Svea Bank AB

Tillsammans skapar vi

framtidens hållbara affärer

SVEA BANK ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

Svea Banks formella årsredovisning omfattas av

sidorna 28–104. Endast den formella årsredovisningen

i originalversion har granskats av bolagets revisorer.

Beträffande hållbarhetsrapporten har revisorerna gjort

ett uttalande om att rapporten är upprättad, se sid 142.

Koncernens ersättningsrapport publiceras separat på

vår webbplats www.svea.com

Välkommen till Svea

4 Svea – banken för företagare

5 Nyckeltal

6 Vd-ord

9 Våra styrkor

Vår affärsmodell och verksamhet

11 En ansvarsfull och viktig roll

12 Sveas erbjudande

Hållbarhetsrapport

13 Hållbarhetsrapport

14 Hållbarhet och affärsmodellen

16 Hållbarhetsorganisation

16 Styrning och ansvar

17 Policys

18 Hållbarhetsarbetet

21 Hållbarhetsrisker

22 Fokus under året

26 Hållbarhetsrisker översiktstabell

27 Nyckeltal

Förvaltningsberättelse

28 Förvaltningsberättelse

30 Finansiell översikt

32 Bolagsstyrningsrapport

Finansiella rapporter

34 Finansiella rapporter

34 Flerårsöversikt

36 Koncernen

42 Koncernens noter

75 Moderbolaget

79 Moderbolagets noter

104 Underskrifter

105 Revisionsberättelse

Taxonomirapportering

110 Taxonomirapportering

142 Revisorns yttrande

Definitioner

143 Definitioner

Övrig information

144 Övrig information

Innehåll

Sveas grundidé är enkel. Att vi och våra kunder ska växa med

varje möjlighet. Med över 40 års erfarenhet är vi ett naturligt

val för företagare när de behöver en finansieringspartner.

Genom personlig service erbjuder Svea effektiva och anpassade

lösningar inom våra verksamhetsområden företag, privat, betal-

lösningar samt inkasso och övriga administrativa tjänster.

Med visionen att vara en ledande finansiell aktör i Europa har Svea

över 2 000 anställda med en sak gemensamt – vi förverkligar idéer

vi tror på, oavsett om de kommer från oss själva eller våra kunder.

Om Svea Bank

Svea är en koncern som bedriver finansiell verksamhet i Norden och delar av Europa. Sedan 1981 har vi

vuxit från att erbjuda inkasso och fakturatjänster till att bli ett självklart alternativ för företagare genom

att erbjuda såväl finansiella som administrativa lösningar för företag i alla branscher. Vår affärsidé är

att genom personlig service erbjuda effektiva och anpassade lösningar. På företags sidan omfattar

våra tjänster företagslån, kontokrediter, fakturaservice, factoring, fakturaköp, leasing, BaaS, övriga

banktjänster samt inkasso och övriga administrativa tjänster. Vi tillhandahåller även betallösningar för

e-handel, mobil och butik. Koncernens tjänster omfattar dessutom lån och sparande för privatpersoner.

Svea – banken för företagare

Våra värderingar

Svea genomsyras av en kultur som prioriterar kompetens,

hälsa och jämställdhet. Vi arbetar för ett gemensamt

förhållningssätt för hur vi uppträder och kommunicerar

både internt och externt utifrån våra värdeord.

Engagemang

Vi skapar personliga relationer genom

att vara tillgängliga, lyhörda och

genom att ha kundens affär i fokus.

Kompetens

Vi delar med oss av vår erfarenhet,

kunskap och innovation och garanterar

en hög kvalitet i våra tjänster.

Handlingskraft

Vi agerar konsekvent för kundens

affärsnytta och är alltid flexibla och

lösningsorienterade.

”Hållbarhet för oss innebär att vara en pålitlig finansiell

aktör, ett självklart alternativ till de stora bankerna. Vi gör

det möjligt för företag och människor att växa och bidra

till ett hållbart samhälle genom att inkludera fler.”

Lennart Ågren,

Vd och koncernchef

Om Svea Bank

Privat, 17%

Betalningslösningar, 21%

Företag, 30%

Inkasso och övriga

tjänster, 20%

Koncerngemensamt, 12%

Sverige, 58%

Norge, 14%

Finland, 16%

Övriga länder 13%

Rörelsens intäkter Total kapitalrelation

4 655 MSEK 14,6 %

Rörelseresultat

Utlåning till allmänheten

eNPS

(Sverige, Finland, Norge)

Antal anställda

959 MSEK

33 713 MSEK

2 322

Nyckeltal

Våra marknader

Sveas verksamhet är huvudsakligen inriktad på

Norden men verkar även i Central- och Östeuropa.

Sverige utgör Sveas största marknad följt av

Finland och Norge.

Fyra verksamhetsområden

Sveas verksamhet omfattar finansiella- och

administrativa tjänster där verksamhetsom rådena

utgörs av Privat, Betallösningar, Företag samt

Inkasso och övriga tjänster.

Rörelsens intäkter per geografisk region Rörelsens intäkter per verksamhetsområde

Employee Net Promoter Score

Om Svea Bank

”Under året har vi fortsatt att fokusera på

lönsam tillväxt inom utvalda områden

med attraktiv potential för Svea”

Lennart Ågren,

Vd och koncernchef

Vd-ord

Koncernen redovisade en stark resultatökning under året,

där rörelseresultatet steg med 161 procent till 959 MSEK och

totalresultatet ökade med 23 procent till 574 MSEK. Denna

positiva utveckling drevs av att rörelseintäkterna ökade med

12 procent, samtidigt som rörelsekostnaderna låg kvar på

föregående års nivå. Vi har därmed lyckats öka intäkterna

utan att kostnadsbasen vuxit.

Kreditförlusterna minskade i linje med våra prognoser och

är nu tillbaka på normala nivåer. Även nedskrivningsvinsterna

minskade, men våra köpta kreditförsämrade fordringar fort-

sätter att överprestera jämfört med förväntningarna.

Fokus på lönsam tillväxt och strategiska investeringar

Under året har vi fortsatt att fokusera på lönsam tillväxt inom

utvalda områden med attraktiv potential för Svea, samtidigt

som vi löpande anpassar oss till förändrade omvärldskrav.

Inom verksamhetsområdet Betallösningar har vi vidare-

utvecklat våra tjänster för att bättre möta nordiska behov

och attrahera fler stora kunder med nordisk verksamhet.

Vi erbjuder bland annat lokal kundsupport för snabb och

personlig service. På produktsidan har vi nu lanserat vår Scan

& Pay lösning i hela Norden, vilket skapar en smidigare och

mer användarvänlig betalningsupplevelse. Samtidigt är vi

stolta över att vår Checkout har ett genomsnittsbetyg på 4,7

av 5, baserat på över 100 000 omdömen. Dessa satsningar

positionerar oss väl för fortsatt tillväxt.

Vi har även fortsatt att investera i vår bankplattform, en

strategisk satsning som kommer att stärka oss väsentligt

under de kommande åren och möjliggöra ett bredare utbud av

banktjänster för våra kunder. En viktig del av denna satsning

är utvecklingen och lanseringen av vår BaaS-lösning (Banking

as a Service).

Inom verksamhetsområdet Privat har vi framför allt vuxit

inom blancolån i Sverige och Finland samt bolån i Norge. I

Sverige har vi dessutom anpassat oss inför det ränte- och

kostnadstak som träder i kraft under 2025. Som en del av vår

satsning på privatsegmentet i Danmark förvärvade vi i slutet

av sommaren Unilån ApS, som nu har namnändrats till Svea

Kredit ApS.

I inkassoverksamheten har vi under året vunnit flera större

upphandlingar, vilket skapar goda förutsättningar för lönsam

tillväxt under 2025.

Viktiga händelser under 2024

Svea har en stark finansiell position och god motståndskraft

mot finansiell stress, vilket påvisades av Finansinspektionens

pelare 2-vägledning som meddelades i februari. I denna

beslutade de om en vägledning på 0 procent av totalt riskvägt

exponerings belopp och 0,15 procent av totalt exponerings-

belopp för brutto soliditet.

I juni löste och refinansierade vi ett av våra T2-obligations-

lån om 300 MSEK. Emissionen blev övertecknad, vilket tydligt

visar på fortsatt förtroende från investerare. Vid årets slut hade

vi nått målet att i största möjliga utsträckning vara finansierade

i lokala valutor. Därmed har vi minskat behovet av valuta-

säkringar och begränsat effekterna av valutasvängningar.

På grund av de sanktioner och restriktioner som successivt

skärpts efter Rysslands invasion av Ukraina anser styrelsen

att IFRS-regelverkets kriterier för att Svea ska anses ha ett

bestämmande inflytande över de ryska företagen inte längre

uppfylls. Sveas styrelse har därför bedömt att koncernen inte

längre kan konsolidera de ryska företag som ingår i Svea-

koncernen och dessa inkluderas därmed inte i koncernredo-

visningen per den 31 december 2024.

Beslutet att inte konsolidera de ryska företagen har haft en

engångseffekt på Svea-koncernens resultat för 2024 om -630

MSEK. Effekten på kapitalsituationen är dock marginell, efter-

som Svea sedan tidigare har avsatt 450 MSEK i pelare 2 för

valutarisker i den konsoliderade situationen. Beslutet medför

i övrigt inga operationella eller legala förändringar av verk-

samheterna i Ryssland.

Under 2024 har inflationen fortsatt sjunka och ligger nu i nivå med Riksbankens mål, vilket i sin

tur fått till följd att även räntorna sänkts. Konjunkturen är dock fortfarande svag, vilket påverkar

både företag och hushåll. Genom vår geografiska spridning och diversifierade affärsmodell

har vi kunnat fortsätta växa inom samtliga verksamhetsområden, med särskilt starka resultat i

våra filialer i Norge och Finland samt inom inkasso- och portföljverksamheten för köpta kredit-

försämrade fordringar.

Stark finansiell grund för

fortsatt lönsam tillväxt

Vd-ord

Verksamheten i Ryssland har sedan 2010 bestått av att förvärva

och förvalta portföljer av kreditförsämrade fordringar. Efter

krigsutbrottet har Svea inte finansierat några nya investeringar,

och verksamheten har därmed begränsats.

Hållbarhetsarbetet rustar oss för framtiden

Under 2024 har vi fortsatt att utveckla vårt hållbarhetsarbete

med målet att höja kvaliteten i det vi gör och samtidigt rusta

oss för framtiden. Vi har inlett en bred översyn av vårt hållbar-

hetsarbete för att identifiera de arbetssätt som bäst lämpar

sig för Svea. Samtidigt har två hållbarhetsaspekter, i linje med

tidigare år, varit särskilt viktiga: att vara en pålitlig finansiell

aktör och en attraktiv arbetsgivare. Därför har vi till exempel

genomfört utbildningar för vår personal inom områden som

anti-korruption, informationssäkerhet, penning tvättsfrågor

och vår uppförandekod. Vi har även genomfört flera initiativ

för att förbättra trivsel och välmående på arbetsplatsen. Ett

av dessa initiativ är vår medarbetarundersökning, som mäter

eNPS

för att ge en bild av hur våra medarbetare upplever Svea

som arbetsgivare. Undersökningen för 2024 resulterade i ett

eNPS på 45. Det är glädjande att se att många uppskattar att

arbeta hos oss, och vi fortsätter vårt arbete för att ytterligare

stärka medarbetarnöjdheten kommande år.

En annan glädjande nyhet från året är att Svea har uppnått

sitt miljömål om att över 60 procent av den svenska bilflottan

ska bestå av el- eller hybridbilar vid utgången av 2024. Detta

är ett viktigt steg i rätt riktning i vårt arbete för att minska vår

miljöpåverkan och bidra till en mer hållbar utveckling.

Vi strävar efter att vara en trovärdig och seriös aktör i finans-

branschen och ett självklart alternativ till de större bankerna.

För att uppnå detta är våra medarbetares kompetens och

engagemang avgörande, både för att bidra till en hållbar

utveckling och för att skapa värde för våra kunder. Jag vill

därför rikta ett stort tack till alla medarbetare för deras

engagemang och viktiga insatser under året!

Förväntningar på innevarande år

Under 2025 kommer vi att beräkna kapitalkrav i pelare 1 för

våra operativa risker i enlighet med den senaste versionen

av kapitaltäckningsförordningen (EU) nr 575/2013 som trädde

i kraft den 1 januari. Jämfört med den tidigare basmetoden

kommer den nya beräkningen innebära en väsentlig minsk-

ning av kapitalkravet för operativa risker, både på koncern-

nivå och för moderbolaget.

Finansinspektionen inledde under 2023 en undersökning

av AML-rutiner hos ett flertal banker, bland dem Svea. Under-

sökningen pågår fortfarande och vi besvarade myndighetens

begäran om yttrande under januari. Ett beslut i ärendet väntas

senare under året.

När nu inflationen verkar ha stabiliserats på mer normala

nivåer och räntorna är lägre, har vi en positiv syn på konjunktur-

utvecklingen framöver. Vi tror på en återhämtning med stigande

BNP, drivet av hushållens konsumtion och ökad investeringstakt.

En grundläggande förutsättning för en positiv utveckling är

givetvis att den geopolitiska oron avtar.

I detta läge är vi väl positionerade att fortsätta vår tillväxt-

resa. Alla våra verksamhetsområden visar lönsamhet och vår

kapitalsituation förväntas möjliggöra fortsatt expansion. Med

en tydlig strategi, stark finansiell grund och engagerade med-

arbetare ser vi fram emot att fortsätta skapa värde för våra

kunder, investerare och samhället i stort.

Lennart Ågren,

Vd och koncernchef

Utlåning till allmänheten per geografisk region Utlåning till allmänheten per verksamhetsområde

Privat, 31%

Betalningslösningar, 26%

Företag, 43%

Inkasso och övriga

tjänster, 0%

Sverige, 56%

Norge, 14%

Finland, 20%

Övriga länder 10%

Employee Net Promoter Score (eNPS): medarbetares vilja att rekommendera sin arbetsplats

till andra människor, där ett resultat över 20 anses vara mycket bra.

Vd-ord

Svea har genom ett väl diversifierat produktutbud till både företag och privatpersoner,

i stora delar av Europa, lyckats leverera en lång historik av lönsam tillväxt. Detta trots vissa år

av svagare konjunkturläge. Förutom stabil och lönsam tillväxt strävar vi även efter en stabil

kapital- och likviditetssituation då det är en nödvändig förutsättning för fortsatt tillväxt.

Våra styrkor

God kapitalsituation

Vi strävar efter en stabil kapitalrelation väl över

totalt kapitalkrav (avkonsolideringen av de ryska

dotterbolagen påverkade kapitalrelationerna tillfälligt

med ca -1 procentenhet).

15%

Rörelsens intäkter, SEKm

Rörelsemarginal, %

Utlåning till allmänheten, SEKm

Kreditförlustnivå, %

20242023202220212020 20242023202220212020

17 718

20 783

25 550

29 408

33 713

17%

CAGR

Rörelsens intäkter och rörelsemarginal % Utlåning till allmänheten och kreditförlustnivå %

CAGR

3 274

3 985

4 173

4 665

4 460

1) 2)

Genom att vara diversifierade både produktmässigt

och geografiskt har vi historiskt kunnat leverera stark

genomsnittlig årlig tillväxttakt i rörelsens intäkter.

Konsekvent tillväxt i intäkter

De senaste fem åren har vi haft en stark årlig genom-

snittlig till växttakt i utlåning till allmänheten.

Stabil utlåningstillväxt

17%

Stark likviditetssituation

Vi har en god likviditetsberedskap och mäter denna

i form av uppföljning av likviditetstäckningskvoten

(LCR) samt tillgänglig likviditet i förhållande till vår

inlåning från allmänheten

i konsoliderad situation .

569% 24%

19%

2,8%

2,1%

1,7%

3,6%

2,5%

27%

30%

21%

Våra styrkor

”Vi är väl positionerade att fortsätta vår tillväxtresa.

Alla våra verksamhetsområden visar lönsamhet och vår

kapitalsituation förväntas möjliggöra fortsatt expansion.”

Lennart Ågren,

Vd och koncernchef

Vår affärsmodell

och verksamhet

Affärsmodell

En ansvarsfull och viktig roll

En ständig produktutveckling är en förutsättning för att möta

våra kunders behov och hjälpa dem att växa och utveckla sina

affärer. Genom att erbjuda flexibla och anpassade finansiella

produkter och tjänster kan Sveas kunder skapa nya affärsmo-

deller. Svea har som ambition att vara en finansiell partner som

hjälper företag att utmana sina branscher och konkurrenter.

Förhoppningen är att vi ska bidra till att våra kunder kan

utveckla hållbara långsiktiga affärsmodeller. Ett exempel på

partnerskap och hållbara affärsmodeller, är samarbetet med

bolaget Sunstreet Energy.

Nyskapare vill ge solen en större plats i energimixen

Varför bygger vi inte stora solcellsparker längs med kraftled-

ningsgatorna? Den frågan sådde ett litet frö som växte snabbt.

I dag utvecklar Sunstreet Energy storskaliga solcellsparker i

hela Sverige. Målet är att bygga anläggningar för sju miljarder

kronor till 2030 – något som inte vore möjligt utan Svea Bank.

Sunstreet Energy har på bara några år tagit plats som en

viktig aktör i arbetet för att lösa den rådande energisituationen.

Företaget grundades i januari 2022 och har sedan dess jobbat

hårt för att lägga grunden för bolagets affärsidé – att bygga,

äga och förvalta storskaliga solcellsparker på mark som inte är

produktiv, till exempel kraftledningsgator, soptippar, bark-

borreskadad skog och vattenskadad åker.

I dag bidrar Sunstreets storskaliga infrastruktursatsning till

att solenergin lyfts och att energilagring implementeras i

landets energisystem. Företaget har nu sex pågående projekt

som tillsammans kommer att ge en omsättning på 100 miljoner

kronor på årsbasis.

– Sverige behöver snabbt öka sin energiproduktion och

solel är det energislag som går absolut snabbast att bygga ut.

Det är även ett av de mest långsiktigt lönsamma energislagen.

Vi räknar själva med att få svarta siffror på sista raden redan

2025, säger Christian Tapper, vd på Sunstreet Energy.

Unik affärsidé

Christian Tapper har jobbat med förnybar energi sedan 2011

och har en gedigen erfarenhet av branschen. När han fick

frågan ”Varför bygger vi inte stora solcellsparker längs med

kraftledningsgatorna?” från Lars Ahlberg insåg han snart att

det var en mycket bra idé.

– Det fanns inte så många stora solparker då och vi såg ju hur

behovet av energi ökar stadigt. Prognosen är att vi kommer

att fördubbla vår energikonsumtion till 2050 och det gör att

solenergi kommer att bli ett viktigt och lönsamt komplement

till andra energiinvesteringar, säger Christian Tapper.

– Vår affärsidé – att rulla ut ett solparksnät längs med de

svenska kraftledningsgatorna och på annan obrukbar mark –

är unik och innebär att vi kan bidra starkt till den tillväxten.

Våra flexibla system gör det möjligt att bygga även på mer

svårhanterlig och kuperad mark.

Äger hela processen

Sunstreet Energy ser också fördelarna med att själva såväl

bygga anläggningar som äga och förvalta dem. Deras kon-

cept innehåller alla led, från markidentifiering, tillstånd och

projektering till byggnation, inkoppling och idrifttagning samt

slutligen förvaltning, skötsel och demontering.

– Vi äger hela processen vilket är ovanligt. Men vi har en

organisation med erfarna medarbetare som förstår alla de

delstegen. Det gör att vi kan bygga ut solkraften i snabbare

takt och med god lönsamhet, säger Christian Tapper.

– Vår ambition är att bygga anläggningar för mellan 150

och 200 miljoner bara i år och för ytterligare en halv miljard

nästa år. I dag står solenergi för knappt två procent av Sveriges

energiproduktion, men jag skulle tro att den andelen ligger på

cirka 15 procent redan 2040. Den utvecklingen vill vi vara med

och driva.

Bank som ser ambitionen

De höga ambitionerna och den offensiva tillväxten kräver

naturligtvis även tillgång till kapital.

– Det kan vi till stor del tacka Svea Bank för. De ger oss inte

bara lån till våra olika projekt utan har även investerat i bola-

get. Till skillnad från många andra banker lyssnar de och ser

oss som individer. De tittar på vad vi vill åstadkomma, inte

bara på resultat- och balansräkningen. Vi är seniorer med

gedigen erfarenhet som vet vad vi håller på med. Det ser de

och de tror på vår idé, säger Christian Tapper.

Svea fyller en viktig roll i samhället genom att vara en seriös, trovärdig och ansvarstagande

finansiell aktör. Med flexibla lösningar för finansiering, betal- och administrativa tjänster till

företag fyller Svea en viktig funktion. Dessutom erbjuder vi privatpersoner att tryggt kunna

såväl spara som låna, med goda villkor utifrån den individuella situationen och behovet. Vi vill

göra det möjligt att växa, både för företaget och i vardagslivet.

KUNDCASE – SUNSTREET ENERGY

Affärsmodell

Sveas erbjudande

Företag

Verksamhetsområdet erbjuder finansieringstjänster som

frigör extra rörelsekapital samt bankföretagspaket och till-

läggstjänster. Tjänsterna erbjuds i Sverige, Norge, Finland

och Central europa, med något varierande produktutbud i

de olika länderna.

• Factoring och fakturaköp

• Abonnemangsfinansiering

• Leasing

• Kontokrediter

• Företags- och fastighetslån

• Kredit- och debetkort

• Transaktions- och sparkonton

• Banking as a Service (BaaS)

Privat

Verksamhetsområdet erbjuder tjänster för lån och sparande

för privatpersoner samt köpta kreditförsämrade fordringar.

Tjänsterna erbjuds i Sverige, Norge, Finland samt Central- och

Öst europa, med något varierande produktutbud i de olika

länderna.

• Privatlån

• Bolån

• Skuldfinansiering

• Sparkonton

• Debetkort

• Köpta kreditförsämrade fordringar

Betallösningar

Betallösningar inkluderar tjänster för säkra betalningar

och tekniska integrationslösningar i företagets webbshop,

app samt i fysisk butik. Tjänsterna erbjuds i Sverige,

Norge och Finland.

• Faktura

• Delbetalning

• Kortbetalning

• Direktbanksbetalningar

Inkasso och övriga tjänster

Inkasso erbjuds i Sverige, Norge, Finland samt Central- och

Östeuropa. Övriga tjänster utgörs av bland annat abonne-

mang- och faktureringssystem samt momsåtervinning och

erbjuds i huvudsak i Sverige.

• Inkasso

• Billing

• Momsåtervinning

• Kreditinformation

Affärsmodell

Hållbarhetsrapport

Hållbarhet och affärsmodellen

Finansiella tjänster

Ett effektivt och stabilt finansiellt system är viktigt för varje

välfungerande samhälle. Tillsammans med andra banker och

finansiella aktörer, spelar Svea en viktig roll i den infrastruktur

som gör att några av samhällets mest essentiella funktioner

fungerar varje dag. Det ser vi som ett privilegium och tror

att vi, genom att erbjuda våra finansiella tjänster med god

kvalitet, bidrar till stabilitet och välfärd i de samhällen vi

utgör en del av. Det kan se ut som att alla banker och finans-

bolag agerar utifrån en och samma affärsmodell, men riktigt

så enkelt är det inte. Varje bank har naturligtvis sin unika

uppsättning av produkter och tjänster, dessutom skiljer sig

faktorer som affärernas målgrupper, formatet för affärerna

och vilken kompetens som både krävs och investeras i kopp-

lat till verksamheten.

Bredare inkludering av samhällets målgrupper

En del av Sveas affär byggs utifrån viljan att erbjuda tjänster

till målgrupper som inte får den service de behöver från

storbankerna. Genom att ge fler målgrupper tillgång till

finansiella tjänster vill vi bidra till en ökad inkludering i

samhället. Genom tillgång till finansiella tjänster kan Svea

bidra till en ekonomisk hållbar utveckling i samhället, givet

att vi på samma gång tar ansvar för att göra välavvägda

bedömningar av våra kunders unika finansiella situation. Vi

hjälper både företagare och privatpersoner med att klara

utmaningar och nå drömmar genom förbättrad likviditet. Vi

gör det helt enkelt möjligt för företag och människor att växa.

För att klara det har vi kunskap, kompetens och produkter

som på olika sätt bidrar till en bättre kassa. Hos oss hittar

företagare smarta lösningar för finansiering och betalningar,

Hållbarhet inom Svea

För oss betyder hållbarhet att vi är en trovärdig och seriös aktör i finansbranschen. Vi vill vara ett

självklart alternativ till de större bankerna. Vi ser att vi har en viktig roll att fylla, då ett flertal

grupper i samhället inte faller inom de traditionella bankernas ramar. Vi vill helt enkelt bidra till

ett hållbart samhälle som inkluderar fler människor och företag. Genom att samarbeta med våra

kunder och stödja dem i deras arbete ser vi att vi tillsammans skapar en mer hållbar framtid.

Hållbarhetsrapport

bland annat företagskredit, företagslån, leasing och factoring.

Vi erbjuder även säkra betalningstjänster i form av appar och

e-handelslösningar samt administrativa tjänster som faktura-

service, reskontrahantering, inkassotjänster och finanstjänster.

För privatpersoner erbjuder vi till exempel sparande, bolån

och skuldfinansiering. För mer information om vår affärsmo-

dell och de tjänster vi tillhandahåller se sidan 10.

Ansvarsfull företagskultur

Vid sidan av inkludering och tillgängliggörande av finansiella

tjänster, strävar Svea ständigt efter att bygga sina affärer på

ett ansvarsfullt sätt. Att vara en pålitlig finansiell aktör ser Svea

som en del av sitt DNA och ska genomsyra allt vi gör.

Finansbranschen och Svea är under tillsyn av Finansinspek-

tionen och det finns tydliga regler med krav om att vi och

andra aktörer ska bedriva en ansvarsfull in- och utlåning.

Det är begripligt eftersom hur vi bedriver vår verksamhet

påverkar både kunder, medarbetare och i slutändan samhället

i stort. Kraven påverkar hela organisationen och alla delar av

verksamheten. Vi behöver exempelvis ha säkra IT-system, nog-

grann kreditkontroll, måttfull marknadsföring och tydliga villkor.

Vår verksamhet bygger på våra kunders förtroende. Vi ska

hantera deras pengar, utveckla deras affärer, hjälpa dem att nå

sina mål och trygga deras ekonomi. Det får aldrig råda något

tvivel om att Svea är en seriös och ansvarsfull aktör. För att vi

ska kunna ha en hållbar och framgångsrik verksamhet behöver

våra kunder veta att vi har den kunskap, det engagemang och

den kompetens som krävs för att vara ett bra alternativ till de

traditionella bankerna. Det är med andra ord centralt för vår

verksamhet att vi utvecklas på ett hållbart sätt för att vi ska

vara relevanta för våra kunder och uppdragsgivare även i

framtiden. Genom Sveas värdeord Engagemang, Kompetens

och Handlingskraft, arbetar Svea löpande med att skapa den

ansvarsfulla företagskultur som just gör oss till en pålitlig

finansiell aktör.

Hållbarhetsrapport

Vår verksamhet påverkar samhället runt omkring oss på de marknader där vi verkar, och vi strävar

efter att skapa ett så positivt avtryck som möjligt. För att möjliggöra ett effektivt arbete inom ESG

(Environmental, Social, Governance) behövs ett samarbete tvärs genom hela Svea. Policys, riktlinjer

och instruktioner är viktiga beståndsdelar av det ramverk som ligger till grund för bankens styrning,

och uppföljning och rapportering säkerställer att regelverket efterlevs. För en beskrivning av bolagets

ansvarsfördelning och styrning, se bolagsstyrningsrapporten.

Hållbarhetsorganisation

Styrning och ansvar

Styrelsens arbete

Styrelsen är ytterst ansvarig för att leda koncernens verksam-

het och organisation. Det innefattar utformning av bolagets

långsiktiga mål och strategi samt att etablera en organisation

för att genomföra strategin. Styrelsen har därmed det yttersta

ansvaret för sådana hållbarhetsfrågor som berör bolagets

övergripande strategi och affärsmodell. Styrelsen informeras

om hållbarhetsarbetets utveckling och den årliga hållbar-

hetsrapporten godkänns av styrelsen. Årligen genomför

styrelsen en översyn av policys och instruktioner – däribland

hållbarhetspolicyn.

Hållbarhetschef & hållbarhetsansvarig

VD och hållbarhetschef ansvarar för att integrera hållbarhets-

arbetet i verksamheten. Hållbarhetsansvarig driver i samråd

med hållbarhetchefen hållbarhetsagendan framåt, och är

sammankallande för Sveas hållbarhetskommitté och andra

arbetsgrupper som bildas inom särskilda fokusområden

kopplat till hållbarhetsarbetet.

Hållbarhetsrapport

Hållbarhetskommittén

Sveas Hållbarhetskommitté ansvarar för att samordna och

utveckla Sveas hållbarhetsarbete och säkerställa progress i

förhållande till hållbarhetsrelaterade aktiviteter. Hållbarhets-

kommittén har ett holistiskt perspektiv och behandlar frågor

kopplade till miljö, sociala aspekter och bolagsstyrning.

Hållbarhetskommittén består av representanter från olika

affärsområden och avdelningar, och sammanträder minst

fyra gånger om året. Tillsammans med arbetsgrupper som

hanterar frågor inom särskilda fokusområden, ska kommittén

föra dialog med olika intressenter för att bland annat möta

behov, tillvarata möjligheter och utveckla mål och andra frågor

som kan uppkomma gällande hållbarhet. Hållbarhetskommit-

tén rapporterar direkt till VD. Hållbarhetskommittén ska därtill

hjälpa till att möta det ökade behovet av kommunikation för

att nå ut både internt inom vår organisation och externt.

Styrelse

Hållbarhetschef

Hållbarhets kommitté

Policys

Policys på hållbarhetsområdet

Sveas hållbarhetspolicy utgör det ramverk som fastställer

inriktning för hur Svea ska bedriva sitt hållbarhetsarbete och

hur det ska genomsyra verksamheten. Vid sidan av Sveas

hållbarhetspolicy finns även en uppförandekod som beskriver

de etiska principer och förhållningssätt som ska genomsyra

varje del av verksamheten och som samtliga medarbetare på

Svea förväntas respektera och följa. Olika länder kan ha olika

lagar och andra regler att förhålla sig till, men koncernens

medarbetare, partners och styrelse förväntas efterleva våra

värdeord (Engagemang, Kompetens och Handlingskraft) samt

känna till och ansvara för att följa våra policys och etiska

principer. Utöver Sveas hållbarhetspolicy och uppförandekod

finns en rad andra policys som behandlar mer specifika fråge-

ställningar inom ämnet hållbarhet. Du finner exempel på dem

i rutan till nedan.

Det är såklart inte bara policys som har en direkt koppling

till en typisk hållbarhetsfråga som är relevanta ur ett hållbar-

hetsperspektiv. För en finansiell aktör är tydlighet i strukturer

en pusselbit i att motverka att etiska principer åsidosätts av

misstag eller oaktsamhet. Därför arbetar vi på Svea efter en

rad olika policys och styrdokument som tydliggör bolagets

funktionssätt, hantering av risker, kontrollfunktioner samt

vägen mot bolagets målsättningar. Våra policys finns lättill-

gängliga på vårt intranät för alla medarbetare. Policys

omprövas varje år av styrelsen och uppdateras vid behov

utifrån eventuella förändringar i lagstiftning eller i den

löpande interna kontrollen. I rutan nedan finns ett urval av

olika styrdokument.

Ett urval av styrdokument fastställda av styrelsen eller VD

Hållbarhetsrelaterade policys och instruktioner

• Svea Code of Conduct

• Sustainability Policy

• Policy for Group Anti Money Laundering

• Policy for Anti Bribery and Corruption

• Policy for International Financial Sanctions

• Policy for Succession and Diversity of Board

of Directors and Staff

• Instruktion mot kränkande särbehandling

och trakasserier

• Whistleblowing Policy

Andra relevanta policys och instruktioner

• Group Risk Policy

• Policy for Risk Control Function

• Group Accounting & Financial Reporting Policy

• Policy for Internal Governance and Control

• Policy for Operational Risk Management

• Policy for Compliance and Compliance Function

• Policy for Model Risk Management

• Policy for Data Protection

• Instruction for Incident Management

• Instruction for Reporting of Events of Material

Significance

• Instruction for Self-assessment of Operational Risks

• IT Disaster Recovery Plan

Hållbarhets ansvarig

Medarbetare

Arbetsgrupper

Hållbarhetsrapport

Hållbarhetsarbetet

Utifrån ett hållbarhetsperspektiv finns det två aspekter som

är särskilt viktiga för Svea. Dessa är att vi agerar och upplevs

som en pålitlig finansiell aktör och att vi är en attraktiv

arbetsgivare. Vi tror att detta är viktiga nycklar för att bli

mer framgångsrika med vår verksamhet. Likaså är de viktiga

aspekter i fråga om den direkta inverkan som en finansiell

aktör som Svea kan ha utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Av den anledningen låter Svea dessa frågor ligga högt på

hållbarhetsagendan.

Intressentdialog

Vi på Svea är lyhörda för våra intressenters förväntningar och

mottagliga för deras behov och önskemål inom hållbarhet.

Deras perspektiv är oumbärligt för att säkerställa rätt priori-

teringar och beslut. Sveas viktigaste intressenter ur affärssyn-

punkt är kunder, partners, medarbetare, ägare och styrelse.

I kölvattnet av en omfattande analys av intressenter som

genomfördes för ett antal år sedan, har viktiga fokusområden

kunnat identifieras som givit riktning åt Sveas hållbarhets-

arbete. Frågor som har ansetts betydelsefulla i hållbarhets-

arbetet hos våra intressenter kan sammanfattas i att Svea

agerar ansvarsfullt, är en god arbetsgivare och tillvaratar

affärsmöjligheter som leder till hållbart värdeskapande.

Pålitlig finansiell aktör

Genom tydliga rutiner, system och god affärsetik bidrar vår

verksamhet till etisk ekonomisk utveckling. Att vara en på litlig

finansiell aktör kräver engagemang bland medarbetare men

också rätt kompetens. Därför arbetar Svea kontinuerligt med

att utbilda sin personal på ett adekvat vis och att etablera och

förnya processer som stöttar medarbetare i att utföra sitt

arbete på ett så kvalitativt sätt som möjligt. I Sveas försäljnings-

arbete strävar vi alltid efter att finna och utveckla långsiktiga

finansiella lösningar som gör det möjligt att tillvarata möjlig-

heterna för fortsatt tillväxt. Affärsprocesserna ska präglas av

en rak och ärlig dialog med målsättningen att alla ska känna

sig inkluderade. Utöver detta erbjuder vi kompetensutveck-

ling för våra kunder inom vårt verksamhetsområde. Genom

en väl dokumenterad och genomförd försäljningsprocess

bidrar Svea till en mer hållbar ekonomisk utveckling, inte

minst i förhållande till att motverka korruption och finansiell

brottslighet, samtidigt som vi uppfyller kundernas behov och

önskemål. Det är med andra ord förhållningssätt som ska

genomsyra hela vår kultur.

Attraktiv arbetsgivare

För oss på Svea är det viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare

som ger våra medarbetare ett hållbart arbetsliv med en balans

mellan arbetsliv och privatliv. Detsamma gäller balans mellan

individuell utveckling, lärande, skapande av värde och resultat

för kunder i en miljö som präglas av tillit och stolthet. Den före-

tagskultur som har bidragit till bolagets nuvarande storlek och

position bygger på entreprenörsanda och handlingskraft. Före-

tagshistorien och kulturen är betydelsefulla för oss för att både

vara en attraktiv arbetsgivare och kunna attrahera fler kunder.

Genom vår verksamhet vill vi bidra till tillväxt och arbetstill-

fällen i alla länder där vi verkar.

Finansbranschen växer med många nya företag och det är

hård konkurrens om talangfulla och kompetenta människor.

Svea är ett företag som löpande förändras och aldrig står still,

det ligger i generna som ett entreprenörsföretag. För att

Hållbarhetsrapport

kunna vara relevant på arbetsmarknaden krävs mer än ett

intressant och utvecklande arbete. Allt viktigare är att vara en

del av ett sammanhang där arbetsplatsen bidrar till samhällets

förbättring. Vårt arbete med hållbarhet ska leda till att fler

ska vilja tillhöra och med stolthet representera Svea.

Förnyande av hållbarhetsarbetet med anledning av CSRD

Från och med år 2025 träffas Svea av Corporate Sustainability

Reporting Directive (CSRD) och tillhörande rapporteringsstan-

dard European Sustainability Reporting Standard (ESRS). Första

rapporten enligt de nya kraven kommer att publiceras år 2026.

I samband med förberedelser för de nya lagkraven fortsätter

Svea att utveckla koncernens övergripande hållbarhetsarbete,

vilket innefattar att utveckla vår hållbarhetsstrategi och -plan,

med målet att integrera hållbarhet på ett tydligare sätt i verk-

samheten. I arbetet ingår att uppdatera företagets väsentlig-

hetsanalys, vilket bland annat inkluderar en genomgång av

hur vi påverkar samhället inom dimensionerna Environmental,

Social and Governance (ESG). Utifrån väsentlighetsanalysen

kommer prioriterade fokusområden och målsättningar att

upp dateras framöver. Arbetet med förberedelser för imple-

menteringen av CSRD är pågående och fortsätter under 2025.

Du kan läsa mer om arbetet på sidan 22.

Miljö

Vårt hållbarhetsarbete kopplat till miljö handlar – precis som

det låter – om verksamhetens påverkan på djur, natur och

klimatet. Effekter på miljön kan förekomma lokalt men också

globalt, eftersom viss påverkan – såsom utsläpp av växthus-

gaser – ger upphov till effekter långt utanför de egna lands-

gränserna. Finansiella aktörer i sig tenderar att ha en relativt

liten direkt påverkan på miljö och klimat, men en desto större

möjlighet att påverka ur miljöhänsyn genom hur medel styrs

inom ramen för finansieringsverksamheten. Vi vill såklart ta

ansvar och minimera vårt klimatavtryck både från vår direkta

och indirekta verksamhet, och under 2025 kommer Svea att

utveckla sitt klimatarbete. Målsättningen är att ta fram nya

mer långsiktiga strategier för hur Svea ska arbeta med sin

klimatpåverkan på ett sätt som gör mesta möjliga nytta för

såväl Svea som omvärlden.

Svea strävar efter att minska direkt negativ påverkan på

miljön från den egna verksamheten. Generella förhållningssätt

och aktiviteter som Svea löpande arbetar med för att åstad-

komma detta yttrar sig i till exempel minskad pappersförbruk-

ning, återvinning och användande av tekniska lösningar för att

dra ned på vårt resande. Svea gör regelbundet en energikart

läggning av majoriteten av Sveas kontor i Sverige. Sveas huvud-

kontor i Solna är också miljöcertifierat enligt BREEAM. Därtill

har Svea en målsättning kopplat till att mer än 60 procent av for

donen i Sveas tjänstebilsflotta ska vara elbilar eller hybridbilar.

Sociala frågor

Även effekter på människor och samhälle är en hållbarhets-

fråga. Ett socialt hållbart samhälle skulle kunna sammanfattas

som ett jämlikt, jämställt och rättvist samhälle där människor

kan leva ett gott liv med god hälsa. Dessa aspekter kan vara

relevant i förhållande till såväl Sveas egna personal som våra

kunder, personal hos leverantörer och samhället i stort.

Sveas personal

Medarbetarens engagemang och välmående är en förutsätt-

ning för vår utveckling och tillväxt. I linje med Sveas ambition

om att vara en attraktiv arbetstagare, finns en rad policys och

initiativ på plats vars syfte är att bidra till att göra Svea till en

arbetsplats där människor trivs, utvecklas och skapar värde

tillsammans. Vi arbetar långsiktigt och förebyggande för att

säkerställa en hälsosam och trygg arbetsplats vid sidan av ett

positivt arbetsklimat.

Hållbarhetsrapport

Sveas företagskultur och värdeord är fundamentet för arbetet

med att utveckla ett gott arbetsklimat. Vi arbetar på ett pro-

aktivt sätt för att alla medarbetare ska hitta sin plats i kulturen

på arbetsplatsen och sitt eget förhållningssätt till värdeorden.

Detta sker till exempel genom en gedigen introduktion och

uppföljningssamtal efter 6 månader för alla nyanställda och

ett kontinuerligt arbete med ledarskap inom organisationens

olika delar. Svea ska också vara en ansvarsfull arbetsgivare

som främjar hälsa och balans i arbetslivet för våra medarbe-

tare, och varje år görs olika satsningar på medarbetares

hälsa. Mer information om årets initiativ finns på sidan 25.

Att vara en inkluderande, jämlik och jämställd arbetsplats

som präglas av mångfald är en uttalad målsättning, vilket

återspeglas i såväl vår hållbarhetspolicy som vår instruktion

mot kränkande särbehandling och trakasserier. Svea har noll-

tolerans mot diskriminerande särbehandling och menar att

alla medarbetare ska ha samma rättigheter och möjligheter.

Därtill har Svea en policy för att tillsäkra att även Sveas

styrelse, ledning och personalen över tid får en jämn fördel-

ning ifråga om till exempel kön, ålder och etniskt ursprung.

Svea som arbetsgivare ger gärna unga möjlighet till arbete

och fortsatt professionell utveckling inom koncernen. Det

kan initieras genom en sommaranställning eller arbete inom

någon av våra kundtjänstområden, för att inte sällan ge

möjlighet till vidare anställning i andra roller.

Sveas kunder

I förhållande till våra kunder är vår målsättning att arbeta för

finansiell inkludering av en bredd av grupper i samhället och

vi ser oss därmed som ett komplement till de stora bankerna.

En möjlighet till positiv påverkan sker bland annat genom vår

tjänst skuldfinansiering där vi hjälper personer som sitter i en

svår ekonomisk situation. Genom skuld finansiering hjälper

Svea personer med betalningsanmärkningar och skulder hos

inkasso eller kronofogden att förbättra sin skuldsituation.

Dessa personer har ofta skulder hos många olika aktörer till

dåliga villkor, och får sällan lån hos någon annan på grund av

sin skuldsättning. När vi i ett nära samarbete med kunden kan

identifiera och lösa kundens befintliga skulder och samla

ihop dem till ett enda lån, ger det en bättre överblick och

bättre förutsättningar för att minska skuldsättningen. Genom

att samla de gamla lånen under ett nytt lån hos oss på Svea

med utställda säkerheter i kundens till exempel bostadsrätt

eller fastighet, kan individen undvika att bli föremål för

utmätning.

Samhällsansvar

Svea vill också bidra till ett gott samhällsbygge och vidtar

därför varje år en rad initiativ för att främja social hållbarhet

även utanför den egna verksamhetens direkta ramar. Vårt

engagemang i sociala hållbarhetsfrågor varierar på våra olika

marknader och sker utifrån lokala behov och initiativ. För vårt

sponsorskap har Svea valt två fokusområden: utbildning och

sport. På sidan 23 kan du läsa mer om vårt engagemang och

vilka aktiviteter som genomförts just i år.

Styrningsrelaterade frågor

Sunda finanser skapar en stabil grund och möjligheter för att

växa och investera långsiktigt. Det är viktigt för oss att våra

kunder känner förtroende för oss på Svea, men det är även

Hållbarhetsrapport

Hållbarhetsrisker

En sund relation till risk är centralt för varje finansiell aktör.

Hållbarhetsrisker och hållbarhetsmöjligheter är enkelt sagt

risker och möjligheter som har med hållbarhet att göra, och

kan vara av större eller mindre relevans för ett företag bero-

ende på en rad omständigheter. Att beakta relevanta hållbar-

hetsrisker på ett adekvat vis bidrar till ökad motståndskraft

hos Svea som företag och i förlängningen resiliens mot till

exempel effekter av klimatförändringarna inom den finan-

siella sektorn i Europa.

Operativa risker identifieras och hanteras normalt inom res-

pektive affärsområde eller funktion i första linjen, medan Sveas

riskkontrollsfunktion utvecklar och bevakar att organisationen

följer Sveas interna ramverk för riskhantering. I kölvattnet av

EU:s stora politiska paket på hållbarhetsfronten, kommer även

ökade krav på analys och hantering av hållbarhetsrisker. Detta

sker bland annat genom uppdatering av finansiella regelverk,

och Svea kommer fortsatt under 2025 att se över sin hantering

av hållbarhetsrisker för att möjliggöra regel efterlevnad i för-

hållande till de nya kraven.

Risk för negativ påverkan på omvärlden utifrån ett hållbar-

hetsperspektiv är också viktigt att beakta för att på så sätt

identifiera vilken potentiell negativ effekt som Sveas verksam-

het kan ha på omvärlden. Inom ramen för den dubbla väsent-

lighetsanalysen, har preliminära risker för negativ påverkan

på hållbarhetsfaktorer identifierats. Du kan läsa mer om dessa

i en översiktstabell på sidan 26.

viktigt att upprätthålla förtroendet för marknaden i stort. För

att säkra att vi bedriver affärer på ett etiskt vis, och inte heller

utnyttjas av externa illvilliga aktörer för olagliga aktiviteter,

behöver Svea ha en vaksamhet och tydliga strukturer så att

oegentligheter inte kan förekomma.

Anti-korruption och finansiell brottslighet

Korruption och finansiell brottslighet utgör ett hot mot ett

hållbart samhälle och det finansiella systemets integritet och

stabilitet. Svea har nolltolerans mot korruption och mutor, och

har antagit en anti-korruptionspolicy som tydligt stipulerar

vilka aktiviteter som inte är tillåtna inom Sveas verksamhet.

Vi har också ett anti-korruptionsprogram som bland annat

innefattar årlig utbildning för alla anställda. Svea arbetar

kontinuerligt för att minimera risken för att Sveas kunder,

produkter eller tjänster ska utnyttjas som ett led i finansiell

brottslighet, såsom penningtvätt, finansiering av terrorism

bedrägerier och brott mot internationella sanktioner. Detta

arbete sker riskbaserat och utgår från en allmän riskbedöm-

ning för att identifiera, analysera och hantera de olika risker

Svea står inför. Den allmänna riskbedömningen ligger sedan

till grund för bland annat Sveas styrdokument inom området,

kundkännedomsarbetet och processer för övervakning av

finansiella sanktioner och transaktioner. Sådan övervakning

sker för att upptäcka transaktioner eller kundbeteenden som

är av vikande eller väcker misstankar. Alla medarbetare ska

regelbundet genomföra utbildningar i syfte att öka med-

vetenheten om risker förknippade med finansiell brottslighet

och för att upprätta en god regelefterlevnadskultur. Arbetet

mot finansiell brottslighet bedrivs genom AML Office och

Fraud Operations. Svea gör omfattande investeringar i ytter-

ligare resurser och infrastruktur för arbetet med kundkänne-

dom, kundriskbedömning, transaktionsmonitorering och

rapportering.

Styrning och kontroll för att upprätthålla god affärsetik

Som bank är det viktigt att bedriva en ansvarsfull verksamhet

och säkerställa god styrning och kontroll samt förebygga

risker. Svea är till stor del beroende av förtroende från våra

kunder, tillsynsmyndigheter och andra intressenter. Ett mins-

kat förtroende bland konsumenter riskerar att inlåningen blir

lägre som i sin tur försämrar möjligheten att finansiera andra

kunders lån. Det är med andra ord mycket viktigt att vi identi-

fierar och hanterar potentiella risker. Vi ser regelbundet över

våra kreditgivningsprocesser för såväl privatpersoner som

företag. För att fånga upp potentiella eller faktiska händelser

som bryter mot vår affärsetik finns en visselblåsarfunktion där

medarbetare anonymt kan rapportera interna och externa

händelser eller överträdelser. Svea har även ett incidentrap-

porteringssystem för att snabbt kunna fånga upp eventuella

frågor inom Arbetsmiljölagen och GDPR. I takt med att infor-

mation i allt större utsträckning skickas elektroniskt ökar

kraven på att ha ett väl utvecklat säkerhetstänk genom hela

verksamheten - inte minst inom IT. Vi arbetar proaktivt med

regelefterlevnad och säkerhetsfrågor för att försäkra oss om att

vi efterlever de regelverk och krav som ställs på verksamheten.

Hållbarhetsrapport

Fokus under året

CSRD-implementation

En bra utgångspunkt för ett gott hållbarhetsarbete är att

lägga krutet där det kan göra som mest nytta för såväl Svea

som omvärlden. På samma vis är EU:s nya regelverk om håll-

barhetsrapportering, CSRD, utformat utifrån idén att hållbar-

hetsrapportering ska kretsa runt områden som är väsentliga

för det enskilda företaget och dess unika värdekedja.

CSRD innehåller nya och mer omfattande krav i förhållande

till hållbarhetsrapportering, och syftet med regelverket är

bland annat att bidra till ökad transparens, bättre jämförbar-

het och påskynda omställningen till ett hållbart samhälle.

Svea träffas av regelverket och kommer att rapportera i enlig-

het med CSRD från och med räkenskapsåret 2025 (rapporten

publiceras år 2026). Innan dess finns en rad förberedelser som

Svea behöver genomföra för att vara redo för rapportering när

det är dags. Året har därför präglats av sådana förberedande

åtgärder av vilka ett urval presenteras nedan.

Dubbel väsentlighetsanalys

Eftersom alla företag som träffas av CSRD ska rapportera

inom hållbarhetsområden som är väsentliga för företaget,

måste en analys för att fastställa vilka områden som är väs-

entliga för just Svea föregå själva rapporteringen. Svea har

därför genomfört en så kallad dubbel väsentlighetsanalys.

Inom ramen för den dubbla väsentlighetsanalysen identifieras

vilken positiv och negativ samt faktisk och potentiell påverkan

som Svea har på omvärlden betraktat utifrån de tre dimensio-

nerna Environment, Social och Governance (ESG). Likaså

identifieras risker och möjligheter kopplat till hållbarhet

inom ramen för den dubbla väsentlighetsanalysen. Resultatet

av analysen medförde att följande fyra hållbarhetsområden

preliminärt bedömts som väsentliga för Svea, även om analysen

behöver valideras kommande år:

• Klimatförändringar

• Den egna arbetskraften

• Konsumenter och slutanvändare

• Affärsetik

Arbetet med den dubbla väsentlighetsanalysen har involverat

många olika delar av verksamheten, och har följts på nära

hand av Sveas hållbarhetskommitté. Resultatet av analysen

har godkänts av såväl hållbarhetskommittén som Sveas

styrelse. Därtill har även en genomgång av processen och

resultatet gjorts för samtliga chefer i ledningsgruppen.

Genom den dubbla väsentlighetsanalysen har ett antal håll-

barhetsområden alltså ringats in som särskilt relevanta att

upplysa om för den verksamhet som Svea, och den värde-

kedja som Svea är en del av, bedriver. Detta eftersom man

inom dessa områden kunnat identifiera en väsentlig positiv

eller negativ påverkan på omvärlden, eller väsentliga risker

eller möjligheter kopplat till hållbarhetsaspekter som är

hänförliga till dessa områden. Syftet med att genomföra en

dubbel väsentlighetsanalys är för att se till att företagen

inte får en orimligt hög rapporteringsbörda, men också att

motverka grönmålning.

Analys av informationens väsentlighet

I kölvattnet av den dubbla väsentlighetsanalysen har vi även

gjort en analys av vilka mätetal kopplat till respektive väsent-

ligt hållbarhetsområde som är relevant för Svea att rapportera

på. I bedömningen har Svea beaktat vilken påverkan, risker och

möjligheter som identifierats genom den dubbla väsentlighets-

analysen, och om informationen är relevant för att intressenter

ska kunna fatta ett informerat affärsbeslut.

Nya roller och arbetsgrupper

I mars 2024 anställde Svea en hållbarhetsansvarig som i

samråd med hållbarhetschefen haft i uppdrag att driva Sveas

hållbarhetsarbete framåt. Hållbarhetsansvarig har varit sam-

mankallande för hållbarhetskommittén och ansvarat för bland

annat implementationen av CSRD, att utveckla Sveas hållbar-

hetsfunktion och stötta verksamheten i frågor som berör håll-

barhet. Därtill har arbetsgrupper kopplat till respektive väsent-

ligt hållbarhetsområde (klimatförändringar, den egna arbets-

kraften, konsumenter och slutanvändare samt affärsetik)

skapats. Arbetsgrupperna, som består av representanter från

väl valda delar av verksamheten, kommer att delta i det strate-

giska hållbarhetsarbetet som på så sätt kan hanteras på ett

tematiskt och sammanhållet vis.

Due Diligence och leverantörer

Till följd av en växande sårbarhet för it-risker, träder snart en

ny EU-förordning i kraft med nya krav på i stort sett alla före-

tag inom finansiell sektor. Förordningen för digital operativ

motståndskraft (DORA-förordningen), medför att Svea behöver

genomföra riskbedömningar kopplat till informations- och

kommunikationssystem för identifiering av sårbarheter och hot.

Kraven innefattar även att säkerställa att potentiella leveran-

törer av IT-system också uppfyller vissa säkerhetsstandarder.

Det globala samhället står inför en stor omställning, och de senaste åren har en flora av hållbarhets-

relaterade regelverk och initiativ från EU tagit form. Arbetet under 2024 har till stor del kommit att

handla om implementation av Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), som sätter en

ny nivå för hållbarhetsrapportering för företag aktiva på den europeiska marknaden. Eftersom

CSRD kommer att förändra hur marknaden rapporterar om hållbarhet, medför implementationen

ett omtag för de större linjerna och ramarna för Sveas framtida hållbarhetsarbete.

Hållbarhetsrapport

Arbetet med att implementera DORA-förordningen har pågått

under 2024, och regelverkets syfte är att stärka den digitala

operativa motståndskraften inom finanssektorn.

Med anledning av implementationen av såväl CSRD som

DORA har vi valt att avvakta tills vidare med den tidigare

planerade genomlysningen av våra leverantörsled. Detta

eftersom resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen

liksom implementationen av DORA kommer att sätta en stor

prägel på det framtida hållbarhetsarbetet respektive hur vi

hanterar leverantörer.

Klimat och utsläpp av växthusgaser

Som tidigare nämnt genomför Svea regelbundet en energi-

kartläggning. Under hösten har en sådan kartläggning genom-

förts för majoriteten av Sveas kontor i Sverige. Nästa år kommer

frågor om utsläpp av växthusgaser – något som är nära sam-

manbundet med energiförbrukning – att diskuteras närmare

inom ramen för arbetsgruppen kopplat till klimat.

Sedan en tid tillbaka har Svea haft en målsättning om att

minst 60 procent av tjänstebilsflottan ska utgöras av elbilar

eller hybridbilar vid utgången av verksamhetsåret 2024. Vi kan

glatt meddela att vi uppnått vårt mål, eftersom 60,25 procent av

tjänstebilsflottan numera utgörs av de önskade fordonsslagen.

Samhällsengagemang och partnerskap

Varje år är Svea aktivt i olika former av samhällsengagemang.

Även i år har vi på Svea varit engagerade i frågor som rör

utbildning och privatekonomi. Bland årets aktiviteter kan

nämnas att vi både besökt och fått besök av flertalet gymnasie-

skolor, där vi utbildat inom privatekonomi och även informerat

om Svea som arbetsgivare. Vi har också utvecklat och lanserat

onlineverktyget Inkassokollen. Vi vet att det kan vara svårt att

hålla koll på var man har skulder, därför tillhandahåller vi i

Inkassokollen som är en tjänst för privatpersoner för att hjälpa

dem att få en överblick av sina skulder hos olika inkassobolag.

Sajten innehåller även konkreta tips vi tagit fram för att få

svar på vanligt förekommande frågor men också tips på hur

man kan bli skuldfri. Informationskampanjen ”Svårlurad!” är

ett samarbete mellan Sveriges banker och Bankföreningen,

vars syfte är att motverka bedrägerier genom att informera

människor om hur de kan skydda sig mot bedrägerier och

förhindra brott. Svea medverkar i kampanjen som startade

under 2023 och har fortlöpt under 2024.

För att stötta unga och därtill bidra till växtkraft inom

svensk företagande, har vi fortsatt vårt långa samarbete

med Ung Företagsamhet (UF) där vi är silversponsor och

bland annat utser ”Årets affärsplan”. Svea sponsrar även

föreningen Unga Aktie sparare. Svea har under 2024 även

fortsatt varit engagerade inom idrott och föreningsliv, där

vi bland annat sponsrat Sollentuna Fotboll och AIK. Sponsor-

skapet har omfattat stöd för såväl damfotboll, knattelag och

lag för funktionsvarierade, så som till exempel AIK United.

Sist men inte minst har Svea under året anordnat aktiviteter

kopplat till Bröstcancerdagen och Mustaschkampen, för att

Hållbarhetsrapport

uppmärksamma och stötta kampen mot cancer. Under de

aktuella dagarna skänkte Svea en viss summa pengar till

bröstcancerförbundet eller prostatacancer fonden för varje

medarbetare som kom till jobbet klädd i rosa respektive blått.

Utbildning

Svea har under året genomfört interna utbildningar inom

områdena Privacy/GDPR, informationssäkerhet, Anti Bribery

and Corruption, hållbarhet och vår uppförandekod. Alla

utbildningar är obligatoriska för våra medarbetare. Även

ett antal lärarledda utbildningar för mindre grupper har

genomförts inom diverse områden, så som penningtvätt,

Governance liksom intern styrning och kontroll. Därtill har

ett antal fördjupande e-learnings genomförts inom områdena

intresse konflikter, penningtvätt och bedrägerier.

Med anledning av det löpande arbetet med implementation

av CSRD, har såväl hållbarhetskommittén och chefsgruppen

som styrelsen fått genomgångar av det genomförda arbetet

för att bidra till en förståelse för såväl hållbarhet som inne-

börden av kraven i CSRD. Därtill har två workshops genomförts

inom ramen för arbetsgrupperna för klimatförändringar och

den egna arbetskraften, för att öka kunskaperna om de håll-

barhetsaspekter kopplat till klimat och den egna arbets-

kraftens välmående samt vilken information Svea förväntas

upplysa om i den framtida hållbarhetsrapporten.

Kunskapsdelning till omvärlden

På Svea ser vi det som vårt uppdrag att sprida kunskap inom

vårt verksamhetsområde och bidra till kompetens hos

allmänheten. På så sätt kan vi bidra till att våra kunder fattar

goda affärsbeslut, vilket får en positiv effekt för såväl indivi-

derna ifråga som för samhället i stort. Därför erbjuder vi ett

brett utbud av artiklar, webbinarier och poddar som tas fram

i samarbete med kunder och partners. Genom vår hemsida

www.svea.com finns massor av intressanta artiklar och web-

binarier att ta del av för att lära sig mer om ekonomi. Under

året har även en del artiklar och webbinarier med olika

teman inom hållbarhet publicerats. I podden E-handel 360,

ett samarbete mellan Svea och Prisjakt, pratar vi om allt kring

e-handel. I de tre första avsnitten djupdyker vi i hållbarhet

– ett högaktuellt ämne där många e-handlare står inför stora

förändringar för att möte konsumenternas växande krav.

Poddar

Hållbarhet: Best practice, affärsnyttan

och bolagen som lyckas

Elgiganten: Begagnade mobiler, ambitiösa

mål och hållbar tillväxt

Framtidens e-handel: Hållbarhet, konsumentkrav

och lågprisjättar

Green Friday med Sofie Saberski på Naturkompaniet

Artiklar

Så påverkas ekonomin av att gå ner i arbetstid

Sveas utredare varnar för bedrägerier

– och tipsar hur du kan skydda dig

2 av 5 e-handlare avstår Black Friday

– dålig lönsamhet är främsta skälet

Webbinarier

Svea Talks – Impact, AI och entreprenörskap

Vi erbjuder ett brett utbud av artiklar, webbinarier och poddar som tas fram i samarbete med kunder och partners.

Hållbarhetsrapport

Hälsa

En hälsosam arbetsplats med balans mellan arbete och fritid

är en förutsättning för att vara en attraktiv arbetsgivare. Vi

har fortsatt under 2024 att subventionera motionslopp – så

som Blodomloppet, Midnattsloppet och Göteborgsvarvet – med

stor uppslutning. Stegtävlingar eller digitala föreläsningar är

exempel på aktiviteter i hälsoappen som alla Sveas anställda

har tillgång till. Vi har utbildning för ledare i hälso aktiviteter

och stöd och vår omfattande hälso försäkring syftar till att före-

bygga ohälsa genom att snabbt kunna få hjälp. Med friskvårds-

bidraget vill vi främja träning, återhämtning och balans.

Mentorprogram

Vi har under hösten 2024 startat upp ett nytt mentorprogram

för våra anställda. Det är en unik möjlighet för både mentor

och adept att växa och utvecklas tillsammans. Programmet

syftar till att stärka en kultur av kunskapsdelning och att främja

individuell utveckling och ledarskap på Svea.

Medarbetarundersökning

Under 2024 har Svea i Sverige genomfört en medarbetarunder-

sökning med hjälp av verktyget Brilliant. Verktyget medför

en möjlighet för medarbetare att bli hörda och ha en aktiv

del i vidareutvecklingen av Sveas arbetsmiljö, och att belysa

eventuella områden där vi som bolag behöver utvecklas och

blir starkare. Resultaten på medarbetarundersökningarna följs

upp, och i år hölls en heldag med ledarutveckling med fokus

på feedbackkultur och målsättning eftersom dessa två utveck-

lingsområden kom upp i tidigare års medarbetarundersökning.

Sveas eNPS (Employee Net Promoter Score) för Sverige,

Norge och Finland, visar på ett resultat om 45. Det är ett posi-

tivt resultat som visar hur attraktiv Svea upplevs som arbets-

givare och att medarbetare i hög grad skulle rekommendera

Svea som arbetsgivare till en vän eller bekant. Något som vi är

mycket stolta över att berätta är att Svea Finland certifierats

som ”a Great Place to Work”. Svea hamnade på andra plats i

den finska Great Place to Work Survey inom kategorin stora

bolag. Du kan läsa mer om Great Place to work på

https://greatplacetowork.se/.

Utveckling och stöd för ledare

För att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare är en av förut-

sättningarna ett starkt ledarskap med närvaro och engagemang

i verksamheten. Svea arrangerar därför månatliga ledarpulsar,

kvartalsvisa ledarfrukostar och årliga ledarforum i syfte att

löpande dela erfarenheter, ge stöd och omvärldsbevaka i

ledarfrågor.

Hållbarhetsrapport

Hållbarhetsrisker

Risker för negativ påverkan på miljö, sociala faktorer eller styrning finns inom alla företag och är

vitalt att analysera. Att identifiera, hantera och även förebygga sådana risker är ett viktigt moment

för att stärka hållbarhetsarbetet och på bästa sätt kunna bidra till en hållbar utveckling. I tabellen

nedan finner du sådan potentiell negativ påverkan på miljö, sociala frågor och styrning som det kan

finnas risk för kopplat till Sveas verksamhet.

Risker för negativ påverkan på omvärlden

Tema Riskbeskrivning Potentiella effekter Styrning

Miljö

Miljö Risk för utsläpp eller andra

miljöskadliga aktiviteter inom

verksamheten eller hos dess

leverantörer och kunder.

Negativ påverkan på miljön

genom till exempel utsläpp av

växthusgaser genom till exem-

pel finansieringsverksamheten.

Etablering av arbetsgrupp med uppdrag

att utarbeta målsättningar och arbets-

metoder för minskad klimatpåverkan.

Mål och nyckeltal kopplat till bilflotta

samt strävan om minskad resursanvänd-

ning och annan negativ påverkan i

hållbarhets policy och uppförandekod.

Sociala frågor & mänskliga rättigheter

Ansvarsfull

kreditgivning

Risk för brister i kreditbedöm-

ningsprocesser och/ eller fel-

aktig regelefterlevnad.

Hög skuldsättning hos låntagare

och sämre levnadsförhållanden

för privatkunder.

Arbeta aktivt med god affärsetik, mått-

full marknadsföring och kompetens-

utveckling.

Datasäkerhet Risk för brister i hantering av

personuppgifter och/eller

företags information.

Informations- och dataläckage

och skada för den personliga

integriteten eller ökad sårbar-

het mot finansiell brottslighet.

Kontinuerligt arbete med att bibehålla

hög säkerhetsnivå inom IT-området och

obligatoriska utbildningar för alla

anställda.

Hälsa &

arbetsmiljö

Risk för brister i den fysiska

eller psykosociala arbets-

miljön.

Kan leda till hög sjukfrånvaro,

hög personalomsättning, skada

på arbetsgivarvarumärket vilket

kan försvåra möjligheten att

attrahera ny kompetens.

Bidra till friskare individer genom hälso-

främjande aktiviteter, arbetsmiljöunder-

sökning och god arbetsmiljö, utbild-

ningar och instruktioner (däribland

Instruktion för arbetsmiljöarbetet och

instruktion för brandskydd).

Mångfald/

jämställdhet

Risk för kränkande särbe-

handling eller exkluderade

sociala förhållanden.

Minskad trivsel och välmående

hos arbetstagare och minskad

mångfald.

Öppet affärsklimat, inkludering, med-

arbetarsamtal och medarbetarunder-

sökningar. Policys (däribland Instruktion

mot kränkande särbehandling, hållbar-

hetspolicy och uppförandekod), noll-

tolerans och kontinuerlig successions-

planering.

Mänskliga

rättigheter

Risk för incidenter kopplat till

mänskliga rättigheter inom

den egna verksamheten, hos

leverantörer eller kunder.

Ökad social utsatthet, bibehål-

len eller förvärrad orättvisa och/

eller inhumana förhållanden

som bidrar till mänskligt lidande

på individ- och/eller gruppnivå.

Uppförandekod, ökad kännedom om

kunder och leverantörer och utbildning.

Styrningsrelaterade frågor

Antikorruption,

motverkande av

penningtvätt och

terrorism och

annan brottslighet.

Risk för att bankens produk-

ter och tjänster utnyttjat i

kriminellt syfte, främst

bedrägerier, penning tvätt

och korruption.

Ekonomiska förluster hos

kunder eller för samhället och

minskat förtroende för den

finansiella sektorns integritet.

Policys (däribland Policy for Anti Bribery

and Corruption, Policy for Anti Money

Laundering och Anti Fraud Policy), god

kundkännedom, uppdaterade system

och visselblåsarfunktion.

Vi har under 2024 även genomfört en dubbel väsentlighets-

analys för att förbereda oss inför kommande rapportering

enligt lagkraven i CSRD, där vi även beaktat hållbarhetsrisker

enligt definitionen i CSRD. Det innebär att vi har belyst möjliga

finansiella effekter för Svea kopplat till hållbarhets relaterade

risker. Resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen,

och fokus på risker som kan leda till finansiella effekter,

kommer att valideras under 2025 och presenteras i 2025

års hållbarhetsrapport

Hållbarhetsrapport

Nyckeltal

Personalomsättning 2024 2023 2022

Personalomsättning % 10% 15% 17%

Målsättning < 14%

Sjukfrånvaro 2024 2023 2022

Sjukfrånvaro % 4% 5% 5%

Målsättning < 5%

Fördelning kvinnor och män 2024 2023 2022

Kvinnor 55% 56% 55%

Män 45% 44% 45%

Målsättning 50/50

Åldersfördelning % 2024 2023 2022

Ålder yngre än 30 år 21% 22% 29%

Ålder 31–50 år 55% 54% 49%

Ålder mer än 51 år 25% 24% 22%

Målsättning: En så jämn fördelning som möjligt mellan åldersgrupperna

Tjänstebilar, el och hybrid 2024 2023 2022

% av tjänstebilspool 60% 42% 44%

Målsättningen: Till utgången av 2024 ha > 60% andel el och hybrid

eNPS – Employee Net Promoter Score

” Vårt fokus på värderingsarbete

skapar bättre tjänster, produkter

och relationer med våra kunder

och ökar värdet i deras affärer”

Hållbarhetsrapport

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Svea Bank AB (publ), org nr

556158-7634 avger härmed årsredovisning och koncernredovisning

för verksamhetsåret 2024.

Verksamhet

Svea Bank AB bedriver, med tillstånd av Finansinspektionen,

finansieringsverksamhet enligt lagen (2004:297) om bank-

och finansieringsrörelse (LBF). Koncernen erbjuder även

administrativa tjänster.

Koncernens affärsidé är att genom personlig service

erbjuda marknaden effektiva och anpassade lösningar inom

verksamhetsområdena företag, privat, betallösningar samt

inkasso och administrativa tjänster. Inom ramen för affärsidén

erbjuds följande tjänster: Factoring, fakturaköp, abonnemangs-

finansiering, leasing, kontokrediter, företags- och fastighets-

lån, kredit- och debetkort, BaaS, privatlån, bolån, skuldfinan-

siering, sparkonton, köp och utgivning av kreditförsämrade

fordringar, inkasso, billing, momsåtervinning, kreditinformation

samt betal lösningar för e-handel, mobil och butik.

Finansiella tjänster erbjuds av den konsoliderade situationen

som består av Svea Bank AB med filialerna Svea Bank AB filial

i Norge och Svea Bank AB filial i Finland samt de rörelse-

drivande dotterbolagen Svea Finance AS, Svea Finans A/S, Svea

Finans Nederland BV, Svea Credit BV, Svea Finans AG, Svea

Payments OY, MoneyGo AB, FMS Financial Management

Solutions GmbH, Svea Investments Inc, Zlantar of Sweden AB,

Svea Rahoitus OY, Svea Kredit ApS samt Svea Ekonomi Cyprus

Limited och dess dotterbolag i Östeuropa. Underkoncernen i

Cypern bedriver portföljverksamhet (köp av kreditförsämrade

fordringar samt indrivning av dessa).

Administrativa tjänster erbjuds av de rörelsedrivande

koncern företagen Svea Billing Services AB, Svea VAT Adviser

AB, Svea Financial Services AB, Svea Ekonomi DOO Belgrade,

PayGround AB samt via intresse företaget Stidner Complete AB.

Inkassoverksamheten bedrivs i underkoncernen Svea Inkasso

AB med de rörelsedrivande dotterbolagen Svea Finans AS, Svea

Inkasso A/S, CMS Collection GmbH, Svea Perintä OY med dotter-

bolaget Svea Inkasso OÜ samt i Öst europa genom underkon-

cernen Creditexpress Group BV.

Koncernen bedriver verksamhet i Norden samt delar av

övriga Europa och är en av de största inom finansiering, admi-

nistration och inkasso. Moderbolaget utgör en betydande del

av koncernen, vilket framgår av flerårsöver sikten på sidan 33.

Risker och riskhantering

Riskhantering

Riskexponering är en integrerad del av all finansiell verk samhet

och innebär att Banken exponeras för kredit-, likviditets-,

marknads-, affärs- och operativa risker. För mer detaljerad

information om risk- och kapitalhantering se även not K42

samt Pelare 3 rapport på www.svea.com.

Koncernen har ett robust ramverk för risk, likviditets- och

kapitalhantering med syfte att säkerställa regelefterlevnad

och skydda koncernens finansiella ställning. Ramverket

utvecklas kontinuerligt för att beakta omvärldsfaktorer i

form av rådande marknadstrender, nya regleringar samt för

att upptäcka nya risker.

Risker och osäkerhetsfaktorer

Mot bakgrund av ökande geopolitiska risker och ekonomisk

osäkerhet under 2024, fortsatte utvecklingen i omvärlden att

driva risker inom flera riskområden, både finansiella och icke-

finansiella. Inom icke-finansiella risker har vi främst sett det

genom ett ökande antal cyberattacker riktade mot företag

och finansinstitut. Påverkan på Banken har varit begränsad

och koncernen har under året fortsatt arbetet med att stärka

förmågan inom området digital operativ motståndskraft

genom implementeringen av ny lagstiftning (DORA).

Under 2024 började den negativa globala makroekonomiska

utvecklingen att mattas av varpå många centralbanker valde

att sänka sina styrräntor som ett svar på nedåtgående infla-

tionstrender. Trots detta kvarstår viss osäkerhet kring framtida

ekonomiska utveckling och räntedynamik.

Verksamheten i Ryssland, och det bestämmande inflytandet,

har begränsats väsentligt sedan krigets start. De ryska dotter-

bolagen har i enlighet med IFRS därför avkonsoliderats per

den 31 december 2024.

Koncernens totala exponering i Ryssland uppgick per den

31 december 2024, efter avkonsolidering, till 420 MSEK

(1 035) varav utlåning till de numera avkonsoliderade ryska

dotterbolagen uppgick till 381 MSEK.

Möjligheten att överföra finansiella tillgångar ut ur Ryssland

är fortsatt starkt begränsad och utgör en osäkerhet. Den tidigare

exponeringen avseende främst utlåning till kreditinstitut har till

följd av avkonsolideringen ersatts av en exponering i huvudsak

hänförlig till en återstående lånefordran på dotterbolagen,

vilken med hänsyn till möjliga överföringar, har redo visats till

upplupet anskaffningsvärde enligt IFRS 9.

Även om situationen är osäker och det finns en risk för ytter

ligare framtida nedskrivningar är bedömningen att resterande

del av koncernen är stabil och att effekten inte skulle ha en

betydande påverkan på den kvarvarande verksamheten eller

kapitalsituationen.

Hållbarhetsrisker

Att beakta relevanta hållbarhetsrisker bidrar till ökad mot-

ståndskraft hos Banken som företag och i förlängningen

resiliens mot till exempel effekter av klimatförändringarna

inom den finansiella sektorn i Europa.

Under året har en dubbel väsentlighetsanalys genomförts

för att förbereda oss inför kommande rapportering enligt

lagkraven i CSRD, där vi även beaktat hållbarhetsrisker enligt

definitionen i CSRD. Det innebär att vi har belyst möjliga finan-

siella effekter för Banken kopplat till hållbarhetsrelaterade

risker. Resultatet av analysen med fokus på risker som kan

leda till finansiella effekter, kommer att valideras under 2025.

Förvaltningsberättelse

Väsentliga händelser under året

I februari erhölls beslut från Finansinspektionen (FI) avseende

särskilt kapitalkrav och pelare 2-vägledning för den konsoli-

derade situationen. Beslutet avseende koncentrationsrisk för

kreditrisk samt ränterisker var i linje med Bankens internt

bedömda kapitalbaskrav. Pelare 2-vägledningen uppgick till

0% av totalt riskvägt exponerings-belopp och 0,15% av totalt

exponeringsbelopp för bruttosoliditet.

I juni emitterades nya efterställda Tier 2- obligationer om

300 MSEK med en rörlig kupong om 3m STIBOR + 6,75%. I juni

förtidsinlöstes även de Tier 2-obligationer om 300 MSEK som

emitterades i juni 2019.

Finansinspektionen beslutade under 2022 att tilldela

banken en anmärkning och sanktionsavgift om 45 MSEK

för att Banken inte ansågs följa konsumentkreditlagen,

beträffande insamling av tillräckliga uppgifter som grund

vid kreditprövningar och därmed kunna bedöma konsumen-

ternas återbetalningsförmåga.

Banken överklagade till förvaltningsrätten som gick på

Bankens linje och Finansinspektionen (FI) överklagade i sin

tur vidare till kammarrätten, som i september 2024 gav FI rätt.

Banken överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen, som

i december 2024 beslutade att inte meddela prövningstill-

stånd. Sanktionsavgiften har därför flyttats från avsättningar

till övriga skulder och betalats i början av 2025.

Per den 31 december bedömde Bankens styrelse att Banken

inte längre kan konsolidera de ryska dotterbolagen enligt

IFRS. Beslutet innebar att koncernen per den 31 december

2024 fick en engångseffekt i resultatet från avkonsoliderade

verksamheter om -630 MSEK. Därutöver återfördes -186 MSEK

till resultatet som tidigare redovisats som omräkningsdiffe-

renser inom eget kapital. Effekten på kapitalsituationen är

marginell då Banken sedan tidigare avsatt extra kapital inom

ramen för Pelare 2.

I maj 2023 inledde Finansinspektionen (FI) en undersökning

av hur Svea Bank och två andra svenska banker efterlever

penningtvättsregelverket i företagens allmänna riskbedöm-

ning, riskbedömning av kunder och åtgärder för kundkänne-

dom. Ärendets handläggning har sedan dess fortlöpt och

Banken mottog den 16 december 2024 en begäran om ytt-

rande från FI. Banken besvarade begäran, som är den sista

inlagan enligt den ordinarie processordningen för denna

typ av ärenden, den 31 januari 2025. FI:s beslut i ärendet

förväntas under 2025.

Verksamhetens utveckling

Verksamheten exklusive de avkonsoliderade ryska verksam-

heterna beskrivs nedan och vidare som den ”kvarvarande”

verksamheten.

Den kvarvarande finansiella verksamheten har under året

haft en positiv utveckling av såväl rörelseintäkter som rörelse-

resultat jämfört med föregående år, samtidigt som kredit-

förlusterna är lägre. Den positiva utvecklingen är främst

driven av verksamheten i moderbolaget inklusive filialerna

i Norge och Finland. Den kvarvarande portföljverksamheten

i Östeuropa avseende köpta kreditförsämrade fordringar har

genererat en bra avkastning, även om den är något lägre än

föregående år. Utlåning och inlåning till såväl privatpersoner

som företag har visat en stark tillväxt under året.

Den kvarvarande inkassoverksamheten har under året haft

en fortsatt positiv utveckling av såväl rörelseintäkter som

rörelseresultat jämfört med föregående år, drivet framförallt

av verksamheterna i Sverige och Danmark.

Kreditförluster

Kreditförlusterna för perioden har minskat jämfört med före-

gående år och är därmed tillbaka på normala nivåer. Årets

kreditförluster var i linje med förväntan, med undantag för

en extra reservering om 50 MSEK hänförlig till en lånefordran

på ett av de avkonsoliderade ryska dotterbolagen.

Kreditförlustreserveringarna har ökat i samtliga tre steg

under året. I steg 1 beror det främst på reserveringar för för-

väntade framtida kreditförluster hänförliga till nyutlåning.

Reserveringarna i steg 3 har som förväntat stabiliserats inom

både privat- och företagsutlåningen, medan bortskrivning-

arna har ökat till följd av fallerade exponeringar som bedöms

osannolika att inkassera.

Förvaltningsberättelse

Finansiell översikt

Den finansiella översikten avser kvarvarande verksamhet.

Avkonsoliderade dotterbolag, som klassificerats som avveck-

lad verksamhet i enlighet med IFRS Redovisningsstandarder,

har brutits ut från resultaträkningen för 2024 samt omräknats

för 2023. Tillgångar och skulder från avkonsoliderad verksam-

het har bortbokats i 2024 års siffror men ingår i 2023 års siffror.

Intäkter

Rörelsens intäkter uppgick i koncernen till 4 665,4 MSEK

(4 172,6) och i moderbolaget till 4 655,9 MSEK (4 036,2). Del

av posten nettoresultat av finansiella transaktioner avser

jämförelsestörande omvärderingar och realisationsresultat

avseende onoterade aktieinnehav vilka uppgick i koncernen

till 293,4 MSEK (227,8). Rörelsens intäkter justerat för jäm-

förelsestörande poster uppgick i koncernen till 4 372,0 MSEK

(3 944,8).

Del av posten nettoresultat av finansiella transaktioner

avser också valutakurseffekter vilka uppgick i koncernen till

-35,5 MSEK (-51,8).

Kostnader

Rörelsens kostnader uppgick i koncernen till 3 036,9 MSEK

(3 037,8) och i moderbolaget till 2 738,9 MSEK (2 629,6).

Kreditförluster

Kreditförluster, netto uppgick i koncernen till 782,3 MSEK

(983,0) och i moderbolaget till 657,6 MSEK (889,3). Kredit-

förlustnivån uppgick i koncernen till 2,5% (3,6%) och i moder-

bolaget till 2,1% (3,3%).

Nedskrivningsvinster/-förluster

Nedskrivningsvinster/-förluster uppgick netto i koncernen till

113,1 MSEK (215,0) och i moderbolaget till -89,7 MSEK (28,2).

Posten är hänförlig till portföljer av köpta kreditförsämrade

fordringar som har presterat ett bättre respektive sämre

kassaflöde än förväntat samt till omvärderingar av framtida

förväntade kassaflöden i portföljerna.

Resultat

Rörelseresultatet uppgick i koncernen till 959,3 MSEK (366,8)

och i moderbolaget till 1 032,4 MSEK (449,0). Rörelseresultatet

justerat för jämförelsestörande omvärderingar och realisations-

resultat avseende onoterade aktieinnehav i koncernen uppgick

till 665,9 MSEK (139,0).

Övrigt totalresultat

Övrigt totalresultat uppgick i koncernen till 281,2 MSEK

(-63,5) och i moderbolaget till 179,3 MSEK (32,1). Övrigt total-

resultat har påverkats av värdeförändringar och realisations-

resultat avseende noterade aktieinnehav, vilka uppgick i

koncernen till 180,5 MSEK (35,3) efter skatt. Övrigt totalresultat

inkluderar även en positiv omräkningseffekt för utländska

verksamheter och uppgick i koncernen till 100,8 MSEK (-98,8)

varav återförd omräkningsdifferens för avkonsoliderade verk-

samheter 2024 uppgick till 186,2 MSEK.

Totalresultat

Totalresultatet uppgick i koncernen till 574,0 MSEK (465,4)

och i moderbolaget till 1 231,5 MSEK (459,8).

Utlåning

Utlåning till allmänheten uppgick per den 31 december 2024

i koncernen till 33 712,5 MSEK (29 407,8) och i moderbolaget

till 32 813,3 MSEK (28 658,6).

Finansiering

Koncernens utlåning till allmänheten är finansierad genom

inlåning från allmänheten, egna verksamheten, andra kredit-

institut och obligationslån.

Inlåningen från allmänheten per den 31 december 2024 i

koncernen uppgick till 39 160,5 MSEK (36 168,9) och i moder-

bolaget till 38 891,5 MSEK (35 882,0). Skulder till kreditinstitut

per den 31 december 2024 i koncernen uppgick till 0,0 MSEK

(265,2) och i moderbolaget till 0,0 MSEK (265,2).

De efterställda obligationslånen uppgick i koncernen

till nominellt 1 200,0 MSEK (1 200,0) och i moderbolaget till

1 200,0 MSEK (1 200,0) varav 600 MSEK (600,0) avser primär-

kapitalinstrument klassificerat som eget kapital i såväl kon-

cernen som moderbolaget.

Moderbolaget är även finansierat genom konvertibellån,

vilka uppgick till nominellt 200,0 MSEK (200,0).

Likviditet

Kassa- och banktillgodohavanden, med tillägg för beviljade

men ej utnyttjade krediter uppgick per den 31 december 2024

i koncernen till 6 342,4 MSEK (8 512,3) och i moderbolaget till

5 058,3 MSEK (6 580,8). Likviditeten inklusive placering hos

Riksbanken, i statspapper, marknadsnoterade obligationer

och andra värdepapper uppgick per den 31 december 2024 i

koncernen till 8 353,7 MSEK (10 266,5) och i moder bolaget

till 7 069,6 MSEK (8 335,0). Per den 31 december 2024 hade

avkonsolideringen en negativ effekt på banktillgodohavanden

om 778,8 MSEK. Banktillgodohavanden i Ryssland per den

31 december 2023 uppgick till 598,2 MSEK.

Investeringar

Årets investeringar i immateriella och materiella tillgångar

uppgick i koncernen till 56,4 MSEK (49,2) och i moderbolaget

till 785,1 MSEK (866,7).

Förvärv och avyttringar

I juni avyttrades det vilande dotterbolaget Nosyap AB (tidigare

Payson AB). I juli förvärvades det finansiella danska bolaget

Unilån ApS. Efter tillträdet genomfördes ett namnbyte till Svea

Kredit ApS. I november likviderades det finska administrativa

dotterbolaget RegTech AB OY och i december likviderades det

finska administrativa dotterbolaget Svea Development OY.

Verksamheterna har flyttats till moderbolagets finska filial.

Förvaltningsberättelse

Avkonsoliderade verksamheter

Per den sista december togs beslut om att inte längre konsoli-

dera de ryska dotterbolagen, då de krav som ställs i IFRS 10

inte längre anses vara uppfyllda, se vidare not K2.

Personal

Medelantalet årsanställda uppgick i koncernen till 2 315

personer (2 291) och i moderbolaget till 1 002 personer (956).

Antalet anställda uppgick per den 31 december 2024 i kon-

cernen till 2 322 personer (2 308) och i moderbolaget till

1 028 personer (976).

Berednings- och beslutsprocesser för ersättningar och

förmåner för nyckelpersoner i ledande ställning inklusive

styrelsen framgår av not K10.

Närståendetransaktioner

Karaktären och omfattningen av transaktioner med när-

stående framgår av årsredovisningen, se not K45 och M45.

Inga väsentliga transaktioner med närstående i övrigt har

ägt rum under perioden.

Kapitaltäckning

Det europeiska regelverket CRR/CRD innebär krav på kompo-

nenterna i kapitalbasen med högst kvalitet; kärnprimärkapita-

let och primärkapitalet. Utöver minimikapitalkraven tillkom-

mer en kapitalkonserveringsbuffert på 2,50% och i vissa

länder tillkommer även en kontracyklisk buffert.

Styrelsen har vidare beslutat att kapitalrelationerna bör

överstiga de regulatoriska kraven med 1,00% -enhet.

Minimikapitalkravet för kärnprimärkapitalrelationen

upp går till 4,50%, primärkapitalrelationen till 6,00% och den

totala kapitalrelationen till 8,00%.

I den konsoliderade situationen uppgick per den 31 decem-

ber 2024 kapitalkravet inklusive buffertkrav för kärnprimär-

kapitalrelationen till 9,23%, primärkapitalrelationen till 10,92%

och den totala kapitalrelationen till 13,18%.

I moderbolaget uppgick per den 31 december 2024

kapital kravet inklusive buffertkrav för kärnprimärkapital-

relationen till 9,05%, primärkapitalrelationen till 10,70% och

den totala kapitalrelationen till 12,90%.

Kapitalkravet är beräknat i enlighet med lagstadgat mini-

mikrav enligt pelare I för kreditrisk, marknadsrisk, operativ

risk och kreditvärdighetsjusteringsrisk, krav enligt pelare II

och samlade buffertkrav.

I den konsoliderade situationen uppgick per den 31 dec-

ember 2024 kärnprimärkapitalrelationen till 11,79% (13,16%),

primär kapitalrelationen till 13,22% (14,68%) och den totala

kapitalrelationen till 14,63% (16,20%).

Avkonsolideringen av de ryska dotterbolagen påverkade

kapitalrelationerna i den konsoliderade situationen med ca

-1 % -enhet, men hade endast en marginell effekt på över-

skott av kapital eftersom Banken hade satt av extra kapital

om 450 MSEK inom ramen för Pelare 2 i enlighet med bola-

gets internt bedömda kapitalbehov.

I moderbolaget uppgick per den 31 december 2024 kärn-

primärkapitalrelationen till 12,18% (12,14%), primärkapital-

relationen till 13,62% (13,75%) och den totala kapitalrela-

tionen till 15,05% (15,37%).

För mer information om risk- och kapitalhantering se not

K42 och K43.

Framtida utveckling

Med ett fortsatt fokus på att växa lönsamt genom att begränsa

kostnadsökningar samt att behålla den befintliga kreditför-

lustnivån, förväntas koncernen leverera ett fortsatt positivt

resultat och kassaflöde med ett något högre rörelseresultat

2025. Även koncernens in- och utlåning beräknas öka.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen och verkställande direktören i bolaget föreslår att

förfogande stående vinstmedel:

Fond för verkligt värde 136 243 539

Överkursfond 59 499 500

Balanserad vinst 4 541 113 125

Årets resultat 1 052 127 168

Summa 5 788 983 331

Disponeras enligt följande:

Utdelas till aktieägarna (1 567 200

aktier x 31,90 (kronor per aktie) 50 000 000

Balanseras i ny räkning 5 738 983 331

Summa 5 788 983 331

Styrelsen föreslår att utdelning lämnas med 50 000 000

kronor, vilket motsvarar 31,90 kronor per aktie. Styrelsen

före slår att årsstämman den 13 maj 2025 bemyndigar styrel-

sen att besluta om betalningsdag.

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora expone-

ringar innebär att bolaget vid varje tidpunkt skall ha en kapital-

bas som minst motsvarar bolagets internt bedömda kapital-

behov, dvs summan av kapitalkraven för kreditrisker, mark-

nadsrisker och operativa risker samt dessutom för ytterligare

identifierade risker i verksamheten i enlighet med bolagets

interna kapital- och likviditetsutvärderingspolicy (IKLU). Kapital-

basen i den konsoliderade situationen uppgår efter föreslagen

vinstdisposition till 6 172 MSEK och dess internt bedömda

kapitalbehov till 5 561 MSEK. Av fritt eget kapital, som enligt

förslaget till vinstdisposition balanseras i ny räkning, är därför

5 177 MSEK inte utdelningsbart. Specifikation av posterna

framgår av not K43.

Styrelsen och verkställande direktören anser att den före-

slagna vinstutdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav

som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på stor-

leken av det egna kapitalet samt bolagets konsoliderings-

behov, likviditet och ställning i övrigt.

Yttrandet ska ses mot bakgrund av den information som

framgår av årsredovisningen.

Beträffande koncernens och moderbolagets resultat och

ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och

balansräkningar med tillhörande tilläggsupplysningar och

bokslutskommentarer.

Förvaltningsberättelse

Bolagsstyrningsrapport

Svea Bank AB är ett bankaktiebolag med säte i Stockholm.

Denna bolagsstyrningsrapport är upprättad enligt årsredo-

visnings lagen och ger en sammanfattande beskrivning över

Svea Bank AB:s styrning under verksamhetsåret 2024. Svea Bank

har en styrmodell där ansvaret är fördelat mellan styrelsen

och de tre försvarslinjerna; linjeorganisationen (1:a försvars-

linjen), Riskkontrollfunktionen och Compliancefunktionen

(2:a försvars linjen) och Internrevision (3:e försvarslinjen).

Direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget

Banken ägs av Lennart Ågren, varav 96,99% utgörs av direkt

ägande och 3,01% av indirekt ägande via bolaget SAEVS AB.

Det finns inga begränsningar i fråga om hur många röster

varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.

Styrelse

Ledamöter väljs årligen på årsstämman för tiden intill slutet

av den första årsstämman som hålls efter det år då styrelse-

ledamoten utsågs. Det finns inga av årsstämman lämnade

bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut

nya aktier eller förvärva egna aktier. Styrelsens arbets ordning

är upprättad enligt aktiebolagslagens krav. Arbetsordningen

med bilagor utgör ett komplement och stöd för tillämpning

av aktiebolagslagen och de övriga lagarna, regelverk och

rekommendationer som ska tillämpas inom bolaget. Varje år

ses arbetsordningen över och uppdateras vid behov. Styrelsen

har under året haft 33 styrelsemöten. Styrelsematerialet delas

ut cirka en vecka före mötesdagen och innehåller skriftliga

underlag med kommentarer till sammanträdets ärenden.

Med kallelsen bifogas en dagordning som beskriver varje

ärendes karaktär och omfattning. Samtliga möten protokoll-

förs och innehåller även diskussioner, åtgärder och beslut.

Styrelsen i sin helhet ansvarar för revisionsfrågor och stämmo-

vald revisor deltar på minst ett styrelsemöte varje år.

Styrelsen är ytterst ansvarig för att begränsa och följa upp

bankens och koncernens risker samt fastställa bankens (inklu-

sive filialerna i Norge och Finland) respektive konsoliderade

situationens kapitaltäckningsmål. Inom Svea Bank mäts och

redovisas risker enligt enhetliga principer och policys som

fastställs och revideras av styrelsen årligen. Styrelsen beslutar

om policys bland annat för kredit-, likviditets-, marknads-,

affärs- och operativa risker samt policy för den interna

kapital- och likviditetsutvärderingen (IKLU) som revideras

minst en gång om året. Styrelsen följer löpande riskernas

utveckling och övervakar att de nivåer för riskaptit som

styrelsen beslutat inte överskrids.

Banken har etablerat ett effektivt ramverk för riskaptiter

omfattande koncernens samtliga relevanta risker. För respektive

risk har riskaptiter fastställts av styrelsen. Kvalitativa riskaptiter

kombineras även av kvantitativa aptitmått samt toleransnivåer.

Styrelsen ska löpande, genom uppföljning och rapportering från

Riskkontrollfunktionen, utvärdera verksamhetens efterlevnad av

fastställda riskaptiter. Ramverket och tillika riskaptitnivåernas

relevans ska löpande utvärderas, och vid behov uppdateras eller

revideras av styrelsen.

Intern styrning och kontroll

Banken har ett stort ansvar gentemot de kunder vars pengar

man hanterar. Den stora mängden transaktioner gör att även

små felaktigheter kan få stora ekonomiska konsekvenser.

Bankens och den koncernens verksamhet måste därför drivas

med en god styrning och kontroll. Kvalitets- och säkerhets-

frågor inom alla funktioner ska stå i fokus. Personal från alla

avdelningar är engagerade i arbetet för att nå och bibehålla

denna standard. Med intern styrning och kontroll menas

bankens och koncernens organisation och alla de rutiner som

syftar till att säkerställa en korrekt och fullständig uppföljning

och rapportering samt att banken och koncernens resurser

disponeras i enlighet med styrelsens och verkställande direk-

törens intentioner.

Riskkontroll

Riskkontrollfunktionen är en oberoende kontrollfunktion som

ansvarar för löpande kontroll av att banken och koncernens

risker ligger inom beslutade ramar samt att linjeorganisationen

identifierar och hanterar riskerna i verksamheten på avsett

sätt. Detta innebär också att rapportera relevant riskinforma-

tion till ledning och styrelse. Arbetsplan och prioritering av

arbetets inriktning fastställs årligen av styrelsen. Funktionen

ansvarar även för att validera bankens interna kapital- och

likviditetsutvärdering och ge råd kring riskkontrollfrågor

samt att fortbilda personalen. Funktionen leds av Head of Risk

Control och omfattar ett nätverk av Risk officers i filialerna

och de större dotterföretagen i den konsoliderade situationen.

Ledamot Befattning Invald Född Mötesnärvaro

Oberoende av

bolaget och

bolagets ledning

Oberoende av

bolagets ägare

Anders Lidefelt Ordförande 2019 1959 33/33 Nej Ja

Lennart Ågren Ledamot 2016 1951 29/33 Nej Nej

Anders Ingler Ledamot 2021 1950 28/33 Ja Ja

Mats Hellström Ledamot 2021 1959 30/33 Ja Ja

Anna Frick Ledamot 2021 1968 31/33 Ja Ja

Kenneth Nilsson Ledamot 2024 1962 12/33 Ja Ja

Johanna Palm Ledamot 2024 1977 2/33 Ja Ja

Förvaltningsberättelse

Compliance

Compliancefunktionen är en oberoende funktion som kon-

trollerar efterlevnad av såväl externa som interna regelverk.

Funktionen leds av Head of Compliance och omfattar ett

nätverk av Compliance Officers i filialerna och de större

dotterföretagen i den konsoliderade situationen. Denna

organisation har till sin huvuduppgift att ge råd och stöd till

verksamheten, utföra granskningar och kartläggningar, vilka

rapporteras till styrelse och ledning, informera och kommuni-

cera kring nya regelverk. Arbetsplan och prioritering av arbetets

inriktning fastställs årligen av styrelsen.

Internrevision

Internrevision är en oberoende granskningsfunktion vilken

upphandlas externt. Den granskar och utvärderar intern

styrning och kontroll i moderbolaget inklusive filialer. Funk-

tionen är oberoende från den operativa verksamheten och

rapporterar direkt till styrelsen i Svea Bank AB. Gransknings-

plan samt prioriteringar för arbetets inriktning fastställs årli-

gen av styrelsen. De rapporter som utarbetas av funktionen

tillställs styrelsen och de enheter som berörs av respektive

granskning. Funktionen granskar såväl löpande verksamhet

inom linjeorganisationen som arbetet inom den 2:a försvars-

linjen.

Kontrollmiljö

Grundstommen i den interna kontrollen över den finansiella

rapporteringen byggs upp kring bankens policys och instruktio-

ner samt den ansvars- och befogenhetsstruktur som anpassats

till bankens och koncernens organisation för att skapa och

behålla en tillfredställande kontrollmiljö. Principer för intern

kontroll finns samlade i bankens styrdokument och riktlinjer för

den finansiella rapporteringen finns samlade i bankens instruk-

tioner. Grundläggande för kontrollmiljön är den företagskultur

som är etablerad och som ledare och anställda verkar i. Banken

arbetar aktivt med kommunikation och utbildning avseende

värdegrunder.

Riskbedömning

Risker avseende den finansiella rapporteringen utvärderas och

övervakas av styrelsen. Bedömningen av vilken grad av risk som

föreligger för att det ska uppstå felaktigheter i den finansiella

rapporteringen sker utifrån en rad kriterier. Komplexa redo-

visningsprinciper kan till exempel innebära att den finansiella

rapporteringen riskerar att bli felaktig för de poster som

omfattas av sådana principer. Värdering av en viss tillgång eller

skuld utifrån olika bedömningskriterier kan också utgöra en

risk. Detsamma gäller komplexa och/eller förändrade affärs-

förhållanden.

Kontrollaktiviteter

Styrelsen och ledningsgruppen utgör bankens övergripande

kontrollorgan. Flera kontrollaktiviteter tillämpas i de löpande

affärsprocesserna för att säkerställa att eventuella felaktig-

heter eller avvikelser i den finansiella rapporteringen före-

byggs, upptäcks och korrigeras. Kontrollaktiviteterna spänner

från allt mellan granskning av resultatutfall på lednings möten

till specifika kontoavstämningar och analyser i de löpande

processerna för den finansiella rapporteringen. Bankens

ledning skall säkerställa att kontrollaktiviteterna i de finan-

siella processerna är ändamålsenliga och i enlighet med ban-

kens riktlinjer och instruktioner. Ledningen skall även tillse att

befogenhetsstrukturer är utformade så att inte en och samma

person kan utföra en aktivitet och sedan kontrollera samma

aktivitet. Även kontrollaktiviteter inom IT- säkerhet och under-

håll är en väsentlig del av bankens interna kontroll över

affärsprocesserna och den finansiella rapporteringen.

Information och kommunikation

Policys och instruktioner avseende den finansiella rapporte-

ringen uppdateras och kommuniceras löpande från ledningen

till samtliga berörda anställda.

Uppföljning och övervakning

Det löpande ansvaret för uppföljning ligger på ledningsgrup-

pen och ekonomiavdelningen. Därutöver genomför funktio-

nerna för internrevision samt riskkontroll och compliance

uppföljning och övervakning av verksamheten. Resultat av

utvärderingsaktiviteter rapporteras till ledning samt styrelse.

Övrigt

Det finns inga bestämmelser i bolagsordningen om tillsät-

tande och entledigande av styrelseledamöter. För ändring

av bolagsordningen krävs Finansinspektionens godkännande.

Intern kapital- och likviditetsutvärdering

Styrelsen granskar regelbundet den konsoliderade situa-

tionens kapitaltillgång och kapitalanvändning i form av en

intern kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU). IKLU:n ska

spegla väsentliga risker som koncernen möter och syftar till

att värdera koncernens förmåga att hålla ett kapital som är

tillräckligt för att möta de risker koncernen är exponerad för.

Utöver det lagstadgade minimikravet på kapital beräknas

kapitalkrav för de risker som bedöms vara väsentliga för

koncernens verksamhet. Detta innebär att koncernen håller

en större kapitalbuffert för att kunna möta framtida verksam-

hetsplaner.

Riskerna som identifierats i verksamheten är i första hand

kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker, likviditets- och

finansieringsrisker samt affärsrisker.

Analysen av kapitalbehovet görs genom kvantitativa och

kvalitativa metoder och baseras på ett antal scenarier per

riskdrivare, till exempel ökad konkurrens.

Den samlade bedömningen av dessa risker är att den

konsoliderade situationens kapitalbas utöver minimikapital-

kravet även täcker kapitalbehovet för dessa risker.

IKLU:n baseras på den årliga verksamhetsplanen och

kapital situationen följs upp löpande av ekonomifunktionen

och riskkontrollfunktionen.

För mer information om risker se not K42.

Förvaltningsberättelse

Koncernen | Flerårsöversikt (TSEK)

Resultaträkning 2024 2023 2022 2021 2020

Räntenetto 2 527 971 2 467 530 2 585 592 2 512 030 2 030 804

Erhållna utdelningar 30 731 75 379 92 483 26 212 11 666

Provisioner, netto 1 750 056 1 467 898 1 436 624 1 271 255 1 170 963

Övriga rörelseintäkter 356 657 161 785 345 221 175 330 60 232

Rörelsens intäkter 4 665 414 4 172 592 4 459 920 3 984 828 3 273 664

Rörelsens kostnader -3 036 927 -3 037 823 -2 896 662 -2 512 606 -2 163 098

Resultat före kreditförluster 1 628 487 1 134 768 1 563 258 1 472 222 1 110 567

Kreditförluster, netto -782 296 -982 992 -389 923 -396 651 -482 437

Nedskrivningsvinster/-förluster 113 140 214 996 185 218

Rörelseresultat 959 331 366 771 1 358 552 1 075 571 628 129

Skatt på årets resultat -143 251 -131 574 -285 418 -190 892 -147 338

Årets resultat från kvarvarande verksamhet 816 081 235 198 1 073 134 884 679 480 792

Årets resultat efter skatt från avkonsoliderade

verksamheter -523 339 293 730

Årets resultat 292 742 528 928 1 073 134 884 679 480 792

Totalresultat

Årets resultat 292 742 528 928 1 073 134 884 679 480 792

Övrigt totalresultat 281 216 -63 518 -559 579 391 589 530 805

Årets totalresultat 573 958 465 410 513 554 1 276 268 1 011 596

Balansräkning

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 2 531 380 4 998 416 2 503 401 573 006 176 582

Utlåning till kreditinstitut 3 388 022 3 091 668 3 239 002 2 895 917 3 195 817

Utlåning till allmänheten 33 712 516 29 407 817 25 550 058 20 782 655 17 718 064

Övriga tillgångar 8 424 906 7 534 419 7 488 140 8 053 031 6 030 140

Tillgångar 48 056 825 45 032 320 38 780 601 32 304 610 27 120 602

Skulder till kreditinstitut 265 200 1 042 672 384

Inlåning från allmänheten 39 160 476 36 168 948 30 937 956 25 150 548 20 916 039

Övriga skulder 2 340 332 2 347 056 2 175 422 1 914 489 1 882 805

Eget kapital 6 556 017 6 251 117 5 666 181 5 238 902 4 321 374

Skulder och eget kapital 48 056 825 45 032 320 38 780 601 32 304 610 27 120 602

Nyckeltal

Rörelsemarginal, % 20,6 8,8 30,5 27,0 19,2

Avkastning på totala tillgångar, % 0,6 1,3 3,0 3,0 1,8

Avkastning på eget kapital, % 4,6 8,9 19,7 18,5 13,0

Soliditet, % 13,6 13,9 14,6 16,2 15,9

Kostnader/intäkter 0,7 0,7 0,6 0,6 0,7

Utlåning/inlåning, % 86,1 81,3 82,6 82,6 84,7

Kreditförlustnivå, % 2,5 3,6 1,7 2,1 2,8

Likviditet, TSEK 8 353 657 10 266 478 7 735 482 5 490 115 5 517 740

Kassaflöde löpande verksamhet, TSEK 1 684 888 991 292 1 070 307 1 890 412 1 552 481

Medelantal årsanställda 2 315 2 291 2 195 2 126 2 091

Konsoliderade situationen

Totalt kapital, TSEK 6 172 219 6 393 084 5 967 006 5 294 124 4 320 459

Riskvägda exponeringar, TSEK 42 199 177 39 474 703 34 950 362 29 709 525 23 650 092

Kärnprimärkapitalrelation, % 11,8 13,2 14,5 14,8 14,5

Total kapitalrelation, % 14,6 16,2 17,1 17,8 18,3

Likviditetstäckningskvot (LCR), % 568,7 964,5 664,0 467,2 365,8

Bruttosoliditetsgrad, % 11,5 12,7 13,9 14,6 13,8

Stabil nettofinansieringskvot (NSFR), % 135,6 143,3 147,1 140,8 –

Nyckeltalen 2020-2022 är ej omräknade och inkluderar de dotterbolag som avkonsoliderats 2024. För definitioner, se sidan 143.

Finansiella rapporter

2024 och 2023 års siffror avser kvarvarande verksamhet, dvs exklusive de ryska dotterbolagen som avkonsoliderats per 31 december 2024

(klassificerat som avvecklad verksamhet enligt IFRS 5). Tillgångar och skulder från avkonsoliderad verksamhet har bortbokats i 2024 års siffror

men ingår i 2023 års siffror. Siffror för åren 2020-2022 har inte omräknats.

Finansiella rapporter

Resultaträkning 2024 2023 2022 2021 2020

Räntenetto 2 468 079 2 426 367 2 171 457 25 199 25 738

Erhållna utdelningar 669 645 606 775 755 873

Provisioner, netto 898 124 641 184 540 999 10 195 -4 725

Övriga rörelseintäkter 620 032 361 888 468 687 246 -195

Rörelsens intäkter 4 655 879 4 036 214 3 937 015 35 640 20 818

Rörelsens kostnader -2 738 912 -2 629 624 -2 267 769 -69 310 -58 623

Resultat före kreditförluster 1 916 967 1 406 590 1 669 246 -33 670 -37 804

Kreditförluster, netto -657 584 -889 261 -249 674 -3 461 -3 582

Nedskrivningsvinster/-förluster -89 668 28 226 48 982

Nedskrivningar finansiella anläggningstillgångar -137 324 -96 515 -191 777

Rörelseresultat 1 032 391 449 040 1 276 778 -37 131 -41 386

Bokslutsdispositioner 56 976 41 446 21 409 36 500 40 500

Resultat före skatt 1 089 367 490 486 1 298 187 -631 -886

Skatt på årets resultat -37 240 -62 761 -106 717 20 -115

Årets resultat 1 052 127 427 725 1 191 469 -611 -1 001

Totalresultat

Årets resultat 1 052 127 427 725 1 191 469 -611 -1 001

Övrigt totalresultat 179 341 32 080 -652 399

Årets totalresultat 1 231 468 459 805 539 071 -611 -1 001

Balansräkning

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 2 531 380 4 998 416 2 503 401 438 928 76 079

Utlåning till kreditinstitut 2 126 897 1 182 338 1 579 870 509 518 318 227

Utlåning till allmänheten 32 813 253 28 658 597 24 807 540 228 195 224 668

Övriga tillgångar 9 711 703 8 558 425 8 159 272 66 842 50 285

Tillgångar 47 183 233 43 397 777 37 050 082 1 243 484 669 259

Skulder till kreditinstitut 265 200 20 977 15 495

Inlåning från allmänheten 38 891 507 35 881 952 30 645 365 1 085 303 509 513

Övriga skulder 1 848 074 1 769 109 1 523 758 13 093 19 529

Eget kapital 6 443 652 5 481 516 4 880 958 124 111 124 722

Skulder och eget kapital 47 183 233 43 397 777 37 050 082 1 243 484 669 259

Nyckeltal

Rörelsemarginal, % 22,2 11,1 32,4 neg neg

Avkastning på totala tillgångar, % 2,3 1,1 6,2 neg neg

Avkastning på eget kapital, % 17,6 8,3 47,6 neg neg

Soliditet, % 13,7 12,6 13,2 10,0 18,6

Kostnader/intäkter 0,6 0,7 0,6 1,9 2,8

Utlåning/inlåning, % 84,4 79,9 81,0 21,0 44,1

Kreditförlustnivå, % 2,1 3,3 2,0 1,5 1,8

Likviditet, TSEK 7 069 559 8 334 956 6 054 092 1 008 432 438 883

Kassaflöde löpande verksamhet, TSEK 1 876 173 1 342 216 1 165 796 -33 602 -37 439

Medelantal årsanställda 1 002 956 888 31 29

Totalt kapital, TSEK 6 257 892 5 700 614 5 364 489 119 259 119 829

Riskvägda exponeringar, TSEK 41 577 151 37 097 902 32 474 390 272 075 257 450

Kärnprimärkapitalrelation, % 12,2 12,1 13,8 43,8 46,5

Total kapitalrelation, % 15,1 15,4 16,5 43,8 46,5

Likviditetstäckningskvot (LCR), % 576,2 978,0 676,0 368,3 372,0

Bruttosoliditetsgrad, % 11,7 11,4 12,5 9,6 17,9

Stabil nettofinansieringskvot (NSFR), % 150,2 159,0 159,4 218,9 –

Åren 2020-2021 var Svea Bank AB ett dotterbolag. För jämförande moderbolagssiffror i Svea Ekonomi AB hänvisas till finansiella rapporter på www.svea.com.

För definitioner, se sidan 143.

Moderbolaget | Flerårsöversikt (TSEK)

Finansiella rapporter

Resultaträkning Not 2024 2023

Ränteintäkter K4 3 918 757 3 542 894

Räntekostnader K4 -1 390 786 -1 075 364

Räntenetto 2 527 971 2 467 530

Erhållna utdelningar K5 30 731 75 379

Provisionsintäkter K6 1 964 654 1 745 772

Provisionskostnader K7 -214 598 -277 874

Nettoresultat av finansiella transaktioner K8 289 739 66 782

Andelar i intresseföretags resultat 69 -15

Övriga rörelseintäkter K9 66 849 95 019

Rörelsens intäkter 4 665 414 4 172 592

Personalkostnader K10 -1 383 241 -1 312 255

Övriga administrationskostnader K11 -1 459 308 -1 496 573

Av- och nedskrivningar av immateriella och materiella anl.tillgångar m.m K13 -186 340 -220 191

Övriga rörelsekostnader -8 038 -8 804

Rörelsens kostnader -3 036 927 -3 037 823

Resultat före kreditförluster 1 628 487 1 134 768

Kreditförluster, netto K14 -782 296 -982 992

Nedskrivningsvinster/-förluster K14 113 140 214 996

Rörelseresultat 959 331 366 771

Skatt på årets resultat K15 -143 251 -131 574

Årets resultat från kvarvarande verksamhet 816 081 235 198

Årets resultat efter skatt från avkonsoliderade verksamheter K16 -523 339 293 730

Årets resultat 292 742 528 928

Därav hänförligt till moderbolagets aktieägare 222 535 497 253

Därav hänförligt till innehavare av primärkapitalinstrument 69 331 34 247

Därav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande 876 -2 573

Totalresultat

Årets resultat 292 742 528 928

Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen:

Omräkning utländska verksamheter -85 463 -98 821

Återföring av ackumulerade omräkningsdifferenser från

avkonsoliderade bolag 186 223 0

Poster som inte kan omklassificeras till resultaträkningen:

Verkligt värde via övrigt totalresultat

Värdeförändring noterade aktier och andelar 260 060 -131 106

Uppskjuten skatt värdeförändring noterade aktier och andelar -53 572 27 008

Resultat avyttring noterade aktier och andelar -32 786 175 569

Aktuell skatt resultat avyttring noterade aktier och andelar 6 754 -36 167

Övrigt totalresultat 281 216 -63 518

Årets totalresultat 573 958 465 410

Därav hänförligt till moderbolagets aktieägare 503 569 433 776

Därav hänförligt till innehavare av primärkapitalinstrument 69 331 34 247

Därav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande 1 057 -2 613

Koncernen | Resultaträkning och totalresultat (TSEK)

Finansiella rapporter

Balansräkning Not 2024-12-31 2023-12-31

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 2 531 380 4 998 416

Utlåning till kreditinstitut K37 3 388 022 3 091 668

Utlåning till allmänheten K17,37 33 712 516 29 407 817

Obligationer och andra värdepapper K18 2 011 281 1 754 202

Aktier och andelar K19 4 715 982 3 884 723

Andra andelar K20 10 489 12 484

Aktier och andelar i intresseföretag K21 616 547

Immateriella tillgångar K22 301 367 340 589

Materiella tillgångar K23 164 912 180 259

Nyttjanderätter K24 367 376 379 244

Uppskjuten skattefordran K25 85 831 243 457

Derivatinstrument K26 16 417 183 606

Övriga tillgångar K27 619 563 405 954

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter K28 74 965 149 355

Tillgångar som innehas för försäljning K29 56 106 0

Tillgångar 48 056 825 45 032 320

Skulder till kreditinstitut K30,37 0 265 200

Inlåning från allmänheten K31,37 39 160 476 36 168 948

Derivatinstrument K32 31 432 32 025

Leasingskulder K24 376 803 387 324

Övriga skulder K33 735 424 673 281

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter K34 559 524 548 536

Uppskjuten skatteskuld K25 39 021 60 096

Avsättningar K35 0 45 000

Efterställda skulder K36 598 129 600 794

Skulder 41 500 808 38 781 203

Innehavare av primärkapitalinstrument 600 000 600 000

Innehav utan bestämmande inflytande 7 988 5 270

Aktiekapital 50 501 50 501

Övrigt tillskjutet kapital 59 499 59 499

Reserver 208 583 -98 444

Balanserade vinstmedel och årets resultat 5 629 446 5 634 291

Eget kapital 6 556 017 6 251 117

Skulder och eget kapital 48 056 825 45 032 320

Koncernen | Balansräkning (TSEK)

Finansiella rapporter

Koncernen | Förändringar i eget kapital (TSEK)

Hänförligt till moderbolagets aktieägare

Tillskjutet kapital Reserver

Aktie-

kapital

Övrigt

tillskjutet

kapital

Omvärde-

ringsreserv-

Omräk-

ningsreserv

Bala-

nserade

vinst medel Summa

Innehav av

primär-

kapital

Innehav utan

bestäm-

mande

inflytande

Summa

eget

kapital

Balans per 1 jan 2023 50 501 59 499 56 826 70 314 5 116 926 5 354 065 300 000 12 116 5 666 181

Verkligt värde via övrigt

totalresultat

Värdeförändring noterade

aktier och andelar -131 106 -131 106 -131 106

Uppskjuten skatt värdeförändring

aktier och andelar 27 008 27 008 27 008

Resultat avyttring noterade aktier

och andelar 175 569 175 569 175 569

Aktuell skatt resultat avyttring

noterade aktier och andelar -36 167 -36 167 -36 167

Valutakursdifferens -98 781 -98 781 -40 -98 821

Övrigt totalresultat 0 0 -104 098 -98 781 139 401 -63 478 0 -40 -63 518

Årets resultat 497 253 497 253 34 247 -2 573 528 928

Årets totalresultat 0 0 -104 098 -98 781 636 655 433 776 34 247 -2 613 465 410

Utdelning -50 000 -50 000 -50 000

Fondemission 749 -749 0 0

Indragning av aktier -749 -74 251 -75 001 -75 001

Primärkapitalinstrument

emitterade 0 600 000 600 000

Primärkapitalinstrument inlösen 0 -300 000 -300 000

Räntekostnader primär-

kapitalinstrument 0 -34 247 -34 247

Omföring nedskrivning noterade

aktier -22 814 22 814 0 0

Förvärv av innehav utan

bestämmande inflytande -17 104 -17 104 -4 233 -21 337

Justering av föregående

års resultat 109 109 109

Transaktioner med aktieägare

och innehavare av primärkapital 0 0 -22 705 0 -119 289 -141 996 265 753 -4 233 119 525

Balans per 31 dec 2023 50 501 59 499 -69 977 -28 467 5 634 291 5 645 846 600 000 5 270 6 251 117

Finansiella rapporter

Koncernen | Förändringar i eget kapital (TSEK), forts.

Hänförligt till moderbolagets aktieägare

Tillskjutet kapital Reserver

Aktie-

kapital

Övrigt

tillskjutet

kapital

Omvärde-

ringsreserv-

Omräk-

ningsreserv

Balan-

serade

vinstmedel Summa

Innehav av

primär-

kapital

Innehav utan

bestäm-

mande

inflytande

Summa

eget

kapital

Balans per 1 jan 2024 50 501 59 499 -69 977 -28 467 5 634 291 5 645 846 600 000 5 270 6 251 117

Verkligt värde via övrigt

totalresultat

Värdeförändring noterade

aktier och andelar 260 060 260 060 260 060

Uppskjuten skatt värdeförändring

aktier och andelar -53 572 -53 572 -53 572

Resultat avyttring noterade aktier

och andelar -32 786 -32 786 -32 786

Aktuell skatt resultat avyttring

noterade aktier och andelar 6 754 6 754 6 754

Återförd omräkningsdifferens

avkonsoliderade verksamheter 186 223 186 223 186 223

Valutakursdifferens -85 645 -85 645 182 -85 463

Övrigt totalresultat 0 0 206 488 100 578 -26 032 281 034 0 182 281 216

Årets resultat 222 535 222 535 69 331 876 292 742

Årets totalresultat 0 0 206 488 100 578 196 503 503 569 69 331 1 057 573 958

Utdelning -125 000 -125 000 -125 000

Fondemission 760 -760 0 0

Indragning av aktier -760 -74 240 -75 000 -75 000

Räntekostnader primär-

kapitalinstrument 0 -69 331 -69 331

Förvärv av innehav utan

bestämmande inflytande 0 -29 -29

Justering av föregående

års resultat -38 -1 348 -1 386 -1 386

Kapitaltillskott i dotterföretag

från innehav utan bestämmande

inflytande 0 1 690 1 690

Transaktioner med aktieägare

och innehavare av primärkapital 0 0 -38 0 -201 348 -201 386 -69 331 1 661 -269 057

Balans per 31 dec 2024 50 501 59 499 136 472 72 111 5 629 446 5 948 028 600 000 7 988 6 556 017

Omräkningsreserven omfattar valutakursdifferenser vid omräkning av utländska koncernföretag och filialer.

Primärkapitalinstrumentet är en efterställd skuld som uppfyller vissa villkor för att få räknas som primärkapital vid beräkning av kapitalbasens storlek. Vald redovisningsprincip innebär

att primärkapitalinstrument klassificeras som eget kapital och utbetalning till innehavare av dessa instrument, såsom ränta, redovisas via eget kapital.

Finansiella rapporter

Koncernen | Kassaflödesanalys (TSEK)

Not 2024 2023

Resultat före kreditförluster

1 178 967 1 218 071

Varav inbetalda räntor 3 918 757 3 818 286

Varav utbetalda räntor -1 390 786 -1 077 473

Varav utdelningar 30 731 75 379

Poster som inte ingår i kassaflödet:

Rearesultat/värdeförändring obligationer och andra värdepapper 7 001 7 057

Rearesultat/värdeförändring reverser 318 15 545

Rearesultat aktier i koncernföretag 103 -6 750

Rearesultat/värdeförändring onoterade innehav -293 431 -227 786

Avskrivningar mm 186 340 225 425

Rearesultat/ utrangering inventarier/ byggnad och mark 27 032 1 534

Upplupna räntor 53 391 49 160

Valutakursdifferens 173 104 102 572

Effekt från avkonsoliderade verksamheter 567 289 0

Värdeförändring konvertibellån -3 639 36 319

Omvärdering förvärvade kreditförsämrade fordringar 0 -75 768

Avsättningar -45 000 -10 000

Andelar i intresseföretags resultat -69 0

Betalda inkomstskatter -166 520 -344 089

Kassaflöde från den löpande verksamheten före

förändring av verksamhetens tillgångar och skulder 1 684 888 991 292

Utlåning till allmänheten -4 453 689 -4 929 331

Obligationer och andra värdepapper -63 338 6 498

Aktier och andelar -253 996 470 105

Övriga tillgångar -294 420 -31 660

Skulder till kreditinstitut -265 771 264 126

Inlåning från allmänheten 2 835 711 5 586 264

Övriga skulder 17 856 301 531

Förändring av verksamhetens tillgångar och skulder -2 477 648 1 667 532

Kassaflöde från den löpande verksamheten -792 760 2 658 824

Förändring av obligationer och andra värdepapper -198 800 -206 806

Förvärv aktier i koncernföretag -5 372 27 349

Försäljning aktier i koncernföretag

-778 756 -795

Förvärv immateriella tillgångar K22 -12 448 -21 630

Förvärv materiella tillgångar K23 -43 988 -27 564

Försäljning materiella tillgångar -116 190

Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 039 481 -229 257

Finansiella rapporter

Koncernen | Kassaflödesanalys (TSEK), forts.

Not 2024 2023

Emitterade efterställda skulder 300 000 0

Inlösen efterställda skulder -300 000 0

Ränta på efterställda skulder -2 665 2 070

Emitterade värdepapper m.m. 0 600 000

Inlösen värdepapper m.m. 0 -300 000

Kostnader primärkapitalinstrument -69 331 -34 247

Utdelning -125 000 -50 000

Indragning av aktier -75 000 -75 000

Amortering leasingskuld -78 893 -73 794

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -350 890 69 028

Årets kassaflöde -2 183 131 2 498 595

Likvida medel vid årets början 8 090 085 5 742 403

Valutaeffekt likvida medel 12 450 -150 913

Likvida medel vid årets slut 5 919 403 8 090 085

Likvida medel består av:

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 2 531 380 4 998 416

Utlåning till kreditinstitut 3 388 022 3 091 668

Likvida medel vid årets slut 5 919 403 8 090 085

Likvida medel som inte är tillgängliga för användning K37 88 491 55 664

Avser resultat före kreditförluster kvarvarande verksamheter 1 628 487 TSEK (1 134 768 TSEK) med avdrag för effekt från avkonsoliderade verksamheter

-449 520 TSEK (83 303 TSEK).

Siffror för 2024 avser kvarvarande verksamhet och justering för avkonsoliderad verksamhet uppgår till 778 732 TSEK. Siffror för 2023 inkluderar

avkonsoliderade verksamheter. Se även not K16.

Finansiella rapporter

Noter

NOT K1 Allmän information

Uppgifter om Svea Bank

Årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas per den

31 december 2024 och avser Svea Bank AB (publ), som är ett svensk-

registrerat bankaktiebolag med säte i Stockholm.

Adressen till huvudkontoret är Evenemangsgatan 31, Solna.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för

utfärdande av styrelsen den 23 april 2025. Resultat- och balansräk

ningar blir föremål för fastställelse på årsstämma den 13 maj 2025.

De finansiella rapporterna presenteras i tusentals svenska kronor

(TSEK) om inte annat särskilt anges. Moderbolagets funktionella

valuta är svenska kronor.

NOT K2 Redovisningsprinciper

Överensstämmelse med normgivning och lag

Årsredovisningen och koncernredovisningen är upprättad enligt inter

nationella redovisningsstandarder (IFRS) som antagits av EU och lagen

(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

(ÅRKL). Dessutom tillämpas Finansinspektionens föreskrifter och

allmänna råd (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings

rekommendationer RFR 1 kompletterande redovisningsregler för

koncerner. Koncernen tillämpar därigenom full IFRS.

Dotterföretag som upprättar sin årsredovisning enligt ÅRL anpassas

till ÅRKL i koncernredovisningen, varvid begreppet Nettoomsättning

redovisas såsom Provisionsintäkter. Samtliga bolag i koncernen till

lämpar enhetliga redovisningsprinciper.

Redovisningsprinciperna har ej förändrats i förhållande till före-

gående år.

I enlighet med ÅRKL delas balans räkningen inte upp i långfristiga-

och kortfristiga skulder respektive omsättnings- och anläggningstill

gångar.

Nya/ändrade standarder som börjar gälla från 1 januari 2024

Inga ändringar som träder i kraft under räkenskapsåret 2024 har

någon väsentlig effekt på de finansiella rapporterna.

Förändringar som ännu inte har tillämpats

Ingen av de förändringar i redovisningsregelverken som träder i kraft

1 januari 2025 bedöms få någon väsentlig inverkan på Bankens finan

siella rapporter, kapitaltäckning eller stora exponeringar. Förtydligande

av IAS 21 gällande omvärdering av poster i en utländsk valuta som inte

är växlingsbar bedöms inte ha någon påverkan.

Den 1 januari 2027 träder IFRS 18 i kraft vilket bland annat kan

komma att påverka strukturen i resultaträkningen. Analys av eventuell

påverkan kommer att inledas under nästa räkenskapsår.

De standarder som träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter

den 1 januari 2025 har inte tillämpats vid upprättandet av denna

finansiella rapport.

Uppskattningar och väsentliga bedömningar

Att upprätta de finansiella rapporterna kräver att företagsledningen

gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som

påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade

beloppen. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska

erfarenheter och andra faktorer som ledningen anser vara rättvisande

och rimliga. Verkligt utfall kan avvika från tidigare gjorda uppskatt

ningar. Källor till osäkerhet i uppskattningar och bedömningar beskrivs

i respektive not, i anslutning till de poster de bedöms kunna påverka.

Väsentliga uppskattningar och bedömningar

Vissa redovisningsprinciper anses vara av särskild betydelse för koncer

nens finansiella ställning, eftersom de bygger på komplexa och subjek-

tiva bedömningar och uppskattningar från ledningens sida, varav de

flesta avser förhållanden som är osäkra. Dessa kritiska bedömningar

skulle kunna innebära en betydande risk för en väsentlig justering av

de redovisade värdena för tillgångar och skulder inom det kommande

räkenskapsåret och är främst hänförliga till nedan områden:

Väsentliga uppskattningar och bedömningar NotAvkonsoliderade verksamheter K16Utlåning till allmänheten K17,K41Aktier och andelar K19,K41Immateriella tillgångar (Goodwill) K22

Andra uppskattningar och bedömningar

Andra viktiga antaganden och uppskattningar som företagsledningen

har gjort vid upprättande av de finansiella rapporterna eller som har

gjorts när de har tillämpat koncernens redovisningsprinciper och

som har betydande effekt på de redovisade beloppen i de finansiella

rapporterna bedöms vara hänförligt till följande områden:

Andra uppskattningar och bedömningar NotAktier och andelar K19Nyttjanderätter/Leasingskulder K24Rörelseförvärv K39

Koncernredovisning

Koncernredovisningen har upprättats med tillämpning av förvärvs

metoden och omfattar moderbolaget och samtliga de företag över

vilka moderbolaget direkt eller indirekt har ett bestämmande respek

tive betydande inflytande. Bestämmande inflytande antas vanligen

föreligga när ägarandelen uppgår till minst 50% av rösterna i dotter

företaget. Intresseföretag är företag där röstandelen uppgår till

mellan 20% och 50% och/eller där betydande inflytande föreligger.

Betydande inflytande är rätten att delta i beslut som rör företagets

finansiella och operativa strategier, men ger inte ett bestämmande

inflytande över dessa.

Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som

en transaktion inom eget kapital, dvs mellan moderbolagets ägare

och innehav utan bestämmande inflytande.

Där det är nödvändigt har dotter- och intresseföretagens redo-

visnings principer ändrats i syfte att uppnå överensstämmelse med

koncernens redovisningsprinciper. Egetkapitalandelen av obeskattade

reserver redovisas i eget kapital som balanserade vinstmedel. Skatte-

andelen av obeskattade reserver redovisas som uppskjuten skatteskuld

baserat på aktuell skattesats i respektive land.

Avkonsolidering per sista december 2024

Per sista december gjorde styrelsen bedömningen att de ryska dotter

bolagen i koncernen inte längre uppfyller kraven på bestämmande

inflytande som ställs i IFRS 10. Detta med anledning av de sanktioner

och restriktioner som införts och gradvis skärpts med anledning av

Rysslands invasion av Ukraina. Det ryska innehavet har därmed inte

konsoliderats, utan redovisas istället som externa finansiella innehav

upptagna till verkligt värde enligt IFRS 9.

Årsredovisningen har upprättats utifrån kraven i IFRS 5 som inne

bär att de avkonsoliderade bolagen har klassificerats som avvecklad

verksamhet. Resultatet från de avkonsoliderade bolagen har brutits

ut från resultaträkningen och redovisas på egen rad och periodens

resultat från kvarvarande verksamhet redovisas separat. Tillgångar

och skulder från avkonsoliderad verksamhet har bortbokats i 2024

Noter

års siffror men ingår i 2023 års siffror. Jämförelsesiffror avseende

resultaträkningen med tillhörande nyckeltal och noter har räknats

om för år 2023 med undantag för not K43 Kapitaltäckning som pre

senteras utifrån vad som har rapporterats till Finansinspektionen.

Intresseföretag

Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden, vilket innebär

att andelen i intresseföretaget redovisas till anskaffningsvärdet vid

förvärvstidpunkten och därefter justeras med koncernens andel av

förändringen i intresseföretagets nettotillgångar.

Omräkning av utländska valutor

Moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta är

SEK. Utländska dotterföretag och filialer omräknas enligt dagskurs-

metoden. De utländska dotterföretagen upprättar sin bokföring i den

lokala funktionella valutan i det land de har sin verksamhet. För

vidare upplysningar om valutor, se avsnitt Valutakursrisker i not K42.

Kursdifferenser hänförliga till omräkningen av dotterföretag redo visas

via totalresultatet i Omräkningsreserv under eget kapital. Valutakurs

differenser som redovisas i övrigt totalresultat omförs till resultaträk-

ningen i samband med avkonsolidering av dotterbolag.

För värdering av finansiella tillgångar och skulder i utländsk valuta

inhämtas verkliga värden för dessa valutor från Riksbanken. Undantag

är rubelkursen som hämtas från Reuters med anledning av att Riks

banken upphört att publicera den.

Finansiell rapportering i hyperinflationsländer

I koncernen ingår ett vilande dotterbolag med säte i Turkiet. Turkiet

ses som en ekonomi i hyperinflation. Enligt IAS 29 ska dotterbolag i

hyperinflationsland inflationsjusteras innan omräkning till koncernens

rapporteringsvaluta. Banken bedömer dock att bolaget är oväsentligt

varför ingen inflationsjustering har gjorts innan omräkning till koncer

nens rapporteringsvaluta.

Finansiella instrument

IFRS 9 Finansiella instrument omfattar klassificering och värdering,

nedskrivning och generell säkringsredovisning.

Standarden innebär förenklat att Banken redan vid utbetalnings-

tillfället av en kredit redovisar en nedskrivning och estimerar de

förväntade kreditförlusterna, vilket kräver ytterligare bedömningar

avseende förändrad kreditrisk och framåtriktad information. Banken

har klassificerat tillgångar och skulder samt utvecklat modeller för

beräkning av förväntade kreditförluster i enlighet därmed. Av not

K14 och K17 framgår kreditförluster respektive reserveringar.

Klassificeringen av ett finansiellt instrument bestäms utifrån affärs-

modellen för den portfölj som instrumentet ingår i och huruvida

kassa flödena endast utgör betalning av kapitalbelopp och ränta.

Ett mindre antal reverslån har avtalsvillkor som innebär att kassa

flöden inte endast utgör betalning av kapitalbelopp och ränta och

redovisas därför till verkligt värde via resultaträkningen. Värderingen

tar bland annat hänsyn till tidpunkten för när sådant betalflöde för

väntas inkomma, alternativkostnad för kapitalet samt med vilken

sannolikhet betalflödet kan förväntas inträffa.

Ett val har gjorts att redovisa innehav i obligationer till verkligt

värde via resultaträkningen, då det ansetts bäst representera hur

Banken hanterar tillgångarna. För obligationsportföljen har antalet

transaktioner varit den punkt som varit starkt påverkande att redovisa

port följen till verkligt värde via resultaträkningen. Bankens portfölj

med noterade aktier har inte ansetts vara en portfölj som innehas

för handel, utan en mer lång siktig portfölj, och redovisas därför till

verkligt värde via övrigt total resultat.

Uppdelning i tre nivåer av finansiella instrument värderade till

verkligt värde framgår av not K41.

I redovisningen görs ingen klassificering eller särskiljning av lång-

respektive kortfristiga instrument. Alla tillgångar och skulder följer

likvi di tets ordning.

Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar i balansräkningen inkluderar kassa- och tillgodo

havanden hos centralbanker, utlåning till kreditinstitut, utlåning till

allmänheten, obligationer och andra värdepapper, aktier och andelar,

derivatinstrument, samt kundfordringar.

Finansiella skulder i balansräkningen inkluderar skulder till kredit

institut, inlåning från allmänheten, derivatinstrument, leverantörs-

skulder samt efterställda skulder.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod.

Likvida medel utgörs av Kassa och tillgodohavanden hos central

banker samt utlåning till kreditinstitut.

NOT K3 Segmentsrapportering

Redovisningsprinciper

Verksamheten följs upp utifrån geografiska områden.

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksam

het från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och

för vilket det finns fristående finansiell information tillgänglig.

Informationen används löpande i styrningssyfte av Bankens vd och

styrelse för att utvärdera rörelseresultatet samt för att kunna allokera

resurser till rörelsesegmentet.

För Banken är rörelsesegmenten indelade i de geografiska områ

dena Sverige, Norge, Finland, Östeuropa och övriga länder. Elimine-

ringar avser transaktioner mellan rörelsesegmenten och redovisas

separat. Koncernintern försäljning mellan segmenten sker på mark

nadsmässiga villkor. Interntransaktioner mellan de geografiska områ-

dena avser ersättning för de tjänster som utförs inom främst IT och

finansiering.

Information om geografiska områden lämnas för de länder där

koncernen får intäkter eller har tillgångar. Varje enskilt annat land

eller grupp av länder som är väsentligt, dvs utgör mer än tio procent

av koncernen, redovisas separat. Indelning i geografiska områden sker

utifrån var intäkten redovisas och omfattar Sverige, Norge, Finland

och Östeuropa samt övriga länder.

Östeuropa omfattar Cypern, Polen, Kroatien, Ukraina, Rumänien,

Serbien och Turkiet. Övriga länder omfattar Danmark, Estland,

Holland, Schweiz, Österrike, Tyskland och USA.

Noter

NOT K3 Segmentsrapportering, forts.

Information per geografiskt område 2024 Sverige Norge Finland Östeuropa Övriga Eliminering SummaRäntenetto 1 157 592 263 026 543 242 297 959 266 077 74 2 527 971Erhållna utdelningar 330 821 -300 090 30 731Provisioner, netto 1 157 319 362 673 172 375 -27 145 84 884 -51 1 750 056Övriga rörelseintäkter 437 132 27 053 31 052 41 895 100 200 -280 674 356 657Rörelsens intäkter 1)3 082 864 652 752 746 669 312 710 451 161 -580 741 4 665 414Andel 66% 14% 16% 7% 10% -12% 100%Rörelsens kostnader -1 971 699 -345 216 -418 364 -266 100 -249 310 213 762 -3 036 927Andel 65% 11% 14% 9% 8% -7% 100%Resultat före kreditförluster 1 111 164 307 535 328 305 46 610 201 851 -366 979 1 628 487Kreditförluster, netto -521 915 -60 770 -117 047 -49 893 -32 671 -782 296Nedskrivningsvinster/-förluster -149 066 32 568 26 830 214 438 -11 630 113 140Rörelseresultat 440 183 279 334 238 088 211 155 157 551 -366 979 959 331Skatt på årets resultat -515 -44 976 -43 123 -37 719 -16 918 -143 251Årets resultat från kvarvarande verksamhet 439 668 234 358 194 965 173 436 140 633 -366 979 816 081Årets resultat efter skatt från avkonsoliderade verksamheter -523 339 -523 339Årets resultat 439 668 234 358 194 965 -349 903 140 633 -366 979 292 742

Ingen enskild kund står för mer än tio procent av koncernens rörelseintäkter.

Nedskrivning goodwill -25 065 -21 737 -46 802BalansposterUtlåning till kreditinstitut 1 183 039 1 162 219 674 497 177 409 190 858 3 388 022Utlåning till allmänheten 22 200 806 4 567 171 9 189 567 2 301 839 1 405 395 -5 952 262 33 712 516Inlåning från allmänheten 26 045 113 5 648 934 9 854 761 2 191 251 1 317 189 -5 896 771 39 160 476Totala tillgångar 34 787 624 5 974 803 10 155 096 2 666 686 1 807 614 -7 334 998 48 056 825Andel 72% 12% 21% 6% 4% -15% 100%

Information per geografiskt område 2023 Sverige Norge Finland Östeuropa Övriga Eliminering Summa

Räntenetto 1 083 288 312 126 566 619 280 681 224 957 -141 2 467 530Erhållna utdelningar 411 222 4 596 -340 440 75 379Provisioner, netto 904 578 296 569 209 822 -17 548 74 477 1 467 898Övriga rörelseintäkter 243 391 8 666 39 331 -15 430 89 587 -203 760 161 785Rörelsens intäkter 1)2 642 479 617 361 815 772 247 703 393 617 -544 341 4 172 592Andel 63% 15% 20% 6% 9% -13% 100%Rörelsens kostnader -1 961 119 -346 654 -473 851 -239 798 -220 132 203 731 -3 037 824Andel 65% 11% 16% 8% 7% -7% 100%Resultat före kreditförluster 681 360 270 707 341 921 7 905 173 486 -340 610 1 134 768Kreditförluster, netto -733 424 -98 893 -123 655 -27 019 -982 992Nedskrivningsvinster/-förluster 6 171 -200 22 254 191 758 -4 988 214 996Nedskrivningar finansiella anläggningstillgångar -96 614 96 614 0Rörelseresultat -142 507 171 614 240 520 199 663 141 478 -243 996 366 771Skatt på årets resultat -4 181 -25 578 -44 028 -46 082 -11 704 -131 574Årets resultat från kvarvarande verksamhet -146 688 146 036 196 491 153 580 129 774 -243 996 235 198Årets resultat efter skatt från avkonsoliderade verksamheter 293 730 293 730Årets resultat -146 688 146 036 196 491 447 310 129 774 -243 996 528 928

Ingen enskild kund står för mer än tio procent av koncernens rörelseintäkter.

Nedskrivning goodwill -40 169 -40 169BalansposterUtlåning till kreditinstitut 1 010 933 803 208 408 232 740 868 128 427 3 091 668Utlåning till allmänheten 19 146 998 4 046 960 6 459 381 2 384 721 1 142 135 -3 772 378 29 407 817Inlåning från allmänheten 24 873 004 4 821 814 6 826 294 2 363 128 1 057 002 -3 772 294 36 168 948Totala tillgångar 32 959 156 5 089 314 7 142 306 3 523 874 1 433 151 -5 115 481 45 032 320Andel 73% 11% 16% 8% 3% -11% 100%

Noter

NOT K4 Räntenetto

Redovisningsprinciper

Ränteintäkter

Ränteintäkter periodiseras över lånets löptid enligt effektivränte-

metoden och avräknas i efterskott. Ränteintäkter hänförliga till för

värvade eller utgivna kreditförsämrade fordringsportföljer beräknas

utifrån tillgångens redovisade värde vid periodens början efter avdrag

för förväntade kreditförluster med den kreditjusterade effektiva

räntan.

Transaktionskostnader hänförliga till utgivandet av lån redovisas

som en del av lånet och periodiseras över lånets löptid i enlighet med

effektivräntemetoden.

Leasingintäkter faktureras månadsvis eller kvartalsvis i förskott

och periodiseras linjärt under leasingavtalets löptid. I koncernredo-

visningen redovisas finansiella leasingavtal som utlåning till allmän

heten, vilket innebär att leasingintäkterna redovisas som ränteintäk-

ter och amorteringar.

Räntekostnader

Räntekostnader är direkt hänförbara till finansiella skulder värderade

till upplupet anskaffningsvärde. Kostnaderna beräknas och redovisas

med tillämpning av effektivräntemetoden.

2024 2023RänteintäkterUtlåning till kreditinstitut 56 612 63 037Utlåning till allmänheten 3 738 658 3 388 470Obligationer och andra värdepapper 123 487 91 387Summa 3 918 757 3 542 894

RäntekostnaderSkulder till kreditinstitut -15 710 -16 948Inlåning från allmänheten -1 314 057 -1 004 116Efterställda skulder -61 019 -54 300Summa -1 390 786Summa 1)-1 075 364 2 527 971 2 467 530

Siffror avser kvarvarande verksamhet. 2023 års siffror har justerats med -273 283 TSEK

för avkonsoliderad verksamhet.

NOT K5 Erhållna utdelningar

Redovisningsprinciper

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalningen fast

ställts och utdelning från andra aktier och andelar när betalningen

erhålls.

2024 2023Utdelningar från aktier och andelar 30 731 75 379Summa 30 731 75 379

NOT K6 Provisionsintäkter

Redovisningsprinciper

Provisionsintäkter

Intäkter för utförda tjänster redovisas samma månad som uppdraget

avslutas eller tjänsten tillhandahålls och till de värden som bedöms

kunna faktureras, vilket sker i efterskott.

Abonnemangsintäkter faktureras årsvis i förskott och periodiseras

över abonnemangets löptid. Intäkter från finansiella tjänster består

av betalningsförmedling, utlåningstjänster såsom för hantering, avise

ringar och påminnelser samt konto- och kortavgifter. Intäkter från

administrativa tjänster består huvudsakligen av moms-, billing- och

övriga tjänster såsom faktura/reskontraservice, kreditinformation,

månads- och årsabonnemang. Gällande intäkter från Inkasso tillkom

mer intäkter från inkassotjänster.

2024 2023Betalningsförmedling 76 850 69 652Utlåningsprovisioner 746 443 644 792Konto- och kortavgifter 117 756 68 094Momstjänsteprovisioner 8 824 8 144Billingprovisioner 51 403 64 083Inkassoprovisioner 824 550 755 954Övriga provisioner 138 827 135 053Summa 1) 1 964 654 1 745 772

Siffror avser kvarvarande verksamhet. 2023 års siffror har justerats med -83 900 TSEK

för avkonsoliderad verksamhet.

NOT K7 Provisionskostnader

Redovisningsprinciper

Provisionskostnader är transaktionsberoende och är direkt relaterade

till transaktioner som redovisats som provisionsintäkter. Dessa är kost

nader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som

ränta och utgörs av låneprovisioner.

2024 2023Betalningsförmedling -114 808 -119 918Upplysningsförmedling -143 -1 191Övriga provisioner -99 647 -156 765Summa 1) -214 598 -277 874

Siffror avser kvarvarande verksamhet. 2023 års siffror har justerats med 59 592 TSEK

för avkonsoliderad verksamhet.

Noter

NOT K8 Nettoresultat av finansiella transaktioner

Redovisningsprinciper

Nettoresultat av finansiella transaktioner utgörs av realiserade och

orealiserade värdeförändringar på finansiella instrument som onote

rade aktier, obligationer, konvertibellån och reverser. Posten inklude-

rar även ränteintäkter på köpta obligationer samt valutakurseffekter

på fordringar och skulder i utländsk valuta samt valutaderivat.

2024 2023Värdeförändring reverser till verkligt värde -318 -15 545Orealiserade värdeförändringar onoterade aktier och andelar 293 431 227 786Realiserade onoterade aktier och andelar -39 282 -114 336Värdeförändring konvertibellån 3 639 -36 319Ränteintäkter obligationer 69 299 58 733Nedskrivning obligationer -7 369 -8 428Värdeförändring obligationer 5 767 6 884Rearesultat obligationer och andra värde papper -76 -170Summa 325 090 118 604Förändringar i verkligt värde på derivat -15 014 151 585Summa -15 014 151 585Övriga valutakursvinster/-kursförluster 1)-20 337 -203 408Summa -20 337 -203 408Summa 2) 289 739 66 782

Inkluderar även valutakursvinster/-kursförluster som uppkommer i samband med att

ett derivat förfaller.

Siffror avser kvarvarande verksamhet. 2023 års siffror har justerats med 88 394 TSEK

för avkonsoliderad verksamhet.

NOT K9 Övriga rörelseintäkter

Redovisningsprinciper

Posten avser intäkter som inte är hänförliga till övriga intäktsrader

och redovisas normalt när transaktionerna har slutförts.

2024 2023Resultat försäljning/förvärv koncernföretag -104 6 765Resultat försäljning anläggningstillgångar 278 33Resultat valutakursdifferens vid likvidation av koncernföretag 2 111Aktiverade kostnader 10 107Övrigt 64 564 78 114Summa 1)66 849 95 019

Siffror avser kvarvarande verksamhet. 2023 års siffror har justerats med -28 074 TSEK

för avkonsoliderad verksamhet.

NOT K10 Personalkostnader m.m.

Redovisningsprinciper

Ersättningar till anställda

Ersättningar till anställda i form av löner, betald semester, betald sjuk-

frånvaro, andra kortfristiga ersättningar och liknande samt pensioner

redovisas i takt med intjänandet.

Pensionsåtaganden

Koncernen har endast avgiftsbestämda pensionsplaner, vilket innebär

att koncernens förpliktelse är begränsad till de avgifter som den

åtagit sig att betala till ett försäkringsbolag. Kostnaderna för avgifts

bestämda pensionsplaner redovisas i resultaträkningen i takt med att

förmånerna intjänas, vilket normalt sammanfaller med tidpunkterna

då pensionspremierna erläggs. Kostnaden för särskild löneskatt perio

diseras i takt med att pensionskostnaderna uppstår.

2024 2023Löner och andra ersättningartill styrelse och ledande befattningshavare -86 802 -84 953till övriga anställda -990 364 -917 353-1 077 166 -1 002 306Sociala kostnader -258 307 -243 719

Pensionskostnader

till styrelse och ledande befattningshavare -8 885 -9 019till övriga anställda -78 788 -75 719-87 673 -84 738Övriga personalkostnader -46 372 -62 851Summa Koncernen totalt -1 469 518 -1 393 614Varav avkonsoliderad verksamhet -86 276 -81 359Kvarvarande verksamhet -1 383 241 -1 312 255

Ledande befattningshavares ersättningar

Berednings- och beslutsprocess

Ersättning till ledande befattningshavare beslutas av styrelsen och

sker inom ramen för koncernens ersättningspolicy. Ersättningspolicyn

är upprättad i enlighet med Finansinspektionens regelverk. Se även

rapporten Pelare 3 på www.svea.com.

Lön och arvoden

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår endast fast arvode

enligt årsstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktör utgörs

av grundlön. Med andra ledande befattningshavare avses ledande

befattningshavare i de utländska filialerna samt de 17 (17) personer

som tillsammans med verkställande direktör utgör ledningsgruppen i

moderbolaget. Upplysningar gällande ledande befattningshavare

lämnas ej per land eller affärsområde då det inte kan ske utan att

personuppgifter röjs.

Noter

NOT K10 Personalkostnader m.m., forts.

Löner och ersättningar till Grundlön, styrelse och ledande förmåner befattningshavare, år och styrelse-Rörlig Pensions-20241)arvodeersättningkostnad Summa Styrelseordförande, Anders Lidefelt -2 046 -2 046Styrelseledamot, Mats Hellström -550 -550Styrelseledamot, Anders Ingler -550 -550Styrelseledamot, Mats Kärsrud2)-500 -500Styrelseledamot, Anders Hedberg2)-550 -550Styrelseledamot, Anna Frick -500 -500Verkställande direktör, Lennart Ågren -9 761 -9 761Andra ledande befattningshavare (19 personer) -30 870 -9 585 -5 213 -45 669Summa -45 327 -9 585 -5 213 -60 125

Till styrelse, verkställande direktör och andra ledande befattningshavare utgår inga

avgångsvederlag eller pensionsutfästelser utöver premiebaserade avgifter. Uppsäg-

ningstid vid uppsägning av ledande befattningshavare i Sverige utgår enligt lagen om

anställningsskydd (LAS). Lån till styrelseledamöter, verkställande direktörer eller

motsvarande befattningshavare i koncernen uppgår till 7 046 TSEK (9 019). Rörliga

ersättningar avser under året utbetalda ersättningar.

Anders Hedberg avgick från sitt uppdrag i styrelsen i samband med årsstämman för

räkenskapsåret 2023. Mats Kärsrud avgick från sitt uppdrag i styrelsen i samband med

extra bolagsstämma i september 2024.

Löner och ersättningar till Grundlön, styrelse och ledande förmåner befattningshavare, år och styrelse-Rörlig Pensions-2023arvodeersättningkostnad SummaStyrelseordförande, Anders Lidefelt -2 039 -2 039Styrelseledamot, Mats Hellström -550 -550Styrelseledamot, Anders Ingler -550 -550Styrelseledamot, Mats Kärsrud -500 -500Styrelseledamot, Anders Hedberg -550 -550Styrelseledamot, Anna Frick -500 -500Verkställande direktör, Lennart Ågren -8 634 -8 634Andra ledande befattningshavare (19 personer) -27 748 -9 598 -5 388 -42 734Summa -41 071 -9 598 -5 388 -56 057

Koncernen Medelantal årsanställda 2024 2023Kvinnor 1 469 1 448Män 846 843Summa 2 315 2 291

Antal sysselsatta 2024 2023Kvinnor Män Summa Kvinnor Män SummaSverige 386 333 719 379 321 700Norge 101 130 231 101 111 212Finland 176 124 300 167 118 285Danmark 25 17 42 20 12 32Estland 13 5 18 14 4 18Tyskland 9 9 18 6 8 14Schweiz 5 6 11 4 5 9Holland 18 22 40 16 20 36Ukraina 112 31 143 110 38 148Serbien 44 47 91 43 51 94Ryssland 377 86 463 412 90 502Polen 71 18 89 66 20 86Rumänien 82 14 96 88 14 102Kroatien 42 19 61 51 19 70Summa 1 461 861 2 322 1 477 831 2 308Varav avkonsoliderad verksamhet 377 86 463 412 90 502Kvarvarande verksamhet 1 084 775 1 859 1 065 741 1 806

Antal i styrelse och företagsledning 2024-12-31 2023-12-31StyrelseledamöterKvinnor 5 4Män 24 2729 31Varav externa ledamöter 7 7Företagsledning (högsta chef, vd)Kvinnor 5 6Män 22 2427 31Antal styrelseledamöter och antal i företagsledning inkluderar även

dotterbolag.

NOT K11 Övriga administrationskostnader

2024 2023Hyror och övriga lokalkostnader -44 732 -59 232Köpta tjänster -369 757 -301 250Transportkostnader -16 776 -14 901Resor -19 732 -26 527Reklam, PR, marknadsföring -152 844 -227 408Tele, porto -124 661 -132 638Inkassokostnader -102 452 -90 101IT-kostnader -331 250 -374 888Övriga administrationskostnader -297 105 -269 628Summa 1) -1 459 308 -1 496 573

Siffror avser kvarvarande verksamhet. 2023 års siffror har justerats med 46 701 TSEK

för avkonsoliderad verksamhet.

Noter

NOT K12 Ersättningar till revisorer

2024 2023BDO Mälardalen ABRevisionsuppdraget -6 904 -5 183Revisionsverksamhet utöver revisions-uppdraget -437 -624Övriga tjänster -100 -242-7 441 -6 049BDO utländska revisionsbolagRevisionsuppdraget -3 309 -3 222Revisionsverksamhet utöver revisions-uppdraget -522 -343Skatterådgivning -100 -40Övriga tjänster -255 -217-4 186 -3 821Övriga revisionsbolagRevisionsuppdraget -2 285 -2 018Revisionsverksamhet utöver revisions-uppdraget -605 -419Skatterådgivning -83 -100Övriga tjänster -2 -36-2 974 -2 573Summa 1) -14 602 -12 444

Siffror avser kvarvarande verksamhet. 2023 års siffror har justerats med 160 TSEK för

avkonsoliderad verksamhet.

NOT K13 Av- och nedskrivningar m.m.

Redovisningsprinciper

Nedskrivningar av icke finansiella tillgångar

Anläggningstillgångar nedskrivningsprövas när det finns indikation på

nedskrivningsbehov. För tillgångar, vilka representerar kassagenere

rande enheter, görs nedskrivningar genom beräkning av ett nyttjande-

värde, se även not K22.

2024 2023Av- och nedskrivningar immateriella tillgångar Nedskrivningar av koncernmässig goodwill -46 802 -40 169Avskrivningar av kundrelationer -4 345 -4 784Avskrivningar av licenser -1 038 -873Avskrivningar av balanserade utvecklings-utgifter m.m. -21 352 -37 517Nedskrivning av balanserade utvecklings-utgifter m.m. -2 124 -31 390Summa -75 661 -114 734Av- och nedskrivningar materiella tillgångar Avskrivningar av byggnad -423 -184Avskrivningar av datorutrustning -18 915 -15 153Avskrivningar av övriga inventarier -13 392 -13 639Summa -32 731 -28 976Av- och nedskrivningar nyttjanderätterAvskrivningar av byggnad -67 783 -68 370Avskrivningar av fordon -10 165 -8 111Summa -77 948 -76 481Summa 1)-186 340 -220 191

Siffror avser kvarvarande verksamhet. 2023 års siffror har justerats med 5 234 TSEK för

avkonsoliderad verksamhet.

NOT K14 Kreditförluster netto

Redovisningsprinciper

Nedskrivningskraven baseras på en modell för förväntade kreditför

luster. Alla tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde,

liksom åtaganden utanför balansräkningen, inklusive garantier och

kreditåtaganden, omfattas av nedskrivningsprövningen.

De tillgångar som ska prövas, delas in i tre steg, utifrån utveckling

av kreditrisk från utbetalningstidpunkt. Steg 1 omfattar tillgångar där

det inte har skett en väsentlig ökning av kreditrisken, steg 2 omfattar

tillgångar där det skett en väsentlig ökning av kreditrisken och steg 3

omfattar fallerade tillgångar.

Som indikator för väsentlig ökning av kreditrisk sedan utgivnings

tillfället används hur försenad motparten är med betalning, om det

finns bevakning och utarbetad handlingsplan för exponeringen, om

sannolikheten för fallissemang ökat signifikant sedan utgivningstill-

fället eller om det finns andra indikationer på förhöjd risk. Fallisemang

definieras enligt IFRS 9 och kompletteras av Europeiska bankmyndig

hetens riktlinjer. Fallisemang anses ha inträffat och exponeringen

placeras i steg 3 när motparten har obetalda belopp förfallna över 90

dagar, försatts i konkurs, utvandrat eller avlidit, eller om det bedöms

osannolikt att motparten kommer utföra sina förpliktelser mot Svea.

För köpta eller kreditförsämrade fordringar, redovisas nedskrivnings

vinster/-förluster när det uppstår förändringar i förväntade kassa flöden

och avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört med prognosticerade

kassaflöden. Nedskrivningsprövningen sker gruppvis per portfölj.

Metodiken för beräkning av förväntade kreditförluster sker genom

en skattning för respektive produktområde av parametrarna sanno-

likhet av fallissemang, förväntad förlust givet fallissemang samt

förväntad exponering vid fallissemang. Resultatet nuvärdesberäknas

sedan för att indikera värdet av den förväntade kreditförlusten. Även

framåtblickande information så som makroekonomiska scenarion kan

påverka den för väntade förlusten.

I steg 1 baseras reserveringarna för förväntade kreditförluster på

sannolikheten för fallissemang under kommande 12 månader och i

steg 2 på sannolikheten för fallisemang under hela den återstående

löptiden. Exponeringar i steg 3 klassificeras som fallerade och dessa

får således faktorn 1 avseende sannolikhet för fallissemang.

2024 2023Förändring reserveringar Steg 1 -27 216 -31 734Förändring reserveringar Steg 2 -67 672 -22 889Förändring reserveringar Steg 3 -42 358 -384 010Summa förändring reserveringar -137 245 -438 633Bortskrivningar 1)-714 077 -596 414Återvinningar 69 026 52 054Kreditförluster, netto -782 295 -982 992Nedskrivningsvinster/-förluster, köpta eller utgivna kreditförsämrade fordringar 2)113 140 214 996Årets nettokostnad för kreditförluster -669 155 -767 997

Varav 315 759 TSEK omfattas av efterlevnadsåtgärder.

Siffror avser kvarvarande verksamhet. 2023 års siffror har justerats med -321 703 TSEK

för avkonsoliderad verksamhet.

Kreditförlusterna är i sin helhet hänförbara till utlåning till allmän-

heten. Kreditförlustreserveringarna har ökat i samtliga tre steg under

året. I steg 1 beror det främst på reserveringar för förväntade framtida

kreditförluster hänförliga till nyutlåning. Reserveringarna i steg 3

under 2023 har som väntat stabiliserats under 2024 inom både privat-

och företagsutlåningen, medan bortskrivningarna har ökat till följd av

fallerade exponeringar som bedöms osannolika att inkassera.

Noter

NOT K15 Skatt på årets resultat

Redovisningsprinciper

Periodens skattekostnad (intäkt) består av aktuell skatt och upp-

skjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen, övrigt totalresultat

eller eget kapital beroende på var den underliggande transaktionen

har redovisats.

Aktuell skatt

Aktuell skatt att betala på resultat vid avyttring av noterade aktier

och andelar redovisas via övrigt totalresultat. Koncernens aktuella

skatt beräknas enligt de skattesatser som är förskrivna eller aviserade

på balansdagen.

Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla

för den period då tillgången återvinns eller skulden regleras.

Uppskjuten skatt beräknas på underskottsavdrag i koncernföretag

i den utsträckning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot

överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatt beräknas också

på temporära skillnader till exempel förändring av obeskattade reser

ver och fond för verkligt värde samt på förvärvade koncernmässiga

övervärden.

I de estniska koncernföretagen betalas inkomstskatt först i sam

band med utdelning. Mot bakgrund av att bolagen under överskådlig

framtid inte kommer att lämna utdelning har inte någon uppskjuten

skattekostnad/-skuld redovisats.

2024 2023Justering aktuell skatt på tidigare års resultat 122 7 797Aktuell skatt på årets resultat -157 020 -88 698Aktuell skattekostnad -156 898 -80 901Uppskjuten skattekostnad 13 647 -50 673Summa total skattekostnad -143 251 -131 574Resultat före skatt 959 331 366 771Skatt 20,6 (20,6) % enligt gällande skattesats för moderbolaget -197 622 -75 555Effekt av andra skattesatser i andra länder 11 316 8 700Ej avdragsgilla nedskrivningar aktier i koncern-/intresseföretag -28 286 -19 882Ej avdragsgilla kostnader -66 887 -60 890Ej skattepliktiga intäkter 153 933 69 821Utnyttjande av underskottsavdrag -30 106 8 841Övrigt 632 16 434Skatt på årets resultat bokfört i EK -36 167Aktuell skatt på tidigare års resultat 122 7 797Aktuell skattekostnad -156 898 -80 901Temporära skillnader 36 794 -54 931Utnyttjande av underskottsavdrag -30 106 1 375IFRS16 effekt 5 550 1 387Övrigt 1 409 1 496Uppskjuten skattekostnad 13 647 -50 673Summa skattekostnad 1)-143 251 -131 574Redovisad effektiv skatt 14,9% 35,9%

Siffror avser kvarvarande verksamhet. 2023 års siffror har justerats med 111 276 TSEK

för avkonsoliderad verksamhet.

NOT K16 Avkonsoliderade verksamheter

I december bedömde styrelsen i Svea Bank AB att Banken inte längre

kan konsolidera de ryska dotterbolag som ingår i Svea Bank-koncer

nen enligt IFRS. På grund av sanktioner och restriktioner som har

införts och gradvis skärpts med anledning av Rysslands invasion av

Ukraina, uppfylls inte längre rekvisiten i IFRS 10 för att Banken ska

anses ha ett sådant bestämmande inflytande över de ryska företagen

att dessa ska konsolideras. Per sista december 2024 kvarstår inga

tillgångar och skulder relaterade till de avkonsoliderade verksam-

heterna. Kvarvarande andelar av de tidigare innehaven i dotterbolag

uppgår till 39 MSEK och innehaven redovisas per den 31 december

2024 som Aktier och andelar i balansräkningen. Årets resultat för de

avkonsoliderade verksamheterna har i resultaträkningen för 2024 och

2023 redovisats i raden ”Resultat från avkonsoliderade verksamheter”

i och med klassificeringen som avvecklad verksamhet enligt IFRS 5.

För påverkan per rad i resultaträkningen, se nedan uppställning:

(TSEK) 2024 2023Ränteintäkter 356 504 275 392Räntekostnader -11 -2 110Räntenetto 356 493 273 283Provisionsintäkter 95 667 83 900Provisionskostnader -85 452 -59 592Nettoresultat av finansiella transaktioner -29 329 -88 394Övriga rörelseintäkter 29 543 28 074Rörelsens intäkter 366 921 237 271Personalkostnader -86 276 -81 359Övriga administrationskostnader -56 676 -46 701Avskrivningar m.m. -1 847 -5 234Övriga rörelsekostnader -15 440 -20 673Återföring av omräkningsdifferenser -186 223Rörelsens kostnader -346 462 -153 968Resultat före kreditförluster 20 459 83 303Nedskrivningsvinster/-förluster 183 444 321 703Rörelseresultat 203 903 405 006Skatt på periodens resultat -97 409 -111 276Periodens resultat från avkonsoliderade verksamheter 106 494 293 730Resultat från avkonsolidering -629 833Resultat från avkonsoliderade verksamheter -523 339 293 730Bortbokning av redovisade värden för tillgångar och skulder -669 011Verkligt värde av omklassificerat innehav 39 179Resultat från avkonsolidering -629 833 0Kassaflöde avkonsoliderade verksamheterKassaflöde från den löpande verksamheten 329 263 337 550Kassaflöde från investeringsverksamheten -2 443 -740Kassaflöde från finansierings-verksamheten -21 195 -13 591Periodens kassaflöde 305 625 323 189

Noter

NOT K17 Utlåning till allmänheten

Redovisningsprinciper

Utlåning till allmänheten kategoriseras som finansiella tillgångar

värderade till upplupet anskaffningsvärde. Posten inkluderar utlåning

till privatpersoner och företag, factoring och köpta eller utgivna kredit-

försämrade fordringar. Det redovisade värdet för köpta eller utgivna

kreditförsämrade fordringar är det ursprungliga beloppet justerat för

amorteringar samt förändringar i förväntade framtida kassaflöden

beräknade och diskonterade i enlighet med effektivräntemetoden

utifrån den ursprungligt beräknade effektiv räntan. Förändringar i

förväntade kassaflöden och avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört

med prognosticerade kassaflöden redovisas i resultaträkningen som

nedskrivningsvinster/-förluster.

Koncernen bevakar utlåningen på det sätt som beskrivs i not K42.

Nedskrivningsprövning sker i enlighet med IFRS 9 Finansiella

instrument.

Leasegivare

Leasingavtal som ingås som leasegivare klassificeras i koncernredovis

ningen som finansiella och redovisas därmed som fordran på lease-

tagaren under Utlåning till allmänheten till ett belopp som motsvarar

nettoinvesteringen enligt leasingavtalet. Leasingbetalningen redovisas

som åter betalning av fordran och som ränteintäkt. Intäkten fördelas

så att en jämn förräntning erhålls på under varje period redovisad

nettoinvestering.

2024-12-31 2023-12-31Utlåning till allmänheten 33 712 516 29 407 817Summa 33 712 516 29 407 817

Köpta eller ut givna kredit-försämrade Utlåning till allmänheten, 2024-12-31 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Delsumma fordringar SummaPrivatpersoner 15 790 066 606 562 2 228 099 18 624 728 2 296 525 20 921 253Företag 11 618 940 1 378 142 811 548 13 377 467 191 268 13 999 898Lånefordringar 27 409 007 1 984 704 3 039 647 32 002 195 2 487 793 34 921 151Privatpersoner -199 708 -66 539 -875 967 -1 142 214 -1 142 214Företag -155 748 -107 584 -452 899 -716 231 -716 231Nedskrivningsvinster/-förluster privatpersoner 687 846 687 846Nedskrivningsvinster/-förluster företag -38 035 -38 035Reserv för förväntade kreditförluster -355 456 -174 124 -1 328 866 -1 858 446 649 811 -1 208 635Redovisat värde lånefordringar 2024-12-31 27 053 551 1 810 581 1 710 781 30 143 749 3 137 604 33 712 516Reserveringsgrad, privatpersoner 1,3% 11,0% 39,3% 6,1%Reserveringsgrad, företag 1,3% 7,8% 55,8% 5,2%Nedskrivningsvinster/-förluster privatpersoner -30,0%Nedskrivningsvinster/-förluster företag 19,9%Reserveringsgrad, totalt 1,3% 8,8% 43,7% 5,7% -26,1% 3,5%

Köpta eller utgivna kredit-försämrade Utlåning till allmänheten, 2023-12-31 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Delsummafordringar SummaPrivatpersoner 13 522 625 474 687 1 820 195 15 817 506 2 123 946 17 941 453Företag 10 556 614 749 892 1 180 912 12 487 418 12 487 418Lånefordringar 24 079 239 1 224 579 3 001 106 28 304 924 2 123 946 30 428 871Privatpersoner -185 957 -60 924 -729 176 -976 058 -976 058Företag -133 829 -43 417 -548 799 -726 044 -726 044Nedskrivningsvinster/-förluster privatpersoner 681 048 681 048Reserv för förväntade kreditförluster -319 786 -104 341 -1 277 974 -1 702 102 681 048 -1 021 054Redovisat värde lånefordringar 2023-12-31 23 759 453 1 120 238 1 723 132 26 602 822 2 804 995 29 407 817Reserveringsgrad, privatpersoner 1,4% 12,8% 40,1% 6,2%Reserveringsgrad, företag 1,3% 2,8% 46,5% 5,8%Nedskrivningsvinster/-förluster privatpersoner -32,1%Reserveringsgrad, totalt 1,3% 8,5% 42,6% 6,0% -32,1% 3,4%

Noter

NOT K17 Utlåning till allmänheten, forts.

Köpta eller utgivna kredit-försämrade Förändring av reserv för förväntade kreditförluster Steg 1 Steg 2 Steg 3 Delsummafordringar SummaReserv för förväntade kreditförluster 2023-12-31 -319 787 -104 341 -1 277 974 -1 702 103 681 048 -1 021 054Ökning av reserveringar nya eller förvärvade lånefordringar -145 893 -145 893 -145 893Minskning av reserveringar borttagna lånefordringar 99 729 40 714 173 888 314 331 314 331Förändring av reserveringar till följd av förändringar av kreditrisk 18 949 -108 385 -493 692 -583 128 -583 128Minskning av reserveringar bortskrivna låne fordringar 277 446 277 446 277 446Nedskrivningsvinster/-förluster, köpta eller utgivna kreditförsämrade fordringar 113 140 113 140Övriga justeringar 1)-8 454 -2 111 -8 534 -19 098 -144 377 -163 475Reserv för förväntade kreditförluster 2024-12-31 -355 456 -174 124 -1 328 866 -1 858 446 649 811 -1 208 635

Övriga justeringar avser valutakursdifferenser.

NOT K18 Obligationer och andra värdepapper

Redovisningsprinciper

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Obligationer och andra räntebärande värdepapper kategoriseras

som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat-

räkningen. Posten omfattar räntebärande värdepapper med fasta

eller fastställbara betalningar och fastställd löptid.

Marknadskurser hämtas från externa samarbetsbanker.

2024-12-31 2023-12-31Ansk Bokfört Verkligt Ansk Bokfört Verkligt värdevärdevärdevärde värdevärdeEmitterade av offentliga organsvenska kommuner 1 177 320 1 167 539 1 167 539 1 121 754 1 110 474 1 110 474Summa 1 177 320 1 167 539 1 167 539 1 121 754 1 110 474 1 110 474Emitterade av andra låntagaresvenska finansiella företag 450 612 449 276 449 276 212 973 210 961 210 961utländska emittenter 391 216 394 466 394 466 429 207 432 767 432 767Summa 841 828 843 743 843 743 642 180 643 727 643 727Summa 2 019 148 2 011 281 2 011 281 1 763 934 1 754 202 1 754 202varav noterade värdepapper 2 019 148 2 011 281 2 011 281 1 763 934 1 754 202 1 754 202Positiv skillnad, bokförda värden överstiger nominella värden 15 834 21 711Nominella värden 1 995 448 1 732 491

Noter

NOT K19 Aktier och andelar

Redovisningsprinciper

Noterade Aktier och andelar kategoriseras som finansiella tillgångar vär

derade till verkligt värde via totalresultatet i Omvärderingsreserv/Fond för

verkligt värde under eget kapital. Börskurser hämtas från Nasdaq OMX.

Onoterade Aktier och andelar kategoriseras som tillgångar redovi

sade till verkligt värde via resultaträkningen. Innehav av onoterade

aktier redovisas till verkligt värde utifrån värdering utförd av extern

oberoende expertis. Metoder för värdering beskrivs i not K41.

2024-12-31 2023-12-31Bokfört värde Verkligt värde Bokfört värde Verkligt värdeNoterade aktier och andelarIngående bokfört värde 1 582 940 2 117 144Anskaffningsvärde 41 441 496 835Försäljningslikvid -36 765 -899 934Orealiserad värdeförändring 260 060 -131 106Utgående bokfört värde 1 847 676 1 847 676 1 582 940 1 582 940Onoterade aktier och andelarIngående bokfört värde 2 301 783 2 014 634Anskaffningsvärde 161 851 163 441FörsäljningslikvidOmklassificering avkonsoliderade dotterföretag 1)39 170Orealiserad värdeförändring 365 503 123 709Utgående bokfört värde 2 868 307 2 868 307 2 301 783 2 301 783Summa 4 715 982 4 715 982 3 884 723 3 884 723

Avser avkonsoliderade verksamheterna: Regional Services of Collection LLC, Capital Service Company LLC, Creditexpress Finance LLC, Financial Services of Legal Collections LLC,

Creditexpress-K Call Center Services LLC, Regional Services of Legal Collection LLC (se not M22).

NOT K20 Andra andelar

2024-12-31 2023-12-31Ingående ack anskaffningsvärden 12 484 3 284Inköp 9 200Försäljning -1 995Utgående ack anskaffningsvärden 10 489 12 484Summa 10 489 12 484Varav andel i bostadsrättsförening i Sälen 10 489 12 484

NOT K21 Aktier och andelar i intresseföretag

2024-12-31 2023-12-31Ingående ack anskaffningsvärden 6 000 6 000Utgående ack anskaffningsvärden 6 000 6 000Ingående resultatandelar -1 432 -1 426Korrigering andel 9Årets resultatandelar 69 -15Utgående ack resultatandelar -1 363 -1 432Ingående ack nedskrivningar -4 021 -4 021Utgående ack nedskrivningar -4 021 -4 021Summa 616 547

Bokfört Antal Nominellt värde Säte Org nr aktier Andelvärde koncernenStidner Complete Troll-559065-ABhättan9537 5 000 33,89% 25 TSEK 616Summa 616

Innehavet är onoterat och intresseföretaget redovisas enligt kapital-

andelsmetoden.

Under 2023 och 2024 har det inte funnits något intressebolag av

väsentlig betydelse för koncernen.

2024-12-31 2023-12-31Koncernens andel av övriga enskilt oväsentliga intresseföretags resultat- och balansräkningar uppgår till:Rörelseintäkter 943 726Årets resultat 69 -15Tillgångar 267 199Skulder -24 -43

Noter

NOT K22 Immateriella tillgångar

Redovisningsprinciper

Goodwill

För tillgångar, vilka representerar kassagenererande enheter, görs

nedskrivningar genom beräkning av ett nyttjandevärde. Vid bestäm

mandet av återvinningsbart belopp fastställs nyttjandevärdet, beräk

nat

som nuvärdet av förväntade kassaflöden från de kassagenererande

enheter till vilka goodwill har allokerats. Koncernens kassagene

rerande

enheter utgörs av koncernens dotter- och intresseföretag.

För varje kassagenererande enhet är prognosperioden fem år. Prog

noserna avseende framtida kassaflöden baseras på företagsledningens

bästa uppskattningar av hur framtida marginaler, volymer, försäljning

och kostnader kommer att utvecklas. För finansiella enheter beräknas

kreditförluster utifrån det långsiktiga genomsnittet för olika affärs-

områden. Därutöver har det återinvesteringsbehov som krävs för de

kassa genererande enheterna fortsatta tillväxt beaktats. Det resulterar i

årliga kassaflöden som genereras av enheterna. Efter prognosperioden

följer eviga kassaflöden baserat på en årlig tillväxt om 2%.

De finansiella enheternas kassaflöden diskonteras med en ränta som

består av den långfristiga riskfria räntan plus en riskfaktor. Det skiljer

sig från tidigare år då en s.k. WACC (weighted average cost of capital)

beräknats. För icke-finansiella enheter används en WACC. Diskonte

ringsräntan som använts var 9,2% (8,9) för finansiella enheter och 7,9%

(8,9) för icke-finansiella enheter per år efter skatt, motsvarande 10,4%,

respektive 8,3% (10,9–11,2) före skatt. Bedömningen av riskfaktorn base

ras på en marknadsriskpremie, en rikspremie för småbolag, beta för

jämförelsebolag, samt skuldsättningsgrad.

Koncernens redovisade värde för goodwill fördelat per segment

uppgår till i Sverige 93,2 (118,3) MSEK, Finland 128,9 (150,7) MSEK,

Övriga 31,2 (7,0) MSEK och Östeuropa 0 MSEK.

Enheterna Payground AB och Svea Payments OY anses ha goodwill

som är betydande i jämförelse med det totala redovisade värdet för

goodwill.

Nedskrivningsprövningarna för året har medfört nedskrivningar av

koncernens redovisade värde för goodwill om 46 802 TSEK (40 066 TSEK).

Nedskrivningarna utgörs av 25 065 TSEK i Payground AB och 21 737 i

Svea Payments OY. Återvinningsvärdet bedöms vara 109 284 TSEK för

Payground AB och 103 448 TSEK för Svea Payments OY. Nedskrivning

arna har orsakats av att framtidsprognoserna för enheterna har för-

svagats. För övriga enheter bedöms fallhöjden mellan återvinnings-

värde och bokfört värde på goodwill vara stor.

Det beräknade nyttjandevärdet på goodwill är känsligt för variab

ler som har betydelse för förväntade kassaflöden, samt diskonterings-

räntan. För Svea Payments OY var den genomsnittliga försäljningstill-

växten 3,2%. Skulle försäljningstillväxt vara 2% lägre skulle det uppstå

ett nedskrivningsbehov om ytterligare 29 000 TSEK. Skulle diskonte

ringsräntan öka från 9,2% till 11,2% skulle det uppstå ett nedskrivnings-

behov om ytterligare 22 000 TSEK. För Payground AB var den genom-

snittliga försäljningstillväxten 2,9% och diskonteringsräntan 7,9%.

Skulle dessa förändras med 2% -enheter skulle det inte leda till ett

ytterligare nedskrivningsbehov.

Övriga immateriella tillgångar

Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde

med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Avskrivning

sker linjärt över tillgångarnas nyttjandeperiod.

Aktivering av utvecklingsutgifter sker under förutsättning att ut gifterna

uppfyller rekvisiten för internt upparbetade immateriella tillgångar. Det

kräver att tillgången är identifierbar, att Banken har kontroll över till

gången samt att det framtida användandet av tillgången kommer att

innebära ekonomiska fördelar. Det skall även vara tekniskt möjligt för

Banken att använda tillgången, det ska finnas en avsikt att färdigställa

den och det ska finnas tillräckliga resurser för att färdigställa tillgången.

För en identifierad immateriell tillgång enligt ovan, aktiveras alla hän

förbara utgifter som tagits för att skapa och färdigställa tillgången

som till exempel personalkostnader och konsultkostnader.

Inkråmsgoodwill avskrives enligt plan om 4–5 år.

Kundrelationer avskrives enligt plan om 2–5 år.

Licenser avskrives enligt plan om 2-5 år.

Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten avskrives enligt plan

om 3–5 år.

2024-12-31 2023-12-31GoodwillIngående ack anskaffningsvärden 494 682 497 645Rörelseförvärv 23 866Valutakursdifferens 267 -25Försäljningar/utrangeringar -40 613 -2 937Utgående ack anskaffningsvärden 478 203 494 682Ingående ack nedskrivningar -218 773 -181 670Försäljningar/utrangeringar 40 886 2 937Valutakursdifferens -231 128Årets nedskrivningar -46 802 -40 169Utgående ack nedskrivningar -224 920 -218 773Utgående restvärde 253 283 275 909KundrelationerIngående ack anskaffningsvärden 146 979 141 478Aktiverade kostnader 4 574 5 733Försäljningar/utrangeringar -18 099Valutakursdifferens 762 -232Utgående ack anskaffningsvärden 134 216 146 979Ingående ack avskrivningar -130 115 -125 473Försäljningar/utrangeringar 18 099Valutakursdifferens -168 142Årets avskrivningar -4 345 -4 784Utgående ack avskrivningar -116 528 -130 115Utgående restvärde 17 688 16 864LicenserIngående ack anskaffningsvärden 8 707 8 215Aktiverade kostnader 1 815 1 356Omklassificeringar -58 912Valutakursdifferens 198 -921Försäljningar/ utrangeringar -3 479 -855Utgående ack anskaffningsvärden 7 184 8 707Ingående ack avskrivningar -4 686 -3 610Försäljningar/ utrangeringar 2 152 855Omklassificeringar -49Valutakursdifferens 17 579Årets avskrivningar -1 038 -2 461Utgående ack avskrivningar -3 555 -4 686Utgående restvärde 3 628 4 021Balanserade utvecklingsutgifter m.m.Ingående ack anskaffningsvärden 304 897 292 730Aktiverade kostnader 6 059 14 541Omklassificeringar -912Valutakursdifferens 3 304 -437Försäljningar/utrangeringar -31 733 -1 025Utgående ack anskaffningsvärden 282 526 304 897Ingående ack avskrivningar -227 212 -190 634Försäljningar/utrangeringar 43 469Omklassificeringar 49Valutakursdifferens -2 912 414Årets avskrivningar -21 352 -37 517Utgående ack avskrivningar -208 007 -227 212Ingående ack nedskrivningar -33 889 -3 048Försäljningar/utrangeringar -11 737 549Årets nedskrivningar 1)-2 124 -31 390Utgående ack nedskrivningar -47 749 -33 889Utgående restvärde 26 769 43 796Summa 301 367 340 589

Nedskrivning uppstod 2023 till följd av avvecklingen av verksamheten i dotterbolaget

PFC Technology AB. När bolagets produkter lades ned bedömdes inte längre IT platt-

formen ha något värde.

Noter

NOT K23 Materiella tillgångar

Redovisningsprinciper

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde

med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan.

Avskrivning sker linjärt över tillgångarnas nyttjandeperiod med

undantag för leasingobjekt.

Följande avskrivningstakter tillämpas för materiella anläggnings-

tillgångar:

Byggnad avskrives enligt plan om 50 år.

Datorutrustning avskrives enligt plan om 3–5 år.

Övriga inventarier avskrives enligt plan om 5–10 år.

2024-12-31 2023-12-31Byggnad Ingående ack anskaffningsvärden 18 399 54 600Omklassificeringar -38 354Inköp 2 337Valutakursdifferens 29 17Försäljningar/ utrangeringar -4 307 -202Utgående ack anskaffningsvärden 14 120 18 399Ingående ack avskrivningar -889 -744Försäljningar/ utrangeringar 169 202Valutakursdifferens -25 -164Årets avskrivningar -423 -184Utgående ack avskrivningar -1 168 -889Mark Ingående ack anskaffningsvärden 56 830 18 297Omklassificeringar 38 354Inköp 179Försäljningar/ utrangeringar -18 297Utgående ack anskaffningsvärden 38 533 56 830Utgående planenligt restvärde 51 486 74 339

Taxeringsvärden för byggnader uppgår till 9 827 TSEK (f å 10 515).

Taxerings värden för mark uppgår till 8 325 TSEK (f å 15 325).

Under 2023 gjordes det omklassificeringar avseende byggnader

och mark då taxeringsvärden ej fanns tillgängliga 2022.

Nedskrivningar redovisas när det bokförda värdet på fastigheten

överstiger återvinningsvärdet.

2024-12-31 2023-12-31InventarierIngående ack anskaffningsvärden 350 015 328 477Omklassificering -2 156Inköp 43 988 25 047Rörelseförvärv 3 299Valutakursdifferens 2 930 -1 884Försäljningar/ utrangeringar -16 017 -2 768Utgående ack anskaffningsvärden 380 916 350 015Ingående ack avskrivningar -244 095 -215 492Omklassificering 611Försäljningar/ utrangeringar 11 202 2 562Rörelseförvärv -3 299Valutakursdifferens -2 289 1 587Årets avskrivningar -32 308 -30 064Utgående ack avskrivningar -267 489 -244 095Utgående planenligt restvärde 113 427 105 919Summa 164 912 180 259

NOT K24 Leasing

Redovisningsprinciper

IFRS 16 tillämpas i koncernen. Samtliga leasingkontrakt redovisas som

en tillgång (nyttjanderätt) och som en skuld (leasingskuld) i balans-

räkningen from den dagen den leasade tillgången finns tillgänglig för

användning av koncernen. Beräkningen av skuld för leasad tillgång

baseras på nuvärdet av de återstående leasingavgifterna, diskonterade

med den marginella låneräntan.

Ett avtal som löper mindre än tolv månader, sk korttidsleasingavtal,

eller avtal som gäller leasing av lågt värde, är undantagna och med

räknas inte vid bestämmande av skuld respektive nyttjanderättstill-

gång utan dessa kostnadsförs linjärt i resultaträkningen. Avtal av

mindre värde inkluderar IT-utrustning och kontorsinventarier.

I resultaträkningen redovisas en kostnad för avskrivning av den

leasade tillgången och en räntekostnad hänförlig till leasingskulden.

Leasingavtalen avser huvudsakligen kontorslokaler, men också

tjänstebilar. Den förväntade leasingperioden för de flesta lokaler är

1-10 år och omfattar normalt möjlighet till förlängning. Bilkontrakten

har vanligtvis en fast hyresperiod på mindre än 5 år. Normalt används

inte restvärdesgarantier eller köpoptioner. Avtalsförändringar uppstår

bland annat i samband med att leasingperioden justeras.

Nyttjanderätter 2024-12-31 2023-12-31ByggnaderIngående ack anskaffningsvärden 564 187 524 795Nya kontrakt 13 024 3 906Avslutade kontrakt -69 049 -4 568Bedömningar och modifieringar 58 010 49 780Valutakursdifferens 3 843 -9 725Utgående ack anskaffningsvärden 570 016 564 187Ingående ack avskrivningar -200 376 -139 161Avskrivningar 1)-69 940 -70 745Avslutade kontrakt 50 581 4 568Valutakursdifferens -2 372 4 962Utgående ack avskrivningar -222 107 -200 376Utgående bokfört värde 347 909 363 811FordonIngående ack anskaffningsvärden 32 693 28 803Nya kontrakt 12 101 12 052Avslutade kontrakt -8 695 -9 698Bedömningar och modifieringar 1 841 1 644Valutakursdifferens 399 -109Utgående ack anskaffningsvärden 38 340 32 693Ingående ack avskrivningar -17 261 -17 303Avslutade kontrakt 8 719 8 148Avskrivningar -10 165 -8 111Valutakursdifferens -167 5Utgående ack avskrivningar -18 873 -17 261Utgående bokfört värde 19 466 15 433Summa 367 376 379 244

2 157 TSEK för år 2024 och 2 375 TSEK för år 2023 avser avkonsoliderad verksamhet.

Noter

NOT K24 Leasing, forts.

Leasingskulder 2024-12-31 2023-12-31ByggnaderIngående leasingskuld 371 893 388 040Nya kontrakt 13 024 3 906Avslutade kontrakt 11 947 2Bedömningar och modifieringar 30 146 49 780Amortering -84 789 -81 916Räntekostnad 1)15 264 17 186Valutakursdifferens 1 389 -5 104Utgående leasingskuld 358 875 371 893FordonIngående leasingskuld 15 431 11 126Nya kontrakt 12 101 12 052Avslutade kontrakt -621 -1 081Bedömningar och modifieringar 490 1 644Amortering -10 721 -8 859Räntekostnad 1 014 654Valutakursdifferens 236 -106Utgående leasingskuld 17 928 15 431Summa 376 803 387 324Löptider Leasingskulder Inom ett år 87 279 87 187Senare än ett år 289 524 300 137Summa 376 803 387 324

1 129 TSEK för år 2023 avser avkonsoliderad verksamhet.

2024-12-31 Byggnader Fordon TotalTotalt kassautflöde för leasingavtal 84 789 10 721 95 510Summa 84 789 10 721 95 510Antal leasingkontrakt 29 114 143

2023-12-31 Byggnader Fordon TotalTotalt kassautflöde för leasingavtal 81 916 8 859 90 776Summa 81 916Antal leasingkontrakt 37 102 139Resultatpåverkan av IFRS16 2024-12-31 2023-12-31Räntekostnader -15 580 -16 645Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -78 137 -76 386Summa 1)-93 718 -93 031

För år 2023 har beloppet justerats med 3 504 TSEK för avkonsoliderad verksamhet.

NOT K25 Uppskjuten skattefordran/ skatteskuld

Redovisningsprinciper

Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen avseende

underskottsavdrag och samtliga avdragsgilla temporära skillnader i

den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot fram

tida skattepliktiga överskott. Det redovisade värdet på uppskjutna

skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till

den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga

överskott kommer att finnas tillgängliga för att kunna utnyttjas. Upp

skjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla för

den period då tillgången återvinns eller skulden regleras. Såväl upp

skjutna som aktuella skattefordringar och skatteskulder kvittas då de

hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma skatteverk.

2024-12-31 2023-12-31Utlåning till allmänheten 2)3 916 137 193Materiella tillgångar 401 286Nyttjanderätter 1)4 229 4 613Övriga tillgångar/skulder 11 089 4 886Underskottsavdrag 66 196 96 478Uppskjutna skattefordringar 85 831 243 457Utlåning till allmänheten -2 735 -4 896Obligationer och andra värdepapper 194 285Aktier och andelar -35 348 18 225Immateriella tillgångar -4 226 -5 634Derivatinstrument 3 093 -31 226Övriga tillgångar/skulder -36 849Uppskjutna skatteskulder -39 021 -60 096Netto 46 810 183 361Utlåning till allmänheten -3 731 -8 100Obligationer och andra värdepapper -91 -317Materiella tillgångar 108 -12Immateriella tillgångar 1 409 1 496Nyttjanderätter 5 550 1 387Övriga tillgångar/skulder 40 508 -46 502Underskottsavdrag -30 106 1 375Förändring redovisad över resultat-räkningen3)13 647 -50 673Förändring uppskjuten skatt fond för verkligt värde -53 572 27 008Valutakursdifferenser -6 610 -17 843Redovisat direkt mot eget kapital -60 182 9 165Förvärvade uppskjutna skattefordringar 463 1 631Avgående uppskjutna skattefordringar3)-90 479Summa förändring -136 551 -39 877Outnyttjade skattemässiga underskott4)322 279 467 626Redovisade uppskjutna skattefordringar 66 196 96 4781) Uppskjuten skatt på leasing nettoredovisas i tabellen ovan. Se fördelningen nedan:Uppskjuten skatt nyttjanderätter 80 760 82 174Uppskjuten skatt leasingskuld -76 531 -77 5604 229 4 613

Uppskjuten skatt på Utlåning till allmänheten uppstår pga. temporära skillnader

som uppstår vid värdering enligt IFRS 9, se vidare upplysning i not K16 Utlåning

till allmänheten.

2023 års siffror avser kvarvarande verksamhet, justering för avkonsoliderad verksam-

het uppgår till -29 772 TSEK. Under 2024 avgår uppskjutna skattefordringar med

-90 479 TSEK hänförligt till avkonsoliderad verksamhet.

Utöver de 322 279 TSEK som det bokats uppskjuten skatt på, finns ytterligare under-

skott om 66 935 TSEK för vilka ingen uppskjuten skattefordran redovisats.

Noter

NOT K26 Derivatinstrument

Redovisningsprinciper

Derivatinstrument kategoriseras som finansiella tillgångar/ skulder

värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Förändringarna

i verkligt värde redovisas som Nettoresultat av finansiella transak-

tioner i resultaträkningen. I de fall det verkliga värdet för ett enskilt

kontrakt är positivt redovisas det som en tillgång. I de fall det verkliga

värdet för ett enskilt kontrakt är negativt redovisas derivatinstrumentet

som en skuld.

Verkliga värden för derivatinstrument i form av valuta swappar/-

terminer baseras på marknadsvärde från extern samarbetsbank.

Säkringsredovisning tillämpas ej.

2024-12-31 2023-12-31Derivat för verkligtvärdesäkringar – säkringsredovisas ejValutarelaterade kontraktTerminer, nominellt värde 890 593Swappar, nominellt värde 2 553 644 5 853 666Summa 3 444 237 5 853 666Valutafördelning av marknadsvärdenEUR 2 096 942 4 185 055NOK 139 560 791 739DKK 354 013 53 792USD 256 887 560 408PLN 468 392CHF 105 163 43 252GBP 6 863 35 814Summa 3 427 819 5 670 060Positivt värde på valutarelaterade kontrakt 16 417 183 606

NOT K27 Övriga tillgångar

Redovisningsprinciper

Kundfordringar

Kundfordringar kategoriseras som finansiella tillgångar värderade till

upplupet anskaffningsvärde och utgör del av Övriga tillgångar.

2024-12-31 2023-12-31Kundfordringar 92 135 98 423Aktuell skattefordran 133 758 122 635Avräkning ej inbetalda medel 117 336 38 390Fordran kortföretag 32 228 33 070Utlägg till myndigheter 28 707 29 098Mervärdesskatt 2 339 1 221Tillgodohavande på skattekonto 112 103 11 232Övriga fordringar 100 957 71 885Summa 619 563 405 954

NOT K28 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2024-12-31 2023-12-31Provisionsintäkter 18 942 19 688Hyres-/ abonnemangskostnader 1 773 16 628Konsultarvoden 37 264Övriga kostnader 54 250 75 776Summa 74 965 149 355

NOT K29 Tillgångar som innehas för försäljning

Redovisningsprinciper

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning redovisas när ett

bolag är tillgängligt för försäljning och ett aktivt arbete för att sälja det

pågår. I normalfallet förväntas försäljningen att verkställas inom ett år.

En anläggningstillgång som klassificerats som att den innehas för

försäljning redovisas till det lägsta av verkligt värde och redovisat värde.

Inga avskrivningar gällande dessa tillgångar redovisas i koncernen.

I november övertogs fastighetsbolaget Fjällbyggarna Duved AB

som realisering av pant på en obetald fordran. Innehavet förväntas

säljas inom det närmaste året och har därmed redovisats som till

gångar som innehas för försäljning. Tillgången har i koncernen redo-

visats enligt nedan:

2024-12-31 2023-12-31Materiella tillgångar 56 106 Summa 56 106

NOT K30 Skulder till kreditinstitut

Redovisningsprinciper

Skulder till kreditinstitut kategoriseras som finansiella skulder värde

rade till upplupet anskaffningsvärde. Posten består av banklån och

lån från andra kreditinstitut.

Skulder till kreditinstitut 2023 avsåg erhållna säkerheter till följd av

förändringar i marknads värdet för valutasäkringar.

2024-12-31 2023-12-31Beviljade krediter 422 973 422 192Ej utnyttjade krediter -422 973 -422 192Övrigt (inom valutasäkring) 265 200Summa 0 265 200

NOT K31 Inlåning från allmänheten

Redovisningsprinciper

Inlåning från allmänheten kategoriseras som finansiella skulder

värde rade till upplupet anskaffningsvärde. Posten består av inlåning

från såväl privatpersoner som företag.

2024-12-31 2023-12-31Inlåning från allmänheten, privatpersoner 33 761 315 31 620 368Inlåning från allmänheten, företag 5 399 161 4 548 579Summa 39 160 476 36 168 948

Noter

NOT K32 Derivatinstrument

Redovisningsprinciper

Se not K26 för redogörelse av redovisningsprinciper.

2024-12-31 2023-12-31Derivat för verkligtvärdesäkringar – säkringsredovisas ejValutarelaterade kontraktTerminer, nominellt värde 399 946Swappar, nominellt värde 2 265 747 2 902 740Summa 2 665 692 2 902 740Valutafördelning av marknadsvärdenEUR 1 484 885 1 525 247NOK 113 274 345 686DKK 113 581USD 609 704 265 462GBP 63 451 12 762RON 372 530 223 705PLN 448 322CHF 53 281Summa 2 697 124 2 934 765Negativt värde på valutarelaterade kontrakt 31 432 32 025

NOT K33 Övriga skulder

Redovisningsprinciper

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder kategoriseras som övriga finansiella skulder

värderade till upplupet anskaffningsvärde. Posten utgör del av

Övriga skulder.

2024-12-31 2023-12-31Leverantörsskulder 120 496 177 942Skatteskuld 73 027 52 674Avräkning ej utbetalda medel 78 982 21 653Innehållna skatter på inkomster 278 576 235 382Mervärdesskatt 24 870 42 888Övriga skulder 159 473 142 743Summa 735 424 673 281

NOT K34 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2024-12-31 2023-12-31Ränteintäkter 151 431 102 419Leasingintäkter 67 292 61 632Provisionsintäkter 4 942 5 313Provisionskostnader 15 490 14 218Personalkostnader 188 059 176 853Övriga administrationskostnader från myndigheter 31 766 61 941Övriga administrationskostnader 100 544 126 160Summa 559 524 548 536

NOT K35 Avsättningar

Redovisningsprinciper

Avsättningar för rättsliga anspråk redovisas när koncernen har en

legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är

sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera

åtagandet och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt.

Avsättningar vid ingången av 2023 avsåg sanktioner, varav 10 MSEK

utfärdats av Konsumentverket och 45 MSEK utfärdats av Finansinspek

tionen. Båda besluten överklagades och under 2023 gav Förvaltnings-

rätten Banken rätt gentemot Konsumentverket varpå 10 MSEK åter-

fördes. Under 2024 gav Kammarrätten Finansinspektionen rätt i

bedömningen att banken inte anses följa konsumentkreditlagen

beträffande insamling av tillräckliga uppgifter vid kreditprövningar.

Banken överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen, som i decem

ber beslutade att inte meddela prövningstillstånd. Sanktionsavgiften

fastställdes därmed och avsättningen skuldfördes.

2024-12-31 2023-12-31Rättsliga anspråkIngående avsättningar 45 000 55 000Återförda avsättningar -10 000Skuldförda avsättningar -45 000Utgående ack avsättningar 0 45 000

NOT K36 Efterställda skulder

Redovisningsprinciper

Efterställda skulder kategoriseras som övriga finansiella skulder och

värderas till upplupet anskaffningsvärde. Posten avser emitterade

efterställda Tier 2-obligationer.

2024-12-31 2023-12-31ObligationslånIngående ack anskaffningsvärden 600 794 598 724Emitterade Tier 2-obligationer 300 000Inlösen Tier 2-obligationer -300 000Kapitaliserad ränta -2 665 2 070Utgående ack anskaffningsvärden 598 129 600 794

Tier 2-Obligationer

Den 24 maj 2024 påkallade moderbolaget förtida inlösen av det ute

stående tioåriga efterställda obligationslån om nominellt 300 000 TSEK

som emitterades den 20 juni 2019. Inlösenbeloppet plus upplupen,

obetald ränta har återbetalats till investerare den 20 juni 2024. Ränte-

kostnaden för obligationslånet uppgick under året till 11 890 (23 485)

TSEK.

Den 7 juni 2024 emitterade moderbolaget ett tioårigt efterställt

obligationslån om nominellt 300 000 TSEK som förfaller den 7 sep

tember 2034. Det finansiella instrumentet har registrerats vid Nasdaq

OMX Stockholm i juli 2024. Obligationslånet är efterställt i förhållande

till övriga skulder och kan medräknas i kapitalbasen som supplemen

tärt kapital enligt gällande regelverk. Det kan inlösas tidigast den

7 juni 2029 och löper med rörlig ränta som uppgår till STIBOR 3mån +

6,75% per år. Räntebetalningar sker den 7 juni, 7 september, 7 decem

ber och 7 mars. Moderbolaget kan välja att förtidslösa lånet vilket

kräver Finansinspektionens godkännande. Förtidslösen kan också ske

om kapitaltäckningsreglerna ändras och inte längre medger att obli

gationslånet får medräknas i kapitalbasen. Moderbolaget återbetalar

nominellt belopp inklusive upplupen ränta för alla utestående obliga

tioner under obligationslånet på förfallodagen. Ränte kostnaden för

obligationslånet uppgick under året till 17 461 (0) TSEK. Övriga trans

aktionskostnader i samband med emissionen uppgick till 5 000 TSEK

och periodiseras till och med den 7 juni 2029.

Noter

NOT K36 Efterställda skulder, forts.

Den 3 september 2020 emitterade moderbolaget ett tioårigt efter-

ställt obligationslån om nominellt 300 000 TSEK som förfaller den

10 september 2030. Det finansiella instrumentet har registrerats vid

Nasdaq OMX Stockholm i oktober 2020. Obligationslånet är efterställt

i förhållande till övriga skulder och kan medräknas i kapitalbasen

som supplementärt kapital enligt gällande regelverk. Det kan inlösas

tidigast den 10 september 2025 och löper med rörlig ränta som

uppgår till STIBOR 3mån + 6,15% per år. Räntebetalningar sker den

10 mars, 10 juni, 10 september och 10 december. Moderbolaget kan

välja att förtidslösa lånet vilket kräver Finansinspektionens godkän

nande. Förtidslösen kan också ske om kapitaltäckningsreglerna

ändras och inte längre medger att obligationslånet får medräknas i

kapitalbasen. Moderbolaget återbetalar nominellt belopp inklusive

upplupen ränta för alla utestående obligationer under obligations-

lånet på förfallodagen. Räntekostnaden för obligationslånet uppgick

under året till 29 951 TSEK (29 215). Övriga transaktionskostnader i

samband med emissionen uppgick till 4 000 TSEK och periodiseras till

och med den 10 september 2025.

NOT K37 Ställda säkerheter

Redovisningsprinciper

Ställda säkerheter

Ställda säkerheter redovisas i samband med avtalstecknande. För

ställda säkerheter redovisas bokfört värde på den tillgång som ställts

som säkerhet.

Säkerställande av fordran

När ställda säkerheter inte bedöms vara tillräckliga och det finns en

uppenbar risk för att annars lida förlust, kan lånefordran komma att

skyddas genom att motpartens verksamhet förvärvas (LBF 7 kap).

Förvärvad egendom ska avyttras när det är lämpligt med hänsyn till

marknadsförhållandena, dock senast när det kan göras utan förlust.

2024-12-31 2023-12-31Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och för såsom avsättningar redovisade förpliktelserUtlåning till allmänheten 536 315 470 280Summa 536 315 470 280Övriga ställda panter och jämförliga säkerheterUtlåning till kreditinstitut 88 491 55 664Övriga tillgångar 30 069 26 562Summa 118 559 82 226Summa 654 874 552 506

Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och

för såsom avsättningar redovisade förpliktelser

Dotterbolaget Svea Finans Nederland BV har ställt dess utestående

köpta fordringar om 536 315 TSEK (470 280) som säkerhet för av ABN

Amro Bank beviljad kreditlimit om 2 MEUR (2). Den ställda säker heten

gäller till dess att kreditavtalet upphör.

NOT K37 Ställda säkerheter, forts.

Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter

Dotterbolagen Svea Finans Nederland BV och Svea Perintä OY har

ställt likvida medel som säkerhet för ABN Amro Bank respektive

Nordea utställda bankgarantier om 490 TSEK (474) respektive

698 TSEK (675) avseende hyra av kontorslokaler. Ovanstående ställda

säkerheter gäller till dess att samarbetsavtal eller hyresavtal upphör.

Moderbolaget har genom Svea Bank AB filial i Finland, såsom

kreditinstitut, hos Finlands Bank deponerat 87 302 TSEK (54 516) på

ett s.k. kassakravskonto. Beloppet uppgår till 1% av filialens inlåning

från moderbolaget i Sverige vid månadsskiftet två månader före

balans dagens utgång, med hänsyn till ett avdrag om 100 TEUR.

Ovanstående ställda säkerheter gäller till dess att inlåningen eller

verksamheten upphör.

Moderbolaget har hos Mastercard deponerat 2 734 TUSD (2 600)

mot svarande 30 069 TSEK (26 562) som säkerhet för åtaganden

kopplade till Bankens kortverksamhet. Den ställda säkerheten gäller

till dess att samarbetsavtal upphör.

NOT K38 Eventualförpliktelser

Redovisningsprinciper

Ansvarsförbindelser

Garantiförbindelser redovisas utanför balansräkningen som eventual

förpliktelser. I den utsträckning garantiförbindelser bedöms behöva

infrias, redovisas de som avsättning i balansräkningen respektive

kredit förlust i resultaträkningen.

Åtaganden

Lånelöften redovisas utanför balansräkningen som eventualförplikt-

elser. Med lånelöfte avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse

från Banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor där

låntagaren kan välja att uppta lånet eller inte. Normalförfarandet

från Bankens sida är att den framtida utbetalningen är villkorad av att

den utveckling som vid avtalets ingång prognostiserats avseende lån

tagarens återbetalningsförmåga inte får försämras väsentligen. Före-

ligger en sådan väsentlig försämring kan lånelöftet återkallas. Låne-

löften riskvägs därför till 0% vid beräkning av kapitalkrav för Banken

och den finansiella gruppen då dessa lånelöften kommer att bli före

mål för ny kreditprövning vid en eventuell framtida utbetalning. Åtag-

anden kopplade till checkkredit och kreditkort riskvägs dock till 20%.

AML utredning

Finansinspektionen inledde under 2023 en undersökning av AML-

rutiner hos ett flertal banker, inklusive Svea Bank AB. Undersökningen

pågår fortfarande och ett beslut i ärendet väntas under 2025. Då

utfallet av undersökningen ej är klart, är det inte möjligt att ge en

tillförlitlig uppskattning av eventuell påföljd eller sanktionsavgift,

vilken skulle kunna bli materiell. Någon eventualförpliktelse har

därmed inte redovisats.

2024-12-31 2023-12-31AnsvarförbindelserGarantiförbindelser, externt 19 566 11 346Summa 19 566Åtaganden Beviljade krediter 39 845 740 35 230 60511 346Summa 4 924 589 4 801 734Utbetalade krediter Summa 4 944 155 4 813 0801)-34 921 151 -30 428 871

Avser utlåning till allmänheten före reservering för förväntade kreditförluster.

Noter

NOT K39 Rörelseförvärv

Redovisningsprinciper

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att

förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser

värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten.

Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet

för de förvärvade andelarna och summan av verkligt värde på de för

värvade identifierbara nettotillgångarna redovisas som goodwill. Om

anskaffningsvärdet understiger det verkliga värdet för det förvärvade

dotterföretagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden (negativ

goodwill) direkt i resultaträkningen som vinst vid förvärv till lågt pris i

posten Övriga rörelseintäkter.

Under 2024

Med tillträde den 1 juli 2024 förvärvade Svea Bank AB samtliga aktier

i det danska bolaget Unilån ApS. Efter tillträdet genomfördes ett namn-

byte till Svea Kredit ApS. Företaget är verksamt inom konsumentlåne

sektorn och erbjuder blancolån med tillstånd från Danska Finanstilsynet.

Det samlade värdet av tillgångar och skulder var enligt förvärvs-

analysen följande:

Redovisat Verkligt värde i Svea värde Kredit ApS redovisat i Svea Kredit ApS, TSEK vid förvärv Justeringar koncernenUtlåning till allmänheten 1)59 608 59 608Immateriella tillgångar, IT plattform 561 561Immateriella tillgångar, goodwill 23 866 23 866Övriga tillgångar 389 389Uppskjuten skattefordran 458 458Tillgångar 61 016 23 866 84 882Skulder till kreditinstitut -566 -566Inlåning från allmänheten -11 506 -11 506Övriga skulder -62 439 -62 439Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -5 029 -5 029Skulder -79 540 0 -79 540Nettotillgångar -18 524 23 866 5 342Förvärvskostnader 2)505Överförd ersättning inklu-sive förvärvskostnader 5 847Förvärvad andel av utlåning till kreditinstitut Påverkan på koncernens utlåning till kreditinstitut -5 847

Bruttovärdet på förvärvade fordringar uppgår till 63 572 TSEK, avtalade kassaflöden

som inte förväntas bli uppburna uppgår till 3 964 TSEK.

Förvärvskostnaderna har belastat posten Övriga administrationskostnader och

därmed rörelseresultatet i koncernen under år 2024.

Svea Kredit ApS har för perioden juli-december 2024 påverkat kon-

cernens rörelseintäkter med 6 105 TSEK och rörelseresultatet med

-3 958 TSEK. .

Om Svea Kredit ApS hade ägts under hela år 2024 hade koncern-

ens rörelseintäkter påverkats med 8 623 TSEK och rörelseresultatet

med -5 451 TSEK.

Under 2023

Med tillträde den 30 september 2023 förvärvade Svea Bank AB

aktierna i bolaget Svea Rahoitus OY (tidigare Intrum Rahoitus OY).

Företaget bedriver factoringverksamhet i Finland och förvärvet

genomfördes med syfte att stärka positionen som en ledande aktör

på den finska marknaden både vad gäller finansieringsvolymer och

kundantal.

Det samlade värdet av tillgångar och skulder var enligt förvärvs-

analysen följande:

Redovisat Verkligt värde i Svea värde Rahoitus OY redovisat i Svea Rahoitus OY, TSEKvid förvärv Justeringar koncernenUtlåning till kreditinstitut 68 185 68 185Utlåning till allmänheten 1)282 307 282 307Immateriella tillgångar, goodwill 2)-7 029 -7 029Materiella tillgångar 811 811Övriga tillgångar 1 165 1 165Uppskjuten skattefordran 1 750 1 750Tillgångar 354 217 -7 029 347 188Inlåning från allmänheten -322 815 -322 815Övriga skulder -4 723 -4 723Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -2 972 -2 972Skulder -330 510 0 -330 510Nettotillgångar 23 706 -7 029 16 677Förvärvskostnader 3)889Överförd ersättning inklu-sive förvärvskostnader 17 566Förvärvad andel av utlåning till kreditinstitut 68 185Påverkan på koncernens utlåning till kreditinstitut 50 618

Bruttovärdet på förvärvade fordringar uppgår till 291 057 TSEK, avtalade kassaflöden

som inte förväntas bli uppburna uppgår till 8 750 TSEK.

Förvärv till lågt pris varför negativ goodwill på 7 029 TSEK uppstod. Posten har bokats

som en intäkt i resultaträkningen.

Förvärvskostnaderna har belastat posten Övriga administrationskostnader och

därmed rörelseresultatet i koncernen under år 2023.

Svea Rahoitus OY har för perioden påverkat koncernens rörelse-

intäkter med 16 515 TSEK och rörelseresultatet med 12 562 TSEK.

Om Svea Rahoitus OY hade ägts under hela år 2023 hade koncer

nens rörelseintäkter påverkats med 48 282 TSEK och rörelseresultatet

med 15 782 TSEK.

Noter

NOT K40 Finansiella instrument - klassificering av finansiella tillgångar och skulder

Verkligt värde via resultaträkningenDerivat Icke Tillgångar/Upplupet identifierade Verkligt finansiella skulder som Summa anskaffning s-Obliga-som säkrings-värde via tillgångar/ innehas för redo visat Verkligt 2024-12-31värdetorisktinstrumenttotal resultatskulderförsäljningvärdevärdeKassa- och tillgodohavanden hos centralbanker 2 531 380 2 531 380 2 531 380Utlåning till kreditinstitut 3 388 022 3 388 022 3 388 022Utlåning till allmänheten 33 536 505 176 011 33 712 516 33 712 516Obligationer och värdepapper 2 011 281 2 011 281 2 011 281Aktier och andelar 2 868 307 1 847 675 4 715 982 4 715 982Derivatinstrument 16 417 16 417 16 417Övriga tillgångar, kundfordringar 92 135 92 135 92 135Finansiella tillgångar 39 548 043 5 055 599 16 417 1 847 675 0 0 46 467 735 46 467 735Icke finansiella tillgångar 1 532 984 56 106 1 589 090 1 589 090Tillgångar 39 548 043 5 055 599 16 417 1 847 675 1 532 984 56 106 48 056 825 48 056 825Inlåning från allmänheten 39 160 476 39 160 476 39 160 476Derivatinstrument 31 432 31 432 31 432Leasingskulder 376 803 376 803 376 803Övriga skulder, leverantörs skulder 120 496 120 496 120 496Efterställda skulder 598 129 598 129 615 750Finansiella skulder 40 255 903 0 31 432 0 0 0 40 287 334 40 304 956Icke finansiella skulder 1 213 474 1 213 474 1 213 474Skulder 40 255 903 0 31 432 0 1 213 474 0 41 500 808 41 518 429Eget kapital 6 556 017 6 556 017 6 556 017Summa skulder och eget kapital 48 056 825 48 074 446

Verkligt värde via resultaträkningenDerivat Icke Tillgångar/Upplupet identifierade Verkligt finansiella skulder som Summa anskaffnings-Obliga-som säkrings-värde via tillgångar/ innehas för redo visat Verkligt 2023-12-31värdetorisktinstrumenttotal resultatskulderförsäljningvärdevärdeKassa- och tillgodohavanden hos centralbanker 4 998 416 4 998 416 4 998 416Utlåning till kreditinstitut 3 091 668 3 091 668 3 091 668Utlåning till allmänheten 29 382 340 25 477 29 407 817 29 407 817Obligationer och värdepapper 1 754 202 1 754 202 1 754 202Aktier och andelar 2 301 783 1 582 940 3 884 723 3 884 723Derivatinstrument 183 606 183 606 183 606Övriga tillgångar, kund fordringar 98 423 98 423 98 423Finansiella tillgångar 37 570 847 4 081 462 183 606 1 582 940 0 0 43 418 855 43 418 855Icke finansiella tillgångar 1 613 465 1 613 465 1 613 465Tillgångar 37 570 847 4 081 462 183 606 1 582 940 1 613 465 0 45 032 320 45 032 320Skulder till kreditinstitut 265 200 265 200 265 200Inlåning från allmänheten 36 168 948 36 168 948 36 168 948Derivatinstrument 32 025 32 025 32 025Leasingskulder 387 324 387 324 387 324Övriga skulder, leverantörsskulder 177 972 177 942 177 942Efterställda skulder 600 794 600 794 598 650Finansiella skulder 37 600 207 0 32 025 0 0 0 37 632 232 37 630 089Icke finansiella skulder 1 148 971 1 148 971 1 148 971Skulder 37 600 207 0 32 025 0 1 148 971 0 38 781 203 38 779 061Eget kapital 6 251 117 6 251 117 6 251 117Summa skulder och eget kapital 45 032 320 45 030 178

Noter

NOT K41 Verkligt värde – värderingsnivåer

I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde

bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde

i balansräkningen. De finansiella instrument som avses är utlåning till

allmänheten (del av post, se vidare nedan), obligationer och andra

värdepapper, aktier och andelar samt derivatinstrument. För ut- och

inlåning med rörlig ränta, vilka redovisas till upplupet anskaffnings

värde, anses redovisat värde överensstämma med verkligt värde.

Efterställda skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde, verkligt

värde uppgår till 615 750 TSEK (598 650). Uppdelning av hur verkligt

värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer:

Nivå 1: Enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma

instrument, se vidare not 1.

Nivå 2: Enligt värderingstekniker/ -modeller direkt eller indirekt base

rade på observerbara marknadsdata och som inte inkluderas i nivå 1.

Nivå 3: Utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Avser

onoterade aktier och andelar samt reverser och konvertibellån där de

kontraktuella villkoren kan ge upphov till betalningsflöden som ej, i

sin helhet, utgörs av ränta och amortering. Dessa reverser och konver

tibellån redovisas i posten utlåning till allmänheten. Verkliga värden

bedöms motsvara redovisade värden.

2024-12-31 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 SummaUtlåning till allmänheten 176 011 176 011Obligationer och andra värdepapper 2 011 281 2 011 281Aktier och andelar 1 850 675 100 000 2 765 307 4 715 982Derivatinstrument 16 417 16 417Finansiella tillgångar 3 861 957 116 417 2 941 318 6 919 692Derivatinstrument 31 432 31 432Finansiella skulder 31 432 31 432

2023-12-31 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 SummaUtlåning till allmänheten 25 477 25 477Obligationer och andra värdepapper 1 754 202 1 754 202Aktier och andelar 1 587 160 46 000 2 251 563 3 884 723Derivatinstrument 183 606 183 606Finansiella tillgångar 3 341 361 229 606 2 277 041 5 848 008Derivatinstrument 32 025 32 025Finansiella skulder 32 025 32 025

Nivå 3

Verkligt värde för onoterade aktier och andelar, med några få undan

tag, redovisas till verkligt värde utifrån värdering utförd av extern obe-

roende expertis. Värderingen baseras i första hand på senast genom-

förda transaktion. Värdet på aktier och andelar som värderas genom

senast genomförda transaktion var 1 034 138 TSEK per 2024-12-31.

I de fall där transaktionen är äldre än 12 månader görs en värde

ring baserad på värderingsmultiplar för jämförbara bolag (relativ-

värdering) eller en avkastningsvärdering (”DCF”). Värdet på aktier och

andelar som värderas genom värderingsmultiplar var 1 291 478 TSEK

per 2024-12-31. Därutöver värderas fondinnehav till 400 520 TSEK

baserat på NAV (Net Asset Value), och innehav i avkonsoliderad verk

samhet under perioden till 39 169 TSEK baserat på bokfört värde på

aktier vid avkonsolideringstidpunkten.

Bankens placeringar i onoterade aktier och andelar hänför sig till

främst Sverige och fördelar sig på olika branscher, främst inom finans

och fastighet, men även inom telecom och övriga tjänster.

Banken betraktar innehaven som långfristiga investeringar och har

inte för avsikt att avyttra dessa.

Utlåning till Aktier och allmänhetenandelar SummaUtgående balans 2022-12-31 16 573 1 998 700 2 015 273Anskaffningsvärde förvärv 177 813 177 813Via förvärv av dotterbolag 48 500 48 500Försäljningslikvid -20 -20Valutakursdifferens -26 -3 031 -3 057Omklassificering 759 759Omvärdering -40 328 181 586 141 257Konstaterad förlust -103 484 -103 484Utgående balans 2023-12-31 25 477 2 251 563 2 277 041Anskaffningsvärde förvärv 271 904 271 904Nyutlåning 159 309 159 309Försäljningslikvid -6 400 -6 400Valutakursdifferens -2 140 8 708 6 568Omklassificering -4 171 39 170 34 999Omvärdering 1 035 240 652 241 687Amortering -3 500 -3 500Konstaterad förlust -40 289 -40 289Utgående balans 2024-12-31 176 011 2 765 307 2 941 318

Noter

NOT K42 Finansiella risker

Kreditrisker

Kreditrisk definieras som risken för förlust på grund av att Bankens

motpart ej fullgör sina avtalsförpliktelser och att eventuella säker-

heter ej täcker Bankens fordran. Risken uppkommer huvudsakligen

genom olika typer av utlåning till allmänheten (företag och privat-

personer) och genom ställande av garantier. Kreditgivningen grundas

på motpartens finansiella ställning och betalningsförmåga och på att

motparten på goda grunder kan förväntas fullgöra sina åtaganden.

Kreditriskpolicy och organisation

Bankens kreditriskpolicy beskriver bland annat förhållningssätt, organi

sation och ansvar samt den process som krävs för ett kredit beslut och

för övervakning av lämnade krediter. Koncernen är här indelad i kredit-

enheter där respektive ledning ansvarar för att kredithanteringen

bedrivs enligt gällande kreditriskinstruktioner. Denna policy med till-

hörande instruktioner baseras på bedömningen att kreditbeslut kräver

lokal kompetens och därför bäst hanteras decentraliserat. Kreditenhe

ternas verksamheter har i flera avseenden olika karaktär och skillnader

i sina respektive legala miljöer. Därför kan kreditenhetens ledning

besluta om specifika tillämpningsanvisningar under förutsättning att

kraven tillgodoses. De lokala enheterna har därtill stöd av en central

koncernkreditfunktion.

Kreditprocess

Kreditprocessen initieras av att förslag till kreditbeslut ställs av affärs-

eller kundansvarig inom en kreditenhet. Efter en kreditberedning sker

kreditprövning, varefter kreditbeslut fattas och verkställande kan ske

i överensstämmelse med kreditbeslutet. Löpande uppföljning av

motpartsexponeringar utförs av den kreditansvarige inom respektive

kreditenhet och vid större exponeringar även av styrelsen. Ansvaret

för kreditrisk ligger hos den kundansvariga enheten, som kontinuerligt

bedömer kundens förmåga att fullgöra sina skyldigheter och identi-

fierar avvikelser från överenskomna villkor och svagheter i kundens

finansiella ställning. Baserat på rapporter med förfallna betalningar och

annan tillgänglig information ska den kundansvariga enheten också

bedöma om fordran är osäker, något som skulle tyda på att kundens

återbetalningsförmåga är hotad. Om det är osannolikt att kunden

kommer att kunna återbetala hela skulden (kapitalbelopp, ränta och

avgifter), och om situationen inte kan lösas på ett rimligt sätt, betrak

tas fordran som osäker. Om en kundexponering identifieras som svag,

vidtas en särskild bevakning av den exponeringen och en handlings

plan utarbetas för att minimera den potentiella kredit förlusten.

Individuell och gruppvis prövning av nedskrivningsbehov

Banken granskar kontinuerligt kreditportföljens kvalitet för att identi

fiera potentiella nedskrivningsbehov. Svaga och osäkra exponeringar

övervakas och granskas löpande med avseende på nuvarande och fram

tida återbetalningsförmåga. Nedskrivningsbehovet enligt IFRS 9 baseras

på en modell för förväntade kreditförluster. Alla tillgångar som värderas

till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde via övrigt totalresul

tat, liksom åtaganden utanför balansräkningen, inklusive garantier och

kreditåtaganden, ska omfattas av nedskrivningsprövningen.

De tillgångar som ska nedskrivningsprövas delas in i tre steg utifrån

utveckling av kreditrisk från utbetalningstidpunkt. Steg 1 omfattar till

gångar där det inte har skett en väsentlig ökning av kreditrisken, steg

2 omfattar tillgångar där det skett en väsentlig ökning av kreditrisken

och steg 3 omfattar fallerade tillgångar.

Som indikatorer för väsentlig ökning av kreditrisk sedan utgivningstill

fället används hur försenad motparten är med betalning, om det finns

bevakning och utarbetad handlingsplan för exponeringen, om sanno

likheten för fallissemang ökat signifikant sedan utgivningstillfället,

eller om det finns andra indikatorer på förhöjd risk. Vid bedömning av

förhöjd risk beaktas bland annat Europeiska bankmyndighetens rikt

linjer för tillämpningen av definitionen av fallissemang samt riktlinjer

för kreditinstituts riskhanteringsmetoder och redovisning av förvän

tade kreditförluster.

Fallissemang definieras i enlighet med IFRS 9 och kompletteras av

Europeiska bankmyndighetens riktlinjer. Fallissemang anses ha inträf

fat och exponeringen placeras i steg 3 när motparten har obetalda

belopp förfallna över 90 dagar, försatts i konkurs, utvandrat eller av -

lidit, eller om det bedöms osannolikt att motparten kommer utföra

sina förpliktelser mot Svea. Vid bedömning för hur sannolikt det är

att motparten kan utföra sina förpliktelser utvärderas kvalitativa och

kvantitativa faktorer så som om motparten har andra förfallna ford

ringar, om motparten avviker från fastställd utarbetad handlingsplan,

eller om motparten begär anstånd för framtida betalningar.

För köpta eller utgivna kreditförsämrade fordringar, så som för-

värvade portföljer med förfallna fordringar, bokförs ränta och

amor teringar baserat på förväntade kassaflöden. Utöver ränta och

amorteringar bokas nedskrivningsvinster-/förluster utifrån portföljer

nas prestation jämfört med förväntat kassaflöde samt eventuella

förändringar i framtida förväntade kassaflöden. Nedskrivningspröv

ningen sker gruppvis per portfölj.

För fordringar som inte är köpta eller utgivna kreditförsämrade

fordringar beräknas reservering av förväntade kreditförluster på

individuell basis med motpartsspecifika och exponeringsspecifika

variabler. Steg 1 innefattar reserveringar motsvarande förväntade

kreditförluster baserat på risken för fallissemang kommande 12

månader. Steg 2 och 3 innefattar reserveringar motsvarande för-

väntade kreditförluster baserat på tillgångarnas återstående löptid.

Beräkning av förväntade kreditförluster sker genom en skattning av

sannolikheten för fallissemang och förväntad exponering samt för-

väntad förlust vid fallissemang. För varje framtida månad multiplice

ras parametrarna med utestående skuld och nuvärdesberäknas för att

uppskatta kreditförlusternas värde. Parametrarna estimeras separat

per produktområde. Framåtblickande information så som makroeko

nomiska scenarion kan komma att påverka förväntade kreditförluster.

Utlåning och kreditrisk

Finansiella tillgångar som kan medföra ökad kreditrisk utgörs av

utlåning till kreditinstitut, utlåning till allmänheten, obligationsinne

hav, kundfordringar och derivatkontrakt.

Väsentlig kreditrisk bedöms normalt inte föreligga då utlåningen är

fördelad mellan olika motparter, branscher och geografiska områden.

Koncernens utlåning till kreditinstitut består huvudsakligen av

banktillgodohavanden hos etablerade banker och kreditinstitut där

risken för förluster bedöms som ytterst liten.

Koncernens utlåning till privatpersoner utgörs huvudsakligen av

blancokrediter. Krediterna är hänförliga till ett stort antal betalnings

skyldiga med relativt låg snittkredit. Risken för förluster hanteras

genom att kreditbeslut föregås av kredit bedömning av varje enskild

kund. Delar av blancokrediterna har medlåntagare och kan även

omfattas av en frivillig betalningsförsäkring, som ger skydd mot betal

ningsoförmåga framkallad av ofrivillig arbetslöshet, sjukdom/olycks-

fall eller dödsfall.

Noter

NOT K42 Finansiella risker, forts.

Som en del av verksamheten köper koncernen kreditförsämrade

fordringsportföljer och arbetar med att inkassera dessa. Alla rättig-

heter och risker i fordringarna övertas därmed. Fordringarna förvärvas

till priser som avsevärt understiger fordringarnas nominella värde. För

att minimera riskerna inom denna verksamhet iakttar koncernen för

siktighet vid beslut om förvärv. Inriktningen ligger främst på mindre

fordringsportföljer med relativt låga snittbelopp, vilket bidrar till risk

spridning. Förvärv har skett i Norden respektive Östeuropa. I samband

med avkonsolideringen av verksamheten i Ryssland har exponeringen

ersatts av en lånefordran på de avkonsoliderade dotterbolagen. Även

om det fortsatt föreligger en risk för ytterligare nedskrivningar, bedöms

deras påverkan på den kvarvarande verksamheten och kapitalsitua

tionen vara marginell. Koncernens utlåning till företag görs huvudsak-

ligen mot säkerhet i form av fakturafordringar, likvidflöden, pantbrev i

fastigheter, företagsinteckningar och leasing objekt samt borgen, vilka

per balansdagen efter individuell bedömning i allt väsentligt täcker

utlånat belopp.

Vid factoring och fakturaköp kan viss del av utbetald kredit eller

köpeskilling innehållas som säkerhet i form av spärrkonton. Tillsam

mans med innestående redovisningsmedel från överlåtna fordringar

respektive säljarens pantsatta men ej överlåtna fordringar kan dessa

medel kvittas mot fordringar på kredittagaren eller säljaren vid en

slutavräkning. Denna inlåning från företag kan då komma att kvittas

mot utlåning till företag i koncernen med maximalt 5 185 miljoner

kronor (4 403) och i moderbolaget med 4 897 miljoner kronor (4 140).

Koncernens kundfordringar är hänförliga till kunder och betalnings

skyldiga som verkar inom olika branscher, och är inte koncentrerade till

någon särskild geografisk region. Risken för förluster bedöms som liten.

Kreditrisken från moderbolagets avtal om valutaswappar/-termin

är beroende av motparten som är en större bank, varför risken för

förluster är ytterst liten.

I tabellerna nedan framgår den maximala kreditriskexponeringen

för finansiella instrument med hänsyn tagen till vilka säkerheter som

finns för lånefordringar samt upplysning om kreditkvaliteten i låne

fordringarna.

Kreditriskexponering brutto och netto samt säkerhetsfördelning för lånefordringar

Total Total kredit-kreditrisk- Pant i Värde av risk-expo-exponering Ned-fastigheter säkerheter nering efter (före ned-skrivning/Redovisat och bostads-Faktura-Aktie - Övriga avseende avdrag för 2024-12-31skrivning)avsättningvärderätterfordringarpantsäkerheterposter i BRsäkerheterKassa- och tillgodo-havanden hos central banker 2 531 380 2 531 380 2 531 380Utlåning till kredit institut 3 388 022 3 388 022 3 388 022Summa 5 919 403 5 919 403 5 919 403Utlåning till företag 13 999 898 -754 267 13 245 631 573 667 3 023 272 656 521 2 457 638 6 711 098 6 534 533Utlåning till hushåll 20 921 253 -454 368 20 466 885 2 997 845 129 411 3 127 256 17 339 629Summa utlåning till allmänheten 34 921 151 -1 208 635 33 712 516 3 571 512 3 023 272 656 521 2 587 049 9 838 354 23 874 162Obligationer och andra värdepapperStatspapper och liknande:AAA227 960 227 960 227 960AA+1 213 027 1 213 027 1 213 027Andra emittenter:AAA570 294 570 294 570 294Summa obligationer och andra värde-papper 2 011 281 2 011 281 2 011 281Derivatinstrument 16 417 16 417 16 417Utställda finansiella garantier 26 037 26 037 6 472 6 472 19 565Summa 42 454 42 454 6 472 6 472 35 982Summa kreditriskexpo-nering och säkerheter 42 894 289 -1 208 635 41 685 654 3 571 512 3 023 272 656 521 2 593 521 9 844 826 31 840 828

Noter

NOT K42 Finansiella risker, forts.

Total Total kredit-kreditrisk- Pant i Värde av risk-expo-exponering Ned-fastigheter säkerheter nering efter (före ned-skrivning/Redovisat och bostads-Faktura-Aktie- Övriga avseende avdrag för 2023-12-31skrivning)avsättningvärderätterfordringarpantsäkerheterposter i BRsäkerheterKassa- och tillgodo-havanden hos central banker 4 998 416 4 998 416 4 998 416Utlåning till kredit institut 3 091 668 3 091 668 3 091 668Summa 8 090 085 8 090 085 8 090 085Utlåning till företag 12 487 418 -726 044 11 761 374 490 880 3 027 218 561 922 2 652 386 6 732 406 5 028 968Utlåning till hushåll 17 941 453 -295 010 17 646 443 2 313 278 140 176 2 453 454 15 192 989Summa utlåning till allmänheten 30 428 871 -1 021 054 29 407 817 2 804 158 3 027 218 561 922 2 792 562 9 185 860 20 221 957Obligationer och andra värdepapperStatspapper och liknande:AAA 320 811 320 811 320 811AA+ 1 050 155 1 050 155 1 050 155Andra emittenter:AAA 383 236 383 236 383 236Summa obligationer och andra värde-papper 1 754 202 1 754 202 1 754 202Derivatinstrument 183 606 183 606 183 606Utställda finansiella garantier 18 133 18 133 6 787 6 787 11 346Summa 201 739 201 739 6 787 6 787 194 952Summa kreditriskexpo-nering och säkerheter 40 474 896 -1 021 054 39 453 843 2 804 158 3 027 218 561 922 2 799 349 9 192 647 30 261 196

Delar av blancokrediterna har medlåntagare och kan även omfattas

av en frivillig betalningsförsäkring, som ger skydd mot betalnings-

oförmåga.

I tabellerna ovan har ratinginstituten Moody’s och S&P använts

för att bestämma rating på Obligationer och andra värdepapper.

Ovanstående säkerheter kan tas i anspråk vid varje tidpunkt som

det är osannolikt att kredittagaren kommer att kunna kan återbetala

hela sin skuld (kapital, räntor och avgifter) via framtida kassaflöden.

Kreditkvalitet lånefordringar exklusive köpta eller utgivna kreditförsämrade fordringar 2024-12-31 2023-12-31Privatpersoner:Reserveringsgrad lånefordringar 6,1% 6,2%Kreditförlustnivå 2,7% 3,0%Företag:Reserveringsgrad lånefordringar 5,2% 5,8%Kreditförlustnivå 2,8% 5,2%

Kreditvärdighetsjusteringsrisk (CVA-risk)

Bankens fordringar i utländska valutor har säkrats genom valuta-

swappar/-terminer. Avtalen har tecknats med en större bank och

för att beräkna motpartsrisken använder Banken en modell för CVA-

beräkning (Credit Valuation Adjustment).

Vid Bankens eventuella fallissemang kan avtalen nettas, vilket

innebär att avtal med redovisade negativa värden fullt ut kan kvittas

mot avtal med redovisade positiva värden, då det är samma motpart.

Koncentrationsrisk

Koncentrationsrisk avser risken som uppstår när en betydande del av

tillgångsmassan är koncentrerade till en enskild eller ett fåtal mot-

parter, sektorer, eller geografiska områden, vilket kan leda till förhöjd

sårbarhet vid negativa marknadsförändringar. Koncentrationsrisker

beräknas i enlighet med schablonmetoden i Finansinspektionens

metodpromemoria Pelare 2-metod för bedömning av kapitalpåslag

för kreditrelaterad koncentrationsrisk.

För att reducera dessa risker sprids exponeringarna på många olika

motparter, branscher och regioner. Namnkoncentrationer följs särskilt

upp inom ramen för regelverk för stora exponeringar vilka övervakas,

kontrolleras och rapporteras regelbundet till styrelse och vd.

Nedan visas branschkoncentration samt geografisk koncentration

för utlåning till allmänheten.

Marknadsrisker

Marknadsrisk definieras som risken för förlust till följd av förändringar

av räntor, valutakurser och aktiekurser. Se vidare nedan.

Ränterisker

Utlåning och upplåning sker till stor del till rörlig ränta som snabbt

kan justeras. För att begränsa ränterisken för den del av utlåningen

som sker till fast ränta började Banken erbjuda fasträntesparkonton i

slutet av 2019.

Upplysning om räntebindningstider för finansiella tillgångar och

skulder framgår av nedan tabeller och känslighetsanalyser. I tabellerna

nedan har även köpta eller utgivna kreditförsämrade fordringar klass-

ificerats som utlåning med fast ränta. Detta eftersom kassaflöden för

denna utlåning inte går att påverka vid förändringar av marknadsräntan.

Noter

NOT K42 Finansiella risker, forts.

Kreditspreadrisker

Kreditspreadrisken beräknas i enlighet med schablonmetoden i Finans-

inspektionens metodpromemoria Pelare 2-metod för bedömning av

särskilt kapitalbaskrav för marknadsrisker utanför handelslagret.

De tillgångar som är utsatta för kreditspreadrisk avser obligations

innehav och stressas olika beroende på emmitenttyp och rating.

Basisrisk

Basisrisk beräknas i enlighet med schablonmetoden i Finansinspek

tionens metodpromemoria Pelare 2-metod för bedömning av särskilt

kapitalbaskrav för marknadsrisker utanför handelslagret.

Basisrisken utgörs av skulder och tillgångar som prissätts utifrån

olika ränteindex, huvudsakligen STIBOR 3mån och EURIBOR 3mån.

Branschkoncentration 2024-12-31 2023-12-31Bostadskrediter 1 924 742 1 926 591Övriga krediter hushåll 18 542 143 15 719 852Fastighetsverksamhet 573 667 487 974Handel 935 040 1 037 466Hotell och restaurang 699 239 248 563Byggverksamhet 1 013 700 812 653Tillverkning 616 531 842 536Transport 410 821 302 675Skogs- och jordbruk 88 832 87 783Övrig serviceverksamhet 5 225 361 4 185 877Övrig företagsutlåning 3 682 440 3 755 847Summa 33 712 516 29 407 817

Geografisk koncentration 2024-12-31 2023-12-31Sverige 17 201 802 15 096 475Norge 4 583 410 4 034 649Finland 7 298 456 6 773 103Danmark 349 524 210 074Nederländerna 823 019 689 889Spanien 268 157 53 564Italien 224 226Polen 442 856 429 429Kroatien 593 691 589 962Rumänien 357 107 237 609Ryssland 381 049 253 784USA 680 680 661 647Övriga länder 508 541 377 633Summa 33 712 516 29 407 817

Ränteexponering - räntebindningstider Högst 1 mån– 3 mån– 1 år– Mer än Utan 2024-12-311 mån3 mån1 år5 år5 årränta SummaKassa- och tillgodohavanden hos centralbanker 2 531 380 2 531 380Utlåning till kreditinstitut 3 388 022 3 388 022Utlåning till allmänheten 23 274 799 4 210 784 2 902 708 2 363 201 961 024 33 712 516Obligationer och andra värdepapper 273 451 1 601 337 136 494 2 011 281Övriga tillgångar 6 413 624 6 413 624Summa tillgångar 29 467 652 5 812 121 3 039 202 2 363 201 961 024 6 413 624 48 056 825Skulder till kreditinstitutInlåning från allmänheten 25 798 991 5 226 411 5 630 901 629 788 1 874 384 39 160 476Övriga skulder 1 703 182 1 703 182Uppskjuten skatteskuld 39 021 39 021Efterställda skulder 598 129 598 129Eget kapital 300 000 300 000 5 956 017 6 556 017Summa skulder och eget kapital 26 098 991 6 124 540 5 630 901 629 788 0 9 572 604 48 056 825Ränteexponering netto 3 368 661 -312 419 -2 591 700 1 733 413 961 024Kumulativ ränteexponering 3 368 661 3 056 242 464 543 2 197 956 3 158 980

Noter

NOT K42 Finansiella risker, forts.

Ränteexponering - räntebindningstiderHögst 1 mån– 3 mån– 1 år– Mer än Utan 2023-12-311 mån3 mån1 år5 år5 årränta SummaKassa- och tillgodohavanden hos centralbanker 4 998 416 4 998 416Utlåning till kreditinstitut 3 091 668 3 091 668Utlåning till allmänheten 19 716 452 3 444 723 2 781 372 2 834 925 630 346 29 407 817Obligationer och andra värdepapper 240 042 1 253 669 123 749 136 741 1 754 202Övriga tillgångar 5 780 217 5 780 217Summa tillgångar 28 046 579 4 698 392 2 905 121 2 971 666 630 346 5 780 217 45 032 320Skulder till kreditinstitut 265 200 265 200Inlåning från allmänheten 30 558 123 1 232 983 2 395 125 884 161 1 098 557 36 168 948Övriga skulder 1 086 167 1 086 167Uppskjuten skatteskuld 60 096 60 096Efterställda skulder 600 794 600 794Eget kapital 300 000 300 000 6 251 117 6 851 117Summa skulder och eget kapital 31 123 323 2 133 776 2 395 125 884 161 0 8 495 936 45 032 320Ränteexponering netto -3 076 744 2 564 616 509 996 2 087 506 630 346Kumulativ ränteexponering -3 076 744 -512 129 -2 132 2 085 373 2 715 719

Känslighetsanalys

Genomslaget på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod

vid en ränteuppgång/-nedgång på 1% -enhet uppgår i koncernen till

+/– 31 590 TSEK (27 157) givet samtliga räntebärande tillgångar och

skulder som finns per balansdagen.

Valutakursrisker

Valutakursrisk är risken för att valutakursförändringar negativt påverkar

koncernens resultaträkning, balansräkning och/eller kassaflöden. I

och med avkonsolideringen av verksamheten i Ryssland har den tidi

gare största valutariskexponeringen i RUB ersatts av en fordran på

de avkonsoliderade dotterbolagen i EUR, vilket medför att EUR utgör

den enskilt största valutarisken. Valutakursrisk kan delas in i transak

tionsexponering och omräkningsexponering. Transaktionsexponering

utgör nettot av operativa och finansiella in- och utflöden i valutor.

Omräkningsexponering utgörs i huvudsak av utländska dotterföretags

eget kapital i utländsk valuta.

Transaktionsexponering

Eftersom verksamheten är lokal har varje dotterbolag merparten av

sina intäkter och kostnader i den lokala valutan, varför valutafluktua

tioner endast har en begränsad effekt på Bankens rörelseresultat i

lokal valuta. De utländska verksamheterna har sällan fordringar eller

skulder i främmande valuta, med undantag för eventuella koncern-

interna lån, vilket begränsar transaktionsexponeringen. Moderbolaget

har fordringar i utländsk valuta och för att minimera riskerna har

större valutaexponeringar i främst NOK, EUR, DKK och USD säkrats

med valutaswappar och terminer.

Omräkningsexponering

Banken bedriver verksamhet i ett flertal länder. Växelkursförändringar

påverkar värdet av nettotillgångar i utländsk valuta. När balansräk

ningen för utländska dotterbolag omräknas till svenska kronor uppstår

en balansexponering som en följd av att dessa balansräkningar är

uttryckta i andra valutor. Dotterbolagens resultat och finansiella ställ

ning rapporteras i respektive lands redovisningsvaluta och omräknas

därefter till svenska kronor för att inkluderas i koncernredovisningen.

Följaktligen kommer fluktuationer i växelkursen mellan lokal valuta

och den svenska kronan att påverka koncernens resultat- och balans

räkning. Effekten av denna exponering minimeras genom det låga

behovet av eget kapital samt av finansiering i lokal valuta, se Eget

kapital-rapporten. Kurssäkring av utländska nettoinvesteringar sker

inte. Upplysning om tillgångar och skulder fördelade på underlig

gande valuta samt tillämpade valutakurser framgår av nedan tabeller

och känslighetsanalyser.

Följande kurser i väsentliga valutor har använts vid omräkning av

transaktioner i utländsk valuta.

Genomsnittskurs Balansdagens kursKod Land Lokal valuta 2024 2023 2024-12-31 2023-12-31NOK Norge norska kronor 0,9835 1,0051 0,9697 0,9871EUR Euroland euro 11,4358 11,4705 11,4865 11,0960USD USA amerikanska dollar 10,5561 10,5984 10,9982 10,0416DKK Danmark danska kronor 1,5334 1,5396 1,5398 1,4888RUB Ryssland ryska rubel 0,1136 0,1250 0,0974 0,1128PLN Polen polska zloty 2,6569 2,5296 2,6929 2,5570RON Rumänien rumänska leu 2,3001 2,3190 2,3082 2,2262

Noter

NOT K42 Finansiella risker, forts.

Tillgångar och skulder i TSEK fördelade på underliggande valuta 2024-12-31 SEK NOK EUR DKK USD Övriga SummaKassa- och tillgodohavanden hos centralbanker 2 444 079 87 302 2 531 380Utlåning till kreditinstitut 985 470 1 163 024 1 018 633 14 654 38 726 167 514 3 388 022Utlåning till allmänheten 17 709 873 4 565 091 9 518 158 363 396 691 827 864 172 33 712 516Obligationer och andra värdepapper 1 737 834 136 954 136 494 2 011 281Övriga tillgångar 4 316 095 136 340 1 637 964 67 788 145 309 110 127 6 413 624Summa tillgångar 27 193 351 6 001 409 12 398 551 445 839 875 862 1 141 813 48 056 825Skulder till kreditinstitut 1 042 1 042Inlåning från allmänheten 23 829 049 5 559 657 9 719 552 43 858 3 531 4 829 39 160 476Uppskjuten skatteskuld 36 249 2 739 33 39 021Övriga skulder 1 076 035 241 955 307 378 35 180 64 42 570 1 703 182Efterställda skulder 598 129 598 129Eget kapital 6 228 443 74 082 48 747 65 378 5 229 134 137 6 556 017Summa skulder och eget kapital 31 767 905 5 875 695 10 075 677 147 155 8 824 181 569 48 056 825Ansvarsförbindelser 19 208 357 19 566Valutaswappar -151 369 -1 864 259 -355 066 -866 657 -954 299Nettoposition -4 555 346 -25 655 458 972 -56 382 382 5 945

2023-12-31 SEK NOK EUR DKK USD Övriga SummaKassa- och tillgodohavanden hos centralbanker 4 943 901 54 516 4 998 416Utlåning till kreditinstitut 919 286 821 358 599 169 17 620 13 900 720 335 3 091 668Utlåning till allmänheten 15 454 601 4 026 727 8 030 041 212 578 717 408 966 462 29 407 817Obligationer och andra värdepapper 1 493 711 136 741 123 749 1 754 202Övriga tillgångar 3 795 467 199 131 1 323 955 28 445 122 480 310 739 5 780 217Summa tillgångar 26 606 964 5 183 957 10 131 431 258 643 853 788 1 997 537 45 032 320Skulder till kreditinstitut 265 200 265 200Inlåning från allmänheten 24 838 908 4 816 346 6 473 063 32 059 3 645 4 927 36 168 948Uppskjuten skatteskuld 18 312 4 934 36 850 60 096Övriga skulder 1 086 448 192 701 269 240 25 763 93 111 922 1 686 167Efterställda skulder 600 794 600 794Eget kapital 5 420 246 67 236 27 776 64 718 4 954 666 187 6 251 117Summa skulder och eget kapital 32 229 908 5 076 283 6 770 079 127 473 8 692 819 885 45 032 320Ansvarsförbindelser 11 115 231 11 346Valutaswappar -186 562 -3 046 962 -166 746 -823 411 -761 749Nettoposition -5 611 828 -78 888 314 621 -35 576 21 685 415 903

Övriga valutor består i huvudsak av polska zloty och rumänska lei.

Känslighetsanalys

Nedan känslighetsanalys baseras på omräkningsexponering och avser exponeringen i TSEK på balansdagen.

2024-12-31 NOK EUR DKK USD Övriga SummaEffekt av 10%-ig ökning i SEK gentemot valuta 2 565 -45 897 5 638 -38 -595 -38 3262023-12-31 NOK EUR DKK USD Övriga SummaEffekt av 10%-ig ökning i SEK gentemot valuta 7 889 -31 462 3 558 -2 169 -41 590 -63 774

Noter

NOT K42 Finansiella risker, forts.

Aktiekursrisker

Målet för kapitalförvaltningen är att en tillfredsställande avkastning

kan erhållas samtidigt som Bankens betalningsförmåga hålls intakt.

Medel ska fördelas på räntebärande bankkonton, räntebärande värde

papper och fonder eller noterade aktier och andelar enligt Bankens

kapitalplaceringsförvaltningspolicy. Bankens placeringar i noterade

aktier och andelar utgör inte ett handelslager. Placeringarna fördelar

sig på ett antal välkända börsföretag i olika branscher och bedöms

därmed ge god riskspridning. Risker finns dock för kursfluktuationer.

Placeringar sker även i onoterade aktier och dessa ingår i nedan

tabeller. De onoterade innehaven redovisas till verkligt värde utifrån

värdering utförd av extern oberoende expertis.

Aktier och andelars fördelning på geografisk marknad och bransch

framgår av nedan tabeller och känslighetsanalyser.

Geografisk fördelning av innehav: 2024-12-31 2023-12-31Sverige 3 455 775 2 960 150Norden, övriga 32 844 99 084Europa, övriga 1 097 343 710 607Övriga världen 130 020 114 883Summa 4 715 982 3 884 723

Fördelning av innehav per bransch: 2024-12-31 2023-12-31Fastigheter 468 076 298 590 Sjukvård 124 488 173 799Industri 43 959 66 999Teknik 689 333 769 095Konsumenttjänster 1 381 605 1 236 347Konsumentvaror 64 932 58 700Energi 24 665 29 642Telekom 25 301 23 375Material 3 355 2 354Finans 1 890 268 1 225 820Summa 4 715 982 3 884 723

Känslighetsanalys

2024-12-31 2023-12-31Genomslaget på eget kapital vid en kurs-uppgång/-nedgång på 10% uppgår till +/- 471 598 388 472eller i % av eget kapital, givet de aktier och andelar som finns per balansdagen. 7,0% 6,2%

Operativa risker

Operativ risk definieras som risken direkt eller indirekt förlust eller

skada på anseendet till följd av brister eller fel hänförliga till interna

processer, mänskliga faktorn, systemfel eller externa händelser.

Bankens övergripande ramverk för riskhantering integrerar och

inkluderar riskhantering av informations- och kommunikationstekno

logi (IKT-riskhantering), vars syfte är att säkerställa en hög nivå av

digital operationell motståndskraft. Ramverket för IKT-riskhantering

omfattar strategier, policys och processer som syftar till att skydda

alla informations- och IT-tillgångar.

Banken arbetar löpande med utveckling för att optimera interna

processer och därmed minska risken för operativa incidenter. I detta

arbete ingår verktyg och metodik för att identifiera, värdera, hantera

och rapportera operativa risker i den operationella verksamheten.

Koncernen utvärderar kontinuerligt den interna styrningen och

kontrollen i väsentliga processer och hantering av operativa risker.

Banken har etablerat rutiner och systemstöd för att möjliggöra

rapportering och uppföljning av incidenter. Varje affärsområde och

stödfunktion är ansvariga för att lämpliga åtgärder vidtas. Incidenter

och relaterade operativa förluster rapporteras och sammanställs i en

koncerngemensam databas för ytterligare analys av Riskkontrollfunk

tionen i andra linjen.

Banken har en process för godkännande av nya och ändrade pro

dukter, tjänster, marknader, processer, modeller och IT-system samt

större verksamhets- eller organisationsförändringar. Syftet är att

undvika oönskat risktagande genom att säkerställa att föreslagen

förändring genomgår processen för att identifiera potentiella risker

och säkerställa adekvat hantering innan lansering eller implemente

ring. Processen är utformad för att betona affärsområden och stöd-

funktioners ansvar och skyldighet för kontinuerlig riskidentifiering,

analys och hantering vid förändringsarbetet.

Affärsrisker

Affärsrisk definieras som risken för att Bankens intäkter ska minska

och inte kunna täcka verksamhetens kostnader. Affärsrisk inkluderar

även strategisk risk och ryktesrisk.

Strategisk risk

Strategiska risker är risker som långsiktigt kan påverka Bankens intjä

ning, orsakade av felaktiga eller bristande affärsbeslut. Strategisk risk

hanteras av Bankens styrelse och ledning genom exempelvis regel

bundna styrelse- och ledningsmöten där strategiska frågor behandlas.

Banken har också etablerat en kontinuitetsplan för en effektiv hante

ring av strategiska risker.

Ryktesrisk

Ryktesrisk refererar till risken att Bankens namn och varumärke

påverkas negativt, med negativ effekt på verksamheten och resulta

tet. Ryktesrisk hanteras exempelvis genom processer såsom Bankens

process för godkännande av större förändringar i organisation och

verksamhet.

Likviditetsrisker

Likviditetsrisk definieras som risken för väsentligt ökade kostnader för

att säkerställa att koncernens betalningsåtaganden kan infrias vid

förfallotidpunkten. Risken för att Banken inte skulle kunna infria sina

betalningsåtaganden bedöms vara låg.

Likviditetsstrategi

Banken ska ha en likviditetshantering som ger god betalnings-

beredskap på kort och lång sikt och har en beredskapsplan för att

hantera störningar som påverkar likviditeten.

Tillgänglig likviditet

Likviditetsrisker hanteras genom att Bankens styrelse beslutat att en

betryggande del av inlåning från allmänheten vid varje tidpunkt ska

finnas i tillgänglig likviditet genom en likviditetsreserv och andra

likviditetsfrämjande åtgärder.

Likviditetsreserven består av högkvalitativa tillgångar som kan

omvandlas till kontanta medel nästkommande bankdag och utgörs

av kassa och tillgodohavanden hos centralbanker, stats- och kom

munobligationer, kassa och tillgodohavanden i bank och säkerställda

obligationer, företagsobligationer med hög rating (minst AA-) samt

obligationer med värderingsavdrag.

Andra likviditetsskapande åtgärder består av andra tillgångar och

möjligheter till likviditet och utgörs av noterade aktier och andelar

samt ej nyttjade kreditfaciliteter.

Övriga likviditetsfrämjande åtgärder kan genomföras genom att

minska utlåningen och/eller sälja finansiella tillgångar.

Noter

Likviditet för den konsoliderade situationen 2024-12-31 2023-12-31Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 2 444 079 4 943 901Obligationer emitterade av stater eller kommuner 1 440 987 1 370 965Obligationer emitterade av kreditinstitut, statligt garanteradeSäkerställda obligationer med extremt hög kvalitet 324 861 356 410Tillgångar på nivå 1 4 209 926 6 671 276Säkerställda obligationer med hög kvalitet (2A) 85 371Aktier och andelar, noterade (nivå 2B) 6 209 5 031Tillgångar på nivå 2 91 580 5 031Likviditetsbuffert 4 301 506 6 676 307Utlåning till kreditinstitut 2 479 413 2 103 810Obligationer och andra värdepapper m.m. (övriga) 160 063 26 827Aktier och andelar, noterade (övriga) 1 841 466 1 577 909Övriga likvida tillgångar 4 480 942 3 708 546Likviditetsreserv 8 782 448 10 384 853Ej utnyttjade krediter 22 973 22 192Andra likviditetsskapande åtgärder 22 973 22 192Tillgänglig likviditet 8 805 421 10 407 045Utlåning till kreditinstitut 2 479 413 2 103 810Utlåning till allmänheten externt 33 712 516 29 407 817Utlåning till allmänheten koncernföretag 513 027 404 473Utlåning 36 704 957 31 916 100Skulder till kreditinstitutEfterställda skulder 598 129 600 794Upplåning 598 129 600 794Inlåning från allmänheten externt 39 168 896 36 013 969Inlåning från allmänheten koncernföretag 185 174 24 507Inlåning 39 354 071 36 038 476Upplåning och inlåning 39 952 199 36 639 270Balansomslutning 47 966 045 44 718 487Nyckeltal 2024-12-31 2023-12-31Likviditetsbuffert / inlåning 10,98% 18,53%Likviditetsbuffert / balansomslutning 8,97% 14,93%Likviditetsreserv / inlåning 22,42% 28,82%Likviditetsreserv / balansomslutning 18,31% 23,22%Utlåning / inlåning 93,71% 88,56%Upplåning och inlåning / balans omslutning 82,91% 81,93%Likviditetstäckningskvot (TSEK)Högkvalitativa likvida tillgångar (HQLA) 4 301 506 6 676 306Nettokassautflöde 756 340 710 286Likviditetstäckningskvot (LCR) 569% 940%Stabil nettofinansieringskvotTotal tillgänglig stabil finansiering 42 351 421 39 520 057Totalt behov av stabil finansiering 31 232 040 27 576 948Stabil nettofinansieringskvot 136% 143%

Finansieringsstrategi

Banken ska ha en långsiktig finansiering till så låg kostnad och med

så stor riskspridning som möjligt.

Finansieringen består av inlåning från privatpersoner och företag,

upplåning från kreditinstitut samt efterställda obligationslån.

Finansieringen utgörs till stor del av icke-tidsbunden inlåning från

ett mycket stort antal privatpersoner som i hög grad omfattas av den

statliga insättningsgarantin. Inlåningen är denominerad i SEK, NOK

och EUR och kommer från kunder i Sverige, Norge och Finland.

Bankens bedömning är att denna finansiering, trots att den defini

tionsmässigt är kortfristig, ändå till sin karaktär är långfristig. Denna

bedömning är i linje med den som görs av Basel Kommittén vid

beräkning av stabil finansiering. Banken finansierar sig även delvis

genom efterställda obligationslån, både T2 (supplementärkapital-

instrument) samt AT1 (primärkapitalinstrument). Primärkapitalinstru

menten redovisas som eget kapital. Per 31 december 2024 har Banken

fyra utestående obligationslån om totalt 1 200 MSEK nominellt.

Risktolerans och riskaptit

Med risktolerans avses den högsta risknivå som Banken accepterar

utifrån bedömningen av den likviditetsrisk som finns med hänsyn till

verksamheten och dess inriktning. Riskaptit är den nivå som Banken i

praktiken väljer att tillämpa.

Banken har en låg tolerans avseende likviditetsrisk, vilket innebär

att en betryggande del av inlåningen vid varje tidpunkt ska finnas i

tillgänglig likviditet. Denna del ska vara så stor att verksamheten kan

bedrivas på lång sikt och under olika grader av stress, utan att behöva

ändra affärsmodell. Riskaptiten ligger på en lägre nivå än risktoleran

sen då tillgänglig likviditet i förhållande till inlåningen överstiger det

minimikrav styrelsen beslutat.

Mätning och rapportering av likviditetsrisk

Likviditetsrisken mäts och följs löpande genom nyckeltal och stress-

tester. Stresstesterna innefattar olika scenarion för stora uttag bland

sparkunder under 30 dagar, från realistiska till mindre sannolika

scenarion, vilken inverkan det får på den tillgängliga likviditeten samt

hur många dagar det tar tills likviditeten är förbrukad. Rapportering

av likviditetsrisk sker till styrelsen varje månad.

Offentliggörande av information

För mer detaljerad information om storlek på likviditetsreserven och

dess sammansättning, storlek och fördelning på finansieringskällor

samt nyckeltal, se nedan tabell för den konsoliderade situationen

samt rapporten Periodisk information som finns tillgänglig på

www.svea.com.

Likviditetstäckningskvot

Från år 2015 infördes det kortfristiga likviditetsmåttet Liquidity

Coverage Ratio (LCR), som en del av BASEL III-reglerna, vilket visar

hur stor likviditetsreserv den konsoliderade situationen behöver för

att täcka nettokassautflödet under 30 dagar i ett stressat scenario.

LCR rapporteras månatligen och Banken uppfyller med marginal

LCR-kravet om 100% som gäller från och med den 1 januari 2018.

Stabil nettofinansieringskvot

Stabil nettofinansieringskvot (Net Stable Funding Ratio – NSFR), är

ett mått som mäter den konsoliderade situationens långsiktigt stabila

finansiering i relation till Bankens likviditetsprofil för de tillgångar

som finansierats samt realisering av åtaganden och förplikt elser utan

för balansräkningen. Ett bindande mått om minst 100%, som skall

rapporteras till tillsynsmyndigheterna, infördes den 28 juni 2021.

NOT K42 Finansiella risker, forts.

Noter

NOT K42 Finansiella risker, forts.

Likviditetsexponering - koncernen

Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden- återstående löptidHögst 3 mån– 1 år– Mer än Utan 2024-12-31 På anfordran3 mån1 år5 år5 årlöptid SummaKassa- och tillgodohavanden hos centralbanker 2 531 380 2 531 380Utlåning till kreditinstitut 3 388 022 3 388 022Utlåning till allmänheten 7 786 494 5 972 685 12 774 293 14 851 375 41 384 848Obligationer och värdepapper 136 954 543 446 1 330 882 2 011 281Aktier och andelar 4 727 087 4 727 087Övriga tillgångar 485 804 14 616 500 420Summa finansiella tillgångar – avtalsenliga kassa flöden 5 919 403 8 409 253 6 530 747 14 105 176 14 851 375 4 727 087 54 543 040Köpta eller utgivna kreditförsämrade fordringar – förväntade kassaflöden 295 611 751 193 2 213 443 2 049 847 5 310 094Summa finansiella tillgångar 5 919 403 8 704 864 7 281 939 16 318 619 16 901 223 4 727 087 59 853 134Skulder till kreditinstitutInlåning från allmänheten 27 694 831 4 985 907 5 926 103 553 636 39 160 476Leasingskulder 44 531 133 594 554 110 98 435 830 671Primärkapitalinstrument 22 604 45 216 749 948 817 767Efterställda skulder 13 349 333 521 393 754 740 624Övriga skulder 662 397 437 985 1 100 382Summa finansiella skulder 27 694 831 5 728 788 6 876 419 2 251 447 98 435 0 42 649 920Utställda finansiella garantier -19 566 -19 566Utställda lånelöften -4 924 589 -4 924 589Derivat, erhålls 4 496 209 757 634 5 253 842Derivat, erläggs -4 514 086 -754 770 -5 268 856Summa 0 -17 878 2 863 0 0 -4 944 155 -4 959 169Total skillnad -21 775 428 2 993 953 402 657 14 067 172 16 802 788 9 671 241 22 162 383

Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden- återstående löptidHögst 3 mån– 1 år– Mer än Utan 2023-12-31 På anfordran3 mån1 år5 år5 årlöptid SummaKassa- och tillgodohavanden hos centralbanker 4 998 416 4 998 416Utlåning till kreditinstitut 3 091 668 3 091 668Utlåning till allmänheten 6 705 825 5 987 232 12 585 239 16 225 871 41 504 167Obligationer och värdepapper 42 386 444 935 1 215 386 51 494 1 754 201Aktier och andelar 3 897 753 3 897 753Övriga tillgångar 283 319 17 988 301 307Summa finansiella tillgångar – avtalsenliga kassa flöden 8 090 085 7 031 530 6 450 155 13 800 625 16 277 365 3 897 753 55 547 513Köpta eller utgivna kreditförsämrade fordringar – förväntade kassaflöden 320 969 848 410 2 341 064 1 119 097 4 629 540Summa finansiella tillgångar 8 090 085 7 352 499 7 298 565 16 141 689 17 396 462 3 897 753 60 177 053Skulder till kreditinstitut 265 200 265 200Inlåning från allmänheten 28 989 839 2 848 900 3 469 711 1 185 593 36 494 043Leasingskulder 45 336 136 007 528 627 177 050 887 020Primärkapitalinstrument 947 640 947 640Efterställda skulder 13 884 329 147 322 894 665 925Övriga skulder 620 608 417 632 1 038 239Summa finansiella skulder 29 255 039 3 528 728 4 352 497 2 037 114 177 050 947 640 40 298 068Utställda finansiella garantier -11 346 -11 346Utställda lånelöften -4 801 734 -4 801 734Derivat, erhålls 6 357 152 1 351 457 7 708 609Derivat, erläggs -6 195 195 -1 361 833 -7 557 028Summa 0 161 957 -10 376 0 0 -4 813 080 -4 661 499Total skillnad -21 164 955 3 661 814 2 956 444 14 104 575 17 219 412 7 763 193 24 540 484

Noter

NOT K43 Kapitaltäckning

Kapitaltäckningsreglerna uttrycker lagstiftarens uppfattning om hur

stor kapitalbas som ett institut måste ha i förhållande till dess risker.

Kapitalbasen ska minst motsvara summan av kapitalkraven för kredit-

risker, marknadsrisker, operativa risker och kreditvärdighetsjusterings

risk. Då styrelsen beslutar om förslag till utdelning beaktas faktorer

som utdelningsbara medel, marknadssituationen och övrigt kapital-

behov samt andra faktorer som styrelsen anser vara relevanta. Verk

samhetens kapitalsituation och behov bedöms löpande genom Bank-

ens interna kapital- och likviditets utvärdering (IKLU).

Det europeiska regelverket CRR/CRD innebär krav för komponen

terna i kapitalbasen med högst kvalitet; kärnprimärkapitalet och

primär kapitalet. Utöver minimikapitalkraven tillkommer en kapital

konserveringsbuffert om 2,50% och för systemviktiga institut en

systemriskbuffert. Med tillämpning enligt nedan tabell tillkommer

även en kontracyklisk buffert för vissa exponeringar i respektive land.

Land Införandedatum 2024-12-31 2023-12-31Sverige 22 Jun 2023 2,00% 2,00%Norge 31 Mar 2023 2,50% 2,50%Kroatien 30 Jun 2024 1,50% 1,00%Nederländerna 31 Maj 2024 2,00% 1,00%Rumänien 23 Okt 2023 1,00% 1,00%Estland 01 Dec 2023 1,50% 1,50%Danmark 31 Mar 2023 2,50% 2,50%Tyskland 01 Feb 2023 0,75% 0,75%Tjeckien 01 Jul 2024 1,25% 2,00%Slovenien 31 Dec 2023 0,50% 0,50%Cypern 02 Jun 2024 1,00% 0,50%

Styrelsen har även beslutat att kapitalrelationerna bör överstiga de

regulatoriska kraven med 1,00% -enhet.

Kapitalkonserveringsbufferten är en buffert som byggs upp i goda

tider med syfte att undvika att kapitalkravet bryts i dåliga tider. Den

kontracykliska bufferten kommer variera över konjunkturen i syfte att

motverka överdriven kredittillväxt. Den särskilda bufferten för system

risk är inte tillämplig för Banken.

Minimikapitalkravet för kärnprimärkapitalrelationen uppgår till

4,50%, primärkapitalrelationen till 6,00% och den totala kapitalrela

tionen till 8,00%. Totalt kapitalkrav är beräknat i enlighet med lag-

stadgat minimikrav enligt pelare I för kreditrisk, marknadsrisk, opera-

tiv risk och kreditvärdighetsjusteringsrisk, krav enligt pelare II och

samlade buffertkrav.

I den konsoliderade situationen uppgick per den 31 december 2024

kapitalkravet inklusive buffertkrav för kärnprimärkapitalrelationen till

9,23% (9,77), primärkapitalrelationen till 10,92% (11,57) och den totala

kapitalrelationen till 13,18% (13,98).

Kapitalbas

Med kapitalbas avses summan av kärnprimärkapital, primärkapital

och supplementärt kapital, efter avdrag. Kärnprimärkapital definieras

som det kapital som i det närmaste motsvarar inbetalt kapital och

vissa reserver. Resultatet får endast medräknas efter avdrag för före

slagen utdelning. Immateriella nettotillgångar, efter uppskjuten skatt

och uppskjutna skattefordringar hänförbara till underskotts avdrag,

ingår inte i kärnprimärkapitalet. Avdrag görs även för ytterligare värde-

justeringar, NPL-backstop samt vissa investeringar i finansiell sektor.

Primärkapitalet består av eviga efterställda obligationslån.

Supplementärt kapital består av tidsbundna efterställda obligations

lån, vilka med en återstående löptid som understiger fem år får tas upp

till ett reducerat belopp av det nominella värdet baserat på antalet

dagar som återstår till förfallodagen.

Minimikapitalkrav - Pelare 1

Det legala kravet för kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och

kreditvärdighetsjusteringsrisk ligger inom Pelare 1.

Kreditrisker – Banken tillämpar schablonmetoden för beräkning av

kreditrisk.

Marknadsrisker – Banken använder den standardiserade modellen

från CRR.

Operativa risker – Banken använder basmetoden, som innebär att

kapitalkravet beräknas med 15% av ett genomsnitt av de tre senaste

årens rörelseintäkter justerat för erhållna utdelningar från koncern-

företag.

Kreditvärdighetsjusteringsrisk – Banken använder schablon metoden

för CVA-beräkning (Credit Valuation Adjustment).

Kapitalutvärdering och riskhantering - Pelare 2

Reglerna enligt Pelare 2 innebär att ett institut ska ha en process för

bedömning av sitt totala kapitalbehov i relation till sin riskprofil och

en strategi för att upprätthålla kapitalnivån där styrelsen är ansvarig

för att fastställa institutets risktolerans. Processen kallas intern kapital-

och likviditetsutvärdering - IKLU. Alla väsentliga risker ska identifieras,

värderas, mätas och stresstester utifrån olika scenarion genomförs.

Utvärderingen ska särskilt fokusera på de risker som inte hanteras

under Pelare 1. Vissa risker ska täckas med kapital, vilket innebär att

instituten förväntas hålla en större kapitalbas än den miniminivå inom

Pelare 1 enligt ovan. Här tillkommer aktiekursrisk, koncentrationsrisk,

ränterisk samt ytterligare valutakursrisk.

Analysen av kapitalbehovet görs genom kvantitativa och kvalitativa

metoder och baseras på ett antal scenarier, per riskdrivare. Den sam

lade bedömningen är att Bankens kapitalbas utöver minimikapital-

kravet även täcker dessa risker.

Offentliggörande av information - Pelare 3

Ytterligare information som ska publiceras innefattar i huvudsak mer

detaljerad information för den konsoliderade situationen om kredit-

risker, likviditetsrisker och de data som används för att beräkna

kraven enligt Pelare 1 och finns på www.svea.com.

För mer information om risk- och kapitalhantering se not K42.

Noter

NOT K43 Kapitaltäckning, forts.

Kapitaltäckning för den konsoliderade situationen 2024-12-31 2023-12-31Kärnprimärkapital 4 977 169 5 194 750Primärkapital 5 577 169 5 794 750Totalt kapital 6 172 219 6 393 084Kapitalkrav pelare I 3 375 934 3 157 976Kapitalkrav pelare II 627 933 924 531Kapitalkonserveringsbuffert 1 054 979 986 857Kontracyklisk buffert 501 692 448 158Totalt kapitalkrav 5 560 539 5 517 523Riskvägda exponeringar 42 199 177 39 474 703Kärnprimärkapitalrelation, % 11,79 13,16Primärkapitalrelation, % 13,22 14,68Total kapitalrelation, % 14,63 16,20Krav på kärnprimärkapital (Pelare I), % 4,50 4,50Krav på kärnprimärkapital (Pelare II), % 1,04 1,64Krav på kapitalkonserveringsbuffert, % 2,50 2,50Krav på kontracyklisk buffert, % 1,19 1,14Totalt kärnprimärkapitalkrav, % 9,23 9,77Krav på primärkapital (Pelare I), % 6,00 6,00Krav på primärkapital (Pelare II), % 1,23 1,94Krav på kapitalkonserveringsbuffert, % 2,50 2,50Krav på kontracyklisk buffert, % 1,19 1,14Totalt primärkapitalkrav, % 10,92 11,57Krav på totalt kapital (Pelare I), % 8,00 8,00Krav på totalt kapital (Pelare II), % 1,49 2,34Krav på kapitalkonserveringsbuffert, % 2,50 2,50Krav på kontracyklisk buffert, % 1,19 1,14Totalt kapitalkrav, % 13,18 13,98Kärnprimärkapital tillgängligt att användas som buffert, % 6,25 7,02

Banken har i beslut från Finansinspektionen fått godkänt att räkna in

delårsöverskott i kapitalbasen. En översiktlig granskning har gjorts av

delårsöverskottet för perioden januari–december 2024 och av kapital-

basen per den 31 december 2024.

Den konsoliderade situationen har under perioden bestått av Svea

Bank AB med filialerna Svea Bank AB filial i Norge och Svea Bank AB

filial i Finland samt dotterbolagen Svea Finance AS, Svea Finans A/S,

Svea Finans Nederland BV, Svea Credit BV, Svea Finans AG, Svea

Payments OY, MoneyGo AB, FMS Management Solutions GmbH, Svea

Investments Inc, Zlantar of Sweden AB, Svea Uluslararası Yönetim

Danısmanligi Anonim Sirketi, Svea Rahoitus OY, Svea Kredit ApS samt

Svea Ekonomi Cyprus Limited och dess dotterbolag i Östeuropa. Dess

utom ingår koncernföretaget Kundgirot AB och dess dotterbolag i

Sverige. I 2023, men ej i 2024 års siffror, ingick två ryska dotterbolag

som en del av Östeuropa, se vidare not K2.

Kapitalbas för den konsoliderade situationen 2024-12-31 2023-12-31Aktiekapital 50 501 50 501Överkursfond 59 499 59 499Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder 110 000 110 000Ej utdelade vinstmedel 5 435 803 5 202 826Primärkapitalinstrument klassificerat som eget kapital 600 000 600 000Ackumulerat annat totalresultat (och andra reserver) 223 198 -79 635Resultat efter förutsebara kostnader och före utdelningar 393 491 550 758Eget kapital 6 762 492 6 383 949Avgår:Förväntad utdelning -50 000 -50 000Immateriella tillgångar, netto -207 579 -216 930Ytterligare värdejusteringar -6 750 -5 855Avdrag NPL backstop -345 103 -189 785Avdrag investeringar i finansiell sektor -566 926 -124 150Avdrag för primärkapitalinstrument klassificerat som eget kapital -600 000 -600 000Uppskjuten skattefordran beroende av framtida lönsamhet -8 966 -2 478Kärnprimärkapital: lagstiftnings-justeringar och övriga avdrag -1 785 323 -1 189 198Kärnprimärkapital 4 977 169 5 194 750Efterställda skulder (AT1) 600 000 600 000Primärkapitalinstrument 600 000 600 000Primärkapital 5 577 169 5 794 750Efterställda skulder 595 050 598 333Supplementärkapitaltillskott 595 050 598 333Totalt kapital 6 172 219 6 393 084

Bruttosoliditet 2024-12-31 2023-12-31Primärkapital 5 577 169 5 794 750Totalt exponeringsbelopp för brutto soliditet 48 462 698 45 797 672Bruttosoliditetsgrad, % 11,51 12,65

Bruttosoliditet

Bruttosoliditeten är ett mått som syftar till att begränsa risken för

ökad skuldsättning bland kreditinstituten. Måttet rapporteras till

tillsynsmyndigheterna och ett bindande mått om minst 3% infördes

den 28 juni 2021. Bruttosoliditeten beräknas som primärkapitalet

dividerat med den totala exponeringen i och utanför balansräkningen,

med justering för vissa poster såsom derivat.

Noter

NOT K43 Kapitaltäckning, forts.

2024-12-31 2023-12-31Riksvägda exponeringar och minimikapitalkrav Minimi-Minimi-för den konsoliderade situationen Riskvägt kapitalkrav Riskvägt kapitalkravExponeringar mot institut 547 527 43 802 557 529 44 602Exponeringar mot företag 7 705 077 616 406 7 181 811 574 545Exponeringar mot hushåll 13 436 243 1 074 899 11 272 839 901 827Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter 972 948 77 836 899 886 71 991Fallerande exponeringar 1 665 807 133 265 1 711 956 136 956Fallerande exponeringar, köpta eller utgivna kreditförsämrade fordringar 2 683 488 214 679 2 624 799 209 984Exponeringar som är förenade med särskilt hög risk 2 347 329 187 786 2 069 698 165 576Exponeringar i form av säkerställda obligationer 57 029 4 562 38 324 3 066Aktieexponeringar 4 341 254 347 300 4 317 281 345 382Övriga exponeringar 943 939 75 515 752 113 60 169Kreditrisk 34 700 640 2 776 051 31 426 235 2 514 099Valutakursrisk 375 241 30 019 1 227 579 98 206Marknadsrisk 375 241 30 019 1 227 579 98 206Operativ risk 7 061 477 564 918 6 711 771 536 942Operativ risk 7 061 477 564 918 6 711 771 536 942Kreditvärdighetsjusteringsrisk 61 820 4 946 109 118 8 729Kreditvärdighetsjusteringsrisk 61 820 4 946 109 118 8 729Totalt 42 199 177 3 375 934 39 474 703 3 157 976

NOT K44 Rapportering per land

Rörelsens Rörelsens Land Segment intäkter 2024intäkter 2023Sverige Sverige 3 547 847 3 023 348Norge Norge 619 508 606 708Finland Finland 761 949 797 544Danmark Övriga 99 314 83 438Estland Övriga 26 638 32 271Tyskland Övriga 27 973 22 727Schweiz Övriga 18 162 14 035Holland Övriga 210 980 191 799Cypern Östeuropa 201 006 155 734Serbien Östeuropa 53 252 47 138Kroatien Östeuropa 56 086 55 711Polen Östeuropa 95 198 87 962Ukraina Östeuropa 28 376 33 794Rumänien Östeuropa 61 565 49 305Turkiet Östeuropa 37 57USA Övriga -2 973 1 827Elimineringar -1 139 505 -1 030 803Summa 4 665 414 4 172 592

Tabellerna visar information per land där Banken är etablerat dvs har

fysisk närvaro genom ett dotterföretag, intresseföretag eller filial.

Namnen på dotterföretagen och intresseföretagen framgår av not

M22 och M21. Moderbolaget bedriver även verksamhet i Norge och

Finland via filialerna Svea Bank AB filial i Norge respektive Svea Bank

AB filial i Finland. 2023 års siffror avser kvarvarande verksamhet,

justering för avkonsoliderad verksamhet uppgår till 237 271 TSEK.

Noter

NOT K45 Närståendetransaktioner

Transaktioner

Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare i koncernen

har eller har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i några affärs-

transaktioner mellan sig och koncernen som är eller var ovanliga till

sin karaktär med avseende på villkoren under nuvarande eller före-

gående verksamhetsår. Inte heller har koncernen lämnat lån, ställt

garantier eller ingått borgensförbindelse för någon av styrelsens leda

möter eller ledande befattningshavare i koncernen.

Transaktioner med närstående parter nedan avser transaktioner

med företag som står under betydande inflytande av nyckelperson i

ledande position.

Moderbolaget köper telemarketingtjänster avseende call- center,

för säljning och mötesbokningar vilket genererar övriga administrativa

kostnader. Posten består även av övriga konsultkostnader.

För upplysningar om ledande befattningshavare m.m. se not K10.

Transaktioner med närstående parter 2024-12-31 2023-12-31Intäkter och kostnader Övriga administrativa kostnader -54 754 -79 177Summa -54 754 -79 177SkulderÖvriga skulder 38Summa 0 38

Inga transaktioner har ägt rum mellan koncernföretag och intresse-

företag.

NOT K46 Väsentliga händelser efter årets utgång

Från och med den 1 januari 2025 förändras beräkningen av kapital-

krav för operativa risker i enlighet med senaste versionen av kapital

täckningsförordningen (EU) nr 575/2013. Denna förändring kommer

att innebära väsentligt lägre kapitalkrav för operativa risker, både för

den konsoliderade situationen och för moderbolaget.

Efter årets utgång har politiska oroligheter i omvärlden lett till hög

volatilitet på de globala börsmarknaderna, vilket har en direkt påver

kan på koncernens och moderbolagets totalresultat. Banken följer

utvecklingen noggrant för att säkerställa ett fortsatt tillfredsställande

kapitalöverskott.

För väsentliga händelser hänförliga till moderbolaget, se not M46.

Noter

Moderbolaget | Resultaträkning och totalresultat (TSEK)

Resultaträkning Not 2024 2023

Ränteintäkter M4 3 193 970 2 919 877

Leasingintäkter M4 656 421 572 943

Räntekostnader M4 -1 382 313 -1 066 453

Räntenetto 2 468 079 2 426 367

Erhållna utdelningar M5 669 645 606 775

Provisionsintäkter M6 1 004 784 799 951

Provisionskostnader M7 -106 660 -158 767

Nettoresultat av finansiella transaktioner M8 302 401 76 591

Övriga rörelseintäkter M9 317 631 285 296

Rörelsens intäkter 4 655 879 4 036 214

Personalkostnader M10 -980 839 -893 561

Övriga administrationskostnader M11 -1 233 061 -1 275 168

Av- och nedskrivningar av immateriella och materiella anl.tillgångar m.m M13 -525 012 -460 888

Övriga rörelsekostnader 0 -7

Rörelsens kostnader -2 738 912 -2 629 624

Resultat före kreditförluster 1 916 967 1 406 590

Kreditförluster, netto M14 -657 584 -889 261

Nedskrivningsvinster/-förluster M14 -89 668 28 226

Nedskrivningar finansiella anläggningstillgångar M15 -137 324 -96 515

Rörelseresultat 1 032 391 449 040

Bokslutsdispositioner M16 56 976 41 446

Resultat före skatt 1 089 367 490 486

Skatt på årets resultat M17 -37 240 -62 761

Årets resultat 1 052 127 427 725

Därav hänförligt till moderbolagets aktieägare 982 796 393 478

Därav hänförligt till innehavare av primärkapitalinstrument 69 331 34 247

Totalresultat

Årets resultat 1 052 127 427 725

Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen:

Omräkning utländska verksamheter -1 115 -3 223

Poster som inte kan omklassificeras till resultaträkningen:

Verkligt värde via övrigt totalresultat

Värdeförändring noterade aktier och andelar 260 060 -131 106

Uppskjuten skatt värdeförändring noterade aktier och andelar -53 572 27 008

Resultat avyttring noterade aktier och andelar -32 786 175 569

Aktuell skatt resultat avyttring noterade aktier och andelar 6 754 -36 167

Övrigt totalresultat 179 341 32 080

Årets totalresultat 1 231 468 459 805

Därav hänförligt till moderbolagets aktieägare 1 162 136 425 558

Därav hänförligt till innehavare av primärkapitalinstrument 69 331 34 247

Finansiella rapporter

Balansräkning (TSEK) Not 2024-12-31 2023-12-31

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 2 531 380 4 998 416

Utlåning till kreditinstitut M38 2 126 897 1 182 338

Utlåning till allmänheten M18,38 32 813 253 28 658 597

Obligationer och andra värdepapper M19 2 011 281 1 754 202

Aktier och andelar M20 4 576 661 3 793 314

Aktier och andelar i intresseföretag M21 0 0

Aktier i koncernföretag M22 1 111 425 1 141 652

Immateriella tillgångar M23 15 045 24 464

Materiella tillgångar M24, 25 1 473 572 1 343 545

Uppskjuten skattefordran M26 7 738 1 024

Derivatinstrument M27 16 417 183 606

Övriga tillgångar M28 430 386 233 547

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter M29 69 177 83 072

Tillgångar 47 183 233 43 397 777

Skulder till kreditinstitut M30,38 0 265 200

Inlåning från allmänheten M31,38 38 891 507 35 881 952

Emitterade värdepapper m.m. M32 197 196 194 480

Derivatinstrument M33 31 432 32 025

Övriga skulder M34 535 166 470 834

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter M35 454 092 413 260

Uppskjuten skatteskuld M26 32 061 12 716

Avsättningar M36 0 45 000

Efterställda skulder M37 598 129 600 794

Skulder 40 739 581 37 916 261

Bundet eget kapital

Aktiekapital 50 501 50 501

Reservfond 4 168 4 168

Fond för utvecklingsutgifter 0 7 600

Summa bundet eget kapital 54 669 62 269

Fritt eget kapital

Primärkapitalinstrument 600 000 600 000

Fond för verkligt värde 136 243 -70 244

Överkursfond 59 499 59 499

Balanserade vinstmedel 4 541 113 4 402 266

Årets resultat 1 052 127 427 725

Summa fritt eget kapital 6 388 982 5 419 246

Summa eget kapital 6 443 652 5 481 516

Skulder och eget kapital 47 183 233 43 397 777

Moderbolaget | Balansräkning (TSEK)

Finansiella rapporter

Moderbolaget | Förändringar i eget kapital (TSEK)

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

Aktie-

kapital

Reserv

fond

Fond för utveck-

lingsutgifter

Innehav av

primärkaptial

Fond för

verkligt värde

Överkurs-

fond

Balanserade

vinstmedel

Summa

eget kapital

Balans per 1 jan 2023 50 501 4 168 15 200 300 000 56 668 59 499 4 394 922 4 880 958

Verkligt värde via övrigt totalresultat

Värdeförändring noterade aktier och

andelar -131 106 -131 106

Uppskjuten skatt värdeförändring

aktier och andelar 27 008 27 008

Resultat avyttring noterade aktier

och andelar 175 569 175 569

Aktuell skatt resultat avyttring

noterade aktier och andelar -36 167 -36 167

Valutakursdifferens -3 223 -3 223

Övrigt totalresultat 0 0 0 0 -104 098 0 136 178 32 080

Årets resultat 427 725 427 725

Årets totalresultat 0 0 0 0 -104 098 0 563 903 459 805

Avskrivningar -7 600 7 600 0

Fond för utvecklingsutgifter 0 0 -7 600 0 0 0 7 600 0

Utdelning -50 000 -50 000

Fondemission 749 -749 0

Indragning av aktier -749 -74 251 -75 000

Omföring nedskrivning

noterade aktier -22 814 22 814 0

Primärkapitalinstrument emitterade 600 000 600 000

Primärkapitalinstrument inlösen -300 000 -300 000

Räntekostnader primärkapital-

instrument -34 247 -34 247

Transaktioner med aktieägare och

innehavare av primärkapital 0 0 0 300 000 -22 814 0 -136 433 140 753

Balans per 31 dec 2023 50 501 4 168 7 600 600 000 -70 244 59 499 4 829 991 5 481 516

Verkligt värde via övrigt totalresultat

Värdeförändring noterade aktier

och andelar 260 060 260 060

Uppskjuten skatt värdeförändring

aktier och andelar -53 572 -53 572

Resultat avyttring noterade aktier

och andelar -32 786 -32 786

Aktuell skatt resultat avyttring

noterade aktier och andelar 6 754 6 754

Valutakursdifferens -1 115 -1 115

Övrigt totalresultat 0 0 0 0 206 488 0 -27 147 179 341

Årets resultat 1 052 127 1 052 127

Årets totalresultat 0 0 0 0 206 488 0 1 024 980 1 231 468

Avskrivningar -7 600 7 600 0

Fond för utvecklingsutgifter 0 0 -7 600 0 0 0 7 600 0

Utdelning -125 000 -125 000

Fondemission 760 -760 0

Indragning av aktier -760 -74 240 -75 000

Räntekostnader primärkapital-

instrument -69 331 -69 331

Transaktioner med aktieägare och

innehavare av primärkapital 0 0 0 0 0 0 -269 331 -269 331

Balans per 31 dec 2024 50 501 4 168 0 600 000 136 243 59 499 5 593 240 6 443 652

Aktiekapitalet består av 1 567 200 aktier med kvotvärde om 32,223392 kronor. Valutakursdifferenser avser omräkning av utländska filialer.

Primärkapitalinstrumentet är en efterställd skuld som uppfyller vissa villkor för att få räknas som primärkapital vid beräkning av kapitalbasens

storlek. Vald redovisningsprincip innebär att primärkapitalinstrument klassificeras som eget kapital och utbetalning till innehavare av dessa

instrument, såsom ränta, redovisas via eget kapital.

Finansiella rapporter

Moderbolaget | Kassaflödesanalys (TSEK)

Not 2024 2023

Resultat före kreditförluster 1 916 967 1 406 590

Varav inbetalda räntor 3 193 970 2 919 877

Varav inbetalda leasingavgifter 656 421 572 943

Varav utbetalda räntor -1 382 313 -1 066 453

Varav utdelningar 669 645 606 775

Poster som inte ingår i kassaflödet:

Anteciperad utdelning -324 471 -250 000

Rearesultat obligationer och andra värdepapper 7 001 7 057

Rearesultat/värdeförändring reverser 318 15 545

Rearesultat aktier i koncernföretag -2 920 -32

Rearesultat/värdeförändring onoterade innehav -293 431 -227 786

Avskrivningar mm 525 012 460 888

Rearesultat/ utrangering inventarier/ byggnad och mark -48 496 -4 952

Upplupna räntor 46 350 48 631

Valutakursdifferens 156 579 4 188

Värdeförändring konvertibellån -3 639 36 319

Omvärdering förvärvade kreditförsämrade fordringar 0 -66 333

Avsättningar -45 000 0

Betalda inkomstskatter -58 097 -87 900

Kassaflöde från den löpande verksamheten före

förändring av verksamhetens tillgångar och skulder 1 876 173 1 342 216

Utlåning till allmänheten -6 368 353 -2 582 475

Obligationer och andra värdepapper -63 338 6 498

Aktier och andelar -255 959 494 522

Övriga tillgångar -178 319 14 553

Skulder till kreditinstitut -270 687 270 687

Inlåning från allmänheten 4 902 969 3 206 597

Övriga skulder 33 694 284 757

Förändring av verksamhetens tillgångar och skulder -2 199 992 1 695 137

Kassaflöde från den löpande verksamheten -323 819 3 037 353

Förändring av obligationer och andra värdepapper -198 800 -206 806

Förvärv aktier i koncernföretag M22 -5 894 -40 365

Aktieägartillskott/koncernbidrag -59 768 -23 554

Försäljning aktier i koncernföretag 18 463 32

Förvärv immateriella tillgångar M23 0 -5 733

Förvärv materiella tillgångar M24 -785 089 -860 944

Försäljning materiella tillgångar 110 230 93 947

Kassaflöde från investeringsverksamheten -920 859 -1 043 423

Emitterade efterställda skulder 300 000 0

Inlösen efterställda skulder -300 000 0

Ränta på efterställda skulder -2 665 2 070

Emitterade värdepapper m.m. 0 600 000

Inlösen värdepapper m.m. 0 -300 000

Kostnader primärkapitalinstrument -69 331 -34 247

Indragning av aktier -75 000 -75 000

Utdelning -125 000 -50 000

Amortering leasingskuld -10 0

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -272 006 142 822

Årets kassaflöde -1 516 684 2 136 752

Likvida medel vid årets början 6 180 755 4 083 270

Valutaeffekt likvida medel -5 793 -39 267

Likvida medel vid årets slut 4 658 277 6 180 755

Likvida medel består av:

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 2 531 380 4 998 416

Utlåning till kreditinstitut 2 126 897 1 182 338

Likvida medel vid årets slut 4 658 277 6 180 755

Likvida medel som inte är tillgängliga för användning M38 87 302 54 516

Finansiella rapporter

Noter

NOT M 1 Allmän information

De finansiella rapporterna presenteras i huvudsak i tusentals svenska

kronor (TSEK) om inte annat anges. Moderbolagets funktionella valuta

är svenska kronor.

NOT M 2 Redovisningsprinciper

Överensstämmelse med normgivning och lag

Moderbolaget tillämpar i stort sett samma redovisningsprinciper

som koncernen, eventuella skillnader mellan koncernens och moder

bolagets redovisningsprinciper framgår nedan samt i respektive not.

Vad gäller leasing redovisar moderbolaget sina leasingavtal i enlighet

med undantaget i RFR 2.

Årsredovisningen är upprättad enligt internationella redovisnings-

standarder (IFRS) som antagits av EU och lagen (1995:1559) om års-

redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). Dessutom

tillämpas Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS

2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation

RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Moderbolaget tillämpar

därigenom lagbegränsad IFRS.

Redovisningsprinciperna har ej förändrats i förhållande till före-

gående år.

I enlighet med ÅRKL delas balans räkningen inte upp i långfristiga- och

kortfristiga skulder respektive omsättnings- och anläggningstillgångar.

Nya standarder som börjar gälla från 1 januari 2024

Ingen av de ändringar i standarder som träder i kraft under räkenskaps

året 2024 har någon väsentlig effekt på de finansiella rapporterna.

Förändringar i IFRS som ännu inte har tillämpats

Ingen av de förändringar i redovisningsregelverken som är utfärdade

för tillämpning bedöms få någon väsentlig inverkan på Bankens finan

siella rapporter, kapitaltäckning eller stora exponeringar. De standar-

der som träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter den 1 januari

2025 har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport.

Uppskattningar och väsentliga bedömningar

Att upprätta de finansiella rapporterna kräver att företagsledningen

gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som på ver

kar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade belop-

pen. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska

erfarenheter och andra faktorer som ledningen anser vara rättvisande

och rimliga. Verkligt utfall kan avvika från tidigare gjorda uppskatt

ningar. Källor till osäkerhet i uppskattningar och bedömningar beskrivs

i respektive not, i anslutning till de poster de bedöms kunna påverka.

Väsentliga uppskattningar och bedömningar

Vissa redovisningsprinciper anses vara av särskild betydelse för

moderbolaget finansiella ställning, eftersom de bygger på komplexa

och subjektiva bedömningar och uppskattningar från ledningens sida,

varav de flesta avser förhållanden som är osäkra. Dessa kritiska

bedömningar skulle kunna innebära en betydande risk för en väsent

lig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder inom

det kommande räkenskapsåret och är främst hänförliga till nedan

områden:

Väsentliga uppskattningar och bedömningar Not

Utlåning till allmänheten M18

Aktier och andelar M20

Aktier i koncernföretag M22

Andra uppskattningar och bedömningar

Andra viktiga antaganden och uppskattningar som företagsledningen

har gjort vid upprättande av de finansiella rapporterna eller som har

gjorts när de har tillämpat koncernens redovisningsprinciper och som

har betydande effekt på de redovisade beloppen i de finansiella rap

porterna bedöms vara hänförligt till följande områden:

Andra uppskattningar och bedömningar Not

Aktier och andelar i intresseföretag M21

Rörelseförvärv M40

Omräkning av utländska valutor

Tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens

kurs. Valutakursdifferenser redovisas i resultaträkningen under Netto

resultat av finansiella transaktioner. För att minimera kursdifferenserna

har nettopositioner i främst NOK, EUR, DKK, USD och CHF säkrats

genom valutaswappar/-termin enligt not K42. Swappar/terminer

omräknas fortlöpande till verkligt värde och redovisas i resultat-

räkningen under Nettoresultat av finansiella transaktioner. Säkrings-

redovisning tillämpas ej.

För värdering av finansiella tillgångar och skulder i utländsk valuta

inhämtas verkliga värden för dessa valutor från Riksbanken.

Redovisning av aktieägartillskott

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och

som ökning av posten andelar i koncernföretag hos givaren.

Noter

NOT M 3 Segmentsrapportering

Information om geografiska områden lämnas dels för det land vari Svea Bank AB har sitt säte, dels för samtliga övriga länder där Banken får

intäkter eller har tillgångar. Indelning i geografiska områden sker utifrån var kunderna är lokaliserade och omfattar Sverige, Norge och Finland.

Information per geografiskt område 2024 Sverige Norge Finland Eliminering Summa

Räntenetto 1 537 260 248 007 682 812 2 468 079

Erhållna utdelningar 669 645 669 645

Provisioner, netto 633 189 161 296 103 639 898 124

Övriga rörelseintäkter 690 352 27 247 27 022 -124 589 620 032

Rörelsens intäkter

3 530 445 436 550 813 473 -124 589 4 655 879

Andel 76% 9% 17% -3% 100%

Rörelsens kostnader -2 097 630 -263 516 -502 356 124 589 -2 738 912

Andel 77% 10% 18% -5% 100%

Resultat före kreditförluster 1 432 815 173 035 311 117 1 916 967

Kreditförluster, netto -478 792 -60 770 -118 023 -657 584

Nedskrivningsvinster/-förluster -149 066 32 568 26 830 -89 668

Nedskrivningar finansiella anläggningstillgångar -137 324 -137 324

Rörelseresultat 667 633 144 833 219 925 0 1 032 391

Bokslutsdispositioner 56 976 56 976

Skatt på årets resultat 33 961 -30 615 -40 586 -37 240

Årets resultat 758 570 114 218 179 339 0 1 052 127

Ingen enskild kund står för mer än tio procent av koncernens rörelseintäkter.

Balansposter

Utlåning till kreditinstitut 604 076 1 022 997 499 824 2 126 897

Utlåning till allmänheten 21 808 646 4 567 171 8 882 372 -2 444 935 32 813 253

Inlåning från allmänheten 25 965 345 5 626 438 9 744 140 -2 444 416 38 891 507

Totala tillgångar 33 936 083 5 759 879 9 943 487 -2 456 216 47 183 233

Andel 72% 12% 21% -5% 100%

Information per geografiskt område 2023 Sverige Norge Finland Eliminering Summa

Räntenetto 1 476 673 304 317 645 377 2 426 367

Erhållna utdelningar 606 775 606 775

Provisioner, netto 390 709 116 680 133 795 641 184

Övriga rörelseintäkter 434 101 17 056 17 416 -106 686 361 888

Rörelsens intäkter

2 908 257 438 054 796 588 -106 686 4 036 214

Andel 72% 11% 20% -3% 100%

Rörelsens kostnader -1 959 103 -280 569 -496 637 106 686 -2 629 624

Andel 75% 11% 19% -4% 100%

Resultat före kreditförluster 949 154 157 485 299 951 1 406 590

Kreditförluster, netto -666 531 -98 893 -123 836 -889 261

Nedskrivningsvinster/-förluster 6 171 -200 22 254 28 226

Nedskrivningar finansiella anläggningstillgångar -96 515 -96 515

Rörelseresultat 192 279 58 392 198 369 0 449 040

Bokslutsdispositioner 41 446 41 446

Skatt på årets resultat -10 291 -12 895 -39 575 -62 761

Årets resultat 223 434 45 497 158 794 0 427 725

Ingen enskild kund står för mer än tio procent av koncernens rörelseintäkter.

Balansposter

Utlåning till kreditinstitut 270 296 682 821 229 221 1 182 338

Utlåning till allmänheten 18 795 982 4 046 861 6 221 396 -405 643 28 658 597

Inlåning från allmänheten 24 771 014 4 805 128 6 711 452 -405 643 35 881 952

Totala tillgångar 32 021 565 4 890 165 6 897 980 -411 933 43 397 777

Andel 74% 11% 16% -1% 100%

Noter

NOT M 4 Räntenetto

Redovisningsprinciper

Moderbolaget följer koncernens redovisningsprinciper vid redovisning

av ränteintäkter och räntekostnader, se not K4.

Leasingintäkter

Leasingintäkter faktureras månadsvis eller kvartalsvis i förskott och

periodiseras linjärt under leasingavtalets löptid.

2024 2023

Ränteintäkter

Utlåning till kreditinstitut 32 476 39 098

Utlåning till allmänheten, koncern 220 626 203 934

Utlåning till allmänheten, externt 2 817 381 2 585 459

Obligationer och andra värdepapper 123 487 91 387

Summa 3 193 970 2 919 877

Leasingnetto

Leasingintäkter 656 421 572 943

Avskrivning enligt plan på leasingobjekt

-488 856 -428 303

Summa 167 565 144 641

Räntekostnader

Skulder till kreditinstitut -8 -252

Inlåning från allmänheten, externt -1 318 570 -1 009 227

Emitterade värdepapper m.m. -2 715 -2 674

Efterställda skulder -61 019 -54 300

Summa -1 382 313 -1 066 453

Summa 1 979 222 1 998 065

Avskrivning enligt plan på leasingobjekt redovisas i posten Av- och nedskrivningar av

immateriella och materiella anläggningstillgångar m.m. Se vidare not M13. Samtliga

ränteintäkter redovisas enligt effektivräntemetoden.

NOT M 5 Erhållna utdelningar

Redovisningsprinciper

Moderbolaget följer koncernens redovisningsprinciper vid redovisning

av utdelningsintäkter, se not K5.

Anteciperad utdelning kan redovisas i de fall moderbolaget har rätt

att ensamt besluta om utdelningens storlek samt säkerställt att utdel

ningen inte överstiger dotterbolagens utdelningskapacitet.

2024 2023

Utdelningar från aktier och andelar 30 731 70 782

Utdelningar från koncernföretag 638 914 535 992

Summa 669 645 606 775

NOT M 6 Provisionsintäkter

Redovisningsprinciper

Moderbolaget följer koncernens redovisningsprinciper vid redovisning

av provisionsintäkter, se not K6.

2024 2023

Betalningsförmedling 50 403 39 649

Utlåningsprovisioner 692 397 557 864

Konto- och kortavgifter 117 756 68 094

Övriga provisioner 144 227 134 344

Summa 1 004 784 799 951

NOT M 7 Provisionskostnader

Redovisningsprinciper

Moderbolaget följer koncernens redovisningsprinciper vid redovisning

av provisionskostnader, se not K7.

2024 2023

Betalningsförmedling -96 697 -81 862

Upplysningsförmedling -143 -1 191

Övriga provisioner -9 820 -75 714

Summa -106 660 -158 767

NOT M8 Nettoresultat av finansiella transaktioner

Redovisningsprinciper

Moderbolaget följer koncernens redovisningsprinciper vid redovisning

av nettoresultat av finansiella transaktioner, se not K8.

2024 2023

Värdeförändring reverser -318 -15 545

Orealiserade värdeförändringar onoterade

aktier och andelar 293 431 227 786

Rearesultat onoterade aktier och andelar -40 289 -114 336

Värdeförändring konvertibellån 3 639 -36 319

Ränteintäkter obligationer 69 299 58 733

Nedskrivning obligationer -7 369 -8 428

Värdeförändring obligationer 5 767 6 884

Rearesultat obligationer och andra värde-

papper -76 -170

Summa 324 084 118 604

Förändringar i verkligt värde på derivat -15 014 151 585

Summa -15 014 151 585

Övriga valutakursvinster/-kursförluster

-6 668 -193 598

Summa -6 668 -193 598

Summa 302 401 76 591

Inkluderar även valutakursvinster/-kursförluster som uppkommer i samband med att

ett derivat förfaller.

NOT M 9 Övriga rörelseintäkter

Redovisningsprinciper

Moderbolaget följer koncernens redovisningsprinciper vid redovisning

av övriga rörelseintäkter, se not K9.

2024 2023

Uthyrning av personal till svenska koncern-

företag 102 305 130 717

Vidarefakturering av kostnader till koncern-

företag 161 549 95 489

Resultat försäljning koncernföretag 2 920 32

Övrigt 50 856 59 058

Summa 317 631 285 296

Noter

NOT M 10 Personalkostnader m.m.

Redovisningsprinciper

Moderbolaget följer koncernens redovisningsprinciper vid redovisning

av ersättningar till anställda och pensionsåtaganden, se not K10.

2024 2023

Löner och andra ersättningar

till styrelse och ledande befattningshavare -38 881 -37 346

till övriga anställda -643 516 -573 014

-682 397 -610 360

Sociala kostnader -193 540 -173 581

Pensionskostnader

till styrelse och ledande befattningshavare -5 003 -5 388

till övriga anställda -60 318 -53 873

-65 321 -59 261

Övriga personalkostnader -36 428 -50 359

Summa -977 686 -893 561

Ledande befattningshavares ersättningar

Berednings- och beslutsprocess

Ersättning till ledande befattningshavare beslutas av styrelsen och

sker inom ramen för koncernens ersättningspolicy. Ersättningspolicyn

är upprättad i enlighet med Finansinspektionens regelverk. Se även

rapporten Pelare 3 på www.svea.com.

Lön och arvoden

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår endast fast arvode

enligt årsstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktör utgörs

av grundlön. Med andra ledande befattningshavare avses ledande

befattningshavare i de utländska filialerna samt de 17 (17) personer

som tillsammans med verkställande direktör utgör ledningsgruppen

i moderbolaget. Upplysningar gällande ledande befattningshavare

lämnas ej per land eller affärsområde då det inte kan ske utan att

personuppgifter röjs.

Till styrelse, verkställande direktör och andra ledande befattnings

havare utgår inga avgångsvederlag eller pensionsutfästelser utöver

premiebaserade avgifter. Uppsägningstid vid uppsägning av ledande

befattningshavare i Sverige utgår enligt lagen om anställningsskydd

(LAS). Lån till styrelseledamöter, verkställande direktörer eller motsva

rande befattningshavare i koncernen uppgår till 7 046 TSEK (9 019).

Rörliga ersättningar avser under året utbetalda ersättningar.

Löner och ersättningar till

styrelse och ledande

befattningshavare, år 2024

Grundlön,

förmåner

och styrelse-

arvode

Rörlig

ersättning

Pensions-

kostnad Summa

Styrelseordförande,

Anders Lidefelt -2 046 -2 046

Styrelseledamot,

Mats Hellström -550 -550

Styrelseledamot,

Anders Ingler -550 -550

Styrelseledamot,

Mats Kärsrud -500 -500

Styrelseledamot,

Anders Hedberg -550 -550

Styrelseledamot,

Anna Frick -500 -500

Verkställande direktör,

Lennart Ågren -9 761 -9 761

Andra ledande

befattningshavare

(19 personer) -30 870 -9 585 -5 213 -45 669

Summa -45 327 -9 585 -5 213 -60 125

Löner och ersättningar till

styrelse och ledande

befattningshavare, år 2023

Grundlön,

förmåner

och styrelse-

arvode

Rörlig

ersättning

Pensions-

kostnad Summa

Styrelseordförande,

Anders Lidefelt -2 039 -2 039

Styrelseledamot,

Mats Hellström -550 -550

Styrelseledamot,

Anders Ingler -550 -550

Styrelseledamot,

Mats Kärsrud -500 -500

Styrelseledamot,

Anders Hedberg -550 -550

Styrelseledamot,

Anna Frick -500 -500

Verkställande direktör,

Lennart Ågren -8 634 -8 634

Andra ledande

befattningshavare

(19 personer) -27 748 -9 598 -5 388 -42 734

Summa -41 071 -9 598 -5 388 -56 057

Medelantal årsanställda 2024 2023

Kvinnor 540 511

Män 463 445

Summa 1 002 956

Medelantal årsanställda i moderbolaget avser även personal i filialerna

Svea Bank AB filial i Norge och Svea Bank AB filial i Finland. Personal

har under året hyrts ut från moderbolaget till verksamheterna i Svea

Inkasso AB, Svea Vat Adviser AB och Svea Billing Services AB.

Noter

NOT M 10 Personalkostnader m.m. forts.

Antal i styrelse och företagsledning 2024-12-31 2023-12-31

Styrelsens ledamöter

Kvinnor 2 1

Män 5 6

7 7

Varav externa ledamöter 5 5

Företagsledning (högsta chef, vd)

Kvinnor

Män 3 3

3 3

Antal styrelseledamöter och antal i företagsledning avser moderbolaget

inklusive filialer vid årets utgång.

NOT M 11 Övriga administrationskostnader

2024 2023

Hyror och övriga lokalkostnader -89 838 -94 199

Köpta tjänster -288 829 -213 765

Transportkostnader -9 235 -8 912

Resor -11 135 -13 395

Reklam, PR, marknadsföring -133 510 -191 850

Tele, porto -44 975 -52 933

Inkassokostnader -13 849 -12 727

IT-kostnader -323 288 -295 777

Övriga administrationskostnader -318 402 -391 610

Summa -1 233 061 -1 275 168

NOT M 12 Ersättningar till revisorer

2024 2023

BDO Mälardalen AB

Revisionsuppdraget -5 410 -4 310

Revisionsverksamhet utöver revisions-

uppdraget -200 -591

Övriga tjänster -100 -242

-5 710 -5 143

BDO utländska revisionsbolag

Revisionsuppdraget -1 451 -1 195

Revisionsverksamhet utöver revisions-

uppdraget -347 -342

Skatterådgivning -84 -40

Övriga tjänster -81 -101

-1 963 -1 677

Summa -7 673 -6 821

NOT M 13 Av- och nedskrivningar m.m.

Redovisningsprinciper

Nedskrivningar av icke finansiella tillgångar

Anläggningstillgångar nedskrivningsprövas när det finns indikation

på nedskrivningsbehov.

Nedskrivning av moderbolagets leasingobjekt redovisas som

befarade kreditförluster.

2024 2023

Av- och nedskrivningar immateriella

tillgångar

Avskrivningar av kundrelationer -4 345 -4 358

Avskrivningar av balanserade utvecklings-

utgifter m.m. -8 572 -7 600

Summa -12 917 -11 958

Av- och nedskrivningar materiella tillgångar

Avskrivningar av datorutrustning -17 675 -15 092

Avskrivningar av övriga inventarier -5 563 -5 534

Avskrivningar av leasingobjekt -488 857 -428 303

Summa -512 095 -448 929

Summa -525 012 -460 888

NOT M 14 Kreditförluster netto

Redovisningsprinciper

Moderbolaget följer koncernens redovisningsprinciper vid redovisning

av kreditförluster, se not K14.

2024 2023

Förändring reserveringar Steg 1 -40 500 -30 410

Förändring reserveringar Steg 2 -19 777 -17 148

Förändring reserveringar Steg 3 -141 -332 772

Summa förändring reserveringar -60 418 -380 330

Bortskrivningar

-658 429 -558 399

Återvinningar 61 262 49 468

Kreditförluster, netto -657 584 -889 261

Nedskrivningsvinster/-förluster, köpta eller

utgivna kreditförsämrade fordringar -89 668 28 226

Årets nettokostnad för kreditförluster -747 252 -861 035

Varav 315 759 TSEK omfattas av efterlevnadsåtgärder.

Kreditförlusterna är i sin helhet hänförbara till utlåning till allmän-

heten. Kreditförlustreserveringarna har ökat i samtliga tre steg under

året. I steg 1 beror det främst på reserveringar för förväntade framtida

kreditförluster hänförliga till nyutlåning. Ökningen i steg 3 under 2023

har som väntat stabiliserats under 2024 inom både privat- och före

tagsutlåningen, medan bortskrivningarna har ökat till följd av falle-

rade exponeringar som bedöms osannolika att inkassera.

Noter

NOT M 15 Nedskrivningar finansiella anläggnings tillgångar

Redovisningsprinciper

Aktier i koncernföretag prövas vid behov i enlighet med IAS 36 Ned

skrivningar. Vid prövningen görs en analys för att bedöma huruvida

bokfört värde för aktier i koncernföretag är fullt återvinningsbart. Vid

bestämningen av återvinningsbart belopp fastställs nyttjandevärdet,

mätt som nuvärdet av förväntade kassaflöden från respektive koncern

företag. Använd diskonteringsränta är riskfri ränta plus en risk faktor.

Prognoserna avseende framtida kassaflöden baseras på Bankens bästa

uppskattningar av framtida intäkter och kostnader för respektive kon

cernföretag. För innehav i koncernföretag, vilka inte bedriver kassa-

genererande verksamheter, görs nedskrivningar baserat på substans-

värdet på balansdagen.

2024 2023

Nedskrivningar av aktier i koncernföretag

PFC Technology AB -65 000

Svea Payments OY -35 623 -9 181

Svea Development OY -13 914

RegTech AB Oy -7 320

Svea Billing Services AB -1 100

Kodea Systems AB -35 000

PayGround AB -33 337

Svea Financial Services AB -29 800

Svea Finans AG -3 564

Summa -137 324 -96 515

Nedskrivningar har gjorts till följd av ändrade bedömningar avseende

framtida kassaflöden.

NOT M 16 Bokslutsdispositioner

Redovisningsprinciper

Erhållna eller lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdis-

position.

2024 2023

Koncernbidrag

Erhållna koncernbidrag 212 049 178 202

Lämnade koncernbidrag -155 072 -136 756

Summa 56 976 41 446

NOT M 17 Skatt på årets resultat

Redovisningsprinciper

Moderbolaget följer koncernens redovisningsprinciper vid redovisning

av aktuella skatter och uppskjutna skatter, se not K15.

2024 2023

Justering aktuell skatt på tidigare års

resultat 218

Aktuell skatt på årets resultat -78 420 -16 005

Aktuell skattekostnad -78 202 -16 005

Uppskjuten skattekostnad 40 962 -46 756

Summa -37 240 -62 761

Resultat före skatt 1 089 367 490 486

Skatt 20,6 (20,6) % enligt gällande

skattesats för moderbolaget -224 410 -101 040

Effekt av andra skattesatser i andra länder -708 373

Ej avdragsgilla nedskrivningar aktier

i koncern-/intresseföretag -28 289 -19 882

Ej avdragsgilla kostnader -22 886 -55 565

Ej skattepliktiga utdelningar från

koncernföretag 131 616 110 414

Ej skattepliktiga intäkter 65 624 69 897

Övrigt 632 15 965

Skatt på årets resultat bokfört i EK -36 167

Aktuell skatt på tidigare års resultat 218

Aktuell skattekostnad -78 202 -16 005

Temporära skillnader 40 962 -46 756

Uppskjuten skattekostnad 40 962 -46 756

Skattekostnad -37 240 -62 761

Redovisad effektiv skatt 3,4 % 12,8 %

NOT M 18 Utlåning till allmänheten

Redovisningsprinciper

Moderbolaget följer koncernens redovisningsprinciper vid redovisning

av utlåning till allmänheten, se not K17.

2024-12-31 2023-12-31

Utlåning till allmänheten, externt 27 797 116 23 888 508

Utlåning till allmänheten, koncern 5 016 138 4 770 089

Summa 32 813 253 28 658 597

Noter

NOT M 18 Utlåning till allmänheten, forts.

Utlåning till allmänheten

2024-12-31 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Delsumma

Köpta eller

utgivna kredit-

försämrade

fordringar Summa

Privatpersoner 14 331 786 589 755 2 033 069 16 954 610 1 296 947 18 251 557

Företag 14 212 930 895 715 660 371 15 769 015 191 268 15 960 283

Lånefordringar 28 544 715 1 485 470 2 693 440 32 723 625 1 488 215 34 211 839

Privatpersoner -165 803 -62 270 -742 390 -970 463 -970 463

Företag -139 570 -52 256 -357 780 -549 606 -549 606

Nedskrivningsvinster/-förluster privatpersoner 159 518 159 518

Nedskrivningsvinster/-förluster företag -38 035 -38 035

Reserv för förväntade kreditförluster -305 373 -114 526 -1 100 170 -1 520 069 121 482 -1 398 586

Redovisat värde lånefordringar 2024-12-31 28 239 343 1 370 944 1 593 270 31 203 556 1 609 697 32 813 253

Reserveringsgrad, privatpersoner 1,2% 10,6% 36,5% 5,7%

Reserveringsgrad, företag 1,0% 5,8% 54,2% 3,5%

Nedskrivningsvinster/-förluster privatpersoner -12,3%

Nedskrivningsvinster/-förluster företag 19,9%

Reserveringsgrad, totalt 1,1% 7,7% 40,8% 4,6% -8,2% 4,1%

Utlåning till allmänheten

2023-12-31 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Delsumma

Köpta eller

utgivna kredit-

försämrade

fordringar Summa

Privatpersoner 12 042 719 455 960 1 674 416 14 173 096 1 110 027 15 283 123

Företag 13 019 274 690 553 1 033 323 14 743 149 14 743 149

Lånefordringar 25 061 993 1 146 513 2 707 739 28 916 245 1 110 027 30 026 272

Privatpersoner -141 140 -54 329 -627 099 -822 568 -822 568

Företag -123 826 -38 074 -458 713 -620 614 -620 614

Nedskrivningsvinster/-förluster privatpersoner 75 507 75 507

Reserv för förväntade kreditförluster -264 967 -92 403 -1 085 812 -1 443 181 75 507 -1 367 674

Redovisat värde lånefordringar 2023-12-31 24 797 026 1 054 110 1 621 927 27 473 063 1 185 534 28 658 597

Reserveringsgrad, privatpersoner 1,2% 11,9% 37,5% 5,8%

Reserveringsgrad, företag 1,0% 5,5% 44,4% 4,2%

Nedskrivningsvinster/-förluster privatpersoner -6,8%

Reserveringsgrad, totalt 1,1% 8,1% 40,1% 5,0% -6,8% 4,6%

Den koncerninterna utlåningen till företag ingår i Steg 1.

Förändring av reserv för förväntade kreditförluster Steg 1 Steg 2 Steg 3 Delsumma

Köpta eller

utgivna kredit-

försämrade

fordringar Summa

Reserv för förväntade kreditförluster 2023-12-31 -264 967 -92 403 -1 085 812 -1 443 181 75 507 -1 367 674

Ökning av reserveringar nya eller förvärvade lånefordringar -105 371 -105 371 -105 371

Minskning av reserveringar borttagna lånefordringar 73 374 36 447 109 013 218 834 218 834

Förändring av reserveringar till följd av förändringar av

kreditrisk -8 502 -56 224 -372 975 -437 700 -437 700

Minskning av reserveringar bortskrivna låne fordringar 263 820 263 820 263 820

Nedskrivningsvinster/-förluster, köpta eller utgivna kredit-

försämrade fordringar 0 -89 668 -89 668

Övriga justeringar 94 -2 346 -14 217 -16 470 135 643 119 173

Reserv för förväntade kreditförluster 2024-12-31 -305 373 -114 526 -1 100 170 -1 520 069 121 482 -1 398 586

Övriga justeringar avser valutakursdifferenser.

Noter

NOT M 19 Obligationer och andra värdepapper

Redovisningsprinciper

Moderbolaget följer koncernens redovisningsprinciper vid redovisning

av obligationer och andra värdepapper, se not K18.

2024-12-31 2023-12-31

Ansk

värde

Bokfört

värde

Verkligt

värde

Ansk

värde

Bokfört

värde

Verkligt

värde

Emitterade av offentliga organ

svenska kommuner 1 177 320 1 167 539 1 167 539 1 121 754 1 110 474 1 110 474

Summa 1 177 320 1 167 539 1 167 539 1 121 754 1 110 474 1 110 474

Emitterade av andra låntagare

svenska finansiella företag 450 612 449 276 449 276 212 973 210 961 210 961

utländska emittenter 391 216 394 466 394 466 429 207 432 767 432 767

Summa 841 828 843 743 843 743 642 180 643 727 643 727

Summa 2 019 148 2 011 281 2 011 281 1 763 934 1 754 202 1 754 202

varav noterade värdepapper 2 019 148 2 011 281 2 011 281 1 763 934 1 754 202 1 754 202

Positiv skillnad, bokförda värden överstiger nominella värden 15 834 21 711

Nominella värden 1 995 448 1 732 491

NOT M 20 Aktier och andelar

Redovisningsprinciper

Moderbolaget följer koncernens redovisningsprinciper vid redovisning

av aktier och andelar, se not K19.

2024-12-31 2023-12-31

Bokfört värde Verkligt värde Bokfört värde Verkligt värde

Noterade aktier och andelar

Ingående ack anskaffningsvärde 1 582 940 2 117 115

Anskaffningsvärde 41 441 496 835

Försäljningslikvid -36 765 -899 905

Orealiserad värdeförändring 260 060 -131 106

Utgående ack anskaffningsvärde 1 847 675 1 847 675 1 582 940 1 582 940

Onoterade aktier och andelar

Ingående ack anskaffningsvärde 2 210 374 1 934 639

Anskaffningsvärde 161 851 163 441

Orealiserad värdeförändring 356 761 112 294

Utgående ack anskaffningsvärde 2 728 986 2 728 986 2 210 374 2 210 374

Summa 4 576 661 4 576 661 3 793 314 3 793 314

NOT M 21 Aktier och andelar i intresseföretag

Redovisningsprinciper

Anskaffningsvärde för intresseföretag utgörs av summan av verkligt

värde för erlagda tillgångar samt uppkomna eller övertagna skulder

plus i moderbolaget kostnader direkt hänförliga till förvärvet.

2024-12-31 2023-12-31

Ingående ack anskaffningsvärden 6 000 6 000

Utgående ack anskaffningsvärden 6 000 6 000

Ingående ack nedskrivningar -6 000 -6 000

Utgående ack nedskrivningar -6 000 -6 000

Summa 0 0

Säte Org nr

Antal

aktier Andel

Nominellt

värde

Bokfört

värde

Moder -

bola get

Stidner

Complete

Troll-

hättan

559065-

9537 5 000 33,89% 25 TSEK 0

Summa 0

Innehavet är onoterat.

Noter

NOT M 22 Aktier i koncernföretag

Redovisningsprinciper

Anskaffningsvärde för koncernföretag utgörs av summan av verkligt

värde för erlagda tillgångar samt uppkomna eller övertagna skulder

plus i moderbolaget kostnader direkt hänförliga till förvärvet.

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och

som ökning av posten andelar i koncernföretag hos givaren.

Prövning av nedskrivningsbehov avseende aktier i koncernföretag