54930085MH6IRQ1JP2272024-01-012024-12-3154930085MH6IRQ1JP2272023-01-012023-12-3154930085MH6IRQ1JP2272023-12-3154930085MH6IRQ1JP2272022-12-3154930085MH6IRQ1JP2272024-12-3154930085MH6IRQ1JP2272023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272023-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember54930085MH6IRQ1JP2272023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberiso4217:SEKiso4217:SEKxbrli:shares54930085MH6IRQ1JP2272023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember54930085MH6IRQ1JP2272024-01-012024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember54930085MH6IRQ1JP2272024-01-012024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember54930085MH6IRQ1JP2272024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember54930085MH6IRQ1JP2272024-01-012024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272024-01-012024-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272024-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember54930085MH6IRQ1JP2272024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember54930085MH6IRQ1JP2272024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember54930085MH6IRQ1JP2272022-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272022-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272022-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember54930085MH6IRQ1JP2272022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember54930085MH6IRQ1JP2272022-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember54930085MH6IRQ1JP2272023-01-012023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember54930085MH6IRQ1JP2272023-01-012023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember54930085MH6IRQ1JP2272023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember54930085MH6IRQ1JP2272023-01-012023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272023-01-012023-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember
Lindab
För ett bättre klimat
Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Energi-
effektiva lösningar
för hälso samma
inomhus -
miljöer
13,3
Nettoomsättningen ökade
med 2 procent till
13 323 MSEK 2024.
7,8
Den justerade
rörelsemarginalen uppgick till
7,8 procent 2024.
42
CO
2
e-utsläppen i scope 1 och 2 har
minskat med 42 procent sedan 2022.
80
80 procent av omsättningen
som omfattas av EU:s taxonomi
klassas som taxonomiförenlig.
Vi bidrar till
ett bättre klimat
LINDAB ÄR ETT LEDANDE ventilationsbolag i Europa med lösningar för
energieffektiv ventilation och ett hälsosamt inomhusklimat. Produkterna
kännetecknas av hög kvalitet, montage vänlighet och hållbarhet. Lindab
har även ett omfattande erbjudande av tak, väggar och takavvattning
som främst riktar sig till de skandinaviska marknaderna.
20
Lindab är etablerat med egen
verksamhet i 20 länder i Europa
samt i USA.
5 123
Vid årsskiftet hade
Lindab 5 123 medarbetare
på mer än 200 orter.
Vår vision:
Att vara det
marknadsledande
ventilationsbolaget i
Europa, specialiserat på
att transportera och
fördela luft.
Varför investera i Lindab?
Växande marknad driven av ökat fokus
på energi besparingar och förbättrat
inomhusklimat.
Väletablerade varumärken, hög kvalitet
och omfattande distributionsnätverk.
Tydlig förvärvsstrategi med förvärv av
kompletterande och välskötta bolag.
Fokus på resultat med en
decentraliserad organisation som
arbetar nära kunden.
Hållbarhet som naturlig del i produkt-
erbjudandet och verksamheten.
2 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
KORT OM LINDAB
Nettoomsättning, region
Innehåll
Norden, 42%
Västeuropa, 44%
Centraleuropa, 10%
Övriga marknader, 4%
Nettoomsättning, affärsområde
Ventilation Systems, 77%
Profile Systems, 23%
Justerat rörelseresultat, affärsområde
Ventilation Systems, 85%
Profile Systems, 15%
Vägen framåt 4
VD har ordet 6
Starka drivkrafter 8
Strategi 10
Mål och utfall 12
Hållbarhetsplan 14
Året i sammandrag 18
Aktien 20
Värdeskapande i Lindab 24
Marknad och erbjudande 26
Energieffektiva produkter 28
Geografisk expansion 34
gkvalitativa förrv 36
Kraftfulla investeringar 38
Engagemang och kompetens 42
Styrelseordförande har ordet 48
Bolagsstyrning 49
Styrelse 54
Koncernledning 56
Risker och riskhantering 62
Finansiella rapporter 64
Förvaltningsberättelse 66
Revisionsberättelse 130
Hållbarhetsrapport 138
Årsstämma och finansiell kalender
Den formella årsredovisningen som innehåller för-
valtningsberättelse och finansiella rapporter omfattar
sidorna 62–129, 138–220 samt del av sidorna 221
och 222. Hållbarhets rapporten, som ingår i förvaltnings-
berättelsen på sidorna138–220 samt del av sidorna 221
och 222, utgör bolagets och koncernens lag stadgade
hållbarhetsrapport enligt Årsredovisnings lagen samt
European Sustainability Reporting Standards (ESRS).
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 3
INNEHÅLL
Fokus på
lönsam tillxt
Lindab har en tydlig bild av var bolaget ska
vara år 2027. Förvärvstakten fortsätter att
vara hög, samtidigt som fokus på lönsamhet
bibehålls. Detta är möjligt tack vare den
stegvisa förändring som skett sedan 2009.
Stegvisa
förändringar
Minskning av
skulderna
2009–2017
Lindab hade en omsättning på cirka
7 miljarder kronor årligen och en
rörelsemarginal på 6 procent.
De genererade vinsterna och kassaflödena
användes för att betala av skulder och för
att få Lindab konkurrenskraftigt igen efter
finanskrisen.
4 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Investering
i verksamheten
2018–2023
Med fokus på färre marknader och produkt -
områden nådde rörelsemarginalen målet om
10 procent.
Omsättningen ökade till 13 miljarder kronor
genom en kombination av organisk tillväxt
och genomförda förvärv.
Den förbättrade lönsamheten möjliggjorde
genomförandet av Lindabs största
investeringsprogram någonsin med syfte
att öka kapacitet, effektivitet samt förbättra
säkerheten för våra medarbetare.
Fokus på lönsam
tillväxt
2024–2027
Efter genomfört investeringsprogram inom produktion
flyttas investeringsfokus till digitalisering och
effektivisering av den befintliga verksamheten.
Konsolidering av den europeiska ventilations branschen
leds av Lindab och förvärv bidrar till tillväxten.
Ytterligare satsningar inom strategiska produktområden
såsom rektangulära ventilationskanaler och tekniska
produkter.
Renodlingen av verksamheten mot ventilation
fortsätter, bland annat genom att profil verksam-
heten koncentreras till de skandinaviska hemma-
marknaderna. Konjunkturkänsliga verksamheter
med låg lönsamhet avyttras.
20
miljarder SEK år 2027
med >10% rörelse-
marginal
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 5
Starka tillväxtmöjligheter

hållbar framtid
En stabil plattform för nästa steg
Sedan jag tillträdde som VD 2018 har vi tillsammans inom Lindab
tagit viktiga steg för att bli ett ledande europeiskt ventilations-
bolag. Nu inleder vi nästa kapitel i Lindabs spännande resa,
med målet att nå en omsättning över 20 miljarder kronor med en
rörelsemarginal väl över tio procent. Under de senaste åren har
vi byggt en solid plattform för lönsam tillväxt, genom renodling
mot ventilation och med vårt investeringsprogram för ökad
produktions kapacitet och automation.
Marknadsledande position inom fler områden
Lindab är väl positionerat för att ta en marknadsledande roll
även inom produktsegment där vi idag ännu inte är störst. Vi är
sedan länge nummer ett inom kanalsystem för transport av luft.
Vi har även en stark ställning inom tekniska ventilations produkter
såsom luftdon, ljuddämpning och brandspjäll men här finns
utrymme att ytterligare stärka vår produktportfölj och marknads-
position. Potentialen är stor och vi har goda förutsättningar att
lyckas tack vare innovativ produktutveckling, stark lokal närvaro
och vidare förrv.
LINDAB ÄR ETT LEDANDE VENTILATIONSBOLAG i Europa med goda tillväxtmöjligheter.
Insikten om ett hälsosamt inomhusklimat växer och efterfrågan på hållbara
byggnader ökar, samtidigt som höga energipriser och krav på minskade utsläpp
driver på behovet av energieffektivisering och fastighetsrenovering.
”Inom vår kärnverksamhet



För ett bättre klimat
Varje dag blir jag motiverad av Lindabs övergripande syfte,
som är att skapa bättre inomhusklimat för människors välbe-
finnande samtidigt som energiåtgången i fastigheten minskas.
Denna affärsidé bygger på hållbarhet och öppnar dörrar för
nya afrsmöjligheter, samtidigt som den ger oss en fördel som
arbetsgivare.
Jag är stolt över att vi stärker vår position som en ledande
aktör inom hållbarhet. Under 2024 godkändes våra utsläpps-
l av Science Based Targets initiative (SBTi), ett internationellt
ramverk för vetenskapsbaserade klimatmål i linje med Paris-
avtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till
1,5° C. Vi har också en viktig roll i att minska våra kunders
klimat påverkan och bidra till bättre energieffektivitet, bland annat
genom miljösmarta produkter, digitala hjälpmedel och cirkula-
ritet. Detta ger oss en tydlig konkurrensfördel.
6 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
VD HAR ORDET
De finansiella målen ligger fast
Under 2024 har marknadsläget varit utmanande. Återhämt-
ningen har ännu inte tagit fart i Norden samtidigt som aktiviteten
i flera länder i de centrala delarna av Europa varit betydligt lägre
än normalt. Det har påverkat lönsamheten och för att stärka den
har vi vidtagit kraftfulla åtgärder i form av strukturförändringar,
kostnadsreduktioner och renodling av verksamheten i Östeuropa
mot ventilation. Tack vare ett starkt kassaflöde har vi fortsatt att
förrva kvalitetsbolag. Förrven bidrog till att vi under 2024
uppnådde den högsta försäljningen någonsin. Försäljningen blev
13,3 miljarder kronor vilket motsvarar en tillväxt på 2 procent.
Ventilation Systems, vårt största afrsområde som utgjorde
77procent av verksamheten, hade en justerad rörelsemarginal
på 9,1procent och Profile Systems 7,2procent. För koncernen
som helhet var den justerade rörelsemarginalen 7,8 procent.
Vi följer hur den osäkra geopolitiska situationen utvecklas och
förbereder oss för eventuella konsekvenser på Lindabs verksam-
het, bland annat till följd av ökade handelstullar. Det är svårt att
bedöma hur marknaden kommer att utveckla sig framöver men
allt tyder på att återmtningen låter vänta på sig. Vi planerar för
en fortsatt dämpad efterfrågan under första halvåret 2025 men
bedömer att marknadsaktiviteten kommer att börja öka under
det andra halvåret. Våra aktiviteter utformas och genomförs med
sikte på att nå våra finansiella mål. Om förutsättningarna ändras
är vi redo att vidta fler åtgärder för att stärka lönsamheten.
Till sist vill jag rikta min uppskattning till alla kunder samt tacka
alla medarbetare för goda insatser under ett utmanande år.
Grevie, mars 2025
Ola Ringdahl
VD och koncernchef
Enkla att ha att göra med
En stor möjlighet ligger i att ytterligare förbättra kundupplevelsen.
Det gäller inte minst kunder som mer sällan är i kontakt med
Lindab. I kontakten med Lindab ska de uppleva att vi är enkla att
ha att göra med – på flera plan. Det ska vara smidigt att använda
våra digitala verktyg för att designa ventilationssystem och simu-
lera deras effekt. Det ska vara enkelt att beräkna energiförbruk-
ning och byggnadens miljöpåverkan. Installationen av systemen
ska vara snabb och okomplicerad. Och sist men inte minst
– stålet i våra ventilationsprodukter ska vara lätt att återvinna
vid renovering eller återbruk. Genom att konsekvent utgå från
kundens perspektiv och förenkla deras arbete bygger vi vidare
på Lindabs långa tradition av fokus på kundens framgång, som
är ett av våra kärnvärden.
Kombination av förrvad och organisk tillväxt
r vi blickar framåt mot nästa kapitel i Lindabs tillväxtresa
ser vi framför oss en kombination av organisk och förvärvad
tillxt. Vi räknar med att cirka två tredjedelar av Lindabs tillxt
kommer att vara förvärvad och en tredjedel organisk, sett över
en konjunktur cykel.
Inom vår kärnverksamhet finns fortfarande många områden
r vi kan stärka den organiska tillväxten. För produktområden
som brand och rök, rektangulära kanalsystem och tekniska pro-
dukter finns stor potential för att ta en ännu starkare marknads-
position. Vi kan även öka försäljningen mot föreskrivande kunder
som tekniska konsulter, fastighetsägare och arkitekter. Den
organiska tillväxten gynnas också när renoverings marknaden
åter börjar växa.
Vi kommer att fortsätta på den inslagna vägen att förvärva
intressanta bolag och konsolidera den europeiska ventilations-
marknaden. De förrvade bolagen har utvecklats väl tack
vare en varsam integration i linje med Lindabs decentraliserade
modell. Detta har bidragit till en ökad geografisk närvaro och en
breddning av vårt produktsortiment. Under 2024 välkomnade vi
sex bolag i Danmark, Frankrike, Tyskland och USA och framöver
räknar vi med att hålla ungefär samma förvärvstempo som under
de senaste fem åren.




Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 7
VD HAR ORDET
Trender som styr marknaden
STARKA DRIVKRAFTER I OMVÄRLDEN har en positiv inverkan på den marknad där
Lindab verkar, med ett ökat fokus på energieffektiva lösningar som skapar
hälsosamma inomhusklimat. EU:s Green Deal har accelererat satsningen på hållbar
nybyggnation och renovering med målet att 35 miljoner byggnader ska renoveras
fram till 2030. Dessutom har stigande energipriser satt fokus på behovet av att öka
energieffektiviteten i byggnader.
57 %
EU-kommissionens initiativ Fit for 55
ska sänka utsläppen av växthusgaser
i EU med minst 57 procent till 2030
jämfört med 1990. Fram till och med
2023 hade utsläppen minskat
med 37 procent.
2/3
Två tredjedelar av Europas
byggnader är inte energieffektiva och
i många av dessa bor låginkomstfamiljer.
Energieffektiva renoveringar kan minska
hushållens energikostnader
och samtidigt förbättra
livskvaliteten.
95 %
Upp till 95 procent av de befintliga
byggnaderna i EU förntas vara kvar
2050 och stå för den överväldigande
majoriteten av fastighetsbeståndet.
För att kunna nå klimatmålen
behöver befintligt fastighets-
bestånd göras grönt.
1 %
Varje år är det bara 1 procent
av byggnaderna i EU som renoveras för
att minska energiförbrukningen. Målet
i EU:s Green Deal är att 35miljoner
byggnader ska renoveras fram
till 2030.
llor: EU-kommissionen: ”A European Green Deal” (2019), ”Renovation Wave Strategy” (2020), The European Ventilation Industry Association (EVIA).
EU-kommissionen "State of the Energy Union" (2024), https://climate.ec.europa.eu/eu-action/climate-strategies-targets/progress-climate-action_en.
8 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
STARKA DRIVKRAFTER
Klimatmålen sätter agendan
EU avser att bli världens första klimatneutrala kontinent år 2050. Eftersom
byggnader står för 36 procent av alla växthusgasutsläpp i EU kommer
energi effektivisering av bostäder och andra fastigheter att vara prioriterat.
EU vill öka takten i energirenoveringar
Fastighetsbeståndet i Europa är ålderdomligt och nybyggnationen låg.
EU vill med sin "Renovation Wave strategy" fördubbla antalet energi-
renoveringar per år i Europa.

Energieffektivitet i byggnader bidrar till klimatneutralitet, men också till
lägre kostnader. Europas energikris, delvis till följd av kriget i Ukraina, har
ökat energipriserna vilket gett ytterligare drivkraft till energieffektivisering.
Medvetandet om välmåendet växer
EU-kommissionen har lyft fram människors hälsa och välbefinnande
som en av de viktigaste sidofördelarna med energieffektivitet. Covid-19-
pandemin medvetandegjorde betydelsen av ett bra inomhusklimat.
Tekniken driver upp tempot
Uppkopplade och smarta system för bland annat ventilation, kyla och
värme införs i allt snabbare takt även i äldre fastigheter. Investeringen
betalar sig snabbt och underhåll av systemet kan ske på distans.
llor: EU-kommissionen: “The European Green Deal Investment Plan and Just Transition Mechanism explained” (2020),
“Commission Recommendation on Energy Efficiency First: from principles to practice” (2021), "Renovation Wave strategy" (2020)
samt Healthy Homes Barometer 2022.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 9
STARKA DRIVKRAFTER
Strategi för lönsam tillxt
LINDAB VILL SKAPA ETT BÄTTRE KLIMAT. Det gör vi genom att producera och erbjuda
energieffektiva lösningar för hälsosamma inomhusmiljöer. Visionen är att bli ledande
inom det område där vi är som starkast – ventilation i Europa. Vi fokuserar på
"air distribution" och "air diffusion", det vill säga att transportera och fördela luft.
r ett
bättre klimat
Strategi
Lindabs strategi fokuserar på fem områden som sätter ramar och riktning för verksamheten
och som möjliggör för oss att uppnå vision och mål.
Kvalitet Effektiv Lokal Pålitlig Marknadsledande
• Skapa hälsosamma byggnader
• Minska kundernas klimatpåverkan
• Bedriva en hållbar verksamhet
Vision
Att vara det marknadsledande ventilationsbolaget i Europa, specialiserat på att transportera och fördela luft.
Mål för hållbar utveckling
För att mäta om vi är på rätt väg har Lindab både finansiella mål och hållbarhetsmål.
s mer om målen på sidorna 12–13.
10 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
STRATEGI
Kvalitet
Lindab har välkända varu märken som alla
står för hög kvalitet. Kunderna vet att pro-
dukterna är lätta att installera och att de går
att lita på. Dessutom har vi medarbetare med
rätt kompetens, vilket gör oss till en kunnig
samarbetspartner som kunderna kan vända sig
till med sina ventilations- och bygg projekt.

Vi har hög kompetens inom avancerade
produktions metoder vilket gör att Lindab kan
tillverka högkvalitativa produkter på ett effektivt
sätt. Ökad automation bidrar till att höja både
effektivitet och säkerhet. Vi ska dra nytta av
digitala kanaler till marknaden och systemstöd
i vår verksamhet. Lindab arbetar för ständiga
förbättringar inom alla delar av verksamheten.
Pålitlig
Vi levererar det vi lovar i tid. Kunden ska känna
att Lindab alltid har den produkt som behövs
på lager. Förtroendet för Lindab har byggts upp
genom mångårig entreprenörs anda där varje
med arbetare tar ansvar och löser problem när
de uppstår. De som är närmast kunderna vet
bäst vad som behöver göras.
Marknadsledande
Lindab ska vara bäst och gärna störst på det
vi gör. Vi fokuserar på utvalda marknader i
Europa där vi kan skapa starka kund relationer
och fördjupar oss i de delar av erbjudandet
r vi har hög kompetens och lång erfarenhet.
Produkterna ska hålla hög teknisk nivå och vara
kompatibla med övriga delar av ventilations-
systemet.
Lokal
Lindab ska vara nära sina kunder och erbjuda
det som efterfrågas på varje marknad. Det
innebär att erbjudandet ser olika ut i olika
delar av Europa, beroende på vad ventilations-
installatörer och plåt slagare efterfrågar. Vi tror
på lokal produktion för att minska transporterna
och ge bästa service.
För ett bättre klimat
De flesta av oss spenderar merparten av vår tid inomhus. Luften
vi andas är avgörande för hur mycket vi orkar och för att hålla
oss friska. Genom energieffektiva ventilationslösningar bidrar
Lindab till ett bättre inomhusklimat samt till ett bättre globalt
klimat. Strategin är att erbjuda högkvalitativa produkter som
är anpassade till varje lands krav. Vi levererar det vi lovar i tid
genom en effektiv värdekedja. Det har gett oss en marknads-
ledande position i Europa, där kraven på ventilation är som högst.
Utforska nya
tillväxtmöjligheter
Bredda Lindab genom förvärv
inom kompletterande produkt-
områden och nya geografier.
Strategisk riktning
Stärk nuvarande
produktportfölj
Uppnå skalfördelar inom Lindabs
existerande verksamhetsområden
genom effektivisering, organisk
tillväxt samt kompletterande förvärv.
Tillväxt inom tekniska
ventilations produkter
Stärka Lindabs position med
attraktiva produkter och säljförmåga
genom strategiska förvärv och egen
utveckling.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 11
STRATEGI
Definition Mål Utfall Kommentar
Årlig tillväxt
let är att den årliga tillväxten ska uppgå
till minst 10procent som en kombination av
organisk och förvärvad tillväxt.
>
10 %
2020 2021 2022 20242023
1,7
Lindab uppnådde under 2024 den högsta
försäljningen någonsin. Förvärv bidrog positivt
med 7procent medan den organiska tillxten
var negativ med 5 procent. Förljnings tillväxten
under 2024, rensat för valuta, uppgick till
1,7 procent.
Rörelsemarginal
let är att rörelsemarginalen ska överstiga
10 procent per år, justerat för enngs-
poster och omstruktureringskostnader.
>
10 %
2020 2021 2022 2023 2024
7,8
Den justerade rörelsemarginalen för helåret
uppgick till 7,8 procent. Låg marknadsaktivitet i
flertalet länder ledde till negativ organisk tillväxt.
Detta har delvis motverkats av stärkt brutto-
marginal.
Nettoskuld/EBITDA
let för nettoskulden är att den inte ska
vara högre än tre gånger EBITDA.
<
3,0
2020 2021 2022 2023 2024
2,5
Nettoskuld/EBITDA uppgick till 2,5 under 2024,
framför allt som ett resultat av ökad belåning
som en konsekvens av genomförda förrv.
Nettoskuld/EBITDA exklusive IFRS 16, exklusive
engångsposter och omstruktureringskostnader
(så kallad Finansiell nettoskuld/EBITDA) uppgick
till 2,0.
Utdelning
Lindab har en stark finansiell ställning och
avser att varje år dela ut minst 40 procent av
bolagets resultat efter skatt. Hänsyn ska tas
till bolagets finansiella ställning, förvärvs-
möjlig heter och långsiktiga finansiella behov.
40 %
2020 2021 2022 2023 2024
5,40
Lindab har en god intjäningsförmåga, en solid
finansiell ställning och ett starkt kassaflöde.
Med det i beaktande föreslår styrelsen en utdel-
ning på 5,40 SEK för verksamhetsåret 2024.
Detta är i enlighet med gällande policy och
monetärt i linje med föregående år.
Långsiktiga mål
Finansiella mål
1)
1) För 2021 redovisas utfallet avseende årlig tillväxt och justerad rörelsemarginal exklusive avyttrad verksamhet, medan nettoskuld/EBITDA redovisas inklusive
avyttrad verksamhet.
LÅNGSIKTIGA MÅL FÖRSER LINDAB med en tydlig riktning och styr satsningar till
prioriterade områden. De finansiella målen fokuserar på tillväxt, lönsamhet
och skuldsättning. Lindab har därutöver en tydlig ambition att dela ut minst
40 procent av nettoresultatet till aktieägarna. Fem av målen från Lindabs
hållbarhetsplan har fått ökat fokus för att säkerställa en kontinuerlig utveckling.
12 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
L OCH UTFALL
Hållbarhetsmål
Definition Mål Utfall Kommentar
gre CO
2
e-utsläpp – egen
verksamhet
Lindab åtar sig att minska de absoluta
xthusgas utsläppen inom scope 1 och 2
1)
med 56 procent till år 2030, från basåret
2022.
2)
– 56 %
2022 2023 2024
–42
Lindabs CO
2
e-utsläpp minskade med 42procent,
från 20 856 ton år 2022 till 12 158 ton år 2024. Den
positiva utvecklingen är främst ett resultat av att
flera bolag inom koncernen har övergått till förny-
bar el, vilket har en betydande effekt på utspp
inom scope 2. Lindabs klimatmål är godkänt av
Science Based Targets initiative (SBTi), läs mer på
sidorna 41 och 175.
gre CO
2
e-utsläpp – värdekedja
Lindab åtar sig också att minska de abso-
luta växthusgasutsläppen inom scope 3
1)
från inköpta varor och tjänster, uppströms
transporter, avfall genererat i verksamheten
samt användning av sålda produkter med
i genomsnitt 25procent till år 2030 från
basåret 2022.
3)
–25 %
2022 2023 2024
–8
CO
2
e-utsläppen från värdekedjan scope 3
minskade med 8 procent, från 942 688 ton
år2022 till 869 486 ton år 2024. Denna utveckling
beror främst på en minskad inköpsvolym av rå-
material, vilket i sin tur är en effekt av den rådande
lågkonjunkturen. Lindabs klimatmål är godkänt av
Science Based Targets initiative (SBTi), läs mer på
sidorna 41 och 175.
Motiverade medarbetare
Det ska kännas bra att arbeta på Lindab.
Vi vill att minst 90 procent av våra med-
arbetare ska kunna rekommendera Lindab
som arbetsgivare. Detta mäts i Lindab Pulse
Survey varje år.
90 %
2020 2021 2022 2023 2024
90
Lindab ska vara en arbetsgivare som både
kan attrahera nya talanger och behålla rätt
kompetens. För 2024 skulle 90 procent av med-
arbetarna rekommendera Lindab som arbets-
givare, vilket innebar att målnivån uppnåddes för
femte året i rad.
Färre arbetsskador
De arbetsrelaterade skadorna enligt LTIF
(antal arbetsplatsolyckor per miljon arbetade
timmar) ska uppgå till högst 4,0 år 2026.
Den långsiktiga nollvisionen för arbets-
skador ligger samtidigt fast.
<
4,0
2020 2021 2022 2023 2024
3,6
Under 2024 minskade LTIF till 3,6, jämfört med
9,0 år 2023. De åtgärder som implementerades
under 2023 har haft en positiv effekt och bidragit
till att minska riskbeteenden samt skapa en säk-
rare arbetsmiljö. Utvecklingen följs noga för att
uppnå fortsatt förbättring. Läs mer om Lindabs
arbete med hälsa och säkerhet på sidorna 43,
45 och 207.
Leverantörsutvärdering
Lindabs leverantörer i första led ska
hållbarhets certifieras på regelbunden basis.
let är att samtliga leverantörer
4)
ska vara
certifierade. Lindab är fortfarande i färd
med att genomlysa sina leverantörer en
första gång.
100 %
2021 2022 2023 2024
91
Sedan 2021 när certifieringsprocessen infördes
har 91 procent av leverantörerna certifierats,
vilket är lägre takt än Lindab önskat. Det förklaras
delvis av nytillkomna leverantörer via förvärv.
Från att inledningsvis ha fokuserat på certifiering
av leverantörer i länder med hög risk ligger nu
fokus på certifiering av samtliga leverantörer.
1) Scope 1: direkta utsläpp som sker i den egna verksamheten. Scope 2: indirekta utsläpp fn produktion av köpt el, ånga, värme och kyla som förbrukas av
företaget. Scope 3: övriga indirekta utsläpp som sker i ett företags värdekedja men som företaget inte äger eller kontrollerar.
2) Marknadsbaserad metod. Målgränsen inkluderar markrelaterade utsläpp och borttagningar från bioenergiråvaror.
3) let inkluderar inköp av direkt material samt transport mellan Lindabs anläggningar och transport till kund som Lindab betalar.
4) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst
25KEUR omfattas. Leverantörer som tillkommer via förvärv ska certifieras under sitt första år som del av koncernen.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 13
L OCH UTFALL
14 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
LINDABS HÅLLBARHETSPLAN PÅVERKAR hur vi genomför den övergripande
strategin inom samtliga områden. Utifrån ledorden ”För ett bättre klimat”
kan vi göra skillnad på flera plan.

Vi bidrar
framför
allt till:
Fokusområde Åtgärder Sida
Öka kunskapen om
hälsosam inomhusluft
Öka den allmänna kunskapen och medvetenheten om bra inomhusluft.
Öka efterfrågan på hälsosamt inomhusklimat vid val av bostad, kontor eller andra
inomhus miljöer.
32
Driva lagstiftning och
bransch standarder
Påverka och driva regler och standarder i branschorganisationer och andra
samarbets organ på alla våra marknader.
Om det inte finns samarbetsforum i ett land ska vi arbeta för att skapa ett.
32
160

Vi bidrar
framför
allt till:
Fokusområde Åtgärder och mål Sida
llbara och energi-
effektiva lösningar
Minska kundernas miljöpåverkan genom våra produkter.
Publicera miljövarudeklarationer motsvarande 50 procent av försäljningen av
egentillverkade produkter som är globalt tillgängliga till år 2025.
Publicera Lindabs materialguide 2025.
2831
33
185–191
Digitala hjälpmedel
och ny teknik för att
optimera energi-
användningen
Erbjuda uppkopplade produkter för att kunna optimera inomhus klimatet och minska
energiförbrukningen.
Utveckla smarta produkter med syfte att öka livslängden samt erbjuda bättre
kringtjänster.
Utöka och förbättra hållbarhetsinformationen i webbshop och digitala produktkataloger
under 2025.
2831
33
Cirkulär ekonomi
med en hög grad av
återanvändning
Designa produkter som kan uppgraderas, renoveras eller återvinnas.
Samarbeta inom branschen för att skapa cirkulära flöden med fokus på att reducera
miljöpåverkan.
Ett mätbart mål kommer att fastställas efter att Lindabs materialguide har publicerats.
33
185–191
Tre tydliga perspektiv
för hållbar utveckling
Inom ”Skapa hälsosamma byggnader” fokuserar Lindab på hur
vi kan bidra till ett bättre samhälle. ”Minska kundernas klimat-
påverkan” handlar, bland annat, om hur Lindabs produkter bidrar
till högre energieffektivitet. Slutligen har ”Bedriva en hållbar verk-
samhet” fokus på hur verksamheten i hela värdekedjan kan bli
krare, mer socialt hållbar och klimateffektiv. Ett övergripande
l är att Lindab åtar sig att uppnå nettonoll utsläpp av växthus-
gaser i hela värdekedjan till år 2050.
HÅLLBARHETSPLAN
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 15

Vi bidrar
framför
allt till:
Fokusområde Åtgärder och mål Sida
Hållbara inköp
Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer
2)
i första led ha skrivit under leverantörskoden.
Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer
2)
i första led vara hållbarhetscertifierade.
Lindab åtar sig också att minska de absoluta absoluta växthusgasutsläppen inom scope 3
från inköpta varor och tjänster, uppströms transporter, avfall genererat i verksamheten och
användning av sålda produkter 25 procent till år 2030 fn basåret 2022.
1)
Utsläppen för inköpt stål enligt förntad volym ska minska med 101 kton CO
2
e till år 2030 från
basåret 2022. Det skulle innebära att 43 procent av det inköpta stålet är koldioxidreducerat.
3941
166–176
208212
Hållbar produktion
Lindab åtar sig att minska de absoluta växthusgasutsläppen inom scope 1 och 2 med
56procent till år 2030, från basåret 2022.
3)
Lindab åtar sig att minska de absoluta växthusgasutsläppen inom scope 1, 2 och 3 med
90procent till år 2050 från baret 2022.
3)
Lindab ska använda 100% fossilfri el i egen verksamhet år 2030.
Minska andelen metallskrot från egen tillverkning med 9 procent till 2030, jämfört med 2023.
3941
166–179
185–191
Hållbara transporter
50 procent av alla godstransporter som finansieras av Lindab, mellan Lindabs anläggningar
och till kund, ska drivas med förnybara bränslen eller el till 2030 och 100 procent till 2040.
100 procent av Lindabs tjänstebilar ska drivas med förnybara drivmedel eller el år 2030.
Senast 2025 ska 100 procent av transportavtalen mellan Lindab och leverantörer
2)
i första
led inkludera miljökrav.
Samarbeta med kunder och leverantörer för att skapa transportlösningar med fokus på att
minska miljöpåverkan.
4041
181–185
Attraktiv arbetsgivare
och säker arbetsplats
Se fler delmål på
sidorna 197 och 204.
Varje år vara rekommenderad som arbetsgivare av minst 90 procent av medarbetarna.
Lindab ska ha samma procentandel kvinnor och män i seniora chefspositioner som i
Lindab koncernen som helhet senast 2030.
Lindab ska ha en personalomsättning på 5–10 procent.
Minska antal arbetsplatsolyckor per miljon arbetade timmar (LTIF) till 4 eller lägre till
år2026. Långsiktig vision om noll olyckor.
42–45
194207
Samhälls engagemang
Stödja samhällsaktiviteter kopplade till Lindabs verksamhet på de orter där Lindab finns.
Skapa förutsättningar i arbetslivet för att kunna delta i ideella engagemang.
44
213
Etiskt företagande
Årligen upprätthålla nolltolerans mot repressalier mot alla visselblåsare.
Årligen upprätthålla noll förekomst av korruption i all Lindabs verksamhet.
44
214218
Vilka steg har Lindab tagit i sitt hållbarhetsarbete under året?
Vi har gjort betydande framsteg i vårt hållbarhetsarbete. Vi publicerade våra Science Based
Targets-verifierade utsläppsmål och kopplade samtliga lån till hållbarhetsmål, vilket ytterligare
stärker och accelererar vårt arbete. Dessutom lanserade vi vår första hållbarhetsrapport
anpassad till Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och European Sustainability
Reporting Standards (ESRS), vilket inkluderade en första översiktlig granskning av rapporten.
En av årets största milstolpar var leveransen av våra första produkter tillverkade av fossilfritt
stål – ett viktigt steg för att driva på omställningen mot mer hållbara byggnader.
Vad är fokus för 2025?
Under 2025 kommer vi att fortsätta genomföra våra omställningsplaner för att nå de utsläpps-
minskningsmål vi har satt upp. Samtidigt gör vi en stor satsning på digitalisering för att effektivt
möta både kundernas krav och de nya regelverk som införs. Den hållbara omställningen ser vi
inte bara som en utmaning och ett bidrag till mer hållbara byggnader, utan också som en stor
affärsmöjlighet som stärker vår konkurrenskraft.
Matilda Isaksson
Hållbarhetsansvarig på Lindab
1) Målet är kopplat till flera fokusområden i hållbarhetsplanen. Målet inkluderar inköp av direkt material samt transport mellan Lindabs anläggningar och
transport till kund som Lindab betalar.
2) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för
minst 25 KEUR omfattas. Leverantörer som tillkommer via förrv ska certifieras under sitt första år som del av koncernen.
3) Marknadsbaserad metod. Målgränsen inkluderar markrelaterade utsläpp och borttagningar från bioenergiråvaror.
HÅLLBARHETSPLAN
Året i
sammandrag
Året har präglats av en svag efterfrågan på
stora delar av den europeiska marknaden.
Lindab har anpassat verksamheten till en
lägre marknadsaktivitet och åtgärder har
vidtagits för att öka lönsamheten. Ett flertal
förvärv har bidragit till försäljningstillväxten.
Året i sammandrag 18
Aktien 20
16 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
lla: Sick Leave – IAQ Risk of Sick Leave Associated with Outdoor Air Supply Rate,
Humidification, and Occupant Complaints. Indoor Air 2000:10. ISSN 0905-6947
35 %
Arbetsgivare riskerar upp
till 35 procent fler korttids -
sjukskrivningarpå grund
av dålig luftkvalitet på
arbetsplatsen.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 17
Högst försäljning någonsin
tack varerrv
FÖRSÄLJNINGEN FÖR 2024 var den högsta någonsin och ökade med 2 procent tack vare
förvärv. Låg byggaktivitet på flera marknader dämpade efterfrågan och den utmanande
marknads situationen medförde en anpassning av kostnadsstrukturen. Den justerade
rörelse marginalen uppgick till 7,8 procent. Det operativa kassaflödet för helåret var starkt.
1,7% 7,8% 2,5
Valutarensad tillväxt Justerad rörelsemarginal
1)
Nettoskuld/EBITDA
gst förljning under ett enskilt år
Under året har efterfrågan på flera europeiska nyckel marknader
varit låg vilket ledde till negativ organisk tillväxt. Samtliga
regio ner präglades av en låg aktivitet, även om det finns enskilda
länder där marknadsläget varit bättre. Nettoomsättningen
uppgick till 13323MSEK (13 114), en ökning med 2 procent.
Den organiska till xten var –5 procent och valutaeffekten
var neutral. Förrv bidrog positivt med 7 procent och Lindab
uppnådde därmed den högsta försäljningen någonsin under ett
enskilt år.
Lönsamhetsstärkande åtgärder
Den utmanande marknadssituationen påverkade lönsamheten
och under året har strukturåtgärder, kostnadsreduceringar och
en omstrukturering av verksamheten i Östeuropa aviserats för att
anpassa kostnadsstrukturen. Justerat rörelseresultat uppgick till
1 044 MSEK (1 178). Rörelseresultatet är justerat med engångs-
poster och omstruktureringskostnader om netto –308 MSEK (–),
varav –36 MSEK var kassaflödespåverkande. Justerad rörelse-
marginal uppgick till 7,8 procent (9,0).
Ventilation Systems växer med förvärv
Ventilation Systems ökade omsättningen med 5 procent till
10207 MSEK (9 688). Den organiska förljningstillväxten var
5 procent och valutaeffekter hade en neutral påverkan. Förrv
bidrog positivt med 10 procent. För helåret uppnådde Ventilation
Systems en justerad rörelsemarginal på 9,1 procent (10,1).
Profile Systems lämnar Östeuropa
Minskad byggaktivitet och lägre efterfrågan på de nordiska och
östeuropeiska marknaderna, framför allt inom nybyggnation,
påverkade försäljningen för Profile Systems. Nettoomsättningen
uppgick till 3 116 MSEK (3 426), en minskning med 9 procent.
Den organiska tillväxten var –9 procent. Valutaeffekten var neu-
tral. Justerad rörelsemarginal uppgick till 5,4 procent (7,2).
Profilverksamheterna i Östeuropa har under en längre tid
präglats av svag marknadsutveckling, volatila råmaterialpriser
och hög kostnadsinflation vilket har medfört att Lindab under
året aviserade en renodling av verksamheten genom att avyttra
och avveckla profilverksamheterna i Östeuropa.
Starkt kassaflöde
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till
1438MSEK (1 711). Förändringen var dels relaterad till utveck-
ling av rörelsekapital, dels utfall av kassaflöde före förändring
av rörelsekapital. Investeringar i immateriella tillgångar och
materiella anläggningstillgångar uppgick till 229 MSEK (294),
varav 50MSEK (43) avsåg investeringar i immateriella tillgångar.
Nettoskuld/EBITDA uppgick till 2,5 (1,9) och den finansiella
netto skulden/EBITDA till 2,0 (1,4) per den 31 december 2024.
1) Exkluderar engångsposter och omstruktureringskostnader.




Lars Ynner, CFO, Lindab Group
18 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
ÅRET I SAMMANDRAG
Finansiella nyckeltal 2024 2023 2022 2021 2020
Kvarvarande verksamhet
Nettoomsättning, MSEK 13 323 13 114 12 366 9 648 8 220
Tillväxt, % 1,6 6,0 28,2 17,4 –3,4
varav organiskt –5,6 –8,9 10,9 17,4 –2,2
varav förvärv/avyttring 7,3 10,3 13,5 2,2 0,4
varav valutaeffekter –0,1 4,6 3,8 –2,2 –0,6
Justerat rörelseresultat
1) 2)
, MSEK 1 044 1 178 1 347 1 266 860
Rörelseresultat, MSEK 736 1 178 1 325 1 266 790
Justerad rörelsemarginal
1) 2)
, % 7,8 9,0 10,9 13,1 10,5
Resultat per aktie före utspädning, SEK 4,10 11,07 12,73 12,53
Medelantal anställda, antal 5 147 4 960 4 801 4 534 4 546
Total verksamhet
Resultat per aktie före utspädning, SEK 4,10 11,07 12,73 7,02 7,80
Utdelning per aktie, SEK 5,40
3)
5,40 5,20 4,00 3,40
Avkastning på eget kapital
2)
, % 4,3 12,0 15,8 9,9 11,6
Avkastning på sysselsatt kapital
2)
, % 6,2 10,7 14,1 11,0 11,5
Nettoskuld/EBITDA, exkl engångsposter
2)
, ggr 2,5 1,9 1,6 1,0 1,4
Finansiell nettoskuld/EBITDA exkl IFRS 16
1)
2,0 1,4 1,0 0,4 0,5
Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK 1 438 1 711 691 704 1 129
Nyckeltal hållbarhet 2024 2023
Minskning av CO
2
e-utsläpp (scope 1 och 2), jmf 2022, % –42 –10
Minskning av CO
2
e-utsläpp (scope 3)
1)
, jmf 2022, % 8 5
Andel av medarbetarna som rekommenderar Lindab som arbetsgivare, % 90 90
LTIF, antal arbetsplats olyckor per miljon arbetade timmar 3,6 9,0
Hållbarhetscertifierade leverantörer
2)
i första led 91 73
1) Absoluta scope 3-växthusgasutsläpp från inköpta varor och tjänster, uppströms transporter, avfall genererat
i verksamheten samt användning av sålda produkter.
2) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR samt leverantörer
ihögrisk nder som representerar inköp för minst 25 KEUR omfattas. Leverantörer som tillkommer via
förrv ska certifieras under sitt första år som del av koncernen.
Q1 Q2 Q3 Q4
Lindab levererade ett stabilt
resultat i första kvartalet trots
en fortsatt svag marknad.
Omsättningen minskade något.
Lindab ökade både omsättning
och rörelsemarginal under
andra kvartalet. Affärsområde
Ventilation Systems levererade
sin högsta omsättning och sitt
högsta rörelseresultat någonsin.
Omsättningen ökade till följd av
genomförda förvärv. Marknaden
präglades av en svag konjunktur
i Europa.
Ett utmanande marknadsläge
dämpade efterfrågan för Lindabs
produkter i det fjärde kvartalet,
vilket påverkade såväl försäljning
som lönsamhet.
Tillväxt: –2%
Just. rörelsemarginal: 7,1%
Tillväxt: –5%
Just. rörelsemarginal: 9,6%
Tillväxt: 3%
Just. rörelsemarginal: 9,1%
Tillväxt: 1%
Just. rörelsemarginal: 5,4%
1) Exkluderar engångsposter och
omstrukturerings kostnader.
2) Nyckeltalet utgör ett så kallat alternativt
nyckeltal som inte är definierat enligt IFRS.
För definition, se sidan 136.
3) Föreslagen utdelning.
Nettoomsättning,
affärsområde
Ventilation Systems, 77%
Profile Systems, 23%
Rörelseresultat,
affärsområde
Ventilation Systems, 85%
Profile Systems, 15%
Nettoomsättning,
affärsområde
Ventilation Systems
Profile Systems
2020 2021 20232022 2024
0
5 000
10 00
0
15 000
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 19
ÅRET I SAMMANDRAG
Aktiens utveckling
Lindabaktiens börskurs hade en uppgång med 15 procent under
2024. Detta kan jämföras med Nasdaq Stockholm som överlag
steg med 6 procent och sektorn Stockholm Industrials SX50PI,
r Lindab ingår, som steg med 7 procent. Under året om sattes
sammanlagt cirka 30 miljoner (40) Lindabaktier till ett värde
av cirka 6,8 miljarder SEK (6,5). Lindab aktien handlas på flera
börser och handelsplattformar. Den officiella handeln via Nasdaq
Stockholm stod för huvuddelen av omsättningen i aktien. Övrig
omsättning skedde på inofficiella handelsplattformar som BATS
Chi-X Europe och Turquoise.
Totalavkastning
Lindabaktiens totalavkastning under 2024 var cirka 18 procent.
Det kan jämföras med OMX Stockholm Gross Index (GI)
som ökade med knappt 9 procent. Lindabs genomsnittliga
total avkastning under de senaste fem åren uppgår till cirka
31 procent per år. Motsvarande siffra för OMX Stockholm GI
är 12 procent.
Aktien och ägarna
Lindab har endast ett aktieslag, serie A. Varje aktie har en röst
och lika stor andel i bolagets resultat. Vid årsskiftet fanns 15 836
(17675) aktieägare i Lindab. Största aktieägare vid samma
tidpunkt var Carnegie Fonder med 10,0 procent av antalet
utestående aktier. Fjärde AP-fonden var näst största aktieägare
med 8,8 procent av utestående aktier följt av Lannebo Kapital-
förvaltning med 7,0 procent. De tio största aktieägarnas andel av
utestående aktier uppgick till 53,0 procent. Det utländska
ägandet uppgick till 26,4 procent. Lindab innehade vid års skiftet
1806888 egna aktier, som inte ger rätt att rösta eller rätt till
utdelning. Innehavet motsvarar 2,3 procent av antalet aktier.
Under 2024 har 183 950 egna aktier sålts vid inlösen av
köpoptioner. Inlösen av optioner skedde till en lösenkurs om
222,00 SEK. Lindabs koncernledning, inklusive närstående,
ägde vid årsskiftet 203 700 aktier och 606 350 köpoptioner.
Incitamentsprogram
För mer information om ersättningar och personaloptions-
program, bland annat ovannämnda köpoptionsprogram, se not 6
på sidorna 102–104.
Interaktion med finansmarknaden
Lindab erbjuder aktieägare, finansanalytiker och andra parter
på finansmarknaden möjlighet att delta digitalt vid presentation
av kvartalsresultatet. Vid dessa tillfällen finns det även möjlig-
het att ställa frågor. Dessutom deltar Lindab på seminarier
och presenta tioner som banker arrangerar, både i Sverige och
utomlands. Finansiella rapporter samt presentationer som
arrangeras av Lindab publiceras på webbplatsen.
Starkt börsår för Lindabaktien
LINDABAKTIEN NOTERADES PÅ Nasdaq Stockholm i december 2006. Aktien ingår
i sektorn Industri och är en del av Nasdaqs Large Cap-segment. Under 2024
ökade aktiekursen med 15 procent och stängde 31 december på 229,20 SEK,
vilket gav ett börsvärde på cirka 17,7 miljarder SEK vid årsskiftet.
Kursutveckling 1 januari–31 december 2024, SEK Totalavkastning Lindab jämfört med
OMX Stockholm Gross Index (GI), 20202024
Lindab
OMX Stockholm Gross Index
0
50
100
150
200
250
300
350
400
2020 2021 2022 2023 2024
0
50
100
150
200
250
300
Jan Mar Apr Jun Jul SepFeb Maj Aug NovOktDec
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
Källa: WebFinancialGroup
Omsättning antal aktier
i 1000-tal per månad
Lindab
OMX Stockholm Industrials SX50PI
20 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
AKTIEN
2024 2023
Aktier
Kapital &
röster, %
Kapital &
röster, %
Carnegie Fonder 7 728 695 10,0 0,0
Fjärde AP-fonden 6 794 462 8,8 9,0
Lannebo Kapitalförvaltning 5 429 209 7,0 2,6
Första AP-fonden 3 917 414 5,1 4,7
Swedbank Robur Fonder 3 538 793 4,6 3,3
Cliens Kapitalförvaltning 3 000 923 3,9 3,9
Övriga 46 626 436 60,6 76,5
Totalt antal utestående aktier
1)
77 035 932 100,0 100,0
SEK/aktie om inget annat anges 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017
Resultat per aktie före utspädning
(kvarvarande verksamhet)
1 )
4,10 11,07 12,73 12,50 7,25
Resultat per aktie före utspädning
(total verksamhet)
1 )
4,10 11,07 12,73 7,02 7,80 8,89 5,16 4,54
Resultat per aktie efter utspädning
(total verksamhet)
1 )
4,10 11,07 12,70 7,00 7,80 8,89 5,16 4,54
Utdelning 5,40
2)
5,40 5,20 4,00 3,40 1,75 1,75 1,55
Direktavkastning, %
3 )
2,36 2,71 4,08 1,24 1,99 1,46 2,75 2,27
Totalavkastning, %
4)
17,8 60,9 –59,3 91,5 44,8 91,5 –4,9 –5,2
Utdelning i % av resultatet efter skatt
1)
131,7 48,8 40,9 57,1 40,3 20,0 34,0 34,1
Börskurs vid periodens slut 229,20 199,10 127,40 321,40 170,40 119,60 63,50 68,20
Högsta börskurs 229,40 209,10 325,00 325,00 172,90 121,00 74,50 98,00
Lägsta börskurs 181,60 127,70 110,10 168,30 64,30 63,80 56,10 64,75
Eget kapital, efter utspädning 95,54 94,16 88,08 73,89 67,82 65,89 58,49 54,09
Antal utestående aktier 77 035 932 76 851 982 76 641 982 76 466 982 76 356 982 76 331 982 76331982 76331982
1) Beräknat på aktuellt antal utestående aktier vid årets slut.
2) Föreslagen utdelning.
3) Utdelning i procent av börskursen vid periodens slut.
4) Totalavkastning = aktiekursutveckling inklusive återinvesterad utdelning under angiven tidsperiod.
Sverige, 74 (63)
Fondbolag, 36 (25)
Övriga, 7 (7)
Svenska privatpersoner, 7 (8)
Utlandsboende ägare, 26 (37)
Pension & försäkring, 24 (23)
Lindabs största aktieägare
Data per aktie
Fördelning av ägande, %
1) Totalt antal aktier exklusive Lindabs egna innehav om 1 806 888 aktier (1 990 838). Aktiekapitalet uppgår till 78 842 820 SEK fördelat på 78 842 820 aktier.
Varje aktie har en röst. Lindabs eget innehav saknar rösträtt och rätt till utdelning.
Källa: Euroclear 31 december
Ticker: LIAB
Börs: Nasdaq Stockholm
Lista: Large Cap
Sektor: Industri
rsvärde: 17,7 miljarder SEK
Övriga världen, 26 (37)
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 21
AKTIEN
Vår verksamhet
Lindab utvecklar, tillverkar och säljer högkvalitativa
produkter som skapar hälsosamma byggnader
och minskar kundernas klimatpåverkan. Vi finns
på mer än 200 platser i Europa.
Värdeskapande i Lindab 24
Marknad och erbjudande 26
Energieffektiva produkter 28
Geografisk expansion 34
gkvalitativa förvärv 36
Kraftfulla investeringar 38
Engagemang och kompetens 42
22 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Källa: https://www.epa.gov/report-environment/indoor-air-quality
90 %
Vi är inomhus 90 procent av
tiden. Inomhusluft kan vara
fem gånger mer förorenad än
utomhusluft.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 23
Så skapasrde
KOMBINATIONEN AV CENTRAL EFFEKTIVITET och lokal flexibilitet ger konkurrenskraftiga
produkter av hög kvalitet som tillhandahålls nära kunderna via egna butiker och
distributionscentra. För att skapa ytterligare värde för kunder, aktieägare och
medarbetare görs investeringar i automation och ökad effektivitet. Dessutom
förvärvas kvalitetsbolag som kompletterar den befintliga verksamheten.
Lindabs värdekedja bygger på närhet till kunderna och att
erbjuda det som efterfrågas på varje marknad, med fokus på
högkvalitativa produkter som har lång livslängd och alltid finns
på lager. Genom ett eget distributionsnät och effektiv lager-
llning kan kunden lita på att Lindab levererar i tid och med
hög precision. I egna butiker och distributions centra finns
kunniga medarbetare som hjälper kund erna med produktval
och teknisk support. Decentraliserat ansvar nära kund kombi-
neras med centrala inköp av stål för att sänka kostnaden och
öka effektiviteten. Egen produktutveckling med kundens behov
i fokus säkerställer värdeskapande produkter med minskad
resursförbrukning. Dessutom erbjuds tjänster som förenklar
processen vid såväl planering som inköp och installation. Ett
fåtal centrala produktionsenheter tillverkar volym produkter med
hög grad av automation. Specialtillverkade maskiner effektiviserar
produktionen och gör den såväl kvalitativ och kostnads effektiv
som flexibel, med hög precision och minimalt med svinn. Lokal
produktion av skrymmande produkter som ventilations kanaler
Vår värdekedja
Centrala inköp av stål gör
inköpsprocessen effektiv och
ger Lindab fördelar såsom säker
tillgång på råmaterial.
Inp av andra varor sker på
centrala, regionala och lokala nivåer
beroende på omfattning och vad
som är mest lämpligt.
Produktutveckling med
kundens behov i fokus ska-
par produkter och digitala
tjänster som effektiviserar
byggandet, förbättrar energi-
effektiviteten och minskar
resursförbrukningen.
Råmaterial Inköp Produktutveckling Produktion
Central produktion ger
möjlig het till hög grad av auto-
mation och annan avancerad
produktions teknik, vilket leder
till kostnads effektiv tillverkning.
Lokal produktion av kund-
anpassade och skrymmande
produkter nära kund ger flexi-
bilitet, lägre transportkostnader
och lägre miljöpåverkan.
Lokalt sortiment av tredje-
parts produkter i butikerna
säkerställer att kunden erbjuds
de produkter som efterfrågas
på respektive marknad.
24 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
VÅRDESKAPANDE I LINDAB
minskar transporterna och ger dessutom högre service då
produkten snabbt är på plats. Investeringar har genomförts
i produktionen för att öka graden av automation, minska
energi åtgången och höja säkerheten för medarbetarna. Den
geografiska närvaron och produktutbudet har stärkts med
28förrv sedan 2020. Vid årsskiftet fanns Lindab på mer än
200orter runt om i Europa, på flera ställen med såväl produk-
tion och lager som butik. Där utöver har Lindab en mindre
verksamhet i USA.
”Oavsett kravbild och komplexitet
ger vi kunden möjlighet att skapa ett
gott och säkert inomhusklimat med
hjälp av våra tekniska lösningar och
vår erfarna personal."
Greger Juhlin, Head of Global Products and Innovation
98 %
Distribution Leverans Färdig byggnad Återvinning
Återvinning av stål är
effektivt då 100 procent kan
återvinnas utan att stålets
egenskaper går förlorade.
Lindabs höga leverans-
precision på 98 procent är
en viktig konkurrensfaktor vid
leveranser till byggprojekt där
tidsramar och byggförhållanden
kan ändras med kort varsel.
Eget distributionsnät gör
att hög tillgänglighet kan garan-
teras, via egna proffsbutiker och
distributions centra där personal
med rätt kompetens kan bis
kunderna.
Intressenter finns i flera
led och omfattar allt fn
ventilationsinstallatörer och
plåtslagare till arkitekter,
konsulter, fastighetsägare
och byggherrar.
Effektiv lagerhantering
av tusentals produkter gör att
kunden kan vara säker på att
Lindab har rätt produkt redo
för leverans.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 25
VÄRDESKAPANDET I LINDAB
En stark marknadsposition med
goda förutsättningar för tillväxt
LINDAB ÄR ETT LEDANDE VENTILATIONSFÖRETAG som tillverkar och erbjuder lösningar
för energieffektiv och högkvalitativ ventilation inom Europa. Vi är nummer ett
i Europa när det gäller transport av luft och decentraliserad ventilation, och är
bland de tre främsta när det gäller fördelning av luft samt brand och rök.
Transport av luft
Kanalsystem används för att transportera luft.
Lindab erbjuder både cirku lära och rektangu lära
kanal system, som ofta kombineras i samma
ventilations system. Denna produktgrupp omfattar
även exempelvis ljud dämpare och spjäll som
monteras som en del av kanal systemet. Exempel
på andra aktörer i segmentet är BerlinerLuft,
ETS Nord, Rokaflex och Vento.
Lindabs fokusområden
Vi är
#1
på marknaden
Brand
och rök
Certifierade
produkter som spjäll,
fläktar och kanaler
för hindrar gas- och
brand spridning.
Exempel på andra
aktörer i segmentet
är Rft, Smay och
Mandik.
Decentra-
liserad
ventilation
Stående, vägg-
eller tak monterade
ventilations aggregat
installeras på rums-
nivå och tillför frisk
luft utan behov av
kanal system i taket.
Exempel på andra
aktörer i segmentet
är Lunos, Exhausto
och Trox.
Vi är
#1-3
på marknaden
Fördelning av luft
Ventilationssystem styr klimatet i rummet genom
att reglera luft flödet och säkerställa god luft kvalitet.
Inom denna produkt kategori finns exempelvis
ventiler och don som tillför friskt luft samt bafar
som bland annat reglerar rumstemperaturen.
Exempel på andra aktörer i segmentet är Aldes,
Swegon, Schako Group, Systemair och Trox.
Vi är
#1
på marknaden
Vi är
#1-3
på marknaden
Ventilationsmarknadens olika segment
Lindabs fokusområden
Ventilationsaggregat
Ett ventilationsaggregat är huvudingången för luft till
fastig heten. Det fräschar upp, rengör, värmer och kyler luften
innan den transporteras vidare in i ventilationssystemet.
Lindab fokuserar inte på denna del av ventilationssystemet.
Exempel på akrer i segmentet är Swegon, Systemair,
IV Produkt och Trox.
Centrala styrsystem
Det centrala systemet hanterar styrning och övervakning av
byggnadens totala inomhusmiljö. Lindab har produkter som
kommunicerar med det centrala styrsystemet, men tillhanda-
håller inte ett centralt styrsystem för hela byggnaden. Exempel
på aktörer i segmentet är Johnson Controls, Schneider
Electric och Siemens.
26 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
MARKNAD OCH ERBJUDANDE
Simulering av komplexa miljöer
Lindab har kompetens att simulera komplexa miljöer
och därmed erbjuda stöd till storskaliga projekt. En av
Lindabs kunder valde Lindab av just den anledningen
r de skulle uppgradera den tekniska utrustningen i
en offentlig lokal där många personer rör sig. Den nya
utrustningen alstrade fem gånger mer värme än den
befintliga utrustningen och ventilationssystemet behövde
rför byggas om. En storskalig miljö byggdes upp på
Lindabs utvecklingslabb i Farum, Danmark. Där kunde
olika besöksströmmar simuleras för att undersöka hur
ventilationen skulle utformas på bästa sätt. Det gav
kunden en kvalitativ och kostnadseffektiv lösning i ett
komplext projekt.
Integrerad del av kundens projektverktyg
Lindabs erbjudande omfattar både fysiska produkter
och digitala lösningar som underttar för kunden. Med
ett omfattande utbud av digitala verktyg ger Lindab
kunden möjlighet att designa ett avancerat ventilations-
system och optimera dess energieffektivitet, samt dela
information om bedömningssystem och så småningom
klimatpåverkansdata. En av Lindabs större installations-
kunder har valt att ta integrationen ett steg längre.
Ritningen över ventilationssystemet resulterar i en
förteckning över systemets alla delar som importeras in
i kundens projektverktyg. Lindab levererar produkterna
uppdelade per rum för att underlätta installationen på
byggarbetsplatsen. Kunden kan på ritningen följa vilka
delar som är installerade och vilka som återsr. Det gör
att kunden smidigt kan planera sin bemanning för den
kommande perioden.
Renovering av äldre byggnader
Kravet på hälsosamma inomhusmiljöer är extra högt på skolor, samtidigt som skol-
byggnader i Europa kan vara utmanande att renovera på grund av byggnadskonstruk-
tioner utan plats för ett större ventilationssystem. Decentraliserad ventilation har därför
använts av flera skolor för att på ett enkelt sätt förbättra luftkvaliteten i skolmiljön.
Installationen sker snabbt och utan stora ingrepp i byggnaden vilket gör att verksam-
heten påverkas minimalt. En kanal dras genom yttervägg eller tak och kopplas till ett
ventilationsaggregat. Enkelt, effektivt och utan behov av kanalsystem i innertaket.
Vi förenklar för kunden
Arkitekten kan enkelt skapa
hälsosamma inomhus miljöer
som samtidigt är estetiskt
tilltalande.
Ventilationskonsulten kan enkelt
bygga ihop ventilationssystemet
i Lindabs onlineverktyg och
simulera dess effektivitet.
Beställaren får tillgång till hållbarhets-
information för produkterna, vilket
möjliggör en enkel och effektiv
design av ventilationssystem.
Lindab levererar produkterna direkt till
rätt våning och rätt sektion av fastig-
heten, med alla delar uppmärkta så att
det blir enklare att montera rätt.
Produkterna är utformade för att
det ska gå så enkelt som möjligt
för ventilations installatören att
montera systemet.
Fastighetsägaren kan enkelt se hur mycket energi som
r åt och göra justeringar. Med behovsstyrd ventilation
gör systemet dessutom jobbet automatiskt genom att
nna av var ventilation behövs i byggnaden.
Vid renovering kan slet i ventilations-
produkterna enkelt åter vinnas.
Vissa ventilationsprodukter lämpar sig
för återbruk.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 27
MARKNAD OCH ERBJUDANDE
Smarta produkter ger bra klimat
Kanalsystem
Kanaler, såväl cirkulära som
rektangu ra, transporterar luft
till olika delar av fastigheten.
Bafflar
Bafflar fördelar luften i rummet.
Finns i varianter med enbart luft
eller i en kombination med kyla/
värme.
LINDAB ERBJUDER allt från enskilda komponenter till
marknadens mest energieffektiva ventilationslösningar.
Det skapar ett optimalt inomhusklimat med betydligt
lägre energi förbrukning. Försäljningen av ventilations -
produkter utgör 77 procent av omsättningen.
Decentraliserad ventilation
Enskilda aggregat installeras på
rumsnivå för flexibel och energi-
effektiv ventilation, utan att kanal-
system behöver dras i taket.
Hög teknisk funktionalitet
Ett ventilationssystem kan vid första anblicken se enkelt ut, men
har ofta smart teknisk funktionalitet och flera smarta funktioner
som inte syns för blotta ögat.
Transport av luft
Ventilationsaggregatet har som uppgift att transportera luften
i systemet, men det är kanalsystemet som säkerställer att rätt
ngd luft kommer till rätt del av byggnaden. Lindab produ-
cerar spjäll och sensorer som kommunicerar med behovsstyrd
ventilation för att ge ett optimalt luftflöde, men även spjäll med
smarta funktioner som kontrollerar brandgaser och leder ut dem
ur byggnaden. Ljuddämpare är en viktig del av kanalsystemet för
att få en behaglig ljudnivå isamtliga delar av byggnaden.
Fördelning av luft
I tak och väggar sitter bafflar och ventiler som leder in och ut
luften ur varje enskilt rum. De innehåller sensorer som kan mäta
luft kvalitet, temperatur och närvaro i rummet, vilket i sin tur leder
till föndring av luftflödet. Bafflar kan även ha funktionalitet för
att kyla eller värma luften. En baffel behöver utformas så att
luften sprids på ett så effektivt sätt som möjligt. Ett luftöde
som är för lågt resulterar i för låg syrehalt och risk för spridning
av viruspartiklar. Ett luftöde som är för högt riskerar att skapa
drag. En avancerad baffel är utformad för att sprida luften längs
väggarna eller golvet, utan att de som befinner sig irummet ska
känna luftdraget.
Produkter som förenklar byggandet
Lindabs byggprodukter i stål och tunnplåt omfattar lösningar
för tak, väggar och reglar. Detta sortiment utgör 23 procent av
försäljningen och erbjuds framför allt i Skandinavien.
28 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
ENERGIEFFEKTIVA PRODUKTER
Ljuddämpare
De akustiska lösningarna inkluderar
ett komplett program av ljud-
mpare för ett tyst och behagligt
inomhusklimat.
Brand- och brandgasspjäll
Cirkulära och rektangulära brand-
och brandgasspjäll som förhindrar
att brand och gaser sprids genom
ventilationssystemet.
Rökkanaler/rökevakuering
Ett rökevakueringssystem
kontrollerar förbränningsgaser och
leder ut dem ur byggnaden.
Spjäll och mätdon
Spjäll och mätdon reglerar luftflödet
i kanalerna så att rätt mängd
luft transporteras till rätt del av
byggnaden.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 29
ENERGIEFFEKTIVA PRODUKTER
Exempel på energibesparing vid renovering
1)
En kontorsfastighet på 5 000 kvm som installerar
behovsstyrd ventilation kan årligen spara cirka 24 kWh
per kvm, vilket motsvarar 120 000 kWh per år. Det skulle
betyda en minskning med cirka 64 000 kg CO
2
e.
Exempel på energibesparing vid nybyggnation
1)
En nybyggd kontorsfastighet på 5 000 kvm som instal-
lerar behovsstyrd ventilation med hög täthetsklass kan
minska energiåtgången med 21 kWh per kvm eller cirka
106 000 kWh per år, motsvarande cirka 56 500 kg CO
2
e.
Vid renovering kan energi besparing om 70 procent upps med
det behovsstyrda ventilationssystemet Ultra BT.
Lindab DCV One har avancerade sensorer som känner av
rvaro och luftkvalitet i rum, varefter ventilationen anpassas.
80 %
energibesparing
vid nybyggnation
70 %
energibesparing
vid renovering
Renovering, 50%
Nybyggnation, 50%
Fördelningen av Lindabs försäljning mellan nybyggnation och renovering
varierar beroende på konjunkturen. Sett över en längre tids period sker
cirka hälften av försäljningen inom respektive område.
1) Gjorda antaganden för beräkningen i exemplet finns tillgängliga på https://www.lindabgroup.com/sv/energibesparingar-exempel.
system. Genom förrvet av Airmaster i inledningen av 2024
lade Lindab grunden för ett nytt produktområde med fokus på
decentraliserad ventilation.
Nybyggnation
Nya byggnader i EU ska enligt kraven vara nära-nollenergihus,
vilket betyder att mycket lite energi ska tillföras för uppvärm-
ning och kyla. De måste därför vara välisolerade och då behövs
effektiv ventilation för att tillföra frisk luft. Vid valet av ventilation
kan olika täthetsklasser väljas, där D är den tätaste. Lindab var
först i världen att få produkter certifierade av Eurovent i denna
klass. Täthetsklass D är tre gånger så tät som klass C, vilken i sin
tur är tre gånger så tät som klass B och så vidare. Med en högre
täthetsklass kan energiåtgången minskas med 812 procent.
Ventilation anpassad efter hur byggnaden används påverkar även
energiåtgången. Behovsstyrd ventila tion kan minska energi-
åtgången med ytterligare 70 procent i en nybyggd fastighet.
Hög kvalitet, låg energiåtgång
LINDABS VENTILATIONSPRODUKTER har som syfte att förbättra luftkvaliteten
inomhus samtidigt som de sänker energiåtgången. I västvärlden spenderar
vi upp mot 90 procent av vår tid inomhus, i en miljö där inomhusluften kan
vara så mycket som fem gånger mer förorenad än utomhusluften. För att
förbättra människors hälsa är ökat fokus på luftkvaliteten nödvändig.
Renovering
Renovering av byggnader är ett av de viktigaste områdena när
det gäller att minska energiförbrukningen. En energirenovering
av ett ventilationssystem är motiverat av såväl miljömässiga som
ekonomiska skäl, men ger också ett bättre inomhusklimat för
den som arbetar eller bor i huset. Många befintliga ventilations-
system är integrerade i tak och väggar vilket kräver lösningar
som minimerar åverkan på fastigheten. Lindabs rums kontroll-
system Ultra BT möjliggör installation av ett behovsstyrt ventila-
tionssystem i en befintlig byggnad. En del av ventilationskanalen
i ett innertak byts ut till en enhet som mäter och anpassar luft-
till förseln baserat på luftkvaliteten i rummet. Genom att gå över
till ett behovsstyrt ventilationssystem i en befintlig byggnad kan
energiåtgången minskas med upp till 70 procent.
Ett annat sätt att renovera en byggnad är genom så kallad
decentraliserad ventilation. Genom att installera frisk lufts ventila-
tion i varje rum behövs inte ventilationskanaler eller ett centralt
30 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
ENERGIEFFEKTIVA PRODUKTER
73 %
av energi förbrukningen
under en byggnads
livstid står
driften för
Drift (exempelvis ventilation), 73%
Förvaltning (exempelvis reparation
och underhåll), 20%
Nybyggnation, 7%
Energianvändning under en byggnads livstid
1)
1) Källa: Boverket, Byggnaders inbyggda energi: en livscykelmodell (KTH), samt Lindabs egna bekningar.
Energiåtgång under en
byggnads livslängd
Genom att se på energiåtgången under byggnadens hela
livslängd kan nybyggnation designas för att ha så lite miljö-
påverkan som möjligt. En byggnads energiåtgång och klimat-
påverkan styrs framför allt av dess design, materialval och
energi effektivitet. Om en byggnad i Sverige antas ha en livstid
på 50år går 73 procent av energin åt till drift av byggnaden
medan endast 7procent är relaterat till uppförandet. Resterande
20 procent är relaterat till fastighetsförvaltning.¹
)
Kyla, värme
och ventilation är de områden som drar mest energi och de står
även för störst kostnad. Utformningen av ventilationssystemet
är därr av central betydelse för att minska energiåtgången.
En aspekt som påverkar detta är flexibiliteten att ändra använd-
ningsområdet under byggnadens livslängd. Behovsstyrd ventila-
tion gör att byggnaden exempelvis kan omvandlas från kontor till
bostäder utan större förändringar av ventilationssystemet.
Inneklimat
Låg klimat-
påverkan fn
materialen
Energi-
effektivitet
Lindabs helhetsgrepp
Produkter med hög kvalitet och lång livsngd kan ha ett högre
klimatavtryck initialt, men ur ett långsiktigt perspektiv vara ett
mer hållbart alternativt. Det är därför av stort värde att se på pro-
duktens hela livscykel. Det omfattar att använda materialval med
låg miljöpåverkan, att produkten helst är såväl återbrukbar och
återvinningsbar som energieffektiv, samt att slutresultatet ska
vara ett sunt inomhus klimat under lång tid.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 31
ENERGIEFFEKTIVA PRODUKTER
ENERGIEFFEKTIVA PRODUKTER

80 %
En aktiv akr för hållbara byggnader
Lindab har målsättningen att bygga en stark position på varje marknad. I detta ingår
även engagemang i regionala och lokala organisationer som bidrar till att skynda
på utvecklingen av hållbara byggnader. Under 2024 var Lindab engagerade i mer
än 50forum på europeisk och nationell nivå på 16 av de 20 marknader där vi har
verksamhet. Läs mer på sidan 160.
Lindabs hållbarhetsplan
Skapa
hälsosamma
byggnader
Reviderat direktiv sporrar energirenovering
EU:s reviderade direktiv om
byggnaders energiprestanda
(EPBD) innehåller ett antal nya
regler som syftar till att öka
takten för energirenovering i
Europa. Bland annat ska all
nybyggnation uppfylla kravet
på nettonollutsläpp senast
2030 och EU:s byggnads-
bestånd ska möta kraven på
nollutsläppsbyggnader till
2050. På kort sikt ska varje
medlemsland anta sin egen nationella plan för att minska
bostadshusens genomsnittliga primärenergianvändning med
16 procent till 2030 och 20–22 procent till 2035. Implemente-
ringen av dessa nya regler ska följas upp av EU-kommissionen
2028. Det här är ytterligare ett bevis på att behovsstyrd, och
därmed energieffektiv, ventilation är framtiden.
Samarbete ger förändring via Eurovent
Eurovent är en europeisk icke-vinstdrivande industriorganisa-
tion för inomhusklimat, med medlemmar som representerar
fler än 1 000 företag. Målet är att tillsammans driva utveck-
lingen av innovativa, energieffektiva och hållbara lösningar
som möjliggör en bättre livskvalitet för människor världen över.
Lindab arbetar med att ta fram standardiserade synsätt,
format och metoder för beräkning av ventilationsprodukters
miljöprestanda under deras livscykel. Vi driver bland annat
standardiseringsdiskussioner om EPD (Environmental Product
Declaration) och taxonomin i Europa. Lindab är också med i
gruppen "CEN TC 156 Ventilation for buildings" för att säker-
ställa ett harmoniserat tillvägagångssätt, vilket förenklar för
både kunder och tillverkare vid val av produkter.
Lindab tar rollen som kunskapsledare
Lindab arbetar för att öka kunskapen kring ventilation och vikten
av ett bra inomhusklimat. I Tjeckien arrangerades "Summer
school of HVAC" för att visa hur till synes likartade ventilations-
installationer kan skilja sig åt i både monteringstid och täthet.
Lindab Irland har förutom att delta på ett antal mässor under
året även arrangerat kompetensutvecklande kurser för kunder
i såväl Dublin som Cork, medan Lindab Norge hade framng
med konceptet "Lunch med Lindab", en serie livestreamade
30-minuters webbseminarier. Utöver detta delar Lindab konti-
nuer ligt ventilationsfakta globalt och lokalt via webbplatser,
isociala medier och bloggposter.
För att bidra till bättre inomhus-
miler arbetar vi med lösningar
som får människor att må bra
och prestera bättre.
32 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
ENERGIEFFEKTIVA PRODUKTER
Goda utsikter för möjligheterna till återbruk
Möjligheten till återbruk är en viktig del av det cirkura
erbjudandet. Lindab har sett en växande efterfrågan från
bygg- och fastighetsbolag som önskar återbruka ventila-
tionskanaler vid renovering, varför en intern projektgrupp
startades upp på Lindab Sverige under 2024. Gruppen har
arbetat fram strukturen kring hur vägen fn demontering av
ett kanalsystem till färdig återmontering ska se ut. Ett sam-
arbete med Stadsfastigheter i Malmö har varit av stor vikt
för detta arbete, då de demonterade 19 ventilationskanaler
i olika dimensioner efter instruktioner från Lindab. Kanalerna
genomgick sedan tester på plats i Lindabs lokaler för att dels
bena ut vilka kvalitetssäkringar som
måste göras, dels för att kunna upp-
skatta kostnaden för en återbrukbar
rak kanal. Vi har identifierat vilka krav
som ska ställas på nedmontering och
mottagning av återbrukbara kanal-
system, vilka tester som behöver
göras och hur en rekonditionering
ska gå till.
Spåra transporters klimatpåverkan
Under 2024 lanserade Lindab tjänsten ”Spåra din leverans”.
Tjänsten gör det möjligt att följa Lindab-leveranser av sand-
wichpaneler och högprofil via ett mobilanpassat leverans-
system. Med ”Spåra din leverans” går det bland annat att se
exakt vilka produkter som ingår i leveransen och var i den
digitala modellen dessa finns. Mottagaren kan på ett enkelt
sätt generera en rapport
om transporternas klimat-
påverkan som kan delas
med projekt ägaren. ”Spåra
din leverans” ger kunden
tillgång till kompletta och
detaljerade klimat deklara-
tioner och effektiviserar
hantering av leveranser.

Lindabs hållbarhetsplan
Minska
kundernas
klimatpåverkan
Tillsammans med våra kunder kan vi minska
miljöpåverkan, bland annat genom att
erbjuda ledande energi effektiva produkter
och system med hög grad av återvinning.
44 %
Ännu fler miljövarudeklarationer på plats
Lindabkoncernen har under 2024 publicerat fler miljövarudeklarationer, EPD
(Environmental Product Declaration), som visar produktens totala miljö påverkan
under dess livscykel. Det betyder att Lindab har EPD:er för egentillverkade
produkter som är globalt tillgängliga motsvarande 44 procent av omsättningen.
Det finns stor efterfrågan från kunder på EPD:er, vilket visar på ökad medveten-
het och kunskap om produkternas milpåverkan. För sex år sedan publicerade
Lindab sin första EPD.
Världens första nybyggnation med ventilation i fossilfritt stål
Lindab levererade inte mindre än en kilometer ventilationskanaler i fossilfritt stål till
Höjdpunkten 5 i Lund. Det innovativa byggprojektet har utvecklats och förvaltas
av fastighetsbolaget Vectura, medan Skanska sköter bygget. Med sikte på LEED
Gold-certifiering ska den 24 000 kvadratmeter stora byggnaden, som inrymmer
såväl kontor som forskningsanläggningar, uppfylla stränga miljökrav och bidra till en
mer hållbar framtid. Det fossilfria slet kommer från SSAB och tillverkas med hjälp
av HYBRIT
®
-tekniken. Som en av få leverantörer har Lindab fått en provleverans
vilket gör det möjligt att leverera produkter flera år innan den planerade reguljära
produktionen av fossilfritt stål.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 33
Expansion inom Europa
Västeuropa
1) 4 procent av koncernens omsätt-
ning avser Övriga marknader.
KLIMATET HAR GJORT att det traditionellt byggs välisolerade byggnader i
Norden, vilket kräver god ventilation. Det har i sin tur medfört att nordiska
bolag, som Lindab, blivit världsledande på ventilationslösningar. I dag har
vi verksamhet på mer än 200 orter i 20 länder, främst i Europa men även
en mindre verksamhet i USA. Målet är att finnas på marknader där vi kan
bygga starka positioner och uppnå lönsam tillväxt.
Från nordisk dominans till europeisk bredd
Under 2024 utgjorde Västeuropa 44procent av försäljningen,
Norden 42 procent, Centraleuropa 10 procent och Övriga
marknader 4procent. Det är en förändring från tre år tidigare då
Norden stod för mer än hälften av försäljningen. Den region som
expanderat mest under perioden är Västeuropa.
Västeuropa uppvisar stora lokala variationer vad gäller regle-
ring och mognad. I länder med kallare klimat, som exempelvis
Tyskland och Nederländerna, är husen mer välisolerade, vilket
medfört högre krav på effektiv ventilation. Längre söderut,
som i Italien och Frankrike, är graden av reglering lägre. Även
Storbritannien har relativt få regleringar vad gäller ventilation
mfört med de nordiska länderna. Där är däremot brand-
skyddet välreglerat, vilket infördes efter en stor brandkatastrof
för ett antal år sedan. Försäljningen i Västeuropa sker via egna
distributionscentra och i mindre utsträckning via butiker. En hög
andel åter försäljare används. Lindab har en ledande position på
transport av luft och är bland de ledande på fördelning av luft.
Marknaden präglas av ett stort antal lokala aktörer.
Under 2024 har marknaden i Västeuropa varit varierad där
framför allt Irland har gynnats positivt, bland annat till följd av
en stark inhemsk marknad. Även den italienska marknaden har
utvecklats väl. Övriga större marknader som Tyskland, Stor-
britannien och Frankrike har i kölvattnet av hög kostnadsinflation
påverkats av lägre aktivitetsnivå, vilket medfört att den organiska
försäljningsutvecklingen för regionen som helhet var –4 procent
medan förrv bidrog med 9 procents tillväxt.
Andel av koncernens
nettoomsättning
1)
44 %
Ventilation Systems 97%
Profile Systems 3%
Försäljningsutveckling
2019–2024, MSEK
2020 2021 2022 2023 2024
5 807
2 530
4 208
5 513
2 842
+5%
Andel nettoomsättning
per affärsområde
Förljning per region
Norden
Centraleuropa
Västeuropa
2021
MSEK
2024
0
5 000
10 000
15 000
Vi stärker vår position på den
europeiska ventilationsmarknaden
genom att utöka vår närvaro samt
fokusera på hållbarhet och kvalitet
för att möta våra kunders behov."
Mette Brøndum, Director of Region West Europe
Övriga marknader
34 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
GEOGRAFISK EXPANSION
Norden
1) 4 procent av koncernens omsätt-
ning avser Övriga marknader.
Den nordiska marknaden är välreglerad med tydliga krav vid
nybyggnation och renovering. Dessutom är efterfrågan på håll-
bara lösningar och hållbarhetscertifierade byggnader hög, vilket
gynnar Lindab. Försäljningen sker via egna butiker och distribu-
tions centra och endast en mindre del går via åter för säljare.
Lindab har en ledande position på transport av luft och är bland
de ledande på fördelning av luft. Sverige är hemvist för flera av
de stora, världsledande ventilations bolagen såsom Swegon
och Systemair, vilka delvis har överlappande verksamhet med
Lindab. Marknaden domineras i övrigt av ett stort antal
lokala aktörer.
I Norden utgörs en betydande del av omsättningen av bygg-
produkter och på detta område är vi ledande på takavvattning
och bland de ledande leverantörerna av plåttak.
Under 2024 har den nordiska marknaden varit svag, vilket för-
klaras av att verksamheten har hög exponering mot den svenska
marknaden och nybyggnation, där byggaktiviteten är fortsatt
låg. Försäljningstillväxten har även påverkats av att Lindab
aktivt arbetat med avvägningen mellan volym och lönsamhet,
med tydlig målsättning att prioritera lönsamhet. Försäljningen i
Norden har minskat med 3 procent under 2024. Den organiska
försäljningen har minskat med 6 procent.
Andel av koncernens
nettoomsättning
1)
42 %
Ventilation Systems 56%
Profile Systems 44%
Försäljningsutveckling
2019–2024, MSEK
2020 2021 2022 2023 2024
5 669
4 380
6 510
5 873
5 296
–3%
Andel nettoomsättning
per affärsområde
Centraleuropa
1) 4 procent av koncernens omsätt-
ning avser Övriga marknader.
Region Centraleuropa präglas av stor variation i köpkraft, regle-
ringar och preferenser. Försäljningen sker via egna distributions-
center och en låg andel återförsäljare används. Lindab har en
ledande position på transport av luft och är bland de ledande
på fördelning av luft, varför verksamheten i regionen framöver
renodlas för att fullt ut fokusera på lönsam tillväxt för ventilations-
affären. I regionen har Profile Systems under ett antal år haft en
otillfredsställande lönsamhet på grund av svag marknadsutveck-
ling, volatila råmaterialpriser och hög kostnadsinflation.
Efter en strategisk översyn fattades beslut i slutet av 2024
om att avyttra profilverksamheterna i Slovakien, Rumänien och
Ungern under 2025. Därutöver avvecklades profil verksam-
heten i Tjeckien vid årsskiftet 2024/2025, samt i Polen och
Estland under första kvartalet 2025. Omsättningen för helåret
2024 minskade med 11 procent. Den organiska försäljningen
minskade med 12 procent.
Andel av koncernens
nettoomsättning
1)
10 %
Ventilation Systems 68%
Profile Systems 32%
Försäljningsutveckling
2019–2024, MSEK
2020 2021 2022 2023 2024
–11%
1 179
1 471
1 522
1 350
1 351
Andel nettoomsättning
per affärsområde
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 35
GEOGRAFISK EXPANSION
Teknologi
Kompletterande Strategiskt
ProdukterDistribution
DiSYS
18 MSEK
Muncholm
250 MSEK
Girovent
55 MSEK
R-Vent
500 MSEK
Liftasud
250 MSEK
Felderer
700 MSEK
Ekovent
130 MSEK
KAMI
100 MSEK
Klimatek
30 MSEK
Tecnovent
20 MSEK
Nord
Trade
20 MSEK
H.A.
Helgesen
15 MSEK
Crenna
120 MSEK
Profilplåt
70 MSEK
Alig
Ventilation
60 MSEK
Thor Duct
15 MSEK
Förvärv 2023
Förvärv 2024
Förvärv 2020–2022
Omsättning anges
vid förvärvstillfället.
Framgångsrik förvärvsstrategi
FÖRVÄRV ÄR EN VIKTIG DEL av Lindabs strategi. Bolagen som förrvas är välskötta,
framgångsrika företag som kompletterar Lindab inom valda produktområden
eller geografiska marknader. De förvärvade bolagen fortsätter i normala fall att
agera självständigt samtidigt som de drar nytta av Lindabs försäljningsnätverk
och centrala resurser.
Firmac
40 MSEK
Airmaster
540 MSEK
Vicon
260 MSEK
ATIB
250 MSEK
Raab
160 MSEK
Irish
Ventilation &
Filtration
100 MSEK
HAS-Vent
280 MSEK
Ventilace
40 MSEK
Aer Faber
50 MSEK
Venti
120 MSEK
Acomat
80 MSEK

Strategin att förvärva kvalitet har varit framgångsrik.
Vi forttter på den inslagna vägen."
Lars Christensson, Director of Business Development and M&A, Lindab Group
TGA
Klima partner
50 MSEK
36 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÖGKVALITATIVA FÖRVÄRV
Airmaster är en dansk tillverkare
av produkter för decentrali-
serad ventilation. Bolaget har
verksamhet i stora delar av
Europa och omsatte 540 MSEK
vid förvärvs tillfället och med en
rörelse marginal som är högre
än Lindabs.
Venti är en dansk tillverkare av
rektangulära och cirkulära ventila-
tions kanaler och är också distri-
butör av ventilations produkter.
Bolaget är verksamt i Danmark
och omsätter cirka 120 MSEK
årligen med en rörelsemarginal
som är lägre än Lindabs.
Acomat är en grossist av venti-
lationsprodukter på den franska
marknaden, med fokus på
flexibla kanalsystem och tillbehör.
Bolaget omsätter cirka 80 MSEK
årligen med en rörelsemarginal
som är i linje med Lindabs.
Vicon är ledande i USA på maskiner
för tillverkning av rektangulära
ventilationskanaler. Med förvärvet
stärker Lindab sin position i USA.
Bolaget omsätter cirka 260 MSEK
årligen med en rörelsemarginal
som är i linje med Lindabs.
Tyska TGA Klimapartner är
en väletablerad distributör
av ventilations- och inneklimat-
produkter med stark närvaro i
norra Tyskland. Bolaget omsätter
cirka 50MSEK årligen med en
rörelsemarginal som är lägre än
Lindabs.
ATIB är en väletablerad fransk
distributör av ventilations- och
inneklimatprodukter, främst
vad gäller ventilationssystem till
kommersiella fastigheter. Bolaget
omsätter cirka 250 MSEK årligen
med en rörelsemarginal som är
ilinje med Lindabs.
Årets förvärv
Under 2024 gjordes sex förvärv motsvarande en årsomsättning på 1,3 miljarder kronor. Sedan 2020
har Lindab förvärvat 28 bolag med en sammanlagd årsomsättning på 4,3 miljarder kronor.
Totalt
förrvsvärde
2020–2024
4,3
miljarder
i omsättning

Det väletablerade franska ventilationsbolaget ATIB var ett av de bolag Lindab
förvärvade under 2024. Här ges en introduktion till bolaget av Sarah Rousseau,
ansvarig för avdelningarna logistik och försäljningsadministration, samt
ekonomi chefen Charles Pavot.
Hur känns det att bli en del av Lindab?
Charles: Det är en känsla av stolthet att bli en del av ett
av Europas ledande ventilationsföretag. Lindab och ATIB
har liknande visioner med stort fokus på kundnytta och
g kvalitet.
Vad har ni för förhoppningar om synergieffekter?
Sarah: Att kombinera Lindabs och ATIB:s kompetens
kommer att vara mycket viktigt för oss, inte minst för att bli
en full fjädrad aktör inom ventilation på ett nationellt plan.
Vad skiljer ATIB från andra företag, enligt er?
Sarah: Expertis och kunnande i komplexa fall. Vi arbetar
i sam arbete med tillverkare för att erbjuda kompletta och
effektiva lösningar till våra kunder. Det är nödvändigt att
nna till projekten väl för att på bästa sätt uppfylla de
specifikationer som designbyråerna utarbetat. Vår expert
har en Qualiopi-certifiering* och ger regelbundet utbildning
i våra luftbehandlingsaggregat.
Vad är er vision om var företaget befinner sig om 5 år?
Charles: Vi utvecklas ytterligare och vill stärka vår position
och närvaro i hela Frankrike, genom att öppna nya kontor
och utöka vår säljstyrka i de olika geografiska områdena.
* Qualiopi är en fransk kvalitetscertifiering, nödvändig för utbildningsleverantörer som vill verka inom landets ekosystem för professionell utbildning.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 37
HÖGKVALITATIVA FÖRVÄRV
Över 2 miljarder kronor investerade sedan 2019
År 2019 sjösattes det största investerings programmet i Lindabs
historia. Det har bland annat omfattat implementeringen av ett
digitalt system för effektivare lagerarbete, investeringar i nya
maskinlinjer med hög automation för ökad kapacitet och säkerhet,
samt nya lokaler för höjd lager- och produktionskapacitet. Investe-
ringsprogrammet har snabb återbetalning och totalt sett har mer
än 2 miljarder kronor investerats sedan 2019, varav 229miljoner
kronor under 2024. När efterfrågan ökar står vi redo att snabbt
kunna öka kapaciteten avsevärt utan större kostnads ökningar.
Från 2025 kommer investeringarna att uppgå till cirka
250miljo ner kronor per år. Fokus skiftas mot digitala investe-
ringar för att säkerställa att Lindabs onlinetjänster och stöd-
system följer med i den snabba utvecklingen.
Kraftfulla investeringar
DET STÖRSTA INVESTERINGSPROGRAMMET i Lindabs historia slutfördes under 2024.
Fokus har legat på automation, ökad kapacitet och effektivitet, samtidigt som
vi minskat miljöpåverkan och ökat säkerheten. Investeringarna fortsätter men
nu i lägre takt och med ökat fokus på digitala satsningar.
Ny presshall i Grevie
En ny presshall om cirka 4500 m
2
stod 2024 färdig på
Lindabs produktionsenhet i Grevie. Det var en nödvändig
åtgärd då produktionen ökat från cirka 17 000 detaljer/dygn
r den äldre presshallen byggdes, till cirka 150 000 detaljer/
dygn i dag. Vi kan nu samla nya linjer för ökad kapacitet,
effektivitet och bättre redundans samtidigt som den nya
presshallen ligger intill vårt höglager, vilket ger stora vinster
iinternlogistiken.
Moderniserad digital miljö
Under 2024 har hela den digitala IT-miljön setts över och en
långsiktig plan lagts för att stärka Lindabs konkurrenskraft.
Med många nyförvärvade bolag i koncernen finns det ett
behov av att standardisera afrs system, säkerställa att all
produktdata finns i samma system och att de digitala tjänster
som riktar sig mot kunder täcker in samtliga produkter.
”De kommande åren kommer
vi att göra stora investeringar
i Lindabs IT-miljö och digitala
system för att säkerställa Lindabs
konkurrenskraft för framtiden."
Thomas Lorentzon, CIO, Lindab Group
38 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
KRAFTFULLA INVESTERINGAR
Koldioxidreducerat stål från flera olika stålverk
Att ha tillgång till koldioxidreducerat stål är en förutsättning
för att Lindab skall lyckas med en hållbar omställning. Av den
anledningen samarbetar vi med en rad stålverk i Europa för
att driva utvecklingen av koldioxidreducerat stål framåt, och
för att kunna säkerställa volymer av koldioxid reducerat stål
framgent. Ett exempel är Tata Steel Netherlands med vilka
Lindab under 2024 ingick en avsiktsförklaring kring leveran-
ser av det koldioxidreducerade stålet Zeremis
®
. Ett annat
exempel är Stegra (tidigare H2 Green Steel) med vilka Lindab
omvandlade det tidigare avtalet till ett sjuårigt leveransavtal
med leveranser planerade att starta 2026. Den totala volym
som omfattas av avtalet med Stegra är 159000ton av deras
så kallade "near-zero emission steel".
Mindre mängd, samma kvalitet
Lindab har en lång tradition av att tillverka cirkulära ventila-
tions kanaler och stegvis har mängden stål som används till
dessa minskat. Nu är det dags att ta nästa steg. Under 2024
genomfördes omfattande tester gällande produktion, installa-
tion, täthet och transport. Detta för att säkerställa att Lindabs
standardkanaler i ännu tunnare plåt inte kompromissar med
kvalitet eller funktion. När detta gradvis implementeras på
de olika marknaderna minskar vi vår stålförbrukning för
tillverkning av cirkulära kanaler med 13 procent, vilket skulle
motsvara cirka 4 200 ton för referensår 2024 samtidigt som
installatörens jobb underlättas tack vare den lägre vikten.
Lindabs utsläppsmål godkända av
Science Based Targets initiative
Science Based Targets initiative (SBTi) är en internationell
organisation för vetenskapsbaserade klimatmål i linje med
Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen
till 1,5°C. Efter en process med att lämna in datastödda
mål för extern validering, inklusive ett långsiktigt netto noll-
l, blev det under 2024 klart att dessa mål har godkänts
av SBTi. Det innebär att Lindab ansluter sig till en skara
bolag i framkant inom den privata sektorn som är registre-
rade och godkända av SBTi för att agera mot ökade
växthusgasutsläpp. Lindabs klimatmål i korthet: Minska
utsläppen i scope 1 och 2 med 56 procent, samt i scope 3
med 25 procent, till 2030. Nå nettonollutsläpp av växthus-
gaser i hela värde kedjan till 2050, samt minska de absoluta
ut släppen i scope 1, 2 och 3 med 90 procent till 2050.
Att Lindab godkänts visar på höga ambitioner och att
hållbarhets arbetet håller en god nivå.

Lindabs hållbarhetsplan
Bedriva en
hållbar
verksamhet

För att nå en cirkulär ekonomi och kunna
erbjuda våra kunder hållbara lösningar ska
alla delar av vår värdekedja genomsyras
av lösningar för minskad resursanvändning
och därmed lägre koldioxidutsläpp.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 39
RUSTADE FÖR FRAMTIDEN


Satsning på solenergi i Tjeckien
Som en del av Lindabs pågående arbete med att utveckla
en hållbar produktion har vi installerat Pragområdets största
solcellsanläggning vid Lindab Karlovarska i Tjeckien. Den
nya sol cells anlägg ningen har en total kapacitet på 1MWp
(Megawatt peak). Det innebär att sol celler nas maximala
effekt under optimala förhållanden förväntas täcka nästan
30procent av enhetens elförbrukning.
Produktion på plats hos kund
Lindab har sedan tidigare en containerlösning för mobil
produktion av ventilationskanaler direkt på byggprojektet.
Intresset har varit stort och under 2024 tog vi ytterligare kliv
med produktion på plats. På BRA:s bygge av en batteri-
sammansättningsfabrik i Torslanda och hos NOVO Energy i
Torslanda, har Lindab varit på plats med maskin och egen
personal för att producera ventilationskanaler efter kundens
behov. Maskinen är monterad på flak vilket gör den mobil
och enkel att flytta med kran eller teleskopslastare. Denna
typ av lösning är bra ur ett miljö- och kostnadsperspektiv
och ökar flexibiliteten mot kund.
Övergång till förnyelsebar el
Under 2024 fortsatte det sedan tidigare påbörjade arbetet med en övergång
till förnyelsebar el för Lindabs lokala enheter. Bland annat har Lindabs största
produktionsenhet Karlovarska i Tjeckien numera enbart förnyelsebar el, likt
samtliga bolag i Sverige och Tyskland. Arbetet att hjälpa fler enheter med
övergången fortsätter och beräkningar visar att denna aktivitet har potential
att minska koncernens totala utsläpp från egen verksamhet med 52 procent.
Förnybart drivmedel i Storbritannien
Lindab UK som står för den största interna lastbilsflottan lät
under 2024 fyra av sina mest nyttjade lastbilar gå över till
HVO-bränsle. HVO står för ”Hydrerad vegetabilisk olja” och
framställs av 100procent förnybart avfall. De fyra berörda
lastbilarna körde tillsammans under 2024 424795 kilometer.
Övergången till HVO sänker växthusgasutsläppen för dessa
lastbilar med upp till 90 procent.
Viktiga steg för att minska skrot
På Lindabs enhet i Haderslev, Danmark, är alla inomhus-
containrar numera utrustade med en QR-kod som skannas
vid tömning. Avdelning, materialtyp och vikt registreras
varpå en Power BI- rapport
identifierar eventuella
problem med speci fika
typer av skrot. Möjligheten
att kunna rikta aktiviteter
och insatser är, i kombina-
tion med medarbetarnas
engagemang och idéer,
väsentlig för att lyckas
med skrotreduktion.
40 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
RUSTADE FÖR FRAMTIDEN
Utfall – inköp, produktion och transport 2024
1) Scope 1, 2 och 3 är klassificeringar av olika kategorier av CO
2
e-utsläpp. Förenklat kan scope 1 och 2 beskrivas som utsläpp kopplat till företagets interna
verksamhet som exempelvis produktionsanläggningar och dess elförbrukning. Scope 3 avser övriga utsläpp som exempelvis inköp från leverantörer.
2) Absoluta scope 3-växthusgasutsläpp från inköpta varor och tjänster, uppströms transporter, avfall genererat i verksamheten och användning av sålda produkter.

let är att 50 procent av Lindabs finansierade godstransporter
mellan anläggningar och till kund ska drivas med förnybara bränslen
eller el till 2030. Lindab är i början av övergången och andelen var
7procent för Lindabs ägda eller leasad lastbilar under 2024.
7 %
Lindab har som mål att minska utsläppen i scope 1 och 2 med
56 procent och i scope 3 med 25 procent till år 2030, jämfört
med 2022. Dessutom har Lindab som ambition att nå netto-
nollutsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan senast 2050,
med en minskning av de absoluta utsläppen i scope 1, 2 och 3
med 90 procent till samma år. Till 2024 har utsläppen i scope1
och 2 minskat med 42 procent, medan utsläppen i scope 3
2)
har minskat med 8 procent, jämfört med 2022. Scope 3 står
för 99 procent av Lindabs totala utsläpp under året. För mer
detaljerad redovisning, se sidan 176.
Ton CO
2
e 2024 2023 2022
Scope 1
1)
6 808 7 582 8 505
Scope 2 (market based)
1)
5 351 11 229 12 351
Scope 3
1)
869 486 895 073 942 688
Utanför scopen 824 919 812

0
5 000
10 00
0
15 00
0
20 00
0
25 000
2022 2023 2024
0
200 000
400 000
600 000
800 000
1 000 000
2022 2023 2024
ton CO
2
e ton CO
2
e
Scope 1 och 2 Scope 3
Andelen certifierade leverantörer har ökat från
73 procent till 91 procent under 2024. Från
att inledningsvis ha fokuserat på certifiering
av leveran törer i länder med hög risk ligger nu
fokus på samtliga leverantörer, med målet att
samtliga leverantörer ska certifieras. Lindab har
96 procent av sina leverantörer i länder med låg
eller medelhög risk.

2023 20242022
0
25
50
75
100
%
Scope 1
Scope 2
Lågriskländer
Medelriskländer
Högriskländer

Lindabs energiförbrukning per omsatt miljon kronor har minskat
med 12 procent från 2022 till 2024. Den främsta anledningen är
investeringar i modernare produktionsteknik, men även minskad
produktion under 2024.
Förnyelsebart
Icke förnyelsebart
2023 20242022
0
2
4
6
8
10
MWh per
omsatt MSEK
Scope 3
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 41
RUSTADE FÖR FRAMTIDEN
Eget ansvar skapar
engagemang
Lindabs kärnvärden
Kundens framgång Jordnära Ordning och reda
Kundernas framgång bidrar till Lindabs
framgång. Detta uppnår vi genom att
leda utvecklingen av lösningar inom våra
huvudområden.
Vi eftersträvar relationer baserade på ett
okomplicerat, ödmjukt och trovärdigt
agerande. En viktig del är ett effektivt,
snabbt besluts fattande.
Ordning och reda överallt påverkar såväl
effektiviteten som företagets helhetsbild
och bidrar till en känsla av stolthet bland
med arbetarna.
Vad fick dig att söka dig till Lindab?
Jag drogs till de starka värderingarna kring hållbarhet och innova-
tion. Jag ville vara en del av ett företag som inte bara pratar om
en grönare framtid, utan genomför faktiska åtrder för att få det
att hända. Att börja på Lindab kändes som en perfekt chans att
använda mina kunskaper för att göra verklig skillnad i en organisa-
tion som delar min passion för hållbarhet.
Betta vad som motiverar dig i din yrkesroll?
Det som gör mig motiverad är att veta att mitt arbete direkt
påverkar vår resa mot en mer hållbar framtid. Varje projekt, stort
som litet, spelar sin roll i att hjälpa till att minska vårt miljöavtryck
och vår sociala påverkan, och att se resultaten gör det hela värt besväret. Att dessutom få arbeta
med ett så stöttande och framåtsträvande team gör att det aldrig blir en tråkig stund. Det finns alltid
nya utmaningar, och vi tacklar dem tillsammans med mycket kreativitet och skratt längs vägen.
Är det något du är extra stolt över under din tid hittills på Lindab?
Ett av mina stoltaste ögonblick var när vi implementerade ett nytt sätt att beräkna externa
transporter, något som i sin tur avsevärt förbättrade vårt sätt att hållbarhetsrapportera. Det
ndes som om jag precis hade knäckt en komplex kod, och att se den positiva effekten var
otroligt givande.
Giuseppe Volino
Hållbarhetsspecialist Region Syd sedan juni 2023.
VI TROR PÅ ETT DECENTRALISERAT ansvar där varje dotterbolag snabbt kan anpassa
verksamheten. Förtroendet för Lindab har byggts upp sedan 1959 genom
entreprenörsanda där varje medarbetare får ta ansvar och lösa eventuella
problem när de uppstår. Det sätter fokus på genomförande och att visa resultat.
42 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
ENGAGEMANG OCH KOMPETENS
Vår medarbetarstrategi
Hälsa och säkerhet
Lindabs långsiktiga mål är att vara en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och motiverade
medarbetare. Vår medarbetarstrategi är kopplad till Lindabs fem övergripande strategi områden
och sätter ramar och riktning för att vi ska kunna uppnå visionen och målen.
Lokal
Vi strävar efter att skapa lokala och globala samarbeten för att
kunna öka möjligheterna för våra medarbetare att växa internt
inom Lindabkoncernen.
Effektiv
Genom moderna arbetssätt, en kultur för samarbeten internt och
externt samt ett jordnära sätt att tänka, skapar vi säkrare, roligare
och effektivare arbetsplatser.
Kvalitet
Vi ska erbjuda våra medarbetare stöd, utveckling och en trevlig
arbetsmiljö med ordning och reda, som bidrar till att skapa
motivation och stolthet i företaget.
Pålitlig
Lindab ska ta ansvar för att ge sina medarbetare bra ledare
och de rätta förutsättningarna för en säker, utvecklande och
inkluderande arbetsplats.
Marknadsledande
Genom att ha marknadens mest kompetenta och engagerade
medarbetare skapar vi rätt förutsättningar för att vara en del av
våra kunders framgångar.
Lindab arbetar sedan flera år systematiskt med att förbättra
arbetsmiljön. Från början låg fokus på att minska antalet allvar-
liga olyckor, vilket har varit framgångsrikt. Ett koncerngemen-
samt system för att rapportera in situationer som skulle kunna
leda till en olycka infördes under 2021, vilket har ökat kunskapen
om risker i koncernen. De risker som har kunnat byggas bort
med moderna maskiner och förbättrad säkerhetsutrustning
har genomförts som en del av Lindabs investeringsprogram.
Numera fokuseras arbetet på att få bort de olyckor som kopplas
till beteende, till exempel att obligatorisk skyddsutrustning inte
används eller att en instruktion inte följs för att det går snabbare
att göra på ett annat sätt.
Lindab kan glädjande konstatera att antalet olyckor per
miljon arbetade timmar (LTIF) har sjunkit från 9,0 under 2023 till
3,6 under 2024. Efter en negativ utveckling under 2023 sattes
fler talet åtgärder in vilka har gett reell effekt under 2024. Bland
annat har en del av säkerhetsarbetet handlat om att belysa
de olyckor som skett och se vilka beteenden som lett fram till
dem. Kunskap delas internt i gemensamma månadsmöten där
koncernledningen deltar för att tydliggöra hur viktig frågan är.
Fokus har även legat på förbättringar inom skyddsutrustning där
till exempel Lindab Tyskland har införskaffat nya arbetshandskar
med högre skärskyddsklass än tidigare. I Haderslev, Danmark,
har Lindab ett team dedikerat till att arbeta med säkerhets-
lösningar för våra maskiner. De har bland annat implementerat
laserstrålar för att förhindra att händer hamnar innanför farliga
områden på maskiner. Alla aktiviteter under året har samman-
taget bidragit till en ökad medvetenhet bland anställda om vilka
risker som omger dem i deras olika roller.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 43
ENGAGEMANG OCH KOMPETENS
Lindabs hållbarhetsplan
Bedriva
en hållbar
verksamhet
Hälsa och säkerhet
Aktiviteter och dagar med fokus på hälsa och säkerhet har
genomförts för att öka kunskapen i ämnet och med vet ande-
göra risker. Lindab Slovakien blev till exempel certifierade
mot den internationella standarden ISO 45001, ett verktyg
för organisationer att arbeta systematiskt med att stärka den
fysiska och sociala hälsan på arbetsplatsen. Att certifiera sig
mot standarden är ett kvitto på att organisationer arbetar
systematiskt med sin arbetsmiljö. I Tjeckien anordnades
eventet Health Day, där medarbetarna övade på första
hjälpen genom interaktiva simulatorer och lärde sig hur de
reagerar korrekt i nödsituationer. Lindab Ungern arrange-
rade kostnadsfria ögontester och expertråd för förbättrad
ögonhälsa. Lindab Polen har i sin tur skapat en dedikerad
yta i form av Safety Corner. Den rymmer information om
första hjälpen, brandsäkerhet och regler gällande använd-
ning av lyfttruckar, men även defibrillatorer och möjlighet att
arrangera utbildningar i hälsa och säkerhet.
Uppförandekoden
Arbetet med Lindabs uppförandekod (Code of Conduct)
fortsatte under 2024. Samtliga anställda har tagit del av
uppförandekoden via sitt årliga medarbetarsamtal eller via
ett separat utskick, och har fått bekräfta att de både har läst
dokumentet och förstått innebörden av det.
Vid nyanställningar är uppförandekoden en del av
introduk tionen. En utbildning kring upp förande koden i
Lindab Academy har tagits fram och kommer att lanseras
under 2025.
Lindab engagerar sig
På Lindab vill vi visa om tanke och uppmuntrar till olika
engagemang som kan bidra till ett bättre samhälle. Detta
gör vi på många olika sätt. Danska TV2 sänder årligen galan
Knæk Cancer i samarbete med organisationen Kræftens
Bekæmpelse, för att upp lysa om och samla in pengar till
kampen mot cancer. Via en intern insamling skänkte såväl
Lindab Danmark som medarbetarna själva pengar till detta
ändamål. Medarbetare i Sverige, Norge och Danmark
engagerade sig i Fotbollströjefredag, där deltagare en given
fredag bar sitt favoritlags matchtröja och samtidigt skänkte
pengar till Barncancerfonden.
Förbättrad fysisk arbetsmiljö
För att fortsatt vara en attraktiv arbetsgivare med hög grad
av medarbetarnöjdhet, utför Lindab kontinuerligt nybyggna-
tioner och renoveringar av lokalerna. Exempel på detta är
helt nya lokaler för Lindab Steel vilket inkluderar såväl kontor
som kök och omklädningsrum. Research & Development
har flyttat in tillsammans med
Customer Software Solutions
i nya lokaler vilket skapar
förbättrade och förenklade
samarbetsmöjligheter med
förhoppning om synergieffek-
ter. På produktionsanlägg-
ningen i Grevie invigdes en
ny presshall under 2024 vilket
dubblerar ytan och eliminerar
trångboddhet för den delen
av produktionen.

Lindab ska vara en arbetsplats
som medarbetare är stolta över.

44 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
ENGAGEMANG OCH KOMPETENS
Utfall – medarbetare 2024
2024 skulle 90 procent av medarbetarna rekommendera Lindab som
arbetsgivare, vilket innebar att vi för femte året irad uppnådde målet
om 90 procent.

De implementerade åtgärderna för en säkrare arbetsmiljö har haft en
positiv effekt. Under 2024 minskade LTIF¹
)
till 3,6, jämfört med 9,0
föregående år. LTIF ska uppgå till högst 4,0 till år 2026.

2022 2023 2024
0
3
6
9
12
LTIF
20232022 2024
0
25
50
75
100
%
I de tre länder med flest medarbetare vid årets slut, Sverige, Danmark
och Tjeckien, har Lindab de största produktionsanläggningar.
Vid årets slut hade Lindab 5 123 medarbetare i 20 länder. Antalet
medarbetare har ökat med 288 personer till följd av förvärven 2024.
Sverige 25%
Danmark 13%
Tjeckien 12%
Storbritannien 9%
Tyskland 6%
Övriga 35%
5 123
20232022 2024
0,0
2,5
5,0
7,5
10,0
%
1) LTIF står för Lost Time Injury Frequency och mäter antalet arbetsplatsolyckor per miljon arbetade timmar.
 


Andelen kvinnor var 23 procent i Lindab
under 2024, vilket är samma andel som
året innan.
Kvinnor utgjorde 25 procent av lednings-
grupperna i Lindab med dotter bolag. Det är
något högre än målet att könsfördelningen
ska vara samma som i företaget som helhet.
I Lindabs styrelse är tre av sju stämmo-
valda ledamöter kvinnor. Lindab har haft en
styrelse med jämn fördelning av kvinnor och
män sedan 2016.
23 % 25 % 3 + 4
let är att personal omsättningen ska ligga på 510 procent.
Under 2024 uppgick den till 3,5 procent vilket ligger något lägre än
intervallet.
En tät dialog mellan medarbetare och chef är en förutsättning för hög
trivsel. Under 2024 genomfördes samtal med 91 procent av tjänste-
nnen. Målet är 100 procent.
0
20
40
60
80
100
20232022 2024
%
 
 
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 45
ENGAGEMANG OCH KOMPETENS
Bolagsstyrnings-
rapport och risker
Lindabs bolagsstyrning har fortsatt att utvecklas
under 2024, inte minst inom hållbarhetsområdet.
Bolagsstyrningen är central för Lindab som växer
både organiskt och genom förvärv.
Styrelseordförande har ordet 48
Bolagsstyrningsrapport 49
Styrelse 54
Koncernledning 56
Ersättningsrapport 58
Intern kontroll 59
Risker och riskhantering 62
46 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8672270/
100 liter
Vid vila andas vi in cirka 6 liter
luft i minuten och vid intensiv
träning över 100 liter
i minuten.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 47
Under 2024 har marknadsläget varit fortsatt utmanande, med
svag konjunktur på många av Lindabs viktigaste marknader.
Även om det självklart skapar utmaningar i det korta perspek-
tivet, känner jag mig trygg i att företaget har en stark plattform
med en handlingskraftig organisation som är beredd att ta till
kraftfulla åtgärder för att anpassa kostnaderna och fortsätta det
lönsamhetsfokus som finns i bolaget. Det gör att styrelsen har
kunnat rikta blicken mot det som skapar långsiktigt värde. Vi kan
rmed hålla ett högt tempo i det strategiska förändringsarbetet
som inner att Lindab går mot att bli ett renodlat ventilations-
bolag med fokus på lönsam tillväxt.
Lindab verkar på en marknad med goda framtidsutsikter.
Inriktningen mot energieffektivisering och hållbarhet i samllet
skapar intressanta afrsmöjligheter. Den stora renoveringsvåg
som förväntas komma under de närmaste åren gynnar Lindab.
Förvärvsresan fortsätter
r jag blickar tillbaka på Lindabs förvärvsresa, där 28 bolag har
förrvats under de senaste fem åren, står det klart att strategin
är mycket framgångsrik och har skapat betydande värde för
aktieägarna. Tack vare ett starkt kassaflöde förvärvades sex
intressanta bolag under året. De stärker Lindabs geografiska
position på ventilationsmarknaden och breddar vårt erbjudande
till kund. Ett spännande exempel är förvärvet av amerikanska
Vicon som tillverkar maskiner för rektangulära ventilationskana-
ler. Vi har nu en intressant plattform för att utforska fler tillxt-
möjligheter på den stora ventilationsmarknaden i Nordamerika.
Satsningar på digitalisering och hållbarhet
Under de senaste åren har vi stärkt våra positioner inom håll-
barhetsområdet och jag kan stolt konstatera att vi är ledande i
branschen. Hållbarhet handlar inte bara om att minska negativ
påverkan på omvärlden utan också om affärsmöjligheter. Här
är det spännande att se Lindab ta en viktig roll för att lösa våra
kunders hållbarhetsutmaningar. En annan fråga som styrelsen
är engagerad i är de investeringar som nu görs inom IT och
digitalisering. De har ett tydligt kundperspektiv och stärker vår
konkurrenskraft, precis som satsningarna på automation och
ökad produktionskapacitet har gjort under de senaste åren.
I ett utmanande konjunkturläge visar Lindab handlingskraft
genom strukturåtgärder, kostnadsprogram och en fortsatt ren-
odling av verksamheten. Därmed fortsätter transformationen av
Lindab, med fokus på ventilationsaffären där framtidsutsikterna
är ljusa.
Lindab är och ska vara ett aktieägarvänligt företag. Ett
starkt kassaflöde ger goda möjligheter att fortsätta tillväxtresan
samtidigt som vi kan ge aktieägarna avkastning via utdelning. Nu
spänner vi bågen ytterligare på väg mot att bli ett världsledande
ventilationsbolag med hög lönsamhet.
Peter Nilsson
Styrelseordförande
Styrelseordförande har ordet
Vi bygger ett ledande
ventilationsbolag
LINDAB FORTSÄTTER UTVECKLAS till ett ledande ventilationsbolag
i Europa. Omsättningen har ökat kraftigt under de senaste
åren, både organiskt och genom förrv. Ett tydligt fokus på
hållbarhet och digitalisering samt en breddning av erbjudandet
inom flera produktområden gör att Lindab stärker sina
positioner och skapar långsiktigt värde för aktieägarna.
48 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
STYRELSEORDFÖRANDE HAR ORDET
Bolagsstyrningsrapport
Aktieägarna
Lindab har 77 035 932 (76 851 982) utestående aktier av endast
en serie och med lika rätt till andel i bolagets tillgångar och
resultat. Utöver detta innehar Lindab 1 806 888 (1990838)
egna aktier av samma serie, vilket innebär att det totala antalet
aktier uppgår till 78 842 820 (78 842 820). Per den 31 december
2024 fanns 15 836 (17 675) aktieägare i Lindab. De största
aktie ägarna, i relation till antalet utestående aktier, var Carnegie
Fonder 10,0 procent (0,0), Fjärde AP-fonden 8,8 procent (9,0),
Lannebo Kapitalförvaltning 7,0 procent (2,6), Första AP-fonden
5,1 procent (4,7), Swedbank Robur Fonder 4,6 procent (3,3)
och Cliens Kapitalförvaltning 3,9 procent (3,9). De tio största
aktie ägarna innehade vid års skiftet 53,0 procent (44,0) av antalet
utestående aktier. Ytter ligare information om aktieägare och
aktiens utveckling under 2024 finns på sidorna 20–21.
Bolagsstämman
Aktigares rätt att besluta om Lindabs angelägenheter utövas
vid årsstämman eller, i förekommande fall, vid extra bolags-
stämma, som är Lindabs högsta beslutande organ. Årsstämman
äger vanligen rum i april–maj i Båstad kommun. Stämman
beslutar i de frågor som anges i Aktiebolagslagen och Koden
inklusive frågor om ändring av bolagsordningen och val av
styrelse respektive revisor.
Årsstämma 2024
Årsstämma för räkenskapsåret 2023 hölls den 14 maj 2024 på
Lindab Experience Center i Grevie. Aktigare gavs möjlighet
att utöva sin rösträtt per post före stämman. 331 aktieägare
var företrädda vid årsstämman och dessa representerade
68,0 procent av kapital och röster. Protokollet från årsstämman
VD och koncernledning
Styrelse
Bolagsstämman
Aktieägarna
Revisor
Valberedning
Revisionsutskott
Ersättningsutskott
Extern styrning
Intern styrning
Internrevision
Hållbarhet
Efterlevnad
Så här styrs Lindab
BOLAGSSTYRNINGEN I LINDAB grundas på bolagsordningen, Aktiebolagslagen,
Årsredovisningslagen, styrelsens arbetsordning, Stockholmsbörsens
regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) samt andra tillämpliga
svenska lagar och regler.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 49
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
finns sedan den 31 maj 2024 tillgängligt på bolagets webbplats.
Vid årsstämman 2024 fattades bland annat beslut avseende:
omval av styrelseledamöterna Peter Nilsson, Per Bertland,
Sonat Burman-Olsson, Viveka Ekberg, Anette Frumerie,
Marcus Hedblom och Staffan Pehrson
omval av Peter Nilsson som styrelsens ordförande
omval av revisionsbolaget Deloitte AB som bolagets revisor
godkännande av ersättningsrapport
beslut att fastställa resultat- och balansräkningar för 2023
(för såväl moderbolag som koncern)
beslut om nya/uppdaterade riktlinjer för ersättning till ledande
befattningshavare
köpoptionsprogram för ledande befattningshavare
utdelning om 5,40 SEK per aktie med utbetalning halvårsvis
om 2,70 SEK per aktie med avstämningsdag fastställd till den
16 maj och en andra utdelning om 2,70 SEK per aktie med
fastställd avstämningsdag den 1 november
bemyndigande för styrelsen att besluta om överlåtelse av
egna aktier med syfte att möjliggöra förvärvsfinansiering
genom utnyttjande av dessa
bemyndigande för styrelsen att besluta om rätten att besluta
om emission av aktier, tecknings optioner och/eller konvertibler
Årsstämma 2025
Årsstämma 2025 kommer att hållas den 13 maj 2025. Kallelse till
årsstämma ska enligt bolagsordningen ske genom annonsering
i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Att
kallelse har skett ska annonseras i Dagens Industri. Aktieägare
som vill delta i stämman genom poströstning ska dels vara
upptagna i bolagets aktiebok sex vardagar före stämman, det
vill säga den 5 maj 2025, dels anmäla sig genom att avge sin
poströst på sätt som anges i kallelsen till årsstämman.
Valberedning
Valberedningen lämnar förslag till årsstämman avseende val av
ordförande vid stämman, styrelse, styrelseordförande, revisor,
arvode till styrelse och revisor.
I enlighet med av årsstämman antagen instruktion för val-
bered ningen ska bolaget ha en valberedning bestående av
minst fyra medlemmar, varav en ska vara styrelsens ordförande.
Valbered ningens ordförande ska vara den ledamot som utsetts
av den största aktieägaren för det fall valberedningen inte
överens kommer annat. Valberedningens mandatperiod sträcker
sig fram till dess att en ny valberedning konstituerats. En val-
bered ning konstituerades den 23 oktober 2024 bestående av:
Kristian Åkesson, utsedd av Carnegie Fonder (ordförande)
Thomas Ehlin, utsedd av Fjärde AP-fonden
Erik Durhan, utsedd av Lannebo Kapitalförvaltning AB
Peter Nilsson, som ordförande i Lindab International AB (publ).
I enlighet med årsstämmans beslut ska valberedningen årligen
utvärdera styrelsens sammansättning och arbete samt ta fram
förslag till årsstämman 2025 avseende:
val av ordförande för årsstämman 2025
val av styrelse, styrelseordförande och revisor
arvode till styrelse, eventuella utskott och revisor
Valberedningen genomför en årlig utvärdering av styrelsens
arbete, styrelseledamöterna och styrelsens sammansättning
samt av styrelseordförandens redogörelse. Valberedningen har
konstaterat att styrelsen och styrelsearbetet fungerar väl.
I syfte att verka för jämställdhet och mångfald inom Lindab har
styrelsen antagit en policy om likabehandling som säkerställer
att ingen inom Lindab diskrimineras på grund av kön, religion,
etnicitet eller av andra liknande skäl. Valberedningens policy är
att uppnå mångfald och jämn könsfördelning även i styrelsen
och har som mångfaldspolicy tillämpat regel 4.1 i Svensk kod
för bolagsstyrning (”Koden”) vid framtagande av sitt förslag till
val av styrelseledamöter. Av nu föreslagna styrelseledamöter är
tre kvinnor och fyra män (42,9 respektive 57,1 procent). Val-
beredningen anser det angeläget att bolaget fortsatt arbetar
aktivt för att främja mångfald i såväl styrelsen som generellt i
bolaget.
Valberedningen anser att styrelsens sammansättning, med
beaktande av vad som anges i punkt 4.1 i Koden, har varit
ändamålsenlig med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklings-
skede och förhållanden i övrigt samt präglad av mångsidighet
och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas
kompe tens, erfarenhet och bakgrund. Valberedningen har
11 jan
Förvärv
6 feb
Bokslutskommuniké,
utdelning, rapport
från revisor, förvärv,
finansiering och
kreditfaciliteter
24 mars
Årsredovisning inklusive
bolagsstyrningsrapport
och hållbarhetsrapport
Fastställande av kallelse
och övriga dokument till
årsstämma
2 maj
Delårsrapport
14 maj
Förvärv, presentation
Region North Europe
samt bek på lokal
Lindabenhet
14 maj
Konstituerande möte
31 maj
Per Capsulam –
refinansiering
19 juni
Prognos,
kapitalallokering,
hållbarhet (Science
Based Targets), förvärv,
Deloittes revisionsplan
för 2024 samt IS/IT-
uppdatering

Januari Februari Mars April Maj Juni
50 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
18 juli
Delårsrapport, förvärv,
internrevision och intern
kontroll
2526 sept
Strategi och affärsplan,
hållbarhet och förvärv
Besök på lokal
Lindabenhet, hälsa
och säkerhet samt
presentation av Region
West Europe
17 okt
Hållbarhet, IT-strategi,
fokus strategisk
utvärdering och
presentation av Region
South Europe
23 okt
Delårsrapport och
förvärv
11 dec
Strategisk utvärdering
Profil Östeuropa
18 dec
Budget,ngsiktiga mål
och utdelningspolicy,
hållbarhet samt
riskhantering
slut ligen gjort bedömningen att styrelsen uppfyller tillämpliga
krav på oberoende som uppställs i Koden.
Valberedningen har under 2024 haft två protokollförda möten.
Under 2025 har valberedningen haft ett protokollfört möte inför
årsstämman 2025.
Aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen
kan skicka e-post till valberedningen@lindab.com eller brev till
”Lindabs Valberedning, Att: Ola Ranstam, Lindab International AB,
269 82 Båstad”.
Styrelse
Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst tre och
högst tio ledamöter med högst tio suppleanter. Ledamöterna
och suppleanterna väljs på årsstämman för tiden intill slutet av
den första årsstämma som hålls därefter. Medarbetarna utser
två arbets tagar represen tanter och två suppleanter att ingå i
styrelsen.
Styrelsens sammansättning 2024
Vid årsstämman den 14 maj 2024 beslutades att styrelsen ska
bestå av sju ledamöter utan suppleanter. VD är föredragande i
styrelsen. Delar av koncernledningen deltar vid styrelsemötena.
Styrelseledamöternas olika uppdrag framgår på sidorna 54–55.
Ordförandens ansvar
Ordföranden leder styrelsens arbete och följer verksamheten
i dialog med VD och ansvarar för att övriga styrelseledamöter
får den information och dokumentation som är nödvändig för
hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden företräder
bolaget i ägarfrågor.
Styrelsens ansvar
Styrelsen ska säkerställa att koncernens organisation, ledning
och riktlinjer för förvaltning av koncernens angelägenheter är
ändamålsenliga och att det finns en tillfredsställande intern
kontroll. Styrelsens ansvar omfattar vidare att fastställa strategier
och mål, interna styrinstrument, att besluta i viktigare frågor och
att avge finansiella rapporter samt att utvärdera den operativa
ledningen och att tillse att efterträdarplanering finns. Styrelsens
ansvar omfattar att övervaka verkställande direktörens arbete
genom löpande uppföljning av verksamheten.
Styrelsens arbete
Styrelsens arbete regleras av en årligt fastställd arbetsordning.
I arbetsordningen fastställs bland annat instruktion för bolagets
verkställande direktör, ordförandens uppgifter, mötesordning för
styrelsen samt beslutsordning jämte instruktioner och policyer.
Antalet styrelsemöten under 2024 uppgick till fjorton. Vid varje
ordinarie sammanträde har den ekonomiska utvecklingen rappor-
terats och följts upp. Styrelsen har haft ett möte med revisorn utan
rvaro av företagsledningen vid vilket genomgåtts hur sam-
arbetet med företagsledningen för genomförande av revisionen
fungerat och därmed sammanhängande frågor. Delar av koncern-
ledningen har varit närvarande vid samtliga styrelsemöten.
Utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete
har skett under verksamhetsåret. Utvärderingen har visat på väl
fungerande VD- och styrelsearbete.
Styrelsens ersättning
Vid årsstämman den 14 maj 2024 beslutades om följande arvode
till styrelsens ordförande samt stämmovalda ledamöter. Det
totala arvodet för det ordinarie styrelsearbetet är 4 752 500 SEK
fördelat med 1 400 000 SEK till styrelsens ordförande,
550 000 SEK till envar av de övriga stämmovalda ledamöterna
samt 26 250 SEK till envar av de ordinarie fackliga ledamöterna.
Dessutom beslutades att det till revisionsutskottets ordförande
ska utgå 225 000 SEK och till envar av utskottets ordinarie leda-
möter ska utgå 110 000 SEK, samt att till ersättnings utskottets
ordförande ska utgå 150 000 SEK och till envar av utskottets
ordinarie ledamöter ska utgå 60 000 SEK.
Styrelsens ansvar för den finansiella rapporteringen
Styrelsen säkerställer kvaliteten i den interna finansiella rappor-
teringen dels genom instruktion för VD, dels genom instruktion
för ekonomisk rapportering till styrelsen. Styrelsen säkerställer
kvaliteten i den externa finansiella rapporteringen genom att
ingående behandla delårsrapport, årsredovisning och boksluts-
kommuniké på styrelsemöten och vid genomgångar med
revisorerna.
Juli Augusti September Oktober November December
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 51
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Revisionsutskott
Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott med syfte
att fördjupa och effektivisera styrelsens övervakande ansvar
avseende intern kontroll, revision, internrevision, riskhantering,
redovisning och finansiell rapportering. Revisionsutskottet ska
även bereda frågor om upphandling av revision och andra tjänster
från revisorn samt bereda vissa redovisnings- och revisions-
frågor som ska behandlas av styrelsen. Under 2024 bestod
revisionsutskottet av Viveka Ekberg, ordförande, samt Anette
Frumerie och Marcus Hedblom. Revisionsutskottets arbete styrs
av en arbetsordning som antagits av styrelsen. Utskottet har
under 2024 sammanträtt vid sju tillfällen. Revisorerna har deltagit
vid samtliga tillfällen. Utskottet lämnar fortlöpande muntliga och
skriftliga rapporter till styrelsen samt lämnar förslag i frågor som
erfordrar styrelsens beslut. Arvodet till revisionsutskottet utgick
under 2024 med 225 000 SEK till utskottets ordförande och med
110 000 SEK till envar av utskottets ordinarie ledamöter.
Ersättningsutskott
Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott som ska
bistå styrelsen med förslag i ersättningsfrågor samt löpande
följa och utvärdera ersättningsstrukturer och ersättnings nivåer
för verkställande direktören och andra befattningshavare i
koncernens högsta ledning. Under 2024 bestod ersättnings-
utskottet av Peter Nilsson, ordförande, och Per Bertland.
Utskottet har under 2024 sammanträtt vid sex tillfällen. Utskottet
mnar fortlöpande muntliga rapporter till styrelsen samt lämnar
förslag i frågor som erfordrar styrelsens beslut. Arvodet till
ersättningsutskottet utgick under 2024 med 150 000 SEK
till utskottets ordförande och med 60 000 SEK till utskottets
ordinarie ledamot.
VD och koncernledning
Ola Ringdahl är VD och koncernchef sedan 18 juni 2018.
I koncernledningen ingick under hela 2024 Ekonomi- och
finans direktör Lars Ynner, Director Central Operations Karel
Kleinmond, Director of Business Development and M&A Lars
Christensson, Director of Region West Europe Mette Brøndum,
Director of Region North Europe Joakim Lönnberg och Director
of Region South Europe Pascal Gelugne. Director of Region East
Europe Sorin Badea ingick i koncernledningen fram till 31oktober
2024. Från och med 1 november 2024 ingår Director of Region
Central Europe Klaus-Philipp Felderer i koncernledningen.
Revisor
Lindabs bolagsstämmovalda revisor granskar bolagets års-
redo visning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning.
Revisorn arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina
iakttagelser till revisionsutskottet, till delar av koncernledningen
löpande under året och minst en gång årligen till styrelsen.
Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisions-
berättelsen och beskriva granskningsarbetet samt gjorda
iakttagelser.
Vid årsstämman 2024 valdes revisionsbolaget Deloitte AB till
Antikorruptionspolicy
Utgör det regelverk som gäller för Lindabs
verksamhet och medarbetare. Lindab har
nolltolerans avseende korruption.
Arbetsmiljöpolicy
Policyn består av ett tydligt ramverk och
riktlinjer för en säker arbetsmiljö, med
betoning på förebyggande arbete.
Ersättningspolicy
Policyn anger regler och principer rörande
ersättning till medarbetare inom Lindab-
koncernen. Principerna för ersättning är
byggda på Lindabs vision, värderingar,
marknadspraxis och gällande lagar
och regler.
Insiderpolicy
Innehåller regler för att hindra att otillbörlig
handel sker i aktier eller andra finansiella
instrument i Lindab av personer som
innehar information som inte är känd på
marknaden.
IPR-Policy
Beskriver strategin och riktlinjerna för
Lindabs hantering och skydd av immateriella
rättigheter.
IS/IT-Policy
Innehåller övergripande regler för koncer-
nens IT-användning och styrning. Målet är
att säkerställa tillgång till den IT-struktur som
krävs för att verksamheten ska bedrivas
effektivt och säkert.
Kommunikationspolicy
Säkerställer att omvärlden erhåller en
samstämmig och korrekt information om
Lindab och dess verksamhet inkluderande
finansiella mål och hållbarhetsmål, samt att
Lindab uppfyller börsens krav på information
till aktiemarknaden.
Konkurrensrättspolicy
Koncernens och medarbetarnas efterlevnad
av konkurrenslagstiftning är viktig. Genom
antagen konkurrensrättspolicy förebyggs
överträdelser av konkurrensrättslig lag stiftning.
Klimat- och miljöpolicy
Energieffektiva produkter som främjar
energieffektiva byggnader och hälsosamt
inneklimat skapar värde för intressenter och
stödjer FN:s Agenda 2030. Lindab minskar
växthusgasutsläpp i hela värdekedjan, i linje
med Parisavtalet, och prioriterar cirkularitet,
resurseffektivitet och minskade föroreningar.
Likabehandlingspolicy
Riktlinjer för att säkerställa att medarbetare
inom Lindab behandlas lika och att ingen
diskrimineras på grund av kön, religion,
etnicitet eller av andra liknande sl.
Treasurypolicy
Definierar regelverket för koncernens hante-
ring av finansiella risker och transaktioner.
Dessa frågor hanteras centralt av koncer-
nens treasuryfunktion i syfte att minimera
kostnaderna.
Uppförandekod
För Lindab och samtliga medarbetare är det
angeläget att lagar och förordningar samt
etiska värderingar respekteras och följs.
Policyer
52 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
bolagets revisor. Auktoriserade revisorn Harald Jagner utsågs till
huvudansvarig revisor. Harald Jagner innehar uppdrag för andra
börsnoterade bolag, men inte i sådan omfattning att erforderlig
tid inte avsätts till Lindab. Revisionsbolaget Deloitte AB innehar
inte uppdrag som gör att deras oberoende kan ifrågasättas. De
uppdrag revisorerna haft för Lindab, utöver revisionsuppdraget,
ändrar inte heller denna bedömning.
Ersättning till revisorer
Revisionsarvodet till Deloitte uppgick för 2024 till 0,6 MSEK för
moderbolaget och 12,3 MSEK för koncernen. Arvodet till Deloitte
för övriga uppdrag i koncernen uppgick till 1,5 MSEK.
Extern styrning
De externa regler som rör Lindabs bolagsstyrning omfattar bland
annat Aktiebolagslagen, Årsredovisningslagen, regelverket för
aktieemittenter på huvudmarknaden samt Koden.
Intern styrning
Den interna bolagsstyrningen utgörs bland annat av styrelsens
arbetsordning jämte koder, policyer antagna av styrelsen samt
andra bolagsstyrningsdokument såsom direktiv antagna av
koncernchefen. Lindabs uppförandekod utgör det viktigaste
övergripande policy dokumentet. Lindab har en bolags styrnings-
kommitté vars huvudsakliga uppgift är att säkerställa god
bolagsstyrning inom koncernen.
Internrevision
Lindab använder en extern part för av revisionsutskottet identi-
fierade internrevisionsuppdrag. Arbetet med intern revision
avrapporteras minst en gång per år av den externa parten
till revisionsutskottet samt löpande av Ekonomi- och finans-
direktören. Revisionsutskottet rapporterar i sin tur till styrelsen.
Internrevisionen syftar till att säkerställa att koncernens mål upp-
nås genom ändamålsenliga och effektiva processer samt att den
finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga
lagar och regler.
Efterlevnad
Efterlevnad handlar om att tillse att Lindab följer lagar och
andra tillämpliga regler samt att verksamheten bedrivs med
högt ställda krav på integritet och etik. Inom detta område
har Lindab bland annat antagit policyer för att motverka alla
former av korrup tion och agerande som strider mot konkurrens-
rätten. Policyer ses årligen över av styrelsen. Respektive bolag
är ansvarig för att implementera policyer vilket innefattar att
övervaka tillämpningen av policyn och dess effektivitet, utforma
lämpliga interna kontroller och tillhandahålla tillräcklig träning.
Alla styrelsemedlemmar, ledningsgruppsmedlemmar och
medarbetare har tillgång till samtliga policyer genom intra nätet
eller styrelseportalen. Upp date ringar kommuniceras ut via e-mail
till lokala bolag för vidare informationsspridning. Schema lagd
utbildning för medarbetare kopplad till policyer genomförs
inte för närvarande. Utbildning kopplad till Lindabs policyer
kommer bli en del av den digitala utbildnings plattformen Lindab
Academy.Under året har Lindab inte haft några betyd ande fall
av bristande efterlevnad av lagar och förordningar.
Hållbarhetsstyrning
Uppförandekoden och afrsstrategin ligger till grund för styr-
ningen av Lindabs hållbarhetsarbete. Lindabs hållbarhetsplan
påverkar hur strategin genomförs inom samtliga områden.
Hållbarhets planen bygger på dubbel väsentlighetsanalys samt
upp fyllelse av de långsiktiga hållbarhetsmålen samt att främja
FN:s hållbara utvecklingsmål och Parisavtalet. Andra utgångs-
punkter är de krav som ställs på företaget enligt lagstiftning samt
ramar och standarder för rapportering.
Styrelsen innehar det övergripande ansvaret för företagets
hållbarhetsarbete och är tillsammans med koncernledningen
involverade i beslut om strategier, policyer och mål. Hållbarhets-
risker är en integrerad del av riskbemningsprocessen, där
styrelsen innehar det övergripande ansvaret för bedömningen.
För mer information om styrningen av hållbarhetsarbetet, se
sidorna 148–149.
Hållbarhetsrapportering
Hållbarhetsrapporten, som finns på sidorna 138–222, har upp-
rättats enligt CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive)
och ESRS (European Sustainability Reporting Standards) och
genomgått översiktlig granskning. Uppföljning av hållbarhets-
rapporte ring sker två gånger per år på bolagsnivå och aggre-
geras på koncernnivå. Vissa mål följs upp månadsvis, såsom
LTIF (Lost Time Injury Frequency). Den externa rapporteringen
kompletteras med en intern hållbarhetsrapport som presenterar
detaljerad information per bolag för att ge underlag och förstå-
else för bolagens hållbarhetsinitiativ. Revisionsutskottet för en
löpande dialog med kravställning på rapportering.
Hållbarhetsrelaterad ersättning
Det kortsiktiga incitamentsprogrammet för 2024 inkluderade
två hållbarhetsmål som motsvarade 10 procent av den rörliga
ersättningen, läs mer på sidan 150.
Due diligence
Lindab arbetar med granskning av potentiella partners,
leverantörer och investeringsmöjligheter för att identifiera
samt hantera faktisk och potentiell påverkan på människor,
miljö och samhälle. Lindabs due diligence-process innefattar
en granskning av finansiella förhållanden, juridiska förpliktel-
ser samt kvalitets- och hållbarhetsaspekter. Lindabs upp-
förandekod fastställer förväntningarna på alla medarbetare
och de som representerar bolaget. Dessutom kräver Lindab
att leverantör erna följer samma höga standarder genom
att skriva under Lindabs leverantörskod. Läs mer om due
diligence på sidan 151.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 53
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Styrelse
Styrelsens utskott Revisor
Ersättningsutskott
Ersättningsutskottet består av t
styrelseledamöter: Peter Nilsson
(ordförande) och Per Bertland.
Revisionsutskott
Revisionsutskottet består av tre styrelse-
ledamöter: Viveka Ekberg (ordförande),
Anette Frumerie och Marcus Hedblom.
Deloitte AB
Huvudansvarig revisor: Harald Jagner
Född: 1971
Auktoriserad revisor, Deloitte AB, Göteborg.
Revisor i Lindab sedan 2021. Lång erfaren-
het av börsnoterade bolag.
Peter Nilsson, ordf. Per Bertland Sonat Burman-Olsson Viveka Ekberg Anette Frumerie Marcus Hedblom 
Född 1962 1957 1958 1962 1968 1970 1968
Invald 2016 2016 2011 2016 2017 2020 2020
Nationalitet svensk svensk svensk svensk svensk svensk svensk
Beroendeställning Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende
Huvudsaklig utbildning Civilekonom, Handelshögskolan i
Stockholm.
Civil ekonom, Lunds Universitet. Civilekonom, Executive MBA,
Strategic Man. Oxford och
Harvard.
Civilekonom, Handelshögskolan i
Stockholm.
Civilingenr Väg och Vatten,
Kungliga Tekniska Högskolan.
Civilingenjör Industriell Ekonomi,
Linköpings Universitet.
Civilingenjör Teknisk Fysik, Uppsala
Universitet, MS Systemteknik
Case Western Reserve University,
Executive MBA, Handels högskolan
i Stockholm.
Nuvarande uppdrag Styrelseledamot i Creades AB,
Cavotec SA och styrelseordförande
iNilfisk Holding AS.
Styrelseordförande i Inwido, InArea
Group och Dendera Holding.
Styrelseledamot i Beijer Ref, Fortnox
och IV Produkt Partner i Small Cap
Partners SCP.
Styrelseledamot i Postnord AB,
Lantmännen och Raizen S.A.
Styrelseledamot i AutoStore
Holdings Ltd, Dellner Couplers
Group AB, Nilfisk Holding AS och
Storebrand ASA.
VD i Rikshem AB. Styrelseledamot
iBonava AB.
VD och koncernchef för Ovako.
Styrelse ledamot i Kalmar Oy, Svensk
stål industris intresseorganisation
Jernkontoret och Arbetsgivar-
förbundet Stål & Metall. Ledamot i
Delega tionen för cirkulär ekonomi.
Vice ordförande Edsbyn Senab-
gruppen, Styrelseledamot
Archtech Innovation Ltd (fr 2025).
Tidigare uppdrag Vice styrelseordförande i Cramo OYJ
och Creaspac AB, Koncernchef för
Sanitec och för Duni AB. Styrelse-
ordförande i Duni AB, Securitas
Direct AB, Adapteo OYJ, Unilode
Aviation Solutions och Sanitec
Holdings Oy. Chefs posi tioner inom
Swedish Match- koncernen.
VD och koncernchef för Beijer Ref
AB. Chefspositioner i Aritmos-
koncernen.
Koncernchef/VD för COOP
Sverige, Vice VD och CFO för
ICA Gruppen, Vice President för
Electrolux koncernen med ansvar
för Globala marknadsstrategier.
Styrelseordförande i Svensk
Daglig varu handel, styrelseledamot
i Svensk Handel, NESTE Corpora-
tion, ICC Sverige, Tredje AP- fonden,
ICA Banken och iZettle.
VD på PP Pension, Nordenchef
på Morgan Stanley Investment
Management, Associate Partner på
Brummer & Partners, chef för SEB
Institutionell Förvaltning, aktie-
analytiker på Alfred Berg Fond-
kommission och Affärsvärlden.
VD i Besqab AB. Business Unit
President Residential Develop-
ment Nordic på Skanska (publ),
Affärs enhets chef Utland Fastighets-
utveckling & Entreprenad på JM AB
(publ) samt andra positioner inom
JM-koncernen.
CFO för Ovako. Olika ledande
positioner på SAS, bl a Deputy CFO
SAS Group, CEO för dotterbolaget
Spanair samt CFO för SAS Sverige.
VD och koncernchef Anticimex
gruppen, VD och koncernchef för
NEFAB gruppen. Ledande befatt-
ningar inom Ericsson gruppen i
USA, Europa och Asien.
Styrelseersättning 1 483 333 593 333 535 417 750 000 641 250 641 250 535 417
Närvaro ersättningsutskott 6/6 6/6
Närvaro revisionsutskott 7/7 7/7 7/7
Närvaro styrelsemöten 14/14 14/14 14/14 14/14 14/14 14/14 14/14
Innehav per 31 dec 2024 150 000 aktier 34 000 aktier 3 135 aktier 19 850 aktier 4 600 aktier 16 500 aktier 21 000 aktier
54 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Peter Nilsson, ordf. Per Bertland Sonat Burman-Olsson Viveka Ekberg Anette Frumerie Marcus Hedblom 
Född 1962 1957 1958 1962 1968 1970 1968
Invald 2016 2016 2011 2016 2017 2020 2020
Nationalitet svensk svensk svensk svensk svensk svensk svensk
Beroendeställning Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende
Huvudsaklig utbildning Civilekonom, Handelshögskolan i
Stockholm.
Civil ekonom, Lunds Universitet. Civilekonom, Executive MBA,
Strategic Man. Oxford och
Harvard.
Civilekonom, Handelshögskolan i
Stockholm.
Civilingenr Väg och Vatten,
Kungliga Tekniska Högskolan.
Civilingenjör Industriell Ekonomi,
Linköpings Universitet.
Civilingenjör Teknisk Fysik, Uppsala
Universitet, MS Systemteknik
Case Western Reserve University,
Executive MBA, Handels högskolan
i Stockholm.
Nuvarande uppdrag Styrelseledamot i Creades AB,
Cavotec SA och styrelseordförande
iNilfisk Holding AS.
Styrelseordförande i Inwido, InArea
Group och Dendera Holding.
Styrelseledamot i Beijer Ref, Fortnox
och IV Produkt Partner i Small Cap
Partners SCP.
Styrelseledamot i Postnord AB,
Lantmännen och Raizen S.A.
Styrelseledamot i AutoStore
Holdings Ltd, Dellner Couplers
Group AB, Nilfisk Holding AS och
Storebrand ASA.
VD i Rikshem AB. Styrelseledamot
iBonava AB.
VD och koncernchef för Ovako.
Styrelse ledamot i Kalmar Oy, Svensk
stål industris intresseorganisation
Jernkontoret och Arbetsgivar-
förbundet Stål & Metall. Ledamot i
Delega tionen för cirkulär ekonomi.
Vice ordförande Edsbyn Senab-
gruppen, Styrelseledamot
Archtech Innovation Ltd (fr 2025).
Tidigare uppdrag Vice styrelseordförande i Cramo OYJ
och Creaspac AB, Koncernchef för
Sanitec och för Duni AB. Styrelse-
ordförande i Duni AB, Securitas
Direct AB, Adapteo OYJ, Unilode
Aviation Solutions och Sanitec
Holdings Oy. Chefs posi tioner inom
Swedish Match- koncernen.
VD och koncernchef för Beijer Ref
AB. Chefspositioner i Aritmos-
koncernen.
Koncernchef/VD för COOP
Sverige, Vice VD och CFO för
ICA Gruppen, Vice President för
Electrolux koncernen med ansvar
för Globala marknadsstrategier.
Styrelseordförande i Svensk
Daglig varu handel, styrelseledamot
i Svensk Handel, NESTE Corpora-
tion, ICC Sverige, Tredje AP- fonden,
ICA Banken och iZettle.
VD på PP Pension, Nordenchef
på Morgan Stanley Investment
Management, Associate Partner på
Brummer & Partners, chef för SEB
Institutionell Förvaltning, aktie-
analytiker på Alfred Berg Fond-
kommission och Affärsvärlden.
VD i Besqab AB. Business Unit
President Residential Develop-
ment Nordic på Skanska (publ),
Affärs enhets chef Utland Fastighets-
utveckling & Entreprenad på JM AB
(publ) samt andra positioner inom
JM-koncernen.
CFO för Ovako. Olika ledande
positioner på SAS, bl a Deputy CFO
SAS Group, CEO för dotterbolaget
Spanair samt CFO för SAS Sverige.
VD och koncernchef Anticimex
gruppen, VD och koncernchef för
NEFAB gruppen. Ledande befatt-
ningar inom Ericsson gruppen i
USA, Europa och Asien.
Styrelseersättning 1 483 333 593 333 535 417 750 000 641 250 641 250 535 417
Närvaro ersättningsutskott 6/6 6/6
Närvaro revisionsutskott 7/7 7/7 7/7
Närvaro styrelsemöten 14/14 14/14 14/14 14/14 14/14 14/14 14/14
Innehav per 31 dec 2024 150 000 aktier 34 000 aktier 3 135 aktier 19 850 aktier 4 600 aktier 16 500 aktier 21 000 aktier
Ulf Jönsson
Född: 1966
Invald: 2022
Arbetstagarrepresentant IF Metall.
Anställd sedan 2003 och arbetar för
närvarande heltid som ordförande i
verkstadsklubben IF Metall.
Innehav: 0 aktier
Pontus Andersson
Född: 1966
Invald: 1995
Arbetstagarrepresentant Unionen.
Anställd sedan 1987 och arbetar
för närvarande som utvecklings-
ingenjör.
Innehav: 250 aktier
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 55
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernledning
Medlemmarna kommer från operativa ledningsfunktioner i Sverige, Danmark, Frankrike, Tjeckien och Tyskland.
En bred lednings grupp ger mer afrsnära beslut och bidrar till stärkt kunskapsöverföring mellan olika enheter.
Ola Ringdahl Lars Ynner Lars Christensson Karel Kleinmond Mette Brøndum Joakim Lönnberg Pascal Gelugne
Klaus-Philipp Felderer
VD och koncernchef/CEO Ekonomi- och finansdirektör/
CFO
Director of Business
Development and M&A
Director Central Operations Director of Region West
Europe
Director of Region North
Europe
Director of Region South
Europe
Director of Region Central
Europe
Född 1972 1970 1971 1969 1963 1966 1964 1965
Anställd 2018 2023 2019 2007 1997 1991 2007 2022
Medlem 2018 2023 2019 2019 2019 2019 2019 2024
Nationalitet svensk svensk svensk tjeckisk dansk svensk fransk tysk
Huvudsaklig
utbildning
Civilekonom, Handelshögskolan
i Stockholm.
Civilekonom, Handelshögskolan
Göteborgs universitet.
Civilingenjör Teknisk fysik,
Lunds Tekniska Högskola.
Maskiningenjör, University of
West Bohemia, Tjeckien.
Sälj, strategi, affärsutveckling
och ledarskap.
Commercial Pilot, Företags-
ekonomi vid IHM och Företags-
ekonomi vid Lunds universitet.
Civilekonom, Bethel College,
USA.
Kandidatexamen i Handel och
Ekonomi (CCI), Handelsfachwirt,
Tyskland.
Sysselsättning
och erfarenhet
Koncernchef Nord-Lock
Group 2013–2018. Regional
Director på Capio Healthcare
20112013. Mellan 2003 och
2011 i ledande positioner inom
Crawford som sedan 2011 ingår
i Assa Abloy Entrance Systems.
Olika finansiella positioner
inom Assa Abloy Entrance
Systems senast som VP
Finance Industrial Segment
20172023 och före det Director
of Financial Control 2011–2017.
Tidigare erfarenheter som
investeringschef på Bure och
verkställande direktör samt
finansdirektör, Celemi.
Afrsutveckling och M&A inom
ett brett spektrum av branscher,
senast med Nord-Lock Group.
Tidigare erfarenhet inkluderar
TV4 och Brio.
Olika positioner inom LEGO
1999–2007, närmast som
Managing Director LEGO
Production CZ. Tidigare
erfarenheter inkluderar olika
roller inom det tekniska
ltet hos General Electric
Transporta tion Systems och
Škoda Pilsen, Tjeckien.
Purchase Manager i Builders
Merchant Group. Olika positioner
i Lindab sedan 1997 bl.a.
Sales and Marketing Manager,
Product Manager, Business
Unit Manager, Business Area
Manager och Country Manager
i Danmark.
Country Manager, Sales
Manager och Product Manager
i Lindabkoncernen. Tidigare
pilot för Eastern Air Charter
och Chief Flight Instructor vid
Marlboro Airport, New York,
USA.
Olika positioner inom Lennox/
Outokumpu 2002–2006,
senast som SVP och General
Manager of European opera-
tions. Tidigare bland annat VP
Business Development i Europa
och USA för ABB Fläkt Group
19892002.
Olika positioner på Felderer
GmbH sedan 1985. Ägare och
VD på Felderer GmbH sedan
2005. VD på Lindab GmbH
sedan 2023.
Innehav per
31 dec 2024
130 000 aktier 5 000 aktier 31 000 aktier 7 400 aktier 9 800 aktier 12 000 aktier 8 500 aktier 0 aktier
Köpoptioner
1)
299 350 75 000 90 000 3 000 30 000 68 000 33 000 8 000
1) 2022, 2023, 2024 års program
Globala koncernfunktioner
Paula Terne Fredrik Wahrolén Ola Ranstam
Madeleine Hjelmberg
Thomas Lorentzon Greger Juhlin
Group HR Manager Head of Communi ca tions and
Sustainability
Group General Counsel Group Financial Manager Chief Information Officer (IS/IT) Head of Global Products and
Innovation R&D
Född
1963 1973 1977 1974 1978 1968
Anställd 2011 2024 2013 2017 2023 2023
56 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Ola Ringdahl Lars Ynner Lars Christensson Karel Kleinmond Mette Brøndum Joakim Lönnberg Pascal Gelugne
Klaus-Philipp Felderer
VD och koncernchef/CEO Ekonomi- och finansdirektör/
CFO
Director of Business
Development and M&A
Director Central Operations Director of Region West
Europe
Director of Region North
Europe
Director of Region South
Europe
Director of Region Central
Europe
Född 1972 1970 1971 1969 1963 1966 1964 1965
Anställd 2018 2023 2019 2007 1997 1991 2007 2022
Medlem 2018 2023 2019 2019 2019 2019 2019 2024
Nationalitet svensk svensk svensk tjeckisk dansk svensk fransk tysk
Huvudsaklig
utbildning
Civilekonom, Handelshögskolan
i Stockholm.
Civilekonom, Handelshögskolan
Göteborgs universitet.
Civilingenjör Teknisk fysik,
Lunds Tekniska Högskola.
Maskiningenjör, University of
West Bohemia, Tjeckien.
Sälj, strategi, affärsutveckling
och ledarskap.
Commercial Pilot, Företags-
ekonomi vid IHM och Företags-
ekonomi vid Lunds universitet.
Civilekonom, Bethel College,
USA.
Kandidatexamen i Handel och
Ekonomi (CCI), Handelsfachwirt,
Tyskland.
Sysselsättning
och erfarenhet
Koncernchef Nord-Lock
Group 2013–2018. Regional
Director på Capio Healthcare
20112013. Mellan 2003 och
2011 i ledande positioner inom
Crawford som sedan 2011 ingår
i Assa Abloy Entrance Systems.
Olika finansiella positioner
inom Assa Abloy Entrance
Systems senast som VP
Finance Industrial Segment
20172023 och före det Director
of Financial Control 2011–2017.
Tidigare erfarenheter som
investeringschef på Bure och
verkställande direktör samt
finansdirektör, Celemi.
Afrsutveckling och M&A inom
ett brett spektrum av branscher,
senast med Nord-Lock Group.
Tidigare erfarenhet inkluderar
TV4 och Brio.
Olika positioner inom LEGO
1999–2007, närmast som
Managing Director LEGO
Production CZ. Tidigare
erfarenheter inkluderar olika
roller inom det tekniska
ltet hos General Electric
Transporta tion Systems och
Škoda Pilsen, Tjeckien.
Purchase Manager i Builders
Merchant Group. Olika positioner
i Lindab sedan 1997 bl.a.
Sales and Marketing Manager,
Product Manager, Business
Unit Manager, Business Area
Manager och Country Manager
i Danmark.
Country Manager, Sales
Manager och Product Manager
i Lindabkoncernen. Tidigare
pilot för Eastern Air Charter
och Chief Flight Instructor vid
Marlboro Airport, New York,
USA.
Olika positioner inom Lennox/
Outokumpu 2002–2006,
senast som SVP och General
Manager of European opera-
tions. Tidigare bland annat VP
Business Development i Europa
och USA för ABB Fläkt Group
19892002.
Olika positioner på Felderer
GmbH sedan 1985. Ägare och
VD på Felderer GmbH sedan
2005. VD på Lindab GmbH
sedan 2023.
Innehav per
31 dec 2024
130 000 aktier 5 000 aktier 31 000 aktier 7 400 aktier 9 800 aktier 12 000 aktier 8 500 aktier 0 aktier
Köpoptioner
1)
299 350 75 000 90 000 3 000 30 000 68 000 33 000 8 000
1) 2022, 2023, 2024 års program
Globala koncernfunktioner
Paula Terne Fredrik Wahrolén Ola Ranstam
Madeleine Hjelmberg
Thomas Lorentzon Greger Juhlin
Group HR Manager Head of Communi ca tions and
Sustainability
Group General Counsel Group Financial Manager Chief Information Officer (IS/IT) Head of Global Products and
Innovation R&D
Född
1963 1973 1977 1974 1978 1968
Anställd 2011 2024 2013 2017 2023 2023
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 57
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Ersättningsprinciper
llande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
utgår från en ersättning grundad på den marknad och den miljö
som respektive befattningshavare är verksam i. Ersättningen
ska vara konkurrenskraftig, möjliggöra rekrytering samt motivera
medarbetare till att stanna i företaget. Ersättningen kan bestå av
fast lön, kort- och långsiktig kontant rörlig ersättning, pension
samt övriga förmåner. Fast lön ska vara individuellt fastställd
utifrån respektive befattningshavares särskilda ansvarsområden,
erfarenhet, kompetens och uppnådda resultat. Den fasta lönen
ska utvärderas minst vartannat år.
Rörlig kontant ersättning ska vara kopplad till förutbestämda
och mätbara kriterier som kan vara finansiella eller icke-finansiella,
men tydligt koppla an till bolagets fördefinierade finansiella,
llbara och kvalitativa mål. De kan vidare utgöras av individ-
anpassade kvantitativa eller kvalitativa mål. Kriterierna ska vara
utformade så att de fmjar bolagets afrsstrategi och lång-
siktiga intressen för fortsatt lönsam och hållbar tillxt.
Den kortsiktiga kontanta rörliga ersättningen till verkställande
direktören kan maximalt uppgå till 100 procent av den fasta
lönen och för övriga ledande befattningshavare till maximalt
40procent av den fasta lönen.
Långsiktig kontant rörlig ersättning till verkställande direktören
kan maximalt uppgå till 70 procent av den fasta lönen och för
övriga ledande befattningshavare till maximalt 40 procent av den
fasta lönen. Eventuellt utfall av långsiktig kontant rörlig ersätt-
ning förutsätts investeras i Lindabaktier för att öka befattnings-
havarens aktieägande i Lindab och knyta samman aktieägares
och ledande befattningshavares intressen.
Pensionen ska vara premiebestämd. Ledande befattnings-
havare som inte omfattas av ITP-plan ska erhålla högst 30 procent
av den årliga fasta lönen i årlig premiebaserad pensions-
avsättning. Övriga förmåner ska inte utgöra en väsentlig del av
den totala ersättningen. Styrelsen äger rätt att i särskilda fall
frångå riktlinjerna. Styrelsen har under 2024 inte utnyttjat detta
mandat. Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen
framgår i tabellen till höger. Därutöver har 8,5 MSEK bokrts för
sociala kostnader inklusive särskild löneskatt på pensioner.
Ersättning till VD
Ola Ringdahls fasta ersättning 2024 uppgick till 7 855 080 SEK.
Enligt avtal kan Ola Ringdahl vidare erhålla kort- och långsiktig
kontant rörlig ersättning. Dessutom har Ola Ringdahl rätt till fri
bil och vissa andra förmåner. Vad Ola Ringdahl erllit under
2024 framgår av tabell till höger. Anställningen löper med en
uppsägningstid om tolv månader från bolagets sida och sex
nader från Ola Ringdahls sida. Ola Ringdahl är bunden av en
konkurrens klausul under två år från anställningens upphörande
under vilken tid han har rätt till särskild ersättning. Bolaget äger
rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning
ska utgå till Ola Ringdahl.
Ersättning till koncernledningen i övrigt
I koncernledningen har under hela året ingått VD och koncern-
chef Ola Ringdahl, Ekonomi- och finansdirektör Lars Ynner,
Director Central Operations Karel Kleinmond, Director of
Business Development and M&A Lars Christensson, Director of
Region West Europe Mette Brøndum, Director of Region North
Europe Joakim Lönnberg och Director of Region South Europe
Pascal Gelugne. Director of Region East Europe Sorin Badea
ingick i koncernledningen fram till 31 oktober 2024. Från och
med 1 november 2024 ingår Director of Region Central Europe
Klaus-Philipp Felderer i koncern ledningen.
Ersättningen till koncernledningen följer de riktlinjer stämman
antagit. Anställningsavtalen för nuvarande koncernledning
innehåller uppsägningstider om maximalt tolv månader från
bolagets sida och sex månader från den anställdes sida.
Under uppsägningstiden äger bolaget rätt att arbetsbefria den
anställde, varvid eventuell lön från annan arbetsgivare ska av -
räknas mot den lön den anställde erhåller under uppsägnings-
tiden. Koncernledningen i övrigt är bunden av konkurrens-
klausuler under ett år från anställningens upphörande under
vilken tid de äger rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att
avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå
till den anställde.
Utvärdering
Styrelsen har följt och utvärderat bolagets program för rörliga
ersättningar till bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjerna för
ersättning till ledande befattningshavare och gällande ersättnings-
strukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Tillämpningen av
riktlinjerna samt de rörliga ersättningarna till bolagsledningen
har konstaterats vara ändalsenliga och i enlighet med de av
årsstämman fastställda riktlinjerna. Styrelsens bedömning är att
ersättningen för ledande befattningshavare ger en bra balans
mellan att motivera medarbetarna och att ge kompensation
på ett konkurrenskraftigt sätt. De ersättningsstrukturer och
ersättnings nivåer som finns i bolaget är således marknads-
mässiga och väl avgda.
Ersättning till ledande befattningshavare
Ersättningar och övriga förner till koncernledningen 2024
SEK Ola Ringdahl
1)
Ersättning
övrig koncern-
ledning
1)
Totalt
Fast lön inkl. semestertillägg 7 855 080 16 691 897 24 546 977
Rörlig ersättning 1 990 393 1 027 957 3 018 350
Pensioner 2 345 782 2 395 558 4 741 340
Förmåner 226 680 387 413 614 093
Summa 12 417 935 20 502 825 32 920 760
1) Ersättningen är exklusive sociala avgifter och särskild löneskatt.
Ersättningen till övrig koncernledning avser 8 (8) personer.
58 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Styrelsens rapport om intern kontroll för
räkenskapsåret 2024
Styrelsen i Lindab ansvarar för den interna kontrollen i koncernen,
ett ansvar som regleras i Aktiebolagslagen och i Svensk kod för
bolagsstyrning. Lindabs finansiella rapportering följer såväl de
lagar och regler som gäller för bolag noterade på Nasdaq Stock-
holm, som de lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs.
Beskrivningen i denna rapport har utformats i enlighet med
Aktiebolagslagen, Årsredovisningslagen, Nasdaq Nordics regel-
verk för emittenter och Svensk kod för bolagsstyrning. Syftet
med rapporten är att ge aktieägare och övriga intressenter en
förståelse för hur den interna kontrollen är organiserad i Lindab.
Styrelsens beskrivning av den interna kontrollen har som
utgångspunkt den struktur som finns i COSO:s (Committee of
Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) ram-
verk för intern kontroll. Mot bakgrund härav har denna rapport
upprättats.
Kontrollmiljö och styrinstrument
För att skapa och vidmakthålla en fungerande kontrollmiljö
har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av
betydelse för den finansiella rapporteringen. Däribland särskilt
styrelsens arbetsordning och instruktion för den verkställande
direktören och styrelsens utskott. Ansvaret för att i det dagliga
arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljön
åvilar primärt den verkställande direktören. Denne rapporterar
regel bundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner.
Styrelsen har även ett revisionsutskott som beredande forum,
vilket bland annat behandlar frågor relaterade till koncernens
finansiella rapporter, hållbarhet, intern kontroll, internrevision,
rapporterings frågor och redovisningsprinciper samt konsekven-
ser av even tuella förändringar av dessa. Revisionsutskottets
protokoll delges styrelsen regelbundet och utskottets ordförande
avrapporterar löpande vid styrelsemöten. Revisionsutskottet har
även en löpande kontakt med bolagets externa revisorer och
ansvarar även för att säkerställa revisorernas oberoende, kvalifi-
kationer samt att följa överenskommen arvodering.
Den interna kontrollstrukturen inom Lindab bygger på ett
ledningssystem baserat på koncernens organisation och sätt att
bedriva verksamheten, med tydligt definierade roller, ansvars-
områden och delegering av befogenheter. En viktig roll i kontroll-
strukturen spelar även fastställda, styrande dokument såsom
exempelvis manualer, policyer och riktlinjer inklusive antagen
uppförandekod. De styrande dokumenten rörande redovisning
och finansiell rapportering samt hållbarhetsrapportering utgör
de väsentligaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den
finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen.
Under 2024 har Lindab fortsatt arbetet med att utveckla,
förbättra och ytterligare höja mognadsgraden av intern kontroll
inom koncernen. Kontrollmiljön ska säkerställa såväl effekti-
vitet i koncernens processer som en god intern kontroll och
detta bygger bland annat på minimikrav för god intern kontroll i
identifierade väsentliga processer. Bolaget arbetar kontinuerligt
pro aktivt med den interna kontrollmiljön och genomför även
granskningar med syfte att validera kontrollmiljöns reella funk-
tionalitet. Lindab har under 2024 intensifierat arbetet med intern
kontroll inom rapporte ring av hållbarhetsinformation. Utifrån
fastställd rapporteringsprocess, med tydlig ansvarsfördelning
och uppföljning, har granskning utförts som föranlett observatio-
ner, rekommendationer och åtgärder samt utbildningsinsatser.
Ytterligare ett under året tillkommande fokusområde har varit
att förstärka internkontrollperspektivet i pågående ERP-projekt,
med syfte att initiera utökad integrering av effektiva och system-
baserade kontroller i möjligaste mån inför kommande system-
uppgradering.
Riskbedömning
I koncernen genomförs löpande riskbedömning för identifiering
och utvärdering av väsentliga risker. Lindabs riskhantering består
av att identifiera, mäta och göra aktiva ställningstaganden kring
identifierade risker, med syfte att antingen acceptera, minimera
eller eliminera en potentiell risk utifrån antagen strategi. Lindab
har ett program för riskhantering, Lindab Risk Management
(LRM), som omfattar alla delar av verksamheten, såväl affärs-
områden som regioner och koncernfunktioner. Syftet är att
strukturerat kunna arbeta med att förebygga olika risker och
stödja ständiga förbättringar. Återkoppling och genomgång
av väsentliga risker sker på årlig basis till styrelsen. Utöver
detta sker genomgång av de väsentliga riskerna med koncern-
ledningen minst två gånger om året.
Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms främst
risken ligga i väsentliga felaktigheter i redovisningen, till exempel
avseende bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter,
kostnader, bedömningar av komplexa och/eller ändrade affärs-
förhållanden etc. Bedrägeri och förlust genom förskingring är en
annan risk. Vad gäller hållbarhetsrapporteringen bedöms risken
för väsentliga felaktigheter främst vara relaterad till tillgängliga
korrekta data inom ett område som präglas av snabb utveck-
ling och omfattande ny reglering samtidigt som praxis är under
framväxt. Riskhantering är inbyggd i varje process och olika
metoder används för att värdera och begränsa risker samt för
att säkerställa att de risker som Lindab är utsatt för hanteras
i enlighet med fastställda policyer, instruktioner samt etable-
rade uppföljningsrutiner. All riskhantering syftar till att begränsa
väsentliga risker och främja korrekt redovisning, rapportering
och informationsgivning.
Kontrollaktiviteter
Utformningen av kontrollaktiviteter syftar till att på ett effektivt
sätt hantera de risker som styrelsen och ledningen bedömer
vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och
den finansiella rapporteringen samt hållbarhetsrapporteringen.
Ändamålsenliga, effektiva och tillförlitliga processer är grund-
läggande i arbetet med att säkerställa efterlevnad av gällande
lagar, förordningar och riktlinjer.
Kontrollstrukturen består av tydliga roller i organisationen
som möjliggör effektiv ansvarsfördelning av specifika kontroll-
aktiviteter, vilka syftar till att upptäcka eller i tid förebygga risk
för fel i rapportering. Sådana kontrollaktiviteter kan exempelvis
vara tydlig beslutsordning och beslutsprocesser för större beslut
som förvärv, större investeringar, avyttringar, avtal och analy-
tiska uppföljningar.
Styrelsens rapport om intern kontroll
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 59
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
En viktig uppgift för Lindabs organisation är att implementera,
vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner, även
med inriktning på affärskritiska frågor. Processansvariga på
olika nivåer är ansvariga för utrande av nödvändiga kontroller
avseende den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrappor-
teringen. Iboksluts- och rapporterings processer finns kontroller
vad gäller värdering, redovisningsprinciper och uppskattningar.
Alla rapporterande enheter har en ansvarig controller/ekonomi-
chef, vilken har till ansvar att säkerställa korrekt finansiell rappor-
te ring. Ihållbarhets rapporterings processen finns kontroller för att
verifiera underlag som stödjer rapporterade data. Den kontinuer-
liga analys som görs i respektive enhet av finansiella rapportering
och hållbarhetsrapportering tillsammans med den analys som
görs på region- och koncernnivå, är viktiga för att säkerställa att
rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. Kon-
cernens controller organisation och hållbarhetsorganisation spelar
en viktig roll i den interna kontrollprocessen och ansvarar för att
rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid.
Information och kommunikation
Lindab har interna informations- och kommunikationsvägar.
Dessa syftar till att främja fullständighet och riktighet i den
finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen, till
exempel genom styrdokument i form av interna riktlinjer, direktiv
och policyer. Regelbundna uppdateringar och meddelanden om
ändringar av redovisningsprinciper, ändringar på krav i rapporte-
ring eller annan informationsgivning görs tillgängliga och kända
för berörda medarbetare. Genom koncernens intranät (LindNet)
har organisationen tillgång till samtliga centrala styrdokument för
intern kontroll och styrning.
Lindab har ett visselblåsarsystem, WhistleB, för att öka
till gänglig heten för samtliga medarbetare att anonymt kunna
rapportera problem och/eller oegentligheter inom verksamheten.
Med arbetare blir årligen påminda om visselblåsarsystemet och
dess tillgänglighet och samtliga nyanställda får genomgång och
utbildning i systemet. WhistleB tillhandahåller funktioner med
bland annat möjlig het att anonymt rapportera problem och/eller
oegentlig heter via lokala telefonnummer. Bolaget har tillsett
att en av de som mottager, analyserar och vid behov utreder
meddelanden, är en advokat irespektive land tillsammans med
koncernens chefs jurist, tillika medlem i dotterbolagets styrelse
eller annan person/personer som anses lämpliga att utreda det
som rapporterats. Respektive advokat tillser även att den eller
de personer som är involverade iarbetet hålls uppdaterade kring
eventuell lokal lagstiftning och/eller regler. Då en advokat får
information direkt från WhistleB om ett nytt ärende säkerställs
att en extern insyn och kompetens omedelbart kan hantera
och rådgöra i ärendet oavsett karaktär. Anonymitet ska garan-
teras enligt llande lagar och regler för de som rapporterar in
problem och/eller oegentligheter.
Styrelsen erhåller regelbundet finansiella rapporter. Den
externa informationen och kommunikationen styrs bland annat
av bolagets Kommunikationspolicy som beskriver Lindabs
generella principer för informationsgivning.
Uppföljning
Koncernens efterlevnad av antagna policyer och riktlinjer följs
upp av styrelsen och företagsledningen. Vid varje styrelsemöte
behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens ersättnings-
utskott och revisionsutskott spelar en viktig roll när det gäller
exempelvis ersättningar, finansiell rapportering och hållbarhets-
rapportering samt intern kontroll.
Inför publicering av kvartalsrapporter och årsredovisning
granskar revisionsutskottet och styrelsen den finansiella
rapporte ringen samt hållbarhetsrapporteringen. Lindab gör
nadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser fn
budget, prognos och föregående år. De externa revisorerna
avrapporterar sina noteringar till styrelsen fn den översiktliga
granskningen av tredje kvartalets bokslut respektive gransk-
ningen av årsbokslutet och av granskningen av styrelsens
och verkställande direktörens förvaltning. De externa reviso-
rerna avrapporterar även sina noteringar från utförd översiktlig
granskning av hållbarhetsrapporten till styrelsen. Vanligtvis deltar
revisorerna vid två styrelsemöten per år.
Lindab har identifierat tre huvudsakliga områden (hållbarhet,
intern kontroll och efterlevnad) som centrala inom sin bolags-
styrning och har en bolagsstyrningskommitté, vars huvudsak-
liga ansvarsområde är att säkerställa god bolagsstyrning inom
koncernen.
Internrevision
Lindab har en internrevisionsfunktion integrerad i koncernens
centrala finansorganisation som upprätthålls av extern part.
Funktionen rapporterar löpande till koncernens Ekonomi- och
finansdirektör samt direkt till revisionsutskottet minst en gång
per år. Inriktning och omfattning av internrevisionens arbete
fastställs av revisionsutskottet. Internrevisionen syftar till att
säkerställa att koncernens mål uppnås genom ändamålsenliga
och effektiva processer samt att den finansiella rapporteringen
är upprättad i enlighet med tilmpliga lagar och regler.
Båstad den 6 april 2025
Styrelsen i Lindab International AB (publ)
60 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Revisorsyttrande om bolagsstyrningsrapporten
Till bolagsstämman i Lindab International AB (publ) organisationsnummer 556606-5446
Göteborg den 6 april 2025
Deloitte AB
Harald Jagner
Auktoriserad revisor
Uppdrag och ansvarsfördelning
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten
för räkenskapsåret 2024 på sidorna 4960 och för att den är
upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen.
Granskningens inriktning och omfattning
Vår granskning har skett enligt FAR:s rekommendation RevR 16
Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta inne-
bär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan
inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den
inriktning och omfattning som en revision enligt International
Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra
uttalanden.
Uttalande
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i
enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 Års redo-
visningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är
fören liga med årsredovisningen och koncernredovisningens
övriga delar, samt är i överensstämmelse med Årsredovisnings-
lagen.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 61
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Verksamhetsrisker
Risk Trend Hantering
Hälsa och säkerhet
I Lindabs anläggningar kan olyckor och
bristande säkerhet leda till skador eller
dödsfall. Hälsorisker inkluderar även
psykisk ohälsa till exempel på grund av
trakasserier, höga stressnivåer och/eller
dålig arbetsmiljö.
Den fysiska säkerheten för medarbetarna är ett högprioriterat omde och systematiskt arbete för att
förebygga olyckor genomförs dagligen, framför allt i Lindabs produktionsanläggningar där riskerna
är som störst. Sedan ett antal år tillbaka har Lindab intensifierat arbetet kring god arbetsmiljö genom
att arbeta med värderingar, beteenden och utbildning. Lindab har en arbetsmiljöpolicy med tydligt
formulerat ansvar för såväl chefer som medarbetare. Stor vikt läggs vid det förebyggande arbetet som
sker i samarbete mellan ledning, med arbetare, skyddsorganisation och företagshälsovård. Inträffade
olyckor, som gett upphov till förlorad arbetstid i minst en dag, följs upp månadsvis och redovisas
som LTIF (Lost Time Injury Frequency). Under 2024 uppgick LTIF till 3,6 (9,0), vilket är en minskning från
föregående år. Efter en negativ utveckling under 2023 sattes åtgärder in vilka har gett reell effekt under
året. För information om genomförda åtgärder, se sidan 43, samt sidan 207.
Vid allvarliga olyckor, med risk för bestående men, informeras Group Health and Safety Manager och
koncern chefen inom 24 timmar. Korrigerande åtgärder vidtas omedelbart och förebyggande åtgärder
vidtas så snart som möjligt och följs upp. Under 2024 inträffade 0 allvarliga olyckor. För mer detaljerad
rapportering om incidenter samt olyckor, se sidan 207.
Lindab följer noggrant upp inträffade skador för att säkerställa att berörda personer får bästa möjliga
stöd för att återgå i arbetet. Lindabs investeringsprogram som medför en moderni serad maskinpark
har också en positiv påverkan på säkerheten på arbetsplatsen. En god och säker arbetsmiljö är en
strategiskt viktig fråga i koncernen. Hälsa och säkerhet är även en del av Lindabs leverantörsutrde-
ringsprogram för att skydda människor i Lindabs värdekedja.
Riskhantering
RISKER I MINDRE ELLER större omfattning är en del av affärsverksamheten. Lindabs
riskhantering består av att identifiera, mäta och försöka förhindra att dessa risker blir
verklighet och ständigt göra förbättringar för att minska den potentiella exponeringen.
För koncernen är risk förebyggande insatser huvudinriktningen, att förhindra att
potentiella risker utvecklas till skador och/eller förluster. Om Lindab inte lyckas fullt ut
med detta gäller det i andra hand att mildra verkan av redan inträffade skador.
Koncernens verksamhetsrisker utgörs bland annat av operativa
risker, strategiska risker, efterlevnadsrisker och hållbarhets-
risker. Därutöver hanterar Lindab även finansiella risker.
För varje enskild risk bems sannolikhet och påverkan på
Lindabs verksamhet med påfölj ande åtgärdsplan. Rapportering,
uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade rutiner
och processer. Identifierade risker uppdateras kvartalsvis av
koncernledningen. Arbetet med att mitigera dem sker löpande,
såväl på bolagsnivå som i regioner och koncernen. Varje kvartal
granskas riskerna. Vid behov lämnas feedback till riskägarna
som i sin tur ser till att ansvarig medarbetare hanterar risken.
Styrelsen får en årlig genomng av koncernens allvarligaste
risker och uppdateras vid behov. Risker på regions- och lands-
nivå ansvarar respektive chef för, liksom att rapportera allvarliga
risker uppåt iorganisationen. Riskbedömningen beaktar även
resultaten från den dubbla väsentlighetsanalysen, som syftar till
att identifiera väsentlig påverkan, risker och möjligheter kopplade
till hållbarhet.
Risker i fokus Övriga väsentliga risker
Hälsa och säkerhet
Digitalisering
IT-säkerhet
Produkter med lägre klimat-
påverkan
Kompetens
Legala risker
Efterfrågan
Påverkan av politiska beslut
Globala och regionala kriser
Råvarupriser
Driftstörningar
Konkurrens
Kundexponering
Leverantörer
Investeringar
Förvärv
Förtroenderisker
Affärsetik
Miljö- och klimatrisker behandlas i hållbarhetsrapporten och finansiella
risker behandlas i de finansiella rapporterna.
62 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
RISKER OCH RISKHANTERING
Risk Trend Hantering
Digitalisering
Nya digitala lösningar medför nya
möjligheter att göra affärer och
effektivisera verksamheten, men
även risker för teknikval som leder till
problem eller höga kostnader. Det finns
även en risk för att inte införa system
i tid när kunderna kräver ökat digitalt
stöd.
Den digitala utvecklingen går snabbt och skapar nya förutsättningar och möjligheter. Det kan till exempel
handla om mer energieffektiva system som levererar ett bättre inneklimat, men även nya digitala lösningar
som möjligr nya tjänster samt förändrar kundernas och investerarnas efterfgan och beteende.
Med ökad digitalisering ställs krav på uppkopplade produkter och kringtjänster där data analyseras.
Lindab har nära kontakt med kunder samt teknikpartners för att säkerställa att efterfgade produkter
utvecklas samtidigt som Lindabs kompetens på området höjs.
En annan aspekt av digitaliseringen är att mer data och rapportering efterfrågas fn externa parter.
Det innefattar exempelvis finansiella data, hållbarhetsdata och produktdata. Ny teknik behöver utnyttjas
för att efterfrågan på data inte ska leda till ineffektiv och manuell hantering och reducera tid för värde-
skapande aktiviteter.
IT-säkerhet
Störningar eller felaktigheter i kritiska
system kan få en direkt påverkan på
produktions- och affärsprocesser.
Intrång av obehöriga kan orsaka
ekonomiska förluster och andra skador.
IT-säkerhetsarbetet omfattar kontinuerlig riskbedömning samt införande av förebyggande åtgärder
och användandet av säkerhetsteknologier. För att möjliggöra hög tillgänglighet, katastrofberedskap
och minimera risken för driftstörning på verksamhetskritiska system har IS/IT-säkerhetssningar
implementerats och tillämpliga grader av redundans i IT-infrastrukturutrustning (kommunikations linjer,
servrar, lagring och serverhallar) etablerats. Regelbundna riskanalyser innefattande identifiering, analys
samt riskreducerande åtgärder utförs för verksamhetskritiska IS/IT-system. Med en ökad grad av
digitalisering bedöms riskerna inom detta område successivt stiga.
Produkter med lägre klimatpåverkan
För att fortsätta vara en attraktiv
leverantör behöver klimatpåverkan från
tillverkning och material i produkterna
minska.
Lindabs klimat- och miljöpolicy, tillsammans med hållbarhetsplanen, utgör grunden för miljöarbetet.
Minskning av växthusgasutsläpp är avgörande för att bibehålla Lindabs attraktivitet som leverantör och
investering. Lindab är anslutet till Science Based Target initiative (SBTi), där uppfyllelse av utsppsl är
viktigt för att undvika ekonomiska påföljder och skydda företagets hållbarhetsrykte. För mer information
om Lindabs vetenskapliga mål för minskade utsläpp, se sidan 168.
Utspp från slinköp är en betydande del av Lindabs klimatpåverkan. Lindab har inlett en övergång
till koldioxidreducerat stål, som tillverkas med återvunnen råvara eller ny teknik för att minska utsläppen.
Lindab behöver även se över hur klimatpåverkan från andra material kan hanteras. Övergången följer
med kundkrav och regelverk som prioriterar produkter med låg klimatpåverkan och återvunnen råvara.
llbara alternativ är för närvarande dyrare än traditionella, och betalningsviljan är ännu inte tillräcklig
för att helt motivera övergången.
Stålindustrins omställning och bristen på metallskrot kan begränsa tillgången på koldioxidreducerat
stål. Samtidigt kan den hållbara omställningen innebära risker för värdekedjan i form av energibrist och
ökade kostnader. Beskattning av högutsläppsmaterial, som traditionellt stål, kan leda till prisökningar
men samtidigt minska prisskillnaden mellan traditionellt och koldioxidreducerat stål. Cirkularitet är
också en viktig del i att minska klimatpåverkan på Lindabs produkter och verksamhet.
En balanserad omställning är avgörande för att hantera riskerna, där kundernas betalningsvilja för håll-
bara lösningar, stöd från regelverk och tillngen på koldioxidreducerat material är centrala faktorer.
Lindab har omställningsplaner på plats för att minska klimatpåverkan från egen tillverkning och värde-
kedjan. Läs mer om Lindabs arbete kopplat till klimaträndringarna på sidan 166–179.
Kompetens
Att attrahera kompetent personal samt
behålla nyckelpersoner har betydelse
för Lindabs fortsatta framgång.
Bristen på arbetskraft blir alltmer påtaglig och arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare blir
rmed ännu viktigare. Lindab arbetar med riktade insatser för att attrahera kritiska kompetenser och
stärka arbetsgivarvarumärket. Genom utbildning, coachning och årliga medarbetarsamtal utvecklas
medarbetarnas kompetens. Löner och andra villkor ska vara marknadsanpassade samt kopplas till
bolagets affärsmässiga prioriteringar. Lindab eftersträvar goda relationer med de fackliga organisa-
tionerna. Lindabs investerings program automatiserar delar av produktionen, vilket till del motverkar
brist på arbetskraft inom tillverkningen. Läs mer om Lindabs arbete för att srka sin attraktivitet som
arbetsgivare på sidorna 42–44 och 194–207.
Legala risker
Lindab kan bli föremål för kommersiella
tvister och andra rättsliga förfaranden.
Lindab följer rättsutvecklingen inom relevanta områden för att säkra efterlevnad av regelverk. En
central funktion som leds av koncernens chefsjurist har ansvar för att bevaka och styra den legala
riskhanteringen. Koncernbolagen har under året endast varit inblandade i mindre tvister som är
direkt hänförliga till verksamheten. Inom Ventilation Systems och Profile Systems görs avsättningar
för uppkomna tvister som bedöms mynna ut i betalningsansvar. Garantiavsättningen vid utgången av
kenskapsåret uppgick till –5 (–6) MSEK. För ytterligare information, se not 27 på sidan 122..
Den intensiva regelutveckling som pågår inom EU innebär både möjligheter och risker. Nya och
omfattande krav, såsom CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), CSDDD (Corporate
Sustainability Due Diligence Directive), ESPR (Ecodesign for Sustainable Products Regulation) och fler
regelverk kopplade till den gna given kräver stora resurser för att säkerställa efterlevnad.
För Lindab innebär detta en risk för ökade kostnader, både för att säkerställa regelefterlevnad och för
att anpassa verksamheten till nya krav. Det kan också skapa en konkurrensnackdel gentemot akrer
utanför EU som inte omfattas av samma regelverk. Dessutom finns risken att kunder och leverantörer,
rskilt mindre akrer, har svårigheter att anpassa sig till regelverken. Detta kan påverka Lindabs
värdekedja negativt.
Lindab hanterar riskerna genom att stärka den interna kapaciteten, investera i digitala verktyg och
förbättra styrningen. Hållbarhetsrapporten, på sidorna 138–222, följer CSRD och ESRS. Leverantörs-
programmet som syftar till att stärka leverantörernas hållbarhetsarbete är en början till att uppfylla
kraven i CSDDD. Effektiva metoder krävs för att balansera ökade rapporteringskrav med värde-
skapande aktiviteter. En framgångsrik hantering av regelverken skapar inte bara efterlevnad, utan
också möjlig heter att stärka Lindabs position som en ledande aktör inom ventilation.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 63
RISKER OCH RISKHANTERING
Finansiella
rapporter
Källa:
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0360132311002617?via%3Dihub
15 %
En studie visar att god
ventilation kan öka elevers
kognitiva förmåga med
upp till 15 procent.
64 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Förvaltningsberättelse 66
Utdelning och vinstdisposition 70
Koncernen 71
Rapport över totalresultat 74
Rapport över kassaflöde 76
Rapport över finansiell ställning 78
Rapport över förändringar i eget kapital 79
Moderbolaget 80
Resultaträkning 80
Balansräkning 80
Kassaflödesanalys 80
Förändringar i eget kapital 81
Fem år i sammandrag 82
Noter 85
Revisionsberättelse 130
Avstämningar 133
Finansiella definitioner 136
Innehåll
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 65
Verksamhet
Lindabs erbjudande omfattar produkter och hela system för
energieffektiv ventilation och ett hälsosamt inomhusklimat.
I vissa länder har Lindab även ett omfattande erbjudande av
tak, fasader och takavvattning. Produkterna kännetecknas av
hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötänkande samt
levereras med en hög servicegrad, vilket sammantaget ger ett
ökat kundvärde.
Lindabs verksamhet styrs utifrån en matrisorganisation där
grunden för den externa rapporteringsstrukturen hänför sig
till de olika kunderbjudanden som respektive affärsområde
tillhandahåller. Verksamheten inom Ventilation Systems erbjuder
huvudsakligen ventilationsrelaterade produkter samt inneklimat-
lösningar. Profile Systems är inriktad på produkter och system
i tunnplåt för bland annat takavvattning, beklädnad av tak och
väggar samt olika slprofiler. Ur ett matrisperspektiv styrs även
verksamheten utifrån en geografiskt uppdelad säljorganisation,
vilken stöttas av ett antal produkt- och systemområden med
gemensamma produktions- och inköpsfunktioner för respek-
tive affärsområde. Ur ett marknadsperspektiv är koncernens
verksamhet huvudsakligen centrerad till Europa och Lindab
har en god marknadsandel i flertalet geografiska områden där
koncernen är representerad.
Finansiella nyckeltal
MSEK om inget annat anges
2024 2023 Förändring %
Nettoomsättning 13 323 13 114 2
Tillväxt, % 2 6
varav organisk –5 –9
varav förvärv/avyttring 7 10
varav valutaeffekter 0 5
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA
1)
1 704 1 781 –4
EBITDA-marginal,%
1)
12,8 13,6
Justerat rörelseresultat
1) 2)
1 044 1 178 11
Rörelseresultat 736 1 178 –38
Justerad rörelsemarginal, %
1) 2)
7,8 9,0
Rörelsemarginal, % 5,5 9,0
Resultat före skatt 461 1 008 –54
Årets resultat 315 849 –63
Resultat per aktie före utspädning, SEK 4,10 11,07 63
Resultat per aktie efter utspädning, SEK 4,10 11,07 63
Utdelning per aktie, SEK 5,40
3)
5,40
Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 438 1 711 –16
Eget kapital 7 360 7 237 2
Nettoskuld
1)
4 510 3 264 38
Finansiell nettoskuld
1)
2 649 1 670 59
Avkastning på eget kapital, %
1) 2)
4,3 12,0
Avkastning på sysselsatt kapital, %
1) 2)
6,2 10,7
Nettoskuld/EBITDA, exkl. engångsposter och omstruktureringskostnader
1) 2)
2,5 1,9
Finansiell nettoskuld/EBITDA, exkl. IFRS 16, exkl. engångsposter och omstruktureringskostnader
1) 2)
2,0 1,4
Nettoskuldsättningsgrad, ggr
1) 2)
0,6 0,5
Medelantal anställda 5 147 4 960 3
1) Utgör ett så kallat alternativt nyckeltal som inte är definierat enligt IFRS. För definition se sidan 136.
2) Justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader, se tabell sidan 133.
3) Styrelsens förslag till utdelning för 2024.
Nettoomsättningen uppgick till 13 323 MSEK
(13114), en ökning med 2 procent (6) jämfört med
föreende år.
Justerat rörelseresultat uppgick till 1 044MSEK
(1178) och resultatet var justerat med engångs-
poster och omstruktureringskostnader om
308MSEK (–).
Justerad rörelsemarginal var 7,8 procent (9,0).
Rörelseresultatet uppgick till 736 MSEK (1 178) och
rörelsemarginalen var 5,5 procent (9,0).
Årets resultat var 315 MSEK (849).
Styrelsen föreslår en utdelning om 5,40 SEK (5,40)
per aktie.
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktörenr Lindab International
AB (publ) , org. nr 556606-5446, registrerat i Sverige med säte i
Båstad och adress 269 82 Båstad, avger härmed årsredovisning
för verksamhetsåret 2024.
Lindab International AB (publ) utgör moderbolag för Lindab-
koncernen. Aktien är noterad på Nasdaq Stockholm, Large Cap,
under kortnamnet LIAB.
FINANSIELLA RAPPORTER
66 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Finansiella mål och måluppfyllelse 2024
Lindab har finansiella mål för tillväxt, lönsamhet och skuldsätt-
ning. Lindabs ambition är att vara värdeskapande för kunder och
miljö. Koncernens målttning syftar också till att skapa värde
för aktieägare samt övriga intressenter utifrån en affärsmodell
med tydliga finansiella mål. Sedan ett flertal år tillbaka har Lindab
arbetat mot av styrelsen antagna finansiella mål inom katego-
rierna tillväxt, lönsamhet och skuldsättning. Det underliggande
syftet med målen är att långsiktigt skapa värde för aktieägarna,
stärka Lindabs finansiella ställning och möjliggöra koncernens
framtida strategiska satsningar.
Lindabs finansiella mål är:
Den årliga tillväxten ska vara minst 10 procent, som en
kombination av organisk och förvärvad tillväxt.
Rörelsemarginalen (EBIT) ska överstiga 10 procent per år,
justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader.
Nettoskulden ska inte vara högre än tre gånger EBITDA,
beräknat utifrån 12 månaders genomsnittliga värden.
Lindabs utdelningspolicy är att föreslagen utdelning ska
motsvara minst 40 procent av bolagets resultat efter skatt,
med hänsyn tagen till bolagets finansiella ställning, förvärvs-
möjligheter och långsiktiga finansieringsbehov.
Lindabs försäljningstillväxt, exklusive valutaeffekter, uppgick
under året till 1,7 procent (1,4). Rörelsemarginalen för 2024,
justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader,
uppgick till 7,8 procent (9,0). Vid utgången av 2024 uppgick
netto skulden i relation till EBITDA till 2,5 (1,9).
Lindabs styrelse föreslår årsstämman att besluta om en
utdelning om 5,40 SEK (5,40) per aktie, vilket motsvarar en
utdelning om 416 MSEK (415) baserat på nu utestående antal
aktier. Förslaget är i enlighet med koncernens utdelnings-
policy.
Tidigare avyttring av segment
I december 2021 avyttrades segmentet Building Systems.
Nyckel tal för tidigare perioder än 2022 inkluderar avyttrad
verksamhet, vilket medför att nyckeltal för rullande tolv månader
2022 är beräknade utifn både inklusive och exklusive av yttrad
verksamhet. Definitionen total verksamhet inkluderar även
Building Systems medan kvarvarande verksamhet endast
inkluderar de nuvarande segmenten Ventilation Systems och
Profile Systems.
Finansiella mål
Lindab har följande finansiella mål för tillväxt, lönsamhet och skuldsättning:
Årlig tillväxt, >10%
1)
Justerad rörelsemarginal, >10% Nettoskuld/EBITDA, <3,0
4)
20242023202220212020
24,3
3)
1,4
1,7
–5,2
2)
19,6
3)
20242023202220212020
1,4
2)
1,0
2)
1,6
1,9
2,5
20242023202220212020
10,0
2)
13,1
3)
9,0
7,8
10,9
1) Tillväxt baserat på en kombination av förvärvad och organisk tillväxt, det vill säga exklusive valutaförändringar.
2) Inkluderar det tidigare segmentet Building Systems vilket avyttrades 2021.
3) Utfallet i årlig tillväxt, inklusive avyttrad verksamhet, var 13,0 procent för 2022 samt 18,5 procent för 2021. Justerad rörelsemarginal, inklusive avyttrad verksamhet,var 12,2 procent för 2021.
4) Nettoskuld/EBITDA är beräknad inklusive IFRS 16 Leasingavtal samt justerad för engångsposter och omstruktureringskostnader. Finansiell nettoskuld/EBITDA uppgår till 2,0 för 2024, 1,4 för 2023,
1,0för 2022, 0,4 för 2021 och 0,5 för 2020. För fullständig definition av finansiell nettoskuld samt finansiell nettoskuld/EBITDA, se sidan 136.
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 67
Investeringar
Lindabs investeringar i immateriella tillgångar och materiella
anläggningstillgångar uppgick till 229 MSEK (294). Den lägre
investeringstakten hade sin grund i att Lindab är i slutfasen av det
investeringsprogram som initierades 2019 med inriktning på effek-
tivisering, kapacitetsökning, säkrare arbetsmiljö och investering i
förnyelsebar energi. Under året redovisade investeringar är i linje
med en normaliserad investeringstakt för koncernen, en investe-
ringstaktsnivå som förntas bibellas fn och med 2025.
Företagsförvärv och avyttringar
I februari 2024 slutrde Lindab förvärvet av samtliga aktier och
röster i de amerikanska Vicon-bolagen: Vicon Machinery LLC,
Plasma Automation Inc., Walsh-Atkinson Company Inc. och
Central States Machinery LLC. Vicon är en ledande tillverkare
av maskiner för tillverkning av rektangulära ventilationskanaler
i USA. Med förrvet ökar Lindabs närvaro betydligt i USA och
koncernens globala försäljning av maskiner för kanalproduktion
fördubblas. Bolagen omsatte årligen cirka 260 MSEK och hade
vid förvärvstillfället 64 medarbetare.
I mars 2024 slutrde Lindab förvärvet av samtliga aktier
och röster i det danska bolaget Airmaster A/S med tillhörande
dotterbolag. Koncernen är en ledande aktör inom produktion
och förljning av decentraliserad ventilation med prirt fokus
på marknad erna i Tyskland, Danmark, Benelux, Norge och
Frankrike. Med förrvet av Airmaster lägger Lindab grunden till
ett nytt produktområde inom koncernen, med målsättning att
komplettera produkt erbjud andet inom ventilation samt skapa
en grund för fortsatt expansion inom decentraliserad ventilation.
Airmaster A/S med dotterbolag omsatte årligen cirka 550 MSEK
och hade vid förvärvs tillllet 190 medarbetare.
I april 2024 slutförde Lindab förrvet av verksamheten i det
tyska bolaget TGA KlimaPartner. TGA KlimaPartner är en väl-
etablerad distributör av ventilations- och inne klimat produkter
med stark närvaro i norra Tyskland. Felderer, som Lindab
för värvade under 2022, kom som del av avtalet att överta
TGA KlimaPartners verksamhet. Produktutbudet som TGA
KlimaPartner tillhandahåller har stora likheter med Felderers
produkt utbud som distributör. Verksamheten omsatte årligen
cirka 50 MSEK och hade vid förvärvs tillllet 10 medarbetare.
I juli 2024 slutrde Lindab förvärvet av samtliga aktier och
röster i det danska bolaget Venti A/S. Bolaget producerar
cirkura och rektangu ra ventilationskanaler och är även en
distributör av ventilationsprodukter såsom ljuddämpare och
tekniska produkter för distribution av luft. Genom förrvet
får Lindab bättre geografisk täckning i Danmark och utökad
produktion av ventilations kanaler. Bolaget omsatte årligen cirka
120MSEK och hade vid förrvstillfället 34 medarbetare.
I oktober 2024 slutförde Lindab förrvet av samtliga aktier
och röster i det franska bolaget Aeraulique Thermique Industrie
Batiment SAS (ATIB). Bolaget är en väletablerad fransk distributör
av ventilations- och inneklimatprodukter. Genom förrvet stärker
Lindab sin position inom tekniska ventilationsprodukter och utökar
distributionen i västra Frankrike. Bolaget omsatte årligen cirka
250MSEK och hade vid förrvstillfället 40 medarbetare.
I december 2024 förrvade Lindab samtliga aktier och röster
i det franska bolaget Acomat International SAS. Bolaget är en
grossist av ventilationsprodukter med fokus på flexibla kanal-
system och tillber för den franska marknaden. Genom för-
värvet får Lindab en starkare position i Frankrike och tillgång
till nya kundsegment, exempelvis tillverkare inom ventilations-
branschen och distributörer som inte enbart är fokuserade på
ventilation. Bolaget omsatte årligen cirka 80 MSEK och hade vid
förvärvstillfället åtta medarbetare.
Under 2023 förrvades fem verksamheter: Raab Lüftungs-
technik GmbH (Tyskland), Irish Ventilation & Filtration Ltd (Irland),
Firmac Ltd. (Storbritannien), HAS-Vent Holdings Ltd. med dotter-
bolag (Storbritannien) och inkmet i Ventilace EU (Tjeckien).
Inga bolag avyttrades under 2024 eller 2023.
För ytterligare uppgifter om företagsförvärv, se not 5.
Forskning och utveckling
Lindab är drivande i utvecklingen mot mer effektiva och resurs-
snåla byggnader. Fokus är bland annat på lösningar som ska
öka standardisering i byggprojekt, bidra till ett lägre använd ande
av resurser och skapa ett bättre inomhusklimat. Detta innefattar
även utveckling av programvara och ny teknik för att undertta
planeringsprocessen för kundernas bygg projekt och installa-
tioner.
Utvecklingsprojekt bedrivs både i egen regi och tillsammans
med leverantörer och universitet, inom bland annat inneklimat,
hållfasthet samt hälso- och hållbarhetsaspekter.
Lindabs forskning och utveckling har under de senaste åren
ännu tydligare riktat in sin verksamhet mot kommande produkt-
och systemerbjudanden, vilka svarar mot högt ställda krav på
framtidallbarhet.
Digitalisering, uppkopplade enheter och erbjudanden med
hjälp av modern sensorteknik bedöms spela en än mer fram-
trädande roll i kommande produktgenerationer. Övervakning och
styrning av inomhusklimatet förntas vara en förutsättning för
hållbarhet, energieffektivisering och hälsosamma och produktiva
inomhusmiljöer.
För 2024 uppgick kostnader för forskning och utveckling till
87 MSEK (68), varav 73 MSEK (52) var relaterade till Ventilation
Systems och 14 MSEK (16) till Profile Systems. Antalet anställda
inom avdelningar för produktutveckling uppgick till 71 (64),
varav 59 (50) inom Ventilation Systems och 12 (14) inom Profile
Systems.
Personal och personalutveckling
För 2024 uppgick medelantalet anställda inom Lindab koncernen
till 5 147 (4 960). Antalet anställda vid årets slut uppgick till 5123
(4 909). Justerat för förrv och avyttringar har antalet anställda
minskat med 74 personer jämfört med mot svar ande tidpunkt
föreende år. Medelantalet anställda i Sverige uppgick till 1 284
(1 379), vilket motsvarade 25 procent (28) av samtliga anställda
inom koncernen. För ytterligare uppgifter om medelantalet
anställda och personalkostnader hänvisas till not 6.
Lindab arbetar ständigt för att ha en enhetlig kultur inom
organisationen och verkar för ett professionellt arbetssätt genom
FINANSIELLA RAPPORTER
68 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
koncernövergripande riktlinjer och principer, såsom exempelvis
implementerad uppförandekod och likabehandlingspolicy. Med
syfte att säkerställa en solid plattform för verksamheten sam-
tidigt som medarbetarnas styrkor tillvaratas på bästa möjliga sätt
har Lindab standardiserade processer och verktyg för medar-
betarsamtal, arbetsbeskrivningar, successionsplaneringar och
kompetensutveckling.
Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
De senaste av årsstämman beslutade principerna för ersättning
till ledande befattningshavare framr av not 6.
Vinstandelsstiftelse
För fast anställda i ett antal svenska bolag inom Lindab finns ett
avtal om att avsättning årligen ska ske till en vinstandelsstiftelse.
För år 2024 skedde en avsättning med 8 MSEK (8) inklusive sär-
skild löneskatt. Vid utgången av 2024 hade vinstandelsstiftelsen
ett innehav om 457 200 aktier (463 400) i Lindab. Utöver den
svenska vinstandelsplanen finns det även en mindre vinstandels-
plan i Lindabs franska bolag. Se vidare not 6.
Bolagsstyrning
Se Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 4961.
Hållbarhetsrapport
Lindabs hållbarhetsrapport utgör en del av årsredovisningen
men ingår inte som ett separat avsnitt i förvaltnings berättelsen
för räkenskapret 2024. Hållbarhetsrapporten återfinns i sin
helhet på sidorna 138–222. På sidan 222 finns ett sidindex med
hänvisningar till var information om de olika ämnena för hållbar-
hetsrapport enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) (1995:1554) går
att finna i årsredovisningen. Hållbarhetsrapportens innehåll upp-
fyller kraven enligt Corporate Sustainability Reporting Directive
(CSRD), European Sustainability Reporting Standards (ESRS)
och ÅRL 6 kap 1016§§. Lindab om fattas av de nya reglerna
om hållbarhetsrapportering enligt ÅRL, CSRD och ESRS från
räkenskapsåret 2025, men har anpassat hållbarhetsrapportens
innehåll till de nya reglerna och standard erna redan från det
innevarande räkenskapsåret. Rapporten har varit föremål för
en översiktlig granskning och revisorns yttrande åternns på
sidan 222. Hållbarhetsrapporten avser perioden 1januari till
31december 2024 och inkluderar samtliga dotter bolag.
Risker och riskhantering
Att vara utsatt för risker är en del av affärsverksamheten.
Lindabs riskhantering består av att identifiera, mäta och förka
förhindra att väsentliga risker realiseras och koncernen gör stän-
diga förttringar för att minska de potentiella riskerna. För kon-
cernen syftar de riskrebyggande åtgärderna till att för hindra
att risker utvecklas till skador och/eller förluster. Om Lindab inte
lyckas fullt ut med detta gäller det i andra hand att mildra verkan
av redan inträffade skador.
Det finns olika karaktärer på risker såsom exempelvis opera-
tionella verksamhetsrisker, strategiska risker, finansiella risker,
efterlevnadsrisker och hållbarhetsrisker. Förmågan att identifiera,
utrdera, hantera och följa upp risker spelar en central roll i
styrningen av Lindab. För varje enskild risk bems sannolikhet
och påverkan på Lindabs verksamhet med påföljande åtgärds-
plan. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt
etablerade rutiner och processer.
Beskrivning av centrala risker och riskhantering härav återfinns
på sidorna 62–63 i denna årsredovisning och utgör en del av
förvaltningsberättelsen.
Aktiekapitalet
Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2024 till 78 842 820 SEK
(78 842 820) fördelat på 78 842 820 aktier (78 842 820) av
endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK.
Per den 31 december 2024 ägde Lindab 1806888 egna
aktier (1 990 838), vilket motsvarar 2,3 procent (2,5) av det totala
antalet Lindabaktier. Antalet utestående aktier var 77035 932
(76 851 982).
Vid årsstämman 2024 beslutades om ett köpoptionsprogram
för ledande befattningshavare i Lindabkoncernen genom en
riktad emission av högst 275 000 köpoptioner. Med anled-
ning av detta program har ledande befattningshavare i Lindab
tecknat 275 000 köpoptioner under året enligt marknads-
mässig värdering utifn fastställda avtal. Varje köpoption ger
innehavaren rätt att förvärva en aktie i Lindab till en lösenkurs
om 264,50 SEK. Förrv av aktier med stöd av option kan ske
efter att Lindab offentliggjort halvårsrapporten för år 2027 och
fram till och med den 31 augusti samma år. Vid årsstämmorna
2021, 2022 respektive 2023 beslutades också om köpoptions-
program för ledande befattningshavare. Under tredje kvartalet
2024 utnytt jades samtliga 183 950 externt ägda optioner i 2021
års köpoptionsprogram för att förvärva aktier enligt program-
mets villkor. Detta medförde att 183 950 egna aktier i Lindab
International AB (publ.) såldes vid inlösen av optioner. Inlösen av
optioner skedde till en lösenkurs om 222,00 SEK per aktie. Från
2022 års köpoptionsprogram finns 238 050 utestående optioner
med en lösenkurs på 219,90 SEK per aktie som förfaller som-
maren 2025. Från 2023 års köpoptionsprogram finns 225500
utestående optioner med en lösenkurs på 209,70 SEK som
förfaller sommaren 2026.
Alla aktier har samma rätt till utdelning och överskott vid likvi-
dation samt berättigar till en röst vid Lindabs årssmma. Aktier
i eget förvar berättigar dock inte till utdelning. Enligt Lindabs
bolagsordning får det emitterade aktiekapitalet inte understiga
60 MSEK och inte överstiga 240 MSEK och antalet aktier inte
understiga 60 000 000 och inte överstiga 240 000 000.
Det finns inga begränsningar i lag eller i bolagsordningen med
avseende på aktiernas överlåtbarhet.
Bolaget hade per den 31 december 2024 ett börsvärde på
17 657 MSEK (15 301) och 15 836 aktigare (17 675). Lindabs
största aktigare vid årsskiftet var Carnegie Fonder 10,0 pro-
cent (0,0), Fjärde AP-fonden 8,8 procent (9,0), Lannebo Kapital-
förvaltning 7,0 procent (2,6), Första AP-fonden 5,1 procent (4,7)
och Swedbank Robur Fonder 4,6 procent (3,3). De fem största
ägarna hade tillsammans 35,5 procent (29,7) av aktiekapitalet
och rösterna. De tio största innehavarna utgjorde vid årsskiftet
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 69
53,0procent (44,0) av aktierna och rösterna. Lindabs eget inne-
hav av aktier är exkluderat vid beräkningen av samtliga i stycket
angivna procenttal.
Det föreligger inga begnsningar i hur många aktier en
aktieägare kan representera vid bolagsstämman. Lindab känner
inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begräns-
ningar i rätten att överlåta aktierna.
Bolagsordningen anger att styrelsens ledamöter väljs vid års-
stämman. Tillsättande och entledigande av styrelse ledamöter
regleras i övrigt av bestämmelserna i Aktiebolagslagen och
Svensk kod för bolagsstyrning. Aktiebolagslagen anger vidare
att ändringar i bolagsordningen i förekommande fall ska beslutas
vid bolagsstämmor.
Utdelning
Utdelningspolicy
Lindabs utdelningspolicy anger att föreslagen utdelning ska mot-
svara minst 40 procent av bolagets resultat, med beaktande av
Lindabs finansiella ställning, förvärvsmöjligheter och långsiktiga
finansieringsbehov.
Förslag till vinstdisposition för verksamhetsåret 2024
Lindabs styrelse föreslår att årsstämman den 13 maj 2025
beslutar om en utdelning på 5,40 SEK (5,40) per aktie, vilket är i
enlighet med bolagets utdelningspolicy och ger en utdelning om
totalt 416 MSEK (415) baserat på nu antal utestående aktier.
Till årsstämmans förfogande:
SEK 2024
Balanserade vinstmedel 2 381 915 880
Årets vinst 12 116 303
Balanserade vinstmedel vid årets slut 2 394 032 183
Styrelsen föreslår att vinstmedel disponeras enligt följande:
SEK
Till aktieägarna utdelas 5,40 SEK per aktie 415 994 033
I ny räkning balanseras 1 978 038 150
Totalt 2 394 032 183
I bolaget finns totalt 78 842 820 aktier, varav 1806888 är återköpta
egna aktier. Summa föreslagen utdelning till aktieägare är beräk-
nad på antalet utestående aktier, det vill säga 77035 932 aktier.
Faktiskt utbetald total utdelning kan komma att ändras om antalet
återköpta aktier ändras innan avsmningsdag(ar) för utdelning.
FINANSIELLA RAPPORTER
70 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Nettoomsättning och resultat
Nettoomsättningen uppgick till 13 323 MSEK
(13114), en ökning med 2 procent (6) jämfört med
föregående år.
Justerat rörelseresultat uppgick till 1 044MSEK
(1 178) och resultatet var justerat med engångs-
poster och omstruktureringskostnader om
308MSEK (–).
Justerad rörelsemarginal uppgick till 7,8 procent
(9,0).
Årets resultat uppgick till 315 MSEK (849) och
resultat per aktie efter utspädning uppgick till
4,10SEK (11,70).
Nettoomsättning och tillväxt, kvarvarande verksamhet
2024 2023 2022 2021 2020
Nettoomsättning, MSEK 13 323 13 114 12 366 9 648 8 220
Förändring, MSEK 209 748 2 718 1 428 –292
Förändring, % 2 6 28 17 –3
varav organisk –5 –9 11 17 –2
varav förvärv/avyttring 7 10 13 2 0
varav valutaeffekter 0 5 4 –2 –1
Nettoomsättning
Nettoomsättningen uppgick till 13 323 MSEK (13 114), en ökning
med 2 procent (6) jämfört med föregående år. Den organiska
förljningstillxten var negativ med 5 procent (negativ med 9)
medan valutaeffekter hade en neutral påverkan på tillväxten med
0 procent (positiv med 5). Strukturförändringar bidrog positivt
med 7 procent (10).
Nettoomsättningen utanför Sverige ökade med 5 procent
(17) och uppgick till 10 632 MSEK (10 145), vilket motsvarade
80 procent (77) av koncernens totala förljning. Den ökade
förljningen utanför Sverige var till stor del driven av förvärv,
huvudsakligen i Västeuropa.
Lindab hade vid utgången av 2024 egen verksamhet i
20 länder (20). Under året hade koncernen en geografisk
fördelning med 44 procent (42) av den totala försäljningen inom
Västeuropa, 42procent (45) inom Norden, 10 procent (12) inom
Central europa samt 4 procent (1) inom övriga marknader.
I relation till föregående år har årets samtliga kvartal präglats av
att den europeiska byggmarknaden varit på en lägre aktivitets-
nivå jämfört med tidigare år, framförallt när det gäller nyproduk-
tion av bostäder och kommersiella fastigheter. Till följd av detta
rapport erade Lindab negativ organisk tillväxt under samtliga
kvartal under 2024. Det större segmentet Ventilation Systems
hade en negativ organisk försäljningsutveckling för helåret på
5procent (negativ med 4) och Profile Systems minskade orga-
niskt sin försäljning med 9 procent (minskade med 19). Förrv
påverkade nettoomttningen positivt med 10 procent (13) för
Ventilation Systems och 0 procent (4) för Profile Systems.
Säsongsvariationer
Lindabs verksamhet påverkas av byggbranschens säsongs-
variationer och den högsta nettoomsättningen uppnås normalt
under andra halvåret. De största säsongsvariationerna återfinns
inom segmentet Profile Systems. Installation av ventilation utrs
huvudsakligen inomhus, varför segmentet Ventilation Systems är
mindre beroende av säsong och väder.
Bruttoresultatet
Bruttoresultatet ökade till 3 691 MSEK (3 558). Bruttomarginalen
uppgick till 28 procent (27) i relation till nettoomsättningen.
Övriga rörelseintäkter
Övriga rörelseintäkter uppgick till 300 MSEK (105). Av intäkten
relaterade 48 MSEK (69) till kursvinster på operationella
rörelsefordringar/-skulder och 234 MSEK (5) till ändrad bem-
ning av villkorad tilläggsköpeskilling. Av sistnämnda belopp
avsåg 220 MSEK (–) reviderat estimat avseende förväntad
villkorad tilläggsköpeskilling att framledes reglera för förvärvet av
Airmaster A/S med dotterbolag och beaktat beloppets mate-
rialitet klassificeras intäkten om 220 MSEK under definitionen
engångsposter och omstruktureringskostnader.
Nettoomsättning per region, kvarvarande verksamhet
MSEK
2024 % 2023 % 2022 % 2021 % 2020 %
Norden 5 669 42 5 873 45 6 510 53 5 296 55 4 380 53
Västeuropa 5 807 44 5 513 42 4 208 34 2 842 29 2 530 31
Centraleuropa 1 350 10 1 522 12 1 471 12 1 351 14 1 179 14
Övriga marknader 497 4 206 1 177 1 159 2 131 2
Totalt 13 323 100 13 114 100 12 366 100 9 648 100 8 220 100
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 71
Specifikation av engångsposter och omstruktureringskostnader
2024 2023
Ventilation
Systems
1)
Profile
Systems
2)
Övrigt
3)
Totalt
Ventilation
Systems
Profile
Systems Övrigt
3)
Totalt
Justerat rörelseresultat 932 169 57 1 044 981 246 –49 1 178
Engångsposter och omstruktureringskostnader 124 427 –5 –308
Rörelseresultat 1 056 –258 –62 736 981 246 49 1 178
1) Engångsposter och omstruktureringskostnader avser dels intäkt om 220 MSEK för ändrad bedömning av förväntad villkorad tilläggsköpeskilling att framledes reglera avseende förvärvet av
AirmasterA/S med dotterbolag, dels 42 MSEK i kostnad för beslutade strukturåtgärder med syfte att genomföra en kostnadsanpassning för att öka segmentets lönsamhet, dels 30 MSEK för
nedskrivning av tillgångar i intresseföretag och dels 24 MSEK för övriga beslutade strukturrelaterade åtgärder.
2) Engångsposter och omstruktureringskostnader avser dels 400 MSEK i kostnader som en konsekvens av strategiskt beslut att avyttra och avveckla koncernens profilverksamheter i Östeuropa,
dels 27MSEK för beslutade strukturåtgärder med syfte att genomföra en kostnadsanpassning för att öka segmentets lönsamhet.
3) Övrigt representerar kostnader för koncernövergripande funktioner och aktiviteter. Redovisade engångsposter och omstruktureringskostnader avser beslutade strukturåtgärder med syfte att
genomföra en kostnadsanpassning för att öka koncernens lönsamhet.
Indirekta kostnader
Förljnings- och administrationskostnader ökade med 11 procent
(15) och uppgick till 2 540 MSEK (2291), vilket motsvarade
19procent (17) av nettoomsättningen. Ökningen var bland annat
relaterad till tillkommande kostnader från förvärvade bolag.
Forsknings- och utvecklingskostnader uppgick till 87 MSEK (68),
vilket motsvarade 0,7 procent (0,5) av nettoomsättningen.
Övriga rörelsekostnader
Övriga rörelsekostnader uppgick till 614 MSEK (124). Av kost-
naden relaterade 54 MSEK (78) till kursförluster på operatio-
nella rörelsefordringar/-skulder. Dessutom inkluderade övriga
rörelsekostnader engångsposter och omstruktureringskostnader
motsvarande 514 MSEK (–), ett belopp som huvudsakligen
relaterade till strategiskt beslut att avyttra och avveckla profil-
verksamheterna i Östeuropa, strukturåtgärder för att anpassa
bolagets fasta kostnader, nedskrivning av finansiell fordran
intressebolag och övriga beslutade strukturrelaterade åtgärder.
Avskrivningar och nedskrivningar
Årets totala avskrivningar, som inr i kostnaderna per funk-
tion (se not 9), uppgick till 675 MSEK (603), varav 69 MSEK (58)
var relaterade till immateriella tillgångar och 375 MSEK (327)
avsåg nyttjanderättstillngar relaterade till hyres- och leasing-
avtal. Utöver detta redovisades nedskrivningar om 293 MSEK
(0), huvudsakligen relaterat till strategiskt beslut att avyttra och
avveckla profilverksamheterna i Östeuropa. Av nedskrivningarna
var 250 MSEK (–) hänförligt till goodwill för den profilverksamhet
som klassificeras som tillgångar som innehas för försäljning per
balansdagen. Nedskrivningar motsvarande 293 MSEK (–) rappor-
te rades som övriga rörelsekostnader i koncernens resultat räkning
och klassificeras som engångsposter och omstrukturerings-
kostnader.
Rörelseresultat
Rörelseresultatet uppgick till 736 MSEK (1 178) och rörelse-
margi nalen var 5,5 procent (9,0). Justerat rörelseresultat uppgick
till 1 044 MSEK (1 178). Förändringen av justerat rörelse resultat
berodde huvudsakligen på minskad organisk förljning i jäm-
förelse med föreende år inom både Ventilation Systems och
Profile Systems. Justerad rörelsemarginal uppgick till 7,8 procent
(9,0).
Under året redovisades engångsposter och omstrukturerings-
kostnader om netto –308 MSEK (–), varav 220 MSEK rapportera-
des under Övriga rörelseintäkter, –14 MSEK under Resultat fn
andelar i intresseföretag och –514 MSEK under Övriga rörelse-
kostnader.
Resultat före skatt
Resultat före skatt uppgick till 461 MSEK (1 008). I saldot ingick
ett finansnetto motsvarande –275 MSEK (–170). Förändringen
av finansnettot beror huvudsakligen på ökade räntekostnader
till följd av en högre genomsnittlig nettoskuld under året, prirt
som en konsekvens av genomförda förrv.
Skatt på årets resultat
Skattekostnaden för året uppgick till –146 MSEK (159) och
den effektiva skattesatsen var 32 procent (16). Den genom-
snittliga skattesatsen uppgick till 21 procent (21). Den högre
effektiva skattesatsen jämfört med föregående år hade delvis
sin grund i bedömda ej avdragsgilla kostnader, fmst relaterat
till beslutad avyttring och avveckling av profilverksamhet i
Östeuropa. Därtill etablerade Lindab föreende år en skatte-
union i Tyskland, vilket medförde att koncernen då erhöll en
positiv effekt på skatt som en konsekvens av att Lindab kunde
tillgodoräkna sig tidigare ej aktiverade underskottsavdrag.
Skillnaden mellan periodens effektiva skattesats och genom-
snittliga skattesats var primärt relaterad till ovan nämnda
bedömda ej avdragsgilla kostnader. För ytter ligare information
se not 15.
Årets resultat och resultat per aktie
Årets resultat uppgick till 315 MSEK (849), vilket motsvarar ett
resultat per aktie efter utspädning om 4,10 SEK (11,07).
Totalresultat
Totalresultatet uppgick till 489 MSEK (859). Totalresultatet inklu-
derar Övrigt totalresultat, vilket består av valutakursdifferenser
som uppkommer då utländska verksamheter omräknas till SEK,
värdet på säkring av nettoinvesteringar, aktuariella vinster och
förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner samt till
det hänförlig skatt. Valutakursdifferenser avseende utländska
verksamheter tillsammans med säkring av nettoinvesteringar
uppgick till 216 MSEK (28). Utvecklingen av valutakursdifferenser
drivs i huvudsak av nettoinvesteringar i utländska dotter bolag.
Utveckling per segment
Koncernens segment består av Ventilation Systems och Profile
Systems.
FINANSIELLA RAPPORTER
72 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Nettoomsättning, rörelseresultat och rörelsemarginal, procent per segment, kvarvarande verksamhet
Nettoomsättning
MSEK
2024 2023 2022 2021 2020
Ventilation Systems 10 207 9 688 8 444 6 391 5 654
Profile Systems 3 116 3 426 3 922 3 257 2 566
Övrigt
1)
Totalt 13 323 13 114 12 366 9 648 8 220
Rörelseresultat
MSEK
2024 2023 2022 2021 2020
Ventilation Systems 932 981 881 822 586
Profile Systems 169 246 526 505 318
Övrigt
1)
57 49 –60 61 –44
Totalt, justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader 1 044 1 178 1 347 1 266 860
Engångsposter och omstruktureringskostnader –308 –22 –70
Totalt, inklusive engångsposter och omstruktureringskostnader 736 1 178 1 325 1 266 790
Rörelsemarginal
Procent
2024 2023 2022 2021 2020
Ventilation Systems (justerad rörelsemarginal) 9,1 10,1 10,4 12,9 10,4
Profile Systems (justerad rörelsemarginal) 5,4 7,2 13,4 15,5 12,4
Övrigt
1)
Totalt, justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader 7,8 9,0 10,9 13,1 10,5
Totalt, inklusive engångsposter och omstruktureringskostnader 5,5 9,0 10,7 13,1 9,6
1) Kostnader för koncernövergripande funktioner och aktiviteter.
Segment Ventilation Systems
Ventilation Systems erbjuder installatörer och andra beställare
inom ventilationsbranschen kanalsystem med tillbehör samt
inneklimatlösningar för ventilation, kyla och värme.
Nettoomsättningen uppgick till 10 207 MSEK (9 688), vilket
motsvarade en ökning med 5 procent (15). Organiskt minskade
omsättningen med 5 procent (minskade med 4). Valutaeffekter
hade en neutral påverkan med 0 procent (6) och förvärv bidrog
positivt med 10 procent (13).
Ventilation Systems rapporterade sitt försäljningsmässigt
högsta räkenskapsår någonsin, främst drivet av förvärvad
tillxt. Under 2024 har sex förrv slutförts, vilka sammantaget
representerar en årsomsättning om cirka 1 300 MSEK. Den
negativa organiska försäljningstillxten förklarades av att den
underliggande marknaden under året varit svag till följd av fort-
satt dämpad byggaktivitet i Europa.
Västeuropa, som representerade 55 procent (55) av Ventila-
tion Systems totala omsättning, rapporterade negativ organisk
försäljning men med signifikanta skillnader mellan individuella
marknader. Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Neder-
länderna rapporterade en tydlig inbromsning av byggaktiviteten,
vilket resulterade i att dessa marknader rapporterade negativ
organisk tillxt. Av de övriga större marknaderna rapporterade
Irland och Italien positiv organisk tillxt. Norden, som stod för
31 procent (33) av segmentets omsättning, påverkades särskilt
av den dämp ade byggkonjunkturen och samtliga marknader
rapporterade minskad organisk försäljning med undantag för
Danmark. I Centraleuropa, som stod för 9 procent (10) av seg-
mentets omsättning, minskade försäljningen för helåret jämfört
med föregående år då den underliggande marknaden varit
fortsatt svag.
Justerat rörelseresultat uppgick till 932 MSEK (981). Justerad
rörelsemarginal uppgick till 9,1 procent (10,1). Det lägre justerade
rörelseresultatet förklaras fmst av att den organiska tillväxten
minskade, vilket delvis motverkats av stärkt brutto marginal, men
även positiva effekter från förrv och valuta effekter.
Segment Profile Systems
Profile Systems erbjuder byggsektorn produkter och system i
tunnplåt för takavvattning, beklädnad av tak och väggar samt
stålprofiler för vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner.
Nettoomsättningen uppgick till 3 116 MSEK (3 426), vilket
motsvarade en minskning med 9 procent (minskning med 13).
Organiskt minskade omsättningen med 9 procent (minskade
med 19). Valutaeffekter hade en neutral påverkan med 0procent
(2), vilket även förrv hade med 0 procent (4).
Profile Systems minskade organiska försäljningstillväxt
förklaras av tydligt lägre efterfrågan på byggmarknaden, inom
framförallt nybyggnation.
Den största regionen Norden, som sr för 80 procent (79) av
Profile Systems totala nettoomsättning, rapporterade minskad
organisk tillxt. Regionens största marknad Sverige, som i sin
tur står för cirka hälften av Profile Systems totala omsättning,
har under 2024 bromsat in ytterligare. Detta är en följd av lägre
aktivitetsnivå inom framför allt nybyggnation av bostäder och
kommersiella fastigheter. Även Danmark och Norge rappor-
terade negativ organisk tillxt. I Centraleuropa, som står för
14 procent (16) av segmentets omsättning, minskade försälj-
ningstillxten i relation till år 2023. Efterfgan i Centraleuropa
har påverkats av en fortsatt kraftigt dämpad byggmarknad,
där framför allt större byggprojekt har senarelagts. Profilverk-
samheterna i Centraleuropa har under en längre tid präglats
av svag marknads utveckling, volatila råmaterial priser och hög
kostnadsinflation, vilket har medfört att Lindab under slutet av
2024 aviserade beslutet att renodla verksamheten genom att
avyttra och avveckla profilverksamheterna i Östeuropa, något
som delvis också påverkat förljningen negativt. Verksamheten
i Väst europa var i linje med föregående år, men påverkan var
margi nell då regionen endast representerar en mindre del av
Profile Systems totala förljning.
Justerat rörelseresultat uppgick till 169 MSEK (246). Justerad
rörelsemarginal uppgick till 5,4 procent (7,2). Det lägre justerade
rörelseresultatet förklaras fmst av minskad försäljning, vilket
delvis motverkats av srkt bruttomarginal.
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 73
MSEK
Not
2024
2023
Nettoomsättning
7, 8
13 323
13 114
Kostnad för sålda varor
9 632
9 556
Bruttoresultat
3 691
3 558
Övriga rörelseintäkter
13
300
10 5
Försäljningskostnader
1 671
1 576
Administrationskostnader
6, 9, 10, 11, 30
869
7 15
Forsknings- och utvecklingskostnader
6, 9, 10, 12, 30
87
68
Övriga rörelsekostnader9, 10, 13
6 14
124
Resultat från andelar i intresseföretag10, 20
14
2
Summa rörelsekostnader
2 955
2 380
Rörelseresultat
736
1 178
Ränteintäkter
14
17
11
Räntekostnader
14
272
18 0
Övriga finansiella intäkter och kostnader
14
20
1
Finansnetto
2 75
17 0
Resultat före skatt
461
1 008
Skatt på årets resultat
15
14 6
15 9
Årets resultat
3 15
849
– hänförligt till moderbolagets aktieägare
315
8 49
Resultat per aktie, före utspädning, SEK
16
4 ,10
11, 0 7
Resultat per aktie, efter utspädning, SEK
16
4 ,10
11, 0 7
Koncernens resultaträkning
Koncernens rapport över totalresultatet
MSEK
Not
2024
2023
Årets resultat
3 15
8 49
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen
Aktuariella vinster/förluster, förmånsbestämda planer
26
52
22
Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda planer
15
10
4
Poster som senare kommer återföras i resultaträkningen
Valutakursdifferenser, utländska verksamheter
234
41
Säkring av nettoinvestering
23
16
Skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering
15
5
3
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
174
10
Totalresultat
489
859
– hänförligt till moderbolagets aktieägare
489
859
FINANSIELLA RAPPORTER
74 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Kassaflöde från den löpande verksamheten upp-
gick till 1 438 MSEK (1 711).
Kassaflöde relaterat till investeringar i immateriella
tillgångar och materiella anläggningstillgångar
uppgick till –229 MSEK (–294).
Under året genomförde Lindab sex förvärv. Kassa-
flöde hänförligt till förvärv av koncernföretag
uppgick till –1 382 MSEK (–473).
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital uppgick till
1153MSEK (1 296). Det lägre utfallet i relation till föregående
år var huvudsakligen relaterat till lägre underliggande kassaflöde
från den operativa verksamheten. Rörelseresultatet för året
uppgick till 736 MSEK (1178), ett resultat som dock innehöll
ett antal betydande ej likviditetspåverkande poster (se nedan).
Irelation till föregående år ökade likvidmässig reglering av ränta
med 71 MSEK, samtidigt som betalning av skatt minskade med
72MSEK.
Kassaflöde fn förändring av rörelsekapital uppgick till
285MSEK (415). Vid jämförelse med föreende år var utveck-
lingen huvudsakligen relaterad till att effekten från minskad
kapital bindning i lager var lägre 2024 än motsvarande period
2023. Förändring i utestående rörelsefordringar-/skulder var
netto i linje med föregående år.
Kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick
till 1438 MSEK (1711).
Poster som inte påverkar kassaflödet
Poster som inte påverkar kassaflödet utgörs bland annat
av av- och nedskrivningar, orealiserade kursdifferenser och
avsättningar. Realiserade vinster och förluster i samband med
försäljning av anläggningstillgångar elimineras eftersom kassa-
flödes effekten fn avyttring av dessa tillgångar och verksam-
heter rapporteras separat under kassaflödet fn investerings-
verksamheten. Årets resultat inkluderade engångsposter och
omstruktureringskostnader uppgående till netto –308 MSEK (–).
Av detta saldo var 220 MSEK relaterat till en intäkt avseende
ändrad bedömning av tilläggsköpeskilling (ej kassa flödes-
påverk ande) och –528 MSEK hänförligt till beslutade strategiska
strukturåtgärder samt nedskrivningar av tillngar i intresse-
bolag. Av engångsposterna och omstruktureringskostnaderna
motsvarande –528 MSEK bedömdes cirka –393 MSEK vara ej
kassaflödespåverkande. Av den kassaflödespåverkande delen
om –135MSEK påverkade –36 MSEK årets kassaflöde och
resterande del kommer ha en inverkan på år 2025.
Redovisade av- och nedskrivningar uppgick under året till
968MSEK (603), varav 375 MSEK (327) relaterade till avskriv-
ningar på nyttjanderättstillgångar avseende hyres- och leasing-
avtal. Årets nedskrivningar uppgick till 293 MSEK (0), varav
250MSEK avsåg nedskrivning av goodwill relaterad till beslutad
avyttring av profilverksamheterna i Östeuropa och 43MSEK
avsåg nedskrivning av immateriella tillgångar och materiella
anläggningstillgångar relaterade till det strategiska beslutet att
avyttra och avveckla profil verksam heterna i Öst europa. Redo-
visade nedskrivningar om 293MSEK (–) klassificerades som
engångsposter och omstruktureringskostnader.
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Koncernens investeringar i immateriella tillgångar och materiella
anläggningstillgångar påverkade kassaflödet med –229 MSEK
(–294). Den lägre investeringstakten har sin grund i att Lindab är
i slutfasen av det investeringsprogram som initierades 2019 med
inriktning på effektivisering, kapacitetsökning, säkrare arbets-
miljö och investeringar i förnyelsebar energi. Under året redo-
visade investeringar är i linje med en normaliserad investerings-
takt för koncernen, en investeringstaktsnivå som förväntas
bibellas från och med 2025. Utöver genomförda investeringar
påverkades investeringsverksamheten även av ett positivt kassa-
flöde om 10MSEK (7) till följd av avyttrade immateriella tillgångar
och materiella anläggningstillgångar. Netto uppgick kassaflöde
från investeringsverksamheten till –219 MSEK (–287), exklusive
förvärv och avyttring av dotterbolag.
Företagsförvärv och avyttringar
Under året genomförde Lindab sex förvärv. Fem av dessa
transak tioner skedde genom förrv av samtliga aktier och
röster i bolag och en av förrvstransaktionerna genomfördes
via en inkmstransaktion. Samtliga förvärv reglerades med
likvida medel. Vid tre av transaktionerna reglerades köpe-
skillingen till sin helhet vid tillträdet, vid två av transaktionerna
betalades köpeskillingen till huvudsaklig del vid tillträdet och för
en av transaktionerna reglerades köpeskillingen till betydande
del vid tillträdet. Förrven resulterade för året i ett ackumu-
lerat likvidssigt utflöde om –1354 MSEK. Utöver nya förrv
påverkades även årets kassaflöde av reglering för tidigare
av talad villkorad respektive ovillkorad tilläggsköpeskilling rela-
terad till tio av de förrvade bolagen under perioden 2021 till
2023. Totalt kassaflöde relaterat till förrv uppgick för året till
1382MSEK. Föregående år var motsvarande likviditetsutflöde
473 MSEK.
Under 2024 respektive 2023 genomförde Lindab inga verk-
samhets- eller bolagsavyttringar.
För ytterligare information om företagsförvärv och avyttringar,
se not 5.
Finansieringsverksamheten
Kassaflöde från finansieringsverksamheten uppgick till 65MSEK
(–843). I detta saldo ingick likvidmässiga betalningar med
375MSEK (–327) avseende leasingrelaterade skulder. Utdel-
ningen till aktieägare ökade med 16 MSEK (93) och påverkade
kassaflödet med –415 MSEK (–399). Under 2024 tecknade
Lindab nytt kreditavtal, vilket medförde betydande likvidmässiga
bruttoflöden huvudsakligen relaterade till förändring i upplåning.
Den nettomässiga förändringen i upplåning och utnyttjande av
kreditlimiter motsvarade 806 MSEK (–143).

FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 75
MSEK
Not
2024
2023
Löpande verksamheten
Rörelseresultat
736
1 17 8
Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar
9
968
603
Återläggning av realisationsvinster (–)/förluster (+) rapporterade i rörelseresultatet
4
2
Avsättningar, ej kassapåverkande poster
15 0
10
Justering övriga ej kassapåverkande poster
13
205
0
Summa
1 645
1 789
Erhållen ränta
17
12
Erlagd ränta
2 51
17 5
Betald skatt
25 8
330
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital
1 153
1 296
Förändring av rörelsekapital
1)
Varulager (ökning – /minskning +)
3 41
471
Rörelsefordringar (ökning – /minskning +)
14 0
35
Rörelseskulder (ökning + /minskning –)
19 6
91
Summa förändring av rörelsekapital
285
415
Kassaflöde från den löpande verksamheten
1 438
1 7 11
Investeringsverksamheten
Förvärv av koncernföretag
5
1 38 2
473
Avyttring av koncernföretag
Investeringar i immateriella tillgångar
17
50
43
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
18
17 9
2 51
Förändring i finansiella anläggningstillgångar
0
0
Försäljning av immateriella tillgångar
17
0
1
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
18
10
6
Kassaflöde från investeringsverksamheten
1 601
760
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån
28
5 375
272
Amortering av lån
28
4 569
41 5
Amortering av leasingrelaterade skulder
28, 30
375
327
Emission/inlösen av köpoptioner
49
26
Utdelning till aktieägare
415
399
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
65
843
Årets kassaflöde
98
10 8
Likvida medel vid årets början
587
4 81
Kursdifferens likvida medel
10
2
Likvida medel vid årets slut
28
499
5 87
1) Rörelsekapital, se definition sidan 136.

FINANSIELLA RAPPORTER
76 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Anläggningstillgångar och investeringar
Information om förändringar i sammansättningen av anlägg-
ningstillgångar återfinns i kommentarer till koncernens rapport
över kassaflöde på sidan 75.
Varulager och kundfordringar
Varulagret uppgick till 2 214 MSEK (2 377), vilket var en minskning
med 7 procent (minskning med 14) i relation till föregående år.
Lindab har under året fortsatt arbetet med att aktivt reducera och
optimera lager nierna avseende volym. Lagervärdet har också
påverkats av råmaterialprisutvecklingen för stål samt tillkom-
mande lager genom förvärvade bolag. Kundfordringarna uppgick
till 1964MSEK (1937), vilket motsvarade en ökning om en pro-
cent jämfört med föregående år då de minskade med en procent.
Varu lager och kundfordringar i relation till nettoomsättningen upp-
gick vid årets slut till 17 procent (18) respektive 15 procent (15).
Likvida medel
Likvida medel uppgick vid utgången av året till 499 MSEK (587).
Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter uppgick till
3 241 MSEK (1 885), baserat på en underliggande kreditram på
5 428 MSEK (3 077) per den 31 december 2024.
Tillgångar/skulder som innehas för försäljning
I slutet av 2024 aviserade Lindab beslut om att omstrukturera
koncernens verksamhet i Östeuropa och renodla denna för
att endast fokusera på ventilationsaffären i regionen. Som en
konsekvens av beslutet kommer Lindab att avyttra profilverk-
samheterna i Slovakien, Rumänien och Ungern. Baserat på detta
beslut och verksamheternas befintliga struktur per balansdagen
redovisas dessa nettotillgångar som verksamhet som innehas för
förljning. För ytterligare information om dessa nettotillngar,
se not 31.
Sysselsatt kapital
Koncernens genomsnittliga sysselsatta kapital inklusive goodwill
och koncernmässiga överrden uppgick till 12 274 MSEK
(11124). Avkastning på sysselsatt kapital inklusive goodwill upp-
gick till 6,2 procent (10,7).
Eget kapital
Eget kapital uppgick vid utgången av 2024 till 7 360 MSEK
(7237). Nettot av valutakursdifferenser, utländska verksam heter
och säkring av nettoinvesteringar, exklusive skatt, påverkade
eget kapital positivt under året med 211 MSEK (25). Det egna
kapitalet minskade med 52 MSEK (22), exklusive skatt, till följd
av aktuariella vinster/förluster avseende förmånsbestämda
pensionsplaner. Utdelning till aktieägare i Lindab InternationalAB
(publ) uppgick till –415 MSEK (–399), i enlighet med beslut på
årsstämman. Eget kapital per aktie uppgick till 95,54 SEK (94,16)
vid utgången av året och avkastning på genomsnittligt eget
kapital uppgick för året till 4,3 procent (12,0).
Nettoskuld
Nettoskulden uppgick per 31 december 2024 till 4 510 MSEK
(3 264). Nettoskulden utgörs av långa och korta räntebärande
skulder, inklusive räntebärande avsättningar minskade med
räntebärande tillgångar samt kassa- och banktillgodohavanden.
ntebärande skulder uppgick till 5 033 MSEK (3 904), varav
leasingrelaterade skulder motsvarade 1 581 MSEK (1 370) och
avsättningar till pensioner uppgick till 302 MSEK (246). Ränte-
bärande tillgångar inklusive kassa/bank uppgick till 523 MSEK
(640).
Nettoskulden ingår som en del av koncernens finansiella
l. Målet är att genomsnittlig nettoskuld i relation till EBITDA,
exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader, inte
ska överstiga 3,0. Nettoskulden i relation till EBITDA uppgick per
31 december 2024 till 2,5 (1,9). Finansiell nettoskuld i relation
till EBITDA uppgick till 2,0 (1,4). Nettoskuldsättningsgraden, det
vill säga nettoskulden i förllande till eget kapital, uppgick till
0,6ggr (0,5).
Soliditet
Koncernens soliditet, det vill säga eget kapital i förhållande till
totala tillngar, uppgick till 47,7 procent (53,4).
Kreditavtal
Under 2024 tecknade Lindab ett nytt långfristigt kreditavtal med
Nordea, DNB Bank, Svenska Handelsbanken samt Danske
Bank. Avtalet inkluderar en revolverande kreditfacilitet med en
kreditram om 4050 MSEK och ett lån om 120 MEUR. Det nya
avtalet löper till andra kvartalet 2027 med förlängningsoption om
ett plus ett år. Avtalet är villkorat en kovenant med kvartalsvis
uppföljning. Lindab uppfyllde villkoren per den 31 december
2024.
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
Per den 31 december 2024 uppgick ställda säkerheter till
94MSEK (95) och eventualförpliktelser uppgick till 26 MSEK (25).
Soliditeten uppgick till 47,7 procent (53,4).
Nettoskulden uppgick till 4 510 MSEK (3 264),
varav 1 581 MSEK (1 370) avsåg leasingrelaterade
skulder.
Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 0,6 ggr
(0,5).
Finansiell ställning
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 77
MSEK
Not
2024-12-31
2023-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar
Goodwill
17
5 802
4 378
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten
och liknande
17
101
17
Patent och liknande rättigheter
17
1
1
Övriga immateriella tillgångar
17
4 81
282
Summa immateriella tillgångar
6 385
4 678
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
18
996
9 74
Maskiner och inventarier
18
899
1 016
Pågående nyanläggningar och förskott
avseende materiella anläggningstillgångar
18
14 5
133
Nyttjanderättstillgångar
19, 30
1 510
1 310
Summa materiella anläggningstillgångar
3 550
3 433
Finansiella anläggningstillgångar
Finansiell placering
26
22
22
Andra långfristiga värdepappersinnehav
21
4
4
Andelar i intresseföretag
20
14
Andra långfristiga fordringar
22
9
7
Summa finansiella anläggningstillgångar
35
47
Uppskjuten skattefordran
15
14 0
86
Summa anläggningstillgångar
10 110
8 244
Omsättningstillgångar
Varulager
23
2 214
2 377
Kundfordringar
24
1 964
1 937
Övriga fordringar
24
68
91
Aktuell skattefordran
151
99
Förutbetalda kostnader och upplupna
intäkter
24
222
19 3
Förutbetalda kostnader och upplupna
intäkter, räntebärande
24
2
31
Likvida medel
499
587
Tillgångar som innehas för försäljning
31
201
Summa omsättningstillgångar
5 321
5 315
SUMMA TILLGÅNGAR
15 4 31
13 55 9
MSEK
Not
2024-12-31
2023-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Eget kapital hänförligt till moderbolagets
aktieägare
Aktiekapital
25
79
79
Övrigt tillskjutet kapital
2 272
2 272
Omräkningsreserv
767
551
Balanserad vinst inklusive årets resultat
4 242
4 335
Summa eget kapital
7 360
7 237
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder
Skulder till kreditinstitut
28
3 121
2 241
Skulder avseende leasing
28, 30
1 204
1 054
Avsättningar till pensioner och liknande
förpliktelser
26
302
24 6
Summa räntebärande skulder
4 627
3 5 41
Icke räntebärande skulder
Uppskjuten skatteskuld
15
2 14
15 3
Övriga avsättningar
27
15
15
Övriga skulder
372
53
Summa icke räntebärande skulder
6 01
2 21
Summa långfristiga skulder
5 228
3 762
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder
Skulder till kreditinstitut
28
6
11
Checkräkningskredit
28
15
3
Skulder avseende leasing
28, 30
377
316
Upplupna kostnader och förutbetalda
intäkter
29
8
33
Summa räntebärande skulder
406
363
Icke räntebärande skulder
Förskott från kunder
10 2
97
Leverantörsskulder
1 001
964
Aktuell skatteskuld
65
93
Övriga avsättningar
27
15 5
10
Övriga skulder
222
264
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
29
820
76 9
Skulder som innehas för försäljning
31
72
Summa icke räntebärande skulder
2 437
2 197
Summa kortfristiga skulder
2 843
2 560
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
15 4 31
13 559

FINANSIELLA RAPPORTER
78 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Övrigt Balanserad
tillskjutet Omräknings-vinst inkl. Totalt
MSEK
Not
Aktiekapital
kapitalreservårets resultateget kapital
Ingående balans per 1 januari 2024
79
2 272
551
4 335
7 237
Årets resultat
315
315
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster/förluster, förmånsbestämda planer
26
52
52
Uppskjuten skatt hänförligt till förmånsbestämda planer
10
10
Valutakursdifferenser, utländska verksamheter
234
234
Säkring av nettoinvestering
23
23
Skatt hänförligt till säkring av nettoinvestering
5
5
Summa övrigt totalresultat
216
42
174
Summa totalresultat
216
273
489
Utdelning till aktieägare
415
41 5
Emission/inlösen av köpoptioner
49
49
Transaktioner med aktieägarna
366
366
Utgående balans per 31 december 2024
79
2 272
767
4 242
7 360
Ingående balans per 1 januari 2023
79
2 272
52 3
3 877
6 751
Årets resultat
849
849
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster/förluster, förmånsbestämda planer
26
22
22
Uppskjuten skatt hänförligt till förmånsbestämda planer
4
4
Valutakursdifferenser, utländska verksamheter
41
41
Säkring av nettoinvestering
16
16
Skatt hänförligt till säkring av nettoinvestering
3
3
Summa övrigt totalresultat
28
18
10
Summa totalresultat
28
831
859
Utdelning till aktieägare
399
399
Emission/inlösen av köpoptioner
26
26
Transaktioner med aktieägarna
373
373
Utgående balans per 31 december 2023
79
2 272
551
4 335
7 237

FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 79
Balansräkning
MSEK
Not 2024-12-31 2023-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag 35 3 467 3 467
Finansiella räntebärande anläggnings-
tillgångar 4 4
Uppskjuten skattefordran 1 1
Summa anläggningstillgångar 3 472 3 472
Omsättningstillgångar
Fordran på koncernföretag 20 85
Aktuell skattefordran 1
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter 0 0
Likvida medel 0 0
Summa omsättningstillgångar 21 85
SUMMA TILLGÅNGAR 3 493 3 557
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital 25 79 79
Reservfond 708 708
Fritt eget kapital
Överkursfond 90 90
Balanserad vinst 2 293 1 379
Årets resultat
1)
12 1 280
Summa eget kapital 3 182 3 536
Avsättningar
Räntebärande avsättningar 4 4
Summa avsättningar 4 4
Kortfristiga skulder
Icke räntebärande skulder
Skuld till koncernföretag 303 0
Leverantörsskulder 1
Aktuell skatteskuld 10
Övriga skulder 1 0
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter 29 3 6
Summa icke räntebärande skulder 307 17
Summa kortfristiga skulder 307 17
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 493 3 557
1) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.
Eget kapital
Se not 25, Eget kapital och antal aktier, för information om aktie-
transaktioner och mandat godkända av årsstämman.
Risker, riskhantering och intern kontroll
Se Förvaltningsberättelse på sidorna 6670, Riskhantering på
sidorna 62–63 samt not 3 på sidorna 92–95.
Kassaflödesanalys
MSEK
2024 2023
Löpande verksamheten
Rörelseresultat –1 –9
Avsättningar, ej kassaflödespåverkande 0 0
Erlagd ränta –4 –17
Betald skatt –13 –5
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital –18 –31
Förändring av rörelsekapital
Rörelsefordringar 19 –20
Rörelseskulder 300 881
Kassaflöde från den löpande verksamheten 301 –932
Finansieringsverksamheten
Mottaget koncernbidrag 65 55
Utdelning från koncernföretag 1 250
Utdelning till aktieägare 415 –399
Emission/inlösen av köpoptioner 49 26
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 301 932
Årets kassaflöde 0 0
Likvida medel vid årets början 0 0
Likvida medel vid årets slut 0 0

Moderbolaget är ett holdingbolag som innehar aktierna i Lindab
AB, där huvudkontorets funktioner bedrivs. Lindab AB äger
övriga i koncernen inende dotterbolag direkt och indirekt.
Moderbolagets nettoomsättning uppgick under räkenskaps-
året till 6 MSEK (6). Årets resultat uppgick till 12 MSEK (1 280)
och inkluderade erhållet koncernbidrag från dotterbolag mot-
svarande 19 MSEK (65). Föregående år erhölls även utdelning
från dotterbolag om 1 250 MSEK.
Resultaträkning
MSEK
Not 2024 2023
Nettoomsättning 6 6
Administrationskostnader 6, 10, 11 –12 –10
Övriga rörelsekostnader 13 5 –5
Rörelseresultat –1 –9
Resultat från dotterbolag 14 19 1 315
Ränteintäkter, koncerninterna 14 1
Räntekostnader, koncerninterna 14 –5 –17
Resultat före skatt 14 1 289
Skatt på årets resultat 15 –2 –9
Årets resultat
1)
12 1 280
1) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.
FINANSIELLA RAPPORTER
80 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Rapport över förändring i moderbolagets egna kapital
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Bundet eget kapital Fritt eget kapital
MSEK
Aktiekapital Reservfond Överkursfond
Balanserad
vinst
Årets
resultat
1)
Totalt eget
kapital
Ingående balans per 1 januari 2024 79 708 90 2 659 3 536
Årets resultat 12 12
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till aktieägare 415 415
Emission/inlösen av köpoptioner 49 49
Utgående balans per 31 december 2024 79 708 90 2 293 12 3 182
Ingående balans per 1 januari 2023 79 708 90 1 752 2 629
Årets resultat 1 280 1 280
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till aktieägare –399 399
Emission/inlösen av köpoptioner 26 26
Utgående balans per 31 december 2023 79 708 90 1 379 1 280 3 536
1) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 81
MSEK om ej annat anges
2024 2023 2022 2021 2020
Nettoomsättning och resultat, kvarvarande verksamhet
Nettoomsättning 13 323 13 114 12 366 9 648 8 220
Tillväxt, % 2 6 28 17 –3
varav organiskt –5 –9 11 17 –2
varav förvärv/avyttring 7 10 13 2 0
varav valutaeffekter 0 5 4 –2 –1
Omsättning utanför Sverige, % 80 77 70 68 72
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA 1 704 1 781 1 808 1 660 1 185
Av- och nedskrivningar 968 603 483 394 395
Rörelseresultat 736 1 178 1 325 1 266 790
Engångsposter och omstruktureringskostnader
1)
–308 22 –70
Justerat rörelseresultat 1 044 1 178 1 347 1 266 860
Resultat före skatt 461 1 008 1 238 1 223 752
Nettoomsättning och resultat, total verksamhet
Nettoomsättning 13 323 13 114 12 366 10 619 9 166
Tillväxt, % 2 6 16 16 –7
varav organiskt –5 –9 10 17 –6
varav förvärv/avyttring 7 10 3 2 1
varav valutaeffekter 0 5 3 –3 –2
Omsättning utanför Sverige, % 80 77 70 71 74
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA 1 704 1 781 1 808 1 645 1 284
Av- och nedskrivningar 968 603 483 804 438
Rörelseresultat 736 1 178 1 325 841 846
Engångsposter och omstruktureringskostnader
1)
–308 22 456 –70
Justerat rörelseresultat 1 044 1 178 1 347 1 297 916
Resultat före skatt 461 1 008 1 238 802 811
Årets resultat 315 849 974 537 596
Totalresultat 489 859 1 381 719 281
Kassaflöde, total verksamhet
Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 438 1 711 691 704 1 129
Kassaflöde från investeringsverksamheten –1 601 –760 –1 340 –404 –663
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 65 –843 556 319 395
Årets kassaflöde –98 108 –93 –19 71
Operativt kassaflöde 1 503 1 747 662 979 965
Sysselsatt kapital och finansiering, total verksamhet
Balansomslutning 15 431 13 559 12 957 10 305 9 405
Sysselsatt kapital 12 465 11 141 10 571 7 920 7 419
Nettoskuld 4 510 3 264 3 310 1 696 1 640
Finansiell nettoskuld 2 649 1 670 1 906 578 414
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 7 360 7 237 6 751 5 650 5 178
Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande 0
1) Engångsposter och omstruktureringskostnader för:
2024, intäkt om 220 MSEK relaterat till ändrad bedömning av förväntad villkorad tilläggsköpeskilling och total kostnad om –528 MSEK. Kostnaden om –528 MSEK, klassificerad som
engångsposter och omstruktureringskostnader, var relaterad till strategiskt beslut att avsluta koncernens profilverksamhet i Östeuropa (–400 MSEK, varav –250 MSEK relaterad till nedskrivning
av goodwill i samband med omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning), beslutade strukturåtgärder med syfte att genomföra en kostnadsanpassning för att öka koncernens
lönsamhet (–74 MSEK), nedskrivning av tillgångar i intresseföretag (–30 MSEK) och övriga beslutade strukturrelaterade åtgärder (–24 MSEK).
2023, inga engångsposter eller omstruktureringskostnader.
2022, totalt –22 MSEK, relaterat till Lindabs avyttring av verksamheten i Ryssland.
2021, totalt –456 MSEK, relaterat till Lindabs avyttring av Building Systems. Kostnaden redovisas i avvecklad verksamhet.
2020, totalt –70 MSEK, relaterat till Lindabs avveckling och avyttring av IMP Klima Group. Kostnaden redovisas i kvarvarande verksamhet.

FINANSIELLA RAPPORTER
82 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
För finansiella definitioner, se sidan 136.
MSEK om ej annat anges
2024 2023 2022 2021 2020
Data per aktie, total verksamhet
Genomsnittligt antal utestående aktier, tusental 76 944 76 743 76 552 76 396 76 340
Antal utestående aktier, tusental 77 036 76 852 76 642 76 467 76 357
Resultat per aktie efter utspädning, SEK 4,10 11,07 12,70 7,00 7,8 0
Eget kapital per aktie, SEK 95,54 94,16 88,08 73,89 67,82
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, SEK 18,69 22,30 9,03 9,22 14,79
Utdelning per aktie, SEK 5,40
1)
5,40 5,20 4,00 3,40
P/E-tal 55,9 18,0 10,0 45,9 21,8
Börskurs vid årets slut, SEK 229,20 199,10 127,40 321,40 170,40
Börsvärde vid årets slut 17 657 15 301 9 764 24 576 13 011
Investeringar, total verksamhet
Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar 229 294 359 395 425
Nyckeltal, kvarvarande verksamhet
EBITDA–marginal, % 12,8 13,6 14,6 17, 2 14,4
Rörelsemarginal, % 5,5 9,0 10,7 13,1 9,6
Justerad rörelsemarginal, % 7,8 9,0 10,9 13,1 10,5
Vinstmarginal (före skatt), % 3,5 7,7 10,0 12,7 9,1
Nyckeltal, total verksamhet
EBITDA–marginal, % 12,8 13,6 14,6 15,5 14,0
Rörelsemarginal, % 5,5 9,0 10,7 7,9 9,2
Justerad rörelsemarginal, % 7,8 9,0 10,9 12,2 10,0
Vinstmarginal (före skatt), % 3,5 7,7 10,0 7,6 8,8
Avkastning på sysselsatt kapital, % 6,2 10,7 14,1 11,0 11,5
Avkastning på eget kapital, % 4,3 12,0 15,8 9,9 11,6
Soliditet, % 47,7 53,4 52,1 54,8 55,1
Nettoskuld/EBITDA, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader 2,5 1,9 1,6 1,0 1,4
Finansiell nettoskuld/EBITDA, exklusive IFRS 16, exklusive engångsposter och omstrukture-
ringskostnader 2,0 1,4 1,0 0,4 0,5
Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,6 0,5 0,5 0,3 0,3
Räntetäckningsgrad, ggr 2,7 6,6 16,2 20,0 19,0
Personal
Medelantal anställda 5 147 4 960 4 801 5 189 5 271
varav utanför Sverige 3 863 3 581 3 401 3 906 4 114
varav avvecklad verksamhet 655 707
Antal anställda vid periodens slut 5 123 4 909 4 853 4 549 5 078
varav avvecklad verksamhet 692
Lönekostnad inklusive sociala avgifter och pensionskostnader 3 301 2 999 2 619 2 503 2 336
Försäljning per medelantal anställd, KSEK 2 588 2 644 2 576 2 046 1 739
1) Styrelsens förslag till utdelning för 2024.
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 83
FINANSIELLA RAPPORTER
84 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Noter
Not Innehåll sid
01 Allmän information 86
02 Sammanfattning av tillämpliga redovisningsprinciper 86
03 Finansiella risker 92
04 Viktiga uppskattningar och bedömningar för
redovisningsändamål
96
05 Företagsförvärv och avyttringar 99
06 Personal och ledande befattningshavare 102
07 Segmentsredovisning 104
08 Intäktsredovisning 106
09 Av- och nedskrivningar per tillgångsslag och funktion 107
10 Kostnader fördelade på kostnadsslag 108
11 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer 108
12 Forskning och utveckling 108
13 Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader 109
14 Finansiella intäkter och kostnader 109
15 Skatt 110
16 Resultat per aktie 112
17 Immateriella tillgångar 113
18 Materiella anläggningstillgångar 115
19 Nyttjanderättstillgångar 116
20 Intresseföretag 117
21 Andra långfristiga värdepappersinnehav 117
22 Andra långfristiga fordringar 117
23 Varulager 117
24 Kortfristiga fordringar 118
25 Eget kapital och antal aktier 119
26 Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser 120
27 Övriga avsättningar 122
28 Koncernens upplåning och finansiella instrument 122
29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 125
30 Leasing 125
31 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning 126
32 Ställda säkerheter och eventualtillgångar/-förpliktelser 126
33 Transaktioner med närstående 127
34 Händelser efter rapportperioden 127
35 Koncern- och intresseföretag 128
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 85
Lindab International AB (publ.) med säte i Båstad, registrerat i Sverige under or-
ganisationsnummer 556606-5446 (moderbolaget) och dess dotterbolag (sam-
mantaget koncernen) samt dess verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen.
Huvudkontorets adress är Lindab International AB, 269 82 Båstad.
Denna koncernredovisning har, den 6 april 2025, godkänts av styrelsen och
verkställande direktören för publicering. Koncernens rapport över totalresultat
Redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upp-
rättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presen-
terade år, om inte annat anges. För upplysningar om väsentlig information om
redovisningsprinciper, se text markerad i blått nedan.
Grund för rapportens upprättande
Lindab upprättar koncernredovisningen i enlighet med International Financial
Reporting Standards (IFRS
®
Redovisningsstandarder) och tolkningar från IFRS
®
Interpretations Committee (IFRIC-tolkningar) sådana de antagits av EU och
Rekommenda tion 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner, från
Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering samt Årsredovisningslagen.
Lindab tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och
skulder utom vad gäller vissa finansiella instrument, förvaltningstillgångar och
direktpensioner som värderas till verkligt värde.
Nya eller ändrade IFRS Redovisningsstandarder och nya tolkningar 2024
Inga av de nya eller omarbetade standarder, tolkningar och förbättringar som
givits ut av International Accounting Standards Board (IASB) eller IFRS Inter-
pretations Committee (IFRS IC) och antagits av EU under 2024 har haft någon
väsent lig effekt på koncernen på innevarande period och hade ingen inverkan
på beloppen som redovisades i jämförelseperioden.
Följande standarder och ändringar tillämpas av koncernen för första gången
för räkenskapsår som börjar 1 januari 2024:
Klassificering av skulder som kortfristiga eller långfristiga samt Långfristiga skulder
med kovenanter – Ändringar av IAS 1
Förtydligar kriterierna för klassificering av en skuld som antingen kortfristig eller
långfristig beroende på vilka rättigheter som finns vid slutet av rapportperioden,
samt inför nya upplysningskrav för långfristiga skulder som härrör från låne-
arrange mang. Kovenanter påverkar inte klassificeringen av en skuld som kort-
eller långfristig om villkoren måste uppfyllas efter rapportperioden. Om villkoren
måste uppfyllas före eller på balansdagen påverkar det klassificeringen, även om
de testas efter rapportperioden. Ändringarna resulterade inte i någon förändring
av klassificeringen av den befintliga upplåningen.
Nya eller ändrade standarder och nya tolkningar vilka ännu inte trätt i kraft
Nya eller ändrade standarder samt tolkningar som har givits ut av Inter national
Accoun ting Standards Board (IASB) samt IFRS Interpretations Committee (IFRS IC)
och som träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2025 har inte
förtidstillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport.
Nya eller ändrade standarder och nya tolkningar, som ännu inte trätt i kraft
per 31 december 2024, bedöms utifrån känd information inte ha väsentlig på-
verkan, förutom den nedan beskrivna effekten avseende IFRS 18, på koncer-
nens finan siella rapporter.
Presentation and Disclosure in Financial Statements (Presentation och upplys
-
ningar i finansiella rapporter) – IFRS 18
IFRS 18 förväntas ge särskild påverkan på presentation och upplysningar, rela
-
terat till resultaträkningen och vad gäller av ledningen definierade resultatmått.
Standarden kommer inte att påverka redovisningen eller värderingen av poster i
de finansiella rapporterna. Ledningen utvärderar för närvarande de exakta kon
-
sekvenserna av att tillämpa den nya standarden på koncernredovisningen. Stan-
darden kommer att gälla för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller se-
nare. Koncernen kommer att tillämpa den nya standarden från det obligatoriska
ikraftträdandedatumet, den 1 januari 2027. Retroaktiv tillämpning kommer krä-
vas, och därför kommer jämförande information för räkenskapsåret som slutar
31 december 2026 att omräknas i enlighet med IFRS 18. Standarden är ännu
inte godkänd av EU.
Koncernredovisning
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Lindab International AB (publ)
och de företag över vilka moderbolaget har bestämmande inflytande, dotter-
bolag. Bestämmande inflytande föreligger när moderbolaget har inflytande över
investeringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt
engagemang i investeringsobjektet och kan använda sitt inflytande över inves
-
teringsobjektet till att påverka sin avkastning.
Moderbolaget gör en ny bedömning av om bestämmande inflytande föreligger
i de fall fakta och omständigheter tyder på att en eller flera av de faktorer som
anges ovan har ändrats.
Konsolidering av ett dotterbolag sker från och med den dag moderbolaget får
bestämmande inflytande och fram till den dag det upphör att ha det bestäm-
mande inflytandet över dotterbolaget. Detta innebär att intäkter och kostnader
för ett dotterbolag som förvärvats eller avyttrats under innevarande räkenskaps-
år inkluderas i koncernens resultaträkning samt övrigt totalresultat från den dag
moderbolaget får det bestämmande inflytandet fram till den dag moderbolaget
upphör att ha det bestämmande inflytandet.
Koncernens resultat och komponenter i övrigt totalresultat är hänförligt till
moder bolagets ägare.
Redovisningsprinciperna för dotterbolag har vid behov justerats för att överens-
stämma med koncernens redovisningsprinciper. Alla koncerninterna transaktio-
ner, mellanhavanden samt orealiserade vinster och förluster hänförliga till koncern-
interna transaktioner har eliminerats vid upprättandet av koncernredovisningen.
Rörelseförvärv
Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Överförd ersättning för
rörelse förvärvet värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten, vilket be-
räknas som summan av de verkliga värdena per förvärvstidpunkten för er-
lagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt emitterade eget
kapitalandelar i utbyte mot kontroll över den förvärvade rörelsen. Förvärvs-
relaterade kostnader redovisas under övriga rörelsekostnader i resultaträk-
ningen när de uppkommer. I överförd ersättning ingår även verkligt värde vid
förvärvstidpunkten för de tillgångar eller skulder som är följden av en över-
enskommelse om villkorad köpeskilling. Förändringar i verkligt värde för en
villkorad köpeskilling som uppkommer på grund av ytterligare information
som erhållits efter förvärvstidpunkten om fakta och förhållanden som före-
låg per förvärvstidpunkten, kvalificerar som justeringar under värderingspe-
rioden och justeras retroaktivt med motsvarande justering av goodwill. Alla
andra förändringar i det verkliga värdet för en villkorad köpeskilling som klas-
sificeras som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med tillämplig stan-
dard, det vill säga som en övrig rörelseintäkt alternativt övrig rörelsekostnad
i resultaträkningen. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapi
-
tal omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas inom eget kapital.
Vid rörelseförvärv där summan av överförd ersättning, eventuellt innehav
utan bestämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på
tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på iden-
tifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas skillnaden som goodwill i rap-
porten över finansiell ställning. Redovisning av rörelseförvärv framgår av not 5 .
och rapport över finansiell ställning och moderbolagets resultat- och balans-
räkning blir föremål för fastställelse på ordinarie årsstämma den 13 maj 2025.
Information om koncernens sammansättning vid räkenskapsårets utgång
framgår av not 35.
Om ej annat anges avses belopp i MSEK.
Not 01 Allmän information
Not 02 Sammanfattning av tillämpliga redovisningsprinciper
FINANSIELLA RAPPORTER
86 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Not 2, forts.
Omräkning av utländska dotterbolag och utländsk valuta
Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilket är
moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Resultat- och balans-
räkningar för utländska verksamheter, dotterbolag och intresseföretag, tas in
med deras funktionella valuta och räknas om till koncernens rapporterings valuta.
Funktionell valuta är densamma som den lokala valutan för den rapporterande
enhetens redovisning.
Samtliga tillgångar och skulder i dotterbolagen räknas om till balansdagskurs
och intäkter och kostnader räknas om till årets genomsnittskurs. Vid konsolide
-
ring uppstår valutakursdifferenser, vilka förs direkt till övrigt totalresultat. Vid av-
yttring av dotterbolag där bestämmande inflytande förloras återförs den acku-
mulerade valutakursdifferensen och redovisas i det koncernmässiga resultatet
som en del av realisationsresultatet.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt
valutakurser på transaktionsdagen. De svenska koncernföretagens fordringar
och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvin-
ster och -förluster som uppkommer vid betalning och vid omräkning av mone-
tära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i
rapporten över totalresultatet.
Kursdifferenser av rörelsekaraktär redovisas som övriga rörelseintäkter och
kostnader, not 13, och ingår därmed i rörelseresultatet. Kursdifferenser av
finansiell karaktär redovisas bland finansiella intäkter och kostnader, not 14.
Intern prissättning
Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid koncerninterna transaktioner.
Segmentsrapportering
Lindabs verksamhet rapporteras per segment. Rörelsesegmenten rappor-
teras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som
lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Koncernens segment
består sedan januari 2022 av följande två segment, Ventilation Systems och
Profile Systems.
Segmentspresentationen för varje segment bygger på de redovisningsprin-
ciper som beskrivs i denna not. Normala kommersiella villkor i branschen till-
lämpas vid transaktioner mellan segmenten. Internpriser mellan koncernens
segment sätts utifrån principen om armlängds avstånd, det vill säga mellan
parter som är oberoende av varandra, välinformerade och har ett intresse av
att transaktionen genomförs. Tillgångar och investeringar rapporteras inom
det segment i vilket tillgången finns samt disponeras.
Koncernens information om geografiska områden för segmenten bygger
på i vilket land överföringen av risker och förmåner sker. Redovisning av seg-
ment framgår av not 7.
Intäktsredovisning
Intäkter redovisas vid den tidpunkt när kontroll över de produkter och tjänster
som levererats övergått till motpart i enlighet med avtal. Redovisade intäkter
avspeglar då förväntad ersättning i samband med fullgörandet av kontrak-
tuella åtaganden mot kund och motsvarar den ersättning som koncernen
bedöms vara berättigad till.
Intäktsströmmar
Intäktsströmmarna som finns representerade inom segmenten Ventilation
Systems samt Profile Systems är i huvudsak relaterade till att Lindab erbju-
der enskilda standardiserade produkter. Ventilation Systems intäkter hänför
sig primärt till försäljning av ventilationsprodukter, anpassade tekniska lös
-
ningar eller system för ventilation, inneklimat och kyla/värme. Profile Systems
intäkter och erbjudande inriktar sig huvudsakligen på byggprodukter såsom
takavvattning i stål, beklädnad av tak/vägg, stålprofiler för vägg-, tak- och
bärlagskonstruktioner samt hallbyggnader. Eventuella installationstjänster
säljs endast i samband med försäljning av produkt och marknadsförs ej som
separata tjänster i koncernens produktportfölj.
Prestationsåtaganden och tidpunkt för intäktsredovisning
Försäljning av produkt (enskild eller integrerad) bedöms vara ett prestations-
åtagande och intäkten redovisas när prestationsåtagandet har uppfyllts samt
kunden fått kontroll över produkten, det vill säga vid en viss tidpunkt (vanligt-
vis i samband med fysisk leverans till motpart).
När Lindab tillverkar och säljer hallar eller byggnadssystem, kan försäljning-
en vara i form av projektorienterad verksamhet. Intäktsredovisningen sker då
i huvudsak vid respektive delleverans i enlighet med vad som regleras i kon-
traktet och då kunden fått kontroll över produkten.
Eventuella installations-/driftsättningstjänster intäktsförs vanligen när åta-
gandet slutförts, men tidpunkten kan påverkas av om tjänsten är en separat
komponent eller produktintegrerad del utifrån avtalade villkor.
Om det är sannolikt att totala projektkostnader kommer att överstiga tota-
la intäkter redovisas den förväntade förlusten omedelbart som en kostnad.
Garantier
Vid försäljning av produkter lämnas garantier beroende på produktens karaktär,
beskaffenhet och användningsområde. Lämnade garantivillkor täcker i huvudsak
endast ursprungligt produktfel. Långa garantitider kan förekomma inom enskilda
produktgrupper, men med utgångspunkt i vad garantin täcker samt med krav på
hur produkten ska användas/underhållas ses inte lämnade garantier som adde-
rande servicegarantier. Därmed redovisas inte lämnade garantier som separata
prestationsåtaganden enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, utan redovisas
i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.
Transaktionspris
Inom verksamheten förekommer volymrabatt, baserad på försäljning till mot-
part under fördefinierad period, samt kassarabatter. Intäkter från denna form
av försäljning redovisas till avtalat pris netto efter avdrag för eventuella rabat-
ter. Rabatter beräknas utifrån förväntat värdemetoden.
Övriga intäkter
Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som sker utöver den
ordinarie verksamheten, såsom exempelvis nettovinst på sålda anläggningstill
-
gångar och kursvinster av rörelsekaraktär.
Personalkostnader
Incitamentsprogram
Principer om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare fastställdes
vid årsstämman 2024, principer som ska framläggas för fastställelse vid års-
stämman minst vart fjärde år. Enligt antagna riktlinjer ska ersättningsprogram-
met för dessa personer bland annat omfatta kontant rörlig ersättning. Denna er-
sättningsdel ska vara baserad på mätbara kriterier, vilka åter speglar för definie-
rade finansiella, hållbara och kvalitativa mål för Lindab. Baserat på tidigare be
-
slut av årsstämman har ett långsiktigt incitamentsprogram implementerats
år 2024, ett program som har en treårig mätperiod. Incitamentsprogrammet har
i allt väsent ligt samma utformning som motsvarande program, vilka antogs vid
års stämmorna 2022 respektive 2023. Samtliga incitamentsprogram redovisas
enligt IAS 19 Ersätt ning till anställda och under intjänandeperioden redovisas de
som en kostnad och en kortfristig skuld.
Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel och utdelningar
samt vinster på finansiella instrument som värderas via resultatet. I posten ingår
även vinst på säkringsinstrument av nettoinvesteringar, vilka bedömts som den
ineffektiva delen av säkringen och vinst när säkringen inte längre uppfyller vill
-
koren för säkringsredovisning. Transaktionen redovisas då omedelbart i resul-
taträkningen i finansnettot.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, räntekomponent hän
-
förlig till förmånsbaserade pensionsplaner, effekter av upplösningar av nuvär-
desberäknade avsättningar samt förluster på finansiella instrument som värde-
ras till verkligt värde via resultatet. I posten ingår även förlust på säkringsinstru-
ment av nettoinvesteringar, vilka bedömts som den ineffektiva delen av säkringen
och förlust när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning.
Transaktionen redovisas då omedelbart i resultaträkningen i finansnettot. Under
finansiella kostnader redovisas även räntekostnader för hyres- och leasingavtal
i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal.
Ränteintäkter respektive räntekostnader på finansiella instrument redovisas
enligt effektivräntemetoden med beaktande av upplupen ränta per balansda-
gen. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla utdelning fastställts. Va-
lutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto .
Låneutgifter
Låneutgifter kostnadsförs löpande i den period de uppstår om de inte hänför
sig till tillgångar som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att fär-
digställa för avsedd användning eller försäljning. Enligt IAS 23 Låneutgifter ska
de i så fall aktiveras.
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 87
Not 2, forts.
Inkomstskatter
Redovisad skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är
den skatt som antingen ska betalas eller erhållas under det aktuella inkomst-
året. Tidigare perioders justeringar ingår också här. Uppskjuten skatt redo-
visas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden
på tillgångar och skulder som ska betalas i framtiden. Värderingen av upp
-
skjutna skatter görs med utgångspunkt från förväntade skulder och ford-
ringar på balansdagen med användande av skattesatser för de enskilda bo-
lagen som är beslutade eller aviserade på balansdagen.
Skatteeffekten redovisas på samma sätt som hänförlig transaktion, det vill
säga i resultatet, i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att
framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga mot vilka de
temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och skatte-
skulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordring-
ar och skatteskulder och när de uppskjutna skatterna avser samma skatte-
myndighet. Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i
den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna nyttjas för att med-
föra lägre skattebetalningar inom överskådlig framtid. För skatt på årets re-
sultat och uppskjutna skattefordringar respektive skatteskulder, se not 15.
Koncernen tillämpar undantaget gällande att redovisa och lämna upplys
-
ningar om uppskjutna skattefordringar och -skulder relaterade till inkomst-
skatter avseende Pelare 2.
Resultat per aktie
Resultat per aktie påverkas inte av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev,
eftersom sådana saknas i Lindab. Under de fyra senaste räkenskapsåren har
köp optioner utställts, vilka indirekt påverkar beräkning av resultat per aktie efter
utspädning. Under tredje kvartalet 2024 utnyttjades samtliga 183 950 köp op tioner
i det äldsta, 2021 års, optionsprogrammet för att förvärva aktier i Lindab enligt
programmets villkor. Vid utgången av 2024 fanns därmed följande tre framåtrik
-
tade program av förvärvsmöjligheter med stöd av köpoption, med förvärvsmöj-
ligheter som påverkar beräkningen av resultat per aktie efter utspädning: Förvärv
av aktier med stöd av köpoption sommaren år 2025 (nyttjanderätt för 238 050
köpoptioner), sommaren år 2026 (nyttjanderätt för 225 500 köpoptioner) samt
sommaren 2027 (nyttjanderätt för 275sommaren 2027 (nyttjanderätt för 275 000 köpoptioner). En köpoption ger rätt
att förvärva en aktie i Lindab.
Om antalet aktier förändras under året beräknas ett vägt genomsnitt för pe
-
riodens utestående aktier.
Intresseföretag
Intresseföretag är bolag för vilka moderbolaget har ett betydande men inte ett
bestämmande inflytande, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 pro-
cent av röstetalet. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i enlig-
het med IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. Enligt denna metod
värderas andelen i intresseföretaget till anskaffningsvärde vid förvärvstillfället.
Det resultat som uppkommer efter förvärvet i intresseföretaget och som avser
koncernens andel, med justeringar för upplösning av förvärvade över- och un
-
dervärden, redovisas som en separat post i resultaträkningen på raden Resultat
från andelar i intresseföretag. Redovisning av intresseföretag framgår i not 20.
Immateriella tillgångar
Goodwill
Goodwill, som uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksam
-
heter värderas enligt IFRS 3 Rörelseförvärv. Se även avsnittet om koncern-
redovisning sidan 86. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som im-
materiella tillgångar. Goodwill testas minst årligen, eller när indikation finns,
för att identifiera om det föreligger något nedskrivningsbehov. Goodwill redo-
visas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar.
För att komma fram till om det föreligger nedskrivningsbehov bestäms åter-
vinningsvärdet genom att en beräkning genomförs av diskonterade framtida
kassaflöden för den verksamhet till vilken goodwillvärdet är hänförligt. Där-
vid ska beräkningen göras på de lägsta kassagenererande enheterna inom
verksamheterna. För Lindabkoncernen betraktas de redovisade segmen-
ten som den lägsta nivå som goodwill följs upp på och som nedskrivnings-
prövning utförs på.
Vinst eller förlust vid avyttring av ett dotter- eller intresseföretag inkluderar
kvarvarande redovisat värde på den återstående goodwill som avser den av-
yttrade enheten. Redovisning av goodwill framgår i not 17.
Varumärken, patent och liknande rättigheter
Varumärken, patent och liknande rättigheter redovisas till anskaffningsvärde mins-
kat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt över den be-
dömda nyttjandeperioden, 3–20 år. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen.
Programvara
Förvärvade programvarulicenser samt viss kodning respektive anpassning
av programvara aktiveras på basis av de utgifter som uppstått då den ak
-
tuella programvaran/funktionaliteten utvecklas samt driftsätts, under förut-
sättning att koncernen har kontroll över den immateriella tillgången i fråga.
Dessa aktiverade utgifter skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden
3–5 år. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen.
Materiella anläggningstillgångar
Nedan beskrivna redovisningsprinciper avseende materiella anläggningstill-
gångar avser tillgångar som ägs av koncernen. För aktiverade nyttjanderätts-
tillgångar avseende materiella anläggningstillgångar, hänförliga till hyres- och
leasingavtal, se avsnitt för Leasing.
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker, lager och kontor.
Dessa redovisas till anskaffningsvärdet minskat med de ackumulerade av
-
skrivningar och eventuella nedskrivningar som gjorts. De planenliga avskriv
-
ningarna baseras på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden och be-
räknas med hänsyn till uppskattad nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden om-
prövas minst årligen. Inga avskrivningar görs på mark. Tillkommande utgif-
ter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat till-
gång, beroende på vad som är lämpligt. Endast då det är sannolikt att de
framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer
att komma koncernen tillgodo och om tillgången kan mätas på ett tillförlitligt
sätt är det lämpligt att lägga till tillkommande utgifter till tillgångars redovi-
sade värde. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som
kostnader i rapporten över totalresultat under den period de uppkommer.
Anläggningarnas anskaffningsvärden delas upp på väsentliga kompo-
nenter och varje komponent ska skrivas av separat över sin bedömda nytt-
jandeperiod, så kallad komponentavskrivning. Detta gäller såväl byggna-
der som maskiner och inventarier. Under investeringsåret görs avskrivning-
ar enligt plan på maskiner, inventarier, fordon och datorer från och med tid-
punkten då de tas i bruk.
Följande avskrivningstider har använts
Byggnader 15–50 år
Markanläggningar 20 år
Maskiner och inventarier 5–15 år
Fordon och teknisk utrustning 3–10 år
Nedskrivningar
Prövningar av nedskrivningsbehov för immateriella tillgångar exklusive good-
will görs så snart det uppstår indikationer på att en tillgång har minskat i värde.
Nedskrivningsbehovet för immateriella tillgångar som ännu inte kan användas
prövas dock minst årligen oavsett om indikation föreligger. Nedskrivning re-
dovisas om det redovisade värdet för en tillgång eller dess kassagenererande
enhet överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av nytt-
jandevärdet och det verkliga värdet reducerat med försäljningskostnader.
Nyttjandevärdet beräknas som nuvärdet av det beräknade framtida kassa-
flödet efter skatt. Varje balansdag bedöms de nedskrivningar som redovisats
i tidigare perioder för att se om det finns indikationer på att nedskrivnings-
behovet har minskat eller inte längre föreligger. En nedskrivning återförs om
det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkning
-
en av återvinningsvärdet och om återvinningsvärdet är högre än det redovi-
sade värdet. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens
redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som
tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beak
-
tande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.
En prövning av nedskrivningsbehovet för de kassagenererande enheter som
goodwill har allokerats till genomförs årligen under fjärde kvartalet, samt när
det finns indikationer om nedskrivningsbehov. Prövningar av behovet av ned-
skrivning liksom redovisning av nedskrivning av goodwill sker på samma sätt
som för immateriella tillgångar. Nedskrivningar av goodwill återförs dock inte.
Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning och återföring
av nedskrivningar avseende materiella tillgångar sker på samma sätt som
för immateriella tillgångar enligt ovan.
FINANSIELLA RAPPORTER
88 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Not 2, forts.
Finansiella instrument
Finansiella instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell
tillgång, finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat företag.
Detta omfattar likvida medel, placeringar, långfristiga värdepapper, ränte-
bärande fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, upplåning samt de-
rivatinstrument.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar och skulder redovisas på
affärs dagen. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten
över finan siell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga
villkor. Den finansiella tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställ
-
ning när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången löper ut eller överförs
till annan part genom att alla risker och förmåner förknippade med tillgången
har överförts till den andra parten. En finansiell skuld tas bort från rapporten
över finansiell ställning när åtagandet uppfyllts, upphävts eller löpt ut. Vad
gäller kundfordringar specifikt tas dessa upp i rapport över finansiell ställ-
ning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och
avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte motta-
gits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
Finansiella instrument redovisas initialt till ett anskaffningsvärde motsva
-
rande instrumentets verkliga värde vid tidpunkten för anskaffning med till-
lägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de
finan siella instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång vilka redovisas
till verkligt värde via resultatet där transaktionskostnader redovisas direkt i
resultat räkningen. Efterföljande värdering av instrumentet är beroende på
dess karak tär och klassificering.
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
Klassificering av finansiella tillgångar beror på Lindabs affärsmodell och styrs
därmed av syftet med innehavet av den finansiella tillgången samt den finan-
siella tillgångens kontraktsenliga kassaflöden. Finansiella tillgångar klassifi-
ceras utifrån följande kategorier:
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt
värde via resultatet.
Upplupet anskaffningsvärde
Upplupet anskaffningsvärde innebär det belopp som tillgången eller skulden
ursprungligen redovisades till med avdrag för amorteringar och nedskrivning-
ar samt tillägg för periodisering av den initiala skillnaden mellan anskaffnings-
värde och förväntat belopp att erhålla på förfallodagen.
Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde är instru
-
ment som innehas med syfte att inkassera/reglera avtalsenliga kassaflöden,
att de avtalade villkoren anger tidpunkt för förväntat kassaflöde från under-
liggande instrument och betalningarna endast består av kapitalbelopp samt
eventuell räntekomponent. Tillgångarna uppstår som ett led i att likvida medel
erläggs till motpart eller som en följd av att koncernen i sin operativa verk-
samhet förser kund med avtalade varor eller tjänster. Fastställda eller fast-
ställbara betalningsströmmar föreligger för fordringarna, som inte är före mål
för handel på en aktiv marknad och där koncernens syfte är att inkassera
underliggande kassaflöde.
I upplysningssyfte beräknas verkligt värde för långfristiga fordringar genom
en diskontering av framtida kassaflöden med nu gällande ränta. För kort-
fristiga fordringar redovisas värdet till nominellt belopp utan diskontering.
Verkligt värde
Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid för
-
säljning av en tillgång eller betalats vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad
transaktion mellan marknadsaktörer. Verkligt värde för Lindabs finansiella instru-
ment fastställs utifrån gällande marknadspriser i de fall sådana finns. Verkligt
värde för noterade placeringar och derivat baseras på aktuella köpkurser och
räntor. Om marknadspriser inte finns tillgängliga fastställs det verkliga värdet
för enskilda instrument med hjälp av olika värderingstekniker. Effekt av föränd-
ring i verkligt värde på tillgångar som värderas enligt denna metodik redovisas
i övrigt totalresultat alternativt resultaträkningen i den period de uppkommer.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat är
tillgångar som innehas med syfte att samla avtalsenliga kassaflöden och sälja
underliggande finansiella instrument för att uppnå detta, att de avtalade villko-
ren anger tidpunkt för förväntade kassaflöden från instrumenten i fråga och att
betalningarna endast består av kapitalbelopp samt even tuell räntekomponent.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaff-
ningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat värderas till verkligt värde
över resultaträkningen. För koncernen är det huvudsakligen derivattillgångar
som inte används i säkringsredovisning och därmed redovisas via resultat-
räkningen till verkligt värde. För valutakontrakt, som valutaterminer, beräk-
nas det verkliga värdet genom en diskontering av skillnaden mellan den av-
talade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balans dagen
för den återstående kontraktsperioden.
Nedskrivning av finansiella tillgångar
I enlighet med IFRS 9 Finansiella instrument redovisas förlustreserver för fi
-
nansiella tillgångar värderade till anskaffningsvärde, vilka reducerar respek-
tive tillgångs enskilda värde. Förlustreserverna värderas vid varje balansdag
och då till ett belopp som motsvarar de förväntade kreditförlusterna för till
-
gångarnas återstående löptid. Vad gäller kundfordringar och förekomman-
de leasingfordringar tillämpar Lindab en förenklad matrismodell, vilket inne-
bär att förlustreserven utöver individuell värdering värderas till ett belopp
som motsvarar återstående löptid. För metodik vid värdering av kundford-
ringar, se vidare not 24.
Värdering av förväntade kreditförluster har till syfte att återspegla ett ob
-
jektivt och sannolikhetsvägt belopp, pengars tidsvärde, rimliga och verifier-
bara uppgifter för tidigare händelser, nuvarande förhållanden och progno-
ser för framtida ekonomiska förutsättningar. Lindab baserar beräkningen av
förväntade kreditförluster på såväl kollektiv som individuell bedömning av
den aktuella fordran tillsammans med information om historiska förluster för
likartade tillgångar och motparter samt med en framåtriktad justering. An
-
tagandena för kreditförluster utvärderas och justeras kontinuerligt för att på
bästa möjliga sätt återspegla den aktuella situationen och Lindabs förvän
-
tan om framtida händelser. Lindab definierar fordringar som kreditförsämra-
de vid förfall överstigande 90 dagar eller när andra kreditförsämrande fakto-
rer identifierats. Kreditförluster betraktas som fallerade när det företag som
Lindab har fordran på har försatts i konkurs. Den finansiella tillgången bokas
då bort från rapport över finansiell ställning.
Placering av likvida tillgångar får endast göras i banker med hög kreditvärdig-
het enligt Lindabs Treasurypolicy. Historiskt sett har aldrig några kundförlus-
ter avseende likvida medel uppstått och bedöms heller ej göra det framöver.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen omfattar
i huvudsak derivatskulder som inte används i säkringsredovisning. Resultat
från förändring i verkligt värde på finansiella instrument i denna kategori re
-
dovisas i resultaträkningen i den period de uppstår.
Andra finansiella skulder
Till denna kategori hör lån, leasingskulder, övriga finansiella skulder och le
-
verantörsskulder. Andra finansiella skulder värderas efter det första redo-
visningstillfället till upplupet anskaffningsvärde genom användning av ef-
fektivräntemetoden.
Långfristiga skulder är skulder som inte ska regleras inom tolv månader
efter rapportperioden. Lån som löper med kovenanter och som koncernen
måste uppfylla, vid eller före rapportperiodens slut, beaktas när skulder klas-
sificeras som kort- eller långfristiga. Kovenanter som koncernen är skyldig att
uppfylla efter rapportperioden påverkar inte klassificeringen.
Övriga långfristiga skulder utgörs av finansiell skuld avseende förvärvsre
-
laterad villkorad tilläggsköpeskilling värderad till verkligt värde. Det verkliga
värdet har fastställts med tillämpning av diskonterade kassaflöden hänförliga
till nivå 3 i värderingshierarkin enligt definition i IFRS 13 Värdering till verkligt
värde. Redovisat verkligt värde motsvaras av nuvärdet från diskontering av
sannolikhetsvägt genomsnitt av möjliga framtida kassaflöden som bedöms
kunna behöva regleras enligt gällande förvärvsavtal och med diskonterings-
faktor som baseras på riskjusterad diskonteringsränta.
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 89
Not 2, forts.
I upplysningssyfte beräknas verkligt värde för skulder till kreditinstitut genom
en diskontering av framtida kassaflöden med gällande ränta. För kortfristiga
fordringar redovisas värdet till nominellt belopp utan diskontering .
Likvida medel
I likvida medel ingår kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga pla
-
ceringar med hög likviditet vilka snabbt kan omvandlas till ett känt belopp
och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer. I rapport över
finansiell ställning redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kort-
fristiga skulder.
Derivat
Lindabkoncernen utnyttjar derivatinstrument för att hantera riskerna i valuta-
exponeringen. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av valuta swappar
samt valutaterminer. Valutarisken i koncernen hanteras genom att valuta-
kontrakt ingås med extern part för de största bruttoflödena i respektive period.
Derivatinstrument redovisas i rapporten över finansiell ställning på affärs-
dagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande om-
värderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer
vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstru-
ment och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats.
Säkring av nettoinvesteringar i utländska verksamheter
Säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter redovisas enligt prin-
ciperna för säkringsredovisning i IFRS 9 Finansiella instrument. Vid tillämp-
ningen av dessa regler sker dokumentation av det identifierade säkringsför-
hållandet mellan säkringsinstrumenten och de säkrade posterna samtidigt
som det finns ett säkerställande av överensstämmelse med Lindabs riskhan-
teringspolicy och de mål som finns avseende riskhantering. Vidare ska redo-
visad säkring i nettoinvestering vara effektiv i sin karaktär och effektiviteten
ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt.
Lindab använder lån och valutaswappar som säkringsinstrument. Effekti
-
vitet i säkring identifieras och utvärderas enligt koncernens riktlinjer när ett
enskilt säkringsförhållande ingås. Kraven på effektivitet dokumenteras och
säkringsförhållandet analyseras samt redovisas därefter löpande. Den vinst
eller förlust på säkringsinstrumentet som bedöms som effektiv säkring re-
dovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av vinsten eller förlusten
redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansnettot. Resultat som redo
-
visats under övrigt totalresultat omförs till resultaträkningen när den utländ-
ska verksamheten avyttras.
Varulager
Koncernens varulager redovisas exklusive internvinster. Upparbetade intern-
vinster inom Lindabkoncernen elimineras på koncernnivå och har därmed
ingen påverkan på rörelseresultatet. Värderingen av varulagret har skett till det
lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet för råvaror, förbruknings-
material och inköpta färdigvaror. Detsamma gäller produkter i arbete, vars
anskaffningsvärde beräknas utifrån värdet på upparbetade tillverkningskost-
nader i förädlingsprocessen. I anskaffningsvärdet inkluderas en rimlig andel
indirekta tillverkningskostnader baserat på normalt kapacitetsutnyttjande.
Egentillverkade varor har värderats till det lägsta av tillverkningskostnaden
och nettoförsäljningsvärdet. Inkurans har således beaktats vid värderingen.
Prissättningen vid leveranser mellan koncernföretag sker till marknadspriser.
Eget kapital
Aktiekapital
Transaktionskostnader som direkt hänför sig till emission av nya aktier eller optioner
redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Utdelning
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finan-
siella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderbolagets aktieägare.
Återköp och inlösen av aktier
Återköp och inlösen av aktier förs i förekommande fall direkt mot balanserade
vinstmedel. För återköp och inlösen av aktier, se not 25.
Köp- och teckningsoptioner
Vid årsstämmorna 2022, 2023 respektive 2024 beslutades om ett köpoptions
-
program för ledande befattningshavare i Lindabkoncernen. Köpoptioner har för-
värvats av ledande befattningshavare i Lindab enligt marknadsmässig värdering
utifrån fastställda avtal. Programmet är således baserat på en marknadsmässig
transaktion med närstående och ingen del i programmet är att se som aktie-
baserad ersättning. Varje köpoption ger innehavaren en rätt att vid viss tidpunkt
i framtiden förvärva en aktie i Lindab till avtalad lösenkurs. Vid inlösen av köp-
optio ner har Lindab International AB (publ) skiftat ut egna aktier. Värdering av
utställda köpoptioner sker enligt Black & Scholes optionsvärderingsmodell och
eventuell justering av värdet redovisas mot eget kapital.
Avsättningar
För avsättningar tillämpas IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och
eventualtillgångar förutom för avsättningar gällande personal där IAS 19 Ersätt-
ningar till anställda tillämpas.
En avsättning redovisas endast när:
Det finns ett aktuellt legalt eller informellt åtagande som en följd av en inträf
-
fad händelse, det är sannolikt att en kostnad kommer att uppstå för att regle-
ra åtagandet och en tillförlitlig uppskattning kan göras av åtagandets belopp.
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av
den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per balansdagen.
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser
Pensionerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag, där
betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuarieberäkningar. Koncernen har
både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner.
En avgiftsbestämd pensionsplan är en plan där företag betalar fastställda av
-
gifter till en separat juridisk enhet och inte har någon som helst förpliktelse att
betala ytterligare avgifter, inte ens om den juridiska enheten inte har tillräckliga
tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgö
-
ring fram till balansdagen. Avgiftsbestämda pensionsplaner av väsentlig storlek
finns bland annat i Sverige, Danmark, Finland och Tyskland.
Alla planer som inte är avgiftsbestämda anses vara förmånsbestämda. Ut
-
märkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den
pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på
faktorer som ålder, tjänstgöringstid och lön. De mest omfattande förmåns
-
bestämda pensionsplanerna finns i Sverige.
Den skuld som redovisas i balansräkningen för förmånsbestämda planer
är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut
minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. De förmånsbestämda pen-
sionsförpliktelserna beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämp-
ning av den så kallade projected unit credit method. Nuvärdet av förpliktel-
sen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med
användning av diskonteringsränta som är utfärdad i samma valuta som er-
sättningarna kommer att utbetalas i med löptider jämförbara med den aktu-
ella pensionsförpliktelsen. Diskonteringsränta för respektive land fastställs
på grundval av marknadsräntan på förstklassiga företagsobligationer. I länder
där det inte finns en fungerande marknad för sådana obligationer används
räntan för statsobligationer. Beräkningarna baseras på aktuariella antagan
-
den, utvärderade varje kvartal och beräknas som minimum årligen. Diskon-
teringsräntan för den svenska pensionsförpliktelsen har fastställts genom att
använda bostadsobligationers marknadsränta enligt dess avkastningskurva.
Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar
och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under
den period då de uppstår. Löneskatt hänförlig till aktuariella vinster och för-
luster beaktas i beräkningen av aktuariella vinster och förluster.
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt
i resultaträkningen.
Förmånsbestämda planer kan vara ofonderade eller helt eller delvis fonde-
rade. Vid fonderade planer avsätter bolaget medel till exempelvis särskilda
fonder eller stiftelser. Dessa förvaltningstillgångar värderas till verkligt värde
och minskar det framräknade pensionsåtagandet så att nettoredovisning
sker i rapporten över finansiell ställning.
Pensionsåtagande i Sverige har i vissa fall tryggats genom köp av kapitalförsäk-
ring till förmån för den försäkrade. I de fall dessa åtaganden till karaktären är av-
giftsbestämda redovisas de som avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förplik-
telser och motsvarande tillgång i kapitalförsäkring till verkligt värde som förvalt-
ningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser. Skulden för kapitalförsäkringen
värderas till den bästa uppskattningen av vad som kommer att utbetalas, vilket
motsvaras av tillgångens verkliga värde. Avsättning för särskild löneskatt görs
beräknad på kapitalförsäkringens redovisade värde.
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med att förmånerna intjä
-
nas av de anställda.
FINANSIELLA RAPPORTER
90 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Not 2, forts.
Leasing
Redovisning av leasing baseras på att samtliga hyres- och leasingavtal redo-
visas i leasetagarens rapport över finansiell ställning. I IFRS 16 Leasingavtal
finns möjlighet att undanta vissa avtal, korta hyres- och leasingavtal samt
avtal där underliggande tillgång uppgår till mindre värde. Lindab har valt att
tillämpa den av IFRS Redovisningsstandarder delgivna lättnadsregeln, vil-
ken innebär att koncernens rapport över finansiell ställning inte inkluderar
hyres- och leasingkontrakt med förväntad kortare nyttjandetid än 12 måna-
der samt leasingavtal för vilka den underliggande tillgången har ett mindre
värde (5 KEUR enligt Lindabs tillämpning). Leasingavgifterna från dessa ex
-
kluderade avtal redovisas som en rörelsekostnad linjärt över leasingperioden.
Lindab utvärderar vid ingången av nya kontrakt om de innehåller leasing-
komponenter som ska aktiveras i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal. Lea-
singrelaterade avgifter som aktiveras är primärt fasta avgifter respektive va-
riabla index-/prisavgifter samt eventuella relevanta restvärdesgarantier, op-
tionspriser eller termineringsavgifter. Avtal som innehåller både en aktiver-
bar och en icke aktiverbar avtalskomponent aktiveras till sin helhet om sist-
nämnda del är av mindre värde.
Aktivering av hyres- och leasingavtal sker initialt till nuvärdet av framtida lea-
singavgifter, diskonterade utifrån avtalets implicita ränta eller för koncernen
fastställda marginella låneräntor utifrån respektive valuta och tillgångsslag.
Tillgångsvärdet inkluderar även avgifter erlagda vid eller före inledningsdatu-
met för leasingavtalet, förekommande initiala direkta utgifter och eventuella
beräknade återställandekostnader för vilka det finns redovisade avsättningar i
enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.
Vid aktiveringen görs också ställningstagande kring förväntad kontraktstid/
nyttjandeperiod av tillgången i fråga inom ramen för befintligt avtal.
De materiella tillgångar/nyttjanderätter som ingår i koncernens finansiella
ställning i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal redovisas i efterföljande perio
-
der till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella ned-
skrivningar samt justeringar för gjorda omvärderingar. Avskrivning sker linjärt
från avtalets startdatum och över den nyttjandetid som är kortast av beräk-
nad ekonomisk livslängd och avtalad leasingtid. Nedskrivningar redovisas i
enlighet med IASenlighet med IAS 36 Nedskrivningar.
Vad gäller leasingskulderna som redovisas i rapporten över finansiell ställ
-
ning inkluderas de löpande till upplupet anskaffningsvärde minskat med gjor-
da leasingbetalningar och med beaktande av den beräknade ränteeffekten.
Omvärdering av de leasingrelaterade balansposterna sker löpande utifrån
förändringar i ränte-/indexkomponenter, leasingperioder, restvärdesgaran-
tier etc. Den vägda genomsnittliga marginella låneräntan för koncernen per
3131 december 2024 var 5,3 procent (5,0).
Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) som innehas för
försäljning
Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificeras som tillgångar som
innehas för försäljning när deras redovisade värde kommer att återvinnas i huvud-
sak genom en försäljning och en försäljning anses mycket sannolik. De redo-
visas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försälj-
ningskostnader, med undantag för uppskjutna skattefordringar och finansiella
tillgångar, som värderas till verkligt värde.
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och tillgångar i en avyttrings-
grupp som innehas för försäljning redovisas separerade från andra tillgångar i
balans räkningen. Skulderna hänförliga till en avyttringsgrupp som innehas för
försäljning presenteras separerade från andra skulder i balansräkningen.
Koncernen redovisar en förlust på grund av värdenedgång för varje första eller
efterföljande nedskrivning av tillgången (eller avyttringsgruppen) till motsvaran-
de verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. En vinst redovisas för
varje efterföljande ökning av det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskost-
nader, men inte till högre belopp än det ackumulerade värdet för nedskrivningar
som tidigare redovisats. En vinst eller förlust som inte tidigare redovisats när en
anläggnings tillgång (eller avyttringsgrupp) säljs, ska redovisas per det datum när
tillgången eller avyttringsgruppen tas bort ur rapporten över finansiell ställning.
Anläggningstillgångar (inklusive sådana som är del av en avyttringsgrupp) skrivs
inte av så länge de är klassificerade som att de innehas för försäljning. Ränta och
andra kostnader hänförliga till skulderna i en avyttringsgrupp som innehas för
försäljning redovisas fortlöpande.
Rapport över kassaflöden
Lindab tillämpar indirekt metod. Syftet är att ge ett underlag för att bedöma fö-
retagets förmåga att skapa likvida medel och företagets behov av dessa likvida
medel. Följande definitioner har använts: Kassa och bank utgörs av kassamedel
samt disponibla tillgodohavanden hos banken och motsvarande institut. Andra
likvida medel än kassa och bank utgörs av kortfristiga likvida placeringar som lätt
kan omvandlas till känt belopp av kassa och bank och som är utsatt för endast
en obetydlig risk för valutafluktuationer. Kassaflöde utgörs av in- och utflöde av
likvida medel. Löpande verksamhet utgörs av företagets huvudsakliga intäkts
-
genererande verksamheter samt andra verksamheter än investerings- och finan-
sieringsverksamheten. Investeringsverksamhet utgörs av förvärv och avyttring av
anläggningstillgångar och sådana placeringar som inte inryms i begreppet likvida
medel. Finansieringsverksamhet utgörs av åtgärder som medför förändringar i
storleken på och sammansättningen av företagets eget kapital och upplåning.
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
Ställda säkerheter redovisas i det fall Lindab ställt säkerhet för bolagets eller kon-
cernens skulder eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder och avsättningar som
kan finnas i rapporten över finansiell ställning. Säkerheterna kan vara knutna till
tillgångar i rapporten över finansiell ställning eller inteckningar. Tillgångarna tas
upp till sitt redovisade värde och inteckningarna till sitt nominella värde. Aktier i
koncernföretag tas upp till sitt värde i koncernen.
Eventualförpliktelser redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör
från inträffade händelser och förekomst bekräftas endast av en eller flera osäk
-
ra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en
skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser
kommer att krävas. Se vidare not 32.
Statliga stöd
Statliga stöd är en åtgärd av staten att lämna en ekonomisk fördel som är be-
gränsad till antingen ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa
kriterier. Statliga stöd är villkorade av att mottagaren uppfyller eller kommer att
uppfylla vissa villkor. Med staten avses i detta fall stater eller myndigheter och lik-
nande organ oavsett geografiskt läge. Statliga stöd redovisas vid den tidpunkt då
det bedöms rimligt säkert att Lindab uppfyller villkoren som är förknippade med
stöden och att stöden kommer att erhållas. Statliga stöd som kompenserar för
specifika kostnader redovisas som en kostnadsreduktion över resultaträkningen
och klassificeras därmed till samma kategori som den underliggande kostnaden.
Statligt stöd som är bidrag av mer generell karaktär redovisas under övriga rörel-
seintäkter. I de fall stöd erhålls i samband med förvärv av anläggningstillgångar
minskas anläggningsvärdet på de förvärvade tillgångarna.
Upplysningar om närstående
Transaktioner och avtal med närstående företag och/eller fysiska personer redo-
visas enligt IAS 24 Upplysningar om närstående. I koncernen elimineras koncern-
interna transaktioner och faller således utanför detta upplysnings-/redovisnings-
krav. För omfattningen av dessa transaktioner se vidare not 33.
Moderbolagets redovisning
Moderbolagets finansiella rapporter upprättas och presenteras i enlighet med
Årsredovisningslagen (ÅRL) och Rekommendationerna från Rådet för finansiell
rappor te ring (RFR), RFR 2. RFR 2 innebär att moderbolaget ska tillämpa samtliga
av EU godkända IFRS Redovisningsstandarder och uttalanden så långt det är möj-
ligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan
redovisning och beskattning. Rekommendationen innehåller vilka undantag från
IFRS Redovisningsstandarder som ska beaktas och vilka tillägg som ska göras.
Det kan tilläggas att moderbolaget inte innehar några leasingavtal. Skillnaderna
mellan moder bolagets och koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan:
Klassificering och uppställningsformer
Moderbolagets resultat- och balansräkning är uppställda enligt Års redo vis nings-
lagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, vilken
tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter, gäller främst redo-
vis ning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapi tal
samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik.
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 91
Finansiella risker omfatter finansieringsrisker, likviditetsrisker, ränterisker, valuta-
risker och finan siella kreditrisker. Arbetet med finansiella risker är en integrerad del
av Lindabs verksamhet. Samtliga risker hanteras i enlighet med Lindabs fastställda
policyer. Koncernens Treasuryfunktion ansvarar för dessa risker och stödjer också
koncernens bolag vid implementeringen av finansiella policyer och riktlinjer. Uppfölj-
ning av hur Treasurypolicyn efterlevs görs regelbundet och avrapporteras till styrelsen.
Not 03 Finansiella risker
Likviditet
Risk
Likviditetsrisk definieras som risken att koncer
-
nen inte kan fullfölja sina förpliktelser och/eller
drabbas av ökade kostnader på grund av brist
på likviditet.
Exponering
Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade kre-
diter inom koncernen uppgick vid årets utgång
till 3 241 MSEK (1 885), baserat i huvudsak på
ovan nämnda kreditramar samt checkkrediter. För
finan siella skulder på balansdagen och dess för-
fallostruktur se tabell ”Likviditetsrisk” på sidanfallostruktur se tabell ”Likviditetsrisk” på sidan 93.
Samtliga finansiella skulder per 31Samtliga finansiella skulder per 31 decem ber 2024,
vilka förfaller inom 12 månader och inte möts av
kontraktsenligt brutto inflöde från valuta swappar,
täcktes av disponibla likvida medel och outnytt-
jade krediter vid tidpunkten i fråga.
Kommentar
Alla förfall på centralt administrerade lån plane
-
ras i förhållande till koncernens kassaflöde. Ovan-
nämnda kreditavtal säkerställer likviditets behovet.
Lindabs verksamhet är delvis säsongs betonad,
vilket får effekt på kassaflödet. Enligt koncer-
nens Treasurypolicy ska koncernen vid varje till-
fälle inneha disponibla medel inklusive outnytt-
jade krediter för att täcka likviditetsbehovet i den
löpande verksamheten.
Ränta
Risk
Ränterisk är risk för att förändringar i gällande
ränteläge påverkar koncernen negativt.
Exponering
Lindab är nettolåntagare. Nettoskulden upp-
gick vid årets utgång till 4 510 MSEK (3 264),
vilket innebär att koncernen drabbas negativt av
stig ande räntor. IFRS 16 Leasingavtal på verkar
netto skulden per 31 december 2024 med 1 581
MSEK (1 370).
Kommentar
Överskottslikviditet används till amortering av
befintliga lån. Räntebindningstiden ska enligt
Treasury policyn vara 1–12 månader. Per 31 decem-
ber 2024 uppgick den till 2 månader (3). Ränte-
satsen, beräknad som koncernens räntekostnad
i förhållande till genomsnittliga skulder, uppgick
till 5,3 procent (5,0).
Kommentar
I juni förnyade Lindab sin grundfinansiering då
den befintliga skulle löpa ut. Enligt koncernens
Treasurypolicy ska alltid en långfristig finansie-
ring finnas på plats senast 12 månader innan
befintlig finansiering förfaller. Det nya avtalet
med Nordea, Handelsbanken, DNB Bank och
Danske Bank inkluderar en revolverande kredit-
facilitet med en kreditram om 4 050 MSEK och
ett lån om 120MEUR. Den totala kreditlimitenett lån om 120 MEUR. Den totala kreditlimiten
höjdes därmed med 1 000 MSEK och 50 MEUR.
Avtalet är villkorat med en kovenant med kvar-
talsvis uppföljning. Lindab uppfyllde villkoren per
den 31 december 2024.
Finansiering
Risk
Med finansieringsrisk avses risken för att finansie-
ringen av koncernens kapitalbehov samt refinan-
sie ring av utestående krediter försvåras och/eller
fördyras.
Exponering
Lindabs totala kreditramar uppgick per den
3131 december 2024 till 5 428 MSEK (3 077) och
löper till juni 2027 med en förlängningsoption
om ett plus ett år.
Koncernföretag
Andelar i koncernföretag redovisas till anskaffningsvärde i moderbolagets finan-
siella rapporter. Förvärvsrelaterade kostnader för koncernföretag, som kostnads-
förs i koncernredovisningen, ingår som en del i anskaffningsvärdet för andelar i
koncernföretag hos moderbolaget.
Koncernbidrag
Koncernbidrag till eller från Lindabs koncernföretag redovisas, i enlighet med
RFR 2, i moderbolagets resultaträkning.
Nedskrivning av finansiella tillgångar
IFRS 9 Finansiella instrument ska tillämpas även i moderbolaget för nedskriv
-
ning av finansiella tillgångar. De fordringar som finns i moderbolaget på kon-
cernbolagen är kortfristiga, varför den förenklade matrismodellen kan till-
lämpas, se avsnitt om Nedskrivning av finansiella tillgångar. Inga kortfristiga
koncernfordringar föranleder förlustreservering.
Not 2, forts.
FINANSIELLA RAPPORTER
92 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Not 3, forts.
Valuta
Valutarisk är risken för negativa effekter på koncernens rapport över totalresultat,
kassaflöde och rapport över finansiell ställning på grund av växelkursförändringar:
Resultatet påverkas när intäkter och kostnader i utländsk valuta omräknas till
svenska kronor.
Rapporten över finansiell ställning påverkas när tillgångar och skulder i utländsk
valuta omräknas till svenska kronor.
Risken kan delas upp i transaktionsrisk och omräkningsrisk.
Transaktionsrisk
Risk
Transaktionsrisk uppstår vid handel i annan va
-
luta än det lokala bolagets funktionella valuta. Ett
enskilt bolag kan också ha monetära tillgångar
och skulder i annan valuta än den funktionella
valutan, vilka omräknas till den lokala valutan på
balans dagens kurs. Omräkningen av de mone-
tära tillgångarna och skulderna ger upphov till
valutakurseffekter, vilka redovisas i rapporten
över totalresultatet.
Exponering
79 procent (77) av försäljningen sker i annan va
-
luta än SEK. Totalt sker försäljning i 10 (10) olika
valutor, varav de viktigaste vid sidan av SEK är
EUR, DKK, GBP och NOK. Lindabs nettoexpone-
ring omräknad till SEK uppgår till cirka 200 MSEK
(900) årligen. Av transaktionsexponeringen upp-
tagen i balansräkningen var 0 MSEK (0) säkrad
vid årets utgång.
Kommentar
För att minska valutaexponeringen eftersträ-
vas att matcha inflöde och utflöde i olika valutor
genom att exempelvis fakturera i samma valuta
som inköp görs i. Varje enskilt koncernföretag
är ansvarigt för att identifiera sin egen valuta-
exponering. Vissa speciella order, projekt, investe-
ringar och inköp kan säkras för att skapa visshet
om framtida kassaflöden.
Treasuryfunktionen är ansvarig för koncernens
övergripande valutaexponering samt fattar till-
sammans med CFO beslut om och genomför
eventuell säkring av dotterbolagens exponering.
Omräkningsrisk
Risk
Vid omräkning av utländska dotterbolags rap-
porter över finansiell ställning i lokal valuta till
svenska kronor uppstår en valutakursdifferens.
Resultaträkningen räknas om till årets genom-
snittskurs och rapporten över finansiell ställning
räknas om till kursen den 31 december. Valuta
-
kursdifferensen förs till övrigt totalresultat. Om-
räkningsexponeringen utgörs av den risk som
valutakursdifferensen representerar i form av
påverkan på totalt resultat. Sedan 2013 säkras
delar av denna exponering.
Lindab AB har valutarisker i sin ut- och inlåning
till respektive från koncernbolag, som i huvudsak
sker i koncernbolagens lokala valuta.
Exponering
Koncernens nettoinvesteringar i utländsk valuta
uppgick vid utgången av 2024 till 7 737 MSEK
(6(6 182). De största valutorna utgörs av EUR 2182). De största valutorna utgörs av EUR 2 627
MSEK (2 453), DKK 2 571 MSEK (800) och GBP 691
MSEK (617). 1MSEK (617). 1 378 MSEK (672) är säkrat via upp-
tagande av lån i utländsk valuta, som klassificeras
som en långfristig räntebärande skuld under posten
Skulder till kredit institut. Säkrings instrumentens
nominella belopp uppgår till 120nominella belopp uppgår till 120 MEUR (41). Före-
ende år fanns även säkringsinstrument motsva-
rande 19 MCHF. Säkringseffekten redovisas över
koncernens rapport över totalresultatet.
Lindab AB:s utlåning respektive inlåning i ut-
ländsk valuta uppgick vid utgången av 2024 till
11 594 MSEK (1 618) respektive 731 MSEK (567).
Kommentar
Valutasäkring av koncernens omräkningsexpo
-
nering beslutas av CFO, vilket är i enlighet med
koncernens Treasurypolicy. Säkring kan ske med
upp till 90 procent av underliggande tillgångs
värde. Säkring kan ske via valutaswappar eller
lån. Lindab skyddar nettoinvesteringar i EUR
med lån för vilka säkringsredovisning tillämpas.
Likviditetsrisk
Nedanstående tabell visar koncernens finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen.
Per 31 december 2024 < 3 mån
Mellan
3-12 mån
Mellan
1-2 år
Mellan
2-5 år > 5 år
Upplåning (exklusive skulder avseende leasing) 48 3 36 3 084 0
Skulder avseende leasing 114 334 349 678 334
Derivatinstrument 1 510
Leverantörsskulder och andra skulder 1 001 527
Per 31 december 2023 < 3 mån
Mellan
3–12 mån
Mellan
1–2 år
Mellan
2–5 år > 5 år
Upplåning (exklusive skulder avseende leasing) 43 95 1 132 1 368 26
Skulder avseende leasing 96 281 296 559 343
Derivatinstrument 940
Leverantörsskulder och andra skulder 964 450
De belopp som ingår i tabellen är avtalsenliga odiskonterade kassaflöden. Derivatflödet hänför sig till bruttoflödet av valutaterminer. Likviditetsrisken är begränsad
då den täcks av garanterade tillgängliga kreditramar, kontraktsenligt bruttoflöde vid förfall av valutaswappar och av inflöde av finansiella tillgångar.
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 93
Not 3, forts.
Valutaterminer
2024-12-31 2023-12-31
Motvärde i MSEK
Belopp
Löptid
månader Belopp
Löptid
månader
Sälj EUR –402 1
Sälj EUR –253 3 –630 3
Sälj DKK –77 3
Sälj CHF –1 3
Sälj GBP –234 3
Sälj NOK –26 3 –26 3
Sälj CZK –72 1
Sälj CZK –73 2
Sälj CZK –73 3 –276 3
Sälj PLN –1 3
Sälj USD –199 1
Sälj RON –5 3 –6 3
Sälj total –1 414 –940
Köp EUR 56 1
Köp EUR 48 3
Köp CZK 2 3 45 3
Köp USD 22 1
Köp RON 2 3
Köp HUF 14 1
Köp total 96 93
Netto –1 318 847
Valutakursutveckling 2020–2024
EUR/SEK (V. axel)
0
4
8
12
16
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
GBP/SEK (V. axel) DKK/SEK (H. axel)
NOK/SEK (H. axel)
Dec
2019
Jan
2020
Jan
2021
Jul
2020
Jan
2022
Jul
2021
Jan
2023
Jul
2022
Jan
2024
Jul
2023
Jul
2024
Dec
2024
Valutakursutveckling januari–december 2024
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
0,8
1,0
1,2
1,4
1,6
1,8
2,0
Dec
2024
Nov
2024
Okt
2024
Sep
2024
Aug
2024
Juli
2024
Juni
2024
Maj
2024
Apr
2024
Mar
2024
Feb
2024
Jan
2024
Dec
2023
EUR/SEK (V. axel)
GBP/SEK (V. axel) DKK/SEK (H. axel)
NOK/SEK (H. axel)
Kvittning av tillgångar och skulder under ISDA-avtal
Lindab kvittar ingenting i balansräkningen, då kvittningsrätten är villkorad enligt
ISDA-avtal. Kvittningsrätten uppgår till 1 MSEK (6) enligt nedanstående tabell.
2024-12-31
Tillgångar
valutaderivat
Skulder
valutaderivat Summa
Belopp redovisade i balansräkningen 2 –1 1
Finansiella avtal –1 1 0
Netto 1 0 1
2023-12-31
Belopp redovisade i balansräkningen 30 24 6
Finansiella avtal –6 24 18
Netto 24 0 24
Följande valutakurser har använts vid omräkning av utländska
verksamheter
Genomsnittskurs Balansdagskurs
Land Valuta
Valuta-
kod 2024 2023 2024 2023
Euroområdet 1 EUR 11,43 11,47 11,49 11,10
Danmark 1 DKK 1,53 1,54 1,54 1,49
Norge 1 NOK 0,98 1,00 0,97 0,99
Polen 1 PLN 2,66 2,53 2,69 2,56
Rumänien 1 RON 2,30 2,32 2,31 2,24
Schweiz 1 CHF 12,00 11,81 12,17 11,98
Storbritannien 1 GBP 13,51 13,19 13,85 12,77
Tjeckien 100 CZK 45,51 47,8 0 45,53 44,88
Ungern 100 HUF 2,89 3,01 2,79 2,90
USA 1 USD 10,57 10,60 11,00 10,04
Känslighetsanalys Resultatpåverkan, MSEK
Förändring
procent 2024-12-31 2023-12-31
Variation i valuta, försäljning +/–1 +/–105 +/–101
Variation i valuta, inköp råmaterial +/–1 +/–57 +/–53
Variation i valuta, nettotillgångar +/–1 +/–64 +/–55
Variation i valuta, nettoskuld +/–1 +/–21 +/–16
Variationer i ränta, % +/–1 +/–35 +/–27
Beräkningarna baseras på 2024 respektive 2023 års volymer och förutsätter att allt annat är oför-
ändrat, till exempel att försäljningspriser ej justeras på grund av stålprisförändring. Beräkningen
är exklusive skatteeffekt.
Variation i valuta, försäljning och inköp av råmaterial
Lindab hade 79 procent (77) av försäljningen och 82 procent (81) av totala inköp
av råmaterial i annan valuta än SEK, vilket innebär att fluktuationer i SEK påverkar
koncernens bruttoresultat. Inköp av råmaterial utgör den enda väsentliga valuta-
expone ringen på kostnadssidan. En variation på +/–1 procent för SEK påverkar
försäljningen med 105 MSEK (101) och inköp av råmaterial med 57 MSEK (53).
De viktigaste valutorna utgörs av EUR, DKK, NOK och GBP. USD är också en
betydelsefull valuta vad beträffar inköp av råmaterial.
FINANSIELLA RAPPORTER
94 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Not 3, forts.
Variation i valuta, nettotillgångar
Lindab har nettotillgångar i utländsk valuta, det vill säga nettoinvesteringar i ut-
ländsk verksamhet i utländsk valuta, uppgående till 7 737 MSEK (6 182). Den
största enskilda nettotillgången återfinns i EUR följt av DKK, GBP och PLN. 1 378
MSEK (672) av nettotillgångarna är säkrade via lån. En variation på +/– 1 procent
för SEK påverkar nettotillgångarna med 64 MSEK (55).
Variation i valuta, nettoskuld
Lindabs nettoskuld uppgår till 4 510 MSEK (3 264). 46 procent (50) av netto-
skulden är i andra valutor än SEK. Den största exponeringen i utländsk valuta
utgörs av lån i EUR. En variation på +/–1 procent för SEK påverkar nettoskulden
med 21 MSEK (16) varav 7 MSEK (8) redovisas i övrigt totalresultat.
Variationer i ränta
Förändringar i räntenivån påverkar Lindabs lönsamhet och kassaflöde. En ränte-
förändring med +/–1 procentenhet påverkar Lindabs resultat med 35 MSEK (27).
Kapitalförvaltning
Lindabs förvaltade kapital utgörs av summan av eget kapital och koncernens
nettoskuld, totalt 11 870 MSEK (10 501).
Koncernens kapital ska användas för att behålla en hög grad av finansiell
flexibi li tet och för att finansiera förvärv. Eventuellt överskottskapital kan över-
föras till Lindabs aktieägare.
Det övergripande målet för kapitalförvaltningen är att säkerställa koncernens
förmåga att fortsätta som en fortlevande verksamhet och samtidigt säkerställa
att koncernens medel används på bästa sätt för att både ge aktieägare en god
avkastning och långivare en god trygghet.
Lindab styrs sedan ett antal år tillbaka av finansiella mål. Dessa mål är följande:
Den årliga tillväxten ska vara minst 10 procent, som en kombination av organisk
och förvärvad tillväxt.
Rörelsemarginalen (EBIT) ska överstiga 10 procent per år, justerat för engångs-
poster och omstruktureringskostnader.
Nettoskulden ska inte vara högre än tre gånger EBITDA, beräknat utifrån
1212 månaders genomsnittliga värden.
Lindabs utdelningspolicy är att föreslagen utdelning ska motsvara minst 40 procent
av bolagets resultat efter skatt, med hänsyn tagen till bolagets finansiella ställning,
förvärvsmöjligheter och långsiktiga finansieringsbehov. Lindabs styrelse föreslår
till årsstämman en utdelning om 5,40 SEK (5,40) per aktie för år 2024, se not 25.
För att säkerställa tillgången på finansiering är det viktigt att uppfylla de åtag-
anden gentemot bankerna som följer av kreditavtalen. Kreditavtalen innehåller
en kovenant i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA. Lindab upp
-
fyller detta krav per den 31 december 2024.
Lindabs Treasurypolicy antas av styrelsen årligen och bildar ett ramverk av rikt
-
linjer och regler för finansverksamheten, vilken är centraliserad till koncernstab
Ekonomi och Finans. Därigenom kan koncernens sammanlagda finansiella risk-
positioner bevakas och gemensamma intressen tillvaratas. Samtidigt uppnås
kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar och kompetensuppbyggnad.
Kreditriskhantering
En kreditrisk för koncernen är finansiella tillgångar i form av kundfordringar. I den
löpande verksamheten hanteras kundkreditrisken av varje enskild affärsenhet
och detta sker utifrån av koncernen etablerad policy, rutin och kontroll. Indivi-
duella kreditlimiter per kund identifieras utifrån satta riktlinjer och ställningsta-
gande av limit görs utifrån bedömd riskprofil. Det kan även noteras att Lindab i
vissa kundrelaterade transaktioner arbetar med förskottsregleringar från motpart,
vilket kan ha sin grund i såväl kassaflödesoptimering som kreditriskhantering.
Lindab arbetar aktivt med att bevaka och säkerställa regleringen av utestå-
ende kundfordringar. Delar av kundfordringsportföljen omfattas dessutom av
kreditförsäkring. Koncernen är begränsat exponerad mot enskilda kunder, då
Lindabs största kund står för 1,8 procent (1,8) av koncernens nettoomsättning.
För redovisade kundfordringar finns en kreditförlustreserv, vilken utöver indi
-
viduell värdering motsvarar förväntade förluster utifrån återstående löptid. Ute-
stående fordringar kategoriseras per balansdagen utifrån förfallotidpunkt samt
antal dagars dröjsmål. Baserat på detta sker beräkning av förlustreserv utifrån
sex olika värderingsnivåer, nivåer som både reflekterar koncernens förlusthistorik
och en framåtriktad förväntad kreditförlustjustering utifrån rådande marknads-
förhållanden. För metodik vid värdering av kundfordringar och förlustreservens
förändring under året, se vidare not 24. Per balansdagen uppgick redovisad
kredit förlust reserv till –61 MSEK (–66).
Lindab har även en kreditriskexponering i tillgodohavanden hos banker och
finans institut. Denna kreditrisk hanteras av koncernens centrala Treasury funktion
i enlighet med Lindabs Treasurypolicy. Med beaktande av motparternas finan-
siella ställning samt oberoende värderingsinstituts gradering av dessa bedöms
den totala kreditriskexponeringen motsvara det redovisade värdet för dessa
finan siella tillgångar. Generellt kan även nämnas att koncernens Treasury policy
speci ficerar lägsta tillåtna rating, av oberoende värderingsinstitut, för banker som
Lindab nyttjar avseende in- och utlåning.
Övriga finansiella tillgångar anses generellt ha en inneboende låg kreditrisk.
Värdering sker löpande för att bedöma eventuellt inneboende förlustrisk utifrån
objektiva grunder, baserade på historiska erfarenheter och därtill även reflek-
tera bedömda framtida ekonomiska förutsättningar hos motparterna. Individuell
värde ring tillämpas. Värderingsprocessen hänförlig till övriga finansiella tillgångar
är decentraliserad med syfte att säkerställa att bästa möjliga kunskaper tillämpas
i bedömningen av eventuell förlustreserv.
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 95
Not 04 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål
IFRS utgör ett principbaserat regelverk och innehåller under normala omstän-
digheter inte några detaljerade regler, utan utvecklar i stället de övergripande
principer som ska prägla den finansiella rapporteringen. Detta för med sig att
väsentliga uppskattningar och bedömningar måste göras av Lindab, vilka kan
ge upphov till specifika konsekvenser i den finansiella rapporteringen. Gjorda
bedömningar är centrala för det finansiella utfallet och dessa kombineras med
utförliga upplysningar.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på histo
-
risk erfarenhet samt andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händel-
ser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Vid tillämpning av redovisningsprinciper har olika bedömningar gjorts som
avsevärt kan påverka de belopp som redovisas i Lindabs finansiella rapporter.
Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar
Koncernen prövar löpande om något nedskrivningsbehov föreligger i enlighet
med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Prövning av nedskrivnings-
behov baseras på en genomgång av återvinningsvärdet. Värdet uppskattas ut ifrån
ledningens beräkningar av framtida kassaflöden, vilka huvudsakligen grundas på
interna affärsplaner samt finansiella budgetar och prognoser.
Koncernens nedskrivningsprövning av goodwill sker på segmentsnivå, vilket
bedöms vara lägsta kassagenererande enhet för löpande monitorering av denna
post utifrån högste verkställande beslutfattares perspektiv (se not 2 respektive
17). Per 31 december 2024 uppgick redovisad goodwill till 5 802 MSEK (4 378).
Av detta saldo var 4 975 MSEK (3 303) relaterat till Ventilation Systems och 827
MSEK (1 075) till Profile Systems.
Vid prövning av nedskrivningsbehov krävs ledningens bedömningar av olika
aspekter, speciellt vad gäller om händelser inträffat som kan påverka goodwillens
värde samt att de antaganden som används vid kassaflödesprognoser och dis-
kontering av dessa kassaflöden är rimliga. Förändringarna i de antaganden som
är gjorda av ledningen kan resultera i ett annat resultat och en annan framtida
finansiell ställning och då det i viss mån föreligger osäkerheter, kan detta i sig
påverka gjorda värderingar.
I samband med nedskrivningsprövning av goodwill och estimering av nyttjande-
värde för lägsta kassagenererande enheter har bland annat klimatrelaterade risker
särskilt beaktats. Utifrån gjord analys bedöms det inte föreligga några klimat-
relaterade risker som väsentligt uppfattas kunna påverka beräkningen av nytt-
jandevärdet utifrån nu känd information.
Instabilitet i marknadsutveckling och/eller betydande volatilitet i räntor respek-
tive valutor kan föranleda och indikera ett nedskrivningsbehov. Lindab har ana-
lyserat huruvida en negativ justering av gjorda antaganden för exempelvis dis-
konteringsränta och/eller rörelseresultat skulle kunna resultera i en förändrad be-
dömning. Utifrån gjorda känslighetsanalyser föreligger inte heller något indikerat
nedskrivningsbehov för någon av de kassagenererande enheterna. För ytterliga-
re information om utförd prövning av nedskrivningsbehov av goodwill, se not 17.
Leasingavtal
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar och bedömningar vid tillämpning av
koncernens redovisningsprinciper
I samband med redovisning av hyres- och leasingavtal finns vissa inslag av subjek tiva
uppskattningar och bedömningar, både vad gäller möjlighet/sannolikhet att nyttja
förlängnings-, terminerings- och köpoptioner, bedömd nyttjandetid för kontrakt
som löpande förlängs om ingen part aktivt säger upp avtalet och faktisk förväntad
nyttjandeperiod av tillgången inom ramen för befintliga avtal. Ur ett väsentlighets
-
perspektiv är de för koncernen viktigaste avtalen primärt relaterade till hyresavtal
för fastigheter, där dessa bedömningar kan få en materiell effekt på den finansiella
ställningen. Lindab har en struktur för hur bedömning av dessa komponenter bör
ske och vad gäller fastigheter är denna struktur till stor del baserad på fastigheter
-
nas huvudsakliga karaktär (produktion, lager, filia ler respektive kontor). Riktlinjerna
syftar till att på ett rättvisande sätt vägleda och återspegla förväntade nyttjande tider
och därmed också värdet av nyttjanderättstillgångarna samt skuld ernas redovisade
värde i form av framtida leasingavgifter. Detta utifrån vid varje bokslut känd informa-
tion. I bedömningarna ingår också att i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar pröva
tillgångarnas redovisade värde ur ett nedskrivningsperspektiv.
Ytterligare en komponent som påverkar redovisade värden av hyres- och
leasing avtal i koncernens finansiella ställning är underliggande diskonterings-
faktorer. Lindab tillämpar för beräkning av balansvärden bedömd relevant margi-
nell låneränta för respektive valuta och tillgångsslag, allt med syfte att på bästa
sätt återspegla hyres- och leasingrelaterade tillgångar samt finansiella åtagan
-
den på ett rättvisande sätt. Den genomsnittliga vägda marginella låneräntan
uppgick vid ingången av år 2024 till 5,0 procent (3,3) och per den 31 december
2024 till 5,3 procent (5,0).
Ytterligare upplysningar avseende leasingavtal lämnas i not 30.
Uppskjutna skattefordringar
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar
Uppskjutna skattefordringar och -skulder redovisas för temporära skillnader och
outnyttjade underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar, vilka är hänförliga
till underskottsavdrag, redovisas i den omfattning det är sannolikt att framtida
skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de ackumule
-
rade underskotten kan utnyttjas. Koncernens underskottsavdrag är främst hän-
förliga till länder med lång eller obegränsad nyttjandetid. Lindab redovisar upp-
skjutna skattefordringar baserat på ledningens bedömningar av framtida skatte-
pliktiga resultat i olika skattejurisdiktioner.
Uppskjutna skattefordringar relaterade till underskottsavdrag uppgick vid 2024
års utgång till 69 MSEK (53), se not 15.
Redovisning av varulager
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings
-
värdet. Värdering och bedömningar avseende varulager regleras genom ett in-
ternt regelverk, vilket är obligatoriskt att följa för samtliga bolag inom koncernen.
Syftet är att säkerställa att varulagret värderas till det lägsta av anskaffnings värdet
och nettoförsäljningsvärdet vid varje tidpunkt.
Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet görs antagande om utgående ar
-
tiklar, artiklar med övertalighet, skadat gods samt uppskattat försäljningsvärde
baserat på tillgänglig information. Reserven för inkurans i varulager uppgick per
den 31 december 2024 till 171 MSEK (119), se not 23.
Förväntade kundkreditförluster
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar
Lindab tillämpar i sin värdering för utestående kundfordringar en beräkning om
förväntade kundförluster. Värderingsmetoden baseras på en uppskattning av för-
väntade kreditförluster för samtliga utestående fordringar, inklusive ej för fallna
fordringar. Reservationen för förväntade kundkreditförluster beräknas utifrån cen-
trala riktlinjer, som baseras på gjorda bedömningar av förväntade kredit förluster
i olika förfallokategorier och utifrån en kombination av historisk erfarenhet samt
framtida förväntade förändringar i enskilda kategorier/marknader. Utöver beräk-
ningen av kundkreditförlustreserv, utifrån givna reserve rings rikt linjer, sker även in-
dividuell bedömning av enskilda materiella kundexponeringar. Denna bedömning
görs utifrån omständigheter vilka kan medföra väsentlig påverkan av värde ringen,
till exempel förändringar i betydande kunders betalningsförmåga och finan siella
ställning som är kända på balansdagen. För ytterligare information kring värde-
ringsmetodik, se not 2 respektive not 24. Vid 2024 års slut uppgick reserven för
förväntade kundkreditförluster till 61 MSEK (66), se not 24.
Övriga avsättningar
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar
Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför relativt begrän
-
sad miljöpåverkan. Koncernen bedriver verksamheter i fastigheter där det kan
förekomma markföroreningar. I de fall risk för miljöåtaganden föreligger görs en
bedömning huruvida avsättning ska göras baserat på känd information, upp-
fattningar av ombud och andra rådgivare, sannolikheten för att ett åtagande
före ligger samt tillförligheten i det belopp som åtagandet beräknas uppgå till.
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av
den utgift som krävs för att reglera ett aktuellt åtagande per balansdagen. Kon
-
cernens redovisning av avsättningar innebär att 170 MSEK (25) redovisas som
övriga avsättningar per den 31 december 2024. Dessa avsättningar avser om
-
struktureringsreserv, garantireserv och övriga avsättningar. Ökningen av avsätt-
ningar i relation till föregående år avser huvudsakligen kategorin omstrukture
-
ringsreserv. I detta belopp ingår för 2024 bland annat avsättningar relaterade till
beslutad avyttring och avveckling av koncernens profilverksamhet i Östeuropa
samt beslutade strukturåtgärder för att stärka Lindabs lönsamhet samt anpassa
fasta kostnader till rådande marknadsförutsättningar, se not 27.
En regelbunden granskning görs av utestående rättsliga förfaranden. En be
-
dömning görs då av om det finns behov av att redovisa en skuld och om det finns
FINANSIELLA RAPPORTER
96 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Not 4, forts.
en förpliktelse som en följd av en händelse. Vidare görs en bedömning om det
är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera
förpliktelsen och om en tillförlitlig beloppsuppskattning kan göras.
Huruvida ett befintligt åtagande är sannolikt eller inte är en bedömningsfråga.
Risktyperna för dessa avsättningar varierar och ledningen gör en bedömning av
åtagandenas karaktär och omfattning när den avgör om ett utflöde av resurser
är sannolikt eller inte.
Pensioner
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar
Avsättningar och kostnader för ersättningar efter avslutad anställning, huvud-
sakligen pensioner, är avhängiga de antaganden som görs när skulden räknas
fram. Särskilda antaganden och aktuariella beräkningar görs för varje land där
Lindab har verksamhet som medför sådana förpliktelser. Antagandena avser
diskonteringsräntor, inflation, löneökningstakt, avgångsintensitet, mortalitet
och andra faktorer.
Vid fastställande av diskonteringsräntan beaktar Lindab diskonteringsräntan för
respektive land uttryckt i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas
och som har löptid som motsvarar bedömningarna för den aktuella pensionsför-
pliktelsen. Andra viktiga antaganden baseras delvis på rådande marknadsvillkor.
Lindab utvärderar kvartalsvis tillämpade aktuariella antaganden och gör justeringar
av dessa vid behov. Varje förändring i dessa antaganden kommer att inverka på
pensionsförpliktelsernas redovisade värde. För känslighetsanalys, se not 26.
Koncernens avsättningar för förmånsbaserade pensioner uppgick per balans-
dagen till netto 280 MSEK (224) efter avdrag för förvaltningstillgångar.
Makroekonomiska faktorer
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar
Det finns ständigt olika makroekonomiska faktorer vilka påverkar alternativt kan
påverka koncernens verksamhet framåtriktat. Graden av potentiell inverkan är
beroende på de enskilda faktorernas karaktär i relation till Lindabs verksamhet.
Under de senaste åren har exempelvis möjliga effekter monitorerats, analyse-
rats och reflekterats i verksamhetsstyrningen utifrån ökad osäkerhet i ett flertal
omvärldsfaktorer med påföljande marknadsinstabilitet i vissa länder där Lindab
verkar, betydande inflation, höga energipriser, turbulent stålprisutveckling, dis
-
kussioner om införandet av handelstullar som kan påverka marknaden i form
av handelshinder samt det konjunkturella läget med en till del lägre byggakti-
vitet inom delar av Europa. Lindabs kontinuerliga utvärdering av faktorer som
kan få betydande inverkan på koncernen påverkar, förutom verksamhetsstyr-
ningen, även vissa väsent liga bedömningar som skett ur ett finansiellt värde
-
ringsperspektiv, då stigande inflation och räntor kan ge en påverkan på verkligt
värde-värderingar, uppskattningar gällande förväntade framtida kassaflöden,
diskonteringsräntor som används för att fastställa nuvärdet av kassaflöden, in-
dikatorer på nedskrivnings behov och nedskrivningstester. Bedömda framtida
kassaflöden vid nedskrivningsprövningar återspeglar förväntade framtida utfall,
diskonteringsfaktorer reflekterar bedömd underliggande risk och så vidare. Kon-
cernen följer noggrant för verksam heten relevanta makroekonomiska faktorers
utveckling och utvärderar regelbundet olika scenarier för att med rimlig snabb
-
het kunna anpassa verksamheten till råd ande omständigheter och även reflek-
tera detta i finansiella ställningstaganden samt värderingar.
Bedömningar av klimatrelaterade faktorers påverkan på de finansiella
rapporterna
Inriktningen “För ett bättre klimat” är vägledande för Lindabs hållbarhets arbete.
Hållbarhetsplanen utgår från tre perspektiv: ”Skapa hälsosamma byggnader”,
”Minska kundernas klimatpåverkan” och ”Bedriva en hållbar verksamhet”.
Lindabs klimatrelaterade mål är:
Minska de absoluta växthusgasutsläppen inom scope 1 och 2 med 56 procent
till år 2030, från basåret 2022
1)
Minska de absoluta scope 3-växthusgasutsläppen från Inköpta varor och tjänster,
uppströms transporter, avfall genererat i verksamheten och användning av
sålda produkter med i genomsnitt 25 procent till år 2030 från basåret 2022
2)
Uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan till år 2050
Minska de absoluta växthusgasutsläppen inom scope 1, 2 och 3 med 90 procent
till år 2050 från basåret 2022
3)
Processen för ett bättre klimat kan medföra omställningsrisker och fysiska klimat-
risker men även möjlig heter. De finansiella effekterna avseende aktiviteter för ett
bättre klimat har inte haft någon betydande påverkan på de finansiella rappor-
terna per den 31 terna per den 31 december 2024. Lindab bedömer de fysiska klimat risk erna
som låga på kort och medellång sikt och de bedöms ha en begränsad påverkan
på Lindabs verksamhet. Baserat på detta är bedömningen att de identifierade
klimat risk erna i hållbarhets rapporten inte kommer att påverka Lindabs finansiella
ställning i betyd ande grad, se Hållbarhets rapporten sidan 166.
Tabellen nedan sammanfattar i förekommande fall klimatrelaterade faktorers
påverkan och risker i de finansiella rapporterna.
1) Marknadsbaserad metod. Målgränsen inkluderar markrelaterade utsläpp och borttagningar
från bioenergiråvaror.
2) Målet inkluderar inköp av direkt material samt transport mellan Lindabs siter och transport till
kund som Lindab betalar.
3) Målgränsen inkluderar markrelaterade utsläpp och borttagningar från bioenergiråvaror.
Bedömningar av klimatrelaterade faktorers påverkan på de finansiella rapporterna
Finansiell post Not Typ av påverkan
Hållbarhets-
rapport, se sid
Uppskattningar och
bedömningar om
klimatförändringars
påverkan på de
finansiella rapporterna
4 Vid upprättandet av de finansiella rapporterna har ledningen gjort sina bästa bedömningar av vissa belopp som
inkluderas i de finansiella rapporterna med hänsyn tagen till dess väsentlighet. Verkligt utfall kan avvika från tidigare
gjorda uppskattningar. I enlighet med IAS 1 Utformning av finansiella rapporter ska upplysning lämnas om de
antaganden och andra viktiga källor till osäkerheter i uppskattningar som, om verkligt utfall inte stämmer, kan ha en
väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna.
Med beaktande av ledningens användning av uppskattningar och bedömningar avseende klimatförändringar tas
hänsyn till deras väsentlighet inom finansiell rapportering. Koncernen har också tagit hänsyn till klimat förändringens
inverkan i betydelsefulla bedömningar.
Identifierade omställningsrisker som kan komma att påverka Lindabs verksamhet:
• Stålindustrins omställning – misslyckad omställning inom stålindustrin kan komma att påverka Lindab negativt.
Beskattning av växthusgasutsläpp – Lindabs verksamhet kan komma att påverkas av det kommande systemet för
utsläppshandel inom byggnads- och transportsektorerna, ETS 2 (Emissions Trading System 2) genom ökade
energikostnader. Utvecklingen av utsläppshandelssystem och andra regulatoriska krav kommer även att påverka
prisläget för olika ståltyper framöver.
Kunders betalningsvilja – kunders vilja att betala för hållbara produkter är viktig eftersom mer miljöbelastande
produkter planeras bära en högre kostnad.
168
166
Ersättningar till ledande
befattningshavare
6 Lindab har under år 2024 infört incitamentsmål om minskning av utsläpp av växthusgaser kopplat till koncern-
ledningens rörliga ersättning.
Ersättningen är kopplad både till finansiella, hållbara och kvalitativa mål för Lindab. Det kortsiktiga incitaments-
programmet för 2024 inkluderade två hållbarhetsmål som motsvarade 10 procent av den rörliga ersättningen:
• Utsläpp av växthusgaser i scope 1 och scope 2.
• Arbetsrelaterade olyckor, LTIF (Lost Time Injury Frequency).
150, 169, 173
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 97
Not 4, forts.
Finansiell post Not Typ av påverkan
Hållbarhets-
rapport, se sid
Banklån finansiering 34 Lindab har under januari 2025 länkat den befintliga kreditfaciliteten till tre hållbarhetsmål. Målen följs upp årligen
och räntemarginalen justeras baserat på måluppfyllelse, vilket innebär att en del av finansieringsvillkoren är direkt
beroende av hållbarhetsarbetet.
Kreditfaciliteten är länkad till följande mål:
• Säkrare arbetsmiljö: En förbättring av arbetsmiljön genom en minskning av LTIF.
Minskade utsläpp inom scope 1 och scope 2: En kontinuerlig minskning av bolagets direkta och indirekta
växthusgas utsläpp kopplade till verksamheten.
Minskade utsläpp från inköpt stål (del av scope 3): En reducering av utsläpp kopplade till inköpt stål som används
i Lindabs produkter.
169, 173
Efterlevnad av miljö-
krav – Elcertifikat – Elcertifikat
Lindab är engagerat i att minska växthusgasutsläpp längs hela värdekedjan, i linje med Parisavtalet och Science
Based Targets. Energieffektivitet är en viktig komponent i hållbarhetsarbetet för att minska klimat påverkan och
resursbehov.
Under året har ett avtal tecknats gällande obundna Energy Attribute Certificates (EACs) för att på så sätt stödja pro-
duktionen av förnybar energi och för att verifiera och dokumentera användningen av förnybar energi. Kostnaderna
redovisas löpande som övriga rörelsekostnader. Det finns inga övriga åtaganden som skulle föranleda behov av
ytterligare avsättning.
166, 170, 178
Värdering av icke-
finansiella tillgångar
9, 17, 18 Bedömning görs av effekterna relaterade till eventuella åtaganden i linje med Parisavtalet vad gäller värdering
av icke-finansiella tillgångar, med särskilt avseende på återstående nyttjandeperiod för vissa tillgångar och
nedskrivnings prövning.
Lindab har under de senaste åren genomfört större investeringar för att uppnå stordriftsfördelar och effek tivitet i
produk tion och för att skapa en säkrare produktionsmiljö. Lindab gör bedömningen att det inte föreligger betydande
investeringsbehov för att möta nuvarande och framtida miljökrav. Enligt den nuvarande bedömningen föreligger det
inga större tillkommande investeringsbehov för att möta åtaganden för att nå satta miljömål.
Enligt gjorda bedömningar har inga justeringar behövts göras av återstående nyttjandeperioder eller avsättningar.
Nedskrivningar har skett under det fjärde kvartalet i samband med omstruktureringen av profilverksamheten i
Östeuropa. Nedskrivningarna är inte hänförliga till åtaganden föranledda av miljökrav, utan drivna av beslutet att fullt
ut fokusera på ventilation och lönsam tillväxt i regionen.
Lindab har därför bedömt effekterna som begränsade relaterat till koncernens åtaganden vad gäller värdering
av icke-finansiella tillgångar, med särskilt avseende på återstående nyttjandeperiod för vissa tillgångar och
nedskrivnings prövning. Lindab har även bedömt att fysiska klimatrisker har en begränsad påverkan på Lindabs
verksamhet på kort och medellång sikt.
162–163,
166–167, 170,
172, 192, 206
Värdering av icke-
finansiella tillgångar
Nedskrivnings-
prövning goodwill
Effekter på klimat-
förändringarna
9,17 De kassaflödesprognoser som används vid prövningen av nedskrivning av goodwill baseras på bästa tillgängliga
framåtblickande information och återspeglar de investeringsplaner som finns i varje kassagenererande enhet vid
tidpunkten för att upprätthålla de kassagenererande enheternas operativa kapacitet. Dessa prognoser är i linje med
Lindabs strategi som tar hänsyn till satta miljömål och har därför utarbetats baserat på de olika ekonomiska villkor
som kan råda inom överskådlig framtid i förhållande till klimatförändringar och energiomställning.
Vid upprättandet av koncernredovisningen, och härledningen av framtida kassaflöden för nedskrivningsprövning,
beaktades den potentiella effekten av framtida regulatoriska krav och behov av omställningar på grund av klimat-
förändringar.
Antaganden om ökade kostnader:
I samband med omställning inom stålindustrin kan det uppkomma utmaningar såsom brist på metallskrot som
kan begränsa tillgången på koldioxidreducerat stål. Ökad efterfrågan på energi i samband med den hållbara
omställningen kan medföra risk för högre kostnader.
Beskattning av växthusgasutsläpp, såsom för tung industri och traditionellt stål, kan leda till prisökningar. Vidare kan
utvecklingen av utsläppshandelssystem och andra regulatoriska krav påverka prisläget för olika ståltyper framöver.
Lindabs verksamhet kan också påverkas av det kommande systemet för utsläppshandel inom byggnads- och
transport sektorerna (ETS 2), vilket kan innebära ökade energikostnader. Därtill kan framtida system för utsläppsrätter
för fossil energi i fastigheter även leda till ökade kostnader.
Kunders vilja att betala för hållbara produkter är viktig. Incitament och regelverk planeras från EU för att stödja
omställningen, där mer miljöbelastande produkter ska bära en högre kostnad.
Tillväxttakt är bedömd utifrån marknadsfaktorer på kärnmarknaderna och i rörelseresultat på försäljning fram till
2029 för kassagenererande enheter till vilka goodwill allokeras.
Användningen av känslighetsanalyser, baserade på ett lägre rörelseresultat jämfört med de antaganden som anges
i not 17 visade att återvinningsvärdet överstiger redovisat värde i samtliga tester för såväl Ventilation Systems som
Profile Systems per 31 december 2024.
Policyer/
Klimat- och
miljöpolicy/52,
182, 186
166, 171, 174,
180, 185
Avsättningar 27 Lindabs egen verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför relativt begränsad miljöpåverkan. Generellt
arbetar koncernen med att minimera uppkomst av miljöskador och miljörisker. Lindab har därför bedömt riskerna
som begränsade.
Det föreligger inga formella åtaganden som skulle föranleda avsättning för framtida händelser per 31 december
2024. Det föreligger inte heller behov av ytterligare avsättningar för att möta åtaganden på grund av klimat-
förändringar eller energiomställning.
Lindab arbetar aktivt för att säkerställa att tillämpliga miljölagar och regelverk, som ofta är komplexa och
obestämda, efterlevs. Om Lindab misslyckas med att möta klimatrelaterade mål eller miljökrav skulle Lindab kunna
drabbas av sanktioner som skulle kunna ha en påverkan på den finansiella rapporteringen.
158
170–171, 174,
178, 181–182,
185–187
141, 146–147,
152, 156, 159,
209, 215
Varulager 2, 23 Lindab har påbörjat övergången till koldioxidreducerat stål. Stålindustrins övergång och bristen på metallskrot utgör
en potentiell risk för begränsad tillgång på koldioxidreducerat stål. Beskattning av högutsläppsmaterial som tradi-
tionellt stål, kan resultera i prisökningar men samtidigt minska prisgapet gentemot koldioxidreducerat stål. Kunders
vilja att betala för hållbara produkter är viktig.
Framåtriktat är det viktigt att Lindab balanserar volymer på koldioxidreducerat stål för att på bästa sätt möta efter-
frågan hos kunderna för att minimera riskerna att hamna i ett nedskrivningsbehov av varulagret. Lindab bedömer att
det inte föreligger någon risk för nedskrivning i innevarande lager.
156, 166–167,
171, 173–174
FINANSIELLA RAPPORTER
98 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Not 05 Företagsförvärv och avyttringar
Förvärv och avyttringar 2024
Vicon
Den 2 januari 2024 tecknade Lindab avtal om att förvärva samtliga aktier och rös-
ter i de amerikanska Vicon-bolagen: Vicon Machinery LLC, Plasma Automation
Inc., Walsh-Atkinson Company Inc. och Central States Machinery LLC. Förvärven
slutfördes den 8 februari 2024. Vicon är en ledande tillverkare av maskiner för till-
verkning av rektangulära ventilationskanaler i USA. Genom verksamheterna Spiro
respektive Firmac har Lindab sedan tidigare starka varumärken för tillverkning av
maskiner för cirkulära respektive rektangulära ventilationskanaler i Europa. Med
förvärvet ökar Lindabs närvaro betydligt i USA och koncernens globala försälj-
ning av maskiner för kanalproduktion fördubblas. Vicons huvud kontor är base-
rat i Bohemia, New York, USA. Verksamheten omsatte årligen cirka 260erksamheten omsatte årligen cirka 260 MSEK
och har en rörelsemarginal i linje med Lindabkoncernens rörelsemarginal. Vicon
hade vid förvärvstillfället 64 medarbetare.
Förvärvet av Vicon-bolagen regleras med likvida medel och köpeskillingarna
betalades till huvudsaklig del vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvs analys
resulterade förvärvet i en goodwill, vilken bland annat hänför sig till att Lindab
stärker sin närvaro i USA, erhåller expertis inom tillverkning av maskiner för pro-
duktion av rektangulära ventilationskanaler och att verksamheten utgör ett ytter-
ligare komplement till Spiro och Firmac för automatiserad maskinteknik inom seg-
mentet ventilation. Identifierade immateriella tillgångar avser främst varumärket
Vicon. Vicon är en del av segmentet Ventilation Systems.
Airmaster A/S med dotterbolag
Den 19 januari 2024 tecknade Lindab avtal om att förvärva samtliga aktier och
röster i det danska bolaget Airmaster A/S med tillhörande dotterbolag, ett förvärv
som slutfördes den 1 mars 2024. Airmaster är en ledande aktör inom produktion
och försäljning av decentraliserad ventilation med primärt fokus på marknaderna
i Tyskland, Danmark, Benelux, Norge och Frankrike. Med förvärvet av Airmaster
lägger Lindab grunden till ett nytt produktområde inom koncernen, med målsätt-
ning att komplettera produkterbjudandet inom ventilation samt skapa en grund
för fortsatt expansion inom decentraliserad ventilation. Airmaster A/S har sitt
säte i Aars, Danmark. Verksamheten omsatte årligen cirka 550 MSEK och har
en rörelse marginal överstigande Lindabkoncernens rörelsemarginal. Verksam
-
heten hade vid förvärvstillfället 190 medarbetare.
Förvärvet av Airmaster A/S regleras med likvida medel och köpeskillingen be
-
talades till betydande del vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys re-
sulterade förvärvet i en goodwill, vilken bland annat hänför sig till expertis inom
decentraliserad ventilationsteknologi, basen för ett inom Lindab nytt produkt-
område som stärker koncernens erbjudande ytterligare inom ventilation och
skapar möjliga framåtriktade köparspecifika synergier. Identifierade immateriel-
la tillgångar avser främst teknologi, kund- respektive distributörsrelationer och
varumärket Airmaster. Airmaster A/S med dotterbolag är en del av segmentet
Ventilation Systems.
TGA KlimaPartner
Den 11 mars 2024 tecknade Lindab avtal om att förvärva verksamheten i tyska
TGA KlimaPartner, ett förvärv som slutfördes den 2 april 2024. Genom för värvet
kommer Lindab att stärka sin försäljning och distribution av ventilations- och
inneklimatprodukter i norra Tyskland. Felderer, som Lindab förvärvade under 2022,
kommer som del av avtalet att överta TGA KlimaPartners verksamhet. Produkt-
utbudet som TGA KlimaPartner tillhandahåller har stora likheter med Felderers
produktutbud som distributör. TGA KlimaPartner har sin bas i Ritterhude, Tyskland.
Verksamheten omsatte årligen cirka 50 MSEK och har en rörelse marginal som i
nuläget är lägre än Lindabkoncernens rörelsemarginal. Verksamheten hade vid
förvärvstillfället 10 medarbetare.
Förvärvet av TGA KlimaPartner regleras med likvida medel och köpeskillingen
betalades vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvär-
vet i en goodwill, vilken bland annat hänför sig till att Lindab stärker sin närvaro
i norra Tyskland. Inga materiella värden har identifierats avseende övriga imma
-
teriella tillgångar i samband med förvärvet. TGA KlimaPartner är en del av seg-
mentet Ventilation Systems.
Venti A/S
Den 31 maj 2024 tecknade Lindab avtal om att förvärva samtliga aktier och rös
-
ter i det danska bolaget Venti A/S, ett förvärv som slutfördes den 2 juli 2024.
Venti A/S producerar cirkulära och rektangulära ventilationskanaler. Bolaget är
även en distributör av ventilationsprodukter såsom ljuddämpare och tekniska
produkter för distribution av luft. Genom förvärvet får Lindab bättre geografisk
täckning i Danmark och utökad produktion av ventilationskanaler. Venti A/S har
sitt säte i Hørning, Danmark. Verksamheten omsatte årligen cirka 120 MSEK
och har en rörelsemarginal som i nuläget är lägre än Lindabkoncernens rörelse-
marginal. Bolaget hade vid förvärvstillfället 34 medarbetare.
Förvärvet av Venti A/S regleras med likvida medel och köpeskillingen betala
-
des vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en
goodwill, vilken bland annat hänför sig till att Lindab får bättre geografisk täck-
ning i Danmark samt utökad kompetens inom exempelvis tekniska ventilations-
produkter samt produktion av ventilationskanaler. Inga materiella värden har iden-
tifierats avseende övriga immateriella tillgångar i samband med förvärvet. Venti
A/S är en del av segmentet Ventilation Systems.
ATIB SAS
Den 6 augusti 2024 tecknade Lindab avtal om att förvärva samtliga aktier och rös-
ter i det franska bolaget Aeraulique Thermique Industrie Batiment SAS (ATIB), ett
förvärv som slutfördes den 2 oktober 2024. ATIB är en väletablerad fransk distri-
butör av ventilations- och inneklimatprodukter. Genom förvärvet stärker Lindab
sin position inom tekniska ventilationsprodukter och utökar distributionen i västra
Frankrike. ATIB har sitt säte i Nantes, Frankrike. Verksamheten omsatte årligen
cirka 250 MSEK och har en rörelsemarginal i linje med Lindabkoncernens rörelse-
marginal. Bolaget hade vid förvärvstillfället 40 medarbetare.
Förvärvet av ATIB regleras med likvida medel och köpeskillingen betalades vid
tillträdet. Enligt upprättad preliminär förvärvsanalys förväntas förvärvet resultera
i en goodwill, vilken bland annat hänför sig till att Lindab stärker sin närvaro i väs-
tra Frankrike samt erhåller utökad expertis inom försäljning av tekniska ventila-
tionsprodukter. Identifierade immateriella tillgångar avser främst kundrelationer
och varumärket ATIB. Verksamheten är en del av segmentet Ventilation Systems.
Acomat International SAS
Den 19 december 2024 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det franska
bolaget Acomat International SAS. Bolaget är en grossist av ventilations produkter
med fokus på flexibla kanalsystem och tillbehör för den franska marknaden.
Genom förvärvet får Lindab en starkare position i Frankrike och tillgång till nya
kund segment, såsom exempelvis tillverkare inom ventilationsbranschen och
distributörer som inte enbart är fokuserade på ventilation. Acomat Inter national
SAS har sitt säte i Aubergenville, Frankrike. Verksamheten omsatte årligen cirka
80MSEK och har en rör80 MSEK och har en rörelsemarginal i linje med Lindabkoncernens rörelse-
marginal. Bolaget hade vid förvärvstillfället åtta medarbetare.
Förvärvet av Acomat International SAS regleras med likvida medel och köpe-
skillingen betalades till huvudsaklig del vid tillträdet. Enligt upprättad preliminär
förvärvsanalys förväntas förvärvet resultera i en goodwill, vilken bland annat hänför
sig till att Lindab genom förvärvet stärker sin position ytterligare i Frankrike. Inga
materiella värden har identifierats avseende övriga immateriella tillgångar i sam-
band med förvärvet. Verksamheten är en del av segmentet Ventilation Systems.
Avyttringar
Inga bolag eller verksamheter avyttrades år 2024.
Generell information om förvärv
Samtliga förvärvade bolag har konsoliderats i Lindab från och med förvärvstid
-
punkten, det vill säga då Lindab övertog ägandeskapet över förvärvade aktier
och röster samt fick ett bestämmande inflytande över förvärvad verksamhet.
Tillsammans har förvärvade bolag under 2024 medfört att Lindabs omsättning,
ackumulerat från respektive förvärvstidpunkt fram till den 31 december 2024,
ökade med 718 MSEK. Koncernens justerade rörelseresultat har samtidigt på-
verkats positivt med 84 MSEK till följd av redovisade resultat från bolagen i fråga.
Om samtliga förvärv hade genomförts per den 1 januari 2024 hade koncernens
netto omsätt ning ökat med cirka 1ning ökat med cirka 1 134 MSEK. Förvärvsrelaterade kostnader för
under året genomförda förvärv uppgick till 26 MSEK (15), varav 13 MSEK (13)
ingår i övriga rörelsekostnader år 2024 och resterande redovisades föregående år.
Förvärven av Vicon (Vicon Machinery LLC, Plasma Automation Inc., Walsh-
Atkinson Company Inc. och Central States Machinery LLC), Airmaster A/S med
dotterbolag och Acomat International SAS inkluderade villkorade tilläggs köpe-
skillingar om ackumulerat 511 MSEK, vilka utbetalas helt eller delvis beroende
på om framtida förväntningar avseende identifierade resultatnivåer uppfylls under
en definierad tidsperiod (maximalt 36 månader). Möjligt odiskonterat belopp för
framtida villkorade tilläggsköpeskillingar avseende dessa förvärv och tidigare
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 99
Not 5, forts.
genomförda förvärv uppgick per balansdagen till mellan 0–712 MSEK. Den 31
december 2024 förväntades 55 procent av maximalt utfall inträffa.
Justering av villkorad tilläggsköpeskilling, från förvärvstidpunkten fram till tid
-
punkten för reglering, redovisas i resultaträkningen. De finansiella effekterna från
ändrade bedömningar redovisas som övriga rörelseintäkter respektive övriga rö-
relsekostnader. Diskonteringseffekter i samband med nuvärdesberäkning av till
-
läggsköpeskilling redovisas i koncernens finansnetto tillsammans med eventu-
ella uppkomna valutakurseffekter.
Redovisat rörelseresultat har under 2024 påverkats med en intäkt om netto
233233 MSEK relaterat till ändrade bedömningar av utestående tilläggs köpe skillingar.
De finansiella effekterna från ändrade bedömningar redovisas med 234 MSEK
under övriga rörelseintäkter och –1 MSEK under övriga rörelsekostnader. Ut-
över detta har koncernens finansnetto belastats med en kostnad om 22 MSEK
för diskonteringseffekt avseende villkorade tilläggsköpeskillingar värderade till
verkligt värde enligt nivå 3 i värderingshierarkin samt påverkats av en kostnad
om 13 MSEK avseende orealiserade valutakurseffekter. Kassaflödet hänförligt till
förvärv av verksamheter för år 2024 inkluderar, utöver under förvärven nämnda
transaktioner, även reglering om 32 MSEK för villkorad tilläggsköpeskilling från
tidigare gjorda förvärv.
Förvärv och avyttringar 2023
Raab Lüftungstechnik GmbH
Den 28 februari 2023 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det tyska ven-
tilationsbolaget Raab Lüftungstechnik GmbH. Bolaget är en ledande till verkare
av högkvalitativa rektangulära ventilationskanaler i södra Tyskland. Genom att
addera bolaget till Lindabs verksamhet stärkte koncernen sin position ytter ligare
på den tyska marknaden, en marknad som bedöms ha stor potential för kon-
cernen framåtriktat. Raab Lüftungstechnik GmbH har sitt säte i Großmehring,
Tyskland. Bolaget omsatte årligen cirka 160 MSEK och har en rörelsemarginal
som är i nivå med Lindabkoncernens rörelsemarginal. Bolaget hade vid förvärvs-
tillfället 95 medarbetare.
Förvärvet av Raab Lüftungstechnik GmbH reglerades med likvida medel och
köpeskillingen betalades till huvudsaklig del vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig
förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill, vilken bland annat hänför sig
till att Lindab stärker sin ställning på en viktig marknad för koncernen, både avse-
ende försäljning och produktion av rektangulära ventilationskanaler. Identifierade
immateriella tillgångar avser främst kundrelationer och varumärket Raab. Raab
Lüftungstechnik GmbH är en del av segmentet Ventilation Systems.
Irish Ventilation & Filtration Ltd.
Den 3 mars 2023 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det irländska
ventilationsbolaget Irish Ventilation & Filtration Ltd. Bolaget är en ledande distri-
butör av ventilationsprodukter och riktar sig främst till underhållsavdelningar på
stora företag samt underhållsentreprenörer. I bolagets produktutbud ingår fram-
för allt filter och fläktar, men även spjäll, galler och ventilationskanaler. Bolaget
har egen design och produktion av ventilationsaggregat. Med förvärvet erhöll
Lindab tillgång till nya kundkategorier och ett utökat produktsortiment samt
stärkte sin närvaro ytterligare på Irland. Irish Ventilation & Filtration Ltd. har sitt
säte i Crumlin, Irland. Bolaget omsatte årligen cirka 100 MSEK och har en högre
rörelse marginal än Lindabkoncernens rörelsemarginal. Bolaget hade vid för-
värvstillfället 19 medarbetare.
Förvärvet av Irish Ventilation & Filtration Ltd. reglerades med likvida medel och
köpeskillingen betalades till huvudsaklig del vid tillträdet. Enligt upprättad slut-
lig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill, vilken bland annat hän-
för sig till att Lindab stärker sin närvaro på Irland, erhåller expertis inom ventila-
tionsdistribution och får ett bredare produktsortiment inom ventilation. Identi-
fierade immateriella tillgångar avser främst kundrelationer och varumärket Irish
Ventilation & Filtration. Irish Ventilation & Filtration Ltd. är en del av segmentet
Ventilation Systems.
Firmac Ltd.
Den 2 maj 2023 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det brittiska venti-
lationsbolaget Firmac Ltd. Bolaget är marknadsledande i Europa avseende ma-
skiner för tillverkning av rektangulära ventilationskanaler. Genom verksamheten
Spiro har Lindab sedan tidigare ett starkt varumärke för tillverkning av maskiner
för cirkulära ventilationskanaler. Med förvärvet erhöll koncernen motsvarande
verksamhet för rektangulära kanaler. Firmac Ltd. har sitt säte i Scarborough,
Storbritannien. Bolaget omsatte årligen cirka 40 MSEK och har en rörelse marginal
i linje med Lindabkoncernens rörelsemarginal. Bolaget hade vid förvärvs till fället
32 medarbetare.
Förvärvet av Firmac Ltd. reglerades med likvida medel och köpeskillingen be
-
talades vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet
i en goodwill, vilken bland annat hänför sig till att Lindab erhåller expertis inom
tillverkning av maskiner för produktion av rektangulära ventilationskanaler och
ett komplement till Spiro för annan maskinteknik inom segmentet ventilation.
Identifierade immateriella tillgångar avser främst kundrelationer och varumärket
Firmac. Firmac Ltd. är en del av segmentet Ventilation Systems.
Ventilace EU
Den 24 april 2023 tecknade Lindab avtal om att förvärva den tjeckiska ventilations-
verksamheten Ventilace EU, ett förvärv som slutfördes den 5 juni 2023. Ventilace
EU är en väletablerad tillverkare av rektangulära ventilationskanaler i Tjeckien. Med
förvärvet stärkte Lindab både försäljning och produktion av rektangulära venti-
lationskanaler i framför allt Tjeckien. Det förvärvande bolaget Ventilace EU s.r.o.
har sitt säte i Prag, Tjeckien. Verksamheten omsatte årligen cirka 42erksamheten omsatte årligen cirka 42 MSEK och
har en rörelsemarginal som är något lägre än Lindab koncernens rörelse marginal.
Verksamheten hade vid förvärvstillfället 30 medarbetare.
Förvärvet av verksamheten Ventilace EU reglerades med likvida medel och
köpe skillingen betalades till huvudsaklig del vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig
förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill, vilken bland annat hänför sig
till att Lindab stärker sin ställning i Tjeckien, erhåller lokal expertis om rektangulär
produktion och förväntas uppnå köparspecifika synergier. Identifierade immate-
riella tillgångar avser främst kundrelationer och varumärket Ventilace. Ventilace
EU är en del av segmentet Ventilation Systems.
HAS-Vent Holdings Ltd. med dotterbolag
Den 5 oktober 2023 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i den brittiska
ventilationskoncernen HAS-Vent. Det verksamhetsdrivande bolaget är en be-
tydande aktör i Storbritannien med avseende på tillverkning och distribution av
ventilationsprodukter. I bolagets produktportfölj ingår bland annat egentillverkade
cirkulära, ovala och rektangulära ventilationskanaler. Distributionen drivs utifrån
tio filialer i landet, varav några på orter där Lindab idag inte har egen verksam
-
het. Med förvärvet stärkte Lindab sin ställning på en viktig ventilationsmarknad i
Europa. HAS-Vent Holdings Ltd. har sitt säte i Wolverhampton, Storbritannien.
Verksamheten omsatte årligen cirka 280 MSEK och HAS-Vent hade vid förvärvs-
tillfället cirka 100 medarbetare.
Förvärvet av HAS-Vent Holdings Ltd. reglerades med likvida medel och köpe
-
skillingen betalades till huvudsaklig del vid tillträdet. Enligt upprättad preliminär
förvärvsanalys förväntas förvärvet resultera i ytterligare goodwill och identifiera
-
de immateriella tillgångar avseende kundrelationer samt varumärket HAS-Vent.
Beaktat brittiska konkurrensverkets prövning av Lindabs förvärv av koncernen
(se nedan) har tillgång till finansiell information varit begränsad, varmed förvärvs-
analysen kommer att slutföras först under 2025.
Den 10 november 2023 aviserade det brittiska konkurrensverket en prövning
av Lindabs förvärv av HAS-Vent Holdings Ltd., en prövning som syftade till att
bedöma om transaktionen gav upphov till några konkurrensbegränsningar på
marknaden i Storbritannien. Den formella granskningen påbörjades i början av
mars 2024 och i oktober samma år offentliggjordes det brittiska konkurrens-
verkets beslut. Enligt detta beslut ska antingen HAS-Vents eller Lindabs filialer
i Stoke-on-Trent respektive Nottingham avyttras. Avyttringsprocessen är initie
-
rad och bedömda ekonomiska konsekvenser härav beaktade i bokslutet per
31 31 december 2024. Det kan tilläggas att utifrån IFRS är koncernens bedöm-
ning att ett bestämmande inflytande per definition förelegat sedan förvärvs tid-
punkten och därmed har HAS-Vent Holdings Ltd. med dotterbolag konsolide
-
rats in i Lindab från och med förvärvstillfället den 5 oktober 2023. Bolagen är en
del av segmentet Ventilation Systems.
Avyttringar
Inga bolag eller verksamheter avyttrades år 2023.
FINANSIELLA RAPPORTER
100 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Not 5, forts.
Överförd ersättning, goodwill och påverkan på likvida medel
Nedan framgår uppgifter om köpeskilling, goodwill och förvärvs inverkan på koncernens likvida medel.
Förvärvade verksamheter
2024 2023
Airmaster Övriga förvärv
1)
Summa Summa
2)
Överförd ersättning vid förvärvstillfället 997 487 1 484 492
Villkorad framtida tilläggsköpeskilling 477 34 511 72
Ovillkorad framtida tilläggsköpeskilling 18 18 15
Direkta kostnader i samband med förvärv
3) 4)
11 15 26 15
Summa förvärv 1 485 554 2 039 594
Avgår direkta kostnader i samband med förvärv 11 –15 –26 –15
Sammanlagd ersättning/tilläggsköpeskilling 1 474 539 2 013 579
Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar 340 191 531 178
Goodwill/realiserat resultat 1 134 348 1 482 401
Överförd ersättning vid förvärvstillfället
Överförd ersättning vid förvärvstillfället 997 487 1 484 492
Likvida medel i förvärvat dotterbolag –29 –101 –130 61
Påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv 968 386 1 354 431
1) Förvärvade verksamheter består av Vicon Machinery LLC, Plasma Automation Inc., Walsh-Atkinson Company Inc. och Central States Machinery LLC, Venti A/S, Acomat International SAS,
Aeraulique Thermique Industrie Batiment SAS och inkråmet från TGA KlimaPartner GmbH.
2) Förvärvade verksamheter består av Raab Lüftungstechnik GmbH, Irish Ventilation & Filtration Ltd., Firmac Ltd., HAS-Vent Holdings Ltd. och inkråmet från Ventilace EU.
3) Direkta kostnader samt realisationsförlust redovisas i resultaträkningen under övriga rörelsekostnader, medan realisationsvinster redovisas under övriga rörelseintäkter.
4) Av direkta kostnader för genomförda förvärv år 2024 har 13 MSEK (13) belastat övriga rörelsekostnader innevarande år och resterande 13 MSEK (2) föregående år.
Utöver tidigare nämnd redovisad påverkan på koncernens likvida medel vid för-
värv har Lindab under år 2024 även reglerat del av villkorad respek tive ovill korad
tilläggsköpeskilling från under året genomförda samt tidigare gjorda förvärv.
Dessa reglerade tilläggsköpeskillingar uppgick till 28 MSEK (42) och utbetala-
des till de tidigare ägarna. Återstående villkorade tilläggsköpeskillingar hän för-
liga till förvärv uppskattas per 31 december 2024 till 55 procent (92) av maxi malt
utfall. Resultaträkningen har under året påverkats positivt med 233MSEK (5)utfall. Resultaträkningen har under året påverkats positivt med 233 MSEK (5)
relaterat till ändrade bedömningar av utestående tilläggsköpeskillingar. Dessa
transaktionsrelaterade intäkter redovisas som övriga rörelseintäkter respektive
övriga rörelsekostnader.
Verkligt värde på förvärvade tillgångar och skulder överensstämmer i huvudsak
med bokfört värde, med undantag för fastigheter och i samband med förvärv
identifierade immateriella tillgångar, och förvärvade tillgångars nettovärde är i allt
väsentligt samma som dess bruttovärde.
7 MSEK av redovisad goodwill är skattemässigt avdragsgill.
Förvärvade tillgångar och övertagna skulder
Förvärvade nettotillgångar, övertagna skulder och goodwill relaterade till förvärv
framgår i tabellen nedan. Redovisade identifierade immateriella tillgångar avsåg
för 2024 primärt distributionsnätverk samt kund- respektive varumärkesrelate
-
rade värden. År 2023 var identifierade immateriella tillgångar huvud sak ligen hän-
förliga till kund- och varumärkesrelaterade värden.
Förvärvade verksamheter
2024 2023
Airmaster Övriga förvärv
1)
Summa Summa
2)
Immateriella tillgångar 241 52 293 32
Materiella anläggningstillgångar 13 13 26 76
Nyttjanderättstillgångar 42 78 120 60
Finansiella anläggningstillgångar 1 2 3
Andra långfristiga fordringar 0 0
Uppskjuten skattefordran 0 4 4 1
Varulager 117 89 206 77
Kundfordringar och övriga omsättningstillgångar 53 111 164 95
Likvida medel 29 101 130 61
Summa förvärvade tillgångar 496 450 946 402
Uppskjuten skatteskuld 52 –15 67 –8
Pensioner –1 –1
Långfristiga skulder avseende leasing –36 –63 –99 –53
Långfristiga skulder –3 –3 –4
Kortfristiga skulder avseende leasing –7 –14 –21 –11
Kortfristiga skulder 61 –163 224 –148
Summa övertagna skulder –156 –259 415 –224
Verkligt värde förvärvade nettotillgångar 340 191 531 178
Goodwill 1 134 348 1 482 401
Realiserat resultat
Överförd ersättning vid förvärvstillfället inklusive
framtida villkorad/ovillkorad tilläggsköpeskilling/köpeskilling 1 474 539 2 013 579
1) Förvärvade verksamheter består av Vicon Machinery LLC, Plasma Automation Inc., Walsh-Atkinson Company Inc. och Central States Machinery LLC, Venti A/S, Acomat International SAS,
Aeraulique Thermique Industrie Batiment SAS och inkråmet från TGA KlimaPartner GmbH.
2) Förvärvade verksamheter består av Raab Lüftungstechnik GmbH, Irish Ventilation & Filtration Ltd., Firmac Ltd., HAS-Vent Holdings Ltd. och inkråmet från Ventilace EU.
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 101
Not 06 Personal och ledande befattningshavare
Medelantal anställda
2024 2023
Män Kvinnor Summa Män Kvinnor Summa
Moderbolaget, Sverige
Dotterbolag
Sverige 998 286 1 284 1 100 279 1 379
Belgien 26 3 29 21 3 24
Danmark 475 176 651 381 109 490
Estland 54 15 69 55 13 68
Finland 65 18 83 67 17 84
Frankrike 190 63 253 173 51 224
Irland 97 8 105 94 8 102
Italien 82 50 132 87 53 140
Lettland 8 1 9 9 1 10
Nederländerna 117 36 153 117 37 154
Norge 108 20 128 106 18 124
Polen 193 104 297 202 104 306
Rumänien 83 12 95 87 14 101
Schweiz 97 12 109 96 12 108
Slovakien 30 15 45 32 13 45
Storbritannien 411 82 493 340 74 414
Tjeckien 482 170 652 503 186 689
Tyskland 267 56 323 278 58 336
Ungern 119 38 157 117 38 155
USA 67 13 80 6 1 7
Dotterbolag totalt 3 969 1 178 5 147 3 871 1 089 4 960
Koncernen totalt 3 969 1 178 5 147 3 871 1 089 4 960
Könsfördelning, ledande befattningshavare
2024-12-31 2023-12-31
Män Kvinnor Summa Män Kvinnor Summa
Moderbolaget, Sverige
Styrelsen, stämmovalda 4 3 7 4 3 7
Styrelsen, arbetstagarrepresentanter 2 2 2 2
Koncernen
VD/ledningsgrupp 7 1 8
1)
7 1 8
2)
1) I koncernledningen har Sorin Badea ingått fram till oktober 2024 och Klaus-Philipp Felderer har ingått från november 2024.
2) I koncernledningen har Jonas Arkestad ingått fram till april 2023 och Lars Ynner har ingått från april 2023.
Personalkostnader
2024 2023
Löner och ersättningar
Styrelse/
verkställande
direktör och
ledningsgrupp
Övriga
anställda
Summa
löner och
ersättningar
Styrelse/
verkställande
direktör och
ledningsgrupp
Övriga
anställda
Summa
ner och
ersättningar
Moderbolaget, Sverige 5,2 5,2 4,9 4,9
Dotterbolag totalt 79,8 2 530,1 2 609,9 79,1 2 267,5 2 346,6
Koncernen totalt 85,0 2 530,1 2 615,1 84,0 2 267,5 2 351,5
Sociala kostnader
Moderbolaget, Sverige 1,6 1,6 1,5 1,5
varav pensioner 0,0 0,0 0,0 0,0
Dotterbolag totalt 27,4 658,6 686,0 26,9 619,9 646,8
varav pensioner 10,3 168,5 178,8 8,3 145,3 153,6
Summa personalkostnader 114,0 3 188,7 3 302,7 112,4 2 887,4 2 999,8
FINANSIELLA RAPPORTER
102 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Not 6, forts.
Av summa avsättningar till pensioner i rapporten över finansiell ställning på
302302 MSEK (246), utgör 10 MSEK (16) pensionsförpliktelser till tidigare verkstäl-
lande direktörer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på
dessa uppgår till 10 MSEK (16) per balansdagen.
Total under 2024 utbetald ersättning till styrelseledamöterna uppgick till
55 232232 KSEK (4 944), enligt nedanstående fördelning.
Vid årsstämman den 14 maj 2024 beslutades att arvode till styrelsens leda-
möter ska utgå med totalt 4 753 KSEK fördelat på 1 400 KSEK till styrelsens ord-
förande, 550 KSEK till envar av de stämmovalda ledamöterna samt 26 KSEK var-
dera till arbetstagarrepresentanterna. Arvode till styrelsens ledamöter inom revi-
sions utskottet ska utgå med 225 KSEK till ordförande och 110 KSEK till envar
av revi sions utskottets ordinarie ledamöter. Arvode till styrelsens ledamöter inom
ersättningsutskottet ska utgå med 150 KSEK till ordförande och 60 KSEK till er-
sättningsutskottets ordinarie ledamot. Revisions- och ersättningsutskottets sam-
manlagda arvoden ska ej överstiga 655 KSEK. Totalt kan ersättning utgå med
55 408 KSEK till styrelsen och ledamöter i utskott enligt beslut på stämman 2024.
Styrelsearvoden inklusive arvode i utskott
KSEK
2024 2023
Peter Nilsson 1 483,3 1 376,7
Per Bertland 593,3 565,0
Sonat Burman-Olsson 535,4 510,0
Viveka Ekberg 750,0 710,0
Anette Frumerie 641,3 610,0
Marcus Hedblom 641,3 610,0
Staffan Pehrson 535,4 510,0
Pontus Andersson 26,2 26,2
Ulf Jönsson 26,2 26,2
Summa 5 232,4 4 944,1
Ingen av styrelseledamöterna eller suppleanterna har rätt till några förmåner vid
avslutande av styrelseuppdraget.
Ersättning till koncernledning och andra anställningsvillkor
2024 SEK
Ola
Ringdahl
1)
Ersättning övrig
koncernledning
1)
Totalt
Fast lön inkl. sem. ersättning 7 855 080 16 691 897 24 546 977
Rörlig ersättning 1 990 393 1 027 957 3 018 350
Pensioner 2 345 782 2 395 558 4 741 340
Förmåner 226 680 387 413 614 093
Summa 12 417 935 20 502 825 32 920 760
2023 SEK
Ola
Ringdahl
1)
Ersättning övrig
koncernledning
1)
Totalt
Fast lön inkl. sem. ersättning 6 808 294 15 708 389 22 516 683
Rörlig ersättning 1 289 241 2 558 610 3 847 851
Pensioner 1 957 380 3 057 612 5 014 992
Förmåner 217 693 358 354 576 047
Summa 10 272 608 21 682 965 31 955 573
1) Ersättningen är exklusive sociala avgifter och särskild löneskatt. Ersättning övrig koncern-
ledning, det vill säga exklusive VD och koncernchef, avser 7 (7) personer.
Fast och rörlig ersättning
Ersättning till koncernledningen baseras på en kombination av fast och rörlig lön.
Prestationsperiod för kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning mäts
under en period om ett eller flera år och den rörliga ersättningen får uppgå till
högst 170 procent av fast lön för bolagets verkställande direktör och koncern-
chef samt högst 100 procent för övriga ledande befattningshavare. Ola Ringdahls
fasta ersättning för 2024 uppgick till 7855 080 SEK. Rätt till pensions fasta ersättning för 2024 uppgick till 7 855 080 SEK. Rätt till pensions premie
uppgår till 30 procent av den fasta ersättningen. Dessutom har Ola Ringdahl rätt
till fri bil och vissa andra förmåner.
2024 års ersättningar till verkställande direktör och övrig koncernledning fram-
går i tabellen på denna sida.
Regler vid uppsägning
Vid uppsägning av Ola Ringdahls anställning löper en uppsägningstid om tolv
månader från bolagets sida och sex månader från Ola Ringdahls sida. Under
uppsägningstiden har Ola Ringdahl rätt till oförändrad lön och anställningsför-
måner med undantag för rörlig ersättning. Ola Ringdahl är bunden av en kon-
kurrensklausul som är giltig under två år från anställningens upphörande under
vilken han för tiden har rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från
konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till Ola Ringdahl.
Uppsägningstiden för övriga ledande befattningshavare är tolv månader, vid
uppsägning från bolagets sida, och sex månader vid uppsägning från den an
-
ställdes sida. Under uppsägningstiden äger bolaget rätt att arbetsbefria den an-
ställde, varvid eventuell lön från annan arbetsgivare ska avräknas mot den lön
den anställde erhåller under uppsägningstiden. Övriga ledande befattningshavare
är bundna av konkurrensklausuler under tolv månader från anställningens upp-
hörande under vilken tid de äger rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att
avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till den anställde.
Pensioner
Pensionsåldern för samtliga ledande befattningshavare är 65 år.
Bolaget har åtagit sig att betala pensionspremier för Ola Ringdahl motsvarande
30 procent av hans årliga bruttolön. Kostnaderna för pensionspremierna under
2024 uppgick till 2 346 KSEK (1 957).
Övriga ledande befattningshavare har pensionsförmåner. Pensionen ska följa
gällande avtal, vara premiebestämd och grundas på samma principer som den
fasta ersättningen. Kostnaden för pensionspremier avseende dessa personer
uppgick till sammanlagt 2 396 KSEK (3 058) .
Vinstandelsplan
Sedan 1980 gör Lindab årligen avsättningar till en vinstandelsstiftelse för fast an-
ställda i vissa svenska bolag, i enlighet med avtal. Avsättningen baseras på re-
sultatet i de svenska koncernbolagen. Sedan 2019 har villkoren för avsättningen
förändrats till viss del för att tydligare reflektera hur hela Lindab uppfyller koncer-
nens finansiella mål med en rörelsemarginal motsvarande 10 procent. Det max-
imala avsättningsbeloppet uppräknas årligen med konsumentprisindex (KPI).
Årets avsättning till vinstandelsplanen uppgick till 8 225 KSEK (8 127) inklusive
särskild löneskatt. Vinstandelsstiftelsens aktieinnehav utgörs av aktier i Lindab.
Vid utgången av 2024 ägde stiftelsen 457 200 aktier (463 400) i Lindab. Det finns
också en mindre vinstandelsplan i Lindabs franska bolag.
Incitamentsprogram
Principer om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare fastställdes vid
årsstämman 2024, principer som enligt beslut ska framläggas för fastställelse vid
årsstämman minst vart fjärde år. Enligt dessa antagna riktlinjer ska ersättnings-
programmet för ledande befattningshavare bland annat omfatta kontant rörlig
ersättning. Denna ersättning ska vara baserad på mätbara kriterier, vilka åter-
speglar fördefinierade finansiella, hållbara och kvalitativa mål för Lindab. Baserat
på tidigare beslut av årsstämman har ett långsiktigt incitamentsprogram imple-
menterats år 2024. Programmet har en treårig mätperiod och eventuellt utfall av
långsiktig kontant rörlig ersättning ska på marknadsmässiga villkor investeras i
aktier eller aktierelaterade instrument i Lindab. Total kostnad vid maximalt utfall
för den treåriga mätperioden 2024 till 2026 uppskattas till 15 MSEK. De lång
-
siktiga incitamentsprogrammen från 2022 respektive 2023 har i allt väsentligt
samma utformning som programmet för 2024 och dessa programs mätperioder
är 2022 till 2024 respektive 2023 till 2025.
Optionsprogram
Vid årsstämman 2024 beslutades om ett köpoptionsprogram för ledande befatt-
ningshavare i Lindabkoncernen genom en riktad emission av högst 275 000 köp-
optioner. Programmet har i allt väsentligt samma utformning och syfte som tidigare
implementerade köpoptionsprogram. Med anledning av detta program har ledande
befattningshavare i Lindab tecknat 275 000 köpoptioner enligt marknads mässig
värdering utifrån fastställda avtal. Varje köpoption ger innehavaren rätt att förvärva
en aktie i Lindab till lösenkurs om 264,50 SEK. Förvärv av aktier med stöd av op-
tion kan ske efter att Lindab offentliggjort halvårs rapporten för år 2027 och fram
till och med den 31 augusti samma år. Vid årsstämmorna 2021, 2022 respek tive
2023 beslutades också om köpoptionsprogram för led ande befattnings havare.
Under tredje kvartalet 2024 utnyttjades samtliga 183Under tredje kvartalet 2024 utnyttjades samtliga 183 950 externt ägda optioner
i 2021 års köpoptionsprogram för att förvärva aktier enligt programmets villkor.
Detta medförde att 183 950 egna aktier i Lindab Inter national AB (publ.) såldes vid
inlösen av optioner. Inlösen av optioner skedde till en lösenkurs om 222,00. Inlösen av optioner skedde till en lösenkurs om 222,00 SEK
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 103
Not 6, forts.
per aktie. Från 2022 års köpoptionsprogram finns 238 050 utestående optioner
med en lösenkurs på 219,90 SEK per aktie som förfaller sommaren 2025. Från
2023 års köpoptionsprogram finns 225 500 utestående optioner med en lösen
-
kurs på 209,70 SEK som förfaller sommaren 2026.
Vid utnyttjande av köpoption kan Lindab använda aktier i eget förvar för att av-
yttra aktie till innehavaren av köpoption.
Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
Principer om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare fastställdes vid
årsstämman 2024, principer som enligt beslut ska framläggas för fastställelse
vid årsstämman minst vart fjärde år. Enligt dessa principer ska följande gälla för
ersättning till ledande befattningshavare:
Total ersättning ska vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter:
fast kontant lön, rörlig kontant ersättning, pensionsförmån samt andra förmåner.
Ersättningen ska vara konkurrenskraftig.
Rörlig kontant ersättning som omfattas av dessa riktlinjer ska syfta till att främja
bolagets affärsstrategi samt långsiktiga intressen.
Rörlig kontant ersättning ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara
kriterier som kan vara finansiella eller icke-finansiella, med tydlig koppling till
bolagets fördefinierade finansiella, hållbara eller kvalitativa mål. De kan vidare
utgöras av individanpassade kvantitativa eller kvalitativa mål. Kriterierna ska
vara utformade så att de främjar bolagets affärsstrategi och långsiktiga intresse
för fortsatt lönsam och hållbar tillväxt.
Prestationsperiod för kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning ska
kunna mätas under en period om ett eller flera år.
Den rörliga kontant ersätt ningen får uppgå till högst 170 procent av fast lön
för bolagets VD och koncernchef samt högst 100 procent för övriga ledande
befattningshavare.
För samtliga medlemmar i bolagets ledning (som inte omfattas av kollektiv-
avtalad pensionsförmån, ITP-plan) ska pensionspremie på fast kontant lön
inte överstiga 30 procent.
Styrelsen har rätt att i särskilda fall frångå riktlinjerna. Styrelsen har under 2024
ej utnyttjat detta mandat.
Utöver vad som fastställs i riktlinjerna kan årsstämman besluta om exempelvis
aktie- eller aktiekursrelaterade ersättningar.
Vad avser riktlinjer till ledande befattningshavare för tiden från nästa årsstämma
hänvisas till styrelsens kommande förslag inför årsstämman 2025.
Not 07 Segmentsredovisning
Ventilation
Systems
Profile
Systems Övrigt Totalt Eliminering Summa
2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023
Nettoomsättning, externt 10 207 9 688 3 116 3 426 13 323 13 114 13 323 13 114
Nettoomsättning, internt mellan segment 3 3 45 37 48 40 48 –40
Nettoomsättning, totalt 10 210 9 691 3 161 3 463 13 371 13 154 48 40 13 323 13 114
Justerat rörelseresultat före av- och nedskrivningar
1 466 1 452 292 360 39 31 1 719 1 781 1 719 1 781
Av- och nedskrivningar –534 471 –123 114 –18 –18 675 603 675 –603
Justerat rörelseresultat 932 981 169 246 57 49 1 044 1 178 1 044 1 178
Engångsposter och omstruktureringskostnader 124 427
1)
–5 –308
1)
–308
1)
Rörelseresultat 1 056 981 –258 246 62 49 736 1 178 736 1 178
Finansnetto 275 –170
Resultat före skatt 461 1 008
Skatt på årets resultat –146 –159
Årets resultat 315 849
Anläggningstillgångar, exklusive finansiella tillgångar 8 260 6 125 1 478 1 805 196 181 9 934 8 111 9 934 8 111
Varulager 1 631 1 588 583 789 2 214 2 377 2 214 2 377
Övriga tillgångar
2)
1 756 1 627 600 630 143 189 2 499 2 446 –245 –225 2 254 2 221
Tillgångar som innehas för försäljning
3)
201 201
Ej fördelade tillgångar 828 850 828 850
Summa tillgångar 15 431 13 559
Eget kapital
7 360 7 237 7 360 7 237
Övriga skulder
4)
3 325 3 023 717 665 472 79 4 514 3 767 –245 –225 4 269 3 542
Skulder som innehas för försäljning
3)
72 72
Ej fördelade skulder 3 730 2 780 3 730 2 780
Summa eget kapital och skulder 15 431 13 559
Bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar 176 179 35 96 18 19 229 294 229 294
1) Inkluderar nedskrivningar om 293 MSEK. Se vidare not 9.
2) Övriga tillgångar avser kundfordringar och kortfristiga icke räntebärande tillgångar med undantag för aktuell skattefordran.
3) För tillgångar och skulder som innehas för försäljning, se not 31.
4) Övriga skulder avser långfristiga och kortfristiga icke räntebärande skulder med undantag för uppskjuten och aktuell skatteskuld, men inklusive leasingrelaterade skulder.
FINANSIELLA RAPPORTER
104 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Not 7, forts.
Segmentinformation
Koncernens segment består av Ventilation Systems och Profile Systems. Grunden
för uppdelning på segment är de olika kunderbjudanden som respektive affärs-
område tillhandahåller.
Kunderbjudandena inom respektive segment är enligt följande:
Ventilation Systems erbjuder installatörer och andra beställare inom ventila-
tionsbranschen kanalsystem med tillbehör samt inneklimatlösningar för ventila-
tion, kyla och värme.
Profile Systems erbjuder byggsektorn produkter och system i tunnplåt för
takavvattning, beklädnad av tak och väggar samt stålprofiler för vägg-, tak-
och bjälklagskonstruktioner.
Både Ventilation Systems och Profile Systems verksamheter styrs utifrån geo
-
grafiskt uppdelade säljorganisationer, vilka stöttas av ett antal produkt- och sys-
temområden med gemensamma produktions- och inköpsfunktioner för respek-
tive affärsområde. Övrigt avser ej fördelade poster och omfattar bland annat
moderbolagsfunktioner. Lindabs finansiella mål som verksamheten styrs utifrån
är tillväxt, lönsamhet, nivå på skuldsättning och utdelningspolicy, se sidan 67.
Segmenten ansvarar för förvaltningen av de operativa tillgångarna och deras
resultat beräknas på denna nivå, medan Treasuryfunktionen ansvarar för finan
-
sieringen på koncern- och landnivå. Därmed består ej fördelade tillgångar huvud-
sak ligen av pensionstillgångar samt aktuella och uppskjutna skattefordringar. Ej
fördelade skulder består huvudsakligen av nettoupplåning, pensions avsätt ningar
samt aktuella och uppskjutna skatteskulder.
Inköp av stål och bearbetning därav sker i huvudsak centralt. Resultat poster
från den del av denna verksamhet som säljs internt fördelas i konsolideringen
till segmenten.
Information om intäkter från externa kunder samt justerat rörelseresultat per
rörelsesegment framgår i tabellerna på sidan 73. Internpris mellan koncernens
segment sätts utifrån principen om armlängds avstånd, det vill säga mellan parter
som är oberoende av varandra, välinformerade och har ett intresse av att transak-
tionen genomförs. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.
Geografisk information
Nettoomsättning från externa kunder (baserad på hemvist)
Nedan redovisas extern nettoomsättning på Lindabs största marknader baserade
på kundens hemvist. Lindabs största kund står för 1,8 procent (1,8) av koncer-
nens nettoomsättning, vilket innebär att Lindab har ett begränsat beroende av
enskilda kunder.
Land 2024 Procent Land 2023 Procent
Sverige 2 691 20 Sverige 2 969 23
Danmark 1 654 12 Danmark 1 512 11
Tyskland 1 430 11 Tyskland 1 473 11
Frankrike 992 7 Frankrike 989 8
Storbritannien 930 7 Storbritannien 944 7
Norge 860 6 Norge 930 7
Irland 681 5 Irland 601 5
Övriga 4 085 32 Övriga 3 696 28
Summa 13 323 100 Summa 13 114 100
Anläggningstillgångar per land
Anläggningstillgångar avser immateriella tillgångar och materiella anläggnings
-
tillgångar samt nyttjanderättstillgångar och är fördelade per enskilt betydelse-
fulla länder med avseende på produktionskapacitet.
Land 2024 Procent Land 2023 Procent
Sverige 1 179 29 Sverige 1 110 30
Danmark 629 15 Danmark 317 8
Tjeckien 367 9 Tjeckien 436 12
Frankrike 341 8 Frankrike 275 7
Storbritannien 293 7 Storbritannien 278 7
Nederländerna 238 6 Nederländerna 259 7
Tyskland 175 4 Tyskland 169 5
Irland 163 4 Irland 168 5
Övriga 748 18 Övriga 721 19
Summa 4 133 100 Summa 3 733 100
Goodwill 5 802 Goodwill 4 378
Summa 9 935 Summa 8 111
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 105
Not 08 Intäktsredovisning
Lindabs erbjudande omfattar produkter och hela system för energieffektiv ventila-
tion och ett hälsosamt inomhusklimat. I vissa länder har Lindab även ett omfatt-
ande erbjudande av tak, fasader och takavvattning. Produktportföljen består av
såväl enskilda artiklar som hela system för ventilation, kyla och värme, samt bygg
-
produkter och bygglösningar såsom takavvattning i stål, beklädnads produkter
för tak respektive väggar, stålprofiler för vägg-, tak- och bjälk lags konstruk tioner
samt hallbyggnader.
Baserat på karaktären av de produkter som ingår i Lindabs produktportfölj och
de varor som erbjuds på marknaden, så anses ett avtalsenligt prestationsåta-
gande gentemot kund huvudsakligen leda till en intäktsredovisning vid en viss
tidpunkt. Detta sker vanligen i samband med fysisk leverans till motpart då kun
-
den i realiteten får kontroll över produkten. Vid försäljning av större stål byggnads-
system, i vilka delleveranser kan förekomma, så sker i allt väsentligt intäkts redo-
visningen vid fysisk leveranstidpunkt och i enlighet med vad som reglerades i
kontrakt. Försäljning av större stålbyggnadssystem, avser en ytterst begränsad
del i förhållande till koncernens totala omsättning
Utifrån rådande verksamhetsinriktning och produktportfölj är Lindabs bedömning
att intäkter i allt väsentligt redovisas vid viss tidpunkt. De redovisade intäkt erna
reflekterar då värdet av den ersättning som Lindab netto förväntas vara berätti
-
gad till när ett enskilt prestationsåtagande är uppfyllt. Detta innebär att eventuell
volymrabatt och/eller förväntat nyttjande av förekommande kassarabatt redo-
visnings mässigt reducerar det bruttomässiga försäljnings priset vid tid punkten för
intäktsredovisningen. Intäktsreduktion och avsättning för förekommande volym-
relaterade rabatter baseras på såväl erfarenhets mässiga grunder som förvän-
tade utfall utifrån innevarande avtal och indikativa framåtriktade inköps trender
hos enskilda kunder. Samma kriterier utgör grunden för bedömning och redo
-
visning av nyttjande av eventuella kassarabatter, men då med återspegling på
förväntade framtida betalningsmönster. Förekomsten av volym- respektive kas-
sarabatter är differentierad mellan såväl olika geografiska marknader som olika
kundkategorier och produkter.
Med hänsyn till att Lindab i allt väsentligt redovisar intäkter vid viss tidpunkt, det
vill säga huvudsakligen i samband med fysisk leverans till motpart, så är upplupna
intäkter per balansdagen av mindre värde i relation till koncernens totala omsätt-
ning. Redovisad nettoomsättning är reducerad med volym-/kassarabatter, för
vilka det finns reservationer på balansdagen uppgående till –250 MSEK (–252),
se not 29. Detta utgörs av avtalsskulder, vilka vanligtvis regleras inom ett års tid.
Upplysning lämnas ej om ouppfyllda eller delvis ouppfyllda prestationsåtaganden
då dessa är del av avtal som löper under 12 månader och uppgår till mindre värde.
Koncernens intäkter redovisas och utvärderas huvudsakligen utifrån segmen-
tens respektive geografiska marknader. Ventilation Systems intäkter hänför sig
huvudsakligen till försäljning av ventilationsrelaterade produkter och inneklimat
-
lösningar och Profile Systems omsättning baseras primärt på olika bygg produkter
och byggsystem i tunnplåt samt olika stålprofiler.
Koncerninterna transaktioner mellan segmenten är marginella, se not 7.
Nettoomsättning per segment och region
2024 Norden Västeuropa
Central-
europa
Övriga
marknader Summa
Ventilation Systems 3 176 5 637 913 481 10 207
Profile Systems 2 493 170 437 16 3 116
Summa 5 669 5 807 1 350 497 13 323
2023
Ventilation Systems 3 184 5 344 967 193 9 688
Profile Systems 2 689 169 555 13 3 426
Summa 5 873 5 513 1 522 206 13 114
FINANSIELLA RAPPORTER
106 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Not 09 Av- och nedskrivningar per tillgångsslag och funktion
Koncern
Avskrivningar Not 2024 2023
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 17 12 3
Patent och liknande rättigheter 17 0 1
IT och övriga immateriella tillgångar 17 47 47
Varumärken 17 10 7
Byggnader och mark 18 53 53
Nyttjanderätter byggnader och mark 19 299 260
Maskiner och andra tekniska anläggningar 18 134 124
Inventarier, verktyg och installationer 18 44 41
Övriga nyttjanderätter av materiella anläggningstillgångar 19 76 67
Summa 675 603
Nedskrivningar
Goodwill 17 250
IT och övriga immateriella tillgångar 17 1
Byggnader och mark 18 0
Maskiner och andra tekniska anläggningar 18 39 0
Inventarier, verktyg och installationer 18 2 0
Övriga nyttjanderätter av materiella anläggningstillgångar 19 1
Summa
1)
293 0
Summa av- och nedskrivningar per tillgångsslag 968 603
Totala avskrivningar fördelade per funktion
Kostnad för sålda varor 325 296
Försäljningskostnader 271 256
Administrationskostnader 68 48
Forsknings- och utvecklingskostnader 11 3
Summa 675 603
Totala nedskrivningar fördelade per funktion
Kostnad för sålda varor 0 0
Försäljningskostnader 0
Administrationskostnader 0
Övriga rörelsekostnader 293
Summa
1)
293 0
Summa av- och nedskrivningar fördelade per funktion 968 603
1) Varav 293 MSEK (–) är rapporterade som engångsposter och omstruktureringskostnader .
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 107
Not 10 Kostnader fördelade på kostnadsslag
Not
Koncern Moderbolag
2024 2023 2024 2023
Kostnad för direkt material 6 417 6 555
Övriga externa kostnader 1 812 1 710 5 3
Kostnader för arbetskraft 3 355 3 047 7 7
Av- och nedskrivningar 9, 17, 18, 19 675 603
Övriga rörelsekostnader
1)
13 614 124 5
Resultat från andelar i intresseföretag
2)
20 14 2
Summa 12 887 12 041 12 15
1) Övriga rörelsekostnader inkluderar för 2024 engångsposter och omstruktureringskostnader om 514 MSEK, se not 13.
2) Resultat från andelar intressebolag inkluderar för 2024 engångsposter och omstruktureringskostnader om 14 MSEK, se not 20 .
I koncernens resultaträkning är kostnaderna klassificerade efter funktion. Kostnad
för sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader, forsknings- och
utvecklingskostnader, övriga rörelsekostnader samt resultat från andelar i intresse-
företag uppgår totalt till 12 887 MSEK (12 041), varav 528 MSEK (–) är relaterade
till engångsposter och omstruktureringskostnader. Ovan visas en fördelning av
kostnaderna på de viktigaste kostnadsslagen. Kostnader för arbetskraft består
av anställd personal, 3 303 MSEK (2 999) och inhyrd personal, 52 MSEK (48).
Övriga externa kostnader hänför sig bland annat till frakter och övriga omkost-
nader som exempelvis underhåll, förbrukningsmaterial och IT inom kategorierna
produktions-, försäljnings- och administrationskostnader.
Not 11 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer
Ersättning till revisorer
Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, tillämpade redo-
visningsprinciper och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen.
Det innefattar också en granskning för att kunna ge utlåtande om ansvarsfrihet
ska beviljas styrelsen och verkställande direktören.
Koncern Moderbolag
2024 2023 2024 2023
Deloitte
Revisionsuppdrag 11,2 9,8 0,6 0,5
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 0,3
Skatterådgivning 0 0,0
Övriga uppdrag 1,5 1,3
Totalt Deloitte 13,0 9,8 1,9 0,5
Övriga
Revisionsuppdrag 4,4 3,7
Skatterådgivning 1,9 0,7
Övriga uppdrag 0,4 0,8
Totalt övriga 6,7 5,2
Summa 19,7 15,0 1,9 0,5
Not 12 Forskning och utveckling
Forsknings- och utvecklingskostnader uppgick till 87 MSEK (68) och var direkt
kostnadsförda i koncernens resultaträkning, varav 11 MSEK (3) avsåg avskriv
-
ningar på balanserade utgifter för utvecklingsarbeten. Ökningen av avskriv-
ning på balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, i relation till föregående år,
var primärt relaterad till förvärvet av Airmaster och även förändringen av forsk
-
nings-och utvecklingskostnaderna var till väsentlig del relaterad till detta förvärv.
För balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, se not 17.
FINANSIELLA RAPPORTER
108 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Not 13 Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader
Koncern Moderbolag
Intäkter 2024 2023 2024 2023
Valutakursdifferenser på rörelsefordringar/-skulder 48 69
Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar 6 3
Ändrad bedömning av villkorad tilläggsköpeskilling
1)
234 5
Övrigt
2)
12 28 5
Summa 300 105 5
Kostnader
Valutakursdifferenser på rörelseskulder/-fordringar –54 –78
Realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgångar –2 –1
Avyttring och avveckling profilverksamheter Östeuropa
3)
–400
Strukturåtgärder för kostnadsanpassning
4)
74
Övriga strukturrelaterade avsättningar
5)
24
Nedskrivning lånefordran intressebolag
6)
–16
Övrigt
7)
–44 –45 –5
Summa 614 124 –5
1) Redovisad intäkt 2024 avseende ändrad bedömning av villkorad tilläggsköpeskilling relaterar huvudsakligen till reviderat estimat avseende förväntad villkorad tilläggsköpeskilling att framledes reglera
avseende förvärvet av Airmaster A/S med underkoncern. Beloppet för denna enskilda ändrade bedömning uppgår till 220 MSEK och beaktat beloppets materialitet klassificeras intäkten relaterad till
Airmaster som engångsposter och omstruktureringskostnader. Beloppet ingår även i justeringsposten för övriga ej kassapåverkande poster i koncernens rapport över kassaflöde.
2) Övrigt 2023 inkluderar bland annat energistöd om 14 MSEK. Motsvarande intäkt förekom inte 2024.
3) Avyttring och avveckling profilverksamheter Östeuropa hänför sig till strategiskt beslut att avsluta koncernens profilverksamhet till sin helhet inom angivet geografiskt område. Av kostnaden
hänför sig 250hänför sig 250 MSEK till nedskrivning av goodwill i samband med omklassificering av tillgångar som innehas för försäljning, 43 MSEK till nedskrivning av övriga immateriella tillgångar, materiella
anläggningstillgångar respektive nyttjanderättstillgångar och 107 MSEK avser övriga kostnader som är en konsekvens av fattat beslut. Samtliga 400 MSEK redovisas och klassificeras som
engångsposter och omstruktureringskostnader.
4) Strukturåtgärder för kostnadsanpassning avser kostnader relaterade till beslutade och aviserade strukturåtgärder för att anpassa bolagets fasta kostnader till rådande marknadssituation.
Beloppet om 74 MSEK redovisas och klassificeras som engångsposter och omstruktureringskostnader.
5) Övriga strukturrelaterade avsättningar hänför sig bland annat till verksamhetsflytt av koncernens tillverkning av sandwichpaneler. Beloppet om 24 MSEK redovisas och klassificeras som engångsposter
och omstruktureringskostnader.
6) Nedskrivning lånefordran intressebolag hänför sig till Leapcraft ApS, ett bolag som till del ägdes av Lindab fram till och med december 2024 då det avyttrades. Se not 20. Beaktat beloppets materiella
värde redovisas och klassificeras kostnaden om 16 MSEK som engångsposter och omstruktureringskostnader.
7) Övrigt 2024 inkluderar bland annat förvärvsrelaterade kostnader om 16 MSEK (26), varav 13 MSEK (13) avser under året genomförda förvärv, se not 5 .
Not 14 Finansiella intäkter och kostnader
Not
Koncern Moderbolag
Resultat från andelar i koncernföretag
2024 2023 2024 2023
Erhållet koncernbidrag 33
19 65
Erhållen aktieutdelning
33
1 250
Summa
19 1 315
Finansiella intäkter
Avtalsenlig ränta på finansiella tillgångar
17 11
Varav på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
17 4
Ränteintäkter från dotterbolag
1
Summa finansiella intäkter
17 11 1
Finansiella kostnader
Avtalsenlig ränta på finansiella skulder
–206 –135
Varav på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
–150 –121
Räntor förmånsbestämda pensioner, netto 26
–8 –7
Räntekostnader avseende leasingskulder 30
–58 –38
Räntekostnader till dotterbolag 33
–5 –17
Övriga finansiella kostnader
–4 –4
Summa finansiella kostnader
–276 184 –5 –17
Valutaeffekter vinster/förluster, netto
–16 3
Summa finansiella intäkter och kostnader
–275 –170 15 1 298
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 109
Not 15 Skatt
Inkomstskatten i resultaträkningen och rapporten över totalresultat i koncernen består huvudsakligen av följande komponenter.
Koncern Moderbolag
2024 2023 2024 2023
Resultaträkningen
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat
–188 212 –2 –9
Justeringar avseende tidigare år
8 0 0
Summa aktuell skatt
–180 212 –2 –9
Uppskjuten skatt
Uppkomst och återföring av temporära skillnader
34 55 0 0
Effekter av förändringar i skattesatser i olika länder
0 –2
Summa uppskjuten skatt
34 53 0 0
Totalt redovisad skattekostnad i resultaträkningen
146 –159 –2 –9
Övrigt totalresultat
Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda pensionsplaner
10 4
Aktuell skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering
5 3
Totalt redovisad skattekostnad i övrigt totalresultat
15 7
Skattekostnaden för koncernens verksamhet uppgick för året till 146 MSEK
(159) och den effektiva skattesatsen uppgick till 32 procent (16). Den genom-
snittliga skattesatsen var 21 procent (21). Den har beräknats genom en vägning
av dotterbolagens resultat före skatt med lokal skattesats för respektive land.
Skillnaden mellan effektiv och genomsnittlig skattesats för innevarande år upp-
gick till 11 procentenheter. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av bedömda ej
avdragsgilla kostnader, främst relaterade till beslutad avyttring och avveckling
av profilverksamheterna i Östeuropa. Skillnaden om 16 procentenheter mellan
perio dens effektiva skattesats jämfört med motsvarande period föregående år har
sin grund dels i att årets skatt påverkats negativt av tidigare nämnda bedömda
ej avdragsgilla kostnader, dels i att föregående års skatt påverkades positivt av
etablering av skatte union i Tyskland, vilken medförde att Lindab då kunde till-
godo räkna sig tidigare ej aktiverade underskottsavdrag.
Skattesatsen i Sverige uppgår till 20,6 procent (20,6). De främsta orsakerna
till skillnaden i skattesats mellan svensk bolagsskattesats och Lindabkoncer-
nens skatte sats med utgångspunkt från resultat före skatt framgår av nedan-
stående tabell .
Koncern
2024 Procent 2023 Procent
Resultat före skatt 461 1 008
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget –95 –20,6 –208 –20,6
Avstämning mot redovisad skatt
Effekt av andra skattesatser för utländska bolag –2 0,4 –5 0,5
Ej redovisade underskott, uppkomna under året –6 –1,3 –3 0,3
Skatt hänförlig till tidigare år 8 1,7 0 0,0
Ej avdragsgilla kostnader
1)
–58 –12,6 –12 1,3
Ej skattepliktiga intäkter 9 2,0 4 0,4
Effekt av förändrade skattesatser på uppskjuten skatt 0 0,0 –2 0,2
Omvärdering av uppskjuten skatt hänförlig till underskottsavdrag
2)
9 2,0 58 5,8
Omvärdering av övriga uppskjutna skattefordringar 5 1,1 4 0,4
Övrigt
3)
–16 –3,5 5 0,5
Redovisad skattekostnad 146 31,6 159 15,8
1) Ej avdragsgilla kostnader har för 2024 bland annat påverkats materiellt av bedömda ej avdragsgilla kostnader relaterade till beslutad avyttring och avveckling av profilverksamhet i Östeuropa.
2) Omvärdering av uppskjuten skatt hänförlig till underskottsavdrag 2023 avser huvudsakligen Tyskland där skatteunion etablerades under året.
3) Övrigt inkluderar för 2024 effekt från redovisade engångsposter och omstruktureringskostnader avseende nedsättning av villkorad tilläggsköpeskilling Airmaster samt nedskrivning goodwill
profilverksamhet Östeuropa i samband med omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning.
FINANSIELLA RAPPORTER
110 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Not 15, forts.
Uppskjutna skattefordringar och -skulder vid utgången av året, utan hänsyn tagen
till kvittningar som gjorts inom samma skatterättsliga jurisdiktion, framgår nedan.
Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Netto
2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31
Immateriella tillgångar 3 2 –123 60 –120 58
Materiella anläggningstillgångar 8 5 87 82 –79 –77
Finansiella anläggningstillgångar 0 0
Lager 16 16 –2 –1 14 15
Fordringar 3 4 –1 –1 2 3
Avsättningar 50 22 0 0 50 22
Skulder 0 0 0
Leasing 14 11 0 14 11
Övrigt 4 3 –25 25 21 –22
Underskottsavdrag 69 53 69 53
Periodiseringsfonder –3 –14 –3 –14
Summa 167 116 241 183 –74 67
Kvittning av fordringar /skulder –27 30 27 30
Enligt koncernens rapport över finansiell ställning 140 86 214 –153 74 67
Avstämning av uppskjuten skatteskuld/-fordran, netto
Not 2024 2023
Vid årets början 67 114
Redovisat i resultaträkningen 34 53
Förvärv av dotterbolag 5 –63 –7
Tillgångar och skulder som innehas för försäljning 31 1
Redovisat i övrigt totalresultat samt i eget kapital:
– justering förmånsbestämda planer pensioner 10 4
Omklassificeringar 10
Valutakursdifferenser 1 –3
Vid årets slut 74 67
Förfallotider för outnyttjade underskottsavdrag
2024-12-31 2023-12-31
Inom 1 år 0 0
Mellan 1–4 år 0 1
Mellan 4–6 år 24 0
Efter 6 år 41 76
– därav utan förfallotid
41 76
Summa 65 77
Uppskjutna skattefordringar för skattemässiga underskottsavdrag redovisas i
den utsträckning som det är sannolikt att de kommer att kunna tillgodogöras för
att sänka framtida skattepliktiga vinster.
Vid utgången av året hade koncernen totala underskottsavdrag om cirka
294MSEK (242), varav 229 MSEK (165) utgjor294 MSEK (242), varav 229 MSEK (165) utgjorde underlag för den redovisade
uppskjutna skatte fordran om 69 MSEK (53).
Kvarvarande underskottsavdrag om 65 MSEK (77) skulle kunna ge en uppskjuten
skattefordran på 15 MSEK (23). Dessa har dock inte beaktats, då det inte anses
möjligt att bedöma om Lindab inom en överskådlig framtid kan utnyttja dessa,
alternativt att det inte anses troligt att Lindab kommer att kunna utnyttja dem .
Fördelning av koncernens underskott vid utgången av räkenskapsåret
Totala
underskottsavdrag
1)
Total uppskjuten
skattefordran
Varav redovisad
uppskjuten
skattefordran
Lindab GmbH (Tyskland) 200 64 54
Lindab Ltd. (Storbritannien) 53 13 13
Lindab Kft. (Ungern) 17 2
Lindab Sales s.r.o. (Tjeckien) 13 3 2
Lindab N.V. (Belgien) 9 2 0
Lindab d.o.o. (Kroatien) 1 0
Airmaster AB (Sverige) 1 0
Summa 294 84 69
1) Vid utgången av 2023 hade koncernen totala underskottsavdrag om 242 MSEK, varav 218 MSEK var relaterade till Lindab GmbH (Tyskland), 21 MSEK till Lindab N.V. (Belgien),
1 MSEK till Lindab d.o.o. (Kroatien), 1 MSEK till MP3 S.r.l. (Italien) och 1 MSEK till Irish Ventilation and Filtration Ltd. ((Irland). Ej redovisad uppskjuten skattefordran uppgick till
18 MSEK i Lindab GmbH (Tyskland), 5 MSEK i Lindab N.V. (Belgien) och 0 MSEK i Lindab d.o.o. (Kroatien).
Lindab omfattas av reglerna om tilläggsskatt, Pelare 2, vilka trädde i kraft den 1januari
2024. Lindab har bedömt reglernas inverkan på koncernen och konkluderat att
verksamheten på Irland påverkas negativt av reglerna om tilläggsskatt. Effekt på
skattekostnaden 2024 är emellertid begränsad och beräknas uppgå till 2 MSEK.
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 111
Not 16 Resultat per aktie
Före och efter utspädning 2024 2023
Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK 315 849
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier, antal 76 943 624 76 742 815
Resultat per aktie före utspädning (SEK per aktie) 4,10 11,07
Resultat per aktie efter utspädning (SEK per aktie) 4,10 11,07
Resultat per aktie före utspädning
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hän-
förligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal
utestående stamaktier under perioden exklusive återköpta aktier som innehas
som egna aktier av moderbolaget.
Antalet utestående aktier ökade under 2024 med 183 950 till följd av att Lindab
International AB (publ) sålde 183 950 egna aktier vid inlösen av externt ägda op-
tioner från 2021 års köpoptionsprogram. År 2023 ökade antalet utestående ak-
tier med 210 000 till följd av att Lindab International AB (publ) sålde 210 000 egna
aktier till optionsinnehavarna av 2020 års köpoptionsprogram. Se not 6 och 25.
Resultat per aktie efter utspädning
Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att det resultat som är hän-
förligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal
utestående stamaktier under perioden inklusive de stamaktier som förutsätts
bli emitterade. Dessa beräknas utifrån stamaktiernas genomsnittliga aktiekurs
under perioden.
FINANSIELLA RAPPORTER
112 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
1 januari – 31 december 2024
Ackumulerade anskaffningsvärden Not
Balanserade
utgifter för
utvecklings-
arbeten
Patent och
liknande
rättigheter
IT och övriga
immateriella
tillgångar Varumärken Goodwill Totalt
Vid årets början 73 104 530 103 4 378 5 188
Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 83 2 132 109 1 482 1 808
Poster avseende tillgångar som innehas för försäljning 31 –8 –259 –267
Nyanskaffningar 28 0 22 50
Avyttringar och utrangeringar –3 –3
Omklassificeringar 3 39 42
Årets valutakursdifferenser 3 1 20 0 162 186
Vid årets slut 187 107 696 212 5 802 7 004
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början –53 –103 271 69 496
Årets avskrivningar 9 –12 0 47 –10 –69
Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 17 –2 –14 –33
Poster avseende tillgångar som innehas för försäljning 31 6 6
Avyttringar och utrangeringar 2 2
Omklassificeringar
Årets valutakursdifferenser –1 –1 –12 –1 –15
Vid årets slut –83 –106 –336 –80 605
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början –3 0 –9 –2 0 –14
Årets nedskrivningar 9 –1 –250 251
Poster avseende tillgångar som innehas för försäljning 31 1 250 251
Årets valutakursdifferenser 0 0 0 0 0
Vid årets slut –3 0 –9 –2 0 14
Planenligt restvärde vid årets början 17 1 250 32 4 378 4 678
Planenligt restvärde vid årets slut 101 1 351 130 5 802 6 385
1 januari – 31 december 2023
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början 69 103 471 93 3 967 4 703
Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 0 22 10 401 433
Nyanskaffningar 4 0 39 43
Avyttringar och utrangeringar –1 –1
Omklassificeringar 0 0 0
Årets valutakursdifferenser 0 1 –1 0 10 10
Vid årets slut 73 104 530 103 4 378 5 188
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början 50 –101 –226 62 439
Årets avskrivningar 9 –3 –1 47 –7 58
Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 0 0
Avyttringar och utrangeringar 0 0
Omklassificeringar
Årets valutakursdifferenser 0 –1 2 0 1
Vid årets slut 53 –103 –271 69 496
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början –3 0 –10 –2 0 –15
Årets nedskrivningar 9
Årets valutakursdifferenser 0 0 1 0 1
Vid årets slut –3 0 –9 –2 0 14
Planenligt restvärde vid årets början 16 2 235 29 3 967 4 249
Planenligt restvärde vid årets slut 17 1 250 32 4 378 4 678
Not 17 Immateriella tillgångar
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 113
Goodwill per segment 2024-12-31 2023-12-31
Ventilation Systems 4 975 3 303
Profile Systems 827 1 075
Summa 5 802 4 378
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten är till största delen internt generera-
de aktiverade kostnader för programutveckling och certifikat. IT och övriga im-
materiella tillgångar består främst av programvara och förvärvade kundrelationer.
Prövning av nedskrivningsbehov av goodwill
Koncernen analyserar minst årligen om det föreligger något nedskrivnings-
behov av goodwill, i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2.
Grunden för analyserna är finansiella budgetar, prognoser och affärsplaner som
godkänts av styrelsen och/eller koncernledningen. Utifrån dessa görs estime
-
ringar och beräkningar. Samtliga nedskrivningsprövningar av goodwill baseras
på antagande om fortsatt drift.
Utvärdering av nedskrivningsbehov avseende goodwill ska baseras på lägsta
kassagenererande enhet och motsvara den lägsta nivån i koncernen på vilken
goodwill övervakas i den interna styrningen. För Lindabkoncernen bedöms
denna nivå utgöras av de respektive integrerade operativa och rapporterande
segmenten, Ventilation Systems respektive Profile Systems.
Lindab utförde sin senaste analys av eventuellt nedskrivningsbehov avseende
goodwill per den 31 december 2024 för att återspegla den beslutade omstruktu-
re ringen av verksamheterna i Östeuropa. Beslutet om omstrukturering av verk-
samheterna i Östeuropa resulterade bland annat i omklassificering av tillgångar
som innehas för försäljning och proportionerlig andel av goodwill allokerades till
denna definition utifrån relativa värden baserat på estimerade nyttjande värden.
Omklassificeringen och den efterföljande värderingen till det lägsta av redovisat
värde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader för definierade till-
gångar som innehas för försäljning resulterade i en nedskrivning om 250 MSEK
av goodwill hänförlig till segmentet Profile Systems. Omklassificering samt ned
-
skrivning skedde under fjärde kvartalet och värdet av nedskrivning goodwill redo-
visas under Övriga rörelse kostnader i resultaträkningen.
Vid upprättad nedskrivningsprövning baserades återvinningsbart belopp för
de två kassagenererande enheterna på beräkningar av bedömt nyttjandevärde.
Dessa beräkningar utgick från upp skattade framtida kassaflöden efter skatt ba-
serade på finansiella budgetar och prognoser samt adderande bedömningar, för
respektive segment, för tiden fram till år 2029. Väsentliga antaganden som använts
i beräkningarna för nyttjande värde var förväntad försäljningstillväxt, bruttomargi-
naler, diskonteringsränta samt antaganden om tillväxt efter prognosperiodens slut.
För att prognostisera bruttomarginalen har väsentliga antaganden om för-
säljningsvolym, försäljningspriser och råmaterialpriser gjorts. Dessa baserades
på tidigare historiska utfall samt bedömning av framtida utveckling. När möjlig
-
het funnits har bedömning av framtida utveckling även beaktat externa infor-
mationskällor, exempelvis information från Euroconstruct för framåtriktade för-
säljningsprognoser.
Diskonteringsräntan estimerades baserat på en vägd kapitalkostnad efter skatt
till 9,3 procent (9,4). Förändringen i diskonteringsränta i jämförelse med 2023 hade
sin huvudsakliga grund i en beräknad lägre kostnad för såväl eget kapital som
koncernens skuldsättning, primärt relaterat till den riskfria räntekomponentens
utveckling. Samtidigt ökade kvoten för verkligt värde på eget kapital i relation till
koncernens skuldsättning, vilket till del motverkade den riskfria räntekomponen-
tens inverkan på slutligt beräknad diskonteringsränta. Det bör noteras att kvoten
för verkligt värde på eget kapital i relation till koncernens skuldsättning baseras
på rullande 12 månader för att balansera ut viss volatilitet i underliggande värde.
Beräknad diskonteringsränta användes för båda kassagenererande enheter
i samband med nedskrivningsprövningens diskontering av bedömda framtida
kassa flöden efter skatt. Belopp efter skatt användes i beräkningarna både när det
gäller kassaflöde och diskonteringsränta eftersom de tillgängliga modellerna för
beräkning av diskonteringsränta innehåller en skattekomponent. Denna diskon-
te ring är inte materiellt annorlunda jämfört med diskontering baserad på fram-
tida kassaflöden före skatt och diskonteringsnivåer före skatt som IFRS kräver.
Applicerad diskonteringsränta motsvarade en diskonteringsränta före skatt på
11,7 procent (11,8) för Ventilation Systems respektive 12,0 procent (11,8) för
Profile Systems och baserades på koncernens vägda genomsnittliga skattesats.
Diskonteringsräntan representerar ett bedömt uppskattat avkastningskrav
utifrån de risker som är specifika för Lindab, med beaktande av individuel-
la risker i de underliggande tillgångar som inte har tagits med i beräkningarna
för kassa flödet. Beräkningen av diskonteringsräntan har baserats på specifika
för håll anden i koncernen och kommer från dess vägda genomsnittliga kapital-
kostnad (WACC). WACC tar hänsyn till både skulder och eget kapital. Kapital-
kostnaden för eget kapital baseras på en teoretiskt bedömd förväntad avkast
-
ning för externa intressenter. Kostnaden för koncernens skulder baseras på de
räntebärande skulder Lindab är förpliktigad att infria. Koncernspecifik risk be
-
aktas genom indi vi duellt beräknad betafaktor och ett extra riskpåslag avseende
kreditspread för gällande sektor. Betafaktorn utvärderas årligen på grundval av
allmänt tillgängliga marknadsdata.
Både Ventilation Systems och Profile Systems bedriver sin verksamhet inom
huvudbranschen Bygg med det gemensamma konceptet utveckling, tillverkning,
marknadsföring och distribution av produkter samt systemlösningar. Även om
de geografiska marknaderna viktar något olika, så bedöms riskprofilen som hel-
het vara tämligen enhetlig. Därför har samma antaganden tillämpats avseende
diskonteringsränta för båda segmenten.
Vad gäller förväntat framtida kassaflöde bortom år 2029 har detta extra-
polerats med hjälp av en bedömd genomsnittlig långsiktig tillväxt, terminaltill-
växt, på 1,0procent (1,0) för Vväxt, på 1,0 procent (1,0) för Ventilation Systems respektive 0,8 procent (1,0)
för Profile Systems. Denna långsiktiga tillväxt ska reflektera och vara i nivå med
den genom snittliga tillväxten på de marknader där segmenten är verksamma,
allt enligt prognoser från byggbranschens konjunkturinstitut. I antagandet har
viktningar gjorts för tillväxtprognosen för de underliggande geografiska mark-
naderna Norden, Västeuropa samt Centraleuropa och en tämligen konservativ
tillväxtanpassning har tillämpats.
För att stödja nedskrivningsprövningen som gjorts av goodwill inom koncernen
har en övergripande analys gjorts av känsligheten i de variabler som använts i
modellen. En försämring av vart och ett av de väsentliga antagandena som ingår
i beräkningen av nyttjandevärdet visar att återvinningsvärdet överstiger redovi-
sat värde i samtliga tester för såväl Ventilation Systems som Profile Systems. I
analysen har en förändring om 1 procentenhet av bruttomarginalen, diskonte
-
ringsräntan respektive antagande om tillväxt beaktats. Känslighetsanalyser har
även gjorts beaktat kapitalstruktur hos jämförbara bolag i stället för att tillämpa
koncernens kvot för eget kapital i relation till skuldsättning. Samtliga känslighets-
analyser visar betryggande marginal till nedskrivningsbehov. Konsekvensen av
beräkningarna är att det inte finns något behov av nedskrivning av goodwill vid
utgången av 2024 utifrån antagandet om fortsatt drift.
Not 17, forts.
FINANSIELLA RAPPORTER
114 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
1 januari – 31 december 2024
Ackumulerade anskaffningsvärden Not
Byggnader
och mark
Maskiner
och andra
tekniska
anläggningar
Inventarier,
verktyg och
installationer
Pågående ny-
anläggningar
byggnader
Pågående ny-
anläggningar
maskiner Totalt
Vid årets början 1 706 2 702 770 35 100 5 313
Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 22 54 23 99
Poster avseende tillgångar som innehas för försäljning 31 37 –130 –50 –1 0 218
Nyanskaffningar 27 47 39 16 50 179
Avyttringar och utrangeringar
–1 –50 –21 0 –72
Omklassificeringar 32 0 12 36 11 –3
Årets valutakursdifferenser 45 51 8 –1 2 105
Vid årets slut 1 794 2 674 781 13 141 5 403
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början –732 –1 851 –590 3 173
Årets avskrivningar 9 –53 –134 44 –231
Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 –13 –40 –20 –73
Poster avseende tillgångar som innehas för försäljning 31 18 80 35 133
Avyttringar och utrangeringar 0 46 19 65
Omklassificeringar
Årets valutakursdifferenser –18 –33 11 62
Vid årets slut –798 –1 932 611 3 341
Ackumulerade upp- och nedskrivningar
Vid årets början 0 –15 0 –2 0 –17
Årets nedskrivningar 9 0 32 –2 –7 41
Poster avseende förvärv av dotterbolag 5
Poster avseende tillgångar som innehas för försäljning 31 32 1 33
Återförda nedskrivningar
Avyttringar och utrangeringar 0 2 2
Omklassificeringar
Årets valutakursdifferenser 0 1 0 0 0 1
Vid årets slut 0 12 –1 –2 –7 –22
Planenligt restvärde vid årets början 974 836 180 33 100 2 123
Planenligt restvärde vid årets slut 996 730 169 11 134 2 040
1 januari – 31 december 2023
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början 1 615 2 529 706 21 134 5 005
Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 54 52 8 0 114
Nyanskaffningar 19 141 30 37 24 251
Avyttringar och utrangeringar –1 –43 –10 0 –54
Omklassificeringar 15 27 35 –23 58 –4
Årets valutakursdifferenser 4 –4 1 0 0 1
Vid årets slut 1 706 2 702 770 35 100 5 313
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början –680 –1 756 –538 2 974
Årets avskrivningar 9 –53 –124 41 218
Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 –35 –3 38
Avyttringar och utrangeringar 0 41 9 50
Omklassificeringar 20 –16 4
Årets valutakursdifferenser 1 3 –1 3
Vid årets slut –732 –1 851 590 3 173
Ackumulerade upp- och nedskrivningar
Vid årets början –1 –15 0 –1 0 –17
Årets nedskrivningar 9 0 0 0
Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 0 0
Återförda nedskrivningar
Avyttringar och utrangeringar
Omklassificeringar
Årets valutakursdifferenser 1 0 0 –1 0
Vid årets slut 0 15 0 –2 0 17
Planenligt restvärde vid årets början 934 758 168 20 134 2 014
Planenligt restvärde vid årets slut 974 836 180 33 100 2 123
Not 18 Materiella anläggningstillgångar
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 115
1 januari – 31 december 2024
Ackumulerade anskaffningsvärden Not
Nyttjanderätter bygg-
nader och mark
Övriga nyttjanderätter
av materiella anlägg-
ningstillgångar Totalt
Vid årets början 1 911 251 2 162
Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 115 5 120
Poster avseende tillgångar som innehas för försäljning 31 –7 –17 –24
Nya och förändrade nyttjanderättsavtal 348 96 444
Avslutade nyttjanderättsavtal –100 48 –148
Omklassificeringar
Årets valutakursdifferenser 48 7 55
Vid årets slut 2 315 294 2 609
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början 745 –107 852
Årets avskrivningar 9 –299 –76 375
Poster avseende tillgångar som innehas för försäljning 31 4 9 13
Avslutade nyttjanderättsavtal 93 43 136
Omklassificeringar
Årets valutakursdifferenser –18 –3 –21
Vid årets slut –965 –134 –1 099
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början
Årets nedskrivningar 9 –1 –1
Poster avseende tillgångar som innehas för försäljning 31 1 1
Avslutade nyttjanderättsavtal
Omklassificeringar
Årets valutakursdifferenser
Vid årets slut
Planenligt restvärde vid årets början 1 166 144 1 310
Planenligt restvärde vid årets slut 1 350 160 1 510
1 januari – 31 december 2023
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början 1 577 226 1 803
Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 60 0 60
Nya och förändrade nyttjanderättsavtal 331 98 429
Avslutade nyttjanderättsavtal 47 –71 118
Omklassificeringar
Årets valutakursdifferenser –10 –2 –12
Vid årets slut 1 911 251 2 162
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början –540 –107 647
Årets avskrivningar 9 –260 67 –327
Avslutade nyttjanderättsavtal 47 67 114
Omklassificeringar
Årets valutakursdifferenser 8 0 8
Vid årets slut 745 107 852
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början
Årets nedskrivningar 9
Avslutade nyttjanderättsavtal
Omklassificeringar
Årets valutakursdifferenser
Vid årets slut
Planenligt restvärde vid årets början 1 037 119 1 156
Planenligt restvärde vid årets slut 1 166 144 1 310
Not 19 Nyttjanderättstillgångar
FINANSIELLA RAPPORTER
116 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Koncern
2024 2023
Bokfört värde vid årets början 4 5
Valutakursdifferenser 0 –1
Vid årets slut 4 4
Not 21 Andra långfristiga värdepappersinnehav
Här redovisas långfristiga innehav av onoterade aktier och andelar. Intresse företag
redovisas separat i not 20. Andra långsiktiga värdepappersinnehav om 4depappersinnehav om 4 MSEK (4)
utgörs framför allt av mindre innehav ägda av koncernbolag .
Koncern
2024 2023
Bokfört värde vid årets början 7 6
Minskning/ökning 2 1
Vid årets slut 9 7
Not 22 Andra långfristiga fordringar
Koncern
2024-12-31 2023-12-31
Råvaror och förnödenheter 913 1 009
Varor under tillverkning 115 123
Färdiga varor och handelsvaror 1 186 1 245
Summa 2 214 2 377
Direkt materialkostnad uppgick under året till 6 417 MSEK (6 555), inklusive
45MSEK (9) i ökad justering av inkuransreserv. Inkuransr45 MSEK (9) i ökad justering av inkuransreserv. Inkuransreserven för färdig-
varu lager har minskat med netto 34 MSEK (ökat med 12 MSEK). Reserven för
inkurans i totalt varu lager uppgick per balansdagen till 171 MSEK (119), vilket
motsvarar 7 procent (5) av lagervärdet före avdrag för inkurans. Under året för
-
ändrade valuta kurs effekter värdet av den totala inkuransreserven med 2 MSEK
(0) och strukturella förändringar ökade reserven med 5eserven med 5 MSEK (4).
Not 23 Varulager
Koncern
2024 2023
Ingående värde intresseföretag vid årets början 14 16
Nedskrivning av andelar i intresseföretag –14
Årets resultat från andelar i intresseföretag 0 –2
Avyttring av andelar i intresseföretag 0
Vid årets slut 14
Intresseföretag är bolag för vilka moderbolaget har ett betydande men inte ett
bestämmande inflytande, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 pro-
cent av röstetalet. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i enlig-
het med IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. Enligt denna metod
värderas andelen i intresseföretaget till anskaffningsvärde vid förvärvstillfället.
Det resultat som uppkommer efter förvärvet i intresseföretaget och som avser
koncernens andel med justeringar för upplösning av förvärvade över- och un-
dervärden redovisas som en separat post i resultaträkningen på raden Resultat
från andelar i intresseföretag.
Under 2023 och merparten av 2024 ägde Lindab 36,6 procent av andelarna
och rösterna i Leapcraft ApS, ett ägarandelsinnehav som avyttrades i december
2024. I september 2024 skedde en nedskrivning av redovisat värde på andelar i
intresse företag, det vill säga Leapcraft ApS, en nedskrivning som ingår i beloppet
för under året rapporterade engångsposter och omstruktureringskostnader.
Not 20 Intresseföretag
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 117
Koncern
Kundfordringar Upplupna intäkter
1)
Övriga fordringar
Förfallet antal dagar 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31
Ej förfallet 1 653 1 549 43 78 60 82
< 6 dagar 162 212 0 0
Mellan 6–90 dagar 134 164 7 6
Mellan 90–180 dagar 17 15 0 3
Mellan 180–360 dagar 10 13
> 360 dagar 49 50 1 0
Summa 2 025 2 003 43 78 68 91
Reservering för förväntade kundkreditförluster 61 66
Summa 1 964 1 937 43 78 68 91
1) Upplupna intäkter avser kursvinst på terminskontrakt uppgående till 2 MSEK (31), rabatter på inköp motsvarande 35 MSEK (39) och övriga upplupna intäkter om 6 MSEK (8).
Lindab tillämpar en värderingsmetod för beräkning av kreditförlustreserv för kund-
fordringar, vilken baseras på förväntade kreditförluster. Metoden för att beräkna
förväntade kreditförluster baseras på sex olika nivåer av förfallodagar (se tabell
ovan), allt från ej förfallna kundfordringar till fordringar med mer än 360 dagars
förfall. Respektive nivå har en förväntad kreditförlustgrad, utifrån vilka redovis
-
ningsmässiga förlustreserveringar sker så till vida individuell bedömning inte in-
dikerar annat. Graderingen av kreditförlust per nivå baseras på historiska förlust-
mönster inom Lindab under en sexårsperiod justerat med en framåtblickande
faktor, vilken reflekterar en framtida förväntan om förändrade betalningsstruk-
turer utifrån konjunkturläge och andra väsentliga faktorer. Kreditförlustgraderna
för de olika kategorierna var per den 31 december 2024 i intervallet 0,5–95,3
procent (0,5–95,3). En lägre reservationsnivå än angivna kreditförlustgrader
accep teras endast om koncernen har en reell säkerhet eller motsvarande som
matchar fordringsbeloppet.
I enlighet med tidigare år skrivs enskilda kundfordringar bort vid den tidpunkt
då det inte finns någon rimlig förväntan alls om reglering av motpart.
Under 2024 har resultatet belastats med 13 MSEK (26) avseende reserve-
ring för förväntade kundkreditförluster och för årets konstaterade, kostnads-
förda kundförluster .
Not 24 Kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Koncern
2024-12-31 2023-12-31
Upplupen kursvinst terminskontrakt 2 31
Upplupna rabatter på inköp 35 39
Övriga upplupna intäkter 6 8
Förutbetalda mjukvarulicenser 22 18
Förutbetalda försäkringar 15 14
Övriga förutbetalda kostnader 144 114
Summa 224 224
Förändring i avsättning för förväntade kundkreditförluster
Koncern
2024 2023
Vid årets början 66 67
Förändring förvärv/avyttring 4 0
Ökning av avsättning 16 30
Konstaterade förluster 11 –22
Återförda avsättningar –9 –9
Tillgångar som innehas för försäljning –5
Valutakursdifferenser 0 0
Vid årets slut 61 66
Övriga fordringar
Koncern
2024-12-31 2023-12-31
Momsfordran 28 26
Förskott till leverantörer 24 18
Fordran intresseföretag 15
Fordran levererat återvinningsmaterial 4 6
Depositioner 6 3
Reseförskott och förskott anställda 4 3
Övriga fordringar 2 20
Summa 68 91
FINANSIELLA RAPPORTER
118 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
År Åtgärd
Antal aktier
Förändring av
aktiekapital
(SEK)
Totalt
aktiekapital
(SEK) Serie A Serie B
2006
1)
Antal aktier 78 707 820 78 707 820
2020
2)
Utnyttjande av teckningsoptioner 25 000 25 000 25 000
2021
2)
Utnyttjande av teckningsoptioner 110 000 110 000 110 000
Vid årets slut 78 842 820 135 000 78 842 820
Antal aktier i eget förvar –1 806 888
Totalt antal utestående aktier vid årets slut 77 035 932
1) Den 1 december 2006 noterades Lindab på Nasdaq Stockholm, Mid Cap. Sedan 3 januari 2022 är Lindab noterat på Nasdaq Stockholm, Large Cap.
2) 2017 respektive 2018 inrättades teckningsoptionsprogram för ledande befattningshavare vilka resulterade i att teckningsoptioner utnyttjades och aktier emitterades år 2020 respektive 2021. Efter
detta finns inga fler teckningsoptionsprogram utestående.
Aktiekapitalet om 78 842 820 SEK är fördelat på 78 842 820 aktier.
Aktier i eget förvar
Under 2008 genomfördes ett återköp av 3 935 391 egna aktier uppgående till
348 MSEK. Under 2010 förvärvades IVK-Tuote Oy genom att 559 553 aktier i
eget förvar överläts till säljarna av bolaget. Under 2012 gjordes en försäljning av
1 000 000 egna aktier, uppgående till 52 MSEK. Under år 2022, 2023 respek-
tive 2024 minskade antalet aktier i eget förvar med 175 000, 210 000 respek-
tive 183 950 aktier till följd av att Lindab International AB (publ) sålde egna aktier
till optionsinnehavare från 2019, 2020 samt 2021 års köpoptionsprogram, se
not 33. Efter dessa transaktioner uppgår antal aktier i eget förvar till 1 806 888.
Not 25 Eget kapital och antal aktier
I tabellen nedan anges förändringarna i Lindabs aktiekapital och antalet aktier från och med 2006.
Karaktär och syfte med reserverna inom eget kapital
Omräkningsreserven omfattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräk-
ning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina
rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter
presenteras i. Omräkningsreserven omfattar även den ackumulerade nettoför
-
ändringen av säkring av nettoinvesteringar i utländska verksamheter. Lindab an-
vänder valutaswappar och lån som säkringsinstrument.
Den föreslagna utdelningen för år 2023 på 5,40 SEK per aktie, som besluta
-
des av årsstämman den 14 maj 2024, har i enlighet med detta beslut utbetalats.
Total utbetald utdelning uppgick till 415 497 368 SEK.
Förslag till vinstdisposition
SEK 2024
Balanserade vinstmedel 2 381 915 880
Årets vinst 12 116 303
Summa balanserade vinstmedel vid årets slut 2 394 032 183
Styrelsen föreslår att ovanstående belopp disponeras enligt följande:
SEK
Till aktieägarna utdelas 5,40 SEK per aktie 415 994 033
I ny räkning balanseras 1 978 038 150
Summa 2 394 032 183
I bolaget finns totalt 78 842 820 aktier, varav 1 806 888 är återköpta egna aktier.
Summa föreslagen utdelning till aktieägare är beräknad på antalet utestående ak
-
tier, det vill säga 77 035 932 aktier. Faktiskt utbetald total utdelning kan komma att
ändras om antalet återköpta aktier ändras innan avstämningsdag(ar) för utdelning.
Vid årsstämman den 14 maj 2024 beslutades om att bemyndiga styrelsen att
fatta besluta om återköp och överlåtelse av bolagets egna aktier. Beslutsbemyndi-
gandet var baserat på vissa fördefinierade kriterier och beslutet om bemyndigan-
de syftade till att möjliggöra justering av bolagets kapitalstruktur för att därigenom
bidra till ökat aktieägarvärde samt för att tillvarata attraktiva förvärvsmöjligheter
genom att helt eller delvis finansiera dessa med egna aktier. Vid årsstämman
beslutades även om att bemyndiga styrelsen att fatta beslut om emission av ak-
tier, teckningsoptioner och/eller konvertibler motsvarande högst tio procent av
utestående aktier i bolaget. Syftet med bemyndigandet var att kunna genom-
föra och helt eller delvis finansiera förvärv därigenom, att stärka bolagets kapi-
talbas och soliditet alternativt för att kunna utöka ägarkretsen med en eller flera
ägare av strategisk betydelse för bolaget. Möjlighet till att besluta om återköp
och överlåtelse av bolagets egna aktier eller beslut om emission av aktier, teck-
ningsoptioner och/eller konvertibler har inte nyttjats av styrelsen.
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 119
I rapporten över finansiell ställning redovisas, för förmånsbaserade fonderade
planer, pensionsåtagandet netto efter avdrag för planens förvaltnings till gångar.
Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga tillgångar över stigande
åtagan dena, redovisas som finansiella placeringar. Avgiftsbaserade planer som
är fonderade redovisas brutto i rapporten över finansiell ställning, tillgångarna
som Finansiell placering och åtagandena som Avsättningar till pensioner och
liknande förpliktelser.
Redovisning i rapporten över finansiell ställning
Specifikation av förmånsbestämda pensionsförpliktelser m.m. 2024-12-31 2023-12-31
Nuvärde av fonderade förmånsbestämda förpliktelser 187 129
Verkligt värde på förvaltningstillgångar för förmånsbestämda förpliktelser –138 –100
Nettovärde fonderade planer 49 29
Nuvärdet av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser 231 195
Nettoskuld i rapporten över finansiell ställning för förmånsbestämda förpliktelser 280 224
Avsatt till pensioner, avgiftsbestämda förpliktelser 22 22
Avsättningar till pensioner enligt rapporten över finansiell ställning 302 246
Verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbestämda förpliktelser –22 –22
Finansiell placering enligt rapporten över finansiell ställning –22 –22
Av summa avsättningar till pensioner i rapporten över finansiell ställning på
302302 MSEK (246), utgör 10 MSEK (16) pensionsförpliktelser till tidigare verkstäl-
lande direktörer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på
dessa uppgår till 10 MSEK (16).
Kostnader redovisade i resultaträkningen enligt tabellen på nästa sida inklude-
rar kostnader för tjänstgöring under innevarande år, kostnader för tjänstgöring
under tidi gare år, nettoräntekostnader samt vinster och förluster vid regleringar.
Ränte nettot redovisas i finansnettot.
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser innefattar, förutom pensio
-
ner, även andra ersättningar till anställda efter avslutad anställning, till exempel
vid uppsägning. De flesta av Lindabkoncernens anställda omfattas av avgiftsbe-
stämda pensionsplaner. I vissa länder förekommer dock även förmånsbestämda
planer för pensioner eller uppsägning. I följande sammanställning av pensions-
kostnadernas respektive pensionsskuldernas sammansättning framgår även de
väsentliga antaganden som gjorts vid beräkningarna.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas
bland annat genom försäkring i Alecta, i den så kallade ITP2-planen. Enligt ett
uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmåns-
bestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren 2024 och 2023
har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportio-
nella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket har
medfört att det inte varit möjligt att redovisa detta som en förmåns bestämd plan.
Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redo visas
därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders-
och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av
lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. För-
väntade avgifter nästa rapportperiod för ITP2-försäkringar som är tecknade i
Alecta uppgår till 4 MSEK (3). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna
till planen och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen
uppgår till 0,03 procent (0,02) respektive 0,07 procent (0,07).
Ett över- eller underskott hos Alecta kan innebära en återbetalning till koncer
-
nen alternativt lägre eller högre framtida avgifter. Vid utgången av året uppgick
Alectas överskott, i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 162 procent
(158). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas
tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäk
-
ringstekniska beräkningsantaganden.
Kostnaderna för avgiftsbestämda planer uppgår till 156 MSEK (141).
Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner är Lindab exponerat mot ett
antal kategorier av risker. Det avser bland annat risker förknippade med den fak-
tiska utbetalningens storlek. Ökad livslängd hos förmånstagarna, vilket påverkar
pensionernas löptid, samt inflation som påverkar löne- och pensions kostnader
är risker som påverkar den framtida utbetalningens storlek och därmed även
skuldens storlek. Diskonteringsräntan som används för att beräkna nuvärdet av
pensions skulden varierar och påverkar därmed skulden. Diskonterings räntan
påverkar även räntekostnaden eller intäkten bland de finansiella posterna samt
även kostnaderna för årets intjäning. En annan kategori avser avkastning på
investe ringar. Pensionsmedel är investerade i olika finansiella instrument där av-
kastningen är exponerad för marknadsförändringar. Svag avkastning kan redu-
cera investeringarnas storlek och leda till att pensionsmedlen inte räcker för att
täcka framtida pensionsutbetalningar.
Not 26 Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser
FINANSIELLA RAPPORTER
120 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Förändring av förvaltningstillgångar och förmånsbestämda
pensionsförpliktelser under året
Not
2024 2023
Tillgångar Förpliktelser Tillgångar Förpliktelser
Vid årets början –100 324 –22 214
Pensionskostnader redovisade i resultaträkningen
-Kostnader för tjänstgöring under innevarande år 8 11
-Räntekostnader/-intäkter 14 –2 10 –2 9
Summa –102 342 –24 234
Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat
-Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp som ingår i räntekostnader/-intäkter –9 –4
-Vinst/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden 4 2
-Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella antaganden 50 0
-Erfarenhetsbaserade vinster/förluster 7 24
Summa –9 61 –4 26
Omklassificering –13 13 66 66
Valutakursdifferenser –2 3 –1 3
Poster avseende förvärv/avyttring av dotterbolag 5 –1 2
Avgifter betalda av arbetsgivaren –19 13 –9 5
Utbetalda pensioner 8 –16 4 –10
Vid årets slut –138 418 –100 324
Mest väsentliga aktuariella antaganden
2024-12-31 2023-12-31
Sverige Övriga Sverige Övriga
Diskonteringsränta, % 3,1 0,83,2 3,9 1,53,8
Framtida löneökningar, % 3,0 1,45,5 3,0 1,95,5
Framtida ökningar av pensioner, % 2,0 0,0–2,0 2,0 0,0–2,2
Livslängdsantagande DUS23 DUS23
Vägd genomsnittlig löptid för den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen uppgår till 18,0 år (17,3).
Övriga innefattar huvudsakligen pensionsplaner i Italien, Frankrike och Schweiz.
Valet av diskonteringsränta i Sverige har baserats på den marknadsränta som
gäller för bostadsobligationer med duration motsvarande genomsnittlig åter-
stående löptid på förpliktelsen.
Av totala förmånsbaserade pensionsförpliktelser avsåg 196 MSEK (162) pensions-
åtaganden i Sverige och 84 MSEK (62) var relaterade till övriga länder.
Not 26, forts.
Löptidsanalys avseende förväntade betalningar för de förmånsbestämda planerna i framtiden
2024-12-31 2023-12-31
Inom 12 månader 19 17
Mellan 1 och 5 år 67 55
Mellan 5 och 10 år 93 80
Summa 179 152
Känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för ändringar
i de mest väsentliga antagandena
Inverkan på de förmånsbestämda planerna
2024-12-31 2023-12-31
Ökning i
antagande
Minskning i
antagande
Ökning i
antagande
Minskning i
antagande
Diskonteringsränta +/– 0,5% 34 38 –25 28
Förändringar i framtida löneökningar +/– 0,5% 11 –10 10 –8
Förändringar i framtida ökningar av pensioner +/– 0,5% 22 21 16 –15
Känslighetsanalysen har baserats på en förändring i ett antagande samtidigt
som övriga antaganden är konstanta. Vid beräkning av känsligheten i de för-
månsbestämda förpliktelserna för väsentliga aktuariella antaganden används
samma metod, den så kallade projected unit credit method (PUC), som vid be-
räkning av pensionsskulden .
Moderbolaget
Bolagets pensionsåtagande för tidigare koncernchefer är klassificerat som av-
giftsbaserad plan. Se vidare not 6.
Förvaltningstillgångarnas sammansättning
2024-12-31 2023-12-31
MSEK Procent MSEK Procent
Aktier 62 45 44 44
Obligationer 23 17 13 13
Fastigheter 31 22 27 27
Övrigt 22 16 16 16
Summa 138 100 100 100
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 121
Den 31 december 2024 uppgick redovisad avsättning för omstrukturerings-
åtgärder till 155 MSEK (2). Av beloppet relaterade 64 MSEK till beslutad avytt-
ring och avveckling av koncernens profilverksamhet i Östeuropa, 62 MSEK var
hänförliga till aviserade strukturåtgärder för att stärka lönsamheten samt anpassa
bolagets fasta kostnader till rådande marknadsförutsättningar och 7 MSEK hän-
förde sig till verksamhetsflytt av koncernens tillverkning av sandwichpaneler. Övriga
Koncern
2024 Not
Omstrukture-
ringsreserv Garantireserv Övrigt Totalt
Vid årets början 2 6 17 25
Ökning under året 153 1 7 161
Utnyttjat under året –3 –1 –14 –18
Poster avseende förvärv 5 1 1
Skulder som innehas för försäljning 31 –2 0 –2
Valutakursdifferenser 3 0 0 3
Vid årets slut 155 5 10 170
Fördelning i rapporten över finansiell ställning
Övriga långfristiga avsättningar 8 3 4 15
Övriga kortfristiga avsättningar 147 2 6 155
Totalt 155 5 10 170
2023
Vid årets början 3 6 9 18
Ökning under året 3 1 10 14
Utnyttjat under året –4 –1 –6 11
Poster avseende förvärv 5 4 4
Valutakursdifferenser 0 0 0 0
Vid årets slut 2 6 17 25
Fördelning i rapporten över finansiell ställning
Övriga långfristiga avsättningar 3 12 15
Övriga kortfristiga avsättningar 2 3 5 10
Totalt 2 6 17 25
Not 27 Övriga avsättningar
Koncern Moderbolag
Långfristig upplåning 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31
Banklån 3 121 2 241
Leasing 1 204 1 054
Kortfristig upplåning
Skulder till kreditinstitut 6 11
Checkräkningskredit 15 3
Leasing 377 316
Summa upplåning 4 723 3 625
I summa upplåning ingår säkerställda skulder (banklån mot säkerhet) om 35I summa upplåning ingår säkerställda skulder (banklån mot säkerhet) om 35 MSEK
(42) som avser finansiering av fastigheter i Schweiz. Säkerheten utgörs av pant
-
brev i fastigheterna och räntan på dessa lån är fast.
Outnyttjade krediter i koncernen inklusive likvida medel uppgick till 3 241Outnyttjade krediter i koncernen inklusive likvida medel uppgick till 3 241 MSEK
(1 885).
Enligt koncernens Treasurypolicy får inte räntebindningstiden vara längre än
12månader12 månader. Per den 31 december 2024 uppgick den till 2 månader (3). Mer-
parten av koncernens upplåning har rörlig ränta.
Not 28 Koncernens upplåning och finansiella instrument
omstruktureringsreserver utgjordes, i enlighet med föregående år, av definierade
reserver relaterade till specifika kostnadsbesparingsåtgärder.
Redovisade garantiavsättningar avsåg dels uppskattade framtida utgifter för
fel i levererade artiklar eller utförda arbeten, dels avsättningar för faktiska krav.
Övriga avsättningar avsåg huvudsakligen personalrelaterade respektive legala
avsättningar .
FINANSIELLA RAPPORTER
122 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Koncernens upplåning fördelad på olika valutor
Koncern Moderbolag
Belopp i MSEK 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31
SEK 2 210 1 606
EUR 2 003 1 362
GBP 181 346
DKK 100 49
CHF 93 125
NOK 77 81
USD 28 2
CZK 23 36
PLN 6 9
HUF 2 2
RON 0 9
4 723 3 625
Förändring av skulder i finansieringsverksamheten
Koncern Moderbolag
Långfristiga
finansiella
skulder
Kortfristiga
finansiella
skulder
Leasing-
skulder
Check-
räknings-
kredit Derivat
Totala
finansiella
skulder inkl.
derivat
Långfristiga
finansiella
skulder
Totala
finansiella
skulder inkl.
derivat
2023-12-31 2 241 11 1 370 3 0 3 625
Kassaflöde 836 –5 375 12 –899 431
Förvärv/avyttring 3 120 123
Poster avseende tillgångar som innehas
för försäljning –10 –10
Nya och förändrade nyttjanderättsavtal 444 444
Avslutade nyttjanderättsavtal –15 –15
Valutakursdifferenser 41 0 38 0 39 40
Värdering till verkligt värde
Övrigt 9 938 947
2024-12-31 3 121 6 1 581 15 0 4 723
2022-12-31 2 349 12 1 212 0 0 3 573
Kassaflöde 110 –1 327 –1 31 470
Förvärv/avyttring 64 4 68
Nya och förändrade nyttjanderättsavtal 429 429
Avslutade nyttjanderättsavtal –6 –6
Valutakursdifferenser 2 0 3 0 24 29
Värdering till verkligt värde
Övrigt –5 7 2
2023-12-31 2 241 11 1 370 3 0 3 625
Upplysningar om redovisat och verkligt värde per kategori
Verkligt värde via
resultaträkning
Upplupet
anskaffningsvärde Totalt redovisat värde Verkligt värde
Finansiella tillgångar 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31
Andra långfristiga värdepappersinnehav 1 0 1 0 1 0
Andra långfristiga fordringar 9 7 9 7
Derivattillgångar 2 30 2 30 2 30
Kundfordringar 1 964 1 937 1 964 1 937
Övriga fordringar 46 50 46 50
Upplupna intäkter 35 39 35 39
Likvida medel 499 587 499 587
Summa finansiella tillgångar 3 30 2 553 2 620 2 556 2 650 3 30
Finansiella skulder 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31
Checkräkningskrediter
–15 –3 –15 –3 –15 –3
Skulder till kreditinstitut
3 127 –2 252 3 127 –2 252 3 127 2 247
Övriga långfristiga skulder
–293 –293 –293
Derivatskulder
–1 –6 –1 –6 –1 –6
Leverantörsskulder
–1 001 –964 –1 001 –964
Övriga skulder
43 63 –43 63
Upplupna kostnader
–393 387 –393 387
Summa finansiella skulder –294 –6 4 579 3 669 4 873 3 675 –3 436 –2 256
Not 28, forts.
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 123
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Kundfordringar
Kundfordringar uppstår i koncernens operativa verksamhet och är ett resultat
av att Lindab förser kunder med avtalade varor och tjänster. Kontraktuella betal-
nings villkor finns i dessa underliggande avtal, villkor som reglerar tidpunkt för
kommande betalningsströmmar. Lindab innehar samtliga kundfordringar med
syfte att insamla dessa avtalsenliga och verksamhetsrelaterade kassaflöden ut-
ifrån kontraktuella villkor.
Kundfordringar klassificeras utifrån sin karaktär som omsättningstillgångar och
värderas initialt till transaktionspriset. Med hänsyn till fordringarnas kort fristiga
löptid redovisas dessa även vid efterföljande redovisningstidpunkter till nominellt
belopp utan diskontering. Kundfordringarnas bruttomässigt redovisade värde
om 2 025 MSEK (2 003) är dock reducerat med nedskrivningar om –61 MSEK
(–66) för att reflektera förväntat värde att få reglerat av motparterna. För koncer-
nens redovisningsprinciper avseende nedskrivning och beräkning för reserve-
ring av förväntade kundkreditförluster hänvisas till not 24.
Övriga fordringar och upplupna intäkter
Även övriga fordringar och upplupna intäkter uppkommer normalt som följd av
transaktioner inom koncernens normala verksamhet. Vanligen kan tidpunkt för
kommande kassaflöden relaterade till tillgångarna identifieras och vid reglering
hänför sig de likvidmässiga flödena till kapitalbelopp samt eventuell ränta på ute-
stående kapitalbelopp. Koncernen innehar de finansiella instrumenten inom dessa
kategorier med syfte att inkassera de underliggande kassaflödena hänförliga
till tillgångarna vid förfall och de är inte föremål för handel på en aktiv marknad.
Ingen materiell kreditreservering finns på övriga fordringar och upplupna intäkter,
baserat på historisk erfarenhet och framåtriktad förväntan.
Likvida medel
Vid balansdagen uppgår koncernens likvida medel till 499 MSEK (587). Dessa
avser bank och tillgodohavanden. I det redovisade värdet för likvida medel ingår
spärrade medel med 0 MSEK (0). Ingen kreditreservering finns på likvida medel,
baserat på historisk erfarenhet och framåtriktad förväntan i kombination med de
motpartskrav som finns i koncernens Treasurypolicy .
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över
resultaträkningen
Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffnings-
värde eller verkligt värde via övrigt totalresultat värderas till verkligt värde över
resultat räkningen. För Lindab är det huvudsakligen derivattillgångar som inte
används i säkringsredovisningen som hamnar inom denna kategori. I kategorin
Finan siella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen ingår även
vissa tillgångar i form av värdepapper. Den bakomliggande faktorn till klassifice-
ringen är att dessa egetkapitalinstrument inte är strategiska och vid första redo-
visningstillfället fattades ej heller beslut om att oåterkalleligt redovisa dessa till
verkligt värde via övrigt totalresultat. Under året har koncernens resultaträkning
påverkats med 0 MSEK (0) avseende vinster/förluster från finansiella tillgångar
och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Beskrivning av verkligt värde
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Ingen information om verkligt värde lämnas avseende aktier och andelar. Då Lindab
bedömer att ett verkligt värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas
innehavet till anskaffningsvärde. Marknaden för dessa innehav är begränsad.
För andra långfristiga värdepappersinnehav anses det redovisade värdet mot-
svara en rimlig approximation av verkligt värde.
Räntebärande skulder
Verkligt värde för räntebärande skulder lämnas i upplysningssyfte och beräknas
genom diskontering av framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonte-
rade till aktuell marknadsränta .
Derivat
Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av mellan-
skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan
tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden.
Övriga finansiella tillgångar och skulder
För likvida medel, kundfordringar, övriga fordringar, upplupna intäkter, leverantörs-
skulder, checkräkningskrediter, övriga skulder och upplupna kostnader med
en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet
reflek tera verkligt värde .
Övriga långfristiga skulder
Övriga långfristiga skulder utgörs av finansiell skuld avseende förvärvsrelate-
rad villkorad tilläggsköpeskilling värderad till verkligt värde. Det verkliga värdet
har fastställts med tillämpning av diskonterade kassaflöden hänförliga till nivå 3
i värderingshierarkin enligt definition i IFRS 13 Värdering till verkligt värde. Redo-
visat verkligt värde motsvaras av nuvärdet från diskontering av sannolikhetsvägt
genom snitt av möjliga framtida kassaflöden som bedöms kunna behöva regleras
enligt gällande förvärvsavtal och med diskonteringsfaktor som baseras på risk-
justerad diskonteringsränta. En förändring av diskonteringsräntan med 1 pro-
cent skulle endast ge en marginell påverkan på verkligt värde, medan en änd-
rad bedömning av förväntat kassaflöde om 10 procent skulle påverka verkligt
värde med cirka 29 MSEK. Övriga långfristiga skulder avseende tilläggsköpe-
skilling har under 2024 påverkats av orealiserade valutaförluster/diskonterings-
effekter motsvarande en kostnad om 35 MSEK, vilken redovisats i finansnettot
under perioden. Se även not 13 gällande resultateffekt efter ändrad bedömning.
Verkligt värdehierarkin
Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassi-
ficeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna defi nie ras enligt följande:
Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller
skulder (nivå 1).
Andra observerbara indata för tillgången eller skulden än noterade priser inklu-
derade i nivå 1, antingen direkt (det vill säga som prisnoteringar) eller indirekt
(det vill säga härledda från prisnoteringar) (nivå 2).
Indata för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknads-
data (det vill säga icke observerbara indata) (nivå 3).
Not 28, forts.
2024-12-31 2023-12-31
Tillgångar Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultaträkningen
Derivattillgångar 2 2 30 30
Summa tillgångar 2 2 30 30
Skulder
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via resultaträkningen
Derivatskulder –1 –1 –6 –6
Övriga långfristiga skulder –293 293
Värderade till verkligt värde i upplysningssyfte
Checkräkningskrediter –15 –15 –3 –3
Skulder till kreditinstitut 3 103 3 103 –2 247 –2 247
Summa skulder 3 119 –293 3 412 –2 256 –2 256
Det har inte skett någon överföring mellan nivåerna under året. Bolaget har inte
kvittat några finansiella instrument i balansräkningen.
Vid utgången av 2024 respektive 2023 fanns ingen förpliktelse om att för värva
egna aktier.
FINANSIELLA RAPPORTER
124 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Not 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Koncern Moderbolag
2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31
Löne- och semesterskulder 251 232
Intjänade resultatandelar 9 10
Sociala kostnader 130 113 2 1
Bonusskuld till kunder 250 252
Upplupen kursförlust terminskontrakt 1 6
Övriga kostnader 187 189 1 5
Summa 828 802 3 6
Not 30 Leasing
Grunden i IFRS 16 Leasingavtal är att samtliga hyres- och leasingavtal ska redo-
visas i leasetagarens rapport över finansiell ställning, med möjlighet för undan-
tag vad gäller korta hyres- och leasingavtal eller avtal där den underliggande
nyttjande rätten uppgår till mindre värde. Lindab har valt att tillämpa lättnads-
regler och utifrån detta är den redovisningsmässiga effekten på koncernens
finan siella ställning följande:
Nyttjanderättstillgångar Not 2024-12-31 2023-12-31
Byggnader och mark 19 1 350 1 166
Övriga nyttjanderättstillgångar 19 160 144
Summa 1 510 1 310
Leasingskulder Not 2024-12-31 2023-12-31
Långfristiga skulder avseende leasing 28 1 204 1 054
Kortfristiga skulder avseende leasing 28 377 316
Summa 1 581 1 370
Ovanstående redovisade nyttjanderättstillgångar hänför sig till cirka 1 200 hyres-
och leasingkontrakt.
Byggnader och mark
Redovisade nyttjanderätter för hyres- och leasingavtal avseende fastigheter upp-
gick på balansdagen till ett värde om 1 350 MSEK (1 166). Detta saldo hänför sig
till avtal avseende såväl produktionsfastigheter som lager, filialer och/eller kontor.
De underliggande avtalen innehåller olika villkor, som bedömts och värde rats på
individuell bas i kombination med förväntad nyttjandetid av den under ligg ande
tillgången inom ramen för respektive befintligt avtal. I denna process har också
avtalen/fastigheterna kategoriserats för att säkerställa en bedömnings- och
värde rings process som reflekterar strategiska aspekter och vid vilken tidpunkt
ställningstagande ska göras för enskilda förlängningsoptioner eller mot svar ande.
De enskilda kontraktens bedömda avtalstid varierar inom intervallet 1–18 år,
men det är endast ett fåtal kontrakt som har en förfallotid över stig ande 10 år. Ett
antal kontrakt innehåller konkreta förlängningsoptioner, men flertalet har också
en avtals konstruk tion där förlängning sker löpande om ingen part agerar aktivt.
Dessa optioner medför bedömningar som beaktats vid redovisning av leasing
-
skulden. Lindab har beaktat optionsmöjligheter i de hyresavtal där det bedöms
rimligt säkert att optionen kommer att nyttjas.
Övriga nyttjanderättstillgångar
Övriga nyttjanderättstillgångar redovisas till ett ackumulerat värde om 160 MSEK
(144). Av detta värde avser 117 MSEK (98) fordon och resterande belopp hänför
sig huvudsakligen till maskiner och inventarier samt IT och annan teknisk utrust-
ning. Durationen för dessa kontrakt är relativt tidsbegränsad och för fordon är
den kontraktuella avtalstiden vanligen 3–4 år.
Resultaträkning och kassaflöden
Enligt IFRS 16 Leasingavtal redovisas den huvudsakliga kostnaden för balanse-
rade nyttjanderättstillgångar som linjära avskrivningar respektive ränte kostnader.
Följ ande tabell visar fördelning av hyres- och leasingrelaterade kostnader i resultat-
räkningen för koncernen under år 2024 och 2023:
Not 2024 2023
Övriga leasingrelaterade kostnader –21 –18
Avskrivningar 9, 19 375 327
Nedskrivningar 9, 19 –1
Räntekostnader 14 58 –38
Summa 455 383
Övriga leasingrelaterade kostnader hänför sig till korta hyres- och leasingavtal,
leasingavtal där den underliggande nyttjanderätten uppgår till mindre värde samt
variabla leasingavgifter som inte inkluderas i värderingen av redovisad leasing-
skuld. Redovisade variabla leasingavgifter hänför sig primärt till fastighetsskatt.
Redovisade räntekostnader avseende leasingrelaterade skulder för total verk-
samhet uppgår för året till 58 MSEK (38). I detta saldo ingår inte ränte kostnader
relaterade till hyres- och leasingkontrakt med förväntad nyttjandetid under stig-
ande 12 månader, räntekostnader för avtal där den underliggande nyttjande-
rättstillgången har ett mindre värde eller räntekostnader som bedöms uppgå
till mindre värde.
Det totala kassaflödet hänförligt till i balansräkningen redovisade hyres- och lea-
singavtal uppgår till 433 MSEK (365), varav 58 MSEK (38) avser ränte kostnader
som redovisas i kassaflödet från den löpande verksamheten. Resterande kassa-
flöde ingår som en del i koncernens kassaflöde från finansieringsverksamheten.
För estimerat förväntat kassaflöde hänförligt till redovisade leasingskulder per
balansdagen, se under avsnitt Likviditetsrisk i not 3. Likviditetsrisken hänförlig till
leasingskulderna bevakas löpande och integrerat med koncernens övriga finan-
siella skulder av Lindabs Treasuryfunktion.
Det fanns vid årsskiftet inga ingångna väsentliga hyres- eller leasingavtal, vilka
träder i kraft under 2025 eller senare.
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 125
Koncern Moderbolag
Ställda säkerheter 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31
Fastighetsinteckningar 94 95
Summa 94 95
Koncern Moderbolag
Eventualförpliktelser 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31
Borgensåtagande för ingångna kreditavtal 3 098 2 193
Övriga borgens- och garantiförbindelser 23 22
Pensionsförpliktelser 3 3
Summa 26 25 3 098 2 193
Under året ingånget kreditfacilitetsavtal om 4 050 MSEK och 120 MEUR med
Nordea, Svenska Handelsbanken, DNB Bank och Danske Bank ersätter tidigare
kreditavtal med Nordea och Raiffeisen Bank International. Avtalet löper till andra
kvar talet 2027 med en förlängningsoption om ett plus ett år. Kredit facilitets-
avtalet innehåller en kovenant, vilken följs upp kvartalsvis. Lindab uppfyllde vill-
koren per 31 december 2024.
I de befintliga leasingavtalen avseende fastigheterna i Båstad, Sverige, och
Schweiz har koncernbolag tecknat borgensåtagande för hyresbetalningarnas
fullgörande till kontraktens utgång.
Som ett led i koncernens normala affärsverksamheter och enligt normal bransch
-
praxis har koncernen tecknat garantier för fullgörande av olika kontraktsenliga
åtaganden gentemot större leverantörer. Ingen indikation fanns vid årsskiftet
att dessa lämnade kontraktsgarantier kommer att med föra någon utbetalning.
Samtliga ställda säkerheter avser säkerhet för skulder till kreditinstitut.
Not 32 Ställda säkerheter och eventualtillgångar /-förpliktelser
I december 2024 aviserade Lindab beslut om att omstrukturera verksamheten i
Östeuropa och renodla denna för att endast fokusera på ventilationsaffären i regio-
nen. Beslutet var ett resultat av genomförd strategisk översyn av verksamheten
inom affärsområdet Profile Systems på marknaderna i fråga. Som en konsekvens av
beslut att omstrukturera verksamheten i Östeuropa kommer Lindab avyttra profil-
verk sam het erna i Slovakien, Rumänien och Ungern under det kommande året.
Baserat på beslut om att avyttra profilverksamheterna i Slovakien, Rumänien
och Ungern samt verksamheternas befintliga struktur, så bedöms samtliga rele-
vanta förutsättningar vara uppfyllda för att redovisa dessa enheter som verksam-
het som innehas för försäljning enligt IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas
för försäljning och avvecklade verksamheter. Denna klassificeringsprincip till-
lämpas från och med utgången av 2024 för verksamheterna i fråga i Slovakien,
Rumänien respektive Ungern. Se nedan sammanställning för värdet på samt-
liga tillgångar och skulder som innehas för försäljning enligt denna definition.
Not 2024-12-31 2023-12-31
Goodwill och övriga immateriella tillgångar 17 10
Materiella anläggningstillgångar 52
Nyttjanderättstillgångar 10
Uppskjuten skattefordran 3
Varulager 69
Kundfordringar 39
Övriga omsättningstillgångar 18
Summa tillgångar som innehas för försäljning 201
Uppkjuten skatteskuld 4
Långfristiga skulder avseende leasing 6
Långfristiga skulder 5
Kortfristiga skulder avseende leasing 4
Kortfristiga skulder 53
Summa skulder som innehas för försäljning 72
Nettoomsättning för verksamhet som per balansdagen är klassificerad som till-
gångar som innehas för försäljning uppgick under 2024 till 396 MSEK och justerat
rörelseresultat till –10 MSEK.
Beslut att omstrukturera verksamheten i Östeuropa resulterade även i att profil-
verksam het erna i Estland, Polen och Tjeckien kommer avvecklas till sin helhet
under inledningen av 2025. Avsättning för detta beslut redovisas per balans dagen
under Övriga avsättningar, se not 27. Profilverksamheten i Estland, Polen och
Tjeckien redovisade 2024 en nettoomsättning motsvarande 110 MSEK och ett
justerat rörelseresultat om –10 MSEK. Därmed uppgick under året total netto-
omsätt ning till 506 MSEK och justerat rörelseresultat till –20 MSEK för de enheter
som är föremål för avyttring respektive avveckling utifrån det strategiska beslutet
att omstrukturera verksamheten i Östeuropa.
Not 31 Tillngar och skulder som innehas för förljning
FINANSIELLA RAPPORTER
126 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Nedan specificeras övriga transaktioner med närstående
Moderbolag Not 2024 2023
Koncernintern nettoomsättning 6 6
Koncernbidrag från dotterbolag 14 19 65
Utdelning från dotterbolag 14 1 250
Koncerninterna ränteintäkter 14 1
Koncerninterna räntekostnader 14 –5 –17
Kortfristiga fordringar på dotterbolag 20 85
Kortfristiga skulder till dotterbolag 303 0
Transaktioner med närstående parter kan påverka ett företags finansiella resul-
tat och ställning. Information måste därför lämnas om dem som kan betraktas
som närstående till Lindabkoncernen.
Närståendekretsen
Moderbolaget har direkt och indirekt bestämmande inflytande över sina dotter-
bolag, se not 35. Moderbolagets transaktioner och mellanhavanden med dotter-
bolag utgörs av de transaktioner som visas nedan samt de som följer av avtal
med företagsledningen, se not 6.
Nuvarande och tidigare styrelseledamöter samt koncernledningen med sina
respektive närståendekretsar är/har varit närstående. Styrelsens, VD/koncern-
chefens och övriga ledande befattningshavares ersättningar, förmåner, rättigheter
beträffande pensioner med mera, samt vid uppsägning framgår av not erna 6 och 26.
Under 2023 och merparten av 2024 ägde Lindab 36,6 procent av andelarna
och rösterna i Leapcraft ApS, ett ägarandelsinnehav som avyttrades i decem
-
ber 2024. Omfattningen av verksamhetsrelaterade transaktioner med intresse-
företaget fram till och med avyttringstidpunkten anses försumbara, varför de
inte heller specificeras nedan. I samband med avyttring av andelar i Leapcraft
ApS efterskänktes dock ett lån, ett lån som tidigare under året varit föremål för
nedskrivning, se not 13.
Övriga transaktioner med närstående
Vid årsstämman 2024 beslutades om inrättandet av ett köpoptionsprogram för
ledande befattningshavare. Programmet har samma syfte och huvudsaklig ut
-
formning som de köpoptionsprogram vilka årsstämman fattade beslut om 2021,
2022 respektive 2023. Med anledning av beslutet på årsstämman 2024 gjordes
en riktad emission av högst 275 000 köpoptioner, vilket resulterade i att 275 000
köpoptioner förvärvades av ledande befattningshavare inom Lindab. Förvärv av
köpoptioner har skett enligt marknadsmässig värdering utifrån fastställda avtal
och optionerna utgör inte någon aktiebaserad ersättning till närstående. Under
2024 utnyttjades även samtliga 183 950 ägda optioner i 2021 års köpoptions
-
program för att förvärva aktier enligt programmets villkor. Detta medförde att
183183 950 egna aktier i Lindab International AB (publ) såldes vid inlösen av optioner.
Vid årsstämman 2023 beslutades om inrättandet av ett köpoptionsprogram
för ledande befattningshavare. Med anledning av beslutet på årsstämman
2023 gjordes en riktad emission av högst 275 000 köpoptioner, vilket resulte-
rade i att 225rade i att 225 500 köpoptioner förvärvades av ledande befattningshavare inom
Lindab. Förvärv av köpoptioner har skett enligt marknadsmässig värdering uti
-
från fastställda avtal och optionerna utgör inte någon aktiebaserad ersättning
till närstående. Under 2023 utnyttjades även samtliga 210 000 ägda optioner i
2020 års köp options program för att förvärva aktier enligt programmets villkor.
Detta medförde att 210Detta medförde att 210 000 egna aktier i Lindab International AB (publ) såldes
vid inlösen av optioner.
För vidare information om Lindabs samtliga utestående köpoptionsprogram,
se not 6. I not 6 återfinns även information om incitamentsprogram riktade till
deltagare i olika ledande befattningar inom koncernen.
Ingen av Lindabs styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, ledande befattnings-
havare eller aktieägare har eller har haft, utöver vad som visas i denna not, någon
delaktighet i någon affärstransaktion med bolaget, som är eller var ovanlig till sin
karaktär, sina villkor eller väsentlig för bolagets totala verksamhet och som ägt
rum under innevarande verksamhetsår eller under de senaste två verksamhets
-
åren. Detta gäller även transaktioner under tidigare verksamhetsår som i något
avseende kvarstår oreglerade eller oavslutade. Lindab har inga lån utestående
till någon av dessa personer och har inte heller lämnat garantier eller borgens
-
förbindelser till förmån för någon av dem.
Generellt har transaktioner med närstående skett på villkor likvärdiga de som
gäller vid transaktioner på armlängds avstånd samt affärsmässig grund.
Not 33 Transaktioner med närstående
I januari 2025 hållbarhetslänkade Lindab befintligt kreditfacilitetsavtal om
40504 050 MSEK och 120 MEUR. Hållbarhetslänkningen är kopplad till tre centrala
hållbarhetsmål, vilka har till syfte att minska utsläpp inom scope 1 och 2, minska
utsläpp från inköpt stål respektive bibehålla en säker arbetsmiljö.
I februari 2025 tecknade Lindab avtal om att avyttra Lindab a.s. i Slovakien. Av-
yttringen är en del av tidigare aviserad omstrukturering inom affärsområde Profile
Systems i Östeuropa. Verksamheten har en årlig omsättning på cirka 100 MSEK
och ett 50-tal anställda. De finansiella resultateffekterna från avyttringen var i allt
väsentligt beaktade i årsbokslutet för 2024 då bolaget klassificerades som tillgångar
som innehas för försäljning. Avyttringen slutförs under andra kvartalet 2025.
Not 34 Händelser efter rapportperioden
I mars 2025 tecknade Lindab avtal om att förvärva det polska bolaget Ventia
Sp.z.o.o. Bolaget är en distributör av ventilationsprodukter. Genom förvärvet
kompletterar Lindab sin verksamhet på den polska marknaden och koncernen
tar ytterligare ett steg för att öka försäljningen av tekniska ventilationsprodukter.
Ventia Sp.z.o.o. har en årlig omsättning på cirka 240 MSEK, en rörelsemarginal i
linje med Lindab och ett 60-tal anställda. Förvärvet kommer slutföras efter god-
kännande av polsk konkurrensmyndighet.
Inga övriga väsentliga händelser har inträffat efter rapportperiodens slut.
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 127
Andel
ägare i %
Bokfört
värde
Valutakod Organisationsnr Säte
Lindab AB
1)
SEK 556068-2022 Båstad, Sverige 100 3 467*
Lindab Sverige AB
2) 3)
SEK 556247-2273 Båstad, Sverige 100
Crenna Plåt AB
2) 3)
SEK 556457-3854 Enköping, Sverige 100
Giroventilation AB
2) 3)
SEK 556369-8686 Stockholm, Sverige 100
Ekovent AB
2) 3)
SEK 556173-4640 Vellinge, Sverige 100
Fastighetsaktiebolaget EKO1
5)
SEK 556994-3375 Vellinge, Sverige 100
Fastighetsaktiebolaget EKO2
5)
SEK 556994-3383 Vellinge, Sverige 100
Alig Ventilation AB
2) 3)
SEK 556489-8707 Mariestad, Sverige 100
Lindab Steel AB
3) 4)
SEK 556237-8660 Båstad, Sverige 100
Lindab Ventilation AB
3)
SEK 556026-1587 Båstad, Sverige 100
Skellefteå LDS Fastighet AB
6)
SEK 559426-7410 Båstad, Sverige 100
Lindab Profil AB
2) 3)
SEK 556071-4320 Båstad, Sverige 100
Lindab Byggpartner AB
6)
SEK 559398-1060 Piteå, Sverige 100
KAMI, Kalix Mekaniska Industrier AB
2) 3)
SEK 556193-7086 Kalix, Sverige 100
Profilplåt i Sverige AB
2) 3)
SEK 556818-4385 Sundsvall, Sverige 100
Lindab s.r.o.
2)
CZK 496 13 332 Prag, Tjeckien 15
Lindab Sales s.r.o.
3)
CZK 096 74 063 Prag, Tjeckien 15
Ventilace EU s.r.o.
2) 3)
CZK 179 37 761 Prag, Tjeckien 100
Lindab SRL
2) 3)
RON J23/1168/2002 Ilfov, Rumänien 0
U-nite Fasteners Technology AB
2) 3) 4)
SEK 556286-9858 Uddevalla, Sverige 100
Lindab SIA
2)
EUR 40003602009 Riga, Lettland 100
Lindab d.o.o
6)
EUR 80182671 Zaprešić, Kroatien 100
Lindab AS
2) 3)
EUR 10424824 Harju Maakond, Estland 100
Oy Lindab Ab
2) 3)
EUR 0920791-3 Esbo, Finland 100
Lindab s.r.o.
2)
CZK 496 13 332 Prag, Tjeckien 85
Lindab Sales s.r.o.
3)
CZK 096 74 063 Prag, Tjeckien 85
Ventilace EU s.r.o.
2) 3)
CZK 179 37 761 Prag, Tjeckien 100
Spiro International S.A.
2) 3)
CHF CH-217.0.135.550-1 Bösingen, Schweiz 100
Spiro Sweden AB
8)
SEK 559300-5019 Båstad, Sverige 100
Spiral Helix Inc.
2)
USD 36-4381930 Chicago, USA 100
Vicon Machinery LLC
2) 3)
USD 20-2511851 Pevely, USA 100
Plasma Automation Inc.
2) 3)
USD 11-3138442 Meadville, USA 100
Walsh-Atkinson Company Inc.
2)
USD 11-2142428 Bohemia, USA 100
Central States Machinery LLC
2)
USD 11-3443420 Pevely, USA 100
Lindab SRL
2) 3)
RON J23/1168/2002 Ilfov, Rumänien 100
Lindab Kft.
2) 3)
HUF 13-09-065422 Biatorbagy, Ungern 100
Lindab AS
2) 3)
NOK 929 805 925 Oslo, Norge 100
Aer Faber AS
2) 3)
NOK 994 273 728 Spydeberg, Norge 100
H.A. Helgesen & Sønner AS
2) 3)
NOK 926 931 237 Eidsnes, Norge 100
Lindab Sp. z.o.o.
2) 3)
PLN KRS 0000043661 Wieruchow, Polen 100
Lindab S.r.l
2) 3)
EUR 12002580152 Milano, Italien 100
MP3 S.r.l
2) 3)
EUR 3345850964 Milano, Italien 100
Lindab N.V.
2) 3)
EUR BE 464.910.211 Gent, Belgien 100
Lindab A/S
2) 3)
DKK 33 12 42 28 Haderslev, Danmark 100
Klimatek Ventilationsmateriel A/S
2) 3)
DKK 10 20 80 09 Skive, Danmark 100
Muncholm A/S
2) 3)
DKK 20 10 61 74 Hadsten, Danmark 100
Lindab Aarhus A/S
2) 3)
DKK 70 53 60 13 Hørning, Danmark 100
Lindab GmbH
2) 3) 9) 10)
EUR HRB 2276 AH Bargteheide, Tyskland 100
Felderer GmbH
2) 9)
EUR HRB 216017 Feldkirchen, Tyskland 100
Raab Lüftungstechnik GmbH
2) 3) 9)
EUR HRB 6209 Großmehring, Tyskland 100
Lindab N.V.
2) 3)
EUR BE 464.910.211 Gent, Belgien 0
Lindab AG
2) 3)
CHF CH-170.3.023.237-3 Otelfingen, Schweiz 100
Tecnovent SA
2) 3)
CHF CH-514.3.014.243-4 Bioggio, Schweiz 100
Firmac Ltd
2) 3)
GBP 1840612 Scarborough, Storbritannien 100
Lindab Ltd
2) 3)
GBP 1641399 Northampton, Storbritannien 100
Ductmann Ltd
2) 3)
GBP 2887867 Dudley, Storbritannien 100
Disys Technologies Ltd
2) 8)
GBP 4226796 Llanelli, Storbritannien 100
HAS-Vent Holdings Ltd
5) 7)
GBP 12468655 Wolverhampton, Storbritannien 100
HAS-Vent Group Ltd
7)
GBP 12449774 Wolverhampton, Storbritannien 100
HAS-Vent Ltd
2) 3)
GBP 11477431 Wolverhampton, Storbritannien 100
Lindab France SAS
2) 3)
EUR 312 285 133 Montluel, Frankrike 100
Liftasud SAS
2) 3)
EUR 327 879 300 Torcy, Frankrike 100
Aeraulique Thermique Industrie Batiment SAS
2)
EUR 301 192 100 Nantes, Frankrike 100
Acomat International SAS
2)
EUR 329 199 590 Aubergenville, Frankrike 100
Lindab (IRL) Ltd
2) 3)
EUR 44222 Dublin, Irland 100
A.C. Manufacturing Ltd
2) 3)
EUR 311282 Dublin, Irland 100
Irish Ventilation & Filtration Ltd
2) 3)
EUR 445702 Crumlin, Irland 100
Smofir Trading Ltd
2) 8)
EUR 668864 Dublin, Irland 100
Lindab a.s.
2) 3)
EUR 36 214 604 Jamník, Slovakien 100
R-Vent Netherlands B.V.
2) 3)
EUR 24107770 Bergschenhoek, Nederländerna 100
Airmaster A/S
2) 3) 8)
DKK 29 52 73 93 Aars, Danmark 100
Airmaster AS
2)
NOK 913 056 892 Lørenskog, Norge 100
Airmaster AB
2)
SEK 556681-7028 Båstad, Sverige 100
Airmaster B.V.
2)
EUR BE 1008360035 Deurne, Belgien 100
Airmaster B.V.
2)
EUR 77608631 Breda, Nederländerna 100
* Antal ägda aktier uppgår till 23 582 857 i Lindab AB.
1) Koncernfunktioner 5) Fastighetsbolag 9) Applicerat undantag i tysk lag (Handelsgesetzbuch (HGB), sektion 264, paragraf 3) vad gäller extern
publicering av årsredovisning.
2) Säljbolag 6) Vilande bolag
3) Produktionsbolag 7) Holdingbolag 10) Applicerat undantag i tysk lag (Handelsgesetzbuch (HGB), sektion 291, paragraf 2) och därmed
inte upprättat koncernredovisning, med referens till konsoliderade finansiella rapporter för Lindab
International AB (publ) i denna årsredovisning.
4) Inköpsbolag 8) Utvecklingsbolag
Koncernen bedriver verksamhet på ett flertal marknader, vilket innebär att koncernen
har dotterbolag i många delar av världen. Moderbolag har bestämmande inflyt ande
över ett dotterbolag när det är exponerat för eller har rätt till rörlig avkastning från
sitt engagemang i dotterbolaget och kan påverka avkastningen med hjälp av sitt
bestämmande inflytande över dotterbolaget. I princip ägs samtliga dotter bolag
direkt, eller indirekt, till 100 procent av moderbolaget Lindab International AB (publ).
Not 35 Koncern- och intresseföretag
FINANSIELLA RAPPORTER
128 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Båstad den 6 april 2025
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncern-
redovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i
enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS,
sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed
och ger en rättvisande bild av koncernens och moder bolagets
Vår revisionsbettelse har lämnats den 6 april 2025.
Per Bertland
Styrelseledamot
Peter Nilsson
Ordförande
Anette Frumerie
Styrelseledamot
Sonat Burman-Olsson
Styrelseledamot
Staffan Pehrson
Styrelseledamot
Pontus Andersson
Arbetstagarrepresentant
Viveka Ekberg
Styrelseledamot
Ola Ringdahl
Verkställande direktör
Deloitte AB
Harald Jagner
Auktoriserad revisor
Ulf Jönsson
Arbetstagarrepresentant
Marcus Hedblom
Styrelseledamot
ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en
rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets
verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga
risker och okerhets faktorer som moderbolaget och de företag
som ingår i koncernen står inför.
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 129
Revisionsberättelse
Till bolagsstämman i Lindab International AB (publ)
organisationsnummer 556606-5446
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredo-
visningen för Lindab International AB (publ) för räkenskapsåret
2024-01-01–2024-12-31 med undantag för hållbarhetsrapporten
på sidorna 138220 samt del av sidorna 221 och 222. Bolagets
årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 62–129,
138–220 samt del av sidorna 221–222 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet
med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden
rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den
31december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde
för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har
upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla
väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella
ställning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat
och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting
Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovis-
ningslagen. Våra uttalanden omfattar inte hållbarhetsrapporten
sidorna 138–220 samt del av sidorna 221 och 222.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och
koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultat-
räkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och
koncernredovisningen är förenliga med innellet i den kom-
pletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets
revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/
EU) artikel 11.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing
(ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa
standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är
oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt
god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes-
etiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat
på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster
som avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har
tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall,
dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden
som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelse-
fulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovis-
ningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades
inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till,
årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi
gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Värdering av goodwill
I koncernens rapport över finansiell ställning finns per den 31
december 2024 goodwill redovisad om 5 802 Mkr. Denna har
uppkommit i samband med förrv. Värdet på den redovisade
goodwillen är avngigt framtida avkastning och lönsamhet i de
kassagenererande enheter goodwillen avser och prövas minst
årligen. Företagsledningen baserar sin nedskrivningsprövning
på ett flertal antaganden och bedömningar såsom omsättnings-
tillväxt, rörelsemarginalutveckling och kapitalkostnad (WACC)
samt andra förhållanden som är komplexa. Felaktiga bedöm-
ningar och antaganden kan ge en betydande påverkan på
koncernens resultat och finansiella ställning.
För ytterligare information hänvisas till not 2 om koncernens
redovisningsprinciper, not 4 om viktiga uppskattningar och
bemningar och not 17 om immateriella tillgångar.
Våra granskningsåtgärder
Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var
inte begränsad till dessa:
Granskning och bedömning av Lindabs rutiner för nedskriv-
ningsprövning av goodwill och utvärdering av att gjorda
antaganden är rimliga, att rutinerna är konsekvent tilmpade
och att integritet finns i gjorda beräkningar;
Verifiering av indata i beräkningar mot budget och affärsplaner
för prognosperioden;
Test av säkerhetsmarginalerna för respektive kassagenererande
enhet genom utförande av känslighets analyser; och
Granskning av fullständigheten och riktigheten i relevanta
noter till de finansiella rapporterna.
Vid genomförandet av utvalda granskningtgärder har våra
värderingsexperter medverkat.
Annan information än årsredovisningen och
koncernredovisningen
Detta dokument innehåller även annan information än årsredo-
visningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna
1–48 och 133–221, del av sidorna 221 och 222 samt sidan 223.
Den andra informationen består även av ersättningsrapporten
som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse.
Det är styrelsen och verkställande direkren som har ansvaret
för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncern-
redovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget
uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncern -
redovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som
identifieras ovan och överga om informationen i väsentlig
utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncern-
redovisningen. Vid denna genomng beaktar vi även den
kunskap vi i övrigt inmtat under revisionen samt bemer om
informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna
information, drar slutsatsen att den andra informationen innehål-
ler en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi
har inget att rapportera i det avseendet.
FINANSIELLA RAPPORTER
130 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direkren som har ansvaret
för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas
och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen
och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de
antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar
även för den interna kontroll som de bemer är nödvändig för
att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte
innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredo-
visningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för
bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta
verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhåll-
anden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten
och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om
fortsatt drift tilmpas dock inte om styrelsen och verkställande
direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksam-
heten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något
av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar
styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka
bolagets finansiella rapportering.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida
årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte
innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse
som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad
av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs
enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upp-
täcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter
kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses
vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan för-
väntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med
grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av
årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsin-
spektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisorns-
ansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra
författningar
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredo-
visningen har vi även utfört en revision av styrelsens och
verk ställande direktörens förvaltning för Lindab International
AB (publ) för räkenskapsåret 2024-01-01–2024-12-31 samt
av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller
förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt
förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens
ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för
räkenskaps året.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt
ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns
ansvar. Vi är oberoende i förllande till moderbolaget och
koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt full-
gjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner
beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning
innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är
försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens
verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av
moderbolagets och koncernens egna kapital, konsoliderings-
behov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen
av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att
fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att
tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen,
medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter
i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande
direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens
riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som
är nödvändiga för att bolagets bokring ska fullras i överens-
stämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas
på ett betryggande sätt.
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed
vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis
för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon
styrelseledamot eller verksllande direktören i något väsentligt
avseende:
företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försum-
melse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget,
eller
något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen,
årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av
bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta,
är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är för-
enligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti
för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige
alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan
föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag
till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt
med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen
av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats:
www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskriv-
ning är en del av revisionsberättelsen.
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 131
Revisorns uttalande om ESEF-rapporten
Uttalande
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovis-
ningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och
verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och
koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elek-
tronisk rapportering (ESEF-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen
(2007:528) om värdepappersmarknaden för Lindab International
AB (publ) för räkenskapsåret 2024-01-01–2024-12-31.
Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lag-
stadgade kravet.
Enligt vår uppfattning har ESEF-rapporten upprättats i
ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk
rapportering.
Grund för uttalandet
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR18
Revisorns granskning av ESEF-rapporten. Vårt ansvar enligt
denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns
ansvar. Vi är oberoende i förllande till Lindab International AB
(publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort
vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de bevis vi har inmtat är tillräckliga och ända-
lsenliga som grund för vårt uttalande.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direkren som har ansvaret
för att ESEF-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap.
4a§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för
att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verk-
ställande direktören bemer nödvändig för att upprätta ESEF-
rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller misstag.
Revisorns ansvar
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om ESEF-
rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller
kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappers-
marknaden, på grundval av vår granskning.
RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransk-
ningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att ESEF-rapporten
är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen
garanti för att en granskning som utrs enligt RevR 18 och god
revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig
felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå
grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga
om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka
de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ESEF-
rapporten.
Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality
Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar
och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer
eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder
för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra
författningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta
bevis om att ESEF-rapporten har upprättats i ett format som
möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisning
och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska
utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga
felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentlig-
heter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn
de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur
styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte
att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med
nsyn till omsndigheterna, men inte i syfte att göra ett uttal-
ande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen
omfattar också en utrdering av ändamålsenligheten och rimlig-
heten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden.
Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av
att ESEF-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en
avstämning av att ESEF-rapporten överenssmmer med den
granskade årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida
koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassa-
flödesanalys samt noter i ESEF-rapporten har märkts med iXBRL
i enlighet med vad som följer av ESEF-förordningen.
Revisorns yttrande avseende den lagstadgade
hållbarhetsrapporten
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten på
sidorna som är ommnda i Lindabs sidindex över hållbarhets-
rapport enligt Årsredovisningslagen på sidan 222 och för att den
är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen i enlighet med
den äldre lydelsen som gällde före den 1 juli 2024.
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation
RevR12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrap-
porten. Detta inner att vår granskning av hållbarhetsrapporten
har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning
mfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt
International Standards on Auditing och god revisionssed i
Sverige har.
Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt
uttalande.
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Deloitte AB, utsågs till Lindab International AB (publ) revisor av
bolagsstämman 2024-05-14 och har varit bolagets revisor sedan
2014-04-29.
Göteborg den 6 april 2025
Deloitte AB
Harald Jagner
Auktoriserad revisor
FINANSIELLA RAPPORTER
132 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024

MSEK om ej annat anges
Avkastning på eget kapital, total verksamhet 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31
Årets resultat 315 849 974 547 596
Genomsnittligt eget kapital 7 379 7 079 6 180 5 410 5 125
Avkastning på eget kapital, % 4,3 12,0 15,8 9,9 11,6
Avkastning på sysselsatt kapital, total verksamhet 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31
Balansomslutning 15 431 13 559 12 957 10 305 9 405
Uppskjuten skatteskuld 214 153 150 107 92
Övriga avsättningar 15 15 7 5 24
Övriga långfristiga skulder 372 53 41 7 8
Summa långfristiga skulder 601 221 198 119 124
Förskott från kunder 102 97 64 63 182
Leverantörsskulder 1 001 964 974 1 062 712
Aktuell skatteskuld 65 93 110 158 88
Övriga avsättningar 155 10 11 18 27
Övriga kortfristiga skulder 222 264 212 149 163
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 820 769 817 816 690
Summa kortfristiga skulder 2 365 2 197 2 188 2 266 1 862
Sysselsatt kapital 12 465 11 141 10 571 7 920 7 419
Resultat före skatt 461 1 008 1 238 802 811
Finansiella kostnader 295 183 85 42 49
Summa 756 1 191 1 323 844 860
Genomsnittligt sysselsatt kapital 12 274 11 124 9 428 7 741 7 522
Avkastning på sysselsatt kapital, % 6,2 10,7 14,1 11,0 11,5
Bruttoinvesteringar i anläggningar, exklusive förvärv och avyttringar, total
verksamhet 2024 2023 2022 2021 2020
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar 50 43 40 20 27
Investeringar i materiella anläggningstillgångar 179 251 319 375 398
Bruttoinvesteringar i anläggningar, exklusive förvärv och avyttringar 229 294 359 395 425
Engångsposter och omstruktureringskostnader, kvarvarande verksamhet 2024 2023 2022 2021 2020
Rörelseresultat 736 1 178 1 325 1 266 790
Ventilation Systems
1)
124 –22 –70
Profile Systems
1)
427
Övrigt
1) 2)
–5
Justerat rörelseresultat 1 044 1 178 1 347 1 266 860
Engångsposter och omstruktureringskostnader
1)
, total verksamhet 2024 2023 2022 2021 2020
Rörelseresultat 736 1 178 1 325 841 846
Engångsposter och omstruktureringskostnader –308 –22 456 –70
Justerat rörelseresultat 1 044 1 178 1 347 1 297 916
Bolaget presenterar ett antal finansiella mått i årsredovisningen
som inte definieras enligt IFRS. Dessa alternativa nyckeltal är
bland annat avkastning på eget kapital, avkastning på sysselsatt
kapital, justerat rörelseresultat, justerad rörelsemarginal, netto-
skuld sättnings grad, nettoskuld/EBITDA, räntetäckningsgrad och
EBITDA-marginal. Bolaget anser att dessa mått ger värdefull
fördjupad och kompletterande information till investerare och
bolagets ledning. De alternativa nyckeltalen används av företags-
ledningen för att utrdera utvecklingen i verksamheten och
bema strategiskt viktiga trender. De ger även ägare, analytiker
och övriga intressenter värdefull kompletterande information om
bolagets utveckling.
Presenterade alternativa finansiella nyckeltal ska ses som ett
komplement snarare än en erttning för nyckeltal som definieras
enligt IFRS. Lindabs definitioner av dessa nyckeltal kan skilja sig
från andra företags definitioner av samma begrepp. Nedan pre-
senteras specifikation och avstämning av nyckeltal som inte defi-
nieras enligt IFRS och som inte nämns på annan plats i års redo-
vis ningen. Då belopp i tabeller nedan har avrundats till MSEK,
summerar inte alltid bekningen på grund av avrundningar.
1) För specifikation över engångsposter och omstruktureringskostnader, se fotnot 1 på sidan 82.
2) Kostnader för koncernövergripande funktioner och aktiviteter.
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 133
Justerad rörelsemarginal och rörelsemarginal, kvarvarande verksamhet 2024 2023 2022 2021 2020
Justerat rörelseresultat 1 044 1 178 1 347 1 266 860
Rörelseresultat 736 1 178 1 325 1 266 790
Nettoomsättning 13 323 13 114 12 366 9 648 8 220
Justerad rörelsemarginal 7,8 9,0 10,9 13,1 10,5
Rörelsemarginal 5,5 9,0 10,7 13,1 9,6
Justerad rörelsemarginal och rörelsemarginal, total verksamhet 2024 2023 2022 2021 2020
Justerat rörelseresultat 1 044 1 178 1 347 1 297 916
Rörelseresultat 736 1 178 1 325 841 846
Nettoomsättning 13 323 13 114 12 366 10 619 9 166
Justerad rörelsemarginal 7,8 9,0 10,9 12,2 10,0
Rörelsemarginal 5,5 9,0 10,7 7,9 9,2
Nettoskuld, total verksamhet 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31
Långfristiga räntebärande avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser 302 246 217 270 279
Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut 3 121 2 241 2 349 1 110 976
Långfristiga räntebärande skulder avseende leasing 1 204 1 054 930 643 745
Kortfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut 6 11 12 4 5
Kortfristiga räntebärande skulder avseende leasing 377 316 282 233 232
Kortfristig räntebärande checkräkningskredit 15 3 0 0 0
Kortfristiga räntebärande upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 8 33 30 10 4
Summa räntebärande avsättningar och skulder 5 033 3 904 3 820 2 270 2 241
Räntebärande finansiell placering 22 22 25 28 30
Räntebärande förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 31 4 4 30
Likvida medel 499 587 481 542 541
Summa räntebärande tillgångar 523 640 510 574 601
Nettoskuld 4 510 3 264 3 310 1 696 1 640
Finansiell nettoskuld, total verksamhet 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31
Nettoskuld 4 510 3 264 3 310 1 696 1 640
Skulder avseende leasing –1 581 –1 370 –1 212 876 977
Pensionsrelaterade tillgångar 22 22 25 28 30
Pensionsrelaterade skulder –302 246 217 270 279
Finansiell nettoskuld 2 649 1 670 1 906 578 414
Nettoskuldsättningsgrad, total verksamhet 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31
Nettoskuld 4 510 3 264 3 310 1 696 1 640
Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande 7 360 7 237 6 751 5 650 5 178
Nettoskuldsättningsgrad 0,6 0,5 0,5 0,3 0,3
Nettoskuld / EBITDA, total verksamhet 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31
Genomsnittlig nettoskuld 4 313 3 465 2 851 1 787 1 824
Justerat rörelseresultat 1 044 1 178 1 347 1 297 916
Avskrivningar och nedskrivningar, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader 675 603 481 424 398
EBITDA 1 719 1 781 1 828 1 721 1 314
Nettoskuld / EBITDA, ggr 2,5 1,9 1,6 1,0 1,4
Finansiell nettoskuld / EBITDA, exklusive IFRS 16, total verksamhet 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31
Genomsnittlig finansiell nettoskuld 2 552 1 943 1 620 579 568
Justerat rörelseresultat 1 044 1 178 1 347 1 297 916
Återläggning av leasing definierad enligt IFRS 16 419 362 281 –262 245
Avskrivningar och nedskrivningar, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader
675 603 481 424 398
EBITDA exklusive IFRS 16 1 300 1 419 1 547 1 459 1 069
Finansiell nettoskuld / EBITDA, exklusive IFRS 16, ggr 2,0 1,4 1,0 0,4 0,5
FINANSIELLA RAPPORTER
134 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Tillväxt, kvarvarande verksamhet 2024 2023 2022 2021 2020
Förändring nettoomsättning 209 748 2 718 1 428 –292
varav organiskt –732 1 096 1 045 1 432 –188
varav förvärv/avyttring 958 1 274 1 303 179 35
varav valutaeffekter 17 570 370 183 139
Tillväxt, total verksamhet 2024 2023 2022 2021 2020
Förändring nettoomsättning 209 748
1 747 1 453 –706
varav organiskt –732 1 096
1 044 1 513 –550
varav förvärv/avyttring 958 1 274
333 179 35
varav valutaeffekter 17 570 370 –239 –191
Räntetäckningsgrad, total verksamhet
2024 2023 2022 2021 2020
Resultat före skatt
461 1 008 1 238 802 811
Räntekostnader
272 180 82 42 45
Summa
733 1 188 1 320 844 856
Räntekostnader
272 180 82 42 45
Räntetäckningsgrad
2,7 6,6 16,2 20,0 19,0
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA, kvarvarande verksamhet
2024 2023 2022 2021 2020
Rörelseresultat 736 1 178 1 347 1 266 790
Avskrivningar och nedskrivningar 968 603 483 394 395
varav engångsposter och omstruktureringskostnader 293 2 40
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA 1 704 1 781 1 808 1 660 1 185
Nettoomsättning 13 323 13 114 12 366 9 648 8 220
EBITDA-marginal, %
12,8 13,6 14,6 17,2 14,4
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA, total verksamhet
2024 2023 2022 2021 2020
Rörelseresultat 736 1 178
1 325 841 846
Avskrivningar och nedskrivningar 968 603
483 804 438
varav engångsposter och omstruktureringskostnader 293
2 380 40
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA 1 704 1 781
1 808 1 645 1 284
Nettoomsättning 13 323 13 114
12 366 10 619 9 166
EBITDA-marginal, %
12,8 13,6 14,6 15,5 14,0
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 135

Finansiell nettoskuld
Nettoskuld exklusive skulder avseende leasing och pensions-
relaterade poster.
Finansiell nettoskuld/EBITDA exklusive IFRS 16
Genomsnittlig finansiell nettoskuld i förhållande till EBITDA
exklusive IFRS 16 och exklusive enngsposter och
omstrukturerings kostnader, baserad på rullande tolvmånaders
beräkning.
Försäljningstilllväxt exklusive valutaförändringar
(årlig tillväxt)
Tillväxt genererad fn organisk tillväxt och förvärv utan
beaktande av valutaförändringar.
Investeringar i immateriella/materiella anläggningar
Investeringar i anläggningstillgångar exklusive förvärv- och
avyttring av bolag/rörelse.
Justerad rörelsemarginal
Justerat rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.
Justerat rörelseresultat
Rörelseresultat justerat för engångsposter och omstrukturerings-
kostnader när belopp är av väsentlig storlek.
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, SEK
Kassaflödet fn löpande verksamhet i relation till antal
utestående aktier.
Kvarvarande verksamhet
Lindabkoncernen exklusive avvecklad verksamhet.
Nettoskuld
ntebärande avsättningar och skulder minskat med ränte-
bärande tillgångar och likvida medel.
Nettoskuldsättningsgrad
Nettoskuld i relation till eget kapital inklusive innehav utan
bestämmande inflytande.
Nyckeltal definierade enligt IFRS
Resultat per aktie, SEK
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till
genomsnittligt antal utestående aktier.
Nyckeltal ej definierade enligt IFRS
Antal aktier efter utspädning
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier vid periodens slut
samt potentiellt tillkommande aktier i enlighet med IAS 33
Resultat per aktie.
Avkastning på eget kapital
Avkastning på eget kapital utgörs av årets resultat hänförligt till
moderbolagets aktieägare, uttryckt i procent av genomsnittligt
eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Avkastning på sysselsatt kapital
Avkastning på sysselsatt kapital utgörs av koncernens resultat
före skatt efter återläggning av finansiella kostnader uttryckt i
procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avvecklad verksamhet
Afrsområdet Building Systems, vilket avyttrades i december
2021.
EBITDA-marginal
EBITDA-marginal har beräknats som resultat före planenliga
avskrivningar, före avskrivningar på koncernmässiga överrden
i immateriella tillgångar och nedskrivningar uttryckt i procent av
nettoomsättning.
Eget kapital per aktie, SEK
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till
antalet utestående aktier vid periodens slut.
Engångsposter och omstruktureringskostnader
Poster som inte inr i de ordinarie afrstransaktionerna
samt respektive belopp av en väsentlig storlek och därmed
får en inverkan på resultat och nyckeltal, klassificeras som
engångsposter och omstruktureringskostnader.
FINANSIELLA RAPPORTER
136 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Nettoskuld/EBITDA
Genomsnittlig nettoskuld i förhållande till EBITDA exklusive
engångsposter och omstruktureringskostnader, baserad på
rullande tolvmånaders beräkning.
Omsättning utanför Sverige
Omsättning rapporterad till respektive land, som produkt eller
tjänst har levererats, uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Operativt kassaflöde
Kassaflödet fn den löpande verksamheten exklusive
engångsposter och omstruktureringskostnader samt betald
skatt men inklusive nettoinvesteringar i immateriella tillgångar
och materiella anläggningstillgångar.
Organisk tillväxt
Försäljningsförändringen justerad för valutaeffekter samt förvärv
och avyttringar jämfört med samma period föregående år.
P/E-tal
Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie.
Räntetäckningsgrad, ggr
Resultat före skatt med tillägg för räntekostnader i relation till
räntekostnader.
Rörelsekapital
Rörelsekapitalet utgörs av varulager, rörelsefordringar och
rörelseskulder och erhålls från rapporten över finansiell ställning,
men justeras i förekommande fall för ej kassaflödespåverkande
poster. Rörelsefordringarna består av kundfordringar, övriga
fordringar samt ej räntebärande förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter. I rörelseskulderna inr övriga ej ränte-
bärande långfristiga skulder, förskott från kunder, leverantörs-
skulder, övriga kortfristiga skulder samt ej räntebärande upp-
lupna kostnader och förutbetalda intäkter.
Rörelsemarginal
Rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.
Rörelseresultat
Resultat före finansiella poster och skatt.
relseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA
Resultat före planenliga avskrivningar och nedskrivningar.
Soliditet
Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande,
uttryckt i procent av balansomslutning.
Sysselsatt kapital
Balansomslutning minskat med icke räntebärande avsättningar
och skulder.
Total verksamhet
Kvarvarande verksamhet och avvecklad verksamhet.
Vinstmarginal
Resultat före skatt uttryckt i procent av nettoomsättning.
FINANSIELLA RAPPORTER
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 137
Hållbarhets-
rapport
Under 2024 fortsatte Lindab att utveckla
hållbarhetsarbetet för att möta förändrade
regelverk och samtidigt skapa värde för
kunder och samhället, i linje med inriktningen
”För ett bättre klimat”.
Allmän information om hållbarhetsrapporten 140
Om hållbarhetsrapporten 140
ESRS index 141
Lindabs affärsmodell 143
Lindabs hållbarhetsplan 143
Lindabs värdekedja 146
Resiliensen i Lindabs strategi och affärsmodell 147
Finansiella konsekvenser 147
Hållbarhetsstyrning 148
Dubbel väsentlighetsanalys 153
Intressentdialog 158
Externa initiativ och utmärkelser 160
Miljöinformation 161
EU:s taxonomi 161
Klimatförändringar 166
Föroreningar 181
Resursanvändning och cirkulär ekonomi 185
Samhällsansvarsinformation 194
Den egna arbetskraften 194
Arbetstagare i värdekedjan 208
Bolagsstyrningsinformation 214
Affärsetik 214
Datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning 219
TCFD index 221
Revisorns yttrande 221
138 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
Källa: https://www.eea.europa.eu/publications/europes-air-quality-status-2024
96 %
96 procent av Europas stadsbor
utsätts för ohälsosamma nivåer
av luftburna partiklar, vilket
ställer krav på god
ventilation.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 139
Om hållbarhetsrapporten
(BP-1, BP-2)
Hållbarhetsrapporten utgör Lindabs lagstadgade hållbarhets-
rapport i enlighet med Årsredovisningslagen. Lindab har valt att
förtidstillämpa de uppdaterade kraven i Årsredovisningslagen
samt upprättar hållbarhetsrapporten i enlighet med European
Sustainability Reporting Standards (ESRS) samt taxonomiför-
ordningen. Hållbarhetsrapporten uppfyller även de krav enligt
Årsredovisningslagens äldre lydelse som gällde före den 1 juli
2024. Rapporten har varit föremål för en översiktlig granskning
av Deloitte och revisorns uttalande återfinns på sidorna 221–222.
llbarhetsrapporten avser perioden 1 januari till 31 december
och inkluderar samtliga dotterbolag, vilket överensstämmer med
omfattningen av Lindabs finansiella rapporter per december 2024.
Lindab följer noggrant utvecklingen av Omnibus-förslaget inom
Europa och beaktar eventuella förändringar som kan ske framöver
Hållbarhetsrapporteringen bygger på kontinuerliga intressent-
dialoger och väsentlighetsanalyser. Relevant information om
immateriella rättigheter, know-how och innovationsresultat har
inkluderats. Påverkan, risker och möjligheter har bedömts för
Lindabs egen verksamhet samt för värdekedjan där det är rele-
vant och möjligt. Värdekedjan samt metod för dess kartläggning
beskrivs på sidan 146147 under rubriken Lindabs värdekedja.
För varje väsentligt område redovisas var i värdekedjan som
påverkan, risker och möjligheter uppstår. Lindab har en aktiv
dialog med aktörer i värdekedjan för att samla in data till hållbar-
hetsrapporteringen. Samtidigt finns flera utmaningar i värde-
kedjan, såsom låg mognadsgrad, variation i datakvalitet och
begränsad digitalisering. Lindab arbetar för att hantera dessa
utmaningar och stärka datainsamlingen med fokus på digitala
stöd. Rapporten bygger där så är möjligt på specifika data,
övriga delar baseras på underbyggda antaganden.
Under året har Lindab haft regelbundna avstämningar med
revisorer som en del av förberedelserna inför Corporate
Sustainability Reporting Directive (CSRD)-implementeringen.
Lindab planerar att kontinuerligt se över och förbättra rapport-
strukturen i takt med att mognad och praxis för CSRD utvecklas
iEuropa. Framåt kommer Lindab att arbeta vidare med digi-
talisering och vidareutveckling av systemstöd för hållbarhets-
rapportering, med målet att ytterligare stärka kvaliteten och
effektiviteten i rapporteringsprocessen och samtidigt frigöra tid
för att skapa mer värde inom hållbarhetsarbetet.
Principer, begränsningar och eventuella ändringar i rapporte-
ringen av olika hållbarhetsnyckeltal beskrivs i respektive avsnitt
och i enlighet med kraven i ESRS. För ytterligare information
finns ett ESRS-index på sidan 141. Flera hållbar hets frågor är
strategiska och integrerade i affärsmodellen och berörs därför i
andra delar av årsredovisningen. Hänvisningar görs då till dessa
delar. Referenser till de finansiella rapporterna anges med not
och sidnummer, medan andra rapporter anges med sidnummer,
rapportnamn och rubrik. Inom hållbarhetsrapporten används
endast sidnummer och rubrik där det behövs. Hänvisningar till
företagsbeskrivningen utgör inte en del av hållbarhets rapporten.
Externa webbplatser och rapporter som nämns är endast
avsedda som information och utgör inte heller en del av rappor-
ten. Framåtblickande uttalanden kan baseras på standarder
och processer som fortfarande utvecklas och bör inte ses som
exakta eller definitiva prognoser.
Lindab rapporterar även enligt Task Force on Climate- related
Financial Disclosures (TCFD), med ett översiktligt index på
sidan221. Lindab har valt att inte fortsätta rapportera i enlighet
med Global Reporting Initiative (GRI).
Allmän information
om hållbarhetsrapporten
SYFTET MED HÅLLBARHETSRAPPORTEN är att ge intressenter en tydlig och transparent
bild av hur Lindab arbetar för att skapa långsiktigt värde och samtidigt hantera
affärsmässiga, samhälleliga utmaningar och möjligheter. Ledorden ”För ett bättre
klimat” fungerar som en tydlig vägvisare för Lindabs hållbarhetsarbete.
140 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS index
(BP-2)
Lista över upplysningskrav Rubrik: sidhänvisning
ESRS 2 Allmänna upplysningar
BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna Om hållbarhetsrapporten: 140
BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter Om hållbarhetsrapporten: 140, Övergripande redovisningsprinciper: 150, Policyer: 152,
Dubbel väsentlighetsanalys: 153–157, Externa initiativ och utmärkelser: 160
GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll Styrning: 148
GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av
företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan
Styrning: 148
GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Ersättning: 150
GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet Due diligence: 151
GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering Rapporteringsprocess och hantering av rapporteringsrisker: 149
SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja Lindabs affärsmodell och erbjudande: 143, Lindabs värdekedja: 146–147, Styrning: 148
SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Intressentdialog: 158–159
SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till
strategi och affärsmodell
Dubbel väsentlighetsanalys: 153–157
IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig
påverkan, risker och möjligheter
Dubbel väsentlighetsanalys: 153–157, Väsentlig påverkan, risker och möjligheter:
166, 181, 185, 194, 197, 204, 208, 214, Dialog med medarbetare/arbetstagare i
värdekedjan samt metod för att bedöma och identifiera väsentliga påverkan, risker och
möjligheter: 196, 211
IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets
hållbarhetsförklaring
Dubbel väsentlighetsanalys: 153–157
MDR-A Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras Åtgärder: 168, 182, 187, 195, 210, 216, Åtgärder och resurser:169–172, 183,
188–189, 199, 210, 216
MDR-P Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor Policyer: 152, Policy: 167, 181, 186, 195, 209, 215
MDR-M Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor Dubbel väsentlighetsanalys: 153–157, Mått: 168, 182, 187, 196, 198, 205, 210, 216
MDR-T Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet
genom mål
Dubbel väsentlighetsanalys: 153–157, Mål: 167, 182, 186, 195, 197, 204, 209, 215
ESRS E1 Klimatförändringar
N/A Upplysningar enligt artikel 8 i förordning (EU) 2020/852 (Taxonomi-
förordningen)
EU:s taxonomi: 161–165
E1.GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem och lånestruktur: 169
E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar Åtgärder och resurser för klimatomställning och begränsning av klimatförändringar:
169–172
E1.SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till
strategi och affärsmodell
Förhållande till strategi och affärsmodell: 173
E1.IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig
klimatrelaterade påverkan, risker och möjligheter
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter: 166
E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar Policy: 167
E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer Åtgärder: 168, Åtgärder och resurser för klimatomställning och begränsning av klimat-
förändringar: 169–172
E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringar Mål: 167
E1-5 Energianvändning och energimix Energianvändning i egen verksamhet: 178–179
E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthus gas-
utsläpp
Begränsning av klimatförändringar: 174–177
E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som
finansieras genom koldioxidkrediter
Koldioxidkrediter och borttagning av växthusgaser: 173
E1-8 Intern koldioxidprissättning Internt koldioxidpris: 173
E1-9 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och
omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter
Förväntade finansiella effekter: 173
ESRS 2 Föroreningar
E2.IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig
påverkan, risker och möjligheter i samband med föroreningar
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter: 181
E2-1 Policyer relaterade till förorening Policy: 181
E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till förorening Åtgärder: 182, Åtgärder och resurser: 183
E2-3 Mål relaterade till förorening Mål: 182
ESRS 5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
E5.IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig
klimatrelaterade påverkan, risker och möjligheter
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter: 185
E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi Policy: 186
E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi Åtgärder: 187, Åtgärder och resurser: 188–189
E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi Mål: 186
E5-4 Resursinflöden Resursinflöden, inklusive resursanvändning: 190
E5-5 Resursutflöden Metallskrot och avfall: 191
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 141
HÅLLBARHETSRAPPORT
Lista över upplysningskrav Rubrik: sidhänvisning
ESRS S1 Den egna arbetskraften
SBM-1.S1 Intressenters intressen och synpunkter Dialog med medarbetare samt metod för att bedöma och identifiera väsentliga
påverkan, risker och möjligheter: 196
SBM-3.S1 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till
strategi och affärsmodell
Resiliensen i Lindabs strategi och affärsmodell: 147
S1-1 Policyer för den egna arbetskraften Policy: 195
S1-2 Rutiner för kontakter med medarbetare och deras företrädare
angående påverkan
Dialog med medarbetare samt metod för att bedöma och identifiera väsentliga
påverkan, risker och möjligheter: 196
S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka
de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem
Dialog med medarbetare samt metod för att bedöma och identifiera väsentliga
påverkan, risker och möjligheter: 196
S1-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan för den egna arbetskraften
och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de
väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och
dessa åtgärders ändamålsenlighet
Åtgärder: 195, Åtgärder och resurser: 199, 206
S1-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan
stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras
Mål: 195, 197, 204
S1-6 Uppgifter om företagets anställda Antal anställda: 200
S1-7 Uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är
anställda
Antal anställda: 200
S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog Social dialog, kollektivavtal och föreningsfrihet: 195
S1-9 Mångfaldsindikatorer Mångfald: 202
S1-10 Tillräckliga löner Rimliga löner och lika lön för likvärdigt arbete: 202
S1-11 Socialt skydd Skydd för anställda: 207
S1-12 Personer med funktionsvariation
S1-13 Utbildning och kompetensutveckling Utbildning och kompetensutveckling: 201
S1-14 Arbetsmiljö Olyckor och incidenter: 207
S1-15 Balans mellan arbete och fritid Balans mellan arbete och privatliv: 203
S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) Rimliga löner och lika lön för likvärdigt arbete: 202
S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan relaterade till
mänskliga rättigheter
Åtgärder mot diskriminering och trakasserier på arbetsplatsen: 203
ESRS S2 Medarbetare i värdekedjan
SBM-2.S2 Intressenters intressen och synpunkter Dialog med arbetstagare i värdekedjan och bedömning av påverkan, risker och
möjligheter: 211
SBM-3.S2 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till
strategi och affärsmodell
Resiliensen i Lindabs strategi och affärsmodell: 147
S2-1 Policyer för medarbetare i värdekedjan Policy: 209
S2-2 Rutiner för kontakter med medarbetare i värdekedjan angående
påverkan
Dialog med arbetstagare i värdekedjan och bedömning av påverkan, risker och
möjligheter: 211
S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka
medarbetare i värdekedjan kan uppmärksamma problem
Policy: 209
S2-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan för medarbetare i värdekedjan
och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de
väsentliga möjligheterna, vad gäller medarbetare i värdekedjan, och
dessa åtgärders ändamålsenlighet
Åtgärder, Åtgärder och resurser: 210
S2-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan
stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras
Mål: 209
ESRS G1 Affärsetik
GOV-1.G1 Förvaltnings-, tillsyns- och ledningsorganens ansvar Styrning: 215
IRO-1.G1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig
påverkan, risker och möjligheter
Metod för att bedöma och identifiera väsentlig påverkan, risker och möjligheter: 217
G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur Företagskultur: 217
G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Skydd för visselblåsare: 217
G1-4 Bekräftade fall av korruption och mutor Korruption och konkurrens: 218
142 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Lindabs affärsmodell och erbjudande
(SBM-1)
av de ESRS-sektorsstandarder som för närvarande diskuteras.
En växande efterfrågan drivs av ökat fokus på energibespa-
ringar och förbättrade inomhusmiljöer. Lindab finns idag på
20marknader. Antalet anställda per land redovisas i not 6 på
sidan 102.
Lindab kombinerar central effektivitet med lokal flexibilitet för
att erbjuda konkurrenskraftiga produkter och skräddarsydda
lösningar som stärker kundernas driftseffektivitet och minskar
klimatpåverkan. Företaget investerar i automation, effektivitet,
digitalisering och strategiska förvärv för att skapa långsiktigt
värde för kunder, aktieägare och medarbetare, samtidigt som
det bidrar till en mer hållbar byggbransch.
Mer information om Lindabs afrsmodell och erbjudande
finns på sidan 24–33 i företagsbeskrivningen under avsnitten
Värdeskapande i Lindab, Marknad och erbjudande samt Energi-
effektiva produkter.
Lindabs hållbarhetsplan
Inriktningen ”För ett bättre klimat” är vägledande för Lindabs hållbarhetsarbete. Hållbarhets-
planen utgår från tre perspektiv: ”Skapa hälsosamma byggnader”, ”Minska kundernas
klimat påverkan” och ”Bedriva en hållbar verksamhet”. Nedan presen teras en översikt av
Lindabs hållbarhetsplan samt en kort sammanfattning om status för respektive mål. En mer
detaljerad redovisning finns under respektive avsnitt ihållbarhets rapporten.
Ett övergripande mål
Fokusområde Åtgärder och mål Status Sida
Alla Nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan
till år 2050.
Under 2024 minskade Lindab sina utsläpp inom scope 1,
2 och 3 med totalt 10 procent jämfört med basåret 2022.
1)
169
176
1) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är mätning mot basår ej relevant.
Skapa hälsosamma byggnader
Fokusområde Åtgärder Status Sida
Öka kunskapen
om hälsosam
inomhusluft
Öka den allmänna kunskapen och med veten heten
om bra inomhusluft.
På flertalet marknader har Lindab under 2024 deltagiti,
såväl som arrangerat, evenemang med fokus på
ventilation.
32
Öka efterfrågan på hälsosamt inomhusklimat vid val
av bostad, kontor eller andra inomhus miljöer.
Lindab delar kontinuerligt hälsofördelarna av god
ventilation globalt och lokalt via webbplatser, i sociala
medier och bloggposter.
32
Driva lagstiftning
och bransch-
standarder
Påverka och driva regler och standarder i bransch-
organisationer och andra samarbets organ på alla
våra marknader.
2024 var Lindab engagerad i mer än 50 forum på
europeisk och nationell nivå på 16 av de 20 marknaderna.
160
Om det inte finns samarbetsforum i ett land ska vi
arbeta för att skapa ett.
På de marknader där Lindab inte är del av ett sam-
arbets forum, finns det redan befintliga forum som Lindab
planerar att ansluta sig till.
160
Lindabs affärsmodell fokuserar på att utveckla och leverera
innovativa och hållbara lösningar inom ventilation och byggnads-
komponenter. Syftet är att skapa energieffektiva system för
bättre inomhusklimat och minska fastigheters klimatpåverkan.
Det ger en afrsidé som bygger på hållbarhet. Visionen är att bli
ledande inom transport och fördelning av luft i Europa. Lindabs
affärsmodell strävar efter att skapa långsiktigt värde för både
sina kunder och aktieägare, samtidigt som företaget arbetar
för att uppnå sina hållbarhetsmål och bidra till en mer hållbar
byggbransch.
Som ett av Europas ledande ventilationsföretag erbjuder
Lindab produkter med hög kvalitet, montagevänlighet och
llbarhet. Dessutom erbjuds tak- och bygglösningar, främst
för den skandinaviska marknaden. Mer information om intäkter,
kostnadsstruktur och tillgångsfördelning per affärssegment
finns i not 7 på sidan 104. Lindabs verksamhet omfattas inte
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 143
HÅLLBARHETSRAPPORT
Minska kundernas klimatpåverkan
Fokusområde Åtgärder och mål Status Sida
Hållbara och
energi effektiva
lösningar
Minska kundernas miljöpåverkan genom våra
produkter.
2024 levererade Lindab världens första ventilations produkter
i fossilfritt stål och återvunnet stål.
33
39
Publicera miljövarudeklarationer motsvarande
50procent av försäljningen av egentillverkade
produkter som är globalt tillgängliga till år 2025.
1)
Lindab har EPD:er för egentillverkade produkter som
är globalt tillgängliga, vilket motsvarar 44 procent av
omsättningen.
189
Publicera Lindabs materialguide 2025.
1)
Arbetet pågår. 188
Digitala
hjälp
medel och
ny teknik för att
optimera energi-
användningen
Erbjuda uppkopplade produkter för att kunna
optimera inomhus klimatet och minska energi-
förbrukningen.
Under 2024 lanserade Lindab en distansbaserad support-
funktion för de uppkopplade UltraLink-produkterna.
Lösningen minskar behovet av resor, sparar tid för kunderna
och har bidragit till ökad kundnöjdhet.
Utveckla smarta produkter med syfte att öka
livslängden samt erbjuda bättre kringtjänster.
Lindabs uppkopplade UltraLink-produkter har fått utökad
funktionalitet genom en mjukvaruuppdatering som integrerar
ventilationssystemet med värme- och kylsystem. Uppdate-
ringen optimerar driften genom att förhindra att systemen
motverkar varandra. Mjukvaruuppdateringar har sedan
tidigare varit tillgängliga för samtliga kunder.
Utöka och förbättra hållbarhetsinformationen i
webbshop och digitala produktkataloger under 2025.
Från 2024 visas information om miljöbedöm ningar direkt
i webbshopen på vissa marknader, vilket underlättar
för kunder att välja mer hållbara produkter. Under 2024
lanserade Lindab tjänsten "Spåra din leverans", som gör det
möjligt att följa leveranser av sandwichpaneler och högprofil
via ett mobil anpassat system, samt visa transport ernas
klimatpåverkan.
33
Cirkulär
ekonomi med
en hög grad av
återanvändning
Designa produkter som kan uppgraderas, renoveras
eller återvinnas.
Lindab har återtagssystem för vissa produkter, som ventila-
tionsmaskiner och decentraliserade enheter, där produkterna
renoveras och säljs igen. På flera marknader drivs projekt för
att utöka erbjudandet om återtag och möjliggöra återbruk.
33
Samarbeta inom branschen för att skapa cirkulära
flöden med fokus på att reducera miljöpåverkan.
Lindab deltar i flera forum för att öka kunskapen, diskutera
hinder och lösningar samt utveckla praxis inom området.
Exempel på detta är Nordic Circular Design Program,
LFM30 och lokala branschorganisationer.
160
Ett mätbart mål kommer att fastställas efter att
Lindabs materialguide har publicerats.
Arbetet pågår.
1) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är mätning mot basår ej relevant.
Bedriva en hållbar verksamhet
Fokusområde Åtgärder och mål Status Sida
Hållbara inköp Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer
1)
iförsta led ha skrivit under leverantörskoden.
2)
98 procent av Lindabs leverantörer har signerat Lindabs
leverantörs kod eller egen uppförandekod godkänd av Lindab.
212
Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer
1)
iförsta led vara hållbarhetscertifierade.
2)
91 procent av Lindabs leverantörer har certifierats. 212
Lindab åtar sig att minska de absoluta växthus-
gas utsläppen inom scope 3 från inköpta varor och
tjänster, uppströms transporter, avfall genererat i
verksamheten och användning av sålda produkter
25procent till år 2030 från basåret 2022.
3)
Under 2024 minskade utsläppen inom Scope 3 från inköpta
varor och tjänster, uppströms transporter, avfall genererat
i verksamheten och användning av sålda produkter med
8procent jämfört med basåret 2022.
175
År 2030 ska utsläppen för inköpt stål enligt förväntad
volym minska med 101 kton CO
2
e till år 2030 från
basåret 2022. Vilket skulle innebära att 43 procent av
det inköpta stålet är koldioxid reducerat.
Utsläppen från stål minskade med 13 ton jämfört med 2022,
och 0,2 procent av den inköpta volymen stål råmaterial var
koldioxidreducerat.
176
144 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Hållbar
produktion
Lindab åtar sig att minska de absoluta växthus gas-
utsläppen inom scope 1 och 2 med 56 procent till
år 2030, från basåret 2022.
4)
Lindabs CO
2
e-utsläpp minskade med 42 procent, från
20857ton år 2022 till 12 158 ton år 2024.
175
Lindab ska använda 100procent fossilfri el i egen
verksamhet år 2030.
5)
2024 kom 88 procent av Lindabs elkonsumtion från förnybar
el, vilket är en ökning jämfört med 66 procent 2023.
178
Minska andelen metallskrot från egen tillverkning med
9procent till 2030, jämfört med 2023.
Andelen skrot i förhållande till använda metaller ökade med
3procent jämfört med 2023.
191
Hållbara
transporter
50 procent av alla godstransporter som finansieras
av Lindab, mellan Lindabs anläggningar och till kund,
ska drivas med förnybara bränslen eller el till 2030 och
100 procent till 2040.
5)
7 procent av Lindabs lastbilar och 3 procent av transporter
med externa lastbilar drivs med el eller förnybart bränsle.
184
100 procent av Lindabs tjänstebilar ska drivas med
förnybara drivmedel eller el år 2030.
5)
55 procent av Lindabs företagsbilar drivs av förnybara
drivmedel eller el, vilket är en ökning från 50 procent 2023.
184
Senast 2025 ska 100 procent av transportavtalen
mellan Lindab och leverantörer i första led inkludera
miljökrav.
5)
90 procent av Lindabs transportleverantörer har under-
tecknat Lindabs miljökrav för transportörer.
184
Samarbeta med kunder och leverantörer för att skapa
transport lösningar med fokus på att minska miljö-
påverkan.
Lindab har flera samarbeten med kunder och leverantörer,
bland annat mobila containerlösningar för produktion av
ventilationskanaler på byggprojekt. Under 2024 utökades
konceptet med ytterligare en container.
40
Attraktiv arbets-
givare och säker
arbetsplats
Målen omfattar
Lindabs direkt-
anställda. Se fler
delmål på sidorna
197 och 204.
Varje år vara rekommenderad som arbetsgivare av
minst 90procent av medarbetarna.
2)
Under 2024 minskade LTIF till 3,6 jämfört med 9,0 år 2023. 207
Lindab ska ha samma procentandel kvinnor och män
i seniora chefspositioner som i Lindabkoncernen som
helhet senast 2030.
5)
Andelen kvinnor på Lindab var 23 procent under 2024, och
andelen kvinnor i seniora chefspositioner var 22 procent.
202
Lindab ska ha en årlig personalomsättning på
5–10procent.
2)
Personalomsättningen, baserat på de som slutat av fri vilja,
var 3,5 procent under året.
200
Minska antal arbetsplatsolyckor per miljon arbetade
timmar (LTIF) till 4 eller lägre till år2026. Långsiktig
vision om noll olyckor.
5)
För 2024 skulle 90 procent av medarbetarna rekommen-
dera Lindab som arbetsgivare, vilket innebar att målnivån
uppnåddes för femte året i rad.
196
Samhälls-
engagemang
Stödja samhällsaktiviteter kopplade till Lindabs
verksamhet på de orter där Lindab finns.
Lindab har fortsatt att stödja lokala initiativ för barn och
unga, exempelvis genom samarbeten med Rögle Hockey
och Engelholms Volleybollklubb för att främja sysselsättning
och inkludering.
213
Skapa förutsättningar i arbetslivet för att kunna delta
iideella engagemang.
Lindab i Danmark och Storbritannien erbjuder medarbetare
en betald ledig dag för att engagera sig i ideellt välgören-
hetsarbete.
213
Etiskt
företagande
Upprätthålla nolltolerans mot repressalier mot
vissel blåsare.
2)
Inga fall av repressalier mot visselblåsare har rapporterats
eller kommit till Lindabs kännedom.
217
Upprätthålla nolltolerans av korruption i all Lindabs
verksamhet.
2)
Inga incidenter kopplade till korruption har inträffat under
året eller kommit till Lindabs kännedom.
218
1) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst
25KEUR omfattas. Leverantörer som tillkommer via förvärv ska certifieras under sitt första år som del av koncernen.
2) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är målår samt mätning mot basår ej relevant.
3) let är kopplat till flera fokusområden i hållbarhetsplanen. Målet inkluderar inköp av direkt material samt transport mellan Lindabs anläggningar och transport
till kund som Lindab betalar.
4) Marknadsbaserad metod. Målgränsen inkluderar markrelaterade utsläpp och borttagningar från bioenergiråvaror.
5) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är mätning mot basår ej relevant.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 145
HÅLLBARHETSRAPPORT
Lindabs värdekedja
(SBM-1)
Lindabs värdekedja grundar sig på kundnärhet och tillhandahållande av produkter av hög
kvalitet med snabb leverans. Långsiktiga relationer med leverantörer och kunder främjar
effektivitet, kvalitet och ansvarsfullt beteende genom hela värdekedjan. Genom att anta
ett värdekedjeperspektiv kan Lindab fatta välgrundade beslut som gynnar verksamheten
samtidigt som påverkan på intressenter och miljö beaktas.
Uppströms
Lindab är beroende av stabila leverantörskedjor som omfattar
råmaterial, komponenter och produkter. Leverantörskedjan
om fattar olika material som metaller, isolering, gummi, plast,
kemikalier, kartong, trä samt komponenter och färdiga produkter.
s mer om Lindabs materialanvändning på sidan 190 under
rubriken Resursinflöden, inklusive resursanvändning. Återvunnen
råvara används i vissa material för att minska klimat påverkan.
Transport av råmaterial, material och färdiga produkter ingår
också i leverantörskedjan. Lindab strävar efter att minimera
påverkan genom att främst genomföra inköp från företag inom
EU. Lindabs leverantörer har en avgörande roll i att minska
företagets totala växthus gas utsläpp, då majoriteten av utsläppen
härrör från materialinköp. Leverantörsprogrammet strävar efter
att säkerställa att policyer och regelverk efterlevs, läs mer på
sidorna 208–212 under rubriken Arbetstagare i värdekedjan.
Lindabs verksamhet och erbjudande
Lindab är ett ledande ventilationsbolag i Europa. Huvudaffärs-
området Ventilation Systems levererar lösningar för energieffektiv
ventilation och ett hälsosamt inomhusklimat, medan Profile
Systems fokuserar på produkter i tunnplåt för tak, fasader
och takavvattning i norra Europa. Mer information om intäkter,
kostnadsstruktur och tillgångsfördelning per affärssegment finns
i not 7 på sidan 104. Lindab har under året stärkt sin geogra-
fiska närvaro och sitt produkt utbud genom företagsförvärv. Vid
utgången av 2024 fanns Lindab på mer än 200 platser fördelat
på 20 länder i Europa och USA, med produktion, lager, butiker
och kontor. Centrala stålinköp för koncernen effektiviserar pro-
cessen och säkrar råvarutillgång.
Lindabs produktutveckling är inriktad på att möta kundernas
behov och förväntningar samtidigt som Lindab bidrar till deras
lönsamhet genom bland annat minskade driftskostnader. Pro-
duktutvecklingen prioriterar energieffektivitet och inomhusklimat,
med ökat fokus på materialens klimat påverkan under de senaste
åren. Effektiv produktion i centraliserade en heter och lokal
närvaro minskar transporter samt förbättrar service. Lindabs
distributionsnät och lagerhållning säkerställer tillgänglighet och
pålitliga leveranser. Lokalt sortiment säkerställer att kunden
erbjuds de produkter som efterfrågas på respektive marknad.
Lindab har investerat i egna butiker och distributionscenter där
personal med rätt kompetens kan erbjuda kundnära support
och service.
E-handel vidareutvecklas för att möta nya köpbeteenden. För
vissa av Lindabs produkter sträcker sig engagemanget bortom
försäljningen, där support och service erbjuds för att säkerställa
optimal användning av produkterna. Lindabs IT-lösningar för-
enklar planering av energieffektiva ventilationssystem och inklu-
derar avancerade dimensionerings- och simuleringsprogram.
Lindabs egen verksamhet omfattar också företagsinfrastruktur
för personal, IT, juridik, ekonomi och marknadsföring.
Nedströms
Lindab strävar efter att vara det självklara leverantörsvalet för
energieffektiva ventilationssystem i byggnader med bra inom-
husklimat, vilket också minskar kundernas miljöpåverkan. Läs
mer om produkterbjudandet på sidorna 28–31 i företagsbeskriv-
ningen under avsnittet Energieffektiva produkter. Direkta kunder
inkluderar installatörer, ventilationsentreprenörer, plåtslagare,
distributörer, grossister inom byggmaterial och entreprenörer,
medan indirekta kunder utgörs av konsulter, ingenjörer, fastig-
hetsägare och arkitekter.
Lindabs affärsmodell fokuserar på att utveckla hållbara lös-
ningar inom ventilation och byggnadskomponenter för energi-
effektiva system som förbättrar inomhusklimatet och minskar
klimatpåverkan, vilket skapar långsiktigt värde för kunder,
investe rare och andra intressenter. Produkterna installeras och
driftsätts i nya eller renoverade byggnader. Lindab erbjuder
Centrala inköp
Inköp av andra varor
Central produktion
Lokal produktion
Lokalt sortiment
Råmaterial Inköp Produktutveckling Produktion Distribution Byggarbetsplats Färdig byggnad Återvinning
Hög leveransprecision
Eget distributionsnät
Effektiv lagerhantering
146 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
även produkter för uppgradering av ventilationssystem. När
produkterna når slutet av sin livscykel eller om förutsättningarna
för byggnaden förändras, demonteras de för vidare hante-
ring. För vissa produkter erbjuds återtagssystem för att främja
återanvändning. Vanligtvis klassificeras produkterna som avfall
och återvinns, med hänsyn till gällande avfallsregler på varje
marknad. På vissa marknader undersöks möjligheter för mer
återbruk, där produkter renoveras för återanvändning. Lindabs
eget avfall, mestadels stål, hanteras enligt avfallstrappan och tas
om hand av lokala avfallshanterare enligt gällande regelverk.
Metod för kartläggning
Lindabs kartläggning av värdekedjan omfattar identifiering av
relevanta aktörer och flöden, från leverantörer till kunder. För att
kerställa en grundlig och korrekt bild har experter från olika
områden på Lindab varit delaktiga och externa konsulter har
anlitats för att förstå specifika flöden. Processen inkluderade en
aktiv dialog med leverantörer, partners samt externa experter för
att samla in data om påverkan samt identifiera risker och möjlig-
heter. Arbetet är en kontinuerlig process som utvecklas för att
skapa en mer komplett bild och förbättra både datainsamlingen
och hållbarhetsarbetet i värdekedjan.
Resiliensen i Lindabs
strategi och affärsmodell
(SBM-3.S1, SBM-3.S2)
Lindabs strategi och affärsmodell är utformade för att säkerställa
motståndskraft och långsiktig framgång genom att hantera
väsentlig miljömässig, social och styrningsrelaterad påverkan
samtidigt som möjligheter för hållbar tillväxt nyttjas. En del av
strategin är att hantera klimatrelaterade risker, vilket bland annat
inkluderar övergången till koldioxidreducerade lösningar och
en stärkt leverantörskedja via partnerskap och certifieringar.
Satsningar på energieffektiva lösningar och koldioxidreducerade
material stärker Lindabs förmåga att möta lagkrav och kundför-
väntningar. Lindab följer noga intressenters behov och föränd-
ringar i regelverk för att säkerställa en balanserad omställning.
En balanserad omställning kommer innebära tillväxt för Lindab.
Som en attraktiv arbetsgivare är Lindab övertygat om att
engagerade och välmående medarbetare är en grundpelare för
framgång. Hållbarhetsarbetet drivs av definierade åtgärdsplaner
som säkerställer att uppsatta mål nås på ett effektivt sätt. Dessa
planer, tillsammans med tillhörande resurser, redovisas under
respektive avsnitt i rapporten. En detaljerad analys av resiliensen
i Lindabs strategi kopplat till klimatförändringarna presenteras
på sidorna 173174 under rubriken Förhållande till strategi och
affärsmodell.
Finansiella konsekvenser
För Lindab är den hållbara omställningen en strategisk möjlighet
att stärka marknadsposition och driva lönsam tillväxt. Strategi
och planer anpassas för att möta framtida utmaningar och
möjligheter med syfte att fånga nya affärsmöjligheter. Lindab har
identifierat väsentliga risker och möjligheter kopplade till klimat-
för änd ringar och energi avseende skärpta regulatoriska krav
och förändrade kundförväntningar, läs mer på sidan 166 under
rubriken Väsentlig påverkan, risker och möjligheter i avsnittet
för Klimatförändringar. Identifierade finansiella effekter av risker
och möjligheter kopplade till hållbar omställning hanteras genom
Lindabs riskhanteringsprocess.
Under 2024 har inga väsentliga effekter i de finansiella rappor-
terna noterats som är kopplade till den hållbara omställningen.
Även om användning av koldioxidreducerat stål ökar något så är
påverkan i de finansiella rapporterna i dagsläget inte väsentlig.
De finansiella risker och möjligheter som kan uppstå fram-
över beskrivs på sidan 166 under rubriken Väsentlig påverkan,
risker och möjligheter i avsnittet för Klimatförändringar. Under
2024 lanserades produkter i återvunnet stål, men försäljningen
av dessa står än så länge för en ytterst liten del av Lindabs
omsättning. För den kommande rappor te rings perioden bedöms
inga väsentliga justeringar av redovisade värden på tillgångar
och skulder föreligga till följd av klimatrelaterade risker eller
möjligheter. Lindabs bedömning är att identifierade klimat risker
och -möjligheter på kort och medellång sikt påverkas av kunders
efterfrågan och betalningsvilja vad gäller energieffektiva produk-
ter med låg klimatpåverkan. Vidare påverkas Lindab av externa
faktorer såsom stålindustrins omställningsförmåga och kom-
mande beskattning av växthusgasutsläpp. Lindabs bedömning
är att fokus på energieffektiva produkter kommer att påverka
koncernen positivt, men att effekterna i de finansiella rappor-
terna är svårbedömda både på kort och lång sikt. I dagsläget
bedöms dock identifierade klimatrisker och möjlig heter inte ha
en väsentlig påverkan på Lindabs finansiella rapporter på kort
eller medellång sikt, eftersom Lindab har goda möjligheter att
anpassa sitt erbjudande efter marknadens efterfrågan. För mer
information om klimatrelaterade faktorers påverkan på de finan-
siella rapporterna se not 4 på sidorna 9798.
På längre sikt förväntas de finansiella rapporterna att på -
verkas positivt av den hållbara omställningen. Omfattningen av
effekterna är dock beroende av en stor mängd framtida faktorer
som tillgång till koldioxidreducerat stål, regulatoriska krav samt
kunders efterfrågan och betalningsvilja. Lindab har upprättat
scenarioanalyser enligt riktlinjerna i TCFD. Analyserna belyser
potentiell påverkan på finansiella resultat under två framtida
klimatrelaterade scenarier, se mer på sidorna 179–180.
Lindabs tillväxtstrategi innefattar fortsatta strategiska förvärv
inom ventilationsområdet för att bland annat komplettera
Lindabs erbjudande med ny teknologi, nya kundsegment och
nya marknader. Samtidigt förblir fokus på produktutveckling en
prioritet, med målet att erbjuda kunder lösningar som har låg
klimatpåverkan genom hela produktlivscykeln. Dessa strategier
är centrala och en del i verksamhetens aktiviteter med syfte
att uppnå finansiella mål och skapa långsiktigt värde för såväl
kunder som aktieägare.
Lindab har under 2024 tecknat ett långfristigt kreditavtal som
under januari 2025 länkades till ett antal hållbarhetsmål, se kom-
mentarer till koncernens rapport över finansiell ställning sidan 78
och not 34 sidan 127.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 147
HÅLLBARHETSRAPPORT
Styrning
(GOV-1, GOV-2, SBM-1)
Styrelsen
Styrelsen har det övergripande ansvaret för Lindabs hållbarhets-
arbete och är delaktig i beslut om strategier, policyer och mål.
verkan, möjligheter och risker identifieras genom dubbel
väsent lig hetsanalys och riskbedömning, där styrelsen ansvarar
för att säkerställa den övergripande bedömningen samt god-
känner resultatet.
Policyer, åtgärder, målsättningar och resultat utvärderas
årligen av styrelsen för att säkerställa ändamålsenlighet och
effektivitet. Vid beslut om strategi och större strukturella trans-
aktioner beaktar styrelsen påverkan, risker och möjligheter
samt väger in eventuella kompromisser för att säkerställa en
balans mellan finansiella och hållbarhetsmässiga mål. Väsent-
lig påverkan, risker och möjligheter som beaktas under 2024
avser de som framkommit i den dubbla väsentlighets analysen,
sidorna153157, i not 3 på sidan 92 samt i bolags styrnings-
rapporten på sidorna 62–63 under rubriken Riskhantering.
Informa tion om styrel sens sammansättning återfinns på sidan
202 under rubriken Mångfald samt i not 6 på sidan 102.
Ytterligare detaljer om styrel sens arbete finns i bolags styrnings-
rapporten, sidorna 50–52 under rubriken Styrelse.
Styrelsen följer årligen upp samtliga väsentliga hållbarhetsini-
tiativ och tillhörande mål. Särskilt strategiskt viktiga hållbarhets-
områden följs upp mer frekvent. Koncernens hållbarhetschef har
under året gett en uppdatering om utvecklingen inom hållbar-
hetsarbetet vid varje möte med revisionsutskottet. Hållbarhets-
frågor kopplade till den finansiella rapporteringen och hållbar-
hetsrapporteringen behandlas av revisionsutskottet.
Lindabs hållbarhetsrapport godkänns gemensamt av styrel sen
och VD. Avvikelser eller åtgärder vid incidenter som rör Lindabs
hållbarhetsinitiativ eller uppförandekod rapporteras till styrelsen.
Denna transparenta och involverande process är avgörande för
att säkerställa ansvarstagande och effektivitet i hållbarhetsarbetet.
Styrelsens kompetens inom hållbarhet har byggts upp genom
erfarenheter som operativa chefer i bolag med liknande regelverk
som Lindab samt via styrelse upp drag i andra bolag. Styrelseleda-
möterna har kunskap som är relevant för Lindabs bransch, geo-
grafiska marknader och produkter. Styrelsen har erfarenhet inom
fastighetsbranschen, stålindustrin, cirkularitet, bolagsstyrning och
ledarskap för att driva företag med engagerade med arbetare.
Denna kompetens är direkt kopplad till Lindabs identifierade
påverkan, risker och möjligheter. För att säkerställa att styrelsen är
välinformerad och har relevant kompetens inom hållbarhetsfrågor
hålls regelbundna upp date rings möten. Under 2024 genomfördes
även en riktad utbildning om EU:s nuvarande och kommande
Hållbarhetsstyrning
hållbar hets regel verk. Vidare utbildningsinsatser planeras för 2025
för att ytterligare stärka styrelsens kunskap.
Koncernnivå
Lindabs VD och koncernchef har det strategiska ansvaret för
företagets hållbarhetsarbete. VD och koncernchef är involverad i
arbetet och är den som fattar beslut om nya större initiativ samt
tillsammans med styrelsen godkänner hållbarhets rapporten.
Koncern ledningen bidrar genom att utveckla strategier, policyer
och mål, och har varit delaktig i arbetet med den dubbla
väsentlighets analysen. I sitt arbete beaktar koncernledningen
väsentlig påverkan samt risker och möjligheter som identifierats
genom dubbla väsentlighetsanalysen sidorna 153–157, i not 3
på sidan 92 samt i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 62–63
under rubriken Riskhantering. Koncernledningens sammansätt-
ning presenteras på sidan 202 under rubriken Mångfald samt i
not 6 på sidan 102. Hållbarhetsarbetet på koncernnivå leds av
koncernens hållbarhetschef som arbetar i nära samarbete med
centrala funktioner såsom finans, HR, inköp, sälj, logistik och
kommunikation. Hållbarhetschefen rapporterar till kommunika-
tionschefen, som i sin tur rapporterar till VD och koncernchef
och deltar vid koncern lednings möten. Koncernens hållbarhets-
chef ansvarar för att regelbundet informera koncernledningen
om hållbarhetsarbetets framsteg. Genom möten och rapporter
följs pågående initiativ och måluppfyllelse upp, och hållbarhets-
len utvärderas för att säkerställa deras relevans. Uppfölj-
ningen sker minst två gånger per år, eller oftare vid behov, med
både kvantitativa och kvalitativa mått.
Under året har Lindab initierat halvårsuppföljningsmöten med
respektive region för att gå igenom resultat, rapportering och
status för den lokala hållbarhetsplanen som varje bolag åtagit sig
att genomföra. Dessa möten har visat sig vara mycket fram-
gångsrika, då de har bidragit till en ökad förståelse för hållbar-
hetsarbetet och ytterligare accelererat framstegen.
Koncernledningens hållbarhetskompetens baseras på praktisk
erfarenhet och strategiskt arbete inom relevanta branscher och
marknader. Den kompletteras med expertkunskap från andra
roller inom områden relaterade till Lindabs identifierade påverkan,
risker och möjligheter. Tillsammans driver detta arbetet för att
förvalta möjligheter och minska risker samt negativ påverkan.
Regelbundna uppdateringar och informationsmöten säkerställer
att ledningen håller sig uppdaterade kring hållbarhetsregelverk.
Under 2023 deltog delar av ledningen i en utbildning om CSRD
och ESRS med fokus på dubbel väsentlighetsanalys och under
2024 har dialogen kring regel verken fortsatt. Denna kombination
av erfarenhet och kontinuerlig utbildning gör koncernledningen
väl rustad att driva Lindabs hållbarhetsagenda framåt.
Uppförandekoden och afrsstrategin ligger till grund för styrningen av Lindabs hållbarhets-
arbete. Lindabs hållbarhetsplan påverkar hur strategin genomförs inom hela verksamheten.
Hållbarhets planen bygger på dubbel väsentlighetsanalys, intressent dialog och uppfyllelse
av de långsiktiga hållbarhetsmålen, FN:s hållbara utvecklingsmål samt Parisavtalet. Andra
utgångspunkter är de krav som ställs på företaget enligt lagstiftning samt ramar och
standarder för rapportering.
148 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Hållbarhetsnätverk
Lindab har etablerat ett hållbarhetsnätverk inom koncernen som
består av regionala hållbarhetsspecialister och leds av koncer-
nens hållbarhetschef. Nätverket syftar till att samordna utveck-
ling, led ning, styrning och uppföljning av hållbarhetsarbetet inom
koncer nen. Ansvar för implementering av hållbarhetsplanen
och upp fyll an det av målen är delegerat till dotterbolagen, som
utarbetar lokalt anpassade hållbarhetsplaner med specifika mål
och aktiviteter för att nå dessa. De regionala hållbarhetsspecia-
listerna stödjer dotterbolagen i att integrera hållbarhetsplanerna
och bistår i att uppnå de över grip ande målen.
Utöver detta finns även nätverk för specifika områden inom
hållbarhetsarbetet, exempelvis nätverket för miljövarudeklara-
tioner. Syftet med dessa nätverk är att identifiera effektiva och
gemensamma metoder inom koncernen samt att dela kunskap
för att stärka och effektivisera arbetet med hållbarhet.
Rapporteringsprocess och
hantering av rapporteringsrisker
(GOV-5)
För att hantera risker i rapporteringen tillämpar Lindab en tydlig
och välstrukturerad styrning av hållbarhetsfrågor, använder redo-
visningsprinciper som följer ESRS-kraven och har implementerat
ett dedikerat rapporteringssystem, Position Green, som möjlig-
gör transparens och spårbarhet i data.
Rapportering av hållbarhetsdata sker två gånger per år på
bolagsnivå och resultaten aggregeras samt presenteras sedan
på koncernnivå. Vissa mål, såsom arbetsplatsolyckor per miljon
arbetade timmar (LTIF) har bedömts nödvändigt att följa upp
med ett tätare intervall, varför rapportering och uppföljning görs
månadsvis. Den externa hållbarhetsrapporteringen kompletteras
med en intern rapport som ger detaljerad information per bolag.
Detta hjälper till att skapa en djupare förståelse för bolagens
llbarhetsinitiativ och status mot uppsatta mål. Nästa steg är
att se över formatet på den interna rapporteringen för att göra
resultaten mer tillgängliga för alla inom koncernen, vilket ska
bidra till att integrera hållbarhet ytterligare i den dagliga verksam-
heten och tydliggöra hur väl Lindab utvecklas mot uppsatta
hållbarhetsmål.
För att säkerställa hög kvalitet på hållbarhetsdata och minska
riskerna för fel eller ofullständighet genomförs kontinuerliga
förbättringar av såväl intern som extern data, inklusive utbild-
ningar och kravställning gentemot leverantörer. Under 2024 har
Lindab anpassat mätpunkterna till kraven i ESRS. Vidare har
flera interna riktlinjer arbetats fram för att säkerställa enhetlig
tolkning och rapportering till bolagen av Lindab. Under 2025
kommer fokus ligga på att effektivisera rapporteringen genom
att använda mer digitala stöd.
Den rapporteringsprocess för hållbarhetsspecifika data som
antogs under hösten 2023 har under året förbättrats och förtyd-
ligats. Detta med syfte att säkerställa rapportering i enlighet med
CSRD och för att ytterligare förtydliga ansvarsfördelning, upp-
följning för att på så sätt höja kvaliteten på hållbarhetsdata och
minska risken för felaktigheter. Genom rapporterings processen
kerställs att rapporterad data granskas och analyseras av
annan person än den som rapporterat data. Inhämtning och
rapportering av hållbarhetsdata är en utmaning då området
genomgår betyd ande förändring och utveckling, vilket kräver nya
arbetsmetoder och ny kunskap på flera nivåer inom koncernen.
Kvaliteten i rapporteringen har förbättrats över tid, men över-
ngen till hållbarhetsrapportering enligt CSRD och ESRS har
medfört att betydligt mer fokus har riktats mot kvaliteten på
rapporteringen. Det finns fortsatt utmaningar med osäkerhet i
llbarhetsrapporteringen, särskilt när det gäller delning av data
inom värdekedjan. För att öka kompetensen inom hållbarhets-
området och dela erfarenheter har Lindab under 2024 anordnat
flera interna webbinarier för de medarbetare som är involverade
i rapporteringen av hållbarhetsdata.
Intern kontroll arbetar för att säkerställa att en robust hållbar-
hetsrapporteringsprocess föreligger och efterlevs. Genom detta
läggs grunden för att säkerställa enhetlig hållbarhetsrapportering
inom Lindabbolagen. Lindab har etablerat interna kontroll system
för att säkerställa identifiering och minimering av risker för
hållbarhetsrapportering. Processer och kontroller för håll bar hets-
rappor te ring övervakas kontinuerligt och optimeras vid behov.
Årliga riskbedömningar genomförs med syfte att identifiera risker
baserat på väsentlighet, komplexitet och sannolikhet för avvikel-
ser baserat på erfarenhet. Internkontrollfunktionen inom Lindab
genomför stickprovskontroller på olika områden av rapporterade
hållbarhetsdata, exempelvis medarbetares medvetenhet om
rapporteringsprocessen samt dokumentation och spårbar-
het för rapporterad hållbarhetsdata. Identifierade avvikelser
vid genomförd internkontrollgranskning rapporteras till berört
bolag tillsammans med föreslagna åtgärder för att avhjälpa
noterade avvikelser. Koncernens hållbarhetschef informeras
vid behov. Beroende på typ av avvikelse involveras relevanta
parter i hållbarhetsrapporteringsprocessen för att tillsammans
genomföra nödvändiga förbättringar. Iakttagelser från interna
kontrollgranskningar under året rapporteras till revisionsutskottet
två gånger per år och till styrelsen en gång per år. Arbetet med
intern kontroll beskrivs ytterligare på sidan 53 i bolagsstyrnings-
rapporten under rubriken Intern styrning.
Revisionsutskottet för en löpande dialog med koncernens
hållbarhetschef kring efterlevnad av nya hållbarhetsregelverk
och ställer krav på hållbarhetsrapporteringen. Därutöver har
revisions utskottet ett övervakande ansvar avseende intern kon-
troll och behandlar frågor som rör revisorernas oberoende.
Lindabs hållbarhetsrapport är föremål för översiktlig gransk-
ning av bolagets revisor. Det innebär att granskning av håll-
barhetsrapporten och årsredovisningen genomförs av samma
revisor och att revisorn är oberoende i förhållande till Lindab.
Revisorn avrapporterar observationer till företagsledning,
revisionsutskott och styrelse. Alla observationer från genomförd
granskning hanteras genom handlingsplan med ansvarsfördel-
ning och tidsfrist, med regelbunden uppföljning med revisions-
utskottet.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 149
HÅLLBARHETSRAPPORT
Övergripande
redovisningsprinciper
(BP-2)
Hållbarhetsrapporten omfattar både Lindabs egen verksamhet
och värdekedjan samt innehåller beskrivningar av påverkan,
risker och möjligheter. Lindab inkluderar alla hållbarhetsområden
i hållbarhetsrapporten som har bedömts väsentliga. Väsentlig
påverkan, risker och möjligheter presenteras för varje väsentligt
område med hänvisning till Lindabs policyer, relevanta nyckeltal,
fastställda mål, åtgärder, resurser och aktuell status.
Rapporten har utformats för att möta kraven i CSRD och
ESRS, där specifika avgränsningar och redovisningsprinciper
anges. CSRD och ESRS är nya regelverk och praxis är under
utveckling. Vidare är hållbarhetsområdet kopplat till ämnen
r specifika data inte alltid finns tillgänglig. Det för med sig att
uppskattningar och bedömningar måste göras av Lindab, vilka
kan ge upphov till specifika konsekvenser i hållbarhetsrappor-
teringen. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande
och baseras på vägledningar och erfarenhet samt redovisade
angreppssätt.
Användningen av uppskattningar och bedömningar ingår som
en väsentlig del av upprättandet av koncernens hållbarhets-
rapport. Lindab gör ett antal uppskattningar och bedömningar
som baseras på vägledningar inom olika standarder, såsom
Green house Gas Protocol (GHG)-protokollet, och andra rele-
vanta riktlinjer. Där detta saknas utvecklas riktlinjer inom Lindab
för att erhålla en konsekvent tillämpning inom koncernen. Even-
tuell justering av historiska hållbarhetsdata till följd av identifie-
rade avvik elser upplyses och förklaras under respektive område.
Insamling av hållbarhetsdata är förenat med omfattande
arbetsinsatser och i vissa fall utmaningar med att få tillgång till
kvalitativa data. Lindab bedömer att störst osäkerhet förekommer
i data från värdekedjan, där insamling och kvalitetssäkring ofta är
utmanande. Eftersom hållbarhetsrapporteringen genomgår stora
förändringar finns viss osäkerhet inom flera områden. Betydande
osäkerheter i data kommenteras under respektive område i
tabellen för Redovisningsprinciper. Nedan listas de områden där
osäkerheten bedöms vara störst.
Mätpunkt Osäkerhet
Scope 3 Utsläpp av växthusgaser från värdekedjan medför stora utmaningar
i datainsamling från leverantörer och kunder. Bristande transparens,
varierande rapporteringsförmåga och osäkerheter i emissionsfaktorer
försvårar noggrannheten, särskilt inom inköp av varor och tjänster,
användning av sålda produkter och transporter. Begränsningar
i interna system försvårar ytterligare, men ett nytt affärssystem
förväntas minska osäkerheten. Andelen primära data, som mått på
kvalitet, redovisas per mätpunkt.
Avfall Rapportering av avfallsflöden kräver data från flera aktörer, vilket
kan leda till variationer i kvalitet och metoder. Klassificering av avfall
som återvunnet, återanvänt eller deponerat är särskilt utmanande
i länder med olika tolkningar. Under 2024 togs förtydligade interna
riktlinjer fram och Lindab arbetar med avfallsleverantörerna för att
höja datakvaliteten.
Arbetsvillkor Uppföljning och rapportering av sociala mått, såsom kompetensut-
veckling och mångfald, är utmanande på grund av skillnader i lokala
lagkrav och interna processer. Lindab har beslutat att implemen-
tera ett koncernövergripande HR-system som förväntas minska
osäkerheten.
Redovisning av driftskostnader och investeringar för genomför-
ande av åtgärder kommande år är uppskattade och påverkas
av många faktorer såsom organisatoriska förändringar, tillgång
och efterfrågan, ändrade regelverk med mera. Lindab arbetar
aktivt för att förbättra tillgången till relevant statistik, eftersom
data är avgörande för att fatta välgrundade beslut om resurser
och åtgärder. Driftskostnader och investeringar som redovisas
som en del av åtgärdsplanerna under respektive avsnitt tillämpar
samma definitioner som i den finansiella redovisningen. Det
innebär att de avgränsningar som görs för investeringar och
driftskostnader iEU-taxonomin inte tillämpas.
Genom att ständigt förbättra datakvaliteten, förtydliga
metoder och samarbeta med intressenter inom värdekedjan
har Lindab som tydlig målbild att minska osäkerheten och öka
transparensen i hållbarhetsrapporteringen.
Ersättning
(GOV-3)
Lindabs ersättningspolicy bygger på koncernens vision, värde-
ringar och marknadspraxis samt följer gällande lagar. Det inne-
bär att ersättning är kopplad både till finansiella, hållbara och
kvalitativa mål för Lindab. Ersättningsutskottet ansvarar för att
besluta om samt utforma incita ments programmet. Det kortsik-
tiga incitamentsprogrammet för 2024 inkluderade två hållbar-
hetsmål som motsvarade 10 procent av den rörliga ersättningen:
Utsläpp av växthusgaser i scope 1 och scope 2: Ingen
ersättning utr vid 0 procent minskning och full ersättning
utgår vid absolut minskning om 8 procent för 2024 jämfört
med 2023. Ersättningen är linjär mellan dessa nivåer, vilket
innebär att en gradvis större minskning leder till proportionellt
högre ersättning. Målet gäller för koncernledning och koncern-
funktioner. Lindab minskade utsläpp i scope 1 och 2 med
42procent vilket resulterade i full ersättning.
Arbetsrelaterade olyckor (LTIF): 25 procent ersättning
utgår vid ett LTIF-utfall på 7och full ersättning utgår vid ett
LTIF på 4. Ersättningen är linjär mellan dessa nivåer, vilket
innebär att en gradvis större minskning leder till proportionellt
högre ersättning. Målet gäller samtliga medarbetare som är
del av det kortsiktiga incitamentsprogrammet. LTIF uppgick till
3,6 2024 vilket resulterade i full ersättning.
Lindabs kortsiktiga incitamentsprogram för 2025 kommer fort-
satt kopplas till utsläppsminskning i scope 1 och 2 samt målet
om arbetsolyckor LTIF.
150 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Due diligence
(GOV-4)
Lindab granskar potentiella partners, leverantörer och investe-
rings möjlig heter för att identifiera och hantera påverkan på
människor, miljö och samhälle. Due diligence-processen om -
fattar aspekter kopplade till finans, juridik, kvalitet och hållbarhet.
Upp för ande koden styr förväntningarna på medarbetare och
leverantörs koden ställer samma krav på leverantörer.
Arbetet syftar till att minimera negativa effekter och främja
posi tiva bidrag. Lindab har processer för att identifiera och han-
tera påverkan på mänskliga rättigheter, särskilt inom leverantörs-
ledet. Lindab bedriver ingen egen verksamhet i av Lindab
bedömda högriskländer. Direktivet för handelssanktioner och
exportkontroll fastställer att alla bolag och medarbetare måste
följa EU- och FN-sanktioner samt undvika affärer med personer
eller företag på sanktions listor.
Lindabs arbete med due diligence i hela värdekedjan inklusive
egen verksamhet är under utveckling och kommer anpassas
enligt kommande Corporate Sustainability Due Diligence
Directive (CSDDD).
Centrala delar i due diligence Sidor i hållbarhetsrapporten
Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning,
strategi och affärsmodell
148–149, 209–210
Att samarbeta med påverkade intressenter i alla
huvudstegen med tillbörlig aktsamhet
158–159, 211
Att identifiera och bedöma negativ påverkan 153–157, 208, 211
Att vidta åtgärder för att behandla dessa
negativa påverkan
210–212
Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser
är och kommunicera det
210–212
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 151
HÅLLBARHETSRAPPORT
Uppförandekod – Definierar hur Lindab som företag
agerar gentemot sina medarbetare, kunder, affärs partners,
leverantörer, konkurrenter och myndigheter. Att förstå och
följa uppförandekoden är obligatoriskt för alla som arbetar
på eller representerar Lindab. Chefer för väntas vara före-
bilder och stödja medarbetare att följa upp för ande koden.
Upp förande koden är överordnad andra policyer och ligger
till grund för allt arbete. Koden och andra policyer grundar
sig på FN:s Global Compact och stödjer dess tio principer,
OECD:s riktlinjer för multi natio nella företag och FN:s riktlinjer
för mänskliga rättigheter.
Klimat- och miljöpolicy – Policyn strävar efter att skapa
ngsiktigt värde för Lindab och Lindabs intressenter sam-
tidigt som den bidrar till att uppnå FN:s Agenda 2030. Fokus
ligger på att leverera produkter med låg klimatpåverkan som
främjar energi effek tiva byggnader och ett hälsosamt inne-
klimat. Lindab är engagerat i att minska växthusgasutsläpp
ngs hela värdekedjan, i linje med Parisavtalet och Science
Based Targets. Nyckel initiativ inkluderar att främja cirkula-
ritet, öka resurs effektivi teten och minska föroreningar. Lindab
prioriterar nära sam arbete med intressenter, hög transparens
och strikt efterlevnad av miljölagstiftning.
Arbetsmiljöpolicy – Hälsa och säkerhet för varje med-
arbetare är av grundläggande vikt. Policyn beskriver de över-
grip ande principerna för arbetsmiljö och säkerhet, med beto-
ning på förebyggande arbete. Lindabs vision är noll olyckor,
skador eller arbetsrelaterad sjukdom. Lindab implementerar
inte bara lagkrav, utan även tillämpliga branschstandarder.
Resultat och efterlevnad övervakas noggrant.
Likabehandlingspolicy Riktlinjer för att säkerställa
att medarbetare inom Lindab behandlas lika och att ingen
diskrimineras på grund av kön, religion, etnicitet eller av andra
liknande skäl. Lindab som arbetsplats ska vara fri från kränk-
ningar av med arbet arnas integritet. Vid incidenter uppmanas
medarbetare att rapportera omedelbart till medarbetarens
chef, personalchef eller genom system för visselblåsning.
Antikorruptionspolicy – Utgör det regelverk som gäller
för Lindabs verksamhet och medarbetare. Policyn under-
stryker principer mot mutor och korruption med strikt efter-
levnad, riktlinjer för gåvor, normer för gästfrihet, affärsoriente-
rade aktivi teter, begränsningar för donationer och sponsring,
översyn av mellanhänder samt överväganden vid förvärv och
joint ventures. Lindab har nolltolerans avseende korruption.
Utbildning, rapporteringsmekanismer och visselblåsnings-
procedurer hanteras av policyn.
Ersättningspolicy – Lindabs ersättningspolicy bygger på
företagets vision, värderingar och marknadspraxis samt följer
gällande lagar. En lönesättningsprocess tillämpas där chefers
löneförslag kräver godkännande från överordnad chef enligt
ansvarig godkännare (farfarsprincipen). Principen gäller även
vid personalrelaterade frågor såsom nyanställningar och löne-
justeringar. Ersättning till koncernledning och koncernfunktio-
ner följer godkända riktlinjer vid årsstämman och ersättnings-
nivåer bereds av ersättningsutskottet.
Kommunikationspolicy Säkerställer korrekt information
om Lindab till omvärlden. Den uppfyller eller ställer högre krav
än Aktiebolagslagen, Nasdaqs börsregler och Svensk kod
för bolagsstyrning för kommunikation och informationssprid-
ning i noterade företag. Lindab betonar korrekthet, relevans,
transpa rens, aktualitet och tydlighet vid anpassning av infor-
mation till mottagare.
Konkurrenspolicy – Fastställer riktlinjer för hur koncernen
och medarbetarna ska säkerställa efterlevnad av gällande
konkurrens lagstiftning. Policyn betonar vikten av att agera i
enlighet med lagar och regler som främjar rättvis konkurrens,
förhindrar konkurrensbegränsande beteenden och skyddar
marknadens integritet.
Policyer
(BP-2, MDR-P)
I enlighet med Lindabs decentraliserade styrningsmodell är
varje bolag ansvarigt för att säkerställa att verksamheten bedrivs
i överensstämmelse med Lindabs policyer. Bolagen inom
koncernen har möjlighet att komplettera befintliga policyer med
strängare krav. Styrelsen godkänner och går igenom samtliga
policyer årligen. Vid framtagning och uppdatering av policyer
beaktas intressenternas behov och krav i Lindabs värdekedja
och omgivning. Detta syftar till att skapa långsiktiga relationer
och främja ömsesidigt värdeskapande. Samtliga policyer finns
tillgängliga på Lindabs intranät och webbplats.
Under 2024 genomfördes en omfattande uppdatering av
kvalitets- och miljöpolicyn, som nu har namnändrats till klimat-
och miljöpolicy. Den nya policyn adresserar de väsentliga
områdena inom klimat och miljö och inkluderar redovisnings-
principer kopplade till Lindabs Science Based Targets-mål.
Lindab har även direktiv som godkänts av koncernchefen, som
stödjer hållbarhetsarbetet med fokus på värdekedjan. Dessa inklu-
derar leverantörskod, miljö krav för transportörer, vissel blåsning,
handelssanktioner och exportkontroll samt konfliktmineraler.
Dessa direktiv beskrivs under respektive väsentligt område.
152 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Dubbel väsentlighetsanalys
(BP-2, SBM-3, IRO-1, IRO-2, MDR-M, MDR-T)
Vid den senaste översynen har Lindab tagit hänsyn till de förtyd-
ligade riktlinjer för dubbel väsentlighetsanalys som publicerats
av EFRAG. Förvärven av Airmaster och Vicon inkluderades
redan i den ursprungliga analysen, medan övriga förvärv under
2024 kompletterar Lindabs sortiment och geografiska områden
utan att påverka analysens resultat. Makrotrenderna på Lindabs
största marknader bedöms fortsatt utvecklas i linje med förnt-
ningarna. Det osäkra politiska läget kan få en påverkan, men
omfattningen är i nuläget svårbedömd. Därför bedöms resultatet
från den dubbla väsentlighetsanalys som slutfördes vid årsskiftet
2023/2024 fortsatt vara giltigt för 2024.
Styrelsen godkänner årligen resultatet av den dubbla
väsentlighetsanalysen. Hållbarhetsplanen har uppdaterats för
att anpassas till CSRD och Lindabs ökande mognad inom
hållbarhets området. Lindabs tillväxtstrategi fram till 2027 ligger
i linje med de risker och möjligheter som har identifierats.
Resultatet från den dubbla väsentlighetsanalysen sammanställs
i en matris där samtliga hållbarhetsfaktorer är viktiga, men vissa
bedöms mer väsentliga. Den blå färgen i grafen och fetstilen i
listan markerar de faktorer som har bedömts som väsentliga.
Lindab har ett långsiktigt perspektiv i verksamheten där
llbarhet är en central del av affärsmodellen. Den dubbla
väsentlighetsanalysen utgör grunden för Lindabs hållbarhets-
plan och -mål samt rapportering av påverkan, risker och
möjligheter.
Arbetet med dubbel väsentlighet är en kontinuerlig process
som följer Lindabs utveckling samt förändringar i omvärlden.
Analysen bygger på intressentdialoger, omvärldsanalyser,
marknads trender och strategiska prioriteringar. Lindab tar
nsyn till helheten för att förstå effekterna från verksamheten
men också påverkan på bolagets resultat. Dubbel väsentlighet
innebär att såväl finansiella risker och möjligheter som Lindabs
påverkan på människor och miljö beaktas. Denna process utr
från egen verksamhet samt uppströms och nedströms värde-
kedja. Lindab ämnar integrera övrig riskbedömning med dubbel
väsentlighetsanalys för att få en mer komplett bild av påverkan,
risker och möjligheter. Lindabs övergripande riskhantering och
de mest väsentliga identifierade riskerna presenteras i not 3 på
sidan 92 samt i bolagsstyrningsrapporten under rubriken Risk-
hantering på sidorna 62–63.
Hur Lindab påverkar människor och miljön
Hur externa hållbarhetsfaktorer påverkar Lindabs möjligheter att skapa värde
Stor påverkanIngen påverkan
Ingen påverkan
Stor påverkan
Ekonomisk påverkan
Väsentlighet
S4.1
E5.1: Resurs inflöden,
inklusive resurs-
användning
G1.1: Företagskultur
G1.2: Skydd
för visselblåsare
S1.3
E1.3: Energi
E2.1: Förorening av luft
G1.4
S2.2
E2.2
G1.5
S2.3
E2.3
G1.6: Korruption och mutor
E4.1
S3.1
E2.4
E4.2
S3.2
E2.5
E4.3
S4.2
E3.1
E5.2
S3.3
E2.6
E4.4
E5.3: Avfall
E1.1
E1.2: Begränsning
av klimat-
förändringar
S2.1: Arbetsvillkor
S1.2: Likabehandling
och lika möjlig heter
för alla
S1.1: Arbetsvillkor
Väsentliga ämnen
Numreringen av punkterna i grafen är avsedd att framhäva de väsentliga faktorer och reflekterar inte specifika redovisningskrav enligt ESRS.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 153
HÅLLBARHETSRAPPORT
HÅLLBARHETSRAPPORT
E1 Klimatförändringar
1.1
Anpassning till klimatförändringar
1.2
Begränsning av klimatförändringar
1.3
Energi
E2 Förorening
2.1
rorening av luft
2.2
rorening av vatten
2.3
rorening av mark
2.4
Förorening av levande organismer och livsmedelsresurser
2.5
Ämnen som inger betänkligheter
2.6
Ämnen som inger mycket stora betänkligheter
2.7
Mikroplast
E3 Vatten och marina resurser
3.1
Vatten
3.2
Marina resurser
E4 Biologisk mångfald och ekosystem
4.1
Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk
mångfald
4.2
Påverkan på arters tillstånd
4.3
Påverkan på ekosystems omfattning och tillstånd
4.4
Påverkan på och beroenden av ekosystemtjänster
E5 Cirkulär ekonomi
5.1
Resursinflöden, inklusive resursanvändning
5.2
Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster
5.3
Avfall
S1 Den egna arbetskraften
1.1
Arbetsvillkor
1.2
Likabehandling och lika möjligheter för alla
1.3
Andra arbetsrelaterade rättigheter
S2 Arbetstagare i värdekedjan
2.1
Arbetsvillkor
2.2
Likabehandling och lika möjligheter för alla
2.3
Andra arbetsrelaterade rättigheter
S3 verkade samhällen
3.1
Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
3.2
Samhällens civila och politiska rättigheter
3.3
Urfolks rättigheter
S4 Konsumenter och slutanvändare
4.1
Informationsrelaterad påverkan för konsumenter och/eller
slutanvändare
4.2
Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare
4.3
Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare
G1 Ansvarsfullt företagande
1.1
Företagskultur
1.2
Skydd för visselblåsare
1.3
Djurskydd
1.4
Politiskt engagemang
1.5
Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet
betalningsrutiner
1.6
Korruption och mutor
Lindabs metod för dubbel väsentlighetsanalys
Lindab genomför årligen en översyn av den dubbla väsentlighets-
analysen för att säkerställa att den reflekterar förändringar i
omvärlden, den egna verksamheten och värdekedjan.
Bedömningarna omfattar faktisk eller potentiell positiv och
negativ påverkan samt potentiella risker och möjligheter för både
den egna verksamheten och värdekedjan, där det är relevant
och möjligt. Bedömningarna av värdekedjan baseras på intern
kunskap och externa informationskällor. Processen involverar
interna ämnesexperter från olika marknader och områden samt
koncernfunktioner. För att öka objektiviteten har externa experter
inom miljö och mänskliga rättigheter bistått med insikter inom
respektive område. Intressentperspektivet är centralt, med konti-
nuerlig dialog och strukturerade intervjuer med utvalda intres-
senter, vilket ger värdefulla insikter om viktiga hållbarhetsfrågor.
Mer information om intressentdialogen finns på sidorna 158159.
Vilken information som använts för att identifiera och bedöma
påverkan, risker och möjligheter beskrivs i respektive avsnitt
under rubriken Metod för att bedöma och identifiera väsentlig
påverkan, risker och möjligheter.
Analysen fokuserar främst på det första leverantörsledet,
r Lindab har större möjlighet att påverka. Risker i senare
leverantörsled beaktas också, men om de uppstår oberoende
154 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
av Lindabs verksamhet anses de ligga utanför vår kontroll.
Ämnen som redan tidigare bedömts som väsentliga för Lindab
genomgick en mer detaljerad analys, medan vissa ämnen kunde
exkluderas direkt.
Lindab kopplar all bedömd påverkan, risker och möjligheter
till relevanta ESRS-standarder för respektive ämnesområde. Vid
flera aspekter som är kopplade till en specifik ESRS-standard
används ett genomsnitt för att avgöra placeringen i matrisen.
Om en aspekt är väsentlig hamnar den inom väsentlighets-
området, även om genomsnittet skulle bli lägre.
Processteg för årlig uppdatering eller
vid strukturella förändringar
1. Förberedelse och avgränsning: För att säkerställa en
relevant analys kartläggs och granskas värdekedjan och
intressenter med fokus på att identifiera eventuella föränd-
ringar. Tröskelvärden för väsentlighet och bedömnings kriterier
för sannolikhet, finansiell påverkan och allvarlighetsgrad
uppdateras vid behov. Allvarlighetsgraden baseras på tre
dimensioner: skala, omfattning och återställbarhet.
2. Kartggning av påverkan, risker och möjligheter: Alla
identifierade aspekter granskas och kompletteras vid behov
med nya. Det fastställs om påverkan, risker eller möjligheter
är faktiska eller potentiella och var i värdekedjan de uppstår.
Dessutom bedöms tidsaspekten, där kort sikt definieras som
mindre än ett år, medellång sikt mellan ett och fem år, och
ng sikt som mer än fem år
1)
. Lindabs koppling till respek-
tive ämne analyseras och kategoriseras som direkt orsakat,
bidragit till eller kopplad till.
3. Bedömning: Information samlas in från intressenter för
att utgöra en del av grunden för bedömning av identifierad
påverkan, risk och möjlighet. Om intressenter framför nya
aspekter inkluderas dessa i analysen. Varje ny aspekt
bedöms enligt de fastställda bedömningsskalorna, medan
tidigare bedömda aspekter noggrant ses över för att säker-
ställa att bedömningen förblir korrekt och aktuell.
4. Validering och rapportering: Resultaten från analysen pre-
senteras för koncernledningen, relevanta koncernfunktioner
och styrelsen. Slutligen godkänner styrelsen resultaten som
en del av den formella processen.
Bedömningskriterier
Lindab använder sjugradiga skalor för att möjliggöra en detalje-
rad analys och anpassning till övrigt riskarbete. Skalorna och till-
hörande kriterier har utvecklats i enlighet med kraven i ESRS 1.
Bedömningen av påverkan, risker och möjligheter är komplex
och bygger på Lindabs erfarenhet. För att öka objektiviteten har
extern expertis och relevant extern information som marknads-
analyser och branschtrender beaktats.
Sannolikhet: Hur sannolikt det är att den identifierade
påverkan, risken eller möjligheten och dess effekt inträffar.
Påverkan kan vara potentiell eller faktisk. Steg 1 motsvarar en
mycket osannolik händelse, medan steg 7 avser något som
med säkerhet kommer att inträffa. Om händelsen redan inträffat
bedöms den som faktisk, och sannolikhet tillämpas inte.
1) Tidshorisonterna följer ESRS och den finansiella redovisningen.
Skala: Hur stor påverkan effekten har på miljö eller människor.
Steg 1 innebär ingen betydande påverkan, medan steg 7
motsvarar en stor och långsiktig påverkan.
Omfattning: Hur spridd effekten är, baserat på parametrar
som andel berörda anläggningar, geografisk spridning eller
andel av anställda som påverkas. Steg 1 innebär en begränsad
spridning som påverkar ett fåtal individer eller en mycket
avgränsad plats, medan steg 7 motsvarar en global spridning.
Återställbarhet: Hur svårt det är att åtgärda skadan, sett
ur både kostnads- och tidsaspekt. Återställbarhet prioriteras
framför sannolikhet vid bedömning av påverkan relaterad till
nskliga rättigheter. Steg 1 innebär en påverkan som kan
återställas på kort sikt utan externa hjälpmedel, medan steg
7 avser en oåterställbar påverkan. Lindab har inte identifierat
någon potentiell eller faktisk negativ påverkan av en sådan
allvarlighetsgrad att den väsentligt påverkar bedömningen
Finansiell effekt: Den finansiella betydelsen av identifierade
risker och möjligheter på koncernnivå. Den finansiella effekten
bedöms i första hand i relation till rörelseresultatet. Steg 1
innebär ingen påverkan, medan steg 7 representerar en
betydande påverkan över 30 procent.
Väsentlighetsbedömning
Nivå fem och högre på den sjugradiga skalan bedöms som
väsentliga. Bedömningen tar hänsyn till både sannolikhet samt
allvarlighetsgrad eller finansiell effekt, där en trappa avgör vad
som anses vara väsentligt baserat på den sammanlagda effekten.
Väsentlig positiv påverkan: Bedömningen grundas på
sanno likhet (potentiell eller faktisk) och allvarlighetsgrad.
Allvarlighetsgrad bedöms genom skala och omfattning, där
dessa parametrar viktas lika. För potentiella positiva effekter
viktas allvarlighet och sannolikhet lika.
Väsentlig negativ påverkan: Bedömningen grundas på
sannolikhet (potentiell eller faktisk) och allvarlighetsgrad.
Allvarlighetsgrad bedöms genom skala, omfattning och åter-
ställbarhet, där dessa parametrar viktas lika. För potentiella
negativa effekter viktas allvarlighet och sannolikhet lika, men
om allvarligheten är mycket hög ges den företräde framför
sannolikhet.
Väsentlig risk eller möjlighet: Bedömningen utgår från
potentiell sannolikhet och finansiell effekt, som viktas lika. Vid
bedömning beaktas den potentiella omfattningen av finansiella
effekter baserat på olika utlösande faktorer som EBITDA,
CAPEX och OPEX. Då det kan vara svårt att kvantifiera exakt
värde för risker och möjligheter, kompletteras den monetära
kvantifieringen med kvalitativa bedömningar.
Redovisning av information: För respektive väsentlig på -
verkan, risk och möjlighet genomför Lindab en väsentlighets-
bedömning för att fastställa vilken information som anses vara
väsentlig att redovisas. Varje redovisningskrav utvärderas
mot varför området är väsentligt, och information som inte är
relevant för väsentligheten exkluderas.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 155
Väsentligt
ämne
Klimatförändringar Förorening Cirkulär ekonomi Den egna arbetskraften Arbetstagare i värdekedjan Ansvarsfullt företagande
Begränsning av
klimatförändringarna (E1.2)
Energi
(E1.3)
Förorening av luft
(E2.1)
Resursinflöden, inklusive
resursanvändning (E5.1)
Avfall
(E5.3)
Arbetsvillkor
(S1.1)
Likabehandling och lika
möjligheter för alla (S1.2)
Arbetsvillkor
(S2.1)
Företagskultur
(G1.1)
Skydd för visselblåsare
(G1.2)
Korruption och mutor
(G1.6)
Påverkan,
Risker och
Möjligheter
Utsläpp av växthusgaser bidrar till
den globala uppvärmningen och mer
än 50 procent av Lindabs utsläpp
härrör från inköp av stål. Regelverk
och kundkrav premierar produkter
med låg klimat påverkan och åter-
vunnen råvara. Lindab har påbörjat
övergången till koldioxid reducerat
stål och är bland de första att erbjuda
produkter i detta material. Stål-
industrins övergång till koldioxidredu-
cerat stål och bristen på metallskrot
utgör en potentiell risk för begränsad
tillgång på koldioxid reducerat stål.
Beskattning av högutsläpps material
som traditionellt stål, kan resultera i
prisökningar men samtidigt minska
prisgapet gentemot koldioxidredu-
cerat stål. Kunders vilja att betala för
hållbara produkter är viktig. Lindab är
anslutna till SBTi, och uppfyllelse av
målen krävs för att undvika negativa
ekonomiska effekter samt bevara
företagets fokus på hållbarhet.
Byggnader står för ungefär
40 procent av EU:s energiför-
brukning och 36 procent av de
energi relaterade växthus gas-
utsläppen. Lindabs produkter
bidrar till mer energieffektiva
byggnader, vilket mins-
kar växthus gas utsläppen.
Den ökande efter frågan på
energieffektiva produkter är en
affärsmöjlighet för Lindab, med
särskilt fokus på renovering
av befintligt byggnadsbestånd
som ett led av bland annat
EU-direktivet om byggnadens
energiprestanda.
Lindab prioriterar energi-
effektivi se ring och övergång
till förnybar energi genom sol-
cells installa tioner och certifierad
förnybar el, med fokus på att
stärka lokala energisystem. Den
ökande efterfrågan på el i den
hållbara omställningen medför
dock risker som energibrist och
ökade kostnader.
Luftföroreningar, exklusive
växthusgasutsläpp, genereras
främst genom transporter.
Lindab ställer krav på bland
annat luftföroreningsaspekter
i leverantörsutvärderingar.
Användningen av intermodala
transporter har positiva effekter.
Lindabs åtgärder för att minska
föroreningar av luft inkluderar
bland annat lokal produktion
närmare kunder för att minimera
transportrelaterade föroreningar.
I Sverige erbjuds on-site-pro-
duktion för relevanta projekt.
Lindab arbetar med övergången
till elektriska lastbilar eller lastbi-
lar med förnybart bränsle.
Lindab erbjuder utvalda pro-
dukter i återvunnet stål som en
del av ordinarie sortiment. Be-
gränsad tillgång till metall skrot
och olika stålkvaliteter möjliggör
inte en fullständig övergång till
återvunnet stål. Framställningen
av fossilfritt stål är därför viktig.
Förpacknings kartonger tillverkas
av återvunna material och på
vissa marknader finns retur-
system för förpackningar. För
att vara en eftertraktad leveran-
tör är det avgörande att möta
kunders önskan om produkter
med låg klimatpåverkan och
hög andel återvunnen råvara.
Negativ påverkan uppstår från
det fortsatt höga resursinflödet
av jungfruliga material och
produkter. Kritiska mineraler
förekommer men i begränsad
omfattning. Lindabs material-
guide är under utveckling, vilken
kommer att kräva redovisning
av återvunnet innehåll.
Lindab arbetar med att
redu cera avfall med fokus på
metall skrot, farligt avfall och
deponi. Vid tillverkning och
material hante ring uppstår avfall
både inom Lindabs verksamhet
och i den uppströms värde-
kedjan. Majoriteten, såsom
metall skrot från stålbearbetning,
åter vinns, medan en mindre
del deponeras. Avfallet sorteras
enligt lagkrav i sam arbete med
lokala avfalls hanterare. Felaktig
avfallshantering kan inne bära
ökade kostnader och miljö risker,
varför Lindabs leverantörs-
utvärderings program ställer krav
på effektiv avfallshantering.
Lindab designar produkter
enligt gällande standarder för
att minimera installationsspill
och därmed bidra till en mer
resurseffektiv process. Avfall
från förpackningsmaterial och
visst installationsspill uppstår
nedströms.
Lindab strävar efter att vara en
attraktiv arbetsgivare med fokus
på medarbetarnas välmående och
rättigheter. 90 procent av medarbe-
tarna rekommenderar Lindab som
arbetsgivare, och genom regelbund-
na samtal och undersökningar får
Lindab kontinuerlig feedback. De
flesta upplever en balanserad arbets-
belastning, vilket förebygger stress
och hälsoproblem.
Säkerheten i arbetsmiljön prioriteras
genom investeringar i nya maskiner,
riskbedömningar, säkerhets kampanjer
och skyddsutrustning. Arbetsrelate-
rade olyckor har lett till frånvaro, men
inga döds olyckor har inträffat. Att
främja välmående och säkerställa en
trygg arbetsmiljö är viktigt för Lindabs
fortsatta positiva utveckling.
Lindab fokuserar på lärande genom
arbete och uppmuntrar medarbetare
att utveckla sina färdigheter. Lindab
Academy erbjuder utbildning, dock
har samtliga medarbetare inte
tillgång än. Brist på utbildning kan
påverka effektiviteten negativt och
minska medarbetarnas engagemang
och utveckling. Genom investeringar
i utbildning stärks produktivitet, kon-
kurrensfördelar och riskhantering,
vilket även underlättar anpassning till
förändringar.
Lindab strävar efter lika möjligheter
för män och kvinnor. 22 procent av
Lindabs medarbetare är kvinnor.
Mångfaldsmätningar för andra
aspekter saknas, och anpassningar
för personer med funktionsvariation
är begränsade. Likabehandling och
lika möjligheter kan stärka företagets
rykte och ge ekonomiska fördelar.
Lindab gör huvudsakligen
inköp inom EU och har
begränsad handel med
högriskländer. Risker för
negativa arbetsvillkor finns
främst tidigare i leverantörs-
kedjan. Lindab arbetar för att
säkerställa att leverantörer
följer hållbarhetsstandarder
och arbetar aktivt för att
förbättra arbetsvillkoren. En
hållbar och certifierad leve-
rantörskedja stärker Lindabs
varumärke och rykte.
För att ytterligare förbättra
hållbarheten är det viktigt att
utvärdera fler leverantörs-
nivåer i kedjan, särskilt beak-
tat att lågkonjunkturen kan
öka risken för försämrade
arbetsvillkor. Problematiska
arbetsförhållanden kan
förekomma, särskilt inom
uppströms värdekedja och
transporter.
Lindab främjar en
öppen företagskultur där
medarbetare växer och
utvecklas tillsammans
med företaget. Genom
en tydlig uppförandekod
och gemensamma värde-
ringar skapas en sund
kultur. En utmaning är
att effektivt kommuni-
cera med medarbetare
i nyförvärvade bolag
eller de utan tillgång till
e-post eller intranät, vilket
kan påverka beslut och
samarbete.
En enhetlig företagskultur
är viktig för att stärka
både interna relationer
och Lindabs rykte som
arbetsgivare. För att
ytterligare stärka kulturen
infördes en ny uppfö-
randekod 2023, och
under 2025 kommer en
digital utbildning lanseras
kopplad till denna.
Lindab har ett vissel-
blåsar system som följer
gällande lagar och direk-
tiv och erbjuder anonymi-
tet. Endast ansvariga per-
soner, såsom koncernens
chefsjurist och extern
jurist, har åtkomst till
inrapporterade ärenden.
Skyddet av visselblåsare
är avgörande för att
säkerställa anonymitet
och effektivitet. Ett
fungerande visselblå-
sarsystem möjliggör för
Lindab att få information
om misstänkta oegent-
ligheter samt stärker
investerarförtroende och
varumärkeslojalitet.
Lindabs arbete mot
korruption anpassas
efter risker i värdekedjan.
Byggbranschen medför
risk för mutor och korrup-
tion, vilket kan hindra ut-
veckling. Lindab bedömer
korruptionsrisken som
låg, då verksamheten
sker i länder med låg
eller måttlig risk enligt
Corruption Perception
Index (CPI). Korrup-
tionsincidenter har inte
direkt kopplats till Lindab.
Förebyggande åtgärder
och due diligence vid för-
värvsprocesser minskar
risken för korruption samt
interna granskningar och
uppföljningar säkerställer
efterlevnad av regler
och policyer. Effektiva
åtgärder mot korruption
främjar ansvar, stabilitet
och minskar risker.
Var i värde-
kedjan
Hela värdekedjan Hela värdekedjan Hela värdekedjan Uppströms Hela värdekedjan Egen verksamhet Egen verksamhet Uppströms Egen verksamhet Hela värdekedjan Hela värdekedjan
Lindabs
involvering
Direkt orsakat
Bidragit till
Kopplad till
Direkt orsakat
Bidragit till
Kopplad till
Direkt orsakat
Kopplad till
Direkt orsakat Direkt orsakat
Kopplad till
Direkt orsakat Direkt orsakat Kopplad till Direkt orsakat Direkt orsakat
Kopplad till
Kopplad till
Tidshorisont Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång
Policy Uppförandekod
Klimat- och miljöpolicy
Leverantörskod
Miljökrav för transportörer
Uppförandekod
Klimat- och miljöpolicy
Uppförandekod
Klimat- och miljöpolicy
Miljökrav för transportörer
Uppförandekod
Klimat- och miljöpolicy
Leverantörskod
Uppförandekod
Klimat- och miljöpolicy
Leverantörskod
Uppförandekod
Arbetsmiljöpolicy
Uppförandekod
Arbetsmiljöpolicy
Likabehandlingspolicy
Ersättningspolicy
Vissel blåsnings direktiv
Uppförandekod
Leverantörskod
Visselblåsningsdirektiv
Uppförandekod Uppförandekod
Leverantörskod
Visselblåsningsdirektiv
Uppförandekod
Antikorruptionspolicy
Fokus område
i hållbarhets-
plan
Hållbara och energieffektiva
lösningar
Digitala hjälpmedel och ny teknik för
att optimera energi användningen
Cirkulär ekonomi med en hög grad
av återanvändning
Hållbara inköp
Hållbar produktion
Hållbara transporter
Hållbara och energieffektiva
lösningar
Digitala hjälpmedel och ny
teknik för att optimera energi-
användningen
Hållbar produktion
Hållbara inköp
Hållbar produktion
Hållbara transporter
Cirkulär ekonomi med en hög
grad av återanvändning
Hållbara inköp
Hållbar produktion
Cirkulär ekonomi med en
hög grad av
återanvändning
Hållbara inköp
Hållbar produktion
Attraktiv arbetsgivare Attraktiv arbetsgivare Hållbara inköp Attraktiv arbetsgivare En del av samtliga
fokusområden
En del av samtliga
fokusområden
Mått Scope 1, 2 och 3
Energianvändning i egen verk-
samhet
Återvunnet material i metaller
Ägda eller leasade företagsbilar
Ägda eller leasade lastbilar
Extern transport, fördelning av
transportsätt
Andel certifierade leverantörer
Energianvändning i egen
verksamhet
Ägda eller leasade företagsbi-
lar, fördelning per drivmedel
Ägda eller leasade lastbilar,
andel, fördelning per
drivmedel
Extern transport, fördelning
av transportsätt
Extern transport, fördelning
per drivmedel för lastbilar
Andel certifierade leverantörer
Råmaterial, inköpt mängd per
materialtyp
Förpackningsmaterial, inköpt
mängd per materialtyp
Återvunnet material i metaller
Publicerade miljövarudekla-
rationer
Begränsning av klimatföränd-
ringar: scope 3
Andel certifierade leverantörer
Avfall, typ och mängd per
avfallshanteringsmetod
Begränsning av klimatför-
ändringar: scope 3
Andel certifierade leveran-
törer
Antal anställda, uppdelat per land
och kön
Personalomsättning, antal avslutade
anställningar samt andelen i procent
Kollektivavtal, uppdelat per land
Antal utbildningar och antal
medarbetare med access till Lindab
Academy
Antal genomförda medarbetar-
samtal
Motiverade medarbetare, med-
arbetar under sök ning, Lindab
Pulse Survey, med frågor om
arbetssituation
Mångfald, könsfördelning bland
medarbetare på olika organisato-
riska nivåer
Certifierade ledningssystem, vilka
enheter som är certifierade och
andel personal som omfattas
Andel riskbedömda maskiner
Utbildning, antal som gått
utbildning
Incidenter, antal genomförda
incidentrapporter
Olyckor, antal rapporterade
olyckor med och utan frånvaro
Andel leverantörer som
godkänt Lindabs leveran-
törskod eller har en egen
leverantörskod godkänd
av Lindab.
Andel certifierade leve-
rantörer
Motiverade medarbe-
tare, medarbetarunder-
sökning, Lindab Pulse
Survey, med frågor om
arbetssituation
Antalet rapporterade
överträdelser, via
Lindabs visselblåsar-
system
Antalet identifierade
korruptionsincidenter
Mål Lindab åtar sig att minska de abso-
luta växthusgasutsläppen inom
scope 1 och 2 med 56 procent till
år 2030, från basåret 2022
Lindab åtar sig att minska de
abso luta växthusgasutsläppen
inom scope 3 från inköpta varor
och tjänster, uppströms transporter,
avfall genererat i verksamheten
och användning av sålda produkter
25procent till år 2030 från basåret
2022
Lindab åtar sig att uppnå nettonoll-
utsläpp av växthusgaser i hela
värdekedjan till år 2050
Lindab åtar sig att minska de
absoluta växt hus gas utsläppen inom
scope 1, 2 och 3 med 90procent
till år 2050 från basåret 2022
Delmål presenteras på sidan 167
Lindabs mål för minskade
växthusgasutsläpp
Lindab ska använda
100procent fossilfri el i egen
verksamhet år 2030
Minska kundernas miljö-
påverkan genom våra
produkter
50procent av alla god-
stransporter som finansieras
av Lindab, mellan Lindabs
anläggningar och till kund,
ska drivas med 50procent
förnybara bränslen eller el
till 2030 och 100procent
till 2040
100procent av Lindabs
tjänstebilar ska drivas med
förnybara drivmedel eller el
år 2030
Årligen ska 100 procent av
Lindabs leverantörer i första
led vara hållbarhetscerti-
fierade
Senast 2025 ska 100 procent
av transportavtalen mellan
Lindab och leverantörer i
första led inkludera miljökrav
Utsläppen för inköpt stål
enligt förväntad volym ska
minska med 101 kton CO
2
e
till år 2030 från basåret
2022. Det skulle innebära att
43procent av det inköpta
stålet är koldioxidreducerat
Publicera Lindabs material-
guide 2025
Årligen ska 100 procent av
Lindabs leverantörer i första
led vara hållbarhetscerti-
fierade
Publicera miljövarudeklaratio-
ner motsvarande 50 procent
av försäljningen av egentillver-
kade produkter som är globalt
tillgängliga till år 2025
Lindabs mål för minskade
växthusgasutsläpp
Minska andelen metallskrot
från egen tillverkning med
9 procent till 2030, jämfört
med 2023
Varje år vara rekommenderad som
arbetsgivare av minst 90 procent
av medarbetarna
Lindab ska ha en personalomsätt-
ning på 5–10 procent
Minska antal arbetsplats olyckor per
miljon arbetade timmar (LTIF) till 4
eller lägre till år 2026. Långsiktig
vision om noll arbetsolyckor
Varje år vara rekommenderad som
arbetsgivare av minst 90 procent
av medarbetarna
Lindab ska ha samma procen-
tandel kvinnor och män i seniora
chefspositioner som i Lindabkon-
cernen som helhet senast 2030.
Alla tjänstemän deltar årligen i
processen för medarbetarsam-
tal, och samtliga medarbetare
kommer att delta i processen från
och med 2027
Årligen ska 100 procent
av Lindabs leverantörer i
första led ha skrivit under
leverantörskoden
Årligen ska 100 procent
av Lindabs leverantörer
i första led vara hållbar-
hetscertifierade
Långsiktig vision att inköp
ska göras från demokra-
tiska länder med låg risk
inom Europa
Årligen vara rekom-
menderad som
arbetsgivare av minst
90 procent av Lindabs
medarbetare
Årligen upprätthålla
nolltolerans mot
repressalier mot alla
visselblåsare
Årligen upprätthålla
noll förekomst av
korruption i all Lindabs
verksamhet
Sidhänvisning 166–180 166–180 181–186 185–191 185–191 194–207 194–207 208–212 214–218 214–218 214–218
Översikt väsentliga ämnen
156 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Väsentligt
ämne
Klimatförändringar Förorening Cirkulär ekonomi Den egna arbetskraften Arbetstagare i värdekedjan Ansvarsfullt företagande
Begränsning av
klimatförändringarna (E1.2)
Energi
(E1.3)
Förorening av luft
(E2.1)
Resursinflöden, inklusive
resursanvändning (E5.1)
Avfall
(E5.3)
Arbetsvillkor
(S1.1)
Likabehandling och lika
möjligheter för alla (S1.2)
Arbetsvillkor
(S2.1)
Företagskultur
(G1.1)
Skydd för visselblåsare
(G1.2)
Korruption och mutor
(G1.6)
Påverkan,
Risker och
Möjligheter
Utsläpp av växthusgaser bidrar till
den globala uppvärmningen och mer
än 50 procent av Lindabs utsläpp
härrör från inköp av stål. Regelverk
och kundkrav premierar produkter
med låg klimat påverkan och åter-
vunnen råvara. Lindab har påbörjat
övergången till koldioxid reducerat
stål och är bland de första att erbjuda
produkter i detta material. Stål-
industrins övergång till koldioxidredu-
cerat stål och bristen på metallskrot
utgör en potentiell risk för begränsad
tillgång på koldioxid reducerat stål.
Beskattning av högutsläpps material
som traditionellt stål, kan resultera i
prisökningar men samtidigt minska
prisgapet gentemot koldioxidredu-
cerat stål. Kunders vilja att betala för
hållbara produkter är viktig. Lindab är
anslutna till SBTi, och uppfyllelse av
målen krävs för att undvika negativa
ekonomiska effekter samt bevara
företagets fokus på hållbarhet.
Byggnader står för ungefär
40 procent av EU:s energiför-
brukning och 36 procent av de
energi relaterade växthus gas-
utsläppen. Lindabs produkter
bidrar till mer energieffektiva
byggnader, vilket mins-
kar växthus gas utsläppen.
Den ökande efter frågan på
energieffektiva produkter är en
affärsmöjlighet för Lindab, med
särskilt fokus på renovering
av befintligt byggnadsbestånd
som ett led av bland annat
EU-direktivet om byggnadens
energiprestanda.
Lindab prioriterar energi-
effektivi se ring och övergång
till förnybar energi genom sol-
cells installa tioner och certifierad
förnybar el, med fokus på att
stärka lokala energisystem. Den
ökande efterfrågan på el i den
hållbara omställningen medför
dock risker som energibrist och
ökade kostnader.
Luftföroreningar, exklusive
växthusgasutsläpp, genereras
främst genom transporter.
Lindab ställer krav på bland
annat luftföroreningsaspekter
i leverantörsutvärderingar.
Användningen av intermodala
transporter har positiva effekter.
Lindabs åtgärder för att minska
föroreningar av luft inkluderar
bland annat lokal produktion
närmare kunder för att minimera
transportrelaterade föroreningar.
I Sverige erbjuds on-site-pro-
duktion för relevanta projekt.
Lindab arbetar med övergången
till elektriska lastbilar eller lastbi-
lar med förnybart bränsle.
Lindab erbjuder utvalda pro-
dukter i återvunnet stål som en
del av ordinarie sortiment. Be-
gränsad tillgång till metall skrot
och olika stålkvaliteter möjliggör
inte en fullständig övergång till
återvunnet stål. Framställningen
av fossilfritt stål är därför viktig.
Förpacknings kartonger tillverkas
av återvunna material och på
vissa marknader finns retur-
system för förpackningar. För
att vara en eftertraktad leveran-
tör är det avgörande att möta
kunders önskan om produkter
med låg klimatpåverkan och
hög andel återvunnen råvara.
Negativ påverkan uppstår från
det fortsatt höga resursinflödet
av jungfruliga material och
produkter. Kritiska mineraler
förekommer men i begränsad
omfattning. Lindabs material-
guide är under utveckling, vilken
kommer att kräva redovisning
av återvunnet innehåll.
Lindab arbetar med att
redu cera avfall med fokus på
metall skrot, farligt avfall och
deponi. Vid tillverkning och
material hante ring uppstår avfall
både inom Lindabs verksamhet
och i den uppströms värde-
kedjan. Majoriteten, såsom
metall skrot från stålbearbetning,
åter vinns, medan en mindre
del deponeras. Avfallet sorteras
enligt lagkrav i sam arbete med
lokala avfalls hanterare. Felaktig
avfallshantering kan inne bära
ökade kostnader och miljö risker,
varför Lindabs leverantörs-
utvärderings program ställer krav
på effektiv avfallshantering.
Lindab designar produkter
enligt gällande standarder för
att minimera installationsspill
och därmed bidra till en mer
resurseffektiv process. Avfall
från förpackningsmaterial och
visst installationsspill uppstår
nedströms.
Lindab strävar efter att vara en
attraktiv arbetsgivare med fokus
på medarbetarnas välmående och
rättigheter. 90 procent av medarbe-
tarna rekommenderar Lindab som
arbetsgivare, och genom regelbund-
na samtal och undersökningar får
Lindab kontinuerlig feedback. De
flesta upplever en balanserad arbets-
belastning, vilket förebygger stress
och hälsoproblem.
Säkerheten i arbetsmiljön prioriteras
genom investeringar i nya maskiner,
riskbedömningar, säkerhets kampanjer
och skyddsutrustning. Arbetsrelate-
rade olyckor har lett till frånvaro, men
inga döds olyckor har inträffat. Att
främja välmående och säkerställa en
trygg arbetsmiljö är viktigt för Lindabs
fortsatta positiva utveckling.
Lindab fokuserar på lärande genom
arbete och uppmuntrar medarbetare
att utveckla sina färdigheter. Lindab
Academy erbjuder utbildning, dock
har samtliga medarbetare inte
tillgång än. Brist på utbildning kan
påverka effektiviteten negativt och
minska medarbetarnas engagemang
och utveckling. Genom investeringar
i utbildning stärks produktivitet, kon-
kurrensfördelar och riskhantering,
vilket även underlättar anpassning till
förändringar.
Lindab strävar efter lika möjligheter
för män och kvinnor. 22 procent av
Lindabs medarbetare är kvinnor.
Mångfaldsmätningar för andra
aspekter saknas, och anpassningar
för personer med funktionsvariation
är begränsade. Likabehandling och
lika möjligheter kan stärka företagets
rykte och ge ekonomiska fördelar.
Lindab gör huvudsakligen
inköp inom EU och har
begränsad handel med
högriskländer. Risker för
negativa arbetsvillkor finns
främst tidigare i leverantörs-
kedjan. Lindab arbetar för att
säkerställa att leverantörer
följer hållbarhetsstandarder
och arbetar aktivt för att
förbättra arbetsvillkoren. En
hållbar och certifierad leve-
rantörskedja stärker Lindabs
varumärke och rykte.
För att ytterligare förbättra
hållbarheten är det viktigt att
utvärdera fler leverantörs-
nivåer i kedjan, särskilt beak-
tat att lågkonjunkturen kan
öka risken för försämrade
arbetsvillkor. Problematiska
arbetsförhållanden kan
förekomma, särskilt inom
uppströms värdekedja och
transporter.
Lindab främjar en
öppen företagskultur där
medarbetare växer och
utvecklas tillsammans
med företaget. Genom
en tydlig uppförandekod
och gemensamma värde-
ringar skapas en sund
kultur. En utmaning är
att effektivt kommuni-
cera med medarbetare
i nyförvärvade bolag
eller de utan tillgång till
e-post eller intranät, vilket
kan påverka beslut och
samarbete.
En enhetlig företagskultur
är viktig för att stärka
både interna relationer
och Lindabs rykte som
arbetsgivare. För att
ytterligare stärka kulturen
infördes en ny uppfö-
randekod 2023, och
under 2025 kommer en
digital utbildning lanseras
kopplad till denna.
Lindab har ett vissel-
blåsar system som följer
gällande lagar och direk-
tiv och erbjuder anonymi-
tet. Endast ansvariga per-
soner, såsom koncernens
chefsjurist och extern
jurist, har åtkomst till
inrapporterade ärenden.
Skyddet av visselblåsare
är avgörande för att
säkerställa anonymitet
och effektivitet. Ett
fungerande visselblå-
sarsystem möjliggör för
Lindab att få information
om misstänkta oegent-
ligheter samt stärker
investerarförtroende och
varumärkeslojalitet.
Lindabs arbete mot
korruption anpassas
efter risker i värdekedjan.
Byggbranschen medför
risk för mutor och korrup-
tion, vilket kan hindra ut-
veckling. Lindab bedömer
korruptionsrisken som
låg, då verksamheten
sker i länder med låg
eller måttlig risk enligt
Corruption Perception
Index (CPI). Korrup-
tionsincidenter har inte
direkt kopplats till Lindab.
Förebyggande åtgärder
och due diligence vid för-
värvsprocesser minskar
risken för korruption samt
interna granskningar och
uppföljningar säkerställer
efterlevnad av regler
och policyer. Effektiva
åtgärder mot korruption
främjar ansvar, stabilitet
och minskar risker.
Var i värde-
kedjan
Hela värdekedjan Hela värdekedjan Hela värdekedjan Uppströms Hela värdekedjan Egen verksamhet Egen verksamhet Uppströms Egen verksamhet Hela värdekedjan Hela värdekedjan
Lindabs
involvering
Direkt orsakat
Bidragit till
Kopplad till
Direkt orsakat
Bidragit till
Kopplad till
Direkt orsakat
Kopplad till
Direkt orsakat Direkt orsakat
Kopplad till
Direkt orsakat Direkt orsakat Kopplad till Direkt orsakat Direkt orsakat
Kopplad till
Kopplad till
Tidshorisont Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång
Policy Uppförandekod
Klimat- och miljöpolicy
Leverantörskod
Miljökrav för transportörer
Uppförandekod
Klimat- och miljöpolicy
Uppförandekod
Klimat- och miljöpolicy
Miljökrav för transportörer
Uppförandekod
Klimat- och miljöpolicy
Leverantörskod
Uppförandekod
Klimat- och miljöpolicy
Leverantörskod
Uppförandekod
Arbetsmiljöpolicy
Uppförandekod
Arbetsmiljöpolicy
Likabehandlingspolicy
Ersättningspolicy
Vissel blåsnings direktiv
Uppförandekod
Leverantörskod
Visselblåsningsdirektiv
Uppförandekod Uppförandekod
Leverantörskod
Visselblåsningsdirektiv
Uppförandekod
Antikorruptionspolicy
Fokus område
i hållbarhets-
plan
Hållbara och energieffektiva
lösningar
Digitala hjälpmedel och ny teknik för
att optimera energi användningen
Cirkulär ekonomi med en hög grad
av återanvändning
Hållbara inköp
Hållbar produktion
Hållbara transporter
Hållbara och energieffektiva
lösningar
Digitala hjälpmedel och ny
teknik för att optimera energi-
användningen
Hållbar produktion
Hållbara inköp
Hållbar produktion
Hållbara transporter
Cirkulär ekonomi med en hög
grad av återanvändning
Hållbara inköp
Hållbar produktion
Cirkulär ekonomi med en
hög grad av
återanvändning
Hållbara inköp
Hållbar produktion
Attraktiv arbetsgivare Attraktiv arbetsgivare Hållbara inköp Attraktiv arbetsgivare En del av samtliga
fokusområden
En del av samtliga
fokusområden
Mått Scope 1, 2 och 3
Energianvändning i egen verk-
samhet
Återvunnet material i metaller
Ägda eller leasade företagsbilar
Ägda eller leasade lastbilar
Extern transport, fördelning av
transportsätt
Andel certifierade leverantörer
Energianvändning i egen
verksamhet
Ägda eller leasade företagsbi-
lar, fördelning per drivmedel
Ägda eller leasade lastbilar,
andel, fördelning per
drivmedel
Extern transport, fördelning
av transportsätt
Extern transport, fördelning
per drivmedel för lastbilar
Andel certifierade leverantörer
Råmaterial, inköpt mängd per
materialtyp
Förpackningsmaterial, inköpt
mängd per materialtyp
Återvunnet material i metaller
Publicerade miljövarudekla-
rationer
Begränsning av klimatföränd-
ringar: scope 3
Andel certifierade leverantörer
Avfall, typ och mängd per
avfallshanteringsmetod
Begränsning av klimatför-
ändringar: scope 3
Andel certifierade leveran-
törer
Antal anställda, uppdelat per land
och kön
Personalomsättning, antal avslutade
anställningar samt andelen i procent
Kollektivavtal, uppdelat per land
Antal utbildningar och antal
medarbetare med access till Lindab
Academy
Antal genomförda medarbetar-
samtal
Motiverade medarbetare, med-
arbetar under sök ning, Lindab
Pulse Survey, med frågor om
arbetssituation
Mångfald, könsfördelning bland
medarbetare på olika organisato-
riska nivåer
Certifierade ledningssystem, vilka
enheter som är certifierade och
andel personal som omfattas
Andel riskbedömda maskiner
Utbildning, antal som gått
utbildning
Incidenter, antal genomförda
incidentrapporter
Olyckor, antal rapporterade
olyckor med och utan frånvaro
Andel leverantörer som
godkänt Lindabs leveran-
törskod eller har en egen
leverantörskod godkänd
av Lindab.
Andel certifierade leve-
rantörer
Motiverade medarbe-
tare, medarbetarunder-
sökning, Lindab Pulse
Survey, med frågor om
arbetssituation
Antalet rapporterade
överträdelser, via
Lindabs visselblåsar-
system
Antalet identifierade
korruptionsincidenter
Mål Lindab åtar sig att minska de abso-
luta växthusgasutsläppen inom
scope 1 och 2 med 56 procent till
år 2030, från basåret 2022
Lindab åtar sig att minska de
abso luta växthusgasutsläppen
inom scope 3 från inköpta varor
och tjänster, uppströms transporter,
avfall genererat i verksamheten
och användning av sålda produkter
25procent till år 2030 från basåret
2022
Lindab åtar sig att uppnå nettonoll-
utsläpp av växthusgaser i hela
värdekedjan till år 2050
Lindab åtar sig att minska de
absoluta växt hus gas utsläppen inom
scope 1, 2 och 3 med 90procent
till år 2050 från basåret 2022
Delmål presenteras på sidan 167
Lindabs mål för minskade
växthusgasutsläpp
Lindab ska använda
100procent fossilfri el i egen
verksamhet år 2030
Minska kundernas miljö-
påverkan genom våra
produkter
50procent av alla god-
stransporter som finansieras
av Lindab, mellan Lindabs
anläggningar och till kund,
ska drivas med 50procent
förnybara bränslen eller el
till 2030 och 100procent
till 2040
100procent av Lindabs
tjänstebilar ska drivas med
förnybara drivmedel eller el
år 2030
Årligen ska 100 procent av
Lindabs leverantörer i första
led vara hållbarhetscerti-
fierade
Senast 2025 ska 100 procent
av transportavtalen mellan
Lindab och leverantörer i
första led inkludera miljökrav
Utsläppen för inköpt stål
enligt förväntad volym ska
minska med 101 kton CO
2
e
till år 2030 från basåret
2022. Det skulle innebära att
43procent av det inköpta
stålet är koldioxidreducerat
Publicera Lindabs material-
guide 2025
Årligen ska 100 procent av
Lindabs leverantörer i första
led vara hållbarhetscerti-
fierade
Publicera miljövarudeklaratio-
ner motsvarande 50 procent
av försäljningen av egentillver-
kade produkter som är globalt
tillgängliga till år 2025
Lindabs mål för minskade
växthusgasutsläpp
Minska andelen metallskrot
från egen tillverkning med
9 procent till 2030, jämfört
med 2023
Varje år vara rekommenderad som
arbetsgivare av minst 90 procent
av medarbetarna
Lindab ska ha en personalomsätt-
ning på 5–10 procent
Minska antal arbetsplats olyckor per
miljon arbetade timmar (LTIF) till 4
eller lägre till år 2026. Långsiktig
vision om noll arbetsolyckor
Varje år vara rekommenderad som
arbetsgivare av minst 90 procent
av medarbetarna
Lindab ska ha samma procen-
tandel kvinnor och män i seniora
chefspositioner som i Lindabkon-
cernen som helhet senast 2030.
Alla tjänstemän deltar årligen i
processen för medarbetarsam-
tal, och samtliga medarbetare
kommer att delta i processen från
och med 2027
Årligen ska 100 procent
av Lindabs leverantörer i
första led ha skrivit under
leverantörskoden
Årligen ska 100 procent
av Lindabs leverantörer
i första led vara hållbar-
hetscertifierade
Långsiktig vision att inköp
ska göras från demokra-
tiska länder med låg risk
inom Europa
Årligen vara rekom-
menderad som
arbetsgivare av minst
90 procent av Lindabs
medarbetare
Årligen upprätthålla
nolltolerans mot
repressalier mot alla
visselblåsare
Årligen upprätthålla
noll förekomst av
korruption i all Lindabs
verksamhet
Sidhänvisning 166–180 166–180 181–186 185–191 185–191 194–207 194–207 208–212 214–218 214–218 214–218
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 157
HÅLLBARHETSRAPPORT
faktorer påverkar också dialogens innehåll och riktning, vilket
kräver flexibilitet och anpassningsförmåga.
Intressentperspektiv spelar även en central roll i hållbarhets-
rapporteringen där återkoppling från kunder, investerare, med-
arbetare och leverantörspartners används för att validera innehållet.
Lindabs hållbarhetsorganisation övervakar dialoger och koncern-
ledningen informeras löpande om hållbarhetsfrågor genom
regelbundna möten och som en del av arbetet med den dubbla
väsentlighetsanalysen för att säkerställa att strategiska beslut
grundas på aktuella och relevanta intressentperspektiv. Under
2023 genomfördes flera intervjuer som en del av den dubbla
väsentlighetsanalysen, vilket gav fördjupade insikter i relevanta
hållbarhetsfrågor. Lindab anpassar sin strategi utifrån insikterna
från intressentdialogerna. Feedback från intressenter har till exem-
pel påverkat Lindabs hållbarhetsmål, prioriteringen av energi-
effektiva produkter och satsningar på fossilfri produktion. Genom
att löpande integrera intressenternas perspektiv i strategiarbetet
stärker Lindab sitt värdeskapande och minimerar affärsrisker.
Intressentdialog
(SBM-2)
Lindab strävar efter att upprätthålla starka relationer genom
en transparent, öppen och långsiktig dialog med intressen-
terna. Dialogen är avgörande för att framgångsrikt identifiera
utmaningar och förväntningar. Lindab tar hänsyn till intressent-
perspektivet vid strategiuppdateringar och för bedömning av
väsentliga hållbarhetsfrågor. Dialogen sker löpande genom
undersökningar och möten, kompletterat med djupgående
intervjuer med experter och aktörer från värdekedjan. En öppen
dialog upprätthålls, särskilt vid betydande förändringar, för att
säkerställa att relevanta aspekter beaktas i beslutsprocessen.
Den kontinuerliga intressentdialogen hjälper Lindab att identifiera
och hantera väsentliga frågor på ett effektivt och proaktivt sätt.
Samtidigt innebär intressentdialoger vissa utmaningar. Olika
intressentgrupper har olika prioriteringar, vilket kan leda till
motstridiga förväntningar och avvägningar vid strategiska beslut.
Dessutom varierar tillgången till tillförlitlig information och det
kan vara en utmaning att säkerställa att alla relevanta perspektiv
inkluderas. Förändrade lagkrav, marknadstrender och externa
Leverantörer
För att uppnå målen behövs samma
hållbarhets ambitioner i leverantörs ledet
som inom Lindab
Lindab samlar in synpunkter från leverantörer genom Lindabs leverantörsprogram. Långsiktiga partner-
skap kring strategiska frågor och dagliga dialoger äger rum genom lokala inköpskontor. Revisioner
på plats, främst hos leverantörer i högriskländer, ger återkoppling om leverantörernas kvalitets- och
hållbarhetsarbete samt en djupare förståelse för gemensamma frågor. Strukturerade intervjuer hölls med
leverantörer under 2023, kontinuerlig dialog har fortsatt under 2024. Samarbetet med partners förbättrar
hållbarhetsarbetet genom att material med lägre klimatpåverkan introduceras och innovativa energi-
effektiva lösningar implementeras. Leverantörernas expertkunskap hjälper Lindab att ligga i framkant.
Kunder (installatörer och konsulter)
Lindabs hållbarhetsarbete måste
överens stämma med kundförväntningar
och hjälpa kunderna att nå sina mål
Lindab får återkoppling från kunder via aktiviteter som sälj- och marknadsorganisationen genomför, allt
från diskus sioner med nyckelkundsansvariga till dagliga samtal mellan kunder i butiker och kundansva-
riga lokalt. Lindab anordnar och deltar i nätverksträffar. Information samlas in via kundenkäter och kund-
analyser. Strukturerade intervjuer hölls med installatörer och konsulter under 2023, kontinuerlig dialog
har fortsatt under 2024. Kundinsikter spelar en central roll för att öka medvetenheten på marknaden om
vikten av energieffektiva produkter med låg klimatpåverkan som skapar ett bra inneklimat.
Byggherrar, fastighetsägare
och arkitekter
Valen och behoven hos indirekta kunder
påverkar verksamheten och driver
hållbarhets arbetet
Lindab har inlett en fördjupad dialog med byggherrar, fastighetsägare och arkitekter för att tillsammans
genomföra pilotprojekt för att testa nya produkter och affärsmodeller. Strukturerade intervjuer hölls med
byggherrar, fastighetsägare och arkitekter under 2023, kontinuerlig dialog har fortsatt under 2024. Det
nära samarbetet möjliggör för Lindab att fortsätta utveckla och erbjuda ett attraktivt och hållbart produkt-
sortiment som uppfyller nuvarande och framtida krav. Den cirkulära omställningen kräver samarbete
genom hela värdekedjan, där slutkundernas krav spelar en avgörande roll.
Medarbetare
Hållbarhetsarbetet bidrar till att
attrahera, motivera och utveckla
medarbetare
Lindab för en kontinuerlig dialog med representanter från olika delar av koncernen kring bland annat
arbetsmiljö. Arbets tagar representanter ingår även i Lindabs styrelse. Medarbetarundersökningar och
med arbetar samtal genomförs för att kunna driva ständiga förbättringar och utveckla hållbarhetsarbetet.
Fokus ligger särskilt på att främja öppna och dagliga kommunikationskanaler. Lindab integrerar med-
arbetarinsikter i strategiska och operativa initiativ på lokal, regional och koncernnivå. Med arbetare ges
möjlighet att kommentera, ställa frågor och föreslå initiativ via webbinarier och intranät. Lindab strävar
efter att göra intranätet tillgängligt för alla, inklusive all produktionspersonal och nyförvärvade bolag.
158 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Investerare och ägare
Investerare och ägare påverkar
hållbarhets arbetet framåt med fokus
på miljömässiga, sociala och styrnings-
mässiga aspekter
Koncernens strategi och resultat kommuniceras till befintliga och potentiella investerare, analytiker och
media. Dialog sker via olika kanaler såsom presentationer av kvartalsrapporter, möten med investerare,
seminarier, kapital marknads dagar, webbplatsen, analysrapporter samt pressmeddelanden. Strukturerade
intervjuer hölls med investerare under 2023. Dialog med bankerna genomfördes under 2024 som en del
av förberedelserna för hållbarhetslänkade lån. Investe rares och ägares krav har särskilt påverkat Lindabs
rapportering om växthusgasutsläpp genom redovisning till Carbon Disclosure Project (CDP), Task Force
on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) och EU-taxonomin.
Samhället
Välmående samhällen är viktiga
för Lindab
På de orter där Lindab bedriver verksamhet finns viktiga intressenter för företaget och deras återkopp-
ling formar den lokala verksamheten. Samverkan sker genom olika aktiviteter och initiativ, från affärs-
relaterade aktiviteter till volontär insatser, välgören hets arbete och sponsring. Lindab har också ett nära
samarbete med flera universitet och högskolor.
Lagstiftare och myndigheter
Lindab strävar efter att nyttja förändrade
regelverk som en möjlighet för att skapa
affärsnytta och stärka hållbarhetsarbetet
Lindab följer aktivt lagkrav och myndighetskrav för att säkerställa efterlevnad samt möjliggöra en proaktiv
anpassning och utveckling av verksamheten. Genom engagemang i branschorganisationer hålls Lindab
uppdaterade och bidrar till relevanta lagstiftningsprocesser genom gemensamma remissvar. De senaste
årens utveckling inom lagstiftning har påverkat Lindabs arbete och bidragit till anpassningar i företagets
strategi och verksamhet.
Framtida generationer
Säkerställer långsiktig hållbarhet och
socialt ansvarstagande
Även intressenter som ännu inte kan göra sin röst hörd tas i beaktning genom att studera framtids-
analyser och forskning så att framtida generationer får en bättre och säkrare värld att leva i.
Icke-statliga organisationer
och experter
Samarbete möjliggör att vi håller oss
uppdaterade om centrala hållbarhets-
ämnen
Lindab är engagerade i flera branschorganisationer och samarbetsforum. På både lokal och EU-nivå
drivs hållbarhets frågor aktivt inom byggsektorn med fokus på ventilation. Det ger en tidig förståelse för
kommande trender och lagändringar. Kontinuerliga dialoger med experter och organisationer upprätthålls
angående miljömässiga, sociala och styrningsmässiga frågor. För mer information om Lindabs externa
initiativ, se sidan 160.
Andra industrier
Genom att jämföra och dela insikter
vill Lindab bibehålla positionen som
marknadsledare
Konkurrentanalyser håller Lindab informerade om marknaden. Lindab engagerar sig i flera nätverk där
metoder för hållbarhetspraxis delas, vilket påskyndar koncernens egen och branschens omställning.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 159
HÅLLBARHETSRAPPORT
Eurovent
Svensk Ventilation samt andra lokala bransch-
organisationer för ventilation
Svenska institutet för standarder – tekniska kommittéer
för ventilation och fästelement
Tightvent
Stålbyggnadsinstitutet och andra lokala bransch-
organisationer för stål
Passivhaus Trust i Storbritannien
LFM30, Göteborgs klimatplattform och andra lokala
initiativ kopplade till hållbart byggande
2024 certifierades Lindab som Nasdaq ESG Transparency
Partner. Utmärkelsen tilldelas företag med en hög grad av
öppenhet gentemot sina investerare när det gäller frågor som
rör miljö, sociala förhållanden och styrning (ESG).
Lindab har mål för minskade växthusgasutsläpp som är verifie-
rade av Science Based Targets initiative. Läs mer på sidan 167
under rubriken Mål. Science Based Targets initiative (SBTi) är
ett samarbete mellan Carbon Disclosure Project (CDP), World
Resources Institute, WWF och FN:s Global Compact.
Lindab ställer sig bakom Parisavtalet och Agenda 2030 samt
FN:s 17 globala mål för en hållbar och rättvis värld. De produkter
och lösningar som utvecklas och säljs av Lindab och det sätt
Lindab arbetar på, bidrar främst till tolv av målen.
Lindab har som ambition att rapportera enligt Task Force on
Climate-related Financial Disclosures (TCFD). TCFD bildades av
Financial Stability Board, ett internationellt organ som strävar
efter att stärka och skydda de globala finansmarknaderna från
systemrisker såsom klimatförändringar. Rekommendationerna
från TCFD ger vägledning till rapportering om ekonomiska
konsekvenser kopplade till klimatrelaterade risker och möjligheter.
Se index på sidan 221.
Lindab deltar aktivt i olika branschorganisationer och forum
både på europeisk och lokal nivå med syfte att påskynda och
förbättra hållbart byggande med krav på hälsosamt inneklimat.
Frågor som Lindab drivit under 2024 är:
Standarder för beräkning av klimatpåverkan för ventilations-
produkter.
Behovet av att se till hela byggnadens livscykel för att bygga
hållbart.
Ventilationssystemets roll i energiminskning för byggnader.
Lindab planerar att starta upp ett arbete för att skapa mer
lik riktade standarder för rektangulär ventilation inom Europa.
Under 2024 var Lindab engagerade i mer än 50 bransch-
organisa tioner och forum på sammanlagt 16 av 20 marknader.
Lindab är medlem i bland annat följande:
Lindab rapporterar enligt CDP och 2024 rapporterade Lindab
enligt den nya modellen. CDP är en oberoende ideell organisa-
tion med världens största samling av information om företags
påverkan på klimatet.
Externa initiativ och
utmärkelser
(BP-2)
Lindab stödjer FN:s vägledande principer för företag och mänsk-
liga rättigheter (UNGP) och är medlemmar i FN:s Global Compact
sedan 2009. Rapportering sker årligen enligt rikt linjerna. Lindab
arbetar också enligt OECD:s riktlinjer för multi nationella företag.
160 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Miljöinformation
LINDABS PRODUKTER SKA vara kundernas förstahandsval i frågor som rör hållbarhet. Vårt
åtagande speglar en proaktiv inställning till miljöansvar och leder till ansträngningar
för att positivt bidra till miljöfrämjande åtgärder.
EU:s taxonomi
Av Lindabs totala omsättning omfattas 62 procent av taxonomin,
varav 50 procent klassas som taxonomiförenlig enligt kriterierna.
Omsättning i enlighet med taxonomin
Ventilation
Lindab tillverkar produkter som ingår i energieffektiva ventila-
tionssystem i byggnader. En stor del av ventilationssortimentet
ger ett väsentligt bidrag till att mildra klimatförändringar och
uppfyller dessutom kriterierna för att inte göra någon väsentlig
skada Do No Significant Harm (DNSH). Läs mer om bedöm-
ningen på sidan 162 under rubriken Väsentligt bidrag samt på
sidan 163 under rubriken Kriterier för Do No Significant Harm
(DNSH). Lindab uppfyller också de sociala minimiskyddsåtgärder
som anges i de delegerade akterna, mer information finns på
sidan163 under motsvarande rubrik.
79 procent av omsättningen från ventilations sortimentet
omfattas av taxonomin. Enligt Lindabs analys klassas 64 procent
av denna omsättning som taxonomiförenlig. Det betyder att
81 procent av de produkter som omfattas av taxonomin är
taxonomi fören liga enligt kriterierna. För definition av omsättning
se tabellen för redovisningsprinciper sidan 164.
Bakgrundsinformation med en uppdelning av omsättning per
affärsområde och region finns i not 8 på sidan 106. Förändringar
i nettoomsättningen beskrivs under rubriken Nettoomsättning
och resultat på sidorna 71–73 i de finansiella rapporterna.
Lindab arbetar aktivt för att påverka utvecklingen av EU-taxo-
nomin så att fler delar av ventilationssystem och produkter med
stor påverkan på byggnaders energieffektivitet inkluderas. Under
året har en arbetsgrupp inom den europeiska branschorganisa-
tionen Eurovent arbetat för att vidareutveckla Svensk Ventilations
gemensamma tolkning av kriterierna för ventilation. Syftet är att
ha en enhetlig europeisk tolkning samt utöka antalet omfattade
Andel taxonomiförenlig omsättning
av omfattad omsättning enligt EU:s taxonomin
Totalt Ventilation
Systems
Profile
Systems
81%80% 71%
Omsättning som omfattas av EU-taxonomin men inte klassas som förenlig
Omsättning som omfattas av EU-taxonomin och som klassas som förenlig
Lindab strävar efter att samtliga produkter som omfattas av
taxonomin också ska klassas som taxonomiförenliga. Antalet
taxonomiförenliga produkter styrs av standarder och byggregler
med ökade krav, där direktiv som energieffektiviseringsdirektivet
(EED) och direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD)
skärper kraven. Lindab arbetar aktivt på nationell och europeisk
nivå för att stärka dessa krav, särskilt för ventilationsprodukter.
Lindab har ett brett sortiment av energi effektiva produkter som
möter dessa ökade krav.
För närvarande är 80 procent av omsättningen från taxono-
miomfattande produkter klassad som förenlig enligt gällande
kriterier. Lindabs verksamhet omfattas av kriterier för tillverkning
av energi effektiv utrustning till byggnader.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 161
HÅLLBARHETSRAPPORT
produkter inom HVAC (Heating, Ventilation, Air Conditioning).
Eurovents rekommendation för vidareutveckling av kriterierna
kommer att delas med taxonomins expertgrupp, Platform for
Sustainable Finance.
Profil
En stor del av byggprodukterna berörs inte av taxonomins
kriterier. Därmed är det en mindre andel av sortimentet som ger
ett väsentligt bidrag till att mildra klimatförändringar. Den del av
produkterna som bidrar väsentligt uppfyller kriterierna för att inte
göra någon väsentlig skada DNSH samt sociala minimi skydds-
åtgärder som anges i de delegerade akterna.
22 procent av omsättningen från byggproduktsortimentet
omfattas av taxonomin. Enligt Lindabs analys klassas 16 procent
av denna omsättning som taxonomiförenlig. Det betyder att
71 procent av de produkter som omfattas enligt taxonomin är
taxonomiförenliga enligt kriterierna.
Kapitalutgifter i enlighet med taxonomin
Lindabs redovisning av taxonomiförenliga kapitalutgifter
1)
inklu-
derar kapitaliserade immateriella tillgångar, materiella anlägg-
ningstillgångar och nyttjanderättstillgångar samt tillägg genom
förvärv. 90procent av kapitalutgifterna omfattas av taxonomin.
Enligt Lindabs analys klassas 17 procent av kapitalutgifterna som
taxonomi fören liga. Det betyder att 19 procent av kapital utgift-
erna som omfattas enligt taxonomin är hållbara enligt kriterierna.
Bedömningen av vad som anses omfattas samt vara taxonomi-
förenligt baseras på analysen för omsättning. För en detaljerad
beskrivning av vilka kapitalutgifter som ingår i taxonomi redovis-
ningen samt hur allokeringen kopplad till omsättning är fördelad,
se tabellen för redovisningsprinciper på sidan 164.
Bakgrundsinformation om immateriella tillgångar och materiella
anläggningstillgångar redovisas i not 17 på sidan 113 respektive
not 18 på sidan 115. Företagsförvärv och avyttringar redovisas i
not 5 på sidan 99 och nyttjanderättstillgångar redovisas i not 19
på sidan 116.
Under 2024 uppdaterades metoden för redovisning av kapital-
utgifter kopplat till EU-taxonomin, vilket medförde en justering
av rapporteringen för 2023. Justeringen förbättrar allokeringen
kopplad till omsättning och innebär en förändring för 2023 års
redovisning från 63procent till 18procent taxonomiförenliga
kapitalutgifter. Förändringen innebär en mer specifik allokerings-
nyckel, anpassad per affärsområde eller på företagsnivå.
Driftskostnader i enlighet med taxonomin
66 procent av driftskostnader omfattas av taxonomin. Enligt
Lindabs analys klassas 57 procent av driftskostnader som taxo-
nomiförenliga. Det betyder att 86 procent av driftskostnader som
om fattas enligt taxonomin är taxonomiförenliga enligt kriterierna.
Bedömning av vad som anses omfattas samt vara taxonomiför-
enligt baseras på analysen för omsättningen. För en detaljerad
beskrivning av vilka driftskostnader som ingår i taxonomiredovis-
ningen samt hur allokeringen kopplad till omsättning är fördelad,
se tabellen för redovisningsprinciper på sidan 164.
1) I andra delar av hållbarhetsrapporten än avsnittet EU:s taxonomi benämns motsvarande investeringar.
2) https://www.svenskventilation.se/publikation/svensk-ventilations-tolkning-av-eu-taxonomin-2e/
Bakgrundsinformation om kostnader fördelade per kostnads slag
redovisas i not 10 på sidan 108. Väsentliga ändringar som skett
under 2024 beskrivs i de finansiella rapporterna under rubriken
Nettoomsättning och resultat på sidorna 71–73.
Under 2024 uppdaterades metoden för redovisning av
driftskostnader kopplat till EU-taxonomin, vilket har inneburit en
justering av rapporteringen för 2023. Skillnaden är att kortsiktiga
leasing avtal nu inkluderas. Därutöver har Lindab justerat den
generella allokeringsmetodiken vilket innebär en förändring för
2023 års redovisning från 51procent taxonomiförenliga driftskost-
nader till 53 procent. Förändringen innebär en mer specifik alloke-
ringsnyckel, anpassad per affärsområde eller på företagsnivå.
Väsentligt bidrag
För att en ekonomisk aktivitet ska klassificeras som förenlig
med taxonomin måste den bidra väsentligt till något av de sex
miljömålen i taxonomin. Nedan följer en beskrivning av väsent-
liga bidrag till relevanta mål. Följande mål bedöms dock inte vara
relevanta för Lindabs sortiment 2: Anpassning till klimatföränd-
ringar 3: Hållbar användning och skydd av vatten och marina
resurser 5: Förebyggande och begränsning av föroreningar
och 6: Skydd och återställande av biologisk mångfald och
ekosystem.
Mål 1 Begränsning av klimatförändringar
Lindabs ventilationssortiment omfattas av de produkter och
komponenter som listas i följande punkter: i, m, n och q inom
3.5 Tillverkning av energieffektiv utrustning till byggnader.
Lindab tillämpar Svensk Ventilations branschgemensamma
tolkning för att avgöra väsentligt bidrag. Nedan presenteras en
enklare sammanfattning. För en tydligare definition per produkt-
slag hänvisas till Svensk Ventilations tolkning av EU-taxonomin,
andra upplagan, utgiven 28 mars 2024.
2)
Smarta produkter som används för att övervaka och styra
ventilationssystem leder till väsentliga energibesparingar och
berörs därför av taxonomin. Produkter som kan klassificeras
avseende prestanda enligt europeiska standarder eller tredje-
partscertifiering omfattas också. Kanalsystem, med syfte att
transportera luften i ventilationssystemet, anses förenliga om de
uppfyller täthetsklass C eller D. Tillbehör såsom upphängning
och stödsystem till produkter är också inkluderade om de anses
vara del av en taxonomiförenlig produkt. Produkter som don,
vattenburna lösningar och takhuvar omfattas inte av specifik
prestanda klassi fice ring och omfattas därför inte av taxonomin.
En del av det omfattade sortimentet anses inte bidra väsentligt
till kriterierna i taxonomin, exempelvis luftkanalsystem i täthets-
klass A eller B, samt produkter med för låg energieffektivitets-
klass. Produkter där det saknas information för att fastställa
väsentligt bidrag eller överensstämmelse med DNSH uppfyller
inte heller kraven.
Lindabs byggproduktsortiment omfattas av de produkter och
komponenter som listas i följande punkter: b, c, d och e inom
3.5 Tillverkning av energieffektiv utrustning till byggnader.
Taxonomin omfattar endast byggprodukter som minskar
energiförbrukningen genom isolering, såsom väggar och portar.
162 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Plåttak och plåtfasader där isoleringen tillförs vid montering samt
produkter som takavvattning och taksäkerhet omfattas inte.
Endast en liten del av byggproduktsortimentet omfattas av
taxonomin, men uppfyller inte kraven för begränsning av klimat-
förändringar på grund av höga U-värden.
l 4 – Övergång till cirkulär ekonomi
Lindab fokuserar på att tillhandahålla produkter med lång
livslängd och låg miljöpåverkan över hela livscykeln och som går
att återanvända eller återvinna. Kriterierna under mål fyra berör
ventilationssortimentet. Lindab tillämpar Svensk Ventilations
branschgemensamma tolkning för att avgöra väsentligt bidrag.
Lindab bedömer att kriterierna under avsnitt 5 även är relevanta
för byggproduktsortimentet. De ekonomiska aktiviteter som idag
väsentligt bidrar klassas redan in under mål 1 Begränsning av
klimatförändringar.

För att en ekonomisk aktivitet ska klassificeras som förenlig
med taxonomin måste den uppfylla kriterierna för att inte orsaka
väsentlig skada inom de övriga miljömålen som ingår i taxonomin.
DNSH 2 – Anpassning till klimatförändringar
Lindab bedömer fysiska klimatrisker som låga på kort och
mede llång sikt. Riskerna utvärderas genom försäkringsarbete
och externa analyser för koncernens fastigheter. Utvärderingarna
omfattar både akuta risker som extrema väderhändelser och
kroniska risker som stigande havsnivåer och ökade tempera-
turer. Den poten tiella finansiella påverkan på tillgångar och verk-
samhet analyseras på koncernnivå för att identifiera materiella
risker.
DNSH 3 – Hållbar användning och skydd av vatten och
marina resurser
Lindab bedriver inte vattenintensiv verksamhet. Den största för-
brukningen av vatten sker på produktionsenheterna i Grevie och
Förslöv, Sverige, samt Karlovarska, Tjeckien. Dessa områden
har i dag ingen vattenstress och bedöms därför inte ha någon
väsentlig påverkan.
DNSH 4 – Övergång till cirkulär ekonomi
Enheterna för tillverkning och produktutveckling utvärderar till-
ngligheten av och, när det är möjligt, antar tekniker som stöd-
jer kraven enligt de tre underkriterierna: återanvändning, design
och avfallshantering. Lindabs huvudsakliga material är stål vilket
är världens mest återvunna material
1)
. För att följa kriterierna om
spårbarhet av ämnen arbetar Lindab med leverantörerna för att
minska förekomsten av farliga ämnen.
DNSH 5 – Förebyggande och begränsning av föroreningar
Lindab följer lagar och tillhandahåller byggvarudeklarationer för
större delen av sortimentet för att redovisa produkters material-
innehåll. Lindab strävar efter säkrare och mer miljövänliga
material för att minimera miljöpåverkan och för att främja hållbara
byggnader. Lindab orsakar ingen väsentlig skada för någon av
de fem underkriterierna: persistenta organiska föroreningar,
kvicksilver, ozonnedbrytande ämnen, ämnen i elektrisk och
elektronisk utrustning samt vissa farliga ämnen.
DNSH 6 – Skydd och återställande av biologisk mångfald
och ekosystem
Lindab har verksamhet i 20 länder och på mer än 200 orter,
varav 11 orter ligger nära skyddat område. Påverkan bedöms
som låg, och för anläggningar med större produktion har
miljökonsekvensanalyser genomförts. Nödvändiga åtgärder har
vidtagits för att minimera risken för påverkan.
Sociala minimiskyddsåtgärder
För att en ekonomisk aktivitet ska klassificeras som förenlig
med taxonomin måste den ekonomiska aktiviteten även följa
de sociala minimiskyddsåtgärder som specificeras i artikel 18.
Lindabs verksamhet bedrivs i överenskommelse med dessa
åtgärder.
Mänskliga rättigheter
Lindab har ingen verksamhet i högriskländer enligt risk bedöm-
ningen som beskrivs på sidan 209 under rubriken Styrning.
Lindab stödjer de 10 princip erna för FN:s Global Compact om
nskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och mot korruption.
OECD:s riktlinjer för multinationella företag (MNE), FN:s riktlinjer
för företag och mänskliga rättigheter och ILO:s åtta grund lägg-
ande konventioner ligger till grund för Lindabs uppförandekod.
Under kommande år kommer Lindab utvärdera samtliga egna
verksamheter enligt kraven i Corporate Sustainability Due
Diligence Directive (CSDDD), när direktivet börjar gälla i EU.
Korruption
Lindab har nolltolerans mot korruption oavsett form och är starkt
engagerat i rättvis konkurrens. Läs mer om Lindabs arbete på
sidan 218 under rubriken Korruption och konkurrens.
Skatt
Lindab är en ansvarsfull skattebetalare och arbetar kontinuerligt
med att säkerställa att tillämpliga skattelagar, regler och förord-
ningar följs av bolagen i de jurisdiktioner där koncernen har verk-
samhet. Lindab följer OECD:s riktlinjer för gränsöverskridande
interna transaktioner i multinationella koncerner. Lindab strävar
efter att betala rätt skatt i rätt land i enlighet med relevanta lagar
och föreskrifter i det berörda landet.
Antikonkurrensaktiviteter
Lindab värdesätter upprätthållande av rättvis konkurrens och
ska inte agera på ett sätt som kan påverka marknaden på ett
olämpligt sätt. Läs mer om Lindabs arbete på sidan 218 under
rubriken Korruption och konkurrens.
1) https://www.jernkontoret.se/globalassets/publicerat/handbocker/stalkretsloppet_slutrapport_miljohandbok_svensk_web.pdf
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 163
HÅLLBARHETSRAPPORT
Omsättning
Kriterier för väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte
orsaka betydande skada (DNSH)
EKONOMISKA VERKSAMHETER (1)
Kod/koder (2)
Omsättning (3)
Andel av
omsättningen (4)
Begränsning av
klimatförändringar (5)
Anpassning till
klimatförändringar (6)
Vatten (7)
Föroreningar (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Biologisk
mångfald (10)
Begränsning av
klimat förändringar (11)
Anpassning till klimat-
förändringar (12)
Vatten (13)
Cirkulär ekonomi (14)
Föroreningar (15)
Biologisk mångfald
och ekosystem (16)
Minimiskydds-
åtgärder (17)
Andel förenliga
med taxonomi-
kraven (A.1) eller
som omfattas av
taxonomikraven
(A.2) omsättning,
år 2023 (18)
Kategori
möjlig-
görande
verksamhet
(19)
Kategori om-
ställnings-
verksamhet
(20)
MSEK %
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Tillverkning av energieffektiv utrustning för
byggnader
CCM 3.5 6 620 50% J
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
J J J J J J J 49% E
Elproduktion med hjälp av
solcellsteknik
CCM 4.1 6 0% J
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
J J J J J J J 0% E
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)
verksamheternas omsättning (A.1)
6 626 50% 50% J J J J J J J 49%
Varav möjliggörande verksamheter 6 626 100% 50% J J J J J J J 49% E
Varav omställningsverksamheter
J J J J J J J
- T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
EL;
N/EL (f)
EL;
N/EL (f)
EL;
N/EL (f)
EL;
N/EL (f)
EL;
N/EL (f)
EL;
N/EL (f)
Tillverkning av energieffektiv utrustning för
byggnader
CCM 3.5 1 653 12% EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
15%
Elproduktion med hjälp av
solcellsteknik
CCM 4.1 EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
-
Omsättningen hos de verksamheter som omfattas
av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara
(ej taxono miförenliga) (A.2)
1 653 12% 12%
15%
A. Omsättning för verksamheter som omfattas
av taxonomin (A.1+A.2)
8 279 62% 62% 64%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av
taxonomin (B)
5 044 38%
J: Ja, verksamheten omfattas av och är förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet.
N: Nej, verksamheten omfattas av men är inte förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet.
N/EL: Omfattas ej, verksamheten omfattas inte av taxonomin för det relevanta miljömålet.
E – Möjliggörande (Enabler)
T – Omställning (Transitional)
Totalt (A+B) 13 323 100%
Kapitalutgifter
Kriterier för väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte
orsaka betydande skada (DNSH)
EKONOMISKA VERKSAMHETER (1)
Kod/koder (2)
Kapitalutgifter (3)
Andel av
kapitalutgifter (4)
Begränsning av
klimatförändringar (5)
Anpassning till
klimatförändringar (6)
Vatten (7)
Föroreningar (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Biologisk
mångfald (10)
Begränsning av
klimat förändringar (11)
Anpassning till klimat-
förändringar (12)
Vatten (13)
Cirkulär ekonomi (14)
Föroreningar (15)
Biologisk mångfald
och ekosystem (16)
Minimiskydds-
åtgärder (17)
Andel förenliga
med taxonomi-
kraven (A.1) eller
som omfattas av
taxonomikraven
(A.2) kapitalutgif-
ter, år 2023 (18)
Kategori
möjlig-
görande
verksamhet
(19)
Kategori om-
ställnings-
verksamhet
(20)
MSEK %
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Tillverkning av energieffektiv utrustning för
byggnader
CCM 3.5 132 17% J
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
J J J J J J J 18% E
Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara
(taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)
132 17% 17% J J J J J J J 18%
Varav möjliggörande verksamheter 132 100% 17% J J J J J J J 18% E
Varav omställningsverksamheter J J J J J J J - T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
EL;
N/EL (f)
EL;
N/EL (f)
EL;
N/EL (f)
EL;
N/EL (f)
EL;
N/EL (f)
EL;
N/EL (f)
Tillverkning av energieffektiv utrustning för
byggnader
CCM 3.5 585 74% EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
67%
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas
av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara
(ej taxonomiförenliga) (A.2)
585 74% 74% 67%
Totalt (A.1+A.2) 717 90% 90% 85%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Kapitalutgifter hos verksamheter som inte omfattas
av taxonomin (B)
77 10%
Totalt (A+B) 794 100%
2024
2024
Andel av total omsättning
Taxonomi förenlighet
per mål
Mål som omfattas
av taxonomin
Begränsning av klimatförändringar 50% 62%
Anpassning till klimatförändringar 0% 0%
Vattenresurser och marina resurser 0% 0%
Den cirkulära ekonomin 0% 0%
Förebyggande och begränsning av föroreningar 0% 0%
Biologisk mångfald och ekosystem 0% 0%
Andel av totala kapitalutgifter
Taxonomi förenlighet
per mål
Mål som omfattas
av taxonomin
Begränsning av klimatförändringar 17% 90%
Anpassning till klimatförändringar 0% 0%
Vattenresurser och marina resurser 0% 0%
Den cirkulära ekonomin 0% 0%
Förebyggande och begränsning av föroreningar 0% 0%
Biologisk mångfald och ekosystem 0% 0%
Redovisningsprinciper
Mätpunkt Beräkningsgrund
I enlighet med
taxonomin
Förordning (EU) 2020/852, artikel 3, fastställer kriterier som en ekonomisk aktivitet måste
uppfylla för att kvalificera som miljömässigt hållbar (taxonomiförenlig):
Bidra väsentligt till ett eller flera av de sex miljömålen genom att uppfylla de tekniska
granskningskriterierna (TSC).
Inte orsaka betydande skada (DNSH) på de övriga fem miljömålen.
Uppfylla minimikraven avseende sociala och styrningsmässiga standarder.
TSC och DNSH för miljömålen har utvärderats per aktivitet, medan minimikraven har
bedömts på koncernnivå.
Omsättning Rapporteringen avser den omsättning som redovisas i den finansiella rapporten under
rubriken Nettoomsättning och resultat på sidan 71. Taxonomiförenlig omsättning avser
intäkter från taxonomiförenliga verksamheter som andel av total omsättning.
Redovisningsprinciper
Mätpunkt Beräkningsgrund
Kapitalutgifter Rapportering av kapitalutgifter visar satsningar på aktiverade och pågående immateriella
tillgångar och materiella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar. Goodwill
exkluderas.
Koncernens kapitalutgifter fördelas via en allokeringsnyckel, vilket innebär att alla
kapitalutgifter som är hänförbara till en taxonomiförenlig omsättningsverksamhet, kan
klassificeras som taxonomiförenliga. Allokeringsnyckeln anpassas efter affärsområde eller
på företagsnivå utifrån den omsättning som genereras av taxonomiförenlig verksamhet
och ses över årligen.
164 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Driftskostnader
Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte
orsaka betydande skada (DNSH)
EKONOMISKA VERKSAMHETER (1)
Kod/koder (2)
Driftkostnader (3)
Andel av
Driftkostnader (4)
Begränsning av
klimatförändringar (5)
Anpassning till
klimatförändringar (6)
Vatten (7)
Föroreningar (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Biologisk
mångfald (10)
Begränsning av
klimat förändringar (11)
Anpassning till klimat-
förändringar (12)
Vatten (13)
Cirkulär ekonomi (14)
Föroreningar (15)
Biologisk mångfald
och ekosystem (16)
Minimiskydds-
åtgärder (17)
Andel förenliga
med taxonomi-
kraven (A.1) eller
som omfattas av
taxonomikraven
(A.2) drifts-
kostnader,
år 2023 (18)
Kategori
möjlig-
görande
verksamhet
(19)
Kategori
omställ-
ningsverk-
samhet (20)
MSEK %
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Tillverkning av energieffektiv utrustning för
byggnader
CCM 3.5 124 57% J
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
J J J J J J J 53% E
Driftskostnader för de miljömässigt hållbara
(taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)
124 57% 57% J J J J J J J 53%
Varav möjliggörande verksamheter 124 100% 51% J J J J J J J 53% E
Varav omställningsverksamheter J J J J J J J T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
EL;
N/EL (f)
EL;
N/EL (f)
EL;
N/EL (f)
EL;
N/EL (f)
EL;
N/EL (f)
EL;
N/EL (f)
Tillverkning av energieffektiv utrustning för
byggnader
CCM 3.5 21 10% EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
13%
Driftskostnader för verksamheter som omfattas
av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara
(ej taxonomiförenliga) (A.2)
21 10% 10% 13%
Totalt (A.1+A.2) 145 66% 66% 66%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Driftskostnader hos verksamheter som inte omfattas
av taxonomin (B)
74 34%
Totalt (A+B) 220 100%
Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter
Kärnenergirelaterade verksamheter
1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa
elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärn energiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln.
Nej
2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för
produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt
för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik.
Nej
3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el
eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt
säkerhetsuppgraderingar av dessa.
Nej
Fossilgasrelaterade verksamheter
4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med
hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion
av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som
producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
Andel av driftskostnader
Taxonomi förenlighet
per mål
Mål som omfattas
av taxonomin
Begränsning av klimatförändringar 57% 66%
Anpassning till klimatförändringar 0% 0%
Vattenresurser och marina resurser 0% 0%
Den cirkulära ekonomin 0% 0%
Förebyggande och begränsning av föroreningar 0% 0%
Biologisk mångfald och ekosystem 0% 0%
2024
Redovisningsprinciper
Mätpunkt Beräkningsgrund
Driftskostnader Rapportering av driftskostnader avser direkta driftskostnader för forskning och utveckling
(FoU), renovering av byggnader, kortsiktiga leasingavtal (<1 år) samt reparation och
underhåll. Driftskostnaderna är förknippade med tillgångens fortlöpande och ändamåls-
enliga funktion.
Koncernens driftskostnader fördelas via en allokeringsnyckel, vilket innebär att alla
drift skostnader som är hänförbara till en taxonomiförenlig omsättningsverksamhet, kan
klassificeras som taxonomiförenliga. Allokeringsnyckeln anpassas efter affärsområde eller
på företagsnivå utifrån den omsättning som genereras av taxonomiförenlig verksamhet
och ses över årligen.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 165
HÅLLBARHETSRAPPORT
Klimatförändringar
(ESRS: E1)
I en värld där klimatförändringar utgör en av de mest påtagliga globala utmaningarna,
integrerar Lindab klimat- och hållbarhets insatser i verksamheten och i erbjudandet till kund
för att påskynda omställningen. Lindabs produkter bidrar till ett bättre inneklimat samtidigt
som energieffektivitet främjas, vilket leder till mer hållbara byggnader.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
(IRO-1)
Klimatförändringar är ett av Lindabs mest väsentliga områden,
utifrån både påverkan och finansiellt perspektiv. Detta arbete är
ra kopplat till energieffektivisering och övergången till fossilfri
energi. Mer information om klimatrelaterade riskers påverkan på
de finansiella rapporterna finns i not 4 på sidorna 97–98. Fysiska
klimatrisker bedöms däremot ha en begränsad påverkan på
Lindabs verksamhet, då före tagets anläggningar är lokaliserade
i områden med lägre risk för extrema väderförhållanden, läs mer
på sidan 192 under rubriken Anpassning till klimatförändringar.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till klimatförändringar Typ Värdekedja Tidshorisont
1)
Energieffektiva produkter med låg klimatpåverkan
Regelverk och kundkrav värdesätter produkter med låg klimatpåverkan och återvunnen
råvara. Den växande efterfrågan på energieffektiva produkter med låg klimatpåverkan är en
möjlighet för Lindab att öka sin omsättning där en övergång till koldioxid reducerat stål redan
är påbörjad.
Möjlighet
Positiv påverkan
Nedströms
Egen verksamhet
Kort
Medel
Lång
Stålindustrins omställning
Utmaningar med införandet av nya teknologier och brist på metallskrot kan begränsa tillgången
på koldioxidreducerat stål. Ökad efterfrågan på energi i samband med den hållbara omställ-
ningen kan även medföra risker för hela värdekedjan, såsom energibrist och högre kostnader.
Omställnings risk Hela värdekedjan Medel
Lång
Beskattning på växthusgasutsläpp
Beskattning av tung industri eller högutsläppsmaterial som traditionellt stål kan leda till pris-
ökningar men samtidigt minska skillnaden i pris mellan traditionellt och koldioxid reducerat
stål. Det kommande systemet, Emissions Trading System 2 (ETS 2), för utsläppsrätter
för fossil energi i fastigheter, kan innebära ökade kostnader för Lindab, men framför allt
utgör det en möjlighet då det driver på behovet av energi effektivisering i nya och befintliga
fastigheter.
Möjlighet
Omställnings risk
Hela värdekedjan Medel
Lång
Kunders betalningsvilja
Kunders vilja att betala för hållbara produkter är viktig. Incitament och regelverk planeras
från EU för att stödja omställningen, där mer miljöbelastande produkter ska bära en högre
kostnad. Lindab strävar efter att använda styrkan i företagets storlek och specialist kunskap
för att vara ledande på marknaden med att erbjuda lösningar som minskar beroendet av
fossila bränslen och bidrar till ökad energi effektivitet.
Möjlighet
Omställnings risk
Nedströms Kort
Medel
Lång
Utsläpp av växthusgaser
I hela värdekedjan och inom egen verksamhet sker utsläpp av växthusgaser som bidrar till
den globala uppvärmningen.
Faktisk negativ
påverkan
Hela värdekedjan Kort
Medel
Lång
Oförmåga att nå utsläppsmål
Lindab är anslutet till Science Based Targets initiative (SBTi) där uppfyllelse av målen krävs
för att undvika ekonomiska påföljder samt bevara företagets goda rykte inom hållbarhet.
Omställnings risk Uppströms Medel
Lång
Ökat fokus på energieffektivisering och renovering
Byggnader står för cirka 40 procent av EU:s energiförbrukning och 36 procent av dess
energi relaterade växthusgasutsläpp. Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) och
Energi effektivi se rings direktivet (EED) påskyndar omställningen till energieffektiva byggnader.
Lindabs produkter kan minska utsläppen genom energieffektivisering i nya och befintliga
byggnader.
Möjlighet
Potentiell positiv
påverkan
Nedströms Kort
Medel
Lång
Energieffektivisering och fossilfri energi inom Lindab
Energi används i Lindabs dagliga verksamhet och en del härrör från fossila bränslen. Genom
installation av solceller och partnerskap med Becour, en leverantör av certifierad förnybar el,
går Lindab över till fossilfri el samtidigt som utbyggnaden av det lokala energisystemet stöttas.
Faktisk negativ
påverkan
Egen verksamhet Kort
Medel
1) Lindab följer de tidshorisonter som specificeras i European Sustainability Reporting Standards: kort sikt: <1 år, medellång sikt: >1 år till 5 år och lång sikt: >5 år.
166 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Policy
(MDR-P, E1-2)
Lindabs policyer för att hantera identifierade påverkan, risker och
möjligheter består av uppförandekod samt klimat- och miljö-
policy, med fokus på den egna verksamheten. Uppförandekoden
utgör grunden för hållbarhetsarbetet och definierar hur Lindab
och dess medarbetare agerar internt och gentemot externa
intressenter.
Klimat- och miljöpolicyn adresserar centrala områden som
klimat förändrings begränsning, klimatanpassning, energieffektivi-
sering och främjande av förnybar energi. Lindab minskar utsläpp
i hela värdekedjan i linje med Parisavtalet och vetenskapligt
baserade mål. Lindab fasar ut fossilenergi till förmån för fossilfri
energi och optimerar resursutnyttjandet genom effektivare
produktion. Klimatrisker hanteras genom årliga riskbedömningar
och anpassningsstrategier. Policyn syftar till att skapa långsiktigt
värde för Lindab och dess intressenter, med fokus på produkter
som har låg klimatpåverkan och bidrar till energieffektiva bygg-
nader med hälsosamt inomhusklimat.
För påverkan, risker och möjligheter i värdekedjan tillämpas ett
leverantörsutvärderingsprogram, där leverantörskoden tydliggör
Lindabs krav på sina leverantörer.
s mer om Lindabs policyer och deras implementering på
sidan 152 under rubriken Policyer.
Mål
(MDR-T, E1-4)
Lindabs mål för minskade växthusgasutsläpp antogs av styrelsen
2024 och har verifierats av Science Based Targets initiative
(SBTi). I linje med Parisavtalet och EU:s klimatmål syftar målen
till att begränsa uppvärmningen till 1,5°C och nå klimatneutralitet
senast 2050. Målen omfattar CO
2
, CH
4
och N
2
O och är centrala
för Lindabs hållbarhetsarbete och klimat- och miljöpolicy.
Metodiken och antagandena bakom beräkningarna redo visas
i tabellerna för redovisningsprinciper på sidorna 177 och 179.
len är kopplade till Lindabs tillväxtstrategi fram till 2027,
vilket säkerställer att hållbarhet och finansiell tillväxt är integre-
rade. Basåret är 2022, då verksamheten återhämtade sig från
pandemin och Scope 3-data är tillgängligt.
Intressenter har efterfrågat vetenskapligt baserade utsläpps-
Kortsiktiga vetenskapliga mål
Lindab åtar sig att minska de abso -
luta xthus gas utsläppen inom
scope 1 och 2 med 56 procent till
år 2030, från basåret 2022
1)
Lindab åtar sig att minska de
absoluta växthusgasutsläppen
inom scope 3 från inköpta varor
och tjänster, uppströms transporter,
avfall genererat i verksamheten
och användning av sålda produkter
25procent till år 2030 från basåret
2022
2)
Delmål för uppfyllelse av kortsiktiga mål
Lindab ska använda 100 procent fossilfri el i
egen verksamhet år 2030
3)
Utsläppen för inköpt stål enligt förväntad volym
ska minska med 101 kton CO
2
e till år 2030 från
basåret 2022. Det skulle innebära att 43 procent
av det inköpta stålet är koldioxidreducerat
50 procent av alla godstransporter som finan-
sieras av Lindab, mellan Lindabs anläggningar
och till kund, ska drivas med förnybara bränslen
eller el till 2030 och 100procent till 2040
3)
100 procent av Lindabs tjänstebilar ska drivas
med förnybara drivmedel eller el år 2030
Årligen ska 100 procent av Lindabs leveran-
törer i första led vara hållbarhetscertifierade
4)
Långsiktiga vetenskapliga mål
Lindab åtar sig att uppnå netto-
noll utsläpp av växthusgaser i hela
värdekedjan till år 2050
3)
Lindab åtar sig att minska de
absoluta växthusgas utsläppen
inom scope 1, 2 och 3 med
90procent till år 2050 från basåret
2022
5)
1) Marknadsbaserad metod. Målgränsen inkluderar markrelaterade utsläpp och borttagningar från bioenergiråvaror.
2) let inkluderar inköp av direkt material samt transport mellan Lindabs anläggningar och transport till kund som Lindab betalar.
3) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är mätning mot basår ej relevant.
4) Leverantörer i låg- och medelrisknder som representerar inköp för mer än 100 KEUR samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst
25KEUR omfattas. Leverantörer som tillkommer via förvärv ska certifieras under sitt första år som del av koncernen.
5) Målgränsen inkluderar markrelaterade utsläpp och borttagningar från bioenergiråvaror.
l enligt SBTi, men har inte varit involverade i att fastställa
de specifika målen. Fokus ligger på att säkerställa att målen är
ambitiösa, vetenskapligt grundade och i linje med globala och
regionala klimatmål.
För det kortsiktiga målet för scope 1 och 2 till 2030 förväntas
huvuddelen av utsläppsminskningarna komma från scope 2.
Lindabs omställningsplan redovisar både planerade åtgärder
och förväntade resultat, samt företagets drivkraft att fasa ut
fossila bränslen, se mer på sidorna 169172 under rubriken
Åtgärder och resurser för klimatomställning och begränsning
av klimatförändringar. Det långsiktiga målet om 90 procents
minskning till 2050 kräver att utsläppen inom både scope 1 och
2 minskar med minst motsvarande andel.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 167
HÅLLBARHETSRAPPORT
Styrning
Lindabs styrelse har det övergripande ansvaret för hållbarhets-
arbetet och utvärderar påverkan, risker, möjligheter och mål. VD,
koncernledning och hållbarhetschefen driver strategin och följer
regelbundet upp arbetet. Hållbarhetsdata rapporteras halvårsvis
på bolagsnivå och aggregeras till koncernnivå, kompletterat
av en intern rapport med detaljerad hållbarhetsdata per bolag.
Hållbarhetsplanen koordineras centralt men integreras operativt
tillsammans med policyer i afrsområden och koncern funk-
tioner, där varje bolag ansvarar för att genomföra sina mål. Läs
mer om styrning på sidan 148. De områden i hållbarhetsplanen
som är kopplade till klimat för ändringarna är:
Hållbara och energieffektiva lösningar.
Digitala hjälpmedel och ny teknik för att optimera energi-
användningen.
Cirkulär ekonomi med en hög grad av återanvändning.
Hållbara inköp.
Hållbar produktion.
Hållbara transporter.
Större produktionsenheter är certifierade enligt kvalitets lednings-
systemet ISO 9001 och miljöledningssystemet ISO14001.
21bolag är certifierade enligt ISO 9001, vilket motsvarar
58 procent av omsättningen. 11 bolag är certi erade enligt
ISO14001, vilket motsvarar 43procent av omsättningen.
Åtgärder
(MDR-A, E1-3)
Lindab har vidtagit, och planerar att vidta, åtgärder inom den
egna verksamheten och i värdekedjan för att begränsa klimat-
förändringarna. Nedan presenteras de åtgärder som förväntas
ha störst påverkan för att uppfylla målen. Se sidorna 169172
för en mer detaljerad beskrivning samt status under rubriken
Åtgärder och resurser för klimatomställning samt begränsning
av klimatförändringar.
Egen verksamhet
Övergång till fossilfri el.
Företagsbilar som drivs av el eller förnybart bränsle.
Energieffektivisering.
Värdekedjan
Partnerskap med leverantörer och kunder.
Övergång till koldioxidreducerat stål.
Förnybart bränsle och intermodala transportlösningar.
Utbyggnad av fossilfri el i Europa.
Byte av F-gaser med höga utsläppsvärden.
Mått
(MDR-M)
Lindab följer upp flera aktiviteter för att säkerställa framdrift mot
uppsatta mål. Måtten för utsläpp av växthusgaser har validerats
av SBTi. Metoder och antaganden för varje mått redovisas i de
tillhörande tabellerna benämnda redovisningsprinciper.
Begränsning av klimatförändringar: scope 1, 2 och 3.
Redovisas på sidorna 174–177.
Energianvändning i egen verksamhet. Redovisas på
sidorna 178–179.
Återvunnet material i metaller. Redovisas i avsnittet Resurs-
användning och cirkulär ekonomi på sidan 190 under rubriken
Resursinflöden, inklusive resursanvändning.
Ägda eller leasade företagsbilar, fördelning per drivmedel.
Redovisas i avsnittet Föroreningar på sidan 184 under rubriken
Omställning av transporter.
Ägda eller leasade lastbilar, andel, fördelning per drivmedel.
Redovisas i avsnittet Föroreningar på sidan 184 under rubriken
Omställning av transporter.
Extern transport, fördelning av transportsätt. Redovisas i
avsnittet Föroreningar på sidan 184 under rubriken Omställ-
ning av transporter.
Andel certifierade leverantörer. Redovisas i avsnittet Arbets-
tagare i värdekedjan på sidan 212 under rubriken Lindabs
leverantörsprogram.

väsentlig påverkan, risker och möjligheter
(E1.IRO-1)
Lindab bedömer klimatrelaterade påverkan, risker och möjlig-
heter inom hela verksamheten och värdekedjan genom dubbel
väsentlighetsanalys och klimatscenarioanalys, läs mer på
sidorna 153157 och 179180. Analysen gör det möjligt för
Lindab att positionera sig fördelaktigt på marknaden genom att
investera i hållbar teknik och ett efterfrågat produkt utbud.
Fysiska klimatrisker utvärderas som en del i försäkringsarbetet
eller via extern riskrevision för de fastigheter där Lindab bedriver
verksamhet. Hänsyn tas till ökade utsläpp, ökade temperaturer,
extrema väderhändelser och stigande havsnivåer. Den finansiella
påverkan på tillgångar och verksamhet bedöms, och resultaten
konsolideras på koncernnivå för att identifiera materiella risker.
Iarbetet tas hänsyn till både akuta och kroniska risker.
Lindab använder GHG-protokollet för att mäta och rappor-
tera utsläpp och energianvändning i scope 1, 2 och relevanta
scope3-kategorier, baserat på operationell kontroll. Om
undantag från reglerna görs, beskrivs och förklaras dessa i
enlighet med principen om fullständighet. Den stora majoriteten
av GHG- utsläppen sker i Lindabs värdekedja, cirka 99 procent.
Utsläppen härstammar främst från inköp av varor och tjänster
samt från elförbrukning under användningsfasen av sålda
produkter. Även om utsläppen från Lindabs direkta verksam-
heter (scope1 och 2) utgör mindre än 1 procent av det totala
koldioxid avtrycket, anses de fortfarande vara materiella då alla
sektorer av ekonomin behöver minska utsläppen för att uppnå
globala överens kommelser om klimatåtgärder.
Övergångsrisker, inklusive regeländringar och marknads-
skiften mot hållbara produkter, bedöms kontinuerligt. Lindabs
produkter är ett viktigt bidrag till att minska utsläppen från
byggnader genom energibesparingar och samtidigt förbättra
inneklimatet. Klimatscenarioanalyser enligt Task Force on
Climate- related Financial Disclosures (TCFD):s rekommenda-
tioner används för att bedöma och informera om fysiska risker
samt övergångsrisker och möjligheter.
168 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Åtgärder och resurser för klimatomställning
och begränsning av klimatförändringar
(MDR-A, E1-1, E1-3)
Lindabs omställningsplan stödjer strategin och affärsmodellen
i arbetet för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C
och uppnå klimatneutralitet till 2050, i linje med Parisavtalet och
EU:s klimatmål. Planen beskriver åtgärder för att nå Lindabs
kortsiktiga mål verifierade av SBTi. Omställningsplanen, som
består av två delar, antogs av företagsledningen och styrelsen
under 2024. Första delen om fattar de utspp som Lindab har
större kontroll över i scope 1 och 2 vilket motsvarar 1 procent
av koncernens totala utsläpp. Den andra delen avser utsläpp i
scope 3 vilket står för 99 procent av utsläppen. Omställnings-
planen är integrerad i Lindabs strategi och finansieras genom
den årliga finansiella budgetprocessen, som godkänns av kon-
cernledningen och styrelsen. Lindabs syn på en rättvis omställ-
ning betonar behovet av en hållbar klimat omställning som gynnar
samhället och biologisk mångfald. Lindab samarbetar med
medarbetare, samhällen och partners i hela värdekedjan för att
gemensamt förstå och hantera avvägningar. Tillvägagångssättet
hjälper Lindab att mildra negativa effekter och öka de positiva
resultaten. Påverkan, risker och möjligheter som har identifierats
för andra områden presenteras under respektive avsnitt.
Koldioxidborttagning
2030
2050
Netto-noll
Scope 1+2 –56%
Scope 3 –25%
Scope 3
det som ingår
i kortsiktiga mål
Scope 3
totalt
Scope 1+2
20242022
Basår
kton CO
2
e
900
800
400
500
600
700
1 200
1 100
1 300
1 000
300
200
100
0
Integration av hållbarhetsrelaterade resultat
i incitamentssystem och lånestruktur
(E1.GOV-3)
Från och med år 2024 är mål om absolut minskning av växt-
husgasutsläpp kopplat till koncernledningens ersättning. Läs
mer om ersättning till ledande befattningshavare i not 6 på
sidorna 169172.
Från januari 2025 har Lindab kopplat hållbarhetsmål till befint-
ligt kreditavtal om 4 050 MSEK och 120 MEUR, vilket innebär att
en del av finansieringsvillkoren nu är direkt beroende av framsteg
inom hållbarhetsområdet. Genom att knyta kredit avtalet till
specifika hållbarhetsmål skapas ytterligare drivkraft att uppnå
len. Kreditavtalet är kopplat till målen om LTIF, scope 1 och
2 samt koldioxidreducerat stål. För ytterligare information se
not34 och not 4 sidorna 9798 respektive 127, som samman-
fattar klimat relaterade faktorers påverkan på de finansiella
rapporterna.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 169
HÅLLBARHETSRAPPORT
Åtgärd till 2030 CapEx/OpEx
1)
Mål Status
Globala
mål
Övergång till fossilfri el
Användningen av fossilfri el förväntas sänka utsläppen
i scope 1 och 2 med 56procent för basåret 2022. För
att påskynda och förenkla övergången till fossilfri el
ingick Lindab ett partnerskap med Becour under 2024,
genom detta partnerskap bidrar Lindab till utbyggnaden
av förnybara energikällor i de marknader Lindab har
verksamhet. Utöver samarbetet investerar Lindab i
solcellspaneler på utvalda fastigheter.
Kostnaden för fossilfri el varierar
beroende på efterfrågan och tillgång.
Certifikat för fossilfri el hanteras
som en drift skostnad och förväntas
uppgå till cirka 3,5MSEK per år när
samtliga bolag har övergått till denna
lösning. Kostnadsberäkningen är
baserad på genomsnittligt pris för
2023 och inkluderar inte eventuella
framtida förvärv.
Lindab investerar i solcells paneler på
egna eller hyrda fastigheter om detta
bedöms attraktivt. Sedan 2022 har
Lindab investerat cirka 11 MSEK i
solcellsanläggningar. Pågående och
planerade godkända investe ringar
uppgår till 7 MSEK. Fler projekt kan
tillkomma till 2030.
Lindab ska
använda
100procent
fossilfri
el i egen
verksamhet
år 2030.
År 2024 kom 79 procent
av Lindabs elkonsum-
tion från fossilfri el.
Under 2024 gick en av
de största fabrikerna, i
Karlovarska i Tjeckien,
över till förnybar el. Även
andra bolag i bland
annat Tyskland, Estland
samt Sverige bytte till
förnybar el.
Företagsbilar som drivs av el eller förnybart bränsle
Utsläpp från företagsbilar stod för 10 procent av scope 1
och 2 basåret 2022. Övergången till andra drivmedel och
elektrifiering är därför viktig för att ytterligare minska kol-
dioxidutsläpp samt minska beroendet av fossila bränslen.
Uppgraderingen till en utsläppsfri
fordons flotta sker successivt i linje
med pågående leasingavtal. Därför
innebär inte åtgärden några ökade
driftskostnader. Detta beaktar
nuvarande bolag och inkluderar inte
potentiella förvärv.
100procent
av Lindabs
tjänstebilar
ska drivas
med förnybara
drivmedel eller
el år 2030.
2024 bestod 55 procent
av fordonsflottan av
företagsbilar som drivs
av el eller förnybart
bränsle.
Energieffektivisering
Lindab arbetar för att minska energiförbrukningen genom
att optimera produktionsprocesser och fastigheter med
energieffektiv teknik. Detta inkluderar även uppgradering
av belysningssystem, uppvärmnings- och kylsystem
samt övergång till fossilfri energi.
Förväntad utsläpps minskning samt
investeringar till 2030 behöver
kvantifieras. Dessa aktiviteter spelar
en viktig roll i arbetet mot Lindabs
långsiktiga mål, men de utgör inte
den avgörande komponenten i
omställningsplanen fram till 2030.
Lindab har
ännu inte
fastställt
ett mål om
energieffektivi-
sering av egen
verksamhet.
Lindabs energiför-
brukning minskade till
6,7MWh per MSEK
år 2024 från 7,1 MWh
per MSEK år 2023.
1) CapEx avser investeringar medan OpEx avser driftskostnader. Hänvisning till specifik uppgift i de finansiella rapporterna är inte möjlig eftersom så detaljerad
information kring hållbarhetsrelaterade investeringar och driftskostnader inte inkluderas. Posterna ingår/kommer ingå i not 17 sidorna 113–114, not 18 sidan 115,
not 19 sidan 116 och not 10 sidan 108.
25 000
Basår 2022 Mål 2030Tillväxt 2030 Fossilfri el Företagsbilar
20 856
2 086
9 177
Åtagande: –11 684
Ambition: –12 938 Åtagande: –2 081
Ambition: –2 602
Åtagande: –56%
Ambition: –67%
Åtgärder
20 000
15 000
10 000
5 000
0
ton CO
2
e
Ökning
Minskning Ambition Mål
Scope 1 och 2
170 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Åtgärd till 2030 CapEx/OpEx Mål Status
Globala
mål
Partnerskap med leverantörer och kunder
Lindab arbetar med att skapa starka partnerskap med
både leverantörer och kunder för att driva hållbarhetsar-
betet framåt. Genom nära samarbete med leverantörer
kan Lindab säkerställa tillgången till hållbara material och
innovativa lösningar som minskar Lindabs miljöpåverkan.
Genom att ta hänsyn till kundkrav under utvecklings-
processen skapas produkter och lösningar som möter
kundernas behov samtidigt som Lindab tillsammans med
kunderna arbetar för att minska koldioxidutsläpp och öka
energieffektiviteten.
Aktiviteten är inte direkt kopplad
till driftskostnader och investe-
ringar.
Påverkar samtliga mål
och åtgärder.
Under året ingick
Lindab avsiktsförkla-
ringar om att köpa
koldioxidreducerat
stål med TATA Steel
Netherlands och
Salzgitter. Detta
kompletterar avtalen
med Stegra, SSAB
och Arcelor.
Koldioxidreducerat stål
Stål är ett optimalt material för ventilationsprodukter. Det
ger robusta produkter som är brandsäkra och hygieniska
med lång livslängd, vilket gör dem mer lämpliga att
återbruka. Stål står dock för 7 procent av världens
växthusgasutsläpp, och cirka 50 procent av Lindabs
totala växthusgasutsläpp. För att möta denna utmaning
har Lindab påbörjat övergången till koldioxidreduce-
rat stål, vilket inkluderar återvunnet och fossilfritt stål.
Aktiviteten förväntas sänka utsläppen med 101kton CO
2
e
motsvarande 11 procent av scope 3.
I december 2023 tog Lindab emot den första leveransen
av fossilfritt stål från SSAB. Även om den ordinarie produk-
tionen av detta stål planeras till 2028, har Lindab redan fått
tillgång till pilotvolymer. Lindab erbjuder också produkter i
återvunnet stål som en del av standardsortimentet, vilket
kommer att utökas i framtiden. Genom partnerskap med
leverantörer som SSAB, Stegra, Arcelor, Salzgitter och
TATA Steel har Lindab säkrat tillgången till koldioxidredu-
cerat stål.
43 procent koldioxidreducerat
stål innebär ökade driftskostna-
der om cirka 146 MSEK per år,
baserat på 2023 års volym och
priser för återvunnet stål kontra
traditionellt stål. Potentiella
förvärv och tillväxt från 2024 har
inte beaktats i kostnaden.
Lagstiftning förväntas införa
skatter och ta bort subven-
tioner för traditionellt stål till
år 2035, vilket förväntas öka
kostnaderna. Detta kan minska
prisgapet mellan traditionellt stål
och fossilfritt eller återvunnet
stål, vilket gör övergången viktig
för att nå Lindabs finansiella mål.
Utsläppen för inköpt
stål enligt förväntad
volym ska minska
med 101 kton CO
2
e
till år 2030 från
basåret 2022. Det
skulle innebära att
43 procent av det
inköpta stålet är
koldioxid reducerat.
År 2024 var
0,2procent av
koncernens totala
inköp koldioxid-
reducerat stål.
Utsläppen från inköp
av stål minskade med
13procent jämfört
med 2022.
Under 2024 levererade
Lindab världens första
ventilationsprodukter
tillverkade av fossilfritt
stål från SSAB. Två
projekt genomfördes,
ett med Castellum och
ett med Skanska samt
Vectura.
Förnybart bränsle och intermodala transportlösningar
För att minska utsläppen från transporter arbetar Lindab
med att övergå till förnybart bränsle och implementera
intermodala transportlösningar, som kombinerar olika
transport medel för att minimera koldioxidavtrycket. Den
förväntade utsläppsminskningen är 5 kton CO
2
e. Lindab
samarbetar med transport partners för att optimera logis-
tiklösningarna, vilket inte bara reducerar ut släppen utan
också ökar effektiviteten i leveranskedjan.
Driftskostnaderna förväntas öka
för den del av transporterna
som använder HVO-bränsle.
Baserat på transportdata och
bränslekostnader för 2023
innebär åtgärden en ökning
på cirka 55 MSEK per år.
Potentiella förvärv och tillväxt
från 2024 har inte beaktats.
50procent av alla
godstransporter som
finansieras av Lindab,
mellan Lindabs
anläggningar och till
kund, ska drivas med
förnybara bränslen
eller el till 2030 och
100procent till 2040.
7 procent av Lindabs
lastbilar och 3 procent
av transporter med
externa lastbilar drivs
med el eller förnybart
bränsle.
1 200
Basår
2022
Mål
2030
Tillväxt till
2030
Fossilfri el Kylmedia Koldioxid-
reducerat stål
Transport
943
94
707
Åtagande:
– 25%
–101
–5
–75
–149
1 000
400
600
800
200
0
kton CO
2
e
Minskning
Ökning
Mål
Scope 3
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 171
HÅLLBARHETSRAPPORT
Åtgärd till 2030 CapEx/OpEx Mål Status
Globala
mål
Utbyggnad av fossilfri el i Europa
EU:s ambitiösa klimatplaner fastställs i ”Fit for 55”. EU:s
mål är att minska utsläppen av växthusgaser med 57
procent till år 2030, och att bli klimatneutrala till år 2050.
En del av lagstiftningen handlar om att uppdatera EU:s
direktiv om förnybar energi för att höja andelen förnybar
energi i EU:s energimix. EU har som mål att minst 42,5
procent av EU:s energiförbrukning ska komma från
förnybara energikällor senast 2030.
1)
Utbyggnaden av
fossilfri el är viktig för Lindab, eftersom användningen av
våra produkter står för en betydande del av våra utsläpp.
Detta förväntas sänka utsläppen med 149 kton CO
2
e
motsvarande 16 procent av scope 3. Lindab arbetar aktivt
med produkt utveckling för att skapa energieffektiva och
smarta lösningar som bidrar till minskad energiförbrukning
i byggnader. Energieffektiva ventilationssystem är viktigt
för att EU ska klara sina klimatmål.
Utbyggnaden av fossilfri el i
Europa innebär inte ökade
investeringar för Lindab.
N/A N/A
Byte av F-gaser med höga utsläppsvärden
F-gaser, som används i vissa kyl- och ventilationssys-
tem, har en betydande påverkan på klimatet på grund
av deras höga växthusgaspotential. Dessa produkter
står för en mycket liten andel av Lindabs försäljning och
är något som köps in och distribueras vidare. I enlighet
med F-gasförordningen EU/517/2014 kommer Lindab
minska och eliminera användningen av F-gaser med höga
utsläppsvärden i produkterna vilket förväntas leda till en
minskning om 75 kton CO
2
e motsvarande 8 procent av
scope 3.
Driftskostnader och investe-
ringar för övergång till F-gaser
med lägre utsläpp eller
alternativa lösningar beror inte
på omställningsplanen utan
krävs oavsett. Därför betraktas
detta inte som en kostnad
kopplad till omställningsplanen.
Minska utsläppen från
F-gaser med 75 kton
CO
2
e.
År 2024 var utsläppen
från F-gaser 123 kton
CO
2
e.
1) Renewable energy targets – European Commission (europa.eu)
Omställning till 2050
Omställningsplanen för perioden 2030 till 2050 bygger på fortsatt
utsläppsminskning. Att uppnå nettonoll till 2050 kräver framsteg
inom hela värdekedjan och effektiva partnerskap. Avancerade
ventilations lösningar, tillverkade av fossilfria material och stödda
av utsläppsfri logistik och tillverkning, kommer att bidra till en
utsläppsfri bygg sektor. Utsläpp som inte går att eliminera balan-
seras med lösningar som gynnar både människor och miljön.
Koldioxidinfångning och -lagring visar potential för framtiden och
Lindab förväntar framsteg inom dessa teknologier till 2050.
172 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Plan för att anpassa Lindabs ekonomiska
aktiviteter till EU:s taxonomi
Lindabs omställningsplan syftar till att minska klimatpåverkan
från produkter, men är inte direkt kopplad till taxonomiförenlig
omsättning enligt EU-taxonomin eftersom detta främst avgörs
av tekniska prestandakrav. Antalet taxonomiförenliga produkter
styrs av höjda standarder och byggregler, där direktiv som
energi effektiviserings direktivet (EED) och direktivet om bygg-
naders energiprestanda (EPBD) skärper kraven. Lindab arbetar
aktivt på nationell och europeisk nivå för att stärka dessa krav,
rskilt för ventilationsprodukter. Lindab har ett brett sortiment
av hög kvalitativa, energieffektiva produkter som möter dessa
ökade krav. Läs mer om Lindabs EU-taxonomiredovisning på
sidorna 161165.
Lindab har inte identifierat några potentiella inlåsta växt-
hus gas utsläpp från väsentliga eller betydande tillgångar och
produkter som äventyrar Lindabs mål till 2050. Lindab har inga
investeringar kopplade till olja, gas eller kol. Den bransch som
Lindab verkar inom är inte exkluderad från EU-referensvärden för
anpassning till Parisavtalet.
Koldioxidkrediter och borttagning
av växthusgaser
(E1-7)
Lindab använder för närvarande inte koldioxidkrediter och arbetar
inte med koldioxidinfångning. Lindabs främsta fokus ligger på att
minska direkta utsläpp. Lindab överväger att använda tekno-
lo gier för koldioxidborttagning, såsom koldioxidinfångning och
-lagring, för att neutralisera den ofrånkomliga delen av utsläppen
i värdekedjan och nå målet om nettonoll till 2050. När sådana
tekno logier används måste de uppfylla höga standarder för att
kerställa trovärdighet och effektivitet.
Internt koldioxidpris
(E1-8)
Lindab tillämpar för närvarande inte interna koldioxidprissätt-
ningssystem. Lindab har redovisat stora utsläppsminskningar
de senaste åren. Bolagens aktiviteter och resultat följs upp på
koncernnivå två gånger per år för att säkerställa framsteg i enlig-
het med drifts kostnader och investeringar. Från och med 2024
är utsläppsminskningsmålen en del av incitamentsprogrammet
till ledande befattningshavare, vilket har ökat fokus och ansvars-
tagande inom organisationen. Från januari 2025 har Lindab även
kopplat hållbarhetsmål till befintligt kreditavtal om 4 050 MSEK
och 120 MEUR.

(E1-9)
Lindab utnyttjar övergångstillståndet och lämnar därför inte
kvantitativ information om finansiella effekter av materiella fysiska
och övergångsrisker eller potentiella klimatrelaterade möjlig heter.
Företaget ser den hållbara omställningen som en strategisk
möjlighet att stärka sin marknadsposition och driva lönsam
tillväxt. Identifierade risker och möjligheter hanteras genom
Lindabs dubbla väsentlighetsanalys och riskhanteringsprocess.
Scenarioanalyser enligt TCFD (Task Force on Climate-related
Financial Disclosures) har genomförts för att belysa den potenti-
ella påverkan under olika framtida klimatrelaterade scenarier och
resultaten redovisas på sidorna 179180. För mer information
om de klimatrelaterade faktorernas påverkan på de finansiella
rapporterna se not 4 på sidorna 9798.

(E1.SBM-3)
Omställningen av byggbranschen innebär både utmaningar och
affärsmöjligheter för Lindab. Bedömningen är att de identifie-
rade klimatriskerna inte kommer att påverka Lindabs finansiella
ställning i betydande grad på kort och medellång sikt. Däremot
bedöms affärsmöjligheterna vara betydande, särskilt inom
energi effektivi se ring och erbjudande av produkter i koldioxid-
reducerat stål. Strategin och hållbarhetsplanen hanterar
klimatförändringarna för att säkra finansiell framgång på kort,
medellång och lång sikt. Genom medvetna överväganden i
besluts processer och verksamhet navigerar Lindab genom de
utmaningar som klimat r änd ringen medför och strävar efter att
öka sin marknads ledande position i ventilationsbranschen med
fokus på framåt blickande och anpassningsbara affärs metoder.
Lindab beaktar även sociala effekter av åtrderna i omställ-
ningsplanen. Lindab stärker resiliensen genom investeringar i
kompetens utveckling, trygg arbetsmiljö och samarbete med
leverantörer och kunder. Se mer information om detta under
respektive avsnitt.
Lindabs resiliensanalys genomförs årligen som en del av
företagets strategiska planering och klimatriskhantering. Den
är nära kopplad till arbetet med dubbel väsentlighetsanalys och
grundas på insamling av data från verksamheten och värde-
kedjan, scenarioanalyser av framtida klimatutveckling samt vid
behov externa konsultationer. Kritiska antaganden baseras på
övergången till fossilfri energi, teknologiska framsteg och ökad
efterfrågan på hållbara produkter. Osäkerheter finns kring poli-
tiska beslut, tillgång till fossilfritt material och omställningstakten
hos kunder och leverantörer. Resiliensanalysen omfattar både
Lindabs egen verksamhet och värdekedjan, där kritiska leveran-
törer och råvaror prioriteras.
Nedan presenteras resiliensen i Lindabs strategi för de identi-
fierade faktorerna. Mer detaljer om väsentlig påverkan, risker och
möjligheter återfinns på sidan 166. Klimatscenarioanalysen och
dess omfattning redovisas på sidorna 179180. Nedan risker är
omställningsrisker. Lindab har inga betydande fysiska klimat-
relaterade risker.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 173
HÅLLBARHETSRAPPORT
Påverkan, risker och möjligheter Värdekedja Lindabs resiliens
Energieffektiva produkter med låg
klimatpåverkan
Nedströms
Egen verksamhet
Lindabs energieffektiva produkter bidrar till att optimera byggnaders energiprestanda,
vilket minskar växthusgasutsläppen. Den ökande efterfrågan på energieffektiva
lösningar, särskilt inom renovering av befintligt byggnadsbestånd som en del av EPBD,
öppnar nya affärsmöjligheter. Lindabs förvärvsstrategi syftar till att utöka det befintliga
erbjudandet och bredda både kundbasen och marknaden.
Lindab har påbörjat övergången till koldioxidreducerat stål och ska vara ledande inom
energieffektiva ventilationsprodukter med låg klimatpåverkan. Genom partner skap med
stålleverantörer som driver omställningen har Lindab säkrat tillgången på koldioxid-
reducerat stål. Kunder blir alltmer medvetna om miljöpåverkan och genom att erbjuda
hållbara produkter kan Lindab inte bara minska klimatpåverkan, utan även bygga
långvariga relationer med kunder som prioriterar miljömedvetna val.
Stålindustrins omställning Hela värdekedjan Lindab är beroende av att stålleverantörerna lyckas med sin planerade omställning.
En misslyckad omställning inom stålindustrin skulle påverka Lindab negativt, men
företaget har kapacitet att hitta alternativa lösningar. Utvecklingen inom stålindustrin
följs noggrant.
Beskattning på växthusgasutsläpp Hela värdekedjan Stål är det mest använda materialet i ventilationsprodukter, och ökad beskattning på
traditionellt stål kan göra andra material mer attraktiva. Lindab har påbörjat övergången
till koldioxidreducerat stål och är bland de första att erbjuda produkter i detta material.
Högre skatt och ökade kostnader genom CBAM (Carbon Border Adjustment
Mechanism) och ETS (Emissions Trading System) på traditionellt stål främjar övergången
till koldioxidreducerat stål. Lindabs verksamhet påverkas av det kommande systemet
för utsläppshandel inom byggnads- och transportsektorerna, ETS 2 (Emissions Trading
System 2). Systemet kan innebära ökade energikostnader men skapar även starka
incitament för ökad energieffektivitet i befintligt byggnadsbestånd.
Betalningsvilja Nedströms Koldioxidreducerat stål är för närvarande dyrare än traditionellt stål. Utvecklingen av
utsläppshandelssystem och andra regulatoriska krav kommer att påverka prisläget för
olika ståltyper framöver. Lindab arbetar med att intensifiera dialogen med fastighets-
ägare och beställare för att utbilda och ge råd, med syfte att öka efterfrågan på alternativ
med lägre koldioxidutsläpp. Incitament som driver omställningen är mycket viktiga.
Utsläpp av växthusgaser Hela värdekedjan Lindabs omställningsplan beskriver strategin för hur utsläpp av växthusgaser ska
minska. I takt med att fler aktörer i värdekedjan sätter vetenskapligt baserade
utsläppsmål och tar fram omställningsplaner kommer påverkan att minska.
Oförmåga att nå utsläppsmål Uppströms Nära samarbete i hela värdekedjan med leverantörer och kunder är avgörande för att
klara utsläppsmålen. Arbetet förklaras närmare under övriga punkter.
Ökat fokus på energieffektivisering
och renovering
Nedströms Lindab är väl positionerat för att möta det ökande fokuset på energieffektivisering
inom byggsektorn. Den växande efterfrågan möts genom att fokusera på produkter
för energi effektivisering både gällande nybyggnation och renovering samt genomföra
förvärv som kompletterar erbjudandet.
Energieffektivisering och fossilfri
energi inom Lindab
Egen verksamhet Lindabs omställningsplan beskriver strategin för hur utsläpp av växthusgaser ska
minska, vilket inkluderar övergång till fossilfri energi samt energieffektivisering.
Detta är avgörande för att kapitalisera på andra identifierade möjligheter.
Begränsning av klimatförändringar
(E1-6)
Under året genomfördes en noggrann analys av utsläpps-
beräk ning arna av externa revisorer och konsulter. Detta ledde
till förbättringar, inklusive en ny definition av vad som ingår i
scope 1 respektive scope 3, baserat på operationell kontroll
och hantering av kontrollerade lastbilar. Dessutom utvecklades
en mer robust metod för uppdatering och val av emissions-
faktorer. Det tidigare utsläppsmålet att minska CO
2
e-utsläppen
inom scope 1 och 2 med 50 procent till 2030, jämfört med 2019
beräknat i relation till omsättning, har ersatts med strängare mål
som är verifierade av Science Based Targets Initiative. Målen
beskrivs på sidan 167 och har basåret 2022. Förbättringar och
metodförändringar har implementerats för samtliga redovisade
år. Med det nya målet för utsläppsminskning i åtanke bedöms
det inte vara nödvändigt att redogöra för avvikelser jämfört med
tidigare publicerad rapportering.
Omräkning av basåret följer principerna och beskrivs i Lindabs
klimat- och miljöpolicy. Omräkning sker vid identifierade fel som
påverkar utfallet med mer än 5 procent för scope 1 och 2 eller
scope 3. Utsläppsdata från förvärvade bolag adderas, medan
data från avyttrade bolag dras bort för att möjliggöra jämfö-
relse. Stängda enheter ingår fortfarande i målen och basåret
för att säkerställa jämförbar rapportering. Mer information om
förvärv och avyttringar finns i not 5 på sidan 99. Basåret 2022
har juste rats enligt riktlinjerna i Lindabs klimat- och miljö policy,
r för rvade bolags utsläpp motsvarande 803 ton CO
2
e har
adderats till scope 1 och 2 samt 176 880 ton CO
2
e till scope3.
174 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Vid redovisning av intensiteten används den faktiska förbruk-
ningen eller värdet för det aktuella året i relation till ett annat
värde, såsom netto omsätt ningen för samma år. Förvärvade bolag
inkluderas från den dagen Lindab har kontroll över bolaget.
Utsläpp från värdekedjan medför betydande utmaningar i
datainsamling från leverantörer och kunder. Bristande trans-
parens, varierande rapporteringsförmåga och osäkerheter i
konsumtionsdata och emissionsfaktorer gör att rapporteringen
får göras utifrån tillgängliga data och lämpliga uppskattningar,
vilket innebär visst avkall på exakthet i rapporterade data.
rskilt utmanande är områden som inköp av varor och tjänster,
användning av sålda produkter samt transporter. Begränsningar
i interna system försvårar ytterligare möjligheten att samla och
analysera den nödvändiga informationen. För att hantera dessa
utmaningar investerar Lindab kraftigt i digitalisering. För att
hantera de interna utmaningarna med att effektivt hantera data-
insamling investerar Lindab i ett nytt affärssystem som kommer
frigöra mer tid för analys och uppföljning.
Andelen primära data, som fungerar som ett mått på kvalitet,
redovisas per mätpunkt i tabellen för redovisningsprinciper på
sidan 177, vilket ger en tydlig översikt över datakvaliteten och de
områden som kräver ytterligare förbättring.
Scope 1 och 2
Lindab har minskat utsläppen med 42 procent jämfört med
2022. Lindabs kortsiktiga mål är att minska dessa utsläpp
med 56 procent till 2030. Läs mer om Lindabs vetenskapligt
baserade mål på sidan 167 under rubriken Mål. Minskningen om
42procent av utsläpp i scope 1 och 2 under 2024 kan tillskrivas
en kombination av minskad produktion, energieffektiviserings-
åtgärder och en ökad andel förnybar el. Den fabrik som tidigare
stod för den största andelen av utsläppen i scope 2 övergick
under 2024 till att använda förnybar el, vilket ledde till en
betydande minskning av utsläppen. Fördelningen av olika typer
av el samt andel som kommer från instrument med ursprungs-
garantier redovisas på sidan 178 under rubriken Energianvänd-
ning i egen verksamhet.
Scope 3
Lindab har minskat utsläppen med 10 procent jämfört med
2022. Lindabs kortsiktiga mål är att minska dessa utsläpp med
25 procent till 2030. Läs mer om Lindabs vetenskapligt baserade
CO
2
e-utsläpp Scope 3 – absolut
Kortsiktigt SBT-mål
CO
2
e-utsläpp Scope 1, 2 – absolut
Kortsiktigt SBT-mål
Lindabs absoluta utsläpp inom scope 3
från inköpta varor och tjänster, uppströms
transporter, avfall genererat i verksam-
heten och användning av sålda produkter
minskade med 8 procent till 869486ton
CO
2
e från 2022 till 2024, främst till följd av
minskad produktionsvolym.
Lindabs absoluta CO
2
e-utsläpp i scope 1
och 2 minskade 42 procent till 12 158 ton
från 2022 till 2024.
Scope 1
Scope 2
2022 20242023
0
200 000
400 000
600 000
800 000
1 000 000
2022 20242023
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
Ton
CO
2
e
Ton
CO
2
e
l på sidan 167 under rubriken Mål. Lindab har störst påverkan
på omvärlden via värdekedjan, där scope 3 står för 99 procent
av de totala utsläppen. Inköpta varor och tjänster, kategori 3.1,
står för störst andel utsläpp, där råmaterialet stål i sin tur står
för mest utsläpp inom kategorin och för 54 procent av de totala
utsläppen. Utsläpps reduktionen i kategorin beror främst på
minskad produktion samt minskade lagernivåer av råmaterial.
Stål ger robusta, brandsäkra och hygieniska produkter och
materialet kan återvinnas om och om igen. Utmaningen är dock
att produktionen av stål står för en stor del av världens utsläpp.
s mer om Lindabs initiativ inom koldioxidreducerat stål
samt om samarbeten med stål leveran rer på sidan 171 samt
i företagsbeskrivningen på sidan 39 under rubriken Koldioxid-
reducerat stål från flera olika stålverk.
Lindabs näst största påverkan på omvärlden kommer från
kategori 3.11, användning av sålda produkter. Fläktar, aggregat
och luftkonditionering som köps in och säljs vidare står för störst
andel av utsläppen i kategori 3.11. Ventilationsbranschen har,
likt många andra branscher, påbörjat en digital resa med fler
smarta och uppkopplade produkter för att förbättra energieffek-
tiviteten och inneklimatet. Dessa produkter kräver energi för att
fungera, men en väldigt liten mängd i förhållande till den ener-
gibesparing som uppnås. GHG-protokollet tar bara hänsyn till
utsläppen från användningsfasen i scope 3 och inte den bespa-
ring av energi och utsläpp som produkterna ger. Lindab deltar
i diskussioner inom Svensk Ventilation för att utveckla metoder
för att beräkna scope 4, vilket skulle redovisa de utsläppsminsk-
ningar som uppnås genom Lindabs produkter. Läs mer om
hur Lindabs produkter bidrar till energieffektivisering i företags-
beskrivningen sidorna 28–33 under rubriken Energieffektiva
produkter.
Kategorierna 8, 13, 14 och 15 i scope 3 är exkluderade från
Lindabs redovisning. I december 2024 sålde Lindab samtliga
aktier i intressebolaget Leapcraft ApS, Danmark. Utsläppen från
verksamheten, både före och efter försäljningen, är exkluderad
i Lindabs hållbarhetsrapportering, då de stod för mindre än
0,001 procent av scope 3. Lindab har operationell kontroll över
sin egen verksamhet, vilket innebär att utsläpp från verksamhet
i hyrda lokaler inkluderas i scope 1 och scope 2. Därför har
Lindab inga utsläpp i kategori 8. Företaget har inte heller några
nedströms uthyrda tillgångar och är inte involverat i franchise-
verksamhet, vilket gör att kategori 13 och 14 exkluderas.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 175
HÅLLBARHETSRAPPORT
2022 20242023
0
250 000
500 000
750 000
1 000 000
1 250 000
1 500 000
2022 20242023
2,50
2,52
2,54
2,56
2,58
2,60
CO
2
e-utsläpp Scope 1, 2, 3 – absolut
Långsiktigt SBT-mål
CO
2
e-utsläpp för stål – intensitet
Lindabs totala CO
2
e-utsläpp i scope 1, 2 och
3 minskade med 10 procent från 2022 till
2024. Reduktionen beror främst på minskad
produktion och lägre lagernivåer för råmaterial.
Utsläpp per vikt för Lindabs mest inköpta
material, galvaniserat stål och zink-
magnesium belagt stål, har minskat från
2,56ton CO
2
e per ton 2022 till 2,53ton
CO
2
e per ton 2024, vilket motsvarar en
minskning med 1,4procent.
Scope 2
Scope 1
Scope 3
Ton
CO
2
e
Ton
CO
2
e
Scope 1, 2 och 3 – absolut Retroaktivt År för delmål och mål
Absoluta utsläpp anges i ton CO
2
e Basår 2022 2023 2024 2024/2023 2030 2050
Årligt mål/
Basår
Scope 1 – växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläppp scope 1 (tCO
2
e) 8505 7582 6 808 –10% 7 274 851 –3%
Procentandel scope 1 – växthusgasutsläpp från reglerade
utsläppshandelssystem
0% 0% 0% 0%
Scope 2 – växthusgasutsläpp
Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 (tCO
2
e) 8 032 7417 7277 –2%
Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 (tCO
2
e) 12351 11229 5351 –52% 1902 1 235 –3%
Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3
Totala indirekta bruttoutsläpp scope 3 (tCO
2
e) 1 237 919 1 196 639 1 120 885 –6% 123 792 -4%
1. Inköpta varor och tjänster 813 738 731 270 682 356 –7% 786 164
2. Kapitalvaror 2 189 1 580 1 543 –2%
3. Bränsle- och energirelaterade aktiviteter 2 016 1 878 1 829 –3%
4. Uppströms transport och distribution 17 884 17 451 14 844 –15% 13 202
5. Avfall genererat i verksamheter 1 035 953 899 –6% 1 035
6. Tjänsteresor 1 114 1 134 989 –13%
7. Anställdas pendling 5 265 4 778 5 139 8%
8. Tillgångar som leasas i uppströms
9. Nedströms transport och distribution 2 876 2 847 2 379 –16%
10. Bearbetning av sålda produkter 21 923 13 624 28 022 106%
11. Användning av sålda produkter 363 169 415 393 376 757 –9% 159 753
12. Avfallshantering av sålda produkter 6 709 5 718 6 126 7%
13. Tillgångar som leasas i nedströms
14. Franchise
15. Investeringar
Totala utsläpp av växthusgaser
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) (tCO
2
e) 1 254 457 1 211 638 1 134 969 6%
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) (tCO
2
e) 1 258 775 1 215 450 1 133 043 –7% 125 878 –4%
Scope 1, 2 och 3 – intensitet
Växthusgasintensitet per nettoomsättning
1)
(ton CO
2
e/MSEK) Basår 2022 2023 2024 2024/2023
Scope 1 och 2 – växthusgasutsläpp
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt 1,3 1,1 1,0 –9%
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per nettointäkt 1,6 1,4 0,9 –36%
Scope 1, 2 och 3 – växthusgasutsläpp
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt 91,0 91,6 91,5 –0,1%
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per nettointäkt 91,3 91,8 91,4 –0,4%
Scope 1 – Biogena växthusgasutsläpp
Absoluta utsläpp anges i ton CO
2
e Basår 2022 2023 2024 2024/2023
Scope 1 – växthusgasutsläpp
Biogena utsläpp (tCO
2
e) 812 919 824 –10%
1) Nettoomsättning framgår av not 8 på sidan 106. Beräkningen av intensitet sker utifrån valutarensad nettoomsättning, se nyckeltal
Koncernen: Fem år i sammandrag.
176 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Redovisningsprinciper
Mätpunkt Beräkningsgrund Metod Aktivitetsdata Emissionsfaktorer
Primära
data
Scope 1 Förbränning av energi
såsom naturgas, biogas
och olja i fastigheter och
tillverkning.
Påfyllnad av köldmedia.
Tjänsteresor med företags-
bilar samt förbränning av
bränslen i ägda eller leasade
lastbilar samt andra fordon.
Bränsle baserad
Distans baserad
Förbrukningsdata per energislag hämtas direkt hos leverantören eller
via avläsning från källan.
Utsläpp från köldmedia hämtas från respektive fastighet och baseras
på påfylld mängd.
Tankad mängd bränsle eller körd sträcka och medelförbrukning för
varje bil och fordon. Vid avsaknad av primära data görs antaganden
om fördelning mellan företags- och privatkilometer, baserat på resultat
från andra bolag som har primära data.
Förbränning av energi:
Business, Energy and
Industrial Strategy
(BEIS) 2023
Köldmedia: BEIS 2023
Bränslen för bilar och
fordon: BEIS 2023
85 procent
Scope 2 Förbrukning av el i
fastigheter.
Förbrukning av fjärrvärme
och fjärrkyla i fastigheter.
Tjänsteresor med företags-
bilar som använder el samt
förbrukning av el från andra
elektrifierade fordon som
ägs eller leasas.
Bränsle baserad
Distans baserad
Förbrukningsdata hämtas direkt hos leverantören eller via avläsning
från källan.
Körd sträcka och medelförbrukning för varje bil och fordon. Lindabs
egna laddstationer för elbilar kan användas för både privata och
företagskilometer, vilket kan leda till viss dubbelrapportering av el.
Påverkan bedöms som marginell.
El: Ursprungsmärkt
förnybar el 0 g CO
2
e/
MWh. Residualmix:
Association of Issuing
Bodies (AIB) 2023
eller U.S. Energy
Information Adminis-
tration (EIA) 2023
Fjärrvärme eller
fjärrkyla: BEIS 2023
eller lokal faktor från
leverantören
96 procent
Scope 3
kategori 1
Inköpta varor och tjänster Hybridmetod Rapportering av inköpt råmaterial och förpackningsmaterial görs
i vikt. Beräkningarna för de största källorna, som stål, baseras på
leverantörsspecifik data.
Utsläpp från övriga material och produkter beräknas utifrån inköps-
statistik, där den största leverantören per kategori används som
representant. Inköpsstatistiken omfattar perioden juli 2023 till juni
2024, vilket skapar viss osäkerhet i redovisningen. Lindab arbetar
med att effektivisera och digitalisera processen för att minska
osäkerheten.
För tjänster beräknas växthusgasutsläppen baserat på utgiftsdata.
Leverantörsspecifika
data från EPD
Generiska data från
Ecoinvent 3.8, World
Steel Association
2021, World Stainless
Steel 2020 eller
ÖKOBAUDAT 2021
45 procent
Scope 3
kategori 2
Kapitalvaror Hybridmetod
Genomsnittlig
utgiftsbaserad
Inköp av kapitalvaror rapporteras per företag och kategori såsom
fastigheter, maskiner och IT-utrustning.
Exiobase 3
För maskiner och
utrustning används
en utsläppsfaktor
beräknad av Lindab
100 procent
Scope 3
kategori 3
Bränsle- och energi-
relaterade aktiviteter
Bränslebaserad Baseras på specifik rapportering från varje bolag och omfattar
användningen av bränslen och elektricitet för både stationära och
mobila källor.
Bränslen och energi:
BEIS 2023
El: IEA 2023
91procent
Scope 3
kategori 4
Uppströms transport
och distribution
Distansbaserad Primärdata används för transport från inköp av stål samt för vissa
maskiner. Data samlas in årligen och representerar den specifika
transportmetoden och avståndet.
För kapitalvaror och övriga inköpta varor beräknas utsläppen baserat
på representativ transportmetod och avstånd per inköpskategori.
Utsläpp från transporter inom Lindab och till kund beräknas utifrån
data som samlats in från affärssystem, transportsystem eller från
transportleverantörer. Vid dataluckor justeras resultatet utifrån omsätt-
ningen per företag samt baserat på det totala antalet ton som satts
på marknaden enligt scope 3.12.
Global Logistics
Emissions Council
(GLEC) 3.4
Network for Transport
Measures (NTM) 2023
26 procent
Scope 3
kategori 5
Avfallshantering Avfallsspecifik Mängden avfall och skrot rapporteras årligen per avfallshanterings-
metod per bolag. Om avfallsleverantören inte kan leverera primärdata
görs antaganden om avfall baserat på avfallskärlets storlek, tömnings-
frekvens och nationell statistik om avfallshantering.
I enlighet med GHG-protokollet används cut-off-metoden för material
som går till återvinning eller förbränning med energiåtervinning, vilket
innebär att ingen belastning eller lättnad från återvinningsprocessen
tilldelas avfallet.
BEIS 2023 86 procent
Scope 3
kategori 6
Tjänsteresor Distansbaserad
Utgiftsbaserad
Affärsresor, inklusive resor med anställdas privata bilar, hyrbilar, tåg,
båtar och flygplan, rapporteras årligen av bolagen.
BEIS 2023 60 procent
Scope 3
kategori 7
Pendlingsresor Genomsnittliga
data
Medelantalet anställda per dotterbolag samt antaganden baserade på
europeisk statistik för pendling används för att uppskatta arbetsrela-
terade utsläpp.
NTM 2023 0 procent
Scope 3
kategori 9
Nedströms transport
och distribution
Distansbaserad Se scope 3, kategori 4. Andelen transporter till kund som betalas av
kund baseras på den finansiella redovisningen.
GLEC 3.4 20 procent
Scope 3
kategori 10
Bearbetning av såld produkt Genomsnittliga
data
Ett fåtal produkter, såsom stål för vidare tillverkning, kräver ytterligare
bearbetning. Utsläppen baseras på såld mängd av berörda produkter.
Den mest förekommande bearbetningen är manuell och kräver
begränsad elektricitet (handverktyg), men inget bränsle eller liknande
konsumtion.
Ecoinvent 3.8 2 procent
Scope 3
kategori 11
Användning av såld produkt Direkta utsläpp
under använd-
ningsfasen
Scenarier baserade på behovsstyrd ventilation har utvecklats för de
berörda produktgrupperna, med användning i timmar, dagar, veckor
och år. Elförbrukningen för utrustningen beräknas utifrån information
från leverantörerna. Den faktiska elförbrukningen beror på den över-
gripande designen och installationen av hela ventilationssystemet.
1)
För produkter som använder köldmedier antas att 100 procent
släpps ut.
European Energy
Agency (EEA) 2022
BEIS 2023
0 procent
Scope 3
kategori 12
Avfallshantering av
sålda produkter
Avfallsspecifik Försäljning i vikt per produktgrupp beräknas baserat på data från
bolaget med störst försäljning. Materialfördelning per produktgrupp
baseras på information från byggvarudeklarationer. Avfallsscenario tas
fram per materialtyp baserat på europeisk statistik.
BEIS 2023 49 procent
1) Eftersom beräkningen baseras på scenarier finns det inga primärdata om den faktiska användningen eller energiförbrukningen för de sålda produkterna.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 177
HÅLLBARHETSRAPPORT
Energianvändning i egen verksamhet
(E1-5)
Energieffektivitet är en viktig komponent i hållbarhetsarbetet för
att minska klimatpåverkan och resursbehov. Lindab har ännu
inte fastställt ett koncernövergripande mål om energieffektivise-
ring av egen verksamhet. Mål finns idag lokalt hos bolagen. Som
tillverkande bolag ingår Lindab i sektorer med hög klimat påver-
kan, även om Lindab har låg energianvändning sett till andra
delar av värdekedjan. Informationen i tabellen avser direkt och
indirekt energi i egen verksamhet. En av Lindabs största fabriker,
i Tjeckien, certifierades 2023 enligt ISO 50001, en internationell
standard som fastställer krav och riktlinjer för ett energilednings-
system (EnMS). Syftet är att effektivisera energianvändningen,
minska kostnaderna och förbättra den övergripande energi-
prestandan. Fler enheter förväntas följa efter.
Lindab övergår till fossilfri el och satsar på egna sol cells-
anlägg ningar på flera platser. Under 2024 installerades Prag-
områdets största solcellsanläggning vid Lindab Karlovarska i
Tjeckien, med en kapacitet på 1 MWp (Megawatt peak).
Direkt och indirekt energikonsumtion – absolut
Absoluta värden anges i MWh och intensitet i MWh per omsatt MSEK. Inkluderar energi-
förbrukning på Lindabs anläggningar. 2024 2023 2022
Direkt energikonsumtion
Bensin 3 491 3 711 3 093
Biodiesel, HVO100 523 106 216
Biogas 2 507 2 737 2 899
Diesel 10 480 13 386 15 333
Eldningsolja 502 597 746
Gasol (LPG) 42 116 259
Kol och kolprodukter
Kärnenergi
Naturgas 18 554 18 718 21 237
Pellets 280 522 0
Råolja och petroleum
Förnybart 3 310 3 365 3 114
Icke förnybart 33 069 36 528 40 669
Summa direkt energikonsumtion 36 379 39 893 43 783
Indirekt energi
Elektricitet förnybar 34 274 20 670 20 231
Elektricitet icke förnybar 9 791 22 805 25 244
Fjärrvärme förnybar 6 595 6 231 6 349
Fjärrvärme icke förnybar 2 890 3 630 3 736
Förnybart 40 869 26 901 26 580
Icke förnybart 12 681 26 436 28 980
Summa indirekt energikonsumtion 53 550 53 337 55 560
Total energikonsumtion (direkt + indirekt) 89 929 93 230 99 343
Elförbrukning
Egenproducerad el
El med EAC-c certifikat
Icke förnybar el
Användning av förnybar el har ökat till
79procent 2024 från 45 procent 2022 sett
till absoluta värden.
0
20
40
60
80
100
202420232022
%
Energiförbrukning
Lindabs energiförbrukning har minskat
med 12 procent per omsatt MSEK från
2022 till 2024. Den främsta anledningen
är investeringar i modernare produktions-
teknik, men även minskad produktion.
Direkt energi
Indirekt energi
0
2
4
6
8
10
202420232022
MWh per
omsatt MSEK
Under 2023 inledde Lindab ett samarbete med Becour på
koncernnivå avseende avtalsenligt köp av förnybar el som paket
med instrument eller fristående instrument utan paket. Genom
partnerskapet bidrar Lindab aktivt till utbyggnaden av förny-
bara energikällor på de marknader där Lindab har verksamhet,
då instrumenten köps direkt av de lokala producenterna som
Lindab har valt. Idiagrammet för elförbrukning redovisas andelen
förnybar el som köpts som fristående instrument med ursprungs-
garantier Energy Attribute Certificates och avbok nings certi-
fikat. Läs mer i not 2 på sidorna 86–92, not 4 på sidorna 9798
och not 10 på sidan 108, där det framgår att kostnaderna för
elcertifikaten redovisas löpande som övriga rörelsekostnader,
utan ytterligare åtaganden för Lindab. Lindab använder el från
rnkraft i de länder där detta ingår i den nationella elmixen samt
r bolagen ännu inte övergått till förnybar el via samarbetet med
Becour. Lindabs mål avser fossilfri el, men prioriterar förnybar el
när sådan finns tillgänglig och tillgången är stabil.
178 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Redovisningsprinciper
Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet
Direkt energikonsumtion Inkluderar all energikonsumtion som leder till växthusgasutsläpp i scope 1. Energi-
konsumtion omfattar alla bränslen som används i tillverkning, för uppvärmning samt
i ägda och leasade fordon. För mer detaljer se redovisningsprinciper for scope 2,
sidan 177.
Osäkerheten bedöms inte vara
betydande
Indirekt energikonsumtion Inkluderar all energikonsumtion som leder till växthusgasutsläpp i scope 2. Detta
omfattar köpt och konsumerad el, värme och kyla för samtliga anläggningar. För mer
detaljer se redovisningsprinciper for scope 2, sidan 177. Kärnenergi ingår endast som
en del av landsmixen och redovisas som icke förnybar el.
Osäkerheten bedöms inte vara
betydande
Förnybar andel av total direkt och
indirekt energiförbrukning
Den förnybara andelen beräknas som förnybar energi som inhämtas (biomassa och
certifierad el) för egen konsumtion dividerat med den totala energin som inhämtas för
egen konsumtion.
Antagande om andel förnybar fjärrvärme
baseras på tillgänglig statistik per land
eller europeisk nivå
Direkt och indirekt energikonsumtion – intensitet
Energiförbrukning per nettointäkt. 2024 2023 2022
Direkt energi 2,7 3,0 3,2
Indirekt energi 4,0 4,1 4,4
Klimatscenarier
(E1.SBM-3)
Lindab använder utsläppsscenarier för att identifiera ekonomiska
samt operativa risker och möjligheter kopplade till klimatför-
ändringar som påverkar företaget både på kort, medellång och
lång sikt. Omställningen av byggbranschen ställer Lindab inför
betydande utmaningar, men den erbjuder också många affärs-
möjligheter.
Lindab har valt klimatrelaterade scenarier baserade på de
senaste vetenskapliga modellerna för att bedöma omställ-
ningsrelaterade risker. De två utsläppsscenarier som används
är utvecklade av FN:s Intergovernmental Panel on Climate
Change (IPCC). Scenarierna bygger på politiska, makroekono-
miska, energirelaterade och tekniska drivkrafter som påverkar
verksamheten. EU, Lindabs främsta marknad, påverkas av
sociala, teknologiska, ekonomiska, miljömässiga och politiska
driv krafter. Förändrade konsumtionsmönster och urbani-
sering formar samhället, medan fossilfritt stål, elektrifiering
och digitalisering driver omställningen. Ekonomin påverkas
av inflation, handelspolitik och gröna investeringar, samtidigt
som klimatrelaterade risker ökar och regelverk kring energi,
avfall och cirkulär ekonomi skärps. EU:s klimatlagstiftning styr
utvecklingen, men förändrade globala förutsättningar kan
påverka riktningen. Osäkerheter relaterade till geografi, politik
och ekonomi har beaktats för att säkerställa en realistisk och
heltäckande bedömning.
Rapporteringen av fysiska risker kommer att utökas, om sådana
risker skulle visa sig väsentliga ur koncernens perspektiv i fram-
tiden. Fysiska klimatrelaterade risker för produktionsverksam-
heter analyseras utifrån platsbaserade data samt nationella och
regionala nivåer.
Begränsningar finns i tillgången till detaljerade lokala klimat-
data samt osäkerheter kring framtida politiska beslut och
teknik utveck ling. Bedömningen är att de identifierade klimat-
riskerna inte kommer att ha en betydande påverkan på Lindabs
finansiella ställning på kort- och medellång sikt. Å andra sidan
bedöms möjligheterna vara betydande, särskilt inom områden
som energieffektivisering och genom att erbjuda produkter i
koldioxid reducerat stål. Lindabs strategi tar hänsyn till klimat-
risker och implementerar aktivt åtgärder för att öka motstånds-
kraften mot förändringar i lagar och marknadskrav.
Genom medvetna klimaverväganden i beslutsprocesser
inom verksamheten navigerar Lindab genom de utmaningar
som klimatförändringen medför och strävar efter att positionera
sig inom ventilationsbranschen med fokus på framåtblickande
och anpassningsbara system- och produktlösningar. Finansiella
risker redovisas i not 3 på sidan 92, medan verksamhetsrisker
redovisas i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 62–63 under
rubriken Riskhantering.
För fullständig rapportering, se TCFD-index på sidan 221.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 179
HÅLLBARHETSRAPPORT

xthusgasutsläppen ökar i samma takt som i dag, samtidigt som kraven och beteende
från kunder och investerare förblir oförändrade. Det leder till stigande havsnivåer, fler dagar
med extremväder, ökat antal bränder, hög energiintensitet och stort beroende av fossila
bränslen. Försämrat inomhusklimat påverkar dessutom människors hälsa negativt.
Risker och möjligheter Finansiell påverkan
Energibrist
Ökad risk för att el- och kraftförsörjningen
inte räcker till, vilket även leder till höjda
energi priser och högre driftskostnader. Det
r åtgärder för att öka energieffektiviteten
mer lönsamma vilket förväntas ge höjd efter-
frågan på energieffektiv ventilation. Det ligger
i linje med Lindabs satsning på produkter för
renovering.
Tidshorisont: Kort, medel, lång
Väderpåverkan
Med mer extremväder ökar fokus på inom-
husmiljön, vilket gynnar Lindabs lösningar för
ett bättre inomhusklimat och god inomhus-
luft. Försämrat väder kommer även utsätta
byggnader för mer slitage och öka behovet
av underhåll. Det är en risk för Lindabs egna
fastigheter men skapar möjligheter för ökad
försäljning av produkter.
Tidshorisont: Lång
Konkurrens
Höjda energipriser leder till ökade kost-
nader för tillverkning av stål, där fram-
ställningen av det fossilfria stålet initialt
använder mer energi än övrigt stål. Det
försvårar omställningen och ökar risken
för priskonkurrens från aktörer som inte
prioriterar den hållbara omställningen.
Tidshorisont: Medel, lång
Anpassningsbara fastigheter
Ökat krav på inomhusmiljön samt föränd-
rade väderförhållanden ställer krav på mer
anpassningsbara fastigheter. Det kan leda
till ökad efterfrågan på behovsstyrd ventila-
tion som förändrar sig med användningen
av fastigheten. Ökad befolkning i Europa
kräver mer byggnation.
Tidshorisont: Medel, lång
Ökade investeringar för att hantera
klimatförändringarnas effekter.
Ökade drifts- och underhålls kostnader.
Volatila eller ökade energikostnader
vilket påverkar priset på stål, den enskilt
största råvaran för Lindab.
Höjda försäkringskostnader.
Ökad försäljning av energieffektiva och
smarta produkter.
Behovet av bättre inneklimat ökar fokuset
på ventilation.

Parisavtalet uppnås och utsläppen av växthusgaser halveras till 2030. Ny energieffektiv
teknik införs i stor skala. Lagstiftning som påskyndar den hållbara omställningen införs.
Samtidigt förändras marknadens krav på företag och produkter, och kunder väljer hållbara
alternativ för att bidra till omställningen.
Risker och möjligheter Finansiell påverkan
Cirkulär ekonomi
Krav på nollutsläpp i värdekedjan leder till
förändrade affärsmodeller. Cirkulära modeller
för ventilationssystem behöver utvecklas när
ventilationssystem återbrukas istället för att
nya produkter köps in. Med stål som huvud-
råvara i ventilationsprodukterna är möjligheten
till återbruk hög. Produkter som kan tillverkas
i återvunnet stål blir det nya normala.
Tidshorisont: Medel, lång
Tullar och avgifter
Regleringar, skatter och avgifter för koldioxid-
utsläpp kommer att leda till högre kostnader
för stål. Det skapar möjligheter för Lindab att
positionera sig på marknaden med produkter
tillverkade av koldioxidreducerat stål samtidigt
som det ökar kostnaden för inköp av råvara
samt övriga driftskostnader.
Tidshorisont: Kort, medel, lång
Energieffektiva lösningar
Volatila energipriser och ny lagstiftning
påskyndar omställningen till energi effektiva
sningar. Det ökar efterfrågan på reno-
vering och smarta ventilations lösningar,
vilket gynnar Lindab. Det ökar samtidigt
risken för att göra felsatsningar inom
produkt utveckling. Om omställningen till
produktion av fossilfritt stål inte lyckas kan
nya material behöva utvärderas.
Tidshorisont: kort, medel, lång
Obeprövad teknik
Risken för olönsamma investeringar ökar
r obeprövad teknik behöver användas
för att klara klimatomställningen.
Tidshorisont: Medel, lång
Finansiell påverkan
Ökade investeringar till följd av klimat-
omställning.
Ökade drifts- och underhållskostnader.
Ökad beskattning.
Mer investeringar i produktutveckling.
Ökad försäljning av energieffektiva och
smarta produkter.
Ökad efterfrågan på produkter med lägre
klimatpåverkan.
Möjlighet att öka marknadsandel med
nya affärsmodeller.
Ökade tullar och avgifter.
180 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Föroreningar
(ESRS: E2)
Transporter bedöms vara den största källan till föroreningar i Lindabs verksamhet. Lindab arbetar aktivt
med att ställa om både den egna fordonsflottan och externa transporter, såväl processer kopplade
till tillverkningskedjan (uppströms) som distribution och användning (nedströms). Även tillverkning
av råmaterial bedöms ha påverkan på föroreningar. Fokus ligger på att minska klimat påverkan, där
xthus gas utsläpp är den primära faktorn. Därför presenteras delar av mål, mått, åtgärder och
resultat relaterade till transporter och tillverkning av råmaterial under avsnittet Klimat rändringar på
sidorna 166–180. Nedan ges en kort summering av hur Lindab arbetar för att motverka luftföroreningar.
Policy
(MDR-P, E2-1)
Lindabs policyer omfattar uppförandekod, klimat- och miljö-
policy, leverantörskod samt miljökrav för transportörer. Upp-
förande koden anger de grundläggande principerna för hur
Lindab ska bedriva sin verksamhet och hur medarbetare för-
väntas agera, vilket utgör grunden för hållbarhetsarbetet. Lindab
prioriterar samarbete med intressenter, transparens och strikt
efterlevnad av miljölagstiftning.
Klimat- och miljöpolicyn fokuserar på Lindabs egen verk-
samhet och inkluderar åtgärder som lågutsläppstransporter,
minskade luftföroreningar via lokal produktion, användning
av koldioxidreducerade material och säker avfallshantering.
Miljöpåverkan övervakas, och riskbedömningar genomförs för
att skydda luft, vatten och mark, särskilt för anläggningar nära
känsliga områden eller där lokala tillstånd kräver det. Kartlägg-
ning av farliga ämnen säkerställer trygg hantering och möjliggör
substitution.
För påverkan, risker och möjligheter i värdekedjan används
ett leverantörsutvärderingsprogram. Detta inkluderar signering
av leverantörskod och miljökrav för transportörer. Miljökraven,
uppdaterade 2023, beskriver hur Lindab och leverantörerna
gemensamt ska minska utsläpp och tydliggör vilka data som
behöver rapporteras för att följa utvecklingen. En anpassad
självskattningsenkät stärker samarbetet med transportörer för
att ytterligare minska luftföroreningar.
s mer om Lindabs policyer och deras implementering på
sidan 152 under rubriken Policyer.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
(IRO-1)
Luftföroreningar, särskilt växthusgasutsläpp och påverkan
uppströms vid tillverkning av råmaterial och transporter, bedöms
som väsentliga ur ett påverkansperspektiv enligt Lindabs
dubbla väsentlighetsanalys. Påverkan hanteras främst genom
arbetet med att minska klimat påverkan, vilket redovisas på
sidorna 169172 under rubriken Åtgärder och resurser för klimat-
omställning och begränsning av klimatförändringar. Övriga delar
inom föroreningar anses viktiga men inte väsentliga. Läs mer på
sidan 192 under rubriken Föroreningar av vatten, mark, levande
organismer och livsmedelsresurser samt rubriken Föroreningar:
Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket
stora betänkligheter om varför och hur Lindab hanterar dessa
områden. Nedan presenteras de delar som bedöms som väsent-
liga för Lindab.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till föroreningar Typ Värdekedja Tidshorisont
1)
Luftföroreningar från transporter
Transporter, särskilt med fossildrivna fordon, är en källa till luftföroreningar och växthusgas-
utsläpp, inklusive kväveoxider, flyktiga organiska föreningar (VOC) och partiklar, som kan
påverka luftkvaliteten och bidra till hälsoproblem. Skrymmande delar av Lindabs sortimentet
försvårar optimeringen av lastkapaciteten, vilket påverkar behovet av transporter.
Faktiskt negativ
påverkan
Potentiell negativ
påverkan
Hela värdekedjan Kort
Medel
Lång
Tillverkning av råmaterial
Vid tillverkning av råmaterial, däribland stål, kan luftföroreningar inklusive partiklar och VOC
frigöras. Föroreningar i närheten av produktionsanläggningar kan påverka både lokala
ekosystem och människors hälsa.
Potentiell negativ
påverkan
Uppströms Kort
Medel
Lång
On-site produktion
On-site produktion, där produkter tillverkas direkt på plats hos kunden, minimerar
transport behov och utsläpp, samt möjliggör snabbare leveranser och minskat spill. Lindab
tillhandahåller en on-site produktion, om än i liten skala men med betydande kundintresse,
vilket ger Lindab en strategisk möjlighet att minska transportrelaterade utsläpp.
Positiv påverkan Egen verksamhet
Nedströms
Kort
Medel
Lång
1) Lindab följer de tidshorisonter som specificeras i European Sustainability Reporting Standards: kort sikt: <1 år, medellång sikt: >1 år till 5 år och lång sikt: >5 år.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 181
HÅLLBARHETSRAPPORT
Styrning
Lindabs styrelse har det övergripande ansvaret för hållbarhets-
arbetet och utvärderar påverkan, risker, möjligheter och mål. VD,
koncernledning och hållbarhetschefen driver strategin och följer
regelbundet upp arbetet. Hållbarhetsdata rapporteras halvårsvis
på bolagsnivå och aggregeras till koncernnivå, kompletterat
av en intern rapport med detaljer per bolag. Hållbarhetsplanen
koordineras centralt men integreras operativt tillsammans med
policyer i affärsområden och koncernfunktioner, där varje bolag
ansvarar för att genomföra sina mål. Läs mer om styrning på
sidan 148. De områden i hållbarhetsplanen som är kopplade till
föroreningar är:
Hållbara inköp
Hållbar produktion
Hållbara transporter
Åtgärder
(MDR-A, E2-2)
Lindab har genomfört och planerar ytterligare åtgärder inom
både egen verksamhet och i värdekedjan för att minska negativ
påverkan relaterad till föroreningar, samtidigt som den positiva
påverkan förstärks. Nedan listas de insatser som förväntas ha
störst effekt för att uppnå målen. För en mer detaljerad beskriv-
ning och aktuell status, se sidan 183 under rubriken Åtgärder
och resurser.
Egen verksamhet
Transporter som drivs av el eller förnybara bränslen
Lokal produktion och on-site-produktion
Värdekedjan
Samarbete med transportleverantörer
Transporter som drivs av el eller förnybara bränslen
Intermodala transporter
Mått
(MDR-M)
Lindab följer upp flera aktiviteter för att säkerställa framdrift mot
uppsatta mål. Måtten kopplade till utsläpp av växthusgaser har
validerats av SBTi. Metoder och antaganden för varje mått redo-
visas i de tillhörande tabellerna benämnda redovisningsprinciper.
Ägda eller leasade företagsbilar, fördelning per driv medel.
Redovisas på sidan 184 under rubriken Omställning av
transporter.
Ägda eller leasade lastbilar, andel, fördelning per driv medel.
Redovisas på sidan 184 under rubriken Omställning av
transporter.
Extern transport, fördelning av transportsätt. Redovisas på
sidan 184 under rubriken Omställning av transporter.
Extern transport, fördelning per drivmedel för lastbilar.
Redovisas på sidan 184 under rubriken Omställning av
transporter.
Andel certifierade leverantörer. Redovisas i avsnittet Arbets-
tagare i värdekedjan på sidan 212 under rubriken Lindabs
leverantörsprogram.
Mål
(MDR-T, E2-3)
Lindabs mål för föroreningar som antagits av styrelsen är direkt
kopplade till de utsläppsminskningsmål som antogs 2024 och
som är godkända av Science Based Targets initiative. Målen
syftar till att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C och
uppnå klimatneutralitet till 2050, i enlighet med Parisavtalet och
EU:s klimatmål. Målen är centrala för Lindabs hållbarhetsarbete
och klimat- och miljöpolicy. Läs mer om Lindabs vetenskapligt
baserade mål på sidan 167 under rubriken Mål.
Nedanstående mål fokuserar på att minska luftföroreningar från
transporter som drivs med fossila bränslen, vilket främst omfattar
xthusgasutsläpp samt andra skadliga gaser och partiklar. Dessa
l omfattas för närvarande inte av specifika direktiv eller lagkrav.
Mål för att minska föroreningar
50 procent av alla godstransporter som finansieras av
Lindab, mellan Lindabs anläggningar och till kund, ska
drivas med förnybara bränslen eller el till 2030 och
100procent till 2040
1)
100 procent av Lindabs tjänstebilar ska drivas med
förnybara drivmedel eller el år 2030
1)
Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer i första led
vara hållbarhetscertifierade
2), 3)
Senast 2025 ska 100 procent av transportavtalen mellan
Lindab och leverantörer i första led inkludera miljökrav
1)
1) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är mätning mot basår ej relevant.
2) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst
25KEUR omfattas. Leverantörer som tillkommer via förvärv ska certifieras under sitt första år som del av koncernen.
3) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är målår samt mätning mot basår ej relevant.
182 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Åtgärder och resurser
(MDR-A, E2-2)
Resurser för att främja eldrivna transporter, användning av
förnybara bränslen, intermodala transporter samt minskning av
föroreningar från råmaterial redovisas som en del av Lindabs
omställningsplan på sidan 171 under rubriken Åtgärder och
resurser för klimatomställning och begränsning av klimatför-
ändringar. Resultaten av transport åtgärderna, utöver minskade
xt hus gas utsläpp, redovisas på sidan 184 under rubriken
Omställning av transporter.
Åtgärd till 2030 CapEx/OpEx
1)
Mål Status
Globala
mål
Samarbete med leverantörer
Lindabs miljökrav för transportörer publicerades
2023 och förtydligar hur Lindab tillsammans med
leverantören ska sänka utsläppen och specificerar
tydligare vilken typ av data som behöver rapporteras
för att mäta utvecklingen.
Flera av leverantörerna delar
Lindabs hållbarhetsambitioner, och
ställda krav ligger i linje med deras
planer. För några innebär kraven
utmaningar som kan kräva investe-
ringar hos leverantören.
Åtgärder som ecodriving och
ruttoptimering bidrar samtidigt
till sänkta driftskostnader. Lindab
förväntar sig inga materiella
kostnads ökningar då detta arbete
redan är en branschförväntan.
Senast 2025 ska
100 procent av
transportavtalen
mellan Lindab
och leveran-
törer i första
led inkludera
miljökrav.
90 procent av transport-
kontrakten innehåller
Lindabs miljökrav för
transportörer. En ökning
jämfört med 61 procent
2023.
Lokal produktion
Lindabs strategi är att vara nära kunden, vilket
innebär att produktion av skrymmande produkter
flyttas från centrala till lokala enheter. Detta minskar
transportbehovet, ökar flexibiliteten, möjliggör
snabbare leveranser och reducerar spill. On-site-
produktion av cirkulära ventilationskanaler är särskilt
lämpliga för stora projekt och dimensioner.
Lindab tillämpar redan denna
metodik genom att bedriva mindre
produktionsenheter för skrymmande
produkter på platser där företaget
redan har verksamhet. Dessa
platser väljs utifrån både hållbarhets-
mässiga och finansiella fördelar.
Åtgärden bedöms
minska transport-
föroreningar
och utsläpp inom
scope 3.
Lindab har två mobila
produktionsanläggningar
i Sverige. Konceptet
planeras att expandera
till andra marknader och
implementeras där det
bedöms vara relevant
och värdeskapande.
Specialiserad tillverkning
Lindab arbetar aktivt för att använda resurser effektivt,
inklusive energi, material och kompetens. Genom
att samla specialistkompetens och centralisera
tillverkningen av produkter som lämpar sig för detta,
skapas möjligheter för optimal utveckling och ökad
resurseffektivitet. Lindab har påbörjat en utvärdering
av fördelarna med storskalig och specialiserad
produktion. Detta innebär att lokalt tillverkade eller
inköpta produkter kan ersättas av en mer effektiv,
central produktion där resurser och kompetens
samlas på gemensamma anläggningar. Samtidigt
förblir lokal närvaro en prioritet, och skrym mande
produkter kommer fortsatt att tillverkas lokalt.
Genomförande kan innebära vissa
investeringar kopplat till produktion
och driftskostnader för produkt-
utveckling. Förväntad utsläpps-
minskning samt investeringar till
2030 behöver kvantifieras.
Åtgärden bedöms
minska transport-
föroreningar och
utsläpp inom
scope 3.
Lindab har idag
105produktions-
anläggningar.
1) CapEx avser investeringar medan OpEx avser driftskostnader. Hänvisning till specifik uppgift i de finansiella rapporterna är inte möjlig eftersom så detaljerad
information kring hållbarhetsrelaterade investeringar och driftskostnader inte inkluderas. Posterna ingår/kommer ingå i not 17 sidorna 113–114, not 18 sidan 115,
not 19 sidan 116 och not 10 sidan 108.

väsentlig påverkan, risker och möjligheter
(E2.IRO-1)
Lindab utvärderar kontinuerligt påverkan, risker och möjligheter i
hela verksamheten och värdekedjan genom en dubbel väsentlig-
hetsanalys, se sidan 153157. Detta stärker Lindabs marknads-
position genom investeringar i hållbar teknik och ett relevant
produktutbud.
Lindab analyserar löpande övergångsrisker, såsom föränd-
rade regelverk och marknadskrav för hållbara produkter, för att
proaktivt identifiera och hantera påverkan, risker och möjligheter.
Transporter utr en betydande del av klimatpåverkan och luft-
föroreningar, både inom Lindabs marknader och i de uppströms
transporterna som sker över ett större geografiskt område.
Livscykelanalyser på produktnivå bekräftar transpor t ernas
miljöpåverkan, och intressenter betonar vikten av att övergå till
fossilfria alternativ.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 183
HÅLLBARHETSRAPPORT
Ägda eller leasade företagsbilar, andel
Andelen företagsbilar som drivs med el,
är hybrider eller använder förnybart bränsle har
ökat från 50 till 55 procent från 2023 till 2024.
El
Diesel
Hybrid
Bensin
0
25
50
75
100
2024 2023
%
Företagsbilar, andel, %
2024 2023
Företagsbilar som drivs med el, är hybrider eller
använder förnybart bränsle 55 50
Omställning av transporter
Nedan presenteras resultaten av åtgärder för att främja trans-
porter med el eller förnybara drivmedel. Resultat kopplade till
minskning av växthusgasutsläpp redovisas under avsnittet
Klimatförändring på sidorna 174177.
Transportörer som har signerat
Lindabs miljökrav, andel
Lindabs miljökrav för transportörer
lanserades under 2023 och hittills har
90procent av de berörda leverantörerna
1)
signerat kraven.
0
25
50
75
100
2024 2023
%
Avtal med miljökrav, andel, %
2024 2023
Transportörer som har signerat
Lindabs miljökrav 90 61
1) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än
100 KEUR samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för
minst 25 KEUR omfattas.
Ägda eller leasade lastbilar, andel, %
2024 2023
Ägda eller leasade lastbilar som drivs med el eller
förnybart bränsle 7 2
Ägda eller leasade lastbilar, andel
7 procent av de lastbilar som Lindab äger
eller kontrollerar drivs av förnybart bränsle.
Lindab har som mål att samtliga transporter
ska ske med förnybart bränsle 2040.
Diesel, bensin
El, hybrid, förnybart
0
25
50
75
100
2024 2023
%
Extern transport, fördelning av
transportsätt, % 2024 2023
g 77 78
Järnväg 12 12
Vatten 11 10
Flyg 0 0
Extern transport, fördelning av transportsätt
Under 2024 genomfördes 77procent av
Lindabs transporter med lastbil, 12procent
med tåg, 11procent med båt och 0,01procent
med flyg. Lindab fokuserar på inter modala
transportlösningar och strävar efter att välja de
metoder med lägst miljöpåverkan.
Järnväg
Väg
Flyg
Vatten
0
25
50
75
100
2024 2023
%
Truckar, andel
93 procent av de truckar som används
inom Lindabs egen verksamhet drivs idag
med förnybart bränsle eller el.
Diesel, bensin
El, hybrid, förnybart
0
25
50
75
100
2024 2023
%
Truckar, andel, %
2024 2023
Truckar som drivs med el eller
förnybara bränslen 93 92
Extern transport, lastbilar, andel
3procent av externa lastbilstransporter
genom rdes med förnybart drivmedel eller
el under 2024, en minskning jämfört med
2023. Lindab siktar på att alla transporter
ska drivas med förnybart bränsle senast
2040.
Diesel, bensin
El, hybrid, förnybart
0
25
50
75
100
2024 2023
%
Extern transport: lastbilar, andel, %
2024 2023
Externa lastbilar som går på el eller
förnybart bränsle 3 9
184 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
(ESRS: E5)
Cirkularitet och resurseffektivitet är en del av Lindabs hållbarhetsplan och kopplas direkt till Lindabs
utsläppsminskningsmål som antogs 2024 och som är godkända av Science Based Targets initiative. Lindab
arbetar för att integrera cirkulära principer, från design och produktion till återanvändning och återvinning.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
(IRO-1)
Resursinflöde, resursanvändning och avfall bedöms som väsent-
liga ur ett påverkansperspektiv enligt Lindabs dubbla väsent-
lighetsanalys. Resursutflöde anses inte väsentligt i dag, men
området följs noggrant och har potential att bli väsentligt fram över.
Det finns flera möjligheter och omställningsrisker kopplade till
resursanvändning och cirkularitet, vilka hanteras inom området
Klimatförändringar och beskrivs under rubriken Väsentlig
påverkan, risker och möjligheter på sidan 166. Ett exempel är
produkterna med lägre klimatpåverkan, där återvunnen råvara
spelar en viktig roll, men där också risken för brist på metallskrot
finns. Världens stålproduktion förväntas öka från 1 950 miljoner
ton år 2021 till 2 500 miljoner ton år 2050, där 50 procent
av stål behovet 2050 beräknas komma från återvunnet stål.
1)
Resterande 50procent beräknas komma från jungfruligt stål,
vilket innebär att en övergång till enbart åter vunnet stål inte är
realistisk inom en överskådlig framtid.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till resursanvändning
och cirkulär ekonomi Typ Värdekedja Tidshorisont
2)
Användning av jungfruligt material
Merparten av Lindabs resursinflöde kommer från jungfruliga material och produkter.
Kritiska mineraler förekommer men endast i begränsad omfattning.
Faktisk negativ
påverkan
Uppströms Kort
Medel
Lång
Avfall för tillverkning av produkter
Vid tillverkning och hantering av material uppstår avfall inom verksamheten och i upp ströms
värdekedja. Lindab arbetar för att förebygga avfall. Majoriteten av Lindabs avfall återvinns,
exempelvis metallskrot från stålbearbetning, medan en mindre del deponeras. Felaktig
hantering av avfall kan innebära ökade kostnader och miljörisker. Lindabs leverantörs-
utvärderings program behandlar effektiv avfallshantering.
Positiv påverkan
Potentiell negativ
påverkan
Uppströms
Egen verksamhet
Kort
Medel
Standardiserade produkter
Lindabs produkter är designade enligt gällande standarder och är utformade på ett sätt
som genererar minimalt med installationsspill.
Positiv påverkan Nedströms Kort
Medel
Lång
1) Källa: https://www.jernkontoret.se/globalassets/publicerat/handbocker/stalkretsloppet_slutrapport_miljohandbok_svensk_web.pdf.
2) Lindab följer de tidshorisonter som specificeras i European Sustainability Reporting Standards: kort sikt: <1 år, medellång sikt: >1 år till 5 år och lång sikt: >5 år.
Redovisningsprinciper
Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet
Andel transportleverantörer med avtal
som innehåller Lindabs miljökrav för
transportörer
Inköpsvolymen för de avtal som inkluderar Lindabs miljökrav för
transportörer i förhållande till total inköpsvolym för transporter.
Avser leverantörer i första led.
Osäkerheten bedöms inte vara betydande.
Ägda eller leasade företags bilar Antalet företagsbilar redovisas per bolag och fördelas efter typ
av drivmedel.
Osäkerheten bedöms inte vara betydande.
Ägda eller leasade lastbilar Antalet lastbilar och övriga fordon, exklusive företagsbilar,
redovisas per bolag och fördelas efter typ av drivmedel.
Osäkerheten bedöms inte vara betydande.
Ägda eller leasade truckar Antalet truckar redovisas per bolag och fördelas efter typ av
drivmedel. Bolag förvärvade under året inkluderas först året
därpå.
Osäkerheten bedöms inte vara betydande.
Extern transport: Fördelning av
transportsätt
Transporttyp inom Lindab och till kund beräknas baserat
på data från affärs- och transportsystem eller direkt från
transport leverantörer. Vid dataluckor justeras resultatet utifrån
omsättningen per företag.
Datainsamling för transporter är utmanande, och Lindab arbetar
kontinuerligt för att få tillgång till relevant information och med
förbättringar för att effektivisera processen genom att tydliggöra
kriterier för datainsamling och beräkningar.
Extern transport: Bränsle lastbilar Bränsletyp för lastbilar vid transporter inom Lindab och till kund
beräknas utifrån data från affärs- och transportsystem eller
transportleverantörer. Vid dataluckor justeras resultatet utifrån
omsättningen per företag.
Där primära data saknas tillämpas försiktighetsprincipen, där
icke-förnybara drivmedel antas som standard samt sämre
utsläppsklass. Datainsamling för transporter är utmanande,
och Lindab arbetar kontinuerligt för att få tillgång till relevant
information och med förbättringar för att effektivisera processen
genom att tydliggöra kriterier för datainsamling och beräkningar.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 185
HÅLLBARHETSRAPPORT
Mål
(MDR-T, E5-3)
Lindabs mål, som antagits av styrelsen, för resursanvändning
och cirkulär ekonomi är direkt kopplade till de utsläppsminsk-
ningsmål som antogs 2024 och som är godkända av Science
Based Targets initiative. Målen syftar till att begränsa den globala
uppvärmningen till 1,5°C och uppnå klimatneutralitet till 2050,
i enlighet med Parisavtalet och EU:s klimatmål. Målen är centrala
för Lindabs hållbarhetsarbete och klimat- och miljö
policy. Läs
mer om Lindabs vetenskapligt baserade mål på sidan 167 under
rubriken Mål.
Den cirkulära omställningen kräver ett nära samarbete inom
branschen för att skapa cirkulära flöden och minska miljö-
Mål för hållbar resursanvändning och cirkulär ekonomi
Utsläppen för inköpt stål enligt förväntad volym ska minska
med 101 kton CO
2
e till år 2030 från basåret 2022. Det skulle
innebära att 43 procent av det inköpta stålet är koldioxid-
reducerat
Minska andelen metallskrot från egen tillverkning med
9procent till 2030, jämfört med 2023
Publicera Lindabs materialguide 2025. Målet är kopplat till
Lindabs resursinflöde men är avgörande för att förbättra
Lindabs cirkulära produktdesign och förebygga avfall i
enlighet med steg 1 i EU:s avfallshierarki
Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer i första led
vara hållbarhetscertifierade.
1), 2)
let är kopplat till avfall i
uppströms värdekedja och bidrar till alla steg i EU:s avfalls-
hierarki
Publicera miljövarudeklarationer motsvarande 50 procent
av försäljningen av egentillverkade produkter som är globalt
tillgängliga till år 2025
3)
1) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst
25KEUR omfattas. Leverantörer som tillkommer via förvärv ska certifieras under sitt första år som del av koncernen.
2) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är målår samt mätning mot basår ej relevant.
3) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är mätning mot basår ej relevant.
påverkan. Även om dessa mål idag inte regleras av direktiv eller
lagar, är kommande EU-lagstiftning direkt kopplad till flera av
dem. Delmålen för Lindabs utsläppsminskningsmål grundar
sig på vetenskaplig forskning, medan övriga mål sätts utifrån
Lindabs verksamhet. Metodiken och antagandena bakom målen
redovisas i tabellerna för redovisningsprinciper på sidorna
190191. Målen kommer att revideras när Lindabs kommande
materialguide är klar. Intressenter har efterfrågat vetenskapligt
baserade utsläppsmål enligt SBTi, men har inte varit involverade
i att fastställa de specifika målen.
Policy
(MDR-P, E5-1)
Lindabs policyer för att hantera identifierade påverkan, risker
och möjligheter består av uppförandekod, klimat- och miljö-
policy samt leverantörskod. Uppförandekoden anger de grund-
läggande principerna för hur Lindab ska bedriva sin verksamhet
och hur medarbetare förväntas agera, vilket utgör grunden för
hållbarhetsarbetet. Lindab prioriterar samarbete med intres-
senter, transparens och strikt efterlevnad av miljölagstiftning.
Klimat- och miljöpolicyn adresserar behovet att minimera avfall,
maximera resurseffektivitet och övergå till hållbara material
vilket uppnås genom cirkulär produktdesign där återvunnen
råvara och effektivare tillverkning används. Lindab följer EU:s
avfallshierarki och ser avfall som en resurs. Lindab arbetar för
att förebygga avfall. För vissa produkter, såsom maskiner för
ventilationsproduktion och decentraliserade ventilationsenheter,
erbjuds alternativ för återanvändning, reparation, ombyggnad
och/eller återtillverkning. Flera produktionsanläggningar
åter vinner metallskrot till nya produkter och återanvänder
förpacknings material, vilket minskar avfall och ökar resurs-
effektiviteten.
Lindab hanterarrdekedjanssentliga påverkan genom
ett leverantörsutvärderingsprogram där leverantörskoden och
utvärderingen omfattar återvunnet material och avfallshantering.
Leverantörer förväntas följa miljölagstiftning och bidra till global
hållbarhet genom försiktighetsprincipen, initiativ för ökat miljö-
ansvar och utveckling av hållbara teknologier. Själv skattnings-
formuläret innehåller frågor om avfallshantering, och vid plats-
revision granskas avfallssystem och hantering av farligt avfall
för att minska risken för felaktig hantering. Lindabs kommande
materialguide kommer att tydliggöra krav och förväntningar
kopplade till cirkularitet på produktnivå.
s mer om Lindabs policyer och deras implementering på
sidan 152 under rubriken Policyer.
186 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Styrning
Lindabs styrelse har det övergripande ansvaret för hållbarhets-
arbetet och utvärderar påverkan, risker, möjligheter och mål. VD,
koncernledning och hållbarhetschefen driver strategin och följer
regelbundet upp arbetet. Hållbarhetsdata rapporteras halvårsvis
på bolagsnivå och aggregeras till koncernnivå, kompletterat av
en intern rapport med detaljerade hållbarhetsdata per bolag.
Hållbarhetsplanen koordineras centralt men integreras opera-
tivt tillsammans med policyer i afrsområden och koncern-
funktioner, där varje bolag ansvarar för att genomföra sina mål.
s mer om styrning på sidan 148. De områden i hållbarhets-
planen som är kopplade till resursanvändning och cirkulär
ekonomi presenteras nedan.
Cirkulär ekonomi med en hög grad av återanvändning
Hållbara inköp
Hållbar produktion
Åtgärder
(MDR-A, E5-2)
Lindab har genomfört och planerar ytterligare åtgärder inom
både egen verksamhet och värdekedjan för att minska negativ
påverkan relaterad till resursanvändning och främja en cirkulär
ekonomi, samtidigt som den positiva påverkan ska förstärkas.
Nedan listas de insatser som förväntas ha störst effekt för att
uppnå målen. För en mer detaljerad beskrivning och aktuell status,
se sidorna 188–189 under rubriken Åtgärder och resurser.
Egen verksamhet
Hantera avfall som en värdefull resurs
Lindabs materialguide
Cirkulär produktdesign
Livscykelanalyser och miljövarudeklarationer för produkter
Värdekedjan
Partnerskap med leverantörer och kunder
Användning av återvunnet stål
Mått
(MDR-M)
Lindab följer upp flera aktiviteter för att säkerställa framdrift mot
uppsatta mål. Måtten kopplade till utsläpp av växthusgaser har
validerats av SBTi. Metoder och antaganden för varje mått redo-
visas i de tillhörande tabellerna benämnda redovisningsprinciper.
Råmaterial, inköpt mängd per materialtyp. Redovisas på
sidan 190 under rubriken Resursinflöden, inklusive resurs-
användning.
Förpackningsmaterial, inköpt mängd per materialtyp. Redo-
visas på sidan 190 under rubriken Resursinflöden, inklusive
resurs användning.
Återvunnet material i metaller. Redovisas på sidan 190 under
rubriken Resursinflöden, inklusive resursanvändning.
Publicerade miljövarudeklarationer. Redovisas som en del i
listan för åtgärder och resurser på sidan 189.
Avfall, typ och mängd per avfallshanteringsmetod. Redovisas
på sidan 191 under rubriken Metallskrot och avfall.
Begränsning av klimatförändringar: scope 1, 2 och 3.
Redovisas i avsnittet Klimatförändringar på sidorna 174177.
Andel certifierade leverantörer. Redovisas i avsnittet Arbets-
tagare i värdekedjan på sidan 212 under rubriken Lindabs
leverantörsprogram.

väsentlig påverkan, risker och möjligheter
(E5.IRO-1)
Lindab utvärderar påverkan, risker och möjligheter i värdekedjan
genom dubbel väsentlighetsanalys och klimatscenarioanalys, läs
mer på sidorna 153157 och 179180. Denna process möjliggör
för Lindab att stärka sin marknadsposition genom investeringar i
llbar teknik och ett relevant produktutbud.
Användningen av jungfruligt material bidrar till höga utsläpp
inom scope 3, medan avfallet står för en mindre del eftersom
merparten återvinns. Livscykelanalyserr produkter visar
på områden med störst miljöpåverkan, där jungfruligt mate-
rial är den största faktorn, men där även avfall bidrar. Effektiv
avfallshantering är viktig för att säkerställa att skrot återförs
till ståltillverkning, vilket säkrar tillgången på återvunnet stål.
Lindab bedömer löpande övergångsrisker, som regeländringar
och marknadsförändringar mot hållbara produkter. Regelverk
som EU-taxonomin och ekodesignförordningen för hållbara
produkter, ESPR, främjar cirkulära produkter. Lindab invol verar
intressenter för att bedöma och identifiera påverkan, risker
och möjligheter, läs mer på sidorna 158159 under rubriken
Intressent dialog.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 187
HÅLLBARHETSRAPPORT
Åtgärder och resurser
(MDR-A, E5-2)
Åtgärd till 2030 CapEx/OpEx
1)
Mål Status
Globala
mål
Hantera avfall som en värdefull resurs
Lindab arbetar med att minska alla typer av
avfall i verksamheten, med ett särskilt fokus på
metallskrot, vilket står för den största andelen av
avfallet. För att förbättra spårbarheten och effek-
tivisera resursfördelningen införs mer detaljerad
mätning av metallskrot i produktionen. Lindab
investerar i ny teknik och förbättrade processer
för att minska materialspill. Dessutom erbjuds
regelbundna utbildningar för att säkerställa att
medarbetarna har rätt kompetens att hantera
avfall effektivt och korrekt. Lindab ska samarbeta
med certifierade avfallsleverantörer för att förbättra
avfalls hante ringen och säkerställa en hög nivå av
återvinning.
De förväntade investeringarna
fram till 2030 behöver kvanti-
fieras och sammanställas på
koncernnivå. För närvarande
redovisas inte kapital utgifter
relaterade till minskning av skrot.
Minska andelen
metallskrot från
egen tillverkning
med 9 procent
till 2030, jämfört
med 2023.
Skrotandelen har ökat med
3 procent jämfört med 2023
till följd av lägre volymer, vilket
har påverkat produktions-
effektiviteten, särskilt vid
Lindabs stålservicecenter.
Samtidigt har den totala
avfallsmängden minskat
med 2 procent jämfört
med 2023.
Framtagning av Lindabs materialguide
Lindab utvecklar en materialguide för att främja
hållbara materialval. Guiden fungerar som ett
verktyg för att välja material med låg miljö påverkan
som samtidigt uppfyller gällande lagstiftning och
marknadskrav, inklusive regler om förbjudna
och begränsade ämnen i produkter. Målet
med material
guiden är att optimera resurs-
användningen, öka andelen återvunna material,
minska avfall och minska miljöpåverkan genom att
fokusera på materialens livscykel och åter vinnings-
barhet.
Framtagandet av materialguiden
medför inga direkta drifts-
kostnader eller investeringar.
Extern specialist kompetens kan
bli aktuell inom vissa områden,
vilket skulle innebära en mindre
driftskostnad. Vissa krav i guiden
kan innebära material byten, vilket
potentiellt kan påverka drifts-
kostnaderna. Eftersom guiden
fortfarande är under framtagning
är det för tidigt att genomföra en
fullständig analys.
Publicera Lindabs
materialguide
2025.
Pågående arbete.
Cirkulär produktdesign
Arbetet med det cirkulära erbjudandet fortgår.
Lindabs produkter är designade för att möta höga
kvalitets- och prestandakrav samt ha en lång
livslängd. Genom att integrera cirkulär produkt-
design minskar miljöpåverkan vilket främjar
hållbarhet under hela produktens livscykel. Cirkulär
produktdesign fokuserar på att optimera resurs-
användning och minska avfall, vilket inte bara
minskar ekologiska fotavtryck utan också skapar
ett mer attraktivt och hållbart erbjudande för
kunderna.
Lindabs materialguide är en viktig komponent för
mer cirkulära produkter.
Cirkulär produktdesign främjar
effektiv resurshantering och
kan även bidra till lägre drifts-
kostnader.
Lindab är i början av sin resa
att implementera fler principer
för cirkulär produktdesign, även
om delar av metodiken alltid har
funnits med i verksamheten.
Merparten av produkterna
lämpar sig för återvinning. Initialt
fokuserar Lindab på att stärka
kompetensen inom den befintliga
organisationen. Därefter kommer
behovet av investeringar i
personal, verktyg, metoder eller
andra resurser att analyseras och
utvärderas.
Mål kommer
definieras
när Lindabs
materialguide är
publicerad.
Under 2024 och 2025 deltar
Lindab i Nordic Circular
Design Program för att
fördjupa sin kunskap inom
cirkulär produkt design.
Lindabs cirkulära kanaler
tillverkas nu, efter
omfattande tester, i ännu
tunnare plåt men med
samma kvalitet. Implemen-
teringen sker gradvis,
och stålförbrukningen för
cirkulära kanaler beräknas
minska med 13 procent,
motsvarande 4 200 ton för
referensår 2024. Produkten
UltraBT möjliggör uppgrade-
ring av befintliga ventilations-
system för bättre energi-
effektivitet och inneklimat.
Återbruk av cirkulära
ventilationskanaler planeras
till 2025 i Sverige.
1) CapEx avser investeringar medan OpEx avser driftskostnader. Hänvisning till specifik uppgift i de finansiella rapporterna är inte möjlig eftersom så detaljerad
information kring hållbarhetsrelaterade investeringar och driftskostnader inte inkluderas. Posterna ingår/kommer ingå i not 17 sidorna 113–114, not 18 sidan 115,
not 19 sidan 116 och not 10 sidan 108.
188 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Åtgärd till 2030 CapEx/OpEx
1)
Mål Status
Globala
mål
Livscykelanalyser och miljövarudeklarationer
för produkter
Livscykelanalyser (LCA) är en bra metod för att
få en helhetssyn på de miljömässiga effekterna
av sina produkter – från råmaterialutvinning och
produktion till användning och slutlig avfalls-
hantering. Detta hjälper till att identifiera var
resurser kan användas mer effektivt och vilka steg
som bidrar mest till en produkts totala miljö-
påverkan. Med stöd av LCA kan Lindab förbättra
produktens miljöprestanda, uppfylla cirkularitets-
mål och skapa värde för kunder som efterfrågar
hållbara lösningar.
Lindab använder extern
programvara för att genomföra
LCA och skapa miljövarudeklara-
tioner. Arbetet drivs av specialist-
personal och medarbetare med
utökat ansvar. Driftskostnaderna
uppgår till cirka 3 MSEK per
år. För att möta ökade krav på
LCA-data utvärderar Lindab
möjligheter att effektivisera
arbetet genom integrationer
mellan befintliga systemstöd,
vilket förväntas hålla kostnaderna
stabila.
Publicera miljö-
varudeklarationer
motsvarande
50 procent av
försäljningen av
egentillverkade
produkter som är
globalt tillgängliga
till år 2025.
År 2024 hade Lindab miljö-
varudeklarationer (EPD:er)
som täckte 44 procent av
försäljningen av egen till-
verkade produkter tillgäng-
liga globalt.
Partnerskap med leverantörer och kunder
Lindab arbetar aktivt med att skapa starka
partnerskap med både leverantörer och kunder för
att driva hållbarhetsagendan framåt. Genom nära
samarbete med leverantörer säkerställs tillgången
till mer cirkulära material.
Aktiviteten är inte direkt kopplad
till driftskostnader och investe-
ringar.
N/A Under året ingick Lindab
avsiktsförklaringar om att
köpa koldioxid reducerat stål
med TATA Steel Netherlands
och Salzgitter. Dessa kom-
pletterar avtalen med Stegra,
SSAB och Arcelor.
Lindab deltar i flera nätverk
såsom LFM30 och Green
Building Council på
olika marknader, för att
diskutera en mer cirkulär
byggbransch.
Övergång till koldioxidreducerat stål
Stål är ett optimalt material för ventilations-
produkter då det ger robusta produkter som är
brandsäkra och hygieniska med en lång livslängd.
Lindab använder i dag främst jungfruligt stål men
har påbörjat övergången till koldioxidreducerat
stål, vilket inkluderar återvunnet och fossilfritt stål.
Lindab erbjuder produkter i återvunnet stål som
en del av standardsortimentet, vilket kommer
att utökas i framtiden. Lindab samarbetar med
flera leverantörer av återvunnet och fossilfritt stål
och väljer det mest lämpliga materialet för varje
produkt.
43 procent koldioxidreducerat
stål innebär ökade driftskostna-
der om cirka 146 MSEK per år,
baserat på 2023 års volym och
priser för återvunnet stål kontra
traditionellt stål. Potentiella förvärv
och tillväxt från 2024 har inte
beaktats i kostnaden.
Lagstiftning förväntas införa
skatter och ta bort subventioner
för traditionellt stål till år 2035,
vilket förväntas öka kostnaderna.
Detta kan minska prisgapet
mellan traditionellt stål och
fossilfritt eller återvunnet stål,
vilket gör övergången viktig för att
nå Lindabs finansiella mål.
Utsläppen för
inköpt stål enligt
förväntad volym
ska minska med
101 kton CO
2
e
till år 2030 från
basåret 2022. Det
skulle innebära
att 43 procent av
det inköpta stålet
är koldioxid-
reducerat.
År 2024 utgjorde 0,2procent
av koncernens totala inköp
koldioxidreducerat stål, varav
100procent var återvunnet
stål.
Under 2025 planerar fler
marknader att lansera
produkter tillverkade av
återvunnet stål.
1) CapEx avser investeringar medan OpEx avser driftskostnader. Hänvisning till specifik uppgift i de finansiella rapporterna är inte möjlig eftersom så detaljerad
information kring hållbarhetsrelaterade investeringar och driftskostnader inte inkluderas. Posterna ingår/kommer ingå i not 17 sidorna 113–114, not 18 sidan 115,
not 19 sidan 116 och not 10 sidan 108.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 189
HÅLLBARHETSRAPPORT

(E5-4)
Effektiv resurshantering och ökad användning av återvunna
material är avgörande för att bevara naturresurser, minska
miljöpåverkan och hantera avfall hållbart, samtidigt som det ger
ekonomiska fördelar. Lindab använder stora mängder råmate-
rial, där stål utgör den största andelen, både i förbrukning och
utsläpp inom scope 1, 2 och 3. För att göra största möjliga skill-
nad riktas resurser främst där den största effekten kan uppnås.
Prioriteringen av råmaterial och komponenter baseras på deras
relativa förbrukning, påverkan på utsläpp samt kundefterfrågan.
Förbrukningen framgår i tabellen till höger.
Förpackningsmaterial har en mindre påverkan än råmaterial,
på grund av den lägre förbrukningen, där trä och kartong står
för störst andel. Lindabs kartonger är antingen återbrukade eller
tillverkade av återvunnet material och är FSC Mix-certifierade.
Framöver kommer Lindab arbeta mer med förpackningsmaterial
för att minska klimatpåverkan och uppfylla kommande regle-
ringar kopplade till förpackningsmaterial.
Inköpen av råmaterial och förpackningsmaterial har ökat
något under 2024 jämfört med 2023. Under 2023 minskade
inköpen till följd av lägre ordervolymer, vilket möjliggjorde en
större användning av befintligt lager. Under 2024 har situationen
stabiliserats på flera marknader, även om vissa fortsatt står inför
utmaningar till följd av en förändrad konjunktur. Lindab arbetar
med att övergå till mer återvunnet stål men lågkonjunktur och
höga materialkostnader har varit utmanande under 2024. Lindab
köper enbart biobränsle för energi produktion och transport.
Råmaterial
Absoluta värden, anges i ton
2024 2023
Inköpt
mängd
Åter vunnen
mängd
Inköpt
mängd
Metall 150 326 31 148 145 619
Isolering 10 019 10 166
Gummi 810 872
Plast 277 244
Oljor 36 41
Färg 69 85
Lösningsmedel 17 18
Övrigt 1 379 18
Råmaterial 162 934 31 148 157 045
Förpackningsmaterial
Absoluta värden, anges i ton
2024 2023
Kartong, papper 3 246 3 184
Plast 808 806
Trä 11 034 11 000
Metall 197 158
Förpackningsmaterial 15 285 15 147
Återvunnet material i metall år 2024
Andel, %
Marknads snitt
återvunnen
råvara
Inköpt
materialmix
Stålplåt: färgbelagd, galvaniserad,
zinkmagnesium, etc. 20 98,5
Aluminium 60 0,7
Rostfritt 75 0,6
Koppar 97 <0,1
Återvunnet stål >75 0,2
Redovisningsprinciper
Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet
Råmaterial
– inköpt mängd
Inköpt mängd avser den totala mängden material som
Lindab har köpt in under en specifik period, oavsett om det
är nytt eller återvunnet. Data baseras på antaganden och
mätvärden, såsom årlig råmaterialrapportering och inköps-
statistik. Rapporteringen av övrigt råmaterial påbörjades under
2024, vilket innebär att det saknas jämförbara data för 2023.
Komponenter och färdiga produkter för vidare distribution
ingår inte i tabellerna, då datainsamlingen på denna nivå är
utmanande. Det nya affärssystemet förväntas underlätta detta
framöver.
Det är en utmaning att få fram fullständig information om
förbrukad materialmängd, där antaganden om genom-
snittlig vikt görs vid databrist. Osäkerheten, till följd av
ofullständig information, förväntas minska i takt med att
det nya affärssystemet implementeras inom koncernen.
Råmaterial
–återvunnen mängd
Återvunnen mängd avser den mängd material som kommer
från återvunnen råvara som Lindab köpt in under en specifik
period. För närvarande samlas data in om andelen återvunnet
material i metaller, och Lindab undersöker möjligheter att
effektivt samla in motsvarande data för fler materialtyper.
Osäkerheten bedöms inte vara betydande.
Förpackningsmaterial
– inköpt mängd
Data baseras på en kombination av antaganden och direkta
mätvärden. Antaganden utgår från medelvärden som tagits
fram från mätningar, såsom årlig rapportering av förpacknings-
material. Inköpt mängd avser den totala mängden material
som Lindab har köpt in under en specifik period, oavsett om
det är nytt eller återvunnet.
Osäkerheten bedöms inte vara betydande.
Återvunnet material
imetall
Andelen återvunnet stål per metallslag baseras på uppgifter
från miljövarudeklarationer (EPD:er), material certifikat från
leverantörer samt information från branschorganisationer
såsom Worldsteel och Worldstainless. Den inköpta material-
mixen visar fördelningen av stålsorter som Lindab har köpt in
under 2024.
Osäkerheten bedöms inte vara betydande.
190 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Avfall
Absoluta värden anges i ton
2024 2023
Återvinning övrigt 2 562 2 276
Förbränning (energiåtervinning) 2 415 2 149
Deponi 1 072 1 185
Farligt avfall 520 528
varav återvinning
128 191
varav elektronik
23 19
Metallskrot
från egen verksamhet
15 505 16 369
Avfall från egen verksamhet 22 074 22 507
Skrotandel – intensitet
Skrot utgör den största delen av Lindabs
avfall. Andelen skrot i förhållande till använda
metaller ökade med 3 procent jämfört med
2023 till följd av lägre volymer, vilket har
påverkat produktionseffektiviteten, särskilt
vid Lindabs stålservicecenter.
20232024
0
1
2
3
4
5
6
7
Ton skrot per använt
ton metall, %
Metallskrot och avfall
(E5-5)
Lindab arbetar med att förebygga alla typer av avfall med extra
fokus på metallskrot, vilket står för den största andelen av
avfallet. Sortering av avfall sker enligt gällande lagstiftning och
samarbeten med lokala avfallshanterare. Lindab ser avfall som
en värdefull resurs med hänsyn till naturresurser och biologisk
mångfald.
Nedan presenteras exempel på typ av material som ingår i
respektive avfallskategori. Det varierar per land eftersom möjlig-
heterna att återvinna vissa material varierar.
Metallskrot: all metall som skickas för återvinning
Återvinning övrigt: papper och kartong, vissa plaster, samt
isolering där avtal för återvinning finns
Förbränning med energiåtervinning: träavfall och restavfall
som inte är återvinningsbart men har ett energivärde
Deponi: isoleringsmaterial som inte kan återvinnas, gips, plast
Farligt avfall: kemikalier och lösningsmedel, batterier, lysrör,
målarfärg och lackrester
Fördelning återvunnet/icke återvunnet avfall
Återvunnet avfall
Icke återvunnet avfall
82 procent av Lindabs avfall åter-
vinns. Återvunnet avfall inkluderar
metallskrot, återvinning övrigt och
farligt avfall som återvinns.
Fördelning avfall
Deponi 5%
Återvinning övrigt 12%
Farligt avfall 2%
Förbränning/energiåtervinning 11%
Metallskrot 70%
Redovisningsprinciper
Mätpunkt Beräkningsgrund
Avfall Lindab mäter avfall i kategorierna: återvinning (metallskrot), energiåtervinning, deponi och farligt avfall. Data delas av de
leverantörer som hanterar och tar hand om Lindabs avfall, vilket också intygar att hanteringen av avfallet sker korrekt. Vid
dataluckor uppskattas avfallsmängder utifrån kärlens storlek, hämtningar och nationell avfallsstatistik.
Skrotandel Bolagen rapporterar mängden metallskrot och använd mängd metaller under rappor te rings perioden, fördelat per
metalltyp. Skrotandelen beräknas genom att ställa mängden skrot från egen produktion i relation till den totala mängden
använda metaller.
Skrotandel – intensitet, %
2024 2023
Andelen ton skrot per använt ton metall 6,5 6,3
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 191
HÅLLBARHETSRAPPORT
Viktiga men inte väsentliga områden
Anpassning till klimatförändringar
Lindab bedömer risken för fysiska klimatrisker som låg på kort
och medellång sikt. Fysiska klimatrisker utvärderas genom
extern riskrevision eller som en del av försäkringsarbetet för
de fastigheter där Lindab bedriver produktionsverksamhet.
Analysen omfattar både akuta risker, såsom extrema väder-
ndelser, och kroniska risker, exempelvis stigande havsnivåer
och ökade temperaturer. Den potentiella finansiella påverkan
på tillgångar och verksamhet analyseras och sammanställs på
koncernnivå för att identifiera materiella risker.
Större risker identifieras i leverantörsledet, där Lindab arbetar för
att minska beroendet av enskilda leverantörer. Begränsningar i
materialtillgång kan medföra ökade priser och påverka rörelse-
resultatet, men dessa risker bedöms för närvarande inte som
väsentliga. Samtidigt förväntas ett varmare klimat driva ökad
efterfrågan på energieffektiv ventilationsutrustning, vilket kan
förväntas stärka Lindabs marknadsposition.
Föroreningar av vatten, mark, levande organismer
och livsmedelsresurser
Lindabs verksamhet involverar inte stora mängder miljöfarliga
ämnen och historiskt sett har inga allvarliga föroreningar inträffat.
Lindab ska samarbeta med certifierade avfallsföretag för
hantering av farligt avfall. Leverantörers insatser för att minska
klimat- och miljöpåverkan bedöms som en del av leverantörs-
utvärderingen. I övrigt är Lindabs möjlighet att påverka dessa
åtgärder begränsad.
Under 2024 har inga utsläpp av farliga ämnen som kan
skada människor, land, vatten eller biodiversitet inträffat. Lindab
bedriver verksamhet där det förekommer spår av markförore-
ningar, undersökningar indikerar att det finns ett område beläget
under den tidigare produktionshallen i Grevie, Sverige, där de
påträffade halterna inte föranleder några åtgärder med nuva-
rande verksamhet. Verksamheten arbetar efter ett framtaget
kontrollprogram för uppföljning av föroreningarna.
Stålproduktion kan orsaka markförorening genom gruvbryt-
ning, utsläpp av tungmetaller och kemikalier samt bristfällig
avfallshantering. Den största risken finns inom gruvindustrin,
r erosion och spridning av skadliga ämnen kan påverka miljön.
Lindabs möjlighet att påverka dessa processer är begränsad,
och området bedöms därför inte som väsentligt. För att minska
sitt beroende av jungfrulig råvara arbetar Lindab aktivt med att
öka användningen av återvunnet stål.
Föroreningar: Ämnen som inger betänkligheter
och ämnen som inger mycket stora betänkligheter
Kemikalier och farliga ämnen i produkterna granskas via bygg-
varudeklarationer, där insamling av data från leverantörer utgör
en central del. Lindab använder mycket begränsade mängder
av av särskilt farliga ämnen. Produkter med särskilt farliga
ämnen rapporteras till SCIP-databasen (Substance of Concern
In Products), vars syfte är att främja substitution och cirkulär
ekonomi. Särskilt farliga ämnen förekommer främst i produkter
med elektronik, där bly ingår i vissa homogena metaller.
Lindab strävar efter att använda material som främjar hälso-
sam arbetsmiljö, minskar miljöpåverkan och bidrar till hållbara
byggnader. Byggvarudeklarationer redovisar produktinnehåll och
ger riktlinjer för demontering och avfallshantering. Samtliga leve-
rantörer ska uppfylla kraven i Lindabs kommande materialguide
för hantering av förbjudna och begränsade ämnen i levererade
produkter. Substitution av skadliga ämnen följer lagkrav och
stödjer Lindabs hållbarhetsarbete, även om det kan medföra
ökade driftskostnader.
Vattenresurser
Lindab bedriver inte vattenintensiv verksamhet, menverkan
vattenresurser uppstår i värdekedjan uppströms vid tillverkning
av material och råvaruutvinning. Vattenresurser är inte bedömt
som väsentligt. Det är bortom Lindabs kontroll att styra över till-
verkningsmetoder uppströms, men samarbete med leverantörer
syftar till att påverka implementering av hållbara metoder för att
kerställa ansvarsfull hantering av vatten resurser i värdekedjan.
Nedan tabell redovisar Lindabs totala förbrukning av vatten. Av
denna förbrukning används 81procent av produktionsenheterna
i Grevie och Förslöv i Sverige samt Karlovarska i Tjeckien. Dessa
områden har idag ingen vatten stress.
Vattenförbrukning egen verksamhet, m
3
2024 2023
Dricksvatten 41 877 38 042
Egen brunn 153 025 138 927
Total förbrukning 194 902 176 969
Lindab har ett holistiskt perspektiv i hållbarhetsarbetet där flera områden samverkar för
att främja hållbarhet inom miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Samtliga
områden är betydelsefulla och ingår i Lindabs arbete, men vissa områden bedöms
som mer väsentliga än andra. Nedan ges en kort beskrivning av hur Lindab hanterar de
områden som inte bedöms som väsentliga.
192 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Biologisk mångfald och ekosystem
Lindab arbetar för att minska produkternas påverkan under
hela livscykeln och i detta sammanhang är produkt utvecklings-
processen betydelsefull för att minska negativ påverkan. Biodiver-
sitet bedöms inte som ett väsentligt område för Lindab på grund
av företagets begränsade påverkan och möjligheter att styra
över påverkan i produktionsledet, särskilt vid råmaterialutvinning.
Frågan hanteras som en del av E1.2 Begränsning av klimatföränd-
ringar och E5.1 Resursinflöden, inklusive resurs användning.
Huvuddelen av Lindabs produktionsenheter omfattas normalt
inte av särskilda miljöbestämmelser eller tillstånd. Bolagen
rapporterar till tillsynsmyndigheter i respektive land enligt lokala
regler. I Sverige bedrivs tillståndspliktig verksamhet vid produk-
tionsenheten i Grevie. Tillståndet avser anläggning där det före-
kommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för
oljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 m
3
. Lindabs
verksamheter är vanligtvis belägna i befintliga industriområden,
och nyetableringar sker sällan.
Kartläggning sker av verksamheter inom en radie på 10km
från skyddade områden. Lindab bedriver verksamhet i 20länder
och på mer än 200 orter, varav 11 produktionsanläggningar är
belägna i närheten av skyddade områden. Påverkan bedöms
som låg, och för anläggningar med större produktion har
miljö konsekvens analyser genomförts. Nödvändiga åtgärder
har vidtagits för att minimera risken för påverkan. Påverkan i
värdekedjan är större, särskilt kopplat till gruv industrin. Lindab
välkomnar initiativ som Mining with Nature, som syftar till netto-
positiv biologisk mångfald senast år 2030. Lindab har begränsad
möjlighet att styra över påverkan så långt bak i produktionsledet
r utvinning av råmaterialet sker.
Resursanvändning och cirkulär ekonomi:
Resursutflöden relaterade till produkter och
tjänster
Stål, som är världens mest återvunna material, ger robusta
produkter med lång livslängd, vilket är viktiga faktorer för en
mer cirkulär byggbransch. Lindab förutser att cirkulära erbjud-
anden, särskilt återbruk av produkter som ventilationskanaler
eller mer tjänsterelaterad försäljning, kommer att bli allt viktigare
framöver. I dag är efterfrågan begränsad och ofta kopplad till
pilotprojekt på några få marknader. Utmaningar finns, exem-
pelvis att återbruk kan bli dyrare på grund av manuell hantering
vid demonte ring, rengöring samt transport och lagerhållning.
Dessutom är det viktigt att säkerställa att återbrukade produkter
främjar energi effektiva byggnader med goda inneklimat. Även
om resursutflöden i dag inte anses väsentliga, följs området
noggrant då det har stor potential framöver. Den största delen
av Lindabs produkter genererar dessutom inget eller mycket
lite spill under installationsfasen. En fördelning av materialen
i Lindabs sålda produkter, inklusive förpackningsmaterial,
presenteras i nedan tabell.
Fördelning av material i sålda produkter
Material
Andel
2024
Metall/stål 84,7%
Trä 6,4%
Isolering 5,1%
Kartong/papper 1,6%
Plast 1,0%
Gummi 0,5%
Elektronik 0,3%
Övrigt 0,5%
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 193
HÅLLBARHETSRAPPORT
Samhällsansvarsinformation
LINDAB STRÄVAR EFTER ATT skapa långsiktigt värde för samhället genom
att fokusera på de områden där Lindab har störst påverkan, såsom
ansvarsfull arbetsmiljö och hållbara inköp.
Den egna arbetskraften
(ESRS: S1)
Lindabs uppförandekod lägger grunden för ett ansvarsfullt affärsbeteende och bygger förtroende
bland intressenter på de marknader där Lindab är verksamma. Chefer har ansvar för områden såsom
anställnings förfarande, arbetsmiljö, arbetsvillkor, personlig utveckling och mångfald. För att hantera dessa
frågor på ett effektivt sätt stöttas chefer av både lokal och central HR-organisation, samt av ledningen.
Lindab definierar den egna arbetskraften som individer med
anställningsförhållande hos Lindab, vilket omfattar tillsvidare- och
visstidsanställda. Hädanefter omnämnt som anställda. Rappor-
tering under avsnittet Arbetsvillkor omfattar anställda och täcker
följande områden: anställning, utbildning, jämställdhet, mångfald
och personalomsättning. Rapporte ring i avsnittet Hälsa och
kerhet inkluderar även inhyrd personal, det vill säga anställda i
annat bolag som tillfälligt anlitas av Lindab för att täcka exempelvis
produktionstoppar, specialistkompetens eller frånvaro. Defini tionen
av såväl anställda som inhyrd personal kommer att ses över i
samband med implementeringen av det koncern över grip ande HR-
systemet. Samtliga medarbetardata baseras på faktiska uppgifter
och geografisk nedbrytning görs för utvalda delar.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
(IRO-1, SBM-3)
Arbetsvillkor samt likabehandling och lika möjligheter för alla
bedöms som väsentliga ur ett påverkansperspektiv enligt
Lindabs dubbla väsentlighetsanalys. Identifierad påverkan för
arbetsvillkor är till största del kopplad till anställd arbetskraft,
medan hälsa och säkerhet berör hela arbetskraften. Väsentlig
påverkan redovisas under respektive delområde: Arbetsvillkor
sidorna 196–203 samt Hälsa och Säkerhet sidorna 204–207.
Identifierad påverkan och målutveckling formar Lindabs strategi
genom satsningar på säker arbetsmiljö, kompetensutveckling
och bättre arbetsvillkor. Efter en ökning av arbetsplatsolyckor
2023 infördes tätare uppföljning, ökad ledningsinvolvering och
mer utbildning, vilket halverade olyckorna under 2024.
Lindab ser den hållbara omställningen som en affärsmöjlighet
som inte bara bidrar till långsiktig tillväxt, utan också skapar
positiva möjligheter för anställda att utvecklas och växa inom
före taget. Den hållbara omställningen och nya kompetenser
innebär att Lindab, för att kunna lyckas med rekrytering och
succes sion, ytterligare behöver stärka sin position som attraktiv
arbetsgivare.
Lindab värdesätter arbetsrelaterade rättigheter högt, men
området bedöms inte som väsentligt i den egna verksamheten
eftersom Lindab inte har någon verksamhet i högriskländer enligt
den riskbedömning som tillämpas för leverantörer. Lindab följer
OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s tio väg led-
ande principer i alla sina verksamheter. Under de kommande
åren kommer Lindab att utvärdera samtliga egna verksamheter
i enlighet med kraven i det kommande Corporate Sustainability
Due Diligence Directive (CSDDD). Under året rapporterades inga
brott mot mänskliga rättigheter inom den egna verksamheten.
194 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Policy
(MDR-P, S1-1)
Lindab tar ansvar för att förhindra eller mildra negativ påverkan
på mänskliga rättigheter som kan kopplas till verksamheten och
dess medarbetare. Lindabs arbete med att hantera påverkan,
risker och möjligheter styrs av flera centrala policyer: upp r-
ande kod, arbets miljö policy, likabehandlingspolicy, ersättnings-
policy och vissel blåsnings direktiv.
Arbetsmiljöpolicyn fastslår Lindabs vision om noll arbetsplats-
olyckor, skador eller arbetsrelaterade sjukdomar. Likabehand-
lingspolicyn syftar till att främja jämställdhet och mångfald samt
åtgärda obalanser i arbetsvillkor baserade på kön, könsidentitet,
etnicitet inklusive hudfärg och ursprung, religion, funktions varia-
tion, sexuell läggning, ålder eller andra skäl som anges i nationell
tillämplig lagstiftning. Ersättningspolicyn reglerar principerna
för ersättning inom koncernen och baseras på Lindabs vision,
värderingar, marknadspraxis samt nationella lagar och regler.
Visselblåsningsdirektivet uppmuntrar medarbetare och externa
parter att rapportera misstänkta oegentligheter utan risk för
repressalier samt säkerställer rättvisa och noggranna utred-
ningar. Sammantaget utgör dessa policyer en grund läggande
del av Lindabs ansvarstagande och bidrar till en trygg och rättvis
arbetsmiljö.
Policyer som likabehandlingspolicy och uppförandekod är i
linje med internationella standarder, såsom FN:s vägledande
principer och ILO:s (Internationella arbetsorganisationen) kärn-
konventioner, och förbjuder människohandel, tvångsarbete och
barnarbete.
s mer om Lindabs policyer och deras implementering på
sidan 152 under rubriken Policyer.
Styrning
Lindabs styrelse har det övergripande ansvaret för hållbarhets-
arbetet och utvärderar påverkan, risker, möjligheter och mål. VD,
koncernledning och hållbarhetschefen driver strategin och följer
regelbundet upp arbetet. Hållbarhetsdata rapporteras halvårsvis
på bolagsnivå och aggregeras till koncernnivå, kompletterat av
en intern rapport med detaljerad hållbarhetsdata per bolag. Håll-
barhetsplanen koordineras centralt men integreras operativt till-
sammans med policyer i affärsområden och koncernfunktioner,
r varje bolag ansvarar för att genomföra sina mål. Läs mer om
styrning på sidan 148. Lindabs förmåga att attrahera, utveckla
och behålla talanger är nära kopplat till medarbetarupplevelsen.
HR-organisationen driver centralt arbetet för att stödja med-
arbetarnas utveckling. Området Attraktiv arbetsgivare i hållbarhets-
planen omfattar den egna arbetskraften. Mer information om
styrning redovisas under respektive avsnitt.
Åtgärder
(MDR-A, S1-4)
Lindab har genomfört och planerar ytterligare åtgärder för att
minska negativ påverkan på egen arbetskraft samtidigt som den
positiva påverkan förstärks. Under varje avsnitt listas de insatser
som förväntas ha störst effekt för att uppnå målen.
Lindab strävar efter att säkerställa att verksamheten och den
llbara omställningen inte orsakar negativ påverkan för med-
arbetarna genom att följa fastställda policyer och arbeta med
dubbel väsentlighetsanalys. Vidare arbetar Lindab för en nära
och öppen dialog med medarbetare, fackliga represen tanter
och andra intressenter för att bättre förstå deras behov och
förväntningar. Genom medarbetarsamtal och medarbetarunder-
sökningar kan eventuella problem identifieras i ett tidigt skede.
Detta förhållningssätt gör det möjligt att vidta rätt åtgärder för att
förhindra oönskad negativ påverkan, samtidigt som hållbarhets-
målen uppfylls utan att kompromissa med medarbetarnas
välbefinnande.
Mål
(MDR-T, S1-5)
Lindabs mål är att främja medarbetarnas välbefinnande och
utveckling samt stärka organisationen genom ett inkluderande
och rättvist arbetsklimat. Målen är nära kopplade till Lindabs
policyer för jämställdhet, mångfald, arbetsmiljö och kompetens-
utveckling. Genom att arbeta aktivt med dessa mål säkerställer
Lindab att företaget förblir en attraktiv arbetsgivare, är väl rustat
för att möta framtida utmaningar och fortsätter att växa på ett
hållbart och ansvarsfullt sätt.
len omfattar alla anställda inom Lindab och målen för hälsa
och säkerhet inkluderar även inhyrd personal. De är utformade
för att stödja internationella och nationella riktlinjer, såsom FN:s
globala mål för hållbar utveckling. Framtagandet av målen baseras
på analys av interna behov och utmaningar, samt dialog med
nyckelintressenter, inklusive medarbetare, fackliga represen-
tanter och ledningsgrupper. De två arbetstagarrepresentanterna
i styrelsen för Lindab International AB (publ) deltar i beslut om
mål, vilket ytterligare säkerställer att medarbetarnas perspektiv
tas i beaktande. Mer information om dialogen med medarbetare
finns på sidan 196 under rubriken Dialog med medarbetare samt
metod för att bedöma och identifiera väsentlig påverkan, risker
och möjligheter. Metoder och antaganden för varje mått som
ligger till grund för målen redovisas i de till r ande tabellerna
benämnda redovisningsprinciper.
Uppföljning sker kontinuerligt via nyckeltal, och avvikelser
hanteras genom uppdaterade åtgärdsplaner. Resultaten analyseras
regelbundet och rapporteras till ledningen för att säkerställa att
len nås och att insatserna vidareutvecklas vid behov. Varje
avdelning har ansvar för att analysera sina resultat, dra lär domar
och föreslå förbättringsåtgärder. Detta är en del av Lindabs
engagemang för att skapa en säker, inkluderande och ständigt
förbättrad arbetsmiljö. Mål för att hantera väsentlig påverkan
presenteras under varje avsnitt.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 195
HÅLLBARHETSRAPPORT
Mått
(MDR-M)
Lindab följer upp flera aktiviteter för att säkerställa framdrift mot
uppställda mål. För en del av målen har koncernen utmaningar
med att få fram relevanta data. Det pågår ett koncern över-
gripande arbete för att säkerställa harmonisering av processer
och arbetssätt relaterat till den egna arbetskraften. Mått redo-
visas under respektive avsnitt.
Dialog med medarbetare samt metod för att

risker och möjligheter
(SBM-1.S1, IRO-1, S1-1, S1-2, S1-3)
Lindab utvärderar påverkan, risker och möjligheter kopplade
till egen arbetskraft genom dubbel väsentlighetsanalys, se
sidorna153157. Denna metod identifierar de mest betydelse-
fulla frågorna för både Lindab och intressenterna. Identi fierade
områden prioriteras för att maximera positiva effekter och
minimera negativ påverkan. Lindabs metod innefattar fler steg,
bland annat intressent dialoger och regelbundna interna utvärde-
ringar. Lindab kartlägger och analyserar påverkan, risker och
möjligheter inom områden som arbetsmiljö, arbetsvillkor, hälsa
och säkerhet, mångfald, etik och regelefterlevnad, samt externa
faktorer som förändringar i lagstiftning och marknads trender.
Medarbetarsamtal genomförs årligen och ger medarbetarna
en värdefull möjlighet att diskutera sin arbetssituation, sina
utvecklingsmöjligheter och framtida mål. För tjänstemän på
Lindab bolag erbjuds samtal årligen, och ett pågående arbete
syftar till att integrera förvärvade bolag i de koncerngemen-
samma processerna. Lindabs mål är att samtliga anställda ska
erbjudas medarbetarsamtal från och med 2027. Redan idag
erbjuder flera bolag medarbetarsamtal till alla anställda. Samtliga
medarbetare, inklusive de i bolag som förvärvats under året,
erbjuds att delta i medarbetarundersökningen Lindab Pulse
Survey. Resul taten från medarbetarsamtal och medarbetar-
undersökning används för att identifiera förbättringsområden
och fortsatt arbete mot att nå uppsatta mål. Utöver dessa regel-
bundna interna utvärderingar samt kanalen för visselblåsning
har Lindabs medarbetare alltid möjlighet till löpande kontakt och
dialog med närmaste chef, HR eller facklig företrädare där facklig
företrädare finns utsedd. Lindab följer noggrant upp resultaten
från dessa kanaler genom att övervaka andelen genomförda
med arbetar samtal, svarsfrekvensen i Lindab Pulse Survey samt
antalet rapporterade fall i visselblåsningssystemet. Läs mer
om Lindabs visselblåsningssystem och hur Lindab undersöker
kännedomen om och tilliten till visselblåsningskanalen på sidan
217. Resultaten från Lindab Pulse Survey fungerar som en viktig
indikator på hur väl med arbetar nas synpunkter tas tillvara.
Lindab har idag begränsade möjligheter att mäta effektiviteten
i dialog eller information utöver medarbetarsamtal eller Lindabs
Pulse Survey. Flertalet initiativ till att bredda informations- och
kommunikationskanaler samt möjlighet att mäta dessa pågår
och planeras att delvis vara klara under 2026.
I flera länder har specifika ledarforum införts. De syftar till att
ge Lindabs chefer möjlighet att gemensamt lyfta frågor och dela
erfarenheter kring det dagliga arbetet. Ledar forumen skapar för-
utsättningar för att stärka ledare och ger dem ytterligare kanaler
till löpande erfarenhetsutbyte.
Inför varje förvärv genomförs en due diligence-process som
bland annat omfattar en analys av både arbetskraften och arbets-
miljön i det förvärvade bolaget. Denna process säker ställer att
Lindab kan identifiera potentiella risker och möjligheter, och vidta
åtgärder för att harmonisera och förbättra arbetsmiljön över hela
koncernen.
VD i respektive bolag bär det yttersta ansvaret för arbets-
miljön och ansvarar för att Lindabs rutiner och policyer efterlevs
i bolaget. HR-organisationen stödjer chefer genom att erbjuda
system och vägledning för att säkerställa löpande dialoger med
medarbetare. Via internkommunikation och chefer får med-
arbetare tydlig information om hur de kan dela sina åsikter och
bidra med feedback, vilket säkerställer att deras engagemang
tas i beaktande i arbetet med att förbättra arbetsmiljön.
Arbetsvillkor
Lindab är en decentraliserad organisation där medarbetarna
ges förtroende att ta ansvar och lösa problem när de uppstår.
Uppförandekoden är en grundläggande del av företagets kultur
och syftar till att säkerställa ett ansvarsfullt affärsbeteende på
alla nivåer. Lindab strävar ständigt efter att attrahera, utveckla
och behålla kvalificerade medarbetare genom att erbjuda säkra
anställningar, rättvisa löner och en god arbetsmiljö. För Lindab
är det viktigt att kunna erbjuda alla medarbetare utbildning och
kompetensveckling. Lindab främjar en kultur av öppen och kon-
struktiv kommunikation mellan medarbetare och arbetsgivare.
Visionen är att erbjuda en arbetsplats som inte bara är modern
och flexibel, utan även rättvis, säker och inkluderande.
För att mäta hur attraktiv Lindab är som arbetsgivare genom-
förs regelbundna medarbetarundersökningar som täcker hela
koncernen, även nyförvärvade bolag. Dessa undersökningar är
frivilliga och anonyma för att säkerställa möjligheten till uppriktiga
svar. Lindab strävar efter att ha en svarsfrekvens om 75 procent
för att få mer representativa svar. Under 2024 genomfördes
med arbetar under sök ningen, Lindab Pulse Survey, med den
högsta svarsfrekvensen någonsin, 77 procent, och för femte
året i rad svarade hela 90 procent av medarbetarna att de skulle
rekommendera Lindab som arbetsgivare.
Motiverade medarbetare, % 2024 2023 2022
Svarsfrekvens Lindab Pulse Survey 77 75 47
Motiverade medarbetare 90 90 90
Motiverade medarbetare
Under 2024 uppnåddes en nivå där
90 procent skulle rekommendera
Lindab som arbetsgivare, vilket
markerade det femte året i rad med
måluppfyllelse.
0
25
50
75
100
2022 2023 2024
Mål
%
Redovisningsprinciper
Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet
Motiverade
medarbetare
Beräknas baserat på svaren från
Lindab Pulse Survey, ett mätverktyg
som används i samtliga koncernbolag
och som säkerställer anonymitet för
att främja ärliga och öppna svar.
Osäkerheten
bedöms
inte vara
betydande.
196 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
(IRO-1, SBM-3)
Arbetsvillkor samt likabehandling och lika möjligheter för alla
bedöms som väsentliga ur ett påverkansperspektiv enligt Lindabs
dubbla väsentlighetsanalys. Att vara en attraktiv arbets givare
kräver att Lindab erbjuder jämställda arbetsplatser som tydligt
värnar om medarbetarnas hälsa och välbefinnande och som
skapar förutsättning för medarbetarnas långsiktiga utveckling.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till egen arbetskraft Typ Värdekedja Tidshorisont
1)
Attraktiv arbetsgivare
90 procent av Lindabs medarbetare rekommenderar Lindab som arbetsgivare, vilket visar
på fokus på medarbetarnas välmående och rättigheter. En majoritet känner sig trygga att
dela åsikter. Regelbundna medarbetarsamtal och Lindab Pulse Survey möjliggör kontinuerlig
feedback. För hållbar tillväxt krävs fortsatt driv och utveckling av Lindabs roll som attraktiv
arbetsgivare. Lindabs förvärvsstrategi innebär att nya företag med olika arbetsmiljöer
integreras i koncernen.
Positiv påverkan Egen verksamhet Kort
Medel
Lång
Utbildning och utveckling
Lindab främjar lärande genom arbete och uppmuntrar medarbetare att utveckla sina färdig-
heter. Lindab Academys onlineplattform erbjuder utbildning, men är ännu inte tillgänglig för
alla. Brist på utbildning kan hindra kompetensutveckling och minska effektiviteten.
Investeringar i utbildning stärker produktivitet, konkurrensfördelar och riskhantering, vilket
kan ge långsiktig positiv påverkan. Genom lokala utvecklingsprogram stödjer Lindab
medarbetarnas potential och ambitioner.
Potentiell negativ
påverkan
Egen verksamhet Kort
Medel
Lång
Jämställdhet
Lindab arbetar för att säkerställa lika lön för lika arbete, främja jämställdhet och garantera lika
tillgång till resurser och möjligheter. Detta förbättrar sammanhållningen och välbefinnandet
bland medarbetare.
Totalt utgör kvinnor 23 procent av medarbetarna. Andel kvinnor i seniora chefs positioner
varierar mellan dotterbolagen, vissa bolag uppvisar en jämn fördelning i linje med andelen
kvinnor totalt, medan andra står inför större utmaningar att uppnå en balans. För närvarande
saknas mätningar för andra aspekter av mångfald. Anpassningar för personer med funk-
tionsvariation inom produktionen är begränsade. Några koncernbolag har sam arbete med
lokala arbetsförmedlare för att möjliggöra arbetsträning samt erbjuda arbete till personer
med funktionsnedsättning. Lindabs uppförandekod och medarbetarundersökning berör
diskriminering och trakasserier.
Potentiell negativ
påverkan
Egen verksamhet Kort
Medel
Lång
1) Lindab följer de tidshorisonter som specificeras i European Sustainability Reporting Standards: kort sikt: <1 år, medellång sikt: >1 år till 5 år och lång sikt: >5 år.
Mål
(MDR-T, S1-5)
Lindabs mål syftar till att främja medarbetarnas välbefinnande
och utveckling, samtidigt som Lindab strävar efter att stärka
organisationen genom ett inkluderande och rättvist arbets-
klimat. Genom att arbeta med dessa mål strävar Lindab efter
att företaget förblir en attraktiv arbetsgivare, kan möta framtida
utmaningar och fortsätta att växa på ett ansvarsfullt sätt. Läs
mer om intressenters involvering, metodik, uppföljnings processer
och avgränsningar kopplade till målen på sidan 196 under
rubriken Mål.
Mål för att stärka Lindabs position som attraktiv arbetsgivare
Varje år vara rekommenderad som arbetsgivare av minst
90procent av medarbetarna
1)
Alla tjänstemän deltar årligen i processen för medarbetar-
samtal, och samtliga medarbetare kommer att delta i
processen från och med 2027
1)
Lindab ska ha samma procentandel kvinnor och män i
seniora chefspositioner som i Lindabkoncernen som helhet
senast 2030
2)
Lindab ska ha en årlig personalomsättning på 510 procent
1)
1) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är målår samt mätning mot basår ej relevant.
2) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är mätning mot basår ej relevant.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 197
HÅLLBARHETSRAPPORT
Mått
(MDR-M)
Lindab följer upp flera aktiviteter för att säkerställa framdrift mot
uppsatta mål. För en del av målen har koncernen utmaningar
med att få fram relevanta data. Det pågår ett koncern över grip-
ande arbete för att säkerställa harmonisering av processer och
arbetssätt relaterat till den egna arbetskraften. Det kommer att
öka Lindabs möjlighet att mäta fler parametrar på en mer regel-
bunden basis. En hel del mätningar sker lokalt ute i respektive
bolag, men konsolideras inte på koncernnivå. Metoder och
antaganden för varje mått redovisas i de tillhörande tabellerna
benämnda redovisningsprinciper.
Antal anställda, uppdelat per land och kön. Redovisas på
sidan 200 under rubriken Antal anställda.
Personalomsättning, antal avslutade anställningar samt
andelen i procent. Redovisas på sidan 200 under rubriken
Personalomsättning.
Kollektivavtal, uppdelat per land. Redovisas på sidan 200
under rubriken Social dialog, kollektivavtal och föreningsfrihet.
Antal utbildningar och antal medarbetare med access till
Lindab Academy. Redovisas på sidan 201 under rubriken
Utbildning och kompetensutveckling.
Antal genomförda medarbetarsamtal. Redovisas på sidan 201
under rubriken Utbildning och kompetensutveckling.
Motiverade medarbetare, medarbetarundersökning, Lindab
Pulse Survey, med frågor om arbetssituation. Redovisas på
sidan 196 under rubriken Arbetsvillkor.
Mångfald, könsfördelning bland medarbetare på olika
organisa toriska nivåer. Redovisas på sidan 202 under
rubriken Mångfald.
Styrning
Lindabs förmåga att attrahera, utveckla och behålla talang är
starkt kopplad till den upplevelse företaget erbjuder sina med-
arbetare. Lindab strävar efter att hjälpa sina medarbetare att nå
sin fulla potential och skapa långsiktigt värde för verksamheten.
Arbetet för att främja en positiv påverkan på medarbetare drivs
centralt av koncernens HR-organisation, med lokalt ansvar på
varje bolags HR-avdelning. Planer och policyer för medarbetare
integreras operativt inom alla funktioner och affärsområden.
Varje bolag inom koncernen ansvarar för att genomföra sina
respek tive planer och mål. Prestation, kompetens och talang-
hantering sker lokalt, med uppmuntran till öppen dialog och
proaktiv identifiering av kompetensbehov. För likabehandling
kombineras globala och lokala initiativ, där en säker och inklude-
rande arbetsmiljö främjas genom att uppmuntra medarbetare att
ta ansvar för den gemensamma arbetsmiljön. Området Attraktiv
arbets givare i hållbarhetsplanen omfattar den egna arbets-
kraften. Läs mer om styrning på sidan 148 och 195.
198 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Åtgärder och resurser
(MDR-A, S1-4)
Resultatet från de genomförda åtgärderna har haft en positiv
effekt och bidragit till att målet om motiverade medarbetare upp-
fylls för femte året i rad. Att 90procent av medarbetarna rekom-
menderar Lindab som arbetsgivare kräver ständiga förbättringar.
De planerade åtgärderna bedöms fortsatt främja medarbetarnas
trivsel och stärka Lindabs position som en attraktiv arbetsgivare,
vilket gör Lindab mer konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.
Åtgärd CapEx/OpEx
1)
Mål Status
Globala
mål
Lindab Pulse Survey
För att mäta hur attraktiv Lindab är som arbetsgivare
genomförs regelbundna medarbetarundersökningar
som täcker hela koncernen, även nyförvärvade bolag.
Dessa undersökningar är frivilliga och anonyma för
att säkerställa möjlighet till uppriktiga svar. Hög svars-
frekvens är viktig för att få ett representativt resultat.
Kostnaden för mätverktyget uppgår
till cirka 200KSEK per år.
Varje år vara
rekommenderad
som arbets-
givare av minst
90 procent av
medarbetarna.
90procent av med-
arbet arna rekommen-
derar Lindab som
arbets givare.
Svarsfrekvens i Lindab
Pulse Survey 2024 var
77procent, vilket är den
högsta någonsin.
Aktivitetsplaner
Efter genomförd medarbetarundersökning, Lindab
Pulse Survey, ska bolagen och de olika avdelning-
arna inom koncernen sammanställa aktiviteter i
syfte att följa upp resultatet och ytterligare förbättra
arbetsmiljö, arbetsvillkor och trivsel.
Arbetet genomförs i plattformen för
medarbetarundersökningen, Lindab
Pulse Survey.
Mål om aktiviteter
är ännu inte
fastställt. Lindab
strävar efter att
alla avdelningar
i koncernen
ska arbeta med
aktivitetsplaner
för att förbättra
arbetsmiljön.
Efter 2024 års Pulse
Survey har hittills 305
aktiviteter dokumen-
terats.
Medarbetarsamtal
Genomförs kontinuerligt i syfte att förbättra varje
medarbetares arbetssituation och främja utveckling.
Lindab har under 2024 startat ett projekt för att se
över process och systemstöd för medarbetar samtalet
i syfte att förbättra underlag, säkerställa bättre
mätmetoder och öka tillgängligheten till materialet.
Kostnad för befintligt system uppgår
till cirka 1,5 MSEK per år.
Det nya systemstödet är under
implementering, men det är för
tidigt att uppskatta de förväntade
kostnaderna.
Alla tjänstemän
deltar årligen i
processen för
medarbetarsam-
tal, och samtliga
medarbetare
kommer att delta
i processen från
och med 2027.
91procent av de
inbjudna tjänste männen
hade samtal under
2024.
Jämställd rekrytering
Lindab har under året ökat samverkan med externa
rekryteringsbolag i syfte att nå en bredare och mer
jämställd målgrupp.
Ett projekt som syftar till att ta fram en global
rekryteringsprocess och ett koncerngemensamt
rekryteringssystem har också initierats under 2024.
Systemstödet ska också underlätta intern rörlighet
och skapa bättre översikt över kvinnliga medarbetare
med hög potential.
Kostnader för externa rekryte-
ringsbolag konsolideras inte på
koncernnivå i dagsläget.
Det nya systemstödet är under
implementering, men det är för
tidigt att uppskatta de förväntade
kostnaderna.
Lindab ska
ha samma
procentandel
kvinnor och män
i seniora chefs-
positioner som
i Lindabkoncer-
nen som helhet
senast 2030.
2024 var fördelningen
23procent kvinnor
och 77procent män
i koncernen. I seniora
chefsposition var
fördelningen 22procent
kvinnor och 78 procent
män. Det är ungefär
samma fördelning som
tidigare år.
1) CapEx avser investeringar medan OpEx avser driftskostnader. Hänvisning till specifik uppgift i de finansiella rapporterna är inte möjlig eftersom så detaljerad
information kring hållbarhetsrelaterade investeringar och driftskostnader inte inkluderas. Posterna ingår/kommer ingå i not 17 sidorna 113–114, not 18 sidan 115,
not 19 sidan 116 och not 10 sidan 108.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 199
HÅLLBARHETSRAPPORT
Antal anställda
(S1-6, S1-7)
Medarbetardata är baserade på faktiska data och omfattar
anställda. Syftet utgörs delvis av att uppfylla kraven i CSRD,
men ger också Lindab möjlighet att följa upp förändringar i
specifik nationell lagstiftning såsom svensk lagstiftning kopplad
till uthyrningslagen. Lindab har idag inte möjlighet att redovisa
antal anställda efter avtalstyp då informationen inte konsolideras
på koncernnivå. Lindab implementerar ett koncernövergripande
HR-system för att underlätta datainsamling och möjliggöra mer
detaljerad redovisning och ytterligare stärka Lindab som en
attraktiv arbetsgivare.
Antal anställda, uppdelat per land och kön, redovisas i not 6
på sidan 102.
Personalomsättning
Lindabs personalomsättning för
2024 uppgick till 3,5 procent,
vilket ligger utanför målområdet.
Den totala personalomsättningen
om 5,3 procent uppfyller målet.
Mål
0
2
4
6
8
10
2022 20242023
%
Personalomsättning
2024 2023 2022
Egen uppsägning 179 267 296
Uppsägning 84 89 98
Pension 8 5 17
Totalt 271 361 411
Personalomsättning, % 5,3 7,4 9,3
Personalomsättning, egen uppsägning, % 3,5 5,4 6,7
Redovisningsprinciper
Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet
Personal-
omsättning
Omfattar Lindabs anställda
och beräknas utifrån antal
anställda, där varje bolag
rapporterar antalet anställda
under innevarande år som
avslutat sin anställ ning hos
Lindab, specificerat efter olika
orsaker. Personalomsätt-
ningen i procent baseras på
antalet anställda som avslutat
sin anställning under året och
medelantalet anställda under
samma period.
Medelantalet anställda
är en mätpunkt som
har använts inom den
finansiella rapporteringen
under lång tid, varför
osäkerheten kring denna
information bedöms som
lägre. Vidare implemente-
rar Lindab ett koncern-
över gripande HR-system
för att underlätta
datainsamling och
möjliggöra mer detaljerad
redovisning.
Redovisningsprinciper
Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet
Andel anställda
som omfattas
av kollektivavtal
Varje bolag rapporterar årligen
om de har kollektiv avtal samt
vilka grupper av anställda som
omfattas.
Osäkerheten
bedöms inte vara
betydande.
Land
Medarbetare som
omfattas av kollektiv-
avtal 2024, %
Belgien 83
Danmark 46
Estland 0
Finland 100
Frankrike 97
Irland 0
Italien 100
Lettland 0
Nederländerna 99
Norge 75
Land
Medarbetare som
omfattas av kollektiv-
avtal 2024, %
Polen 0
Rumänien 100
Schweiz 0
Slovakien 0
Storbritannien 0
Sverige 100
Tjeckien 0
Tyskland 0
Ungern 0
USA 0
Redovisningsprinciper
Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet
Antal anställda Omfattar Lindabs
anställda och
redovisas utifrån
medelanta-
let anställda
innevarande år.
Medelantalet anställda är en
mätpunkt som har använts
inom den finansiella rapporte-
ringen under lång tid, varför
osäker heten kring denna
information bedöms som lägre.
Vidare implementerar Lindab
ett koncern över gripande
HR-system för att underlätta
datainsamling och möjlig göra
mer detaljerad redovisning.
Personalomsättning
(S1-6)
När medarbetare lämnar Lindab ska de lämna nöjda och med-
vetna om den positiva påverkan de har haft på företaget. Det är av
stor vikt för Lindab att få en god förståelse för varför en med-
arbetare beslutat sig för att lämna bolaget. Därför hålls avslutnings-
intervjuer med medarbetare för att identifiera möjliga förbättrings-
områden inom verksamheten. Om Lindab tvingas avsluta en
anställning erbjuds rättvisa och avtalsenliga avgångspaket.
Social dialog, kollektivavtal och
föreningsfrihet
(S1-8)
Lindab strävar efter att skapa en arbetsmiljö som präglas av
en öppen atmosfär där varje individ känner sig välkommen och
uppmuntrad att dela sina idéer och åsikter. I 2024 års medarbetar-
undersökning, Lindab Pulse Survey, angav 77 procent att de
nner sig trygga att dela sina åsikter och att deras avdelning är
präglad av förtroende och öppenhet.
48 procent av medarbetarna i Lindabkoncernen omfattas
av kollektivavtal. Villkor för medarbetare som inte omfattas av
kollektivavtal bestäms enligt lokal lagstiftning och formuleras i
anställningskontraktet. Information vid betydande organisations-
förändringar delges vanligtvis i god tid till arbetstagarrepresen-
tanter eller direkt till medarbetaren vars anställning påverkas.
Lindab följer lokal lagstiftning och/eller kollektivavtal.
200 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
På Lindab har alla medarbetare rätt till föreningsfrihet och
befogen het att förhandla fritt med arbetsgivaren. Eftersom lag-
stiftningen om fackföreningars oberoende varierar mellan länder
kan metoden för att hantera föreningsfrihet och fackliga förhand-
lingar skilja sig åt. Lindab respekterar varje medarbetares rätt
att bilda och ansluta sig till en fackförening, organisera sig och
delta i kollektiva eller individuella förhandlingar. Det inkluderar
även rätten att avstå från att gå med i en fackförening. Andelen
medarbetare som är medlemmar i oberoende fackföreningar
sammanställs inte på koncernnivå.
Lindab strävar efter att upprätthålla goda relationer med
fackliga organisationer och har löpande dialog med fackliga
företrädare på de arbetsplatser som har kollektivavtal. Fackliga
företrädare involveras alltid vid organisationsförändringar eller
andra strukturella förändringar som har en direkt påverkan på
koncernen och dess medarbetare.
Utbildning och kompetensutveckling
(S1-13)
Lindab strävar efter att erbjuda varje medarbetare möjlighet
att utvecklas till sin fulla potential. Tjänstemän erbjuds årliga
med arbetar samtal, och från och med 2027 kommer samtliga
medarbetare delta i processen. Lokala avvikelser förekommer
och några bolag inom koncernen har redan medarbetarsamtal
med samtliga medarbetare varje år.
Utbildning och karriärutveckling är en viktig del i dessa samtal
r behovet identifieras utifrån önskemål hos såväl individen
som hos bolaget. Tydligare uppföljning behöver införas för att
säkerställa att alla anställda får möjlighet till samtal och tillgäng-
lighet till informationsmaterial behöver förbättras för produktions-
personal. Process och nytt systemstöd för med arbetar samtal
ller på att implementeras. Syftet med arbetet är att skapa
bättre tillgänglighet till underlag och bättre förutsättningar för
löpande uppföljning under året och på det sättet stärka med-
arbet arnas möjlighet i att påverka sin utveckling. Lindab har idag
ingen möjlighet att redovisa medarbetarsamtal fördelat på kön
eller samtliga medarbetare.
Andel som genomfört medarbetarsamtal
0
25
50
75
100
2022 2023 2024
Mål
Tjänstemän
%
Andel som genomfört
medarbetarsamtal, %
2024 2023 2022
Tjänstemän 91 88 86
Redovisningsprinciper
Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet
Andel
genomförda
medarbetar-
samtal
Omfattar Lindabs
anställda. Andelen
genomförda samtal är
antalet genomförda
samtal dividerat med
antalet inbjudna. Bolagen
rapporterar årligen
om medarbetar samtal
genomförs och för vilka
grupper av anställda.
Om Lindabs verktyg
för medarbetarsamtal,
CatalystOne, används
hämtas resultaten
direkt därifrån. I de fall
verktyget inte används,
rapporteras resultaten
manuellt av respektive
bolag.
Lindab implementerar
ett koncern över gripande
HR-system för att
underlätta data insamling,
öka kvalitet på data och
möjliggöra mer detaljerad
redovisning, vilket på
sikt kommer minska
osäkerhet i siffrorna
samt täcka in alla
medarbetare.
Alla nyanställda erbjuds introduktionsutbildning och får en
personlig introduktionsplan. Lindab erbjuder på flera orter och
inom olika verksamheter sommarjobb, vilket utgör en viktig bas
för Lindabs tillgång till nya medarbetare, samtidigt som unga
erbjuds arbetslivserfarenhet.
Lindab Academy är Lindabs utbildningsprogram, som
omfattar klassrumsbaserade utbildningar, webbinarier och
en onlinebaserad utbildningsplattform. Den onlinebaserade
plattformen och dess kurser har fortsatt att implementeras i fler
delar av verksamheten och omfattar 2024 29 bolag och cirka
1 764 medarbetare. Målet är att samtliga länder och medarbe-
tare ska ha tillgång till platt formens utbildningar. Eftersom alla
medarbetare i koncernen inte har åtkomst till Lindab Academy,
eller systemstöd för uppföljning av utbildningsrelaterad data,
kan siffror på genomförda utbildningstimmar inte redovisas. Ett
koncern projekt är påbörjat för att implementera ett koncernöver-
gripande HR-system, där alla medarbetare förntas få åtkomst
till den onlinebaserade delen av Lindab Academy inom ett till två
år. På det sättet ökar Lindab möjlig heten till löpande utbildning
och kompetensutveckling för samtliga medarbetare.
Alla medarbetare som anställdes under 2024 och befintliga
medarbetare som genomförde medarbetarsamtal för 2024, har
bekräftat att de läst och förstått Lindabs upp rande kod. Under
2025 kommer en digital utbildning lanseras kring uppförande-
koden. Merparten av dotterbolagen anordnar även egna lokala
utbildningar inom olika områden för att möta specifika behov och
stärka medarbetarnas kompetens. Det finns totalt 187 utbild-
ningar att tillgå, via Lindab Academy, varav vissa är centrala och
andra lokala. Nedan redovisas antal utbildningar fördelat per
kategori.
Antal utbildningar per
kategori
Säkerhet och hälsa 14
HR 27
Hållbarhet 11
Legalt 3
Produktion 48
Stål 4
Antal utbildningar per
kategori
Ventilation 38
Profil 2
Försäljning 10
Programvarulösningar 9
Generella 21
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 201
HÅLLBARHETSRAPPORT
Mångfald
(S1-9)
Lindab strävar efter att erbjuda moderna och flexibla arbets-
platser som är rättvisa, säkra och inkluderande. Lindabs
lsättning är att ha samma procentandel kvinnor och män i
seniora chefspositioner som i företaget som helhet senast 2030.
Totalt i koncernen är förhållandet mellan antal kvinnor och män
i seniora chefspositioner relativt jämnt. Däremot finns det utma-
ningar inom vissa bolag där arbetet med jämställd rekrytering
och succession måste förbättras ytterligare.
2024 var fördelningen 23procent kvinnor och 77procent
män i koncernen. I seniora chefspositioner var fördelningen
22procent kvinnor och 78procent män. Det är ungefär samma
fördelning som tidigare år.
Lindab har i dag ingen möjlighet att redovisa könsfördelningen
i förhållande till ålder. Lindab mäter i dagsläget inte heller andra
mångfaldsaspekter.
För fördelning av kvinnor och män per land, se not 6 på
sidan102.
Könsfördelning 2024, andel
Kvinnor
Män
0
20
40
60
80
100
Seniora
chefs-
positioner
Koncern Arbetstagar-
represen-
tanter
StyrelseKoncern-
ledning
Lokala
lednings-
grupper
%
Könsfördelning,
%
2024 2023 2022
Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Koncern 23 77 22 78 22 78
Seniora chefs-
positioner 22 78 19 81 19 81
Lokala lednings-
grupper 25 75 26 74 26 74
koncernledning 13 87 13 87 13 87
Styrelse, vald av
årsstämman 43 57 43 57 43 57
Styrelse, arbets-
tagarrepresentanter 0 100 0 100 0 100
Könsfördelning,
antal
2024 2023 2022
Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Koncern 1 178 3 969 1 089 3 871 1 060 3 741
Seniora chefs-
positioner 104 359 89 368 83 345
Lokala lednings-
grupper 55 162 50 145 37 105
koncernledning 1 7 1 7 1 7
Styrelse, vald av
årsstämman 3 4 3 4 3 4
Styrelse, arbets-
tagarrepresentanter 0 2 0 2 0 2
Redovisningsprinciper
Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet
Könsfördelning Omfattar Lindabs
anställda. Fördelningen
av kvinnor och män inom
koncernen och i seniora
chefspositioner redovisas
baserat på medel antalet
anställda. Seniora
chefspositioner avser
medarbetare med per-
sonalansvar, strategiskt
ansvarsområde eller
budgetansvar. Lednings-
grupper rapporteras
årligen av respektive
bolag, där de redovisar
totalt antal personer och
antal kvinnor.
Medelantalet anställda
och fördelningen mellan
kvinnor och män är
mätpunkter som har
använts inom den
finansiella rapporteringen
under lång tid, varför
osäkerheten kring denna
information bedöms som
lägre. Tolkning av seniora
chefspositioner innebär
idag viss osäkerhet.
Lindab implementerar
ett koncernövergripande
HR-system för att öka
effektiviteten vid data-
insamling och rapporte-
ring, vilket även kommer
minska risken för misstag
vid manuell hantering.
Rimliga löner och lika lön för likvärdigt
arbete
(S1-10, S1-16)
Lindab värdesätter medarbetare genom att säkerställa rättvisa
och lika löner. Arbetsmiljön ska vara balanserad och varje individ
ska känna sig rättvist belönad för sitt engage mang och sina
prestationer. Lindabs svenska, norska och finska verksamheter
genomför, enligt gällande lag och aktuella kollektivavtal, årligen
lönekartläggning i syfte att säkerställa att alla löner är satta på
saklig grund. De eventuella skillnader som framkommer diskuteras
med fackliga företrädare och åtgärdsplan på hur skillnaderna
ska hanteras och balanseras tas fram i samråd med närmaste
chef. Löneprocesser i andra länder görs enligt rådande nationell
lagstiftning och kollektivavtal.
Under 2025 kommer Lindab att skapa en gemensam jobb-
arkitektur för hela koncernen. En global jobbarkitektur ökar
Lindabs möjlighet att värdera samtliga befattningar utifrån
samma principer och förstärker möjlighet till transparens i löne-
sättning för att på ett bättre sätt kunna möta löne transparens-
direktivet.
Personalkostnader redovisas i not 6 på sidan 102. Lindab
sammanställer i dag inte löneskillnader på koncernnivå. En
ersättningsrapport där bland annat VD:s löneutveckling jämförs
med genomsnittlig ersättning för övriga anställda tas fram och
presenteras på års stämman.
202 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Balans mellan arbete och privatliv
(S1-15)
Balans mellan arbete och privatliv är avgörande för med arbet-
arnas välbefinnande. Alla medarbetare på Lindab har rätt till
ledighet av familjeskäl till exempel vid föräldraledighet eller
omhändertagande av nära anhörig. Redovisning av medarbetare
som tagit ledigt på grund av familjeskäl sammanställs ännu inte
på koncernnivå.
Rimlig arbetsmängd och bra arbetstider främjar både fysisk
och mental hälsa, skapar balans mellan arbete och fritid,
ökar arbetsengagemanget och minskar risken för utmattning
och sjukfrånvaro. Lindab strävar efter att skapa en hälsosam
arbetsmiljö som inte bara stärker medarbetarnas välbefinnande
utan även driver ökad produktivitet och långsiktig framgång för
retaget.
71 procent av de svarande i 2024 års Lindab Pulse Survey
angav att de känner sig nöjda med arbetsbelastningen. Mot svar-
ande siffra 2023 var 70 procent.
Åtgärder mot diskriminering och trakasserier
på arbetsplatsen
(S1-17)
Lindab har nolltolerans mot alla former av våld och trakasserier.
Detta åtagande framgår tydligt i Lindabs uppförandekod och
likabehandlingspolicy, som beskriver hur Lindab hanterar dessa
frågor. På koncernnivå följs och övervakas situationer som rör
diskriminering, trakasserier och kränkningar av mänskliga rät-
tigheter genom visselblåsarsystemet och medarbetarundersök-
ningen, Lindab Pulse Survey. Incidenter och anmälningar utöver
detta konsolideras dock inte på koncernnivå. Enligt koncernens
nda information har inga böter eller ersättningar relaterade
till diskrimineringsfall utbetalats. Vidare har inga incidenter eller
överträdelser av mänskliga rättigheter rapporterats inom den
egna verksamheten.
Varje enskilt bolag inom Lindab är ansvarigt för att arbeta
förebyggande och för att hantera de situationer som kan uppstå.
Ett av de ärenden som anmäldes via visselblåsarsystemet under
2023 var kopplat till trakasserier. Ärendet har utretts och resul-
terade i en varning. För mer information om inrapporterade fall i
visselblåsningssystemet, se sidan 217 under rubriken Skydd för
visselblåsare.
I 2024 års Lindab Pulse Survey inkluderades frågor om diskri-
minering, mobbning och sexuella trakasserier. 2 procent angav
att de utsatts för diskriminering eller mobbning de senaste tolv
naderna och 5 procent avböjde att svara på frågan. 0 procent
uppgav att de utsatts för oönskad sexuell uppmärksamhet
medan 2 procent avböjde att svara. Lindab kommer under 2025
att lägga ett ökat fokus på åtgärder för att minska risken för
diskriminering, mobbning och trakasserier. Typen av åtgärder
och det konkreta arbetet kommer att bestämmas under året,
med målet att skapa än ännu mer inkluderande arbetsmiljö för
alla medarbetare.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 203
HÅLLBARHETSRAPPORT
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
(IRO-1, SBM-3)
En säker arbetsmiljö där Lindab värnar om medarbetarnas hälsa
och välbefinnande är ett väsentligt område i hållbarhetsarbetet.
Att skapa trygga arbetsförhållanden är avgörande för att främja
trivsel, förebygga olyckor och säkerställa långsiktig framgång
för både medarbetare och verksamhet. Arbetsvillkor kopplat till
lsa och säkerhet bedöms som väsentligt utifrån ett påverkans-
perspektiv.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till egen arbetskraft Typ Värdekedja Tidshorisont
1)
Säker arbetsmiljö
Majoriteten av medarbetarna arbetar i produktionsanläggningar där hantering av maskiner
medför risk för olyckor. Arbetsrelaterade olyckor eller sjukdomar kan uppstå vid bristande
säkerhetsrutiner eller dålig arbetsmiljö, vilket kan leda till frånvaro. Inga dödsolyckor har
inträffat. Lindab prioriterar kontinuerlig förbättring av hälsa och säkerhet för att minimera
risker och skydda medarbetare. Att främja välmående och erbjuda en säker arbetsmiljö är
centralt för fortsatt positiv utveckling.
Faktisk negativ
påverkan
Egen verksamhet Kort
Medel
Hälsa och välbefinnande i arbetslivet
Arbetsrelaterad stress och ohälsa kan negativt påverka både bolagets produktivitet och
den enskilde medarbetarens välbefinnande. Genom att erbjuda stödjande arbetsmiljöer,
hälsoprogram och flexibilitet har Lindab möjlighet att stärka medarbetarnas välbefinnande
och engagemang. Nedläggningar och uppsägningar till följd av byggsektorns nedgång har
lett till förändrade arbetstider och skift, vilket kan påverka medarbetarnas balans mellan
arbete och fritid.
Faktisk negativ
påverkan
Egen verksamhet Kort
Medel
1) Lindab följer de tidshorisonter som specificeras i European Sustainability Reporting Standards: kort sikt: <1 år, medellång sikt: >1 år till 5 år och lång sikt: >5 år.
Mål
(MDR-T, S1-5)
Lindabs mål är att skapa en säker och attraktiv arbetsplats där
varje medarbetares hälsa och välbefinnande prioriteras. Läs mer
Kortsiktigt mål
Minska antal arbetsplatsolyckor per
miljon arbetade timmar (LTIF) till 4
eller lägre till år 2026
1)
Delmål för uppfyllelse av
kortsiktiga mål
Samtliga bolag ska använda det
gemensamma rapporterings-
systemet, TIA
1)
Samtliga maskiner ska vara risk-
bedömda 2026. Förvärvade bolag
ska riskbedöma sina maskiner inom
två år efter förvärvet
1)
Långsiktig vision
Noll arbetsolyckor
1) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är mätning mot basår ej relevant.
om intressenters involvering, metodik, uppföljnings processer och
avgränsningar kopplade till målen på sidan 195 under rubriken Mål.
Hälsa och säkerhet
Lindab strävar efter noll arbetsolyckor vilket främjas av policyn
för hälsa och säkerhet. De åtgärder som implementerades
under 2023 har gett positiva resultat, och målet om LTIF under
4 uppnåddes för 2024. Efter en ökning av antalet olyckor under
2023, infördes omfattande åtgärder under årets andra hälft.
Varje olycka följs upp noggrant hela vägen från det lokala bolaget
till koncern ledningen, som deltar i månatliga möten för att
understryka vikten av att förbättra arbetsmiljön och förebygga
olyckor. Från och med 2024 ingår LTIF-målet i det kortsiktiga
incitaments programmet, vilket ytterligare stärker drivkrafterna
för förbättringar. I kombination med kraftfulla lokala åtgärder har
dessa åtgärder lett till en halvering av antalet olyckor under 2024
mfört med 2023. Detta avsnitt omfattar personal anställd av
Lindab och inhyrd personal.
204 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Styrning
Arbetet leds av koncernansvarig för säkerhet och hälsa i
ra samarbete med ansvariga inom respektive dotterbolag.
62procent av dotterbolagen har en dedikerad resurs med
ansvar för säkerhet och hälsa.
Rapportering av tillbud och olyckor är grundläggande i
Lindabs arbete och något som alla medarbetare ansvarar för.
Genom att arbeta proaktivt och identifiera osäkra situationer
och hantera dem kan olyckor förhindras. Samtliga bolag har
specifika mål avseende rapportering av incidenter. Rapporterade
incidenter hanteras likt risker enligt metoden Åtrdstrappan,
som innebär att situationer bedöms utifrån allvarlighetsgrad
och prioriteras för att säkerställa att rätt åtgärder vidtas i rätt
ordning, från omedelbara insatser till långsiktiga förbättringar.
Registrerade olyckor rapporteras och följs upp på bolagsnivå.
Sedan slutet av 2023 följs respektive olycka upp från det lokala
bolaget hela vägen till koncern ledningen. Utredningar som leder
till att korrigerande eller förebyggande åtgärder vidtas måste
göras efter varje registrerad olycka. Om olyckan är kopplad till
risker som kan vara relevanta för andra enheter delas olyckans
orsaker samt korrigerande och förebyggande åtgärder som vid-
tagits för att undvika upprepning med dessa enheter, så kallade
Safety Alerts.
40procent av dotterbolagen har en formell kommitté för
samarbete mellan ledning och arbetstagare inom hälso- och
kerhetsfrågor. Samtliga bolag arbetar enligt principen ”Take5”
vilket betyder att man innan en uppgift påbörjas går igenom
stegen: stanna upp, tänk igenom, identifiera, planera och
genomför. Det är en del av varje medarbetares ansvar att följa
instruktioner samt identifiera risker för att minimera arbetsplats-
olyckor. Alla medarbetare har rätt att avbryta sitt arbete om de
anser att situationen är farlig. Involvering av medarbetare skapar
en arbetsmiljö som främjar säkerhet, bidrar till positivt samarbete
och skapar arbetsglädje.
Mått
(MDR-M)
Lindab följer upp flera aktiviteter för att säkerställa framdrift mot
uppsatta mål nom hälsa och säkerhet. Metoder och antaganden
för varje mått redovisas i de tillhörande tabellerna benämnda
redovisningsprinciper.
Certifierade ledningssystem, vilka enheter som är certifierade
och andel personal som omfattas. Redovisas som en del i
listan för åtgärder och resurser på sidan 206.
Andel riskbedömda maskiner. Redovisas som en del i listan
för åtgärder och resurser på sidan 206.
Utbildning, antal som gått utbildning. Redovisas som en del i
listan för åtgärder och resurser på sidan 206.
Incidenter, antal genomförda incidentrapporter. Redovisas på
sidan 207 under rubriken Olyckor och incidenter.
Olyckor, antal rapporterade olyckor med och utan frånvaro.
Redovisas på sidan 207 under rubriken Olyckor och
incidenter.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 205
HÅLLBARHETSRAPPORT
Åtgärder och resurser
(S1-3)
Antalet olyckor per miljon arbetade timmar (LTIF) har minskat
till 3,6 för 2024 jämfört med 9,0 för 2023. Detta reflekterar
effekterna av de åtgärder som implementerats efter den negativa
utvecklingen under 2023. Lindab har under flera år systematiskt
arbetat för att förbättra arbetsmiljön, med initialt fokus på att
minska allvarliga olyckor, vilket har visat sig framgångsrikt. Idag
ligger fokus på att hantera olyckor som är kopplade till beteenden,
exempelvis när skyddsutrustning inte används eller instruktioner
ignoreras för att snabbt komma till en lösning. Genom att
fokusera på både beteendemässiga förändringar och tekniska
lösningar fortsätter Lindab att skapa en säkrare arbetsmiljö, och
det långsiktiga arbetet för att minska olyckor och skador är en
prioritet för hela koncernen.
Åtgärd CapEx/OpEx
1)
Mål Status
Globala
mål
Certifierat ledningssystem
Syftet med certifiering är att skapa en säker och
hälsosam arbetsmiljö genom att förebygga arbets-
olyckor, hantera risker och främja medarbetarnas
välmående. Standarden hjälper produk tions enhet-
erna att uppfylla lagkrav, involvera medarbetare
i arbetsmiljöarbetet och kontinuerligt förbättra
arbetsmiljön.
De förväntade kostnaderna
beror på det valda målet och
behöver sammanställas på
koncernnivå.
Lindab har ännu
inte fastställt ett mål
för vilka enheter
som ska ha certi-
fierade lednings-
system.
15 procent av anställda
omfattas av ett certifierat
system för hälsa och
säkerhet.
AC Manufacturing, Irish
Ventilation & Filtration, Lindab
Factory Karlovarska, Lindab
Irland, Lindab Rumänien
och Lindab Slovakien har
certifierade ledning ssystem
för arbetsmiljö. Flera bolag
har ledningssystem och
förbereder sig för certifiering.
Gemensamt system
Alla verksamheter ska använda ett gemensamt
system för att rapportera incidenter och olyckor,
vilket främjar enhetlighet och möjliggör effektiv
uppföljning inom hela koncernen.
Bolagen behöver ett system
för att hantera rapportering
av incidenter och olyckor. Ett
gemensamt system ökar inte
driftskostnaderna.
Samtliga bolag
ska använda det
gemensamma
systemet, TIA.
Alla anställda omfattas av det
gemensamma incident- och
olycksrapporteringssystemet,
TIA.
Riskbedömning
Lindab minskar risken för olyckor genom riskbedöm-
ning, där risker i första hand elimineras eller hanteras
genom kontroller och skyddsåtgärder. Allvaret
bedöms med matriser baserade på sannolikhet och
konsekvens. Varje chef ansvarar för uppdaterade
riskbedömningar och inspektioner, som genomförs
med stöd av skyddsombud och medarbetare.
Arbetet utförs till största
delen av interna resurser med
ansvar för hälsa, säkerhet
och produktion. Ett fåtal
bolag anlitar externa resurser,
för närvarande sammanställs
inte driftskostnaderna för
detta på koncernnivå.
Lindabs samtliga
maskiner ska vara
riskbedömda 2026.
Förvärvade bolag
ska riskbedöma
sina maskiner
inom två år efter
förvärvet.
83procent av maskinerna har
genomgått risk bedömning.
Investeringar i en bättre arbetsmiljö
Lindab arbetar sedan flera år systematiskt med att
förbättra arbetsmiljön. Dels via direkta åtgärder som
ny skyddsutrustning och moderniserade maskiner,
men även genom informationsspridning om risker
kopplat till beteende.
Huvudfokus ligger på att
eliminera antalet olyckor
kopplade till beteende,
genom ökad riskmedvetenhet
bland samtliga anställda.
Åtgärden är
kopplad till målet
om minskat antal
arbetsrelaterade
olyckor.
Status redovisas på
sidan207.
Utbildning
Lindab genomför kontinuerliga informa tions-
kampanjer för att öka medvetenheten kring hälsa
och säkerhet hos medarbetarna. Alla nyanställda
får en introduktion och säkerhetsgenomgång, samt
utbildningar anpassade till deras arbetsuppgifter.
Vid process- eller maskinändringar genomförs
utbildningar för alla berörda.
Utbildning genomförs av
ansvariga för säkerhet och
hälsa, samt via etablerade
plattformar som Lindab
Academy, vilket inte leder till
ökade driftskostnader.
Lindab har ännu
inget fastställt mål
för utbildnings-
timmar, då det är
en integrerad del av
introduktionen för
nyanställda och det
dagliga arbetet.
2825 medarbetare har
utbildats inom säkerhet och
hälsa under året, varav 482
var nyanställda.
7 Safety Alerts publicerades
av inom koncernen under
2024.
1) CapEx avser investeringar medan OpEx avser driftskostnader. Hänvisning till specifik uppgift i de finansiella rapporterna är inte möjlig eftersom så detaljerad
information kring hållbarhetsrelaterade investeringar och driftskostnader inte inkluderas. Posterna ingår/kommer ingå i not 17 sidorna 113–114, not 18 sidan 115,
not 19 sidan 116 och not 10 sidan 108.
206 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Olyckor och incidenter
(S1-14)
De länder med flest arbetsrelaterade olyckor i förhållande till
antalet arbetade timmar är Sverige, Belgien och Danmark. Sett
till det totala antalet olyckor rapporterar Danmark, Tyskland och
Sverige flest arbetsplatsolyckor.. Skärskador är den vanligast
före kommande olyckan både för med arbetare och för inhyrd
personal. Inga olyckor med mer än 6 månaders frånvaro
Skydd för anställda
(S1-11)
Lindab arbetar med att stärka förutsättningarna för hälsa utifrån
tre perspektiv: främja, förebygga och efterhjälpa/rehabilitera.
Friskvård erbjuds till medarbetare för att inspirera till att behålla,
förändra och/eller förbättra sin personliga hälsostatus, visa
vikten av balans i livet samt tydliggöra medarbetarens eget
ansvar för sin hälsa. Respektive dotterbolag är ansvarigt för att
erbjuda friskvård till sina medarbetare. I Sverige, där Lindab har
flest antal medarbetare, är Lindab anslutet till Falck som erbjuder
tjänster för sjukanmälan och rådgivning av utbildad sjukvårds-
personal. Vidare erbjuds friskvårdsbidrag till samtliga tills vidare-
anställda samt till de medarbetare med en visstidsanställning
Arbetsrelaterade olyckor, LTIF
LTIF har minskat till 3,6 jämfört
med 9,0 för 2023. De åtgärder
som infördes under 2023 har haft
positiv effekt och bidragit till att
minska riskbeteenden. Utveck-
lingen följs noga för att uppnå
fortsatt förbättring.
0
2
4
6
8
10
2023 2024
Mål
LTIF
Incidenter
Rapportering och hantering av
incidenter är en viktig del i att
skapa en säkrare arbetsmiljö.
2024 rapporterades 8 542
incidenter.
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
2023 2024
Mål
Rapporterade
incidenter
Arbetsplatsolyckor anställd och inhyrd personal
2024 2023
Antal Frekvens Antal Frekvens
Antal rapporterade incidenter 8 542 7 755
Arbetsrelaterade olyckor som lett till dödsfall 0 0 0 0
Arbetsrelaterade olyckor med allvarlig konsekvens (exklusive dödsfall) 0 0 0 0
Registrerade arbetsplatsolyckor med medicinsk vård NLTA (No Lost Time Accident) + LTA (Lost Time
Accident) 78 8,3 121 13,6
Arbetsrelaterade olyckor med förlorad arbetstid, antal = LTA (Lost Time Accident), frekvens = LTIF 34 3,6 80 9,0
Antal arbetade timmar 9 373 675 8 878 126
som överstiger sex månader. Om skada redan har inträffat
utarbetas en rehabiliteringsplan som anpassas efter varje fall.
Socialt skydd för anställda vid större livshändelser varierar
beroende på lokal lagstiftning. I Sverige omfattas alla anställda
av socialt skydd vid sjukdom, arbetslöshet, arbetsskador och
förvärvad funktionsvariation, föräldraledighet och pension.
Detta skydd täcks delvis av Lindab, men huvudsakligen genom
offentliga förmåner, försäkringar och system. Lindab planerar att
påbörja insamling av information om socialt skydd för anställda i
övriga länder under 2025.
Redovisningsprinciper
Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet
Olyckor och incidenter Omfattar personal anställd av Lindab och inhyrd personal.
Incidenter och olyckor rapporteras i Lindabs koncern-
gemensamma rapporteringssystem TIA. Antal arbetade
timmar redovisas i den finansiella rapporteringen och
används tillsammans med arbetsrelaterade olyckor som
resulterat i frånvaro för att beräkna LTIF. För LTA måste
skadan bekräftas av en läkare, och det är läkaren som
utfärdar sjukfrånvaro på grund av skadan.
Osäkerheten bedöms inte vara betydande.
har rapporterats under åren 2021 till 2024. Nedan redovisas
rappor te ring av olyckor och incidenter. Under 2024 förlorades
699dagar på grund av arbetsplatsolyckor, motsvarande siffra
2023 var 1044 dagar. Lindab registrerar inte arbetsrelaterad
ohälsa i de fall där lagstiftning begränsar möjligheten att samla in
sådan information.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 207
HÅLLBARHETSRAPPORT
Arbetstagare i värdekedjan
(ESRS: S2)
Lindab arbetar med att identifiera, förebygga och motverka potentiella eller faktiska risker
och påverkan på mänskliga rättigheter. Uppförandekoden utgör grunden för detta arbete.
Lindab prioriterar anständiga arbetsvillkor, rättvis lön och en trygg arbetsmiljö. Lindab
strävar efter att säkerställa att ingen arbetare behöver avstå från sina grundläggande
rättigheter för att upprätthålla sin funktion i värde kedjan. I dagsläget fokuserar Lindab
främst på arbetare hos leverantörer i första ledet, där möjligheterna att påverka är störst.
Samtidigt varierar Lindabs ansvar och inflytande över olika delar av värdekedjan, och ju
ngre bort i leverantörskedjan, desto större är utmaningarna att påverka.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
(IRO-1, SBM-3)
Arbetsvillkor för arbetstagare i värdekedjan är ett väsentligt
område enligt Lindabs dubbla väsentlighetsanalys. Negativ
påverkan är mer sannolik uppströms i värdekedjan, särskilt i
regioner med svagare arbetslagstiftning eller bristande efter-
levnad. Lindabs leverantörsprogram fokuserar på att förbättra
arbetsvillkoren och stärka hållbarhetsarbetet hos leverantörerna
i första ledet, där Lindab har störst möjlighet att påverka. Sam-
tidigt ökar risken för negativ påverkan längre upp i värdekedjan,
r insynen och möjligheten att påverka är mer begränsad. För
att hantera detta arbetar Lindab med att utveckla leverantörs-
programmet så att det successivt kan omfatta fler nivåer i
leverantörs kedjan och bidra till förbättrade förhållanden även
längre bort i värdekedjan.
Arbetstagare nedströms i värdekedjan, såsom installatörer, är
viktiga men påverkan bedöms inte som väsentlig. Läs mer på
sidan 213 om hur Lindab arbetar för att hantera den påverkan
som uppstår under rubriken Arbetstagare i värdekedjan: Ned-
ströms arbetstagare samt likabehandling och lika möjligheter för
alla och andra arbetsrelaterade rättigheter. Likabehandling och
lika möjligheter för alla samt andra arbets relaterade rättigheter
ingår i Lindabs leverantörsprogram, men bedöms inte vara lika
väsentliga som arbetsvillkor med hänsyn till den bransch som
Lindab verkar i.
Byggbranschens omställning mot ökad hållbarhet kommer att
påverka Lindabs värdekedja. För att nå de uppsatta målen är
partnerskap med aktörer som delar Lindabs hållbar hets ambi-
tioner avgörande. Genom leverantörsprogrammet strävar Lindab
efter att samarbeta med leverantörer som värdesätter och aktivt
arbetar med hållbarhet, vilket skapar förutsättningar för långsiktigt
samarbete. Leverantörer som inte prioriterar omställning kommer
få svårt att möta Lindabs strävan att uppnå anständiga arbets-
villkor och trygg arbetsmiljö samt nettonollutsläpp till år 2050.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till arbetstagare i värdekedjan Typ Värdekedja Tidshorisont
1)
Lokalt inköp
Lindab gör huvudsakligen inköp från företag inom EU. Inköpen från högriskländer
2)
, där
risken för negativ påverkan på arbetstagare bedöms som högre, är begränsade. Potentiell
risk för negativ påverkan på arbetsvillkor och rättigheter kan finnas, men sannolikt inte hos
leverantörer i första ledet utan snarare tidigare i leverantörskedjan.
Potentiell negativ
påverkan
Uppströms Kort
Medel
Hållbarhetscertifierade leverantörer
Leverantörsprogrammet behöver utvecklas för att utvärdera och inkludera fler nivåer i
leverantörskedjan, med målet att säkerställa att ansvarsfulla metoder efterlevs även längre
upp i kedjan. Lindab arbetar för att säkerställa att leverantörer följer hållbarhetsstandarder
och förbättrar arbetsvillkor. En certifierad och transparent leverantörskedja stärker inte bara
Lindabs hållbarhetsarbete, utan bidrar även till att stärka företagets varumärke och rykte.
Potentiell negativ
påverkan
Uppströms Kort
Medel
Lång
Arbetsvillkor
Problematiska arbetsförhållanden, särskilt osäkra arbetsmiljöer, kan förekomma uppströms
i leverantörskedjan, främst inom stålproduktion, gruvdrift och bearbetningsindustrin.
Transporter bedöms även medföra en viss risk för bristande arbetsvillkor. Lindab kan vara
kopplat till negativa effekter på arbetsvillkor som långa arbetstider och föreningsfrihet,
särskilt genom leverantörer som bedöms ha en högre risknivå. Den rådande lågkonjunkturen
ökar risken för negativa effekter på arbetsförhållandena genom bland annat effektivitets- och
besparingskrav. Problematiska arbetsförhållanden och arbetsvillkor som kan förekomma
bedöms inte vara systematiska och kopplade till enskilda incidenter. Sannolikheten för
negativ påverkan bedöms störst i medel- respektive högriskländer.
Potentiell negativ
påverkan
Uppströms Kort
Medel
Lång
1) Lindab följer de tidshorisonter som specificeras i European Sustainability Reporting Standards: kort sikt: <1 år, medellång sikt: >1 år till 5 år och lång sikt: >5 år.
2) Lindab använder Corruption Perceptions Index (CPI) och Human Freedom Index (HFI) för att fastställa risk baserat på leverantörens geografiska plats.
208 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Policy
(MDR-P, S2-1, S2-3, S2-4)
Lindabs policyer för att hantera påverkan, risker och möjlig-
heter kopplat till arbetstagare i värdekedjan omfattar upp-
förande kod, leverantörskod samt direktiv för visselblåsning och
handels sanktioner. Uppförandekoden definierar förväntningar
på arbetsvillkor, säkerhet och mänskliga rättigheter, medan
leverantörs koden ställer krav på att leverantörer ska följa samma
höga standarder. Lindab ställer krav på sina leverantörer för
att säkerställa etiska och lagliga affärsmetoder. Leverantörerna
förväntas agera med integritet, följa gällande lagar och undvika
intressekonflikter. De ska skydda Lindabs och andra partners
tillgångar, samt säkerställa rättvisa arbetsvillkor och säkra
arbetsmiljöer. Leverantörerna ska respektera individers privatliv
och följa internationella arbetsrättsliga normer. Koden förbjuder
all form av brott och kränkningar mot mänskliga rättigheter,
inklusive barn- och tvångsarbete. Vidare ska leverantörerna
efterleva miljölagar och aktivt arbeta för ökad hållbarhet. För att
kerställa efterlevnad av dessa principer förväntas alla leveran-
törer genomföra egna revisioner hos sina underleverantörer.
Vissel blåsar direktivet uppmuntrar rapportering av misstänkta
oegentligheter utan repressalier. Läs mer om Lindabs vissel-
blåsar system på sidan 217 under rubriken Skydd för visselblåsare.
Där beskrivs systemets tillgänglighet, de åtgärder som skyddar
visselblåsare, samt hur inkomna ärenden följs upp och hanteras.
Direktivet för handelssanktioner syftar till att säkerställa att
Lindab ska följa sanktioner beslutade av FN eller EU för att trygga
fred och säkerhet samt för att främja demokrati och mänskliga
rättigheter. Tillsammans stödjer dessa policyer Lindabs arbete för
rättvisa och hållbara arbetsförhållanden.
Lindabs policyer är i linje med internationella standarder,
såsom FN:s vägledande principer, ILO:s kärn konventioner och
OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
r incidenter eller problem i värdekedjan kommer till Lindabs
kännedom eskaleras dessa till en kommitté inom Lindab som
ansvarar för att besluta om direkta åtgärder samt korrigerande
åtgärder. Lindab tar ansvar för att förhindra eller mildra negativ
påverkan på mänskliga rättigheter som kan kopplas till verk-
samheten, produkterna, tjänsterna eller affärsrelationerna. Om
det fastställs att Lindab har orsakat eller bidragit till betydande
negativ påverkan för medarbetare i värdekedjan, är det viktigt att
följa upp och utvärdera de åtgärder som görs. Detta säkerställer
att åtgärderna är tillräckliga och effektiva för att adressera och
åtgärda situationen. Påverkan bedöms främst ske i de tidiga
delarna av den uppströms värdekedjan.
Hittills har inga allvarliga fall av överträdelser av mänskliga
rättigheter eller internationella riktlinjer rapporterats eller kommit
till Lindabs kännedom. Lindabs leverantörsprogram fokuserar
att identifiera och hantera potentiella risker genom riskanalyser,
självskattningar och revisioner.
Styrning
(SBM-3, S2-1)
Lindabs styrelse har det övergripande ansvaret för hållbarhets-
arbetet och utvärderar påverkan, risker, möjligheter och mål. VD,
koncernledning och hållbarhetschefen driver strategin och följer
regelbundet upp arbetet. Hållbarhetsdata rapporteras halvårsvis
på bolagsnivå och aggregeras till koncernnivå, kompletterat av
en intern rapport med detaljerad hållbarhetsdata som integreras
operativt tillsammans med policyer i affärsområden och koncern-
funktioner, där varje bolag ansvarar för att genomföra sina mål.
s mer om styrning på sidan 148. Området Hållbara inköp i
hållbarhetsplanen är kopplat till arbetstagare i värde kedjan.
Valet av leverantörer är en strategisk fråga för Lindab, och
alla leverantörer förväntas följa Lindabs leverantörskod. Lindabs
långsiktiga mål är att inköp ska göras från demokratiska länder
med låg risk inom Europa. Corruption Perceptions Index (CPI)
Mål
(MDR-T, S2-5)
Lindab arbetar för att säkerställa hållbara och etiska arbets-
villkor i leverantörskedjan. Målen är nära kopplade till Lindabs
uppförandekod och leverantörskod. Leverantörer måste uppfylla
definierade krav för att bli en del av Lindabs leverantörsbas.
Initialt fokuserar arbetet på leverantörer i första led, men Lindab
planerar att utvidga programmet till fler nivåer i leverantörs-
kedjan.
Målen är utformade för att stödja internationella och nationella
riktlinjer, såsom OECD:s riktlinjer för multinationella företag,
inklusive krav på due diligence. Lindab tar hänsyn till resultat
från leverantörsgranskningar och inrapporterade klagomål i sitt
arbete för att engagera arbetstagare i värdekedjan. Dock är
arbetstagarnas direkta involvering i dagsläget begränsad. Mer
information om Lindabs dialog med arbetstagare i värdekedjan
finns på sidan 211 under rubriken Dialog med arbetstagare i
värde kedjan och bedömning av påverkan, risker och möjligheter.
De metoder och antaganden som används för att mäta
framsteg i målen beskrivs i tabellerna för redovisningsprinciper.
Uppföljning sker löpande och eventuella avvikelser hanteras med
uppdaterade åtgärdsplaner. Resultaten analyseras regelbundet
och rapporteras till ledningen för att säkerställa att målen nås
och för att vidareutveckla insatserna vid behov.
Mål för leverantörsansvar och hållbara inköp Långsiktig vision
Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer i första
led ha skrivit under leverantörskoden
1), 2)
Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer i första
led vara hållbarhetscertifierade
1), 2)
Inköp från demokratiska länder med låg risk inom Europa
1) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst
25KEUR omfattas. Leverantörer som tillkommer via förvärv ska certifieras under sitt första år som del av koncernen.
2) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är målår samt mätning mot basår ej relevant.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 209
HÅLLBARHETSRAPPORT
Åtgärder och resurser
(MDR-A, S2-4)
Åtgärd CapEx/OpEx
1)
Mål Status
Globala
mål
Due diligence vid affärsrelationer
Lindabs leverantörsprogram, som består av tre
steg, är utformat för att säkerställa och stärka
leverantörernas hållbarhetsarbete, minska potentiella
negativa effekter och främja positiva förändringar.
Programmet bygger på principer för due diligence,
tydliga arbets standarder och nära samarbete med
intressenter för att säkerställa säkra och rättvisa
arbetsförhållanden i hela värdekedjan. För en mer
detaljerad beskrivning av programmet, se sidan 212
Lindabs leverantörsprogram.
Arbetet är resurskrävande men
integrerat som en naturlig del av
Lindabs inköpsprocess. Ansvar
för att genomföra certifieringar och
följa upp förbättringar ligger hos
respektive leverantörsägare.
För att möta kommande krav enligt
CSDDD
2)
krävs en effektivisering
och vidareutveckling av leverantörs-
programmet. Detta kommer att
innebära förändrade driftskostnader
framöver, men det är ännu för tidigt
att fastställa omfattningen av dessa
kostnader.
Årligen ska
100 procent av
Lindabs leveran-
törer i första led
ha skrivit under
leverantörs -
k oden
3)
.
Årligen ska
100 procent av
Lindabs leveran-
törer i första led
vara hållbarhets-
certifierade
3)
.
98 procent av leveran-
törerna har signerat
Lindabs leverantörskod
eller har en egen av
Lindab godkänd kod
3)
.
91 procent av leveran-
tör erna har certifierats
3)
.
Inköp från leverantörer med låg eller medel risk
Genom att styra inköp till länder med bedömd låg
eller medel risk och/eller lokala leverantörer säker-
ställer Lindab bättre förutsättningar för anständiga
arbetsvillkor. Vid inköp från högriskländer är det
viktigt att leverantörsprogrammet följs. Bransch-
specifika risker behöver beaktas för att säkerställa
hållbarhet i fler leverantörsled. När Lindab avslutar
samarbete med leverantörer med bedömd hög risk
beaktas eventuell påverkan på arbetstagare.
Driftskostnader för ökat lokalt inköp
är svåra att uppskatta, eftersom
de påverkas av riskhantering och
störningar i försörjningskedjan.
Det är en strategisk fråga, då
CBAM
4)
kan påverka kostnader
för importvaror med hög klimat-
påverkan. Lokala inköp kan minska
dessa kostnader och stärka
marknads positionen.
Långsiktig vision
att inköp ska
göras från demo-
kratiska länder
med låg risk inom
Europa.
89 procent av inköps-
volymen är lokal.
Med lokalt inköp avses
leverantörer baserade i
de länder där Lindab har
verksamhet.
1) CapEx avser investeringar medan OpEx avser driftskostnader. Hänvisning till specifik uppgift i de finansiella rapporterna är inte möjlig eftersom så detaljerad
information kring hållbarhetsrelaterade investeringar och driftskostnader inte inkluderas. Posterna ingår/kommer ingå i not 17 sidorna 113–114, not 18 sidan 115,
not 19 sidan 116 och not 10 sidan 108.
2) Corporate Sustainability Due Diligence Directive.
3) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst
25KEUR omfattas. Leverantörer som tillkommer via förvärv ska certifieras under sitt första år som del av koncernen.
4) Carbon Border Adjustment Mechanism.
och Human Freedom Index (HFI) används för att fastställa risk
baserat på leverantörens geografiska plats. Framöver kommer
typ av bransch inkluderas i riskklassificeringen för att avgöra var
en djupare analys än förstaledsleverantörer behöver göras. Håll-
barhetsavdelningen och inköpsavdelningen på Lindab ansvarar
för att säkerställa att platsrevisioner genomförs enligt fastställda
riktlinjer, med aktiv involvering av arbetstagare. Informationen
som framkommer under revisionerna används sedan som under-
lag för att fastställa mål, nyckeltal och åtgärdsplaner.
Åtgärder
(MDR-A, S2-4)
Lindab har genomfört och planerar ytterligare åtgärder inom
värdekedjan för att minska potentiell negativ påverkan på
arbetstagare i värdekedjan, samtidigt som den positiva påverkan
förstärks. Nedan listas de insatser som förväntas ha störst effekt
för att uppnå målen. För en mer detaljerad beskrivning och
aktuell status, se rubriken Åtgärder och resurser.
Värdekedjan
Due diligence vid affärsförbindelser
Inköp från leverantörer med bedömd låg eller medel risk
Mått
(MDR-M, S2-4)
Lindab följer upp flera aktiviteter för att säkerställa framsteg
mot de uppsatta målen. På vissa marknader, såsom Norge,
Tyskland och Storbritannien, kopplas måtten till lokal lagstiftning
om leverantörshantering. Lindab planerar att vidareutveckla sitt
leverantörsprogram för att anpassa det till kraven i kommande
Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD), där
måtten kan knytas till direktivets specifika krav. Metoder och
antaganden för varje mått redovisas i de tillhörande tabellerna
benämnda redovisningsprinciper.
Andel leverantörer som godkänt Lindabs leverantörskod eller
har en egen leverantörskod godkänd av Lindab. Redovisas på
sidan 212 under rubriken Lindabs leverantörsprogram.
Andel certifierade leverantörer. Redovisas på sidan 212 under
rubriken Lindabs leverantörsprogram.
210 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
1. Signering
av Lindabs
leverantörskod
2. Självskatt-
ningsformulär
3. Revision på plats om
leverantören befinner
sig i ett högriskland
Dialog med arbetstagare i värdekedjan och
bedömning av påverkan, risker och möjligheter
(IRO-1, SBM-2.S2, S2-2, S2-4)
Lindab utvärderar påverkan, risker och möjligheter i värde-
kedjan genom dubbel väsentlighetsanalys, sidorna 153–157,
vilket ger en djupgående förståelse för vår påverkan på arbets-
tagare. Bedömningarna baseras på internationella standarder
som OECD:s vägledning för due diligence och FN:s vägledande
principer för mänskliga rättigheter.
Involvering av arbetstagare är viktigt för att få en bättre upp-
fatt ning om arbetsmiljön och är en naturlig del vid plats revisioner
hos leverantörer. Medarbetare och externa intressenter upp-
manas rapportera misstänkta överträdelser av Lindabs upp-
förande kod och andra policyer, inklusive kränkningar av mänsk-
liga rättigheter. Om negativ påverkan sker tar Lindab kontakt
med arbetstagare i värdekedjan, legitimt utsedda företrädare
eller trovärdiga ombud.
Lindabs leverantörsprogram hjälper till för att identifiera och
åtgärda negativ påverkan och stärka positiva effekter. För att
fastställa risker baserat på leverantörens geografiska place-
ring används Corruption Perceptions Index (CPI) och Human
Freedom Index (HFI). Lindab planerar framåtriktat att även typ
av bransch ska beaktas i riskklassificeringen för att avgöra var
djupare analyser krävs. Lindabs vissel blåsar system, WhistleB,
är också en viktig källa för att identifiera negativ påverkan.
s mer på sidan 217 under rubriken Skydd för visselblåsare.
Lindabs leverantörsprogram
Lindabs metod för leverantörsutvärdering består av tre steg.
Resultatet omvandlas till anpassade planer som är utformade
för att hjälpa leverantörerna att förbättra sitt sociala och miljö-
mässiga avtryck. Utvärderingen anpassas efter vilken risk-
klassificering leverantören har och vilken typ av leverans som
avses. Leverantörer förväntas hålla sina egna leverantörer
ansvariga för samma höga standarder.
Steg 1 syftar till att säkerställa efterlevnad av lagkrav och
höga etiska standarder genom signering av Lindabs leverantörs-
kod eller en av Lindab godkänd egen uppförandekod. I steg 2
utför leverantören en självskattning som täcker kvalitet, miljö,
lsa och säkerhet samt mänskliga rättigheter. Om resultaten
är under acceptansnivå, skapas en åtgärdsplan som leverantören
måste genomföra inom rimlig tid. Leverantören godkänns när
resultaten uppfyller acceptansnivån. Målet är att säkerställa att
leverantörerna möter Lindabs krav på kvalitet, socialt ansvar och
miljöstandarder. Steg 3 innebär revision på plats för leverantörer
som verkar i högriskländer. Urvalet av leverantörer för revision
baseras på deras geografiska risknivå och resultatet från tidigare
självskattningar. Revisionen delas in i två delar: kvalitet och
hållbarhet. Efter revisionen skapas en åtgärdsplan för att hjälpa
leverantören att förbättra sina resultat. Om resultatet är över
acceptansnivån avslutas revisionen, men om det är under krävs
åtgärder och godkännande från Lindab innan slutgodkännande
erhålls.
Leverantörsprogrammet är en pågående process där
omvärde ring av befintliga leverantörer sker baserat på risken
kopplad till deras geografiska placering. Andra faktorer, som
identifierade problem, kan leda till en ny utvärdering tidigare än
bestämda intervaller.
För leverantörer i högriskländer granskas alla med en inköps-
summa på minst 25 000 EUR. Motsvarande belopp för låg- och
medelriskländer är minst 100000 EUR. Dessutom granskas
samtliga strategiska leverantörer även om den förväntade
inköpssumman är lägre än de tidigare nämnda belopps gräns-
erna. För att klassas som certifierad har leverantören fått
godkänt på samtliga aktuella steg i Lindabs utvärdering. Ingen
certifierad leverantör bedöms ha kvarstående stora risker. Inga
incidenter som kränkt mänskliga rättigheter har kommit till
Lindabs kännedom under 2024.
Leverantörsprogrammet utvärderar leverantörers arbete inom
flera områden:
kerhet och hälsa
Anställnings- och arbetsvillkor inklusive lön och arbetstider
Social dialog, förenings- och förhandlingsfrihet
Icke-diskriminering och rättvis behandling
Tvångsarbete
Barnarbete
Miljö och klimat
Kvalitet
Affärsetik
Utvärdering av egna leverantörer
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 211
HÅLLBARHETSRAPPORT
Arbetet med att certifiera leverantörerna har gått långsammare
än förväntat, särskilt i låg- och medelriskländer. Utvecklingen
under andra halvåret 2024 är positiv, och Lindab har gjort fram-
steg jämfört med 2023. Trots detta nås inte målet om 100procent
certifiering. Detta beror delvis på nyförrvade bolag som behöver
mer tid för att implementera koncernövergripande processer,
samt att en större andel av den totala inköpsvolymen nu om -
fattas av certifieringskraven. Flera åtgärder har vidtagits, där
bland annat övergripande ansvarig för leverantörs programmet
haft individuella möten med bolag och leverantörsägare för
att stödja och skapa prioritet. Styrelsen och ledningsgruppen
har haft löpande uppföljning av målet, där regionansvariga har
bidragit för att säkerställa nödvändiga resurser för genom-
förandet. Under 2025 kommer arbetet att fortsätta med att
effektivisera processen genom ökat digitalt stöd samt införande
av nödvändiga anpassningar till Corporate Sustainability Due
Diligence Directive (CSDDD).
Andelen certifierade leverantörer
1)
har ökat från 73procent till
91procent under 2024. Målet
är att nå 100 procent, vilket inte
uppnåddes fullt ut under 2024.
Under 2025 kommer Lindab
utvärdera systemstöd som
kan effektivera och underlätta
processen.
98procent av leverantörerna
1)
har
signerat Lindabs leverantörskod
eller har en egen leverantörskod
godkänd av Lindab. Arbetet
fortsätter med mål om att nå
100procent.
Andel certifierade leverantörer
Lindabs leverantörskod
Certifierade leverantörer
som andel av inköpsvolym, %
2024 2023
Lågrisk Medelrisk Högrisk Totalt Lågrisk Medelrisk Högrisk Totalt
Leverantörer som signerat Lindabs leverantörskod eller
egen uppförandekod godkänd av Lindab
98 99 100 98 95 76 98 91
Certifierade leverantörer 93 92 40 91 79 57 42 73
0
25
50
75
100
2021 2022 2023 2024
Mål
%
0
25
50
75
100
2021 2022 2023 2024
Mål
%
Redovisningsprinciper
Mätpunkt Beräkningsgrund
Andel leverantörer
som signerat
Lindabs
leverantörs kod
eller har en egen
leverantörskod
godkänd av Lindab
Andelen beräknas utifrån faktisk inköpsvolym för
perioden Q3 2023 till Q2 2024. Resultatet följs
upp i en gemensam inköps statistik fil som de
flesta koncernbolag deltar i. Övriga koncern-
bolag rapporterar separat sina resultat två gånger
per år för respektive riskkategori. En leverantör
anses ha klarat steg1 om den signerat Lindabs
leverantörskod eller om Lindab har analyserat
leverantörens egen kod och bedömt att den
uppfyller Lindabs krav. Bolag förvärvade under
året inkluderas först året därpå.
Andel certifierade
leverantörer
Andelen beräknas utifrån faktisk inköpsvolym för
perioden Q3 2023 till Q2 2024. Resultatet följs
upp i en gemensam inköps statistik fil som de
flesta koncernbolag deltar i. Övriga koncern-
bolag rapporterar separat sina resultat två gånger
per år för respektive riskkategori. En certifierad
leverantör har blivit godkänd i samtliga relevanta
steg av utvärderingen. Bolag förvärvade under
året inkluderas först året därpå.
1) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för
minst 25 KEUR omfattas. Leverantörer som tillkommer via förvärv ska certifieras under sitt första år som del av koncernen.
Riskvärdering av de länder där Lindab har leverantörer
Medelriskländer
Lågriskländer
Högriskländer
212 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Viktiga men inte väsentliga områden
Egen arbetskraft: Andra arbetsrelaterade
rättigheter
Lindab har ingen egen verksamhet i högriskländer enligt risk-
bedömning som tillämpas för leverantörer, se sidan 209 rubrik
Styrning. Lindab följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag
och FN:s tio vägledande principer i samtliga verksamheter.
Under året rapporterades inga brott mot mänskliga rättigheter
inom den egna verksamheten.
Arbetstagare i värdekedjan: Nedströms
arbetstagare samt likabehandling och lika
möjligheter för alla och andra arbetsrelaterade
rättigheter
Likabehandling och lika möjligheter för alla och andra arbets-
relaterade rättigheter ingår i Lindabs leverantörsprogram men
bedöms inte vara lika väsentliga som arbetsvillkor där en större
sannolikhet bedöms föreligga för negativ påverkan i den bransch
Lindab är verksam i.
Lindab prioriterar nedströms arbetstagares säkerhet genom
att designa produkter som är enkla att montera, följer lagkrav
och standarder samt levereras med tydliga installationsguider.
Inga allvarliga arbetsplatsolyckor kopplade till Lindabs produkter
har kommit till Lindabs kännedom under året. Lindab erbjuder
utbildningar för installatörer och plåtslagare för att främja
kompetens utveckling. Fokus ligger på hållbara lösningar och
energieffektiva ventilationssystem. För att säkerställa ansvarsfulla
affärsrelationer tillämpar Lindab riktlinjer för handelssanktioner
och exportkontroller. Lindab har mindre rådighet över senare led
i nedströms värdekedjan, där påverkan bedöms som begränsad.
Berörda samhällen
Lindabs intressentanalys inkluderar utvärdering av samhällens
perspektiv. Lindabs verksamhet bedöms ha begränsad negativ
påverkan på omgivande samhällen och ingen negativ påverkan
har rapporterats under året. Lindabs produkter förbättrar inom-
husklimatet och har därigenom positiva effekter på samhället.
Lindab är en stor och stabil arbetsgivare på några få orter, där
företaget bidrar positivt till samhällets välfärd. Lindab uppmunt-
rar samhällsengagemang som stödjer strategin, visionen och
rnvärden samtidigt som de är fördelaktiga för såväl Lindab
som samhället. Lindabs verksamhet påverkar inte samhällens
tillgång till mat, vatten och sanitet. Påverkan på ursprungs-
befolkning är ett samhällsproblem i vissa delar av världen och
kan förekomma i de delar av Lindabs värdekedja där det finns
begränsade möjligheter att påverka.
Fokus på hållbar utveckling betonas genom initiativ riktade
mot barn och ungdomar, främst uppströms. I respektive land
stöttar Lindab organisationer för välgörenhet och/eller lokala
verksamheter som erbjuder aktiviteter för barn och unga.
Lindab har ett holistiskt perspektiv i sitt hållbarhetsarbete. Flera områden samverkar för
att främja hållbarhet inom miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Samtliga
områden är betydelsefulla och ingår i Lindabs arbete, men vissa områden bedöms
som mer väsentliga än andra. Nedan ges en kort beskrivning av hur Lindab hanterar de
områden som är viktiga men inte väsentliga.
ISverige har Lindab under många år stöttat den ideella sektorn
på Bjärehalvön, där Lindabs huvudkontor är placerat. Lokala
föreningar i Båstads och Ängelholms kommuner har möjlighet
att årligen söka sponsorpengar för att utveckla sina verksam-
heter. Lindab deltar exempelvis i Grönvit hållbarhet, ett samar-
bete med ishockeyklubben Rögle i Ängelholm samt samarbetar
med Engelholms volleybollklubb. Syftet är att skapa meningsfulla
aktiviteter som främjar sysselsättning, rörelse och inkludering
för både barn och vuxna. Några koncernbolag har samarbete
med lokala arbetsförmedlare för att möjliggöra arbetsträning
samt erbjuda arbete till personer med funktionsvariation. Lindab
i Danmark och Storbritannien erbjuder medarbetare en betald
ledig dag för att engagera sig i ideellt välgörenhetsarbete.
Lindab ger inga bidrag, direkt eller indirekt, till någon kandidat
för offentligt ämbete, politiska partier eller andra politiska organi-
sationer, utan enbart till branschorganisationer.
Konsumenter och slutanvändare
För att uppfylla både lag- och marknadskrav samt säkerställa
en hållbar hantering av produkter krävs relevant, korrekt och
transparent information. Tillgänglig dokumentation inkluderar
datablad, drifts- och underhållsinformation, CE-märknings-
deklarationer, byggvarudeklarationer och miljövarudeklarationer.
Lindab genomför marknadsföringskampanjer och annan
kommunikation vilket vanligtvis riktas mot företag och inte mot
konsument. Lindabs globala kommunikationspolicy fastställer
kommunikationsstandarder och vägleder medarbetare för att
kerställa efterlevnad av lagar och etiska principer. I linje med
Nasdaq Nordic Main Market Rulebook och svenska Aktie bolags-
lagen överstiger kommunikationspolicyn kraven i Svensk kod för
bolagsstyrning. Lindabs kommunikationspolicy är antagen av
styrelsen och tillsammans med kommunikationsriktlinjer som är
antagna av VD, gör det kommunikationsområdet välreglerat. Sam-
tidigt finns det i alla typer av kommunikationsaktiviteter risken att
påståenden kan sakna bevis eller transparens, vilket kan leda till
vilseledande eller opålitlig information såsom överdrivna miljö- eller
hållbarhetsfördelar med produkter (greenwashing) eller obefogade
hälsoanspråk om produkters fördelar. Även om marknads förings-
praxis kan driva samhällsproblem, anses detta vara mindre troligt
inom ventilationsbranschen jämfört med andra branscher. Lindab
strävar efter att följa Green Claim-lagstiftningen och ha transpa-
rent kommunikation.
Lindab strävar efter att hantera privata kunddata enligt
llande lagstiftning och GDPR. I policyn för IS/IT- och data-
skydd framgår hur detta hanteras. Under året har inga incidenter
kopplade till kunddata kommit till Lindabs kännedom.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 213
HÅLLBARHETSRAPPORT
Affärsetik
(ESRS: G1)
Lindabs uppförandekodreskriver att verksamheten ska
bedrivas på ett rättvist och lagenligt sätt.
Bolagsstyrningsinformation
LINDAB STRÄVAR EFTER EFFEKTIV och ansvarsfull styrning genom transparens, tydliga
strukturer och en etisk företagskultur. Styrningen baseras på ansvarstagande
och uppfyller både lagkrav och interna riktlinjer för långsiktigt värdeskapande.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
(IRO-1)
Lindab bedömer företagskultur, skydd för visselblåsare samt
korruption och konkurrens som väsentliga frågor ur ett på verkans-
perspektiv, enligt den dubbla väsentlighetsanalysen. Politiskt
engagemang och hantering av leverantörsrelationer bedöms inte
som väsentliga. Lindab är engagerat i flera branschorganisationer,
men påverkan är begränsad till en liten del av byggbranschen.
Djurskydd är inte relevant för Lindabs verksamhet.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till affärsetik Typ Värdekedja Tidshorisont
1)
En hälsosam företagskultur som driver företaget mot gemensamma mål
Lindab främjar en öppen företagskultur där medarbetare utvecklas tillsammans med
företaget. Genom en tydlig uppförandekod och värderingar skapas en sund kultur. En
utmaning är att kommunicera effektivt, särskilt med förvärvade bolags medarbetare och de
utan e-post eller tillgång till intranät, vilket kan påverka beslut och samarbete. En enhetlig
kultur stärker både interna relationer och Lindabs externa rykte som arbetsgivare.
Potentiell negativ
påverkan
Positiv påverkan
Egen verksamhet Kort
Medel
Lång
Visselblåsarsystem för transparens och medarbetarskydd
Lindab har ett visselblåsarsystem som följer lagar och direktiv, erbjuder anonymitet och kan
användas från valfri enhet, även utanför organisationen. Endast ansvariga, chefsjurist och
extern jurist, har åtkomst till ärenden. Skyddet av visselblåsare säkerställer anonymitet och
effektivitet. Ett fungerande visselblåsarsystem möjliggör för Lindab att få information om och
agera på misstänkta missförhållanden. Detta bidrar till långsiktig stabilitet.
Positiv påverkan Hela värdekedjan Kort
Medel
Lång
Affärsmetoder för långsiktig stabilitet
Byggbranschen står inför risker kopplade till mutor, korruption och konkurrensbegränsande
metoder, vilket kan hindra ekonomisk och social utveckling. Den övergripande bedömningen
är att korruptionsrisken är låg för Lindab, eftersom verksamhet bedrivs i länder med låg eller
måttlig risk enligt Corruption Perceptions Index (CPI). Inga korruptionsincidenter kopplade
till Lindab har kommit till bolagets kännedom. Effektiva åtgärder mot korruption bidrar till
långsiktig stabilitet.
Potentiell negativ
påverkan
Positiv påverkan
Hela värdekedjan Kort
Medel
Lång
1) Lindab följer de tidshorisonter som specificeras i European Sustainability Reporting Standards: kort sikt: <1 år, medellång sikt: >1 år till 5 år och lång sikt: >5 år.
214 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Policy
(MDR-P, G1-1)
Lindabs policyer för att hantera påverkan, risker och möjligheter
omfattar uppförandekod, leverantörskod, antikorruptionspolicy,
konkurrenspolicy, direktiv för handelssanktioner och export-
kontroll samt direktiv för visselblåsning. Uppförandekoden,
antikorruptionspolicyn och konkurrenspolicyn är främst inriktade
på Lindabs egen verksamhet, medan leverantörskoden och
direktiven fokuserar på värdekedjan. Leverantörskoden riktar sig
huvudsakligen mot första ledet i värdekedjan, medan direktivet
för handelssanktioner och exportkontroll främst reglerar affärs-
rela tioner med de partners som Lindab säljer till.
Uppförandekoden är central och övergripande, och den
definierar förväntat beteende och värderingar för att främja en
öppen och etisk företagskultur. Leverantörskoden säkerställer
att våra leverantörer efterlever våra höga krav på etik, hållbarhet
och mänskliga rättigheter. Antikorruptionspolicyn hanterar
risker kopplade till mutor och korruption och tydliggör Lindabs
noll tolerans mot korruption. Policyn uppfyller FN:s konvention
mot korruption. Lindabs konkurrenspolicy fastställer riktlinjer för
hur koncernen och medarbetarna ska säkerställa efter levnad
av gällande konkurrenslagstiftning. Policyn betonar vikten av
att agera i enlighet med lagar och regler som främjar rättvis
konkurrens, förhindrar konkurrensbegränsande beteenden och
skyddar marknadens integritet. Direktivet för handelssanktioner
och exportkontroll säkerställer Lindabs efterlevnad av handels-
och exportlagar i och från de länder där Lindab är verksamt
eller berörs av sådan lagstiftning, med krav på due diligence,
screening och god kännanden för handel med högriskländer eller
känsliga produkter. Direktivet för visselblåsning uppmuntrar med-
arbetare och externa parter att rapportera misstänkta missför-
llanden utan risk för repressalier och med garanti om en rättvis
och noggrann utredning. Uppförandekoden länkar till Lindabs
riktlinjer om visselblåsning.
Tillsammans stärker dessa policyer Lindabs ansvarstagande
och etiska verksamhet, vilket minskar risker och skapar lång-
siktig stabilitet. Läs mer om Lindabs policyer och deras imple-
mentering på sidan 152 under rubriken Policyer.
Styrning
(GOV-1.G1)
Lindab hanterar affärsetiska risker genom att kontinuerligt stärka
efterlevnadskultur och inkludera integritet i arbets metoder. Detta
görs genom tydliga riktlinjer, ett visselblåsarsystem, utbildning
och ökad medvetenhet, regelbundna revisioner samt genom att
ledare föregår med gott exempel. Ledningen kommunicerar vikten
av affärsetik och integritet, vilket främjar en kultur präglad av
transparens, samarbete och öppna dialoger. Alla med arbetare
förväntas följa uppförandekoden, söka stöd vid osäkerhet och
rapportera eventuella överträdelser. Ledare har en central roll i
att driva en kultur av integritet, uppmuntra öppna diskussioner
om etik och efterlevnad samt identifiera och hantera potentiella
risker.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för Lindabs hållbarhets-
arbete och är involverad i beslut om strategier, policyer och mål.
Hållbarhetsrisker ingår i riskbedömningsprocessen och styrelsen
följer årligen upp hållbarhetsinitiativ. Koncernchefen har det
strategiska ansvaret medan hållbarhetsarbetet leds av koncer-
nens avdelning för hållbarhet som samarbetar med centrala
avdelningar och samtliga regioner. Implementeringen av hållbar-
hetsplanen sker på dotter bolags nivå med stöd från hållbarhets-
specialister. På operativ nivå integreras planer och policyer för
klimatåtgärder över alla affärsområden samt koncernfunktioner.
Varje bolag inom koncernen ansvarar för att genomföra sina
respektive planer och mål. Affärsetik är en grundsten i hela håll-
barhetsplanen och tydliggörs särskilt inom fokusområdet Etiskt
företagande, medan företagskultur är kopplat till fokusområdet
Attraktiv arbetsgivare.
Styrelse och ledningsgrupp har relevant kompetens inom
affärsetik, hållbarhet och uppförandekod. Genom regelbundna
utbildningar och uppdateringar om aktuella frågor säkerställs
att de är väl rustade att fatta informerade beslut. Detta främjar
llbart företagande och ansvarsfull affärspraxis. Läs mer om
styrning på sidan 148.
Mål
(MDR-T)
Lindabs mål med affärsetik är att all verksamhet ska bedrivas
på ett rättvist och lagenligt sätt, vilket främjar långsiktig stabilitet
och hållbar tillväxt samtidigt som intressenternas förtroende för
Lindab upprätthålls. Dessa mål grundar sig i Lindabs upp-
förandekod och antikorruptionspolicy samt är anpassade till
nationella och internationella riktlinjer samt lagar, inklusive FN:s
globala mål för antikorruption och skydd av visselblåsare. De
metoder och antaganden som används för att mäta framsteg
beskrivs i tabellerna för redovisningsprinciper. För detaljer
om hur intressenters perspektiv beaktas, se sidorna 158159
rubrik Intressentdialog, och för information om uppföljning av
llbarhets arbetet, se avsnittet om styrning på sidan 148.
Mål för affärsetisk verksamhet
Varje år vara rekommenderad som arbetsgivare av minst
90procent av medarbetarna
Årligen upprätthålla nolltolerans mot repressalier mot alla
visselblåsare
Årligen upprätthålla noll förekomst av korruption i all Lin-
dabs verksamhet
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 215
HÅLLBARHETSRAPPORT
Åtgärder och resurser
Åtgärd CapEx/OpEx
1)
Mål Status
Globala
mål
Stärkande och engagerande företagskultur
Effektiv och engagerande internkommunikation
som säkerställer att alla medarbetare nås av tydlig
och relevant information om Lindabs kärnvärden,
företagskultur, strategi, mål och policyer. Syftet är att
stärka företagets kultur och att medarbetare arbetar
för gemensamma mål.
Driftskostnader för att samtliga
medarbetare ska nå Lindabs intern-
kommunikation förväntas öka.
Årligen vara rekom-
menderad som
arbetsgivare av minst
90 procent av Lindabs
medarbetare.
90 procent av medarbe-
tarna rekommenderar
Lindab som arbets-
givare.
Utbildning
Lindab arbetar med att ta fram en åtkommande
utbildning baserad på uppförandekoden. Utbildningen
fokuserar bland annat på att stärka medarbetares
kunskap om antikorruption, rättvist besluts fattande
och Lindabs visselblåsarsystem. Utbildningen
ska vara interaktiv, anpassad efter olika roller och
inklu dera praktiska exempel för att säkerställa en hög
förstå else och tillämpning i det dagliga arbetet.
Utbildningen förväntas inte driva
några ökade driftskostnader eller
investeringar eftersom befintliga
utbildnings- och kommunikations-
plattformar används.
Lansera utbildning om
Uppförande kod 2025.
Framtagandet av
utbildningen är i sitt
slutskede.
Due diligence vid förvärv
Lindab genomför systematiska granskningar för att
säkerställa att potentiella förvärv följer affärsetiska
standarder.
Driftskostnader för due diligence vid
förvärv beror inte enbart på hållbar-
hetsarbetet, utan krävs oavsett.
Lindab har inget
specifikt mål för due
diligence, utan ser
detta som en naturlig
del i arbetet med
förvärv.
Ingår som en del i
arbetet med förvärv.
Due diligence vid affärsförbindelser
Lindab arbetar med att identifiera och hantera
affärsetiska frågor genom leverantörsprogrammet,
samt engagerar sig i affärsrelationer som främjar
transparens och hållbarhet. Läs mer om leverantörs-
programmet på sidan 212.
Lindab arbetar med att ta fram
en arbetsmetod för hur kraven i
CSDDD
2)
ska införlivas i verksam-
heten. Det är för tidigt att kvantifiera
relaterade driftskostnader och
investeringar.
Årligen ska 100 procent
av Lindabs leveran-
törer i första led vara
hållbarhets certifierade.
3)
Mål sett till hela
värde kedjan behöver
definieras.
91 procent av leveran-
törerna har certifierats.
1) CapEx avser investeringar medan OpEx avser driftskostnader. Hänvisning till specifik uppgift i de finansiella rapporterna är inte möjlig eftersom så detaljerad
information kring hållbarhetsrelaterade investeringar och driftskostnader inte inkluderas. Posterna ingår/kommer ingå i not 17 sidorna 113–114, not 18 sidan 115,
not 19 sidan 116 och not 10 sidan 108.
2) Corporate Sustainability Due Diligence Directive.
3) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst
25KEUR omfattas. Leverantörer som tillkommer via förvärv ska certifieras under sitt första år som del av koncernen.
Åtgärder
(MDR-A)
Lindab har genomfört och planerar ytterligare åtgärder inom
både egen verksamhet och värdekedjan för att hantera påverkan
kopplat till afrsetik. Nedan listas de insatser som förntas ha
störst effekt för att uppnå målen. För en mer detaljerad beskriv-
ning och aktuell status, se rubriken Åtgärder och resurser.
Egen verksamhet
Stärkande och engagerande företagskultur
Utbildning
Due diligence vid företagsförvärv
Värdekedjan
Due diligence vid affärsförbindelser
Mått
(MDR-M)
Lindab följer upp flera aktiviteter för att säkerställa framsteg mot
de uppsatta målen. Metoder och antaganden för varje mått redo-
visas i de tillhörande tabellerna benämnda redovisnings principer.
Medarbetarundersökningen, Lindab Pulse Survey, inkluderar
frågor om arbetssituation och redovisas i avsnittet Den egna
arbetskraften på sidan 196 under rubriken Arbetsvillkor.
Antalet rapporterade överträdelser, via Lindabs vissel blåsar-
system. Redovisas på sidan 217 under rubriken Skydd för
visselblåsare.
Antalet identifierade korruptionsincidenter. Redovisas
sidan218 under rubriken Korruption och konkurrens.
Andel certifierade leverantörer. Redovisas i avsnittet Arbets-
tagare i värdekedjan på sidan 212 under rubriken Lindabs
leverantörsprogram.
216 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT

väsent lig påverkan, risker och möjligheter
(G1.IRO-1)
Lindab utvärderar påverkan, risker och möjligheter i hela verk-
samheten och värdekedjan genom dubbel väsentlighets analys,
läs mer på sidorna 153–157. Bedömningen omfattar geogra-
fiska risker, såsom länders nivåer av korruption och affärs-
etiska förhållanden, baserat på erkända index som Corruption
Perceptions Index (CPI). Verksamhetens karaktär granskas
för att säkerställa att affärsmodeller, processer och produkter
överensstämmer med Lindabs riktlinjer. Samarbete och analys
av kunder och leverantörer är avgörande för att Lindabs krav på
affärsetik, hållbarhet och transparens ska genomsyra värde-
kedjan. Genom att tillämpa dessa kriterier, tillsammans med
intern due diligence och årliga riskbedömningar, strävar Lindab
efter att bedriva en ansvarsfull verksamhet och bygga förtroende
hos både interna och externa intressenter.
Företagskultur
(G1-1)
Lindab är stolta över sin företagskultur. Lindab har ett öppet
klimat där varje medarbetare har möjlighet att utvecklas och
xa tillsammans med bolaget. Genom en tydligt utformad
uppförandekod och väldefinierade värderingar skapas grunden
för en sund företagskultur.
För att mäta Lindabs attraktivitet som arbetsgivare genomförs
regelbundna medarbetarundersökningar inom hela koncernen
med syfte att hitta förbättringsmöjligheter inom respektive grupp
och avdelning. För femte året i rad är det över 90 procent av
medarbetarna som rekommenderar Lindab som arbetsgivare.
Flera bolag inom koncernen är certifierade enligt Great Place to
Works globala standard vilket är ett kvalitetsbevis. En öppen och
inkluderande kultur tillsammans med ett starkt ledarskap skapar
en arbetsmiljö med ständiga förbättringar som säkrar framtida
tillväxt och lönsamhet.
Skydd för visselblåsare
(G1-1)
Lindabs långsiktiga framgång är beroende av att affärer görs
på ett rättvist och etiskt sätt, vilket tydligt återspeglas i upp r-
ande koden och övriga policyer. Lindab uppmanar medarbetare,
representanter och externa intressenter att aktivt rapportera
alla överträdelser. För att stödja detta har Lindab implementerat
ett visselblåsarsystem, WhistleB, i enlighet med EU:s direktiv
2019/1937 och relevant lagstiftning. På intranätet och Lindabs
webbplats finns information och webbplatsadress till WhistleB
och kan användas från alla enheter. Systemet möjlig gör anonym
rapportering, i den mån lokal lagstiftning tillåter, vilket ökar trygg-
heten för den som rapporterar. Medarbetare påminns årligen om
vissel blåsar systemet, och alla nyanställda får information om det
i början av sin anställning.
Lindab strävar efter en öppen och transparent arbetsmiljö där
medarbetare, representanter och externa intressenter känner till
och har förtroende för de strukturer och rutiner som finns för att
rapportera problem eller behov. Som en del av internrevisionen
2024 har det undersökts hur väl nyanställda informerats om
visselblåsningskanalen. Vid medarbetarsamtal ska anställda läsa
igenom och bekräfta sin förståelse av Lindabs uppförandekod,
där visselblåsningsfunktionen lyfts fram. För närvarande genom-
förs inga ytterligare undersökningar om kännedom om och tillit
till rapporteringskanalen.
Utredningarna utförs i enlighet med gällande lagstiftning och
regelverk för att säkerställa snabb och oberoende hantering av
ärendena. Endast de personer som ansvarar för vissel blåsar-
systemet, koncernens chefsjurist som sitter i dotter bolagens
styrelser eller motsvarande funktion och extern jurist i respek-
tive land, har åtkomst till meddelanden som inkommit. Deras
aktiviteter loggas och hanteringen är konfidentiell. Den externa
advokaten är speciali serad inom området och har kunskap om
lokal lagstiftning. Vid behov kan ytterligare experter involveras för
att stärka utredningen. Dessa personer förbinder sig till sekre-
tess och får endast tillgång till relevant data. Rapporter hanteras
konfidentiellt och Lindab har strikta rutiner för att skydda vissel-
blåsare från negativ påverkan.
Lindab tar aktivt ansvar för att minska den negativa påverkan
på mänskliga rättigheter som kan ha orsakats av vår verksamhet,
våra produkter, tjänster eller afrsrelationer. Lindab strävar efter
att själva avhjälpa, eller samarbeta kring avhjälpandet av, sådan
eventuell påverkan. De två ärenden som identifierades som vissel-
blåsar ärenden under 2024 rör frågor kopplade till arbetsmiljö och
är inte relaterade till kränkningar av mänskliga rättigheter.
Antalet rapporterade överträdelser
2024 2023
Inrapporterade meddelanden 8 6
Meddelanden som uppfyller riktlinjerna för
visselblåsning
2 1
Meddelanden som ledde till disciplinära åtgärder 1 1
Disciplinär åtgärd samtal varning
Redovisningsprinciper
Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet
Antal rappor-
terade överträ-
delser, deras
karaktär och
nödvändiga
åtgärder
Omfattar alla inrapporterade
meddelanden. Vad som bedöms som
ett visselblåsarärende fastställs enligt
riktlinjerna i Lindabs direktiv för vissel-
blåsning. Koncernens chefsjurist deltar
i uppföljningen och åtgärder beslutas
av utredningsteamet. Resultatet samlas
in från WhistleB och utredningar, där
koncernens chefsjurist delar resultatet
för att säkerställa visselblåsarskydd.
Osäkerheten
bedöms
inte vara
betydande.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 217
HÅLLBARHETSRAPPORT
Viktiga men inte väsentliga områden
Politiskt engagemang
Lindab är engagerade i flera branschorganisationer. Mer
information om arbetet för att utveckla standarder och påverka
lagstiftning i syfte att främja energieffektiv ventilation som skapar
ett hälsosamt inomhusklimat med låg klimatpåverkan finns på
sidan 160 under rubriken Externa initiativ och utmärkelser. Efter-
som detta arbete påverkar en begränsad del av byggbranschen
bedöms det inte som ett väsentligt område. Lindab ger inga
finansiella bidrag till politiska organisationer, utan bidrar enbart
genom medlemskap i branschorganisationer.
Förvaltning av förbindelser med leverantörer,
inbegripet betalningsrutiner
Lindab värdesätter långsiktiga relationer med leverantörer och
strävar efter att skapa villkor som gynnar både Lindab och
leverantörernas verksamhet. Valet av leverantörer är en strate-
giskt viktig fråga för Lindab och hanteras delvis genom ett
leverantörs program. Läs mer om detta på sidan 212 under
rubriken Lindabs leverantörsprogram.
Korruption och konkurrens
(G1-1, G1-3, G1-4)
Lindab har nolltolerans mot korruption i alla dess former och är
starkt engagerat i att upprätthålla rättvis konkurrens på samtliga
marknader. Lindab ska inte agera på ett sätt som otillbörligt kan
påverka marknaden. Lindabs antikorruptions- och konkurrens-
policyer kommuniceras systematiskt till alla bolag genom
etablerade rutiner. De lokala ledningsgrupperna ansvarar för
att implementera respektive policy i sina organisationer, medan
respektive bolag ansvarar för att säkerställa att medarbetarna
informeras och följer riktlinjerna.
Från och med 2025 kommer antikorruption och konkurrensrätt
att integreras i Lindabs nya utbildning i bolagets uppförandekod.
Utbildningen syftar till att öka kunskapen om ansvarsfullt före-
tagande och kommer att inkludera både koncernledningen och
bolagets samtliga medarbetare över tid. Styrelsens kompetens
inom ansvarsfullt företagande bedöms tillräcklig utifrån nuva-
rande och tidigare befattningar för att säkerställa att Lindabs
höga krav på affärsetik och hållbart ledarskap möts.
Lindabs riskbedömning visar att risken för brott mot kon-
kurrenslagstiftningen är högre än risken för korruption, vilket
beror på Lindabs ledande position på flera marknader. Före-
taget använder Corruption Perceptions Index (CPI) för att
bedöma korruptions risken i olika verksamheter. För närvarande
verkar Lindab endast i länder med låg eller medelhög risk för
korrup tion. Due diligence genomförs vid alla nya förvärv för att
identifiera eventuell förekomst av korruption eller konkurrens-
begränsande åtgärder. Leverantörer informeras om Lindabs
anti korrup tions krav via företagets leverantörsprogram.
Misstankar om korruption uppmanas att rapporteras via Lindabs
visselblåsarsystem men kan även rapporteras direkt till chefer.
Vid rapporterade misstankar genomförs oberoende utredningar
av interna och externa aktörer inom ramen för visselblås-
ningsprocessen. Mer information om denna process finns på
sidan 217 under rubriken Skydd för visselblåsare. Utredningarna
utförs i enlighet med gällande lagstiftning och regelverk för att
kerställa snabb och oberoende hantering av ärendena. Inga
incidenter relaterade till korruption har rapporterats under 2024.
Inköps- och försäljningsavdelningarna identifieras som områden
r risken för korruption är störst. Dessa risker hanteras lokalt
av respektive bolag, som ansvarar för att medarbetarna har rätt
kompetens och att medarbetare i utsatta positioner erbjuds
relevant utbildning för att säkerställa en effektiv implementering
av antikorruptionspolicyn. Status för dessa utbildningsinsatser
konsolideras för närvarande inte på koncernnivå. Lindab genom-
för årliga interna revisioner för att säkerställa regelefterlevnad
och minimera riskerna för korruption i verksamheten.
Alla verksamheter och medarbetare inom Lindab är skyldiga
att följa konkurrenslagstiftningen vid kontakt med kunder, leve-
rantörer och konkurrenter. För marknader där Lindab har över
40procent marknadsandel, eller en lägre procentsats enligt lokal
lagstiftning, beaktas även bolagets marknadsposition för att
säkerställa regelefterlevnad.
Lindab har ett holistiskt perspektiv i sitt hållbarhetsarbete. Flera områden samverkar för
att främja hållbarhet inom miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Samtliga
områden är betydelsefulla och ingår i Lindabs arbete, men vissa områden bedöms
som mer väsentliga än andra. Nedan ges en kort beskrivning av hur Lindab hanterar de
områden som är viktiga men inte väsentliga.
218 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Upplysningskrav
och relaterad
datapunkt
Referens i
för ord ningen
om hållbar-
hets upplys-
ningar(23)
Referens i
tredje-
pelaren(24)
Referens i
referens-
värdes förord-
ningen(25)
Referens
i EU:s
klimat-
lag(26) Rubrik: sidhänvisning
ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördelning i styrelserna punkt 21 d X X Mångfald: 202
ESRS 2 GOV-1 Procentandel oberoende styrelseledamöter punkt 21e X Styrning: 148
ESRS 2 GOV-4 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet)
punkt30
X Due diligence: 151
ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen
punkt 40 d i
X X X Lindabs affärsmodell och
erbjudande: 143
ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till
kemikalieproduktion punkt 40 d ii
X X Lindabs affärsmodell och
erbjudande: 143
ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verksamheter med anknytning till
kontroversiella vapen punkt 40 d iii
X X Lindabs affärsmodell och
erbjudande: 143
ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till odling och
produktion av tobak punkt 40 d iv
X Lindabs affärsmodell och
erbjudande: 143
ESRS E1-1 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast
2050 punkt 14
X Åtgärder och resurser
för klimat omställning och
begränsning av klimatföränd-
ringar:169–172
ESRS E1-1 Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för
anpassning till Parisavtalet punkt 16g
X X Åtgärder och resurser
för klimat omställning och
begränsning av klimatför-
ändringar:169–172. Plan
för att anpassa Lindabs
ekonomiska aktiviteter till
EU:s taxonomi: 173
ESRS E1-4 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser punkt 34 X X X Mål: 167
ESRS E1-5 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor
(endast sektorer med hög klimatpåverkan) punkt 38
X Energianvändning iegen
verksamhet: 178–179
ESRS E1-5 Energiförbrukning och energimix punkt 37 X Energianvändning iegen
verksamhet: 178–179
ESRS E1-5 Energiintenanläggningt förknippad med verksamheter i
sektorer med hög klimatpåverkan punkterna 40–43
X Energianvändning iegen
verksamhet: 178–179
ESRS E1-6 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3
punkt44
X X X Begränsning av klimat-
förändringar: 174–177
ESRS E1-6 Bruttoutsläppsintenanläggningt för växthusgasutsläpp
punkterna53–55
X X X Begränsning av klimat-
förändringar: 174–177
ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt 56 X Koldioxidkrediter och bort-
tagning av växthus gaser: 173
ESRS E1-9 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade
fysiska risker punkt 66
X Förväntade finansiella
effekter: 173
ESRS E1-9 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk
fysisk risk, punkt 66 a
X -
ESRS E1-9 Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk
risk, punkt 66 c
X -
ESRS E1-9 Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighets-
tillgångar efter energieffektivitetsklasser punkt67 c
X -
ESRS E1-9 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade
möjligheter punkt 69
X -
ESRS E2-4 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II
till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp
och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark
punkt 28
X Inte väsentligt
ESRS E3-1 Vattenresurser och marina resurser punkt 9 X Inte väsentligt
ESRS E3-1 Särskild strategi punkt 13 X Inte väsentligt
ESRS E3-1 Hållbara oceaner och hav punkt 14 X Inte väsentligt
ESRS E3-4 Totalt återvunnet och återanvänt vatten punkt 28 c X Inte väsentligt
ESRS E3-4 Total vattenförbrukning i m
3
per nettoinkomst av egen
verksamhet punkt 29
X Inte väsentligt
ESRS 2 – IRO 1 – E4 Punkt 16 a i X Inte väsentligt
ESRS 2 – IRO 1 – E4 Punkt 16 b X Inte väsentligt
ESRS 2 – IRO 1 – E4 Punkt 16 c X Inte väsentligt
ESRS E4-2 Hållbara mark-/jordbruksmetoder/-policyer punkt 24 b X Inte väsentligt
ESRS E4-2 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven punkt 24 c X Inte väsentligt
ESRS E4-2 Policyer för att behandla avskogning punkt 24 d X Inte väsentligt
ESRS E5-5 Icke-återvunnet avfall punkt 37 d X Metallskrot och avfall: 191
ESRS E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39 X Metallskrot och avfall: 191
Datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning
Tabellen nedan innehåller alla datapunkter som härrör från
annan EU-lagstiftning enligt lista i ESRS 2 bilaga B. Den visar var
datapunkterna finns i hållbarhetsrapporten och vilka datapunkter
som bedöms som ”Ej väsentliga”.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 219
HÅLLBARHETSRAPPORT
Upplysningskrav
och relaterad
datapunkt
Referens i
för ord ningen
om hållbar-
hets upplys-
ningar(23)
Referens i
tredje-
pelaren(24)
Referens i
referens-
värdes förord-
ningen(25)
Referens
i EU:s
klimat-
lag(26) Rubrik: sidhänvisning
ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 f X Inte väsentligt
ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 g X Inte väsentligt
ESRS S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 20 X Policy: 152, 195
ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i
Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande
konventioner 1–8, punkt 21
X Policy: 152, 195, Dialog med
med arbetare samt metod för
att bedöma och identifiera
väsentlig påverkan, risker
och möjligheter: 196
ESRS S1-1 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel
punkt 22
X Policy: 152, 195, Dialog med
med arbetare samt metod för
att bedöma och identifiera
väsentlig påverkan, risker
och möjligheter: 196
ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett
system för att hantera sådana punkt 23
X Policy: 152, 195,
Dialog med med arbetare
samt metod för att bedöma
och identifiera väsentlig
påverkan, risker och
möjligheter: 196
ESRS S1-3 Mekanismer för klagomålshantering i samband med
personalfrågor punkt 32 c
X Dialog med med arbetare
samt metod för att bedöma
och identifiera väsentlig
påverkan, risker och
möjligheter: 196
ESRS S1-14 Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade
olyckor punkt 88 b och c
X X Olyckor och incidenter: 207
ESRS S1-14 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor,
dödsfall eller sjukdom punkt 88 e
X Olyckor och incidenter: 207
ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a X X Rimliga löner och lika lön för
likvärdigt arbete: 202
ESRS S1-16 Överdrivet hög VD-lön punkt 97 b X Rimliga löner och lika lön för
likvärdigt arbete: 202
ESRS S1-17 Fall av diskriminering, punkt 103 a X Åtgärder mot diskriminering
och trakasserier på arbets-
platsen: 203
ESRS S1-17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för
företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer
punkt 104 a
X X Policy: 195, Åtgärder mot
diskriminering och trakasse-
rier på arbetsplatsen: 203
ESRS 2 – SBM3 – S2 Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i
värdekedjan punkt 11 b
X Inte väsentligt
ESRS S2-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 17 X Policy: 209, Styrning: 209
ESRS S2-1 Policyer för medarbetare i värdekedjan punkt 18 X Policy: 209
ESRS S2-1 Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag
och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19
X X Policy: 209
ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i
Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande
konventioner 1–8, punkt 19
X Policy: 209, Styrning: 209.
ESRS S2-4 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till
företagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36
X Inte väsentligt
ESRS S3-1 Människorättsåtaganden punkt 16 X Inte väsentligt
ESRS S3-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för
företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller
OECD:s riktlinjer punkt 17
X X Inte väsentligt
ESRS S3-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter
punkt36
X Inte väsentligt
ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare punkt 16 X Inte väsentligt
ESRS S4-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för
företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer
punkt 17
X X Inte väsentligt
ESRS S4-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter
punkt35
X Inte väsentligt
ESRS G1-1 FN:s konvention mot korruption punkt 10 b X Policy: 215
ESRS G1-1 Skydd för visselblåsare punkt 10 d X Skydd för vissel blåsare: 217
ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor
punkt24 a
X X Korruption och konkurrens:
218
ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av korruption och mutor
punkt 24 b
X Korruption och konkurrens:
218
220 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
TCFD index
Innehållsförteckning över TCFD:s rekommenderade upplysningar Rubrik: sidhänvisning
Styrning
Organisationens styrning av klimatrelaterade
frågeställningar och möjligheter
Styrelsens tillsyn över klimatrelaterade risker och möjligheter. Styrning: 148–149, 168
Ledningens roll vad gäller att bedöma och hantera
klimatrelaterade risker och möjligheter.
Styrning: 148–149, 168, Dubbel väsentlighetsana-
lys: 153–157, Metod för att bedöma och identifiera
väsentlig påverkan, risker och möjligheter: 168
Strategi
Faktisk och potentiell påverkan av klimatrela-
terade risker och möjligheter på organisa-
tionens verksamhet, strategi och finansiella
planering i de fall sådana upplysningar är
av väsentlig karaktär
Klimatrelaterade risker och möjligheter som organisationen
har identifierat på kort, medellång och lång sikt.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter: 166
Påverkan av klimatrelaterade risker och möjligheter på
organisationens verksamhet, strategi och finansiella planering.
Förhållande till strategi och affärs modell: 173–174
Motståndskraften i organisationens strategi med hänsyn
tagen till olika klimatrelaterade scenarier, inklusive ett scenario
med 2°C eller lägre.
Förhållande till strategi och affärsmodell: 173–174,
Klimatscenarier: 179–180
Riskhantering
Organisationens metod att identifiera,
bedöma och hantera klimatrelaterade risker
Företagets processer för att identifiera och bedöma
klimatrelaterade risker.
Dubbel väsentlighetsanalys: 153–157, Metod för att
bedöma och identifiera väsentlig påverkan, risker
och möjligheter: 168, Klimatscenarier: 179–180
Organisationens processer för att hantera klimatrelaterade
risker.
Åtgärder och resurser för klimatomställning och
begränsningar av klimatförändringar: 169–172,
Klimatscenarier: 179–180
Processer för att identifiera, bedöma och hantera
klimatrelaterade risker är integrerade i organisationens
övergripande riskhantering.
Dubbel väsentlighetsanalys: 153–157
Mätmetoder och mål
Mätetal och mål som används för att bedöma
och hantera relevanta klimatrelaterade risker
och möjligheter där sådan information är
väsentlig
De mätmetoder som organisationen använder för att bedöma
klimatrelaterade risker och möjligheter i enlighet med sina
strategi- och riskhanteringsprocesser.
Begränsning av klimatförändringar: 174–177
Scope 1-, scope 2- och, om så är tillämpligt, scope3-utsläpp av
växthusgaser och därtill relaterade risker.
Begränsning av klimatförändringar: 174–177
De verksamhetsmål som organisationen använder för att
hantera klimatrelaterade risker och möjligheter samt resultat
iförhållande till dessa mål.
Mål: 167
Revisorns granskningsberättelse av Lindab International ABs
frivilligt upprättade hållbarhetsrapport
Till bolagsstämman i Lindab International AB (publ), org.nr 556606-5446
Slutsats
Vi har fått i uppdrag av styrelsen att översiktligt granska hållbarhets-
rapporten för Lindab International AB (publ) för räkenskapsåret 2024.
Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 138–221 i detta dokument.
Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet
Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter
som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt
väsentligt, är upprättad i enlighet medårsredovisningslagenvilket
inbegriper
om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i European Sustainability
Reporting Standards (ESRS),
om den process som företaget har genomfört för att identifiera
rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs
på sidorna 153–157 i hållbarhetsrapporten
efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomi-
förordning artikel 8 (EU-taxonomin)
Grund för slutsats
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 19
Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhets-
rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs
rmare i avsnittet Revisorns ansvar.
Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls-
enliga som grund för vår slutsats.
Övriga upplysningar
Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår har inte varit före-
l för översiktlig granskning i enlighet med RevR 19 och granskning
av jämförelsetalen i hållbarhetsrapporten för räkenskapsåret 2024
har därmed inte utförts i enlighet med denna standard.
Annan information än hållbarhetsrapporten
Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhets-
rapporten och återfinns på sidorna 148, 61137, del av sidan 222
samt sidan 223. Det är styrelsen och verkställande direktören som
har ansvaret för denna andra information.
Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna
information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende
denna andra information.
I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhets-
rapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras
ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är
oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar
vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga
granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar inne-
hålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna
information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en
väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget
att rapportera i det avseendet.
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 221
HÅLLBARHETSRAPPORT
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med
6kap.12–12f §årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan
intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer
nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga
felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala en slutats om hållbarhetsrapporten är
upprättad enligt 6 kap.12–12f §årsredovisningslagen på grundval
av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FARs rekommen-
dation RevR19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade
hållbarhets rapporten. Denna rekommendation kräver att vi planerar
och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säker-
het att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav.
De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer
begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet
och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag
r uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är
möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om
alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om
ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts.
Revisionsföretaget tillämpar ISQM1 (International Standard on
Quality Management), som kräver att företaget utformar, implemen-
terar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer
eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för
yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.
Vi är oberoende i förhållande till Lindab International AB (publ)
enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes-
etiska ansvar enligt dessa krav.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta
underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som
ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga
felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegent-
ligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn
de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrel-
sen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i
syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med
nsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats
om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av
att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för
upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk granskning
och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder.
Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget
har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera
inkluderade, men var inte begränsade till följande:
Erhålla en förståelse för processen genom att:
Genomföra förfgningar för att förstå källorna till den informa-
tion som används av företagsledningen, och
Granska företagets interna dokumentation av sin process
Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om
den process som implementerats av företaget överensstämmer
med beskrivningen av processen på sidorna 153–157 ihållbarhets-
rapporten
Våra granskningsåtgärder avseende hållbarbetsrapporten inklude-
rade, men var inte begränsade till följande:
Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den interna
kontroll miljön, rapporteringsprocesserna, och informations-
systemen som är relevanta för upprättandet av informationen i
hållbarhets rapporten
Utvärdera om information som identifierats som väsentlig genom
den process som företaget genomfört för att identifiera innehållet
hållbarhetsrapporten också ingår
Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhets-
rapporten är förenlig med kraven i ESRS
Genomföra förfgningar till relevant personal och analytiska
granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbarhets-
rapporten
Utföra substansgranskningsåtgärder baserat på ett stickprov på
utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten
Genom förfrågningar och analytisk granskning utvärdera
metoderna för att ta fram väsentliga uppskattningar och framåt-
blickande information och hur dessa metoder tillämpats
Våra granskningsåtgärder avseende EU-taxonomin inkluderade men
var inte begränsade till följande:
Erhålla en förståelse för processen för att identifiera ekonomiska
verksamheter som omfattas av- och är förenliga med EU-taxonomin
och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten
Utvärdera att aktiviteter enligt EU-taxonomin stämmer överens
med de finansiella rapporterna och tillhörande noter
Utvärdera processer, dokumentation och bedömningar av omfatt-
ning och förenlighet med ekonomiska aktiviteter och tekniska
granskningskriterier inom ramen för EU-taxonomin
Utvärdera att rapportering är förenlig med kraven i EU- taxonomin
Begränsningar
Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med
ESRS måste Lindab International AB (publ) förbereda framåtblick-
ande information utifrån angivna antaganden om händelser som
kan inträffa i fram tiden och möjliga framtida aktiviteter av företaget.
Faktiska utfall kommer sannolikt att vara annorlunda eftersom för-
väntade händelser ofta inte inträffar som förväntat.
Göteborg den 6 april 2025
Deloitte AB
Harald Jagner
Auktoriserad revisor
Sidindex Lindabs hållbarhetsrapport enligt Årsredovisningslagen (1995:1554)
Ämne
Policy (inkl.
granskningsförfaranden)
Resultat av
policyn
Risker och
riskhantering
Resultat-
indikatorer
Miljöfrågor 148–150, 152 161–183 156–157, 166, 181, 185 143–145, 161–183
Personal 148–150, 152 194–207 156–157, 194, 197, 204 143–145, 196–207
Sociala förhållanden 148–150, 152 194–213 156–157, 194, 197, 204, 208 143–145, 196–212
Mänskliga rättigheter 148–150, 152 203, 210–213 156–157, 194, 208 143–145, 210–212
Antikorruption 148–150, 152, 215 218 156–157, 214 145, 218
För beskrivning av Lindabs affärsmodell, se sidorna 24–25 och 66.
222 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024
HÅLLBARHETSRAPPORT
Årsstämma 2025
Årsstämma 2025 för Lindab International AB (publ) hålls
tisdagen den 13 maj 2025 kl. 15.00 på Lindab Experience Center
i Grevie, Båstads kommun.
Anmälan
Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara
införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast
ndagen den 5 maj 2025, dels anmäla sitt deltagande till
Lindab International AB (publ) senast onsdagen den 7 maj 2025.
Anmälan kan göras på följande sätt:
via webbplatsen med adress www.lindabgroup.com
per telefon till Lindab, 0431-850 00, eller
per post till Lindab International AB (publ), ”Årsstämma”,
269 82 Båstad
Aktieägare som önskar delta i årsstämman genom post röstning
ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktie-
boken senast måndagen den 5 maj 2025, dels anmäla sig
genom att avge sin poströst på sätt som anges i kallelsen till
årsstämman.
Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier genom bank
eller annan förvaltare ska, för att få delta på stämman och utöva
sin rösträtt, bera att tillfälligt vara införd i eget namn i den av
Euroclear Sweden AB förda aktieboken. Sådan registrering ska
vara verkställd hos Euroclear Sweden AB senast måndagen den
5 maj 2025. Aktieägaren måste underrätta sin bank eller annan
förvaltare i god tid före denna dag. Rösträttsregistrering som av
aktieägare har berts i sådan tid att registreringen har gjorts
av förvaltaren senast onsdagen den 7 maj 2025 kommer att
beaktas vid framställningen av aktieboken.
Aktieägare som företräds genom ombud ska utfärda skriftlig
daterad fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär finns tillgängligt
på bolagets webbplats www.lindabgroup.com. Om fullmakten
utrdats av juridisk person ska kopia av registrerings beviset för
den juridiska personen bifogas.
Rapporter
Rapporter finns tillgängliga i digital form och är nedladdnings-
bara på vår webbplats www.lindabgroup.com.
Valberedning
Valberedningen föreslår val av styrelseledamöter, val av
revisor, val av ordförande vid årsstämman, arvoden
samt utseende av valberedning inför årsstämman 2026.
Inför årsstämman 2025 utgörs valberedningen av
Kristian Åkesson, Carnegie Fonder, valberedningens
ordförande
Thomas Ehlin, Fjärde AP-fonden
Erik Durhan, Lannebo Kapitalförvaltning AB
Peter Nilsson, ordförande i Lindab International AB (publ)
Finansiell rapportering för räkenskapsåret 2025
Delårsrapport januari–mars, kvartal 1 6 maj 2025
Delårsrapport januari–juni, kvartal 2 18 juli 2025
Delårsrapport januari–september, kvartal 3 24 oktober 2025
Bokslutskommuniké januari–december, kvartal 4 februari 2026
Årsredovisning 2025 mars/april 2026
© 2024, Lindab AB.
är registrerade varumärken av Lindab AB.
Produktion: Lindab och RHR Corporate Communication.
Årsstämma
Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 223
ÅRSSTÄMMA
Lindab International AB (publ)
SE-269 82 Båstad
Tel: +46 (0) 431 850 00
www.lindabgroup.com
De flesta av oss tillbringar större delen av tiden inom-
hus. Inomhusklimatet är avgörande för hur vi mår, hur
mycket vi orkar och om vi håller oss friska.
Vi på Lindab har därför gjort till vår viktigaste uppgift
att bidra till ett inomhusklimat som förbättrar männi-
skors liv. Det gör vi genom att utveckla energieffektiva
ventilationslösningar och hållbara byggprodukter. Vi vill
också bidra till ett bättre klimat för vår planet genom att
arbeta på ett sätt som är hållbart för både människor
och miljön.
Lindab | För ett bättre klimat