

förändringar.

ESRS-ämne Risk eller möjlighet

Risk /

Möjlighet

Påverkad del av

värdekedjan

Finansiell

relevans

Ursprung / koppling till

affärsmodell Tidshorisont

Uppkommer genom

egen verksamhet

eller affärsrelationer Omfattas av upplysningskrav

E1 Klimatför-

ändringar

Ökad risk för driftstörningar eller högre kostnader till

följd av klimatrelaterade händelser som påverkar digital

infrastruktur

Risk Uppströms, egen

verksamhet

Medel Kopplad till beroendet av

digital infrastruktur och

tjänstekontinuitet

Medellång–

lång sikt

Affärsrelationer och

egen verksamhet

ESRS upplysningskrav

Potentiell kostnadsökning eller avtalskrav relaterade till leve-

rantörers utsläpp av växthusgaser

Risk Uppströms Medel Kopplad till beroendet av moln-

och IT-tjänsteleverantörer

Medellång–

lång sikt

Affärsrelationer ESRS upplysningskrav

Exponering för energiprisvolatilitet samt möjlighet till kost-

nadsbesparingar genom energieffektivisering

Risk /

Möjlighet

Uppströms, egen

verksamhet

Medel Kopplad till operativ effektivitet

och IT-infrastruktur

Kort–med-

ellång sikt

Egen verksamhet

och affärsrelationer

ESRS upplysningskrav

E5 Cirkulär

ekonomi

Kostnader relaterade till inköp, utbyte och avyttring av

IT-utrustning

Risk Egen verksamhet,

nedströms

Låg–medel Kopplad till operativt stöd för

tjänsteleverans

Medellång

sikt

Egen verksamhet

och affärsrelationer

ESRS upplysningskrav

Möjlighet att minska kostnader genom effektivare resursan-

vändning och förlängd livslängd på utrustning

Möjlighet Egen verksamhet,

uppströms

Låg–medel Kopplad till operativ effektivitet Medellång

sikt

Egen verksamhet

och affärsrelationer

ESRS upplysningskrav

Kostnader relaterade till avfallshantering och efterlevnad

av regelverk

Risk Egen verksamhet,

nedströms

Låg Kopplad till operativa aktiviteter Medellång

sikt

Egen verksamhet

och affärsrelationer

ESRS upplysningskrav

S1 Egen

arbetsstyrka

Risk för minskad produktivitet, ökad frånvaro eller persona-

lomsättning till följd av hög arbetsbelastning eller bristande

balans mellan arbete och privatliv

Risk Egen verksamhet Hög Direkt kopplad till arbetsintensiv

tjänsteleverans

Kort–med-

ellång sikt

Egen verksamhet ESRS upplysningskrav

Möjlighet att förbättra prestation och personalretention

genom medarbetarengagemang och dialog

Möjlighet Egen verksamhet Medel Kopplad till

humankapitalstyrning

Kort–med-

ellång sikt

Egen verksamhet ESRS upplysningskrav

Möjlighet att attrahera och behålla kompetens; anseende-

och verksamhetsrisk om likabehandling inte säkerställs

Möjlighet

/ Risk

Egen verksamhet Medel–hög Kopplad till personalstruktur och

arbetsgivarvarumärke

Medellång–

lång sikt

Egen verksamhet ESRS upplysningskrav

S3 Berörda

samhällen

Möjlighet att stärka efterfrågan och kundlojalitet genom stöd

till lokala företag och samhällen

Möjlighet Nedströms Medel Kopplad till kärnerbjudandet

och värdeerbjudandet

Medellång

sikt

Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan-

debestämmelser tillämpas)

Begränsad direkt finansiell risk relaterad till tillgång till

informationstjänster

Risk (låg) Nedströms Låg Kopplad till informations- och

katalogtjänster

Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan-

debestämmelser tillämpas)

S4 Konsu-

menter och

slutanvän-

dare

Risk för böter, rättsliga kostnader och anseendeska-

da vid dataintrång eller bristande efterlevnad av

dataskyddsregler

Risk Nedströms Hög Direkt kopplad till datadrivna

digitala tjänster

Kort–med-

ellång sikt

Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan-

debestämmelser tillämpas)

Risk för förtroendeförlust och försvagade kundrelationer vid

felaktig användning av data eller information

Risk Nedströms Medel–hög Kopplad till plattformsbaserad

tjänsteleverans

Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan-

debestämmelser tillämpas)

Möjlighet att bredda kundbasen och stärka varumärket

genom inkluderande och tillgängliga tjänster

Möjlighet Nedströms Medel Kopplad till tjänstedesign och

kundupplevelse

Medellång

sikt

Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan-

debestämmelser tillämpas)

G1 Affärsetik

och affärs-

uppförande

Risk för finansiella sanktioner, rättsliga påföljder och anse-

endeskada till följd av oetiskt beteende eller korruption

Risk Hela värdekedjan Hög Kopplad till styrning, försäljning

och inköpspraxis

Kort–med-

ellång sikt

Egen verksamhet

och affärsrelationer

ESRS upplysningskrav

Risk för leveransstörningar eller kostnadsökningar vid

bristande efterlevnad hos leverantörer; möjlighet genom

stabila långsiktiga partnerskap

Risk /

Möjlighet

Uppströms Medel Kopplad till inköps- och

outsourcingmodell

Kort–med-

ellång sikt

Affärsrelationer ESRS upplysningskrav

Möjlighet att minska finansiella och rättsliga risker genom

tidig upptäckt av oegentligheter

Möjlighet Egen verksamhet Medel Kopplad till intern kontroll och

visselblåsarsystem

Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav

Möjlighet att förbättra operativ effektivitet och riskhantering

genom en stark etisk kultur

Möjlighet Egen verksamhet Medel Kopplad till ledarskap och

bolagsstyrning

Medellång

sikt

Egen verksamhet ESRS upplysningskrav

Begränsad finansiell risk kopplad till politisk påverkan när

denna sker i enlighet med tillämpliga regelverk

Risk (låg) Egen verksamhet Låg Kopplad till styrnings- och

efterlevnadsramverk

Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav

Neutral / Negativ Egen verk-

samhet

Låg Kopplad till

styrning och

regulatorisk

efterlevnad

Kort sikt Egen

verksamhet

ESRS upplysningskrav ESRS upplysningskrav

(SBM-3-48a i); (SBM-3-48a ii); (SBM-3-48c i–iv); (SBM-3-48h)

IRO 1 Beskrivning av processen för

att identifiera och bedöma vä-

sentliga påverkningar, risker och

möjligheter

Under 2025 genomförde Eniro sin första dubbla väsentlig-

hetsanalys (DVA) i enlighet med ESRS och vägledning från

EFRAG, vilken också har genomgått extern revision. Syftet var

att identifiera och prioritera hållbarhetsrelaterade påverk-

ningar, risker och möjligheter (IRO:er) som är väsentliga för

Eniros verksamhet, strategi och värdekedja. Detta är Eniros

första hållbarhetsrapport enligt ESRS och därför finns ingen

tidigare DVA att jämföra mot (IRO 1 53h).

Analysen omfattade Eniros egen verksamhet samt relevan-

ta delar av värdekedjan upp och nedström. För varje ESRS

ämne identifierades faktiska och potentiella påverkningar

på människor och miljö samt hållbarhetsrelaterade finan-

siella risker och möjligheter. Uppströms beaktades framför

allt inköp av IT och kontorsvaror, moln och IT tjänster samt

energiförsörjning. I den egna verksamheten beaktades

plattforms och datadrift, digitala marknadsföringstjänster

och kontaktcenterverksamhet. Nedströms beaktades hur

Eniros tjänster används av kunder och slutanvändare, inklu-

sive dataskydd, informationssäkerhet och etisk marknads-

föring. Analysen beaktade även process- och platsspecifika

omständigheter som kan ha effekt på allvarlighetsgrad och

sannolikhet, såsom lokal arbetsrätt, geografisk exponering

och klimatrelaterade risker.

Arbetet leddes av externa hållbarhetsrådgivare och orga-

niserades i arbetsgrupper per affärsområde med deltagare

från relevanta funktioner (bland annat HR, IT, produkt/teknik,

finans och juridik) För varje område identifierades IRO:er,

överlapp konsoliderades och samband mellan påverkan,

risker och möjligheter kartlades. Bedömningen baserades

på intern information (operativa data, befintliga riskbedöm-

ningar, ledningsinsikter och deltagarnas kunnande) och, där

det var relevant, kompletterande externa källor (forsknings-

litteratur, klimatdatabaser och scenarioanalyser). Antagan-

den gjordes om den huvudsakliga värdekedjan, där fokus

lades på betydande leverantörer, egen verksamhet och

centrala kundsegment i nedströmsledet. Varje IRO koppla-

des till relevant affärsområde (Marketing Partner eller Dyna-

va). I linje med ESRS principer för väsentlighet togs förslag

fram för viktning och prioritering av IRO:er per affärsområde

(IRO-1-53a).

Påverkansväsentlighet bedömdes utifrån allvarlighetsgrad

(skala, omfattning, möjlighet till gottgörelse) och sannolik-

het. Finansiell väsentlighet bedömdes utifrån sannolikhet

och potentiell storlek på finansiella effekter. En strukturerad

poängmodell användes med tröskelvärden på 35 po-

äng för påverkansväsentlighet och 9 poäng för finansiell

väsentlighet. En IRO klassificerades som väsentlig om den

överskred någon av dessa trösklar. I enlighet med ESRS 1 §

45 gavs potentiella negativa påverkan på mänskliga rät-

tigheter företräde åt allvarlighetsgrad framför sannolikhet

genom att tilldela maximal sannolikhetspoäng för sådana

påverkningar, även i delar av värdekedjan där Eniro har

begränsat inflytande. Tröskelvärden, kriterier och metodik

fastställdes av Eniro tillsammans med externa specialister

och godkändes av koncernledning och styrelse (IRO 1 53b).

Som del av processen genomfördes en riktad intressentdia-

log med utvalda nyckelintressenter, bland annat leverantör/

B2B partner, ägarrepresentant, arbetstagarrepresentant

och interna nyckelfunktioner. Dialogen genomfördes som

semistrukturerade intervjuer med fokus på väsentliga håll-

barhetsfrågor, förväntningar och risker. Insikterna doku-

menterades och användes som underlag i prioriteringen av

IRO:er samt återkopplades till ledning och styrelse. Arbetet

faciliterades av externa hållbarhetsrådgivare som bidrog

med metodstöd, kvalitetssäkring av bedömningskriterier

samt vägledning kring tolkning av ESRS-krav, samt för att

säkerställa en strukturerad och konsekvent tillämpning av

metodiken. (IRO-1-53biii).

Identifieringen av finansiella risker och möjligheter utgick

från de påverkan och beroenden som identifierats i påver-

kansbedömningen. För varje faktisk eller potentiell påverkan

bedömdes om den kan ge upphov till finansiella effekter, till

exempel via regulatoriska förändringar, kostnadsutveckling

(energi, inköp, avfall), marknads och efterfrågeföränd-

ringar, teknologisk utveckling eller anseenderisk. På så vis

säkerställs att finansiella risker och möjligheter inte iden-

tifieras isolerat, utan är direkt förankrade i affärsmodellen

och värdekedjan (IRO 1 53c).

Beroenden i värdekedjan, exempelvis av extern IT- och

molninfrastruktur, energiförsörjning och tillgång till kom-

petent arbetskraft, prövades inom samma metodik för

att identifiera hur störningar, kostnadsförändringar eller

regulatoriska krav kan innebära finansiella effekter. net-

toomsättning, finansiell prestation, finansiell ställning eller

kassaflöden. (IRO 1 53c i).

Analysen identifierade inte några väsentliga IRO:er inom

ESRS E2 Föroreningar, E3 Vatten och marina resurser, E4

Biologisk mångfald och ekosystem samt S2 Arbetstagare i

värdekedjan. Detta beror på att Eniro saknar egen verksam-

het med betydande påverkan inom dessa områden, har

mycket begränsat inflytande i relevanta delar av värdeked-

jan eller har kontrollmekanismer på plats för att övervaka

påverkan och risker, exempelvis avseende arbetstagare i

värdekedjan. Därför omfattar inte rapporten inte upplys-

ningar för dessa ämnen.

Den övergripande processen för att identifiera, bedöma, pri-

oritera och följa upp IRO:er – både ur påverkans och finan-

siellt väsentlighetsperspektiv – sammanfattas i tabellerna

nedan.

Process för påverkan (påverkansväsentlighet)

Steg Beskrivning

Identifiera Faktiska och potentiella påverkningar för

människor och miljö identifierades genom

strukturerade genomgångar av samtliga

ESRS ämnesstandarder. Arbetet genomför-

des av interna ämnesexperter från relevan-

ta funktioner inom Eniro två affärsområden,

med stöd av hållbarhetsspecialister.

Bedöma Påverkansväsentlighet bedömdes i enlighet

med ESRS och FN:s vägledande principer för

företag och mänskliga rättigheter, baserat

på allvarlighetsgrad (skala, omfattning och

möjlighet till gottgörelse) samt sannolikhet.

Prioritera Identifierade påverkningar poängsattes

enligt en strukturerad metod. Påverkningar

som översteg tröskeln om 35 poäng be-

dömdes som väsentliga. Potentiella nega-

tiva påverkningar för mänskliga rättigheter

prioriterades genom att ge företräde åt

allvarlighetsgrad.

Följa upp Väsentliga påverkningar och bakomliggan-

de antaganden bör ses över minst årligen

eller vid väsentliga förändringar i verksam-

het, värdekedja eller omvärld.

Process för risker och möjligheter (finansiell väsentlighet)

Steg Beskrivning

Identifiera Hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter

identifierades parallellt med påverkan ge-

nom DVA-genomgångar av samtliga ESRS

ämnesstandarder.

Bedöma Finansiell väsentlighet bedömdes utifrån

sannolikhet och potentiell finansiell påver-

kan på koncernens ställning, resultat och

framtidsutsikter, över kort, medellång och

lång sikt.

Prioritera En tröskel om 9 poäng tillämpades konse-

kvent. Risker eller möjligheter som översteg

tröskeln klassificerades som finansiellt

väsentliga.

Följa upp Väsentliga finansiella risker och möjligheter

följs upp genom befintliga styrnings- och

riskhanteringsprocesser och kommer suc-

cessivt att integreras ytterligare i koncer-

nens ERM-processer.

(IRO-1-53c–g)

Klimat (E1)

Utöver ovan återgiven DVA-process ingick ytterligare pro-

cesser i identifikation och bedömning av klimat- och ener-

girelaterade IRO:er. Eniros klimatpåverkan kartlades tillsam-

mans med externa specialister och involverade översyn av

organisationen för att identifiera relevanta utsläppskällor

med relaterade datatillgänglighet, utsläppsfaktorer och

leverantörer. Ytterligare information om beräkningsprinciper

ges under E1-6. Kartläggningen har givit förståelse om var

i värdekedjan och de mest betydande utsläppen uppstår

och vilka aktiviteter som främst bidrar till dem, samt för vilka

utsläpp som Eniro själv kan påverka, respektive kräver ex-

tern samverkan för att påverka, och inom vilka tidshorison-

ter olika utsläpp kan påverkas. (E1 IRO-1-20a) Som en del av

DVA:n utförde externa hållbarhetsspecialister en grundläg-

gande scenarioanalys för att identifiera och bedöma kli-

matrelaterade fysiska risker på kort (<1år), medellång (1-5år)

och lång (>5år) sikt i den egna verksamheten och i värde-

kedja upp- och nedströms. Dessa tidshorisonter är linjerade

mot finansiell planering och rapportering. Eniros fysiska

tillgångar är främst IT- och kontorsutrustning, där majorite-

ten bedöms ha en medellång livslängd, med vissa produkt-

grupper som kan ha en lång livslängd , enligt definitionerna

ovan. Scenarioanalysen byggde på data och analys från

IPCC AR6 och SMHI för scenarier med en temperaturökning

på 1,6 °C (netto noll i närtid), 2,4 °C (nuvarande policy) och

4,3 °C (högutsläpp) för tidsperioderna 2011- 2040, 2041-2070.

Utifrån erhållen data gjordes antaganden av respektive

temperaturscenarios respektive generella konsekvenser,

såsom ökad förekomst av värmeböljor och förändrade

nederbördsmönster, inom respektive tidsperiod. Analysen

gjordes på en överblickande nivå över de regioner där Eniro

har verksamhet. Alltså gjordes ingen exakt och högupplöst

undersökning av klimatrisker på lokal nivå för de specifika

platser där Eniro är verksamt . Detta gjordes inte eftersom

det är resurskrävande och förknippat med osäkerhet att

göra exakta och helt säkra bedömningar av sådana risker

kopplade till långsiktiga väderscenarier i ett föränderligt

klimat. (E1 IRO-1-21)

Den viktigaste klimat- och energirelaterade risken som

identifierats är kostnad för elektricitet, oavsett temperatur-

scenario. Det bedöms som sannolikt att elpriser kommer

att vara mer volatila på grund av geopolitiska förändringar

som både är relaterade och orelaterade till klimatföränd-

ringar och klimatanpassningar, vilket gör att de bedöms

som kort- till långsiktiga samt vara av tillfällig till långfristig

karaktär. (E1 IRO-1-20c) Dessutom anses tillfälliga strömav-

brott på grund av föränderlig energitillgång, fysiska skador

på infrastruktur från extremt väder, funktionsfel eller konflik-

ter vara en viktig risk, på både kort till lång sikt och för samt-

liga klimatscenarier. De huvudsakliga klimatrelaterade fysis-

ka riskerna är att Dynavas kontor i Senegal, Moldavien och

Cypern bedöms vara mer exponerade för risker relaterade

till extrema väderhändelser orsakade av klimatförändringar,

såsom extremvärme, då det utifrån nyttjad information kan

antas att det är sannolikt att detta kommer att bli vanli-

gare och mer omfattande på dessa platser. Dessa risker

bedöms som kort- till långsiktiga och kan beroende på typ

av händelse vara av såväl tillfällig som ihållande karaktär,

samtidigt som omfattning och frekvens kan antas bli större

på längre sikt. Det är också sannolikt att Norden och Balti-

kum kommer att uppleva mer frekventa och omfattande

extrema väderhändelser, såsom värmeböljor och kraftiga

regn, men att Eniros verksamheter inte är allvarligt expone-

rade för detta på kort till medellång sikt. Samtidigt bedöms

de långsiktiga riskerna som något större men förknippade

med osäkerhet. För samtliga fysiska klimatrelaterade risker

bedöms omfattning, frekvens och effekt vara betydligt stör-

re för scenariot med hög temperaturökning jämfört med

en låg och medelhög ökning. Att Eniro fasar ut egna servrar

till förmån för molnbaserade lösningar bedöms minska

sårbarheten för den egna verksamheten och tillgångarna.

Rörande uppströms värdekedjan är bedömningen att det

främst är infrastruktur såsom datacenter, internetleveran-

törer och elnät, vilka är avgörande för att Eniro ska kunna

leverera sina tjänster, som är exponerade för klimatrelate-

rade fysiska risker av händelser såsom stormar, värmeböl-

jor, isbildning och eltillgång. En djupgående riskbedömning

av uppströms infrastruktur och leverantörer är ännu ej

genomförd men planeras att utvecklas och redovisas under

de kommande åren. (E1 IRO-1-20b)

Eniro har en riskhanteringsprocess för att identifiera, adres-

sera och hantera risker relaterade till strategi och affärs-

plan, se ESRS 2 GOV-5 samt Bolagstyrningsrapporten sida

75. Denna process tillsammans med DVA:n utgör grunden

för bedömningen av klimatrelaterade omställningsris-

ker och möjligheter. Bedömningen genomfördes som en

kombination av gruppdiskussion och skrivbordanalys och

utgår från vilka potentiella effekter (teknik-, reglerings-,

marknads- och anseendemässiga) som kan uppstå på

kort, medellång och lång sikt vid ett klimatscenario som

är i linje med att begränsa den globala uppvärmningen

till 1,5°C. Detta scenario bedöms innebära snabb utfas-

ning av fossila bränslen och material, högre krav gällande

redovisning av hållbarhets- och klimatdata samt andra

krav och regleringar vilka bedöms kräva både finansiella

och operativa resurser. Endast ett scenario som innebär

en snabbare omställning beaktades då det bedömdes att

scenarier med en långsammare omställningstakt utgör en

låg omställningsrisk då det bedöms att Eniro generellt har

en relativt liten exponering mot omställningsrisker. Appli-

cerade tidshorisonter är samma som i övrig finansiell och

icke-finansiell redovisning. Då den finansiella redovisning-

en saknar klimatscenarier eller kritiska klimatantaganden

saknas linjering av dessa. Bedömningen tar ingen speciell

beaktning till EU-Taxonomin då Eniro saknar aktiviteter

eller tillgångar som omfattas av Taxonomin. Bedömningen

inkluderar ingen gradering av olika aktiviteters riskexpone-

ring och som beskrivs i ESRS 2 SBM-3, har ingen djupgående

analys gjorts av förväntade kostnadsökningarna orsakade

av fysiska klimat- eller omställningshändelser. Resultatet av

bedömningen visar inte på några kortsiktiga omställnings-

risker, men på medellång till lång sikt bedöms kostnaderna

relaterade till företagets strategiska klimatarbete öka på

grund av ökade externa och interna krav. Detta omfattar

potentiellt ökade resurser för anpassning av affärsplan och

strategi, redovisning av klimat- och hållbarhetsprestanda,

implementering av åtgärder, avseende såväl tekniska som

organisatoriska förändringar, samt ökade kostnader för

inköp av varor och tjänster med bättre klimatprestanda.

De aktiviteter som främst omfattas är styrning, redovisning

samt inköp och leverantörskontroll, och hela organisationen

snarare än enskilda affärsenheter/tillgångar (E1 IRO-1-20c)

(E1 IRO-1-21) Det har inte gjorts någon detaljerad bedömning

av vilka av Eniros tillgångar, vilka endast utgörs av IT-infra-

struktur och kontorsutrustning, och affärsverksamheter som

är mest exponerade för omställningshändelser i linje med

att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. (E1 IRO-1-

21). Baserat på DVA:n och riskhanteringsprocessen bedöms

det dock som sannolikt att användningen av IT-tjänster

(molntjänster och programvara) kopplade till datacenter

och IT-produkter samt egen energiförbrukning innehar en

förhöjd exponering på medellång till lång och troligtvis

kräver betydande insatser för att ställas om till klimat-

neutralitet. Dels på grund av beroende av icke-förnybara

råvaror och energi samt hög energikonsumtion uppströms

i värdekedjorna, och dels på grund av att Eniro är beroende

av dessa produkter och tjänster för att leverera sina tjäns-

ter. Gällande hyrda kontor bedöms Senegal, Moldavien och

Cypern vara mer exponerade för omställningshändelser

såsom utfasning av fossil energi och högre krav på miljö-

redovisning eftersom dessa länder, jämfört med Norden, är

mer beroende av fossila bränslen och inte är lika utveck-

lade gällande miljöledning och -lagstiftning samt fossilfri

infrastruktur. Gällande egna fysiska tillgångar finns en något

högre riskexponering för IT-utrustning relaterat till utsläpp

och energikonsumtion i produktion och användning, något

som potentiellt kan innebära ökade kostnader för inköp och

användning. Det kan också kräva inköp energieffektivare

utrustning, vilket kan vara kostsamt. Dessa potentiella risker

är sannolikt mer betydande på lång sikt, men med snabba

förändringar i miljökrav och utfasning av fossil energi kan

de bli mer betydande på medellång sikt. (E1 IRO-1-20c)

Föroreningar (E2)

IRO:er relaterade till föroreningar identifierades och bedöm-

des enligt den generella DVA-processen. Denna beaktade

Eniros egen verksamhet och affärsaktiviteter samt deras

placering, där Eniros in- och utflöden och interna proces-

ser analyserades för att hitta föroreningskällor. Påverkan

upp- och nedströms i värdekedjan beaktades genom

generella antaganden för potentiell påverkan från produk-

tion, distribution och avfallshantering av de produkter och

tjänster som Eniro förbrukar. (E2 IRO-1 11a) Dialoger med

potentiellt påverkade samhällen gjordes inte då Eniros egen

verksamhet inte ger upphov till lokal påverkan och påver-

kan på samhällen uppströms i värdekedjan bedömdes som

utanför bedömningens omfattning (E2 IRO-1 11b).

Vatten och marina resurser (E3)

Identifiering och bedömning av vattenrelaterade IRO:er

följde den generella DVA-processen, vilken analyserade

Eniros egen verksamhet och affärsaktiviteter samt placering

av dessa för bedöma in- och utflöden av vatten. Påverkan

upp- och nedströms i värdekedjan beaktades genom ge-

nerella antaganden för potentiell påverkan av produktion

och avfallshantering av produkter och tjänster som Eniro

förbrukar. (E5 IRO-1 8a) Dialoger med potentiellt påverka-

de samhällen gjordes inte då Eniros egen verksamhet inte

ger upphov till lokal påverkan och påverkan på samhällen

uppströms i värdekedjan bedömdes som utanför bedöm-

ningens omfattning (E3 IRO-1 8b).

Biologisk mångfald och ekosystem (E4)

IRO:er relaterade till biologisk mångfald och ekosystem

identifierades och bedömdes enligt DVA-processen ovan.

Processen beaktade Eniros egen verksamhet och affärsak-

tiviteter där fokus var kontorens placering i förhållande till

närliggande naturområden, vilka potentiellt skulle kunna

påverkas. Påverkan upp- och nedströms i värdekedjan

beaktades genom generella antaganden för potentiell

påverkan från produktion, distribution och avfallshante-

ring av de produkter och tjänster som Eniro förbrukar. (E4

IRO-1 17a) Analysen inkluderade potentiella beroenden av

ekosystemtjänster hos Eniros egna verksamhet, men inga

omställningsrelaterade eller systemiska risker (E4 IRO-1 17b-

d). Dialoger med potentiellt påverkade samhällen gjordes

inte då Eniros egen verksamhet inte ger upphov till lokal

påverkan och påverkan på samhällen uppströms i värde-

kedjan bedömdes som utanför bedömningens omfattning

(E4 IRO-1 17e). Analysen visade på att inga av Eniros kontor

är placerade i närheten av känsliga naturområden och

därmed har det bedömts att inga åtgärder för att mildra

påverkan är nödvändiga (E4 IRO-1 19).

Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5)

Identifiering och bedömning av IRO:er relaterade till re-

sursanvändning och cirkulär ekonomi genomfördes inom

DVA-processen beskriven ovan (E5-IRO-1-11a) Processen

omfattade den egna verksamheten samt relevanta delar

av uppströms och nedströms värdekedja och genomfördes

som en kvalitativ kartläggning av koncernens huvudsakliga

materialflöden. Huvudfokus var de interna processer med

relaterade resursflöden som krävs för att leverera Eniros

tjänster. De tillgångar som beaktades var av IT- och kon-

torsutrustning, vilka utgör Eniros främsta tillgångar. Bedöm-

ningen baserades på:

• Identifiering av egna intensiva resursflöden (IT-utrustning

och kontorsmöbler).

• Analys av avfallsflöden från den egna verksamheten.

• Genomgång av inköpskategorier och kostnadsstruktur

• Dialog med interna funktioner (IT, inköp, HR och fa-

cility management), tillgänglig avfallsstatistik från

hyresvärdar.

Uppströms värdekedja avgränsades, utifrån en proportio-

nalitetsbedömning, till inköp av IT-hårdvara och kontors-

möbler. Andra förbrukningsvaror exkluderades då deras vo-

lymer och miljöpåverkan bedömdes vara begränsade. Även

material- och avfallsflöden i produktionsled flera steg upp

i värdekedjan exkluderades då de bedömdes ligga bortom

Eniros rimliga inflytande och också kräva oproportionerliga

resurser att kartlägga. (E5-IRO-1-11a, AR 7)

Nedströms värdekedja bedömdes främst utifrån avvecklad

IT-utrustning och kontorsrelaterat avfall. Inga materiel-

la produktrelaterade utflöden har identifierats och ingen

kvantitativ livscykelanalys eller materialflödesanalys har

genomförts, då Eniro tillhandahåller immateriella tjänster

och har en begränsad materialintensitet. Bedömningen

har i stället baserats på kvalitativ analys av inköpsvolymer,

kostnadsstruktur och avfallsmängder. (E5-IRO-1-11a, AR 1–7)

Som en del av DVA:n genomfördes intressentdialoger med

interna och externa intressenter - inklusive partners, inves-

terare samt medarbetare - med kompetens inom IT, inköp

och verksamhetsstyrning, med syftet att identifiera och be-

döma IRO:er inom resursanvändning och cirkulär ekonomi.

(E5-IRO-1-11b) Något separat samråd med lokalsamhällen

eller externa organisationer med särskilt fokus på material-

flöden och cirkulär ekonomi har inte genomförts, eftersom

verksamheten inte bedömts ha betydande påverkan på

samhällen kopplad till resursanvändning eller avfall. Dialog

har även förts med hyresvärdar avseende avfallshantering

för att säkerställa korrekt avfallshantering samt insamling

av avfallsdata. (E5 IRO-1-11b)

Affärsuppförande (G1)

Identifikation och bedömning av IRO:er kopplade till Affärs-

uppförande (G1) följde den övergripande DVA-processen

som beskrivs ovan. Processen inkluderade all Eniros verk-

samhet, alla anställda och alla typer av affärsförbindelser

oavsett affärsområde, geografisk placering eller typ av

transaktion. Huvudfokus var kundrelationer i Norden, då det

är Eniros huvudsakliga marknad, tillsammans med leveran-

törsrelationer oavsett placering samt Eniros funktioner som

har kund- och leverantörskontakt och styrningsramverk för

att säkerställa god styrning och affärsetik samt ett gott af-

färsuppförande. (G1 IRO-1 6) De väsentliga IRO:erna inom G1

(affärsetik, antikorruption, styrningsstruktur och visselblås-

ning) är direkt kopplade till Eniros affärsmodell, som bygger

på långsiktiga kundrelationer inom digital marknadsföring

och kontakt- och kundservice i Norden. Brister i affärsetik,

intern kontroll eller ansvarsfördelning kan påverka bolagets

förmåga att ingå och behålla kundavtal, särskilt med större

företag och offentliga aktörer, samt påverka investerar-

förtroende och varumärke. Ett robust styrningsramverk är

därför en möjliggörande faktor för affärsmodellen. Identi-

fierade potentiella påverkningar och deras relaterade risker

hanteras genom koncerngemensamma policyramverk

(bl.a. Uppförandekod, Leverantörsuppförandekod, Whistle-

blowing Policy och Insider Policy), tydlig ansvarsfördelning

och interna kontrollprocesser. Dessa åtgärder minskar san-

nolikheten för oegentligheter och stärker regelefterlevnad.

Samtidigt bedöms ett väl fungerande ramverk för affärs-

uppförande utgöra en affärsmässig möjlighet genom att

stärka konkurrenskraft i upphandlingar, kundförtroende och

långsiktigt värdeskapande. Sammanfattningsvis påverkar

G1 både Eniros riskprofil och strategiska position och beak-

tas i koncernens övergripande riskhantering och strategiska

planering.

IRO 2 Upplysningskrav i

ESRS som omfattas av

hållbarhetsredovisningen

Bedömningen av varje identifierad påverkan, risk och

möjlighet (IRO) har använts för att avgöra om IRO:n är

väsentlig och om motsvarande ESRS ämne därmed ska

anses väsentligt. En IRO klassificeras som väsentlig om den

överskrider tröskeln för antingen påverkansväsentlighet

eller finansiell väsentlighet. Påverkansväsentlighet fastställs

utifrån den samlade bedömningen av allvarlighetsgrad och

sannolikhet, medan finansiell väsentlighet fastställs utifrån

sannolikhet och potentiell storlek på finansiella effekter. I

enlighet med ESRS bedöms dessa två dimensioner obero-

ende av varandra och tillmäts lika stor betydelse. När en IRO

bedömts som väsentlig har dess ESRS ämne klassats som

väsentligt och inkluderats i redovisningen. Vid urval av vilka

upplysningskrav som ska ingå har Eniro bedömt om infor-

mationen är väsentlig och relevant för verksamheten och

de väsentliga IRO:erna. IRO:er som inte överskridit någon av

väsentlighetströsklarna har bedömts som icke väsentliga,

och ESRS ämnen där det endast identifierats icke väsentliga

IRO:er har därför inte inkluderats i denna hållbarhetsrapport.

Ingen särskild bedömning har gjorts av IRO:er med värden

som ligger precis under tröskelvärdena. (IRO 2 59) Ett ESRS

index som visar vilka upplysningskrav som uppfylls, med

hänvisningar till relevanta avsnitt i hållbarhetsrapporten,

presenteras i avsnittet ESRS index. En tabell över datapunk-

ter från annan EU lagstiftning enligt ESRS 2 bilaga B samt

Eniros rapportering av EU taxonomin återfinns i slutet av

rapporten. (IRO 2 56)

E1 Klimatförändringar

ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverk-

ningar, risker och möjligheter och

deras interaktion med strategi och

affärsmodell

Eniros strategi och affärsmodell är i sig inte förknippade

med betydande direkt påverkan inom energi, klimatföränd-

ringar och klimatanpassning då företaget bedriver tjänste-

baserad verksamhet inom digitala medier, marknadsföring

och kontaktcenter. Den dubbla väsentlighetsanalysen har

dock identifierat vissa faktiska och potentiella påverkningar,

risker och möjligheter inom området, främst relaterade till

förbrukning av elektricitet, digitala tjänster, IT- och kontors-

varor. De mest betydande positiva påverkningarna avser

dels ansvarsfull och effektiv konsumtion av energi, varor

och resande, och dels åtföljandet av FN Global Compact för

att anpassa och ställa om verksamheten till nya krav och

förutsättningar.

Faktiska negativa påverkningar härrör från förbrukning av

elektricitet i egna kontor och servrar – speciellt på platser

med en högre andel fossil energi - samt i uppströms data-

center. Även förbrukning av IT-hårdvara, kontorsutrustning,

såsom möbler, samt resande bidrar till negativ klimatpåver-

kan uppströms i värdekedjan.

De väsentliga klimatrelaterade riskerna som identifierats

relaterar främst till övergångs- och omställningsrisker i

form av kostnader för och tillgång till energi – både i kontor

och uppströms datacenter - samt potentiella resurser för

anpassning av verksamhet och affärsmodell till nya förut-

sättningar, både avseende interna satsningar och krav, och

externa krav från kunder och lagstiftning. Fysiska klimatris-

ker identifierades för Dynavas verksamheter i Moldavien,

Cypern och Senegal, vilka bedöms vara mer exponerade

för extremväder – speciellt extremvärme - med relaterade

skador på infrastruktur samt elavbrott, jämfört med verk-

samheterna i Norden och Baltikum. (E1 SBM-3-18)

Eniro har inte utfört någon analys av affärsmodellens och

strategins resiliens, motståndskraft och anpassningsbarhet

för dessa klimatrisker. Behovet av en analys ska utvärde-

ras och potentiellt genomföras och redovisas under 2026.

Klimatrelaterade risker omfattas delvis av Eniros etablerade

riskhanteringsprocess, vilket beskrivs närmare under ESRS 2

GOV-5. (E1 SBM-3-19)

Klimatrelaterade möjligheter kopplas till lägre kostnader

genom pågående och potentiella effektiviseringsåtgärder

och anpassning av verksamheten för att förekomma krav

och risker, samt till att erbjuda stöd för att effektivisera kun-

ders verksamheter, vilket kan ge nya affärsmöjligheter.

Beskrivning Plats i värdekedjan där effekten/risken uppstår

(Negativ påverkan) Exponering av digital infrastruktur och tjäns-

tekontinuitet för klimatrelaterade fysiska risker

Uppströms, egen verksamhet

(Negativ påverkan) Utsläpp av växthusgaser från molntjänster,

datacenter och IT-leverantörer i värdekedjan

Uppströms

(Negativ påverkan) Energianvändning i kontor, servrar och outsour-

cade datacenter

Uppströms, egen verksamhet

(Finansiell risk) Ökad risk för driftstörningar eller högre kostna-

der till följd av klimatrelaterade händelser som påverkar digital

infrastruktur

Uppströms, egen verksamhet

(Finansiell risk) Potentiell kostnadsökning eller avtalskrav relaterade

till leverantörers utsläpp av växthusgaser.

Uppströms

(Finansiell risk/möjlighet) Exponering för energiprisvolatilitet samt

möjlighet till kostnadsbesparingar genom energieffektivisering

Uppströms, egen verksamhet

E1-1 Omställningsplan för att be-

gränsa klimatförändringar

För närvarande har Eniro ingen i policy fastlagd omställ-

ningsplan för att begränsa klimatpåverkan eller ställa om

verksamhet, strategi och affärsmodell till klimatneutralitet.

Det finns inte heller fastställda klimatmål eller åtgärder i lin-

je med Parisavtalet eller omställningen till en klimatneutral

ekonomi senast 2050. Därmed saknas information att re-

dovisa relaterad till exempelvis anpassning till 1,5°C-målet,

planerade åtgärder och investeringar, potentiella fastställ-

da utsläpp, av anpassning utifrån EU:s taxonomi.

Företaget har ingen verksamhet relaterad till, eller direkt

exponerad mot kol-, olje- eller gasrelaterade verksam-

heter på annat sätt än indirekt förbrukning uppströms i

värdekedjan. Redan idag så utgörs en betydande andel av

företagets direkta elförbrukning i kontor och egna servrar

av fossilfri energi från förnyelsebara källor och kärnkraft.

Behovet av, och det potentiella införandet av målsättningar

och omställningsplan kommer att utvärderas och då också

redovisas under efterföljande rapporteringsperioder. (E1-1-

16) (E1-1-17)

E1-2 Policyer relaterade till be-

gränsning av och anpassning till

klimatförändringar

Eniro har en övergripande hållbarhetspolicy som bland

annat syftar till att begränsa företagets klimatpåverkan

genom energi- och resurseffektivisering, virtualisering av

fysiska servar, ett minskat resande och ansvarsfull upp-

handling. Dessutom har företaget en riskhanteringsprocess

för risker relaterade till affärsmodell och strategi som delvis

berör hållbarhetsrelaterade ämnen, se ESRS 2 GOV-5 på

sida [11]. (E1-2-25)

En komplett förteckning över Eniros policyer återfinns under

G1-1. Det har bedömts att i dagsläget så omfattar befintliga

ramverk, såsom Hållbarhetspolicyn och riskhanteringspro-

cessen, Eniros viktigaste klimatrelaterade IRO:er. Därför finns

inga enskilda policyer som enkom fokuserar på klimatför-

ändringar, klimatanpassning, energieffektivitet, eller andra

klimatrelaterade frågor. Innevarande rapporteringsår är

också det första som Eniro har kartlagt väsentliga IRO:er

enligt ESRS, därmed har det ännu inte utvecklats i policy

fastlagda processer för att identifiera, bedöma, hantera

eller åtgärda väsentliga IRO:er som är strikt relaterade till

mildrande av, och anpassning till klimatförändringar. Eniro

kommer att utvärdera behovet av mer klimatspecifika poli-

cyer under framtida rapporteringsperioder. (E1-2-24)

E1-3 Åtgärder och resurser relate-

rade till klimatförändringspolicy

Eniros Hållbarhetspolicy uttrycker att klimatpåverkan ska

begränsas genom bland annat konsolidering och virtu-

alisering av egna servrar, effektiv användning av energi.

ansvarsfulla inköp och ett minskat resande med färre flyg-

resor. Under 2025 har stora insatser gjorts för att färdigstäl-

la utfasningen av egna servrar – vilket minskat energian-

vändning och indirekta utsläpp - dessutom har de direkta

utsläppen reducerats genom utfasning av företagsbilar.

Utöver dessa åtgärder som även relaterar till affärsstrate-

giska målsättningar, har Eniro inte implementerat åtgär-

der som syftar specifikt på att mildra eller anpassa sig till

klimatförändringarna. Därmed har det inte avsatts särskilda

resurser för sådana åtgärder och det är därför inte möjligt

att definiera mängden resurser som allokerats till klimat-

specifika ändamål. (E1-3-27)

Detta innebär även att det saknas specifika mekanismer för

minskade koldioxidutsläpp, naturbaserade lösningar eller

andra klimatrelaterade åtgärder, och inte heller uppnådda

eller förväntade minskningar av växthusgasutsläpp att

redovisa. Att klimatspecifika åtgärder ännu inte utvecklats

beror på att det har bedömts att de ovan nämnda affärs-

strategiska effektiviseringsåtgärder bidragit till effektivt

minskning av Eniros utsläpp i både Scope 1 och 2, vilka

också bedöms som de mest prioriterade utsläppen att

åtgärda. Det har också bedömts att befintliga policys och

ramverk bidrar till att skapa beteendemässiga förändringar

som bidrar till ett lägre klimatavtryck. Att åtgärder saknas

för hantering av väsentliga IRO:er beror främst på att detta

är Eniros första rapporteringsår som Eniro har kartlagt IRO:er

enligt ESRS. För att uppnå fortsatt minskning av direkta

och indirekta utsläpp samt hantera väsentliga IRO:er är

det samtidigt troligt att det krävs specifika klimatåtgärder.

Eniro kommer att bedöma behovet av att utveckla specifika

klimat- och IRO-relaterade åtgärder, resursallokering och

finansiell planering under framtida rapporteringsperioder.

Eftersom inga specifikt klimatrelaterade mål och åtgärder

har fastställts finns det ingen information att rapportera

om motsvarande handlingsplaner, investeringar, opera-

tiva nyckelåtgärder, eller resursallokering. Det finns heller

inga investeringsbelopp som relaterar till poster i finansiel-

la rapporter, taxonomiska nyckeltal enligt förordning (EU)

2021/2178 eller taxonomirelaterade investeringsplaner att

redovisa (E1-3-29)

E1-4 Mål relaterade till begräns-

ning av och anpassning till klimat-

förändringar

Eniro saknar för närvarande i policy fastställda klimatre-

laterade mål, såsom för minskning av växthusgasutsläpp,

förnybar energi, energieffektivitet eller för andra områden

relaterade till begränsning av eller anpassning till klimat-

förändringar. Därmed är information såsom baslinjer för

mål, tidslinjer, mätmetoder och uppföljning av framsteg inte

tillgänglig. (E1-4-32) (E1-4-33)

Företaget kommer att utvärdera behovet av klimatrelaterade

mål som en del av framtida hållbarhetsplanering.

E1-5 Energikonsumtion och mix

Nedan anges Eniro Groups energikonsumtion och mix under 2025:

Energikonsumtion och mix Basår 2025

Bränsleförbrukning från kolprodukter

(MWh)

0.0

Bränsleförbrukning från olje- och pet-

roleumprodukter (MWh)

27.0 MWh

Bränsleförbrukning från naturgas

(MWh)

0.0

Bränsleförbrukning från andra fossila

källor (MWh)

0.0

Energikonsumtion och mix Basår 2025

Förbrukning av inköpt eller förvärvad el,

värme, ånga och kyla från fossila källor

(MWh)

369.8 MWh

Total fossil energiförbrukning (MWh) 396.7 MWh

Andel fossila källor i den totala energiför-

brukningen (%)

42,6%

Förbrukning från kärnkraftskällor (MWh) 137.0 MWh

Andel av förbrukning från kärnkraftskällor

i den totala energiförbrukningen (%)

14,7%

Bränsleförbrukning från förnybara käl-

lor, inklusive biomassa (MWh)

2.2 MWh

Förbrukning - av inköpt eller förvärvad

el, värme, ånga och kyla från förnybara

källor (MWh)

395.4 MWh

Förbrukningen av egenproducerad för-

nybar energi utan bränsle (MWh)

0.0

Total förbrukning av förnybar energi

(MWh)

397.6

Andel förnybara källor av den totala en-

ergiförbrukningen (%)

42,7%

Total energiförbrukning (MWh) 931.3

(E1-4-37)

Någon information relaterat till sektorer med hög klimatpå-

verkan samt egen energiproduktion återges ej då det ej är

relevant för Eniro (E1-4-38) (E1-4-39) (E1-4-40) (E1-4-41) (E1-

4-42) (E1-4-43). I princip all Eniros energiförbrukning härrör

från elförbrukning i hyrda kontor och i egna servrar, medan

bränsleförbrukningen i tjänstefordon är mycket begränsad.

För de kontor där det är möjligt enligt gällande hyresav-

tal köps eller ställs krav på fossilfri eller förnybar el. För de

kontor där det i dagsläget inte är möjligt att köpa förnybar

eller fossilfri el, övervakar Eniro kontinuerligt situationen för

framtida implementering. I alla kontor är hyresvärdarna

ansvariga för fjärrvärmeavtalen och energimixen styrs helt

av leverantörerna.

Eniro strävar efter att minska energiförbrukningen och

öka energieffektiviteten för att minska klimatpåverkan och

sänka kostnader. Detta har huvudsakligen gjorts genom

konsolidering och virtualisering av egna servrar, vilket har

inneburit utfasning av alla servrar i Oslo under 2025. För att

uppnå ytterligare energieffektivisering inkluderar bedöms

det behövas såväl tekniska som beteendemässiga föränd-

ringar, inklusive effektivare användning av kontorsytor. Be-

räkning av elförbrukningen i kontor och servrar baseras på

fakturerade belopp och estimat utifrån tidigare års förbruk-

ning när mätvärden saknas. Bränsleförbrukning i fordon har

beräknats baserat utifrån estimerad körsträcka och bräns-

leförbrukning enligt WLTP för de olika fordonsmodellerna.

E1-6 Utsläpp av växthusgaser

Eniros utsläpp av växthusgaser i Scope 1, Scope 2, mark-

nads- och platsbaserad, och Scope 3 redovisas enligt

principen för operationell kontroll och omfattar all verksam-

het och samtliga dotterbolag, inklusive Medialoutsi OY som

införlivades i januari 2025, men exklusive Qvamplify Nordics

som förvärades i juli 2025 men som inte har införlivats ope-

rationellt och vars utsläpp ej redovisas i varken Scope 1, 2

eller 3. Eniro har inga andra icke konsoliderade dotterbolag,

joint ventures eller partners. Eniros utsläpp i Scope 1 härrör

helt från användningen av tjänstebilar med förbrännings-

motorer, vilka under 2025 uppgick till 7,24 ton CO2e, vilket

motsvarar drygt 1 % av de totala, såväl marknads- som

plastbaserade, utsläppen. Eniros indirekta utsläpp i Scope

2 härrör från inköpt elektricitet som används i kontor, egna

serverhallar och fordon. Utsläppen 2025 uppgår till 259,3

ton CO2e år (43 % av totalen) enligt den marknadsbasera-

de metoden, och till 199,7 ton CO2e (37 % av totalen) enligt

den platsbaserade metoden. Eniro har kontroll över och kan

minska dessa utsläpp genom att själv köpa, eller ställa krav

på hyresvärden att köpa förnybar el för de kontor där det

är möjligt. Lika viktigt är att Eniro kan minska elförbrukning-

en genom effektiviseringsåtgärder genom både tekniska

och beteendemässiga förändringar, samt utfasning och

konsolidering av egna servrar. Eniros indirekta utsläpp i

värdekedjan i Scope 3 härrör från resor (flyg, hotell och

milersättning), inköp av varor (IT- och kontorsutrustning)

och tjänster (moln och programvara), uppströms utsläpps

från energiproduktion, avfall och leasade tillgångar (kontor).

Scope 3-utsläppen 2025 uppgår till 339,4 ton CO2e år, vilket

motsvarar 56 % av de totala marknadsbaserade respektive

62 % av de plastbaserade utsläppen. Majoriteten av dessa

utsläpp uppstår från inköp av fysiska IT-varor och resande.

Eniro kan minska dessa utsläpp främst genom effektivise-

ringsåtgärder och beteendeförändringar, såsom minskat

resande, främst flyg, och konsumtion av IT-varor. För att

åstadkomma omfattande minskning av Scope 3-utsläppen

krävs långsiktigt samarbete med uppströmsleverantörer

som är engagerade i att minska sina utsläpp, där IT-varor

samt IT- och molntjänster är viktiga fokusområden.

Utsläpp av växthusgaser 2025 Basår

Scope 1 Växthusgasutsläpp

Brutto Scope 1 Växthusgasutsläpp

(tCO2eq)

7.24

Scope 2 GHG emission

Brutto platsbaserade Scope 2 Växthus-

gasutsläpp (tCO2eq)

199.72

Brutto marknadsbaserade Scope 2

Växthusgasutsläpp (tCO2eq)

259.25

Signifikanta Scope 3 Växthusgasutsläpp

Totala brutto indirekta Scope 3 Växthus-

gasutsläpp (tCO2eq)

339.41

1. Köpta varor och tjänster 144.90

Valfri underkategori: Moln- och

datacentertjänster

4.35

3. Bränsle och energirelaterade aktivite-

ter (ej inkluderade i Scope 1 och 2)

32.08

5. Avfall från verksamheten 39.76

6. Affärsresor 112.16

8. Uppströms hyrda tillgångar 13.40

Totala växthusgasutsläpp

Totala växthusgasutsläpp (platsbasera-

de) (tCO2eq)

546.37

Totala växthusgasutsläpp (marknadsba-

serade) (tCO2eq)

605.90

Utsläpp av växthusgaser 2025 Basår

Växthusgasintensitet (platsbaserade)

(tCO2e/TSEK)

0,64

Växthusgasintensitet (marknadsbaserade)

(tCO2e/TSEK)

0,57

Total netto omsättning för beräkning av

växthusgasintensitet (TSEK)

955

Brutto biogena växthusgasutsläpp, egna

fordon (tCO2eq)

0,31

(E1-6-44) (E1-6-48) (E1-6-49) (E1-6-51) (E1-6-52) (E1-6-54)

(E1-6-55) (E1-AR43c). (E1-AR51)

Eniro har inga utsläpp som ingår i reglerad utsläppshandel

såsom EU ETS (E1-6-48), inga i policy fastlagda målsättning-

ar för utsläppsminskningar eller framtida utsläpp (E1-4-34)

och har inte kartlagt eventuella skillnader i rapporterings-

period mellan Eniro och företag i värdekedjan (E1-AR42c).

Utsläpp av biogen koldioxid relaterade till Scope 2 och

Scope 3 redovisas ej på grund av avsaknad av data (E1-

AR45e) (E1-AR46j).

Beräkningsprinciper

Beräkningen av växthusgasutsläpp har utförts i program-

varan Emma (https://emma.gidas.se/), följer principerna i

GHG-protokollet och inkluderar utsläpp enligt principerna och

metodiken nedan. Val av metodik och emissionsfaktorer har

baserats på tillgänglig förbrukningsdata och har gjorts för att

ge så detaljerade värden som möjligt utifrån tillgänglig infor-

mation och till en rimlig arbetsinsats i relation till detaljkrav.

Scope 1 omfattar bränsleförbrukning i tjänstefordon och har

beräknats utifrån uppskattad körsträcka och genomsnittlig

bränsleförbrukning enligt WLTP för de specifika bilmodellerna

då uppmätt förbrukningsdata saknas. Utsläppsfaktorerna för

bränslet har för Sverige hämtas från Energimyndigheten och

Trafikstyrelsen och avser 2025, medan faktorerna för Danmark

och Finland avser europeiska genomsnittsvärden hämtade

från E-Pure. Scope 2 omfattar elförbrukning i kontor, servrar

och fordon. I första hand används uppmätt (debiterad)

förbrukning och i andra hand estimerad förbrukning utifrån

kontorsyta och historisk förbrukning. Utsläppen beräknas enligt

den marknadsbaserade (market based) och platsbaserade

(location based) metoden. Utsläppsfaktorerna i marknads-

metoden representerar den specifika energimixen för leveran-

törsavtal där sådana finns tillgängliga, vilket för 100 % fossilfri

och förnybar energi innebär noll utsläpp i Scope 2, medan i

de fall där energimixen inte specificeras tillämpas landspecifik

residualmix. Utsläppsfaktorerna i den plastbaserade metoden

representerar genomsnittliga produktionsutsläpp för respekti-

ve verksamhetsland. Både den plats- och marknadsbaserade

metoden använder utsläppsdata för 2024 då data för 2025 ej

varit tillgängligt. Elförbrukningen i Scope 2 (fordon, kontor och

egna servrar) omfattas till 32 % av ursprungsgarantier för 100%

förnyelsebar energi och till 16 % av leverantörspecifik fossilfri

energimix, vilka båda ingår i den köpta elen. Inga andra typer

av avtalsinstrument finns för inköpt el och energi och inga

instrument finns för försäljning av elektricitet då Eniro inte är

involverat i detta. (E1-AR45d)

Beräkningen av indirekta utsläpp i Scope 3 baseras på

emissionsfaktorer som är generella och/eller utgör bransch-

genomsnitt, därmed har inga av utsläppen beräknats med

leverantörsspecifika utsläppsdata. Kategori 1 omfattar

inköpta IT- och kontorsvaror inklusive datorer, smartphones,

bildskärmar och kontorsmöbler. Beräkningarna baseras på

antalet inköpta enheter och emissionsfaktorer hämtade från

miljövarudeklarationer (EPD) och livscykelanalys (LCA) som

representerar branschgenomsnitt flera olika leverantörer och

fabrikat omfattas. Kategori 1 inkluderar även inköpta IT-tjäns-

ter såsom programvaror och molntjänster för vilka beräk-

ningarna utgår från inköpssummor och utsläppsfaktorer som

är baserade på data från Microsoft, dels för att linjera med

tidigare års redovisning och dels för att specifika data från

enskilda leverantörer ej varit tillgängligt. Kategori 3 omfattar

uppströms utsläpp från produktion och distribution av bräns-

le och elektricitet, därmed nyttjas samma förbrukningsdata

som för Scope 1 och 2. Emissionsfaktorerna representerar

branschgenomsnitt från DEFRA och Vattenfalls EPD:er, vilket

bedöms ge tillförlitliga värden. Kategori 5 omfattar avfall från

den dagliga verksamheten kontor samt från avvecklingen

av servrar. Mängden kontorsavfall har extrapolerats från

de avfallsmängder som allokerats Eniro för huvudkontoret i

Solna och antalet anställda då specifika data saknas medan

avfallet från avvecklade servrar i Oslo baseras på mätvär-

den. Utsläppsfaktorerna representerar branschgenomsnitt i

Norden och hämtas från officiella databaser och publikatio-

ner då specifika mätvärden från de olika avfallshanterarna

inte varit möjligt att samla in. Kategori 6 omfattar affärsresor

i form av transporter med flyg, tåg och privat bil för vilka

Eniro betalar milersättning, samt övernattningar på hotell.

Beräkningarna använder data över avstånd och antal nätter

från resebyråer och redovisning, och utsläppsfaktorerna

representerar medelvärden som är specifika för flygavstånd,

land för tågresan och hotellvistelsen samt genomsnittli-

ga personbilsutsläpp då det bedömts ge tillräckligt detalj.

Kategori 8 omfattar uppströms utsläpp från hyrda tillgångar

i form av kontor, exempelvis i form av hyresvärdens drift och

underhåll. Beräkningarna använder data för antal kvadrat-

meter hyrda kontorsyta. Utsläppsfaktorerna återger antingen

den specifika hyresvärdens generella utsläpp per kvadrat-

meter när sådana är tillgängliga, eller genomsnittligt utsläpp

per kvadratmeter baserat på olika hyresvärdars data när

specifika data ej är tillgängligt. (E1-AR39) Växthusgasinvente-

ringen exkluderar Scope 3, Kategori 2, 4, och 7 då de bedöms

stå för en oansenlig mängd av Eniros totala utsläpp, och Ka-

tegori 9–15 då de ej är relevanta. Eniro ser löpande över vilka

kategorier som är relevanta och uppdaterar redovisningen

därefter (E1-AR46)

Jämfört med tidigare år har ändringar gjorts i principer och

metodik för beräkning, bland annat har emissionsfaktorer

och estimat uppdaterats och nu inkluderas både Scope 3

Kategori 1 – Inköpta IT- och kontorsvaror och Kategori 5 –

Avfall. På grund av dessa ändringar och att omräkning av

tidigare årsredovisning ej är möjlig, är jämförelse med tidi-

gare års klimatredovisning ej relevant och därmed har 2025

valts som ett nytt basår utifrån att detta är första året fö-

retaget hållbarhetsredovisar enligt CSRD. Inga förändringar

har skett i definitionen av vad som utgör Eniros verksamhet

eller upp- och nedströms värdekedja, förutom att redovis-

ningen för 2025 även inkluderar dotterbolaget Medialoutsi

som införlivades i januari 2025. Eniro ser löpande över den

data, metodik och de emissionsfaktorer som används och

implementerar uppdateringar utifrån behov. (E1-6-47) Yt-

terligare information om osäkerhet relaterat till beräknings-

principer återfinns under ESRS 2 BP-2.

E1-7 Utsläppsminskningsprojekt

och projekt för att minska växt-

husgasutsläpp finansierade ge-

nom koldioxidkrediter

Eniro har inga egna, och är inte involverat i externa pro-

jekt för upptag av växthusgaser eller utsläppsminskningar

som finansieras genom koldioxidkrediter eller andra typer

av ersättningar (E1-7-56). Företaget har inte heller några

netto-noll mål som involverar upptag av växthusgaser eller

andra projekt för utsläppsminskning, och gör inte heller an-

språk på klimatneutralitet i värdekedjan (E1-7-60) (E1-7-61).

Om Eniro kommer att utveckla eller delta i sådana projekt

och/eller utveckla netto-noll mål kommer detta att redovisas

i aktuel hållbarhetsrapport.

E1-8 Intern koldioxidprissättning

Eniro tillämpar inget internt koldioxidprissättningssystem

eller liknande interna mekanismer för att redovisa och följa

upp klimatpåverkan då det i nuläget inte bedömts som

relevant (E1-7-62). Företaget kommer att se över denna

bedömning i framtida rapporteringscykler och eventuellt

införa sådan för att linjera mot eventuella förändringar av

klimatstrategi och utsläppsavtryck.

E5 Cirkulär ekonomi

ESRS 2 SBM-3 – Väsentliga på-

verkningar, risker och möjligheter

samt deras koppling till strategi

och affärsmodell

Eniros strategi och affärsmodell är inte i sig förknippade

med betydande direkt påverkan inom resursanvändning

och avfall eftersom verksamheten endast involverar kon-

torsbaserad tjänsteverksamhet. Den dubbla väsentlighets-

analysen har dock identifierat vissa faktiska och potentiella

påverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) relaterade till

cirkulär ekonomi, resursflöden och avfall kopplat till för-

brukning av IT-hårdvara och kontorsvaror samt avfall från

dessa.

De mest betydande positiva påverkningarna avser åtgär-

der och principer för ansvarsfull och effektiv förbrukning av

varor, vilket bland annat involverar intern återanvändning

av IT-hårdvara och kontorsutrustning, samt i vissa fall inköp

och försäljning av begagnad sådan. Även att verksam-

heten skapar relativt små mängder avfall som dessutom

återvinns och sluthanteras enligt god praxis bidrar till att

mitigera den negativa påverkan. I dagsläget utförs dock

ingen löpande uppföljning av ut- och inflöden av resurser

med syfte att kartlägga positiv påverkan.

Betydande faktiska negativa påverkningar härrör från inköp

av ny IT-hårdvara och kontorsutrustning, vilket är centralt

för att leverera företagets tjänster och är något som krävs

för att upprätthålla en god arbetsmiljö samt effektivitet och

kvalitet i arbetet. Utfasningen av egna fysiska servrar inne-

bär samtidigt att behovet av framtida inflöde av IT-hårdva-

ra minskat avsevärt.

Risker inom området relaterar främst till högre kostnader för

inköp av varor och avfallshantering, vilket kan uppkomma

från bland annat från högre regulatoriska krav och ökade

priser på energi och material. Möjligheterna relaterar i stäl-

let till potentiellt lägre kostnader via effektiviseringsåtgärder

och ansvarsfull upphandling.

Beskrivning

Plats i värdekedjan

där effekten/risken

uppstår

(Negativ påverkan) Avyttring av

IT-utrustning och kontorsmaterial

Egen verksamhet,

nedströms

(Negativ påverkan) Användning

av IT-hårdvara, kontorsutrustning

och förbrukningsmaterial

Egen verksamhet,

uppströms

(Negativ påverkan) Upp-

komst av elektroniskt avfall och

kontorsavfall

Egen verksamhet,

nedströms

(Finansiell risk) Kostnader relate-

rade till inköp, utbyte och avyttring

av IT-utrustning

Egen verksamhet,

nedströms

(Finansiell möjlighet) Möjlighet

att minska kostnader genom

effektivare resursanvändning och

förlängd livslängd på utrustning

Egen verksamhet,

uppströms

(Finansiell risk) Kostnader rela-

terade till avfallshantering och

efterlevnad av regelverk

Egen verksamhet,

nedströms

E5-1 Policyer relaterade till resur-

sanvändning och cirkulär ekonomi

Eniros Hållbarhetspolicy är styrande för arbetet med resur-

sanvändning och cirkulär ekonomi, med följande principer

som ska följas:

• Försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker

• Initiativ för att främja större miljöansvar

• Uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig

teknik.

Policyn fastslår att Eniro ska sträva efter att ständigt skydda

miljön, använda naturresurser och energi mer effektivt och

minska avfall och utsläpp. Ett led i detta är att Eniro sprider

information och kunskap bland medarbetare och för dialog

om miljö med sina intressenter. Fokus är att minska klimat

miljöpåverkan från den digitala verksamheten, bland annat

genom konsolidering och virtualisering av servrar. I den

dagliga verksamheten är miljöarbetet fokuserat på insatser

som spar tid och kostnader samt minskar miljöpåverkan.

Därmed är resurseffektivitet, ansvarsfull materialanvänd-

ning och avfallshantering centrala miljöaspekter i all delar

av Eniros verksamhet, inklusive dotterbolag och partners.

Policyramverket omfattar även riktlinjer för inköp och leve-

rantörsstyrning samt Supplier Code of Conduct som syftar

till att:

• Begränsa användningen av nya materiella resurser

• Förlänga livslängden på IT-utrustning och kontorsmöbler

• Främja återanvändning och materialåtervinning

• Integrera cirkulära principer i inköp

(E5-1-14)

Vid nyanskaffning beaktas produkters livslängd, reparerbar-

het och återvinningsbarhet. Där det är tekniskt och ekono-

miskt rimligt möjliggörs användning av återanvänd eller

renoverad utrustning. Policyn reglerar dock inte specifikt

användning av förnybara resurser eller hur en omställning

från jungfruliga resurser ska ske. (E5-1-15a)

Vid upphandling ställs krav genom Supplier Code of Con-

duct på efterlevnad av miljölagstiftning samt arbete med

resurseffektiv produktion och ansvarsfull materialhante-

ring. Miljö- och resurskriterier beaktas vid leverantörsval.

(E5-1-15b)

Policyn omfattar all Eniros verksamhet, oavsett placering,

och uppströms leverantörer genom inköpskrav. Nedströms

omfattas hantering av uttjänt IT-utrustning och avfall. Både

hållbarhetspolicy och Supplier Code of Conduct är godkän-

da av styrelsen och gäller samtliga medarbetare och re-

levanta leverantörer. Det övergripande ansvaret för imple-

mentering ligger hos verkställande direktör, med operativt

ansvar inom IT, inköp och hållbarhet. Policyn har utvecklats

med beaktande av identifierade intressentförväntningar

genom den dubbla väsentlighetsanalysen. Den är tillgäng-

lig internt via styrsystem och externt via koncernens webb-

plats samt kommuniceras till leverantörer i samband med

upphandling.

E5-2 Åtgärder och resurser rela-

terade till resursanvändning och

cirkulär ekonomi

Som ett tjänstebaserat företag utan produktionsverksamhet

har Eniro endast begränsad resursanvändning i form av

kontors- och IT-utrustning samt uppströms digital infra-

struktur. Hållbarhetspolicyn inkluderar åtgärder relaterade

till resursflöden och cirkulär ekonomi och fokuserar på om-

råden som är väsentliga för en tjänstebaserad verksamhet:

• Minska resandet och prioritera digitala möten, i linje med

resepolicy.

• Integrera miljökrav i upphandling genom leverantörskod,

som kräver miljöansvarsfulla metoder från leverantörer.

• Återvinning och avfallssortering sker genom hyresvär-

darnas system, och uttjänt IT-utrustning ska hanteras

enligt gällande lagar och i största möjliga mån tillgäng-

liggöras för återbruk.

• Ökad användning av molnbaserade och energieffektiva

digitala lösningar.

Dessa åtgärder har, och ska beaktas i den löpande ope-

rativa verksamheten, omfattar hela Eniros organisation

oavsett affärsområde och placering, inklusive dotterbolag

och relevanta delar av upp- och nedströms värdekedjan

- såsom leverantörer av varor och avfallshantering - samt

gäller framgent så länge policyn är i bruk. Det finns inga

fastlagda tidshorisonter för implementering och uppföljning

av åtgärderna då de pågår löpande. I sin nuvarande form

bedöms åtgärderna inte ta signifikanta ekonomiska eller

operativa resurser i anspråk, och det är inte heller möjligt att i

detalj kvantifiera deras förväntade effekter förutom att de på

en generell nivå bedöms bidra till en lägre resursförbrukning

och god avfallshantering. (E5-2-19) (E5-2-20)

Eniro har under innevarande rapporteringsår använt befintli-

ga grundläggande policys och operativa arbetssätt kopp-

lade till resursanvändning, avfallshantering, IT-utrustning

och leverantörspraxis. Fokus under detta initiala CSRD-år har

främst varit att säkerställa policyförankring, ansvarsfördel-

ning och intern medvetenhet. Strukturerad och kvantifierad

uppföljning av effektiviteten i dessa åtgärder är under ut-

veckling och kommer att vidareutvecklas i takt med bola-

gets mognad inom CSRD-rapporteringen. Under kommande

rapporteringsperioder avser Eniro att:

• Stärka kopplingen mellan identifierade IRO:er och mätbara

indikatorer.

• Utveckla mer formaliserade uppföljningsprocesser.

• Vid behov fastställa mer definierade ambitionsnivåer och

baslinjer.

I nuläget saknas fastställda kvantifierade mål för E5. Ambi-

tionen är kvalitativ och inriktad på kontinuerlig förbättring

i linje med Eniros hållbarhets- och miljöpolicy. Basår för

framtida strukturerad uppföljning är 2025, vilket utgör första

rapporteringsåret enligt ESRS.

E5-3 Mål relaterade till resursan-

vändning och cirkulär ekonomi

Eniro har för rapporterings året 2025 inte fastställt formel-

la kvantitativa mål strikt relaterade till resursanvändning,

cirkulär ekonomi och produktdesign eller avfallshierarkin. Dels

då detta är Eniros första rapporteringsår enligt ESRS och dels

då företaget saknar produktion av fysiska produkter och en

begränsad materialförbrukning. Eniro avser att i kommande

rapporteringsperioder vidareutveckla ambitionsnivåer och,

där proportionerligt, komplettera med mer definierade indi-

katorer kopplade till identifierade IRO:er. (E5-3-24) (E5-3-25)

I nuläget följs effektiviteten upp genom interna genomgång-

ar av policyeftterlevnad, leverantörsuppföljning, översyn av

resepolicy och IT-hantering samt genom årlig uppdatering

av dubbel väsentlighetsanalys. Processen är kvalitativ och

integrerad i befintliga styrningsstrukturer. Ett mer formali-

serat ramverk för systematisk effektivitetsmätning kommer

att utvecklas successivt i takt med ökad CSRD-mognad,

där räkenskapsåret 2025 kommer att utgöra basår. Eniros

ambition inom området är kvalitativ och inriktad på kontinu-

erlig förbättring i enlighet med hållbarhets- och miljöpolicyn.

Nuvarande arbete fokuserar på kontinuerlig förbättring där

Hållbarhetspolicyn fastslår att minskat resande, ansvars-

full upphandling, säkerställande av god leverantörspraxis,

effektiv resursanvändning, god återvinning och hantering av

avfall, samt ansvarsfull livscykelhantering av IT-utrustning

ska eftersträvas (E5-3-23).

E5-4 Resursinflöden

Eniro har begränsade direkta resursinflöden på grund av sina

tjänstebaserade verksamheten utan fysiska produktionspro-

cesser och därmed har verksamheten ingen direkt förbrukning

av insatsvaror, kritiska råvaror eller sällsynta jordartsmetaller.

(E5-4-30) Ur ett värdekedjeperspektiv uppstår dock materia-

linflöden genom inköp av varor och tjänster. De huvudsakliga

produktkategorierna är:

• IT-utrustning (datorer, smartphones, servrar och

kringutrustning)

• Kontorsmöbler

• Standardiserade kontorsmaterial

Dessa produktgrupper medför indirekta inflöden av

icke-förnybara material såsom metaller, plaster och

elektronikkomponenter. Eniro har ingen direkt kontroll över

materialutvinning eller komponenttillverkning, men hanterar

dessa inflöden genom inköpsstyrning och leverantörskrav

enligt koncernens hållbarhetspolicy och Supplier Code of

Conduct. (E5-4-30, AR 21)

Den dubbla väsentlighetsanalysen bedömde vattenan-

vändning, energi och avfall kopplade till hyrda lokaler som

icke-väsentliga materialinflöden. Dessa flöden hanteras av

hyresvärdar enligt branschpraxis. (E5-4-30)

E5-5 Resursutflöden

Eniro eftersträvar ansvarsfull resursanvändning relaterad

till hyrda lokaler, inköpt IT- och kontorsutrustning och andra

varor genom bland annat internt återbruk och ansvarsfull

avfallshantering. (E5-5-34)

Eniro säljer inga fysiska produkter och tillhandahåller där-

med inga produkter utformade enligt cirkulära designprin-

ciper. Företaget har inget inflytande, utöver egna inköpsval,

över produktdesign och materialval i de varor som köps in

för internt bruk (E5-5-35, E5-5-36)

Under 2025 genomfördes en utfasning och konsolidering

av egna servrar till förmån för molnbaserade lösningar.

Detta medförde ett ovanligt stort utflöde av begagnad

IT-utrustning och elektronikavfall jämfört med ett norma-

lår, där 23 stycken (322 kg) servrar och 20 enheter (10 kg)

av generell nätverksutrustning såldes som begagnade.

Samtliga sålda produkter var i fullt funktionsdugligt skick för

återanvändning och bedöms vara möjliga att materialåter-

vinna när de är slutförbrukade. (E5-5-36)

Avfall

Det icke-farliga avfallet från Eniros verksamhet består hu-

vudsakligen av:

• Blandat kontorsavfall (papper, plast, kartong,

livsmedelsförpackningar)

• Mindre fraktioner förpackningsavfall

• Metallskrot från serverställ

Det farliga avfallet från Eniros verksamhet består huvudsak-

ligen av elektronikavfall från uttjänta datorer, mobiltelefo-

ner, servrar och annan IT-utrustning.

På grund utfasningen av servrar hade Eniro 2025 ett ovan-

ligt stort utflöde av elektronikavfall, vilket potentiellt kan

innehålla farliga flamskyddsmedel, tungmetaller och andra

elektronikrelaterade ämnen. Övriga icke-farliga avfallsfrak-

tioner består främst av papper, plast, kartong, organiskt

avfall och metall utan farliga komponenter (E5-5-38b)

Allt elektronikavfall klassificeras som farligt avfall i samman-

ställningen i enlighet med tillämplig lagstiftning och har

hanterats där efter. Eniro genererar inget radioaktivt avfall

enligt definitionen i direktiv 2011/70/Euratom. (E5-5-39)

Totalt avfall (ton) 2025

Totalt farligt avfall 6.05

Totalt icke-farligt avfall 30.95

Totalt avfall 37.00

Totalt återvunnet avfall 10.64

Totalt icke-återvunnet avfall 26.03

Andel icke-återvunnet avfall 70%

Farligt avfall (ton)

Avfall till förbränning 0.00

Avfall till deponi 0.00

Annat bortskaffande 0.00

Totalt farligt avfall till bortskaffande 0.00

Återvinning 5.72

Återanvändning 0.33

Annat återvinnande 0.00

Totalt farligt avfall avlett från

bortskaffande

6.05

Totalt farligt avfall 6.05

Icke-farligt avfall (ton)

Avfall till förbränning 26.03

Avfall till deponi 0.00

Annat bortskaffande 0.00

Totalt icke-farligt avfall till bortskaffande 26.03

Återvinning 4.92

Återanvändning 0.00

Avlett från bortskaffande på annat sätt 0.00

Totalt icke-farligt avfall avlett från

bortskaffande

4.92

Totalt icke-farligt avfall 30.95

*Avser elektronikavfall.

**Avser såld begagnad serverutrustning.

(E5-5-37)

Datainsamlings- och beräkningsprinciper

Bortforslande och hantering av Eniros dagliga avfall utförs

av hyresvärdar och deras underentreprenörer gemensamt

för hela byggnaderna vilka Eniro endast hyr en del av, där-

med saknas uppmätt och specifik avfallsdata. Den totala

avfallsmängden har därför estimerats. För huvudkontoret i

Solna delgav hyresvärden data över mängden avfall som

allokerats till Eniro baserat på byggnadens totala mängd

avfall och Eniros andel av byggnadens totala yta. Den totala

avfallsmängden för koncernen estimerades genom:

• Fastställande av till Eniro allokerad avfallsmängd per

anställd vid Solna-kontoret.

• Multiplicering av genomsnittlig avfallsmängd per an-

ställd med totalt antal anställda i koncernen

• Separat tillägg för det extraordinära elektronikavfallet

kopplat till serverutfasningen i Oslo för vilket exakt data

vara tillgängligt.

Metoden utgår från att avfallsintensiteten per anställd är

jämförbar mellan koncernens kontor vilken bedöms som

sannolikt då verksamheten är likartad oavsett placering.

Metoden är uppskattning och medför osäkerhet, särskilt vad

gäller detaljerad fraktionsuppdelning och exakt material-

innehåll. Begränsningarna bedöms dock vara proportioner-

liga i förhållande till verksamhetens begränsade materia-

lintensitet. Inga mätvärden relaterade till resursflöden och

avfallsflöden har granskats eller validerats av tredje part.

(E5-5-40, AR33)

S1 Egen personal

ESRS 2 SBM-3 – Väsentliga på-

verkningar, risker och möjligheter

samt deras koppling till strategi

och affärsmodell

Eniros strategi och affärsmodell är inte i sig förknippade med

höga fysiska eller säkerhetsrelaterade risker för medarbetare

då verksamheten uteslutande är tjänstebaserad och utgår

från kontor med hälsosam och trygg arbetsmiljö. Den dubbla

väsentlighetsanalysen har dock identifierat vissa faktiska

och potentiella påverkningar, risker och möjligheter (IRO:er)

kopplade till den egna personalen. Eniros personal omfattar

samtliga personer som arbetar för företaget, vilket inkluderar

tillsvidareanställda (heltid och deltid), visstidsanställda samt

icke-anställda personer såsom konsulter och annan inhyrd

personal som arbetar under Eniros ledning. Det bedöms att

samtliga påverkas eller kan påverkas av Eniros identifierade

väsentliga IRO:er (S1-SBM-3-14a)

Samtliga anställningsgrupper omfattas även av upplysning-

arna enligt ESRS 2 och ESRS S1 i den mån de kan bli väsentligt

påverkade av Eniros verksamhet, och dess associerade risker

och möjligheter. (S1-SBM-3-14)

Eniros betydande faktiska och potentiella påverkningar avser

arbetsbelastning, arbetsmiljö, psykiskt välbefinnande, likabe-

handling samt kompetensförsörjning. Negativ påverkan kan

uppstå om hög arbetsbelastning inte hanteras på ett effektivt

sätt, vilket kan påverka medarbetares välbefinnande och

öka risken för stressrelaterad ohälsa eller utmattning. Denna

påverkan bedöms främst kunna uppstå som enskilda fall, men

kan vid bristande organisatoriska förutsättningar utvecklas till

mer utbredda förhållanden. Potentiell påverkan har identifie-

rats i form av möjlig förekomst av osakliga löneskillnader och

bristande likabehandling, vilka bedöms kunna vara syste-

matiska eller utbredda om brister förekommer i strukturer,

processer eller beslutsfattande. Potentiell påverkan finns även

i potentiell undermåligt förebyggande av trakasserier eller

osäkra arbetsmetoder, vilka bedöms främst kunna uppstå

som enskilda incidenter, men kan i avsaknad av effektiva före-

byggande åtgärder utvecklas till mer utbredda förhållanden.

Dessa negativa påverkningar kan i sin tur utgöra risker genom

att påverka Eniros långsiktiga förmåga att attrahera, utveckla

och behålla kompetens. (S1-SBM-3-14b)

Dessa påverkningar och risker bedöms inte kräva förändringar

av Eniros övergripande affärsmodell eller strategiska inriktning,

men de påverkar hur strategin genomförs. Eniros strategi är

i högsta grad beroende av en kompetent, engagerad och

välmående arbetsstyrka, vilket gör ett effektivt personalarbete

till en central möjliggörare för långsiktigt värdeskapande. De

identifierade påverkningar och riskerna hanteras genom eta-

blerade HR-processer, arbetsmiljöpolicyer, ledarskapsprinciper

och en kontinuerlig dialog med medarbetare. Detta inkluderar

förebyggande åtgärder, utbildningsinsatser och systematisk

uppföljning. Väsentlighetsanalysen visar även på möjligheter

där en inkluderande, mångfaldig och väl engagerad arbets-

styrka kan bidra till innovation, hög servicekvalitet samt utveck-

ling av nya tjänster i linje med Eniros strategiska mål.

Identifierade påverkningar, risker och möjligheter – sammanfattning:

Beskrivning

Plats i värdekedjan där

effekten/risken uppstår

Typer av anställda/icke-anställda

som påverkas

(Negativ påverkan) Arbetsbelastning, balans mel-

lan arbete och privatliv, arbetsmiljö och hälsa

Egen verksamhet Anställda (heltid, deltid, visstid) samt i

tillämpliga delar konsulter och inhyrd

personal

(Positiv påverkan) Föreningsfrihet, medarbetardia-

log och klagomålsmekanismer

Egen verksamhet Samtliga personer i den egna

arbetsstyrkan

(Positiv påverkan) Mångfald, inkludering och

icke-diskriminering

Egen verksamhet Samtliga anställda samt konsulter

och inhyrd personal som arbetar un-

der Eniros ledning

(Finansiell risk) Risk för minskad produktivitet, ökad

frånvaro eller personalomsättning till följd av hög

arbetsbelastning eller bristande balans mellan

arbete och privatliv

Egen verksamhet Tillsvidareanställda (heltid/deltid),

visstidsanställda samt konsulter och

inhyrd personal

(Finansiell möjlighet) Möjlighet att förbättra pre-

station och personalretention genom medarbeta-

rengagemang och dialog

Egen verksamhet Anställda (heltid, deltid, visstid) samt i

tillämpliga delar konsulter och inhyrd

personal

(Finansiell möjlighet) Möjlighet att attrahera och

behålla kompetens; anseende- och verksamhets-

risk om likabehandling säkerställs

Egen verksamhet Anställda (heltid, deltid, visstid) samt i

tillämpliga delar konsulter och inhyrd

personal

(S1-SBM-3-14c) (S1-SBM-3-14d)

Mer information om Eniro Groups väsentliga IRO:er finns under

ESRS 2 SBM-3, sidan 32 och ESRS 2 IRO-2, sidan 42.

Eniro har, baserat på genomförd riskbedömning och dubbel

väsentlighetsanalys, inte identifierat någon betydande risk

för incidenter av barnarbete eller tvångsarbete inom den

egna verksamheten. Eniros verksamhet bedrivs i huvudsak

inom EU samt delvis i Moldavien och Senegal, och omfat-

tas av nationell arbetsrättslig lagstiftning och/eller kol-

lektivavtal. Detta, samt att kontaktcenterverksamheterna

i Moldavien och Senegal endast har kvalificerad personal

som genomgått en omfattande intern utbildning medför

att barn- och tvångsarbete inte kan förekomma. IRO-ana-

lysen har gjorts på samma vis för samtliga verksamheter.

(S1-SBM-3-14 f i)

Eniro genomför löpande analyser av arbetsmiljö, arbets-

belastning, psykosociala risker och likabehandling för

att identifiera om delar av arbetsstyrkan kan vara mer

exponerade för sådana risker. Bedömningen baseras på

faktorer som funktion, roll, arbetsuppgifter och arbetsmiljö,

samt uppföljning av medarbetarundersökningar, dialoger

och rapporterade ärenden. Eniro segmenterar inte arbets-

styrkan i känsliga personkategorier i extern rapportering,

men analyserar relevanta riskindikatorer för att säkerställa

att ingen grupp systematiskt är mer exponerad. Analysen

visar att inga särskilda grupper är strukturellt mer expo-

nerade för risk för skada, eller i högre grad kopplade till

väsentliga risker eller möjligheter utöver dem som generellt

gäller för arbetsintensiva roller. Detta förklaras av att po-

tentiell påverkan i form av diskriminering eller trakasserier,

bedöms kunna påverka samtliga medarbetare och är inte

strukturellt kopplade till en specifik grupp med särskild sår-

barhet, samt av att Eniro har etablerade skyddsmekanismer

avseende arbetsrätt, diskrimineringslagstiftning och sociala

trygghetssystem. (S1-SBM-3-15) (S1-SBM-3-16)

S1-1 - Policyer relaterade till den

egna personalen

Eniro har ett koncernövergripande ramverk av policyer som

styr identifiering, hantering och begränsning av väsentliga

IRO:.er kopplade till den egna personalen. Dessa policyer

gäller för samtliga anställda och, där så är relevant, för

konsulter som utför arbete under Eniros ledning och kontroll.

Det centrala policyramverket består av Code of Conduct

(Uppförandekoden), Hållbarhetspolicyn, Visselblåsarpoli-

cyn, Leverantörsuppförandekoden samt relevanta HR- och

arbetsmiljöramverk. Tillsammans fastställer dessa krav

avseende arbetsvillkor, respekt för mänskliga rättigheter,

jämlikhet och icke-diskriminering, hälsa och säkerhet, etiskt

agerande samt ansvarsfull affärspraxis. (S1-1-19)

Policy Relaterade IRO:er Uppföljning

Uppförandekod Potentiella trakasserier/kränkande särbehandling. Likabe-

handling, effektiv medarbetardialog, föreningsfrihet och

professionella medarbetare.

Via HR, incidentrappor-

tering, visselblåsning,

medarbetarundersökning.

Personalhandbok Stress, arbetsbelastning och säkerhet. Välbefinnande, enga-

gemang och produktivitet.

SAM, medarbetarundersökning,

sjukfrånvaro

Visselblåsarfunktion Tillgång till klagomålsmekanismer, transparens, förebyg-

gande och åtgärdande insatser, samt upprätthållande av

gott anseende och god affärsetik.

Antal ärenden, handläggningstid,

avslutsgrad, gottgörelser.

Eniros policyåtaganden är i linje med FN:s Global Com-

pact (UNGC), FN:s allmänna förklaring om de mänskliga

rättigheterna (UDHR) samt Internationella arbetarorgani-

sationens (ILO) deklaration om grundläggande principer

och rättigheter i arbetslivet, vilka operationaliseras genom

integration i Uppförandekoden, Hållbarhetspolicyn samt

relevanta HR-relaterade riktlinjer och personalhandbok.

Uppförandekoden fastställer principer avseende icke-dis-

kriminering, likabehandling, arbetsmiljö, föreningsfrihet och

respekt för mänskliga rättigheter, samt grundläggande för-

väntningar på medarbetares beteende. Hållbarhetspolicyn

anger koncernens övergripande åtaganden inom mänsk-

liga rättigheter, arbetsvillkor och antikorruption. Visselblå-

sarpolicyn konkretiserar åtaganden rörande speak-up,

icke-repressalier och hantering av rapporterade missför-

hållanden. Dessa styrdokument säkerställer att mänskliga

rättigheter beaktas i relation till den egna arbetsstyrkan och

integreras i verksamhetens processer och beslutsfattande.

Mer information om policyer, exempelvis rörande vilka tred-

jepartsinitiativ som omfattas av respektive policy, återfinns i

avsnitt G1-1 (S1-1-19) (S1-1-20)

Vid uppdatering av policyer beaktas resultat av medarbe-

tarundersökningar, samverkan med fackliga företrädare

samt återkommande HR- och arbetsmiljöuppföljning. Re-

sultat från dubbel väsentlighetsanalys och intressentdialog

används som underlag för prioritering av förbättringar i

policyramverket. Inga väsentliga förändringar gjordes i Eniro

policyer under 2025. (S1-AR10)

Åtaganden avseende mänskliga rättigheter och

övergripande förhållningssätt

Eniro har i policy åtagit sig att i linje med UNGC, UDHR samt

ILO:s principer och rättigheter, respektera internationellt

erkända mänskliga rättigheter i relation till den egna per-

sonalen, inklusive arbetsrättsliga rättigheter. (S1-1-21) Eniros

övergripande förhållningssätt till mänskliga rättigheter

omfattar efterlevnad av tillämplig arbetsrättslig lagstift-

ning, främjande av rättvisa och skäliga arbetsvillkor samt

en nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och oetiskt

beteende. (S1-1-20a)

Dialog med den egna personalen

Eniros policyer stödjer en aktiv dialog med den egna per-

sonalen genom regelbundna dialoger och undersökningar

med medarbetare, samverkan med arbetstagarrepresen-

tanter samt löpande kommunikation mellan medarbetare

och ledning, vilket möjliggör återkoppling, tidig identifiering

av risker och kontinuerlig förbättring av arbetsvillkor. (S1-1-

20b). Mer information om dialog finns i avsnitt S1-2.

Åtgärdande av negativa påverkan och

klagomålsmekanismer

För att möjliggöra och tillhandahålla åtgärder vid poten-

tiella negativ påverkan på mänskliga rättigheter har Eniro

Group etablerat klagomålsmekanismer, inklusive ett externt

administrerat visselblåsarsystem som möjliggör konfidenti-

ell och anonym rapportering. Visselblåsarpolicyn säkerstäl-

ler skydd mot repressalier och beskriver rutiner för utred-

ning, gottgörelse och uppföljning. Ytterligare information

om policy och tjänst för visselblåsning finns under S1 3 och

G1 3. (S1-1-20c)

Tvångsarbete, barnarbete och människohandel

Eniros policyramverk omfattar förebyggande av tvångs-

arbete, barnarbete och människohandel genom åtag-

anden om att följa internationellt erkända arbets- och

människorättsstandarder. Dessa åtaganden uttrycks i

koncernens Uppförandekod och Hållbarhetspolicy, som

kräver efterlevnad av tillämplig arbetsrättslig lagstiftning

och är i linje med principerna i UNGC:s och ILO:s principer

för rättigheter i arbetslivet. Begreppet tvångsarbete avser

i detta sammanhang arbete som utförs under hot, tvång

eller ofrivillighet i enlighet med ILO:s definitioner. (S1-1-22)

Hälsa och säkerhet i arbetet

Eniro Group har policyer, rutiner och ledningsprocesser på

plats för att förebygga arbetsplatsolyckor och främja en

säker och hälsosam arbetsmiljö. Arbetet regleras genom

Uppförandekoden, Hållbarhetspolicyn samt HR-relaterade

riktlinjer och lokala arbetsmiljörutiner. Eniro bedriver syste-

matiskt arbetsmiljöarbete (SAM) i enlighet med tillämplig

arbetsmiljölagstiftning i respektive land. Detta inkluderar

löpande riskbedömningar, årliga arbetsmiljögenomgångar,

medarbetarundersökningar, skyddsronder samt dokumen-

terade handlingsplaner vid identifierade risker. Incidenter

och tillbud rapporteras via interna rapporteringsrutiner och

följs upp av ansvarig chef i samverkan med HR. Förebyg-

gande åtgärder är anpassade till företagets kontors- och

kontaktcenterbaserade verksamhet och omfattar exem-

pelvis ergonomiska åtgärder, arbetsbelastningsuppföljning

samt psykosociala riskbedömningar. (S1-1-23)

Icke-diskriminering, mångfald och inkludering

Eniro har policyer, främst Code of Conduct (Uppförandeko-

den), Hållbarhetspolicy, Visselblåsarpolicy och Supplier

Code of Conduct (Leverantörsuppförandekoden), som

förbjuder diskriminering i anställning och yrkesutövning

samt att främja likabehandling i enlighet med tillämplig

arbets- och diskrimineringsrättslig lagstiftning. Policyerna

gäller för hela organisationen och samtliga anställda och,

där så är relevant, för konsulter som arbetar under Eniros

ledning och kontroll. (S1-1-24a) Uppförandekoden faststäl-

ler förväntningar på beteende och uppförande, inklusive

respektfullt bemötande av kollegor och en nolltolerans

mot diskriminerande beteenden. Policyramverket omfattar

relevanta diskrimineringsgrunder i enlighet med tillämplig

lagstiftning, inklusive, där så är relevant, kön, ålder, etnici-

tet, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfatt-

ning, sexuell läggning samt andra skyddade egenskaper.

(S1-1-24b) Policyerna innehåller åtaganden om inkludering

och lika möjligheter, med syfte att främja en mångfaldig

och inkluderande arbetsplatskultur där alla medarbetare

behandlas rättvist och med respekt. Även om inga särskilda

grupper inom den egna arbetsstyrkan har identifierats som

strukturellt mer exponerade för risk för skada, är relevanta

policys (utformade för att förebygga diskriminering och ex-

kludering av grupper som enligt internationella normer kan

löpa särskild risk för sårbarhet, såsom exempelvis kvinnor,

yngre eller äldre arbetstagare, personer med funktions-

nedsättning eller personer med annan etnisk eller kulturell

bakgrund. Åtagandena syftar till att säkerställa lika tillgång

till möjligheter, rättvis behandling samt en arbetsmiljö som

stödjer delaktighet och engagemang i hela arbetsstyrkan, i

enlighet med tillämplig lagstiftning. (S1-1-24c) Eniros policy-

er, inklusive de relaterade till diskriminering, implementeras

genom etablerade rutiner, inklusive introduktionsprocesser,

utbildning, ledarskapsansvar, interna kontroller samt upp-

följning genom HR- och arbetsmiljöprocesser. Identifierade

incidenter eller överträdelser hanteras genom fastställda

rutiner för eskalering, utredning och korrigerande åtgärder.

(S1-1-24d) Det övergripande ansvaret för implementering av

koncernens policyer ligger hos VD med delegerat operativt

ansvar för genomförande och uppföljning hos HR-direktö-

ren (People & Culture) i samverkan med koncernledningen.

Eniros policyer tillgängliggörs enligt följande:

• Via intranät/personalhandbok

• Kommuniceras i onboarding/introduktion

• Chefer ansvarar för teamkommunikation

• Relevanta delar delas med konsulter/inhyrda (vid

onboarding/kontrakt)

• Leverantörer: Supplier Code of Conduct vid avtal

S1-2 - Processer för dialog med

den egna personalen och arbets-

tagarrepresentanter rörande på-

verkningar

Eniro inhämtar löpande synpunkter från den egna

arbetsstyrkan genom medarbetar- och lönesamtal, re-

gelbundna medarbetarundersökningar samt dialog med

fackliga representanter och arbetstagarrepresentanter i

styrelsen. Resultat från medarbetarundersökningar ana-

lyseras av HR och koncernledning och ligger till grund för

konkreta handlingsplaner på både koncern- och enhets-

nivå. Exempelvis kan identifierade utmaningar kopplade

till arbetsbelastning leda till omprioritering av resurser,

justering av bemanning eller förändringar i arbetsfördel-

ning. Synpunkter relaterade till arbetsmiljö eller organisa-

toriska frågor behandlas inom ramen för det systematiska

arbetsmiljöarbetet och kan resultera i uppdaterade rutiner,

riktade arbetsmiljöinsatser eller utbildningsåtgärder. Dialog

med fackliga företrädare beaktas vid större organisatoriska

förändringar och kan påverka beslut om genomförande,

tidsplan eller stödåtgärder för medarbetare. Därigenom bi-

drar arbetsstyrkans perspektiv direkt till beslut och åtgärder

som syftar till att hantera identifierade faktiska och potenti-

ella påverkan. (S1-2-27)

Eniro för en dialog med både medarbetare och, där så är

tillämpligt, arbetstagarrepresentanter i frågor som rör ar-

betsvillkor, hälsa och säkerhet samt andra effekter koppla-

de till den egna personalen. (S1-2-27a)

Nivå, form och frekvens för dialogen fastställs från fall till fall

beroende på ämne och omständigheter. Dialogen kan ske i

form av direkt kommunikation med medarbetare, samver-

kan med arbetstagarrepresentanter eller en kombination

av båda. Former för dialog inkluderar regelbundna möten,

diskussioner i skyddskommittéer eller motsvarande samver-

kansforum, intern kommunikation, medarbetarsamtal samt

vid behov ad hoc-konsultationer. Medarbetarsamtal sker

minst årligen. (S1-2-27b)

Det operativa ansvaret för att säkerställa att dialog med

den egna arbetsstyrkan genomförs samt att resultatet av

dialogen beaktas i verksamhetens beslut och åtgärder lig-

ger hos HR-direktören i samverkan med koncernledningen.

HR-funktionen ansvarar för struktur och genomförande av

medarbetarundersökningar, uppföljning av arbetsmiljörela-

terade frågor samt koordinering av dialog med fackliga fö-

reträdare. Resultat och identifierade åtgärdsbehov rappor-

teras till koncernledningen, som ansvarar för att relevanta

beslut och handlingsplaner fastställs och implementeras.

(S1-2-27c)

Eniro har inte ingått något globalt ramavtal avseende

mänskliga rättigheter för arbetstagare. Koncernen tillämpar

dock tillämplig lokal arbetsrättslig lagstiftning samt kollek-

tivavtal i de nordiska länder där verksamhet bedrivs. Dessa

avtal reglerar arbetstagares rättigheter, representation och

samverkan mellan ledning och medarbetare och utgör en

viktig del av ramverket för respekt för mänskliga rättigheter

inom den egna arbetsstyrkan. (S1-2-27d)

Effektiviteten i dialogen med den egna arbetsstyrkan be-

döms genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa

indikatorer. Detta inkluderar analys av svarsfrekvens och

resultat i medarbetarundersökningar, utveckling av rele-

vanta arbetsmiljö- och engagemangsindex, uppföljning av

rapporterade incidenter och ärenden samt återkoppling

från fackliga företrädare och arbetstagarrepresentanter.

Identifierade förbättringsområden följs upp genom hand-

lingsplaner och utvärderas i efterföljande uppföljningar och

dialoger. Resultaten används för att justera processer, pri-

oriteringar och åtgärder inom arbetsmiljö- och HR-arbetet.

(S1-2-27e)

För att säkerställa att även personer som kan vara särskilt

sårbara eller marginaliserade ges möjlighet att framföra

sina perspektiv tillämpar Eniro flera kompletterande kanaler,

inklusive anonyma medarbetarundersökningar, konfiden-

tiell dialog med HR samt koncernens visselblåsarfunktion.

Resultat analyseras på organisatorisk nivå och per funktion

för att identifiera eventuella mönster som kan indikera att

vissa grupper påverkas annorlunda. Baserat på genomförd

analys har inga särskilda grupper identifierats som struk-

turellt mer exponerade för negativ påverkan, men proces-

serna är utformade för att möjliggöra tidig identifiering av

sådan risk. (S1-2-28)

S1-3 - Processer för att åtgärda

negativa påverkningar och ka-

naler för den egna personalen att

framföra klagomål

Eniro har etablerade processer för att hantera och, om

tillämpligt, tillhandahålla eller bidra till åtgärder vid negativ

påverkan på den egna personalen. I de fall Eniro har orsakat

eller bidragit till en negativ effekt hanteras ärenden genom

interna utredningar, korrigerande åtgärder, gottgörelse och

uppföljning i enlighet med tillämpliga policyer och fastställ-

da rutiner. (S1-3-32a)

Medarbetare kan framföra synpunkter, klagomål eller behov

genom flera olika kanaler, inklusive närmsta chef, HR-funk-

tioner, arbetstagarrepresentanter samt visselblåsarkanal

via en särskild webbplats, vilken drivs av en extern leveran-

tör och möjliggör konfidentiell och anonym rapportering

utan risk för repressalier. (S1-3-32b)

Klagomålsmekanismerna omfattar Eniros samtliga bolag

och verksamheter, oavsett geografisk placering. Tillgång till

kanalerna säkerställs genom att information om rapporte-

ringsmöjligheter tillhandahålls via intranät, personalhand-

bok och introduktionsprocesser för nyanställda. Vissel-

blåsarfunktionen är tillgänglig oberoende av geografisk

placering och kan användas av både anställda och andra

personer som verkar inom Eniros verksamhet (S1-3-32d).

Mer information om hur inkomna ärenden hanteras och

visselblåsartjänsten finns i avsnitt G1-1 och G1-3. (S1-3-32c)

(S1-3-33) (S1-AR29) (S1-AR30)

Rapporterade ärenden registreras, följs upp och övervakas

av HR-funktionen eller andra utsedda funktioner, beroende

på ärendets karaktär. Vidtagna uppföljningsåtgärder och

utfall dokumenteras, och korrigerande åtgärder genomförs

där så är relevant. Effektiviteten i kanalerna bedöms genom

löpande uppföljning av bland annat antal inkomna ären-

den, typ av ärenden, handläggningstid samt andel avslu-

tade ärenden. Återkommande mönster eller systematiska

brister analyseras i syfte att identifiera behov av förebyg-

gande åtgärder eller processutveckling. Resultaten ingår i

ledningens genomgång av arbetsmiljö- och regelefterlev-

nadsfrågor och används för att vid behov justera rutiner,

informationsinsatser eller utbildningsåtgärder. (S1-3-32e)

Det bedöms löpande i vilken utsträckning den egna perso-

nalen är medveten om och har förtroende för de proces-

ser som finns för att framföra synpunkter och rapportera

missförhållanden. Medvetenhet säkerställs genom introduk-

tionsprogram, policydokument tillgängliga via intranät och

återkommande kommunikationsinsatser med den egna

personalen som mottagare. Medarbetarundersökningar

inkluderas frågor relaterade till arbetsmiljö, likabehandling

och möjligheten att framföra synpunkter. Förtroendet för

kanalerna bedöms genom analys av svar i medarbetar-

undersökningar och användningen av rapporteringskanaler

(inklusive anonym rapportering), dialog med arbetstagarre-

presentanter och utvärdering av hur ärenden hanteras och

återkopplas. Identifierade förbättringsområden beaktas i

utveckling av rutiner, kommunikation och utbildningsinsatser.

(S1-3-33)

S1-4 Åtgärder avseende väsentli-

ga påverkningar på den egna per-

sonalen samt tillvägagångssätt

för att hantera väsentliga risker

och möjligheter, inklusive effektivi-

teten i dessa åtgärder

Tabellerna nedan redovisar Eniros åtgärder för att han-

tera väsentliga IRO:er kopplade till den egna personalen,

deras utfall eller uppföljning samt deras bidrag till mål eller

policyer.

Åtgärder kopplade till potentiell stress och hög

arbetsbelastning samt god arbetsmiljö och välbefinnande

(IRO)

Central åtgärd /

initiativ Uppföljning Bidrag

Systematiskt

arbetsmiljöar-

bete inklusive

psykosociala

riskbedömningar

Följs upp genom

arbetsmiljö-

genomgångar,

medarbetarunder-

sökningar och

HR-rapportering

Förebygger ne-

gativ påverkan

på hälsa och

välbefinnande

Resurs- och be-

manningsplane-

ring via linjechef

Löpande upp-

följning i

ledningsforum

Minskar risk för

överbelastning

Åtgärder kopplade till potentiella osakliga löneskillnader,

likabehandling och anti-diskriminering (IRO)

Central åtgärd /

initiativ Uppföljning Bidrag

Årlig

lönekartläggning

Dokumente-

rad analys och

åtgärdsplan

Förebygger

strukturell

diskriminering

Kompetensba-

serade rekryte-

ringsrutiner

HR-uppföljning Säkerställer lika

möjligheter

Åtgärder kopplade till potentiella trakasserier

och kränkande särbehandling samt tillgång till

klagomålsmekanismer och transparens (IRO)

Central åtgärd /

initiativ Uppföljning Bidrag

Nolltolerans i

Uppförandeko-

den

Uppföljning via

HR och inciden-

trapportering

Förebygger

kränkande

beteenden

Visselblåsarfunk-

tion

Registrering,

handläggning

och uppföljning

av ärenden

Möjliggör tidig

identifiering och

åtgärd

Åtgärderna ovan adresserar de specifika väsentliga ris-

kerna/potentiella negativa påverkningarna som identifie-

rats i SBM-3 (risk: stress/arbetsbelastning; risk; potentiell

negativ påverkan: trakasserier/psykosociala risker), och är

framtagna i syfte att förebygga eller begränsa den speci-

fika väsentlig negativa påverkan på den egna personalen.

Åtgärderna är inriktade på Eniros egen personal, utan yt-

terligare uppdelning, i samtliga länder där Eniro är verk-

samt. De gäller för samtliga anställda och, om tillämpligt,

konsulter och inhyrd personal, men är begränsade till egen

verksamhet och omfattar inte Eniros upp- och nedströms

värdekedja. Några särskilda tidsramar eller deadlines har

inte fastställts för åtgärderna då de hanteras i ett löpande

arbetssätt som pågår kontinuerligt över året utan fast slut-

datum. (S1-4-37). Åtgärderna har implementeras succesivt

i ordinare HR-processer, arbetsmiljöarbete och styrdoku-

ment. Uppföljning sker genom medarbetarundersökningar,

arbetsmiljöprocesser och ledningens genomgångar.

Åtgärder för att förebygga eller begränsa negativa effekter

För att förebygga och begränsa väsentliga negativ påver-

kan på den egna personalen har Eniro vidtagit åtgärder i

form av policyer, rutiner och operativa insatser som avser

arbetsvillkor, arbetsmiljö och hälsa, likabehandling, icke-dis-

kriminering samt ett respektfullt uppförande på arbets-

platsen. Dessa implementeras genom linjechefers ansvar,

HR-processer, arbetsmiljöstrukturer och arbetstagarrepre-

sentation. (S1-4-38a) Om/när faktiska negativa påverkning-

ar uppstår tillhandahåller eller möjliggör bolaget åtgärder

genom etablerade HR-processer, dialog mellan ledning

och medarbetare, strukturer för arbetstagarrepresentation

samt visselblåsarmekanismen. Detta inkluderar utredning,

korrigerande åtgärder, gottgörelse och uppföljning. (S1-

4-38b) Utöver åtgärder för att förebygga och begränsa

negativa effekter bedriver Eniro initiativ med huvudsakligt

syfte att skapa positiv påverkan för den egna arbetsstyrkan.

Dessa omfattar kompetensutveckling, introduktionsproces-

ser, ledarskapsutveckling, insatser för medarbetarengage-

mang samt åtgärder för att främja en hälsosam arbetsmil-

jö. Genomförandet av dessa initiativ följs upp inom ramen

för HR- och ledningsprocesser, inklusive uppföljning av

deltagande, återkoppling från medarbetare samt resultat i

medarbetarundersökningar. Exempelvis utvärderas kompe-

tensutveckling genom dialog med medarbetare och chefer

om upplevd nytta och tillämpning i arbetet. Ledarskapsut-

veckling följs upp genom återkoppling i ledarskapsdialoger

och medarbetarundersökningar. Syftet är att säkerställa

att initiativen inte enbart genomförs som aktiviteter, utan

också bidrar till förbättrat välbefinnande, engagemang och

långsiktig anställningsbarhet. (S1-4-38c)

Uppföljning och bedömning av effektivitet

Effektiviteten i åtgärder och initiativ följs upp genom lö-

pande lednings- och HR-processer, inklusive uppföljning

av arbetsmiljö, dialog med medarbetare och arbetstagar-

representanter samt granskning av rapporterade ärenden

och utfall. Då ett systematiskt och utfallsbaserat ramverk för

mätning ännu inte har etablerats, betraktar Eniro vidareut-

veckling av strukturerad uppföljning och utvärdering som

ett område för förbättring. (S1-4-38d) Nuvarande uppfölj-

ning relateras till väsentliga IRO:er genom att relevanta

indikatorer kopplas till respektive risk/påverkan (såsom

arbetsbelastning, sjukfrånvaro, arbetsmiljö- och engage-

mangsindex, och incident- och visselblåsarstatistik). Mer in-

formation om hur detta relateras till policyer samt process

för dialog och åtgärder finns under S1-1, S1-2 och S1-3. Under

2025 har Eniro påbörjat arbetet med att ytterligare struktu-

rera och dokumentera denna koppling i ett mer samman-

hållet ramverk. Följande nyckeltal används för att utvärdera

effektivitet i relation till materiella negativa och positiva

påverkningar samt deras relaterade risker och möjligheter:

• Stress/arbetsbelastning, välbefinnande, personlig ut-

veckling och engagemang: Sjukfrånvaro, resultat i med-

arbetarundersökning rörande arbetsmiljö, engagemang

och trivsel.

• Potentiella trakasserier, psykosociala påverkningar samt

upprätthållande av god affärsetik: Antal incidenter/ären-

den samt handläggningstid och avslutsgrad i klago-

måls- och visselblåsarkanaler.

Process för att identifiera lämpliga åtgärder

Eniro identifierar vilka åtgärder som är nödvändiga och

lämpliga som svar på faktiska eller potentiella negativa

påverkningar på den egna personalen genom kontinuerliga

riskbedömningar, arbetsmiljöprocesser, medarbetardialog,

ledningsgenomgångar samt eskalering genom HR- och

styrningsstrukturer. Påverkningars art och allvarlighetsgrad,

liksom bolagets involvering, ligger till grund för valet av

förebyggande, korrigerande eller avhjälpande åtgärder.

(S1-4-39) Den väsentliga risk som identifierats för den egna

arbetsstyrkan avser risk för stress, försämrat välbefinnande

och lägre produktivitet till följd av hög eller ojämnt för-

delad arbetsbelastning. För att begränsa detta tillämpas

ett systematiskt arbetsmiljöarbete inklusive regelbundna

psykosociala riskbedömningar, uppföljning genom medar-

betarsamtal och medarbetarundersökningar samt löpande

dialog mellan medarbetare och linjechefer om arbets-

belastning och prioritering. Vid identifiering av förhöjd risk

kan åtgärder vidtas såsom anpassning av arbetsuppgifter,

prioriteringar eller resurser. Åtgärdernas effektivitet följs upp

genom analys av medarbetarundersökningar, sjukfrånva-

rostatistik samt ledningens genomgång av arbetsmiljörela-

terade indikatorer. (S1-4-40a)

Säkerställande av ansvarsfulla egna verksamhetsmetoder

Eniro säkerställer att den egna verksamheten inte orsakar

eller bidrar till väsentliga negativa effekter på den egna

personalen genom interna policyer som reglerar arbets-

miljö, respektfullt uppförande, användning av data samt

etiskt beteende. Dessa policyer stöds av styrningsstrukturer,

ledningsansvar och eskaleringsmekanismer och vägleder

beslutsfattande när affärsmässiga avvägningar uppstår.

(S1-4-41)

Resurser avsatta för att hantera väsentliga påverkningar

Resurser för att hantera väsentliga påverkningar tillde-

las genom etablerade styrningsstrukturer och relevanta

interna funktioner, inklusive People & Culture (HR), Juridik

och Hållbarhet, Ekonomi samt Inköp. Utöver personalresur-

ser avsätts finansiella resurser inom ramen för den årliga

budgetprocessen för respektive funktions ordinarie rörelse-

kostnader (Opex) för att stödja arbetsmiljöarbete, utbild-

ningsinsatser, medarbetarundersökningar, ledarskaps-

utveckling samt drift av visselblåsarfunktion och andra

rapporteringskanaler, där finansiering främst sker i huvud-

sak inom HR med relevanta stödfunktioner. Kostnaderna

ingår i koncernens normala kostnadsstruktur och redovisas

inom relevanta funktionskostnader i resultaträkningen på

sida X. Dock saknas information för rörelsekostnader spe-

cifikt relaterat till hantering av väsentliga påverkningar för

såväl innevarande som kommande rapporteringsår. Det har

inte allokerats någon separat investeringsbudget (Capex)

specifikt för detta område under 2025 och ännu inte heller

för kommande år. Resursallokering följs upp inom ramen för

ordinarie ekonomistyrning och ledningens genomgång av

risk- och arbetsmiljörelaterade frågor. (S1-4-43)

Övergång till en grönare och klimatneutral ekonomi

Eniro omställning mot en mer miljömässigt hållbara verk-

samhet bedöms inte medföra väsentliga negativa påverk-

ningar på den egna personalen. Därmed har inga specifika

åtgärder identifierats som väsentliga för att begränsa

effekter på personalen till följd av en grön omställning. (S1-

SBM-3-14e) (S1-4-AR43)

S1-5 - Mål kopplade till hantering

av väsentliga negativa påverk-

ningar, främjande av positiva på-

verkningar samt hantering av vä-

sentliga risker och möjligheter

Rapporteringsåret 2025 utgör basår för uppföljning av

ESRS-relaterade indikatorer för den egna personalen. Eniro

har ännu inte fastställt tidsatta och utfallsorienterade mål

kopplade till att minska negativ eller främja positiv påver-

kan, eller hantera väsentliga risker och möjligheter relate-

rade till den egna personalen, i enlighet med definitionen i

ESRS 2 MDR-T.

Eniros ambitionsnivå är att bibehålla en hälsosam arbets-

miljö, förebygga arbetsrelaterad stress och upprätthålla

nolltolerans mot trakasserier och diskriminering. Utveckling

följs genom indikatorer såsom sjukfrånvaro, resultat från

medarbetarundersökningar (arbetsmiljö/engagemang),

utfall av lönekartläggning samt statistik från klagomåls-

och visselblåsarkanaler (antal ärenden, handläggningstid

och avslutsgrad).

Eniro hanterar för närvarande dessa frågor genom policyer,

rutiner och löpande operativa processer, mer information

om dessa finns under S1-1, S1-2 och S1-3. Utvecklingen av ES-

RS-anpassade mål för den egna personalen bedöms vara

ett område för utveckling. (S1-5-46)

Delaktighet från den egna personalen i relation till mål

Eftersom inga ESRS-anpassade mål har fastställts för den

egna personalen har Eniro inte definierat någon formell

process för att involvera den egna personalen eller arbets-

tagarrepresentanter i fastställande av, uppföljning av pre-

station i förhållande till, eller identifiering av lärdomar och

förbättringsområden kopplade till sådana mål.

Bedömningen är att dialog och involvering av den egna

personalen i samband med målformulering och uppföljning

är ett område för vidareutveckling. (S1-5-47a) (S1-5-47b)

(S1-5-47c)

S1-6 Information om den egna personalen

Antal anställda (FTE) per land

Sverige Finland Norge Danmark Estland Moldavien Senegal Cypern Total

Män 144 68 33 20 0 6 75 14 360

Kvinnor 142 134 26 22 16 53 97 24 514

Andra 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Andel 33% 23% 7% 5% 2% 7% 20% 4% 100%

(S1-6-50a) (S1-6-50b)

Antal anställda (FTE) per kontrakt och land

Sverige Finland Norge Danmark Estland Moldavien Senegal Cypern Total

Fast anställda

Män 139 68 33 20 0 6 75 14 355

Kvinnor 129 133 26 22 16 53 97 24 500

Andra 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Andel 31% 24% 7% 5% 2% 7% 20% 4% 100%

Tillfälligt anställda

Män 5 0 0 0 0 0 0 0 5

Kvinnor 13 0 0 0 0 0 0 0 13

Andra 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Andel 100% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 100%

Sverige Finland Norge Danmark Estland Moldavien Senegal Cypern Total

Anställda utan garantier

Män 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Kvinnor 0 1 0 0 0 0 0 0 1

Andra 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Andel 0% 100% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 100%

(S1-6-50a) (S1-6-50b)

Antal anställda personer (FTE) per region

Norden Baltikum Övriga Total

Heltidsanställda

Män 249 1 98 348

Kvinnor 257 21 186 464

Andra 0 0 0 0

Deltidsanställda

Män 40 0 0 40

Kvinnor 93 0 1 94

Andra 0 0 0 0

Totalt

Män 289 1 98 388

Kvinnor 350 21 187 558

Andra 0 0 0 0

Genomsnittligt antal anställda per land

Sverige Finland Norge Danmark Estland Moldavien Senegal Cypern Total

Genomsnittligt

antal anställda 363 332 62 50 24 72 191 38 1 132

Genomsnittligt antal anställda per region

Norden Baltikum Övriga Total

Totalt 807 24 301 1 132

Permanent 604 24 301 929

Tillfälligt 203 0 0 203

Personalomsättning (FTE)

Frivillig avgång Alla avgångar

Totalt antal anställda som lämnat

företaget:

Saknas* 381

Personalomsättningsgrad Saknas* 34%

*Till följd av ett genomfört systembyte under rapporteringsperioden har bolaget haft begränsade möjligheter att säkerställa datakvalitet och fullständig validering av uppdelningen mellan frivilliga och

ofrivilliga avgångar. Mot denna bakgrund redovisas samtliga avgångar samlat i en gemensam kategori för aktuell period. Denna begränsning bedöms vara temporär och avser endast klassificeringen av

avgångstyper, inte det totala antalet avgångar.

Redovisningsprinciper

Inga väsentliga uppskattningar eller antaganden har an-

vänts för beräkning av samtliga personalmått, utöver klassifi-

ceringsbedömningar i HR-systemen. Där databegränsningar

föreligger (t.ex. frivillig/ofrivillig avgång) redovisas detta

öppet. Antal anställda (headcount) avser antalet per den

sista dagen i respektive månad. Det genomsnittliga antalet

anställda beräknas som ett genomsnitt baserat på antalet

anställda per den sista dagen i varje månad under räken-

skapsåret fram till och med den 31 december 2025. Samtliga

övriga uppgifter om antal anställda, om inget annat anges,

avser antalet per den 31 december 2025 och utgör inte ge-

nomsnittsvärden. (S1-6-50d) (S1-6-50d i) (S1-6-50d ii)

Antalet anställda enligt punkt 50 a) motsvarar det ge-

nomsnittliga antalet anställda som redovisas i koncernens

finansiella rapporter, se sida 91. (S1-6-50f)

Anställda definieras i enlighet med tillämplig arbetsrättslig

lagstiftning och överensstämmer med den avgränsning

som används i den finansiella rapporteringen. Uppgifterna

samlas in via interna HR-system och omfattar samtliga an-

ställda. Eniro bedriver huvudsakligen verksamhet i Norden.

33 % (306 FTE) av den egna personalen omfattas av verk-

samheterna i Cypern, Estland, Moldavien och Senegal, se

tabellen ovan för detaljerad data. Skillnader i personalens

storlek mellan länder återspeglar Eniros operativa struktur,

leveransmodell samt förvärvade verksamheter. (S1-6-50e)

Samma principer tillämpas för avsnitt S1-9. Dataunderlaget

bedöms vara tillräckligt för rapportering enligt ESRS S1 för

räkenskapsåret 2025. Vissa kvantitativa datapunkter är delvis

ofullständiga till följd av övergången till ett nytt HR-system och

en ny löneleverantör under rapporteringsperioden. Däremot

bedöms övergripande nivåer och trender som tillförlitliga. Be-

gränsningarna rör främst detaljnivån i vissa personalrelatera-

de uppdelningar, men är av övergångskaraktär och påverkar

inte resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen eller

identifieringen IRO:er relaterade till den egna personalen.

Eniro arbetar med harmonisering av HR-system, interna

kontroller och processer för datainsamling, vilket förväntas

förbättra datakvalitet, fullständighet och jämförbarhet. Ingen

extern validering har gjorts för något av nyckeltalen relatera-

de S1-6 utöver lagstadgad granskning av rapporteringen.

S1-8 – Täckningsgrad för kollektiv-

avtal och social dialog

Eniro omfattas av kollektivavtal och etablerade former för

social dialog i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning

i de länder där koncernen är verksam. Under rapporte-

ringsperioden omfattades 100 % av de anställda inom EEA (i

länder med >50 anställda) av kollektivavtal och 100 % av de

anställda i alla länder inom EEA av social dialog via arbets-

tagarrepresentanter (S1-8-60a, S1-8-63a).

För verksamhet i länder utanför EEA (Moldavien och Se-

negal) har Eniro tillämpat infasningsbestämmelser enligt

ESRS 1 appendix C och skjuter upp detaljerad upplysning

under innevarande rapporteringsperiod. Eniro har inte

ingått något avtal om representation genom European

Works Council (EWC), Societas Europaea (SE) Works Council

eller Societas Cooperativa Europaea (SCE) Works Council

(S1-8-63b).

Land Andel omfattade av kollektivavtal (%)

Sverige 100 %

Finland 100 %

Norge 100 %

Danmark 100 %

(S1-8-60a, S1-8-60b)

S1-9 Mångfaldsmått

Åldersfördelning bland anställda (antal anställda)

Ålderskategori Chefer Koncernledning Styrelse Alla anställda

Under 30 år 3 0 0 290

Mellan 30 och 50 år 62 3 3 465

Över 50 år 18 2 1 136

Total 83 5 4 891

(S1-9-66b)

Könsfördelning inom högsta ledningen

Kön Antal Procent

Män 3 60%

Kvinnor 2 40%

Total 5 100%

(S1-9-66a)

Med högsta ledningen avses medlemmar i koncernledning-

en (Group Executive Management) (S1-9-AR71)

S1-10 - Skälig lön

Eniro säkerställer att ersättning till medarbetare fastställs

och utbetalas i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning

samt, där så är relevant, kollektivavtal i samtliga länder där

koncernen är verksam. Lagstiftning och kollektivavtal utgör

de referensramar som används för att bedöma lönenivåers

skälighet.

Baserat på efterlevnaden av dessa ramar har Eniro under

rapporteringsperioden inte identifierat några situationer där

medarbetare erhållit ersättning som understiger lagstad-

gad minimilön eller tillämpliga kollektivavtalade lönenivåer.

Eniro har inte genomfört någon bedömning av levnadslön

eller skälig lön med hjälp av externa referensramar utöver

tillämpliga lagar och kollektivavtal. Följaktligen redovisas

ingen landspecifik uppdelning eller andel av medarbetare

som erhåller ersättning under en sådan extern referensnivå

för rapporteringsperioden. (S1-10-69) (S1-10-70)

S1-14 – Mätetal för hälsa och

säkerhet

Eniro arbetar för att säkerställa sin personals hälsa och

säkerhet enligt krav i applicerbar lagstiftning, kollektivav-

tal och frivilliga standarder, såsom FN Global Compact.

Arbetssättet inkluderar bedömning av risk, genomförande

av förebyggande åtgärder, uppföljning och rapportering av

tillbud, olyckor och dödsfall. Processerna regleras ytterst av

Uppförandekoden och omfattar alla anställda och icke-an-

ställda som är verksamma i Eniros verksamhet, oavsett

affärsområde, geografisk placering eller typ av arbetsupp-

gift. (S1-14-88a).

Under 2025 var antalet arbetsrelaterade olyckor och döds-

fall, två respektive noll (S1-14-88b-c), där den ena olyck-

an skedde i ett kontor och den andra under transport till

arbetsplatsen. Data över mätetal för hälsa och säkerhet har

inte verifierats av oberoende tredje part.

S1-16 - Ersättningsmått (löneskill-

nader och total ersättning)

Eniro omfattas av tillämplig nationell lagstiftning avseende

lika lön och icke-diskriminering, inklusive krav på regelbund-

na lönekartläggningar och analys av lika lön i relevanta ju-

risdiktioner. Löneskillnaden mellan kvinnors och män, uttryck

som kvinnors genomsnittliga lön relativt till mäns genom-

snittliga lön var 84 % (S1-16-97a). Ration i total årlig ersätt-

ning mellan högsta lön och medianlön var 15 (S1-16-97b).

Löneskillnaden mellan kvinnor och män har estimerats

då beräkning enligt ESRS ej varit möjligt på grund av att

nuvarande löneanalyser följer national lagstiftning och

därmed skiljer sig åt mellan länder samt på grund av

dataluckor. Estimatet avser Eniros verksamhet inom affärs-

området Marketing Partner i Norge, Sverige, och Danmark,

samt affärsområdet Dynavas verksamhet i samtliga länder.

Marketing Partners verksamhet i Finland (Medialuotsi och

0100100) exkluderades på grund av bristande data på grund

av systemskiften. Hypotesen är att dessa enheter följer en

liknande struktur som övriga nordiska enheter. Därför för-

väntas inte att de väsentligt kommer att påverka det totala

resultatet eller snedvrida löneskillnaden mellan könen i nå-

gon riktning. Beräkningen baseras på en fast genomsnittliga

månadslön per anställd, grupperad efter kön (kvinnor och

män). För att säkerställa jämförbarhet normaliserades alla

löner till en gemensam valuta. Deltidsanställda inkluderas ej

då de utgör ett fåtal personer, därmed har inga justeringar

för heltidsekvivalenter krävts. Inga specifika justeringar för

extremvärden eller anställda på chefsnivå har gjorts; alla

anställda inkluderades på samma grund. (S1-16-97c). Data

över mätetal för hälsa och säkerhet har inte verifierats av

oberoende tredje part.

S1-17 - Incidenter, klagomål och

allvarliga påverkan för mänskliga

rättigheter

Eniro följer upp incidenter och klagomål relaterade till dis-

kriminering, trakasserier och mänskliga rättigheter genom

etablerade klagomåls- och visselblåsarkanaler. Visselblå-

sarsystemet möjliggör konfidentiell rapportering och inne-

bär att bolaget inte alltid kan verifiera om en rapport har

lämnats av en medarbetare. (S1-17-103b)

Under rapporteringsperioden har inga incidenter avseende

diskriminering eller trakasserier registrerats, och inga kla-

gomål kopplade till sådana frågor har inkommit via interna

kanaler eller till nationella kontaktpunkter enligt OECD:s

riktlinjer för multinationella företag, och det har inte heller

identifierats några kränkningar av mänskliga rättigheter

eller incidenter kopplade till koncernens egen arbetsstyrka.

(S1-17-103a–103b, S1-17-104a, AR 106)

Det har inte heller uppkommit böter, sanktioner eller ersätt-

ningar relaterade till diskriminering, trakasserier eller allvar-

liga kränkningar av mänskliga rättigheter under perioden.

(S1-17-103c, S1-17-104b)

S3 Påverkade samhällen

Den dubbla väsentlighetsanalysen har identifierat att frågor

relaterade till ESRS S3 - Påverkade samhällen kan vara po-

tentiellt väsentliga, men Eniro tillämpar infasningsreglerna

(”Quick Fix”) i ESRS 1, Appendix C, och skjuter upp rapporte-

ring enligt ESRS S3 för sitt första rapporteringsår.

Eniro avser att under kommande rapporteringsperioder:

• Vidareutveckla sin analys av faktiska och potentiella

påverkningar för påverkade samhällen.

• Stärka relevanta processer inom riskhantering och

intressentdialog.

• Successivt införa rapportering i linje med samtliga krav i

ESRS S3.

ESRS 2 SBM-3 – Väsentliga på-

verkningar, risker och möjligheter

och deras interaktion med strategi

och affärsmodell

Då Eniros bedriver tjänstebaserad verksamhet är strategi

och affärsmodell inte förknippade med direkt fysisk påver-

kan på lokala samhällen. Eniros dubbla väsentlighetsana-

lysen har dock identifierat faktiska och potentiella påverk-

ningar, risker och möjligheter (IRO:er) relaterade till Eniros

erbjudande till små och medelstora företag och andra

viktiga samhällsaktörer. Potentiellt omfattar Eniros IRO:er

lokala och regionala samhällen på de nordiska marknader,

samt bredare användargrupper och lokala näringslivseko-

system som är beroende av tillgång till digital information,

synlighet och kommunikationstjänster. (S3-SBM-3-9)

De positiva påverkningarna bedöms som faktiska och på-

gående och avser stärkt lokalt företagande, ökad synlighet

och konkurrenskraft för små och medelstora företag samt

förbättrad tillgång till information och digitala tjänster via

kontaktcenterverksamhet. Potentiella negativa påverkningar

kan uppstå om digitala tjänster och hantering av eller kvali-

tet på information inte behandlas korrekt, vilket kan påverka

användares och samhällens förtroende och dataintegritet.

Sådana påverkningar har inte bedömts som systematiska

eller allvarliga men som relevanta ur ett riskperspektiv uti-

från Eniros roll som mellanhand. (S3-SBM-3-10)

IRO:erna inom S3 bedöms inte kräva förändringar av Eniros

affärsmodell eller strategiska inriktning. Dock påverkar de

hur strategin genomförs då den delvis bygger på att möj-

liggöra lokal tillväxt och stödja företags och användares

tillgång till digitala tjänster, vilket gör ansvarsfull hantering

av samhällspåverkan och förtroendefrågor till en viktig

möjliggörare för långsiktigt värdeskapande. Hänsynen till

påverkade samhällen återspeglas främst genom ansvars-

full affärspraxis, dataskydd och hållbarhetsprinciper.

Beskrivning Plats i värdekedjan där effekten/risken uppstår

(Positiv påverkan) Stöd till lokala ekonomier och stärkt ställning för

mikro-, små och medelstora företag genom digital synlighet och

tjänster.

Nedströms

(Positiv påverkan) Tillgång till information och inkluderande tjänster. Nedströms

(Finansiell möjlighet) Möjlighet att stärka efterfrågan och kundloja-

litet genom stöd till lokala företag och samhällen

Nedströms

(Finansiell risk) Begränsad direkt finansiell risk relaterad till tillgång

till informationstjänster

Nedströms

(S3-SBM-3-11)

S4 Konsumenter & Slut-

användare

Den dubbla väsentlighetsanalysen har identifierat att frågor

relaterade till ESRS S4 - Konsumenter och slutanvändare

kan vara potentiellt väsentliga, men Eniro tillämpar infas-

ningsreglerna (”Quick Fix”) i ESRS 1, Appendix C, och skjuter

upp rapportering enligt ESRS S4 för sitt första rapporterings-

år. Eniro avser att under kommande rapporteringsperioder:

• Vidareutveckla sin analys av faktiska och potentiella

påverkningar inom S4

• Stärka relevanta processer inom riskhantering, data-

skydd och hantering av användarrelaterade frågor.

• Successivt införa rapportering i linje med samtliga krav i

ESRS S4.

ESRS 2 SBM-3 – Väsentliga på-

verkningar, risker och möjligheter

och deras interaktion med strategi

och affärsmodell

Då Eniro tillhandahåller informations-, marknadsförings-

och kommunikationstjänster är strategi och affärsmodell

inte förknippade med direkt fysisk eller säkerhetsrelate-

rad påverkan för konsumenter och slutanvändare. Eniros

dubbla väsentlighetsanalysen har dock identifierat faktiska

och potentiella påverkningar, risker och möjligheter (IRO:er)

relaterade till konsumenter och slutanvändare. Konsumen-

ter och slutanvändare som påverkas av Eniros väsentliga

IRO:er är användare som tar del av koncernens digitala

tjänster och plattformar, och indirekta användare av in-

formation och kommunikationstjänster som tillhandahålls

genom Eniros kunder. (S4-SBM-3-10) De mest betydande

faktiska positiva påverkningarna avser förbättrad tillgång

till information, ökad transparens och användarvänliga

digitala tjänster som underlättar kontakt mellan företag och

konsumenter. Potentiella negativa påverkningar kan uppstå

om personuppgifter, integritet eller dataskydd inte hanteras

tillräckligt ansvarsfullt, vilket kan påverka konsumenters och

slutanvändares förtroende, rättigheter eller upplevelse av

tjänsterna. Det finns även risker kopplade till informations-

kvalitet och tydlighet, särskilt i digitala miljöer. (S4-SBM-3-11)

IRO:erna inom ESRS S4 bedöms inte kräva förändringar av

Eniros affärsmodell eller strategiska inriktning. Dock påver-

kar de hur strategin genomförs då en central del av den är

att bygga förtroende genom tillförlitliga, säkra och använ-

darvänliga tjänster, vilket gör ansvarsfull hantering av kon-

sument- och användarrelaterade frågor till en förutsättning

för långsiktigt värdeskapande. I nuläget hanteras dessa

frågor främst genom etablerade processer för dataskydd,

informationssäkerhet och ansvarsfull affärspraxis.

Beskrivning Plats i värdekedjan där effekten/risken uppstår

(Positiv/negativ påverkan) Dataskydd, integritet och

informationssäkerhet.

Nedströms

(Negativ påverkan) Risker kopplade till felaktig eller otillbörlig an-

vändning av data eller information.

Nedströms

(Positiv påverkan) Tillgänglighet av tjänster för sårbara

användargrupper.

Nedströms

(Finansiell risk) Risk för böter, rättsliga kostnader och anseendeskada

vid dataintrång eller bristande efterlevnad av dataskyddsregler.

Nedströms

(Finansiell risk) Risk för förtroendeförlust och försvagade kundrelatio-

ner vid felaktig användning av data eller information.

Nedströms

(Finansiell möjlighet) Möjlighet att bredda kundbasen och stärka va-

rumärket genom inkluderande och tillgängliga tjänster.

Nedströms

(S4-SBM-3-12)

G1 Affärsuppförande

G1 1 Affärsuppförandepolicys och

företagskultur

Eniros Uppförandekod, fastställd av styrelsen den 28 maj

2025, är koncernens centrala affärsetiska ramverk för att

säkerställa ett gott affärsuppförande och en god företags-

kultur (MDR-T 81b)

Koden anger hur medarbetare och relevanta affärspartners

ska agera och bygger på internationellt erkända principer,

inklusive FN:s Global Compact och FN:s konvention mot

korruption. (G1 1 7)

Företagskulturen ska präglas av en tydligt “tone from the

top”. Styrelsen ansvarar enligt sin arbetsordning för riktlinjer

för bolagets uppträdande i samhället, för att stödja lång-

siktigt värdeskapande och för att säkerställa efterlevnad

av lagar, regler och interna policyer. Etiskt uppförande och

integritet förväntas vara en del av det dagliga beslutsfat-

tandet i hela organisationen. (G1 1 9)

Eniro främjar en speak up kultur genom visselblåsarpolicy

och visselblåsartjänst, som är tillgängliga för medarbe-

tare och andra intressenter. Tjänsten är tillgänglig för alla

medarbetare och intressenter, drivs av en extern leveran-

tör, möjliggör konfidentiell och anonym rapportering utan

risk för repressalier och ska bidra till transparens och tidig

identifiering av potentiella oegentligheter i värdekedjan. (G1

1 7; G1-1-10c; G1 3 16)

Information om koncernens visselblåsarfunktion tillhanda-

hålls till samtliga medarbetare genom introduktionspro-

gram, tillgång till policyer via intranät samt återkommande

interna kommunikationsinsatser. Syftet är att säkerställa

kännedom om rapporteringskanaler, konfidentialitet och

skydd mot repressalier.

Mottagande och hantering av rapporter sker genom särskilt

utsedda funktioner inom koncernen, i enlighet med Vissel-

blåsarpolicyn. De personer som ansvarar för att ta emot

och utreda rapporter har relevant kompetens och får infor-

mation om tillämpliga rutiner, sekretesskrav samt krav på

oberoende och objektiv hantering av ärenden. Medarbetare

erbjuds information och vid behov utbildning i koncernens

Uppförandekod och rapporteringskanaler. Chefer och

berörda funktioner får särskild genomgång av rutiner för

hantering av rapporter. Mer information om visselblåsar-

tjänsten finns i avsnitt S1 3 och G1 3. Företagskultur och

affärsuppförande följs i dag upp främst genom kvalitativ

ledningsuppföljning, löpande dialog i ledningsgrupper,

interna rapporteringskanaler samt uppföljning av rapporte-

rade ärenden, inklusive visselblåsningar (G1 1 7). Insikter från

dessa processer beaktas i bedömningen av etiska risker

och organisationskultur. Eniro ser över hur uppföljningen kan

systematiseras ytterligare, till exempel genom strukturerade

bedömningar och nyckeltal. (G1 1 9)

Uppförandekoden kommuniceras till, och förväntas följas

av samtliga medarbetare, företagsledningen och relevan-

ta affärspartners, såsom leverantörer och delägare, både

upp- och nedströms i värdekedjan. Eniro utvärderar hur

implementeringen kan stärkas, bland annat genom mer

formaliserade utbildningsinsatser, bekräftelser av att koden

tagits del av och tydligare uppföljning. (G1 1 7) (G1 3 16)

Risker kopplade till affärsuppförande identifieras och be-

döms genom Eniros övergripande riskhanteringsprocesser,

inklusive den dubbla väsentlighetsanalysen, interna kontrol-

ler, ledningsgenomgångar och uppföljning av rapporterade

incidenter. (G1 1 10a) (G1 3 16)

Identifierade risker hanteras genom befintliga styrnings-

strukturer, policys och kontroller. Incidenter kan rapporteras

till närmaste chef, HR, visselblåsartjänsten, VD eller styrel-

seordförande beroende på ärendets art och allvar. Externa

aktörer hanterar ärenden i visselblåsarsystemet för att

säkerställa objektivitet och oberoende. Styrelsen är ytterst

ansvarig för att incidenter hanteras enligt gällande policyer

och ramverk. Eniro utvecklar löpande sin systematiska do-

kumentation och uppföljning av risker kopplade till affärs-

uppförande för att säkerställa anpassning till föränderlig

reglering och intressenters förväntningar. (G1 1 10e)

Utöver Uppförandekoden har styrelsen antagit flera styr-

ningspolicyer som gäller för hela koncernen, inklusive

samtliga dotterbolag och filialer. Dessa är integrerade i

strategi och affärsplaneringsprocesser och omfattar bland

annat hållbarhetspolicyn, leverantörsuppförandekoden,

visselblåsarpolicyn, integritetspolicyn och finanspolicyn.

Vid behov tas kompletterande riktlinjer fram, till exem-

pel för etisk marknadsföring och icke diskriminering. Som

del av riskbedömningen kopplad till korruption och mutor

har Eniro identifierat att funktioner inom försäljning, inköp,

leverantörs och kundrelationer samt avtalsförhandlingar

är särskilt exponerade för sådana risker. Dessa hanteras

genom Uppförandekoden, visselblåsningsmekanismer och

ledningsuppföljning (G1 1 10h). Eniro följer upp och analyse-

rar rapporterade incidenter relaterade till affärsuppförande,

inklusive ärenden om korruption och mutor, integritetsfrå-

gor, arbetsmiljö, diskriminering och trakasserier. Väsentliga

visselblåsningsärenden och frågor rapporteras till ledning-

en och, vid behov, till styrelsen som en del av dess tillsyns-

ansvar. Se avsnitt S1-3 och G1-4 för mer information om

rapporterade ärenden. Under rapporteringsperioden har

inga böter, sanktioner eller fällande domar relaterade till

korruption, mutor eller allvarliga kränkningar av mänskliga

rättigheter identifierats. (G1 4 24a) (G1 1 7) Styrningspolicyer

och krav på affärsuppförande kommuniceras bland annat

via medarbetarhandboken. Ambitionen är att alla nyan-

ställda ska få utbildning i relevanta policyer, men detaljer

kring ansvar för och omfattning av utbildningen regleras

ännu inte fullt ut i styrdokumenten. (G1-1-10g) (G1-1-10h) (G1-

3-16) Eniro arbetar vidare med att ytterligare integrera styr-

ningspolicyer i den dagliga verksamheten och i strategiskt

beslutsfattande samt att utveckla mått, mål och nyckeltal

för att mer systematiskt följa upp policyimplementering och

relaterade incidenter (G1 1 7). Utöver ovan beskrivna löpan-

de processer har Eniro inga specifika åtgärder, mål eller

mätetal – med tillhörande basår - relaterade till området,

då nuvarande arbetssätt bedömts som tillräckliga för att

säkerställa att ett gott affärsuppförande och en god före-

tagskultur uppnås (MDR-T 81b).

Policy Syfte Anpassning till standarder

Ansvar för godkännande

/ Implementering Omfattning & Tillgänglighet

Placering

värdekedjan

ESRS-

referens

Uppförande-

kod (Code of

Conduct)

Att fastställa ett gemensamt ramverk för etiskt affärsuppförande

inom Eniro och tydliggöra förväntningar på medarbetare och affärs-

partners avseende integritet, regelefterlevnad, mänskliga rättigheter

och antikorruption.

FN:s Global Compact; FN:s

konvention mot korruption;

FN:s vägledande principer

för företag och mänskliga

rättigheter

Styrelsen / VD All verksamhet. Tillgänglig via

hemsidan samt interna system.

Kärna /

Upp- och

Nedströms

Visselblåsar-

policy och

visselblåsartjänst

Att främja en kultur där missförhållanden kan rapporteras (”spe-

ak-up”) samt möjliggöra tidig identifiering och åtgärd av potentiella

oegentligheter genom säkra, konfidentiella och anonyma rappor-

teringskanaler med nolltolerans mot repressalier, tillgänglig för alla

anställda och övriga intressenter.

EU:s visselblåsardirektiv;

OECD:s riktlinjer för mul-

tinationella företag om

ansvarsfullt företagande

Styrelsen / VD All verksamhet / Alla intressenter.

Tillgänglig via hemsidan samt

interna system.

Kärna /

Upp- och

Nedströms

Styrelsens

arbetsordning

(Board Rules of

Procedure)

Att fastställa styrelsens ansvar, roller och arbetsformer, inklusive tillsyn över

affärsuppförande, etiska standarder, riskhantering och regelefterlevnad, i

syfte att stödja långsiktigt värdeskapande.

Svensk kod för bolagsstyr-

ning; OECD:s principer för

bolagsstyrning

Styrelsen Styrelsens verksamhet. Tillgänglig

via interna system och förfrågan

Kärna G1

Hållbarhets-po-

licy

Att fastställa Eniro Groups åtaganden avseende ansvarsfullt företa-

gande, inklusive mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöansvar och

antikorruption, samt att integrera hållbarhet i strategi, styrning och

beslutsfattande.

FN:s Global Compact; FN:s

vägledande principer för

företag och mänskliga

rättigheter

Styrelsen /

Hållbarhetsansvarig

All verksamhet / Alla intressenter.

Tillgänglig via hemsidan samt

interna system.

Kärna /

Upp- och

Nedströms

E1, E5,

S1, S3,

S4, G1

Integritets-po-

licy (Privacy

Policy)

Att säkerställa laglig, transparent och säker behandling av per-

sonuppgifter samt skydda integriteten för kunder, användare,

medarbetare och andra intressenter i enlighet med tillämplig

dataskyddslagstiftning.

GDPR (EU 2016/679);

tillämplig nationell

dataskyddslagstiftning

Styrelsen / VD All verksamhet / Alla intressenter.

Tillgänglig via hemsidan samt

interna system.

Kärna /

Upp- och

Nedströms

S4, G1

Finanspolicy Att fastställa regler och riktlinjer för finansiell styrning, finansiering,

likviditet, riskhantering och intern kontroll för att säkerställa god finan-

siell styrning och riskkontroll.

Aktiebolagslagen;

COSO-ramverket för intern

kontroll; OECD:s principer

för bolagsstyrning

Styrelsen / CFO All verksamhet. Tillgänglig via

interna system och förfrågan

Kärna /

Uppströms

Informa-

tions-policy

Att säkerställa snabb, korrekt, transparent och likabehandlande infor-

mationsgivning till marknaden och andra intressenter samt att tydlig-

göra ansvar för intern och extern kommunikation, inklusive hantering

av insiderinformation.

EU:s marknadsmissbruks-

förordning (MAR); Nasdaq

Stockholms regelverk för

emittenter

Styrelsen / VD / CFO All verksamhet / Alla intressenter.

Tillgänglig via interna system och

förfrågan

Kärna /

Uppströms

Insiderpolicy Att säkerställa efterlevnad av värdepapperslagstiftning och förhin-

dra otillbörligt utnyttjande av insiderinformation genom att fastställa

regler, ansvar och rutiner för hantering av insiderinformation inom

koncernen.

EU:s marknadsmissbruks-

förordning (MAR); svensk

värdepapperslagstiftning

Styrelsen / CFO All verksamhet / Alla intressenter.

Tillgänglig via interna system och

förfrågan

Kärna G1

Presspolicy Att reglera Eniro Groups relationer med media och säkerställa konse-

kvent, korrekt och ansvarsfull kommunikation som stärker transparens,

förtroende och efterlevnad av tillämpliga informationskrav.

Nasdaq Stockholms regel-

verk för emittenter; svensk

kod för bolagsstyrning

VD /

Kommunikationschef

All verksamhet / Alla intressenter.

Tillgänglig via interna system och

förfrågan

Kärna /

Uppströms

Leverantör-

suppförandekod

(Supplier Code

of Conduct)

Att fastställa tydliga förväntningar på leverantörer avseende etiskt

affärsuppförande, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöansvar och

antikorruption i hela värdekedjan.

FN:s Global Compact; FN:s

vägledande principer för

företag och mänskliga

rättigheter; OECD:s riktlinjer

för multinationella företag

Styrelsen / Inköp All verksamhet / Leverantörers

verksamhet. Delas med leveran-

törer och tillgänglig via interna

system och förfrågan system,

och förfrågan

Kärna /

Uppströms

S2, S3,

G1 2 Hantering av relationer med

leverantörer

Eniro strävar efter långsiktiga, ansvarsfulla relationer med

leverantörer och affärspartners. Bolaget tillämpar som

standard 30 dagars betalningsvillkor och betalningar sker i

normalfallet i tid i enlighet med avtalade villkor. Den finan-

siella styrningen samt rutiner och praxis för betalning stöds

av finanspolicyn som omfattar processer, interna kontroller

och ansvarsfördelning inom leverantörsreskontran, vilka är

utformade för att stödja betalningar i rätt tid i enlighet med

avtalsvillkor och tillämplig lagstiftning. (G1 2 14, MDR-T 81b)

Betalningsprestation följs upp som en del av den finansiella

styrningen genom bland annat åldersanalys av leveran-

törsfakturor och information om betalningsprestation finns

tillgänglig i intern rapportering. Eniro har ingen separat

policy för att särskilja små och medelstora företag i rappor-

teringssyfte, eller för betalningar till dessa då samma villkor

och disciplin för betalning tillämpas gentemot samtliga

leverantörer, oavsett storlek. Eventuella sena betalningar

uppkommer normalt endast vid fakturatvister eller andra

avvikelser som kräver utredning.

Eniros hantering av leverantörsrelationer beaktar risker

kopplade till leveranskedjan samt potentiella sociala och

miljömässiga påverkningar förknippade med leverantörer,

vilket omfattas av det övergripande riskhanteringsramver-

ket, inklusive den dubbla väsentlighetsanalysen. (G1-2-15a)

Detta innefattar faktorer såsom typen av tillhandahållna

tjänster, geografisk lokalisering, regulatorisk miljö samt

relationens karaktär. Leverantörsrelationer regleras via Le-

verantörsuppförandekoden, som anger Eniros krav på etiskt

uppförande, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöansvar

och antikorruption i hela leverantörsledet. Hållbarhetspo-

licyn förordar ansvarsfull upphandling, vilket innebär att

leverantörer ska ha dokumenterade policys för etik och

miljö, och vissa miljöaspekter vägs in i valet av leverantör.

För kontor där Eniro kan påverka enligt hyresavtal ställs krav

på grön el. (G1 2 15b)

Utöver ovan beskrivna löpande åtgärder, arbetssätt och

uppföljning har Eniro inga specifika åtgärder, mål eller mä-

tetal – med tillhörande basår - relaterade till hantering av

leverantörsrelationer då nuvarande arbetssätt bedömts som

tillräckligt. Under kommande rapporteringsperioder avser

Eniro att stärka hanteringen av leverantörsrelationer genom

mer strukturerade processer för riskbedömning, uppföljning

och kontroll, inklusive utveckling av relevanta nyckeltal för

leverantörsuppförande och betalningspraxis, och då sätta

relevanta basår för uppföljning. (MDR-T 80d, 81b).

Översikt över arbetssätt för leverantörsrelationer

Område Huvudsakligt arbetssätt / beskrivning

Betalningsvillkor Standard 30 dagar, betalning i tid som

norm; sena betalningar främst vid

fakturatvister.

Område Huvudsakligt arbetssätt / beskrivning

Styrning och

kontroller

Finanspolicy, leverantörsreskontra,

intern kontroll och åldersanalys av

fakturor.

Etik och

hållbarhet

Leverantörsuppförandekod med krav

på etik, mänskliga rättigheter, arbets-

villkor, miljö och antikorruption.

Miljökrav Krav på grön el där Eniro kan påverka

hyresavtal; miljöaspekter beaktas i

upphandling.

Riskbedömning Bedömning av tjänst/produkt, geogra-

fi, regulatorisk miljö och relationens

omfattning.

Planerad vida-

reutveckling

Mer strukturerade riskbedömningar,

uppföljning och nyckeltal för leveran-

törsuppförande och betalningspraxis.

Utfall 2025 Inga bekräftade incidenter av korrup-

tion eller mutor; inga visselblåsningar

relaterade till sådana händelser.

G1 3 Förebyggande och upptäckt

av korruption och mutor

Eniro har nolltolerans mot mutor och andra otillbörliga förmå-

ner. Arbetssättet för att förebygga och upptäcka korruption och

mutor fastställs i Uppförandekoden, som gäller för hela koncer-

nen och relevanta affärsrelationer (G1 3 18a, MDR-T 88b).

Koden förbjuder otillbörliga förmåner, innehåller tydliga

regler för gåvor och representation och anger att misstänk-

ta fall ska utredas och kan medföra disciplinära åtgärder,

uppsägning av avtal samt rapportering till myndigheter.

Upptäckt och hantering av misstänkta oegentligheter stöds

av Eniros visselblåsarsystem, där medarbetare och andra

intressenter kan rapportera misstänkta missförhållanden

via en extern, konfidentiell och anonym kanal utan risk för

repressalier (G1-3-18b; G1 3 19).

Rapporterade ärenden utreds av externa juristbyråer enligt

fastställda rutiner. Utfallet och eventuella åtgärder rappor-

teras till ledning och, vid behov, till styrelsen (G1 3 18c).

Principerna för antikorruption och etiskt affärsuppförande

kommuniceras genom Uppförandekoden och komplette-

rande intern kommunikation (G1-3-20).

Utbildning är huvudsakligen policybaserad och riktar sig till

alla medarbetare, med särskild relevans för funktioner inom

försäljning, inköp och externa affärsrelationer (G1 3 21a).

Formella, riktade utbildningsprogram för styrelse och lednings-

organ samt systematisk uppföljning av utbildningstäckning är

ännu under utveckling, och Eniro utvärderar hur arbetet kan

formaliseras och prioriteras för särskilt riskutsatta funktioner

under kommande rapporteringsperioder (G1 3 21b–c).

Risker kopplade till korruption och mutor ingår i Eniros

övergripande riskhanteringsramverk, inklusive den dubbla

väsentlighetsanalysen, interna kontroller och ledningsge-

nomgångar (G1 3 18a). Särskilt exponerade områden är: för-

säljning; inköp; leverantörs och kundrelationer; och avtals-

förhandlingar Samtliga rapporterade fall avseende misstänkt

korruption eller mutor hanteras enligt etablerade rutiner.

Beroende på utredningens resultat kan åtgärder omfatta

korrigerande åtgärder, disciplinära åtgärder, uppsägning av

anställning eller affärsrelation samt rapportering till myndig-

heter. Under rapporteringsperioden 2025 har Eniro inte iden-

tifierat några bekräftade incidenter av korruption eller mutor

och inga visselblåsningar kopplade till sådana händelser

har mottagits. Därför rapporteras noll bekräftade incidenter

för året (G1 4 24a). Utöver vad som beskrivs ovan har Eniro

inga specifika åtgärder, mål eller mätetal - med tillhörande

basår - relaterade till korruption och mutor då nuvarande

uppföljning bedöms som tillräcklig för att säkerställa att inga

incidenter ska inträffa. (MDR-T 80d, 81b)

Område Huvudsakligt arbetssätt / beskrivning

Policygrund Uppförandekod med nolltolerans mot

mutor och otillbörliga förmåner; regler

för gåvor och representation.

Rapportering

(”speak up”)

Externt visselblåsarsystem, konfiden-

tiellt och anonymt, med skydd mot

repressalier.

Utredning Ärenden utreds av externa juristbyråer

enligt fastställda rutiner; rapportering till

ledning/styrelse vid behov.

Riskområden Försäljning, inköp, leveran-

törs och kundrelationer samt

avtalsförhandlingar.

Utbildning Policybaserad utbildning för alla med-

arbetare; utveckling av mer strukturera-

de och riktade insatser pågår.

Åtgärder vid

överträdelser

Korrigerande och disciplinära åtgärder,

uppsägning av anställning eller avtal,

rapportering till myndigheter.

Utfall 2025 Inga bekräftade incidenter av korruption

eller mutor; inga visselblåsningar relate-

rade till sådana händelser.

G1-4 Incidenter av korruption eller

mutor

Under rapporteringsperioden 2025 identifierade Eniro inga

bekräftade incidenter av korruption eller mutor och inte hel-

ler några visselblåsningsrapporter relaterade till korruption

eller mutor mottogs under året (G1-4-24a).

Eniro har nolltolerans mot korruption och mutor, och har

därmed som ambition att inga sådana incidenter ska

inträffa, mer information om relaterat uppföljning och han-

tering återfinns under G1-3 (MDR-T 81b).

G1 5 Politisk påverkan och lobby-

verksamhet

Eniro bedriver ingen egen lobbyverksamhet och lämnar inga

politiska bidrag. Koncernen tillhandahåller varken finansiellt

eller icke finansiellt stöd till politiska partier, politiska organi-

sationer eller enskilda politiker (G1 5 29a; G1-5-29b).

Eniro är inte registrerat i EU Transparency Register, och inga

individer i ledningsorganen har under de två senaste åren

haft roller som kräver sådan registrering eller motsvarande

uppdrag inom offentlig sektor (G1 5 29d–30).

Eniros engagemang i policy och regelutveckling sker hu-

vudsakligen genom medlemskap i branschorganisationer,

exempelvis SWEDVA (Swedish Data & Marketing Association),

där bolaget deltar i branschdialoger om ansvarsfull datadri-

ven marknadsföring och regulatoriska frågor på sektorsnivå.

Under rapporteringsperioden har inga medlemmar i styrelse,

ledning eller tillsynsorgan utsetts som under de två år som fö-

regick utnämningen innehade en jämförbar befattning inom

offentlig förvaltning, inklusive tillsynsmyndigheter (GOV-1-30).

Eftersom Eniro inte bedriver politisk lobbying eller lämnar

politiska bidrag saknas policy, målsättningar, mätetal, am-

bitioner eller annan uppföljning för politiskt engagemang.

Vid en förändrad situation kommer Eniro bedöma om det är

relevant att utveckla relevanta uppföljningsramverk. (MDR-T

81a-b) Relevanta frågor hanteras idag inom ramen för

befintliga styrningsramverk, inklusive Uppförandekoden och

styrelsens arbetsordning.

G1 6 Betalningspraxis

Eniro tillämpar rättvisa och transparenta betalningspraxis i

sina affärsrelationer och strävar efter att betala leverantörer

i tid enligt avtalade villkor. Standardiserade betalningsvillkor

gentemot leverantörer är 30 dagar, och betalningar sker i

normalfallet inom denna tidsram. (G1 6 33a, MDR-T – 81b).

För 2025 uppgick den genomsnittliga betalningstiden till

cirka 31,5 dagar. I dagsläget saknas data över andelen

betalningar som sker inom utsatt tid. Sena betalningar kan

uppstå i undantagsfall, till exempel vid fakturatvister eller

behov av kompletterande underlag, men det finns inga

rutiner som systematiskt fördröjer betalningar eller skapar

oskäliga villkor oavsett leverantörens storlek, bransch eller

geografi (G1-6-33b).

Betalningspraxis kontrolleras interna finansiella kontroller

och uppföljning inom leverantörsreskontran, inklusive ålder-

sanalys av fakturor. Inga rättsprocesser, böter eller sanktio-

ner relaterade till oskäliga betalningspraxis eller konkurrens-

begränsande beteenden har identifierats under perioden

(G1-6-33c) (G1-6-33d)

Eniro inga andra mål, uppföljningsprocesser eller åtgärder

för betalningspraxis, då det bedömts att processerna och

ambitionerna beskrivs ovan är tillräckliga för att säkerställa

god betalningspraxis (MDR-T 81a).

Bilagor

ESRS – Index

Upplysningskrav Sida Ytterligare information

ESRS 2 Allmänna upplysningskrav

BP-1 Allmän grund för upprättande av hållbarhetsredovisningen 22

BP-2 Upplysningar avseende särskilda omständigheter 22

GOV-1 Administrativa, lednings- och tillsynsorganens roll 25

GOV-2 Information som tillhandahålls till och hållbarhetsfrågor

som behandlas av företagets administrativa, ledande och

tillsynsorgan

GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade prestationer i

incitamentsprogram

GOV-4 Uttalande om tillbörlig aktsamhet (due diligence) 27

GOV-5 Riskhantering och intern kontroll avseende

hållbarhetsrapportering

SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 28

SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 31

SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter och deras

samspel med strategi och affärsmodell

IRO-1 Beskrivning av processen för att identifiera och bedöma

väsentliga påverkningar, risker och möjligheter

IRO-2 Upplysningskrav i ESRS som omfattas av

hållbarhetsredovisningen

Miljöinformation

ESRS E1 Klimat

ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter och deras

interaktion med strategi och affärsmodell

ESRS 2 GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade prestationer i

incitamentsprogram

ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av processerna för att identifiera och bedö-

ma väsentliga klimatrelaterade påverkningar, risker och

möjligheter

E1-1 Omställningsplan för att begränsa klimatförändringar 43

E1-2 Policyer relaterade till begränsning av och anpassning till

klimatförändringar

E1-3 Åtgärder och resurser relaterade till klimatförändringspolicy 43

E1-4 Målrelaterade till begränsning av och anpassning till

klimatförändringar

Upplysningskrav Sida Ytterligare information

E1-5 Energiförbrukning och mix 44

E1-6 Växthusgasutsläpp 45

E1-7 Utsläppsminskningsprojekt och projekt för att minska växt-

husgasutsläpp finansierade genom koldioxidkrediter

E1-8 Intern koldioxidprissättning 46

E1-9 Förväntade finansiella effekter från väsentliga fysiska risker

och omställningsrisker samt potentiella klimatrelaterade

möjligheter

- Uppskjuten via

infasningsregler

Miljöinformation

ESRS E5 Resursanvändning & Cirkulär ekonomi

ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter och deras

interaktion med strategi och affärsmodell

47 Frivillig integrering av ESRS

2-rapporteringspunkt

ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av processerna för att identifiera och bedöma

materialresursanvändning och påverkningar, risker och

möjligheter relaterade till den cirkulära ekonomin

E5-1 Policyer relaterade till resursanvändning och cirkulär

ekonomi

E5-2 Åtgärder och resurser relaterade till resursanvändning och

cirkulär ekonomi

E5-3 Målrelaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi 48

E5-4 Resursinflöden 49

E5-5 Resursutflöden 49

E5-6 Förväntade ekonomiska påverkningar från materialresur-

sanvändning och risker och möjligheter relaterade till den

cirkulära ekonomin

- Uppskjuten via

infasningsregler

Social information

ESRS S1 Egen personal

ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter samt deras

koppling till strategi och affärsmodell

S1-1 Policyer relaterade till egen arbetsstyrka 52

S1-2 Processer för dialog med den egna personalen och arbets-

tagarrepresentanter rörande påverkningar

S1-3 Processer för att åtgärda negativa påverkningar och kana-

ler för den egna personalen att framföra klagomål

S1-4 Åtgärder avseende väsentliga påverkningar på den egna

personalen samt tillvägagångssätt för att hantera väsent-

liga risker och möjligheter, inklusive effektiviteten i dessa

åtgärder

S1-5 Mål kopplade till hantering av väsentliga negativa påverk-

ningar, främjande av positiva påverkningar samt hantering

av väsentliga risker och möjligheter

Upplysningskrav Sida Ytterligare information

S1-6 Information om den egna personalen 57

S1-7 Egenskaper hos icke-anställda i den egna personalen - Uppskjuten via infasning

"Quick-Fix"

S1-8 Täckningsgrad för kollektivavtal och social dialog 59

S1-9 Mångfaldsmått 59

S1-10 Skälig lön 60

S1-11 Socialt skydd - Uppskjuten via infasning

"Quick-Fix"

S1-12 Personer med funktionsnedsättning - Uppskjuten via infasning

"Quick-Fix"

S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling - Uppskjuten via infasning

"Quick-Fix"

S1-14 Mått för hälsa och säkerhet 60

S1-15 Mått för balans mellan arbete och privatliv - Uppskjuten via infasning

"Quick-Fix"

S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) 60

S1-17 Incidenter, klagomål och allvarlig påverkan för mänskliga

rättigheter

Social information

ESRS S3 Påverkade samhällen

ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter och deras

interaktion med strategi och affärsmodell

Social information

ESRS S4 Konsumenter & Slutanvändare

ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter och deras

interaktion med strategi och affärsmodell

Affärsuppförande

ESRS G1 Affärsuppförande

G1-1 Affärsuppförandepolicys och företagskultur 63

G1-2 Hantering av relationer med leverantörer 66

G1-3 Förebyggande och upptäckt av korruption och mutor 66

G1-4 Incidenter av korruption eller mutor 67

G1-5 Politisk påverkan och lobbyverksamhet 67

G1-6 Betalningspraxis 67

Lista över datapunkter från annan EU-lagstiftning

Disclosure

requirement

datapoint

Sustainability

disclosure

(Eniro)

SFDR

reference

Pillar 3

reference

Benchmark

regulation

reference

EU Cli-

mate Law

reference

Comment

(Eniro-

specific)

ESRS 2 GOV-1 Paragraph

21 (d)

Board’s gender

diversity

SFDR Annex I,

Indicator #13

– Delegated

Regulation (EU)

2020/1816, Annex II

– Rapporteras

via Bolags-

styrningsrap-

port

ESRS 2 GOV-1 Paragraph

21 (e)

Share of inde-

pendent board

members

– – Delegated

Regulation (EU)

2020/1816, Annex II

– Rapporteras

via Bolags-

styrningsrap-

port

ESRS 2 GOV-4 Paragraph

Due diligence

statement

SFDR Annex I,

Indicator #10

– – – Täcks av

Code of Con-

duct, Supplier

CoC och DMA

ESRS 2 SBM-1 Paragraph

40 (d) i

Involvement

in fossil fuel

activities

SFDR Annex I,

Indicator #4

Art. 449a CRR

(qualitative)

Delegated

Regulation (EU)

2020/1816, Annex II

– Ej tillämpligt

(digital tjäns-

teverksamhet)

ESRS 2 SBM-1 Paragraph

40 (d) ii

Involvement

in chemical

production

SFDR Annex I,

Indicator #9

– Delegated

Regulation (EU)

2020/1816, Annex II

– Ej tillämpligt

ESRS 2 SBM-1 Paragraph

40 (d) iii

Involvement in

controversial

weapons

SFDR Annex I,

Indicator #14

– Delegated

Regulation (EU)

2020/1818, Art. 12(1)

– Ej tillämpligt

ESRS 2 SBM-1 Paragraph

40 (d) iv

Involvement

in tobacco

cultivation/

production

– – Delegated

Regulation (EU)

2020/1818, Art. 12(1)

– Ej tillämpligt

ESRS E1-1 Paragraph 14 Transition plan

for climate neu-

trality by 2050

– – – Regula-

tion (EU)

2021/1119,

Art. 2(1)

Övervägs

– propor-

tionerligt till

verksamhet

ESRS E1-1 Paragraph

16 (g)

Exclusion from

Paris-aligned

Benchmarks

SFDR Annex I,

Indicator #8

Art. 449a CRR

(banking

book)

Delegated

Regulation (EU)

2020/1818

– Ej tillämpligt

– ej finansiell

aktör

Taxonomirapportering

Allmänt

Denna bilaga till hållbarhetsrapporten presenterar Eniros

taxonomirapportering. Eniro har för rapporteringen 2025

valt att tillämpa den nya delegerade rättsakten (delegerad

förordning 2026/73) som fastställdes i EU Officiella tidning

januari 2026.

Syftet är att redovisa i vilken utsträckning bolagets verk-

samhet är kopplad till ekonomiska aktiviteter som omfattas

av EU-taxonomin (taxonomitillämpliga aktiviteter) samt i vil-

ken utsträckning dessa aktiviteter uppfyller kriterierna för att

anses miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga aktiviteter).

Bedömning av taxonomins tillämplighet

Bolaget har genomfört en strukturerad genomgång av

samtliga ekonomiska verksamheter i syfte att identifiera

aktiviteter som omfattas av EU-taxonomins definitioner.

Bedömningen har genomförts genom en systematisk

kartläggning av bolagets verksamhet, intäktsströmmar och

investeringar i relation till de aktiviteter som definieras i tax-

onomins delegerade rättsakter.

Analysen har omfattat:

1. Genomgång av bolagets huvudsakliga affärsområden

och intäktsgenererande aktiviteter.

2. Översiktlig kartläggning av dessa mot relevanta sektorer

och aktiviteter i EU-taxonomin.

3. Identifiering av Kapitalutgifter (CapEx) som potentiellt

kan omfattas av taxonomin.

4. Samt genomgång av Driftskostnader (OpEx), inklusive

inköp av varor och tjänster som skulle kunna relateras

till taxonomitillämpliga aktiviteter.

Analysen baseras i huvudsak på föregående års (2024)

taxonomibedömning och underliggande data, vilken har

bedömts fortsatt relevant för rapporteringsperioden, då

verksamhetens struktur, affärsmodell och aktiviteter inte har

förändrats väsentligt. Bedömningen har kompletterats med

en översiktlig uppdatering för att identifiera eventuella nya

verksamheter eller investeringar som har tillkommit som

skulle kunna omfattas av taxonomin.

I linje med etablerad marknadspraxis, har bolaget även

beaktat om indirekta aktiviteter, exempelvis inköp av

taxonomirelaterade produkter och tjänster, skulle kunna

omfattas av rapporteringen. En aktivitet har identifierats

som väsentlig i förhållande till bolagets verksamhet.

Resultat av bedömningen

Utifrån genomförd analys har tillämplighet identifierats av-

seende Kapitalutgifter kopplat till CCM 7.7 avseende Eniros

leasing av lokaler under 2025, även leasing av bilar har

identifierats men faller under väsentlighetströskeln på 10%.

Driftsutgifter inkluderar viss tillämplighet kopplat till lokalhyra

men understiger väsentlighetströskeln. Av den tillämpliga

andelen har ingen kunnat bedömas som förenlig.

Redovisningsprinciper för taxonominyckeltal

Bolaget redovisar följande nyckeltal i enlighet med

EU-taxonomin:

• Omsättning (Turnover): Definieras som externa intäkter i

enlighet med tillämpliga redovisningsprinciper motsvarande

Nettoomsättning i resultaträkningen sid 82.

• Kapitalutgifter (CapEx): Definieras som investeringar i

materiella och immateriella anläggningstillgångar samt

nyttjanderättstillgångar under räkenskapsåret. Se not 5,

6 och 7 i årsredovisningen.

• Driftsutgifter (OpEx): Definieras som direkta icke-kapita-

liserade kostnader relaterade till underhåll, reparationer,

lågvärdeleasing samt korttidsleasing och andra kort-

fristiga utgifter.

Räkenskapsår 2025

Central

resultatindikator

Totalt

Andel av verksamheter som

omfattas av taxonomin

Verksamheter som är förenliga med

taxonomikrave

Andel av verksamheten som är förenlig

med taxonomikraven

Uppdelning efter miljömål för verksamheter

som är förenliga med taxonomikraven

Andel av möjliggörande verksamhet

Andel av omställningsverksamhet

Icke- bedömda verksamheter som

anses vara icke-väsentliga

Verksamheter som är förenliga med

taxonomikraven under föregående

räkenskapsår (2024)

Andel av verksamheter som är förenliga

med taxonomikraven under föregående

räkenskapsår (2024)

Begränsning av

klimatförändringar

Anpassning till

klimatförändringar

Vatten

Cirkulär ekonomi

Föroreningar

Biologisk mångfald

(1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) (16)

Text MSEK % MSEK % % % % % % % % % % MSEK %

Omsättning 955 0,0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0,0% 0 0%

Kapitalutgifter 57 59,3% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1,8% 0 0%

Driftsutgifter 9 0,0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 5,9% 0 0%

Rapporterade indikatorer kapitalutgifter

Räkenskapsår 2025

Ekonomiska

verksamheter

Kod

Centrala resultatindikatorer som om-

fattas av taxonomikraven (andel (ar)

av, kapitalutgifter som omfattas av

taxonomin"

"Centrala resultatindikatorer som är

förenliga med taxonomikraven (monetärt

värde av kapitalutgifter"

Centrala resultatindikatorer som

är förenliga med taxonomikraven

(andel (ar) av taxonomiförenlig (a)

kapitalutgifter

Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven

Möjliggörande verksamheter

Omställningsverksamhet

Andel som är förenlig med taxonomi-

kraven av den andel som omfattas av

taxonomikraven

Begränsning av

klimatförändringar

Anpassning till

klimatförändringar

Vatten

Cirkulär ekonomi

Föroreningar

Biologisk mångfald

(1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14)

Text % MSEK % % % % % % %

(E i

tillämpliga

fall)

(T i

tillämpliga

fall)

Förvärv och ägande

av byggnader

CCM 7.7 59,3% 0 0% 0 - - - - - 0%

Summan av förenlighet per mål

Centrala resultatindikatorer totalt

kapitalutgifter

59,3% 0 0% 0 - - - - - 0%

Bolagsstyrningsrapport

STYRNINGEN AV ENIROKONCERNEN

Enirokoncernens styrning regleras av både externa och

interna styrdokument. Till de externa styrsystemen hör

främst aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq

Stockholms regelverk för emittenter samt andra tillämpliga

lagar och regler. Bland de interna styrsystemen finns bland

annat den av årsstämman fastställda bolagsordningen,

styrelsens arbetsordning samt styrelsens instruktion för

den verkställande direktören. Eniro tillämpar Svensk Kod

för Bolagsstyrning, även kallad Koden. Koden bygger på

principen ”följ eller förklara”, vilket innebär att företag som

tillämpar koden kan avvika från enskilda regler, men vid

sådant fall måste ange en förklaring till avvikelsen.

ÄGARSTRUKTUR OCH RÖSTRÄTT

Eniros aktieägare är de som ytterst fattar beslut om koncer-

nens bolagsstyrning, genom att på bolagsstämman utse

bolagets styrelse som i sin tur löpande under året är ansvarig

för att bolagsstyrningen följer lagar samt övriga externa och

interna styrinstrument. Eniro har sedan 2022 ett aktieslag. Vid

kommande bolagsstämma får varje röstberättigad aktieäga-

re rösta för det fulla antalet ägda och företrädda aktier utan

begränsning i rösträtten. Bolagets tre största aktieägare per

den 31 december 2025 var:

• Azerion Sverige AB (26,10 procent av rösterna)

• SpectrumOne AB (publ) (12,88 procent av rösterna)

• B.O. Intressenter AB (11,58 procent av rösterna)

ÅRSSTÄMMA

Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid årsstämman eller i

förekommande fall vid extra bolagsstämmor, som är bolagets

högsta beslutande organ. Enskilda aktieägare som önskar få

ett ärende behandlat på bolagsstämman kan begära detta

hos Eniros styrelse under särskild adress som publiceras på

koncernens hemsida www.enirogroup.com

Årsstämma

VD/Koncernchef

och koncernledning

Revisorer

Valberedning

Val

Information

Rapporter och kontrollMål, strategier och kontroll

Information

Förslag

Information

1) Valberedningen förbereder förslag till beslut som presen teras på årsstämman.

Årsstämman beslutar om principer för tillsättande av valberedning.

2) Det är styrelsen som inrättar eventuella utskott och utser vilka i styrelsen som ska

ingå i respektive utskott.

3) Utför revision och rapporterar till styrelsen och aktie ägarna.

4) Utvärderingen av styrelsens arbete rapporteras till valberedningen.

Viktiga interna styrinstrument

Affärsidé och mål, bolagsordning, styrelsens arbetsordning, in-

struktion till VD, strategier och policyer avseende bland annat etik,

finans-, information- och insiderfrågor och processer för intern

kontroll och styrning.

Viktiga externa styrinstrument

Aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq Stockholms re-

gelverk för emittenter, andra relevanta lagar och Koden.

ENIROS STYRNINGSSTRUKTUR

Revisions utskott Ersättnings utskott

Styrelse

2) 4)

Årsstämman beslutar om:

• Fastställande av årsredovisning

• Utdelning

• Ansvarsfrihet

• Val av styrelseledamöter och revisorer

• Ersättning till styrelseledamöter och revisorer

• Riktlinjer om ersättning och andra anställningsvillkor till

ledande befattningshavare

• Valberedningen

• Övriga viktiga frågor

ÅRSSTÄMMAN 2025

Årsstämman 2025 ägde rum den 28 maj 2025. Protokollet

återfinns på www.enirogroup.com. Årsstämman fattade bl. a.

följande beslut:

• Ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2024, årets

vinstmedel överförs i ny räkning.

• Styrelsen och verkställande direktören beviljades

ansvarsfrihet.

• Arvode till styrelsen med 600 000 SEK till styrelsens ord-

förande och 250 000 SEK till var och en av de övriga stäm-

movalda styrelseledamöterna och ingen ersättning för

utskottsarbete samt 1 500 SEK per möte till envar arbets-

tagarrepresentant (som ett inläsningsarvode).

• Omval av Fredric Forsman, Mia Batljan, Fredrik Crafoord,

Mats Gabrielsson, Joost Merks, Mia Batljan samt ny-

val av Trond Dale. Fredric Forsman valdes till styrelsens

ordförande.

• Stämman beslutade om omval revisionsbolaget PwC som

revisor.

• Årsstämman godkände den av styrelsen upprättade rap-

porten över ersättning till ledande befattningshavare.

• Det totala antalet företrädda aktier vid stämman var 413

925 830, motsvarande 413 925 830 röster och cirka 56,86

procent av det totala antalet röster i bolaget.

VALBEREDNINGEN

Årsstämman 2018 beslutade om riktlinjer för utseende av val-

beredningen att gälla tills annat beslut fattas av bolagsstäm-

man, innebärande att de fyra största aktieägarna ska erbjudas

möjlighet att utse varsin ledamot att, jämte ordföranden, utgö-

ra valberedningen för tiden tills dess en ny valberedning utsetts.

Valberedningens sammansättning offentliggörs genom ett

pressmeddelande så snart ledamöterna blivit utsedda, och

senast sex månader före årsstämman.

Om en ledamot i valberedningen avgår från uppdraget innan

dess arbete är avslutat ska den aktieägare som utsåg den av-

gående ledamoten utse en efterträdare, förutsatt att aktieäga-

ren fortsatt är en av de fyra röstmässigt starkaste ägarna.

Om ägare som har utsett ledamot i valberedningen inte längre

är en av de fyra största aktieägarna fram till tre månader före

årsstämman ska denne ställa sin plats till förfogande till förmån

för ny större aktieägare.

Valberedningen ska, utöver att nominera styrelseledamöter

och styrelseordförande, bland annat utvärdera styrelsen och

dess arbete, föreslå ordförande vid årsstämman, lämna förslag

till arvodering av styrelsens ledamöter och för utskottsarbete

samt lämna förslag till val av revisor och ersättning till revisorn.

Vid sitt framtagande av förslag inför årsstämman 2025, och

som närmare framgår av valberedningens motiverade yttran-

de till årsstämman 2025, tillämpade valberedningen 4.1 i Koden

som mångfaldspolicy.

VALBEREDNINGEN INFÖR ÅRSSTÄMMAN 2025

Valberedningens sammansättning pressmeddelades den 7

november 2025 och består av Umut Akpinar, valberedningens

ordförande (utsedd av Azerion Sverige AB), Cecilia Hjertzell

(utsedd av SpectrumOne AB), Mats Gabrielsson (utsedd av

B.O. Intressenter AB), Thomas Krishan(eget innehav) samt av

styrelsens ordförande Fredric Forsman.

VALBEREDNINGENS UPPDRAG

Valberedningens uppgift är att inför årsstämman den 22

maj 2026 lägga fram förslag avseende:

• Antal styrelseledamöter som ska väljas av stämman

• Styrelsearvoden

• Eventuell ersättning för utskottsarbete

• Styrelsens sammansättning

• Val av styrelseordförande

• Val av ordförande på årsstämman

• Revisorsarvoden

• Val av revisorer

• I förekommande fall, förslag till förändring i gällande

riktlinjer för valberedningen

Valberedningen har haft möten inför årsstämman 2026 och

därutöver löpande kontakter. Valberedningen har utvärderat

styrelsens arbete och tagit del av redogörelse från styrelsens

ordförande om läget för bolaget, för styrelsens och utskottens

arbete sedan årsstämman 2025, för ledamöternas kompeten-

ser och erfarenheter. Styrelsen har, liksom under föregående

räkenskapsår, fungerat som en aktivt arbetande styrelse där

styrelsearbetet framför allt fokuserat på utarbetandet av af-

färsstrategi och sedvanligt styrelsearbete.

Inför årsstämman 2026 har valberedningen övervägt lämpligt

antal styrelseledamöter och sett över den erforderliga kompe-

tensen för styrelsen i bolaget utifrån bolagets strategi, situation

och utmaningar, samt varit i kontakt med nuvarande styrelse-

ledamöter för att lägga fram förslaget för styrelsens samman-

sättning. Valberedningens förslag kommer presenteras i press-

meddelande i föreskriven tid före årsstämman. I samband med

kallelse till årsstämma kommer valberedningen offentliggöra

sin redogörelse och motiverade yttrande gällande styrelse och

revisorsval vid årsstämman 2026.

STYRELSEN

Styrelsen ska styra bolagets verksamhet i enlighet med

bolagets och alla aktieägares intressen. Enligt aktiebo-

lagslagen ansvarar styrelsen för bolagets organisation

och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen

fastställer årligen en skriftlig arbetsordning som jämte

aktiebolagslagen, bolagsordningen och Koden klargör

styrelsens ansvar och reglerar ansvarsfördelningen inom

styrelsen, det vill säga mellan ordförande och övriga leda-

möter, liksom mellan styrelsen och dess eventuella utskott.

Arbetsordningen innehåller även rutiner för det löpande

styrelsearbetet.

Styrelsen ska normalt hålla sju ordinarie möten per år,

utöver konstituerande styrelsemöte, varav minst ett med

bolagets revisorer närvarande och utan personer från

koncernledningen. Extra styrelsemöten kan hållas för att

behandla frågor som inte lämpligen kan behandlas på ett

ordinarie möte.

Sådana möten kan hållas per telefon, videokonferens eller

per capsulam. Normalt ska kallelse till ordinarie möten

skickas till ledamöterna en vecka före aktuellt möte. Med

kallelsen ska bland annat dagordning och relevant doku-

mentation och beslutsunderlag för de ärenden som ska be-

handlas på mötet skickas med. Koncernens revisorer deltar

normalt vid styrelsemöten som godkänner bokslutskommu-

niké och halvårs eller niomånadersrapport som granskats

av revisorerna samt vid avrapportering av intern kontroll.

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

Enligt Eniros bolagsordning ska styrelsen bestå av fyra till tio

ledamöter, som årligen väljs på årsstämman efter förslag från

valberedning för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Enligt

svensk lag har arbetstagarorganisationerna rätt att utse två

ledamöter och en suppleant för varje sådan ledamot. Styrelsen

består för närvarande av sex stämmovalda ledamöter samt

en ordinarie arbetstagarrepresentant. Styrelsens sammansätt-

ning och en bedömning av varje styrelseledamots oberoende

återfinns på sida 15.

STYRELSENS OCH ORDFÖRANDENS ANSVAR

Ordföranden är ytterst ansvarig för styrelsens arbete och

är den som löpande följer verksamheten i nära dialog med

verkställande direktören (VD) för att kunna utöva styrelse-

uppdraget på ett ansvarsfullt sätt. Ordföranden säkerställer

att övriga styrelseledamöter får den information och do-

kumentation som är nödvändig för att de ska kunna utöva

styrelseuppdraget på ett ansvarsfullt sätt. Ordföranden

företräder Eniro i ägarfrågor. Ordföranden är även ansvarig

för den årliga utvärderingen av styrelsens arbete.

Styrelsens arbetsordning innehåller instruktioner för ar-

betsfördelning mellan styrelse och VD, samt rutiner för hur

VD löpande ska informera styrelsen om utvecklingen av

koncernens verksamhet och finansiella ställning. VD deltar

i alla styrelsemöten förutom vid styrelsens enskilda dis-

kussioner, exempelvis utvärdering av VD:s arbete. Andra

ledande befattningshavare deltar när så behövs för att

informera styrelsen eller när styrelsen eller VD särskilt begär

det. Styrelsen har efter årsstämman 2018 valt att inte inrätta

utskott utan hela styrelsen fullgör ersättnings och revisions-

utskottets uppgifter enligt vad som framgår, av fastställda

arbetsordningar för respektive utskott. Styrelsen beslutar

även om Eniros bolagsstyrningsdokument, vilket inkluderar

styrelsens och utskottens arbetsordningar, VD-instruktion

och de koncernövergripande policyer avseende finans,

information, insiderfrågor och hållbarhet.

STYRELSENS ARBETE UNDER 2025

Styrelsen har under året hållit 9 styrelsemöten. Varje styrelsele-

damots närvaro på dessa möten framgår nedan. Vid de ordi-

narie styrelsemötena har VD redogjort för koncernens resultat

och finansiella ställning inklusive prognos för de kommande

kvartalen och utvecklingen av bolagets affärsverksamhet.

Styrelsen har under 2025 lagt fortsatt stor kraft på framförallt

vidareutveckling av bolagets strategi, bolagets finansiella

situation samt ett effektiviseringsprogram. Utvecklingen av

bolagets affärsmodell och åtgärder för kostnadsminskningar

har fortsatt varit i fokus. För att vidareutveckla och effektivisera

Bolaget har också ett strategiskt samarbete med Azerion.

Övriga viktigare frågor som styrelsen behandlat under året

omfattar bland annat:

• Bolagets ledning, resultat och finansiella ställning

• Bolagets organisation vad gäller affärsområdesindelning

och bolagets ledning.

• Värderingar av tillgångar inklusive nedskrivningsprövning

av goodwill

• Uppföljning och kvalitetssäkring av intäktsredovisning

• Intern kontroll

• Strategifrågor, omstrukturerings- och organisationsfrågor

• Fortsatt utveckling av bolagets affärsmodell med förnyelse

av produkt och tjänsteutbud

Styrelsen genomför normalt årligen en utvärdering av sitt

arbete under ledning av styrelsens ordförande och under

räkenskapsåret 2025 genomfördes denna internt. Resultatet

av utvärderingen har redovisats för valberedningen.

Koncernens revisorer deltog bland annat vid de styrelsemöten

som godkände bokslutskommunikén, årsredovisningen och

delårsrapporten för tredje kvartalet vilken varit föremål för över-

siktlig granskning samt vid avrapportering av intern kontroll.

STYRELSENS NÄRVARO UNDER 2025

Funktion Styrelsemöten

Mia Batljan Ledamot 9/9

Fredric Crafoord Ledamot 9/9

Trond Dale Ledamot 6/6

Fredric Forsman Ordförande 9/9

Mats Gabrielsson Ledamot 9/9

Mattias Magnusson Arbetstagarrepresentant 9/9

Joost Merks Ledamot 9/9

Wim de Pondert Ledamot 3/3

UTSKOTT

Styrelsen har valt att inte inrätta utskott, utan hela styrelsen

fullgör ersättnings och revisionsutskottets uppgifter enligt

vad som framgår av fastställda arbetsordningar för respek-

tive utskott.

ERSÄTTNINGSUTSKOTTET

Ersättningsutskottet har utgjorts av hela styrelsen och ar-

betet har bedrivits som en integrerad del av styrelsearbetet

vid ordinarie styrelsemöten. Hela styrelsen har fullgjort de

uppgifter som ersättningsutskottet har enligt Koden och av

styrelsen fastställd arbetsordning för ersättningsutskottet

bland annat styrelsens förslag till årsstämman avseende

riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till

VD och andra ledande befattningshavare, följa och utvär-

dera tillämpningen av riktlinjerna, gällande principer för rör-

liga ersättningar, ersättningsstrukturer och villkor för ledan-

de befattningshavare i bolaget, inklusive utfall av eventuella

rörliga ersättningar för bolagsledningen. Styrelsen beslutar

om ersättning till VD. Styrelsens ordförande förbereder, på

förslag av VD, styrelsens beslut om ersättningar och övriga

villkor för ledande befattningshavare inom ramen för fast-

ställda ersättningsriktlinjer.

REVISIONSUTSKOTTET

Revisionsutskottet har utgjorts av hela styrelsen och arbe-

tet har bedrivits som en integrerad del av styrelsearbetet

vid ordinarie styrelsemöten. Hela styrelsen har fullgjort de

uppgifter som revisionsutskottet har enligt aktiebolagslagen

och av styrelsen fastställt arbetsordning för revisionsutskot-

tet, bland annat att övervaka och säkerställa kvaliteten

avseende bolagets finansiella rapportering, samt övervaka,

lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa

rapporteringens tillförlitlighet med avseende bland annat

på effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhante-

ring, samt följa och överväga tillämpningen av nuvarande

redovisningsprinciper och införandet av nya redovisnings-

principer samt av andra krav på redovisningen som följer

av lag, god redovisningssed, eller gällande börsregler.

Detta inkluderar att övervaka processerna för revision och

effektiviteten i den interna kontrollen av den finansiella

rapporteringen.

Styrelsen sammanträffar löpande med Eniros revisor och

håller sig informerad om inriktningen och omfattningen

av revisionsarbetet samt utvärderar detta och diskuterar

löpande synen på Eniros risker avseende den finansiella

rapporteringen med revisorn.

Eniros valberedning informeras om utvärderingen av revi-

sionsarbetet. Inför årsstämman rekommenderade styrelsen

valberedningen att välja PwC som revisor samt förslag till

arvode för revisionsarbetet.

Riktlinjer har fastställts för vilka andra tjänster än revisions-

tjänster som Eniro får upphandla av sin revisor.

Viktiga revisionsutskottsfrågor som styrelsen behandlat

under året inbegriper:

• Intäktsredovisning

• Interna kontrollprocesser och rutiner

• Finansiella mål

• Revision

• Riskanalyser

• Övervakning av finansiell rapportering

• Försäkringsfrågor

• Nedskrivningsprövningar

Eniro har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision)

varför styrelsen enligt koden årligen ska utvärdera behovet

av en sådan funktion. Under 2025 genomfördes ingen sådan

utvärdering p.g.a. omorganisation varför bolaget sett över

sina rutiner och kommer tillse att detta görs årligen framöver.

ERSÄTTNING TILL STYRELSEN

Stämman beslutar om den ersättning som ska utgå till sty-

relseledamöterna. Årsstämman 2025 beslutade att arvode

till styrelsen ska lämnas oförändrat och därmed utgå med

totalt 1 850 000 kronor att fördelas med 600 000 kronor till

styrelsens ordförande samt 250 000 kronor till var och en

av de övriga stämmovalda styrelseledamöterna som ej

är anställda i bolaget. Utöver styrelsearvodet utgår ingen

ersättning för utskottsarbete. Arbetstagarledamöterna är be-

rättigade till 1 500 kronor per möte.

REVISORER

Årsstämman väljer bolagets revisor. Revisorn är ansvarig för

att utifrån en årligen fastställd revisionsplan granska och ut-

värdera verksamhetens risker och koncernens finansiella rap-

portering. Revisorn träffar regelbundet revisionsutskottet och

styrelsen för att informera om det löpande revisionsarbetet.

Årsstämman 2025 beslutade om nyval av revisionsbolaget

PwC för tiden intill årsstämman 2026. PwC har som huvudan-

svarig revisor utsett den auktoriserade revisorn Henrik Boman.

Ersättning till revisorerna utgår enligt godkänd räkning.

Information om revisorns ersättning finns i not 11 på sid 92.

INTERN KONTROLL AVSEENDE FINANSIELL

RAPPORTERING

STYRELSENS ANSVAR

Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna

kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Den

följande beskrivningen har upprättats i enlighet med Svensk

Kod för Bolagsstyrning (Koden) och utgör styrelsens beskriv-

ning av bolagets system för intern kontroll och riskhantering

avseende den finansiella rapporteringen.

ENIROKONCERNENS KONTROLLMILJÖ

Kontrollmiljön innefattar de värderingar och den etik som

styrelsen, VD och koncernledningen kommunicerar och verkar

utifrån samt koncernens organisationsstruktur, ledarskap,

ansvar och befogenheter samt den kompetens som med-

arbetarna har. Styrelsen arbetar löpande med bedömning

och hantering av risker. Eniros styrelse har valt att inte inrätta

en internrevisionsfunktion för den interna kontrollen. Bedöm-

ningen baseras på koncernens storlek och verksamhet samt

befintliga internkontrollprocesser. Den ekonomiska styrningen,

hantering av risker, löpande finansiell rapportering och den

externa finansiella rapporteringen hanteras hos den centra-

la ekonomifunktionen. Ansvar och befogenheter definieras

i instruktioner för attesträtt, manualer, policyer, rutiner och

uppförandekod. Några exempel är bolagsordningen, arbets-

ordning för styrelsens arbete, instruktion för arbetsfördelning

mellan VD och styrelse, instruktion för ekonomisk rapportering,

finanspolicy och redovisningsmanual. Dessa riktlinjer utgör

tillsammans med lagar och externa regelverk den så kallade

kontrollmiljön. Styrelsen prövar löpande dessa instruktioners

relevans och aktualitet. Ansvaret för att kontinuerligt upprätt-

hålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med

den interna kontrollen avseende den finansiella rapportering-

en är delegerat till den verkställande direktören. Koncernled-

ningen och övriga ledande befattningshavare har ansvaret

för intern kontroll inom sina respektive ansvarsområden.

RISKBEDÖMNING

Styrelsen gör löpande en bedömning av koncernens risker.

Syftet är att identifiera händelser på marknaden eller i verk-

samheten som kan föranleda förändrade värderingar av till-

gångar och skulder. En annan viktig del i riskbedömningen är

att fånga upp förändringar i redovisningsregler och säkerstäl-

la att dessa förändringar återspeglas i den finansiella rappor-

teringen på ett korrekt sätt. En viktig del i riskbedömningen är

den månatliga finansiella rapporteringen samt de rapporter

som affärsenhetscheferna inkommer med varje månad.

KONTROLLSTRUKTURER

Kontrollstrukturerna har utformats för att hantera de risker

som styrelse och ledning bedömer vara väsentliga för verk-

samheten och den finansiella rapporteringen. De bygger på

en organisation där det finns tydliga beslutsvägar, där befo-

genheter och ansvar fördelats genom riktlinjer samt en före-

tagskultur med gemensamma värderingar samt instruktioner

och kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller att i tid

förebygga risken för fel i rapporteringen. Dessutom påverkas

kontrollmiljön av den enskilda medarbetarens medvetenhet

om sin roll i upprätthållandet av god intern kontroll.

Exempel på kontrollaktiviteter är bland annat:

• Tydliga beslutsprocesser och attestordning för väsentliga

beslut (till exempel inköp, investeringar och avtal).

• Månatliga avvikelseuppföljning mot budget och

prognoser.

• Kreditupplysningar på nya och befintliga kunder.

• Månatlig riskbedömning av förfallna kundfordringar.

• Kontroller i ekonomisystemen samt andra analytiska upp-

följningar och avstämningar.

UPPFÖLJNING

Uppföljning av kontrollaktiviteter utförs kontinuerligt för att säker-

ställa att risker har beaktats och behandlats på ett tillfredsstäl-

lande sätt. Uppföljningen sker både informellt och formellt och

inbegriper uppföljning av månatliga finansiella rapporter mot

budget, prognoser och andra uppställda mål. Uppföljningen för

att säkerställa effektiviteten i den interna kontrollen avseende

den finansiella rapporteringen sker av styrelsen, VD, koncern-

ledningen samt av verksamhetsansvariga personer. Bolagets

revisorer rapporterar till styrelsen i samband med granskning

av delårsrapport, bokslut och årsredovisning. Därutöver sker en

löpande kontakt mellan styrelsen och bolagets revisorer.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Informationen inkluderar policyer, instruktioner och check-

listor, beskrivningar av roller och ansvar samt övergripande

tidplaner för till exempel budget, prognoser, månadsrappor-

ter, kvartalsbokslut och årsredovisningsarbete. Vidare finns

informella kanaler för medarbetare att kommunicera betydel-

sefull information till relevanta mottagare, ytterst styrelsen vid

behov. Enirokoncernen har även en visselblåsarfunktion. För

kommunikationen med externa parter finns både en insider-

policy och en informationspolicy som anger riktlinjer för hur

extern kommunikation får ske. Syftet med policyn är att säker-

ställa att alla informationsskyldigheter efterlevs på ett korrekt

och fullständigt sätt.

FINANSIELL RAPPORTERING OCH INFORMATION

Enirokoncernens rutiner och system för informationsgivning

syftar till att förse marknaden med löpande och korrekt in-

formation om koncernens utveckling och finansiella ställning

i enlighet med gällande regleringar och lagar. Via Enirokon-

cernens gemensamma intranät hålls medarbetarna uppda-

terade om koncernövergripande policyer, styrdokument och

manualer. Finansiell rapportering och verksamhetsinformation

lämnas regelbundet i form av:

• Boksluts- och delårsrapporter, vilka publiceras som

pressmeddelanden

• Årsredovisning

• Pressmeddelanden om betydande händelser

Styrelsen övervakar och säkerställer kvaliteten i den finan-

siella rapporteringen genom instruktion för arbetsfördelning

mellan VD och styrelse och instruktion för ekonomisk rappor-

tering till styrelsen. Styrelsen säkerställer vidare kvaliteten i

den finansiella rapporteringen genom att ingående behandla

delårsrapporter, bokslutskommuniké och årsredovisning på

styrelsemöten. Styrelsen behandlar också information om

riskbedömningar, tvister och eventuella oegentligheter. Sty-

relsen har delegerat till verkställande ledning att säkerställa

kvaliteten i pressmeddelanden med finansiellt innehåll samt

presentationsmaterial i samband med möten med media,

ägare och finansiella institutioner.

Risker och riskhantering

VERKSAMHETSRISKER

Marknadsrisker Beskrivning av potentiella risker Hur Eniro hanterar risken

Konjunktur och omvärld Omvärldssynen och den ekonomiska kon-

junkturen kan påverka kundernas investe-

ringsvilja och efterfrågan.

Enirokoncernen möter dessa risker genom att bedriva verksamhet mot företag i

flera olika branscher och mot flera olika marknader. En hög andel återkommande

intäkter och en balanserad kundstruktur bidrar till en positiv intjäning över tid.

Inflation Ökad inflation och effekter på bolagets

kostnadsmassa.

Eniro möter inflationsrisken genom att bevaka utvecklingen och vid behov justera

kostnadsmassan och/eller prissättningen mot våra kunder.

Konkurrens Ökad konkurrens från globala aktörer inom

digital marknadsföring.

Eniro möter konkurrensrisken genom att vara en ledande aktör på utvalda markna-

der och genom fokus på mikro, små och medelstora företag. Vi har en nära relation

till våra kunder och vårt erbjudande utvecklas kontinuerligt tillsammans med dem

och med kundernas behov i centrum.

Produkter och teknologi Nya arbetssätt, beteenden och snabba tek-

nikskiften kan leda till ändrade kundkrav.

Eniro möter dessa risker genom att ha kundnära relationer och utveckling av nya pro-

dukter och tjänster för att förstå behov och marknadsförflyttningar.

Verksamhetsrisker

Partners Våra partners kan förändra affärs-

modeller och villkor som påverkar vår

intjäningsförmåga.

Eniro har väletablerade och strategiska samarbeten med flera leverantörer av

On-line tjänster, IT-plattformar och programvaror. Eniro är därmed inte beroende

av något enskilt partnerskap för sin intjäningsförmåga.

IT och cybersäkerhet Beroende av att kunna erbjuda kunder till-

förlitliga IT-lösningar samt ha en säker intern

IT-struktur.

Driftsstörningar, cyberattacker och stöld av information skadar vårt förtroende

på marknaden och kan orsaka stora finansiella skador. Eniro jobbar kontinu-

erligt med att förbygga och motverka negativa effekter av dessa. Bland annat

genom en strikt IT-policy och försäkringsskydd.

Kompetensförsörjning Förmåga att rekrytera och behålla kompe-

tenta medarbetare.

Det råder stark konkurrens om kvalificerad personal inom IT-branschen. Eniros

verksamhet med en kombination av ett attraktivt produkterbjudande och tjänster för

programvaruutveckling gör dock företaget intressant.

Regelefterlevnad Förmåga att leva upp till lagstiftning, regle-

ringar samt andra externa krav.

Eniro följer noga utvecklingen av lagstiftning, regelverk och förordningar som är

tillämpliga på de marknader där koncernen har verksamhet.

Korruption och bedrägeri Korruption och mutor förekommer på mark-

nader där Eniro är verksamt. Bedrägeri handlar

om felaktigt och kriminellt beteende i syfte att

nå finansiell eller personlig vinning, en risk som

förekommer inom alla verksamheter

Eniro har interna kontrollrutiner och policyer för att förebygga och upptäcka

avvikelser. Koncernen har ett system där medarbetare anonymt kan rapporter

överträdelser, genom den så kallade visselblåsar-policyn

Eniro har kunder med en bred nordisk närvaro och inom en mängd olika

branscher. Denna diversifiering bidrar till att sprida riskerna, vilket är av-

görande för att styra och kontrollera verksamheten på ett effektivt sätt.

Förmågan att identifiera, förebygga och hantera riskerna är kritisk för

en effektiv styrning och kontroll av verksamheten. Eniros ambition är att

uppnå en hög medvetenhet om risker och en välutvecklad hantering av

dessa, vilket inte bara minimerar potentiella negativa påverkningar utan

även identifierar möjligheter som kan leda till positiv affärsmässig tillväxt.

Eniros affärsverksamhet påverkas av en rad marknadsrisker, inklusive

förändrade kundbehov, ekonomiska svängningar, geopolitiska händelser,

pandemier och finanskriser. Dessa faktorer kan indirekt och direkt påverka

företagets intäkter och lönsamhet. För att mildra dessa risker förlitar sig

Eniro på sin diversifierade kundbas som sträcker sig över många branscher

och geografiska områden.

Omvärldens osäkerhet fortsätter och påverkas av flera faktorer bland

annat internationella konflikter, politisk osäkerhet och en svag konjunktur.

Å andra sidan har inflation gått ner och stabiliserats som lett till att

räntorna har sjunkit senaste åren, detta är positivt och leder till minskade

kostnader och förväntad högre investeringsbenägenhet bland våra

kunder. Eniro fortsätter att aktivt hantera risker för att minimera negativ

påverkan på verksamheten och utforska möjligheter för tillväxt och

utveckling trots dessa utmaningar. Eniro använder en blandning av

strategier som inkluderar långsiktiga kundavtal, kreditkontroller, för-

skottsbetalningar och kontinuerlig utvärdering av kundfordringar.

De som bedöms ha störst betydelse beskrivs nedan och har delats in

i kategorierna marknadsrelaterade och verksamhetsrelaterade. De

finansiella riskerna presenteras i not 25 på sidan 100.

8181

Koncernens räkningar

82 Koncernens resultaträkning

82 Koncernens rapport över totalresultat

83 Koncernens balansräkning

84 Koncernens förändringar i eget kapital

85 Koncernens kassaflödesanalys

86-101 Koncerns noter

Moderbolagets räkningar

102 Moderbolagets resultaträkning

103 Moderbolagets balansräkning

104 Moderbolagets förändringar i eget kapital

104 Moderbolagets kassaflödesanalys

105-107 Moderbolagets noter

Finansiella rapporter

Koncernens resultaträkning

MSEK Not 2025 2024

Nettoomsättning 2, 3 955 951

Övriga rörelseintäkter 4 10 14

Aktiverat arbete för egen räkning 7 9 8

Inköp av varor och tjänster -118 -108

Övriga externa kostnader 11 -181 -167

Personalkostnader 8, 9, 10 -546 -554

Övriga rörelsekostnader -6 -2

Avskrivningar och nedskrivningar

- Materiella anläggningstillgångar 5, 6 -27 -33

- Immateriella anläggningstillgångar 7 -41 -38

Rörelseresultat 55 72

Resultat från andelar i intresseföretag 15 -10 -6

Finansiella intäkter 12 10 8

Finansiella kostnader 12 -16 -16

Resultat före skatt 39 57

Redovisad skatt 13 8 10

Årets resultat 46 68

Varav hänförligt till

Moderbolagets aktieägare 46 68

Innehav utan bestämmande inflytande 0 0

Resultat per aktie före och efter utspädning (SEK) 20 0,06 0,09

Koncernens rapport över totalresultat

MSEK Not 2025 2024

Årets resultat 46 68

Övrigt totalresultat

Poster som inte kan omföras till resultaträkningen

Omvärdering pensionsförpliktelser 23 27 -29

Summa 27 -29

Poster som har eller kan omföras till resultaträkningen

Valutakursdifferenser -14 4

Summa -14 4

Övrigt totalresultat, netto efter skatt 13 -25

Årets totalresultat 59 43

Varav hänförligt till

Moderbolagets aktieägare 57 43

Innehav utan bestämmande inflytande 2 0

Periodens totalresultat 59 43

Koncernens balansräkning

MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Nyttjanderättstillgångar 5 34 22

Övriga materiella anläggningstillgångar 6 9 9

Immateriella anläggningstillgångar

7 530 519

Uppskjutna skattefordringar 14 20 17

Andelar i intresseföretag 15 12 23

Finansiella anläggningstillgångar 16 31 40

Summa anläggningstillgångar 635 629

Omsättningstillgångar

Avtalstillgångar 3 18 27

Kundfordringar 17 73 70

Förutbetalda kostnader 18 54 45

Aktuella skattefordringar 5 13

Övriga kortfristiga fordringar 7 4

Likvida medel 19 189 163

Summa omsättningstillgångar 346 322

SUMMA TILLGÅNGAR 982 951

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Aktiekapital 20 298 298

Reserver -293 -277

Tillskjutet kapital/Balanserat resultat 339 261

Eget kapital moderbolagets aktieägare 344 283

Innehav utan bestämmande inflytande 0 1

Summa eget kapital 344 284

Långfristiga skulder

Leasingskuld 22 21 11

Uppskjutna skatteskulder

14 3 5

Pensionsförpliktelser 23 268 296

Summa långfristiga skulder 292 312

Kortfristiga skulder

Leasingskuld 22 14 13

Leverantörsskulder 31 27

Aktuella skatteskulder 0 2

Upplupna kostnader 24 93 99

Avtalsskulder 3 152 168

Övriga kortfristiga skulder 51 43

Avsättningar 3 3

Summa kortfristiga skulder 345 355

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 982 951

1) Se not 28 för detaljer avseende omräkning av jämförelseåret pga. rättelse av fel.

Koncernens förändringar i eget kapital

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare

MSEK Not

Aktie-

kapital

Övrigt

tillskjutet

kapital

Omräk-

nings-

reserv

Balan s erat

resultat Summa

Innehav

utan

bestämm-

ande

inflytande

Summa

eget

kapital

Ingående balans 1 januari 2024 298 5 860 -281 -5 609 269 1 270

Årets resultat - - - 68 68 0 68

Omräkning av utländska

dotterföretag - - 4 - 4 0 4

Förändring pensioner

Aktuariella vinster/förluster 23 - - - -29 -29 - -29

Summa totalresultat - - 4 39 43 0 43

Övrigt

Premier för teckningsoptioner - - - 0 0 - 0

Summa övrigt - - - 0 0 - 0

Transaktioner med aktieägare

Utdelning till moderbolagets

aktieägare - - - -29 -29 0 -29

Summa transaktioner med

aktieägare - - - -29 -29 0 -29

Utgående balans 31 december 2024 298 5 860 -277 -5 599 283 1 284

Ingående balans 1 januari 2025 298 5 860 -277 -5 599 283 1 284

Årets resultat - - - 46 46 0 46

Omräkning av utländska

dotterföretag - - -16 - -16 2 -14

Förändring pensioner

Aktuariella vinster/förluster 23 - - - 27 27 - 27

Summa totalresultat - - -16 74 57 2 59

Övrigt

Premier för teckningsoptioner - - - 0 0 - 0

Övrigt - - - 3 3 -3 0

Summa övrigt - - - 3 3 -3 0

Transaktioner med aktieägare

Utdelning till moderbolagets

aktieägare - - - - - 0 0

Summa transaktioner med

aktieägare - - - - - 0 0

Utgående balans 31 december 2025 298 5 860 -293 -5 522 344 0 344

Koncernens kassaflödesanalys

MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 55 72

Justering för ej kassaflödespåverkande poster

Avskrivningar och nedskrivningar 6, 7 68 71

Pensioner och övriga avsättningar -3 -6

Erhållna räntor -1 4

Erlagda räntor 0 0

Betald inkomstskatt -1 -1

Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital 117 140

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Minskning/ökning av kortfristiga fordringar 18 -12

Minskning/ökning av kortfristiga skulder -45 -19

Kassaflöde från den löpande verksamheten 90 109

Investeringsverksamheten

Förvärv av övriga anläggningstillgångar

6, 7 -38 -49

Depositioner 6 0

Erhållen utdelning 0 0

Kassaflöde från investeringsverksamheten -32 -49

Finansieringsverksamheten

Amortering av pensionsskuld 23 -5 -4

Amortering av leasingskuld 22 -24 -29

Återköp av egna aktier - -

Utdelning till moderbolagets aktieägare - -29

Utdelning till aktieägare utan bestämmande inflytande -1 -

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -29 -62

Årets kassaflöde 29 -2

Likvida medel vid årets början 163 164

Årets kassaflöde 29 -2

Kursdifferens i likvida medel -3 1

Likvida medel vid årets slut 19 189 163

1) Förvärv av övriga anläggningstillgångar inkluderar internt upparbetade tillgångar.

Koncernens noter

ALLMÄNT

Koncernen omfattar moderbolaget Eniro Group AB (publ) med organisations-

nummer 556588-0936 och dess dotterföretag och intresseföretag. Moderbola-

get har sitt säte i Stockholm, Sverige och är noterat på Nasdaq OMX Stockholm.

GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial

Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU samt tillämpliga bestäm-

melser i Årsredo visningslagen och RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för

koncerner. Koncern redovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdeme-

toden förutom vad beträffar tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument)

värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

TILLÄMPNING AV NYA STANDARDER

Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller

ändrade IFRS

Det finns inga nya IFRS standarder som godkänts för tillämpning från 2025 och

framåt. IAS 1 Utformning av finansiella rapporter har ändrats gällande vilka

redovisningsprinciper som ska upplysas om. Denna ändring innebär att man

endast ska lämna upplysningar om väsentlig information om redovisningsprin-

ciper varför not 1 samt redovisningsprinciper i respektive not har omarbetats,

Övriga ändringar i standarder som är godkända för tillämpning från 2024 har

inte bedömts ha någon väsentlig effekt på koncernens finansiella rapporter.

Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas

Nya och ändrade IFRS vilka träder i kraft kommande räkenskapsår har inte

förtidstillämpats och bedöms inte komma att ha någon väsentlig effekt på

koncernens finansiella rapporter.

IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements (tillämplig för

räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare) IFRS 18 kommer att

ersätta IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, och införa nya krav som kom-

mer att bidra till att uppnå jämförbarhet i resultatrapporteringen för liknande

företag och ge användarna mer relevant information och transparens. Även om

IFRS 18 inte kommer att påverka redovisningen eller värderingen av poster i de

finansiella rapporterna, förväntas dess effekter på presentation och upplysning-

ar vara genomgripande, särskilt de som är relaterade till resultaträkningen.

Koncernen utreder för närvarande effekterna av de kommande förändringarna

på de finansiella rapporterna, inklusive nödvändiga anpassningar av finansiella

rapporter och notupplysningar.

UPPLYSNINGAR OM VÄSENTLIGA ANTAGANDEN OCH

OSÄKERHETSFAKTORER

Bedömningar och antaganden som genomförts har förtydligats under res-

pektive not i avsnittet om koncernens noter. De väsentliga antaganden som

bör framhållas är Immateriella tillgångar samt Nedskrivningsprövning (not 7),

Uppskjuten skatt (not 13) samt Pensionsförpliktelser (not 23). Beträffande kon-

cernens fortlevnad bedömer styrelsen att fortsatt drift föreligger för moderbola-

get, koncernen och dess dotterföretag och att det finns förmåga att finansiera

verksamheten under 12 månader.

KONCERNREDOVISNING

Dotterbolag

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag över vilka mo-

derbolaget direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande. Moderbolaget

har bestämmande inflytande och kontrollerar ett företag när det exponeras för

eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet

att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget.

Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att

dotterföretagets egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan till-

gångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens

egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterföretagets egna kapital

som tillkommit efter förvärvet.

Innehav utan bestämmande inflytande i dotterbolagens resultat och eget ka-

pital redovisas separat i koncernens resultaträkning, rapport över totalresultat,

rapport över förändringar i eget kapital och balansräkning.

Intresseföretag

Intresseföretag är företag i vilka koncernen har ett betydande men inte

bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar

mellan 20 och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt

kapitalandels metoden.

Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden värderas innehav i intresseföretag

initialt till anskaffningsvärde. Det redovisade värdet ökas eller minskas därefter

för att beakta koncernens andel av resultat och övrigt totaltresultatet efter

förvärvs tidpunkten samt avskrivningar av förvärvade övervärden. Utdelningar

redovisas som en minskning av investeringens redovisade värde.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

Funktionell valuta och rapportvaluta

Posterna i de finansiella rapporterna för respektive koncernföretag är värderade

i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive koncernföretag

huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta) I koncernredovisningen används

svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt

de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna

omvär deras. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning

av sådana transaktioner och vid omräkningen av monetära tillgångar och

skulder till balans dagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då

transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning

av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt

totalresultat.

Valutakursvinster och -förluster som härrör sig till lån och likvida medel redo-

visas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Övriga valuta-

kursvinster och -förluster redovisas i posten Övriga intäkter/kostnader.

Koncernföretag

Resultat och balansräkningar för koncernföretag som har en annan funktionell

valuta än svenska kronor (koncernens rapportvaluta) omräknas enligt följande:

Tillgångar och skulder i var och en av balansräkningarna omräknas till balans-

dagens kurs.

Intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till ge-

nomsnittlig valutakurs. De valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt

totalresultat.

I koncernredovisningen redovisas valutakursdifferenser hänförliga till omräkning

av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet, tillsammans med valutakursdif-

ferenser hänförliga till upplåning som klassificerats som säkringsinstrument för

sådana investeringar, i övrigt totalresultat. Ackumulerade vinster eller förluster

i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras

helt eller delvis.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en ut-

landsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet

och omräknas till balansdagens kurs.

FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen omfattar på tillgångssi-

dan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar och finansiella placeringar. På

skuld sidan återfinns låneskulder och leverantörsskulder.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget

blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp när

NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER

REDOVISNINGSPRINCIPER

Segmentsrapporteringen överrensstämmer med den interna rapporteringen

som lämnas till högste verkställande beslutsfattare. Koncernledningen utgör

högste verkställande beslutsfattare och ansvarar för tilldelning av resurser

och utvärdering av resultat. Eniro redovisar sitt resultat fördelat på affärsom-

rådena Marketig Partner och Dynava. Inom Marketing Partner finns de lands-

överskridande funktionerna Products, Technology, Sales, Marketing, Business

Intelligence, Finance samt Human Resources. Affärsområdet Dynava styrs

separat och är inte en integrerad del av funktionsorganisationen. Koncernled-

ningens uppföljning av resultatutveckling, EBITDA och finansiell rapportering

följer uppdelningen i Marketing Partner och Dynava.

Koncernens finansiella poster, såväl som skatter, allokeras inte till rörelseseg-

menten. Tillgångar och skulder mäts inte på segmentsbasis.

Marketing Partner Dynava Övrigt SummaMSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024NettoomsättningSverige 320 306 202 186 - - 522 492Norge 105 105 - 9 - - 105 113Danmark 124 141 - - - - 124 141Finland 88 30 116 175 - - 204 205Summa 637 581 318 370 - - 955 951Rörelseresultat före avskrivningar och finansiella poster 128 143 12 15 -17 -16 123 143Avskrivningar -48 -50 -20 -21 1 0 -68 -7 1Rörelseresultat 79 93 -8 -6 -17 -16 55 72Resultat från andelar i intresseföretag - - - - -10 -6 -10 -6Finansiella poster netto -5 -8Skatter 8 10Årets resultat 46 68Övriga upplysningarInvesteringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar 10 43 5 6 0 0 15 49Väsentliga kostnadsposterPersonalkostnader -285 -256 -244 -287 -16 -11 -546 -554

Ingen enskild kund står för 10 % eller mer av koncernens totala omsättning.

Koncernens anläggningstillgångar exklusive goodwill, finansiella instrument och uppskjuten skatt är fördelat på följande länder:

MSEK 2025 2024Sverige 54 808 69 674 Danmark 5 236 15 764 Finland 5 314 9 063 Övriga länder 29 434 10 672 Summa 94 792 105 173

NOT 2 SEGMENTSINFORMATION

NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER

faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har levererat och avtalsenlig

skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits.

Borttagande av finansiella tillgångar och skulder

Koncernen tar bort en finansiell tillgång från balansräkningen när rättigheterna

i avtalet realiseras, löper ut eller då koncernen förlorar kontrollen över dem.

Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från

balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt löpt ut.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Nedskrivningar sker i enlighet med IFRS 9 ”förväntad kreditförlustmodellen”.

Nedskrivningsmodellen tillämpas på finansiella tillgångar som värderas till

upplupet anskaffningsvärde. För att bedöma de förväntade kreditförlusterna

använder sig Eniro av historisk data, aktuella förhållanden och framåtblickande

information.

REDOVISNINGSPRINCIPER

Intäkter redovisas till ett belopp som avspeglar den ersättning Eniro förväntar sig

att erhålla för överlåtande av tjänster till kunder. Intäkter från försäljning av tjänster

redovisas vid den tidpunkt när kontrollen har överförts till kunden. Detta kan ske antingen

vid en given tidpunkt eller över tid, beroende på tjänstens karaktär.

• Vid en given tidpunkt: Exempelvis när en engångstjänst är levererad, som annon-

spaket eller konsulttjänster. Detta sker när Eniro har en befintlig rätt till betalning

för tjänsten, kunden har äganderätt till tjänsten, tjänsten har levererats till kunden

och/eller kunden har de betydande risker och fördelar som är förknippade med

tjänstens ägande.

• Över tid: Exempelvis för abonnemang där kunden successivt erhåller värde under

avtalstiden, som vid digitala söktjänster och marknadsföring.

Koncernens avtal med kunder kan innehålla olika prestationsåtaganden.

Prestationsåtagandet skiljer sig mellan olika tjänster och produkter varför

modellen används per orderrad. Prestationsåtagandena kan vara separata

eller integrerade beroende på tjänstens natur. Därför används en modell för

intäktsredovisning per orderrad, där varje prestationsåtagande identifieras och

bedöms individuellt.

• För prestationsåtaganden som avser tjänster med en kontinuerlig leverans,

exempelvis digital exponering och marknadsföringstjänster, sker intäktsredovis-

ningen successivt över kontraktets löptid.

• För åtaganden som innefattar en engångsleverans, exempelvis en speci-

fik annonskampanj, redovisas intäkten vid den tidpunkt då kunden erhåller

kontroll över tjänsten.

Ett avtal kan innehålla flera prestationsåtaganden. Bedömningar görs om dessa

är distinkta eller inte och intäktsredovisningen sker när varje distinkt prestations-

åtagande är uppfyllt. Transaktionspriset fördelas mellan prestationsåtaganden i

avtalet baserat på deras individuella försäljningspriser.

En intäkt kan redovisas först när kontrollen över den sålda tjänsten kan anses ha

överförts till kunden för respektive typ av intäktsslag/prestationsåtagande. Intäkter

redovisas exklusive mervärdesskatt, returer, rabatter och viten samt efter eliminering

av koncernintern försäljning. Rabatter fördelas proportionellt över alla prestations-

åtaganden i avtalet, om det inte kan bevisas att rabatten är direkt hänförlig till ett

specifikt prestationsåtagande. Inom vissa kontrakt inom Dynava, kan viten förekom-

ma om tjänsten inte levereras enligt avtalsvillkoren. Eftersom dessa viten är direkt

kopplade till de intäkter som redovisas för ett specifikt kundkontrakt, behandlas de

som en minskning av transaktionspriset snarare än som en kostnad.

Eniro redovisar en avtalsskuld för mottagen ersättning avseende ouppfyllda presta-

tionsåtaganden. Å andra sidan, om Eniro uppfyller ett prestationsåtagande innan

ersättningen erhålls, redovisas en avtalstillgång. Hela beloppet som ligger upptaget

som avtalsskuld per 2025-12-31 förväntas att redovisas som intäkt 2026. Av den

ingående avtalsskulden på 168 MSEK har 167 MSEK intäktsförts under 2025.

Eniro erhåller normalt betalning inom 14-30 dagar efter att en faktura har utfärdats. För

abonnemangsintäkter faktureras kunden månadsvis, kvartalsvis eller årsvis i förskott,

medan övriga tjänster vanligtvis faktureras vid leverans.

Eniros säljprovisioner uppfyller kriterierna för att redovisas som kontraktsutgifter då

Eniro inte skulle ha ådragit sig dessa kostnader om kontrakt inte erhållits. Kontraktsut-

gifter ingår i balansräkningens under Förutbetalda kostnader (se not 18) och periodi-

seras över den genomsnittliga livslängden för ett kontrakt, vilket är beräknat till mellan

12-30 månader. Kostnaderna redovisas som övriga externa kostnader.

Eniro bedriver sin verksamhet inom två affärsområden tillika rörelsesegment, Marketing

Partner och Dynava. Det är samma rapporteringsstruktur som följer den interna rap-

portstrukturen. Marketing Partner hjälper mikro, små och medelstora företag med online

sök och digital marknadsföring. Tjänsteutbudet delas upp i två huvudkategorier:

Abonnemangsintäkter - avser online-söktjänster och digitala marknadsförings-

produkter som erbjuds i abonnemangsform, vilket innebär att kunden erhåller

kontinuerlig tillgång till tjänsterna under avtalstiden. Dessa intäkter redovisas

linjärt över kontraktsperioden, då kontrollen över tjänsten överförs successivt.

Abonnemangens eller avtalens löptider varierar mellan 6-24 månader.

NOT 3 INTÄKTER FRÅN AVTAL MED KUNDER

Övriga rörelseintäkter består av följande:

MSEK 2025 2024Valutakursvinster 2 2Vidarefakturering hyror 2 3Intäktsföring av äldre kreditposter i kundreskontran 4 5Övriga poster 2 3Summa 10 14

NOT 4 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

Övriga tjänster – innefattar annonspaket, konsulttjänster, mediakostnader

från samarbetspartners, där Eniro agerar som huvudman i transaktionen och

ansvarar för leveransen av tjänsten gentemot kunden, samt digitala marknads-

föringstjänster som inte erbjuds i abonnemangsform. Dessa intäkter redovisas

huvudsakligen vid en given tidpunkt, eftersom kontrollen överförs direkt vid

leverans av tjänsten.

Dynava omfattar contact center-verksamhet och nummerupplysning via samtal och

SMS. Intäkterna från dessa tjänster redovisas vanligen i den period då tjänsterna levere-

ras till slutanvändaren via samtal eller sms.

Intäktsrelaterade avtalstillgångar och avtalsskulder

MSEK 2025 2024Tredjepartsprodukter Marketing Partner 11 6Dynava 6 20Summa avtalstillgångar 18 27Förskottsfakturering 152 168Summa avtalsskulder 152 168

Externa intäkter från avtal med kunder per kategori och rörelsesegment:

MSEK 2025 2024Abonnemangsintäkter 534 470Övriga digitala marknadsföringsintäkter 103 111Summa Marketing Partner 637 581Dynava 318 370Summa Dynava 318 370Summa intäkter 955 951

Tidpunkt för intäktsredovisning:

MSEK 2025 2024Över tid 534 470Vid en viss tidpunkt 421 481Summa 955 951

REDOVISNINGSPRINCIPER

Koncernen leasar diverse kontor samt bilar. Leasingavtalen skrivs normalt för

fasta perioder mellan 1 och 5 år med möjlighet till förlängning. Leasingbetal-

ningar som kommer att göras för att rimligtvis säkra förlängningsoptioner ingår

också i värderingen av skulden. Koncernen är exponerad för eventuella framtida

ökningar av rörliga leasingbetalningar baserade på ett index eller en ränta, som

inte ingår i leasingskulden förrän de träder ikraft. Nyttjanderätten redovisades

initialt till ett värde motsvarande leasingskulden, justerad för eventuella förutbe-

talda leasingavgifter.

Kontrakt med kortare löptid än ett år och kontrakt av mindre värde har undantagits i

enlighet med det undantag som standarden tillåter.

Leasingbetalningarna diskonteras med leasingavtalets implicita ränta. Om

denna räntesats inte kan fastställas enkelt, vilket normalt är fallet för koncer-

nens leasingavtal, ska leasetagarens marginella låneränta användas, vilken är

räntan som den enskilda leasetagaren skulle få betala för att låna de nödvän-

diga medlen för att köpa en tillgång av liknande värde som nyttjanderätten i en

liknande ekonomisk miljö med liknande villkor och säkerheter.

Koncernen bestämmer den marginella låneräntan på följande sätt:

- Eniro, som inre har tagit upp några utomstående lån från utomstående i närtid

använder en metod som utgår från riskfri ränta som justeras för kreditrisk, och

-Justeringar görs för de specifika villkoren i avtalet, t.ex leasingperiod, land, valuta och

säkerhet.

Tillkommande investeringar under året har främst avsett ersatta utgångna kontrakt

samt tillkommande avtal avseende lokaler.

VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GÄLLANDE

LEASINGAVTALENS LÄNGD

Bedömningar som kan ha en väsentlig inverkan på de redovisade värdena är bedöm-

ningar för sannolikheten för nyttjandet av förlängnings- och uppsägningsoptioner i

leasingavtal. Vid bedömning av om det är rimligt säkert att en option att förlänga eller

en option att avsluta ett leasingavtal kommer att nyttjas eller inte, beaktas relevan-

ta faktorer och omständigheter som utgör ekonomiska incitament för att bedöma

sannolikheten. Till exempel den leasade tillgångens betydelse för verksamheten, kost-

naden för att ersätta tillgången, investerade anpassningar i den leasade tillgången,

ekonomiska incitament vad gäller avtalsvillkoren etc. Under 2025 har omvärdering av

leasingavtal uppgått till 17 MSEK (3), som i huvudsak avser bedömning av nyttjandet av

förlängningsoptioner för lokaler.

REDOVISADE BELOPP I BALANSRÄKNINGEN

I balansräkningen redovisas följande belopp relaterade till leasingavtal:

Tillgångar med Nyttjanderätt

MSEK 2025 2024Lokaler 32 20 Bilar 2 2 Summa 34 22

Tillkommande nyttjanderätter under året har främst avsett ersatta utgångna kontrakt

samt tillkommande avtal avseende lokaler. Tillkommande utgifter uppgår till 39 MSEK

(6).

REDOVISADE BELOPP I RESULTATRÄKNINGEN

I resultaträkningen redovisas följande belopp relaterade till leasingavtal:

MSEK 2025 2024Avskrivningar på nyttjanderätterLokaler -22 - 25 Bilar -1 -1Summa -23 -26 Räntekostnader (ingår i Finansiella kostnader) -2 -2Utgifter hänförliga till korttidsleasingavtal (ingår i Övriga externa kostnader) -1 -2Utgifter hänförliga till leasingavtal för vilka den underliggande tillgången är av lågt värde som inte är korttidsleasingavtal(ingår i Övriga externa kostnader) -1 -1Utgifter hänförliga till variabla leasingbetalning-ar som inte ingår i leasingskulder(ingår i Övriga externa kostnader) -1 -2

Det totala kassaflödet gällande leasingavtal under 2025 var -25 MSEK (-29).

Intäkter från vidareuthyrning uppgår till 2 MSEK (4).

NOT 5 NYTTJANDERÄTTSTILLGÅNGAR

MSEK 2025 2024Ackumulerade anskaffningsvärden 14 44Ackumulerade avskrivningar -4 -34Ackumulerade nedskrivningar -1 -2Redovisat värde 9 9Vid årets början 9 11Årets investeringar 5 4Årets avskrivningar -4 -6Redovisat värde 9 9

REDOVISNINGSPRINCIPER

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med

avskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av linjärt över tillgångens

bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs

beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Koncernens materiella

tillgångar består främst av datautrustningar och kontorsinventarier. Bedömd nytt-

jandeperiod varierar mellan tre och fem år. När det gäller nedskrivningsregler se

not 7 immateriella anläggningstillgångar.

NOT 6 ÖVRIGA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

NOT 7 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Varumärken med obestämbar GoodwillnyttjandeperiodVarumärken övriga Kundrelationer IT investeringar Summa MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024Ackumulerade anskaffningsvärden 10 056 10 582 302 302 718 837 1 824 1 966 480 490 13 381 14 177Ackumulerade avskrivningar - - - - -622 -722 -1 467 -1 590 -345 -338 -2 435 -2 649Ackumulerade nedskrivningar -9 578 -10 138 -302 -302 -95 -101 -343 -365 -97 -104 -10416 -11 009Redovisat värde 478 444 0 0 1 15 14 11 38 49 530 519Vid årets början 444 442 0 0 14 28 11 16 49 24 519 509Förvärv 44 - - - - - 8 - - - 53 -Årets investeringar - - - - - - - - 9 44 9 44Årets avyttringar och utrangeringar - - - - - - - - - 0 - 0Årets avskrivningar - - - - -14 -14 -6 -5 -21 -20 -41 -38Årets nedskrivningar - - - - - - - - - - - -Årets valutakursdifferens -10 3 - - -1 1 - 0 - 0 -11 4Redovisat värde 478 444 0 0 0 14 14 11 38 49 530 519

NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Vid nedskrivningsprövningen testas om nedskrivningsbehov föreligger genom att den

kassagenererande enheternas redovisade värden, inklusive goodwill och övriga kon-

cernmässiga övervärden, jämförs med återvinningsvärdet. Om det redovisade värdet

överstiger återvinningsvärdet skrivs det redovisade värdet ner till återvinningsvärdet.

Återvinningsvärdet utgörs av nyttjandevärdet (det högsta av nyttjandevärde och

bedömt nettoförsäljningsvärde). En diskonteringsränta har beräknats för respektive

kassagenererande enhet. Prövning av värdet på koncernens samtliga immateriella

tillgångar görs årligen under inom 12 månader från förra eller när indikationer på vä-

sentliga ändringar i antaganden identifierats. Eniro har under 2025 valt att framgent

göra nedskrivningsprövning i samband med årsbokslutet då fastlagda budgetar

finns tillgängliga varför Eniro under räkenskapsåret 2025 genomför nedskrivnings-

prövning både i Q3 och i Q4.

Eniro har successivt gått från landsbaserade organisationer med landschefer till en

mer centraliserad organisation, med en chef för respektive affärsområde (Marketing

Partner respektive Dynava) samt centraliserade supportfunktioner och system.

Enheterna inom respektive segment, oavsett geografisk placering, har därmed

många gemensamma beroenden. Uppföljning och rapportering till företagsledning-

en, liksom utvärdering av affärsområdeschefer, sker på affärsområdesnivå och inte

per land. Baserat på detta har Eniro identifierat att den lägsta kassagenererande

enheten utgörs av respektive affärsområde, Marketing Partner och Dynava. Eftersom

detta innebär en förändring jämfört med tidigare år har Eniro valt att genomföra

nedskrivningsprövningen både på affärsområdesnivå och på landsnivå under 2025.

Nedan redovisas utfallet från båda nedskrivningsprövningarna.

En nedskrivningsprövning baseras på ett antal olika antaganden om verksamheter-

nas framtida utveckling. Sådana antaganden är alltid förenade med olika grader av

osäkerhet. I fjärde kvartalet 2025 gjordes nedskrivningsprövningen som inte resul-

terade i någon nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar.Diskonterings-

räntan som används vid beräkning av återvinningsvärdet uppgick till mellan 14,7-18,1

(14,5-17,6) procent före skatt för de kassagenerande enheterna. Avkastningskravet

har fastställts mot bakgrund av koncernens nuvarande kapitalstruktur och återspeg-

lar de risker som gäller för de olika kassagenererande enheterna.

Kassaflödesprognoserna för år 2026–2030 bygger på en genomsnittlig omsättningstill-

växttakt på 9 (5) procent för Marketing Partner och 5 (5) procent för Dynava. Kassaflö-

den bortom femårsperioden extrapoleras med hjälp av en bedömd långsiktig tillväxttakt

på 2 (2) procent för alla kassagenererande enheter.

Känslighetsanalys har upprättats dels på kassagenererande enheterna Marketing

Partner och Dynava men också enligt tidigare CGU nivå, dvs på landsnivå. En ökning av

diskonteringsräntan med två procentenheter, en minskning av rörelsemarginalen före

avskrivningar och nedskrivningar av immateriella tillgångar (EBITDA-marginalen) med

två procentenheter eller en minskning av den antagna långsiktiga tillväxttakten med två

procentenheter skulle var för sig påverka nedskrivningsbehovet per 2025-12-31 med:

• Ökning av diskonteringsräntan: 0 MSEK• Minskning av EBITDA marginalen: 0 MSEK• Minskning av långsiktig tillväxttakt: 0 MSEK

RESULTAT AV ÅRETS NEDSKRIVNINGSPRÖVNING

Resultatet av nedskrivningsprövningen under 2025 och 2024 av goodwill

visade att nyttjandevärdet översteg de redovisade värdena för samtliga kassagene-

rerande enheter.

ÖVRIGA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod, d.v.s. varumärken,

kundrelationer och andra immateriella tillgångar uppgår till 52 MSEK (74)

och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och

eventuella nedskrivningar. Avskrivningar sker linjärt över den beräknade nyttjandepe-

rioden. Nyttjandeperioderna fastsälls vid förvärvstidpunkten. Koncernen prövar med

regelbundenhet om dessa fortsatt bedöms relevanta.

Koncernen skriver av immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod linjärt

över följande tider:

• Patent, varumärken och licenser 3-5 år• IT utveckling och programvaror 3-5 år• Kundkontrakt 1-3 år

REDOVISNINGSPRINCIPER

Koncernens immateriella tillgångar bedöms alla ha bestämd nyttjandeperiod

med undantag för Goodwill som har en obestämd nyttjandeperiod. Goodwill

skrivs inte av utan prövas avseende eventuellt nedskrivningsbehov årligen eller

oftare vid indikation på värdenedgång (I enlighet med IFRS). En nedskrivning

görs med det belopp tillgångens redovisade värde överstiger dess återvin-

ningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde

minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärde.

VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Bolaget har i anslutning till bokslutsarbetet gjort en noggrann analys av det

bokförda värdet på koncernens rörelsetillgångar inklusive goodwill, så kallad

impairment test. Ett impairment test baseras på ett antal olika antaganden och

verksamhetens framtida utveckling. De viktigaste antagandena framgår nedan.

Medelantalet heltidsanställda

2025 2024Andel Andel Totaltkvinnor, % Totaltkvinnor, %Sverige 286 50 284 46Norge 59 43 59 54Finland 202 66 241 75Danmark 42 52 50 64Estland 16 98 17 93Cypern 38 64 17 60Moldavien 59 89 63 89Senegal 172 56 157 59Summa 874 59 887 63

Antalet heltidsanställda vid årets utgång uppgår till 832 (880).

Tabellen nedan visar totala löner och ersättningar inklusive ersättningar till

styrelse och ledande befaftningshavare.

MSEK 2025 2024Löner och andra ersättningar 406 416Pensionskostnader avgiftsbestämda planer 51 55Sociala avgifter 69 66Summa 526 536

RÖRLIG KONTANTLÖN

Eventuella rörliga kontanta ersättningar ska vara kopplade till förutbestäm-

da och mätbara kriterier baserade på Enirokoncernens operationella resultat

(rörelseresultat före avskrivningar, nedskrivningar, goodwillavskrivningar, räntor

och skatt) koncernens intäkter och kassaflöde. Syftet med dessa kriterier är att

främja långsiktigt värdeskapande.

Rörlig kontant ersättning ska baseras på rörelseresultat och koncernens intäk-

ter. Mätperioden kan antingen vara tolv månader varvid utfall baseras på av

årsstämman fastställd resultat- och balansräkning, för tre månader åt gången

varvid utfall baseras på offentliggjord delårsrapport, eller en kombination av

båda mätperioderna. Rörlig kontant ersättning till verkställande direktören kan

uppgå till maximalt 150 procent av fast lön och för övriga Ledande befattnings-

havare till 100 procent av fast lön. Avtal om kvartalsvis rörlig kontant ersättning

kan ingås för ett kalenderår i taget.

Denna rörliga kontantersättning är ej pensionsgrundande eller semestergrundande.

Bolaget ska ha rätt att kräva återbetalning av rörlig lön om en utbetalning grundats

på information som senare visat sig vara uppenbart felaktig. Utbetalning av del av

eventuell rörlig lön ska vara villkorad av att de underliggande målen har uppnåtts på

ett långsiktigt hållbart sätt.

PENSION

Ordinarie pensionsålder är 66 år. Eniros pensionspolicy är baserad på endera

en individuell tjänstepensionsplan eller en premiebaserad pensionsplan.

ÖVRIGA FÖRMÅNER OCH ERSÄTTNINGAR

Övriga ersättningar och förmåner, t ex tjänstebil och sjukförsäkring, ska vara

marknadsmässiga och får högst uppgå till 10 procent av den fasta lönen.

TECKNINGSOPTIONER TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Enligt beslut vid årsstämman den 11 maj 2023 beslutades om emission av högst

37 000 000 teckningsoptioner av serie TO 2023, som ger rätt att teckna aktier i

Eniro Group AB till en teckningskurs om 1,09 kr per aktie under perioden 1 juni till

30 juni 2026.

Totalt har 10 000 000 teckningsoptioner tecknats av ledande befattningsha-

vare inom koncernen. Teckningsoptionerna har tecknats till marknadspris och

värderats av en oberoende part enligt Black & Scholes-modellen.

För ytterligare information hänvisas till Not 21 Teckningsoptioner.

UPPSÄGNING AV ANSTÄLLNING

Uppsägningstiden för verkställande direktören och ledande befattningshavare är

normalt mellan tre och sex månader. Avgångsvederlag utgår ej.

ERSÄTTNING TILL STYRELSEN

Stämman beslutar om den ersättning som ska utgå till styrelseledamöterna

för perioden fram till nästa årsstämma. Årsstämman 2025 beslutade att arvode till

styrelsen ska utgå med totalt 1 850 000 kronor (fg år 1 600 000) att fördelas med 600

000 kronor (oförändrat) till styrelsens ordförande och 250 000 kronor (oförändrat)

till var och en av de övriga stämmovalda styrelseledamöterna som ej är anställ-

da i bolaget. Utöver styrelsearvodet utgår ingen ersättning för utskottsarbete

(oförändrat). Arbetstagarledamöterna är berättigade till 1 500 kronor per möte (som

ett inläsningsarvode) (oförändrat). Se även tabell om närvaro och styrelsearvode i

avsnitt Bolagsstyrning. Tabellen nedan visar belopp avseende kalenderåret 2025.

Ersättning KSEK Styrelsearvodeutskottsarbete SummaStyrelsens ordförande 600 - 600Övriga styrelseledamöter 1 271 - 1 271Summa 1 871 - 1 871

Styrelsen bestod av 7 personer per 31 december 2025, varav 6 män (86%) och 1 kvinna (14%).

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Bolagsstämman 2025 fattade beslut om att tills vidare, dock längst till årsstämman

2029, anta följande riktlinjer. Riktlinjerna gäller för ersättningar till VD och övriga

personer i koncernledningen. Målsättningen med riktlinjerna för ersättning till

ledande befattningshavare är att Eniro ska erbjuda en marknadsmässig ersätt-

ning bestående av fast lön, eventuell rörlig kontant lön samt pensionsavsätt-

ningar och övriga ersättningar och förmåner. Härutöver kan bolagsstämman

från tid till annan besluta om aktie- och aktiekursrelaterad ersättning. Styrelsen

ska ha rätt att tillfälligt frångå, helt eller delvis, riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare om det i det enskilda fallet finns särskilda skäl för det och ett

avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive

dess hållbarhet eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Avvikelse

ska redovisas i ersättningsrapporten inför nästkommande årsstämma.

FAST LÖN

Den fasta lönen baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde,

kompetens och erfarenhet. Mål för eventuella rörliga kontanta ersättningar ska

bestämmas av styrelsen med början den 1 januari årligen och ska baseras på

utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål, såväl gemensamma som

individuella mål, och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen.

NOT 10 ERSÄTTNING STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

NOT 8 ANSTÄLLDA

NOT 9 LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR

Verkställande direktören och andra ledande befattningshavare

Grundlön/Rörlig Övriga Övrig KSEKarvodeersättningförmåner Pensionerersättning Summa VD och koncernchef, Hosni Teque-Omeirat 1)4 198 1 050 91 1 202 - 6 548Koncernledning 4 personer 2,3,4)5 600 323 78 1 024 - 7 026Summa 9 799 1 373 170 2 226 - 13 574

1) För 2024 uppgick ersättning för VD till grundlön inklusive semesterersättning 3 591 KSEK, rörlig ersättning 1 500 KSEK, övriga förmåner 103 KSEK, pensionskostnad 1030 KSEK och övrig ersättning 0 KSEK.

2) För 2024 uppgick ersättning för koncernledning till grundlön inklusive semesterersättning 7 326 KSEK, rörlig ersättning 540 KSEK övriga förmåner 205 KSEK, pensionskostnad 1 051 KSEK och övriga

ersättningar 136 KSEK.

3) Under 2025 ingår 1 st (1) personer som fakturerar sitt arvode med 839 KSEK (2 232).

4) Koncernledningen bestod av fyra personer per 31 december 2025, varav 3 män (75%) och 1 kvinna (25%). Samtliga är fast anställda.

NOT 10 ERSÄTTNING STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE (FORTSÄTTNING)

NOT 11 ARVODEN TILL REVISORER

MSEK 2025 2024PwC-Revisionsuppdrag 3,6 4,4Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag 0,1 --Övriga tjänster - -Summa 3,7 4,4Grant Thornton- Revisionsuppdrag 0,5 1,4- Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag - -- Övriga tjänster 0,1 0,1Summa 0,6 1,5Övriga revisionsbyråer- Revisionsuppdrag 0,4 0,1Summa 0,4 0,1Totalt 4,7 6,0

NOT 12 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

MSEK 2025 2024Finansiella intäkterValutakursvinster 6 4Övriga finansiella intäkter 1 0Ränteintäkter 3 4Summa 10 8Finansiella kostnaderValutakursförluster 0 -5Övriga finansiella kostnader -4 0Räntekostnad på pensionsskuld -9 -9Övriga räntekostnader -3 -3Summa -16 -16Finansnetto -5 -8

• Samtliga ränteintäkter hänför sig till finansiella tillgångar värderade till

upplupet anskaffningsvärde.

• Samtliga räntekostnader hänför sig till finansiella skulder värderade till

upplupet anskaffningsvärde.

• Räntekostnader avseende den finansiella leasingskulden ingår med -2 MSEK (-3).

REDOVISNINGSPRINCIPER

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende

aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i

uppskjuten skatt.

Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i

övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten

i övrigt total resultat respektive eget kapital.

Inkomstskatt:

MSEK 2025 2024Aktuell skattekostnad på årets resultat 0 -2Summa aktuell skatt 0 -2Uppskjuten skattekostnadFörändring uppskjutna skattefordringar och skatteskulder 8 12Summa uppskjuten skatt 8 12Inkomstskatt 8 10

Avstämning mellan teoretisk skattekostnad och redovisad skatt

enligt gällande svensk skattesats:

MSEK 2025 2024Redovisat resultat före skatt 39 57Skatt enligt svensk skattesats 20,6% -8 -12Skatteeffekt avEj avdragsgilla kostnader 2 -1Ej skattepliktiga intäkter -4 0Skillnad i utländska skattesatser 0 1Temporära skillnader (netto) -6 4Uttnytjande av underskott 19 17Förluster för vilka uppskjuten skatt ej bokförts -1 -4Tidigare års ej aktiverade förlustavdrag som nu bedöms kunna utnyttjas 9 8Återförda tidigare års aktiverade förlustavdrag 0 -1Resultatandel från intressebolag -2 -1Övrigt 0 0Redovisad skatt 8 10

Den redovisade skatten för året uppgick till 8 MSEK (10). Koncernen har stora

skatte mässiga underskott i Sverige och Danmark och förväntas därmed att ha

fortsatt relativt låga skattebetalningar under kommande år.

Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat uppgår till följande

belopp:

2025 2024Före Efter Före Efter MSEKskatt Skattskattskatt SkattskattValutakursdifferens -14 - -14 4 - 4Omvärdering pensionsförpliktelser 27 - 27 -29 - -29Summa 13 - 13 -25 - -25

NOT 13 INKOMSTSKATT

NOT 14 UPPSKJUTEN SKATT

REDOVISNINGSPRINCIPER

Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och

görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller aviserade

och med stor sannolikhet kommer att fastställas. Uppskjuten skattefordran av-

seende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovi-

sas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott

vid framtida beskattning. Uppskjutna skattefordringar respektive uppskjutna

skatteskulder avser temporära skillnader och skattemässiga underskottsavdrag.

Temporära skillnader föreligger i de fall där tillgångarnas eller skulders redovi-

sade respektive skattemässiga värden är olika.

VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Eniro Group AB och dess helägda svenska dotterbolag kan genom möjlighet till

koncernbidrag kvitta uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder

för dessa enheter i koncernredovisningen. Mot bakgrund av bedömningen att

osäkerhet föreligger avseende när underskottsavdragen kommer att kunna

utnyttjas mot framtida skattemässiga överskott i Sverige redovisas endast

de uppskjutna fordringar som kan kvittas mot uppskjutna skatteskulder.

Underskottsavdragen hänför sig främst till Danmark och Sverige. I Danmark

har 10 MSEK (10) upptagits som en uppskjuten skattefordran under 2025 med

bakgrund av att dessa belopp bedöms kunna utnyttjas mot framtida överskott

inom de närmaste åren. I Sverige redovisas ingen uppskjuten skatt avseende

underskottsavdrag.

Vid årsskiftet har koncernen 411 MSEK (500) i underskottsavdrag motsvarande 85

MSEK (104) i uppskjutna skattefordringar som inte är värderade av vilka 412 MSEK

(500) kan nyttjas utan tidsbegränsning.

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder avser på respektive

balansdag temporära skillnader och underskottsavdrag enligt följande:

MSEK 2025 2024Uppskjutna skattefordringarTemporära skillnader hänförliga till:Skattemässiga underskott 13 11Förmånsbestämda pensionsförpliktelser 0 0Övrigt 6 6Summa 20 17Uppskjutna skatteskulderImmateriella tillgångar -3 -5Summa -3 -5

Eniro har en ägarandel om 35,8 % i Skippo AB, org nr 559386-0942, med säte i

Stockholm. Bolaget hanteras som ett intresseföretag i koncernredovisningen och

redovisas enligt kapitalandelsmetoden.

Under 2024 genomfördes en nyemission i Skippo, vilket resulterade i att Eniros

ägarandel minskade från 39,22% till 35,8%. Samtidigt stärktes Skippos egna

kapital genom nyemissionen. Eniros andel av kapitalökningen uppgick till 6 MSEK

och har redovisats i resultaträkningen under posten ’Resultat från andelar i

intresseföretag.

Skippo är klassificerat som ett intresseföretag då Eniro har ett betydande men

inte ett bestämmande inflytande över företaget; Eniro har inte röstmajoritet,

kan inte utse mer än hälften av styrelseledamöterna och har inte på annat sätt

bestämmande inflytande över företaget.

Skippo förvärvades under 2022 via en apportemission avseende ”På Sjön”.

Förvärvsanalysen identifierade ett övervärde om 16 MSEK där 10 MSEK allokerats

som IT plattform och 6 MSEK som kundrelationer. IT plattformen och kundrelatio-

nerna skrivs av över fem år.

Siffrorna i tabellen nedan avser förändringen i bokfört värde på andelar i

intresseföretag:

MSEK 2025 2024Bokfört värde vid årets början 23 29Förvärv - -Nyemission i intresseföretaget - 6Årets andel i intresseföretagets resultat -7 -9Avskrivning övervärden -2 -3Bokfört värde vid årets slut 12 23

NOT 15 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

NOT 16

FINANSIELLA

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

MSEK 2025 2024Andelar i externa företag 1 1Räntebärande fordringar, spärrade bankmedel 1 6Övriga fordringar, kapitalförsäkring 28 28Övriga fordringar 1 6Summa 31 40

NOT 14 UPPSKJUTEN SKATT (FORTSÄTTNING)

Uppskjutna skattefordringar

Bruttoförändringar, Skattemässiga Pensions-MSEKunderskottåtaganden Övrigt SummaPer 1 januari 2024 7 1 0 8Redovisat:I resultaträkningen 4 0 6 9I övrigt totalresultat - - - -Direkt mot eget kapital - - - -Per 31 december 2024 11 0 6 17

Bruttoförändringar, Skattemässiga Pensions-MSEKunderskottåtaganden Övrigt SummaPer 1 januari 2025 11 0 6 17Redovisat:I resultaträkningen 2 0 1 3I övrigt totalresultat - - - -Direkt mot eget kapital - - - -Per 31 december 2025 13 0 6 20

Uppskjutna skatteskulder

Skattemässiga Bruttoförändringar, MSEKunderskott Övrigt SummaPer 1 januari 2024 -9 0 -9Redovisat:I resultaträkningen 4 0 4I övrigt totalresultat 0 0 0Direkt mot eget kapital 0 0 0Per 31 december 2024 -5 0 -5

Skattemässiga Bruttoförändringar, MSEKunderskott Övrigt SummaPer 1 januari 2025 -5 0 -5Redovisat:I resultaträkningen 2 0 2I övrigt totalresultat 0 0 0Direkt mot eget kapital 0 0 0Per 31 december 2025 -3 0 -3

Nedan specificeras total finansiell ställning för intresseföretaget och motsvarande

bokförda värden.

MSEK 2025 2024Nettoomsättning 83 36Rörelsereultat -39 -23Resultat exklusive övrigt totalresultat -20 -24Årets totalresultat -20 -24Summa omsättningstillgångar 35 38Summa anläggningstillgångar 30 39Summa kortfristiga skulder 45 38Summa långfristiga skulder 0 0Eget kapital 19 39Eget kapitalandel 7 14T-plattform 3 3Kundrelationer 3 6Bokfört värde vid årets slut 12 23

Avsättningar osäkra kundfordringar

MSEK 2025 2024Ingående avsättningar 5 6Nya avsättningar 8 5Återförda ej utnyttjade avsättningar -5 -6Återvunna kundförluster 0 0Övrigt 0 0Utgående avsättningar 8 5

Koncernen har gjort avsättningar för osäkra kundfordringar där ett nedskrivningsbe-

hov före ligger. Kundförluster redovisas under övriga externa kostnader och uppgår

till -7 MSEK (-7).

MSEK 2025 2024Kundfordringar 81 76Avsättningar osäkra kundfordringar -8 -5Summa 73 70Åldersanalys för kundfordringar– ej förfallna 59 54– förfallna yngre än en månad 14 14– förfallna en till tre månader 5 3– förfallna äldre än tre månader 4 5Summa 81 76

REDOVISNINGSPRINCIPER

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde, vilket normalt över-

ensstämmer med fakturerat belopp. Därefter värderas kundfordringar till

anskaffningsvärde utan diskontering, minskat med reservering för förväntade

kundförluster. Ingen diskontering sker då den genomsnittliga kredittiden är kort

och räntemomentet därmed inte är materiellt. Kreditrisker hanteras genom aktiv

kreditbevakning och rutiner för uppföljning och inkassering. Förväntade kreditförluster

för kundfordringar och avtalstillgångar utgör en bedömning av individuellt betydande

exponeringar samt en historisk kreditförlustnivå i kombination med framåtblickande

faktorer. Förväntade kreditförluster på finansiella fordringar utgör en bedömning som

återspeglar ett objektivt, sannolikhetsviktat utfall baserat på rimliga och verifierbara

prognoser.

I uppskattningar och bedömningar i företagsledningens bedömning beaktas snabba

förändringar av marknadsvillkor som tex ökade räntor, ökad arbetslöshet, försämrad

valuta samt lågkonjunktur. Det genomförs en övergripande bedömning för att säker-

ställa en rimlig redovisad förlustreserv. Belopp, som inte beräknas inflyta, reserveras

och kostnadsförs i resultaträkningen under övriga externa kostnader.

NOT 17 KUNDFORDRINGAR

NOT 18 FÖRUTBETALDA KOSTNADER

NOT 19 LIKVIDA MEDEL

REDOVISNINGSPRINCIPER

I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden, övriga kortfristiga placeringar

med en kortare löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Medel på

spärrade bankkonton klassificeras som finansiell anläggningstillgång.

MSEK 2025 2024Kassa och bank 189 163Summa 189 163

MSEK 2025 2024Kundanskaffningskostnad 35 24Hyror 2 5Licenser 9 2Försäkringar 0 1Övriga förutbetalda kostnader 6 13Summa 54 45

Kundfordringarnas förfallostruktur

2025MSEK Ej förfallet Mer än 30 dagar Mer än 60 dagar Mer än 90 dagarFörväntad kreditförlust (%) 3,2% 4,3% 30,8% 97,5%Redovisat värde, brutto 59 14 5 4Förväntade kreditförluster för återstående löptid 1,9 0,6 1,4 3,9

2024MSEK Ej förfallet Mer än 30 dagar Mer än 60 dagar Mer än 90 dagarFörväntad kreditförlust (%) 0,4% 3,7% 26% 83,6%Redovisat värde, brutto 54 14 3 5Förväntade kreditförluster för återstående löptid 0,2 0,5 0,8 3,9

Eniro hade per 31 december 2025 endast ett aktieslag, stamaktie av serie A. Per

den sista december 2025 uppgick det totala antalet aktier till 746 182 472 varav

18 175 356 ägs av Eniro Group AB, Det totala antalet röster per sista december

2025 uppgick till 728 007 116.

Resultat per aktie före och efter utspädning uppgår till 0,06 SEK (0,09) och beräknas

som Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt

antal utestående aktier, vilket år 2025 var 728 007 116 st.

REDOVISNINGSPRINCIPER

Stamaktier klassificeras som eget kapital, Innehav av egna aktier, som förvärvats

inom de av årsstämman beslutade ramarna, redovisas i koncernredovisningen som

en minskning av övrigt tillskjutet eget kapital. I moderbolaget redovisas minskningen

mot balanserad vinst eller i förekommande fall mot fond att användas enligt beslut

av bolagsstämman. Transaktionskostnader, utöver köpeskilling, i samband med

förvärv av egna aktier belastar balanserad vinst. Innehavet ingår inte i utestående

antal aktier vid beräkning av nyckeltal per aktie.

NOT 20 AKTIEKAPITAL

På årsstämman den 11 maj 2023 beslutades det att emittera högst 37 000 000 teck-

ningsoptioner av serie TO 2023 (”Teckningsoptioner 2023”), vilka i sin tur kommer att

ge rätt till teckning av nya aktier i Säljaren i enlighet med villkoren för Teckningsop-

tioner 2023 som antogs av nämnda årsstämma (för mer information om villkoren se

fliken ”Bolagsstämmor” – ”Tidigare stämmor” på www.enirogroup.com). Vid årsstäm-

man den 29 maj 2024 beslutades att förlänga tiden för deltagarnas möjlighet att

anmäla sig för deltagande, till och med den 30 september 2024.

Samtliga Teckningsoptioner 2023 tecknades av Eniro Group AB själv och har

erbjudits anställda inom Eniro-koncernen, samtliga 37 000 000 Teckningsoptio-

ner 2023 har därefter tecknats. Teckningsoptionerna 2023 värderades, i enlighet

med villkoren, av oberoende part enligt Black & Scholes värderingsmodell.

Teckning av aktier ska enligt villkoren äga rum under tiden från och med den 1 juni

2026 till och med den 30 juni 2026. Varje teckningsoption kommer att ge rätt att

teckna en aktie till en kostnad om 1.09 kr. Vid utnyttjande av samtliga 37 000 000

Teckningsoptioner och utan beaktande av eventuell omräkning av Teckningsoptio-

ner 2023, innebär Teckningsoptioner 2023 att aktiekapitalet kan öka med högst 14

800 000 kr och en maximal utspädning motsvarande cirka 5 procent.

NOT 21 TECKNINGSOPTIONER

NOT 22 SPECIFIKATION TILL KASSAFLÖDET

2025 Icke kassaflödespåverkande förändringarÖvriga ej Förändrade Förvärv/Valutakurs- kassaflödes-redovisnings- MSEK Skulde r (+) I B Kassaflödenavyttringareffekterpåverkande posterprinciper S kul der (+) UBLeasing 24 -24 - 1 33 - 35Summa upplåning 24 -24 - 1 33 - 35

2024 Icke kassaflödespåverkande förändringarÖvriga ej Förändrade Förvärv/Valutakurs- kassaflödes-redovisnings- MSEK Skulde r (+) I B Kassaflödenavyttringareffekterpåverkande posterprinciper S kul der (+) UBLeasing 43 -29 - -1 10 - 24Summa upplåning 43 -29 - -1 10 - 24

StamaktierPreferensaktier Preferensaktier Totalt antal Registrerat Periodserie Aserie Aserie Bregistrerade aktieraktiekapital MSEKVid årets början 2024-01 746 182 472 - - 746 182 472 298Vid årets slut 2024-12 746 183 472 - - 746 182 472 298Vid årets början 2025-01 746 182 472 - - 746 182 472 298Vid årets slut 2025-12 746 182 472 - - 746 182 472 298

NOT 23 PENSIONSFÖRPLIKTELSER

De belopp som redovisas i balansräkningen har beräknats enligt följande:

MSEK 2025 2024Nuvärdet av fonderade förpliktelser 7 9Verkligt värde på förvaltningstillgångar -6 -7Underskott (+)/ överskott (-) i fonderade planer 2 Nuvärdet av ofonderade förpliktelser 233 258Summa underskott i förmånsbestämda pensionsplaner 234 260Effekt av lägsta fonderingskrav/ tillgångskrav - -Summa förmånsbestämda pensionsplaner 234 260Övriga pensionsförpliktelser 34 36Pensionsförpliktelser i balansräkningen 268 296

Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige, Norge och Finland som

lyder under likartade regelverk. Samtliga förmånsbestämda pensionsplaner är ba-

serade på slutlig lön, som ger anställda som omfattas av pensionsplanen förmåner i

form av en garanterad nivå på pensionsutbetalningarna under livstiden.

Nivån på förmånen beror på de anställdas tjänstgöringstid och lön vid pensionerings-

tidpunkten. I de svenska planerna är pensionsutbetalningarna normalt uppräknade

enligt konsumentprisindex. Med undantag av inflationsrisken i Sverige är planerna

utsatta för i stort sett likartade risker. I Finland finns det en plan som tryggas med en

stiftelse. Stiftelsens verksamhet regleras av nationella bestämmelser och praxis. För

ofonderade planer betalar företaget ut ersättningar vid förfallotidpunkt.

Förändring i nuvärdet av förpliktelse under året

MSEK 2025 2024Ingående balans 267 240Poster redovisade i resultaträkningen:Kostnader för tjänstgöring innevarande år 0 0Räntekostnader 7 87 8Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat:Vinst/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden -26 0Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella antaganden -26 28Erfarenhetsbaserade vinster/förluster 1 1-52 29Amortering -5 -4Utbetalda ersättningar -3 -4Utgående balans 213 267

REDOVISNINGSPRINCIPER

Inom koncernen förekommer såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda

pensionsplaner. En avgiftsbestämd plan är en pensionsplan enligt vilken koncernen

betalar avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringar och

där koncernen inte har några förpliktelser att betala ytterligare avgifter. Avgifterna

redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förmånsbestämda

planer anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensi-

onering, baserat på en eller ett antal faktorer såsom ålder, antal tjänsteår och lön

vid pensioneringstidpunkten. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna

utbetalas.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pen-

sionsskulder är nettot av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen och

verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsför-

pliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s.k.

Projected Unit Credit Method.

Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period för förmånsbestämda

planer utgörs av ökningen av den förmånsbestämda förpliktelsen, förändringar av

ersättningarna, reduceringar och regleringar. Kostnaden redovisas som personal-

kostnader i resultaträkningen.

Nettoräntan beräknas genom att diskonteringsräntan tillämpas på förmånsbe-

stämda planer och på det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna.

Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och

förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den

period de uppstår.

VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende av ett antal faktorer som fastställs

av oberoende aktuarier med hjälp av ett antal antaganden. Varje förändring i

dessa antaganden kommer att påverka pensionsförpliktelsernas redovisade värde.

Viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelser är diskonteringsränta, förväntad

avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation samt demo-

grafiska förhållanden. Dessa antaganden baseras på rådande marknadsvillkor

eller etablerade aktuariella förväntningar. Koncernen fastställer lämplig diskonte-

ringsränta i slutet av varje år, denna ränta används för att fastställa nuvärdet av

bedömda framtida utbetalningar för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fast-

ställande av lämplig diskonteringsränta i Sverige beaktar koncernen räntorna för

förstklassiga bostadsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättning-

arna kommer att betalas, och som har löptider som motsvarar bedömningarna för

den akturaiella pensionsförpliktelsen.

Förändring i verkligt värde på förvaltningstillgångar under året

MSEK 2025 2024Ingående balans -7 -7Poster redovisade i resultaträkningen:Ränteintäkter 0 -10 -1Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat:Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp som ingår i ränteintäkter 0 00 0Uttag/gottgörelse 1 1Utgående balans -6 -7

Under 2026 förväntas koncernens amortering uppgå till omkring 5 MSEK.

KREDITFÖRSÄKRING HOS PRI PENSIONSGARANTI

Eniro har kreditförsäkringar hos PRI Pensionsgaranti (PRI) som löper fram till och med

den 31 december 2026. I samband med genomförandet av Eniro Group AB:s

företagsrekonstruktion och rekapitalisering 2020 utgavs en ny säkerhet till Kre-

ditförsäkringsbolaget PRI i form av företagsinteckning om 19 MSEK i Eniro Sverige

AB. Per den sista december 2025 uppgick totala pantsatta medel till 0 MSEK (0)

inklusive avkastning. Från och med 2016 har Eniro övergått till att betala löpande

premier för förmånsbestämda pensionsförmåner i Sverige.

Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser är hänförligt till

MSEK 2025 2024Aktiva anställda 1 2Anställda som lämnat planen innan pensionering 203 228Personer som omfattas av planen och som är pensionerade 36 37Summa 240 267

Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och förvaltningstillgångarnas sammansättning per land

2025 2024MSEK Sverige Norge Finland Summa Sverige Norge Finland SummaNuvärdet av förpliktelsen 211 22 7 240 235 23 9 267Verkligt värde på förvaltningstillgångar - - -6 -6 - - -7 -7Summa 211 22 2 234 235 23 2 260

Förvaltningstillgångarna består av följande:

2025 2024MSEK Sverige Norge Finland Summa Sverige Norge Finland SummaRäntepapper inklusive upplupen kupongränta - - - - - - n.a -Aktier, noterade - - - - - - n.a -Alternativa placeringar, noterade - - - - - - n.a -Likvida medel - - - - - - n.a -Summa - - - - - - n.a -Verklig avkastning % -7,4 4,5

I Finland är förvaltningstillgångarna försäkringsbolagets ansvar och utgör en del av försäkringsbolagets investeringstillgångar varför en uppdelning på kategorier

inte är möjlig.

NOT 23 PENSIONSFÖRPLIKTELSER (FORTSÄTTNING)

Förändring netto i förmånsbestämda förpliktelser under året

MSEK 2025 2024Ingående balans 260 232Poster redovisade i resultaträkningen:Kostnader för tjänstgöring innevarande år 0 0Räntekostnader/-intäkter 7 7Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat: 7 7Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp som ingår i räntekostnader/-intäkter - -Vinst/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden - -Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella antaganden -26 28Erfarenhetsbaserade vinster/förluster 1 1-25 29Utbetalda ersättningar -3 -3Amortering -5 -4Utgående balans 234 260

De viktigaste aktuariella antagandena var följande:

2025 2024MSEK Sverige Norge Finland Sverige Norge FinlandDiskonteringsränta, % 4,0 3,9 3,4 3,6 3,9 3,4Inflation, % 1,7 - 1,9 1,8 - 2,0

Diskonteringsräntan för de svenska pensionerna baseras på svenska bostadsobligationer, genom att följa en lång statsobligation med en tillagd spread mel-

lan stats- och bostadsobligation. I Sverige är inflationsantagandet baserat på marknadens förväntan med referens till skillnaden mellan reala och nominella

stadsobligationer.

Genomsnittliga återstående levnadsår för en person som går i pension vid 65 års ålder

2025 2024MSEK Sverige Norge Finland Sverige Norge FinlandPensionering vid rapportperiodens slutMän 24,3 21,0 25,4 21,9 21,0 21,4Kvinnor 25,3 24,1 29,8 23,9 24,1 25,4Pensionering 20 år efter rapportperiodens slutMän 22,8 23,2 22,9 24,8 23,2 22,0Kvinnor 24,4 26,5 27,2 25,8 26,5 27,0

Känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för ändringar i de vägda väsentliga antagandena

2025 2024Ökning 0,5% Minskning 0,5% Ökning 0,5% Minskning 0,5% MSEKi antagandet i antagandeti antagandet i antagandetDiskonteringsränta -27 29 -30 34Pensionsökningar (inflation och inkomstbasbelopp) 30 -26 34 -30

Löptidsanalys avseende förväntade odiskonterade betalningar för pensionsförmåner efter avslutad anställning

MSEK 2025 2024Inom ett år 3 4Mellan ett och två år 4 4Mellan två och fem år 12 11Mer än fem år 531 560Summa 549 579

NOT 23 PENSIONSFÖRPLIKTELSER (FORTSÄTTNING)

MSEK 2025 2024Upplupna personalrelaterade kostnader 6 74Upplupna produktionskostnader 70 14Övriga upplupna kostnader 17 12Summa 93 99

NOT 24 UPPLUPNA KOSTNADER

100

FINANSIELL RISKHANTERING

Enirokoncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika typer av finansiel-

la risker som kan påverka resultat, kassaflöde och eget kapital. Dessa finansiella

risker innefattar:

• Valutarisker avseende kommersiella flöden och nettotillgångar i utländska

dotterbolag

• Kreditrisker hänförliga till finansiella och kommersiella aktiviteter

• Finansierings- och likviditetsrisk avseende koncernens kapitalbehov

• Ränterisker

• Övriga prisrisker t ex inflation

Eniros styrelse har fastställt en finanspolicy för hela koncernen som reglerar hur finansiella

risker ska hanteras och kontrolleras samt ansvar och befogenheter. Det har inte skett

några väsentliga förändringar vad gäller koncernens mål, principer eller metoder för

hanteringen av finansiella risker jämfört med föregående år. Styrelsen gör löpande en

bedömning av koncernens mål, principer och metoder för finansiell riskhantering. Ris-

kanalyser genomförs löpande i verksamheten samt att årliga utvärderingar av risk och

riskhantering genomförs tillsammans av ledning och styrelse.

VALUTARISK

Eniro är aktivt i Norden, vilket medför att företaget hanterar transaktioner i flera

valutor och därmed exponeras för valutakursfluktuationer. Denna exponering

delas upp i två huvudtyper: transaktionsexponering och omräkningsexponering.

Transaktionsexponering uppstår vid betalningar i utländska valutor och innebär

en risk för att valutakursförändringar negativt påverkar företagets lönsamhet

genom att påverka de kassaflöden som genereras i utländska valutor. Omräk-

ningsexponering å andra sidan relaterar till när de utländska dotterbolagens

finansiella rapporter omräknas till SEK för konsolidering. På grund av verksam-

heten i olika nordiska länder skapas naturliga in- och utflöden i flera valutor,

vilket leder till antingen ett nettoöverskott eller ett nettounderskott i en specifik

valuta. Dessa nettopositioners värde kan fluktuera beroende på valutakursför-

ändringar, vilket resulterar i en transaktionsexponering för Eniro.

Transaktionsexponering

Transaktionsexponering uppstår när ett bolag har kassaflöden i utländsk valuta.

Valutakursrörelser påverkar kassaflöden i utländska valutor och innebär en risk

att koncernens lönsamhet påverkas negativt. Koncernens dotterbolag verkar i

huvudsak på sina lokala marknader med intäkter och kostnader i lokal valuta,

vilket reducerar transaktionsexponeringen. Beslut om eventuell säkring av trans-

aktionsexponering genom valutaderivat fattas centralt av moderbolaget.

Koncernen har under 2024 valutakurseffekter på -1 MSEK (4) som har uppstått

av interna lån och hänför sig främst till valutorna DKK, NOK och EUR.

I nedan tabell så visas effekten i resultatet vid en rörelse av +/-5 procent utav

valutakursen per den 31 december 2024 på interna lån.

MSEK +/- 5 procentDKK +/- 2NOK +/- 5EUR +/- 0Summa +/- 6

Omräkningsexponering

Förändringar i valutakurser har en inverkan på koncernens resultat via omräk-

ning av utländska dotterföretags resultat till svenska kronor. Effekter hänför sig

främst till valutorna DKK, NOK och EUR.

Nettotillgångar i utländska dotterbolag ger vid konsolidering till koncernens

rapporteringsvaluta SEK upphov till en omräkningsdifferens som påverkar kon-

cernens egna kapital. Koncernen kan säkra omräkningsexponeringen i nettotill-

gångar genom att tillgångarna finansieras med skuld i samma valuta.

KREDITRISK

Kreditrisk avser risken för förluster på grund av att koncernens kunder eller

motparter i finansiella kontrakt inte fullgör sina betalningsåtaganden. Kreditrisk

delas således upp i finansiell kreditrisk och affärsrelaterad kreditrisk.

NOT 25 FINANSIELLA RISKER OCH RISKHANTERING

Finansiell kreditrisk

Finansiell kreditrisk i form av motpartsrisker uppstår vid placering av likvida medel,

banktillgodohavanden och vid handel med derivatinstrument. Placering av över-

skottslikviditet får endast göras med motpart med hög kreditvärdighet och som

uppfyller koncernens minimumkrav på rating. Den maximala kreditrisken motsvaras

av de finansiella tillgångarnas redovisade värde i koncernbalansräkningen.

Affärsrelaterad kreditrisk

Eniros affärsrelaterade kreditrisk är främst hänförlig till kundfordringar, vilken hanteras

i respektive dotterbolag. Kundfordringarna är fördelade på ett stort antal motparter.

Av de totala kundfordringarna 2024-12-31 var 15 (16) procent på belopp lägre än

5000 SEK per kund. Koncernen har fastställda riktlinjer för att säkerställa att försäljning

sker till kunder med lämplig kreditbakgrund. Reserv för osäkra fordringar uppgick per

balansdagen 2024-12-31 till 5 (6) MSEK, Kundförluster redovisas under övriga externa

kostnader och uppgår till -7 MSEK (-7).

FINANSIERINGSRISK

Finansieringsrisk definieras som risken att det vid en given tidpunkt blir svårt och/eller

kostsamt att erhålla ny finansiering eller att refinansiera befintlig skuld. Enirokoncernen

har per balansdagen 2024-12-31 inga kort- eller långfristiga kreditfaciliteter. Enirokon-

cernen har en diskonterad pensionsskuld uppgående till 296 MSEK per 2024-12-31, se

not 22.

LIKVIDITETSRISK

Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen vid ett visst givet tillfälle inte

har tillräckligt med likvida medel eller annan betalningsberedskap för att kunna

fullgöra sina löpande betalningsåtaganden. Moderbolaget arbetar aktivt för att

säkerställa en optimal hantering av koncernens likviditet genom att likviditeten

administreras i moderbolaget. Likvida medel därutöver ska hållas som banktill-

godohavande eller placeras i räntebärande instrument med hög likviditet.

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder, uppdelade efter den

tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen.

Avtalsenliga löptider för finansiella skulder per 31 december 2024

Övriga Pensions-Leasing-finansiella Leverantörs-MSEKskulderskulderskulderskulderInom ett år 4 13 147 27Mellan ett och två år 4 - - -Mellan två och fem år 11 3 - -Mer än fem år 596 - - -Summa avtalsenliga kassaflöden 615 24 147 27Redovisat värde 296 24 147 27

RÄNTERISK

Ränterisk definieras som risken att förändringar i marknadsräntor får en negativ

påverkan på koncernens resultat och kassaflöde. Eniro har inga utestående lån

hos kreditinstitut, vilket innebär att eventuella ränteökningar har en begränsad

inverkan på Eniro

101

NOT 26 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Transaktioner med närstående parter görs på marknadsmässiga villkor. Infor-

mation om ersättning till styrelse och ledning framgår i not 10. Utöver detta har

följande transaktioner skett.

Azerion innehar 26,10 % av rösterna i Eniro Group AB och betraktas därmed som

närstående. Azerion har fakturerat Eniro 6 MSEK för molnbaserad infrastruktur. Från 1

januari 2025 har Eniro outsourcat försäljningen av våra programmatiska produkter till

Azerion och fakturerat 6 MSEK.

NOT 29 HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODEN

Den 4 februari 2026 förvärvade Eniro 100 procent av aktierna i Mainostoimisto SST

Oy, en framstående finsk digital marknadsföringsbyrå, för en preliminär kontant

köpeskilling om 22 MSEK.

Förvärvet har inte påverkat de finansiella effekterna för 2025. Resultat och till-

gångar samt skulder för det förvärvade företaget kommer att konsolideras från

och med den 4 februari 2026.

Den 10 februari 2026 lämnade Eniro ett pressmeddelande om att bolaget träffat

ett förlikningsavtal med Kapatens. Den 18 februari 2026 meddelade Högsta dom-

stolen att underrätternas domar undanröjts och att målet avskrivits.

Effekter av förvärvet av Mainostoimisto SST Oy

Det förvärvade bolagets nettotillgångar som är intagna i den preliminära för-

värvsanalysen är följande:

Koncernen, MSEK Verkligt värdeImmateriella tillgångar: Kundrelationer 10Kundfordringar och övriga rörelsefordringar 5Likvida medel 8Uppskjuten skatteskuld -3Leverantörsskulder och övriga rörelseskulder -4Netto identifierbara tillgångar och skulder 16Goodwill 6Förvärvade nettotillgångar 22

Koncernen, MSEK Verkligt värdeTotal köpeskilling 22Kontant erlagd köpeskilling på tillträdesdagen 12

Allokering av övervärde i den preliminära förvärvsanalysen

Det övervärde om 22 MSEK som identifierats vid förvärvet har allokerats med 10

MSEK på kundrelationer och resterande 6 MSEK på goodwill. Goodwill är främst

hänförligt till framtida synergieffekter i form av samlad personalstyrka och nya

kundkontrakt.

Köpeskilling

Den preliminära köpeskillingen uppgår till 22 MSEK och erläggs i tre delbetalning-

ar. Vid tillträdesdagen betalades 12 MSEK kontant. Resterande belopp ska betalas

i två ytterligare delbetalningar inom ett år från förvärvsdatumet. Det finns ingen

tilläggsköpeskilling kopplad till förvärvet, utan de senare betalningarna utgör

uppskjutna delar av den fasta köpeskillingen.

Förvärvsrelaterade utgifter

Förvärvsrelaterade utgifter uppgår till ca 1,7 MSEK. Förvärvskostnaderna kommer

att ingå bland övriga rörelsekostnader i resultaträkningen samt i kassaflödet

från den löpande verksamheten för räkenskapsåret 2026.

NOT 28 STÄLLDA SÄKERHETER

MSEK 2025 2024Ställda säkerheterAvseende hyresavtal 3 11Avseende avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 4 4Företagsinteckningar, PRI skulder 19 19Summa ställda säkerheter 26 34

Eniro har en kreditförsäkring hos PRI Pensionsgaranti (PRI) som löper fram till och med

den 31 december 2026. I samband med genomförandet av Eniro AB:s företagsrekon-

struktion och rekapitalisering 2020 utgavs en ny säkerhet till Kreditförsäkringsbolaget

PRI i form av företagsinteckning om 19 MSEK i Eniro Sverige AB.

Pantsatta medel inklusive avkastning redovisas som Övriga långfristiga ränte-

bärande fordringar.

Koncernen har bedömt att det inte föreligger några eventualförpliktelser eller

eventualtillgångar under 2026 eller 2025. För moderbolagets förpliktelser avse-

ende dotterbolag, se moderbolagets not 12.

NOT 27

EVENTUALFÖRPLIKTELSER

OCH EVENTUALTILLGÅNGAR

102

Moderbolagets resultaträkning

MSEK Not 2025 2024

Nettoomsättning 2 15 14

Övriga externa kostnader 3 -30 -17

Personalkostnader 4 -16 -11

Övriga rörelsekostnader 0 0

Avskrivningar och nedskrivningar av

- Materiella anläggningstillgångar 0 0

Rörelseresultat -32 -14

Finansiella intäkter 6 9 142

Finansiella kostnader 6 -2 0

Resultat efter finansiella poster 4 128

Koncernbidrag 29 -

Resultat före skatt 4 128

Redovisad skatt 7 - -

Årets resultat 4 128

Moderbolagets rapport över totalresultat

MSEK Not 2025 2024

Årets resultat 4 128

Övrigt totalresultat - -

Årets totalresultat 4 128

103

Moderbolagets balansräkning

MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Övriga materiella anläggningstillgångar 0 0

Aktier i dotterföretag 5 323 323

Övriga räntebärande fordringar 8 22 25

Summa anläggningstillgångar 345 348

Omsättningstillgångar

Fordringar hos koncernföretag 470 161

Övriga kortfristiga fordringar 1 2

Likvida medel 9 153 4

Summa omsättningstillgångar 624 167

SUMMA TILLGÅNGAR 970 515

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Bundet eget kapital

Aktiekapital 298 298

Fritt eget kapital

Balanserat resultat 180 52

Årets resultat 4 128

Summa eget kapital 483 479

Långfristiga skulder

Pensionsförpliktelser 10 30 32

Summa långfristiga skulder 30 32

Kortfristiga skulder

Skulder till koncernföretag 450 -

Leverantörsskulder 1 1

Aktuella skatteskulder 0 0

Upplupna kostnader 11 5 3

Övriga kortfristiga skulder 1 0

Summa kortfristiga skulder 457 4

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 970 515

104

Moderbolagets kassaflödesanalys

MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat -32 -14

Ej kassaflödespåverkande poster -2 0

Finansiella poster, netto 7 0

Betald inkomstskatt - -

Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital -27 -14

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Minskning/ökning av kortfristiga fordringar -420 -2

Minskning/ökning av kortfristiga skulder 453 -2

Kassaflöde från den löpande verksamheten 6 -17

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar - 0

Årets lämnade lån till koncernföretag -308 -17

Årets upptagna lån från koncernföretag 449 53

Kassaflöde från investeringsverksamheten 141 36

Finansieringsverksamheten

Utdelning till aktieägare - -29

Återköp av egna aktier - -

Premier för teckningsoptioner - 0

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 141 -29

Årets kassaflöde 150 -11

Likvida medel vid årets början 4 14

Årets kassaflöde 150 -11

Likvida medel vid årets slut 9 153 4

Moderbolagets förändringar i eget kapital

MSEK Not Aktiekapital Överkursfond

Balanserat

resultat

Summa eget

kapital

Ingående balans 1 januari 2024 298 0 81 379

Årets totalresultat - - 128 128

Utdelning till moderbolagets aktieägare - - -29 -29

Utgående balans 31 december 2024 298 0 180 479

Ingående balans 1 januari 2025 298 0 180 479

Årets totalresultat - - 4 4

Utdelning till moderbolagets aktieägare - - - -

Utgående balans 31 december 2025 298 0 184 483

1) Ökningen i aktiekapitalet avser nyemission av stamaktier av serie A, registrerat 7 februari 2023.

105

Moderbolagets noter

Årsredovisningen i juridisk person upprättas enligt Årsredovisningslagen (ÅRL)

och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för

juridiska personer. Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering har i RFR

2 uttalat att juridiska personer vars värdepapper är börsnoterade ska tillämpa

de IFRS/IAS- och IFRIC/SIC-tolkningar som tillämpas i koncernredovisningen så

långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn

till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger

vilka undantag och tillägg som ska göras jämfört med IFRS. För moderbolaget

Eniro Group AB tillämpas med stöd av RFR 2.2 följande avvikelser från IFRS/IAS:

IAS 1 tillämpas ej beträffande uppställning av balans- och resultaträkningarna,

som istället ställs upp enligt ÅRL.

IAS 12 tillämpas ej beträffande obeskattade reserver, som redovisas som brut-

tobelopp i balansräkningen. Förändringar i obeskattade reserver redovisas i

resultaträkningen.

IFRS 16 Leasingavtal tillämpas ej. I moderbolaget redovisas samtliga leasingkon-

trakt avseende tillgångar eller hyra av fastigheter som operationella leasingav-

tal. Leasingavgifterna kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

IAS 19 Ersättningar till anställda tillämpas ej beträffande redovisning av

pensions förpliktelser och pensionskostnader. Dessa redovisas istället enligt FAR:s

rekommendation 4 ”Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad”. Mo-

derbolaget har utfäst förmånsbestämda pensioner till anställda. Moderbolagets

förpliktelser att i framtiden utbetala pension har härvid ett nuvärde, bestämt för

varje anställd av bland annat pensionsnivån, åldern och i vilken grad full pen-

sion blivit intjänad. Detta nuvärde har beräknats enligt aktuariella grunder, och

utgår från de löne- och pensionsnivåer som råder vid balansdagen. Pensions-

åtagandena redovisas som en avsättning i balansräkningen. Räntedelen i årets

pensionskostnad redovisas bland finansiella kostnader. Övriga pensionskostna-

der belastar rörelseresultatet.

Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 13 MSEK (15) och 13 MSEK (15) avser

ersättning för koncerninterna tjänster som värderats till marknadsvärde.

NOT 2 MODERBOLAGETS INTÄKTER

MSEK 2025 2024

Grant Thornton

- Revisionsuppdrag 0 0,8

Summa 0 0,8

PwC

-Revisionsuppdrag 1,4 2,1

Summa 1,4 2,1

Totalt 1,4 2,9

NOT 3 ARVODEN TILL REVISORER

NOT 1

MODERBOLAGETS

REDOVISNINGSPRINCIPER

MSEK 2025 2024

Löner och andra ersättningar 11 7

Pensionskostnader 2 2

Sociala avgifter 3 2

Summa 16 11

NOT 4 LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR

106

Aktier och andelar ägda direkt och indirekt av moderbolaget

Organisations-Redovisat värdeRedovisat värdeNamnnummer Säte Antal aktier Kapitalandel %2025-12-31, MSEK2024-12-31, MSEKEniro Treasury AB 556688-5637 Stockholm 1 000 100 323 323Gule Sider AS 963 815 751 Oslo 59 302 457 100Eniro Norge AS 883 878 752 Oslo 100 100Eniro Sverige AB 556445-1846 Stockholm 500 000 100Eniro Brands AB 556580-8515 Stockholm 1 000 100Krak AS 18936984 Köpenhamn 26 000 100Dynava Oy 0100130-4 Esboo 220 000 100Dynava Customer Service (Cyprus) LTD 454530 Paphops 1000 100Dynava AB 556433-7417 Lund 3 000 100Samres Eesti AS 11055561 Tartu 1 100Samres Senegal SUARL 0043371782A2 Dakar 1 100Samres South East SRL 10076000039 Chisinau 1 1000100100 Solutions Oy 3321857-5 Tammerfors 1 000 100Medialuotsi Oy 2483 8 63 -7 Helsingfors 727 717 100Qwamplify Nordics Oy 1933220-4 Esbo 15 126 100Qwamplify Nordics AB 556905-2094 Stockholm 500 100Qwamplify Nordics AS 923 600 949 Oslo 1 000 100Summa 323 323

MSEK 2025 2024

FINANSIELLA INTÄKTER

Utdelning från dotterföretag 0 140

Interna ränteintäkter 8 2

Externa ränteintäkter 1 0

Summa 9 142

FINANSIELLA KOSTNADER

Externa ränktekostnader 2 0

Summa 0 0

Finansnetto 7 142

AVVECKLADE KONCERNFÖRETAG UNDER 2025

1880 Nummeropplysning AS har avvecklats under 2025.

FUSIONERADE KONCERNFÖRETAG UNDER 2025

Inga koncernföretag har fusionerats under 2025.

Förändringar under året

MSEK

Aktier i dotterföretag per 2024-12-31 323

Årets förändring

Aktier i dotterföretag per 2025-12-31 323

Följande komponenter ingår i skattekostnaderna:

MSEK 2025 2024

Aktuell skattekostnad på årets resultat - -

Summa inkomstskatt 0 0

Uppskjuten skatt

Summa uppskjuten skatt - -

Redovisad skatt 0 0

Samband mellan årets skattekostnad och skattekostnad enligt gällande

svensk skattesats

MSEK 2025 2024

Redovisat resultat före skatt 4 128

Skatt enligt svensk skattesats 20,6% -1 -26

Skatteeffekt av

Ej avdragsgilla kostnader 0 0

Ej skattepliktiga intäkter 0 29

Förluster för vilka uppskjuten skatt ej bokförs 1 -3

Redovisad skatt 0 0

NOT 7 SKATT

NOT 5 AKTIER OCH ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

107

MSEK 2025 2024

Banktillgodohavanden 153 4

Summa 153 4

NOT 9 LIKVIDA MEDEL

MSEK 2025 2024

Räntebärande fordringar, spärrade

bankmedel 0 0

Räntebärande fordringar, pensionsförpliktelser 22 25

Summa 22 25

NOT 8

ÖVRIGA RÄNTEBÄRANDE

FORDRINGAR

Moderbolagets pensionsskuld avser kapitalvärdet av pensionsförpliktelser enligt

svenska regler, FARs rekommendation 4.

De belopp som redovisas i balansräkningen har beräknats

enligt följande:

MSEK 2025 2024

Övriga pensionsförpliktelser 30 32

Skuld i balansräkningen redovisad som

pensionsförpliktelser 30 32

Totala pensionskostnader

MSEK 2025 2024

Kostnader för avgiftsbestämda planer -2 -1

Kostnader för särskild löneskatt och

avkastningsskatt 0 -1

Kostnad redovisad i resultaträkningen -2 -2

KREDITFÖRSÄKRING HOS PRI PENSIONSGARANTI

Eniro har en kreditförsäkring hos PRI Pensionsgaranti (PRI) som löper fram till och

med den 31 december 2026. Se motvarande avsnitt i koncernen Not 23.

NOT 10 PENSIONSFÖRPLIKTELSER

NOT 12 EVENTUALFÖRPLIKTELSER

MSEK 2025 2024

Eventualförpliktelser

Borgen och eventualförpliktelser avseende

dotterbolag, PRI skulder 210 235

Borgen och eventualförpliktelser avseende

dotterbolag, erläggande av köpeskilling för

aktierna i Medialuotsi Oy 0 36

Summa eventualförpliktelser 210 271

Eventualtillgångar - -

Summa eventualtillgångar - -

NOT 11 UPPLUPNA KOSTNADER

MSEK 2025 2024

Upplupna personalrelaterade kostnader 4 1

Övriga upplupna kostnader 1 1

Summa 5 3

NOT 13 STÄLLDA SÄKERHETER

MSEK 2025 2024

Ställda säkerheter

Avseende pensionsförpliktelser,

Spärrade bankmedel 0 0

Summa ställda säkerheter 0 0

108

Styrelsens försäkran

Styrelsen och VD försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovis-

ningssed och ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat samt att förvaltnings-

berättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning

och resultat och beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Det

försäkras vidare att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redo-

visningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/202 av

den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder och ger en rättvisande

bild av koncernens ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

som de företag som ingår i koncernen står inför.

Årsredovisningen, inklusive hållbarhetsrapporten,

godkändes av styrelsen och daterades den 13 april 2026.

Stockholm den 13 april 2026

Eniro Group AB (publ)

Fredric Forsman

Styrelseordförande

Mats Gabrielsson

Styrelseledamot

Fredrik Crafoord

Styrelseledamot

Mia Batljan

Styrelseledamot

Joost Merks

Styrelseledamot

Trond Dale

Styrelseledamot

Mattias Magnusson

Arbetstagarrepresentant

Hosni Teque-Omeirat

Verkställande direktör och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 14 april 2026

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Henrik Boman

Auktoriserad revisor

109

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH

KONCERNREDOVISNINGEN

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

för Eniro Group AB, org.nr 556588–0936 för år 2025 med undantag för

hållbarhetsrapporten och bolagsstyrningsrapporten på sidorna 21–74

respektive 75–79. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning

ingår på sidorna 17–108 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet

med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden

rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31

december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för

året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprät-

tats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga

avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per

den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflö-

de för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, som de antagits av

EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte håll-

barhetsrapporten och bolagsstyrningsrapporten på sidorna 21–74

respektive 75–79. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredo-

visningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen

och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernre-

dovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport

som har överlämnats till moderbolagets styrelse i enlighet med revisors-

förordningens (537/2014/EU) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Audi-

ting (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa

standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är

oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god

revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar

enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap

och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförord-

ningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade

bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess

kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och än-

damålsenliga som grund för våra uttalanden.

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Eniro Group AB (publ.)

Org.nr. 556588-0936

VÅR REVISIONSANSATS

Revisionens inriktning och omfattning

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och

bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rappor-

terna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören

och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga

redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångs-

punkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka

till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat

risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den

interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg

för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga

felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig gransk-

ning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som

helhet, med hänsyn tagen till bolagets och koncernens struktur,

redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken

koncernen verkar.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning

av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av

säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några

väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegent-

ligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller

tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut

som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa

väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som

helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde

vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgär-

ders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av

enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rappor-

terna som helhet.

110

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som

enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för

revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den

aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för

revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och

koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden

om dessa områden.

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Intäktsredovisning

Eniros intäkter är hänförliga till en stor mängd

transaktioner och uppgår totalt för koncernen till 955 Mkr. Intäkterna

utgörs främst av abonnemangsintäkter samt övriga tjänsteintäkter.

Abonnemangstjänster erhåller kunden löpande under avtalstiden och

intäkter från dessa tjänster redovisas linjärt över kontraktsperioden i

takt med att de levereras till kunden. Övriga tjänsteintäkter intäktsre-

dovisas i den period då tjänsterna levereras och tillhörande presta-

tionsåtaganden i allt väsentligt är uppfyllda. För ytterligare information

avseende koncernens redovisningsprinciper hänvisas till not 3 (intäkter

från avtal med kunder), koncernens redovisningsprinciper på sid 88 i

årsredovisningen.

De mest väsentliga granskningsmomenten sammanfattas nedan;

• Vi har utvärderat företagets redovisningsprinciper för intäktsredo-

visning och utvärderat bolagets processer och interna kontroll asso-

cierade med intäktsredovisningen. Detta inkluderar även generella

IT-kontroller av de IT-systemen som används, vilka vi har granskat

med hjälp av våra specialister för granskning av IT-system.

• Vi har med dataanalyser granskat redovisade intäkter under rä-

kenskapsåret genom avstämning av transaktioner mellan bolagets

försystem mot bolagets redovisning och även mot inbetalningsfiler

från banken.

• Vi har stickprovsvis kontrollerat om ingående parametrar i bolagets

försystem och redovisningssystem överensstämmer med tecknade

kundavtal.

• Vi har stickprovsvis testat intäkter och gjort betalningsuppföljning

för att bedöma dess existens och om Eniro periodiserar intäkterna i

enlighet med villkoren i kontrakten.

• Vi har granskat om intäktsredovisningen är i överensstämmelse med

reglerna i IFRS och om lämnade upplysningar i årsredovisningen.

Värdering av immateriella anläggningstillgångar

Vi har bedömt värderingen av immateriella tillgångar i koncernen som

ett särskilt betydelsefullt område då balansposterna uppgår till väsentliga

belopp och värderingen är beroende av ledningens bedömningar av

verksamheternas framtida utveckling. Immateriella anläggningstill-

gångar utgör 530 miljoner kronor i koncernens balansräkning varav

478 miljoner kronor utgörs av goodwill. I enlighet med IAS 36 prövar

koncernen minst årligen om det förekommer ett nedskrivningsbehov

av redovisad goodwill. Denna prövning görs genom att verksamhetens

återvinningsvärde beräknas och jämförs med det redovisade värdet

på verksamheten. För närmare information se redovisningsprinciper på

sid 90 samt viktiga uppskattningar och bedömningar i not 7 för koncernen

(Immateriella anläggningstillgångar).

De mest väsentliga granskningsmomenten sammanfattas nedan;

• Vi har med stöd av PwC:s interna värderingsexperter utvärderat

ledningens process för nedskrivningsprövning samt den värde-

ringsmodell som använts samt de väsentliga antaganden som

företagsledningen gjort vid nedskrivningsprövningen inklusive

diskonteringsräntan.

• Vi har utvärderat rimligheten i de budgetar och prognoser och

övriga antaganden som företagsledningen tagit fram och som

godkänts av styrelsen

• Vi har utvärderat ledningens prognosförmåga genom att jämföra

tidigare prognoser mot faktiskt utfall

• Vi har granskat om de tillämpade redovisningsprinciperna är i

överensstämmelse med årsredovisningslagen och IFRS samt om

upplysningar har lämnats i års- och koncernredovisningen i enlighet

med IAS 36.

Värdering av aktier i dotterföretag

Vi har också bedömt värderingen av aktier i dotterföretag i moderbo-

laget som ett särskilt betydelsefullt område då balansposten uppgår

till väsentliga belopp och värderingen är beroende av ledningens

bedömningar av dotterföretagens framtida utveckling. Aktier i dotter-

företag är upptagna till 323 miljoner i moderbolagets balansräkning.

Ledningen prövar även årligen om det förekommer indikationer på

nedskrivningsbehov av redovisat värde på aktier i dotterföretag. Denna

prövning görs genom att dotterbolagens beräknade återvinningsvärde

beräknas och jämförs med moderbolagets redovisade värde på aktier

i dotterföretag. För närmare information se redovisningsprinciper på sid

106 samt viktiga uppskattningar och bedömningar i not 5 för moderbo-

laget (aktier och andelar i koncernföretag).

De mest väsentliga granskningsmomenten sammanfattas nedan;

• Vi har med stöd av PwC:s interna värderingsexperter utvärderat

ledningens process för nedskrivningsprövning samt den värde-

ringsmodell som använts samt de väsentliga antaganden som

företagsledningen gjort vid nedskrivningsprövningen inklusive

diskonteringsräntan.

• Vi har utvärderat rimligheten i de budgetar och prognoser och

övriga antaganden som företagsledningen tagit fram och som

godkänts av styrelsen

• Vi har utvärderat ledningens prognosförmåga genom att jämföra

tidigare prognoser mot faktiskt utfall

• Vi har granskat om de tillämpade redovisningsprinciperna är i

överensstämmelse med årsredovisningslagen och IFRS samt om

upplysningar har lämnats i års- och koncernredovisningen i enlighet

med IAS 36.

111

Annan information än årsredovisningen och

koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredo-

visningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–16,

21–74 och 113–118. Den andra informationen består även av ersätt-

ningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisions-

berättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har

ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen

omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med

bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredo-

visningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifie-

ras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning

är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid

denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat

under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar

innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna infor-

mation, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en

väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget

att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för

att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att

de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäl-

ler koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder som

de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar

även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för

att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte

innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen

ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen

av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten.

De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka

förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet

om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om

styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget,

upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ

till att göra något av detta.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida års-

redovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller

några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter

eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra

uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen

garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed

i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en

sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller

misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans

rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare

fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredo-

visningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens

webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna be-

skrivning är en del av revisionsberättelsen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT

LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

REVISORNS GRANSKNING AV FÖRVALTNING OCH

FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV BOLAGETS VINST

ELLER FÖRLUST

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens

förvaltning för Eniro Group AB för år 2025 samt av förslaget till disposi-

tioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i

förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verk-

ställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar

enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är

oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god

revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar

enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och än-

damålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner

beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning

innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen

är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncer-

nens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av

moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov,

likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av

bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlö-

pande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och

att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen,

medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenhet-

er i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande

direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens

riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är

nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstäm-

melse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett

betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt

uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att

med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelse-

ledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse

som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, års-

redovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av

bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att

med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med

aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att

en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer

att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersätt-

ningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av

bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av

112

förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revi-

sorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av

revisionsberättelsen.

REVISORNS GRANSKNING AV ESEF-RAPPORTEN

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande

direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovis-

ningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering

(Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värde-

pappersmarknaden för Eniro Group AB för år 2025.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i

allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalandet

Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 18

Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna

rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är

oberoende i förhållande till Eniro Group AB enligt god revisorssed i Sve-

rige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsen-

liga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för

att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen

(2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en

sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören

bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga

felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i

allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap.

4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av

vår granskning.

RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgär-

der för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i

ett format som uppfyller dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti

för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed

i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en

sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter

eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsam-

mans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som

användare fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Ma-

nagement 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och

hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner

avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutöv-

ningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis

om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör

enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncern-

redovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland

annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i

rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna

kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande

direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåt-

gärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna,

men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna

kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av än-

damålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande

direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att

Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstäm-

ning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade

årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida

koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflöde-

sanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet

med vad som följer av Esef-förordningen.

REVISORNS GRANSKNING AV

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrappor-

ten på sidorna 75-79 och för att den är upprättad i enlighet med

årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revisorns

granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår

granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och

en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och om-

fattning som en revision enligt International Standards on Auditing

och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning

ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet

med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen

samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med års-

redovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i

överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, Torsgatan 21, 113 97 Stockholm,

utsågs till Eniro Group ABs revisor av bolagsstämman den 29 maj

2024 och har varit bolagets revisor sedan 29 maj 2024.

Stockholm den 14 april 2026

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Henrik Boman

Auktoriserad revisor

113

Revisorns granskningsberättelse av Eniro

Group AB:s lagstadgade hållbarhetsrapport

Till bolagsstämman i Eniro Group AB (publ.)

Org.nr. 556588-0936

Slutsats

Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten för

Eniro Group AB för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår

på sidorna 21–74 i detta dokument.

Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet

Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter

som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt

väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket

inbegriper

• om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS,

• om den process som företaget har genomfört för att identifiera

rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i

hållbarhetsrapporten och

• efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiförord-

ning artikel 8.

Grund för slutsats

Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Re-

visorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrap-

porten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare

i avsnittet Revisorns ansvar.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga

som grund för vår slutsats.

Övrig upplysning

Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår har inte varit fö-

remål för översiktlig granskning och någon granskning av jämförel-

setalen i hållbarhetsrapporten för år 2025 har därmed inte utförts.

Annan information än hållbarhetsrapporten

Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhets-

rapporten och återfinns på sidorna 1–20 och 75–120. Det är styrelsen

och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra

information.

Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna

information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende

denna andra information.

I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrapporten

är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan

och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig

med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även

den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen

samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga

felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna infor-

mation, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en

väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget

att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för

att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12

f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kon-

troll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig

för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter,

vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om

hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsre-

dovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har

utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga

granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna re-

kommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåt-

gärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten

är upprättad i enlighet med dessa krav.

De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är

mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig

säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för

ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär

att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi

blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha

blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig

säkerhet utförts.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Qua-

lity Management), som kräver att företaget utformar, implementerar

och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller

rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för

yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Vi är oberoende i förhållande till Eniro Group AB enligt god revisors-

sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt

dessa krav.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag

till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska

utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga

felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegent-

ligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de

delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen

och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte

att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med

hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats

om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att

göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för

upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk gransk-

ning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder.

114

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen:

Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har

genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera

inkluderade, men var inte begränsade till följande:

• Erhålla en förståelse för processen genom att:

- Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information

som används av företagsledningen (t.ex. intressentdialoger,

affärsplaner och strategidokument), och

- Granska företagets interna dokumentation av sin process; och

• Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om

den process som implementerats av företaget överensstämmer

med beskrivningen av processen i hållbarhetsrapporten.

Våra granskningsåtgärder avseende hållbarbetsrapporten inkluderade,

men var inte begränsade till följande:

• Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den inter-

na kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och informations-

systemen som är relevanta för upprättandet av informationen i

hållbarhetsrapporten.

• Utvärdera om information som identifierats som väsentlig genom

den process som bolaget genomfört för att identifiera innehållet i

hållbarhetsrapporten också ingår.

• Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhetsrappor-

ten är förenlig med kraven i ESRS;

• Genomföra förfrågningar till relevant personal och analy-

tiska granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i

hållbarhetsrapporten;

• Utföra substansgranskningsåtgärder baserat på ett stickprov på

utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten;

• Genom förfrågningar och analytiska granskningsåtgärder inhämta

underlag på metoderna för att ta fram väsentliga uppskattning-

ar och framåtblickande information och på hur dessa metoder

tillämpades;

• Erhålla förståelse för processen för att identifiera ekonomiska

verksamheter som är tillämpliga med EU:s gröna taxonomi och de

motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten.

• Granskningen av taxonomiupplysningarna inkluderade men var

inte begränsade till följande granskningsåtgärder:

- Genomfört förfrågningar till företagsledningen och an-

nan relevant personal för att erhålla en förståelse för pro-

cessen och källorna till den information som använts i

taxonomiupplysningarna

Begränsningar

Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med

ESRS måste styrelsen och verkställande direktören för Eniro Group AB

förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden

om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida

aktiviteter av Eniro Group AB. Faktiska utfall kommer sannolikt att

vara annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar

som förväntat.

Stockholm den 14 april 2025

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Henrik Boman

Auktoriserad revisor

115

MSEK 2025 2024 2023 2022 2021

KONCERNENS RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG

Nettoomsättning 955 951 960 930 828

Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) 123 143 87 148 133

Rörelseresultat efter avskrivningar (EBIT) 55 72 4 65 -97

Resultat före skatter 39 57 -10 44 -114

Årets resultat (moderbolagets aktieägare) 46 68 -4 48 -107

KONCERNENS BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG

Tillgångar Tillgångar

Goodwill 478 444 442 442 388

Övriga anläggningstillgångar 157 185 197 245 231

Omsättningstillgångar 346 322 309 367 370

Summa tillgångar 982 951 947 1 053 990

Eget kapital och skulder Eget kapital och skulder

Eget kapital (moderbolagets aktieägare) 344 283 269 305 93

Innehav utan bestämmande inflytande 0 1 1 1 1

Långfristiga skulder 292 312 299 333 498

Kortfristiga skulder 345 355 378 415 398

Summa eget kapital och skulder 982 951 947 1 053 990

KONCERNENS KASSAFLÖDE I SAMMANDRAG

Kassaflöde från den löpande verksamheten 90 109 52 62 71

Kassaflöde från investeringsverksamheten -32 -49 -16 -57 -19

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -29 -62 -91 -31 -27

Årets kassaflöde 29 -2 -55 -26 25

Femårsöversikt

116

2025 2024 2023 2022 2021

NYCKELTAL

Rörelsemarginal EBITDA, % 13 15 9 16 16

Rörelsemarginal EBIT, % 6 8 0 7 -12

Genomsnittligt eget kapital, MSEK 314 276 287 199 138

Avkastning på eget kapital, % 14,7 24,6 neg 24,3 neg

Räntebärande nettoskuld, MSEK 113 151 142 116 260

Soliditet, % 32 30 28 29 10

NYCKELTAL PER AKTIE FÖRE UTSPÄDNING

Årets resultat, SEK (moderbolagets aktieägare) 0,06 0,09 -0,01 0,73 -1,61

Kassaflöde från den löpande verksamheten 0,12 0,15 0,08 0,93 1,07

Eget kapital, SEK (moderbolagets aktieägare) 0,47 0,39 0,37 0,45 0,12

Genomsnittligt antal stamaktier exklusive eget innehav,

tusental

728 007 728 007 629 788 66 556 66 556

Antal stamaktier vid periodens slut exklusive eget innehav,

tusental

728 007 728 007 728 007 66 556 66 556

Antal preferensaktier serie A vid periodens slut, tusental - - - 617 503 617 503

Antal preferensaktier serie B vid periodens slut, tusental - - - 259 259

Utdelning per stamaktie, SEK - 0,04 0,05 - -

ANDRA NYCKELTAL

Medelantal heltidsanställda 874 887 915 775 616

Antal heltidsanställda vid årets slut 929 875 875 880 608

ARR för affärsområdet Marketing Partner, MSEK 537 489 462 444 444

Nyckeltal

117

Finansiella definitioner

Eniro presenterar vissa finansiella mått i årsredovisningen som inte definieras enligt IFRS.

Eniro anser att dessa mått ger värdefull kompletterande information till investerare och led-

ningen då de möjliggör utvärdering av koncernens resultat och finansiella ställning. Eftersom

inte alla företag beräknar finansiella mått på samma sätt, är dessa inte alltid jämförbara

med mått som används av andra företag. Dessa finansiella mått ska därför inte ses som en

ersättning för de mått som definieras enligt IFRS.

Namn Definition och Syfte

Avkastning på eget kapital (%) Avkastning på eget kapital mäter koncernens avkastning på det kapital ägarna investerat i verksamheten

och därmed hur lönsam koncernen är för dess aktie ägare.

EBITDA EBITDA är ett mått på rörelseresultat före räntor, skatter, ned- och avskrivningar som används för att följa

upp den operativa verksamheten.

EBITDA-marginal (%) EBITDA i förhållande till nettoomsättning används för att mäta den operativa lönsamheten samt visar på

koncernens kostnadseffektivitet.

Eget kapital per aktie Eget kapital per aktie mäter koncernens nettovärde per aktie.

Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster inkluderar realisationsvinster och -förluster från avyttringar och större

omstruktureringsinitiativ, nedskrivningar, realisationsvinster och -förluster från avyttringar av finansiella

tillgångar samt andra väsentliga poster som har en betydande inverkan på jämförbarheten. Jämförelse-

störande poster ökar jämförbarheten av EBITDA över tid.

Justerad EBITDA Rörelseresultat före jämförelsestörande poster samt av- och nedskrivningar av materiella och immateriella

tillgångar. Nyckeltalet används för att mäta den operativa lönsamheten exklusive jämförelsestörande poster.

Detta ökar jämförbarheten av EBITDA-marginalen över tid.

Justerad EBITDA-marginal (%) Justerad EBITDA i förhållande till nettoomsättning.

Rörelsekostnader exklusive av- och nedskrivningar Summan av Aktiverat arbete för egen räkning, Inköp av varor och tjänster, Övriga externa kostnader, Perso-

nalkostnader samt Övriga rörelsekostnader. Nyckeltalet används för att mäta och analysera rörelsens totala

operativa kostnader.

Räntebärande nettolåneskuld Räntebärande nettoskuld visar koncernens skuld mot kreditgivare med avdrag för likvida medel och ränte-

bärande tillgångar.

Räntebärande nettolåneskuld / EBITDA Nettoskuld i förhållande till EBITDA ger en uppskattning av koncernens förmåga att minska sin skuld. Den

representerar det antal år det skulle ta att betala tillbaka skulden om nettoskuld och EBITDA hålls konstant,

utan hänsyn tagen till kassaflöde avseende ränta och skatt.

Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgrad mäter i vilken utsträckning koncernen finansieras av lån.

Resultat per aktie före och

efter utspädning, nuvarande

antal aktier

Periodens resultat dividerat med det antal stamaktier som fanns vid periodens utgång exklusive eget inne-

hav. Syftet är att redovisa resultat per aktie enligt den nya aktiestruktur som infördes under första kvartalet

2023 efter konvertering av preferensaktier av serie A och inlösen av preferensaktier av serie B.

FINANSIELLA ICKE-IFRS MÅTT

Definition

Resultat per aktie före och efter utspädning Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare minskat med periodens andel av kumulativ

utdelning avseende preferensaktier dividerat med genomsnittligt antal stamaktier.

Genomsnittligt antal stamaktier före utspädning Det genomsnittliga antalet utestående stamaktier, exklusive eget innehav.

FINANSIELLA IFRS MÅTT

118

Namn Definition

Soliditet (%) Soliditet anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Det egna kapitalets storlek i förhållande till

övriga skulder beskriver koncernens långsiktiga betalningsförmåga.

Totala rörelsekostnader Totala rörelselkostnader exklusive avskrivningar och nedskrivningar.

Genomsnittligt eget kapital Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare IB+UB dividerat med 2.

ARR för affärsområdet

Marketing Partner

Årliga återkommande intäkter (Annual Recurring Revenue), utgörs av månatliga värdet av abonnemangsintäkter inom digi-

tala marknadsföringstjänster vid periodens sista dag omräknat till 12 månader. Måttet innehåller nte ordrar som inkommit i

perioden men inte börjat fakturerats, däremot ingår ordrar som sagts upp men som avslutas i en framtida period. ARR är ett

mått som används för utvärdering av affärsområdet Marketing Partners återkommande intäkter

FINANSIELLA ICKE-IFRS MÅTT

Namn Definition Beräkning

Medelantal heltidsanställda Beräknas som snittet av antalet heltidsanställda under året. (Summering av antal heltidsanställda varje månad) / 12

ÖVRIGA MÅTT

AVSTÄMNING FINANSIELLA ICKE-IFRS MÅTT

Avstämning mellan rörelseresultat och EBITDA

MSEK 2025 2024

Rörelseresultat 55 72

+ Avskrivningar 68 71

+ Nedskrivningar - -

= Total EBITDA 123 143

EBITDA-marginal % 12,8 15,0

Avstämning av jämförelsestörande poster

MSEK 2025 2024

+ Avyttringen av sjönavigeringsappen På Sjön - -

- Omstruktureringskostnader 9 -

- Ledningsgruppsförändringar - -

- Övriga jämförelsestörande poster 7 -

= Totala Jämförelsestörande poster 16 -

Avstämning mellan EBITDA och Justerad EBITDA

MSEK 2025 2024

EBITDA 123 143

+ Återläggning av jämförelsestörande poster 16 -

= Justerad EBITDA 139 143

Avkastning på eget kapital

MSEK 2025 2024

Årets resultat (moderbolagets aktieägare) 46 68

/ Genomsnittligt eget kapital 314 276

= Avkastning på eget kapital (%) 14,7 24,6

Avstämning av räntebärande nettoskuld

MSEK 2025 2024

+ Pensionsskuld 268 296

+ Leasingskuld 35 24

- Övriga långfristiga räntebärande fordringar -1 -6

- Likvida medel -189 -163

= Räntebärande nettoskuld 112 151

119

Branschspecifika begrepp

Namn Definition

Churn Antalet kunder som avslutats under perioden och som var en del av

kundbasen i förhållande till det totala antalet kunder i kundbasen.

Digital marknadsföring Samlingsnamn för våra produkter inom digital marknadsföring, söktjäns-

ter samt Kompletterande digitala marknadsföringsprodukter.

Dynava (tidigare Voice) Nummerupplysningstjänster via samtal och SMS samt viss contact cen-

ter verksamhet. Verksamheten bedrivs i Sverige (118 118), Finland (0100100)

och Norge (1880 samt 1888).

Kompletterande digitala mark-

nadsföringsprodukter

Våra kompletterande digitala markands föringsprodukter är exempelvis

banner-annonser, Google AdWords och hemsidor.

Kundbas Det totala antalet befintliga kunder.

Online sök Samlingsnamn för Eniros produkter inom kärnverksamheten Digital

marknads föring innefattande digital marknadsföring, Kompletterande

digitala marknads föringsprodukter. Här innefattas tjänsterna eniro.se,

gulesider.no, krak.dk, dgs.dk samt våra mobila appar, bl a Eniros app för

Online sök, Eniro Navigation och Eniro På Sjön.

SEO Search Engine Optimization, sökmotoroptimering, samlingsnamn för

metoder och tekniker som används för att en webbsida ska rankas så

högt som möjligt i sökmotorers träfflistor.

Träfflista När användaren gör en sökning presenteras sökresultaten i det vi kallar

träfflistor.

Unika besökare Vi definierar en unik besökare som en unik browsersession.

Customer Acquisition Value (CAC) Kundanskaffningskostnaden är genomsnittliga försäljnings- och marknadsfö-

ringskostnader för att få en ny kund.

Customer Lifetime Value (CLV) Totala omsättningsvärdet av en genomsnittskund, Utgörs av den årliga

omsättningen av en genomsnittskund multiplicerat med antal år som

kunderna i genomsnitt förväntas eller är kunder.

120

Information om

årsstämma

Årsstämma 2026

Eniro håller årsstämma den 22 maj 2026 kl. 11 på Gårdsvägen 6

i Solna. Inregistrering till stämman börjar kl. 10.30.

För förslag på dagordning, se kallelse och dokument på

bolagets webbplats, www.enirogroup.com

Deltagande

Aktieägare som önskar delta i stämman ska:

• vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda

aktieboken per avstämningsdagen den 13 maj 2026, och

• Inkomma med anmälan om sin avsikt att delta i

stämman till Bolaget senast den 18 maj 2026.

Anmälan kan göras skriftligen till Eniro, ”Årsstämma”,

Eniro Group AB, Box 4085, 169 04 Solna eller via email

bolagsstamma@eniro.com. Vid anmälan ska anges namn,

person- eller organisationsnummer, adress, telefonnummer

samt antal eventuella biträden.

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade (i depå

hos bank eller annan förvaltare) måste, utöver att anmäla

sin avsikt att delta i stämman enligt ovan, begära hos

förvaltaren att aktierna tillfälligt registreras i aktieägarens

eget namn i aktieboken (s.k. rösträttsregistrering) per

avstämningsdagen den 13 maj 2026 för att aktieägaren

ska ha rätt att delta i stämman och kontakt bör tas

med banken/förvaltaren i god tid innan. Förvaltaren har

möjlighet att göra sådan rösträttsregistrering retroaktivt,

dock senast den 18 maj 2026 för att den ska beaktas vid

framställning av aktieboken.

OMBUD OCH FULLMAKTSFORMULÄR

Aktieägare som deltar genom ombud eller ställföreträdare

bör skicka behörighetshandlingar (fullmakt och/eller

registreringsbevis) till Bolaget på ovanstående postadress

i god tid före stämman. Fullmaktsformulär finns tillgängligt

på Eniros hemsida, www.enirogroup.com/bolagsstyrning/

bolagsstammor/.

Delårsrapport Q1 29 april 2026

Årsstämma 22 maj 2026

Delårsrapport Q2 24 juli 2026

Delårsrapport Q3 5 november 2026

Bokslutskommuniké Q4 19 februari 2027

Finansiellt kalendarium

Produktion: Publicera Information AB

www.publicera.se