
NOTER
cernen har inte några rättsliga eller informella
förpliktelser att betala ytterligare avgifter
om denna juridiska enhet inte har tillräckliga
tillgångar för att betala alla ersättningar till
anställda som hänger samman med de anställdas
tjänstgöring under innevarande eller tidigare
perioder. För avgiftsbestämda pensionsplaner
betalar koncernen avgifter till offentligt eller
privat administrerade pensionsförsäkringsplaner
på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis.
Koncernen har inga ytterligare betalningsförplik-
telser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna
redovisas som personalkostnader när de förfaller
till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas
som en tillgång i den utsträckning som kontant
återbetalning eller minskning av framtida betal-
ningar kan komma koncernen tillgodo.
Utöver detta finns ett antal anställda i koncer-
nens dotterbolag i Frankrike som har förmåns-
bestämd pensionsplan. En förmånsbestämd
pensionsplan är en pensionsplan som inte är
avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbe-
stämda planer är att de anger ett belopp för
den pensionsförmån en anställd erhåller efter
pensionering, vanligen baserat på en eller flera
faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.
Samtliga åtaganden för vilka avsättningar görs
värderas av aktuarie för att bestämma avsätt-
ningens belopp. Den skuld som redovisas i
balansräkningen avseende förmånsbestämda
pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbe-
stämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut.
Forskning och utveckling
Produktutveckling sker i samarbete med olika
tillverkande externa partners och de huvudsak-
liga utgifterna finns hos dem. Doro verkar i en
miljö med snabb teknisk utveckling. Produkt-
utveckling avser utgifter för produktanpass-
ningar, design, typgodkännanden, m m. Utgifter
hänförliga till utvecklingsfasen aktiveras som im-
materiell tillgång om det är sannolikt, med hög
grad av tillförlitlighet, att de kommer att resultera
i framtida ekonomiska fördelar för koncernen.
Detta innebär att stringenta kriterier måste upp-
fyllas innan ett utvecklingsprojekt resulterar i att
en immateriell tillgång aktiveras. Sådana kriterier
inkluderar möjligheten att avsluta projektet, be-
vis för att projektet är tekniskt gångbart och att
en marknad existerar såväl som att intention och
möjlighet att använda eller sälja den immateriella
tillgången finns. Det måste även vara möjligt att
tillförlitligt mäta kostnaderna under utvecklings-
fasen.
Formverktyg för tillverkning av produkterna
hos externa partners ägs av Doro och utgifterna
för dem aktiveras och avskrivs enligt plan om
produktens livslängd förväntas överstiga ett år.
Doro har inga utgifter för forskning.
Materiella och immateriella
anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar redovisas till anskaffnings-
värden med avdrag för ackumulerade avskriv-
ningar enligt plan och ackumulerade nedskriv-
ningar, förutom goodwill som inte skrivs av i
koncernen.
Finansiella instrument
INVESTERINGAR
Koncernen klassificerar sina investeringar i
skuldinstrument i tre kategorier: upplupet
anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt
totalresultat och verkligt värde via resulta-
träkningen. Klassificeringen görs enligt IFRS
9, baserat på affärsmodell och skuldinstru-
mentens avtalsenliga kassaflöden. Ledningen
klassificerar investeringarna vid förvärvs-
tidpunkten. Investeringar i skuldinstrument,
inom ramen för en affärsmodell vars mål är att
inneha finansiella instrument för att inkassera
avtalsenliga kassaflöden som endast utgör
betalning av kapitalbelopp och ränta, klassi-
ficeras som upplupet anskaffningsvärde och
redovisas som kortfristiga och långfristiga
omsättningstillgångar. Inköp och försäljning av
finansiella instrument redovisas på affärsdagen,
vilket är det datum då koncernen förbinder sig
att köpa eller sälja det finansiella instrumentet.
Finansiella instrument bokas bort från balansen
när rättigheterna att erhålla kassaflöden från
de finansiella instrumenten har löpt ut eller
överförts, och då koncernen väsentligen har
överfört risker, skyldigheter och nytta förenade
med äganderätten till den finansiella tillgången
eller skulden. Doro innehar skuldinstrument i
kategorin uppluppet anskaffningsvärde.
LÅNEFORDRINGAR
Lånefordringar redovisas först till verkligt värde
och mäts därefter till upplupet anskaffnings-
värde. Avsättning för förväntade kreditförluster
beräknas enligt den förenklade metoden för be-
räkning av förväntade kreditförluster. Metoden
innebär att förväntade förluster under fordrans
hela löptid används som utgångspunkt. Vid be-
räkning av förväntade kreditförluster grupperas
kundfordringar efter antal dagars dröjsmål.
Ränteinkomster på lånefordringar redovisas
som finansiella intäkter. Lånefordringar som
förfaller till betalning inom 12 månader redovisas
som omsättningstillgång under räntebärande
fordringar och de som förfaller efter 12 månader
som anläggningstillgång under långfristiga
lånefordringar.
SKULDER
Skulder redovisas först till verkligt värde, netto
efter avdrag för transaktionskostnader. I efter-
följande perioder redovisas den till upplupet
anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.
Räntekostnaderna ackumuleras och redovi-
sas i resultaträkningen för respektive period.
Skuld med en ursprunglig löptid längre än tolv
månader klassificeras som långfristig skuld i
koncernens rapport över finansiell ställning, men
återbetalningar som förfaller inom tolv månader
redovisas i kortfristiga skulder under Kortfristig
del av långfristiga skulder. Kortfristiga företags-
certifikat, banklån och andra räntebärande lån
för vilka den ursprungliga löptiden är mindre
än tolv månader redovisas i kortfristiga skulder
under Räntebärande skulder.
VERKLIGT VÄRDE-HIERARKIN
Koncernen använder följande hierarki för att be-
stämma och ge upplysningar om verkligt värde
på finansiella instrument efter värderingsteknik:
• Nivå 1: noterade (ojusterade) priser på aktiva
marknader för identiska tillgångar eller skulder
• Nivå 2: andra tekniker genom vilka alla indata
som har en betydande inverkan på det redo-
visade värdet går att observera, antingen
direkt eller indirekt
• Nivå 3: metoder som använder indata som
har en betydande inverkan på de redovisa-
de verkliga värden som inte är baserade på
observerbara marknadsdata
Finansiella derivatinstrument och säkring
Finansiella derivat redovisas först till verkligt
värde i koncernens balansräkning och värderas
sedan till verkligt värde vid varje bokslut men
metoden för redovisning av vinster och förluster
är beroende av vad det är som säkras. Vid teck-
nandet av derivatkontrakt anger koncernen
om de är avsedda för säkring av mycket sanno-
lika prognosticerade transaktioner eller fasta
åtaganden (kassaflödesäkringar), säkring av
exponering för förändringar i verkligt värde av
redovisade tillgångar eller skulder (verkligt värde-
säkringar), säkring av nettoinvesteringar i ut-
ländska enheter eller om de är derivatinstrument
som inte uppfyller kraven för att redovisas som
säkringar enligt IFRS 9.
När säkringen påbörjas dokumenterar kon-
cernen förhållandet mellan säkringsinstrumen-
tet och den säkrade posten, liksom målet för
risksäkringen och strategin för att genomföra
olika säkringstransaktioner. I processen ingår
också att länka alla finansiella instrument som
definierats som säkringar till en viss tillgång
eller skuld, till specifika åtaganden eller mycket
sannolika prognosticerade transaktioner, för att
kontrollera och dokumentera förhållandet mel-
lan den säkrade posten och säkringsinstrumen-
tet i enlighet med IFRS 9. I syfte att säkra den
löpande verksamhetens kassaflöde denomineras
valutaterminskontrakt och optioner i samma
valuta som de mycket sannolika prognosticerade
transaktionerna, vilket resulterar i en identifie-
ring av säkringen där de kritiska villkoren för
säkringsinstrumentet och den säkrade posten
53
| Doro Årsredovisning 2021 |