529900ODI3047E2LIV032025-01-012025-12-31529900ODI3047E2LIV032024-01-012024-12-31529900ODI3047E2LIV032025-12-31529900ODI3047E2LIV032024-12-31529900ODI3047E2LIV032024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember529900ODI3047E2LIV032024-12-31nordea:Investeratfrittegetkapitalmember529900ODI3047E2LIV032024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember529900ODI3047E2LIV032024-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember529900ODI3047E2LIV032024-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMemberiso4217:EURiso4217:EURxbrli:sharesxbrli:shares529900ODI3047E2LIV032024-12-31ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember529900ODI3047E2LIV032024-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember529900ODI3047E2LIV032024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember529900ODI3047E2LIV032024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember529900ODI3047E2LIV032024-12-31nordea:Innehavareavovrigtprimarkapitalmember529900ODI3047E2LIV032025-01-012025-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember529900ODI3047E2LIV032025-01-012025-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember529900ODI3047E2LIV032025-01-012025-12-31nordea:Innehavareavovrigtprimarkapitalmember529900ODI3047E2LIV032025-01-012025-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember529900ODI3047E2LIV032025-01-012025-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember529900ODI3047E2LIV032025-01-012025-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember529900ODI3047E2LIV032025-01-012025-12-31ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember529900ODI3047E2LIV032025-01-012025-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember529900ODI3047E2LIV032025-01-012025-12-31nordea:Investeratfrittegetkapitalmember529900ODI3047E2LIV032025-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember529900ODI3047E2LIV032025-12-31nordea:Investeratfrittegetkapitalmember529900ODI3047E2LIV032025-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember529900ODI3047E2LIV032025-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember529900ODI3047E2LIV032025-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember529900ODI3047E2LIV032025-12-31ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember529900ODI3047E2LIV032025-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember529900ODI3047E2LIV032025-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember529900ODI3047E2LIV032025-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember529900ODI3047E2LIV032025-12-31nordea:Innehavareavovrigtprimarkapitalmember529900ODI3047E2LIV032023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember529900ODI3047E2LIV032023-12-31nordea:Investeratfrittegetkapitalmember529900ODI3047E2LIV032023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember529900ODI3047E2LIV032023-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember529900ODI3047E2LIV032023-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember529900ODI3047E2LIV032023-12-31ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember529900ODI3047E2LIV032023-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember529900ODI3047E2LIV032023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember529900ODI3047E2LIV032023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember529900ODI3047E2LIV032023-12-31nordea:Innehavareavovrigtprimarkapitalmember529900ODI3047E2LIV032023-12-31529900ODI3047E2LIV032024-01-012024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember529900ODI3047E2LIV032024-01-012024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember529900ODI3047E2LIV032024-01-012024-12-31nordea:Innehavareavovrigtprimarkapitalmember529900ODI3047E2LIV032024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember529900ODI3047E2LIV032024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember529900ODI3047E2LIV032024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember529900ODI3047E2LIV032024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember529900ODI3047E2LIV032024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember529900ODI3047E2LIV032024-01-012024-12-31nordea:Investeratfrittegetkapitalmember
Nordea Årsredovisning 2025
1
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Årsredovisning
2025
Nordea Årsredovisning 2025
1
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Vd-ord
SIDAN 3
Strategiska
prioriteringar
SIDAN 10
Finansiella
rapporter
SIDAN 194
Hållbarhetsförklaring
SIDAN 81
Förvaltningsberättelse
SIDAN 37
Inledning
Vilka vi är ................................................................................................. 2
Vd-ord .......................................................................................................3
Nordea som investeringsalternativ .......................................5
Strategisk rapport
Affärsmiljö .............................................................................................. 7
Strategiska prioriteringar .......................................................... 10
Hållbarhet är kärnan .................................................................... 16
Våra intressenter
Inledning ...............................................................................................20
Kunder.....................................................................................................21
Medarbetare ...................................................................................... 23
Aktieägare ........................................................................................... 24
Samhället .............................................................................................25
Affärsområden
Inledning ...............................................................................................27
Personal Banking ...........................................................................28
Asset & Wealth Management ................................................30
Business Banking ...........................................................................32
Large Corporates & Institutions ............................................34
Årsredovisningen innehåller förutsägelser som avspeglar ledningens aktuella syn
på vissa framtida händelser och på potentiellt finansiellt resultat. Även om Nordea
bedömer att förutsägelserna grundar sig på rimliga förväntningar kan inga garan-
tier ges för att förväntningarna visar sig korrekta. Utfallet kan avvika markant från
förutsägelserna, till följd av en rad faktorer såsom: (i) den makroekonomiska
utvecklingen, (ii) förändringar i konkurrensförutsättningarna, (iii) förändringar i
regelverk och andra statliga åtgärder, och (iv) förändringar i räntor och valutakur-
ser. Denna rapport ska inte tolkas som att Nordea åtagit sig att revidera dessa för-
utsägelser utöver vad som krävs enligt lag eller börsbestämmelser, om och när
omständigheter uppstår som medför förändringar efter att de publicerats.
Nordea har rapporterat om sina miljö- och hållbarhetsresultat varje år sedan 2002.
Nordeas hållbarhetsrapportering för 2025 består av hållbarhetsupplysningar som
återfinns (i) i kapitlet ”Hållbarhet är kärnan” på sidorna 16–18, (ii) i ”Hållbarhets-
förklaringen” (inklusive vår taxonomirapport) på sidorna 81–190, (iii) i ”Bolags-
styrnings rapport 2025” på sidorna 58–62 och (iv) på sidorna 276–306 i not K11
”Risk- och likviditetshantering”.
Nordea Årsredovisning 2025
2
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
VILKA VI ÄR
Alltid på väg framåt
Vi är den ledande finanskoncernen
i Norden och förstahandsvalet för
miljontals människor i regionen.
Vi är stolta över att i 200 år ha varit en
tillförlitlig finansiell partner för privat-
personer, familjer och företag. Vi drar
nytta av vår styrka och erfarenhet för
att kunna hjälpa våra kunder att för-
verkliga sina drömmar och önskningar.
Våra värderingar är djupt rotade i de öppna, progressiva
och samarbetsorienterade nordiska samhällena. På
Nordea känner medarbetarna passion för våra kunder,
arbetar tillsammans för att på bästa sätt dra nytta av all
den kompetens de representerar, känner ett verkligt
ägarskap i sitt arbete och har modet att göra det rätta.
Vi leds av dessa värderingar när vi betjänar alla våra
kunder i Danmark, Finland, Norge och Sverige – från
hushåll, ”family offices” och småföretag till flera av de
största finansinstituten och företagen i Norden.
Vi har en stark marknadsställning på våra fyra hem-
mamarknader och i våra fyra affärsområden: Personal
Banking, Asset & Wealth Management, Business Banking
och Large Corporates & Institutions. Vart och ett av våra
affärsområden erbjuder ett brett utbud av produkter och
tjänster för allt från dagliga bankärenden till komplice-
rade finansiella behov. Vår modell bygger på positiva
digitala upplevelser som kompletteras av tillförlitliga
rådgivare, så att våra kunder känner sig trygga och väl
omhändertagna oavsett hur de väljer att kontakta oss.
Vårt namn, Nordea, omfamnar den nordiska idén om
att alltid utvecklas och göra morgondagen lite bättre.
Varje dag. Vårt mål är att fortsätta bygga vår styrka och
bidra till att öka motståndskraften hos våra kunder,
aktieägare och samhällena i Norden, idag och för kom-
mande generationer.
Vi strävar efter att vara personliga, experter och ansvarsfulla
Vi tror på att vara personliga.
Vi lyssnar på våra kunder och lägger
tid på att bygga starka relationer
med dem, så att vi kan förstå deras
individuella behov och drömmar. Vi
finns här för dem – lätta att kon-
takta och lätta att ha att göra med.
Vi sätter stolthet i att vara experter
och tänka framåt. Vi delar med oss
av vårt kunnande och använder vår
expertis för att tillgodose kundernas
finansiella behov, från det enklaste
till det mest komplicerade.
Vi är ansvarsfulla och alltid
uppmärksamma på hur våra beslut
påverkar våra kunder och samhäl-
len. Vi drar nytta av vår styrka och
storlek för att kunna erbjuda de
bästa lösningarna för individer,
företag och samhället i stort.
Vårt syfte är att förverkliga
drömmar och önskningar
för ett gemensamt bästa
Nordea Årsredovisning 2025
3
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
VD-ORD
Bästa läsare,
Nordea redovisade ett starkt resultat för 2025. Resultatet återspeglar den
starka affärsutveckling som vi har haft sedan vi påbörjade arbetet med att
omforma vår verksamhet 2019. Bevisen är många – vi står starkare nu än
någonsin förut. När vi nu går in i den nya strategiperioden är vår ambition
tydlig: vi ska vara den bäst presterande finanskoncernen i Norden.
” Vi inleder vår nya
strategiperiod från ett
starkt utgångsläge
och med högt ställda
ambitioner.”
2025 präglades av en betydande global osäkerhet. De
geopolitiska spänningarna förblev höga och Rysslands
krig mot Ukraina fortsatte, vilket gjorde att säkerhets-
frågorna fortsatt stod högt på de europeiska och nord-
iska ländernas dagordningar. Samtidigt bidrog föränd-
ringar i handelspolitiken till ökad oro.
Världsekonomin har stått emot bättre än många hade
väntat sig. I inledningen av 2026 ser vi trots det tydliga
riskfaktorer som hotar tillväxten. I tider som dessa är
motståndskraft en ovärderlig tillgång.
De nordiska länderna har ett försprång tack vare sina
starka ekonomier och offentliga finanser, det stabila
politiska läget i regionen och – vilket är helt avgörande
– deras förmåga att anpassa sig till förändring. Deras
långa historia som handelsnationer har också format de
nordiska företagen, varav tusentals är kunder i Nordea,
och deras konkurrenskraft på den internationella mark-
naden. Nordiska företag utmärker sig genom sitt fokus
på kvalitet och innovation, sin omfattande kompetens
inom teknik och IT-utveckling, och sin anpassningsbar-
het. Det här är en mix som har bidragit till att nordiska
företag står ut bland konkurrenterna internationellt –
och lyckas bibehålla sin ställning över tid.
Därför är jag övertygad om att Norden har goda
förutsättningar att fortsätta prestera starkt, trots att
riskerna kring utsikterna för världsekonomin kvarstår
och konsekvenserna av dessa är svårbedömda.
Nordea har haft sin hemmamarknad i de nordiska län-
derna under flera generationer. Att stötta våra kunder
och vår region genom både goda och utmanande tider är
en del av vår identitet. Vi står väl rustade att uppfylla
vårt ansvar – med rådgivningskapacitet, kapital, ett brett
utbud av finansiella tjänster, och en stark balansräkning.
Vår diversifiering är en viktig del av vår styrka, och vi har
en god spridning av intäkter, utlåning och resultat på alla
våra fyra hemmamarknader.
Under 2025 visade vi ännu en gång på värdet med
vår diversifierade affärsmodell. Vi presterade väl, med
hög lönsamhet, ökad efterfrågan från kunderna och
ökade affärsvolymer trots att konsumenternas förtro-
ende på alla våra hemmamarknader förståeligt nog var
fortsatt dämpat.
Bostadsmarknaderna var tröga men började visa tecken
på att återhämta sig något under året. I detta läge ökade
vi bolånevolymerna med 1 procent på årsbasis. Hushållen
var mest inriktade på att stärka sin ekonomi och många
kunder höjde sitt regelbundna sparande eller placerade
större belopp i fonder. Det bidrog till att nettoflödena
ökade till 15,7 md euro och det förvaltade kapitalet ökade
med 13 procent på årsbasis, till rekordhöga 478 md euro.
Nordea Årsredovisning 2025
4
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Företagens aktivitet ökade. Det är tydligt att stabilise-
ringen av inflationen och ränteläget har möjliggjort för
företagen att planera med större säkerhet. Till följd av
detta ökade företagsutlåningen med 8 procent på års-
basis och inlåningen från företag ökade med 1 procent.
Årets intäkter stod emot väl i det lägre ränteläget och
uppgick till 11,7 md euro. Lönsamheten var hög med ett
rörelseresultat på 6,3 md euro och avkastningen på eget
kapital var 15,5 procent. Det gör 2025 till tredje året i rad
som vi överträffar 15 procent, och befäster vår position
som en stark och motståndskraftig finanskoncern.
Nordea står starkare än någonsin
Året som gick markerade slutförandet av ett betydelse-
fullt kapitel i vår utveckling. Sedan vi påbörjade arbetet
med att omforma banken hösten 2019 har vi arbetat
kontinuerligt för att stärka våra resultat och vår konkur-
renskraft. Nu har vi lagt den andra av två framgångsrika
strategiperioder bakom oss och även denna gång nådde
eller överträffade vi alla våra mål.
Men viktigast av allt, vi fokuserade på våra kunder
och arbetade obevekligt för att tjäna dem bättre. Det
arbetet har lönat sig: affärsvolymerna ökade för både
befintliga och nya kunder. Det var också glädjande att vi
avslutade 2025 med en tydligt förbättrad kundnöjdhet.
Kunderna ger oss nu 4–10 poäng högre betyg i alla
affärsområden jämfört med 2019 och vi har även för-
bättrat vårt resultat gentemot konkurrenterna.
Våra digitala tjänster anses nu vara bland de bästa i
Europa. Vidare har vi gjort betydande investeringar i
teknik och riskhantering och stärkt vår ställning som en
trygg och tillförlitlig finansiell partner.
Tillväxten märktes främst i Sverige och Norge, där vi har
mindre mogna marknadsandelar än i Danmark och
Finland. I Sverige bidrog riktade initiativ till att vi återtog
en ledande ställning på en av Europas tuffaste marknader
– bland annat ökade vår andel inom bolån ytterligare
under 2025. I Norge växte vi både organiskt och genom
kompletterande förvärv. I alla de nordiska länderna har vi
också ökat vår andel inom sparande och placeringar,
livförsäkring och pensioner, private banking och på
företagssidan.
De framsteg vi gjort på senare år återspeglas i våra
finansiella resultat.
• Vi är effektivare: Om vi ser tillbaka till 2019 så kos-
tade det 57 cent att generera en intäkt på 1 euro. Den
kostnaden har nu minskat till 45 cent. Förbättringen
har dessutom skett parallellt med betydande strate-
giska investeringar.
• Vi är mer lönsamma: Under 2019 låg vi i princip
längst ned på listan över världens 100 största banker
sett till avkastning på eget kapital. Idag är vi bland de
20 bästa och bland de bästa i Europa.
• Vi bibehåller en stark kapitaltillväxt: I slutet av
2025 var kärnprimärkapitalrelationen 15,7 procent,
vilket är 1,9 procentenheter över gällande regelkrav.
• Vi skapar värde för våra aktieägare: Vår total-
avkastning för perioden 2019–2025 uppgår till
322 procent eller 26 procent per år. Vi har nu återfört
21,7 md euro till våra aktieägare genom utdelningar
och aktieåterköp.
Som ett av de bolag med bredast spridning av aktie ägare
i Norden – vi har mer än 590 000 aktieägare i hela regio-
nen – är det viktigt för oss att leverera en stark och till-
förlitlig avkastning. Genom avkastningen bidrar vi till
ekonomiskt välbefinnande för nordiska hushåll och små-
sparare och, tillsammans med de betydande belopp vi
betalar i skatt, stimulerar den ekonomiska utvecklingen
och ökar motståndskraften i de nordiska samhällena.
Givet det starka resultatet för 2025 kommer styrelsen
att föreslå aktieägarna på den ordinarie bolagsstämman
2026 en utdelning på 0,96 euro per aktie för 2025, en
ökning från 0,94 euro per aktie för 2024. Vidare kommer
styrelsen att föreslå en halvårsutdelning för 2026, som
motsvarar omkring 50 procent av resultatet för de första
sex månaderna av räkenskapsåret 2026.
Sammantaget kan vi se tillbaka på 2025 som ett starkt år
för Nordea. De framsteg vi har gjort återspeglar våra
medarbetares hårda arbete, kundernas tillit och stödet från
våra aktieägare. Jag är tacksam mot alla våra intressenter
för det förtroende ni har visat – och fortsätter att visa – oss.
Nu tar vi Nordea till nästa nivå
Vi inleder vår nya strategiperiod – den tredje i ord-
ningen – från ett starkt utgångsläge, och med högt
ställda ambitioner. Våra prioriteringar fram till 2030 är
tydliga: vi ska växa inom flera attraktiva områden och
öka våra intäkter snabbare än marknaden, ytterligare
stärka vårt kunderbjudande och tillvarata alla fördelar
med vår unika storlek i Norden.
Vår nordiska storlek är fortsatt vår allra viktigaste kon-
kurrensfördel. Och även om vi hittills har realiserat många
skalfördelar finns det fortfarande betydande effektivi-
tetsvinster att göra. I denna nästa fas är vi fast beslutna
att fortsätta harmonisera vår verksamhet i hela regionen.
Teknik – framför allt AI – kommer att spela en central
roll i detta arbete. Det gör det möjligt för oss att ersätta
lokala processer med nordiska, stärka vår konkurrens-
kraft och skapa bättre kundupplevelser – snabbare och
till lägre kostnad.
Vi ska vara en positiv kraft som bland annat främjar
omställningen till ett mer motståndskraftigt samhälle.
Hållbarhet är viktigt för oss, våra kunder och de samhäl-
len vi tjänar. Därför ser vi hållbarhet både som en
väsentlig del av vårt syfte och, i allt större grad, en kon-
kurrensfördel. Vi ska bygga vidare på de senaste årens
arbete och hålla fast vid vårt starka åtagande att stötta
våra kunder i deras omställning till nettonollutsläpp.
För vår nya strategiperiod siktar vi på en avkastning
på eget kapital som är högre än 15 procent för varje år
under hela perioden fram till 2030, och avsevärt högre
under 2030. Vi siktar även på ett K/I-tal, exklusive lag-
stadgade avgifter, på 40–42 procent till 2030. Idag lig-
ger det på 45 procent och minskningen till målnivån
kommer att ske gradvis. Därmed räknar vi med att leve-
rera en avkastning på eget kapital som är högre än
15procent för helåret 2026, med ett K/I-tal exklusive
lagstadgade avgifter på omkring 45 procent.
En sak är säker: vi kommer att fortsätta genomföra
vår plan med samma engagemang, disciplin och fokus
som varit vår ledstjärna under de senaste två strategi-
perioderna. När vi lovar något så står vi för det.
Vår ambition är att bli den klart bäst presterande
finanskoncernen i Norden.
Frank Vang-Jensen
Vd och koncernchef
VD-ORD
1) Exklusive lagstadgade
avgifter.
Nordea Årsredovisning 2025
5
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
NORDEA SOM INVESTERINGSALTERNATIV
Varför äga Nordea
Lönsam tillväxt och
mycket stabila resultat
Vi är den största finanskoncernen i
Norden – en region som utmärks av
stabilitet, innovation och stark ekono-
misk utveckling.
• Nordisk affärsmodell:
skapar en stabil, kontinuerlig och
högkvalitativ resultattillväxt
• Stark lönsamhet: operativ effektivi-
tet, låg risk och hög avkastning på
eget kapital
Vår tillväxt Motståndskraftigt resultat med låg
volatilitet
0
20
40
60
80
100
120
2025202420232022202120202019
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
7 000
2025202420232022202120202019
Rörelseresultat, mn euro
Kvartalsvolatilitet
1
, %
Mn euro%
1) Beräknad som standardavvikelsen för rörelseresultatet per kvartal under
året dividerat med det genomsnittliga kvartalsresultatet för samma år.
Avkastning på
eget kapital
15,5 %
K/I-tal
45,0 %
1
Optimerad kapital-
hantering och en stark
balansräkning
• Stark kapitaltillväxt: hög lönsamhet
och effektiv kapitalanvändning
• Marknadsledande kreditbetyg:
erkänd för finansiell stabilitet
• Låga upplåningskostnader: bland
de bästa på marknaden
Hög och stabil avkastning på eget kapital,
stark kapitaltillväxt och effektiv utdelning
0
10
20
30
40
50
202520242023202220212020
0
4
8
12
16
20
Md euro %
Ack. utdelning
Avkastning på eget kapital
Ack. aktieåterköp Eget kapital
9 %
CAGR
Marknadsledande långfristiga
upplåningskostnader
Europeiska banker
3
Nordiska banker
2
Nordea
Punkter
1
50
53
65
AA
kreditbetyg
1) Ränteskillnad vid nyemission av 5-årig senior
prioriterad obligation.
2) Handelsbanken, SEB, Swedbank, Danske Bank, DNB.
3) Urval av 11 europeiska banker som representerar
europeiska bankers generella finansieringsvillkor.
Idag har vi en stark position, och har
uppnått i princip alla mål för våra
senaste två strategiperioder genom
vårt obevekliga fokus på tillväxt inom prioriterade
områden, effektivisering av verksamheten och
strukturella förbättringar. På sex år har Nordea gått
från ett svagt resultat till marknadsledande avkast-
ning på eget kapital och tillväxt i resultat per aktie.
Tack vare vår diversifiering kan vi också erbjuda
något som få av våra konkurrenter klarar: mark-
nadsledande avkastning med låg volatilitet. Vi kom-
mer att bygga vidare på denna grund. Vår plan är att
växa snabbare än marknaden, förbättra den struktu-
rella effektiviteten genom våra nordiska skalfördelar
och leverera överlägsen tillväxt i resultat per aktie
samt hållbar och marknadsledande lönsamhet.
Ian Smith, CFO
202520242023202220212020
Intäkter
Kostnader
Rörelseresultat
+113 %
Nordea Årsredovisning 2025
6
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
NORDEA SOM INVESTERINGSALTERNATIV
Stark kreditkvalitet och
låga kreditförluster
Vi har en väl avvägd riskprofil
och diversifierad exponering.
• En av Europas mest diversifierade
kreditportföljer: kreditportföljen
har god spridning mellan hushåll och
företag, utan betydande koncentra-
tioner i någon enskild sektor
• Låga kreditförluster: stark kredit-
kvalitet med låg risk
Kreditförlustrelation, inklusive liknande
nettoresultat (punkter)
0
5
10
15
20
25
30
202520242023
1
2022
1
2021
1
2020
1
2019
1
201820172016201520142013
Punkter
14
15
21
15
8
7
8
12
2
26
12
14
1 1 1
5
6
1) Inkluderar justeringar till verkligt värde av lån värderade till verkligt värde i Nordea Kredit. 2019 och 2022
presenteras värdena exklusive jämförelsestörande poster. Se sidorna 41–42 för ytterligare information.
2) Reserveringar enligt ledningens bedömning för covid-19.
Väldiversifierad kreditportfölj
Finland, 20 %
Sverige, 34 %
Danmark,
23 %
Norge 23 %
Digitala tjänster:
en global föregångare
Vi är internationellt erkända för våra digitala
tjänster och vårt engagemang som bidrar till
positiva kundupplevelser.
• Topprankad inom digitalisering: rankad
bland de tre bästa bankerna inom digitalise-
ring globalt och den bästa i Europa
• Bästa bankapp för privatkunder i Norden
enligt App Store
Marknadsledande
avkastning
Sedan 2019 har vi genomfört struktu-
rella förändringar för att stärka vår
lönsamhet och kapitaltillväxt.
• Stark totalavkastning, Nordea i
ledande ställning
• Högsta utdelningskvot bland
jämförbara banker
• Aktieåterköp upprätthåller en
effektiv kapitalstruktur och
optimerar vår kapitaliseringsnivå
Totalavkastning (indexerad)
SEK
60
130
200
270
340
410
480
2019-09
Nordea, 321,9 % Bank 3, 173,7 %Bank 1, 371,2 % Bank 4, 275,6 %Bank 2, 227,2 % Bank 5, 149,4 %
2020 2021 2022 2023 2024 2025
Hållbarhet: en integrerad
del i vår affärsstrategi
Vi arbetar aktivt för att påverka och driva på
omställningen till en mer hållbar framtid, och
gör goda framsteg mot våra strategiska mål:
• 44 procent mindre finansierade utsläpp i
utlåningsportföljen i slutet av 2025 (mål till
2030: minskning med 40–50 procent jämfört
med 2019)
• Mål för hållbar finansiering överträffat:
förmedlat 235 md euro i slutet av 2025 (mål
för 2022–2025: >200 md euro)
Nordea Årsredovisning 2025
7
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
AFFÄRSMILJÖ
Nordisk styrka
i en föränderlig värld
De nordiska länderna erbjuder unika förutsättningar för framgång, i både
goda och utmanande tider. Starka ekonomier, motståndskraftiga samhällen
och en kultur som präglas av förtroende och innovation bidrar alla till en
affärsmiljö där tillväxt och stabilitet går hand i hand. Det här är kvaliteter
som gör Nordens finansmarknader till några av Europas mest attraktiva.
De nordiska länderna erbjuder en stabil grund för
Nordeas tillväxt. De hör till de mest öppna och mot-
ståndskraftiga ekonomierna i världen och rankas
ständigt bland de främsta i fråga om BNP per capita.
Deras ekonomiska styrka bygger på högt förtroende,
en kultur präglad av utbildning och företagande, och
starka sociala skyddsnät. Tillsammans bidrar dessa fak-
torer till en varaktig politisk och ekonomisk stabilitet
som har hjälpt regionen att klara världsomvälvande
händelser bättre än många andra.
Innovationskulturen är djupt rotad i de nordiska
länderna. Här har digitaliseringen kommit långt och ny
teknik välkomnas i ett tidigt skede. Regionens största
företag – varav flera är kunder i Nordea – utmärker sig
bland konkurrenterna baserat på hög kvalitet och inno-
vationskraft snarare än enbart sin storlek. Det har visat
sig vara ett framgångsrikt recept: de senaste tjugo åren
har nordiska företag presterat klart bättre än jämför-
bara företag i USA, Europa och Asien ifråga om total-
avkastning till aktieägarna.
Den trygga och stabila affärsmiljön i Norden stöds
ytterligare av en tillförlitlig, lönsam och robust bank-
sektor. Nordiska finansinstitut är välkapitaliserade, har
lång erfarenhet av en väl avvägd riskhantering och var
snabba att komma igång med digital innovation och kli-
matåtgärder, jämfört med många andra delar av världen.
Nordeas styrka ligger i vår nordiska affärsmodell och
en mycket väldiversifierad kreditportfölj, faktorer som
hjälpt oss bli en av Europas ledande finanskoncerner.
Motståndskraft i ett osäkert världsläge
Under 2025 påverkades de nordiska ekonomierna,
liksom många andra, fortsatt av det osäkra världsläget.
Inflation och räntenivåer stabiliserades förvisso på lägre
nivåer och hushållens köpkraft ökade. Återhämtningen i
ekonomin gick emellertid långsammare än väntat till
följd av fortsatta geopolitiska spänningar och störningar
i den globala handeln.
Trots det internationella samfundets fortsatta
ansträngningar att få slut på Rysslands storskaliga krig i
Ukraina ser vi få tecken på en lösning. Säkerhets- och
energifrågorna står därmed högt på den europeiska
agendan även i fortsättningen. Samtidigt spär de
ökande handelshindren på osäkerheten i och med USA:s
kraftigt höjda handelstullar. Trots sitt exportberoende
har länderna i Norden inte drabbats särskilt hårt och
företagen har anpassat sig väl till förändringarna.
Även om marknaden fortsatt är avvaktande ser
grundförutsättningarna för de nordiska ekonomierna
solida ut även framöver. Om inflationen kan hållas under
kontroll och räntorna förblir stabila väntas alla våra fyra
hemmamarknader få en robust ekonomisk tillväxt under
2026 och 2027, understödd av en ökad privatkonsumtion.
Det kan också bidra till att förbättra läget på arbets-
marknaderna i Finland och Sverige där arbetslösheten
fortsatt är relativt hög.
Dock är utsikterna beroende av vad som händer i
övriga världen. De geopolitiska spänningarna, handels-
politiken och utvecklingen i de största ekonomierna
kommer även framöver att avgöra takten för de nordiska
ländernas återhämtning, och hur omfattande den blir.
BNP per capita
Köpkraftsparitet, fasta priser, i tusental dollar
0 20 40 60 80 100
Norge
Danmark
Sverige
Finland
EU
genomsnitt
2015
48
56
53
57
59
63
63
73
85
92
2025
Källa: IMF.
Nordea Årsredovisning 2025
8
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
AFFÄRSMILJÖ
Viktiga trender som formar finanssektorn
Ny ekonomisk verklighet
Den globala osäkerheten, ny teknik och ökande krav
från kunderna har förändrat vad man söker hos en
finansiell partner. I en värld med större makroekono-
misk och geopolitisk osäkerhet, blir förtroende allt
viktigare. Hushåll och företag behöver en leverantör
av finansiella tjänster som är motståndskraftig, har
gott om kapital och kan hjälpa dem att förhålla sig
till förändrade förutsättningar på ett tryggt sätt.
Efter flera år av hög inflation och ett extraordinärt
ränteläge stabiliserades förhållandena i Norden
under 2025. Inflationen i de nordiska länderna var i
stort stabil runt målet på 2 procent, vilket gjorde att
centralbankerna i regionen kunde fortsätta att
sänka sina styrräntor. I slutet av året verkade de
flesta ha slutfört sina räntesänkningar. Ränte-
banorna ser nu stabila ut och räntorna har normali-
serats på omkring 2 procent – med undantag för
Norge där räntan ligger närmare 4procent.
De offentliga finanserna är emellertid fortsatt
ansträngda på båda sidor av Atlanten. I USA har
budgetunderskottet ökat markant sedan pandemin,
och statsskulden ökar i snabb takt – en trend som
sannolikt inte kommer att vända utan omfattande
politisk förändring. I Europa har ökade försvarsutgif-
ter och investeringar i den gröna omställningen
bidragit till ett ökat tryck. De långa räntorna väntas
därför förbli på en förhöjd nivå, eller till och med
stiga, trots att inflationen i stort är under kontroll.
I ett sådant läge är finansiell styrka avgö-
rande. De senaste åren har vi investerat för
att bygga upp en säkrare och mer motståndskraftig
affärsverksamhet, med en välbalanserad mix av
intäktskällor på alla våra hemmamarknader. Vi
fortsätter att justera vår prissättning och produkt-
mix efter ränteläget, och använder risksäkring för
att hantera ränterisken och begränsa ränteföränd-
ringarnas effekt på vårt finansiella resultat.
Förändrade regelverk
Under de senaste tjugo åren har regelverken för
leverantörer av finansiella tjänster i Europa föränd-
rats väsentligt på viktiga områden såsom kapitalkrav,
digital teknik och hållbarhet. I takt med att regelver-
ken förändras blir skalfördelar och en stark bolags-
styrning allt viktigare för att kunna leva upp till kra-
ven på ett enhetligt och effektivt sätt.
Finanskoncerner som Nordea måste följa en
mängd olika kapital- och tillsynskrav som syftar till
att säkerställa finansiell stabilitet och motståndskraft.
Några exempel är Basel IV-reglerna och andra krav
från nationella tillsynsmyndigheter. Samtidigt blir det
allt mer komplicerat att beräkna kreditrisk, och beho-
vet av avancerade data, system och processer ökar.
Regleringen av digitala tjänster utvecklas också
kontinuerligt. Striktare dataskyddslagar,
ökade krav på cybersäkerhet och nya regel-
verk, såsom EU-förordningen om digital operativ
motståndskraft, ställer krav på finansinstitut att
stärka sin operativa motståndskraft och säkerställa
att kritiska tjänster upprätthålls.
Även på hållbarhetsområdet förändras regelverken
fortlöpande. Europeiska regler om hållbarhetsupplys-
ningar och -rapportering har ökat kraven på öppen-
het och införlivandet av klimathänsyn i kredit- och
investeringsbeslut.
Som den största finanskoncernen i Norden har vi
den storlek och kapacitet som krävs för att effektivt
anpassa vår verksamhet efter förändringarna i regel-
verken – på alla marknader där vi har verksamhet.
Skalfördelar och teknik i framkant
Skalfördelar är en allt viktigare styrka, som bidrar till
att öka vår effektivitet och stabilitet, och leder till
bättre resultat för våra kunder. Med moderna plattfor-
mar och gemensamma lösningar kan stora finansinsti-
tut betjäna kunderna på ett mer tillförlitligt sätt, till
lägre kostnad. I takt med att utvecklingen av digitala
tjänster ökar, förstärker skalfördelar och teknisk kapa-
citet varandra och möjliggör bättre dataanvändning,
ökad automatisering och starkare motståndskraft.
Artificiell intelligens (AI) driver också på
denna utveckling. Om den används på ett
ansvarsfullt sätt kan AI förbättra produktivi-
teten och kvaliteten på våra tjänster samt bidra till
mer personanpassade upplevelser. Förtroende är
fortfarande centralt och att man öppet redovisar hur
den nya tekniken används, så att kunderna kan
känna sig trygga och väl omhändertagna.
Nordea Årsredovisning 2025
9
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
AFFÄRSMILJÖ
Kundernas
förväntningar
förändras
I takt med att digitala tjänster integreras i var-
dagslivet i allt högre grad ökar också kundernas
förväntningar. De vill ha finansiella tjänster som
är intuitiva och anpassade efter deras behov,
samtidigt som de fortfarande värdesätter exper-
trådgivning inför stora beslut. De finansinstitut
som kan integrera ett starkt utbud av digitala
tjänster med rådgivning som kunderna litar på
kommer att lyckas bäst.
Kunderna efterfrågar också enkelhet – de vill
ha tillgång till fler tjänster på ett och samma ställe,
och få en tydligare överblick över sin ekonomi.
Vi fortsätter att investera för att utveckla våra
digitala tjänster och vår rådgivningskapacitet,
så att vi kan erbjuda våra kunder allt från bank-
tjänster till sparande, placeringar och rådgivning
– och hjälpa dem att minska komplexiteten i
sin ekonomi.
Konkurrenssituation
Konkurrensen inom finanssektorn hård-
nar allt mer. Nya aktörer, särskilt nisch-
banker och leverantörer med plattformsbase-
rade affärsmodeller, är främst inriktade på
betalningar, sparande och placeringar, och
lättanvända tjänster.
På företagssidan vinner privata kreditgivare
mark genom att erbjuda andra typer av finansie-
ringsalternativ, utanför traditionella bankkanaler.
Den här utvecklingen har ökat konkurrensen
och pressen på etablerade banker att stärka sitt
digitala utbud och sina rådgivningstjänster samt
förbättra kundupplevelsen.
Allt detta tar vi hänsyn till i vår strategiska
plan. Vår ambition är att behålla vår ledande
ställning och dra nytta av vårt breda produktut-
bud, våra marknadsledande digitala tjänster, vår
starka teknikplattform och vår unika nordiska
storlek för att öka våra konkurrensfördelar.
Cyberhot
Cyberhoten mot företag och deras kunder har ökat
stadigt med åren. Attackerna har blivit mer sofistike-
rade och inträffar allt oftare. Den här trenden är
tydlig även i Norden. Vanliga angreppssätt är exem-
pelvis sk. överbelastningsattacker, som överbelastar
digitala tjänster med falsk internettrafik och gör
dem betydligt långsammare.
Att vara en trygg och tillförlitlig partner är
Nordeas högsta prioritet. Vi investerar fortlö-
pande i nya cybersäkerhetssystem, utbildar våra
medarbetare, informerar kunderna om säkerhet och
arbetar för att stärka vårt cyberförsvar ytterligare.
Åldrande befolkning
De nordiska ländernas befolkningar blir
allt äldre och andelen som är 65 år eller
äldre väntas fortsätta öka de närmaste åren.
Detta ökar behovet på lång sikt av förmögen-
hetstjänster, såsom ekonomisk planering,
sparande, livförsäkring och pension.
Som den största kapitalförvaltaren i Norden
och en av de största i Europa, är vi väl rustade att
hjälpa våra kunder genom olika faser i livet och
förändrade ekonomiska behov.
Klimatförändringen
Privatpersoner och företag söker håll-
bara och motståndskraftiga lösningar för
att hantera allt fler extrema väderhändelser, sti-
gande ekonomiska kostnader och geopolitisk
turbulens. Därför har finansinstituten stärkt sitt
fokus på att hantera klimatrisker och stödja
energiomställningen.
Två händelser var särskilt viktiga under 2025:
(i) EU införde nya regler för att underlätta företa-
gens hållbarhetsredovisning och öka konkurrens-
kraften, och (ii) politiska förändringar ledde till
allt större skillnader mellan amerikansk och euro-
peisk klimatpolitik, vilket ökade komplexiteten för
internationella finansinstitut.
Trots osäkerheten står de nordiska samhällena
fast vid sina åtaganden om klimatåtgärder och
energiomställningen går framåt på våra fyra
hemmamarknader, driven av ny teknik och eko-
nomiska överväganden. I flera sektorer är dock
takten för omställningen till nettonollutsläpp inte
lika snabb som tidigare år.
I finanssektorn har den geopolitiska oron lett
till förändrade prioriteringar och allianser runt om
i världen, samtidigt som fokus på att hantera ris-
ker och möjligheter förknippade med klimatet har
ökat. Hantering av och anpassning till fysiska kli-
matrisker förblir en kritisk fråga i takt med att de
globala utsläppen fortsätter att öka.
Vi står fast vid våra klimatåtgärder och -mål,
och fortsätter att göra framsteg mot målen.
Nordea Årsredovisning 2025
10
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
STRATEGISKA PRIORITERINGAR
Den ledande
finanskoncernen i Norden
Vi avslutade vår strategiperiod 2022–2025 som en starkare och mer
motståndskraftig finanskoncern. Vi förbättrade kundupplevelsen, vår
verksamhet växte och vi redovisade konsekvent starka resultat – där-
med har vi uppnått vårt finansiella mål för 2025. Vår plan för den kom-
mande strategiperioden bygger på denna grund och ger oss utmärkta
förutsättningar att öka tillväxttakten i alla delar av vår verksamhet.
” Efter flera år i rad med starka resultat har vi
ett utmärkt utgångsläge för att höja våra
ambitioner kring lönsam tillväxt.”
Vi är den ledande finanskoncernen i Norden med en
200-årig tradition av att stötta de nordiska ekono-
mierna. Som den enda verkligt nordiska leverantören av
finansiella tjänster kombinerar vi storlek med djupgå-
ende kunskap om de lokala marknaderna för att på
bästa sätt betjäna miljontals hushåll och företag genom
olika skeden i livet eller företagets livscykel.
Vår styrka ligger i våra relationer – dessa bygger på
förtroende, kunskap och ett långsiktigt åtagande som
gör det möjligt för oss att hjälpa våra kunder att till-
varata möjligheter såväl som att hantera utmaningar.
Med utgångspunkt i denna modell är vår vision att vara
den bäst presterande finanskoncernen i Norden – med
våra skal fördelar, våra medarbetare och vår teknik
som drivkrafter.
Resultat på en helt ny nivå
För sex år sedan inledde vi arbetet med att ändra
Nordeas riktning och avsevärt förbättra resultaten.
Under vår första strategiperiod (2019–2022) fokuserade
vi på att lägga en bra grund, sätta kunderna i fokus och
stärka vår konkurrenskraft. Under 2022 blev det tydligt
att vi hade vänt utvecklingen: vår strategi fungerade.
Under vår andra strategiperiod (2022–2025), höjde vi
ambitionsnivån ytterligare med målet att skapa de
bästa kundupplevelserna i alla våra kanaler, driva lön-
sam tillväxt, höja den operativa effektiviteten och kapi-
taleffektiviteten samt skapa ytterligare värde för aktieä-
garna. Vi har uppfyllt dessa ambitioner med råge.
De senaste sex åren har vi skapat betydande värde för
våra aktieägare: den samlade avkastningen uppgår till
322 procent, eller 26 procent per år. Idag är Nordea en
av Europas bäst presterande finanskoncerner.
För oss utgår allt ifrån våra kunder, och vi har gjort
goda framsteg när det gäller att förbättra deras upple-
velse. En starkt bidragande orsak till detta är våra bety-
dande investeringar i och utvecklingen av våra digitala
tjänster. Vi har gjort förbättringar – bland annat utökat
Nordea Årsredovisning 2025
11
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
STRATEGISKA PRIORITERINGAR
tjänster och funktioner i våra digitala kanaler – vilket har
resulterat i en bättre upplevelse och gett kunderna
bättre kontroll över sin ekonomi. Och vi har växt: antalet
digitalt aktiva kunder har ökat med mer än 25 procent
de senaste fyra åren. Idag anses vi vara den ledande
digitala banken i Norden, och en av de bästa i Europa.
Under den senaste strategiperioden stärkte vi vår
ställning i alla våra fyra affärsområden, på alla våra fyra
hemmamarknader: Danmark, Finland, Norge och
Sverige. Vi gör särskilt stora framsteg i Sverige – vår
andel av bolånemarknaden ökade väsentligt och vi
utnämndes till Årets bank 2024 av Privata Affärer, en
ledande svensk privatekonomisk tidskrift.
Genom noggrant utvalda kompletterande förvärv, i
kombination med stabil organisk tillväxt stärkte vi vår
ställning ytterligare. I Norge innebar förvärvet 2024 av
Danske Banks norska privatkund- och private banking-
verksamhet att vi säkrade en betydligt starkare ställning
på den norska marknaden.
Vi hade god tillväxt även i andra delar av vår verksam-
het, bland annat Life & Pension, Private Banking och
Business Banking, där vi fortsätter att dra nytta av vår
storlek och våra skalfördelar för att positionera Nordea
som den bästa finansiella partnern. Idag är vi inte bara
störst i Norden när det gäller företagsutlåning utan även
marknadsledande inom företagsobligationer och en
erkänd ledare inom hållbar finansiering.
Under 2025 förbättrade vi vårt betyg i Prosperas årliga
undersökning bland nordiska storföretag och klättrade
från tredje till andra plats totalt, främst till följd av förbätt-
rad kundnöjdhet på alla våra hemmamarknader. I Norge
fick vi vårt bästa betyg någonsin och intog förstaplatsen.
Även i Sverige rankades vi som nummer ett i Prosperas
undersökning bland både små och medelstora företag. I
segmentet medelstora företag var detta en betydande
förbättring jämfört med vår femteplacering 2020.
För att förbättra vår operativa effektivitet och mot-
ståndskraft gjorde vi betydande investeringar i teknik
och riskhantering. Dessutom genomförde vi strukturella
förbättringar som har omformat vår verksamhet och
gett en varaktigt ökad lönsamhet. Det återspeglades
återigen av vårt resultat för 2025: avkastningen på eget
kapital översteg 15 procent för tredje året i rad och
befäste vår ställning som en av de mest lönsamma
finanskoncernerna i Europa samt lade grunden för fort-
satta framgångar.
Höjd ambitionsnivå
Vår ambitionsnivå för nästa strategiperiod (2026–2030)
är hög, vilket återspeglas i våra två finansiella mål. Om
vi blickar framåt mot 2030 så är vårt perspektiv långsik-
tigt och går hand i hand med vårt åtagande att skapa
värde och hållbar utveckling över tid.
Vårt första mål är att leverera avkastning på eget kapi-
tal som är högre än 15 procent för varje år under hela peri-
oden fram till 2030, och avsevärt högre under 2030. Det
andra målet är ett K/I-tal på 40–42 procent under 2030.
Vidare har vi ambitionen att leverera ett resultat per
aktie på cirka 2,0 euro under 2030, drivet av ett starkt
förbättrat underliggande resultat och antaganden om
marknadstillväxt.
Dessa ambitiösa mål stöds av en tydlig strategisk plan
som bygger på tre prioriteringar:
• Tillväxt: växa snabbare än marknaden med bibehål-
len hög lönsamhet
• Erbjudande: leda med ett attraktivt kunderbjudande
och den bästa digitala upplevelsen
• Skalfördelar: leverera nordiska skalfördelar för mark-
nadsledande konkurrenskraft och effektivitet.
För alla tre prioriteringar spelar teknik, data och artifi-
ciell intelligens (AI) en viktig roll genom att bidra till
bättre kundupplevelser, tillväxt och effektivitet.
Under den nya strategiperioden står vi fast vid vårt
starka åtagande om hållbarhet. Vi har gjort stora fram-
steg på det här området och hållbarhet är helt införlivat
i vår strategi, våra processer och vår verksamhet. Vi är
fast beslutna att stötta våra kunder i deras omställning
till nettonollutsläpp genom vårt ledande utbud av ESG-
produkter och -tjänster. Våra viktigaste mål på kort,
medellång och lång sikt beskrivs på sidorna 124–130.
Tillväxt
Efter flera år med starka resultat har vi ett utmärkt
utgångsläge för att höja våra ambitioner kring lönsam
tillväxt. Vi siktar på lönsam tillväxt i alla delar av vår
verksamhet.
Särskilt stort fokus läggs på sex områden med extra
stor potential för Nordea. Två av dessa handlar om att
skapa tillväxt i Norge och Sverige, som är geografiska
marknader där vi ser stort utrymme att växa genom att
bygga vidare på vår starka affärsutveckling. I båda län-
derna har vi ännu en bit kvar till den storlek och ställ-
ning som vi önskar uppnå och våra marknadsandelar är
mindre än i Danmark och Finland, där vår ställning är
mer mogen.
Vi har också som mål att växa inom fyra attraktiva
områden som gäller för alla våra hemmamarknader:
merförsäljning, vi ska fördjupa relationerna och kontak-
terna med vår breda befintliga kundbas; private banking
samt liv och pension – segment med starka tillväxtmöj-
ligheter; småföretag – ett lönsamt segment där vi har
som ambition att öka vår marknadsandel.
Norge
I Norge har vi under senare år stärkt vår ställning både
genom organisk tillväxt och genom två kompletterande
förvärv. Genom dessa förvärv har vi lagt en solid grund
för att accelerera tillväxten och ta oss närmare vårt
långsiktiga mål: att etablera en position och lyfta lön-
samheten i Norge i nivå med våra övriga tre
hemmamarknader.
Vi ska inrikta oss på att bredda och fördjupa våra rela-
tioner med nya och befintliga kunder och få dem att
välja oss för alla sina finansiella behov. Det innebär ett
ökat fokus på rådgivningsverksamheten, inklusive det
långsiktiga sparandet som är ett brett område. Vi har
även höjt vår ambitionsnivå när det gäller små och med-
elstora företag.
Sverige
Sverige, som är den största nordiska marknaden sett till
befolkning, erbjuder också en betydande tillväxtpoten-
tial och Nordea fortsätter att växa snabbare än
Personal
Banking,
40 %
Business
Banking, 28 %
Large Corporates
& Institutions,
20 %
Asset & Wealth
Management, 11 %
Koncernfunktioner, 1 %
Per
affärs-
område
Per
geografisk
marknad
Finland, 22 %
Sverige, 29 %
Danmark,
26 %
Norge, 19 %
Övriga, 3 %
God spridning mellan affärsområden och länder
Rörelseintäkter 2025
Nordea Årsredovisning 2025
12
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
STRATEGISKA PRIORITERINGAR
marknaden inom kärnområden som bolån och pensio-
ner. Tack vare vår ledande ställning inom digitala tjäns-
ter och rådgivning har vi en stabil grund för att ytterli-
gare fördjupa relationerna med våra kunder och öka vår
marknadsandel. Det ska vi främst göra genom att växa
inom sparande och stärka erbjudandet till våra
premiumkunder.
På företagssidan är vårt mål att bygga vidare på vårt
starka renommé genom att vinna ytterligare marknads-
andelar. Vi ser betydande möjligheter inom underutnytt-
jade områden och kundsegment där vi har en strukturell
fördel, till exempel medelstora företag med närvaro i
hela Norden. För att växa inom segmentet storföretag
ska vi inrikta oss på att fördjupa våra kundrelationer och
utöka vår närvaro inom viktiga sektorer som fastigheter,
infrastruktur och händelsestyrda transaktioner.
Merförsäljning
Vi ska visa våra kunder vad de har att vinna på att välja
oss för fler av deras finansiella behov, och stärka vår
relation med dem på ett sätt som gagnar kunderna och
skapar värde för Nordea. Merförsäljning, dvs. att
erbjuda befintliga kunder ytterligare relevanta produk-
ter, blir en viktig del i detta och kommer att bidra till
ökade avgifts- och provisionsintäkter.
Våra centrala produkter inom bolån, sparande och
placeringar för hushåll samt likviditetshantering för
företag är vardagstjänster som våra kunder förlitar sig
på. Genom att skapa enastående kundupplevelser kring
dessa tjänster stärker vi vår roll som deras förstahands-
val som finansiell partner och skapar naturliga möjlighe-
ter att fördjupa relationen.
Life & Pension
Marknaden för liv- och pensionsprodukter har en stor
potential på lång sikt, till följd av att människor lever allt
längre och osäkerheten kring de allmänna pensionssys-
temen ökar. Vi har ännu inte den ställning på markna-
den som vi önskar, och vår ambition är därför att stärka
vår position i förhållande till konkurrenterna på alla
nordiska marknader. Kunderna efterfrågar i allt större
utsträckning rådgivning och tillförlitliga lösningar och
tack vare vår starka affärsutveckling på senare tid –
understödd av kompletterande förvärv och snabba för-
bättringar av vårt digitala erbjudande – står vi väl rus-
tade att tillgodose deras behov. Utifrån vår
marknadsledande ställning skapar vi tydliga möjligheter
att fördjupa våra relationer, både med privatkunder och
små och medelstora företag.
Private Banking
Finansiella beslut kan vara mycket komplexa och kun-
derna efterfrågar i allt högre grad tydlighet och beslut-
samhet när det gäller förvaltningen av deras kapital. För
att tillgodose detta ska vi fortsätta att stärka vårt pri-
vate banking-erbjudande, främst genom att kombinera
expertrådgivning och enastående digitala tjänster med
vår globalt konkurrenskraftiga kapitalförvaltning. Därför
ökar vi våra investeringar på det digitala området och
stärker vårt utbud av tjänster till stöd för egna investe-
ringsbeslut samt utökar vårt team av private banking-
rådgivare. Under 2025 stärkte vi successivt vår mark-
nadsställning och våra planerade investeringar syftar
till att upprätthålla den trenden.
Småföretag
Småföretagen är hjärtat i de nordiska ekonomierna och
representerar en stor möjlighet för Nordea. De utgör en
stor och lönsam marknad, där vi ännu inte har den mark-
nadsandel som motsvarar vår storlek. Småföretagen har
normalt sett stora summor att placera och står för att-
raktiva möjligheter till kringförsäljning.
Digitaliseringen har förändrat hur småföretagen sköter
sin ekonomi och vår branschkunskap och storlek ger oss
tydliga konkurrensfördelar här. Vi har framgångsrikt visat
att vi kan skapa värde för våra medelstora företagskunder,
och vi är nu redo att göra detsamma för småföretagen.
Här ser vi möjlighet att välkomna omkring 50000nya
kunder och ytterligare befästa vår roll som en tillförlitlig
partner för tusentals entreprenörer i hela Norden.
Erbjudande
Vi växer genom att skapa enastående upplevelser för
våra kunder. Vi ska bygga vidare på våra framgångar de
senaste åren, och fortsätta stärka vårt erbjudande
genom att tillhandahålla ett komplett utbud av produk-
ter, tjänster och expertis till både hushåll och företag.
Detta återspeglar ett medvetet strategiskt val: vår full-
servicemodell gör det möjligt att erbjuda våra kunder
ett helhetsperspektiv, och fördjupa relationerna med
dem för att öka deras engagemang hos oss.
Vi ska göra varje enskild kundkontakt mer personan-
passad – med hjälp av skräddarsydd information,
Nordea Årsredovisning 2025
13
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
STRATEGISKA PRIORITERINGAR
relevanta förslag och erbjudanden som utgår ifrån deras
behov. Samtidigt spelar vår starka lokala närvaro och
tillförlitliga rådgivning på alla våra nordiska marknader
en viktig roll för att bygga långsiktig lojalitet och skapa
kundkontakter som ger mervärde.
I kontakten med våra företagskunder ska vi befästa
Nordeas roll som finansiell partner med ett komplett
erbjudande för varje skede av företagets livscykel.
Likviditetshantering är fortsatt en central produkt i vårt
utbud som bidrar till fördjupade kundrelationer med
små, medelstora och stora företag. Ett annat viktigt
fokusområde är lösningar för att underlätta småföreta-
gens ekonomiadministration, så att de kan koncentrera
sig på sin kärnverksamhet.
Skalfördelar
Vår unika nordiska storlek ger oss en kraftfull konkur-
rensfördel. Det var drivkraften när vi skapade Nordea
för 25 år sedan. Fyra banker i Danmark, Finland, Norge
och Sverige gick samman kring en enkel idé: att en
gemensam nordisk bank kunde skapa mer värde för
kunder, aktieägare och de nordiska länderna än de
kunde göra var för sig.
Med tiden har vi realiserat våra nordiska skalfördelar
på flera sätt. Ett av de viktigaste är diversifieringen av
vår verksamhet. Genom att ha en god spridning mellan
länder och sektorer både när det gäller rörelseintäkter
och kreditportfölj, kan vi minska vår risk och bli mer
motståndskraftiga.
Vi har också byggt in skalfördelar i våra centrala
IT-processer och skapat en övergripande nordisk digital
plattform. Detta innebär att vi kan erbjuda en effektiv
och enhetlig kundupplevelse på alla våra marknader.
Vidare har vi byggt upp nordiska organisationer på före-
tagssidan och inom kapitalförvaltningen, och stärkt vår
ledande ställning och förmåga att stötta våra nordiska
och internationella kunder.
Vi är emellertid övertygade om att de största möjlig-
heterna återstår. Under kommande år har vi som mål att
realisera skalfördelar i fler delar av Nordeas verksamhet,
för att ytterligare stärka vår konkurrenskraft och för-
bättra vår effektivitet. Våra framsteg på senare tid har
gett oss ett utmärkt utgångsläge för att nå detta mål: vi
har en enklare affärsmodell, tydligare ansvarsområden
och vår teknikplattform – som numera är central för
vårt arbetssätt och vår tillväxt – har öppnat för möjlig-
heter som tidigare var utom räckhåll.
Framöver ska vi alltid tänka nordiskt först: närhelst
det är praktiskt genomförbart och medför fördelar,
kommer vi att utveckla och bygga gemensamma lös-
ningar för alla våra fyra marknader redan från start, och
därigenom säkerställa enhetliga och skalbara lösningar
i alla nordiska länder.
Artificiell intelligens (AI) kommer att spela en viktig
roll. AI används på många olika sätt i Nordea, till exempel
i våra chattrobotar som hjälper våra kunder och underlät-
tar för våra kollegor i det dagliga arbetet. AI-systemen
hjälper oss också att förutse kundomsättning, upptäcka
bedrägerier och påskynda utvecklingen av programvaror.
I nästa fas ska vi börja tillämpa AI inom våra viktigaste
produktområden, bland annat bolån, företagslån, spa-
rande och betalningar. Syftet är att göra processerna
inom varje område smartare och mer automatiserade, och
hantera stora och komplexa uppgifter på ett effektivare
sätt. För våra kunder betyder det snabbare och smidigare
tjänster. Vi kan till exempel minska antalet steg i en bolå-
neansökan och korta handläggningstiden väsentligt.
Vi ser även stora skalfördelar när det gäller vår tek-
niska kapacitet. Vi arbetar med att minska antalet platt-
formar och appar i drift, modernisera gamla system och
öka produktiviteten i IT-utvecklingen. Till 2030 räknar vi
med att minst 60 procent av våra arbetsuppgifter ska
utföras i nya system – vilket kommer att göra dem snab-
bare, mer tillförlitliga och säkra samt lättare att hantera.
Data är också en viktig förutsättning för att lyckas.
Data av hög kvalitet är helt avgörande för att förstå kun-
dernas behov och utveckla produkter och tjänster som
är mer personanpassade och relevanta. Därför investe-
rar vi för att ytterligare förbättra vår datahantering.
Genom att realisera nordiska skalfördelar för alla våra
produkter, processer, teknikplattformar och data, siktar
vi mot en årlig kostnadsminskning (brutto) på 600 mn
euro till 2030. Det motsvarar mer än 10 procent av
vår kostnadsbas.
Fortsatt optimal kapitalstruktur
Vi ska upprätthålla vår optimala kapitalstruktur. Under
flera år har vår kapitalposition varit bland de starkaste i
Europa, understött av robusta finansiella resultat, stabil
kapitaltillväxt och disciplinerad kapitalhantering. I slutet
av 2025 var vår kärnprimärkapitalrelation – ett viktigt
mått på bankens finansiella styrka – 15,7 procent.
Vi har en hög avkastning på investerat kapital och
bibehåller en låg kapitalintensitet genom optimal kapi-
talanvändning i hela koncernen. Sedan 2019, har vi åter-
fört 21,7 md euro till våra aktieägare.
Vi räknar med att upprätthålla en stark kapitaltillväxt,
som möjliggör affärstillväxt, eventuella kompletterande
förvärv och fortsatta betydande utdelningar, bland
annat i form av halvårsvisa utdelningar, förutsatt att
dessa godkänns av aktieägarna.
Nordea Årsredovisning 2025
14
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
14
Nordea Årsredovisning 2025
Vår vision till 2030 och våra huvudprioriteringar
Vision
Den bäst presterande finanskoncernen i Norden
Huvudprioriteringar
Tillväxt
Växa snabbare än marknaden
med bibehållen hög lönsamhet
Erbjudande
Leda med ett attraktivt
kunderbjudande och den bästa
digitala upplevelsen
Skalfördelar
Leverera skalfördelar för
marknads ledande konkurrenskraft
och effektivitet
Med teknik, data och AI som drivkrafter
Understött av
Prestationsfrämjande kultur Optimerad kapitalhantering Hållbarhet som kärna
Nordea Årsredovisning 2025
15
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
15
Nordea Årsredovisning 2025
Våra finansiella mål
1) Förutsätter en kärnprimärkapitalrelation på ~15,5procent.
Mål för strategiperioden 2026–2030
Avkastning på eget kapital
>15%
Under hela perioden och avsevärt
högre under 2030
1
K/I-tal
40–42%
Exklusive lagstadgade avgifter
2) Halvårsvisa utdelningar betalas från balanserade vinstmedel.
3) Används för att dela ut överskottskapital.
Hög kreditkvalitet
Kreditförluster på
~10 punkter
Understött av
Optimerad kapitalhantering och >20 md euro i
sammanlagd utdelning till aktieägarna under
perioden 2026–2030
En utdelningskvot på 60–70 procent med halvårsvisa
utdelningar
2
, och aktieåterköp
3
Leverera ett resultat per aktie på ~2,0 euro under 2030
Vår ambition till 2030
Nordea Årsredovisning 2025
16
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
HÅLLBARHET ÄR KÄRNAN
Stöttar våra kunder i
hållbarhetsomställningen
Vi anser att hållbarhet skapar långsiktig motståndskraft och
konkurrensfördelar, både i vår verksamhet och i våra kunders. Som en
ledande nordisk leverantör inom hållbar finansiering och omställningsfi-
nansiering, hjälper vi därför våra kunder att ställa om.
Under 2025 blev det tydligt att omställningen inte går
tillräckligt snabbt för att uppnå de globala klimatåta-
gandena. Geopolitiska omvälvningar och EU:s föränd-
rade regelverk har skapat ytterligare osäkerhet. Trots
det fortsätter Norden att utmärka sig som en global
föregångare inom områden som miljöskydd, ren energi,
biologisk mångfald, mänskliga rättigheter och ett inklu-
derande samhälle – och regionen förblir en av de star-
kaste drivkrafterna för en hållbar utveckling globalt.
Finanssektorn spelar en central roll genom att stötta
utvecklingen till ett mer motståndskraftigt och hållbart
samhälle. Därför är vi fast beslutna att bli en bank med
nettonollutsläpp senast år 2050. Som en del av detta
åtagande har vi minskat koldioxidutsläppen från
utvalda områden av vår interna verksamhet med mer
än 50 procent sedan 2019.
Samtidigt är vi medvetna om att vårt viktigaste
bidrag till omställningen är att förmedla kapital genom
vår utlånings- och investeringsverksamhet. Med ett att-
raktivt erbjudande som möjliggör för våra företags-,
privat- och private banking-kunder att göra hållbara
val, hjälper vi till att driva på omställningen.
Genom fortlöpande riskhantering, en fokuserad kund-
dialog och noggrant urval av företag har vi lyckats
minska de finansierade utsläppen i vår utlåningsportfölj
med 44procent jämfört med 2019. Vi är därmed i fas för
att nå våra mål för minskade utsläpp till 2030.
Vi har länge varit en erkänd ledare i Norden inom
ansvarsfulla investeringar, hållbar finansiering och
aktivt ägande, och vi fortsätter att stärka vårt erbju-
dande och anpassa det efter förändrade regelverk och
kundernas behov. Under strategiperioden 2022–2025
lade vi en stabil grund genom att införliva ESG-faktorer
i vår affärsstrategi och våra interna processer, samt
utveckla starka rutiner för bolagsstyrning.
Vi har ett starkt utgångsläge för att fortsätta tillgo-
dose kundernas behov oavsett hur långt de har kommit
i sin omställning. Vår expertis och erfarenhet gör det
möjligt för oss att erbjuda våra kunder praktiskt och
relevant stöd som hjälper dem att bygga motstånds-
kraft och konkurrensfördelar på lång sikt.
Om vi blickar framåt är vår strategiska vision till 2030
att vara förstahandsvalet som finansiell partner i Nordens
omställning till nettonoll – och att ställa om och växa
” Vår strategiska vision för 2030 är att vara
förstahandsvalet som finansiell partner i
den nordiska omställningen till nettonoll.”
Förstahandsvalet
som omställnings-
partner i Norden
Vi prioriterar de teman som är mest betydelsefulla för våra
medarbetare, våra kunder och de nordiska samhällena
Finansiell expert
inom natur -
relaterade risker
och möjligheter
Klimat och energi
Vi arbetar tillsammans
med våra kunder och stöt-
tar dem i deras omställ-
ning, och samarbetar med
olika samhällsaktörer för
att åstadkomma system-
förändringar för en kli-
mattålig ekonomi.
Personlig, tillgänglig
och inkluderande
rådgivare
Naturvärden
Vi drar nytta av vår stor-
lek och bredd för att
bygga upp ekonomisk
expertis kring naturrela-
terade risker och inverk-
ningar, och engagerar
oss i frågan hur finans-
sektorn kan bidra till
skydd av naturen.
Ansvarstagande
finanskoncern som
stödjer mänskliga
rättigheter
Ekonomiskt
välbefinnande
Vi uppmuntrar till en
sund ekonomi och bidrar
till ekonomiskt välbefin-
nande genom att främja
finansiell inkludering,
ekonomikunskaper och
självförtroende.
Inkluderande och
trygga samhällen
Vi bidrar till ekonomisk
stabilitet och respekte-
rar mänskliga rättig-
heter samtidigt som vi
fortsätter att driva på
utvecklingen.
Miljö Socialt ansvar och bolagsstyrning
Nordea Årsredovisning 2025
17
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
HÅLLBARHET ÄR KÄRNAN
Prioriterade hållbarhetsteman vägleder oss
tillsammans med våra kunder. Den ska vi uppnå genom
att prioritera tre sammanhängande fokusområden:
• Ett konkurrenskraftigt omställningserbjudande
med hållbarhets- och omställningsfokuserade
finansieringslösningar som stödjer våra kunders
lång siktiga omställningsplaner.
• Aktivt påverkansarbete, i nära samarbete med
kunder, portföljbolag och intressenter för att hantera
konsekvenser och risker, och möjliggöra omställningen.
• Bygga motståndskraft genom att fortsätta införliva
ESG-faktorer i våra centrala processer för att stärka
riskhanteringen och skapa långsiktig stabilitet.
Dessa fokusområden utgår ifrån de fyra hållbarhetste-
man som är mest betydelsefulla för våra medarbetare,
våra kunder och de nordiska samhällena: klimat och
energi, natur, ekonomiskt välbefinnande samt inklude-
rande och trygga samhällen. Därmed säkerställer vi att
våra strategiska prioriteringar och vårt stöd till kunderna
anpassas till de områden där vi kan göra störst skillnad.
Förstahandsvalet som finansiell
partner i omställningen
Genom att stötta våra kunders omställning bidrar vi också
till omställningen i Norden. Vi hjälper företag och
institutioner genom att göra det möjligt för dem att
begränsa sin risk, ta tillvara möjligheter att växa och bli
mer motståndskraftiga – oavsett hur långt de har kommit
med sin omställning.
Att ha en plan för sin klimatomställning är avgörande
för alla företag, stora som små. Vi erbjuder finansiella
tjänster som hjälper våra kunder att framtidssäkra sin
verksamhet och skapa konkurrensfördelar, samtidigt
som de är anpassade efter de förhållanden som påver-
kar kundens marknad eller sektor.
Vi samarbetar nära med våra stora företagskunder
för att stötta deras omställningsprocess, genom våra
ex pert kunskaper och skräddarsydda finansieringslös-
ningar. För små och medelstora företag erbjuder vi även
utbildning, samt produkter och verktyg som hjälper dem i
deras arbete.
Vårt arbete understöds av den starka grund vi lagt i
vår interna verksamhet, med hållbarhet som kärnan i
våra processer, vår riskhantering och vår kultur.
Mellan 2022 och 2025 förmedlade vi 235 md euro i
hållbar finansiering, och överträffade därmed vårt mål.
Det inkluderar gröna och hållbarhetslänkade lån till hus-
håll och företagskunder, samt gröna och sociala obliga-
tioner. Vi är erkända som en ledande europeisk bank för
hållbara och hållbarhetslänkade lån till stora företag.
Skapar förändring genom påverkansarbete
För att bygga motståndskraftiga samhällen krävs åtgärder
gällande flera viktiga miljö- och samhällsfaktorer. Som en
del av vårt dagliga arbete för vi en aktiv dialog med våra
kunder, medarbetare och andra intressenter för att skapa
positiva kundupplevelser och bidra till omställningen.
Vi ställer samma höga krav på vår egen verksamhet
som vi förväntar oss av andra. Som arbetsgivare är vi fast
beslutna att erbjuda en inkluderande arbetsplats med
lika möjligheter och en hälsosam arbetsmiljö för alla.
Vårt mål är att respektive kön ska vara representerat till
minst 40procent på de tre högsta chefsnivåerna
sammantaget till slutet av 2030 – eftersom ett mångsi-
digt ledarskap främjar bättre prestationer och resultat.
Utöver att föra dialog med våra kunder i rollen som
långivare, bedriver vi även påverkansarbete i vår roll som
kapitalförvaltare. Med förvaltade tillgångar på 478 md
euro erbjuder vi våra kunder möjligheten att utöva infly-
tande över hållbarhetsagendan i det stora antal företag
som ingår i vårt fondutbud. Under 2025 förde vi dialog
med över 1 300 portföljbolag om frågor som klimatåtgär-
der, biologisk mångfald och mänskliga rättigheter. Vi
utövade också vår rösträtt vid över 3 500 årsstämmor för
att stödja initiativ i linje med dessa prioriterade områden.
Därutöver fortsatte vi vårt riktade påverkansarbete
inom särskilda teman, såsom arbetstagarrättigheter,
skadliga kemikalier och metanutsläpp. Exempelvis förde
vi samtal med olje- och gasbolag samt allmännyttiga
företag (el, vatten och gas) för att uppmuntra dem att
via ett FN-stött initiativ åta sig att avsevärt minska sina
metanutsläpp till slutet av detta årtionde. Under 2025
förde vi samtal med ytterligare omkring 60 företag om
att minska metanutsläppen.
Stärker långsiktig motståndskraft
Att hjälpa våra kunder bygga upp sin motståndskraft
går hand i hand med att framtidssäkra vår verksamhet.
Vi vill bidra aktivt till samhällsmålen genom att minska
den negativa inverkan från vår verksamhet och införliva
hållbarhet i våra arbetssätt och tillväxtplaner.
En viktig del av detta är vårt samarbete med leveran-
törer. Ett av våra prioriterade områden är att stärka
granskningen av mänskliga rättigheter i vår leverantörs-
kedja. Under 2025 införde vi ett verktyg för att bedöma
leverantörers omställningsplaner så att vi kan rikta in
oss på de insatser som har störst effekt.
Vi fortsätter även att införliva ESG-faktorer i våra
centrala processer och stärka vår riskhantering för att
säkerställa att vi långsiktigt upprätthåller vår finansiella
stabilitet samtidigt som vi stöttar omställningen i de
samhällen där vi har verksamhet.
Nordea Årsredovisning 2025
18
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
På väg mot nettonoll
Under strategiperioden 2022–2025 gjorde vi stora framsteg med vårt
hållbarhetsarbete. Arbetet fortsätter under den nya strategiperioden,
väglett av befintliga och nya hållbarhetsmål fram till 2030.
För att stödja vårt mål för hela utlåningsportföljen
har vi satt upp sektorspecifika mål som är anpassade
till vetenskapligt baserade utvecklingsbanor och
regionala planer för dessa sektorer.
Målen presenteras i hållbarhetsförklaringen
på sidorna 131–150.
Miljö
Socialt ansvar och bolagsstyrning
Kunderbjudande och aktivt påverkansarbete
Senast till 2030 ska alla leverantörer som är kritiska för
klimatomställningen antingen ha anpassat sin verksam-
het till Parisavtalet eller vara föremål för aktivt påver-
kansarbete med fokus på denna omställning.
Årlig dialog kring omställningen till nettonollutsläpp
med företag (som tillsammans står för minst 70 procent
av de finansierade utsläppen i utlåningen till stora före-
tag) under perioden 2026–30.
Till slutet av 2028 ska vi ha aktiva dialoger om biologisk
mångfald med kunder motsvarade ≥80 procent av vår
utlåning till stora företag i sektorer med stor inverkan
på naturen.
Nordea Asset Management
Senast till 2030 ska alla portföljbolag som är kritiska för
klimatomställningen ha ställt om sin verksamhet i linje
med Parisavtalet eller vara föremål för aktivt påver-
kansarbete med fokus på denna omställning.
Nordea Life & Pension
Öka andelen förvaltat kapital som bidrar till naturen och
klimatomställningen med 20 procent till utgången av
2029, jämfört med 2023.
Varje år föra en dialog med de 30 största utsläpparna om
anpassning till nettonollutsläpp under perioden 2025–29.
Säkerställa att respektive kön är representerat till
minst 40 procent på de tre högsta chefsnivåerna
sammantaget till utgången av 2030.
Ha en genomsnittlig indexpoäng på minst 90 för
mångfald och inkludering till utgången av 2030.
Bygga motståndskraft
Minska utsläppen från våra utlånings- och investeringsportföljer med 40–50 procent till utgången av 2030,
jämfört med 2019.
Utlåning: Minska finansierade utsläpp med 40–50 procent.
Den egna verksamheten: Minska koldioxidutsläppen med mer än 50 procent och bli klimatpositiva.
Nordea Asset Management: Minska det viktade genomsnittet för koldioxidintensitet (WACI) för noterade
aktier och företagsobligationer med 50 procent.
Nordea Life & Pension: Minska koldioxidavtrycket (intensiteten) för portföljer med noterade aktier,
företagsobligationer och direktägda fastigheter med 40–50 procent till utgången av 2029, jämfört med 2019.
Senast till 2030 säkerställa att leverantörer i
högrisksektorer och -länder har genomgått en
fördjupad utvärdering avseende sin påverkan på
de mänskliga rättigheterna och att identifierade
konsekvenser hanteras enligt vår process för
kontroll av skyddet för mänskliga rättigheter.
Nordea Årsredovisning 2025
19
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Som natt och dag att byta till Nordea
För Trondheimsbon Kolbjørn Nordvik och hans
familj innebar det en positiv förändring i vardagen
att byta bank till Nordea.
När deras tidigare bank upp-
hörde med sin privatkundsverk-
samhet i Norge valde Kolbjørn
och hans fru att följa med till
Nordea. ”Vi tänkte att det var ett
gyllene tillfälle att se över våra
möjligheter”, säger han och till-
lägger att även om han och hans
fru inte alltid tycker lika om saker
och ting (han är ofta snabb att ta
beslut – medan hon är mer efter-
tänksam) så var de helt överens i den här frågan.
Som erfaren coach och rådgivare inom ledarskapsut-
veckling vet Kolbjørn verkligen att uppskatta god ser-
vice och tydlighet. Övergången till Nordea gick utan
gnissel. ”Det var som natt och dag att byta till Nordea.
Jag återfick känslan av att ha en rådgivare – någon som
följer upp vad vi pratat om och som faktiskt hör av sig”,
säger han.
För Kolbjørn betyder det mycket när rådgivaren
anstränger sig: ”inte för att det är ett måste, utan för att
hen är engagerad”. Som han själv uttryckte det: ”du mär-
ker på medarbetarna att det handlar om äkta stolthet”.
Vi ber Kolbjørn sammanfatta hur han upplever Nordea
som bank: ”Bra information, minimalt med extraarbete
och känslan av att vara sedd, att de bryr sig om mig. När
de sakerna fungerar, då är jag nöjd som kund.”
” Jag återfick känslan av
att ha en rådgivare.”
VÅRA KUNDER BERÄTTAR
Kolbjørn Nordvik
Nordea Årsredovisning 2025
20
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
INLEDNING
Med förtroende som grund
Varje dag arbetar vi för att
förtjäna förtroendet hos dem
som förlitar sig på oss.
Vår roll i den nordiska ekonomin bygger på det förtro-
ende som människor, företag och samhället har för oss.
Våra kunder förväntar sig bra service varje dag, medan
våra medarbetare värdesätter möjligheter att utvecklas
och växa. Investerarna förväntar sig ett starkt finansiellt
resultat och en hållbar, långsiktig tillväxt, medan myn-
digheterna kräver att vi uppfyller föränderliga standar-
der och säkerställer regelefterlevnad. Varje grupp är
viktig för att vi ska lyckas, och att leva upp till deras för-
väntningar är avgörande för att vinna deras förtroende.
Detta förtroende påverkas också av arbetet bakom
kulisserna, exempelvis hur vi hanterar och förutser ris-
ker och hur vi skyddar kundernas uppgifter,
KUNDER
MEDARBETARE
AKTIEÄGARE
SAMHÄLLET
transaktioner och pengar. De senaste åren har vi inves-
terat mer än 1 md euro för att stärka koncernens mot-
ståndskraft, och öronmärkt avsevärda resurser för infor-
mationssäkerhet och bekämpning av ekobrott.
Förtroende tar år att bygga upp, men bara ett ögonblick
att förlora. Därför kommer vi att fortsätta investera så
att vi förblir trygga och tillförlitliga.
På följande sidor beskriver vi våra relationer med fyra
centrala intressentgrupper: kunder, medarbetare, aktie-
ägare och samhälle. Ytterligare information om hur vi
arbetar med våra intressenter finns i förvaltningsberät-
telsen på sidorna 37–193.
Nordea Årsredovisning 2025
21
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
KUNDER
Banktjänster för alla skeden i livet
Ekonomiskt välbefinnande är en förutsättning för ett
gott liv. I Nordea vill vi ge våra kunder möjlighet att
fatta trygga ekonomiska beslut. Oavsett om det rör sig
om enkla eller komplexa behov är vårt mål alltid att
vinna deras förtroende genom att vara personliga,
experter och ansvarsfulla.
Relationer som utvecklas
Kunder bygger varaktiga relationer med sin bank utifrån
skiftande behov i livets olika skeden. Med vårt breda
utbud av tjänster – som täcker allt från vardagens betal-
ningar, till sparande, placeringar, pensioner och försäk-
ringar – kan vi stötta dem hela vägen genom livet.
Mellan 2022 och 2025 välkomnade vi över 500 000
nya relationskunder på privatsidan – det vill säga aktiva
bankkunder som också har antingen sparande eller
bolån hos oss.
Personliga i varje kontakt
De flesta bankärenden sköts idag digitalt, via vår app
eller nätbank – och här är vi ledande. Våra digitala
tjänster är intuitiva, tillförlitliga och allt mer personan-
passade, och gör det möjligt för kunderna att sköta sin
ekonomi på egen hand, på det sätt som passar dem.
Samtidigt kan de alltid få hjälp av någon av våra med-
arbetare. Våra rådgivare står redo att hjälpa såväl
privat- som företagskunder närhelst de behöver oss.
Oavsett hur de väljer att kontakta oss, så ska våra
kunder känna sig väl omhändertagna – och alltid med
en positiv upplevelse.
Betygen från våra kunder visar att vi är på rätt väg. På
nordisk nivå hade vi den högsta kundnöjdheten någon-
sin bland våra privatkunder 2025. Bland små och med-
elstora företag förbättrades kundnöjdheten i förhål-
lande till våra konkurrenter på samtliga marknader,
medan den bland stora företag och institutioner förbätt-
rades på tre av våra fyra marknader.
Stöd för hållbara val
Global geopolitisk och ekonomisk osäkerhet har med-
fört utmaningar för övergången till en koldioxidsnål
ekonomi. I Nordea är vi fortfarande fast beslutna att
hjälpa våra kunder till hållbara val, även i utmanande
tider.
Vi har ett stort utbud inom finansiering, sparande och
placeringar, och vi arbetar nära företagen för att balan-
sera långsiktiga mål och utmaningar i omvärlden. Som
en av de ledande i Norden inom hållbar finansiering till
företag är vi stolta över att spela en nyckelroll genom
att stödja den nordiska omställningen.
Nr 1
bland bankappar i Norden enligt
kunder och analytiker
5 procent
fler inloggningar till våra digitala
tjänster 2025 jämfört med 2024
KUNDER
Nordea Årsredovisning 2025
22
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Institutionellt partnersamarbete
för hållbara investeringar
Lærernes Pension, en ledande pensionsförvaltare för lärare i Danmark,
är sedan länge en av Nordea Asset Managements (NAM) institutionella
kunder. Tillsammans har Lærernes Pension och NAM byggt upp ett stra-
tegiskt partnersamarbete som omfattar mandat för strategisk tillgångs-
fördelning, hänsyn till ESG-faktorer samt aktier och räntepapper.
”Vi satsar på att stärka strate-
giska samarbeten där det är
relevant och har varit väldigt
nöjda med det samarbete vi haft
med Nordea Asset Management
genom åren”, säger Simon Slot,
chef för räntepapper på
Lærernes Pension.
Under 2025 utökades samarbe-
tet till att omfatta ett särskilt
mandat för gröna företagsobli-
gationer. I samband med en
omfattande utvärdering av kapitalförvaltare utmärkte
sig NAM för sin starka urvalsprocess för obligationer
och sitt sätt att arbeta med ESG. Här fanns stora möjlig-
heter att ytterligare fördjupa det strategiska
samarbetet.
”Tillsammans med Nordea Asset Management tog vi
fram ett skräddarsytt mandat som speglar Lærernes
Pensions ambitioner när det gäller gröna företagsobli-
gationer och kunde samtidigt dra nytta av det vi redan
hade. Samarbetet gick smidigt och effektivt, och vi är
övertygade om att detta hjälper oss att nå både våra
finansiella mål och våra klimat- och miljörelaterade
investeringsmål”, säger Simon Slot.
” Vi är övertygade om att
samarbetet hjälper oss att nå
både våra finansiella mål och
våra klimat- och miljörelaterade
investeringsmål.”
Simon Slot
Chef för räntepapper,
Lærernes Pension
VÅRA KUNDER BERÄTTAR
Nordea Årsredovisning 2025
23
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
MEDARBETARE
För människor som vill framåt
Det är våra medarbetare som skapar våra framgångar
och ser till att vi kan anpassa oss och blomstra i en värld
som förändras snabbt. Vi vill vara den bästa arbetsplat-
sen i finansbranschen i de länder där vi har verksamhet
– en plats dit människor kan komma som de är och få
möjlighet att lära, utvecklas och gå vidare i sin karriär.
En arbetsplats som inspirerar
Våra starka resultat och höga ambitioner hjälper oss att
attrahera och behålla de bästa talangerna i både Nor-
den och internationellt. Vi erbjuder tydliga och struktu-
rerade karriärmöjligheter på många olika områden, från
kundrådgivning och teknikutveckling till cybersäkerhet
och bekämpning av ekobrott. Som stöd i medarbetarnas
utveckling har vi ett omfattande utbud av utbildningar,
bland annat kurser i hur AI kan användas på ett effektivt
och ansvarsfullt sätt i det dagliga arbetet.
Våra satsningar på att göra Nordea till en riktigt bra
arbetsplats har ökat vår popularitet bland studenter och
personer som befinner sig tidigt i karriären. I Univer-
sums undersökning 2025 rankades vi av handelsstuden-
ter som Nordens mest attraktiva arbetsgivare i finans-
branschen och den näst mest attraktiva arbetsgivaren i
regionen som helhet. Bland IT-studenter hamnade vi på
topp 10-listan.
Starka värderingar
Vår kultur är djupt rotad i vårt starka kundfokus och vi
vägleds av våra värderingar: samarbete (collaboration),
ägarskap (ownership), passion (passion) och mod (cou-
rage). Våra ledarskapsprinciper hjälper våra ledare i det
dagliga arbetet, så att de kan vägleda sina team,
utveckla talanger och själva utvecklas som ledare.
Mångfald och jämlikhet gör oss bättre
Mångfald och inkludering är centralt för oss. Bland våra
anställda finns över 100 nationaliteter, och det är med
stolthet vi välkomnar olika perspektiv. Med team som
präglas av mångfald kan vi hitta mer kreativa lösningar,
uppnå bättre resultat och betjäna våra kunder mer
effektivt. I vår medarbetarundersökning People Pulse
2025 var den genomsnittliga poängen för mångfald och
inkludering 89 indexpoäng, vilket tydligt visar att med-
arbetarna anser att vi lever upp till vårt åtagande att
främja en rättvis, respektfull och inkluderande
arbetsplats.
Vi ska fortsätta att förbättra könsfördelningen i alla
delar av koncernen. Under 2025 hade vi 43 procent
kvinnor på de tre högsta chefsnivåerna sammantaget.
Vi är därmed återigen i fas med vårt långsiktiga mål att
säkerställa att respektive kön ska vara representerat till
minst 40 procent.
Vi strävar också efter rättvisa och lika löner.
Löneskillnader mellan könen ses över och åtgärdas
regelbundet, vilket bidrar till utvecklingen mot lika lön i
hela företaget. Vår ambition är att eliminera löneskillna-
derna mellan män och kvinnor med likvärdiga jobb till
slutet av 2026. Under 2025 minskade den justerade
löneklyftan ytterligare till cirka 1,4 procent, vilket inne-
bär att vi ligger bättre till än referensvärdet för både
Norden generellt och för finansbranschen.
I Nordea handlar mångfald och inkludering om mer
än bara kön. Vi bejakar kulturell mångfald, åldersmång-
fald, LGBTQ+-personer och neurologisk mångfald. Vi
vidareutvecklar hela tiden våra personalprocesser för
att säkerställa lika möjligheter och inkludering.
89
Genomsnittlig indexpoäng för mångfald och inkludering,
av 100 möjliga (89 under 2024) – vi står oss väl jämfört
med index för de nordiska arbetsmarknaderna
43 procent
kvinnor på de tre högsta chefsnivåerna sammantaget
(mål: båda könen ska vara representerade till minst
40 procent)
MEDARBETARE
Nordea Årsredovisning 2025
24
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
AKTIEÄGARE
Skapa värde
för våra aktieägare
Vi har en bred och mångskiftande aktieägarbas som
innefattar globala och nordiska institutionella ägare,
över 590 000 privatpersoner från hela Norden och ett
stort antal pensionsfonder som representerar ytterli-
gare flera miljoner privatsparare. Sedan vår strategipe-
riod 2022–2025 inleddes har antalet registrerade aktieä-
gare ökat med omkring 7 procent och stärkt vår
ställning som ett av bolagen med bredast spridning av
aktieägare i Norden.
Avkastning som bidrar positivt till samhället
Nordeaaktien är noterad på börserna i Helsingfors,
Stockholm och Köpenhamn. Vi är marknadsledande
bland finanskoncerner ifråga om avkastning. Våra
utdelningar – 15,2 md euro de senaste fem åren – sti-
mulerar ekonomisk aktivitet och tillväxt i de nordiska
samhällena, samt bidrar till att förmedla kapital till inno-
vation, utbildning och hälsovård. Bland våra aktieägare
finns även flera ideella organisationer, som använder
utdelningarna till olika former av välgörenhet.
Vår kapitalposition har under många år varit bland de
bästa i Europa och vår kapitaltillväxt är fortsatt stark. Vi
var en av de första europeiska bankerna som började
återköpa egna aktier 2021. Sedan dess har vi delat ut
6,5md euro till våra aktieägare genom aktieåterköp.
Vi räknar med fortsatt stark kapitaltillväxt tack vare
vårt förbättrade finansiella resultat och optimerade
kapitalhantering.
Totalavkastning
Nordea's TSR, 322 %
OMXC25 Index (Copenhagen), 80,5 %
OMX Index (Stockholm), 121,9 % HEX25 (Helsinki), 89,3 %
60
140
220
300
380
460
+322 %
20252024202320222021202020191
Euro
1) Ompositionering av Nordea hösten 2019.
21,7 md
har sammanlagt återförts till våra aktieägare sedan
vi påbörjade vår ompositionering hösten 2019 (euro)
15,2 md
har betalats i utdelning sedan hösten 2019 (euro)
AKTIEÄGARE
Nordea Årsredovisning 2025
25
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
SAMHÄLLET
Bidrar till positiv förändring
i våra samhällen
Vi intar en aktiv roll i att bidra till långsiktigt välstånd i
Norden genom att tillhandahålla mycket mer än bara
finansiella produkter och tjänster. Ett viktigt fokus är att
stimulera företagande och sprida kunskaper som främ-
jar ekonomiskt välbefinnande, bidrar till etablering i
samhället och höjer människors livskvalitet.
Samhällsengagemang
Samhällsengagemang handlar om att skapa positiv för-
ändring i samhället. Tillsammans med våra samhällen
arbetar vi för att bygga långsiktigt välstånd genom att
sprida kunskaper om ekonomi, stötta entreprenörer och
främja inkludering genom partnersamarbeten, egna
initiativ och våra medarbetares volontärarbete.
I skolor i hela Norden, Polen och Estland håller våra
volontärer praktiska genomgångar och digitala kurser
för unga om vardagsbudget och sparande. Sedan 2016
har vi tillsammans med våra partners gett mer än
1,2miljoner deltagare tillfälle att lära sig mer om
ekonomi.
Vi handleder även unga entreprenörer och stödjer
initiativ som ger tillgång till finansiering och nätverk. Ett
par exempel är vårt pris Årets Funkoprenör, i Danmark,
Finland och Sverige, och samarbetet i Norge med Large
Ice-Cream Company, som 2025 gav upphov till närmare
1 000 sommarjobb under 2025.
Vi engagerar oss direkt i våra samhällen genom
volontär arbete hos livsmedelsbanker och flyktingmot-
tagningar, och stöttar på så vis integration genom prak-
tisk hjälp. Vårt stöd till ukrainska flyktingar har fått
erkännande av Ukrainian World Congress. Hittills har
mer än 1 000 kollegor volontärarbetat på hjälpcentret i
Helsingfors.
Ansvarstagande skattebetalare
Vi är en av de största skattebetalarna bland företag i
Norden. Under 2025 uppgick våra samlade skattebetal-
ningar till 5,8 md euro och utgjordes av inkomstskatt,
moms och sociala avgifter samt källskatt som dragits
för aktieägare, kunder och anställda för myndigheters
räkning. Detta speglar vårt åtagande att bidra till eko-
nomisk tillväxt, stabilitet och utveckling i regionen. Mer
information om vår roll som ansvarstagande skatte-
betalare finns på sidorna 76–78.
Bekämpar bedrägerier och ekobrott
Vi arbetar varje dag för att skydda våra kunder och
samhället mot ekobrott. Vi inriktar oss främst på att för-
hindra bedrägerier och andra hot innan de inträffar. De
senaste åren har vi lyckats minska de bedrägerirelate-
rade förlusterna för våra kunder genom att införa bättre
och mer lättanvända säkerhetslösningar, förbättra vår
övervakning och skapa nya, ännu säkrare produkter.
Idag har vi mer än 3 400 medarbetare som uteslutande
arbetar med att skydda våra kunder.
Vi ska fortsätta investera i teknik, kapacitet och
utbildning för att säkerställa att vi kan bekämpa bedrä-
gerier och ekobrott, och ligga steget före de kriminella,
vars metoder ständigt uppdateras.
Samarbete är också avgörande. Bedrägerier är ett
samhällsproblem och vi måste arbeta tillsammans för
att säkerställa ett fullgott skydd för alla. Därför samar-
betar vi nära med myndigheter och branschexperter för
att dela med oss av vår kunskap.
Vi är också aktiva i den offentliga debatten och bidrar
till att öka medvetenheten om nya risker och hur man
skyddar sig.
>1,2 mn
deltagare i initiativ för att sprida kunskaper om
ekonomi som arrangerats av oss och våra partners
sedan 2016
5,8 md
i betald och uppburen skatt under 2025 (euro)
SAMHÄLLET
Nordea Årsredovisning 2025
26
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Prestos innovation gör
brandsäkerhet mer cirkulär
Vad händer med brandsläckare när de är
förbrukade? Hos Presto får de ett nytt liv.
Företagets ”gröna fabrik” i
Sverige tar hand om returnerade
brandsläckare, som töms, testas,
fylls på och tas i bruk på nytt.
Den här processen minskar
behovet av ny metall- och mine-
ralråvara med över 60 procent
och leder till väsentligt mins-
kade utsläpp.
I över 40 år har Nordea varit en
partner till Presto och hjälpt
dem med finansiering för tillväxt och expansion, till
exempel genom att arrangera en global cash pool-lös-
ning och tillhandahålla dagliga banktjänster, strategisk
rådgivning och ESG-expertis.
”Nordea är en strategisk partner som inte bara förstår
vad vi gör, de är också väl införstådda med våra värde-
ringar”, säger Olof Fransson, finanschef på Presto. ”De
hjälpte oss att snabbt växa i Europa, med fokus på en
hållbar tillväxt.”
Resultaten talar för sig själva. Under 2024 ökade Prestos
omsättning med omkring 50 procent genom organisk
tillväxt och förvärv, samtidigt som man fortsatte sträva
mot målet att fasa ut skadliga ämnen som PFAS.
På Nordea är man också väldigt glada för samarbetet
med Presto. ”Presto är en spännande kund att följa: de
är marknadsledande inom en samhällsviktig bransch
och ligger i framkant när det gäller hållbarhet”, säger
Per Nestor, kundansvarig på Nordea.
Genom att kombinera säkerhet, hållbarhet och smarta
ekonomiska val visar företaget hur en cirkulär affärsmo-
dell kan gynna både klimat och konkurrenskraft. Till-
sammans med Nordea fortsätter Presto att bevisa att
innovation kring materialanvändning kan bidra till att
skydda inte bara människors liv utan även vår framtid.
“ Nordea förstår inte bara vad
vi gör, de är också väl inför-
stådda med våra värderingar.”
Olof Fransson
Finanschef, Presto
VÅRA KUNDER BERÄTTAR
Nordea Årsredovisning 2025
27
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
INLEDNING
Våra fyra affärsområden
Våra fyra affärsområden tillgodoser behoven hos olika kundsegment
– från hushåll och småföretag till några av de största företagen i Norden
med hela världen som marknad. De strävar alla efter att erbjuda markna-
dens bästa rådgivningstjänster, produkter och lösningar.
Vår verksamhet utgår från kundernas behov. Varje
affärsområde har fullt ansvar för sina respektive intäk-
ter, kostnader, risker, kundupplevelser, investeringsbe-
slut och sin kapitalhantering, men följer en enhetlig
nordisk verksamhetsmodell med stöd av gemensamma
koncernfunktioner. Den här enhetliga modellen
säkerställer effektiva, konsekventa leveranser och gör
att vi på ett effektivt sätt kan betjäna våra kunder som
kan ha olika roller i sina kontakter med oss – privat-
personer, företagsägare eller kunder som bygger upp
sina finansiella portföljer.
Personal Banking
I Personal Banking erbjuder vi enkla och bekväma
vardagstjänster till privatkunder och rådgivning
när de ska fatta viktiga ekonomiska beslut. Vi vill
hjälpa dem att få en sund ekonomi med vårt kom-
pletta och attraktiva utbud av produkter och tjäns-
ter samt positiva kundupplevelser. Vår vision är att
vara förstahandsvalet som finansiell partner för
privatkunder i Norden.
Business Banking
I Business Banking erbjuder vi små och medel-
stora företag ett heltäckande utbud av bank-
tjänster som hjälper dem att växa och utvecklas
på ett hållbart sätt. Våra rådgivningstjänster och
ett omfattande utbud av produkter och digitala
lösningar bidrar till kundernas framgångar, såväl
lokalt som internationellt. Vår vision är att vara
förstahandsvalet som finansiell partner för alla
små och medelstora företag i Norden.
Large Corporates & Institutions
I Large Corporates & Institutions tillhandahåller vi
en rad finansiella lösningar till stora nordiska före-
tag och institutionella kunder. Vi betjänar också
kunder via produkt- och specialistenheterna
Markets och Investment Banking & Equities samt
genom våra internationella företagskontor i New
York, London och Shanghai. Vår vision är att vara
förstahandsvalet som finansiell partner för stora
företag och institutionella kunder i Norden.
Asset & Wealth Management
I Asset & Wealth Management erbjuder vi pris-
belönta tjänster inom private banking, liv och
pension samt kapitalförvaltning. Vi är ledande
inom sparande och placeringar på våra nordiska
marknader och en ledande europeisk kapitalför-
valtare som tillhandahåller värdefull rådgivning,
internationell räckvidd och ett konkurrenskraftigt
hållbarhetserbjudande. Vår vision är att vara
förstahandsvalet som partner inom sparande och
placeringar i Norden.
Nordea Årsredovisning 2025
28
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
PERSONAL BANKING
Enkla vardagstjänster
I Personal Banking erbjuder vi enkla och bekväma vardagstjänster till
privatkunder och rådgivning när de ska fatta viktiga ekonomiska beslut.
Vi vill hjälpa dem att få en sund ekonomi med vårt kompletta och att-
raktiva utbud av produkter och tjänster samt positiva kundupplevelser.
Vår vision är att vara förstahandsvalet som finansiell partner för privat-
kunder i Norden.
Vår verksamhet
Vi erbjuder individer och hushåll ett brett utbud av
finansiella tjänster, inom allt från sparande och place-
ringar till bostadslån och betalningar. Vi vill ge våra
kunder en smidig och personlig bankupplevelse. Vi gör
detta genom att kombinera vår styrka som en digital
föregångare med expertrådgivning när det behövs för
att våra kunder ska känna att de blir hjälpta och kan
vara trygga när de sköter sin ekonomi. Vi verkar också
för en hållbar framtid med ett brett utbud av hållbar-
hetslänkade lån och sparprodukter.
Affärsutveckling
Vi presterade väl under 2025 och kunde tack vare vår
breda produktportfölj, våra digitala tjänster och vår pro-
aktivitet gentemot kunderna redovisa stabil tillväxt i
affärsvolymerna. I det osäkra läget hade privatkunderna
sitt huvudsakliga fokus på sparande och placeringar,
vilket innebar att inlåningen ökade med 5 procent på
årsbasis och att även nettoflödet till våra fonder steg. Vi
hade även en ökning på 16 procent på årsbasis av
regelbundet sparande. Kunderna fortsatte att efterfråga
vår rådgivning – och vi stod väl rustade att hjälpa dem.
Vi såg ytterligare tecken på en successiv återhämtning
på den nordiska bostadsmarknaden, tack vare de lägre
räntorna. Efterfrågan på nya lånelöften fortsatte att öka.
Bolånevolymerna ökade med 1 procent på årsbasis, dri-
vet av uppgångar i Sverige och Norge, där vi också
ökade våra marknadsandelar. Vi stärkte vår ställning i
Sverige genom att säkra 22 procent av marknadstillväx-
ten – vilket är väsentligt högre än vår andel av befintliga
bolån på 14 procent. Den samlade utlåningen till privat-
personer ökade med 1 procent, till 180 md euro.
I Norge bidrog förvärvet av Danske Banks norska pri-
vatkundsverksamhet i slutet av 2024 till de ökade voly-
merna. Vårt erbjudande uppskattas av våra nya norska
kunder och deras engagemang ökar i takt med att vi
breddar vår relation. Vid tidpunkten för förvärvet var
endast 16 procent av de överförda kunderna relations-
kunder, dvs. att de fick sin lön till ett konto i Nordea,
hade ett aktivt Nordeakort och hade någon form av
sparande eller ett bolån hos oss. Till slutet av 2025 hade
den andelen ökat till 49 procent.
Nordea Årsredovisning 2025
29
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
PERSONAL BANKING
När vi inledde vår föregående strategiperiod 2022,
kunde vi endast tillgodose hälften av kundernas var-
dagsbehov genom våra digitala tjänster. Vi fastställde då
målet att kunna tillgodose 100 procent av dessa behov
digitalt till utgången av 2025 – och det målet är uppnått.
Kundernas användning av våra digitala tjänster har ökat
gradvis. Vi har nu en miljon mer digitalt aktiva kunder,
vilket är en ökning med 29 procent. Under 2025 var
efterfrågan på digitala tjänster inom sparande och pla-
ceringar särskilt stor.
Till nyheterna bland våra digitala självbetjänings-
tjänster under 2025 hörde funktionen Ekonomisk hälso-
koll, där kunderna får personligt anpassade tips om hur
de kan förbättra sin ekonomi. Vi förbättrade också
informationen om sparande, förenklade handeln med
värdepapper samt införde ett mer intuitivt sätt att söka
efter och läsa om fonder i appen.
Kunderna kan nu överföra pengar från en annan bank
till sina konton i Nordea direkt i vår app, utan att behöva
logga in hos den andra banken, vilket är både snabbare
och enklare. De kan också hantera sina lån enklare
genom att ändra betalningsdagar eller ange namn på
lån i appen. Vidare kan privatkunder i Finland aktivera
Nordea ID-appen med hjälp av ett finskt pass eller
ID-kort, vilket framför allt underlättar för dem som har
tappat bort sin dosa eller behöver snabb åtkomst.
Under hela året har våra rådgivare aktivt följt upp
digitala säljtips för att upptäcka ytterligare kundbehov,
vilket ökade antalet rådgivningsmöten. Dessa möten
har blivit mer effektiva, med färre avbokningar och
snabbare uppföljningar. En viktig förbättring under 2025
var att låta kunder förbereda sig inför diskussioner om
sparande och placeringar från hemmet, vilket innebar
att rådgivarna kunde ge bättre och mer personliga
rekommendationer.
Tack vare våra förstklassiga digitala tjänster fick vi
utmärkelsen bästa digitala bank i Norden av Euromoney
vid deras gala ”Awards for Excellence”. Vi fick även flera
utmärkelser av Global Finance, inklusive bästa digitala
bank för privatkunder och bästa bankapp i alla de nord-
iska länderna.
Våra ESG-produkter utvecklades fortsatt bra och
deras andel av bruttoinflödet till våra fonder uppgick till
35 procent. I syfte att främja energieffektivisering av
bostäder lanserade vi ett värmepumpslån med lägre
ränta i samarbete med en partner i Sverige.
Kundnöjdheten höll sig på en bra nivå och var stabil i
förhållande till konkurrenterna. Våra iOS- och Android-
appar hade fortsatt höga betyg.
Resultat
Intäkterna minskade med 3 procent jämfört med 2024,
vilket speglar minskade ränteintäkter i det lägre
ränteläget.
Bolånen ökade med 1 procent i lokala valutor jämfört
med 2024 till följd av högre efterfrågan och en större
marknadsandel i Sverige. Inlåningen ökade med 5pro-
cent jämfört med 2024.
Räntenettot minskade med 6 procent jämfört med
2024, till följd av lägre inlåningsmarginaler över hela
Norden som berodde på ränteförändringar. De lägre
marginalerna kompenserades till viss del av räntesäk-
ring av inlåningen.
Avgifts- och provisionsnettot ökade med 7 procent
jämfört med 2024, främst till följd av högre intäkter från
sparande och betalningar i Norge och Sverige.
Kostnaderna ökade med 2 procent jämfört med 2024
till följd av löneinflation samt fortsatta investeringar i
teknik och riskhantering i linje med vår affärsplan.
Kreditförluster och liknande nettoresultat uppgick till
27 mn euro (2 punkter), att jämföra med 86 mn euro
(5punkter) för 2024. Resultatet speglar kreditportföl-
jens starka kvalitet.
Rörelseresultatet minskade med 4 procent och
avkastningen på allokerat kapital (RoAE) minskade till
16 procent, från 18 procent. Nedgången i RoAE berodde
på ändringar i ramverket för intern allokering som ledde
till högre allokerat kapital och lägre intäkter.
” Vårt fokus är tillväxt – som
bygger på positiva digitala
upplevelser, tillförlitlig
rådgivning och varaktiga
relationer.”
Sara Mella
Chef för Personal Banking
Resultatet i korthet 2025
Bolånen ökade med 1 procent i
lokala valutor jämfört med 2024.
Inlåningen ökade med 5 procent
i lokala valutor jämfört med 2024.
Avgifts- och provisionsnettot
ökade med 7 procent jämfört
med 2024.
Mål för 2030
RoAE: >19 procent
K/I-tal: <43 procent
Prioriteringar för 2030
Tillväxt: Växa snabbare än
marknaden i Sverige och Norge,
och öka antalet relationskunder.
Erbjudande: Vara ledande med den
bästa digitala upplevelsen och personligt
anpassade erbjudanden som maximerar
värdet för kunden.
Skalfördelar: Ha en effektiv
verksamhet med teknikdrivna
centrala processer.
Nordea Årsredovisning 2025
30
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
ASSET & WEALTH MANAGEMENT
Förstahandsvalet som partner
inom sparande och placeringar
I Asset & Wealth Management erbjuder vi prisbelönta tjänster inom
private banking, liv och pension samt kapitalförvaltning. Vi är ledande
inom sparande och placeringar på våra nordiska marknader och en
ledande europeisk kapitalförvaltare som tillhandahåller värdefull råd-
givning, internationell räckvidd och ett konkurrenskraftigt hållbarhets-
erbjudande. Vår vision är att vara förstahandsvalet som partner inom
sparande och placeringar i Norden.
Vår verksamhet
Vi hjälper våra kunder att stärka och bevara sin förmö-
genhet genom ett omfattande utbud av spar-, place-
rings- och banktjänster. Genom att kombinera ett brett
nätverk av rådgivare i 17 länder med en ledande mobil
bankapp hjälper vi private banking-kunder, företag, stif-
telser och institutionella investerare att nå sina finan-
siella mål.
Vi har en tydlig ansvarskänsla i vårt arbete. I vår fond-
förvaltning är vi aktiva som ägare för att åstadkomma
positiva förändringar i de företag som vi väljer att inves-
tera i för våra kunders räkning. Vi har den kunskap och
erfarenhet som krävs för att kunna erbjuda globalt kon-
kurrenskraftiga ESG-produkter, så att våra kunder kan
placera sitt kapital och få avkastning med ett syfte.
Vi vill också värna om våra kunders långsiktiga ekono-
miska trygghet, och det gör vi genom en rad konkurrens-
kraftiga produkter och tjänster inom liv- och
pensionsförsäkring.
Affärsutveckling
Private Banking hade en god utveckling under 2025,
med stabil tillströmning av nya kunder och rekordhög
kundnöjdhet på alla våra hemmamarknader. Trots bety-
dande turbulens på marknaden hade vi ett nettoinflöde
på 6,3 md euro. Vi slutförde också integrationen av
Danske Banks norska privatkundsverksamhet och
stärkte därmed vår ställning i Norge.
Under strategiperioden 2022–2025 stärkte vi vår
ställning i Norden och attraherade nya kunder i Private
Banking, bland annat till följd av fortsatta investeringar
i våra digitala tjänster och vår rådgivning. Under 2025
vidareutvecklade vi vår plattform samt lanserade nya
funktioner och mer inspirerande innehåll för att nå vårt
mål att vara en digital föregångare inom sparande och
placeringar.
Vår position som en tillförlitlig rådgivare återspegla-
des i Prosperas mätning av kundnöjdhet 2025, där vi
befäste vår position som nummer ett i Norden totalt
sett. Vi förbättrade oss också avsevärt i Sverige genom
Nordea Årsredovisning 2025
31
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
ASSET & WEALTH MANAGEMENT
att klättra från fjolårets femteplats till en andraplats. Vi
utsågs till ”Best Private Bank” i Norden för tredje året i
rad av Professional Wealth Management, vid Global
Private Banking Awards, och Global Finance gav oss
utmärkelsen ”Best Private Bank” på alla våra hemma-
marknader för andra året i rad.
Det förvaltade kapitalet ökade med 13 procent jäm-
fört med förra året och uppgick till rekordhöga 478md
euro. Förvaltningsresultatet var fortsatt starkt, och
79procent av de olika kompositen gav aggregerat en
överavkastning sett över tre år.
Nettoflödet i våra internationella kanaler fortsatte att
stabiliseras och i det osäkra makroekonomiska läget
föredrog många kunder alltjämt produkter såsom ränte-
och penningmarknadsfonder.
Våra nordiska kanaler gav fortsatt starka inflöden, och
Life & Pension noterade ett rekordhögt inflöde. Det var
glädjande att se ett så starkt intresse för vår nya fond
Nordea 1 – Empower Europe, som investerar i områden
som bidrar till den europeiska omställningen: oberoende
och effektiv energiförsörjning, återförande av
industriproduktion samt försvar och cybersäkerhet.
Sedan lanseringen i juni har fondens förvaltade kapital
växt till över 500 mn euro. Vi såg också ett stort intresse
för våra hållbara placeringar. En av våra nya BetaPlus-
fonder, som lanserades under sommaren, är redan den
största aktivt förvaltade hållbara börshandlade fonden i
Europa.
Vår starka distributionsförmåga och högkvalitativa
kapitalförvaltning gav oss en ännu högre rankning i
Investment & Pensions Europes årliga sammanställning
över de 500 största kapitalförvaltarna i världen. Våra
fonder Global Climate and Environment Fund och
Global Diversity Engagement Fund fick utmärkelserna
”Environmental fund of the year” respektive ”Social
fund of the year” vid 2025 års prisutdelning som anord-
nades av Environmental Finance.
Vi har sedan länge åtagit oss att införliva påverkans-
principer i hela investeringslivscykeln och för att under-
stryka detta undertecknade vi Operating Principles for
Investment Management (OPIM) för vår Global
Impact-fond.
Life & Pension, som har ett heltäckande utbud av pen-
sions-, kapitalförsäkrings- och riskprodukter, redovisade
rekordhöga bruttopremieintäkter. I Danmark nådde vi en
viktig milstolpe i integrationen av Topdanmark
Livsforsikring när vi slutförde IT-systemseparationen. Vi
utsågs också till årets kommersiella pensionsförvaltare
(Commercial Pension Company of the Year) av EY och
FinansWatch för andra året i rad. I Sverige lanserade vi
portalen Nordea Node, vårt digitala pensionserbjudande
för små och medelstora företag. Lanseringen är ett viktigt
steg i vårt arbete med att förenkla och digitalisera tjänste-
pensioner, något som avsevärt minskar tiden för adminis-
tration och förbättrar kundupplevelsen.
Resultat
Intäkterna minskade med 2 procent jämfört med 2024
och uppgick till 1,3 md euro. Nedgången berodde främst
på lägre räntenetto.
Räntenettot var 291 mn euro, en nedgång med 10 pro-
cent jämfört med 2024 som främst drevs av lägre räntor.
Utlåningen ökade med 7 procent jämfört med 2024.
Inlåningen ökade med 13 procent.
Avgifts- och provisionsnettot var stabilt och uppgick till
921 mn euro. Resultatet berodde delvis på att kunderna
valde produkter med lägre risk och marginaler. Detta
vägdes till viss del upp av ett högre förvaltat kapital.
Nettoresultat av försäkringsverksamhet minskade
med 4 procent till 91 mn euro främst till följd av ett
bättre resultat för tjänstepensionsprodukter.
Nettoresultat av poster till verkligt värde uppgick till
48 mn euro, en ökning från 44 mn euro under 2024.
Upp gången berodde främst på högre avkastning på
eget kapital.
Kostnaderna ökade med 9 procent jämfört med 2024,
främst till följd av strategiska investeringar på viktiga
områden – bland annat inom teknik, data och AI – samt
årliga löneökningar.
Kreditförluster och liknande nettoresultat uppgick till
4 mn euro jämfört med 0 mn euro 2024.
Rörelseresultatet var 730 mn euro, ner 10 procent
från 2024. K/I-talet var 46 procent, att jämföra med
41 procent 2024.
Avkastningen på allokerat kapital (RoAE) var 32 pro-
cent, jämfört med 39 procent för ett år sedan.
“ Vi siktar på stark tillväxt de
kommande åren. Genom våra
nordiska skalfördelar är vi bättre
rustade än någon annan att
tillgodose den ökande efterfrågan
på sparande i regionen.”
Martin A Persson
Chef för Asset & Wealth Management
Resultatet i korthet 2025
Stark utveckling inom Private
Banking som bidrog till netto-
inflödet på 6,3 md euro.
Det förvaltade kapitalet ökade till
rekordnivån 478 md euro.
Bruttopremieintäkterna i Life &
Pension ökade till rekordhöga
12,9 md euro.
Mål för 2030
RoAE: >40 procent
K/I-tal: <36 procent
Prioriteringar för 2030
Tillväxt: Växa snabbare än
marknaden i Private Banking
och Life & Pension.
Erbjudande: Vara ledande med förstklas-
siga erbjudanden inom förmögenhetsför-
valtning och den bästa digitala upplevelsen.
Skalfördelar: Uppnå nordiska
skalfördelar inom sparande för en
kostnadseffektiv tillväxt.
Nordea Årsredovisning 2025
32
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
BUSINESS BANKING
Den tillförlitliga partnern för små
och medelstora företag
I Business Banking erbjuder vi små och medelstora företag ett heltäckande
utbud av banktjänster som hjälper dem att växa och utvecklas på ett håll-
bart sätt. Våra rådgivningstjänster och ett omfattande utbud av produkter
och digitala lösningar bidrar till kundernas framgångar, såväl lokalt som
internationellt. Vår vision är att vara förstahandsvalet som finansiell partner
för alla små och medelstora företag i Norden.
Vår verksamhet
Vi hjälper små och medelstora företag i Norden att
lyckas genom att erbjuda både grundläggande bank-
tjänster och expertrådgivning för mer komplexa behov.
Vi tillhandahåller expertis inom ett stort antal sektorer
och hjälper uppstartsföretag och snabbväxande företag
genom särskilda team på varje marknad. Med vår pris-
belönta digitala kapacitet erbjuder vi kunderna smidiga
banktjänster för vardagsärenden, samtidigt som vi fri-
gör tid så att våra rådgivare kan tillgodose mer unika
kundbehov. Vårt starka erbjudande inom ESG-
relaterade rådgivningstjänster och produkter ger oss
utmärkta förutsättningar att hjälpa kunderna att ställa
om till hållbara affärsmodeller.
Affärsutveckling
Under 2025 hjälpte vi aktivt våra kunder att stärka
deras verksamhet och redovisade stabil volymtillväxt,
trots makroekonomisk och geopolitisk osäkerhet. De
små och medelstora företagen i Norden anpassade sig
effektivt till de förändrade förutsättningarna, vilket
också vår konsekvent starka kreditkvalitet visar. I det
stabilare ränteläget visade kunderna ett ökat intresse
för finansiering på kapitalmarknaden, medan efterfrå-
gan på räntesäkringar minskade.
Utlåningen ökade med 6 procent i lokala valutor jäm-
fört med föregående år, främst till följd av ökade mark-
nadsandelar i Sverige och Norge. Inlåningen ökade med
5 procent i lokala valutor, efter uppgångar i samtliga
länder. Därmed ökade också vår marknadsandel på alla
marknader.
Under hela strategiperioden 2022–2025 har vi fokuse-
rat på att skapa mer värde för kunderna genom att dra
nytta av våra nordiska skalfördelar. Bättre processer
och effektiv användning av datadrivna kunskaper om
kunderna har förbättrat vår övergripande strukturella
effektivitet. Vi kan nu erbjuda kunderna mer relevant
rådgivning och ägna mer tid åt att bygga relationer. Den
förbättrade effektiviteten innebär också att våra intäk-
ter per medarbetare med kundkontakt har ökat med
nästan 50 procent jämfört med 2022.
Nordea Årsredovisning 2025
33
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
BUSINESS BANKING
Under 2025 fortsatte vi att utveckla vårt erbjudande
inom likviditetshantering och betalningar, som utgör en
viktig del i arbetet med att fördjupa kundrelationerna.
Med vår goda kapacitet inom likviditetshantering kan vi
positionera oss som husbank och skapa möjligheter för
kringförsäljning.
I linje med vår strategiska ambition att bli den
ledande digitala banken för små och medelstora före-
tag, förbättrade vi Nordea Business – både nätbanken
och appen. Med en nordisk plattform får våra kunder
runtom i Norden nu en enhetlig upplevelse, med själv-
betjäningsfunktioner, digital kundservice och möjlighet
att köpa produkter direkt i appen eller nätbanken.
Under 2025 lanserade vi en pilotversion i Sverige av
verktyget Få koll, som ska hjälpa småföretagare att
hantera sin likviditet och sitt kassaflöde. Vi förbättrade
också möjligheten att ansöka om finansiering digitalt så
att kunderna kan göra det vid en tidpunkt som passar
dem. Våra kunder i Norge kan nu ansöka om gröna
företagslån via våra digitala tjänster och i Sverige kan
de ansöka om billeasing.
Under året satsade vi också på att göra det mycket
enklare för kunderna att hitta och välja rätt produkter
för deras behov. I Danmark utökade vi vårt digitala
utbud med fasträntekonton och i Finland med transak-
tionskonton. Självbetjäningen på våra produktsidor
ökade med mer än 20 procent. Idag tillgodoser vi
80procent av vardagsbehoven genom självbetjäning.
Vi står fast vid åtagandet om att stötta våra kunder i
deras omställning till en hållbar framtid. Andelen håll-
bar finansiering fortsatte att öka under 2025 och uppgår
nu till 15 procent av den samlade utlåningen. För att
ytterligare främja hållbar tillväxt genomförde vi möten
med hållbarhetstema med över 4900 kunder under året
och utökade vårt garantiavtal med Europeiska investe-
ringsbanken till att också omfatta Danmark.
Vårt åtagande att förbättra den övergripande kund-
upplevelsen gav resultat i form av högre kundnöjdhet i
hela Norden och vi har knappat in på konkurrenterna. I
Prosperas undersökning 2025 rankades vi som nummer
ett i Sverige bland små och medelstora företag, för
fjärde respektive tredje året i rad. Samtidigt utsågs nät-
banken Nordea Business och bankappen av Global
Finance till bästa digitala bank för företag respektive
bästa bankapp i vart och ett av de nordiska länderna.
Resultat
Intäkterna minskade med 5procent jämfört med 2024
till följd av lägre intäkter från inlåning som delvis upp-
vägdes av större volymer och högre avgifts- och
provisionsnetto.
Räntenettot minskade med 8procent jämfört med
2024 till följd av lägre inlåningsmarginaler som berodde
på sänkta styrräntor. De lägre marginalerna uppvägdes
till viss del av större affärsvolymer.
Avgifts- och provisionsnettot ökade med 4procent
jämfört med 2024, efter högre intäkter från utlåning och
från betalningar och kort. Detta motverkades till viss del
av lägre intäkter från transaktioner på aktiekapital- och
obligationsmarknaden.
Nettoresultat av poster till verkligt värde ökade med
1procent till följd av högre intäkter från försäljning av
valutaprodukter.
Kostnaderna ökade med 5procent jämfört med 2024,
till följd av strategiska investeringar på viktiga områden
såsom teknik, data, AI och riskhantering. K/I-talet steg
till 45procent jämfört med 41procent 2024. Uppgången
berodde på lägre intäkter från inlåning.
Kreditförluster och liknande nettoresultat uppgick till
4mn euro (0 punkter), ner från 130mn euro 2024.
Kreditportföljen är fortsatt diversifierad med god sprid-
ning mellan olika segment och länder.
Rörelseresultatet minskade med 5procent jämfört
med 2024 och uppgick till 1766 mn euro. Minskningen
berodde främst på lägre intäkter från inlåning och
högre investeringskostnader.
Avkastningen på allokerat kapital (RoAE) var 16 pro-
cent, jämfört med 17 procent 2024.
“ Våra ledande digitala tjänster,
omfattande expertis och nordiska
räckvidd ger oss unika
förutsättningar att hjälpa små
och medelstora företag med
innovation och tillväxt.”
Nina Arkilahti
Chef för Business Banking
Resultatet i korthet 2025
Utlåningen ökade med 6procent
i lokala valutor jämfört med 2024.
Inlåningen ökade med 5procent
i lokala valutor jämfört med 2024.
Avgifts- och provisionsnettot
ökade med 4procent jämfört
med 2024.
Mål för 2030
RoAE: >15procent
K/I-tal: <39procent
Prioriteringar för 2030
Tillväxt: Växa snabbare än markna-
den i Sverige och Norge, och foku-
sera på småföretag och starkare
relationer.
Erbjudande: Vara ledande med de
bästa betalningslösningarna och digitala
erbjudanden som grundas på bransch-
expertis och kunskaper.
Skalfördelar: Uppnå nordiska
skalfördelar genom att dra nytta
av gemensamma system för betal-
ningar, utlåning och data.
Nordea Årsredovisning 2025
34
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
LARGE CORPORATES & INSTITUTIONS
Förstahandsvalet som bank för stora
nordiska företag och finansiella institut
I Large Corporates & Institutions tillhandahåller vi en rad finansiella
lösningar till stora nordiska företag och institutionella kunder. Vi betjänar
också kunder via produkt- och specialistenheterna Markets och Invest-
ment Banking & Equities samt genom våra internationella företagskontor
i New York, London och Shanghai. Vår vision är att vara förstahandsvalet
som finansiell partner för stora företag och institutionella kunder i Norden.
Vår verksamhet
Vi tillgodoser bank- och finansieringsbehoven hos
många av de ledande företagen och finansinstituten i
Norden som efterfrågar exceptionell kundservice.
Förutom traditionella banktjänster erbjuder vi strategisk
rådgivning, tjänster inom fusioner och förvärv, finansie-
ringslösningar och tillgång till aktiekapital- och obliga-
tionsmarknaden. Vi hjälper också våra kunder att han-
tera finansiella risker och optimera sitt finansiella
resultat. På senare år har vi utvecklat vår marknadsle-
dande ESG-rådgivning för att kunna stötta våra kunder i
deras omställning till en hållbar framtid. Med vår diver-
sifiering över hela Norden, vår optimerade kapitalhante-
ring och vårt fokus på utvalda tillväxtmöjligheter har vi
ett starkt utgångsläge för fortsatt god affärsutveckling.
Affärsutveckling
Under 2025 arbetade vi aktivt med att stötta våra kun-
der och erbjuda rådgivning i det fortsatt osäkra läget
med ränteändringar och perioder av volatilitet och
dämpad efterfrågan. Trots dessa utmanande förutsätt-
ningar kunde vi, tack vare vår diversifiering, starka kre-
ditkvalitet och marknadsledande ställning, redovisa ett
starkt finansiellt resultat och hög lönsamhet.
Utlåningen ökade med 10 procent, med särskilt stark
tillväxt i Sverige (20procent). I Finland slutförde vi för-
värvet av en portfölj med syndikerade lån till ett värde
av 492 mn euro, vilket stärker våra kundrelationer och
bidrar till våra tillväxtmål. Inlåningen minskade med 3
procent jämfört med föregående år, men ökade med 7
procent i Sverige och 11 procent i Finland.
Resultaten speglar de stora framsteg vi har gjort
under strategiperioden 2022–2025. Vi har förbättrat vår
effektivitet och ökat vårt fokus på avkastning, under-
stött av strikt kostnadskontroll och disciplinerad kapital-
hantering. Samtidigt bibehöll vi vårt tydliga fokus på
kunderna, genom att anpassa vårt erbjudande efter
deras behov och fördjupa relationerna med dem.
Det bidrog till att vi fick våra högsta betyg någonsin i
Prosperas årliga kundundersökning. På nordisk nivå
Nordea Årsredovisning 2025
35
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
LARGE CORPORATES & INSTITUTIONS
gick vi mest framåt av alla konkurrenter och rankades
som nummer 2 – i Norge var vi nummer 1. Resultaten
överensstämmer väl med vår vision att bli förstahands-
valet som finansiell partner för stora företag och institu-
tioner i Norden.
Kunderna fortsatte att efterfråga vårt prisbelönta
utbud av ESG-produkter. Vi förmedlade ytterligare
47md euro i hållbar finansiering, och nådde totalt
223md euro, vilket innebar att vi med råge överträffade
målet på 200 md euro till 2025. Dessutom avser 91 pro-
cent av vår utlåning i sektorer med hög klimatrisk kun-
der med omställningsplaner, vilket är helt i linje med
målet vi satte upp för tre år sedan.
Aktiviteten på obligationsmarknaden var fortsatt hög
och bidrog till att vi kunde upprätthålla vår position som
nummer 1 inom nordiska obligationer och nordiska lån
totalt sett. Vi genomförde över 600 obligationsemissio-
ner för ett stort antal emittenter, däribland en obligation
på 7 md euro för Europeiska Unionen och två för
Carlsberg på 4 md euro respektive 500 mn brittiska
pund. Som ett bevis på vår breda och starka rådgiv-
ningskapacitet fick vi Global Finances utmärkelse ”Best
Investment Bank” på alla våra hemmamarknader.
Vi organiserade även flera högprofilerade transaktio-
ner på aktiekapitalmarknaden och inom fusioner och
förvärv, trots lägre aktivitet på marknaden jämfört med
föregående år. Vi rankades som nummer 2 inom börsin-
troduktioner i Norden och var bland annat med och
arrangerade Asker Healthcare Groups börsintroduktion,
Klarnas börsintroduktion till ett värde av 1,6 md dollar
på New York-börsen (som enda nordiska bank) och var
finansiell rådgivare åt Nordfyns Bank vid deras fusion
med Middelfart Sparekasse samt till Qt Group i sam-
band med deras bud på I.A.R. Systems. Intäkterna från
vår aktiehandel ökade med 11 procent jämfört med före-
gående år.
Nordea Markets fortsatte att stötta kunderna i ett
läge med geopolitisk osäkerhet och volatila marknader.
Kundaktiviteten var hög inom samtliga tillgångsslag,
framför allt räntepapper och derivat.
Vi vidareutvecklade vårt erbjudande genom fortsatt
digitalisering. Vi införde SEPA-betalningar i Nordea
Corporate, vilket förbättrade kundupplevelsen och
minskade risken för bedrägeri. Kundernas användning
av vår lösning för automatiserad hantering av valutaflö-
den och likviditet ökade med omkring 30 procent jäm-
fört med föregående år.
Under hela 2025 visade vi hur viktigt det är för oss att
stötta våra kunder på ett kraftfullt och tillförlitligt sätt
och bidra till ekonomiskt värde i osäkra tider.
Resultat
Intäkterna minskade med 2 procent jämfört med 2024,
huvudsakligen till följd av en nedgång för räntenettot
med 10 procent som berodde på lägre räntor. Detta
uppvägdes till viss del av ökad utlåning.
Avgifts- och provisionsnettot minskade med 1 procent
jämfört med 2024. Nedgången berodde på lägre efter-
frågan inom företagsfinansiering. Detta uppvägdes del-
vis av ett starkt resultat för vår aktiehandel samt intäk-
ter från kapitalförvaltningsprodukter och utlåning.
Nettoresultat av poster till verkligt värde ökade med
20 procent till följd av hög efterfrågan och robusta
intäkter från marknadsgarantverksamheten.
Kostnaderna ökade med 2 procent jämfört med 2024
till följd av strategiska investeringar på områden såsom
teknik, data och AI. K/I-talet var 40 procent.
Kreditförluster och liknande nettoresultat utgjordes
av nettoåterföringar på 10 mn euro jämfört med netto-
återföringar på 14 mn euro 2024, vilket speglar den
starka underliggande kvaliteten i vår kreditportfölj.
Rörelseresultatet minskade med 5 procent och upp-
gick till 1 411 mn euro. Vi upprätthöll vår goda kapital-
disciplin och redovisade en avkastning på allokerat
kapital (RoAE) på 16 procent under 2025.
“ Våra kunder har visat
motståndskraft under
utmanande tider. Vi är fast
beslutna att stötta dem även
framöver.”
Petteri Änkilä
Chef för Large Corporates & Institutions
Resultatet i korthet 2025
Avkastningen på allokerat kapital
(RoAE) var 16 procent
Utlåningen ökade med 10 procent
jämfört med 2024.
Förmedlade 47 md euro i
hållbar finansiering, och nådde
totalt 223md euro för perioden
2022–2025.
Mål för 2030
RoAE: >15 procent
K/I-tal: <37 procent
Prioriteringar för 2030
Tillväxt: Växa snabbare än markna-
den, med fokus på Sverige och Norge.
Ökad merförsäljning och ökade
volymer i segmentet infrastruktur.
Erbjudande: Vara ledande med starka
erbjudanden som de bästa betalnings-
lösningarna och förbättrad bransch-
expertis.
Skalfördelar: Dra nytta av skal-
fördelar genom effektiva processer
som gynnar kunder inom alla viktiga
produktområden.
Nordea Årsredovisning 2025
36
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Ett långsiktigt partnersamarbete för
hälso- och sjukvård i framkant
Mehiläinen grundades 1909 som ett mindre sjukhus i Helsingfors men
har sedan dess utvecklats till en av Finlands största privata aktörer
inom hälso- och sjukvård, med en allt större internationell närvaro.
Idag är Mehiläinen en hörnsten i det finska hälsovårdssystemet och
en pionjär inom digital hälsovård.
Mehiläinens utveckling är
imponerande och företaget har
idag verksamhet i sju länder,
med över 37 000 medarbetare.
Intäkterna har mer än fem-
dubblats de senaste tio åren
och uppgick 2024 till över 2 md
euro. Framgångarna har upp-
nåtts genom en kombination av
strategiska förvärv, organisk
tillväxt och ständig innovation.
”Tillgången till och kostnaderna för finansiering har
varierat kraftigt de senaste tio åren, och det har varit
helt avgörande för oss att ha Nordea som en stabil och
tillförlitlig finansiell partner under hela vår resa”, säger
Mehiläinens vd Janne-Olli Järvenpää.
Nordea har funnits vid Mehiläinens sida i årtionden och
tillhandahållit tjänster inom allt från lånefinansiering till
betalningsinfrastruktur. Under 2025 var Nordea med
och arrangerade företagets obligationsemission värd
1,09 md euro och bistod även med omläggning av ett
tidsbundet lån på 1,86 md euro, som gjorde det möjligt
för Mehiläinen att genomföra förvärv i Rumänien och
Serbien.
Mehiläinens plattform BeeHealthy visar hur långt före-
taget kommit på det digitala området. Här erbjuds vård
på distans och webbbaserade hälsoverktyg till miljon-
tals människor. I takt med att företaget nu expanderar i
Europa, finns Nordea fortsatt där som en tillförlitlig
finansiell partner som hjälper företaget med deras
uppgift: ”att tillsammans skapa bättre hälsa och
välbefinnande”.
” Det har varit helt
avgörande att ha
Nordea som en stabil
och tillförlitlig finansiell
partner.”
Janne-Olli Järvenpää
Vd för Mehiläinen
VÅRA KUNDER BERÄTTAR
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Nordea Årsredovisning 2025
37
INNEHÅLL
Förvaltnings-
berättelse
Viktiga händelser under året ....................................................... 38
Utsikter ..................................................................................................... 38
Finansiell översikt 2025 ..................................................................39
Femårsöversikt .....................................................................................41
Nyckeltal .................................................................................................. 42
Affärsområdesresultat .................................................................... 43
Övrig information ............................................................................... 45
Huvudsaklig koncernstruktur..................................................... 46
Risker och riskhantering ................................................................. 47
Världsekonomin och finansmarknaden ............................... 49
Nordeas aktie och kreditbetyg ................................................... 50
Kapitalhantering och nya regelverk ........................................ 53
Bolagsstyrningsrapport 2025......................................................58
Styrelse.....................................................................................................63
Koncernledning ...................................................................................68
Koncernfunktioner .............................................................................69
Nordeas organisation .......................................................................69
Ersättningar ........................................................................................... 73
Riktlinjer för intressekonflikter ................................................... 75
Ansvarstagande skattebetalare ................................................ 76
Rapportering per land ..................................................................... 79
Viktiga immateriella resurser ......................................................80
Hållbarhetsförklaring ...................................................................... 81
Förslag till vinstdisposition ......................................................... 191
Händelser efter räkenskapsperiodens slut ....................... 191
Ordlista ...................................................................................................192
Nordea Årsredovisning 2025
38
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Viktiga händelser under året
Urval av viktiga händelser 2025
Första kvartalet
• Bokslutskommuniké för 2024: Nordea visar prov på styrka
och motståndskraft med god affärsutveckling och hög
efterfrågan bland kunderna.
• Martin A Persson och Petteri Änkilä utnämns till chef för
Asset & Wealth Management respektive Large Corporates
& Institutions. Snorre Storset lämnar koncernledningen
och sin befattning som chef för Asset & Wealth
Management.
• Nordea tar emot IFR:s mycket prestigefulla utmärkelse
Yankee Bond of the Year för ett At1-instrument i dollar
som emitterades i september 2024.
• Group Business Support delas upp i två nya enheter:
Group Technology och Group Business Support under
ledning av Kirsten Renner respektive Mads Skovlund
Pedersen. Erik Ekman lämnar koncernledningen och sin
befattning som chef för Group Business Support.
• Nordea slutför sitt aktieåterköpsprogram på 250 mn euro
som tillkännagavs i oktober 2024 och lanserar ett nytt
återköpsprogram på 250 mn euro.
• Årsredovisningen publiceras och den innehåller för första
gången en hållbarhetsförklaring som utarbetats i linje
med EU-direktivet om företagens
hållbarhetsrapportering.
• Nordeas ordinarie bolagsstämma hålls den 20 mars i
Helsingfors. Aktieägarna kan också följa mötet live via en
webbsändning.
• Utdelning: Utdelningen blir 0,94 euro per aktie för 2024,
en ökning med 0,02 euro jämfört med 2023. Inklusive åter
-
köpen av egna aktier uppgår 2024 års samlade utdelning
till omkring 1,05 euro per aktie, eller 10 procent av börs
-
värdet i slutet av 2024.
Andra kvartalet
• Resultat för första kvartalet: Trots det osäkra läget pre-
sterar Nordea väl under första kvartalet med tillväxt i
affärsvolymerna och fortsatt hög lönsamhet.
• Nordea slutför sitt aktieåterköpsprogram på 250 mn
euro som tillkännagavs i mars och lanserar ett nytt åter-
köpsprogram på 250 mn euro.
Tredje kvartalet
• Halvårsrapport: Stabilt resultat under ett extremt volatilt
kvartal. Nordea har fortsatt hög lönsamhet.
• Styrelseledamoten Risto Murto tar plats i styrelsens risk-
kommitté och lämnar styrelsens drifts- och hållbarhets-
kommitté. Styrelseledamoten Lars Rohde tar plats i sty-
relsens drifts- och hållbarhetskommitté och fortsätter
som ledamot i styrelsens riskkommitté.
• Arbetstagarrepresentanten Gerhard Olsson lämnar sty-
relsen. Joanna Koskinen ersätter Gerhard Olsson i styrel-
sens ersättnings- och personalkommitté.
• Nordea slutför ett aktieåterköpsprogram på 250 mn euro
som tillkännagavs i juni.
Fjärde kvartalet
• Resultat för tredje kvartalet: Ännu ett mycket stabilt
kvartal för Nordea. Resultatet visar tydligt på styrkan hos
Nordeas väldiversifierade affärsmodell och den struktu-
rellt förbättrade lönsamheten.
• Nordea lanserar ett nytt aktieåterköpsprogram på
250mn euro i oktober och programmet slutförs i
december.
• Erik Ek utses till chef för Group Business Support och tar
plats i koncernledningen. Mads Skovlund Pedersen
lämnar koncernledningen och sin befattning som chef
för Group Business Support.
• Kapitalmarknadsdag: Nordeas ledning presenterar
Nordeas strategiska prioriteringar och finansiella mål för
perioden 2026–30. Nordeas strategi är att leverera en
marknadsledande tillväxt i resultat per aktie genom
lönsam intäktstillväxt som överträffar marknaden, till-
sammans med betydande kostnadseffektiviseringar.
• Nordea lanserar ett nytt aktieåterköpsprogram på upp
till 500 mn euro i december.
Utsikter
2
Finansiella mål för 2030
Nordea siktar på en avkastning på eget kapital som är
högre än 15 procent under hela perioden och avsevärt
högre under 2030, samt ett K/I-tal exklusive lagstadgade
avgifter på 40–42 procent under 2030. Målet stöds av en
årlig kreditförlustrelation på omkring 10 punkter samt att
Nordea håller fast vid sin väletablerade kapital- och
utdelningspolicy.
Finansiella utsikter för 2026 (nya)
Nordea förväntar sig en avkastning på eget kapital som är
högre än 15 procent och ett K/I-tal exklusive lagstadgade
avgifter omkring 45 procent.
Kapitalpolicy
En kapitalbuffert på 150 punkter över regelkravet för
kärnprimärkapitalrelationen.
Utdelningspolicy
Nordeas utdelningspolicy stipulerar en utdelningskvot
på 60–70 procent, vilken gäller för resultat som genereras
under räkenskapsåret. Nordea kommer löpande att utvär-
dera möjligheten att använda aktieåterköp för att dela ut
överskottskapital.
Resultatet i korthet 2025
15,7 %
Kärnprimärkapitalrelation
15,5 %
Avkastning på eget kapital
6,3 md
Rörelseresultat (euro)
46,0 % / 45,0 %
1
K/I-tal
1) Exklusive lagstadgade avgifter.
2) Utsikter per 29 januari 2026.
Nordea Årsredovisning 2025
39
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Finansiell översikt 2025
Resultat och nyckeltal 2025
Koncernresultat och nyckeltal 2025
Mn euro 2025 2024
Förändr.
%
Räntenetto 7 167 7 594 -6
Avgifts- och provisionsnetto 3 249 3 157 3
Nettoresultat av
försäkringsverksamhet 242 253 -4
Nettoresultat av poster till verkligt
värde 1 045 1 023 2
Övriga rörelseintäkter 40 57 -30
Summa rörelseintäkter 11 743 12 084 -3
Summa rörelsekostnader exklusive
resolutionsavgifter -5 289 -5 213 1
Summa rörelsekostnader -5 405 -5 330 1
Resultat före kreditförluster 6 338 6 754 -6
Kreditförluster och liknande
nettoresultat
1
-22 -206
Rörelseresultat 6 316 6 548 -4
Skatt -1 476 -1 489 -1
Årets resultat 4 840 5 059 -4
K/I-tal, % 46,0 44,1 –
Avkastning på eget kapital, % 15,5 16,7 –
Resultat per aktie efter utspädning,
euro 1,39 1,44 -3
Avkastning på tillgångar, % 0,8 0,8 –
Soliditet, % 5,0 5,2 –
1) Innefattar justeringar till verkligt värde av lån värderade till verkligt värde i
Nordea Kredit.
Resultatet 2025 i korthet
Rörelseintäkterna minskade med 3 procent 2025 jämfört
med 2024. Rörelsekostnaderna ökade till 5 405 mn euro.
Kreditförluster och liknande nettoresultat minskade till
1 punkt (6 punkter). Rörelseresultatet minskade med
4 procent.
Intäkter
Räntenetto
Räntenettot minskade med 6 procent, huvudsakligen till
följd av lägre inlåningsmarginaler i ett lägre ränteläge
efter sänkta styrräntor. Detta uppvägdes delvis av positiva
bidrag från räntesäkring av inlåning samt högre inlåning
och utlåning.
Utlåning
Exklusive repor och värdepapperslån ökade utlåningen till
allmänheten med 3 procent i lokala valutor. Utlåningen
ökade i Personal Banking (1 procent i lokala valutor), i
Business Banking (6 procent i lokala valutor) och i Large
Corporates & Institutions (10 procent i euro).
Inlåning
Exklusive repor och värdepapperslån ökade inlåningen
från allmänheten med 2 procent i lokala valutor.
Inlåningen ökade i Personal Banking (5 procent i lokala
valutor) och i Business Banking (5 procent i lokala valutor)
medan den minskade i Large Corporates & Institutions (3
procent i euro).
Avgifts- och provisionsnetto
Avgifts- och provisionsnettot ökade med 3 procent, främst
till följd av högre intäkter från sparande som kom av till-
växten i förvaltat kapital, högre intäkter från utlåning samt
från betalningar och kort. Detta motverkades till viss del
av lägre intäkter från courtage och rådgivning.
Nettoresultat av försäkringsverksamhet
Nettoresultat av försäkringsverksamhet minskade med
4 procent till följd av högre avsättningar för utbetalningar
i Danmark.
Nettoresultat av poster till verkligt värde
Nettoresultat av poster till verkligt värde ökade med 2 pro-
cent till 1 045 mn euro främst till följd av hög efterfrågan
på riskhanteringsprodukter, särskilt valuta- och räntepro-
dukter. Marknadsgarantverksamheten växte med god
efterfrågan på en rad olika produkter, främst
ränteprodukter.
Resultatandelar i intresseföretag
och övriga rörelseintäkter
Intäkterna från resultatandelar i intresseföretag uppgick
till -2 mn euro, ner från 10 mn euro. Övriga rörelseintäkter
uppgick till 42 mn euro, ner från 47 mn euro.
Kostnader
Rörelsekostnaderna ökade med 1 procent jämfört med
2024. Kostnadsökningen berodde främst på inflation.
Detta uppvägdes delvis av aktiv kostnadskontroll.
Personalkostnaderna ökade med 4 procent. Övriga kost-
nader minskade med 6 procent. Avskrivningar ökade med
6 procent.
Personalkostnader och anställda
Personalkostnader, betydande avtal med nyckelpersoner i
ledande befattningar, könsfördelning och antalet anställda
per land presenteras i not K8. Mer information finns på
sidorna 251–265.
Kreditförluster och liknande nettoresultat
Kreditförlusterna för helåret 2025 var låga, vilket speglar
en starkare konjunktur, god utveckling i kreditportföljen
och betydliga minskningar av reserveringar enligt ledning-
ens bedömning. Kreditförluster och liknande nettoresultat
uppgick till 22 mn euro (1 punkt), att jämföra med 206 mn
euro (6 punkter) för ett år sedan.
De individuellt beräknade kreditförlusterna uppgick till
246 mn euro och utgjordes av låga avsättningar främst för
små och medelstora företag, genomsnittliga bortskriv-
ningar och ett begränsat antal återföringar. De modellbe-
räknade återföringarna uppgick till 71 mn euro och avsåg
främst fordringar i kategori 2 och 3.
Reserveringarna enligt ledningens bedömning minska-
des under året med 138 mn euro, från 414 mn euro till
276mn euro. Återföringen var i linje med uppdaterade
bedömningar av utsikterna för kreditrisken i företags- och
privatlånen samt Nordeas stabila kreditkvalitet.
Den sammantagna reserveringsnivån och täckningen
minskade under året efter sänkningen av reserveringar
enligt ledningens bedömning och en starkare säkerhets-
täckning för lån i kategori 3.
Rörelseresultat
Rörelseresultatet minskade med 4 procent till 6 316 mn
euro, till följd av lägre intäkter.
Skatter
Skattekostnaden uppgick till -1 476 mn euro, vilket mot-
svarar en effektiv skattesats på 23,4 procent, en ökning
från 22,7 procent under 2024.
Årets resultat och avkastning på eget kapital
Årets resultat minskade med 4 procent till 4 840 mn euro.
Avkastningen på eget kapital var 15,5 procent
(16,7 procent).
Kapitalposition
Kärnprimärkapitalrelationen var 15,7 procent vid utgången
av 2025 (15,8 procent i fjol) och kärnprimärkapitalet upp-
gick till 25,1 md euro (24,6 md euro i fjol). Den totala kapi-
talrelationen var 21,2 procent och kapitalbasen uppgick till
33,9 md euro vid utgången av 2025. Kapitalpositionen pre-
senteras under ”Kapitalhantering och nya regelverk” på
sidorna 53–57 och i Nordeas kapital- och riskhanterings-
rapport på nordea.com.
Nordea Årsredovisning 2025
40
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Finansiell översikt 2025, forts.
Nordeas upplåning
Under 2025 emitterade Nordea cirka 21,5 md euro i lång-
fristig skuld (exklusive danska säkerställda obligationer
och långfristiga bankcertifikat), varav cirka 12,7 md euro i
säkerställda obligationer och 8,8 md euro i seniora obliga-
tioner. Ungefär hälften emitterades i skandinaviska valu-
tor, och de säkerställda obligationerna övervägde. Nordea
emitterade också 1,7 md euro i form av efterställda
skulder.
Nordea fortsatte under 2025 att dra nytta av en väl
avvägd hantering av likviditetsrisk, med en fortsatt diversi-
fierad och stark finansieringsbas och en diversifierad likvi-
ditetsbuffert. Nordea Bank Abp uppfyllde under hela 2025
kravet gällande likviditetstäckningsgrad (LCR) i alla valu-
tor tillsammans. Nordeas likviditetshantering presenteras
på sidorna 273–306. En löptidsanalys finns i not
K10.3”Löptidsanalys” på sidorna 273–274. För ytterligare
information, se även not K11 ”Risk- och likviditetshante-
ring” på sidorna 276–306.
Balansräkning
2025 2024
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos
centralbanker 38 206 46 562
Utlåning 392 856 364 613
Räntebärande värdepapper 79 872 73 464
Aktier och andelar 39 587 35 388
Tillgångar i placeringsportföljer och
fondförsäkringsavtal 70 677 60 879
Derivatinstrument 17 633 25 211
Övriga tillgångar 15 519 17 238
Summa tillgångar 654 350 623 355
Skulder
Skulder till kreditinstitut 34 131 28 775
In– och upplåning från allmänheten 242 874 232 435
Inlåning i placeringsportföljer och
fondförsäkringsavtal 71 611 61 713
Skulder till försäkringstagare 33 097 30 351
Emitterade värdepapper 196 276 188 136
Derivatinstrument 18 078 25 034
Övriga skulder 25 864 24 475
Summa skulder 621 931 590 919
Tillgångar
De samlade tillgångarna steg med 31 md euro jämfört
med 2024. Uppgången berodde främst på en ökning i
”Utlåning” på 28 md euro där såväl kommersiella lån och
repotransaktioner som valutakursförändringar bidrog.
Ökningen i ”Räntebärande värdepapper” balanserades
av en minskning i ”Kassa och tillgodohavanden hos cen-
tralbanker” som bägge berodde på likviditetshantering.
Ökningen i ”Tillgångar i placeringsportföljer och fond-
försäkringsavtal” till följd av gynnsam börsutveckling och
nettoinflöden balanserades av en liknande ökning i
”Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal”
på skuldsidan. Marknadsutvecklingen medförde att det
verkliga värdet på ”Derivatinstrument” minskade, med en
liknande nedgång för ”Derivatinstrument” på skuldsidan.
Skulder
De samlade skulderna steg med 31 md euro jämfört med
2024. Uppgången berodde främst på ökningar i ”In- och
upplåning från allmänheten”, ”Skulder till kreditinstitut”
och ”Emitterade värdepapper” på sammanlagt 24 md
euro. Uppgången för ”In- och upplåning från allmänheten”
berodde på ökat sparande bland kunderna och ökade
repotransaktioner, medan uppgången för ”Skulder till kre-
ditinstitut” och ”Emitterade värdepapper” främst berodde
på likviditetshantering och upplåning.
Ändringarna i ”Inlåning i placeringsportföljer och fond-
försäkringsavtal” och ”Derivatinstrument” speglar änd-
ringarna på tillgångssidan enligt ovan.
Nordea Årsredovisning 2025
41
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Femårsöversikt
Resultaträkning
Mn euro 2025 2024 2023 2022
1
2021
Räntenetto 7 167 7 594 7 451 5 664 4 925
Avgifts- och provisionsnetto 3 249 3 157 3 021 3 186 3 495
Nettoresultat av försäkringsverksamhet 242 253 217 173 –
Nettoresultat av poster till verkligt värde 1 045 1 023 1 014 1 160 1 119
Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat
enligt kapitalandelsmetoden -2 10 -3 -8 -6
Övriga rörelseintäkter 42 47 43 83 87
Summa rörelseintäkter 11 743 12 084 11 743 10 258 9 620
Personalkostnader -3 234 -3 106 -2 908 -2 793 -2 759
Övriga kostnader -1 441 -1 530 -1 206 -1 108 -1 002
Lagstadgade avgifter -116 -117 -316 -322 -224
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella
tillgångar -614 -577 -808 -611 -664
Summa rörelsekostnader -5 405 -5 330 -5 238 -4 834 -4 649
Resultat före kreditförluster 6 338 6 754 6 505 5 424 4 971
Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till
förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde -1 -8 20 -13 83
Kreditförluster, netto -21 -198 -187 -36 -118
Rörelseresultat 6 316 6 548 6 338 5 375 4 936
Skatt -1 476 -1 489 -1 404 -1 189 -1 105
Årets resultat 4 840 5 059 4 934 4 186 3 831
1) Exklusive följande jämförelsestörande poster under 2022: en icke avdragsgill förlust från överföringen av 529 mn euro i ackumulerade valutakursförluster avseende verksam-
het i Ryssland och en förlust på 8 mn euro (6 mn euro efter skatt) från fondinnehav i Ryssland, båda redovisade under ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”, samt kre-
ditförluster på 76 mn euro (64 mn euro efter skatt) från utlåning med direkt koppling till ryska motparter, redovisade under ”Kreditförluster, netto”.
Balansräkning
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2022 31 dec 2021
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 38 206 46 562 50 622 61 815 47 495
Utlåning till centralbanker och kreditinstitut 10 985 7 025 4 272 5 446 2 392
Utlåning till allmänheten 381 871 357 588 344 828 345 743 345 050
Räntebärande värdepapper och pantsatta finansiella
instrument 79 872 73 464 68 000 68 226 65 051
Tillgångar i placeringsportföljer och
fondförsäkringsavtal 70 677 60 879 50 531 43 639 46 912
Derivatinstrument 17 633 25 211 26 525 36 578 30 200
Övriga tillgångar 55 106 52 531 39 818 33 282 33 073
Tillgångar som innehas för försäljning – 95 106 – 180
Tillgångar 654 350 623 355 584 702 594 729 570 353
Skulder till kreditinstitut 34 131 28 775 29 504 32 869 26 961
In- och upplåning från allmänheten 242 874 232 435 210 062 217 464 205 801
Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal 71 611 61 713 51 573 44 770 48 201
Skulder till försäkringstagare 33 097 30 351 27 568 26 110 19 595
Emitterade värdepapper 196 276 188 136 182 548 179 803 176 365
Derivatinstrument 18 078 25 034 30 794 40 102 31 485
Efterställda skulder 8 810 7 410 5 720 5 401 6 850
Övriga skulder 17 054 17 065 15 708 17 366 21 592
Eget kapital 32 419 32 436 31 225 30 844 33 503
Skulder och eget kapital 654 350 623 355 584 702 594 729 570 353
Nordea Årsredovisning 2025
42
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Nyckeltal
1
Nyckeltal, koncernen
2025 2024 2023 2022 2021
Resultat per aktie före utspädning, euro 1,39 1,44 1,37 0,94 0,95
Resultat per aktie efter utspädning, euro 1,39 1,44 1,37 0,94 0,95
Aktiekurs
2
, euro 16,09 10,50 11,23 10,03 10,79
Föreslagen/verkställd utdelning per aktie, euro 0,96 0,94 0,92 0,80 0,69
Eget kapital per aktie
2
, euro 9,47 9,30 8,86 8,46 8,51
Potentiellt antal utestående aktier
2
, miljoner 3 434 3 503 3 528 3 654 3 966
Vägt genomsnittligt antal aktier efter utspädning,
miljoner 3 458 3 505 3 579 3 782 4 025
Avkastning på eget kapital, % 15,5 16,7 16,9 11,8 11,2
Kapital under förvaltning
2
, md euro 478,1 422,0 378,5 358,9 411,3
K/I-tal, % 46 44 45 50 48
Kreditförluster på årsbasis, punkter 1 6 5 4 4
Kärnprimärkapitalrelation
2, 4
, % 15,7 15,8 17,0 16,4 17,0
Primärkapitalrelation
2, 3
, % 18,4 18,4 19,4 18,7 19,1
Total kapitalrelation
2, 3
, % 21,2 21,0 22,2 20,8 21,2
Primärkapital
2, 3
, mn euro 29,4 28,7 26,8 27,2 29,0
Riskexponeringsbelopp
2
, md euro 160 156 139 145 152
Antal anställda (omräknat till heltidstjänster)
2
28 989 30 157 29 153 28 268 26 894
Eget kapital
2
, % 32,4 32,4 31,2 30,8 33,5
1) För mer information om nyckeltal som definierats som alternativa resultatmått, se nordea.com/en/investor-relations/reports-and-presentations/group-interim-reports/.
Alla nyckeltal speglar Nordeas kvarvarande verksamhet.
2) Vid årets slut.
3) Inklusive årets resultat.
4) Inklusive årets resultat justerat för upplupen utdelning.
Nyckeltal exklusive jämförelsestörande poster, koncernen
2025 2024 2023 2022
1
2021
Resultat per aktie efter utspädning, euro 1,39 1,44 1,37 1,10 0,95
K/I-tal exklusive lagstadgade avgifter, % 45,0 43,1 41,9 44,0 46,0
Avkastning på eget kapital, % 15,5 16,7 16,9 13,8 11,2
1) Jämförelsestörande poster, se sidan 41 för mer information.
Nyckeltal, moderföretaget
2025 2024 2023 2022 2021
Avkastning på eget kapital, % 16,9 15,0 17,3 14,1 11,0
Avkastning på tillgångar, % 1,1 1,0 1,2 0,9 0,8
K/I-tal, % 46 47 46 43 51
Kreditförluster, punkter 2 7 9 -1 -1
Kärnprimärkapitalrelation
1, 2
, % 14,1 16,9 17,4 16,7 17,8
Primärkapitalrelation
1, 2
, % 16,8 20,0 20,0 19,3 20,2
Total kapitalrelation
1, 2
, % 19,6 23,1 23,1 21,6 22,6
Kärnprimärkapital
2
, mn euro 21 039 21 333 20 355 20 283 22 646
Primärkapital
2
, mn euro 25 287 25 447 23 555 23 565 25 777
Riskexponeringsbelopp
2, 3
, mn euro 159 715 132 011 125 260 127 299 130 626
1) Inklusive årets resultat.
2) Vid årets slut.
3) Kreditriskbeloppet som används vid beräkningen av riskexponeringsbeloppet speglar den slutliga versionen av Basel III (Basel IV), såsom den tillämpas genom förordning
(EU) 2024/1623 (tredje kapitalkravsförordningen, eller CRR3) som började gälla den 1 januari 2025. Jämförelsesiffror har inte räknats om.
Nordea Årsredovisning 2025
43
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Affärsområdesresultat
Nordeakoncernens organisation är uppbyggd kring fyra
huvudsakliga affärsområden: Personal Banking, Business
Banking, Large Corporates & Institutions och Asset &
Wealth Management. Utöver affärsområdena innefattar
organisationen även Koncernfunktioner, som utgörs av:
Chief of Staff Office, Group Business Support, Group
Brand, Communication and Marketing, Group Compliance,
Group Finance, Group Internal Audit, Group Legal, Group
People, Group Risk och Group Technology.
Totalt Nordeakoncernen och affärsområden
Mn euro
Personal Banking Business Banking
Large Corporates
& Institutions
Asset & Wealth
Management Koncern funktioner Nordea koncernen Förändring
2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 %
Räntenetto 3 246 3 435 2 141 2 315 1 295 1 434 291 322 194 88 7 167 7 594 -6
Avgifts- och provisionsnetto 1 225 1 141 613 592 527 530 921 919 -37 -25 3 249 3 157 3
Nettoresultat av försäkringsverksamhet 120 123 29 35 1 0 91 95 1 0 242 253 -4
Nettoresultat av poster till verkligt värde 71 81 410 404 517 431 48 44 -1 63 1 045 1 023 2
Andelar i intresseföretags och joint ventures
resultat enligt kapitalandelsmetoden 2 1 6 6 0 0 -2 -2 -8 5 -2 10 –
Övriga rörelseintäkter 3 10 31 33 1 -1 0 0 7 5 42 47 -11
Summa rörelseintäkter 4 667 4 791 3 230 3 385 2 341 2 394 1 349 1 378 156 136 11 743 12 084 -3
Summa rörelsekostnader -2 381 -2 345 -1 460 -1 394 -940 -923 -615 -566 -9 -102 -5 405 -5 330 1
Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls
till förfall och obligatoriskt värderas till
verkligt värde -1 -9 0 1 0 0 0 0 0 0 -1 -8 -88
Kreditförluster, netto -26 -77 -4 -131 10 14 -4 0 3 -4 -21 -198 -89
Rörelseresultat 2 259 2 360 1 766 1 861 1 411 1 485 730 812 150 30 6 316 6 548 -4
K/I-tal, % 51 49 45 41 40 39 46 41 – – 46 44 –
Avkastning på allokerat kapital
1
, % 16 18 16 17 16 17 32 39 – – 15 17 –
Volymer, md euro
Summa utlåning
2
180,4 176,4 95,4 88,4 58,5 53,3 13,2 12,3 -1,8 -1,4 345,7 329,0 5
Summa inlåning
2
96,2 90,2 56,4 52,8 51,2 52,8 14,1 12,5 3,8 7,1 221,7 215,4 3
1) Motsvarar avkastning på eget kapital för Nordeakoncernen.
2) Exklusive återköpsavtal och avtal om ut-/inlåning av värdepapper.
Nordea Årsredovisning 2025
44
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Affärsområdesresultat, forts.
Personal Banking
Intäkterna minskade med 3 procent jämfört med
2024, vilket speglar minskade ränteintäkter i det
lägre ränteläget.
Bolånen ökade med 1 procent i lokala valutor
jämfört med 2024 till följd av högre efterfrågan
och en större marknadsandel i Sverige. Inlåningen
ökade med 5 procent jämfört med 2024.
Räntenettot minskade med 6 procent jämfört
med 2024, till följd av lägre inlåningsmarginaler
över hela Norden som berodde på ränteföränd-
ringar. De lägre marginalerna kompenserades till
viss del av räntesäkring av inlåningen.
Avgifts- och provisionsnettot ökade med 7 pro-
cent jämfört med 2024, främst till följd av högre
intäkter från sparande och betalningar i Norge
och Sverige.
Kostnaderna ökade med 2 procent jämfört
med 2024 till följd av löneinflation samt fortsatta
investeringar i teknik och riskhantering i linje med
vår affärsplan.
Kreditförluster och liknande nettoresultat upp-
gick till 27 mn euro (2 punkter), att jämföra med
86 mn euro (5 punkter) för 2024. Resultatet speg-
lar kreditportföljens starka kvalitet.
Rörelseresultatet minskade med 4 procent och
avkastningen på allokerat kapital (RoAE) mins-
kade till 16 procent, från 18 procent. Nedgången i
RoAE berodde på ändringar i ramverket för intern
allokering som ledde till högre allokerat kapital
och lägre intäkter.
Business Banking
Intäkterna minskade med 5 procent jämfört med
2024 till följd av lägre intäkter från inlåning som
delvis uppvägdes av större volymer och högre
avgifts- och provisionsnetto.
Räntenettot minskade med 8 procent jämfört
med 2024 till följd av lägre inlåningsmarginaler
som berodde på sänkta styrräntor. De lägre mar-
ginalerna uppvägdes till viss del av större
affärsvolymer.
Avgifts- och provisionsnettot ökade med 4 pro-
cent jämfört med 2024, efter högre intäkter från
utlåning och från betalningar och kort. Detta
motverkades till viss del av lägre intäkter från
transaktioner på aktiekapital- och
obligationsmarknaden.
Nettoresultat av poster till verkligt värde ökade
med 1 procent till följd av högre intäkter från för-
säljning av valutaprodukter.
Kostnaderna ökade med 5 procent jämfört
med 2024, till följd av strategiska investeringar på
viktiga områden såsom teknik, data, AI och risk-
hantering. K/I-talet steg till 45 procent jämfört
med 41 procent 2024. Uppgången berodde på
lägre intäkter från inlåning.
Kreditförluster och liknande nettoresultat
uppgick till 4 mn euro (0 punkter), ner från 130
mn euro 2024. Kreditportföljen är fortsatt diversi-
fierad med god spridning mellan olika segment
och länder.
Rörelseresultatet minskade med 5 procent
jämfört med 2024 och uppgick till 1 766 mn euro.
Minskningen berodde främst på lägre intäkter
från inlåning och högre investeringskostnader.
Avkastningen på allokerat kapital (RoAE) var
16 procent, jämfört med 17 procent 2024.
Large Corporates & Institutions
Intäkterna minskade med 2 procent jämfört
med 2024, huvudsakligen till följd av en nedgång
för räntenettot med 10 procent som berodde på
lägre räntor. Detta uppvägdes till viss del av
ökad utlåning.
Avgifts- och provisionsnettot minskade med
1 procent jämfört med 2024. Nedgången berodde
på lägre efterfrågan inom företagsfinansiering.
Detta uppvägdes delvis av ett starkt resultat för
vår aktiehandel samt intäkter från kapitalförvalt-
ningsprodukter och utlåning.
Nettoresultat av poster till verkligt värde
ökade med 20 procent till följd av hög efterfrågan
och robusta intäkter från marknads garant -
verksamheten.
Kostnaderna ökade med 2 procent jämfört
med 2024 till följd av strategiska investeringar
på områden såsom teknik, data och AI. K/I-talet
var 40 procent.
Kreditförluster och liknande nettoresultat
utgjordes av nettoåterföringar på 10 mn euro
jämfört med nettoåterföringar på 14 mn euro
2024, vilket speglar den starka underliggande
kvaliteten i vår kreditportfölj.
Rörelseresultatet minskade med 5 procent och
uppgick till 1 411 mn euro. Vi upprätthöll vår goda
kapitaldisciplin och redovisade en avkastning på
allokerat kapital (RoAE) på 16 procent under 2025.
Asset & Wealth Management
Intäkterna minskade med 2 procent jämfört med
2024 och uppgick till 1,3 md euro. Nedgången
berodde främst på lägre räntenetto.
Räntenettot var 291 mn euro, en nedgång
med 10 procent jämfört med 2024 som främst
drevs av lägre räntor. Utlåningen ökade med 7
procent jämfört med 2024. Inlåningen ökade
med 13procent.
Avgifts- och provisionsnettot var stabilt och
uppgick till 921 mn euro. Resultatet berodde del-
vis på att kunderna valde produkter med lägre
risk och marginaler. Detta vägdes till viss del upp
av ett högre förvaltat kapital.
Nettoresultat av försäkringsverksamhet
minskade med 4 procent till 91 mn euro
främst till följd av ett bättre resultat för
tjänste pensionsprodukter.
Nettoresultat av poster till verkligt värde
uppgick till 48 mn euro, en ökning från 44 mn
euro under 2024. Uppgången berodde främst på
högre avkastning på eget kapital.
Kostnaderna ökade med 9 procent jämfört
med 2024, främst till följd av strategiska investe-
ringar på viktiga områden – bland annat inom
teknik, data och AI – samt årliga löneökningar.
Kreditförluster och liknande nettoresultat upp-
gick till 4 mn euro jämfört med 0 mn euro 2024.
Rörelseresultatet var 730 mn euro, ner 10 pro-
cent från 2024. K/I-talet var 46 procent, att jäm-
föra med 41 procent 2024.
Avkastningen på allokerat kapital var 32 pro-
cent, jämfört med 39 procent för ett år sedan.
Nordea Årsredovisning 2025
45
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Övrig information
Aktieåterköpsprogram
Den 16 oktober 2025 tillkännagav Nordea ett program för
återköp av egna aktier till ett värde av högst 250 mn euro
enligt det bemyndigande som gavs till styrelsen av den
ordinarie bolagsstämman 2025. Programmet inleddes den
20 oktober 2025 och slutfördes den 12 december 2025.
Under denna period återköpte Nordea 16 742 235 egna
aktier till en genomsnittskurs på 14,92 euro per aktie.
Den 16 december 2025 tillkännagav Nordea ett nytt åter-
köpsprogram till ett värde av högst 500 mn euro enligt det
bemyndigande som gavs till styrelsen av den ordinarie
bolagsstämman 2025. Programmet påbörjades den 18
december 2025 och ska avslutas senast den 8 maj 2026.
Emission av primärkapitallån med
konverteringsklausul
Den 27 augusti 2025 emitterade Nordea två primärkapital-
lån med rörlig ränta om 3,5 md norska kronor respektive
2,5 md svenska kronor. Den 10 september 2025 emitterade
Nordea ett primärkapitallån med evig löptid och räntejus-
tering om 0,85 md dollar. Samtliga emissioner gjordes
inom ramen för Nordeas Global Medium-Term Note-
program. Lånen ingår i övrigt primärkapital (AT1).
Emissionerna gjordes för att upprätthålla Nordeas starka
kapitalposition och dra nytta av det gynnsamma mark-
nadsläget. Om Nordeas kärnprimärkapitalrelation
(antingen enskilt eller konsoliderat på koncernnivå) sjun-
ker under 5,125 procent konverteras lånen automatiskt till
stamaktier i Nordea i enlighet med villkoren för lånen.
Resultaten av EBA:s stresstest
Den 1 augusti 2025 publicerade Europeiska bankmyndig-
heten (EBA) resultaten från det stresstest som genomförts
i hela EU i samarbete med Europeiska systemrisknämn-
den, Europeiska centralbanken och Europeiska kommis-
sionen. Den framåtblickande analysen avsåg perioden
2025–2027 och undersökte finansinstitutens förmåga att
stå emot negativa ekonomiska chocker. Stresstestet
bekräftar Nordeas väl avvägda riskprofil och motstånds-
kraftiga kapitalposition. För årets stresstester har EBA haft
en strikt metodik och utgått ifrån relativt negativa anta-
ganden i scenarierna för de nordiska länderna. I det tuf-
fare stresscenariot beräknas Nordeas kärnprimärkapitalre-
lation sjunka från 15,8 procent i slutet av 2024 till 12,2 pro-
cent i slutet av 2025 (lägsta punkten). Nordea ser utfallet
av årets test som konservativt i förhållande till bankens
övergripande riskprofil. Resultaten från EBA:s stresstest
2025 väntas inte föranleda någon förändring av Nordeas
affärsstrategi, riskhantering eller kapitalstrategi.
Förändringar gällande kommittéer och
arbetstagarrepresentanter i styrelsen
Styrelseledamoten Risto Murto tog plats i styrelsens risk-
kommitté och lämnade styrelsens drifts- och hållbarhets-
kommitté. Styrelseledamoten Lars Rohde tog plats i styrel-
sens drifts- och hållbarhetskommitté och fortsätter som
ledamot i styrelsens riskkommitté. Vidare lämnade arbets-
tagarrepresentanten Gerhard Olsson sin plats i styrelsen
den 5 september 2025. Fram till dess att en ersättare till
Gerhard Olsson har utsetts, finns följande arbetstagarre-
presentanter: Joanna Koskinen och Jørgen Suo Lønnquist
(ordinarie ledamöter) och Kasper Skovgaard Pedersen
(suppleant). Joanna Koskinen ersatte Gerhard Olsson i
styrelsens ersättnings- och personalkommitté.
Ändringar i koncernledningen
Den 1 januari 2025 utsågs Martin Persson och Petteri
Änkilä till chef för Asset & Wealth Management respektive
Large Corporates & Institutions. Snorre Storset lämnade
sin befattning som chef för Asset & Wealth Management.
Den 1 februari 2025 delades Group Business Support
upp i två nya avdelningar, Group Technology och Group
Business Support. Kirsten Renner, chef för Group
Technology, utsågs till medlem av koncernledningen och
Mads Skovlund Pedersen utsågs till chef för Group
Business Support och medlem av koncernledningen.
Tidigare Group Business Support hade letts av Erik Ekman
som lämnade koncernledningen och sin befattning när
enheten delades. Den 13oktober 2025 utsågs Erik Ek till
chef för Group Business Support och medlem av koncern-
ledningen. Mads Skovlund Pedersen lämnade koncernled-
ningen och sin befattning som chef för Group Business
Support.
Stängning av Nordeas verksamhet i Ryssland
Nordeakoncernens strategi är att fokusera på verksamhe-
ten i Norden. Det innebär att Nordeakoncernen lägger ned
sin verksamhet i Ryssland. Vi väntar på att likvideringen av
det kvarvarande ryska dotterföretaget ska slutföras.
Tvister
Inom ramen för den normala affärsverksamheten är
Nordea föremål för ett antal operativa och legala risker
som kan leda till förlorat anseende, böter, sanktioner, tvis-
ter, åtgärdskostnader, förluster och/eller stämningar.
Nordea kan bli föremål för krav som avser bank- och
investeringstjänster samt andra tjänster. De flesta krav
hänför sig till lån och insolvens, olika investeringstjänster,
depåtjänster (sub-custody) och källskatt. Inget av de
pågående kraven bedöms medföra någon väsentlig nega-
tiv effekt på Nordea eller dess finansiella ställning. För
ytterligare information, se not K11 ”Risk- och likviditets-
hantering” på sidorna 276–306 och not K6 ”Avsättningar”
på sidan 248.
Ordinarie bolagsstämma
Den ordinarie bolagsstämman 2026 hålls som ett virtuellt
möte torsdagen den 24 mars 2026. För ytterligare informa-
tion, se sidan 376.
Koncernstruktur, dotterföretag och utländska filialer
Nordeakoncernens huvudsakliga koncernstruktur, inklu-
sive de större dotterföretagen, beskrivs på nästa sida.
Moderföretaget har utländska filialer i Danmark,
Estland, Kina, Norge, Polen, Storbritannien, Sverige och
USA.
Nordea Årsredovisning 2025
46
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Övrig information, forts.
Huvudsaklig koncernstruktur
1
Per den 1 januari 2026
Nordea Bank Abp
Finland
Nordea Kredit
Realkreditaktieselskab
Danmark
Nordea
Mortgage Bank Plc
Finland
Nordea
Eiendomskreditt AS
Norge
Nordea
Hypotek AB (publ)
Sverige
Nordea Finans
Danmark A/S
Danmark
Nordea Finans
Finland Ab
Finland
Nordea Finans
Norge AS
Norge
Nordea Finans
Sverige AB (publ)
Sverige
Nordea
Danmark, filial
af Nordea Bank
Abp, Finland
Danmark
Nordea Bank
Abp, filial
i Norge
Norge
Nordea Bank
Abp, filial
i Sverige
Sverige
Nordea
Funds Ab
Finland
Nordea Life
Holding AB
Sverige
Nordea Pension,
Livforsikringsselskab A/S
2
Danmark
Nordea Life Assurance
Finland Ltd
Finland
Nordea Liv
Forsikring AS
Norge
Nordea Livförsäkring
Sverige AB (publ)
Sverige
Nordea Asset
Management Holding AB
Sverige
Nordea Investment
Funds S.A.
Luxemburg
Nordea Investment
Management AB
Sverige
Filial – Nordea Bank Abp har även filialer i Estland,
London, New York, Polen och Shanghai.
Bolag
Holdingbolag
1) Innefattar endast aktiva företag.
2) Ägs via holdingbolaget Nordea Pension Holding Danmark A/S.
Nordea Årsredovisning 2025
47
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Risker och riskhantering
Riskhantering
Att upprätthålla riskmedvetenheten och korrekt riskhante-
ring i organisationen är en integrerad del av Nordeas
affärsstrategier. Nordea hanterar risk utifrån sin modell
med tre försvarslinjer. Den första försvarslinjen ansvarar
för riskhanteringen och efterlevnaden av gällande regel-
verk i det dagliga arbetet. Den andra försvarslinjen ansva-
rar för att upprätthålla och övervaka införandet av
Nordeas ramverk för riskhantering och Nordeas ramverk
för hantering av regelefterlevnadsrisk. Den tredje försvars-
linjen ansvarar för att ge oberoende försäkran och rådgiv-
ning i frågor som rör ramverket för intern kontroll.
Nordeas riskhantering bygger på en sund riskkultur.
Nordea främjar en sund riskkultur genom att fokusera på
tonen från ledningen, ansvar, effektiv kommunikation
samt tillämpning och incitament. Vidare har Nordea tyd-
liga ramverk för sin riskhantering, med bland annat poli-
cyer och instruktioner för alla väsentliga risktyper som
identifierats.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för riskhante-
ringen och beslutar om koncernens riskstrategi, ramverket
för risktolerans och riskförklaringen. Dessutom övervakar
och följer styrelsen upp genomförandet av riskstrategin
och tillämpningen av ramverket för risktolerans, inklusive
överträdelser av risktoleransen, med hjälp av styrelsens
riskkommitté.
Nordeas vd och koncernchef säkerställer att den risk-
strategi och det ramverk för riskhantering som beslutats
av styrelsen tillämpas, att nödvändiga praktiska åtgärder
vidtas och att risker följs upp mot den riskförklaring som
fastställts av styrelsen. Nordeas vd och koncernchef arbe-
tar tillsammans med ledande befattningshavare i koncern-
ledningen, bland annat Chief Risk Officer och Chief
Compliance Officer, som bistår med stöd i beslutsärenden.
Särskilda koncernkommittéer har inrättats för att främja
samordningen inom koncernen, och på så sätt säkerställa
ett åtagande och ägarskap för koncernens prioriteringar,
beslut och genomförande. Kommittéernas sammansätt-
ning och ansvarsområden har fastställts i koncerndirektiv
eller koncerninstruktioner för respektive kommitté.
Ramverket för intern kontroll gäller för hela koncernen
och säkerställer yttre och inre effektivitet i verksamheten,
fullgod identifiering, mätning och begränsning av risker,
en aktsam affärsverksamhet, sunda administrations- och
redovisningsrutiner, tillförlitlighet i finansiell och icke-
finansiell information samt efterlevnad av gällande lagar,
förordningar, standarder, myndighetskrav och koncernens
interna regler. ESG-faktorer har fullt ut införlivats i
Nordeas ramverk för hantering och kontroll av risker och
bedöms som faktorer som påverkar olika finansiella och
icke-finansiella risker.
Risker och osäkerheter
Nordea har ett effektivt ramverk för riskhantering och till-
syn för sina befintliga och potentiella risker. Nordea har
också en risktaxonomi som identifierar alla risker som
Nordea är utsatt för. Nordeas huvudsakliga riskområden
2025 framgår av översikten över väsentliga risker. Under
2025 fokuserade Nordea särskilt på:
• Bedömning och hantering av den geopolitiska utveck-
lingen med handelstullar och ökad hybridkrigföring
bland annat i form av sabotage mot kritisk infrastruktur
och cyberattacker.
• Den nytillkomna väsentliga risken kring skuggbanker.
Detta speglar myndigheterna bevakning på området
och inte någon förändring i Nordeas riskexponering.
• Bedömning av potentiella risker med artificiell intelli-
gens och annan disruptiv teknik. Detta innefattar också
hur dessa tekniker kan påverka andra identifierade
risker som Nordea är utsatt för.
• Fortsatt fokus på IT-säkerhet och motståndskraft efter
förändringar i riskläget och följder av geopolitiska
störningar.
För ytterligare information, se ”Hållbarhetsförklaring” på
sidorna 81–190, not K11 ”Risk- och likviditetshantering” på
sidorna 276–306, not K6 ”Avsättningar” på sidan 248 och
not K7.1 ”Eventualförpliktelser” på sidan 249.
Ekonomisk osäkerhet
Prognosen för de nordiska ekonomierna är fortsatt tillväxt
med låga räntor och stabil inflation. De ekonomiska utsik-
terna kan försämras av en ihållande geopolitiska osäker-
het, högre handelshinder och svag konkurrenskraft hos
Europas viktigaste ekonomier. Därtill kommer en risk att
sabotageverksamhet som bedrivs av främmande makt
ökar vilket kan försvaga företagens och hushållens förtro-
ende för ekonomin.
De europeiska ekonomierna är särskilt sårbara för den
senaste tidens utveckling mot att världshandeln används
för politiska påtryckningar vilket påverkar både exporten
och leveranskedjan för viktiga insatsvaror såsom sällsynta
jordartsmetaller och halvledare. Detta gäller också den
tekniska utvecklingen där Europa halkar efter USA och
Kina. Stora budgetunderskott gör det svårt för många
europeiska länder att uppfylla sina åtaganden att öka för-
svarsutgifterna, vilket annars skulle stimulera ekonomin
och öka säkerheten. Dessa sårbarheter och hotet om stat-
liga ingripanden, till exempel i läkemedelssektorn och den
gröna energisektorn, kan också påverka de nordiska län-
derna och i förlängningen Nordeas kreditportfölj, med för-
luster som följd. Slutligen kan intäkterna komma att påver-
kas negativt till följd av volatilitet på finansmarknaden,
ytterligare räntesänkningar samt lägre transaktionsvoly-
mer och efterfrågan från kunderna. Potentiella kreditrisker
fram över beskrivs i not K11 ”Risk- och likviditetshantering”
på sidorna 276–306.
Nordea Årsredovisning 2025
48
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Risker och riskhantering, forts.
Väsentliga risker 2025 – översikt
Väsentliga riskområden Fokusområden Tillbakablick på 2025
Kreditrisk
83 % av
riskexponerings-
beloppet
• Solida rutiner för kreditgivning och affärsurval bidrar till
en väldiversifierad och stabil kreditportfölj
• Sektorer och kunder som är sårbara för plötsligt
svagare efterfrågan och disruptiv teknik
• Förbättrad kreditportfölj speglar återhämtningen i de
nordiska ekonomierna med lägre inflation och lägre
räntor
• USA:s handelstullar och geopolitiska spänningar skapar
osäkerhet och risk för försämrade ekonomiska utsikter
Marknadsrisk
3 % av
riskexponerings-
beloppet
• Kundfokuserade tjänster som backas upp av en effektiv
verksamhet med låg risk
• Den största delen av Nordeas utlåning löper med rörlig
ränta och det gör räntenettot sårbart för lägre räntor,
men det finns golv som skyddar mot allvarliga
nedåtrisker
• Risksäkring av inlåningen begränsar det genomslag
som lägre räntor får på räntenettot
• Nedstängningarna av USA:s statsapparat försenar den
ekonomiska statistiken och påverkar dess tillförlitlighet
• Stabila marknader efter kortsiktig volatilitet som
uppstod när USA presenterade sina nya handelstullar
under kv2
• Den geopolitiska osäkerheten och USA:s handelstullar
bevakas noga eftersom de kan tvinga fram större
räntesänkningar som påverkar Nordeas lönsamhet
Likviditetsrisk
Likviditetstäcknings-
grad 171 %
• Säkerställa starka kreditbetyg och en väldiversifierad
upplåning på alla marknader
• Stark och stabil likviditetsposition som under hela året
utgjordes av omsättbara tillgångar av hög kvalitet
• Stabil upplåningsmarknad och stark efterfrågan på
Nordeas emissioner
• Stark inlåning på hemmamarknaderna
• Väldiversifierad verksamhet
Operativ risk
(inklusive regel-
efterlevnadsrisk)
13 % av
riskexponerings-
beloppet
• Mer investeringar i cybersäkerhet och motståndskraft
• Bättre kundskydd genom stärkt kapacitet att bekämpa
ekobrott och bedrägerier.
• Försämrad geopolitisk situation och snabb
teknikutveckling utgör externa hot
• Fortsatt dialog och åtgärder för att stärka den nordiska
finanssektorns beredskap
Modellrisk • Fokus på och investeringar i förbättrade modeller
fortsätter att bidra till minskad modellrisk
• Hantering av AI-modellrisk
• Bättre riskprofil efter införandet av nya kapital- och
reserveringsmodeller för privatlån. En första
uppsättning åtgärder för att komma till rätta med
begränsningar i modellerna skickades till ECB i augusti.
Nya kapitalmodeller för företagslån lämnades till
tillsynsmyndigheterna för godkännande i april
Kapitalrisk
Kärnprimärkapital-
relation 15,7 %
• Upprätthållande av en stark kapitalposition genom
organisk kapitaltillväxt
• Diversifierad nordisk affärsstrategi med
marknadsledande ställning som stöds av attraktiva
produkter och digitala erbjudanden
• Effektiv kapitalanvändning där överskottskapitalet
delas ut genom aktieåterköp samtidigt som en buffert
som överstiger kraven upprätthålls
• Högre kapitalkrav (+0,2 procentenheter) till följd av
Finlands beslut att erkänna den norska system-
riskbufferten
• Kraven i Basel IV är nu uppfyllda
Nordea Årsredovisning 2025
49
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Världsekonomin och finansmarknaden
Ekonomiska utsikter
Världsekonomin visade motståndskraft under 2025.
Konjunkturen stärktes, AI-investeringarna ökade och osä-
kerheten omkring den internationella handeln minskade
under andra halvåret. Tillväxten i världsekonomin stagne-
rade därmed jämfört med 2024. Tillväxten ökade i euro-
området, var stabil i Kina och minskade i USA. Indikatorer
tyder på en fortsatt stabil tillväxt i världsekonomin under
2026, med tjänstesektorn som motor. Utsikterna för
tillverkningsindustrin är fortfarande svaga till följd av fort-
satt politisk osäkerhet och allmänt dämpad världshandel.
Inflationen sjönk under 2025 till i genomsnitt 2,1 procent
i euroområdet och 2,7 procent i USA där emellertid högre
handelstullar fick inflationen att stiga med början i april.
Den europeiska arbetsmarknaden var fortsatt stark men i
USA fanns det tecken på en begynnande försvagning.
Europeiska centralbanken (ECB) sänkte sin inlånings-
änta från 3,0 procent till 2,0 procent under 2025. Federal
Reserve sänkte sin styrränta från 4,5 procent till 3,75 pro-
cent. ECB fortsatte att sälja av sina obligationsinnehav
under året och Federal Reserve meddelade att de skulle
upphöra med obligationsförsäljningar den 1 december.
Volatiliteten var hög på finansmarknaden under första
halvåret 2025 till följd av USA:s nya handelspolitik. Lugnet
återvände dock i takt med att handelsavtal slöts mellan
USA och dess största handelspartners. Marknaden gynna-
des också av penningpolitiska lättnader. S&P 500-indexet
steg med 16,4 procent under året, STOXX Europe 600 steg
med 16,7 procent och NASDAQ OMX Nordic 120-indexet
steg med 5,4 procent. Euron stärktes med 13 procent mot
dollarn. Den ekonomiska utvecklingen var ojämn i Norden.
Utsikterna är fortsatt osäkra på grund av geopolitiska
spänningar.
Danmark
Den danska ekonomin fortsatte att växa
under 2025. Produktionen i industrin
ökade, särskilt i läkemedelssektorn.
Arbetsmarknaden var fortsatt stark och
sysselsättningen nådde nya rekordnivåer.
KPI-inflationen ökade till 1,9 procent i genom-
snitt, delvis till följd av högre livsmedelspriser.
De genomsnittliga bostadspriserna ökade, men
prisutvecklingen skiljde sig stort mellan regio-
nerna. Under året sänkte Danmarks Nationalbank
sin styrränta från 2,6 procent till 1,6 procent i linje
med ECB:s beslut för att försvara sin fasta
växelkurs.
Finland
Finlands ekonomi stagnerade under
2025 och de kortsiktiga utsikterna är
dämpade. Transaktionerna på bostads-
marknaden har ökat, men bostadspriserna
sjunker alltjämt och nyproduktionen av bostads-
hus är fortsatt svag. KPI-inflationen uppgick till
1,8 procent i genomsnitt under 2025. Konsum-
tionen var fortsatt svag eftersom ett lågt förtro-
ende för ekonomin och en stigande arbetslöshet
fick hushållen att upprätthålla sitt sparande på
en hög nivå. Trots den globala osäkerheten går
det bra för exportsektorn och företagen fortsätter
att investera.
Norge
Norges fastlandsekonomi växte under
2025. Den registrerade arbetslösheten
var relativt stabil och i slutet av året låg
den på 2,1 procent, vilket var samma nivå som
sommaren 2024. Inflationen, som föll under 2023
och 2024, stabiliserades under 2025. Både KPI-
inflationen och den underliggande inflationen
(där energi och skatter räknas bort) låg på
omkring 3,0 procent i genomsnitt. Norges Bank
sänkte sin styrränta från 4,5 procent till 4,0 pro-
cent under året. Bostadspriserna steg med 5,0
procent. Norska kronan var stabil mot euron men
stärkts mot dollarn.
Sverige
Den svenska ekonomin började åter-
hämta sig under 2025. Exporten ökade
stadigt och den inhemska efterfrågan tog
fart. KPIF-inflationen låg på 2,6 procent i genom-
snitt, alltså något över 2-procentsmålet.
Efterfrågan på arbetskraft var fortsatt dämpad
och arbetslösheten låg på 8,8 procent i genom-
snitt. Bostadspriserna hade en svacka och i
december 2025 låg de 9 procent under topp-
noteringen i februari 2022. Riksbanken sänkte
styrräntan från 2,50 procent till 1,75 procent och
fortsatte att minska sina obligationsinnehav.
Kronans handelsvägda växelkurs (KIX) stärktes
med 8,8 procent.
Nordea Årsredovisning 2025
50
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Nordeas aktie och kreditbetyg
Nordeas börsvärde uppgick vid utgången av 2025 till
55,2md euro (36,8 md euro). Mätt efter börsvärde var
Nordea det femte största företaget i Norden och bland de
femton största europeiska finanskoncernerna. Nordeas
aktier är noterade på Nasdaqbörserna i Helsingfors,
Stockholm och Köpenhamn, och Nordeas American
Depository Receipts (ADR) handlas i USA, i US-dollar.
Utbetald utdelning under 2025
I enlighet med styrelsens förslag bemyndigade Nordeas
ordinarie bolagsstämma den 20 mars 2025 styrelsen att
besluta om utdelning på högst 0,94 euro per aktie på basis
av bokslutet som fastställts för räkenskapsåret som avslu-
tades den 31 december 2024.
I enlighet med det erhållna bemyndigandet beslutade
styrelsen om en ordinarie utdelning till aktieägarna på
0,94 euro per aktie, med utbetalning vid ett tillfälle.
Utdelningen utbetalades till aktieägare som den 24 mars
2025, på avstämningsdagen för utdelningen, var införda i
bolagets aktieägarförteckning som förs av Euroclear
Finland Oy i Finland, Euroclear Sweden AB i Sverige och
VP Securities A/S i Danmark. Utbetalningsdag för utdel-
ningen var 31 mars 2025.
Totalavkastning 2025
Totalavkastning (TSR) mäts som aktiens kursutveckling
inklusive återinvesterad utdelning. Sedan
ompositioneringen av Nordea inleddes 2019 överstiger
totalavkastningen 320 procent. Under 2025 betalade
Nordea utdelning på 0,94 euro per aktie och återköpte
68,9 miljoner aktier. Nordeas sammanlagda utdelning av
kapital till aktieägarna uppgick till omkring 4,2 md euro
under 2025.
Återköp av egna aktier
I enlighet med sin kapital- och utdelningspolicy utvärderar
Nordea löpande möjligheten att använda aktieåterköp för
att dela ut överskottskapital. Syftet med sådana aktieåter-
köp är att upprätthålla en effektiv kapitalstruktur och ge
aktieägarna en bättre avkastning.
Den 17 oktober 2024 tillkännagav Nordea ett nytt pro-
gram för återköp av aktier till ett värde på upp till 250 mn
euro, att genomföras i enlighet med det bemyndigande
som styrelsen erhållit av ordinarie bolagsstämman 2024.
Mellan den 21 oktober 2024 och 20 februari 2025 åter-
köpte Nordea 22 699 348 egna aktier till ett genomsnittligt
pris per aktie på 11,01 euro.
Den 6 mars 2025 tillkännagav Nordea ett nytt program
för återköp av aktier till ett värde på upp till 250 mn euro, att
genomföras i enlighet med det bemyndigande som erhållits
av ordinarie bolagsstämman 2024. Mellan den 10 mars 2025
och 22 maj 2025 återköpte Nordea 21 011 951 egna aktier till
ett genomsnittligt pris per aktie på 11,89 euro.
Den 12 juni 2025 tillkännagav Nordea ytterligare ett
program för återköp av aktier till ett värde på upp till
250mn euro, att genomföras i enlighet med det bemyndi-
gande som styrelsen erhållit av ordinarie bolagsstämman
2025. Mellan den 16 juni 2025 och 19 september 2025 åter-
köpte Nordea 19 292 616 egna aktier till ett genomsnittligt
pris per aktie på 12,95 euro.
Den 16 oktober 2025 tillkännagav Nordea ytterligare ett
program för återköp av aktier till ett värde på upp till
250mn euro, att genomföras i enlighet med det bemyndi-
gande som styrelsen erhållit av ordinarie bolagsstämman
2025. Mellan den 20 oktober 2025 och 12 december 2025
återköpte Nordea 16 742 235 egna aktier till ett genom-
snittligt pris per aktie på 14,92 euro.
Den 16 december 2025 tillkännagav Nordea ytterligare
ett program för återköp av aktier till ett värde på upp till
500 mn euro, att genomföras i enlighet med det bemyndi-
gande som styrelsen erhållit av ordinarie bolagsstämman
2025. Programmet påbörjades den 18 december 2025 och
ska avslutas senast den 8 maj 2026.
Aktierna i alla dessa program återköptes på annat sätt
än i proportion till Nordeas aktieägares innehav (riktade
återköp) genom offentlig handel och återköpta aktier ogil-
tigförklarades varje månad.
Den totala köpeskillingen för återköpta egna aktier
enligt Nordeas återköpsprogram under räkenskapsåret
som avslutades 31 december 2025 (sammanlagt
68 888 643 aktier, vilket motsvarade 1,97 procent av alla
aktier i Nordea per 1 januari 2025) uppgick till cirka 896 mn
euro, med ett genomsnittligt pris per aktie på 13,01 euro.
Aktiekursens utveckling
Nordeas aktiekurs steg under 2025 med cirka 53 procent
på Nasdaq Helsingforsbörsen, från 10,50 euro till
16,09euro. Stängningskursen för Nordeas aktie varierade
under 2025 mellan 10,12 euro och 16,09 euro. Nasdaq
OMXH-indexet steg under 2025 med cirka 30 procent och
STOXX Europe 600 Banks-indexet steg med cirka 67 pro-
cent. Sedan den 6 mars 2000, då MeritaNordbanken och
Unidanmark gick samman, har Nordeaaktien stigit med
297 procent och vida överträffat STOXX Europe 600 Banks-
indexet och Nasdaq OMXH-indexet, vars utveckling under
samma period har varit +6 procent respektive -33 procent.
Totalavkastning – Nordea jämfört med nordiska konkurrenter (indexerat): 2019–2025
60
130
200
270
340
410
480
2019-09
2020 2021 2022 2023 2024 2025
Nordea, 321,9 %
Bank 3, 173,7 %Bank 1, 371,2 % Bank 4, 275,6 %Bank 2, 227,2 % Bank 5, 149,4 %
OMX Köpenhamn 25-index, 80,5 %OMX Stockholm 30-index, 121,9 % OMX Helsingfors 25-index, 89,3 %
Källa: Refinitiv DataStream.
Nordeas aktiekurs kan följas på nordea.com. Där går det
också att jämföra aktiens utveckling med konkurrenternas
och med olika index, samt hitta kurshistorik.
Nordeaaktiens utveckling jämfört med europeiska
banker 2000–2025, %
0
50
100
150
200
250
300
350
400
2524232221201918171615141312111009080706050403020100
Nordea STOXX Europe 600 Banks-indexet
Källa: Macrobond och Nordea.
Omsättning – den mest likvida bankaktien i Norden
Den samlade omsättningen på samtliga börser uppgick 2025
till 44,5 md euro. 63 procent av handeln med Nordeaaktier
under 2025 skedde på Nasdaq, varav omkring 23 procent
var i SEK-denominerade aktier, 37 procent var i EUR-
denominerade aktier och 3 procent var i DKK-denominerade
aktier. Återstående 37 procent av handeln skedde på andra
börser, till exempel Cboe European Equities, Turquoise och
Aquis.
Nordeaaktien, årlig omsättning på olika börser 2025
Nasdaq
Helsingfors, 36,9 %
Cboe
Europe, 26,7 %
Nasdaq
Köpenhamn,
2,7 %
Turquoise, 3,3 %
Nasdaq
Stockholm,
23,4 %
Aquis, 4,7 %
Övriga, 2,3 %
Nordea Årsredovisning 2025
51
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Nordeas aktie och kreditbetyg, forts.
Nordeaaktiens omsättning på börsen, 2000–2025
1
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
2524232221201918171615141312111009080706050403020100
Nasdaq Andra börser
Md euro
År
1) Nasdaq-börser från 2000. Andra börser från 2010.
Källa: Nasdaq, Fidessa, SIX Financial Information.
Aktier och röster
Nordeas bolagsordning innehåller inte några bestämmelser
om aktieslag eller rösträtter. Nordea har således bara ett
aktieslag och samtliga aktier Nordea är stamaktier. Varje
aktie motsvarar en röst vid bolagsstämmor i Nordea och ger
samma rätt till eventuell utdelning. Den 31 december 2025
var det totala antalet aktier i Nordea 3 433 841 245. Se även
”Rapport över förändringar i eget kapital” på sidan 197.
Det finns inga begränsningar i aktiernas överlåtbarhet
på grund av bestämmelser i bolagsordningen och Nordea
känner inte till några avtal mellan aktieägare i detta avse-
ende. Eftersom Nordea är ett kreditinstitut får ett direkt
eller indirekt förvärv av aktier i Nordea, som resulterar i att
förvärvarens sammanlagda innehav utgör ett kvalificerat
innehav (vilket motsvarar 10 procent eller mer av aktieka-
pitalet eller rösträtterna, eller ett innehav som på annat
sätt innebär att förvärvaren har möjlighet att utöva bety-
dande inflytande över Nordeas ledning) eller en ökning av
kvalificerat innehav, emellertid endast ske efter godkän-
nande av finska Finansinspektionen enligt den finska kre-
ditinstitutlagen. Enligt den gemensamma banktillsynen är
Europeiska centralbanken den myndighet som slutligt
beslutar (i samarbete med finska Finansinspektionen) om
ett förvärv av ett kvalificerat innehav i Nordea ska godkän-
nas, eftersom Nordea står under direkt tillsyn av
Europeiska centralbanken.
Den 31 december 2025 var Blackrock den största
enskilda aktieägaren med ett innehav på 5,5 procent.
Nordea har ingen aktieägare med ett innehav på över
10procent. En tabell över de största registrerade aktieä-
garna i Nordea vid utgången av 2025 finns på denna sida.
Den 31 december 2025 hade anställda ett indirekt aktie-
innehav om 0,7 procent i Nordea genom Nordeas vinstan-
delsstiftelse och ett mindre, indirekt aktieinnehav i Nordea
genom pensionsstiftelsen. Rösträtten för aktierna kan i
inget av dessa fall utövas direkt av de anställda.
För mer information om aktierelaterade ersättningspro-
gram, se not K8 ”Ersättning till anställda och nyckelperso-
ner i ledande positioner” på sidorna 251–265.
Aktiekapital
Nordeas aktiekapital uppgår till 4 049 951 919 euro.
Primärkapitallån och särskilda
rättigheter som berättigar till aktier
De primärkapitallån som Nordea Bank Abp emitterade
2019, 2021, 2024 och 2025 konverteras automatiskt till
sammanlagt högst 194 099 378, 121 802 679, 160 642 952
respektive 133 314 074 nyemitterade Nordeaaktier om
kärnprimärkapitalrelationen (antingen enskilt för Nordea
Bank Abp eller konsoliderat för Nordeakoncernen) sjunker
under 5,125 procent. Lånen ska konverteras till aktier till en
kurs som inte överstiger ett visst nominellt belopp som
gäller för respektive lån. Kursen kan komma att justeras.
När lånen konverteras till aktier har Nordeas befintliga
aktieägare företrädesrätt till samtliga nyemitterade
Nordeaaktier. Det finns inga utestående konvertibla obli-
gationer emitterade av Nordea som ger innehavarna
optionsrätt att köpa aktier i Nordea.
Beslut om aktieemissioner
Den ordinarie bolagsstämman 2025 beslutade att Nordea,
före utgången av den ordinarie bolagsstämman 2026, får
överlåta egna aktier inom ramen för sin värdepappershan-
del som kreditinstitut och frångå aktieägarnas företrädes-
rätt genom en riktad aktieemission. Främjandet av bolagets
verksamhet i värdepappersrörelsen, som också förutsätter
möjlighet till handel i egna aktier, är ett tungt vägande eko-
nomiskt skäl till en riktad emission. Antalet egna aktier som
överlåts får inte överstiga 175 000 000 aktier.
Den ordinarie bolagsstämman 2025 bemyndigade
också styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen, fatta beslut
om emission av särskilda rättigheter som berättigar till att
mot betalning få nya aktier eller egna aktier som innehas
av bolaget (konvertibler) i enlighet med eller med avvi-
kelse från aktie ägarens företrädesrätt till teckning. Det
högsta antalet aktier som kan komma att emitteras enligt
detta bemyndigande är 340 000 000.
Vidare bemyndigade den ordinarie bolagsstämman
2025 styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen, besluta om
emission av nya aktier i bolaget eller överlåtelse av bola-
gets egna aktier till ett antal om högst 30 000 000.
Den 31 december 2025 uppgick Nordeas innehav av
egna aktier till 13 987 576 aktier, 0,4 procent av det totala
antalet aktier i Nordea, en minskning med 3 143 073 aktier
jämfört med 31 december 2024. Nordea innehar egna
aktier dels för kapitaloptimerings- och ersättningsändamål,
dels för handelsändamål inom ramen för sin värdepap-
pershandel. För mer information om aktierelaterade incita-
mentsprogram, se not K8 ”Ersättning till anställda och
nyckelpersoner i ledande positioner” på sidorna 251–265.
Innehav av egna aktier och ogiltigförklarade aktier
I mars och maj 2025 överläts totalt 1 213 954 respektive
916 egna aktier vederlagsfritt till deltagare i Nordeas pro-
gram för rörlig ersättning.
Under 2025 ogiltigförklarade Nordea 68 790 718 egna
aktier, som innehades i syfte att optimera kapitalstruktu-
ren och som förvärvats genom aktieåterköp. Se även
”Återköp av egna aktier” på sidan 50, ”Händelser efter
räkenskapsperiodens slut” på sidan 191 och ”Rapport över
förändringar i eget kapital” på sidan 197.
Aktieägare
Med över 600 000 aktieägare registrerade vid utgången
av 2025 har Nordea en av de största aktieägarbaserna i
Norden. I Finland är antalet aktieägare cirka 353 000, i
Sverige cirka 143 000 och i Danmark cirka 103 000. De
största kategorierna aktieägare är amerikanska och
svenska institutioner, med innehav på 18,6 respektive
13,4procent av aktierna i Nordea. Nordiska ägares innehav
uppgick vid årsskiftet till 51,9 procent, medan utom-
nordiska aktieägares innehav uppgick till 48,1 procent.
Aktieägare, 31 dec 2025
Svenska
institutioner, 13,4 %
Svenska
allmänheten, 3,2 %
Finska
institutioner, 6,3 %
Finska
allmänheten, 11,9 %
Danska
institutioner, 5,2 %
Danska allmänheten,
2,8 %
USA,
18,6 %
Norge,
6,7 %
Övriga, 32,0 %
De största registrerade aktieägarna i Nordea, 31 dec 2025
Aktieägare
Antal aktier,
miljoner
Andel av
Nordea
BlackRock 190,5 5,5 %
Norges Bank Investment Management 171,6 5,0 %
Vanguard 151,2 4,4 %
Nordea-fonden 139,5 4,1 %
Cevian Capital 124,9 3,6 %
Swedbank Robur Fonder 67,4 2,0 %
SEB Fonder 48,4 1,4 %
Alecta Tjänstepension 47,4 1,4 %
Amundi 40,1 1,2 %
Ömsesidiga pensionsförsäkringsbolaget Varma 40,0 1,2 %
Nordea Fonder 35,6 1,0 %
JPMorgan Asset Management 33,0 1,0 %
State Street Investment Management 32,0 0,9 %
Ömsesidiga pensionsförsäkrings bolaget
Ilmarinen 28,9 0,8 %
Handelsbanken Fonder 26,3 0,8 %
Nordea Vinstandelsstiftelse 24,9 0,7 %
Fidelity Investments (FMR) 23,9 0,7 %
DWS Investments 22,3 0,6 %
Goldman Sachs Asset Management 19,0 0,5 %
Dimensional Fund Advisors 18,2 0,5 %
Avanza Pension 17,5 0,5 %
Japans statliga pensionsfond 17,7 0,5 %
OP-Livförsäkrings Ab 15,9 0,5 %
UBS Asset Management 15,8 0,5 %
Northern Trust Asset Management 14,5 0,4 %
Övriga 2 067 60,3 %
Summa 3 434 100 %
Källa: Modular Finance AB
Nordea Årsredovisning 2025
52
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Nordeas aktie och kreditbetyg, forts.
Fördelning av aktier, 31 dec 2025
Fördelning av aktier Antal aktier Aktier, % Antal aktieägare Aktieägare, %
1–1 000 113 313 106 3 % 488 230 81 %
1 001–10 000 283 474 416 8 % 106 917 18 %
10 001–100 000 176 572 258 5 % 7 803 1 %
100 001–1 000 000 184 434 981 5 % 654 0 %
1 000 001– 2 676 046 484 78 % 183 0 %
Summa 3 433 841 245 100 % 603 787 100 %
Aktiedata de senaste 5 åren
2025 2024 2023 2022 2021
Aktiekurs
1
, euro 16,09 10,50 11,23 10,03 10,79
Högst/lägst, euro 16,09/10,12 11,78/10,05 12,11/9,18 11,45/8,19 11,24/6,60
Börsvärde
1
, md euro 55,3 36,8 39,6 36,7 42,8
Utdelning, euro 0,962 0,94 0,92 0,80 0,69
Direktavkastning
3
, % 6,0 9,0 8,2 8,0 6,4
STOXX Europe 600 Banks-indexet, % 66,9 26,0 20,0 -3,2 34,0
P/E (faktiskt) 11,6 7,3 8,2 9,1 11,4
P/B 1,70 1,13 1,27 1,18 1,27
Eget kapital per aktie, euro 9,47 9,30 8,86 8,46 8,51
Resultat per aktie
1
, euro 1,39 1,44 1,37 1,10 0,95
Totalt antal aktier 3 433 841 245 3 502 631 963 3 528 279 508 3 654 281 296 3 965 561 160
1) Vid periodens slut.
2) Föreslagen utdelning.
3) Direktavkastning för 2017–2020 beräknad utifrån betalningsdagens öppningskurs och för 2021 beräknad utifrån kursen den 30 december 2021.
Kreditbetyg
Nordeas kreditbetyg hör till de starkaste bland världens
banker. De långfristiga kreditbetygen för Nordea ligger
alla på nivån AA: S&P AA– (stabila utsikter), Moody’s Aa2
(stabila utsikter) och Fitch AA– (stabila utsikter). De kort-
fristiga kreditbetygen ligger på högsta nivå: A–1+ från
S&P, P–1 från Moody’s och F1+ från Fitch.
Säkerställda obligationer från Nordea Eiendomskreditt
AS (Norge), Nordea Hypotek AB (publ) (Sverige),
Nordea Kredit Realkreditaktieselskab (Danmark) och
Nordea Hypoteksbank Abp (Finland) har alla kredit-
betyget Aaa/AAA.
Kreditvärderingsinstitutens analyser är i huvudsak inrik-
tade på kreditrisker och andra risker, lönsamhet, kapitali-
sering, styrkan i affärsmodellen samt på finansieringspro-
fil och likviditetsstyrka. För dessa områden var synen på
Nordea stabil eller förbättrades under året eftersom synen
på diversifieringen har stärkts.
Kreditbetyg, 31 dec 2025
Moody’s Standard & Poor’s Fitch
Kortfristig Långfristig Kortfristig Långfristig Kortfristig Långfristig
Nordea Bank Abp P–1 Aa2 A–1+ AA– F1+ AA–
Senior preferred (SP)-emissioner Aa2 AA– AA
Senior non-preferred (SNP)-emissioner A2 A AA–
Tier 2 (T2)-emissioner A3 A– A
Additional Tier 1 (AT1)-emissioner BBB BBB+
Nordea Eiendomskreditt AS
1
Aaa
1
Nordea Hypotek AB (publ)
1
Aaa
1
Nordea Kredit Realkreditaktieselskab
1
AAA
1
Nordea Hypoteksbank Abp
1
Aaa
1
1) Kreditbetyg för säkerställda obligationer.
Nordea Årsredovisning 2025
53
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Kapitalhantering och nya regelverk
Nordea strävar efter en effektiv kapitalanvändning och är
därför aktiv i sin hantering av olika tillgångar, skulder och
risker i balansräkningen.
Målet är att generera en stark avkastning till aktieä-
garna och samtidigt upprätthålla en väl avvägd kapital-
struktur. Styrelsen är ansvarig för att fastställa Nordeas
kapitaltäckningsmål, kapital- och utdelningspolicyer och
det övergripande ramverket för kapitalhantering.
Förmågan att nå målen och uppfylla minimikraven för
kapitaltäckning granskas regelbundet av Asset & Liability
Committee och riskkommittén.
Kapital- och utdelningspolicy
Nordea upprätthåller sin starka kapitalposition i linje med
kapitalpolicyn. Nordeas mål är en kapitalbuffert på 150
punkter över regelkravet för kärnprimärkapitalrelationen.
Detta främjar en effektiv kapitalhantering samtidigt som
Nordea slår vakt om en solid buffert som överstiger
kraven.
Utdelningspolicyn är att dela ut 60–70 procent av årets
resultat till aktieägarna. Överskottskapital över kapitalmå-
len ska användas till strategiska förvärv samt till eventu-
ella återköp av egna aktier.
Under 2025 fortsatte Nordea sträva efter en effektiv
kapitalhantering och inledde fyra aktieåterköpsprogram.
Minimikrav för kapitaltäckning
Den metod som används för att beräkna riskexponerings-
beloppet måste först godkännas av tillsynsmyndigheterna.
Vid utgången av 2025 beräknades 90 procent av Nordeas
riskexponeringsbelopp för kreditrisk med metoden för
intern riskklassificering (IRK). Nordea har tillstånd att
använda value-at-risk-modeller (VaR) för att beräkna
kapitalkravet för huvuddelen av marknadsrisken i han-
delslagret. Baserat på det samlade riskexponeringsbelop-
pet måste Nordea uppfylla det gällande minimikravet och
det kombinerade buffertkravet. Därutöver kräver behöriga
myndigheter att Nordea ska hålla kapital för andra typer
av risker som identifierats och rapporterats i samband
med den årliga samlade kapitalbedömningen.
Den 28 oktober 2025 mottog Nordea beslutet från den
samlade kapitalbedömningen, enligt vilket pelare 2-kravet
på 1,60 procent från förra årets beslut kvarstår. Pelare
2-kravet ska till minst 56,25 procent täckas av
kärnprimärkapital.
Internt kapitalkrav
Nordea använder det interna kapitalkravet för den interna
risk- och kapitalutvärderingen i enlighet med artikel 73 i
kapitalkravsdirektivet (CRD). Det interna kapitalkravet
anger det kapital som till belopp, slag och fördelning
anses vara tillräckligt för att täcka den typ av och nivån på
de risker som koncernen eller något av dess dotterföretag
är eller kan bli exponerade för inom överskådlig tid, inklu-
sive perioder av stress.
Det interna kapitalkravet är ett av de huvudsakliga
ingångsvärdena för den interna kapitalutvärderingen, till-
sammans med tillsynsmyndighetens syn på kapitalkravet
ur ett regulatoriskt perspektiv.
Nordea definierar internt kapitalkrav som det interna
kapital som, även under perioder av stress, ska täcka alla
väsentliga risker från ett internt ekonomiskt perspektiv,
under beaktande av det regulatoriska, normativa och kon-
junkturcykeljusterade perspektivet. Detta säkerställer att
Nordeas interna kapitalkrav ligger i linje med, men inte
begränsas av, det regulatoriska perspektivet.
Allokerat kapital
Allokerat kapital är ett ramverk för att allokera kapital i
Nordea till affärsområdena och är en viktig del i Nordeas
ramverk för värdeskapande (Value Creation Framework).
Ramverket fungerar som stöd i samband med operativa
beslut i Nordea och bidrar till att förbättra resultatstyr-
ningen och säkerställa att Nordea skapar värde för
aktieägarna.
Det allokerade kapitalet speglar Nordeas förväntade
kapital i linje med kapitalpolicyn, för att säkerställa en
hållbar, långsiktig kapitalisering för Nordeakoncernen. För
att allokerat kapital ska knytas ännu närmare till eget
kapital ingår avdrag från kärnprimärkapital och andra
kapitalposter i allokerat kapital.
Det allokerade kapitalet var stabilt och uppgick till
32,4md euro i slutet av 2025.
Kapitalbas
Kapitalbas är summan av primärkapital och supplemen-
tärt kapital. Primärkapitalet utgörs av kärnprimärkapital
och övrigt primärkapital. Kärnprimärkapital är kapital av
högsta kvalitet, med bästa förlustabsorberande förmåga,
och utgörs huvudsakligen av inbetalt kapital och balanse-
rade vinstmedel. Övrigt primärkapital och supplementärt
kapital utgörs främst av instrument som uppfyller kriteri-
erna i tillämpliga regelverk. Under 2025 emitterade
Nordea primärkapitallån på 2 500 mn svenska kronor,
3 500 mn norska kronor och 850 mn dollar samt supple-
mentärkapitallån på 500 mn euro.
Ytterligare information
Mer information om kapitalhantering och kapitaltäckning
finns i Nordeas kapital- och riskhanteringsrapport (Capital
and Risk Management Report). Nordea lämnar kvartalsvis,
utifrån sin konsoliderade situation, upplysningar i form av
en kapital- och riskhanteringsrapport i enlighet med del
åtta i förordning (EU) nr 575/2013 (kapitalkravsförord-
ningen, eller CRR). Rapporten ger omfattande upplys-
ningar om risker, riskhantering och kapitalhantering. Den
innehåller upplysningar, eller hänvisningar till andra upp-
lysningar, som krävs enligt del åtta i CRR och enligt EBA:s
riktlinjer och standarder för upplysningskrav.
Tillsammans med kapital- och riskhanteringsrapporten
lämnas också de upplysningar som krävs för dotterföreta-
gen Nordea Kredit Realkreditaktieselskab, Nordea
Hypotek AB, Nordea Hypoteksbank Abp och Nordea
Eiendomskreditt AS.
Kapital- och riskhanteringsrapporten finns på nordea.
com. Dotterföretagens upplysningar ingår som bilagor och
publiceras på samma webbplats efter publiceringsdagen
för respektive dotterföretags årsredovisning.
Rapportering per land
Ytterligare information om rapporteringen per land i enlig-
het med finska kreditinstitutlagen finns på sidan 79.
Nordea Årsredovisning 2025
54
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Kapitalhantering och nya regelverk, forts.
Kapitalkrav och riskexponeringsbelopp (REA), Nordeakoncernen
Mn euro
31 dec 2025 31 dec 2024
Minimi-
kapitalkrav REA
Minimi-
kapitalkrav REA
Risk 9 994 124 919 10 109 126 363
– varav motpartskreditrisk 204 2 549 288 3 599
IRK-metoden 9 013 112 662 9 026 112 822
– företag 4 782 59 775 4 645 58 065
– avancerad 2 965 37 057 4 152 51 905
– grundläggande 1 817 22 718 493 6 160
– institut 288 3 597 341 4 257
– privatkunder 3 437 42 958 3 535 44 187
– poster som avser positioner i värdepapperiserade tillgångar 282 3 526 277 3 461
– övrigt 224 2 806 228 2 852
Schablonmetoden 981 12 257 1 083 13 541
– stater eller centralbanker 13 158 13 164
– kommuner eller lokala myndigheter 2 23 2 25
– offentlig sektor 0 0 0 0
– multilaterala utvecklingsbanker
– internationella organisationer
– institut 22 273 13 158
– företag 143 1 788 141 1 759
– privatkunder 185 2 307 212 2 648
– exponeringar med säkerhet i fast egendom 185 2 311 291 3 640
– fallerade 14 174 17 211
– förenade med särskilt hög risk 78 976
– säkerställda obligationer
– institut och företag, med kortfristiga kreditbetyg
– fondföretag 176 2 206 178 2 223
– aktier 132 1 646 189 2 359
– övrigt 31 395 27 354
Risk hänförlig till kreditvärderingsjusteringar 36 455 32 396
Mn euro
31 Dec 2025 31 Dec 2024
Minimi-
kapitalkrav REA
Minimi-
kapitalkrav REA
Marknadsrisk 413 5 158 427 5 336
– handelslager, intern modell 356 4 444 367 4 586
– handelslager, schablonmetoden 57 714 60 750
– övrig verksamhet, schablonmetoden
Avvecklingsrisk 0 0
Operativ risk 1 690 21 125 1 430 17 874
Schablonmetoden 1 690 21 125 1 430 17 874
Ytterligare riskexponeringsbelopp för finskt
riskviktsgolv enligt artikel 458 i CRR
Ytterligare riskexponeringsbelopp för svenskt
riskviktsgolv enligt artikel 458 i CRR 596 7 451 470 5 881
Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 3 i CRR
1
44 551
Summa 12 773 159 659 12 468 155 850
1) Ändrad beräkningsmetod, från metoden för intern riskklassificering till schablonmetoden, för vissa portföljer som inte omfattas av ansökan om nya företagsmodeller.
Nordea Årsredovisning 2025
55
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Kapitalhantering och nya regelverk, forts.
Kapitalkrav och riskexponeringsbelopp (REA), Nordea Bank Abp (moderföretaget)
Mn euro
31 dec 2025 31 dec 2024
Minimi-
kapitalkrav REA
Minimi-
kapitalkrav REA
Risk 10 941 136 764 8 946 111 821
– varav motpartskreditrisk 211 2 638 299 3 736
IRK-metoden 6 237 77 958 6 057 75 710
– stater
– företag 4 687 58 590 4 349 54 367
– avancerad 2 844 35 549 4 155 51 939
– grundläggande 1 843 23 041 194 2 427
– institut 283 3 539 334 4 177
– privatkunder 1 117 13 962 1 242 15 519
– med säkerhet i fast egendom 388 4 846 514 6 423
– övrigt privatkunder 729 9 116 728 9 097
– poster som avser positioner i värdepapperiserade tillgångar 27 337 17 212
– övrigt 122 1 530 115 1 435
Schablonmetoden 4 705 58 806 2 889 36 111
– stater eller centralbanker 6 76 6 78
– kommuner eller lokala myndigheter 0 6 1 7
– offentlig sektor
– multilaterala utvecklingsbanker
– internationella organisationer
– institut 2 166 27 077 1 107 13 842
– företag 225 2 813 185 2 307
– privatkunder 11 136 18 231
– exponeringar med säkerhet i fast egendom 12 145 8 97
– fallerade 1 19 2 27
– förenade med särskilt hög risk 760 9 498
– säkerställda obligationer 56 706 34 424
– institut och företag, med kortfristiga kreditbetyg
– fondföretag 172 2 145 172 2 146
– aktier 1 293 16 165 1 355 16 935
– övrigt 2 20 1 18
– positioner i värdepapperiserade tillgångar
Risk hänförlig till kreditvärderingsjusteringar 36 455 32 396
Mn euro
31 dec 2025 31 dec 2024
Minimi-
kapitalkrav REA
Minimi-
kapitalkrav REA
Marknadsrisk 413 5 158 427 5 336
– handelslager, intern modell 356 4 444 367 4 587
– handelslager, schablonmetoden 57 714 60 750
– övrig verksamhet, schablonmetoden
Avvecklingsrisk 0 0 0 0
Operativ risk 1 240 15 494 1 086 13 574
Schablonmetoden 1 240 15 494 1 086 13 574
Ytterligare riskexponeringsbelopp för finskt
riskviktsgolv enligt artikel 458 i CRR
Ytterligare riskexponeringsbelopp för svenskt
riskviktsgolv enligt artikel 458 i CRR 109 1 359 71 883
Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 3 i CRR 39 486
Summa 12 777 159 715 10 561 132 011
Nordea Årsredovisning 2025
56
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Kapitalhantering och nya regelverk, forts.
Sammanfattning av poster som ingår i kapitalbasen
Beräkning av kapitalbas, mn euro
Nordeakoncernen Moderföretaget
31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024
Eget kapital i den konsoliderade situationen 27 574 26 629 23 348 23 219
Årets resultat 4 843 5 062
Upplupen utdelning -3 284 -3 279
Kärnprimärkapital före avdrag enligt CRR 29 133 28 412 23 348 23 219
Uppskjutna skattefordringar -14 -24
Immateriella tillgångar -2 840 -2 704 -1 183 -1 050
IRK-reserveringar underskott (–) -44 -228 -146 -26
Pensionstillgångar utöver relaterade förpliktelser -256 -271 -128 -173
Övriga poster, netto
1
-848 -615 -852 -636
Summa avdrag från kärnprimärkapitalet enligt CRR -4 002 -3 842 -2 309 -1 885
Kärnprimärkapital (netto efter avdrag) 25 131 24 570 21 039 21 333
Övrigt primärkapital före avdrag enligt CRR 4 261 4 138 4 261 4 138
Summa avdrag från övrigt primärkapital enligt CRR -13 -25 -13 -25
Övrigt primärkapital 4 248 4 113 4 248 4 113
Primärkapital (netto efter avdrag) 29 379 28 683 25 287 25 447
Supplementärt kapital före avdrag enligt CRR 4 550 4 167 4 550 4 167
IRK-reserveringar överskott (+) 10 23
Avdrag för investeringar i försäkringsföretag
Övriga poster, netto -25 -50 -25 -50
Summa avdrag från supplementärt kapital enligt CRR -25 -50 -15 -27
Supplementärt kapital 4 525 4 117 4 535 4 140
Kapitalbas (netto efter avdrag) 33 904 32 800 29 822 29 587
1) Övriga poster, netto, givet att årets resultat är inkluderat. -854 -615
Kapitaltäckning, nyckeltal,
Nordeakoncernen och moderföretaget
Procent
Nordeakoncernen Moderföretaget
31 Dec
2025
31 Dec
2024
31 Dec
2025
31 Dec
2024
Kärnprimärkapitalrelation,
inklusive årets resultat 15,7 15,8 14,1 16,9
Primärkapitalrelation,
inklusive årets resultat 18,4 18,4 16,8 20,0
Total kapitalrelation,
inklusive årets resultat 21,2 21,0 19,6 23,1
Kärnprimärkapitalrelation,
exklusive årets resultat 14,8 14,6 13,2 16,2
Primärkapitalrelation,
exklusive årets resultat 17,4 17,3 15,8 19,3
Total kapitalrelation,
exklusive årets resultat 20,3 19,9 18,7 22,4
Kapitalbas och nyckeltal (finansiella konglomeratet)
1
31 dec 2025 31 dec 2024
Finansiella konglomeratets kapitalbas,
mn euro 36 390 35 057
Finansiella konglomeratet, kapitalbaskrav,
mn euro 31 456 30 053
Finansiella konglomeratet, kapitaltäckning
(kapitalbas, överskott/underskott), mn euro 4 935 5 004
Finansiella konglomeratets
kapitaltäckningsgrad, % 115,7 % 116,6 %
1) Det finansiella konglomeratet utgörs av bank- och försäkringsrörelse.
Nordea Life & Pension – Solvens II-position
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Solvenskrav 2 984 2 706
Faktiskt solvenskapital 4 458 4 108
Solvensbuffert 1 474 1 402
Solvens som andel av krav 149 % 152 %
Nordea Life & Pension – Solvens II-känslighet
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Solvens som andel av krav 149 % 152 %
Börsnedgång 20 procent 151 % 163 %
Räntor ner 50 punkter 149 % 150 %
Räntor upp 50 punkter 150 % 153 %
Nordea Årsredovisning 2025
57
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Nya regelverk för kapitalkrav
Det här avsnittet tar upp nyheter och förändringar i regel-
verk och kapitalkrav, huvudsakligen med avseende på
krishanteringsdirektivet (BRRD), kapitalkravsdirektivet
(CRD) och kapitalkravsförordningen (CRR). Generellt
omfattas nyheter som bedöms vara relevanta för
Nordeakoncernen. För mer information om nya regelverk
och kapitalkrav, se Nordeas kapital- och riskhanterings-
rapport (pelare 3).
Den gällande CRR-versionen kallas CRR3 och den inför
Basel IV-standarderna i EU. CRR3 medför stora föränd-
ringar på regelområdet från 1 januari 2025 för kreditrisk,
marknadsrisk och operativ risk. Vidare införs ett kapital-
golv som begränsar riskexponeringsbeloppet för Nordea
och andra banker som använder interna modeller.
Finansinspektionen i Finland har erkänt riskviktsgolvet
som används i Sverige för företagslån med säkerhet i fast-
igheter (35 procent för kommersiella fastigheter och 25
procent för bostadsfastigheter). Den 29 september beslu-
tade finska Finansinspektionen också att erkänna risk-
viktsgolvet som används för lån i Norge (35 procent för
kommersiella fastigheter och en ökning från 20 procent till
25 procent för bostadsfastigheter). Beslutet träder i kraft
den 1 januari 2026. Höjningen av riskviktsgolvet för
bostadsfastigheter påverkar inte Nordea förrän de aktuella
myndighetspåslagen tas bort.
Den 26 juni beslutade finska Finansinspektionen i sitt
årliga makrotillsynsbeslut att erkänna den norska system-
riskbufferten på 4,5 procent från 1 oktober 2025. Tidigare
hade beslut fattats att till viss del erkänna den norska sys-
temriskbufferten på nivån 3,5 procent i juni 2023. Det full-
ständiga erkännandet innebar att Nordeas kärnprimärka-
pitalkrav ökade med cirka 20 punkter. Nordea invänder
mot beslutet att höja koncernens kapitalkrav på detta sätt.
Finska Finansinspektionen beslutade också att behålla
den finska systemriskbufferten på 1,0 procent och O-SII-
bufferten på 2,5 procent för Nordea.
I mars 2025 mottog Nordea beslut från Single
Resolution Board angående de uppdaterade minimikraven
för kapital basen och kvalificerade skulder (MREL-kraven).
Koncernen måste uppfylla MREL-kraven som uppgår till
23,64 procent av riskexponeringsbeloppet plus det kombi-
nerade buffertkravet och 7,02 procent av exponeringsbe-
loppet för bruttosoliditet. Koncernen måste också uppfylla
subordineringskraven som uppgår till 20,34 procent av
riskexponeringsbeloppet plus det kombinerade buffert-
kravet och 7,02 procent av exponeringsbeloppet för brut-
tosoliditet. Subordineringskraven ska emellertid aldrig
överskrida ett belopp som motsvarar 27 procent av riskex-
poneringsbeloppet, inklusive det kombinerade
buffertkravet.
CRR3 – övergångsarrangemang
EU-kommissionen har utfärdat en delegerande förordning
som skjuter fram ikraftträdandet av de nya reglerna för
marknadsrisk till den 1 januari 2027 för att säkerställa
samma villkor som i andra jurisdiktioner.
Dessutom inför CRR3 ett kapitalgolv på 72,5 procent av
schablonmetoderna på aggregerad nivå. Detta innebär att
kapitalkravet uppgår till 72,5 procent av det samlade risk-
exponeringsbeloppet enligt pelare 1, beräknat med scha-
blonmetoderna för kreditrisk, marknadsrisk och operativ
risk. Golvet fasas in på 50 procent från 1 januari 2025, och
nivån 72,5 procent börjar gälla från 1 januari 2030 med
övergångsregler för beräkningen av REA för kapitalgolvet
som får användas till slutet av 2032. På grund av skillnader
mellan banker kan tidpunkten för när och om kapitalgol-
vet blir begränsande variera.
Nordea Årsredovisning 2025
58
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Bolagsstyrningsrapport 2025
Med bolagsstyrning avses relationer mellan ett bolags
högsta ledning, dess styrelse, aktieägare och övriga intres-
senter, såsom medarbetare och deras företrädare.
Bolagsstyrningen fastställer också den struktur som
används för att definiera bolagets mål samt vilka medel
som ska användas för att uppnå målen och följa upp resul-
taten. God bolagsstyrning handlar därför om att ha klara
och systematiska beslutsprocesser med tydliga ansvars-
områden, utan intressekonflikter och som säkerställer till-
fredsställande intern kontroll, riskhantering, öppenhet och
ansvar.
Nordea Bank Abp (Nordea) är ett finskt publikt aktie-
bolag och moderbolaget i Nordeakoncernen (som utgörs
av Nordea och dess dotterföretag). Nordeas aktier är note-
rade på Nasdaqbörserna i Helsingfors, Stockholm och
Köpenhamn, och Nordeas American Depository Receipts
(ADR) handlas i USA, i US-dollar. I sin upplåningsverksam-
het emitterar Nordea långfristiga skuldinstrument som
normalt noteras på olika börser.
Nordea omfattas av och tillämpar Finsk kod för bolags-
styrning 2020 (koden)
1
. Nordea följer alla rekommendatio-
ner i koden, med undantag för valförfarandet för styrel-
sens arbetstagarrepresentanter (Rekommendation 5)
enligt beskrivningen nedan.
Denna bolagsstyrningsrapport beskriver Nordeas sätt
att ta sig an huvuddelarna i bolagsstyrningen och har
tagits fram i enlighet med de rättsliga kraven i den finska
kreditinstitutslagen, finska bokföringslagen, finska värde-
pappersmarknadslagen, finska Finansministeriets
förordning om regelbunden informationsskyldighet för
värdepappersemittenter, samt koden
2
.
Nordeas bolagsstyrningsrapport publiceras på nordea.
com och koden finns tillgänglig på https://cgfinland.fi/en/
corporate-governance-code/.
1) Den nya finska koden för bolagsstyrning 2025 började gälla den 1 januari 2025 och ersatte då den tidigare koden för bolagsstyrning från 2020.
2) Nordea följer den kod för bolagsstyrning som gäller i hemvistlandet, liksom andra tillämpliga regler och bestämmelser avseende bolagsstyrning och denna bolagsstyrningsrap
-
port har tagits fram i enlighet med dessa krav. Koden avviker i vissa fall från den svenska koden för bolagsstyrning (den svenska koden) som finns på corporategovernanceboard.
se och de danska rekommendationerna för bolagsstyrning (den danska koden) som finns på corporategovernanceboard.dk till följd av skillnader i lagstiftning samt bolagsstyr
-
ningsregler och -praxis. Nordea avviker från den svenska koden när det gäller nomineringsrådets beslutsförslag, ledamöternas oberoende i ersättnings- och personalkommittén
samt genom möjligheten att hålla virtuella bolagsstämmor. I förhållande till den danska koden avviker Nordea till viss del när det gäller utnämningen av revisionskommitténs
ordförande, ersättning till ledande befattningshavare och resultatutvärdering av styrelsen samt rekommendationer gällande anbud i samband med förvärv, företagets samhälls
-
ansvar och skattepolicy. Nordea avviker också i vissa hänseenden när det gäller styrelsens övergripande uppdrag och ansvar med avseende på bolagets syfte, värdeskapande
samt aktie- och kapitalstruktur liksom den årliga översynen av riktlinjerna för verkställande ledningen. Vidare avviker Nordea i vissa hänseenden när det gäller styrelsens
sammansättning och upplysningar om enskilda styrelseledamöter i förvaltningsberättelsen.
Struktur för bolagsstyrning
Bolagsstyrningen i Nordea är omfattande och proportio-
nerlig med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och
mångfald för att säkerställa en effektiv förvaltning i enlig-
het med principerna för ansvarsfull affärsverksamhet.
Styrelsen ansvarar för att se till att Nordeas verksamhet
administreras och organiseras på ett ändamålsenligt sätt,
medan verkställande direktören tillika koncernchefen
(koncernchefen) ansvarar för den löpande förvaltningen
av Nordea. Styrelsen utför sin roll i Nordeas bolagsstyr-
ningsstruktur och samspelar med övriga styrande organ
för att säkerställa god bolagsstyrning, inklusive system för
intern kontroll och riskhantering samt finansiell
rapportering.
Bolagsstyrningen och de styrande organens uppdrag i
Nordea fastställs i tillämpliga interna och externa ramverk.
Till det externa ramverket som reglerar bolagsstyrningen
hör EU-lagstiftning, såsom direktiv 2013/36/EU (CRD IV),
förordning (EU) nr 575/2013 (CRR), direktiv 2014/65/EU
(MiFID II) och förordning (EU) nr 600/2014 (MiFIR), lik-
som regler och riktlinjer utfärdade av berörda tillsyns-
myndigheter, såsom EBA:s riktlinjer om intern styrning och
ESMA:s och EBA:s gemensamma riktlinjer för lämplighets-
bedömning av ledamöter i ledningsorgan och ledande
befattningshavare, liksom nationell lagstiftning, bland
annat finska aktiebolagslagen, kreditinstitutslagen, bok-
föringslagen och relevanta bestämmelser och riktlinjer
från finska Finansinspektionen (FIN-FSA). Nordea följer
också regler och riktlinjer utfärdade av andra relevanta till-
synsmyndigheter, liksom EU:s lagstiftning för finanssek-
torn, de regler som gäller för respektive berörd börs, samt
reglerna och principerna i koden.
Styrelsen har antagit instruktioner för vd och koncern-
chef, som anger rollens ansvarsområden, liksom
ytterligare arbetsordningar, policyer och instruktioner för
Nordeakoncernens verksamhet. Dessutom utgör Nordeas
etiska riktlinjer ett etiskt ramverk för hur alla medlemmar i
styrande organ och alla medarbetare ska agera. Dessa
dokument, tillsammans med bolagsordningen, arbetsord-
ningen (se nedan) och kommittéernas arbetsordningar (se
nedan), liksom Nordeakoncernens övriga aktuella direktiv,
instruktioner, protokoll och rutiner, utgör det interna ram-
verket som reglerar bolagsstyrningen i Nordea.
Det interna ramverket har utformats så att affärsverk-
samheten kan bedrivas på ett ansvarsfullt sätt genom att
fastställa befogenheter och ansvarsområden för före-
tagsorgan och medarbetare. För ytterligare information
om direktiv, instruktioner, protokoll och rutiner i det
interna ramverket, se ”Hållbarhetsförklaring” på sidorna
81–190.
ECB:s tillsyn och styrning
Nordea står under tillsyn av Europeiska centralbanken
(ECB) och FIN-FSA (den gemensamma banktillsynen,
SSM), och filialerna och dotterföretagen står under tillsyn
av finansinspektionerna i sina respektive länder, beroende
på vad som är tillämpligt. Med ECB som tillsynsmyndighet
omfattas Nordea av samma banktillsyn och gemensamma
resolutionsmekanism som de flesta andra europeiska ban-
ker i euroområdet. Funktionen för myndighetskontakter i
Nordea ingår i Group Legal och fungerar som kontakt-
punkt och samordnare för förfrågningar och kontakter
Struktur för bolagsstyrning
Externrevision (12)
Bolagsstämma (1)
Aktieägarnas
nomineringsråd (2)
Group Compliance (10)
Group Internal Audit (11)
Internt ramverk
Bolagsordning, styrelsens och styrelsekommittéernas arbetsordningar,
verkställande direktörens och koncernchefens direktiv samt Nordeas
ramverk för intern kontroll, inklusive koncernens interna regler, ramverk för
riskhantering, riskkultur och strategi
Externt ramverk
Lagar, regelverk, praxis, börsregler, kod för bolagsstyrning
Group Risk (9)
Vd och koncernchef, med stöd av
koncernledningen (8)
Ersättnings- och
personalkommittén (6)
Drifts- och hållbarhets-
kommittén (7)
Riskkommittén (5)Revisionskommittén (4)
Vald / utsedd av
Rapporterar till / informerar
Styrelse (3)
Siffror inom parentes hänvisar till de numrerade avsnitten nedan på sidorna 60–71.
Nordea Årsredovisning 2025
59
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Bolagsstyrningsrapport 2025, forts.
med tillsynsmyndigheterna. Därmed säkerställs en sam-
ordnad och konsekvent kommunikation mellan Nordea
och dess tillsynsmyndigheter. Nordea har standardiserade
rutiner för att ta hand om förfrågningar och platskontroller
från tillsynsmyndigheterna, inklusive ett ärendehante-
ringssystem där alla kontakter dokumenteras.
Koncernledningen och relevanta kommittéer får regel-
bundna rapporter om kontakter med myndigheterna.
Styrelsen informeras om viktiga kontakter med myndighe-
terna, inklusive beslut angående översyns- och utvärde-
ringsprocessen, samt rapporter avseende platskontroller.
Vidare övervakar styrelsen viktiga åtgärdsprogram som
initierats av tillsynsmyndigheter och godkänner åtgärds-
planer som krävs av ECB.
Styrning på ESG-området
Nordea arbetar med ESG-styrning på ett övergripande sätt i
enlighet med relevanta lagkrav och tillsynsmyndig heternas
förväntningar. ESG-faktorer, som kan påverka olika finan-
siella och icke-finansiella risker, har integrerats i koncernens
ramverk för riskhantering samt i dess över gripande strategi
genom strategiska hållbarhetsprioriteringar.
Nordea är medveten om att ESG-faktorer i hög grad
kan påverka traditionella kategorier av finansiella och
icke-finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likviditets-,
kapital-, regelefterlevnads- och verksamhetsrisker. För att
säkerställa en effektiv hantering av dessa risker har Nordea
integrerat ESG-faktorer i koncernens ramverk för riskhante-
ring. Varje risktyp som ingår i Nordeas gemensamma risk-
taxonomi har ett eget ramverk för riskhantering där ESG-
faktorer ingår. Nordeas ESG-styrning beskrivs nedan, med
en kort översikt över relevanta ansvarsområden. För mer
information, se ”Hållbarhetsförklaring” på sidorna81–190.
Styrelsen, som biträds av styrelsens kommittéer, är
ytterst ansvarig för att säkerställa att det finns ändamåls-
enliga och effektiva system för intern kontroll och detta
inkluderar också risker som påverkas av ESG-faktorer.
Styrelsen godkänner varje år koncernens strategi, där
hållbarhet är införlivat, och har kontrollansvar för ESG-
området, vilket innefattar bolagsstyrning, strategi,
fastställande av mål och införlivande av hållbarhet i
verksamheten.
På lednings- och ledningkommitténivå har ESG-
relaterade hänsynstaganden integrerats i de befintliga pro-
cesserna för beslutsfattande, riskhantering och kontroll
samt eskalering. Koncernchefen ansvarar inför styrelsen för
ledningen av koncernens verksamhet och dess organisa-
tion. Han planerar styrelsens sammanträden i nära samar-
bete med styrelsens ordförande och ansvarar också för att
utveckla och underhålla effektiva system för rapportering
och intern kontroll inom koncernen. Chief of Staff ansvarar
för utvecklingen av koncernens strategiska prioriteringar
och analyser av nya frågor på hållbarhetsområdet, vilket
säkerställer att koncernens hållbarhetsagenda även fort-
satt ska vara anpassad till omvärldsutvecklingen och till
koncernens långsiktiga åtagande om nettonollutsläpp.
Berörd ägare av policyramverket i andra försvarslinjen
ansvarar för att relevanta krav införlivas i Nordeas policy-
ramverk för hållbarhet och ESG-frågor och för att sam-
ordna kontrollen av kraven i policyramverken. Ansvarig
enhet i andra försvarslinjen övervakar att kraven i policy-
ramverket för hållbarhet och ESG-frågor efterföljs i första
och andra försvarslinjen. Riskområdena övervakar att
affärsområdenas och koncernfunktionernas strategier
speglar koncernens strategi och risktolerans, inom ramen
för deras befintliga kontrollansvar. Första försvarslinjen
ansvarar slutligen för att hantera hållbarhetsrelaterade och
finansiella konsekvenser samt för att följa gällande regel-
verk i den dagliga verksamheten.
Fördelning av befogenheter och ansvar
Styrning och kontroll av bolaget fördelas mellan aktie-
ägarna (på bolagsstämmor), styrelsen och koncernchefen
i enlighet med reglerna i det externa ramverket, bolag-
sordningen och det interna ramverket som fastställts av
styrelsen.
Bolagsstämma (1)
Bolagsstämman är Nordeas högsta beslutsfattande organ,
och här deltar aktieägarna i tillsynen och kontrollen av
Nordea genom utövandet av sin rösträtt och yttranderätt.
Gällande regelverk och Nordeas bolagsordning fastställer
vilka ärenden som ska behandlas av bolagsstämman.
Bolagsstämman fattar beslut i frågor som rör exempelvis
årsredovisningen, utdelning, val av styrelseledamöter,
revisor samt granskare av hållbarhetsredovisningen lik-
som ersättning till styrelseledamöter, revisor samt gran-
skare av hållbarhetsredovisningen. I enlighet med tillämp-
liga lagar och förordningar kommer ersättningspolicyn för
styrande organ och ersättningsrapporten för styrande
organ att presenteras och godkännas genom ett rådgi-
vande beslut på bolagsstämman. Ersättningspolicyn för
styrande organ och ersättningsrapporten för styrande
organ finns publicerade på nordea.com.
Bolagsstämmor hålls normalt i Helsingfors. Ordinarie
bolagsstämma 2025 hölls den 20 mars 2025 i
Finlandiahuset i Helsingfors. Enligt Nordeas bolagsord-
ning kan bolagsstämmor även hållas utan stämmoplats
(så kallad distansbolagsstämma) som ett alternativ till
fysiska stämmor eller hybridstämmor.
Information om beslut av den ordinarie bolagsstäm-
man 2025 liksom stämmoprotokoll finns på nordea.com.
Den ordinarie bolagsstämman 2026 hålls virtuellt
tisdag-en den 24 mars 2026.
Rösträtter
Nordeas bolagsordning innehåller inte några bestämmel-
ser om aktieslag eller rösträtter. Det innebär att samtliga
emitterade aktier är stamaktier och medför lika rösträtt.
Varje aktie motsvarar en röst på bolagsstämman. Vid
bolagsstämman får varje aktieägare rösta med det sam-
manlagda röstetalet som aktieägare äger eller företräder.
Nordea får enligt tillämplig lag inte rösta för innehav av
egna aktier på bolagsstämmor. Ytterligare information om
Nordeaaktien finns i avsnittet ”Nordeas aktie och kredit-
betyg” på sidorna 50–52 och i ”Finansiell översikt 2025” på
sidorna 39–40.
Bolagsordning
Bolagsordningen återfinns på nordea.com. I enlighet med
finsk lag beslutar bolagsstämman om ändringar av bolag-
sordningen och ändringarna måste granskas av finska
Finansinspektionen.
Aktieägarnas nomineringsråd (2)
Enligt finska kreditinstitutslagen ska ett systemviktigt
kreditinstitut ha en nomineringskommitté som utgörs av
styrelseledamöter eller ett aktieägarnas nomineringsråd
som utgörs av ledamöter utsedda av aktieägarna. Den
ordinarie bolagsstämman 2019 beslutade att inrätta ett
permanent aktieägarnas nomineringsråd. Enligt sin
arbetsordning har nomineringsrådet till uppgift att ta
fram, årligen och i övrigt vid behov, förslag till bolagsstäm-
man på val av och ersättning till Nordeas styrelseordfö-
rande och styrelseledamöter, samt presentera förslagen
vid bolagsstämman. Nomineringsrådet ska också delta i
utvärderingen av och successionsplaneringen för styrelsen
och i sitt arbete ta hänsyn till Nordeas mångfaldspolicy
liksom utföra andra uppgifter som framgår av
arbetsordningen.
Nomineringsrådet består av styrelsens ordförande och
en representant vardera för de, per den 30 april, fyra röst-
mässigt största aktieägarna i Nordea som önskar delta i
aktieägarnas nomineringsråd.
Nomineringsrådets sammansättning offentliggjordes
den 14 maj 2025. Nordea-fonden hade utsett Lars
Ingemann Nielsen, Cevian Capital hade utsett Niko
Pakalén, Alecta hade utsett Daniel Kristiansson och
Ömsesidiga pensionsförsäkringsbolaget Varma hade
utsett Timo Sallinen som ledamöter i aktieägarnas nomi-
neringsråd. Niko Pakalén hade utsetts till nominerings-
rådets ordförande. Den 30 april 2025 representerade de
utsedda ledamöterna i aktieägarnas nomineringsråd
omkring 10,7 procent av alla aktier och röster i Nordea.
Successionsplanering och nomineringsförfarande för
styrelseledamöter som utses av bolagsstämman
För att säkerställa en ordnad kontinuitet i styrelsen arbetar
aktieägarnas nomineringsråd kontinuerligt med en suc-
cessionsplan som omfattar möjliga styrelsekandidater
med beaktande av den kompetens styrelsen som helhet
och de olika styrelsekommittéerna behöver.
Aktieägarnas nomineringsråd utvärderar rekryterings-
behoven och inleder, vid behov, förfarandet för att nomi-
nera nya styrelseledamöter. Nomineringsrådet kan, på
Nordeas bekostnad, anlita en rekryteringskonsult och
andra externa resurser som behövs för att utföra sitt
uppdrag.
Som en del i utvärderingen av rekryteringsbehoven
informerar bolagets styrelseordförande nomineringsrådet
om de kunskaper och färdigheter som behövs i styrelsen
Nordea Årsredovisning 2025
60
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Bolagsstyrningsrapport 2025, forts.
samt identifierade kompetensbehov och kompetensbris-
ter. Aktieägarnas nomineringsråd tar också del av resulta-
tet av styrelsens årliga utvärdering av det egna arbetet
och lämplighetsbedömningen.
Nomineringsprocessen för nya styrelseledamöter börjar
vanligtvis när aktieägarnas nomineringsråd fastställt en
lista över möjliga kandidater. Kandidaternas profiler och
kvalifikationer utvärderas och intervjuer genomförs med
kandidaterna. Som en del av processen kan koncern-
chefen beredas möjlighet att ge sin syn på erforderliga
kompetenser och profiler för styrelseledamöter, samt ges
tillfälle att träffa kandidaterna.
Nomineringsrådets förslag till bolagsstämman beträf-
fande antal styrelseledamöter och val av styrelseordfö-
rande och styrelseledamöter publiceras i ett börsmedde-
lande och på Nordeas webbplats. Förslagen ska avges i så
god tid att de kan inkluderas i kallelsen till ordinarie
bolagsstämma. Förslagen presenteras på bolagsstämman.
Inför den ordinarie bolagsstämman 2026 har nomine-
ringsrådet, som konstituerades under våren 2025, hållit
fem möten. Alla ledamöter deltog i nomineringsrådets
samtliga möten och beslut, med undantag för styrelse-
ordföranden som inte deltog i beredning eller beslut som
innebar en intressekonflikt för honom.
Ledamöter i aktieägarnas nomineringsråd
Niko Pakalén, nomineringsrådets ordförande
Ekonomie magisterexamen (nationalekonomi)
Född 1986
Kön: Man
Partner, Cevian Capital
Lars Ingemann Nielsen
Magisterexamen
(finansiell matematik och nationalekonomi)
Född 1961
Kön: Man
Vice vd och finansdirektör, Nordeafonden
Daniel Kristiansson
Magisterexamen (företagsekonomi)
Född 1974
Kön: Man
Specialist inom bolagsstyrning och förvaltning, Alecta
Timo Sallinen
Ekonomie magisterexamen (nationalekonomi)
Född 1970
Kön: Man
Placeringsdirektör, Ömsesidiga
pensionsförsäkrings bolaget Varma
Sir Stephen Hester
Filosofie kandidatexamen (BA Honours 1st class
– statskunskap, nationalekonomi och filosofi)
Född 1960
Kön: Man
Styrelseordförande i Nordea Bank Abp
Nomineringsrådets förslag presenteras i kallelsen till
den ordinarie bolagsstämman 2026 och är också
tillgängligt på nordea.com.
Styrelse (3)
Nordeas styrelse ansvarar för organisationen och adminis-
trationen av Nordeas verksamhet samt för den övergri-
pande förvaltningen av Nordeakoncernens angelägen-
heter i enlighet med externa och interna ramverk.
Styrelsens sammansättning och kompetens
Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av minst sex
och högst femton ledamöter. Mandatperioden för styrelse-
ledamöter är ett år och upphör vid utgången av den efter
valet påföljande ordinarie bolagsstämman. Nordea har
ingen fastställd pensionsålder för styrelseledamöter och
inte heller någon tidsgräns för hur länge en styrelseleda-
mot kan sitta i styrelsen. I nomineringsrådets uppgifter
ingår att ta hänsyn både till kontinuiteten och bevarandet
av lämplig erfarenhet i styrelsen samt till behovet av suc-
cessiv förnyelse av styrelsens kunskaper och erfarenheter.
Om en ledamot har suttit i styrelsen i mer än tio år utan
avbrott ska detta, enligt koden, vägas in i helhetsbedöm-
ningen av ledamotens oberoende. Vidare beaktas
gällande europeiska regelverk för banksektorn i samband
med bedömningen.
Styrelsen har godkänt en mångfaldspolicy som faststäl-
ler principerna för mångfald. Enligt mångfaldspolicyn
måste alla nomineringar av styrelseledamöter grundas på
förtjänst varvid det främsta syftet är att vidmakthålla och
förbättra styrelsens effektivitet totalt sett. Här eftersträvas
en bred uppsättning egenskaper och kompetenser och det
är uttalat att mångfald, avseende bl.a. ålder, kön
1
, geogra-
fisk härkomst, utbildning och yrkesmässig bakgrund, är en
viktig omständighet att beakta. Det är Nordeas mål att ha
en rättvis, jämlik och balanserad representation av kön och
andra diversifierande faktorer i styrelsen som kollektiv. När
det gäller könsfördelning är målet att styrelsens samman-
sättning ska spegla Nordeakoncernens ambition att res-
pektive kön ska vara representerat med minst 40 procent.
Styrelsens sammansättning ska avspegla de krav som
ställs på Nordeas verksamhet och utvecklingsfas.
En styrelseledamot ska ha den kompetens som krävs
för uppdraget och möjlighet att avsätta tillräckligt med tid
för styrelsearbetet. Antalet styrelseledamöter och styrel-
sens sammansättning måste vara sådan att styrelsen kan
utföra sina åtaganden på ett effektivt sätt.
I syfte att uppfylla ovanstående krav och målsättningar
strävar aktieägarnas nomineringsråd efter att säkerställa
en rättvis, jämlik och balanserad representation av kön och
andra diversifierande faktorer i styrelsen som kollektiv,
däribland: i) att styrelsens sammansättning ska spegla
Nordeas mångfaldspolicy, ii) att det i styrelsen ska ingå
ledamöter från vart och ett av de nordiska länderna där
Nordea bedriver verksamhet: Finland, Sverige, Danmark
och Norge, iii) utbildning och yrkesbakgrund samt iv)
åldersfördelning.
Styrelsen genomför årligen en utvärdering av det egna
arbetet och uppnådda resultat, med syftet att löpande
förbättra och effektivisera styrelsearbetet. Utvärderingen
bygger på en metod som innefattar frågeformulär för
utvärdering av styrelsen som helhet, ordföranden och de
enskilda styrelseledamöterna. Emellanåt anlitar Nordea en
extern part som ska bistå styrelsen med den årliga utvär-
deringen av det egna arbetet genom att ge sin objektiva
syn. Resultatet diskuteras också av styrelsen och presente-
ras för nomineringsrådet av styrelseordföranden.
I enlighet med gällande europeiska regelverk görs en
lämplighetsbedömning av de enskilda styrelseledamö-
terna och styrelsen i sin helhet varje år samt i samband
med urvalsprocessen för nya styrelseledamöter. Slutsatsen
av lämplighetsbedömningen 2025 är att styrelsen både
enskilt och som helhet besitter erforderlig kunskap om
och erfarenhet av de samhälls-, affärs- och kulturförhål-
landen som råder i de regioner och på de marknader där
Nordeas och Nordeakoncernens huvudsakliga verksamhet
bedrivs, och att den uppvisar tillräcklig mångfald och
bredd i fråga om egenskaper och kompetens samt en
välbalanserad könsfördelning.
Utbildning av styrelsen
För att skapa en god förståelse för Nordeas organisation
och struktur, affärsmodell, riskprofil och styrning deltar
nya styrelseledamöter i ett introduktionsprogram som
1) Med ”kön” avses biologiskt eller juridiskt kön. I enlighet med de juridiska
restriktioner som gäller för känsliga uppgifter, registrerar Nordea inte könsidentitet.
Däremot välkomnar och möjliggör Nordea för personer att själva uttrycka sin
könsidentitet.
Nordea Årsredovisning 2025
61
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Bolagsstyrningsrapport 2025, forts.
bland annat inbegriper områden rörande Nordeas struktur
och affärsmodell, riskprofil, styrning, affärsstrategi, eko-
nomi och riskhantering samt styrelsens ansvar och rele-
vanta lagar och bestämmelser. För att styrelseledamö-
terna ska kunna underhålla och fördjupa sina kunskaper
erbjuds också ytterligare utbildning i särskilda ämnen som
tillgodoser styrelseledamöternas individuella behov.
Därutöver erhåller styrelseledamöterna årlig utbildning
baserad på enskilda och övergripande behov samt enligt
lag- och tillsynskrav. Den årliga utbildningsplanen är utfor-
mad så att den täcker viktiga riskområden för Nordea och
säkerställer aktuella kunskaper inom de områden som
bedöms relevanta. Utbildningsaktiviteterna tar också
hänsyn till resultatet av de årliga utvärderingarna av
styrelsens arbete och lämplighetsbedömningarna av
styrelseledamöterna samt de utbildningsbehov som före-
tagsledningen har identifierat.
2025 genomgick styrelseledamöterna cirka 14 timmar
utbildning som en del av den årliga utbildningsplanen. På
begäran genomfördes enstaka utbildningar och strategi-
genomgångar i linje med branschpraxis. I enlighet med
den årliga utbildningsplanen erhöll styrelsen utbildning
inom flera viktiga områden som till exempel:
IT-infrastruktur, informationssäkerhet, kapital, likviditet
och upplåning, marknads- och modellrisk, kreditrisk,
metoder och modeller för intern riskklassificering, ekono-
misk brottslighet, finansiell rapportering, ESG-ämnen,
personal frågor samt regelefterlevnads- och
bolagsstyrningsfrågor.
Styrelsens arbete
Styrelsen väljer vice ordförande och utser kommittéleda-
möterna. Styrelsen har fastställt skriftliga rutiner för sitt
arbete (arbetsordningen), som också beskriver lednings-
och riskrapporteringen till styrelsen, och separata rutiner
för arbetet som utförs av var och en av styrelsekommitté-
erna (kommittéarbetsordningarna). Arbetsordningen
omfattar bland annat regler avseende styrelsens och ord-
förandens respektive ansvarsområden, dokumentation av
möten, beslutsförhet samt hur ofta styrelsen ska ha möten.
Den innehåller också regler för intressekonflikter,
sekretess och styrelsesekreteraren.
Styrelsen ansvarar för Nordeas organisation, adminis-
trationen av Nordeas verksamhet och för den övergri-
pande förvaltningen av Nordeakoncernens angelägen-
heter i enlighet med det externa och interna ramverket lik-
som arbetsordningen. Styrelsen ska säkerställa att Nordea
har en ändamålsenlig och transparent koncernstruktur
och organisation, med en tydlig åtskillnad av funktioner
och ansvarsområden som borgar för en sund och effektiv
styrning, förhindrar att komplexa strukturer skapas och
gör det möjligt för tillsynsmyndigheter att bedriva effektiv
tillsyn.
Styrelsen följer regelbundet upp Nordeas strategi,
affärsutveckling samt finansiella ställning och resultat.
Vidare uppdaterar styrelsen regelbundet sina policyer och
interna regler för styrning och kontroll. Styrelsen granskar
också risktoleransen samt följer regelbundet upp rele-
vanta risker, kapital och likviditet.
Betydande organisationsförändringar, utnämning för
vissa befattningar i högsta ledningen liksom fusioner och
förvärv samt övriga beslut av väsentlig betydelse är andra
ärenden som hanterats av styrelsen. Under 2025 god-
kände styrelsen till exempel Nordeakoncernens strategi
och finansiella mål för 2030 samt bevakade och analyse-
rade den geopolitiska utvecklingen och negativa scenarier
noga. Styrelsen hanterade också frågor rörande digitalise-
ring, cyberförsvar, hållbarhet, intern kontroll och regelef-
terlevnad, riskbegränsning, personalfrågor, ekobrott,
aktieåterköp och utdelningar samt bevakade genomföran-
det av affärsområdes-, teknik- och datastrategier.
Styrelsen är ytterst ansvarig för att säkerställa att det finns
ändamålsenliga och effektiva system för intern kontroll
och att dessa underhålls. Varje år förser Group Internal
Audit styrelsen med en övergripande bedömning av effek-
tiviteten i Nordeas bolagsstyrning och ramverk för risk-
hantering och kontroll, tillsammans med en analys av
teman och trender som framkommit under arbetet med
internrevisionen och deras inverkan på organisationens
riskprofil. Mer information om intern kontroll i Nordea
finns på sidan 70 under ”Ramverk för intern kontroll”.
Styrelsen träffar regelbundet bolagets externa revisor.
Därutöver närvarar huvudansvarig revisor regelbundet vid
revisionskommitténs möten.
Under 2025 höll styrelsen 14 möten, varav 6 per capsu-
lam. För ytterligare information, se tabellen på sidan 67.
Tidsinsats
Styrelseledamöterna måste kunna avsätta tillräckligt med
tid för att utföra sina uppgifter samt uppfylla reglerna om
begränsning av antalet styrelseuppdrag. Det vedertagna
antalet styrelseuppdrag regleras i den finska kreditinsti-
tutslagen och praxis på marknaden. Utifrån lagstiftning
och marknadspraxis, som bland annat avspeglas i riktlin-
jerna för så kallade röstningsrådgivare och institutionella
investerare, kan en styrelseledamot inklusive sitt uppdrag i
Nordeas styrelse:
1. inneha högst ett (1) uppdrag i ledningsorgan med verk-
ställande funktioner och två (2) uppdrag i ledningsorgan
utan verkställande funktioner, eller fyra (4) uppdrag i
ledningsorgan utan verkställande funktioner, om inte
ECB gett dispens, vilken kan sökas från fall till fall
2. vid uppfyllelse av kraven i punkt 1 ovan, inneha högst
fem (5) mandat i börsnoterade företag där ett uppdrag i
ledningsorgan utan verkställande funktioner räknas som
ett (1) mandat, ett uppdrag som styrelseordförande i
ledningsorgan utan verkställande funktioner som två (2)
mandat och ett uppdrag i ledningsorgan med verkstäl-
lande funktioner (eller en motsvarande roll) som tre (3)
mandat, samt
3. oaktat ovanstående, inte inneha ett uppdrag i lednings-
organ med verkställande funktioner (eller en motsva-
rande roll) i ett börsnoterat företag och ett som styrelse-
ordförande i ledningsorgan utan verkställande funktio-
ner i ett annat börsnoterat företag.
Det finns vissa undantag till ovanstående bestämmelser,
till exempel styrelseuppdrag som innehas i samma kon-
cern eller i bolag med huvudsakligen icke-kommersiella
syften. Varje år bedömer nomineringsrådet styrelseleda-
möternas aktuella och planerade tidsinsatser utanför
Nordea i samband med att de utarbetar sitt förslag till
styrelsen sammansättning inför den ordinarie
bolagsstämman.
Styrelsen består av 12 ordinarie ledamöter och en supp-
leant. Av dessa ledamöter valdes tio (6 män och 4 kvinnor)
av den ordinarie bolagsstämman den 20 mars 2025. De
styrelseledamöter som valdes av den ordinarie bolags-
stämman 2025 är Sir Stephen Hester (ordförande), Lene
Skole (vice ordförande), Petra van Hoeken, John Maltby,
Risto Murto, Lars Rohde, Per Strömberg, Jonas
Synnergren, Arja Talma och Kjersti Wiklund.
Utöver styrelseledamöterna som valts av den ordinarie
bolagsstämman utsågs tre ordinarie ledamöter och en
suppleant av arbetstagarna i Nordeakoncernen. Efter
Gerhard Olssons avgång i september 2025 har arbetsta-
garrepresentanterna bestått av 2 ordinarie ledamöter och
1 suppleant. Arbetstagarrepresentanter fram till och med
utgången av ordinarie bolagsstämma 2026 är Joanna
Koskinen, Jørgen Suo Lønnquist (ordinarie ledamöter) och
Kasper Skovgaard Pedersen (suppleant). Förfarandet för
val av styrelsens arbetstagarrepresentanter avviker från
Rekommendation 5 ”Val av styrelse” i koden. Skälet till
denna avvikelse är ett avtal gällande arbetstagarnas
styrelserepresentation som ingicks mellan Nordea och
arbetstagarnas särskilda förhandlingsdelegation, i enlig-
het med den finska lagen om arbetstagarinflytande i
europabolag och europeiska kooperativa föreningar samt
den finska lagen om personalrepresentation i företagens
förvaltning, i samband med den gränsöverskridande
fusionen som verkställde flytten till Finland 2018.
Nordeas vd och koncernchef är inte ledamot i styrelsen.
Styrelsens sammansättning beskrivs på sidan 60 och
ytterligare information om styrelseledamöterna valda av
den ordinarie bolagsstämman samt om arbetstagarrepre-
sentanterna finns i avsnitten ”Styrelse” och ”Utsedda av
arbetstagarna” på sidorna 63–65.
Styrelseledamöternas aktieinnehav
Under 2023 antog Nordeas styrelse en rekommendation
avseende aktieinnehav för styrelseledamöter som innebär
att varje styrelseledamot ska ha ett aktieinnehav som mot-
svarar minst 33 procent av ledamotens totala årsarvode.
Rekommendationen förenar styrelseledamöternas intresse
med aktieägarnas långsiktiga intresse på ett ändamåls-
enligt och balanserat sätt. För ytterligare information, se
styrelseledamöternas aktieinnehav på sidorna 63–65.
Nordea Årsredovisning 2025
62
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Bolagsstyrningsrapport 2025, forts.
Styrelsens oberoende
Nordea följer tillämpliga krav avseende styrelsens obero-
ende i enlighet med gällande europeiska regelverk, finska
lagar och bestämmelser samt krav enligt koden. Enligt
koden ska majoriteten av styrelseledamöterna vara obero-
ende i förhållande till bolaget, och minst två styrelseleda-
möter som är oberoende i förhållande till bolaget ska
också vara oberoende i förhållande till de betydande
aktieägarna i bolaget. Styrelsen uppfyller detta krav.
Styrelsen anser att samtliga ledamöter är oberoende i
förhållande till bolagets betydande aktieägare och att alla
ledamöter valda av aktieägarna vid den ordinarie bolags-
stämman 2025 är oberoende i förhållande till Nordea i
enlighet med koden
1
. Ingen styrelseledamot vald av aktie-
ägarna vid den ordinarie bolagsstämman 2025 är anställd
av eller arbetar i en operativ funktion i Nordea. De ordinarie
styrelseledamöter och den styrelsesuppleant som valts av
arbetstagarna är anställda i Nordeakoncernen och är enligt
koden därmed inte oberoende i förhållande till Nordea.
Respektive styrelseledamots oberoende framgår också
av tabellen på sidan 67.
Ordförande
Styrelseordföranden väljs av aktieägarna på bolagsstäm-
man. Styrelsen sammanträder enligt ett årligt schema samt
vid behov. Ordföranden tillser att styrelsearbetet utförs på
ett effektivt sätt och att styrelsen fullgör sina uppgifter.
Ordföranden leder och organiserar styrelsearbetet, har
regelbunden kontakt med vd och koncernchef samt tillser
att styrelsen erhåller tillfredsställande informations- och
beslutsunderlag, att styrelsen årligen genomför en
utvärdering av det egna arbetet och att aktieägarnas
nomineringsråd informeras om resultatet av utvärderingen.
1) Enligt koden är en betydande aktieägare en aktieägare som innehar minst 10 pro-
cent av bolagets samtliga aktier eller det röstetal som aktierna medför, eller som
har rätt eller skyldighet att förvärva ett motsvarande antal redan emitterade aktier.
Styrelsens kompetens och information om styrelsens sammansättning
1
Identifierade viktiga kunskapsområden Styrelseledamots sakkunskaper, färdigheter och erfarenhet
Bank och finans
Försäkring
Vd-/koncernchefsbefattning
Strategi och affärsverksamhet
ESG och grön omställning
Digitalisering, IT, data och cybersäkerhet
Redovisning och revision
Bolagsstyrning och regulatoriska frågor
Intern kontroll
Riskhantering
Personal och ersättning
Expertkunskaper
Goda kunskaper
Grundläggande kunskaper
1) Exklusive arbetstagarrepresentanter.
Mandatperiod
3-7 år
70 %
<3 år
30 %
Geografisk härkomst
Norden 70 %
Storbritannien
20 %
Europa
(utom Norden)
10 %
Könsfördelning
Män
60 %
Kvinnor
40 %
Nordea Årsredovisning 2025
63
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Styrelse
Sir Stephen Hester, styrelseordförande
Filosofie kandidatexamen (BA Honours – 1st class;
statskunskap, nationalekonomi och filosofi)
Styrelseledamot sedan 2022 och ordförande sedan 2022
Född 1960
Kön: Man
Nationalitet: Britt
Andra uppdrag: Styrelseordförande i easyJet och
Lead Independent Director i Kyndryl
Sir Stephen Hester är en välkänd och mycket erfaren internationell företagsledare.
Han har omfattande erfarenhet inom finansiella tjänster både internationellt och i
Norden. Han har haft ledande befattningar inom såväl privatkunds-, företags- och
investment banking-verksamhet på global nivå som försäkring samt kapital- och
förmögenhetsförvaltning. Sir Stephen Hester är styrelseordförande i easyJet och
Lead Independent Director i Kyndryl. Han adlades i Storbritannien (2024 New Year
Honours list) för förtjänster inom näringsliv och ekonomi.
Tidigare befattningar:
2016–2022 Senior Independent Director, Centrica
2014–2021 Group Chief Executive, RSA Insurance Group
2008–2013 Group Chief Executive, Royal Bank of Scotland
2008 Vice styrelseordförande, Northern Rock
2004–2008 Group Chief Executive, British Land
2002–2004 Chief Operating Officer och CFO, Abbey National
2000–2001 Global chef för Fixed Income, Credit Suisse First Boston
1996–2000 CFO och chef för Support Division, Credit Suisse First Boston
1986–1996 Flertalet ledande befattningar, Credit Suisse First Boston
Aktieinnehav i Nordea: 90 260.
1) Styrelserollerna ingår i befattningen som verkställande direktör för Lundbeck
Foundation.
Lene Skole, vice ordförande
Kandidatexamen (BCom) i finans
Styrelseledamot sedan 2022 och vice ordförande sedan 2023
Född 1959
Kön: Kvinna
Nationalitet: Danska
Andra uppdrag: Verkställande direktör för Lundbeck Foundation,
vice styrelseordförande i ALK-Abelló A/S
1
, H. Lundbeck A/S1, Falck A/S
1
och ordförande i Ørsted A/S
Lene Skole är sedan 2014 vd för Lundbeck Foundation, som är en av Danmarks
största affärsstiftelser. Hon har omfattande erfarenhet från försäkringsbranschen,
som hon erhållit genom styrelsearbete de senaste 13 åren. Hon har även bred
erfarenhet av styrelsearbete inom flera andra branscher, däribland hälsovård och
förnybar energi.
Tidigare befattningar:
2020–2024 Ledamot i Komitéen for god Fondsledelse
2010–2022 Styrelseledamot, Tryg A/S och Tryg Forsikring A/S
2017–2018 Vice styrelseordförande, TDC A/S
2006–2014 Styrelseledamot, DFDS A/S
2005–2014 Executive Vice President och CFO, Coloplast
2000–2005 CFO för A.P. Møller – Mærsk, Storbritannien (Maersk Company,
Storbritannien)
2002–2003 CFO för Europa, A.P. Møller – Mærsk
1997–2000 Vice President, Finance, A.P. Møller – Mærskk
Aktieinnehav i Nordea: 29 031.
1) Styrelserollerna ingår i befattningen som verkställande direktör för Lundbeck
Foundation.
Petra van Hoeken
Magisterexamen i civilrätt
Styrelseledamot sedan 2019
Född 1961
Kön: Kvinna
Nationalitet: Nederländska
Andra uppdrag: Uppdrag i ledningsorgan utan verkställande funktion och
ordförande i revisionskommittén i NSI N.V., ledamot i Supervisory Board för ASN
Bank (tidigare Volksbank N.V.), ordförande i Advisory Committee for the Dutch
Ministry of Economic & Climate Affairs och styrelseledamot i Stichting for the
Holding and Administration of Shares under the Shell Employee Share Plans.
Petra van Hoeken har gedigen erfarenhet från banksektorn och lång erfarenhet
som chief risk officer i finanssektorn. Hon har tidigare varit styrelseledamot i bland
annat Nederlandse Waterschapsbank NV, De Lage Landen och Utrecht-America
Holdings.
Tidigare befattningar:
2017–2025 Ledamot i Advisory Council for Donations, Leiden University
2017–2025 Styrelseledamot, Oranje Fonds
2024–2025 Uppdrag i ledningsorgan utan verkställande funktion och
styrelseledamot, Virgin Money UK
2015–2023 Styrelseledamot, Nederlandse Waterschapsbank NV
2019–2020 Medlem i Executive Committee och Chief risk officer, Intertrust Group
2018–2019 Styrelseledamot, De Lage Landen, DLL
2016–2019 Styrelseledamot, Utrecht-America Holdings, Inc.
2016–2019 Medlem i högsta ledningen och Chief Risk Officer, Coöperatieve
Rabobank U.A.
2012–2016 Medlem i Managing Board och Chief Risk Officer, NIBC Bank NV
2008–2012 Chief Risk Officer EMEA, The Royal Bank of Scotland Plc
1986–2008 Flertal chefsbefattningar och andra befattningar, ABN AMRO Bank
NV, Amsterdam, Madrid, Singapore, Frankfurt och New York
Aktieinnehav i Nordea: 7 326.
John Maltby
Kandidatexamen i ingenjörsvetenskap (Honours)
Styrelseledamot sedan 2019
Född 1962
Kön: Man
Nationalitet: Britt
Andra uppdrag: Styrelseordförande i Allica Bank, West Bromwich Building Society
och Max Nicholas Renewables
John Maltby är en erfaren styrelseledamot i finanssektorn och har tidigare innehaft
befattningar i Bluestep Bank AS, Tandem Bank, Bank of Ireland och Simplyhealth
Group. För närvarande är han styrelseordförande i Allica Bank, West Bromwich
Building Society och Max Nicholas Renewables.
Tidigare befattningar:
2017–2022 Styrelseledamot, National Citizens Service (NCS) Trust
2018–2021 Styrelseledamot, Simplyhealth Group
2015–2019 Styrelseledamot, Bank of Ireland UK
2012–2019 Styrelseordförande, Good Energy Group Plc
2015–2018 Styrelseledamot, Tandem Bank
2015–2017 Styrelseordförande, Bluestep Bank AS
2013–2015 Verkställande direktör, Williams & Glyn
2012–2013 Senior rådgivare, Corsair Capital
2007–2012 Group Director, Commercial, Lloyds Banking Group
2000–2007 Verkställande direktör, Kensington Group Plc
1998–2000 Executive Director, First National Group, Abbey National Plc
1994–1998 Verkställande direktör, Lombard Tricity, Natwest Group Plc
1992–1994 Deputy Director, Barclays Bank Plc
1989–1992 Managementkonsult, Price Waterhouse Consultancy
1983–1989 Manager, Andersen Consulting
Aktieinnehav i Nordea: 8 241.
Nordea Årsredovisning 2025
64
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Styrelse, forts.
Risto Murto
Doktor i nationalekonomi
Styrelseledamot sedan 2023
Född 1963
Kön: Man
Nationalitet: Finländare
Andra uppdrag: Vd och koncernchef i Ömsesidiga pensionsförsäkringsbolaget
Varma, ordförande i Värdepappersmarknadsföreningen, vice styrelseordförande
i Sampo Abp, styrelseledamot i Arbetspensionsförsäkrarna TELA och Finance
Finland
Risto Murto har omfattande erfarenhet inom pension, försäkring, investeringar och
finans, både som styrelseledamot och inom koncernledningen. Han är sedan 2014
vd och koncernchef i Ömsesidiga pensionsförsäkringsbolaget Varma.
Tidigare befattningar:
2016–2025 Ledamot i förvaltningsrådet, Finlands Nationalopera och balett
2020–2025 Ledamot i förvaltningsrådet, Finska Kulturfonden
2020–2025 Styrelseordförande, E2 Research
2022–2023 Styrelseledamot, Finlands Paddling och Roddförbund
2014–2023 Vice styrelseordförande, Wärtsilä Oyj Abp
2019–2022 Styrelseledamot, Finance Finland
2014–2022 Ledamot i delegationen, Statens ekonomiska forskningscentral VATT
2010–2015 Styrelseledamot, Ömsesidiga försäkringsbolaget Kaleva
2014–2016 Styrelseledamot, Finance Finland
2012–2015 Styrelseledamot, Nokian Tyres
2006–2013 Styrelseledamot, Kojamo Abp
2000–2005 Vd, Opstock Ab
1997– 2000 Chef för Equities and Research, Opstock Ab
1993–1997 Chef för Research, Oy Erik Selin Ab
Aktieinnehav i Nordea: 11 192.
Lars Rohde
Magisterexamen (nationalekonomi och företagsekonomi)
Styrelseledamot sedan 2024
Född 1954
Kön: Man
Nationalitet: Dansk
Andra uppdrag: Styrelseledamot i Århus universitet, Nadija Children’s Hospital &
Research Institute, VIA Equity och Ole Faarups Kunstfond
Lars Rohde är ett ledande bankproffs med djupgående kunskap om den danska
finanssektorn och det danska samhället. Under sin 40-åriga karriär i banksektorn
har han haft chefsuppdrag i både den privata och offentliga sektorn. Från 2013 till
2023 var han centralbankschef för Danmarks nationalbank och dessförinnan var
han koncernchef för ATP, det största pensionsbolaget i Danmark.
Tidigare befattningar:
2013–2023 Centralbankschef, Danmarks nationalbank
2011–2012 Styrelseledamot, Århus universitet
2011–2012 Styrelseledamot, FIH Ehrenversbank
2010–2011 Styrelseledamot, FIH Holding
1998–2013 Verkställande direktör, Arbejdmarkedets Tillægspension
1997–1998 Vice verkställande direktör, RealKredit Danmark
1993–1996 Styrelseledamot, Københavns Fondsbørs
1992–1997 Direktionsmedlem, RealKredit Danmark
1992–1998 Styrelseledamot, Realkreditrådet i Danmark
1989–1992 Fonddirektör, RealKredit Danmark
1985–1988 Ekonom, investeringar, Lægernes Pensionskasse
1988–1989 Verkställande direktör, Lægernes Pensionskasse
1987–1993 Föreläsare på deltid, ekonomiska institutionen,
Handelshögskolan i Köpenhamn
1982–1984 Ekonom, Danmarks nationalbank
1981–1982 Ekonom, Arbejdernes Landsbank
Aktieinnehav i Nordea: 4 070.
Per Strömberg
Magisterexamen (internationell företagsekonomi)
Styrelseledamot sedan 2023
Född 1963
Kön: Man
Nationalitet: Svensk
Andra uppdrag: Styrelseordförande i PostNord och styrelseledamot i Eduviva
Group
Per Strömberg har varit verkställande direktör för flera bolag under de senaste
17 åren och har en gedigen erfarenhet inom detaljhandel, konsumentvaror,
varu märken och digitalisering. Innan han tillträdde som styrelseledamot i Nordea
hade han befattningen som vd och koncernchef för ICA Gruppen, ett ledande
detaljhandels företag i Sverige, i elva år. För närvarande är han styrelseordförande
i PostNord och styrelseledamot i Eduviva Group.
Tidigare befattningar:
2023–2025 Styrelseledamot, ICA Holding
2012–2022 Vd och koncernchef, ICA Gruppen
2007–2012 Vd och koncernchef, Lantmännen
2006–2007 Vd och koncernchef, Sardus AB
2003–2006 Vd, Kraft Foods Sverige, chef för segmentet Coffee & Foods,
Sverige och Norden
2001–2003 Vd, Kraft Foods Danmark, chef för segmentet Coffee,
Danmark och Norden
1999– 2001 Direktör för affärsutveckling, Coffee Europe, Kraft Foods International
1998–1999 Chef, Kraft Freia Marabou
Aktieinnehav i Nordea: 10 000.
Jonas Synnergren
Magisterexamen i nationalekonomi och företagsekonomi
Styrelseledamot sedan 2020
Född 1977
Kön: Man
Nationalitet: Svensk
Andra uppdrag: Senior partner på Cevian Capital AB, chef för Cevian Capitals
svenska kontor, styrelseledamot i LM Ericsson AB
Jonas Synnergren är senior partner på Cevian Capital AB och chef för Cevian
Capitals svenska kontor sedan 2012 samt har erfarenhet av finansiella tjänster och
kapitalförvaltning. Han är styrelseledamot och ledamot i kommittén för audit and
compliance samt kompensationskommittén i LM Ericsson och har tidigare varit
styrelseledamot i Tieto Corporation och Veoneer Inc.
Tidigare befattningar:
2018–2022 Styrelseledamot, Veoneer Inc
2012–2019 Styrelseledamot, Tieto Corporation
2006 Tillförordnad verkställande direktör samt chef för investerarrelationer
och affärsutveckling, Svalan Konsortier AB
2000–2006 Olika uppdrag, Boston Consulting Group AB
Aktieinnehav i Nordea: 8 500.
Nordea Årsredovisning 2025
65
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Styrelse, forts.
Arja Talma
Magisterexamen (nationalekonomi) och auktoriserad revisor,
eMBA, École nationale des ponts et chaussées
Styrelseledamot sedan 2022
Född 1962
Kön: Kvinna
Nationalitet: Finländska
Andra uppdrag: Styrelseordförande i Verkkokauppa.com Oyj, styrelseledamot
i Metso Oyj och Glaston Corporation
Arja Talma har gedigen erfarenhet som ledamot i styrelser och revisionskommittéer
i börsnoterade och reglerade företag, till exempel Metso Abp Verkkokauppa.com,
Glaston och Aktia Bank Abp. Hon har omfattande erfarenhet som CFO samt från
styrelseuppdrag och ledarbefattningar i olika branscher.
Tidigare befattningar:
2020–2023 Styrelseledamot, Metso Outotec Abp
2013–2022 Styrelseledamot, Aktia Bank Abp
2016–2021 Styrelseordförande, Serena Properties AB
2018–2020 Styrelseordförande, Onvest Oy
2016–2020 Styrelseledamot, Metso Corporation
2016–2020 Styrelseledamot, Posti Group Plc
2017–2018 Styrelseledamot, Mehilainen Oy
2007–2017 Styrelseledamot, Sponda Plc
2015–2017 Styrelseledamot, Norvestia Plc
2013–2015 Ledamot i förvaltningsrådet, Ömsesidiga arbetspensions-
försäkringsbolaget Varma
2015 Styrelseledamot, Nordic Cinema Group AB (publ.)
2013–2015 Senior Vice President, affärsplatser och placeringar, Kesko Abp
2011–2013 President, Rautakesko Ltd
2006–2012 Styrelseledamot, VR Group Ltd
2008–2012 Styrelseledamot, Luottokunta
2004–2011 Senior Vice President, ekonomi- och finansdirektör, andra ledande
befattningar, Kesko Abp
2001–2003 Executive Vice President, Oy Radiolinja Ab
Aktieinnehav i Nordea: 10 000.
Kjersti Wiklund
Magisterexamen (elteknik), MBM
Styrelseledamot sedan 2022
Född 1962
Kön: Kvinna
Nationalitet: Norska
Andra uppdrag: Styrelseledamot i AutoStore Holdings Ltd och Evelyn Partners
Kjersti Wiklund har mer än 20 års erfarenhet som styrelseledamot i flera hög-
teknologiska företag. För närvarande har hon olika styrelseuppdrag, däribland som
medlem i revisions- och riskkommittéer, i tekniktunga företag som AutoStore
Holdings Ltd och Evelyn Partners.
Tidigare befattningar:
2017–2025 Styrelseledamot, Spectris plc
2020–2023 Styrelseledamot, Zegona plc
2018–2022 Styrelseledamot, Babcock plc
2019–2022 Styrelseledamot, Trainline plc
2018–2020 Styrelseordförande, Saga Robotics AS
2015–2018 Styrelseledamot, Laird plc
2013–2017 Styrelseledamot, Cxense ASA
2014–2016 Director, Group Technology Operations, Vodafone Group
2011–2014 Executive Vice President och COO, VimpelCom Russia
2011 Tillförordnad Group CTO, VimpelCom Group
2009–2011 Vice verkställande direktör och CTO, Kyivstar GSM
2007–2009 Executive Vice President och CTO, DiGi Telecom
2005–2009 Styrelseledamot, Fast Search and Transfer ASA
2005–2007 Executive Vice President och CIO, Telenor Nordic
2004–2005 Executive Vice President och CIO, Telenor Norway
2003–2004 Vice President och CTO, Telenor Norway
2002 Vice President, Strategy and Products, Telenor Enterprise
2000–2002 Executive Vice President och chef för Network Management
Software Division, EDB Telescience Ltd
Aktieinnehav i Nordea: 11 000.
Arbetstagarrepresentanter
1
Joanna Koskinen
MBA International Business
Management
Styrelseledamot sedan 2021
Född 1977
Kön: Kvinna
Yrkesverksam i Nordea
Aktieinnehav i Nordea: 0.
Jørgen Suo Lønnquist
Magisterexamen
(företagsekonomi)
Styrelseledamot sedan 2024
Född 1980
Kön: Man
Leder Union in Nordea i Norge
Aktieinnehav i Nordea: 0.
Kasper Skovgaard Pedersen
Magisterexamen i Agricultural
Economics and Development
Styrelseledamot sedan 2023
Född 1978
Kön: Man
(Suppleant fram till 24 mars 2026)
Ordförande för Finansforbundet i
Nordea (Danmark)
Aktieinnehav i Nordea: 0.
1) Gerhard Olsson var arbetstagarrepresentant i styrelsen till 5 september 2025.
Nordea Årsredovisning 2025
66
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Styrelse, forts.
Styrelsens kommittéer
I enlighet med det externa ramverket och i syfte att öka
effektiviteten i styrelsearbetet har styrelsen inrättat sär-
skilda kommittéer som ska bistå styrelsen genom att
bereda frågor inom ramen för styrelsens kompetens och
besluta i frågor som delegerats av styrelsen. Styrelse-
kommittéernas arbetsuppgifter och arbetsordning
fastställs i kommittéarbetsordningarna. Generellt saknar
styrelsekommittéerna egen beslutanderätt och varje kom-
mitté rapporterar regelbundet om sitt arbete till styrelsen.
Nordea följer gällande lag och koden i fråga om styrelsens
kommittéer.
Revisionskommittén (4)
Revisionskommittén (Board Audit Committee, BAC) biträ-
der styrelsen i dess tillsynsarbete genom att bland annat
övervaka Nordeakoncernens process och system för finan-
siell rapportering och hållbarhetsrapportering samt lämna
rekommendationer eller förslag för att säkerställa rappor-
teringens tillförlitlighet (inklusive den interna kontrollens
och riskhanteringssystemets effektivitet), övervaka Group
Internal Audits effektivitet, hålla sig informerad om revi-
sionen av årsredovisningen, koncernredovisningen och
hållbarhetsredovisningen, granska och övervaka den
externa revisorns opartiskhet och självständighet, inklu-
sive dennes erbjudande om tjänster utöver revisionen, för-
bereda en rekommendation för val av Nordeas revisor och
granskare av hållbarhetsredovisningen samt genom att
granska koncernens skattestrategi och skattepolicy och
fullgöra revisionskommitténs skyldigheter enligt gällande
lagkrav. BAC bistår även styrelsen genom att följa upp och
bedöma i vilken utsträckning transaktioner med närstå-
ende parter uppfyller kraven gällande sedvanlig affärs-
verksamhet och genomförs till normala marknadsvillkor.
Ytterligare information finns i avsnittet ”Principer för
transaktioner med närstående parter” på sidan 72. Vidare
granskar kommittén integriteten, oberoendet och effekti-
viteten i Nordeas visselblåsningsfunktion Raise Your
Concern.
Ledamöter i BAC är John Maltby (ordförande), Petra
van Hoeken, Lene Skole och Arja Talma. Chief Audit
Executive, Chief Financial Officer, Chief Risk Officer och
Nordeas externa revisor är i regel närvarande vid BAC:s
möten, med rätt att delta i diskussioner men inte i beslut.
Styrelsen utser varje år BAC:s ledamöter och ordfö-
rande. Kommittén ska bestå av minst tre ledamöter som
också är styrelseledamöter. BAC:s ordförande får inte vara
styrelsens eller någon av de övriga styrelsekommittéernas
ordförande. Ingen av ledamöterna i BAC får vara anställd i
Nordeakoncernen eller delta i den löpande förvaltningen
av Nordea eller ett bolag i Nordeakoncernen. Majoriteten
av kommitténs ledamöter ska vara oberoende i förhål-
lande till Nordea. Minst en av de ledamöter i BAC som är
oberoende i förhållande till Nordea ska även vara obero-
ende i förhållande till Nordeas betydande aktieägare samt
ha tillräcklig redovisnings- eller revisionskompetens.
Kommittéledamöterna måste ha sådan kunskap och erfa-
renhet som krävs för att fullgöra BAC:s ansvarsuppgifter.
För ytterligare information, se tabellen på sidan 67.
Riskkommittén (5)
Riskkommittén (Board Risk Committee, BRIC) biträder
styrelsen i dess tillsyn över hanteringen och kontrollen av
risker och risksystem, riskramverk och risktolerans samt
kontroller och processer avseende Nordeakoncernens
verksamhet, bland annat gällande finansiella och icke-
finansiella risker såsom kapital-, kredit-, marknads-,
likviditets-, koncentrations-, regelefterlevnads-, upp-
förandekods-, modell-, verksamhets-, informationssäker-
hets-, IT-, ESG- och andra strategiska risker.
Det är också BRIC:s ansvar att granska och ge rekom-
mendationer om styrningen av Nordeakoncernens risk-
hantering och regelefterlevnad samt granska utvecklingen
av koncernens ramverk för internkontroll, bland annat
ramverket för riskhantering, med hänsyn till förändringar i
koncernens riskprofil och i regelverken. Därtill granskar
BRIC och ger rekommendationer om koncernens risktole-
rans och riskstrategi. Vidare granskar kommittén koncern-
företagens beslut om krediter eller kreditlimiter över vissa
belopp liksom kreditportföljens resultat.
Ledamöter i BRIC är Petra van Hoeken (ordförande),
John Maltby, Risto Murto, Lars Rohde och Kjersti Wiklund.
Chief Risk Officer, Chief Compliance Officer och Chief
Audit Executive är i regel närvarande vid möten med rätt
att delta i diskussioner, men inte i beslut. Andra lednings-
personer deltar i mötena när det bedöms vara relevant.
Styrelsen utser varje år BRIC:s ledamöter och ordfö-
rande. BRIC ska bestå av minst tre ledamöter som också är
styrelseledamöter. BRIC:s ordförande får inte vara styrel-
sens eller någon av de övriga styrelsekommittéernas ord-
förande. BRIC ska utgöras av styrelseledamöter som inte
är anställda i Nordeakoncernen. BRIC:s ledamöter och
ordförande ska vara oberoende. BRIC:s ledamöter och
ordförande måste, både enskilt och som helhet, besitta
erforderlig kunskap om och erfarenhet av riskhantering
och riskkontroll.
För ytterligare information, se tabellen på sidan 67.
Ersättnings- och personalkommittén (6)
Styrelsens ersättnings- och personalkommitté (Board
Remuneration and People Committee, BRPC) ansvarar för
att bereda och presentera förslag till styrelsen om ersätt-
ningar, mångfald och inkludering, rekrytering av nyckel-
personer, utvärderings- och successionsplanering samt
talanghantering. När förslagen om ersättning bereds ska
de långsiktiga intressena hos aktieägare, investerare och
andra intressenter i Nordea vägas in.
Minst en gång per år följer BRPC upp hur Nordeas
ersättningspolicy tillämpas och fungerar i praktiken, bland
annat i vilken mån rörliga ersättningar justeras. Detta sker
genom en oberoende översyn som görs av Group Internal
Audit. Vidare gör kommittén, tillsammans med berörda
kontrollfunktioner, årligen en utvärdering av Nordeas
ersättningsdirektiv och ersättningssystem. BRPC biträder
även styrelsen i arbetet med att färdigställa ersättnings-
policyn för styrande organ och ersättningsrapporten för
styrande organ. Kommittén har också i uppdrag att årligen
övervaka, utvärdera och till styrelsen rapportera om pro-
grammen för rörlig ersättning till koncernledningen och
Chief Audit Executive. På begäran av styrelsen förbereder
kommittén även principfrågor för behandling av styrelsen.
Dessutom ansvarar BRPC för att bistå styrelsen i beak-
tandet av styrelsens mångfaldspolicy och -uttalande, över-
vaka effekterna av riktlinjer och rutiner för mångfald och
inkludering i Nordea samt granska och utvärdera Nordeas
talanghantering.
BRPC granskar också successionsplaner, prestationen
hos medlemmarna i koncernledningen och Chief Audit
Executive, strukturen, sammansättningen, urvalskriteri-
erna och urvalsprocessen för koncernledningen samt är,
tillsammans med aktieägarnas nomineringsråd, rådgi-
vande vid förslag på nya medlemmar i koncernledningen.
Ledamöter i BRPC är Stephen Hester (ordförande), Per
Strömberg, Arja Talma och Joanna Koskinen (arbetstagar-
representant). Arbetstagarrepresentanten Gerhard Olsson
lämnade sin plats i styrelsen i september 2025 och ersatt-
tes av Joanna Koskinen. Chief People Officer och vd och
koncernchefen är i regel närvarande vid möten med rätt
att delta i diskussioner, men inte i beslut.
Varken Chief People Officer eller vd och koncernchef
deltar vid överläggningar som rör deras respektive
anställningsvillkor.
Ordförande och ledamöter i BRPC utses årligen av
styrelsen. BRPC ska ha minst tre ledamöter.
Ordföranden och majoriteten av ledamöterna i BRPC
ska också vara styrelseledamöter som är oberoende i
förhållande till Nordea och som inte är anställda i
Nordeakoncernen. Bolagets vd och koncernchef eller de
övriga medlemmarna i koncernledningen får inte vara
ledamöter i BRPC. Om det i styrelsen ingår arbetstagar-
representanter ska emellertid minst en av dessa utses till
ledamot i BRPC, i enlighet med den finska kreditinstitut-
slagen. BRPC:s ledamöter ska gemensamt besitta tillräck-
ligt med kunskap och expertis om samt erfarenhet av frå-
gor som rör riskhantering och ersättningar. För ytterligare
information, se tabellen på sidan 62.
Ytterligare information om ersättningar i Nordea finns i
avsnittet ”Ersättningar” på sidorna 73–75 och i not K8
”Ersättning till anställda och nyckelpersoner i ledande
positioner” på sidorna 251–265.
Drifts- och hållbarhetskommittén (7)
Oberoende av de övriga styrelsekommittéernas uppgifter,
bistår drifts- och hållbarhetskommittén (Board Operations
and Sustainability Committee, BOSC) styrelsen i dess till-
synsansvar avseende hållbarhet (inklusive ESG-faktorer),
digital omvandling, teknik, datahantering, drift/system och
motståndskraft i verksamheten (även på cyberområdet),
jämte tillhörande styrdokument och processer. Till kom-
mitténs ansvarsområden hör också att bistå styrelsen med
råd angående koncernens övergripande strategi för de
nämnda områdena, samt att biträda styrelsen i övervak-
ningen av ledningens implementering av denna strategi.
Ledamöter i BOSC är Kjersti Wiklund (ordförande), Lars
Rohde, Per Strömberg och Jonas Synnergren. Lars Rohde
utsågs till ledamot i BOSC och Risto Murto avgick från
Nordea Årsredovisning 2025
67
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Styrelse, forts.
kommittén i september 2025. Chefen för Group
Technology och chefen för Group Operational Risk är i
regel närvarande vid möten med rätt att delta i diskussio-
ner, men inte i beslut.
Ordförande och ledamöter i BOSC utses årligen av sty-
relsen. BOSC ska bestå av minst tre ledamöter som också
är styrelseledamöter. BOSC ska utgöras av styrelseleda-
möter som inte har någon verkställande funktion i
Nordeakoncernen. BOSC:s ledamöter ska gemensamt
besitta tillräckligt med kunskap och expertis om samt
erfarenhet av frågor som rör kommitténs arbete.
Vd och koncernchef, med stöd
av koncernledningen (8)
Nordeas vd och koncernchef (”koncernchefen”) leder den
löpande förvaltningen av Nordeas och Nordeakoncernens
angelägenheter i enlighet med det externa och det interna
ramverket. Det interna ramverket som Nordea har antagit
reglerar också ansvarsfördelningen och samspelet mellan
koncernchefen och styrelsen. Nordeas koncernchef har ett
nära samarbete med styrelsens ordförande avseende
planering av styrelsemöten.
Han ansvarar inför styrelsen för ledningen av Nordea-
koncernens verksamhet och dess organisation. Han ansva-
rar också för att utveckla och underhålla effektiva system
för rapportering och intern kontroll inom koncernen. I
enlighet med tillämpliga regelverk har Nordea en vice
verkställande direktör. Ytterligare information om kontroll-
miljön för risk exponering finns i not K11 ”Risk- och likvidi-
tetshantering” på sidorna 276–306.
Nordeas koncernchef arbetar tillsammans med ledande
befattningshavare som rapporterar direkt till koncernchefen
i koncernledningen. Koncernledningen bistår koncernchefen
i förvaltningen av koncernen, och medlemmarna i koncern-
ledningen, förutom koncernchefen, ansvarar för den resulta-
torienterade förvaltningen, verksamheten, riskhanteringen
och resursfördelningen inom sina respektive affärsområden
eller koncernfunktioner i enlighet med Nordeakoncernens
strategi och utifrån vad som är bäst för Nordea – allt i enlig-
het med gällande lagar och bestämmelser.
Koncernledningen träffas regelbundet och närhelst det
behövs på begäran av koncernchefen. Dessa möten leds
av koncernchefen, som fattar beslut efter samråd med
övriga medlemmar i koncernledningen.
Det förs mötesprotokoll som justeras av koncernchefen.
Vid utgången av 2025 ingick följande personer i
koncern ledningen: Frank Vang-Jensen (koncernchef), Sara
Mella (chef för Personal Banking), Nina Arkilahti (chef för
Business Banking), Petteri Änkilä (chef för Large
Corporates & Institutions), Martin A Persson (chef för
Asset & Wealth Management), Erik Ek (chef för Group
Business Support), Kirsten Renner (chef för Group
Technology), Ulrika Romantschuk (chef för Group Brand,
Communication and Marketing), Christina Gadeberg
(Chief People Officer), Jussi Koskinen (Chief Legal Officer
och vice vd), Ian Smith (Chief Financial Officer), Mark
Kandborg (Chief Risk Officer) och Jamie Graham (Chief
Compliance Officer).
Den 1 februari 2025 delades Group Business Support
upp i två nya avdelningar, Group Technology och Group
Business Support. Kirsten Renner, chef för Group
Technology, utsågs till medlem av koncernledningen och
Mads Skovlund Pedersen utsågs till chef för Group
Business Support och medlem av koncernledningen.
Tidigare Group Business Support hade letts av Erik Ekman
som lämnade koncernledningen och sin befattning när
enheten delades.
Den 13 oktober 2025 utsågs Erik Ek till chef för Group
Business Support och medlem av koncernledningen. Mads
Skovlund Pedersen lämnade koncernledningen och sin
befattning som chef för Group Business Support.
Information om koncernchefen samt de övriga medlem-
marna i koncernledningen vid utgången av 2025 finns på
sidan 68, information om Nordeas organisation finns på
sidan 69, mer information om affärsområdena finns på
sidorna 27–36 och information om koncernfunktionerna
finns på sidan 69. För mer information om de senaste
ändringarna i koncernledningen, se ”Händelser efter
räkenskapsperiodens slut” på sidan 191.
Styrelseledamöternas närvaro och oberoende
Tabellen nedan visar antalet sammanträden som hölls av
styrelsen och dess kommittéer liksom de enskilda leda-
möternas närvaro. Den visar också de enskilda styrelse-
ledamöternas oberoende i förhållande till Nordea och
Nordeas betydande aktieägare.
Styrelse
Revisions-
kommittén
Risk-
kommittén
Ersättnings-
och personal-
kommittén
Drifts- och
hållbarhets-
kommittén
Oberoende i
förhållande till
Nordea
1
Oberoende i
förhållande till
betydande
aktieägare
1
Antal sammanträden (varav per capsulam) 14(6) 9(0) 9(1) 6(2) 9(1)
Valda av aktieägarna på den ordinarie
bolagsstämman
Sir Stephen Hester (ordförande) 14/14 – – 6/6 – Ja Ja
Lene Skole (vice ordförande) 14/14 9/9 – – – Ja Ja
Petra van Hoeken 14/14 9/9 9/9 – – Ja Ja
John Maltby 13/14 8/9 8/9 – – Ja Ja
Risto Murto 14/14 – 3/3 – 6/6 Ja Ja
Lars Rohde 14/14 – 9/9 – 3/3 Ja Ja
Per Strömberg 14/14 – – 6/6 8/9 Ja Ja
Jonas Synnergren 14/14 – – – 9/9 Ja Ja
Arja Talma 14/14 9/9 – 6/6 –
Kjersti Wiklund 14/14 – 9/9 – 9/9 Ja Ja
Utsedda av arbetstagarna
Joanna Koskinen 14/14 – – 3/3 – Nej Ja
Gerhard Olsson
(Styrelseledamot till september 2025) 8/8 – – 3/3 – Nej Ja
Kasper Skovgaard Pedersen
(suppleant från mars 2025) 14/14 – – – – Nej Ja
Jørgen Suo Lønnquist
(suppleant till mars 2025) 14/14 – – – – Nej Ja
1) Enligt koden är en betydande aktieägare en aktieägare som innehar minst 10 procent av bolagets samtliga aktier eller det röstetal som aktierna medför, eller som har rätt
eller skyldighet att förvärva ett motsvarande antal redan emitterade aktier. För ytterligare information, se ”Styrelsens oberoende” på sidan 62.
Nordea Årsredovisning 2025
68
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Koncernledning
Frank Vang-Jensen
Vd och koncernchef
Född 1967
Kön: Man
Medlem i koncernledningen sedan 2018
Utbildning: Organisation & Leadership, Handelshögskolan i
Köpenhamn, Danmark. Finance & Credit, Handelshögskolan i
Köpenhamn, Danmark. Executive Programme, Harvard
Business School, USA. Management Programme, INSEAD,
Frankrike/Singapore.
Aktieinnehav i Nordea: 303 625.
Antal uppskjutna Nordeaaktier: 234 202
1
.
Tidigare befattningar:
2018–2019 Chef för Personal Banking, medlem i koncernledningen i Nordea
Bank Abp
2017–2018 Chef för Personal Banking, landschef och filialchef i Danmark,
Nordea Bank Abp
2015–2016 Verkställande direktör och koncernchef, Svenska Handelsbanken AB
2014–2015 Chef för Handelsbanken Sverige, Svenska Handelsbanken AB
2007–2014 Verkställande direktör för Handelsbanken Danmark, Svenska
Handelsbanken AB
2005–2007 Verkställande direktör, Stadshypotek AB
2001–2005 Regionchef, Handelsbanken Danmark
Sara Mella
Chef för Personal Banking
Född 1967
Kön: Kvinna
Medlem i koncernledningen sedan 2019
Utbildning: Magisterexamen i nationalekonomi,
Tammerfors universitet, Finland.
Aktieinnehav i Nordea: 86 113.
Antal uppskjutna Nordeaaktier: 111 274
1
.
Martin A Persson
Chef för Asset and Wealth Management
2
Born 1975
Kön: Man
Medlem i koncernledningen sedan 2016
Utbildning: Kandidatexamen i företagsekonomi med
inriktning redovisning och finansiering, Stockholms
universitet, Sverige.
Aktieinnehav i Nordea: 97 767.
Antal uppskjutna Nordeaaktier: 118 766
1
.
Erik Ek
Chef för Group Business Support
3
Född 1979
Kön: Man
Medlem i koncernledningen sedan 2025
Utbildning: Magisterexamen i nationalekonomi,
Stockholms universitet, Sverige.
Aktieinnehav i Nordea: 5 142
Antal uppskjutna Nordeaaktier: 20 846
1
.
Nina Arkilahti
Chef för Business Banking
Född 1967
Kön: Kvinna
Medlem i koncernledningen sedan 2020
Utbildning: Magisterexamen i samhällsvetenskap från
Åbo universitet, Finland. Kandidatexamen i national-
ekonomi och företagsekonomi, Aalto-universitetets
handelshögskola, Finland. INSEAD Advanced
Management Programme.
Aktieinnehav i Nordea: 77 219.
Antal uppskjutna Nordeaaktier: 101 306
1
.
Petteri Änkilä
Chef för Large Corporates & Institutions
2
Född 1971
Kön: Man
Medlem i koncernledningen sedan 2025
Utbildning: Magisterexamen i corporate finance,
Vasa universitet, Finland.
Aktieinnehav i Nordea: 91 517.
Antal uppskjutna Nordeaaktier: 43 804
1
.
Ulrika Romantschuk
Chef för Group Brand, Communication and Marketing
Född 1966
Kön: Kvinna
Medlem i koncernledningen sedan 2020
Utbildning: Kandidatexamen i statskunskap från
Svenska social- och kommunalhögskolan, Helsingfors
universitet, Finland.
Aktieinnehav i Nordea: 33 334.
Antal uppskjutna Nordeaaktier: 55 378
1
.
Christina Gadeberg
Chief People Officer
Född 1970
Kön: Kvinna
Medlem i koncernledningen sedan 2019
Utbildning: HD-utbildning i administration,
organisation och ledarskap, Handelshögskolan
i Köpenhamn, Danmark.
Aktieinnehav i Nordea: 49 867.
Antal uppskjutna Nordeaaktier: 76 733
1
.
Ian Smith
Chief Financial Officer
Född 1966
Kön: Man
Medlem i koncernledningen sedan 2020
Utbildning: Masterexamen i nationalekonomi,
Aberdeen University, Storbritannien.
Aktieinnehav i Nordea: 96 301.
Antal uppskjutna Nordeaaktier: 122 031
1
.
Jamie Graham
Chief Compliance Officer
Född 1974
Kön: Man
Medlem i koncernledningen sedan 2021
Utbildning: Kandidatexamen, University of East Anglia,
Storbritannien.
Aktieinnehav i Nordea: 32 767.
Antal uppskjutna Nordeaaktier: 40 746
1
.
Jussi Koskinen
Chief Legal Officer
Född 1973
Kön: Man
Medlem i koncernledningen sedan 2018
Utbildning: Magisterexamen i juridik (LLM),
Åbo universitet, School of Law, Finland.
Aktieinnehav i Nordea: 58 456.
Antal uppskjutna Nordeaaktier: 81 465
1
.
Mark Kandborg
Chief Risk Officer
Född 1971
Kön: Man
Medlem i koncernledningen sedan 2022
Utbildning: Magisterexamen i nationalekonomi,
Köpenhamns universitet, Danmark.
Aktieinnehav i Nordea: 48 119.
Antal uppskjutna Nordeaaktier: 53 909
1
.
1) Avser intjänad tilldelning från STIP och LTIP för resultatmätningsåren 2019–2024. Innefattar inte aktier från LTIP 2023–2025, LTIP 2024–2026 och LTIP 2025–2027 eftersom andelen
ännu inte är uppskjuten.
2) Den 1 januari 2025 tillträdde Martin A Persson som chef för Asset & Wealth Management och Petteri Änkilä som chef för Large Corporates & Institutions. Snorre Storset har lämnat
koncernledningen och sin befattning som chef för Asset & Wealth Management.
3) Den 1 februari 2025 delades Group Business Support upp i två nya avdelningar, Group Technology och Group Business Support. Kirsten Renner och Mads Skovlund Pedersen utsågs
till medlemmar i koncernledningen. Erik Ekman lämnade koncernledningen och sin befattning som chef för Group Business Support. Den 13 oktober 2025 utsågs Erik Ek till chef för
Group Business Support och medlem av koncernledningen. Mads Skovlund Pedersen lämnade koncernledningen och sin befattning som chef för Group Business Support.
Kirsten Renner
Chef för Group Technology
3
Född 1976
Kön: Kvinna
Medlem i koncernledningen sedan 2025
Utbildning: Magisterexamen i fysik, Amsterdams
universitet, Nederländerna.
Aktieinnehav i Nordea: 18 639.
Antal uppskjutna Nordeaaktier: 35 588
1
.
Nordea Årsredovisning 2025
69
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Koncernfunktioner
Nordeas koncernfunktioner stödjer de fyra affärsområdena, hjälper till
att säkerställa snabbhet och tillgänglighet för kunder och upprätthålla
Nordeas status som en trygg, tillförlitlig och ansvarstagande bank.
Erik Ek
Chef för Group Business Support
Group Business Support
Group Business Support tillhandahåller tjänster som
affärsområdena behöver så att Nordea kan agera
enligt sin vision. Funktionen fungerar som ett viktigt
operativt stöd för koncernens största processer, exem
-
pelvis utlåning, krediter och bekämpning av penning-
tvätt. Group Business Support strävar också efter att
dra nytta av skalfördelar och optimera effektiviteten i
verksamheten så att affärsområdena kan fokusera på
det som de gör bäst: leverera positiva
kundupplevelser.
Kirsten Renner
Chief Information Officer
Group Technology
Group Technology tillhandahåller data och teknik-
infrastruktur som Nordea behöver för sin verksamhet
och sina strategiska mål. Group Technology ser till att
bankens digitala plattformar är stabila, skalbara och
säkra så att affärsområdena kan leverera tjänster av
hög kvalitet till kunderna. Genom ständiga förbätt
-
ringar, innovation och ökad användning av AI är Group
Technology helt central för att bygga tåliga system
och vidareutveckla Nordeas digitala tjänster.
Ulrika Romantschuk
Chef för Group Brand, Communication
and Marketing
Group Brand, Communication and Marketing
Group Brand, Communication and Marketing (GBCM)
ansvarar för att stärka varumärket och anseendet
genom integrerad heltäckande marknadsföring och
kommunikation samt ett starkt kundfokus. Med ett
tankesätt inriktat på samarbete mellan enheter och
marknader arbetar GBCM nationellt och nordiskt till
-
sammans med affärsområden och koncernfunktioner
för att stärka Nordeas ställning gentemot olika intres
-
sentgrupper. GBCM skapar skalbar marknadsföring
för ökad effektivitet och större genomslag, stöttar en
hållbar tillväxt och stärker Nordeas närvaro på mark
-
naderna. GBCM leder arbetet med att stärka Nordeas
anseende och profilerna Nordea som en ledande och
tillförlitlig expert inom bank och finans. GBCM är en
strategisk, integrerad och tillväxtfokuserad funktion
som gör skillnad, bygger förtroende och stärker
Nordeas varumärke på lång sikt.
Christina Gadeberg
Chief People Officer
Group People
Group People ansvarar för att locka, behålla och
utveckla talanger som stärker resultaten. De ansvarar
också för att främja en hållbar arbetsmiljö i Nordea.
Group People bidrar också till arbetet med att optimera
organisationen genom talanghantering, ledarskaps-
utveckling, ersättningspraxis, proaktiv och strategisk
bemanningsplanering samt organisationsutformning.
Group People arbetar för att Nordea ska bli den bästa
arbetsplatsen inom bank och finans på Nordeas mark
-
nader genom att proaktivt främja Nordeas förmåga att
prestera på topp och optimera sin verksamhet genom
teknik, människor och förtroende.
Jussi Koskinen
Chief Legal Officer
Group Legal
Group Legal tillhandahåller effektiv och högkvalitativ
juridisk rådgivning inom Nordeakoncernen, bland
annat med avseende på banktjänster, affärsverksam
-
het, avtal, fusioner och förvärv, tvister och många
andra juridiska områden av betydelse. Funktionen
fungerar också som sekretariat för styrelsen samt
ansvarar för bolagsstyrning, hantering av filialer,
offentliga angelägenheter och lagstiftningsrelaterad
förvaltning, inklusive rapportering till och kontakter
med nationella myndigheter och EU-myndigheter.
Ian Smith
Chief Financial Officer
Group Finance
Group Finance har ansvar för den finansiella resultat-
styrningen, och för att tillhandahålla finansiell rappor-
tering och planering för hela koncernen, inklusive
finansiell kontroll och affärsstyrning, inköpstjänster och
analyser som hjälper oss att uppfylla både affärsbehov
och regelkrav. Funktionen hanterar även Nordeas kapi
-
tal, likviditet, finansiering och marknadsrisk så att
affärsområdena kan ta hand om kunderna på bästa sätt
samtidigt som regelefterlevnaden säkerställs. Group
Finance säkerställer en korrekt bild av Nordeas finan
-
siella och operativa utveckling genom att förse investe-
rare med transparent och relevant information.
Mark Kandborg
Chief Risk Officer
Group Risk
Group Risk är Nordeas oberoende riskkontrollfunktion.
Tillsammans med Group Compliance utgör funktionen
Nordeas andra försvarslinje. De övervakar införandet
av koncernens policyer för finansiell och icke-finansiell
risk (undantaget regelefterlevnadsrisker) och
övervakar och kontrollerar ramverket för riskhante
-
ring. Det innebär att Group Risk ska säkerställa att de
huvudsakliga risker som Nordea är eller kan vara
exponerad för identifieras, bedöms, övervakas, hante
-
ras och rapporteras.
Jamie Graham
Chief Compliance Officer
Group Compliance
Group Compliance är Nordeas oberoende regelefter-
levnadsfunktion. Tillsammans med Group Risk utgör
funktionen Nordeas andra försvarslinje. De ansvarar
för att kontrollera och övervaka de regelefterlevnads
-
risker som Nordea är eller skulle kunna vara expone-
rad för. Funktionens arbete omfattar hela Nordeas
organisation, inklusive dotterföretag och verksam-
heter på uppdragsavtal.
Johan Ekwall
Chief of Staff
Chief of Staff Office
Chief of Staff Office ansvarar för ett antal
koncernomfattande processer, bland annat
strategiutvecklingen och fördelningen av Group
Technologys investeringsportfölj för att säkerställa att
teknikinvesteringarna är i linje med affärsstrategin,
det interna arbetet med fusioner och förvärv
samt strategiska hållbarhetsprioriteringar i hela
koncernen.Chief of Staff Office ansvarar för ett
antal koncernomfattande processer, bland annat
strategiutvecklingen och fördelningen av Group
Technologys investeringsportfölj för att säkerställa
att de tekniska investeringarna är i linje med
affärsstrategin, det interna arbetet med fusioner och
förvärv samt strategiska hållbarhetsprioriteringar
i hela koncernen. Group Sustainability, en
enhet inom Chief of Staff Office, driver Nordeas
hållbarhetsarbete, föreslår kort- och långsiktiga
hållbarhetsmål som koncernchefen beslutar om
och arbetar tillsammans med affärsområdena
för att säkerställa att deras affärsstrategier
är i linje med koncernens hållbarhetsmål.
Johanne Daugaard Risbjerg
Chief Audit Executive
Group Internal Audit
Group Internal Audit utgör Nordeas oberoende tredje
försvarslinje, som rapporterar direkt till Nordeas sty
-
relse med uppdrag att hjälpa styrelsen och koncern-
ledningen att skydda Nordeakoncernens tillgångar,
anseende och hållbarhet. Group Internal Audit bidrar
till att uppnå Nordeas mål genom att systematiskt och
disciplinerat utvärdera och förbättra effektiviteten i
styrning, riskhantering och kontrollprocesser.
Nordeas organisation
Per den 1 januari 2026
Nordeakoncernen
Vd och koncernchef
Frank Vang-Jensen
Group
Internal Audit
Johanne Daugaard
Risbjerg
1
Chief of Staff Office
Johan Ekwall
1
Group Brand, Communication
and Marketing
Ulrika Romantschuk
Group Legal
Jussi Koskinen
Group Risk
Mark Kandborg
Group Finance
Ian Smith
Group People
Christina Gadeberg
Group Compliance
Jamie Graham
Personal
Banking
Sara Mella
Business
Banking
Nina Arkilahti
Large Corporates
& Institutions
Petteri Änkilä
Asset & Wealth
Management
Martin A Persson
Group Business
Support
Erik Ek
2
Group
Technology
Kirsten Renner
2
1) Ingår inte i koncernledningen.
2) Den 1 februari 2025 delades Group Business Support upp i två nya avdelningar, Group Technology och Group Business Support. Kirsten Renner och Mads Skovlund Pedersen
utsågs till medlemmar i koncernledningen. Erik Ekman lämnade koncernledningen och sin befattning som chef för Group Business Support. Den 13 oktober 2025 utsågs Erik Ek
till chef för Group Business Support och medlem av koncernledningen. Mads Skovlund Pedersen lämnade koncernledningen och sin befattning som chef för Group Business
Support.
Nordea Årsredovisning 2025
70
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Nordeas organisation, forts.
Ramverk för intern kontroll
Ramverket för intern kontroll omfattar hela koncernen och
innefattar koncernstyrelsens, koncernchefens och högsta
ledningens ansvar i fråga om intern kontroll, alla koncern-
funktioner och affärsområden, inklusive verksamhet via
uppdragsavtal och distributionskanaler. Enligt ramverket
för intern kontroll är det respektive affärsområde, koncern-
funktion och enhet som ansvarar för att hantera riskerna i
den egna verksamheten och ha kontroller som säkerställer
att Nordea lever upp till interna och externa krav. Som en
del av ramverket för intern kontroll har Nordea inrättat kon-
trollfunktioner på koncernnivå, som i lämplig och tillräcklig
utsträckning har de befogenheter, den betydelse och den
tillgång till koncernstyrelsen som de behöver för att utföra
sitt uppdrag i linje med ramverket för riskhantering.
Ramverket för intern kontroll säkerställer yttre och inre
effektivitet i verksamheten, fullgod identifiering, mätning
och begränsning av risker, en aktsam affärsverksamhet,
sunda administrations- och redovisningsrutiner, tillförlitlig-
het i finansiell och icke-finansiell information (både intern
och extern) samt efterlevnad av gällande lagar, förordningar,
standarder, myndighetskrav och koncernens interna regler.
Group Risk (9)
Group Risk är en oberoende kontrollfunktion i andra för-
svarslinjen som övervakar och kontrollerar risker i enlighet
med Nordeas ramverk för intern kontroll. I samarbete med
Group Compliance ansvarar Group Risk för att underhålla
ramverket för riskhantering, som ingår i ramverket för
intern kontroll, och för att övervaka införandet av policyer
och rutiner inom detta ramverk. Group Risk övervakar
införandet av policyer för finansiell och icke-finansiell risk,
övervakar och kontrollerar ramverket för riskhantering
enligt ett riskbaserat förhållningssätt och ska bland annat
säkerställa att alla risker som Nordea är eller skulle kunna
bli exponerad för identifieras, bedöms, övervakas, hante-
ras och rapporteras. Group Risk leds av Chief Risk Officer
(CRO), som också är medlem i koncernledningen och rap-
porterar till vd och koncernchef. CRO utses, suspenderas
och entledigas genom beslut av styrelsen, efter samråd
med vd och koncernchef. CRO rapporterar regelbundet till
styrelsens riskkommitté (BRIC) och styrelsen om
Nordeakoncernens riskexponering.
Group Compliance (10)
Group Compliance är en oberoende kontrollfunktion i
andra försvarslinjen som ansvarar för att kontrollera och
övervaka regelefterlevnadsrisker som Nordea är eller
skulle kunna vara exponerad för. Group Compliance
ansvarar också för att utveckla och underhålla ramverket
för hantering av regelefterlevnadsrisk (Compliance Risk
Management Framework), som säkerställer effektiv iden-
tifiering och hantering av regelefterlevnadsrisker i enlighet
med lagkrav och tillsynsmyndigheternas förväntningar.
Hanteringen av regelefterlevnadsrisk omfattar viktiga pro-
cesser för kartläggning av risker, oberoende riskbedöm-
ning, övervakningsplanering, testning och övervakning,
utbildning, rådgivning och rapportering.
Compliance-funktionen leds av Chief Compliance Officer
(CCO), som också är medlem i koncernledningen och rap-
porterar till vd och koncernchef. CCO utses, suspenderas
och entledigas genom beslut av styrelsen, efter samråd
med vd och koncernchef. CCO rapporterar regelbundet till
koncernstyrelsen, Nordeas vd och koncernchef, BRIC och
andra relevanta kommittéer.
Group Internal Audit (11)
Group Internal Audit (GIA) är en oberoende funktion för
internrevision som arbetar på uppdrag av styrelsen.
Revisionskommittén (BAC) ansvarar för följa upp GIA:s
effektivitet i Nordeakoncernen. Koncernrevisionschefen
(CAE) har det övergripande ansvaret för GIA. Koncern-
revisionschefen rapporterar funktionellt till styrelsen och
BAC, och administrativt till koncernchefen. Styrelsen god-
känner utnämning och entledigande av CAE.
GIA:s uppdrag är att bistå styrelse, koncernchef och kon-
cernledning med att stärka Nordeas förmåga att skapa,
skydda och bibehålla värde. GIA gör detta genom att förse
styrelsen och ledningen med oberoende, riskbaserad och
objektiv revision, rådgivning, information och konsekvens-
analys. GIA bedömer både om ledningen har identifierat
samtliga väsentliga risker och rapporterat dessa till
styrelsen, styrelsekommittéerna och koncernledningen på
ett tillfredsställande sätt, och om samtliga väsentliga risker
är tillräckligt kontrollerade. GIA utmanar också koncern-
ledningen att förbättra effektiviteten i bolagsstyrningen,
riskhanteringen och kontrollen.
All verksamhet och alla koncernens dotterföretag faller
inom GIA:s behörighet. GIA ska på ett objektivt sätt gran-
ska att all verksamhet och alla enheter, oavsett om de är
interna eller utlagda på entreprenad, följer koncernens
riktlinjer och rutiner samt tillämpliga externa krav. Utifrån
en riskbedömning föreslår GIA vilka områden inom dess
behörighet som ska ingå i den årliga revisionsplanen.
Styrelsens revisionskommitté godkänner planen. GIA
fastställer självständigt internrevisionens omfattning, hur
arbetet ska genomföras och hur resultatet ska presenteras.
Det innebär exempelvis att GIA utan godkännande kan
informera tillsynsmyndigheterna om vilka frågor som helst.
Koncernrevisionschefen har obegränsad tillgång till kon-
cernchefen och revisionskommitténs ordförande och ska
träffa revisionskommitténs ordförande regelbundet under
året, både formellt och informellt, även i koncernledning-
ens frånvaro. GIA har behörighet att genomföra utred-
ningar och erhålla all information som behövs för utföran-
det av sina uppgifter. GIA har därmed rätt till åtkomst till
organisationens samtliga arkiv, system, lokaler och medar-
betare närhelst de så begär. GIA har rätt att delta i möten
och följa arbetet i styrelsens kommittéer, koncernled-
ningen, Nordeakoncernens kommittéer och instanser
generellt samt andra viktiga beslutsinstanser när det är
relevant och nödvändigt.
Externrevision (12)
Enligt bolagsordningen ska Nordeas revisor vara en
revisionsfirma med en huvudansvarig revisor som är
auktoriserad. Revisorns mandatperiod löper fram till och
med nästkommande ordinarie bolagsstämma. Nordeas
nuvarande revisor är PricewaterhouseCoopers Oy. Jukka
Paunonen, CGR (av Centralhandelskammaren godkänd
revisor), har varit huvudansvarig revisor sedan den
ordinarie bolagsstämman 2025. Vid den ordinarie bolags-
stämman 2025 utsågs också PricewaterhouseCoopers Oy
till granskare av Nordeas hållbarhetsredovisning för perio-
den fram till utgången av den ordinarie bolagsstämman
2026. Hållbarhetsrevisor Jukka Paunonen fungerar som
huvudansvarig hållbarhetsrevisor. Ytterligare information
om arvoden för revisionstjänster och andra tjänster än
revisionstjänster finns i not K2.7 ”Övriga kostnader” på
sidan 205.
Rapport om intern kontroll och riskhantering
avseende den finansiella rapporteringen
Systemen för intern kontroll och riskhantering av finansiell
rapportering är utformade för att uppnå rimlig säkerhet
gällande tillförlitligheten i den externa finansiella rappor-
teringen och säkerställa att de finansiella rapporterna är
framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed,
tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på
noterade bolag. De interna kontroll- och riskhanteringsak-
tiviteterna ingår i Nordeas planerings- och resursalloke-
ringsprocesser. Den interna kontrollen och riskhanteringen
av Nordeas finansiella rapportering beskrivs nedan.
Kontrollmiljö
Kontrollmiljön är en viktig del av Nordeas interna kontrol-
ler och har sin utgångspunkt i den kultur och de värde-
ringar som fastställts av styrelsen och koncernledningen,
samt i organisationsstrukturen med tydliga roller och
ansvar.
Huvudprincipen för styrningen av Nordea är iakttagan-
det av de tre försvarslinjerna, som utgör grunden för en
mycket tydlig fördelning av roller och ansvarsområden i
organisationen. För mer information om de tre försvars-
linjerna, se ”Ramverk för intern kontroll”.
Den första försvarslinjen ansvarar för den löpande risk-
hanteringen och för efterlevnaden av gällande regelverk.
Riskägare i affärsområdena och koncernfunktionerna
ansvarar för den fortlöpande riskhanteringen. En central
funktion bistår CFO med att definiera standarder för risker i
den finansiella rapporteringen som gäller för hela koncer-
nen. Lämpliga kontroller införs i betydelsefulla processer,
varefter de underhålls och följs upp.
Nordea Årsredovisning 2025
71
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Nordeas organisation, forts.
Riskbedömning
Riskbedömning i fråga om tillförlitlig finansiell rapporte-
ring innefattar identifiering och bedömning av riskerna för
väsentliga felaktigheter eller brister. Risk i den finansiella
rapporteringen definieras som risken för felaktigheter eller
brister i den finansiella rapporteringen, den lagstadgade
rapporteringen, lämnade upplysningar, skatterapportering
och redovisning av ESG-upplysningar (ESG = environmen-
tal, social and governance).
Riskhantering är en integrerad del av affärsverksam-
heten och huvudansvaret för att utföra riskbedömningar
avseende den finansiella rapporteringen ligger hos affärs-
organisationen. När riskbedömningar utförs nära affärs-
verksamheten blir det lättare att identifiera de mest rele-
vanta riskerna. I kvalitetssyfte föreskriver kontrollfunktio-
ner i styrdokument när och hur dessa bedömningar ska
utföras. Exempel på riskbedömningar är den återkom-
mande utvärderingen av risker och kontroll i den egna
verksamheten (Risk and Control Self-Assessment) och den
händelsestyrda processen för riskhantering och godkän-
nande vid förändringar (Change Risk Management and
Approval).
Kontrollaktiviteter
Kontrollramverket för risk i den finansiella rapporteringen
är inriktat på områden där det kan finnas risk för väsent-
liga finansiella felaktigheter, det vill säga där en bedöm-
ning gjord av en förnuftig person som förlitat sig på
rapporten sannolikt skulle ha ändrats eller påverkats
beroende på om felet hade funnits kvar eller korrigerats.
Affärsområdena och koncernfunktionerna ansvarar i
första hand för hanteringen av risker som är knutna till
den egna enhetens verksamhet och finansiella rapporte-
ringsprocesser. Koncernens interna regler anger hur
Nordeas verksamhet och organisation ska styras och
förvaltas (inklusive efterlevnad av regelverk), såsom
koncernens redovisningshandbok och koncernansvarigs
protokoll för risk i den finansiella rapporteringen. I koncer-
nens redovisningshandbok finns information om de
redovisningsprinciper som ska tillämpas i koncernen och
den innehåller detaljerade rapporteringsinstruktioner och
upplysningar om verktyg för att ta fram de finansiella
rapporterna.
Kontrollen av risk i den finansiella rapporteringen
utgörs av enskilda eller en grupp av kontroller som har
identifierats som viktiga och som Nordea kan förlita sig på
för att förebygga, upptäcka eller begränsa höga och kri-
tiska risker i den finansiella rapporteringen. Här ingår kart-
läggning och bedömning av risker för felaktigheter eller
brister i den finansiella rapporteringen genom hela arbets-
flödet, från start till slut i processen. Respektive affärsom-
råde och koncernfunktion ansvarar för allmänna kontroller
av system/program och data som används i den finansiella
rapporteringen.
Kvalitetssäkringen i ledningsrapporteringsprocessen,
där det finansiella resultatet analyseras i detalj, utgör en
viktig kontrollmekanism i samband med rapporteringen.
Information och kommunikation
Group Finance ansvarar för att säkerställa att rapporte-
ringen är förenlig med regelverken såsom redovisnings-
principer och tillämpliga bestämmelser, och att ansvariga
enheter informeras om ändringar. Dessa kompletteras
med detaljerade instruktioner och standardrutiner.
Ledningen på olika nivåer i organisationen får informa-
tion om resultaten, egenutvärderingen och testningen av
identifierade interna kontroller i de egna processerna.
Nordea använder sig av relevanta experter utanför
organisationen för att hålla sig uppdaterad om förändrade
förväntningar på rapporteringen och säkerställa att de
finansiella rapporteringsmålen uppnås. Nordea deltar aktivt
i relevanta nationella och internationella forum, som exem-
pelvis inrättats av finansinspektioner, centralbanker eller
sammanslutningar för finansinstitut.
Övervakning
Nordea har infört en process för regelbunden uppföljning
av riskmått, som indikator för riskexponering, i syfte att
säkerställa lämplig uppföljning av kvaliteten i den finan-
siella rapporteringen. Group CFO rapporterar om hante-
ringen av risk i den finansiella rapporteringen till revisions-
kommittén (BAC) varje år, eller vid behov.
En oberoende riskkontrollfunktion i andra försvarslinjen
ansvarar för att identifiera, kontrollera och rapportera
risker i den finansiella rapporteringen. I tillägg till detta
förser GIA styrelsen med en övergripande bedömning av
effektiviteten i processerna för styrning, riskhantering och
kontroll i hela organisationen, inklusive den finansiella
rapporteringen.
Styrelsen, BAC, BRIC, BOSC, Group Risk och GIA har
viktiga uppdrag i fråga om styrningen och uppföljningen
av den interna kontrollen av finansiell rapportering i
Nordeakoncernen. För ytterligare information, se Styrelse
(3), Revisionskommittén (4), Riskkommittén (5), Drifts-
och hållbarhetskommittén (7), Group Risk (9), Group
Compliance (10) och Group Internal Audit (11) ovan.
Upplysningar och insiderförvaltning
Målsättningen och de viktigaste principerna som Nordea
följer vid kommunikation med investerare och publicering
av finansiella rapporter beskrivs i Nordeas policy för infor-
mationsgivning. Policyn beskriver även offentliggörande,
distribution och arkivering av informationen inom ramen
för informationsplikten som följer av lagar och förord-
ningar. Policyn för informationsgivning har godkänts av
styrelsen och är tillgänglig på nordea.com.
Insiderförvaltningen är organiserad i enlighet med EU:s
marknadsmissbruksförordning nr 596/2014 (MAR) och
kompletterande lagstiftning samt gällande lagar på natio-
nell nivå och anvisningar från tillsynsmyndigheter. Nordea
har koncernomfattande regler och riktlinjer med tydliga
instruktioner som ska underlätta för medarbetarna att
följa dessa regler och säkerställa att insiderinformation
alltid identifieras och hanteras på rätt sätt.
Personer i insynsställning identifieras från fall till fall
när insiderinformation upptäcks, och de registreras där-
efter i ett särskilt insiderregister. Alla som identifierats och
registrerats som personer i insynsställning underrättas om
sin insynsställning och de restriktioner och skyldigheter
som de omfattas av, bland annat förbudet mot att handla
med de finansiella instrument som insiderinformationen
avser, till dess att informationen har offentliggjorts eller av
andra skäl inte längre är att betrakta som insiderinforma-
tion och insiderregistret avslutas.
Nordeas insiderförvaltning ansvarar också för att (i)
utbilda och informera medarbetare som kommer i kontakt
med insiderinformation, så att de är medvetna om de
restriktioner och skyldigheter som åligger dem i egenskap
av personer i insynsställning, (ii) upprätta och underhålla
insiderregister och (iii) kontrollera att insiderreglerna följs.
Reglerna syftar till att begränsa risken för insiderhandel
och andra former av marknadsmissbruk. Group Compliance
har det övergripande ansvaret för att upprätthålla en hög
kunskapsnivå om och efterlevnad av dessa regler.
Nordea har identifierat styrelseledamöterna och kon-
cernledningen liksom Chief Audit Executive som personer
i ledande ställning (enligt definitionen i MAR). Dessa per-
soner och deras närstående ska anmäla alla transaktioner
i finansiella instrument emitterade av Nordea, gjorda för
deras räkning, till Nordea och berörd tillsynsmyndighet.
Nordea redovisar sådana anmälda transaktioner för mark-
naden i form av börsmeddelanden. Utöver denna anmäl-
ningsplikt är personer i ledande ställning också förhin-
drade att handla med finansiella instrument emitterade av
Nordea under en 30-dagarsperiod före (och inklusive)
dagen för publicering av Nordeakoncernens delårsrappor-
ter, halvårsrapport eller bokslutskommuniké, och närhelst
sådana personer besitter insiderinformation om Nordea.
Även för medarbetare som tillhandahåller placerings-
tjänster eller rådgivning till kunder tillämpar Nordea kon-
cernomfattande interna handelsrestriktioner och skyldig-
heter avseende transaktionsrapportering som baseras på
handelsregler fastställda av exempelvis Finans Finland,
Svensk Värdepappersmarknad och Fondbolagens fören-
ing (Sverige). I egenskap av bolag med tillstånd att
erbjuda placeringstjänster och fondförvaltning, upprätt-
håller dessutom Nordea och dess dotterföretag Nordea
Funds Ab var för sig ett insiderregister över medarbetare
som klassificeras som ”offentliga personer i insynsställ-
ning” enligt den finska lagen om investeringstjänster och
den finska lagen om placeringsfonder. Sådana personers
innehav av värdepapper noterade i Finland är offentlig
information och rapporteras till det offentliga insiderre-
gistret som förs av Euroclear Finland Oy. Registret över
innehavare av andelar i fonder som förvaltas av Nordea
Funds Ab finns också tillgängligt hos Nordea Funds Ab.
Nordea Årsredovisning 2025
72
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Nordeas organisation, forts.
Principer för transaktioner med närstående parter
Gällande lagar och andra bestämmelser anger kraven för
kontroll, bedömning och beslut i fråga om transaktioner
med närstående parter liksom för upplysningar om
genomförda transaktioner med närstående parter.
Generellt görs Nordeas transaktioner med närstående
parter som en del av den sedvanliga affärsverksamheten
och genomförs utifrån samma kriterier och villkor som för
jämförbara transaktioner med andra parter i liknande
ställning. Dessutom har beslutsprocesserna strukturerats
för att undvika intressekonflikter och följa lagstadgade
krav för beslutsfattande.
Nordea har definierat närstående parter i enlighet med
gällande lagar och förordningar, och för ett uppdaterat
register över dem. Berörda interna intressenter, såsom
kundansvariga enheter och andra relevanta affärsenheter
och koncernfunktioner, informeras om listan över närstå-
ende parter och de restriktioner som denna medför, så att
de kan kontrollera transaktioner med sådana parter.
Nordea ska också följa tillämpliga bestämmelser om
bolagets så kallade inre krets. Här finns processer på plats
för att identifiera de personer som tillhör Nordeas inre
krets och säkerställa att lån och jämförbar finansiering till
sådana personer beviljas, och investeringar i företag som
ägs av någon i den inre kretsen görs, i enlighet med
gällande lagar och bestämmelser.
Enligt Nordeas riktlinjer för intressekonflikter får inte
medarbetare, ledning eller styrelseledamöter hantera
ärenden för Nordeas räkning om de eller en familjemed-
lem eller ett närstående företag till dem kan ha intressen
som står i konflikt med Nordeas intressen eller Nordeas
kunders intressen. Nordeas affärsområden och
koncernfunktioner ska identifiera, förebygga och hantera
faktiska och potentiella intressekonflikter.
Styrelsen har det yttersta ansvaret för att säkerställa
lämpliga processer för att identifiera, rapportera och
kontrollera transaktioner med närstående parter, liksom
för ett lämpligt beslutsfattande i detta avseende. BAC ska
bistå styrelsen genom att följa upp och bedöma i vilken
utsträckning transaktioner med närstående parter upp-
fyller kraven gällande sedvanlig affärsverksamhet och
genomförs till normala marknadsvillkor.
För transaktioner med närstående parter som inte hör
till Nordeas sedvanliga affärsverksamhet, eller som
genomförs med avvikelser från gängse affärsvillkor, krävs
ett styrelsebeslut för att de ska kunna genomföras, såvida
inte gällande lagar och andra bestämmelser anger annat. I
fråga om sådana transaktioner med närstående parter ska
styrelsen säkerställa att:
(i) de berörda transaktionerna vederbörligen har identi-
fierats, rapporterats och kontrollerats
(ii) riktlinjerna för intressekonflikter noga har beaktats i
samband med beredning och beslut
(iii) beredningen av transaktioner med närstående parter
innehåller tillräckliga rapporter, redogörelser och/eller
bedömningar.
Dessutom publicerar Nordea upplysningar om transaktio-
ner med närstående parter i enlighet med gällande lagar
och andra bestämmelser.
Ytterligare information om transaktioner med
närstående parter finns i not K10.4 ”Transaktioner med
närstående” på sidan 275.
Nordea Årsredovisning 2025
73
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Ersättningar
Nordeas ersättningspolicy utgör ett tydligt och enhetligt ramverk för att
premiera medarbetare på ett rättvist, konkurrenskraftigt och ansvarsfullt
sätt. Den stödjer Nordeas strategi och värderingar genom att främja håll-
bara resultat, ett väl avvägt risktagande och en könsneutral lönestruktur.
Syftet med Nordeas ersättningspolicy
Ersättningspolicyn stärker Nordeas möjligheter att rekry-
tera, utveckla och behålla kompetenta, motiverade och
resultatinriktade medarbetare som bidrar till strategin, den
säkerställer att den samlade ersättningen är konkurrens-
kraftig och marknadsanpassad, den stödjer en könsneutral
lönestruktur genom Nordeas ersättningsprinciper, den
kopplar ersättningar till hållbara resultat och aktieägarnas
långsiktiga intressen, bland annat genom att delar av den
rörliga ersättningen tilldelas i aktier eller andra instrument,
och den säkerställer överensstämmelse med effektiv risk-
hantering och gällande regelverk.
Nordea ser ersättningar utifrån ett helhetsperspektiv, där
verksamhetens och den lokala marknadens behov vägs
mot ersättningsstrukturer som överensstämmer med en
sund och effektiv riskhantering och inte uppmuntrar till
överdrivet risktagande. Kopplingarna mellan prestation, risk
och rörliga ersättningar utvärderas varje år för både finan-
siella och icke-finansiella risker (bland annat operativ risk,
regelefterlevnadsrisk och anseenderisk), för att säkerställa
att de är relevanta för verksamheten och i linje med
regelverken.
Beslutsprocess för ersättningspolicyn
Ersättningspolicyn anger koncerngemensamma principer,
med mekanismer för styrning och riskhantering, och defi-
nierar medarbetare som har väsentlig inverkan på Nordeas
riskprofil (”materiella risktagare”). Styrelsen fastställer
policyn, under beaktande av ett sunt ramverk för ersätt-
ningsrisker, och övervakar att den införs såsom den beretts
av styrelsens ersättnings- och personalkommitté (BRPC).
Åtminstone vart fjärde år ska Nordeas ersättningspolicy för
styrande organ dessutom godkännas av aktieägarna
genom en rådgivande omröstning. Den godkändes av den
ordinarie bolagsstämman 2024 och gäller för styrelsen,
koncernchefen och vice verkställande direktören fram till
den ordinarie bolagsstämman 2028 som längst.
BRPC bereder ersättningsfrågor för styrelsen, bland
annat förslag till ersättningspolicyn och kompletterande
instruktioner, bedömningar av policyn och ersättnings-
system samt synpunkter från lämpliga kontrollfunktioner.
Tillsammans med styrelsens riskkommitté gör BRPC en
bedömning för att säkerställa att ersättningssystemen tar
hänsyn till alla risktyper, att likviditets- och kapitalnivåerna
är stabila och att ersättningarna främjar en sund och effek-
tiv riskhantering. BRPC bistår också styrelsen med dess
policy och ställningstagande för mångfald (Group Board
Diversity Policy and Statement), följer upp arbetet med
mångfald och inkludering, granskar koncernledningens
successionsplanering och resultat samt ger råd om led-
ningsstruktur, urvalskriterier och utnämnanden.
Mer information om BRPC:s sammansättning och
ansvarsområden finns i ett separat avsnitt under
”Bolagsstyrningsrapport 2025” på sidorna 58–62.
Så bidrar ersättningspolicyn till affärsstrategin
Genom särskilda processer säkerställs att mål på affärs-
enhets-/individnivå fastställs utifrån i förväg fastställda
riskjusterade kriterier och överensstämmer med Nordeas
strategi.
Finansiella mål (avkastning på eget kapital, intäkter och
K/I-tal) och icke-finansiella mål, även delvis kopplade till
ESG (kundfokus, medarbetarfokus, genomföra implemen-
teringsplanen för hållbarhet samt ökad grön finansiering),
var de huvudsakliga prestationsmålen för 2025. Särskilda
ESG-mål har införts för rörliga ersättningar till koncernled-
ningen, ledande befattningshavare och övriga anställda,
och ingick i LTIP 2025–2027. Detta stödjer Nordeas håll-
barhets- och klimatmål.
Vid prestationsbedömningen används ett anpassat
ramverk med tydliga förväntningar, där både ”vad” som
uppnåtts och ”hur” det uppnåtts ingår i utvärderingen,
med särskilda kriterier för risk, regelefterlevnad och
affärsetik. Alla ersättningsbeslut för enskilda individer
fattas utifrån en sund styrning (med godkännande av
ledarens ledare).
Stöd för en sund riskhantering
Ersättningsrisker bedöms fortlöpande av riskkommittén
och olika forum för icke-finansiell risk i bankens affärs-
områden och koncernfunktioner. Personalrelaterade risker
(inklusive koncernens risktaxonomi) bedöms inom ramen
för utvärderingen av risker och kontroller i den egna verk-
samheten och den oberoende riskbedömningen inom
regelefterlevnad. Nordeas ramverk för intern kontroll
begränsar förekommande risker genom en god värde-
rings- och ledningskultur, målorientering och uppföljning,
tydlig organisationsstruktur, tre försvarslinjer, dualitets-
principen, effektiv internkommunikation och oberoende
bedömningar.
Ytterligare principer är:
• En finansieringsmekanism för koncernens rörliga ersätt-
ningar som tar hänsyn till tillsynskrav och lämpliga risk-
justeringar när den årliga ersättningspoolen fastställs
• Styrelsegodkännade av det samlade utfallet för rörliga
ersättningar före tilldelning, så att lämpliga justeringar
kan göras
• En lämplig balans mellan fast och rörlig ersättning
• Synpunkter från kontrollfunktioner vid fastställande av
pool, prestationsmål och utfall
• Hänsyn till långsiktiga resultat när målen sätts
• En högsta tillåtna kvot mellan fast och rörlig ersättning
på 200 procent (enligt beslut av ordinarie bolagsstämma
2019). En kvot på över 100 procent gäller endast för ett
begränsat antal medarbetare i enlighet med bolags-
stämmans beslut, och programmens utfall har ett tak
• Kopplingar mellan risker i riskförklaringen och villkor för
förverkande (förhands- och efterhandsjusteringar)
• Avgångsvederlag som speglar prestation och inte
premierar misslyckanden eller försummelser
• Oberoende ersättningsstrukturer för personal i kontroll-
funktioner, huvudsakligen baserade på fast ersättning.
Principer för uppskjuten rörlig ersättning
och ersättning i form av instrument
För materiella risktagare skjuts 40–60 procent av den rör-
liga ersättningen upp i fyra till fem år, med intjäning och
utbetalning jämnt fördelad under perioden. Den första
utbetalningen kan tidigast göras när det har gått ett år av
uppskjutandeperioden. Nationella avvikelser kan före-
komma. För materiella risktagare och vissa andra medar-
betarkategorier ges 50 procent av den rörliga ersättningen
(både uppskjutna och ej uppskjutna belopp) i form av
instrument (i huvudsak Nordeaaktier eller instrument med
koppling till Nordeas aktiekurs), med en kvarhållandepe-
riod om 12 månader efter överlåtelsen. Ingen utdelning
betalas under uppskjutandeperioden.
Riskjusteringar och bestämmelser om
malus- och återkravsförfaranden
En särskild instans, Risk and Remuneration Alignment
Committee, kontrollerar och övervakar bedömningen av
riskjusterad ersättning i första försvarslinjen, vilket ska
stärka ansvarstagandet och säkerställa en rättvis och
transparent process. Rörliga ersättningar enligt Nordeas
huvudsakliga program grundas på koncernens, koncern-
företagets, affärsenhetens och den enskilda individens
resultat och omfattas av villkor för förhands- och efter-
handsjustering. De kan därför helt eller delvis reduceras
(malus- och återkravsförfaranden) i händelse av regelöver-
trädelser, omfattande förluster, nedgångar eller andra sär-
skilda omständigheter. Det är inte tillåtet för medarbetare
att vidta personliga risksäkringar (sk. hedging) för att
påverka eller eliminera effekten av att uppskjuten rörlig
ersättning delvis eller helt dras in.
Revision av Nordeas ersättningspolicy
BRPC följer upp hur ersättningspolicyn och kompletterande
instruktioner tillämpas i Nordea genom en oberoende
granskning som görs av Group Internal Audit.
Ersättning till styrelsen
Den ordinarie bolagsstämman beslutar varje år om
ersättning till styrelsen, på förslag från aktieägarnas
nomineringsråd och i enlighet med ersättningspolicyn för
styrande organ. Under 2025 utgick arvodet till
Nordea Årsredovisning 2025
74
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Ersättningar, forts.
styrelseledamöterna i form av kontant ersättning.
Styrelseledamöter deltar inte i några incitamentsprogram
eller andra program för rörlig ersättning. Arvode för
styrelse
arbete betalas inte till styrelseledamöter som är
anställda i Nordeakoncernen. Ytterligare information finns
i not K8.4 ”Ersättning till nyckelpersoner i ledande positio-
ner” på sidorna 262–264.
Ersättning till koncernchefen och
medlemmar i koncernledningen
Styrelsen beslutar, efter förslag från BRPC, om ersättning
till koncernchefen och medlemmarna i koncernledningen
(samt Chief Audit Executive), det vill säga fast och rörlig
ersättning, pension och övriga villkor. Nordea erbjuder
konkurrenskraftiga och marknadsanpassade ersättnings-
paket i syfte att kunna rekrytera och behålla ledare som
bidrar till genomförandet av strategin, med prestations-
baserad lön som grundprincip. Ersättningarna är förenliga
med gällande regelverk och främjar en sund riskhantering,
utan att uppmuntra till överdrivet risktagande. Årlig ersätt-
ning utgörs av fast grundlön, förmåner, rörlig ersättning
(kort- och långsiktig), pension och försäkring.
Ytterligare information om ersättning till koncernchefen
och medlemmarna i koncernledningen finns i not K8.4
”Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner” på
sidorna 262–264. Mer detaljerad information om ersätt-
ning till koncernchefen och tillämpningen av ersättnings-
policyn för styrande organ finns i Nordeas ersättnings-
rapport för styrande organ för 2025.
Rörlig ersättning till medlemmar i koncernledningen
Medlemmarna i koncernledningen deltog i Nordeas incita-
mentsprogram för 2025 (NIP 2025), som har en ettårig
prestationsperiod och mål på koncernnivå, affärsområ-
des-/koncernfunktionsnivå och individnivå. 50 procent av
utfallet betalas kontant och 50 procent i aktier, och pro-
grammet omfattas av malus- och återkravsförfaranden. Av
det bekräftade utfallet utbetalas 40 procent 2026, medan
60 procent skjuts upp och utbetalas jämnt fördelat under
fem år. Aktier omfattas av en kvarhållandeperiod om 12
månader och ingen utdelning betalas för uppskjutna delar.
Det högsta utfallet från NIP 2025 är 75 procent av den
fasta årslönen för medlemmar i koncernledningen som
även deltar i LTIP 2025–2027. Andra försvarslinjen deltar
inte i LTIP, och för dessa roller är det högsta utfallet från
NIP 100 procent av den fasta grundlönen.
Målen på koncernnivå omfattar avkastning på eget
kapital, intäkter och K/I-tal samt icke-finansiella mål som
även är kopplade till ESG när det gäller kundfokus, medar-
betarfokus, hållbarhetsplanen samt grön finansiering.
ESG-målen stödjer hållbarhets- och klimatmålen.
Affärsområdes-/koncernfunktionsmålen är både finan-
siella och icke-finansiella. Till individmålen hör mål kring
risk, regelefterlevnad och affärsetik. Viktningen fastställs
individuellt för koncernchefen och ledarna för affärsområ-
den och koncernfunktioner. Ambitionen för 2025 var att
genomföra Nordeas prioriteringar enligt strategin.
Eventuell tilldelning fastställdes utifrån faktiskt resultat i
förhållande till överenskomna mål och målnivåer, efter
lämpliga riskjusteringar.
Långsiktigt incitamentsprogram 2025–2027
Under 2025 införde styrelsen LTIP 2025–2027 för koncern-
ledningen och omkring 60 ledande befattningshavare och
nyckelpersoner.
Programmet förenar deltagarnas och aktieägarnas
intressen genom tilldelning av villkorade aktier med en
treårig prestationsperiod (1 jan 2025–31 dec 2027), följt av
uppskjutande- och kvarhållandeperioder i enlighet med
regelverken. När prestationsbedömningen har genomförts
2028, utifrån i förväg fastställda kriterier, kommer det hög-
sta eller proportionerliga antalet aktier att tilldelas. Första
överlåtelsen sker 2028, och återstående delar skjuts upp
och överlåts i fem lika stora delar under åren 2029–2033.
Varje överlåtelse omfattas av en kvarhållandeperiod om 12
månader och ingen utdelning betalas för uppskjutna delar.
Tilldelningar kan minskas delvis eller helt till följd av risk-
och regelefterlevnadsjusteringar.
Prestationskriterier:
• Absolut och relativ totalavkastning i förhållande till
STOXX Europe 600 Banks-indexet (40 procent).
• Ackumulerad justerad vinst per aktie (aEPS) (40
procent)
• ESG-styrkort (20 procent) med mått för miljö, socialt
ansvar och bolagsstyrning samt ett riskvillkor som
behöver uppfyllas för att LTIP ska betalas ut.
- Miljö: i fas för att nå långsiktigt mål om utsläppsminsk-
ningar i utlånings- och investeringsportföljerna samt
från den interna verksamheten.
- Socialt ansvar: respektive kön representerat till minst
40 procent på de tre högsta chefsnivåerna samt rättvis
behandling av anställda.
- Bolagsstyrning: upprätthålla nuvarande kreditbetyg
(per januari 2025).
Krav om att deltagarna ska behålla ett aktieinnehav
vars värde motsvarar 100 procent av den fasta årslönen så
länge de är medlemmar i koncernledningen.
Prestationsperioden för det första långsiktiga program-
met, LTIP 2023–2025, har avslutats. Prestationskriterierna
för detta program, LTIP 2024–2026 och LTIP 2025–2027
beskrivs närmare i not K8.3 ”Aktierelaterade ersättnings-
program” på sidorna 257–262 och i Nordeas
Ersättningsrapport för styrande organ.
Förmåner ges som en del av den samlade ersättningen till
koncernchefen och medlemmarna i koncernledningen på
en nivå som anses rimlig i förhållande till praxis på mark-
naden. Uppsägningslön och avgångsvederlag ska sam-
mantaget inte överstiga 24 fasta månadslöner. Pensions-
och försäkringsförmåner ges i enlighet med nationell
praxis, vanligtvis i form av premiebestämda pensionspla-
ner eller pensionstillägg. Diskretionära pensionsförmåner
används inte.
Nordeas ersättningsstruktur
Fast ersättning utgörs av fast grundlön (ska spegla roll,
komplexitet, ansvar, prestation och lokala marknadsvill-
kor), lönetillägg (kopplat till roll, inte prestation), pension
och försäkring (enligt nationell praxis) samt förmåner
(enligt nationell lag, marknadspraxis och kollektivavtal).
Nordeas program för rörlig ersättning till
andra än koncernchef och koncernledning
Rörlig ersättning till medarbetare bestäms genom en
särskild pool för koncernens rörliga ersättningar (infördes
2020), som kopplar det samlade beloppet till Nordeas
resultat. Poolen knyts till målnivåer/förväntade nivåer och
justeras utifrån koncernens resultat. Den fördelas sedan till
affärsområden/koncernfunktioner baserat på styrkort, och
de slutliga fördelningarna speglar enskilda individers
prestation i förhållande till målen.
Nordeas incitamentsprogram (NIP) erbjuds till ledande
befattningshavare (inklusive koncernledningen, se ovan)
och utvalda roller. Syftet är att belöna goda finansiella och
icke-finansiella resultat. Tilldelningen ska inte överstiga
individens fasta årslön. För materiella risktagare görs till-
delningen till viss del i form av kontant ersättning och till
viss del i form av instrument, med kvarhållandeperiod.
Delar av tilldelningen omfattas av en uppskjutandeperiod
om fyra till fem år (i vissa fall tre år) med jämn fördelning
av utbetalningarna och tillämpning av malus- eller
återkravsförfaranden.
Bonusprogram erbjuds enbart utvalda grupper av
medarbetare inom specifika affärsområden eller enheter
(exempelvis Large Corporates & Institutions, Nordea Asset
Management, Nordea Funds och Group Treasury) för att
främja starkare prestationer och upprätthålla kostnads-
flexibilitet. Tilldelning för 2025 betalades kontant. För
materiella risktagare görs tilldelningen till viss del i form
av instrument, med kvarhållandeperiod. Delar av tilldel-
ningen omfattas av en uppskjutandeperiod om fyra till
fem år (i vissa undantagsfall tre år) med tillämpning av
malus- eller återkravsförfaranden.
Engångsbelöning (Recognition Scheme) ska premiera
extraordinära prestationer. Belöningen kan inte ges till
medarbetare som omfattas av andra formella, årliga
program för rörlig ersättning (förutom vinstandelspro-
grammet). Omfattas av malus- eller återkravsförfaranden.
Vinstandelsprogrammet (Profit Sharing Plan, PSP) är
till för alla medarbetare i koncernen som inte omfattas av
andra formella, årliga program för rörlig ersättning.
Programmet belönar prestation i förhållande till finansiella
Nordea Årsredovisning 2025
75
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Ersättningar, forts.
och kundrelaterade mål samt ESG-mål. Vinstandels-
programmet har ett tak och är inte kopplat till Nordeas
aktiekurs. Omfattas av malus- eller återkravsförfaranden.
Garanterad rörlig ersättning (rekryteringsbonus) kan
endast erbjudas i undantagsfall, ska vara begränsad till
det första anställningsåret och ska prövas mot en sund
kapitalbas.
Kompensation för avtal från tidigare anställning
(utköp) kan endast erbjudas i undantagsfall, ska vara
begränsad till det första året och ska prövas mot en sund
kapitalbas.
Kvarhållandebonus kan endast erbjudas i undantagsfall,
när Nordea har ett legitimt intresse av att behålla
personen, och ska prövas mot en stark och sund
kapitalbas.
Övriga kvalitativa och kvantitativa upplysningar
Den faktiska kostnaden för rörliga ersättningar till
ledande befattningshavare (exklusive sociala avgifter)
För NIP 2025 för koncernledningen uppgick ersättningen
till 5,7 mn euro, med utbetalning under fem år i form av
dels aktier, dels kontant ersättning. Den beräknade maxi-
mala kostnaden för NIP för koncernledningen under 2026
uppgår till 9,1 mn euro, och den beräknade kostnaden för-
utsatt 50-procentig uppfyllelse av prestationskriterierna
uppgår till 4,5 mn euro.
Kostnad för rörliga ersättningar till andra än
koncernledningen (exklusive sociala avgifter)
Den faktiska kostnaden för NIP och bonus 2025 uppgick
till 163,4 mn euro, exklusive tilldelning till koncernled-
ningen. Delar av detta betalas direkt i form av kontant
ersättning och det resterande fördelas under en period om
fyra till fem år. Avsättningen för vinstandelsprogrammet
för 2025 uppgick till 62 mn euro. Varje medarbetare kan
som mest erhålla 3 200 euro. Om alla prestationsmål hade
uppfyllts skulle kostnaden för vinstandelsprogrammet
maximalt ha uppgått till cirka 82 mn euro 2025.
Övriga upplysningar
Ytterligare information om ersättningar finns i not K8
”Ersättningar till anställda och nyckelpersoner i ledande
positioner” på sidorna 251–265.
Se även Nordeas ersättningsrapport för styrande organ
för 2025, som presenteras för en rådgivande omröstning
på den ordinarie bolagsstämman den 24 mars 2026.
Ersättningsrapporten återfinns tillsammans med annan
obligatorisk information på nordea.com/sv/om-nordea/
bolagsstyrning/ersattning.
Nordea kommer att lämna kvalitativa och kvantitativa
upplysningar i enlighet med Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013
(kapitalkravsförordningen), upplysningskraven i
Baselreglerna samt Europeiska bankmyndighetens
riktlinjer för en sund ersättningspolicy.
Ytterligare information publiceras på nordea.com en
vecka före den ordinarie bolagsstämman den 24 mars
2026.
Riktlinjer för intressekonflikter
Som global aktör inom finansiella tjänster ställs Nordea
och dess dotterföretag regelbundet inför situationer som
kan medföra potentiella eller faktiska intressekonflikter.
Hantering av intressekonflikter tillämpas på både individu-
ell och institutionell nivå i Nordeas organisation. Nordea
har åtagit sig att främja marknadens integritet och alla
medarbetare förväntas agera på ett rättvist, ärligt och
professionellt sätt och i enlighet med kundernas bästa
intresse. För att kunna uppfylla dessa åtaganden och
säkerställa lämplig styrning i Nordea är det grundläg-
gande att det finns effektiva kontroller på plats avseende
intressekonflikter.
Syftet med Nordeas riktlinjer för intressekonflikter
(”policyn”) är att beskriva Nordeas tillvägagångssätt för
att hantera intressekonflikter samt göra det möjligt att
utarbeta och upprätthålla en effektiv kontrollmiljö.
Policyn gäller alla medarbetare och personer som
arbetar på uppdrag av Nordea, högsta ledningen, styrelse-
ledamöter och Nordeas vd och koncernchef. Policyn
omfattar även samtliga filialer och dotterföretag.
Både faktiska och potentiella intressekonflikter ska
identifieras, och beslut om effektiva åtgärder ska fattas för
att förebygga eller hantera risker avseende Nordea och
Nordeas kunder. Intressekonflikter som uppstår till följd av
medarbetares privata intressen eller tidigare eller nuva-
rande privata eller arbetsrelaterade relationer definieras
som personliga intressekonflikter. Intressekonflikter som
inte uppstår från privata intressen, utan i samband med
Nordeas organisation, koncernstruktur, styrning, olika
verksamheter, roller, produkter, tjänster eller andra
omständigheter definieras som institutionella intresse-
konflikter. För att säkerställa rättvis behandling av kunder
bedöms alltid potentiell kundpåverkan i samband med att
en intressekonflikt har identifierats.
Lämpliga förebyggande eller riskbegränsande åtgärder
ska vidtas genom effektiva organisatoriska och adminis-
trativa insatser för alla potentiella eller faktiska intresse-
konflikter som identifierats. Identifierade intressekonflikter
dokumenteras i ett särskilt register.
Alla identifierade personliga intressekonflikter eller för-
ändrade förhållanden i relation till dessa ska rapporteras
till berörd medarbetares närmaste ledare. Alla identifie-
rade institutionella intressekonflikter eller förändrade
förhållanden gällande institutionella intressekonflikter ska
rapporteras till den ledare som ansvarar för det område
som berörs av intressekonflikten. Högsta ledningen mottar
regelbundet, minst årligen, rapportering av
intressekonflikter.
Nordeas styrelse godkänner policyn och ska kontrollera
att den implementeras. För att säkerställa objektiva och
opartiska beslut omfattas även styrelseledamöterna av
kraven i policyn. Koncernchefen och koncernledningen
ansvarar för att policyn implementeras i Nordea, samtidigt
som de också omfattas av kraven i policyn.
Nordea Årsredovisning 2025
76
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Ansvarstagande skattebetalare
Att bidra till samhället och vara en ansvarstagande skatte-
betalare i de länder där Nordea bedriver verksamhet är en
av de viktigaste delarna i vår hållbarhetsstrategi. Enligt
strategin är öppen rapportering och kommunikation kring
skatt helt grundläggande.
Utöver egna skattebetalningar, administrerar och upp-
bär Nordea andra skatter såsom moms, inkomstskatt och
sociala avgifter för anställda samt källskatt på utdelningar
och ränta. Sedan 2023 publicerar Nordea på eget initiativ
en detaljerad redovisning av betald och uppburen skatt i
varje land. Fokus ligger på Nordeas fyra nordiska hemma-
marknader. Förvaltningsberättelsen innehåller en beskriv-
ning av Nordeas skattestyrning och skattestrategi, och där
redovisas betalda och uppburna skatter på ett öppet sätt,
tillgängliga för alla intressenter.
Nordeas sätt att hantera skatter
Nordeas strävar efter att tillgodose både aktieägares,
kunders, nationella regeringars och skattemyndigheters
intressen. Här ingår att hantera egna skatter på ett
ansvarsfullt, regelenligt och effektivt sätt, att inte främja
eller utgöra en bas för aggressiv skatteplanering samt att
öppet redovisa skattepositioner. Nordeas skattepolicy
beskrivs i Nordea Tax Policy som finns på nordea.com.
Skattepolicyn godkänns av styrelsen och granskas en
gång per år av styrelsens revisionskommitté (BAC) för att
säkerställa att potentiella risker hanteras.
Nordea hanterar sina skattepositioner i enlighet med
den skattelagstiftning och praxis som gäller i respektive
land där vi bedriver verksamhet. Därtill har Nordea åtagit
sig att tillämpa armslängdsprincipen när det gäller trans-
aktioner med närstående parter, i enlighet med såväl
interna riktlinjer som OECD:s krav gällande
internprissättning.
Nordea är representerat i bankföreningar och liknande
organisationer i de nordiska länderna, och arbetar aktivt
med att framföra bankens synpunkter kring befintliga och
nya lagar samt andra skattefrågor.
5 808 mn
euro i samlat skattebidrag
2 263 mn
euro i inbetald skatt globalt
Skatter betalda av koncernen 2025
Skatter som betalats utgör en
kostnad för Nordea och påver-
kar det finansiella resultatet.
Följande skatter är inkluderade:
Bolagsskatt
Skatt på intäkter i de länder där
Nordea bedriver verksamhet.
I vissa fall kan detta inkludera
betalningar för tidigare år efter-
som skattebetalningar ofta sker
i efterskott eller i förskott. Även upplupen källskatt på utdelningar och räntebetalningar till
företag i Nordeakoncernen ingår.
Sociala avgifter
Som arbetsgivare betalar Nordea sociala avgifter baserat på utbetald ersättning till våra
anställda. Utöver inbetalda sociala avgifter innefattar denna post även upplupna sociala
avgifter.
Mervärdesskatt
Nordea betalar mervärdesskatt (moms) och andra omsättningsskatter på varor och tjänster.
Eftersom Nordea endast kan dra av eller begära återbetalning av en liten del av den ingående
momsen, blir det resterande beloppet för ingående moms, som inte är avdragsgillt eller åter-
betalningsbart, en skatteintäkt för staten i de länder där Nordea är registrerat för moms.
Övriga skatter
Övriga skatter utgörs främst av riskskatt och fastighetsskatter.
Bolagsskatt,
54 %
Sociala avgifter,
21 %
Moms, 21 %
Övriga skatter, 4 %
3 545 mn
euro i uppburen skatt globalt
Skatter uppburna av koncernen 2025
Uppburna skatter är skatter som
Nordea uppbär från sina aktieägare,
kunder och anställda för myndigheters
räkning. Några exempel:
Innehållen skatt för anställda
Nordea håller inne inkomstskatt och
sociala avgifter i samband med ersätt-
ningar till anställda.
Källskatt
Källskatt avser innehållen skatt på utdelningar och räntebetalningar som Nordea uppbär för
myndigheters räkning.
Nettobelopp för debiterad och rapporterad moms
Nordea debiterar moms och andra omsättningsskatter vid försäljning av momspliktiga produk-
ter och tjänster. Nordea redovisar och betalar även i förekommande fall moms i enlighet med
reglerna för omvänd skattskyldighet vid inköp från andra länder. Nettobelopp för debiterad
och rapporterad moms innefattar både utgående moms som debiteras på vår egen försäljning
och omvänd skattskyldighet vid inköp från andra länder, efter att avdrag för ingående moms
har gjorts. Beloppet återfinns på sista raden i de momsdeklarationer som vi lämnar till lokala
skattemyndigheter.
Övriga skatter
Övriga skatter utgörs av avkastningsskatt för danska och svenska liv- och pensionsföretag,
skatt på finansiella transaktioner och andra skatter som Nordea uppbär för myndigheters
räkning.
Anställdas
skatt, 23 %
Källskatt, 22 %
Moms, 16 %
Övriga
skatter, 39 %
Nordea Årsredovisning 2025
77
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Ansvarstagande skattebetalare, forts.
Skattestyrning i Nordea
Nordeas modell med tre försvarslinjer utgör grundprinci-
pen för hanteringen av risker och regelefterlevnad. För att
säkerställa en sammanhängande skattehantering utgör
Nordeakoncernens skattefunktion, Group Tax, en första
försvarslinje och stödfunktion, med ansvar för den kon-
cernövergripande tillsynen avseende dessa frågor. Group
Tax hjälper till med råd och rekommendationer, både när
det gäller egna skatter och skattefrågor kopplade till våra
produkter och informationsrapportering för våra kunders
räkning. Group Tax utför kvalitets- och riskbedömningar för
att bidra till adekvat hantering av skatterelaterade risker i
koncernen och är representerade i särskilda skatte forum i
flera affärsområden. Dessutom tar Group Tax fram riktlin-
jer, till exempel gällande internprissättning, aggressiv skat-
teplanering, OECD:s standard för automatiskt utbyte av
upplysningar om finansiella konton, CRS (Common
Reporting Standard) och den amerikanska skattelagen
FATCA (Foreign Account Tax Compliance Act), samt utbil-
dar medarbetare i dessa och andra skattefrågor. Brott mot
tillämplig skattelagstiftning, Nordeas skattepolicy eller
annat agerande relaterat till skatter som uppfattas som
olagligt eller oetiskt kan anmälas via Nordeas visselblåsar-
kanal, Raise Your Concern (RYC). För att säkerställa att
Nordea följer alla tillämpliga skatteregler och lämnar kor-
rekta uppgifter om skatter i redovisningen, granskas kon-
cernföretagens skatteberäkningar av Group Tax, som även
analyserar och övervakar koncernens effektiva skattesats.
Åtagande om informationsutbyte och
upprätthållandet av ett rättvist skattesystem
Nordea fullgör alla rättsliga skyldigheter gällande infor-
mationsutbyte på skatteområdet och följer internationella
redovisningsstandarder såsom de tillämpas i nationell
lagstiftning, eller i bi- eller multilaterala konventioner,
samt andra nationella lagkrav för rapportering av kunders
skatt. Nordea hjälper nationella myndigheter att bekämpa
skatteflykt och internationella skattebrott.
De internationella redovisningsstandarder som tilläm-
pas i nationell lagstiftning är främst OECD:s standard för
automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton,
CRS (Common Reporting Standard) och internationella
avtal baserade på den amerikanska skattelagen FATCA
(Foreign Account Tax Compliance Act). Vidare finns
EU-direktiv om administrativa samarbeten, till exempel
DAC 6-direktivet om informationsutbyte gällande rappor-
teringspliktiga gränsöverskridande arrangemang.
CRS är OECD:s globala standard för automatiskt infor-
mationsutbyte av upplysningar om finansiella konton mel-
lan behöriga myndigheter i olika länder. Enligt standarden
ska alla banker identifiera och dokumentera finansiella
konton som innehas av kunder med skattehemvist i ett
annat land eller en annan jurisdiktion än bankens och rap-
portera detta till behörig nationell myndighet som deltar i
informationsutbytet. Över 100 länder har antagit redovis-
ningsstandarden och infört den i sin nationella
lagstiftning.
FATCA är ett rättsligt ramverk som anger att bankerna
ska identifiera och lämna kontrolluppgifter om konton
som innehas av personer med skattskyldighet i USA till sin
skattemyndighet, som i sin tur rapporterar till den ameri-
kanska federala skattemyndigheten, IRS. Omkring 100 län-
der utöver USA har ingått avtal om informationsutbyte.
Enligt DAC 6-direktivet är förmedlare och skattebeta-
lare skyldiga att lämna uppgifter om möjliga arrangemang
för aggressiv skatteplanering till skattemyndigheterna, för
att minimera användning och främjande av sådana upp-
lägg. Skattemyndigheterna rapporterar dessa arrange-
mang vidare till en central databas som myndigheter i
EU:s medlemsländer har tillgång till. För att säkerställa att
Nordea som förmedlare uppfyller alla rapporteringskrav
enligt DAC 6, har en särskild rutin införts i samtliga affärs-
områden. Dessutom har Nordea en rutin för att följa upp
att banken fullgör sina rapporteringsskyldigheter som
skattebetalare enligt DAC 6.
Utöver skatterapportering för internationella kunder,
lämnar Nordea även finansiell information om kunder till
lokala skattemyndigheter i enlighet med vad som krävs
enligt lag. De upplysningar vi lämnar används av skatte-
myndigheterna för att handlägga skattebetalarnas
inkomstdeklarationer och utföra kontroller.
Nordeas skattebidrag
Finland Sverige Danmark Norge Övriga Summa
Mn euro 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024
Skatter betalda av
Nordeakoncernen
Bolagsskatt 210 269 407 333 451 423 100 303 55 90 1 223 1 418
Sociala avgifter 15 11 201 190 140 142 59 56 65 59 481 457
Ej återbetalningsbar moms 149 121 146 130 136 119 36 32 5 6 472 408
Övriga 3 3 78 74 5 4 1 1 0 0 87 83
Summa 377 404 832 726 732 688 196 392 125 155 2 263 2 365
Skatter uppburna av
Nordeakoncernen
Innehållen skatt för anställda
1
147 140 184 170 344 340 98 62 57 53 830 764
Källskatt 547 594 162 239 0 0 58 55 9 8 775 896
Övriga skatter
2
170 171 303 236 840 600 56 54 1 0 1 371 1 063
Nettobelopp för debiterad moms
3
109 105 197 169 161 147 96 84 6 6 569 511
Summa 973 1 010 846 814 1 345 1 087 308 255 73 68 3 545 3 233
1) Uppgiften om innehållen skatt för anställda i Norge 2024 var felaktig – den korrekta siffran är 90 mn euro.
2) Övriga skatter innefattar avkastningsskatt, skatt på finansiella transaktioner och övriga skatter som Nordea uppbär för myndigheters räkning.
3) Inkluderar även omsättningsskatt i USA (delstaten New York).
Nordea strävar efter att redovisa alla uppgifter i avsnittet ”Ansvarstagande skattebetalare” på ett öppet och korrekt sätt. Som ett led i arbetet med att förbättra kvaliteten i rapporteringen granskas och förbättras datainsamling och datakvalitet fortlöpande.
Nordea Årsredovisning 2025
78
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Ansvarstagande skattebetalare, forts.
Rättvist, effektivt och balanserat skattesystem
Nordea stödjer globala initiativ och åtgärder för ett rätt-
vist, effektivt och balanserat skattesystem.
BEPS (Base Erosion and Profit Shifting), OECD:s projekt
för att motverka urholkning av skattebasen och överföring
av vinster, är inriktat på skatteplaneringsstrategier som
multinationella koncerner tillämpar för att utnyttja kryphål
och bristande överensstämmelse i skattereglerna i syfte
att undvika skatt. Inom ramen för OECD och G20 Inclusive
Framework on BEPS har över 135 länder och jurisdiktioner
enats om att samarbeta för att införa 15 åtgärdspunkter
för att komma till rätta med skatteflykt, uppnå en ökad
samstämmighet i internationella skatteregler och säker-
ställa en mer transparent skattemiljö. Nordea stödjer
BEPS-åtgärderna som ett steg mot en mer rättvis
beskattning.
Här återfinns OECD:s tvåpelarlösning som syftar till att
skapa ett mer rättvist och effektivt globalt skattesystem
genom att hantera de utmaningar som uppstått på skatte
-
området till följd av digitaliseringen och bekämpa över-
föringen av vinster. Första pelaren handlar om att omför-
dela beskattningsrätten när det gäller digital verksamhet.
Under 2024 infördes genom andra pelaren (OECD:s
globala regelverk för minimibeskattning) en minimiskatt
på 15 procent för multinationella koncerner. Nordea säker-
ställer att reglerna enligt andra pelaren följs.
Relationer och samarbete med skattemyndigheter
När det gäller Nordeas skattehantering i respektive land
där koncernen bedriver verksamhet, är skattemyndig-
heten den viktigaste intressenten. Nordea har en
professionell, konstruktiv och öppen relation med dessa
skattemyndigheter. Samarbetet med skattemyndigheterna
fungerar bra och präglas av ömsesidig respekt och ärlig
kommunikation.
Nordea har regelbunden kontakt med skattemyndig-
heterna i alla de nordiska länderna – bankens hemma-
marknader – genom vilken diskussioner kring relevanta
skattefrågor kan föras. Nordea arbetar proaktivt och
informerar om betydande transaktioner samt begär för-
tydliganden genom förhandsavgöranden när så krävs.
Nordea lämnar tydliga och fullständiga uppgifter i sina
inkomstdeklarationer, och använder sig i vissa fall av pris-
sättningsbesked, APA (advance pricing agreement).
Revisioner genomförs enligt tidsplan och på ett professio-
nellt och effektivt sätt. Synpunkter från skattemyndigheter
som lämnats i samband med revisioner eller i andra kon-
takter används för att minska skatterisken. Nordeas sätt
att hantera skatter styrs av bankens åtagande om integri-
tet, öppenhet och ansvar. I praktiken innebär detta att ha
en öppen och konstruktiv dialog med skattemyndigheter,
svara skyndsamt på frågor och hela tiden förbättra de
interna processerna för att säkerställa regelefterlevnad
och hög kvalitet i rapporteringen.
Viktiga element i vår skattestrategi
Viktiga element i Nordeas sätt att arbeta med skatter
Skattehantering
• Hantera egna skatter på ett
ansvarsfullt, regelenligt och
effektivt sätt
• Inte främja eller utgöra en bas
för aggressiv skatteplanering
• Följa lagar och praxis avse-
ende skatt i de länder där
Nordea bedriver verksamhet.
Transparens i skattefrågor
• Öppet redovisa och kommu-
nicera kring betalda skatter
och övriga skattepositioner
• Uppfylla alla rättsliga förplik-
telser gällande informations-
utbyte på skatteområdet och
följa internationella
redovisningsstandarder.
Kontakter med
skattemyndigheter
• Agera professionellt, kon-
struktivt och öppet gentemot
skattemyndigheterna och
sträva efter att säkerställa ett
gott skatterenommé i våra
verksamhetsländer.
Nordea Årsredovisning 2025
79
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Rapportering per land
Tabellen nedan omfattar de länder där Nordea har verk-
samhet (dvs. där Nordea har en fysisk närvaro) och visar
information om verksamheten, geografiskt område,
genomsnittligt antal anställda, rörelseintäkter, rörelse-
resultat och skatt. Med fysisk närvaro i ett land avses att
Nordea har ett koncernföretag, ett intresseföretag eller en
filial i det landet.
Uppgifter om rörelseintäkter, rörelseresultat och skatt
har hämtats från Nordeas konsoliderade redovisning som
upprättas i enlighet med International Financial Reporting
Standards (IFRS) som godkänts av EU-kommissionen. Den
konsoliderade redovisningen publiceras i Nordeas års-
redovisning och finns på nordea.com. Nordea har inte
erhållit några betydande statliga bidrag.
Land Verksamhet
1
Geografiskt
område
2025 2024
Medelantal
anställda
Summa
rörelse-
intäkter
2
,
mn euro
Rörelse-
resultat,
mn euro
Skatt,
mn euro
Medelantal
anställda
Summa
rörelse-
intäkter
2
,
mn euro
Rörelse-
resultat,
mn euro
Skatt,
mn euro
Danmark RB, CB, AM, LP Danmark 6 603 3 284 1 482 -397 6 808 3 458 1 599 -424
Finland RB, CB, AM, LP Finland 6 331 3 234 1 102 -210 6 378 3 248 1 276 -233
Sverige RB, CB, AM, LP Sverige 6 446 3 502 1 944 -404 6 430 3 471 1 836 -369
Norge RB, CB, AM, LP Norge 3 150 2 309 1 496 -385 2 971 2 395 1 560 -388
Polen Övrig Polen 5 688 386 24 -2 5 599 350 23 -5
Estland Övrig Estland 1 053 68 4 -1 1 096 65 5 -1
Luxemburg AM, LP Luxemburg 126 227 159 -38 138 238 159 -29
USA RB, CB, AM, LP New York 88 121 81 -32 93 136 64 -26
Storbritannien RB, CB, AM, LP London 64 39 16 -4 64 38 18 -4
Singapore CB Singapore 7 3 0 0 6 3 1 0
Tyskland CB, AM Frankfurt 11 11 7 -2 12 12 7 -2
Schweiz AM Zürich 8 5 1 0 7 4 0 0
Kina CB Shanghai 26 6 0 -1 26 7 1 0
Italien AM Rom 10 6 -1 0 9 7 1 -8
Spanien AM Madrid 4 1 0 0 4 1 0 0
Frankrike AM Paris 4 2 0 0 2 1 1 0
Chile AM Santiago 2 1 0 0 2 1 0 0
Belgien AM Belgien 3 1 0 0 2 1 0 0
Österrike AM Wien 0 0 0 0 1 1 0 0
Portugal AM Lissabon 118 12 1 0 101 10 1 0
Ryssland CB Ryssland – – – – – – -4 –
Elimineringar3 – -1 475 – – – -1 363 – –
Summa 29 742 11 743 6 316 -1 476 29 749 12 084 6 548 -1 489
1) RB = bank för privatkunder, CB = bank för företagskunder, AM = kapitalförvaltning, LP = liv- och pensionsförsäkring. Uppdelningen är gjord enligt Nordeas verksamhet, inte
enligt Nordeas organisation.
2) Rörelseintäkterna redovisas per land för de länder där Nordea har en fysisk närvaro, dvs. ett koncernföretag, ett intresseföretag eller en filial. I not K3 redovisas däremot
rörelse resultat per land för de länder där kunderna har verksamhet.
3) Elimineringar av transaktioner består huvudsakligen av koncerninterna IT-tjänster.
Nordea lämnar upplysningar om namnen på koncernföretagen, intresseföretagen och filialerna för respektive land
där Nordea har verksamhet. Dessa upplysningar finns i not K9.1 ”Konsoliderade företag” på sidan 266 och i not
K9.3 ”Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures” på sidorna 267–268 i Nordeas senaste årsredovisning
och listan nedan.
Danmark
Nordea Investment Management AB, filial i Danmark
Nordea Fund Management, filial af Nordea funds Oy,
Finland
Finland
Nordea Investment Management AB, filial i Finland
Sverige
Nordea Funds AB, filial i Sverige
Norge
Nordea Investment Management AB, filial i Norge
Nordea Funds AB, filial i Norge
Italien
Nordea Investment Funds S.A., Italian Branch
Frankrike
Nordea Investment Funds S.A. French Branch
Belgien
Nordea Investment Funds S.A., Belgium Branch
Chile
NAM Chile SpA
Tyskland
Nordea Investment Management AB, German Branch
Nordea Investment Funds S.A., German Branch
Portugal
Nordea Investment Management AB, Portugal Branch
Nordea Investment Funds S.A. Portugal Branch
Singapore
Nordea Asset Management Singapore Pte. Ltd.
Schweiz
Nordea Asset Management Schweiz GmbH
Spanien
Nordea Investment Funds S.A. Spanish Branch
Storbritannien
Nordea Investment Funds S.A. UK Branch
USA
Nordea Investment Management North America inc.
Nordea Årsredovisning 2025
80
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Viktiga immateriella resurser
Kategori
Relationer och
sociala resurser
Medarbetare
Nordeas viktiga immateriella resurser
• Kundrelationer som byggts upp under flera år genom Nordeas
kundlöfte, som huvudbank för många kunder
• Aktivt kundarbete
• Relationer med affärspartners (till exempel viktiga leverantörer) och
andra intressenter
• Nordeas roll i samhället, med utgångspunkt från hur Nordea stöttar de
samhällen där banken har verksamhet
• Nordeas medarbetare och deras prestationer, kunskap, kompetens och
engagemang – inklusive specialistkunskaper som blir allt mer relevanta
för en modern relationsbank
• En inkluderande arbetsplats samt medarbetarnas välbefinnande och
hälsa som gör att de kan bidra positivt
• Ständig utveckling och utbildning för medarbetarna
Roll i affärsmodell och värdeskapande
• Nordea är en relationsbank och genom starka kundrelationer
kan Nordea på ett bättre sätt tillgodose fler finansiella behov
• Relationer med affärspartners och andra intressenter stärker
Nordeas interna kapacitet och flexibilitet att bedriva verk-
samhet och vara innovativa
• Nordeas medarbetare och deras prestationer, kunskap, kompe-
tens och engagemang liksom välbefinnande är avgörande för
att kunna bli en konkurrenskraftig och hållbar relationsbank
• En sammansättning av chefer och successionsplaner som
präglas av mångfald och jämn könsfördelning möjliggör ett
starkt och stabilt ledarskap och hjälper Nordea att spegla och
betjäna kunderna bättre
• Den ständiga utvecklingen och utbildningen för medarbetare
innefattar specialistkunskaper, till exempel inom teknik, data
och analys, som gör att banken och dess medarbetare förblir
konkurrenskraftiga och relevanta för kunderna nu och i
framtiden
Viktiga uppgifter 2025
• 5 miljoner kunder använder våra digitala tjänster
• Cirka 29 000 anställda (omräknat till heltidstjänster),
inklusive cirka
4 300 i teknikorganisationen
• Könsfördelningen bland chefer:
56 % män, 44 %
kvinnor
• 82 % av medarbetarna har en personlig
utvecklingsplan
• Genomsnittlig tid som lagts på utbildning, per anställd:
16,3 timmar
Intellektuella
resurser
Varumärke och
anseende
Naturresurser
• Data och kunskap om våra kunder och marknader som Nordea själv tar
fram
• Interna modeller som fångar upp, tar hänsyn till och sammanställer
dessa kunskaper för optimerat beslutsfattande
• Immateriella rättigheter som skapats med hjälp av innovation och
teknik, och processutveckling som tillför värde till produkter och
tjänster
• Tilltron och värdet som förknippas med Nordea, understött av
varumärkesrättigheter
• Energi, vatten och andra naturresurser samt sunda ekosystem
• Egna data och kunskaper hjälper Nordea att fatta bättre
affärsbeslut och riskbeslut, vilket gör att banken kan bedriva
verksamhet och betjäna sina kunder på ett säkert sätt och
samtidigt hantera finansiella och icke-finansiella risker
• Med immateriella rättigheter kan Nordea tillföra värde till
tjänsterna och verksamheten (t.ex. genom att förbättra kund-
upplevelsen och öka vår operativa effektivitet genom nordiska
skalfördelar)
• Ett hjälpmedel för starka kundrelationer, efterfrågeökning
och prissättningskraft
• Motståndskraft och riskbegränsning
• Naturresurser och ekosystem är viktiga för att företag i
många av Nordeas kundsegment ska kunna skapa värde,
exempelvis inom jordbruk och fastigheter. De är alltså viktiga
för Nordea eftersom de är viktiga för bankens kunder
• Tusentals applikationer som genererar data
• 99 procent av kundkontakterna är digitala
• 1,6 miljarder personligt anpassade tips i appen
1
• Fortsatt uppgång i Norden, med fler som kan tänka
sig att välja Nordea, och ett gott renommé
• Se ”Hållbarhetsförklaring” på sidorna 81–190
1) Årssiffran är en uppskattning baserad på nivån i september 2025.
Nordea Årsredovisning 2025
81
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Allmän information 82
Miljöinformation
105
Upplysningar enligt EU:s taxonomi........................................105
E1 Klimatförändringar ....................................................................110
E4 Biologisk mångfald och ekosystem .................................151
Samhällsansvarsinformation 156
S1 Den egna arbetskraften .........................................................156
S4 Konsumenter och slutanvändare .....................................167
Bolagsstyrningsinformation 175
G1 Ansvarsfullt företagande ...................................................... 175
Bilaga 181
Upplysningar enligt EU:s taxonomi (forts.) ....................... 181
Hållbarhets-
förklaring
INNEHÅLL
Naturvärden
Expert på naturrelaterade
risker och möjligheter
Klimat och energi
Förstahandsvalet som omställningspartner
i Norden
Inkluderande och
trygga samhällen
Ansvarstagande finanskoncern
som stödjer mänskliga rättigheter
“ Den här hållbarhets-
förklaringen visar hur vi
lyckats öka vår motstånds-
kraft och ställa om
tillsammans med våra
kunder – i linje med våra
strategiska hållbarhets-
prioriteringar.”
Anja Hannerz
Chef för Group Sustainability
LÄS MER
E1 KLIMATFÖRÄNDRINGAR
Ekonomiskt välbefinnande
Personlig, tillgänglig och
inkluderande rådgivare
LÄS MER
S4 KONSUMENTER OCH SLUTANVÄNDARE
LÄS MER
S1 DEN EGNA ARBETSKRAFTEN
G1 ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE
LÄS MER
E4 BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM
Nordea Årsredovisning 2025
82
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Allmän information
Vår strategiska vision för hållbarhet är att vara förstahandsvalet
som finansiell partner i Nordens omställning till nettonoll – så att
vi ställer om och växer tillsammans med våra kunder. Hållbarhet
är införlivat i koncernens strategi, med strategiska prioriteringar
utifrån fyra teman: klimat och energi, natur, ekonomiskt
välbefinnande samt inkluderande och trygga samhällen.
Strategiska hållbarhetsprioriteringar
Vi anser att hållbarhet ger konkurrensfördelar för företag
och institut och skapar motståndskraftiga, inkluderande
och trygga samhällen. Hållbarhet är också kärnan för vilka
vi är – något som avspeglas i våra åtaganden, policyer och
erbjudanden samt i sättet vi organiserar vår verksamhet
och hanterar risker.
Som den största finanskoncernen i Norden tar vi ansvar
för att motverka eventuella negativa konsekvenser av vår
affärsverksamhet samt bidra till positiva förändringar i
samhället och finansiell stabilitet. Vårt hållbarhetsarbete
bedrivs utifrån fyra teman som alla utgår från resultatet av
vår dubbla väsentlighetsbedömning 2025: klimat och
energi, natur, ekonomiskt välbefinnande och inkluderande
och trygga samhällen.
Klimat och energi
Klimatförändringen är en global utmaning som kräver
globala åtgärder. Vi har åtagit oss att bidra till en rättvis
omställning till en ekonomi med nettonollutsläpp i hela
vår värdekedja, där vi gör det möjligt för både enskilda
kunder och samhället i stort att ställa om. Vi vill vara för-
stahandsvalet som omställningspartner i Norden.
Naturvärden
Naturen är grunden för en motståndskraftig ekonomi
och finansiell stabilitet. Vi försöker förstå och hantera
vår påverkan på och våra beroenden av biologisk mång-
fald och ekosystem – och bidra till att åtgärder för att
skydda naturresurser kan finansieras. Vi vill vara en
expert på finansiering i fråga om naturrelaterade risker
och möjligheter.
Ekonomiskt välbefinnande
Ekonomiskt välbefinnande främjar stabilitet och mot-
ståndskraft. Vi vill stödja ekonomiskt välbefinnande
bland individer och hushåll i hela Norden, och samtidigt
hantera risker och hinder som kan försvåra för dem att
uppnå det. Vi vill vara en personlig, tillgänglig och inklu-
derande rådgivare.
Inkluderande och trygga samhällen
Ansvarsfulla finansiella tjänster är grundläggande för
att kunna skapa trygga, inkluderande och motstånds-
kraftiga samhällen. Vi vill hjälpa människor att använda
det finansiella systemet på ett tryggt och rättvist sätt,
och med förtroende, samtidigt som vi stärker respekten
för mänskliga rättigheter och stödjer finansiell stabilitet.
Vi vill vara en ansvarstagande finanskoncern som
stödjer mänskliga rättigheter.
För att nå våra ambitioner för respektive hållbarhetstema
har vi fastställt tre fokusområden där vi kan göra skillnad
genom vår finansierings- och investeringsverksamhet
samt vår interna verksamhet.
Erbjudande: hjälpa kunderna att ställa om
genom att vara ledande inom hållbar
finansiering och omställningsfinansiering
Påverkansarbete: aktivt arbeta för att
hantera konsekvenser och risker
Motståndskraft: fortsätta att införliva ESG-
faktorer i centrala processer för att långsiktigt
stärka motståndskraften
235 md euro
i förmedlad hållbar finansiering
under perioden 2022–25
7
nya mål för 2030 på koncernnivå som ska stödja
våra strategiska hållbarhetsprioriteringar
Nordea Årsredovisning 2025
83
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Allmän information, forts.
Erbjudande
Vi använder kapital, investerar och erbju-
der rådgivning för att hjälpa våra kunder
att ställa om till en mer hållbar framtid. Med våra
hållbarhetsrelaterade produkter och tjänster kan vi
hjälpa kunderna att agera hållbart och göra håll-
bara val. Vi vill vara kundernas förstahandsval som
finansiell partner i alla delar av omställningen. Mer
information om vårt erbjudande finns på sidorna
83–84.
Påverkansarbete
Vår storlek och styrka som ledande
finanskoncern gör att vi kan främja och
påskynda omställningen genom att föra en aktiv
och trovärdig dialog med kunder, portföljbolag och
andra intressenter. Mer information om vårt arbete
med intressenter finns i avsnitten ”E1
Klimatförändringar”, ”E4 Biologisk mångfald och
ekosystem”, ”S1 Den egna arbetskraften” och ”S4
Konsumenter och slutanvändare”. En allmän över-
sikt finns på sidorna 86–87 nedan.
Motståndskraft
Vi har ett långsiktigt perspektiv och anser
att risken är lägre i företag med hållbara
affärsmodeller. Arbetet med att hjälpa kunderna
att bygga upp motståndskraft går därför hand i
hand med att framtidssäkra vår egen verksamhet.
För att kunna upprätthålla vår finansiella styrka
och starka kapitalposition – och därmed vår för-
måga att stötta samhället och bidra till ekonomisk
stabilitet – är det viktigt att vi förstår och hanterar
hållbarhetsrelaterade konsekvenser, risker och
möjligheter. Se sidorna 91–94 för information om
hur vi identifierar och bedömer dessa.
Hållbarhetsrelaterat erbjudande
Genom våra ESG-relaterade produkter och tjänster kan vi
stödja hållbara val och ha en aktiv dialog med våra kunder
och portföljbolag. De är därför viktiga för att vi ska kunna
genomföra våra strategiska hållbarhetsprioriteringar och
uppnå våra mål. De gör det också möjligt för oss att inför-
liva ESG-faktorer i vår upplånings- och likviditetsstrategi,
bland annat genom vår hållbarhetsrelaterade upplåning.
Intresset för vårt hållbarhetserbjudande har under de
senaste åren ökat kraftigt, med stigande efterfrågan från
kunderna och förbättringar i vårt produktutbud, vår råd-
givning och vårt påverkansarbete. Tack vare vår erfaren-
het och expertis inom hållbarhetslänkade och gröna lån,
placeringsprodukter med ESG-fokus och aktivt ägande,
har vi goda förutsättningar att fortsätta stödja kunderna
och portföljbolagen i deras omställning till en hållbar
framtid.
Hållbar finansiering och förmedling
Vi erbjuder ett antal hållbara finansieringslösningar som i
huvudsak täcker omställningsfinansiering och finansiering
av hållbara verksamheter och projekt. Vårt erbjudande
innefattar både utlåning, exempelvis gröna lån och håll-
barhetslänkade lån, och förmedling av finansiering via
kapitalmarknaden, exempelvis emission av gröna, sociala,
hållbara och hållbarhetslänkade obligationer. Se tabellen
”Hållbar finansiering” till höger.
Vår hållbara finansiering omfattas av och tar hänsyn till
olika policyer och riktlinjer, både interna och externa. Våra
rådgivningsteam inom hållbar finansiering stöttar våra
kundansvariga och finansieringsteam, så att vi kan koppla
lånen till kundernas hållbarhetsmål och väsentliga ESG-
faktorer, och säkerställa att de överensstämmer med
relevanta kriterier för hållbar finansiering.
Under 2025 bidrog vi till att förmedla 50 md euro i
hållbar finansiering, främst till stora företagskunder och
institutionella kunder. Beloppet motsvarar de förmedlade
transaktionernas fulla värde och inte bara vår andel. Totalt
förmedlade vi 159 transaktioner inom gröna, hållbara, håll-
barhetslänkade och sociala obligationer. Tillsammans med
våra gröna och hållbarhetslänkade lån innebar detta att vi
överträffade vårt mål för 2025 om att förmedla minst 200
md euro i hållbar finansiering.
Hållbar finansiering
Företag Privatkunder
Offentlig
sektor och
finansinstitut 2025 2024 2023
Gröna lån, mn euro
1
Lån i gröna kategorier
2
12 463 21 294 12 778 11 121 9 902
- varav gröna byggnader 9 839 18 1 9 859 8 863 8 042
- varav förnybar energi 1 249 2 – 1 251 1 186 1 125
- varav förebyggande av föroreningar 555 – 229 784 613 476
- varav hållbar förvaltning 280 – 20 300 166 122
- varav energieffektivitet 391 0 43 434 165 84
- varav rena transporter 149 1 0 150 127 53
Gröna bolån
3
– 2 817 – 2 817 1 988 1 250
- varav Sverige – 2 538 – 2 538 1 785 1 209
- varav Norge – 273 – 273 197 35
- övrigt – 5 – 5 5 5
Summa 12 463 2 838 294 15 595 13 109 11 151
Hållbarhetslänkade lån, mn euro
4
- varav utnyttjade lån 9 091 – – 9 091 9 264 8 600
- varav outnyttjad del av beviljad kredit 9 345 – – 9 345 8 589 10 661
Summa 18 436 – – 18 436 17 853 19 261
1) Utlåning som är utgiven som grön uppfyller kriterierna i Nordeas ramverk för grön finansiering. Exklusive lån som omklassificerats som gröna av Nordea och poster utanför
balansräkningen.
2) Grön utlåning till privatkunder från Nordeas hypoteksbolag, som uppfyller kriterierna i Nordeas ramverk för grön finansiering (dvs. gröna bolån), har inte medräknats i
siffrorna som redovisas under ”Privatkunder”.
3) Innefattar grön utlåning till privatkunder från Nordeas hypoteksbolag, som uppfyller kriterierna i Nordeas ramverk för grön finansiering (dvs. gröna bolån).
4) Kompletterande produkter ingår inte i de redovisade siffrorna.
Förmedling av hållbar finansiering
2025 2024 2023
Förmedlade volymer per år, mn euro 50 006 50 141
2
76 955
Antal förmedlade transaktioner
1
per år 262 259 245
1) Innefattar transaktioner inom gröna, hållbara, hållbarhetslänkade och sociala
obligationer samt gröna och hållbarhetslänkade lånetransaktioner.
2) Till följd av förbättrad datakvalitet har den här siffran omräknats från redovisat
belopp 2024 (49 948). Omräkningen motsvarar en justering på 0,4 procent.
Sammanlagd förmedling av hållbar finansiering, md euro
Mål 20252025202420232022
58
135
77
50
185
50
235
200
Nordea Årsredovisning 2025
84
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Allmän information, forts.
Hållbarhetsfokuserat placeringserbjudande
Som Nordens största finanskoncern kan vi ha en positiv
inverkan genom det ESG-fokus vi har i vår placeringsråd-
givning, våra produkter och vårt stöd till kunderna.
Nordea hållbart urval är samlingsnamnet för våra fon-
der med utökade hållbarhetskriterier. Det tillkom 2018 för
att hjälpa våra nordiska kunder att hitta rätt bland alla
hållbarhetsrelaterade produkter på marknaden. Nordea
hållbart urval bygger på ett ramverk där både fondförval-
tare och själva fonden måste uppfylla vissa hållbarhetskri-
terier, och här ingår både artikel 8- och artikel 9-fonder
enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplys-
ningar (SFDR). Under 2024 lanserade vi en ny fondkate-
gori som heter Hållbart urval – påverka. Fonder i den här
kategorin har ett starkt fokus på aktivt ägande och port-
följbolagen har tydliga och mätbara mål när det gäller att
förbättra sin hållbarhetsprofil. Vi kommer att fortsätta
utveckla och utöka vårt utbud av fonder med hållbarhets-
fokus i takt med att marknaden mognar och kundernas
efterfrågan förändras.
2022 satte vi upp målet att bruttoinflödet till fonderna i
Nordeas hållbara urval skulle uppgå till 33 procent av det
samlade bruttoinflödet till 2025. Målet skulle bidra till vårt
klimatmål för 2030 om att minska utsläppen i investe-
ringsportföljen med 40–50 procent jämfört med 2019. Vid
utgången av 2025 var andelen av bruttoinflödet som gick
till fonderna i Nordeas hållbara urval 22 procent. I
Personal Banking uppgick andelen av bruttoinflödet till
fonderna i Nordeas hållbara urval till 34 procent, men i
övriga interna distributionskanaler lyckades vi inte nå
målet eftersom intresset bland våra kunder för fonderna i
vårt hållbara urval inte utvecklades i enlighet med de
antaganden som gjordes när målet fastställdes. Vi ligger
fortfarande i fas för att nå våra klimatmål för 2030. Våra
klimatmål beskrivs närmare i avsnittet ”E1
Klimatförändringar”.
Hållbarhetsfokuserade placeringar
2025 2024 2023
Artikel 9-fonder enligt SFDR
1
Förvaltat kapital, mn euro 12 461 12 760 13 113
Andel av totalt förvaltat kapital i
NAM (%) 3,8 4,5 5,2
Artikel 8-fonder enligt SFDR
2
Förvaltat kapital, mn euro 227 347 199 895 160 860
Andel av totalt förvaltat kapital i
NAM (%) 70,0 69,9 64,1
Nordea hållbart urval
Förvaltat kapital, mn euro 93 936 82 591 60 290
Andel av totalt förvaltat kapital i
NAM (%) 28,9 28,9 24,0
Bruttoinflöde till produktfamiljen
Nordea hållbart urval (%)
3
22 23 22
1) Fonder som har hållbara investeringar som mål.
2) Fonder som främjar miljömässiga och/eller sociala aspekter.
3) Mål för 2025: bruttoinflödet till produktfamiljen Nordea hållbart urval ska utgöra
33 procent av det samlade bruttoinflödet i fonder.
Hållbar upplåning
Det är med våra hållbara och hållbarhetslänkade utlå-
ningsprodukter som vi införlivar ESG-faktorer i vår upplå-
nings- och likviditetsstrategi, eftersom de gör hållbara
investeringsalternativ möjliga för pensionsfonder och
andra obligationsköpare. Våra ramverk för grön upplåning
respektive hållbarhetslänkad lånefinansiering fastställer
bedömningskriterier och rutiner kring användningen av
medel och bidrar på så sätt också till att införliva hänsyn
till hållbarhetsfrågor i kärnverksamheten. Under 2025
emitterade vi över 5 md euro i hållbar upplåning i fem
valutor, vilket innebär att den samlade utestående håll-
bara upplåningen uppgår till över 17 md euro.
Gröna obligationer brukar ha lägre ränta och åtnjuta
större efterfrågan bland investerare än konventionella
obligationer. Den lägre upplåningskostnaden eller gröna
premien (greenium) som vi erhåller för våra gröna obliga-
tioner överförs till affärsområdena en gång i kvartalet.
Mål för 2023–25 Status
Förmedla mer än 200 md euro i hållbar finansiering under perioden 2022–25. Målet uppnått
Öka bruttoinflödet till produktfamiljen Nordea hållbart urval till 33 procent av
det samlade bruttoinflödet i fonder till utgången av 2025. 22 %
Nordea Årsredovisning 2025
85
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Allmän information, forts.
Vår värdekedja
Nordea
Kapital och likviditet
Varor och tjänster
Investeringar
Portföljbolag
Inlåning
Kunder
Upplåning och likviditet
Investerare
Finansiella produkter
och tjänster
Utlåning
Kunder
Inköp
Leverantörer och partners
Tjänster
Kunder
Interna funktioner och kontroll
Samhället i stort och tillsynsmyndigheter
Tidigare led
Inköpta produkter och tjänster
Senare led
Användning av produkter och tjänster
Den egna verksamheten
Interna funktioner, styrning och kontroll
Arbetsplats
Data och teknik
Medarbetare
Affärsmodell och värdekedja
Vi är den ledande finanskoncernen i Norden. Under 2025
var vi verksamma i 20 länder, däribland våra fyra nordiska
hemmamarknader Danmark, Finland, Norge och Sverige.
Med vår finansiella styrka och starka marknadsställning
kan vi ha en stor påverkan genom vår verksamhet och vår
värdekedja.
Som finansinstitut är vi länken mellan å ena sidan
intressenter med överskottskapital, såsom investerare och
sparare, och å andra sidan hushåll och företag med kapi-
talbehov. Vi skapar värde genom att förmedla kontakten
mellan parterna i form av finansiella tjänster, till exempel
betalningslösningar och rådgivning. Effektiv förmedling av
kapital kan bidra till ekonomisk tillväxt samtidigt som den
hjälper våra kunder att förverkliga sina drömmar och
önskningar.
Vår affärsmodell gör oss till en väldiversifierad full-
servicebank. Den utgår från vår strävan att:
• kunderna ska kunna lita på att vi tillgodoser deras
finansiella behov
• investerarna ska kunna förvänta sig att vi betalar jämna
och attraktiva utdelningar
• medarbetarna ska kunna ha en produktiv karriär hos oss
• lokalsamhällena ska gynnas av den roll vi har där.
De tidigare leden i vår värdekedja kännetecknas av varor
och tjänster som vi köper liksom av kapital och likviditet
som andra förser oss med. Den egna verksamheten utgörs
av interna funktioner, styrning och kontroller – inklusive
fysiska arbetsplatser, data och teknik samt personal. De
senare leden i värdekedjan utgörs av finansiella produkter
och tjänster som vi erbjuder direkt till kunder, exempelvis
bankprodukter, kapitalmarknadsprodukter, sparprodukter
och kapitalförvaltningstjänster samt liv- och
pensionsprodukter.
Vi har en bred och mångskiftande aktieägarbas som
innefattar globala och nordiska institutionella ägare, över
590 000 privatpersoner från hela Norden och flera
pensions fonder som representerar ytterligare miljoner
privatsparare.
Ett nära samarbete med leverantörer är avgörande för
vår förmåga att erbjuda kunderna produkter och tjänster
av hög kvalitet, och därmed även för hur väl vi lyckas. De
största leverantörskategorierna, utifrån inköpsvärde, är IT,
personal, försäkring och juridik samt lokal- och
fastighetsförvaltning.
Vår treasury-funktion ansvarar för upplåning och likvi-
ditetshantering, samt tillhörande marknadsrisker i balans-
räkningen. Målet är att säkerställa en stark och hållbar
balansräkning som uppfyller kraven i regelverken, och
samtidigt hålla vår räntenettomarginal inom den samlade
risktoleransen och bidra till affärsområdenas förmåga att
betjäna kunderna på bästa sätt. Som en del i vår upplå-
ningsverksamhet emitterar vi långfristiga skuldinstrument,
bland annat gröna och hållbarhetslänkade obligationer,
som normalt noteras på offentliga börser och innehas av
institutionella investerare runtom i världen.
Vart och ett av våra affärsområden ansvarar för att
erbjuda tjänster till sina kundsegment och har fullt ansvar
för sina respektive intäkter, kostnader, risker, kundupple-
velser, investeringsbeslut och kapitalhantering.
Affärsområdena förenas av en enhetlig verksamhetsmo-
dell för Norden med stöd av gemensamma koncernfunk-
tioner, vilket säkerställer optimala leveranser och en
konkurrenskraftig kostnadsstruktur. Modellen främjar ökat
ansvarstagande och gör att vi på ett effektivt sätt kan
betjäna våra kunder som kan ha olika roller i sina kontak-
ter med oss – privatpersoner, företagsägare eller kunder
som bygger upp sina finansiella portföljer. En geografisk
fördelning av antalet anställda finns i avsnittet ”S1 Den
egna arbetskraften” på sidan 164.
Vårt breda utbud av produkter och tjänster till privat-
kunder innefattar bolån och konsumtionslån, kredit- och
bankkort, sparprodukter samt liv- och pensionsförsäk-
ringar. Utbudet på företagssidan innefattar företagslån,
likviditetshantering, betalningar och konton, riskhantering,
rådgivning, kapitalanskaffning och likviditetsförstärkning
via skuldinstrument och aktieemissioner, corporate
finance, kapitalförvaltning för institutionella kunder samt
liv- och pensionsförsäkringar för företag. Vi förmedlar
också skadeförsäkringar. Våra intäkter redovisas i resultat-
räkningen på sidan 195.
Nordea Årsredovisning 2025
86
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Allmän information, forts.
Intressenters intressen och synpunkter
Vi strävar efter att bygga och upprätthålla starka och till-
litsfulla relationer med våra intressenter. Därför försöker vi
hela tiden ta reda på deras förväntningar och så snart som
möjligt agera för att motsvara dessa förväntningar.
Kontakten med våra intressenter ger viktiga inspel till våra
hållbarhetsprioriteringar liksom tillhörande projekt och
förändringar i processer. Vi drar exempelvis nytta av
intressenters återkoppling i vår bedömning av finansiell
väsentlighet för klimat- och naturrelaterade riskfaktorer.
Resultatet ligger sedan till grund för vår styrning, våra
interna processer och regler samt våra affärsplaner och
bidrar därmed till utvecklingen av hållbara affärsstrategier
och hållbar riskhantering i hela organisationen. På så sätt
påverkar kontakten med intressenter i slutändan exempel-
vis vår interna kapitalallokering och åtgärderna vi vidtar
för att minska risken att kunder utsätts för bedrägerier.
Den dubbla väsentlighetsbedömningen och det tillhö-
rande arbetet gentemot intressenterna gav viktiga under-
lag för de uppdaterade strategiska hållbarhetsprioritering-
arna som togs fram 2025. För mer information om klimat-
och naturrelaterade riskfaktorer, se ”E1
Klimatförändringar” på sidan 110 och ”E4 Biologisk mång-
fald och ekosystem” på sidan 151. För mer information om
bedrägeriförebyggande åtgärder, se ”G1 Ansvarsfullt före-
tagande” på sidan 175.
Intressenters intressen och synpunkter delas med
styrelsen och koncernledningen som en del av vårt hållbar-
hetsarbete. Se sidorna 88–90 för ytterligare information
om hur hållbarhetsfrågor hanteras av styrelsen och
koncernledningen.
Arbete med intressenter
Vilka de är Vad de förväntar sig Vårt engagemang Våra åtgärder
Kunder
• Hushåll
• Små och medelstora företag
• Stora företag och institutioner
• Förmögna privatpersoner
• Bekväm och smidig tillgång till personanpassad
expertrådgivning
• Ett brett utbud av konkurrenskraftiga finansiella
produkter och tjänster
• Stöd i att göra hållbara val
• Hållbar finansiering
• En trygg och tillförlitlig finansiell partner
• Insamling av synpunkter från kunderna i samband med
rådgivning och i digitala kanaler, inklusive
klagomålsmekanismer
• Påverkansarbete gentemot företagskunder om ESG-
faktorer generellt och klimatomställning till nettonoll
specifikt
• Påverkansarbete via branschorganisationer om
sektorspecifika frågor
• Utökade utbudet av produkter och tjänster samt förbättrade säkerheten för kunder
• Fokuserade på att erbjuda samma upplevelse i alla kanaler i syfte att förbättra kundnöjdheten
• Erbjöd möjligheter till lärande i lokalsamhället för att främja ekonomiskt välbefinnande och hjälpa
kunder med begränsad erfarenhet av digitala tjänster
• Kontaktade och stöttade kunderna i arbetet med deras planer för klimatomställning till nettonoll
• Tog reda på kundernas hållbarhetspreferenser och utökade antalet fonder märkta med Nordea
hållbart urval
• Förbättrade de branschspecifika riktlinjerna för kreditgivning för att täcka in sektorspecifika frågor
Medarbetare
• Omkring 29 000 medarbetare från
hela världen (omräknat till
heltidstjänster)
• En ansvarstagande arbetsgivare
• Rättvisa anställningsvillkor
• Möjligheter till karriärutveckling
• Produktiv, hälsosam och trygg arbetsmiljö
• Mångfald och inkludering på arbetsplatsen
• Uppskattning
• Högt kvalificerade kollegor
• Autentiskt ledarskap av hög kvalitet
• Kvartalsvisa medarbetarundersökningar, People Pulse
• Utvecklingssamtal (PLD) och utvecklingsplaner
• Samarbete med företrädare för medarbetare/
fackförbund
• Resursgrupper för medarbetare
• Tydligt fastställda förväntningar genom våra etiska
riktlinjer
• Utbildning och lärande
• Ledare och ledarskap
• Följde upp medarbetarnas uppfattning om Nordea på olika områden, bland annat arbetsvillkor,
lärande och utveckling samt mångfald och inkludering, genom den kvartalsvisa
medarbetarundersökningen People Pulse
• Höll regelbundna utvecklingssamtal, tog fram utvecklingsplaner och erbjöd relevanta kurser för att
främja medarbetarnas yrkesmässiga utveckling
• Höll fast vid en hybridmodell som innebär att medarbetarna kan kombinera arbete tillsammans på
kontoret med arbete hemifrån
• Fastställde mål för att ytterligare förbättra könsfördelningen och medarbetarnas uppfattning om
mångfald och inkludering
• Fortsatte att införa våra ledarskapsprinciper för att vägleda bankens ledare i deras dagliga arbete,
bland annat för att främja inkludering
• Förbättrade vårt arbetsmiljöledningssystem för att stärka vårt arbete med att skapa en riktigt bra
arbetsmiljö
• Gjorde framsteg i fråga om vår ambition att minska löneskillnaderna mellan könen genom att vidta
riktade åtgärder
Nordea Årsredovisning 2025
87
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Allmän information, forts.
Vilka de är Vad de förväntar sig Vårt engagemang Våra åtgärder
Investerare
• Över 590 000 privatpersoner från
hela Norden
• Stora institutionella investerare
• Skuldinvesterare
• Kreditvärderingsinstitut
• Starkt finansiellt resultat
• Långsiktig tillväxt
• Avkastning
• Långsiktig affärsstrategi
• Transparent kommunikation i rätt tid
• Hållbarhetsåtaganden
• Samtal, möten och konferenser med investerare
• Ordinarie bolagsstämma
• Kvartals- och årsredovisning
• ESG-betyg
• Höll vår kapitalmarknadsdag för att presentera och förklara vår nya affärsstrategi för investerare
• Höll enskilda möten med investerare, genomförde enkäter och höll vår ordinarie bolagsstämma för
att få kunskap om aktieägarnas förväntningar och behov
• Redovisade ytterligare hållbarhetsupplysningar i kvartalsrapporter och årsredovisning
• Förbättrade ESG-betygen
• Fortsatte genomföra återköp av aktier, med stöd av våra kapital- och utdelningspolicyer
Leverantörer
• Nära 1 600 leverantörer med avtal • Efterlevnad av villkoren i ingångna avtal
• Betalningar i rätt tid
• Ansvarstagande inköpare
• Dialog med möjliga och befintliga leverantörer genom
upphandling och uppföljning
• Tydliga fastställda förväntningar genom vår
uppförandekod för leverantörer (Supplier Code of
Conduct)
• Påverkansarbete gentemot leverantörer i sektorer med
hög risk och hög påverkan
• Fortsatte att arbeta mot gemensamma mål inom områden som omställning till nettonoll, mänskliga
rättigheter och arbetstagarrättigheter
• Genomförde en fördjupad utvärdering av tekniksektorns påverkan på de mänskliga rättigheterna för
att identifiera och bedöma konsekvenser för människor
• Införde ett verktyg för att bedöma leverantörers omställningsplaner och följa upp så att vi kan rikta
in oss på de insatser som har störst effekt
Myndigheter
• Europeiska centralbanken (ECB)
• Europeiska bankmyndigheten (EBA)
• Nationella tillsynsmyndigheter
• Marknadsmyndigheter
• Brett spektrum av beslutsfattare och
branschorganisationer
• Efterlevnad av föränderliga standarder
• Korrekt och professionellt införande av lag- och
tillsynskrav
• Korrekt hantering av klimat- och miljörelaterade risker
• Sunda och pålitliga processer för att förhindra ekobrott
och bedrägerier
• Heltäckande ramverk för risktolerans på koncern-,
affärsområdes- och företagsnivå för en tillfredsställande
riskbedömning i samband med beslut
• Kontakt med tillsynsmyndigheter på nationell nivå och
EU-nivå
• Expertutlåtanden i offentliga samråd
• Deltagande i datainsamling och stresstester
• Samarbete med beslutsfattare och branschföreningar
vid regelförändringar
• Förde löpande en dialog med tillsynsmyndigheter (ECB på koncernnivå och nationella
tillsynsmyndigheter på landsnivå)
• Gav expertutlåtanden om regleringsförslag på nationell nivå och EU-nivå för att säkerställa att
befintliga och nya regleringar i högre grad tar hänsyn till konsekvenser för finansbranschen och
kunderna
• Förbättrade kvantifieringsmetoderna för att mer effektivt kunna bedöma ESG-relaterade
inverkningar och risker
• Införlivade kunskaper från väsentlighetsbedömningen av klimat- och naturrelaterade riskfaktorer i
styrning, interna processer, interna regler och affärsplaner för att göra det enklare att ta fram
hållbara affärsstrategier och hållbar riskhantering i hela organisationen (i linje med EBA:s riktlinjer
för hantering av ESG-risker som började gälla i januari 2026).
• Utvecklade produkter och tjänster som ytterligare åtgärder för att förhindra ekobrott och
bedrägerier
Samhället i stort
• Allmänheten
• Medier
• Ideella organisationer
• Portföljbolag
• Utbildningsinstitutioner
• Blivande entreprenörer
• Ansvar för verksamhetens påverkan
• Öppen kommunikation om åtgärder och framsteg
• Närvaro i samhället och dialog med intressenter
• Stöd för ökade kunskaper om ekonomi och digitala
hjälpmedel
• Stöd för företagande
• Stöd för sårbara grupper
• Öppenhet kring processer och påverkansarbete inom
hållbarhet
• Proaktiv informationsspridning, bland annat hålla
presskonferenser och vara tillgänglig för frågor från
media
• Regelbundna möten med och systematisk
informationsspridning till ideella organisationer genom
att svara på deras enkäter
• Påverkansarbete gentemot portföljbolag för att
diskutera ESG-relaterade risker och möjligheter
• Partnersamarbeten med lokala och nationella
organisationer inriktade på kunskaper om ekonomi,
företagande och etablering i samhället
• Egna initiativ inom kunskaper om ekonomi, företagande
och etablering i samhället
• Spred information och främjade en dialog om vårt hållbarhetsarbete och hur det påverkar
realekonomin och samhället i stort
• Spred kunskaper om ekonomi, främjade företagande och arbetade för människors etablering i
samhället genom egna initiativ och samarbete med andra
• Fortsatte att utveckla vårt policyramverk för hållbarhet för att stötta och uppmana kunder och
portföljbolag att ställa om till en mer hållbar framtid
• Främjade hållbarhetspraxis i enlighet med Nordea Asset Managements policy för ansvarsfulla
investeringar via mer än 1 300 påverkansdialoger och över 3 300 bolagsstämmor
• Tog hänsyn till synpunkter från ideella organisationer när vi tog fram vår strategi och förbättrade
redovisningen av teman, sektorer och gjorda framsteg
Nordea Årsredovisning 2025
88
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Allmän information, forts.
Aktivt arbete med intressenter
Vi har kontinuerliga dialoger med alla viktiga intressent-
grupper, framför allt med kunder och portföljbolag. Syftet
är att förstå vilka hållbarhetsrelaterade utmaningar och
möjligheter de har i sin affärsmiljö. På så vis kan vi lyfta
viktiga hållbarhetsfrågor och omsätta våra åtaganden på
området i konkreta åtgärder. Vår modell prioriterar dialog
framför avståndstagande så länge vi bedömer att dialo-
gerna är meningsfulla.
Vi mäter vårt arbete med intressenter på olika sätt
beroende på hur relationen ser ut och vilken typ av påver-
kansarbete det rör sig om. Utvalda mått för arbetet med
intressenter redovisas i tabellen nedan. Information om
vårt medarbetarengagemang, finns i avsnittet ”S1 Den
egna arbetskraften” på sidan 160 och vårt samhällsenga-
gemang beskrivs i avsnittet ”S4 Konsumenter och slut-
användare” på sidan 167.
Arbete med intressenter
2025 2024
Kundpreferenser
Andel kunder som uttryckt
hållbarhetspreferenser i
samband med bedömning (%) 41 43
Påverkansarbete genom aktivt
ägande
Röstning på bolagsstämma 3 399 3 554
Påverkansarbete gentemot
portföljbolag 1 391 1 393
ESG-betyg
S&P Global CSA Score 73 70
MSCI ESG Rating AA AA
ISS ESG Corporate Rating C+ (Prime) C+ (Prime)
Sustainalytics 13,1 (låg risk) 12,3 (låg risk)
Medarbetarengagemang
Svarsfrekvens för medarbetar-
undersökningen People Pulse (%) 85 85
Påverkansdialoger med
leverantörer
Leverantörer med vilka Nordea för
hållbarhetsrelaterade dialoger 127 98
Hållbarhetsstyrning
Styrelsen
Styrelsen godkänner koncernens strategi, där hållbarhet
ingår, och har också ett kontrollansvar för ESG i fråga om
styrning, strategi, fastställande av mål och genomförande.
Styrelsen är ytterst ansvarig för att säkerställa att vi har ett
effektivt system för intern kontroll som bland annat inne-
fattar risker som påverkas av ESG-faktorer. Styrelsen har
också fastställt våra övergripande etiska riktlinjer (Group
Board Directive on Code of Conduct) och vår hållbarhets-
policy (Group Board Directive on Sustainability).
Styrelsens sammansättning och kompetens
Enligt vår bolagsordning ska styrelsen bestå av mellan 6
och 15 ledamöter. Nuvarande styrelse består av 12 ordina-
rie ledamöter och en suppleant. Av dessa valdes 10 av den
ordinarie bolagsstämman i mars 2025. Utöver styrelsele-
damöterna som valdes av den ordinarie bolagsstämman
utsågs 3 ordinarie ledamöter och 1 suppleant av arbets-
tagarna i Nordea. Sedan en ledamot lämnat styrelsen i
september 2025, hade vi under resten av året 2 ordinarie
arbetstagarrepresentanter och en suppleant i styrelsen.
Styrelsen anser att samtliga ledamöter är oberoende i för-
hållande till Nordeas betydande aktieägare och att alla
ledamöter valda vid den ordinarie bolagsstämman 2025 är
oberoende i förhållande till Nordea i enlighet med den fin-
ska koden för bolagsstyrning. Ingen ledamot vald vid den
ordinarie bolagsstämman 2025 är anställd av eller arbetar
i en operativ funktion i Nordea. De styrelseledamöter som
utsågs av arbetstagarna är anställda av Nordeakoncernen
och är därmed inte oberoende i förhållande till Nordea
enligt den finska koden för bolagsstyrning, men ingen av
dem anses ha en verkställande befattning i bolaget.
Aktieägarnas nomineringsråd lägger fram förslag till
den ordinarie bolagsstämman om val av och arvode till
styrelseledamöter samt annat som anges i dess arbetsord-
ning. Nomineringsrådet strävar efter att styrelsen som
helhet ska ha en rättvis och balanserad sammansättning i
fråga om kön och andra mångfaldsfaktorer. Bland annat
ska styrelsens sammansättning spegla vår
Struktur för hållbarhetsstyrningen
Styrelsen
Styrelsens ersättnings-
och personalkommitté
Styrelsens drifts- och
hållbarhetskommitté
Styrelsens
revisionskommitté
Styrelsens riskkommitté
Koncernchefen i koncernledningen
Hållbarhets- och
etikkommittén
Riskkommittén
Asset and Liability
Committee
Affärsområden och koncernfunktioner
Sustainable Funding
Committee
ESG Operational
Steering Committee
ESG Reporting
Subcommittee
Reputational Risk
Committee
Responsible Investment
Committee
ESG-kommittéer
i dotterföretagen
Executive Credit
Committee
mångfaldspolicy, alla våra fyra nordiska länder ska vara
representerade, ledamöterna ska företräda olika bakgrun-
der i fråga om utbildning och yrkeserfarenhet och det ska
finnas en åldersspridning.
För att säkerställa att styrelsen som helhet har den
mångfald och kompetens som krävs, även i hållbarhetsfrå-
gor, utvärderar aktieägarnas nomineringsråd rekryterings-
behovet löpande. De tar också hänsyn till synpunkter från
styrelseordföranden om den kompetens och de färdigheter
som behövs.
Styrelsen får också särskild utbildning i ESG-relaterade
ämnen som en del av den årliga planen för deras samlade
utbildningsbehov. Utbildningen tar hänsyn till lag- och till-
synskrav och omfattade 2025 bland annat ekonomiskt väl-
befinnande och relevanta riskperspektiv.
Samtliga aktieägarvalda styrelseledamöter har bedömts
ha goda färdigheter och kunskaper (eller på expertnivå)
när det gäller hållbarhet, grön omställning och frågor som
rör ansvarsfullt företagande.
Nordea Årsredovisning 2025
89
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Allmän information, forts.
Styrelsens kompetens och information om styrelsens sammansättning
1
Kunskap och erfarenhet – finanssektorn och finansiella produkter
1
Styrelseledamöters sakkunskaper,
färdigheter och erfarenhet
2
Bank och finans
Försäkring
Strategi och affärsverksamhet
ESG och grön omställning
Digitalisering, IT, data och cybersäkerhet
Expertkunskaper
Goda kunskaper
Grundläggande kunskaper
1) Relevanta sektorer och produkter som ingick i styrelsens utvärdering av det egna arbetet 2025.
2) Exklusive arbetstagarrepresentanter.
Geografisk representation
Norden 70 %
Storbritannien
20 %
Europa
(utom Norden)
10 %
Könsfördelning
Män
60 %
Kvinnor
40 %
Styrelsens kommittéer
Styrelsens kommittéer bistår styrelsen genom att bereda
frågor inom ramen för dess kompetens och besluta i frå-
gor som delegerats av styrelsen. Kommittéernas uppgifter
och arbetsförfaranden fastställs i deras respektive arbets-
ordningar. Generellt saknar de egen beslutanderätt och
varje kommitté rapporterar regelbundet om sitt arbete till
styrelsen. Vi följer gällande lag och finska koden för
bolagsstyrning i frågor som rör styrelsens kommittéer.
Styrelsens drifts- och hållbarhetskommitté (BOSC)
bistår styrelsen i dess kontrollansvar på ESG-området och
får kvartalsvisa uppdateringar om genomförandet av håll-
barhetsåtgärder som stödjer koncernens affärsstrategi.
Styrelsens revisionskommitté (BAC) bistår styrelsen
genom att övervaka koncernens processer för finansiell
och hållbarhetsrelaterad rapportering och granska den
årliga konsoliderade hållbarhetsredovisningen. Styrelsens
riskkommitté (BRIC) bistår styrelsen i dess kontrollansvar
för riskhanteringen och tillhörande ramverk, kontroller och
processer avseende ESG-faktorer som källa till befintliga
risker, risktolerans och riskernas väsentlighet. Styrelsens
ersättnings- och personalkommitté (BRPC) bereder och
presenterar förslag för styrelsen om ersättningar, inklusive
användningen av ESG-relaterade resultatindikatorer i
ersättningsprogrammen. Den bistår även styrelsen med
att övervaka effekterna av koncernens riktlinjer och rutiner
för mångfald och inkludering.
Styrelsekommittéernas ledamöter utses av styrelsen
och ska gemensamt ha tillräckliga kunskaper om de frågor
som rör kommitténs arbete. Nya ledamöter får kommitté-
specifik introduktionsutbildning och annan lämplig utbild-
ning, och kommittéerna utvecklar regelbundet sin kun-
skap och kompetens. För att upprätthålla finansiell styrka
och en stark kapitalposition är det avgörande att kunna
förstå och hantera ESG-relaterade inverkningar, risker och
möjligheter. Därför måste sådana inverkningar, risker och
möjligheter alltid beaktas i kommittéernas rekommenda-
tioner till styrelsen.
Ledningen
Nordeas vd och koncernchef (nedan ”koncernchefen”)
leder förvaltningen av Nordeakoncernen i enlighet med
externa och interna ramverk som även reglerar ansvarsför-
delningen och kontakten mellan koncernchefen och sty-
relsen. Koncernchefen ansvarar inför styrelsen för led-
ningen av Nordeakoncernens verksamhet och dess orga-
nisation, och samarbetar med styrelseordföranden i
planeringen av styrelsemöten. Koncernchefen ansvarar
också för att utveckla och underhålla effektiva system för
rapportering och intern kontroll inom koncernen. För att
säkerställa effektiv kontroll och hantering av koncernens
risker utser koncernchefen också koncernansvariga
(Group Accountable Executives) för särskilda riskområden.
De koncernansvariga ska bland annat säkerställa att det
finns ett lämpligt policyramverk för hanteringen av risker
inom deras respektive områden.
Koncernledningen stödjer koncernchefen i ledningen av
koncernen. Medlemmarna i koncernledningen ansvarar
för den resultatorienterade förvaltningen, verksamheten,
riskhanteringen och resursfördelningen i sina respektive
affärsområden eller koncernfunktioner. Medlemmarna i
koncernledningen arbetar tillsammans med och rapporte-
rar direkt till koncernchefen.
I linje med tillämpliga regelverk har moderföretaget,
Nordea Bank Abp, en vice verkställande direktör (för närva-
rande Chief Legal Officer). Koncernchefen och vice vd har
bedömts ha tillräckliga kunskaper, färdigheter och expertis
när det gäller finansiella tjänster, koncernens produkter, håll-
barhetsfrågor som är relevanta för koncernens affärsmodell,
strategi och verksamhet samt deras väsentliga inverkningar,
risker och möjligheter. För att ytterligare stärka sin kompe-
tens och skaffa relevanta kunskaper får de särskild utbild-
ning i ESG-frågor som en del av sin årliga utbildning.
Det finns också ett policyramverk för hållbarhet och
ESG i syfte att säkerställa att ESG-relaterade frågor införli-
vas i riskhanteringen. Ramverket har baserats på koncern-
direktivet om hållbarhet (Group Board Directive on
Sustainability) och koncerndirektivet om risk (Group Board
Directive on Risk), som täcker båda aspekterna av dubbel
väsentlighet. På lednings- och ledningskommitténivå har
ESG-aspekter införlivats i befintliga processer för besluts-
fattande, riskhantering och kontroll samt eskalering.
Chief of Staff ansvarar för utvecklingen av våra strate-
giska prioriteringar och analyser av nya frågor på hållbar-
hetsområdet, vilket ska säkerställa att vår hållbarhetsa-
genda är anpassad efter omvärldsutvecklingen och vårt
långsiktiga åtagande om nettonollutsläpp. Chief of Staff
föreslår strategiska hållbarhetsprioriteringar och hållbar-
hetsmål, för koncernchefens godkännande, och arbetar
tillsammans med affärsområdena för att säkerställa att
deras affärsstrategier är i linje med de strategiska hållbar-
hetsprioriteringarna och hållbarhetsmålen på koncern-
nivå. För en översikt över våra mål för väsentliga ESG-
relaterade inverkningar, risker och möjligheter och uppfölj-
ningen av dessa, se ”E1 Klimatförändringar” på sidan 124
och ”S1 Den egna arbetskraften” på sidan 163. Information
om könsfördelningen på de översta ledningsnivåerna finns
i avsnittet ”S1 Den egna arbetskraften” på sidan 165.
Nordea Årsredovisning 2025
90
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Allmän information, forts.
Kommittéer på koncernnivå
Hållbarhets- och etikkommittén (SEC) är en kommitté
utsedd av koncernchefen med uppgift att underlätta inför-
livandet av hållbarhet i vår affärsstrategi och hjälpa kon-
cernchefen, koncernledningen, styrelsen och BOSC att
uppfylla sitt kontrollansvar på hållbarhetsområdet. SEC
bidrar till arbetet med att införliva ESG-frågor i våra
interna ramverk och säkerställa att det sker på ett sätt
som bidrar till att vi kan nå våra hållbarhetsmål på kon-
cernnivå. Kommittén ansvarar också för att påverka och
följa hur det går för oss och vilka framsteg vi gör inom etik
och kultur, i linje med vårt syfte och våra värderingar. Här
ingår att ge koncernchefen råd om huruvida koncernen
ska delta i eller frånträda externa frivilliga åtaganden som
rör hållbarhet och ge vägledning till affärsområdena om
etiska affärsdilemman. SEC utgörs av representanter från
våra affärsområden och koncernfunktioner.
Koncernens riskkommitté främjar samverkan och sam-
ordning inom koncernen kring frågor som rör risk. I fråga
om hållbarhet ansvarar kommittén för att övervaka att
ESG-relaterade riskfaktorer införlivas i bedömningen av
befintliga risker – vilket också främjar den dubbla väsent-
lighetsbedömningen och andra processer.
Asset & Liability Committee (ALCO) och dess under-
kommitté ESG Reporting Subcommittee bistår i arbetet
med att ta fram kvantitativa hållbarhetsupplysningar
enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning, upplysningskra-
ven i pelare 3 samt direktivet om företagens hållbarhets-
rapportering (CSRD).
För att säkerställa att hållbarhet införlivas i alla affärs-
områden och koncernfunktioner har ett koncernomfat-
tande implementeringsprogram pågått sedan 2021, med
särskilda arbetsströmmar och en operativ styrkommitté.
Programmets utveckling har följts upp kvartalsvis av SEC,
koncernledningen och BOSC.
Strategi för hållbarhetsfrågor
Våra väsentliga inverkningar, risker och möjligheter kopp-
lade till hållbarhetsfrågor kartläggs genom vår årliga
dubbla väsentlighetsbedömning (DMA), som beskrivs när-
mare på sidorna 91–93. Resultatet av DMA och föreslagna
åtgärder godkänns av koncernkommittéer innan de pre-
senteras för koncernledningen, BOSC och BAC och
slutligen godkänns av styrelsen. Chief of Staff ansvarar för
att tillhandahålla och presentera informationen om DMA
för de styrande organen.
Styrelsen och BOSC får årliga uppdateringar om håll-
barhet, med information om inverkningar, möjligheter,
risker och gjorda framsteg. BOSC uppdateras också två
gånger per år om hur koncernen genomför sina hållbar-
hetsprioriteringar och vilka framsteg som görs mot håll-
barhetsmålen. Vidare får BOSC information om resultatet
av vår årliga analys av klimat- och miljörisker i affärsmiljön
och vilka uppföljande åtgärder som affärsområdena enats
om. Kommittén granskar även hållbarhetsrelaterade lag-
stadgade handlingar innan de godkänns av styrelsen.
SEC och koncernledningen får information om våra
hållbarhetsrelaterade väsentliga inverkningar, risker och
möjligheter, om tillbörlig aktsamhet samt om hur ända-
målsenliga våra aktuella policyer, åtgärder, mått och mål
är för att fortlöpande kunna hantera allt detta. SEC ansva-
rar för att godkänna vissa hållbarhetsrelaterade ramverk,
efter avstämning med koncernens riskkommitté (Group
Risk Committee) när så krävs, och granska koncernens
regler på hållbarhetsområdet.
Hållbarhetsresultat i incitamentsprogram
Vi har infört hållbarhetsrelaterade resultatindikatorer
(KPI:er) i våra program för rörlig ersättning, det vill säga
det kortsiktiga incitamentsprogrammet (STIP) och lång-
siktiga incitamentsprogrammet (LTIP) för koncernchefen,
koncernledningen och utvalda ledande befattningshavare
samt i finansieringsmekanismen för koncernens rörliga
ersättningar (finansiering av rörliga ersättningar i Nordea)
och vinstandelsprogrammet.
Styrelseledamöter erbjuds inte någon rörlig ersättning,
utan erhöll under 2025 fasta styrelsearvoden som beslu-
tats av den ordinarie bolagsstämman.
I enlighet med nuvarande Ersättningspolicy för sty-
rande organ utgörs målen i STIP och LTIP av finansiella
och icke-finansiella mål. Finansiella mål stödjer vår lång-
siktiga affärsstrategi, mäter eller bidrar vanligtvis till
avkastning och/eller lönsamhet, och de riskjusteras på
lämpligt sätt. Icke-finansiella mål är mål som stödjer vår
klimatstrategi och våra ambitioner, och som bidrar till att
göra vår verksamhet hållbar. I början av 2025 beslutade
styrelsen om målnivåerna för STIP 2025, LTIP 2025–27,
koncernens rörliga ersättningar för 2025 och vinstandels-
programmet för 2025.
Följande ESG-relaterade mål och relativa viktning till-
lämpades för STIP 2025 för koncernchefen, koncernled-
ningen och övriga ledande befattningshavare:
Mål Beskrivning
Öka volymerna inom
grön finansiering, md
euro
3,33 % Mäter ökningen i volym inom grön
finansiering till våra kunder 2025.
Genomföra planen
för införande av
hållbarhet
3,33 % Mäter framsteg och genom-
förande av 12 arbetsströmmar i vår
färdplan för hållbarhet som ska
hjälpa oss att nå våra hållbarhets-
och klimatmål.
Förbättra
könsfördelningen på
de tre högsta
chefsnivåerna
3,33 % Stödjer framsteg mot vårt mål för
2025 om att respektive kön ska
vara representerat till minst 40
procent.
Medarbetar-
engagemang
5 % Mäts genom flera olika faktorer
och mål. Stödjer vårt åtagande om
att vara den mest eftertraktade
arbetsgivaren i finansbranschen, i
de länder där vi bedriver
verksamhet.
Risk, regelefter-
levnad och affärsetik
15 % Mäter prestation utifrån ett antal
olika nyckelindikatorer för risk,
regelefterlevnad och affärsetik,
och säkerställer att den rörliga
ersättningen justeras för alla typer
av aktuella och framtida risker.
LTIP är ett årligt återkommande och helt aktiebaserat inci-
tamentsprogram med en treårig prestationsperiod som
stödjer vår affärsstrategi och vår förmåga att skapa lång-
siktigt aktieägarvärde. Programmet omfattar koncern-
chefen, koncernledningen och utvalda ledande befatt-
ningshavare. De villkorade aktierna som allokerades enligt
LTIP under 2023 (LTIP 2023–25), 2024 (LTIP 2024–26) och
2025 (2025–27) innefattar en ESG-komponent som speg-
lar våra strategiska hållbarhetsprioriteringar.
Följande ESG-relaterade mål och relativa viktning
tillämpades för LTIP 2023–25, LTIP 2024–26 och LTIP
2025–27 för koncernchefen, koncernledningen och övriga
ledande befattningshavare:
LTIP 2023–25
20 % (med lika
viktning)
ESG-styrkort: förmedling av hållbar
finansiering, fördubbling av andelen förvaltat
kapital med åtagande om nettonollutsläpp,
omställningsplaner för stora företag,
anpassning av verksamheten i linje med
Parisavtalet hos de 200 företag som står för
största delen av våra finansierade utsläpp,
jämn könsfördelning, rättvis behandling av
medarbetarna samt finansiell hållbarhet
genom att upprätthålla vår kreditprofil.
LTIP 2024–26
20 % (med lika
viktning)
ESG-styrkort: utsläppsminskningar jämfört
med basåret i a) utlåningsportföljen, b)
investeringsportföljen och c) den interna
verksamheten samt jämn könsfördelning,
rättvis behandling av medarbetarna och
finansiell hållbarhet genom att upprätthålla
våra kreditbetyg.
LTIP 2025–27
20 % (med lika
viktning)
ESG-styrkort: utsläppsminskningar jämfört
med basåret i a) utlåningsportföljen, b)
investeringsportföljen och c) den interna
verksamheten samt jämn könsfördelning,
rättvis behandling av medarbetarna och
finansiell hållbarhet genom att upprätthålla
våra kreditbetyg.
I början av 2026 bedömde styrelsen prestationen i förhål-
lande till de i förväg fastställda målen för STIP 2025 och
LTIP 2023–2025.
Förklaring om tillbörlig aktsamhet
Våra allmänna principer för tillbörlig aktsamhet i fråga om
hållbarhet innefattar att ta ansvar för att identifiera, för-
hindra och begränsa faktiska och potentiella negativa
inverkningar på miljö och människor som vår verksamhet
ger upphov till samt att redovisa hur vi hanterar detta. Vi
utvecklar detta arbete fortlöpande i linje med FN:s vägle-
dande principer för företagande och mänskliga rättigheter
Nordea Årsredovisning 2025
91
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Allmän information, forts.
och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Förutom
att genomföra risk- och väsentlighetsbedömningar arbetar
vi hela tiden med att förbättra våra metoder för att identi-
fiera risker med avseende på mänskliga rättigheter och
koppling till leverantörer, investeringar, utlåning och kun-
der. För att förhindra och begränsa negativa inverkningar
relaterade till mänskliga rättigheter, införlivar vi slutsat-
serna i våra processer och vidtar lämpliga åtgärder.
Andra exempel på våra processer för tillbörlig akt-
samhet är:
• riktlinjer, policyer och utbildning som alla medarbetare
har tillgång till
• vår process för kundkännedom
• bedömning av ESG-risk för lånekunder
• hållbarhetsrelaterad screening av portföljbolag och vår
modell för ansvarsfulla investeringar
• hållbarhetsrelaterad screening och uppföljning av
leverantörer
Centrala delar i tillbörlig aktsamhet
Hänvisningar till
hållbarhetsförklaringen Sida
a) Bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell ESRS 2 GOV-2
ESRS 2 GOV-3
ESRS 2 SBM-3
90
90
93–97
b) Samarbeta med påverkade intressenter i alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet ESRS 2 GOV-2
ESRS 2 SBM-2
ESRS 2 IRO-1
ESRS S1
ESRS S4
90
86–87
91–93
160
171, 173
c) Identifiera och bedöma negativa inverkningar ESRS 2 IRO-1
ESRS 2 SBM-3
91–93
93–97
d) Vidta åtgärder för att behandla dessa negativa inverkningar ESRS E1
ESRS E4
ESRS S1
ESRS S4
ESRS G1
122–123
155
161–163
171, 174
178–180
e) Följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och redovisa resultatet ESRS E1
ESRS E4
ESRS S1
ESRS S4
ESRS G1
124–135
155
163–166
172, 174
178–180
Processen för dubbel väsentlighetsbedömning
Sedan räkenskapsåret 2024 har vi gjort vår dubbla väsent-
lighetsbedömning (DMA) utifrån direktivet om företagens
hållbarhetsrapportering (CSRD). I en DMA fastställer före-
tag vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga för dem
genom att bedöma (i) de ESG-relaterade inverkningarna
av deras affärsverksamhet på samhälle och intressenter
(inifrån och ut-perspektiv) och (ii) hur ESG-faktorer kan
påverka deras risker och möjligheter (utifrån och in-per-
spektiv). Enligt föreskrifterna i de europeiska standar-
derna för hållbarhetsrapportering (ESRS) fastställs inverk-
ningar genom en bedömning av inverkansväsentlighet,
medan risker och möjligheter fastställs genom en bedöm-
ning av finansiell väsentlighet.
Den kunskap och erfarenhet vi fick när vi genomförde
vår första DMA för räkenskapsåret 2024, kunde vi använda
för att förbättra vår DMA för räkenskapsåret 2025.
Förutom en mer detaljerad redovisning av värdekedjan,
gjordes i årets DMA en justering av processen för att för-
bättra den kvantitativa och kvalitativa bedömningen. För
ökad samstämmighet anpassade vi de nödvändiga meto-
derna så att de tog hänsyn till inverkningar, risker och
möjligheter. Vi utökade också våra skrivbordsanalyser,
färgdiagram och scenarioanalyser. Förbättringarna av
bedömningsprocessen för 2025 medförde inte några bety-
dande skillnader i fråga om resultat på temanivå jämfört
med föregående år.
Resultatet av vår DMA för 2025 fastställde vilka hållbar-
hetsfrågor (inverkningar, risker och möjligheter) som var
väsentliga för oss och bestämde omfattningen på vår håll-
barhetsredovisning för räkenskapsåret 2025.
Bedömningen omfattade våra direkta affärsrelationer.
Utöver den egna verksamheten, analyserade vi även till-
gångar och skulder, både i och utanför balansräkningen.
Framtida rapportering kommer att utvecklas i takt med att
vår erfarenhet av DMA ökar och allt fler anvisningar kring
regelverken publiceras.
Vi har utformat vår DMA utifrån vår tolkning av CSRD,
ESRS, anvisningar från den europeiska rådgivande grup-
pen för finansiell rapportering och hållbarhetsrapporte-
ring (EFRAG) samt kommentarer från Europeiska bank-
myndigheten (EBA) och Europeiska centralbanken (ECB).
Lämpliga kontrollfunktioner har byggts in i metod- och
processbeskrivningen för att säkerställa att resultatet vali-
deras. Metod- och processbeskrivningen förankras internt,
och resultatet godkänns av koncernledningen och
styrelsen.
• dialoger med kunder och portföljbolag om identifierade
inverkningar
• mognadsbedömning av våra interna processer.
Tabellen nedan ger en översikt över var de centrala delarna
i hållbarhetsrelaterad tillbörlig aktsamhet presenteras i
denna hållbarhetsförklaring. I enlighet med resultatet av
den dubbla väsentlighetsbedömningen, så omfattas inte
alla aspekter av tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga
rättig heter. Arbetstagare i värdekedjan och påverkade
samhällen finns inte med. Inte heller har vi inkluderat vårt
nya mål för 2030 avseende mänskliga rättigheter och
inverkansbedömningar för leverantörer i sektorer och
länder med hög risk. Vi ger mer omfattande upplysningar
om tillbörlig aktsamhet med avseende på mänskliga rättig-
heter i vår årliga rapport om mänskliga rättigheter (Human
rights report) som finns på nordea.com.
Nordea Årsredovisning 2025
92
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Allmän information, forts.
Fastställa väsentlighet i DMA
Vi fastställer väsentlighet i fyra steg: 1) förstå organisatio-
nens sammanhang, 2) identifiera faktiska och potentiella
inverkningar, risker och möjligheter, 3) bedöma faktiska
och potentiella kvalitativa och kvantitativa inverkningar,
risker och möjligheter, och 4) fastställa väsentliga inverk-
ningar, risker och möjligheter genom att använda lämpliga
tröskelvärden. Inverkansväsentlighet fastställs utifrån
positiva och negativa inverkningar, medan finansiell
väsentlighet fastställs utifrån finansiella risker och möjlig-
heter. En ESG-fråga kan vara väsentlig från ett inverkans-
perspektiv, ett finansiellt perspektiv eller både och.
Resultaten från bedömningen av inverkningar och bedöm-
ningen av risker och möjligheter läggs samman till ett
DMA-resultat som bestämmer vilka hållbarhetsfrågor som
är väsentliga för oss. I samband med konsolideringen for-
maliseras beroenden mellan väsentliga inverkningar, ris-
ker och möjligheter.
Vårt DMA-resultat för 2025 validerades i samråd med
interna representanter för våra sex huvudsakliga intres-
sentgrupper och utifrån ett nyligen fastställt ramverk för
arbete med intressenter. Här utgick vi ifrån våra regel-
bundna dialoger med berörda intressenter och tog hänsyn
till deras synpunkter när det var relevant.
Fastställa inverkansväsentlighet
Vi identifierade de faktiska och potentiella inverkningarna
genom omfattande skrivbordsanalyser med stöd av
interna regler och externa riktlinjer, tidigare väsentlighets-
bedömningar samt expertbedömningar och kunskap som
inhämtats genom att tillämpa tillbörlig aktsamhet.
Väsentlighet bedömde vi med hjälp av både kvalitativa
och kvantitativa kriterier, expertutvärderingar och tröskel-
värden för väsentlighet.
I enlighet med föreskrifterna i ESRS bedömde vi de
identifierade inverkningarna utifrån deras skala och
omfattning liksom sannolikheten för att de inträffar. För
negativa inverkningar beaktades även återställbarheten.
Bedömningarna gjordes av interna experter inom många
olika områden.
För att säkerställa en standardiserad kvantitativ metod
för bedömningen av inverkningarnas omfattning i värde-
kedjans senare led, kartlade vi information om vår
exponering i våra utlånings- och investeringsportföljer
med hjälp av UNEP FI:s ramverk för kartläggning av
inverkningar. Ramverket ger en heltäckande och standar-
diserad metod för att bedöma miljörelaterade och sociala
inverkningar kopplade till olika sektorer och verksamheter.
Vi kompletterade sedan med sektorinformation specifik
för Nordea. Som en del av bedömningen granskade vi
utlånings- och investeringsportföljerna för att identifiera
faktiska och potentiella inverkningar i fråga om bland
annat klimatförändringar, föroreningar, vattenresurser och
marina resurser, biologisk mångfald och ekosystem samt
resursanvändning och cirkulär ekonomi.
Vi använde en särskild metod för att bedöma inverk-
ningar relaterade till vår egen verksamhet, till exempel
den egna arbetskraften. Här tog vi hänsyn till faktorer
såsom upplåning och rörelsekostnader när vi bedömde
inverkningarnas omfattning. Samma metod användes för
inverkningar relaterade till verksamhet i tidigare led,
exempelvis upplåning och likviditet.
Våra kontor bedömdes inte ligga i, eller i närheten av,
områden med känslig biologisk mångfald, och våra egna
lokalers inverkningar på och beroenden av biologisk
mångfald och ekosystem bedömdes vara obetydliga. Enligt
vår bedömning var det därför inte nödvändigt med några
begränsande åtgärder. Vi samråder med berörda delar av
samhället i utvecklingen av våra egna lokaler genom ett
nära samarbete med kommuner och angränsande orter.
Uppgifter från ENCORE-verktyget användes i bedöm-
ningen av vår företagsutlånings och investeringsportföljers
inverkningar på och beroenden av biologisk mångfald och
ekosystem. Vi bedömde våra egna lokalers inverkningar
och beroenden inom biologisk mångfald och ekosystem
med hjälp av WWF:s riskfilter för biologisk mångfald.
För inverkningar på klimatförändringen finns en när-
mare beskrivning av bedömningen av våra växthusgasut-
släpp i avsnittet ”E1 Klimatförändringar” på sidorna
110–150, och den metod som användes beskrivs i
”Växthusgasutsläpp (brutto) i scope 1, 2, 3 och samlade
växthusgasutsläpp” på sidorna 136–138.
För att kunna fastställa inverkansväsentlighet på
koncernnivå användes tröskelvärden för resultatet från
varje standardiserad bedömning. Dessa inkluderar en
poängbedömning över flera olika kriterier för varje
Nordea Årsredovisning 2025
93
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Vi bestämde lämpliga tröskelvärden för att fastställa
möjligheter genom att lägga stor vikt vid faktiska eller
potentiella intäkter. Vid identifieringen och bedömningen
av väsentliga möjligheter tog vi hänsyn till faktorernas
sannolikhet och storlek, i enlighet med ESRS.
För DMA använde vi resultatet av vår årliga väsentlig-
hetsbedömning av risker, i enlighet med tillsynsmyndig-
heters vägledning om hantering av ESG-relaterad risk,
t.ex. ECB:s vägledning om klimat- och miljörisker. I väsent-
lighetsbedömningen av risker tittar vi på vilken inverkan
CSRD-relaterade ämnen, underämnen och del-underäm-
nen har på våra risktyper, bland annat kredit-, marknads-
och likviditetrisk samt operativ risk. Vi anser att ECB-
vägledningen och ESRS kompletterar varandra, och efter-
som ESRS-standarderna inte är sektorspecifika betraktar
vi resultatet av den här bedömningen av finansiell väsent-
lighet som ett underlag till DMA.
När vi ska identifiera ESG-risker som är relevanta för
oss följer vi en särskild process för att identifiera genom
vilka kanaler risker sprids, dvs. hitta orsakssamband som
förklarar hur ESG-risker överförs till oss genom vår värde-
kedja för olika sektorer. Här ingår motparter, fondtill-
gångar, tredje parter och den egna verksamheten. Hur
relevanta ESG-riskerna är bedöms med hjälp av färgdia-
gram, relevanta forskningsresultat och samråd med sak-
kunniga. Vid riskidentifieringen tar vi hänsyn till lands- och
sektorspecifika förhållanden i både företags- och
privatkundsportföljer.
Vid väsentlighetsbedömningen görs koncentrations-,
känslighets- och scenarioanalyser för olika riskkategorier.
Om risken inte kan kvantifieras använder vi expertbedöm-
ningar inom den kvalitativa bedömningen. Tröskelvärdena
för riskernas väsentlighet är kopplade till vårt kärnprimär-
kapital, likviditetsindikatorer och i förväg fastställda kvali-
tativa kriterier. Vi bedömer ESG-riskernas inverkningar på
våra olika risktyper på kort, medellång, lång och mycket
lång sikt. Tidshorisonterna överensstämmer med dem som
anges i ESRS och har även anpassats för vår redovisning.
De definieras på här:
• kort sikt: mindre än eller lika med ett år (≤1 år)
• medellång sikt: ett till fem år (>1–5 år)
• lång sikt: fem till tio år (>5–10 år)
• mycket lång sikt: längre än tio år (>10 år), upp till 30 år
I väsentlighetsbedömningen för 2025 tog vi hänsyn till en
mängd olika fysiska och omställningsrelaterade klima-
triskfaktorer, bland annat extremväder, variationer i tem-
peratur, regleringstrender samt samhälls-, kund- och
befolkningstrender, och använde dessa i särskilda
stresstester för klimatrelaterad fysisk risk och omställ-
ningsrisk på olika detaljnivå.
Våra klimatrelaterade omställningsrisker handlar främst
om att motparternas utsläpp av växthusgaser behöver
minskas. Dessa risker visar sig i vår verksamhet genom att
påverka värdet på ställda säkerheter i vår utlåning och de
kan också avse rättsliga risker och anseenderisker, som
härrör från förändrad stämning på marknaden och rätts-
tvister kopplade till grönmålning. I allmänhet är det mer
sannolikt att omställningseffekter förverkligas på kort till
medellång sikt, men de kan också visa sig på mycket lång
sikt, om omställningen försenas eller inte sker före 2050.
Klimatrelaterade fysiska risker bedömdes huvudsakli-
gen härröra från minskat värde på säkerheter (t.ex. fastig-
heter, fartyg och fordon). Vi identifierade och bedömde
klimatrelaterade risker genom att jämföra exponeringen
över olika tidshorisonter i tre olika utsläppsscenarier,
Representative Concentration Pathway (RCP), däribland
det allvarligaste klimatscenariot.
Vid bedömningen av risker kopplade till biologisk mång-
fald och ekosystem tog vi hänsyn till olika miljöriskfaktorer
i vår taxonomi, bland annat klimatförändring, förändringar i
användningen av mark, sötvatten och hav, direktexploate-
ring av arter samt inverkningar på och beroenden av eko-
systemtjänster. Under det här arbetet identifierade vi ris-
kernas spridningskanaler och tog fram färgdiagram som vi
tillämpade för olika tidshorisonter. Sedan kunde vi fast-
ställa hur relevanta riskerna var för olika sektorer och
regioner.
Väsentlighetsbedömningen för 2025 visade att vi är
exponerade mot sektorer och motparter med potentiellt
höga omställningsrisker kopplade till biologisk mångfald,
vilket skulle kunna påverka oss om striktare föreskrifter
införs för att skydda biologisk mångfald och ekosystem.
Företag behöver anpassa sina affärsmodeller för att
minska sin inverkan på naturen, vilket kan påverka deras
lönsamhet och innebära ökad kreditrisk för oss. Det är
generellt mer sannolikt att omställningsrisker påverkar oss
på kort till medellång sikt, men de kan också visa sig på
lång till mycket lång sikt.
Bland de operativa riskerna bedömde vi anseenderisk
och rättslig risk kopplad till grönmålning eller överträdel-
ser av ESG-regelverk som väsentliga. Risk kopplad till
affärsmodellen skulle kunna uppstå för samtliga tidshori-
sonter, via naturrelaterad påverkan på kreditkvaliteten
eller på värdet på säkerheter i vår utlåning.
Vi bedömde risken kopplad till beroende av ekosystem-
tjänster i Norden som låg, och därmed inte väsentlig för
oss. På längre sikt är emellertid utsikterna osäkra till följd
av utmaningar med att kvantifiera risker via värdekedjan
för olika sektorer.
Bedömningen gjordes internt, utan att engagera
externa intressenter, och innefattade inte systemrisk kopp-
lad till biologisk mångfald och ekosystem.
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
I väsentlighetsbedömningen för 2025 identifierade vi våra
väsentliga hållbarhetsfrågor och fastställde därmed
omfattningen på vår hållbarhetsrapportering för 2025
enligt CSRD. De väsentliga frågorna var de vi bedömde
som väsentliga från ett inverkansperspektiv, ett finansiellt
perspektiv eller både och.
De nuvarande finansiella konsekvenserna av de väsent-
liga risker som identifierades under rapportperioden avser
vårt interna kapitalbehov. Det interna kapitalbehovet
anger vilken typ och fördelning av internt kapital som
enligt vår uppfattning är tillräcklig för att täcka alla de
slags risker och risknivåer som koncernen, eller något av
dess dotterföretag, är eller kan utsättas för inom över-
skådlig tid, inklusive under perioder av stress.
De väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som
identifierats i bedömningen kartlades mot ESRS utifrån
underämnen och/eller del-underämnen och låg till grund
för prioriterade hållbarhetsteman som redovisas på sidan
82 ovan. Tabellen nedan ger en tydlig översikt.
Allmän information, forts.
bedömd inverkan. Inverkningar från våra utlånings- och
investeringsportföljer omfattades också av tröskelvärden
utifrån exponering per sektor. Känslighetsanalyser av de
tröskelvärden som använts säkerställde rätt nivå i hållbar-
hetsredovisningen för just vår situation.
Fastställa finansiell väsentlighet
Precis som för bedömningen av inverkansväsentlighet
gjorde vi omfattande skrivbordsanalyser och använde
expertbedömningar för att identifiera möjligheter.
Väsentlighet bedömde vi med hjälp av både kvalitativa
och kvantitativa kriterier, expertutvärderingar och tröskel-
värden för väsentlighet.
Nordea Årsredovisning 2025
94
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Allmän information, forts.
Översikt över hållbarhetsfrågor för upplysningar enligt ESRS
ESRS Inverkansväsentlighet Finansiell väsentlighet Nordeas hållbarhetstema
E1 Klimatförändringar Väsentlig Väsentlig Klimat och energi
E2 Förorening Ej väsentlig Ej väsentlig Naturvärden
E3 Vattenresurser och marina resurser Ej väsentlig Ej väsentlig Naturvärden
E4 Biologisk mångfald och ekosystem Väsentlig Väsentlig Naturvärden
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Ej väsentlig Ej väsentlig Klimat och energi
S1 Den egna arbetskraften Väsentlig Väsentlig Inkluderande och trygga samhällen
S2 Arbetstagare i värdekedjan Ej väsentlig Ej väsentlig Inkluderande och trygga samhällen
S3 Påverkade samhällen Ej väsentlig Ej väsentlig Inkluderande och trygga samhällen
S4 Konsumenter och slutanvändare Väsentlig Väsentlig Ekonomiskt välbefinnande
G1 Ansvarsfullt företagande Väsentlig Väsentlig Inkluderande och trygga samhällen
Tabellerna på följande sidor ger en översikt över väsent-
liga inverkningar, risker och möjligheter som identifierades
i DMA för 2025. Utöver en kort beskrivning, så visar tabel-
lerna var inverkningarna, riskerna och möjligheterna har
identifierats (i vår egen verksamhet eller i värdekedjan)
samt för vilken tidshorisont. Inverkningar, risker och möj-
ligheter specificeras i enlighet med ESRS.
All information som redovisas har först bedömts med
avseende på specifika upplysningskrav gällande väsentliga
ESRS-teman och motsvarande mått. Om informationen
ansågs bidra till en mer heltäckande bild, som ger använ-
darna ett bättre beslutsunderlag, togs den med i upplys-
ningarna. Information som inte ansågs vara tillräckligt
väsentlig för att uppfylla det aktuella upplysningskravets
syfte togs inte med. Även behovet av företagsspecifika
upplysningar bedömdes om standarderna inte var tillräck-
ligt detaljerade för att tydliggöra vår affärsmodell och stra-
tegi. Vid analysen identifierades relevanta företagsspeci-
fika frågor i G1 Ansvarsfullt företagande, med avseende på
bekämpning av ekobrott och bedrägerier i samhället.
På sidorna 110–180 finns mer information om de väsent-
liga inverkningarna, riskerna och möjligheterna och hur vi
tar hänsyn till dem i vår strategi och affärsmodell.
Resultatet av vår DMA för 2025 är ungefär detsamma
som för 2024. De få förändringarna beror på robustare
analyser som innebar att vi kunde förbättra
upplysningarna.
För 2025 identifierades E4 Biologisk mångfald och eko-
system som väsentligt även från ett inverkansperspektiv,
vilket understryker vårt ansvar att förhindra och minska de
negativa inverkningarna på biologisk mångfald. I underäm-
net ”Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av bio-
logisk mångfald” identifierades nya väsentliga inverkningar
och risker. Samtidigt bedömdes underämnena
”Inverkningar på och beroenden av ekosystemtjänster” och
”Inverkningar på ekosystems omfattning och tillstånd” inte
vara väsentliga från ett riskperspektiv.
Under S4 Konsumenter och slutanvändare – underäm-
nena ”Social inkludering för konsumenter och/eller slutan-
vändare” och ”Personlig säkerhet för konsumenter och/
eller slutanvändare” – identifierades nya väsentliga nega-
tiva inverkningar. Detta understryker vår roll i samhället
att ge konsumenter tillgång till det finansiella systemet
och sträva efter ökat ekonomiskt välbefinnande, samtidigt
som vi skyddar kundernas rättigheter och begränsar risken
för bedrägerier.
Under G1 Ansvarsfullt företagande identifierades en ny
risk i underämnet ”Företagskultur”. Dessutom identifiera-
des ”Cybersäkerhet” som en företagsspecifik fråga, efter-
som den bedömts vara väsentlig från ett riskperspektiv till
följd av hotet mot vår verksamhet. För den företagsspeci-
fika frågan ”Ekobrott” gjordes en ny bedömning som resul-
terade i en ny väsentlig negativ inverkan, som speglar de
försök som görs att missbruka våra tjänster för terrorfinan-
siering, penningtvätt och annan brottslighet.
Nordea Årsredovisning 2025
95
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Allmän information, forts.
E1 Klimatförändringar
Inverkan, risk eller
möjlighet Rubrik Beskrivning Värdekedja Tidshorisont
Begränsning av klimatförändringen
Positiv inverkan
(faktisk)
Finansiering och
omställningsstöd för
kunder, portföljbolag och
sektorer
Vi bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser och
uppfylla målen i Parisavtalet genom att erbjuda finansiering
och stötta kunderna i deras omställning (även genom
kapitalmarknadslösningar), öka takten i vår egen
omställning via aktivt påverkansarbete och affärsurval samt
genom att föra en aktiv dialog med våra portföljbolag.
Negativ inverkan
(faktisk)
Växthusgasutsläpp
från utlånings- och
investerings portföljer
samt kapital-
marknadsverksamhet
Utsläpp av växthusgaser från kunders verksamhet där
finansiering och kapitalmarknadslösningar tillhandahållits
av oss eller investeringar gjorda av oss som bidrar till ökade
utsläpp av växthusgaser som inte är i linje med Parisavtalet
samt utsläpp av växthusgaser kopplade till vår finansiering
till eller våra investeringar i företag som saknar
omställningsplaner och är verksamma i koldioxidintensiva
sektorer.
Risk Klimatrelaterade
omställningsrisker
Genom vårt erbjudande, framför allt utlåningen till privat-
och företagskunder, är vi exponerade mot sektorer och
motparter med potentiellt höga klimatrelaterade
omställningsrisker. Dessa klimatrelaterade
omställningsrisker kan påverka våra olika riskkategorier,
exempelvis kan kreditrisken påverkas av minskat värde på
säkerheter och likviditetsrisken av ytterligare kassautflöden.
Genom vår verksamhet är vi också exponerade för icke-
finansiella risker hänförliga till klimatrelaterade
omställningseffekter, främst via risker för skadat anseende
och stämningar. Dessa risker skulle kunna bli verklighet om
vi till exempel anklagas för grönmålning eller inte följer de
snabbt föränderliga eller skärpta lagkraven.
Möjlighet Finansiering av och
investeringar i
verksamhet som
begränsar klimat-
förändringen och
förbättrar anpassningen
Potentiella intäkter från finansiering till och investeringar i
verksamhet kopplad till begränsning av eller anpassning till
klimatförändringarna samt energieffektivitet.
Inverkan, risk eller
möjlighet Rubrik Beskrivning Värdekedja Tidshorisont
Anpassning till klimatförändringar
Risk Klimatrelaterade fysiska
risker
Genom vårt erbjudande, framför allt utlåningen till privat-
och företagskunder, är vi exponerade mot sektorer och
motparter med potentiellt höga klimatrelaterade fysiska
risker. Dessa klimatrelaterade risker kan påverka våra olika
riskkategorier, exempelvis kan kreditrisken påverkas av
minskat värde på säkerheter vid en eventuell akut
klimathändelse.
Energi
Positiv inverkan
(faktisk)
Finansiering till
energieffektiv verksamhet
och påverkansarbete
gentemot portföljbolag
kring energieffektiv
verksamhet
Vi bidrar till att minska energiförbrukningen hos våra kunder
och portföljbolag och uppfylla målen i Parisavtalet genom
att finansiera energieffektiv verksamhet, föra en aktiv dialog
med portföljbolag om energieffektiv verksamhet och rösta
på bolagsstämmor i frågor som rör energieffektiv
verksamhet.
Negativ inverkan
(faktisk)
Slutlig energiförbrukning i
våra utlånings- och
investeringsportföljer
Ökad energiförbrukning, som inte är i linje med den
energiomställning som krävs för att nå målen i Parisavtalet,
till följd av investeringar i företag/finansiering till kunder
med hög energiförbrukning och utan omställningsplan.
Risk Klimatrelaterade
omställningsrisker
Genom vårt erbjudande, framför allt utlåningen till privat-
och företagskunder, är vi exponerade mot sektorer och
motparter med potentiellt höga klimatrelaterade
omställningsrisker i fråga om energi. Dessa klimatrelaterade
omställningsrisker kan påverka våra olika riskkategorier,
exempelvis kan kreditrisken påverkas för kunder i branscher
som är sårbara för omställningsrisker och har hög
energiförbrukning.
Mycket lång sikt Kort sikt Medellång sikt Lång sikt
Tidigare led
Den egna verksamheten Senare led
Nordea Årsredovisning 2025
96
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Allmän information, forts.
E4 Biologisk mångfald och ekosystems
Inverkan, risk eller
möjlighet Rubrik Beskrivning Värdekedja Tidshorisont
Direkta påverkansfaktorer som orsakar förlust av biologisk mångfald
Negativ inverkan
(faktisk)
Bidrar till förlust av
biologisk mångfald till
följd av miljöföroreningar
och förändrad mark-,
sötvattens- och
havsanvändning
Vi bidrar till förlust av biologisk mångfald till följd av
miljöföroreningar och förändrad mark-, sötvattens- och
havsanvändning orsakade av kunders verksamhet som vi
finansierat. Vi erbjuder omfattande finansiering till
sektorerna jordbruk, skogsbruk samt fiske och vattenbruk,
som i de nordiska länderna medför stor belastning på arter
och orsakar miljöföroreningar som leder till förlust av
biologisk mångfald. Den finansiering vi erbjuder till
sektorerna fastighetsbolag och byggindustri leder till
förändrad mark-, sötvattens- och havsanvändning.
Risk Omställningsrisker
kopplade till biologisk
mångfald
Genom vårt erbjudande, framför allt utlåningen till privat-
och företagskunder, är vi exponerade mot sektorer och
motparter med potentiellt höga omställningsrisker kopplade
till biologisk mångfald. Dessa omställningsrisker kan
påverka våra olika riskkategorier, exempelvis kan
kreditrisken förändras när kunder anpassar sina
affärsmodeller för att minska sin inverkan på naturen, något
som kan påverka deras lönsamhet. Även operativ risk och
kapitalrisk kan över tid påverkas i hög grad.
Inverkan på arters tillstånd
Negativ inverkan
(faktisk)
Bidrag till förlust av
biologisk mångfald till
följd av inverkningar på
arters tillstånd
Bidrag till förlust av biologisk mångfald genom inverkningar
på arters tillstånd orsakade av kunders verksamhet där
finansiering tillhandahållits av oss. Vi erbjuder omfattande
finansiering till sektorerna jordbruk, skogsbruk samt fiske
och vattenbruk, som i de nordiska länderna medför stor
belastning på arter och orsakar miljöföroreningar som leder
till förlust av biologisk mångfald. Den finansiering vi
erbjuder till sektorerna fastighetsbolag och byggindustri
leder till förändrad mark-, sötvattens- och havsanvändning.
S1 Den egna arbetskraften
Inverkan, risk eller
möjlighet Rubrik Beskrivning Värdekedja Tidshorisont
Arbetsvillkor
Positiv inverkan
(potentiell)
En bra arbetsmiljö Vi ska säkerställa medarbetarnas hälsa och välbefinnande
genom en helhetssyn som omfattar proaktiva, preventiva
och reaktiva åtgärder för att främja medarbetarnas
engagemang och goda resultat.
Positiv inverkan
(faktisk)
Medarbetarnas
välbefinnande
Vi ger medarbetarna möjlighet att hitta en bra balans
mellan motstridiga krav i arbetsliv och privatliv. Detta kan
bidra till fortsatt engagemang, minskad stress och
förbättrad trivsel på arbetsplatsen.
Negativ inverkan
(faktisk)
För tung arbetsbelastning En alltför tung arbetsbelastning och tidspress bland vissa
medarbetare påverkar stressnivån och kan orsaka hälsoproblem.
Vi anser att det är viktigt att hantera sådan press för att förhindra
utbrändhet och säkerställa en hållbar produktivitet.
Risk Medarbetarnas hälsa och
välbefinnande
Vi ska säkerställa en trygg arbetsplats genom att främja
hälsa och välbefinnande och genom att hantera sjukdom och
arbetskapacitet. Om vi inte lyckas, framför allt i samband
med negativa externa händelser såsom pandemier eller
andra kriser, skulle detta kunna påverka vår kapacitet att
genomföra vår affärsstrategi. Oönskade personalavgångar
och otillräckliga resurser för att tillhandahålla våra
vardagstjänster skulle kunna leda till missnöjda kunder,
ekonomiska förluster och skadat anseende.
Likabehandling och lika möjligheter för alla
Positiv inverkan
(faktisk)
Mångfald och inkludering
på arbetsplatsen
Vi stödjer mångfald och inkludering på arbetsplatsen genom
att främja lika möjligheter i alla delar av anställningen. Vi
strävar efter att skapa en arbetsplats där medarbetarna
känner sig uppskattade och i stånd att bidra.
Positiv inverkan
(faktisk)
Karriärutveckling Vi erbjuder strukturerat lärande, tydliga karriärvägar och nya
möjligheter för våra medarbetare. Det gör vi för att hjälpa
dem att bibehålla sin kompetens och upprätthålla relevanta
färdigheter, förverkliga sin potential och tycka det är
meningsfullt att gå till jobbet varje dag.
Negativ inverkan
(faktisk)
Löneskillnader mellan
könen
I den mån det finns könsbaserade löneskillnader kan detta
undergräva lika och rättvis behandling och efterlevnad av
lagkrav. Lika lön är centralt för oss, och vi har en plan som vi
följer för att eliminera den totala justerade löneskillnaden
mellan anställda till 2026.
Negativ inverkan
(potentiell)
Diskriminering och
ojämlikhet
Ojämlikhet och fördomar i samhället kan visa sig på
arbetsplatsen och leda till diskriminering av medarbetare.
Detta kan resultera i minskat välbefinnande bland
medarbetarna och en känsla av orättvisa förhållanden. Vi har
åtgärder och rutiner för att identifiera och förebygga alla typer
av diskriminering och främja en inkluderande arbetsmiljö.
Mycket lång sikt Kort sikt Medellång sikt Lång sikt
Tidigare led
Den egna verksamheten Senare led
Nordea Årsredovisning 2025
97
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Allmän information, forts.
S4 Konsumenter och slutanvändare
Inverkan, risk eller
möjlighet Rubrik Beskrivning Värdekedja Tidshorisont
Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare
Positiv inverkan
(potentiell)
Ekonomisk inkludering
baserad på (icke-
diskriminerande) tillgång
till finansiella produkter
och tjänster
Vi strävar efter att främja ekonomisk inkludering och ge alla
samma tillgång till grundläggande banktjänster. Vi erbjuder
tillgång till finansiella tjänster utan diskriminering och ser till
att våra kunder behandlas rättvist genom att erbjuda våra
tjänster i många kanaler. På så sätt kan kunder med olika
behov och preferenser enkelt hantera sin ekonomi.
Negativ inverkan
(potentiell)
Kunder som saknar
kunskaper om digitala
hjälpmedel eller inte har
tillgång till internet
hamnar i utanförskap
I takt med att banktjänster blir mer digitala uppstår också
hinder för kunder med begränsade digitala färdigheter,
vilket ökar den ekonomiska sårbarheten.
Informationsrelaterade inverkningar för konsumenter och/eller slutanvändare
Positiv inverkan
(potentiell)
Tillgång till information av
hög kvalitet
Vi kan bidra till kundernas ekonomiska välbefinnande och
långsiktiga ekonomiska trygghet genom att ge dem
fullständig och tydlig produktinformation. Service av hög
kvalitet och personanpassad rådgivning i alla kanaler kan
ytterligare bidra till våra kunders ekonomiska välbefinnande.
Risk Dataskydd För oss är dataskydd helt centralt för en ansvarsfull
bankverksamhet och vi gör allt för att skydda enskildas
rättigheter och personuppgifter. Personuppgiftsincidenter
skulle kunna föranleda störningar i verksamheten, rättsliga
anspråk eller tvister, skadat anseende och böter.
Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare
Positiv inverkan
(potentiell)
Ökat kundskydd genom
information om
bedrägeririsker
Vårt fortlöpande arbete för att öka medvetenheten om
bedrägeririsk bland våra kunder och i samhället i stort är
avgörande för att förhindra bedrägerier. Vi bidrar till ökad
medvetenhet i samhället genom utbildning och
upplysningskampanjer som kan hjälpa kunderna att
upptäcka och förhindra bedrägeriförsök och därmed minska
risken.
Negativ inverkan
(faktisk)
Kunder exponeras för
bedrägerier på våra
plattformar och genom
våra produkter och
tjänster
Våra plattformar kan missbrukas som ett medel för att lura
kunderna, med negativa konsekvenser för människor som
använder våra produkter och tjänster. För att i möjligaste
mån förhindra detta är det viktigt att arbeta aktivt med
bedrägeribekämpning.
G1 Ansvarsfullt företagande
Inverkan, risk eller
möjlighet Rubrik Beskrivning Värdekedja Tidshorisont
Företagskultur
Positiv inverkan
(potentiell)
Ansvarsfullt företagande Vi bidrar till ett robust och stabilt finansiellt system genom
att bedriva verksamheten enligt hög etisk och professionell
standard, med sund styrning och en stark riskkultur.
Risk Regelefterlevnadsrisk
avseende ersättningar
Om vi inte lyckas efterleva gällande lagar och föreskrifter på
ersättningsområdet skulle detta kunna medföra icke-
finansiella risker som resulterar i exempelvis
sanktionsavgifter, böter och skadat anseende.
Korruption och mutor
Risk Korruption och mutor Om vi inte lyckas efterleva gällande föreskrifter om
bekämpning av mutor och korruption skulle detta kunna
medföra icke-finansiella risker som resulterar i exempelvis
böter, skadat anseende och åtal.
Förebyggande av ekobrott och bedrägerier (företagsspecifikt)
Negativ inverkan
(potentiell)
Kriminella som använder
produkter och tjänster för
brottslig verksamhet
Våra produkter och tjänster kan missbrukas av brottslingar
som vill utnyttja det finansiella systemet för att tvätta
pengar, finansiera terrorism eller kringgå sanktioner.
Risk Ekobrott Om vi inte lyckas efterleva gällande lagar och föreskrifter
om penningtvätt, terrorfinansiering, skatteflykt och
sanktioner skulle detta kunna medföra icke-finansiella risker
som resulterar i exempelvis böter, skadat anseende och åtal.
Risk Bedrägeri Om vi inte lyckas förhindra interna och externa bedrägerier
skulle detta kunna orsaka ekonomiska förluster för både oss
och våra kunder samt icke-finansiella risker som resulterar i
exempelvis förelägganden och skadat anseende.
Cybersäkerhet (företagsspecifik)
Risk Cybersäkerhet Cyberattacker med avsikt att störa tjänster på nätet blir allt
vanligare och mer sofistikerade. Om vi inte lyckas skydda oss
själva och andra mot sådana händelser skulle detta kunna
resultera i exempelvis förlust av kunduppgifter eller avbrott i
våra tjänster.
Mycket lång sikt Kort sikt Medellång sikt Lång sikt
Tidigare led
Den egna verksamheten Senare led
Nordea Årsredovisning 2025
98
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Allmän information, forts.
Grunder för upprättandet
Denna hållbarhetsförklaring (”koncernhållbarhetsrapport” i
finska bokföringslagen) har upprättats i enlighet med
Europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS)
och finska bokföringslagen, kapitel 7, genom vilket direktivet
om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) har införts.
Den har, precis som de finansiella rapporterna, upprättats på
koncernnivå och innefattar moderföretaget Nordea Bank
Abp och dess dotterföretag, det vill säga Nordeakoncernen,
och avser vårt räkenskapsår som löper från 1 januari 2025 till
31 december 2025. De redovisade uppgifterna avser
Nordeakoncernen som helhet om inget annat anges.
De hållbarhetsfrågor och tillhörande siffror som redovi-
sas har baserats på vår dubbla väsentlighetsbedömning
(DMA), i enlighet med CSRD. I vår DMA bedömer vi (i) de
väsentliga ESG-relaterade inverkningarna från vår affärs-
verksamhet på samhälle och intressenter och (ii) olika
ESG-faktorers väsentliga inverkningar på oss. Här ingår
direkta affärsrelationer i både tidigare och senare led av
värdekedjan. För mer information om DMA och resultatet
av bedömningen, se sidorna 91–97.
Våra finansiella rapporter och hållbarhetsförklaringen
innehåller alla obligatoriska upplysningar för hållbarhets-
frågor som identifierats som väsentliga enligt vår DMA. I
hållbarhetsförklaringen har vi valt att inte utelämna viss
information som gäller immateriella rättigheter. Vi har
också valt att inte använda oss av undantaget som rör
upplysningar om förestående utveckling eller frågor som
är under förhandling. Upplysningar som föreskrivs av
annan EU-lagstiftning har inkluderats, se information på
sidorna 101–104. Ytterligare rapportering om våra frivilliga
åtaganden finns på nordea.com.
I samband med beräkning och rapportering använder vi
oss av kunders rapporterade data, när sådana finns. När
sådana data saknas, använder vi oss av estimat och led-
ningens bedömningar. Detta gäller framför allt miljörelate-
rade uppgifter och mått i värdekedjan där indirekta källor
används som komplement till kundspecifika data. Estimat
har också använts för vår egen verksamhet eftersom vissa
data inte är tillräckligt tillförlitliga eller tillgängliga.
Beroendet av estimat innebär att våra upplysningar och
bedömningar av inverkningar omfattas av viss osäkerhet.
Beräkningarna anses emellertid ge en tillförlitlig beskriv-
ning av våra exponeringar.
Estimat kan också påverka framåtblickande informa-
tion, såsom våra prognoser för framsteg i förhållande till
miljömål. De är ändå viktiga i arbetet med att ta fram
sådan information och ger värdefulla kunskaper om hur vi
agerar i fråga om ESG-relaterade möjligheter.
Vi ser regelbundet över användningen av uppskatt-
ningar och bedömningar för att bedöma huruvida de är
korrekta, och vi identifierar sätt att förbättra dem genom
att till exempel ta fram hybridestimat eller använda de
senaste anvisningarna från Partnership for Carbon
Accounting Financials (PCAF). Sådana uppdateringar
gjordes under 2025, där förbättringar av datakvaliteten
innebar en omräkning av basårsvärdena för 2019, mot
vilka våra samlade växthusgasutsläpp följs upp. Denna
omräkning visar hur vi säkerställer att upplysningar som
bygger på estimat förblir relevanta över tid, och att de har
sin grund i våra robusta mätmetoder. Se ”E1
Klimatförändringar” på sidan 147 för närmare information
om mått som omfattas av osäkerhet i beräkningen och
vilka datakällor och metoder som använts.
Vi vet att regelverken utvecklas och har därför valt en
pragmatisk redovisningsmetod där vi tillämpar nuvarande
ESRS-krav samtidigt som vi förbereder för möjliga förenk-
lingar i framtiden. Mot bakgrund av detta fortsätter vi att
använda övergångsbestämmelser för information om vär-
dekedjan (i ”E4 Biologisk mångfald och ekosystem”) lik-
som de bestämmelser om infasning som anges på sidorna
99–101.
Denna hållbarhetsförklaring har granskats av
PricewaterhouseCoopers Oy. Vilka upplysningar som
omfattas av revisorns granskning anges i avsnittet
”Hållbarhetsgranskningsberättelse” på sidan 374. De redo-
visade måtten har inte validerats av någon annan extern
part än granskaren av hållbarhetsförklaringen.
Riskhantering och interna kontroller
Vår hållbarhetsrapportering omfattas av ett robust ram-
verk för riskhantering och intern kontroll. Group Risk har
en viktig roll genom att de definierar vår taxonomi för
ESG-riskfaktorer och ger vägledning om hur ESG-
relaterade inverkningar, risker och möjligheter ska integre-
ras i strategi och riskhantering på ett enhetligt och jämför-
bart sätt, bland annat genom att definiera relevanta roller
och ansvarsområden. Detta bidrar till identifieringen av de
prioriterade ESG-relaterade risker som utgör grunden för
vår dubbla väsentlighetsbedömning och vårt sätt att
arbeta med hållbarhetsrapportering.
Internkontrollen har fem huvudkomponenter: kontroll-
miljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och
kommunikation samt uppföljning. Inom ramverket för
intern kontroll är det respektive affärsområde och kon-
cernfunktion som ansvarar för att hantera riskerna i den
egna verksamheten och ha kontroller som säkerställer att
Nordea lever upp till interna och externa krav. Förändrade
regelverk och införandet av CSRD och ESRS är viktiga risk-
faktorer för hållbarhetsrapportering och regelefterlevnad.
För att begränsa den här risken samordnas framtagandet
av hållbarhetsförklaringen av en central funktion, medan
kontrollerna utförs av styrande organ, ledning, riskfunktio-
ner och annan personal, med särskilt fokus på risker gäl-
lande finansiell rapportering och grönmålning.
Vi har inrättat kontrollfunktioner på koncernnivå, som i
lämplig och tillräcklig utsträckning har de befogenheter,
det oberoende och den tillgång till koncernchefen, kon-
cernledningen och styrelsen som de behöver för att utföra
sitt uppdrag i linje med vårt ramverk för riskhantering.
Arbetet med hållbarhetsrapporteringen övervakas av olika
kommittéer och rapporteringen görs i slutändan till styrel-
sens drifts- och hållbarhetskommitté och styrelsens
revisionskommitté.
Nordea Årsredovisning 2025
99
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Allmän information, forts.
Upplysningskrav och införlivande genom hänvisning
Avsnitt Sida Ytterligare information
ESRS 2 Allmän information
BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna 98
BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 98
GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 88–90
GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 90
GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 90
GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet 91
GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 98
SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 82–85
SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 86–87
SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell(er) 93–97
IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 91–93
IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 99–104
ESRS E1 – Klimatförändringar
ESRS 2 GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Allmän information 90
E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 114–117
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell(er) 111
ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter Allmän information 91–93
E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringen 118–121
E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 122–123
E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringen 124–130
E1-5 Energiförbrukning och energimix 136
E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 137
E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter 150
E1-9 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade
möjligheter
– Bestämmelse om infasning av
ESRS har tillämpats
ESRS E4 – Biologisk mångfald och ekosystem
E4-1 Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell 153
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell(er) 152–153
ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter för biologisk
mångfald och ekosystem
Allmän information 91–93
E4-2 Policyer för biologisk mångfald och ekosystem 153–154
E4-3 Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem 155
E4-4 Mål för biologisk mångfald och ekosystem 155
E4-6 Förväntade finansiella effekter av risker och möjligheter som har att göra med biologisk mångfald och ekosystem – Bestämmelse om infasning av
ESRS har tillämpats
Nordea Årsredovisning 2025
100
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Allmän information, forts.
Avsnitt Sida Ytterligare information
ESRS S1 – Den egna arbetskraften
ESRS 2 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Allmän information 86–87
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell(er) 157
S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 157–159
S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående inverkningar 160
S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma
problem
160
S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för den egna arbetskraften och strategier för att hantera de väsentliga riskerna
och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet
161–163
S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter
hanteras
163
S1-6 Uppgifter om företagets anställda 164
S1-7 Uppgifter om icke-anställda i företagets egna arbetskraft 164 Bestämmelse om infasning av
ESRS har delvis tillämpats
S1-9 Mått för mångfald 165
S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling 165
S1-14 Mått för hälsa och säkerhet 165 Bestämmelse om infasning av
ESRS har delvis tillämpats
S1-15 Mått för balans mellan arbete och fritid – Bestämmelse om infasning av
ESRS har tillämpats
S1-16 Mått för ersättningar (löneskillnader och total ersättning) 166
S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter 160
ESRS S4 – Konsumenter och slutanvändare
ESRS 2 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Allmän information 86–87
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell(er) 168
S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare 168–170
S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar 171–173
S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan
uppmärksamma problem
171, 173
S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare och strategier för att minska de väsentliga
riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders
ändamålsenlighet
171–174
S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och
möjligheter hanteras
172–174
Nordea Årsredovisning 2025
101
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Allmän information, forts.
Avsnitt Sida Ytterligare information
ESRS G1 – Ansvarsfullt företagande
ESRS 2 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll Allmän information 88–90
ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Allmän information 91–93
G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur 176–178
G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 179
Företagsspecifik Bekämpning av ekobrott och bedrägeri 179–180
Företagsspecifik Cybersäkerhet 180
Datapunkter som föreskrivs av annan EU-lagstiftning
Upplysningskrav Relaterad datapunkt Referens i SFDR Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sidhänvisning
ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördelning i styrelserna punkt 21 d Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II 89
Procentandel oberoende styrelseledamöter
punkt21e
Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 88
ESRS 2 GOV-4 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet)
punkt 30
Indikator nr 10 tabell 3 i bilaga I 91
ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till fossila
bränslen punkt 40 d i
Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013,
Kommissionens genomförandeförordning (EU)
2022/2453, tabell 1: Kvalitativ information om
miljörisker och tabell 2: Kvalitativ information om
sociala risker
Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig
Inblandning i verksamheter kopplade till
kemikalieproduktion punkt 40 d ii
Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig
Deltagande i verksamhet med anknytning till
kontroversiella vapen punkt 40 d iii
Indikator nr 14 tabell 1 i bilaga I Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till
delegerad förordning (EU) 2020/1816
Ej väsentlig
Inblandning i verksamheter kopplade till odling och
produktion av tobak punkt 40 d iv
Ej väsentlig
ESRS E1-1 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet
senast 2050 punkt 14
Regulation (EU) 2021/1119,
Article 2(1)
114–117
Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för
anpassning till Parisavtalet punkt 16 g
Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013,
Kommissionens genomförandeförordning (EU)
2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför
handelslagret – klimatförändringsrelaterad
omställningsrisk: anpassningsmått
Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 12.1 d-g och artikel
12.2
117
ESRS E1-4 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser punkt 34 Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013,
Kommissionens genomförandeförordning (EU)
2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför
handelslagret – klimatförändringsrelaterad
omställningsrisk: anpassningsmått
Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 6 124–130
Nordea Årsredovisning 2025
102
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Allmän information, forts.
Upplysningskrav Relaterad datapunkt Referens i SFDR Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sidhänvisning
ESRS E1-5 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter
källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan)
punkt 38
Indikator nr 5 tabell 1 och indikator nr 5
tabell 2 i bilaga I
Ej väsentlig
Energiförbrukning och energimix punkt 37 Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I 136
Energiintensitet förknippad med verksamheter i
sektorer med hög klimatpåverkan punkterna 40–43
Indikator nr 6 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS E1-6 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3
punkt 44
Indikator nr 1 och indikator nr 2 tabell 1 i
bilaga I
Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013,
Kommissionens genomförandeförordning (EU)
2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför
handelslagret – klimatförändringsrelaterad
omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet
efter sektor, utsläpp och återstående löptid
Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 5.1, 6 och 8.1 137
Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp
punkterna 53–55
Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013,
Kommissionens genomförandeförordning (EU)
2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför
handelslagret – klimatförändringsrelaterad
omställningsrisk: anpassningsmått
Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 8.1 137
ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt
56
Förordning (EU) 2021/1119,
artikel 2.1
150
ESRS E1-9 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade
fysiska risker punkt 66
Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till
delegerad förordning (EU) 2020/1816
Ej väsentlig
Uppdelning av monetära belopp efter akut och
kronisk fysisk risk punkt 66 a
Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013,
Kommissionens genomförandeförordning (EU)
2022/2453, punkterna 46 och 47, mall 5: Utanför
handelslagret – Klimatförändringsrelaterad
fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk
Ej väsentlig
Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig
fysisk risk punkt 66 c.
Ej väsentlig
Uppdelning av det redovisade värdet på sina
fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser
punkt 67 c.
Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013,
Kommissionens genomförandeförordning (EU)
2022/2453 punkt 34, mall 2: Verksamhet utanför
handelslagret – klimatförändringsrelaterad
omställningsrisk: Lån mot säkerhet i fast
egendom – Säkerhetens energieffektivitet
Ej väsentlig
Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade
möjligheter punkt 69
Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig
ESRS E2-4 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga
II till förordningen om ett europeiskt register över
utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten
och mark punkt 28
Indikator nr 8 tabell 1 i bilaga 1
indikator nr 2 tabell 2 i bilaga 1
indikator nr 1 tabell 2 i bilaga 1
indikator nr 3 tabell 2 i bilaga 1
Ej väsentlig
Nordea Årsredovisning 2025
103
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Allmän information, forts.
Upplysningskrav Relaterad datapunkt Referens i SFDR Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sidhänvisning
ESRS E3-1 Vattenresurser och marina resurser punkt 9 Indikator nr 6.2 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig
Särskild strategi punkt 13 Indikator nr 6.1 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig
Hållbara oceaner och hav punkt 14 Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS E3-4 Totalt återvunnet och återanvänt vatten punkt 28 c Indikator nr 6.2 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig
Total vattenförbrukning i m3 per nettointäkter av
egen verksamhet punkt 29
Indikator nr 6.1 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS 2 - SBM 3 - E4 punkt 16 a i Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig
punkt 16 b Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I 152–153
punkt 16 c Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I 152–153
ESRS E4-2 Hållbara mark-/jordbruksmetoder/-policyer
punkt24b
Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I 153–154
Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven
punkt 24 c
Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I 153–154
Policyer för att behandla avskogning punkt 24 d Indikator nr 15 tabell 2 i bilaga I 153–154
ESRS E5-5 Icke-återvunnet avfall punkt 37 d Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig
Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39 Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS 2 - SBM3 - S1 Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 f Indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig
Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 g Indikator nr 12 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 20 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11
tabell 1 i bilaga I
158
ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor
som behandlas i Internationella
arbetsorganisationens (ILO) grundläggande
konventioner 1–8 punkt 21
Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 158
ESRS S1-1 Processer och åtgärder för att förhindra
människohandel punkt 22
Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av
arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera
sådana punkt 23
Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I 158
ESRS S1-3 Mekanismer för klagomålshantering i samband med
personalfrågor punkt 32 c
Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I 160
ESRS S1-14 Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade
olyckor punkt 88 b och c
Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig
Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor,
dödsfall eller sjukdom punkt 88 e
Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 166
Överdrivet hög vd-lön punkt 97 b Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I 166
Nordea Årsredovisning 2025
104
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Allmän information, forts.
Upplysningskrav Relaterad datapunkt Referens i SFDR Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sidhänvisning
ESRS S1-17 Fall av diskriminering punkt 103 a Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I 160
Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer
för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s
riktlinjer punkt 104 a
Indikator nr 10 tabell 1 och indikator nr 14
tabell 3 i bilaga I
Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i
delegerad förordning (EU) 2020/1818
160
ESRS 2 - SBM3 - S2 Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i
värdekedjan punkt 11 b
Indikator nr 12 och indikator nr 13 tabell 3 i
bilaga I
Ej väsentlig
ESRS S2-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 17 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11
tabell 1 i bilaga I
Ej väsentlig
Policyer för arbetstagare i värdekedjan punkt 18 Indikator nr 11 och indikator nr 4 tabell 3 i
bilaga I
Ej väsentlig
ESRS S2-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande
principer för företag och mänskliga rättigheter och
OECD:s riktlinjer punkt 19
Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i
delegerad förordning (EU) 2020/1818
Ej väsentlig
ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor
som behandlas i Internationella
arbetsorganisationens (ILO) grundläggande
konventioner 1–8 punkt 19
Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig
ESRS S2-4 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade
till företagets värdekedja i tidigare och senare led
punkt 36
Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS S3-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 i bilaga I och
indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I
Ej väsentlig
Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer
för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer
eller OECD:s riktlinjer punkt 17
Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i
delegerad förordning (EU) 2020/1818
Ej väsentlig
ESRS S3-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter
punkt 36
Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11
tabell 1 i bilaga I
168–170
Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer
för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s
riktlinjer punkt 17
Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i
delegerad förordning (EU) 2020/1818
171
ESRS S4-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter
punkt 35
Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I 171
ESRS G1-1 FN:s konvention mot korruption punkt 10 b Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig
Skydd för visselblåsare punkt 10 d Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I 171
ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor
punkt 24 a
Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Ej väsentlig
ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av korruption
och mutor punkt 24 b
Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig
Nordea Årsredovisning 2025
105
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
MILJÖINFORMATION
Upplysningar enligt EU:s taxonomi
EU:s taxonomi stödjer omställningen
I EU:s taxonomiförordning (nedan ”taxonomin”) och dess
delegerade akter definieras miljömässigt hållbara eller
”taxonomiförenliga” ekonomiska verksamheter utifrån
tekniska granskningskriterier. För att en verksamhet ska
vara taxonomiförenlig måste den bidra väsentligt till något
av EU:s klimat- och miljömål, samtidigt som den inte i
väsentlig grad skadar något av de övriga målen. Dessutom
måste vissa minimikrav på skyddsåtgärder uppfyllas.
Under 2025 fortsatte vi att bedöma taxonomikravens
konsekvenser och vidareutveckla vår redovisningsmetod,
bland annat genom att börja följa den delegerade förord-
ningen om ändring av de delegerade akterna om dels
upplysningar enligt taxonomin, dels klimat och miljö. Den
delegerade förordningen om ändring (förordning (EU)
2026/73), som började gälla 1 januari 2026, förenklar mal-
larna för taxonomiredovisning och medför metodföränd-
ringar som påverkar upplysningarna. Det finns ännu inga
gemensamma standarder eller metoder för hur dessa
upplysningar ska tas fram. Den metod vi har använt byg-
ger på hur vi har förstått och tolkat kraven i EU:s taxonomi
och anvisningarna från EU-kommissionen. Vi förklarar
nedan hur den delegerade förordningen om ändring har
påverkat våra upplysningar.
Hållbarhet är införlivat i vår koncernstrategi, vilket
framgår av våra strategiska hållbarhetsprioriteringar.
Genom vårt erbjudande, liksom vårt påverkansarbete och
vår riskhantering, vill vi hjälpa kunder och portföljbolag att
anpassa sin verksamhet för att nå nettonollutsläpp till
2050. Taxonomin kan underlätta genomförandet av strate-
gin genom att exempelvis vägleda oss när vi förmedlar
hållbar finansiering och fungera som underlag för våra
dialoger med kunder. Vi förmedlar hållbar finansiering
genom vårt ramverk för grön finansiering. Ramverket
stödjer sig på taxonomins kriterier för ”väsentligt bidrag” i
fråga om hur vi identifierar, väljer, verifierar och redovisar
hållbar finansiering. Vi kommer att fortsätta undersöka
ytterligare möjligheter att anpassa vårt ramverk för grön
finansiering till taxonomin.
Vi har justerat vår produktprocess för att fullgöra våra
skyldigheter enligt taxonomin i fråga om produkter som
omfattas av EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade
upplysningar (SFDR). På fondnivå redovisar vi huruvida
EU:s kriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska
verksamheter beaktas vid utformningen av fonden och,
om så är fallet, huruvida den har ett inbyggt åtagande om
göra taxonomiförenliga investeringar. För närvarande är
vårt utbud av SFDR-fonder med ett sådant åtagande litet.
Det beror på att vi inte har tillräckligt med uppgifter för att
kunna göra ett meningsfullt åtagande om en lägsta andel
taxonomiförenliga investeringar. För varje artikel 8- och
9-fond enligt SFDR beräknar och redovisar vi hur den
faktiska investeringen är förenlig med taxonomin.
Redovisningen påverkas av uppgifternas tillgänglighet
och kvalitet.
I vår placeringsrådgivning förklarar vi huvuddelarna i
EU:s taxonomi för våra kunder innan vi bedömer deras
hållbarhetspreferenser. Här tittar vi bland annat på hur
viktigt det är för dem att sparandet sker i enlighet med
EU:s miljömål enligt definitionen i taxonomin, eftersom
detta är ett krav enligt direktivet om marknader för finan-
siella instrument (MiFID II). Vi har för närvarande ett
begränsat urval fonder med ett åtagande om taxonomi-
förenliga investeringar. Uppgifter om taxonomiförenliga
investeringar är något som fortfarande är under utveckling
i sektorn som helhet.
Upplysningar för koncernen
I enlighet med EU-kommissionens tredje tillkännagivande
avseende upplysningar om hållbarhet, redovisar vi konso-
liderade centrala resultatindikatorer (KPI:er) för vart och
ett av våra affärssegment. Vi lämnar dessa upplysningar i
mallarna för kreditinstitut och kapitalförvaltare, och redo-
visar även viktade resultatindikatorer för koncernen base-
rade på affärssegmentens resultatindikatorer. Nordea
Investment Funds S.A. och Nordea Funds Ltd omfattas av
de centrala resultatindikatorerna för kapitalförvaltare.
Med den ovan nämnda delegerade förordningen om
ändring införs tröskelvärden för väsentlighet som innebär
att finansinstitut kan utelämna hela resultatindikatorer
eller tillgångar som ingår i resultatindikatorer om använd-
ningen av medel är känd, förutsatt att de utgör mindre än
10 procent av institutets samlade tillgångar eller nettoom-
sättning. Vi har valt att använda dessa tröskelvärden för
väsentlighet för våra upplysningar på koncernnivå och att
inte använda mallen för värdepappersföretag. Eftersom
intäkterna som redovisas i mallen för värdepappersföretag
utgör mindre än 10 procent av koncernens intäkter1, har
verksamheterna i mallen ansetts vara icke-väsentliga och
inte bedömts med avseende på om de omfattas av eller är
förenliga med taxonomin. Mallarna för kreditinstitut och
kapitalförvaltare finns i avsnittet ”Bilaga (EU:s taxonomi)”
på sidan 181. De viktade centrala resultatindikatorerna för
finansiella konglomerat och sammanfattningen av centrala
resultatindikatorer som ska redovisas av kreditinstitut åter-
finns nedan.
Våra upplysningar innefattar dotterföretag på konsoli-
derad tillsynsnivå i enlighet med bilaga V i den delegerade
förordningen om upplysningar. Exponeringar mot Nordea
Life & Pension redovisas därför enligt kapitalandelsmeto-
den, vilket innebär att de hanteras på samma sätt som
andra kapitalandelar. Eftersom Nordea Life & Pension inte
omfattades av direktivet om företagens hållbarhetsrappor-
tering (CSRD) 2025, gjordes ingen bedömning av taxono-
miförenlighet för dessa exponeringar i upplysningarna för
koncernen. Eftersom Nordea Life & Pension redovisas
enligt kapitalandelsmetoden och inte omfattas av CSRD,
ingår inte försäkringsverksamheten i den konsoliderade
koncerntabellen.
Det finansiella konglomeratets viktade resultatindikato-
rer och en sammanfattning av kreditinstitutets resultatindi-
katorer finns på sidan 109. Övriga upplysningar finns i
avsnittet ”Bilaga (EU:s taxonomi)” på sidorna 181–190.
Förändringar i våra upplysningar enligt EU:s taxonomi för 2025
i enlighet med den delegerade förordningen om ändring
• Exponeringar mot företag som inte omfattas av
direktivet om företagens hållbarhetsrapportering
(CSRD) och dess redovisningskrav (utom företag
som redovisar frivilligt eller vars moderföretag
omfattas av CSRD), derivat, likvida medel, interbank-
lån på anfordran och andra tillgångar såsom good-
will och råvaror ingår inte längre i nämnaren för
andelen gröna tillgångar.
• Alla tabeller har förenklats.
• De tabeller som innehöll verksamhet kopplad till
kärnteknik och fossilgas har utelämnats och istället
har informationen lämnats i tabellerna 8–9 (Andelen
gröna tillgångar – sektorinformation) och tabell 14
(Mall för den centrala resultatindikatorn för
kapitalförvaltare).
• Jämförelsesiffror för föregående år har utelämnats.
• Tabellerna 6 och 7 (Tillgångar för beräkningen av
andelen gröna tillgångar i flödet) har tillkommit.
• Tröskelvärden för väsentlighet har införts i mallen för
värdepappersföretag och för centrala resultat-
indikatorer som avser förvaltade tillgångar och
finansiella garantier.
1) Intäkterna som redovisas i mallen för värdepappersföretag utgör 5,8 procent av koncernens intäkter. Detta framgår av tabellerna 2 och 3 (viktade centrala resultat-
indikatorer för finansiella konglomerat). Huvuddelen av våra intäkter kommer från interna kunder i Nordeakoncernen.
Nordea Årsredovisning 2025
106
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts.
EU:s taxonomitabeller Sida
Tabell 1 – 0. Sammanställning av de centrala
resultatindikatorer för vilka kreditinstitut ska lämna
upplysningar enligt artikel 8 i taxonomiförordningen 109
Tabell 2 – Viktade centrala resultatindikatorer för
finansiella konglomerat (omsättning) 109
Tabell 3 – Viktade centrala resultatindikatorer för
finansiella konglomerat (kapitalutgifter) 109
Tabell 4 – Mall 1: Tillgångar för beräkningen av
andelen gröna tillgångar (mn euro) i stocken
(omsättning) 181
Tabell 5 – Mall 1: Tillgångar för beräkningen av
andelen gröna tillgångar (mn euro) i stocken
(kapitalutgifter) 182
Tabell 6 – Mall 1: Tillgångar för beräkningen av
andelen gröna tillgångar (mn euro) i flödet
(omsättning) 183
Tabell 7 – Mall 1: Tillgångar för beräkningen av
andelen gröna tillgångar (mn euro) i flödet
(kapitalutgifter) 184
Tabell 8 – Mall 2: Andelen gröna tillgångar
– sektorinformation (mn euro) omsättning 185
Tabell 9 – Mall 2: Andelen gröna tillgångar
– sektorinformation (mn euro) kapitalutgifter 185
Tabell 10 – Mall 3: Central resultatindikator för
andelen gröna tillgångar i stocken (%) omsättning 186
Tabell 11 – Mall 3: Central resultatindikator för
andelen gröna tillgångar i stocken (%) kapitalutgifter 187
Tabell 12 – Mall 4: Central resultatindikator (%),
flödet – omsättning 188
Tabell 13 – Mall 4: Central resultatindikator (%),
flödet – kapitalutgifter 189
Tabell 14 – Mall för den centrala resultatindikatorn
för kapitalförvaltare 190
Data och metod för de centrala resultatindikatorer
som ska redovisas av kreditinstitut
Resultatindikatorn för andelen gröna tillgångar (GAR) visar
våra exponeringar kopplade till taxonomiförenliga verk-
samheter som andel av våra totala täckta tillgångar1, och
detta är vår huvudsakliga centrala resultatindikator som
redovisas i tabellerna 4–7 på sidorna 181–184.
I enlighet med den delegerade förordningen om änd-
ring, förändrades metoden för att beräkna andelen gröna
tillgångar under 2025. Denna centrala resultatindikator
kan därför inte jämföras med den för föregående år.
Metodförändringen innebar en minskning av nämnaren
för andelen gröna tillgångar, eftersom exponeringar mot
företag som inte omfattas av direktivet om företagens
hållbarhetsrapportering (CSRD) (utom företag som redo-
visar frivilligt eller vars moderföretag omfattas av CSRD),
derivat, likvida medel, interbanklån på anfordran och
andra tillgångsslag, såsom goodwill och råvaror, inte
längre ingår. Dessutom inkluderas nu exponeringar mot
företag som inte omfattas av CSRD, men som frivilligt
redovisat resultatindikatorer enligt taxonomin, i täljaren.
Även bortsett från effekten av den delegerade akten om
ändring så ökade de taxonomiförenliga tillgångarna under
2025. Ökningen berodde på följande:
• Högre totalbelopp för taxonomiförenliga exponeringar
mot verksamheter som bidrar till miljömålen om hållbar
användning och skydd av vatten och marina resurser,
omställning till en cirkulär ekonomi, förebyggande och
begränsning av föroreningar samt skydd och återstäl-
lande av biologisk mångfald och ekosystem.
• En uppdatering av vår beräkningsmetod för att identi-
fiera fastigheter som tillhör de 15 procent bästa i det
nationella och regionala beståndet utifrån gränsvärden
för behov av primärenergi (PED) i Finland. Den basera-
des delvis på en studie utförd av Granlund för Rakli Ry
under 2024 och delvis på uppdaterade interna beräk-
ningar av PED-tröskelvärden för villor.
• Förbättrad datatäckning för energideklaration i Finland.
Under 2025 ökade också det samlade beloppet för expo-
neringar som omfattas av taxonomin och avser verksam-
heter som bidrar till de fyra ovannämnda miljömålen.
Tillgångar som ingår för kreditinstitut är exponeringar mot
företag som omfattas av CSRD (finansiella och icke-finan-
siella företag), exponeringar mot företag som inte omfat-
tas av CSRD men som frivilligt redovisar centrala
resultatindikatorer enligt taxonomin eller har ett moderfö-
retag som omfattas av CSRD, exponeringar mot privatkun-
der (fordonslån, renoveringslån och bolån), utlåning till
kommuner, säkerheter som erhållits genom övertagande
av kontroll (bostadsfastigheter och kommersiella fastighe-
ter) samt exponeringar utanför balansräkningen. En över-
sikt över hur vi har bedömt dessa tillgångar finns nedan.
Tillgångar Bedömning
Exponeringar mot
CSRD-företag
För icke-finansiella CSRD-företag viktar vi exponeringen mot den andel av företagets omsättning och kapitalutgifter
som omfattas av respektive är förenlig med taxonomin. För finansiella CSRD-företag viktar vi exponeringen mot den
andel av företagets ekonomiska tillgångar som omfattas av och är förenliga med taxonomin, bland företagets totala
täckta tillgångar. Detta innebär att alla lån behandlas som lån för allmänna ändamål.
Exponeringar mot
företag som inte
omfattas av CSRD
Om ett företag som inte omfattas av CSRD frivilligt har redovisat centrala resultatindikatorer enligt taxonomin,
inkluderar vi exponeringen och bedömer den på samma sätt som för CSRD-företag.
Utlåning till
kommuner
Vi bedömer inte utlåning till kommuner med avseende på taxonomiförenlighet, dels eftersom vår affärsmodell inte i
huvudsak bygger på finansiering av allmännyttiga bostäder, dels eftersom uppgifter om specialutlåning till kommuner
inte går att få tag på.
Säkerhet som erhållits
genom övertagande av
kontroll av
bostadsfastigheter och
kommersiella
fastigheter
Uppgifter om säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll av bostadsfastigheter och kommersiella
fastigheter saknas och bedöms därför inte med avseende på taxonomiförenlighet.
Exponeringar mot
privatkunder
Lån till motorfordon Fordonslån som beviljats efter 1 januari 2022 omfattas. Till följd av den omfattande och
detaljerade information som krävs för bedömning av taxonomiförenlighet liksom den
begränsade tillgången till uppgifter, bedömer vi inte fordonslån med avseende på
taxonomiförenlighet.
Renoveringslån Till följd av begränsad tillgång till uppgifter, bedömer vi inte renoveringslån med avseende
på taxonomiförenlighet.
Bolån Vi bedömer om bolån bidrar till miljömålet begränsning av klimatförändringar enligt
verksamhet 7.7, Förvärv och ägande av byggnader. Se nedan för en beskrivning av hur
bedömningen görs.
1) Totala täckta tillgångar avser alla exponeringar i balansräkningen förutom exponeringar mot företag som inte omfattas av CSRD (med undantag för företag som redovisar
frivilligt och företag vars moderföretag omfattas av CSRD), stater, centralbanker, överstatliga emittenter, handelsportföljen, derivat, likvida medel, interbanklån på anfordran
och andra tillgångar såsom goodwill och råvaror. Termerna ”andelen gröna tillgångar i stocken” och ”andel gröna tillgångar totalt” som används i de på förhand fastställda
tabellerna ska ha samma betydelse som i angivna definitioner av ”andel gröna tillgångar”.
Nordea Årsredovisning 2025
107
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts.
Bilden till höger ger en översikt över hur vi bedömer om
bolån bidrar till miljömålet begränsning av klimatföränd-
ringar enligt verksamheten 7.7, Förvärv och ägande av
byggnader.
För bolån i Norge och Sverige bedömde vi under 2025
hela det redovisade bruttovärdet för taxonomiförenlighet.
För bolån i Danmark och Finland bedömde vi det redovi-
sade bruttovärdet, exklusive tilläggslån.
För byggnader uppförda före den 31 december 2020 har
gränsvärdet för väsentliga bidrag satts till energideklara-
tion i klass A eller att byggnaden hör till de 15 procent
bästa i det nationella eller regionala fastighetsbeståndet.
För Danmark och Norge fastställdes tröskelvärdet för de
15procent bästa baserat på byggnader med energideklara-
tion i klass A eller B. I Sverige identifierades de 15 procent
bästa utifrån tröskelvärden för behov av primärenergi
(PED) som fastställts i en studie gjord av branschorganisa-
tionen Fastighetsägarna. I Finland baserades beräkningen
av PED-tröskelvärden för de 15 procent bästa på en studie
gjord av Granlund 2024 med hjälp av uppgifter om energi-
deklarationer från Centralen för statligt stött bostadsbyg-
gande (Varke). Tröskelvärdena för den finska marknaden
baserades tidigare på en studie av Granlund från 2022.
Dessutom uppdaterades metoden för att beräkna de
15procent bästa för villor utifrån en intern studie. Uppgifter
om energiförbrukning för villor skyddas enligt dataskydds-
förordningen i Finland och ingår därför inte i Granlunds
studie, som bygger på offentliga uppgifter. Dessa uppdate-
ringar innebar att beloppet för taxonomiförenliga fastig-
hetslån ökade i de nordiska länderna. I fall där lån hade
flera säkerheter med motstridiga uppgifter om taxonomi-
förenlighet, bedömdes emellertid hela lånebeloppet som
icke-förenligt med taxonomin. Denna metodförändring,
som infördes 2025, påverkade beloppet för taxonomifören-
liga fastighetslån negativt.
Byggnader uppförda efter den 31 december 2020 anses
väsentligen bidra till begränsning av klimatförändringarna
om byggnaden har ett behov av primärenergi som är minst
10 procent lägre än tröskelvärdet för nära-noll-energibygg-
nader i respektive land. Till följd av bristen på uppgifter om
behov av primärenergi i Norge och Danmark ansågs små
bostadsbyggnader med energiklass A i Norge och alla
byggnader med energiklass A2020 i Danmark ha ett behov
av primärenergi som är 10 procent lägre än landets tröskel-
värde för nära-nollenergibyggnader. I Sverige och Finland
baserades bedömningen på PED-tröskelvärden.
Bedömningen av huruvida en byggnad har uppförts före
eller efter den 31 december 2020 ska baseras på dagen för
ansökan om bygglov. Till följd av begränsningar i till-
gången till uppgifter gjorde vi bedömningen utifrån när
byggnaden hade färdigställts. Detta är en försiktighetsåt-
gärd till följd av de striktare bedömningskriterierna för
nyare byggnader.
Bedömningen av fysisk klimatrisk för utlåning till
bostadsfastigheter gjordes för att fastställa om expone-
ringarna uppfyllde kriterierna om att ”inte orsaka någon
betydande skada”. Exponeringar som förknippades med
medelhög eller hög fysisk klimatrisk ansågs inte vara taxo-
nomiförenliga. Vid bedömningarna användes ett scenario
med en växthusgaskoncentrationsbana, Representative
Concentration Pathway, på 4,5 för perioden 2011–40.
Eftersom exponeringar mot privatkunder endast omfattar
bolån, och inte renoveringslån eller fordonslån, beaktades
inte minimiskyddsåtgärder.
Tabell 8 och 9 innehåller uppgifter om andelen gröna
tillgångar där exponeringar mot CSRD-företag som omfat-
tas av och är förenliga med taxonomin redovisas per sektor.
De första tio raderna baseras på motpartens huvudsakliga
verksamhet (med hjälp av NACE-koder) och omfattar
endast verksamheter som identifierats i en delegerad akt
till taxonomin. De tio största sektorerna sett till total expo-
nering visas. Tabellen innehåller också uppgifter om den
samlade exponeringen mot företags verksamhet inom
kärnteknik och fossilgas.
Centrala resultatindikatorer utanför balansräkningen
som avser finansiella garantier och förvaltade tillgångar
utelämnades för 2025. De tillgångar som omfattas av resul-
tatindikatorer för förvaltat kapital är tillgångar som har
delegerats till Nordea Investment Management av Nordea
Bank Abp. Eftersom nettoomsättningen från verksamheter
som omfattas av resultatindikatorerna endast svarar för
0,1procent av Nordeakoncernens samlade nettoomsätt-
ning 2025, ansågs resultatindikatorn vara icke-väsentlig.
Tabell 18 – Mall för den centrala resultatindikatorn för
kapitalförvaltare ger en tydligare överblick över taxonomi-
förenligheten hos vårt förvaltade kapital. Resultat-
indikatorn som avser finansiella garantier ansågs också
vara icke-väsentlig, eftersom nettoomsättningen från verk-
samheter som omfattas av resultatindikatorn endast sva-
rade för 0,1 procent av Nordeakoncernens samlade netto-
omsättning 2025.
Uppgifterna i tabellerna för kreditinstitut (tabellerna 1–3
nedan) har hämtats från våra interna banksystem och från
externa källor såsom (i) CSRD-företagens upplysningar om
centrala resultatindikatorer som omfattas av och är fören-
liga med taxonomikraven, inklusive verksamhet inom fos-
silgas och kärnteknik (ii) energideklarationer för byggna-
der, (iii) behov av primärenergi för byggnader och (iv)
fysiska klimatriskbedömningar i samband med utlåning för
bostadsfastigheter.
BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGEN
Verksamhet 7.7:
Förvärv och ägande av byggnader
Byggnader uppförda före 31 dec 2020
31 december 2020
Byggnader uppförda efter 31 dec 2020
Väsentligt bidrag:
Minst en energideklaration i klass A eller bland de 15 procent
bästa i det nationella eller regionala fastighetsbeståndet sett till
behov av primärenergi (PED)
PED är minst 10 procent lägre än landets tröskelvärde för
nära-noll-energibyggnader
Inte orsaka någon betydande skada:
Anpassning till klimatförändringar: exponeringar som medför medelhög eller hög fysisk klimatrisk anses inte vara taxonomiförenliga.
Minimiskyddsåtgärder:
Exponeringar mot privatkunder: ingen bedömning av minimiskyddsåtgärder för verksamhet 7.7.
Nordea Årsredovisning 2025
108
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts.
Data och metod för centrala resultatindikatorer
som ska redovisas av kapitalförvaltare
Dotterföretagen som omfattas av den centrala resultatin-
dikatorn för kapitalförvaltare (tabell 14 på sidan 190) är
Nordea Investment Funds S.A. och Nordea Funds Ltd. Den
centrala resultatindikatorn i mallen för kapitalförvaltare är
ett vägt genomsnitt av värdet av (i) innehav i portfölj-
bolags taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, (ii)
ränte
bärande värdepapper med syftet att finansiera
särskilt identifierade verksamheter eller projekt, och (iii)
miljömässigt hållbara obligationer som emitterats av ett
portföljbolag. Huruvida aktie- och obligationsinnehaven
omfattas av och är förenliga med taxonomin bedöms med
utgångspunkt från i vilken utsträckning de verksamheter
som finansierats med dessa medel omfattas av och är
förenliga med taxonomin.
I enlighet med den delegerade förordningen om änd-
ring, förändrades metoden för att beräkna de centrala
resultatindikatorerna för kapitalförvaltare under 2025.
Precis som med andelen gröna tillgångar för kreditinstitut,
innebar metodförändringen en minskning av nämnaren
för andelen gröna tillgångar för kapitalförvaltare, eftersom
exponeringar mot företag som inte omfattas av CSRD
(utom företag som redovisar frivilligt eller vars moderföre-
tag omfattas av CSRD), derivat, likvida medel, interbank-
lån på anfordran och andra tillgångsslag, såsom goodwill
och råvaror, inte längre ingår. Även täljaren förändrades
genom att inkludera exponeringar mot företag som inte
omfattas av CSRD, men som frivilligt redovisat centrala
resultatindikatorer enligt taxonomin. Förutom metodför-
ändringarna förenklades också tabellerna. Vidare uteläm-
nades tabellerna för verksamheter inom kärnteknik och
fossilgas, och istället har dessa uppgifter lämnats i mallen
för den centrala resultatindikatorn för kapitalförvaltare.
Uppgifterna om CSRD-företag inhämtades från en extern
tjänsteleverantör.
Även bortsett från effekten av den delegerade förord-
ningen om ändring så ökade de taxonomiförenliga till-
gångarna. Ökningen berodde på ett högre totalbelopp för
taxonomiförenliga exponeringar mot verksamheter som
bidrar till miljömålen om hållbar användning och skydd av
vatten och marina resurser, omställning till en cirkulär eko-
nomi, förebyggande och begränsning av föroreningar
samt skydd och återställande av biologisk mångfald och
ekosystem, eftersom icke-finansiella företag har varit skyl-
diga att redovisa förenlighet sedan räkenskapsåret 2024.
Även det samlade beloppet för exponeringar mot verk-
samheter som omfattas av taxonomin och bidrar till de
fyra miljömålen ovan ökade, eftersom finansiella företag
har varit skyldiga att redovisa om de omfattas sedan
räkenskapsåret 2024.
Tillgångar som ingår för kapitalförvaltare är expone-
ringar mot portföljbolag som omfattas av CSRD (finan-
siella och icke-finansiella företag), mot företag som inte
omfattas av CSRD men som frivilligt redovisar centrala
resultatindikatorer enligt taxonomin eller har ett moder-
företag som omfattas av CSRD, utlåning till kommuner
samt skuldinstrument där användningen av medel är
känd. Översikten nedan visar hur vi bedömer exponeringar
mot portföljbolag.
Exponeringar Bedömning
Exponeringar
mot portföljbolag
som omfattas av
CSRD
För både finansiella och icke-finansiella CSRD-
företag viktar vi exponeringen utifrån andelen av
företagens omsättning och kapitalutgifter som
omfattas av respektive är förenlig med
taxonomin, enligt uppgifter från vår
dataleverantör.
Exponeringar
mot portföljbolag
som inte
omfattas av
CSRD
Om ett företag som inte omfattas av CSRD
frivilligt har redovisat centrala resultatindikatorer
enligt taxonomin, medräknar och bedömer vi
denna exponering enligt samma metod som för
CSRD-företag.
Utlåning till
kommuner och
lokala
myndigheter
Vi medräknar denna utlåning och bedömer den
enligt samma metod som för exponeringar mot
CSRD-företag, förutsatt att underlagen från vår
dataleverantör innehåller en bedömning av
huruvida de omfattas av och är förenliga med
taxonomin.
Skuldinstrument
där använd-
ningen av medel
är känd
Vi medräknar dessa exponeringar och bedömer
dem enligt samma metod som för exponeringar
mot CSRD-företag, förutsatt att de uppfyller
våra kriterier för hållbarhetsmärkta obligationer.
Nordea Årsredovisning 2025
109
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Upplysningar enligt EU:s taxonomi, forts.
Tabell 1 – 0. Sammanställning av de centrala resultatindikatorer för vilka kreditinstitut ska lämna upplysningar enligt artikel 8 i taxonomiförordningen
31 december 2025
Total exponering mot taxonomiförenliga
verksamheter (mn euro)
Central
resultatindikator
Central
resultatindikator
Täckning (av totala
tillgångar)
2
(%)
Exponeringar som inte bedömts
(andel av täckta tillgångar)
3
(%)
Exponeringar som inte bedömts
(andel av täckta tillgångar)
3
(%)
Omsättningsbaserad Kapitalutgiftsbaserad Omsättningsbaserad Kapitalutgiftsbaserad Omsättningsbaserad Kapitalutgiftsbaserad
Huvudsaklig central
resultatindikator Andelen gröna tillgångar i stocken
16 001 16 481 6,2 % 6,4 % 46,2 % 0,0 % 0,0 %
31 december 2025
Total exponering mot taxonomiförenliga
verksamheter (mn euro)
Central
resultatindikator
Central
resultatindikator
Täckning (av totala
tillgångar)
2
(%)
Exponeringar som inte bedömts
(andel av täckta tillgångar)
3
(%)
Exponeringar som inte bedömts
(andel av täckta tillgångar)
3
(%)
Omsättningsbaserad Kapitalutgiftsbaserad Omsättningsbaserad Kapitalutgiftsbaserad Omsättningsbaserad Kapitalutgiftsbaserad
Andra centrala resultat indikatorer Andelen gröna tillgångar (flödet)
3 059 3 432 5,1 % 5,8 % 46,3 % 0,0 % 0,0 %
Handelslager
1
Finansiella garantier
4
– – – – 0,3 % 100 % 100 %
Förvaltade tillgångar
4
– – – – 0,1 % 100 % 100 %
Avgifts- och provisionsintäkter
1
1) Centrala resultatindikatorer för Avgifts- och provisionsintäkter och Handelslager ska tillämpas först från 2028.
2) Andelen (%) av institutets samtliga tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn.
3) I enlighet med artikel 7.8 i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
4) Har utelämnats i enlighet med artikel 4.1f i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
Anmärkning: Gråmarkerade rutor avser centrala resultatindikatorer som inte omfattas av upplysningskraven. I enlighet med förordning (EU) 2026/73 förändrades metoden för att beräkna andelen gröna tillgångar under 2025.
Denna centrala resultatindikator kan därför inte jämföras med den för föregående år. För 2024 redovisades följande centrala resultatindikatorer: Omsättning 4,0 procent och kapitalutgifter 4,1 procent.
Tabell 2 – Viktade centrala resultatindikatorer för finansiella konglomerat (omsättning)
Tabellen visar viktat medelvärde av centrala resultatindikatorer för våra (det finansiella konglomeratets) verksamheter
som omfattas av taxonomin och är förenliga med taxonomikraven. Resultatindikatorerna i respektive tabell har samlats in
från affärssegmenten och viktats utifrån andel av koncernens intäkter.
Intäkter
(Mn euro
Andel av
koncer-
nens
intäkter
Omfattas
av taxo-
nomin
Förenliga
med taxo-
nomin
”Expone-
ringar som
inte
bedömts”
5
Uppdelning enligt miljömål
Varav
använd-
ning av
medel
Varav
omställ-
ningsverk-
samheter
Varav
möjlig-
görande
verksam-
heter
Begräns-
ning av
klimatför-
ändringar
(CCM)
Anpass-
ning till
klimatför-
ändringar
(CCA)
Vatten
och
marina
resurser
(WTR)
Cirkulär
ekonomi
(CE)
Förore-
ningar
(PPC)
Biologisk
mångfald
och eko-
system
(BIO)
Bankverksamhet
1, 2
10 557 652 89,9 % 64,5 % 5,6 % 5,6 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 4,6 % 0,1 % 0,1 % 0,0 %
Kapitalförvaltning
3
505 818 4,3 % 2,0 % 0,3 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % – 0,0 % 0,1 % 0,0 %
Värdepappersföretag
4
679 905 5,8 % – – – – – – – – – – – –
Totala rörelseintäkter 11 743 375 100,0 %
Koncernens medelvärde
för den centrala
resultatindikatorn 66,5 % 5,9 % 5,8 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 4,6 % 0,2 % 0,2 % 0,0 %
1) ”Bankverksamhet” inkluderar alla dotterföretag som konsolideras enligt kapitalandelsmetoden.
2) Andelen gröna tillgångar i stocken är vår huvudsakliga resultatindikator och används därför som resultatindikator för affärssegmentet bankverksamhet.
3) ”Kapitalförvaltning” omfattar dotterföretagen Nordea Investment Funds S.A. och Nordea Funds Ltd.
4) ”Värdepappersföretag” omfattar Nordea Investment Management AB. Denna centrala resultatindikator betraktas som icke-väsentlig och redovisas inte eftersom intäkter
kopplade till resultatindikatorn är mindre än 10 procent av våra samlade intäkter och huvudsakligen härrör från interna kunder i Nordeakoncernen.
5) I enlighet med artikel 7.8 i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
Anmärkning: Gråmarkerade rutor avser centrala resultatindikatorer som inte omfattas av upplysningskraven.
Tabell 3 – Viktade centrala resultatindikatorer för finansiella konglomerat (kapitalutgifter)
Tabellen visar viktat medelvärde av centrala resultatindikatorer för våra (det finansiella konglomeratets) verksamheter som
omfattas av taxonomin och är förenliga med taxonomikraven. Resultatindikatorerna i respektive tabell har samlats in från
affärssegmenten och viktats utifrån andel av koncernens intäkter.
Intäkter
(Mn euro
Andel av
koncer-
nens
intäkter
Omfattas
av taxo-
nomin
Förenliga
med taxo-
nomin
”Expone-
ringar som
inte
bedömts”
5
Uppdelning enligt miljömål
Varav
använd-
ning av
medel
Varav
omställ-
ningsverk-
samheter
Varav
möjlig-
görande
verksam-
heter
Begräns-
ning av
klimatför-
ändringar
(CCM)
Anpass-
ning till
klimatför-
ändringar
(CCA)
Vatten
och
marina
resurser
(WTR)
Cirkulär
ekonomi
(CE)
Förore-
ningar
(PPC)
Biologisk
mångfald
och eko-
system
(BIO)
Bankverksamhet
1, 2
10 557 652 89,9 % 65,1 % 5,8 % 5,8 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 4,6 % 0,1 % 0,1 % 0,0 %
Kapitalförvaltning
3
505 818 4,3 % 0,9 % 0,3 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % – 0,0 % 0,1 % 0,0 %
Värdepappersföretag
4
679 905 5,8 % – – – – – – – – – – – –
Totala rörelseintäkter 11 743 375 100,0 %
Koncernens medelvärde
för den centrala
resultatindikatorn 66,0 % 6,0 % 6,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 4,6 % 0,2 % 0,2 % 0,0 %
1) ”Bankverksamhet” inkluderar alla dotterföretag som konsolideras enligt kapitalandelsmetoden.
2) Andelen gröna tillgångar i stocken är vår huvudsakliga resultatindikator och används därför som resultatindikator för affärssegmentet bankverksamhet.
3) ”Kapitalförvaltning” omfattar dotterföretagen Nordea Investment Funds S.A. och Nordea Funds Ltd.
4) ”Värdepappersföretag” omfattar Nordea Investment Management AB. Denna centrala resultatindikator betraktas som icke-väsentlig och redovisas inte eftersom intäkter
kopplade till resultatindikatorn är mindre än 10 procent av våra samlade intäkter och huvudsakligen härrör från interna kunder i Nordeakoncernen.
5) I enlighet med artikel 7.8 i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
Anmärkning: Gråmarkerade rutor avser centrala resultatindikatorer som inte omfattas av upplysningskraven.
Nordea Årsredovisning 2025
110
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
MILJÖINFORMATION
E1 Klimatförändringar
Vi har ett fast åtagande att uppnå nettonoll 2050 och vi sam-
arbetar med våra kunder för att stötta dem i deras omställning.
Vi har införlivat klimatförändringar i vår strategi och riskhantering
för att ta vara på möjligheter och stärka vår motståndskraft.
Parisavtalet fyllde 10 år 2025. Utsläppsminskningar har
gjorts, men inte tillräckligt snabbt för att nå målen i
Parisavtalet. Om utsläppsminskningarna fortsätter i
samma takt kommer den globala uppvärmningen sanno-
likt att överskrida 1,5 °C inom 10 år, vilket innebär att vi
får mer extremväder som översvämningar, värmeböljor
och skogsbränder.
2025 var ett år med växande geopolitiska spänningar
och allt större regionala skillnader i fråga om klimat-
politiken. Samtidigt stod EU fast vid ett starkt regelverk
för klimat neutralitet till 2050 och medlemsländerna ena-
des om klimatmål till 2040. De nordiska länderna, våra
hemma marknader, gjorde framsteg mot sina nettonollmål.
I dagens polariserade klimat är det viktigare än någonsin
med en miljöpolitik som leder till omställning i real-
ekonomin, vilket även har en direkt påverkan på vår
förmåga att uppfylla våra klimatåtaganden.
Som en ledande finanskoncern i Norden fokuserar vi på
att hjälpa våra kunder att ställa om till nettonoll och bidra
till de nordiska ländernas klimatmål på ett inkluderande
sätt. Vi arbetar nära våra kunder för att förstå deras priori-
teringar för utfasningen av fossila bränslen och hjälpa
dem att finansiera sina omställningsplaner. Vi är med-
vetna om att kunderna har kommit olika långt i sin
omställning. Vi anpassar därför våra erbjudanden så
att vi kan tillgodose deras behov. Samtidigt bygger vi
kapacitet och tar fram lösningar för det växande behovet
av finansiering för hållbar omställning.
Som en ansvarsfull kapitalförvaltare tar vi också hänsyn
till klimatförändringen i våra investeringsstrategier. Vi vill
bidra till omställningen genom att vara en aktiv ägare,
bedriva påverkansarbete gentemot portföljbolag och
kapitalförvaltare och ha ett starkt erbjudande med håll-
bara placeringsprodukter.
Vi samarbetar med kunder och portföljbolag, men
också tillsammans med andra kapitalförvaltare där vi
använder vår expertis för att åstadkomma system-
förändringar. Vi samarbetar med olika samhällsaktörer
och deltar i det politiska samtalet för att få till stånd
marknadsförhållanden som stimulerar tillgången och
efter frågan på omställningsfinansiering. Vi deltar också
aktivt i det internationella arbetet med att vidareutveckla
och ta fram rutiner för omställningsplanering, faststäl-
lande av mål och riskhantering i finanssektorn.
Vi har kommit långt med genomförandet av vår egen
omställningsplan och vi kan se att våra kunder också gör
framsteg med vår hjälp. Utsläppen från utlåningsport-
följen har minskat med 44 procent sedan 2019 och vi har
förmedlat 235 md euro i hållbar finansiering sedan 2022.
Under åren som kvarstår fram till 2030 ska vi fortsätta att
stärka vår motståndskraft och samarbeta med våra kunder
för att stötta dem i deras omställning.
Nya klimatmål för 2030
Nordea Bank: Årlig dialog kring omställningen till nettonollutsläpp med företag (som tillsammans står för minst
70procent av de finansierade utsläppen i utlåningen till stora företag) under perioden 2026–30.
Nordea Asset Management: Senast till 2030 ska alla portföljbolag som är kritiska för klimatomställningen ha ställt om sin
verksamhet i linje med Parisavtalet eller vara föremål för aktivt påverkansarbete med fokus på denna omställning.
Egna verksamheten och leverantörskedjan: Senast till 2030 ska alla leverantörer som är kritiska för klimatomställningen
antingen ha anpassat sin verksamhet till Parisavtalet eller vara föremål för aktivt påverkansarbete med fokus på denna
omställning.
” Vi ska fortsätta att stärka
vår motståndskraft och
samarbeta med våra kunder.”
44 %
minskning av växthusgasutsläppen
från vår utlåningsportfölj sedan 2019
Nordea Årsredovisning 2025
111
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Översikt över inverkningar, risker och möjligheter för E1 Klimatförändringar
Inverkan, risk eller möjlighet Rubrik Värdekedja Tidshorisont
Begränsning av klimatförändringen
Positiv inverkan
(faktisk)
Finansiering och omställningsstöd för kunder, portföljbolag och
sektorer
Negativ inverkan
(faktisk)
Växthusgasutsläpp från utlånings- och investeringsportföljer samt
kapitalmarknadsverksamhet
Risk Klimatrelaterad omställningsrisk
Möjlighet Finansiering av och investeringar i verksamhet som begränsar
klimatförändringen och förbättrar anpassningen
Anpassning till klimatförändringar
Risk Klimatrelaterad fysisk risk
Energi
Positiv inverkan
(faktisk)
Finansiering till energieffektiv verksamhet och påverkansarbete
gentemot portföljbolag kring energieffektiv verksamhet
Negativ inverkan
(faktisk)
Slutlig energiförbrukning i våra utlånings- och
investeringsportföljer
Risk Klimatrelaterad omställningsrisk
Mycket lång sikt Kort sikt Medellång sikt Lång sikt
Tidigare led
Den egna verksamheten Senare led
I detta avsnitt
Vi fokuserar på hur vi hanterar de klimatrelaterade
inverkningarna kopplade till vår affärsverksamhet och
hur vi begränsar klimatriskerna. Vi undersöker de
väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som vi
identifierat i vår dubbla väsentlighetsbedömning
(DMA) och beskriver vilka policyer, åtgärder, resurser
och mål vi har på plats för att hantera dem. Det här
avsnittet innehåller också vår redovisning av relevanta
finansierade utsläpp och information om vår
energiförbrukning.
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt
deras förhållande till strategi och affärsmodell
Frågor som rör klimatförändringar har en direkt påverkan
på vår strategi och affärsmodell.
En del av vår strategi som finansinstitut handlar om att
bidra till övergången till en koldioxidsnål och klimatresi-
lient ekonomi – i linje med målen i Parisavtalet – genom
att finansiera och investera i hållbarare teknik och företag.
Samtidigt ska vi stärka vår egen verksamhet för att göra
den mer motståndskraftig och framtidssäker.
Under 2025 uppgick växthusgasutsläppen från våra
utlånings- och investeringsportföljer samt från vår egen
verksamhet till 19,8 MtCO
2
e (se tabellen ”Växthusgas-
utsläpp (brutto) i scope 1, 2, 3 och samlade växthusgas-
utsläpp” på sidan 137). Växthusgasutsläpp uppstår också
genom våra investeringar i statspapper (se separata tabel-
ler på sidan 145). Våra utsläpp i scope 1, 2 och 3 orsakas
främst av hög energiförbrukning i värdekedjan och bidrar
till våra negativa klimatrelaterade inverkningar på männ-
iskor och miljö. Klimatförändringar är emellertid komplice-
rade och det är därför inte möjligt att uppskatta de direkta
och indirekta effekterna av dessa utsläpp på människor
och miljö eller hur långvariga de blir. De här inverkningarna
är kopplade till våra affärsrelationer (där vi som finansinsti-
tut erbjuder finansiering till företag och privatpersoner
samt investerar i företag). Vår egen verksamhet står för
omkring 0,15 procent av våra samlade utsläpp.
Finansiering och investeringar som hjälper kunder och
branscher att ställa om och bidra till målen i Parisavtalet
har en positiv inverkan på klimatet. Det kan till exempel få
företag att skala upp sina lösningar för att begränsa kli-
matförändringen eller leda till mycket snabba minskningar
av växthusgasutsläppen i sektorer med höga utsläpp. Vi
betraktar sådan omställningsfinansiering som en möjlig-
het som vi kan utforska mer. I fråga om hållbar upplåning
redovisar vi positiva inverkningar i fråga om sparat vatten,
sparad energi genom energieffektivisering, producerad
ren energi samt undvikna utsläpp i portföljen för gröna
obligationer. Vi strävar efter att öka våra positiva inverk-
ningar genom att tillvarata möjligheter att finansiera och
investera i lösningar för klimatanpassning samt möjlighe-
ter att öka den hållbara upplåningen kopplad till verksam-
heter som begränsar klimatförändringen. Läs mer om hur
vi bidrar till hanteringen av klimatförändringens konse-
kvenser i ”Omställningsplan” på sidan 114.
Klimatförändringarna kommer att påverka samhället
och medföra risker för ekonomin, vilket skapar både möj-
ligheter och nya risker för bankerna. I synnerhet är det de
fysiska riskerna och omställningsriskerna som kan påverka
finansinstitutens balansräkningar och lönsamhet. Att för-
stå och hantera dessa risker och deras påverkan över tid är
viktigt för oss, också när vi utformar vår strategi och
affärsmodell. Läs vidare om hur vi hanterar klimatföränd-
ringsriskerna i våra utlånings- och investeringsportföljer.
Nordea Årsredovisning 2025
112
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Sårbarhet för omställningsrisk
321
1
2
3
Sårbarhet för fysisk risk
Flygtransport
Fastighetsbolag
Grödor, odling
& jakt
Kraftproduktion
Fiske &
vattenbruk
Djur-
hållning
Pappers- & skogsprodukter
Logi & fritid
Sjöfart
Byggindustri
Gruvdrift &
kringverksamhet
El-, värme- &
vattenförsörjning
samt avfallshantering
Partihandel
IT-tjänster
Hälsovård
Banker
Fonder
Försäkring
Branscher har identifierats selektivt för att illustrera hur de fördelar sig i olika
riskintervall.
Utlåningsportfölj
Vårt ramverk för riskhantering innefattar en väsentlighets-
bedömning för hela banken. Den ska fånga upp hur kli-
matförändringsrisker kan förstärka andra typer av risker
(t.ex. kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och operativ
risk). Väsentlighetsbedömningen görs på olika nivåer (till
exempel tillgångsslag, sektor, kund och land/region) för
att säkerställa att vi täcker alla relevanta risker som vi är
utsatta för. Bedömningen är både kvantitativ och kvalitativ
och bygger på underlag från andra interna processer,
såsom kartläggning med värmediagram, scenarioanalys
och stresstester. Matrisen nedan visar vår bedömning av
klimatförändringsrisken i olika sektorer.
Den klimatrelaterade omställningsrisken är främst kopp-
lad till förändringar i regelverken som ska främja omställ-
ningen till en koldioxidsnål ekonomi. För att klara de nord-
iska ländernas mål för minskade utsläpp av växthusgaser
måste företag investera i teknik och betala mer för förore-
ningar. De kan också tappa i lönsamhet på grund av ökade
kostnader och förändrade konsumtionsmönster. Företagens
omställning är dessutom i hög grad beroende av offentliga
och privata kapitalinvesteringar, vilket kan påverka ekono-
misk tillväxt, produktivitet och inflation. Vi ser detta som en
möjlighet eftersom vi kan vara med och styra kapital mot
lösningar för klimatanpassning och finansiera verksamhet
som begränsar klimatförändringen.
Klimatrelaterade omställningsrisker kan också få direkt
genomslag i vår verksamhet genom förändringar i värdet
på ställda säkerheter som vi innehar. Dålig energieffektivitet
kan till exempel påverka andrahandsvärdet på fastigheter,
fartyg eller fordon.
Klimatrelaterade omställningsrisker kan också avse rätts-
liga risker och anseenderisker som uppstår till följd av atti-
tydförändringar i samhället och rättstvister i samband med
grönmålning.
Omställningseffekter kan uppstå när som helst, på kort
till lång sikt, men de kan också visa sig på mycket lång sikt
om omställningen försenas eller inte sker före 2050.
De klimatrelaterade fysiska riskerna i Norden avser
främst vattenrelaterade risker, huvudsakligen översväm-
ningar. Dessa förstärks av kroniska effekter såsom variatio-
ner i temperatur och nederbörd, minskad förekomst av snö/
is, förhöjda havsnivåer samt ökad markfukt och tjäle. Vissa
av dessa effekter har redan observerats på kort sikt, men de
betraktas som kroniska och det är mer sannolikt att de
kommer att visa sig på längre sikt. För oss är den främsta
direkta effekten av fysiska risker minskat värde på säkerhe-
ter i form av fastigheter. Den främsta indirekta effekten är
att företagskundernas kreditkvalitet kan försämras på
grund av störningar i deras affärsverksamhet, exempelvis i
deras globala värdekedjor.
Vi använder stresstester och scenarioanalyser för att
bedöma hur motståndskraftig vår affärsmodell och hållbar-
hetsstrategi är. Stresstesterna ingår i den interna kapitalut-
värderingen (IKU), som omfattar scenarier för omställnings-
risk på kort sikt. I vår försiktiga omställningsplanering ingår
också scenarioanalyser på medellång och lång sikt. Vi ana-
lyserar teoretiska scenarier med olika klimatpolitiska anta-
ganden för att hantera osäkerheten kring hur snabbt den
politiska inriktningen och marknaden förändras och hur
omfattande dessa förändringar blir.
Det kortsiktiga scenariot utgår från en kraftig höjning av
koldioxidskatten i kombination med en försenad och däref-
ter accelererad omställning, med stigande energipriser och
förändringar i efterfrågan på energi. Detta påverkar produk-
tionen och kostnaderna i olika sektorer beroende på hur
stora utsläpp de har och hur energiintensiva de är. Vidare
leder det till lägre fastighetsvärden, framför allt för byggna-
der med låg energieffektivitet vars driftskostnader ökar.
De medellånga scenarierna jämför utfallet för båda
ändarna av prisintervallet för koldioxid. De fokuserar på
olika klimatpolitiska åtgärder och dynamiska faktorer som
inte är mätbara på kort sikt, till exempel utsläppsminsk-
ningar enligt kundernas omställningsplaner.
Syftet med den långsiktiga analysen är att identifiera
inverkningar och risker om vi skulle behöva justera portföljer-
nas sektorfördelning för att uppnå våra långsiktiga klimatmål.
Vår bedömning av klimatrelaterade fysiska risker
omfattar:
• akuta fysiska risker (kort till mycket lång sikt)
– kustnära översvämningar och stormfloder
– extrem nederbörd och översvämningar i inlandet
• kroniska fysiska risker (medellång till mycket lång sikt)
– variationer i temperatur
– variationer i nederbörd
– minskad förekomst av snö/is och förhöjda havsnivåer
– ökad markfukt och tjäle.
Bedömningen är inriktad på hur förändrade fysiska risker
skulle kunna påverka värderingen av fast egendom över
tid fram till år 2100. Vi gör känslighetsanalyser för att iden-
tifiera tillgångar som är känsliga för påverkan från kro-
niska och akuta klimatrelaterade väderhändelser. Både
känsligheten för fysiska risker och tillgångarnas spridning
kartläggs så att vi kan se i vilka områden de fysiska ris-
kerna skulle kunna bli väsentliga. Känsligheten för fysiska
risker beräknas på postnummernivå.
Branscher som identifierats som
sårbara för klimatrelaterade risker
Nordea Årsredovisning 2025
113
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Under 2025 bedömde vi vår exponering mot klimatrela-
terade fysiska risker i tre utsläppsscenarier, Representative
Concentration Pathway (RCP), som tagits fram av forskare
och godkänts av IPCC (RCP 2,6, 4,5 och 8,5). Bedömningar
gjordes på kort, medellång och lång sikt fram till år 2100
(2011–40, 2041–70 och 2071–2100). RCP 2,6 är i linje med
Parisavtalet medan RCP 8,5 är det allvarligaste klimatsce-
nariot. Tabellen till höger visar våra exponeringar mot kli-
matrelaterade fysiska risker i RCP 4,5 för perioden 2011–40.
Data för fysiska risker från Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut (SMHI) användes i bedömningen.
Dessa data består av uppgifter om 12 olika klimatriskindex
som kan delas in i klimatindex, hydrologiska index och
brandriskindex. Varje riskindex anger förändringen i respek-
tive fysisk risk till följd av klimatförändringar.
Fastigheterna (våra säkerheter) tilldelades postnummer
och därmed en fysisk plats. Vi gjorde också en genomgång
av vetenskapliga studier för att fastställa hur värdet på fast-
igheter faktiskt skulle kunna påverkas av fysisk risk.
Tillgången till tillförlitlig forskning som uppfyller alla krite-
rier för vår portfölj var begränsad, framför allt i fråga om
geografisk omfattning, tidsram och typer av klimatrisker. De
faktiska värdeförändringarna kan därför skilja sig från våra
interna slutsatser. Vi strävade emellertid efter att använda
mer försiktiga antaganden för att inte underskatta risken.
Den slutliga bedömningen varierade beroende på typ av
risk (kronisk, akut eller risk kopplad till förhöjda
havsnivåer).
Resultatet av 2025 års väsentlighetsbedömning – i syn-
nerhet resultaten av stresstesterna för klimatförändringar
inom ramen för den interna kapitalutvärderingen (IKU) –
fick oss att dra slutsatsen att den ESG-relaterade kreditris-
ken, och särskilt den klimatrelaterade kreditrisken, var
väsentlig. Ytterligare kapital reserverades därför för att
täcka kreditrisk kopplad till klimatrelaterad risk.
Klimatrelaterade omställningsrisker och fysiska risker med-
förde marginellt ökade kreditförluster i olika IKU-scenarier.
Tabellen nedan visar hur stor andel av vår exponering
mot varje tillgångsslag som var utsatt för klimatrelaterade
fysiska risker i RCP 4,5 under perioden 2011–40.
Klimatrelaterade fysiska risker
RCP 4,5-scenariot
Bostads-
fastigheter
Kommersiella
fastigheter
Bostads-
fastigheter och
kommersiella
fastigheter
Kroniska 1,3 % 1,0 % 1,2 %
Akuta 0,9 % 0,9 % 0,9 %
Kroniska och akuta 0,8 % 0,8 % 0,8 %
Investeringsportfölj
Vi genomförde resiliensanalysen av Nordea Asset
Managements (NAM) och Nordea Life & Pensions (NLP)
investeringsportföljer där vi bedömde den klimatrelaterade
risken. Vi använde MSCI:s modell för klimatrelaterad risk
(Climate Value at Risk, CVaR) för noterade aktier och före-
tagsobligationer. Den omfattar bedömningar av både risker
och möjligheter i olika tänkbara klimatförändringsscena-
rier. Följande tre scenarier som tagits fram av Network for
Greening the Financial System (NGFS) valdes ut:
1. Scenariot ”Net Zero 2050” där den globala uppvärm-
ningen begränsats till 1,5 °C genom omedelbart infö-
rande av stränga klimatpolicyer och användning av inno-
vation för att nå nettonollutsläpp till 2050. I detta scena-
rio är de fysiska riskerna relativt låga, men omställnings-
riskerna är höga.
2. Scenariot ”Delayed transition” som utgår från att ny kli-
matpolitik inte införs förrän 2030. Efter 2030 finns en
möjlighet på 67 procent att begränsa den globala upp-
värmningen till under 2° C. Det innebär att de klimatrela-
terade fysiska riskerna är högre än i Net Zero
2050-scenariot.
3. Scenariot ”Nationally Determined Contributions” (NDC)
som omfattar alla utlovade strategier i nationellt fast-
ställda bidrag, även om de ännu inte har genomförts.
Utsläppen minskar, men leder ändå till en uppvärmning
på 2,6 °C och måttliga till allvarliga fysiska risker.
För vart och ett av dessa scenarier bedömdes klimatrisken
med hjälp av tre tydliga mått: politisk risk, tekniska möjlig-
heter och fysisk risk. Politisk risk avser negativa värdeför-
ändringar på investeringar till följd av den framtida klimat-
politiken. Tekniska möjligheter avser positiva värdeföränd-
ringar på investeringar till följd av intäkter från
koldioxidsnål teknik. Tekniska möjligheter och politisk risk
utgör tillsammans omställningsrisk (netto). Fysiska risker
avser negativa värdeförändringar på investeringar till följd
av klimatrelaterade akuta väderhändelser och permanenta
förändringar i vädermönstren. För både NAM och NLP
beräknades företagens klimatrelaterade kostnader för
både omställningsrisk och fysiska risker. Kostnaderna för
omställningsrisk beräknades fram till 2050 och kostna-
derna för fysiska risker beräknades fram till 2100. Dessa
kostnader nuvärdesberäknas för att fastställa portföljer-
nas aktuella klimatrelaterade risk i olika klimat- och tem-
peraturscenarier. Tabellen nedan visar den klimatrelate-
rade risken i slutet av 2025.
Vi anser att scenarioanalyser är ett viktigt verktyg för att
visa hur olika klimatbanor kan påverka vår portfölj genom
både fysiska risker och omställningsrisker. Samtidigt är vi
medvetna om att de befintliga modellerna för fysisk risk
främst fokuserar på direkt påverkan på realtillgångar.
Modellerna fångar inte helt upp alla dimensioner av klimat-
relaterade risker och osäkerheter för företag eller investe-
ringsportföljer, till exempel påverkan på komplicerade vär-
dekedjor, anpassningsåtgärder, påverkan på system och
makroekonomi eller den samlade effekten när flera händel-
ser inträffar samtidigt. Våra scenarioanalyser ska därför ses
som indikativa snarare än förutsägande.
Metoderna och modellerna som används för fysisk risk
utvecklas fortlöpande och vi får tillgång till allt större data-
mängder, till exempel om makroekonomiska effekter kopp-
lade till fysiska klimatrisker. Preliminära analyser av dessa
data tyder på att kroniska klimateffekter som uppstår på lång
sikt och identifieras genom makroekonomisk analys kan vara
större än de direkta effekterna som identifieras genom analys
av enskilda tillgångar. Vi förfinar vår metod genom att
bredda vårt ramverk för klimatrisk och utvärdera ny data-
och modellkapacitet i takt med att den blir tillgänglig.
Den senaste resiliensanalysen genomfördes med ovan
beskrivna metoder och verktyg under januari 2026, baserat
på data från 31 december 2025.
Klimatrelaterad risk (CVaR)
Net zero 2050 Delayed transition NDC
Klimatrelaterad risk (CVaR) vid
utgången av 2025
1
Politisk
risk, %
Tekniska
möjligheter,
%
Fysisk
risk, %
Politisk
risk, %
Tekniska
möjligheter,
%
Fysisk
risk, %
Politisk
risk, %
Tekniska
möjligheter,
%
Fysisk
risk, %
Nordea Asset Management
Noterade aktier -10,2 1,6 -0,6 -3,6 0,3 -1,0 -2,5 0,4 -1,5
Företagsobligationer -3,2 0,0 0,0 -0,4 0,0 0,0 -0,3 0,0 0,0
Nordea Life & Pension
Noterade aktier -8,9 1,5 -0,5 -3,0 0,3 -0,9 -2,0 0,3 -1,3
Företagsobligationer -4,8 0,1 0,0 -0,6 0,0 0,0 -0,4 0,0 -0,1
1) Politisk risk och tekniska möjligheter beräknas på värdepappersnivå, vilket innebär att man tar hänsyn till återstående löptid för enskilda obligationer. Datatäckningen för
politisk risk är 81 procent för NAM och 88 procent för NLP, och för tekniska möjligheter är den 71 procent för NAM och 78 procent för NLP. Fysisk risk beräknas på företags
-
nivå (noterade aktier eller företagsobligationer) och justeras därmed inte för löptid och värdepapperstyp. Datatäckningen för fysisk risk är 81 procent för NAM och 88 procent
för NLP.
Nordea Årsredovisning 2025
114
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Omställningsplan
Vi har införlivat klimatförändringen fullt ut i vår affärsstra-
tegi och riskhantering eftersom den är avgörande för oss i
fråga om inverkningar, risker och möjligheter. Vi har en
omställningsplan för att begränsa klimatförändringen och
uppnå nettonollutsläpp i hela vår värdekedja senast till
utgången av 2050 och stärka vår motståndskraft på sikt.
Planen ingår i vår finansiella planering och övergripande
affärsstrategi, som innefattar strategiska hållbarhetspriori-
teringar som godkänts av styrelsen.
För oss som finanskoncern är de största klimatrelate-
rade inverkningarna, riskerna och möjligheterna kopplade
till finansierade utsläpp från utlånings- och investerings-
portföljerna. Dessa stod för 99,9 procent av våra utsläpp
av växthusgaser under 2025. Som en ansvarstagande bank
vill vi också visa vägen genom att fasa ut fossila bränslen i
vår egen verksamhet. För att underlätta arbetet mot vårt
mål att uppnå nettonollutsläpp har vi fastställt mål på kort
och medellång sikt för vår utlåning, våra investeringar och
vår egen verksamhet. Målen har fastställts med hjälp av
normativa scenarier och utvecklingsbanor mot nettonoll-
utsläpp, och beskrivs mer utförligt på sidorna 124–130.
Genomförandet av omställningsplanen bygger på olika
drivkrafter för utfasning av fossila bränslen som vi har
identifierat. Dessa drivkrafter utgörs av policyer och
branschriktlinjer som vi tillämpar, produkter och tjänster
som vi erbjuder samt vårt påverkansarbete gentemot kun-
der, portföljbolag, leverantörer, finansbranschen och sam-
hället i stort. Våra riktlinjer omfattar branschriktlinjer och
riktlinjer kring olika ESG-teman som gäller för alla
affärsområden och all verksamhet. De anger vilka krav vi
ställer i samband med utlåning och investeringar för att
begränsa vår exponering mot klimatrelaterade omställ-
ningsrisker och fysiska risker. De uttrycker också förvänt-
ningar på att kunder och portföljbolag ska införa bästa
praxis och vidta förbättringsåtgärder. Mer information om
våra policyer och riktlinjer finns på sidorna 118–120.
Vi följer upp genomförandet av omställningsplanen
genom kvartalsvis ESG-rapportering och prognoser för
utvecklingen mot vårt långsiktiga mål och vår affärsstra-
tegi. Detta hjälper oss att säkerställa att vår verksamhet
utvecklas i linje med planen och att vi bidrar till kundernas
och samhällets omställning till nettonollutsläpp. För att
påskynda genomförandet av planen har vi tagit fram håll-
barhetsrelaterade resultatindikatorer som ingår i våra pro-
gram för rörlig ersättning (se ”Allmän information” på
sidan 90). Vi strävar ständigt efter att stärka vår omställ-
ningsplanering genom att granska våra mål varje år samt
förbättra våra system och vår datakvalitet. Vi fokuserar sär-
skilt på de nya ESG-kraven i det omarbetade kapitalkravs-
direktivet och de tillhörande riktlinjerna från Europeiska
bankmyndigheten som handlar om identifiering, mätning
och hantering av ESG-risker. I dessa krav ingår också att en
särskild plan för uppföljning och hantering av finansiella
risker som uppstår på kort, medellång och lång sikt på
grund av ESG-faktorer ska utarbetas. Den här planen hjäl-
per oss att ytterligare förbättra hanteringen av våra ESG-
risker. Vi deltar även i olika branschnätverk där vi arbetar
för en höjd ambitionsnivå och ökad standardisering vad
gäller omställningsplaneringen i finanssektorn.
Nordea Årsredovisning 2025
115
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Utlåningsportfölj
Vi har fastställt klimatmål för vår utlåning som bygger på
djupgående analyser av utsläppen och klimatriskerna i vår
portfölj. Vi använder också vetenskapligt baserade utveck-
lingsbanor mot nettonollutsläpp och vägledningen för
fastställande av klimatmål för banker, som tagits fram av
FN:s miljöprogram för finanssektorn (UNEP-FI). För att
styra utlåningsportföljen mot vårt långsiktiga mål att
uppnå nettonollutsläpp och minska omställningsrisken
har vi ställt upp ett mål för hela portföljen om att minska
våra finansierade utsläpp med 40–50 procent till slutet av
2030 jämfört med 2019. Vi har också ställt upp sektorspe-
cifika mål som bygger på fördjupade analyser av klimatris-
ken i väsentliga sektorer i utlåningsportföljen och anpas-
sat våra sektorplaner.
De senaste åren har vi vidtagit åtgärder för att säkerställa
att våra stora företagskunder i sektorer med hög klimatrisk
har omställningsplaner och vi väger in dessa i vår affärspla-
nering. Att föra dialog med våra kunder, i synnerhet med
kunder i sektorer med höga utsläpp, och erbjuda dem råd-
givning och finansiering för deras omställningsplaner är
avgörande för att främja utfasningen av fossila bränslen i
realekonomin och minska våra finansierade utsläpp.
Vi är medvetna om att olika sektorer och kunder har
kommit olika långt i sin omställning och därför breddar vi
vårt utbud med hållbara produkter utöver hållbarhetslän-
kade lån för att tillgodose olika behov. Samtidigt stärker vi
vårt erbjudande inom utlåning och gröna lån för att stödja
utvecklingen av den teknik och infrastruktur som behövs
för en resilient och koldioxidsnål ekonomi.
Samtidigt som vi fokuserar på påverkansarbete och
omställningsfinansiering så finns det vissa ekonomiska
verksamheter, såsom utvinning och förbränning av fossila
bränslen, som i slutändan är oförenliga med omställningen
till en klimatneutral ekonomi. Att finansiera sådana verk-
samheter ökar risken för inlåsning och strandade till-
gångar. Därför innebär en begränsning av utlåningen till
dessa verksamheter en form av riskbegränsning. För att
minska vår omställningsrisk fasade vi helt ut utlåningen till
företag inom kolbrytning och tillverkning av koksugns-
produkter under 2021 och till företag inom brytning av
energitorv 2025, med undantag för kunder som påverkas
av beslutet att energitorv definieras som beredskaps-
bränsle i Finland. Vi står fast vid vår restriktiva hållning till
olje- och gassektorn. Vid utgången av 2025 uppgick vår
utlåning till olje- och gassektorn (prospektering och pro-
duktion) till 3 mn euro (0,001 procent av den samlade utlå-
ningen). Detta motsvarar en minskning med 99,7procent
mellan 2019 och 2025 (884 mn euro vid utgången av 2019).
Till de drivkrafter för utfasning av fossila bränslen som
bidragit mest till utsläppsminskningarna i vår utlå-
ningsportfölj hör förändringar i portföljens sammansätt-
ning, bland annat minskad utlåning inom sektorerna sjö-
fart och olja och gas, samt utsläppsminskningar hos våra
kunder. Se sidan 125 för ytterligare information.
Varje år genomför vi en omvärldsanalys för att få kun-
skap som vi behöver i strategiarbetet och riskhanteringen.
Analysen ger oss kunskap om hur klimat- och miljöfakto-
rer påverkar vår affärsmiljö. Med dessa kunskaper och
slutsatser kan våra affärsområden fatta väl underbyggda
strategiska beslut, hantera sina affärsstrategier och ta vara
på möjligheter. De hjälper oss också att identifiera risker i
väsentlighetsbedömningen, att vidareutveckla våra ram-
verk för hantering av klimat- och miljörisk, stresstester och
kapitalplanering. Analysen hjälper oss också att uppfylla
relevanta tillsyns- och regleringskrav i fråga om anpass-
ning av affärsmodeller till den externa affärsmiljön.
Nordea Årsredovisning 2025
116
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Investeringsportfölj
Vi har satt upp kort- och långsiktiga klimatmål för Nordea
Asset Managements (NAM) och Nordea Life & Pensions
(NLP) investeringsportföljer. Målen är baserade på omfat-
tande analyser av koldioxidintensiteten i våra portföljer
och de sektorer som är kritiska för omställningen, där vi
använder vetenskapligt baserade utvecklingsbanor mot
nettonollutsläpp och ramverket för nettonollutsläpp från
investeringar (Net Zero Investment Framework) från
IIGCC (Institutional Investors Group on Climate Change).
Vårt mål är att minska koldioxidintensiteten i NLP:s och
NAM:s portföljer med 40–50 procent till utgången av 2029
respektive 50 procent till utgången av 2030.
Att bedriva påverkansarbete gentemot portföljbolag i
sektorer med höga utsläpp – och kritiska för omställ-
ningen – är avgörande för att kunna bidra till utfasningen
av fossila bränslen i realekonomin och minska koldioxidin-
tensiteten i våra investeringsportföljer. Vi bedriver ett
aktivt påverkansarbete, både unilateralt och i form av
samarbete, för att få företagen att fasa ut fossila bränslen
och anpassa sin verksamhet till utvecklingsbanor mot net-
tonollutsläpp. Arbetet styrs av påverkansmål för portfölj-
bolag i sektorer med höga utsläpp som är kritiska för
omställningen. Vi bedriver också påverkansarbete gent-
emot kapitalförvaltare för att uppmuntra omställning till
nettonollutsläpp.
Våra egna kunder erbjuds investeringsrådgivning och
ett brett urval av hållbarhetsfokuserade investeringspro-
dukter som passar deras hållbarhetspreferenser. ”Nordea
hållbart urval” och ”Hållbart urval – påverka” består av
fonder som uppfyller hårdare kriterier för hållbarhet res-
pektive påverkansarbete. Vi har satt som mål att höja
andelen investeringar i NLP:s portfölj som bidrar till natu-
ren och klimatomställningen med 20 procent till utgången
av 2030 jämfört med 2023, och därför strävar vi allt mer
efter att investera i företag som bidrar till lösningarna som
behövs för omställningen. Vi ska också fortsätta att vida-
reutveckla och bredda vårt utbud av produkter med håll-
barhetsfokus för att möta kundernas efterfrågan. Alla våra
klimatmål är införlivade i NAM:s och NLP:s investerings-
strategier och portföljförvaltning, med riktlinjer för
ansvarsfulla investeringar som vägleder
investeringsprocessen.
Mellan 2019 och 2025 minskade det viktade genomsnit-
tet för koldioxidintensitet (WACI) i NAM:s portföljer med
noterade aktier och företagsobligationer betydligt, med
52procent. Även om förändringar i portföljsammansätt-
ning och andra faktorer såsom inflation bidrog, så berodde
nedgången huvudsakligen på minskad utsläppsintensitet
hos portföljbolagen, särskilt i sektorer med höga utsläpp,
till exempel el, värme och vatten samt industri. Dessa
intensitetsminskningar var ungefär jämnt fördelade mel-
lan absoluta utsläppsminskningar och en icke-inflatorisk
tillväxt i portföljbolagens intäkter, utan ökade utsläpp.
NLP:s siffror för 2025 visar att koldioxidavtrycket mins-
kade med 40 procent mellan 2019 och utgången av 2025
för noterade aktier, företagsobligationer och direktägda
fastigheter. För mer information om utveckling i förhål-
lande till målen och drivkrafter för utfasning av fossila
bränslen, se sidan 128.
Våra riktlinjer för brytning av termiskt och metallurgiskt
kol samt utvinning och produktion av olja och gas är
mycket restriktiva. Vid utgången av 2025 uppgick NAM:s
investeringar i kolbrytningsföretag till 1,5 mn euro, medan
NLP saknade sådana investeringar. Investeringarna i före-
tag med utvinning av olja och gas och/eller med stödtjäns-
ter för utvinning av olja och gas uppgick till 1 484 mn euro
(1 461 mn hos NAM och 23 mn euro hos NLP). När vi iden-
tifierar vår exponering använder vi näringsgrensstandar-
den NACE. Under 2025 kompletterade vi med näringsgre-
narna ”Olja och gas” och ”Olje- och gastjänster” från
Bloombergs näringsgrensstandard BICS för att få en tydli-
gare bild av vår exponering.
Vi har restriktiva policyer för investeringar i olje- och
gassektorns tidigare led. Därför finns det för närvarande
inga investeringar i företag med prospektering och pro-
duktion av olja och gas bland NLP:s produkter, och sådana
företag är uteslutna från 76 procent av NAM:s fonder. I de
återstående NAM-fonderna finns en begränsad expone-
ring mot dessa företag för att tillgodose behoven hos kun-
der med investeringsstrategier som inte kan avvika från
vissa index, eller kunder som vill investera i vissa geogra-
fiska områden. Vi tar ansvar för dessa exponeringar
genom att rösta på årsstämmor och ha en aktiv och kon-
struktiv dialog med företagen för att förmå dem att för-
bättra sitt klimat- och miljöarbete.
E1 Klimatförändringar, forts.
Nordea Årsredovisning 2025
117
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Den egna verksamheten
För att nå vårt långsiktiga mål om nettonollutsläpp och
visa vägen som en ansvarsfull bank har vi satt ett mål att
minska utsläppen av växthusgaser från vår egen verksam-
het och leverantörskedja med minst 50 procent till 2030.
Detta mål ska uppnås med hjälp av åtta åtgärder. Under
2025 kvantifierades den utsläppsminskning som uppnåtts
genom fyra av de åtta åtgärderna för att bedöma hur
effektiva de är som drivkrafter för utfasning av fossila
bränslen. De fyra åtgärderna var färre flygresor, eldrivna
tjänstebilar, papperslös verksamhet och effektiv energiför-
brukning i byggnader. Tillsammans har dessa åtgärder
minskat koldioxidutsläppen från vår egen verksamhet med
52 procent mellan 2019 och 2025. Åtgärderna beskrivs när-
mare under ”Den egna verksamheten” på sidan 123.
För att fasa ut fossila bränslen från vår leverantörskedja
är det också mycket viktigt att vi för en dialog med våra
leverantörer kring deras omställning och anpassning till
nettonollutsläpp. Vårt mål för 2025 var att säkerställa att
80 procent av våra relaterade inköp sker från leverantörer
som antingen har ställt om sin verksamhet i linje med
Parisavtalet eller är föremål för aktivt påverkansarbete
kring en snabbare omställning. Vi nådde detta mål innan
året var slut. Vårt nya påverkansmål handlar om leveran-
törer som är kritiska för omställningen.
För att uppnå nettonoll, som är vårt långsiktiga mål, har
vi också satt som mål att nettoutsläppen från vår egen
verksamhet ska vara mindre än noll (genom kompensa-
tion) senast 2030. Vi har köpt koldioxidkrediter för att
kompensera för återstående utsläpp inom det aktuella
målet. Fram till 2023 stöttade vi produktionen av förnybar
energi genom att köpa koldioxidkrediter för undvikna
utsläpp. Under 2024 reviderade vi strategin och övergick
till att neutralisera våra utsläpp genom att ingå avtal om
koldioxidupptag. Vi genomför den reviderade strategin
genom att bygga en portfölj med avtal med företag som
tar bort koldioxid. Vi slöt vårt första avtal under 2025 (läs
mer på sidan 150).
Vi håller för närvarande på att granska koldioxid-
strategin för den egna verksamheten och vårt medellånga
mål för 2030.
Investeringar för genomförande
Vår affärsmodell som finansinstitut innebär att vår största
påverkan på klimatet sker via vår utlåning och våra inves-
teringar. Vi redovisar huruvida våra motparter omfattas av
och i vilken utsträckning deras verksamhet är förenlig med
EU:s taxonomi utifrån deras centrala resultatindikatorer
för kapitalutgifter. Våra egna kapital- och driftsutgifter för
att begränsa klimatförändringar via portföljförvaltningen
fokuserar på att bygga upp personalstyrkan, skaffa
utsläppsdata och utveckla våra datasystem. Huvuddelen
av utgifterna för att minska utsläppen från vår egen verk-
samhet avser investeringar för att förbättra energieffekti-
viteten och utsläppsuppföljningen. Utgifterna som avser
åtgärder för att begränsa klimatförändringen via portfölj-
förvaltning är större än utgifterna som avser åtgärder för
att minska våra egna utsläpp.
Med hänvisning till uteslutningskriterierna för refe-
rensvärdena för anpassning till Parisavtalet som anges i
artiklarna 12.1 d–g och 12.2 i kommissionens delegerade
förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvär-
den för klimatomställning), har vi inte uteslutits från EU:s
referensvärden för anpassning till Parisavtalet.
E1 Klimatförändringar, forts.
Nordea Årsredovisning 2025
118
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Policyer för begränsning av och
anpassning till klimatförändringen
Tabellen nedan ger en detaljerad översikt av våra policyer
som syftar till att (i) minska klimatrelaterade risker och
negativa inverkningar och (ii) öka klimatrelaterade posi-
tiva inverkningar och möjligheter.
Policyerna ger vägledning om bästa praxis samt om de
internationella konventioner och standarder som vi upp-
muntrar och förväntar oss att kunder, portföljföretag och
andra intressenter ska följa. Sammantaget har vi 15 klimat-
policyer/riktlinjer som omfattar koncernens verksamhet
och värdekedja i fråga om investeringar, rådgivning,
utlåning och inköp.
Våra policyer är i första hand inriktade på att begränsa
klimatförändringen. Anpassning till klimatförändringen är
också ett prioriterat område som omfattar hantering av
fysiska risker och förväntas utgöra en betydande del av
våra policyer framöver.
Våra klimatpolicyer baseras på internationella avtal,
standarder och initiativ såsom FN:s Klimatkonvention
(UNFCCC), Parisavtalet, FN:s Global Compact, Principerna
för ansvarsfulla investeringar (PRI), Principerna för
ansvarsfull bankverksamhet (PRB) och Ekvatorprinciperna.
De utgår också från den vägledning som tagits fram av
Glasgow Financial Alliance for Net Zero, Net-Zero Banking
Alliance, Net-Zero Asset Owner Alliance och Net Zero
Asset Managers Initiative (för mer information, se
”Åtgärder och resurser med avseende på klimatföränd-
ringar” på sidan 122). Dessutom vill vi att våra policyer ska
följa EU:s miljöpolitiska mål om en klimatneutral ekonomi
till 2050 och EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar
tillväxt. Våra branschriktlinjer anpassas också till de håll-
barhetsinitiativ som tas i de olika sektorerna.
Med undantag för branschriktlinjerna, ingår de interna
policyerna/riktlinjerna i tabellen nedan i vårt ramverk för
intern kontroll, som styrelsen har det yttersta ansvaret för.
Även om branschriktlinjerna inte ingår i ESG-
policyramverket, så utarbetas och genomförs de på upp-
drag av styrelsen.
Policyerna/riktlinjerna finns tillgängliga för externa
intressenter på nordea.com.
Policy (företag) Relevans för E1 Klimatförändringar Relaterade E1-inverkningar, -risker och -möjligheter Mer information
Hållbarhetspolicy
(Nordea)
• Definierar principerna som vi följer för att säkerställa långsiktig hållbarhet i vår
verksamhet, vilket stärker våra långsiktiga kundrelationer och bidrar till det
gemensammas bästa.
• Beskriver hur hållbarhet hanteras i Nordea, bland annat väsentliga
inverkningar, risker och möjligheter gällande begränsning av och anpassning
till klimatförändringar.
• Beskriver roller och ansvarsområden för hållbarhetsstyrningen och breda
åtaganden gällande finansiering, investeringar och rådgivning.
• Samtliga • Ingår i det policyramverk som följs upp av styrelsen.
• Policyn är en kopia av Group Board Directive on Sustainability.
• Koncernchefen ansvarar för policyns genomförande samt för att cheferna för affärsområden och
koncernfunktioner säkerställer att alla känner till och följer policyn inom deras respektive ansvarsområde, där
så är relevant.
Ställningstagande om
klimatförändringar
(Nordea)
• Definierar omfattningen av och principerna för vår klimatagenda.
• Beskriver vår verksamhet, där investeringar, kreditgivning och inköp kan få
konsekvenser både lokalt och globalt.
• Innehåller en förteckning över koncernens övergripande ställningstaganden
och åtaganden
• Samtliga • Ställningstagandet ingår i det policyramverk som följs upp av koncernchefen.
• Koncernens ställningstaganden och åtaganden innefattar:
– att göra det möjligt för våra kunder att finansiera projekt för hållbara och förnybara energikällor och
energieffektivitet
– att avstå från att delta i lobbyverksamhet eller påverkansarbete som syftar till att försvaga klimatpolitiken.
Uppförandekod för
leverantörer
(Nordea)
• Ålägger våra leverantörer att följa våra standarder och hela tiden samarbeta
med oss för att åstadkomma förbättringar som kan ha positiv inverkan och
begränsa riskerna.
• Stora leverantörer förväntas förbinda sig att uppnå nettonollutsläpp senast till
2050 och ha vetenskapligt baserade klimatomställningsplaner senast 2028.
• Klimatrelaterade omställningsrisker (både begränsning av
klimatförändringen och energi)
• Klimatrelaterade fysiska risker
• Slutlig energiförbrukning i våra utlånings- och investeringsportföljer
samt i vår egen verksamhet
• De etiska riktlinjerna följs upp av styrelsen.
• Enligt de interna reglerna i vårt ramverk för uppdragsavtal och tredjepartsrisk (outsourcing and third parties
risk policy) ska alla leverantörer följa vår uppförandekod.
• Uppförandekoden för leverantörer följer FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, de
tio principerna i FN:s Global Compact samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt
företagande.
• Läs mer under ”G1 Ansvarsfullt företagande” på sidan 177.
Policy för ansvarsfull
distribution av
placeringsprodukter
(Nordea)
• Beskriver de grundläggande kraven för ansvarsfulla investeringar avseende
finansiella produkter som vi distribuerar genom rådgivning.
• Förklarar vår hållning till ESG, inklusive vårt klimatåtagande och våra
produktspecifika ställningstaganden i klimatfrågor.
• Samtliga • Policyn ingår i det policyramverk som följs upp av chefen för Asset & Wealth Management.
• Policyn speglar våra riktlinjer kring olika ESG-teman, vårt ställningstagande om klimatförändringar och
branschriktlinjer för produkter i vårt rådgivningsutbud.
• Vi har placeringsprodukter med utökade hållbarhetskriterier för kunder med hållbarhetspreferenser.
• Strategiska partners för rådgivningsprodukter ska förbinda sig att ha nettonollutsläpp i sina
investeringsportföljer till 2050 (senast) och att upprätta en omställningsplan med tydliga mål.
Nordea Årsredovisning 2025
119
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Policy (företag) Relevans för E1 Klimatförändringar Relaterade E1-inverkningar, -risker och -möjligheter Mer information
Branschriktlinjer
för fossila bränslen
(Nordea)
• Sammanfattar våra ställningstaganden gällande dessa branscher.
• Beskriver våra investerings- och finansieringskriterier för företag i delsektorerna
prospektering och produktion av olja och gas, termiskt kol, energitorv,
okonventionell olje- och gasutvinning samt borrning i Arktis.
• Finansiering och omställningsstöd för kunder, portföljbolag och
sektorer
• Växthusgasutsläpp från utlånings- och investeringsportföljer samt
kapitalmarknadsverksamhet
• Klimatrelaterade omställningsrisker (både begränsning av
klimatförändringen och energi)
• Klimatrelaterade fysiska risker
• Slutlig energiförbrukning i våra utlånings- och investeringsportföljer
samt i vår egen verksamhet
• Riktlinjerna omfattar några av de sektorer som medför störst klimatpåverkan och klimatrisk för oss. De gäller
för vår utlånings- och investeringsverksamhet samt kreditförmedling och inköp, och för företag där vår
kreditexponering överstiger 1 mn euro.
• Riktlinjerna omfattar olje-, gas- och offshorebolag samt gruvbolag verksamma inom prospektering, utvinning
eller produktion av kol, torv, olja och gas. Här ingår även företag med olje- och gasledningar samt
kraftvärmeproduktion med termiskt kol.
Branschriktlinjer
för jordbruk
(Nordea)
• Sammanfattar våra ställningstaganden gällande denna bransch.
• Beskriver våra finansieringskriterier för företag i delsektorerna vegetabilie- och
animalieproduktion, vattenbruk och fiske samt livsmedelsproduktion.
• Som ovan • Vi förväntar oss att jordbrukskunder och portföljbolag erkänner IPCC:s (Intergovernmental Panel on Climate
Change) vetenskapligt baserade konsensus om hur mänsklig verksamhet påverkar klimatförändringarna och
förbinder sig att anpassa sin verksamhet till målen i Parisavtalet.
• Läs mer på under ”E4 Biologisk mångfald och ekosystem” på sidan 154.
Branschriktlinjer
för sjöfart
(Nordea)
• Sammanfattar våra ställningstaganden gällande denna bransch.
• Beskriver våra finansieringskriterier för företag i delsektorerna varvsindustri och
sjötransport.
• Finansiering och omställningsstöd för kunder, portföljbolag och
sektorer
• Växthusgasutsläpp från utlånings- och investeringsportföljer samt
kapitalmarknadsverksamhet
• Klimatrelaterade omställningsrisker (begränsning av
klimatförändringen)
• Klimatrelaterade fysiska risker
• Slutlig energiförbrukning i våra utlånings- och investeringsportföljer
samt i vår egen verksamhet
• Riktlinjerna gäller för alla företag i sjöfartssektorn, som är en av de sektorer som medför störst
klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter för oss. De gäller för alla företag där vår
kreditexponering överstiger 1 mn euro.
• Riktlinjerna följer Poseidon-principerna (PP) och Responsible Ship Recycling Standard (RSRS).
• Vi förväntar oss att sjöfartskunder och portföljbolag erkänner IPCC:s vetenskapligt baserade konsensus om
hur mänsklig verksamhet påverkar klimatförändringarna och förbinder sig att anpassa sin verksamhet till
målen i Parisavtalet.
Branschriktlinjer
för skogsbruk
(Nordea)
• Sammanfattar våra ställningstaganden gällande denna bransch.
• Beskriver våra förväntningar om att företag i skogsindustrin ska investera i och
arbeta för ett hållbart skogsbruk och att företag i alla branscher ska arbeta för
att förhindra avskogning.
• Som ovan • Vi förväntar oss att kunder och portföljbolag uppfyller höga krav på hållbar förvaltning av skogstillgångar och
att de tar hänsyn till och minskar miljöpåverkan från de produkter och tjänster som produceras under hela
deras livscykel.
• Läs mer på under ”E4 Biologisk mångfald och ekosystem” på sidan 154.
Branschriktlinjer för
fastighetssektorn
(Nordea)
• Sammanfattar våra ställningstaganden gällande denna bransch.
• Ger vägledning om bästa praxis samt om de internationella konventioner och
standarder som vi uppmuntrar och förväntar oss att fastighetsföretag ska följa.
• Samtliga • Vi förväntar oss att fastighetsföretag ska investera i och arbeta för att bygga hållbara byggnader.
• Läs mer på under ”E4 Biologisk mångfald och ekosystem” på sidan 154.
Branschriktlinjer f
ör gruvindustrin
(Nordea)
• Sammanfattar våra ställningstaganden gällande denna bransch.
• Beskriver våra inköps-, investerings- och finansieringskriterier för företag i
gruvsektorn.
• Växthusgasutsläpp från utlånings- och investeringsportföljer samt
kapitalmarknadsverksamhet
• Klimatrelaterade omställningsrisker (både begränsning av
klimatförändringen och energi)
• Slutlig energiförbrukning i våra utlånings- och investeringsportföljer
samt i vår egen verksamhet
• Riktlinjerna gäller för alla gruvföretag där vår kreditexponering överstiger 1 mn euro.
• Vi förväntar oss att företag i gruvindustrin lever upp till internationellt erkända och ofta tillämpade normer
och standarder på de områden och i de länder där de har verksamhet.
• Läs mer på under ”E4 Biologisk mångfald och ekosystem” på sidan 154.
Policy för ansvarsfulla
investeringar (Nordea
Asset Management)
• Beskriver det ramverk som styr hur Nordea Asset Management (NAM) arbetar
med ansvarsfulla investeringar.
• Anger NAM:s åtagande om att anpassa sina investeringsstrategier till målen i
Parisavtalet.
• Beskriver NAM:s strategi för aktivt ägande, med klimatförändringar som ett
prioriterat påverkansområde, samt processerna för eskalering.
• Anger NAM:s förväntningar på portföljbolagen gällande begränsning av
klimatförändringen, förväntningar som går utöver internationella normer och
konventioner.
• Samtliga • Policyn ingår i det policyramverk som följs upp av NAM Holdings styrelse.
• Företag som är exponerade för klimatrisker förväntas också redovisa hur deras långsiktiga affärsstrategi och
lönsamhet kommer att påverkas av en annorlunda fysisk miljö till följd av klimatförändringarna.
• NAM har två ESG-kommittéer med särskilda ansvarsområden:
– Responsible Investment Committee, som beslutar om och följer upp uteslutningar och påverkansarbete på
företagsnivå.
– ESG Committee, som säkerställer styrningen av NAM:s metoder och principer för ESG.
• Läs mer på under ”E4 Biologisk mångfald och ekosystem” på sidan 154.
Nordea Årsredovisning 2025
120
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Policy (företag) Relevans för E1 Klimatförändringar Relaterade E1-inverkningar, -risker och -möjligheter Mer information
Policy för fossila bränslen
(Nordea Asset
Management)
• Anger riktlinjer för uteslutning av fossilbolag som inte uppvisar en omställning i
linje med målen i Parisavtalet.
• Samtliga • Policyn ingår i det policyramverk som följs upp av NAM Holdings styrelse.
• Policyn gäller för alla artikel 9-fonder, och för 8-fonder med några få undantag.
Policy för ansvarsfulla
investeringar
(Nordea Life & Pension)
• Styr hur hållbarhet införlivas i Nordea Life & Pensions (NLP) försäkrings- och
pensionsbaserade investeringsprodukter.
• Samtliga • Policyn ingår i det policyramverk som följs upp av Nordea Life Holdings (NLH) styrelse och styrelserna för
NLP-företagen i respektive land.
• NLP beslutar vilka internt eller externt förvaltade instrument som de ska investera i.
• Policyn kompletteras av NLP:s klimatförändringspolicy och policy för påverkansarbete.
• Läs mer på under ”E4 Biologisk mångfald och ekosystem” på sidan 154.
Klimatförändringspolicy
(Nordea Life & Pension)
• Beskriver NLP:s klimatåtaganden, tanken med målen samt processerna för att
införliva klimatrelaterade risker och möjligheter i uppföljning och
investeringsbeslut.
• Samtliga • Policyn ingår i det policyramverk som följs upp av NLH:s styrelse och styrelserna för NLP-företagen i
respektive land.
Policy för
påverkansarbete
(Nordea Life & Pension)
• Beskriver hur NLP arbetar som aktiv ägare och långsiktig investerare. • Samtliga • Som ovan
Nordea Årsredovisning 2025
121
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Uteslutningar
Våra policyer beskriver också hur vi arbetar med ute-
slutning av företag i sektorer som medför störst klimat-
påverkan för oss. Uteslutningar är ytterligare en del i
vår omställningsplan.
Uteslutning till följd av klimatrelaterad påverkan och risk
beskrivs i Nordeas branschriktlinjer för fossila bränslen och
branschriktlinjerna för gruvindustrin. Lånekunder informe-
ras om policyerna som en del av kundsamtalet och på vår
webbplats. Kriterierna för uteslutning till följd av
klimatrelaterad påverkan och risk uppdateras löpande i
berörda policyer, bland annat NAM:s policyer för ansvars-
fulla investeringar och fossila bränslen. För vissa placerings-
produkter har vi hårdare kriterier med fler uteslutningar.
NLP:s uteslutningskriterier för prospektering och pro-
duktion av olja och gas, okonventionell olje- och gasutvin-
ning samt borrning i Arktis tillämpades under 2025.
Portfölj Finansiering Investeringar (kapitalägare) Investeringar (kapitalförvaltare) Ytterligare information
Kol • Vi varken tillhandahåller eller förmedlar finansiering för:
– företag där mer än 5 procent av omsättningen kommer direkt från
termiskt kol (omfattar koleldad kraftproduktion och brytning av
termiskt kol)
– företag med expansionsplaner för termiskt kol eller ny verksamhet i
förberedelsefasen för termiskt kol
– projekt för brytning av termiskt kol, nya kraftverk som använder
termiskt kol eller byggnation av infrastruktur för transport av termiskt
kol.
• NLP investerar inte i företag med omfattande och
långvarig verksamhet inom kolbrytning (högst
5procent av omsättningen får komma från
termiskt kol och högst 30 procent från samtliga
former av kol, inklusive kolbrytning för
stålproduktion).
• Företag i sektorerna för kolbrytning och
kraftproduktion måste ha en trovärdig
omställningsplan anpassad till en
temperaturökning på högst 2 °C för att NLP ska
investera.
• NAM utesluter företag med omfattande och långvarig
verksamhet inom kolbrytning (högst 5 procent av
omsättningen får komma från termiskt kol och högst
30procent från samtliga former av kol, inklusive kolbrytning för
stålproduktion) och företag med en årlig produktion av
termiskt kol på mer än 50 miljoner ton som inte har åtagit sig
att fasa ut sitt kol.
• NAM exkluderar också:
– elbolag utan åtagande om att fasa ut kol senast till 2040
(gränsvärdet är 35 procent av omsättningen för utvecklade
ekonomier, 50 procent för övriga)
– företag med expansionsplaner för kolkraft om den befintliga
omsättningen från kolkraft överstiger 10 procent eller om
kolkapaciteten överstiger 5 GW
– företag med expansionsplaner för kol som överstiger 1 GW.
• Gränsvärdet för metallurgiskt kol är högre, eftersom det för närvarande
inte finns några allmänt tillgängliga alternativ. Vi har ändå valt att använda
ett gränsvärde och räknar med att sänka det i takt med att alternativ
teknik blir tillgänglig, t.ex. inom stålproduktion.
• Ett åtagande om att fasa ut kol är ett offentligt åtagande om att upphöra
med produktion av termiskt kol eller koleldad kraftproduktion senast till
2040.
• Vi kräver att befintliga lånekunder med termiskt kol i sin kraftproduktion
eller gruvdrift planerar att upphöra med sådan verksamhet senast 2030
för industriländer senast till 2040 globalt.
• Vi erbjuder inte heller finansiering till nya eller befintliga kunder som aktivt
ägnar sig åt bergstoppsbrytning eller brytning av asbest.
Torv • Vi varken tillhandahåller eller förmedlar finansiering för:
– företag med expansionsplaner för energitorv eller ny verksamhet i
förberedelsefasen för energitorv
– projekt för brytning av energitorv eller nya kraft- eller värmeverk som
använder energitorv
– nya kunder där mer än 5 procent av omsättningen kommer direkt från
energitorv (omfattar torveldad kraftproduktion och brytning av
energitorv).
• Vi har krävt att befintliga lånekunder som använder energitorv för kraft-
eller värmeproduktion eller som bryter energitorv förbinder sig att
upphöra med detta senast 2025. Undantag har beviljats för företag som
påverkas av beslutet att energitorv definieras som beredskapsbränsle i
Finland.
Olja och gas –
prospektering och
produktion
• Vi varken erbjuder eller förmedlar projektfinansiering för utökad
verksamhet inom prospektering och produktion av olja och gas.
• Företag i sektorerna för konventionell olja och gas
måste ha en trovärdig omställningsplan anpassad
till en temperaturökning på högst 2 °C för att NLP
ska investera.
Okonventionell
olje- och
gasutvinning
• Vi varken erbjuder eller förmedlar projektfinansiering för utökad
verksamhet inom prospektering och produktion av okonventionell olja
och gas.
• NLP investerar inte i företag med verksamhet
inom utvinning av okonventionell olja och gas.
• För artikel 6-fonder som förvaltas av NAM utesluts företag med
omfattande och långvarig verksamhet inom oljesand (högst 5
procent av omsättningen).
• För artikel 9- och artikel 8-fonder som förvaltas av NAM (med
ett fåtal undantag i artikel 8-kategorin) utesluts företag med
verksamhet inom okonventionell utvinning av fossila bränslen.
Dessa metoder omfattar utvinning av oljesand och hydraulisk
spräckning (skifferolja eller skiffergas).
Borrning i Arktis • Vi varken erbjuder eller förmedlar projektfinansiering för utökad
verksamhet inom prospektering och produktion av olja och gas genom
borrning i Arktis.
• Bolag som bedriver prospektering och utvinning i Barents hav måste ha en
licens från det norska energidepartementet samt tillstånd från norska
miljödirektoratet och Havindustritilsynet för denna verksamhet.
• NLP investerar inte i företag med verksamhet
inom utvinning olja och gas genom borrning i
Arktis.
• NAM utesluter företag med verksamhet inom utvinning av olja
och gas genom borrning i Arktis.
Nordea Årsredovisning 2025
122
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Åtgärder och resurser med avseende
på klimatförändringar
Våra policyer tillämpas genom åtgärder som ska begränsa
klimatrelaterade risker och negativa inverkningar och
samtidigt öka positiva inverkningar och möjligheter. Dessa
åtgärder kräver betydande insatser och samordning. Vi
samarbetar med våra kunder och portföljbolag, andra
banker, civilsamhället och den offentliga sektorn kring kli-
matåtgärder och bidrar till omställningen till en koldiox-
idsnål och klimatresilient realekonomi genom vår finansie-
ring och våra investeringar. Vi är också fortsatt aktiva i det
internationella arbetet för en höjd ambitionsnivå och ökad
standardisering av klimatarbetet (redovisning, mål och
anpassning) i finanssektorn.
Under de senaste åren har vi stått bakom och gjort fri-
villiga åtaganden inom Net-Zero Banking Alliance (NZBA),
Net Zero Asset Owner Alliance (NZAOA) och Net Zero
Asset Managers (NZAM). Dessa allianser såg under 2025
över sin verksamhet till följd av ökade politiska risker och
nya regelverk. Som en följd av detta beslutade NZBA att
upplösa sin verksamhet, medan NZAM omstrukturerade
sin. Trots dessa förändringar fortsätter vi att hänvisa till
vägledningen från dessa allianser vid fastställande av mål
och samarbeta med branschkollegor för att nå våra
klimatmål och fullgöra vårt åtagande om nettonollutsläpp.
Vi har en aktiv roll i Partnership for Carbon Accounting
Financials (PCAF), som styrelseledamot och som medlem
av Global Core Team. Syftet med vårt engagemang är att
aktivt bidra till utvecklingen av nya metoder och standar-
der för redovisning av växthusgasutsläpp i finanssektorn.
Efter rekommendationen från Glasgow Financial
Alliance for Net Zero uppmuntrar vi kunder och portföljbo-
lag att ta fram strategier för omställning till nettonollut-
släpp, och vi finns med som rådgivare i deras arbete. Vi är
medvetna om att det även ligger i vårt intresse att våra
kunder och portföljbolag har en successiv och förutsägbar
omställning som vi kan bidra till.
Vi utvecklar produkter och lösningar som både gynnar
vår omställning och gör det möjligt för oss att påverka i
positiv riktning (genom att finansiera hållbara verksamhe-
ter) samtidigt som vi minskar de negativa effekterna
(genom att finansiera omställningen från verksamheter
med höga koldioxidutsläpp). Genom en nära dialog upp-
muntrar vi våra kunder att vidareutveckla och stärka sina
omställningsplaner och erbjuder samtidigt finansiering för
omställningen. Vi har tagit fram, och erbjuder, produkter
och tjänster med ESG-fokus såsom hållbarhetslänkad och
grön finansiering.
Vidare är vi medvetna om att medarbetare med kund-
kontakt och medarbetare inom inköp är viktiga i arbetet
med att genomföra klimatåtgärder. Vi håller regelbundna
interna kurser om exempelvis omställningsplaner för net-
tonollutsläpp, hållbar finansiering, ESG-data och EU:s tax-
onomi. Kurserna bygger upp vår interna kompetens och
en kultur som stödjer kundernas omställning.
Bedömning av klimatrisk måste ingå i våra kredit- och
investeringsprocesser för att vi ska kunna identifiera och
hantera riskerna i vår portfölj. I detta arbete ingår att fort-
löpande uppdatera våra branschriktlinjer för investeringar
och kreditgivning samt våra policyer för ansvarsfulla
investeringar.
Arbetet med policyer och påverkan har resulterat i olika
åtgärder med avseende på utlåning, investeringar och den
egna verksamheten.
Utlåningsportfölj
Vi följer upp våra finansierade utsläpp och omställnings-
planer på kundnivå för att säkerställa att utlåningsportföl-
jen fortsätter att utvecklas mot målen för 2030 och att vi
uppnår nettonollutsläpp i verksamheten som helhet till
2050. Vi har analyserat utsläpp och klimatrisk i portföljen
för flera områden för att få en bättre bild av portföljens
avtryck. Detta har lett till åtgärder för att minska risken i
balansräkningen och styra den i rätt riktning. Mellan 2019
och 2025 drevs minskningen av finansierade utsläpp från
vår utlåningsportfölj huvudsakligen av minskade volymer i
sjöfartsportföljen och olje- och gasportföljen, en avveck-
ling av verksamheten mot offshoresegmentet samt
utsläppsminskningar hos våra kunder.
Vi har identifierat sektorer med hög klimat- och miljöre-
laterad risk, analyserat dem samt fastställt riktlinjer och
sektormål för de flesta. Våra åtgärder för att uppnå sektor-
målen beskrivs närmare i ”Sektoranalys och sektormål för
utlåningsportföljen” på sidorna 131–135. Utöver sektorerna
som tas upp på dessa sidor har även kommersiella fastig-
heter samt vattenbruk och fiske identifierats som sektorer
med hög klimatrisk.
Kommersiella fastigheter
De senaste åren har vi gjort en noggrann analys av klimat-
relaterade risker och möjligheter i sektorn kommersiella
fastigheter (exklusive byggprojekt). Även om kommersi-
ella fastigheter står för relativt låga utsläpp hos oss, mot-
svarande cirka 2 procent av de finansierade utsläppen från
vår utlåningsportfölj 2025, så skiljer sig utsläppen mycket
mellan de nordiska länderna och olika tillgångsslag.
Dessa skillnader beror till stor del på ländernas energi-
källor. I Norge används främst vattenkraft, i Sverige vatten-
och kärnkraft medan man i Danmark och Finland använder
en blandning av fossila och fossilfria energikällor. Där ener-
gikällorna huvudsakligen är fossilfria, är energieffektivitet
ett mer relevant mått än utsläpp av växthusgaser.
Vi följer upp våra finansierade utsläpp mot relevanta
externa riktmärken för att stärka vår riskhantering och vi
förväntar oss att de stora kommersiella fastighetsbolagen
tar fram planer för sin klimatomställning. Detta bidrar till
att ställa om utlåningen till mer energieffektiva tillgångar
med låga utsläpp. Dessutom stöttar vi kunderna i deras
gröna omställning genom att finansiera byggnader som
redan är energieffektiva, energirenoveringar och förnybar
elproduktion som sänker byggnadernas energiförbrukning
och utsläpp.
Vattenbruk och fiske
Sektorerna vattenbruk och fiske är båda viktiga för norsk
ekonomi. Våra kunder inom fiske utgörs främst av ocean-
gående fartyg som fångar vildlevande fisk. Huvuddelen av
dessa kunder offentliggör inte sina utsläpp och har inga
mål för utsläppsminskningar. Arbetet med att minska
utsläppen hos fartyg är beroende av en övergång till alter-
nativa bränslen och ny teknik, upprustning av befintliga
fartyg och nybyggnation av fartyg enligt den nyaste håll-
bara tekniken. Våra kunder inom vattenbruk utgörs
huvudsakligen av stora norska företag med diversifierad
verksamhet genom vertikal integration i värdekedjan för
fiskodling. Dessa företag har fastställt ambitiösa mål för
utsläppsminskningar på medellång sikt.
Under 2025 samlade vi in data om utsläpp av växthus-
gaser från de största kunderna inom fiske och vattenbruk
och bedömde, där detta var möjligt, deras klimatomställ-
ningsplaner med hjälp av vår egen mognadstrappa,
Climate Transition Plan Maturity Ladder.
Investeringsportfölj
Vi arbetar strategiskt med att anpassa våra investerings-
strategier till målen i Parisavtalet. Nordea Asset
Management (NAM) var med och tog fram ramverket för
nettonollutsläpp från investeringar (Net Zero Investment
Framework) tillsammans med andra medlemmar av
Institutional Investors Group on Climate Change (IIGCC)
och hörde till de första som undertecknade NZAM-
initiativet (Net Zero Asset Managers).
I praktiken bygger vårt klimatarbete på tre mekanismer
som kompletterar varandra:
• aktivt ägande, där vi uppmuntrar våra portföljbolag att
snabba på utfasningen av fossila bränslen genom strate-
giskt påverkansarbete och röstning
• lösningsfokuserade investeringar, där vi investerar i före-
tag som bidrar till klimatlösningarna och företag med
trovärdiga omställningsplaner; tillämpas för nästan tre
fjärdedelar av det förvaltade kapitalet i våra fonder
• omfördelning mellan sektorer i våra portföljer, där vi
begränsar investeringarna i sektorer med små utsikter i
en koldioxidsnål ekonomi och identifierar företag med
relativt höga utsläpp som en del av vår övergripande
investeringsprocess.
I slutet av 2025 hade NAM uppnått sitt mål att fördubbla
andelen kapital som förvaltas i linje med målet om netto-
nollutsläpp (”förvaltat kapital med åtagande om netto-
nollutsläpp”), efter en ökning till 38,8 procent under 2025,
från 17,5 procent 2021. NAM uppnådde också sitt mål att
80 procent av de 200 största utsläpparna i investerings-
portföljen ska ha anpassat sin verksamhet i linje med
Parisavtalet eller vara föremål för aktivt påverkansarbete
för att anpassa sin verksamhet. Siffran för 2025 landade
på 93 procent.
NAM är också pådrivande i Oil and Gas Methane
Partnership (OGMP) 2.0 och samarbetar med utvalda
partners och kunder för att uppmuntra företag att mäta,
redovisa och begränsa sina metanutsläpp. Under 2025
förde NAM samtal med omkring 60 företag om minskade
metanutsläpp. Expand Energy anslöt sig till OGMP 2.0
under 2025 och är ett av 15 företag som gått med som en
följd av NAM:s påverkansarbete.
Nordea Årsredovisning 2025
123
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
NAM ska fortsätta bedriva påverkansarbete gentemot
portföljbolagen för att förmå dem att anpassa sin verk-
samhet till Parisavtalet. NAM:s påverkansmål för 2030 är
att säkerställa att alla portföljbolag som är kritiska för
omställningen antingen ska ha anpassat sin verksamhet i
linje med Parisavtalet eller vara föremål för aktivt påver-
kansarbete kring en sådan omställning senast 2030.
Nordea Life & Pension (NLP) var en av initiativtagarna
till Net-Zero Asset Owner Alliance (NZAOA) som samman-
kallades av FN. NLP har sålt innehav i olje- och gasbolag
(prospektering och produktion) som saknar en trovärdig
omställningsplan eller är verksamma inom okonventionell
olja och gas. NLP har också infört stränga restriktioner för
investeringar med koppling till brytning av termiskt och
metallurgiskt kol. NLP:s utvalda externa kapitalförvaltare
måste visa att de kan ta hänsyn till risker och möjligheter
kopplade till klimatrelaterade omställningsrisker och
fysiska risker när de gör sina investeringsanalyser och fat-
tar sina beslut.
Under 2025 lanserade NLP sin andra uppsättning med
klimatmål, denna gång för 2029. I nästa steg för att minska
utsläppsintensiteten hos sina portföljer med noterade
aktier, företagsobligationer och direktägda fastigheter har
NLP höjt ambitionsnivån till en minskning med 40–50 pro-
cent jämfört med 2019. I slutet av 2025 hade en minskning
med 40 procent uppnåtts. I linje med sitt nya påverkans-
mål för perioden 2025–29, förde NLP samtal med de
30största utsläpparna i sina portföljer kring deras omställ-
ning till nettonollutsläpp under 2025. Det långsiktiga syftet
med påverkansarbetet är att åstadkomma minskade
utsläpp i realekonomin, och därigenom också bidra till
utsläppsmålet för NLP:s portföljer. NLP har också satt som
mål att öka andelen investeringar som bidrar till naturen
och klimatomställningen med 20 procent från slutet av
2023 till slutet av 2029. I slutet av 2025 hade NLP ökat
denna andel med 26 procent i sina nordiska portföljer.
Detta är positivt, men vissa av de underliggande fakto-
rerna svänger kraftigt och lär förändras över tid.
Den egna verksamheten
Vi har som mål att minska koldioxidutsläppen från vår
interna verksamhet med över 50 procent till utgången av
2030, jämfört med 2019. Målets omfattning och metod
beskrivs på sidan 129 och vår metod för redovisning av
växthusgasutsläpp beskrivs på sidan 148. Vårt arbete
utgår från försiktighetsprincipen och omfattar de länder
där vi har vår huvudsakliga verksamhet: Danmark,
Finland, Norge, Sverige, Polen och Estland. Några av våra
viktigaste åtgärder beskrivs nedan.
Minska växthusgasutsläppen från flygresor
Vi har fortsatt att hantera utsläppen från flygresor genom
fastställande av mål, månatlig rapportering, reseöversikter
till ledare (inklusive högsta ledningen) och interna kam-
panjer för att sprida resepolicyn. Enligt policyn ska resor
främst avse kundrelaterade aktiviteter, att virtuella mötes-
alternativ ska övervägas och att resor med tåg ska väljas
när detta är möjligt. Flygresorna låg kvar på en lägre nivå
2025. En minskning flygresorna med 80 procent under de
senaste sex åren har bidragit till att vi nått vårt mål för
2025 om att minska utsläppen med 40 procent jämfört
med 2019.
Förbättra energieffektiviteten på huvudkontoren
Vi har bytt ut 51 procent av armaturerna på huvudkonto-
ren i Norden till LED-armaturer och vi har börjat använda
ett EMS-system. Under 2026 ska vi fortsätta övergången
till LED-armaturer och få EMS-systemet (Energy
Management System) helt på plats. Vi ska också börja
ersätta våra ventilationssystem och optimera styrsystemen
för våra byggnader.
Skynda på övergången till en papperslös verksamhet
Vi har fortsatt vårt systematiska arbete med att ersätta
fysiska brev med kommunikation via digitala kanaler för
att öka kundnöjdheten, stödja våra hållbarhetsmål och
förbättra kostnadseffektiviteten. Vi bedömer fortlöpande
behovet av fysiska brevutskick genom
utvärderingsprocesser.
Minska utsläppen från tjänstebilar
Under 2025 fortsatte vi att uppfylla vårt åtagande att fasa
ut fordon som drivs med fossila bränslen och ersätta dem
med eldrivna fordon.
I slutet av året hade vi inte längre några bensin- eller
dieselbilar som tjänstebilar. Från och med nu ska vår bil-
park endast bestå av hybridbilar och elbilar. Sedan januari
2025 är vår policy att alla nybeställningar av tjänstebilar
ska avse elfordon med batteridrift, vilket är ett tydligt steg
mot en bilpark med nettonollutsläpp.
Anpassa leverantörskedjan till våra omställningsmål
För att uppnå vårt mål för leverantörskedjan började vi
under 2025 använda ett verktyg för att inhämta klimatupp-
gifter om företag. Med det här verktyget kan vi bedöma
våra leverantörers åtaganden och planer vad gäller kli-
matomställning och följa upp vårt påverkansarbete. Vi har
nu nått målet att säkerställa att 80 procent av våra relate-
rade inköp sker från leverantörer som antingen har anpas-
sat sin verksamhet till Parisavtalet eller är föremål för
aktivt påverkansarbete kring anpassning: 53 procent av
våra inköp sker hos leverantörer som anpassat sin verk-
samhet och 28 procent sker hos leverantörer som är före-
mål för påverkansarbete. Eftersom vi har nått målet för
2025 har vi satt ett nytt mål för 2030 då alla leverantörer
som är kritiska för omställningen antingen ska ha anpassat
sin verksamhet till Parisavtalet eller vara föremål för aktivt
påverkansarbete kring en sådan omställning.
Minska avfallet från verksamheten
Alla restauranger och kaféer på huvudkontoren som drivs
av ISS är numera Svanenmärkta. Svanenmärkningen krä-
ver bland annat ett strukturerat arbete med avfallssorte-
ring, minskning av matsvinn och utfasning av
engångsartiklar.
Begränsa vattenuttaget på huvudkontoren
Kraven för Svanenmärkningen innebär bland annat insat-
ser för att minska vattenuttaget i köken. Åtgärderna som
vidtagits för att certifiera alla restauranger och kaféer som
drivs av ISS för anställda på huvudkontoren bidrar också
till att begränsa vattenuttaget.
Rationalisera teknisk utrustning
Efter att ha lanserat initiativet ”Wireless First” i Sverige
och Danmark under 2024, breddade vi under 2025 lanse-
ringen till Finland, Norge och Polen. ”Wireless First” inne-
bär att vi kan ta bort överflödig nätverksutrustning, vilket
bidrar till lägre energiförbrukning och minskade utsläpp.
Vi får också möjligheter att effektivisera infrastrukturen
genom att ta bort fler switchar och routrar.
Som en del av vårt arbete med molnteknik håller vi på
att migrera VMware till Google Cloud. Det minskar vårt
koldioxidavtryck och konsoliderar arbetsbelastningen
samtidigt som vi drar nytta av Googles energieffektiva
infrastruktur – allt i linje med vår gröna IT-strategi.
Ovan nämnda åtgärder är kopplade till våra drivkrafter
för utfasning av fossila bränslen i den egna verksamheten.
Dessa drivkrafter beskrivs närmare i följande avsnitt.
Nordea Årsredovisning 2025
124
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Mål för begränsning av och anpassning
till klimatförändringen
Vårt affärsmål är att uppnå nettonollutsläpp (scope 1, 2
och 3) i hela värdekedjan senast till utgången av 2050. För
att hjälpa oss att klara detta långsiktiga mål och anpassa
vår verksamhet till Parisavtalet har vi satt upp delmålet att
minska utsläppen från våra utlånings- och investerings-
portföljer med 40–50 procent till utgången av 2030, jäm-
fört med 2019.
Istället för att sätta upp ett gemensamt bruttomål för
scope 1, scope 2 och scope 3 har vi infört enskilda, mät-
bara, tidsbundna och resultatorienterade mål för vår egen
verksamhet och leverantörskedjan, liksom för relevanta
utlånings- och investeringsportföljer. För närvarande
omfattar målen växthusgasutsläpp i scope 1 och 2 samt
följande scope 3-kategorier: 1 (inköpta varor och tjänster),
2 (kapitalvaror), 3 (bränsle- och energirelaterad verksam-
het), 5 (avfall från verksamheten), 6 (tjänsteresor) och 15
(investeringar, alltså finansierade utsläpp från våra utlå-
nings- och investeringsportföljer). Finansierade utsläpp i
scope 3 hos motparter ingår inte i målets omfattning, men
följs upp (se tabellen ”Finansierade utsläpp från företags-
lån” på sidan 140 och tabellerna för finansierade utsläpp i
NAM respektive NLP på sidorna 144 och 145).
Målen för utlånings- och investeringsportföljerna har
fastställts i enlighet med koncernens strategi. För utlå-
ningsportföljen finns också ytterligare sektorspecifika mål.
Varje affärsområde har också egna klimatrelaterade
mål och åtgärder för 2024–29 och 2030. Dessa följs upp
och rapporteras fortlöpande (se sidorna 125–130).
Vi har identifierat viktiga åtgärder och analyserat de
drivkrafter för utfasning av fossila bränslen som har bidra-
git till minskade utsläpp från basåret till 2025. Vi räknar
med att dessa drivkrafter fortsätter att bidra till de
utsläppsminskningar som krävs för att vi ska nå våra mål.
Diagrammen bredvid målen beskriver vilka resultat som
uppnåtts med olika drivkrafter för utfasning av fossila
bränslen och vilka resultat vi förväntar oss i framtiden.
På väg mot nettonoll
Mål för 2024–25 Status
Nordea Bank: Säkerställa att 90 procent av exponeringarna mot stora företagskunder i sektorer med hög klimatrisk omfattas av omställningsplaner
till utgången av 2025.
Målet uppnått
Nordea Asset Management: Säkerställa att 80 procent av de 200 företag som står för de största utsläppen I Nordea Asset Managements portföljer
senast till utgången av 2025 antingen har anpassat sin verksamhet till Parisavtalet eller är föremål för aktivt påverkansarbete kring anpassning.
Målet uppnått
Nordea Asset Management: Fördubbla andelen förvaltat kapital med åtagande om nettonollutsläpp till utgången av 2025, jämfört med 2021. Målet uppnått
Egna verksamheten och leverantörskedjan: Minska koldioxidutsläppen från vår interna verksamhet med 40 procent till utgången av 2025, jämfört
med 2019.
Målet uppnått
Egna verksamheten och leverantörskedjan: 80 procent av inköpen ska senast till utgången av 2025 ske från leverantörer som antingen har
anpassat sin verksamhet till Parisavtalet eller är föremål för aktivt påverkansarbete kring anpassning.
Målet uppnått
Mål för 2029–30 Status
Nordea Bank: Minska de finansierade utsläppen från vår utlåningsportfölj med 40–50 procent till utgången av 2030, jämfört med 2019. Minskning med 44 %
Nordea Asset Management: Minska det viktade genomsnittet för koldioxidintensitet (WACI) för noterade aktier och företagsobligationer med
50procent före utgången av 2030, jämfört med 2019.
Minskning med 52 %
Nordea Life & Pension: Varje år föra en dialog med de 30 största utsläpparna om anpassning till nettonollutsläpp under perioden 2025–29. Uppnått för 2025
Nordea Life & Pension: Öka andelen förvaltat kapital som bidrar till naturen och klimatomställningen med 20 procent till utgången av 2029, jämfört
med 2023.
Ökning med 26 %
Nordea Life & Pension: Minska koldioxidavtrycket (intensiteten) för portföljer med noterade aktier, företagsobligationer och direktägda fastigheter
med 40–50 procent till utgången av 2029, jämfört med 2019.
Minskning med 40 %
Egna verksamheten och leverantörskedjan: Minska koldioxidutsläppen från den interna verksamheten med mer än 50 procent till utgången av
2030, jämfört med 2019, och uppnå en nettopositiv effekt på koldioxidutsläppen (genom kompensation).
Minskning med 52 %
Nya mål för 2030 Status
Nordea Bank: Årlig dialog kring omställningen till nettonollutsläpp med företag (som tillsammans står för minst 70 procent av de finansierade
utsläppen i utlåningen till stora företag) under perioden 2026–30
Nytt mål
Nordea Asset Management: Senast till 2030 ska alla portföljbolag som är kritiska för klimatomställningen ha ställt om sin verksamhet i linje med
Parisavtalet eller vara föremål för aktivt påverkansarbete med fokus på denna omställning.
Nytt mål
Egna verksamheten och leverantörskedjan: Senast till 2030 ska alla leverantörer som är kritiska för klimatomställningen antingen ha anpassat sin
verksamhet till Parisavtalet eller vara föremål för aktivt påverkansarbete med fokus på denna omställning.
Nytt mål
Nordea Årsredovisning 2025
125
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Nordea Banks mål för växthusgasutsläpp
i scope 3-kategori 15 Investeringar
(utlånings- och investeringsportföljen)
Nordea Banks mål för 2025 (relativt)
Säkerställa att 90 procent av exponeringarna mot
stora företagskunder i sektorer med hög klimatrisk
omfattas av omställningsplaner till utgången av 2025.
Målets omfattning
Målet gällde sektorer som kan vara exponerade mot hög
klimatrelaterad omställningsrisk och/eller fysisk risk enligt
den ursprungliga definitionen från 2020. Information om
dessa sektorer finns i tabellen ”Finansierade utsläpp i före-
tagslån” på sidan 140. Målet skulle bidra till att begränsa
de klimatrelaterade riskerna.
Metoder
Med omställningsplan avsågs ett kvantifierbart och tids-
bestämt mål att minska utsläppen av växthusgaser som
fastställts av en gäldenär eller dess moderföretag. Vi har
samlat in relevanta klimatåtaganden från offentliga håll-
barhets- eller årsredovisningar och kompletterat dessa
med information direkt från kunderna.
Prestation i förhållande till mål
91 procent av vår exponering mot stora företagskunder i
sektorer med hög klimatrisk omfattades av omställnings-
planer vid utgången av 2025. Siffran omfattar expone-
ringar vid utgången av 2025 och omställningsplaner redo-
visade under 2025.
Nordea Banks mål för 2030 (absolut)
Minska de finansierade utsläppen från vår utlå-
ningsportfölj med 40–50 procent till utgången av
2030, jämfört med 2019.
Målets omfattning
Målet omfattar finansierade utsläpp från tillgångsslagen
företagslån, kommersiella fastigheter, bostadsfastigheter,
motorfordon och sjöfart i utlåningsportföljen.
Utgångspunkten för det här målet var det tvingande beho-
vet att halvera de globala absoluta utsläppen inom målpe-
rioden, i enlighet med IPCC:s utvecklingsbanor ”under 1,5°C
– inget eller lågt överskridande” (IPCC SR15). Det hänger
samman med målen i vår hållbarhetspolicy och ska bidra
till att begränsa klimatrelaterade risker och negativ inver-
kan samt öka positiv inverkan och skapa möjligheter.
Metoder
Målet mäts baserat på tCO
2
e och ska bidra till att hålla de
absoluta utsläppen från vår utlåningsportfölj under eller i
nivå med två globala referensscenarier för absoluta
utsläppsminskningar som krävs i ekonomin. Dessa är
utvecklingsbanorna enligt IPCC SR15 och UNEP:s
Emissions Gap Report 2019. De valda utvecklingsbanorna
från IPCC anger absoluta minskningar av koldioxidutsläp-
pen med 40–50 procent till 2030 i förhållande till 2010 års
nivå, där utsläppen för 2019 ansågs vara i nivå med eller
något högre än 2010. Vi fastställde målet med hjälp av
vägledningen för fastställande av klimatmål för banker
(Guidelines for Climate Target Setting for Banks), som
tagits fram av Net Zero Banking Alliance i samarbete med
FN:s miljöprogram för finanssektorn (UNEP-FI) och med
medverkan av de ideella organisationer som ingår i
Science Based Targets initiative (SBTi). Målet är kopplat
till utlåningsportföljens drivkrafter för utfasning av fossila
bränslen, som beskrivs i tabellen nedan.
Prestation i förhållande till mål
I slutet av 2025 hade de finansierade utsläppen i utlå-
ningsportföljen minskat med 44 procent från basåret
(19,3MtCO
2
e vid utgången av 2019). Mer information finns i
tabellen ”Specificering av finansierade utsläpp i utlå-
ningsportföljen” på sidan 139.
Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen
Utsläppsminskningarna i utlåningsportföljen delas in i tre
kategorier: förändringar i exponering, minskningar hos
motparter och andra faktorer. De två förstnämnda betraktas
som drivkrafter för utfasning av fossila bränslen.
Förändringar i exponering speglar hur förändringar i portfölj-
sammansättningen påverkar de finansierade utsläppen,
medan minskningar hos motparter är utsläppsminskningar
hos företagen vi finansierar. Andra faktorer avser datakvalitet
och tekniska faktorer som inte kan kopplas direkt till några
åtgärder. Eftersom datakvaliteten förbättrats för samtliga till-
gångsslag gjordes en ny beräkning av basårsvärdet till 19,3
MtCO
2
e under 2025 (23,1 MtCO
2
e 2024). Förändringen jäm-
fört med de drivkrafter som redovisades 2024 berodde
huvudsakligen på omräkningen av basårsvärdet. Metoden
som används för drivkrafter för utfasning av fossila bränslen
har uppdaterats så att jämförelser mellan åren kan göras.
Drivkrafternas relativa bidrag för perioden 2019 till 2024
antas vara konstanta, och effekten för 2024–2025 har däref-
ter fördelats.
Minskningen av finansierade utsläpp sedan 2019 har
främst berott på förändringar i exponering till följd av våra
uteslutningspolicyer och förändringar i portföljsamman-
sättningen över tid. Minskningar hos motparter avser mins-
kade utsläpp hos kunderna i utlåningsportföljen. Under
perioden 2019–24 kunde huvuddelen av dessa minsk-
ningar hänföras till några få kunder i
kraftproduktionssektorn. Vi vill bidra till minskningar hos
motparter, t.ex. genom att försöka påverka kunderna, se till
att de har omställningsplaner och hjälpa dem att kartlägga
utsläppsintensiv produktion i leverantörskedjan.
Från idag fram till 2030 bedömer vi att huvuddelen av
utsläppsminskningarna i vår utlåningsportfölj kommer att
utgöras av minskningar hos motparter som sänker portföl-
jens utsläppsintensitet. Drivkraftens beräknade inverkan
har baserats på antagandet att de minskade utsläppen i
vår utlåningsportfölj följer de nationella och sektorspeci-
fika scenarierna för utsläppsminskningar som använts i
uppskattningarna. Förändringar i exponering som härrör
från utlåningsportföljens tillväxt och åtgärder för att
balansera portföljen bedöms också påverka utsläppen
från portföljen fram till 2030. Den ökade andelen föränd-
ringar i exponering speglar den förväntade tillväxten
under målperioden. Naturligtvis kommer inflationen att
blåsa upp företagens balansräkningar samtidigt som
deras faktiska utsläpp eventuellt förblir konstanta, vilket i
så fall minskar utsläppsintensiteten. Inflationseffekten
uppskattas och isoleras i ”andra faktorer”. Diagrammet
nedan visar respektive drivkrafts bidrag till en minskning
av utsläppen i vår utlåningsportfölj med 50 procent (den
övre gränsen i vårt målintervall).
Utlåningsportföljens drivkrafter för utfasning av fossila bränslen
Mål
Minska de absoluta finansierade utsläppen från utlåningsportföljen med 40–50 procent mellan 2019 och 2030
0
5
10
15
20
25
19,3
-6,2
MtCO
2
e
-3,1
+0,9
+2,6
-3,3
-0,5
10,9
9,7
Basår
Förändrad
exponering
Minskningar
hos motparter
Andra faktorer
Innevarande år
Förändrad
exponering
Andra faktorer
Minskningar
hos motparter
Målår
Basårsvärde/målvärde Minskning Ökning
Nordea Årsredovisning 2025
126
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Nordea Asset Managements mål för
växthusgasutsläpp i scope 3-kategori
15 (investeringsportföljer)
NAM:s mål för 2025 (relativt)
Säkerställa att 80 procent av de 200 företag som står
för de största utsläppen I Nordea Asset Managements
portföljer senast till utgången av 2025 antingen har
anpassat sin verksamhet till Parisavtalet eller är före-
mål för aktivt påverkansarbete kring anpassning
Målets omfattning
Målet omfattade NAM:s portföljer och var kopplat till
målen i NAM:s policy för ansvarsfulla investeringar. Målet
skulle uppmuntra investeringar i verksamheter som bidrar
till att begränsa klimatförändringen och minska de nega-
tiva inverkningarna förknippade med växthusgasutsläpp
från portföljbolagens verksamhet.
Metoder
Målet utgick från Net Zero Investment Framework (NZIF,
första och andra upplagan) som tagits fram av
Institutional Investors Group on Climate Change (IIGCC).
NZIF rekommenderar att man sätter upp mål för anpass-
ning till Parisavtalet och påverkansarbete för noterade
aktier och företagsobligationer. Vi bedömde enskilda emit-
tenter med hjälp av mognadsskalan i NZIF. NZIF har sex
kriterier som kan kombineras för att dela in företagen i
fyra kategorier: Anpassad, Anpassar, Åtagit sig att anpassa
eller Anpassar ej. De sex kriterierna är: ambition att nå
nettonollutsläpp, mål för utsläppsminskningar som anpas-
sats till Parisavtalet, god aktuell utveckling, omfattande
upplysningar om växthusgasutsläpp, en strategi för utfas-
ning av fossila bränslen och investeringar som anpassats
till Parisavtalet. Målet krävde att företagen skulle ha
anpassat sin verksamhet i linje med Parisavtalet, vilket
innebar att samtliga sex kriterier skulle vara uppfyllda,
eller att de skulle vara föremål för aktivt påverkansarbete
kring anpassning.
Prestation i förhållande till mål
I slutet av 2025 hade 93 procent av de 200 företagen med
störst utsläpp antingen anpassat sin verksamhet till
Parisavtalet eller så omfattades de av påverkansarbete.
NAM:s mål för 2030 (relativt)
Minska det viktade genomsnittet för koldioxid-
intensitet (WACI) för noterade aktier och företags-
obligationer med 50 procent före utgången av 2030,
jämfört med 2019.
Målets omfattning
Målet omfattar noterade aktier och företagsobligationer i
NAM:s portföljer och var kopplat till målen i NAM:s policy
för ansvarsfulla investeringar. Målet skulle bidra till att
begränsa de klimatrelaterade riskerna och negativa
inverkningarna av växthusgasutsläpp från portföljbola-
gens verksamhet.
Metoder
Utgångspunkten för det här målet är det tvingande beho-
vet att halvera de globala absoluta utsläppen inom målpe-
rioden, i enlighet med IPCC:s utvecklingsbanor ”under
1,5°C – inget eller lågt överskridande” (IPCC AR6).
Basårsvärdet avser utgången av 2019 och är 137 tCO
2
e per
miljon euro i intäkter.
Intensitetsmålet kan inte översättas direkt till en absolut
minskning för 2030.
Prestation i förhållande till mål
Mellan 2019 och 2025 minskade WACI i NAM:s portföljer
med aktier och företagsobligationer med 52 procent.
Förändringen berodde till viss del på avyttringar av
utsläppsintensiva företag och nya investeringar i företag
med lägre intensitet, men främst på en minskning av kol-
dioxidintensiteten hos företagen i NAM:s portföljer under
perioden. Den största orsaken var en allmän ökning av
företagens intäkter utan motsvarande ökning av utsläp-
pen. Detta minskade koldioxidintensiteten, som definieras
som växthusgasutsläpp i scope 1 och 2 per miljoner euro i
intäkter. Den här typen av minskning kan signalera både
förbättrad operativ effektivitet och inflationskänslighet. Vi
är främst intresserade av den första förklaringen, sett ur
perspektivet att uppnå reell minskning av klimatpåverkan.
Framsteg i förhållande till målet följs upp och rapporte-
ras till berörda medlemmar av ledningen, inklusive NAM:s
vd. Här ingår en årlig presentation för NAM:s Responsible
Investments Committee. ESG Committee i NAM bekräftar
utvecklingen i förhållande till målen före extern publicering.
Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen
Under 2025 uppnådde NAM sitt mål om 50 procent minsk-
ning. Minskningen av WACI med 52 procent mellan 2019
och 2025 berodde huvudsakligen på tre faktorer: minskad
utsläppsintensitet hos portföljbolagen, förändringar i
investeringsportföljens sammansättning och andra fakto-
rer såsom inflation och tillgång till data. Minskningen
berodde främst på minskad utsläppsintensitet hos port-
följbolagen, särskilt i sektorer med höga utsläpp, till exem-
pel el, värme och vatten samt industri. Dessa intensitets-
minskningar var ungefär jämnt fördelade mellan absoluta
utsläppsminskningar och en icke-inflatorisk tillväxt i port-
följbolagens intäkter, utan ökade utsläpp. Under perioden
halverades NAM:s exponering mot energisektorn på grund
av uteslutning inom fossila bränslen. Inom sektorer med
höga utsläpp skiftade NAM sina investeringar mot företag
med relativt låga utsläpp, framför allt inom el, värme och
vatten, med ökat fokus på förnybar energi.
Med nuvarande policyer – och under antagande om
oförändrad portföljsammansättning – räknar vi med att
WACI för noterade aktier och företagsobligationer fortsät-
ter att minska till följd av (i) fortsatt minskade utsläpp hos
motparter i absoluta tal och (ii) omsättningsökningar.
Drivkrafter
1
för utfasning av fossila bränslen i NAM:s investeringsportfölj
Mål
Minska det viktade genomsnittet för koldioxidintensitet (WACI) för noterade aktier och företagsobligationer med 50 procent mellan 2019
och utgången av 2030
0
20
40
60
80
100
120
140
137
-19
tCO
2
e/mn euro i intäkter
-35
-16
<68
66
Basår
Förändrad
exponering
Minskningar
hos motparter
Andra faktorer
Innevarande år
Målår
Basårsvärde/målvärde Minskning Ökning
1) Drivkrafterna har avrundats.
Nordea Årsredovisning 2025
127
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
NAM:s mål för 2025 (relativt)
Fördubbla andelen förvaltat kapital med åtagande
om nettonollutsläpp till utgången av 2025, jämfört
med 2021.
Målets omfattning
Målet omfattade NAM:s portföljer och var kopplat till
målen i NAM:s policy för ansvarsfulla investeringar. Det
skulle uppmuntra investeringar i verksamheter som bidrar
till att begränsa klimatförändringen.
Metoder
Utgångspunkten för det här målet var det tvingande
behovet att halvera de globala absoluta utsläppen till
2030, i enlighet med IPCC:s utvecklingsbanor ”under 1,5°C
– inget eller lågt överskridande” (IPCC AR6). Enligt den
ursprungliga åtagandeförklaringen för Net Zero Asset
Managers initiative (NZAM) innebär förvaltning i linje
med nettonollutsläpp att:
1. sätta delmål för 2030 som överensstämmer med kravet
på en samlad minskning av koldioxidutsläppen på
50procent som anges i IPCC:s specialrapport om 1,5 gra-
ders global uppvärmning (Special Report on Global War-
ming of 1.5 °C)
2. beakta scope 1- och scope 2-utsläpp och även stora scope
3-utsläpp, om möjligt
3. prioritera utsläppsminskningar i realekonomin från sek-
torerna och bolagen i investeringsportföljen
4. om koldioxidkompensation används, investera i långsik-
tigt upptag av koldioxid inom områden där det saknas
ekonomiskt gångbar teknik för att eliminera utsläppen
5. efter behov, ta fram investeringsprodukter som överens-
stämmer med målet om nettonollutsläpp till 2050 och
främja ökade investeringar i klimatlösningar.
Våra metoder för förvaltning i linje med nettonollutsläpp
har utformats i enlighet med ovanstående principer och i
synnerhet med princip 3 (prioritera utsläppsminskningar i
realekonomin) och princip 5 (förmedla investeringar i
klimatlösningar).
Under 2025 gjorde NZAM en tillfällig paus i verksamhe-
ten i syfte att revidera sin åtagandeförklaring. Som en följd
av detta har nu de fem principerna ovan ersatts av en ny
åtagandeförklaring.
Prestation i förhållande till mål
Vid utgången av 2025 bedömdes 38,8 procent av det för-
valtade kapitalet vara förvaltat i linje med nettonollut-
släpp, att jämföra med 17,5 procent i slutet av 2021. Detta
förvaltade kapital innefattar investeringsstrategier med
utsläppsmål för portföljerna eller mål för investeringar i
klimatlösningar (inklusive gröna obligationer) och strate-
gier för investeringar i omställningsföretag, som vår Global
Climate Transition Engagement-strategi. Detta innefattar
också investeringar i enskilda företag som är föremål för
påverkansarbete i syfte att påskynda deras anpassning till
Parisavtalet samt en majoritet av våra investeringsstrate-
gier för säkerställda obligationer.
Nordea Life & Pensions (NLP) mål för
växthusgasutsläpp i scope 3-kategori
15 (investeringsportföljer)
NLP:s mål för 2029 (relativt)
Varje år föra en dialog med de 30 största utsläp-
parna om anpassning till nettonollutsläpp under
perioden 2025–29.
Målets omfattning
Målet lanserades under första kvartalet 2025 och omfattar
de 30 största utsläpparna i NLP:s portföljer. Dessa står
normalt för omkring hälften av NLP:s samlade utsläpp av
växthusgaser. Målet är kopplat till målen i NLP:s policy för
ansvarsfulla investeringar, som kompletteras av NLP:s kli-
matförändringspolicy och policy för påverkansarbete. Det
ska bidra till att fasa ut fossila bränslen hos portföljbolag
och öka andelen företag i NLP:s portföljer som anpassat
sin verksamhet för att nå nettonollutsläpp.
Metoder
Målet mäts som antalet företag bland de 30 största
utsläpparna som NLP har fört dialog med varje år.
Påverkansarbetet enligt det här målet kan utföras av NLP
eller dess kapitalförvaltare, eller genom samarbeten med
andra investerare eller organisationer där NLP som med-
lem deltar aktivt.
Prestation i förhållande till mål
NLP har uppnått målet för 2025. Omkring en tredjedel av
påverkansdialogerna 2025 genomfördes bilateralt av NLP,
medan två tredjedelar genomfördes antingen i samarbete
med NAM eller inom ramen för investerarsamarbeten, t.ex.
Climate Action 100+. De berörda företagen hade verksam-
het i sektorer såsom metallvarutillverkning, kraftproduk-
tion, råvaror, industrigas och flyg.
NLP:s mål för 2029 (relativt)
Öka andelen förvaltat kapital som bidrar till naturen
och klimatomställningen med 20 procent till
utgången av 2029, jämfört med 2023.
Målets omfattning
Detta mål, som lanserades under första kvartalet 2025, ska
bidra till positiv inverkan genom finansiering och omställ-
ningsstöd för företag och sektorer. Det är kopplat till
målen i NLP:s policy för ansvarsfulla investeringar, som
kompletteras av NLP:s klimatförändringspolicy och policy
för påverkansarbete.
Följande tillgångar omfattas:
• noterade aktier i företag som har anpassat eller
anpassar sin verksamhet till nettonollutsläpp till 2050
• aktiefonder med klimat-/naturtema (offentliga
och privata)
• miljömärkta obligationer (företagsobligationer, statso-
bligationer och obligationer emitterade av överstatliga
enheter och organisationer) – kräver utlåtande från
extern part
• direktägda fastigheter som uppfyller de tekniska gransk-
ningskriterier för begränsning och anpassning i EU-taxo-
nomins avsnitt om förvärv och ägande av byggnader
• tematiska investeringar med miljöegenskaper, exempel-
vis i infrastruktur eller andra realtillgångar som är viktiga
för omställningen.
Metoder
Målet utgår från IPCC:s slutsats att den klimatrelaterade
omställningen inte går tillräckligt snabbt för att klara
målen i Parisavtalet. Basårsvärdet för målet är att 32 pro-
cent av förvaltat kapital bidrog till naturen och den klimat-
relaterade omställningen vid utgången av 2023.
Prestation i förhållande till mål
NLP ligger i fas för att nå målet. Andelen investeringar som
bidrar till naturen och klimatomställningen ökade med 26
procent mellan 2023 och utgången av 2025. Ökningen
berodde i hög grad på en större andel noterade aktier i
företag som har anpassat eller anpassar sin verksamhet till
nettonollutsläpp till 2050 enligt metoden Net Zero
Investment Framework. Andelen ökade från 49 procent
2023 till 58 procent 2025. Detta var möjligt tack vare NLP:s
val av externa förvaltare och fonder, liksom dessa förvalta-
res val i fråga om fondsammansättning. Ökningen speglar
också många företags satsningar på en omställning till
netto noll. Även andra tillgångsslag bidrog positivt till
utvecklingen. Detta är positivt, men vissa av de underlig-
gande faktorerna svänger kraftigt och lär förändras över tid.
NLP:s mål för 2029 (relativt)
Minska koldioxidavtrycket (intensiteten) för portföl-
jer med noterade aktier, företagsobligationer och
direktägda fastigheter med 40–50 procent till
utgången av 2029, jämfört med 2019.
Målets omfattning
Målet lanserades under första kvartalet 2025 och är en
uppdatering av det föregående delmålet (för 2019–24).
Det omfattar noterade aktier, företagsobligationer och
direktägda fastigheter i Danmark, Finland, Norge och
Sverige. Målet är kopplat till NLP:s policy för ansvarsfulla
investeringar, som kompletteras av NLP:s klimatföränd-
ringspolicy och policy för påverkansarbete. Målet ska bidra
Nordea Årsredovisning 2025
128
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
till att begränsa de klimatrelaterade riskerna och negativa
inverkningarna av växthusgasutsläpp från portföljbolagens
verksamhet.
Metoder
Samma metoder som användes för att beräkna koldioxid-
avtryck under första målperioden (2019–24) används
också för det nya målet. Koldioxidavtrycket (scope 1 och 2)
beräknas per investerad miljon US-dollar. Målet fastställ-
des i enlighet med den fjärde upplagan av Net Zero Asset
Owner Alliances (NZAOA) protokoll för fastställande av
mål, vars rekommendationer baseras på klimatmodellerna
som publicerades i IPCC:s senaste bedömningsrapport
(AR6) i april 2022. Baserat på IPCC:s utvecklingsbanor
”under 1,5°C – inget eller lågt överskridande” (kategori C1)
skulle globala absoluta utsläppsminskningar i intervallet
40 till 60 procent krävas till 2030, enligt NZAOA. Basåret
är 2019 och målet ska uppnås 2029.
Målets basårsvärde är 46 tCO
2
e per investerad miljon
US-dollar (utgången av 2019).
Prestation i förhållande till mål
NLP:s siffror för 2025 visar att koldioxidavtrycket mins-
kade med 40 procent mellan 2019 och utgången av 2025
för noterade aktier, företagsobligationer och direktägda
fastigheter. Detta berodde på avyttringar i fossilintensiva
sektorer och utsläppsminskningar hos NLP:s portföljbolag,
särskilt i sektorerna råvaror och el, värme och vatten. Även
andra faktorer som inte sammanhänger med NLP:s klimat-
strategi spelade in, exempelvis bolagsvärde. Vissa av
dessa faktorer svänger kraftigt och lär förändras över tid.
Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen
Drivkrafter och underliggande faktorer från 2019 till
utgången av 2025:
Förändrad exponering
Minskningar till följd av förändrad exponering berodde
huvudsakligen på att NLP sålde vissa innehav i fossilinten-
siva sektorer (-12 procent) och fördelade om kapital till
andra mindre fossilintensiva sektorer (-4 procent). Dessa
minskningar motverkades av ökningar till följd av omför-
delning inom sektorer till företag med högre utsläppsin-
tensitet (+5 procent), särskilt inom råvaror. Många företag
som stod för huvuddelen av dessa ökningar omfattas av
NLP:s mål för 2030 om påverkansarbete gentemot de
30största utsläpparna i NLP:s portföljer om deras anpass-
ning till nettonollutsläpp till 2050.
Minskningar hos motparter
Utsläppsminskningar hos NLP:s portföljbolag bidrog till
förbättringen av koldioxidavtrycket (-11 procent). Som tidi-
gare nämnts resulterade NLP:s försäljning av innehav i
fossilintensiva sektorer och omfördelning av kapital till
mindre fossilintensiva sektorer i en minskning med 16 pro-
cent. Totalt minskade därmed koldioxidavtrycket med
27procent. Dessa tre faktorer och minskningarna som
uppnåtts speglar både NLP:s klimatstrategi, t.ex. hårda
restriktioner kring utvinning av fossila bränslen i enlighet
med deras policy för ansvarsfulla investeringar, och mer
generella beslut av NLP eller dess kapitalförvaltare om
fördelningen mellan tillgångsslag och sektorer. Denna för-
delning kan variera över tid.
Övrigt
Bland ”andra faktorer” var förändringar i företagens
bolagsvärde (EVIC) den mest relevanta (-12 procent), och
därefter förändringar till följd av förbättrad datatäckning
(-6 procent).
Drivkrafter och underliggande faktorer
från 2025 till utgången av 2029:
Under perioden 2025–29 uppskattar vi att NLP:s koldioxid-
avtryck kommer att minska med 6 procent, vilket motsva-
rar 2 tCO
2
e per investerad miljon US-dollar. Vi har gjort en
försiktig uppskattning där vi tagit hänsyn till möjligheten
att företagen eventuellt inte uppnår sina kommunicerade
mål. Antagandet har baserats på UNEP:s Emissions Gap
Report 2019, enligt vilken omställningen försenas. Till följd
av den tillämpade metoden har alla förändringar hänförts
till drivkraften ”minskningar hos motparter” och den
underliggande faktorn ”utsläppsminskningar hos
portföljbolag”.
Egna verksamhetens och leverantörskedjans
mål för växthusgasutsläpp i scope 1, 2 och 3
Egna verksamhetens och
leverantörskedjans mål för 2025 (absolut)
Minska koldioxidutsläppen från den interna verk-
samheten med 40 procent till utgången av 2025,
jämfört med 2019.
Målets omfattning
Det här var ett delmål mot målet för 2030 gällande den
egna verksamheten och leverantörskedjan. Omfattning, till-
hörande inverkningar, risker och möjligheter samt policymål
är desamma som för 2030-målet som beskrivs nedan.
Metoder
Den metod och de antaganden som användes för målet
för 2030 användes också för detta mål. Målet mättes base-
rat på tCO
2
e och var kopplat till drivkrafterna för utfasning
av fossila bränslen i den egna verksamheten (beskrivs
närmare nedan).
Prestation i förhållande till mål
Koldioxidutsläppen (marknadsbaserade) från den interna
verksamheten hade minskats med 52 procent till utgången
av 2025, jämfört med 2019. För 2025 ingår hela den konso-
liderade koncernen i beräkningen av vårt koldioxidavtryck
från den egna verksamheten. För ytterligare information,
se sidan 137. Detta mål omfattar för närvarande scope 1
och 2, samt scope 3-kategorierna 1, 2, 3, 4 och 6. För mer
information om de väsentliga scope 3-kategorierna och de
exkluderade kategorierna, se sidan 148.
Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen i NLP:s investeringsportfölj
Mål
Minska koldioxidavtrycket (intensiteten)
1
för portföljer med noterade aktier, företagsobligationer och direktägda fastigheter med 40–50
procent till utgången av 2029, jämfört med 2019
0
10
20
30
40
50
60
53
-8
tCO
2
e/investerat kapital, mn euro
-6
-10
–
-2 –
29
27
Basår
2
Basårsvärde/målvärde Minskning Ökning
Förändrad
exponering
Minskningar
hos motparter
Andra faktorer
Innevarande år
Förändrad
exponering
Andra faktorer
Minskningar
hos motparter
Målår
1) NLP använder en fast växelkurs för EUR/USD.
2) Basåret innefattar Danmark, Finland, Norge och Sverige.
Nordea Årsredovisning 2025
129
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Egna verksamhetens och
leverantörskedjans mål för 2025 (relativt)
80 procent av inköpen ska senast till utgången av
2025 ske från leverantörer som antingen har anpas-
sat sin verksamhet till Parisavtalet eller är föremål
för aktivt påverkansarbete kring anpassning.
Målets omfattning
Målet avsåg den egna verksamheten. Omkring 300 före-
tag omfattades och har valdes utifrån inköpsutgifter eller
för att de tillhörde sektorer med hög omställningsrisk.
Målet var kopplat till policymålen i Nordeas uppfö-
randekod för leverantörer. Det skulle bidra till hanteringen
av klimatrelaterade risker och begränsningen av de nega-
tiva inverkningarna från vår egen verksamhet.
Metoder
Målet utgick från SBTi:s Portfolio Coverage-metod och
IIGCC:s Net Zero Investment Framework. SBTi:s Portfolio
Coverage-metod, där en del av företagens leverantörer
ska ha vetenskapligt baserade mål vid ett visst datum,
stöds av ideella organisationer som Världsnaturfonden
(WWF), World Resources Institute (WRI) och CDP.
De företag som omfattades utvärderades utifrån om de
hade ett långsiktigt mål för nettonollutsläpp och kortsik-
tiga mål för minskade utsläpp, om de offentligt redovisade
sina växthusgasutsläpp och om deras mål har validerats
av tredje part.
Under 2025 ersattes den manuella bedömningen av
företagens mognad med ett digitalt verktyg som ger oss
ett bredare underlag, förbättrar uppgifternas trovärdighet
och stärker dokumentationen av påverkansarbetet.
Prestation i förhållande till mål
I slutet av 2025 gjordes 53 procent av våra inköp från före-
tag som anpassat sin verksamhet till Parisavtalet och
28procent från företag som är föremål för aktivt påver-
kansarbete kring anpassning.
Egna verksamhetens och
leverantörskedjans mål för 2030 (absolut)
Minska koldioxidutsläppen från den interna verk-
samheten med mer än 50 procent till utgången av
2030, jämfört med 2019, och uppnå en nettopositiv
effekt på koldioxidutsläppen (genom kompensation).
Målets omfattning
Målet omfattar vår egen verksamhet och utgångspunkten
var det tvingande behovet att halvera de globala absoluta
utsläppen inom målperioden, i linje med IPCC:s utsläpps-
banor ”under 1,5°C – inget eller lågt överskridande” (IPCC
SR15). Målet är kopplat till målen i vår hållbarhetspolicy.
Det ska bidra till hanteringen av klimatrelaterade risker
och begränsningen av de negativa inverkningarna från vår
egen verksamhet.
Målet omfattar för scope 1 och 2 samt till viss del scope
3-kategorierna 1, 2, 3, 5 och 6, utifrån vad som fastställdes
2021 i fråga om vår redovisning av växthusgasutsläpp. Vi
håller på att se över målet, dess omfattning och våra
åtgärder inför nästa strategiperiod 2026–30.
Metoder
Målet mäts baserat på tCO
2
e. Målet fastställdes med hjälp
av en metod med absolut kontraktion och ska bidra till att
hålla de absoluta utsläppen från vår interna verksamhet
under eller i nivå med två globala referensscenarier för
absoluta utsläppsminskningar som krävs i ekonomin.
Dessa är utvecklingsbanorna i IPCC:s specialrapport om
”under 1,5°C – inget eller lågt överskridande” och UNEP:s
Emissions Gap Report 2019. De valda utvecklingsbanorna
från IPCC anger absoluta minskningar av koldioxidutsläp-
pen med 40–59 procent till 2030 i förhållande till 2010 års
nivå, där utsläppen för 2019 ansågs vara i nivå med eller
något högre än 2010. Målet utgår också från SBTi-
kriterierna för halvering av växthusgasutsläppen mellan
2018 och 2030 för anpassning till 1,5 °C. Målet är kopplat
till drivkrafterna för utfasning av fossila bränslen i den
egna verksamheten, som beskrivs till höger.
Prestation i förhållande till mål
Koldioxidutsläppen (marknadsbaserade) från den interna
verksamheten hade minskats med 52 procent till utgången
av 2025, jämfört med 2019. Framsteg i förhållande till
målet följs upp och rapporteras till berörda koncernfunk-
tioner. För 2025 ingår hela den konsoliderade koncernen i
beräkningen av vårt koldioxidavtryck från den egna verk-
samheten. För ytterligare information, se sidan 137.
Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen
Den uppnådda minskningen för perioden 2019–25 över-
träffade målnivån och uppgick till 52 procent under 2025.
De viktigaste drivkrafterna för utfasning av fossila bräns-
len under perioden var färre flygresor (svarade för 56 pro-
cent av minskningen) och energiförbrukning i byggnader
(svarade för 20 procent av minskningen).
De viktigaste drivkrafterna för utfasning av fossila
bränslen för 2030-målet redovisas nedan.
1. Affärsresor: en minskning av utsläppen för tjänsteresor i
scope 3, främst genom färre flygresor (utsläppen antas
vara stabila mellan 2025–2030).
2. Tjänstebilar: en omställning till utsläppsfria fordon i bil-
parken (beräknas minska scope 1-utsläppen från mobil
förbränning med 80 procent mellan 2019–2030).
3. El, värme och kyla:
• Utfasning av fossila bränslen inom el-, värme- och vat-
tenförsörjning enligt nationellt fastställda bidrag
(NDC:er). Utfasningen av fossila bränslen inom el,
värme och vatten i Norden enligt NDC:er förväntas
medföra ytterligare minskning av utsläppsintensiteten
i scope 2 och 3 för el, värme och kyla.
• Åtgärder för energieffektivitet i linje med EU:s energi-
effektivitetsdirektiv mellan 2023 och 2030.
Drivkrafter
1
för utfasning av fossila bränslen i den egna verksamheten
Mål
Minska koldioxidutsläppen från vår interna verksamhet med 40 procent till slutet av 2025 och med över 50 procent till slutet av 2030, och
nettoutsläppen av koldioxid ska vara mindre än noll (genom kompensation) senast till 2030.
0
10 000
20 000
30 000
40 000
50 000
60 000
61 460
-17 785
tCO
2
e
-2 367
-384
-4 984
<30 730
–
-6 320
29 630
Basår
Flygresor
Policy för
endast eldrivna
tjänstebilar
Papperslös
verksamhet
Energiförbrukning
i byggnader
Andra
hållbarhets-
initiativ
Innevarande år
Målår
Basårsvärde/målvärde Minskning Ökning
1) Drivkrafterna har avrundats.
Nordea Årsredovisning 2025
130
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Nya klimatmål för 2030
Våra tre nya klimatmål för 2030 beskrivs nedan. De nya
målen syftar till att åstadkomma utsläppsminskningar
genom aktiv dialog med viktiga intressenter. De ska hjälpa
oss att fullgöra vårt åtagande om nettonollutsläpp till
2050 och vägleda oss när vi bistår kunderna i deras
hållbarhetsomställning.
Bankverksamhetens mål för växthusgasutsläpp i scope
3-kategori 15 (utlånings- och investeringsportföljen)
Bankverksamhetens mål för
2030 (relativt) NYTT
Årlig dialog kring omställningen till nettonollutsläpp
med företag (som tillsammans står för minst 70 pro-
cent av de finansierade utsläppen i utlåningen till
stora företag) under perioden 2026–30
Målets omfattning
Målet avser företagsutlåningen i affärsområdet LC&I.
Ambitionen är att bedriva påverkansarbete gentemot kun-
der som stod för minst 70 procent av de finansierade
utsläppen i portföljen vid årsskiftet. Dessa kunder bedöms
årligen och därmed förväntas påverkansarbetets omfatt-
ning skilja sig från år till år.
Metoder
Målnivån fastställdes för att täcka huvuddelen av de
finansierade utsläppen i utlåningen till stora företag.
UNEP FI:s vägledning för fastställande av klimatmål för
banker anger ingen målnivå för påverkansarbetet, men
den valda nivån ligger i linje med protokollet för faststäl-
lande av mål från NZAOA (Net-Zero Asset Owner Alliance)
som rekommenderar påverkansarbete gentemot de
företag som står för minst 65 procent av portföljens
finansierade utsläpp.
För att identifiera de kunder som omfattas använder vi
ett internt verktyg som ger oss uppgifter om de finansie-
rade utsläppen i utlåningen till stora företag vid årsskiftet.
När uppgifterna har sammanställts drar vi fram en lista
över de företag som bidrar mest till utsläppen.
Nordea Asset Managements mål för
växthusgasutsläpp i scope 3-kategori
15 (investeringsportföljer)
NAM:s mål för 2030 (relativt) NYTT
Senast till 2030 ska alla portföljbolag som är kritiska
för klimatomställningen ha ställt om sin verksamhet i
linje med Parisavtalet eller vara föremål för aktivt
påverkansarbete med fokus på denna omställning.
Målets omfattning
Målet omfattar NAM:s portföljer och är kopplat till målen i
NAM:s policy för ansvarsfulla investeringar. Målet ska
uppmuntra investeringar i verksamheter som bidrar till att
begränsa klimatförändringen och minska de negativa
inverkningarna förknippade med växthusgasutsläpp från
portföljbolagens verksamhet.
Metoder
Vi definierar ”kritiska för omställningen” som aktie- och
obligationsinnehav på minst 25 mn euro i sektorer som är
viktiga för omställningen, såsom råvaror (cement, kemika-
lier, gruvdrift, järn/stål och papper), el-, värme- och vatten-
försörjning samt avfallshantering, transport (flygtransport,
bilar och sjöfrakt), energi (olja and gas) samt teknik (big
tech, AI och datacentra). Ytterligare företag kan läggas till
om de bedöms vara kritiska för omställningen efter en
individuell analys.
Vi är aktiva ägare genom vårt påverkansarbete som förs
unilateralt och i form av samarbete samt genom att rösta
på bolagsstämmor för att påskynda omställningen hos
företag där utvecklingen avstannat.
Målet utgår från IIGCC:s NZIF (första och andra uppla-
gan). NZIF rekommenderar att man sätter upp mål för
anpassning till Parisavtalet och påverkansarbete för note-
rade aktier och företagsobligationer.
Vi bedömer enskilda emittenter med hjälp av mognads-
skalan i NZIF. NZIF har sex kriterier som kan kombineras
för att dela in företagen i fyra kategorier:
• anpassad
• anpassar
• åtagit sig att anpassa
• anpassar ej.
De sex kriterierna är:
• ambition att nå nettonollutsläpp
• mål för utsläppsminskningar som anpassats till
Parisavtalet
• god aktuell utveckling
• omfattande upplysningar om växthusgasutsläpp
• en strategi för utfasning av fossila bränslen
• investeringar anpassats till Parisavtalet.
Att bara uppfylla ett av de sex kriterierna genom att ha ett
vetenskapligt baserat mål räcker inte för att ett företag
ska kategoriseras som ”anpassar”. För detta krävs också
tillräckliga upplysningar om växthusgasutsläpp och en
strategi för utfasning av fossila bränslen. Målet kräver att
företagen ska ha anpassat sin verksamhet i linje med
Parisavtalet, vilket innebär att samtliga sex kriterier ska
vara uppfyllda, eller att de ska vara föremål för aktivt
påverkansarbete kring anpassning.
Egna verksamhetens och leverantörskedjans
mål för växthusgasutsläpp i scope 1, 2 och 3
Egna verksamhetens och leverantörs-
kedjans mål för 2030 (relativt) NYTT
Senast till 2030 ska alla leverantörer som är kritiska för
klimatomställningen antingen ha anpassat sin verk-
samhet till Parisavtalet eller vara föremål för aktivt
påverkansarbete med fokus på denna omställning.
Målets omfattning
Målet avser den egna verksamheten.
Metoder
Målet utgår från SBTi:s Portfolio Coverage-metod där en
del av företagens leverantörer ska ha vetenskapligt base-
rade mål vid ett visst datum, och IIGCC:s NZIF.
En sektor, eller en leverantör i en sektor, definieras som
kritisk för omställningen om ett eller flera av dessa villkor
uppfylls:
• Sektorn har en hög klimatrelaterad omställningsrisk.
• Sektorn har en hög utsläppsintensitet.
• Sektorn står för en stor andel av våra inbyggda
koldioxidutsläpp.
• Sektorn styrs mot att minska utsläppen genom olika
regelverk (innebär att sektorn kan bli tvungen att
anpassa sig till regelförändringar).
• Påverkansarbete är genomförbart och relevant för oss.
Nordea Årsredovisning 2025
131
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Sektoranalys och sektormål för utlåningsportföljen
Vår årliga omvärldsanalys (BES) innefattar en separat ana-
lys av sektorer med hög klimatrisk som är anpassad till vår
väsentlighetsbedömning av klimat- och miljörisker.
Analysen täcker den mest relevanta klimatpolitiken och lag-
stiftningen samt nordiska drivkrafter för utfasning av fossila
bränslen i olika sektorer. Sektorerna bedöms individuellt
med avseende på risker och möjligheter för olika klimat-
och miljöfaktorer. Resultaten används i hela organisationen
som underlag för strategiska beslut om mål och policyer på
klimat- och miljöområdet. De hjälper oss också att anpassa
verksamheten efter de faktorer som påverkar dessa klimat-
och miljörelaterade risker och möjligheter. Som en del av
vår omställningsplanering sätter vi sektorspecifika mål för
att begränsa de klimatrelaterade riskerna och negativa
inverkningarna, öka de positiva inverkningarna och skapa
möjligheter. När vi väljer ut vilka sektorer som ska omfattas
av mål tittar vi på deras bidrag till de samlade finansierade
utsläppen i vår utlåningsportfölj, deras klimatrisk eller om
de finns upptagna i den förteckning över prioriterade koldi-
oxidintensiva sektorer som UNEP FI angett i sin vägledning
för fastställande av klimatmål för banker, samt tillgången
till sektorspecifika vetenskaps- eller policybaserade
omställningsbanor. Bedömningen av vilka sektorer som ska
omfattas av mål görs årligen. Sektormålen godkänns av
koncernchefen. Relevanta branschriktlinjer ger vägledning
om hur målen ska uppnås.
Sedan 2021 har vi haft åtta sektormål och omställnings-
banor som överensstämmer med referensvärden för
omställning i linje med Parisavtalet. Under 2025 omfattade
sektormålen sammantaget 54 procent av våra expone-
ringar och 47 procent av våra finansierade utsläpp i
utlåningsportföljen.
Vi kan inte redovisa den exakta andelen av minskade
finansierade utsläpp sedan 2019 eftersom sektormålen har
olika basår. Vi följer UNEP FI:s vägledning som anger att
ett basår inte ska ligga mer än två år bakåt i tiden när
målet fastställs samt att den tidigaste tidpunkten för vil-
ken sektorn har tillräckligt med tillförlitliga data ska väljas.
Sektormålen omfattar inte upptag av växthusgaser, kol-
dioxidkrediter eller undvikna utsläpp som metoder för att
uppnå målen för utsläppsminskningar.
Målet för utlåningsportföljen omfattar finansierade
utsläpp i scope 1 och 2 från sektorerna järn och stål, alumi-
nium, cement och kommersiella fastigheter. Under 2025
stod järn och stål, aluminium och cement tillsammans för
endast 1 procent av de finansierade utsläppen från vår
utlåningsportfölj och kommersiella fastigheter stod för
2procent.
Varje kvartal får högsta ledningen en intern ESG-
rapport som följer upp resultat och framsteg i förhållande
till portfölj- och sektormålen på koncernnivå och på affärs-
områdesnivå, i förekommande fall. Rapporten utgör
underlag för åtgärder och fastställande av mål. Följande
tabell ger översiktlig information om våra sektormål och
hur vi ligger till just nu.
Sektormål
Sektor Undersektor Utsläpp, scope Mått Referensscenario Basår Basårsvärde
1
Målår Mål 2025 faktiskt värde
2
Basårsvärde mot 2025
Bostadsfastigheter Privatpersoner och bostadsrättsföreningar 1 och 2 Utsläppsintensitet kgCO
2
e/m
2
CRREM v1.093 2019 12,2 2030 -40–50 % 8,1 -33,7
Sjöfart Fartyg 1 Utsläppsintensitet AER, gCO
2
/dwt-nm Poseidon-principerna (IMO 2050) 2019 8,3 2030 -30 % 7,0 -15,4
Jordbruk Djurhållning samt grödor, odling och jakt 1 och 2 Utsläppsintensitet tCO
2
e/mn euro
4
Nationella sektormål och SBTi FLAG 2021 363 2030 -40–50 % 368 1,4
Fordon Personbilar och skåpbilar 1
3
Utsläppsintensitet gCO
2
e/km IEA NZE
5
2022 114 2030 -40 % 94 -17,5
Kraftproduktion – 1 och 2 Utsläppsintensitet gCO
2
e/kWh IEA NZE
5
SBTi 1.5C
2021 220 2030 -70 % 20 -90,9
Olja och gas Prospektering och produktion 1, 2 och 3 Absoluta utsläpp MtCO
2
e
4
IEA NZE
5
2019 2,8 2030 -55 % 0,01 -99,6
Offshoreverksamhet Borrplattformar och försörjningsfartyg för
offshoreverksamhet inom olja och gas samt sjöfart
– Utlåning, mn euro – 2019 1 872 2025 -100 % 0 -100,0
Gruvdrift Energitorv – Utlåning, mn euro IEA NZE
5
2022 52 2025 -100 % 18 -65,3
Termiskt kol – Utlåning, mn euro IEA NZE
5
Restriktiv policy Helt utfasad 2021
1) Till följd av förbättrad datakvalitet har följande basårsvärden omräknats jämfört med vad som rapporterades 2024: Bostadsfastigheter (17,4 kgCO
2
e/m2), jordbruk (758 tCO
2
e/mn euro) och motorfordon (113gCO
2
e/km).
2) Siffror för sjöfart och kraftproduktion avser faktiska värden för 2024.
3) Scope 1 avser utsläpp vid användning av fordonet.
4) Inklusive metanutsläpp i koldioxidekvivalenter för scope 1 för jordbruk samt scope 1 och 2 för olja och gas.
5) Ett normativt IEA-scenario (IEA står för International Energy Agency) som visar en utveckling där den globala energisektorn kan nå nettonollutsläpp för koldioxid till 2050 och som är förenlig med en begränsning av den globala uppvärmningen till 1,5 °C utan en tillfälligt överskriden temperaturuppgång (med 50 procents sannolikhet), i linje med IPCC:s speci
-
alrapport om 1,5 graders global uppvärmning.
Nordea Årsredovisning 2025
132
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Bostadsfastigheter
Vi har som mål att till 2030 minska den fysiska koldi-
oxidintensiteten (CO
2
e/kvm) i utlåningen till
bostadsfastigheter med 40–50 procent jämfört med
2019 års nivå. Portföljen jämförs med relevanta
utsläppsbanor för länders och byggnadstypers
utfasning av fossila bränslen, framtagna av Carbon
Risk Real Estate Monitor (CRREM). Till följd av
betydligt bättre datakvalitet gjordes en ny beräkning
av basårsvärdet under 2025. För ytterligare informa-
tion, se sidan 137.
Sektorn omfattar villor och radhus, lägenheter
och bostadsrättsföreningar. Den totala bostads-
marknaden förväntas fortsätta växa, både i fråga om
antalet bostäder och den genomsnittliga bostadsy-
tan i kvadratmeter. Det samlade energibehovet
kompenseras emellertid i viss mån av att äldre
byggnader ersätts med nya och mer energieffektiva
byggnader.
Bostadsfastigheter
0
3
6
9
12
15
18
'30'29'28'27'26'25'24'23'22'21'20'19
Utsläppsintensitet (kgCO
2
/m
2
)
12,2
10,7
10,0
10,2
6,1
9,1
9,0
8,1
7,3
Utfall
Mål
Carbon Risk Real Estate Monitor
-40–50 %
Vägen mot nettonollutsläpp
För att uppnå nettonollutsläpp i bostadsfastighetssektorn
krävs energirenovering för att förbättra energieffektivite-
ten (genom minskat energibehov) och fasa ut fossila
bränslen som energikälla (genom en övergång till förny-
bar energi). Bostäder som är beroende av fossila bränslen,
såsom gas och olja, behöver incitament och stöd för att
ställa om till förnybar energi. Eftersom 90 procent av
bostäderna i Norden är beroende av energisektorn för
uppvärmning och el, behöver utfasningen av fossila bräns-
len i energisektorn fortsätta. Detta gäller i synnerhet för
Danmark och Finland, som fortfarande till viss del är bero-
ende av fossila bränslen för värme och kyla.
Bostadsfastighetssektorn kommer också att förändras när
medlemsstaterna börjar införa EU:s direktiv om byggna-
ders energiprestanda.
Åtgärder
Vi bidrar till omställningen i sektorn genom rådgivning,
produkter och kunskaper om energieffektivitet.
Under 2024 fick alla våra bolånerådgivare ny utbildning
om hållbara bostäder och energieffektivitet, kunskaper som
kommer väl till pass i kundsamtalen om energieffektivitet
och dess ekonomiska konsekvenser. Under 2025 lade vi till
denna utbildning i vårt kurspaket om hållbarhet och gjorde
den obligatorisk för alla medarbetare med kundkontakt.
Vi tar fram relevanta erbjudanden och produkter för
kunder som vill bo i energieffektiva bostäder eller förbättra
energieffektiviteten i sin bostad genom renovering. Det rör
sig bland annat om incitament såsom lägre pris på rele-
vanta produkter, t.ex. gröna bolån, och samarbeten med
leverantörer av exempelvis värmepumpar och solpaneler.
Dessutom erbjuder vi information till bostadsägare om
energieffektivitet och hur den kan förbättras. Vi informerar
bland annat om riskerna med att förlita sig på fossila ener-
gikällor och de beräknade effekterna av bostadsrenove-
ring, till exempel förbättrad isolering, nya fönster och
installation av solpaneler/värmepump. Här samarbetar vi
med dataleverantörer och experter som är väl lämpade att
hjälpa bostadsägare, såsom energimyndigheter, leverantö-
rer av datalösningar för byggbranschen, energikonsulter
och leverantörer av energilösningar.
Vi samarbetar också med branschorganisationer och
beslutsfattare för att förespråka mer exakta och tillgäng-
liga energidata, till exempel energideklarationer.
Metoder
Vi mäter utsläppsintensiteten genom att dividera våra
samlade finansierade utsläpp för sektorn med den finan-
sierade golvytan, i enlighet med rekommendationen från
SBTi (Science Based Targets initiative). Vi beräknar sek-
torns finansierade utsläpp genom att multiplicera fastig-
heternas scope 1- och 2-utsläpp med en tillskrivningsfak-
tor hämtad från standarden för redovisning och rapporte-
ring som utarbetats av Partnership for Carbon Accounting
Financials. På liknande sätt beräknar vi den finansierade
golvytan genom att multiplicera fastigheternas golvyta
med tillskrivningsfaktorn. Den senare beräknas som för-
hållandet mellan utestående lånebelopp och det äldsta
tillgängliga fastighetsvärdet. Värdet för varje fastighet
används som nämnare i beräkningen av tillskrivningsfak-
tor för alla efterföljande år fram till dess att lånet har åter-
betalats eller lagts om.
Målet fastställdes med hjälp av SDA (Sectoral
Decarbonisation Approach) och externa referensscenarier
från CRREM. CRREM:s utsläppsbana (V1.093), viktade mot
vår kända finansierade golvyta per land, visar att våra
finansierade bostadsfastigheter i Norden behöver minska
sina utsläpp med minst 45 procent mellan 2019 och 2030
för att nå nettonollutsläpp senast 2050. Den viktade
utsläppsbanan från CRREM kommer att uppdateras i
takt med att uppgifter om ytterligare finansierad golvyta
blir tillgänglig.
Sjöfart
Vi har som mål att till 2030 minska koldioxidintensite-
ten i utlåningen till sjöfart med 30 procent jämfört
med 2019 års nivå. Målet innefattar fraktfartyg som
omfattas av rapportering enligt Poseidon-principerna.
Sektorn är väsentlig för oss på grund av dels den
höga omställningsrisken med övergången till alterna-
tiva bränslen och utvecklingen av fartyg, och dels att
utlåningen i sjöfartssektorn svarade för 30 procent av
de finansierade utsläppen från företagslån i utlå-
ningsportföljen under 2025.
Sjöfart
0
2
4
6
8
10
'30'29'28'27'26'25'24'23'22'21'20'19
Årlig effektivitetsfaktor (gCO
2
/dwt-nm)
8,3
7,8
8,4
5,8
8,1
7,4
7,0
Poseidonprincipernas
utvecklingsbana
Utfall Mål
-30 %
Vägen mot nettonollutsläpp
Under 2023 antog den internationella sjöfartsorganisatio-
nen IMO reviderade mål och en ökad gemensam ambition
att nå nettonollutsläpp från internationell sjöfart senast
2050. Vi följer kontinuerligt upp sjöfartsmålet mot bak-
grund av utvecklingen på regelområdet och vi uppdaterar
målet så fort detta bedöms vara relevant.
Omställningen i sjöfartssektorn kommer att kräva till-
gång till kapital. På kort sikt kommer sektorns utsläpps-
minskningar främst att komma från energieffektiv kon-
struktion av, och operativa åtgärder i, hela fartygsflottan.
På medellång till lång sikt måste det ske en successiv över-
gång till alternativa bränslen, ny teknik och nybyggnation.
Åtgärder
Som en ledande bank inom sjöfartssektorn som tidigt
anslöt sig till Poseidon-principerna har vi åtagit oss att
arbeta för en renare och mer ansvarstagande sjöfartsnä-
ring genom att säkerställa ansvar och genomdriva klimat-
redovisning. Vi arbetar tillsammans med våra kunder för
att förstå deras omställningsplaner och hur de ska lyckas
med dem. Dessutom samarbetar vi aktivt med Poseidon
Principles Secretariat, branschaktörer och andra banker för
att fastställa nettonollmål för sjöfart, i linje med Poseidon
Principles Ambition Statement. Vi har också undertecknat
Responsible Ship Recycling Standards, som syftar till att
minimera farorna förknippade med nedmontering av far-
tyg och minimera den negativa miljöpåverkan.
Nordea Årsredovisning 2025
133
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Metoder
Vi mäter koldioxidintensiteten med ett årligt effektivitets-
mått (Annual Efficiency Ratio, AER), i enlighet med
Poseidon-principernas metod som avser utsläpp som här-
rör från förbränning av bränsle, med 2019 som basår. AER
är en kvot mellan bränsleförbrukning och avverkad
sträcka gånger dödviktston under ett kalenderår.
Målet fastställdes med hjälp av Poseidon-principernas
utvecklingskurvor, som är förenliga med det referensscena-
rio som används i IMO:s strategi från 2018.
Jordbruk
Vi har som mål att till 2030 minska den ekonomiska
utsläppsintensiteten i utlåningen till jordbruk med
40–50 procent jämfört med 2021 års nivå. Under
2025 hade Danmark den största andelen exponering
och utsläpp inom djurhållning samt grödor, odling
och jakt. Den ökade intensiteten mellan 2024 och
2025 beror huvudsakligen på ny utlåning till kunder
där vi ännu inte har data från kunderna utan använ-
der estimat i det högre intervallet från PCAF-
databasen. Till följd av betydligt bättre datakvalitet
gjordes en ny beräkning av basårsvärdet under
2025. För ytterligare information, se sidan 137.
Målet omfattar utlåning till företag vars kärnverk-
samhet är djurhållning och/eller grödor, odling och
jakt, och innefattar kundernas utsläpp inom scope 1
och 2. Målet är i linje med nationella jordbruksmål i
Danmark och Finland och det verktyg som SBTi
Forest, Land and Agriculture (FLAG) tagit fram för
att fastställa mål. Det bedöms också uppfylla
1,5°C-kraven.
Jordbruk
0
100
200
300
400
500
'30'29'28'27'26'25'24'23'22'21
Ekonomisk utsläppsintensitet (tCO
2
e/mn euro)
348
342
327
368
182
218
363
Utfall
Mål
-40–50 %
Vägen mot nettonollutsläpp
Jordbrukssektorn är under politiskt tryck att minska
utsläppen av växthusgaser och öka upptaget av koldioxid
för att bidra till nationella klimatmål och EU:s klimatmål.
Avkastningen på klimatinvesteringar och andra investe-
ringar rent generellt är dock blygsam och det kan vara ett
hinder för klimatomställningen. Omställningen av sektorn
är beroende av marknadens efterfrågan på hållbart pro-
ducerade livsmedel, med politiska åtgärder och subventio-
ner som viktiga drivkrafter.
Flera av EU:s policyramar (t.ex. den gemensamma jord-
brukspolitiken, 55 %-paketet och EU:s strategi för biologisk
mångfald 2030) samt nationella sektormål i Danmark och
Finland ska bidra till omställningen i sektorn. Åtgärder såsom
tekniska lösningar för att minska gödselrelaterade utsläpp är
viktiga drivkrafter i hela Norden.
Åtgärder
Lantbrukarna måste vidta olika åtgärder för att ställa om
jordbruket. En av de viktigaste är att ändra hur marken
används, till exempel genom att plantera träd, minska
jordbruksmarken och ta torvjordar ur bruk. Lantbrukarna
måste också börja använda klimatvänlig teknik, till exem-
pel för att minska metanutsläppen från gödsel, produktion
av biogas, användning av fodertillskott och precisionstek-
nik. Biokol förväntas också bidra stort till upptaget av
koldioxid. Som finansiell partner och rådgivare stödjer vi
våra kunder och erbjuder finansiering för nödvändiga
förändringar.
Vi ska fortsätta att samla in klimatdata från kunderna,
kartlägga var de största utmaningarna finns och göra en
klimatbedömning i samband med ny finansiering och för-
längning av befintlig finansiering för djurhållning. Vi har
tagit fram interna verktyg för att bedöma mognaden i kun-
dernas klimatomställningsplaner.
Metoder
Målet fastställdes med hjälp av en särskild kontraktionsme-
tod, Economic Intensity Contraction Approach. Det är ett
mått på ekonomisk intensitet som vi kan använda för att
jämföra kunder, delsektorer och portföljer. Sektormålet fast-
ställdes utifrån ett politiskt grundat referensscenario, som
utgår från nationella sektormål för Danmark och Finland
samt SBTi FLAG:s sektormål. För Norge och Sverige
använde vi SBTi FLAG-verktyget för att minska utsläppen
med 30 procent mellan 2021 och 2030, där två tredjedelar
av minskningen ska uppnås genom utsläppsminskningar
och en tredjedel genom upptag av koldioxid. Den valda
utsläppsbanan är jämförbar med de få andra utsläppsbanor
som är tillgängliga för jordbruk (OECM:s utsläppsbanor för
alla sektorer och jordbruk från Sydneys Tekniska Högskola
samt SBTi FLAG-verktyget), vilket visar att den är i paritet
med eller ambitiösare än tillgängliga modellbaserade
utsläppsbanor.
Fordon
Vi har som mål att minska utsläppsintensiteten i
utlåningen till person- och skåpbilar med minst
40procent till 2030 jämfört med 2022 års nivå. Målet
bygger på 1,5 °C-kravet i linje med Parisavtalet och
mer konkret på IEA:s scenario för nettonollutsläpp
till 2050 (IEA NZE by 2050) för personbilar och
skåpbilar. Sektorn är väsentlig för oss på grund av (i)
den höga omställningsrisken förenad med förbrän-
ningsmotorernas beroende av fossila bränslen och
(ii) finansieringsmöjligheter i övergången till
utsläppsfria fordon och elektrifiering.
Motorfordon – bilar och skåpbilar
0
30
60
90
120
150
'30'29'28'27'26'25'24'23'22
114
106
102
94
68
Fysisk utsläppsintensitet (gCO
2
e/km, användning av fordonet)
IEA nettonollutsläpp 6 % per år
Utfall Mål
-40 %
Vägen mot nettonollutsläpp
Elektrifieringen hör till det som varit mest lovande i väg-
transportsektorns omställning den senaste tiden. Globalt
sett ligger den nordiska bilmarknaden och bredare trans-
portmarknaden bland de som kommit längst med omställ-
ningen till nettonollutsläpp. Det ser visserligen lovande ut
med de tekniska framstegen och mottagandet på markna-
den, men omställningen i stort kommer att kräva mer än
bara en förändring på utbudssidan för bilar och skåpbilar.
För en fullständig omställning av vägtransportsektorn
krävs ytterligare politiskt stöd inom till exempel infrastruk-
tur och övriga segment. Målen och politiken på nationell
och lokal nivå måste uppmuntra till en bredare övergång
till utsläppsfria transporter, tillsammans med operativa och
tekniska åtgärder för energieffektivitet. Detta kommer
emellertid att bli svårt om EU:s försvagade förordning för
2035 bromsar utvecklingen mot helt utsläppsfria transpor-
ter. I den reviderade förordningen har förbudet mot försälj-
ning av förbränningsmotorer ersatts av ett krav på 90 pro-
cents minskning av koldioxidutsläppen i nybilsflottan och
fortsatt begränsad försäljning av hybrider och fordon som
drivs med e bränslen eller biobränslen.
Åtgärder
Affärsbeslut, produktutveckling och finansieringsmöjlighe-
ter baseras på utsläppsdata och andra affärsparametrar
för att säkerställa överensstämmelse med vårt mål.
Dessutom följer vi noggrant koldioxidavtrycket från vår
Nordea Årsredovisning 2025
134
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
bilfinansiering genom att mäta portföljens koldioxidinten-
sitet varje kvartal. För att säkerställa kontinuerliga förbätt-
ringar är vi just nu i färd med att uppdatera vår bilfinansie-
ringsstrategi med fokus på hållbarhetsperspektivet. I detta
arbete ingår en noggrann analys av marknads- och teknik-
utvecklingen samt dialoger med hela leverantörskedjan.
Vid utgången av 2025 hade andelen finansierade elfordon
med batteridrift ökat till 31 procent av vår samlade finan-
siering av personbilar och skåpbilar.
Metoder
Målet är i linje med branschpraxis och fokuserar på fordo-
nens faktiska användning. Vi samlar in fordonens faktiska
utsläpp och kombinerar dessa med nationella genomsnitt
för körda kilometer för att beräkna utsläppen från den for-
donspark som vi finansierar. Uppskattningar används där
faktiska utsläpp saknas.
Målet fastställdes med hjälp av IEA:s scenario för net-
tonollutsläpp till 2050 (NZE-scenariot), som kräver årliga
utsläppsminskningar på 6 procent till 2030 för person- och
skåpbilar. Genom att säkerställa att hela fordonsparken
omfattas och använda en metod med kontraktion, ska
målet vara i linje med NZE-scenariot.
Kraftproduktion
Vi har som mål att till 2030 minska den fysiska
utsläppsintensiteten i utlåningen till kraftproduktion
med mer än 70 procent jämfört med 2021 års nivå.
Målet uppmuntrar investeringar i förnybar och koldi-
oxidneutral kraftproduktion och en minskning av de
absoluta utsläppen i utlåningsportföljen. Sektorn är
relevant för oss på grund av den höga klimatrisken
förenad med fossila bränslen (framför allt termiskt
kol) och betydelsen av fossilfria energikällor för
utfasningen av fossila bränslen i andra sektorer.
Kraftproduktion
0
100
200
300
400
500
'30'29'28'27'26'25'24'23'22'21
Fysisk utsläppsintensitet (gCO
2
e/kWh)
220
117
23 20
66
IEA nettonollutsläpp 2050
SBTi 1.5˚CUtfall Mål
-70 %
Vägen mot nettonollutsläpp
Som det största finansinstitutet i Norden ligger det i vårt
intresse att påskynda omställningen inom kraftproduktion
och samtidigt bidra till att upprätthålla överkomliga priser,
energisäkerhet och ekonomisk tillväxt. Nordiska kunder
ligger fortsatt före sina globala konkurrenter när det gäller
utfasning av fossila bränslen och deras energimix domine-
ras av koldioxidsnåla alternativ. Efterfrågan på el i Norden
ökar till följd av elektrifieringen av transportsektorn, indu-
striella processer samt värme/kyla. Nya sektorer som data-
center bidrar också till ökningen.
Vindkraften (inklusive havsbaserad vindkraft) har fortsatt
en betydande långsiktig potential och förväntas stå för en
stor del av kapaciteten inom förnybar energi i Norden, trots
motgångarna på marknaden den senaste tiden. Den sam-
lade produktionen av vind- och solkraft kommer sannolikt
att vara större än vattenkraftsproduktionen år 2038. Tekniskt
sett är förnybar energi kommersiellt gångbar, med flera väl
beprövade tekniker i bruk.
Kärnkraften, både den konventionella tekniken och den
nya tekniken i form av små modulära reaktorer, är sedan
2023 en viktig del av den nationella energistrategin i både
Finland och Sverige. Kärnkraften bidrar till stabilitet i ett
energisystem där väderberoende produktion utgör en större
andel än tidigare.
Åtgärder
Vi har åtagit oss att stödja utfasningen av fossila bränslen i
nordisk kraftproduktion och vi anger tydligt i våra
branschriktlinjer vad vi inte finansierar. För oss är det
emellertid ännu viktigare att ställa sig bakom verkliga
framsteg genom att bidra till att öka investeringarna i kol-
dioxidsnål energi. Vi varken tillhandahåller eller förmedlar
finansiering för företag där mer än 5 procent av omsätt-
ningen kommer från termiskt kol (omfattar koleldad kraft-
produktion). Befintliga kunder med termiskt kol i sin kraft-
produktion måste ha planer på att upphöra med sådan
verksamhet senast 2030 för industriländer, med fullstän-
dig utfasning globalt senast till 2040.
Dessutom varken tillhandahåller eller förmedlar vi
finansiering till nya kunder där mer än 5 procent av
omsättningen kommer från torveldad kraftproduktion.
Befintliga kunder med energitorv i sin kraft- och värme-
produktion måste upphöra med sådan verksamhet senast
2025. Som en följd av kriget i Ukraina, beviljas undantag
för företag som påverkas av beslutet att energitorv defi-
nieras som beredskapsbränsle i Finland. Vår policy kom-
mer att uppdateras 2026.
Vi samlar in data på individuell kundnivå om bland
annat absoluta utsläpp, produktionsintensitet och produk-
tionsmix så att vi kan följa upp och stödja varje kund i
deras omställning. Vi följer också politiken och marknads-
trender på energiområdet i allmänhet, bland annat
användningen av fossilfria energikällor såsom biomassa.
Metoder
Det mått som vi har valt är förenligt med SBTi:s sektorväg-
ledning och det mått som används mest i branschen.
Utsläppsintensitet för koldioxidsnål energi (vatten-, kärn-,
vind- och solkraft samt bioenergi) baseras på kundernas
redovisade årliga produktionsvolymer. Om kundspecifika
utsläppsdata saknas, används en koldioxidsnål uppskatt-
ning på 5gCO
2
e/kWh som baseras på IPCC:s forskning om
livscykelutsläpp (2012) och FN:s ekonomiska kommission
för Europa (2020).
Målet fastställdes enligt en konvergensmodell med hjälp
av SBTi:s SDA-metod för kraftproduktionssektorn (Sectoral
Decarbonization Approach), som bygger på en kombination
av olika 1,5 °C-förenliga utsläppsbanor och scenarier från
IPCC och IEA. Metoden är framtagen för scope 1-utsläpp,
men vi använder den också för både scope 1- och scope
2-utsläpp.
Olja och gas
Vi har som mål att till 2030 minska de kombinerade
finansierade utsläppen i scope 1, 2 och 3 från utlå-
ningen till prospekterings- och produktionsbolag
med 55 procent jämfört med 2019 års nivåer, så att
de högst uppgår till 1,2 MtCO
2
e. Målet omfattar
scope 3 eftersom kategorin ”Användning av sålda
produkter” svarar för de största utsläppen från pro-
spekterings- och produktionsföretag. Metanutsläpp
ingår i koldioxidekvivalenter för scope 1 och 2. Under
2019 svarade företagslån till kunder inom olje- och
gassektorn, inklusive deras scope 3-utsläpp, för en
relativt stor andel av våra finansierade utsläpp.
Olja och gas – prospektering och produktion
0
1
2
3
4
5
'30'29'28'27'26'25'24'23'22'21'20'19
0,0 0,01
1,2
0,7
0,70,7
1,7
2,8
Scope 1, 2 och 3 (MtCO
2
e)
IEA nettonollutsläpp 2050
Utfall Mål
-55 %
Vägen mot nettonollutsläpp
Olja och gas svarar idag för omkring hälften av världens
samlade energiförsörjning. Funktioner som transport, indu-
stri och uppvärmning är beroende av energi från dessa käl-
lor. Samtidigt hör de till de energislag som står för de
största utsläppen av växthusgaser globalt sett, särskilt
genom användning av sålda produkter. Världsmarknaden
för olja och gas står inför ökad osäkerhet och utmaningar
Nordea Årsredovisning 2025
135
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
till följd av geopolitiska spänningar och strukturella föränd-
ringar i efterfråge- och utbudsmönster. Det är stor skillnad
mellan efterfråge- och utbudskurvorna för olja och gas i
scenarier baserade på dagens politik och scenarier base-
rade på en begränsning av den globala uppvärmningen till
1,5 °C. I IEA NZE-scenariot minskar efterfrågan på olja och
gas i allt snabbare takt, till följd av elektrifiering och bete-
endeförändringar, men har fortfarande betydelse för
världsekonomin 2050 (om än med betydligt lägre produk-
tion och förbrukning). För att nå nettonollutsläpp till 2050
krävs åtgärder för en betydligt snabbare omställning i alla
delar av samhället, med samordnade åtgärder på både
efterfråge- och utbudssidan.
Åtgärder
Vi bevakar denna sektor noga på grund av den höga
omställningsrisken förknippad med utvinning av fossila
bränslen. Vi har redan omfördelat vår exponering mot seg-
mentet prospektering och produktion genom att avsluta
relationerna med ett stort antal europeiska kunder. Den
kvarvarande portföljen består av ett fåtal noga utvalda
kunder som främst bedriver verksamhet på norska konti-
nentalsockeln och har den lägsta utsläppsintensiteten i sin
tillverkning (CO
2
e/boe) jämfört med konkurrenterna. Detta
sammanhänger med behovet att utöver utsläppsintensite-
ten även kunna hantera energisäkerheten, mot bakgrund
av de stora geopolitiska omvälvningarna. Vi varken erbju-
der eller förmedlar projektfinansiering för utökad verk-
samhet inom prospektering och produktion av olja och
gas, inklusive borrning i Arktis, eller prospektering och
produktion av okonventionell olja och gas.
Metoder
Det valda måttet för detta mål är finansierade utsläpp i
tCO
2
e. Basårsvärdet baseras på en kombination av uppgif-
ter som redovisats av företag och estimat, eftersom fram-
för allt scope 3-upplysningar inte var samstämmiga för
branschen när målet fastställdes. Ökad konvergens över
tid innebär sannolikt att vi kan räkna om basårsvärdet
med data av högre kvalitet för att säkerställa tillfredsstäl-
lande öppenhet.
Målets utsläppsbana fastställdes med hjälp av en
metod med absolut kontraktion. De samlade
Offshore
Under 2022 meddelade vi att vi helt skulle lämna off-
shore-sektorn senast 2025 och det har vi nu gjort.
Offshore-sektorn innefattar delsektorerna borrplatt
-
formar och försörjningsfartyg som tidigare ingick i
våra portföljer för Olja och gas respektive Sjöfart.
Sektorn var väsentlig för oss på grund av kreditrisken
och det faktum att företagslån till offshore-kunder
utgjorde en relativt stor andel av våra finansierade
utsläpp under 2019 (basåret).
Offshore
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
'25'24'23'22'21'20'19
Utlåning (mn euro)
1 507
0
126
72
1 872
1 399
386
Utfall
-100 %
Åtgärder
Under 2019 hade vi 1,9 md euro i utlåning till sektorn, jämnt
fördelad mellan borrplattformar och försörjningsfartyg för
offshore-verksamhet. I slutet av 2025 hade vi helt lämnat
sektorn och därmed uppnått målet.
Metoder
Eftersom målet var utfasning så var utsläppsbaserade refe-
rensscenarier inte aktuella.
Gruvbolag
Under 2022 meddelade vi att vi helt skulle lämna del-
sektorerna termiskt kol och energitorv senast 2025.
Termiskt kol och energitorv har hög växthusgasinten-
sitet. Brytning av termiskt kol och energitorv medför
därmed stor klimatrisk och stor risk för strandade till-
gångar. Vi fasade ut utlåningen till kunder inom ter-
miskt kol under 2021. Vad gäller kunder inom bryt-
ning av energitorv fasade vi ut utlåningen under
2025, med ett undantag som berodde på kriget i
Ukraina och Finlands beslut att definiera energitorv
som beredskapsbränsle som fattades efter att målet
hade fastställts. Vi vill bidra till att säkra energiför-
sörjningen på våra hemmamarknader och fortsätter
därför att tillhandahålla och förmedla lån till kunder
under vissa exceptionella omständigheter. Vår policy
för energitorv kommer att uppdateras 2026.
Brytning av energitorv
0
15
30
45
60
75
'25 Mål'25'24'23'22
52
51
18 18
–
Utlåning (mn euro)
Utfall
-100 %
Vägen mot nettonollutsläpp
Efterfrågan på metaller och mineraler förutspås öka sex-
faldigt fram till 2040, till följd av det snabbt stigande
behovet att öka andelen ren teknik i alla EU:s industriella
ekosystem. EU-kommissionens RESourceEU-strategi slår
fast att gruvbrytning inom unionens gränser behövs för
EU:s säkerhet och försvar. De nordiska länderna har god
tillgång till vissa kritiska mineraler, en mogen gruvsektor
och stark miljölagstiftning.
Åtgärder
Som finansinstitut försöker vi hitta möjligheter att stödja
hållbara gruvbolag som är med och möjliggör en grön
omställning.
Metoder
Målet fastställdes med hjälp av en metod med absolut
kontraktion och är kopplat till finansiering för brytning av
både termiskt kol och energitorv. Efter en omställning i
energisektorn anger IEA NZE-scenariot att det efter 2021
inte behövs några nya kolgruvor eller torvtäkter, och inte
heller någon utökning av befintliga. Det anger också att
befintliga verksamheter bör fasas ut till 2030 i OECD-
länder och till 2040 i övriga världen. I scenariot räknas torv
in i uppskattningarna för kol.
växthusgasutsläppen från försörjnings- och energirelate-
rad användning av olja och gas, inklusive metan och scope
3-utsläpp, måste sjunka med 25–33 procent till utgången
av 2030 för att vara i linje med IEA NZE-scenariots och
OECM:s 1,5 °C-förenliga utsläppsbanor.
Nordea Årsredovisning 2025
136
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Energiförbrukning och energimix
Vår energiförbrukning kommer från användning av
bränsle, el, värme och kyla i den egna verksamheten.
Vi har direkt tillgång till uppgifter om huvudkontorens
och tjänstebilarnas energiförbrukning. För våra övriga loka-
ler används uppskattad energiförbrukning. Uppgifter om
energi från kärnkraft inhämtas från nationella källor. Vi
använder 100 procent förnybar el som köps in genom
ursprungsgarantier.
Vi följer kontinuerligt upp energiförbrukningen i den
egna verksamheten och har för avsikt att öka energieffekti-
viteten samt minska utsläppen.
Under 2025 uppgick vår samlade energiförbrukning till
148 966 MWh. Den uppskattade energiförbrukningen i kon-
torsrörelsen uppgick till 55 786 MWh, vilket är en ökning
med 1 procent sedan 2024.
Energiförbrukning och energimix
2023 2024 2025
Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter – – –
Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter 6 728 7 700 4 390
Bränsleförbrukning från naturgas 6 – –
Förbrukning av köpt eller anskaffad el, värme och kyla från fossila källor (MWh) 26 059 28 298 26 138
Summa förbrukning av fossil energi (MWh)
1
32 793 35 998 30 528
Varav fossila källors andel av total energiförbrukning (%) 23 % 23 % 20 %
Förbrukning från kärnkraft (MWh) 9 905 11 160 12 302
Varav kärnkraftens andel av total energiförbrukning (%) 7 % 7 % 8 %
Bränsleförbrukning från förnybara källor, inklusive biomassa (MWh) 400 379 208
Förbrukning av köpt eller anskaffad el, värme och kyla från förnybara källor (MWh) 100 137 109 619 105 657
Egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi (MWh)
2
237 285 271
Summa förbrukning av förnybar energi (MWh) 100 774 110 283 106 136
Varav förnybara källors andel av total energiförbrukning (%) 70 % 70 % 71 %
Summa energiförbrukning (MWh)
3
143 472 157 441 148 966
Energiintensitet
4
12 13 13
1) Inkluderar EcoPar A motsvarande 450 liter 2023, 1 932 liter 2024 och 1 932 liter 2025.
2) 271 MWh av elförbrukningen 2025 kom från egen produktion av solenergi på tak.
3) Summa energiförbrukning avser den konsoliderade koncernen.
4) Detta är ett företagsspecifikt mått som beräknas som Summa energiförbrukning dividerat med Summa rörelseintäkter. Siffrorna för energiintensitet 2023 och 2024 har omräk
-
nats från 8 mWh/mn euro respektive 8 mWh/mn euro. Summa rörelseintäkter var 11 742 mn euro för 2023, 12 100 mn euro för 2024 11 743 mn euro för 2025.
Växthusgasutsläpp (brutto) i scope 1, 2,
3 och samlade växthusgasutsläpp
Vår metod för att uppskatta växthusgasutsläpp utgår från
de principer, krav och riktlinjer som tillhandahållits av GHG
Protocol Corporate Standard (version 2004) och
Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF)
standard för redovisning och rapportering av växthusga-
ser del A (2:a upplagan) och del B. Vi gör dock vissa
avsteg och anpassningar för att fånga upp särskilda egen-
skaper i våra utlånings-, investerings- och kapitalmark-
nadsportföljer. För en sammanfattning av våra metoder, se
sidorna 147–148. I vår redovisning av växthusgasutsläpp
använder vi operativ kontroll för att beräkna utsläpp från
den egna verksamheten och finansierade utsläpp.
Våra samlade utsläpp tillhandahåller information om
klimatrelaterade risker och negativa inverkningar som
utgör underlag och stöd för positiva inverkningar och
affärsmöjligheter.
Under 2025 uppgick våra samlade utsläpp till
19791381tCO
2
e, vilket innebär en minskning med 34 pro-
cent jämfört med basåret 2019. De finansierade utsläppen
i utlånings- och investeringsportföljerna utgjorde den
största andelen (99,9 procent) av våra samlade utsläpp.
De samlade utsläppen i scope 3-kategori 15
(Investeringar) i tabellen ”Växthusgasutsläpp (brutto) i
scope 1, 2 och 3 samt samlade växthusgasutsläpp” nedan
innefattar motparters utsläpp i scope 1 och 2 och är lägre
än summan av de finansierade utsläppen i respektive
tabeller under ”Utlåningsportfölj” och
”Investeringsportfölj”. Detta beror på att vi har räknat bort
Nordea Life & Pensions finansierade utsläpp från investe-
ringar i Nordea Asset Managements (NAM) fondprodukter
i bruttoutsläppstabellen. Vi gör detta för att undvika att
finansierade utsläpp som redan redovisas av NAM räknas
dubbelt (se ”Investeringsportfölj” på sidan 143).
Delmålen för absoluta koldioxidutsläpp (som ska upp-
nås till slutet av 2030) framgår inte av bruttoutsläppsta-
bellen nedan. Det beror på att dessa mål inte fastställts för
växthusgasutsläpp (brutto) i scope 1, 2 och 3. Istället har vi
fastställt absoluta delmål för utsläppen från vår egen
verksamhet där datakvaliteten är tillräckligt god samt för
utlåningsportföljen. NAM och Nordea Life & Pension
(NLP) har intensitetsmål, men inga milstolpar eller mål för
absoluta finansierade utsläpp.
Vidare har finansierade utsläpp från statspapper och
kapitalmarknadsverksamhet exkluderats från alla år i
bruttoutsläppstabellen, liksom motparters utsläpp i scope
3. Vi väntar på formell vägledning från den europeiska
rådgivande gruppen för finansiell rapportering och håll-
barhetsrapportering (European Financial Reporting
Advisory Group, EFRAG) och PCAF om finansinstitut för-
väntas lägga samman dessa eller inte. För närvarande föl-
jer vi vägledningen som tydligt anger att de ska redovisas
separat. Detaljerad information om dessa utsläpp finns i
följande tabeller: ”Finansierade utsläpp från statspapper”
på sidan 145, ”Förmedlade utsläpp” på sidan 149,
”Finansierade utsläpp från företagslån” på sidan 140 (för
motparters scope 3-utsläpp i utlåningsportföljen), and
”Finansierade utsläpp – datatäckning i investeringsport-
följen” på sidorna 144–146 (för motparters scope
3-utsläpp i investeringsportföljen för NAM och NLP).
Den samlade växthusgasintensiteten beräknas utifrån
summan av utsläpp i scope 1, 2 och 3 dividerat med rörel-
seintäkter enligt vår resultaträkning.
Den nuvarande strukturen för upplysningar om samlade
växthusgasutsläpp och utsläppsintensitet kan komma att
ändras framöver om ESRS E1 Klimatförändringar, PCAF-
standarden eller gränserna för vår egen rapportering änd-
ras eller om ett standardiserat redovisningsramverk för
hela marknaden utarbetas.
Nordea Årsredovisning 2025
137
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Växthusgasutsläpp (brutto) i scope 1, 2, 3 och samlade växthusgasutsläpp
Bakåt i tiden
Utsläpp Basår
1
2024 2025
%
2025/2024
Växthusgasutsläpp i scope 1
Växthusgasutsläpp i scope 1, brutto (tCO
2
e)
2,3
2 796 1 810 1 032 -43
varav från ett reglerat system för handel med utsläppsrätter (%) 0 0 0 –
Växthusgasutsläpp i scope 22,3
Platsbaserade växthusgasutsläpp i scope 2, brutto (tCO
2
e) 23 304 16 779 13 688 -18
Marknadsbaserade växthusgasutsläpp i scope 2, brutto (tCO
2
e) 18 902 16 540 12 829 -22
Betydande växthusgasutsläpp i scope 34
Summa indirekta (scope 3) växthusgasutsläpp, brutto (tCO
2
e) 29 998 043 19 827 749 19 777 520 0
1 Inköpta varor och tjänster
2
4 639 3 111 2 725 -12
2 Kapitalvaror 103 – – –
3 Bränsle- och energirelaterad verksamhet
2,3
7 244 7 211 6 448 -11
5 Avfall från verksamheten
2
734 316 404 28
6 Tjänsteresor
2
27 042 11 490 6 192 -46
15 Investeringar – finansierade utsläpp – utlåning
5,6
19 345 822 10 734 680 10 906 684 2
15 Investeringar – finansierade utsläpp – investeringar
5,6
10 612 459 9 070 941 8 855 067 -2
Summa utsläpp
Summa växthusgasutsläpp (platsbaserade) (tCO
2
e) 30 024 143 19 846 338 19 792 240 0
Summa växthusgasutsläpp (marknadsbaserade) (tCO
2
e) 30 019 741 19 846 099 19 791 381 0
1) Basåret för beräkningarna av växthusgasutsläpp är 2019.
2) Koldioxidavtrycket från den egna verksamheten (OCF) innefattar scope 1, scope 2 och scope 3-kategorierna 1, 3, 5 och 6, och har omräknats för åren 2019 och 2024. Omräkningen
gjordes som en följd av uppdaterade utsläppsfaktorer och full täckning för den konsoliderade koncernen. För 2019 gjordes omräkningen (i tCO
2
e) för scope 1 från 1 636 till 2 796,
scope 2 från 11 636 till 23 304 (platsbaserade) och 5 567 till 18 902 (marknadsbaserade), scope 3 kategori 1 från 5 825 till 4 639, kategori 3 från 3 894 till 7 244, kategori 5 från 371 till
734 och kategori 6 från 25 015 till 27 042. För 2024 gjordes omräkningen (i tCO
2
e) för scope 1 från 1 025 till 1 810, scope 2 från 6 299 till 16 779 (platsbaserade) och 3 037 till 16 540
(marknadsbaserade), scope 3 kategori 1 från 1 863 till 3 111, kategori 3 från 2 404 till 7 211, kategori 5 från 183 till 316 och kategori 6 från 11 270 till 11 490.
3) Biogena utsläpp från diesel och bensin motsvarade 1 tCO
2
e 2025. Biogena utsläpp från köpt el, värme och kyla motsvarade 5 134 tCO
2
e 2025. Vi bedömde de biogena utsläppen i
scope 3 kategori 3 och kategori 6 som ej väsentliga för rapportering 2025.
4) För kategori 1 (data för pappersförbrukning och posttjänster), kategori 5 (data för avfall) och kategori 6 (data för användning av egen bil) beräknas utsläppen med hjälp av primära
aktivitetsdata och utgör tillsammans 0 procent av alla betydande växthusgasutsläpp i scope 3 som redovisats.
5) Scope 3 kategori 15 Investering omfattar finansierade utsläpp från vår utlåningsportfölj och investeringsportfölj, inklusive motparters scope 1 och 2. Beräkningen av uppskattade
växthusgasutsläpp baseras på PCAF:s standard. De viktigaste antagandena och avvikelserna från standarden presenteras på sidan 147.
6) Vi räknade om basårsvärdet för 2019 och siffrorna för 2024 för utlåningsportföljen till följd av förbättringar av datakvaliteten i hela portföljen. Mer information om de omräknade
siffrorna finns i texten till höger.
Redovisade växthusgasutsläpp
som omfattas av mål
100 %
Utlånings-
portfölj
100 %
Investerings-
portfölj
100 %
Egen
verksamhet
Tabellen visar den del av rapporterade växthusgasut-
släpp (brutto) i scope 1, 2, 3 och samlade växthusgasut-
släpp för vilken vi har ett kortsiktigt mål för minskade
utsläpp som redovisas i avsnittet ”Mål för begränsning av
och anpassning till klimatförändringarna”. Dessa brutto-
siffror inte inkluderar utsläpp från investeringar i stats-
papper, utsläpp från kapitalmarknadsverksamhet eller
motparters utsläpp i scope 3. Dessa redovisas separat.
Vi inkluderade hela den redovisningsmässigt konsolide-
rade koncernen i beräkningen av vårt koldioxidavtryck
från den egna verksamheten, vilket innebar att det plats-
baserade basårsvärdet ökade med 35 procent och det
marknadsbaserade basårsvärdet ökade med 44 procent.
Under 2025 påverkades basårsvärdet, de historiska
siffrorna och sektormålen av förbättrad datakvalitet i hela
utlåningsportföljen. Förbättringarna var betydande och
minskade de finansierade utsläppen från basåret 2019
och framåt med flera miljoner tCO
2
e. Mer information finns
i tabellen ”Specificering av finansierade utsläpp i utlå-
ningsportföljen” och i tabellerna över specifika
tillgångsslag.
En förbättring var att vi använde mer uppgifter som
rapporterats av kunderna för vår företagsutlåning och
jordbruksspecifika utsläppsfaktorer för vår danska jord-
bruksportfölj. Dessa uppdateringar förbättrade datakvali-
teten i tillgångsslaget företagslån. Till följd av betydligt
bättre datakvalitet för de utsläppsfaktorer som används
för jordbruk, så uppdaterade vi målets basårsvärde från
758 till 363 tCO
2
e/ per miljon euro i utlåning.
När kunderna inte rapporterat några data använde vi
PCAF:s utsläppsfaktorer. För vissa sektorer med relevanta
externa data har vi justerat utsläppsfaktorerna från PCAF
så att de speglar de genomsnittliga utsläppen över tid och
bruttoförädlingsvärdet i sektorn. Det gjorde att vi kunde
uppskatta utsläppen med den sämsta datakvaliteten med
större precision och anpassa dem till faktiska trender i
samhället.
För tillgångsslagen bostadsfastigheter och kommersi-
ella fastigheter samlade vi in offentliga energideklaratio-
ner och information om fastigheternas värmekällor för att
förbättra beräkningen av utsläppen. Till följd av betydligt
bättre datakvalitet för de utsläppsfaktorer som använd för
bostadsfastigheter, så uppdaterade vi målets basårsvärde
från 17,4 till 12,2 kgCO
2
e/kvm.
För tillgångsslaget motorfordon fick vi uppgifter om
personbilar och skåpbilar från externa leverantörer och
använde mer detaljerade utsläppsfaktorer baserade på
modell, serie och/eller kategori för tunga fordon och
maskiner, och förbättrade därmed portföljens datakvalitet.
Summa utsläppsintensitet
Basår
1,2
2024
2
2025
%
2025/2024
Summa växthusgasutsläpp (platsbaserade) per nettointäkt
(tCO
2
e/monetär enhet)
3
3 482 1 640 1 685 3
Summa växthusgasutsläpp (marknadsbaserade) per nettointäkt
(tCO
2
e/monetär enhet)
3
3 481 1 640 1 685 3
1) Basåret för beräkningarna av växthusgasutsläpp är 2019.
2) Summa utsläppsintensitet har räknats om för åren 2019 (3 919 tCO
2
e/monetär enhet) och 2024 (1 981 tCO
2
e/monetär enhet).
3) Med ”nettointäkt” avses Summa rörelseintäkter för respektive år – 8 623 mn euro för basåret 2019, 12 100 mn euro för 2024 och 11 743 mn euro för 2025.
Nordea Årsredovisning 2025
138
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Metoden anger under vilka omständigheter och vid vil-
ket gränsvärde (>5 procent) som basårets finansierade
utsläpp måste räknas om. Vi överväger också att räkna om
basåret även vid ett lägre gränsvärde då uppföljningen
mot målet därmed blir mer transparent. Vi ska fortsätta
finjustera metoden och öka detaljnivån i tillgängliga data.
Våra finansierade utsläpp
Vi har åtagit oss att redovisa vår del av växthusgasutsläp-
pen som är förknippad med utlåningen till kunder och
investeringar i portföljbolag, det vi kallar finansierade
utsläpp. Tillgången på data är begränsad och ibland måste
vi använda antaganden, men vi är fast beslutna att för-
bättra datakvaliteten, bli mer öppna gentemot våra intres-
senter och visa hur det går för oss med utfasningen av fos-
sila bränslen, vilket är det allra viktigaste.
Redovisningen av våra finansierade utsläpp omfattar ett
flertal tillgångsslag i våra utlånings- och investeringsport-
följer, både i och utanför balansräkningen. I vår utlå-
ningsportfölj (i balansräkningen) återfinns PCAF:s
tillgångsslag företagslån, motorfordon, bostadsfastigheter
och kommersiella fastigheter. Under 2025 redovisade vi
finansierade utsläpp för 96 procent av exponeringarna i
vår samlade utlåningsportfölj i balansräkningen.
I vår investeringsportfölj återfinns NAM:s och NLP:s
investeringar i noterade aktier och företagsobligationer
samt NLP:s direktägda fastigheter. Sedan 2024 har vi också
tagit med finansierade utsläpp från statspapper som inne-
has av NAM, NLP och Group Treasury. NAM:s investeringar
ligger utanför Nordeakoncernens balansräkning.
Redovisningen av våra finansierade utsläpp i utlånings-
och investeringsportföljerna omfattar motparters utsläpp i
scope 1 och 2. I enlighet med PCAF-standarden redovisar
vi dessutom motparters scope 3-utsläpp för företagslån,
noterade aktier och företagsobligationer separat för alla
sektorer. Detta är också i linje med Europeiska bankmyn-
dighetens tekniska standarder för genomförande av
pelare 3-kraven på upplysningar om ESG-risker som anta-
gits genom kommissionens genomförandeförordning (EU)
2024/3172.
Mått för sektorspecifika mål för utlåningsportföljen och
det viktade genomsnittet för koldioxidintensitet för NAM:s
och NLP:s portföljer redovisas i tabellerna nedan.
Uppskattningar för alla tillgångsslag i utlånings- och
investeringsportföljerna har baserats på finansiella data
för 2025 eller tidigare och på utsläppsdata från 2024 eller
tidigare, beroende på vilka uppgifter som erhållits från
kunder och portföljbolag.
Vår redovisning innefattar inte finansierade utsläpp från
obligationer och aktier inom Markets och Treasury-
verksamheten eftersom de innehas för kortare löptid och i
likviditetshanteringssyfte. Redovisningen innefattar inte
finansierade utsläpp från säkerställda obligationer, out-
nyttjad del av beviljad kredit eller andra tillgångslag som
fanns med i de senaste uppdateringarna av PCAF-
standarden. Dessa uppdateringar gjordes i december 2025
och har därför inte används i den externa rapporteringen
för 2025. Vi räknar med att börja använda flera av dessa
standarduppdateringar i en nära framtid, i takt med att
arbetet fortlöper.
Fördelning av samlade utsläpp (tCO
2
e)
0
30 000
7 500 000
15 000 000
22 500 000
30 000 000
Scope 1 / scope 2 (marknadsbaserad)
Scope 3 kategori 1
Scope 3 kategorier 2–14
Scope 3 kategori 15
Utlåning
Scope 3 kategori 15
Investeringar
1
Scope 1 Scope 2
(marknads-
baserad)
Scope 3
1 032
12 829
2 725
13 044
10 906 684
8 855 067
1) Investeringar avser NAM och NLP sammantaget.
Finansierade utsläpp
Företagslån,
41 %
Motorfordon, 9 %
Kommersiella
fastigheter, 1 %
Bostads-
fastigheter, 4 %
Investeringar
1
,
45 %
1) Investeringar avser investeringsportföljer hos både NAM och NLP. Procentsatserna har rundats av.
Lån till motorfordonFöretagslån och
onoterade aktier
Utlåning
Finansierade utsläpp
Noterade aktier och
företagsobligationer
Statspapper
Investeringar
Finansierade utsläpp
Skuldfinansiering
Kapitalmarknadsverksamhet
Förmedlade utsläpp
Kommersiella
fastigheter
Bostadsfastigheter
(hypotekslån)
Nordea Årsredovisning 2025
139
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Utlåningsportfölj
Mellan 2019 och 2025 minskade de finansierade utsläppen
i vår utlåningsportfölj med 44 procent, främst till följd av
minskad utlåning till företag i sektorerna sjöfart, olja och
gas samt offshore.
Om företagsspecifika data finns tillgängliga använder vi
dessa för att beräkna finansierade utsläpp i scope 1, 2 och
3. Återstående finansierade utsläpp beräknas med hjälp av
estimat från PCAF-databasen. Vi använder också egna
estimat som anpassats till Norden med hjälp av ett särskilt
verktyg som vi utvecklat själva för att uppskatta de finan-
sierade utsläppen. För mer information se ”Metoder för
finansierade utsläpp” på sidan 147.
Våra finansierade utsläpp från företagslån redovisas per
sektor i utlåningsportföljen. Klimatrisken skiljer sig åt mellan
sektorerna. Företagsspecifika data som viktats efter expone-
ring utgör 30 procent av tillgångsslaget företagslån, vilket
motsvarar en genomsnittlig datakvalitet på 3,9 enligt PCAF. I
syfte att ytterligare öka öppenheten i fråga om sektormålen
redovisar vi dessutom senaste tillgängliga intensitetsdata för
fraktfartyg som uppfyller Poseidon-principerna, djurhållning
och grödor, odling och jakt samt kraftproduktion.
Våra finansierade utsläpp från motorfordon inkluderar
både utlåning och leasing. Leasing svarar för huvuddelen
(68 procent) av de finansierade utsläppen från detta till-
gångsslag. Under 2025 lyckades vi samla in utsläppsdata
för person- och skåpbilar samt tunga fordon från externa
leverantörer. För 2025 var den genomsnittliga datakvalite-
ten enligt PCAF 3,3.
För bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter
har de senaste förbättringarna av datakvaliteten handlat
om insamling och uppdatering av energideklarationer,
värmekällor och utsläpp från dessa i Norden. För 2025 var
den genomsnittliga datakvaliteten enligt PCAF 3,6 för
bostadsfastigheter och 3,9 för kommersiella fastigheter.
Finansierade utsläpp från bostadsrättsföreningar
beräknas och ingår i bostadsfastigheter eftersom huvud-
syftet med en bostadsrättsförening är att tillhandahålla
bostäder.
Mått på utsläppsintensitet för bostadsfastigheter och
kommersiella fastigheter redovisas också i tabellerna
nedan. Vi har visserligen inget sektormål för kommersiella
fastigheter, men vi redovisar och arbetar aktivt med att
minska utsläppsintensiteten enligt riktlinjerna från Net
Zero Banking Alliance.
Specificering av finansierade utsläpp i utlåningsportföljen
2025 2024 2023 2019
Tillgångsslag
Exponering
(mn euro)
1
Finansierade utsläpp
(tCO
2
e) scope 1 och 2
Företags-/
tillgångsspecifika
data (%)
2
Generell datakvalitet,
nivå (1–5)
3
Finansierade utsläpp
(tCO
2
e) scope 1 och 2
Företags-/
tillgångsspecifika
data (%)
2
Generell datakvalitet,
nivå (1–5)
3
Finansierade utsläpp
(tCO
2
e) scope 1 och 2
Företags-/
tillgångsspecifika
data (%)
2
Generell datakvalitet,
nivå (1–5)
3
Finansierade utsläpp
(tCO
2
e) scope 1 och 2
Utveckling för
finansierade utsläpp
2019 till 2025
(tCO
2
e) (%)
4
Företagslån 96 386 8 167 423 30 3,9 7 775 985 32 3,9 8 891 799 38 3,7 15 724 330 -48
Motorfordon
5
10 549 1 837 108 37 3,3 1 968 998 41 3,3 2 051 395 48 3,2 2 233 288 -18
Bostadsfastigheter
6
193 484 702 708 60 3,6 796 396 58 3,6 797 660 55 3,6 1 128 395 -38
Kommersiella fastigheter 34 844 199 444 53 3,9 193 302 57 3,8 189 190 55 3,8 259 809 -23
Delsumma
7
335 263 10 906 684 – – 10 734 680 – – 11 930 045 – – 19 345 822 -44
Övriga exponeringar
8
13 080
Summa
7
348 343
1) Exponering avser poster i balansräkningen, med en justering av det nominella värdet för exponeringar som redovisats till verkligt värde (Nordea Realkreditaktieselskab).
2) Företags-/tillgångsspecifika andelar har viktats utifrån exponering. Tillgångsspecifika andelar för ”bostadsfastigheter” och ”kommersiella fastigheter” motsvarar täckningen av exponeringsviktad andel av säkerheterna med energideklarationer, inklusive energideklarationer som löpt ut under de fem senaste åren.
3) Generell datakvalitet har viktats utifrån exponering och täcker motparts utsläpp i scope 1 och 2.
4) Basårsvärdet för finansierade utsläpp i utlåningsportföljen (2019) räknades under 2025 om och blev 16 procent lägre (från 23 141 420 tCO
2
e). De redovisade finansierade utsläppen räknades om för 2023, där de blev 26 procent lägre (från 16 045 061 tCO
2
e), och för 2024, där de blev 28 procent lägre (från 14 842 062 tCO
2
e). Omräkningen inkluderar dataförbätt-
ringar för alla tillgångsslag och år.
5) Data för motorfordon inkluderar lån och leasing.
6) Bostadsfastigheter inkluderar bostadsrättsföreningar där säkerheten utgörs av bostadsfastigheter. Motsvarar PCAF:s tillgångsslag Hypotekslån.
7) Portföljtäckningen är 96 procent av den samlade utlåningen.
8) Övriga exponeringar innefattar övriga konsumtionslån.
Nordea Årsredovisning 2025
140
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Finansierade utsläpp från företagslån
2025 2024 2023
Sektor
Exponering
(mn euro)
1
Motparters scope
1 och 2 (tCO
2
e)
Motparters
scope 3 (tCO
2
e)
Utsläpps-
intensitet
2
Exponering
(mn euro)
1
Motparters scope
1 och 2 (tCO
2
e)
Motparters
scope 3 (tCO
2
e)
Utsläpps-
intensitet
2
Exponering
(mn euro)
1
Motparters scope
1 och 2 (tCO
2
e)
Motparters
scope 3 (tCO
2
e) Utsläpps intensitet
2
Andel av finansierade
utsläpp 2025,
% (jfrt m 2019, %)
Gruvdrift och kringverksamheter 490 123 280 287 882 343 108 469 228 377 309 128 531 373 131 1 (2)
Olje-, gas- och offshoreverksamhet 332 129 763 173 939 439 172 914 887 247 507 111 423 1 030 560 1 (10)
varav prospektering och produktion av olja och gas 3 338 11 616 74 15 144 713 965 75 15 386 709 254 0 (1)
Sjöfart 4 010 2 415 124 1 673 926 4 169 2 459 823 1 780 565 4 921 3 165 345 2 278 184 30 (38)
varav fraktfartyg
3
2 658 1 600 745 1 168 221 3 275 2 020 931 1 415 647
7,0 gCO
2
/
dwt*nm 4 098 2 751 614 1 962 271 7,4 gCO
2
/dwt*nm 20 (27)
Transport (luft- och landtransporter) 1 885 79 942 573 732 1 512 62 806 449 503 1 571 106 307 414 506 1 (4)
Byggindustri 5 799 167 212 2 476 124 5 538 162 506 2 374 178 6 576 205 610 3 461 921 2 (1)
Material 2 287 395 487 1 744 143 2 159 335 389 1 719 192 2 122 355 358 1 895 448 5 (6)
Papper och skogsprodukter 1 243 123 833 473 773 1 331 139 282 481 048 1 214 116 665 455 745 2 (1)
Jordbruk
4
7 500 2 087 707 1 918 698 7 099 1 802 514 1 873 997 7 282 1 896 539 1 973 147 26 (15)
varav djurhållning, grödor, odling och jakt
4
4 311 1 587 661 864 306
368 tCO
2
e/mn
euro 4 270 1 396 844 868 208
327 tCO
2
e/mn
euro 4 549 1 556 213 893 735
342 tCO
2
e/mn
euro 19 (13)
Kraftproduktion
5
2 429 361 603 402 380 2 170 321 783 365 728 20 gCO
2
e/kWh 2 451 383 293 799 636 23 gCO
2
e/kWh 5 (4)
El-, värme- och vattenförsörjning samt
avfallshantering 5 018 812 733 645 623 4 338 794 963 627 554 4 281 801 471 615 032 10 (5)
Kapitalvaror 4 304 119 406 8 075 049 3 719 102 080 5 790 971 3 782 109 632 9 591 272 1 (1)
Logi och fritid 1 926 53 413 464 657 1 770 50 522 425 892 1 972 49 913 451 625 0 (0)
Försäkring 1 246 12 823 59 493 1 243 13 034 59 130 1 027 11 356 55 789 0 (0)
Övrigt
6
57 918 1 285 096 32 757 766 53 430 1 249 899 27 876 390 52 002 1 450 358 30 710 371 16 (13)
Summa
7
96 386 8 167 423 51 727 185 89 260 7 775 985 44 939 772 90 017 8 891 799 54 106 367 100 (100)
1) Exponeringen avser poster i balansräkningen.
2) Utsläppsintensiteterna motsvarar dem som redovisas i ”Sektoranalys och sektormål för utlåningsportföljen” på sidan 131. De senaste tillgängliga uppgifterna för sjöfart och kraftproduktion är från 2024.
3) Fartyg som uppfyller Poseidon-principerna.
4) Jordbruk innefattar fiske och vattenbruk, djurhållning, samt grödor, plantering och jakt. Till följd av förbättrad datakvalitet har siffrorna för utsläppsintensitet 2023 och 2024 omräknats från 704 tCO
2
e/mn euro respektive 730 tCO
2
e/mn euro.
5) För finansierade utsläpp från producenter av förnybar energi tillämpas ett internt estimat på 5g/kWh.
6) Övrigt inkluderar fastighetsförvaltning och industriell verksamhet samt sektorer inom företagslån som inte har definierats som sektorer med hög klimatrisk.
7) Ökningen av utsläpp i scope 3 från företagslån berodde huvudsakligen på ökad utlåning i kapitalvarusektorn, där motparternas scope 3-intensitet är hög. Den ökade utlåningen inom kapitalvaror vägde tyngre än den kraftigt minskade utlåningen inom prospektering och produktion av olja och gas.
Nordea Årsredovisning 2025
141
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Företagsspecifika data och datakvalitet enligt PCAF
1
2025 2024 2023
Motparters scope 1 och 2 Motparters scope 3 Motparters scope 1 och 2 Motparters scope 3 Motparters scope 1 och 2 Motparters scope 3
Företagsspecifika
data (%)
Generell data-
kvalitet
Företagsspecifika
data (%)
Generell data-
kvalitet
Företagsspecifika
data (%)
Generell data-
kvalitet
Företagsspecifika
data (%)
Generell data-
kvalitet
Företagsspecifika
data (%)
Generell data-
kvalitet
Företagsspecifika
data (%)
Generell data-
kvalitet
Sektor
Gruvdrift och kringverksamheter 84 2,2 84 2,2 76 2,5 76 2,5 56 3,0 56 3,0
Olje-, gas- och offshoreverksamhet 80 2,4 80 2,4 66 2,5 66 2,5 93 1,8 85 2,1
varav prospektering och produktion av olja
och gas 95 1,0 100 1,0 6 2,9 6 2,9 100 1,0 100 1,1
Sjöfart 86 1,9 29 3,9 92 1,4 37 2,9 91 1,4 45 3,8
varav fraktfartyg
2
100 1,0 26 4,1 100 1,0 30 4,0 100 1,0 46 3,6
Transport (luft- och landtransporter) 47 3,2 46 3,2 32 3,8 35 3,7 27 3,9 30 3,9
Byggindustri 19 4,3 20 4,3 19 4,4 18 4,4 21 4,3 22 4,3
Material 52 3,1 51 3,2 45 3,4 43 3,5 50 3,2 46 3,4
Papper och skogsprodukter 33 3,8 26 4,0 42 3,4 36 3,6 47 3,3 34 3,7
Jordbruk
3
32 3,8 9 4,7 39 3,5 12 4,5 43 3,4 15 4,4
varav djurhållning, grödor, odling och jakt 41 3,5 1 5,0 46 3,3 1 4,9 45 3,4 1 5,0
Kraftproduktion 39 3,3 18 4,4 44 3,1 21 4,3 73 2,5 40 3,8
El-, värme- och vattenförsörjning samt
avfallshantering 70 2,9 31 4,1 67 3,0 31 4,1 71 2,9 26 4,2
Kapitalvaror 34 3,8 29 4,0 34 3,8 31 3,9 43 3,6 31 3,9
Logi och fritid 22 4,3 22 4,3 22 4,3 22 4,3 36 3,9 36 3,9
Försäkring 0 5,0 0 5,0 0 5,0 0 5,0 0 5,0 0 5,0
Övrigt
4
22 4,2 20 4,3 24 4,2 22 4,2 29 4,0 25 4,2
Summa 30 3,9 22 4,2 32 3,9 24 4,2 38 3,7 27 4,1
1) Företagsspecifika data och generell datakvalitet har viktats utifrån exponering.
2) Fartyg som uppfyller Poseidon-principerna.
3) Jordbruk innefattar fiske och vattenbruk, djurhållning, samt grödor, plantering och jakt.
4) Övrigt inkluderar fastighetsförvaltning och industriell verksamhet samt sektorer inom företagslån som inte har definierats som sektorer med hög klimatrisk.
Nordea Årsredovisning 2025
142
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Finansierade utsläpp från motorfordon
1
2025 2024 2023
Fordonstyp Exponering (mn euro)
Motparters scope 1
och 2 (tCO
2
e)
Utsläppsintensitet
(gCO
2
/km)
2
Exponering (mn euro)
Motparters scope 1
och 2 (tCO
2
e)
Utsläppsintensitet
(gCO
2
/km)
2
Exponering (mn euro)
Motparters scope 1
och 2 (tCO
2
e)
Utsläppsintensitet
(gCO
2
/km)
2
Andel av finansierade
utsläpp 2025, %
(jfrt m 2019, %)
Personbilar och skåpbilar 4 636 216 815 94 4 475 236 424 102 4 491 243 671 106 11 (12)
Industrifordon och mobila maskiner 2 256 622 315 2 287 689 536 2 412 743 285 34 (37)
Lastbilar och tunga fordon 1 479 476 636 1 467 491 638 1 480 486 150 26 (20)
Jordbruksmaskiner, inkl. traktorer 1 155 391 199 1 123 426 486 1 093 456 849 22 (20)
Övrigt 1 023 130 143 907 124 913 861 121 441 7 (11)
Summa 10 549 1 837 108 10 259 1 968 998 10 337 2 051 395 100 (100)
1) Motorfordon inkluderar lån och leasing.
2) Utsläppsintensiteten innefattar motparters utsläpp i scope 1 i linje med vårt mål för personbilar och skåpbilar.
Finansierade utsläpp från bostadsfastigheter
1
2025 2024 2023
Land Exponering (mn euro)
Motparters scope 1
och 2 (tCO
2
e)
Utsläppsintensitet
(gCO
2
/km)
2
Exponering (mn euro)
Motparters scope 1
och 2 (tCO
2
e)
Utsläppsintensitet
(gCO
2
/km)
2
Exponering (mn euro)
Motparters scope 1
och 2 (tCO
2
e)
Utsläppsintensitet
(gCO
2
/km)
2
Andel av finansierade
utsläpp 2025, %
(jfrt m 2019, %)
Danmark 50 192 259 778 13 50 917 311 379 13 51 884 338 560 14 37 (35)
Finland 36 418 314 913 15 36 101 360 310 18 36 456 333 971 15 45 (48)
Norge 42 185 12 137 1 41 522 12 428 1 34 013 10 394 1 2 (2)
Sverige 64 689 115 880 5 58 552 112 278 5 59 106 114 735 5 16 (15)
Summa 193 484 702 708 8 187 093 796 396 9 181 459 797 660 9 100 (100)
1) Bostadsfastigheter inkluderar bostadsrättsföreningar. Motsvarar PCAF:s tillgångsslag Hypotekslån.
2) Finansierade utsläpp från bostadsfastigheter baseras på nationell statistik för genomsnittlig energiförbrukning enligt fastighetens energideklaration och värmekälla, om dessa uppgifter finns. Om uppgifterna saknas används ett nationellt genomsnitt. Finansierade utsläpp och utsläppsintensitet påverkas av energideklarationerna i portföljen.
Nordea Årsredovisning 2025
143
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Finansierade utsläpp från kommersiella fastigheter
2025 2024 2023
Land
Exponering
(mn euro)
Motparters scope
1 och 2 (tCO
2
e)
Utsläpps-
intensitet
1
(kgCO
2
e/kvm)
Exponering
(mn euro)
Motparters scope
1 och 2 (tCO
2
e)
Utsläpps-
intensitet
1
(kgCO
2
e/kvm)
Exponering
(mn euro)
Motparters scope
1 och 2 (tCO
2
e)
Utsläpps-
intensitet
1
(kgCO
2
e/kvm)
Andel av
finansierade
utsläpp 2025, %
(jfrt m 2019, %)
Danmark 7 775 46 993 14 6 955 56 125 15 6 984 51 418 14 23 (35)
Finland 6 730 99 659 23 5 980 92 473 23 5 650 91 124 23 50 (45)
Norge 7 610 5 437 6 7 440 5 967 6 8 467 6 719 6 3 (3)
Sverige 12 729 47 356 8 10 517 38 736 7 10 316 39 929 8 24 (17)
Summa 34 844 199 444 13 30 892 193 302 14 31 417 189 190 14 100 (100)
1) Finansierade utsläpp från kommersiella fastigheter baseras på nationell statistik för genomsnittlig energiförbrukning enligt fastighetens energideklaration och värmekälla, om dessa uppgifter finns. Om uppgifterna saknas används ett nationellt genomsnitt.
Finansierade utsläpp och utsläppsintensitet påverkas av energideklarationerna i portföljen.
Fastighetsportfölj per energiklass
1
Tillgängliga
energiklasser
Bostadsfastigheter Kommersiella fastigheter
Danmark Finland Norge Sverige Danmark Finland Norge Sverige
Volym
(mn euro) Andel (%)
Volym
(mn euro) Andel (%)
Volym
(mn euro) Andel (%)
Volym
(mn euro) Andel (%)
Volym
(mn euro) Andel (%)
Volym
(mn euro) Andel (%)
Volym
(mn euro) Andel (%)
Volym
(mn euro) Andel (%)
A 4 262 8 911 2 675 1 394 1 2 108 27 48 1 519 7 332 3
B 2 065 4 3 624 10 3 064 7 4 236 7 479 6 263 4 1 213 16 1 051 8
C 7 931 16 4 345 12 2 485 6 7 719 12 1 303 17 383 6 822 11 1 538 12
D 5 285 11 5 814 16 2 960 7 9 820 15 470 6 170 2 583 8 1 814 14
E 1 637 3 4 239 12 2 790 7 11 306 17 260 3 91 1 569 7 1 560 12
F 573 1 1 047 3 3 483 8 4 814 7 36 1 19 0 293 4 791 6
G 234 1 178 0 5 072 12 1 229 2 26 0 9 0 175 2 283 2
Estimerad
energiklass
2
5 478 11 410 1 3 760 9 3 426 5 636 8 53 1 520 7 78 1
Ingen märkning 22 727 45 15 850 44 17 896 42 21 745 34 2 458 32 5 694 85 2 916 38 5 281 42
Summa 50 192 100 36 418 100 42 185 100 64 689 100 7 775 100 6 730 100 7 610 100 12 729 100
1) Uppgifter om energiklass kommer från tillgängliga data från energideklarationer i respektive land. Tillgången till uppgifter om energiklass väntas öka över tid i samtliga länder och kan påverka utsläppsberäkningarna.
2) Estimerad energiklass avser energiklasser från energideklarationer som har löpt ut men som är högst fem år gamla.
Investeringsportfölj
Beräkningar av finansierade utsläpp i NAM:s investerings-
portfölj som ligger utanför balansräkningen bygger på
uppgifter om företag vi investerar i som inhämtas från
dataleverantörerna MSCI och ISS ESG. Data från dessa
leverantörer innefattar utsläpp som redovisats av portfölj-
bolagen själva liksom modellberäknade utsläpp (när redo-
visade utsläpp saknas).
Redovisade utsläppsdata anses ha en datakvalitet mot-
svarande nivå 2 enligt PCAF. Dataleverantörerna validerar
dessa data med särskilda styr- och kvalitetssäkringsrutiner.
MSCI har exempelvis processer för att upptäcka avvikelser,
validera data (genom att jämföra insamlade data från olika
källor) och kontakta företag. NAM konsoliderar data från
flera dataleverantörer för att förbättra datatäckningen. Det
gör att NAM kan upptäcka om olika leverantörer har läm-
nat väldigt olika utsläppsdata för samma företag och år. I
sådana situationer gör NAM ytterligare kvalitetssäkring för
att kunna välja de data som mest sannolikt är korrekta.
Om redovisade data saknas, eller har för stora kvalitets-
brister, tillhandahåller dataleverantörerna uppskattade
scope 1- och 2-data för utsläpp av växthusgaser, som de
tagit fram med hjälp av sina respektive beräkningsmodel-
ler. MSCI:s produktionsmodell används för elbolag där
bränsletypen är känd, och här bedöms datakvaliteten mot-
svara PCAF nivå 2. MSCI:s företagsspecifika intensitetsmo-
dell används för företag där NAM har historiska men inga
aktuella utsläppsdata, och här bedöms datakvaliteten
motsvara PCAF nivå 3. MSCI:s branschsegmentsspecifika
intensitetsmodell (E. Segmt) baseras på sektorgenomsnitt
för företag som inte har redovisat något alls, och här
bedöms datakvaliteten motsvara PCAF nivå 4. Vidare
kompletterar NAM data från MSCI med data från ISS ESG.
Data från ISS-ESG klassas som nivå 2 enligt PCAF.
Nordea Årsredovisning 2025
144
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
NAM:s slutgiltiga konsolidering av data från olika leve-
rantörer syftar till att optimera den samlade datakvaliteten
enligt PCAF. För 2025 valde NAM att redovisa ojusterade
finansierade utsläpp, det vill säga utsläpp för företag med
fullständig datatäckning. Dessa stod för 97 procent av
investeringarna som NAM förvaltar. Skälet till att den här
metoden valdes är att den är mest transparent och gör det
möjligt för intressenter att beräkna justerade utsläpp.
För NLP redovisas finansierade utsläpp för alla förval-
tade tillgångar där NLP gör investeringsval för sina kun-
ders räkning. Redovisningen avser alla tillgångsslag där
datatäckningen är tillräcklig och vedertagna metoder finns.
För tillgångsslag där detta inte är fallet än, förutsätter NLP
att data och metoder kommer att finnas i framtiden.
Redovisade finansierade utsläpp från NLP:s investe-
ringar är ojusterade och baseras på data från portföljbola-
gen. Dessa data tillhandahålls av MSCI. I tabellen
”Finansierade utsläpp – datatäckning i investeringsport-
följen” nedan finns uppgifter om portföljtäckning och
datakvalitet. Datakvaliteten fastställs för det mesta enligt
ovan för NAM, förutom att MSCI är NLP:s enda dataleve-
rantör för noterade aktier och ränteinstrument. För NLP:s
fastighetsportfölj används redovisade data från olika leve-
rantörer som motsvarar PCAF nivå 2.
Vi redovisar också finansierade utsläpp för statspapper
som innehas av NAM, NLP och Group Treasury. Här
rekommenderar PCAF att man använder produktionsut-
släpp, inklusive exporterade utsläpp, som har den bästa
datakvaliteten eftersom de rapporteras av stater. I enlig-
het med PCAF:s rekommendationer redovisar vi staters
scope 1-utsläpp både inklusive och exklusive LULUCF
(utsläpp och upptag från skog och mark), eftersom länder
redovisar LULUCF på olika sätt.
Finansierade utsläpp beräknas i enlighet med del A i
PCAF-standarden. NLP och NAM använder data från MSCI
för utsläpp relaterade till statspapper. MSCI-data är fören-
liga med PCAF:s data för utsläppsfaktorer från 2021 (som
har en datakvalitet på nivå 1 enligt PCAF-standarden).
Finansierade utsläpp – datatäckning i investeringsportföljen
Investeringarnas värde (mn euro)
2
Finansierade utsläpp (tCO
2
e) Företagsspecifika data (%) Generell datakvalitet, nivå (1–5)
Nordea Asset Management
Noterade aktier och företagsobligationer (scope 1 och 2)
1
299 146 8 739 742 96 2,1
Statspapper (scope 1, exkl. LULUCF) 20 958 3 115 297 97 1,1
Nordea Life & Pension
3,4
Noterade aktier och företagsobligationer (scope 1 och 2)
1
52 176 1 614 074 95 2,1
Direktägda fastigheter 3 498 5 890 100 2,0
Statspapper (scope 1, exkl. LULUCF) 2 834 389 604 – 4,0
Group Treasury
Statspapper (scope 1, exkl. LULUCF) 12 185 1 981 082 – 4,0
1) Portföljtäckningen var 97 procent för NAM och 95 procent för NLP.
2) Ungefär 80 procent av NLP:s förvaltade kapital är placerat i NAM. Då vi inte justerar för detta räknas vissa finansierade utsläpp dubbelt.
3) NLP använder de senaste tillgängliga uppgifterna, vilket för statsobligationer utgörs av uppskattningar, inte data som länder har redovisat.
4) Tillgångarna i NLP:s balansräkning består av (a) tillgångar som förvaltas av NLP (67 procent av det förvaltade kapitalet på NLP:s balansräkning vid utgången av 2025) och (b) tillgångar som inte förvaltas av NLP (33 procent av NLP:s förvaltade kapital). Det förstnämnda
omfattas av NLP:s redovisning och speglar växthusgasutsläpp från NLP:s försäkrings- och pensionsbaserade investeringsprodukter, där NLP fattar beslut om vilka internt eller externt förvaltade instrument (t.ex. fonder, mandat, strukturerade investeringsprodukter eller
enstaka värdepapper) man ska investera i. Tillgångar som inte förvaltas av NLP exkluderas från NLP:s redovisning och består av tillgångar där kunderna väljer sina investeringar från våra plattformar. Dessa är till största delen NAM-fonder (26 procent av NLP:s totala
balansomslutning), som täcks av NAM:s rapportering och mål. Det rör sig också om fonder som tillhandahålls av externa kapitalförvaltare, enskilda aktier och andra instrument (6 procent av NLP:s totala balansomslutning). Distributionen av externa fonder styrs av
Nordeas policy för ansvarsfull distribution av placeringsprodukter.
MSCI använder även utsläppsfaktorer baserade på upp-
skattade modeller för data från 2022 (med en datakvalitet
på nivå 4). NLP använder de senast tillgängliga uppgif-
terna, det vill säga data från 2022. NAM använder PCAF:s
utsläppsfaktorer i MSCI, dvs. data från 2021. Group
Treasury använder utsläppsfaktorer som hämtas direkt
från PCAF:s databas.
NLP:s finansierade utsläpp i scope 1, 2 och 3 har ökat
sedan utgången av 2024, huvudsakligen till följd av omför-
delning av kapital mellan sektorer, framför allt till sektorn
råvaror. Ökningen av finansierade utsläpp i scope 3 för
NAM härrörde främst från en kraftig uppgång för scope
3-utsläpp i sektorn Konsument sällanköp. En bidragande
orsak var betydligt högre estimat för scope 3-utsläpp för
många företag i fordonssektorn.
Finansierade utsläpp Nordea Asset Management
Finansierade utsläpp (tCO
2
e)
1
2025 2024 2023
Portföljbolags
utsläpp i scope 1
och 2
Portföljbolags
utsläpp i scope 3
Portföljbolags
utsläpp i scope 1
och 2
Portföljbolags
utsläpp i scope 3
Portföljbolags
utsläpp i scope 1
och 2
Portföljbolags
utsläpp i scope 3
Råvaror 2 635 506 8 299 242 2 162 997 7 553 948 2 112 856 7 092 425
Kommunikation 179 860 1 568 890 177 432 1 831 864 136 795 1 354 377
Konsument sällanköp 565 120 26 312 582 441 775 16 696 480 438 778 14 103 682
Konsument dagligvaror 545 968 8 153 735 620 314 8 033 225 557 687 6 853 093
Energi 406 974 4 473 151 391 282 3 919 631 431 257 4 434 306
Finans 113 137 7 202 072 123 283 7 600 147 96 158 5 468 552
Industri 2 100 814 14 067 019 2 585 218 11 119 139 2 055 177 10 523 113
Teknik 267 582 2 567 985 175 212 1 973 182 206 334 1 967 335
El, värme och vatten 1 745 973 3 849 930 2 188 188 3 945 719 2 336 505 3 441 622
Diversifierade företag 20 616 54 152 18 441 38 526 27 859 33 226
Övriga 158 190 1 592 217 53 764 591 263 87 933 854 535
Noterade aktier 6 703 492 54 637 365 6 220 745 40 344 689 5 682 747 38 531 863
Företagsobligationer 2 036 250 23 503 611 2 717 162 22 958 434 2 804 593 17 594 403
Summa – noterade aktier och
företagsobligationer 8 739 742 78 140 976 8 937 907 63 303 123 8 487 339 56 126 266
1) För utsläpp i scope 3 prioriterar vi uppskattade utsläpp framför redovisade utsläpp. Detta minimerar risken för underrapportering, med tanke på att många företag inte redo-
visar utsläpp för väsentliga scope 3-kategorier. Genomsnittlig datakvalitet enligt PCAF för dessa scope 3-utsläpp var 3,9 för 2025.
Nordea Årsredovisning 2025
145
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Finansierade utsläpp Nordea Life & Pension
2025 2024 2023
Finansierade utsläpp (tCO
2
e)
Portföljbolags
utsläpp i
scope 1 och 2
Portföljbolags
utsläpp i
scope 3
Portföljbolags
utsläpp i
scope 1 och 2
Portföljbolags
utsläpp i
scope 3
2
Portföljbolags
utsläpp i
scope 1 och 2
Portföljbolags
utsläpp i
scope 3
2
Råvaror 687 471 1 550 230 319 733 1 033 611 400 713 884 115
Kommunikation 40 286 492 217 24 391 386 261 18 005 252 411
Konsument sällanköp 110 304 5 567 094 64 919 2 955 879 51 573 3 368 685
Konsument dagligvaror 120 740 2 107 237 90 284 1 350 429 89 822 1 199 871
Energi 8 213 219 587 3 808 94 354 3 865 56 526
Finans 21 162 1 320 040 13 438 583 232 31 367 565 548
Industri 365 380 11 160 713 274 100 5 569 195 226 406 3 506 941
Teknik 57 793 333 786 27 604 230 122 44 348 390 849
El, värme och vatten 199 598 747 328 210 101 655 571 208 346 533 201
Diversifierade företag 425 11 954 463 214 171 189
Övriga 2 701 69 089 281 345 3 256 113 142 1 167 625
Direktägda fastigheter 5 890 2 088 8 260 2 878 9 872 2 111
Noterade aktier 1 331 239 19 587 721 948 839 10 484 480 881 374 10 150 641
Företagsobligationer 282 836 3 991 555 361 348 2 377 645 306 386 1 775 319
Summa – noterade aktier och
företagsobligationer 1 614 074 23 579 276 1 310 187 12 862 124 1 187 760 11 925 960
Direktägda fastigheter
1
5 890 2 088 8 260 2 878 9 872 2 111
1) Siffror gällande scope 3 avser utsläpp från hyresgästers energiförbrukning. Inbyggda koldioxidutsläpp ingår inte.
2) Scope 3-utsläpp för 2023 och 2024 har räknats om till följd av en metodförändring för bättre datakvalitet.
Finansierade utsläpp från statspapper
1
2025 2024 2023
Exponering (mn euro)
Motparters scope 1 inkl.
LULUCF (tCO
2
e)
Motparters scope 1 exkl.
LULUCF (tCO
2
e) Exponering (mn euro)
Motparters scope 1 inkl.
LULUCF (tCO
2
e)
Motparters scope 1 exkl.
LULUCF (tCO
2
e) Exponering (mn euro)
Motparters scope 1 inkl.
LULUCF (tCO
2
e)
Motparters scope 1 exkl.
LULUCF (tCO
2
e)
Nordea Asset Management 20 958 2 838 829 3 115 297 15 856 2 748 855 2 994 322 14 536 3 122 497 3 373 869
Nordea Life & Pension 2 834 369 371 389 604 2 552 322 308 348 785 2 486 379 464 398 943
Group Treasury 12 185 2 284 761 1 981 082 12 809 2 266 835 2 583 002 10 048 1 922 585 2 195 011
Summa 35 978 5 492 961 5 485 984 31 216 5 337 998 5 926 109 27 070 5 424 546 5 967 823
1) I enlighet med PCAF-standarden ingår statsobligationer och statslån med alla löptider emitterade i inhemsk eller utländsk valuta i denna tillgångsklass. Andra typer av statsskulder, såsom kontanter, utländsk valuta och derivattransaktioner (repor) ingår inte. Siffrorna inkluderar inte heller skulder som emitterats av offentliga organ och myndigheter, såsom
statligt ägda utvecklingsbanker.
Nordea Årsredovisning 2025
146
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Genomsnittlig datakvalitet (DQ) enligt PCAF och portföljens datatäckning (PC)
2025 2024 2023
Scope 1 och 2 Scope 3 Scope 1 och 2 Scope 3 Scope 1 och 2 Scope 3
DQ (1–5) PC (%) DQ (1–5) PC (%) DQ (1–5) PC (%) DQ (1–5) PC (%) DQ (1–5) PC (%) DQ (1–5) PC (%)
Nordea Asset Management
Noterade aktier 2,0 100 4,0 100 2,1 100 3,9 100 2,1 100 3,9 100
Företagsobligationer
1
2,1 92 3,9 92 2,1 91 3,8 91 2,1 88 3,8 88
Statspapper (scope 1, exkl. LULUCF)
2
1,1 100 1,2 98 1,4 99 – –
Nordea Life & Pension
Noterade aktier
3
2,0 99 2,1 99 2,6 98 2,3 99 2,1 98 2,3 93
Företagsobligationer
3
2,3 79 2,5 79 2,2 73 2,6 74 2,1 44 2,3 44
Direktägda fastigheter
4
2,0 100 2,0 100 2,0 100 2,0 100 2,0 100 2,0 100
Statspapper (scope 1, exkl. LULUCF)
5
4,0 98 – – 4,0 98 – – 4,0 96 – –
Group Treasury
Statspapper (scope 1, exkl. LULUCF)
5
4 100 – – 1 100 – – 1 100 – –
1) Siffrorna för portföljens datatäckning för scope 3 har räknats om för 2023 och 2024. I årsredovisningen för 2024 var den angivna datatäckningen 100 procent för båda åren.
2) Siffrorna för portföljens datatäckning för statspapper har räknats om för 2023. I årsredovisningen för 2024 var den angivna datatäckningen 98 procent.
3) Siffrorna för datakvalitet och portföljens datatäckning för scope 3-utsläpp från noterade aktier och företagsobligationer har räknats om för 2023 och 2024 till följd av en metodförändring för bättre datakvalitet.
4) Siffrorna för portföljens datatäckning för direktägda fastigheter har räknats om till 100 procent för 2023 och 2024 till följd av ett datafel.
5) NLP har använt senast tillgängliga uppgifter i beräkningarna för 2023–25, medan Group Treasury har använt senast tillgängliga uppgifter i beräkningen för 2025. För statspapper har uppskattningar använts, inte data som länder har redovisat.
Noterade aktier och företagsobligationer
Koldioxidavtryck (tCO
2
e/investerat kapital, mn euro)
1
2025 2024 2023
Nordea Asset Management
Noterade aktier 34 36 40
Företagsobligationer 20 29 33
Summa noterade aktier och företagsobligationer 29 34 37
Nordea Life & Pension
Noterade aktier 33 29 37
Företagsobligationer 32 48 62
Direktägda fastigheter 2 3 4
Summa noterade aktier, företagsobligationer och direktägda fastigheter 31 32 38
1) Datakvaliteten och portföljtäckningen för börsnoterade aktier och företagsobligationers koldioxidavtryck beskrivs i tabellen ”Genomsnittlig datakvalitet (DQ) enligt PCAF och
portföljens datatäckning (PC)” ovan.
Viktat genomsnitt för koldioxidintensitet
1
Viktat genomsnitt för koldioxidintensitet
1
2025 2024 2023
Nordea Asset Management (tCO
2
e/mn euro i intäkter)
2
Noterade aktier 83 93 107
Företagsobligationer 34 45 48
Summa – noterade aktier och företagsobligationer 66 76 84
Nordea Life & Pension (tCO
2
e/mn euro i intäkter)
3
Noterade aktier 59 68 78
Företagsobligationer 55 87 86
Summa – noterade aktier och företagsobligationer 58 72 80
1) Intäkter avser portföljbolagens viktade genomsnittliga intäkter.
2) Datatäckningen i NAM:s portfölj var 97 procent för 2025, 97 procent för 2024 och 96 procent för 2023.
3) Datatäckningen i NLP:s portfölj var 95 procent för 2025, 75 procent för 2024 och 87 procent för 2023.
Nordea Årsredovisning 2025
147
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Metoder för finansierade utsläpp
De metoder som vi använder för att beräkna finansierade
utsläpp baseras huvudsakligen på PCAF-standarden. Vi
gör emellertid också vissa avsteg och använder egna
metoder för att ta hänsyn till våra utlåningsportföljers
särskilda egenskaper. Vi granskar och uppdaterar kontinu-
erligt våra metoder, som godkänns varje år av Asset &
Liability Committee.
För att säkerställa öppenhet kring beräkningen av våra
finansierade utsläpp, bedömer vi uppgifterna enligt PCAF:s
poängskala. Skalan går från nivå 1 till 5, där nivå 1 avser de
mest tillförlitliga uppgifterna (revisorgranskade data och
data direkt från kunder eller portföljbolag) och nivå 5
betecknar de mest osäkra uppgifterna (uppskattningar).
För redovisningen av beräknade finansierade utsläpp under
2025 har uppskattningar för alla tillgångsslag i utlånings-
och investeringsportföljerna baserats på finansiella data för
2025 respektive 2024 eller tidigare, beroende på de senast
tillgängliga uppgifterna från kunder och portföljbolag.
Tillgångsslag Källor för utsläppsdata Sammanfattning av metod
Företagslån • Kunders redovisade utsläpp
• Externa leverantörer
• PCAF:s databas för utsläppsfaktorer
• Poseidon-principerna, IMO:s strategi för sjöfartssektorn
• Eget estimat för grön produktion
• Eget estimat för olja och gas – prospektering och produktion
Finansierade utsläpp beräknas i enlighet med del A i PCAF-standarden.
Avvikelser och egna metoder
• För vissa sektorer med relevanta externa data justerar vi utsläppsfaktorerna från den statiska PCAF-databasen från 2015 så att de speglar de genomsnittliga utsläppen över tid
och bruttoförädlingsvärdet i sektorn i vår region. Det gör att vi kan uppskatta utsläppen med den sämsta datakvaliteten med större precision och anpassa dem till faktiska
trender i samhället.
• I kraftproduktionssektorn tillämpar vi ett estimat för grön produktion för de producenter av helt förnybar energi som inte redovisar några utsläpp. Estimatet bygger på
information från FN:s klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC) och FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE). Vi har beräknat att dessa kunder
i snitt genererar 5gCO2/kWh, vilket har resulterat i en förbättring av datakvaliteten från nivå 5 till 3.
• Sjöfart ingår i tillgångsslaget företagslån och här baseras beräkningen av finansierade utsläpp på den danska koldioxidmodellen.
• Vi tillämpar vårt eget dynamiska estimat för fraktfartyg och offshore-fartyg som inte följer Poseidon-principerna. Estimatet använder utsläpp per nautisk mil från den faktiska
fartygsflotta som vi finansierar. Hänsyn tas till kundernas rörelsekostnader, vilket innebär att de finansierade utsläppen baseras på kundernas/fartygens faktiska verksamhet.
• Vi tillämpar ett eget estimat för olje- och gasföretag (prospektering och produktion) som inte redovisar sina scope 3-utsläpp. För 2019 och 2022 använde vi interna
uppskattningar baserade på tillämpliga förbränningsrelaterade utsläppsfaktorer från andra banker i regionen samt produktionsdata. Datakvaliteten bedömdes som nivå 3.
PCAF:s tillgångsslag ”projektfinansiering” ingår i företagslån och onoterade aktier.
Motorfordon • PCAF:s databas för utsläppsfaktorer
• Utsläppsdata för person- och skåpbilar samt tunga fordon från externa
leverantörer
Finansierade utsläpp beräknas i enlighet med del A i PCAF-standarden.
Avvikelser och egna metoder
Finansierade utsläpp från motorfordon omfattar utlåning och leasing, och samma metod tillämpas. Skälet är att kunderna alltid blir ägare till fordonet efter den korta
leasingperiodens slut.
Bostadsfastigheter och kommersiella
fastigheter
• PCAF:s databas för utsläppsfaktorer (utsläppsfaktorer från 2018)
• Energideklarationer
• IEA:s (International Energy Agency) utsläppsfaktorer för energikällor
• Utsläppsfaktorer för fjärrvärme från IEA eller nationella statistikmyndigheter
i Danmark, Finland, Norge och Sverige
Finansierade utsläpp beräknas i enlighet med del A i PCAF-standarden.
Avvikelser och egna metoder
• Vi har valt att betrakta energideklarationer som gått ut inom de fem år senaste åren som giltiga och ge dem en datakvalitet på nivå 4. Vi anser att utgångna energideklarationer
ger en bättre uppskattning av finansierade utsläpp från fastigheter än PCAF-estimat.
• För finansierade utsläpp från kommersiella fastigheter med en datakvalitet på 5 används ett internt estimat för att åtgärda bristen på data avseende fysisk utsläppsintensitet.
• Även finansierade utsläpp från bostadsrättsföreningar uppskattas och ingår i bostadsfastigheter eftersom huvudsyftet med en bostadsrättsförening är att tillhandahålla
bostäder.
Noterade aktier och
företagsobligationer
• Externa leverantörer Finansierade utsläpp beräknas i enlighet med del A i PCAF-standarden
Avvikelser och egna metoder
• NAM:s noterade aktier och företagsobligationer innefattar säkerställda obligationer och gröna obligationer.
• NLP:s noterade aktier och företagsobligationer innefattar gröna obligationer och vissa säkerställda obligationer.
Direktägda fastigheter • Primärdata om direkt bränsleförbrukning, inköpt el och värme samt
hyresgästers energiförbrukning
• Utsläppsfaktorer, om sådana finns
Växthusgasutsläpp från NLP:s direktägda fastigheter beräknas i enlighet med GHG-protokollet. Utsläppsdata samlas in systematiskt genom exakta data om direkt
bränsleförbrukning (scope 1), inköpt el och värme (scope 2) och hyresgästers energiförbrukning (scope 3). Bästa tillgängliga utsläppsfaktorer används för att beräkna de totala
utsläppen.
Statspapper • PCAF:s databas för utsläppsfaktorer
• Externa leverantörer
Finansierade utsläpp beräknas i enlighet med del A i PCAF standard. NLP och NAM använder data från MSCI för utsläpp relaterade till statspapper. MSCI-data är förenliga med
PCAF:s databas för utsläppsfaktorer från 2021 (som har en datakvalitet på nivå 1 enligt PCAF-standarden). MSCI använder även utsläppsfaktorer baserade på uppskattade
modeller för data från 2022 (med en datakvalitet på nivå 4). NLP använder de senast tillgängliga uppgifterna, det vill säga data från 2022. NAM använder PCAF:s
utsläppsfaktorer i MSCI, dvs. data från 2021. Group Treasury använder utsläppsfaktorer som hämtas direkt från PCAF:s databas.
Nordea Årsredovisning 2025
148
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Metoder för koldioxidavtryck från
den egna verksamheten
I våra beräkningar av växthusgasutsläpp i den egna verk-
samheten ingår utsläpp från den konsoliderade koncer-
nen. Scope 1 omfattar utsläpp från mobil förbränning från
leasingbilar och stationär förbränning från dieselgenerato-
rer. Scope 2 omfattar utsläpp från inköpt el, uppvärmning
och kylning. Scope 3 omfattar till viss del följande katego-
rier i GHG-protokollet (redovisade verksamheter/utsläpp-
skällor för vare kategori står inom parentes). Kategori 1:
Inköpta varor och tjänster (här ingår posttjänster samt
pappers- och vattenförbrukning). Kategori 2: Kapitalvaror
(installerade solpanelsystem). Kategori 3: Bränsle- och
energirelaterad verksamhet som inte ingår i scope 1 eller
scope 2 (produktion av energibärare). Kategori 5: Avfall
från verksamheten (avfall, avfalls- och vattenhantering).
Kategori 6: Tjänsteresor (flygresor, taxi, användning av
egen bil för tjänsteresor samt hotellvistelser). Övriga verk-
samheter och Scope 3-kategorier har exkluderats för 2025
eftersom de inte ingår i målets omfattning. Bedömningen
av väsentliga kategorier i scope 3 och gränserna för rap-
portering kommer att utvärderas under 2026, i samband
med att vi ser över målet, dess omfattning och aktuella
åtgärder inför vår strategiperiod 2026–30.
Växthusgasutsläppen kvantifieras genom att multiplicera
aktivitetsdata med utsläppsfaktorer och relevant global
uppvärmningspotential (GWP). Alla utsläpp anges i ton
koldioxidekvivalenter (tCO
2
e). Beräkningarna omfattar
relevanta växthusgaser (koldioxid (CO
2
), metan (CH4) och
kväveoxid (N2O)). Tillämpade GWP:er baseras på klimat-
modellerna i IPCC:s fjärde bedömningsrapport (AR5) från
2014 och är CO
2
– 1, CH4 – 28 och N2O – 265.
Utsläppsfaktorer per källa redovisas i tabellen till höger.
De samlade (marknadsbaserade) växthusgasutsläppen
från den egna verksamheten uppgick till 29 630 tCO
2
e
under 2025.
Tabellen till höger anger vilka källor som ingår i beräk-
ningen av avtrycket från vår egen verksamhet, som gjorts i
enlighet med GHG-protokollet.
Utsläppskällor för koldioxidavtryck från den egna verksamheten
Utsläppskälla År Använd utsläppsfaktor
Dieselgeneratorer
(scope 1: stationär
förbränning/scope 3,
kategori 3)
2025 Energy Institute (EI) 2025 Statistical Review of World Energy; Naturvårdsverket 2025; UK Department for Energy Security & Net
Zero (DESNZ) Greenhouse gas reporting: conversion factors 2025
2024 Som ovan (2024 års upplagor)
2019 Som ovan (2019 års upplagor)
Leasingbilar
(scope 1: mobil
förbränning/scope 3,
kategori 3)
2025 Naturvårdsverket 2025; EU-kommissionens Joint Research Centre Data Catalogue 2025; International Energy Agency (IEA)
Emissions Factors 2025; UK DESNZ Greenhouse gas reporting: conversion factors 2025
2024 Som ovan (2024 års upplagor)
2019 Som ovan (2019 års upplagor)
Elektricitet
(scope 2/scope 3,
kategori 3)
2025 GHG-protokollet 2024; IEA Emissions Factors 2025; EI 2025 Statistical Review of World Energy; Association of issuing bodies (AIB)
European Residual Mixes 2024; EU-kommissionens Joint Research Centre Data Catalogue 2025
2024 Som ovan (2024 års upplagor)
2019 Som ovan (2019 års upplagor)
Uppvärmning
(scope 2/scope 3,
kategori 3)
2025 IEA Emissions Factors 2025; AIB European Residual Mixes 2024; EU-kommissionens Joint Research Centre Data Catalogue 2025;
Ecoinvent 2025; UK DESNZ Greenhouse gas reporting: conversion factors 2025; GHG-protokollet 2024; Statistics Norway 2025;
Finnish Energy Authority 2025; Danish District Heating Association 2025; Naturvårdsverket 2025
2024 Som ovan (2024 års upplagor)
2019 Som ovan (2019 års upplagor)
Kylning
(scope 2/scope 3,
kategori 3)
2025 IEA Emissions Factors 2025; AIB European Residual Mixes 2024; GHG-protokollet 2024; Stockholm Exergi 2025; Helen 2025;
Ecoinvent 2025
2024 Som ovan (2024 års upplagor)
2019 Som ovan (2019 års upplagor)
Posttjänster
(scope 3, kategori 1)
2025 UK DESNZ Greenhouse gas reporting: conversion factors 2025
2024 UK DESNZ Greenhouse gas reporting: conversion factors 2024
2019 UK Department for Business, Energy & Industrial Strategy (BEIS) Greenhouse gas reporting: conversion factors 2019
Förbrukning av papper
och vatten
(scope 3, kategori 1)
2025 UK DESNZ Greenhouse gas reporting: conversion factors 2025
2024 UK DESNZ Greenhouse gas reporting: conversion factors 2024
2019 UK BEIS Greenhouse gas reporting: conversion factors 2019
Avfall
(scope 3, kategori 5)
2025 UK DESNZ Greenhouse gas reporting: conversion factors 2025
2024 UK DESNZ Greenhouse gas reporting: conversion factors 2024
2019 UK BEIS Greenhouse gas reporting: conversion factors 2019
Flyg- och taxiresor
(scope 3, kategori 6)
2025 UK DESNZ Greenhouse gas reporting: conversion factors 2025; PCAF:s utsläppsfaktorer
2024 UK DESNZ Greenhouse gas reporting: conversion factors 2024; PCAF:s utsläppsfaktorer
2019 UK BEIS Greenhouse gas reporting: conversion factors 2019; PCAF:s utsläppsfaktorer
Användning av egen bil
(scope 3, kategori 6)
2025 UK DESNZ Greenhouse gas reporting: conversion factors 2025; PCAF:s utsläppsfaktorer
2024 UK DESNZ Greenhouse gas reporting: conversion factors 2024; PCAF:s utsläppsfaktorer
2019 UK BEIS Greenhouse gas reporting: conversion factors 2019; PCAF:s utsläppsfaktorer
Hotellvistelser
(scope 3, kategori 6)
2025 Cornell Hotel Sustainability Benchmarking (CHSB) Index, 2023
2024 CHSB Index, 2023
2019 CHSB Index, 2019
Nordea Årsredovisning 2025
149
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Förmedlade utsläpp
Investeringsbanker är viktiga mellanled i det finansiella
systemet. De agerar som förmedlare mellan emittenter
och investerare och genomför transaktioner som kapital-
marknaden behöver för att kunna fungera. Eftersom
denna roll är så viktig redovisar vi nu förmedlade växthus-
gasutsläpp från vår investeringsbanksverksamhet. Vi följer
PCAF-standarden för förmedlade utsläpp (Facilitated
Emissions Standard) som ger detaljerad vägledning kring
redovisningsmetoder när det gäller förmedlade utsläpp.
Under 2025 förmedlade vi över 600 transaktioner på
olika marknader. Vi uppskattar att de förmedlade utsläppen
från sådana obligationstransaktioner uppgick till 156 ktCO
2
e
under 2025. Här följer vi PCAF-standarden som exkluderar
bland annat gröna obligationer och statsobligationer. Den
största delen av dessa förmedlade utsläpp avser hälso-
vårdssektorn. Den genomsnittliga förmedlade utsläppsin-
tensiteten i portföljen var emellertid låg till följd av förmed-
ling till sektorer med måttliga utsläpp från den egna verk-
samheten, såsom finansiella tjänster.
Våra förmedlade utsläpp beräknas enligt den metod som
beskrivs i del B i PCAF Global GHG Accounting and
Reporting Standard: Förmedlade utsläpp (Facilitated
Emissions). I vår redovisning för 2025, och enligt PCAF:s
riktlinjer, omfattar våra förmedlade utsläpp primärmarkna-
den (nyemissioner) men inte sekundärmarknaden eller
handeln med befintliga obligationer. Vidare är det bara den
del av nyemissionerna som vi faktiskt har förmedlat som tas
med i beräkningen av våra förmedlade utsläpp. Siffror tas
med för alla affärer där vi medverkat aktivt.
Tabellen över förmedlade utsläpp nedan visar förmed-
lade publika nyemissioner under rapportperioden som upp-
fyller dessa kriterier. Emittenten i vår metod är ett företag.
Förmedlade aktieemissioner liksom syndikerade lån redovi-
sas inte ännu. Stater, överstatliga organ, myndigheter, vär-
depapperiserade produkter, säkerställda obligationer, gröna
obligationer och företagscertifikat omfattas inte. Utsläppen
beräknad med hjälp av formeln som beskrivs av PCAF, med
en 33-procentig viktning och transaktionsvolymen under ett
år (2025). Transaktionsuppgifterna kommer från
Bloomberg. Vi köper in utsläppsdata från samma leverantör
som vi använder för finansierade utsläpp i utlåningsportföl-
jen. För företagsemittenterna används samma sektorer som
för finansierade utsläpp.
Under 2025 uppgick det sammantagna förmedlade
skuldbeloppet som omfattas av kriterierna till 19 md euro
och de förmedlade utsläppen i scope 1 och 2 uppgick till
156ktCO
2
e. Endast 12 procent av det förmedlade beloppet
som omfattas av kriterierna avsåg sektorer med hög klima-
trisk. Samtidigt stod dessa sektorer för 19 procent av våra
samlade förmedlade utsläpp från motparternas scope 1 och
2. Framöver kommer vi att arbeta för att förbättra datakvali-
teten i vår redovisning av förmedlade utsläpp.
Förmedlade utsläpp
2025
Sektor
Förmedlat belopp
(mn euro)
1
Motparters scope
1 och 2 (tCO
2
e)
2
Motparters
scope 3 (tCO
2
e)
2
Generell datakvalitet
scope 1 och 2
3
Generell datakvalitet
scope 3
Sektorer med hög klimatrisk 2 315 30 299 200 587 4,9 4,0
Övriga sektorer 16 667 125 361 806 985 4,9 4,9
Summa 18 982 155 660 1 007 573 4,9 4,8
1) Volymer på obligationsmarknaden.
2) Baserat på en viktning på 33 procent enligt PCAF-standarden.
3) Generell datakvalitet har viktats utifrån förmedlat belopp
Nordea Årsredovisning 2025
150
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E1 Klimatförändringar, forts.
Projekt för upptag av växthusgaser och
begränsning av växthusgasutsläpp som
finansieras genom koldioxidkrediter
Koldioxidupptag från vår egen verksamhet
Trots våra insatser för att begränsa koldioxidavtrycket från
vår egen verksamhet, finns det vissa utsläpp som är svåra
att minska. Vi har därför köpt koldioxidkompensation för
alla utsläpp från den egna verksamheten inom det aktu-
ella målet.
Fram till 2023 stöttade vi produktionen av förnybar
energi genom att köpa koldioxidkrediter för undvikna
utsläpp och vår klimatkompensation utgjordes uteslu-
tande av utsläppsminskningsprojekt. Dessa krediter utfär-
dades utanför EU och verifierades mot Verra’s Verified
Carbon Standard (83 procent) och Gold Standard (17 pro-
cent) under 2023.
Under 2024 reviderade vi kompensationsstrategin, slu-
tade köpa koldioxidkrediter för undvikna utsläpp och bör-
jade bygga en portfölj för långsiktigt upptag av koldioxid.
Den reviderade strategin bygger på följande principer.
• Vi ska minska de egna utsläppen med minst 90–95 pro-
cent senast till 2050, använda kompensation av hög kva-
litet för resterande utsläpp och regelbundet se över vår
kompensationsstrategi i takt med att bästa praxis
utvecklas.
• Vi ska arbeta ambitiöst mot nettonollutsläpp för den
egna verksamheten och tillhörande
kompensationsstrategi.
• Vi ska gå över från undvikande av utsläpp till upptag av
utsläpp med långvarig lagring och låg risk för återföring
till atmosfären.
• Vi ska stödja utvecklingen av kompensation anpassad
till nettonollutsläpp i vårt arbete med intressenter.
• Vi ska anpassa vår kompensationsstrategi till kraven i
EU-direktivet om företagens hållbarhetsrapportering
(CSRD), Oxford Principles for Net Zero Aligned Carbon
Offsetting och relevant vägledning från FN:s miljöpro-
gram för finanssektorn.
Vår målsättning är att alla våra koldioxidkrediter ska
komma från upptagsprojekt, och då helst via högkvalita-
tiva projekt i Norden. Vi ska se över vår kompensations-
strategi med jämna mellanrum och successivt täcka mer
och mer av våra uppskattade växthusgasutsläpp så att
detta bidrar till arbetet att nå nettonollutsläpp till 2050. Vi
har också åtagit oss att minska koldioxidutsläppen från
den egna verksamheten inom det aktuella målet med mer
än 50 procent fram till utgången av 2030 och nettoutsläp-
pen av koldioxid ska vara mindre än noll (genom kompen-
sation). Det innebär att vi i slutet av 2030 kommer att
överkompensera utsläppen från den egna verksamheten
genom krediter för koldioxidupptag. Övergången till kredi-
ter för koldioxidupptag medför en högre kostnad per
tCO
2
e för utsläppen från den egna verksamheten. Den här
kostnaden fördelas i allt högre utsträckning internt och
ska stimulera och uppmuntra arbetet med att minska
våra växthusgasutsläpp.
Vårt första femåriga avtal om upptag av koldioxid utar-
betades med Inherit Carbon Solutions under 2024 och
undertecknades 2025. Avtalet omfattar ett åtagande om
högkvalitativa krediter för upptag av minst 68 428 tCO
2
e
från en dansk biogasanläggning med biogen koldioxidin-
fångning och geologisk lagring i Nordsjön. De första kredi-
terna från detta projekt ska enligt planen genereras och
annulleras under 2026. De första krediterna har inte gene-
rerats än och därmed har inte heller någon återföring
skett. Dessa första krediter för koldioxidupptag ska verifie-
ras med en särskild metod, Puro Standard Geologically
Stored Carbon Methodology, och utfärdas inom EU.
Geologiskt lagrad koldioxid har en hög beständighet och
en låg risk för icke-permanens eftersom lagringsföretaget
åtar sig att hantera och övervaka eventuella läckage och
återföringar. Det går fortfarande inte att säga hur stor
andel av de genererade krediterna som kommer att veri-
fieras som så kallade ITMO:er (internationally transferred
mitigation outcomes), efter motsvarande justering av
värdlandet Danmark. Detta kommer att redovisas i
framtida upplysningar.
Typer av koldioxidkrediter som annullerats
2023 2024 2025
Koldioxidupptag (tCO
2
e) – – –
Naturbaserade – – –
Teknikbaserade – – –
Undvikna utsläpp (tCO
2
e) 18 155 3 372 17 000
Summa (tCO
2
e) 18 155 3 372 17 000
Volym och andelar av annullerade koldioxidkrediter
2023 2024 2025
Summa (tCO
2
e) 18 155 3 372 17 000
Andel från upptagsprojekt – – –
Andel från utsläppsminskningsprojekt 100 % 100 % 100 %
Mekanismen för ren utveckling 100 % – –
Verra Verified
Carbon Standard – – 100 %
Gold Standard – 100 % –
Andel från projekt
inom EU – – –
Koldioxidkrediter som planeras att annulleras
i framtiden
mängd till och med 2030
Summa (tCO
2
e) 68 428
Koldioxidupptag i våra portföljer
Vår interna metod för redovisning av upptag av finansierade
utsläpp godkändes under 2024. Vi kom fram till att det sak-
nas tillgängliga data för upptag av finansierade utsläpp och
att de data som för närvarande finns tillgängliga är inkon-
sekventa. Upptag av finansierade utsläpp ingår därför inte i
vår redovisning för 2025. Vi räknar med att allt fler företag
börjar redovisa sin koldioxidupptag för att uppfylla kraven i
CSRD och sina åtaganden att nå nettonollutsläpp. Vi kom-
mer att fortsätta bedöma datatillgången och datakvaliteten
för att inom en nära framtid kunna redovisa upptag av finan-
sierade utsläpp.
Nordea Årsredovisning 2025
151
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
MILJÖINFORMATION
E4 Biologisk mångfald och ekosystem
Naturen är grunden för en motståndskraftig ekonomi och finansiell
stabilitet. Frågor kring inverkningar, risker och möjligheter kopplade
till natur och biologisk mångfald står därför högt på vår dagordning.
Förlust av biologisk mångfald och förstörelse av ekosys-
tem utgör ett växande hot. Det bemöter vi genom att ha
en dialog med våra intressenter för att öka deras kunska-
per och hjälpa dem att ställa om på sätt som gynnar natu-
ren och den biologiska mångfalden.
Bevisen blir allt fler för att uppvärmning på kort sikt och
mer frekventa, allvarliga och utdragna extrema händelser i
takt med den fortsatta klimatförändringen sannolikt kom-
mer att resultera i hög eller mycket hög risk för förlust av
biologisk mångfald i många land-, sötvattens-, kust- och
havsbaserade ekosystem globalt. Om vi passerar bryt-
punkter för planetens gränser till följd av stigande tempe-
raturer och miljöförstöring väntas det få omfattande effek-
ter på världsekonomin.
Det arbete vi gör kopplat till natur och biologisk mång-
fald utgår ifrån den kapacitet vi har byggt upp på området
under senare år – och som vi fortsätter att utveckla. Under
2025 pilottestade vi bland annat ett verktyg för att mäta
avtryck på biologisk mångfald och beroenden av ekosys-
tem. Syftet är att öka vår kunskap om, och samla in mer
detaljerad och kvantifierbar data om, inverkningar, risker
och möjligheter relaterade till biologisk mångfald.
Som finanskoncern vill vi bidra till att bevara och åter-
ställa naturvärden genom vår finansieringsverksamhet.
Därför har vi under 2025 utökat vårt ramverk för grön
finansiering till att omfatta aktiviteter som uttryckligen tar
hänsyn till biologisk mångfald.
Framöver kommer vi att föra en aktiv dialog med våra
stora företagskunder i sektorer med stor påverkan för att
dra nytta av, och öka, vår kunskap om naturrelaterade ris-
ker och möjligheter. Detta stöds också av våra mål för
aktiv dialog till 2030. Vi ska också fortsätta att utveckla vår
kapacitet för utvärdering av data, och hålla kontakt med
våra kunder kring naturrelaterade frågor samt utforska de
ekonomiska möjligheter som finns inom det här området.
Projekt som bevarar land- och
vattenbaserade livsmiljöer
och skapar krediter för biologisk
mångfald (biokrediter)
Projekt för främjande åtgärder
inom sjöfart, t.ex. teknik som
minskar buller och system
för dynamisk ruttplanering
Viktiga projekttyper som uppfyller kraven
för finansiering av biologisk mångfald
Konventionell odling med
tredjepartscertifiering som
uppfyller särskilda krav på att
skydda biologisk mångfald
95 %
av NLP:s innehav av noterade aktier och obligationer
ska förvaltas av medlemmar i ett globalt initiativ
för biologisk mångfald
9
sektorer med stor inverkan omfattas av
riktad aktiv påverkan för att bevara naturvärden
i vår hållbarhetsstrategi för 2030
Mål för 2028
Till slutet av 2028 ska vi ha aktiva dialoger om biologisk mångfald med kunder motsvarade ≥80 procent av vår utlåning
till stora företag i relevanta sektorer med stor inverkan på naturen
Nordea Årsredovisning 2025
152
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
E4 Biologisk mångfald och ekosystem, forts.
Väsentliga inverkningar och risker och deras förhållande till strategi och affärsmodell
Inverkan, risk eller möjlighet Rubrik Värdekedja Tidshorisont
Direkta påverkansfaktorer som orsakar förlust av biologisk mångfald
Negativ inverkan
(faktisk)
Bidrag till förlust av biologisk mångfald till följd av miljöför-
oreningar och förändrad mark-, sötvattens- och havsanvändning
Risk Omställningsrisker kopplade till biologisk mångfald
Inverkan på arters tillstånd
Negativ inverkan
(faktisk)
Bidrag till förlust av biologisk mångfald till följd av inverkningar på
arters tillstånd
I detta avsnitt
Vi fokuserar på hur vi hanterar inverkan från vår verk-
samhet på biologisk mångfald och ekosystem, samt hur
vi hanterar tillhörande omställningsrisker. Vi samman-
fattar de väsentliga inverkningar och risker som
identifierats i vår dubbla väsentlighetsbedömning och
förklarar varför de är relevanta för vår strategi och
affärsmodell samt hur vi hanterar dem – genom våra
policyer, åtgärder och mål.
Väsentliga inverkningar och risker och deras
förhållande till strategi och affärsmodell
Frågor som rör biologisk mångfald har en direkt påverkan
på vår strategi och affärsmodell.
Vi är medvetna om den allt större strategiska betydelsen
av att hantera inverkningar, risker och möjligheter relaterade
till biologisk mångfald och ekosystem, och har därför naturen
som ett av flera nya hållbarhetsteman i vår affärsstrategi.
Vår affärsmodell kan påverkas väsentligen av naturrela-
terade effekter, till exempel genom försämrad kreditkvalitet
eller minskat värde på säkerheter i vår utlåning, eller genom
nya finansieringsmöjligheter kopplade till verksamhet som
minskar negativa inverkningar på den biologiska mångfal-
den eller arters tillstånd, särskilt på mycket lång sikt.
Identifierade väsentliga inverkningar, risker och möjlig-
heter relaterade till biologisk mångfald och ekosystem
kommer hädanefter att ligga till grund för fastställande av
mål, beslut kring vår affärsmodell och åtgärder som stöder
vår naturrelaterade omställningsplan.
Inverkansväsentlighet
Vår väsentlighetsbedömning av inverkningar inom ramen
för dubbel väsentlighetsbedömning (double materiality
assessment, DMA) är baserad på en analys av finansiella
exponeringar, omfattande litteraturstudier och expertbe-
dömningar. Bedömningen gjordes med stöd av ENCORE,
ett verktyg som hjälper finansinstitut och andra företag att
förstå hur deras verksamhet både är beroende av och
påverkar naturen. Den litteratur som studerats innefattar
omfattande vetenskapliga och politiska bedömningar av
hur sektorerna jordbruk, skogsbruk samt fiske och vatten-
bruk driver på förlusten av biologisk mångfald och påver-
kar arters tillstånd. Utöver dessa tre sektorer, identifierade
vi även sektorerna fastigheter och byggindustri som bety-
dande i fråga om naturrelaterade inverkningar. Med tanke
på vår portföljs sammansättning och i hur stor utsträck-
ning de fem sektorerna ovan orsakar förlust av biologisk
mångfald, har vi bedömt biologisk mångfald och ekosys-
tem som väsentliga för oss ur ett utlåningsperspektiv.
Relevanta faktorer som orsakar förlust av biologisk mång-
fald är bland annat miljöföroreningar, förändrad markan-
vändning, förändrad sötvattens- och havsanvändning
samt användning av naturresurser.
Våra verksamhetsplatser bedömdes ha marginella
inverkningar på och beroenden av biologisk mångfald och
ekosystem och vår egen verksamhet bedömdes inte
påverka hotade arter. Därför konsulterades inte de
berörda samhällena i dessa frågor.
Riskväsentlighet
Vår väsentlighetsbedömning av risker inom ramen för
dubbel väsentlighetsbedömning var inriktad på hur
farorna förknippade med biologisk mångfald och ekosys-
tem över tid och i olika geografiska områden, branscher
och affärsområden kan medföra finansiella och icke-finan-
siella risker. Bedömningen genomfördes för samtliga port-
följer, länder och riskkategorier och tog hänsyn till både
korta, medellånga, långa och mycket långa tidshorisonter.
Processen för väsentlighetsbedömning av risker grunda-
des på bankens metod för tröskelvärden för väsentlighet
enligt den interna kapital- och likviditetsutvärderingen
(IKLU) som behandlar risk som potentiella förluster av kärn-
primärkapital. Analysen var både kvalitativ och kvantitativ
och utgick ifrån vår taxonomi av naturrelaterade riskfakto-
rer och faror. Den inkluderade omfattande litteraturstudier,
expertkonsultationer och värmekartor, och utfördes internt
utan medverkan från externa intressenter.
Under 2025 arbetade vi med att förbättra vår metod så
att vi lättare kan identifiera risker som uppstår i värdeked-
jan. Vi fördjupade även vår sektoranalys.
Väsentlighetsbedömningen av risker omfattade risker
hänförliga till inverkningar på biologisk mångfald eller
omställningsrisker, samt risker hänförliga till beroenden av
ekosystemtjänster eller fysisk risk. I vår analys av omställ-
ningsrisk tog vi hänsyn till flera olika riskfaktorer, bland
annat förändringar i regelverk och teknik, samhälls-, kund-
och befolkningstrender, samt konkurrenssituationen, rätts-
liga konsekvenser och skada på anseendet.
Vi identifierade omställningsrisker kopplade till biolo-
gisk mångfald som väsentliga för oss. Dessa risker, som
främst beror på nya regelverk som ska stoppa förlusten av
naturvärden och vända utvecklingen, kan ha en väsentlig
inverkan på vår kreditrisk, operativa risk och affärsmodell-
risk. Direkta och väsentliga påverkansfaktorer som orsakar
förlust av biologisk mångfald är bland annat
Mycket lång sikt Kort sikt Medellång sikt Lång sikt
Tidigare led
Den egna verksamheten Senare led
Nordea Årsredovisning 2025
153
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
klimatförändring, förändrad mark-, sötvattens- och havs-
användning samt direkt exploatering av arter.
Till skillnad från väsentlighetsbedömningen av risker
för 2024, har vi i år inte bedömt risker hänförliga till förstö-
relse av ekosystem som väsentliga. Detta beror främst på
en metoduppdatering och det faktum att vi har en begrän-
sad exponering på våra nordiska hemmamarknader mot
sektorer där denna risk är större. Vi inser dock att risk
kopplad till förlusten av naturvärden tenderar att fram-
träda på längre sikt och att det finns en stor osäkerhet i
bedömningen av ekosystemrisker, delvis till följd av svårig-
heterna med att kvantifiera dessa risker i värdekedjan.
Vi bedömde kreditrisk som den kategori som påverkas
mest av omställningsrisk kopplad till biologisk mångfald.
Risken avser huvudsakligen våra motparter i finansierings-
verksamheten. Försämrad kreditkvalitet och minskat
värde på säkerheter är exempel på transmissionsmekanis-
mer genom vilka omställningsrisker kopplade till biologisk
mångfald kan påverka kreditrisken. Risken bedömdes vara
större för vissa delar av utlåningsportföljen, till exempel
utlåning till sektorer som jordbruk, skogsbruk, material
och byggindustri, där omställningsrisker kopplade till bio-
logisk mångfald är mer framträdande. Dessa risker kan
visa sig för alla tidshorisonter, i samband med olika sam-
hällsinsatser för att skydda naturvärden.
Vi bedömde även att kategorin operativ risk påverkas.
Riskfaktorer kopplade till biologisk mångfald kan påverka
den operativa risken genom risken för stämningar och
skadat anseende kopplat till grönmålning, skärpta regel-
krav och risk i den finansiella rapporteringen.
Vidare bedömde vi att affärsmodellrisken påverkas.
Affärmodellrisk hänförlig till omställningsrisker kopplade
till biologisk mångfald kan uppstå till följd av sammansätt-
ning och typ av tillgångar i vår balansräkning, särskilt på
längre sikt. Om vi skulle tillämpa en olämplig långsiktig
strategi, kan denna risk visa sig i form av kreditförluster
och minskade utlåningsmöjligheter.
Omställningsplan och beaktande av biologisk
mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell
Under perioden 2022–25 började vi stegvis införliva biolo-
gisk mångfald i vår verksamhet för att bidra till att minska
negativa inverkningar på, samt främja skydd och
återställande av, biologisk mångfald och ekosystem.
Naturen är ett viktigt tema i våra strategiska hållbarhets-
prioriteringar till 2030, och som en del av vår naturrelate-
rade omställningsplan ska vi fortsätta att förbättra vår kun-
skap och utveckla metoder för att kvantifiera och hantera
inverkningar, beroenden samt relaterade risker och
möjligheter.
Varje år utvärderar vi fysiska risker och omställningsris-
ker förknippade med biologisk mångfald och ekosystem
som en del i den väsentlighetsbedömning som genomförs i
hela banken samt i vår omvärldsanalys av klimat- och miljö-
risker. Kunskap och slutsatser från dessa bedömningar ger
oss underlag för väl underbyggda strategiska beslut om
affärsplaner och interna processer. De hjälper oss även att
identifiera och följa upp relevanta indikatorer och därmed
snabbt anpassa oss till en föränderlig affärsmiljö. Mer infor-
mation om väsentlighetsbedömningen finns under ”Allmän
information” på sidan 93 och under ”E1 Klimatförändringar”
på sidan 112. Omvärldsanalysen beskrivs närmare under ”E1
Klimatförändringar” på sidan 115.
Väsentlighetsbedömningarna har bidragit till att öka
vår kunskap om natur och biologisk mångfald, så att vi
kan vara tydligare i våra ställningstaganden i dessa frågor
och införliva dem i interninformation och kunskapsutby-
ten, policyer, riktlinjer och interna regler. Vi fortsatte även
att aktivt delta i initiativ och forskningssamarbeten inom
finanssektorn för att främja framsteg på området.
Under 2023 fastställde vi aktivitetsmål för att bygga upp
intern kompetens och kapacitet kring biologisk mångfald
och ekosystem som en del av vårt åtagande inom ramen
för UNEP FI:s principer för ansvarsfull bankverksamhet.
Målen innefattade att bedöma inverkningar på och bero-
enden av biologisk mångfald och ekosystem kopplade till
vår utlåning, interna verksamhet och leverantörskedja för
2024. Vi uppnådde dessa mål och resultaten av bedöm-
ningen redovisades i vår hållbarhetsförklaring för 2024.
Att noga bedöma och kvantifiera indirekta effekter av
naturrelaterade riskfaktorer hänförliga till vår finansie-
ringsverksamhet är fortsatt svårt eftersom metoder och
data för att mäta sådana effekter inte är färdigutvecklade.
Under 2025 fortsatte vi att bygga upp vår kapacitet att
kvantifiera inverkningar, risker och möjligheter relaterade
till biologisk mångfald och ekosystem för att kunna
vidareutveckla våra strategiska åtgärder och vår riskhan-
tering. I enlighet med resultaten från den dubbla väsent-
lighetsbedömningen riktade vi in oss på de senare leden i
vår värdekedja. Vi kom tillräckligt långt i detta arbete för
att kunna integrera biologisk mångfald och ekosystem i
vår affärsstrategi för 2030. Framöver ska vi bland annat
inrikta oss på att bidra till att åtgärder för att skydda
naturresurser kan finansieras.
För att bättre förstå för hur våra kunder arbetar med
biologisk mångfald och ekosystem kommer vi att föra dia-
log med våra stora företagskunder i sektorer med stor
påverkan under perioden 2026–28. Detta kommer även
hjälpa oss att bygga upp kompetensen internt och ge våra
kunder en bättre överblick över risker, möjligheter och
beroenden, så att de kan ta fram omställningsplaner för
biologisk mångfald.
Policyer för biologisk mångfald och ekosystem
Tabellen nedan ger en heltäckande översikt över våra poli-
cyer för biologisk mångfald och ekosystem.
Om inget annat anges gäller dessa för alla geografiska
områden och inbegriper värdekedjan i såväl tidigare som
senare led samt den egna verksamheten. De tematiska
riktlinjerna och branschriktlinjerna betonar också kopp-
lingen mellan mänskliga rättigheter och biologisk mång-
fald och ekosystem.
Vi har inlett arbetet med att samla alla hållbarhets-
relaterade anvisningar i ett ramverk indelat efter
branscher och teman. Ramverket kommer att omfatta
tematiska riktlinjer, ställningstaganden (såsom det kom-
mande ställningstagandet om avskogning) och
branschriktlinjer. Eftersom våra branschriktlinjer, tematiska
riktlinjer och policyer för ansvarsfulla investeringar togs
fram före den CSRD-baserade dubbla väsentlighetsbe-
dömningen (DMA) är kopplingen till de väsentliga inverk-
ningar, beroenden, risker och möjligheter som identifiera-
des i denna process indirekt. Framöver har vi för avsikt att
säkerställa att ESG-relaterade policyer, ställningstaganden
och branschriktlinjer baseras på resultatet från vår dubbla
väsentlighetsbedömning och andra relevanta analyser,
som visar att vi har en robust och evidensbaserad metod
för att hantera ESG-relaterade risker och möjligheter.
Under 2025 uppdaterade vi våra branschriktlinjer för sek-
torerna gruvdrift, fastighetsbolag, försvarsindustri och fos-
sila bränslen, och de nya versionerna publiceras under
2026. Vi planerar även att uppdatera riktlinjerna för livs-
medelsproduktion (tidigare jordbruk och vattenbruk),
skogsbruk, fossila bränslen och sjöfart under 2026.
Med undantag för branschriktlinjerna, ingår de interna
policyerna/riktlinjerna i tabellen nedan i vårt ramverk för
intern kontroll, som styrelsen har det yttersta ansvaret för.
Branschriktlinjerna ingår inte i ESG-policyramverket, men
de utarbetas och genomförs på uppdrag av styrelsen.
Policyerna/riktlinjerna finns tillgängliga för externa
intressenter på nordea.com.
E4 Biologisk mångfald och ekosystem, forts.
Nordea Årsredovisning 2025
154
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Policy (företag) Relevans i förhållande till E4 Biologisk mångfald och ekosystem
Relaterade E4-inverkningar, -risker
och -möjligheter Mer information
Tematiska riktlinjer om
biologisk mångfald
(Nordea)
• Tar hänsyn till:
– alla faktorer som orsakar förlust av biologisk mångfald, inklusive
klimatförändringen, markanvändning, sötvattens- och havsanvändning,
direktexploatering, invasiva främmande arter och miljöföroreningar.
– hur viktig den biologiska mångfalden är för hela planeten och vårt ansvar att
bidra till samhällsmålen och mål som exempelvis det globala Kunming-
Montreal-ramverket för biologisk mångfald och EU:s strategi för biologisk
mångfald till 2030.
• Bidrag till förlust av biologisk mångfald
• Omställningsrisker kopplade till
biologisk mångfald
• Riktlinjerna ingår i det policyramverk som koncernansvarig för ESG-risk (Chief of Staff) följer upp.
• Riktlinjerna beskriver vårt åtagande att:
– bedöma och hantera inverkningar, beroenden, risker och möjligheter relaterade till biologisk mångfald.
– över tid införliva hänsynstaganden förknippade med biologisk mångfald i våra strategier, riskhantering, bolagsstyrning, kontakter med
intressenter och erbjudande.
Branschriktlinjer för
jordbruk
(Nordea)
• Uttrycker förväntningar på att kunder och portföljbolag ska:
– integrera biologisk mångfald i miljöledningsplanering och beslutsprocesser.
– genomföra grundläggande miljöstudier och utvärdera verksamhetens
miljöpåverkan.
• Som ovan • Riktlinjerna anger att bolag i hela leverantörskedjan förväntas avstå från att bedriva verksamhet i områden som omfattas av
internationella konventioner för att skydda och främja biologisk mångfald. Hit hör bland annat FN:s konvention om biologisk mångfald
och Ramsarkonventionen om att bevara våtmarker och vattenmiljöer i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar. De skyddade
områdena inkluderar områden som definierats av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).
• Vi följer inte upp om intressenterna uppfyller dessa förväntningar.
• Läs mer under ”E1 Klimatförändringar” på sidan 119.
Branschriktlinjer för
skogsbruk
(Nordea)
• Som ovan • Som ovan • Som ovan
Branschriktlinjer för
fastighetssektorn
(Nordea)
• Som ovan • Som ovan • Som ovan
Branschriktlinjer för
försvarsindustrin
(Nordea)
• Som ovan • Som ovan • Riktlinjerna uppmanar alla som vi har affärsrelationer med att följa internationella konventioner som syftar till att skydda och främja
biologisk mångfald – bland annat det globala Kunming-Montreal-ramverket för biologisk mångfald.
• Vi följer inte upp om intressenterna uppfyller dessa förväntningar.
Branschriktlinjer för
fossila bränslen
(Nordea)
• Som ovan
• Riktlinjerna avser både finansiering och investeringar och innefattar kriterier för
borrning i Arktis, som bedöms utgöra en betydande risk för biologisk mångfald
och ekosystem. Vår prioritering är att bedöma och främja en sund hantering av
risker avseende biologisk mångfald och ekosystem i den vidare arktiska
regionen.
• Som ovan • Vi följer inte upp om intressenterna uppfyller dessa förväntningar.
• Läs mer under ”E1 Klimatförändringar” på sidan 119.
Branschriktlinjer för
gruvindustrin
(Nordea)
• Anger att vi inte ska finansiera nya eller befintliga kunder som aktivt bedriver
bergstoppsbrytning, som har negativa inverkningar på den biologiska
mångfaldens och ekosystemens omfattning och skick.
• Som ovan • Riktlinjerna anger att kunder i gruvindustrin ska vara anslutna till internationella konventioner som syftar till att skydda och främja
biologisk mångfald. Hit hör bland annat de konventioner som anges för jordbrukssektorn ovan.
• Läs mer under ”E1 Klimatförändringar” på sidan 119.
Policy för ansvarsfulla
investeringar
(Nordea Asset
Management)
• Konstaterar att förlust av biologisk mångfald kan innebära systematiska
finansiella risker i alla investeringsportföljer.
• Som ovan • Policyn ingår i det policyramverk som styrelsen för Nordea Asset Management Holding följer upp.
• Eftersom vi investerar i ett stort antal branscher och länder är vår portfölj kopplad till en stor mängd olika risker och möjligheter
förknippade med biologisk mångfald.
• Policyn kompletteras av Nordea Asset Managements årliga vitbok om biologisk mångfald och natur, som beskriver dess
investeringsstrategier i förhållande till biologisk mångfald och natur.
• Läs mer under ”E1 Klimatförändringar” på sidan 119.
Policy för ansvarsfulla
investeringar
(Nordea Life & Pension)
• Innefattar förväntningar på portföljbolagen om att de ska:
– redovisa väsentliga inverkningar, beroenden och risker som rör biologisk
mångfald och natur, och hur dessa har införlivats i företagens affärsstrategi
och riskhantering.
– förebygga förlust av biologisk mångfald och sträva efter att vara
naturpositiva.
• Som ovan • Policyn ingår i det policyramverk som följs upp av Nordea Life Holdings styrelse och styrelserna för NLP i respektive land.
• Läs mer under ”E1 Klimatförändringar” på sidan 120.
E4 Biologisk mångfald och ekosystem, forts.
Nordea Årsredovisning 2025
155
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Åtgärder och resurser för biologisk
mångfald och ekosystem
Vi arbetar kontinuerligt för att begränsa inverkningarna av
risker relaterade till biologisk mångfald och ekosystem på
våra risker. Vi har en god spridning av sektorer och bran-
scher i vår portfölj, som förvaltas i enlighet med våra över-
gripande riskhanteringsrutiner, såsom våra riktlinjer för
kreditgivning. Vi för också en aktiv dialog med våra kunder
för att stötta dem i deras omställning till biologisk mång-
fald. Vi anpassar också vår strategi till samhällsutveck-
lingen samt fastställer och arbetar mot relevanta koncern-
övergripande och sektorspecifika mål. Beträffande pro-
jektfinansiering har vi undertecknat Ekvatorprinciperna,
som ställer krav på att utvärdera risker för och inverk-
ningar på biologisk mångfald. Vidare ser vi årligen över
alla våra lokaler – nya och befintliga – för att identifiera
möjliga inverkningar på och risker för naturen.
Som aktiv ägare använder Nordea Asset Management
(NAM) påverkansarbete som huvudsaklig mekanism för
att arbeta med natur och faktorer som påverkar biologisk
mångfald. I detta syfte deltar NAM i flera tematiska och
samarbetsinriktade påverkansinitiativ. Hit hör exempelvis
Nature Action 100, ett investerarlett initiativ som är inriktat
på att hantera faktorer som påverkar klimatförändringen
och förändrad markanvändning. NAM bedriver också aktivt
påverkansarbete inom dels vattenbruk för att komma till
rätta med användningen av naturresurser och direktexplo-
atering, dels PFAS där syftet är att minska föroreningarna.
Eftersom Nordea Life & Pension (NLP) investerar i ett
stort antal olika branscher och länder är vår portfölj expo-
nerad för risker kopplade till biologisk mångfald. Därför har
NLP börjat införliva hänsyn till biologisk mångfald i sina
processer för tillbörlig aktsamhet, genom att utvärdera om
och i vilken mån externa kapitalförvaltare tar hänsyn till
biologisk mångfald i sina strategier. År 2025 var kapitalför-
valtare som förvaltade cirka 95 procent av NLP:s tillgångar
i noterade aktier och företagsobligationer anslutna till ett
eller flera av de globala initiativ för biologisk mångfald som
redan finns, såsom Finance for Biodiversity Foundation och
Nature Action 100. I förvaltningen av sin fastighetsportfölj
bedömer NLP hur nya fastighetsutvecklingsprojekt kan
inverka på ekosystem och biologisk mångfald och vidtar
steg för att hantera dessa konsekvenser.
För att kunna hantera beroenden, inverkningar, risker
och möjligheter relaterade till biologisk mångfald och eko-
system över tid behövs bättre data. Vi arbetar aktivt med
att hitta sätt att åtgärda bristen på data genom att utvär-
dera olika mått och dataleverantörer. Vårt fokus är att
utveckla vår kapacitet att kvantifiera beroenden, inverk-
ningar, risker och möjligheter som härrör från vår finansie-
ringsverksamhet, i linje med resultatet från våra
väsentlighetsbedömningar.
För närvarande ingår inte någon kompensation för bio-
logisk mångfald eller naturbaserade lösningar i våra
åtgärdsplaner för biologisk mångfald. Inte heller stödjer vi
oss på lokal och traditionell kunskap i vår planering och
våra åtgärder för biologisk mångfald och ekosystem. Vi
arbetar kontinuerligt för att öka vår kunskap om och fast-
ställa lämpliga åtgärder för att hantera våra inverkningar
och risker. I framtiden kan vi finna det relevant att
använda naturkrediter och/eller rådfråga urfolk och lokal-
samhällen i vårt arbete.
Under 2025 vidtog vi bland annat följande åtgärder för
att nå våra mål för biologisk mångfald och ekosystem:
• Pilottest av ett verktyg för att kvantifiera företagskunders
och portföljföretags avtryck på den biologiska mångfal-
den samt deras beroenden av ekosystem för att bättre
förstå hur detta kan användas i samband med strategiut-
veckling, riskhantering, rapportering och redovisning.
• Initierat ett forsknings- och utvecklingssamarbete med
Jyväskylä universitet i Finland med fokus på att bedöma
kommersiella fastigheters avtryck på den biologiska
mångfalden, med hänsyn till byggnaders livscykel i de
nordiska länderna. Båda dessa projekt kommer att öka vår
kunskap om tillgång på data, dess användbarhet, använd-
ningsområden och begränsningar, och därmed hjälpa oss
att fortsätta utveckla vårt arbetssätt på det här området.
• Utökade vårt ramverk för grön finansiering till att
omfatta aktiviteter som uttryckligen tar hänsyn till
biologisk mångfald.
• (NAM) Offentliggjorde på nytt sin vitbok om biologisk
mångfald och natur som beskriver hur de arbetar med
detta.
• (NAM) Arbetade för att uppfylla NAM:s inledande mål i
enlighet med initiativet Finance for Biodiversity Pledge.
• (NLP) Granskade tillgången till data och analysverktyg
för att bättre förstå hur NLP:s portfölj är exponerad för
risker relaterade till biologisk mångfald.
• (NLP) Slutförde en utvärdering av NLP:s användning av
verktyget ENCORE för första gången. Vid utvärderingen
identifierades råvaror, el, värme och vatten samt konsu-
ment sällanköp som de sektorer med störst inverkan på
och/eller beroende av naturen.
Mål för biologisk mångfald och ekosystem
Genom de aktivitetsmål vi fastställde 2023 har vi byggt upp
vår interna expertis och kapacitet och vi fortsätter att
utveckla våra arbetssätt. Målet är att få tillgång till kvantifi-
erade data av högre kvalitet för att framöver kunna fast-
ställa mål som är mätbara, tidssatta och resultatoriente-
rade. Närmare bestämt ska vi fortsätta att kartlägga och
utveckla vår kapacitet att kvantifiera inverkningar, beroen-
den, risker och möjligheter kopplade till biologisk mångfald
och ekosystem i relation till vår finansieringsverksamhet.
Som en del av vår strategi för 2030 har vi fastställt mål
för aktiv dialog med våra stora företagskunder i sektorer
med stor påverkan under perioden 2026–28. Syftet är att
få mer kunskap om hur de arbetar med biologisk mång-
fald och stötta dem i deras omställning.
Bankverksamhetens mål för
2028 (relativt) NYTT
Till slutet av 2028 ska vi ha aktiva dialoger om biolo-
gisk mångfald med kunder motsvarade ≥80 procent
av vår utlåning till stora företag i relevanta sektorer
med stor inverkan på naturen.
Målets omfattning
Målet omfattar Large Corporates & Institutions portfölj för
företagsutlåning inom relevanta sektorer, på våra fyra
nordiska marknader.
Metoder
De relevanta sektorerna valdes ut baserat på vår dubbla
väsentlighetsbedömning, omvärldsanalyser av miljörisker,
externa källor och verktyg (ENCORE, Världsnaturfondens
riskfilter för biologisk mångfald) och sektoranalyser. Dessa
bedömdes vara byggindustri, papper och skogsprodukter,
material, kraftproduktion, sjöfart, livsmedel och drycker,
fiske och vattenbruk, gruvdrift och kringverksamhet, samt
fastighetsbolag. Eftersom portföljen är dynamisk kan
antalet kunder som är föremål för påverkansarbete revide-
ras årligen fram till 2028.
Eftersom detta är ett nyligen fastställt mål finns det för
närvarande inget att rapportera gällande uppföljningen
av resultatmått.
E4 Biologisk mångfald och ekosystem, forts.
Nordea Årsredovisning 2025
156
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION
S1 Den egna arbetskraften
Som arbetsgivare med ambitionen att erbjuda en hållbar arbetsmiljö
skapar vi förutsättningar för personlig och yrkesmässig utveckling för
alla och arbetar aktivt med att främja medarbetarnas välbefinnande,
prioritera mångfald och inkludering.
Vi siktar på att vara den mest eftertraktade arbetsgivaren i
finansbranschen i de länder där vi har verksamhet och
strävar efter att vara en arbetsplats där medarbetare trivs
och kan utvecklas.
Att skapa förutsättningar för utveckling är viktigt för att
uppnå denna vision. Vi erbjuder en stor mängd möjlig-
heter till karriärutveckling och ser till att medarbetarna
har tydliga utvecklingsplaner. Under 2025 lanserades den
första fasen av ”Career Hub”, en AI-driven plattform för
lärande som matchar medarbetarnas färdigheter och
önskemål med utvecklingsmöjligheter samtidigt som
deras kompetensutveckling dokumenteras.
Våra ledare har i uppdrag att skapa en arbetsmiljö där
teamen kan prestera på topp, driva verksamheten framåt
och upprätthålla våra värderingar: samarbete (collabora-
tion), ägarskap (ownership), passion (passion) och mod
(courage).
För att kunna leverera enligt de strategiska prioritering-
arna, med en framtidssäkrad arbetsstyrka, identifierar och
arbetar vi med de kritiska kompetensbehoven, rekryterar
de personer vi behöver och begränsar på så sätt genom-
föranderiskerna. Nya initiativ fokuserar främst på kompe-
tensutveckling inom områden såsom försäljning,
AI-verktyg och hållbarhet.
Vi prioriterar medarbetarnas välbefinnande genom en
helhetssyn som omfattar proaktiva, preventiva och reak-
tiva åtgärder. På så sätt främjar vi en hållbar arbetsplats
där våra medarbetare har möjlighet till såväl personlig
som yrkesmässig utveckling och kan hitta en bra balans
mellan arbete och fritid.
Mångfald och inkludering lyfts fram inom alla delar av
organisationen eftersom vi anser att olika perspektiv och
kompetenser skapar förutsättningar för innovativa lös-
ningar och leder till positiv förändring. En arbetsplats där
alla känner sig uppskattade och hörda stärker organisatio-
nen och innebär att vi kan erbjuda en bättre service till alla
våra olika kunder. Genom att stötta mångfald och inklude-
ring bidrar vi också till inkludering och trygghet i de
samhällen där vi har verksamhet.
Vi fortsätter att närma oss vårt åtagande om att få bort
den justerade löneskillnaden mellan könen till slutet av
2026, och hade till utgången av 2025 minskat skillnaden
till 1,43 procent. Vidare har vi uppnått målet för 2025 om
andelen medarbetare som omfattas av utvecklingsplaner,
och ett väsentligt större antal ledande chefsbefattningar
har tillsatts med interna sökande.
Vårt arbete på området har uppmärksammats externt,
med förbättrade Universum-rankningar för 2025 som visar
att vi har ökat vår attraktion som arbetsgivare bland stu-
denter och yrkesverksamma på alla våra marknader.
Vår kultur är djupt rotad i våra värderingar, bidrar till
vårt resultat och har varit väsentlig för våra framsteg.
Under de senaste sex åren har vi arbetat med att skapa en
verkligt högpresterande kultur. Detta arbete fortsätter
framöver. I vår strategi för 2026–30 fokuserar vi på att
utveckla en kultur som kännetecknas av starka prestatio-
ner, proaktivitet och innovation, med stöd av teknik, talang
och förändringsinriktat ledarskap.
Mål för 2022–25 Status
Säkerställa att respektive kön är representerat till minst 40 procent på de tre högsta chefsnivåerna
sammantaget till utgången av 2025
Målet
uppnått
Ha en genomsnittlig indexpoäng på minst 90 för mångfald och inkludering till utgången av 2025 89
Mål för 2030
Säkerställa att respektive kön är representerat till minst 40 procent på de tre högsta chefsnivåerna
sammantaget till utgången av 2030.
Ha en genomsnittlig indexpoäng på minst 90 för mångfald och inkludering till utgången av 2030
Se ”Mål för den egna arbetskraften” på sidan 163 för mer information om målen och utvecklingen i förhållande
till dessa.
~100
nationaliteter bland
våra medarbetare
könsfördelning hos våra
medarbetare i slutet av 2025
51 % kvinnor 49 % män
Nordea Årsredovisning 2025
157
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
S1 Den egna arbetskraften, forts.
S1 Den egna arbetskraften – översikt över inverkningar, risker och möjligheter
Inverkan, risk eller möjlighet Rubrik Värdekedja Tidshorisont
Arbetsvillkor
Positiv inverkan
(potentiell)
En bra arbetsmiljö
Positiv inverkan
(faktisk)
Medarbetarnas välbefinnande
Negativ inverkan
(faktisk)
För tung arbetsbelastning
Risk Medarbetarnas hälsa och välbefinnande
Likabehandling och lika möjligheter för alla
Positiv inverkan
(faktisk)
Mångfald och inkludering på arbetsplatsen
Positiv inverkan
(faktisk)
Karriärutveckling
Negativ inverkan
(faktisk)
Löneskillnader mellan könen
Negativ inverkan
(potentiell)
Diskriminering och ojämlikhet
I detta avsnitt
Fokus ligger på hur vi hanterar den egna affärsverksam-
hetens inverkan på den egna arbetskraften och hur vi
begränsar de tillhörande riskerna. Här redogör vi för de
viktigaste arbetskraftsrelaterade inverkningarna och
riskerna som identifierats i vår dubbla väsentlighetsbe-
dömning samt deras betydelse för vår strategi och
affärsmodell. Därefter redogör vi för våra riktlinjer som
omfattar identifierade väsentliga inverkningar och risker.
Den avslutande delen av detta avsnitt handlar om
hur vi hanterar väsentliga inverkningar och risker:
medarbetarengagemang, processer och kanaler för att
uppmärksamma problem, samt åtgärder. Vi beskriver
våra mål – inklusive gjorda framsteg – och hur vi följer
upp att policyer och åtgärder är ändamålsenliga. I vissa
fall delar vi in informationen i följande delämnen:
• arbetsvillkor
• likabehandling och lika möjligheter för alla.
Slutligen presenterar vi viktiga nyckeltal för den egna
arbetskraften såsom uppgifter om företagets anställda,
kompetensutveckling och ersättning samt Nordeas
egna mått.
Väsentliga inverkningar och risker och deras
f örhållande till strategi och affärsmodell
Frågor rörande den egna arbetskraften har ett direkt sam-
band med vår strategi och affärsmodell.
Den egna arbetskraften kan kopplas till inkluderande
och trygga samhällen, en av hållbarhetsfrågorna i vår
affärsstrategi, eftersom arbetskraftsrelaterade frågor som
respekt för mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter,
jämställdhet, rättvisa arbetsvillkor och lika möjligheter för
lärande och utveckling, bidrar till trygghet och inkludering
i våra samhällen.
Som finansinstitut har vi en affärsmodell baserad på att
skapa värde för kunder, medarbetare, investerare, aktie-
ägare och samhället i stort. Vår förmåga att skapa värde
för våra intressenter och erbjuda kunderna vardagliga
banktjänster är beroende av friska, kompetenta och pro-
duktiva medarbetare med trygga arbetsförhållanden,
både nu och i framtiden.
Mot bakgrund av den egna arbetskraftens betydelse för
att vi ska lyckas med vår strategi och affärsmodell är det
viktigt att hantera väsentliga inverkningar och risker på
området.
Den dubbla väsentlighetsbedömningen omfattade hela
arbetsstyrkan, såväl anställda som icke-anställda i
Nordeakoncernen. De som påverkas väsentligt enligt
bedömningen är huvudsakligen medarbetare och i vissa
fall icke-anställda. Anställda är personer som har ett
anställningsavtal med Nordea. Icke-anställda omfattar
personer från bemanningsföretag, såsom konsulter.
Anställda och icke-anställda påverkas, eller kan påverkas,
både positivt och negativt beroende på typ av inverkan.
Sett till karriärutveckling är inverkan positiv för medarbe-
tarna. Vad gäller löneskillnader mellan könen kan både
kvinnor och män påverkas negativt. Den identifierade
risken avser alla medarbetare i Nordea och uppstår på
grund av vårt beroende av den egna arbetskraften.
Vår huvudverksamhet bedrivs i länder med strikta lag-
krav gällande arbetsvillkor, däribland bestämmelser och
krav avseende tvångs- och barnarbete. Förutom att upp-
fylla dessa krav har våra processer för tillbörlig aktsamhet
i fråga om mänskliga rättigheter (omfattande alla verk-
samhetsländer) inte identifierat några verksamheter med
betydande risk för incidenter på grund av tvångs- eller
barnarbete.
Policyer för den egna arbetskraften
Tabellen nedan ger en heltäckande bild av våra policyer
gällande arbetsvillkor och/eller likabehandling och lika
möjligheter för alla. De interna regler som beskrivs i
tabellen nedan utgör en del av vårt interna regelverk som
styrelsen ytterst är ansvarig för. När inget annat anges är
policyerna tillgängliga för samtliga medarbetare på vårt
intranät.
Group Board Directive on Compliance Risk ligger till
grund för det övergripande policyramverket för risker på
personalområdet. Ramverket omfattar samtliga policyer
och riktlinjer nedan, förutom Nordeas etiska riktlinjer,
policy för mänskliga rättigheter samt riktlinjer för kontinui-
tet i verksamheten.
Dessa policyer och riktlinjer gäller, om inget annat
anges, samtliga anställda och icke-anställda i
Nordeakoncernen oavsett avtalstyp. Vi följer också natio-
nella lagar och förordningar som berör våra medarbetare i
respektive anställningsland och respekterar lokala kollek-
tivavtal i de länder där vi bedriver verksamhet.
Vi har rutiner för att ta fram och uppdatera interna
regler, bland annat våra riktlinjer för rådgivning och
kontakter med intressenter. Detta ska säkerställa att vi tar
hänsyn till viktiga intressenters intressen.
Mycket lång sikt Kort sikt Medellång sikt Lång sikt
Tidigare led
Den egna verksamheten Senare led
Nordea Årsredovisning 2025
158
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
S1 Den egna arbetskraften, forts.
Policy (företag) Betydelse för S1 Den egna arbetskraften
Relaterade S1-inverkningar, -risker och
-möjligheter Mer information
Etiska riktlinjer
(Nordea)
• Beskriver de etiska principerna för hur vi gör affärer i Nordea.
• Kräver att vi:
– tillhandahålla en bra arbetsmiljö genom att skapa en säker och trygg arbetsplats,
– iaktta arbetstagarrättigheter,
– främja och sätta värde på mångfald och inkludering,
– upprätthålla en kvalificerad och kompetent personalstyrka,
– stödja och respektera mänskliga rättigheter.
• Samtliga • Vi respekterar de arbetstagarrättigheter som de etiska riktlinjerna slår fast, bland annat de övre gränserna för normal
arbetstid och övertid enligt lagstiftningen i de länder där vi är verksamma.
• De etiska riktlinjerna finns tillgängliga för alla externa intressenter på nordea.com.
• Läs mer under ”S4 Konsumenter och slutanvändare” på sidan 169 och under ”G1 Ansvarsfullt företagande” på sidan 177.
Policy för mänskliga
rättigheter
(Nordea)
• Beskriver vårt åtagande att erbjuda säkra och rättvisa arbetsförhållanden.
• Förbjuder användning av tvångsarbete, slavarbete, ofrivilligt arbete och barnarbete i alla
delar av vår verksamhet.
• Kräver att vi riktar särskild uppmärksamhet mot personer som kan vara missgynnade,
marginaliserade eller står utanför samhället och därför kan vara särskilt sårbara för brott mot
mänskliga rättigheter.
• Samtliga • Styrelsen följer upp riktlinjerna.
• Policyn beskriver vårt åtagande att respektera internationella standarder för mänskliga rättigheter och fullgöra vårt
ansvar att respektera mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga
rättigheter. Policyn tar inte upp människohandel.
• Policyn är anpassad till FN:s förklaring om mänskliga rättigheter och Internationella arbetarorganisationens deklaration
om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, vilka vi följer, samt FN:s Global Compact, som vi undertecknat.
• Läs mer under ”S4 Konsumenter och slutanvändare” på sidan 169.
Arbetsmiljöriktlinjer
(OH&S)
(Nordea)
• Redogör för hur Nordea fortlöpande arbetar med att skapa en säker och inkluderande
arbetsplats genom att främja hälsa och välbefinnande, erbjuda en bra arbetsmiljö samt
hantera ohälsa och arbetsförmåga.
• Beskriver målsättning, syfte och omfattning, terminologi, roller och ansvar, nyckeltal och
rapportering av detta arbete samt
• En bra arbetsmiljö
• Medarbetarnas välbefinnande
• För tung arbetsbelastning
• Riktlinjerna utgör en del av policyramverket som koncernansvarig för riskerna på personalområdet – Chief People
Officer (CPO) – följer upp.
• Riktlinjerna är ett komplement till, och anpassade till, nationell lagstiftning och ett viktigt dokument avseende
arbetsvillkor. De omfattar alla medarbetare i de sex länder där vi har vår huvudsakliga verksamhet och är anpassad till
EU-direktiven om säkerhet och hälsa på arbetsplatsen samt ISO-standarderna 45001 och 45003 för att säkerställa att
bästa praxis tillämpas.
Riktlinjer för kontinuitet
i verksamheten
(Nordea)
• Hjälper oss att skydda vår verksamhet, våra kunders och intressenters intressen, vårt
anseende och vår förmåga att upprätthålla verksamhet, processer och service om något
extraordinärt skulle inträffa, till exempel en pandemi.
• Medarbetarnas hälsa och
välbefinnande
• Riktlinjerna utgör en del av policyramverket som koncernansvarig för kontinuitets- och krishantering (medlem i
koncernledningen) följer upp.
• Riktlinjerna anger principerna och de övergripande reglerna för att säkerställa kontinuitet i koncernens verksamhet.
Detta sker med hjälp av divisions-/enhetsspecifika och koncerngemensamma kontinuitetsplaner och
likviditetsberedskapsplaner.
• De divisions-/enhetsspecifika kontinuitetsplanerna hjälper oss att återuppta viktig affärsverksamhet efter störningar i
enlighet med fastställda mål för återställningstid. De koncerngemensamma kontinuitetsplanerna avser vissa scenarier,
till exempel en pandemi. De omfattar fastställda protokoll för eskalering, samordning och kommunikation i syfte att
snabbt kunna bedöma situationen och gå ut med tydlig, konsekvent och skyndsam information inom organisationen och
till kunder. De anger även åtgärder för minskad påverkan av olika scenarier.
Riktlinjer för lika
möjligheter till
föräldraledighet
(Nordea)
• Ge alla föräldrar möjlighet till föräldraledighet. • Mångfald och inkludering på
arbetsplatsen
• Medarbetarnas välbefinnande
• Riktlinjerna utgör en del av policyramverket som koncernansvarig för riskerna på personalområdet – Chief People
Officer (CPO) – följer upp.
• Riktlinjerna omfattar medarbetarna i de sex länder där vi har vår huvudsakliga verksamhet.
Policy för mångfald
och inkludering
(Nordea)
• Anger hur Nordea ska arbeta med och säkerställa likabehandling och lika möjligheter för alla
på arbetsplatsen.
• Fokus ligger på olika aspekter som jämställdhet mellan könen, HBTQI+-tillhörighet,
funktionsvariationer, kulturell inkludering avseende etnisk tillhörighet, nationalitet och
religiös övertygelse, jämn åldersfördelning samt lika lön för lika arbete.
• Mångfald och inkludering på
arbetsplatsen
• Diskriminering och ojämlikhet
• Löneskillnader mellan könen
• Policyn utgör en del av policyramverket som koncernansvarig för riskerna på personalområdet – Chief People Officer
(CPO) – följer upp.
• Vi har också interna riktlinjer för mångfald och inkludering (Guideline on Diversity and Inclusion), som gäller för alla våra
medarbetare.
• Policyn är anpassad till FN:s förklaring om mänskliga rättigheter, ILO-konventionen om diskriminering, EU-stadgan om
de grundläggande rättigheterna, EU-direktiven om likabehandling samt nationella regelverk avseende icke-
diskriminering och jämställdhet.
• Policyn finns tillgänglig för alla externa intressenter på nordea.com.
Nordea Årsredovisning 2025
159
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
S1 Den egna arbetskraften, forts.
Policy (företag) Betydelse för S1 Den egna arbetskraften
Relaterade S1-inverkningar, -risker och
-möjligheter Mer information
Riktlinjer för rekrytering,
introduktion och avgång
(Nordea)
• Ska bidra till inkludering och mångfald i arbetsstyrkan.
• Kräver att vi förhindrar diskriminering och ojämlikhet i anställningsprocessen genom att
behandla alla sökande lika oberoende av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk
tillhörighet, nedsatt förmåga, sexuell läggning, religiös övertygelse eller ålder.
• Karriärutveckling
• Mångfald och inkludering på
arbetsplatsen
• Diskriminering och ojämlikhet
• Riktlinjerna utgör en del av policyramverket som koncernansvarig för riskerna på personalområdet – Chief People
Officer (CPO) – ansvarar för.
• För att öka mångfalden i arbetsstyrkan slår policyn fast att det ska finnas både kvinnor och män bland de tre
slutkandidaterna vid rekrytering till chefsbefattningar. Detta krav hjälper oss att uppnå könsfördelningsmålet på
koncernnivå, vilket beskrivs närmare på sidan 163. Riktlinjerna omfattar alla medarbetare i Nordea.
Rutin för icke-
diskriminering
(Nordea)
• Ska säkerställa att vi följer lagstiftning om icke-diskriminering.
• Uppmuntrar och bidrar till en kultur som präglas av lika möjligheter och lika rättigheter.
• Tar upp trakasserier, sexuella trakasserier, mobbning och annan kränkande behandling på
arbetsplatsen.
• Mångfald och inkludering på
arbetsplatsen
• Diskriminering och ojämlikhet
• Rutinen utgör en del av policyramverket som koncernansvarig för riskerna på personalområdet – Chief People Officer
(CPO) – följer upp.
• Den omfattar diskriminering som bygger på ras/etniskt ursprung, hudfärg, kön, sexuell läggning, könsidentitet,
funktionsvariation, ålder, religiös övertygelse och nationalitet. Vi respekterar även andra aspekter, exempelvis politiska
åsikter, som är införlivade i nationell lagstiftning.
Policy för
kompetensbedömning
(Nordea)
• Ska säkerställa en professionell, etisk och enhetlig hantering i samband med psykologiska
tester av platssökande.
• Främjar rättvisa och lika möjligheter genom att basera urvalet på meriter.
• Karriärutveckling
• Diskriminering och ojämlikhet
• Policyn utgör en del av policyramverket som koncernansvarig för riskerna på personalområdet – Chief People Officer
(CPO) – följer upp.
• Enligt policyn ska bedömningar enbart omfatta frågor som dels har direkt koppling till arbetskraven, dels är opartiska.
Alla bedömningar vid anställning och befordran ska följas upp för att säkerställa att de inte på ett diskriminerande sätt
utesluter eller missgynnar en befolkningsgrupp.
• Policyn gäller samtliga platssökande.
Utbildningspolicy
(Nordea)
• Hjälper medarbetarna att ta tillvara möjligheter att förvärva den kompetens som behövs för
att förverkliga affärsstrategier och mål.
• Karriärutveckling • Policyn utgör en del av policyramverket som koncernansvarig för riskerna på personalområdet – Chief People Officer
(CPO) – följer upp.
• Policyn syftar till att underlätta karriärutveckling. Den slår fast att medarbetarna är ansvariga för sin egen
kompetensutveckling och aktivt bör sträva efter att stärka sina kompetenser och färdigheter.
• Ledare ansvarar för att erbjuda medarbetare möjligheter till och bereda tid för kompetensutveckling. Ledningen
ansvarar för att säkerställa att medarbetarna har rätt kompetensnivå för att uppfylla Nordeas mål.
• Policyn omfattar alla medarbetare i Nordea.
Riktlinjer om kompetens-
och kapacitetshantering
(Nordea)
• Beskriver de processer som ska finnas för att säkerställa att vi har ett tillräckligt antal erfarna
och kompetenta medarbetare för att bedriva vår verksamhet på ett effektivt och
professionellt sätt.
• Slår fast förväntningarna på de kontroller vi har för att hantera tillhörande risker i den dagliga
verksamheten.
• Karriärutveckling • Riktlinjerna utgör en del av policyramverket som koncernansvarig för riskerna på personalområdet – Chief People
Officer (CPO) – följer upp.
Ersättningspolicy
(Nordea)
• Omfattar de strategiska principerna och bestämmelserna för ersättningar.
• Främjar könsneutrala löner genom att tillämpa Nordeas löneprinciper.
• Löneskillnader mellan könen • Styrelsen följer upp riktlinjerna.
• Policyn är ett internt koncerndirektiv om ersättningar (Group Board Directive on Remuneration).
• Alla policyer och rutiner som rör ersättningar i Nordea bygger på principen om lika lön för lika arbete eller likvärdigt
arbete, oberoende av kön.
• Policyn omfattar alla medarbetare i Nordea och finns tillgänglig för alla externa intressenter på nordea.com.
• Läs mer under ”G1 Ansvarsfullt företagande” på sidan 177.
Koncerninstruktion för
rapportering av
misstänkta förseelser
(Nordea)
• Anger vad som gäller i fråga om rättigheter, ansvar och skydd för personer som rapporterar
misstänkta förseelser.
• Beskriver vad som gäller i fråga om ansvar, regler och rutiner för RYC-enheten (Raise Your
Concern) som hanterar sådana ärenden.
• Samtliga • Instruktionerna följs upp av koncernchefen.
• Instruktionerna omfattar misstänkta förseelser som rapporterats av individer via våra RYC-kanaler och misstänkta
förseelser som upptäckts via andra interna kanaler som hanteras genom RYC-processen.
• Instruktionerna gäller för alla medarbetare och konsulter som arbetar för Nordea liksom för visstidsanställda och tidigare
anställda.
Nordea Årsredovisning 2025
160
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
S1 Den egna arbetskraften, forts.
Så här arbetar vi med personalfrågor
Arbetsvillkor
Vi strävar efter stabila arbetsvillkor för alla i Nordea
genom samverkan och löpande dialog med våra medar-
betare och deras fackliga företrädare. Detta sker huvud-
sakligen genom:
• medarbetarundersökningar (People Pulse)
• interna samarbetsforum, råd och kommittéer
• teammöten och enskilda utvecklingssamtal.
Vår Chief People Officer (CPO) ansvarar för viktiga processer
gällande arbetsvillkor och/eller likabehandling och lika
möjlig heter för alla, medan alla ledare ansvarar för att säker-
ställa fortlöpande dialog och en inkluderande arbetsplats.
Varje kvartal genomför vi en enkät om medarbetaren-
gagemang, People Pulse, där medarbetarna kan uttrycka
sin uppfattning om Nordea som arbetsplats och bank.
Beroende på kvartal, täcker undersökningen olika aspek-
ter, till exempel arbetsvillkor, arbetsbelastning och stress,
lärande och utveckling, mångfald och inkludering, krän-
kande behandling samt andra faktorer som allmänt påver-
kar medarbetarnas engagemang och välbefinnande.
Resultaten hjälper oss att identifiera de främsta förbätt-
ringsområdena och ligger till grund för meningsfulla dialo-
ger och åtgärder som ska förbättra arbetsplatskulturen.
Svarsfrekvensen för 2025 var 85 procent, vilket visar att
undersökningen är ett effektivt sätt att få en blid av vad
medarbetarnas tycker. People Pulse-undersökningen är
konfidentiell och svaren sammanställs och analyseras av
en extern part.
Två gånger om året genomför vi även en enkät
(Employee Experience Survey) för att fånga upp medar-
betarnas uppfattning om sin arbetsplats. I denna enkät,
som vänder sig till vissa anställda beroende på var de har
sitt arbete, får de bedöma hur de upplever kontakterna
och de tjänster som erbjuds på arbetsplatsen. Resultaten
används för att identifiera områden för förbättring av våra
arbetsplatser.
Vi strävar efter att ha en mångsidig representation av
medarbetare och fackliga företrädare i interna samarbets-
forum. I dessa strukturerade och återkommande samarbets-
forum ges medarbetare möjlighet att vara representerade
och framföra synpunkter både på koncernnivå och lokalt.
En dialog förs även på teamnivå, mellan medarbetare
och ledare på teammöten, och på enskild nivå i samtal
mellan medarbetare och ledare i utvecklings- och
uppföljningssamtal.
Utvecklings- och uppföljningssamtalen syftar till att för-
bättra prestationerna, stärka karriärutvecklingen och stötta
medarbetarnas ambitioner genom fastställande av mål och
utvecklingsplaner, coachning, återkoppling samt utvärde-
ring av prestationer och utvecklingspotential. Som ett kom-
plement till utvecklingssamtalet, och för att säkerställa en
fortlöpande dialog, rekommenderar vi att ledare och med-
arbetare genomför uppföljningssamtal under året.
Dialogen på team- och individnivå sker vid flera tillfäl-
len under året för att säkerställa en kontinuerlig kommuni-
kation. Vi ställer förväntningar på ledare och uppmuntrar
teamen att minst två gånger per år ha en dialog för att
omsätta resultaten från medarbetarundersökningen till
lärdomar och åtgärder. Dialogerna hjälper ledare och team
att identifiera vad som fungerar bra och vad som kan
göras ännu bättre, och sedan enas om fortsatta åtgärder.
Hur ofta de enskilda samtalen ska hållas bestämmer
medarbetare och ledare tillsammans.
Likabehandling och lika möjligheter för alla
Vi för en dialog med våra medarbetare i frågor som rör
lika behandling och lika möjligheter för alla genom:
• nationella mångfalds- och inkluderingsråd
• medarbetarundersökningar (People Pulse)
• teammöten och enskilda utvecklingssamtal
• resursgrupper för medarbetare.
Våra mångfalds- och inkluderingsråd följer upp frågor som
rör detta område, säkerställer att relevanta åtgärder vidtas
för att stötta det lokala mångfalds- och inkluderingsarbe-
tet samt stöttar lokala resursgrupper för medarbetare.
Varje råd består av tio fasta medlemmar. Utöver dessa kan
arbetstagarrepresentanter utses av fackföreningarna i
samråd med rådens ordförande, och i enlighet med natio-
nell lagstiftning och kollektivavtal. För att säkerställa ett
ömsesidigt utbyte av information och vägledning utses en
sponsor för varje råd från vår mångfalds- och inklude-
ringskommitté på koncernnivå. Råden lämnar en årlig
rapport om åtgärder, framsteg och slutsatser till koncer-
nens mångfalds- och inkluderingskommitté.
Som en del i vårt arbete med att säkerställa icke-diskri-
minering (en grundläggande mänsklig rättighet), mäter vi
medarbetarnas uppfattning om mångfald och inkludering
i People Pulse-undersökningen två gånger per år, och
vidtar åtgärder baserat på resultatet.
Vi har också frivilliga resursgrupper som leds och består
av medarbetare. De ska främja en inkluderande arbets-
plats genom att erbjuda stöd kollegor emellan och lyfta
fram olika perspektiv, bland annat funktionsvariationer,
religiös övertygelse, kulturell mångfald, generationsöver-
skridande, jämställdhet mellan könen och HBTQI+-frågor.
Företrädare för resursgrupperna bjuds regelbundet in till
mångfalds- och inkluderingsrådens möten i respektive
land.
Samråd med arbetstagarnas representanter
Vi har en process för att informera och diskutera upp-
gifterna i hållbarhetsförklaringen med arbetstagarnas
representanter, liksom förklara hur vi inhämtar och
verifierar uppgifterna i enlighet med CSRD-kraven i finska
bokföringslagen.
En grupp utvalda arbetstagarrepresentanter ingick i
samrådet om hållbarhetsförklaringen för 2025. Dessutom
har styrelsen, inklusive dess arbetstagarrepresentanter,
godkänt hållbarhetsförklaringen enligt en fastställd
process.
Kanaler och processer för att
uppmärksamma och åtgärda problem
Vi har en tydlig process för hur våra medarbetare kan
framföra klagomål liksom processer för vilka åtgärder som
ska vidtas i de fall där vi orsakat eller bidragit till för tung
arbetsbelastning, löneskillnader mellan könen eller när
medarbetare känner att deras rättigheter kränkts. Vi
uppmuntrar våra medarbetare att ha en öppen dialog och
rapportera misstänkta förseelser genom Nordeas vissel-
blåsarfunktion, Raise Your Concern (RYC), Group Peoples
verktyg Ask HR samt via stödfunktioner på alla nivåer i
organisationen. Medarbetarna kan också ta upp problem i
de kanaler som beskrivs i avsnittet ”Så här arbetar vi med
personalfrågor” ovan.
Vi uppmanar anställda och icke-anställda som känner
att de utsatts för mobbning, trakasserier eller diskrimine-
ring att rapportera incidenter via RYC-funktionen och
kontakta sin ledare eller Group People. Under 2025 hade vi
2bekräftade incidenter (3 under 2024) och 33 klagomål
(26 under 2024) avseende diskriminering, inklusive trakas-
serier. Dessutom rapporterades 19 andra klagomål (24
under 2024) via kanaler där våra medarbetare kan upp-
märksamma problem som rör arbetsvillkor, likabehandling
och lika möjligheter för alla samt andra arbetsrelaterade
rättigheter. Inga allvarliga människorättsincidenter
rapporterades (0 under 2024). Det utgick inga böter, viten
eller ersättningar för skador (0 under 2024) till följd av
ovan nämnda incidenter och klagomål under rapportpe-
rioden. Läs mer om hur vi samlar in uppgifter om inciden-
ter, klagomål och allvarliga inverkningar på mänskliga rät-
tigheter på sidan 166. Mer information om RYC-funktionen
finns under ”G1 Ansvarsfullt företagande” på sidan 178.
Vi vidtar åtgärder för att säkerställa att våra medarbe-
tare känner till på vilka sätt klagomål kan framföras. Vi
ökar medvetenheten på olika sätt, bland annat genom den
årliga utbildningen i våra etiska riktlinjer samt interna
upplysningskampanjer, på exempelvis vårt intranät. Mer
information om utbildningen i Nordeas etiska riktlinjer och
hur vi bedömer våra medarbetares kännedom om rappor-
teringskanalerna finns under ”G1 Ansvarsfullt företa-
gande” på sidan 178.
Vi har åtagit oss att inte bara ge tillgång till dessa kana-
ler utan också ge våra medarbetare kunskapen, självför-
troendet och den psykologiska tryggheten att använda
dem när det behövs. Därför har vi antagit sekretesspoli-
cyer som skyddar individer som rapporterar misstänkta
förseelser och säkerställer integritet och skydd av deras
personuppgifter. Policyerna gör det möjligt att rapportera
anonymt och förbjuder repressalier mot den som använ-
der klagomålsmekanismerna.
En gång om året innehåller också People Pulse-
undersökningen frågor om kränkande behandling, inklu-
sive trakasserier. Team kan använda verktyget ”Let’s Talk”
för att hantera kränkande behandling på arbetsplatsen
eller rapportera problem på ett strukturerat sätt. Verktyget
erbjuder också vägledning för implementering av lämpliga
åtgärder när så behövs.
Nordea Årsredovisning 2025
161
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
S1 Den egna arbetskraften, forts.
Åtgärder och resurser för den egna arbetskraften
Vi arbetar fortlöpande med vårt ansvar att hantera väsent-
liga positiva och negativa inverkningar och risker för den
egna arbetskraften. Vi har ”prioriterade personalfrågor”,
det vill säga fokusområden som ska bidra till koncernens
strategi och hjälpa oss hantera sådant som påverkar den
egna arbetskraften. Vi fastställer prioriteringarna för en
period om 3–5 år och beaktar pågående dialoger med
berörda intressenter.
Åtgärderna nedan beaktar Prioriterade personalfrågor
för 2022–2025.
Arbetsvillkor
Vi har ett arbetsmiljöledningssystem för att hantera
arbetsvillkor och vidta åtgärder vid identifierade väsent-
liga inverkningar och risker. Systemet innehåller ett ram-
verk för att identifiera risker på arbetsplatsen i ett tidigt
skede och belysa positiva aspekter, och bidrar till att för-
bättra arbetsvillkoren liksom medarbetarnas engage-
mang, välbefinnande och arbetsförmåga. Åtgärder för att
minska riskerna identifieras och genomförs i varje land,
affärsområde och koncernfunktion, och följs sedan regel-
bundet upp under året och införlivas i en process för att
hantera och rapportera om risker på personalområdet.
Systemet ägs och styrs av en särskild grupp i Nordea med
ansvarsområden som täcker alla enheter och nivåer i före-
taget, däribland även ländernas arbetsmiljökommittéer.
Arbetsmiljöledningssystemet, som omfattar alla medarbe-
tare, har en årlig cykel bestående av fyra faser: kartlägg-
ning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning.
För att främja en balans mellan arbete och fritid och för-
hindra en för tung arbetsbelastning, följer vi lokala kollek-
tivavtal, till exempel bestämmelser om maximal övertid
och arbetstid per vecka. Vi har även infört en hybridmodell
med en uppsättning vägledande principer, som ger medar-
betarna möjlighet att utföra vissa arbetsuppgifter hemifrån
och på så sätt bidrar till en bättre balans mellan arbete och
fritid. Våra medarbetare kan också, beroende på roll,
komma överens med sin ledare om flexibel arbetstid. Vi har
rutiner för att följa upp outtagen semester och ser till att
medarbetare tar ut innestående betald årlig ledighet.
Outtagen semester rapporteras regelbundet till medarbe-
tarna och deras ledare. Vi erbjuder även lika möjligheter till
föräldraledighet för alla föräldrar under graviditet, små-
barnsåren och vid adoption. Efter ordinarie föräldraledig-
het kan medarbetarna även ta ut obetald föräldraledighet.
Vi förbättrar arbetsvillkoren för våra medarbetare
genom att stötta olika interna sport- och kulturaktiviteter.
Vi riktar in oss på aktiviteter som är tillgängliga för så
många medarbetare som möjligt. Vi anordnar också eve-
nemang i de enskilda länderna och på koncernnivå för att
uppmärksamma och främja olika hälso- och arbetsmiljö-
aspekter. Bland annat har vi en vecka vi kallar ”Let’s Get
Energised”, ett initiativ för att öka kunskapen och engage-
manget kring sunda vanor som bidrar till en hållbar
arbetssituation. Dessutom uppmärksammar vi
Världshälsodagen, ett globalt WHO-initiativ för att öka
medvetenheten om psykiskt välbefinnande. Vi erbjuder
även hälsoundersökningar och företagshälsovård i enlig-
het med lokala bestämmelser.
Två gånger per år gör våra sakkunniga inom Group
People en bedömning av medarbetarrisker utifrån vår
gemensamma risktaxonomi och riskmatris. Bedömningen
bidrar till att identifiera lämpliga åtgärder för att förhindra
alltför tung arbetsbelastning och undvika att äventyra
medarbetarnas hälsa och välbefinnande. Den ger en hel-
täckande och samlad bild av riskerna på personalområdet,
och bildar underlag när CPO fattar beslut och prioriterar
åtgärder. Varje år genomför vi också kontinuitetsplanering
och tillhörande tester för att ledare och medarbetare ska
veta hur de ska agera i en krissituation, bland annat vid
negativa externa händelser såsom en pandemi.
Åtgärder under 2025 för att upprätthålla en säker och
hälsosam arbetsplats:
• fortsatte att stabilisera och färdigställa arbetsmiljöled-
ningssystemet genom att åtgärda identifierade brister,
fortsatte att anpassa det till våra befintliga personalpro-
cesser och utöka vår datakapacitet för ökad kunskap om
medarbetarnas hälsa och säkerhet
• uppmuntrade teammöten och enskilda möten om
People Pulse resultatet, däribland om arbetsbelastning
och välbefinnande
• förbättrade styrningen och rapporteringen av den obli-
gatoriska utbildningen i arbetsmiljöledningssystemet för
ledare.
Nordea Årsredovisning 2025
162
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Likabehandling och lika möjligheter för alla
Vi vidtog ett antal åtgärder inriktade på mångfald och
inkludering som ska bidra till att vi når vårt mål på detta
område. Vi välkomnar och gör det möjligt för våra medar-
betare att själva uttrycka sin könsidentitet. I enlighet med
de juridiska restriktioner som gäller för känsliga uppgifter,
registrerar vi inte könsidentitet.
Ledare är genom sitt beteende och sina handlingar en
förebild för andra och därför har vi ett policyramverk för
ledare med tillhörande ledarskapsprinciper. I dessa upp-
manas ledare att främja inkludering och stärka medarbe-
tarna, och här hittar de stöd för att motivera och inspirera
sina medarbetare att utvecklas och bidra. Våra ledar-
skapsutbildningar är tillgängliga på förfrågan för alla
ledare i Nordea. Alla nya ledare måste genomföra den
obligatoriska utbildningen License to Lead under de första
sex månaderna i befattningen. Det är ett omfattande
utbildningspaket som täcker personalprocesser, viktiga
ledarskapskompetenser och juridiska ansvarsområden. Vi
följer upp könsfördelningen i ledarskapsprogrammen för
att upprätthålla lika tillgång till utvecklingsmöjligheter.
Tillsammans med policyramverket syftar våra ledar-
skapsprinciper till att främja en inkluderande arbetsmiljö
och förhindra trakasserier. De kompletteras av särskilda
interna rutiner och obligatoriska utbildningar för ledare
och medarbetare, som innehåller material om att före-
bygga trakasserier.
Vår ambition är att utjämna löneskillnaderna mellan
män och kvinnor med likvärdiga jobb till slutet av 2026. Vi
åtgärdar därför löneskillnader i de årliga lönerevisionerna,
med fokus på att justera avvikelser som identifierats i den
årliga löneanalysen. Vi kommer att fortsätta förbättra
öppenheten kring lönesättning, lönenivåer och likalön,
både internt och gentemot platssökanden. Under 2026 ska
vi stärka vår strukturerade modell för lönesättning ytterli-
gare, och införa de nya EU-reglerna för insyn i lönesätt-
ningen, vilket är i linje med vårt fasta åtagande om rätt-
visa, regelefterlevnad och förtroende i hela
organisationen.
Som ett sätt att stötta våra medarbetare i deras karriär-
utveckling har vi tagit fram ”Nordea Job Catalogue” där de
kan söka bland lediga jobb inom Nordea. Förhoppningen
är att de ska hitta inspiration till sin alldeles egna karriär-
väg. Katalogen bygger på vår koncerngemensamma job-
barkitektur, där jobben har klassificerats utifrån externa
riktmärken och marknadsstandarder. Den ger en tydlig
överblick över karriärmöjligheter och bidrar också till lika
lön för likvärdigt arbete.
Utvecklingsplaner är ett viktigt verktyg för att hjälpa
medarbetare att utvecklas i sin nuvarande roll och förbe-
reda sig inför nästa steg i karriären. Här kan de ange sina
karriärutvecklingsmål och följa upp framstegen tillsam-
mans med sin ledare. Under 2025 uppnådde vi målet om
att minst 80 procent av medarbetarna ska ha en
utvecklingsplan.
Mot bakgrund av att en stor del av lärandet och utveck-
lingen sker på annat sätt än genom formella kurser – och
att bäst resultat uppnås genom en kombination av kurser
och praktiskt arbete – använder vi 70-20-10-principen för
att främja kontinuerlig utveckling. 70 procent av lärandet
sker genom praktiskt arbete, 20 procent genom återkopp-
ling, coachning och mentorskap och 10 procent genom
mer formella kurser, till exempel digitala kurser och klass-
undervisning för olika karriärvägar.
I Nordea rekryteras merparten av våra ledande befatt-
ningshavare internt. Detta ger stora utvecklingsmöjlighe-
ter för våra medarbetare och innebär att vi kan ta vara på
den värdefulla erfarenhetsbank som finns bland
medarbetarna.
Varje år gör vi en strategisk planering av arbetskrafts-
behovet för att identifiera de kritiska kompetensbehoven
och säkerställa att våra personella resurser och färdig-
heter överensstämmer med både nuvarande och framtida
strategiska mål.
Vi har ett graduate-program – Nordea Graduate
Programme – som ska hjälpa oss att locka, utveckla och
behålla de bästa talangerna, och på så sätt säkerställa en
bred och väl anpassad kandidatpool av framtida ledare
och specialister inom Nordea. Programmet baseras på
framtidskritiska färdigheter och erbjuder
S1 Den egna arbetskraften, forts.
Nordea Årsredovisning 2025
163
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
S1 Den egna arbetskraften, forts.
kunskapsutveckling genom jobbrotation, praktiskt lärande
i arbetet och riktade kurser.
Under 2025 vidtog vi bland annat följande åtgärder för
likabehandling och lika möjligheter för alla:
• integrerade ett styrkort med personalfokus gällande
rörliga ersättningar, där nyckeltal för mångfald- och
inkludering, samhällsengagemang och välbefinnande
ingår
• granskade Let’s Talk-processen för att förbättra våra
åtgärder mot trakasserier på arbetsplatsen
• lanserade en ny plattform för talangutveckling, Career
Hub, för en första grupp medarbetare som nu får möjlig-
het att skapa en enhetlig klassificering av färdigheter
utifrån vår jobbarkitektur
• vidtog åtgärder för att bredda successionsplaneringen
med ambitionen att kunna behålla kompetenta medar-
betare och säkerställa kontinuitet i verksamheten
• lanserade nya personalutvecklingsinitiativ med fokus på
viktiga kompetenser inom exempelvis försäljning, AI-
verktyg och ESG-frågor
• införde obligatoriska utbildningsprogram för alla som
använder AI-verktyg (måste genomföras innan åtkomst
till verktygen beviljas).
Mål för den egna arbetskraften
2022 fastställde vi mål för 2025 för könsfördelning och för
mångfald och inkludering på arbetsplatsen för att skapa
en ännu bättre arbetsplats i fråga om mångfald och inklu-
dering samt för att motverka diskriminering och säker-
ställa jämlikhet. Målen var förenliga med och stödde FN:s
hållbarhetsmål, bland annat mål 5 Jämställdhet och mål
10 Minskad ojämlikhet.
När nya mål för den egna arbetskraften utarbetas del-
tar berörda intressenter, såsom ledning och sakkunniga,
och förslagen diskuteras i berörda forum, bland annat
mångfalds- och inkluderingskommittén.
Mål för könsfördelning
Säkerställa att respektive kön är representerat till
minst 40 procent på de tre högsta chefsnivåerna
sammantaget till utgången av 2025
Målets omfattning och metod
Målet syftade till att jämna ut könsfördelningen i alla delar
av organisationen.
Det beräknades som procentandelen kvinnor respektive
män på chefsnivå 1, 2 och 3. En ledare definierades som en
medarbetare med en eller flera nivåer av direktrapporte-
rande anställda. Utgångsvärdet var 35,9 procent med 2021
som basår. Läs mer under ”Köns- och åldersfördelning” på
sidan 165.
Prestation i förhållande till mål
Vi har överträffat vårt mål om minst 40 procents represen-
tation och hade en andel på 43 procent vid utgången av
2025. Målnivån uppnåddes redan i oktober 2023 och
stabiliserades på denna nivå fram till 2025.
Utvecklingen i förhållande till målet följdes upp nog-
grant. Information om framsteg och eventuella förbätt-
ringsområden delades i berörda samarbetsforum och
kommittéer, bland annat mångfalds- och inkluderings-
kommittén, och genom evenemang som vänder sig till alla
medarbetare. Varje år publicerar vi en mångfalds- och
inkluderingsrapport på vårt intranät som är tillgänglig för
alla medarbetare. Rapporten ger en heltäckande bild av
framstegen i alla delar av vårt mångfalds- och inklude-
ringsarbete. Därutöver följdes framstegen upp internt och
rapporterades formellt till berörda kommittéer.
Utsikter till 2030
Vi ska upprätthålla målet om att respektive kön ska vara
representerat till minst 40 procent på de tre högsta chefs-
nivåerna under perioden fram till 2030, och hålla fast vid
vårt åtagande om jämställd representation så att vi kan
fortsätta förbättra fördelningen på vissa områden i organi-
sationen. Omfattning och metod för detta mål är oföränd-
rade från målet för 2025.
Mål för mångfald och inkludering
Ha en genomsnittlig indexpoäng på minst 90 för
mångfald och inkludering till utgången av 2025
Målets omfattning och metod
Målet baserades på tre frågor i People Pulse om medarbe-
tarnas uppfattning av rättvis behandling, lika möjligheter
respektive en inkluderande miljö. Utgångsvärdet var 89
med 2023 som basår.
Indexet för mångfald och inkludering beräknas som ett
enkelt poänggenomsnitt för frågorna. Enkätdeltagarna
ska poängsätta påståenden på en skala från 0 till 10 som
sedan görs om till en skala från 0 till 100.
Utfallet redovisas baserat på senast tillgängliga resultat
under rapportperioden, dvs. undersökningen för fjärde
kvartalet 2025. Framstegen mättes en gång om året för att
kunna fastställa en eventuell trend för poängen.
Prestation i förhållande till mål
Indexpoängen låg kvar på 89 fjärde kvartalet 2025, just
under målet på 90. Detta är samma resultat som för 2024.
Samtidigt var utvecklingen fortsatt stark, med resultat
över jämförelsevärdena på de flesta frågor som följdes
upp. Vi behåller målet och ska uppnå det till 2030, med
oförminskat fokus på initiativ för att ytterligare främja
mångfald och inkludering på arbetsplatsen.
Utvecklingen i förhållande till målet för 2025 följdes
upp på samma sätt som för målet för könsfördelning.
Utsikter till 2030
Vi ska hålla fast vid vårt mål om en genomsnittlig index-
poäng på minst 90 för mångfald och inkludering till
utgången av 2030. Omfattning och metod för detta mål är
oförändrade från målet för 2025.
Uppföljning av policyers och åtgärders ändamåls-
enlighet för övriga väsentliga hållbarhetsfrågor
Även om vi inte har fastställt några formella mål avseende
de återstående väsentliga hållbarhetsfrågorna gör vi
interna uppföljningar av hur ändamålsenliga relaterade
policyer och åtgärder är. Bland annat bevakar vi trender i
People Pulse-undersökningen och rapporterar resultat och
nyckeltal till högsta ledningen och berörda kommittéer.
Här ingår att följa upp vårt index för välbefinnande, som
innefattar frågor om arbetsbelastning, arbetsfördelning
och medarbetarnas inflytande. Trendanalyser säkerställer
att inverkningar synliggörs och att åtgärder kan vidtas med
tydligt stöd från rätt beslutsfattare. Läs mer under ”Så här
arbetar vi med personalfrågor” på sidan160.
För att hantera den väsentliga inverkan avseende löne-
skillnader mellan könen har vi satt upp ett mål för att
minska den justerade löneskillnaden mellan könen till
utgången av 2026. Ambitionen för den väsentliga inverkan
avseende karriärutveckling är att minst 80 procent av våra
medarbetare ska ha en utvecklingsplan vid 2025 års slut
– ett mål vi nu har uppnått. Vi har även andra mått för att
mäta löneskillnader mellan könen, könsfördelning, utbild-
ning och kompetensutveckling samt andra relevanta
centrala resultatindikatorer för identifierade inverkningar.
Måtten presenteras på sidorna164–166.
När det gäller väsentliga inverkningar och risker som rör
arbetsmiljö, medarbetarnas välbefinnande och för tung
arbetsbelastning har vi en process för att följa upp huru-
vida berörda policyer och åtgärder är ändamålsenliga.
Centrala resultatindikatorer, huvudsakliga riskområden och
andra resultatmått redovisas regelbundet för berörda
intressenter som sedan använder informationen för att
vidta eventuella åtgärder. Indikatorernas utveckling har
mätts sedan 2024 och ambitionen är att hålla risken inom
överenskommen risktolerans. Dessutom analyserar och
rapporterar vi om personaltrivsel, personalomsättning,
sjukfrånvaro, avgångsenkäter och övertidstimmar samt gör
en fysisk riskbedömning av lokalerna. Måtten presenteras
på sidorna 164–166. Två gånger per år gör vi en riskbe-
dömning på personalområdet (beskrivs närmare på sidan
161). Den hjälper oss att följa upp och utvärdera hur ända-
målsenliga våra åtgärder för att förebygga och begränsa
negativa inverkningar på arbetsvillkoren varit. Efter varje
sådan bedömning rapporterar Group People om status för
riskerna på personalområdet till berörda kommittéer.
Nordea Årsredovisning 2025
164
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
S1 Den egna arbetskraften, forts.
Mått
Viktiga personalmått
Antalet anställda (NOE:er) och en uppdelning per kön,
land och avtalstyp redovisas som antal personer vid rap-
portperiodens slut, det vill säga den 31 december 2025.
Den mest representativa siffran för antalet anställda och
olika uppdelningar finns på sidan 265 och redovisas som
antal medarbetare omräknat till heltidstjänster (FTE:er).
Siffrorna är därför inte direkt jämförbara.
Beroende på avtalstyp delas anställda in i kategorierna
tillsvidareanställda eller visstidsanställda. Behovsanställda
särredovisas när det är relevant. Behovsanställda kan
därför redovisas i såväl kategorin tillsvidareanställd som
visstidsanställd. Vi anställer varje år omkring 300 sommar-
praktikanter, vilket är det huvudsakliga skälet till variatio-
nen i måttet under rapportperioden.
Icke-anställda omfattar huvudsakligen personer från
bemanningsföretag, såsom konsulter. Måttet beräknas som
det totala antalet FTE:er och FTE-värdet för icke-anställda
baseras på avtalad arbetsgrad vid rapportperiodens slut.
Måttet för personalomsättning baseras på FTE:er, där
FTE-värdet beräknas utifrån medarbetarnas arbetsgrad i
procent den sista dagen i rapportperioden.
Personalomsättningen beräknas som det totala antalet
anställda (FTE:er) som har lämnat Nordea under rapport-
perioden, antingen på frivillig väg eller genom uppsäg-
ning, pension eller dödsfall, dividerat med genomsnittligt
antal anställda (FTE:er) under rapportperioden. Den frivil-
liga personalomsättningen omfattar endast medarbetare
som lämnat Nordea frivilligt. Hit räknas inte interna för-
flyttningar eller visstidskontrakt som löper ut. Tillfälliga
arbetstagare, som framför allt utgörs av behovsanställda,
ingår inte i något av måtten för personalomsättning.
Antal anställda uppdelat i män och kvinnor, NOE:er
2025 2024
Män 15 567 16 128
Kvinnor 16 277 17 051
Ej angivet
1
3 4
Summa 31 847 33 183
1) Systemregistrering utan uppgift om man eller kvinna.
Antal anställda per land
1
, NOE:er
2025 2024
Danmark 7 053 7 524
Estland 1 068 1 155
Finland 6 576 6 885
Norge 3 356 3 486
Polen 5 922 6 040
Sverige 7 375 7 587
Internationella kontor 497 506
1) Omfattar alla verksamhetsländer.
Antal icke-anställda, FTE:er
2025 2024
Antal icke-anställda 4 959 6 628
Personalomsättning
2025 2024
Antal avslutade anställningar (FTE:er) 1 801 2 023
Personalomsättning (%) 6,1 % 6,8 %
Antal frivilligt avslutade anställningar (FTE:er)* 1 218 1 468
Personalomsättning, frivilligt avslutad
anställning (%)* 4,1 % 4,9 %
* Nordeas eget mått.
Antal anställda per avtalstyp, NOE:er
2025 2024
Män Kvinnor Ej angivet
1
Summa Män Kvinnor Ej angivet
1
Summa
Antal anställda 15 567 16 277 3 31 847 16 128 17 051 4 33 183
Antal tillsvidareanställda 15 030 15 806 3 30 839 15 356 16 254 4 31 614
Antal visstidsanställda 537 471 0 1 008 772 797 0 1 569
Antal behovsanställda 281 241 0 522 297 277 0 574
Antal heltidsanställda
2
14 857 14 754 3 29 614 15 267 15 369 4 30 640
Antal deltidsanställda 710 1 523 0 2 233 861 1 682 0 2 543
1) Systemregistrering där varken man eller kvinna valts.
2) Heltidsanställda avser antalet medarbetare som arbetar heltid. Den här siffran överensstämmer inte
med antalet anställda omräknat till heltidstjänster (FTE:er), som är ett mått på arbetskapacitet.
Nordea Årsredovisning 2025
165
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
S1 Den egna arbetskraften, forts.
Köns- och åldersfördelning
Högsta ledningsnivån avser koncernledningen. Måttet
baseras på antal personer och visar andelen kvinnor och
män i den högsta ledningen vid rapportperiodens slut.
De tre högsta chefsnivåerna motsvarar nivå 1, vilken
inkluderar koncernchefen och ledare som rapporterar
direkt till koncernchefen inklusive medlemmar i koncern-
ledningen, nivå 2, vilken inkluderar chefer som rapporterar
till nivå 1 samt nivå 3, som inkluderar chefer som rapporte-
rar till nivå 2. Måttet baseras på antal personer och visar
andelen kvinnor och män på de tre högsta chefsnivåerna
sammantaget vid rapportperiodens slut.
Könsfördelningen i Nordea Graduate Programme base-
ras på antal personer och visar andelen kvinnor och män
som anställts i Nordeas graduate-program under
rapportperioden.
Könsfördelningen i ledarskapsprogrammen visar ande-
len kvinnor och män som slutfört ledarskapsprogram
under rapportperioden.
Åldersfördelningen bland de anställda baseras på antal
personer vid rapportperiodens slut.
Åldersfördelningen bland de anställda
2025 2024
Antal % Antal %
Under 30 år 5 110 16 6 151 18
Mellan 30 och 50 år 18 766 59 18 877 57
Över 50 år 7 971 25 8 155 25
Fördelning efter kön
Kön
1
2025 2024
Antal % Antal %
Könsfördelning i
högsta ledningen2
Män 8 62 8 67
Kvinnor 5 38 4 33
Könsfördelning på de
tre högsta
chefsnivåerna
sammantaget*
Män 359 57 378 59
Kvinnor 268 43 261 41
Könsfördelning i
graduate-program*
(%)
Män – 53 – 47
Kvinnor – 47 – 53
Könsfördelning i
ledarskapsprogram
(%)*
Män – 46 – 47
Kvinnor – 54 – 53
1) Könstillhörighet inkluderar endast män och kvinnor eftersom kategorin ”ej
angivet” inte är väsentlig för dessa mått (<1).
2) Högsta ledningen avser koncernledningen.
* Nordeas eget mått.
Mått för hälsa och säkerhet
Informationen om anställda som omfattas av arbetsmiljö-
ledningssystem hämtas från dokument som beskriver
processen för riskbedömning på arbetsmiljöområdet.
Sjukfrånvaron beräknas som totalt antal sjukfrånvaro-
dagar dividerat med totalt antal planerade arbetsdagar
under rapportperioden. Beräkningen omfattar de sex
länder där Nordea har sin huvudsakliga verksamhet:
Danmark, Finland, Norge, Sverige, Polen och Estland.
Tillfälliga arbetstagare, som framför allt utgörs av behovs-
anställda, ingår inte i beräkningen.
Mått för hälsa och säkerhet
2025 2024
Anställda som omfattas av
arbetsmiljöledningssystemet (%)
100 100
Sjukfrånvaro (%)*
3,4 3,3
* Nordeas eget mått.
Utbildning och kompetensutveckling
Medarbetare som deltog i regelbundna utvecklingssamtal
beräknas utifrån antalet medarbetare som erhållit ett
utvärderingsformulär för utvecklingssamtal (baserat på
senast tillgängliga data för rapportperioden) dividerat
med det totala antalet personer. Andelen män och kvinnor
beräknas genom att dividera antalet kvinnor och män som
erhållit sådant formulär med antalet män respektive
kvinnor. Långtidssjukskrivna och medarbetare som arbe-
tar i Nordea under en så kort tid att årliga utvecklingssam-
tal inte kan hållas ingår inte i uppföljningen.
Genomsnittligt antal utbildningstimmar beräknas som
summan av slutförda utbildningstimmar under rapport-
perioden för medarbetare anställda vid rapportperiodens
slut dividerat med det totala antalet personer vid rapport-
periodens slut. Beräkningen av utbildningstimmar omfat-
tar dokumenterad utbildning. Däremot medräknas inte tid
som ägnas åt informell upplärning, coachning eller
praktiskt lärande.
Medarbetare med utvecklingsplaner beräknas som
antalet medarbetare med en utvecklingsplan vid rapport-
periodens slut dividerat med det totala antalet personer.
Tillfälliga arbetstagare, som framför allt utgörs av behovs-
anställda, ingår inte i beräkningen.
Internrekryteringsmåttet beräknas som summan av
befattningar som tillsatts via befordran eller internrekryte-
ring på chefsnivå 1 och 2 dividerat med samtliga tillsatta
befattningar både internt och externt på chefsnivåerna 1
och 2 under rapportperioden.
Uppgifter om det totala antalet personer och antalet
personer av ett visst kön som används som nämnare
redovisas i tabellen ”Antal anställda uppdelat i män och
kvinnor” på sidan 164.
Utbildning och kompetensutveckling
Kön
1
2025 2024
Medarbetare som deltagit i regelbundna utvecklingssamtal (%) Män 95 92
Kvinnor 92 94
Summa 93 93
Genomsnittligt antal utbildningstimmar Män 16,2 16,1
Kvinnor 16,5 16,1
Per medarbetare 16,3 16,1
Medarbetare med utvecklingsplaner (%)* 82 73
Befattningar på chefsnivå 1 och 2 som tillsatts med interna sökande (%)* 87 69
1) Könstillhörighet inkluderar endast män och kvinnor eftersom kategorin ”ej angivet” inte är väsentlig för dessa mått (<1).
* Nordeas eget mått.
Nordea Årsredovisning 2025
166
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
S1 Den egna arbetskraften, forts.
Incidenter, klagomål och allvarliga
inverkningar på mänskliga rättigheter
Nyckeltalen för 2025 redovisas på sidan 160. Uppgifterna
om incidenter och klagomål beräknas som totalt antal
ärenden. För 2025 presenterar vi siffrorna på ett sätt som
bättre speglar våra interna processer för att rapportera
misstänkta förseelser, i syfte att öka tydligheten. Vi redovi-
sar uppgifterna utifrån tre olika kategorier: (1) bekräftade
incidenter avseende diskriminering, (2) klagomål avse-
ende diskriminering och (3) övriga klagomål. Bekräftade
incidenter ingår inte i antalet klagomål. En bekräftad
incident är en incident där utredningen resulterar i
konkreta åtgärder i enlighet med vårt disciplinförfarande
för medarbetare eller vår RYC-process.
För att underlätta jämförelsen har vi delat in siffrorna för
2024 enligt dessa kategorier. Det sammanlagda antalet inci-
denter och klagomål som rapporterades 2024 har inte änd-
rats. Den nya indelningen av siffrorna återfinns på sidan 160.
Uppgifterna hämtas från ett ärendehanteringssystem
av RYC-enheten och från ett personalsystem av Group
People. Uppgifterna om allvarliga människorättsincidenter
hämtas från RYC-enhetens ärendehanteringssystem och
innefattar ärenden gällande underlåtenhet att iaktta FN:s
vägledande principer för företag och mänskliga rättig
-
heter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och
rättigheter i arbetslivet eller OECD:s riktlinjer för multina-
tionella företag. Uppgifter om böter, viten och ersättningar
för skador inhämtas från berörda koncernfunktioner via
e-post. Beroende på typ av ärende kan det överföras från
RYC-enheten till Group People för hantering och vice
versa. Avstämningar sker vid inhämtande av data för att
undvika dubblering. Under rapportperioden gjordes ingen
avstämning eftersom inga böter, viten eller skadeersätt-
ningar behövde betalas.
Löneskillnader mellan könen
Den ojusterade löneskillnaden mellan könen är en jämfö-
relse mellan genomsnittlig årslön, brutto, för samtliga
kvinnor och genomsnittlig årslön, brutto, för samtliga män,
uttryckt som andel av genomsnittlig lön för anställda män.
Lön motsvarar den samlade direkta ersättningen, inklusive
grundlön, eventuella lönetillägg, bonusar och ersättningar
från långsiktiga incitamentsprogram.
Justerad löneskillnad mellan könen baseras på en
heltäckande analys av Nordeas lönepraxis ur ett likalön-
perspektiv som utförs av det externa företaget Mercer en
gång per år. Analysen görs med hjälp av regressionsmo-
deller som tar hänsyn till objektiva faktorer som påverkar
skillnader i lön, bland annat arbetets komplexitet, erfaren-
het, prestation och plats, och identifierar löneskillnader
mellan kvinnor och män i jämförbara befattningar som
inte beror på dessa faktorer.
Löneskillnader mellan könen
2025 2024
Justerad löneskillnad mellan könen (%)* 1,43 1,75
Ojusterad löneskillnad mellan könen (%) 21,48 22,90
* Nordeas eget mått.
Ersättningsgrad
Den årliga totala ersättningsgraden är ersättningen till
den högst betalda personen dividerat med den genom-
snittliga ersättningen till anställda (exklusive den högst
betalda personen).
Ersättningsgrad
2025 2024
Årlig total ersättningsgrad 40,7 45,7
Nordea Årsredovisning 2025
167
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION
S4 Konsumenter och slutanvändare
Som Nordens största finanskoncern har vi den storlek och räckvidd som
behövs för att hjälpa individer och hushåll i regionen att använda de
finansiella systemen på ett sätt som är säkert, rättvist och bidrar till deras
ekonomiska välbefinnande.
Ekonomiska beslut påverkar människors exponering för
risker och förmågan att ta tillvara möjligheter, och är en
viktig del när man gör upp framtidsplaner. Vi strävar efter
att stötta våra kunder genom att stärka de positiva effek-
terna av deras ekonomiska beslut och samtidigt hantera
eventuella hinder som kan begränsa deras tillgång till –
och deras förtroende för – finansiella tjänster.
I vårt arbete utgår vi från internationella erkända ram-
verk och OECD:s definition av ekonomiskt välbefinnande:
kontroll över sin ekonomi, ekonomisk trygghet och frihet att
göra val som gör det möjligt att uppnå personliga mål. Vi
omsätter denna definition i praktiken och ökar det ekono-
miska välbefinnandet genom att, baserat på FN:s miljö-
program för finanssektorn, arbeta med tre aspekter:
ekonomisk inkludering, finansiella verktyg och information
samt kunskaper i ekonomi.
Dessa ramverk ger vägledning när vi utformar våra
tjänster, tar beslut och engagerar oss i samhället.
Vår modell handlar inte bara om att skapa positiva
inverkningar utan också om att hantera kunders sårbar-
heter – som kan ha sitt ursprung i olika omständigheter –
på ett ansvarsfullt och proaktivt sätt. Vi är medvetna om de
risker och hinder som kan göra det svårare att uppnå
ekonomisk trygghet. Bristande tillgänglighet i våra digitala
tjänster, bedrägerier och dataskyddsbrott är allvarliga
problem som kräver ständig vaksamhet.
Under 2025 publicerade vi en sammanställning om vårt
åtagande när det gäller ekonomiskt välbefinnande och
inkludering i samhället som har en direkt koppling till vårt
kundlöfte och strategiska hållbarhetsprioriteringar.
Sammanställningen, som är tillgänglig på nordea.com,
innehåller exempel på hur vi arbetar för att främja ekono-
miskt välbefinnande och uppfylla vårt åtagande att vara en
rättvis och inkluderande bank.
Nästa steg är att fortsätta utveckla initiativ för våra tre
viktiga aspekter nedan och förbättra vår mätning och
uppföljning av resultaten.
Samhällsengagemang
Samhällsengagemang är en integrerad del i vårt arbete
för att främja ekonomiskt välbefinnande. Det hjälper
oss att nå ut till personer som inte är kunder i banken
och, i vissa fall, få kontakt med människor som ännu
inte deltar i det finansiella systemet, till exempel barn
och flyktingar. För att uppnå en långsiktigt positiv
förändring i samhället är vårt samhällsengagemang
inriktat på att främja ekonomiskt välbefinnande, stimu-
lera företagande och hjälpa människor att etablera sig i
samhället. Våra program genomförs i såväl egen regi
som i olika samarbeten. För närvarande samarbetar vi
med omkring 60 lokala och nationella partners. Alla
våra medarbetare erbjuds att volontärarbeta 16 timmar
varje år, personligen och/eller online.
Finansiella verktyg
och information
Erbjuda information och lösningar
som ger möjlighet att fatta
trygga ekonomiska beslut
Kunskaper i ekonomi
Bygga upp kunskap och
medvetenhet som stärker
ekonomisk motståndskraft
och möjliggör delaktighet i
samhället på lika villkor
Viktiga aspekter för att främja ekonomiskt välbefinnande
Ekonomisk inkludering
Säkerställa att produkter och
tjänster är tillgängliga och
inkluderande
~1 500
medarbetare volontärarbetade
under 2025
>1,2 mn
människor har lärt mer om ekonomi vid träffar
anordnade av oss och våra partners sedan 2016
Nordea Årsredovisning 2025
168
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
S4 Konsumenter och slutanvändare, forts.
S4 Konsumenter och slutanvändare – översikt över
inverkningar, risker och möjligheter
Inverkan, risk eller möjlighet Rubrik Värdekedja Tidshorisont
Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare
Positiv inverkan
(potentiell)
Ekonomisk inkludering baserad på (icke-diskriminerande) tillgång
till finansiella produkter och tjänster
Negativ inverkan
(potentiell)
Kunder som saknar kunskaper om digitala hjälpmedel eller inte har
tillgång till internet hamnar i utanförskap
Informationsrelaterade inverkningar för konsumenter och/eller slutanvändare
Positiv inverkan
(potentiell)
Tillgång till information av hög kvalitet
Risk Dataskydd
Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare
Positiv inverkan
(potentiell)
Ökat kundskydd genom information om bedrägeririsker
Negativ inverkan
(faktisk)
Kunder exponeras för bedrägerier på våra plattformar och genom
våra produkter och tjänster
I detta avsnitt
Vi fokuserar på hur vi hanterar påverkan av våra pro-
dukter och tjänster på kunder, och hur vi begränsar de
relaterade riskerna. Här redogör vi för de relevanta och
viktigaste inverkningarna och riskerna som identifierats
i vår dubbla väsentlighetsbedömning samt deras bety-
delse för vår strategi och affärsmodell. Därefter redo-
gör vi för våra riktlinjer som omfattar identifierade
väsentliga inverkningar och risker.
Den avslutande delen av detta avsnitt ägnas åt
väsentliga inverkningar och risker, vilka vid behov är
grupperade så att de avspeglar sambanden mellan
vissa teman.
Upplysningarna presenteras under följande teman:
• bristande ekonomisk inkludering och tillgänglighet i
våra digitala tjänster
• tillgång till information av hög kvalitet
• dataskydd
• medvetenhet om bedrägeririsk och exponering för
bedrägerier.
För varje tema beskrivs hur vi hanterar väsentliga
inverkningar och risker genom påverkansarbete gent-
emot kunder, avhjälpande processer och kanaler för att
ta upp problem, samt åtgärder. Här beskrivs även hur vi
följer upp att policyer och åtgärder är ändamålsenliga,
med stöd av siffror i relevanta fall.
Väsentliga inverkningar och risker och deras
förhållande till strategi och affärsmodell
Frågor rörande konsumenter och slutanvändare, särskilt
de som avser kunders ekonomiska välbefinnande, har ett
direkt samband med bankens strategi och affärsmodell.
Enligt vår definition omfattar kunders ekonomiska välbe-
finnande ekonomisk inkludering, ekonomisk trygghet
(däribland skydd mot bedrägerier), dataskydd, kunskaper
om finansiella produkter och tjänster, samt förmåga att
planera och fatta ekonomiska beslut.
Två av de hållbarhetsteman som ingår i vår affärsstra-
tegi är ekonomiskt välbefinnande och inkluderande och
trygga samhällen. Vi har också ambitionen att till 2030
etablera oss som en personlig, tillgänglig och inklude-
rande rådgivare. I detta hänseende är det viktigt att ha ett
inkluderande produkt- och tjänsteutbud, verktyg och infor-
mation som bidrar till ökad ekonomisk kunskap och för-
måga samt bedrägeriförebyggande åtgärder.
Som en finanskoncern med en mycket bred kundkrets
bygger vår affärsmodell på individers förmåga att delta i
det finansiella systemet och att de har tillgång till Nordeas
produkter och tjänster när de behöver dem. Storleken och
karaktären på vår verksamhet innebär att vi bearbetar
stora mängder kunduppgifter. Bristande skydd av dessa
uppgifter kan inte bara leda till dataskyddsrisker som
berör enskilda individer utan även till störningar i verk-
samheten, skadat anseende och böter. Kundernas ekono-
miska trygghet är också avgörande för vår förmåga att
attrahera och behålla kunder.
Med tanke på hur viktigt det ekonomiska välbefinnan-
det är för att vi ska lyckas med vår strategi och affärs-
modell, är det absolut nödvändigt att hantera väsentliga
inverkningar och risker.
Alla konsumenter och slutanvändare som sannolikt
påverkas väsentligt av vår verksamhet inkluderades i vår
dubbla väsentlighetsbedömning (DMA). De som påverkas
väsentligt enligt bedömningen är huvudsakligen
privatpersoner som använder våra produkter och tjänster,
däribland sårbara personer. Dessa omnämns fortsätt-
ningsvis som kunder.
För att bättre avspegla den övergripande karaktären av
ekonomiskt välbefinnande används nu benämningen
”Tillgång till information av hög kvalitet” för den positiva
inverkan som i 2024 års upplysningar benämndes
”Ekonomiskt välbefinnande”. Vidare återfinns också kom-
mentarer om samhällsengagemang under olika väsentliga
inverkningar då det har betydelse för många aspekter av
ekonomiskt välbefinnande.
Policyer för konsumenter och slutanvändare
I följande tabell ges en heltäckande bild av våra policyer
gällande kunders ekonomiska välbefinnande. Policyerna
har olika inriktning, bland annat att (i) främja ekonomisk
inkludering och/eller stötta kunder som riskerar utanför-
skap eftersom de saknar kunskaper om digitala hjälp-
medel eller inte har tillgång till internet, (ii) främja kunders
tillgång till information av hög kvalitet, (iii) bidra till skydd
av kunders personuppgifter, (iv) öka kundernas medve-
tenhet om bedrägerier, (v) bidra till att förhindra och
begränsa de negativa inverkningarna av bedrägerier för
kunder eller (vi) en kombination av ovanstående. När
inget annat anges är policyerna tillgängliga för samtliga
medarbetare på vårt intranät.
De interna regler som beskrivs i tabellen nedan utgör
en del av vårt interna regelverk som styrelsen ytterst är
ansvarig för. Flera av riktlinjerna som listas i tabellen
nedan utgör en del av vårt riskpolicyramverk Conduct and
Customer Outcomes (C&CO) som ger vägledning i vårt
arbete för att säkerställa en rättvis behandling av kunder,
en positiv kundupplevelse och tillgänglighet, samt att
skydda utsatta kundgruppers intressen.
Mycket lång sikt Kort sikt Medellång sikt Lång sikt
Tidigare led
Den egna verksamheten Senare led
Nordea Årsredovisning 2025
169
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
S4 Konsumenter och slutanvändare, forts.
Policy (företag) Relevans för S4 Konsumenter och slutanvändare
Relaterade S4-inverkningar, -risker och
-möjligheter Mer information
Etiska riktlinjer
(Nordea)
• Beskriver de etiska principerna för hur vi gör affärer i Nordea.
Kräver att vi:
• uppmuntra återkoppling från bankens kunder och att identifiera och hantera klagomål på ett
skyndsamt, rättvist och konsekvent sätt
• inte acceptera någon form av diskriminering
• ha en öppen och ärlig kommunikation
• respektera kundernas rätt till dataskydd.
• Samtliga • De etiska riktlinjerna följs upp av styrelsen.
• Riktlinjerna innehåller, bland annat, de allmänna principerna för en rättvis behandling av kunderna som också är en
del av våra riktlinjer för behandling av kunder (se nedan)
• De etiska riktlinjerna finns tillgängliga för alla externa intressenter på nordea.com.
• Läs mer på sidan 158 i avsnittet ”S1 Den egna arbetskraften” och på sidan 177 i avsnittet ”G1 Ansvarsfullt
företagande”.
Riktlinjer för behandling
av kunder
(Nordea)
• Styr hur Nordea tillhandahåller finansiella produkter och tjänster till kunder.
Kräver att vi:
• agerar ärligt, rättvist, professionellt och i enlighet med kundernas bästa, och kommunicerar på ett
tydligt, rättvist och korrekt sätt
• beaktar kunders utsatthet när produkter och tjänster erbjuds för att säkerställa att skyddsnivån
står i proportion till deras behov och omständigheter
• klassificerar kunderna före placeringsrådgivning för att vara säkra på att vi tillhandahåller en
lämplig nivå av investerarskydd
• bedömer vilka placeringsprodukter som är lämpliga att föreslå baserat på insamlade uppgifter om
kunden, däribland hållbarhetspreferenser.
• Ekonomisk inkludering
• Digitalt utanförskap
• Tillgång till information av hög kvalitet
• Dataskydd
• Riktlinjerna ingår i det policyramverk som koncernansvarig för C&CO-risk (medlem i koncernledningen) följer upp.
• Riktlinjerna föreskriver att vi ska beakta behovet av alternativa kanaler eller kommunikationsformer när kunder inte
har möjlighet att nå eller använda våra digitala kanaler och verktyg. Riktlinjerna omfattar även bemötandet av
kunder med betalningssvårigheter för att säkerställa att kunder behandlas med respekt vid exempelvis
skuldindrivning.
• Riktlinjerna inbegriper även bestämmelser fastställda i EU:s tillgänglighetsdirektiv (2016/2012) och
tillgänglighetsdirektivet (2019/882) som trädde i kraft i juni 2025.
Riktlinjer för behandling
av kundklagomål
(Nordea)
• Ger instruktioner för hur Nordea ska hantera risken för bristfällig klagomålshantering.
• Beskriver vilka rutiner som ska finnas för att hantera klagomål, och ansvarsfördelningen inom
koncernen.
• Samtliga • Riktlinjerna ingår i det policyramverk som koncernansvarig för C&CO-risk (medlem i koncernledningen) följer upp.
Riktlinjer för
produktgodkännande
(Nordea)
• Fastställer kraven för att godkänna produkter och tjänster så att de är ändamålsenliga.
• Anger krav på att identifiera målmarknaden för produkter och tjänster, utifrån deras komplexitet
och riskprofil, i syfte att nå rätt kunder via de rätta kanalerna.
• Ekonomisk inkludering
• Bristande tillgänglighet i våra digitala
tjänster
• Riktlinjerna tillämpas på alla produkter och tjänster som vi utvecklar och tillhandahåller.
• Riktlinjerna ingår i det policyramverk som koncernansvarig för C&CO-risk (medlem i koncernledningen) följer upp.
Riktlinjer för granskning
av produkter
(Nordea)
• Anger kraven vid granskning av produkter och tjänster under hela livscykeln för att säkerställa att
de är lämpliga för målmarknaden och fortsätter att uppfylla kundernas behov.
• Som ovan • Som ovan
Rutin för icke-
diskriminering
(Nordea)
• Fastställer Nordeas skyldighet att inte diskriminera kunder och definierar icke-diskriminering som
en grundläggande rättighet för alla kunder.
• Som ovan • Läs mer på sidan 159 i avsnittet ”S1 Den egna arbetskraften”.
Policy för mångfald och
inkludering
(Nordea)
• Slår fast Nordeas åtagande att verka för mänskliga rättigheter och säkerställa inkludering och
icke-diskriminering vad gäller kunders kön, funktionsvariation, HBTQI+-tillhörighet, kulturell
bakgrund och ålder.
• Beskriver våra föresatser för mångfald och inkludering, som exempelvis en inkluderande dialog
med kunder i en miljö där alla känner sig välkomna och respekterade.
• Som ovan • Policyn finns tillgänglig för alla externa intressenter på nordea.com.
• Läs mer på sidan 158 i avsnittet ”S1 Den egna arbetskraften”.
Policy för mänskliga
rättigheter
(Nordea)
• Redogör för vårt åtagande att respektera mänskliga rättigheter i alla delar av vår verksamhet och i
alla våra relationer.
• Innehåller upplysningar om processer som stöder kunders, medarbetares och andra intressenters
rätt att säga ifrån, också vid kränkningar av mänskliga rättigheter.
• Samtliga • Styrelsen följer upp riktlinjerna.
• Policyn finns tillgänglig för alla externa intressenter på nordea.com.
• Läs mer på sidan 158 i avsnittet ”S1 Den egna arbetskraften”.
Riktlinjer för
samhällsengagemang
och sponsring
(Nordea)
• Beskriver Nordeas arbete för att förbättra det ekonomiska välbefinnandet, främja social
inkludering och stimulera företagande genom olika partner- och sponsorsamarbeten, donationer
och våra medarbetares volontärarbete.
• Ekonomisk inkludering
• Bristande tillgänglighet i våra digitala
tjänster
• Riktlinjerna ingår i det policyramverk som koncernansvarig för anseenderisk (medlem i koncernledningen) följer upp.
• För att säkerställa att vi uppfyller kraven och målen i dessa riktlinjer följer vi upp aktiviteterna som genomförs i våra
program för samhällsengagemang minst en gång per år.
Nordea Årsredovisning 2025
170
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
S4 Konsumenter och slutanvändare, forts.
Policy (företag) Relevans för S4 Konsumenter och slutanvändare
Relaterade S4-inverkningar, -risker och
-möjligheter Mer information
Policy för ansvarsfull
distribution av
placeringsprodukter
(Nordea)
• Beskriver de grundläggande kraven för ansvarsfulla investeringar avseende finansiella produkter
som Nordea distribuerar genom rådgivning.
• Tillgång till information av hög kvalitet • Läs mer på sidan 118 i avsnittet ”E1 Klimatförändringar”.
Policysammanfattning
gällande ansvarsfull
marknadsföring
(Nordea)
• Beskriver Nordeas åtagande att marknadsföra sina produkter och tjänster på ett ansvarsfullt,
öppet och korrekt sätt.
• Tillgång till information av hög kvalitet • Policysammanfattningen har baserats på interna regler som ingår i det policyramverk som följs upp av (i)
koncernansvarig för anseenderisk (medlem i koncernledningen) och (ii) koncernansvarig för ESG-risk (Chief of
Staff).
• Minimikraven för ansvarsfull marknadsföring är att följa gällande nationella och internationella lagar och normer för
marknadsföring samt säkerställa att hållbarhetsrelaterade satsningar överensstämmer med vår hållbarhetspolicy. Vi
ska också följa Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadsföring.
• Hela Nordeakoncernen och alla marknadsförings- och kommunikationspartners ansvarar för att följa den praxis som
beskrivs i policysammanfattningen.
• Policysammanfattningen finns tillgänglig för alla externa intressenter på nordea.com.
Koncernens protokoll om
dataskyddsrisk
(Nordea)
• Fastställer standarder och krav för hur vi behandlar personuppgifter och hanterar
dataskyddsrisker.
• Anger hur vi ska hjälpa enskilda att utöva sina rättigheter avseende sina personuppgifter.
• Dataskydd • Protokollet ingår i det policyramverk som koncernansvarig för dataskyddsrisk (medlem i koncernledningen) följer
upp. Protokollet faller under koncerndirektiven Group Board Directive on Compliance Risk och Group Board Directive
for Group Compliance. Det kompletteras av andra riktlinjer som styr hur vi hanterar dataskyddsrisk vid behandling av
enskilda individers personuppgifter.
Koncernens protokoll för
risk avseende interna
och externa bedrägerier
(Nordea)
• Tar upp de största bedrägeririskerna.
• Belyser de viktigaste målen för kontroller som vi måste uppnå för att minska riskerna för såväl
interna som externa bedrägerier.
• Beskriver vilka kontrollfunktioner vi behöver ha för att upptäcka bedrägerier och skydda våra
kunder och samhället mot dessa.
• Definierar lämplig styrning av bedrägeribekämpning.
• Bedrägeriskydd
• Exponering för bedrägerier
• Protokollet ingår i det policyramverk som Chief Risk Officer och koncernansvarig för bedrägeririsk (medlem i
koncernledningen) följer upp.
• Protokollet fastställer ramverket för hur bedrägeririskerna definieras, och beskriver roller och ansvarsområden vad
gäller allmän bedrägeribekämpning.
• Även om protokollet gäller samtliga medarbetare är målgruppen främst medarbetare med ansvar för att hantera,
följa upp och rapportera operativ risk, medlemmar i operativa riskforum, affärsriskansvariga, ledare för ovan nämnda
medarbetare samt ledare på chefsnivå 2 och 3.
• Protokollet kompletteras av tillhörande koncerninterna regler.
Nordea Årsredovisning 2025
171
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
S4 Konsumenter och slutanvändare, forts.
Bristande ekonomisk inkludering och
tillgänglighet i våra digitala tjänster
Nordea strävar efter att erbjuda tjänster som är inklude-
rande, intuitiva och anpassade till vår ambition att stötta
våra kunder i att öka sitt ekonomiska välbefinnande. Vårt
stöd ska vara rättvist och anpassat till kundernas olika
behov och omständigheter.
Vi har på senare år utökat vårt utbud av digitala tjänster
för att underlätta för kunderna och göra banken mer till-
gänglig, bland annat för kunder på landsbygden.
Samtidigt har vi skärpt vårt fokus på att hjälpa kunder att
komma igång med digitala tjänster via kundservice, våra
kontor och vårt samhällsengagemang. Dessutom erbjuder
vi hjälp och lösningar för kunder som inte kan, eller inte
vill, använda digitala banktjänster.
Så här arbetar vi
Vi vill hjälpa våra kunder att använda våra tjänster och
erbjuda dem den bästa möjliga kundupplevelsen. Därför
har vi en fortlöpande dialog med kunderna för att förvissa
oss om att tjänsterna uppfyller deras behov.
Detta sker genom intervjuer och kundundersökningar
för att samla in information om förändrade behov och för-
väntningar så att vi kan förbättra våra befintliga tjänster
och utveckla nya lösningar. Innan vi lanserar nya digitala
tjänster genomför vi användartester bland våra kunder för
att identifiera de mest tillgängliga och optimala lösning-
arna. När vi släpper en ny digital tjänst följer vi upp använ-
darbeteendet anonymiserat och ber om kundernas syn-
punkter för att kunna förbättra våra gränssnitt vid behov.
Vi genomför också enkäter efter möten och telefonsam-
tal med kunder samt använder kvartalsvisa enkäter för att
närmare följa upp och tillgodose ändrade behov. Svaren
hjälper oss att möta nya behov genom förbättrade proces-
ser och intern coachning och utbildning. Åtgärder vidtas
på land-, region- och kontorsnivå.
I enlighet med kraven i EU:s tillgänglighetsdirektiv har
våra danska, finska och svenska webbplatser ett tillgäng-
lighetsutlåtande som bland annat beskriver hur kunder
kan lämna synpunkter på de digitala tjänsternas
tillgänglighet.
Det finns flera initiativ för att nå ut till utsatta grupper,
till exempel supportträffar för äldre personer, där
kunderna kan ställa frågor till oss och lämna sina syn-
punkter. Vi erbjuder även särskilda telefonlinjer för kunder
med särskilda behov i alla verksamhetsländer. I exempel-
vis Finland, Norge och Sverige är Nordeas Seniorlinje ett
sätt för äldre personer som inte använder digitala tjänster
att få extra information och anvisningar från specialutbil-
dade rådgivare. I Danmark erbjuder Solrosprogrammet
stöd till personer med dold funktionsnedsättning.
Vi uppmanar kunder att kontakta oss i god tid om de
hamnar i ekonomiska svårigheter. När vi märker att en
kund behöver stöd tar vi proaktivt kontakt med kunden
genom lämpliga kanaler. Oavsett om det är vi eller kunden
som tar första kontakten är det startpunkten för att till-
sammans försöka hitta en väg framåt.
Kanaler och processer för att
uppmärksamma och åtgärda problem
Vi tar kundklagomål på stort allvar och gör vårt yttersta
för att hantera dem snabbt och rättvist. Vi ser klagomål
som en möjlighet att förbättra bankens tjänster och något
att dra lärdom av. Kunder kan klaga eller lämna andra
synpunkter genom att kontakta vår kundservice samt
genom att använda följande kanaler:
• formulär på vår webbplats
• bankappen
• e-post
• särskilda mekanismer för klagomål på bankkontor
• kundundersökningar.
Våra digitala kanaler för kundklagomål regleras i våra
operativa ramverk, exempelvis våra riktlinjer för hantering
av kundklagomål, som säkerställer tillgängligheten. Vi
utbildar våra medarbetare att i första hand hänvisa till
dessa kanaler och kontrollerar regelbundet att kanalerna
är tillgängliga och smidiga. För att individer ska kunna
uttrycka sin åsikt eller klaga utan rädsla för konsekvenser
har vi sekretesspolicyer och skydd mot repressalier, såsom
beskrivs i S1 ”Den egna arbetskraften” på sidan 160.
Vår process för klagomålshantering
Vår process för klagomålshantering är utformad så att alla
kunder ska känna sig hörda. Kundklagomål registreras och
hanteras av våra medarbetare med kundkontakt. I de fall
klagomålet kräver utökad utredning, till exempel om kun-
den inte är nöjd med ett beslut som fattats av kundtjänst
eller rådgivare, har vi en tydlig eskaleringsprocess. Den
omfattar ett andra utlåtande genom vår lokala kundom-
budsman (Finland, Norge och Sverige) eller chef på kund-
service (Danmark). Kundombudsmannen eller chefen på
kundservice utreder ärendet och bedömer om klagomålet
har hanterats på rätt sätt och i enlighet med god banksed.
Kunden informeras om möjligheten att ansöka om pröv-
ning hos landets reklamationsnämnd eller gå till domstol
om kunden är missnöjd med bankens beslut.
Uppföljning och analys av klagomål
Vi analyserar klagomål för att förbättra kundupplevelsen.
Vid negativa synpunkter ska dessa diskuteras inom ansva-
rig grupp i Nordea för att avgöra om vi behöver ändra våra
rutiner. Klagomålen används även för att identifiera åter-
kommande problem som behöver åtgärdas och möjliggör
på så sätt en kontinuerlig finjustering av tjänsterna.
Genom att följa upp inkomna klagomål och trender från
externa kundnöjdhetsmätningar (till exempel den årliga
SKI-mätningen) kan vi också bedöma hur väl kunderna
känner till vår klagomålshantering och hur nöjda de är
med den. Koncernledningen och affärsområdescheferna
erhåller regelbundet lägesrapporter från den interna funk-
tion som hanterar klagomål från kunderna.
Genom interna kontrollfunktioner kan vi följa upp och
förbättra hanteringen av klagomål. Regelbundna revisio-
ner genomförs för att identifiera förbättringsområden och
kontrollera att regelverken följs. Vi utbildar dessutom fort-
löpande våra medarbetare med kundkontakt för att ge
dem de färdigheter och den kunskap de behöver för att
hantera klagomål snabbt, konsekvent och smidigt.
Mänskliga rättigheter och klagomålsmekanismer
Arbetet med klagomål och avhjälpande åtgärder utgår
från FN:s vägledande principer för företagande och
mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multina-
tionella företag om ansvarsfullt företagande. Under 2025
rapporterades inga allvarliga kränkningar av mänskliga
rättigheter eller några incidenter som berörde våra kunder.
Vår visselblåsningsfunktion (Raise Your Concern) har hel-
ler inte handlagt några ärenden gällande underlåtenhet
följa från FN:s vägledande principer för företagande och
mänskliga rättigheter, Internationella arbetarorganisatio-
nens deklaration om grundläggande principer och rättig-
heter i arbetslivet eller OECD:s riktlinjer för multinationella
företag om ansvarsfullt företagande, som berörde konsu-
menter och/eller slutanvändare i värdekedjans senare led.
Åtgärder och resurser
Kunderna ska kunna lita på att vi erbjuder lån som är
anpassade till deras behov och stöttar dem när de ekono-
miska förutsättningarna förändras. Vi är medvetna om
vårt ansvar som långivare och strävar efter att erbjuda
krediter som långsiktigt främjar kundernas ekonomiska
välbefinnande och är lämpliga för deras respektive livs-
situationer. För att stötta utsatta kunder som hamnat i
ekonomiska svårigheter har vi specialistteam i alla de
nordiska länderna. För kunder med ekonomiska problem
kan lösningen innefatta tillfällig betalningsbefrielse, ny
amorteringsplan, eller andra justeringar beroende på
kundens situation. Vi strävar alltid efter att förebygga och
minska eventuella negativa konsekvenser för kunden.
Som en del i arbetet att öka tillgängligheten har vi ett
nordiskt program för att främja vår implementering av det
europeiska tillgänglighetsdirektivet. Tack vare detta initiativ
har Nordeas banktjänster blivit mer tillgängliga, både på
webbplatser, digitala plattformar och i produkter. Vissa bris-
ter kvarstår men vi arbetar aktivt för att lösa dessa.
I Danmark, Finland och Sverige delar Nordea ut priset
Årets Funkoprenör, som uppmärksammar en entreprenör, en
organisation eller ett företag som genom sin idé lyfter fram
människors olika funktioner och förmågor. På så sätt försöker
Nordea bidra till mer inkluderande arbetsplatser och samhäl-
len. I Danmark är Nordea även engagerat i
Solrosprogrammet som fokuserar på inkludering och till-
gänglighet för personer – både kunder och medarbetare –
med dold funktionsnedsättning. Genom att använda
Solrosprogrammets telefonlinje kan våra kunder signalera att
de behöver mer tid, tålamod och stöd.
Åtgärder under 2025 som stöder ekonomisk inkludering:
• lansering av digitala kurser för personal med kundkon-
takter som ska stötta personer med ekonomiska svårig-
heter. Kurserna är ett komplement till bankens befintliga
kurser på detta område
Nordea Årsredovisning 2025
172
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
S4 Konsumenter och slutanvändare, forts.
Relaterade aktiviteter i våra program
för samhällsengagemang under 2025
• Kurser på försök vid Nordeas finska kontor där
äldre stöttar äldre i att hantera privatekonomin
och förbättra sina datorkunskaper.
• Fortsatte med mentorprogrammet i Polen för att
stötta kvinnor från bland annat Ukraina och Polen
genom att förbättra deras kunskaper om ekonomi
och skapa förutsättningar för dem att komma till-
baka till yrkeslivet efter en tids uppehåll. Under
2025 fördubblades antalet mentorer och delta-
gande adepter jämfört med 2024.
Tillgång till information av hög kvalitet
Vi har en skyldighet att se till att informationen om ban-
kens produkter och tjänster är tydlig och tillgänglig samt
uppfyller gällande regelverk. Vi strävar också efter att ge
våra kunder information som håller hög kvalitet och rele-
vant rådgivning, samt säkerställa en rättvis och ansvarsfull
marknadsföring.
Så här arbetar vi
Vi har en dialog med kunderna som syftar till att ge dem
information av hög kvalitet på olika sätt. Det sker bland
annat genom dagliga kontakter på våra kontor och via
våra digitala plattformar, men också riktade evenemang,
exempelvis webbinarier på teman som sparande och
privatekonomi. Alla ska kunna förstå – och ha nytta av –
den information och rådgivning vi tillhandahåller.
Vi frågar våra kunder vad de tycker när vi utvecklar
information om vårt produktutbud och tar hänsyn till
deras synpunkter i våra uppdateringar. När den nya pro-
duktinformationen är publicerad följer vi upp hur den mot-
tas av kunderna och ändrar, vid behov, för att öka tydlig-
heten och tillgängligheten.
Våra rådgivare har kontakt med kunderna via olika
kanaler, till exempel digitala plattformar och onlinemöten,
för att erbjuda heltäckande (t.ex. portföljnivå) och riktad
(t.ex. produktnivå) rådgivning utifrån deras behov.
Därutöver har vi digitala rådgivare i alla nordiska länder
för kunder som önskar rådgivning online. Alla digitala
rådgivare har inbyggda kvalitetskontroller och är pro-
grammerade för att stödja rådgivningsprocessen baserat
på nationella bestämmelser.
Före placeringsrådgivningen kontaktar vi kunden för att
samla in nödvändig information i syfte att kunna rekom-
mendera lämpliga produkter. Vi utför lämplighetsbedöm-
ning enligt gällande bestämmelser, till exempel MiFID och,
när det gäller försäkringsbaserade placeringsprodukter,
direktivet om försäkringsdistribution. Vi försöker också ta
reda på kundernas hållbarhetspreferenser, genom att de
får gradera hur viktigt det är att deras sparande (i) bidrar
positivt till miljön och samhället och (ii) bidrar till att
minska den negativa inverkan på miljön och samhället.
Efter bedömningen tilldelas kunderna en hållbarhetsprofil
som hjälper oss att föreslå lämpliga placeringslösningar.
Kanaler och processer för att uppmärksamma
och åtgärda problem
Se ”Kanaler och processer för att uppmärksamma och
åtgärda problem” på sidan 171.
Åtgärder och resurser
För att säkerställa att våra rådgivare har den kunskap och
kompetens de behöver för att ge kunderna placeringsråd
av hög kvalitet utbildar vi dem i hållbarhetsfrågor i alla de
nordiska länderna. Vi lägger också vikt vid att förse kun-
derna med digitala verktyg som hjälper dem att visualisera
sin ekonomi och fatta bättre ekonomiska beslut. I våra
digitala kanaler fortsätter vi att utveckla hållbarhetsdata
för fonder så att kunder som använder våra självbetjä-
ningstjänster ska kunna fatta välgrundade beslut.
För kunder som uttryckt att de vill spara hållbart erbju-
der vi produktfamiljen Nordea hållbart urval med utökade
hållbarhetskriterier för att göra det enklare att hitta rätt i
utbudet av fonder med olika hållbarhetsegenskaper. En
sammanfattning av kraven för Nordea hållbart urval finns
tillgänglig för kunder på Nordea.com. Se ”Allmän informa-
tion” på sidan 84 för mer information om dessa produkter.
Åtgärder under 2025 som stöder tillgång till information
av hög kvalitet:
• Lansering av digitala kurser om hållbarhet vid
placeringsrådgivning, som är tillgängliga för rådgivare i
alla de nordiska länderna och finns på de fyra nordiska
språken och engelska.
• En ny funktion för att göra en ekonomisk hälsokoll i
appen lanserades på samtliga nordiska marknader.
Genom att svara på några få frågor kan kunder få förslag
på hur de kan förbättra sin ekonomi. Framöver planerar
vi att utöka funktionen ytterligare, för att skapa en mer
personligt anpassad upplevelse, oavsett kanal.
• Samarbete med Gimi, en app som ska bidra till ökade
kunskaper om ekonomi genom att interaktivt lära barn
och ungdomar mer på området. Våra kunder i Norge och
Sverige kan nu koppla appen till sina Nordea-konton och
få tillgång till extrafunktioner, bland annat utbildnings-
material och sparmål. Ambitionen är att utöka samarbe-
tet till Danmark och Finland nästa år.
Under 2025 gjorde vi
399 000
bedömningar av kunders
hållbarhetspreferenser
41 %
av dessa avsåg rådgivningskunder som
uttryckt en hållbarhetspreferens
• lansering av Seniorlinjen i Sverige som tidigare införts i
Finland och Norge.
Uppföljning av policyers och
åtgärders ändamålsenlighet
Även om vi inte har offentliggjort några formella mål avse-
ende ekonomisk inkludering gör vi interna uppföljningar
av hur ändamålsenliga relaterade policyer och åtgärder är.
Vi undersöker för närvarande olika mått som kan använ-
das för att skapa och mäta påverkan och framsteg i arbe-
tet med ekonomiskt välbefinnande, däribland ekonomisk
inkludering.
Kundnöjdhet är ett viktigt mått som vi använder för att
bedöma kundupplevelsen. Våra interna undersökningar
visar på kontinuerligt förbättrad kundnöjdhet. Externa
kundnöjdhetsundersökningar visar att vi är högt rankade
bland stora företag och private banking-kunder
(Prospera), medan konkurrensen är fortsatt hög bland
privat- och företagskunder (EPSI).
Nordea Årsredovisning 2025
173
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
S4 Konsumenter och slutanvändare, forts.
Relaterade aktiviteter i våra program
för samhällsengagemang under 2025
• Deltog i den finska statliga satsningen för att höja
de ekonomiska kunskaperna som ska göra Finland
till världsledande på området till 2030.
• Fortsatte samarbetet med Large Ice Cream
Company, som erbjöd närmare 1 000 sommarjobb
till unga i åldern 13–17 år runtom i Norge. De unga
sommarjobbarna fick undervisning i ekonomi av
Nordeas volontärarbetare.
• Fortsatte utbildning i samarbete med Matte-
centrum och genom vårt eget svenska program,
Matteutmaningen, som visar att matematik och
ekonomi hör ihop. Genomförde ett program till-
sammans med Mattecentrum för att, efter skolda-
gens slut, hjälpa 300 elever i åldern 14–19 år att
vässa sina kunskaper inför de nationella
matteproven.
• Deltog i EuroSkills i Danmark, Europas största
tävling i yrkesskicklighet för unga som går en
yrkesutbildning. 100 000 ungdomar från olika
länder i Europa deltog, och Nordeas volontärer
hade möjlighet att diskutera drömmar och
företagande med deltagarna.
Uppföljning av policyers och
åtgärders ändamålsenlighet
Även om vi inte har offentliggjort några formella mål för
tillgång till information av hög kvalitet genomför vi interna
uppföljningar av hur ändamålsenliga våra policyer och
åtgärder är. Vi har exempelvis ett kontrollsystem som föl-
jer upp kvaliteten i placeringsrådgivningen inom respek-
tive affärsområde och land. Uppföljning sker varje kvartal
för att identifiera åtgärder och/eller förbättringsområden.
Produktdistributionen följs också upp genom övervakning
av målmarknader och interna kontroller.
Dataskydd
Vi har åtagit oss att skydda våra kunders integritet och
personuppgifter och att hantera risker för att stödja
individens rätt till sina egna uppgifter.
Så här arbetar vi
När det gäller dataskydd har vi ett kundorienterat arbets-
sätt som gör det enklare för kunderna att kontrollera sina
personuppgifter genom att utöva sina rättigheter, till
exempel rätten att få ett utdrag med de personuppgifter vi
behandlar när vi tillhandahåller våra produkter och
tjänster.
Kunderna informeras om sina rättigheter i den person-
uppgiftsupplysning som går ut i samband med att kunden
börjar använda våra produkter och tjänster. Vår dataskydds-
policy finns på vår webbplats, i nätbanken och i appen.
Kunder kan hantera sina dataskyddspreferenser online,
till exempel i samband med att samtycke ges till vilka upp-
gifter vi får samla in för att kunna tillhandahålla relevanta
erbjudanden, personlig rådgivning och tjänster online.
Kanaler och processer för att
uppmärksamma och åtgärda problem
Vi har infört lämpliga åtgärder, rutiner och verktyg för att
snabbt kunna konstatera om en personuppgiftsincident
har ägt rum, och vid behov informera tillsynsmyndigheten
och den registrerade personen utan dröjsmål. Se även
”Kanaler och processer för att uppmärksamma och
åtgärda problem” på sidan 171.
Åtgärder och resurser
Vi strävar efter att fortlöpande förbättra vårt ramverk för
dataskyddshantering. Dataskyddsombud och en särskild
enhet, Group Data Protection Office, upprättar ramverket
för regelefterlevnadgällande dataskydd samt informerar
om, bevakar och rapporterar om dataskydd. Våra data-
skyddspolicyer granskas årligen för att säkerställa att de
innehåller aktuell information om hur personuppgifter
används.
Åtgärder under 2025 för att stärka kundernas
dataskydd:
• uppdatering av koncernens protokoll om dataskyddsrisk
(Group Protocol on Data Privacy Risk) och fortsatt för-
stärkning av policyramverket genom nya riktlinjer
• optimering av Nordeas processer för att kunderna enkelt
ska få tillgång till sina personuppgifter och utöva sina
dataskyddsrättigheter.
Uppföljning av policyers och
åtgärders ändamålsenlighet
Även om vi inte har offentliggjort några formella mål för
dataskyddshantering används flera mått för att följa upp
hur ändamålsenliga våra policyer och åtgärder är. De
interna måtten inbegriper andelen medarbetare som slut-
fört obligatorisk utbildning, antalet klagomål avseende
personuppgiftsincidenter och förlust av kunduppgifter,
antalet interna dataskyddsexperter som arbetar med
personuppgiftsskydd, visselblåsarärenden avseende
allvarliga personuppgiftsincidenter och rättsliga åtgärder i
samband med personuppgiftsincidenter.
Medvetenhet om bedrägeririsk och
exponering för bedrägerier
Vi arbetar oförtrutet vidare med att skydda våra kunder,
medarbetare och samhället mot bedrägerier. Vi är med-
vetna om att våra plattformar skulle kunna användas för
att lura kunder och vårt fokus ligger därför både på före-
byggande åtgärder och verktyg för att upptäcka
bedrägerier.
Så här arbetar vi
Vi arbetar proaktivt för att sprida kunskap om bedrägerier
till våra kunder och andra intressenter, samt i samhället i
stort. Denna kommunikation sker dagligen i många olika
kanaler, bland annat:
• våra egna webbplatser
• våra sociala medier
• nätbanken och de inloggningssätt kunderna använder
• annonsering på nätet och på sociala medier
• poddar
• reklamutskick och utomhusreklam
• brevutskick till kunder
• online-evenemang
• på plats-evenemang
• enskilda kundmöten
• interna aktiviteter för att sprida kunskap bland våra
medarbetare.
Vi skräddarsyr innehållet för olika målgrupper som kan
var mer utsatta för bedrägerier och väljer lämpliga kana-
ler, till exempel fysiska brev till kunder som saknar tillgång
till digitala verktyg. Vi skickar även meddelanden direkt
via digitala kanaler och genomför större kampanjer i flera
olika kanaler.
Innan vi inför nya bedrägeriförebyggande metoder eller
rutiner utvärderar vi påverkan på kunderna. Våra olika
kundsegment har skiftande behov av bedrägeriförebyg-
gande åtgärder. Vi samlar in synpunkter från berörda
intressenter genom olika kanaler för att beakta kundernas
uppfattning och behov, och anpassar vid behov våra
bedrägeriförebyggande åtgärder. Viktiga data i detta
sammanhang är kundklagomål avseende oupptäckta
bedrägerifall och kundkontakter i samband med gransk-
ning och hantering av varningar.
Kanaler och processer för att
uppmärksamma och åtgärda problem
Våra bedrägerirutiner är utformade för att snabbt och rätt-
vist hjälpa kunder som anmält bedrägerier och samtidigt
uppfylla lokal lagstiftning och rättspraxis. Processen
inbegriper granskning av bedrägerianmälningar enligt
fastställda rutiner, utvärdering av ansvar för förluster till
följd av bedrägeri, och åtgärder för att ersätta kunder som
har rätt till ersättning.
Vi har team som är specialiserade på bedrägerihante-
ring i samtliga nordiska länder. En kund som utsatts för
bedrägeri anses befinna sig i en utsatt situation och ska
visas särskild omsorg och uppmärksamhet. Med detta i
åtanke fokuserar vi på snabb hantering, tydlig kommuni-
kation och stöd till kunden under hela bedrägerihante-
ringen. Målsättningen är att kunder ska bemötas lika
oberoende av ålder, nationalitet, kundsegment och andra
faktorer.
Alla anmälningar hanteras enligt våra Riktlinjer för
ersättning vid bedrägerianmälningar, och enligt gällande
lokala ersättningsregler. Kunder informeras alltid om kla-
gomålsmekanismer i beslutet avseende ersättning. Mer
information om klagomålsmekanismer finns på sidan 171.
Nordea Årsredovisning 2025
174
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
S4 Konsumenter och slutanvändare, forts.
Åtgärder och resurser
Vi utvecklar fortlöpande vår kapacitet för att så långt som
möjligt begränsa risken att bankens plattformar används
för att lura kunderna. Åtgärderna omfattar förbättringar av
inloggningssystemen och ytterligare produkt- och transak-
tionsspärrar. Därutöver förbättrar vi våra verktyg för upp-
täckt. Bland annat introducerades ett nytt system för att
identifiera obehöriga och behöriga bedrägeritransaktioner
i realtid liksom avvikelser i kundernas beteende eller skad-
lig programvara i kundernas utrustning.
Bedrägeribekämpning kräver samarbete mellan banker,
myndigheter (t.ex. polismyndigheten) och andra bran-
scher. Vi har samarbeten i alla våra verksamhetsländer för
att samla in och dela information om bedrägeritrender och
identifiera specifika åtgärder. Samarbetena inbegriper
även ländernas bankföreningar.
Under 2025 genomförde vi cirka 340 olika aktiviteter för
att öka kundernas medvetenhet, varav några var natio-
nella kampanjer med en räckvidd utanför vår egen kund-
krets. Vi arbetade också med att öka medvetenheten
bland våra medarbetare.
Åtgärder under 2025 för att öka medvetenheten om
bedrägeririsk:
• introduktion av en ny obligatorisk digital kurs för att öka
medarbetarnas kunskaper och kompetenser när det
gäller interna och externa bedrägerier
• möten och seminarier med kunder på 40 kontor i
Danmark under en ”Bedrägerivecka” i juni.
Relaterade aktiviteter i våra program
för samhällsengagemang under 2025
• Genomförde kampanjen Svårlurad i Sverige för
tredje året i rad (både under våren och hösten).
• Fortsatte med utbildning kring ekonomisk brotts-
lighet för olika åldersgrupper i Estland för att
förebygga bedrägerier. Vi genomförde 61 lektioner
i 47 skolor och höll flera lektioner för vuxna.
Åtgärderna som vi vidtar för att upptäcka, förebygga
och hantera bedrägerier ingår i vår process för
bedrägeribekämpning:
Medvetenhet
Inloggning
Produkt-
funktioner
Upptäckt
Efter-
behandling
Kunskap
Nordeas
process för
bedrägeri-
bekämpning
Kunskap och medvetenhet
Vi samlar in uppgifter om bedrägeritrender och meto-
der, som sedan utgör underlag för våra informations-
kampanjer för att öka medvetenheten om bedrägerier.
Det rör sig om brevutskick till kunder, information i
media, evenemang och upplysningskampanjer i egen
regi eller i samarbete med externa parter.
Inloggning och produktfunktioner
Nordeas inloggningslösningar är viktiga för att trygga
våra digitala banktjänster. Vi utvecklar och underhåller
produktfunktioner, till exempel transaktionsgränser, för
att göra produkterna säkrare.
Upptäckt
Vi upptäcker bedrägerier med hjälp av system för att
identifiera och avbryta misstänkta transaktioner eller
aktiviteter. Korrekta data är avgörande för att upptäcka
bedrägerier eftersom det bidrar till att fler bedrägerier
upptäcks samtidigt som vi orsakar så lite besvär som
möjligt för våra kunder.
Våra processer för att bevaka och utreda bedrägerier
omfattar manuell hantering och granskning av var-
ningar och ärenden från automatiska bevaknings-
program och andra källor. Dessutom vidtar vi rimliga
åtgärder för att återkräva förlorade medel. Vid utred-
ning av bedrägeriärenden bedömer vi kundens infor-
mation och utvärderar vad som hänt för att få en bättre
förståelse, till exempel varför varningen utfärdades och
de underliggande omständigheterna och detaljerna i
incidenten.
Efterbehandling
Vi har en rutin som vi följer när bedrägerier inträffar,
vilken beskrivs närmare i ”Kanaler och processer för att
uppmärksamma och åtgärda problem” på sidan 173.
Uppföljning av policyers och
åtgärders ändamålsenlighet
Även om vi inte har offentliggjort några formella mål
avseende bedrägerier gör vi interna uppföljningar av hur
ändamålsenliga våra policyer och åtgärder är. Syftet är att
säkerställa att vi gör tillräckligt för att upptäcka och före-
bygga bedrägerier och för att stötta framtagandet av
aktiviteter som ökar medvetenheten om bedrägeririsk.
Regelbundna bedömningar av bedrägeririsker hjälper oss
att identifiera de hot som vi och kunderna är utsatta för,
våra starka och svaga sidor samt eventuella
förbättringsåtgärder.
Bedrägeriaktiviteter rapporteras varje månad till
ledande befattningshavare, riskhanterare och andra
berörda intressenter. Rapporteringen är en del i uppfölj-
ningen av den allmänna riskexponeringen och resultaten
av bedrägeribekämpningen, och ger underlag för rele-
vanta åtgärder vid behov. Interna och externa bedrägeri-
risker ingår även i vår koncerngemensamma riskrapport
(Group Risk Report), som förmedlas till ledningsgruppen,
styrelsens riskkommitté och styrelsen. Rapporten ger
information om den allmänna riskbilden, och för risker
som överträder risklimiterna beskriver rapporten även
åtgärder och väsentliga händelser.
Nordea Årsredovisning 2025
175
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION
G1 Ansvarsfullt företagande
Vi förtjänar våra intressenters förtroende genom att bedriva vår
verksamhet med hög etisk standard, stark bolagsstyrning, regel-
efterlevnad och effektiv riskhantering. Därigenom bidrar vi också
till säkrare, mer motståndskraftiga och inkluderande samhällen.
Våra intressenter förväntar sig att vi har en hållbar affärs-
modell samt genererar stabila och positiva finansiella
resultat över tid. De förväntar sig också att vi är en ansvar-
stagande finanskoncern som hanterar cyberhot och eko-
brottsrisk samtidigt som vi respekterar mänskliga rättig-
heter. De rådande geopolitiska spänningarna och den
snabba tekniska utvecklingen innebär att det blir allt mer
angeläget att leva upp till dessa förväntningar.
De senaste åren har vi gjort betydande investeringar för
att förebygga ekobrott och stärka vår cybersäkerhet – och
fortsätter att göra riktade investeringar för att hantera
framväxande risker och skydda såväl våra kunder som
samhället i stort. Vi har idag tusentals medarbetare som
uteslutande arbetar med att bekämpa penningtvätt,
sanktionsbrott, terrorfinansiering och bedrägerier.
Ett stabilt finansiellt system är också en förutsättning
för trygga och motståndskraftiga samhällen. Vi bidrar till
den finansiella stabiliteten genom att bedriva vår verk-
samhet enligt en hög etisk standard, hantera risker på ett
kompetent sätt samt upprätthålla en väldiversifierad
affärsmodell och starka kapital- och likviditetsnivåer.
Ansvarsfullt företagande med en hög etisk och profes-
sionell standard är en del av vår företagskultur och
upprätthålls av tydliga budskap från ledningen och vår
bolagsstyrning. God bolagsstyrning handlar om att ha
tydliga och systematiska beslutsprocesser med tydligt
avgränsade ansvarsområden, undvika intressekonflikter
och säkerställa tillfredsställande internkontroll, riskhanter-
ing, öppenhet och ansvar.
Alla anställda och andra som arbetar på uppdrag av oss
ska varje år genomgå en obligatorisk utbildning för att
säker ställa att de har den medvetenhet och kunskap som
behövs om våra etiska principer – som ligger till grund för
våra etiska riktlinjer (code of conduct). Dessutom utbildar vi
löpande våra medarbetare för att säkerställa att de har den
kompetens som behövs för att efterleva lagar, bestämmel-
ser och marknadsstandarder samt tillhörande interna regler.
Vi ska fortsätta att bidra till trygga och inkluderande
samhällen genom att integrera kontroll av skyddet för
mänskliga rättigheter i vår kultur och bolagsstyrning, och
därigenom kunna agera proaktivt och vidta begränsande
åtgärder om vi upptäcker potentiellt skadlig verksamhet.
Vi ska också upprätthålla en konstruktiv dialog med
medarbetare, kunder och samarbetspartner för att
löpande identifiera möjliga förbättringsområden.
” Vi bidrar till finansiell stabilitet genom
att bedriva vår verksamhet enligt en
hög etisk standard och hantera risker
på ett kompetent sätt.”
Tre försvarslinjer
Vi hanterar risker, även sådana som rör affärsetik och
uppförande, genom vår modell med tre försvarslinjer.
Den första försvarslinjen ansvarar för riskhanteringen
och efterlevnaden av gällande regelverk i det dagliga
arbetet. Den andra försvarslinjen upprätthåller och
övervakar införandet av våra ramverk för hantering av
regelefterlevnadsrisk och övriga risker. Den tredje
försvarslinjen ger oberoende försäkran och rådgivning
i frågor som rör ramverket för intern kontroll.
1:a
Daglig riskhantering,
drift och utveckling
2:a
Övervakning
och rapportering
3:e
Intern-
revision
Nordea Årsredovisning 2025
176
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
G1 Ansvarsfullt företagande, forts.
Inverkningar, risker och möjligheter för G1 Ansvarsfullt företagande
Inverkan, risk eller möjlighet Rubrik Värdekedja Tidshorisont
Företagskultur
Positiv inverkan
(potentiell)
Ansvarsfullt företagande
Risk Regelefterlevnadsrisk avseende ersättningar
Korruption och mutor
Risk Korruption och mutor
Förebyggande av ekobrott och bedrägerier (företagsspecifikt)
Negativ inverkan
(potentiell)
Kriminella som använder produkter och tjänster för brottslig
verksamhet
Risk Ekobrott
Risk Bedrägeri
Cybersäkerhet (företagsspecifik)
Risk Cybersäkerhet
I detta avsnitt
Vi ser på potentiella inverkningar kopplade till vårt
företagande, och beskriver hur ansvarsfullt företagande
påverkar risker och möjligheter för oss. Vi inleder med
att redogöra för hur frågor som rör ansvarsfullt företa-
gande påverkar vår strategi och affärsmodell. Därefter
sammanfattar vi väsentliga inverkningar, risker och
möjligheter kopplade ansvarsfullt företagande som har
identifierats i vår dubbla väsentlighetsbedömning,
inklusive de som är relaterade till företagsspecifika
ämnen, såsom bekämpning av ekobrott och cybersäk-
erhet. Vi för klarar hur vi hanterar dessa inverkningar,
risker och möjligheter genom våra policyer och
åtgärder. Vi beskriver även hur vi följer upp ändamåls-
enligheten i våra åtgärder för affärsetik och
uppförande, bekämpning av ekobrott och
cybersäkerhet.
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt
deras förhållande till strategi och affärsmodell
Frågor som rör ansvarsfullt företagande har en direkt
påverkan på vår strategi och affärsmodell.
Ansvarsfullt företagande – dvs. efterlevnad av relevanta
bestämmelser och standarder, etiska affärsmetoder och
god bolagsstyrning – bidrar till inkluderande och trygga
samhällen, vilket är ett av flera hållbarhetsteman som
ingår i vår affärsstrategi. Vår ambition för detta tema är att
vara en erkänt ansvarstagande finanskoncern som stödjer
mänskliga rättigheter till 2030. Ett etiskt och ansvarsfullt
företagande är avgörande för att uppnå detta.
För oss som finanskoncern bygger vår affärsmodell på
vår förmåga att attrahera och behålla kunder, investerare
och medarbetare – och begränsa både finansiella och
icke-finansiella risker. För att fortsätta göra det behöver vi
ha ett kontinuerligt fokus på affärsetik, bolagsstyrning,
regelefterlevnad och riskhantering.
Med tanke på hur stor betydelse ett ansvarsfullt företa-
gande har för att vi ska lyckas med vår strategi och affärs-
modell, är det avgörande att hantera väsentliga inverknin-
gar, risker och möjligheter förknippade med ansvarsfullt
företagande.
Policyer relaterade till ansvarsfullt företagande
Tabellen nedan ger en heltäckande översikt över våra
policyer relaterade till ansvarsfullt företagande.
Våra policyer, rutiner och kontroller är utformade för att
stärka vårt program för bekämpning av ekobrott och utgör
en enhetlig uppsättning principer för riskhantering och
obligatoriska standarder för hela vår organisation. Dessa
utvärderas och uppdateras fortlöpande för att säkerställa
ett tillfredsställande försvar mot ekobrott. Aktuella poli-
cyer relaterade till ekobrott finns tillgängliga för externa
intressenter på nordea.com.
Våra policyer relaterade till informationssäkerhet,
inklusive cybersäkerhet, är en del av våra dagliga säker-
hetsrutiner och anpassade efter våra strategiska mål. Vi
granskar och uppdaterar regelbundet våra policyer och
rutiner relaterade till cybersäkerhet, för att säkerställa ett
starkt skydd i hela organisationen. Våra rutiner för förän-
drings- och incidenthantering innefattar riktlinjer och
instruktioner för informationssäkerhet, för att säkerställa
att vi alltid tar med säkerhet i beräkningen när vi gör
förändringar i system, rutiner och teknik, eller hanterar
säkerhetsincidenter.
De interna regler som beskrivs i tabellen nedan utgör
en del av vårt interna regelverk som styrelsen ytterst är
ansvarig för.
När inget annat anges är policyerna tillgängliga för
samtliga medarbetare på vårt intranät.
Mycket lång sikt Kort sikt Medellång sikt Lång sikt
Tidigare led
Den egna verksamheten Senare led
Nordea Årsredovisning 2025
177
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
G1 Ansvarsfullt företagande, forts.
Policy (företag) Relevans för G1 Ansvarsfullt företagande
Relaterade G1-inverkningar, -risker och
-möjligheter Mer information
Etiska riktlinjer
(Nordea)
• Beskriver de etiska principerna för hur vi gör affärer i Nordea.
• Slår fast hur vi ska agera inom områden som exempelvis miljöhänsyn, mänskliga rättigheter,
arbetsvillkor, rätten till integritet, rättvis konkurrens samt bekämpning av mutor och korruption.
• Innehåller allmänna principer medan våra interna regler ger mer detaljerad information och
anvisningar.
• Samtliga • De etiska riktlinjerna följs upp av styrelsen.
• De etiska riktlinjerna bygger på relevanta lagkrav och internationellt överenskomna standarder, framför allt de tio
principerna i FN:s Global Compact.
• Funktionerna som ansvarar för respektive avsnitt följer tillsammans med Group Compliance regelbundet upp att de
etiska riktlinjerna följs. Årlig rapportering till hållbarhets- och etikkommittén, riskkommittén, koncernledningen,
styrelsens riskkommitté och styrelsen redovisar i vilken utsträckning vi följer de etiska riktlinjerna och ger en inblick i
koncernens riskkultur.
• Vi har interna versioner av de etiska riktlinjerna på engelska och de fyra nordiska språken. De etiska riktlinjerna finns
tillgängliga för alla externa intressenter på nordea.com.
• Läs mer på sidan 158 i avsnittet ”S1 Den egna arbetskraften” och på sidan 169 i avsnittet ”S4 Konsumenter och
slutanvändare”.
Uppförandekod för
leverantörer
(Nordea)
• Fastställer förväntningar när det gäller hur våra leverantörer hanterar sociala, etiska och
miljörelaterade frågor i sin verksamhet.
• Ålägger våra leverantörer att följa uppförandekoden även när den följer en högre standard än
vad som krävs enligt nationella lagar och regler.
• Samtliga med undantag för
regelefterlevnadsrisk avseende
ersättningar
• De etiska riktlinjerna följs upp av styrelsen.
• Enligt de interna reglerna i vårt ramverk för uppdragsavtal och tredjepartsrisk (outsourcing and third parties risk
policy) ska alla leverantörer följa vår uppförandekod.
• De etiska riktlinjerna finns tillgängliga för alla externa intressenter på nordea.com.
• Läs mer på sidan 118 i avsnittet ”E1 Klimatförändringar”.
Koncerndirektiv om
hantering av
ekobrottsrisk
(Nordea)
• Kräver att vi genomför riskbaserade kontroller för bekämpning av ekobrott.
• Beskriver koncernledningens och styrelsens åtagande att förhindra ekobrott.
• Anger de övergripande principer som ligger till grund för de riskhanteringsåtgärder som vi
använder för att förhindra ekobrott.
• Redogör för roller och ansvarsområden samt kraven på hantering av ekobrottsrisker inom vår
organisation.
• Kriminella som använder produkter
och tjänster för brottslig verksamhet
• Ekobrott
• Koncerndirektivet följs upp av styrelsen.
• Direktivet utgår ifrån regelverken och omfattar effektiva förebyggande åtgärder mot ekobrott som gagnar samhället
i stort utan att omotiverat begränsa kundernas tillgång till banktjänster.
Koncerndirektiv om risk
(Nordea)
• Beskriver ledningens åtagande att hantera risker.
• Anger principer, roller och processer för att kartlägga, bedöma, reagera på, övervaka och
rapportera risker i hela organisationen.
• Ligger till grund för våra riskhanteringsåtgärder, inklusive sådana som rör informationssäkerhet.
• Samtliga • Koncerndirektivet följs upp av styrelsen.
Ersättningspolicy
(Nordea)
• Beskriver de kontroller vi som vi ska ha för att öka effektiviteten i styrelsens arbete avseende
ersättningar.
• Fastställer regler, styrning, roller och ansvarsområden relaterade till ersättningar.
• Regelefterlevnadsrisk avseende
ersättningar
• Styrelsen följer upp policyn, som är ett internt koncerndirektiv om ersättningar (Group Board Directive on
Remuneration).
• Policyn bygger på relevanta lagkrav.
• Policyn anger ramverket för hur ersättningsrisken definieras och beskriver övergripande roller och ansvarsområden.
• Läs mer på sidan 159 i avsnittet ”S1 Den egna arbetskraften”.
Koncernprotokoll – Risk
avseende interna och
externa bedrägerier
(Nordea)
• Tar upp de största bedrägeririskerna som vi är exponerade för och de mål vi måste uppnå för att
minska dem.
• Beskriver kraven för de kontroller vi måste ha för att upptäcka och förhindra både interna och
externa bedrägerier.
• Definierar lämplig styrning av bedrägeribekämpning.
• Bedrägeri • Protokollet utgör en del av det policyramverk som följs upp av Chief Risk Officer (CRO) och koncernansvarig för
bedrägeririsk (en medlem i koncernledningen).
• Läs mer på sidan 170 i avsnittet ”S4 Konsumenter och slutanvändare”.
Koncernprotokoll –
Informationssäkerhet
(Nordea)
• Beskriver införandet av vårt ramverk för informationssäkerhetsrisk.
• Fastställer regler, styrning, roller och ansvarsområden relaterade till hanteringen av
informationssäkerhetsrisk inom koncernen.
• Cybersäkerhet • Protokollet utgör en del av det policyramverk som följs upp av CRO och koncernansvarig för informationssäkerhet
(en medlem i koncernledningen).
• Protokollet syftar till att upprätthålla sekretessen, integriteten och tillgängligheten för våra tjänster och processer,
information och informationssystem.
• En intern version av protokollet finns tillgänglig för alla interna intressenter på vårt intranät.
Koncerninstruktion för
rapportering av
misstänkta förseelser
(RYC) (Nordea)
• Anger vad som gäller i fråga om rättigheter, ansvar och skydd för personer som rapporterar
misstänkta förseelser.
• Beskriver vad som gäller i fråga om ansvar, regler och rutiner för RYC-enheten som hanterar
sådana ärenden.
• Samtliga • Instruktionerna följs upp av koncernchefen.
• Läs mer på sidan 159 i avsnittet ”S1 Den egna arbetskraften”.
Nordea Årsredovisning 2025
178
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
G1 Ansvarsfullt företagande, forts.
Företagskultur
Som finanskoncern verkar vi i en sektor där allt handlar
om förtroende. Vi strävar alltid efter att bedriva vår verk-
samhet med en hög etisk och professionell standard, som
upprätthålls av tydliga budskap från ledningen och vår
bolagsstyrning. Vår kultur speglar våra värderingar:
samarbete (collaboration), ägarskap (ownership), passion
(passion) och mod (courage). Alla i Nordea ska samarbeta
för våra intressenters bästa, ta ansvar för sitt eget ager-
ande, agera utifrån våra kunders intressen och ha modet
att göra det rätta.
Kanaler för att rapportera misstänkta förseelser
Vår visselblåsarkanal, Raise Your Concern (RYC), säker-
ställer att alla interna och externa intressenter tryggt kan
utöva sin rätt att säga ifrån om de misstänker brott eller
oegentligheter. Det kan exempelvis handla om brott mot
de mänskliga rättigheterna eller oegentligheter såsom
bedrägeri eller ett i övrigt bedrägligt, oärligt, olagligt eller
oaktsamt agerande med koppling till vår verksamhet eller
våra produkter och tjänster – inklusive brott mot lagar och
förordningar, eller interna policyer, instruktioner eller rik-
tlinjer. Rapportering kan göras muntligt eller skriftligt i alla
länder där vi har verksamhet.
Vi hanterar all rapportering strikt konfidentiellt för att
skydda visselblåsare i enlighet med våra skyldigheter
enligt EU-direktiv 2019/1937. Det går också att rapportera
anonymt via WhistleB, vår elektroniska rapportering-
skanal. Det här systemet, som hanteras av en extern part,
är helt skilt från våra övriga IT-system och spårar inte
IP-adresser eller andra uppgifter som kan identifiera
avsändaren.
Alla rapporter hanteras av RYC-teamet, som är en ober-
oende och självständig enhet inom Group Compliance.
Detta säkerställer att utredarna är fristående från de olika
ledningsnivåer som kan vara berörda i ett enskilt ärende.
Våra RYC-rutiner styr även hur utredningar ska följas upp
och slutföras inom rimlig tid.
De fall som rapporteras via RYC hjälper oss att övervaka
hur väl våra etiska riktlinjer efterlevs. Vi rapporterar viktiga
trender och avpersonifierad statistik över ärenden till Chief
Compliance Officer, Chief People Officer och Chief Risk
Officer, och dessa uppgifter ingår även i ledningsrapporter
och rapporter till styrelsen. Vår RYC-process och våra
utredningar omfattas av regelbundna kvalitetskontroller
med fastställda eskaleringsrutiner för rapportering av
eventuella avvikelser. Under 2025 granskade vi hur effek-
tiv vår RYC-process är när det gäller klagomål relaterade
till mänskliga rättigheter och hittade förbättringsområden.
Läs mer om RYC-processen på sidan 160 i avsnittet ”S1
Den egna arbetskraften”.
Utbildning
Styrelsen och högsta ledningen får särskild utbildning i
ESG-frågor för att säkerställa att de har den kompetens de
behöver på hållbarhetsområdet, inklusive frågor som rör
ansvarsfullt företagande. Detta inkluderar regelbunden
specialutbildning om ekobrott, som innefattar mutor och
korruption. Mer information om styrelsens och högsta led-
ningens kunskaper, färdigheter och expertis finns i
avsnittet ”Allmän information” på sidorna 88–89.
Alla anställda och andra som arbetar på uppdrag av
oss, inklusive deltidsanställda och konsulter, ska varje år
genomgå en obligatorisk utbildning för att säkerställa att
de har den medvetenhet och de kunskaper som behövs
om våra etiska principer. Utbildningen innefattar våra
etiska riktlinjer och scener ur verkliga livet som exemplifi-
erar hur de etiska principerna kan tillämpas i vårt dagliga
arbete och när vi fattar beslut. Kursen för 2025 fokuserade
särskilt på ämnen som dataskydd, riktlinjer för sociala
medier, personlig handel, incidenthantering och hur man
rapporterar misstänkta förseelser.
Utöver utbildning i våra etiska riktlinjer måste alla
medarbetare även genomföra andra obligatoriska kurser
om risker och regelefterlevnad som en del av att erhålla
eller förnya sin ”license to work”. Under 2025 genomfördes
följande kurser:
• Bedrägeribekämpning – grunder, ny kurs som fokus-
erar på ökad kunskap och kompetens om interna och
externa bedrägerier och ökad medvetenhet om de
vanligaste hoten när det gäller bedrägerier, både inom
och utanför organisationen.
• Ekobrott, som fokuserar på hur vi hanterar ekobrotts-
risker i det dagliga arbetet runtom i koncernen i enlighet
med vår kultur när det gäller risktolerans och regelefter-
levnad. Kursen tar upp penningtvätt, terrorfinansiering,
skatteflykt, mutor och korruption samt sanktioner. På
ämnet mutor och korruption går kursen igenom centrala
begrepp, områden där vi kan vara exponerade, vårt före-
byggande arbete och vilka krav som ställs på alla våra
medarbetare. Den omfattar även hänvisningar till kom-
pletterande information liksom uppgifter om vissel-
blåsarfunktionen och medarbetarnas rätt och skyldighet
att rapportera misstänkta förseelser.
• Grunderna i informationssäkerhet, som syftar till att
ge våra medarbetare en allmän förståelse för viktiga
aspekter av informationssäkerhet, inklusive
cybersäkerhet.
• Vi är alla risk managers, som ger medarbetarna
grund läggande kunskaper om hur vi arbetar med
riskhantering.
Även om vi inte har offentliggjort några formella mål
avseende utbildning, för vi statistik över slutförda
utbildningar för att mäta deras ändamålsenlighet.
Slutförda utbildningar 2025, (%)
Kurser för alla medarbetare 2025 2024
Etiska riktlinjer 98,1 97,4
Bedrägeribekämpning – grunder (ny) 97,3 –
Ekobrott 98,1 97,2
Grunderna i informationssäkerhet 98,4 97,3
Vi är alla risk managers 98,4 97,5
Nordea Årsredovisning 2025
179
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
G1 Ansvarsfullt företagande, forts.
Som ett komplement till de gemensamma utbildning-
sinsatserna finns det även omfattande specialutbildningar
för alla medarbetare med ansvar för ekobrottsbekämp-
ning, beroende på befattning och ansvar.
Vidare har funktioner som identifierats som särskilt risk-
utsatta genomgått en fördjupad utbildning om bekämp-
ning av mutor och korruption, anpassad efter deras behov.
Som särskilt riskutsatta funktioner räknas:
• Funktioner som har omfattande kontakter med kunder,
leverantörer eller offentlig sektor
• Ledande befattningshavare
• Supportpersonal vid företagsevenemang
• Funktioner med ansvar för talangrekrytering eller
ersättningar
• Vissa kontrollfunktioner samt övriga specialgrupper
med särskild exponering.
Geografisk placering anses inte vara en avgörande faktor.
Av de särskilt riskutsatta funktioner som fick fördjupad
utbildning om mutor och korruption under 2025, var det
96,4 procent som slutförde sin utbildning (97,4 procent
2024). Detta motsvarar 18,6 procent av personalen som
helhet (4,1 procent 2024).
Begränsning av ersättningsrisk
Ersättningsrisk är risken att bryta mot gällande lagar och
förordningar, eller interna regler avseende ersättningar.
Risken uppstår främst när gällande regelverk inte införs på
ett korrekt sätt. Ersättningsrisk ingår i den risktolerans
som fastställts för operativ risk. Regelkraven för ersättnin-
gar omfattar både fasta och rörliga ersättningar, där mer-
parten avser rörliga ersättningar. De flesta kraven grundar
sig på EU-förordningar. I Nordea har dessa införlivats i
våra interna regelverk, system och processer.
Åtgärder och resurser för begränsning
av ersättningsrisk
Vi gör en fortlöpande bedömning av ersättningsrisker
inom ramen för vår riskkommitté. Vår Risk and
Remuneration Alignment Committee (RRAC) bistår i han-
teringen av ersättningsrelaterad risk genom att övervaka
och följa upp riskjusteringen av ersättningar till relevanta
medarbetare i första försvarslinjen som omfattas av bety-
dande rörliga ersättningar. RRAC:s arbete syftar till att
stärka det personliga ansvarstagandet och säkerställa att
riskjusteringen av ersättningar hanteras konsekvent i hela
Nordea, genom en rättvis och transparent process som
grundas på tydliga kriterier.
Betalning av rörliga ersättningar enligt vårt huvudsak-
liga program för rörlig ersättning grundas på en bedömn-
ing av Nordeakoncernens, det berörda Nordeaföretagets,
den relevanta affärsenhetens och den enskilda medarbe-
tarens resultat. Ersättningen kan reduceras, helt eller
delvis, om den berörda medarbetaren exempelvis har bru-
tit mot interna eller externa bestämmelser eller deltagit i
eller ansvarat för en åtgärd som medfört omfattande för-
luster för Nordea. Ersättningen kan också reduceras i hän-
delse av en kraftig försämring av det finansiella resultatet
för Nordeakoncernen eller den berörda affärsenheten.
ESG-målen som ingår i våra program för rörliga ersät-
tningar är kopplade till koncernens externt kommunic-
erade hållbarhetsmål. Koncernens mål, och regelbundna
statusuppdateringar, finns tillgängliga för externa
intressenter på nordea.com.
Vi har anlitat ett externt konsultföretag som är special-
iserat på införande av långsiktiga incitamentsprogram i
börsnoterade företag, för att hjälpa oss att utarbeta ett
förslag på struktur för ett långsiktigt incitamentprogram.
Det innefattar även mål som slutgiltigt ska godkännas av
styrelsen. De föreslagna resultatmåtten granskas därmed
av en extern part, som dock inte har ansvar för att
utvärdera prestationer i förhållande till dessa.
Uppföljning av policyers och åtgärders
ändamålsenlighet
Även om vi inte har offentliggjort några formella mål
avseende begränsning av ersättningsrisk, har vi införlivat
detta i vårt ramverk för ersättningsrisk genom att inklud-
era mål för risk, regelefterlevnad och affärsetik direkt i
våra kortsiktiga program för rörliga ersättningar, och indi-
rekt i villkoren för de långsiktiga programmen för rörliga
ersättningar.
Förebyggande arbete mot, och upptäckt
av, korruption och mutor
I Nordea är vi medvetna om att mutor och korruption urhol-
kar samhällets grundvalar och därför har vi åtagit oss att
förebygga och upptäcka detta. Det gör vi genom att följa
gällande lagar och förordningar liksom vårt program för
bekämpning av mutor och korruption (Anti-bribery and
corruption, ABC), som beskrivs nedan.
Åtgärder och resurser för att förebygga
och upptäcka mutor och korruption
Vi har ett koncernövergripande program för bekämpning
av mutor och korruption som omfattar alla medarbetare.
Programmet beskriver hur vi ska agera för att förebygga,
upptäcka och hantera frågor som rör mutor och korrup-
tion. Viktiga delar i programmet är tydliga budskap från
ledningen, nolltolerans, en koncernansvarig för bekämp-
ning av mutor och korruption (som är medlem i koncern-
ledningen), ett stort antal interna policyer och rutiner
(bland annat avseende tredje part, såsom leverantörer och
mellanhänder), utbildningsprogram, en särskild rådg-
ivningsfunktion och regelbunden ledningsrapportering.
En viktig del i arbetet med att hantera risken för mutor
och korruption är den årliga processen Financial Crime
Enterprise Risk Assessment. Här bedömer Group
Compliance de ekobrottsrisker vi ställs inför och tar då
hänsyn till vår storlek, komplexitet, affärsverksamhet och
internationella närvaro. Resultatet hjälper oss att
kartlägga vår riskprofil för ekobrott och att införa lämpliga
policyer, rutiner och kontroller som begränsar och han-
terar de identifierade riskerna.
Misstankar om mutor och korruption kan rapporteras
via vår visselblåsningsfunktion, Raise Your Concern, som
beskrivs ovan på sidan 178.
Uppföljning av policyers och
åtgärders ändamålsenlighet
Även om vi inte har offentliggjort några formella mål
avseende förebyggande och upptäckt av mutor och
korruption, har vi en särskild testnings- och övervaknings-
funktion inom Group Compliance som stödjer och
underhåller olika delar av koncernens ramverk för risk-
hantering. Det kan bland annat handla om riskbedömning,
testning och övervakning av rutiner och kontroller, stöd för
utveckling av riskindikatorer och aktiv riskhantering i
första försvarslinjen.
Bekämpning av ekobrott
Människohandel, terrorism, korruption, narkotikasmug-
gling, skatteflykt och andra brott orsakar allt större ekono-
miska och sociala kostnader runtom i världen. I Nordea tar
vi vårt ansvar gentemot kunder och samhället som helhet
på allvar. Vi gör vårt yttersta för att följa gällande lagar om
bekämpning av ekobrott och har byggt upp ett starkt förs-
var för att förhindra att våra produkter och tjänster utny-
ttjas för olagliga syften.
Åtgärder och resurser för att förhindra ekobrott
Vi tar fortlöpande fram och underhåller nödvändiga verktyg
för att hantera ekobrottsrisk, bygger upp kunskap om kund-
beteenden, övervakar misstänkta transaktioner och rapport-
erar till berörda myndigheter när något misstänkt inträffar.
Vår årliga process Financial Crime Enterprise Risk
Assessment hjälper oss att identifiera och bedöma de eko-
brottsrisker som vi ställs inför. För att säkerställa en effektiv
hantering och kontroll av ekobrottsrisk har vi tydligt defini-
erade roller och ansvarsområden. Medarbetare med kund-
kontakt och expertenheter specialiserade på ekonomisk
brottslighet ansvarar för den dagliga riskhanteringen enligt
våra policyer, instruktioner och anvisningar för hantering av
ekobrottsrisker. De utvecklar och underhåller också de kon-
troller som krävs för en effektiv hantering av ekobrottsrisk.
Vi har mer än 3 400 anställda som arbetar med att
bekämpa penningtvätt, sanktionsbrott, terrrorfinansiering
och bedrägeri inom våra expertområden: kundkännedom,
transaktionsövervakning samt förebyggande av sanktions-
brott och bedrägerier.
Genom vårt ramverk för kundkännedom eller känn- din-
kund (KDK), lär vi känna de kunder vi har affärsrelationer
med. Vi tar reda på vilka de är, vilka risker som är förknip-
pade med kundrelationen, hur deras verksamhet ser ut,
pengarnas ursprung och syftet med deras transaktioner. En
Nordea Årsredovisning 2025
180
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
G1 Ansvarsfullt företagande, forts.
robust KDK-process är central för att bygga upp vår kapac-
itet att bekämpa penningtvätt och terrorfinansiering. Våra
KDK-funktioner hjälper oss inte bara att lära känna våra
kunder, utan också att förse dem med produkter och tjän-
ster på ett säkert och kostnadseffektivt sätt, i enlighet med
regelverken, samtidigt som vi erbjuder en positiv
kundupplevelse.
Vi har flera miljoner kunder, vilket innebär att vi hanterar
miljarder transaktioner varje år. Vår transaktionsövervakning
har till uppgift att upptäcka penningtvätt, terrorfinansiering
och skatteflykt genom att fortlöpande övervaka kundernas
aktivitet på uppdrag av våra affärsenheter. Under 2025 över-
vakade vi 3,6 miljarder transaktioner. Om vi identifierar mis-
stänkta händelser, transaktioner eller beteenden utlöser det
interna varningssignaler som vid behov utreds vidare och i
vissa fall rapporteras till berörda myndigheter.
Sanktioner är ett utrikespolitiskt verktyg som används
för att påverka beteende genom att sätta press på politiska
beslutsfattare. De kan medföra ökade kostnader för berörd
affärsverksamhet, eller förhindra den helt och hållet.
Sanktioner kan införas som svar på hot mot internationell
fred och säkerhet, kränkning av mänskliga rättigheter, folk-
mord eller spridning av massförstörelsevapen. De kan
också vara ett sätt att försvara demokratins principer. Vi
har ett ansvar att inte bryta mot gällande sanktioner. Vi
måste se till att våra produkter och tjänster inte används i
strid med gällande sanktioner, vare sig avsiktligt eller
oavsiktligt. Vi följer således sanktioner från EU, FN,
Storbritannien och USA, inklusive sanktioner riktade mot
Ryssland, och detta gäller hela koncernen. Vi har även
interna riktlinjer för att hantera risker förknippade med
vissa områden, däribland Afghanistan, Belarus, Donetsk,
Iran, Kherson, Krimhalvön (inklusive Sevastopol), Luhansk,
Nordkorea, Ryssland, Syrien och Zaporizjzja.
Det bedrägeriförebyggande arbetet i Nordea är inriktat
på säker och användarvänlig inloggning för kunder, inbyg-
gda säkerhetsspärrar i produkter och tjänster, utveckling av
verktyg för att upptäcka bedrägerier och insatser för ökad
kunskap och medvetenhet om bedrägerier. Synpunkter från
kunder och kollegor samt analyser av data, ger kontinuer-
ligt stöd i vårt arbete med att förebygga bedrägerier och
hjälper oss förfina våra metoder för att upptäcka bedräger-
ier och förbättra våra upplysningskampanjer. Mer
information om hur vi arbetar för att öka medvetenheten
om bedrägeririsk och skydda våra kunder och samhället i
stort mot bedrägerier finns i avsnittet ”S4 Konsumenter och
slutanvändare” på sidorna 173–174.
Vi har en nära kontakt med myndigheter i alla nordiska
länder för att utbyta erfarenheter och bidra till att bekämpa
ekobrott i samhället. Det kan handla om samarbete med
polis och finanspolis, till exempel i det operativa danska
informations- och underrättelsenätverket (Operational
Danish Intelligence Network, ODIN) och det svenska
SAMLIT-samarbetet (Swedish Anti-Money Laundering
Intelligence Task Force).
Uppföljning av policyers och
åtgärders ändamålsenlighet
Även om vi inte har offentliggjort några formella mål
avseende bekämpning av ekobrott, följer vi internt upp
(i)våra medarbetares och tredje parters kännedom om
våra policyer och (ii) hur ändamålsenliga våra åtgärder för
att begränsa ekobrottsrisk är. Det gör vi genom en särskild
metod för rapportering av vår cyberberedskap (Financial
Crime Maturity Framework Reporting). Syftet är att
genom olika mått ge ledningen en korrekt läges-
beskrivning av våra system och kontroller för bekämpning
av ekobrott, så att de kan fatta väl underbyggda beslut om
åtgärder. Dessa mått delas och granskas i berörda sty-
rande organ, bland annat Compliance, Conduct and
Product Committee, koncernledningen, styrelsens risk-
kommitté och styrelsen.
Cybersäkerhet
Cybersäkerhet är ett prioriterat område för oss, eftersom
det blir allt vanligare med komplexa och riktade cyber-
attacker mot den finansiella infrastrukturen i Norden.
Syftet med dessa attacker är inte bara att störa digitala
tjänster utan också att skapa osäkerhet och urholka förtro-
endet. Hotbilden förändras snabbt till följd av den snabba
tekniska utvecklingen, och därför är en stark strategi för
cybersäkerhet helt avgörande. Strategin hjälper oss inte
bara att skydda system och data, långsiktigt bevara vår
motståndskraft och säkerställa fortsatt drift av kritisk
infrastruktur, utan också att skydda våra kunder och
behålla deras förtroende.
Åtgärder och resurser med avseende på cybersäkerhet
Vårt arbete med cybersäkerhet innefattar bland annat att
utveckla och underhålla ett robust informationssäker-
hetssystem för att säkerställa sekretess, integritet och till-
gänglighet för vår egen information och den information
som anförtrotts oss. Våra informationssäkerhetsrutiner
bygger på branschpraxis, såsom standarderna i ISO 27000
och de ramverk som tillhandahålls av amerikanska
National Institute of Standards and Technology (NIST).
Vi måste även följa lagstiftningen i finanssektorn, till
exempel Europeiska bankmyndighetens riktlinjer och
annan europeisk lagstiftning som innehåller särskilda krav
gällande informationssäkerhet. Vårt informationssäker-
hetssystem understöds av företagsövergripande protokoll,
policyer och riktlinjer, bland annat instruktioner till lever-
antörer, som säkerställer att vi lever upp till lagkraven och
upprätthåller en effektiv riskkontroll.
Vår säkerhetskultur bygger på tydliga ansvarsområden,
fortlöpande upplysningskampanjer och väldefinierade
rutiner för att samla in information om hot samt att
upptäcka och reagera vid cybersäkerhetsincidenter.
Vi har definierat tre vägledande principer för vår
cybersäkerhetsstrategi, som styr våra beslut och framtida
satsningar för att stärka vårt säkerhetsarbete. Dessa är att
(i) påskynda införandet av vårt ramverk för cybersäkerhet,
Zero Trust, (ii) öka vår mognad när det gäller cybersäker-
het för att minska risken för driftstopp och störningar och
(iii) använda AI och automatisering. Principerna hänger
ihop och kompletterar varandra.
De ger oss en riktning, medan de olika typerna av hot
hjälper oss att prioritera rätt när vi fattar beslut om fram-
tida satsningar. Det gör vi genom att bevaka den aktuella
hotbilden och analysera framväxande hot. Hotbilden
förändras ständigt, men utifrån de senaste rönen har vi
identifierat tre huvudsakliga teman att fokusera på: över-
belastningsattacker, insiderhot och hantering av
tredjepartsrisker.
Under 2025 gjorde vi betydande investeringar för att
underhålla och förbättra våra säkerhetskontroller, för att
ha beredskap för det föränderliga geopolitiska läget och
leva upp till myndigheternas förväntningar samtidigt som
vi tillhandahåller trygga och säkra tjänster för våra kunder.
Uppföljning av policyers och åtgärders
ändamålsenlighet
Även om vi inte har offentliggjort några formella mål
avseende cybersäkerhet, utför våra tre försvarslinjer regel-
bundna tester för att bedöma om våra kontroller som ska
säkerställa regelefterlevnad och driftsäkerhet fungerar
som de ska. Bland annat genomförs simulerade cyberat-
tacker. Vi övervakar också om dessa kontroller är
ändamålsenliga och anlitar regelbundet oberoende
externa parter för att utvärdera våra kontroller gentemot
relevanta standarder.
Öka
cyberberedskapen
Fullt utveckla vår kapacitet att
hålla oss inom vår risktolerans
och i nivå med jämförbara banker
inom EU, eller på nivå 3 enligt
NIST-ramverket för cybersäkerhet
Använda AI och
automatisering
Stärka vår kapacitet inom AI
och automatisering för att
kunna försvara oss mot allt
mer avancerade angripare
Våra tre vägledande principer för cybersäkerhet
Utveckla
Zero Trust
Utveckla införandet av vårt ram-
verk för cybersäkerhet, Zero Trust,
för att förbättra den över gripande
säkerheten
Nordea Årsredovisning 2025
181
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Bilaga (EU:s taxonomi)
Tabell 4 – 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (mn euro) i stocken (omsättning)
Tabellen visar huruvida våra tillgångar inom ramen för upplysningskraven för andelen gröna tillgångar i stocken vid årets slut omfattas av taxonomin och är förenliga med taxonomikraven. Anmärkning: Gråmarkerade rutor avser information som inte
omfattas av upplysningskraven.
31 december 2025
Expone-
ringar som
inte bedömts
Stocken
Mn euro
Totalt
redovisat
[brutto]-
värde
1
Varav
omfattas av
taxonomin
Varav
förenliga med
taxonomin
Uppdelning enligt miljömål
Varav
användning
av medel
Varav
omställnings-
relaterade
Varav möjlig-
görande
Varav finansiering av motparters
icke-väsentliga verksamhet
2, 5
Varav finansiering av motparter
som rapporterar i enlighet med
artikel 7.9
5
Varav ej bedömda tillgångar,
betraktas som icke-väsentliga av
kreditinstitutet
3
Begränsning
av klimat-
förändringar
(CCM)
Anpassning
till klimat-
förändringar
(CCA)
Vatten
och marina
resurser
(WTR)
Cirkulär
ekonomi
(CE)
Föroreningar
(PPC)
Biologisk
mångfald och
ekosystem
(BIO)
1 Andelen gröna tillgångar – täckta tillgångar i både täljare och nämnare 257 042 184 320 16 001 15 943 4 0 55 0 0 13 206 420 353 0 – – 0
2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte
innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 252 497 183 154 15 590 15 531 4 0 55 0 0 13 206 319 299 0 – – 0
3 Finansiella företag 29 586 13 509 1 307 1 302 4 0 0 0 0 0 78 18 0 – – 0
4 Lån och förskott 5 847 1 637 115 114 1 0 0 0 0 0 16 4 0 – – 0
5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 677 11 858 1 190 1 187 3 0 0 0 0 0 62 14 0 – – 0
6 Egetkapitalinstrument 61 15 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 – – 0
7 Icke-finansiella företag 17 693 6 240 1 078 1 023 0 0 54 0 0 0 241 280 0 – 0
8 Lån och förskott 17 458 6 160 1 051 997 0 0 54 0 0 0 241 273 0 – 0
9 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
10 Egetkapitalinstrument 235 80 27 27 0 0 0 0 0 0 7 0 – 0
11 Hushåll 197 357 163 406 13 206 13 206 0 0 13 206 0 0 0 – 0
12 varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter 174 742 159 488 13 194 13 194 0 0 13 194 0 0 0 – 0
13 varav lån för byggnadsrenovering 142 142 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
14 varav lån till motorfordon 4 048 3 653 0 0 0 0 0 0 – 0
15 Finansiering av lokala myndigheter 7 862 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
16 Bostadsfinansiering 880 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
17 Annan finansiering av lokala myndigheter 6 981 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll
(bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter) 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
19 Frivilligt redovisade exponeringar
4
4 543 1 165 411 411 0 0 0 0 0 0 101 55 0
20 Andel gröna tillgångar totalt 257 042
21 Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar 298 875
22 Nationella regeringar och överstatliga emittenter 10 858
23 Exponeringar mot centralbanker 44 647
24 Handelslager 95 902
25 Företag och enheter som inte omfattas av CSRD 128 013
26 SMF och företag (som inte är SMF) som inte omfattas av upplysningskraven i CSRD 118 590
27
Lån och förskott 109 536
28 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 26 238
29 varav lån för byggnadsrenovering 0
30
Räntebärande värdepapper 6 403
31 Egetkapitalinstrument 2 650
32 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av upplysningskraven i CSRD 9 423
33 Lån och förskott 8 632
34 Räntebärande värdepapper 791
35 Egetkapitalinstrument 0
36 Derivat 2 280
37 Interbanklån på anfordran 0
38 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 222
39 Övriga kategorier av tillgångar (goodwill, råvaror, etc.) 16 952
40 Totala tillgångar 555 917
Exponeringar utanför balansräkningen (i stocken) mot företag som omfattas av upplysningskraven i CSRD och lokala myndigheter
41 Finansiella garantier 1 781 – – – – – – – – – – – 1 781 – – 1 781
42 Förvaltade tillgångar
6
550 – – – – – – – – – – – 550 – – 550
43 Varav skuldförbindelser 0 – – – – – – – – – – – 0 – – 0
44 Varav egetkapitalinstrument 550 – – – – – – – – – – – 550 – – 550
1) Exponering definieras som exponering för poster i balansräkningen, med en justering för exponeringar redovisade till verkligt värde (Nordea Realkreditaktieselskab).
2) I enlighet med artikel 7.8a och b i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
3) I enlighet med artikel 4.1a i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
4) I enlighet med artikel 7.3 i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
5) När upplysningarna för 2025 sammanställdes var dessa uppgifter ännu inte tillgängliga och kunde därför inte tas med.
6) Dessa förvaltade tillgångar utgörs främst av direkta aktieinnehav hänförliga till portföljförvaltningstjänster inom Private Banking (Private Banking Portfolio Management, PBPM).
PBPM investerar huvudsakligen via fonder som redovisas i mallen för kapitalförvaltare. Dessa förvaltade tillgångar anses därför vara icke-väsentliga.
Nordea Årsredovisning 2025
182
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
EU:s taxonomi, forts.
Tabell 5 – 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (mn euro) i stocken (kapitalutgifter)
Tabellen visar huruvida våra tillgångar inom ramen för upplysningskraven för andelen gröna tillgångar i stocken vid årets slut omfattas av taxonomin och är förenliga med taxonomikraven.
31 december 2025
Expone-
ringar som
inte bedömts
Stocken
Mn euro
Totalt
redovisat
[brutto]-
värde
1
Varav
omfattas av
taxonomin
Varav
förenliga med
taxonomin
Uppdelning enligt miljömål
Varav använd-
ning av medel
Varav
omställnings-
relaterade
Varav möjlig-
görande
Varav finansiering av motparters
icke-väsentliga verksamhet
2, 5
Varav finansiering av motparter
som rapporterar i enlighet med
artikel 7.9
5
Varav ej bedömda tillgångar,
betraktas som icke-väsentliga av
kreditinstitutet
3
Begränsning
av klimat-
förändringar
(CCM)
Anpassning
till klimat-
förändringar
(CCA)
Vatten och
marina resur-
ser (WTR)
Cirkulär
ekonomi (CE)
Föroreningar
(PPC)
Biologisk
mångfald och
ekosystem
(BIO)
1 Andelen gröna tillgångar – täckta tillgångar i både täljare och nämnare 257 042 185 995 16 481 16 449 3 0 29 0 0 13 206 409 410 0 – – 0
2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte
innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 252 497 185 319 16 144 16 111 3 0 29 0 0 13 206 408 294 0 – – 0
3 Finansiella företag 29 586 13 758 1 307 1 307 0 0 0 0 0 0 76 21 0 – – 0
4 Lån och förskott 5 847 2 364 115 114 0 0 0 0 0 0 15 4 0 – – 0
5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 23 677 11 381 1 191 1 191 0 0 0 0 0 0 60 17 0 – – 0
6 Egetkapitalinstrument 61 13 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 – – 0
7 Icke-finansiella företag 17 693 8 154 1 631 1 599 3 0 29 0 0 0 332 273 0 – 0
8 Lån och förskott 17 458 8 005 1 599 1 567 3 0 29 0 0 0 329 264 0 – 0
9 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
10 Egetkapitalinstrument 235 149 32 32 0 0 0 0 0 3 9 0 – 0
11 Hushåll 197 357 163 406 13 206 13 206 0 0 13 206 0 0 0 – 0
12 varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter 174 742 159 488 13 194 13 194 0 0 13 194 0 0 0 – 0
13 varav lån för byggnadsrenovering 142 142 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
14 varav lån till motorfordon 4 048 3 653 0 0 0 0 0 0 – 0
15 Finansiering av lokala myndigheter 7 862 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
16 Bostadsfinansiering 880 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
17 Annan finansiering av lokala myndigheter 6 981 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll
(bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter) 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
19 Frivilligt redovisade exponeringar
4
4 543 676 337 337 0 0 0 0 0 0 2 115 0
20 Andel gröna tillgångar totalt 257 042
21 Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar 298 875
22 Nationella regeringar och överstatliga emittenter 10 858
23 Exponeringar mot centralbanker 44 647
24 Handelslager 95 902
25 Företag och enheter som inte omfattas av CSRD 128 013
26 SMF och företag (som inte är SMF) som inte omfattas av upplysningskraven i CSRD 118 590
27 Lån och förskott 109 536
28 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 26 238
29 varav lån för byggnadsrenovering 0
30
Räntebärande värdepapper 6 403
31 Egetkapitalinstrument 2 650
32 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av upplysningskraven i CSRD 9 423
33 Lån och förskott 8 632
34 Räntebärande värdepapper 791
35 Egetkapitalinstrument 0
36 Derivat 2 280
37 Interbanklån på anfordran 0
38 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 222
39 Övriga kategorier av tillgångar (goodwill, råvaror, etc.) 16 952
40 Totala tillgångar 555 917
Exponeringar utanför balansräkningen (i stocken) mot företag som omfattas av upplysningskraven i CSRD och lokala myndigheter
41 Finansiella garantier 1 781 – – – – – – – – – – – 1 781 – – 1 781
42 Förvaltade tillgångar
6
550 – – – – – – – – – – – 550 – – 550
43 Varav skuldförbindelser 0 – – – – – – – – – – – 0 – – 0
44 Varav egetkapitalinstrument 550 – – – – – – – – – – – 550 – – 550
1) Exponering definieras som exponering för poster i balansräkningen, med en justering för exponeringar redovisade till verkligt värde (Nordea Realkreditaktieselskab).
2) I enlighet med artikel 7.8a och b i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
3) I enlighet med artikel 4.1a i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
4) I enlighet med artikel 7.3 i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
5) När upplysningarna för 2025 sammanställdes var dessa uppgifter ännu inte tillgängliga och kunde därför inte tas med.
6) Dessa förvaltade tillgångar utgörs främst av direkta aktieinnehav hänförliga till portföljförvaltningstjänster inom Private Banking (Private Banking Portfolio Management, PBPM).
PBPM investerar huvudsakligen via fonder som redovisas i mallen för kapitalförvaltare. Dessa förvaltade tillgångar anses därför vara icke-väsentliga.
Nordea Årsredovisning 2025
183
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
EU:s taxonomi, forts.
Tabell 6 – 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (mn euro) i flödet (omsättning)
Tabellen visar huruvida tillgångar inom ramen för upplysningskraven för andelen gröna tillgångar i flödet av nya lån på nettobasis under året omfattas av taxonomin och är förenliga med taxonomikraven.
31 december 2025
Expone-
ringar som
inte bedömts
Stocken
Mn euro
Totalt
redovisat
[brutto]-
värde
1
Varav
omfattas av
taxonomin
Varav
förenliga med
taxonomin
Uppdelning enligt miljömål
Varav använd-
ning av medel
Varav
omställnings-
relaterade
Varav möjlig-
görande
Varav finansiering av motparters
icke-väsentliga verksamhet
2, 5
Varav finansiering av motparter
som rapporterar i enlighet med
artikel 7.9
5
Varav ej bedömda tillgångar,
betraktas som icke-väsentliga av
kreditinstitutet
3
Begränsning
av klimat-
förändringar
(CCM)
Anpassning
till klimat-
förändringar
(CCA)
Vatten och
marina resur-
ser (WTR)
Cirkulär
ekonomi (CE)
Föroreningar
(PPC)
Biologisk
mångfald och
ekosystem
(BIO)
1 Andelen gröna tillgångar – täckta tillgångar i både täljare och nämnare 59 649 38 455 3 059 3 016 2 0 41 0 0 1 957 169 156 0 – – 0
2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte
innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 58 906 38 227 2 942 2 899 2 0 41 0 0 1 957 169 156 0 – – 0
3 Finansiella företag 12 217 4 546 491 488 2 0 0 0 0 0 51 8 0 – – 0
4 Lån och förskott 5 087 1 351 114 113 1 0 0 0 0 0 16 4 0 – – 0
5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 7 130 3 195 376 375 2 0 0 0 0 0 36 5 0 – – 0
6 Egetkapitalinstrument 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – – 0
7 Icke-finansiella företag 9 283 3 043 495 455 0 0 40 0 0 0 118 148 0 – 0
8 Lån och förskott 9 278 3 043 495 455 0 0 40 0 0 0 118 148 0 – 0
9 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
10 Egetkapitalinstrument 4 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
11 Hushåll 35 531 30 638 1 957 1 957 0 0 1 957 0 0 0 – 0
12 varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter 31 711 28 938 1 951 1 951 0 0 1 951 0 0 0 – 0
13 varav lån för byggnadsrenovering 36 36 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
14 varav lån till motorfordon 1 576 1 576 0 0 0 0 0 0 – 0
15 Finansiering av lokala myndigheter 1 875 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
16 Bostadsfinansiering 821 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
17 Annan finansiering av lokala myndigheter 1 054 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll
(bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
19 Frivilligt redovisade exponeringar
4
743 228 117 117 0 0 0 0 0 0 0 0 0
20 Andel gröna tillgångar totalt 59 649
21 Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar 69 230
22 Nationella regeringar och överstatliga emittenter 1 109
23 Exponeringar mot centralbanker 6 188
24 Handelslager 7 700
25 Företag och enheter som inte omfattas av CSRD 52 943
26 SMF och företag (som inte är SMF) som inte omfattas av upplysningskraven i CSRD 45 892
27 Lån och förskott 44 858
28 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 13 376
29 varav lån för byggnadsrenovering 0
30
Räntebärande värdepapper 747
31 Egetkapitalinstrument 287
32 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av upplysningskraven i CSRD 7 051
33 Lån och förskott 7 020
34 Räntebärande värdepapper 31
35 Egetkapitalinstrument 0
36 Derivat 14
37 Interbanklån på anfordran 0
38 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 1
39 Övriga kategorier av tillgångar (goodwill, råvaror, etc.) 1 276
40 Totala tillgångar 128 879
Exponeringar utanför balansräkningen (i flödet) mot företag som omfattas av upplysningskraven i CSRD och lokala myndigheter
41 Finansiella garantier 27 – – – – – – – – – – – 27 – – 27
42 Förvaltade tillgångar
6
0 – – – – – – – – – – – 0 – – 0
43 Varav skuldförbindelser 0 – – – – – – – – – – – 0 – – 0
44 Varav egetkapitalinstrument 0 – – – – – – – – – – – 0 – – 0
1) Exponering definieras som exponering för poster i balansräkningen, med en justering för exponeringar redovisade till verkligt värde (Nordea Realkreditaktieselskab).
2) I enlighet med artikel 7.8a och b i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
3) I enlighet med artikel 4.1a i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
4) I enlighet med artikel 7.3 i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
5) När upplysningarna för 2025 sammanställdes var dessa uppgifter ännu inte tillgängliga och kunde därför inte tas med.
6) Dessa förvaltade tillgångar utgörs främst av direkta aktieinnehav hänförliga till portföljförvaltningstjänster inom Private Banking (Private Banking Portfolio Management, PBPM).
PBPM investerar huvudsakligen via fonder som redovisas i mallen för kapitalförvaltare. Dessa förvaltade tillgångar anses därför vara icke-väsentliga.
Nordea Årsredovisning 2025
184
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
EU:s taxonomi, forts.
Tabell 7 – 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (mn euro) i flödet (kapitalutgifter)
Tabellen visar huruvida tillgångar inom ramen för upplysningskraven för andelen gröna tillgångar i flödet av nya lån på nettobasis under året omfattas av taxonomin och är förenliga med taxonomikraven.
31 december 2025
Expone-
ringar som
inte bedömts
Stocken
Mn euro
Totalt
redovisat
[brutto]-
värde
1
Varav
omfattas av
taxonomin
Varav
förenliga med
taxonomin
Uppdelning enligt miljömål
Varav använd-
ning av medel
Varav
omställnings-
relaterade
Varav möjlig-
görande
Varav finansiering av motparters
icke-väsentliga verksamhet
2, 5
Varav finansiering av motparter
som rapporterar i enlighet med
artikel 7.9
5
Varav ej bedömda tillgångar,
betraktas som icke-väsentliga av
kreditinstitutet
3
Begränsning
av klimat-
förändringar
(CCM)
Anpassning
till klimat-
förändringar
(CCA)
Vatten och
marina resur-
ser (WTR)
Cirkulär
ekonomi (CE)
Föroreningar
(PPC)
Biologisk
mångfald och
ekosystem
(BIO)
1
Andelen gröna tillgångar – täckta tillgångar i både täljare och nämnare 59 649 40 217 3 432 3 408 2 0 22 0 0 1 957 195 127 0 – – 0
2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte
innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 58 906 39 989 3 327 3 303 2 0 22 0 0 1 957 193 127 0 – – 0
3 Finansiella företag 12 217 5 244 489 489 0 0 0 0 0 0 50 11 0 – – 0
4 Lån och förskott 5 087 2 052 114 114 0 0 0 0 0 0 15 4 0 – – 0
5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 7 130 3 192 375 375 0 0 0 0 0 0 34 7 0 – – 0
6 Egetkapitalinstrument 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – – 0
7 Icke-finansiella företag 9 283 4 107 881 857 2 0 22 0 0 0 144 117 0 – 0
8
Lån och förskott 9 278 4 104 879 856 2 0 22 0 0 0 144 117 0 – 0
9 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
10 Egetkapitalinstrument 4 3 2 2 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
11 Hushåll 35 531 30 638 1 957 1 957 0 0 1 957 0 0 0 – 0
12 varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter 31 711 28 938 1 951 1 951 0 0 1 951 0 0 0 – 0
13 varav lån för byggnadsrenovering 36 36 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
14 varav lån till motorfordon 1 576 1 576 0 0 0 0 0 0 – 0
15 Finansiering av lokala myndigheter 1 875 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
16 Bostadsfinansiering 821 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
17 Annan finansiering av lokala myndigheter 1 054 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll
(bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – 0
19 Frivilligt redovisade exponeringar
4
743 228 106 105 0 0 0 0 0 0 2 0 0
20 Andel gröna tillgångar totalt 59 649
21 Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar 69 230
22 Nationella regeringar och överstatliga emittenter 1 109
23 Exponeringar mot centralbanker 6 188
24 Handelslager 7 700
25 Företag och enheter som inte omfattas av CSRD 52 943
26 SMF och företag (som inte är SMF) som inte omfattas av upplysningskraven i CSRD 45 892
27 Lån och förskott 44 858
28 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 13 376
29 varav lån för byggnadsrenovering 0
30
Räntebärande värdepapper 747
31 Egetkapitalinstrument 287
32 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av upplysningskraven i CSRD 7 051
33 Lån och förskott 7 020
34 Räntebärande värdepapper 31
35 Egetkapitalinstrument 0
36 Derivat 14
37 Interbanklån på anfordran 0
38 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 1
39 Övriga kategorier av tillgångar (goodwill, råvaror, etc.) 1 276
40 Totala tillgångar 128 879
Exponeringar utanför balansräkningen (i flödet) mot företag som omfattas av upplysningskraven i CSRD och lokala myndigheter
41 Finansiella garantier 27 – – – – – – – – – – – 27 – – 27
42 Förvaltade tillgångar
6
0 – – – – – – – – – – – 0 – – 0
43 Varav skuldförbindelser 0 – – – – – – – – – – – 0 – – 0
44 Varav egetkapitalinstrument 0 – – – – – – – – – – – 0 – – 0
1) Exponering definieras som exponering för poster i balansräkningen, med en justering för exponeringar redovisade till verkligt värde (Nordea Realkreditaktieselskab).
2) I enlighet med artikel 7.8a och b i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
3) I enlighet med artikel 4.1a i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
4) I enlighet med artikel 7.3 i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
5) När upplysningarna för 2025 sammanställdes var dessa uppgifter ännu inte tillgängliga och kunde därför inte tas med.
6) Dessa förvaltade tillgångar utgörs främst av direkta aktieinnehav hänförliga till portföljförvaltningstjänster inom Private Banking (Private Banking Portfolio Management, PBPM).
PBPM investerar huvudsakligen via fonder som redovisas i mallen för kapitalförvaltare. Dessa förvaltade tillgångar anses därför vara icke-väsentliga.
Nordea Årsredovisning 2025
185
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
EU:s taxonomi, forts.
Tabell 8 – 2. Andelen gröna tillgångar – sektorinformation (mn euro) omsättning
Tabellen visar uppgifter om andelen exponeringar i verksamhet utanför handelslagret (mot sektorer som omfattas av
taxonomin) som omfattas av respektive är förenliga med taxonomikraven. Tabellen omfattar de 10 största sektorerna sett
till exponeringar.
31 december 2025
Uppdelning i sektorer – NACE på fyrsiffrig nivå
(kod och namn)
Totalt
redovisat
[brutto]-värde
Varav
omfattas av
taxonomin
Varav
förenliga med
taxonomin
Begränsning
av klimat-
förändringar
(CCM)
Anpassning
till klimat-
örändringar
(CCA)
Vatten och
marina
resurser
(WTR)
Cirkulär
ekonomi (CE)
Föroreningar
(PPC)
Biologisk
mångfald och
ekosystem
(BIO)
1 L.68.20 – Uthyrning och förvaltning av egna eller
arrenderade fastigheter 2 344 2 070 231 231 0 0 0 0 0
2 C.26.51 – Tillverkning av instrument och
apparater för mätning, provning och navigering 953 58 0 0 0 0 0 0 0
3 C.29.10 – Motorfordonstillverkning 675 519 0 0 0 0 0 0 0
4 C.26.60 – Tillverkning av strålningsutrustning
samt elektromedicinsk och elektroterapeutisk
utrustning 629 560 0 0 0 0 0 0 0
5 C.32.50 – Tillverkning av medicinsk och dental
utrustning 591 51 4 0 0 0 4 0 0
6 C.32.99 – Diverse övrig tillverkning 409 188 0 0 0 0 0 0 0
7 J.62.02 – Datakonsultverksamhet 348 103 7 7 0 0 0 0 0
8 H.52.29 – Övriga stödtjänster till transport 343 15 1 1 0 0 0 0 0
9 H.50.20 – Havs- och kustsjöfart, godstrafik 336 274 23 23 0 0 0 0 0
10 C.28.25 – Tillverkning av maskiner och
apparater för kyla och ventilation utom för
hushåll 309 137 30 30 0 0 0 0 0
11 Kärnteknisk verksamhet
1
72 0 0
12 Fossilgasverksamhet
2
83 0 0
13 Varav ej bedömda exponeringar
3
0
1) Som avses i avsnitten 4.26, 4.27 och 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2022/1214.
2) Som avses i avsnitten 4.29, 4.30 och 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2022/1214.
3) I enlighet med artikel 7.8 i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73. När upplysningarna för 2025 sammanställdes var
dessa uppgifter ännu inte tillgängliga och kunde därför inte tas med.
Anmärkning: Rad 1–10 innehåller uppgifter om exponeringar som omfattas av och är förenliga med taxonomin mot motparter vars huvudsakliga verksamhet har en NACE-kod
som fastställts enligt en delegerad akt till taxonomiförordningen. På rad 11 och 12 redovisas den samlade exponeringen mot motparters verksamhet inom kärnteknik och
fossilgas och här kan även exponeringar som inte avser motpartens huvudsakliga verksamhet ingå. Exponeringar mot finansiella motparter redovisas inte i den här mallen.
Tabell 9 – 2. Andelen gröna tillgångar – sektorinformation (mn euro) kapitalutgifter
Tabellen visar uppgifter om andelen exponeringar i verksamhet utanför handelslagret (mot sektorer som omfattas av
taxonomin) som omfattas av respektive är förenliga med EU:s taxonomikrav. Tabellen omfattar de 10 största sektorerna
sett till exponeringar.
31 december 2025
Uppdelning i sektorer – NACE på fyrsiffrig nivå
(kod och namn)
Totalt
redovisat
[brutto]-värde
Varav
omfattas av
taxonomin
Varav
förenliga med
taxonomin
Begränsning
av klimat-
förändringar
(CCM)
Anpassning
till klimat-
förändringar
(CCA)
Vatten och
marina
resurser
(WTR)
Cirkulär
ekonomi (CE)
Föroreningar
(PPC)
Biologisk
mångfald och
ekosystem
(BIO)
1 L.68.20 – Uthyrning och förvaltning av egna eller
arrenderade fastigheter 2 344 2 160 539 539 0 0 0 0 0
2 C.26.51 – Tillverkning av instrument och
apparater för mätning, provning och navigering 953 45 0 0 0 0 0 0 0
3 C.29.10 – Motorfordonstillverkning 675 593 0 0 0 0 0 0 0
4 C.26.60 – Tillverkning av strålningsutrustning
samt elektromedicinsk och elektroterapeutisk
utrustning 629 534 0 0 0 0 0 0 0
5 C.32.50 – Tillverkning av medicinsk och dental
utrustning 591 213 55 51 2 0 2 0 0
6 C.32.99 – Diverse övrig tillverkning 409 41 3 3 0 0 0 0 0
7 J.62.02 – Datakonsultverksamhet 348 134 31 31 0 0 0 0 0
8 H.52.29 – Övriga stödtjänster till transport 343 166 4 4 0 0 0 0 0
9 H.50.20 – Havs- och kustsjöfart, godstrafik 336 289 99 99 0 0 0 0 0
10 C.28.25 – Tillverkning av maskiner och
apparater för kyla och ventilation utom för
hushåll 309 127 33 33 0 0 0 0 0
11 Kärnteknisk verksamhet
1
72 0 0
12 Fossilgasverksamhet
2
83 0 0
13 Varav ej bedömda exponeringar
3
0
1) Som avses i avsnitten 4.26, 4.27 och 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2022/1214.
2) Som avses i avsnitten 4.29, 4.30 och 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2022/1214.
3) I enlighet med artikel 7.8 i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73. När upplysningarna för 2025 sammanställdes var
dessa uppgifter ännu inte tillgängliga och kunde därför inte tas med.
Anmärkning: Rad 1–10 innehåller uppgifter om exponeringar som omfattas av och är förenliga med taxonomin mot motparter vars huvudsakliga verksamhet har en NACE-kod
som fastställts enligt en delegerad akt till taxonomiförordningen. På rad 11 och 12 redovisas den samlade exponeringen mot motparters verksamhet inom kärnteknik och
fossilgas och här kan även exponeringar som inte avser motpartens huvudsakliga verksamhet ingå. Exponeringar mot finansiella motparter redovisas inte i den här mallen.
Nordea Årsredovisning 2025
186
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
EU:s taxonomi, forts.
Tabell 10 – 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken (%) omsättning
Tabellen visar uppgifter om andelen tillgångar som omfattas av respektive är förenliga med taxonomikraven i förhållande till alla våra täckta tillgångar.
Den centrala resultatindikatorn för andelen gröna tillgångar i stocken har baserats på uppgifter som lämnats i mall 1.
31 december 2025
Andel taxonomiförenliga av
tillgångar som omfattas av
taxonomin
Exponeringar som inte
bedömts
1
% (i förhållande till alla motsvarande täckta tillgångar i nämnaren)
Omfattas av
taxonomin
Förenliga med
taxonomin
Uppdelning enligt miljömål
Varav användning
av medel
Varav omställnings-
relaterade
Varav
möjliggörande
Begränsning av
klimatförändringar
(CCM)
Anpassning till
klimat förändringar
(CCA)
Vatten och marina
resurser (WTR)
Cirkulär ekonomi
(CE)
Föroreningar
(PPC)
Biologisk mångfald
och ekosystem (BIO)
1 Andelen gröna tillgångar – täckta tillgångar i både täljare och nämnare 71,7 % 6,2 % 6,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 5,1 % 0,2 % 0,1 % 8,7 % 0,0 %
2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte
innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna
tillgångar 72,5 % 6,2 % 6,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 5,2 % 0,1 % 0,1 % 8,5 % 0,0 %
3 Finansiella företag 45,7 % 4,4 % 4,4 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,3 % 0,1 % 9,7 % 0,0 %
4 Lån och förskott 28,0 % 2,0 % 1,9 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,3 % 0,1 % 7,0 % 0,0 %
5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 50,1 % 5,0 % 5,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,3 % 0,1 % 10,0 % 0,0 %
6 Egetkapitalinstrument 23,9 % 2,0 % 1,8 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,6 % 0,1 % 7,7 % 0,0 %
7 Icke-finansiella företag 35,3 % 6,1 % 5,8 % 0,0 % 0,0 % 0,3 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 1,4 % 1,6 % 17,3 % 0,0 %
8 Lån och förskott 35,3 % 6,0 % 5,7 % 0,0 % 0,0 % 0,3 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 1,4 % 1,6 % 17,1 % 0,0 %
9 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
10 Egetkapitalinstrument 33,9 % 11,3 % 11,3 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 3,1 % 33,3 % 0,0 %
11 Hushåll 82,8 % 6,7 % 6,7 % 0,0 % 0,0 % 6,7 % 0,0 % 0,0 % 8,1 % 0,0 %
12 varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter 91,3 % 7,6 % 7,6 % 0,0 % 0,0 % 7,6 % 0,0 % 0,0 % 8,3 % 0,0 %
13 varav lån för byggnadsrenovering 100,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
14 varav lån till motorfordon 90,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
15 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
16 Bostadsfinansiering 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
17 Annan finansiering av lokala myndigheter 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och
kommersiella fastigheter 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
19 Frivilligt redovisade exponeringar
2
25,7 % 9,1 % 9,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 2,2 % 1,2 % 35,3 %
20 Andel gröna tillgångar totalt 71,7 % 6,2 % 6,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 5,1 % 0,2 % 0,1 % 8,7 % 0,0 %
1) I enlighet med artikel 7.8 i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
2) I enlighet med artikel 7.3 i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
Anmärkning: Siffrorna jämförs mot motsvarande summor för posterna.
Nordea Årsredovisning 2025
187
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
EU:s taxonomi, forts.
Tabell 11 – 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken (%) kapitalutgifter
Tabellen visar uppgifter om andelen tillgångar som omfattas av respektive är förenliga med taxonomikraven i förhållande till alla våra täckta tillgångar.
Den centrala resultatindikatorn för andelen gröna tillgångar i stocken har baserats på uppgifter som lämnats i mall 1.
31 december 2025
Andel taxonomiförenliga av
tillgångar som omfattas av
taxonomin
Exponeringar som inte
bedömts
1
% (i förhållande till alla motsvarande täckta tillgångar i nämnaren)
Omfattas av
taxonomin
Förenliga med
taxonomin
Uppdelning enligt miljömål
Varav användning
av medel
Varav omställnings-
relaterade
Varav
möjliggörande
Begränsning av
klimatförändringar
(CCM)
Anpassning till
klimat förändringar
(CCA)
Vatten och marina
resurser (WTR)
Cirkulär ekonomi
(CE)
Föroreningar
(PPC)
Biologisk mångfald
och ekosystem (BIO)
1 Andelen gröna tillgångar – täckta tillgångar i både täljare och nämnare 72,4 % 6,4 % 6,4 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 5,1 % 0,2 % 0,2 % 8,9 % 0,0 %
2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte
innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna
tillgångar 73,4 % 6,4 % 6,4 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 5,2 % 0,2 % 0,1 % 8,7 % 0,0 %
3 Finansiella företag 46,5 % 4,4 % 4,4 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,3 % 0,1 % 9,5 % 0,0 %
4 Lån och förskott 40,4 % 2,0 % 2,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,3 % 0,1 % 4,8 % 0,0 %
5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 48,1 % 5,0 % 5,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,3 % 0,1 % 10,5 % 0,0 %
6 Egetkapitalinstrument 21,8 % 2,1 % 1,9 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,6 % 0,1 % 9,5 % 0,0 %
7 Icke-finansiella företag 46,1 % 9,2 % 9,0 % 0,0 % 0,0 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 1,9 % 1,5 % 20,0 % 0,0 %
8 Lån och förskott 45,9 % 9,2 % 9,0 % 0,0 % 0,0 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 1,9 % 1,5 % 20,0 % 0,0 %
9 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
10 Egetkapitalinstrument 63,5 % 13,6 % 13,5 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 1,3 % 3,7 % 21,4 % 0,0 %
11 Hushåll 82,8 % 6,7 % 6,7 % 0,0 % 0,0 % 6,7 % 0,0 % 0,0 % 8,1 % 0,0 %
12 varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter 91,3 % 7,6 % 7,6 % 0,0 % 0,0 % 7,6 % 0,0 % 0,0 % 8,3 % 0,0 %
13 varav lån för byggnadsrenovering 100,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
14 varav lån till motorfordon 90,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
15 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
16 Bostadsfinansiering 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
17 Annan finansiering av lokala myndigheter 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och
kommersiella fastigheter 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
19 Frivilligt redovisade exponeringar
2
14,9 % 7,4 % 7,4 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 2,5 % 49,9 %
20 Andel gröna tillgångar totalt 72,4 % 6,4 % 6,4 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 5,1 % 0,2 % 0,2 % 8,9 % 0,0 %
1) I enlighet med artikel 7.8 i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
2) I enlighet med artikel 7.3 i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
Anmärkning: Siffrorna jämförs mot motsvarande summor för posterna.
Nordea Årsredovisning 2025
188
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
EU:s taxonomi, forts.
Tabell 12 – 4. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet (%) omsättning
Tabellen visar uppgifter om centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i flödet av nya lån på nettobasis under året i förhållande till det samlade flödet av nya täckta tillgångar.
Den centrala resultatindikatorn för andelen gröna tillgångar i flödet har baserats på uppgifter som lämnats i mall 1.
31 december 2025
Andel taxonomiförenliga av
tillgångar som omfattas av
taxonomin
Exponeringar som inte
bedömts
1
% (i förhållande till alla motsvarande täckta tillgångar i nämnaren)
Omfattas av
taxonomin
Förenliga med
taxonomin
Uppdelning enligt miljömål
Varav användning
av medel
Varav omställnings-
relaterade
Varav
möjliggörande
Begränsning av
klimatförändringar
(CCM)
Anpassning till
klimat förändringar
(CCA)
Vatten och marina
resurser (WTR)
Cirkulär ekonomi
(CE)
Föroreningar
(PPC)
Biologisk mångfald
och ekosystem (BIO)
1 Andelen gröna tillgångar – täckta tillgångar i både täljare och nämnare 64,5 % 5,1 % 5,1 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 3,3 % 0,3 % 0,3 % 8,0 % 0,0 %
2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte
innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna
tillgångar 64,9 % 5,0 % 4,9 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 3,3 % 0,3 % 0,3 % 7,7 % 0,0 %
3 Finansiella företag 37,2 % 4,0 % 4,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,4 % 0,1 % 10,8 % 0,0 %
4 Lån och förskott 26,6 % 2,2 % 2,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,3 % 0,1 % 8,4 % 0,0 %
5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 44,8 % 5,3 % 5,3 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,5 % 0,1 % 11,8 % 0,0 %
6 Egetkapitalinstrument 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
7 Icke-finansiella företag 32,8 % 5,3 % 4,9 % 0,0 % 0,0 % 0,4 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 1,3 % 1,6 % 16,3 % 0,0 %
8 Lån och förskott 32,8 % 5,3 % 4,9 % 0,0 % 0,0 % 0,4 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 1,3 % 1,6 % 16,3 % 0,0 %
9 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
10 Egetkapitalinstrument 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
11 Hushåll 86,2 % 5,5 % 5,5 % 0,0 % 0,0 % 5,5 % 0,0 % 0,0 % 6,4 % 0,0 %
12 varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter 91,3 % 6,2 % 6,2 % 0,0 % 0,0 % 6,2 % 0,0 % 0,0 % 6,7 % 0,0 %
13 varav lån för byggnadsrenovering 100,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
14 varav lån till motorfordon 100,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
15 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
16 Bostadsfinansiering 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
17 Annan finansiering av lokala myndigheter 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och
kommersiella fastigheter 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
19 Frivilligt redovisade exponeringar
2
30,7 % 15,8 % 15,8 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 51,4 %
20 Andel gröna tillgångar totalt 64,5 % 5,1 % 5,1 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % 0,0 % 3,3 % 0,3 % 0,3 % 8,0 % 0,0 %
1) I enlighet med artikel 7.8 i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
2) I enlighet med artikel 7.3 i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
Anmärkning: Siffrorna jämförs mot motsvarande summor för posterna.
Nordea Årsredovisning 2025
189
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
EU:s taxonomi, forts.
Tabell 13 – 4. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet (%) kapitalutgifter
Tabellen visar uppgifter om centrala resultatindikatorer för andelen gröna tillgångar i flödet av nya lån på nettobasis under året i förhållande till det samlade flödet av nya täckta tillgångar.
Den centrala resultatindikatorn för andelen gröna tillgångar i flödet har baserats på uppgifter som lämnats i mall 1.
31 december 2025
Andel taxonomiförenliga av
tillgångar som omfattas av
taxonomin
Exponeringar som inte
bedömts
1
% (i förhållande till alla motsvarande täckta tillgångar i nämnaren)
Omfattas av
taxonomin
Förenliga med
taxonomin
Uppdelning enligt miljömål
Varav användning
av medel
Varav omställnings-
relaterade
Varav
möjliggörande
Begränsning av
klimatförändringar
(CCM)
Anpassning till
klimat förändringar
(CCA)
Vatten och marina
resurser (WTR)
Cirkulär ekonomi
(CE)
Föroreningar
(PPC)
Biologisk mångfald
och ekosystem (BIO)
1 Andelen gröna tillgångar – täckta tillgångar i både täljare och nämnare 67,4 % 5,8 % 5,7 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 3,3 % 0,3 % 0,2 % 8,5 % 0,0 %
2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte
innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna
tillgångar 67,9 % 5,6 % 5,6 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 3,3 % 0,3 % 0,2 % 8,3 % 0,0 %
3 Finansiella företag 42,9 % 4,0 % 4,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,4 % 0,1 % 9,3 % 0,0 %
4 Lån och förskott 40,3 % 2,2 % 2,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,3 % 0,1 % 5,5 % 0,0 %
5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 44,8 % 5,3 % 5,3 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,5 % 0,1 % 11,8 % 0,0 %
6 Egetkapitalinstrument 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
7 Icke-finansiella företag 44,2 % 9,5 % 9,2 % 0,0 % 0,0 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 1,5 % 1,3 % 21,5 % 0,0 %
8 Lån och förskott 44,2 % 9,5 % 9,2 % 0,0 % 0,0 % 0,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 1,5 % 1,3 % 21,4 % 0,0 %
9 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
10 Egetkapitalinstrument 63,8 % 37,8 % 37,8 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 59,2 % 0,0 %
11 Hushåll 86,2 % 5,5 % 5,5 % 0,0 % 0,0 % 5,5 % 0,0 % 0,0 % 6,4 % 0,0 %
12 varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter 91,3 % 6,2 % 6,2 % 0,0 % 0,0 % 6,2 % 0,0 % 0,0 % 6,7 % 0,0 %
13 varav lån för byggnadsrenovering 100,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
14 varav lån till motorfordon 100,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
15 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
16 Bostadsfinansiering 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
17 Annan finansiering av lokala myndigheter 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och
kommersiella fastigheter 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %
19 Frivilligt redovisade exponeringar
2
30,7 % 14,2 % 14,2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,2 % 0,0 % 46,3 %
20 Andel gröna tillgångar totalt 67,4 % 5,8 % 5,7 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 3,3 % 0,3 % 0,2 % 8,5 % 0,0 %
1) I enlighet med artikel 7.8 i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
2) I enlighet med artikel 7.3 i delegerad förordning 2021/2178, i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
Anmärkning: Siffrorna jämförs mot motsvarande summor för posterna.
Nordea Årsredovisning 2025
190
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
EU:s taxonomi, forts.
Tabell 14 – Mall för den centrala resultatindikatorn för kapitalförvaltare
Detta är en standardmall för upplysningar som krävs enligt artikel 8 i förordning (EU) 2020/852 (kapitalförvaltare).
Referensdatum för lämnade av upplysningar
Exponeringar % Mn euro
1 Förvaltade tillgångar totalt
100 %
255 999
2 Tillgångar som täcks av resultatindikatorn 66,5 % 170 260
% av tillgångar som täcks
%
Baserat på
omsättning
%
Baserat på
kapitalutgifter
3 Omfattas av taxonomin 47,0 % 21,7 %
4 Kärnteknisk verksamhet
1
0,5 % 0,0 %
5 Fossilgasverksamhet
2
0,3 % 0,0 %
6 Förenliga med taxonomin 5,9 % 5,9 %
7 Företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU 3,3 % 4,2 %
8 varav icke-finansiella företag 2,4 % 3,1 %
9 varav finansiella företag 0,9 % 1,0 %
10 Andra motparter och fastighetstillgångar som omfattas 1,1 % 1,1 %
11 Frivilligt redovisade exponeringar
3
1,6 % 0,7 %
12 Omställningsverksamhet 0,2 % 0,2 %
13 Möjliggörande verksamhet 1,9 % 1,6 %
14 Kärnteknisk verksamhet
1
0,1 % 0,0 %
15 Fossilgasverksamhet
2
0,0 % 0,0 %
Taxonomiförenliga per mål
%
Baserat på
omsättning
%
Baserat på
kapitalutgifter
16 Begränsning av klimatförändringar (CCM) 5,7 % 5,8 %
17 Anpassning till klimatförändringar (CCA) 0,0 % 0,0 %
18 Vatten och marina resurser (WTR) 0,0 % 0,0 %
19 Cirkulär ekonomi (CE) 0,2 % 0,1 %
20 Föroreningar (PPC) 0,0 % 0,0 %
21 Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 0,0 % 0,0 %
22 Exponeringar som inte bedömts
23 Finansiering av motparters icke-väsentliga verksamhet som inte bedömts
6
0,0 % 0,0 %
24 Ej bedömda tillgångar betraktas som icke-väsentliga av kreditinstitutet
5
0,8 % 0 ,8 %
25 Exponeringar mot motparter som redovisar i enlighet med artikel 7.9 i delegerad förordning 2021/2178 i dess ändrade
lydelse enligt delegerad förordning 2026/73. 0,0 % 0 0 %
Uppdelning av tillgångar som täcks % Mn euro
26 Företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU 51,4 % 87 547
27 varav icke-finansiella företag 26,1 % 44 420
28 varav finansiella företag 25,3 % 43 128
29 Andra motparter och fastighetstillgångar som omfattas 4,3 % 7 339
30 Frivilligt redovisade exponeringar
3
44,3 % 75 373
1) Som avses i avsnitten 4.26 4.27 och 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139 i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2022/1214.
2) Som avses i avsnitten 4.29 4.30 och 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139 i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2022/1214.
3) I enlighet med artikel 7.3 i delegerad förordning 2021/2178 i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
4) I enlighet med artikel 7.8a och b i delegerad förordning 2021/2178 i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
5) I enlighet med artikel 3.1a i delegerad förordning 2021/2178 i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning 2026/73.
6) När upplysningarna för 2025 sammanställdes var dessa uppgifter ännu inte tillgängliga och kunde därför inte tas med.
Anmärkning: I enlighet med förordning 2026/73 ändrades metoden för att beräkna andelen gröna tillgångar under 2025. Denna centrala resultatindikator kan därför inte
jämföras med den för föregående år. För 2024 redovisades följande centrala resultatindikatorer: Omsättning 2,2 procent och kapitalutgifter 2,8 procent.
Nordea Årsredovisning 2025
191
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Förslag till vinstdisposition
Den 31 december 2025 uppgick Nordea Bank Abp:s
utdelnings bara vinstmedel, inklusive årets resultat och
efter avdrag för kapitaliserade utvecklingskostnader, till
21 481 678 537,31 euro. Annat fritt eget kapital, som
utgörs av investerat fritt eget kapital, uppgick till
1077352142,15euro.
Styrelsen föreslår att den ordinarie bolagsstämman,
som hålls den 24 mars 2026, beslutar om en utdelning
på 0,96 euro per aktie. Utdelningen skulle betalas från
balanserade vinstmedel. Efter en utdelning på
3 284 175 175,68 euro1, motsvarande omkring 68 procent
av årets resultat, skulle 18 197 503 361,63 euro överföras i
ny räkning som utdelningsbara balanserade vinstmedel.
Det är styrelsens bedömning att den föreslagna utdel-
ningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksam-
hetens art, omfattning och risker ställer på storleken av
Nordea Bank Abp:s och koncernens egna kapital,
konsoliderings behov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen har också beslutat att föreslå att den ordinarie
bolagsstämman bemyndigar styrelsen att besluta om
utbetalning av en halvårsutdelning för 2026. Avsikten är
att halvårsutdelningen ska uppgå till cirka 50 procent av
koncernens resultat för första halvåret 2026, med en övre
beloppsgräns på 3 md euro. Halvårsutdelningen ska ses
som första delen av den helårsutdelning som betalas ut
för räkenskapsåret 2026 enligt Nordeas utdelningspolicy.
Styrelsen har för avsikt att besluta om halvårsutdelningen
i samband med delårsrapporten för andra kvartalet.
Bemyndigandet om betalning av halvårsutdelning skulle
vara giltigt fram till början av nästa ordinarie
bolagsstämma.
Utdelningarna skulle betalas från balanserade vinst-
medel. Båda utdelningarna skulle baseras på bokslutet
som ska fastställas för räkenskapsåret som avslutades den
31december 2025. Ingen utdelning betalas för aktier som
innehas av Nordea på respektive avstämningsdag för
utdelningen. Därför fastställs den slutliga sammanlagda
utdelningen utifrån antalet utestående aktier i Nordea på
avstämningsdagarna för utdelningen.
För information om förändringar i Nordea Bank Abp:s
finansiella ställning efter räkenskapsperiodens slut, se
”Händelser efter räkenskapsperiodens slut” nedan. Inga
övriga betydande händelser eller väsentliga förändringar
har skett i Nordea Bank Abp:s finansiella ställning efter
räkenskapsperiodens slut och den föreslagna utdelningen
äventyrar inte Nordea Bank Abp:s solvens.
Enligt moderföretagets balansräkning per den
31december 2025 uppgick fritt eget kapital till:
Euro
Investerat fritt eget kapital 1 077 352 142,15
Balanserade vinstmedel
2
16 740 125 857,80
Årets resultat 4 741 552 679,51
Summa 22 559 030 679,46
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på
följande sätt (beräknat utifrån utdelningen på
3284175175,68 euro1:
Euro
Utdelning till aktieägare 3 284 175 175,68
Investerat fritt eget kapital 1 077 352 142,15
Balanserade vinstmedel
2
18 197 503 361,63
Total 22 559 030 679,46
1) Beräknat för Nordea Bank Abp:s utestående aktier och egna aktier som handlats som en del av marknadsgarantverksamheten.
Se not M9.1 ”Eget kapital” för information om aktier.
2) Kapitaliserade utvecklingskostnader på 1 600 019 874,55 euro har dragits av från balanserade vinstmedel.
Investerat fritt
eget kapital
Balanserade
vinstmedel
Årets resultat
Utdelning till
aktieägare
Balanserade
vinstmedel
Investerat fritt
eget kapital
Utdelningen utbetalas till aktieägare som på avstämningsdagen för utdelningen är antecknade i Nordeas aktieägarförteckning
som förs av Euroclear Finland Oy i Finland, Euroclear Sweden AB i Sverige och VP Securities A/S i Danmark.
Händelser efter räkenskapsperiodens slut
Aktieåterköp och ogiltigförklarade aktier
Mellan den 1 januari 2026 och 31 januari 2026 köpte
Nordea ytterligare 8063849 aktier, vilket motsvarade en
minskning av balanserade vinstmedel med
133495769,79euro, inom ramen för aktieåterköpspro-
grammet som inleddes 18december 2025 och ska avslutas
senast den 8 maj 2026. I februari fortsatte Nordea att köpa
aktier i enlighet med villkoren i aktieåterköpsprogrammet.
I januari ogiltig förklarades 6 187 862 egna aktier som inne-
hafts för kapital optimeringsändamål och som förvärvats
genom aktieåterköp. Efter ogiltigförklaringen den
21 januari 2026 uppgick det totala antalet aktier i Nordea
till 3427653383aktier.
Nordea Årsredovisning 2025
192
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Ordlista
Allokerat kapital
Allokerat kapital är ett ramverk för allokering av kapital
i Nordea till affärsområdena. Allokerat kapital speglar
Nordeas förväntade kapital i linje med kapitalpolicyn, för
att säkerställa en hållbar långsiktig kapitalisering för
Nordeakoncernen. För att allokerat kapital ska knytas
ännu närmare till eget kapital ingår avdrag från kärn-
primärkapital samt andra kapitalposter i allokerat kapital.
Andel osäkra fordringar (kategori 3), brutto
Osäkra fordringar (kategori 3) före reserveringar
dividerade med totala fordringar, värderade till upp-
lupet anskaffningsvärde, före reserveringar.
Andel osäkra fordringar (kategori 3), netto
Osäkra fordringar (kategori 3) efter reserveringar
dividerade med totala fordringar, värderade till upp-
l upet anskaffningsvärde, före reserveringar.
Avkastning på allokerat kapital
Avkastning på allokerat kapital (RoAE) definieras som
rörelseresultat efter schablonskatt som en andel av
genomsnittligt allokerat kapital.
Avkastning på eget kapital
Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital
under året. Övrigt primärkapital, som redovisas under eget
kapital, har vid beräkningen klassificerats som en finan-
siell skuld. Årets resultat är exklusive minoritetsintressen
och räntekostnader för övrigt primärkapital (upplupen dis-
kretionär ränta). I genomsnittligt eget kapital ingår årets
resultat och ej utbetald utdelning. Minoritetsintressen och
övrigt primärkapital ingår ej.
Avkastning på tillgångar
Årets resultat i procent av de totala tillgångarna vid
årets slut.
CSRD
Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering
(Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD) inne-
håller ett moderniserat och skärpt regelverk avseende
sociala och miljörelaterade upplysningar som företagen är
skyldiga att rapportera. EU:s lagstiftning ålägger stora och
börsnoterade företag att regelbundet redovisa sina sociala
och miljörelaterade risker samt hur deras verksamhet
påverkar människor och miljö.
CVaR
Klimatrelaterad risknivå (Climate Value-at-Risk, CVaR) är
en metodik utformad för att tillhandahålla en framåtriktad
och avkastningsbaserad utvärdering som mäter klimat-
relaterade risker och möjligheter i en investeringsportfölj.
EFRAG
Den europeiska rådgivande gruppen för finansiell rappor-
tering och hållbarhetsrapportering (European Financial
Reporting Advisory Group, EFRAG) är en privat förening
som bildades 2001 för att tjäna allmänna intressen. EFRAG
är en viktig aktör i arbetet med att ta fram europeiska
redovisningsstandarder som motsvarar de europeiska
företagens och marknadernas specifika behov och önske-
mål. Efter införandet av CSRD har föreningen fått en större
roll inom hållbarhetsrapporteringen och agerar som
teknisk rådgivare till EU-kommissionen för att ta fram de
europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering
(ESRS).
Eget kapital per aktie
Eget kapital efter utspädning och exklusive minoritets-
intressen dividerat med antalet aktier efter utspädning.
ENCORE
ENCORE (Exploring Natural Capital Opportunities, Risks
and Exposure) är ett verktyg som hjälper företag och
andra organisationer att bedöma sina naturrelaterade
risker och ta de första stegen mot att förstå sitt beroende
av samt sin inverkan på naturen.
Energideklaration
En energideklaration är ett dokument som sammanfattar
hur mycket energi byggnader och utrustning förbrukar.
I EU regleras energideklarationer av direktivet om
byggnaders energiprestanda 2010.
ESRS
De europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering
(ESRS) har införts genom EU-direktivet om företagens
hållbarhetsrapportering (CSRD). De anger vilka upplys-
ningar företag måste lämna om sina väsentliga inverk-
ningar, risker och möjligheter med avseende på hållbar-
hetsfrågor. ESRS är ett viktigt inslag i EU:s hållbarhets-
agenda som ska göra företagens hållbarhetsrapportering
mer transparent och jämförbar.
GAR
Green Asset Ratio (GAR) är centrala resultatindikatorer
som visar andelen exponeringar som uppfyller kraven i
taxonomin i förhållande till Nordeas totala täckta till-
gångar. GAR redovisas två gånger, en gång för omsättning
och en för kapitalutgifter. Resultatindikatorerna visar
andelen exponeringar i omsättningen och kapitalut-
gifterna som uppfyller kraven i taxonomin.
GDPR
Dataskyddsförordningen (General Data Protection
Regulation, GDPR) är en EU-förordning om dataskydd
och integritet för alla enskilda medborgare i EU och
Europeiska samarbetsområdet (EES). Det främsta syftet
med Dataskyddsförordningen är att ge enskilda individer
kontroll över sina personuppgifter och att förenkla lag-
stiftningsmiljön för internationella företag genom att ha
en enhetlig lagstiftning inom EU.
GHG-protokollet
GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) fastställer
globala standardiserade ramverk för att mäta och hantera
utsläpp av växthusgaser från verksamheter i den privata
och offentliga sektorn, samt värdekedjor och skadebe-
gränsande åtgärder. Det är den mest använda redovis-
ningsstandarden för växthusgaser i världen.
Icke-anställd
Termen icke-anställd förekommer i hållbarhetsförkla-
ringen och avser en person som indirekt arbetar för
Nordeakoncernen genom ett externt bemanningsföretag.
Termen kommer från och är förenlig med ESRS, dvs. per-
soner som tillhandahålls av företag som främst bedriver
bemanningsverksamhet (NACE-kod N78). Anställda och
icke-anställda utgör Nordeas egen arbetskraft.
IPCC
FN:s klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate
Change, IPCC) är ett FN-organ med uppdrag att utvärdera
forskning om klimatförändringen. I oktober 2019 publice-
rade IPCC en särskild rapport om effekterna av en global
uppvärmning på 1,5°C jämfört med tiden före industrialise-
ringen och relaterade globala scenarier för utsläpp av
växthusgaser. Syftet var att trappa upp de globala åtgär-
der som vidtas för att möta hotet om klimatförändring,
bidra till en hållbar utveckling och stärka insatserna för att
bekämpa fattigdom.
K/I-tal
Rörelsekostnader dividerat med rörelseintäkter.
Kapitalbas
Kapitalbasen är summan av primärkapital och
supplementär kapital (förlagslån), efter avdrag för det
redovisade värdet av aktier i helägda försäkringsbolag
och eventuellt underskott i kreditriskjusteringar.
Kreditförlustrelation netto,
upplupet anskaffningsvärde
Kreditförluster, netto (på årsbasis) dividerade med
utgående balans för utlåning till allmänheten, värderad
till upplupet anskaffningsvärde.
Oreglerade lånefordringar som inte är osäkra
Förfallna lånefordringar som inte är osäkra med hänsyn
till framtida kassaflöden (ingår i lånefordringar som inte
är osäkra).
Nordea Årsredovisning 2025
193
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Ordlista, forts.
P/B
Nordeas aktiekurs dividerat med eget kapital per aktie.
Parisavtalet
Vid COP 21 i Paris den 12 december 2015 enades parterna
i FN:s Framework Convention on Climate Change
(UNFCCC) om ett banbrytande avtal för att motverka
klimat förändringen och att påskynda och intensifiera de
åtgärder och investeringar som krävs för en hållbar fram-
tid med låga koldioxidutsläpp. Parisavtalet förenar alla
länder i arbetet mot ett gemensamt mål för att genom
ambitiösa insatser bekämpa klimatförändringen och
anpassa sig till dess effekter, med utökat stöd för att
hjälpa utvecklingsländer i detta arbete.
PCAF
PCAF (Partnership for Carbon Accounting Financials) är
ett globalt samarbete mellan finansinstitut som syftar till
att utarbeta enhetliga sätt att mäta och redovisa
koldioxid utsläpp kopplade till lån och investeringar. PCAF
som tar utgångspunkt i att sätta upp mål som baseras på
vetenskap och anpassar sina portföljer till Parisavtalet.
Poseidon-principerna
Poseidon-principerna är ett ramverk för bedömning och
redovisning av anpassningen till klimatförändringen i
ut låningsportföljen som avser rederier. De är ett riktmärke
för ansvarsfulla sjöfartsbanker och ger instruktioner för
hur bankerna kan uppnå detta.
PRI
Principerna för ansvarsfulla investeringar (PRI) är det
främsta redskapet för ansvarsfulla investeringar som finns.
Principerna skapar förståelse hur ESG- faktorer (som rör
miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning) påverkar investe-
ringar, och hjälper kapitalförvaltare att väga in dessa fak-
torer i sina beslut som investerare och ägare.
Primärkapital
Ett instituts primärkapital består av kärnprimärkapital och
övrigt primärkapital. I kärnprimärkapitalet ingår aktie-
kapital, investerat fritt eget kapital, balanserade vinst-
medel, övriga reserver och ackumulerat övrigt total-
resultat, efter lagstadgade avdrag och justeringar. I övrigt
primär kapital ingår kapitalinstrument som uppfyller till-
lämpliga kriterier, efter lagstadgade avdrag.
Primärkapitalrelation
Primärkapital i procent av riskexponeringsbeloppet.
Kärnprimärkapitalrelationen definieras som kärnprimär-
kapital i procent av riskexponeringsbeloppet.
RCP
Representative Concentration Pathways (RCP) är scena-
rier som används för att förutspå koncentrationen av växt-
husgaser i framtiden. Dessa scenarier (eller utvecklings-
kurvor) beskriver koncentrationen (inte utsläppen) av
växthusgaser i framtiden och har antagits formellt av IPCC.
Reserveringar i relation till lån i kategorierna 1 och 2
Reserveringar för säkra fordringar (kategorierna 1 och 2)
dividerade med säkra fordringar som värderas till upp-
lupet anskaffningsvärde (kategorierna 1 och 2), före
reserveringar.
Reserveringar i relation till oreglerade lån
(kategori 3)
Reserveringar för osäkra fordringar (kategori 3) dividerade
med osäkra fordringar som värderas till upplupet anskaff-
ningsvärde (kategori 3), före reserveringar.
Reserveringar i relation till osäkra
lånefordringar (reserveringskvot)
Totala reserveringar dividerade med osäkra lånefordringar
före reserveringar.
Resultat per aktie efter utspädning
Årets resultat dividerat med vägt genomsnittligt antal
ute stående stamaktier efter utspädning, exklusive
minoritetsintressen.
Resultat per aktie före utspädning
Årets resultat dividerat med vägt genomsnittligt antal
ute stående stamaktier, exklusive minoritetsintressen.
Riskexponeringsbelopp
Balansomslutningen och poster utanför balansräkningen
som värderas utifrån kreditrisken, marknadsrisken och den
operativa risken i koncernföretagen enligt gällande
kapital täckningsregler, exklusive tillgångar i försäkrings-
bolag, redovisat värde på aktier som avräknats från
kapital basen och immateriella tillgångar.
SBTi
Science Based Targets initiative (SBTi) är en global klimat-
organisation som hjälper företag och finansinstitut över
hela världen att vara med och lösa klimatkrisen. SBTi defi-
nierar och främjar ambitiösa klimatåtgärder och mål som
är baserade på klimatvetenskap.
SFDR
EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar
(SFDR) anger hur aktörerna på finansmarknaden ska
redovisa hållbarhetsupplysningar. SFDR gör det också
möjligt för investerare att bedöma hur hållbarhetsrisker
beaktas i fonders investeringsbeslut eftersom kapital-
förvaltarna måste kategorisera sina fonder utifrån hur
hållbara de är.
Soliditet
Eget kapital i procent av de totala tillgångarna vid
årets slut.
Total kapitaltäckning
Kapitalbas i procent av riskexponeringsbeloppet.
Total reserveringsgrad (kategorierna 1, 2 och 3)
Totala reserveringar dividerade med totala fordringar,
värderade till upplupet anskaffningsvärde, före
reserveringar.
WACI
Viktat genomsnitt för koldioxidintensitet (WACI) beräknas
som gäldenärens/emittentens utsläpp av växthusgaser
delat med gäldenärens/emittentens intäkter och viktat
med värdet av fordringsägarens/innehavarens investering
som en andel av dennes värdepappersportfölj.
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Finansiella rapporter
Nordeakoncernen
Finansiella rapporter
Resultaträkning .........................................................................................................195
Rapport över totalresultat .................................................................................. 195
Balansräkning ............................................................................................................ 196
Rapport över förändringar i eget kapital ................................................. 197
Kassaflödesanalys ................................................................................................... 197
Noter till finansiella rapporter
K1 Redovisningsprinciper .....................................................................198
K2 Finansiellt resultat och avkastning .......................................... 200
K2.1 Segmentrapportering............................................................200
K2.2 Räntenetto .................................................................................... 202
K2.3 Avgifts- och provisionsnetto .............................................202
K2.4 Nettoresultat av försäkringsverksamhet .................204
K2.5 Summa nettoresultat av poster till
verkligt värde ..............................................................................204
K2.6 Övriga rörelseintäkter ........................................................... 205
K2.7 Övriga kostnader ......................................................................205
K2.8 Lagstadgade avgifter ............................................................206
K2.9 Av- och nedskrivningar av materiella
och immateriella tillgångar ................................................206
K2.10 Kreditförluster ............................................................................206
K2.11 Skatter .............................................................................................. 207
K2.12 Resultat per aktie .....................................................................209
K3 Finansiella instrument .....................................................................210
K3.1 Redovisning och bortbokning
i balansräkningen ...................................................................... 210
K3.2 Överförda tillgångar och erhållna säkerheter .......210
K3.3 Klassificering och värdering ...............................................211
K3.4 Verkligt värde ...............................................................................215
K3.5 Kvittning ..........................................................................................221
K3.6 Säkringsredovisning ............................................................... 222
K3.7 Pantsatta finansiella instrument ....................................227
K3.8 Utlåning............................................................................................227
K3.9 Räntebärande värdepapper ..............................................230
K3.10 Aktier och andelar ...................................................................230
K3.11 Tillgångar och inlåning i placeringsportföljer
och fondförsäkringsavtal .................................................... 230
K3.12 Derivatinstrument .....................................................................231
K3.13 Skulder till kreditinstitut ...................................................... 232
K3.14 In- och upplåning från allmänheten ............................232
K3.15 Emitterade värdepapper .....................................................232
K3.16 Övriga skulder ............................................................................. 232
K3.17 Efterställda skulder .................................................................232
K4 Försäkringsskulder ............................................................................233
K5 Immateriella och materiella tillgångar ................................... 242
K5.1 Immateriella tillgångar ......................................................... 242
K5.2 Materiella tillgångar ............................................................... 243
K5.3 Förvaltningsfastigheter .......................................................244
K5.4 Leasing .............................................................................................247
K6 Avsättningar ......................................................................................... 248
K7 Poster utanför balansräkningen ................................................249
K7.1 Eventualförpliktelser ..............................................................249
K7.2 Åtaganden .....................................................................................249
K7.3 Ställda säkerheter ....................................................................250
K8 Ersättning till anställda och nyckelpersoner
i ledande positioner ...........................................................................251
K8.1 Fast och rörlig lön .....................................................................251
K8.2 Pensioner ....................................................................................... 252
K8.3 Aktierelaterade ersättningsprogram .......................... 257
K8.4 Ersättning till nyckelpersoner
i ledande positioner ................................................................ 262
K8.5 Fördelning efter kön och antal anställda .................265
K9 Konsolideringens omfattning ..................................................... 266
K9.1 Konsoliderade företag ..........................................................266
K9.2 Valutaomräkning av utländska företag/filialer .... 267
K9.3 Aktier och andelar i intresseföretag och
joint ventures ............................................................................... 267
K9.4 Andelar i strukturerade företag......................................269
K9.5 Tillgångar och skulder som innehas
för försäljning .............................................................................. 270
K9.6 Förvärv ............................................................................................ 270
K10 Övriga upplysningar .......................................................................... 271
K10.1 Ytterligare upplysningar om rapporten över
förändringar i eget kapital ..................................................271
K10.2 Ytterligare upplysningar
om kassaflödesanalysen ...................................................... 271
K10.3 Löptidsanalys .............................................................................. 273
K10.4 Transaktioner med närstående .......................................275
K11 Risk- och likviditetshantering ......................................................276
INNEHÅLL
194
Nordea Årsredovisning 2025
Nordea Årsredovisning 2025
195
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Mn euro
Not
2025
2024
Rörelseintäkter
Ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden
15 401
18 580
Övriga ränteintäkter
2 500
Räntekostnader
-10 083
-13 486
Räntenetto
K2.2
7 167
7 594
Avgifts- och provisionsintäkter
4 216
4 064
Avgifts- och provisionskostnader
-967
-907
Avgifts- och provisionsnetto
K2.3
3 249
3 157
Försäkringsintäkter
708
652
Kostnader för försäkringstjänster
-460
-402
Nettoresultat från återförsäkringsavtal
-6
-6
Försäkringsintäkter netto
242
244
Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal
-2 299
-2 574
Avkastning på tillgångar som täcker försäkringsskulder
2 299
2 583
Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal netto
0
9
Nettoresultat av försäkringsverksamhet
K2.4
242
253
Nettoresultat av poster till verkligt värde
K2.5
1 045
1 023
Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden
K9.3
-2
10
Övriga rörelseintäkter
K2.6
42
47
Summa rörelseintäkter
11 743
12 084
Rörelsekostnader
Personalkostnader
K8.1
-3 234
-3 106
Övriga kostnader
K2.7
-1 441
-1 530
Lagstadgade avgifter
K2.8
-116
-117
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar
K2.9
-614
-577
Summa rörelsekostnader
-5 405
-5 330
Resultat före kreditförluster
6 338
6 754
Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde
K2.5
-1
-8
Kreditförluster netto
K2.10
-21
-198
Rörelseresultat
6 316
6 548
Skatt
K2.11
-1 476
-1 489
Årets resultat
4 840
5 059
Hänförligt till:
Aktieägare i Nordea Bank Abp
4 814
5 033
Innehavare av övrigt primärkapital
26
26
Summa
4 840
5 059
Resultat per aktie före utspädning euro
K2.12
1,39
1,44
Resultat per aktie efter utspädning euro
K2.12
1,39
1,44
Mn euro
Not
2025
2024
Årets resultat
4 840
5 059
Övrigt totalresultat
Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Valutakursdifferenser:
Valutakursdifferenser
316
-483
Skatt på valutakursdifferenser
-3
-1
Säkringar av nettotillgångar i utländska verksamheter:
K3.6
Värdeförändringar
-192
1 74
Verkligt värde via övrigt totalresultat1:
K3.3
Värdeförändringar
83
-65
Skatt på värdeförändringar
-22
16
Omklassificerat till resultaträkningen
27
3
Skatt på omklassificerat till resultaträkningen
-7
-1
Kassaflödessäkringar:
K3.6
Värdeförändringar
-2 471
1 913
Skatt på värdeförändringar
496
-388
Omklassificerat till resultaträkningen
2 391
-1 862
Skatt på omklassificerat till resultaträkningen
-480
378
Poster som inte kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Förändringar i egen kreditrisk hänförlig till skulder som klassicerats i verkligt värde-optionen:
K3.3
Värdeförändringar
2
-8
Skatt på värdeförändringar
-1
2
Förmånsbestämda pensionsplaner:
K8.2
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner
-132
99
Skatt hänförlig till omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner
34
-23
Företag redovisade enligt kapitalandelsmetoden:
K9.3
Övrigt totalresultat från företag redovisade enligt kapitalandelsmetoden
-1
5
Skatt på övrigt totalresultat från företag redovisade enligt kapitalandelsmetoden
0
-1
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
40
-24 2
Totalresultat
4 880
4 817
Hänförligt till:
Aktieägare i Nordea Bank Abp
4 854
4 791
Innehavare av övrigt primärkapital
26
26
Summa
4 880
4 817
Resultaträkning Rapport över totalresultat
Nordea Årsredovisning 2025
196
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Balansräkning
Mn euro
Not
31 dec 2025
31 dec 2024
Tillgångar
K3.3
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
38 206
46 562
Utlåning till centralbanker
K3.8
6 947
4 075
Utlåning till kreditinstitut
K3.8
4 038
2 950
Utlåning till allmänheten
K3.8
381 871
357 588
Räntebärande värdepapper
K3.9
79 872
73 464
Aktier och andelar
K3.10
39 587
35 388
Tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal
K3.11
70 677
60 879
Derivatinstrument
K3.12
17 633
25 211
Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer
K3.6
-158
-243
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures
K9.3
462
482
Immateriella tillgångar
K5.1
4 088
3 882
Materiella tillgångar
K5.2
1 564
1 661
Förvaltningsfastigheter
K5.3
2 215
2 132
Uppskjutna skattefordringar
K2.11
180
206
Aktuella skattefordringar
K2.11
383
36 4
Pensionstillgångar
K8.2
334
360
Övriga tillgångar
5 619
7 168
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
832
1 131
Tillgångar som innehas för försäljning
K9.5
–
95
Summa tillgångar
654 350
623 355
Mn euro
Not
31 dec 2025
31 dec 2024
Skulder
K3.3
Skulder till kreditinstitut
K3.13
34 131
28 775
In- och upplåning från allmänheten
K3.14
242 874
232 435
Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal
K3.11
71 611
61 713
Försäkringsskulder
K4
33 097
30 351
Emitterade värdepapper
K3.15
196 276
188 136
Derivatinstrument
K3.12
18 078
25 034
Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer
K3.6
-567
-458
Aktuella skatteskulder
K2.11
672
208
Övriga skulder
K3.16
14 406
14 196
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
1 298
1 638
Uppskjutna skatteskulder
K2.11
601
813
Avsättningar
K6
348
396
Pensionsförpliktelser
K8.2
296
27 2
Efterställda skulder
K3.17
8 810
7 410
Summa skulder
621 931
590 919
Eget kapital
K10.1
Innehavare av övrigt primärkapital
–
750
Aktiekapital
4 050
4 050
Investerat eget kapital
1 077
1 053
Övriga reserver
-2 550
-2 591
Balanserade vinstmedel
29 842
29 174
Summa eget kapital
32 419
32 436
Summa skulder och eget kapital
654 350
623 355
Nordea Årsredovisning 2025
197
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Rapport över förändringar i eget kapital
Hänförligt till aktieägare i Nordea Bank Abp
Övriga reserver:
Förändringar i
egen kreditrisk
hänförlig till
Omräkning Verkligt Förmåns-skulder klassi-Innehavare
Investerat utländsk Kassa-värde via bestämda ficerade som av övrigt Summa
Aktie -fritt eget verk-flödes-övrigt total-pensions-verkligt värde- Balanserade primär-eget
2025 ,
mn euro
Not
kapital
1
kapital
samhet
2,3,4
säkringar
2,4
resultat
2
planeroptionen
vinst medel
Summa
kapitalkapital
Balans per 1 jan 2025
4 050
1 053
-2 582
107
-53
-60
-3
29 174
31 686
750
32 436
Årets resultat
–
–
–
–
–
–
–
4 814
26
4 840
Övrigt totalresultat, netto efter
skatt
–
–
121
-64
81
-98
1
-1
40
–
40
Totalresultat
–
–
121
-64
81
-98
1
4 813
4 854
26
4 880
Betald ränta övrigt
primärkapital
5
K10.1
–
–
–
–
–
–
–
5
5
-26
-21
Förändringar i övrigt
primärkapital
–
–
–
–
–
–
–
–
–
-750
-750
Aktierelaterade ersättningar
K8.3
–
–
–
–
–
–
–
15
15
–
15
Utdelning
6
–
–
–
–
–
–
–
-3 268
-3 268
–
-3 268
Köp av egna aktier
7
–
24
–
–
–
–
–
-897
-873
–
-873
Balans per 31 dec 2025
4 050
1 077
-2 461
43
28
-158
-2
29 842
32 419
–
32 419
2024,
mn euro
Balans per 1 jan 2024
4 050
1 063
-2 272
66
-6
-136
3
27 707
30 475
750
31 225
Årets resultat
–
–
–
–
–
–
–
5 033
5 033
26
5 059
Övrigt totalresultat, netto efter
skatt
–
–
-310
41
-47
76
-6
4
-24 2
–
-24 2
Totalresultat
–
–
-310
41
-47
76
-6
5 037
4 791
26
4 817
Betald ränta övrigt
primärkapital
5
K10.1
–
–
–
–
–
–
–
5
5
-26
-21
Aktierelaterade ersättningar
K8.3
–
–
–
–
–
–
–
15
15
–
15
Utdelning
6
–
–
–
–
–
–
–
-3 218
-3 218
–
-3 218
Köp av egna aktier
7
–
-10
–
–
–
–
–
-372
-382
–
-382
Balans per 31 dec 2024
4 050
1 053
-2 582
107
-53
-60
-3
29 174
31 686
750
32 436
1) Totalt antal registrerade aktier var 3 434 miljoner (3 503 miljoner). Antalet egna aktier var 14,0 miljoner (17 ,1 miljoner) vilket utgör 0,4 % (0,5%) av det totala antalet aktier i Nordea. Varje aktie representerar en
rösträtt.
2) Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen.
3) Hänför sig till valutarisk. Av balansen per 31 december 2025 avser 759 mn euro (939 mn euro) säkringsförhållanden där säkringsredovisning tillämpas och –mn euro (– mn euro) avser säkringsförhållanden
där säkringsredovisning inte längre tillämpas.
4) För mer detaljerad information, se not K3.6 ”Säkringsredovisning”.
5) Avser betald ränta -26 mn euro (-26 mn euro) och relaterad skattebokning 5 mn euro (5 mn euro) på övrigt primärkapital.
6) Utdelningar redovisade som utdelningar till ägarna uppgick till 0,94 euro (0,92 euro) per aktie.
7) Förändring av egna aktier för ersättningsändamål liksom tradingportföljen redovisas som en ökning/minskning av ”Investerat fritt eget kapital”. Totala antalet egna aktier för ersättnings ändamål var vid
slutet av året 10,3 miljoner (11,5 miljoner). Det separat annonserade aktieåterköpsprogrammet uppgick till 896 mn euro (372 mn euro) och redovisas som en minskning av ”Balanserade vinstmedel”.
Transaktionskostnader hänförliga till aktieåterköpsprogrammet uppgick till 1 mn euro (0 mn euro).
Kassaflödesanalys
1
Mn euro
Not
2025
2024
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat
6 316
6 548
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
K10.2
2 787
2 306
Betalda inkomstskatter
K2.11
-1 223
-1 418
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder
7 880
7 436
Förändring av den löpande verksamhetens tillgångar
Förändring av utlåning till centralbanker
K3.8
-2 898
-2 263
Förändring av utlåning till kreditinstitut
K3.8
-1 430
-384
Förändring av utlåning till allmänheten
K3.8
-18 709
-10 506
Förändring av räntebärande värdepapper
K3.9
-6 221
-7 153
Förändring av aktier och andelar
K3.10
-4 103
-13 101
Förändring av derivatinstrument, netto
K3.12
-1 343
-3 645
Förändring av förvaltningsfastigheter
K5.3
-193
78
Förändring av övriga tillgångar
-3 863
-74 8
Erhållen utdelning från intresseföretag
K9.3
5
33
Förändring av den löpande verksamhetens skulder
Förändring av skulder till kreditinstitut
K3.13
5 642
-7 65
Förändring av in- och upplåning från allmänheten
K3.14
8 025
16 272
Förändring av försäkringsskulder
K4
8 187
5 590
Förändring av emitterade värdepapper
K3.15
7 795
2 168
Förändring av övriga skulder
K3.16
-1 938
7 894
Kassaflöde från den löpande verksamheten
-3 164
906
Investeringsverksamheten
Förvärv av rörelser
K9.6
–
-2 393
Förvärv av intresseföretag och joint ventures
K9.3
-48
–
Avyttring av intresseföretag och joint ventures
K9.3
98
–
Förvärv av materiella tillgångar
K5.2
-7 9
-91
Avyttring av materiella tillgångar
K5.2
27
37
Förvärv av immateriella tillgångar
K5.1
-577
-469
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-579
-2 916
Finansieringsverksamheten
Emission av efterställda skulder
K3.17
1 776
2 192
Amortering av efterställda skulder
K3.17
-839
-7 62
Försäljning/återköp av egna aktier, inklusive förändringar i tradingportföljen
-873
-382
Utbetald utdelning
-3 268
-3 218
Betald ränta på övrigt primärkapital
-26
-26
Kapitalandelen av leasingutbetalningar
-111
-151
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-3 341
-2 347
Årets kassaflöde
-7 084
-4 357
1) För mer information om klassaflödesanalysen, se not K10.2 ”Ytterligare upplysningar om kassaflödesanalysen”.
Nordea Årsredovisning 2025
198
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K1 Redovisnings-
principer
Företagsinformation
Nordea Bank Abp , tillsammans med sina konsoliderade
dotterföretag (Nordeakoncernen), är en ledande
fullservice bank i Norden. Moderföretaget Nordea Bank
Abp har sitt huvudkontor i Helsingfors, Finland och är
registrerat enligt finsk rätt. Nordea Bank Abp:s stamaktier
är noterade på Nasdaq Nordic, börserna i Helsingfors (i
euro), Stockholm (i svenska kronor) och Köpenhamn (i
danska kronor), och dess American Depository Receipts
handlas i USA i US-dollar.
Nordeakoncernen (hädanefter Nordea) har ett omfat-
tande utbud av finansiella produkter och tjänster till
privat- och företagskunder, däribland andra finansinstitut.
Nordeakoncernens breda utbud av produkter och tjänster
till privatkunder innefattar bolån och konsumtionslån,
kredit- och bankkort, sparprodukter samt liv- och pen-
sionsförsäkringar. Nordea har också ett brett utbud av
produkter och tjänster till företagskunder som innefattar
företagslån, likviditetshantering, betalningar och konton,
riskhantering, rådgivning, kapitalanskaffning och likvidi-
tetsförstärkning via skuld instrument och aktieemissioner,
corporate finance, kapitalförvaltning för institutionella
kunder samt liv- och pensionsförsäkringar för företag.
Koncernen säljer också skadeförsäkringar.
Företagsinformation
Namn på företaget
Nordeakoncernen
Företagets säte
Helsingfors, Finland
Företagets rättsliga form
Ett publikt aktiebolag
Företagets rättsliga hemvist
Finland
Adress till företagets Hamnbanegatan
huvudkontor (Satamaradankatu) 5, FI-00020,
Nordea, Helsingfors, Finland
Norden
Beskrivning av verksamhetens Finansiella produkter och tjänster
karaktär och huvudsakliga till privat- och företagskunder,
aktiviteter däribland andra finansinstitut.
Namn på moderföretaget
Nordea Bank Abp
(FO-nummer 2858394-9)
Grunder för presentationen
Nordeas koncernredovisning har upprättats i enlighet med
IFRS redovisningsstandard som antagits av Europeiska
Unionen (EU). Vidare har vissa kompletterande regler i
enlighet med finska bokföringslagen, finska kreditinstitut-
slagen, finska Finansinspektionens föreskrifter och all-
männa råd samt beslut av det finska Finansministeriets
förordning om bokslut och koncern redovisning i kredit-
institut och värdepappersföretag också tillämpats.
De tilläggsupplysningar som krävs enligt ovan nämnda
standarder, rekommendationer och lagar återfinns i
noterna, i kapitlet Kapitalhantering samt i andra delar av
de finansiella rapporterna.
Den 17 februari 2026 godkände styrelsen årsredovis-
ningen, som slutligt ska fastställas av den ordinarie
bolagsstämman den 24 mars 2026.
Redovisningsprinciperna, beräkningsmetoderna och
presentationen är oförändrade jämfört med årsredovis-
ningen 2024, med undantag för de ändringar som beskrivs
nedan i avsnittet ”Förändrade redovisningsprinciper och
förändrad presentation”.
Alla belopp redovisas i miljoner euro, om inget annat
anges.
Förändrade redovisningsprinciper
och förändrad presentation
Nya redovisningsprinciper och förändringar i presentatio-
nen infördes under 2025. Deras inverkan på Nordeas
redovisning beskrivs nedan.
Förändringar i IFRS redovisningsstandard
Följande omarbetade standard utfärdad av International
Accounting Standards Board (IASB) började tillämpas av
Nordea den 1 januari 2025, men har inte haft någon
betydande inverkan på dess redovisning: Effekterna av
ändrade valutakurser: Avsaknad av utbytbarhet.
Inga förändringar har gjorts i finska bokföringslagen,
finska kreditinstitutslagen, finska Finansinspektionens
föreskrifter och allmänna råd eller finska
Finansministeriets förordning om bokslut och koncern-
redovisning i kreditinstitut och värdepappersföretag.
Ändringar i IFRS redovisningsstandard
som ännu inte tillämpats
IFRS 18 Utformning av och upplysningar
i finansiella rapporter
I april 2024 publicerade IASB den nya standarden IFRS 18
Utformning av och upplysningar i finansiella rapporter
som kommer att ersätta IAS 1 Utformning av finansiella
rapporter. Med IFRS 18 införs nya krav på utformningen av
och upplysningarna om finansiellt resultat i finansiella
rapporter. Särskilt fokus läggs på en mer strukturerad
resultaträkning, med definierade delsummor. Intäkts- och
kostnadsposter delas in i fem kategorier utifrån huvudsak-
lig affärsverksamhet. Av dessa är kategorierna Rörelse,
Investering och Finansiering nya. Kategorierna
Inkomstskatt och Avvecklad verksamhet är oförändrade.
Syftet är att säkerställa en strukturerad sammanfattning
av företags primära finansiella rapporter och minska skill-
naderna i rapporteringen av finansiella resultat, så att det
blir enklare för de som läser finansiella rapporter att förstå
informationen och göra jämförelser mellan företag. Med
IFRS 18 införs också utökade krav på sammanslagningen
och uppdelningen av finansiell information i de primära
finansiella rapporterna och i noterna, vilket också kan
påverka presentationen i balansräkningen. Dessutom
införs krav på nya upplysningar i en enda not om vissa
resultatmått utanför de finansiella rapporterna (ledning-
ens resultatmått).
IFRS 18 träder i kraft för räkenskapsår som börjar på
eller efter den 1 januari 2027. Tidigare tillämpning tillåts.
Standarden har godkänts av EU.
Nordea ser för närvarande över hur posterna i resultat-
räkningen ska delas in i de tre nya kategorierna. De flesta
väntas hamna i kategorin Rörelse, men några poster har
ännu inte bedömts. Även sammanslagningen och uppdel-
ningen av finansiell information i resultat- och balansräk-
ningen ses över, men detta väntas inte få någon bety-
dande inverkan. Upplysningar kring ledningens resultat-
mått kommer också att läggas till.
Denna preliminära slutsats kommer att analyseras
ytterligare. Eftersom IFRS 18 inte kommer att ändra
Nordeas redovisning och värdering förväntas standarden
inte få någon annan betydande inverkan på dess redovis-
ning eller kapitaltäckning när den tillämpas första gången.
Ändringar i klassificering och värdering av finansiella
instrument (ändringar i IFRS 9 och IFRS 7)
I maj 2024 publicerade IASB ändringar i klassificeringen
och värderingen av finansiella instrument (ändringar i
IFRS 9 och IFRS 7).
Ändringarna förtydligar om avtalsenliga kassaflöden
från finansiella tillgångar med särskilda villkor, kopplade
till exempelvis ESG-mål, uppfyller kriteriet för endast
betalning av kapitalbelopp och ränta (SPPI), vilket är en
förutsättning för värdering till upplupet anskaffnings-
värde. Enligt ändringarna kan vissa finansiella tillgångar,
bland annat de med koppling till ESG-mål, uppfylla SPPI-
kriteriet vid första redovisningstillfället, förutsatt att kas-
saflödena inte avviker väsentligt från kassaflödena från
identiska finansiella tillgångar utan sådana villkor.
Dessutom krävs ytterligare upplysningar om finansiella
tillgångar och finansiella skulder med särskilda villkor. De
nya kraven stödjer Nordeas nuvarande redovisning av lån
med koppling till ESG-mål. Ändringarna kommer inte att
få någon betydande inverkan på Nordeas redovisning eller
kapitaltäckning när de tillämpas första gången, bortsett
från kravet på de ytterligare upplysningarna.
Ändringarna förtydligar också egenskaperna hos instru-
ment sammankopplade via avtal och utan regressrätt.
Dessa förtydliganden kommer inte att få någon betydande
inverkan på klassificeringen av finansiella tillgångar eller
kapitaltäckningen när de tillämpas första gången.
Ändringarna innefattar också redovisning och bortbok-
ning av finansiella tillgångar och finansiella skulder, inklusive
ett valfritt undantag avseende bortbokning av finansiella
skulder som regleras via ett elektroniskt betalningssystem.
Denna ändring får inte någon betydande inverkan på
Nordeas redovisning eller kapitaltäckning när den tillämpas
första gången.
Ändringarna träder i kraft för räkenskapsår som börjar
på eller efter den 1 januari 2026.
Övriga ändringar
Följande förändringar i IFRS redovisningsstandarder som
ännu inte tillämpats av Nordea bedöms inte få någon
betydande inverkan på koncernens redovisning eller
kapitaltäckning för den första tillämpningsperioden:
• Avtal med hänvisning till naturberoende elektricitet
(ändringar av IFRS 9 och IFRS 7).
• Årliga förbättringar, volym 11.
Nordea Årsredovisning 2025
199
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K1 Redovisnings principer, forts.
• Effekterna av ändrade valutakurser: Omräkning till en
rapporteringsvaluta som är föremål för hyperinflation
(ändringar i IAS 21).
Kritiska bedömningar och
osäkerhet i uppskattningar
För att upprätta årsredovisning i enlighet med god redo-
visningssed måste ledningen i vissa fall använda sig av
bedömningar och uppskattningar. Det faktiska utfallet kan
i viss mån avvika från de uppskattningar och antaganden
som gjorts. Sådana bedömningar och uppskattningar
beskrivs under ”Kritiska bedömningar och osäkerhet i
uppskattningar” i berörda noter, med uppgift om bland
annat:
• de källor till osäkerhet i uppskattningar vid rapport-
periodens slut som innebär en betydande risk för en
väsentlig justering av de redovisade värdena för till-
gångar och skulder under nästkommande räkenskapsår
• de bedömningar vid tillämpningen av redovisnings-
principer (utöver de som gäller uppskattningar) som har
störst inverkan på de redovisade beloppen.
Kritiska bedömningar och uppskattningar är främst
hänförliga till:
• summa nettoresultat av poster till verkligt värde
(not K2.5)
• skatter (not K2.11)
• redovisning och bortbokning i balansräkningen
(not K3.1)
• klassificering och värdering (not K3.3)
• verkligt värde (not K3.4)
• säkringsredovisning (not K3.6)
• förväntade kreditförluster (not K3.8)
• försäkringsskulder (not K4)
• prövning av nedskrivningsbehovet för immateriella
tillgångar (not K5.1)
• förvaltningsfastigheter (not K5.3)
• leasing (not K5.4)
• avsättningar (not K6)
• pensioner (not K8.2)
• konsoliderade företag (not K9.1) .
Omräkning av tillgångar och
skulder i utländsk valuta
En enhets (koncernföretag eller filial) funktionella valuta
fastställs utifrån den ekonomiska miljö i vilken enheten
primärt bedriver sin verksamhet. Utländsk valuta definie-
ras som annan valuta än enhetens funktionella valuta.
Transaktioner i utländsk valuta redovisas till transaktions-
dagens kurs. Monetära tillgångar och skulder i utländsk
valuta omräknas till balansdagens kurs.
Valutakursdifferenser som uppkommer vid reglering av
transaktioner till kurser som avviker från dem på transak-
tionsdagen, liksom orealiserade omräkningsdifferenser på
monetära tillgångar och skulder, redovisas i resultaträk-
ningen under ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.
Valutakursdifferenser som härrör från interna, långfris-
tiga monetära poster som avser fordringar på eller skulder
till utländska verksamheter där någon betalning varken
planeras eller sannolikt kommer att ske i framtiden (i prak-
tiken en del av Nordeas nettoinvestering i den utländska
verksamheten) redovisas under Övrigt totalresultat och
omklassificeras från eget kapital till resultaträkningen när
netto investeringen avyttras. För omräkning av de utländ-
ska företagens och filialernas finansiella rapporter, se not
K9.2 ”Valutaomräkning av utländska företag/filialer”.
Valutakurser
Jan–dec 2025
Jan–dec 2024
EUR 1 = svenska kronor
Resultaträkning (genomsnitt)
11,0675
11,4370
Balansräkning (vid periodens slut)
10,8180
11,4485
EUR 1 = danska kronor
Resultaträkning (genomsnitt)
7,4634
7,4587
Balansräkning (vid periodens slut)
7,4686
7,4576
EUR 1 = norska kronor
Resultaträkning (genomsnitt)
11,7223
11,6308
Balansräkning (vid periodens slut)
11,8310
11,7810
Nordea Årsredovisning 2025
200
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K2 Finansiellt resultat
och avkastning
K2.1 Segmentrapportering
Redovisningsprinciper
Ett rörelsesegment utgör en del av Nordea som gene-
rerar intäkter och kostnader som regelbundet rappor-
teras till högsta verkställande beslutsfattare och där
de rapporterade uppgifterna används som besluts-
underlag i frågor som rör verksamheten.
Värderingsprinciper och allokeringar mellan rörel
-
sesegmenten följer, i enlighet med IFRS 8, den infor-
mation som rapporteras till den högsta verkställande
beslutsfattaren. I Nordea definieras högsta verkstäl
-
lande beslutsfattare som koncernchefen, som bistås
av de övriga medlemmarna i koncernledningen.
Nordea lämnar upplysningar separat om varje
rörelsesegment som har identifierats som ett rörelse
-
segment, förutsatt att följande kvantitativa gränsvär-
den har uppnåtts:
• Segmentets intäkter (interna och externa) utgör 10
procent eller mer av de samlade intäkterna (interna
och externa) för alla rörelsesegment
• Segmentets resultat utgör 10 procent eller mer av
det större (i absoluta tal) av:
- den samlade vinsten för alla lönsamma segment,
eller
- den samlade förlusten för alla segment som
redovisat en förlust
• Segmentets tillgångar utgör 10 procent eller mer av
de samlade tillgångarna för alla rörelsesegment.
Två eller fler rörelsesegment slås samman till ett
rörelsesegment om segmenten har likartade ekono
-
miska egenskaper och även liknar varandra med
avseende på produkter och tjänster, produktions-
processer, kunder, distributionssätt och regelverk.
Information om annan affärsverksamhet och
rörelse segment som inte har redovisats separat sam
-
manförs i en egen kategori – ”Övriga rörelse segment”
– för vilken upplysningar lämnas.
Resultaträkning
Business Large Corporates Asset & Wealth Övriga Summa
Personal Banking Banking & Institutions Management rörelse segment
rörelse segment
Avstämning
Summa koncernen
Mn euro
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
Räntenetto
3 405
2 101
2 290
1 270
1 417
287
320
99
-34
6 946
7 398
221
196
7 167
7 594
Avgifts- och provisionsnetto
1 202
1 132
601
586
514
523
920
915
-17
-15
3 220
3 141
29
16
3 249
3 157
Nettoresultat av försäkringsverksamhet
118
122
29
35
1
1
90
93
0
0
238
251
4
2
242
253
Nettoresultat av poster till verkligt värde
70
79
401
401
523
434
46
44
95
104
1 135
1 062
-90
-39
1 045
1 023
Andelar i intresseföretags och joint
ventures resultat enligt
kapitalandelsmetoden
0
0
6
6
0
0
-2
-2
-3
5
1
9
-3
1
-2
10
Övriga rörelseintäkter
4
11
31
31
2
-1
1
0
0
0
38
41
4
6
42
47
Summa rörelseintäkter
4 583
4 749
3 169
3 349
2 310
2 374
1 342
1 370
174
60
11 578
11 902
165
182
11 743
12 084
- varav interna transaktioner
1
-1 703
-1 593
-629
-624
80
208
258
296
1 994
1 713
–
–
–
–
–
–
Personalkostnader
-678
-636
-409
-404
-294
-306
-434
-415
-158
-169
-1 973
-1 930
-1 261
-1 176
-3 234
-3 106
Övriga kostnader
-1 563
-1 589
-969
-920
-598
-576
-148
-123
171
101
-3 107
-3 107
1 666
1 577
-1 441
-1 530
Lagstadgade avgifter
-58
-59
-25
-27
-15
-14
-3
-3
-10
-13
-111
-116
-5
-1
-116
-117
Av- och nedskrivningar av materiella och
immateriella tillgångar
-41
-40
-29
-29
-20
-21
-24
-23
0
-2
-114
-115
-500
-462
-614
-577
Summa rörelsekostnader
-2 340
-2 324
-1 432
-1 380
-927
-917
-609
-564
3
-83
-5 305
-5 268
-100
-62
-5 405
-5 330
Resultat före kreditförluster
2 243
2 425
1 737
1 969
1 383
1 457
733
806
177
-23
6 273
6 634
65
120
6 338
6 754
Nettoresultat av utlåning i portföljer som
hålls till förfall och obligatoriskt värderas
till verkligt värde
-1
-10
0
1
0
0
0
0
0
0
-1
-9
0
1
-1
-8
Kreditförluster, netto
-26
-77
-4
-130
9
15
-4
0
0
3
-25
-189
4
-9
-21
-198
Rörelseresultat
2 216
2 338
1 733
1 840
1 392
1 472
729
806
177
-20
6 247
6 436
69
112
6 316
6 548
Skatt
-498
-516
-391
-415
-299
-318
-170
-189
-44
1
-1 402
-1 437
-74
-52
-1 476
-1 489
Årets resultat
1 718
1 822
1 342
1 425
1 093
1 154
559
617
133
-19
4 845
4 999
-5
60
4 840
5 059
Balansräkning 31 dec
2
, md euro
Utlåning till allmänheten
176
175
92
87
58
54
13
12
–
–
339
328
43
30
382
358
In- och upplåning från allmänheten 93
89
57
52
48
48
13
12
–
–
211
201
32
31
243
232
1) IFRS 8 kräver information om intäkter från transaktioner med andra rörelsesegment. Nordea har definierat segmentinterna intäkter som interna ränteintäkter och räntekostnader relaterade till rörelsesegmentens finansiering genom internbanken inom Group Finance.
2) Högsta verkställande beslutsfattaren granskar ”Utlåning till allmänheten” och ”In- och upplåning från allmänheten” som mätpunkter för de rapporterbara rörelsesegmentens totala tillgångar och skulder och som konsekvens därav är dessa poster redovisade separat .
Nordea Årsredovisning 2025
201
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K2.1 Segmentrapportering, forts.
Avstämning mellan summa rörelsesegment och finansiella rapporter
Summa rörelseintäkter, Rörelseresultat, Utlåning till allmänheten, In- och upplåning från
mn euro mn euro md euro allmänheten, md euro
2025
2024
2025
2024
31 dec 2025
31 dec 2024
31 dec 2025
31 dec 2024
Summa rörelsesegment
11 578
11 902
6 247
6 436
339
328
211
201
Koncernfunktioner
1
-6
7
-42
-7
–
–
–
–
Oallokerade poster
9
98
2
51
36
26
28
29
Elimineringar
-29
-35
0
0
–
–
–
–
Skillnader i
redovisningsprinciper
2
191
112
109
68
7
4
4
2
Summa
11 743
12 084
6 316
6 548
382
358
243
232
1) Består av Group Business Support, Group Internal Audit, Chief of Staff office, Group People, Group Legal, Group Risk, Group Compliance och Group Brand,
Communication & Marketing.
2) Effekt från skillnad i användning av budgetvalutakurser i segmentrapporteringen.
Värdering av rörelsesegmentens resultat
Den huvudsakliga skillnaden mellan segmentrapporte-
ringen i not K2.1 ”Segmentrapportering” och ”Affärs-
områden”, som redovisas på annat håll i denna rapport, är
att informationen i noten redovisar rapporteringen till den
högsta verkställande beslutsfattaren och tas fram med
hjälp av budgetvalutakurser, medan rapporteringen under
”Affärsområden” upprättas med hjälp av aktuella valuta-
kurser. Nordea tillämpar fasta budgetkurser för att und-
vika att valutakursrörelser påverkar rapporteringen till den
högsta verkställande beslutsfattaren. Samma valuta kurser
(t.ex. SEK, NOK jämfört med EUR) används för inneva-
rande år och jämförelseåret. Budgetkurserna fastställs i
december året före och beräknas som genom snittet av
avistakursen för de första fem bankdagarna i december.
Jämförelsesiffrorna omräknas varje år till samma budget-
valutakurser som använts för den aktuella perioden,
i överensstämmelse med den interna rapporteringen till
den högsta verkställande beslutsfattaren.
Identifiering av rörelsesegment
Nordeas huvudsakliga affärsområden – Personal Banking,
Business Banking, Large Corporates & Institutions och
Asset & Wealth Management – har identifierats som
rörelse segment och rapporteras separat eftersom de är
rörelsesegment som överskrider de kvantitativa gräns-
värdena i IFRS 8. Andra rörelsesegment som inte når upp
till gränsvärdena ingår i Övriga rörelsesegment.
Koncernfunktioner (och elimineringar), liksom resultat
som inte i sin helhet allokeras till något av rörelsesegmen-
ten, visas separat som avstämningsposter.
Identifieringen av rörelsesegment har inte ändrats
under året.
Rapporterbara segment
Personal Banking tar hand om Nordeas privatkunder och
erbjuder ett heltäckande utbud av finansiella tjänster som
tillgodoser deras vardagliga finansiella behov. Kunderna
betjänas via nätbanken, mobilbanken, telefon, online-
möten och på Nordeas bankkontor. Affärsområdet innefat-
tar rådgivning, kundservice, olika kundkanaler samt pro-
duktenheter, och har en gemensam strategi, verksamhets-
modell och ramverk för styrning för samtliga marknader.
Business Banking betjänar, ger råd till och samarbetar
med företagskunder för att tillgodose alla deras affärs-
behov med ett heltäckande utbud av tjänster, däribland
betalningar, likviditetshantering, kort, hantering av rörelse-
kapital samt finansieringslösningar. Business Banking
erbjuder även tjänster såsom betalningar, kort och finan-
siering till privatkunder.
Large Corporates & Institutions tillhandahåller finan-
siella lösningar till stora nordiska och internationella före-
tag och institutionella kunder. Erbjudandet innefattar ett
brett urval tjänster inom finansiering, likviditetshantering
och betalningar, samt investment banking, kapitalmark-
nadsprodukter och värdepapperstjänster.
Asset & Wealth Management tillhandahåller högklas-
siga lösningar inom placeringar, sparande och riskhante-
ring till förmögna privatpersoner och institutionella inves-
terare samt lösningar för sparande till samtliga kundseg-
ment i Nordea.
Rörelseintäkter fördelade på produktgrupper
Mn euro
2025
2024
Bankprodukter
7 998
Kapitalmarknadsprodukter
1 313
1 272
Sparprodukter och
kapitalförvaltning
1 777
1 724
Liv- och pensionsprodukter
579
573
Övriga
76
174
Summa
11 743
12 084
Bankprodukterna utgörs av tre olika produkttyper: konto-
produkter, transaktionsprodukter och finansieringsproduk-
ter. Kontoprodukter innefattar kontobaserade produkter
såsom lån, inlåning, kort och nätbankstjänster. Trans-
aktionsprodukter utgörs av kontanthantering, handel och
projektfinansiering. Finansieringsprodukter innefattar till-
gångsbaserad finansiering genom leasing, hyrköp och
factoring liksom försäljning till finansiella partners såsom
försäljare, återförsäljare och butiker.
Kapitalmarknadsprodukter utgörs av finansiella instru-
ment, eller arrangemang för finansiella instrument som är
tillgängliga på finansmarknaden, bland annat valutor,
råvaror, aktier och obligationer.
Sparprodukter och kapitalförvaltning innefattar värde-
pappersfonder, diskretionär förvaltning, portföljrådgiv-
ning, aktiehandel samt liv- pensionsprodukter. En värde-
pappersfond är en produkt där fondbolaget investerar i
aktier, obligationer, derivat eller andra standardiserade
värdepapper/produkter på uppdrag av fondens andelsä-
gare. Diskretionär förvaltning är en tjänst som innefattar
förvaltning av en värdepappersportfölj för kundens räk-
ning. Portföljrådgivning är en tjänst som erbjuds för att
hjälpa kunderna i deras placeringsbeslut.
Liv- och pensionsområdet erbjuder livförsäkringar och
pensionsprodukter/-tjänster.
Geografisk information
Summa Långfristiga
rörelseintäkter, Tillgångar, tillgångar,
mn euro md euro
md euro
1
31 dec 31 dec 31 dec 31 dec
2025
2024
2025 2024 2025 2024
Sverige
3 426
3 401
214
188
1
1
Finland
2 526
2 603
124
133
2
2
Norge
2 287
2 384
124
119
2
2
Danmark
3 098
3 268
178
164
3
3
Övriga
406
428
14
19
1
0
Summa
11 743
12 084
654
623
9 8
1) Exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar, ersättningar efter
avslutad anställning och rättigheter som uppkommer enligt försäkringsavtal.
Nordeas huvudsakliga geografiska marknad utgörs av de
nordiska länderna. Intäkter samt kortfristiga och långfris-
tiga tillgångar fördelas på geografiska områden utifrån var
kundverksamheten bedrivs. Goodwill fördelas på länder
utifrån var affärsverksamheten i de förvärvade enheterna
bedrivs.
Nordea Årsredovisning 2025
202
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K2.2 Räntenetto
Redovisningsprinciper
Ränta utgörs av ersättning för pengars tidsvärde
plus en marginal. Effektivräntan motsvarar den
ränta som används för att diskontera förväntade
framtida kassaflöden till redovisat värde på den
finansiella tillgången eller skulden vid första
redovisningstillfället.
Ränteintäkter och räntekostnader beräknas och
redovisas med effektivräntemetoden eller, om så
anses lämpligt, med en metod som ger en rimlig
uppskattning av vad en beräkning grundad på
effektivräntemetoden skulle ge. Effektivräntan inne-
fattar avgifter som anses ingå i effektivräntan för ett
finansiellt instrument (vanligen avgifter erhållna
som kompensation för risk). Ränteintäkter och ränte-
kostnader från finansiella instrument klassificeras,
med nedanstående undantag, som ”Räntenetto”.
Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till
balansposter redovisade till verkligt värde inom
Markets och Life & Pension klassificeras i resultat-
räkningen som ”Nettoresultat av poster till verkligt
värde”. Även räntan hänförlig till nettofinansieringen
av verksamheten inom Markets och Life & Pension
och till nettofinansieringen av fondinnehav inom
Treasury, värderad till upplupet anskaffningsvärde,
redovisas under ”Nettoresultat av poster till verkligt
värde” för att säkerställa att intäkter och kostnader i
dessa verksamheter redovisas på ett konsekvent
sätt. Se not K2.5 ”Summa nettoresultat av poster till
verkligt värde”.
Räntekomponenten i derivat klassificeras som
”Nettoresultat av poster till verkligt värde”, med
undantag för derivat som innehas för säkringssyfte. I
redovisningssäkringar klassificeras räntekomponen-
ten i derivat som ”Ränteintäkter beräknade enligt
effektivräntemetoden” om derivatet används för att
risksäkra en tillgång och som ”Räntekostnader” om
derivatet används för att risksäkra en skuld. I ekono-
miska säkringar klassificeras räntekomponenten i
derivat som ”Övriga ränteintäkter” om derivatet
används för att risksäkra en tillgång och som
”Räntekostnader” om derivatet används för att risk-
säkra en skuld.
Avkastningen på finansiella tillgångar redovisas
på två rader i resultaträkningen: ”Ränteintäkter
beräknade enligt effektivräntemetoden” och ”Övriga
ränteintäkter”. Under posten ”Ränteintäkter beräk-
nade enligt effektivräntemetoden” redovisar Nordea
ränteintäkter från finansiella tillgångar värderade till
upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde
via övrigt totalresultat. Resultaträkningsposten
”Övriga ränteintäkter” innefattar ränteintäkter från
exempelvis lån värderade till verkligt värde via
resultaträkningen eftersom de inte uppfyller SPPI-
kriteriet (som anger att kassaflödet enbart ska
utgöras av betalning av kapitalbelopp och ränta).
Räntenetto
Mn euro
2025
2024
Ränteintäkter beräknade enligt
effektivräntemetoden
1
15 401
18 580
Övriga ränteintäkter
1 849
2 500
Räntekostnader
-10 083
-13 486
Räntenetto
7 167
7 594
1) Ränteintäkterna på nettoinvesteringen i finansiella leasingavtal uppgick till
478 mn euro (543 mn euro) .
Ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden
Mn euro
2025
2024
Utlåning till kreditinstitut
1 658
2 359
Utlåning till allmänheten
12 076
13 734
Räntebärande värdepapper
1 261
1 191
Avgifter
251
208
Netto betald eller erhållen ränta på
derivatinstrument i säkringsredovisning av
tillgångar
155
1 088
Ränteintäkter beräknade enligt
effektivräntemetoden
15 401
18 580
Övriga ränteintäkter
Mn euro
2025
2024
Utlåning till verkligt värde till allmänheten
1 515
1 721
Räntebärande värdepapper till verkligt
värde
337
541
Netto betald eller erhållen ränta på
derivatinstrument i ekonomiska säkringar
av tillgångar
-3
238
Övriga ränteintäkter
1 849
2 500
Räntekostnader
Mn euro
2025
2024
Skulder till kreditinstitut
-595
-849
In- och upplåning från allmänheten
-3 767
-5 107
Avgifter till insättningsgarantier
-13
-79
Emitterade värdepapper
-5 121
-5 167
Efterställda skulder
-343
-271
Övriga räntekostnader
-54
-37
Netto betald eller erhållen ränta på
derivatinstrument i säkringar av skulder
-190
-1 976
Räntekostnader
-10 083
-13 486
Räntenetto från kategorier av finansiella instrument
Mn euro
2025
2024
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via övrigt totalresultat
1 227
1 168
Finansiella tillgångar värderade till
upplupet anskaffningsvärde
14 019
16 324
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultaträkningen
2 004
3 588
Finansiella skulder värderade till
upplupet anskaffningsvärde
-8 798
-10 216
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via resultaträkningen
-1 285
-3 270
Räntenetto
7 167
7 594
Räntan på osäkra lånefordringar utgjorde en obetydlig
andel av ränteintäkterna.
K2.3 Avgifts- och provisionsnetto
Redovisningsprinciper
Nordea har provisionsintäkter från olika typer av
tjänster som tillhandahålls kunder. Hur provisions-
intäkterna redovisas beror på i vilket syfte avgiften
tas ut.
Huvuddelen av intäkterna som klassificerats som
”Provisionsintäkter” avser intäkter från avtal med
kunder enligt IFRS 15. Avgiftsintäkter redovisas när
eller i takt med att ett företag har fullgjort sina åta-
ganden, antingen över tid eller vid en specifik
tidpunkt.
Utlåningsavgifter som inte ingår i den effektiva
räntan för ett finansiellt instrument redovisas när
åtagandet har fullgjorts. Avgifter som erhålls i sam-
band med bilaterala transaktioner redovisas normalt
som en del av det finansiella instrumentets effektiva
ränta. Avgifter från syndikerade lån redovisas
antingen som en del av den effektiva räntan på
Nordeas del eller, om Nordea fungerat som agent-
bank, som en avgiftsintäkt. Om avgiftsintäkten avser
både och, grundas den avgift som ingår i den effek-
tiva räntan på den marginal som erhållits från de
övriga parterna i arrangemanget.
Rörliga avgifter, såsom resultatrelaterade avgifter,
redovisas endast i den utsträckning det är mycket
sannolikt att ingen väsentlig återföring av de acku-
mulerade, redovisade beloppen kommer att ske.
Provisionskostnader som avser en viss period
kostnadsförs under den perioden, medan transak-
tionsavgifter redovisas när tjänsterna erhålls.
Provisionsintäkter och provisionskostnader
hänförliga till fullföljandet av försäkringsavtal ingår
inte i ”Avgifts- och provisionsnetto” utan redovisas
istället i enlighet med IFRS 17 och redovisnings-
principerna i not K4 ”Försäkringsskulder” och not
K2.4 ”Nettoresultat av försäkringsverksamhet ”.
Nordea Årsredovisning 2025
203
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K2.3 Avgifts- och provisionsnetto, forts.
Avgifts- och provisionsnetto
1
Mn euro
2025
2024
Kapitalförvaltning
2
1 942
1 881
- varav intäkter
2 219
2 153
- varav kostnader
-277
-272
Inlåningsprodukter
19
20
- varav intäkter
19
20
Depå- och emissionstjänster
5
12
- varav intäkter
55
60
- varav kostnader
-50
-48
Mäkleri och rådgivning
201
209
- varav intäkter
334
335
- varav kostnader
-133
-126
Betalningar och kort
608
583
- varav intäkter
895
841
- varav kostnader
-287
-258
Utlåningsprodukter
460
429
- varav intäkter
484
451
- varav kostnader
-24
-22
Garantier
33
37
- varav intäkter
134
131
- varav kostnader
-101
-94
Övrigt
-19
-14
- varav intäkter
76
73
- varav kostnader
-95
-87
Summa
3 249
3 157
1) Avgifts- och provisionsnetto som tidigare redovisades på raden “Livförsäkring
och Pensioner” ingår från 2025 i posten ”Kapitalförvaltning”, eftersom dessa
poster har stora likheter med varandra. Jämförelsesiffrorna har räknats om på
motsvarande sätt.
2) Avgifts-och provisionintäkter från finansiella tillgångar och skulder som inte vär
-
deras till verkligt värde via resultaträkningen och som inte ingår i beräkningen av
effektiv ränta uppgår till 450 mn euro (426 mn euro).
Provision från kapitalförvaltning redovisas normalt över
tid i takt med att tjänster utförs, och brukar baseras på
förvaltat kapital. Dessa avgifter redovisas fortlöpande
eftersom beloppet (och rätten att erhålla avgiften) står
i relation till det värde som kunden erhåller. Avgifterna
redovisas varje månad när marknadsvärdet för det förval-
tade kapitalet har fastställts. Rörliga avgifter som baseras
på relativ utveckling i förhållande till ett jämförelseindex
är sällsynta. Osäkerheten kring rörliga avgifter skingras
normalt åtminstone på varje balansdag och avgiftsin-
täkten kan redovisas. Beloppet kan inte redovisas om
utfallet ännu är osäkert och kan påverkas av marknads -
utvecklingen. Denna kategori omfattar avgiftsintäkter
hänförliga till finansiella avtal i liv- och pensionsverk-
samheten. Avgiftsintäkten redovisas över tid i takt med
att tjänsterna utförs. Avgiftsintäkter från försäkringsavtal
redovisas under posten ”Försäkringsintäkter, netto”, se not
K2.4 ”Nettoresultat av försäkringsverksamhet”.
Avgifter i kategorierna Inlåningsprodukter, Depå- och
emissionstjänster, Courtage och rådgivning samt
Betalningar och kort redovisas både över tid och vid en
viss tidpunkt, beroende på när åtagandena fullgörs.
Avgifterna som avser courtage och rådgivning är främst
transaktionsbaserade och avser rådgivning eller utförande
av kundorder gällande värdepapper, där tjänsterna redovi-
sas vid den tidpunkt då tjänsterna relaterade till transak-
tionerna har slutförts.
Intäkter från betalningar och kort innefattar avgifter för
cash management och betalningslösningar, vilka redovi-
sas över tid, samt transaktionsbaserade avgifter för tjäns-
ter som inrikes- och utlandsbetalningar, vilka redovisas vid
en viss tidpunkt. Kortrelaterade avgifter delas in i katego-
rierna förmedlingsavgifter, som redovisas när kunden
använder tjänsten, och avgifter för kortinnehavare, som
redovisas över tid eller vid en viss tidpunkt om avgiften är
transaktionsbaserad.
Utlåningsavgifter redovisas när åtagandet har fullgjorts,
det vill säga när transaktionen har genomförts, såvida de
inte ingår i den effektiva räntan för det finansiella
instrumentet.
Intäkter för utställda finansiella garantier samt kost-
nader för köpta finansiella garantier, fördelas över
instrumentets löptid och klassificeras som ”Avgifts-
och provisionsintäkter” respektive ”Avgifts- och
provisionskostnader”.
Övriga avgiftsintäkter är normalt transaktionsbaserade.
För transaktionsbaserade tjänster som utförs vid en viss
tidpunkt erhålls betalning omedelbart i samband med att
tjänsterna utförs. För tjänster som utförs över tid gäller
normalt en kortare period. Exempel på sådana tjänster är
betalningstjänster som löper per månad eller kapitalför-
valtningstjänster som löper per månad eller per kvartal.
För tjänster som utförs över tid uppstår rätten till ersätt-
ning i slutet av varje period när åtagandena är fullgjorda
och det är mycket sannolikt att ingen väsentlig återföring
av ersättningen kommer att ske.
Kundfordringar redovisas under ”Övriga tillgångar”
medan ännu ej debiterade avgifter för uppfyllda presta-
tionsåtaganden och avtalstillgångar redovisas under
”Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter”.
Kortfristiga förskott som erhållits, men där prestationsåta-
gandena ännu inte har uppfyllts, redovisas under
”Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter”.
Provisionskostnader är normalt transaktionsbaserade
och redovisas i den period då tjänsterna erhålls.
Nedbrytning per affärsområde
Large Corporates & Asset & Wealth Nordea
Personal Banking
Business Banking
Institutions
Management
Group Finance
Övrigt & elimineringar
Group
Mn euro
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
Kapitalförvaltning
811
765
162
159
70
66
909
902
0
0
-10
-11
1 942
1 881
Inlåningsprodukter
3
3
16
16
0
1
0
0
0
0
0
0
19
20
Depå- och emissionstjänster
3
3
4
3
4
5
5
5
-12
-13
1
9
5
12
Mäkleri och rådgivning
14
11
29
32
132
139
35
33
-1
-2
-8
-4
201
209
Betalningar och kort
273
238
243
236
97
98
0
1
0
0
-5
10
608
583
Utlåningsprodukter
98
96
162
147
195
182
5
4
2
1
-2
-1
460
429
Garantier
-6
-2
1
2
40
47
-1
0
-3
5
2
-15
33
37
Övrigt
29
27
-4
-3
-11
-8
-32
-26
-3
-6
2
2
-19
-14
Summa
1 225
1 141
613
592
527
530
921
919
-17
-15
-20
-10
3 249
3 157
Nordea Årsredovisning 2025
204
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K2.4 Nettoresultat av
försäkringsverksamhet
Redovisningsprinciper
Nettoresultat av försäkringsverksamhet kan delas in
i fyra delar:
• försäkringsintäkter, som utgörs av tillhandahållna
tjänster enligt försäkringsavtal till ett belopp som
speglar den ersättning som bolaget räknar med
att ha rätt till för dessa tjänster
• kostnader för försäkringstjänster, som innefattar
försäkringsersättningar, förvärvskostnader och
andra rörelsekostnader avseende försäkringsavtal
• finansiella intäkter eller kostnader från försäk-
ringsavtal, som innefattar förändringar i diskonte-
ringsräntor, avveckling av diskonteringseffekten
och avveckling av riskjusteringen. Posten innefat-
tar även förändringar i skulder till försäkringsta-
gare enligt den rörliga avgiftsmodellen till följd av
förändringar i motsvarande tillgångar
• avkastning på tillgångar som är knutna till skulder
till försäkringstagare och innefattar intäkter från
dessa tillgångar.
Mer detaljerade redovisningsprinciper gällande för-
säkringsavtal finns in not K4 ”Försäkringsskulder”.
Nettoresultat av försäkringsverksamhet
Mn euro
2025
2024
Försäkringsintäkter
708
652
Kostnader för försäkringstjänster
-460
-402
Nettoresultat från återförsäkringsavtal
-6
-6
Försäkringsintäkter, netto
242
244
Finansiella intäkter eller kostnader från
försäkringsavtal
-2 299
-2 574
Avkastning från tillgångar som täcker
försäkringsskulder
2 299
2 583
Finansiella intäkter och kostnader från
försäkringsavtal, netto
0
9
Nettoresultat av försäkringsverksamhet
242
253
Tabellen visar avkastningen på tillgångar inom Nordea
Life & Pensions verksamhet. Merparten avser tillgångar
som täcker försäkringsskulder Interna transaktioner har ej
eliminerats i noten och ger således den verkliga effekten
från livförsäkringsverksamheten.
Nordea Life & Pension – intäktsredovisning
Mn euro
2025
2024
Aktierelaterade instrument
1 564
2 223
Ränterelaterade instrument och
valutakursförändringar
555
310
Förvaltningsfastigheter
1
184
69
Summa
2 303
2 602
Avkastning på tillgångar som täcker
försäkringsskulder
2 299
2 583
Avkastning på övriga tillgångar
4
19
Summa
2 303
2 602
1) Inkluderar omvärdering av intresseföretag värderade till verkligt värde, 50 mn
euro (19 mn euro).
K2.5 Summa nettoresultat av
poster till verkligt värde
Redovisningsprinciper
Nettoresultat av poster till verkligt värde
Realiserade och orealiserade vinster och förluster på
finansiella instrument och förvaltningsfastigheter vär-
derade till verkligt värde redovisas normalt under
”Netto resultat av poster till verkligt värde”. För informa-
tion om de redovisningsprinciper som används vid
beräkning av verkligt värde, se not K3.4 ”Verkligt värde”.
Dessutom ingår följande poster i ”Nettoresultat av
poster till verkligt värde”:
• ränta hänförlig till nettofinansieringen av verk-
samheten inom Markets och Life & Pension och till
nettofinansieringen av fondinnehav inom Trea-
sury, värderad till upplupet anskaffningsvärde
• realiserade vinster/förluster på tillgångar och
skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
• omvärderingen av säkrade risker i säkrade poster i
säkringsredovisningen
• valutakursförändringar.
Följande poster ingår inte i ”Nettoresultat av poster
till verkligt värde”:
• räntekomponenten i derivat som används för säk-
ringsredovisning och ekonomiska säkringar. Dessa
komponenter redovisas under ”Räntenetto” för att
säkerställa redovisningsmässig överensstäm-
melse med de säkrade posterna
• avkastning på tillgångar knutna till skulderna till
försäkringstagare bruttoredovisas i den här noten,
men ingår i ”Nettoresultat av försäkringsverksam-
het” (not K2.4) och därmed inte i ”Nettoresultat av
poster till verkligt värde” i resultaträkningen.
• förluster från motpartsrisk på utlåning i portföljer
som hålls till förfall och obligatoriskt värderas till
verkligt värde (upp fyller inte kriteriet att kassaflödet
enbart ska utgöras av betalning av kapitalbelopp
och ränta) redovisas under den separata posten
”Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till
förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde”.
För mer information om redovisningsprinciper avse-
ende valutakursförändringar, se not K1 ”Redo-
visnings principer” och not K9.2 ”Valutaomräkning av
utländska företag/filialer”.
Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till
förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde
Posten ”Nettoresultat av utlåning i portföljer som
hålls till förfall och obligatoriskt värderas till verkligt
värde” utgörs av justeringar till verkligt värde av
marginalkomponenten för lånefordringar i portföljer
där avsikten är att behålla instrumenten till förfall
och där dessa måste värderas till verkligt värde
(uppfyller inte SPPI-kriteriet). Lånefordringarna
klassificeras i kategorin ”Finansiella tillgångar vär-
derade till verkligt värde via resultaträkningen” och
redovisas under posten ”Utlåning till allmänheten” i
balansräkningen. Justeringar till verkligt värde av
marginalen avser främst förändringar i kreditrisk.
Förluster från motpartsrisk i instrument som klas-
sificerats i kategorin ”Finansiella tillgångar värde-
rade till verkligt värde via resultaträkningen” redovi-
sas under ”Nettoresultat av poster till verkligt värde ”.
Nedskrivningar av förväntade kreditförluster
avseende instrument i andra kategorier än
”Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
via resultaträkningen” redovisas under posten
”Kreditförluster, netto”. För ytterligare information,
se not K2.10 ”Kreditförluster ”.
Kritiska bedömningar och
osäkerhet i uppskattningar
Osäkerhet i uppskattningar finns i samband med
värdering av finansiella instrument, framför allt för
instrument som saknar noterade kurser och nyligen
observerade marknadskurser (instrument i nivå 3).
Se not K3.4 ”Verkligt värde ”.
Summa nettoresultat av poster till verkligt värde
Mn euro
2025
2024
Nettoresultat av poster till verkligt värde
1
1 045
1 023
Nettoresultat av utlåning i portföljer som
hålls till förfall och obligatoriskt värderas till
verkligt värde
-1
-8
Total excluding assets backing insurance
contracts
1 044
1 015
Avkastning på tillgångar som täcker
försäkringsskulder (not G2.4)
2 299
2 583
Summa
3 343
3 598
1) Varav säkringsineffektivitet 37 mn euro (-5 mn euro). För mer information se not
K3.6 “Säkringsredovisning”.
I tabellen nedan visas summan fördelat efter produkt,
exklusive tillgångar som täcker försäkringsskulder.
Fördelning efter produkt
Mn euro
2025
2024
Aktierelaterade instrument 353 529
Ränterelaterade instrument och
valutakursförändringar 683 687
Övriga finansiella instrument (inklusive
krediter och råvaror) 4 -220
Avkastning på tillgångar i Nordea Life &
Pension
1
4
19
Summa
1 044
1 015
1) För mera information se not K2.4 .
Nordea Årsredovisning 2025
205
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K2.5 Summa nettoresultat av poster till verkligt värde, forts.
Nettoresultat från kategorier av finansiella instrument
Mn euro
2025
2024
Finansiella tillgångar värderade till verkligt
värde via övrigt totalresultat 50 224
Finansiella tillgångar redan från början
värderade till verkligt värde via
resultaträkningen 251 534
Finansiella skulder redan från början värderade
till verkligt värde via resultaträkningen -4 685 -9 182
Finansiella tillgångar och skulder obligatoriskt
värderade till verkligt värde via
resultaträkningen
1
7 767 13 596
Finansiella tillgångar värderade till upplupet
anskaffningsvärde
2
84 579
Finansiella skulder värderade till upplupet
anskaffningsvärde
3
-848 -2 241
Valutakursförändringar, exklusive
valutasäkringar 755 301
Icke finansiella tillgångar och skulder
-31
-213
Summa
3 343
3 598
1) Varav periodiserade dag 1-resultat uppgår till 43 mn euro (45 mn euro).
2) Posten innefattar vinster till följd av bortbokning av finansiella tillgångar värde
-
rade till upplupet anskaffningsvärde på mostsvarande 5 mn euro (3 mn euro)
och förluster på motsvarande -5 mn euro (-2 mn euro). Bortbokningen gjordes
eftersom tillgångarna hade förutbetalts av kunden eller sålts. Posten innefattar
även förändringar i verkligt värde på räntesäkrade tillgångar värderade till upp
-
lupet anskaffningsvärde på motsvarande 84 mn euro (578 mn euro).
3) Posten innefattar huvudsakligen förändringar i verkligt värde på räntesäkrade
skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde på motsvarande -268 mn euro
(-1 422 mn euro) .
K2.6 Övriga rörelseintäkter
Redovisningsprinciper
Nettovinster från avyttring av aktier i koncernföre-
tag, intresseföretag och joint ventures, nettovinster
från avyttring av materiella tillgångar liksom andra
transaktioner som inte kan hän föras till någon annan
intäktspost redovisas normalt under ”Övriga rörelse-
intäkter” och först när det är sannolikt att de förmå-
ner som är kopplade till transaktionen tillfaller
Nordea. Det inträffar normalt när de betydande
riskerna och förmånerna har överförts till köparen
(vanligtvis när transaktionen har slutförts).
Övriga rörelseintäkter
Mn euro
2025
2024
Intäkter från fastigheter
2
1
Avyttring av materiella och
immateriella tillgångar
25
27
Övrigt
15
19
Summa
42
47
K2.7 Övriga kostnader
Redovisningsprinciper
Transaktioner som inte kan hänföras till någon
annan kostnadspost, redovisas normalt under
”Övriga kostnader”. Merparten av kostnaderna avser
inköp av tjänster, främst inom informationsteknik
(IT). Kostnaderna för inköp av tjänster är normalt
transaktionsbaserade och redovisas i den period då
tjänsterna erhålls.
Nettoförluster från avyttring av aktier i koncern-
företag, intresseföretag och joint ventures, liksom
nettoförluster från avyttring av materiella tillgångar,
redovisas normalt under ”Övriga kostnader” när
risker och förmåner har överförts till köparen (van-
ligtvis när transaktionen har slutförts).
Kostnader hänförliga till fullgörandet av försäk-
ringsavtal redovisade enligt IFRS 17 bruttoredovisas
i denna not, men ingår i ”Kostnader för försäkrings-
tjänster” i resultaträkningen. För ytterligare informa-
tion, se not K4 ”Försäkringsskulder” och not K2.4
”Nettoresultat av försäkringsverksamhet”.
Kostnader som uppfyller kraven för kapitalisering
enligt redovisningsprinciperna i not K5.1 ”Immateriella
tillgångar” bruttoredovisas i denna not, men kapitali-
seras och redovisas under ”Immateriella tillgångar” i
balansräkningen.
Övriga kostnader
Mn euro
2025
2024
Informationsteknik
1
-1 140
-1 070
Marknadsföring och representation
-68
-80
Porto-, transport-, telefon- och
kontorskostnader
-47
-50
Hyres-, lokal- och fastighetskostnader
-119
-109
Konsult- och revisionstjänster
2
-200
-220
Marknadsdatatjänster
-93
-95
Övrigt
-202
-265
Summa
-1 869
-1 889
Kostnader för att fullgöra försäkringsavtal
som omfattas av IFRS 17
89
70
IT-utvecklingskostnader som kapitaliserats
3
339
289
Summa
-1 441
-1 530
1) IT-konsulttjänster ingår i Informationsteknik.
2) Revisionsarvoden ingår i Konsult- och revisionstjänster.
3) Se not K5.1 ”Immateriella tillgångar”.
Revisionsarvoden
1
Mn euro
2025
2024
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag
-9
-9
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdraget
2
-1
-1
Övriga uppdrag
3
-1
-2
Summa
-11
-12
1) Revisionsarvoden i tabellen redovisas exklusive ej avdragsgill moms.
2) PricewaterhouseCoopers Oy svarade för -0,8 mn euro (-0,2 mn euro), varav
-0,6 mn euro (- mn euro) avsåg granskning av CSRD.
3) PricewaterhouseCoopers Oy svarade för -0,4 mn euro (-1,2 mn euro), varav - mn
euro (-0,6 mn euro) avsåg granskning av CSRD. Varken PricewaterhouseCoopers
Oy eller något annat företag i PricewaterhouseCoopers nätverk har utfört någon
skatterådgivning.
Nordea Årsredovisning 2025
206
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K2.8 Lagstadgade avgifter
Redovisningsprinciper
Lagstadgade avgifter utgörs av avgifter som tas ut
av myndigheter. Kostnader för sådana avgifter
redovisas när den aktuella händelse som medför
skyldighet att betala en avgift har inträffat.
Resolutionsavgifter kan inte återbetalas om Nordea skulle
upphöra med sin verksamhet, och betalningsskyldigheten
bedöms följaktligen uppstå på årets första dag och redovi-
sas i sin helhet under första kvartalet.
Den svenska riskskatten (som tidigare benämndes
bankskatt) kan återbetalas för den period under vilken
Nordea inte bedriver någon verksamhet, och betalnings-
skyldigheten bedöms därför uppstå löpande under året
och riskskatten periodiseras därmed linjärt under året.
Från och med 2025 kan den svenska centralbanken
varje år begära att få räntefri inlåning (inlåningskrav) från
kreditinstitut med verksamhet i Sverige. Nordea redovisar
en lagstadgad avgift som motsvarar den ränta som ban-
ken i annat fall hade erhållit för inlåningen under den
aktuella löptiden (normalt ett år). Den lagstadgade avgif-
ten redovisas i sin helhet på det datum då händelsen som
medför skyldighet att betala avgift inträffade. Avgiften
redovisas under ränteintäkter, periodiserat över inlåning-
ens löptid, som en del av den effektiva ränta på inlåningen
vilken presenteras under ”Utlåning till centralbanker”.
Lagstadgade avgifter
Mn euro
2025
2024
Resolutionsavgifter
-35
-45
Riskskatt
-76
-72
Räntefri inlåning hos svenska
centralbanken
-5
–
Summa
-116
-117
K2.9 Av- och nedskrivningar
av materiella och
immateriella tillgångar
Redovisningsprinciper
Materiella och immateriella tillgångar skrivs av
linjärt över den beräknade nyttjandeperioden. En
immateriell tillgång med obestämbar nyttjande-
period (goodwill) ska inte skrivas av, men årligen
prövas för eventuellt nedskrivningsbehov.
Alla immateriella tillgångar med begränsad nytt-
jandeperiod, inklusive IT-utvecklingsprojekt som har
tagits i bruk, prövas med avseende på indikationer
på nedskrivningsbehov. Nedskrivningskostnaden
beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och
återvinningsvärde.
Redovisningsprinciper för immateriella och mate-
riella tillgångar, liksom tillämpade kritiska bedöm-
ningar, finns i not K5 ”Immateriella och materiella
tillgångar”.
Avskrivning hänförlig till fullgörandet av försäk-
ringsavtal redovisas inte här, utan istället enligt
beskrivningen i not K2.4 ”Nettoresultat av försäk-
ringsverksamhet” och not K4 ”Försäkringsskulder ”.
Mn euro
2025
2024
Avskrivningar
Materiella tillgångar
-218
-218
Immateriella tillgångar
-401
-352
Summa avskrivningar
-619
-570
Nedskrivningar, netto
Immateriella tillgångar
-4
-15
Summa nedskrivningar
-4
-15
Summa före överföring av
försäkringskostnader
-623
-585
Överföring av kostnader för att fullgöra
försäkringsavtal som omfattas av IFRS 17
9
8
Summa
-614
-577
K2.10 Kreditförluster
Redovisningsprinciper
Nedskrivningar av finansiella tillgångar i kategorierna
”Upplupet anskaffningsvärde” och ”Verkligt värde via
övrigt totalresultat” (se not K3.3 ”Klassificering och
värdering”) redovisas i resultaträkningen som ”Kredit-
förluster, netto”. Tabellen visar kreditförlusterna som
balansposter i balansräkningen. Förluster från finan-
siella garantier är också inkluderade i ”Kredit förluster,
netto”. Förlusterna redovisas med avdrag för effek-
terna av eventuella säkerheter eller andra kreditför-
stärkningar. Nordeas redovisningsprinciper för beräk-
ningen av nedskrivning av lån och tillämpade kritiska
bedömningar finns i not K3.8 ”Utlåning”.
Motpartsförluster hänförliga till instrument som
klassificerats i kategorin ”Finansiella tillgångar värd e-
rade till verkligt värde via resultaträkningen”, inklusi ve
kreditderivat men exklusive lånefordringar redovisa de
till verkligt värde, redovisas under ”Netto resultat av
poster till verkligt”. Förluster hänförliga till låneford-
ringar värderade till verkligt värde i portföljer där
avsikten är att behålla instrumenten till förfall (upp-
fyller inte SPPI-kriteriet, dvs. att det uteslutande rör
sig om betalning av kapitalbelopp och ränta), redovi -
sas under posten ”Netto resultat av utlåning i portföl -
jer som hålls till förfall och obligatoriskt värderas till
verkligt värde”. För ytterligare information, se not K2 .5
”Summa nettoresultat av poster till verkligt värde”.
Ytterligare information om kreditrisk finns i not
K11 ”Risk- och likviditetshantering ”.
Kreditförluster
Utlåning till centralbanker och Utlåning till Räntebärande Poster utanför
kreditinstitut
2
allmänheten
2
värdepapper
3
balans räkningen
4
Summa
Mn euro
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
Kreditförluster, kategori 1
2
0
59
22
0
3
29
-11
90
14
Kreditförluster, kategori 2
0
0
85
47
0
0
4
-24
89
23
Kreditförluster, icke fallerade
2
0
144
69
0
3
33
-35
179
37
Kategori 3, fallerade
Kreditförluster, individuellt
värderade, kollektivt beräknade
1
0
1
24
-19
–
–
-2
0
22
-18
Konstaterade kreditförluster
–
–
-360
-227
–
–
–
-4
-360
-231
Minskning av avsättningar som
tagits i anspråk för att täcka
konstaterade kreditförluster
–
–
166
85
–
–
–
–
166
85
Återföringar av tidigare
konstaterade kreditförluster
1
2
38
38
–
–
–
–
39
40
Garantiersättning
–
–
–
–
–
–
24
7
24
7
Ny/ökad avsättning
–
–
-266
-294
–
–
-20
-6
-286
-300
Återföring av avsättningar
–
–
185
175
–
–
10
7
195
182
Kreditförluster, fallerade
1
3
-213
-242
–
–
12
4
-200
-235
Kreditförluster, netto
3
3
-69
-173
0
3
45
-31
-21
-198
1) Inkluderar individuellt identifierade tillgångar där avsättningarna har beräknats med en statistisk modell.
2) Avsättningar inkluderade i not K3.8 ”Utlåning”.
3) Avsättningar inkluderade i not K3.9 ”Räntebärande värdepapper”.
4) Avsättningar inkluderade i not K6 ”Avsättningar” .
Nordea Årsredovisning 2025
207
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K2.11 Skatter
Redovisningsprinciper
Posten ”Skatt” i resultaträkningen utgörs av den
totala förändringen i aktuell och uppskjuten
inkomstskatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas
i resultaträkningen, såvida den inte avser poster som
redovisas mot övrigt totalresultat eller eget kapital.
I dessa fall redovisas även skatten mot övrigt total-
resultat respektive eget kapital.
Aktuell skatt är den förväntade skatten på årets
beskattningsbara inkomst, beräknad enligt beslu-
tade eller i praktiken beslutade skattesatser per
balansdagen, tillsammans med eventuell justering
av aktuell skatt hänförlig till tidigare år.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder
redovisas för temporära skillnader som uppstår
mellan skattemässiga och redovisade värden på till-
gångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar
redovisas för outnyttjade skattemässiga underskott
och skatteavdrag, om de uppfyller de aktuella krite-
rierna för redovisning enligt IAS 12. Uppskjuten skatt
redovisas inte för skattepliktiga temporära skillnader
som härrör från den initiala redovisningen av
goodwill.
Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser
som väntas gälla när de temporära skillnaderna
reverseras, med utgångspunkt från antagna eller i
praktiken antagna lagar per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder dis-
konteras inte. Uppskjutna skattefordringar redovisas
endast i den utsträckning det är sannolikt att fram-
tida beskattningsbar vinst kommer att finnas till-
gänglig, mot vilken temporära skillnader, under-
skottsavdrag och outnyttjade skatteavdrag kan
utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar granskas
varje balansdag, och minskas i den mån det inte
längre är sannolikt att avdragsrätten kan utnyttjas.
Aktuella skattefordringar och aktuella skatte-
skulder kvittas när lagstadgad rätt till kvittning före-
ligger, och Nordea avser att antingen nettoreglera
dessa skattepositioner eller realisera tillgången sam-
tidigt som skulden regleras. Uppskjutna skatteford-
ringar och uppskjutna skatteskulder kvittas generellt
i den mån det är tillåtet enligt lag att kvitta aktuella
skattefordringar och aktuella skatteskulder.
Nordea tillämpar tillfälliga obligatoriska förenk-
lingsregler för redovisning av uppskjuten skatt enligt
IAS 12 Inkomstskatter med avseende på OECD:s
modellregler om minimibeskattning (pelare två). Vid
redovisning av uppskjutna skattefordringar och upp-
skjutna skatteskulder tas ingen hänsyn till pelare
tvås effekter på landsnivå, utan dessa redovisas som
aktuell skatt i den mån de uppstår.
Kritiska bedömningar och
osäkerhet i uppskattningar
Skattepositioner granskas regelbundet för att identi-
fiera fall där berörda skattemyndigheter sannolikt
inte godkänner behandlingen i skattedeklarationen.
Osäkra skattepositioner beaktas var för sig eller som
grupp, beroende på vilken metod som bäst förutser
utfallet av osäkerheten. Vid en bedömning att skat-
temyndigheten sannolikt inte godtar en skattemäs-
sig behandling, tar Nordea hänsyn till effekten av
osäkerheten när beskattningsbart resultat, skatte-
mässigt värde, outnyttjade skattemässiga förluster,
outnyttjade skatteavdrag eller skattesatser fastställs.
Detta görs genom att använda antingen det mest
sannolika beloppet eller det förväntade värdet,
beroende på vilken metod som bäst förutser utfallet
av osäkerheten. Osäker skattemässig behandling
kan påverka både aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Värderingen av uppskjutna skattefordringar
påverkas av ledningens bedömning av Nordeas
framtida resultat och tillräckligheten av framtida
beskattningsbara vinster och framtida återföringar
av befintliga beskattningsbara temporära skillnader.
Dessa bedömningar uppdateras och ses över vid
varje bokslutstillfälle, och justeras om så behövs för
att avspegla den nuvarande situationen.
Det redovisade värdet på uppskjutna skatteford-
ringar uppgick vid årets slut till 180 mn euro
(206 mn euro).
Skattekostnad
Mn euro
2025
2024
Aktuell skatt
-1 642
-1 168
Uppskjuten skatt
166
-321
Summa
-1 476
-1 489
För total skatt redovisad i övrigt totalresultat, se ”Rapport
över övrigt totalresultat”. För skatt som redovisas mot eget
kapital, se ”Rapport över förändringar i eget kapital”.
Skatten på koncernens rörelseresultat skiljer sig på
följande sätt från det teoretiska belopp som kan beräknas
med hjälp av skattesatsen i Finland:
Mn euro
2025
2024
Resultat före skatt
6 316
6 548
Skatt beräknad med en skattesats om
20,0 procent
-1 263
-1 310
Effekt av andra skattesatser i övriga länder
-226
-216
Resultat från intresseföretag
0
2
Ej skattepliktiga intäkter
36
36
Avkastningsbeskattad inkomst
21
16
Ej skattemässigt avdragsgilla kostnader
-20
-23
Justeringar avseende tidigare år, aktuell
skatt
-46
4
Justeringar avseende tidigare år,
uppskjuten skatt
42
5
Ändrad skattesats
1
3
–
Ej avräkningsbar utländsk skatt
-23
-19
Skattereduktion maskiner och inventarier
–
16
Skattekostnad
-1 476
-1 489
Effektiv skattesats
23,4 %
22,7 %
1) I november 2025 beslutade Polens parlament att ändra den polska lagen om
bolagsskatt. Skatten för banker och kreditinstitut ändras till 30 procent 2026,
26 procent 2027 och 23 procent från 2028. Uppskjutna skattefordringar och
uppskjutna skatteskulder som berörs av ändringarna har räknats om för att
spegla de nya skattesatserna.
Nordea Årsredovisning 2025
208
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K2.11 Skatter, forts.
Förändringar i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder
2025
2024
Redovisat Redovisat Redovisat Redovisat Redovisat Redovisat
i resultat- i övrigt direkt i eget Förvärv och Valutakurs- i resultat- i övrigt direkt i eget Förvärv och Valutakurs-
Mn euro 1 jan räkningen totalresultat kapital avyttringar
differenser
31 dec
1 jan
räkningen totalresultat kapital avyttringar
differenser
31 dec
Uppskjutna skattefordringar
Skattemässiga underskott
246
-198
–
–
–
1
49
58
201
–
-7
–
-6
246
Immateriella tillgångar
31
-11
–
–
–
–
20
–
31
–
–
–
–
31
Utlåning till allmänheten
34
44
-12
–
–
0
66
70
-38
2
–
–
–
34
Derivatinstrument/obligationer
17
-13
0
–
–
0
4
–
17
–
–
–
–
17
Förvaltningsfastigheter
59
19
–
–
–
–
78
1
58
–
–
–
–
59
Pensioner
56
1
30
–
–
0
87
75
-2
-15
–
–
-2
56
Skulder/avsättningar
218
-25
–
–
–
-1
192
236
-13
–
–
–
-5
218
Leasingskulder
232
-12
–
–
-1
3
222
230
-12
–
–
14
–
232
Övrigt
15
-2
0
–
–
0
13
16
-10
1
–
–
8
15
Kvittning av uppskjutna
skattefordringar
och skulder
-702
178
-23
–
1
-5
-551
-432
-256
1
–
-14
-1
-702
Summa
206
-19
-5
–
–
-2
180
254
-24
-11
-7
0
-6
206
Uppskjutna skatteskulder
Utlåning till allmänheten
348
-87
0
–
–
3
264
366
-12
–
–
–
-6
348
Aktier
22
6
–
–
–
–
28
15
7
–
–
–
–
22
Derivatinstrument/obligationer
587
-368
2
–
–
1
222
86
505
7
–
–
-11
587
Immateriella tillgångar
103
-11
–
–
–
–
92
91
12
–
–
–
–
103
Materiella tillgångar/
nyttjanderättstillgångar
238
66
–
–
2
4
310
230
-5
–
–
14
-1
238
Förvaltningsfastigheter
66
20
–
–
–
-1
85
6
60
–
–
–
–
66
Pensioner
95
35
-35
–
–
2
97
50
20
24
–
–
1
95
Skulder/avsättningar
13
0
–
–
–
–
13
19
-6
–
–
–
–
13
Övrigt
18
-12
–
–
–
–
6
17
1
–
–
–
–
18
Elimineringar av temporära
skillnader som förekommer i flera
jurisdiktioner
25
-12
22
–
–
0
35
57
-29
-6
–
–
3
25
Kvittning av uppskjutna
skattefordringar
och skulder
-702
178
-23
–
1
-5
-551
-432
-256
1
–
-14
-1
-702
Summa
813
-185
-34
–
3
4
601
505
297
26
–
0
-15
813
Nordea Årsredovisning 2025
209
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K2.11 Skatter, forts.
Ej redovisade uppskjutna skattefordringar
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Outnyttjade utländska skatteavdrag
Med förfall inom 12 månader
2
2
Med förfall efter 12 månader
1 118
563
Summa
1 120
565
Ej redovisade uppskjutna skattefordringar avseende
utländska skatteavdrag kan återvinnas i händelse av
oväntade skillnader i beskattningstidpunkter eller skatte-
mässiga värden mellan huvudkontor och filialer.
OECD:s globala skattereform om
minimibeskattning (pelare två)
I december 2022 antog Europeiska unionens medlems-
stater ett direktiv om att införa reglerna enligt pelare två.
De flesta länder där Nordea har verksamhet införlivade
pelare två i sin lagstiftning från 1 januari 2024, bland annat
Finland där det yttersta moderföretaget har sitt säte.
Nordea har en skyldighet att bedöma huruvida man upp-
når pelare tvås miniminivå på 15 procent i alla länder där
banken har verksamhet.
Fullständiga beräkningar och redogörelser enligt pelare
två kommer inte att krävas för räkenskapsåren 2024–2026
i länder som uppfyller kraven för de förenklingsregler som
gäller under en övergångsperiod. Nordeas bedömning är
att kraven uppfylls i alla betydande länder. Upprättandet
av fullständiga beräkningar enligt pelare två väntas därför
bli uppskjutna och ingen påverkan på aktuell skatt redovi-
sas för räkenskapsåret 2025.
Nordeas bedömningar för de mest betydande företagen
tyder på att inga väsentliga tilläggsskatter väntas upp-
komma. Det går emellertid inte att helt fastställa den slut-
liga effekten förrän OECD:s regler enligt pelare två har
införts av ländernas lagstiftare och skattemyndigheter.
K2.12 Resultat per aktie
Redovisningsprinciper
Resultat per aktie före utspädning beräknas som
årets resultat hänförligt till aktieägare i Nordea Bank
Abp dividerat med vägt genomsnittligt antal utestå-
ende stamaktier under perioden.
Resultat per aktie efter utspädning fastställs
genom att justera det vägda genomsnittliga antalet
utestående stamaktier för effekten av alla potenti-
ella utspädningsbara stamaktier, vilka utgörs av
rätten till prestationsaktier enligt de långsiktiga inci-
tamentsprogrammen samt kontrakt som kan regle-
ras med Nordeaaktier, dvs. derivat såsom optioner
och warranter och motsvarande. Sådana kontrakt
påverkar resultatet per aktie efter utspädning
endast i de fall där den genomsnittliga kursen på
stamaktier under perioden är högre än lösenkursen
för optionerna eller warranterna (det vill säga om de
har ett realvärde).
Potentiella stamaktier anses endast medföra en
utspädningseffekt på balansdagen om samtliga
resultatvillkor har uppfyllts och om en konvertering
till stamaktier skulle minska vinsten per aktie. Vidare
anses rättigheterna endast medföra en utspädnings-
effekt om lösenpriset, med tillägg för framtida tjäns-
ter, är lägre än periodens genomsnittliga aktiekurs.
Resultat per aktie
2025
2024
Resultat:
Resultat hänförligt till aktieägare i Nordea
Bank Abp, mn euro
4 814
5 033
Antal aktier (miljoner):
Antal utestående aktier vid årets början
3 503
3 528
Genomsnittligt antal återköpta aktier inom
återköpsprogrammet
-34
-19
Genomsnittligt antal aktier som innehas för
ersättningsändamål eller i handelslagret
-15
-8
Vägt genomsnittligt antal utestående
aktier före utspädning
3 454
3 501
Justering för vägt genomsnittligt antal
ytterligare utestående stamaktier efter
utspädning
1
4
4
Vägt genomsnittligt antal utestående
aktier efter utspädning
3 458
3 505
Resultat per aktie före utspädning, euro
1,39
1,44
Resultat per aktie efter utspädning, euro
1,39
1,44
1) Avser Nordea Incentive Plan (NIP) och de långsiktiga incitamentsprogrammen
(LTIP). För ytterligare information om dessa plan, se not K8.3 ”Aktierelaterade
ersättningsprogram”.
Nordea Årsredovisning 2025
210
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K3 Finansiella
instrument
K3.1 Redovisning och bortbokning
i balansräkningen
Redovisningsprinciper
Derivatinstrument, börsnoterade värdepapper och
avistatransaktioner i utländsk valuta redovisas i, och
bokas bort från, balansräkningen på affärsdagen. En
motsvarande tillgång eller skuld redovisas sedan i
balansräkningen under ”Övriga tillgångar” eller
”Övriga skulder” mellan affärsdagen och likvid-
dagen. Övriga finansiella instrument redovisas i
balansräkningen på likviddagen.
Finansiella tillgångar, andra än de för vilka affärs-
dagsredovisning tillämpas, bokas bort från balans-
räkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet
från de finansiella tillgångarna upphör att gälla eller
överförs till annan part. Rätten till kassaflödet upp-
hör att gälla eller överförs vanligen när motparten
har uppfyllt sin del av avtalet genom att t.ex. betala
tillbaka ett lån till Nordea, dvs. på likviddagen.
Rätten till kassaflöden kan också upphöra när lån
förlängs eller ändras. Rätten till kassaflöden anses
normalt ha upphört om ändringen skett till mark-
nadsmässig ränta och inga betalningsrelaterade
eftergifter har gjorts.
I vissa fall genomförs transaktioner där Nordea
överför tillgångar som redovisas i balansräkningen,
men samtidigt behåller antingen hela eller delar av
risken och rättigheterna förknippade med de över-
förda tillgångarna. Om alla eller i stort sett alla risker
och rättigheter behålls, bokas inte de överförda till-
gångarna bort från balansräkningen. Om Nordeas
motpart kan sälja eller pantsätta de överförda till-
gångarna på nytt, redovisas tillgångarna i not K3.7
”Pantsatta finansiella instrument”. Överföring av till-
gångar med bibehållande av alla eller i stort sett alla
risker och rättigheter omfattar avtal om
värdepappers lån och återköpsavtal.
Finansiella skulder bokas bort från balansräk-
ningen när de upphör. Normalt sker detta när
Nordea fullgör sin del av avtalet, till exempel när
Nordea återbetalar inlåning till motparten, dvs. på
likviddagen. Finansiella skulder, för vilka kassaflödet
har ändrats eller förlängts, bokas också bort om de
nya villkoren väsentligen skiljer sig från villkoren för
de ursprungliga skulderna. Så är fallet om nuvärdet
av kassaflödet enligt de nya villkoren, diskonterat
med den ursprungliga räntan, skiljer sig 10 procent
eller mer från det diskonterade nuvärdet av det åter-
stående förväntade kassaflödet från den ursprung-
liga finansiella skulden. Hänsyn tas även till kvalita-
tiva faktorer.
Försäljning av värdepapper som inte ägs av
Nordea definieras som blankning och redovisas som
en tradingrelaterad skuld (sålda, ej innehavda
värde papper) under ”Övriga skulder” i balansräk-
ningen. Blankningen täcks i allmänhet genom en
transaktion avseende värdepappersfinansiering
(SFT), oftast ett omvänt återköpsavtal eller andra
typer av avtal om inlåning av värdepapper.
Kritiska bedömningar och
osäkerhet i uppskattningar
Lån och andra finansiella tillgångar där kassaflö-
dena har justerats, eller som ingår i en rekonstruk-
tion, bokas bort från balansräkningen, och ett nytt
lån redovisas om villkoren för det nya lånet väsentli-
gen skiljer sig från de tidigare villkoren. Nordea
använder sig av bedömningar för att avgöra om vill-
koren för det nya lånet väsentligen skiljer sig från de
tidigare villkoren. Nordeas uppfattning är normalt
att om en ny kreditbedömning resulterar i en änd-
ring av räntan och/eller löptiden, så är detta en
väsentlig ändring som därmed uppfyller kriterierna
för bortbokning från balansräkningen.
K3.2 Överförda tillgångar och
erhållna säkerheter
Redovisningsprinciper
Tillgångar anses vara överförda från Nordea om
Nordea antingen överför den kontraktsenliga rättig-
heten att erhålla kassaflöden från tillgången eller
behåller den rättigheten men har en kontraktsenlig
skyldighet att betala kassaflödena till en eller flera
parter. Alla tillgångar som överförts redovisas fort-
satt i balansräkningen om Nordeas exponering för
förändringar i verkligt värde för tillgången kvarstår.
Erhållen säkerhet redovisas inte i balansräk-
ningen såvida inte Nordea har en exponering för för-
ändringar i verkligt värde för tillgången.
För information om pantsatta finansiella instru-
ment, se not K3.7 ”Pantsatta finansiella instrument” .
Överförda tillgångar som fortsatt redovisas
i balansräkningen samt hänförliga skulder
Återköpsavtal är en form av inlåning mot säkerhet där
Nordea säljer värdepapper med avtal om att till ett fast
pris återköpa dessa vid ett senare datum.
Avtal om utlåning av värdepapper är transaktioner där
Nordea lånar ut värdepapper till en motpart och erhåller
en avgift. Avtal om värdepapperslån innebär i allmänhet
ställande av säkerhet.
Eftersom både återköpsavtal och värdepapperslån
innebär att värdepappren återlämnas till Nordea, kvarstår
alla risker och rättigheter förknippade med de överförda
instrumenten hos Nordea, även om instrumenten inte är
tillgängliga för Nordea under den period då de är över-
förda. Motparten i transaktionen innehar värdepappren
som säkerhet, men har inte någon rätt till andra tillgångar
i Nordea. Värdepapper som har lämnats enligt återköps-
avtal och avtal om värdepapperslån bokas därför inte bort
från balansräkningen. Om motparten har rätt att sälja
vidare eller pantsätta värdepappren på nytt, redovisas
dessa i not K3.7 ”Pantsatta finansiella instrument”.
Värdepapper som har lämnats enligt återköpsavtal och
avtal om värdepapperslån redovisas också i not K7.3
”Ställda säkerheter”. Likvida medel som har erhållits enligt
återköpsavtal och avtal om värdepapperslån redovisas i
balansräkningen under ”Skulder till kreditinstitut” eller
”In- och upplåning från allmänheten”.
I derivattransaktioner levererar Nordea säkerheter som
enligt villkoren i avtalen kan säljas eller pantsättas på nytt.
Dessa utgör i huvudsak säkerheter som erhålls enligt
särskilda säkerhetsavtal.
Överförda tillgångar som har redovisats
i balans räkningen
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Återköpsavtal
Räntebärande värdepapper
1 290
1 503
Avtal om utlåning av värdepapper
Räntebärande värdepapper
1 588
392
Aktier
1 910
511
Derivatavtal
Räntebärande värdepapper
486
27
Summa
5 274
2 433
rliga till tillgångarna
1
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Återköpsavtal
1 290
1 503
Avtal om utlåning av värdepapper
903
Derivatavtal
486
27
Summa
5 274
2 433
Netto
0
0
1) Skulder före kvittning mellan tillgångar och skulder i balansräkningen.
Erhållna säkerheter som kan säljas eller
pantsättas på nytt
Nordea erhåller säkerheter enligt omvända återköpsavtal
och avtal om värdepapperslån, vilka kan säljas eller pant-
sättas på nytt i enlighet med avtalsvillkoren. Transak-
tionerna genomförs enligt standardavtal som används av
parterna på den finansiella marknaden. Vanligtvis kräver
avtalen ytterligare säkerheter om värdet på värdepapper
sjunker under en förutbestämd nivå. Enligt standard-
avtalen för de flesta återköpsavtal har mottagaren av
säkerheten ovillkorlig rätt att sälja eller återpantsätta
Nordea Årsredovisning 2025
211
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K3.2 Överförda tillgångar och erhållna säkerheter, forts.
säkerheten, förutsatt att likvärdiga värdepapper överförs
vid likvidtillfället.
Värdepapper som erhållits enligt omvända återköpsav-
tal och avtal om värdepapperslån redovisas inte i balans-
räkningen. Likvida medel som har lämnats enligt omvända
återköpsavtal och avtal om värdepapperslån redovisas i
balansräkningen under ”Utlåning till centralbanker”,
”Utlåning till kreditinstitut” eller ”Utlåning till
allmänheten”.
Det verkliga värdet på erhållna säkerheter enligt
omvända återköpsavtal och avtal om värdepapperslån
upplyses om nedan. Nordea erhåller också säkerheter
enligt andra avtal, vilka kan säljas eller pantsättas på nytt i
enlighet med avtalsvillkoren. Dessa utgör i huvudsak
säkerheter som erhålls enligt säkerhetsavtal i samband
med derivattransaktioner. De erhållna säkerheterna som
presenteras i tabellen nedan är inte redovisade i balans-
räkningen och innefattar säkerheter utställda av Nordea.
Erhållna säkerheter som kan säljas eller
pantsättas på nytt
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Omvända återköpsavtal
Erhållna säkerheter som kan säljas eller
pantsättas på nytt
38 203
30 774
- varav sålda eller pantsatta på nytt
11 526
15 870
Avtal om värdepapperslån
Erhållna säkerheter som kan säljas eller
pantsättas på nytt
5 838
4 174
- varav sålda eller pantsatta på nytt
1 774
493
Derivatavtal
Erhållna säkerheter som kan säljas eller
pantsättas på nytt
1 581
3 310
- varav sålda eller pantsatta på nytt
575
673
Övriga avtal
Erhållna säkerheter som kan säljas eller
pantsättas på nytt
16
4
- varav sålda eller pantsatta på nytt
–
–
Summa
45 638
38 262
K3.3 Klassificering och värdering
Redovisningsprinciper
Varje finansiellt instrument har klassificerats i någon
av följande kategorier:
Finansiella tillgångar:
• Upplupet anskaffningsvärde
• Verkligt värde via resultaträkningen:
- Obligatoriskt värderade till verkligt värde via
resultaträkningen
- Från början värderade till verkligt värde via
resultaträkningen (verkligt värde-optionen)
• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
via övrigt totalresultat
Finansiella skulder:
• Upplupet anskaffningsvärde
• Verkligt värde via resultaträkningen:
- Obligatoriskt värderade till verkligt värde via
resultaträkningen
- Från början värderade till verkligt värde via
resultaträkningen (verkligt värde-optionen)
Klassificeringen av en finansiell tillgång bestäms
utifrån affärsmodellen för den portfölj som instru-
mentet ingår i och huruvida kassaflödena endast
utgör betalning av kapitalbelopp och ränta (SPPI).
Avtalsenliga kassaflöden som uppfyller SPPI-
kriteriet är förenliga med ett grundläggande låne-
upplägg. I ett grundläggande låneupplägg kan ränta
innefatta ersättning för pengars tidsvärde, kreditrisk,
likviditetsrisk, kostnader och en vinstmarginal.
Finansiella tillgångar med avtalsenliga kassa-
flöden som inte uteslutande utgörs av betalning av
kapitalbelopp och ränta värderas till verkligt värde
via resultaträkningen. Alla övriga tillgångar klassifi-
ceras utifrån affärsmodellen. Portföljinstrument som
omfattas av en affärsmodell där avsikten är att
behålla instrumenten och ta emot avtalsenliga
kassa flöden värderas till upplupet
anskaffningsvärde. Instrument som omfattas av en
affärsmodell där avsikten är både att behålla instru-
menten för att samla in avtalsenliga kassaflöden och
att sälja instrumenten, värderas till verkligt värde via
övrigt totalresultat. Finansiella tillgångar som omfat-
tas av annan affärsmodell värderas till verkligt värde
via resultaträkningen.
För att kunna fastställa affärsmodell har Nordea
delat in sina finansiella tillgångar i portföljer och
underportföljer utifrån hur olika grupper av finan-
siella tillgångar förvaltas tillsammans för att uppnå
ett visst affärsmål. När rätt nivå för portföljen ska
fastställas har Nordea tagit hänsyn till aktuell affärs-
områdesstruktur. Vid fastställandet av affärsmodell
för respektive portfölj har Nordea analyserat syftet
med de finansiella tillgångarna och exempelvis
tidigare försäljningstrender och ersättning till
ledningen.
Alla finansiella tillgångar och skulder redovisas
till verkligt värde vid första redovisningstillfället.
Klassificeringen av finansiella instrument i olika
kategorier utgör grunden för hur varje finansiellt
instrument därefter värderas i balansräkningen och
hur förändringar i dess värde redovisas. Tabellen
”Klassificering av finansiella instrument” visar i vilka
olika kategorier de finansiella instrumenten i
Nordeas balansräkning har klassificerats enligt
IFRS 9.
Upplupet anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar och skulder värderade till upp-
lupet anskaffningsvärde redovisas initialt i balans-
räkningen till verkligt värde, inklusive transaktions-
kostnader. Efter första redovisningstillfället värderas
instrument i denna kategori till upplupet anskaff-
ningsvärde. Vid värdering till upplupet anskaffnings-
värde resultatförs skillnaden mellan anskaffnings-
värdet och inlösenvärdet över den återstående löp-
tiden med hjälp av effektivräntemetoden. Upplupet
anskaffningsvärde definieras som det belopp till vil-
ket den finansiella tillgången eller skulden värderas
vid första redovisningstillfället, minus avbetalningar
av kapitalbelopp, plus eller minus ackumulerade
avskrivningar på eventuell skillnad mellan det
ursprungliga beloppet och beloppet på förfallo-
dagen och, för finansiella tillgångar, justerat för
eventuell förlustreserv. De ackumulerade avskriv-
ningarna beräknas genom att tillämpa effektivränte-
metoden. För ytterligare information om
effektivränte metoden, se not K2.2 ”Räntenetto”.
Information om nedskrivningar enligt IFRS 9 finns i
not K3.8 ”Utlåning”.
Ränta på tillgångar och skulder i kategorin värde-
rade till upplupet anskaffningsvärde redovisas
normalt i resultaträkningen under ”Ränteintäkter
beräknade enligt effektivräntemetoden” respektive
”Räntekostnader”.
Finansiella tillgångar och skulder värderade
till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verk-
ligt värde via resultaträkningen värderas till verkligt
värde exklusive transaktionskostnader. Förändringar
i verkligt värde för dessa poster redovisas normalt
direkt i resultaträkningen under ”Nettoresultat av
poster till verkligt värde”. Emellertid redovisas juste-
ringar till verkligt värde av marginalkomponenten
för lånefordringar i portföljer där avsikten är att
behålla instrumenten till förfall och som obligato-
riskt värderas till verkligt värde (uppfyller inte SPPI-
kriteriet) separat i resultaträkningen under posten
”Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till
förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde”.
För mer information, se not K2.5 ”Summa nettoresul-
tat av poster till verkligt värde”. För information om
beräkning av verkligt värde, se not K3.4 ”Verkligt
värde”. Vidare ingår avkastningen på tillgångar som
är knutna till skulder till försäkringstagare i posten
“Avkastning på tillgångar som täcker försäkrings-
skulder”. Se not K2.4 “Nettoresultat av
försäkringsverksamhet”.
Den här kategorin har två underkategorier:
”Obligatoriskt värderade till verkligt värde via
resultaträkningen” och ”Från början värderade till
Nordea Årsredovisning 2025
212
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K3.3 Klassificering och värdering, forts.
verkligt värde via resultaträkningen (verkligt värde-
optionen)”. Underkategorin ”Från början värderade
till verkligt värde via resultaträkningen (verkligt
värde-optionen)” innebär att finansiella tillgångar
och skulder kan värderas till verkligt värde samtidigt
som skillnaderna i verkligt värde redovisas i resultat-
räkningen. Det här alternativet kan användas om det
eliminerar eller avsevärt minskar en bristande över-
ensstämmelse i redovisningen och för skulder om de
förvaltas baserat på verkligt värde. Förändringar i
kreditrisk hänförliga till skulder som redan från bör-
jan värderats till verkligt värde via resultaträkningen
redovisas under övrigt totalresultat, såvida detta inte
föranleder bristande överensstämmelse i
redo visningen.
Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till
balansposter redovisade till verkligt värde via resul-
taträkningen klassificeras normalt som ”Netto-
resultat av poster till verkligt värde”. För mer infor-
mation, inklusive undantag från huvudregeln, se not
K2.5 ”Summa nettoresultat av poster till verkligt
värde” och not K2.2 ”Räntenetto”.
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via övrigt totalresultat
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
övrigt totalresultat värderas till verkligt värde med
tillägg för transaktionskostnader. Förändringar i
verkligt värde, med undantag för räntor, valutakurs-
effekter och nedskrivningar, redovisas mot verkligt
värde-reserven under eget kapital via övrigt totalre-
sultat. Ränta redovisas i resultaträkningen under
”Ränteintäkter”, valutakurseffekter under ”Netto-
resultat av poster till verkligt värde” och nedskriv-
ningar under ”Kreditförluster, netto”. I samband med
avyttring av ett instrument omklassificeras de
ackumulerade förändringarna i verkligt värde, som
tidigare har redovisats i verkligt värde-reserven
under övrigt totalresultat, från eget kapital till
resultaträkningen under ”Nettoresultat av poster till
verkligt värde”. Information om nedskrivningar
enligt IFRS 9 finns i not K3.8 ”Utlåning” och informa-
tion om beräkning av verkligt värde finns i not K3.4
”Verkligt värde”.
Sammansatta finansiella instrument
Sammansatta finansiella instrument är avtal som
omfattar ett värdavtal och ett inbäddat derivat.
Sådana kombinationer uppstår huvudsakligen i
samband med emissioner av strukturerade skuld-
instrument, såsom emitterade indexobligationer och
lånefordringar med inbäddade räntekorridorer och
räntetak.
För strukturerade obligationer som har emitterats
av Markets tillämpar Nordea verkligt värde-optio-
nen, och hela det sammansatta instrumentet, värd-
avtalet och det inbäddade derivatet, värderas till
verkligt värde via resultaträkningen och redovisas
under ”Emitterade värdepapper” i balansräkningen.
Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträk-
ningen under ”Nettoresultat av poster till verkligt
värde”, med undantag för förändringar i Nordeas
egna kreditrisk som redovisas i övrigt totalresultat.
Emitterade skuld- och eget kapital-instrument
Ett finansiellt instrument emitterat av Nordea klas-
sificeras antingen som en finansiell skuld eller som
eget kapital. Emitterade finansiella instrument klas-
sificeras som finansiella skulder om avtalsförhållan-
dena innebär att Nordea har en befintlig förpliktelse
att antingen erlägga kontanter eller annan finansiell
tillgång, eller ett variabelt antal eget kapital-instru-
ment, till innehavaren av instrumentet. Om så inte är
fallet är instrumentet vanligtvis ett eget kapital-
instrument och klassificeras som eget kapital, med
avdrag för transaktionskostnader. Om emitterade
finansiella instrument innehåller både en skuld- och
en eget kapital-del, redovisas dessa delar separat.
Kritiska bedömningar och osäkerhet
i uppskattningar
Nordea klassificerar finansiella tillgångar utifrån den
affärsmodell som används för tillgångarna. När
affärsmodellen för obligationer i likviditetsbufferten
ska fastställas använder sig Nordea av kritiska
bedömningar. Obligationerna i likviditetsbufferten
delas in i tre portföljer. Nordea har för den första
portföljen fastställt att affärsmodellen är att behålla
obligationerna och inkassera avtalsenliga kassa-
flöden samt att sälja finansiella tillgångar. För den
andra portföljen har Nordea fastställt att affärsmo-
dellen är att förvalta obligationerna med målet att
realisera kassaflöden genom att sälja tillgångar. För
den tredje portföljen har Nordea fastställt att affärs-
modellen är att behålla obligationerna och inkassera
avtalsenliga kassaflöden. Obligationerna i den första
portföljen värderas till verkligt värde via övrigt total-
resultat, obligationerna i den andra portföljen värde-
ras till verkligt värde via resultaträkningen och den
tredje portföljen värderas till upplupet anskaffnings-
värde. Värdet på räntebärande värdepapper i likvidi-
tetsbufferten, som värderats till verkligt värde via
övrigt totalresultat (första portföljen), verkligt värde
via resultaträkningen (andra portföljen) och upplu-
pet anskaffningsvärde (tredje portföljen) uppgick
vid årets slut till 43 104 mn euro (40 188 mn euro),
6 817 mn euro (10 803 mn euro) respektive 4 922 mn
euro (50 mn euro).
Nordea gör också kritiska bedömningar för att
avgöra om särskilda villkor endast har en försumbar
effekt på det avtalsenliga kassaflödet för en finan-
siell tillgång. Vid utgången av 2025 uppgick det
redovisade bruttovärdet för sådana finansiella till-
gångar i balansräkningen till 9 091 mn euro
(9 264 mn euro).
Nordea Årsredovisning 2025
213
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K3.3 Klassificering och värdering, forts.
Klassificering av finansiella instrument
Tillgångar
Finansiella tillgångar värderade
till verkligt värde via resultaträkningen
Från början värderade
Upplupet till verkligt värde Verkligt värde via övrigt Summa finansiella
anskaffningsvärde
Obligatoriskt
(verkligt värde-optionen) total resultat tillgångar
31 dec, mn euro
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
38 206
46 562
–
–
–
–
–
–
38 206
46 562
Utlåning till centralbanker
5 911
3 100
1 036
975
–
–
–
–
6 947
4 075
Utlåning till kreditinstitut
1 903
1 949
2 135
1 001
–
–
–
–
4 038
2 950
Utlåning till allmänheten
292 692
276 204
89 179
81 384
–
–
–
–
381 871
357 588
Räntebärande värdepapper
5 597
1 094
25 254
25 112
5 917
7 070
43 104
40 188
79 872
73 464
Aktier och andelar
–
–
39 587
35 388
–
–
–
–
39 587
35 388
Tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal
–
–
68 752
59 318
1 049
809
–
–
69 801
60 127
Derivatinstrument
–
–
17 633
25 211
–
–
–
–
17 633
25 211
Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer
-158
-243
–
–
–
–
–
–
-158
-243
Övriga tillgångar
1
926
768
3 983
5 833
–
–
–
–
4 909
6 601
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
457
807
–
–
–
–
–
–
457
807
Summa
345 534
330 241
247 559
234 222
6 966
7 879
43 104
40 188
643 163
612 530
1) Varav ställda marginalsäkerheter 3 248 mn euro (5 176 mn euro) .
Skulder
Finansiella skulder värderade
till verkligt värde via resultaträkningen
Upplupet till verkligt värde Från början värderade Summa finansiella
anskaffningsvärde
Obligatoriskt
(verkligt värde-optionen) skulder
31 dec, mn euro
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
Skulder till kreditinstitut
11 041
8 040
23 090
20 735
–
–
34 131
28 775
In- och upplåning från allmänheten
221 744
215 405
21 130
17 030
–
–
242 874
232 435
Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal
–
–
–
–
71 611
61 713
71 611
61 713
Emitterade värdepapper
141 390
133 740
–
–
54 886
54 396
196 276
188 136
Derivatinstrument
–
–
18 078
25 034
–
–
18 078
25 034
Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer
-567
-458
–
–
–
–
-567
-458
Övriga skulder
1
3 759
4 219
8 175
7 749
–
–
11 934
11 968
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
8
6
–
–
–
–
8
6
Efterställda skulder
8 810
7 410
–
–
–
–
8 810
7 410
Summa
386 185
368 362
70 473
70 548
126 497
116 109
583 155
555 019
1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsvärde 1 045 mn euro (1 103 mn euro) .
Upplupet anskaffningsvärde
Den här kategorin omfattar huvudsakligen all utlåning
(inklusive lånefordringar med inbäddade räntekorridorer
och räntetak) och inlåning, med undantag för omvända
repor/repor och avtal om värdepapperslån inom Markets
och hypotekslån i Nordea Kredit Realkreditaktieselskab.
Kategorin omfattar också räntebärande värdepapper i
portföljer som ska behållas till förfall inom Group Treasury
och Life & Pension i Norge, efterställda skulder och emit-
terade värdepapper, med undantag för obligationer emit-
terade av Nordea Kredit Realkreditaktieselskab och struk-
turerade obligationer emitterade av Markets.
Vissa låneavtal i Nordea (hållbarhetslänkade lån), vär-
derade till upplupet anskaffningsvärde i balansräkningen,
innefattar villkor som kopplar samman avtalsenliga kassa-
flöden med kundernas uppfyllelse av ESG-mål, det vill
säga mål avseende miljö, socialt ansvar och bolagsstyr-
ning. ESG-målen är företagsspecifika och de vanligaste
målen i dessa hållbarhetslänkade lån är miljörelaterade
och anges exempelvis i minskning av koldioxidekvivalen-
ter. Vid årets slut uppgick det redovisade bruttovärdet på
de hållbarhetslänkade lånen i balansräkningen till
9 091 mn euro (9 264 mn euro). Dessa lån redovisas i
balansräkningen på raden ”Utlåning till allmänheten”.
Totalt uppgick de hållbarhetslänkade lånen, inklusive åta-
ganden utanför balansräkningen, till 18 436 mn euro
(17 853 mn euro) vid årets slut. 69,9 procent (98,1 procent)
av det redovisade bruttovärdet har kopplats till centrala
resultatindikatorer (KPI:er) för klimatrelaterad omställ-
ningsrisk, det vill säga risk avseende omställningen till ett
samhälle med nettonollutsläpp. Den vanligaste KPI:n för
omställningsrisk är kundernas förmåga att minska sina
koldioxidekvivalenter. Effekten på det avtalsenliga kassa-
flödet för de hållbarhetslänkade lånen om KPI:erna upp-
fylls är försumbar eftersom förändringen av årsräntan
ligger på upp till 10 punkter (upp till 10 punkter). Den
genomsnittliga avtalsenliga löptiden på lånen är 3 år
(3 år). För mer information om risken med dessa lån, se
avsnitt 2.1 ”ESG-relaterad kreditrisk ” i not K11 ”Risk- och
likviditetshantering”.
Nordea erbjuder också gröna hypotekslån, redovisade i
balansräkningen på raden ”Utlåning till allmänheten”, där
kunderna får en rabatt på 10 punkter om de uppfyller
vissa energikrav. Det redovisade värdet på dessa lån
Nordea Årsredovisning 2025
214
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K3.3 Klassificering och värdering, forts.
uppgick vid årets slut till 2 487 mn euro (1 750 mn euro).
Volatiliteten i kassaflödet under lånens löptid bedöms
vara obetydlig.
Vidare har Nordea emitterat primärkapitaltillskott med
avtalsvillkor som kan påverka storleken på de avtalsenliga
kassaflödena till följd av att en särskild händelse, som inte
avser direkta förändringar i den grundläggande risken och
kostnaderna för utlåningen (såsom pengars tidsvärde eller
kreditrisk), inträffar eller inte inträffar. Dessa instrument
värderas till upplupet anskaffningsvärde och redovisas i
balansräkningen på raden ”Efterställda skulder”.
Räntebetalningarna är helt diskretionära och ställs in
under vissa omständigheter. Mer information om villkoren
för dessa instrument (primärkapitaltillskott), se not M3.14
”Efterställda skulder”.
Obligatoriskt värderade till verkligt
värde via resultaträkningen
Underkategorin ”Obligatoriskt värderade till verkligt värde
via resultaträkningen” innehåller huvudsakligen alla till-
gångar och tradingrelaterade skulder inom Markets,
ränte bärande värdepapper i likviditetsreserven, derivat,
aktier, hypotekslån i Nordea Kredit Realkreditaktieselskab
samt finansiella tillgångar under ”Tillgångar i placerings-
portföljer och fondförsäkringsavtal”. Inlåning i placerings-
portföljer och fondförsäkringsavtal är avtal med kunder
och försäkringstagare där risken huvudsakligen eller helt
tas av försäkringstagarna. Inlåningsmedlen investeras i
olika typer av finansiella tillgångar till förmån för
kunderna och försäkringstagarna.
Finansiella tillgångar som från början värderats
till verkligt värde via resultaträkningen
(verkligt värde-optionen)
De flesta räntebärande värdepapper som är knutna till
försäkringsavtal inom Life & Pension, 5 917 mn euro
(7 070 mn euro), värderas redan från början till verkligt
värde via resultaträkningen för att eliminera eller avsevärt
minska den bristande överensstämmelsen i redovisningen
med skulderna i försäkringsavtal. Tillgångar i placerings-
portföljer och fondförsäkringsavtal inom Life & Pension
som inte obligatoriskt värderas till verkligt värde via resul-
taträkningen – till ett värde av 1 049 mn euro (809 mn
euro) – värderas redan från början till verkligt värde via
resultaträkningen för att undvika bristande överensstäm-
melse i redovisningen med motsvarande inlåning. Nordea
upplyser inte om effekten av förändring i kreditrisk på
dessa tillgångars verkliga värden och förändring i verkligt
värde av relaterade kreditderivat, eftersom sådana värde-
förändringar omedelbart kommer att resultera i väsentli-
gen samma förändring i redovisat värde på motsvarande
försäkringsskulder. Förändring i egen kreditrisk på dessa
tillgångar i Life & Pension kommer därför inte att få någon
väsentlig påverkan på resultaträkningen eller eget kapital.
Finansiella tillgångar som från början värderats till
verkligt värde via resultaträkningen
Mn euro
2025
2024
Redovisat värde vid årets slut
6 966
7 879
Maximal exponering för kreditrisk vid årets
slut
6 966
7 879
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via övrigt totalresultat
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
övrigt totalresultat utgörs huvudsakligen av räntebärande
värdepapper i likviditetsreserven.
Finansiella skulder redan från början värderade till verkligt värde (verkligt värde-optionen)
2025
2024
Skulder där Skulder där
förändring i Skulder där förändring i Skulder där
kredit risk förändring i kredit risk förändring i
presenteras i kredit risk presenteras i kredit risk
Övrigt total- presenteras i Övrigt total- presenteras i
Mn euro resultat (OCI)
resultat räkningen
Summa
resultat (OCI)
resultat räkningen
Summa
Redovisat värde
1 680
124 817
126 497
1 508
114 601
116 109
Belopp att betala vid förfall
1
1 657
127 989
129 646
1 508
118 401
119 909
Förändring i verkligt värde till följd av
förändring i kreditrisk, under året
2
89
91
-8
37
29
Förändring i verkligt värde till följd av
förändring i kreditrisk, ackumulerat
-2
-359
-361
-4
-448
-452
1) Skulder till försäkringstagare har ingen fast löptid och inget fastsatt belopp att betala vid förfall. Belopp att betala vid förfall har för dessa skulder bedömts uppgå till det
redovisade värdet.
Finansiella skulder som från början värderats
till verkligt värde via resultaträkningen
(verkligt värde-optionen)
Nordea har klassificerat alla emitterade hypoteksobliga-
tioner i det danska dotterföretaget Nordea Kredit
Realkreditaktieselskab, motsvarande 53 206 mn euro
(52 888 mn euro), som finansiella skulder som från början
värderats till verkligt värde via resultaträkningen, för att
eliminera eller avsevärt minska bristande överensstäm-
melse i redovisningen. När Nordea beviljar bolån till kun-
der i enlighet med dansk lagstiftning om bostadsfinansie-
ring emitterar Nordea samtidigt obligationer med match-
ande villkor, så kallad matchad finansiering. Kunderna kan
återbetala sina lån genom att antingen återbetala skuld-
beloppet eller köpa de emitterade obligationerna och
återlämna dessa till Nordea som reglering av fordran.
Obligationerna är en viktig komponent på den danska
marknaden och Nordea köper och säljer följaktligen egna
obligationer på marknaden. Lånen värderas till verkligt
värde via resultaträkningen eftersom de inte uppfyller
SPPI-kriteriet, och om obligationerna värderades till upp-
lupet anskaffningsvärde skulle detta ge upphov till bris-
tande överensstämmelse i redovisningen. För att undvika
detta värderar Nordea obligationerna till verkligt värde,
med alla förändringar i verkligt värde, inklusive föränd-
ringar i kreditrisk, redovisade i resultaträkningen.
Förändring i verkligt värde till följd av förändringar i egen
kreditrisk på hypoteksobligationer emitterade av Nordea
Kredit Realkreditaktiesel skab, beräknas genom att fast-
ställa den beloppsmässiga förändringen i verkligt värde
som inte är hänförlig till marknadsförhållanden. Den
metod som används för att fastställa den beloppsmässiga
förändringen i marknadsförhållanden är baserad på rele-
vanta jämförelseräntor, vilket är den genomsnittliga
avkastningen på danska och tyska (euro) statsobligatio-
ner. Denna modell bedöms generera den bästa uppskatt-
ningen av den egna kreditriskens påverkan. Förändringen
i egen kreditrisk på emitterade hypoteksobligationer i
Nordea Kredit Realkredit-aktiesel skab redovisas inte i
övrigt totalresultat (OCI) eftersom det redovisningsmäs-
sigt skulle avvika från den motsvarande förändringen i
verkligt värde på hypotekslånen som redovisas i
resultaträkningen.
Nordea tillämpar också verkligt värde-optionen på
strukturerade obligationer emitterade av Markets, till ett
värde av 1 680 mn euro (1 508 mn euro), eftersom dessa
hybridinstrument, såsom indexobligationer, innehåller
inbäddade derivat som inte är nära förknippade med värd-
avtalet. Värdavtalet och det inbäddade derivatet värderas
till verkligt värde via resultaträkningen och redovisas
under ”Emitterade värdepapper” i balansräkningen.
Förändringen i verkligt värde på dessa emitterade struktu-
rerade obligationer redovisas i resultaträkningen under
”Nettoresultat av poster till verkligt värde”, med undantag
Nordea Årsredovisning 2025
215
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K3.3 Klassificering och värdering, forts.
för förändringar i den egna kreditrisken som redovisas i
övrigt totalresultat. Nordea beräknar förändringen i den
egna kreditrisken som förändringen i den samlade riskpre-
mien på egen upplåning, under antagandet att likviditets-
premien för alla emissioner är konstant över tid.
Förändring i riskpremien uppskattas genom att jämföra
värdet på affärerna med hjälp av den ursprungliga risk-
premien för upplåning vid emissionstidpunkten och den
verkliga riskpremien för upplåning vid rapporteringstid-
punkten. Denna modell bedöms generera den bästa upp-
skattningen av den egna kreditriskens påverkan.
Även inlåningen i placeringsportföljer och fondförsäk-
ringsavtal till ett värde av 71 611 mn euro (61 713 mn euro),
varav 67 604 mn euro (57 396 mn euro) avser Life &
Pension, värderas redan från början till verkligt värde via
resultaträkningen eftersom inlåningen förvaltas till verk-
ligt värde. Värdet på denna inlåning är direkt kopplad till
det verkliga värdet på underliggande tillgångar, och för-
ändringar i den egna kreditrisken medför därmed inte
någon nettoeffekt .
K3.4 Verkligt värde
Redovisningsprinciper
Verkligt värde definieras som det pris som vid värde-
ringstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en
tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld i en
ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. Vid
värderingen till verkligt värde antas att transaktio-
nen sker under aktuella marknadsförhållanden på
tillgångens eller skuldens huvudmarknad, eller, om
en huvudmarknad saknas, på tillgångens eller skul-
dens mest fördelaktiga marknad.
Det bästa beviset på verkligt värde är förekomsten
av publicerade prisnoteringar på en aktiv marknad
och när sådana förekommer används de vid värde-
ringen av finansiella tillgångar och finansiella skul-
der. En aktiv marknad är en marknad där transaktio-
ner med tillgången eller skulden inträffar tillräckligt
ofta och med tillräcklig volym för att ge löpande
prisinformation. Den absoluta likviditets- och volym-
nivån som krävs för att marknaden ska anses vara
aktiv varierar beroende på instrumentklass.
Handelsfrekvensen och volymen övervakas regel-
bundet för att bedöma om marknaderna är aktiva
eller inte. Om noterade priser för ett finansiellt
instrument inte representerar faktiska och regelbun-
det förekommande marknadstransaktioner, eller om
noterade priser inte finns tillgängliga, fastställs det
verkliga värdet med hjälp av lämplig värderings-
metod. Värderingsmetodens lämplighet, inklusive en
bedömning av om noterade priser eller teoretiska
priser ska användas, övervakas regelbundet.
Värderingsmetoderna kan variera från enkel
analys av diskonterade kassaflöden till komplexa
optionsvärderings modeller. Värderingsmetoderna
har utformats så att observerbara marknadspriser
och kurser används som indata i förekommande fall,
men även icke observerbara modell parametrar kan
användas. Värderingsmetodens lämplighet bedöms
genom att mäta dess förmåga att matcha mark-
nadspriser. Detta görs genom att jämföra beräknade
priser med relevant jämförelsedata, t.ex. börskurser,
motpartens värderingar eller konsensuspriser.
För finansiella instrument där verkligt värde upp-
skattas med hjälp av en värderingsmetod, undersöks
om de variabler som används till övervägande del
baserats på data från observerbara marknader. Med
data från observerbara marknader avser Nordea
data som kan inhämtas från allmänt tillgängliga
externa källor och som bedöms utgöra realistiska
marknadspriser. Vid användning av icke observer-
bara data, som har en betydande inverkan på värde-
ringen, kan instrumentet vid första redovisningstill-
fället inte redovisas till det verkliga värde som
beräknats via värderingsmetoden, och eventuella
initiala vinster periodiseras därför i resultaträk-
ningen över instrumentets löptid. De initiala vin-
sterna redovisas därefter direkt i resultaträkningen i
det fall icke observerbara data blir observerbara.
Tillgångar och skulder värderas till verkligt värde
utifrån de tre nivåerna i IFRS-hierarkin för verkligt
värde. Hierarkin ger högst prioritet till ojusterade
noterade priser på aktiva marknader för identiska
tillgångar och skulder (nivå 1) och lägst prioritet till ej
observerbar indata (nivå 3). Klassificeringen av dessa
instrument baseras på den lägsta nivå indata som är
väsentlig för verkligt värde-värderingen i sin helhet.
Nivå 1 i hierarkin för verkligt värde utgörs av till-
gångar och skulder som värderats med hjälp av
ojusterade noterade priser på aktiva marknader för
identiska tillgångar och skulder.
Nivå 2 i hierarkin för verkligt värde utgörs av till-
gångar och skulder som inte har noterade marknads-
priser direkt tillgängliga från aktiva marknader.
Verkligt värde baseras på noterade priser för liknande
tillgångar eller skulder på aktiva marknader, eller
noterade priser på identiska eller liknande tillgångar
eller skulder på marknader som inte är aktiva. Verkligt
värde kan också beräknas med hjälp av värderings-
metoder som baseras på marknadspriser eller indata
på balansdagen, om ej observerbara indata har haft
en obetydlig inverkan på de verkliga värdena.
Nivå 3 i hierarkin för verkligt värde utgörs av de
tillgångar och skulder för vilka verkliga värden inte
kan erhållas direkt från noterade marknadspriser
eller indirekt via värderingsmetoder eller värderings-
modeller som bygger på observerbara marknads-
priser eller indata.
Kritiska bedömningar och
osäkerhet i uppskattningar
Kritiska bedömningar med betydande inverkan på
redovisade belopp för finansiella instrument görs i
samband med fastställande av verkligt värde på
OTC-derivat och andra finansiella instrument som
saknar noterade kurser eller nyligen observerade
marknadskurser, såsom onoterade aktier.
Bedömningarna omfattar följande:
• Val av värderingsmetoder.
• Bedömning av när noterade kurser inte motsvarar
verkligt värde (bland annat bedömning av om
marknaden är aktiv).
• Beräkning av justeringar till verkligt värde för att
beakta relevanta riskfaktorer såsom kreditrisk,
modellrisk och likviditetsrisk.
• Bedömning av vilka marknadsparametrar som kan
observeras.
De kritiska bedömningarna som krävs vid faststäl-
landet av verkligt värde på finansiella instrument
som saknar noterade kurser eller nyligen observe-
rade marknadskurser medför också en hög grad av
osäkerhet i uppskattningarna.
I samtliga fall baseras besluten på en professio-
nell bedömning i enlighet med Nordeas redovis-
nings- och värderingsprinciper. Det verkliga värdet
på finansiella tillgångar och skulder värderade med
hjälp av en värderingsmetod, nivå 2 och 3 i värde-
ringshierarkin, uppgick till 169 291 mn euro
(166 185 mn euro) respektive 192 421 mn euro
(182 865 mn euro) vid årets slut. Värderings-
justeringar (CVA, DVA, FFVA, NFVA, köp/sälj-juste-
ringar, modellriskjusteringar och justeringar för
variationer i oberoende priskontroller) som görs för
att fastställa verkligt värde på finansiella instrument
(inklusive de som värderas till verkligt värde via
övrigt totalresultat) påverkade eget kapital negativt
med -74 mn euro (-62 mn euro).
Upplysningar om känslighetsanalysen för verkliga
värden på finansiella instrument med betydande
icke-observerbara indata finns i tabellen
”Värderingsmetoder och indata som används vid vär-
deringen till verkligt värde i nivå 3” i den här noten.
Osäkerhet i uppskattningar uppstår även vid för-
sta redovisningstillfället för finansiella instrument
som utgör en del av större strukturella transaktioner.
Även om den efterföljande värderingen inte är till
verkligt värde redovisas dessa instrument vid
anskaffningstillfället till verkligt värde och då det
normalt inte finns något separat transaktionspris
eller någon aktiv marknad för dylika individuella
instrument måste det verkliga värdet estimeras.
Nordea Årsredovisning 2025
216
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K3.4 Verkligt värde, forts.
Verkligt värde på finansiella tillgångar och skulder
31 dec 2025
31 dec 2024
Redovisat Verkligt Redovisat Verkligt
Mn euro värde värde värde värde
Finansiella
tillgångar
Kassa och
tillgodohavanden
hos centralbanker
38 206
38 206
46 562
46 562
Utlåning
392 698
394 083
364 370
365 451
Räntebärande
värdepapper
79 872
79 834
73 464
73 464
Aktier och andelar
39 587
39 587
35 388
35 388
Tillgångar i place-
rings portföljer och
fondförsäkrings-
avtal
69 801
69 801
60 127
60 127
Derivatinstrument
17 633
17 633
25 211
25 211
Övriga tillgångar
4 909
4 909
6 601
6 601
Förutbetalda
kostnader och
upplupna intäkter
457
457
807
807
Summa
643 163
644 510
612 530
613 611
Finansiella skulder
Inlåning och
skuldinstrument
481 524
482 529
456 298
456 869
Inlåning i place-
ringsportföljer och
fondförsäkrings-
avtal
71 611
71 611
61 713
61 713
Derivatinstrument
18 078
18 078
25 034
25 034
Övriga skulder
1
10 889
10 889
10 865
10 865
Upplupna
kostnader och
förutbetalda
intäkter
8
8
6
6
Summa
582 110
583 115
553 916
554 487
1) Leasingskulder presenterade på raden ”Övriga skulder” i not K3.3 ”Klassificering
och värdering” är exkluderade i denna tabell.
Verkligt värde för poster som redovisats
till verkligt värde i balansräkningen
Fastställande av verkligt värde
Värderingsmodellerna som Nordea använder överens-
stämmer med accepterade ekonomiska metoder för pris-
sättning av finansiella instrument och tar hänsyn till alla
faktorer som marknadsaktörer skulle beakta vid prissätt-
ning. Varje ny värderingsmodell godkänns av modellrisk-
kommittén (Model Risk Committee) och alla värderings-
metoder granskas regelbundet.
Komplexa värderingsmetoder brukar kännetecknas av
att de använder sig av icke-observerbara och modellspeci-
fika indata. Alla värderingsmetoder, både enkla och kom-
plexa, använder sig av marknadspriser och indata, bland
annat räntor, volatilitet och korrelation. Vissa marknads-
priser och indata är observerbara, medan andra inte är
det. För de flesta vanliga valutor är räntorna observerbara,
och de implicita volatilitets- och korrelationstalen för
dessa valutor och räntor är observerbara genom options-
priser upp till en viss löptid. Implicita volatilitets- och kor-
relationstal är också observerbara för de mest likvida
aktieinstrumenten. För mindre likvida aktieinstrument är
optionsmarknaden tämligen illikvid, och därför är de
implicita volatilitets- och korrelationstalen inte
observerbara.
Nordea använder främst publicerade prisnoteringar för
att fastställa verkligt värde på instrument som redovisas
under följande balansposter:
• Räntebärande värdepapper
• Aktier och andelar (noterade)
• Derivatinstrument (noterade)
• Emitterade värdepapper (emitterade bostadsobliga-
tioner i Nordea Kredit Realkreditaktieselskab).
Nordea använder främst värderingsmetoder för att fast-
ställa verkligt värde på instrument som redovisas under
följande balansposter:
• Utlåning till allmänheten (hypotekslån i Nordea Kredit
Realkreditaktieselskab)
• Räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en
aktiv marknad saknas)
• Aktier och andelar (när prisnoteringar på en aktiv
marknad saknas)
• Inlåning
• Derivatinstrument (OTC-derivat).
För räntebärande värdepapper kan värderingen antingen
baseras på direkta noteringar på en aktiv marknad eller
göras med hjälp av en värderingsmetod.
För OTC-derivat har värderingsmetoderna vanligtvis
utvecklats internt och baserats på antaganden om beteen-
den hos de underliggande tillgångarna och statistiska
scenarioanalyser. De flesta OTC-derivat hänförs till nivå 2 i
hierarkin för verkligt värde, vilket betyder att alla väsent-
liga indata och modellparametrar kan observeras på
aktiva marknader.
Värderingen av riskkapitalfonder och onoterade aktier är
till sin karaktär mer osäker än värdering av mer aktivt hand-
lade aktieinstrument. Nordea lägger vikt vid ett konsekvent
tillvägagångssätt både när det gäller olika tillgångar och
över tiden. Metoderna som tillämpas följer anvisningarna i
”International Private Equity and Venture Capital Valuation
Guidelines”, som utfärdats av IPEV Board. Dessa anvis-
ningar används som bästa praxis i riskkapitalbranschen. För
USA-baserade fonder används liknande metoder.
Nordea har också lån och emitterade skuldebrev i dot-
terföretaget Nordea Kredit Realkreditaktieselskab, värde-
rade till verkligt värde. När Nordea beviljar bolån till lånta-
gare i enlighet med dansk lagstiftning om bostadsfinan-
siering emitterar Nordea samtidigt skuldebrev med
matchande villkor, så kallad ”matchad finansiering”.
Verkligt värde för emitterade skuldebrev baseras på note-
rade priser. Eftersom låntagarna har rätt att köpa skulde-
brev som emitterats av Nordea på marknaden och åter-
lämna dessa som betalning för sina lån, är det verkliga
värdet på lånen samma som det verkliga värdet på de
emitterade skuldebreven (till följd av att omvärderingen
av återbetalningsoptionen finns inbäddad i lånet), justerat
för förändringar i kreditrisken hos låntagaren och det verk-
liga värdet av kreditmarginalen för varje lån.
Inlåning värderad till verkligt värde avser främst till-
gångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal, där
det verkliga värdet på inlåningen motsvarar det verkliga
värdet på de tillgångar som innehas för kundernas räkning.
Verkligt värde på finansiella tillgångar och skulder
beräknas vanligen som det teoretiska nuvärdet av de
enskilda instrumenten. Denna beräkning kompletteras
med justeringar på portföljnivå.
Vid värderingen av derivat till verkligt värde gör Nordea
justeringar i form av så kallade credit value adjustments
(CVA) och debit value adjustments (DVA). CVA och DVA
speglar hur motpartens kreditrisk respektive Nordeas egen
kreditvärdighet påverkar derivatets verkliga värde.
Beräkningarna baseras på uppskattningar av exponering
vid fallissemang, sannolikhet för fallissemang och återvin-
ningsgrad, för varje enskild motpart. För CVA och DVA
baseras exponering vid fallissemang vanligen på förväntad
exponering och fastställs genom simulering av underlig-
gande riskfaktorer. I de fall det är möjligt använder sig
Nordea av gällande kreditspread på CDS-marknaden, och
sannolikheten för fallissemang härleds från dessa data. För
motparter som inte har ett omsättningsbart CDS-kontrakt,
fastställs sannolikhet för fallissemang med hjälp av en
tvärsnittsregressionsmodell som beräknar en ungefärlig
CDS-spread utifrån motpartens ratingregion och bransch.
Effekten av upplåningskostnader och upplåningskost-
nadsminskningar på värderingen av derivatinstrument
utan säkerhet eller med obalanserad säkerhet avspeglas
delvis i det beräknade nuvärdet med den diskonterings-
kurva som används och delvis i den separata verkligt
värde-justering för finansieringskostnad (funding fair
value adjustment, FFVA) som görs. I samband med värde-
ringen till verkligt värde gör Nordea också justeringar för
prisskillnaden mellan köp- och säljpris, justeringar för
modellrisk (identifierade brister i modellerna) och juste-
ringar för den oberoende kontrollen av priser.
Nordeas värderingsmodeller kalibreras mot marknaden
och om klimatrisk påverkar en viss marknad, så har detta
redan beaktats av andra marknadsaktörer. Nordea har
därmed inte gjort några förändringar i värderingsmodel-
lerna för att ta hänsyn till klimatrisk, och inga kritiska vär-
dejusteringar har gjorts.
I tabellen nedan har tillgångar och skulder som redovi-
sas till verkligt värde i balansräkningen delats upp på de
tre nivåerna i IFRS-hierarkin för verkligt värde: instrumen-
tets publicerade prisnoteringar på en aktiv marknad (nivå
1), värderingsmetod baserad på observerbara marknads-
data (nivå 2) och värderingsmetod baserad på icke obser-
verbara marknadsdata (nivå 3).
Nivå 1-kategorin omfattar noterade derivat, noterade
aktier, statsobligationer i utvecklade länder och de mest
likvida bostadsobligationerna och företagsobligationerna
som har direkta prisnoteringar för handel. Nivå 2-katego-
rin omfattar huvuddelen av Nordeas OTC-derivat, köpta/
Nordea Årsredovisning 2025
217
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K3.4 Verkligt värde, forts.
sålda värdepapper enligt återförsäljnings-/återköpsavtal,
lånade/utlånade värdepapper, inlåning i placeringsport-
följer och fondförsäkringsavtal samt andra instrument där
indata i värderingsmetoden eller värderingsmodellen
baseras på uppgifter från en aktiv marknad. Nivå 3-kate-
gorin omfattar investeringar i onoterade värdepapper,
riskkapitalfonder, hedgefonder, mer komplexa OTC-derivat
där icke observerbara marknadsdata har en betydande
inverkan på det verkliga värdet, vissa komplexa eller
strukturerade finansiella instrument och illikvida ränte-
bärande värdepapper.
Överföringar mellan nivå 1 och nivå 2
Nordea har under året överfört poster redovisade under
”Räntebärande värdepapper” till ett värde av 2 657 mn
euro (1 804 mn euro) från nivå 1 till nivå 2 och 1 889 mn
euro (693 mn euro) från nivå 2 till nivå 1 i verkligt värde-
hierarkin. Vidare har Nordea överfört poster redovisade
under ”Emitterade värdepapper” till ett värde av 3 695 mn
euro (4 556 mn euro) från nivå 1 till nivå 2 och 1 960 mn
euro (2 123 mn euro) från nivå 2 till nivå 1, samt ”Övriga
skulder” till ett värde av 119 mn euro (150 mn euro) från
nivå 1 till nivå 2 och 71 mn euro (342 mn euro) från nivå 2
till nivå 1. Skälet till överföringar från nivå 1 till nivå 2 var
Finansiella tillgångar och skulder redovisade till verkligt värde i balansräkningen
Fördelning i hierarkin för verkligt värde
Instrument med publicerade Värderingsmetod baserad Värderingsmetod baserad på
prisnoteringar på en aktiv Varav på observerbara marknadsdata Varav icke observerbara marknadsdata Varav
marknad (nivå 1) Life & Pension (nivå 2) Life & Pension (nivå 3)
Life & Pension
Summa
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
31 dec 2025
31 dec 2024
31 dec 2025
31 dec 2024
31 dec 2025
31 dec 2024
31 dec 2025
31 dec 2024
31 dec 2025
31 dec 2024
31 dec 2025
31 dec 2024
Tillgångar till verkligt värde i balansräkningen
1
Utlåning till centralbanker
–
–
–
–
1 036
975
–
–
–
–
–
–
1 036
975
Utlåning till kreditinstitut
–
–
–
–
2 135
1 001
–
–
–
–
–
–
2 135
1 001
Utlåning till allmänheten
–
–
–
–
89 179
81 384
–
–
–
–
–
–
89 179
81 384
Räntebärande värdepapper
22 967
24 581
1 257
1 072
50 099
45 747
4 800
5 026
2 042
1 209
382
1 005
74 275
72 370
Aktier och andelar
37 268
32 907
23 269
19 953
187
173
108
77
2 308
2 132
801
920
39 587
35 388
Tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal
68 032
58 561
64 189
54 394
1 287
1 205
1 287
1 205
361
482
482
361
69 801
60 127
Derivatinstrument
71
55
–
–
16 213
24 209
18
7
947
1 349
–
–
17 633
25 211
Övriga tillgångar
–
–
–
–
3 982
5 821
–
–
12
1
1
12
3 983
5 833
Summa
128 338
116 104
88 715
75 419
164 118
160 515
6 213
6 315
5 670
5 173
1 666
2 298
297 629
282 289
Skulder till verkligt värde i balansräkningen
1
Skulder till kreditinstitut
–
–
–
–
23 090
20 735
–
–
–
–
–
–
23 090
20 735
In- och upplåning från allmänheten
–
–
–
–
21 130
17 030
–
–
–
–
–
–
21 130
17 030
Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal
–
–
–
–
71 611
61 713
67 604
57 396
–
–
–
–
71 611
61 713
Emitterade värdepapper
2 829
2 522
–
–
50 615
50 669
–
–
1 205
1 442
–
–
54 886
54 396
Derivatinstrument
202
118
–
–
16 810
24 332
46
49
584
1 066
–
–
18 078
25 034
Övriga skulder
1 518
1 152
–
–
6 493
6 512
–
2
85
164
–
–
8 175
7 749
Summa
4 549
3 792
–
–
189 749
180 991
67 650
57 447
1 874
2 672
–
–
196 970
186 657
1) Samtliga poster värderas till verkligt värde vid slutet av varje rapportperiod.
att instrumenten upphörde att handlas aktivt under året,
vilket innebar att verkligt värde beräknades med värde-
ringsmetoder baserade på observerbara marknadsdata.
Orsaken till överföringarna från nivå 2 till nivå 1 var att
instrumenten återigen handlades aktivt under året, vilket
innebar att tillförlitliga prisnoteringar fanns tillgängliga på
marknaden. Överföringar från en nivå till en annan anses
ha skett vid årets slut.
Nordea Årsredovisning 2025
218
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K3.4 Verkligt värde, forts.
redovisats i resultaträkningen Vinster och förluster som
under året Redo visat
i övrigt Köp/ Avräkningar/ Överföringar Överföringar Omklassi- Omräknings-
Mn euro
1 jan
Orea liserade
Rea liserade
totalresultat
emissioner
Försäljningar
likvider till nivå 3
från nivå 3
ficering
1
differenser
31 dec
2025
Utlåning till kreditinstitut
2 042
138
35
–
405
-448
-50
183
-1 090
–
-6
1 209
- varav Life & Pension
1 005
3
29
–
71
-286
-44
84
-476
–
-4
382
Aktier och andelar
2 308
-31
48
–
129
-314
-35
1
-2
–
28
2 132
- varav Life & Pension
920
-93
45
–
52
-111
-34
–
–
–
22
801
Tillgångar i placerings portföljer
och fond försäkringsavtal
361
-4
10
–
133
-20
-7
7
-9
–
11
482
- varav Life & Pension
361
-4
10
–
133
-20
-7
7
-9
–
11
482
Derivatinstrument (netto)
363
-336
79
–
–
–
-79
227
29
–
–
283
Övriga tillgångar
12
–
–
–
–
–
-11
–
–
–
–
1
- varav Life & Pension
12
–
–
–
–
–
-11
–
–
–
–
1
Emitterade värdepapper
1 205
-60
-2
-1
713
–
-201
23
-235
–
–
1 442
Övriga skulder
85
-14
–
–
119
-36
–
11
-1
–
–
164
2024
Utlåning till kreditinstitut
–
–
–
–
16
–
-16
–
–
–
–
0
Utlåning till allmänheten
2
–
–
–
23
–
-25
–
–
–
–
0
Räntebärande värdepapper
1 736
-118
32
–
313
-218
-60
579
-166
–
-56
2 042
- varav Life & Pension
1 214
-35
39
–
21
-144
-42
76
-70
–
-54
1 005
Aktier och andelar
2 321
121
57
–
180
-275
-56
3
-39
-11
7
2 308
- varav Life & Pension
1 041
11
47
–
56
-125
-46
–
-39
–
-25
920
Tillgångar i placerings portföljer
och fond försäkringsavtal
436
-34
26
–
154
-159
-7
4
-50
–
-9
361
- varav Life & Pension
436
-34
26
–
154
-159
-7
4
-50
–
-9
361
Derivatinstrument (netto)
167
194
-2
–
–
–
2
26
-24
–
–
363
Övriga tillgångar
19
–
–
–
–
–
-7
–
–
–
–
12
- varav Life & Pension
18
–
–
–
–
–
-6
–
–
–
–
12
Skulder till kreditinstitut
–
–
–
–
136
–
-136
–
–
–
–
0
Emitterade värdepapper
1 292
-177
65
5
640
–
-371
8
-257
–
–
1 205
Övriga skulder
145
46
–
–
3
-118
–
9
–
–
–
85
1) Omklassificering avseende konvertering av Visa C-aktier till Visa A-aktier.
Förändringar i nivå 3
Orealiserade vinster och förluster avser de tillgångar och
skulder som innehades vid utgången av året.
Överföringarna från nivå 3 under året gjordes eftersom
observerbara marknadsdata blev tillgängliga.
Överföringarna till nivå 3 under året gjordes eftersom
observerbara marknadsdata inte längre fanns tillgängliga.
Överföringar från en nivå till en annan anses ha skett vid
årets slut. Vinster och förluster redovisade i resultaträk-
ningen under året ingår i posten ”Netto resultat av poster
till verkligt värde” (se not K2.5 ”Summa nettoresultat av
poster till verkligt värde”). Tillgångar och skulder avse-
ende derivatinstrument redovisas netto i tabellen.
Processen för värdering till verkligt värde i nivå 3
Värderingsprocessen i Nordea utgörs av flera steg. Första
steget är att ta fram medelpriset vid dagens slut. Det är
affärsområdena som ansvarar för att fastställa korrekta
priser för värderingsprocessen. Dessa priser är antingen
internt fastställda av en tradingenhet eller inhämtade från
externa källor. Värderingspriserna kontrolleras och testas
därefter av en kontrollenhet i första försvarslinjen som är
oberoende från de risktagande enheterna i front office.
Allra viktigast i kontrollprocessen är den oberoende kon-
trollen av priser. Här kontrolleras riktigheten i värdering-
arna genom att jämföra medelpriserna vid dagens slut
med data från oberoende källor. Slutligen analyseras
resultatet av värderingskontrollen och värderingarna, och
eventuella noteringar eskaleras. Även justeringar för varia-
tioner i oberoende priskontroller ingår i verkligt värde.
Kontrollen av riktigheten i priser och andra parametrar
utförs som minimum på månadsbasis och för många pro-
dukter dagligen. Information från tredje part, såsom pris-
noteringar och annan prisinformation från mäklare,
används som jämförelseuppgifter vid kontrollen.
Jämförelseuppgifternas kvalitet bedöms regelbundet.
Justeringar till verkligt värde på portföljnivå och upp-
skjutna dag 1-resultat från nivå 3-transaktioner beräknas
och rapporteras månadsvis. Den faktiska bedömningen av
instrument i hierarkin för verkligt värde utförs kontinuerligt.
Särskilda team inom riskorganisationen ansvarar i
andra försvarslinjen för att övervaka och oberoende
bedöma de värderingar och kontroller som görs av affärs-
områdena och Group Finance (första försvarslinjen).
Nordea Årsredovisning 2025
219
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K3.4 Verkligt värde, forts.
Värderingsmetoder och indata som används vid värderingen till verkligt värde i nivå 3
31 dec 2025
31 dec 2024
Varav Ej observerbara Intervall för Varav Ej observerbara Intervall för
Mn euro
Verkligt värde
Life & Pension
1
Värderingmetoder indata verkligt värde Verkligt värde
Life & Pension
1
Värderingmetoder indata verkligt värde
Utlåning
Utlåning till allmänheten
–
–
Diskonterade kassaflöden
Ränta
–
–
–
Diskonterade kassaflöden
Ränta
Summa
–
–
–
–
–
Räntebärande värdepapper
Offentliga institutioner
26
24
Diskonterade kassaflöden
Kreditspread
-1/1
118
105
Diskonterade kassaflöden
Kreditspread
-5/5
Bolåneinstitut och andra kreditinstitut
813
193
Diskonterade kassaflöden
Kreditspread
-68/68
1 467
622
Diskonterade kassaflöden
Kreditspread
-103/103
Företag
2
370
165
Diskonterade kassaflöden
Kreditspread
-23/23
457
278
Diskonterade kassaflöden
Kreditspread
-23/23
Summa
1 209
382
-92/92
2 042
1 005
-131/131
Aktier och andelar
Private equity-fonder
1 333
481
Andelsvärde
3
-145/145
1 404
566
Andelsvärde
3
-155/155
Hedgefonder
129
129
Andelsvärde
3
-12/12
151
150
Andelsvärde
3
-14/14
Kreditfonder
450
53
Andelsvärde/analytikerkonsensus
3
-43/43
482
36
Andelsvärde/analytikerkonsensus
3
-47/47
Övriga fonder
125
115
Andelsvärde/fondkurser
3
-9/9
166
157
Andelsvärde/fondkurser
3
-11/11
Övrigt
4
577
505
–
-50/50
466
372
–
-40/40
Summa
2 614
1 283
-259/259
2 669
1 281
-267/
267
Derivatinstrument
Räntederivat
197
–
Optionsmodell
Korrelationer
-8/8
180
–
Optionsmodell
Korrelationer
-9/11
Volatilitet
Volatilitet
Aktiederivat
-19
–
Optionsmodell
Korrelationer
-7/3
12
–
Optionsmodell
Korrelationer
-6/3
Volatilitet
Volatilitet
Utdelning
Utdelning
Valutaderivat
133
–
Optionsmodell
Korrelationer
-3/3
144
–
Optionsmodell
Korrelationer
-1/1
Volatilitet
Volatilitet
Kreditderivat
-28
–
Kreditderivatmodell
Korrelationer
-3/3
27
–
Kreditderivatmodell
Korrelationer
-9/10
Återvinningsgrad
Återvinningsgrad
Volatilitet
Volatilitet
Summa
283
–
-21/27
363
–
-25/25
Emitterade värdepapper
Emitterade strukturerade obligationer
-1 442
–
Kreditderivatmodell
Korrelationer
-7/7
-1 205
–
Kreditderivatmodell
Korrelationer
-6/6
Återvinningsgrad
Återvinningsgrad
Volatilitet
Volatilitet
Summa
-1 442
–
-7/7
-1 205
–
-6/6
Övrigt, netto
Övriga tillgångar och Övriga skulder, netto
-163
1
–
–
-16/16
-73
12
–
–
-8/8
Summa
-163
1
-16/16
-73
12
-8/8
1) Innehav i finansiella instrument utgör en stor del av livförsäkringsrörelsen, i syfte att fullgöra åtaganden i försäkringsavtal och finansiella avtal. Vinster och förluster hänförliga till dessa instrument allokeras nästan uteslutande till försäkringstagarna och påverkar därmed inte Nordeas eget kapital.
2) Varav 150 mn euro (150 mn euro) prissätts utifrån en kreditspread (skillnaden mellan diskonteringsräntan och XIBOR) på 1,45 procent (1,45 procent), och en rimlig förändring av denna kreditspread skulle inte påverka det verkliga värdet med tanke på återköpsmöjligheten.
3) Verkligt värde baseras på kurser och andelsvärden som erhållits av externa leverantörer/förvaltare. Dessa kurser fastställs utifrån värdeutvecklingen i de underliggande tillgångarna. Den allra vanligaste värderingsmetoden för private equity-fonder hos leverantörer/förvaltare överensstämmer med anvisningarna i
International Private Equity and Venture Capital Valuation (IPEV), som utfärdats av Invest Europe (tidigare kallad EVCA). Ungefär 65 procent (60 procent) av innehavet i private equity-fonder justeras/värderas internt utifrån IPEV-anvisningarna. De redovisade värdena för dessa ligger i intervallet 1 till 100 procent
(1 till 100 procent) jämfört med de värden som erhållits från leverantörer/förvaltare.
4) Varav 482 mn euro (361 mn euro) relateras till tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal.
Nordea Årsredovisning 2025
220
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K3.4 Verkligt värde, forts.
Tabellen ovan visar, för varje tillgångs- och skuldklass som
hänförts till nivå 3, det verkliga värdet, värderingsmeto-
derna som använts för beräkning av verkligt värde, väsent-
liga ej observerbara data som använts i värderingsmodel-
lerna samt det verkliga värdets känslighet för förändringar
i viktiga antaganden.
Kolumnen ”intervall för verklig värde” i tabellen ovan
visar känsligheten i verkligt värde för nivå 3-instrument vid
förändringar i viktiga antaganden. När exponeringen för
en ej observerbar parameter kvittas mellan olika instru-
ment redovisas endast nettoeffekten i tabellen. Redovisat
intervall är sannolikt större än den faktiska osäkerheten i
verkligt värde för dessa instrument, eftersom det i prakti-
ken är osannolikt att alla ej observerbara parametrar sam-
tidigt skulle vara i utkanten av sina intervall för rimligt
möjliga alternativ. Redovisningen är varken förutsägande
eller indikativ för framtida förändringar i verkligt värde.
Den redovisade känsligheten (intervallet) i verkligt
värde för derivat beräknas enligt samma metoder som vid
redovisningen av ytterligare värdejusteringar för modell-
risk och marknadsprisosäkerhet enligt definitionen i kom-
missionens delegerade förordning (EU) 2016/101 av den
26 oktober 2015 om komplettering av Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) nr 575/2013 med avseende på
tekniska tillsynsstandarder för försiktig värdering enligt
artikel 105(14).
För att beräkna känsligheten (intervallet) i verkligt
värde för aktier och andelar och räntebärande värdepap-
per ökades och minskades det verkliga värdet med 2–10
procentenheter, beroende på osäkerheten i värderingen
och underliggande antaganden. Större intervall tillämpas
på instrument med större osäkerhet i värderingen jämfört
med aktivt handlade instrument och underliggande osä-
kerheter i individuella antaganden.
Förändringar i uppskjutna dag 1-resultat
Transaktionspriset för finansiella instrument överensstäm-
mer i vissa fall inte med verkligt värde vid första redovis-
ningstillfället (enligt använd värderingsmetod). Skälet är
huvudsakligen att transaktionspriset inte har kunnat fast-
ställas på en aktiv marknad. Om väsentliga ej observer-
bara data används i värderingsmetoden (nivå 3) redovisas
det finansiella instrumentet till transaktionspriset, och den
eventuella skillnaden mellan transaktionspriset och det
verkliga värdet vid första redovisningstillfället, enligt
använd värderingsmetod (dag 1-resultat), skjuts upp.
Tabellen nedan visar den totala skillnaden som kvarstår
att periodisera i resultaträkningen vid periodens början
och slut. Tabellen visar också en avstämning av hur detta
skillnadsbelopp förändrades under året.
Uppskjutna dag 1-resultat – derivat, netto
Mn euro
2025
2024
Belopp vid årets början
70
73
Uppskjutna resultat från nya transaktioner
45
42
Redovisat i resultaträkningen under året
1
-43
-45
Belopp vid årets slut
72
70
1) Varav -4 mn euro (-5 mn euro) relateras till överföring av derivatinstrument från
nivå 3 till nivå 2.
Finansiella tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde i balansräkningen
31 dec 2025
31 dec 2024
Redovisat Verkligt Redovisat Verkligt Nivå i hierarkin
Mn euro värde värde värde värde
för verkligt värde
3
Tillgångar som inte redovisas till verkligt värde
i balansräkningen
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
38 206
38 206
46 562
46 562
1
Utlåning
300 348
301 733
281 010
282 091
3
Räntebärande värdepapper
5 597
5 559
1 094
1 094
1,2,3
Övriga tillgångar
926
926
768
768
3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
457
457
807
807
3
Summa
345 534
346 881
330 241
331 322
Skulder som inte redovisas till verkligt värde
i balansräkningen
Inlåning och skuldinstrument
1
382 418
383 423
364 137
364 708
3
Övriga skulder
2
2 714
2 714
3 116
3 116
3
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
8
8
6
6
3
Summa
385 140
386 145
367 259
367 830
1) För inlåning utan avtalad löptid motsvarar verkligt värde det nominella beloppet, medan det redovisade beloppet även innefattar omvärderingar av de risksäkrade posterna
som presenteras på balansräkningen på raden "Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer".
2) Leasingskulder presenterade på raden ”Övriga skulder” i not K3.3 ”Klassificering och värdering” är exkluderade i denna tabell.
3) Avser både 31 december 2025 och 31 december 2024.
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
Värdering till verkligt värde av kontanta medel görs utifrån
noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för iden-
tiska tillgångar och hänförs därför till nivå 1. Tillgodo-
havanden hos centralbanker anses, till följd av deras kort-
fristiga natur, vara detsamma som kontanta medel och
hänförs därför också till nivå 1.
Utlåning
Det verkliga värdet på ”Utlåning till centralbanker”,
”Utlåning till kreditinstitut” och ”Utlåning till allmänheten”
har beräknats genom att diskontera de förväntade fram-
tida kassaflödena med en antagen kundränta som skulle
ha använts på marknaden om lånen hade emitterats vid
värderingstidpunkten. Den antagna kundräntan beräknas
som referensräntan plus den genomsnittliga marginalen
på nyutlåning i Personal Banking, Business Banking
respektive Large Corporates & Institutions.
Värderingen till verkligt värde har hänförts till nivå 3 i
hierarkin för verkligt värde.
Räntebärande värdepapper
Det verkliga värdet uppgår till 5 559 mn euro (1 094 mn euro),
varav 3 586 mn euro (0 mn euro) har hänförts till nivå 1 och
1 947 mn euro (772 mn euro) till nivå 2 samt 26 mn euro
(322 mn euro) till nivå 3 i hierarkin för verkligt värde.
Värderingsprinciperna är desamma som för liknande instru-
ment som redovisas till verkligt värde i balansräkningen.
Övriga tillgångar samt förutbetalda
kostnader och upplupna intäkter
Balansposterna ”Övriga tillgångar” och ”Förutbetalda
kostnader och upplupna intäkter” utgörs av kortfristiga
fordringar. Det verkliga värdet anses därför vara det-
samma som det redovisade värdet och har hänförts till
nivå 3 i hierarkin för verkligt värde.
Inlåning och skuldinstrument
Det verkliga värdet på balansräkningsposterna ”Skulder till
kreditinstitut”, ”In- och upplåning från allmänheten”,
Nordea Årsredovisning 2025
221
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K3.4 Verkligt värde, forts.
”Emitterade värdepapper” och ”Efterställda skulder” har
beräknats som det redovisade värdet justerat för föränd-
ringar i verkligt värde gällande ränterisk och egen kreditrisk.
För inlåning utan avtalad löptid är emellertid det verkliga
värdet detsamma som det nominella beloppet. Det verkliga
värdet har hänförts till nivå 3 i hierarkin för verkligt värde.
Förändringarna i verkligt värde hänförliga till ränterisk
baseras på förändringar i berörda räntor jämfört med mot-
svarande nominell ränta i portföljerna.
Förändringarna i verkligt värde hänförliga till kreditrisk
beräknas som skillnaden mellan kreditspreaden i de nomi-
nella räntorna och aktuell kreditspread på marknaden.
Beräkningen utförs på aggregerad nivå för all långfristig
upplåning som redovisas under balansposterna
”Emitterade värdepapper” och ”Efterställda skulder”.
Eftersom den avtalade löptiden är kort för ”Skulder till
kredit institut” och ”In- och upplåning från allmänheten”
antas förändringarna i Nordeas egen kreditrisk hänförliga
till dessa poster vara obetydliga. Detsamma gäller kortfris-
tig upplåning som redovisas under balansposten
”Emitterade värdepapper”.
Övriga skulder samt upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter
Balansposterna ”Övriga skulder” och ”Upplupna kostna-
der och förutbetalda intäkter” utgörs av kortfristiga
skulder, huvudsakligen relaterade till handlade värde-
papper som ännu inte reglerats. Det verkliga värdet anses
därför vara detsamma som det redovisade värdet och har
hänförts till nivå 3 i hierarkin för verkligt värde.
K3.5 Kvittning
Redovisningsprinciper
Nordea kvittar finansiella tillgångar och skulder i
balansräkningen om laglig rätt till kvittning förelig-
ger och om avsikten är att nettoreglera posterna
eller avyttra tillgången samtidigt som skulden
regleras. Den lagstadgade rätten till kvittning ska
föreligga både i den löpande verksamheten och i
händelse av fallissemang, konkurs och insolvens hos
Nordea eller dess motparter .
Finansiella instrument som kvittats i balansräkningen eller omfattas av nettningsavtal
31 dec 2025
31 dec 2024
Belopp som inte kvittats men som omfattas av Belopp som inte kvittats men som omfattas av
ramavtal för nettning eller liknande avtal ramavtal för nettning eller liknande avtal
Redovisade Redovisade
finansiella Netto- finansiella Netto-
Redovisade skulder, brutto, redovisat Redovisade skulder, brutto, redovisat
finansiella som kvittats i värde i Erhållna Erhållna finansiella som kvittats i värde i Erhållna Erhållna
tillgångar
1
,
balans- balans- kontant- Finansiella finansiella
tillgångar
1
,
balans- balans- finansiella kontant- Finansiella
Mn euro brutto räkningen
räkningen
2
säkerheter
instrument säkerheter
Nettobelopp
brutto räkningen
räkningen
2
säkerheter
säkerheter
instrument
Nettobelopp
Tillgångar
Derivatinstrument
3
163 686
-146 053
17 633
-3 367
-13 127
–
1 139
139 246
-114 035
25 211
–
-4 221
-18 403
2 587
Omvända
återköpsavtal
41 763
-7 980
33 783
–
–
-33 783
0
33 381
-5 488
27 893
-27 893
–
–
0
Avtal om inlåning
av värdepapper
5 555
–
5 555
–
–
-5 555
0
2 789
–
2 789
-2 789
–
–
0
Marginal-
säkerheter
3 932
-3 932
0
–
–
–
0
1 904
-1 904
0
–
–
–
0
Summa
214 936
-157 965
56 971
-3 367
-13 127
-39 338
1 139
177 320
-121 427
55 893
-30 682
-4 221
-18 403
2 587
31 dec 2025
31 dec 2024
Belopp som inte kvittats men som omfattas av Belopp som inte kvittats men som omfattas av
ramavtal för nettning eller liknande avtal ramavtal för nettning eller liknande avtal
Redovisade Redovisade
finansiella till- finansiella till-
Redovisade gångar, brutto, Nettoredovi- Redovisade gångar, brutto, Nettoredovi-
finansiella som kvittats i sat värde i Lämnade Lämnade finansiella som kvittats i sat värde i Lämnade Lämnade
skulder
1
,
balans- balans- kontant- Finansiella finansiella
skulder
1
,
balans- balans- finansiella kontant- Finansiella
Mn euro brutto räkningen
räkningen
2
säkerheter
instrument säkerheter
Nettobelopp
brutto räkningen
räkningen
2
säkerheter
säkerheter
instrument
Nettobelopp
Skulder
Derivatinstrument
3
167 062
-148 984
18 078
-3 029
-13 127
–
1 922
139 829
-114 795
25 034
–
-5 167
-18 403
1 464
Återköpsavtal
40 912
-7 980
32 932
–
–
-32 932
0
31 120
-5 488
25 632
-25 632
–
–
0
Avtal om utlåning
av värdepapper
11 339
–
11 339
–
–
-11 339
0
12 203
–
12 203
-12 203
–
–
0
Marginal-
säkerheter
1 001
-1 001
0
–
–
–
0
1 144
-1 144
0
–
–
–
0
Summa
220 314
-157 965
62 349
-3 029
-13 127
-44 271
1 922
184 296
-121 427
62 869
-37 835
-5 167
-18 403
1 464
1) Alla belopp har värderats till verkligt värde förutom omvända återköpsavtal uppgående till 4 465 mn euro (2 804 mn euro) och återköpsavtal uppgående till 4 473 mn euro (2 812 mn euro) som värderats till upplupet anskaffningsvärde.
2) Omvända återköpsavtal och avtal om inlåning av värdepapper har i balansräkningen klassificerats som ”Utlåning till centralbanker”, ”Utlåning till kreditinstitut” eller ”Utlåning till allmänheten”.
Återköpsavtal och avtal om utlåning av värdepapper har i balans räkningen klassificerats som ”Skulder till kreditinstitut” eller ”In- och upplåning från allmänheten”.
3) Exklusive derivatinstrument i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal, eftersom det är kunderna eller försäkringstagarna som tar merparten av eller hela risken enligt dessa avtal.
Nordea Årsredovisning 2025
222
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K3.5 Kvittning, forts.
Börsnoterade derivat redovisas och avräknas normalt på
daglig basis när likvid betalas eller erhålls (marginalsäker-
heter) och instrumentet justeras till rådande marknadsvill-
kor. Derivattillgångar, derivatskulder, kontantsäkerhets-
fordringar och kontant säkerhetsskulder gentemot centrala
motparter för clearing kvittas i balansräkningen om till-
gångarna och skulderna avräknas i samma transaktions-
valuta och avser samma centrala motpart för clearing.
Derivattillgångar, derivatskulder, kontantsäkerhetsford-
ringar och kontantsäkerhetsskulder avseende bilaterala
OTC-derivat kvittas däremot inte i balansräkningen.
Ut- och inlåning i repor och omvända repor som görs
med centrala motparter kvittas i balansräkningen om till-
gångarna och skulderna avser samma centrala motpart,
regleras i samma valuta och har samma löptid. Ut- och
inlåning i repor och omvända repor som görs i enlighet
med ett så kallat Global Master Repurchase Agreement
kvittas i balansräkningen om tillgångarna och skulderna
avser samma motpart, regleras i samma valuta, har
samma löptid och regleras via samma institut.
Det faktum att ett finansiellt instrument bruttoredovisas
i balansräkningen innebär inte att dessa instrument inte
omfattas av ramavtal för nettning eller liknande avtal.
Normalt omfattas finansiella instrument (derivat, repor
och värdepapperslån) av ramavtal för nettning, och
Nordea kan därmed dra nytta av nettning i beräkningen
av motpartsrisk i händelse av fallissemang hos motparter.
En närmare beskrivning av motpartsrisk, se avsnitt 3
”Motpartskreditrisk” i not K11 ”Risk- och
likviditetshantering”.
K3.6 Säkringsredovisning
Redovisningsprinciper
När ett säkringsförhållande uppfyller de angivna
kriterierna för säkringsredovisning i IAS 39,
använder Nordea en av följande tre typer av
säkringsredovisning:
• säkring av verkligt värde
• kassaflödessäkring
• säkring av nettoinvesteringar.
Nordea har, efter policybeslut i enlighet med IFRS 9,
valt att fortsätta tillämpa säkringsredovisning enligt
EU:s ”carve out”-version av IAS 39.
Enligt EU:s ”carve out”-version av IAS 39 kan
makrosäkring av verkligt värde till exempel använ-
das för avistainlåning (jämför IAS 39 publicerad av
IASB), och ineffektivitet i samband med säkring av
tillgångar med möjlighet till förtida in lösen redovi-
sas först när den reviderade beräkningen av kassa-
flödesbeloppet hamnar under den nedre
skiktgränsen.
För att få tillämpa säkringsredovisning krävs att
säkringen har en hög effektivitet. En säkring anses
ha detta om det vid ingången och under säkringens
hela löptid kan förväntas att förändringar i verkligt
värde på den säkrade posten, med avseende på den
säkrade risken, väsentligen neutraliseras av föränd-
ringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet.
Utfallet ska ligga inom intervallet 80–125 procent.
Transaktioner som genomförs i enlighet med
Nordeas säkringsmål, men som inte uppfyller kriteri-
erna för säkringsredovisning, är ekonomiska
säkringsförhållanden.
Säkring av verkligt värde
Säkring av verkligt värde tillämpas när derivat
används för att risksäkra förändringar i verkligt
värde på en redovisad tillgång eller skuld hänförlig
till en specifik risk. Säkring av verkligt värde kan till-
lämpas på både mikronivå (enskilda tillgångar/
skulder eller stängda portföljer av tillgångar/skulder,
där en eller flera poster säkras med hjälp av ett eller
flera säkringsinstrument), och makronivå (öppna
portföljer, där grupper av poster säkras med hjälp av
flera säkringsinstrument).
Förändringar i verkligt värde på derivat (säkrings-
instrument) liksom förändringar i verkligt värde på
den säkrade posten, hänförliga till de risker som säk-
ras, redovisas separat i resultaträkningen under
”Nettoresultat av poster till verkligt värde”. Om säk-
ringen är effektiv tar förändringen i verkligt värde på
den säkrade posten respektive säkringsinstrumentet
ut varandra.
Förändringarna i verkligt värde på den säkrade
posten, hänförliga till riskerna säkrade med derivat-
instrumentet, avspeglas i en justering av den säk-
rade postens redovisade värde som också redovisas
i resultaträkningen. Förändringen i verkligt värde på
räntesäkrade poster på makronivå, värderade till
upplupet anskaffningsvärde, redovisas i balansräk-
ningen separerat under posten ”Förändring av verk-
ligt värde för räntesäkrade poster i
säkringsportföljer”.
Eventuell ineffektiv del av säkringen redovisas i
resultaträkningen under posten ”Nettoresultat av
poster till verkligt värde”.
Om säkringsförhållandet inte uppfyller kraven för
säkringsredovisning avslutas säkringsredovisningen.
Säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde via
resultaträkningen och förändringen i verkligt värde
på den säkrade posten, fram till den tidpunkt då
säkringsförhållandet avslutas, resultatförs linjärt
över den säkrade postens återstående löptid.
Kassaflödessäkring
Kassaflödessäkring tillämpas för säkring av risk hän-
förlig till variationer i framtida kassaflöden. Den del
av vinsten eller förlusten på säkringsinstrumentet
som bedöms vara en effektiv säkring redovisas i
övrigt totalresultat och ackumuleras i reserven för
kassaflödessäkringar under eget kapital. Den inef-
fektiva delen av vinsten eller förlusten på säkringsin-
strumentet redovisas under posten ”Nettoresultat av
poster till verkligt värde” i resultaträkningen.
Säkringen bedöms vara ineffektiv i den utsträckning
som den ackumulerade förändringen i verkligt värde
sedan säkringen ingicks är större för säkringsinstru-
mentet än för den säkrade posten.
Vinster eller förluster på säkringsinstrument som
redovisats i reserven för kassaflödessäkringar under
eget kapital via övrigt totalresultat omklassificeras
och redovisas i resultaträkningen i samma period
som den säkrade posten påverkar resultaträkningen,
normalt i den period när ränteintäkten eller ränte-
kostnaden redovisas.
En säkrad post i en kassaflödessäkring kan vara
högst sannolika kassaflöden från redovisade, eller
framtida, tillgångar eller skulder. Derivat som
används som säkringsinstrument värderas alltid till
verkligt värde.
Om säkringsförhållandet inte uppfyller kraven för
säkringsredovisning avslutas säkringsredovisningen.
För kassaflödessäkringar redovisas förändringar i
det orealiserade värdet på säkringsinstrumentet i
resultaträkningen från och med det senaste tillfället
då säkringen bedömdes vara effektiv. Den ackumu-
lerade vinsten eller förlusten på säkringsinstrumen-
tet, som sedan den period då säkringen bedömdes
vara effektiv har redovisats i reserven för kassa-
flödessäkringar under eget kapital via övrigt total-
resultat, omklassificeras från eget kapital till
”Nettoresultat av poster till verkligt värde” i resultat-
räkningen om den förväntade transaktionen inte
längre förväntas inträffa.
Om den förväntade transaktionen inte längre är
högst sannolik, men ändå förväntas inträffa, så kvar-
står den ackumulerade vinsten eller förlusten på
säkringsinstrumentet, som har redovisats under
övrigt totalresultat sedan den period då säkringen
bedömdes vara effektiv, i övrigt totalresultat till dess
att transaktionen inträffar eller inte längre förväntas
inträff a.
Nordea Årsredovisning 2025
223
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K3.6 Säkringsredovisning, forts.
Säkring av nettoinvesteringar
Säkring av nettoinvesteringar tillämpas för säkring
av valutarisk i nettoinvesteringar i utländsk verk-
samhet. Valutarisk definieras som risken för förlust
hänförlig till investeringar i utländsk verksamhet
som har en annan funktionell valuta än koncernens
rapporteringsvaluta.
Valutakurskomponenten i finansiella instrument
som används som säkringsinstrument i en säkring av
nettoinvestering i ett koncernföretag redovisas, i den
mån säkringen är effektiv, under övrigt totalresultat.
Detta för att neutralisera de omräkningsdifferenser
som påverkar övrigt totalresultat när koncernföreta-
gen konsolideras, inklusive omvärderingen av even-
tuella utvidgade nettoinvesteringar. Eventuell inef-
fektiv del av säkringen redovisas i resultaträkningen
under ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.
Se även avsnittet ”Omräkning av tillgångar och
skulder i utländsk valuta” i not K1
”Redovisningsprinciper” .
Kritiska bedömningar och
osäkerhet i uppskattningar
En viktig bedömning i samband med redovisning av
kassaflödessäkringar är valet av metod för att testa
effektiviteten.
De säkringsinstrument som används när Nordea
tillämpar kassaflödessäkring är valutaränteswappar
(för medellånga eller långa löptider) eller valuta-
swappar (för korta löptider), vilka alltid redovisas till
verkligt värde. Valutakomponenten hanteras som en
kassaflödessäkring av valutarisk (inklusive valuta-
basismarginal och swappunkter) och räntekompo-
nenten som en verklig värdesäkring av ränterisk. Vid
mätningen av effektiviteten i dessa kassaflödessäk-
ringar används den hypotetiska derivatmetoden, vil-
ket innebär att förändringen i en perfekt hypotetisk
swap anses motsvara nuvärdet av den ackumule-
rade förändringen i förväntade framtida kassaflöden
för den säkrade transaktionen (valutakomponen-
ten). Fastställandet av egenskaper för den perfekta
hypotetiska swappen kräver kritiska bedömningar.
Derivat som används för säkringredovisning
Verkligt värde Nominellt
Mn euro
Positivt
Negativt
belopp
31 dec 2025
Säkring av verkligt värde
1
1 731
2 336
191 700
Kassaflödessäkringar
1
794
551
33 533
Säkring av nettoinvesteringar
215
280
10 106
Summa
2 740
3 167
235 339
31 dec 2024
Säkring av verkligt värde
1
2 162
2 986
210 990
Kassaflödessäkringar
1
2 265
72
34 093
Säkring av nettoinvesteringar
134
141
8 165
Summa
4 561
3 199
253 248
1) Vissa valutaränteswappar används som både säkring av verkligt värde och
kassa flödessäkringar. De nominella värdena för dessa instrument har fördelats
på raderna säkring av verkligt värde och kassaflödessäkringar i tabellen ovan
baserat på de relativa verkliga värdena på dessa säkringsinstrument. Det totala
nominella värdet på valutaränteswappar uppgår per 31 december 2025 till
33 086 mn euro (32 593 mn euro).
Tabellen ovan visar verkligt värde liksom nominella
belopp för derivatinstrument som används för säkringsre-
dovisning. De nominella beloppen anger utestående trans-
aktionsvolym vid årets slut och ger inte någon indikation
om vare sig marknadsrisk eller kreditrisk. Verkligt värde
och nominellt belopp för derivat i denna not avser deri-
vatens värde före kvittning mellan tillgångar och skulder i
balansräkningen (bruttobelopp) eftersom bruttobeloppet
bättre speglar Nordeas exponering i förhållande till den
säkrade risken.
Riskhantering
Utifrån sin riskhanteringspolicy har Nordea identifierat ett
antal riskkategorier och motsvarande säkringsstrategier
med hjälp av derivatinstrument, enligt beskrivningen i
avsnitt 4 ”Marknadsrisk” i not K11 ”Risk- och
likviditetshantering”.
Nordea klassificerar sin exponering för marknadsrisk
som antingen handelsportfölj (handelslagret) eller icke-
handelsportfölj (övrig verksamhet), och dessa hanteras
separat.
Handelslagret utgörs av alla finansiella instrument som
Nordea innehar i handelssyfte eller i syfte att risksäkra
instrument som innehas i handelssyfte. Instrument som
innehas i handelssyfte är de som innehas kortfristigt för
senare försäljning eller där avsikten är att dra fördel av
faktiska eller förväntade kortsiktiga skillnader i köp- och
säljkurser, eller av andra kurs- eller ränteförändringar.
Övrig verksamhet innefattar alla innehav utanför
handelslagret. Alla säkringar som uppfyller kriterierna för
säkringsredovisning hanteras som instrument inom övrig
verksamhet. Säkringsinstrumenten och de säkrade
riskerna beskrivs närmare nedan, per risk och typ av
säkringsredovisning.
När säkringen ingås dokumenterar Nordea formellt hur
säkringsförhållandet uppfyller kriterierna för säkrings-
redovisning, inklusive det ekonomiska förhållandet mellan
den säkrade posten och säkringsinstrumentet, bland
annat risktyp, riskhanteringsmål och strategi för risk-
säkringen, samt vilken metod som har använts för att
fort löpande bedöma säkringsförhållandets effektivitet.
Ränterisk
Nordeas huvudsakliga affärsmodell går ut på att använda
bankens inlåning till att erbjuda sina kunder lån och andra
finansieringsprodukter och skuldinstrument. Ränterisk är
den inverkan som ränteförändringar kan få på Nordeas
marginaler, resultat och eget kapital. Ränterisk uppstår
genom bristande överensstämmelse mellan räntebärande
tillgångar och räntebärande skulder.
Som en del i Nordeas riskhanteringsstrategi har styrel-
sen fastställt limiter gällande räntekänslighet och ränte-
skillnader inom övrig verksamhet. Dessa limiter överens-
stämmer med Nordeas risktolerans, och Nordea anpassar
sina mål med säkringsredovisningen för att hålla expone-
ringarna inom dessa limiter. Nordea har som policy att
övervaka positioner på daglig basis. För ytterligare infor-
mation om mätning av risker, se avsnitt 4 ”Marknadsrisk”
i not K11 ”Risk- och likviditets hantering”.
För säkringsförhållanden gällande ränterisk är det
risken för en förändring i verkligt värde på den säkrade
posten till följd av förändringar i referensräntan som
säkras. Säkringskvoten uppnås genom att matcha derivat-
instrumentens nominella belopp mot kapitalbeloppet i
den säkrade posten.
I syfte att säkra och därigenom hantera risken och
begränsa inverkan på Nordeas marginaler, resultat och
eget kapital, använder Nordea säkringsinstrument för att
byta ränteflöden till antingen fasta eller rörliga räntor.
De riskkomponenter i säkrade poster som koncernen
har identifierat är:
• Referensränterisk som en del av ränterisken, det vill säga
interbankräntor (IBOR-räntor). Användning av referens-
ränterisken kan innebära att andra risker, till exempel
kreditrisk och likviditetsrisk, undantas från
säkringsförhållandet.
• Delar av kassaflöden från säkrade poster.
Referensräntan fastställs som en förändring i nuvärdet av
det framtida kassaflödet, beräknad med hjälp av referens-
räntans diskonteringskurvor. Referensräntan kan identifie-
ras separat och värderas på ett tillförlitligt sätt, och den
utgör normalt den största delen av förändringen i verkligt
värde eller kassaflöde.
Säkring av verkligt värde
Nordea använder sig av ränte- och valutaränteswappar för
att minska eller eliminera förändringar i verkligt värde på
den säkrade posten till följd av ränterisk.
Säkrade poster utgörs av tillgångar och skulder med
fast ränta i både lokal och utländsk valuta, till exempel lån,
skuldinstrument i kategorin “Verkligt värde via övrigt
totalresultat”, inlåning och emitterade värdepapper.
Säkringsinstrument utgörs av ränte- och valutaräntes-
wappar (den del som avser ränterisk klassificeras som
säkring av verkligt värde).
Nordea tillämpar säkring av verkligt värde på både
mikro- och makronivå. På mikronivå görs räntesäkring av
dels skuldinstrument med fast ränta i kategorin “Verkligt
värde via övrigt totalresultat”, dels emitterade värdepapper
med fast ränta. På makronivå görs risksäkring av ut- och
inlåning, där lån med fast ränta och tidsbunden inlåning
inledningsvis kvittas mot varandra och den återstående
exponeringen (nettotillgång eller nettoskuld) risksäkras
med en portfölj av ränte swappar för en viss löptid.
Vid test av säkringens effektivitet använder sig Nordea
av både matchning av kritiska villkor (för effektivitetstest
på förhand) och regressionsanalys (för effektivitetstest i
efterhand). Vid bedömning i efterhand av säkringens
effektivitet värderar Nordea säkringsinstrumentet till verk-
ligt värde och jämför förändringen av detta värde med
Nordea Årsredovisning 2025
224
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K3.6 Säkringsredovisning, forts.
förändringen av verkligt värde på den säkrade posten.
Mätning av effektiviteten görs på kumulativ basis.
Ineffektiva säkringar kan bero på:
• skillnader i tidpunkten för kassaflöden från den säkrade
posten och säkringsinstrumentet
• användning av olika räntekurvor för diskontering av den
säkrade posten och säkringsinstrumentet
• effekten av förändringar i Nordeas eller en motparts-
kreditrisk på säkringsinstrumentets verkliga värde
• skillnader i förväntad och faktisk förtidsinlösen av
låneportföljen.
Nordea har ett risksäkringsprogram för inlåning utan avta-
lad löptid och tillämpar säkringsredovisning enligt EU:s
”carve out”-version av IAS 39. Beteendemodellen och de
riskparametrar som används granskas och/eller omkalibre-
ras två gånger om året. Den senaste granskningen av
modellen under 2025 var inriktad på förändringar i känslig-
het gentemot kundernas ändrade beteende till följd av för-
ändringar i förhållandet mellan marknadsräntor och kund-
räntor i det högre ränteläget. Detta påverkade den förvän-
tade ränteprofilen (modellberäknad löptid) för inlåning utan
avtalad löptid (modellberäknad uppdelning av inlåning utan
avtalad löptid i en räntekänslig och en icke-räntekänslig del).
Risksäkringsmetoden grundar sig på en målbestämd
risksäkringskvot och ett avvikelseintervall som fastställts
av Asset & Liability Committee (ALCO) och motsvarar
Nordeas risktoleranslimit för ränterisk i övrig verksamhet.
Den övergripande säkringsstrategin är att upprätthålla en
konservativ andel inlåning utan avtalad löptid utöver den
säkrade andelen. Genomsnittlig volym för den risksäkrade
andelen uppgick till 33,6 md euro (32,3 md euro). Den
31 december motsvarade den risksäkrade andelen 36,5 md
euro (31,1 md euro) och säkringskvoten var 73 procent
(57 procent). Risken att oförutsedda uttag bland bankens
kunder skulle få betydande inverkan på säkringsförhållan-
den gällande inlåning utan avtalad löptid, eller leda till att
dessa upphör, är enligt Nordeas bedömning låg. Nordea
bedömer risken och eventuella effekter av uttag, som
skulle kunna medföra att säkringsförhållandena upphör,
inom ramen för det omvända stresstestprogrammet.
Tabellen nedan visar ackumulerade justeringar av verk-
ligt värde från fortlöpande och avslutade risksäkringar.
Säkrade poster
Ränterisk 2025
Ränterisk 2024
Redovisat värde för varav ackumulerade Redovisat värde för varav ackumulerade
säkrade tillgångar/ justeringar av säkring säkrade tillgångar/ justeringar av säkring
Mn euro skulder
av verkligt värde
2
skulder
av verkligt värde
2
Säkring av verkligt värde – mikronivå
Räntebärande värdepapper
26 904
0
26 129
0
Tillgångar
26 904
0
26 129
0
Emitterade värdepapper
68 768
-450
70 539
-662
Efterställda skulder
7 190
-170
6 350
-328
Skulder
75 958
-620
76 889
-990
Ränterisk 2025
Ränterisk 2024
Redovisat värde för varav ackumulerade Redovisat värde för varav ackumulerade
säkrade tillgångar/ justeringar av säkring säkrade tillgångar/ justeringar av säkring
Mn euro skulder
av verkligt värde
1,2
skulder
av verkligt värde
1,2
Säkring av verkligt värde – makronivå
Utlåning till allmänheten
43 851
–
66 599
–
Tillgångar
43 851
-158
66 599
-243
Skulder till kreditinstitut
2 948
–
3 071
–
In- och upplåning från allmänheten
36 193
–
31 145
–
Skulder
39 141
-567
34 216
-458
1) Ackumulerade justeringar av verkligt värde för makrosäkringar redovisas under balansposten ”Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer”.
2) Varav 26 mn euro (35 mn euro) avser avslutade säkringar av ränterisk.
Tabellen nedan innehåller upplysningar om
säkringsinstrumenten.
Säkringsinstrument
Verkligt värde Nominellt
Mn euro
Positivt
Negativt
belopp
31 dec 2025
Säkring av verkligt värde
Ränterisk
1 731
2 336
191 700
31 dec 2024
Säkring av verkligt värde
Ränterisk
2 162
2 986
210 990
Tabellen nedan visar de förändringar i verkligt värde för
säkringsinstrument respektive säkrade poster som
används för redovisning av säkringsineffektivitet. Dessa
förändringar redovisas i resultaträkningen under posten
”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.
Säkringens ineffektivitet
Ränterisk
Mn euro
2025
2024
Säkring av verkligt värde
Förändringar i verkligt värde för
säkringsinstrument
188
616
Förändringar i värde för säkrade poster
som används för redovisning av
säkringsineffektivitet
-146
-621
Säkringsineffektivitet redovisad i
resultaträkningen
1, 2
42
-5
1) Redovisat under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.
2) Vid upplysning av säkringens effektivitet, har värdejusteringar (CVA, DVA och
FFVA) inte beaktats eftersom de inte är väsentliga.
Källor till ineffektivitet kan exempelvis vara bristande
överensstämmelse mellan justeringsintervallen för swap-
pen respektive referensräntan och det verkliga värdet på
swappens rörliga ränteflöde på andra dagar än
räntejusteringsdagen.
Kassaflödessäkringar
Nordea tillämpar kassaflödessäkring vid säkring av ränte-
risk i utlåning och upplåning till rörliga räntor.
Nordeas kassaflödessäkring av ränterisk avser risken för
variation i framtida räntebetalningar (betalda och
erhållna) till följd av förändringar i referensräntan för
prognostiserade transaktioner och för redovisade finan-
siella tillgångar och skulder. Den här variationen i kassa-
flödena risksäkras med hjälp av ränteswappar och valuta-
ränteswappar, där räntebetalningarna byts till fast ränta i
enlighet med Nordeas policyer och riskhanteringsstrategi
som i beskrivs i avsnittet ”Marknadsrisk” i not K11 ”Risk-
och likviditetshantering”.
Vid mätning i efterhand av kassaflödessäkringarnas
effektivitet används den hypotetiska derivatmetoden, vil-
ket innebär att förändringen i en perfekt hypotetisk swap
anses motsvara nuvärdet av den ackumulerade
Nordea Årsredovisning 2025
225
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K3.6 Säkringsredovisning, forts.
förändringen i förväntade framtida kassaflöden från den
säkrade transaktionen. Det hypotetiska derivatet motsva-
rar egenskaperna hos de säkrade posterna (lån med rörlig
ränta), sett till säkrad volym, räntejusteringsdagar och rän-
tebetalningsperioder. Säkringens effektivitet beräknas på
kumulativ basis, genom att jämföra förändringar i en port-
följ av ränteswappar (säkringsinstrument) och hypotetiska
derivat. Förändringar i värderingen av säkringsinstrument
som ingår i effektiva säkringsförhållanden redovisas acku-
mulerat i reserven för kassaflödessäkringar under eget
kapital via övrigt totalresultat.
De möjliga källorna till ineffektivitet i kassaflödessäk-
ringar kan normalt vara desamma som i säkringar av verk-
ligt värde (se ovan). För kassaflödessäkringar är emeller-
tid risken för förtidsinlösen mindre relevant. Här orsakas
säkringsineffektiviteten istället huvudsakligen av föränd-
ringar i tidpunkten för och beloppen från prognostiserade
framtida kassaflöden.
Tabellen nedan innehåller upplysningar om säkringsin-
strument som ingår i räntesäkringar, inklusive nominellt
belopp och redovisat belopp.
Säkringsinstrument
Verkligt värde Nominellt
Mn euro
Positivt
Negativt
belopp
31 dec 2025
Kassaflödessäkringar
Ränterisk
0
0
725
31 dec 2024
Kassaflödessäkringar
Ränterisk
1
2
1 858
Tabellen nedan visar förändringar av verkligt värde för
säkringsinstrument från fortlöpande säkringsförhållanden,
oavsett om det under året har skett någon förändring av
säkringens klassificering. I tabellen presenteras också de
förändringar i värde för säkrade poster som används för
att mäta ineffektiviteten i säkringar, där de effektiva och
ineffektiva delarna visas separat.
Säkringens ineffektivitet
Ränterisk
Mn euro
2025
2024
Kassaflödessäkringar
Förändringar i verkligt värde för
säkringsinstrument
-2
1
Förändringar i värde för säkrade poster som
används för redovisning av
säkringsineffektivitet
2
-1
Säkringsineffektivitet redovisad
i resultaträkningen
1, 2
–
–
Vinster/förluster från säkringar som redovisats
under övrigt totalresultat
-2
1
1) Redovisat under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.
2) Vid upplysning av säkringens ineffektivitet, har värderingsjusteringar
(CVA, DVA och FFVA) inte beaktats eftersom de inte är väsentliga.
Reserv för kassaflödessäkring
Ränterisk
Mn euro
2025
2024
Balans 1 jan
-3
-22
Värdeförändringar
-2
1
Skatt på värdeförändringar
0
0
Omklassificerat till resultaträkningen
6
22
Skatt på omklassificerat till resultaträkningen
-1
-4
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
3
19
Balans 31 dec
0
-3
varav fortlöpande säkringar för vilka
säkringsredovisning tillämpas
0
-3
varav säkringsförhållanden för vilka
säkringsredovisning inte längre tillämpas
–
–
Löptidsprofil för nominella belopp i säkringsinstrument
Betalbara vid Högst 3 3–12
Mn euro anfordran månader
månader
1–5 år
Över 5 år
Summa
31 dec 2025
Instrument för säkring av ränterisk
–
15 375
46 050
104 157
26 843
192 425
Summa
–
15 375
46 050
104 157
26 843
192 425
31 dec 2024
Instrument för säkring av ränterisk
–
22 751
58 833
102 685
28 579
212 848
Summa
–
22 751
58 833
102 685
28 579
212 848
Den genomsnittliga räntan för det fasta benet i instrument
som säkrar ränterisk var 2,41 procent (2,41 procent) per
31 december 2025.
Valutarisk
Valutarisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument
varierar till följd av valutakursförändringar.
Valutarisken från handel begränsas med hjälp av en
VaR-limit. Valutarisken från strukturella exponeringar
(enligt beskrivningen nedan) begränsas med hjälp av en
förlustlimit för valutakursrörelsernas effekt på kärnprimär-
kapitalrelationen i ett allvarligt men ändå möjligt stressce-
nario. Se avsnitt 4 ”Marknadsrisk” i not K11 ”Risk- och
likviditetshantering”.
Nordeas utlåning och upplåning kan vara uttryckt i lån-
tagarens eller investerarens valuta. Upplåning, placeringar
och utlåning görs inte alltid i samma valuta, vilket medför
en valutarisk för Nordea. Skillnader i exponering mot
enskilda valutor som finns mellan olika transaktioner
matchas huvudsakligen genom att ingå valutaränteswap-
par (för löptider under ett år används valutaswappar/valu-
taterminer). Valutakomponenten hanteras som en kassa-
flödessäkring av valutarisk och räntekomponenten som en
verklig värdesäkring av ränterisk.
Dessutom är Nordea exponerat för strukturell valutarisk
genom sina utländska verksamheter som har en annan
funktionell valuta än Nordeas rapporteringsvaluta euro
(det vill säga omräkningsrisk). Avistakursrörelser får
Nordeas redovisade nettoinvesteringar i utländska verk-
samheter att förändras och kärnprimärkapitalrelationen
att variera på grund av bristande valutaöverensstämmelse
mellan eget kapital och riskexponeringsbelopp (REA).
Nordea tillämpar säkringsredovisning vid säkring av sina
investeringar i fullt konsoliderade utländska verksamheter
som har en annan funktionell valuta än euro.
För säkringsförhållanden gällande valutarisk är den
säkrade posten valutakomponenten. Säkringen uppnås
genom att matcha derivatinstrumentens nominella belopp
mot kapitalbeloppet i den säkrade posten.
Valutakomponenten fastställs som förändringen i
nuvärdet av framtida kassaflöden, beräknad med hjälp av
valutakurvor. Valutakomponenten kan identifieras separat
och värderas på ett tillförlitligt sätt, och den utgör normalt
den största delen av förändringen i verkligt värde eller
kassaflöde.
Säkring av kassaflöden och nettoinvesteringar
Säkrade poster i kassaflödessäkringar av valutarisk utgörs
av framtida betalningar av ränta och det nominella
beloppet från (1) emissioner i utländsk valuta (emitterade
obligationer, bankcertifikat och företagscertifikat) och (2)
koncerninterna lån i utländsk valuta, där valutakurseffek-
ten inte elimineras vid konsolidering. För kortare löptider
(under ett år) använder Nordea valutaswappar/valuta-
terminer som säkringsinstrument. För längre löptider (över
ett år) använder Nordea valutaränteswappar, både rörlig
mot rörlig och fast mot rörlig, där den del som avser
valuta risk, inklusive valutabasiseffekter, hanteras som en
kassaflödes säkring. Säkringsförhållanden skapas på
mikro- eller makronivå.
För säkringar av nettoinvesteringar använder Nordea
korta valutaswappar som säkringsinstrument, och föränd-
ringar i avistakursen anses utgöra den säkrade risken.
Ineffektivitet i säkringen kan uppstå om
Nordea Årsredovisning 2025
226
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K3.6 Säkringsredovisning, forts.
säkringsinstrumenten i nominella termer täcker mer än
riskexponeringen i de utländska verksamheterna.
Tabellerna nedan innehåller upplysningar om säkrings-
instrument som ingår i valutasäkringar, inklusive säkrings-
instrumentens nominella och redovisade belopp.
Säkringsinstrument
Verkligt värde Nominellt
Mn euro
Positivt
Negativt
belopp
31 dec 2025
Kassaflödessäkringar
Valutarisk
794
551
32 808
Säkring av nettoinvesteringar
Valutarisk
215
280
10 106
Summa derivat som används
för säkringsredovisning
1 009
831
42 914
31 dec 2024
Kassaflödessäkringar
Valutarisk
2 264
70
32 235
Säkring av nettoinvesteringar
Valutarisk
134
141
8 165
Summa derivat som används
för säkringsredovisning
2 398
211
40 400
Tabellen nedan visar förändringar av verkligt värde för
säkringsinstrument från fortlöpande säkringsförhållanden,
oavsett om det under året har skett någon förändring av
säkringens klassificering. I tabellen presenteras också för-
ändringar i värde på de säkrade poster som används för
att mäta säkringarnas ineffektivitet, där de effektiva och
ineffektiva delarna visas separat.
Säkringens ineffektivitet
Valutarisk
Mn euro
2025
2024
Kassaflödessäkringar
Förändringar i verkligt värde för
säkringsinstrument
-2 474
1 912
Förändringar i värde för säkrade poster som
används för redovisning av säkringsineffektivitet
2 469
-1 912
Säkringsineffektivitet redovisad i
resultaträkningen
1, 2
-5
0
Vinster/förluster från säkringar som redovisats
under övrigt totalresultat
-2 469
1 912
Säkring av nettoinvesteringar
Förändringar i verkligt värde för
säkringsinstrument
-192
174
Förändringar i värde för säkrade poster som
används för redovisning av säkringsineffektivitet
192
-174
Säkringsineffektivitet redovisad i
resultaträkningen
1, 2
–
–
Vinster/förluster från säkringar som redovisats
under övrigt totalresultat
-192
174
1) Redovisat under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.
2) När upplysning lämnas om säkringsineffektivitet har inte värderings-
justeringarna CVA, DVA and FFVA beaktats då de är oväsentliga.
Reserv för kassaflödessäkring
Valutarisk
Mn euro
2025
2024
Ingående balans 1 jan
110
88
Värdeförändringar
-2 469
1 912
Skatt på värdeförändringar
496
-388
Omklassificerat till resultaträkningen
2 385
-1 884
Skatt på omklassificerat till resultaträkningen
-479
382
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
-67
22
Utgående balans 31 dec
43
110
varav fortlöpande säkringar för vilka
säkringsredovisning tillämpas
43
110
varav säkringsförhållanden för vilka
säkringsredovisning inte längre tillämpas
–
–
Löptidsprofil för nominella belopp i säkringsinstrument
Betalbara vid Högst 3 3–12
Mn euro anfordran månader
månader
1–5 år
Över 5 år
Totalt
31 dec 2025
Instrument för säkring av valutarisk
–
14 456
13 885
12 898
1 675
42 914
Summa
–
14 456
13 885
12 898
1 675
42 914
31 dec 2024
Instrument för säkring av valutarisk
–
15 588
10 953
12 520
1 339
40 400
Summa
–
15 588
10 953
12 520
1 339
40 400
De genomsnittliga terminskurserna för instrument som
säkrar valutarisk per 31 december framgår av tabellerna
nedan.
Genomsnittliga terminskurser för instrument
som säkrar valutarisk
31 dec 2025
NOK
SEK
USD
EUR
11,05
10,61
1,14
31 dec 2024
NOK
SEK
USD
EUR
11,05
10,69
1,10
Nordea Årsredovisning 2025
227
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K3.7 Pantsatta finansiella instrument
Redovisningsprinciper
Vid återköpstransaktioner, värdepapperslån och
derivattransaktioner överförs icke-kontanta till-
gångar som säkerhet. Om den mottagande parten
har rätt att sälja eller i sin tur pantsätta tillgången
redovisas tillgångarna i denna not.
För mer information om redovisningsprinciper, se
not K3.1 ”Redovisning och bortbokning i balansräk-
ningen”, not K3.2 ”Överförda tillgångar och erhållna
säkerheter”, not K3.3 ”Klassificering och värdering”
och not K3.4 ”Verkligt värde” .
Pantsatta finansiella instrument
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Räntebärande värdepapper
3 364
1 922
Aktier
1 910
511
Summa
5 274
2 433
För information om överförda tillgångar och omvända
återköpsavtal, se not K3.2 ”Överförda tillgångar och
erhållna säkerheter”.
K3.8 Utlåning
Redovisningsprinciper
Lån är finansiella instrument med fasta eller fastställ-
bara betalningar som inte enkelt kan överföras utan
gäldenärens medgivande. Lån klassificeras och värde
-
ras i enlighet med beskrivningen i not K3.3
”Klassificering och värdering”. Nedan följer Nordeas
redovisningsprinciper gällande kreditförluster. Mer
information om kreditrisk i utlåningen finns i not K11
”Risk- och likviditetshantering”.
Finansiella instrument som klassificerats i kategorin
”Upplupet anskaffningsvärde” eller ”Verkligt värde via
övrigt totalresultat” omfattas av prövning av nedskriv
-
ningsbehov till följd av kreditrisk. Här ingår tillgångar
som i balansräkningen redovisats under ”Utlåning till
centralbanker”, ”Utlåning till kreditinstitut”, ”Utlåning
till allmänheten” samt ”Räntebärande värdepapper”.
I utlåning till allmänheten ingår finansiell leasing, som
också omfattas av prövning av nedskrivningsbehov.
Bland dessa balansposter finns även tillgångar som
klassificerats i kategorin ”Verkligt värde via resultat-
räkningen” och som inte omfattas av någon prövning
av nedskrivningsbehovet. Se även not K3.3
”Klassificering och värdering”.
Även åtaganden utanför balansräkningen, eventual
-
förpliktelser och kreditåtaganden ska prövas för
nedskrivningsbehov.
Redovisning och presentation
Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
redovisas brutto, med en separat reservering för förvän
-
tade kreditförluster om förlusten inte betraktas som
definitiv. Reserverna kvittas mot utlåningen i balansräk
-
ningen, men presenteras separat i denna not.
Förändringar av reserveringar redovisas i resultaträk
-
ningen och klassificeras som ”Kreditförluster, netto”.
Om nedskrivningen anses vara definitiv redovisas den
som en konstaterad kreditförlust, och det redovisade
värdet på lånet jämte tillhörande reservering för kredit
-
förluster tas bort från balansräkningen. En nedskrivning
anses vara definitiv när konkursansökan inges mot lån
-
tagaren och konkursförvaltaren har presenterat den
ekonomiska utgången av konkursförfarandet, eller när
Nordea efterskänker sina fordringar genom rekonstruk
-
tion på antingen rättslig eller frivillig grund eller när
Nordea av andra skäl bedömer återvinning av fordran
som osannolik. Se även avsnittet ”Avskrivningar” nedan.
Avsättningar för poster utanför balansräkningen
klassificeras som ”Avsättningar” i balansräkningen,
med förändringar i avsättningar klassificerade som
”Kreditförluster, netto”.
Tillgångar klassificerade som ”Verkligt värde via
övrigt totalresultat” redovisas till verkligt värde i
balansräkningen. Nedskrivningar beräknade i enlighet
med IFRS 9 redovisas i resultaträkningen och klassifice
-
ras som ”Kreditförluster, netto”. Eventuella justeringar
till verkligt värde redovisas i ”Övrigt totalresultat”.
Prövning av nedskrivningsbehov
Nordea klassificerar alla lånefordringar i olika kategorier
på individuell basis. Kategori 1 inkluderar tillgångar utan
betydande ökning av kreditrisken sedan första redovis
-
ningstillfället. Kategori 2 inkluderar tillgångar med bety-
dande ökning av kreditrisken. Kategori 3 (osäkra låne-
fordringar) inkluderar fallerade tillgångar. Nordea följer
upp om det finns indikationer på kreditförsämring
(kategori 3) genom att identifiera händelser med negativ
inverkan på beräknade framtida kassaflöden. Nordea
tillämpar samma definition på fallissemang som i
kapital täckningsförordningen. Den definition av fallisse
-
mang som Nordea tillämpar uppdaterades senast under
2024 i samband med införandet av nya modeller för
intern riskklassificering (IRK) för privatkunder. Mer infor
-
mation om kreditrisk finns i not K11 ”Risk- och likviditets-
hantering”. Lånefordringar som inte har individuellt
beräknade reserver ingår i prövningen av nedskrivnings
-
behovet baserat på statistiska modeller.
För lånefordringar med betydande värde där en
kredit händelse har identifierats, prövas nedskrivnings
-
behovet på individuell basis. Om lånefordringen anses
vara osäker görs en individuell reservering. Det redovi
-
sade värdet på lånefordringen jämförs med nuvärdes-
beräknade förväntade framtida kassaflöden. Om det
redovisade värdet är högre redovisas skillnaden som
en nedskrivningsförlust. De förväntade kassaflödena
innefattar verkligt värde för säkerheter och andra
kredit förstärkningar och diskonteras med den
ursprungliga effektiva räntan. Nuvärdesberäkningen
baseras på tre olika framåtblickande scenarier som är
sannolikhetsviktade.
För lånefordringar som inte är betydande där ett
individuellt nedskrivningsbehov har identifierats,
beräknas nedskrivningsbeloppet utifrån den modell
som beskrivs nedan, men med hänsyn till att låneford
-
ringarna redan är fallerade.
Nordea använder sig av undantaget ”låg kreditrisk”
för lånefordringar på privat- och företagssidan som
utfärdats före övergången till IFRS 9 den 1 januari
2018. Denna typ av lånefordringar där sannolikheten
för fallissemang (PD) inom 12 månader understiger 0,3
procent klassificeras som kategori 1. Nordea tillämpar
även detta undantag för en mindre portfölj av ränte-
bärande värdepapper i försäkringsrörelsen.
Prövning av nedskrivningsbehov för lån
värderade enligt statistiska modeller
För lånefordringar där inget nedskrivningsbehov identi-
fierades i den individuella prövningen används en
kollektiv modell för beräkning av nedskrivningsbehov.
Reserveringarna beräknas som lånefordring vid fallis
-
semang gånger sannolikheten för fallissemang (PD)
gånger förlusten i händelse av fallissemang.
Reserveringar för lånefordringar där det inte skett
någon betydande ökning av kreditrisken sedan första
redovisningstillfället baseras på förväntade kreditför
-
luster under kommande 12 månader (kategori 1).
Reserveringar för lånefordringar där det har skett en
betydande ökning av kreditrisken sedan första redovis
-
ningstillfället, men där ingen nedskrivning har gjorts,
baseras på förväntade kreditförluster under hela den
återstående löptiden (kategori 2). Detta gäller även för
enskilt försumbara osäkra fordringar i kategori 3.
Nordea använder olika modeller för att fastställa om
det har skett en betydande ökning av kreditrisken eller
inte. För tillgångar på företagssidan som innehades vid
övergången till IFRS 9 används förändringen i interna
rating- och scoringuppgifter för att fastställa om det
skett en betydande ökning av kreditrisken eller inte.
Interna rating-/scoringuppgifter används för att
bedöma risken hos kunderna, och en försämrad rating/
scoring för en kund tyder på att kreditrisken har ökat.
Nordea har dragit slutsatsen att det inte är möjligt att
vid kreditgivningen beräkna sannolikheten för fallisse
-
mang (PD) för den återstående löptiden utan bedöm-
ningar i efterhand av tillgångar på företagssidan som
redan redovisas i balansräkningen vid övergången.
Nordea Årsredovisning 2025
228
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K3.8 Utlåning, forts.
Förändringar i PD för den återstående löptiden
används som utlösande faktor för tillgångar på före
-
tagssidan redovisade efter övergången och för till-
gångar på privatsidan redovisade både före och efter
övergången.
För tillgångar som bedöms utifrån PD för den åter
-
stående löptiden använder Nordea en blandning av
absoluta och relativa förändringar i PD som kriterium
för överföringen.
• Privatkunder med en relativ ökning i PD för den åter
-
stående löptiden på över 200 procent överförs till
kategori 2.
• Företagskunder med ett ursprungligt tolvmånaders
PD under 0,5 procent: Lånefordringar med en relativ
ökning i PD för den återstående löptiden på över
150 procent och en absolut ökning av tolvmånaders
PD på över 20 punkter överförs till kategori 2.
• Företagskunder med ett ursprungligt tolvmånaders
PD på över eller lika med 0,5 procent: Lånefordringar
med en relativ ökning i PD för den återstående löpti
-
den på över 150 procent eller en absolut ökning av
tolvmånaders PD på över 400 punkter överförs till
kategori 2.
För tillgångar på företagssidan som redovisas i balans
-
räkningen före övergången till IFRS9, används antalet
steg i rating-/scoringförändringen som kriterium för
överföringen mellan kategorier. Antalet steg kalibreras
för att matcha den betydande ökningen av kreditrisken
utifrån PD för den återstående löptiden.
Dessutom gör Nordea överföringar mellan kate-
gorier av följande skäl:
• Kunder som omfattas av förmildrande kreditvillkor
och kunder som är mer än 30 dagar sena med sina
betalningar överförs till kategori 2, såvida inte ett
nedskrivningsbehov redan har identifierats (kate
-
gori 3). Lånefordringar som omfattas av förmildrande
kreditvillkor kvarstår i kategori 2 under en prövotid
på 24 månader, från och med den tidpunkt då åtgär
-
derna infördes. När lånefordringarna efter prövoti-
dens slut återförs till kategori 1 hanteras de på
samma sätt som andra lånefordringar i kategori 1 i
fråga om bedömningen av om det föreligger en
väsentlig ökning av kreditrisken.
• Lånefordringar där kunderna är mer än 90 dagar
sena med sina betalningar klassificeras normalt i
kategori 3, men denna klassificering ändras om det
finns bevis för att kunden inte har fallerat. Sådana
lånefordringar klassificeras i kategori 2.
• Lånefordringar på företagssidan med en relativ
förändring av PD för den återstående löptiden på
över 200 procent, (beräknad på årsbasis), och med
en kreditförsämring om minst en ratinggrad överförs
till kategori 2.
• Lånefordringar på privatsidan med ”hög risk”, det vill
säga med en PD på över 5,83 procent, överförs till
kategori 2.
• Lånefordringar på företagssdidan med ”hög risk”, det
vill säga med en ratinggrad på 2 eller sämre, överförs
till kategori 2.
• Lånefordringar på privat- och företagssidan med en
tolvmånaders PD på under 0,3 procent utnyttjar ett
undantag för låg kreditrisk som förhindrar överföring
till kategori 2 till följd av absoluta eller relativa föränd
-
ringar i PD. Undantaget förhindrar inte överföring mel-
lan kategorier till följd av de övriga upptagna faktorer.
Vid beräkningen av reserveringar, inklusive kategori-
indelningen, används både historisk information och
sannolikhetsviktad, framåtblickande information.
Nordea använder tre makroekonomiska scenarier för att
ta hänsyn till de icke-linjära aspekterna av förväntade
kreditförluster. De olika scenarierna används för att jus
-
tera de aktuella parametrarna för beräkning av förvän-
tade kreditförluster, och ett sannolikhetsviktat genom-
snitt av de förväntade förlusterna enligt respektive sce-
nario redovisas som reserveringar. Modellen använder
sig av data som samlats in före balansdagen, vilket
innebär att Nordea måste identifiera händelser som
skulle kunna påverka reserveringarna efter datainsam
-
lingen. Ledningen utvärderar dessa händelser och juste-
rar reserveringarna, om detta bedöms nödvändigt.
Bortskrivningar
Bortskrivningar innebär att lån eller kundfordringar
avförs från balansräkningen samtidigt som motsvarande
kreditförlustreservering realiseras. När fordringar
bedöms vara omöjliga att driva in ska de snarast möjligt
bortskrivas, oavsett om det rättsliga anspråket kvarstår
eller inte. En bortskrivning kan göras innan eventuella
rättsliga åtgärder mot låntagaren, för att återvinna skul
-
den, har slutförts. Även om en fordran som inte kan dri-
vas in bortskrivs eller avförs från balansräkningen har
kunden en rättslig skyldighet att betala den utestående
skulden. Vid bedömningen av huruvida osäkra låneford
-
ringar kan återvinnas och om bortskrivning krävs, är det
framför allt lånefordringar med följande egenskaper som
står i fokus (listan är inte uttömmande):
• Lånefordringar där kunderna är mer än 90 dagar
sena med betalningen. Om en lånefordring, eller del
av den, efter den här bedömningen anses vara omöj
-
lig att driva in, bortskrivs den.
• Lånefordringar som omfattas av insolvensförfaran
-
den och har låg säkerhetstäckning.
• Lånefordringar där juridiska kostnader förväntas för
-
bruka behållningen från konkursförfarandet, med
låga återvinningsvärden som följd.
• Delbortskrivning kan vara befogad när det finns rim
-
liga ekonomiska belägg för att låntagaren inte kan
återbetala hela beloppet, det vill säga en avsevärd
del av skulden kan inte på rimliga grunder sägas vara
återvinningsbar genom förmildrande kredit villkor
eller realisering av säkerheter.
• Rekonstruktionsfall.
Diskonteringsränta
Diskonteringsräntan som används för värdering av osäkra
lånefordringar motsvarar den ursprungliga effektiva rän
-
tan för lån hänförliga till en enskild kund eller, i förekom-
mande fall, till en grupp av lånefordringar. Om så anses
lämpligt kan diskonteringsräntan baseras på en metod
som resulterar i en nedskrivning som utgör en rimlig upp
-
skattning, beräknad enligt effektivräntemetoden.
Omstrukturerade lånefordringar och modifieringar
Med en omstrukturerad lånefordran avses i detta sam-
manhang en lånefordran där Nordea har beviljat lånta-
garen eftergifter till följd av dennes ekonomiska svårig-
heter och där sådana eftergifter har gett upphov till en
kreditförlust för Nordea. Efter omstrukturering betrak
-
tas lånefordran vanligen inte längre som osäker om
åtagandena fullföljs i enlighet med de nya villkoren. I
det fall en återvinning sker redovisas betalningen som
en återvinning av kreditförluster.
Modifiering av de avtalsenliga kassaflödena för lån
till kunder med ekonomiska svårigheter (förmildrande
kreditvillkor) minskar det redovisade lånebeloppet,
brutto. Normalt är denna minskning mindre än den
befintliga reserveringen, och ingen förlust redovisas i
resultaträkningen till följd av modifiering. Om de är
betydande, minskas bruttobeloppen (lån och
reservering).
Tillgångar övertagna för skyddande av fordran
I en finansiell omstrukturering kan långivaren komma
att avstå från lånefordringar till förmån för låntagaren
och i utbyte mot denna eftergift ta över tillgångar som
lämnats som säkerhet för lånen, aktier som emitterats
av låntagaren eller andra tillgångar. En tillgång överta
-
gen för skyddande av fordran redovisas i balansräk-
ningen tillsammans med liknande tillgångar som redan
innehas av Nordea. En övertagen fastighet som inte
innehas för eget utnyttjande redovisas till exempel till
-
sammans med andra förvaltningsfastigheter.
Alla tillgångar som övertagits för skyddande av for
-
dran redovisas vid första redovisningstillfället till verk-
ligt värde och eventuell skillnad mellan lånets redovi-
sade värde och det verkliga värdet på den övertagna
tillgången redovisas under posten ”Kreditförluster,
netto”. Det verkliga värdet på redovisningsdagen blir
tillgångens anskaffningsvärde eller upplupna anskaff
-
ningsvärde, beroende på vad som är tillämpligt. Under
efterföljande perioder värderas tillgångar som överta
-
gits för skyddande av fordran i enlighet med gällande
värderingsprinciper för tillgångsslaget.
Förvaltningsfastigheter värderas då till verkligt värde.
Övertagna finansiella tillgångar klassificeras generellt i
kategorin ”Verkligt värde via resultaträkningen” och
värderas till verkligt värde. Förändringar i verkligt
värde redovisas i resultaträkningen under posten
”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.
Eventuella värdeförändringar efter den övertagna
tillgångens första redovisningstillfälle, redovisas i
resultaträkningen i enlighet med koncernens principer
för presentation av tillgångsslaget. Posten
Nordea Årsredovisning 2025
229
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K3.8 Utlåning, forts.
”Kreditförluster, netto” i resultaträkningen påverkas
följaktligen inte av nya värderingar av den övertagna
tillgången efter första redovisningstillfället.
Kritiska bedömningar och
osäkerhet i uppskattningar
Ledningen måste göra kritiska bedömningar och
uppskattningar vid beräkningen av reserveringar för
osäkra lånefordringar. Nordeas samlade utlåning vär
-
derad till upplupet anskaffningsvärde, före reserve-
ringar för osäkra lånefordringar, uppgick till
301 880 mn euro (282 858 mn euro) vid årets slut.
För att beräkna reserver för individuellt betydande
osäkra fordringar görs bedömningar för att uppskatta
beloppet och tidpunkten för de förväntade kassa-
flödena från kunderna enligt olika scenarier, inklusive
värdering av eventuella säkerheter som erhållits.
Bedömningar görs också för att komma fram till
sannolikheten för att de olika scenarierna inträffar.
Bedömningar görs för att värdera när en exponering
har resulterat i en betydande ökning av kreditrisken.
När så är fallet ska reserveringen spegla förväntade
kreditförluster under den återstående löptiden, till skill
-
nad från exponeringar vars kreditrisk inte har ökat mar-
kant där reserveringen avser förväntade kreditförluster
under de kommande 12 månaderna. Bedömningar görs
också vid valet av modeller som använder andra para
-
metrar vid beräkning av förväntade kreditförluster, till
exempel den förväntade löptiden som används i kate
-
gori 2, samt vid bedömningen av huruvida parame-
trarna som använder historiska data är relevanta för
uppskattning av framtida förluster.
De statistiska modeller som används för att beräkna
reserveringarna baseras på makroekonomiska scena
-
rier, vilket kräver att ledningen gör bedömningar när
de tar fram sådana scenarier och anger sannolikheten
för att de olika scenarierna inträffar. Bedömningar görs
också för att komma fram till i vilken utsträckning
parametrarna för de olika scenarierna, som baserats på
historiska data, är relevanta för uppskattning av fram
-
tida förluster. Modellen använder sig av data som sam-
lats in före balansdagen, vilket innebär att Nordea
måste identifiera händelser som skulle kunna påverka
Utlåning och osäkra lånefordringar
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Utlåning värderad till verkligt värde
92 350
83 360
Utlåning värderad till upplupet anskaffningsvärde som inte är osäkra (kategori 1 och 2)
298 745
279 913
Osäkra lånefordringar (kategori 3)
3 135
2 945
- varav reglerade
1 228
1 133
- varav oreglerade
1 907
1 812
Utlåning före reserver
394 230
366 218
- varav centralbanker och kreditinstitut
10 990
7 035
Reserver för lån som är osäkra (kategori 3)
-977
-1 069
- varav reglerade
-402
-439
- varav oreglerade
-575
-630
Reserver för lån som inte är osäkra (kategori 1 och 2)
-397
-536
Reserver
-1 374
-1 605
- varav centralbanker och kreditinstitut
-5
-10
Utlåning, redovisat värde
392 856
364 613
Nordea har beviljat 177 md euro (172 md euro) i hypotekslån. Inga krediter till förmedlare eller offentlig sektor har
beviljats.
reserveringarna efter datainsamlingen. Nordea justerar
de modellberäknade avsättningarna om de historiska
uppgifterna inte i tillräcklig utsträckning speglar
ledningens syn på de förväntade kreditförlusterna.
Justeringar av modellbaserade förväntade kredit-
förluster görs för att ta hänsyn till osäkerhet i upp-
skattningar. Mer information om justeringar av kredit
-
förluster finns i not K11.
Nordea Årsredovisning 2025
230
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K3.9 Räntebärande värdepapper
Redovisningsprinciper
Instrument som enkelt kan överföras och där inne-
havaren av instrumentet erhåller det nominella
beloppet på förfallodagen redovisas normalt under
balansposten ”Räntebärande värdepapper”.
Instrument som inte kan överföras eller säljas utan
innehavarens medgivande normalt redovisas som
utlåning, se not K3.8 ”Utlåning”.
Vid återköpstransaktioner och värdepapperslån
överförs icke-kontanta tillgångar som säkerhet. Om
den mottagande parten har rätt att sälja eller i sin
tur pantsätta tillgången redovisas tillgångarna i not
K3.7 ”Pantsatta finansiella instrument”. Investeringar
i räntebärande värdepapper för kunders räkning (se
not K3.11 ”Tillgångar och inlåning i placeringsport-
följer och fondförsäkringsavtal) redovisas inte under
”Räntebärande värdepapper”.
För ytterligare information om redovisningsprinci-
per, se not K3.1 ”Redovisning och bortbokning i
balansräkningen”, not K3.2 ”Överförda tillgångar och
erhållna säkerheter”, not K3.3 ”Klassificering och
värdering” och not K3.4 ”Verkligt värde”.
Räntebärande värdepapper
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Stater, kommuner och andra myndigheter
20 949
19 926
Hypoteksinstitut
23 733
Övriga kreditinstitut
25 340
24 499
Företag
7 063
5 823
Övriga
2 787
2 905
Summa
79 872
73 464
Avsättningar för kreditrisker uppgick till 2 mn euro (2 mn
euro).
K3.10 Aktier och andelar
Redovisningsprinciper
Balansposten ”Aktier och andelar” innefattar eget
kapital-instrument, det vill säga avtal som innebär
en residual rätt i ett företags tillgångar efter avdrag
för alla dess skulder, inklusive innehav i olika fonder,
såsom andelar i en värdepappersfond eller riskkapi-
talfond. Aktier och andelar i intresseföretag och joint
ventures (se not K9.3 ”Aktier och andelar i intresse-
företag och joint ventures”), aktier och andelar i kon-
cernföretag (se not K9.1 ”Konsoliderade företag”)
och innehav av aktier och fondandelar för kunders
räkning (se not K3.11 ”Tillgångar och inlåning i pla-
ceringsportföljer och fondförsäkringsavtal”) ingår
emellertid inte i ”Aktier och andelar”.
Vid återköpstransaktioner och värdepapperslån
överförs icke-kontanta tillgångar som säkerhet. Om
den mottagande parten har rätt att sälja eller i sin
tur pantsätta tillgången, redovisas den i not K3.7
”Pantsatta finansiella instrument”.
För ytterligare information om redovisningsprinci-
per, se not K3.1 ”Redovisning och bortbokning i
balansräkningen”, not K3.2 ”Överförda tillgångar och
erhållna säkerheter”, not K3.3 ”Klassificering och
värdering” och not K3.4 ”Verkligt värde”.
Aktier och andelar
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Aktier
12 320
12 884
Fondandelar, aktierelaterade
20 763
16 493
Fondandelar, ränterelaterade
6 504
6 011
Summa
39 587
35 388
K3.11 Tillgångar och inlåning
i placeringsportföljer och
fondförsäkringsavtal
Redovisningsprinciper
I fråga om tillgångar och inlåning inom ramen för
avtal med kunder om placeringsportföljer och fond-
försäkringar är det kunderna och försäkringstagarna
som tar merparten av eller hela risken som är för-
knippad med tillgångarna. Fondförsäkringsavtal
med garantier eller finansiella avtal som medför
betydande försäkringsrisk klassificeras som försäk-
ringsavtal. Inlåningsmedlen från kunderna investe-
ras i olika typer av finansiella tillgångar för kunder-
nas och försäkringstagarnas räkning. Eftersom till-
gångarna och skulderna juridiskt sett tillhör Nordea,
redovisas dessa tillgångar och skulder i Nordeas
balansräkning.
Tillgångar och inlåning enligt dessa avtal värde-
ras till verkligt värde enligt beskrivningen i not K3.4
”Verkligt värde”. För mer information om skillnaden
mellan försäkringsavtal och finansiella avtal, se not
K4 ”Försäkringsskulder”.
Tillgångar och inlåning i placeringsportföljer och
fondförsäkringsavtal
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Tillgångar
Räntebärande värdepapper
1
2 082
2 043
Aktier och andelar
67 388
57 895
Förvaltningsfastigheter
876
751
Övriga tillgångar
331
190
Summa
70 677
60 879
Skulder
Placeringsportföljer
4 007
4 317
Fondförsäkringsavtal
67 604
57 396
Summa
71 611
61 713
1) Inkluderar innehav i räntefonder.
I balansräkningen för Nordea Life & Pension och för
Nordea Danmark, filial till Nordea Bank Abp, Finland
redovisas tillgångar och skulder för vilka kunderna bär
merparten av eller hela risken.
För mer information om verkligt värde för placerings-
portföljer och fondförsäkringsavtal, se not K5.3
”Förvaltningsfastigheter” .
Nordea Årsredovisning 2025
231
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K3.12 Derivatinstrument
Redovisningsprinciper
Ett derivatinstrument är ett finansiellt instrument
eller annat avtal som har alla tre följande
kännetecken:
• Dess värde förändras till följd av en förändring i en
angiven variabel, exempelvis ränta, kurs på finan-
siellt instrument, råvarupris, växelkurs, pris- eller
ränteindex, kreditbetyg eller kreditindex, förutsatt
att – i fråga om en icke-finansiell variabel – den
inte är specifik för någon av avtalsparterna (så
kallad ”underliggande variabel”);
• Det kräver ingen initial nettoinvestering eller en
initial nettoinvestering som är mindre än vad som
skulle krävas för andra typer av avtal som kan för-
väntas reagera på liknande sätt på förändringar i
marknadsfaktorer; och
• Avvecklingen sker i framtiden.
Avtal som uppfyller ovanstående kriterier för derivat,
men där Nordea ska leverera en icke-finansiell post
för egen användning utgör inte derivat.
Samtliga derivat redovisas i balansräkningen och
värderas till verkligt värde. Derivat med positivt
verkligt värde, inklusive upplupen ränta, redovisas
på tillgångssidan under posten ”Derivatinstrument”.
Derivat med negativt verkligt värde, inklusive upplu-
pen ränta, redovisas på skuldsidan under posten
”Derivatinstrument”.
Vid värderingen av derivat till verkligt värde gör
Nordea justeringar i form av så kallade credit value
adjustments (CVA), debit value adjustments (DVA)
och andra värdejusteringar (XVA). CVA och DVA
speglar hur motpartens kreditrisk respektive
Nordeas egen kreditvärdighet påverkar derivatets
verkliga värde. För ytterligare information om beräk-
ningen och övriga XVA, se not K3.4 ”Verkligt värde”.
Realiserade och orealiserade vinster och förluster
på derivat redovisas i resultaträkningen under pos-
ten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”. För
mer information om redovisningsprinciper och kri-
tiska bedömningar, se not K3.4 ”Verkligt värde”.
Nordea använder derivatinstrument i handels- och risk-
hanteringssyfte. Nordea kan ta positioner med förväntning
om att göra en vinst på gynnsamma förändringar i aktie-
eller valutakurser, räntor eller index. Handelsportföljen
hanteras som handelsrisk i riskhanteringssyfte.
Derivatinstrument som innehas i riskhanteringssyfte inne-
fattar dels säkringar som uppfyller kriterierna för säkrings-
redovisning, dels så kallade ekonomiska säkringar, som
inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning.
Tabellen nedan visar verkligt värde och nominellt
belopp för derivatinstrument som inte används för säk-
ringsredovisning. De nominella beloppen anger utestå-
ende transaktionsvolym vid årets slut och ger inte någon
indikation om vare sig marknadsrisk eller kreditrisk. För
mer information om derivat som används för säkrings-
redovisning, se not K3.6 ”Säkringsredovisning”.
Verkligt värde och nominellt belopp för derivat i denna
not avser derivatens värde före kvittning mellan tillgångar
och skulder i balansräkningen (bruttobelopp) eftersom
bruttobeloppet bättre speglar Nordeas exponering.
Derivatinstrument
31 dec 2025
31 dec 2024
Verkligt värde Nominellt Verkligt värde Nominellt
Mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Positivt
Negativt
belopp
Derivat som inte används för säkringsredovisning
160 946
163 895
11 480 563
134 685
136 630
7 874 424
Derivat som används för säkringsredovisning
2 740
3 167
235 339
4 561
3 199
253 248
Summa bruttobelopp
163 686
167 062
11 715 902
139 246
139 829
8 127 672
Kvittat belopp
-146 053
-148 984
-114 035
-114 795
Summa derivatinstrument
17 633
18 078
11 715 902
25 211
25 034
8 127 672
Derivat som inte används för säkringsredovisning
31 dec 2025
31 dec 2024
Verkligt värde Nominellt Verkligt värde Nominellt
Mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Positivt
Negativt
belopp
Räntederivat
Ränteswappar
147 985
150 531
8 517 590
118 410
118 799
5 309 744
FRA
428
444
1 551 754
919
938
1 327 480
Terminer
6
5
131 154
5
6
120 899
Optioner
1 692
1 600
178 558
2 450
2 401
228 060
Summa
150 111
152 580
10 379 056
121 784
122 144
6 986 183
Aktiederivat
Aktieswappar
265
467
29 705
442
270
31 678
Terminer
2
9
421
3
1
901
Optioner
122
411
4 085
112
397
4 214
Övriga derivat
0
21
–
–
–
–
Summa
389
908
34 211
557
668
36 793
Valutaderivat
Valuta- och ränteswappar
2 884
2 793
253 200
5 436
7 395
267 148
Valutaterminer
2 188
2 281
435 666
3 808
3 409
387 345
Optioner
80
1
3 309
114
0
2 250
Summa
5 152
5 075
692 175
9 358
10 804
656 743
Övriga derivat
Kreditderivat (CDS)
5 294
5 306
374 055
2 984
2 988
194 530
Råvaruderivat
0
26
1 040
0
9
136
Övriga derivat
0
0
26
2
17
39
Summa
5 294
5 332
375 121
2 986
3 014
194 705
Summa derivat som inte används för
säkringsredovisning
160 946
163 895
11 480 563
134 685
136 630
7 874 424
Nordea Årsredovisning 2025
232
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K3.13 Skulder till kreditinstitut
Redovisningsprinciper
Skulder till kreditinstitut innefattar skulder till
centralbanker, banker, kreditmarknadsbolag, kredit-
bolag, finansbolag och hypoteksinstitut. Inlåning
klassificeras i enlighet med not K3.3 ”Klassificering
och värdering”.
För ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1
”Redovisning och bortbokning i balansräkningen”,
not K3.2 ”Överförda tillgångar och erhållna säker-
heter” och not K3.4 ”Verkligt värde”.
Skulder till kreditinstitut
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Centralbanker
7 460
5 757
Banker
24 836
21 062
Övriga kreditinstitut
1 835
1 956
Summa
34 131
28 775
K3.14 In- och upplåning från
allmänheten
Redovisningsprinciper
Inlåning från allmänheten definieras som medel på
inlåningskonton som omfattas av den statliga insätt-
ningsgarantin, men innefattar också belopp utöver de
enskilda beloppsgränserna. Även individuellt pensions-
sparande (IPS) ingår, medan inlåning i placeringsport-
följer redovisas som ”Tillgångar i placeringsportföljer
och fondförsäkringsavtal”, se not K3.11 ”Tillgångar och
inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsav-
tal”. Upplåning är andra skulder till allmänheten än
skuldinstrument. Inlåning och upp låning delas in i olika
kategorier av finansiella instrument som definieras i
not K3.3 ”Klassificering och värdering”.
För ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1
”Redovisning och bortbokning i balansräkningen”,
not K3.2 ”Överförda tillgångar och erhållna säker-
heter” och not K3.4 ”Verkligt värde”.
In- och upplåning från allmänheten
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Inlåning
1
225 808
223 243
Återköpsavtal
17 066
9 192
Summa
242 874
232 435
1) Inlåning avseende individuellt pensionssparande (IPS) ingår också .
K3.15 Emitterade värdepapper
Redovisningsprinciper
Emitterade värdepapper är instrument som Nordea
emitterat och som enkelt kan överföras utan
Nordeas medgivande. Emitterade värdepapper
delas in i olika kategorier i enlighet med not K3.3
”Klassificering och värdering”.
För en säkrad post i en säkring av verkligt värde
på mikronivå, värderas den säkrade risken till verk-
ligt värde och redovisas på raden ”Förändringar av
verkligt värde för mikrosäkringar av ränterisk” i
tabellen nedan (för ytterligare information, se not
K3.6 ”Säkringsredovisning”).
För ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1
”Redovisning och bortbokning i balansräkningen”
och not K3.4 ”Verkligt värde”.
Emitterade värdepapper
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Bankcertifikat
38 220
29 713
Företagscertifikat
10 591
9 980
Säkerställda obligationer
119 299
121 380
Senior icke-prioriterad skuld
14 689
14 703
Senior icke-säkerställda obligationer
13 903
12 997
Övriga
24
25
Förändringar av verkligt värde för
mikrosäkringar av ränterisk
-450
-662
Summa
196 276
188 136
K3.16 Övriga skulder
Redovisningsprinciper
Övriga skulder är skulder som inte uppfyller kriteri-
erna för någon av de övriga skuldposterna.
För ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1
”Redovisning och bortbokning i balansräkningen”,
not K3.3 ”Klassificering och värdering” och not K3.4
”Verkligt värde”.
Övriga skulder
Icke
Finansiella finansiella
Mn euro skulder
skulder
Total
31 dec 2025
Fondlikvidskulder
1 069
–
1 069
Sålda ej innehavda
värdepapper
3 964
–
3 964
Leverantörsskulder
181
–
181
Erhållna marginalsäkerheter
3 535
–
3 535
Leasingskulder
1 045
–
1 045
Övriga
2 140
2 472
4 612
Summa
11 934
2 472
14 406
31 dec 2024
Fondlikvidskulder
957
–
957
Sålda ej innehavda
värdepapper
2 980
–
2 980
Leverantörsskulder
215
–
215
Erhållna marginalsäkerheter
4 222
–
4 222
Leasingskulder
1 103
–
1 103
Övriga
2 491
2 228
4 719
Summa
11 968
2 228
14 196
K3.17 Efterställda skulder
Redovisningsprinciper
Efterställda skulder är finansiella skulder för vilka
det framgår av avtalet att de i händelse av likvida-
tion eller konkurs inte återbetalas förrän samtliga
åtaganden gentemot andra fordringsägare har
fullgjorts.
För ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1
”Redo visning och bortbokning i balansräkningen”
och not K3.3 ”Klassificering och värdering”.
För en säkrad post i en säkring av verkligt värde
på mikronivå, värderas den säkrade risken till verk-
ligt värde och redovisas på raden ”Förändringar av
verkligt värde för mikrosäkringar av ränterisk” i
tabellen nedan (för ytterligare information, se not
K3.6 ”Säkringsredovisning”). För mer information
om de kritiska bedömningar som krävs för att
bedöma om en efterställd skuld ska klassificeras
som en skuld eller som eget kapital, se not K3.3
”Klassificering och värdering”.
Efterställda skulder
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Kärnprimärkapital
4 367
3 436
Supplementärt kapital
4 613
4 302
Förändringar av verkligt värde för
mikrosäkringar av ränterisk
-170
-328
Summa
8 810
7 410
För mer information, se not M3.14 “Efterställda skulder”.
Nordea Årsredovisning 2025
233
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K4 Försäkrings-
skulder
Redovisningsprinciper
IFRS 17 gäller för tecknade försäkringsavtal, inne-
havda återförsäkringsavtal och tecknade placerings-
avtal med diskretionär del. Ett försäkringsavtal
definieras som ”ett avtal enligt vilket en part (försäk-
ringsgivaren) accepterar en betydande försäkrings-
risk från en annan part (försäkringstagaren) genom
att gå med på att kompensera försäkringstagaren
om en angiven oviss framtida händelse (den försäk-
rade händelsen) har en negativ inverkan på försäk-
ringstagaren”. Avtal med diskretionär del ger försäk-
ringstagaren den kontraktsenliga rättig heten att
erhålla, i tillägg till ett belopp som inte ensidigt
bestäms av försäkringsgivaren, betydande ytterli-
gare belopp där tidpunkterna eller beloppen enligt
avtalet uteslutande bestäms av Nordea och där
avkastningen på investeringar är kopplade till en
specifik portfölj av tillgångar som innehas av
Nordea. Försäkringsavtal, återförsäkringsavtal och
placeringsavtal med diskretionär del kallas nedan
gemensamt för ”försäkringsavtal”.
För Nordea innefattar ingångna avtal som
redovisas enligt IFRS 17:
• livförsäkringar
• pensionsplaner med eller utan garanterad
avkastning, men med återbäringsmedel
• kombinerade försäkrings- och pensionsplaner
med betydande tillkommande dödsfallsrisk
• sjuk- och olycksfallsförsäkringar.
Beräkningsenhet
För de flesta avtal ligger det juridiska avtalet till
grund för redovisningen. Fondförsäkringsavtal och
traditionella livförsäkringsavtal i Sverige delas i
redovisningssyfte upp i två separata avtal, ett spar-
avtal och ett riskavtal. För fondförsäkringar redovi-
sas sparavtalen enligt IFRS 9 och IFRS 15, medan
övriga avtal redovisas enligt IFRS 17. Försäkring av
dödsfallsrisk och andra risker i de finska avtalen
betraktas som separata avtal i redovisningshänse-
ende och redovisas enligt IFRS 17.
Redovisning och bortbokning
Försäkringsavtal redovisas från det tidigare av:
• början av försäkringsperioden för gruppen av avtal
• den dag då den första premien från en försäk-
ringstagare i gruppen förfaller till betalning och
• tidpunkten då gruppen blir förlustavtal (för en
grupp av förlustavtal).
Placeringsavtal med diskretionär del från den dag
då företaget blir part i avtalet. Försäkringsavtal
bokas bort när de upphör, vilket innebär när skyldig-
heten som anges i avtalet löper ut eller fullgörs eller
upphävs. Försäkringsavtal bokas också bort när de
ändras väsentligt, varvid ett nytt avtal redovisas
med nya villkor.
Allmän värderingsmodell
Den allmänna värderingsmodellen används för en
enskild riskprodukt i Norge (kapitalförsäkringar) och
olika risksäkringsprodukter i Finland.
Försäkringsavtal samlas i portföljer av försäk-
ringsavtal med liknande risker och förvaltas tillsam-
mans. För varje portfölj grupperas också avtal som
ingåtts under ett kalenderår tillsammans. För dessa
grupper av avtal görs en ytterligare indelning i grup-
per av förlustbringande och lönsamma avtal. Vid
första redovisningstillfället beräknas kassaflöden för
åtaganden för alla grupper av försäkringsavtal. För
grupper av avtal med positiva nettokassaflöden
(lönsamma avtal) är den avtalsenliga marginalen
vid första redovisningstillfället samma belopp (men
med omvänt värde) som det förväntade positiva net-
tokassaflödet och redovisas som en försäkrings-
skuld. Detta beror på att avtalens hela värde avser
tjänster som ska utföras i fram tiden och därmed
kommer intjäningen i framtiden. För grupper av
avtal med negativa kassaflöden för åtaganden
(förlustbringande avtal) betraktas det negativa
beloppet som förlustdelen i skulden för återstående
försäkringsskydd och redovisas som en förlust i
resultaträkningen.
Kassaflöden för åtaganden består av:
• Objektiva och Nordea-specifika beräkningar av
förväntade kassaflöden som uppstår när bolaget
uppfyller avtalen. Beräkningarna uppdateras varje
balansdag.
• En justering för att spegla pengars tidsvärde, dvs.
diskonteringseffekten. Denna omfattar även de
finansiella riskerna i det framtida kassaflödet så
att de finansiella riskerna inte speglas i beräkning-
arna av det framtida kassaflödet.
• En särskild riskjustering för icke-finansiell risk som
speglar den ersättning som bolaget kräver för att
bära osäkerheten kring beloppet och tidpunkten för
kassaflöden som uppstår från icke-finansiell risk.
Under efterföljande perioder omvärderas kassa-
flöden för åtaganden vid varje balansdag med hjälp
av aktuella antaganden. Den avtalsenliga margina-
len redovisas i resultaträkningen i den takt som
tjänsterna utförs. Placeringsavtal med diskretionär
del redovisas när placeringstjänsterna utförs och
övriga avtal redovisas när tjänsterna enligt försäk-
ringsavtalen utförs.
Rörlig avgiftsmodell
Rörlig avgiftsmodell används för alla avtal med
direkt resultatandel. När avtalen ingås redovisas de
på samma sätt som de enligt den allmänna värde-
ringsmodellen. Nordea tillhandahåller placerings-
och försäkringstjänster och får ersättning för tjäns-
terna genom en avgift som fastställs med hänvis-
ning till de underliggande tillgångarna. Den
avtalsenliga marginalen justeras efter första redovis-
ningstillfället, genom att ändringar i Nordeas andel
av de underliggande tillgångarnas verkliga värde,
även justerar skuldens avtalsenliga marginal. Den
justerade avtalsenliga marginalen ligger till grund
för den framtida redovisningen i resultaträkningen.
Premieallokeringsmodell
Premieallokeringsmodellen används för kortfristiga
avtal (där försäkringsskyddets löptid är högst ett år)
som vanligen avser liv- och sjuklighetsrisker. I
Finland används dock den allmänna värderings-
modellen för att beräkna vissa sådana avtal. Skulden
består av två delar:
• skuld för återstående försäkringsskydd och
• skuld för inträffade skador.
Skulden för återstående försäkringsskydd beräknas
som erhållna men ännu ej intjänade premier, och
redovisas i periodens resultaträkning baserat på de
förväntade premierna i förhållande till förfluten tid.
Skuld för inträffade skador beräknas på samma sätt
som enligt den allmänna värderingsmodellen.
Nordea har valt att redovisa kassaflöden för
anskaffning som kostnader när de uppstår enligt
premieallokeringsmodellen. Vid värdering av skul-
den för inträffade skador gör Nordea enligt model-
len en justering av framtida kassaflöde för pengar-
nas tidsvärde, om sådan betalning eller erhållande
av betalning förväntas pågå mer än ett år från
dagen då skadan inträffade.
Kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal
Kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal som
värderas enligt den allmänna värderingsmodellen
och rörliga avgiftsmodellen allokeras till grupper av
försäkringsavtal vid första redovisningstillfället och
kostnadsförs i takt med att tjänsterna utförs. De
anskaffningsutgifter som allokeras till grupper av
försäkringsavtal med kort avtalsgräns (årlig förny-
else) redovisas som en tillgång för respektive grupp
av försäkringsavtal, innan själva gruppen redovisas.
Den anskaffningsrelaterade tillgången bokas bort
när kassaflödena för anskaffning av försäkringsavtal
inkluderas i kassaflödena för och värderingen av
berörd grupp av försäkringsavtal. Om något tyder på
att det finns ett nedskrivningsbehov för den anskaff-
ningsrelaterade tillgången görs en bedömning av i
vilken utsträckning tillgången är återvinningsbar.
Om ett nedskrivningsbehov fastställs justeras det
redovisade värdet på tillgången och en nedskrivning
redovisas i resultaträkningen
Premieallokeringsmodellen används för försäk-
ringsavtal med en löptid på högst ett år. Enligt
Nordea Årsredovisning 2025
234
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K4 Försäkrings skulder, forts.
premieallokeringsmodellen redovisas kassaflöden
för anskaffning av försäkringsavtal som en kostnad
när de inträffar.
Kritiska bedömningar och
osäkerhet i uppskattningar
Vid värdering av försäkringsskulder används upp-
skattningar och antaganden, både finansiella och
aktuariella, som påverkar nuvärdet av framtida
kassaflöden. För de flesta produkter används risk-
neutrala stokastiska modeller och för vissa används
deterministiska modeller. De metoder och processer
som används har varit stabila under året.
Nedan beskrivs de huvudsakliga antaganden som
användes vid beräkningen av försäkringsskulderna:
Tillämpning av IFRS 17
Nordea redovisar tecknade försäkringsavtal, inne-
havda återförsäkringsavtal och tecknade placerings-
avtal med diskretionär del enligt IFRS 17.
Ett försäkringsavtal är, som framgår av redovis-
ningsprinciperna ovan, ett avtal enligt vilket försäk-
ringsgivaren accepterar en betydande försäkrings-
risk genom att gå med på att kompensera försäk-
ringstagaren om en angiven oviss framtida händelse
har en negativ inverkan på försäkringstagaren.
Om avtalet inte innebär överföring av betydande
försäkringsrisk men innehåller en diskretionär del,
redovisas det ändå enligt IFRS 17 eftersom Nordea
även utfärdar försäkringsavtal. Det är alltså nödvän-
digt att fastställa om ett finansiellt avtal kan anses
ha en diskretionär del .
Bedömningen av om huruvida det finns en bety-
dande försäkringsrisk görs för varje enskilt avtal och
om avtalet medför en försäkringsrisk för Nordea, ska
en fördjupad analys göras för att bedöma om denna
försäkringsrisk är betydande.
Ett avtal innebär överföring av betydande försäk-
ringsrisk om det finns något scenario med kommer-
siella inslag vid första redovisningstillfället enligt
vilket försäkringstagaren erhåller ytterligare belopp
(5–10 procent) som överstiger investeringskompo-
nenten. Investeringskomponenten definieras som
det belopp som Nordea enligt ett försäkringsavtal
ska återbetala till en försäkringstagare, även om en
försäkrad händelse inte inträffar.
Ett finansiellt avtal med diskretionär del definie-
ras som ett finansiellt instrument som ger en viss
investerare avtalsenlig rätt att, i tillägg till ett belopp
som inte skönsmässigt kan fastställas av Nordea,
erhålla ytterligare belopp:
• som förväntas utgöra en betydande del (>10 pro-
cent) av de sammanlagda avtalsenliga
ersättningarna,
• för vilka tidpunkten eller storleken enligt avtalet
enbart bestäms av Nordea (vinstdelning, ersätt-
ning med inslag av ömsesidighet och/eller avkast-
ning beslutad av styrelsen), och
• som enligt avtal grundar sig på:
- avkastningen på en viss grupp av avtal eller viss
typ av avtal,
- realiserad och/eller orealiserad avkastning på en
viss grupp av tillgångar som Nordea innehar,
eller
- Nordeas resultat.
Redovisning av avtalsenlig marginal
Ett belopp för avtalsenlig marginal redovisas i resul-
tatet för varje period och beloppet återspeglar de
tjänster som tillhandahållits. Mönstret för redovisad
avtalsenlig marginal fastställs genom att först iden-
tifiera försäkringsskyddsenheterna för gruppen av
avtal, vilket motsvarar antalet förmåner under för-
säkringens förväntade löptid, och sedan redovisa
försäkringsskyddsenheter för varje period utifrån
tillhandahållna tjänster. För finansiella avtal med
diskretionär del sker den här redovisningen när pla-
ceringstjänsterna tillhandahålls och för övriga avtal
när försäkringstjänsterna tillhandahålls.
Kostnader
Rörelsekostnader ingår i framtida kassaflöden och
motsvarar kostnaderna för att upprätthålla gällande
avtal, justerat för inflation. Ökade förväntade kostna-
der minskar framtida förväntat resultat. Kostnaderna
fördelas på grupper av avtal med hjälp av fastställda
metoder som är konsekventa över tid.
Återköp
Delvisa och fullständiga återköp och överföringar av
kapital påverkar försäkringsskulder och resultat.
Antaganden om återköp görs utifrån trender i
historiska data och ser olika ut för exempelvis olika
produkttyper och avtalstyper. Högre återköpstal än
antaget minskar resultatet om de underliggande
avtalen är lönsamma.
Dödlighet, förväntad livslängd och sjukdom
För antaganden om dödlighet, förväntad livslängd
och sjuklighet används standardtabeller för bran-
schen. Antagandena varierar utifrån exempelvis
försäkringstagarens kön och ålder, produkttyp och
produktklass. Avvikelser från de antagna talen
påverkar förväntat framtida resultat.
Riskjustering för icke-finansiell risk
Riskjusteringen ska fånga den ersättning som
Nordea kräver för att bära den osäkerhet som finns
kring beloppet och tidpunkten för kassaflöden till
följd av icke-finansiell risk. Nordea fastställer
riskjusteringen med hjälp av ett särskilt stresstest
där flera parametrar stressas samtidigt. Testet har
en konfidensnivå på 79 procent (78 procent 2024).
Parametrarna som används vid stresstestet uppda-
teras varje år. Hela förändringen i riskjusteringen
redovisas under posten “Försäkringsintäkter, netto”
och avser både aktuella och framtida tjänster.
Diskonteringsräntor
Metoder och antaganden för att komma fram till
diskonteringsräntorna har tillämpats konsekvent i
Nordea Life & Pension. Vidare har, för varje land, dis-
konteringsräntan tillämpats konsekvent för alla
produkter.
Diskonteringsräntan har fastställts med hjälp av
en nedifrån och upp-metod som summan av en risk-
fri komponent och en komponent för illikviditet. Den
riskfria komponenten säkerställer att diskonterings-
räntan speglar pengars tidsvärde och överensstäm-
mer med observerbara marknadspriser.
Komponenten för illikviditet återspeglar skuldernas
specifika egenskaper.
Diskonteringsräntorna som använts för att
beräkna nuvärdet av framtida kassaflöden redovisas
i tabellen nedan.
1 år
3 år
5 år
10 år
20 år
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2,1 %
2,3 %
2,5 %
1,9 %
2,8 %
2,0 %
3,4 %
2,2 %
3,4 %
2,0 %
SEK
2,0 %
2,3 %
2,3 %
2,3 %
2,5 %
2,4 %
2,9 %
2,6 %
3,1 %
2,9 %
NOK
4,2 %
4,7 %
4,2 %
4,6 %
4,2 %
4,4 %
4,2 %
4,3 %
4,1 %
4,2 %
DKK
2,2 %
2,4 %
2,4 %
2,3 %
2,6 %
2,3 %
3,0 %
2,4 %
3,4 %
2,4 %
Nordea Årsredovisning 2025
235
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K4 Försäkrings skulder, forts.
Försäkringsskulder
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Allmän värderingsmodell
167
147
Rörlig värderingsmodell
32 578
29 854
Delsumma
32 745
30 001
Premieallokeringsmodell
455
434
Tillgång för anskaffningskostnader
för försäkringsavtal
-103
-84
Summa försäkringsskulder
33 097
30 351
Liv- och sjukförsäkringar värderas huvudsakligen enligt
den allmänna värderingsmodellen. Försäkringsavtal med
direkt resultatandel värderas enligt den rörliga avgifts-
modellen. För vissa liv- och sjukförsäkringsavtal, där för-
säkringsskyddets löptid är högst ett år, används istället
premieallokeringsmodellen.
Mer information om värderingsmodellerna finns i redo-
visningsprinciperna. Se även not K2.4 “Nettoresultat av
försäkringsverksamhet”.
Analys utifrån återstående försäkringsskydd och inträffade skador – avtal som värderats enligt den grundläggande värderingsmodellen och den rörliga avgiftsmodellen
31 dec 2025
31 dec 2024
Skulder för återstående försäkringsskydd Skulder för återstående försäkringsskydd
Exklusive förlust- Skulder för Exklusive förlust- Skulder för
Mn euro
komponent
Förlust komponent
inträffade skador
Summa
komponent
Förlust komponent
inträffade skador Summa
Ingående balans
29 761
23
217
30 001
26 971
16
215
27 202
Förändringar i resultaträkningen
Försäkringsintäkter
Avtal värderade enligt den modifierade retroaktiva metoden
-35
–
–
-35
-32
–
–
-32
Avtal värderade enligt verkligt värde-metoden
-360
–
–
-360
-341
–
–
-341
Övriga avtal
-127
–
–
-127
-98
–
–
-98
Försäkringsintäkter
-522
–
–
-522
-471
–
–
-471
Kostnader för försäkringstjänster
Inträffade skador och andra kostnader
–
-21
252
231
0
-12
223
211
Förändringar i skulder för inträffade skador
–
–
2
2
–
–
5
5
Avskrivning av kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal
14
–
–
14
13
–
–
13
Förluster och återföring av förluster för försäkringsavtal
–
24
–
24
–
20
–
20
Kostnader för försäkringstjänster
14
3
254
271
13
8
228
249
Försäkringsintäkter, netto
-508
3
254
-251
-458
8
228
-222
Finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal
2 311
–
-2
2 309
2 561
–
3
2 564
Summa förändring i resultaträkningen
1 803
3
252
2 058
2 103
8
231
2 342
Investeringskomponenter
-2 631
–
2 631
0
-2 229
–
2 229
0
Kassaflöden
Erhållna premier
3 417
–
–
3 417
3 276
–
–
3 276
Betalda ersättningar för inträffade skador och andra kostnader
för försäkringstjänster, inklusive investeringskomponenter
–
–
-2 773
-2 773
–
–
-2 459
-2 459
Kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal
-24
–
–
-24
-24
–
–
-24
Summa kassaflöden
3 393
–
-2 773
620
3 252
–
-2 459
793
Övriga förändringar
27
–
-123
-96
–
–
–
–
Omräkningsdifferenser
162
–
–
162
-336
-1
1
-336
Utgående balans
32 515
26
204
32 745
29 761
23
217
30 001
Nordea Årsredovisning 2025
236
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K4 Försäkrings skulder, forts.
Analys utifrån värderingskomponent – avtal som värderats enligt den grundläggande värderingsmodellen och den rörliga avgiftsmodellen
31 dec 2025
31 dec 2024
Avtalsenlig marginal
Avtalsenlig marginal
Avtal värderade Avtal värderade
Uppskattning av enligt den Uppskattning av enligt den
nuvärde Riskjustering för modifierade Avtal värderade nuvärde Riskjustering för modifierade Avtal värderade
av framtida icke- finansiell retroaktiva enligt verkligt av framtida icke- finansiell retroaktiva enligt verkligt
Mn euro kassa flöden risk metoden
värde-metoden
Övriga avtal
Delsumma
Summa
 kassa flöden risk metoden
värde-metoden
Övriga avtal
Delsumma
Summa
Ingående balans
28 059
225
167
1 398
152
1 717
30 001
25 443
187
168
1 300
104
1 572
27 202
Förändring i resultaträkningen
Förändringar som avser framtida tjänster
Förändringar i uppskattningar som justerar avtalsenlig marginal
-103
2
22
63
16
101
0
-415
46
17
314
38
369
0
Förändringar i uppskattningar resulterar i förluster på grupper av
förlustavtal och återföring av sådana förluster
18
3
–
–
–
–
21
17
1
–
–
–
–
18
Effekter av avtal som redovisats för första gången under året
-72
17
7
–
51
58
3
-77
17
5
–
57
62
2
Förändringar som avser tjänster under innevarande år
Avtalsenlig marginal som redovisats för tillhandahållna tjänster
–
–
-26
-196
-57
-279
-279
–
–
-22
-167
-50
-239
-239
Riskjustering som redovisats för förfallna risker
–
-27
–
–
–
–
-27
–
-26
–
–
–
–
-26
Erfarenhetsbaserade justeringar
30
–
–
–
–
–
30
19
-1
–
–
–
–
18
Förändringar som avser tidigare tjänster
Justering av skulder för inträffade skador
1
0
–
–
–
–
1
4
1
–
–
–
–
5
Försäkringsintäkter, netto
-126
-5
3
-133
10
-120
-251
-452
38
0
147
45
192
-222
Finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal
2 307
–
–
–
2
2
2 309
2 563
–
0
0
1
1
2 564
Summa förändring i resultaträkningen
2 181
-5
3
-133
12
-118
2 058
2 111
38
0
147
46
193
2 342
Kassaflöden
Erhållna premier
3 417
–
–
–
–
–
3 417
3 276
–
–
–
–
–
3 276
Betalda ersättningar för inträffade skador och andra kostnader för
försäkringstjänster, inklusive investeringskomponenter
-2 773
–
–
–
–
–
-2 773
-2 459
–
–
–
–
–
-2 459
Kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal
-24
–
–
–
–
–
-24
-24
–
–
–
–
–
-24
Summa kassaflöden
620
–
–
–
–
–
620
793
–
–
–
–
–
793
Övriga förändringar
-96
–
–
–
–
–
-96
14
4
–
-21
3
-18
0
Omräkningsdifferenser
158
1
–
2
1
3
162
-302
-4
-1
-28
-1
-30
-336
Utgående balans
30 922
221
170
1 267
165
1 602
32 745
28 059
225
167
1 398
152
1 717
30 001
Nordea Årsredovisning 2025
237
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K4 Försäkrings skulder, forts.
Analys utifrån återstående försäkringsskydd och inträffade skador – avtal som värderats enligt premieallokeringsmodellen
31 dec 2025
31 dec 2024
Skulder för återstående försäkringsskydd
Skulder för inträffade skador
Skulder för återstående försäkringsskydd
Skulder för inträffade skador
Uppskattning av Uppskattning av
Exklusive nuvärdet av framtida Riskjustering för icke- Exklusive nuvärdet av framtida Riskjustering för icke-
Mn euro
förlustkomponent
Förlustkomponent
kassaflöden
finansiell risk
Summa
förlustkomponent
Förlustkomponent
kassaflöden
finansiell risk
Summa
Ingående balans
21
4
404
5
434
25
8
402
2
437
Förändringar i resultaträkningen
Försäkringsintäkter
-186
–
–
–
-186
-181
–
–
–
-181
Kostnader för försäkringstjänster
–
9
174
2
185
0
-7
157
0
150
Försäkringsintäkter, netto
-186
9
174
2
-1
-181
-7
157
0
-31
Finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal
–
-3
-6
–
-9
–
1
9
–
10
Summa förändring i resultaträkningen
-186
6
168
2
-10
-181
-6
166
0
-21
Kassaflöden
Erhållna premier
188
–
–
–
188
177
–
–
–
177
Betalda ersättningar för inträffade skador och andra kostnader
för försäkringstjänster
–
–
-158
–
-158
–
–
-157
–
-157
Summa kassaflöden
188
–
-158
–
30
177
–
-157
–
20
Övriga förändringar
–
–
–
–
–
–
2
-5
3
0
Omräkningsdifferenser
0
0
1
0
1
0
0
-2
0
-2
Utgående balans
23
10
415
7
455
21
4
404
5
434
Utfärdade försäkringsavtal under perioden – avtal som värderats enligt den grundläggande värderingsmodellen
och den rörliga avgiftsmodellen
2025
2024
Utfärdade Utfärdade
lönsamma Utfärdade lönsamma Utfärdade
Mn euro kontrakt
förlustavtal
Summa
kontrakt
förlustavtal
Summa
Betalda ersättningar för inträffade skador och
andra kostnader för försäkringstjänster,
inklusive investeringskomponenter
1 623
32
1 655
1 478
26
1 504
Kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal
8
2
10
5
1
6
Uppskat tningar av nuvärdet av framtida
kassautflöden
1 631
34
1 665
1 483
27
1 510
Uppskattningar av nuvärdet av framtida
kassainflöden
-1 704
-33
-1 737
-1 561
-26
-1 587
Riskjustering för icke-finansiell risk
15
2
17
16
1
17
Avtalsenlig marginal
58
0
58
62
0
62
Ökning av skulder till försäkringstagare från
avtal som redovisats under året
0
3
3
0
2
2
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K4 Försäkringsskulder, forts.
Av tabellen nedan framgår när, efter rapporteringsdagen,
läggande värderingsmodellen och den rörliga avgifts-
Tillgång för anskaffningskostnader av
försäkrings avtal
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Ingående balans
84
71
Belopp som uppkommit under året
42
37
Belopp som bokats bort och
inkluderats i värderingen av
försäkringsavtal
-19
-20
Nedskrivningar
-4
-3
Omräkningsdifferenser
0
-1
Utgående balans
103
84
Lägesrapport om solvens och finansiell ställning på
koncernen förväntar sig att redovisa återstående avtals-
modellen i resultatet.
nordea.com.
enlig marginal för avtal som värderats enligt den grund-
Marknadsrisk
Återstående avtalsenlig marginal från försäkringsavtal
Försäkringsavtal 1 år eller
Mn euro
mindre
1–2 år
2–3 år
3–4 år
4–5 år
5–10 år
Mer än 10 år
Summa
31 dec 2025
Traditionell försäkring
78
71
66
62
54
225
366
922
Fondförsäkring
71
55
49
43
38
133
143
532
Sjukförsäkringar
31
10
9
8
8
30
52
148
Summa
180
136
124
113
100
388
561
1 602
31 dec 2024
Traditionell försäkring
69
63
59
55
49
214
387
896
Fondförsäkring
80
67
60
53
45
166
213
684
Sjukförsäkringar
30
9
8
7
7
28
48
137
Summa
179
139
127
115
101
408
648
1 717
Beräkning och analys av marknadsrisk
Marknadsrisk uppstår främst till följd av bristande över-
ensstämmelse mellan tillgångar och skulder och påverkas
av känsligheten för värdeförändringar på dessa tillgångar
och skulder vid förändringar i nivån på och volatiliteten i
marknadskurser eller marknadsräntor. Marknadrisken här-
rör främst från placeringar i produkter med garantier.
Nordea bär risken kopplad till att fullgöra dessa garantier
gentemot försäkringstagarna. Marknadsrisk beräknas med
hjälp av exponeringsmått för placeringstillgångar, balans-
Verkligt värde på underliggande tillgångar
som täcker försäkringsskulder enligt den rörliga
värderings modellen
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Räntebärande värdepapper
5 809
6 132
Aktier och andelar
23 592
20 623
Förvaltningsfastigheter
2 203
2 121
Övrigt
764
682
Summa
32 368
29 558
räkningsprognoser samt stress- och känslighetsanalyser.
Nordea har klarat samtliga stresstester som genomförts.
Marknadsrisk följs upp mot risktolerans och risklimiter.
Aktierisk
Aktierisken i Nordea avser sjunkande aktiekurser som
påverkar finansiella garantier i traditionella försäkringar.
Förväntad bortbokning av tillgång för anskaffningskostnader av försäkringsavtal
31 dec 2025
31 dec 2024
Mn euro
Fond försäkring
Sjuk försäkring
Summa
Fond försäkring
Sjuk försäkring
Summa
Mindre än ett år
10
–
10
8
–
8
1–2 år
14
7
21
10
3
13
2–3 år
13
4
17
10
3
13
3–4 år
11
1
12
9
3
12
4–5 år
11
1
12
9
2
11
5–10 år
29
0
29
26
1
27
Summa
88
13
101
72
12
84
Kreditspreadrisk
Kreditspreadrisken i Nordea avser förändrade kreditsprea-
dar i kreditportföljerna inom traditionell försäkring. En
ökad kreditspread minskar marknadsvärdet och därmed
Avkastningen på tillgångar som täcker försäkringsskulder
minskar förväntat framtida resultat. Tabellen nedan visar
redovisas i not K2.4 ”Nettoresultat av
exponeringen mot olika kreditbetyg och förändringen
sedan förra året.
försäkringsverksamhet”.
Typ och omfattning av risker hänförliga
Innehav av räntebärande värdepapper, inklusive
räntefonder
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
AAA
5 167
5 590
AA
1 605
1 152
A
1 322
1 393
BBB
1 427
1 179
BB och lägre
1 164
614
Utan rating
1 471
1 847
Summa
12 156
11 775
till avtal som omfattas av IFRS 17
Nordea är exponerat för en rad olika risker i sin försäk-
ringsverksamhet. Hit hör bland annat marknads-, mot-
parts- och likviditetsrisk, operativ risk, affärsrisk, strategisk
risk och regleringsrisk samt ESG- och försäkringsrisk.
Marknads- och försäkringsrisk är de som är mest rele-
vanta ur ett kapital- och lönsamhetsperspektiv. Mer infor-
mation om dessa risker, återförsäkring och huvudsakliga
känsligheter följer nedan. Operativ risk beskrivs i not K11
”Risk- och likviditetshantering”, avsnitt 5.
Förutom efterlevnaden av IFRS 17 är tillämpningen av
Solvens II avgörande för regelefterlevnad och finansiell
stabilitet. Mer information om Solvens II finns i
Nordea Årsredovisning 2025
238
Nordea Årsredovisning 2025
239
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K4 Försäkringsskulder, forts.
Koncentration av marknadsrisk
Nordea är exponerat för koncentration av marknadsrisker
i fråga om exempelvis motparter, garantinivåer, regioner
och branscher. Koncentrationsrisken hanteras i både de
enskilda investeringsmandaten och på aggregerad nivå.
Nordea hanterar koncentrationsrisk genom att fastställa
limiter för storleken på enskilda innehav och för samlade
innehav per kategori. Koncentrationsrisk beaktas också på
aggregerad nivå och hanteringen av dessa risker har inför-
livats i placeringsstrategin.
Nordea minskar regelbundet koncentrationsrisken
genom att revidera och justera värdepappersportföljerna.
Tack vare riskspridningen mellan de lokala bolagens port-
följer har Nordea inte någon betydande ohanterad kon-
centration av marknadsrisk på koncernnivå.
Garantinivåer, beräknat nuvärde av framtida
kassaflöden
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
0 %
370
378
0–2 %
4 665
4 137
2–3 %
3 132
2 933
3–4 %
1 924
2 143
Över 4 %
1 242
1 349
Summa
11 333
10 940
Ränterisk
Ränterisken i Nordea avser ränteförändringar, huvudsak-
ligen genom bristande överensstämmelse i löptider mellan
tillgångar och skulder inom traditionell försäkring. Även
liv- och sjukförsäkring innefattar ränterisk, till följd av dis-
konteringen av framtida kassaflöden.
Fastighetsrisk
Nordea innehar affärs-, industri- och bostadsfastigheter
och är exponerat för sjunkande fastighetspriser.
Valutarisk
Nordea investerar aktivt internationellt. I stort sett all
valutaexponering i de lokala bolagen risksäkras mot de
lokala redovisningsvalutorna.
Hantering av marknadsrisk
När affärsbeslut fattas eftersträvas rätt balans i fråga om
kort- och långsiktiga mål, kunder, konkurrenskraft, regel-
verk, lönsamhet, likviditet och kapital. Samtidigt måste
hänsyn tas till strategin för skulddriven förvaltning, ris-
kerna och aktsamhetsprincipen.
För att säkerställa att samtliga aspekter hela tiden
beaktas sker en fortlöpande uppföljning av marknadsris-
kerna i förhållande till risktoleransen och risklimiterna.
Motpartsrisk
Motpartsrisk avser eventuella förluster från oväntat fallis-
semang hos Nordeas motparter och gäldenärer, vilket
innebär att riskreducerande avtal, återförsäkring, värde-
papperiseringar och derivat samt fordringar på förmedlare
ska beaktas. Nordea är exponerat för motpartsrisk genom
sina likvida medel och tillgodohavanden hos motparter
samt genom de derivat som används för att risksäkra
portföljer.
Nordea följer dagligen upp motpartsexponeringen i
fråga om derivat. Nordea har klarat samtliga stresstester
som genomförts. För att minska risken för oväntade fallis-
semang säkerställer Nordea diversifiering med avseende
på motparter. En koncentration av enskilda motparter
undviks med hjälp av limiter.
Nordea har bilaterala avtal med derivatmotparter som
fastställer vilka säkerheter som är godtagbara, när de ska
ställas och vilken kvalitet de ska ha. Nordea hanterar och
följer upp säkerheter för derivat varje vecka och däremel-
lan vid behov.
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken att endast kunna fullgöra likvidi-
tetsåtaganden till ökad kostnad eller – i sista hand – inte
alls kunna fullgöra åtaganden vid förfall. Likviditetsrisk
uppstår ur både illikvida värdepapper (marknadsrelaterad
likviditetsrisk) och förändrade kassaflöden för skulder till
följd av förändrade försäkringsersättningar och/eller
annullationer (finansieringsrelaterad likviditetsrisk).
Likviditetsrisk kan också uppstå till följd av kortfristiga
betalningar som påverkar det kortfristiga likviditetsbeho-
vet. Likviditetsrisk härrör huvudsakligen från traditionella
försäkringar.
Hantering och beräkning av likviditetsrisk
Nordeas likviditetsrisk hanteras i enlighet med nationella
likviditetsbestämmelser, placeringsriktlinjer och limiter.
Likviditetsrisken följs upp genom:
• likviditetsgradering av befintliga placeringstillgångar
• beräkning av framåtblickande indikatorer för likviditets-
risk under både normala och stressade förhållanden, och
• beräkning av likviditetskvot för de traditionella
försäkringsportföljerna.
Likviditetsrisken följs upp som en del av det ramverk för
risktolerans som Nordea Life & Pension tillämpar för kon-
cernen och sina nationella bolag. Dessutom ingår indikato-
rerna för likviditetsrisk i Nordeakoncernens övergripande
kontroller av likviditetsrisk.
Förväntat årligt kassaflöde, odiskonterat
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Mindre än 1 år
2 621
2 297
1–2 år
2 950
2 609
2–3 år
2 577
2 329
3–4 år
2 382
2 136
4–5 år
2 231
1 991
Mer än 5 år
30 513
26 843
Summa
43 274
38 205
Belopp betalbara vid anfordran
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Belopp betalbara vid anfordran
31 381
28 653
Tillgångar som täcker
försäkringsskulder
32 845
30 040
Affärsrisk, strategisk risk och regleringsrisk
Affärsrisk definieras som den risk som rör osäkerhet i
affärsförhållandena, såsom marknadsläge, kundbeteende
och tekniska framsteg, liksom de ekonomiska konsekven-
serna av skadat anseende.
Strategisk risk definieras som långsiktiga konsekvenser
av den valda affärsstrategin, exempelvis produktutbud,
kundsegment, marknader, distributionskanaler och tek-
niska plattformar. Dessa risker kan uppstå till följd av fel-
aktigt genomförda beslut eller brist på anpassning till
branschförändringar.
Regleringsrisk definieras som risken för felaktigt eller
bristande införande av nya eller förändrade regelverk, vil-
ket kan resultera i försämrat anseende, felaktiga processer
eller högre kostnader.
Affärsrisk och strategisk risk begränsas genom regel-
bunden uppföljning av försäljning, kostnader och riskre-
sultat, samt analyser av resultatdrivande poster.
Regleringsrisk begränsas genom löpande övervakning
av utvecklingen på regelområdet och genom särskilda
program som inrättas för att hantera införandet.
Regelefterlevnadsfunktionen i Nordea Life & Pension följer
upp att de aktuella lagar, förordningar och interna regler
som gäller för Nordea Life & Pension också följs.
ESG-risk
ESG-risk (risk kopplad till miljö, socialt ansvar och bolags-
styrning) är en riskkategori som blivit allt viktigare under
senare år. Nordea Life & Pension tar hänsyn till att ESG-
risker är väsentliga i dubbel bemärkelse, dvs. att koncer-
nen är exponerad för ESG-risker samtidigt som koncer-
nens agerande och investeringsbeslut innebär påverkan
på ESG-faktorer. Nordea Life & Pension har därför tagit
fram ett enhetligt förhållningssätt till hållbarhetsrisker och
beaktandet av ESG-faktorer i placeringsprocessen.
Nordea Life & Pension innefattar följande i sin syn på
ESG-risk:
• klimatförändringens inverkan på den fysiska miljön,
• omställningen till en koldioxidsnål och klimattålig
ekonomi,
• ökad medvetenhet om sociala mål, arbets- och säker-
hetsvillkor och mänskliga rättigheter, och
• ökad betydelse av goda rutiner för bolagsstyrning,
bekämpning av mutor och korruption samt efterlevnad
av lagar och bestämmelser.
Nordea Life & Pension-koncernen har upprättat en omfat-
tande databas för indikatorer på ESG-risk, bland annat
utsläpp av växthusgaser, klimatrelaterat VaR (value-at-
risk) och ESG-betyg. Databasen uppdateras regelbundet
och utvecklas fortlöpande för att så stor del som möjligt av
tillgångarna ska omfattas av bästa praxis för indikatorer
på ESG-risk.
Nordea Årsredovisning 2025
240
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K4 Försäkringsskulder, forts.
ESG-risker kan härröra från andra typer av risker.
Tabellen nedan visar i hur hög grad de olika risktyperna
kan påverkas:
Risktyp
ESG-faktorernas påverkan
Marknadsrisk
Hög
Försäkringsrisk
Låg
Operativ risk och
regelefterlevnadsrisk
Medelhög
Anseenderisk
Hög
ESG-faktorer anses ha stor inverkan på marknadsrisken.
Marknadsrisk kan uppstå till följd av störningar och för-
ändringar i samband med omställningen till en koldioxids-
nål och klimattålig ekonomi. Dessa risker kan bero på poli-
tiska förändringar, marknadsdynamik, tekniska framsteg
eller faktorer som påverkar anseendet. Viktiga exempel på
omställningsrisker är felaktiga bedömningar av klimatrela-
terade risker och möjligheter, politiska förändringar och
lagreformer som påverkar koldioxidintensiva sektorer.
Politiska åtgärder och lagändringar kan påverka enskilda
tillgångsslag (till exempel fastigheter), i tillägg till sådant
som påverkar kapitalmarknaden.
För klimatrisker i samband med placeringar är den all-
männa uppfattningen att de avspeglas i tillgångarnas
marknadsvärde. En tillgångsfördelning som har sin tyngd-
punkt i sektorer med hög klimatrisk utgör emellertid en
koncentrationsrisk som kräver medvetenhet.
Diagrammet nedan visar försäkringsavtalens innehav
av aktier och företagsobligationer i olika sektorer. De
största innehaven finns i sektorerna Finans, Teknik samt
Konsument dagligvaror.
Koncentration av ESG-data
0
5
10
15
20
25
30
%
2025
2024
Övrigt
El, värme
och vatten
Råvaror
Teknik
Industri
Finans
Energi
Konsument
dagligvaror
Konsument
sällanköp
Kommu-
nikation
Dessa sektorer är inte nödvändigtvis förknippade med
stora scope 1-utsläpp (direkta koldioxidutsläpp), men även
scope 2- (indirekta koldioxidutsläpp) och scope 3-utsläpp
(koldioxidutsläpp i hela värdekedjan) behöver beaktas.
Totalt sett har aktie- och företagsobligationsinnehaven
som förvaltas av Nordea Life & Pension en utsläppsintensi-
tet för scope 1 och 2 på i genomsnitt 58 ton koldioxidut-
släpp per miljon euro i försäljning, jämfört med MSCI:s
globala genomsnitt på 112 ton koldioxidutsläpp per miljon
euro i försäljning. Detta visar att även om innehaven finns i
en liknande blandning av sektorer, så gör Nordea Life &
Pension investeringsval inom sektorerna som är i linje med
det övergripande målet om nettonollutsläpp. Trots de för-
hållandevis små innehaven i sektorerna El, värme och vat-
ten, Industri och Råvaror bidrar dessa sektorer avsevärt till
scope 1- och scope 2-utsläppen bland aktieinnehaven. De
sektorer där Nordea Life & Pension har huvuddelen av sina
innehav bidrar jämförelsevis lite till dessa utsläpp.
Nordea Life & Pension-koncernen använder sig av
scenariodata från Network for Greening the Financial
System i sin framåtblickande analys av klimatrelaterade
risker. I den framåtblickande analysen används också
MSCI:s klimatrelaterade VaR som gör det möjligt att väga
in politisk risk, tekniska möjligheter och fysiska risker i
olika scenarier för diverse temperaturutfall och omställ-
ningsresultat. Klimatrelaterat VaR kvantifierar dessa risker
i form av en avkastningsbaserad värdering av företagen.
De sektorer som för närvarande har de högsta utsläp-
pen av växthusgaser är också de som förväntas tappa i
marknadsvärde till följd av regleringsmässiga och politiska
förändringar. Positivt är emellertid att det i dessa sektorer
också finns möjligheter till utveckling av mer effektiva tek-
niska lösningar för minskade utsläpp av växthusgaser.
Utmaningen är därför att inte undvika dessa sektorer helt,
utan istället minska den ESG-relaterade marknadsrisken
som de medför, noggrant välja företagen med störst
utvecklingspotential på ESG-området samt påverka före-
tag, branschföreningar och politiker. Nuvarande bedöm-
ning är att den ESG-relaterade marknadsrisken i Nordea
Life & Pension-koncernen är försumbar.
Anseenderisk kan uppstå som en följd av att Nordea
inte lyckas uppfylla interna och externa mål och förvänt-
ningar. Negativ uppmärksamhet från kunder och media,
ersättningskrav och stämningar kan då i sin tur öka antalet
annullationer och minska nyteckningen. För att förstå kon-
sekvenserna av ESG-relaterad anseenderisk analyseras
olika scenarier där annullationerna ökar. Utfallet från sce-
narierna visar negativa resultateffekter som kan påverka
lönsamheten på sikt och även affärsplanerna. ESG-
relaterad anseenderisk kan därför inte avfärdas som
försumbar.
Försäkringsrisk
Försäkringsrisk definieras som risken för förlust eller nega-
tiv förändring av värdet på försäkringsskulderna till följd av
förändringar i nivå, trend eller volatilitet för dödlighet, livs-
fall, sjuklighet, återköp och annullationer, och där en sådan
förändring leder till att försäkringsskuldernas värde ökar.
Beräkning och analys av försäkringsrisk
Försäkringsrisker kontrolleras huvudsakligen med hjälp av
aktuariella metoder, det vill säga via tariffer, hälsopröv-
ningar, återförsäkringsavtal och stresstester, samt genom
att göra lämpliga försäkringstekniska avsättningar.
Erfarenhetsanalyser och jämförelser görs minst en gång
per år för varje försäkringsrisk.
Nordea beräknar försäkringsrisk genom att mäta hur
känslig balansräkningen är för stressade försäkringssce-
narier i vanliga stress- och scenariotester. Nordea har kla-
rat samtliga stresstester som genomförts. Varken Nordeas
exponering för försäkringsrisk eller metod för beräkning
av den ändrades i någon betydande omfattning under
rapporteringsperioden.
Annullationsrisk
Annullationsrisk innefattar risken för delvist eller helt åter-
köp, kapitalöverföring och övergång till fribrev.
Annullationsrisken härrör från den potentiella skillnaden
mellan faktiska annullationstal och beräknade
annullationstal.
Annullationsrisken är kopplad till försäkringstagarnas
beteende och begränsas genom att säkerställa att produk-
terna tillgodoser kundernas behov. Annullationstalen
stresstestas, följs upp och rapporteras regelbundet.
Uppföljningen hjälper Nordea att upptäcka och hantera
framväxande trender.
Livsfallsrisk
Livsfallsrisken avser livräntor under utbetalning och under
uppskovstid i Nordeas traditionella försäkringar.
Dödlighetstal och förväntad livslängd uppdateras och
jämförs en gång per år.
Nordea Årsredovisning 2025
241
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K4 Försäkringsskulder, forts.
Koncentration av försäkringsrisker
Nordeas försäkringsportföljer utgörs av individ- och
gruppförsäkringar som alla är väldiversifierade sett till
branscher, regioner och demografi, och även i fråga om
produkttyp och risk. I Nordeas försäkringsportföljer kan
stora företag utgöra en geografisk riskkoncentration.
Koncentrationsrisk hanteras på landsnivå och begränsas
vid behov genom återförsäkring.
Hantering av försäkringsrisk
Hanteringen av försäkringsrisk omfattar bland annat sär-
skilda rutiner för teckning av försäkringar, återförsäkring
och produktgodkännanden.
Rutiner för teckning av försäkringar
Teckningen av försäkringar sker i enlighet med det lokala
bolagets strategidokument för tecknings- och försäkrings-
risker. Dessa dokument har tagits fram för att säkerställa
robusta processer för teckning av försäkringar och sund
rådgivning till kunderna.
Rutinerna för teckning av försäkringar ska säkerställa
att alla nya kunder behandlas på ett rättvist och etiskt kor-
rekt sätt samt att enskilda risker godkänns eller avvisas på
välinformerade grunder. Goda rutiner säkerställer också
att kunderna erbjuds rätt produkter för sina behov. Liv-
och sjukförsäkringar tecknas individuellt. Beroende på för-
säkringsskyddet och ersättningsnivån kan en hälsopröv-
ning krävas innan försäkringen kan tecknas.
Aktuariefunktionen lyfter fram risker och lämnar rekom-
mendationer i sin årliga rapport. Aktuariefunktionen gran-
skar årligen, samt vid behov, de strategidokument som
styr teckningen av försäkringar.
Återförsäkring
Nordeas återförsäkringsprogram täcker enskilda och
aggregerade dödlighets- och sjuklighetsrisker, inklusive
katastrofrisk inom dödsfall i Finland och Norge. Det inne-
håller individuella limiter för självbehåll och en aggrege-
rad gräns för nettoförlust. Återförsäkrade risker omfattar
dödsfallsrisk, sjuklighetsrisk och katastrofrisk inom döds-
fall. Syftet med återförsäkringsprogrammet är att mini-
mera volatiliteten i försäkringsersättningarna, ge stabilare
riskresultat och skydda Nordea Life & Pension från risk-
koncentration samt katastrofrisk. Nyteckning med stora
enskilda riskexponeringar tecknas med fakultativ
återförsäkring.
Återförsäkringsprogrammet följs upp månadsvis via
riskresultatet per produktkategori. Aktuariefunktionen
ansvarar för att granska återförsäkringsstrategin och
-programmet minst en gång om året.
Känsligheter
Nordea stresstestar regelbundet den avtalsenliga margi-
nalen och resultatet för att bedöma hur dessa påverkas av
olika scenarier. Stresstesterna görs genom att simulera
ögonblicksstresser och göra förändringar i försäkringsan-
tagandena. Långsiktigheten i liv- och pensionsrörelsen
innebär att Nordea är känslig för ränteförändringar, som i
kombination med lägre aktiekurser och större ränteskillna-
der skulle få betydande inverkan på resultat och avtalsen-
lig marginal. Metoderna som används överensstämmer
med andra stresstester som har genomförts och utvecklats
med tanke på IFRS 17. De relevanta känsligheterna och
deras effekt på resultat och avtalsenlig marginal framgår
av tabellen nedan.
Påverkan på
Påverkan på resultat avtalsenlig marginal
31 dec 31 dec 31 dec 31 dec
Mn euro 2025 2024 2025 2024
Aktier -20 %
1
-32
-29
-216
-230
Räntenedgång 50
punkter
0
0
-96
-111
Ränteuppgång 50
punkter
0
0
83
98
Räntespread +50 punkter
-3
-3
-13
-13
Kombinerad
marknadsstress
2
-46
-44
-327
-362
Annullationer +10 %
-6
-5
-21
-21
Kostnader +10 %
-15
-14
-95
-88
Dödlighet +10 %
1
2
3
7
Sjuklighet +10 %
-15
-13
-3
-3
Livsfall +10 %
-3
-5
-10
-21
1) Inklusive alternativa investeringar och -5 % på fastigheter.
2) Räntor -50 punkter, aktier -20 % och räntespread +50 punkter.
Nordea Årsredovisning 2025
242
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K5 Immateriella och
materiella tillgångar
K5.1 Immateriella tillgångar
Redovisningsprinciper
Immateriella tillgångar är identifierbara, icke-
monetära tillgångar som saknar fysisk beskaffenhet.
Tillgångarna står under Nordeas kontroll, vilket inne-
bär att Nordea har möjlighet och rätt att erhålla de
framtida ekonomiska fördelarna hänförliga till den
underliggande tillgången. Nordeas immateriella till-
gångar utgörs främst av goodwill, IT-utvecklings-
projekt/programvaror och kundrelaterade immate-
riella tillgångar.
Goodwill
Goodwill utgör skillnaden mellan anskaffningsvärdet
och det verkliga värdet på Nordeas andel av identi-
fierbara nettotillgångar i förvärvade koncernföretag/
intresseföretag/joint ventures vid förvärvstidpunkten.
Goodwill som uppkommit vid förvärv av koncernföre-
tag redovisas som ”Immateriella tillgångar”. Goodwill
som uppkommit vid förvärv av intresseföretag och
joint ventures redovisas inte som en separat tillgång
utan som ”Aktier och andelar i intresseföretag och
joint ventures”. Goodwill prövas årligen för eventuellt
nedskrivningsbehov, eller oftare om händelser eller
ändrade förutsättningar tyder på att nedskrivnings-
behov finns. Goodwill redovisas till anskaffnings-
värde minskat med ackumulerade nedskrivningar.
Nedskrivning av goodwill kan inte återföras i senare
perioder. Goodwill hänförlig till intresseföretag och
joint ventures prövas inte separat för nedskrivnings-
behov utan inkluderas i det redovisade värdet på
intresse företaget och joint venture-företaget.
Principerna för nedskrivningsprövning av intresse-
företag och joint ventures beskrivs i not K9.3 ”Aktier
och andelar i intresseföretag och joint ventures”.
IT-utvecklingsprojekt/programvaror
Kostnader hänförliga till underhåll av programvaror
kostnadsförs löpande. Utgifter direkt hänförbara till
större investeringar i utveckling av programvara
redovisas som immateriella tillgångar om de förvän-
tas generera framtida ekonomiska fördelar. Dessa
utgifter omfattar personalkostnader för programut-
veckling och indirekta kostnader för att färdigställa
tillgången för avsedd användning. Programkostnader
omfattar också förvärvade programlicenser som inte
är hänförliga till funktionen hos en materiell tillgång.
Avskrivningen beräknas linjärt över programvarans
nyttjandeperiod, som vanligen är 3 till 5 år, och i vissa
fall för strategisk infrastruktur upp till maximalt 10 år.
Kundrelaterade immateriella tillgångar
I samband med rörelseförvärv allokeras normalt sett
en del av köpeskillingen till kundrelaterade immate-
riella tillgångar, under förutsättning att tillgången är
identifierbar och under Nordeas kontroll. En immate-
riell tillgång är identifierbar om den uppstår till följd
av avtalsmässiga eller lagliga rättigheter, eller om den
kan separeras från företaget och säljas, överföras,
licensieras, uthyras eller bytas. Tillgången skrivs av
över nyttjandeperioden, som vanligen är mer än 10 år.
Nedskrivning
Goodwill och IT-utvecklingsprojekt som ännu inte
tagits i bruk skrivs inte av, men prövas årligen med
avseende på eventuellt nedskrivningsbehov.
Prövningen görs oftare om något tyder på att ett
nedskrivningsbehov föreligger. Även för immate-
riella tillgångar som tagits i bruk och skrivs av, görs
en bedömning med avseende på indikationer på
nedskrivningsbehov. Om sådana indikationer finns,
prövas nedskrivningsbehovet för tillgången.
Nedskrivningskostnaden beräknas som skillnaden
mellan redovisat värde och återvinningsvärde.
Återvinningsvärdet är det högre av verkligt värde
efter avdrag för försäljningskostnader och nyttjan-
devärdet för tillgången eller den kassagenererande
enheten. Kassagenererande enhet definieras som
den minsta identifierbara grupp av tillgångar som
ger upphov till kassaflöden som i allt väsentligt är
oberoende av andra tillgångar. För goodwill och
IT-utvecklingsprojekt som ännu inte tagits i bruk,
motsvaras de kassagenererande enheterna av
rörelse segmenten. Nyttjandevärdet är nuvärdet av
de kassaflöden som tillgången eller den kassagene-
rerande enheten förväntas ge upphov till .
Kritiska bedömningar och
osäkerhet i uppskattningar
I samband med identifieringen av kassagenererande
enheter och i vilken utsträckning de kan läggas sam-
man till grupper som prövas tillsammans behöver
bedömningar göras. Internt utvecklade programva-
ror ingår i prövningen av nedskrivningsbehovet och
allokeras till kassagenererande enheter. Nordeas
samlade goodwill uppgick till 2 185 mn euro
(2 180 mn euro) vid årets slut. Värdet på internt
utvecklade programvaror uppgick till 1 696 mn euro
(1 530 mn euro) vid årets slut.
Uppskattningen av framtida kassaflöden och
beräkningen av diskonteringsräntan för dessa kassa-
flöden är förenade med osäkerhet i uppskattningarna.
Uppskattningen av framtida kassaflöden påverkas
mycket av kassaflödesprognoserna för de närmaste
åren (normalt 3–5 år) och av den uppskattade tillväxt-
takten för sektorn efter 3–5 år. Tillväxttakten baseras
på historiska data som uppdateras för att spegla den
aktuella situationen, vilket ger upphov till osäkerhet i
uppskattningarna. Även vid uppskattning av långsik-
tig tillväxttakt krävs att kritiska bedömningar görs.
Framräknade kassaflöden diskonteras med en
ränta baserad på den långfristiga riskfria räntan plus
en riskpremie.
Prövning av nedskrivningsbehov
Nedskrivningsprövningen genomförs för varje kassagene-
rerande enhet genom att jämföra det redovisade värdet på
nettotillgångarna, inklusive goodwill, med återvinningsvär
-
det. Återvinningsvärdet är nyttjandevärdet och beräknas
på basis av diskonterade kassaflöden. Då investeringarna
är av en sådan långsiktig karaktär har eviga kassaflöden
använts vid beräkningen.
Kassaflöden för de närmaste tre åren baseras på finan
-
siella prognoser. Prognoserna bygger på Nordeas makro-
ekonomiska utsikter som inkluderar information om BNP-
tillväxt, inflation och referensräntor för relevanta länder.
Baserat på dessa makroekonomiska prognoser uppskattar
affärsområdena hur marginaler, volymer, försäljning och
kostnader kommer att utvecklas under de kommande åren.
Kreditförluster beräknas utifrån det långsiktiga genomsnit
-
tet för olika affärsområden. Detta resulterar i en resultat-
räkning för varje år. Det estimerade kassaflödet för respek-
tive år är det prognosticerade nettoresultatet i dessa resul-
taträkningar, reducerat med det lagstadgade kapital som
krävs för att verksamheten ska kunna växa i enlighet med
tillväxtantagandena. För de kassagenererande enheter
som har mer kapital än vad koncernens mål för kärnpri
-
märkapitalrelation anger, kommer även utdelningar att
inkluderas i kassaflödena under tre år till dess att kärnpri
-
märkapitalrelationen uppgår till koncernens målsättning.
Prognoserna tar även hänsyn till de större projekt som
Nordea initierat. Centrala kostnader har allokerats till
affärsområdena för att säkerställa att kassaflödena i de
kassagenererande enheterna även innehåller alla indirekta
kostnader. Skattekostnader har beräknats baserat på scha
-
blonskattesatser. Kassaflöden för perioden efter prognos-
perioden baseras på uppskattningar av sektorbaserade till-
växttal. Tillväxttakten bygger på historiska data, vilka upp-
daterats för att spegla den aktuella situationen.
Framräknade kassaflöden diskonteras med en ränta
baserad på den långfristiga riskfria räntan plus en riskpre
-
mie. Diskonteringsräntan som användes 2025 var 9,0 pro-
cent (8,5 procent) efter skatt, vilket motsvarar en ränta på
11,7 procent (11,0 procent) före skatt. Den beräknade till
-
växttakten var 2,0 procent (2,0 procent). De kassagenere-
rande enheterna täcker alla nordiska valutor och Nordea
diskonterar framtida kassaflöden med en euro-denomine
-
rad ränta för alla kassagenererande enheter.
De prövningar av nedskrivningsbehovet som gjordes 2025
påvisade inte något behov av en nedskrivning av goodwill.
Nordea Årsredovisning 2025
243
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K5.1 Immateriella tillgångar, forts.
Både en ökning av diskonteringsräntan med 1 procent-
enhet och en minskning av den framtida tillväxttakten med
1 procentenheter är rimliga tänkbara ändringar i viktiga
antaganden. En sådan ändring skulle inte leda till någon
nedskrivning.
Utöver kassaflödestestet för kassagenererande enheter,
görs en kvalitativ bedömning av internt utvecklade
IT-system för att upptäcka indikationer på nedskrivnings
-
behov. Om sådana indikationer finns görs en analys för att
bedöma huruvida tillgångarnas redovisade värde är fullt
återvinningsbart. Den här bedömningen görs på tillgångs
-
nivå utifrån en kvalitativ analys. Både externa och interna
faktorer för nedskrivningsbehov granskas.
En extern faktor kan exempelvis vara att marknaden går
mot nya molnlösningar som är betydligt mer kostnads-
effektiva än en lokal lösning. En annan faktor kan vara att
en produkt under utveckling blir överflödig eller ersätts av
en annan produkt på marknaden, vilket tyder på att värdet
av utvecklingen kan ha minskat.
Interna faktorer för nedskrivningsbehov är interna beslut
som tyder på att produkter som är beroende av funktiona-
liteten kommer att avvecklas, att en viss verksamhet kom
-
mer att avvecklas, att det förväntas/har beslutats internt
att funktionen ska flyttas till molnet eller ersättas av en ny
lokal funktionalitet, etc.
Immateriella tillgångar
Internt Internt
utvecklad utvecklad
Goodwill
1
programvara Summa
Goodwill
1
programvara Summa
Kassagenererande enheter, mn euro 31 dec 2025 31 dec 2025 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2024 31 dec 2024
Personal Banking
1 084
549
1 633
1 081
484
1 565
Business Banking
882
570
1 452
881
508
1 389
Large Corporates & Insitutions
151
359
510
151
327
478
Asset & Wealth Management
68
218
286
67
211
278
Summa
2 185
1 696
3 881
2 180
1 530
3 710
Övriga immateriella tillgångar
2
–
–
207
–
–
172
Summa immateriella tillgångar
2 185
1 696
4 088
2 180
1 530
3 882
1) Exklusive goodwill i intresseföretag.
2) Inklusive köpta programlicenser utanför interna utvecklingsprojekt om 136 mn euro (106 mn euro).
Förändringar av goodwill, mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Anskaffningsvärde vid årets början
2 180
2 227
Omräkningsdifferenser
5
-47
Anskaffningsvärde vid årets slut
2 185
2 180
Summa
2 185
2 180
Förändringar av internt utvecklad
programvara, mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Anskaffningsvärde vid årets början
2 554
2 503
Inköp
474
Försäljningar/utrangeringar
-15
-313
Omklassificeringar
3
-3
Omräkningsdifferenser
49
-40
Anskaffningsvärde vid årets slut
3 065
2 554
Ackumulerade avskrivningar vid årets
början
-942
-911
Avskrivningar enligt plan
-337
-296
Ackumulerade avskrivningar på tillgångar
som sålts/utrangerats
5
251
Omräkningsdifferenser
-20
14
Ackumulerade avskrivningar vid
årets slut
-1 294
-942
Ackumulerade nedskrivningar vid årets
början
-82
-135
Ackumulerade nedskrivningar på
tillgångar som sålts/utrangerats
10
62
Nedskrivningar
-2
-12
Omräkningsdifferenser
-1
3
Ackumulerade nedskrivningar vid
årets slut
-75
-82
Summa
1 696
1 530
K5.2 Materiella tillgångar
Redovisningsprinciper
Posten ”Materiella tillgångar” innefattar fastigheter
för egen användning, förbättringsutgifter på annans
fastighet, IT-utrustning, möbler och annan utrust-
ning. Även nyttjanderätter enligt leasingavtal ingår
här (för mer information se not K5.4 ”Leasing”).
Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde
minskat med ackumulerade av- och nedskrivningar.
Anskaffningsvärdet för en materiell tillgång utgörs
av dess inköpspris samt eventuella kostnader direkt
hänförliga till att sätta tillgången i brukbart skick för
avsedd användning. Delar av en materiell tillgång
redovisas som separata poster om de har olika
nyttjandeperiod.
Fastigheter för egen användning som är knutna
till försäkringsavtal med direkt resultatandel värde-
ras med hjälp av verkligt värde-modellen i enlighet
med IAS 40. För mer information om värdering och
tillhörande processer, se not K5.3
”Förvaltningsfastigheter”.
Förbättringsutgifter redovisas som tillgångar om
de innebär en förbättrad funktion hos tillgången,
medan utgifter för underhåll inte förbättrar tillgång-
ens funktion och därmed kostnadsförs löpande.
Materiella tillgångar skrivs av linjärt över den
beräknade nyttjandeperioden enligt nedan. Den
beräknade nyttjandeperioden för olika materiella
tillgångar uppdateras årligen.
Byggnader 30–75 år
Inventarier 3–5 år
Förbättrings -
utgifter på
annans
fastighet
För förändringar inom byggnader, det kortare
av 10 år och återstående hyresperiod. För
nybyggnation, det kortare av redovisnings-
principerna för ägda byggnader och
återstående hyresperiod. För fast inredning i
hyrda fastigheter gäller det kortare av 10–20
år och återstående hyresperiod.
Varje balansdag prövar Nordea om det finns indika-
tioner på nedskrivningsbehov för en materiell till-
gång. Om sådana indikationer finns görs en bedöm-
ning av tillgångens återvinningsvärde och eventuell
nedskrivning görs.
Nedskrivningar återförs om återvinningsvärdet
ökar. Det redovisade värdet ökas då till återvinnings-
värdet, men kan inte överstiga vad det redovisade
värdet varit om en nedskrivning inte redovisats i
första läget.
Nordea Årsredovisning 2025
244
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K5.2 Materiella tillgångar, forts.
Materiella tillgångar
31 dec 2025
31 dec 2024
Ägda tillgångar Ägda tillgångar Ägda tillgångar Ägda tillgångar
värderade till värderade till Nyttjanderätt värderade till värderade till Nyttjanderätt
Mn euro anskaff ningsvärde verkligt värde
tillgångar
Summa
anskaff ningsvärde verkligt värde
tillgångar
Summa
Inventarier
354
–
6
360
349
–
7
356
Mark och byggnader
26
35
1 143
1 204
26
36
1 243
1 305
Summa
380
35
1 149
1 564
375
36
1 250
1 661
Inventarier
Anskaffningsvärde vid årets början
621
–
16
637
1 074
–
15
1 089
Inköp
81
–
3
84
91
–
4
95
Försäljningar/utrangeringar
-42
–
-3
-45
-530
–
-3
-533
Omklassificeringar
-5
–
–
-5
-3
–
–
-3
Omräkningsdifferenser
1
–
-2
-1
-11
–
0
-11
Anskaffningsvärde vid årets slut
656
–
14
670
621
–
16
637
Ackumulerade avskrivningar vid årets början
-271
–
-9
-280
-723
–
-9
-732
Ackumulerade avskrivningar på tillgångar som sålts/utrangerats
40
–
3
43
518
–
3
521
Omklassificeringar
2
–
–
2
–
–
–
–
Avskrivningar enligt plan
-72
–
-3
-75
-72
–
-3
-75
Omräkningsdifferenser
-1
–
1
0
6
–
0
6
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut
-302
–
-8
-310
-271
–
-9
-280
Ackumulerade nedskrivningar vid årets början
-1
–
–
-1
-4
–
–
-4
Ackumulerade nedskrivningar på tillgångar som sålts/utrangerats
–
–
–
–
3
–
–
3
Omräkningsdifferenser
1
–
–
1
0
–
–
0
Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut
0
–
–
0
-1
–
–
-1
Summa
354
–
6
360
349
–
7
356
Mark och byggnader
Anskaffningsvärde vid årets början
30
27
2 030
2 087
32
28
1 924
1 984
Inköp
–
–
36
36
0
–
159
159
Försäljningar/utrangeringar
–
–
-28
-28
-2
–
-45
-47
Omräkningsdifferenser
–
-1
11
10
0
-1
-8
-9
Anskaffningsvärde vid årets slut
30
26
2 049
2 105
30
27
2 030
2 087
Ackumulerade avskrivningar vid årets början
-4
–
-777
-781
-4
–
-676
-680
Ackumulerade avskrivningar på tillgångar som sålts/utrangerats
–
–
28
28
0
–
38
38
Avskrivningar enligt plan
–
–
-143
-143
0
–
-143
-143
Omräkningsdifferenser
0
–
-4
-4
0
–
4
4
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut
-4
–
-896
-900
-4
–
-777
-781
Ackumulerade nedskrivningar vid årets början
–
–
-10
-10
–
–
-15
-15
Omklassificeringar
–
–
–
–
–
–
5
5
Omräkningsdifferenser
–
–
0
0
–
–
0
0
Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut
–
–
-10
-10
–
–
-10
-10
Justering av verkligt värde vid årets början
–
9
–
9
–
11
–
11
Justering av verkligt värde
–
0
–
0
–
-1
–
-1
Omräkningsdifferenser
–
0
–
0
–
-1
–
-1
Justering av verkligt värde vid årets slut
–
9
–
9
–
9
–
9
Summa
26
35
1 143
1 204
26
36
1 243
1 305
K5.3 Förvaltningsfastigheter
Redovisningsprinciper
En förvaltningsfastighet är en fastighet (mark eller
byggnad – eller delar av byggnad – eller båda) som
innehas i syfte att generera hyresinkomster och/eller
värdestegring, och alltså inte för eget utnyttjande i
den ordinarie verksamheten.
Förvaltningsfastigheter redovisas i balansräk-
ningen när det är sannolikt att de framtida ekono-
miska fördelarna tillfaller Nordea och kostnaderna
för förvaltningsfastigheten kan beräknas på ett till-
förlitligt sätt.
En förvaltningsfastighet värderas vid första redo-
visningstillfället till anskaffningsvärdet, inklusive
transaktionskostnader. Anskaffningsvärdet för en
förvärvad förvaltningsfastighet utgörs av köpeskil-
ling och kostnader direkt hänförliga till köpet.
Exempel på kostnader direkt hänförliga till köpet är
arvoden för juridiska tjänster, stämpelskatter och
övriga transaktionskostnader.
Nordea använder verkligt värde-modellen för vär-
dering av förvaltningsfastigheter. Bästa beviset på
verkligt värde är normalt noterade priser på en aktiv
marknad för liknande fastigheter med samma läge
och i samma skick. Då noterade priser på en aktiv
marknad oftast saknas, används även modeller
baserade på diskonterade kassaflödesprognoser
som bygger på tillförlitliga uppskattningar av fram-
tida kassaflöden. Värderingen till verkligt värde av
förvaltningsfastigheter tar hänsyn till en marknads-
aktörs förmåga att generera ekonomiska fördelar
genom att använda förvaltningsfastigheterna på det
maximala och bästa sättet, det vill säga tar hänsyn
till den användning av förvaltningsfastigheterna
som är fysiskt möjlig, lagligen tillåten och finansiellt
genomförbar.
Driftsnetto, reavinster och reaförluster liksom
justeringar till verkligt värde redovisas direkt i
resultaträkningen som ”Nettoresultat av poster till
verkligt värde”.
Nordea Årsredovisning 2025
245
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K5.3 Förvaltningsfastigheter, forts.
Förvaltningsfastigheter värderas till verkligt värde
utifrån de tre nivåerna i IFRS-hierarkin för verkligt
värde. Hierarkin ger högst prioritet till noterade pri-
ser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska
förvaltningsfastigheter (nivå 1) och lägst prioritet till
ej observerbar indata (nivå 3). Klassificeringen av
förvaltningsfastigheterna baseras på den lägsta nivå
indata som är väsentlig för verkligt värde-värde-
ringen i sin helhet.
För ytterligare information om uppskattning av
verkligt värde och verkligt värde-hierarkin, se not
K3.4 ”Verkligt värde”.
Kritiska bedömningar och
osäkerhet i uppskattningar
Förvaltningsfastigheter värderas till verkligt värde.
Eftersom det normalt inte finns några aktiva mark-
nader för förvaltningsfastigheter estimeras verkligt
värde med hjälp av modeller baserade på diskonte-
rade kassaflöden. Dessa modeller bygger på anta-
ganden om framtida hyror, beläggning, drifts- och
underhållskostnader, avkastningskrav och
räntenivåer.
Det redovisade värdet på förvaltningsfastigheter
uppgick vid årets slut till 3 091 mn euro (2 883 mn
euro) .
Belopp redovisade i resultaträkningen
1
Mn euro
2025
2024
Justeringar till verkligt värde
2
55
-16
Hyresintäkter
114
108
Direkta rörelsekostnader som genererat
hyresintäkter
-33
-40
Direkta rörelsekostnader som inte genererat
hyresintäkter
-2
-2
Summa
134
50
1) Ingår i ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.
2) Exklusive justeringar till verkligt värde av förvaltningsfastigheter som redovisas
som ”Tillgångar och inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal” i
balansräkningen.
Klassificering enligt hierarkin för verkligt värde
Alla förvaltningsfastigheter i Nordea hänförs till nivå 3 i
hierarkin för verkligt värde. Det verkliga värdet på dessa
förvaltningsfastigheter redovisas i tabellen nedan.
Nivå 3 – Verkligt värde på
förvaltningsfastigheter
1
, mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Förvaltningsfastigheter
2 215
2 132
- varav Life & Pension
2 209
2 125
Förvaltningsfastigheter i
placeringsportföljer och
fondförsäkringsavtal
2
876
751
- varav Life & Pension
876
751
Summa
3 091
2 883
1) Samtliga poster värderas till verkligt värde vid slutet av varje rapportperiod.
2) För ytterligare information, se not K3.11 ”Tillgångar och inlåning i placerings-
portföljer och fondförsäkringsavtal”.
Fastställande av verkligt värde
Vid värderingen av förvaltningsfastigheterna tas också
hänsyn till fastighetens syfte och art genom att tillämpa
den lämpligaste värderingsmetoden när det det verkliga
värdet fastställs. Den vanligaste värderingsmetoden är en
modell för diskonterat kassaflöde som använder aktuella
kassaflöden, marknadsräntor och aktuell avkastning för
respektive fastighet. Det sammanlagda verkliga värdet för
förvaltningsfastigheter i balansräkningen har till 100 pro-
cent (100 procent) utförts av externa värderingspersoner.
Förändringar i nivå 3
Tabellerna nedan visar förändringar i nivå 3. Orealiserade
vinster och förluster avser de förvaltningsfastigheter som
innehades vid utgången av året. Vinster och förluster
redovisade i resultaträkningen under året ingår i posten
”Nettoresultat av poster till verkligt värde” (se not K2.5
”Summa nettoresultat av poster till verkligt värde”).
redovisats i resultat räkningen Vinster och förluster som
under året
Om -
Köp/ Försälj- Omklassi- räknings-
Mn euro
1 jan
Orea liserade
Realiserade
emissioner ningar
ficeringar
2
diffe renser
31 dec
2025
Förvaltningsfastigheter
2 132
58
-3
130
-56
-63
17
2 215
- varav Life & Pension
2 125
59
-3
129
-55
-63
17
2 209
Förvaltningsfastigheter i placerings-
portföljer och fondförsäkringsavtal
1
751
9
–
59
-7
63
1
876
- varav Life & Pension
751
9
–
59
-7
63
1
876
2024
Förvaltningsfastigheter
2 199
-23
7
43
-24
-35
-35
2 132
- varav Life & Pension
2 191
-22
7
42
-23
-35
-35
2 125
Förvaltningsfastigheter i placerings-
portföljer och fondförsäkringsavtal
1
729
-43
–
67
-25
35
-12
751
- varav Life & Pension
729
-43
–
67
-25
35
-12
751
1) För ytterligare information, se not K3.11 ”Tillgångar och inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal”.
2) Omklassificering från/till balansräkningsraden ”Materiella tillgångar” (se not K5.2 ”Materiella tillgångar”) på grund av förändrad användning av fastigheter.
Processen för värdering till verkligt värde
Huvuddelen av förvaltningsfastigheterna i Nordea innehas
av Life & Pensions bolag. Värderingen av förvaltnings-
fastigheterna utförs minst en gång i kvartalet av externa
värderingspersoner i Life & Pensions samtliga bolag.
Principerna som tillämpas i alla bolag överensstämmer
med de nationella tillsynsmyndigheternas bestämmelser
liksom med internationella värderingsprinciper och IFRS.
Dessutom finns en intern gemensam nordisk kommitté
för frågor som rör prissättning och värdering av posterna i
balansräkningen. Kommittén följer upp prisavvikelser och
huruvida värderingarna är korrekta.
Förvaltningsfastigheterna i Life & Pension fungerar som
skuldtäckning i liv- och fondförsäkringsavtal samt i finan-
siella avtal. Det innebär att effekten på Nordeas resultat-
räkning och eget kapital beror på resultatstrukturen i de
portföljer med kontrakt som investeringarna står mot.
De väsentliga ej observerbara indata som används när
förvaltningsfastigheterna värderas till verkligt värde är
marknadshyra och avkastningskrav. Betydande höjningar
(sänkningar) av marknadshyran eller avkastningskravet
skulle, isolerat, resultera i en betydligt lägre (högre) verk-
ligt värde.
Nordea Årsredovisning 2025
246
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K5.3 Förvaltningsfastigheter, forts.
Värderingsmetoder och indata som används vid värderingen till verkligt värde i nivå 3
31 dec 2025
31 dec 2024
Verkligt Varav Life & Intervall för ej Vägt genomsnitt för ej Verkligt Varav Life & Intervall för ej Vägt genomsnitt för ej
Mn euro
värde
1
Pension
Värderingmetoder
Ej observerbara indata
observerbara data observerbara data
värde
1
Pension
Värderingmetoder
Ej observerbara indata
observerbara data observerbara data
Norge
937
937
Diskonterade kassaflöden
Marknadshyra
778
778
Diskonterade kassaflöden
Marknadshyra
- Kommersiella
EUR 125–149/m
2
130
EUR/m
2
- Kommersiella
EUR 119–144/m
2
123
EUR/m
2
- Kontor
EUR 158–534/m
2
282
EUR/m
2
- Kontor
EUR 104–556/m
2
255
EUR/m
2
- Övriga
EUR 128–509/m
2
355
EUR/m
2
- Övriga
EUR 119–490/m
2
341
EUR/m
2
Avkastningskrav
Avkastningskrav
- Kommersiella
6,5–6,5 %
6,5 %
- Kommersiella
6,5–6,5 %
6,5 %
- Kontor
4,5–6,3 %
5,2 %
- Kontor
4,5–6,8 %
5,4 %
- Övriga
4,8–6,0 %
4,9 %
- Övriga
4,9–6,0 %
5,1 %
Finland
2
853
853
Diskonterade kassaflöden
Marknadshyra
906
906
Diskonterade kassaflöden
Marknadshyra
- Kommersiella
EUR 144–366/m
2
255
EUR/m
2
- Kommersiella
EUR 144–370/m
2
257
EUR/m
2
- Kontor
EUR 144–579/m
2
362
EUR/m
2
- Kontor
EUR 144–579/m
2
362
EUR/m
2
- Lägenheter
EUR 183–324/m
2
254
EUR/m
2
- Lägenheter
EUR 186–312/m
2
249
EUR/m
2
- Övriga
EUR 120–306/m
2
213
EUR/m
2
- Övriga
EUR 122–321/m
2
222
EUR/m
2
Avkastningskrav
Avkastningskrav
- Kommersiella
4,8–8,5 %
6,6 %
- Kommersiella
4,8–8,5 %
6,6 %
- Kontor
4,8–13,0 %
8,9 %
- Kontor
4,8–12,5 %
8,6 %
- Lägenheter
4,2–5,8 %
5,0 %
- Lägenheter
4,3–5,5 %
4,9 %
- Övriga
5,3–8,8 %
7,0 %
- Övriga
4,8–8,3 %
6,5 %
Sverige
417
417
Diskonterade kassaflöden
Marknadshyra
366
366
Diskonterade kassaflöden
Marknadshyra
- Kommersiella
EUR 146–252/m
2
200
EUR/m
2
- Kommersiella
EUR 140–206/m
2
167
EUR/m
2
- Kontor
EUR 275–631/m
2
418
EUR/m
2
- Kontor
EUR 268–570/m
2
383
EUR/m
2
- Lägenheter
EUR 196–206/m
2
200
EUR/m
2
- Lägenheter
EUR 178–184/m
2
181
EUR/m
2
- Övriga
EUR 82–119/m
2
97 EUR/m
2
- Övriga
EUR 80–113/m
2
93 EUR/m
2
Avkastningskrav
Avkastningskrav
- Kommersiella
5,7–6,8 %
6,4 %
- Kommersiella
5,7–6,8 %
6,4 %
- Kontor
4,3–5,6 %
4,9 %
- Kontor
4,3–5,7 %
4,9 %
- Lägenheter
4,3–4,4 %
4,3 %
- Lägenheter
4,2–4,4 %
4,2 %
- Övriga
5,3–6,7 %
5,5 %
- Övriga
5,3–6,7 %
5,5 %
Danmark
878
878
Diskonterade kassaflöden
Marknadshyra
826
826
Diskonterade kassaflöden
Marknadshyra
- Kommersiella
–
–
- Kommersiella
–
–
- Kontor
EUR 83–206/m
2
161
EUR/m
2
- Kontor
EUR 57–260/m
2
140
EUR/m
2
- Lägenheter
EUR 155–302/m
2
247
EUR/m
2
- Lägenheter
EUR 124–348/m
2
213
EUR/m
2
Avkastningskrav
Avkastningskrav
- Kommersiella
–
–
- Kommersiella
–
–
- Kontor
4,0–7,9 %
6,0 %
- Kontor
5,0–8,0 %
6,0 %
- Lägenheter
3,1–5,0 %
4,0 %
- Lägenheter
3,0–6,0 %
4,0 %
Övriga
6
–
Diskonterade kassaflöden
7
–
Diskonterade kassaflöden
Summa
3 091
3 085
2 883
2 876
1) Fördelning baserad på de värderingsmetoder som används i olika länder.
2) Varav 876 mn euro (751 mn euro) relateras till tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal i Life & Pension. För mer information se not K3.11 ”Tillgångar och inlåning i placerings portföljer och fondförsäkringsavtal”.
Nordea Årsredovisning 2025
247
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K5.4 Leasing
Redovisningsprinciper
Ett leasingavtal är ett avtal som överlåter rätten att
under en viss tid bestämma över användningen av
en identifierad tillgång i utbyte mot ersättning.
Nordea som leasegivare
Finansiell leasing redovisas som en fordran på
leasetagaren och ingår i ”Utlåning till allmänheten”
(se not K3.8 ”Utlåning”) med ett belopp som mot-
svarar nettoinvesteringen enligt leasingavtalet.
Leasingavgiften, exklusive kostnad för service, redo-
visas som återbetalning av fordran och som räntein-
täkt. Intäkten fördelas så att en jämn förräntning
erhålls på under varje period redovisad
nettoinvestering.
Nordea som leasetagare
När ett avtal ingås gör Nordea en bedömning av om
det är eller innehåller ett leasingavtal.
Rätten att använda en tillgång i ett leasingavtal
redovisas vid inledningsdatumet som en nyttjande-
rätt och skyldigheten att betala leasingavgifterna
redovisas som en leasingskuld. Nyttjanderätten
värderas som nuvärdet av leasingavgifterna, plus
initiala direkta kostnader och kostnader för skyldig-
heten att underhålla tillgången minus eventuella
förmåner som mottagits i samband med leasing-
avtalet. Icke-leasingkomponenter särskiljs. Som dis-
konteringsränta för att beräkna leasingskulden för
varje avtal används den marginella låneräntan vid
avtalets inledningsdatum. För betydande leasingav-
tal gällande lokaler/fastigheter kan avtalets implicita
ränta användas, om den är tillgänglig.
Nyttjanderätter redovisas på samma sätt som lik-
nande egna tillgångar och leasingskulder redovisas
som ”Övriga skulder” i balansräkningen. Principerna
för avskrivning är desamma som för liknande egna
tillgångar, men avskrivningstiden kan inte vara
längre än leasingperioden. Prövning av nedskriv-
ningsbehov på nyttjanderätter görs enligt samma
principer som för liknande egna tillgångar.
Räntekostnader för leasingskulder redovisas som
”Räntekostnader” i resultaträkningen.
Tillgångarna klassificeras som ”Fastigheter” och
”Övriga tillgångar”. Övriga tillgångar utgörs främst
av fordon och IT-utrustning. Nordea tillämpar den
praktiska lösningen för kortfristiga leasingavtal
(med en leasingperiod på 12 månader eller mindre),
både för ”Fastigheter” och ”Övriga tillgångar”. Den
praktiska lösningen för tillgångar med lågt värde
tillämpas för ”Övriga tillgångar”. Kortfristiga avtal
och avtal med lågt värde redovisas inte i balansräk-
ningen, utan leasingavgifterna kostnadsförs i resul-
taträkningen under ”Övriga kostnader”, linjärt förde-
lade över leasingperioden, såvida inte något annat
systematiskt sätt bättre återspeglar Nordeas ekono-
miska nytta över tiden.
Leasingperioden är den förväntade leasingperio-
den. Med förväntad leasingperiod avses den icke
uppsägningsbara leasingperioden enligt avtalet och
eventuella möjligheter till förlängning som Nordea
med rimlig säkerhet avser att utnyttja.
Leasingperioden för avtal utan slutdatum fastställs
genom att ta hänsyn alla fakta och omständigheter.
Avtal som innehåller leasingavtal
Avtal kan omfatta rätten att använda en tillgång i
utbyte mot en eller flera betalningar, även om avta-
let inte har leasingavtalets juridiska form. I förekom-
mande fall separeras dessa tillgångar från avtalet
och redovisas som leasade tillgångar.
Kritiska bedömningar och
osäkerhet i uppskattningar
En leasetagare måste göra kritiska bedömningar i
fråga om förväntad leasingperiod genom att ta hän-
syn till alla fakta och omständigheter som innebär
ett ekonomiskt incitament att utnyttja rätten att för-
länga eller avsluta avtalet. Den förväntade leasing-
perioden för avtal utan slutdatum bedöms på
samma sätt. Bedömningen av avtal som gäller bank-
kontor grundas på begränsningsregler för genom-
snittlig förväntad löptid för olika typer av fastighets-
avtal. En mer detaljerad analys görs för mer bety-
dande avtal. Huvudkontorsavtal bedöms vara mera
långfristiga till sin natur än bankkontoren, vars
affärsomgivning förändras i en snabbare takt.
Begränsningsregeln för bankkontor begränsar för
tillfället löptiden för kontrakt utan slutdatum och
kontrakt med förlängningsoptioner till 5 år. Det är
möjligt att avvika från begränsningsregeln om
omständigheterna indikerar att Nordea kommer att
stanna kvar en längre/kortare tidsperiod. Det redovi-
sade värdet för nyttjanderätter var 1 149 mn euro
(1 250 mn euro) vid årets slut.
En leasegivare måste göra kritiska bedömningar
vid klassificeringen av leasingavtal. Ett leasingavtal
klassificeras som finansiell leasing om avtalet inne-
bär att i stort sett alla risker och rättigheter förknip-
pade med ägandet överförs. Ett leasingavtal klassifi-
ceras som operationellt om avtalet inte innebär att i
stort sett alla risker och rättigheter förknippade med
ägandet överförs.
Nordea som leasegivare
Nordeas leasingverksamhet utgörs av finansiell leasing.
Leasingobjekten utgörs främst av fordon, maskiner och
annan utrustning.
I tabellen nedan finns en avstämning mellan brutto-
investering och nuvärdet av fordran avseende framtida
minimileaseavgifter.
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Bruttoinvestering
10 118
10 349
Avgår ej intjänade finansiella intäkter
-1 623
-1 715
Nettoinvestering i finansiella
leasingavtal
8 495
8 634
Avgår ej garanterade restvärden som
tillfaller leasegivaren
-2
-2
Nuvärde av fordran avseende framtida
minimileaseavgifter
8 493
8 632
Reserv för osäkra fordringar avseende
minimileaseavgifter
-12
-16
I finansiella leasingkontrakt bärs restvärdesrisken av leve-
rantören eller leasetagaren i enlighet med avtalsvillkoren.
Per 31 december 2025 var bruttoinvesteringen och net-
toinvesteringen fördelad efter följande återstående löptid:
31 dec 2025
Brutto- Netto-
Mn euro investering investering
2026
2 684
2 178
2027
2 392
1 976
2028
1 889
1 574
2029
1 143
993
2030
788
674
Senare år
1 222
1 100
Summa
10 118
8 495
Nordea Årsredovisning 2025
248
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K5.4 Leasing, forts.
Nordea som leasetagare
Leasingavtalen avser huvudsakligen kontorslokaler, men
också tjänstebilar, IT-utrustning och andra tillgångar som
normalt behövs i verksamheten. Fastighetskontrakten för-
valtas aktivt med fokus på ett effektivt utnyttjande av
utrymmen och på förändringar i affärsomgivningen.
Leasingavgifterna utgörs normalt av fasta avgifter, och i
fråga om framför allt lokaler/fastig heter även rörliga
avgifter som är kopplade till ett index. Normalt används
inte restvärdes garantier eller köpoptioner.
Tabellen nedan visar kostnader avseende leasing.
Mn euro
2025
2024
Kostnader avseende kortfristiga leasingavtal
-15
-11
Kostnader avseende leasing av tillgångar av
lågt värde
-1
0
Kostnader avseende variabla leasingavgifter
-13
-13
Räntekostnad
-19
-17
Intäkter från vidareuthyrning
2
1
Det totala kassautfödet för leasingavtal
-160
-192
Tabellen nedan visar avtalsenliga odiskonterade kassa-
flöden för leasingskulder.
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Högst 1 år
125
129
1–2 år
111
118
2–5 år
277
281
5–10 år
343
345
10–15 år
265
292
15–20 år
67
92
20–25 år
–
–
Summa
1 188
1 257
Mer information om nyttjanderätter och löptidsanalys
finns i not K5.2 ”Materiella tillgångar” och i not K10.3
”Löptidsanalys”.
Det fanns vid årets slut inga väsentliga åtaganden
gällande leasingavtal som ännu inte börjat gälla.
Nordea bedriver sin verksamhet i hyrda lokaler. Dessa
lokaler kan delas in i huvudkontor, bankkontor och övriga
lokaler.
Den förväntade leasingperioden för de flesta lokaler/
fastigheter är 1–10 år, medan den förväntade leasingperio-
den för huvudkontoren i de nordiska länderna är 10–20 år.
Dessa kontrakt innefattar normalt möjlighet till
förlängning.
Huvudkontorskontrakten har normalt en fast hyres-
period, medan bankkontorskontrakten antingen har en
fast hyresperiod eller gäller tillsvidare med en rätt att säga
upp kontraktet. Uppsägningstiden är vanligen 6–12 måna-
der. Huvudprincipen är att fastighetskontrakten inte inne-
håller köpoptioner.
Bilkontrakten har vanligtvis en fast hyresperiod på
mindre än 5 år.
K6 Avsättningar
Redovisningsprinciper
Avsättningar (som redovisas som en skuld) görs när
Nordea har en aktuell förpliktelse (rättslig eller infor-
mell) till följd av en inträffad händelse om det är tro-
ligt (det vill säga mer sannolikt än inte) att ett
utflöde av resurser som utgör ekonomiska fördelar
kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och
att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Det belopp som redovisas som en avsättning är den
bästa uppskattningen av kostnaden för att reglera
den aktuella förpliktelsen vid rapportperiodens slut.
Redovisningsprinciper som avser ersättningar till
anställda beskrivs närmare i not K8 ”Ersättning till
anställda och nyckelpersoner i ledande positioner”
och finansiella garantiavtal och kreditlöften beskrivs i
not K7 ”Poster utanför balansräkningen”. Redo-
visnings principer för avsättningar avseende poster
utanför balansräkningen finns i not K3.8 ”Utlåning” .
Kritiska bedömningar och
osäkerhet i uppskattningar
Inom ramen för den normala affärsverksamheten är
Nordea föremål för ett antal operativa och legala ris-
ker som kan leda till förlorat anseende, böter, sank-
tioner, tvister, åtgärdskostnader, förluster och/eller
stämningar. Här ingår potentiella krav som avser
bank- och investeringstjänster samt andra tjänster.
De flesta krav hänför sig till lån och insolvens, olika
investeringstjänster, depåtjänster (sub-custody) och
källskatt. Inget av de pågående kraven bedöms
medföra någon väsentlig negativ effekt på Nordea
eller dess finansiella ställning. Som tidigare medde-
lats har Nordea räknat med böter i Danmark för
tidigare svaga AML-processer och rutiner, och en
avsättning har gjorts för pågående penningtvätts
-
ärenden. Nordea kan inte utesluta risken för böter
som skulle kunna påverka bankens finansiella resul-
tat. Vissa av dessa utredningar skulle också kunna
leda till stämningar. Se även not K11 ”Risk- och likvi-
ditetshantering”, avsnitt 6 ”Regel efter levnadsrisk” .
Avsättningar
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Omstruktureringskostnader
44
64
Garantier/åtaganden
158
193
Övriga
146
139
Summa
348
396
Avsättningar för omstruktureringskostnader avser perso-
nalrelaterade kostnader på 33 mn euro (47 mn euro) och
lokalrelaterade kostnader på 11 mn euro (17 mn euro).
De personalrelaterade avsättningarna är hänförliga till
ingångna avtal eller aktiviteter som kommunicerats men
ännu inte fullgjorts, där utbetalningar ännu inte har gjorts.
Dessa avtal ingås inom ramen för den ordinarie verksam-
heten. Av den totala omstruktureringsreserven förväntas
25 mn euro (28 mn euro) utnyttjas under 2026. Alla perso-
nalrelaterade aktiviteter förväntas genomföras under
2026, men betalningarna kommer sannolikt att fortsätta in
på 2027. Som för alla avsättningar finns en osäkerhet kring
tidpunkt och belopp. Denna osäkerhet förväntas minska
allteftersom planen verkställs.
Avsättningar för kreditförluster gällande poster utanför
balansräkningen uppgick till 158 mn euro (193 mn euro).
För mer information om dessa avsättningar, se avsnitt 2
”Kreditrisk” i not K11 ”Risk- och likviditetshantering” och
not K7 ”Poster utanför balansräkningen”.
Mer information om de AML-relaterade avsättningarna
finns i avsnitt 6.3 ”Bekämpning av ekobrott” i not K11
”Risk- och likviditetshantering”.
Omstrukturerings-
kostnader
Övriga
Mn euro
2025
2024
2025
2024
Vid årets början
64
75
139
128
Nya avsättningar
24
32
113
98
Utnyttjat
-39
-42
-88
-88
Återfört
-6
-3
-18
0
Omklassificeringar
–
4
–
2
Omräkningsdifferenser
1
-2
0
-1
Vid årets slut
44
64
146
139
Nordea Årsredovisning 2025
249
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K7 Poster utanför
balansräkningen
K7.1 Eventualförpliktelser
Redovisningsprinciper
En eventualförpliktelse är:
• en möjlig förpliktelse vars förekomst endast kan
komma att bekräftas av en eller flera framtida
händelser som inte helt ligger inom Nordeas
kontroll, eller
• en befintlig förpliktelse som inte redovisas efter-
som det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser
kommer att krävas för att reglera förpliktelsen
eller det inte går att göra en tillräckligt tillförlitlig
uppskattning av beloppet.
Eventualförpliktelser redovisas inte som skulder i
balansräkningen utan presenteras som en post
utanför balansräkningen, såvida inte sannolikheten
för ett utflöde är ytterst liten.
När det är mer sannolikt än inte att ett utflöde
kan ske görs en avsättning som redovisas i balans-
räkningen. Redovisningsprinciperna för avsättningar
finns i not K6 ”Avsättningar”.
Garantier och remburser redovisas i balansräk-
ningen enligt kraven för förväntade kreditförluster,
som beskrivs närmare i not K3.8 ”Utlåning”.
Förändringar i avsättningar redovisas i resultaträk-
ningen under posten ”Kreditförluster, netto”.
Erhållna premier för finansiella garantiavtal för-
delas över garantiperioden och redovisas i resultat-
räkningen som ”Avgifts- och provisionsintäkter”.
Garanti- och löftesbeloppen redovisas utanför
balansräkningen, netto efter avdrag för eventuella
avsättningar .
Kritiska bedömningar och
osäkerhet i uppskattningar
Se även ”Kritiska bedömningar och osäkerhet i
uppskattningar” i not K6.
Tabellen nedan omfattar alla lämnade garantier, även
sådana där sannolikheten för ett utflöde av resurser
bedöms vara ytterst liten.
Eventualförpliktelser
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Kreditgarantier
1 995
1 834
Övriga garantier
17 550
18 503
Remburser
451
434
Övriga eventualförpliktelser
13
70
Summa
20 009
20 841
Inom ramen för den normala affärsverksamheten utfärdar
Nordea olika former av garantier till förmån för Nordeas
kunder. Kreditgarantier lämnas till kunder för att garantera
åtaganden i andra kredit- och pensionsinstitut. Övriga
garantier utgörs främst av kommersiella garantier såsom
anbudsgarantier, garantier avseende förskottsbetalningar,
garantier under ansvarstiden och exportrelaterade garan-
tier. Eventualförpliktelser omfattar också outnyttjade
oåterkalleliga importremburser och bekräftade
exportremburser. Dessa transaktioner ingår i Nordeas
tjänster och är till stöd för bankens kunder.
Den ordinarie bolagsstämman 2025 beslutade att
Nordea Bank Abp ska betala eller ersätta styrelseleda-
möterna för alla kostnader och utgifter som avser eller
uppstår med anledning av styrelseuppdraget, såsom resor,
logistik och boende liksom kostnader för rådgivning, rätts-
hjälp och administration. Kostnaderna för rättshjälp kan
exempelvis innefatta advokatkostnader och kostnader för
anspråk som riktats mot en styrelseledamot (under och
efter deras mandatperiod), förutsatt att ledamoten inte
funnits ansvarig för uppsåtliga eller grovt oaktsamma
handlingar.
Medlemmar av koncernledningen ges motsvarande
skydd och ersättning som styrelseledamöter i fall som rör
eller uppkommer till följd av deras arbete i koncernled-
ningen. Sedan 2019 och fram till 2025 hade Nordea Bank
Abp dessutom ett åtagande om att ersätta medlemmarna
i koncernledningen för kostnader i samband med vissa
stämningar eller utredningar från tredje part hänförliga till
omständigheter eller händelser som inträffat under deras
tid i befattningen, förutsatt att det inte rörde sig om brott
eller uppsåtliga eller grovt oaktsamma handlingar.
Ersättningen kunde som högst uppgå till totalt 37,5 mn
euro, såvida inte styrelsen från fall till fall beslutat annat.
Nordea Bank Abp har gentemot vissa personer åtagit
sig att under vissa förutsättningar svara för eventuell
betalningsskyldighet som har uppkommit i deras egen-
skap av verkställande direktörer eller styrelseledamöter i
dotterföretag till Nordea Bank Abp.
Nordea Bank Abp köper ansvarsförsäkring för ledande
befattningshavare som täcker personligt skadeståndsan-
svar för styrelseledamöter och ledande befattningshavare
samt det ansvar som banken i viss mån har till följd av sitt
åtagande om gottgörelse. Försäkringsvillkoren, inklusive
maximalt skadeståndsbelopp enligt ansvarsförsäkringen
för ledande befattningshavare, är i nivå med andra stora
europeiska banker.
En begränsad andel av de anställda har rätt till
avgångsvederlag om de avskedas före deras normala
pensionsålder. För ytterligare information, se not K8.4
”Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner”.
Inom ramen för den normala affärsverksamheten är
Nordea föremål för ett antal operativa och legala risker
som kan leda till förlorat anseende, böter, sanktioner, tvis-
ter, åtgärdskostnader, förluster och/eller stämningar. Här
ingår potentiella krav som avser bank- och investerings-
tjänster samt andra tjänster. Se not K6 ”Avsättningar”,
avsnittet ”Kritiska bedömningar och osäkerhet i
uppskattningar”.
K7.2 Åtaganden
Redovisningsprinciper
Åtaganden är oåterkalleliga löften om att bevilja
krediter eller göra andra typer av betalningar i fram-
tiden. Även outnyttjade krediter redovisas som
åtaganden.
Oåterkalleliga kreditlöften redovisas i balansräk-
ningen enligt kraven för förväntade kreditförluster
som beskrivs närmare i not K3.8 ”Utlåning”.
Förändringar i avsättningar redovisas i resultaträk-
ningen under posten ”Kreditförluster, netto”.
Erhållna premier för kreditlöften fördelas normalt
över åtagandeperioden. Garanti- och löftesbeloppen
redovisas utanför balansräkningen, netto efter
avdrag för eventuella avsättningar.
Åtaganden
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Outnyttjad räkningskredit
28 876
28 325
Kreditlöften
66 134
58 623
Åtagande om framtida betalningar
767
817
Övriga åtaganden
2 030
1 986
Summa
97 807
89 751
Omvända återköpsavtal (omvända repor) redovisas i
balansräkningen på likviddagen. Per 31 december 2025
hade Nordea tecknat omvända repor som ännu inte har
likvidavräknats och som därmed inte redovisas i balans-
räkningen. På likviddagen kommer dessa omvända repor
till största delen ersätta existerande omvända repor som
ännu inte bokats bort från balansräkningen per 31 decem-
ber 2025. Nettoeffekten i balansräkningen är begränsad.
Dessa instrument har inte redovisats som åtaganden.
För mer information om omvända återköpsavtal, se not
K3.2 ”Överförda tillgångar och erhållna säkerheter”.
Nordea Årsredovisning 2025
250
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K7.3 Ställda säkerheter
Redovisningsprinciper
Tillgångar som redovisats i balansräkningen och
pantsatts som säkerhet för Nordeas egna skulder
redovisas som ”För egna skulder ställda säkerheter”.
Tillgångar som redovisats i balansräkningen och
pantsatts som säkerhet för annat än egna skulder
redovisas som ”Övriga ställda säkerheter för annat
än egna skulder”. Inlånade värdepapper som däref-
ter används som säkerhet redovisas som ”Överförda
tillgångar och erhållna säkerheter” (för redovis-
ningsprinciper, se not K3.2 ”Överförda tillgångar och
erhållna säkerheter”).
Ställda säkerheter
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
För egna skulder ställda säkerheter
248 530
216 648
Övriga ställda säkerheter för annat än egna
skulder
169
236
Summa
248 699
216 884
För egna skulder ställda säkerheter
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
För egna skulder ställda säkerheter
Värdepapper mm.
4 800
2 415
Utlåning till allmänheten
185 536
163 058
Övriga ställda säkerheter
58 194
51 175
Summa
248 530
216 648
Ovanstående säkerheter avser följande
skulder
1
Skulder till kreditinstitut
5 174
3 663
In- och upplåning från allmänheten
4 164
1 022
Derivat
4 341
5 532
Emitterade värdepapper
2
117 619
124 355
Övriga skulder
54 035
45 776
Summa
185 333
180 348
1) Skulder efter kvittning mellan tillgångar och skulder i balansräkningen.
2) Exklusive justering av verkligt värde-säkring.
För egna skulder ställda säkerheter omfattar värdepapper
som har pantsatts i samband med återköpsavtal och
värde papperslån. Transaktionerna genomförs enligt stan-
dardavtal som används av parterna på finansmarknaden.
Motparter i dessa transaktioner är kreditinstitut och all-
mänheten. Transaktionerna är huvudsakligen kortfristiga
med en löptid på mindre än tre månader. Värdepapper i
livförsäkringsrörelsen har ställts som säkerhet för motsva-
rande skulder till försäkringstagare.
Utlåning till allmänheten har ställts som säkerhet för
emitterade säkerställda obligationer och bostadsobligatio-
ner i enlighet med nationella lagar och regler. I händelse
av bolagets obestånd har innehavarna av obligationerna
förmånsrätt i de tillgångar som är registrerade som
säkerhetsmassa.
Resterande del av övriga ställda säkerheter avser bank-
certifikat som pantsatts av Nordea i enlighet med
myndighetskrav.
Övriga ställda säkerheter för annat än egna skulder
Övriga ställda säkerheter för annat än egna skulder avser
huvudsakligen räntebärande värdepapper som pantsatts
för betalningsreglering gentemot centralbanker och clea-
ringinstitut. Endast säkerheter för likviditet över natten
redovisas (ställda säkerheter för intradagslikviditet omfat-
tas inte). Ställda säkerheter för annat än Nordeas egna
skulder, till exempel för tredje mans räkning eller för
Nordeas egna eventualförpliktelser, presenteras också
under denna post.
K8 Ersättning
till anställda och
nyckelpersoner i
ledande positioner
All form av ersättning till anställda som kompensation för
utförda tjänster utgör ersättning till anställda.
Ersättningen till anställda utgörs av kortfristiga ersätt-
ningar, ersättningar efter avslutad anställning och aktie-
relaterade ersättningsprogram.
Kortfristiga ersättningar till anställda ska regleras inom
tolv månader efter utgången av den rapportperiod då
tjänsterna utförts. Kortfristiga ersättningar till anställda
består främst av fast och rörlig lön. För ytterligare informa-
tion, se not K8.1 ”Fast och rörlig lön”.
Ersättningar efter avslutad anställning är ersättningar
som betalas ut efter anställningens upphörande.
Ersättningar efter avslutad anställning i Nordea omfattar
endast pensioner. För ytterligare information, se not K8.2
”Pensioner”.
Aktierelaterade ersättningsprogram innefattar aktiere-
laterade betalningar för tjänster som utförs av anställda.
För ytterligare information, se not K8.3 ”Aktierelaterade
ersättningsprogram”.
Dessutom lämnas information om ersättning till nyckel-
personer i ledande positioner i not K8.4 ”Ersättning till
nyckelpersoner i ledande positioner”.
Ytterligare information om ersättningar
Förvaltningsberättelsen innehåller ett separat avsnitt om
ersättningar. I enlighet med Finsk kod för bolagsstyrning
2025 kommer också Ersättningsrapport för styrande organ
2025 att tas fram till den ordinarie bolagsstämman den
24 mars 2026. Slutligen kommer information om nyckel-
personer i ledande positioner och materiella risktagare
(pelare 3, kapitalkravsförordningen, artikel 450) att publi-
ceras på nordea.com inför den ordinarie bolagsstämman.
K8.1 Fast och rörlig lön
Redovisningsprinciper
Kortfristiga ersättningar till anställda
Kortfristiga ersättningar till anställda består främst
av fast och rörlig lön. Både fast och rörlig lön kost-
nadsförs i den period då de anställda utför tjänster
för Nordea.
Kortfristiga ersättningar hänförliga till fullgöran-
det av försäkringsavtal redovisade enligt IFRS 17
bruttoredovisas i denna not. I resultaträkningen
redovisas dessa kostnader under försäkringskon-
trakt och inte ”Personalkostnader”, se not K4
”Försäkringsskulder” och not K2.4 ”Nettoresultat av
försäkringsverksamhet”.
Kortfristiga ersättningar som uppfyller kraven för
kapitalisering enligt redovisningsprinciperna i not
K5.1 ”Immateriella tillgångar” bruttoredovisas i
denna not, men kapitaliseras och redovisas under
”Immateriella tillgångar” i balansräkningen.
Avgångsvederlag
Avgångsvederlag blir normalt aktuellt när en
anställning avslutas före pensionsdagen eller om en
anställd accepterar ett erbjudande om frivillig
avgång.
Avgångsvederlag kostnadsförs när Nordea har en
skyldighet att göra betalningen. En skyldighet upp-
står när en formell plan har beslutats på lämplig
organisatorisk nivå och när det inte finns en realis-
tisk möjlighet för Nordea att dra sig ur, vilket nor-
malt anses uppfyllt när planen har kommunicerats
till berörda medarbetare eller deras representanter.
Avgångsvederlag kan innefatta både kortfristiga
ersättningar, till exempel ett antal månadslöner, och
ersättningar efter avslutad anställning, normalt i
form av förmåner kopplade till förtida pension.
Nordeas kortsiktiga incitamentsprogram
Nordea har kortsiktiga incitamentsprogram (STIP, short
term incentive plan). Hit räknas Nordeas incitamentspro-
gram (NIP), som erbjuds koncernchefen och medlem-
marna i koncernledningen samt, efter särskild inbjudan,
andra anställda, och Nordeas bonusprogram för utvalda
medarbetare i specifika affärsområden eller enheter efter
godkännande av styrelsen. NIP ska huvudsakligen använ-
das för roller där rörlig ersättning är utbredd marknads-
praxis och utgör en betydande del av den samlade
ersättningen.
STIP har erbjudits under flera år, i huvudsak i form av
executive incentive programme (EIP) och sedan 2022 i
form av NIP som har liknande villkor.
STIP har en prestationsperiod på ett år och betalas ut
till deltagarna i form av kontant ersättning och, om de är
materiella risktagare, även genom tilldelning av aktier. För
delar av tilldelningen tillämpas en uppskjutandeperiod för
materiella risktagare, med årlig överlåtelse i lika stora
delar under de följande fyra eller fem åren och en kvarhål-
landeperiod om 12 månader. Rörlig ersättning som betalas
i kontanter och inte är kopplad till utvecklingen för
Nordeas aktiekurs kostnadsförs i samband med intjänan-
det och inkluderas under ”Fast och rörlig lön” nedan.
Intjänad och uppskjuten aktiebaserad ersättning eller
ersättning som är kopplad till utvecklingen för Nordeas
aktiekurs, som också kostnadsförts som ”Fast och rörlig
lön” i tabellen nedan, redovisas separat i not K8.3
”Aktierelaterade ersättningsprogram”.
Personalkostnader
Mn euro
2025
2024
Fast och rörlig lön
1
-2 569
-2 452
Pensionskostnader (specifikation i not K8.2)
-300
Sociala avgifter
-486
-457
Övriga personalkostnader
-104
-108
Summa
-3 459
-3 305
Överföring av kostnader för att fullgöra
försäkringsavtal som omfattas av IFRS 17
90
81
IT-utvecklingskostnader som kapitaliserats
2
135
118
Summa
-3 234
-3 106
1) Avsättning för vinstandel 2025 uppgick till 65 mn euro (64 mn euro) varav 62 mn
euro (64 mn euro) är en ny avsättning och 3 mn euro (0 mn euro) är en justering
relaterad till tidigare år.
2) Se not K5.1 “Immateriella tillgångar” .
Nordea Årsredovisning 2025
251
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K8.2 Pensioner
Redovisningsprinciper
Premiebestämda planer
Pensioner som baseras på premiebestämda pen-
sionsplaner medför inte något pensionsåtagande för
Nordea. Pensionskostnader för premiebestämda
pensionsplaner redovisas som en kostnad i den takt
de intjänas genom att de anställda utför tjänster åt
företaget och avgifterna för dessa tjänster förfaller
till betalning. Betalningen sker normalt i samband
med regelbundna löneutbetalningar. Nordea bidrar
också till offentliga pensionssystem.
Pensionskostnader för premiebestämda planer
hänförliga till fullgörandet av försäkringsavtal redo-
visade enligt IFRS 17 bruttoredovisas i denna not. I
resultaträkningen redovisas dessa kostnader under
försäkringskontrakt och inte ”Personalkostnader”, se
not K8.1 ”Fast och rörlig lön”.
Pensionskostnader för premiebestämda planer
som uppfyller kraven för kapitalisering enligt redo-
visningsprinciperna i not K5.1 ”Immateriella till-
gångar” bruttoredovisas i denna not, men kapitali-
seras och redovisas under ”Immateriella tillgångar” i
balansräkningen.
Förmånsbestämda planer
IAS 19 säkerställer att pensionsförpliktelserna, minskat
med värdet av de förvaltningstillgångar som täcker
dessa förpliktelser, redovisas i koncernens balansräk-
ning. De större förmånsbestämda pensionsplanerna är
fonderade och täcks av tillgångar i pensionskassor/
pensionsstiftelser. Om verkligt värde på förvaltnings-
tillgångar hänförliga till en specifik pensionsplan är
lägre än nuvärdet, brutto, av den förmånsbestämda
förpliktelsen fastställd enligt ” projected unit credit
method”, redovisas nettobeloppet som en skuld
(”Pensionsförpliktelser”). I det omvända fallet redovi-
sas nettobeloppet som en tillgång (”Pensions-
tillgångar”). Icke-fonderade pensionsplaner redovisas
som ”Pensionsförpliktelser”. Även planer som uppfyller
redovisningskraven för premiebestämda pensionspla-
ner redovisas som förmånsbestämda planer om betal-
ningsåtagandena inte har överförts.
Nordeas nettoförpliktelse för förmånsbestämda
pensionsplaner beräknas separat för varje plan
genom en uppskattning av det ersättningsbelopp
som de anställda har intjänat under innevarande
period och tidigare perioder i utbyte mot sina tjäns-
ter. Ersättningsbeloppet diskonteras för att fastställa
dess nuvärde. Aktuariella beräkningar, bland annat
”projected unit credit method”, används för att fast-
ställa nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser
och kostnader hänförliga till dessa. Beräkningarna
baseras på ett antal aktuariella och finansiella anta-
ganden. Kostnader avseende tjänstgöring inneva-
rande och tidigare år redovisas i resultaträkningen
för innevarande år. Kostnader avseende tjänstgöring
innevarande år definieras som en ökning av nuvär-
det för förmånsbestämda förpliktelser till följd av
anställdas tjänstgöring under innevarande period.
Kostnader avseende tjänstgöring tidigare år definie-
ras som förändringen i nuvärdet för förmånsbe-
stämda förpliktelser för anställdas tjänstgöring
under tidigare perioder som utlöses av planänd-
ringar eller -reduceringar.
Förpliktelsens nuvärde och eventuella förvalt-
ningstillgångars verkliga värde kan påverkas av änd-
rade aktuariella antaganden (diskonteringsräntor
(räntor och kredit spreadar), inflation, löneökningar,
personalomsättning och livslängd) och erfarenhets-
mässiga avvikelser, inklusive verkligt utfall jämfört
med antaganden. Dessa omvärderingseffekter redo-
visas direkt mot eget kapital via övrigt totalresultat.
Diskonteringsräntan baseras på företagsobliga-
tioner med höga kreditbetyg, där en tillräckligt djup
marknad existerar för sådana obligationer.
Säkerställda obligationer anses i detta sammanhang
vara företagsobligationer. I Sverige, Norge och
Danmark baseras diskonteringsräntan på säker-
ställda obligationer, medan den i Finland och
Storbritannien baseras på företagsobligationer. I
Sverige, Norge, Finland och Danmark härleds obli-
gationernas kreditspread över swappkurvan från
säkerställda obligationer eller företagsobligationer
med längre löptid och extrapoleras till samma dura-
tion som pensionsförpliktelserna med hjälp av rele-
vanta swappkurvor. I Storbritannien extrapoleras
företagsobligationernas kreditspread mot statsobli-
gationer till samma duration som pensionsförpliktel-
serna med hjälp av statsobligationskurvan.
När beräkningen resulterar i en nettotillgång
begränsas det redovisade värdet på tillgången till
nuvärdet av framtida återbetalningar från eller
minskade inbetalningar till planen.
Särskild löneskatt och socialförsäkringsavgifter
beräknas och redovisas baserat på redovisat netto-
överskott eller nettounderskott per plan och ingår i
balansräkningen som ”Pensionsförpliktelser” eller
”Pensionstillgångar”.
Pensionskostnader för förmånsbestämda planer
hänförliga till fullgörandet av försäkringsavtal redo-
visade enligt IFRS 17 bruttoredovisas i denna not. I
resultaträkningen redovisas dessa kostnader under
försäkringskontrakt och inte ”Personalkostnader”, se
not K8.1 ”Fast och rörlig lön”.
Pensionskostnader för förmånsbestämda planer
som uppfyller kraven för kapitalisering enligt redo-
visningsprinciperna i not K5.1 ”Immateriella till-
gångar” bruttoredovisas i denna not, men kapitali-
seras och redovisas under ”Immateriella
tillgångar” i balansräkningen .
Kritiska bedömningar och
osäkerhet i uppskattningar
Förpliktelser för förmånsbestämda pensioner
framräknas för de större pensionsplanerna av
externa aktuarier med hjälp av demografiska anta-
ganden baserade på aktuella befolkningsdata.
Beräkningarna baseras på ett antal aktuariella och
finansiella parametrar.
Uppskattningen av diskonteringsräntan är för-
enad med osäkerhet om huruvida marknaden för
företagsobligationer är tillräckligt djup och håller
hög kvalitet. Osäkerhet finns även kring extrapole-
ringen av räntekurvor för relevanta löptider. Andra
parametrar, såsom antaganden om löneökningar
och inflation, baseras på den förväntade långsiktiga
utvecklingen för dessa parametrar och är också för-
enade med osäkerhet i uppskattningarna. De vikti-
gaste parametrarna som användes vid årsskiftet
redovisas tillsammans med en beskrivning av
känsligheten för förändringar i antagandena.
Förpliktelser för förmånsbestämda pensioner upp-
gick vid årets slut till 2 753 mn euro (2 651 mn euro) .
Pensionskostnader
Företagen inom Nordea har olika pensionsplaner. De
utgörs av både förmånsbestämda och premiebestämda
planer, i enlighet med nationell praxis och de villkor som
gäller i de länder där Nordea verkar.
Pensionskostnader
Mn euro
2025
2024
Premiebestämda pensionsplaner
-280
-263
Förmånsbestämda pensionsplaner
1
-14
-19
Premiebestämda pensionsplaner för vilka
betalningsförpliktelser inte har överförts
1
-6
-6
Summa
-300
-288
1) Exklusive särskild löneskatt i Sverige och socialförsäkringsavgifter i Norge totalt
-5 mn euro (-7 mn euro).
Premiebestämda pensionsplaner
Alla nyanställda har erbjudits premiebestämda pensions-
planer sedan 2013, när den förmånsbestämda pensions-
planen i Sverige stängdes för nya deltagare. Premie-
bestämda pensionsplaner följer kollektivavtalen och
bestämmelserna i respektive land.
I Norge omfattas Nordea av en kollektivavtalad pen-
sionsplan som gäller för flera arbetsgivare i den privata
sektorn (AFP). Planen ger berörda medarbetare ett livs-
långt tillägg till den normala pensionen. Eftersom uppgif-
ter saknas om Nordeas andel av skulderna/tillgångarna
och pensionskostnaderna i planen, redovisas AFP som en
premiebestämd pensionsplan i enlighet med IAS 19.
AFP finansieras genom en årspremie som för 2025 mot-
svarade 2,7 procent av medarbetarnas lön mellan 1 och
7,1 gånger det norska basbeloppet för sociala avgifter.
Premien uppgick till 4 mn euro (3 mn euro).
Nordea Årsredovisning 2025
252
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K8.2 Pensioner, forts.
Förmånsbestämda pensionsplaner
Planerna sköts i enlighet med nationella lagkrav, kollektiv-
avtal och nationell praxis. De grundas alla på slutlön och
tjänsteår och ger pensionsförmåner utöver lagstadgade
system. Samtliga förmånsbestämda pensionsplaner är
stängda för nya deltagare. Dessa erbjuds istället premie-
bestämda pensionsplaner.
I Sverige är det 2 420 (2 565) medarbetare vars huvud-
sakliga pension intjänas i form av förmånsbestämda pen-
sionsrätter. I Finland är det 968 (1 084) medarbetare som
tjänar in förmånsbestämda pensionsrätter som komple-
ment till den lagstadgade pensionsplanen (TyEL).
I Norge är det 153 (175) medarbetare vars huvudsakliga
pension intjänas i form av förmånsbestämda pensionsrät-
ter. Vidare omfattas 1 118 (1 194) medarbetare och 14 (0)
pensionerade medarbetare av premiebestämda pensions-
planer där pensionsförpliktelserna inte har överförts.
Dessa redovisas därför som pensionsskulder.
Förmånsbestämda pensionstillgångar och -skulder
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Fonderade förmånsbestämda
pensionsplaner med nettotillgångar
334
360
Fonderade förmånsbestämda
pensionsplaner med nettoskulder
-18
-16
Ofonderade förmånsbestämda
pensionsplaner
-227
-213
Premiebestämda pensionsplaner för vilka
betalningsförpliktelser inte har överförts
-51
-43
Nettoskuld(-)/-tillgång(+)
38
88
Skulderna täcks normalt av tillgångar i särskilda
pensionskassor/-stiftelser eller av kreditförsäkringsavtal
(endast Sverige). Pensionskassor och pensionsstiftelser
innehar både tillgångarna och pensionsförpliktelserna,
förutom i Sverige där pensionsstiftelsen fungerar som
säkerhet för Nordeas pensionsförpliktelser.
Lägsta fonderingskrav varierar för de olika pensionskas-
sorna/pensionsstiftelserna beroende på nationella lagkrav.
I allmänhet är fonderingskravet att pensionsförpliktelserna,
beräknade enligt nationella krav, ska vara helt täckta av ett
fördefinierat överskott. Andra pensionsplaner omfattas inte
av fonderingskrav och är vanligtvis ofonderade. Respektive
Nordeaföretag som erbjuder förmånsbestämda pensions-
planer fungerar som uppdrags givande företag, i enlighet
med EU:s IORP II-direktiv.
Pensionsberäkningar och antaganden enligt IAS 19
Förmånsbestämda planer påverkar Nordea genom föränd-
ringar i nuvärdet av nettoförpliktelserna och/eller föränd-
ringar i marknadsvärdet på förvaltningstillgångarna.
Skuldberäkningar utförs av externa aktuarier och base-
ras på aktuariella antaganden, som speglar förväntning-
arna på lång sikt.
Antagandena som anges för 2025 påverkar skuldberäk-
ningen vid slutet av 2025, medan antagandena som anges
för 2024 används för beräkningen av pensionskostnaden
2025.
Antaganden
SE
NO
FI
DK
GB
2025
Diskonterings-
ränta
3,53 %
4,39 %
3,67 %
2,94 %
5,57 %
Löneökning
2,70 %
3,75 %
2,50 %
2,25 %
–
2
Inflation
1,70 %
–
3
2,00 %
–
1
3,15 %
Dödlighet
DUS23
K2013FT
TyEl 2016
FSA 25
CMI 2025
2024
Diskonterings-
ränta
3,26 %
4,24 %
3,26 %
2,47 %
5,46 %
Löneökning
2,60 %
3,25 %
2,50 %
2,25 %
–
2
Inflation
1,60 %
–
3
2,00 %
–
1
3,50 %
Dödlighet
DUS23
K2013FT
TyEL 2016
FSA 24
CMI 2024
1) Inflationen har ingen inverkan på pensionsförpliktelsen i Danmark, eftersom
förmånerna är löneindexerade.
2) Ingen verksam personal i Storbritannien, alltså inga löneökningar.
3) Inflationen har ingen inverkan på pensionsförpliktelsen i Norge. Indexeringen
baseras istället på avkastningen på pensionstillgångarna.
Känsligheter – inverkan på pensionsförpliktelse
%
SE
NO
FI
DK
GB
Diskonterings ränta
- ökning 50 pkt
-8,22 %
-6,50 %
-4,59 %
-3,55 %
-5,60 %
Diskonterings ränta
- minskning 50 pkt
9,36 %
7,20 %
5,01 %
3,79 %
6,16 %
Löneökning
- ökning 50 pkt
1,85 %
0,10 %
0,16 %
4,93 %
–
Löneökning
- minskning 50 pkt
-1,47 %
-0,10 %
-0,16 %
-4,66 %
–
Inflation
- ökning 50 pkt
9,19 %
–
4,60 %
–
0,58 %
Inflation
- minskning 50 pkt
-8,12 %
– -4,25 %
–
-0,55 %
Dödlighet
- ökning 1 år
4,76 %
3,43 %
4,29 %
6,55 %
2,96 %
Dödlighet
- minskning 1 år
-4,60 %
-4,55 %
-4,22 %
-6,35 %
-3,64 %
Känslighetsanalysen utförs genom att ett aktuariellt anta-
gande ändras medan de andra antagandena hålls oföränd-
rade. Detta är en förenklad princip eftersom de aktuariella
antagandena vanligtvis är korrelerade. Dock möjliggör den
att man kan isolera en effekt från en annan. Metoden som
använts för att beräkna effekten på pensionsförpliktelsen
är densamma som den som använts för beräkning av den
redovisade pensionsförpliktelsen. Känslighetsanalysen
inkluderar effekten av skulder för framtida löneskatt i
Sverige och socialförsäkringsavgifter i Norge.
Pensionsskulder/-tillgångar, netto
Sverige
Norge
Finland
Danmark
Storbritannien
Summa
Mn euro
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
Pensionsförpliktelser
1 434
1 385
723
615
477
526
66
70
53
55
2 753
2 651
Förvaltningstillgångar
1 505
1 416
571
576
569
591
81
86
65
70
2 791
2 739
Nettoskuld(-)/-tillgång (+)
71
31
-152
-39
92
65
15
16
12
15
38
88
- varav planer med nettotillgångar
167
126
44
133
93
66
18
20
12
15
334
360
- varav planer med nettoskulder
96
95
196
172
1
1
3
4
–
–
296
272
Nordea Årsredovisning 2025
253
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K8.2 Pensioner, forts.
Förändringar i förpliktelserna
Sverige
Norge
Finland
Danmark
Storbritannien
Summa
Mn euro
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
Ingående balans
1 385
1 447
615
689
526
584
70
71
55
58
2 651
2 849
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år
16
15
5
4
1
1
–
–
–
–
22
20
Räntekostnader
47
43
25
24
16
17
2
2
3
3
93
89
Utbetalda pensioner
-75
-73
-31
-32
-39
-40
-7
-7
-3
-2
-155
-154
Kostnader avseende tjänstgöring tidigare år samt
regleringar
0
1
–
1
1
0
–
–
–
–
1
2
Omvärdering från förändringar i demografiska antaganden
–
4
–
35
–
–
1
-1
1
0
2
38
Omvärdering från förändringar i finansiella antaganden
-35
-46
99
-69
-20
-35
-2
1
-1
-5
41
-154
Omvärdering från erfarenhetsbaserade justeringar
23
25
-5
5
-8
-1
2
4
0
-1
12
32
Omräkningsdifferenser
80
-41
-4
-33
–
–
0
0
-2
2
74
-72
Förändring av avsättning för särskild löneskatt och
socialförsäkringsavgifter
1
-7
10
19
-9
–
–
–
–
–
–
12
1
Utgående balans
1 434
1 385
723
615
477
526
66
70
53
55
2 753
2 651
- varav hänförlig till aktiva deltagare
20 %
19 %
9 %
9 %
9 %
10 %
–
–
–
–
15 %
14 %
1) Avser förändring i avsättning för särskild löneskatt i Sverige och socialförsäkringsavgifter i Norge.
Förpliktelsernas genomsnittliga löptid är 14 år (15 år) i Sverige, 13 år (11 år) i Norge, 10 år (10 år) i Finland, 8 år (8 år) i Danmark och 12 år (13 år) i Storbritannien, baserat på diskonterade
kassaflöden.
Förändringar i förvaltningstillgångarnas verkliga värde
Sverige
Norge
Finland
Danmark
Storbritannien
Summa
Mn euro
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
Ingående balans
1 416
1 411
576
586
591
629
86
88
70
73
2 739
2 787
Ränteintäkter (beräknade med diskonteringsräntan)
48
42
24
21
18
18
2
2
4
3
96
86
Utbetalda pensioner
–
–
-24
-24
-39
-40
-7
-7
-3
-3
-73
-74
Tillskott/gottgörelse av/till arbetsgivare
0
0
3
4
-1
0
1
2
–
–
3
6
Omvärdering (faktisk avkastning minus ränteintäkter)
-41
3
-6
18
0
-16
-1
1
-2
-7
-50
-1
Omräkningsdifferenser
82
-40
-2
-29
–
–
0
0
-4
4
76
-65
Utgående balans
1 505
1 416
571
576
569
591
81
86
65
70
2 791
2 739
Nordea Årsredovisning 2025
254
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K8.2 Pensioner, forts.
Tillgångsfördelning
Tillgångarna investeras i diversifierade portföljer enligt
nedan, med innehav i obligationer som begränsar ränte-
risken i förpliktelserna och en rimlig andel realtillgångar
för att minska den långsiktiga inflationsrisken i skulderna.
Avkastningen under 2025 var positiv i samtliga länder
och uppgick till 1,7 procent (3,0 procent). Det var framför
allt en stark aktieutveckling som bidrog, samtidigt som
högre diskonteringsräntor under perioden tyngde.
Vid årets slut utgjorde aktieinnehaven 22 procent
(22 procent) av tillgångarna i Nordeas pensionskassor/-
stiftelser. Koncernen räknar med att betala 2 mn euro till
sina fonderade förmånsbestämda pensionsplaner under
2026.
Tillgångsfördelning i fonderade planer
Sverige
Norge
Finland
Danmark
Storbritannien
Summa
%
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
Obligationer
87 %
86 %
71 %
71 %
60 %
60 %
85 %
85 %
100 %
96 %
79 %
77 %
- statsobligationer
35 %
35 %
33 %
32 %
24 %
28 %
22 %
21 %
100 %
96 %
34 %
34 %
- säkerställda obligationer
34 %
33 %
30 %
31 %
8 %
7 %
63 %
64 %
–
–
28 %
27 %
- företagsobligationer
18 %
18 %
8 %
8 %
28 %
25 %
–
–
–
–
17 %
16 %
- utgivna av Nordeabolag
2 %
2 %
7 %
5 %
–
–
–
–
–
–
2 %
2 %
- med publicerade prisnoteringar på en aktiv marknad
87 %
86 %
71 %
71 %
60 %
60 %
85 %
85 %
100 %
96 %
79 %
77 %
Aktier
28 %
28 %
15 %
14 %
20 %
20 %
8 %
9 %
–
4 %
22 %
22 %
- inhemska
5 %
5 %
5 %
4 %
5 %
5 %
–
9 %
–
3 %
5 %
5 %
- europeiska
4 %
4 %
5 %
5 %
–
5 %
4 %
–
–
–
3 %
4 %
- amerikanska
5 %
5 %
5 %
5 %
10 %
5 %
4 %
–
–
1 %
6 %
5 %
- tillväxtmarknader
5 %
5 %
–
–
5 %
5 %
–
–
–
–
3 %
3 %
- riskkapital
9 %
9 %
–
–
–
–
–
–
–
–
5 %
5 %
- Nordeaaktier
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
- med publicerade prisnoteringar på en aktiv marknad
19 %
18 %
15 %
14 %
20 %
20 %
8 %
9 %
–
4 %
17 %
17 %
Fastigheter
1 %
1 %
11 %
9 %
19 %
19 %
–
–
–
–
7 %
7 %
- nyttjade av Nordea
–
–
–
–
10 %
11 %
–
–
–
–
2 %
2 %
Ränteswappar
-11 %
-10 %
–
–
0 %
–
–
–
–
–
-6 %
-5 %
Försäkringskontrakt
–
–
2 %
–
0 %
1 %
0 %
6 %
–
–
0 %
1 %
Likvida medel
-5 %
-5 %
1 %
6 %
1 %
0 %
7 %
0 %
0 %
0 %
-2 %
-2 %
Nordea Årsredovisning 2025
255
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K8.2 Pensioner, forts.
Kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner
Årets pensionskostnad, netto, hänförlig till förmånsbe-
stämda pensionsplaner, uppgick i koncernens resultaträk-
ning (inkluderad i personalkostnader) till 25 mn euro
(32 mn euro). 132 mn euro (-99 mn euro) redovisades
under övrigt totalresultat. Beloppen innefattar särskild
löneskatt i Sverige och socialförsäkringsavgifter i Norge
(se specifikation av pensionskostnader redovisade i
resultaträkningen i tabellen ”Pensionskostnader”.
Redovisat i resultaträkningen
Sverige
Norge
1
Finland
Danmark
Storbritannien
Summa
Mn euro
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år
16
15
5
4
1
1
–
–
–
–
22
20
Räntenetto
-1
1
1
3
-2
-1
0
0
-1
0
-3
3
Kostnader avseende tjänstgöring tidigare år samt
regleringar
0
1
–
1
1
0
–
–
0
0
1
2
Särskild löneskatt och socialförsäkringsavgifter
3
6
2
1
–
–
–
–
–
–
5
7
Kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner
(kostnader+, intäkter-)
18
23
8
9
0
0
0
0
-1
0
25
32
1) I ”Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år” och ”Räntenetto” ingår 5 mn euro (4 mn euro) respektive 1 mn euro (1 mn euro) från premiebestämda pensionsplaner för vilka betalningsförpliktelser inte har överförts.
Redovisat i övrigt totalresultat
Sverige
Norge
Finland
Danmark
Storbritannien
Summa
Mn euro
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
Omvärdering från förändringar i demografiska antaganden
–
4
–
35
–
–
1
-1
1
0
2
38
Omvärdering från förändringar i finansiella antaganden
-35
-46
99
-69
-20
-35
-2
1
-1
-5
41
-154
Omvärdering från erfarenhetsbaserade justeringar
23
25
-5
5
-8
-1
2
4
0
-1
12
32
Omvärdering av förvaltningstillgångar (faktisk avkastning
minus ränteintäkter)
41
-3
6
-18
0
16
1
-1
2
7
50
1
Särskild löneskatt/socialförsäkringsavgifter
8
-8
19
-8
–
–
–
–
–
–
27
-16
Kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner
(kostnader+, intäkter-)
37
-28
119
-55
-28
-20
2
3
2
1
132
-99
Nordea Årsredovisning 2025
256
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K8.3 Aktierelaterade
ersättningsprogram
Redovisningsprinciper
Program som regleras med
eget kapital-instrument
Aktierelaterad ersättning som regleras med eget kapi-
tal-instrument innebär att Nordea använder sina egna
eget kapital- instrument som betalning för erhållna
varor eller tjänster. Sådana transaktioner redovisas
som en personalkostnad och en motsvarande ökning
av eget kapital. Kostnaden värderas till det verkligt
värdet av erhållna varor eller tjänster, förutsatt att det
verkliga värdet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.
Om så inte är fallet värderas kostnaden baserat på det
verkliga värdet på de eget kapital-instrument som till-
delats, vilket är den metod som används av Nordea.
När Nordea emitterar sådana instrument kostnads-
förs det verkliga värdet för dessa rättigheter på tilldel-
ningsdagen linjärt över intjänandeperioden. Det verk-
liga värdet per rättighet beräknas på tilldelningsda-
gen och omvärderas inte därefter. Intjänande perioden
är den period som de anställda måste förbli i tjänst
hos Nordea för att kunna utnyttja sina rättigheter.
För rättigheter där resultatvillkoren inte är mark-
nadsbaserade kostnadsförs ett belopp motsvarande
det verkliga värdet per rättighet på tilldelningsda-
gen, multiplicerat med den bästa uppskattningen av
antalet rättigheter som slutligen kommer att intjänas,
vilket omvärderas per varje balansdag. För rättighe-
ter där resultatvillkoren är marknadsbaserade beräk-
nas det samlade verkliga värdet som det verkliga
värdet per rättighet, multiplicerat med det maximala
antalet rättigheter på tilldelningsdagen. Hänsyn tas
till marknadsbaserade villkor när det verkliga värdet
för aktierna som tilldelas ska beräknas. Om alla
andra intjäningsvillkor (t.ex. servicevillkor) är upp-
fyllda, redovisar Nordea en kostnad för tilldelade
aktier med marknadsvillkor under intjänandeperio-
den oavsett om dessa marknadsvillkor är uppfyllda.
Sociala avgifter periodiseras också över
intjänande perioden. Avsättningen för sociala avgif-
ter omvärderas vid varje balansdag för att säker-
ställa att den baseras på rättigheternas verkliga
värde på balansdagen.
Program med kontantreglering
Aktierelaterad ersättning med kontantreglering
innebär att Nordea förvärvar varor eller tjänster
genom att ådra sig en förpliktelse att överföra kon-
tanter eller andra tillgångar till leverantören av
dessa varor eller tjänster till ett belopp som baseras
på kursen på Nordeas eget kapital-instrument. För
aktie relaterad ersättning med kontant reglering vär-
deras de förvärvade varorna eller tjänsterna och den
uppkomna förpliktelsen till det verkliga värdet på
skulden. Skulden omvärderas till verkligt värde vid
rapportperiodens slut, och eventuella förändringar i
verkligt värde redovisas under posten ”Nettoresultat
av poster till verkligt värde” i resultaträkningen .
Nordeas aktierelaterade ersättningsprogram
Nordea har flera program för rörlig ersättning till utvalda
Nordeamedarbetare (deltagare). Villkoren i programmen
skiljer sig åt beroende på målgrupp. Upplysningar om de
aktierelaterade programmen finns nedan. Samtliga ersätt-
ningsprogram beskrivs också i avsnittet ”Ersättningar” i
förvaltningsberättelsen.
Fram till och med slutet av prestationsperioden/räken-
skapsåret 2018 utgjordes Nordeas aktierelaterade program
för rörlig ersättning delvis av uppskjuten ersättning med
indexering till Nordeaaktiens totalavkastning (TSR) och
delvis ersättning i form av kontanter. Utfallet från program-
men reglerades i allmänhet i kontanter och den del som
indexerades till Nordeas totalavkastning redovisades som
ett aktierelaterat ersättningsprogram med kontantregle-
ring. Indexeringen till Nordeaaktiens totalavkastning resul-
terade i en förlust på 0,8 mn euro 2025 för de återstående
uppskjutna betalningarna hänförliga till dessa program.
Från och med 2019 regleras aktierelaterade program för
rörlig ersättning delvis med kontanter utan koppling till
Nordeas aktiekurs, och delvis med Nordeaaktier, vilket inne-
bär att den del som betalas i Nordeaaktier är ett aktierelate-
rat program som regleras med eget kapital-instrument.
Indexering till totalavkastningen kan användas i aktierelate-
rade program för rörlig ersättning, med hänsyn tagen till
operativa, administrativa och skattemässiga frågor samt
eventuella regler som gäller för vissa juridiska personer.
Tabellen nedan visar samtliga program med aktierelate-
rade kostnader som redovisats under 2025 samt jämförelse-
siffrorna för 2024. Siffrorna för 2025 grundas på det
förväntade utfallet och samtliga siffror är exklusive sociala
avgifter. Kostnaden för 2025 grundas på ett antagande om
antalet aktier som kommer att tilldelas och omfattas av
uppskjutanderegler med överlåtelse under efterföljande år.
Aktierelaterade ersättningsprogram
Eget kapital- eller Skuld Skuld Utestående
Programår
kontantreglerade
Överlåtelse period
Kostnad 2025
Kostnad 2024
 31 dec 2025 31 dec 2024 rättigheter
2025
- LTIP 2025–2027
Eget kapital-reglerat
2028–2033
2
–
–
–
Ja
1
- NIP och bonus
Eget kapital-reglerat
2026–2031
12
–
–
–
Ja
2
- Utköp, etc.
Eget kapital-reglerat
2025–2029
–
–
–
–
Ja
2024
- LTIP 2024–2026
Eget kapital-reglerat
2027–2032
2
2
–
–
Ja
3
- NIP och bonus
Eget kapital-reglerat
2025–2030
5
11
–
–
Ja
- Utköp, etc.
Eget kapital-reglerat
2024–2028
0
0
–
–
Ja
2023
- LTIP 2023–2025
Eget kapital-reglerat
2026–2031
3
3
–
–
Ja
4
- NIP och bonus
Eget kapital-reglerat
2024–2029
-2
4
–
–
Ja
- Utköp, etc.
Eget kapital-reglerat
2023–2027
0
0
–
–
Ja
Tidigare år
Kontantreglerat
2022–2027
1
0
2
3
Nej
Eget kapital-reglerat
2022–2030
-7
-5
–
–
Ja
Summa
16
15
2
3
1) Rättigheter tilldelas efter den treåriga prestationsperiodens slut (2025–2027), under den efterföljande överlåtelseperioden (2028–2033).
2) Rättigheter tilldelas under 2026 utifrån resultatet för 2025.
3) Rättigheter tilldelas efter den treåriga prestationsperiodens slut (2024–2026), under den efterföljande överlåtelseperioden (2027–2032).
4) Rättigheter tilldelas efter den treåriga prestationsperiodens slut (2023–2025), under den efterföljande överlåtelseperioden (2026–2031).
Nordeas långsiktiga incitamentsprogram
Nordea har långsiktiga incitamentsprogram (LTIP, long term
incentive plan) för koncernchefen, de medlemmar i koncern-
ledningen som ingår i första försvarslinjen och omkring
60 andra ledande befattningshavare varje år. LTIP har fun-
nits i Nordea sedan 2020. Den 29 januari 2025 beslutade sty-
relsen om ett nytt program (LTIP 2025–2027) för samma
målgrupp som 2024.
Vardera LTIP täcker en prestationsperiod på tre år från
tidpunkten för införandet, och de regleras helt med eget
kapital-instrument. Programmen erbjuder deltagarna vill-
korade aktier, det vill säga ett löfte till deltagaren om till-
delning av aktier om vissa prestationskriterier uppfylls.
Det högsta antalet aktier som kan fördelas till deltagarna
beslutas när respektive LTIP införs, och det slutliga antalet
aktier som faktiskt tilldelas varje deltagare kommer att
fastställas efter den 3-åriga prestationsperiodens slut. Inga
aktier tilldelas vid tidpunkten för LTIP-programmens infö-
rande och fördelningen av de villkorade aktierna mellan
deltagarna.
Efter prestationsperiodens slut och när styrelsen har beslu-
tat om aktietilldelningen från LTIP, omfattas delar av aktietill-
delningen av en uppskjutandeperiod med årlig överlåtelse i
lika stora delar under den kommande femårsperioden. Aktier
som överlåtits till deltagarna omfattas av en kvarhållandepe-
riod på 12 månader, under vilken deltagarna varken kan sälja
dem eller genomföra några andra transaktioner.
LTIP kostnadsförs i enlighet med IFRS 2 linjärt under
intjänandeperioden, enligt beskrivningen nedan som
omfattar respektive LTIP .
Nordea Årsredovisning 2025
257
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K8.3 Aktierelaterade ersättningsprogram, forts.
LTIP
LTIP 2021–2023
LTIP 2022–2024
LTIP 2023–2025
LTIP 2024–2026
LTIP 2025–2027
LTIP
LTIP 2021–2023
LTIP 2022–2024
LTIP 2023–2025
LTIP 2024–2026
LTIP 2025–2027
Styrelsens beslut
31 mars 2021
31 mars 2022
1 februari 2023
2 februari 2024
29 januari 2025
Prestations-
–
–
7 KPI:er relaterade till ESG-
6 KPI:er relaterade till ESG- 6 KPI:er relaterade till ESG-
om program kriterium ESG mål, jämnt fördelade. mål, jämnt fördelade. mål, jämnt fördelade.
Maximal tilldelning om alla Maximal tilldelning om alla Maximal tilldelning om alla
Resultat- 1 januari 2021–31 1 januari 2022–31 1 januari 2023–31 december 1 januari 2024–31 december 1 januari 2025–31 december sju mål uppfylls. Ingen sex mål uppfylls. Ingen sex mål uppfylls. Ingen
mätnings period december 2023 december 2024 2025 2026 2027 tilldelning om inte något mål tilldelning om inte något mål tilldelning om inte något
Målgrupp
Koncernchef och
Koncernchef och Koncernchef och Koncernchef och Koncernchef och uppfylls uppfylls mål uppfylls
medlemmar i koncern- medlemmar i koncern- medlemmar i koncern- medlemmar i koncern- medlemmar i koncern- Villkor för Ingen utbetalning om Ingen utbetalning om Ingen utbetalning om Ingen utbetalning om Ingen utbetalning om
ledningen som ingår i ledningen som ingår i ledningen som ingår i första ledningen som ingår i första ledningen som ingår i första riskjustering, rTSR Nordeas genomsnittliga Nordeas genomsnittliga Nordeas genomsnittliga Nordeas genomsnittliga Nordeas genomsnittliga
första försvarslinjen samt första försvarslinjen samt försvarslinjen samt ca 50 försvarslinjen samt ca 50 försvarslinjen samt ca 60 avkastning på eget kapital avkastning på eget kapital avkastning på eget kapital avkastning på eget kapital avkastning på eget kapital
upp till 50 andra ledande upp till 50 andra ledande ledande befattnings havare ledande befattnings havare ledande befattnings havare (enligt rapportering) 2021– (enligt rapportering) 2022– (enligt rapportering) 2023– (enligt rapportering) 2024– (enligt rapportering) 2025–
befattnings havare befattnings havare 2023 är under 3 procent 2024 är under 3 procent 2025 är under 3 procent eller 2026 är under 3 procent eller 2027 är under 3 procent eller
Maximalt antal
1 397 500
1 535 000
1 769 622
1 748 731
1 847 120
eller om TSR i absoluta eller om TSR i absoluta om TSR i absoluta termer om TSR i absoluta termer om TSR i absoluta termer
aktier som termer 2021–2023 inte termer 2022–2024 inte 2023–2025 inte åtminstone 2024–2026 inte åtminstone 2025–2027 inte åtminstone
förväntades bli åtminstone är 0 procent. åtminstone är 0 procent. är 0 procent. är 0 procent. är 0 procent.
fördelade vid
Övre gräns
Tilldelningen kan inte
Tilldelningen kan inte Tilldelningen kan inte Tilldelningen kan inte Tilldelningen kan inte
utgivandet överstiga 200 procent av överstiga 200 procent av överstiga 200 procent av överstiga 200 procent av överstiga 200 procent av
Tilldelning
Första kvartalet 2024
Första kvartalet 2025
Första kvartalet 2026
Första kvartalet 2027
Första kvartalet 2028
deltagarens lön för LTIP deltagarens lön för LTIP deltagarens lön för LTIP och deltagarens lön för LTIP och deltagarens lön för LTIP och
Prestations- Med lika vikt: Med lika vikt: Absolut totalavkastning Absolut totalavkastning Absolut totalavkastning och STIP tillsammans. och STIP tillsammans. STIP tillsammans. STIP tillsammans. STIP tillsammans.
kriterier Absolut totalavkastning Absolut totalavkastning (aTSR) – 20 procent (aTSR) – 20 procent (aTSR) – 20 procent Överlåtelse- 40 procent av aktierna i 40 procent av aktierna i 40 procent av aktierna i 40 procent av aktierna i 40 procent av aktierna i
(aTSR) (aTSR) Relativ totalavkastning Relativ totalavkastning Relativ totalavkastning mekanism eventuell tilldelning eventuell tilldelning eventuell tilldelning överlåts eventuell tilldelning överlåts eventuell tilldelning överlåts
Relativ totalavkastning Relativ totalavkastning (rTSR) – 20 procent (rTSR) – 20 procent (rTSR) – 20 procent överlåts till deltagaren överlåts till deltagaren till deltagaren under andra till deltagaren under andra till deltagaren under andra
(rTSR) (rTSR) Ackumulerad vinst per aktie Ackumulerad vinst per aktie Ackumulerad vinst per aktie under andra kvartalet under andra kvartalet kvartalet 2026. Återstående kvartalet 2027. Återstående kvartalet 2028. Återstående
Ackumulerad vinst per Ackumulerad vinst per (EPS) – 40 procent (EPS) – 40 procent (EPS) – 40 procent
2024.
Återstående
2025.
Återstående
60 procent omfattas av en 60 procent omfattas av en 60 procent omfattas av en
aktie (EPS) aktie (EPS) ESG-kriterier – 20 procent ESG-kriterier – 20 procent ESG-kriterier – 20 procent 60 procent omfattas av en 60 procent omfattas av en uppskjutandeperiod och uppskjutandeperiod och uppskjutandeperiod och
uppskjutandeperiod och uppskjutandeperiod och överlåts årligen i fem lika överlåts årligen i fem lika överlåts årligen i fem lika
Tjänstgörings- Anställningen får inte ha Anställningen får inte ha Anställningen får inte ha Anställningen får inte ha Anställningen får inte ha överlåts årligen i fem lika överlåts årligen i fem lika stora delar under perioden stora delar under perioden stora delar under perioden
villkor avslutats innan avslutats innan avslutats innan tilldelningen avslutats innan tilldelningen avslutats innan tilldelningen stora delar under perioden stora delar under perioden andra kvartalet 2027 till andra kvartalet 2028 till andra kvartalet 2029 till
tilldelningen bekräftas tilldelningen bekräftas bekräftas bekräftas bekräftas andra kvartalet 2025 till andra kvartalet 2026 till andra kvartalet 2031. andra kvartalet 2032. andra kvartalet 2033.
Prestations- Uppgång för Nordeas Uppgång för Nordeas Uppgång för Nordeas Uppgång för Nordeas Uppgång för Nordeas andra kvartalet 2029. andra kvartalet 2030.
kriterium aTSR aktiekurs i absoluta termer aktiekurs i absoluta termer aktiekurs i absoluta termer aktiekurs i absoluta termer aktiekurs i absoluta termer Regler vid Aktier som ännu inte Aktier som ännu inte Aktier som ännu inte Aktier som ännu inte Aktier som ännu inte
(med återinvesterad (med återinvesterad (med återinvesterad (med återinvesterad (med återinvesterad avslutad intjänats överlåts inte om intjänats överlåts inte om intjänats överlåts inte om intjänats överlåts inte om intjänats överlåts inte om
utdelning). Högsta utdelning). Högsta utdelning). Högsta utdelning). Högsta utdelning). Högsta anställning anställningen avslutas före anställningen avslutas före anställningen avslutas före anställningen avslutas före anställningen avslutas före
tilldelning för aTSR över tilldelning för aTSR över tilldelning för aTSR över tilldelning för aTSR över tilldelning för aTSR över överlåtelsedagen, dock överlåtelsedagen, dock överlåtelsedagen, dock med överlåtelsedagen, dock med överlåtelsedagen, dock med
13,10 euro. Ingen tilldelning 14,97 euro. Ingen 15,62 euro. Ingen tilldelning 16,91 euro. Ingen tilldelning 16,60 euro. Ingen tilldelning med förbehåll för nationell med förbehåll för nationell förbehåll för nationell lag förbehåll för nationell lag förbehåll för nationell lag
för aTSR under 7,60 euro. tilldelning för aTSR under för aTSR under 10,27 euro. för aTSR under 11,12 euro. för aTSR under 10,91 euro. lag och avgångsvillkor, lag och avgångsvillkor, och avgångs villkor, såvida och avgångs villkor, såvida och avgångs villkor, såvida
9,84 euro. såvida inte kriterierna för såvida inte kriterierna för inte kriterierna för en så inte kriterierna för en så inte kriterierna för en så
Prestations- Uppgång för Nordeas Uppgång för Nordeas Uppgång för Nordeas Uppgång för Nordeas Nordeas totalavkastning i en så kallad ”good leaver” en så kallad ”good leaver” kallad ”good leaver” kallad ”good leaver” kallad ”good leaver”
kriterium rTSR aktiekurs (med aktiekurs (med aktiekurs (med aktiekurs (med förhållande till STOXX uppfylls. uppfylls. uppfylls. uppfylls. uppfylls.
återinvesterad utdelning) i återinvesterad utdelning) i återinvesterad utdelning) i återinvesterad utdelning) i Europe 600 banks-indexet Förhands- Om Nordeas finansiella Om Nordeas finansiella Om Nordeas finansiella Om Nordeas finansiella Om Nordeas finansiella
förhållande till en grupp förhållande till en grupp förhållande till en grupp förhållande till en grupp (Gross return) under justering ställning skulle försämras ställning skulle försämras ställning skulle försämras ställning skulle försämras ställning skulle försämras
med nio konkurrenter. med fem konkurrenter. med fem konkurrenter. med fem konkurrenter. perioden 2025–2027. Högsta eller om deltagaren bryter eller om deltagaren bryter eller om deltagaren bryter eller om deltagaren bryter eller om deltagaren bryter
Högsta tilldelning för rTSR Högsta tilldelning för rTSR Högsta tilldelning för rTSR Högsta tilldelning för rTSR tilldelning för rTSR om mot interna riktlinjer kan mot interna riktlinjer kan mot interna riktlinjer kan mot interna riktlinjer kan mot interna riktlinjer kan
om Nordea är nummer ett om Nordea är nummer ett om Nordea är nummer ett om Nordea är nummer ett Nordea överträffar indexet tilldelningen sänkas eller tilldelningen sänkas eller tilldelningen sänkas eller tilldelningen sänkas eller tilldelningen sänkas eller
bland konkurrenterna. bland konkurrenterna. bland konkurrenterna. Ingen bland konkurrenterna. Ingen med 20%. Ingen tilldelning upphävas. upphävas. upphävas. upphävas. upphävas.
Ingen tilldelning för rTSR Ingen tilldelning för rTSR tilldelning för rTSR om tilldelning för rTSR om för rTSR om Nordea är
om Nordea är nummer sex om Nordea är nummer fem Nordea är nummer fem eller Nordea är nummer fem eller under indexet. Efterhands- Återkrav kan tillämpas för Återkrav kan tillämpas för Återkrav kan tillämpas för Återkrav kan tillämpas för Återkrav kan tillämpas för
eller sämre bland eller sämre bland sämre bland sämre bland justering liknande situationer som liknande situationer som liknande situationer som liknande situationer som liknande situationer som
konkurrenterna. konkurrenterna. konkurrenterna. konkurrenterna. förhandsjusteringar. förhandsjusteringar. förhandsjusteringar. förhandsjusteringar. förhandsjusteringar.
Prestations- Samlat resultat per aktie Samlat resultat per aktie Samlat resultat per aktie för Samlat resultat per aktie för Samlat resultat per aktie för
kriterium EPS för perioden 2021–2023. för perioden 2022–2024. perioden 2023–2025. Högsta perioden 2024–2026. Högsta perioden 2025–2027. Högsta
Högsta tilldelning för EPS Högsta tilldelning för EPS tilldelning för EPS över tilldelning för EPS över tilldelning för EPS över
över 2,56 euro. Ingen över 3,20 euro. Ingen 3,95 euro. Ingen tilldelning 4,61 euro. Ingen tilldelning 4,65 euro. Ingen tilldelning
tilldelning för EPS under tilldelning för EPS under för EPS under 3,11 euro. för EPS under 3,63 euro. för EPS under 3,65 euro.
2,00 euro. 2,40 euro.
Nordea Årsredovisning 2025
258
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K8.3 Aktierelaterade ersättningsprogram, forts.
Allmänna villkor för LTIP
Villkoren för förhands- och efterhandsjusteringar som
nämns i översikten ovan bedöms inte ha någon inverkan
på värderingen av tilldelade rättigheter eller vilket datum
dessa tilldelas, eftersom sannolikheten är låg och samtliga
deltagare redan från början är medvetna om dessa villkor.
LTIP LTIP LTIP LTIP LTIP
Allmänna villkor 2021–2023 2022–2024 2023–2025 2024–2026 2025–2027
Stamaktier per rättighet
1,0
1,0
1,0
1,0
1,0
Tilldelningsdag
31 mar 2021
31 mar 2022
1 feb 2023
2 feb 2024
29 jan 2025
Intjänandeperiod
3 år
3 år
3 år
3 år
3 år
Avtalets löptid
8 år
8 år
8 år
8 år
8 år
Åtkomst till första delen
Kv2 2025
Kv1 2026
Kv1 2027
Kv1 2028
Kv1 2029
Allmänna villkor för beräkning av
värdet på tilldelningsdagen
Det verkliga värdet på rättigheterna beräknas med hjälp
av Monte Carlo-simulering (rTSR och aTSR) och en Black
& Scholes-formel (EPS) där nedanstående parametrar
används. Tabellerna har uppdaterats för att spegla LTIP-
strukturen och det faktiska antalet utestående villkorade
aktier eller aktier som tilldelats efter prestationsperiodens
slut.
LTIP LTIP LTIP LTIP LTIP
Allmänna villkor 2021–2023 2022–2024 2023–2025 2024–2026 2025–2027
Viktad genomsnittlig aktiekurs på
tilldel ningsdagen, euro
8,41
9,38
10,62
11,33
11,58
Lösenkurs, euro
–
–
–
–
–
Förväntad volatilitet
31,3 %
1
33,3 %
1
33,3 %
1
27,1 %
1
21,4 %
1
Intjänandeperiod
Se ovan
Se ovan
Se ovan
Se ovan
Se ovan
Förväntad utdelning
6,6 %
4,2 %
6,3 %
8,1 %
7,9 %
Riskfri ränta
0,0 %
0,28 %
2,49 %
2,80 %
2,80 %
1) Den förväntade volatiliteten grundas på Nordeaaktiens historiska, dagliga kurs volatilitet under en treårsperiod .
LTIP 2021–2023 – Verkligt värde på tilldelningsdag och villkorade rättigheter
Intjänandedag
Verkligt värde på tilldelningsdag
Kv2 2024
Kv2 2025
Kv2 2026
Kv2 2027
Kv2 2028
Kv2 2029
Högsta antalet aktier vid tillträde
559 000
167 700
167 700
167 700
167 700
167 700
Antal tilldelade aktier
472 323
139 099
139 099
139 099
139 099
139 103
Intjänadeperiod, år
3
4
5
6
7
8
aTSR
2,90
2,77
2,64
2,52
2,41
2,30
rTSR
2,38
2,27
2,16
2,06
1,97
1,88
EPS
6,45
6,16
5,89
5,62
5,37
5,13
aTSR
rTSR
EPS
Villkorade rättigheter
2025
2024
2025
2024
2025
2024
Utestående vid årets början
274 226
431 667
274 226
431 667
274 226
431 667
Överlåtna
-46 366
-157 441
-46 366
-157 441
-46 367
-157 441
Utgångna
–
–
–
–
–
–
Förverkade
-42 393
–
-42 393
–
-42 393
–
Utestående vid årets slut
185 467
274 226
185 467
274 226
185 466
274 226
LTIP 2022–2024 – Verkligt värde på tilldelningsdag och villkorade rättigheter
Intjänandedag
Verkligt värde på tilldelningsdag
Kv2 2025
Kv2 2026
Kv2 2027
Kv2 2028
Kv2 2029
Kv2 2030
Högsta antalet aktier vid tillträde
614 000
184 200
184 200
184 200
184 200
184 200
Antal tilldelade aktier
307 626
92 287
92 287
92 287
92 287
92 291
Intjänandeperiod, år
3
4
5
6
7
8
aTSR
3.11
2,98
2,86
2,74
2,62
2,52
rTSR
2,58
2,47
2,37
2,27
2,17
2,08
EPS
7,23
6,93
6,65
6,38
6,12
5.87
aTSR
rTSR
EPS
Villkorade rättigheter
2025
2024
2025
2024
2025
2024
Utestående vid årets början
470 556
470 556
470 556
470 556
470 556
470 556
Överlåtna
-102 542
–
-102 542
–
-102 542
–
Utgångna
-214 201
–
-214 201
–
-214 201
–
Förverkade
–
–
–
–
–
–
Utestående vid årets slut
153 813
470 556
153 813
470 556
153 813
470 556
Nordea Årsredovisning 2025
259
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K8.3 Aktierelaterade ersättningsprogram, forts.
LTIP 2023–2025 – Verkligt värde på tilldelningsdag och villkorade rättigheter
Intjänandedag
Verkligt värde på tilldelningsdag
Kv2 2026
Kv2 2027
Kv2 2028
Kv2 2029
Kv2 2030
Kv2 2031
Högsta antalet aktier vid tillträde
707 849
212 354
212 354
212 354
212 354
212 357
Högsta antalet fördelade aktier
568 165
170 449
170 449
170 449
170 449
170 453
Intjänandeperiod, år
3
4
5
6
7
8
aTSR
4,25
3,98
3,73
3,49
3,27
3,07
rTSR
3,36
3,15
2,95
2,76
2,59
2,43
EPS
7,73
7,26
6,81
6,40
6,01
5,64
ESG
7,73
7,26
6,81
6,40
6,01
5,64
aTSR
rTSR
EPS
ESG
Villkorade rättigheter
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
Utestående vid årets början
335 924
336 924
335 924
336 924
671 849
673 849
335 924
336 924
Utgångna
-46 674
–
-46 674
–
-93 350
–
-46 674
–
Förverkade
-5 167
-1 000
-5 167
-1 000
-10 334
-2 000
-5 167
-1 000
Utestående vid årets slut
284 083
335 924
284 083
335 924
568 165
671 849
284 083
335 924
LTIP 2024–2026 – Verkligt värde på tilldelningsdag och villkorade rättigheter
Intjänandedag
Verkligt värde på tilldelningsdag
Kv2 2027
Kv2 2028
Kv2 2029
Kv2 2030
Kv2 2031
Kv2 2032
Högsta antalet aktier vid tillträde
699 491
209 848
209 848
209 848
209 848
209 848
Högsta antalet fördelade aktier
573 479
172 043
172 043
172 043
172 043
172 048
Intjänandeperiod, år
3
4
5
6
7
8
aTSR
3,92
3,60
3,31
3,04
2,80
2,57
rTSR
3,87
3,56
3,27
3,01
2,76
2,54
EPS
3,99
3,68
3,39
3,13
2,89
2,66
ESG
3,99
3,68
3,39
3,13
2,89
2,66
aTSR
rTSR
EPS
ESG
Villkorade rättigheter
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
Utestående vid årets början
336 484
–
336 484
–
672 969
–
336 484
–
Fördelade
–
349 746
–
349 746
–
699 493
–
349 746
Utgångna
–
–
–
–
–
–
–
–
Förverkade
-49 744
-13 262
-49 744
-13 262
-99 490
-26 524
-49 744
-13 262
Utestående vid årets slut
286 740
336 484
286 740
336 484
573 479
672 969
286 740
336 484
Nordea Årsredovisning 2025
260
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
LTIP 2025–2027 – Verkligt värde på tilldelningsdag och villkorade rättigheter
Intjänandedag
Verkligt värde på tilldelningsdag
Kv2 2028
Kv2 2029
Kv2 2030
Kv2 2031
Kv2 2032
Kv2 2033
Högsta antalet aktier vid tillträde
738 848
221 654
221 654
221 654
221 654
221 654
Högsta antalet fördelade aktier
656 959
197 087
197 087
197 087
197 087
197 090
Intjänandeperiod, år
3,00
4,00
5,00
6,00
7,00
8,00
aTSR
4,12
3,79
3,49
3,21
2,96
2,73
rTSR
3,40
3,13
2,89
2,66
2,45
2,25
EPS
8,39
7,75
7,16
6,62
6,11
5,65
ESG
8,39
7,75
7,16
6,62
6,11
5,65
Villkorade rättigheter
aTSR 2025
rTSR 2025
EPS 2025
ESG 2025
Tilldelade
348 768
348 768
697 536
348 768
Förverkade
-20 289
-20 289
-40 576
-20 289
Utestående vid årets slut
328 479
328 479
656 960
328 479
Långsiktigt incitamentsprogram 2020–2022
LTIP 2020–2022 var 2024 kostnadsfört i sin helhet. 60 pro-
cent av de tilldelade aktierna 2023 omfattades av uppskju-
tanderegler, med regler för efterhandsjustering i enlighet
med gällande föreskrifter, och intjänas årligen i lika stora
andelar under en femårsperiod. Den sista andelen intjänas
2028. De villkorade aktier som inte utnyttjats förfaller. Det
totala antalet utestående aktier från LTIP 2020–2022 var vid
årets slut 194 929 (2024: 259 894).
Långsiktiga incitamentsprogram som löpt ut – 2012
LTIP 2012 hade i maj 2015 kostnadsförts i sin helhet. Samtliga
aktier enligt LTIP 2012 är fullt intjänade och därmed inte vill-
korade. 60 procent av de intjänade aktierna omfattades av
uppskjutanderegler, med möjlighet till nedjustering av upp-
skjuten ersättning i enlighet med gällande föreskrifter, och
tilldelades under en femårsperiod, med start i maj 2015.
Det utestående saldot av aktier var 3 015 matchnings-
aktier, 9 045 prestationsaktier I och 3 015 prestationsaktier
II vid utgången året.
Aktierelaterade program för rörlig
ersättning – andra än LTIP
Detta avsnitt beskriver de aktierelaterade program för rörlig
ersättning där indexering till Nordeaaktiens totalavkastning
(kontantreglerat program fram till 2018) och ersättning i
form av aktier (eget kapital-reglerat program från 2019)
används för uppskjutande/kvarhållande av ersättningen.
För prestationsåret 2025, klassificeras programmen som:
Nordea incentive programme (NIP) och bonusprogram.
Programmen är årliga planer med ett tjänstgöringsvillkor
för respektive år, och de kostnadsförs alla i sin helhet under
det år de intjänas (ettårig intjänandeperiod). De individuella
tilldelningarna görs i början av det efterföljande året.
Syftet med NIP är att stärka Nordeas möjligheter att
rekrytera, motivera och behålla koncernledning, seniora
befattningshavare samt utvalda ledare och specialister,
och att belöna goda prestationer och insatser. NIP 2025
ska belöna uppfyllelsen av i förväg överenskomna mål på
koncernnivå, affärsenhetsnivå och individuell nivå. Hur
resultatet påverkas på lång sikt ska beaktas när målen
beslutas. Tilldelningen från NIP ska inte överstiga den
fasta lönen och ersättningen omfattas av en uppskjutan-
deperiod för materiella risktagare. Dessutom tillämpas för-
hands- och efterhandsjusteringsregler och förfogande-
restriktioner i enlighet med gällande föreskrifter.
Bonusprogram erbjöds under 2025 enbart till utvalda
grupper av medarbetare inom specifika affärsområden eller
enheter efter godkännande av styrelsen, till exempel inom
Large Corporates & Institutions, Nordea Asset Management,
Nordea Funds och inom Treasury i Group Finance. Syftet är
att säkerställa en stark prestation och upprätthålla kost-
nadsflexibilitet för Nordea. Individuell tilldelning fastställs
utifrån detaljerade prestationsbedömningar som omfattar
en rad finansiella och icke-finansiella mål. Tilldelning från
bonusprogram för 2025 betalas kontant. För materiella risk-
tagare görs tilldelningen till viss del i aktier, med efterföl-
jande kvarhållandeperiod. Delar av tilldelningen för materi-
ella risktagare omfattas av en uppskjutandeperiod om fyra
till fem år, med jämn fördelning av utbetalningarna och till-
lämpning av villkor för förverkande (justering av uppskjuten
ersättning) under perioden.
Tabellerna nedan visar uppskjuten ersättning från NIP,
Executive Incentive Programme (EIP), rörlig lönedel och
bonusprogram som ännu inte hade betalats till deltagarna
den 31 december 2025. Här ingår även uppskjuten ersätt-
ning från Leaders of Transformation Variable Plan (erbjöds
2018–2019) och uppskjuten ersättning från kompensation
för avtal i tidigare anställningar (utköp). Sådana avtal kan
i undantagsfall erbjudas i samband med rekrytering och är
begränsade till det första anställningsåret.
Nordea Årsredovisning 2025
261
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K8.3 Aktierelaterade ersättningsprogram, forts.
Uppskjutna belopp avseende aktierelaterad
ersättning (kontantreglerade)
Tabellen nedan visar utestående skulder för aktierelate-
rade program med kontantreglering, huvudsakligen under
2014–2018:
Mn euro
2025
2024
Vid årets början
3
6
Uppskjuten/intjänad under året
–
0
TSR-indexering under året
1
0
Utbetalningar under året
-2
-3
Omräkningsdifferenser
–
0
Vid årets slut
2
3
De utgående balanserna förväntas regleras under följande
år:
Mn euro
2025
2024
2025
–
2
2026
1
1
2027
1
0
2028
–
0
2029
–
0
2030
–
0
Summa
2
3
Uppskjutna belopp avseende aktierelaterade program
(reglerade med eget kapital-instrument) 2019–2024
Från och med 2019 regleras aktierelaterade program för
rörlig ersättning delvis kontant och delvis med
Nordeaaktier, vilket innebär att den del som betalas i
Nordeaaktier är ett aktierelaterat program som regleras
med eget kapital-instrument.
Under 2024 kostnadsfördes 32 mn euro för rörlig ersätt-
ning med betalning i kontanter och 11 mn euro med betal-
ning i aktier inom ramen för Nordeas incitamentsprogram
(NIP). Under 2025 justerades dessa ersättningar till 9 mn
euro för den del som betalas i aktier och en ytterligare
kostnad på 6 mn euro i kontanter, samtidigt som bonus-
programmen innebar ytterligare 7 mn euro i kostnader
från reglering med egetkapitalinstrument. Under 2025 har
deltagarna i dessa program erhållit 2 368 139 aktier i
Nordea, vilket motsvarar 27 mn euro baserat på aktiekur-
sen på tilldelningsdagen. Totalt tilldelades deltagarna
2 628 957 aktier. Dessa aktier hade ett verkligt värde på
30 mn euro baserat på aktiekursen på tilldelningsdagen.
Tilldelningen av aktier enligt programmen för 2025
kommer att beslutas under våren 2026, och ingår därmed
inte i tabellerna nedan. Den har dock kostnadsförts i sin
helhet i resultaträkningen för 2025.
Antal aktier
2025
2024
Utestående vid årets början
3 779 376
3 090 368
Tilldelade
1
2 628 957
3 246 800
Förverkade
–
–
Erhållna
2
-2 368 139
-2 557 792
Utestående vid årets slut
4 040 194
3 779 376
Varav inlösenbara
–
–
1) Tilldelade rättigheter 2025 avser antalet aktier från programmen med rörlig
ersättning för 2024 som tilldelades 2025. Tilldelningen av rättigheter har skjutits
upp till följd av uppskjutande och kvarhållanderestriktioner enligt de nordiska
finansinspektionernas regleringar. De uppskjutna rättigheterna har inte någon
lösenkurs.
2) Tilldelade rättigheter omfattas av en kvarhållandeperiod om ett år efter överlå
-
telsen till deltagarna. Inkluderar aktier som har erhållits av deltagarna men hål-
lits inne för att täcka inkomstskatt eller sociala avgifter.
Överlåtelse av utestående rättigheter förväntas ske
följande år:
2025
2024
2025
–
1 217 987
2026
1 434 659
1 096 049
2027
1 080 339
747 347
2028
849 278
516 986
2029
527 058
201 007
2030
148 860
–
Summa
4 040 194
3 779 376
K8.4 Ersättning till nyckelpersoner
i ledande positioner
Redovisningsprinciper
För information om redovisningsprinciperna, se not
K8.1 ”Fast och rörlig lön”, not K8.2 ”Pensioner” och
not K8.3 ”Aktierelaterade ersättningsprogram”. För
definition av nyckelpersoner i ledande positioner, se
not K10.4 ”Transaktioner med närstående”.
Styrelsearvode
Årsstämman 2025 fastställde styrelsens årsarvode enligt
följande: ordföranden 400 000 euro, vice ordföranden
180 000 euro och övriga ledamöter 112 000 euro.
Årsarvodet för arbete i styrelsens ersättnings- och
personalkommitté (board remuneration and people com-
mittee, BRPC) uppgår till 54 500 euro för kommitténs
ordförande och 31 000 euro för övriga ledamöter. För alla
övriga kommittéer utgår en årlig ersättning om
71 500 euro till ordföranden och 35 500 euro till övriga
ledamöter.
Dessutom utgår ett mötesarvode på 1 000 euro för varje
styrelsemöte och ett mötesarvode på 500 euro för varje
styrelsekommittémöte och möte i underkommittéer som
inrättats av styrelsen.
Inget arvode utgår till styrelseledamöter som är
anställda i Nordeakoncernen.
Därutöver betalar eller ersätter Nordea styrelseleda-
möterna för alla kostnader eller utgifter som avser eller
uppstår i samband med styrelseuppdraget. Eventuella för-
måner har medräknats till det skattepliktiga värdet.
Per den 31 december 2025 förelåg inga åtaganden om
avgångsvederlag, pension eller annan ersättning till
styrelseledamöterna.
Ingen styrelseledamot har rörlig ersättning, och arbets-
tagarrepresentanter omfattas inte av tabellen nedan.
Ersättning till styrelsen
Euro
2025
2024
Ordförande:
Sir Stephen Hester
452 875
413 875
Vice ordförande:
Lene Skole
222 000
203 875
Övriga styrelseledamoter:
Arja Talma
187 750
172 125
Birger Steen
1
–
43 125
John Maltby
227 500
211 250
Jonas Synnergren
155 500
142 375
Kjersti Wiklund
229 500
211 250
Lars Rohde
2
170 313
107 625
Per Strömberg
187 250
172 125
Petra van Hoeken
229 500
211 250
Risto Murto
155 500
142 375
Summa
2 217 688
2 031 250
1) Avgick som styrelseledamot vid ordinarie bolagstämma 2024.
2) Ny styrelseledamot från ordinarie bolagstämma 2024.
Nordea Årsredovisning 2025
262
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K8.4 Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner, forts.
Ersättning till koncernchefen, vice verkställande
direktören och koncernledningen
Styrelsens ersättnings- och personalkommitté (BRPC) för-
bereder ändringar i ersättningsavtalen för koncernchefen,
vice vd:n och övriga medlemmar i koncernledningen, för
beslut av styrelsen. Detta inkluderar fast ersättning, utfal-
let av Nordea incentive plan (NIP) 2025, fördelningen av
villkorade aktier inom ramen för det långsiktiga incita-
mentsprogrammet (LTIP) och den efterföljande tilldel-
ningen av aktier från LTIP samt andra ändringar.
Se not K8.3 ”Aktierelaterade ersättningsprogram” för
mer information om de kortsiktiga incitamentprogrammen
(STIP)(NIP/EIP) och LTIP-programmen.
Presentationen av ersättningar i Ersättningsrapporten
för styrande organ skiljer sig från presentationen och redo-
visningsprinciperna enligt IFRS som tillämpas för årsred
ovisningen, framför allt när det gäller det långsiktiga
incitamentsprogrammet.
Fast ersättning
Fast lön betalas i lokala valutor och omräknas till euro till
årets genomsnittskurs. Den fasta lönen innefattar
semester ersättning och biltillägg, i förekommande fall.
Förmånerna utgörs huvudsakligen av bil , skatterådgiv-
nings- och bostadsförmån. Förmåner har medräknats till
det skattepliktiga värdet efter eventuellt löneavdrag.
Pensionskostnader utgörs av under året betalda pen-
sionspremier i premiebestämda pensionsplaner och under
året intjänade pensionsrätter i förmånsbestämda pen-
sionsplaner (”Kostnader avseende tjänstgöring inneva-
rande år” liksom ”Kostnader avseende tjänstgöring tidi-
gare år samt regleringar”, definierade i IAS 19).
2 694 876 euro (2 550 694 euro) av de totala pensions-
kostnaderna avser premiebestämda pensionsplaner, vilket
motsvarar 100,0 procent (98,4 procent).
Ersättning till koncernchefen, vice vd och koncernledningen
Fast ersättning
Rörlig ersättning
Pensionskostnad
Avgifts- och förmåns-
Fast lön
bestämda planer
Förmåner
Summa fast ersättning
STIP (NIP/EIP )
LTIP
Summa rörlig ersättning
Summa ersättning
EUR
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
1
2024
2
2025
2024
2025
2024
Koncernchef:
Frank Vang-Jensen
1 617 868
1 611 650
489 387
460 482
181 309
189 813
2 288 564
2 261 945
914 698
1 002 281
720 746
934 207
1 635 444
1 936 488
3 924 008
4 198 433
Vice vd:
Jussi Koskinen
607 964
595 109
229 929
223 221
23 576
19 062
861 469
837 392
345 550
396 327
270 636
331 775
616 186
728 102
1 477 655
1 565 494
Koncernledning:
11
(10) personer exklusive
koncernchefen och vice vd:
8 299 728
7 047 978
1 975 560
1 907 841
219 934
201 505
10 495 222
9 157 324
4 429 578
4 467 169
2 082 508
3 324 737
6 512 086
7 791 906
17 007 308
16 949 230
Summa
3
10 525 560
9 254 737
2 694 876
2 591 544
424 819
410 380
13 645 255
12 256 661
5 689 826
5 865 777
3 073 890
4 590 719
8 763 716
10 456 496
22 408 971
22 713 157
1) Definierad som kostnaden beräknad enligt IFRS 2 för LTIP 2022-2024, LTIP 2023–2025, LTIP 2024–2026 och LTIP 2025–2027.
2) Definierad som kostnaden beräknad enligt IFRS 2 för LTIP 2020-2022, LTIP 2021–2023, LTIP 2022–2024, LTIP 2023–2025 och LTIP 2024–2026.
3) Kostnadsfört åtagande om ersättning på 1 196 728 euro, med utbetalning under perioden 2025–2027, till en medlem av koncernledningen som lämnat Nordea 2025 ingår inte i tabellen ovan (2024: 4 248 759 euro för två medlemmar).
Rörlig ersättning
Tilldelningen från STIP 2025 (NIP) för koncernchefen, vice
verkställande direktören och koncernledningen baseras på
specifika mål och kan som högst uppgå till 75 procent av
den fasta grundlönen, förutom för Chief Risk Officer och
Chief Compliance Officer som har ett tak på 100 procent,
eftersom dessa roller inte deltar i LTIP.
40 procent av tilldelningen från NIP 2025 betalas ut
under 2026. Återstående 60 procent betalas ut i lika delar
under en femårsperiod, med en intjäning på 12 procent per
år. 50 procent av tilldelningen från NIP 2025 betalas vid
respektive överföringstidpunkt i form av Nordeaaktier
(exklusive utdelning). Aktierna omfattas av en kvarhållan-
deperiod om 12 månader efter uppskjutandeperiodens
slut. Tilldelningen från NIP 2025 har kostnadsförts i sin
helhet under 2025.
Vidare deltar koncernchefen, vice verkställande direktö-
ren och medlemmarna i koncernledningen i de aktierelate-
rade LTIP-programmen efter beslut av styrelsen och
införda i enlighet med ”Ersättningspolicy för styrande
organ” som godkänts vid en rådgivande omröstning på
Nordeas ordinarie bolagsstämma 2020 och 2024, och som
gäller fram till den ordinarie bolagsstämman 2028.
Ersättning till koncernchefen
Frank Vang -Jensen utsågs till koncernchef den
5 september 2019.
Koncernchefens fasta årslön (semesterersättning etc.
medräknas inte) uppgår till 1 551 928 euro från den 1 janu-
ari 2025.
Koncernchefen omfattas av en premiebestämd pen-
sionsplan, där premierna uppgår till 8,5 procent av den
fasta grundlönen, utöver betalningar till det lagstadgade
finska pensionssystemet. Enligt de lagstadgade pensions-
reglerna ska den del av utfallet från NIP 2025 för koncern-
ledningen som betalas ut under 2026 medräknas i
pensionsgrundande lön.
Förmånerna utgjordes huvudsakligen av bil-, bostads-,
säkerhets- och reserelaterade förmåner såväl som råd-
givning kring gränsöverskridande skatteregler, till ett
värde av 181 309 euro.
NIP 2025 baserades på särskilda mål och kunde som
högst uppgå till 75 procent av den fasta grundlönen. För
2025 uppgick tilldelningen från NIP till 914 698 euro.
För 2025 uppgick IFRS 2-kostnaden till 50 048 euro för
LTIP 2022–2024, 282 478 euro för LTIP 2023–2025,
202 886 euro för LTIP 2024–2026 och 184 334 euro för
LTIP 2025–2027.
Koncernchefen måste behålla en stor andel av de tillde-
lade aktierna från LTIP-programmen till dess att det sam-
lade värdet av aktierna motsvarar 100 procent av hans
fasta bruttoårslön. Dessa aktier måste behållas till dess att
koncernchefen lämnar sin befattning.
Den samlade kostnadsförda ersättningen för 2025 upp-
gick till 3 924 008 euro.
Ersättning till vice verkställande direktören
Jussi Koskinen utsågs till vice verkställande direktör (vice
vd) den 10 september 2019.
Vice vd:s fasta årslön (semesterersättning etc. medräk-
nas inte) uppgår till 604 799 euro från den 1 januari 2025.
Vice verkställande vd:n omfattas även av en premiebe-
stämd pensionsplan, där premierna uppgick till 8,5 pro-
cent av den fasta grundlönen, utöver betalningar till det
lagstadgade finska pensionssystemet. Enligt de lagstad-
gade pensionsreglerna ska den del av utfallet från NIP
2025 för koncernledningen som betalas ut under 2026
medräknas i pensionsgrundande lön.
Förmånerna för 2025 uppgick till 23 576 euro och
utgjordes huvudsakligen av bilförmån.
NIP 2025 baserades på särskilda mål och kunde som
högst uppgå till 75 procent av den fasta grundlönen. För
2025 uppgick tilldelningen från NIP till 345 550 euro.
Nordea Årsredovisning 2025
263
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K8.4 Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner, forts.
För 2025 uppgick IFRS 2-kostnaden till 25 024 euro för
LTIP 2022–2024, 108 258 euro för LTIP 2023–2025,
73 794 euro för LTIP 2024–2026 och 63 560 euro för LTIP
2025–2027.
Vice vd måste behålla en stor andel av de tilldelade
aktierna från LTIP-programmen till dess att det samlade
värdet av aktierna motsvarar 100 procent av hans fasta
bruttoårslön. Dessa aktier måste behållas till dess att vice
vd lämnar sin befattning i koncernledningen.
Den samlade intjänade ersättningen för 2025 uppgick
till 1 477 655 euro.
Ersättning till koncernledningen
Ersättning till övriga medlemmar i koncernledningen ingår
för den tid som de innehaft sin befattning och omfattats
av NIP 2025 och LTIP.
Den 1 januari 2025 utsågs en ny medlem i koncernled-
ningen, och ytterligare två utsågs den 1 februari 2025. Två
medlemmar lämnade koncernledningen 2024 och ett åta-
gande om avgångsvederlag för dessa kostnadsfördes och
redovisades 2024. Den 13 oktober 2025 utsågs en ny med-
lem i koncernledningen och en medlem lämnade.
Inga rekryteringsbonusar eller utköp godkändes under
2025.
NIP 2025 för koncernledningen baserades på specifika
mål och kunde uppgå till högst 75 procent av den fasta
grundlönen för de medlemmar i koncernledningen som
erbjöds LTIP 2025–2027 och 100 procent för övriga med-
lemmar. För 2025 uppgick tilldelningen från NIP till
4 429 578 euro.
För 2025 uppgick IFRS 2-kostnaden till 158 485 euro för
LTIP 2022–2024, 764 055 euro för LTIP 2023–2025,
505 268 euro för LTIP 2024–2026 och 654 700 euro för
LTIP 2025–2027.
Medlemmarna i koncernledningen måste behålla en
stor andel av de tilldelade aktierna från LTIP-programmen
till dess att det samlade värdet av aktierna motsvarar
100 procent av deras respektive fasta bruttoårslön. Dessa
aktier måste behållas till dess att personen lämnar sin
befattning i koncernledningen.
Pensionsplanerna för de övriga elva medlemmarna i
koncernledningen ser olika ut beroende på de nationella
förhållandena. Pensionsplanerna är premiebestämda, för
en medlem i kombination med ett fribrev för en förmåns-
bestämd tjänstepension.
Per den 31 december 2025 hade två medlemmar
pensionsplaner i enlighet med svenska kollektivavtal, BTP1
(premiebestämd pension), med kompletterande premie-
bestämda pensionsplaner utöver kollektivavtalet.
Pensionspremierna uppgick sammantaget till 30 procent av
den fasta grundlönen.
Två medlemmar hade en premiebestämd pensionsplan
i enlighet med dansk praxis. Pensionspremierna uppgick
sammantaget till 30 procent av den fasta grundlönen.
Fem medlemmar omfattades av det lagstadgade finska
pensionssystemet och hade i tillägg en premiebestämd pen-
sionsplan motsvarande 8,5 procent av den fasta grundlönen.
Två medlemmar saknade pensionsavtal med Nordea.
Uppskjuten rörlig ersättning i form av Nordeaaktier
En del av tilldelningen från EIP 2020, EIP 2021, NIP 2022,
NIP 2023, NIP 2024, LTIP 2020–2022, LTIP 2021–2023, LTIP
2022–2024 och utköp för koncernledningen har skjutits
upp, med framtida betalning i form av Nordeaaktier.
Eventuella Nordeaaktier som tilldelas från NIP 2025 liksom
den villkorade aktietilldelningen från LTIP 2023–2025 per
31 december 2025 ingår inte i tabellen nedan.
Nordeaaktier – tilldelade och uppskjutna
2025
2024
Koncernchef:
Frank Vang-Jensen
234 202
222 057
Vice vd:
Jussi Koskinen
81 465
79 189
Koncernledning:
11
(10) personer exkl. koncernchefen
och vice vd:
780 381
843 394
Summa
1 096 048
1 144 640
Tidigare koncernchef:
Casper von Koskull
–
10 242
Tidigare Group COO och
ställföreträdande koncernchef:
Torsten Hagen Jørgensen
–
6 499
Summa
1 096 048
1 161 381
Pensionsförpliktelser
Pensionsplanerna är fonderade, vilket innebär att pensions-
förpliktelserna täcks av förvaltningstillgångar vars verkliga
värde i huvudsak motsvarar värdet av förpliktelserna.
Pensionsförpliktelser (värdet av skulderna för förmåns-
bestämda pensionsplaner) beräknas i enlighet med IAS 19.
För ytterligare information, se not K8.2 ”Pensioner”.
Det förekom inga kostnader för förmånsbestämda pen-
sionsplaner till nyckelpersoner i ledande positioner under
2025 (0 mn euro).
Pensionsförpliktelserna i tabellen nedan speglar det
beräknade värdet enligt IAS 19 den 31 december 2025 res-
pektive 2024. Minskningen jämfört med 2024 beror huvud-
sakligen på att två medlemmar har lämnat koncernled-
ningen samt på pensionsutbetalningar till pensionerade
ledande befattningshavare under året och förändringar i
de diskonteringsräntor som användes vid värderingen av
förpliktelser vid utgången av 2025. Det finns inga förplik-
telser för förmånsbestämda pensioner gentemot Nordeas
koncernchef eller vice vd.
Förmåndsbestämda pensionsförpliktelser
Euro
2025
2024
Koncernledningen:
1
(3) individer i Sverige
18 058
986 796
Tidigare styrelseordförande,
koncern chefer och ställföreträdande
koncernchefer:
Lars G Nordström
224 898
234 610
Casper von Koskull
364 147
309 118
Summa
607 102
1 530 524
Uppsägningstid och avgångsvederlag
I enlighet med tjänstgöringsvillkoren har koncernchefen
en uppsägningstid på 12 månader och Nordea en uppsäg-
ningstid på 12 månader. Koncernchefen omfattas av ett
avgångsvederlag på 12 månadslöner, vilket minskas av lön
från eventuell annan anställning under dessa 12 månader.
Vidare tillämpas konkurrensklausuler.
Vice vd och elva medlemmar i koncernledningen har en
uppsägningstid på 6 månader och Nordea en uppsäg-
ningstid på 12 månader. Ett avgångsvederlag på 12 måna-
der lämnas, vilket minskas av lön från eventuell annan
anställning under dessa 12 månader. Vidare tillämpas
konkurrensklausuler.
Under 2025 gjordes ett åtagande om ersättning under
uppsägningstid och tid i konkurrensrelaterad karantän
2025–2027 till en medlem som lämnade koncernled-
ningen. Avsättningen som redovisades 2025 uppgick till
1,2 mn euro (4,2 mn euro) och ingår inte i tabellerna i
denna not.
Skadeersättning
För information om skadeersättning för styrelseledamöter
och medlemmar i koncernledningen, se not K7.1
”Eventualförpliktelser”.
Nordea Årsredovisning 2025
264
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K8.5 Fördelning efter kön
och antal anställda
Fördelning efter kön, ledande befattningshavare
I moderföretagets styrelse var 60 procent (60 procent) av
styrelseledamöterna som bolagsstämman utsett män och
40 procent (40 procent) kvinnor. I styrelserna för Nordeas
koncernföretag var 53 procent (62 procent) män och
47 procent (38 procent) kvinnor. Motsvarande siffror för
övriga ledande befattningshavare var 53 procent (53 pro-
cent) män och 47 procent (47 procent) kvinnor. Interna
styrelser utgörs främst av ledningen inom Nordea, bortsett
från arbetstagar representanter.
Medelantal anställda, omräknat till heltidstjänster
Summa
varav kvinnor
2025
2024
2025
2024
Danmark
6 603
6 808
2 788
2 897
Sverige
6 446
6 430
3 236
3 263
Finland
6 331
6 378
3 568
3 637
Polen
5 688
5 599
2 775
2 746
Norge
3 150
2 971
1 479
1 400
Estland
1 053
1 096
739
770
Luxemburg
126
138
55
60
USA
88
93
43
49
Storbritannien
64
64
21
21
Kina
26
26
15
14
Tyskland
11
12
2
3
Portugal
118
101
56
44
Italien
10
9
1
1
Spanien
4
4
2
2
Schweiz
8
7
2
1
Frankrike
4
2
1
0
Singapore
7
6
4
5
Belgien
3
2
1
1
Chile
2
2
0
0
Österrike
0
1
0
0
Summa genomsnitt
29 742
29 749
14 788
14 914
Totalt antal anställda (omräknat till heltidstjänster), vid årets slut
28 989
30 157
Nordea Årsredovisning 2025
265
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Nordea Årsredovisning 2025
266
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K9 Konsolideringens
omfattning
K9.1 Konsoliderade företag
Redovisningsprinciper
Koncernredovisningen omfattar moderföretaget
Nordea Bank Abp samt de företag som moder-
företaget har ett bestämmande inflytande över.
Bestämmande inflytande föreligger när Nordea är
exponerat för volatilitet i avkastningen från sina inves-
teringar i ett annat företag och kan påverka avkast-
ningen genom sitt inflytande över det andra företaget.
Bestämmande inflytande uppnås i regel om moder-
företaget, direkt eller indirekt genom koncernföretag,
innehar mer än 50 procent av aktiernas röstvärde. För
företag där rösträtterna inte ger bestämmande infly-
tande, se avsnittet ”Strukturerade företag” nedan.
Samtliga koncernföretag konsolideras i enlighet
med förvärvsmetoden. Enligt förvärvsmetoden
betraktas köpet som en transaktion där moderföreta-
get indirekt förvärvar koncernföretagets tillgångar
och övertar dess skulder och eventualförpliktelser.
Koncernens anskaffningsvärde beräknas med hjälp
av en förvärvsanalys. Vid analysen fastställs anskaff-
ningsvärdet till summan, på överlåtelsedagen, av
verkligt värde på överlåtna tillgångar, uppkomna
eller övertagna skulder samt av förvärvaren emitte-
rade eget kapital-instrument, i utbyte mot de förvär-
vade identifierbara nettotillgångarna. Kostnader som
är direkt hänförliga till rörelseförvärvet kostnadsförs.
På förvärvsdagen redovisar Nordea de förvärvade
identifierbara tillgångarna och övertagna skulderna
till verkligt värde per förvärvsdagen.
För varje rörelseförvärv värderar Nordea minori-
tetsintressena i den förvärvade rörelsen antingen till
verkligt värde eller till innehavets proportionella
andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar.
Om summan av den ersättning som betalas vid
ett rörelseförvärv och det belopp som redovisas som
minoritetsintressen överstiger det verkliga netto-
värdet på identifierbara tillgångar, skulder och even-
tualförpliktelser redovisas skillnaden som goodwill.
Om skillnaden är negativ redovisas den direkt i
resultaträkningen.
Eget kapital och resultat hänförliga till minoritets-
intressen redovisas på separata rader i balans- och
resultaträkningen samt i rapport över totalresultat.
Koncerninterna transaktioner samt fordringar och
skulder mellan koncernföretagen elimineras.
Koncernföretagen ingår i koncernredovisningen
från den dag det bestämmande inflytandet över före-
taget övergår till Nordea. Konsolideringen upphör när
bestämmande inflytande inte längre existerar.
I samband med konsolideringen anpassas koncern-
företagens redovisning för att uppnå överensstäm-
melse med de IFRS-principer som Nordea tillämpar.
Kritiska bedömningar och
osäkerhet i uppskattningar
En avgörande faktor vid bedömningen av om
Nordea utövar ett bestämmande inflytande över ett
annat företag är huruvida Nordea är exponerat för
volatilitet i avkastningen från investeringen. För
strukturerade företag där rösträtten inte är den
avgörande faktorn vid bestämning av bestämmande
inflytande, måste kritiska bedömningar göras för att
fastställa när Nordea är exponerat för betydande
volatilitet i avkastningen. Nordeas kritiska bedöm-
ning är att Nordea normalt är exponerat för volatili-
tet i avkastningen när Nordea erhåller mer än 30
procent av den avkastning som det strukturerade
företaget genererar. Detta gäller endast strukture-
rade företag om Nordea också är kapitalförvaltare
och därmed har inflytande över den avkastning som
genereras av det strukturerade företaget.
Bedömning av bestämmande inflytande påverkas
också av om Nordea är en agent eller huvudman.
För investeringar kopplade till fondförsäkringar och
andra kontrakt där försäkringstagaren/insättaren
bestämmer både belopp och vilka tillgångar som
Nordea ska investera i, anses Nordea vara agent och
sådana innehav ingår därmed inte i en bedömning
av bestämmande inflytande.
En bedömning måste även göras för att avgöra
om ett betydande innehav av rösträtterna i ett bolag,
som dock är mindre än ett majoritetsinnehav, ger
Nordea faktisk kontroll (så kallad de facto-kontroll),
och likaså i vilken utsträckning potentiella rösträtter
ska tas i beaktande vid bedömningen. Den nuva-
rande bedömningen är att Nordea inte har faktisk
kontroll över några enheter där rösträtterna under-
stiger 50 procent.
Moderföretaget inklusive filialer, större direktägda dotterföretag samt större dotterföretag till dessa direktägda
dotterföretag
Bolag
Säte
Ägarandel %
Röstandel %
Nordea Bank Abp
Helsingfors
E/T
E/T
Filial i Danmark
E/T
E/T
Filial i Estland
Tallinn
E/T
E/T
Filial i London
London
E/T
E/T
Filial i New York
New York
E/T
E/T
Filial i Norge
Oslo
E/T
E/T
Filial i Polen
Łódź
E/T
E/T
Filial i Shanghai
Shanghai
E/T
E/T
Filial i Sverige
Stockholm
E/T
E/T
Nordea Kredit Realkreditaktieselskab
Köpenhamn
100,0
100,0
Nordea Hypotek AB (publ)
Stockholm
100,0
100,0
Nordea Eiendomskreditt AS
Oslo
100,0
100,0
Nordea Hypoteksbank Abp
Helsingfors
100,0
100,0
Nordea Finans Finland Ab
Helsingfors
100,0
100,0
Nordea Finans Danmark A/S
Høje Taastrup
100,0
100,0
Nordea Finans Sverige AB (publ)
Stockholm
100,0
100,0
Nordea Finans Norge AS
Oslo
100,0
100,0
Nordea Funds Ab
Helsingfors
100,0
100,0
Nordea Asset Management Holding AB
Stockholm
100,0
100,0
Nordea Investment Funds S.A.
Luxemburg
100,0
100,0
Nordea Investment Management AB
Stockholm
100,0
100,0
Nordea Life Holding AB
Stockholm
100,0
100,0
Nordea Pension, Livsforsikringsselskab A/S
100,0
100,0
Nordea Life Assurance Finland Ltd
Helsingfors
100,0
100,0
Nordea Liv Forsikring AS
Bergen
100,0
100,0
Nordea Livförsäkring Sverige AB (publ)
Stockholm
100,0
100,0
Nordea Årsredovisning 2025
267
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K9.1 Konsoliderade företag, forts.
Det finns olika typer av begränsningar för hur Nordea kan
få åtkomst till och överföra tillgångar inom koncernen.
Utdelningar används för att överföra överskottskapital
i Nordea Bank Abp:s dotterföretag till moderföretaget.
Utdelningsbeloppet fastställs för varje företag utifrån
utdelningsbara medel, kapitaltäckningsregler och nyckel-
tal, kapital- och affärsplanering, skattemässiga övervägan-
den för aktuellt land samt koncerninterna riktlinjer.
Tillsynsmässiga restriktioner kring utdelning, både all-
männa och nationella, liksom beräknade förändringar i
företagens kapitalkrav och riskexponeringsbelopp ingår
i analysen inför utdelningsbeslut.
Enligt kapitaltäckningsförordningen (CRR) ska kreditin-
stitut hålla likvida tillgångar, vars sammanlagda värde
täcker likviditetsutflöden minus likviditetsinflöden under
stressade förhållanden. Detta för att säkerställa att institu-
tet upprätthåller tillräckliga likviditetsreserver. Det finns
också nationella likviditetskrav som begränsar överfö-
ringen av kapital mellan företag.
Koncernen har pantsatt tillgångar som säkerhet för åta-
ganden enligt återköpsavtal, transaktioner avseende vär-
depappersfinansiering, hypotekslån samt för beräkningen
av marginalsäkerhet för OTC-derivat (skulder). Ytterligare
information finns i not K7.3 ”Ställda säkerheter”.
För banker i resolution, vilket inte är aktuellt i Nordea
på balansdagen, finns möjliga begränsningar eftersom till-
synsmyndigheterna skulle ha långtgående resolutions-
verktyg till sitt förfogande om detta skulle behövas.
Lagstadgade, avtalsbetingade och tillsynsmässiga krav
liksom vetorätter i samband med minoritetsintressen kan
begränsa koncernens förmåga att få åtkomst till och över-
föra tillgångar till eller från andra företag inom koncernen
och reglera koncernens skulder. Eftersom koncernen inte
hade några väsentliga minoritetsintressen på balansda-
gen, var det inte några vetorätter hänförliga till dessa som
medförde betydande begränsningar.
K9.2 Valutaomräkning av
utländska företag/filialer
Redovisningsprinciper
Koncernredovisningen upprättas i euro. Vid omräk-
ningen av de utländska företagens och filialernas
finansiella rapporter till euro från deras respektive
funktionella valuta, omräknas tillgångar och skulder
till balansdagens kurs, medan poster i resultaträk-
ningen och i rapporten över totalresultat omräknas
till årets genomsnittskurs. Genomsnittskursen
beräknas utifrån dagliga växelkurser dividerat med
antalet bankdagar under perioden.
Omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresul-
tat och ackumuleras i reserven för omräkning av
utländsk verksamhet under eget kapital.
Goodwill och justeringar till verkligt värde från
förvärv av utländsk verksamhet hanteras som poster
i samma funktionella valuta som den kassagenere-
rande enheten till vilken de hör, och omräknas också
till balansdagens kurs.
Eventuellt kvarstående eget kapital i utländska
filialer omräknas till balansdagens kurs, och omräk-
ningsdifferenser redovisas under övrigt totalresultat.
Vid avyttring av en utländsk verksamhet omklas-
sificeras det ackumulerade beloppet för valutakurs-
differenser avseende den utländska verksamheten
– redovisat under övrigt totalresultat och ackumule-
rat i reserven för omräkning av utländsk verksamhet
under eget kapital – från eget kapital till resultaträk-
ningen i samband med att vinsten eller förlusten
från avyttringen redovisas.
K9.3 Aktier och andelar i intresse-
företag och joint ventures
Redovisningsprinciper
Intresseföretag är företag där Nordeas rösträttsan-
del uppgår till mellan 20 procent och 50 procent
och/eller där Nordea har ett betydande inflytande.
Betydande inflytande är rätten att delta i beslut som
rör företagets finansiella och operativa strategier,
men ger inte ett bestämmande inflytande eller
gemensamt bestämmande inflytande över dessa.
Joint ventures är företag som Nordea har ett
gemensamt bestämmande inflytande över. Med
gemensamt bestämmande inflytande avses att två
eller flera parter i avtal reglerat att gemensamt
utöva bestämmande inflytande över en ekonomisk
verksamhet.
Intresseföretag och joint ventures inkluderas i
koncernredovisningen och presenteras enligt
kapital andelsmetoden. Vid första redovisningstillfäl-
let redovisas investeringen till anskaffningsvärdet.
Verkligt värde allokeras till intresseföretagens och
joint venture-företagens identifierbara tillgångar,
skulder och eventualförpliktelser. En eventuell skill-
nad mellan Nordeas andel av det verkliga värdet på
de förvärvade identifierbara nettotillgångarna och
köpeskillingen är goodwill eller negativ goodwill.
Goodwill inkluderas i intresseföretagens och joint
venture-företagens redovisade värde.
Andelar i intresseföretags och joint ventures
resultat enligt kapitalandelsmetoden definieras som
värdeförändringen, efter anskaffningsdagen, av
Nordeas andel av intresseföretagets och joint ven-
ture-företagets nettotillgångar. Nordeas andel av
poster redovisade i intresseföretagens och joint
venture-företagens övriga totalresultat redovisas i
övrigt total resultat i Nordea. Andelar i intresseföre-
tags och joint ventures resultat enligt kapitalandels-
metoden redovisas i resultaträkningen efter skatt.
Skattekostnaden hänförlig till dessa resultatandelar
ingår följaktligen inte i Nordeas redovisade
skattekostnad. Erhållna utdelningar redovisas som
en minskning av det redovisade värdet.
Om det finns indikationer på nedskrivningsbehov
(förlusthändelser) genomförs nedskrivningspröv-
ningar för att bedöma om det finns objektiva belägg
för nedskrivning. Det redovisade värdet på investe-
ringen i intresseföretaget eller joint venture-företa-
get jämförs med återvinningsvärdet (det högre av
nyttjandevärdet och verkligt värde minus försälj-
ningskostnader) och det redovisade värdet skrivs
ner till återvinningsvärdet, om erforderligt.
Nedskrivning av aktier och andelar i intresseföretag
och joint ventures klassificeras som ”Andelar i intres-
seföretags och joint ventures resultat enligt kapita-
landelsmetoden” i resultaträkningen.
Nedskrivningar återförs om återvinningsvärdet
ökar. Det redovisade värdet ökas då till återvinnings-
värdet, men kan inte överstiga vad det redovisade
värdet varit om en nedskrivning inte redovisats i för-
sta läget.
Nordea genomför i regel inga transaktioner med
intresseföretag och joint ventures som omfattar för-
säljning eller överföring av tillgångar, men om
sådana transaktioner sker elimineras Nordeas andel
av eventuell vinst redovisad i intresse företaget eller
joint venture-företaget. Övriga transaktioner mellan
Nordea och dess intresseföretag och joint ventures
elimineras inte.
För vissa intresseföretag och joint ventures som
inte är enskilt betydande baseras förändringar i
Nordeas andel av nettotillgångarna på intresseföre-
tagens externa rapportering och påverkar Nordeas
finansiella rapporter i den period då informationen
blir tillgänglig. Rapporteringen från intresseföreta-
gen och joint venture företagen anpassas, där det är
tillämpligt, till Nordeas redovisningsprinciper.
En del investeringar inom ramen för Nordeas
investeringsverksamhet i Treasury och Life &
Pension (klassificerad som del av Nordeas riskkapi-
talorganisation) värderas till verkligt värde i enlighet
med reglerna i IAS 28 och IFRS 9.
Nordea Årsredovisning 2025
268
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K9.3 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures, forts.
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Anskaffningsvärde vid årets början
527
541
Förvärv
48
14
Försäljningar
1
-121
–
Resultatandelar
6
8
Andel i övrigt totalresultat
-1
4
Andel i nettoresultat av poster till verkligt
värde
35
18
Erhållen utdelning
-5
-33
Omklassificeringar
-4
-16
Omräkningsdifferenser
3
-9
Anskaffningsvärde vid årets slut
488
527
Ackumulerade nedskrivningar
vid årets början
-45
-60
Ackumulerade nedskrivningar på
försäljningar
1
23
–
Nedskrivningar
2
-8
-2
Återförda nedskrivningar
2
–
4
Omklassificeringar
4
12
Omräkningsdifferenser
0
1
Ackumulerade nedskrivningar
vid årets slut
-26
-45
Redovisat värde
462
482
1) Avser försäljningen av Eksportfinans ASA.
2) Avser Finansinfrasstruktur i Sverige AB (tidigare P27) .
Nordeas andel av intresseföretagens aggregerade balans-
och resultaträkningar uppgår till:
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Summa tillgångar
767
860
Årets resultat
42
26
Övrigt totalresultat
-1
4
Totalresultat
41
30
Nordeas andel av joint venture-företagens aggregerade
balans- och resultaträkningar uppgår till:
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Summa tillgångar
7
8
Årets resultat
-1
0
Totalresultat
-1
0
För information om aktier och andelar i dotterföretag och
företag där Nordea har obegränsat ansvar, se not K9.1
” Konsoliderade företag”.
Intresseföretag och Joint ventures
Organisations- Redovisat värde Redovisat värde
nummer
Säte
2025,
mn euro
2024,
mn euro
Röstandel %
Ägarandel %
Udviklingsselskabet Carlsberg Byen P/S
1
33648499
107
112
23
23
Havneholmen P/S
1
38036572
Kongens Lyngby
88
84
50
50
Margretheholmen P/S
1
34609829
Valby
84
65
50
50
P/S Ottilia Copenhagen
1
40087095
41
39
50
50
K/S Ejendomsholding Banemarksvej
1
43125834
Nordhavn
40
26
40
40
Exportfinans ASA
816521432
Oslo
–
94
–
–
Eiendomsverdi AS
881971682
Oslo
11
12
25
25
Getswish AB
556913-7382
Stockholm
10
10
20
20
NF Fleet AB
556692-3271
Täby
8
6
20
20
NF Fleet Oy
2006935-5
Espo
7
7
20
20
NF Fleet A/S
29185263
4
3
20
20
NF Fleet AS
988906808
Oslo
3
2
20
20
Bankomat AB
556817-9716
Stockholm
6
8
20
20
Trill Impact AB
559196-0827
Stockholm
6
4
5
30
E-nettet A/S
21270776
3
3
17
17
CrediWire ApS
37264628
2
2
7
7
OPEN POS Nordic Group AB
559063-2369
Göteborg
2
2
46
46
Svenska e-fakturabolaget AB
556563-0596
Stockholm
2
1
50
50
Subaio ApS
37766585
Ålborg
1
1
20
20
Övriga
1
1
Summa intresseföretag
426
482
Finansinfrastruktur i Sverige AB (tidigare
P27)
559198-9610
Stockholm
31
–
23
23
Siirto Brand Oy
3102648-1
Helsingfors
4
0
50
50
Tibern AB
559384-3542
Stockholm
1
0
14
14
Invidem AB
559210-0779
Stockholm
–
–
17
17
Summa joint ventures
36
0
Summa intresseföretag och joint ventures
462
482
1) Värderat till verkligt värde .
Nordea Årsredovisning 2025
269
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K9.4 Andelar i strukturerade företag
Redovisningsprinciper
Ett strukturerat företag är ett företag som bildats för
att uppnå ett begränsat och väldefinierat syfte, där
rösträtten inte är den avgörande faktorn för att
avgöra om bestämmande inflytande föreligger. Ofta
finns juridiska arrangemang som innebär strikta
begränsningar för ledningens beslutanderätt i fråga
om den löpande verksamheten i ett strukturerat
företag. Samma konsolideringskrav gäller för dessa
företag, men eftersom aktiernas rösträtt inte är det
som avgör om bestämmande inflytande föreligger,
används andra faktorer för att avgöra detta.
Inflytande kan föreligga till följd av avtal eller
genom andra typer av inflytande över ett strukture-
rat företag. Detta är normalt fallet när Nordea har
gett stöd till eller bildat ett strukturerat företag eller
när Nordea är kapitalförvaltare och efter eget gott-
finnande fattar beslut om investeringar och andra
administrativa frågor.
Även volatilitet i avkastningen är en förutsättning
för konsolidering. Service- och provisionsavgifter i
samband med bildandet av strukturerade företag är
i regel inte tillräckligt stora för att föranleda konsoli-
dering, och detsamma gäller om Nordea har rollen
som kapitalförvaltare eller förvaringsinstitut.
Finansiering i form av fondandelar, lån eller kredit-
löften kan resultera i betydande volatilitet i avkast-
ningen. Om Nordea är exponerat för volatilitet i
avkastningen och inflytandet över företagen påver-
kar avkastningen, så ska dessa strukturerade företag
konsolideras. Nordea bedömer normalt att en andel
uppgående till mer än 30 procent av avkastningen
i ett strukturerat företag ger upphov till volatilitet i
avkastningen och därmed bestämmande inflytande.
Volatilitet i avkastningen beräknas som summan av
de avgifter som erhålls och omvärdering av de till-
gångar som innehas. För fondförsäkringar och andra
kontrakt där försäkringstagaren/insättaren bestäm-
mer både belopp och vilka tillgångar som Nordea
ska investera i, anses Nordea vara agent och sådana
innehav ingår därmed inte i en bedömning av
bestämmande inflytande.
Konsoliderade strukturerade företag
Viking ABCP Conduit (Viking) har bildats med syftet att
hantera fordringar och skulder i samband med värdepap-
perisering gentemot nordiska kunder. Viking handlar med
fordringar från godkända säljare och finansierar köpen
genom att antingen utfärda företagscertifikat via det eta-
blerade programmet för värdepapperiserade företagscer-
tifikat eller belasta tillgängliga likviditetsfaciliteter.
Nordea har tillhandahållit likviditetsfaciliteter om maxi-
malt 856 mn euro (856 mn euro), varav 578 mn euro
(668 mn euro) var utnyttjat vid årsskiftet. Tillgångarna i
Viking uppgick vid årsskiftet till 691 mn euro (758 mn
euro). Viking konsolideras eftersom Nordea förvaltar före-
taget och är exponerat för volatilitet i avkastningen via lik-
viditetsfaciliteten. Det finns inga betydande restriktioner
för återbetalning av lån från Viking, förutom att betalning-
arna är beroende av i vilken takt Viking realiserar sina
tillgångar.
Icke konsoliderade strukturerade företag
Upplysningar lämnas för strukturerade företag där Nordea
har andelar men saknar bestämmande inflytande. Nordea
har innehav i värde pappersfonder som är icke-konsolide-
rade strukturerade företag. Sådana innehav redovisas i
Nordeas balansräkning och avser investeringar:
• för försäkringstagares räkning i Nordea Life & Pension
• för sparares räkning, där avkastningen är baserad på
placeringen
• som risksäkringar avseende exponeringar i strukture-
rade produkter till kunder
• som är illikvida riskkapital- och kreditfonder.
Nordeas exponering för volatilitet i avkastningen redovisas
brutto, men nettoexponeringen är betydligt mindre.
Värdeförändringar i fondandelar förvärvade för fondför-
säkringstagares och sparares räkning, där de själva bär
risken, återspeglas i värdet på tillhörande skulder, och
högsta nettoexponering för förluster är noll.
Värdeförändringar i fondandelar som innehas för livför-
säkringstagares räkning (traditionella livförsäkringsavtal)
överförs till stor del till försäkringstagarna, men eftersom
Nordea har lämnat garantier för vissa av dessa produkter
är Nordea exponerat för värdeförändringarna.
Fondandelar förvärvade för risksäkring av strukturerade
produkter ska minska nettoexponeringarna i den mån säk-
ringarna är effektiva.
Investeringar i illikvida riskkapital- och kreditfonder är
en naturlig del i hanteringen av risker i Nordeas balansräk-
ning. Den maximala förlusten i dessa fonder beräknas
uppgå till 1 270 mn euro (1 316 mn euro), vilket motsvarar
värdet av investeringarna i fonderna.
Nordea har varit med och inrättat och därför sponsrat
ett icke-konsoliderat strukturerat företag, Thulite. För när-
varande har Nordea varken kontroll över eller någon andel
i detta företag. Under året genomförde Nordea två nya
transaktioner med Thulite, där Nordea köpte finansiella
garantier för portföljer av lån. Nordea har under året erhål-
lit 15 mn euro i ersättning för förluster i dessa portföljer
enligt garantierna från Thulite.
Nordeas intressen i icke-konsoliderade strukturerade
företag och eventuella tillhörande skulder framgår av
tabellen nedan. Det redovisade värdet motsvarar den
maximala exponeringen mot kreditförluster, före eventu-
ella säkringar. Intäkter från dessa investeringar redovisas
som ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.
Andelar i strukturerade företag
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Tillgångar, redovisat värde:
Räntebärande värdepapper
246
910
Andelar
27 267
22 518
Tillgångar i placeringsportföljer och
fondförsäkringsavtal
63 868
55 820
Summa tillgångar
91 381
79 248
Skulder, redovisat värde:
Inlåning i placeringsportföljer och
fondförsäkringsavtal
63 868
55 820
Skulder till försäkringstagare
24 276
20 600
Summa skulder
88 144
76 420
Poster utanför balansräkningen,
nominellt belopp:
Kreditåtaganden
–
–
Nordea har andelar i ett stort antal fonder som klassifice-
ras som icke-konsoliderade strukturerade företag, varav
vissa förvaltas av Nordea. Dessa har olika investerings-
mandat och riskprofiler, allt från statsobligationsfonder
med låg risk till aktiefonder med hävstång där risken är
hög. Tillgångarna i fonder förvaltade av Nordea uppgår till
256 md euro (230 md euro). Alla fondinnehav finansieras
genom insättningar från fondandelsägarna. Information
om tillgångarna i fonder som inte förvaltas av Nordea
anses inte vara relevant för förståelsen av de aktuella ris-
kerna och redovisas därför inte.
Nordea Årsredovisning 2025
270
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K9.5 Tillgångar och skulder som
innehas för försäljning
Redovisningsprinciper
Enskilda tillgångar och avyttringsgrupper med till-
gångar och skulder redovisas på separata rader i
balansräkningen, ”Tillgångar som innehas för för-
säljning” respektive ”Skulder som innehas för för-
säljning”, från klassificeringsdagen.
Detta sker när följande kriterier uppfylls:
• Det redovisade värdet kommer i huvudsak att
återvinnas genom försäljning, inte genom fortlö-
pande användning.
• Beslut om försäljning har fattats på rätt nivå och
tillgången eller avyttringsgruppen kan säljas i
befintligt skick.
• Försäljningen är mycket sannolik och kommer att
genomföras inom 12 månader.
Finansiella instrument värderas även fortsättnings-
vis enligt reglerna i IFRS 9, medan icke-finansiella
tillgångar redovisas till det lägre av redovisat värde
och verkligt värde. Jämförelsesiffror räknas inte om.
Finansiering i butik i Sverige
Under fjärde kvartalet 2023 beslutade Nordea att avveckla
verksamheten med finansiering i butik i det svenska
finansbolaget och sälja den befintliga kreditportföljen. Vid
utgången av 2024 uppgick dess värde till 95 mn euro och
portföljen klassificerades som ”Tillgångar som innehas för
försäljning”. Försäljningen slutfördes under 2025.
K9.6 Förvärv
Redovisningsprinciper
I samband med företagsförvärv redovisas de förvär-
vade identifierbara tillgångarna och skulderna till
verkligt värde, inklusive eventuella immateriella till-
gångar som identifierats vid förvärvet. Det verkliga
värdet, netto, på identifierbara tillgångar och skulder
jämförs med erlagd köpeskilling och eventuellt över-
skott redovisas som goodwill. Se även not
K9.1 ”Konsoliderade företag”.
Förvärv av Danske Banks privatkunds- och
private banking-verksamhet i Norge
Den 18 november 2024 förvärvade Nordea den norska
delen av Danske Banks privatkunds- och private banking-
verksamhet. Nordea övertog cirka 235 000 kunder och
236 medarbetare, och nettoköpeskillingen uppgick till
2 375 mn euro. Nettoköpeskillingen motsvarade ungefär
tillgångarnas och skuldernas bokförda värde hos säljaren,
efter justeringar till verkligt värde av lån med fast ränta.
Affären omfattade också tillhörande kapitalförvaltnings-
portföljer till ett värde av 1,2 md euro, som inte har konso-
liderats i Nordeakoncernens redovisning. Affären innefat-
tade inte något utbyte av egetkapitalandelar.
Förvärvet är ett viktigt steg i genomförandet av
Nordeas nordiska strategi, eftersom det stärker Nordeas
närvaro i Norge. Det ökar också omfattningen av Nordeas
Personal Banking-verksamhet i Norge och ger möjlighet
till värdeskapande genom att erbjuda de nya kunderna ett
bredare utbud av produkter och tjänster.
Fördelningen av köpeskillingen redovisas nedan.
Mn euro
18 november 2024
Utlåning till allmänheten
8 904
Övriga tillgångar och skulder
23
In- och upplåning från allmänheten
-3 186
Emitterade värdepapper
-3 390
Förvärvade nettotillgångar
2 351
Förvärvspris, kontantreglerad
2 375
Förvärvskostnad
2 375
Övervärde
24
Fördelning av övervärde:
Kundrelationer
24
I samband med affären identifierades en kundrelaterad
immateriell tillgång, till vilken hela övervärdet allokerades.
Det motsvarar värdet av hela den kundrelaterade till-
gången, men drivs framför allt av nuvärdet av kassaflöden
från kapitalförvaltningsportföljerna. Den kundrelaterade
immateriella tillgången skrivs av under tio år, vilket mot-
svarar den beräknade nyttjandeperioden.
Intäkter och rörelseresultat, exklusive integrationskost-
nader, uppgick för den period då portföljerna konsolidera-
des till 15 mn euro respektive 2 mn euro.
Nordea Årsredovisning 2025
271
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K10 Övriga upplysningar
K10.1 Ytterligare upplysningar
om rapporten över
förändringar i eget kapital
Redovisningsprinciper
Eget kapital innebär en residual rätt i redovisade till-
gångar, efter avdrag för redovisade skulder. För eget
kapital finns inte något krav på att distribuera kassa-
flöden. Instrumenten klassificeras som finansiella
skulder om sådana genuina krav föreligger, exem-
pelvis att betala när en utlösande händelse bortom
emittentens och innehavarens kontroll inträffar. Se
not K3.3 ”Klassificering och värdering” för mer infor-
mation inklusive de kritiska bedömningar som
Nordea använder sig av.
Alla utbetalningar förknippade med instrument
klassificerade som eget kapital redovisas som utdel-
ning direkt under eget kapital. Nordea har beslutat
att betalningar på finansiella instrument klassifice-
rade som eget kapital (det vill säga primärkapitaltill-
skott med nedskrivningsdelar) ska behandlas som
vinstutdelning, och därför redovisas dessa som
utdelningar. Utdelning till aktieägare redovisas som
minskning av eget kapital efter att den ordinarie
bolagsstämman har antagit förslaget. I situationer
när den ordinarie bolagsstämman har givit styrelsen
mandat att fatta beslut om utdelning upp till ett
visst belopp, bokförs minskningen av eget kapital
när styrelsen har fattat beslut om utdelning.
Investeringar i egna aktier redovisas inte som till-
gångar utan som en minskning av eget kapital med
avdrag för eventuella transaktionskostnader. Förvärv
av egna aktier inom ramen för Markets handelsverk-
samhet redovisas som en minskning av investerat
fritt eget kapital. Egna aktier som förvärvats i syfte
att optimera kapitalstrukturen och inom ramen för
Nordeas aktieåterköpsprogram redovisas som en
minskning av balanserade vinstmedel. Transaktions-
kostnader i samband med återköp av egna aktier
redovisas också under eget kapital. När aktier
ogiltig förklaras har detta inte någon inverkan på
redovisningen. Avyttring av egna aktier i handels-
verksamheten redovisas som en ökning av investe-
rat fritt eget kapital.
Kontrakt på Nordeaaktier som kan kontantavräk-
nas, till exempel derivat såsom optioner och warran-
ter, redovisas antingen som finansiella tillgångar
eller skulder, vilket betyder att dessa inte utgör eget
kapital-instrument.
Minoritetsintressen omfattar den del av koncern-
företags nettotillgångar som inte ägs direkt eller
indirekt av Nordea Bank Abp. För varje rörelseför-
värv värderar Nordea minoritetsintressena i den för-
värvade rörelsen antingen till verkligt värde eller till
innehavets proportionella andel av den förvärvade
rörelsens nettotillgångar.
Övriga reserver utgörs av intäkter och kostnader,
netto efter skatteeffekter, som redovisas under eget
kapital via övrigt totalresultat.
Med undantag för ej utdelade vinstmedel från
tidigare år, omfattar balanserade vinstmedel eget
kapital-delen av obeskattade reserver. Obeskattade
reserver enligt nationella bestämmelser, redovisas
som eget kapital efter beaktande av uppskjuten
skatt enligt gällande skattesatser i respektive land.
Även Nordeas andel av ej utdelade vinstmedel
från intresseföretag och joint ventures intjänade
efter förvärvsdagen, ingår i balanserade vinstmedel.
Innehavare av övrigt primärkapital
Nordea har emitterat eviga efterställda instrument (pri-
märkapitaltillskott) som konverteras till ett variabelt antal
Nordeaaktier om kärnprimärkapitalnivån skulle sjunka
under en viss förutbestämd nivå för antingen Nordea-
koncernen eller Nordea Bank Abp. Räntebetalningarna är
helt diskretionära och ställs in under vissa omständigheter.
Eftersom Nordea kan bli tvungen att överlämna ett antal
Nordeaaktier, klassificeras dessa instrument som finan-
siella skulder.
Nordea har också emitterat eviga efterställda instru-
ment (primärkapitaltillskott) som skrivs ned istället för att
konverteras till Nordeaaktier om kärnprimärkapitalnivån
skulle sjunka under en viss förutbestämd nivå för antingen
Nordeakoncernen eller Nordea Bank Abp. Räntebetal-
ningarna är helt diskretionära och ställs in under vissa
omständigheter. Dessa instrument klassificeras som eget
kapital eftersom det inte finns något krav att Nordea ska
betala ränta eller kapitalbelopp till innehavarna. Vid
utgången av 2025 fanns inga sådana utestående
instrument.
Minoritetsintressen
För information om minoritetsintressen, se not K9.1
”Konsoliderade företag”.
Aktiekapital
Aktiekapitalet uppgår till 4 049 951 919 euro. Nordeaaktien
har inget nominellt värde. Varje aktie ger en rösträtt. För
mer information om antalet registrerade aktier, se
”Rapport över förändringar i eget kapital”.
Investerat fritt eget kapital
Investerat fritt eget kapital består av överkursfonden för
Nordea Bank AB (publ) före flytten av bolagets säte till
Finland genom en gränsöverskridande omvänd fusion.
Investerat fritt eget kapital har även påverkats av förvärv
och försäljning av egna aktier i Markets
handels verk samhet.
Övriga reserver
Dessa reserver omfattar reserver för kassaflödessäkringar,
finansiella tillgångar som klassificerats i kategorin
”Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
övrigt totalresultat” och ackumulerade omvärderingar av
förmånsbestämda pensionsplaner, samt en reserv för
omräkningsdifferenser. För en analys av raden ”Övrigt
totalresultat, netto efter skatt” per post, se ”Rapport över
totalresultat”.
Balanserade vinstmedel
Balanserade vinstmedel utgörs främst av Nordeas ej
utdelade vinstmedel från tidigare år.
K10.2 Ytterligare upplysningar
om kassaflödesanalysen
Redovisningsprinciper
Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar av
likvida medel under året för den totala verksamhe-
ten. Nordeas kassaflödesanalys har upprättats enligt
den indirekta metoden, vilket innebär att rörelsere-
sultatet har justerats för transaktioner som inte med-
för in- eller utbetalningar, till exempel avskrivningar
och kreditförluster. Redovisningen av kassaflöden
görs utifrån kategorierna löpande verksamhet, inves-
teringsverksamhet och finansierings verksamhet.
Den löpande verksamheten
Kassaflödet från den löpande verksamheten, som är den
huvudsakliga intäktsbringande verksamheten, härrör
främst från rörelseresultatet, justerat för poster som inte
ingår i kassaflödet samt betalda inkomstskatter. Justeringar
för poster som inte ingår i kassaflödet innefattar:
Mn euro
2025
2024
Avskrivningar
610
562
Nedskrivningar
4
15
Kreditförluster
60
238
Nettoresultat av utlåning i portföljer
som hålls till förfall och obligatoriskt
värderas till verkligt värde
1
8
Orealiserade värdeförändringar
2 587
109
Realisationsvinster/-förluster, netto
-23
-30
Förändring av upplupna kostnader/intäkter
och avsättningar
13
190
Omräkningsdifferenser
-762
570
Förändring av skulder till försäkringstagare
4
-7
Förändringar av verkligt värde av den
säkrade posten, tillgångar/skulder (netto)
231
664
Övrigt
62
-13
Summa
2 787
2 306
Nordea Årsredovisning 2025
272
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och
skulder innefattar tillgångar och skulder som ingår i den
normala affärsverksamheten, såsom utlåning, inlåning och
emitterade värdepapper. Förändringar i derivatinstrument
redovisas netto.
I kassaflödet från den löpande verksamheten ingår
erhållen ränta och betald ränta med följande belopp:
Mn euro
2025
2024
Erhållen ränta
17 336
21 235
Betald ränta
-10 139
-13 444
Investeringsverksamheten
Investeringsverksamheten innefattar förvärv och avyttring
av anläggningstillgångar, finansiella såväl som materiella
och immateriella.
Finansieringsverksamheten
Finansieringsverksamheten utgörs av den verksamhet
som medför förändringar i eget kapital och efterställda
skulder, som till exempel nyemission av aktier, utdelningar
och emission/amortering av efterställda skulder samt
kapitalandelen av leasingutbetalningar.
Likvida medel
Följande poster ingår i likvida medel:
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Kassa och tillgodohavanden hos
centralbanker
38 206
46 562
Utlåning till centralbanker, betalbar
vid anfordran
4
4
Utlåning till kreditinstitut, betalbar
vid anfordran
983
999
Summa
39 193
47 565
Kassatillgångar omfattar lagliga betalningsmedel inklu-
sive utländska sedlar och mynt. Tillgodohavanden hos
centralbanker utgörs av tillgodohavanden på konton hos
centralbanker och postgiron i myndighetsform, där föl-
jande förutsättningar är uppfyllda:
• Centralbanken eller postgirot är hemmahörande i det
land där institutet är etablerat.
• Tillgodohavandet på kontot kan disponeras fritt när som
helst.
Utlåning till centralbanker och kreditinstitut, betalbar vid
anfordran, utgörs av likvida tillgångar som inte utgörs av
obligationer och andra räntebärande värdepapper.
Avstämning av skulder hänförliga till
finansieringsverksamheten
Den ingående balansen på efterställda skulder var
7 410 mn euro (5 720 mn euro). Periodens kassaflöde upp-
gick till 937 mn euro (1 430 mn euro) och effekterna av
valutakursdifferenser och övrigt uppgick till 463 mn euro
(260 mn euro), vilket gav en utgående balans på 8 810 mn
euro (7 410 mn euro).
Den ingående balansen på leasingskulder var 1 103 mn
euro (1 103 mn euro). Periodens kassaflöde med avseende
på skulderna uppgick till -112 mn euro (-151 mn euro) och
övriga förändringar från nya, avslutade och modifierade
kontrakt samt valutakursdifferenser uppgick till 54 mn
euro (151 mn euro), vilket gav en utgående balans på
1 045 mn euro (1 103 mn euro).
Mn euro
2025
2024
Likvida medel vid årets början
47 565
51 362
Omräkningsdifferens
-1 288
560
Likvida medel vid årets slut
39 193
47 565
Förändring
-7 084
-4 357
K10.2 Ytterligare upplysningar om kassaflödesanalysen, forts.
Nordea Årsredovisning 2025
273
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K10.3 Löptidsanalys
Redovisningsprinciper
I tabellen ”Förväntad löptid” redovisas de förvän-
tade löptiderna för posterna i balansräkningen.
Tabellen ”Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden”
bygger på avtalsenliga odiskonterade löptider. För
derivat har förväntade in- och utflöden av kontanter
redovisats för både derivattillgångar och derivat-
skulder eftersom derivat hanteras netto. För kon-
traktuella leasingskulder, se not K5.4 ”Leasing”. För
ytterligare information om återstående löptider, se
även not K11 ”Risk- och likviditetshantering”, avsnitt
8 ”Likviditetsrisk”.
Förväntad löptid
31 dec 2025 31 dec 2024
Förväntas återvinnas eller regleras: Förväntas återvinnas eller regleras:
Mn euro
Not
Inom 12 månader
Efter 12 månader
Summa
Inom 12 månader
Efter 12 månader
Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
38 206
–
38 206
46 562
–
46 562
Utlåning till centralbanker
K3.8
6 947
–
6 947
4 075
–
4 075
Utlåning till kreditinstitut
K3.8
3 367
671
4 038
2 388
562
2 950
Utlåning till allmänheten
K3.8
105 483
276 388
381 871
96 130
261 458
357 588
Räntebärande värdepapper
K3.9
13 526
66 346
79 872
14 985
58 479
73 464
Aktier och andelar
K3.10
14 573
25 014
39 587
1 866
33 522
35 388
Tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal
K3.11
7 359
63 318
70 677
7 499
53 380
60 879
Derivatinstrument
K3.12
259
17 374
17 633
7 783
17 428
25 211
Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer
K3.6
-158
–
-158
-243
–
-243
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures
K9.3
–
462
462
–
482
482
Immateriella tillgångar
K5.1
–
4 088
4 088
21
3 861
3 882
Materiella tillgångar
K5.2
–
1 564
1 564
145
1 516
1 661
Förvaltningsfastigheter
K5.3
–
2 215
2 215
22
2 110
2 132
Uppskjutna skattefordringar
K2.11
7
173
180
11
195
206
Aktuella skattefordringar
K2.11
383
–
383
364
–
364
Pensionstillgångar
K8.2
–
334
334
–
360
360
Övriga tillgångar
1 655
3 964
5 619
1 146
6 022
7 168
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
787
45
832
1 089
42
1 131
Tillgångar som innehas för försäljning
K9.5
–
–
–
95
–
95
Summa tillgångar
192 394
461 956
654 350
183 938
439 417
623 355
Skulder till kreditinstitut
K3.13
32 783
1 348
34 131
28 678
97
28 775
In- och upplåning från allmänheten
K3.14
224 392
18 482
242 874
224 008
8 427
232 435
Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal
K3.11
5 466
66 145
71 611
4 529
57 184
61 713
Skulder till försäkringstagare
K4
2 314
30 783
33 097
1 910
28 441
30 351
Emitterade värdepapper
K3.15
70 704
125 572
196 276
74 868
113 268
188 136
Derivatinstrument
K3.12
340
17 738
18 078
3 993
21 041
25 034
Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer
K3.6
-567
–
-567
-458
–
-458
Aktuella skatteskulder
K2.11
672
–
672
208
–
208
Övriga skulder
1
K3.16
5 658
8 748
14 406
4 544
9 652
14 196
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
1 256
42
1 298
1 582
56
1 638
Uppskjutna skatteskulder
K2.11
87
514
601
27
786
813
Avsättningar
K6
85
263
348
113
283
396
Pensionsskulder
K8.2
–
296
296
–
272
272
Efterställda skulder
K3.17
921
7 889
8 810
93
7 317
7 410
Summa skulder
344 111
277 820
621 931
344 095
246 824
590 919
1) Varav leasingskulder 106 939 1 045 109 994 1 103
Nordea Årsredovisning 2025
274
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K10.3 Löptidsanalys, forts.
Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden
31 dec 2025
31 dec 2024
Högst 1 Högst 1
Mn euro
månad
1–3 månader
3–12 månader
1–2 år
2–5 år
5–10 år
Mer än 10 år
Summa
månad
1–3 månader
3–12 månader
1–2 år
2–5 år
5–10 år
Mer än 10 år
Summa
Kassa och tillgodohavanden hos central banker och utlåning till
centralbanker
45 005
148
–
–
–
–
–
45 153
50 475
162
–
–
–
–
–
50 637
Utlåning till kreditinstitut
4 470
456
398
408
219
–
–
5 951
2 892
422
298
26
230
–
–
3 868
Utlåning till allmänheten
69 157
18 907
43 257
41 539
77 637
62 845
207 341
520 683
61 399
22 283
40 731
40 586
71 973
70 367
197 332
504 671
Räntebärande värdepapper
1 193
1 317
15 544
23 996
36 318
9 491
10 877
98 736
1 777
791
14 589
17 115
38 363
9 476
5 254
87 365
Övriga finansiella tillgångar förutom derivat
–
–
–
–
–
–
115 084
115 084
–
–
–
–
–
–
102 791
102 791
Summa finansiella tillgångar förutom derivat
119 825
20 828
59 199
65 943
114 174
72 336
333 302
785 607
116 543
23 658
55 618
57 727
110 566
79 843
305 377
749 332
Skulder till kreditinstitut
19 205
15 875
4 258
–
–
–
–
39 338
25 520
3 945
895
3
65
–
–
30 428
In- och upplåning från allmänheten
226 572
12 223
5 366
131
8
–
–
244 300
212 565
15 267
4 935
56
70
1
0
232 894
Emitterade värdepapper
5 926
18 036
57 624
40 962
71 424
21 114
19 492
234 578
3 940
23 033
64 907
33 295
72 169
16 908
20 330
234 582
- varav bank- och företagscertifikat
885
14 078
30 070
4 463
43
–
–
49 539
1 025
17 000
22 297
27
51
–
–
40 400
- varav säkerställda obligationer
5 041
3 650
23 877
28 702
57 859
15 357
19 197
153 683
2 915
3 438
35 780
29 303
58 495
12 608
20 061
162 600
- varav övriga obligationer
–
308
3 677
7 797
13 522
5 757
295
31 356
–
2 595
6 830
3 965
13 623
4 300
269
31 582
Efterställda skulder
1 180
1 547
810
4 908
1 781
–
–
10 226
–
125
255
2 798
3 129
2 377
184
8 868
Övriga finansiella skulder förutom derivat
84 169
21
94
111
277
344
331
85 347
74 016
21
97
118
281
345
384
75 262
Summa finansiella skulder förutom derivat
337 052
47 702
68 152
46 112
73 490
21 458
19 823
613 789
316 041
42 391
71 089
36 270
75 714
19 631
20 898
582 034
Derivatinstrument, kassainflöde
253 542
271 418
189 529
130 229
246 366
161 573
104 231
1 356 888
241 710
239 182
181 085
102 525
204 988
122 543
72 563
1 164 596
Derivatinstrument, kassautflöde
253 641
272 044
189 519
129 964
246 994
162 096
104 591
1 358 849
241 705
239 103
182 027
102 898
205 436
123 562
72 701
1 167 432
Derivatinstrument, netto kassaflöde
-99
-626
10
265
-628
-523
-360
-1 961
5
79
-942
-373
-448
-1 019
-138
-2 836
Kreditåtaganden
95 010
–
–
–
–
–
–
95 010
86 948
–
–
–
–
–
–
86 948
Utställda garantier
19 545
–
–
–
–
–
–
19 545
20 337
–
–
–
–
–
–
20 337
Nordea Årsredovisning 2025
275
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K10.4 Transaktioner med närstående
Redovisningsprinciper
Närstående
Närstående är en person eller ett företag med en
nära relation till Nordea. Närstående parter delas in
i följande kategorier:
• Aktieägare med betydande inflytande
• Intresseföretag och joint ventures
• Nyckelpersoner i ledande positioner
• Övriga närstående parter.
Aktieägare med betydande inflytande
Aktieägare med betydande inflytande är aktieägare
som har rätt att delta i beslut som rör Nordeas finan-
siella och operativa strategier, men som inte har ett
bestämmande inflytande över dessa.
Intresseföretag och joint ventures
En definition av termen intresseföretag och joint
venture finns i not K9.3 ”Aktier och andelar i intres-
seföretag och joint ventures”.
Nyckelpersoner i ledande positioner
Nyckelpersoner i ledande positioner är de personer
som har befogenhet och ansvar för planering, led-
ning och styrning av företagets verksamhet, direkt
eller indirekt, däribland företagets styrelse.
Övriga närstående parter
Övriga närstående parter utgörs av dotterföretag till
aktie ägare med betydande inflytande, nära anhöriga
till nyckelpersoner i ledande positioner och bolag
som kontrolleras eller gemensamt kontrolleras av
nyckelpersoner i ledande positioner eller av nära
anhöriga till dessa nyckelpersoner.
Transaktioner med närstående
En transaktion med närstående definieras som en
överföring av resurser, tjänster eller förpliktelser
mellan Nordea och en närstående part, oavsett om
dessa debiteras eller inte.
Se även Redovisningsprinciper i not K8.4
”Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner”.
Transaktioner med närstående
Övriga närstående
Intresseföretag
1
parter
2
31 dec 31 dec 31 dec 31 dec
Mn euro 2025 2024 2025 2024
Tillgångar
Utlåning
116
137
2
2
Övriga tillgångar
0
1
–
–
Summa tillgångar
116
138
2
2
Skulder
In- och upplåning
0
1
38
11
Derivatinstrument
–
3
–
–
Övriga skulder
2
0
0
0
Summa skulder
2
4
38
11
Poster utanför
balansräkningen
–
–
5
5
Övriga närstående
Intresseföretag
1
parter
2
Mn euro
2025
2024
2025
2024
Räntenetto
4
4
0
0
Avgifts- och provisionsnetto
1
2
0
0
Nettoresultat av poster till
verkligt värde
–
-1
0
0
Summa rörelsekostnader
-1
0
–
–
Resultat före kreditförluster
4
5
0
0
1) Information om intresseföretag som ingår i Nordeakoncernen finns i not K9.3
”Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures”.
2) Här ingår aktieägare med betydande inflytande (inklusive dessas dotterföretag),
nära anhöriga till nyckelpersoner i ledande positioner i Nordea, bolag som kon
-
trolleras eller gemensamt kontrolleras av nyckelpersoner i ledande positioner
eller av nära anhöriga till dessa nyckelpersoner. Även Nordeas pensionsstiftelser
ingår.
Alla transaktioner med närstående görs enligt samma
kriterier och villkor som vid jämförbara transaktioner med
externa parter i liknande ställning, förutom utlåning till
anställda såväl som vissa övriga åtaganden till nyckelper-
soner i ledande positioner, se not K8.4 ”Ersättning till
nyckelpersoner i ledande positioner” och not K7.1
”Eventualförpliktelser”.
Informationen ovan presenteras ur Nordeas perspektiv,
dvs. den visar hur Nordeas siffror har påverkats av trans-
aktioner med närstående parter.
Nyckelpersoner i ledande positioner omfattar i Nordea:
• styrelsen
• koncernchefen (vd)
• vice vd
• koncernledningen.
Utlåningen till nyckelpersoner i ledande positioner upp-
gick till 5,0 mn euro (2,4 mn euro) och ränteintäkterna på
dessa lån uppgick till 0,1 mn euro (0,1 mn euro). Inlåning
från nyckelpersoner i ledande positioner uppgick till
1,2 mn euro (5,7 mn euro) och räntan på denna inlåning
uppgick till -0,0 mn euro (-0,1 mn euro). Kreditlöften till
nyckelpersoner i ledande positioner uppgick till 4,0 mn
euro (0,3 mn euro).
Nyckelpersoner i ledande positioner som är anställda av
Nordea erhåller samma kreditvillkor som övriga anställda.
I Finland motsvarar personalräntan för bostadslån Nordea
Bank Abp:s upplåningskostnad med en marginal på
30 punkter och för övriga lån motsvarar personalräntan
Nordea Bank Abp:s upplåningskostnad med en marginal
på 45–500 punkter. I Danmark är personalräntan för lån
rörlig och varierar mellan 2,50–4,45 procent beroende på
typ av bostadslån. I Norge är den rörliga personalräntan
för lån 4,44 procent. Bostadslån till fast ränta erbjuds till
samma villkor som för förmånskunder. I Sverige kan lån till
personalvillkor beviljas till högst 3 mn kronor oavsett typ
av lån och till högst 0,4 mn kronor för billån. Räntan på
dessa lån är 215 punkter lägre än motsvarande ränta för
externa kunder. Lån som överstiger 3 mn kronor respektive
0,4 mn kronor får anställda samma högsta ränterabatt
som Nordeas bästa externa kunder.
Lån till familjemedlemmar till nyckelpersoner i ledande
positioner, som inte lever i samma hushåll, ges till normala
marknadsvillkor. Motsvarande villkor gäller även för nyck-
elpersoner i ledande positioner som ej är anställda av
Nordea. För mer information om transaktioner med nyck-
elpersoner i ledande positioner, se not K8.4 ”Ersättning till
nyckelpersoner i ledande positioner”.
Nordea Årsredovisning 2025
276
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och
likviditetshantering
1. Riskstyrning ...........................................................................................276
1.1 Ramverk för intern kontroll ................................................ 276
1.2 Beslutsfattande organ för risk-,
likviditets- och kapitalhantering .................................... 276
1.3 Styrning av riskhantering och regelefterlevnad ...277
1.4 Upplysningskrav enligt kapitaltäcknings-
förordningen – Nordeas kapital- och
riskhanteringsrapport 2025 ...............................................278
2. Kreditrisk .................................................................................................278
2.1 ESG-relaterad kreditrisk ...................................................... 278
2.2 Definition och identifiering av kreditrisk .................. 279
2.3 Begränsning av kreditrisk ...................................................279
2.4 Exponeringar, reserver och avsättningar .................279
2.5 Känsligheter .................................................................................292
2.6 Framåtblickande information ..........................................293
2.7 Reserveringar enligt ledningens bedömning........298
2.8 Kundklassificering ...................................................................298
3. Motpartskreditrisk .............................................................................301
4. Marknadsrisk ......................................................................................... 301
4.1 Handelsrelaterad marknadsrisk ..................................... 301
4.2 Ej handelsrelaterad marknadsrisk ................................ 301
4.3 Mätning av marknadsrisk ................................................... 301
4.4 Marknadsriskanalys ................................................................302
4.5 Risk avseende räntenetto och ekonomiskt värde ..302
4.6 Övrig marknadsrisk – pensionsrisk .............................. 302
5. Operativ risk .......................................................................................... 303
5.1 Hantering av operativ risk ..................................................303
5.2 Modellrisk ......................................................................................304
6. Regelefterlevnadsrisk ..................................................................... 304
6.1 Etiska riktlinjer ............................................................................304
6.2 Raise Your Concern .................................................................304
6.3 Bekämpning av ekobrott ..................................................... 305
7. Livförsäkringsrisk och marknadsrisk
inom Life & Pension .......................................................................... 305
8. Likviditetsrisk ....................................................................................... 305
8.1 Definition och identifiering av likviditetsrisk ......... 305
8.2 Ledningsprinciper och kontroll ....................................... 305
8.3 Upplånings- och likviditetsstrategi .............................. 305
8.4 Mätning av likviditetsrisk ....................................................306
8.5 Analys av likviditetsrisk ........................................................306
1. Riskstyrning
Att upprätthålla riskmedvetenheten i organisationen är en
integrerad del av Nordeas affärsstrategi. Nordea har tyd-
liga riskhanteringsramverk, policyer och instruktioner för
olika typer av risk som omfattar alla riskexponeringar.
1.1 Ramverk för intern kontroll
Ramverket för intern kontroll omfattar hela koncernen och
innefattar koncernstyrelsens, koncernchefens och högsta
ledningens ansvar i fråga om intern kontroll, alla koncern-
funktioner och affärsområden, inklusive verksamhet via
uppdragsavtal och distributionskanaler. Enligt ramverket
är det respektive affärsområde, koncernfunktion och enhet
som ansvarar för att hantera riskerna i den egna verksam-
heten och ha kontroller som säkerställer att Nordea lever
upp till interna och externa krav. Som en del av ramverket
för intern kontroll har Nordea inrättat kontrollfunktioner
på koncernnivå, som i lämplig och tillräcklig utsträckning
har de befogenheter, den betydelse och den tillgång till
koncernstyrelsen som de behöver för att utföra sitt upp-
drag. Som en del av ramverket för intern kontroll har sty-
relsen inrättat Nordeas ramverk för riskhantering och ram-
verk för hantering av regelefterlevnadsrisk.
Ramverket för intern kontroll säkerställer yttre och inre
effektivitet i verksamheten, fullgod identifiering, mätning
och begränsning av risker, en aktsam affärsverksamhet,
sunda administrations- och redovisningsrutiner, tillförlitlig-
het i finansiell och icke-finansiell information (både intern
och extern) samt efterlevnad av gällande lagar, förordningar,
standarder, myndighetskrav och koncernens interna regler.
1.2 Beslutsfattande organ för risk-,
likviditets- och kapitalhantering
Koncernstyrelsen, styrelsens riskkommitté, Nordeas
koncernchef i koncernledningen, Asset and Liability
Committee (ALCO) och riskkommittén är viktiga besluts-
fattande organ för Nordeas risk- och kapitalhantering.
Därutöver är CEO Credit Committee, Executive Credit
Committee och kreditkommittéer i affärsområdena viktiga
instanser för kreditbeslut.
Koncernstyrelsen
Koncernstyrelsen (styrelsen) har följande övergripande
ansvar för riskhanteringen:
• Besluta om koncernens riskstrategi och ramverket för
risktolerans, inklusive riskförklaringar, med åtminstone
årliga uppföljningar och ytterligare uppdateringar när så
behövs.
• Övervaka och följa upp införandet av riskstrategin, ram-
verket för risktolerans och ramverket för riskhantering
samt regelbundet utvärdera om koncernen har effektiva
och lämpliga kontroller för att hantera riskerna.
• Följa upp och övervaka hur koncernens riskprofil utveck-
las i förhållande till styrelsens fastställda
riskförklaringar.
• Fastställa förväntningar och övervaka införandet av kon-
cernens riskkultur, inklusive godkännande av Nordeas
etiska riktlinjer och värderingar.
• Löpande följa upp att riskkulturen är sund och överväga
riskkulturens inverkan på den finansiella stabilitetens
riskprofil och styrning.
Styrelsen beslutar om kapitalpolicyn, där även utdelnings-
policyn ingår, för att säkerställa att koncernen fortlöpande
och framåtblickande har tillräckliga kapital- och likvidi-
tetsnivåer, som är förenliga med Nordeas affärsmodell och
risktolerans liksom lagkrav och förväntningar.
Styrelsens riskkommitté
Styrelsens riskkommitté biträder koncernstyrelsen i dess
tillsyn över hanteringen och kontrollen av risker, ramverk
för risk samt kontroller och processer avseende Nordea-
koncernens verksamhet.
Koncernchefen
Koncernchefen ansvarar inför koncernstyrelsen för den
övergripande förvaltningen av koncernens verksamhet och
risker. Bland annat ska koncernchefen säkerställa att den
riskstrategi och det ramverk för riskhantering som beslu-
tats av styrelsen genomförs, att nödvändiga praktiska
åtgärder vidtas och att riskerna följs upp och begränsas.
Koncernchefen arbetar tillsammans med ledande
befattningshavare i koncernledningen. Dessa stödjer kon-
cernchefen i dennes beslut. Frågor som ska beslutas av
koncernstyrelsen, liksom principfrågor eller andra frågor
av särskild vikt som ska beslutas av styrelserna i Nordea
Bank Abp:s större dotterföretag, ska först presenteras för
koncernchefen, för diskussion och rekommendation.
Särskilda koncernkommittéer har inrättats av koncern-
chefen för att främja samordningen inom koncernen, och
på så sätt säkerställa åtagande och ägarskap för koncer-
nens prioriteringar, beslut och genomförande.
Nordea Årsredovisning 2025
277
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
Kommittéernas sammansättning och ansvarsområden har
fastställts i koncerninstruktioner för respektive kommitté.
Asset and Liability Committee
Asset and Liability Committee (ALCO) är underställd kon-
cernchefen i koncernledningen och leds av koncernens
Chief Financial Officer (CFO). ALCO beslutar om föränd-
ringar i den finansiella verksamheten och riskprofilen i
balansräkningen, inklusive förvaltningen av tillgångar och
skulder (ALM), hanteringen av balansräkningen och likvi-
ditetshanteringen. ALCO beslutar också om vissa emissio-
ner och kapitaltillskott för alla helägda koncernföretag.
ALCO har bildat underordnade kommittéer för sitt arbete
och beslutsfattande inom specifika riskområden.
Riskkommittén
Riskkommittén är underställd koncernchefen i koncern-
ledningen och leds av koncernens Chief Risk Officer
(CRO). Riskkommittén är ett beslutsfattande och/eller
beredande organ på riskområdet. Den främjar också kon-
takterna och samordningen inom koncernen i riskfrågor
som rör första och andra försvarslinjen. Kommittén bere-
der eller ger vägledning om förslag till koncernchefen i
koncernledningen och/eller koncernstyrelsen i viktiga
frågor som rör Nordeas ramverk för riskhantering.
Koncern styrelsen beslutar om ramverket för risktolerans.
Riskkommittén fördelar risktoleransen mellan de riskta-
gande enheterna, och första försvarslinjen ska säkerställa
att information om limiterna fördelas vidare och att de
införs i verksamheten. Riskkommittén har bildat underord-
nade kommittéer för sitt arbete och beslutsfattande inom
specifika riskområden.
Instanser för kreditbeslut
Koncernens styrelse och dotterföretagens styrelser dele-
gerar kreditbeslut i enlighet med de befogenheter som
beskrivs i koncerndirektivet Group Board Directive on Risk.
• CEO Credit Committee leds av koncernchefen och inne-
fattar samtliga medlemmar i Executive Credit Committee.
• Executive Credit Committee leds av chefen för Group
Credit Management. Det är koncernchefen som utser
medlemmarna i Executive Credit Committee.
• Kreditkommittéer i affärsområdena: Executive Credit
Committee inrättar kreditkommittéer för respektive affärs-
område utifrån organisation och kundsegmentering.
Styrning i dotterföretagen
Dotterföretagens styrelser ansvarar för att godkänna risk-
limiter och kapitalåtgärder inom ramen för de begräns-
ningar som fastställts av koncernstyrelsen. Besluts-
underlag i sådana frågor tas fram av det aktuella dotterfö-
retagets ledning, med stöd från relevanta
koncern funktioner.
Dotterföretag måste följa koncernens ramverk för intern
kontroll, vilket inkluderar Nordeas ramverk för riskhante-
ring och hantering av regelefterlevnadsrisk, såvida inte
lag- eller tillsynskrav säger annat. Dotterföretagens styrel-
ser ansvarar för att övervaka hanteringen och kontrollen
av risker liksom införandet av ramverk för riskhantering
samt dotterföretagens verksamhetsprocesser. Det finns
också riskhanteringsfunktioner som ansvarar för ramverk
och processer för riskhantering i dotterföretagen.
Dotterföretagens vd:ar deltar i besluten på dotterföre-
tagsnivå och ansvarar för den dagliga verksamheten.
1.3 Styrning av riskhantering och regelefterlevnad
Group Risk och Group Compliance utgör Nordeas obero-
ende andra försvarslinje. Den andra försvarslinjen är orga-
niserad på ett sätt som säkerställer tillräckliga resurser för
befintliga processer och speglar Nordeas affärsorganisa-
tion, koncernstruktur och landsindelning. Group Risk över-
vakar införandet av koncernens riskpolicyer (utom för
regelefterlevnadsrisk), samt övervakar och kontrollerar,
utifrån ett riskbaserat förhållningssätt, ramverket för risk-
hantering. Group Compliance övervakar införandet av
ramverket för hantering av regelefterlevnadsrisk, som är
en del av det övergripande ramverket för riskhantering.
Ramverket för riskhantering säkerställer konsekventa
processer för att kartlägga, bedöma och mäta risker, liksom
för att reagera på och begränsa, kontrollera och övervaka
samt rapportera risker. På så sätt kan välgrundade beslut
om risktagande fattas. Det omfattar alla risker som Nordea
är eller skulle kunna vara exponerad för, inklusive ESG-
faktorer som källa till befintliga risker, risker utanför balans-
räkningen och risker i ett stressat scenario. Detaljerade rap-
porter om samtliga risker lämnas regelbundet till riskkom-
mittén, koncernledningen, styrelsens riskkommitté och
koncernstyrelsen. Vidare lämnas rapporter om Nordeas
regelefterlevnad till riskkommittén, koncernledningen, sty-
relsens riskkommitté och koncernstyrelsen.
Koncernstyrelsen och verkställande direktören i de enskilda
Nordeabolagen får regelbundna riskrapporter som rör
lokala förhållanden.
Processen för kartläggning och väsentlighetsbedöm-
ning av risker inleds med att identifiera risker som Nordea
är eller skulle kunna vara exponerad för. Riskerna bedöms
för att fastställa relevans, klassificeras sedan och registre-
ras i den gemensamma risktaxonomin.
Alla risker i Nordea gemensamma risktaxonomi måste, i
risk- och kapitalhanteringssyfte, klassificeras som väsent-
liga eller icke-väsentliga. Väsentliga risker är risker som
bedöms kunna ha en väsentlig inverkan på Nordeas aktu-
ella och framtida finansiella ställning, på dess kunder och
övriga intressenter. Dessa risker kan normalt hänföras till en
högre nivå i risktaxonomin, som inrymmer ett antal under-
liggande risker, där förlusterna har en gemensam nämnare.
Risktolerans
Ramverket för risktolerans bidrar till effektiv riskhantering
och främjar en sund riskkultur genom att skapa förutsätt-
ningar för välgrundade beslut om risktagande.
Ramverkets huvudsakliga syfte är att säkerställa att allt
risktagande håller sig inom de gränsvärden för risktole-
rans som styrelsen fastställt.
Risktoleransen avser den samlade risken för alla typer
av risk som Nordea är villig att acceptera – utifrån sin
affärsmodell – för att nå sina strategiska mål. Den av sty-
relsen godkända risktoleransen fastställs i en riskförkla-
ring som innefattar både kvalitativa uttalanden och kvan-
titativa limiter och kriterier per huvudsaklig risktyp. Detta
ska säkerställa att Nordea bedriver sin verksamhet med
en väl avvägd och hållbar riskprofil.
Processer för risktolerans
Ramverket för risktolerans innehåller alla processer och
kontroller för att fastställa, följa upp och kommunicera
Nordeas risktolerans:
• Fastställande av kapacitet för risktagande utifrån kapi-
tal- och likviditetsposition: En gång per år anpassas kon-
cernens övergripande kapacitet för risktagande till
finans- och kapitalplaneringen, baserat på Nordeas risk-
strategi. Kapaciteten för risktagande fastställs utifrån
Nordeas kapital- och likviditetsposition, och innefattar
förmågan att absorbera chocker.
• Fördelning av risktolerans per risktyp: Risktoleransen inne-
fattar risktoleranslimiter för de huvudsakliga risk typerna
som Nordea är exponerad för. Även trösklar fastställs för
dessa huvudsakliga risktyper. De ska fungera som tidiga
indikatorer för viktiga beslutsfattare om att riskprofilen för
en viss risktyp närmar sig sin risktoleranslimit.
• Fastställande av risklimiter: Mätbara risklimiter upprät-
tas och fastställs på lämpliga nivåer för att effektivt han-
tera risktagandet. Risktoleranslimiterna fastställs av sty-
relsens riskkommitté. Dessa ligger till grund för de riskli-
miter som införs och godkänns av lägre beslutsinstanser.
Ramverket för risktolerans ska säkerställa att konse-
kventa limiter används överallt. Dotterföretagens riskto-
leranslimiter ska fastställas av behörig beslutsinstans i
enlighet med nationella lagkrav och i överensstämmelse
med koncernens risklimiter.
• Kontroll och övervakning av risk i förhållande till risklimi-
ter: Riskerna kontrolleras och följs regelbundet upp mot
risklimiterna för att säkerställa att risktagande sker inom
risktoleransen.
• Process för hantering av överträdelser av risktoleranslimi-
ter: Group Risk och Group Compliance ser till att överträ-
delser av risktoleranslimiter eskaleras till riskkommittén
och styrelsens riskkommitté. Group Risk och Group Comp-
liance rapporterar varje månad om eventuella överträdel-
ser av risktolerans till koncernstyrelsen och andra berörda
styrande organ, inklusive en uppföljning av de åtgärder
som ska vidtas, till dess att risken återigen är inom riskto-
leransen. Rapporten innehåller en statusindikator som
anger aktuell risknivå i förhållande till risktoleranslimiten
för alla risktyper som omfattas av riskförklaringarna.
Införliva risktoleransen i affärsprocesserna
Hela processen för risktolerans har en nära koppling till
andra strategiska processer, bland annat den interna kapi-
talutvärderingen (IKU), den interna likviditetsutvärde-
ringen (ILU) och koncernens återhämtningsplaneringen.
Risktoleransen införlivas i de viktigaste affärsproces-
serna och kommuniceras i hela organisationen i syfte att
stödja Nordeas mål om att upprätthålla en stark riskkultur.
Detta ska bland annat säkerställa en tydlig koppling mel-
lan den fastställda risktoleransen och affärsplaner, bud-
getar och kapital- och likviditetsposition. Risktoleransen
finns också med i koncernens bedömningar av
Nordea Årsredovisning 2025
278
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
möjligheten till återhämtning och resolution samt i incita-
mentsstrukturen och ramverket för ersättningar.
1.4 Upplysningskrav enligt kapitaltäckningsförordningen
– Nordeas kapital- och riskhanteringsrapport 2025
Ytterligare upplysningar om risk- och kapitalhantering
finns i Nordeas kapital- och riskhanteringsrapport för 2025
(Capital and Risk Management Report 2025), i enlighet
med kapitaltäckningsförordningen (CRR).
2. Kreditrisk
Krediter i Nordea beviljas enligt de gemensamma princi-
per som fastställts för koncernen. Nordea strävar efter att
ha en väldiversifierad kreditportfölj som anpassats till
strukturen på koncernens hemmamarknader. Nordeas
kreditportfölj är uppdelad efter typ av exponeringsklass
(företag och privatkunder) eller sektor, och därefter ytterli-
gare indelad i segment, bransch och region. Rapportering
sker månadsvis, kvartalsvis och årsvis.
Huvudprinciperna för hanteringen av Nordeas kreditrisk
är:
• riskbaserat förhållningssätt, det vill säga riskhanterings-
funktionerna ska vara anpassade efter verksamhetens
art, omfattning och komplexitet, och därmed säkerställa
att de åtgärder som vidtas står i proportion till riskerna
• oberoende, det vill säga riskkontrollfunktionen ska vara
oberoende i förhållande till den verksamhet man
kontrollerar
• de tre försvarslinjerna, enligt beskrivningen i koncern-
direktivet om intern styrning (Group Board Directive on
Internal Governance).
Group Credit Management utgör den första försvarslinjen
och ansvarar för kreditprocessen liksom för de bransch-
specifika riktlinjerna för kreditgivning. Group Credit Risk
Control är den andra försvarslinjen och ansvarar för ram-
verket för kreditrisk, som utgörs av instruktioner och rikt-
linjer för koncernen. Group Credit Risk Control ansvarar
också för att kontrollera och övervaka kvaliteten i kredit-
portföljen och kreditprocessen.
Grunden för hantering av kreditrisk i Nordea är alloke-
ring av limiter till kunder och grupper av kunder som läggs
samman och fördelas på enheter som ansvarar för den
löpande uppföljningen. Utöver rutinerna för fördelning av
limiter för kunder och kundgrupper innefattar Nordeas
ramverk för kreditriskhantering även anvisningar om
kredit risktolerans, som ger ett mångsidigt och riskbaserat
portföljperspektiv tack vare relevanta mått för tillgångs-
kvalitet och koncentrationsrisk. Varje division/enhet har
huvudansvaret för hantering av kreditrisk i sina respektive
verksamheter, inom tillämpliga ramar och limiter, med
bland annat identifiering, kontroll och rapportering av
risker.
Beslutsfattande kreditinstanser på olika nivåer i organi-
sationen fastställer interna kreditrisklimiter inom ramen
för de befogenheter som styrelsen tilldelat. Dessa kredi-
trisklimiter motsvarar Nordeas maximala risktolerans
gentemot kunden i fråga. Individuella kreditbeslut inom
godkända kreditrisklimiter fattas av den kundansvariga
enheten. Kundens riskkategori och samlade kreditexpone-
ring avgör på vilken nivå kreditbeslutet tas. Ansvaret för
en kreditrisk ligger hos den kundansvariga enheten.
Kunderna riskklassificeras och tilldelas en rating eller sco-
ring i enlighet med Nordeas riktlinjer på området.
Riskklassningen syftar till att fastställa sannolikheten för
fallissemang, vilket innebär att kunderna rankas utifrån
risken för fallissemang. Rating och scoring ingår i kredi-
triskhanteringen och kreditbeslutsprocessen. Oberoende
representanter från kreditorganisationens första försvars-
linje godkänner ratingen.
2.1 ESG-relaterad kreditrisk
Vissa klimat- och miljörelaterade riskfaktorer bedöms vara
en väsentlig eller potentiellt väsentlig källa till (ytterligare)
kreditrisk. Nordea har en koncernomfattande taxonomi för
klimat- och miljörelaterade riskfaktorer (dvs. hot eller
faror) och en lista över transmissionsmekanismer. Den kli-
mat- och miljörelaterade väsentlighetsbedömningen som
gjordes 2025 omfattar olika regioner, sektorer och portföl-
jer utifrån flera tidshorisonter (kort, medellång, lång och
mycket lång sikt). I kapital- och riskhanteringsrapporten
(Capital and Risk Management Report) ger Nordea en för-
djupad sammanfattning av utfallet från väsentlighetsbe-
dömningen, liksom av hur klimat- och miljörelaterade risk-
faktorer identifieras, begränsas och hanteras, hur de
påverkar kapitaltäckningen samt vilka åtgärder som
vidtagits.
Vid utlåning till befintliga och nya företagskunder
undersöks ESG-kreditriskfaktorer, beroende på företagets
storlek och vilket segment kunden tillhör internt, och för
identifierade ESG-risker görs ytterligare bedömningar,
antingen på branschnivå (inneboende risker) eller på
kundnivå. Risker som är väsentliga för låntagarens kredi-
trisk hanteras som kreditriskfaktorer och tas med i den
fortsatta kreditriskbedömningen. ESG-relaterade risker
som flaggats som väsentliga på kundnivå utgör underlag i
kreditriskbedömningen, med slutsatser om kundgruppens
risknivå dokumenterade i ett kredit-PM. Godkännanden
ges i enlighet med den fastställda processen för kredit-
beslut. För kunder med hög ESG-relaterad risk eskaleras
besluten till kreditkommittéer på högre nivå, i enlighet
med koncernens rutiner för kreditstyrning, där detta
bedöms vara relevant.
Vid ESG-bedömningar kopplade till kreditrisker
används, som en del av kreditriskbedömningen, en sär-
skild process som identifierar både kundens sårbarhet och
motståndskraft i relation till väsentliga ESG-frågor. Ett del-
vis automatiserat verktyg, kompletterat med manuell
övervakning, används för att upptäcka kunder som kräver
en utökad bedömning av särskilda ESG-analytiker. Till stöd
för dessa analyser används externa datakällor för att följa
upp hur kunden hanterar specifika ESG-relaterade risker
och bedöma om företaget är eller har varit förknippat med
kontroverser på ESG-området. Risker som är väsentliga för
låntagarens kreditrisk hanteras som andra kreditriskfakto-
rer och tas med i den fortsatta kreditriskbedömningen. Om
konsekvenserna av ESG-relaterade risker är så allvarliga
att det inte längre är förenligt med ratingen, kan ESG-
ratingen tillämpas istället.
För våra större kunder läggs ökat fokus på klimatrelate-
rade omställningsrisker och fysiska risker. Viktiga delar i
bedömningen är hur motparternas växthusgasintensitet
har utvecklats, kvaliteten i deras omställningsplaner samt
hur de klimatrelaterade omställningsriskerna och fysiska
riskerna påverkar kundens återbetalningskapacitet. Den
här analysen sätts i relation till koncernens mål för att
minska finansierade utsläpp av växthusgaser och öka
andelen företagskunder med omställningsplaner.
Kreditrisk är också den risk som påverkas mest av natur-
relaterad omställningsrisk som uppstår i samband med
Nordeas utlåning. Sammantaget har Nordea låg
exponering mot branscher som bedöms vara sårbara för
naturrelaterade risker, med högst sårbarhet i sektorer med
primärproduktion, såsom jordbruk.
För vissa kunder läggs extra fokus på att bedöma ESG-
risker. Processen ska exempelvis säkerställa att företagen
har adekvata policyer och program för att minska risken
för skadliga konsekvenser för bland annat miljö, lokalsam-
hällen, hälsa och säkerhet samt ursprungsbefolkningars
rättigheter. Nordea följer också tillämpliga värderingsstan-
darder och krav i lagar och andra författningar – inklusive
hänsyn till ESG-faktorer vid marknadsvärdering av fastig-
hetstillgångar som ställts som säkerhet – när sådana finns
och är relevanta.
Tillsammans med ESG-relaterade hänsynstaganden i
kreditprocessen används också branschspecifika riktlinjer
för kreditgivning, som inkluderar ESG-relaterade uteslut-
ningskriterier för att begränsa exponeringen mot skadlig
eller kontroversiell ekonomisk verksamhet samt krav på
att aktivt påverka företagen och övervaka deras klimat -
och naturrelaterade omställningsplaner.
Utöver dessa processer gör Nordea, där så är relevant,
en bedömning av ESG-relaterade inverkningar vid finan-
siering av stora infrastruktur- och industriprojekt, som en
del av sitt åtagande att följa ekvatorprinciperna.
Den samlade kreditriskbedömningen speglar risken
gällande både låntagarens återbetalningskapacitet och
möjligheterna till återvinning. Slutsatsen från riskbedöm-
ningen ska vara tillräckligt framåtblickande i förhållande
till kundens riskprofil och lånets löptid.
Förutom kreditriskbedömningen i samband med ny
eller förändrad exponering gentemot en kund görs också
en årsföredragning alterna-tivt en kontinuerlig (dvs. enligt
ordinarie rutiner) kreditgranskning. Denna granskning är
en viktig del av den löpande kreditbedömningen.
Om en svaghet upptäcks i en kundexponering klassifi-
ceras kunden normalt som ”högriskkund” och hålls under
särskild uppsikt med tätare granskning och prövning av
behovet av individuella avsättningar. I samband med en
kredithändelse fastställs en åtgärdsplan som anger hur
den eventuella kreditförlusten ska minimeras. Detta görs
utöver den fortlöpande kontrollen. Om så krävs inrättas ett
särskilt team som ska stödja den kundansvariga enheten .
Nordea Årsredovisning 2025
279
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
2.2 Definition och identifiering av kreditrisk
Kreditrisk definieras som risken för förlust om en låntagare
inte kan fullgöra sina betalningsskyldigheter för ett lån i
enlighet med avtalade villkor. För att minska förlustrisken
används olika metoder för riskhantering. Kreditrisk upp-
kommer huvudsakligen genom olika typer av utlåning, lik-
som genom garantier och remburser, och innefattar mot-
partskreditrisk, transfereringsrisk och avvecklingsrisk.
Nordeas kreditportfölj är också uppdelad efter seg-
ment, bransch och region. Branschspecifika kreditpolicyer
finns för de branscher som utgör en betydande andel av
portföljen och/eller som antingen är väldigt konjunktur-
känsliga/volatila, bedöms som sårbara för klimat-
relaterade risker eller kräver specifika branschkunskaper.
Kreditbesluten fattas efter en bedömning av kreditris-
ken utifrån principer som fastställts på ett konsekvent sätt
för hela koncernen. Dessa principer betonar behovet att
anpassa bedömningens detaljnivå och omfattning efter
risken. Samma kreditriskbedömning används som under-
lag för den interna riskklassificeringen. Kreditbesluten i
Nordea speglar koncernens syn på både kundrelationen
och kreditrisken.
Kreditkommittéstruktur
Nivå 1 Styrelsen/styrelsens riskkommitté
Nivå 2 Chief Executive Officer (CEO) Credit Committee/Executive Credit Committee
Nivå 3
Kreditkommitté
för skuld-
finansierade
utköp samt
fusioner och
förvärv
Kreditkommitté
för fastighets-
bolag, industri
och bygg-
industri
Kreditkommitté
för företag,
stora företag
och institut
Kreditkommitté
för företag,
Business
Banking
Kreditkommitté
för
internationella
banker, länder
och
finansinstitut
Kreditkommitté
för sjöfarts- och
offshore-
verksamhet
Nordiska
kredit-
kommittén för
hushållskunder
Nivå 4 Tre separata beslutsfattare (kunder med rating)
Två separata beslutsfattare (kunder med scoring) – två
seniora beslutsfattare från Group Credit Management
Nivå 5 Två separata beslutsfattare
Nivå 6 Individuella befogenheter
2.3 Begränsning av kreditrisk
Begränsning av kreditrisken görs inom ramen för kreditbe-
slutsprocessen. I varje kreditbeslut och kreditgranskning
beaktas värdet av säkerheter och eventuella kovenanter
samt andra riskbegränsande åtgärder. Ställande av säker-
het är en grundläggande metod för riskbegränsningen i
Nordea. Säkerhet begärs alltid när så är rimligt och möj-
ligt, i syfte att minimera risken för kreditförlust.
I Nordea utgörs säkerheterna främst av bostadsfastighe-
ter, kommersiella fastigheter och andra fysiska säkerheter.
Säkerhets täckningen ska generellt vara högre för finan-
siellt svagare kunder än för de som är finansiellt starkare.
Oberoende av säkerhetstäckningen så är återbetal-
ningskapaciteten utgångspunkten i kreditbedömningen
och fördelningen av kreditlimiter. För stora krediter
används huvudsakligen syndikering av lån som metod för
att hantera koncentrationsrisk, medan kreditderivat endast
används i begränsad omfattning. Kovenanter i kreditavtal
används som komplement till säker heter.
De flesta exponeringar av betydande storlek och kom-
plexitet omfattar lämpliga kovenanter. Kovenanter ger
tidiga varningssignaler så att Nordea kan upptäcka, och
vidta åtgärder, om kreditkvaliteten eller låntagarens eko-
nomi generellt skulle försämras. Brott mot kovenanterna
innebär att Nordea kan säga upp lånet/krediten och
begära återbetalning av det utestående beloppet.
Säkerhetsvärdet ska alltid baseras på marknadsvärdet.
Marknadsvärdet definieras som det beräknade värdet till
vilket en villig säljare skulle överlåta tillgången eller skulden
till en i förhållande till säljaren oberoende köpare på värde-
ringsdagen efter lämplig marknadsföring där båda par-
terna har agerat med insikt, försiktighet och utan tvång.
Från detta marknadsvärde görs ett avdrag för att beräkna
säkerhetsvärdet. Avdraget är en procentsats med vilken till-
gångens marknadsvärde minskas för att ha en marginal i
händelse av förlust. Avdraget ska spegla svängningarna i
tillgångens marknadsvärde, likviditet och försäljningskost-
nad. För varje säkerhetskategori finns ett minsta avdrag
från marknadsvärdet. Utöver detta avdrag görs även avdrag
från marknadsvärdet för eventuella prioriterade fordringar
när det högsta säkerhetsvärdet ska beräknas.
Samma beräkningsprinciper ska användas för alla
krediter .
2.4 Exponeringar, reserver och avsättningar
Den högsta exponeringen för kreditrisk innefattar redovi-
sat värde på lån och räntebärande värdepapper som redo-
visats till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde,
motpartskreditrisk i derivatinstrument (se även avsnitt 3
”Motpartskreditrisk”) och nominella belopp för åtaganden
utanför balansräkningen, före reserveringar/avsättningar
för kreditförluster. Den högsta exponeringen för kreditrisk
uppgick vid årets slut till 606 md euro (572 md euro). Se
not K3.3 ”Klassificering och värdering” för
redovisningsprinciper.
Nordeas utlåning till allmänheten ökade under 2025 med
6,8 procent, till 382 md euro (358 md euro). Utlåningen till
företag ökade med omkring 12,7 procent, medan utlåningen
till privatpersoner ökade med 1,8 procent. Den övergri-
pande kreditkvaliteten var stabil och de makroekonomiska
utsikterna förbättrades under året. Noggrann uppföljning
görs emellertid till följd av osäkerhet i den makroekonomisk
utvecklingen och geopolitiska förändringar. Av utlåningen
till allmänheten avsåg 49,5 procent (46,9 procent) företag,
49,5 procent (51,9 procent) privatpersoner och 1,0 procent
(1,2 procent) den offentliga sektorn. Utlåningen till
centralbanker och kreditinstitut, huvudsakligen i form av
tillgodohavanden i andra banker, ökade och uppgick vid
utgången av 2025 till 11 md euro (7 md euro).
Osäkra lånefordringar, redovisade till upplupet anskaff-
ningsvärde, ökade till 3 135 mn euro (2 945 mn euro).
Ökningen avsåg huvudsakligen privatkunder och i mindre
utsträckning företagskunder. Osäkra lånefordringar ökade
med 9 procent, eller 123 mn euro, för privatkundsportföljen
och uppgick till 1 434 mn euro (1 311 mn euro). För före-
tagsportföljen ökade de med 4 procent, eller 62 mn euro,
och uppgick till 1 676 mn euro (1 614 mn euro). Störst var
uppgången i Konsument sällanköp och tjänster, som ökade
med 133 mn euro (främst inom Media och underhållning),
Bolån, som ökade med 115 mn euro, och Industri, som ökade
med 86 mn euro (främst inom Producenttjänster). Detta
motverkades till viss del av mindre nedgångar på samman-
lagt 130 mn euro i sektorerna Finansinstitut, Sjöfart och
Fastighetsbolag.
Kreditförluster och liknande nettoresultat uppgick för
2025 till 22 mn euro (206 mn euro), vilket motsvarar en årlig
kreditförlustrelation på 1 punkt (6 punkter), inklusive hypo-
tekslån värderade till verkligt värde. De individuellt beräk-
nade kreditförlusterna uppgick till 246 mn euro efter
genomsnittligt lägre avsättningar för främst små och medel-
stora företag, högre bortskrivningar och ett begränsat antal
återföringar. De modellberäknade återföringarna uppgick till
71 mn euro och avsåg främst fordringar i kategori 2 och 3.
Slutligen minskades reserveringarna enligt ledningens
bedömning med 138 mn euro under året, till 276 mn euro vid
utgången av 2025. De lägre reserveringarna berodde på
minskad osäkerhet och lägre kreditrisk till följd av lägre rän-
tor och inflation. Reserveringarna enligt ledningens bedöm-
ning ligger kvar på en hög nivå mot bakgrund av riskerna
med det instabila geopolitiska och makroekonomiska läget.
De samlade reserveringarna uppgick till 1 534 mn euro,
ner från 1 800 mn euro 2024. Den samlade reserveringsgra-
den för osäkra lånefordringar minskade från 36 procent till
31 procent. Reserveringsgraden minskade från 47 till 40 pro-
cent för företagsportföljen och från 23 till 21 procent för pri-
vatkundsportföljen, i linje med en uppdaterad bedömning av
utsikterna för kreditrisken i företags- och privatkundsportföl-
jen samt Nordeas konsekvent stabila kreditkvalitet.
Koncernens lånefordringar till upplupet anskaffnings-
värde i kategori 2 minskade till 14 316 mn euro (16 366 mn
Nordea Årsredovisning 2025
280
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
euro). Minskningen berodde huvudsakligen på förbättrat
konjunkturläge och gynnsamma förändringar i kreditportöl-
jen under framför allt andra halvåret 2025, på både privat-
och företagssidan. Reserveringsgraden för kategori 2 mins-
kade till 1,9 procent (2,2 procent).
Förmildrande kreditvillkor innebär lättnader eller
omstrukturering av kreditvillkoren till följd av att låntaga-
ren har eller är på väg att få ekonomiska svårigheter.
Avsikten med förmildrande kreditvillkor under en begrän-
sad tidsperiod är att hjälpa kunden tillbaka till en hållbar
ekonomisk situation för att säkerställa full återbetalning
av det utestående lånebeloppet. Exempel på förmildrande
kreditvillkor är förändringar i amorteringsprofil, återbetal-
ningsplan, kundmarginal eller lättnader gällande kove-
nanter. Förmildrande kreditvillkor tillämpas selektivt på
individuell basis, med efterföljande prövning av nedskriv-
ningsbehovet. Lån med förmildrande kreditvillkor ökade
med sammanlagt 326 mn euro under året. I privat-
kundsportföljen ökade de med 569 mn euro, medan de i
företagsportföljen minskade med 243 mn euro.
Reserveringsgraden för dessa lån minskade från 15 pro-
cent till 14 procent.
Maximal exponering för kreditrisk
31 dec 2025
31 dec 2024
Upplupet anskaff- Finansiella tillgångar Upplupet anskaff- Finansiella tillgångar
ningsvärde och värderade till verkligt ningsvärde och värderade till verkligt
verkligt värde via värde via resultat- Verkligt värde via värde via resultat-
Mn euro
Not
övrigt totalresultat räkningen övrigt totalresultat räkningen
Lån till centralbanker och kreditinstitut
K3.8
7 819
3 171
5 059
1 976
Lån till allmänheten
K3.8
294 061
89 179
277 799
81 384
Räntebärande värdepapper
K3.9
48 703
31 171
41 284
32 182
Derivatinstrument
K3.12
–
17 633
–
25 211
Garantier/åtaganden, nominellt värde
K7.1, K7.2
114 321
234
107 036
249
Summa
464 904
141 388
431 178
141 002
Fördelning av säkerheter
31 dec 2025
31 dec 2024
Finansiella säkerheter
0,9%
0,6 %
Fordringar
0,9%
0,9 %
Bostadsfastigheter
74,8%
76,6 %
Affärsfastigheter
17,1%
16,8 %
Övriga fysiska säkerheter
6,3%
5,1 %
Summa
100,0%
100,0 %
Reserver för kreditrisk
Mn euro
Not
31 dec 2025
31 dec 2024
Lån till centralbanker och
kredit institut
K3.8
5
10
Lån till allmänheten
K3.8
1 369
1 595
Räntebärande värdepapper
värderade till verkligt värde över
övrigt totalresultat eller upplupet
anskaffningsvärde
K3.9
2
2
Garantier/åtaganden
K6
158
193
Summa
1 534
1 800
Tillgångar övertagna för skyddande av fordran
1
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Omsättningstillgångar, redovisat värde:
Mark och byggnader
2
3
Aktier och övriga andelar
2
2
Övriga tillgångar
2
4
Summa
6
9
1) I enlighet med Nordeas riktlinjer för egendom övertagen för skyddande av for-
dran, som följer bankrörelselagen i de länder där Nordea verkar. Tillgångar som
används som säkerhet för lånet övertas normalt när kunden inte längre kan full
-
göra sina skyldigheter gentemot Nordea. Övertagna tillgångar avyttras senast
när full återvinning har uppnåtts.
Belåningsgrad
1
Bolåneexponering mot privat-
31 dec 2025
31 dec 2024
kunder (retailportföljen)
Md euro
%
Md euro
%
<50 %
83
128,4
83
50–70 %
20,8
13
19,5
13
71–80 %
4,4
2
4,0
2
81–90 %
1,4
1
1,2
1
>90 %
1,2
1
1,2
1
Summa
161,7
100
154,3
100
1) Beloppen och procentsiffrorna i tabellen inkluderar den relevanta delen av ett
lån, inte hela lånet. Exkluderar lån som redovisas under den standardiserade
metoden i CRR, i huvudsak relaterat till de lån som förvärvades från Danske
Bank under 2024.
Lån med förmildrande kreditvillkor
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Lån med förmildrande kreditvillkor
3 350
3 024
- varav fallerade
1 329
1 209
Reserver för individuellt värderade osäkra
lånefordringar och lån med förmildrande
kreditvillkor
460
465
- varav fallerade
418
412
Nyckeltal
31 dec 2025
31 dec 2024
Andel lån med förmildrande kreditvillkor
1
1,1 %
1,1 %
Täckningsgrad för lån med förmildrande
kreditvillkor
2
14 %
15 %
- varav fallerade
31 %
34 %
1) Lån med förmildrande kreditvillkor/Lån värderade till upplupet anskaffnings-
värde före reserveringar.
2) Individuella reserver för lån med förmildrande kreditvillkor/Lån med
förmildrande kreditvillkor .
Utlåning till företagskunder, efter lånets storlek
31 dec 2025
31 dec 2024
Utlåning Utlåning
Storlek i mn euro
md euro
%
md euro
%
0–10
67,0
35
65,1
39
11–50
45,1
24
40,8
24
51–100
25,6
14
24,4
15
101–250
34,7
18
24,8
15
251–500
10,7
6
7,2
4
501–
6,0
3
5,4
3
Summa
189,1
100
167,7
100
Osäkra fordringar och nyckeltal
2025
2024
Osäkra fordringar, brutto, upplupet
anskaffningsvärde, mn euro
3 135
2 945
- varav reglerade
1 228
1 133
- varav oreglerade
1 907
1 812
Andel osäkra lånefordringar (kategori 3),
brutto, punkter
104
104
Andel osäkra lånefordringar (kategori 3),
netto, punkter
72
66
Gruppvisa reserveringar i relation till
utlåning i kategori 1 och 2, punkter
13
19
Total reserveringsgrad
(kategori 1, 2 och 3), punkter
46
57
Reserver i relation till osäkra
lånefordringar (kategori 3), %
31
36
Förfallna lånefordringar
31 dec 2025
31 dec 2024
Företags- Privat- Företags- Privat-
Mn euro kunder kunder kunder kunder
6–30 dagar
358
570
338
752
31–60 dagar
108
232
83
274
61–90 dagar
25
97
38
115
>90 dagar
289
757
413
784
Summa
780
1 656
872
1 925
Förfallna lån (inkl. osäkra
lån) dividerat med
utlåning till allmänheten
efter reserver, %
0,4
0,9
0,5
1,0
Nordea Årsredovisning 2025
281
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
Kreditförluster och nyckeltal
2025
2024
Kreditförluster, mn euro
21
198
Kreditförlustrelation netto, upplupet anskaffningsvärde, koncernen, punkter
1
7
- varav kategori 3
7
9
- varav kategori 1 och 2
-6
-2
Kreditförlustrelation netto, inklusive hypotekslån till verkligt värde, koncernen, punkter
1
1
6
Kreditförlustrelation netto, inklusive hypotekslån till verkligt värde, Personal Banking, punkter
1
5
Kreditförlustrelation netto, inklusive hypotekslån till verkligt värde, Business Banking, punkter
0
14
Kreditförlustrelation netto, inklusive hypotekslån till verkligt värde, Large Corporates & Institutions, punkter
-1
-2
1) Kreditförluster och nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till förfall och oblligatoriskt värderas till verkligt värde dividerat med total utlåning värderad till upplupet
anskaffningsvärde och verkligt värde, punkter .
Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde
31 dec 2025, mn euro
Danmark
Finland
Norge
Sverige
Övrigt
Summa
Finansinstitut
2 956
2 191
835
12 184
988
19 154
Jordbruk
4 621
312
3 310
282
5
8 530
Grödor, odling och jakt
2 791
158
37
149
5
3 140
Djurhållning
1 787
150
31
58
0
2 026
Fiske och vattenbruk
43
4
3 242
75
0
3 364
Naturresurser
349
1 066
608
660
77
2 760
Pappers- och skogsprodukter
249
693
274
510
77
1 803
Gruvdrift och kringverksamhet
14
365
92
149
0
620
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
86
8
242
1
0
337
Konsument dagligvaror
3 094
856
994
1 895
48
6 887
Livsmedel och drycker
367
264
658
631
0
1 920
Hushålls- och hygienprodukter
276
102
130
447
1
956
Hälsovård
2 451
490
206
817
47
4 011
Konsument sällanköp och tjänster
2 560
2 255
2 447
4 849
23
12 134
Konsumentkapitalvaror
161
272
248
1 883
22
2 586
Media och underhållning
493
329
118
733
0
1 673
Detaljhandel
873
1 307
912
1 602
1
4 695
Flygresor
291
13
34
53
0
391
Logi och fritid
684
245
598
380
0
1 907
Telekomtjänster
58
89
537
198
0
882
31 dec 2025, mn euro
Danmark
Finland
Norge
Sverige
Övrigt
Summa
Industri
8 072
6 698
9 388
10 572
202
34 932
Råvaror
862
681
269
523
38
2 373
Kapitalvaror
669
1 655
242
1 798
41
4 405
Producenttjänster
2 500
1 020
2 049
2 246
95
7 910
Byggindustri
1 178
986
3 983
1 966
0
8 113
Partihandel
1 669
1 003
1 010
2 199
7
5 888
Marktransport
515
790
547
995
17
2 864
IT-tjänster
679
563
1 288
845
4
3 379
Sjöfart
372
169
3 985
56
81
4 663
Varvsindustri
0
15
30
0
0
45
Sjötransport
26
71
3 836
38
81
4 052
Sjöfartstjänster
346
83
119
18
0
566
Samhällsnyttiga tjänster
2 481
3 035
1 885
1 391
1
8 793
El, vatten och gas
1 877
1 191
1 125
1 034
0
5 227
Kraftproduktion
188
1 549
565
170
1
2 473
Allmännyttiga företag
416
295
195
187
0
1 093
Fastighetsbolag
10 488
9 892
9 338
22 977
0
52 695
Kommersiella fastigheter
4 907
5 287
8 047
11 740
0
29 981
Bostadsfastigheter
2 757
1 086
571
3 221
0
7 635
Bostadsrättsföreningar
2 824
3 519
720
8 016
0
15 079
Övriga branscher
341
7
70
54
1 924
2 396
Summa företagskunder
35 334
26 481
32 860
54 920
3 349
152 944
Bolån
38 764
33 191
41 969
56 956
0
170 880
Lån mot säkerhet
3 285
6 093
1 900
2 100
0
13 378
Lån utan säkerhet
669
1 958
322
1 918
0
4 867
Privatkunder
42 718
41 242
44 191
60 974
0
189 125
Offentlig sektor
624
832
228
1 992
3
3 679
Omvända repor
0
36 123
0
0
0
36 123
Utlåning till allmänheten per land
78 676
104 678
77 279
117 886
3 352
381 871
varav värderad till verkligt värde
52 997
36 182
0
0
0
89 179
Nordea Årsredovisning 2025
282
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde
31 dec 2024, mn euro
Danmark
Finland
Norge
Sverige
Övrigt
Summa
Finansinstitut
2 964
1 899
825
9 343
980
16 011
Jordbruk
4 454
347
2 996
216
4
8 017
Grödor, odling och jakt
2 677
174
103
130
4
3 088
Djurhållning
1 743
169
142
53
0
2 107
Fiske och vattenbruk
34
4
2 751
33
0
2 822
Naturresurser
171
1 106
736
453
91
2 557
Pappers- och skogsprodukter
147
797
286
394
91
1 715
Gruvdrift och kringverksamhet
15
299
90
58
0
462
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
9
10
360
1
0
380
Konsument dagligvaror
3 427
824
1 187
1 956
55
7 449
Livsmedel och drycker
282
286
858
509
8
1 943
Hushålls- och hygienprodukter
213
96
131
415
2
857
Hälsovård
2 932
442
198
1 032
45
4 649
Konsument sällanköp och tjänster
2 323
2 191
2 724
4 720
24
11 982
Konsumentkapitalvaror
158
319
249
1 869
23
2 618
Media och underhållning
491
348
144
735
0
1 718
Detaljhandel
730
1 160
1 164
1 435
0
4 489
Flygresor
253
15
30
42
0
340
Logi och fritid
626
276
626
371
0
1 899
Telekomtjänster
65
73
511
268
1
918
Industri
6 781
6 484
8 682
9 065
342
31 354
Råvaror
676
576
280
585
50
2 167
Kapitalvaror
665
1 555
192
1 308
49
3 769
Producenttjänster
1 957
772
2 049
1 684
203
6 665
Byggindustri
1 024
1 161
3 683
1 857
0
7 725
Partihandel
1 739
1 073
1 009
2 160
23
6 004
Marktransport
270
728
689
781
15
2 483
IT-tjänster
450
619
780
690
2
2 541
Sjöfart
230
180
4 197
57
155
4 819
Varvsindustri
0
15
118
0
0
133
Sjötransport
31
71
3 907
35
155
4 199
Sjöfartstjänster
199
94
172
22
0
487
Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde, forts.
31 dec 2024, mn euro
Danmark
Finland
Norge
Sverige
Övrigt
Summa
Samhällsnyttiga tjänster
2 008
2 880
1 902
1 149
0
7 939
El, vatten och gas
1 502
1 252
1 094
763
0
4 611
Kraftproduktion
124
1 331
596
213
0
2 264
Allmännyttiga företag
382
297
212
173
0
1 064
Fastighetsbolag
9 365
9 173
8 950
19 273
0
46 761
Kommersiella fastigheter
4 092
4 902
7 677
9 143
0
25 814
Bostadsfastigheter
2 499
902
462
2 726
0
6 589
Bostadsrättsföreningar
2 774
3 369
811
7 404
0
14 358
Övriga branscher
294
0
41
47
1 792
2 174
Summa företagskunder
32 017
25 084
32 240
46 279
3 443
139 063
Bolån
41 174
33 261
41 563
51 420
0
167 418
Lån mot säkerhet
3 719
5 985
1 676
2 018
0
13 398
Lån utan säkerhet
746
2 094
352
1 769
0
4 961
Privatkunder
45 639
41 340
43 591
55 207
0
185 777
Offentlig sektor
676
706
82
2 652
3
4 119
Omvända repor
0
28 629
0
0
0
28 629
Utlåning till allmänheten per land
78 332
95 759
75 913
104 138
3 446
357 588
varav värderad till verkligt värde
52 696
28 688
0
0
0
81 384
Nordea Årsredovisning 2025
283
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
Utlåning värderad till upplupet anskaffningsvärde, per bransch
Brutto
Avsättningar
Lån, Kredit-
redovisat förluster,
31 dec 2025, mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
värde
netto
1
Finansinstitut
18 413
323
20
6
10
13
18 727
21
Jordbruk
4 525
175
68
6
6
27
4 729
11
Grödor, odling och jakt
695
82
35
1
5
13
793
3
Djurhållning
507
56
30
1
1
14
577
9
Fiske och vattenbruk
3 323
37
3
4
0
0
3 359
-1
Naturresurser
2 246
303
25
2
3
11
2 558
3
Pappers- och skogsprodukter
1 406
272
20
1
2
10
1 685
-1
Gruvdrift och kringverksamhet
584
30
4
1
0
1
616
1
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
256
1
1
0
1
0
257
3
Konsument dagligvaror
5 814
308
26
4
9
10
6 125
6
Livsmedel och drycker
1 744
142
14
2
5
5
1 888
2
Hushålls- och hygienprodukter
734
37
4
0
1
3
771
1
Hälsovård
3 336
129
8
2
3
2
3 466
3
Konsument sällanköp och tjänster
9 233
882
603
6
25
241
10 446
-8
Konsumentkapitalvaror
2 178
309
84
1
4
41
2 525
5
Media och underhållning
1 108
144
155
1
6
24
1 376
6
Detaljhandel
3 774
333
301
3
12
149
4 244
-19
Flygresor
188
1
3
0
0
1
191
1
Logi och fritid
1 161
91
59
1
3
26
1 281
-3
Telekomtjänster
824
4
1
0
0
0
829
2
Industri
28 535
3 388
686
25
105
266
32 213
-35
Råvaror
1 961
329
72
2
13
14
2 333
-4
Kapitalvaror
3 706
620
44
3
19
18
4 330
-2
Producenttjänster
5 970
551
126
6
16
48
6 577
-22
Byggindustri
6 580
776
190
7
17
93
7 429
11
Partihandel
4 898
743
132
2
31
53
5 687
-11
Marktransport
2 617
153
44
2
4
19
2 789
-2
IT-tjänster
2 803
216
78
3
5
21
3 068
-5
Sjöfart
4 497
53
2
2
1
0
4 549
5
Varvsindustri
34
11
0
0
0
0
45
2
Sjötransport
4 000
28
1
2
0
0
4 027
3
Sjöfartstjänster
463
14
1
0
1
0
477
0
Utlåning värderad till upplupet anskaffningsvärde, per bransch, forts.
Brutto
Avsättningar
Lån, Kredit-
redovisat förluster,
31 dec 2025, mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
värde
netto
1
Samhällsnyttiga tjänster
7 312
186
93
4
4
31
7 552
0
El, vatten och gas
4 207
113
86
2
2
28
4 374
-4
Kraftproduktion
2 429
11
1
1
0
0
2 440
3
Allmännyttiga företag
676
62
6
1
2
3
738
1
Fastighetsbolag
41 590
1 472
149
13
13
66
43 119
0
Övriga branscher
2 217
117
4
1
0
0
2 337
2
Summa företagskunder
124 382
7 207
1 676
69
176
665
132 355
5
Bolån
132 451
5 342
832
29
51
132
138 413
-11
Lån mot säkerhet
12 168
1 002
354
15
20
112
13 377
-18
Lån utan säkerhet
4 027
691
248
6
28
64
4 868
4
Privatkunder
148 646
7 035
1 434
50
99
308
156 658
-25
Offentlig sektor
3 603
56
22
1
0
1
3 679
-1
Utlåning till allmänheten
276 631
14 298
3 132
120
275
974
292 692
-21
Utlåning till kreditinstitut och
centralbanker
7 798
18
3
2
0
3
7 814
0
Summa
284 429
14 316
3 135
122
275
977
300 506
-21
1) Tabellen visar kreditförluster på exponeringar i och utanför balansräkningen för helåret 2025 .
Nordea Årsredovisning 2025
284
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
Utlåning värderad till upplupet anskaffningsvärde, per bransch
Brutto
Avsättningar
Lån, Kredit-
redovisat förluster,
31 dec 2024, mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
värde
netto
1
Finansinstitut
14 941
534
59
7
16
30
15 481
-9
Jordbruk
4 304
238
76
6
15
31
4 566
-7
Grödor, odling och jakt
900
105
24
2
11
9
1 007
-11
Djurhållning
632
85
50
1
3
22
741
5
Fiske och vattenbruk
2 772
48
2
3
1
0
2 818
-1
Naturresurser
2 173
292
23
3
4
10
2 471
-8
Pappers- och skogsprodukter
1 371
259
18
1
3
9
1 635
-5
Gruvdrift och kringverksamhet
427
29
4
1
1
1
457
0
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
375
4
1
1
0
0
379
-3
Konsument dagligvaror
6 612
333
24
9
8
13
6 939
18
Livsmedel och drycker
1 722
201
10
3
4
6
1 920
11
Hushålls- och hygienprodukter
697
39
8
1
1
4
738
1
Hälsovård
4 193
93
6
5
3
3
4 281
6
Konsument sällanköp och tjänster
9 353
1 090
470
12
36
226
10 639
-29
Konsumentkapitalvaror
2 227
312
89
2
5
51
2 570
-7
Media och underhållning
1 285
191
58
2
3
31
1 498
-6
Detaljhandel
3 587
458
265
6
23
116
4 165
-17
Flygresor
199
8
5
0
0
2
210
-1
Logi och fritid
1 202
117
47
2
4
21
1 339
3
Telekomtjänster
853
4
6
0
1
5
857
-1
Industri
25 620
3 661
600
36
100
292
29 453
-78
Råvaror
1 865
219
78
3
5
22
2 132
-12
Kapitalvaror
3 085
618
31
4
15
17
3 698
6
Producenttjänster
5 137
607
54
4
12
26
5 756
-22
Byggindustri
6 237
946
204
12
29
95
7 251
-23
Partihandel
4 955
846
119
6
27
56
5 831
-25
Marktransport
2 216
189
28
4
6
14
2 409
9
IT-tjänster
2 125
236
86
3
6
62
2 376
-11
Sjöfart
4 552
156
51
0
1
31
4 727
12
Varvsindustri
7
128
0
0
1
0
134
-1
Sjötransport
4 165
14
51
0
0
31
4 199
13
Sjöfartstjänster
380
14
0
0
0
0
394
0
Utlåning värderad till upplupet anskaffningsvärde, per bransch, forts.
Brutto
Avsättningar
Lån, Kredit-
redovisat förluster,
31 dec 2024, mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
värde
netto
1
Samhällsnyttiga tjänster
6 567
147
108
5
3
63
6 751
-56
El, vatten och gas
3 634
75
104
2
1
61
3 749
-57
Kraftproduktion
2 222
15
2
1
0
0
2 238
-1
Allmännyttiga företag
711
57
2
2
2
2
764
2
Fastighetsbolag
36 395
1 811
191
19
20
59
38 299
35
Övriga branscher
1 899
149
12
2
0
2
2 056
1
Summa företagskunder
112 416
8 411
1 614
99
203
757
121 382
-121
Bolån
125 917
5 955
717
32
74
139
132 344
-24
Lån mot säkerhet
12 030
1 142
365
23
30
86
13 398
-12
Lån utan säkerhet
4 047
835
229
19
50
81
4 961
-40
Privatkunder
141 994
7 932
1 311
74
154
306
150 703
-76
Offentlig sektor
4 087
14
20
1
0
1
4 119
-1
Utlåning till allmänheten
258 497
16 357
2 945
174
357
1 064
276 204
-198
Utlåning till kreditinstitut och
centralbanker
5 050
9
0
5
0
5
5 049
0
Summa
263 547
16 366
2 945
179
357
1 069
281 253
-198
1) Tabellen visar kreditförluster på exponeringar i och utanför balansräkningen för helåret 2024.
Nordea Årsredovisning 2025
285
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
Osäkra lånefordringar (kategori 3) till allmänheten, per land och bransch (inklusive lån till verkligt värde)
31 dec 2025, mn euro
Danmark
Finland
Norge
Sverige
Summa
Finansinstitut
10
1
3
6
20
Jordbruk
130
34
2
0
166
Grödor, odling och jakt
82
18
1
0
101
Djurhållning
48
15
0
0
63
Fiske och vattenbruk
0
1
1
0
2
Naturresurser
5
14
6
1
26
Pappers- och skogsprodukter
5
14
2
1
22
Gruvdrift och kringverksamhet
0
0
4
0
4
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
0
0
0
0
0
Konsument dagligvaror
9
11
9
3
32
Livsmedel och drycker
2
5
8
0
15
Hushålls- och hygienprodukter
4
3
0
0
7
Hälsovård
3
3
1
3
10
Konsument sällanköp och tjänster
193
171
26
230
620
Konsumentkapitalvaror
3
46
8
28
85
Media och underhållning
5
23
1
130
159
Detaljhandel
180
78
14
40
312
Flygresor
0
0
2
1
3
Logi och fritid
5
24
1
30
60
Telekomtjänster
0
0
0
1
1
Industri
162
174
189
206
731
Råvaror
14
8
6
45
73
Kapitalvaror
16
25
1
5
47
Producenttjänster
68
18
29
26
141
Byggindustri
23
64
93
25
205
Partihandel
34
18
51
35
138
Marktransport
4
27
5
11
47
IT-tjänster
3
14
4
59
80
Sjöfart
0
2
0
0
2
Varvsindustri
0
0
0
0
0
Sjötransport
0
1
0
0
1
Sjöfartstjänster
0
1
0
0
1
Osäkra lånefordringar (kategori 3) till allmänheten, per land och bransch (inklusive lån till verkligt värde), forts.
31 dec 2025, mn euro
Danmark
Finland
Norge
Sverige
Summa
Samhällsnyttiga tjänster
72
7
0
18
97
El, vatten och gas
64
6
0
16
86
Kraftproduktion
0
1
0
0
1
Allmännyttiga företag
8
0
0
2
10
Fastighetsbolag
28
108
28
10
174
Övriga branscher
3
0
0
1
4
Summa företagskunder
612
522
263
475
1 872
Bolån
321
506
186
102
1 115
Lån mot säkerhet
75
184
85
10
354
Lån utan säkerhet
26
135
12
75
248
Privatkunder
422
825
283
187
1 717
Offentlig sektor
22
0
0
0
22
Summa osäkra fordringar
1 056
1 347
546
662
3 611
varav värderad till verkligt värde
479
0
0
0
479
Nordea Årsredovisning 2025
286
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
Osäkra lånefordringar (kategori 3) till allmänheten, per land och bransch (inklusive lån till verkligt värde)
31 dec 2024, mn euro
Danmark
Finland
Norge
Sverige
Summa
Finansinstitut
50
3
5
2
60
Jordbruk
146
24
14
1
185
Grödor, odling och jakt
64
7
5
1
77
Djurhållning
80
17
9
0
106
Fiske och vattenbruk
2
0
0
0
2
Naturresurser
7
9
7
0
23
Pappers- och skogsprodukter
7
8
4
0
19
Gruvdrift och kringverksamhet
0
1
3
0
4
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
0
0
0
0
0
Konsument dagligvaror
4
13
6
3
26
Livsmedel och drycker
1
7
1
1
10
Hushålls- och hygienprodukter
1
5
3
0
9
Hälsovård
2
1
2
2
7
Konsument sällanköp och tjänster
146
142
30
165
483
Konsumentkapitalvaror
3
50
2
34
89
Media och underhållning
4
19
1
35
59
Detaljhandel
131
50
24
68
273
Flygresor
0
2
2
1
5
Logi och fritid
8
21
1
20
50
Telekomtjänster
0
0
0
7
7
Industri
134
174
170
146
624
Råvaror
59
5
8
6
78
Kapitalvaror
7
23
1
3
34
Producenttjänster
15
16
21
9
61
Byggindustri
14
89
83
25
211
Partihandel
33
15
46
28
122
Marktransport
3
13
5
9
30
IT-tjänster
3
13
6
66
88
Sjöfart
0
0
51
0
51
Varvsindustri
0
0
0
0
0
Sjötransport
0
0
51
0
51
Sjöfartstjänster
0
0
0
0
0
Osäkra lånefordringar (kategori 3) till allmänheten, per land och bransch (inklusive lån till verkligt värde), forts.
31 dec 2024, mn euro
Danmark
Finland
Norge
Sverige
Summa
Samhällsnyttiga tjänster
99
8
1
1
109
El, vatten och gas
99
5
0
0
104
Kraftproduktion
0
2
0
0
2
Allmännyttiga företag
0
1
1
1
3
Fastighetsbolag
26
123
49
13
211
Övriga branscher
5
0
7
0
12
Summa företagskunder
617
496
340
331
1 784
Bolån
352
439
148
98
1 037
Lån mot säkerhet
83
180
82
20
365
Lån utan säkerhet
24
130
10
64
228
Privatkunder
459
749
240
182
1 630
Offentlig sektor
21
0
0
0
21
Summa osäkra fordringar
1 097
1 245
580
513
3 435
varav värderad till verkligt värde
490
0
0
0
490
Nordea Årsredovisning 2025
287
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde
Utlåning
Osäkra Andel värderad till
Kredit- Kredit- låne ford- osäkra Summa Avsätt- Avsätt- Avsätt- upplupet
förluster, förlust- ringar fordringar, avsätt- ningar ningar ningar Täck nings- anskaffnings-
31 dec 2025, mn euro
netto
1
relation, pkt kategori 3 pkt ningar kategori 1 kategori 2 kategori 3
grad, %
2
värde
Finansinstitut
21
11
20
11
29
6
10
13
65
18 727
Jordbruk
11
23
68
143
39
6
6
27
40
4 729
Grödor, odling och jakt
3
38
35
431
19
1
5
13
37
793
Djurhållning
9
156
30
506
16
1
1
14
47
577
Fiske och vattenbruk
-1
-3
3
9
4
4
0
0
0
3 359
Naturresurser
3
12
25
97
16
2
3
11
44
2 558
Pappers- och
skogsprodukter
-1
-6
20
118
13
1
2
10
50
1 685
Gruvdrift och
kringverksamhet
1
16
4
65
2
1
0
1
25
616
Olje-, gas- och offshore-
verksamhet
3
117
1
39
1
0
1
0
0
257
Konsument dagligvaror
6
10
26
42
23
4
9
10
38
6 125
Livsmedel och drycker
2
11
14
74
12
2
5
5
36
1 888
Hushålls- och
hygienprodukter
1
13
4
52
4
0
1
3
75
771
Hälsovård
3
9
8
23
7
2
3
2
25
3 466
Konsument sällanköp
och tjänster
-8
-8
603
563
272
6
25
241
40
10 446
Konsumentkapitalvaror
5
20
84
327
46
1
4
41
49
2 525
Media och underhållning
6
44
155
1 102
31
1
6
24
15
1 376
Detaljhandel
-19
-45
301
683
164
3
12
149
50
4 244
Flygresor
1
52
3
156
1
0
0
1
33
191
Logi och fritid
-3
-23
59
450
30
1
3
26
44
1 281
Telekomtjänster
2
24
1
12
0
0
0
0
0
829
Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde, forts.
Utlåning
Osäkra Andel värderad till
Kredit- Kredit- låne ford- osäkra Summa Avsätt- Avsätt- Avsätt- upplupet
förluster, förlust- ringar fordringar, avsätt- ningar ningar ningar Täck nings- anskaffnings-
31 dec 2025, mn euro
netto
1
relation, pkt kategori 3 pkt ningar kategori 1 kategori 2 kategori 3
grad, %
2
värde
Industri
-35
-11
686
210
396
25
105
266
39
32 213
Råvaror
-4
-17
72
305
29
2
13
14
19
2 333
Kapitalvaror
-2
-5
44
101
40
3
19
18
41
4 330
Producenttjänster
-22
-33
126
190
70
6
16
48
38
6 577
Byggindustri
11
15
190
252
117
7
17
93
49
7 429
Partihandel
-11
-19
132
229
86
2
31
53
40
5 687
Marktransport
-2
-7
44
156
25
2
4
19
43
2 789
IT-tjänster
-5
-16
78
252
29
3
5
21
27
3 068
Sjöfart
5
11
2
4
3
2
1
0
0
4 549
Varvsindustri
2
444
0
0
0
0
0
0
0
45
Sjötransport
3
7
1
2
2
2
0
0
0
4 027
Sjöfartstjänster
0
0
1
21
1
0
1
0
0
477
Samhällsnyttiga tjänster
0
0
93
123
39
4
4
31
33
7 552
El, vatten och gas
-4
-9
86
195
32
2
2
28
33
4 374
Kraftproduktion
3
12
1
4
1
1
0
0
0
2 440
Allmännyttiga företag
1
14
6
81
6
1
2
3
50
738
Fastighetsbolag
0
0
149
34
92
13
13
66
44
43 119
Övriga branscher
2
9
4
17
1
1
0
0
0
2 337
Summa företagskunder
5
0
1 676
126
910
69
176
665
40
132 355
Bolån
-11
-1
832
60
212
29
51
132
16
138 413
Lån mot säkerhet
-18
-13
354
262
147
15
20
112
32
13 377
Lån utan säkerhet
4
8
248
499
98
6
28
64
26
4 868
Privatkunder
-25
-2
1 434
91
457
50
99
308
21
156 658
Offentlig sektor
-1
-3
22
60
2
1
0
1
5
3 679
Utlåning till allmänheten
-21
-1
3 132
107
1 369
120
275
974
31
292 692
1) Inklusive reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen.
2) Avsättningar för kategori 3 dividerat med exponeringar i kategori 3 .
Nordea Årsredovisning 2025
288
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde
Utlåning
Osäkra Andel värderad till
Kredit- Kredit- låne ford- osäkra Summa Avsätt- Avsätt- Avsätt- upplupet
förluster, förlust- ringar fordringar, avsätt- ningar ningar ningar Täck nings- anskaffnings-
31 dec 2024, mn euro
netto
1
relation, pkt kategori 3 pkt ningar kategori 1 kategori 2 kategori 3
grad, %
2
värde
Finansinstitut
-9
-6
59
38
53
7
16
30
51
15 481
Jordbruk
-7
-15
76
165
52
6
15
31
41
4 566
Grödor, odling och jakt
-11
-109
24
233
22
2
11
9
38
1 007
Djurhållning
5
67
50
652
26
1
3
22
44
741
Fiske och vattenbruk
-1
-4
2
7
4
3
1
0
0
2 818
Naturresurser
-8
-32
23
92
17
3
4
10
43
2 471
Pappers- och
skogsprodukter
-5
-31
18
109
13
1
3
9
50
1 635
Gruvdrift och
kringverksamhet
0
0
4
87
3
1
1
1
25
457
Olje-, gas- och offshore-
verksamhet
-3
-79
1
26
1
1
0
0
0
379
Konsument dagligvaror
18
26
24
34
30
9
8
13
54
6 939
Livsmedel och drycker
11
57
10
52
13
3
4
6
60
1 920
Hushålls- och
hygienprodukter
1
14
8
108
6
1
1
4
50
738
Hälsovård
6
14
6
14
11
5
3
3
50
4 281
Konsument sällanköp
och tjänster
-29
-27
470
431
274
12
36
226
48
10 639
Konsumentkapitalvaror
-7
-27
89
339
58
2
5
51
57
2 570
Media och underhållning
-6
-40
58
378
36
2
3
31
53
1 498
Detaljhandel
-17
-41
265
615
145
6
23
116
44
4 165
Flygresor
-1
-48
5
236
2
0
0
2
40
210
Logi och fritid
3
22
47
344
27
2
4
21
45
1 339
Telekomtjänster
-1
-12
6
70
6
0
1
5
83
857
Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde, forts.
Utlåning
Osäkra Andel värderad till
Kredit- Kredit- låne ford- osäkra Summa Avsätt- Avsätt- Avsätt- upplupet
förluster, förlust- ringar fordringar, avsätt- ningar ningar ningar Täck nings- anskaffnings-
31 dec 2024, mn euro
netto
1
relation, pkt kategori 3 pkt ningar kategori 1 kategori 2 kategori 3
grad, %
2
värde
Industri
-78
-26
600
201
428
36
100
292
49
29 453
Råvaror
-12
-56
78
361
30
3
5
22
28
2 132
Kapitalvaror
6
16
31
83
36
4
15
17
55
3 698
Producenttjänster
-22
-38
54
93
42
4
12
26
48
5 756
Byggindustri
-23
-32
204
276
136
12
29
95
47
7 251
Partihandel
-25
-43
119
201
89
6
27
56
47
5 831
Marktransport
9
37
28
115
24
4
6
14
50
2 409
IT-tjänster
-11
-46
86
351
71
3
6
62
72
2 376
Sjöfart
12
25
51
107
32
0
1
31
61
4 727
Varvsindustri
-1
-75
0
0
1
0
1
0
0
134
Sjötransport
13
31
51
121
31
0
0
31
61
4 199
Sjöfartstjänster
0
0
0
0
0
0
0
0
0
394
Samhällsnyttiga tjänster
-56
-83
108
158
71
5
3
63
58
6 751
El, vatten och gas
-57
-152
104
273
64
2
1
61
59
3 749
Kraftproduktion
-1
-4
2
9
1
1
0
0
0
2 238
Allmännyttiga företag
2
26
2
26
6
2
2
2
100
764
Fastighetsbolag
35
9
191
50
98
19
20
59
31
38 299
Övriga branscher
1
5
12
58
4
2
0
2
17
2 056
Summa företagskunder
-121
-10
1 614
132
1 059
99
203
757
47
121 382
Bolån
-24
-2
717
54
245
32
74
139
19
132 344
Lån mot säkerhet
-12
-9
365
270
139
23
30
86
24
13 398
Lån utan säkerhet
-40
-81
229
448
150
19
50
81
35
4 961
Privatkunder
-76
-5
1 311
87
534
74
154
306
23
150 703
Offentlig sektor
-1
-2
20
49
2
1
0
1
5
4 119
Utlåning till allmänheten
-198
-7
2 945
106
1 595
174
357
1 064
36
276 204
1) Inklusive reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen.
2) Avsättningar för kategori 3 dividerat med exponeringar i kategori 3 .
Nordea Årsredovisning 2025
289
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde, geografisk fördelning
1
Brutto
Avsättningar
Mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Netto
31 dec 2025, mn euro
Danmark
24 232
1 404
547
12
84
219
25 868
Finland
61 116
6 182
1 350
31
101
456
68 060
Norge
68 255
3 865
539
37
40
118
72 464
Sverige
104 745
2 676
626
36
45
153
107 813
Ryssland
1
0
0
0
0
0
1
USA
3 087
9
1
1
1
0
3 095
Övrigt
15 195
162
69
3
4
28
15 391
Summa
276 631
14 298
3 132
120
275
974
292 692
31 dec 2024, mn euro
Danmark
24 274
1 425
585
33
94
283
25 874
Finland
59 238
6 704
1 235
36
134
405
66 602
Norge
66 233
4 805
563
52
55
149
71 345
Sverige
92 626
3 243
497
49
68
202
96 047
Ryssland
1
0
0
0
0
0
1
USA
2 837
5
1
0
1
0
2 842
Övrigt
13 288
175
64
4
5
25
13 493
Summa
258 497
16 357
2 945
174
357
1 064
276 204
1) Baserat på landet där kunden har sin hemvist .
Nordea Årsredovisning 2025
290
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
Redovisat värde för lån värderade till upplupet anskaffningsvärde, före reserver
Centralbanker och kreditinstitut
Allmänheten
Summa
Mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
2025
Ingående balans per 1 jan 2025
5 050
9
0
5 059
258 497
16 357
2 945
277 799
263 547
16 366
2 945
282 858
Nya eller förvärvade lånefordringar
5 701
3
–
5 704
77 824
1 330
127
79 281
83 525
1 333
127
84 985
Överföringar mellan kategori 1 och 2, netto
-1
1
–
–
-795
795
–
–
-796
796
–
–
Överföringar mellan kategori 2 och 3, netto
–
0
0
–
–
-312
312
–
–
-312
312
–
Överföringar mellan kategori 1 och 3, netto
0
–
0
–
-196
–
196
–
-196
–
196
–
Återbetalda eller borttagna lånefordringar
-7 618
-4
0
-7 622
-65 669
-3 602
-641
-69 912
-73 287
-3 606
-641
-77 534
Bortskrivna lånefordringar
–
–
–
–
–
–
-360
-360
–
–
-360
-360
Övriga förändringar
1
4 581
9
3
4 593
3 459
-377
530
3 612
8 040
-368
533
8 205
Valutakursdifferenser
85
0
0
85
3 511
107
23
3 641
3 596
107
23
3 726
Utgående balans per 31 dec 2025
7 798
18
3
7 819
276 631
14 298
3 132
294 061
284 429
14 316
3 135
301 880
2024
Ingående balans per 1 jan 2024
3 079
8
4
3 091
254 282
16 199
2 453
272 934
257 361
16 207
2 457
276 025
Nya eller förvärvade lånefordringar
4 154
4
–
4 158
77 885
1 524
94
79 503
82 039
1 528
94
83 661
Överföringar mellan kategori 1 och 2, netto
-7
7
–
–
-1 586
1 586
–
–
-1 593
1 593
–
–
Överföringar mellan kategori 2 och 3, netto
–
0
0
–
–
-371
371
–
–
-371
371
–
Överföringar mellan kategori 1 och 3, netto
2
–
-2
–
-377
–
377
–
-375
–
375
–
Återbetalda eller borttagna lånefordringar
-5 938
-6
-2
-5 946
-63 050
-3 560
-553
-67 163
-68 988
-3 566
-555
-73 109
Bortskrivna lånefordringar
–
–
–
–
–
–
-226
-226
–
–
-226
-226
Övriga förändringar
1
3 235
-4
0
3 231
-5 152
1 164
447
-3 541
-1 917
1 160
447
-310
Valutakursdifferenser
525
0
0
525
-3 505
-185
-18
-3 708
-2 980
-185
-18
-3 183
Utgående balans per 31 dec 2024
5 050
9
0
5 059
258 497
16 357
2 945
277 799
263 547
16 366
2 945
282 858
1) Övriga förändringar avser främst ökat utnyttjande av kreditramar som beviljats tidigare år samt revolverande krediter .
Nordea Årsredovisning 2025
291
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
Förändring av reserver för lån värderade till upplupet anskaffningsvärde
Centralbanker och kreditinstitut
Allmänheten
Summa
Mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
2025
Ingående balans per 1 jan 2025
-5
0
-5
-10
-174
-357
-1 064
-1 595
-179
-357
-1 069
-1 605
Nya eller förvärvade lånefordringar
0
0
0
0
-32
-9
-12
-53
-32
-9
-12
-53
Överföringar från kategori 1 till kategori 2
0
0
–
0
6
-72
–
-66
6
-72
–
-66
Överföringar från kategori 1 till kategori 3
0
–
0
0
1
–
-54
-53
1
–
-54
-53
Överföringar från kategori 2 till kategori 1
0
0
–
0
-4
55
–
51
-4
55
–
51
Överföringar från kategori 2 till kategori 3
–
0
0
0
–
38
-112
-74
–
38
-112
-74
Överföringar från kategori 3 till kategori 1
0
–
0
0
-1
–
5
4
-1
–
5
4
Överföringar från kategori 3 till kategori 2
–
0
0
0
–
-7
28
21
–
-7
28
21
Förändringar i kreditrisk utan överföringar mellan kategorier
0
0
2
2
42
30
23
95
42
30
25
97
Återbetalda eller sålda lånefordringar
3
0
0
3
43
49
52
144
46
49
52
147
Bortskrivna lånefordringar med minskning av reserver
–
–
0
0
–
–
166
166
–
–
166
166
Valutakursdifferenser
0
0
0
0
-1
-2
-6
-9
-1
-2
-6
-9
Utgående balans per 31 dec 2025
-2
0
-3
-5
-120
-275
-974
-1 369
-122
-275
-977
-1 374
2024
Ingående balans per 1 jan 2024
-5
0
-16
-21
-201
-410
-1 021
-1 632
-206
-410
-1 037
-1 653
Nya eller förvärvade lånefordringar
-1
0
0
-1
-50
-22
-11
-83
-51
-22
-11
-84
Överföringar från kategori 1 till kategori 2
0
0
–
0
9
-143
–
-134
9
-143
–
-134
Överföringar från kategori 1 till kategori 3
0
–
0
0
1
–
-145
-144
1
–
-145
-144
Överföringar från kategori 2 till kategori 1
0
0
–
0
-8
75
–
67
-8
75
–
67
Överföringar från kategori 2 till kategori 3
–
0
0
0
–
27
-155
-128
–
27
-155
-128
Överföringar från kategori 3 till kategori 1
0
–
0
0
0
–
6
6
0
–
6
6
Överföringar från kategori 3 till kategori 2
–
0
0
0
–
-11
36
25
–
-11
36
25
Förändringar i kreditrisk utan överföringar mellan kategorier
-1
0
10
9
20
30
34
84
19
30
44
93
Återbetalda eller sålda lånefordringar
2
0
1
3
52
95
97
244
54
95
98
247
Bortskrivna lånefordringar med minskning av reserver
–
–
–
–
–
–
85
85
–
–
85
85
Valutakursdifferenser
0
0
0
0
3
2
10
15
3
2
10
15
Utgående balans per 31 dec 2024
-5
0
-5
-10
-174
-357
-1 064
-1 595
-179
-357
-1 069
-1 605
Tabellerna visar förändringar i exponering/reserver för varje kategori under året. Om en exponering överförs från t.ex. kategori 1 till kategori 2, görs en återföring i kategori 1 och en
ökning i kategori 2.
Nordea Årsredovisning 2025
292
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
Förändring i avsättningar för garantier/åtaganden
Mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
2025
Ingående balans per 1 jan 2025
58
114
21
193
Nya eller förvärvade exponeringar
3
2
0
5
Överföringar från kategori 1 till kategori 2
-2
28
–
26
Överföringar från kategori 1 till kategori 3
0
–
4
4
Överföringar från kategori 2 till kategori 1
0
-13
–
-13
Överföringar från kategori 2 till kategori 3
–
-3
6
3
Överföringar från kategori 3 till kategori 1
0
–
0
0
Överföringar från kategori 3 till kategori 2
–
1
-2
-1
Förändringar i kreditrisk utan överföringar mellan kategorier
-14
0
4
-10
Återbetalda eller sålda lånefordringar
-17
-29
-4
-50
Bortskrivna lånefordringar med minskning av reserver
–
–
0
0
Valutakursdifferenser
0
1
0
1
Utgående balans per 31 dec 2025
28
101
29
158
2024
Ingående balans per 1 jan 2024
52
94
22
168
Nya eller förvärvade exponeringar
12
17
0
29
Överföringar från kategori 1 till kategori 2
-2
47
–
45
Överföringar från kategori 1 till kategori 3
0
–
4
4
Överföringar från kategori 2 till kategori 1
1
-33
–
-32
Överföringar från kategori 2 till kategori 3
–
-2
4
2
Överföringar från kategori 3 till kategori 1
0
–
-1
-1
Överföringar från kategori 3 till kategori 2
–
1
-2
-1
Förändringar i kreditrisk utan överföringar mellan kategorier
9
6
-4
11
Återbetalda eller sålda lånefordringar
-13
-15
-2
-30
Bortskrivna lånefordringar med minskning av reserver
–
–
0
0
Valutakursdifferenser
-1
-1
0
-2
Utgående balans per 31 dec 2024
58
114
21
193
2.5 Känsligheter
En viktig faktor vid beräkningen av förväntade kreditför-
luster i enlighet med IFRS 9 är att bedöma vad som utgör
en betydande ökning av kreditrisken. För att förstå käns-
ligheten för dessa tröskelvärden har Nordea med hjälp av
modeller beräknat avsättningar utifrån två olika scenarier:
Tröskel
Scenario 1
Scenario 2
Privatkundsportföljer
Relativt tröskelvärde
200 %
150 %
250 %
Övriga kundportföljer
Relativt tröskelvärde
150 %
100 %
200 %
Absolut tröskelvärde,
12 månader
20 punkter
15 punkter
25 punkter
Absolut tröskelvärde, 400 350 450
återstående löptid punkter punkter punkter
Steg
1
1–6
1 mindre
1 mer
1) För exponeringar som redovisades första gången före övergången till IFRS 9
(1 jan 2018) fastställs kategorin utifrån förändringar i ratingklasserna.
Tröskelvärdet i scenario 1 sätts till ett steg mindre än den modell som faktiskt
används och i scenario 2 sätts tröskelvärdet till ett steg mer än i modellen.
Avsättningarna skulle ha ökat med 12 mn euro (11 mn
euro) i scenario 1 och minskat med 9 mn euro (12 mn euro)
i scenario 2. Mer information om ratingskalan och genom-
snittlig PD (sannolikheten för fallissemang) finns i tabel-
lerna ”Rating-/scoringinformation för lån värderade till
upplupet anskaffningsvärde”.
Avsättningarna är känsliga för ratingförändringar även
om tröskelvärdena inte nås. Tabellen nedan visar hur
avsättningarna påverkas om kreditkvaliteten för all utlå-
ning i Nordea försämras med ett steg. Här beaktas både
effekten av den högre risken för alla exponeringar och
effekten av överföringen från kategori 1 till kategori 2 av
de fordringar som nått tröskelvärdet. Detta inkluderar
även effekten av att fordringar med rating ett steg över
fallerade också klassificeras som fallerade, vilket beräknas
till 30 mn euro (44 mn euro). Denna siffra baseras på en
beräkning med den statistiska modellen snarare än indivi-
duella estimat som annars skulle vara fallet för betydande
fallerade lån.
Känsligheter
31 dec 2025
31 dec 2024
Reserver med ett Reserver med ett
Mn euro Redovisade reserver
stegs nedgradering
Redovisade reserver
stegs nedgradering
Personal Banking
371
447
388
457
Business Banking
840
958
1 040
1 155
Large Corporates & Institutions
295
328
348
376
Övrigt
28
33
24
31
Summa
1 534
1 766
1 800
2 019
Nordea Årsredovisning 2025
293
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
2.6 Framåtblickande information
Framåtblickande information används både vid bedöm-
ningen av betydande ökningar i kreditrisken och vid
beräkningen av förväntade kreditförluster. Nordea använ-
der sig av tre makroekonomiska scenerier: ett grundscena-
rio, ett gynnsamt scenario och ett negativt scenario. Till
följd av ökade spänningar i världshandeln och förhöjd
makroekonomisk osäkerhet, tillämpade Nordea under för-
sta kvartalet 2025 det negativa scenariet till 100 procent i
sina beräkningar av förväntade kreditförluster. När osäker-
heten minskade under tredje kvartalet återgick Nordea till
sin standardviktning: 60 procent grundscenario, 20 pro-
cent negativt och 20 procent gynnsamt (samma viktning
som vid utgången av 2024).
De makroekonomiska scenarierna tas fram av Group
Risk i Nordea, och baseras på Oxford Economics-modellen.
Prognosen är en kombination av modellberäkningar och
expertbedömningar, och den granskas och kvalitetskon-
trolleras noga. Modellen har tagits fram för att ge en bra
beskrivning av de historiska sambanden mellan olika eko-
nomiska variabler och fånga de viktigaste kopplingarna
mellan dessa variabler. Modellens prognosperiod är tio år.
För längre perioder används ett långsiktigt medelvärde i
beräkningarna av förväntade kreditförluster. De makro-
ekonomiska scenarierna speglar Nordeas prognoser för
den ekonomiska utvecklingen i Norden mot bakgrund av
fortsatt geopolitisk osäkerhet, handelskonflikter och svag
tillväxt i tunga europeiska ekonomier. Vid framtagandet av
scenarierna och deras inbördes viktning har Nordea tagit
hänsyn till prognoser från nordiska centralbanker, Nordeas
analysavdelning och Europeiska centralbanken.
Grundscenariot är måttlig tillväxt i de nordiska ekono-
mierna under 2026 med lägre inflation och lägre räntor.
Osäkerheten kring utrikeshandeln har minskat genom det
handelsavtal som slutits mellan EU och USA. Tillväxten
förväntas fortsätta i Danmark, Finland och Sverige under
2027 och 2028. Undantaget är Norge där den ekonomiska
tillväxten förväntas ligga nära noll de närmaste åren på
grund av lägre investeringar i oljesektorn. Den måttliga
tillväxten i Norges fastlandsekonomi kvarstår.
Högre tillväxt förväntas leda till sänkt arbetslöshet i
Finland och Sverige samtidigt som arbetslösheten i
Danmark och Norge ligger kvar på i stort sett samma nivå.
Bostadspriserna förväntas fortsätta uppåt de närmaste
åren till följd av lägre räntor. Det finns nedåtrisker i grund-
scenariot. Det positiva scenariot avviker mer från grunds-
cenariot än det negativa scenariot.
Nordeas två alternativa makroekonomiska scenarier
omfattar en rad rimliga riskfaktorer som kan få tillväxten
att avvika från grundscenariot. En förnyad handelskonflikt
mellan USA och flera länder kan leda till lågkonjunktur i
Europa och Norden till följd av uppskjutna investeringar,
lägre export och minskad konsumtion om arbetsmarkna-
den försvagas. Tillväxten kan också pressas av upptrappad
hybridkrigföring som skulle tära på företagens och hushål-
lens förtroende för ekonomi. Centralbankerna kan bedöma
att handelstullar bara innebär en tillfälligt högre infla-
tionsrisk och fortsätta sänka sina styrräntor så att räntelä-
get hamnar under basscenariot. Om å andra sidan tullarna
blir lägre och osäkerheten kring handelspolitiken upphör
kan detta leda till en starkare återhämtning än den som
ingår i grundscenariot.
Nordea Årsredovisning 2025
294
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
Scenarier och avsättningar 2025
Förväntade Modellbaserade Justering modell- Individuella Summa reserver/
kreditförluster, reserver/avsättningar, baserade reserver/ reserver/avsätt- avsättningar,
2026
2027
2028
oviktat, mn euro
Sannolik hets vikt
mn euro avsättningar, mn euro ningar, mn euro mn euro
Danmark
Gynnsamt
BNP-tillväxt, %
3,6
2,1
1,9
102
20 %
scenario
Arbetslöshet, %
2,5
2,4
2,4
Förändring i privatkonsumtion, %
2,3
2,4
2,1
Förändring i bostadspriser, %
4,6
3,6
2,0
Grund-
scenario
BNP-tillväxt, %
2,0
1,7
1,7
107
60 %
109
65
202
376
Arbetslöshet, %
2,9
2,9
2,9
Förändring i privatkonsumtion, %
2,0
2,0
2,0
Förändring i bostadspriser, %
3,6
3,3
2,0
Negativt
BNP-tillväxt, %
-0,9
1,0
1,6
120
20 %
scenario
Arbetslöshet, %
4,6
4,7
4,7
Förändring i privatkonsumtion, %
0,5
1,0
1,6
Förändring i bostadspriser, %
-5,4
1,1
2,0
Finland
Gynnsamt
BNP-tillväxt, %
2,2
2,3
2,0
285
20 %
scenario
Arbetslöshet, %
9,6
8,8
8,8
Förändring i privatkonsumtion, %
1,7
1,9
1,8
Förändring i bostadspriser, %
3,8
2,8
2,0
Grund-
scenario
BNP-tillväxt, %
1,3
1,7
1,7
287
60 %
288
107
228
623
Arbetslöshet, %
9,7
9,1
9,1
Förändring i privatkonsumtion, %
1,5
1,7
1,7
Förändring i bostadspriser, %
2,0
2,0
2,0
Negativt
BNP-tillväxt, %
-1,7
1,0
1,1
296
20 %
scenario
Arbetslöshet, %
11,2
10,9
10,8
Förändring i privatkonsumtion, %
-0,7
1,8
1,1
Förändring i bostadspriser, %
-2,2
1,0
2,0
Nordea Årsredovisning 2025
295
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
Scenarier och avsättningar 2025, forts.
Förväntade Modellbaserade Justering modell- Individuella Summa reserver/
kreditförluster, reserver/avsättningar, baserade reserver/ reserver/avsätt- avsättningar,
2026
2027
2028
oviktat, mn euro
Sannolik hets vikt
mn euro avsättningar, mn euro ningar, mn euro mn euro
Norge
Gynnsamt
BNP-tillväxt, %
3,0
-0,4
0,1
86
20 %
scenario
Arbetslöshet, %
3,8
3,9
3,9
Förändring i privatkonsumtion, %
2,6
1,9
1,7
Förändring i bostadspriser, %
5,2
4,9
4,0
Grund-
scenario
BNP-tillväxt, %
1,2
0,2
-0,3
88
60 %
88
59
71
218
Arbetslöshet, %
4,3
4,2
4,2
Förändring i privatkonsumtion, %
2,5
1,8
1,5
Förändring i bostadspriser, %
4,6
4,1
2,0
Negativt
BNP-tillväxt, %
-0,8
0
0,5
92
20 %
scenario
Arbetslöshet, %
5,5
5,5
5,3
Förändring i privatkonsumtion, %
2,2
1,1
1,1
Förändring i bostadspriser, %
-6,4
0,5
1,9
Sverige
Gynnsamt
BNP-tillväxt, %
3,6
3,0
2,2
89
20 %
scenario
Arbetslöshet, %
8,1
7,5
7,0
Förändring i privatkonsumtion, %
3,2
2,9
2,6
Förändring i bostadspriser, %
5,6
4,7
2,3
Grund-
scenario
BNP-tillväxt, %
2,5
2,1
2,1
91
60 %
92
76
141
309
Arbetslöshet, %
8,4
7,9
7,5
Förändring i privatkonsumtion, %
2,9
2,5
2,5
Förändring i bostadspriser, %
2,7
4,6
2,0
Negativt
BNP-tillväxt, %
-1,5
1,6
1,6
99
20 %
scenario
Arbetslöshet, %
11,4
11,1
10,6
Förändring i privatkonsumtion, %
0,8
0,9
1,6
Förändring i bostadspriser, %
-4,1
0,6
1,9
Utanför
Norden
1
3
4
8
Summa
578
310
646
1 534
Nordea Årsredovisning 2025
296
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
Scenarier och avsättningar 2024
Förväntade Modellbaserade Justering modell- Individuella Summa reserver/
kreditförluster, reserver/avsättningar, baserade reserver/ reserver/avsätt- avsättningar,
2025
2026
2027
oviktat, mn euro
Sannolik hets vikt
mn euro avsättningar, mn euro ningar, mn euro mn euro
Danmark
Gynnsamt
BNP-tillväxt, %
3,6
1,8
1,7
118
20 %
scenario
Arbetslöshet, %
2,5
2,5
2,4
Förändring i privatkonsumtion, %
2,1
2,1
1,9
Förändring i bostadspriser, %
5,0
3,8
2,0
Grund-
scenario
BNP-tillväxt, %
2,3
1,5
1,5
123
60 %
125
112
236
473
Arbetslöshet, %
2,9
2,9
2,9
Förändring i privatkonsumtion, %
1,8
1,8
1,8
Förändring i bostadspriser, %
3,2
3,2
2,0
Negativt
BNP-tillväxt, %
-0,7
0,8
1,5
137
20 %
scenario
Arbetslöshet, %
4,6
4,7
4,7
Förändring i privatkonsumtion, %
0,2
0,7
1,6
Förändring i bostadspriser, %
-4,3
1,1
2,0
Finland
Gynnsamt
BNP-tillväxt, %
3,0
2,2
1,2
293
20 %
scenario
Arbetslöshet, %
7,8
7,4
7,5
Förändring i privatkonsumtion, %
0,8
1,5
1,2
Förändring i bostadspriser, %
3,8
2,6
2,0
Grund-
scenario
BNP-tillväxt, %
1,1
1,8
1,8
297
60 %
297
130
189
616
Arbetslöshet, %
8,1
7,8
7,8
Förändring i privatkonsumtion, %
0,5
1,3
1,3
Förändring i bostadspriser, %
2,4
2,2
2,0
Negativt
BNP-tillväxt, %
-1,7
0,8
1,3
303
20 %
scenario
Arbetslöshet, %
9,2
9,1
9,1
Förändring i privatkonsumtion, %
-0,4
0,5
0,8
Förändring i bostadspriser, %
-2,5
1,0
2,0
Nordea Årsredovisning 2025
297
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
Scenarier och avsättningar 2024, forts.
Förväntade Modellbaserade Justering modell- Individuella Summa reserver/
kreditförluster, reserver/avsättningar, baserade reserver/ reserver/avsätt- avsättningar,
2025
2026
2027
oviktat, mn euro
Sannolik hets vikt
mn euro avsättningar, mn euro ningar, mn euro mn euro
Norge
Gynnsamt
BNP-tillväxt, %
2,2
1,4
0,8
84
20 %
scenario
Arbetslöshet, %
3,8
3,8
3,6
Förändring i privatkonsumtion, %
2,7
2,3
1,9
Förändring i bostadspriser, %
4,2
2,8
2,6
Grund-
scenario
BNP-tillväxt, %
1,8
0,5
0,5
85
60 %
86
108
99
293
Arbetslöshet, %
4,0
4,1
4,0
Förändring i privatkonsumtion, %
2,7
2,2
1,9
Förändring i bostadspriser, %
2,8
2,5
2,6
Negativt
BNP-tillväxt, %
-1,7
0,2
0,5
91
20 %
scenario
Arbetslöshet, %
4,8
5,0
4,8
Förändring i privatkonsumtion, %
2,4
1,6
1,5
Förändring i bostadspriser, %
-5,8
0,5
1,9
Sverige
Gynnsamt
BNP-tillväxt, %
3,5
2,6
1,8
90
20 %
scenario
Arbetslöshet, %
8,0
7,6
7,6
Förändring i privatkonsumtion, %
3,1
3,2
3,0
Förändring i bostadspriser, %
5,1
2,9
2,0
Grund-
scenario
BNP-tillväxt, %
2,1
2,3
1,8
92
60 %
93
138
179
410
Arbetslöshet, %
8,4
8,0
8,0
Förändring i privatkonsumtion, %
2,8
2,9
2,9
Förändring i bostadspriser, %
3,6
2,6
2,0
Negativt
BNP-tillväxt, %
-1,8
1,3
1,8
100
20 %
scenario
Arbetslöshet, %
10,7
10,6
10,4
Förändring i privatkonsumtion, %
1,1
1,5
2,3
Förändring i bostadspriser, %
-3,2
0,6
2,0
Utanför
Norden
11
-3
0
8
Summa
612
485
703
1 800
Nordea Årsredovisning 2025
298
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
2.7 Reserveringar enligt ledningens bedömning
Vid utgången av året uppgick justeringarna i förhållande
till de modellbaserade reserveringarna/avsättningarna till
310 mn euro, inklusive reserveringar enligt ledningens
bedömning på 276 mn euro.
Reserveringarna enligt ledningens bedömning på
276 mn euro ska täcka dels överskjutande förluster från
makroekonomiska chocker och osäkerheter som är extra-
ordinära jämfört med en normal konjunkturnedgång och
därför inte fångas upp tillräckligt av den befintliga
IFRS 9-modellen vid beräkning av förväntade kreditförlus-
ter, och dels kända problem med IFRS 9-modellen och de
data som används innan de åtgärdas i kommande
modelluppdateringar.
Osäkerheterna hänger huvudsakligen samman med de
geopolitiska och makroekonomiska förhållandena.
Jämfört med 2024 hade nivån vid utgången av 2025
minskats med 138 mn euro sedan de finansiella och eko-
nomiska risker som påverkar kreditförlusterna blivit allt
lägre, till följd av minskad osäkerhet och fortsatt stark
kreditkvalitet.
Reserveringar enligt ledningens bedömning
Mn euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Relaterade till företagsexponeringar i BB
98
151
Relaterade till företagsexponeringar i LC&I
79
111
Relaterade till hushållsexponeringar
99
152
Summa reserveringar enligt ledningens
bedömning
276
414
2.8 Kundklassificering
Ett sätt att bedöma kreditkvaliteten är att analysera för-
delningen mellan ratingklasserna för företagskunder och
institut med rating, och mellan riskklasserna för privatkun-
der och små företagskunder med scoring, dvs. hushålls-
portföljen. Den genomsnittliga kreditkvaliteten var i stort
sett stabil under 2025, i både företagsportföljen och pri-
vatportföljen. I fråga om exponering omfattades 12 pro-
cent (10 procent) av företagsportföljen av högre rating och
13 procent (18 procent) av lägre. 91 procent (91 procent)
av utlåningen till företag där kunderna fortfarande betalar
låg i ratingklass 4– eller högre, med en genomsnittlig
rating på 4+. 91 procent (89 procent) av privatkundsexpo-
neringen bland betalande kunder återfanns i riskklass C–
eller högre, där sannolikheten för fallissemang är 1,9 pro-
cent eller lägre. De sammantagna förändringarna i kredit-
kvaliteten medförde en ökning av
riskexponerings beloppet (REA) med cirka 0,9 procent
under 2025.
Ratinginformation för lån värderade till upplupet anskaffningsvärde
Mn euro Genomsnittligt Redovisat värde före reserver
Ratingklass
1
PD
2
(%)
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avsättningar
31 dec 2025
7
0,00
9 872
51
0
9 923
1
6
0,02
21 075
43
0
21 118
2
5
0,07
40 436
159
1
40 596
13
4
0,29
53 823
1 258
3
55 084
43
3
3,43
7 732
2 253
4
9 989
77
2
15,61
406
1 665
11
2 082
58
1
55,49
1 872
1 065
18
2 955
44
Standardmetoden/Utan rating
0,14
3 614
802
267
4 683
53
0 (fallerade)
100,00
88
62
1 497
1 647
668
Summa
138 918
7 358
1 801
148 077
959
31 dec 2024
7
0,00
7 218
11
0
7 229
1
6
0,02
19 157
56
0
19 213
4
5
0,07
37 462
129
0
37 591
21
4
0,29
46 191
1 286
1
47 478
54
3
3,63
6 228
2 715
1
8 944
68
2
14,32
59
1 988
33
2 080
102
1
48,31
1 747
1 205
15
2 967
59
Standardmetoden/Utan rating
0,10
7 227
1 166
428
8 821
115
0 (fallerade)
100,00
11
43
1 329
1 383
718
Summa
125 300
8 599
1 807
135 706
1 142
Nordea Årsredovisning 2025
299
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
Scoringinformation för lån värderade till upplupet anskaffningsvärde
Mn euro Genomsnittligt Redovisat värde före reserver
Scoringklass
1
PD
2
(%)
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avsättningar
31 dec 2025
A
0,10
62 970
142
8
63 120
9
B
0,21
36 333
284
9
36 626
9
C
0,61
24 817
636
9
25 462
18
D
1,51
16 212
1 559
55
17 826
38
E
9,48
3 795
2 548
15
6 358
42
F
23,21
855
1 564
16
2 435
36
Standardmetoden/Utan rating
N.A.
280
11
19
310
3
0 (fallerade)
100,00
249
214
1 203
1 666
260
Summa
145 511
6 958
1 334
153 803
415
31 dec 2024
A
0,11
60 794
177
4
60 975
11
B
0,28
35 988
287
2
36 277
15
C
0,83
18 084
644
8
18 736
20
D
3,58
18 054
1 553
8
19 615
43
E
16,83
3 223
2 956
8
6 187
53
F
30,12
809
1 944
7
2 760
57
Standardmetoden/Utan rating
N.A.
1 118
34
15
1 167
4
0 (fallerade)
100,00
177
172
1 086
1 435
260
Summa
138 247
7 767
1 138
147 152
463
1) Kategoriindelningen och beräknade reserver för varje exponering baseras på situationen i slutet av oktober 2025 (oktober 2024), medan exponeringsbelopp och ratingklasser
baseras på situationen i slutet av december 2025 (december 2024). Vissa exponeringar som är fallerade enligt ratingklasserna i slutet av december var inte fallerade i oktober,
vilket reflekteras i kategoriindelningen.
2) Genomsnittligt PD exklusive Nordea Finance Equipment AS .
Ratinginformation för garantier/åtaganden
Mn euro Nominella belopp
Ratingklass
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avsättningar
31 dec 2025
7
10 661
0
0
10 661
0
6
13 260
0
0
13 260
1
5
38 259
20
0
38 279
7
4
23 179
725
0
23 904
13
3
2 878
1 614
1
4 493
19
2
0
723
111
834
20
1
1
496
1
498
2
Standardmetoden/Utan rating
1 056
429
10
1 495
9
0 (fallerade)
0
0
363
363
14
Summa
89 294
4 007
486
93 787
85
31 dec 2024
7
9 203
0
0
9 203
2
6
11 301
301
0
11 602
5
5
37 990
148
0
38 138
16
4
21 160
368
0
21 528
16
3
3 521
1 319
4
4 844
20
2
44
808
0
852
23
1
1
503
0
504
3
Standardmetoden/Utan rating
1 113
351
4
1 468
14
0 (fallerade)
6
2
323
331
13
Summa
84 339
3 800
331
88 470
112
Nordea Årsredovisning 2025
300
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
Scoringinformation för garantier/åtaganden
Mn euro Nominella belopp
Scoringklass
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avsättningar
31 dec 2025
A
6 415
257
0
6 672
1
B
8 087
36
0
8 123
3
C
2 676
204
0
2 880
5
D
1 329
229
1
1 559
10
E
657
560
2
1 219
30
F
8
83
1
92
5
Standardmetoden/Utan rating
172
3
0
175
0
0 (fallerade)
0
0
48
48
19
Summa
19 344
1 372
52
20 768
72
31 dec 2024
A
7 547
24
0
7 571
1
B
6 619
33
0
6 652
5
C
1 926
135
0
2 061
5
D
1 034
181
0
1 215
7
E
17
669
0
686
38
F
3
104
0
107
5
Standardmetoden/Utan rating
20
447
0
467
1
0 (fallerade)
2
6
48
56
19
Summa
17 168
1 599
48
18 815
81
Ratingfördelning, IRK företagskunder
1
0
5
10
15
1- 1 1+ 2- 2 2+ 3- 3 3+ 4- 4 4+ 5- 5 5+ 6- 6 6+
%
2025
2024
1) Fallerade fordringar ingår inte i ratingfördelningen.
Fördelning mellan riskklasser, IRK privatkunder
1
0
5
10
15
20
25
30
F- F F+ E- E E+ D- D D+ C- C C+ B- B B+ A- A A+
%
2025
2024
1) Fallerade fordringar ingår inte i fördelningen mellan riskklasser. Scoring klasser har
konverterats till riskklasser.
Nordea Årsredovisning 2025
301
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
3. Motpartskreditrisk
Motpartskreditrisken består i att Nordeas motpart i ett
derivatkontrakt fallerar före förfallodagen och att Nordea
vid den tidpunkten har en fordran på motparten.
Dessutom uppstår motpartskreditrisk i återköpsavtal och
andra avtal om värdepappersfinansiering.
Nordea handlar med derivatkontrakt utifrån kundernas
efterfrågan och bankens risker i balansräkningen. Vidare får
Nordea, inom tydligt fastställda risklimiter, använda derivat
för att risksäkra eller ta öppna positioner i bankens verk-
samhet. Derivatkontrakt påverkar motpartskreditrisken,
marknadsrisken, den operativa risken och likviditetsrisken.
Motpartskreditrisk, inklusive den mot centrala motparter,
omfattas av kreditlimiter precis som andra kreditexpone-
ringar och hanteras på motsvarande sätt. För att bedöma
motpartskreditrisken gentemot centrala motparter, baseras
clearinglimiterna på den potentiella storleken på clearing-
relaterad exponering mot varje central motpart, med beak-
tande av myndighetskrav och marknadsutveckling. Nordea
clearar oftast OTC-affärer som clearingmedlem hos kvalifi-
cerade centrala motparter som uppfyller särskilda lagkrav
och operativa standarder från finansiella myndigheter, men
även via clearingmäklare om det behövs.
För information om finansiella instrument som omfattas
av ramavtal för nettning, se not K3.5 ”Kvittning” .
4. Marknadsrisk
Marknadsrisk är risken för förluster hänförliga till Nordeas
innehav i antingen handelslagret eller övrig verksamhet
till följd av förändringar i marknadskurser och parametrar
som påverkar marknadsvärdet eller räntenettot.
Marknadsrisken finns oavsett vilken redovisningsmetod
som används för innehaven.
Koncernens toleransnivå för marknadsrisk fastställs i
riskförklaringar. Genom att godkänna riskförklaringarna
tar styrelsen del av de risktoleranslimiter och trösklar som
delegeras av styrelsen till styrelsens riskkommitté.
Riskförklaringarna omfattar handelslagret och övrig
verksamhet.
Den andra försvarslinjen säkerställer att riskkommittén
på ett korrekt sätt omvandlar risktoleransen till specifika
risklimiter för affärsområdena och Group Treasury.
I enlighet med det övergripande ramverket för risktole-
rans används holistiska och särskilt anpassade stresstester
för att mäta toleransen för marknadsrisk och kalibrera
limiter för att följa upp och kontrollera alla väsentliga
marknadsriskfaktorer som Nordea påverkas av.
4.1 Handelsrelaterad marknadsrisk
Handelsrelaterad marknadsrisk härrör huvudsakligen från
kunddriven handel och avser säkringar gjorda i Nordea
Markets som ingår i Large Corporates & Institutions.
Nordea Markets affärsmodell medför marknadsrisker i
samband med att enheten erbjuder företag och institutio-
nella kunder en rad olika ränte-, aktie-, valuta- och råvaru-
produkter samt strukturerade produkter. Dessa marknads-
risker innefattar ränterisk, kreditspreadrisk, aktierisk, valu-
tarisk, råvarurisk och inflationsrisk.
Vidare är Nordea en av de största bolånegivarna och
marknadsgaranterna för företags- och statsobligationer i
Norden. För att kunna erbjuda likviditet på andrahands-
marknaden är ett eget handelslager ett måste. Nordeas
affärsmodell medför därför en koncentration inom nordiska
bostads- och företagsobligationer och inom lokala valutor.
4.2 Ej handelsrelaterad marknadsrisk
Nordeas ej handelsrelaterade marknadsrisker omfattar rän-
terisk, kundbeteenderisk, kreditspreadrisk, valutarisk (både
strukturell och icke-strukturell) och aktierisk. Ej handelsrela-
terad marknadsrisk uppstår i Nordeas kärnverksamhet,
genom risksäkring av densamma samt genom krav i lagar
och andra externa bestämmelser (t.ex. likviditetsbuffert).
Group Treasury ansvarar för riskhanteringen av all
marknadsrisk som inte är handelsrelaterad i koncernens
balansräkning. För att säkerställa en tydlig ansvarsfördel-
ning inom Group Treasury har riskhanteringen delats in i
flera delar – var och en med ett tydligt riskmandat och
specifika limiter och kontroller.
Ränterisken i övrig verksamhet är den befintliga eller
framtida risken i Nordeas kapital och/eller intäkter som är
hänförlig till ogynnsamma ränteförändringar och kundbe-
teende. Affärsområdena överför sina riskexponeringar i
övrig verksamhet till Group Treasury via ett internt system
för internprissättning. Marknadsriskerna hanteras centralt
och innefattar gaprisk, spreadrisk, basrisk, kreditspread-
risk, beteenderisk och icke-linjär risk. Effektiviteten i risk-
säkring som avser kärnverksamheten, till exempel ut- och
inlåning, kan påverkas negativt av det handlingsutrymme
som kunderna har i fråga om deras avtalsenliga förpliktel-
ser gentemot Nordea.
Likvida tillgångar hanteras i enlighet med ramverken
för likviditetsbuffert och säkerheter. Huvuddelen av ränte-
förändringsrisken hänförlig till obligationsinnehav säkras
med löptidsmatchade ränteswappar (betalarswappar) och
i mindre utsträckning med dagslåneindexswappar (beta-
larswappar). Räntesäkringsavtal (FRA:er) och börsnote-
rade terminsavtal kan också användas för att säkra kre-
ditspread- och räntefastställelserisk.
4.3 Mätning av marknadsrisk
Nordea använder flera kvantitativa mätmetoder för han-
delsrelaterad marknadsrisk: value-at-risk (VaR), stresstes-
ter, känslighetsanalyser, parametriska metoder och Monte
Carlo-simulering.
VaR baseras på historiska scenarier och är det huvudsak-
liga måttet för marknadsrisk, kompletterat med stresstester.
Nordea beräknar VaR med hjälp av historisk simulering.
Den aktuella portföljen omvärderas utifrån historiska dag-
liga förändringar i marknadspriser, räntor och andra mark-
nadsriskfaktorer som observerats under de senaste 500
handelsdagarna och som översätts till förändringar i aktu-
ella marknadsriskfaktorer. Nordea använder absoluta, rela-
tiva och blandade översättningsmetoder för olika riskkate-
gorier. Omvärderingen av den aktuella portföljen görs för
varje innehav med hjälp av antingen linjär approximering
eller fullständig omvärdering, beroende på innehavets art.
Parametriska metoder används för att mäta risken för
aktiehändelser, inklusive fallissemang gällande aktierela-
terade innehav (en särskild typ av aktierisk).
Monte Carlo-simulering används i modellen för kapital-
krav för ytterligare risk (incremental risk measure) och
modellen för samlat riskkapitalkrav (comprehensive risk
measure) för att mäta risken för fallissemang och försäm-
rad kreditkvalitet.
Modellerna för VaR, VaR med stresscenario, aktiehän-
delserisk, kapitalkrav för ytterligare risk och samlat risk-
kapitalkrav godkänns av Nordeas tillsynsmyndighet,
Europeiska centralbanken (ECB), för användning vid
beräkning av kapitalbaskrav för marknadsrisk med hjälp
av interna modeller. Samma modeller, med samma kali-
brering och inställningar som för kapitalkravet enligt
regelverket, används för den interna riskhanteringen.
Schablonmetoden används för att beräkna marknads-
risker som inte omfattas av de interna modellerna. Hit hör
exempelvis risker avseende råvarurelaterade produkter,
specifik risk för bostads- och statsobligationer, företags-
certifikat, hybrid instrument och kreditspreadoptioner.
Vidare används schablon metoden för beräkning av
aktierisk avseende strukturerade egetkapitalinstrument
och primär- och supplementärkapitalobligationer.
Ej handelsrelaterad marknadsrisk beräknas, följs upp
och hanteras med hjälp av tre viktiga mått:
• EV-risk eller risk avseende ekonomiskt värde (ränterisk i
övrig verksamhet (IRRBB) och kreditspreadrisk i övrig
verksamhet (CSRBB))
• NII-risk eller räntenettorisk (IRRBB och CSRBB)
• FVSL-risk eller förlustrisk vid stresstest av verkligt värde.
De tre olika riskmåtten används för att bedöma olika
aspekter av hur ränterisken yttrar sig. Måtten beskrivs
närmare nedan.
Stresstester gällande ekonomiskt värde (EV) av eget
kapital tar hänsyn till förändringen i ekonomiskt värde på
tillgångar, skulder och räntebärande derivatinstrument i
övrig verksamhet till följd av ränteförändringar, oberoende
av redovisningsmässig klassificering och utan avseende på
kreditspreadar och affärsmarginaler. Modell beräkningen
görs utifrån en balansräkning under avveckling och omfat-
tar beteendemodellering för all inlåning utan avtalad löptid
och förtidsinbetalningar.
Måttet räntenettorisk (net interest income, NII) visar för-
ändringen i räntenettot, i förhållande till ett grundscenario, på
ett års sikt. Modellen har ett antagande om en konstant
balansräkning, implicita terminsräntor och beteendemodel-
lering för inlåning utan avtalad löptid och förtidsinbetalningar.
Riskmåttet förlust vid stresstest av verkligt värde (fair
value stress loss, FVSL) tar hänsyn till den potentiella
omvärderingsrisken avseende positioner som redovisas till
verkligt värde.
EV- och resultatkänsligheter mäts med hjälp av parallell-
chocker medan FVSL-känsligheter mäts med hjälp av
interna scenarier som fastställts enligt ramverket för riskto-
lerans. Exponeringslimiten mäts mot de värsta händelserna
och ska pröva specifika exponeringar som finns eller kan
finnas enligt godkänt mandat. Scenarierna samordnas för
risktyperna EV, NII och FVSL .
Nordea Årsredovisning 2025
302
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
Risktoleransscenarierna för FVSL används för portföl-
jerna i övrig verksamhet och handelslagret och för verkligt
värde av pensionsplaner, och styrelsens risktoleranslimit
fastställs för vart och ett av dessa mått. FVSL-måtten kon-
trolleras dagligen. Flera EV-riskscenarier beräknas dagli-
gen som ledningsinformation, och fullständiga beräk-
ningar och uppföljningar mot risktoleranslimiter görs
månadsvis. NII- och resultatriskmåtten kontrolleras varje
månad.
Beräkningen av ränterisken i övrig verksamhet (IRRBB)
är beroende av viktiga antaganden i modellerna. De mest
väsentliga antagandena avser beteendemodelleringen för
både tillgångar och skulder. De olika beteenden som
Nordeas lånekunder kan uppvisa i fråga om förtidsinlösen
av lån bedöms med hjälp av modeller för förtidsinlösen. På
skuldsidan har Nordea möjlighet att ändra inlåningsrän-
tan, och kunderna har möjlighet att när som helst ta ut
inlåning utan avtalad löptid. Båda dessa möjligheter
bedöms med hjälp av modeller för inlåning utan avtalad
löptid. Beräkningarna görs utifrån historiska genomsnitt
för de viktigaste tillgångs- och skuldklasserna. Tillgångar
och skulder grupperas utifrån viktiga egenskaper såsom
produkttyp, region och kundsegment. Antagandena grun-
das på historiska värden. Modellernas tillförlitlighet säker-
ställs genom regelbundna tester i efterhand och modell-
kontroller av både modeller för förtidsinlösen och model-
ler för inlåning utan avtalad löptid.
Kapitalkravet för IRRBB enligt pelare 2 baseras på EV-
och resultatrisk, där nettoresultat och utdelningar påver-
kar kapitalförändringen. Resultatrisken fångar upp effek-
ten av ränte- och kreditspreadförändringar på framtida
räntenetto och vinster, och hur detta påverkar nivån på de
interna kapitalbuffertarna. EV-risk fångar upp negativa
effekter från Nordeas risktolerans eller Basel-scenarierna
(med kreditspread+50 punkter) när IRRBB EV och CSRBB
EV tillsammans tyder på en förlust för att undvika att kom-
pensera resultatbortfall med EV-ökningar som inte syns i
bankens finansiella rapporter.
Nordea är exponerat för strukturell valutarisk, vilket defi-
nieras som bristande överensstämmelse i valutasamman-
sättningen mellan kärnprimärkapitalet och riskexpone-
ringsbeloppen. Kärnprimärkapitalet har huvudsakligen euro
som valuta. De enda större beloppen i andra valutor än euro
avser hypoteksdotterföretagen. Valutakurs förändringar kan
därför påverka Nordeas kärnprimärkapitalrelation negativt.
4.4 Marknadsriskanalys
Marknadsrisken i Nordeas handelslager redovisas i tabel-
len nedan.
Marknadsrisken (VaR) uppgick i genomsnitt till 35,2 mn
euro under 2025 (42,1 mn euro i genomsnitt 2024), och
drevs främst av ränterisk. Genomsnittligt VaR med stressce-
nario uppgick till 47,8 mn euro under 2025 (49,6 mn euro i
genomsnitt 2024). Den högsta siffran för VaR och för VaR
med stresscenario noterades under första kvartalet. VaR
och VaR med stresscenario påverkas främst av marknads-
risken i norra Europa och Norden.
Kapitalkravet vid ytterligare risk (IRC) var vid utgången
av 2025 högre än vid utgången av 2024. Den lägsta expo-
neringen var under första kvartalet 2025 och den högsta
under andra kvartalet 2025. Genomsnittligt IRC ökade
avsevärt jämfört med föregående år.
Det samlade riskkapitalkravet (CRC) var vid utgången av
2025 betydligt högre än vid utgången av 2024. Både den läg-
sta och högsta exponeringen var under första kvartalet 2025.
Genomsnittligt CRC för 2025 ökade jämfört med 2024.
Av de interna stresscenarier för verkligt värde som ingår
i ramverket för risktolerans var det vid årets slut ett internt
scenario som orsakade den största förlusten i verkligt
värde-delen av övrig verksamhet. Scenariot innebar ökade
ränteskillnader på nordiska hypotekslån och statsobliga-
tioner och fallande aktiekurser, vilket skulle ge en förlust
på 590 mn euro (546 mn euro föregående år) i verkligt
värde-delen av övrig verksamhet. Övrig verksamhet har
vanligtvis en lång position i hypotekslån och statsobliga-
tioner i likviditetsbufferten och en lång position i aktier
genom sina långfristiga illikvida innehav, vilket förklarar
förlusten i det här värsta scenariot.
Marknadsriskerna i handelslagret och övrig verksamhet
höll sig inom Nordeas risktolerans under hela 2025.
Marknadsrisk i handelslagret
1
31 dec
högst
lägst
snitt
Mn euro
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
Samlad VaR
43
42
59
61
16
29
35
42
Ränterisk
44
39
57
60
16
29
35
41
Aktierisk
2
3
9
11
1
2
4
3
Kreditspreadrisk
5
5
8
13
2
2
4
4
Valutarisk
4
1
6
3
1
1
3
2
Inflationsrisk
3
3
4
4
1
3
2
3
Diversifieringseffekt
23
19
47
36
13
13
27
21
Samlad VaR, stresscenario
57
55
68
70
32
38
48
50
Kapitalkrav vid ytterligare risk (IRC)
24
10
35
24
12
10
20
14
Samlat riskkapitalkrav (CRC)
21
7
89
16
6
3
19
8
1) Aktiehändelserisken uppgick till 0,4 mn euro (0,5 mn euro) vid utgången av 2025.
4.5 Risk avseende räntenetto och ekonomiskt värde
Marknadsrisken i Nordeas övriga verksamhet beskrivs när-
mare i kapital- och riskhanteringsrapporten för 2025
(Capital and Risk Management Report 2025). De redovisade
riskmåtten visar förändringen i ekonomiskt värde för posi-
tioner i övrig verksamhet till följd av ränteförändringar, som
bedömts i enlighet med myndigheternas sex rän-
techockscenarier, och räntenettot i övrig verksamhet under
en 12-månadersperiod, som bedömts i enlighet med de två
parallella förändringarna. Allt enligt Europeiska bankmyn-
dighetens definition. Vid årets slut uppgick den högsta för-
lusten i ekonomiskt värde till 1 631 mn euro i ”parallellför-
skjutning nedåt”-scenariot och den högsta förlusten i ränte-
nettot under ett år var 1 217 mn euro, även här i
”parallellförskjutning nedåt”-scenariot. För de flesta valutor
innebär detta scenario en räntenedgång med 200 punkter,
men det kan variera mellan -100 och -400 punkter bero-
ende på valuta. För mer information om utfallen från myn-
digheternas olika räntechockscenarier, se
Nordeakoncernens kapital- och riskhanteringsrapport för
2025 (på engelska).
4.6 Övrig marknadsrisk – pensionsrisk
Pensionsrisk (inklusive marknads- och livsfallsrisk) upp-
står i samband med förmånsbestämda pensioner för
Nordeas tidigare och nuvarande medarbetare.
Pensionsplanernas förmåga att klara de planerade pen-
sionsutbetalningarna upprätthålls genom placeringar och
löpande inbetalning till planerna.
Som pensionsrisker räknas stigande värde på skulderna
eller sjunkande värde på tillgångarna. Dessa risker rappor-
teras och följs upp regelbundet och innefattar även olika
delkomponenter av marknadsrisken, till exempel ränte-,
inflations-, kreditspread-, fastighets- och aktierisk. I syfte
att begränsa Nordeas risker finns limiter för potentiella
förluster under allvarliga men rimliga stresshändelser och
limiter för kapitalutnyttjande. Dessutom görs regelbundna
granskningar av planernas strategiska tillgångsfördelning
för att säkerställa att placeringsinriktningen speglar
Nordeas risktolerans. För ytterligare information, se not
K8.2 ”Pensioner”.
Nordea Årsredovisning 2025
303
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
5. Operativ risk
Operativ risk definieras i Nordea som risken för förlust till
följd av brister eller fel hänförliga till interna processer,
eller till människor, system eller externa händelser, och
innefattar legal risk.
Operativa risker finns i all verksamhet i Nordea. Chefer
i hela Nordea ansvarar för de operativa riskerna inom
ramen för sina befogenheter, och för att hantera dessa ris-
ker inom risktoleransen i enlighet med ramverket för han-
tering av operativ risk.
Funktioner inom Group Risk inriktade på hantering och
kontroll av operativ risk utgör den andra försvarslinjen för
operativ risk generellt och ansvarar för att ta fram och
underhålla det övergripande ramverket för hantering av
operativ risk samt för att övervaka och kontrollera den för-
sta försvarslinjens hantering av operativ risk. De obero-
ende kontrollfunktionerna ansvarar för att övervaka och
säkerställa att de operativa riskerna identifieras, bedöms
och begränsas på lämpligt sätt, samt för att följa upp risk-
nivån mot risktoleransen och bedöma lämpligheten och
effektiviteten i ramverket för hantering av operativ risk lik-
som ramverkets införande.
Fokusområdena för kontrollarbetet beslutas i en årlig
planering som omfattar affärsområden och koncernfunk-
tioner liksom viktiga riskområden och operativa riskpro-
cesser. Group Risk ansvarar för att regelbundet ta fram
rapporter om alla väsentliga risker, inklusive utnyttjad del
av risktoleranserna och incidenter, och skicka dessa till
Chief Risk Officer, som sedan rapporterar till koncernche-
fen i koncernledningen, koncernstyrelsen och berörda
kommittéer.
Nordea bevakar noga det säkerhetspolitiska läget i
exempelvis Ukraina och Mellanöstern. Under hela året
noterades en förhöjd hotnivå för cybersäkerhet och för
fysisk säkerhet i hela Norden. Nordea vidtog åtgärder för
att hantera den ökade risken.
Riskförklaringen för operativ risk anger tonen för effek-
tiv riskhantering. Risktoleransen anges som limiter för (a)
olika typer av operativ risk, med siffervärden, och (b) totalt
förlustbelopp från incidenter avseende operativ risk och
regelefterlevnadsrisk.
5.1 Hantering av operativ risk
Hanteringen av operativ risk innefattar allt som syftar till
att identifiera, bedöma och mäta, reagera på och
begränsa, kontrollera och följa upp samt rapportera risker.
För riskhanteringen finns ett antal stödprocesser, bland
annat för utvärdering av risker och kontroller i den egna
verksamheten, riskhantering och godkännande vid föränd-
ringar, hantering av brister, incidenthantering, scenario-
analys, kontinuitets- och krishantering, hantering av infor-
mationssäkerhet, hantering av teknik- och datarisker, han-
tering av tredjepartsrisker, spridning av försäkringsrisker
samt särskilt viktiga operativa processer.
Vissa av dessa processer beskrivs nedan och mer infor-
mation om processer för hantering och kontroll av opera-
tiva risker finns i avsnittet Operational and Compliance
Risk i Nordeas kapital- och riskhanteringsrapport för 2025
(Capital and Risk Management Report 2025) som publice-
ras i enlighet med kapitaltäckningsförordningen (CRR).
Utvärdering av risker och kontroller
i den egna verksamheten
Processen för utvärdering av risker och kontroller i den
egna verksamheten ska säkerställa en översikt och
bedömning av de operativa riskerna och regelefterlev-
nadsriskerna i hela Nordea. Processen ökar riskmedveten-
heten och gör det möjligt att dels effektivt bedöma, kon-
trollera och begränsa de risker som identifierats.
Utvärderingen av risker och kontroller i den egna verk-
samheten och resultatet från processen utgör också
underlag för riskrapporteringen i Nordea.
Riskhantering och godkännande vid förändringar
Processen för riskhantering och godkännande vid föränd-
ringar ska se till att risker som uppstår i samband med en
förändring identifieras, bedöms och hanteras innan för-
ändringen godkänns och införs. Syftet är att säkerställa att
inga oväntade incidenter inträffar när förändringen införs.
Processen för riskhantering och godkännande vid för-
ändringar ska användas för alla typer av relevanta föränd-
rings- och utvecklingsinitiativ som rör bland annat nya
eller förändrade processer, organisationsförändringar, för-
ändringar i informations- och kommunikationsteknik, nya
uppdragsavtal och exceptionella transaktioner.
Hantering av brister
Brister definieras som svagheter i kontrollmiljön, dvs. fel
och/eller kvalitetsbrister inom den interna kontrollmiljön
för riskhantering. Vid upptäckt av sådana svagheter måste
de rapporteras som brister. Ramverket för hantering av
brister omfattar ett flertal processer i alla de tre
försvarslinjerna.
Incidenthantering
Ramverket för incidenthantering ska säkerställa att upp-
täckta incidenter hanteras och rapporteras på lämpligt
sätt för att minimera konsekvenserna för Nordea och dess
kunder, förhindra att de händer igen samt minska konse-
kvenserna av framtida incidenter. Incidenter bedöms ome-
delbart för att fastställa hur allvarliga de är. Beroende på
vilken typ av incident det rör sig om och hur allvarlig den
är, ställs olika krav på vilka intressenter som ska involveras
och eventuell extern rapportering, bland annat incident-
rapportering till berörda myndigheter.
Scenarioanalys
Scenarioanalys görs för att identifiera och bedöma opera-
tiva risker och regelefterlevnadsrisker med stor finansiell
eller icke-finansiell påverkan men låg sannolikhet (så kall-
lade ”svansrisker”). Analysen av svansrisker bidrar till
bättre förståelse för, medvetenhet om och hantering av
framåtblickande risk samt hur eventuella brister i kontrol-
len ska åtgärdas.
Kontinuitets- och krishantering
Ramverket för kontinuitets- och krishantering ska säker-
ställa Nordeas kapacitet att hantera extraordinära händel-
ser och kriser samt säkra återställning och fortsatt leve-
rans av prioriterade produkter, tjänster och processer till i
förväg fastställda godtagbara nivåer. Extraordinära hän-
delser och kriser eskaleras efter relevans och inom rimlig
tid, och åtgärder vidtas enligt en i förväg fastställd struk-
tur. Kapaciteten kontrolleras genom att testa de fastställda
planerna och öva organisationen för att säkerställa fullgott
skydd för Nordeas resurser (dvs. personal, lokaler, teknik
och information), leveranskedja, berörda parter och anse-
ende, innan en störning/incident inträffar. Här ingår också
att se till att roller och ansvarsområden är tydliga, kända
och kommunicerade till alla inblandade.
Hantering av tredjepartsrisker
Hanteringen av tredjepartsrisker ska säkerställa att risker
hänförliga till tredje part och deras verksamhet, bland
annat uppdragsavtal, identifieras, bedöms och begränsas
på lämpligt sätt innan avtal med dessa ingås, under
avtalstiden och när avtalet ska avslutas. Hanteringen av
tredjepartsrisker säkerställer att risker hänförliga till tredje
part och deras verksamhet hålls inom gällande risktole-
rans och risklimiter.
Hantering av risker i informations-
och kommunikationsteknik
Hanteringen av risker i informations- och kommunikations-
teknik ska säkerställa att risker hänförliga till informations-
och kommunikationsteknik och datahantering identifieras,
bedöms och hanteras.
Nordea har ett informationssäkerhetssystem för att
upprätthålla principerna och kraven för informationssäker-
het. Det övergripande syftet är att upprätthålla sekretess,
integritet och tillgänglighet för Nordeas information, och
information som anförtrotts Nordea, genom att tillämpa
en riskbaserad metod.
Cybersäkerhet
Genom att införa nya tekniker och undersöka nya sätt att
göra affärer och hålla kontakt med kunderna ökar banker-
nas utsatthet. Samtidigt blir de ligor som utgör ett cyber-
hot allt bättre organiserade, mer påhittiga och mer
erfarna. Här finns också en klar obalans där bankerna
måste skydda samtliga tillgångar, medan de som sysslar
med cyberhot endast behöver hitta en enda sårbarhet.
Tillsammans utgör dessa faktorer en större risk än någon-
sin tidigare för banksektorn.
I den normala verksamheten fokuserar Nordea inte bara
på att upprätthålla effektiva grundläggande informations-
säkerhetskontroller, utan också på att förbättra sitt cyber-
försvar med nya verktyg och funktioner för säkerhet, upp-
täckt och respons. Nordea utvecklar innovativa säkerhets-
rutiner för att möta nya affärsbehov, såsom pålitliga
mobilbanksappar och proaktiv support till kunder för att
upptäcka och förhindra bedrägerier. Nordea utvecklar sina
informationssäkerhetsrutiner utifrån branschpraxis, såsom
standarderna i ISO 27000-serien, standarderna från
Nordea Årsredovisning 2025
304
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
Information Security Forum (ISF) och de ramverk som till-
handahålls av National Institute of Standards and
Technology (NIST) i USA. Dessutom måste Nordea följa
lagstiftningen i finanssektorn, till exempel Europeiska
bankmyndighetens riktlinjer och annan europeisk lagstift-
ning som innehåller särskilda krav gällande
informationssäkerhet.
Nordea har också inlett samarbeten med bland annat
statliga organisationer, brottsbekämpande myndigheter,
nätverk för underrättelser och andra banker, för att dela
information och erfarenheter.
Hantering av risker i den finansiella rapporteringen
Ramverket för hantering av risker i den finansiella rappor-
teringen fastställer på ett övergripande plan hur risker i
den finansiella rapporteringen ska identifieras och rappor-
teras i koncernen. Syftet med ramverket är att uppnå rim-
lig säkerhet gällande tillförlitligheten i den externa finan-
siella rapporteringen och säkerställa att den görs i över-
ensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar
och föreskrifter samt övriga krav på börsnoterade och reg-
lerade bolag.
5.2 Modellrisk
Modellrisk är risken för negativa konsekvenser av fel i
modeller eller felaktig användning av modellbaserat utfall
som underlag för affärsbeslut. Negativa konsekvenser kan
innefatta ekonomisk förlust, dåliga eller suboptimerade
affärsbeslut/strategiska beslut, försämring av Nordeas väl
avvägda position, överträdelser av gällande lagar och/eller
föreskrifter eller skadat anseende. Modellrisk har huvud-
sakligen två källor:
• Grundläggande fel i modeller som kan ge felaktiga resul-
tat i förhållande till modellens syfte och/eller
användning.
• Felaktig eller olämplig användning av modellens
resultat.
Modeller används i både finansiella och icke-finansiella
sammanhang som omfattar allt från urval av kunder, pris-
sättning av produkter, transaktionsövervakning (ekobrott)
och bedömning av kreditvärdighet till finansiell rapporte-
ring. Utvärdering av modellernas prestanda görs
av en årlig plan för regelefterlevnad. Den årliga planen för
regelefterlevnad innehåller en översikt över Nordeas plane-
rade aktiviteter på området, inklusive Group Compliances
övergripande strategi för viktiga riskområden. Planen
utgörs av detaljerade planer för affärsområden, koncern-
funktioner, konsoliderade dotterföretag och filialer, och för
respektive riskområde. Group Compliance ansvarar också
för den löpande rapporteringen av sina planer till koncern-
styrelsen, koncernchefen i koncernledningen, filialledningen
och berörda kommittéer, minst en gång per kvartal.
Det osäkra geopolitiska och makroekonomiska läget
höll i sig under 2025, med upptrappning av konflikten i
Mellanöstern och invasionen av Ukraina som var inne på
sitt fjärde år. Trots den makroekonomiska osäkerheten har
inga märkbara negativa effekter på privatkundernas eko-
nomi noterats. Företagskundernas ekonomi har påverkats
i begränsad utsträckning och är generellt stabil med posi-
tiva utsikter. Med hänsyn till de ihållande utmaningarna
för en del kunder, fortsätter Nordea att se över sina pro-
cesser för att säkerställa en korrekt bedömning av ban-
kens produkter med avseende på lämplighet och över-
komliga priser för samtliga kundsegment. Under 2025 var
kundernas intresse för och efterfrågan på ESG-relaterade
produkter stabil med tecken på försiktigt optimism, samti-
digt som praxis på marknaden utvecklades ytterligare.
Nordea hjälper aktivt sina rådgivningskunder med att ta
fram placeringsstrategier som också är i linje med deras
hållbarhetspreferenser.
Nordea omfattas av olika lagar och regler, bland annat
från Norden, EU och USA. De tillsynsmyndigheter och stat-
liga myndigheter som övervakar att dessa lagar och regler
efterlevs ställer regelbundet frågor kring och genomför
utredningar av Nordeas regelefterlevnad. Till områdena
som omfattas av sådana utredningar hör bland annat pla-
ceringsrådgivning, bekämpning av penningtvätt, handel
och sanktionsbevakning, skatt, konkurrens, konsument-
skydd samt bolagsstyrning, riskhantering och riskkontroll.
Resultatet av dessa frågor och utredningar har ännu inte
meddelats och tidpunkten är oklar. Det kan därmed inte
uteslutas att dessa frågor och utredningar leder till kritik
mot banken, förlorat anseende, böter, sanktioner, tvister
och/eller stämningar.
6.1 Etiska riktlinjer
Nordeas etiska riktlinjer beskriver de övergripande affärs-
etiska principerna för hur Nordea ska behandla sina kun-
der och hur medarbetarna förväntas agera. Principerna
ligger till grund för Nordeas kultur och slår fast hur ban-
ken ska agera inom områden som exempelvis miljöhänsyn,
mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, rätten till integritet,
rättvis konkurrens samt bekämpning av mutor och korrup-
tion. Nordeas etiska riktlinjer granskas en gång om året
och uppdaterades senast i juli 2025. Funktionerna som
ansvarar för respektive avsnitt följer tillsammans med
Group Compliance regelbundet upp att Nordeas etiska
riktlinjer följs. Årlig rapportering till berörda koncern-
kommittéer, koncernchefen och koncernstyrelsen redovi-
sar i vilken utsträckning Nordea följer de etiska riktlinjerna
och ger en inblick i koncernens riskkultur. Alla medarbe-
tare, inklusive deltidsanställda och konsulter, ska varje år
genomgå en utbildning om de etiska riktlinjerna, som en
del av deras ”licence to work”. På så sätt säkerställs den
medvetenhet och kunskap som behövs om de etiska prin-
ciperna. Utbildningen för 2025 lade större vikt vid exem-
pelvis uppdrag utom tjänsten, interna bedrägerier och hur
man rapporterar misstänkta förseelser. Under året slut-
förde 98,1 procent av alla medarbetare (bortsett från
tjänstlediga/föräldralediga) sin utbildning.
6.2 Raise Your Concern
Nordeas funktion för visselblåsning, Raise Your Concern
(RYC), säkerställer att alla våra intressenter, såsom kunder,
partners, berörda samhällsgrupper liksom våra egna med-
arbetare, har rätt att säga ifrån och alltid kan känna sig
trygga i att göra det om de misstänker exempelvis brott mot
de mänskliga rättigheterna eller oegentligheter såsom
bedrägeri eller ett i övrigt bedrägligt, oärligt, olagligt eller
oaktsamt agerande i vår verksamhet eller i våra produkter
och tjänster. Det kan till exempel röra sig om något som stri-
der mot lagar och regler eller mot Nordeas interna riktlinjer,
instruktioner eller anvisningar. Rapporteringen kan göras
muntligen eller skriftligen, och Nordea säkerställer att all
rapportering hanteras strikt konfidentiellt. Rapportering kan
göras i alla länder där Nordea har verksamhet. Det går
också att rapportera anonymt via den elektroniska rappor-
teringskanalen WhistleB. Den här kanalen hanteras av en
extern part, är helt skild från Nordeas övriga IT-system och
fortlöpande genom uppföljningar och omfattande kontrol-
ler av modellstruktur och dataintegritet.
Hantering av modellrisk
Modellrisk hanteras genom ett antal policyer, rutiner och
anvisningar baserade på Nordeas allmänna ramverk för
riskhantering enligt modellen med tre försvarslinjer, där:
• första försvarslinjen utgörs av modellutvecklare, modell-
ägare och modellanvändare
• andra försvarslinjen bedömer huruvida utvecklingen av
modellerna och kontrollerna för användning uppfyller
policykraven och utvärderar huruvida rutinerna för
modellrisk är tillräckliga
• tredje försvarslinjen utgörs av internrevisionen.
Modellrisken följs upp mot en riskförklaring för modellrisk
som anger risktoleransen.
Modeller utvecklas på en mängd olika sätt, bland annat
med hjälp av AI och modeller för maskininlärning, där den
snabba tekniska utvecklingen – exempelvis generativ AI
– är revolutionerande för utvecklingen av modeller.
Nordea har tagit fram ett nytt ramverk för styrning i fråga
om AI-modeller och säkerställer att utvecklingen av dessa
modeller uppfyller kraven i EU:s förordning om artificiell
intelligens.
6. Regelefterlevnadsrisk
Nordea definierar regelefterlevnadsrisk som risken att inte
lyckas efterleva gällande lagar och motsvarande interna
bestämmelser. Hanteringen av regelefterlevnadsrisk styrs
av Nordeas riskförklaring för regelefterlevnad liksom av
policyn för regelefterlevnad som också anger ramarna för
hanteringen av regelefterlevnadsrisker. Medarbetare i hela
Nordea ansvarar för regelefterlevnadsriskerna inom ramen
för sina befogenheter och för att hantera dessa risker i
enlighet med fastställda ramverk. Group Compliance är
Nordeas oberoende regelefterlevnadsfunktion i den andra
försvarslinjen och ansvarar för att utveckla och underhålla
policyn för regelefterlevnad samt för att vägleda verksam-
heten i deras införande och tillämpning av policyn.
Aktiviteterna på regelefterlevnadsområdet presenteras
för Nordeas koncernchef och styrelsens riskkommitté i form
Nordea Årsredovisning 2025
305
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
spårar inte IP-adresser eller andra uppgifter som kan identi-
fiera den som skickar ett meddelande. Ärenden som rap-
porteras via RYC ingår i uppföljningen av hur väl våra etiska
riktlinjer efterlevs. En sammanfattning av viktiga trender
och statistik över ärenden skickas avpersonifierat till Chief
Compliance Officer, Chief People Officer och Chief Risk
Officer, och ingår dessutom i ledningsrapporter och rappor-
ter till styrelsen. Vidare görs regelbundna kvalitetskontroller
av RYC-processen och -utredningarna och eventuella avvi-
kelser eskaleras enligt en fastställd process.
6.3 Bekämpning av ekobrott
Nordea tar sitt ansvar gentemot samhälle och kunder på
stort allvar och har under åren byggt upp ett starkt försvar
som ska förhindra att bankens produkter, tjänster och sys-
tem utnyttjas för olagliga syften.
Nordea hanterar och övervakar årligen flera miljarder
transaktioner från en bred kundbas. Nordea fortsatte under
2024 att förbättra sin förmåga att bekämpa ekobrott inom
områden såsom kundkännedom, transaktionsövervakning
och ekonomiska sanktioner. Nordeas nära samarbete med
myndigheterna fortsatte under 2024, med fortlöpande kon-
takter i alla de fyra nordiska länderna om olika aspekter av
Nordeas förebyggande arbete på området.
Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har
ett antal länder och internationella organ infört sanktioner.
Nordea följer alla sanktioner som införts av EU, USA, FN och
Storbritannien, inklusive de som avser Ryssland.
Sanktionerna mot Ryssland innefattar för närvarande frysta
tillgångar, restriktioner gällande inlåning, ekonomiska för-
bindelser med vissa regioner i Ukraina, restriktioner för
energi- och finanssektorerna, import- och exportrestriktio-
ner samt flygförbudszoner. Som en följd av gällande sank-
tionsordning och de alltmer omfattande och komplexa
sanktionerna beslutade Nordea under 2022 att inte bedriva
någon affärsverksamhet relaterad till regionerna Donetsk,
Luhansk, Zaporizjzja och Cherson i Ukraina. En liknande
policy fanns redan i fråga om Krim och Sevastopol. Som en
följd av de gällande sanktionerna och restriktionerna, stop-
pade Nordea också i april 2022 hanteringen av betalningar
till och från Ryssland och Belarus (eventuellt hantering i
extraordinära fall, efter bekräftelse att detta inte bröt mot
lagar/sanktioner och med relevanta godkännanden). Utöver
det tidigare policybeslutet infördes i juli 2024 ytterligare
interna restriktioner för bland annat kundrelationer med
koppling till Ryssland.
I och med att sanktionerna fortsatt begränsar möjlighe-
terna att stötta och finansiera kriget i Ukraina, söker såväl
de parter som omfattas av sanktioner som aktörer som vill
underlätta ett kringgående av sanktionerna efter nya
metoder. Utöver traditionella metoder som betalningsma-
nipulation (wire stripping på engelska) varnar myndighe-
terna för en ökad användning av kryptovalutor och trans-
aktioner via tredje land som sätt att kringgå sanktionerna.
Framför allt USA och EU har identifierat vissa länder som
används för att kringgå sanktioner med kopplingar till
Ryssland. Även om Nordea inte tillämpar ett generellt för-
bud mot aktiviteter med koppling till länder som banken
bedömer medför hög risk att sanktioner kringgås, iakttas
konstant vaksamma mot risken för att bankens produkter
och tjänster utnyttjas för att kringgå sanktioner och fort-
sätter att stärka sina kontroller för att begränsa riskerna.
Under 2025 var risken för både internationella och
inhemska terrorattentat i Norden fortsatt hög till följd av
upptrappade geopolitiska konflikter med koppling till situ-
ationen i Gaza. Samtidigt kvarstod oron för ensamage-
rande terrorister, där det blivit vanligare med attentat
utförda av allt yngre personer som inte nödvändigtvis har
någon politisk koppling. Nordea fortsätter att stärka sina
kontroller för att bemöta den ökade risken för
terrorfinansiering.
I juni 2015 genomförde danska finansinspektionen en
utredning av hur Nordea Bank Danmark A/S följt reglerna
för bekämpning av penningtvätt. Slutrapporten resulte-
rade i kritik och i enlighet med dansk administrativ praxis
överlämnades ärendet till polisen för ytterligare utredning
och eventuella sanktioner. Den 5 juli 2024 väckte den
danska nationella enheten för särskild brottslighet åtal
mot Nordea. Som tidigare meddelats räknar Nordea med
böter i Danmark för tidigare svaga processer och rutiner
för bekämpning av penningtvätt, och en avsättning har
gjorts för pågående penningtvättsärenden.
Det finns en risk att eventuella myndighets- eller dom-
stolsböter kan bli högre (eller lägre) än den aktuella reser-
veringen och detta kan också påverka Nordeas finansiella
resultat. Nordea anser att nuvarande reservering är till-
räcklig för att täcka dessa ärenden.
• Första försvarslinjen utgörs av Group Treasury och
affärsområdena. Group Treasury ansvarar för den dag-
liga hanteringen av koncernens likviditetspositioner, lik-
viditetsbuffertar, extern och intern finansiering, med
bland annat förflyttning av kontanta medel inom koncer-
nen, samt internprissättning.
• Den andra försvarslinjen, Group Risk, ansvarar för en
oberoende kontroll och prövning av den första
försvarslinjen.
• Den tredje försvarslinjen utgörs av Group Internal Audit,
som har ett oberoende kontrollansvar för första och
andra försvarslinjen.
Styrelsen anger risktoleransen på likviditetsområdet
genom att fastställa limiter för olika likviditetsmått.
Risktoleransen grundas på utfallet från stresstester på lik-
viditetspositioner för vissa tidsperioder liksom på gällande
lagkrav, och den påverkar vilken typ av verksamhet
Nordea kan bedriva och i vilken omfattning.
Ramverket för risktolerans och tillhörande limiter och
tröskelvärden för likviditetsrisk säkerställer en välbetänkt
risksäkring och begränsar den samlade likviditetsrisken i
Nordea.
Det finns också ett system för internprissättning som tar
hänsyn till att likviditet är en knapp och dyrbar resurs.
Likviditeten och finansieringskostnaderna (och fördelarna)
kvantifieras och allokeras till respektive affärsområde på
ett sätt som främjar korrekt agerande och korrekta strate-
giska beslut.
8.3 Upplånings- och likviditetsstrategi
Nordeas upplånings- och likviditetsstrategi bygger på risk-
principer som i sin tur resulterar i olika åtgärder, limiter
och rutiner för likviditetsrisk.
Hanteringen av likviditetsrisk ska säkerställa att Nordea
alltid kan fullgöra sina kassaflödesåtaganden, även på
intradagsbasis, i alla konjunkturlägen och under perioder
av stress. Nordea strävar efter diversifierad finansiering
och försöker bygga upp och underhålla relationer med
investerare för att säkerställa tillgång till marknaden.
Nordeas breda och diversifierade finansieringsbas speglar
koncernens starka ställning på de fyra hemmamarkna-
derna, med en stark och stabil kundbas inom retail och en
mängd olika finansieringsprogram .
Sedan 2015 har Nordea gjort betydande investeringar
för att åtgärda de brister som framkommit vid
utredningarna.
7. Livförsäkringsrisk och marknadsrisk
inom Life & Pension
För information om risker i Life & Pensions verksamhet, se
not K4 ”Försäkringsskulder”.
8. Likviditetsrisk
Nordea fortsatte under 2025 att dra nytta av sin väl avvägda
hantering av likviditetsrisk, med en fortsatt diversifierad och
stark finansieringsbas och en diversifierad likviditetsbuffert.
Nordea hade en stark likviditetsposition under hela året,
trots fortsatt volatilitet på världsmarknaden till följd av
säkerhetspolitisk och makroekonomisk osäkerhet.
Nordea emitterade cirka 21,5 md euro (19,4 md euro) i
långfristig skuld, exklusive långfristiga bankcertifikat,
danska säkerställda obligationer och kapitalinstrument,
varav cirka 12,7 md euro (14,0 md euro) i form av säker-
ställda obligationer och 8,8 md euro (5,4 md euro) i form
av seniora obligationer.
Nordea uppfyllde under hela 2025 kraven gällande lik-
viditetstäckningsgrad (LCR) i alla valutor tillsammans och
den stabila nettofinansieringskvoten (NSFR).
8.1 Definition och identifiering av likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken att endast kunna fullgöra likvidi-
tetsåtaganden till ökad kostnad eller – i sista hand – inte
alls kunna fullgöra åtaganden vid förfall. Nordea är expo-
nerad för likviditetsrisk inom utlåning, placeringar, upplå-
ning, åtaganden utanför balansräkningen eller annan
verksamhet som skulle kunna innebära underskott i kas-
saflödet och oförmåga att sälja tillgångar eller skaffa till-
räcklig finansiering. Underskott i kassaflödet kan uppstå
vid dagens slut eller under dagen.
8.2 Ledningsprinciper och kontroll
Likviditetsrisk i Nordea hanteras utifrån tre försvarslinjer:
Nordea Årsredovisning 2025
306
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
K11 Risk- och likviditetshantering, forts.
Finansierings-programmen är både kortfristiga (ameri-
kanska och europeiska företagscertifikat, och bankcertifi-
kat) och långfristiga (säkerställda obligationer, European/
Global Medium Term Notes) och omfattar flera olika
valutor.
Förtroende är grundläggande på upplåningsmarkna-
den, och därför publicerar Nordea fortlöpande information
om koncernens likviditetssituation. Vidare genomför
Nordea regelbundna stresstester på likviditetspositionen
för att identifiera relevanta riskfaktorer. Det finns också
beredskapsplaner för hantering av likviditetskriser.
8.4 Mätning av likviditetsrisk
För att säkerställa ständig tillgång till kapital, även i situa-
tioner där de vanliga finansieringskällorna inte räcker till,
har Nordea en likviditetsbuffert. Likviditetsbufferten
utgörs av höglikvida värdepapper av god kreditkvalitet
som centralbankerna godtar som säkerhet, liksom av till-
godohavanden hos centralbanker. Dessa tillgångar kan
snabbt säljas eller användas som säkerhet vid upplåning.
Riskhanteringen är inriktad på både kortsiktig och struk-
turell långsiktig likviditetsrisk. Likviditetsrisken begränsas
av styrelsen med hjälp av måtten för likviditetstäcknings-
grad under stress och vanliga förhållanden, som anger att
Nordea ska ha en likviditetsposition som stödjer bankens
affärsstrategi och upprätthåller marknadens förtroende
under både normala och stressade förhållanden. På lik-
nande sätt begränsas den strukturella likviditetsrisken av
styrelsen med hjälp av måttet för stabil nettofinansierings-
kvot, som anger att Nordea ska sträva efter en lämplig
struktur i sammansättningen av sina tillgångar, skulder och
åtaganden utanför balansräkningen som stödjer bankens
affärsstrategi och uppfyller gällande lagkrav. Det interna
måttet för likviditetstäckningsgrad under stress mäter stora
ackumulerade utflöden vid finansiell stress under de första
nittio dagarna om Nordea utsätts för en marknadsomfat-
tande stress liknande den som många banker genomgick
2007–08, liksom en Nordeaspecifik stress motsvarande en
sänkning av kreditbetyget med tre steg. Detta mått utgör,
tillsammans med kraven gällande likviditetstäckningsgrad
(LCR) och stabil nettofinansieringskvot (NFSR), grunden för
Nordeas likviditetsrisktolerans, som granskas och godkänns
av styrelsen minst en gång per år.
Den kortfristiga finansieringsrisken mäts med hjälp av
LCR och interna mått från stresstester. LCR mäts och
begränsas för varje betydande valuta och för alla valutor
sammanlagt.
Den strukturella likviditetsrisken i Nordea mäts med
hjälp av många olika mått, varav NSFR är det vanligaste.
NSFR kompetteras med de internt definierade måtten.
Dessutom följs kvoten för utlåning/likviditetsriskprofil upp
noga, tillsammans med Nordeas upplåningsprofil och
externa kreditbetyg.
8.5 Analys av likviditetsrisk
Nordea fortsätter att ha en tydlig och konservativ likvidi-
tetsriskprofil, med en stark upplåningsbas. Vid utgången
av 2025 uppgick utnyttjad volym i certifikatsprogrammen
till 48,8 md euro (39,7 md euro), med en genomsnittlig
återstående löptid på 0,4 år (0,3 år). Volymen i de långfris-
tiga programmen uppgick till 156,3 md euro (156,5 md
euro), med en genomsnittlig återstående löptid på 5,7 år
(5,8 år). Nordeas finansieringskällor framgår av tabellen
nedan.
Likviditetsriskpositionen var fortsatt stark under hela
2025. Nordeas likviditetsbuffert uppgick under 2025 till
mellan 102,8 md euro och 134,6 md euro (98,0 md euro
och 129,2 md euro), med ett genomsnitt på 118,5 md euro
(111,7 md euro).
Den kombinerade likviditetstäckningsgraden för
Nordeakoncernen uppgick till 171 procent vid utgången av
2025 (157 procent), och årsgenomsnittet var 154 procent
(153 procent). Vid utgången av 2025 uppgick LCR i euro till
262 procent (137 procent) och i dollar till 210 procent
(219 procent). Årsgenomsnittet var 182 procent (193 pro-
cent) respektive 174 procent (175 procent). Vid utgången
av 2025 uppgick den stabila nettofinansieringskvoten till
123,7 procent (124,0 procent) .
Finansieringskällor, 31 december 2025
Snitt
Typ av skuld
Räntebas
löptid (år)
Mn euro
Skulder till kreditinstitut
Kortare än 3 månader
Euribor, etc.
0,0
32 024
Längre än 3 månader
Euribor, etc.
0,5
2 107
In- och upplåning från allmänheten
Avistainlåning
Administrativ
0,0
174 022
Övrig inlåning
Euribor, etc.
0,1
68 852
Emitterade värdepapper
Bankcertifikat
Euribor, etc.
0,4
38 220
Företagscertifikat
Euribor, etc.
0,3
10 591
Säkerställda hypoteksobligationer
Fast ränta, marknads baserad
6,5
119 299
Övriga obligationslån
Fast ränta, marknadsbaserad
3,3
28 616
Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster
-450
Derivatinstrument
18 078
Övriga icke räntebärande skulder
88 665
Efterställda skulder
Förlagslån som ingår i supplementärt kapital
Fast ränta, marknadsbaserad
4,2
4 613
Eviga förlagslån som ingår i kärn- och primärkapital
Fast ränta, marknadsbaserad
4 367
Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster
-170
Eget kapital
32 419
Summa
621 253
Försäkringsskulder
33 097
Summa, inklusive livförsäkringsrörelsen
654 350
Stabil nettofinansieringskvot (NSFR)
Md euro
31 dec 2025
31 dec 2024
Tillgänglig stabil finansiering
297,4
283,3
Behov av stabil finansiering
240,4
228,5
Stabil nettofinansiering
57,0
54,8
Stabil nettofinansieringskvot
1
123,7 %
124,0 %
1) I enlighet med CRR II.
Nordea Årsredovisning 2025
307
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Finansiella rapporter
Moderföretaget
INNEHÅLL
Finansiella rapporter
Resultaträkning ............................................................................................... 308
Balansräkning ..................................................................................................309
Kassaflödesanalys .......................................................................................... 310
Noter till finansiella rapporter
M1 Redovisningsprinciper ......................................................................311
M2 Finansiellt resultat och avkastning ............................................ 311
M2.1 Affärsområden och geografisk information ............311
M2.2 Räntenetto .....................................................................................313
M2.3 Avgifts- och provisionsnetto .............................................. 313
M2.4 Summa nettoresultat av poster till
verkligt värde ...............................................................................314
M2.5 Intäkter från egetkapitalinstrument ............................. 314
M2.6 Övriga rörelseintäkter ............................................................315
M2.7 Övriga kostnader .......................................................................315
M2.8 Lagstadgade avgifter .............................................................315
M2.9 Av- och nedskrivningar..........................................................316
M2.10 Kreditförluster .............................................................................316
M2.11 Skatter ...............................................................................................317
M3 Finansiella instrument .....................................................................318
M3.1 Redovisning och bortbokning i
balansräkningen ........................................................................318
M3.2 Överförda tillgångar och erhållna säkerheter .......318
M3.3 Klassificering och värdering ..............................................319
M3.4 Verkligt värde .............................................................................. 322
M3.5 Säkringsredovisning ................................................................327
M3.6 Kassa och tillgodohavanden hos
centralbanker ..............................................................................330
M3.7 Utlåning...........................................................................................330
M3.8 Räntebärande värdepapper ..............................................332
M3.9 Aktier.................................................................................................332
M3.10 Derivatinstrument .................................................................... 332
M3.11 Skulder till kreditinstitut och centralbanker ...........333
M3.12 In- och upplåning från allmänheten ............................334
M3.13 Emitterade värdepapper ..................................................... 334
M3.14 Efterställda skulder ................................................................. 334
M4 Materiella och immateriella tillgångar .................................. 336
M4.1 Immateriella tillgångar .........................................................336
M4.2 Materiella tillgångar ............................................................... 337
M4.3 Leasing ............................................................................................ 337
M5 Avsättningar ......................................................................................... 338
M6 Poster utanför balansräkningen ............................................... 338
M6.1 Eventualförpliktelser ..............................................................338
M6.2 Åtaganden ..................................................................................... 339
M6.3 Ställda säkerheter ....................................................................339
M7 Ersättning till anställda och nyckelpersoner
i ledande positioner .......................................................................... 340
M7.1 Fast och rörlig lön ....................................................................340
M7.2 Pensioner .......................................................................................340
M7.3 Aktierelaterade ersättningsprogram ...........................341
M7.4 Ersättning till nyckelpersoner i ledande
positioner .......................................................................................342
M7.5 Antal anställda ........................................................................... 342
M8 Aktier och andelar i koncernföretag,
intresseföretag och joint ventures ........................................... 343
M8.1 Aktier och andelar i koncernföretag............................343
M8.2 Aktier och andelar i intresseföretag
och joint ventures ..................................................................... 343
M8.3 Valutaomräkning av utländska företag.....................344
M9 Övriga upplysningar ......................................................................... 345
M9.1 Eget kapital ...................................................................................345
M9.2 Ytterligare upplysningar
om kassaflödesanalysen ..................................................... 347
M9.3 Löptidsanalys ..............................................................................348
M9.4 Tillgångar och skulder i euro och
utländsk valuta ...........................................................................349
M9.5 Övriga tillgångar .......................................................................349
M9.6 Övriga skulder .............................................................................349
M9.7 Kundtillgångar som förvaltas ..........................................350
M9.8 Transaktioner med närstående ......................................350
M10 Risk- och likviditetshantering ......................................................352
Nordea Årsredovisning 2025
308
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Resultaträkning
Mn euro Not 2025 2024
Rörelseintäkter
Ränteintäkter 12 257 15 321
Räntekostnader -7 086 -9 777
Räntenetto M2.2 5 171 5 544
Avgifts- och provisionsintäkter 2 515 2 404
Avgifts- och provisionskostnader -636 -566
Avgifts- och provisionsnetto M2.3 1 879 1 838
Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via resultaträkningen M2.4 1 018 990
Nettoresultat av poster till verkligt värde som redovisats via fonden för verkligt värde M2.4 28 5
Intäkter från egetkapitalinstrument M2.5 1 739 958
Övriga rörelseintäkter M2.6 756 764
Summa rörelseintäkter 10 591 10 099
Rörelsekostnader
Personalkostnader M7 -2 731 -2 619
Övriga administrationskostnader M2.7 -1 134 -1 104
Övriga rörelsekostnader M2.7 -482 -630
Lagstagade avgifter M2.8 -60 -52
Av- och nedskrivningar M2.9 -428 -385
Summa rörelsekostnader -4 835 -4 790
Resultat före kreditförluster 5 756 5 309
Kreditförluster netto M2.10 -23 -83
Rörelseresultat 5 733 5 226
Skatt M2.11 -991 -1 037
Årets resultat 4 742 4 189
Nordea Årsredovisning 2025
309
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Balansräkning
Mn euro Not 31 dec 2025 31 dec 2024
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker M3.6 36 338 44 862
Skuldebrev belåningsbara i centralbanker M3.8 78 724 71 349
Utlåning till kreditinstitut M3.7 87 447 75 139
Utlåning till allmänheten M3.7 168 467 151 977
Räntebärande värdepapper M3.8 10 145 9 630
Aktier och andelar M3.9 18 280 17 491
Aktier och andelar i koncernföretag M8.1 15 981 15 656
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures M8.2 71 74
Derivatinstrument M3.10 18 241 26 054
Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer M3.5 -56 -69
Immateriella tillgångar M4.1 1 749 1 570
Materiella tillgångar M4.2 233 224
Uppskjutna skattefordringar M2.11 25 25
Aktuella skattefordringar M2.11 256 249
Pensionstillgångar M7.2 328 351
Övriga tillgångar M9.5 5 361 6 896
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter M9.5 599 987
Summa tillgångar 442 189 422 465
Mn euro Not 31 dec 2025 31 dec 2024
Skulder
Skulder till kreditinstitut och centralbanker M3.11 42 027 36 306
In- och upplåning från allmänheten M3.12 250 302 240 106
Emitterade värdepapper M3.13 78 991 70 127
Derivatinstrument M3.10 18 857 25 927
Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer M3.5 -567 -458
Aktuella skatteskulder M2.11 456 18
Övriga skulder M9.6 13 554 12 659
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter M9.6 882 1 257
Uppskjutna skatteskulder M2.11 208 377
Avsättningar M5 346 376
Pensionsförpliktelser M7.2 251 234
Efterställda skulder M3.14 8 810 7 410
Summa skulder 414 117 394 339
Eget kapital
Aktiekapital 4 050 4 050
Innehavare av övrigt primärkapital – 750
Investerat fritt eget kapital 1 077 1 053
Övriga reserver -137 -37
Balanserade vinstmedel 18 340 18 121
Årets resultat 4 742 4 189
Summa eget kapital M9.1 28 072 28 126
Summa skulder och eget kapital 442 189 422 465
Åtaganden utanför balansräkningen
Poster gemtemot tredje part för kunders räkning M6.1
- Garantier och säkerheter 54 325 54 380
- Övriga 454 483
Oåterkalleliga åtaganden gemtemot kund, övriga M6.2 105 179 99 530
Nordea Årsredovisning 2025
310
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Kassaflödesanalys
Mn euro Not
1
2025 2024
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat 5 733 5 226
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet M9.2 2 509 1 982
Betalda inkomstskatter M2.11 -730 -1 001
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring
av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 7 512 6 207
Förändring av den löpande verksamhetens tillgångar
Förändring av skuldebrev belåningsbara i centralbanker M3.8 -3 314 -3 120
Förändring av utlåning till kreditinstitut M3.7 -7 866 -6 499
Förändring av utlåning till allmänheten M3.7 -14 762 -4 615
Förändring av räntebärande värdepapper M3.8 -7 299 -8 012
Förändring av aktier M3.9 -561 -7 500
Förändring av derivatinstrument netto M3.10 -1 247 -3 919
Förändring av övriga tillgångar M9.5 1 562 2 404
Förändring av den löpande verksamhetens skulder
Förändring av skulder till kreditinstitut och centralbanker M3.11 5 951 -176
Förändring av in- och upplåning från allmänheten M3.12 7 616 21 646
Förändring av emitterade värdepapper M3.13 10 102 -2 924
Förändring av övriga skulder M9.6 -1 006 2 651
Kassaflöde från den löpande verksamheten -3 312 -3 857
Mn euro Not
1
2025 2024
Investeringsverksamheten
Investeringar i samt kapitalskott tIll koncernföretag M8.1 -61 -1 771
Förvärv av tillgångar och skulder M9.2 – 3 079
Investeringar i intresseföretag och joint ventures M8.2 -46 -13
Avyttring av intresseföretag och joint ventures M8.2 98 4
Förvärv av materiella tillgångar M4.2 -40 -41
Avyttring av materiella tillgångar M4.2 0 0
Förvärv av immateriella tillgångar M4.1 -537 -438
Kassaflöde från investeringsverksamheten -586 820
Finansieringsverksamheten
Emission av efterställda skulder M3.14 1 776 2 192
Amortering av efterställda skulder M3.14 -839 -762
Försäljning/återköp av egna aktier inklusive förändringar i tradingportföljen M9.1 -873 -382
Betald ränta på övrigt primärkapital M9.1 -26 -26
Utbetald utdelning M9.1 -3 268 -3,218
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -3 230 -2,196
Årets kassaflöde -7 128 -5 233
Likvida medel vid årets början 45 215 49 840
Omräkningsdifferens -1 344 608
Likvida medel vid årets slut 36 743 45 215
Förändring -7 128 -5 233
1) För redovisningsprinciper se not M9.2 ”Ytterligare upplysningar om kassaflödesanalysen”.
Nordea Årsredovisning 2025
311
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M1 Redovisnings-
principer
Företagsinformation
Nordea Bank Abp (FO-nummer 2858394-9) är
Nordeakoncernens moderföretag. Nordea Bank Abp är ett
publikt aktiebolag registrerat enligt finsk rätt och med
huvudkontor i Helsingfors, Finland på följande adress:
Hamnbanegatan (Satamaradankatu) 5, FI-00020 Nordea
Bank Abp, Helsingfors, Finland. Nordea Bank Abp:s stam-
aktier är noterade på Nasdaq Nordic, börserna i
Helsingfors (i euro), Stockholm (i svenska kronor) och
Köpenhamn (i danska kronor), och dess American
Depository Receipts (ADR) handlas i USA i US-dollar.
Nordeakoncernen benämns i det nedanstående
koncernen.
Grunder för redovisningen
De finansiella rapporterna för moderföretaget, Nordea
Bank Abp upprättas i enlighet med finska bokföringsla-
gen, finska kreditinstitutslagen, finska Finansministeriets
förordning om bokslut och koncernredovisning i kreditin-
stitut och investerings företag samt finska
Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar.
Nordea Bank Abp tillämpar IFRS redovisningsstandard,
som antagits av Europeiska Unionen (EU), för värdering
och presentation av finansiella instrument i enlighet med
den finska kreditinstitutslagen.
Redovisningsprinciperna är oförändrade från årsredo-
visningen 2024. För ytterligare information om redovis-
ningsprinciper, se respektive not. Alla belopp redovisas i
miljoner euro, om inget annat anges.
Den 17 februari 2026 godkände styrelsen årsredovis-
ningen, som slutligt ska fastställas av den ordinarie
bolagsstämman den 24 mars 2026.
Förändrade redovisningsprinciper som ännu inte
tillämpats
IFRS 16 Leasing
Från och med 1 januari 2026 börjar Nordea Bank Abp till-
lämpa IFRS 16 Leasing, i enlighet med finsk redovisnings-
standard, för att anpassa sina redovisningsprinciper och
sin presentation av leasing till koncernens konsoliderade
redovisning där IFRS 16 började tillämpas 2019.
Nordea Bank Abp:s leasingavtal avser huvudsakligen kon-
torslokaler, men också tjänstebilar och IT-utrustning.
Enligt IFRS 16 ska varje leasingavtal, vid leasingperio-
dens början, redovisas i leasetagarens balansräkning som
dels en nyttjanderättstillgång, värderad till anskaffnings-
värde, dels en leasingskuld, värderad till nuvärdet av fram-
tida leaseavgifter, diskonterat med leasetagarens margi-
nella låneränta vid avtalets inledningsdatum.
Nyttjanderättstillgångarna skrivs sedan av linjärt över lea-
singperioden och leasingskulden värderas med hjälp av
effektivräntemetoden och minskas med inbetalda leasing-
avgifter. Se koncernnot K5.4 ”Leasing” för mer information
om redovisningsprinciperna.
Den beräknade effekten vid övergången den 1 januari
2025 uppgår för nyttjanderättstillgångar till 1257mn euro,
för leasingskulder till 1101mn euro och för balanserade
vinstmedel till -14mn euro.
Omräkning av tillgångar och
skulder i utländsk valuta
Nordea Bank Abp:s redovisning presenteras i euro (EUR).
Med utländsk valuta avses annan valuta än euro.
Transaktioner i utländsk valuta redovisas till transaktions-
dagens kurs. Monetära tillgångar och skulder i utländsk
valuta omräknas till balansdagens kurs.
I tabellen nedan visas de valutakurser som använts för
omräkning av de nordiska filialernas resultat- och balans-
räkningar, från respektive lokal funktionell valuta till
rapporteringsvalutan.
Jan–dec 2025 Jan–dec 2024
EUR 1 = svenska kronor
Resultaträkning (genomsnitt) 11,0675 11,4370
Balansräkning (vid periodens slut) 10,8180 11,4485
EUR 1 = danska kronor
Resultaträkning (genomsnitt) 7,4634 7,4587
Balansräkning (vid periodens slut) 7,4686 7,4576
EUR 1 = norska kronor
Resultaträkning (genomsnitt) 11,7223 11,6308
Balansräkning (vid periodens slut) 11,8310 11,7810
Valutakursdifferenser som uppkommer vid reglering av
transaktioner till kurser som avviker från dem på transak-
tionsdagen, liksom orealiserade omräkningsdifferenser på
ej reglerade monetära tillgångar och skulder i utländsk
valuta, redovisas i resultaträkningen under posten
”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde
via resultaträkningen”.
M2 Finansiellt resultat
och avkastning
M2.1 Affärsområden och
geografisk information
Information om affärsområden
Nordea Bank Abp presenterar det finansiella resultatet
för tre huvudsakliga affärsområden: Personal Banking,
Business Banking och Large Corporates & Institutions.
Koncernfunktioner och elimineringar samt det resultat
som inte helt har allokerats till någon av de huvudsakliga
affärsområdena inkluderas i avstämningskolumnen.
Personal Banking tar hand om Nordea Bank Abp:s
privat kunder och erbjuder ett heltäckande utbud av finan-
siella tjänster som tillgodoser deras vardagliga finansiella
behov. Kunderna betjänas via nätbanken, mobil banken,
telefon, onlinemöten och på Nordeas bankkontor. Affärs-
området innefattar rådgivning, kundservice, olika
kundkanaler samt produktenheter, och har en gemensam
strategi, verksamhetsmodell och ramverk för styrning på
samtliga marknader.
Business Banking betjänar, ger råd och samarbetar med
företagskunder för att tillgodose alla deras affärsbehov
genom ett heltäckande utbud av tjänster, med bland
annat betalningar, likviditetshantering, kort, hantering av
rörelsekapital samt finansieringslösningar. Business
Banking erbjuder även tjänster såsom betalningar, kort
och finansiering till privatkunder.
Large Corporates & Institutions tillhandahåller finan-
siella lösningar till stora nordiska och internationella före-
tag och institutionella kunder. Erbjudandet innefattar ett
brett urval tjänster inom finansiering, likviditetshantering
och betalningar, samt investment banking, kapitalmark-
nadsprodukter och värdepapperstjänster.
Nordea Årsredovisning 2025
312
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Resultaträkning
2025, mn euro
Personal
Banking
Business
Banking
Large
Corporates
& Institutions
Summa
affärs-
områden Avstämning Summa
Räntenetto 1 943 1 660 1 285 4 888 283 5 171
Avgifts- och provisionsnetto 1 287 580 525 2 392 -513 1 879
Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde
via resultaträkningen 76 410 517 1 003 15 1 018
Nettoresultat av poster till verkligt värde som redovisats
via fonden för verkligt värde – – – – 28 28
Övriga rörelseintäkter
1
367 93 1 461 2 034 2 495
Summa rörelseintäkter 3 673 2 743 2 328 8 744 1 847 10 591
Personalkostnader -658 -300 -298 -1 256 -1 475 -2 731
Övriga administrationskostnader
2
-1 556 -960 -605 -3 121 1 505 -1 616
Lagstagade avgifter -43 -20 -15 -78 18 -60
Av- och nedskrivningar -42 -19 -20 -81 -347 -428
Summa rörelsekostnader -2 299 -1 299 -938 -4 536 -299 -4 835
Resultat före kreditförluster 1 374 1 444 1 390 4 208 1 548 5 756
Kreditförluster, netto -29 -2 10 -21 -2 -23
Rörelseresultat 1 345 1 442 1 400 4 187 1 546 5 733
1) Inkluderar ”Intäkter från egetkapitalinstrument” och ”Övriga rörelseintäkter”.
2) Inkluderar ”Övriga administrationskostnader ” och ”Övriga rörelsekostnader ”.
Balansräkning
31 dec 2025, md euro
Personal
Banking
Business
Banking
Large
Corporates
& Institutions
Summa
affärs-
områden Avstämning Summa
Utlåning till allmänheten 20 52 91 163 5 168
In- och upplåning från allmänheten 97 54 75 226 24 250
Resultaträkning
2024, mn euro
Personal
Banking
Business
Banking
Large
Corporates
& Institutions
Summa
affärs-
områden Avstämning Summa
Räntenetto 2 155 1 764 1 423 5 342 202 5 544
Avgifts- och provisionsnetto 1 203 540 478 2 221 -383 1 838
Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde
via resultaträkningen 203 442 432 1 077 -87 990
Nettoresultat av poster till verkligt värde som redovisats
via fonden för verkligt värde – – – – 5 5
Övriga rörelseintäkter
1
465 53 -1 517 1 205 1 722
Summa rörelseintäkter 4 026 2 799 2 332 9 157 942 10 099
Personalkostnader -611 -285 -309 -1 205 -1 414 -2 619
Övriga administrationskostnader
2
-1 562 -877 -537 -2 976 1 242 -1 734
Lagstagade avgifter -38 -21 -14 -73 21 -52
Av- och nedskrivningar -41 -19 -20 -80 -305 -385
Summa rörelsekostnader -2 252 -1 202 -880 -4 334 -456 -4 790
Resultat före kreditförluster 1 774 1 597 1 452 4 823 486 5 309
Kreditförluster, netto -34 -70 18 -86 3 -83
Rörelseresultat 1 740 1 527 1 470 4 737 489 5 226
1) Inkluderar ”Intäkter från egetkapitalinstrument” och ”Övriga rörelseintäkter”.
2) Inkluderar ”Övriga administrationskostnader ” och ”Övriga rörelsekostnader ”.
Balansräkning
31 dec 2024, md euro
Personal
Banking
Business
Banking
Large
Corporates
& Institutions
Summa
affärs-
områden Avstämning Summa
Utlåning till allmänheten 20 49 77 146 6 152
In- och upplåning från allmänheten 90 52 72 214 26 240
Geografisk information
Summa rörelseintäkter,
mn euro
Rörelseresultat,
mn euro
Tillgångar,
md euro
Skulder,
md euro
2025 2024 2025 2024 31 dec 2025 31 dec 2025 31 dec 2025 31 dec 2024
Finland 3 349 2 810 2 049 1 527 102 110 114 106
Sverige 3 066 2 945 1 723 1 581 130 109 116 102
Danmark 2 220 2 427 776 972 114 108 95 96
Norge 1 781 1 732 1 065 1 045 82 76 75 71
Övriga 175 185 120 101 14 19 14 19
Summa 10 591 10 099 5 733 5 226 442 422 414 394
Nordea Bank Abp:s huvudsakliga geografiska marknad utgörs av de nordiska länderna.
M2.1 Affärsområden och geografisk information, forts.
Nordea Årsredovisning 2025
313
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M2.2 Räntenetto
Redovisningsprinciper
Ränta utgörs av ersättning för pengars tidsvärde plus
en marginal. Effektivräntan motsvarar den ränta som
används för att diskontera förväntade framtida
kassa flöden till redovisat värde på den finansiella till-
gången eller skulden vid första redovisningstillfället.
Ränteintäkter och räntekostnader beräknas och
redovisas med effektivräntemetoden eller, om så
anses lämpligt, med en metod som ger en rimlig
uppskattning av vad en beräkning grundad på
effektivräntemetoden skulle ge. Effektivräntan inne-
fattar avgifter som anses ingå i effektivräntan för ett
finansiellt instrument (vanligen avgifter erhållna
som kompensation för risk). Ränteintäkter och ränte-
kostnader från finansiella instrument klassificeras,
med nedanstående undantag, som ”Räntenetto”.
Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till
balansposter redovisade till verkligt värde inom
Markets klassificeras i resultaträkningen som
”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt
värde via resultaträkningen”. Även räntan hänförlig
till nettofinansieringen av verksamheten inom
Markets och nettofinansieringen av fondinnehav
inom Treasury, värderad till upplupet anskaffnings-
värde, redovisas under denna post för att säkerställa
att intäkter och kostnader i dessa verksamheter
redovisas på ett konsekvent sätt. Se not M2.4
”Summa nettoresultat av poster till verkligt värde”.
Räntekomponenten i derivat klassificeras som
”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt
värde via resultaträkningen”, med undantag för deri-
vat som innehas för säkringssyfte. I redovisningssäk-
ringar klassificeras räntekomponenten i derivat som
”Ränteintäkter från användande av effektivränteme-
toden” om derivatet används för att risksäkra en till-
gång och som ”Räntekostnader” om derivatet
används för att risksäkra en skuld. I ekonomiska säk-
ringar klassificeras räntekomponenten i derivat som
”Ränteintäkter” om derivatet används för att risk-
säkra en tillgång och som ”Räntekostnader” om
derivatet används för att risksäkra en skuld.
Ränteintäkter
Mn euro 2025 2024
Ränteintäkter från användande av
effektivräntemetoden
1
11 976 14 703
Finansiella tillgångar värderade till verkligt
värde via resultaträkningen 252 452
Netto betald eller erhållen ränta på
derivatinstrument i ekonomiska säkringar
av tillgångar 29 166
Summa ränteintäkter
2
12 257 15 321
Mn euro 2025 2024
Kassa och tillgodohavanden hos
centralbanker 146 214
Skuldebrev belånigsbara i centralbanker 1 393 1 310
Utlåning till kreditinstitut 3 796 4 805
Utlåning till allmänheten 5 957 7 146
Räntebärande värdepapper 525 766
Derivatinstrument 128 665
Avgifter 262 246
Övriga ränteintäkter 21 3
Netto betald eller erhållen ränta på
derivatinstrument i ekonomiska säkringar
av tillgångar 29 166
Summa ränteintäkter
2
12 257 15 321
Räntekostnader
Mn euro 2025 2024
Skulder till kreditinstitut och centralbanker -729 -1 058
In- och upplåning från allmänheten -3 838 -5 205
Emitterade värdepapper -1 998 -2 100
Derivatinstrument -181 -1 207
Efterställda skulder -343 -271
Övriga räntekostnader -43 -44
Netto betald eller erhållen ränta på
derivatinstrument i ekonomiska säkringar
av skulder 46 108
Summa räntekostnader -7 086 -9 777
Räntenetto 5 171 5 544
1) Innefattar ränteintäkter från finansiella tillgångar värderade till upplupet
anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat.
2) Ränta på osäkra lånefordringar (kategori 3) utgjorde en obetydlig andel av
ränteintäkter.
M2.3 Avgifts- och provisionsnetto
Redovisningsprinciper
Nordea Bank Abp har provisionsintäkter från olika
typer av tjänster som tillhandahålls kunder och
koncernföretag. Avgiftsintäkter intäktsredovisas
antingen i takt med att tjänsterna tillhandahålls eller
i samband med att en betydande åtgärd verkställs.
Erhållna avgifter från tjänster redovisas som intäkter
i den period då tjänsterna tillhandahölls.
Provisionsintäkter inom Asset Management och
Life & Pension kommer huvudsakligen från tjänster
som tillhandahålls koncernföretag. Hur provisions-
intäkterna redovisas beror på i vilket syfte avgiften
tas ut.
Utlåningsavgifter som inte ingår i den effektiva
räntan för ett finansiellt instrument redovisas för den
tidpunkt då tjänsterna tillhandahölls. Avgifter som
erhålls i samband med bilaterala transaktioner redo-
visas normalt som en del av det finansiella instru-
mentets effektiva ränta. Avgifter från syndikerade
lån redovisas antingen som en del av den effektiva
räntan på Nordeas del eller, om Nordea Bank Abp
fungerat som agentbank, som en avgiftsintäkt. Om
avgiftsintäkten avser både och, grundas den avgift
som ingår i den effektiva räntan på den marginal
som erhållits från de övriga parterna i
arrangemanget.
Rörliga avgifter, såsom resultatrelaterade avgifter,
redovisas endast i den utsträckning det är mycket
sannolikt att ingen väsentlig återföring av de acku-
mulerade, redovisade beloppen kommer att ske.
Provisionskostnader som avser en viss period
kostnadsförs under den perioden, medan transak-
tionsavgifter redovisas när tjänsterna erhålls.
Avgifts- och provisionsnetto
2
Mn euro 2025 2024
Kapitalförvaltning
1
480 475
- varav intäkter 487 482
- varav kostnader -7 -7
Inlåningsprodukter 19 20
- varav intäkter 19 20
Depå- och emissionstjänster 10 16
- varav intäkter 55 60
- varav kostnader -45 -44
Mäkleri och rådgivning 205 210
- varav intäkter 338 336
- varav kostnader -133 -126
Betalningar och kort 596 560
- varav intäkter 874 810
- varav kostnader -278 -250
Utlåningsprodukter 399 364
- varav intäkter 405 367
- varav kostnader -6 -3
Garantier 173 188
- varav intäkter 269 261
- varav kostnader -96 -73
Övrigt -3 5
- varav intäkter 68 68
- varav kostnader -71 -63
Summa 1 879 1 838
1) Avgifts- och provisionsnetto som tidigare redovisades på raden ”Livförsäkrning
och pensioner” ingår från 2025 i posten ”Kapitalförvaltning”, eftersom dessa
poster har stora likheter med varandra. Jämförelsesiffrorna har räknats om på
motsvarande sätt.
2) Avgiftsintäkter från finansiella tillgångar och skulder som inte värderas till verk
-
ligt värde via resultaträkningen, uppgick till 424 mn euro (387 mn euro).
Provision från kapitalförvaltning innefattar avgifts- och
provisionsintäkter som normalt redovisas över tid i takt
med att tjänsterna utförs.
Avgifter i kategorierna ”Inlåningsprodukter”, ”Mäkleri-
och rådgivningstjänster”, ”Depå- och emissionstjänster”
samt ”Betalningar och kort” redovisas både över tid och
vid en viss tidpunkt, beroende på när tjänsterna utförs.
Nordea Årsredovisning 2025
314
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Avgifterna som avser mäkleri och rådgivning samt provi-
sionsintäkter är främst transaktionsbaserade och avser
rådgivning eller utförande av kundorder gällande värde-
papper, där tjänsterna redovisas vid den tidpunkt då tjäns-
terna relaterade till transaktionerna har slutförts.
Intäkter från betalningar och kort innefattar avgifter för
cash management och betalningslösningar som redovisas
över tid samt transaktionsbaserade avgifter för tjänster
som inrikes- och utlandsbetalningar, vilka redovisas över
tid. Kortrelaterade avgifter delas in i kategorierna förmed-
lingsavgifter, som redovisas när kunden använder tjänsten,
och avgifter för kortinnehavare, som redovisas över tid eller
vid en viss tidpunkt om avgiften är transaktionsbaserad.
Utlåningsavgifter redovisas när åtagandet har fullgjorts,
det vill säga när transaktionen har genomförts, såvida inte
avgifterna ingår i den effektiva räntan för det finansiella
instrumentet.
Intäkter för utställda finansiella garantier samt kostna-
der för köpta finansiella garantier, fördelas över instrumen-
tets löptid och klassificeras som ”Avgifts- och provisions-
intäkter” respektive ”Avgifts- och provisionskostnader”.
Övriga avgiftsintäkter är normalt transaktionsbaserade.
För transaktionsbaserade tjänster som utförs vid en viss
tidpunkt erhålls betalning omedelbart i samband med att
tjänsterna utförs. För tjänster som utförs över tid gäller
normalt en kortare period. Exempel på sådana tjänster är
betalningstjänster som löper per månad eller kapitalför-
valtningstjänster som löper per månad eller per kvartal.
För tjänster som utförs över tid uppstår rätten till ersätt-
ning i slutet av varje period när åtagandena är fullgjorda
och det är mycket sannolikt att ingen väsentlig återföring
av ersättningen kommer att ske.
Kundfordringar redovisas under ”Övriga tillgångar”
medan ännu ej debiterade avgifter för uppfyllda presta-
tionsåtaganden och avtalstillgångar redovisas under
”Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter”.
Kortfristiga förskott som erhållits, men där prestationsåta-
gandena ännu inte har uppfyllts, redovisas under
”Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter”.
Provisionskostnader är normalt transaktionsbaserade
och redovisas i den period då tjänsterna erhålls.
M2.4 Total nettoresultat av
poster till verkligt värde
Redovisningsprinciper
Nettoresultat av värdepapper värderade
till verkligt värde via resultaträkningen
Realiserade och orealiserade vinster och förluster på
finansiella instrument redovisas normalt som
”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt
värde via resultaträkningen”. För information om de
redovisningsprinciper som används vid beräkning av
verkligt värde, se not M3.4 ”Verkligt värde”.
Dessutom ingår följande poster i ”Nettoresultat av
värdepapper värderade till verkligt värde via
resultaträkningen”:
• ränta hänförlig till nettofinansieringen av verk-
samheten inom Markets och till nettofinansie-
ringen av fondinnehav inom Treasury, värderad till
upplupet anskaffningsvärde,
• realiserade vinster/förluster på tillgångar och
skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde,
• omvärderingen av säkrade risker i säkrade poster
i säkringsredovisningen,
• valutakursförändringar,
• erhållen utdelning från aktier som innehas för
handel.
Följande post ingår inte i ”Nettoresultat av värde-
papper värderade till verkligt värde via
resultaträkningen”:
• Räntekomponenten i derivat som används för säk-
ringsredovisning och ekonomiska säkringar. Dessa
komponenter redovisas under ”Räntenetto” för att
säkerställa redovisningsmässig överensstäm-
melse med de säkrade posterna.
För mer information om redovisningsprinciper för
valutakursförändringar, se not M1 ”Redovisnings-
principer” och not M8.3 ”Valutaomräkning av
utländska företag”. Säkringsredovisning beskrivs i
not M3.5 ”Säkringsredovisning”.
Nettoresultat av värdepapper värderade till
verkligt värde via fonden för verkligt värde
Omklassificerade vinster och förluster på finansiella
instrument som klassificerats i kategorin ”Finansiella
tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt
totalresultat” redovisas under ”Nettoresultat av
värdepapper värderade till verkligt värde via fonden
för verkligt värde”.
Nettoresultat av poster värderade till verkligt värde
via resultaträkningen
Mn euro 2025
Varav
orealiserade
Varav
realiserade
Aktierelaterade instrument
1
335 -291 626
Ränterelaterade instrument 250 -2 112 2 362
Valutakursförändringar 426 -4 492 4 918
Övriga 7 -43 50
Summa 1 018 -6 938 7 956
- varav för handel 1 173 -2 420 3 593
Mn euro 2024
Varav
orealiserade
Varav
realiserade
Aktierelaterade instrument
1
522 539 -17
Ränterelaterade instrument 209 -604 813
Valutakursförändringar 479 5 868 -5 389
Övriga -220 -75 -145
Summa 990 5 728 -4 738
- varav för handel 1 366 -217 1 583
1) Utdelning från handelsaktier uppgick till 198 mn euro (180 mn euro).
M2.5 Intäkter från
egetkapital instrument
Redovisningsprinciper
Erhållna utdelningar från investeringsverksamhet
annan än aktiehandel samt från koncernbidrag
redovisas i resultaträkningen under ”Intäkter från
egetkapitalinstrument”. Intäkter redovisas i den
period då rätten att erhålla utdelning fastställs.
Intäkter från egetkapitalinstrument
Mn euro 2025 2024
Utdelningar från koncernföretag 1 476 753
Utdelningar från intresseföretag och
joint ventures 4 28
Koncernbidrag 256 174
Utdelning från aktier värderade till
verkligt värde via resultaträkningen,
ej för handel 3 3
Summa 1 739 958
M2.3 Avgifts- och provisionsnetto, forts.
Nordea Årsredovisning 2025
315
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M2.6 Övriga rörelseintäkter
Redovisningsprinciper
Nettovinster från avyttring av aktier i koncernföre-
tag, intresseföretag och joint ventures, nettovinster
från avyttring av materiella tillgångar liksom andra
transaktioner som inte kan hänföras till någon annan
intäktspost redovisas normalt under ”Övriga rörelse-
intäkter” och först när det är sannolikt att de förmå-
ner som är kopplade till transaktionen tillfaller
Nordea Bank Abp. Det inträffar normalt när de bety-
dande riskerna och förmånerna har överförts till
köparen (vanligtvis när transaktionen har slutförts).
Övriga rörelseintäkter
Mn euro 2025 2024
Intäkter från tjänster till koncernföretag 663 729
Vinster från försäljning av koncernföretag
och intresseföretag 55 –
Intäkter från fastigheter 23 18
Övrigt 15 17
Summa 756 764
M2.7 Övriga kostnader
Redovisningsprinciper
Transaktioner som inte kan hänföras till någon
annan kostnadspost, redovisas normalt under
”Övriga administrationskostnader” eller ”Övriga
rörelsekostnader”, beroende på typ av transaktion.
Merparten av ”Övriga administrationskostnader” är
förknippade med inköp av tjänster, främst inom IT,
och personalrelaterade kostnader som inte redovi-
sas som ”Personalkostnader”. Kostnader som inte är
administrativa redovisas under ”Övriga
rörelsekostnader”.
Nettoförluster från avyttring av aktier i koncern-
företag, intresseföretag och joint ventures, liksom
nettoförluster från avyttring av materiella tillgångar,
redovisas normalt under ”Övriga rörelsekostnader”
när risker och förmåner har överförts till köparen
(vanligtvis när transaktionen har slutförts).
Kostnader som uppfyller kraven för kapitalisering
enligt redovisningsprinciperna i not M4.1
”Immateriella tillgångar” bruttoredovisas i denna
not, men kapitaliseras sedan och redovisas under
”Immateriella tillgångar” i balansräkningen.
Övriga administrationskostnader
Mn euro 2025 2024
Informationsteknik
1
-1 081 -1 019
Marknadsföring och representation -58 -68
Porto-, transport-, telefon- och
kontorskostnader -38 -42
Marknadsdatatjänster -65 -67
Övriga personalkostnader -97 -98
Resekostnader -22 -28
Övrigt -95 -62
Summa -1 456 -1 384
IT-utvecklingskostnader som kapitaliserats
2
322 280
Summa -1 134 -1 104
1) IT-konsulttjänster ingår i ”Informationsteknik”.
2) Se not M4.1 ”Immateriella tillgångar”.
Övriga rörelsekostnader
Mn euro 2025 2024
Hyres-, lokal- och fastighetskostnader -270 -258
Avgifter till myndigheter
1
-59 -123
Konsult- och revisionstjänster
2
-157 -180
Övrigt 4 -69
Summa -482 -630
1) ”Avgifter till myndigheter” innehåller avgifter till insättningsgarantier, tillsyns-
avgifter, administrativa avgifter till myndigheter samt medlemsavgifter till
bankföreningar.
2) Revisionsarvoden ingår i ”Konsult- och revisionstjänster”.
Revisionsarvoden
1
Mn euro 2025 2024
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag -6 -7
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdraget
2
0 0
Övriga uppdrag
2
-1 -1
Summa -7 -8
1) Revisionsarvoden i tabellen redovisas exklusive ej avdragsgill moms.
2) PricewaterhouseCoopers Oy svarade för -0,8 mn euro (-0,1 mn euro) av
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget och för -0,6 mn euro (-1,2 mn
euro)varav -0,4 mn euro (-0,6 mn euro) avser CSRD av Övriga uppdrag. Varken
PricewaterhouseCoopers Oy eller något annat företag i PricewaterhouseCoopers
nätverk har utfört någon skatterådgivning.
M2.8 Lagstadgade avgifter
Redovisningsprinciper
Lagstadgade avgifter utgörs av avgifter som tas ut
av myndigheter. Kostnader för sådana avgifter redo-
visas när den aktuella händelse som medför skyldig-
het att betala en avgift har inträffat.
Lagstadgade avgifter
Mn euro 2025 2024
Riskskatt -56 -52
Avgift till följd av räntefri inlåning -4 –
Summa -60 -52
Resolutionsavgifter kan inte återbetalas om Nordea skulle
upphöra med sin verksamhet, och betalningsskyldigheten
bedöms följaktligen uppstå på årets första dag. Avgiften
redovisas därmed i sin helhet under första kvartalet. Den
gemensamma resolutionsfonden har nu uppnått målet om
täckning för minst en procent av garanterade insättningar
i EU:s medlemsländer. Därmed har inga resolutionsavgif-
ter samlats in av den gemensamma resolutionsnämnden
under 2025 och 2024.
Den svenska riskskatten (som tidigare benämndes
bankskatt) kan återbetalas för den period under vilken
Nordea inte bedriver någon verksamhet och riskskatten
periodiseras linjärt under året.
Sedan 2025 kan den svenska centralbanken varje år
begära att få räntefri inlåning (inlåningskrav) från kredit-
institut med verksamhet i Sverige. Nordea redovisar en
lagstadgad avgift som motsvarar den ränta som banken i
annat fall hade erhållit för inlåningen under den aktuella
löptiden (normalt ett år). Den lagstadgade avgiften redo-
visas i sin helhet på det datum då händelsen som medför
skyldighet att betala avgift inträffade. Avgiften redovisas
under ränteintäkter, periodiserat över inlåningens löptid,
som en del av den effektiva ränta på inlåningen vilken pre-
senteras under ”Utlåning till centralbanker”.
Den här noten innehåller specifikationer till posterna
”Övriga administrationskostnader” och ”Övriga rörelse-
kostnader” i resultaträkningen.
Nordea Årsredovisning 2025
316
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Av- och nedskrivningar
Mn euro 2025 2024
Avskrivningar av Immateriella tillgångar
Goodwill -13 -18
Kundrelaterade immateriella tillgångar -2 –
Internt utvecklade programvaror -318 -280
Programlicenser -51 -43
Summa avskrivningar -384 -341
Avskrivningar av materiella tillgångar
Inventarier -13 -12
Leasehold improvements -21 -21
Summa avskrivningar -34 -33
Nedskrivningar av Immateriella tillgångar
Internt utvecklade programvaror -2 -13
Summa nedskrivningar -2 -13
Nedskrivningar av aktier och andelar i koncernföretag,
intresseföretag och joint venture
Intresseföretag och joint ventures -8 2
Summa nedskrivningar -8 2
Summa -428 -385
M2.10 Kreditförluster
Redovisningsprinciper
Nedskrivningar avseende finansiella tillgångar som
klassificerats i kategorierna ”Upplupet anskaffnings-
värde” (se not M3.3 ”Klassificering och värdering”)
under balansposterna ”Utlåning till kreditinstitut”,
”Utlåning till allmänheten” och ”Räntebärande
värdepapper” redovisas som ”Kreditförluster, netto”
i resultaträkningen. Tabellen visar kreditförlusterna
som balansposter i balansräkningen. Förluster från
finansiella garantier är också inkluderade i
”Kreditförluster, netto”. Förlusterna redovisas med
avdrag för effekterna av eventuella säkerheter eller
andra kreditförstärkningar. Nordea Bank Abp:s redo-
visningsprinciper för beräkningen av nedskrivning
av lån finns i not M3.7 ”Utlåning”.
Motpartsförluster hänförliga till finansiella instru-
ment som klassificerats i kategorin ”Finansiella till-
gångar värderade till verkligt värde via resultaträk-
ningen”, inklusive kreditderivat men exklusive låne-
fordringar värderade till verkligt värde, redovisas
under ”Nettoresultat av värdepapper värderade till
verkligt värde via resultaträkningen”. För mer infor-
mation, se not M2.4 ”Summa nettoresultat av poster
till verkligt värde”.
Mer information om kreditrisk finns i not M10
”Risk- och likviditetshantering”.
Kreditförluster, netto
Utlåning till
kredit institut
2
Utlåning till
allmänheten
2
Räntebärande
värdepapper
3
Poster utanför
balans räkningen
4
Summa
mn euro 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024
Kreditförluster, netto kategori 1 2 0 36 32 0 2 26 -12 64 22
Kreditförluster, netto kategori 2 0 0 59 55 0 – 2 -22 61 33
Kreditförluster, icke fallerade,
netto 2 0 95 87 0 2 28 -34 125 55
Kategori 3, fallerade
Kreditförluster, netto, individuellt
värderade, kollektivt beräknade
1
0 1 22 34 – – -3 -5 19 30
Konstaterade kreditförluster – – -277 -139 – – 0 – -277 -139
Minskning av avsättningar som
tagits i anspråk för att täcka
konstaterade kreditförluster – – 162 77 – – – – 162 77
Garantiersättning – – – – – – 24 7 24 7
Återföringar av tidigare
konstaterade kreditförluster 1 3 14 17 – – – – 15 20
Ny/ökad avsättning – – -240 -281 – – -29 -10 -269 -291
Återföring av avsättningar – – 163 146 – – 15 12 178 158
Kreditförluster, fallerade, netto 1 4 -156 -146 – – 7 4 -148 -138
Kreditförluster, netto
1
3 4 -61 -59 0 2 35 -30 -23 -83
1) Inkluderar individuellt identifierade tillgångar där avsättningarna har beräknats med en statistisk modell.
2) Avsättningarna inkluderade in not M3.7 ”Utlåning”.
3) Avsättningarna inkluderade i not M3.8 ”Räntebärande värdepapper”.
4) Avsättningarna inkluderade i not M5 ”Avsättningar”.
M2.9 Av- och nedskrivningar
Redovisningsprinciper
Materiella och immateriella tillgångar skrivs av/peri-
odiseras linjärt över den beräknade nyttjandeperio-
den. Alla immateriella tillgångar prövas också med
avseende på indikationer på nedskrivnings behov och
om sådana indikationer identifieras prövas tillgång-
arnas nedskrivningsbehov. IT-utvecklingsprojekt som
ännu inte tagits i bruk skrivs inte av, men prövas årli-
gen med avseende på eventuellt nedskrivningsbe-
hov. Prövningen görs oftare om något tyder på att ett
nedskrivningsbehov föreligger. Nedskrivnings-
kostnaden beräknas som skillnaden mellan redovisat
värde och återvinningsvärde.
Redovisningsprinciper för materiella och immate-
riella tillgångar finns i not M4 ”Immateriella och
materiella tillgångar”.
Nedskrivning av aktier och andelar i koncernföre-
tag, intresseföretag och joint ventures redovisas
också under posten ”Av- och nedskrivningar” i resul-
taträkningen. Mer information om koncernföretag
som ägs av Nordea Bank Abp finns i not M8.1 ”Aktier
och andelar i koncernföretag” och information om
intresseföretag och joint ventures finns i not M8.2
”Aktier och andelar i intresseföretag och joint
ventures”.
Nordea Årsredovisning 2025
317
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M2.11 Skatter
Redovisningsprinciper
Posten ”Skatt” i resultaträkningen utgörs av den
totala förändringen i aktuell och uppskjuten
inkomstskatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas
i resultaträkningen, såvida den inte avser poster som
redovisas mot eget kapital. I dessa fall redovisas
även skatten mot eget kapital.
Aktuell skatt är den förväntade skatten på årets
beskattningsbara inkomst, beräknad enligt beslu-
tade eller i praktiken beslutade skattesatser per
balansdagen, tillsammans med eventuell justering
av aktuell skatt hänförlig till tidigare år.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder
redovisas för temporära skillnader som uppstår mel-
lan skattemässiga och redovisade värden på till-
gångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas
enligt de skattesatser som väntas gälla när de tem-
porära skillnaderna reverseras, med utgångspunkt
från antagna eller i praktiken antagna lagar per
balansdagen. Uppskjutna skattefordringar och skat-
teskulder diskonteras inte.
Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i
den utsträckning det är sannolikt att framtida
beskattningsbar vinst kommer att finnas tillgänglig,
mot vilken temporära skillnader, underskottsavdrag
och outnyttjade skatteavdrag kan utnyttjas.
Uppskjutna skattefordringar granskas varje balans-
dag, och minskas i den mån det inte längre är san-
nolikt att avdragsrätten kan utnyttjas.
Aktuella skattefordringar och aktuella skatteskul-
der kvittas när lagstadgad rätt till kvittning föreligger,
och Nordea Bank Abp avser att antingen nettoreglera
dessa skattepositioner eller realisera tillgången sam-
tidigt som skulden regleras. Uppskjutna skatteford-
ringar och uppskjutna skatteskulder kvittas generellt i
den mån det är tillåtet enligt lag att kvitta aktuella
skattefordringar och aktuella skatteskulder.
Skattepositioner granskas regelbundet för att
identifiera fall där berörda skattemyndigheter san-
nolikt inte godkänner behandlingen i skattedeklara-
tionen. Osäkra skattepositioner beaktas var för sig
eller som grupp, beroende på vilken metod som bäst
förutser utfallet av osäkerheten. Vid en bedömning
att skattemyndigheten sannolikt inte godtar en
skattemässig behandling, tar Nordea Bank Abp hän-
syn till effekten av osäkerheten när beskattningsbar
resultat, skattemässigt värde, outnyttjade skatte-
mässiga förluster, outnyttjade skattekrediter eller
skattesatser fastställs. Detta görs genom att
använda antingen det mest sannolika beloppet eller
det förväntade värdet, beroende på vilken metod
som bäst förutser utfallet av osäkerheten. Osäker
skattemässig behandling kan påverka både aktuell
skatt och uppskjuten skatt.
Vid redovisning av uppskjutna skattefordringar
och uppskjutna skatteskulder tas ingen hänsyn till
effekter på landsnivå till följd av OECD:s modellreg-
ler om minimibeskattning (pelare två), utan dessa
redovisas som aktuell skatt i den mån de uppstår.
Skattekostnad
Mn euro 2025 2024
Aktuell skatt -1 136 -752
Uppskjuten skatt 145 -285
Summa -991 -1 037
Skatten på rörelseresultat skiljer sig på följande sätt från
det teoretiska belopp som kan beräknas med hjälp av
skattesatsen i Finland:
Mn euro 2025 2024
Resultat före skatt 5 733 5 227
Skatt beräknad med en skattesats om 20,0
procent -1 147 -1 045
Effekt av andra skattesatser i övriga länder -119 -121
Ej skattepliktiga intäkter 317 162
Ej skattemässigt avdragsgilla kostnader -52 -43
Justeringar avseende tidigare års skatt 4 8
Ändrad skattesats
1
3 1
Övrigt 3 1
Skattekostnad -991 -1 037
Effektiv skattesats 17,3% 19,8 %
1) I november 2025 beslutade Polens parlament att ändra den polska lagen om bolags-
skatt. Skatten för banker och kreditinstitut ändras till 30procent 2026, 26procent 2027
och 23procent från 2028. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder
som berörs av ändringarna har räknats om för att spegla de nya skattesatserna.
Uppskjuten skatt
Mn euro
Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skatteskulder
31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024
Skattemässiga underskott2 – 194 – –
Utlåning till allmänheten 52 64 0 1
Derivatinstrument/obligationer – – 189 530
Materiella tillgångar – – 22 9
Immateriella tillgångar 10 20 42 52
Pensionstillgångar/skulder 81 52 96 94
Skulder/avsättningar 50 57 – –
Elimineringar av temporära skillnader som förekommer i flera jurisdiktioner – – 35 49
Övrigt 9 4 1 8
Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skulder -177 -366 -177 -366
Summa
1
25 25 208 377
1) Uppskjutna skattefordringar bokade via fonden för verkligt värde uppgår till 75 mn euro (71 mn euro). Uppskjutna skatteskulder bokade via fonden för verkligt värde
uppgår till 43 mn euro (69 mn euro).
2) Skattemässiga underskott förekommer från den temporära skillnaden i utländska filialer.
OECD:s globala skattereform om
minimibeskattning (pelare två)
I december 2022 antog Europeiska unionens medlems-
stater ett direktiv om att införa reglerna enligt pelare två.
De flesta länder där Nordea har verksamhet införlivade
pelare två-reglerna i sin lagstiftning från 1 januari 2024,
bland annat Finland där Nordea Bank Abp har sitt säte.
För mer information om införandet av reglerna enligt
pelare två, se koncernnot K2.11 ”Skatter”.
Nordea Årsredovisning 2025
318
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M3 Finansiella instrument
M3.1 Redovisning och bortbokning
i balansräkningen
Redovisningsprinciper
Derivatinstrument, börsnoterade värdepapper och
avistatransaktioner i utländsk valuta redovisas i och
bokas bort från balansräkningen på affärsdagen. En
motsvarande tillgång eller skuld redovisas därefter i
balansräkningen under ”Övriga tillgångar” eller
”Övriga skulder” mellan affärsdagen och likvidda-
gen. Övriga finansiella instrument redovisas i
balansräkningen på likviddagen. En tillgång eller
skuld redovisas i balansräkningen under ”Övriga till-
gångar” eller ”Övriga skulder” mellan affärsdagen
och likviddagen.
Finansiella tillgångar, andra än de för vilka affärs-
dagsredovisning tillämpas, bokas bort från balans-
räkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet
från de finansiella tillgångarna upphör att gälla eller
överförs till annan part. Rätten till kassaflödet upp-
hör att gälla eller överförs vanligen när motparten
har uppfyllt sin del av avtalet genom att t.ex. betala
tillbaka ett lån till Nordea Bank Abp, dvs. på likvid-
dagen. Rätten till kassaflöden kan också upphöra när
lån förlängs eller ändras. Rätten till kassaflöden
anses normalt ha upphört om ändringen skett till
marknadsmässig ränta och inga betalningsrelate-
rade eftergifter har gjorts.
I vissa fall ingår Nordea Bank Abp avtal där ban-
ken överför tillgångar som redovisas i balansräk-
ningen, men samtidigt behåller antingen hela eller
delar av riskerna och rättigheterna förknippade med
de överförda tillgångarna. Om alla eller i stort sett
alla risker och rättigheter behålls, bokas inte de över-
förda tillgångarna bort från balansräkningen. Om
Nordea Bank Abp:s motpart kan sälja eller pantsätta
de överförda tillgångarna på nytt, redovisas tillgång-
arna. Överföring av tillgångar med bibehållande av
alla eller i stort sett alla risker och rättigheter omfat-
tar avtal om värdepapperslån och återköpsavtal.
Finansiella skulder bokas bort från balansräk-
ningen när de upphör. Normalt sker detta när Nordea
Bank Abp fullgör sin del av avtalet, till exempel när
Nordea Bank Abp återbetalar inlåning till motparten,
dvs. på likviddagen. Finansiella skulder, för vilka kas-
saflödet har ändrats eller förlängts, bokas också bort
om de nya villkoren väsentligen skiljer sig från villko-
ren för de ursprungliga skulderna. Så är fallet om
nuvärdet av kassaflödet enligt de nya villkoren, dis-
konterat med den ursprungliga räntan, skiljer sig
10procent eller mer från det diskonterade nuvärdet
av det återstående förväntade kassaflödet från den
ursprungliga finansiella skulden. Hänsyn tas även till
kvalitativa faktorer.
Försäljning av värdepapper som inte ägs av
Nordea Bank Abp definieras som blankning och
redovisas som en tradingrelaterad skuld (sålda, ej
innehavda värdepapper) under ”Övriga skulder” i
balansräkningen. Blankningen täcks i allmänhet
genom en transaktion avseende värdepappersfinan-
siering (SFT), oftast ett omvänt återköpsavtal eller
andra typer av avtal om inlåning av värdepapper.
M3.2 Överförda tillgångar och
erhållna säkerheter
Redovisningsprinciper
Tillgångar anses vara överförda från Nordea Bank
Abp om Nordea Bank Abp antingen överför den
kontraktsenliga rättigheten att erhålla kassaflöden
från tillgången eller behåller den rättigheten men
har en kontraktsenlig skyldighet att betala kassa-
flödena till en eller flera parter. Alla tillgångar som
överförts redovisas fortsatt i balansräkningen om
Nordea Bank Abp:s exponering för förändringar i
verkligt värde för tillgången kvarstår.
Erhållna säkerheter redovisas inte i balansräk-
ningen såvida inte Nordea Bank Abp har en expone-
ring för förändringar i verkligt värde för tillgången.
Överförda tillgångar som fortsatt redovisas i
balansräkningen samt hänförliga skulder
Återköpsavtal är en form av inlåning mot säkerhet där
Nordea Bank Abp säljer värdepapper med avtal om att till
ett fast pris återköpa dessa vid ett senare datum.
Avtal om utlåning av värdepapper är avtal där Nordea
Bank Abp lånar ut värdepapper till en motpart och erhål-
ler en avgift. Avtal om utlåning av värdepapper innebär i
allmänhet ställande av säkerhet.
Eftersom både återköpsavtal och avtal om värdepap-
perslån innebär att värdepappren återlämnas till Nordea
Bank Abp, kvarstår alla risker och rättigheter förknippade
med de överförda instrumenten hos Nordea Bank Abp,
även om instrumenten inte är tillgängliga för Nordea Bank
Abp under den period då de är överförda. Motparten i
avtalet innehar värdepappren som säkerhet, men har inte
någon rätt till andra tillgångar i Nordea Bank Abp.
Värdepapper som har lämnats enligt återköpsavtal och
avtal om värdepapperslån bokas därför inte bort från
balansräkningen. Värdepapper som har lämnats enligt
återköpsavtal och avtal om värdepapperslån redovisas
också i not M6.3 ”Ställda säkerheter”. Likvida medel som
har erhållits enligt återköpsavtal och avtal om värdepap-
perslån redovisas i balansräkningen under ”Skulder till
kreditinstitut och centralbanker” eller ”In- och upplåning
från allmänheten”.
I derivatavtal levererar Nordea Bank Abp säkerheter
som enligt villkoren i avtalen kan säljas eller pantsättas på
nytt. Dessa utgör i huvudsak säkerheter som erhålls enligt
särskilda säkerhetsavtal.
Överförda tillgångar som har redovisats
i balansräkningen
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Återköpsavtal
Räntebärande värdepapper 10 813 9 504
Avtal om utlåning av värdepapper
Räntebärande värdepapper 1 658 392
Aktier 1 910 511
Derivativavtal
Räntebärande värdepapper 486 27
Summa 14 867 10 435
Skulder hänförliga till tillgångarna
1
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Återköpsavtal 10 813 9 504
Avtal om utlåning av värdepapper 3 568 904
Derivatavtal 486 27
Summa 14 867 10 435
Netto 0 0
1) Skulder före kvittning mellan tillgångar och skulder i balansräkning.
Erhållna säkerheter som kan säljas
eller pantsättas på nytt
Nordea Bank Abp erhåller säkerheter enligt omvända
återköpsavtal och avtal om värdepapperslån, vilka kan
säljas eller pantsättas på nytt i enlighet med avtalsvillko-
ren. Transaktionerna genomförs enligt standardavtal som
används av parterna på finansmarknaden. Vanligtvis kräver
avtalen ytterligare säkerheter om värdet på värdepapper
sjunker under en förutbestämd nivå. Enligt standardvillko-
ren för de flesta återköpstransaktioner har mottagaren av
säkerheten ovillkorlig rätt att sälja eller åter pant sätta säker-
heten, förutsatt att likvärdiga värdepapper överförs vid
likvidtillfället.
Värdepapper som erhållits enligt omvända återköpsav-
tal och avtal om värdepapperslån redovisas inte i balans-
räkningen. Likvida medel som har lämnats enligt omvända
återköpsavtal och avtal om värdepapperslån redovisas i
balansräkningen under ”Utlåning till centralbanker”,
”Utlåning till kreditinstitut” eller ”Utlåning till
allmänheten”.
Information om det verkliga värdet på erhållna
säker heter enligt omvända återköpsavtal och avtal om
värdepapperslån finns nedan. Nordea Bank Abp erhåller
också säkerheter enligt andra avtal, vilka kan säljas eller
pantsättas på nytt i enlighet med avtalsvillkoren. Dessa
utgör i huvudsak säkerheter som erhålls enligt säkerhets-
avtal i samband med derivatavtal. De erhållna säker-
heterna som presenteras i tabellen nedan redovisas inte i
balansräkningen och innefattar säkerheter utställda av
Nordea Bank Abp.
Nordea Årsredovisning 2025
319
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M3.2 Överförda tillgångar och erhållna säkerheter, forts.
Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas
på nytt
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Omvända återköpsavtal
Erhållna säkerheter som kan
säljas eller pantsättas på nytt 34 333 31 067
- varav sålda eller pantsatta på nytt 10 709 16 163
Avtal om värdepapperslån
Erhållna säkerheter som kan
säljas eller pantsättas på nytt 5 838 4 174
- varav sålda eller pantsatta på nytt 1 774 493
Derivativavtal
Erhållna säkerheter som kan
säljas eller pantsättas på nytt 1 581 3 309
- varav sålda eller pantsatta på nytt 575 673
Övriga avtal
Erhållna säkerheter som kan
säljas eller pantsättas på nytt 0 4
- varav sålda eller pantsatta på nytt – –
Summa 41 752 38 554
Fordringar enligt omvända återköpsavtal respektive
skulder enligt återköpsavtal som redovisats i balans-
räkningen presenteras i tabellen nedan.
Fordringar hänförliga till omvända återköpsavtal
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Utlåning till kreditinstitut 4 467 2 330
Utlåning till allmänheten 30 573 25 858
Summa 35 040 28 188
Skulder hänförliga till återköpsavtal
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Skulder till kreditinstitut och centralbanker 20 932 21 298
In- och upplåning från allmänheten 17 066 9 192
Summa 37 998 30 490
M3.3 Klassificering och värdering
Redovisningsprinciper
Varje finansiellt instrument har klassificerats i någon
av följande kategorier:
Finansiella tillgångar:
• Upplupet anskaffningsvärde
• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
via resultaträkningen:
- Obligatoriskt värderade till verkligt värde via
resultaträkningen
- Från början värderade till verkligt värde via resul
-
taträkningen (verkligt värde-optionen)
• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
via övrigt totalresultat.
Finansiella skulder:
• Upplupet anskaffningsvärde
• Finansiella skulder värderade till verkligt värde via
resultaträkningen:
- Obligatoriskt värderade till verkligt värde via
resultaträkningen
- Från början värderade till verkligt värde via
resultaträkningen (verkligt värde-optionen).
Klassificeringen av en finansiell tillgång bestäms utifrån
affärsmodellen för den portfölj som instrumentet ingår i
och huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast utgör
betalning av kapitalbelopp och ränta (SPPI).
Avtalsenliga kassaflöden som uppfyller SPPI-
kriteriet är förenliga med ett grundläggande låneupp-
lägg. I ett grundläggande låneupplägg kan ränta
innefatta ersättning för pengars tidsvärde, kreditrisk,
likviditetsrisk, kostnader och vinstmarginal.
Finansiella tillgångar med avtalsenliga kassaflöden
som inte uteslutande utgörs av betalning av kapital-
belopp och ränta värderas till verkligt värde via resul-
taträkningen. Alla övriga tillgångar klassificeras uti-
från affärsmodellen. Portföljinstrument som omfattas
av en affärsmodell där avsikten är att behålla instru-
menten och ta emot avtalsenliga kassaflöden värde-
ras till upplupet anskaffningsvärde. Instrument som
omfattas av en affärsmodell där avsikten är både att
behålla instrumenten för att samla in avtalsenliga
kassaflöden och att sälja instrumenten värderas till
verkligt värde via fonden för verkligt värde under
eget kapital. Finansiella tillgångar som omfattas av
annan affärsmodell värderas till verkligt värde via
resultaträkningen.
För att kunna fastställa affärsmodell har Nordea
Bank Abp delat in sina finansiella tillgångar i portföl
-
jer och underportföljer utifrån hur olika grupper av
finansiella tillgångar förvaltas tillsammans för att
uppnå ett visst affärsmål. När rätt nivå för portföljen
ska fastställas har Nordea Bank Abp tagit hänsyn till
aktuell affärsområdesstruktur. Vid fastställandet av
affärsmodell för respektive portfölj har Nordea Bank
Abp analyserat syftet med de finansiella tillgångarna
och exempelvis tidigare försäljningstrender och
ersättning till ledningen.
Alla finansiella tillgångar och skulder redovisas till
verkligt värde vid första redovisningstillfället.
Klassificeringen av finansiella instrument i olika kate-
gorier utgör grunden för hur varje finansiellt instru-
ment därefter värderas i balansräkningen och hur för-
ändringar i dess värde redovisas. Tabellen
”Klassificering av finansiella instrument” i not M3.3
"Klassificering och värdering", visar i vilka olika kate-
gorier de finansiella instrumenten i Nordeas balans-
räkning har klassificerats enligt IFRS 9.
Upplupet anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar och skulder värderade till upp-
lupet anskaffningsvärde redovisas initialt i balansräk-
ningen till verkligt värde, inklusive transaktionskost-
nader. Efter första redovisningstillfället värderas
instrument i denna kategori till upplupet anskaff-
ningsvärde. Vid värdering till upplupet anskaffnings-
värde resultatförs skillnaden mellan anskaffningsvär-
det och inlösenvärdet över den återstående löptiden
med hjälp av effektivräntemetoden. Upplupet
anskaffningsvärde definieras som det belopp till vil-
ket den finansiella tillgången eller skulden värderas
vid första redovisningstillfället, minus avbetalningar
av kapitalbelopp, plus eller minus ackumulerade
avskrivningar på eventuell skillnad mellan det
ursprungliga beloppet och beloppet på förfallodagen
och, för finansiella tillgångar, justerat för eventuell
förlustreserv. De ackumulerade avskrivningarna
beräknas genom att tillämpa effektivräntemetoden.
För ytterligare information om effektivräntemetoden,
se not M2.2 ”Räntenetto”. Information om nedskriv
-
ningar enligt IFRS 9 finns i not M3.7 ”Utlåning”.
Ränta på tillgångar och skulder i kategorin värde-
rade till upplupet anskaffningsvärde redovisas nor-
malt i resultaträkningen under ”Ränteintäkter” res-
pektive ”Räntekostnader”.
Finansiella tillgångar och skulder värderade
till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verk-
ligt värde via resultaträkningen värderas till verkligt
värde exklusive transaktionskostnader. Förändringar i
verkligt värde för dessa poster redovisas normalt
direkt i resultaträkningen under ”Nettoresultat av vär-
depapper värderade till verkligt värde via resultaträk-
ningen”. För beräkning av verkligt värde, se not M3.4
”Verkligt värde”.
Den här kategorin har två underkategorier:
”Obligatoriskt värderade till verkligt värde via resul-
taträkningen” och ”Från början värderade till verkligt
värde via resultaträkningen (verkligt värde-optio-
nen)”. Under kategorin ”Från början värderade till
verkligt värde via resultaträkningen (verkligt värde-
optionen)” kan användas för att värdera finansiella
tillgångar och skulder till verkligt värde samtidigt som
skillnaderna i verkligt värde redovisas i resultaträk-
ningen. Det här alternativet kan användas för till-
gångar om det eliminerar eller avsevärt minskar en
bristande överensstämmelse i redovisningen och för
skulder om de förvaltas baserat på verkligt värde.
Förändringar i kreditrisk hänförliga till skulder som
från början värderats till verkligt värde via resultat-
räkningen redovisas i fonden för verkligt värde, såvida
detta inte föranleder bristande överensstämmelse i
redovisningen.
Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till
balansposter redovisade till verkligt värde via resul-
taträkningen klassificeras generellt som
”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt
värde via resultaträkningen”. För mer information,
inklusive undantag från huvudregeln, se not M2.4
”Summa nettoresultat av poster till verkligt värde”
och not M2.2 ”Räntenetto”.
Nordea Årsredovisning 2025
320
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M3.3 Klassificering och värdering, forts.
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via övrigt totalresultat
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
övrigt totalresultat värderas till verkligt värde med
tillägg för transaktionskostnader. Förändringar i verk
-
ligt värde, med undantag för från räntor, valutakursef-
fekter och nedskrivningar, redovisas mot fonden för
verkligt värde under eget kapital. Ränta redovisas
under ”Ränteintäkter”, valutakurseffekter under
”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt
värde via resultaträkningen” och nedskrivningar
under ”Kreditförluster, netto” i resultaträkningen.
I samband med avyttring av ett instrument omklas-
sificeras de ackumulerade förändringarna i verkligt
värde, som tidigare har redovisats i fonden för verkligt
värde, från eget kapital till resultaträkningen under
”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt
värde via fonden för verkligt värde”. Information om
nedskrivningar enligt IFRS 9 finns i not M3.7
”Utlåning” och information om beräkning av verkligt
värde finns i not M3.4 ”Verkligt värde”.
Sammansatta finansiella instrument
Sammansatta finansiella instrument är avtal som
omfattar ett värdavtal och ett inbäddat derivat. Sådana
kombinationer uppstår huvudsakligen i samband med
emissioner av strukturerade skuld instrument, såsom
emitterade indexobligationer och lånefordringar med
inbäddade räntekorridorer och räntetak.
För strukturerade obligationer som har emitterats
av Markets tillämpar Nordea Bank Abp verkligt värde-
optionen, och hela det sammansatta instrumentet,
värdavtalet och det inbäddade derivatet, värderas till
verkligt värde via resultaträkningen och redovisas
under ”Emitterade värdepapper” i balansräkningen.
Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträk
-
ningen under ”Nettoresultat av värdepapper värde-
rade till verkligt värde via resultaträkningen”, med
undantag för förändringar i Nordea Bank Abp:s egna
kreditrisk som redovisas i fonden för verkligt värde.
Emitterade skuld- och eget kapital-instrument
Ett finansiellt instrument emitterat av Nordea Bank
Abp klassificeras antingen som en finansiell skuld eller
som eget kapital. Emitterade finansiella instrument
klassificeras som finansiella skulder om avtalsförhål-
landena innebär att Nordea Bank Abp har en befintlig
förpliktelse att antingen erlägga kontanter eller annan
finansiell tillgång, eller ett variabelt antal eget kapital-
instrument, till innehavaren av instrumentet. Om så
inte är fallet är instrumentet vanligtvis ett eget kapital-
instrument och klassificeras som eget kapital, med
avdrag för transaktionskostnader. Om emitterade
finansiella instrument innehåller både en skuld- och
en eget kapital-del, redovisas dessa delar separat.
Kvittning av finansiella tillgångar och skulder
Nordea Bank Abp kvittar finansiella tillgångar och
skulder i balansräkningen om laglig rätt till kvittning
föreligger och om avsikten är att nettoreglera pos-
terna eller avyttra tillgången samtidigt som skulden
regleras. Den lagstadgade rätten till kvittning ska
föreligga både i den löpande verksamheten och i
händelse av fallissemang, konkurs och insolvens hos
Nordea Bank Abp eller dess motparter.
Börsnoterade derivat redovisas och avräknas nor-
malt på daglig basis när likvid betalas eller erhålls
och instrumentet justeras till rådande marknadsvill-
kor. Derivattillgångar, derivatskulder, kontantsäker-
hetsfordringar och kontantsäkerhetsskulder gente-
mot centrala motparter för clearing kvittas i balans-
räkningen om tillgångarna och skulderna regleras i
samma valuta och avser samma centrala motpart.
Derivattillgångar, derivatskulder, kontantsäkerhets-
fordringar och kontantsäkerhetsskulder avseende
bilaterala OTC-derivatavtal kvittas där emot inte i
balansräkningen.
Ut- och inlåning i repor och omvända repor som
görs med en central motpart kvittas i balansräk-
ningen om tillgångarna och skulderna avser samma
centrala motpart, regleras i samma valuta och har
samma löptid. Ut- och inlåning i repor och omvända
repor som görs i enlighet med Global Master
Repurchase Agreement kvittas i balansräkningen om
tillgångarna och skulderna avser samma motpart,
regleras i samma valuta, har samma löptid och regle-
ras via samma institut.
Finansiella instrument bruttoredovisas i balansräk-
ningen men det innebär inte att dessa instrument inte
omfattas av ramavtal för nettning eller liknande avtal.
Normalt omfattas finansiella instrument (derivat,
repor och avtal om värdepapperslån) av ramavtal för
nettning, och Nordea Bank Abp kan därmed dra nytta
av nettning i beräkningen av motpartsrisk i händelse
av fallissemang hos motparter.
För en beskrivning av motpartskreditrisk, se även
not M10 ”Risk- och likviditetshantering”, avsnitt 3
”Motpartskreditrisk”.
Klassificering av finansiella instrument
Tillgångar
31 dec 2025 mn euro
Upplupet
anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar till
verkligt värde via resultat-
räkningen obligatoriska
Verkligt värde via
övrigt totalresultat
Summa
finansiella tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 36 338 – – 36 338
Utlåning till kreditinstitut 84 209 3 238 – 87 447
Utlåning till allmänheten 132 343 36 124 – 168 467
Räntebärande värdepapper
1
11 355 26 172 51 342 88 869
Aktier – 18 280 – 18 280
Derivatinstrument – 18 241 – 18 241
Förändring av verkligt värde för räntesäkrade
poster i säkringsportföljer -56 – – -56
Övriga tillgångar 748 4 001 – 4 749
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 171 – – 171
Summa 265 108 106 056 51 342 422 506
1) Inkluderar balansräkningsposten ”Skuldebrev belåningsbara i centralbanker” vars belopp uppgår till 78 724 mn euro.
Skulder
31 dec 2025 mn euro
Upplupet
anskaffningsvärde
Finansiella skulder till verkligt värde
via resultaträkningen
Summa
finansiella skulderObligatoriska
Från början värderade
till verkligt värde
via resultat räkningen
(verkligt värdeoptionen)
Skulder till kreditinstitut och centralbanker 18 936 23 091 – 42 027
In- och upplåning från allmänheten 225 165 21 130 4 007 250 302
Emitterade värdepapper 77 060 – 1 931 78 991
Derivatinstrument – 18 857 – 18 857
Förändring av verkligt värde för räntesäkrade
poster i säkringsportföljer -567 – – -567
Övriga skulder 2 551 9 304 – 11 855
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 1 – 23
Efterställda skulder 8 810 – – 8 810
Summa 331 977 72 383 5 938 410 298
Nordea Årsredovisning 2025
321
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M3.3 Klassificering och värdering, forts.
Klassificering av finansiella instrument
Tillgångar
31 dec 2024 mn euro
Upplupet
anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar till
verkligt värde via resultat-
räkningen obligatoriska
Verkligt värde via
övrigt totalresultat
Summa
finansiella tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 44 862 – – 44 862
Utlåning till kreditinstitut 73 163 1 976 – 75 139
Utlåning till allmänheten 123 348 28 629 – 151 977
Räntebärande värdepapper
1
9 502 26 114 45 363 80 979
Aktier – 17 491 – 17 491
Derivatinstrument – 26 054 – 26 054
Förändring av verkligt värde för räntesäkrade
poster i säkringsportföljer -69 – – -69
Övriga tillgångar 639 5 840 – 6 479
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 557 0 – 557
Summa 252 002 106 104 45 363 403 469
1) Inkluderar balansräkningsposten ”Skuldebrev belåningsbara i centralbanker” vars belopp uppgår till 71 349 mn euro.
Skulder
31 dec 2024 mn euro
Upplupet
anskaffningsvärde
Finansiella skulder till verkligt värde
via resultaträkningen
Summa
finansiella skulderObligatoriska
Från början värderade
till verkligt värde
via resultat räkningen
(verkligt värdeoptionen)
Skulder till kreditinstitut och centralbanker 15 570 20 736 – 36 306
In- och upplåning från allmänheten 218 759 17 030 4 317 240 106
Emitterade värdepapper 68 418 – 1 709 70 127
Derivatinstrument – 25 927 – 25 927
Förändring av verkligt värde för räntesäkrade
poster i säkringsportföljer -458 – – -458
Övriga skulder 2 935 8 017 – 10 952
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 15 0 – 15
Efterställda skulder 7 410 – – 7 410
Summa 312 649 71 710 6 026 390 385
Upplupet anskaffningsvärde
Den här kategorin omfattar huvudsakligen all utlåning
(inklusive lånefordringar med inbäddade räntekorridorer
och räntetak) och inlåning, med undantag för omvända
repor/repor och avtal om värdepapperslån inom Markets.
Kategorin omfattar också räntebärande värdepapper i port-
följer som ska behållas till förfall inom Group Treasury, efter-
ställda skulder och emitterade värdepapper, med undantag
för strukturerade obligationer emitterade av Markets.
Nordea Bank Abp har finansiella tillgångar med avtalsvill-
kor som kan påverka storleken på de avtalsenliga kassaflö-
dena till följd av att en särskild händelse, som inte avser
direkta förändringar i den grundläggande risken och kostna-
derna för utlåningen (såsom pengars tidsvärde eller kredi-
trisk), inträffar eller inte inträffar. Hit hör lån och obligationer
med villkor som kopplar samman avtalsenliga kassaflöden
med kundernas uppfyllelse av mål avseende miljö, socialt
ansvar och bolagsstyrning (ESG-mål), så kallade hållbarhets-
länkade lån och obligationer. Vid årets slut uppgick det redo-
visade värdet på de hållbarhetslänkade lånen som redovisas
i balansräkningen till 9091mn euro (9 264 mn euro).
Nordea Bank Abp har också finansiella skulder i form av
primärkapitaltillskott med avtalsvillkor som kan påverka
storleken på de avtalsenliga kassaflödena till följd av att
en särskild händelse, som inte avser direkta förändringar i
den grundläggande risken och kostnaderna för utlåningen
(såsom pengars tidsvärde eller kreditrisk), inträffar eller
inte inträffar. Dessa instrument värderas till upplupet
anskaffningsvärde och redovisas i balansräkningen under
posten ”Efterställda skulder”. Räntebetalningarna är helt
diskretionära och ställs in under vissa omständigheter.
Mer information om villkoren för dessa instrument (pri-
märkapitaltillskott), se not M3.14 ”Efterställda skulder”.
För mer information om risken förenad med hållbar-
hetslänkade lån, se not K11 ”Risk- och likviditetshantering”,
avsnitt 2.1 ”Definition och identifiering av kreditrisk”.
Obligatoriskt värderade till verkligt
värde via resultaträkningen
Underkategorin ”Obligatoriskt värderade till verkligt värde
via resultaträkningen” innehåller huvudsakligen alla till-
gångar och tradingrelaterade skulder inom Markets, rän-
tebärande värdepapper i likviditetsreserven, derivat, aktier
samt finansiella tillgångar i placeringsportföljer. Inlåning i
placeringsportföljer är avtal med kunder där risken huvud-
sakligen eller helt tas av försäkringstagarna. Inlånings-
medlen investeras i olika typer av finansiella tillgångar till
förmån för kunderna.
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via övrigt totalresultat
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
övrigt totalresultat utgörs huvudsakligen av de ränte-
bärande värdepapper i likviditetsreserven.
Finansiella skulder som från början värderats
till verkligt värde via resultaträkningen
(verkligt värde-optionen)
Nordea Bank Abp tillämpar verkligt värde-optionen på
strukturerade obligationer emitterade av Markets, till ett
värde av 1931mn euro (1 709 mn euro), eftersom dessa
hybridinstrument, såsom indexobligationer, innehåller
inbäddade derivat som inte är nära förknippade med värd-
avtalet. Värdavtalet och det inbäddade derivatet värderas
till verkligt värde via resultaträkningen och redovisas
under ”Emitterade värdepapper” i balansräkningen.
Förändringen i verkligt värde på dessa emitterade struktu-
rerade obligationer redovisas i resultaträkningen under
”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde
via resultaträkningen”, med undantag för förändringar i
den egna kreditrisken som redovisas under eget kapital.
Nordea Bank Abp beräknar förändringen i den egna kredi-
trisken som förändringen i den samlade riskpremien på
egen upplåning, under antagandet att likviditetspremien
för alla emissioner är konstant över tid. Förändring i risk-
premien uppskattas genom att jämföra värdet på affä-
rerna med hjälp av den ursprungliga riskpremien för upp-
låning vid emissionstidpunkten och den verkliga riskpre-
mien för upplåning vid rapporteringstidpunkten. Denna
modell bedöms generera den bästa uppskattningen av
den egna kreditriskens påverkan.
Inlåning i placeringsportföljer, till ett värde av 4007mn
euro (4 318 mn euro), värderas redan från början till verk-
ligt värde via resultaträkningen eftersom inlåningen för-
valtas till verkligt värde. Värdet på denna inlåning är direkt
kopplad till det verkliga värdet på de underliggande till-
gångarna, och förändringar i den egna kreditrisken med-
för därmed inte någon nettoeffekt.
Nordea Årsredovisning 2025
322
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M3.3 Klassificering och värdering, forts.
Finansiella skulder redan från början värderade till verkligt värde
31 dec 2025 mn euro
Skulder där förändring
i kreditrisk presenteras i
fonden verkligt värde
Skulder där förändring
i kreditrisk presenteras
i resultat räkningen Summa
Redovisat värde i slutet av året 1 931 4 007 5 938
Belopp att betala vid förfall 1 891 4 007 5 898
Förändring i verkligt värde till följd av förändring i kreditrisk, under året 2 – 2
Förändring i verkligt värde till följd av förändring i kreditrisk, ackumulerat -3 – -3
31 dec 2024 mn euro
Skulder där förändring
i kreditrisk presenteras i
fonden verkligt värde
Skulder där förändring
i kreditrisk presenteras
i resultat räkningen Summa
Redovisat värde i slutet av året 1 709 4 318 6 027
Belopp att betala vid förfall 1 697 4 318 6 015
Förändring i verkligt värde till följd av förändring i kreditrisk, under året -8 – -8
Förändring i verkligt värde till följd av förändring i kreditrisk, ackumulerat -4 – -4
M3.4 Verkligt värde
Redovisningsprinciper
Verkligt värde definieras som det pris som vid värde-
ringstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en
tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld i en
ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. Vid
värderingen till verkligt värde antas att transaktio-
nen sker under aktuella marknadsförhållanden på
tillgångens eller skuldens huvudmarknad, eller, om
en huvudmarknad saknas, på tillgångens eller skul-
dens mest fördelaktiga marknad.
Det bästa beviset på verkligt värde är förekom-
sten av publicerade prisnoteringar på en aktiv mark-
nad och när sådana förekommer används de vid
värderingen av finansiella tillgångar och finansiella
skulder. En aktiv marknad är en marknad där trans-
aktioner med tillgången eller skulden inträffar
tillräckligt ofta och med tillräcklig volym för att ge
löpande prisinformation. Den absoluta likviditets-
och volymnivån som krävs för att marknaden ska
anses vara aktiv varierar beroende på
instrumentklass.
Handelsfrekvensen och volymen övervakas regel-
bundet för att bedöma om marknaderna är aktiva
eller inte. Om noterade priser för ett finansiellt
instrument inte representerar faktiska och regelbun-
det förekommande marknadstransaktioner, eller om
noterade priser inte finns tillgängliga, fastställs det
verkliga värdet med hjälp av lämplig värderingsme-
tod. Värderingsmetodens lämplighet, inklusive en
bedömning av om noterade priser eller teoretiska
priser ska användas, övervakas regelbundet.
Värderingsmetoderna kan variera från enkel ana-
lys av diskonterade kassaflöden till komplexa
optionsvärderingsmodeller. Värderingsmetoderna
har utformats så att observerbara marknadspriser
och kurser används som indata i förekommande fall,
men även icke observerbara modellparametrar kan
användas. Värderingsmetodernas lämplighet
bedöms genom att mäta deras förmåga att matcha
marknadspriser. Detta görs genom att jämföra
beräknade priser med relevanta jämförelsedata, t.ex.
börskurser, motpartens värderingar eller
konsensuspriser.
För finansiella instrument där verkligt värde upp-
skattas med hjälp av en värderingsmetod undersöks
om de variabler som använts i värderingsmetoden till
övervägande del baserats på data från observerbara
marknader. Med data från observerbara marknader
avser Nordea Bank Abp data som kan inhämtas från
allmänt tillgängliga externa källor och som bedöms
utgöra realistiska marknadspriser. Vid användning av
icke observerbara data, som har en betydande inver-
kan på värderingen, kan instrumentet vid första redo-
visningstillfället inte redovisas till det verkliga värde
som beräknats via värderingsmetoden, och eventu-
ella initiala vinster periodiseras därför i resultaträk-
ningen över instrumentets löptid. De initiala vinsterna
redovisas därefter direkt i resultaträkningen i det fall
icke observerbara data blir observerbara.
Tillgångar och skulder värderas till verkligt värde
utifrån de tre nivåerna i IFRS-hierarkin för verkligt
värde. Hierarkin ger högst prioritet till ojusterade
noterade priser på aktiva marknader för identiska
tillgångar och skulder (nivå 1) och lägst prioritet till ej
observerbar indata (nivå 3). Klassificeringen av dessa
instrument baseras på den lägsta nivå indata som är
väsentlig för verkligt värde-värderingen i sin helhet.
Nivå 1 i hierarkin för verkligt värde utgörs av till-
gångar och skulder som värderats med hjälp av
ojusterade noterade priser på aktiva marknader för
identiska tillgångar och skulder.
Nivå 2 i hierarkin för verkligt värde utgörs av till-
gångar och skulder som inte har noterade mark-
nadspriser direkt tillgängliga från aktiva marknader.
Verkligt värde baseras på noterade priser för lik-
nande tillgångar eller skulder på aktiva marknader,
eller noterade priser på identiska eller liknande till-
gångar eller skulder på marknader som inte är
aktiva. Verkligt värde kan också beräknas med hjälp
av värderingsmetoder eller värderingsmodeller som
baseras på marknadspriser eller indata på balansda-
gen, om ej observerbara indata har haft en obetydlig
inverkan på de verkliga värdena.
Nivå 3 i hierarkin för verkligt värde utgörs av de
tillgångar och skulder för vilka verkliga värden inte
kan erhållas direkt från noterade marknadspriser
eller indirekt via värderingsmetoder eller värderings-
modeller som bygger på observerbara marknadspri-
ser eller indata.
Nordea Årsredovisning 2025
323
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M3.4 Verkligt värde, forts.
Verkligt värde på finansiella tillgångar och skulder
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Finansiella tillgångar Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 36 338 36 338 44 862 44 862
Utlåning
1
255 858 256 671 227 047 227 991
Räntebärande värdepapper
2
88 869 88 820 80 979 80 941
Aktier 18 280 18 280 17 491 17 491
Derivatinstrument 18 241 18 241 26 054 26 054
Övriga tillgångar 4 749 4 749 6 479 6 479
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 171 171 557 557
Summa 422 506 423 271 403 469 404 375
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Finansiella skulder Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde
Inlåning och emitterade värdepapper
3
379 563 380 343 353 491 354 083
Derivatinstrument 18 857 18 857 25 927 25 927
Övriga skulder 11 855 11 855 10 952 10 952
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23 23 15 15
Summa 410 298 411 078 390 385 390 977
1) Inkluderar balansräkningsposterna ”Utlåning till allmänheten”, ”Utlåning till kreditinstitut” och ”Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer”.
2) Inkluderar balansräkningsposterna ”Skuldebrev belåningsbara i centralbanker” vars belopp uppgår till 78 724 mn euro (71 349mn euro).
3) Inkluderar balansräkningsposterna ”In- och upplåning från allmänheten”, ”Skulder till kreditinstitut och centralbanker”, ”Emitterade värdepapper” och ”Efterställda skulder”.
”För inlåning utan avtalad löptid motsvarar verkligt värde det nominella beloppet, medan det redovisade beloppet även innefattar omvärderingar av de risksäkrade posterna
som presenteras i balansräkningen på raden ”Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer”. Jämförelsesiffrorna har räknas om på motsvarande sätt.
Verkligt värde för poster som redovisats
till verkligt värde i balansräkningen
Fastställande av verkligt värde
För information om fastställande av verkligt värde för pos-
ter som redovisats till verkligt värde i balansräkningen, se
koncernnot K3.4 ”Verkligt värde”, avsnittet ”Fastställande
av verkligt värde för poster som redovisats till verkligt
värde i balansräkningen”. Dock är inte avsnittet gällande
lån och emitterade skuldebrev i dotterföretaget Nordea
Kredit Realkreditaktieselskab relevant i Nordea Bank Abp.
För information om värdering av poster redovisade till
verkligt värde i balansräkningen, se avsnittet
”Redovisningsprinciper” i denna not och avsnittet
”Fastställande av verkligt värde” i koncernnot K3.4
”Verkligt värde”. För information om värdering av poster
som inte redovisats till verkligt värde i balansräkningen, se
koncernnot K3.4 ”Verkligt värde”, avsnittet ”Finansiella till-
gångar och skulder som inte redovisats till verkligt värde i
balansräkningen”.
Finansiella tillgångar och skulder redovisade till verkligt värde i balansräkningen
Fördelning i hierarkin för verkligt värde
31 dec 2025 mn euro
Instrument med
publicerade
prisnoteringar på en
aktiv marknad (nivå 1)
Värderingsmetod
baserad på observer-
bara marknads
data (nivå 2)
Värderingsmetod
baserad på icke
observerbara
marknadsdata (nivå 3) Summa
Tillgångar till verkligt värde i balansräkningen
1
Utlåning till kreditinstitut – 3 238 – 3 238
Utlåning till allmänheten – 36 124 – 36 124
Räntebärande värdepapper
2
22 821 50 789 3 904 77 514
Aktier 16 848 79 1 353 18 280
Derivatinstrument 71 16 813 1 357 18 241
Övriga tillgångar 20 3 981 – 4 001
Summa 39 760 111 024 6 614 157 398
Skulder till verkligt värde i balansräkningen
1
Skulder till kreditinstitut – 23 091 – 23 091
In- och upplåning från allmänheten – 25 137 – 25 137
Emitterade värdepapper – 279 1 652 1 931
Derivatinstrument 202 17 585 1 070 18 857
Övriga skulder 2 447 6 693 164 9 304
Summa 2 649 72 785 2 886 78 320
1) Samtliga poster värderas till verkligt värde vid slutet av varje rapportperiod.
2) Inkluderar balansräkningsposten ”Skuldebrev belåningsbara i centralbanker”.
31 dec 2024 mn euro
Instrument med
publicerade
prisnoteringar på en
aktiv marknad (nivå 1)
Värderingsmetod
baserad på observer-
bara marknads
data (nivå 2)
Värderingsmetod
baserad på icke
observerbara
marknadsdata (nivå 3) Summa
Tillgångar till verkligt värde i balansräkningen
1
Utlåning till kreditinstitut – 1 976 – 1 976
Utlåning till allmänheten – 28 629 – 28 629
Räntebärande värdepapper
2
24 787 45 518 1 172 71 477
Aktier 15 972 96 1 423 17 491
Derivatinstrument 55 25 038 961 26 054
Övriga tillgångar 15 5 825 – 5 840
Summa 40 830 107 081 3 556 151 467
Skulder till verkligt värde i balansräkningen
1
Skulder till kreditinstitut – 20 735 – 20 735
In- och upplåning från allmänheten – 21 347 – 21 347
Emitterade värdepapper 1 356 1 352 1 709
Derivatinstrument 118 25 219 590 25 927
Övriga skulder 1 153 6 621 243 8 017
Summa 1 272 74 279 2 185 77 736
1) Samtliga poster värderas till verkligt värde vid slutet av varje rapportperiod.
2) Inkluderar balansräkningsposten ”Skuldebrev belåningsbara i centralbanker”.
Nordea Årsredovisning 2025
324
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M3.4 Verkligt värde, forts.
Överföringar mellan nivå 1 och nivå 2
Nordea Bank Abp har under året överfört poster redovi-
sade under ”Räntebärande värdepapper” (inklusive
”Pantsatta finansiella instrument”) till ett värde av
2632mn euro (1 682 mn euro) från nivå 1 till nivå 2 och
1795mn euro (717 mn euro) från nivå 2 till nivå 1 i verkligt
värde-hierarkin. Nordea Bank Abp har också överfört pos-
ter redovisade under ”Övriga skulder” till ett värde av
231mn euro (150 mn euro) från nivå 1 till nivå 2 och
134mn euro (342 mn euro) från nivå 2 till nivå 1. Det
huvudsakliga skälet till överföringen av ”Räntebärande
värdepapper” från nivå 1 till nivå 2 var en ny bedömning
av handeln i instrumenten. Orsaken till övriga överföringar
från nivå 1 till nivå 2 var att instrumenten upphörde att
handlas aktivt under året, vilket innebar att verkligt värde
beräknades med värderingsmetoder baserade på obser-
verbara marknadsdata. Orsaken till överföringarna från
nivå 2 till nivå 1 var att instrumenten återigen handlades
aktivt under året, vilket innebar att tillförlitliga prisnote-
ringar fanns tillgängliga på marknaden. Överföringar från
en nivå till en annan anses ha skett vid årets slut.
Förändringar i nivå 3
Orealiserade vinster och förluster avser tillgångar och
skulder som innehades vid årets slut. Överföringarna från
nivå 3 gjordes eftersom observerbara marknadsdata blev
tillgängliga. Överföringarna till nivå 3 under året gjordes
eftersom observerbara marknadsdata inte längre fanns
tillgängliga. Överföringar från en nivå till en annan anses
ha skett vid årets slut. Vinster och förluster till verkligt
värde redovisade i resultaträkningen under året ingår i
posten ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verk-
ligt värde via resultaträkningen” (se not M2.4 ”Summa
nettoresultat av poster till verkligt värde”). Tillgångar och
skulder avseende derivatinstrument redovisas netto.
Förändringar i nivå 3
2025, mn euro
1 jan
2025
Justeringar
av ingående
balans
Vinst/förlust som redovisats till
verkligtvärde i resultaträkningen och
fonden för verkligt värde under året
Redovisat
i fonden för
verkligt värde
Köp/
emissioner Försäljningar
Avräkningar/
likvider
Överföringar
till nivå 3
Överföringar
från nivå 3
Om-
klassificering
Omräknings-
differenser
31 dec
2025Realiserade Orealiserade
Utlåning till allmänheten – – – – – – – – – – – – –
Räntebärande värdepapper 1 172 – 7 119 – 353 -177 -7 3 127 -689 – -1 3 904
Aktier 1 423 – 3 49 – 78 -203 0 1 -2 – 4 1 353
Derivatinstrument (netto) 371 – 79 -339 – – – 79 227 29 – 0 288
Övriga tillgångar – – – – – – – – – – – – –
Emitterade värdepapper 1 352 – -2 -59 -1 564 – -216 17 -2 – – 1 652
Övriga skulder 243 -158 – -14 – 119 -36 – 11 -1 – -0 164
2024, mn euro
1 jan
2024
Justeringar
av ingående
balans
Vinst/förlust som redovisats till
verkligtvärde i resultaträkningen och
fonden för verkligt värde under året
Redovisat
i fonden för
verkligt värde
Köp/
emissioner Försäljningar
Avräkningar/
likvider
Överföringar
till nivå 3
Överföringar
från nivå 3
Om-
klassificering
Omräknings-
differenser
31 dec
2024Realiserade Orealiserade
Utlåning till allmänheten 2 – – – – 23 – -25 – – – – –
Räntebärande värdepapper 542 – -7 -126 – 547 -76 -18 412 -101 – -1 1 172
Aktier 1,313 – 10 112 – 124 -150 -10 3 – -11 32 1 423
Derivatinstrument (netto) 176 – -2 193 – – – 2 26 -24 – -0 371
Övriga tillgångar 1 – – – – – – -1 – – – – –
Emitterade värdepapper 1,389 – 65 -193 5 505 – -417 – -2 – – 1 352
Övriga skulder 145 – – 46 – 3 -118 – 167 – – – 243
Nordea Årsredovisning 2025
325
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M3.4 Verkligt värde, forts.
Processen för värdering till verkligt värde i nivå 3
För information om processen för värdering till verkligt värde, se koncernnot K3.4 ”Verkligt värde”, avsnittet ”Processen
för värdering till verkligt värde”.
Värderingsmetoder och indata som används vid värderingen till verkligt värde i nivå 3
31 dec 2025, mn euro
Verkligt
värde Värderingmetoder Ej observerbara indata
Intervall för
verkligt värde
Räntebärande värdepapper
Offentliga institutioner 2 Diskonterade kassaflöden Kreditspread 0/0
Hypoteksbanker och andra kreditinstitut 3 697 Diskonterade kassaflöden Kreditspread -370/370
Företag
1
205 Diskonterade kassaflöden Kreditspread -20/20
Summa 3 904
Aktier och andelar
Onoterade aktier 64 Andelsvärde
2
-6/6
Private equity-fonder 874 Andelsvärde
2
-87/87
Hedgefonder 0 Andelsvärde
2
0/0
Kreditfonder 397 Andelsvärde/analytiker konsensus
2
-40/40
Övriga fonder 10 Andelsvärde/fondkurser
2
-1/1
Övrigt 8 – -1/1
Summa 1 353
Derivatinstrument
Räntederivat 203 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet -8/8
Aktiederivat -19 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet, utdelning -7/3
Valutaderivat 132 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet -3/3
Kreditderivat -28 Kreditderivatmodell Korrelationer, volatilitet, utdelning -3/3
Övrigt 0 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet -0/0
Summa 288
Emitterade värdepapper
Emitterade strukturerade obligationer 1 652 Kreditderivatmodell Korrelationer, återvinningsgrad, volatilitet -8/8
Summa 1 652
Övrigt, netto
Övriga tillgångar och övriga skulder 164 -16/16
Summa 164
1) Varav 150 mn euro prissätts utifrån en kreditspread (skillnaden mellan diskonteringsräntan och XIBOR ) på 1,45 procent. En rimlig förändring av denna kreditspread skulle inte påverka
det verkliga värdet med tanke på återköpsmöjligheten.
2) Verkligt värde baseras på kurser och andelsvärden som erhållits av externa leverantörer/förvaltare. Dessa kurser fastställs utifrån värdeutvecklingen i de underliggande tillgångarna.
Den allra vanligaste värderingsmetoden för private equity-fonder hos leverantörer/förvaltare överensstämmer med anvisningarna i International Private Equity and Venture Capital
Valuation (IPEV), som utfärdats av Invest Europe (tidigare kallad EVCA). De redovisade värdena för dessa ligger i intervallet 1 till 100 procent jämfört med de värden som erhållits från
leverantörer/förvaltare.
Värderingsmetoder och indata som används vid värderingen till verkligt värde i nivå 3
31 dec 2024, mn euro
Verkligt
värde Värderingmetoder Ej observerbara indata
Intervall för
verkligt värde
Räntebärande värdepapper
Offentliga institutioner 13 Diskonterade kassaflöden Kreditspread -1/1
Hypoteksbanker och andra kreditinstitut 779 Diskonterade kassaflöden Kreditspread -78/78
Företag
1
380 Diskonterade kassaflöden Kreditspread -38/38
Summa 1 172
Aktier och andelar
Onoterade aktier 87 Andelsvärde
2
-9/9
Private equity-fonder 874 Andelsvärde
2
-87/87
Hedgefonder 0 Andelsvärde
2
-0/0
Kreditfonder 446 Andelsvärde/analytiker konsensus
2
-45/45
Övriga fonder 9 Andelsvärde/fondkurser
2
-1/1
Övrigt 7 – -1/1
Summa 1 423
Derivatinstrument
Räntederivat 188 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet -9/11
Aktiederivat 12 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet, utdelning -6/3
Valutaderivat 144 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet -1/1
Kreditderivat 27 Kreditderivatmodell Korrelationer, volatilitet, utdelning -9/10
Övrigt 0 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet -0/0
Summa 371
Emitterade värdepapper
Emitterade strukturerade obligationer 1 352 Kreditderivatmodell Korrelationer, återvinningsgrad, volatilitet -7/7
Summa 1 352
Övrigt, netto
Övriga tillgångar och övriga skulder 243 -24/24
Summa 243
1) Varav 351 mn euro prissätts utifrån en kreditspread (skillnaden mellan diskonteringsräntan och XIBOR ) på 1,45 procent. En rimlig förändring av denna kreditspread skulle inte påverka
det verkliga värdet med tanke på återköpsmöjligheten.
2) Verkligt värde baseras på kurser och andelsvärden som erhållits av externa leverantörer/förvaltare. Dessa kurser fastställs utifrån värdeutvecklingen i de underliggande tillgångarna.
Den allra vanligaste värderingsmetoden för private equity-fonder hos leverantörer/förvaltare överensstämmer med anvisningarna i International Private Equity and Venture Capital
Valuation (IPEV), som utfärdats av Invest Europe (tidigare kallad EVCA). De redovisade värdena för dessa ligger i intervallet 1 till 100 procent jämfört med de värden som erhållits från
leverantörer/förvaltare.
Nordea Årsredovisning 2025
326
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M3.4 Verkligt värde, forts.
Tabellerna ovan visar, för varje tillgångs- och skuldklass
som hänförts till nivå 3, det verkliga värdet, värderingsme-
toderna som använts för beräkning av verkligt värde,
väsentliga ej observerbara data som använts i värderings-
modellerna samt, för finansiella tillgångar och skulder, det
verkliga värdets känslighet för förändringar i viktiga
antaganden.
Kolumnen ”intervall för verklig värde” i tabellen ovan
visar känsligheten i verkligt värde för nivå 3-instrument vid
förändringar i viktiga antaganden. När exponeringen för
en ej observerbar parameter kvittas mellan olika instru-
ment redovisas endast nettoeffekten i tabellen. Redovisat
intervall är sannolikt större än den faktiska osäkerheten i
verkligt värde för dessa instrument, eftersom det i prakti-
ken är osannolikt att alla ej observerbara parametrar sam-
tidigt skulle vara i utkanten av sina intervall för rimligt
möjliga alternativ. Redovisningen är varken förutsägande
eller indikativ för framtida förändringar i verkligt värde.
Den redovisade känsligheten (intervallet) i verkligt
värde för derivat görs enligt samma metoder som vid
redovisning av ytterligare värdejusteringar för modellrisk
och marknadsprisosäkerhet enligt definitionen kommis-
sionens delegerade förordning (EU) 2016/101 av den
26oktober 2015 om komplettering av Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) nr 575/2013 med avseende på
tekniska tillsynsstandarder för försiktig värdering enligt
artikel 105(14).
För att beräkna känsligheten (intervallet) i verkligt
värde för aktier och andelar och räntebärande värde-
papper ökas och minskas det verkliga värdet med 2–10
procentenheter, beroende på osäkerheten i värderingen
och underliggande antaganden. Större intervall tillämpas
på instrument med större osäkerhet i värderingen jämfört
med aktivt handlade instrument och underliggande
osäkerheter i individuella antaganden.
Förändringar i uppskjutna dag 1-resultat
För information om förändringar i uppskjutna dag
1- resultat, se koncernnot K3.4 ”Verkligt värde”, avsnittet
”Förändringar i uppskjutna dag 1-resultat”.
Tabellen till höger visar den totala skillnaden som
kvarstår att periodisera i resultaträkningen vid periodens
början och slut. Den visar även en avstämning av hur detta
skillnadsbelopp har förändrats under räkenskapsåret.
Uppskjutna dag 1-resultat – derivatinstrument, netto
Mn euro 2025 2024
Belopp vid årets början 70 73
Uppskjutna resultat från nya transaktioner 44 42
Redovisat i resultaträkningen under året
1
-44 -45
Belopp vid årets slut 70 70
1) Varav -4 mn euro (-5 mn euro) relateras till överföring av derivatinstrument från
nivå 3 till nivå 2.
Finansiella tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde i balansräkningen
Mn euro
31 dec 2025 31 dec 2024
Nivå i hierarkin
för verkligt
värde
4
Redovisat
värde
Verkligt
värde
Redovisat
värde
Verkligt
värde
Tillgångar som inte redovisas till verkligt värde i balansräkningen
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 36 338 36 338 44 862 44 862 1
Utlåning
1
216 496 217 309 196 442 197 386 3
Räntebärande värdepapper
2
11 355 11 306 9 502 9 464 2, 3
Övriga tillgångar 748 748 639 639 3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 171 171 557 557 3
Summa 265 108 265 873 252 002 252 908
Skulder som inte redovisas till verkligt värde i balansräkningen
Inlåning och emitterade värdepapper
3
329 404 330 184 309 699 310 291 3
Övriga skulder 2 551 2 551 2 935 2 935 3
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23 23 15 15 3
Summa 331 978 332 758 312 649 313 241
1) Inkluderar balansräkningsposterna ”Utlåning till allmänheten”, ”Utlåning till kreditinstitut” och ”Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer”.
2) Inkluderar balansräkningsposten ”Skuldebrev belåningsbara i centralbanker”.
3) Inkluderar balansräkningsposterna ”Upplåning till allmänheten” och ”Upplåning till kreditinstitut”. För inlåning utan avtalad löptid motsvarar verkligt värde det nominella
beloppet, medan det redovisade beloppet även innefattar omvärderingar av de risksäkrade posterna som presenteras i balansräkningen på raden ”Förändring av verkligt
värde för ränte säkrade poster i säkringsportföljer”. Jämförelsesiffrorna har räknas om på motsvarande sätt.
4) Inkluderar 31 december 2025 och 31 december 2024.
För information om finansiella tillgångar och skulder som
inte redovisas till verkligt värde i balansräkningen, se
koncern not K3.4 ”Verkligt värde”, avsnittet ”Finansiella till-
gångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde i
balansräkningen”.
Det verkliga värdet på räntebärande värdepapper i
Nordea Bank Abp uppgick emellertid till 11306mn euro
(9 464 mn euro), varav 1270 mn euro (22 mn euro) är
klassificerat i nivå 2 och 6451mn euro (9 443 mn euro) i
nivå3.
Nordea Årsredovisning 2025
327
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M3.5 Säkringsredovisning
Redovisningsprinciper
När ett säkringsförhållande uppfyller de angivna kri-
terierna för säkringsredovisning i IAS 39, använder
Nordea Bank Abp en av följande två typer av
säkringsredovisning:
• säkring av verkligt värde
• kassaflödessäkring
Nordea Bank Abp har, efter policybeslut i enlighet
med IFRS 9, valt att fortsätta tillämpa säkringsredo-
visning enligt EU:s ”carve out”-version av IAS 39.
Enligt EU:s ”carve out”-version av IAS 39 kan mak-
rosäkring av verkligt värde till exempel användas för
avistainlåning (jämför IAS 39 publicerad av IASB),
och ineffektivitet i samband med säkring av till-
gångar med möjlighet till förtida in lösen redovisas
först när den reviderade beräkningen av kassaflödes-
beloppet hamnar under den nedre skiktgränsen.
För att få tillämpa säkringsredovisning krävs att
säkringen har en hög effektivitet. En säkring anses
ha detta om det vid ingången och under säkringens
hela löptid kan förväntas att förändringar i värdet på
den säkrade posten, med avseende på den säkrade
risken, väsentligen neutraliseras av förändringar i
verkligt värde på säkringsinstrumentet. Utfallet ska
ligga inom intervallet 80–125 procent.
Transaktioner som genomförs i enlighet med
Nordea Bank Abp:s säkringsmål, men som inte upp-
fyller kriterierna för säkringsredovisning, är ekono-
miska säkringsförhållanden.
Säkring av verkligt värde
Säkring av verkligt värde tillämpas när derivat
används för att risksäkra förändringar i verkligt
värde på en redovisad tillgång eller skuld hänförlig
till en specifik risk. Säkring av verkligt värde kan till-
lämpas på både mikronivå (enskilda tillgångar/skul-
der eller stängda portföljer av tillgångar/skulder, där
en eller flera poster säkras med hjälp av ett eller
flera säkringsinstrument), och makronivå (öppna
portföljer, där grupper av poster säkras med hjälp av
flera säkringsinstrument).
Förändringar i verkligt värde på derivat (säkrings-
instrument) liksom förändringar i värdet på den säk-
rade posten, hänförliga till de risker som säkras,
redovisas i resultaträkningen under ”Nettoresultat
av värdepapper värderade till verkligt värde via
resultaträkningen”. Om säkringen är effektiv tar för-
ändringen i verkligt värde på den säkrade posten
respektive säkringsinstrumentet ut varandra.
Förändringarna i verkligt värde på den säkrade
posten, hänförliga till riskerna som säkrats med deri-
vatinstrumentet, avspeglas i en justering av den säk-
rade postens redovisade värde som också redovisas i
resultaträkningen. Förändringarna i verkligt värde på
räntesäkrade poster på makronivå, värderade till upp-
lupet anskaffningsvärde, redovisas i balansräkningen
separerat under posten ”Förändring av verkligt värde
för räntesäkrade poster via resultaträkningen”.
Eventuell ineffektiv del av säkringen redovisas i
resultaträkningen under posten ”Nettoresultat av
värdepapper värderade till verkligt värde via
resultaträkningen”.
Om säkringsförhållandet inte uppfyller kraven för
säkringsredovisning avslutas säkringsredovisningen.
Säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde
via resultaträkningen och förändringen i verkligt
värde på den säkrade posten, fram till den tidpunkt
då säkringsförhållandet avslutas, resultatförs linjärt
över den säkrade postens återstående löptid.
Nordea Bank Abp tillämpar säkring av verkligt
värde för valutarisken relaterad till investeringar i
utländska verksamheter och interna, långsiktiga lån
till utländska verksamheter, där någon betalning var-
ken planeras eller sannolikt kommer att ske i framti-
den. Valutakursdifferenser som härrör från dessa
interna, långsiktiga lån redovisas under eget kapital
och omklassificeras från eget kapital till resultaträk-
ningen när investeringen avyttras.
Kassaflödessäkring
Kassaflödessäkring tillämpas för säkring av risk hän-
förlig till variationer i framtida kassaflöden. Den del
av vinsten eller förlusten på säkringsinstrumentet
som bedöms vara en effektiv säkring redovisas
under eget kapital och ackumuleras i reserven för
kassaflödessäkringar under eget kapital. Den inef-
fektiva delen av vinsten eller förlusten på säkringsin-
strumentet omklassificeras till resultaträkningen
under posten ”Nettoresultat av värdepapper värde-
rade till verkligt värde via resultaträkningen”.
Säkringen bedöms vara ineffektiv i den utsträckning
som den ackumulerade förändringen i verkligt värde
sedan säkringen ingicks är större för säkringsinstru-
mentet än för den säkrade posten.
Vinster eller förluster på säkringsinstrument som
redovisats i reserven för kassaflödessäkringar under
eget kapital omklassificeras och redovisas i resultat-
räkningen i samma period som den säkrade posten
påverkar resultaträkningen, normalt i den period när
ränteintäkten eller räntekostnaden redovisas.
En säkrad post i en kassaflödessäkring kan vara
högst sannolika kassaflöden från redovisade, eller
framtida, tillgångar eller skulder. Derivat som
används som säkringsinstrument värderas alltid till
verkligt värde.
Om säkringsförhållandet inte uppfyller kraven för
säkringsredovisning avslutas säkringsredovisningen.
För kassaflödessäkringar redovisas förändringar i
det orealiserade värdet på säkringsinstrumentet i
resultaträkningen från och med det senaste tillfället
då säkringen bedömdes vara effektiv. Den ackumu-
lerade vinsten eller förlusten på säkringsinstrumen-
tet, som sedan den period då säkringen bedömdes
vara effektiv har redovisats i reserven för kassaflö-
dessäkringar under eget kapital omklassificeras från
eget kapital till ”Nettoresultat av värdepapper vär-
derade till verkligt värde via resultaträkningen” i
resultaträkningen om den förväntade transaktionen
inte längre väntas inträffa.
Om den förväntade transaktionen inte längre är
högst sannolik, men ändå förväntas inträffa, så kvar-
står den ackumulerade vinsten eller förlusten på
säkringsinstrumentet, som har redovisats under eget
kapital sedan den period då säkringen bedömdes
vara effektiv, under eget kapital till dess att transak-
tionen inträffar eller inte längre förväntas inträffa.
Derivat som används för säkringsredovisning
31 dec 2025, Mn euro
Verkligt värde
Nominellt
beloppPositivt Negativt
Säkring av verkligt värde
1
1 223 2 074 116 182
Kassaflödessäkringar
1
783 539 33 097
Summa 2 006 2 613 149 279
31 dec 2024, Mn euro
Verkligt värde
Nominellt
beloppPositivt Negativt
Säkring av verkligt värde
1
1 406 2 360 128 874
Kassaflödessäkringar
1
2 241 70 33 105
Summa 3 647 2 430 161 979
1) Vissa valutaränteswappar används som både säkring av verkligt värde och
kassa flödessäkringar. De nominella värdena för dessa instrument har fördelats
på raderna säkring av verkligt värde och kassaflödessäkringar i tabellen ovan
baserat på de relativa verkliga värdena på dessa säkringsinstrument. Det totala
nominella värdet på valutaränteswappar uppgår per 31 december 2025 till 17 677
mn euro (19 095 mn euro).
Tabellen ovan visar verkligt värde liksom nominella
belopp för derivatinstrument som används för säkrings-
redovisning. De nominella beloppen anger utestående
transaktionsvolym vid årets slut och ger inte någon indika-
tion om vare sig marknadsrisk eller kreditrisk. Verkligt
värde och nominellt belopp för derivat i denna not avser
derivatens värde före kvittning mellan tillgångar och
skulder i balansräkningen (bruttobelopp) eftersom brutto-
beloppet bättre speglar Nordea Bank Abp:s exponering i
förhållande till den säkrade risken.
Riskhantering
För ytterligare information om riskhantering, se koncern-
not K3.6 ”Säkringsredovisning”, avsnittet ”Riskhantering”.
Utifrån sin riskhanteringspolicy har Nordea Bank Abp
identifierat ett antal riskkategorier och motsvarande säk-
ringsstrategier med hjälp av derivatinstrument, enligt
beskrivningen i koncernnot K11 ”Risk- och likviditetshante-
ring”, avsnitt 4 ”Marknadsrisk”.
Nordea Årsredovisning 2025
328
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M3.5 Säkringsredovisning, forts.
Ränterisk
För ytterligare information om ränterisk, se koncernnot K3.6
”Säkringsredovisning”, avsnittet ”Ränterisk”, underavsnitten
”Säkring av verkligt värde” och ”Kassaflödessäkringar”.
Säkring av verkligt värde
Tabellen nedan visar ackumulerade justeringar av verkligt
värde från fortlöpande och avslutade säkringsförhållanden.
Säkrade poster
Mn euro
Ränterisk 2025 Ränterisk 2024
Redovisat värde för
säkrade tillgångar
varav ackumulerade
justeringar av säkring
av verkligt värde
3
Redovisat värde för
säkrade tillgångar
varav ackumulerade
justeringar av säkring
av verkligt värde
3
Säkring av verkligt värde – mikrosäkringar
Räntebärande värdepapper
1
26 220 0 25 566 0
Tillgångar 26 220 0 25 566 0
Emitterade värdepapper 22 154 -367 25 958 -502
Efterställda skulder 7 190 -170 6 350 -328
Skulder 29 344 -537 31 478 -830
Mn euro
Ränterisk 2025 Ränterisk 2024
Redovisat värde för
säkrade tillgångar
varav ackumulerade
justeringar av säkring
av verkligt värde
2, 3
Redovisat värde för
säkrade tillgångar
varav ackumulerade
justeringar av säkring
av verkligt värde
2, 3
Säkring av verkligt värde – makrosäkringar
Utlåning till allmänheten 10 102 – 27 184 –
Tillgångar 10 102 -56 27 184 -69
Skulder till kreditinstitut 2 948 – 3 071 –
In- och upplåning från allmänheten 36 193 – 31 145 –
Skulder 39 141 -567 34 216 -458
1) Den här posten innefattar ”Skuldebrev belåningsbara i centralbanker”.
2) Ackumulerade justeringar av verkligt värde för makrosäkringar redovisas under balansposten ”Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer”.
3) Varav 26 mn euro (35 mn euro) avser avslutade säkringar av ränterisk.
Tabellen nedan innehåller upplysningar om
säkringsinstrument.
Säkringsinstrument
31 dec 2025, mn euro
Verkligt värde
Nominellt
beloppPositivt Negativt
Säkring av verkligt värde
Ränterisk 1 007 1 794 106 075
31 dec 2024, mn euro
Verkligt värde
Nominellt
beloppPositivt Negativt
Säkring av verkligt värde
Ränterisk 1 272 2 219 120 708
Tabellen nedan visar förändringarna i verkligt värde på säk-
ringsinstrument respektive säkrade poster som används för
redovisning av säkringsineffektivitet. Dessa förändringar redo-
visas i resultaträkningen under posten ”Nettoresultat av värde-
papper värderade till verkligt värde via resultaträkningen”.
Säkringens ineffektivitet
Mn euro
Ränterisk
2025 2024
Säkring av verkligt värde
Förändringar i verkligt värde för
säkringsinstrument 172 408
Förändringar i verkligt värde för säkrade
poster som används för redovisning av
säkringsineffektivitet -139 -411
Säkringsineffektivitet redovisad
i resultaträkningen
1, 2
33 -3
1) Redovisat under posten ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt
värde via resultaträkningen”.
Kassaflödessäkringar
Tabellen nedan innehåller upplysningar om säkrings-
instrument som ingår i räntesäkringar, inklusive säkrings-
instrumentens nominella belopp och verkliga värde.
Säkringsinstrument
31 dec 2025, mn euro
Verkligt värde
Nominellt
beloppPositivt Negativt
Kassaflödessäkringar
Ränterisk – 0 725
31 dec 2024, mn euro
Verkligt värde
Nominellt
beloppPositivt Negativt
Kassaflödessäkringar
Ränterisk – 0 1 298
Nästa tabell visar förändringar i verkligt värde på säk-
ringsinstrument från fortlöpande säkringsförhållanden,
oavsett om det under året har skett någon förändring av
säkringens klassificering.
I tabellen presenteras också de förändringar i värde för säk-
rade poster som används för att mäta ineffektiviteten i säk-
ringar, där de effektiva och ineffektiva delarna visas separat.
Säkringens ineffektivitet
Mn euro
Ränterisk
2025 2024
Kassaflödessäkringar
Förändringar i verkligt värde för
säkringsinstrument -2 5
Förändringar i verkligt värde för säkrade poster
som används för redovisning av
säkringsineffektivitet 2 -5
Säkringsineffektivitet redovisad
i resultaträkningen
1, 2
– –
Vinster/förluster från säkringar som redovisats
via fonden för verkligt värde -2 5
1) Redovisat under posten ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt
värde via resultaträkninge”. Vid upplysning av säkringens ineffektivitet, har
värderingsjusteringar (CVA, DVA och FVA) inte beaktats.
Reserv för kassaflödessäkring
Mn euro
Ränterisk
2025 2024
Balans 1 jan -1 -7
Kassaflödessäkringar
Värdeförändringar -2 5
Skatt på värdeförändringar 0 -1
Omklassificerat till resultaträkningen 2 4
Skatt på omklassificerat till resultaträkningen -0 -1
Totalt via reserv för kassaflödessäkringar, netto
efter skatt 0 7
Balans 31 dec -1 -1
- varav fortlöpande säkringar för vilka
säkringsredovisning tillämpas -1 -1
- varav säkringsförhållanden för vilka
säkringsredovisning inte längre tillämpas – –
Genomsnittlig ränta för säkringsinstrument
i räntesäkringar
Den genomsnittliga räntan för det fasta benet i instrument
som säkrar ränterisk var per 31 december 2025 2,50pro-
cent (2,52 procent).
Nordea Årsredovisning 2025
329
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M3.5 Säkringsredovisning, forts.
Löptidsprofilen för Nordea Bank Abp:s säkringsinstrument som används för att säkra ränterisk (både säkring av verkligt
värde och kassaflödessäkring) följer nedan:
Löptidsprofil för nominella belopp i säkringsinstrument
Instrument för säkring av ränterisk,
mn euro
Betalbara
vid anfordran
Högst 3
månader 3–12 månader 1–5 år Över 5 år Summa
31 dec 2025 – 7 370 21 691 57 270 20 469 106 800
31 dec 2024 – 16 578 28 780 56 950 19 699 122 007
Valutarisk
För ytterligare information om valutarisk, se koncernnot
K3.6 ”Säkringsredovisning”, avsnittet ”Valutarisk”.
Underavsnittet ”Säkring av kassaflöden och netto-
investeringar” är inte relevant för Nordea Bank Abp.
Tabellen nedan visar ackumulerade justeringar av verkligt
värde från fortlöpande säkringsförhållanden, oavsett om
det under året har skett någon förändring av säkringens
klassificering eller inte.
Säkrade poster
Mn euro
Valutarisk 2025 Valutarisk 2024
Redovisat värde för
säkrade tillgångar
varav ackumulerade
justeringar av säkring av
verkligt värde
Redovisat värde för
säkrade tillgångar
varav ackumulerade
justeringar av säkring av
verkligt värde
Säkring av verkligt värde
Tillgångar i utländska verksamheter 10 258 -564 7 980 -828
Tabellerna nedan innehåller upplysningar om säkrings-
instrument som ingår i valutasäkringar, inklusive säkrings-
instrumentens nominella belopp och verkliga värde.
Säkringsinstrument
31 dec 2025, mn euro
Verkligt värde
Nominellt
beloppPositivt Negativt
Säkring av verkligt värde 215 280 10 106
Kassaflödessäkringar 783 539 32 372
Summa derivat som används
för säkringsredovisning 998 819 42 478
31 dec 2024, mn euro
Verkligt värde
Nominellt
beloppPositivt Negativt
Säkring av verkligt värde 134 141 8 165
Kassaflödessäkringar 2 241 70 31 807
Summa derivat som används
för säkringsredovisning 2 375 211 39 972
Tabellen nedan visar förändringar i verkligt värde på säk-
ringsinstrument från fortlöpande säkringsförhållanden,
oavsett om det under året har skett någon förändring av
säkringens klassificering. I tabellen presenteras också de
förändringar i värdet på säkrade poster som används för
att mäta ineffektiviteten i säkringar, där de effektiva och
ineffektiva delarna visas separat.
Säkringens ineffektivitet
Mn euro
Valutarisk
2025 2024
Säkring av verkligt värde
Förändringar i verkligt värde för
säkringsinstrument -262 205
Förändringar i verkligt värde för säkrade
poster som används för redovisning av
säkringsineffektivitet 262 -205
Säkringsineffektivitet redovisad
i resultaträkningen
1
– –
Kassaflödessäkringar
Förändringar i verkligt värde för
säkringsinstrument -2 453 1 860
Förändringar i verkligt värde för säkrade
poster som används för redovisning av
säkringsineffektivitet 2 447 -1 860
Säkringsineffektivitet redovisad
i resultaträkningen
1
-5 –
Vinster/förluster från säkringar som
redovisats via fonden för verkligt värde -2 447 1 860
1) Redovisat under posten ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt
värde via resultaträkningen”. När upplysning lämnas om säkringsineffektivitet
har inte värderingjusteringarna CVA, DVA and FVA beaktats.
Reserv för kassaflödessäkring
Mn euro
Valutarisk
2025 2024
Ingående balans 1 jan 112 89
Kassaflödessäkringar
Värdeförändringar -2 447 1 860
Skatt på värdeförändringar 492 -377
Omklassificerat till resultaträkningen 2 363 -1 831
Skatt på omklassificerat till
resultaträkningen -475 371
Totalt via reserv för kassaflödessäkringar,
netto efter skatt -67 23
Utgående balans 31 dec 45 112
- varav fortlöpande säkringar för vilka
säkringsredovisning tillämpas 45 112
- varav säkringsförhållanden för vilka
säkringsredovisning inte längre tillämpas – –
De genomsnittliga terminskurserna för instrument som
säkrar valutarisk per 31 december framgår av tabellen
nedan.
Genomsnittliga terminskurser för instrument som
säkrar valutarisk
EUR NOK SEK USD
31 dec 2025 11,05 10,60 1,14
31 dec 2024 11,06 10,69 1,10
Löptidsprofil för nominella belopp i säkringsinstrument
Instrument för säkring av valutarisk, mn euro
Betalbara vid
anfordran
Högst 3
månader
3–12
månader 1–5 år
Över
5 år Summa
31 dec 2025 – 14 313 13 885 12 898 1 383 42 479
31 dec 2024 – 15 572 10 953 12 389 1 059 39 972
Nordea Årsredovisning 2025
330
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M3.6 Kassa och tillgodohavanden
hos centralbanker
Redovisningsprinciper
Kassatillgångar omfattar lagliga betalningsmedel
inklusive utländska sedlar och mynt.
Tillgodohavanden hos centralbanker utgörs av till-
godohavanden på konton hos centralbanker och
postgiron i myndighetsform, när följande förutsätt-
ningar är uppfyllda:
• Centralbanken eller postgirot är hemmahörande
i det land där institutet är etablerat.
• Tillgodohavandet på kontot kan disponeras fritt
när som helst.
M3.7 Utlåning
Redovisningsprinciper
Lån är finansiella instrument med fasta eller fastställ-
bara betalningar som inte enkelt kan överföras utan
gäldenärens medgivande. Lån klassificeras i enlighet
med beskrivningen i not M3.3 ”Klassificering och vär
-
dering”. Nedan följer Nordea Bank Abp:s redovis-
ningsprinciper gällande förväntade kreditförluster.
Mer information om kreditrisk i utlåningen finns i not
M10 ”Risk- och likviditetshantering”.
Finansiella instrument som klassificerats i kategorin
”Upplupet anskaffningsvärde” eller ”Verkligt värde via
övrigt totalresultat” omfattas av prövning av nedskriv
-
ningsbehov till följd av kreditrisk. Här ingår tillgångar
som i balansräkningen redovisats som ”Kassa och till
-
godohavanden hos centralbanker”, ”Skuldebrev belå-
ningsbara i centralbanker”, ”Utlåning till kreditinstitut”,
”Utlåning till allmänheten” samt ”Räntebärande värde
-
papper”. Bland dessa balansposter finns även till-
gångar som klassificerats i kategorin ”Verkligt värde via
resultaträkningen” och som inte omfattas av någon
prövning av nedskrivningsbehovet. Se även not M3.3
”Klassificering och värdering”.
Även åtaganden utanför balansräkningen, eventu
-
alförpliktelser och kreditåtaganden ska prövas för
nedskrivningsbehov.
Redovisning och presentation
Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
redovisas brutto, med en separat reservering för förvän
-
tade kreditförluster om förlusten inte betraktas som
definitiv. Reserverna kvittas mot utlåningen i balansräk
-
ningen, men presenteras separat i denna not.
Förändringar av reserveringar redovisas i resultaträk
-
ningen och klassificeras som ”Kreditförluster, netto”.
Om nedskrivningen anses vara definitiv redovisas
den som en konstaterad kreditförlust, och det redovi
-
sade värdet på lånet jämte tillhörande reservering för
kreditförluster tas bort från balansräkningen. En ned
-
skrivning anses vara definitiv när konkursansökan
inges mot låntagaren och konkursförvaltaren har pre
-
senterat den ekonomiska utgången av konkursförfa-
randet, eller när Nordea Bank Abp efterskänker sina
fordringar genom rekonstruktion på antingen rättslig
eller frivillig grund eller när Nordea Bank Abp av andra
skäl bedömer återvinning av fordran som osannolik.
Se även avsnittet ”Bortskrivningar” på nästa sida.
Avsättningar för poster utanför balansräkningen
klassificeras som ”Avsättningar” i balansräkningen,
med förändringar i avsättningar klassificerade som
”Kreditförluster, netto”.
Tillgångar klassificerade som ”Verkligt värde via
övrigt totalresultat” redovisas till verkligt värde i
balansräkningen. Nedskrivningar beräknade i enlig
-
het med IFRS 9 redovisas i resultaträkningen och
klassificeras som ”Nedskrivning av övriga finansiella
tillgångar”. Eventuella justeringar till verkligt värde
redovisas under eget kapital.
Prövning av nedskrivningsbehov
Nordea Bank Abp klassificerar alla lånefordringar i olika
kategorier på individuell basis. Kategori 1 inkluderar till
-
gångar utan betydande ökning av kreditrisken sedan
första redovisningstillfället, kategori 2 inkluderar till
-
gångar med betydande ökning av kreditrisken och kate-
gori 3 (osäkra lånefordringar) inkluderar fallerade till-
gångar. Nordea Bank Abp följer upp om det finns indi-
kationer på kreditförsämring (kategori 3) genom att
identifiera händelser med negativ inverkan på beräk
-
nade framtida kassaflöden. Nordea Bank Abp tillämpar
samma definition på fallissemang som i kapitaltäck
-
ningsförordningen. Nordeas definition av fallissemang
uppdaterades senast 2024 i samband med införandet av
nya modeller för intern riskklassificering (IRK). Mer
information om identifiering av förlusthändelser finns i
koncernnot K11 ”Risk- och likviditetshantering”.
Lånefordringar som inte har individuellt beräknade
reserver ingår i prövningen av nedskrivningsbehovet
baserat på statistiska modeller.
För lånefordringar med betydande värde där en kre
-
dithändelse har identifierats, prövas nedskrivningsbe-
hovet på individuell basis. Om lånefordringen bedöms
vara osäker görs en individuell reservering. Det redovi
-
sade värdet på lånefordringen jämförs med den nuvär-
desberäknade summan av förväntade framtida kassa-
flöden. Om det redovisade värdet är högre redovisas
skillnaden som en nedskrivningsförlust. De förväntade
kassaflödena innefattar verkligt värde för säkerheter
och andra kreditförstärkningar och diskonteras med
den ursprungliga effektiva räntan.
Nuvärdesberäkningen baseras på tre olika framåtblick
-
ande scenarier som är sannolikhetsviktade.
För lånefordringar som inte är betydande där ett
individuellt nedskrivningsbehov har identifierats,
beräknas nedskrivningsbeloppet utifrån den modell
som beskrivs nedan, men med hänsyn till att låneford
-
ringarna redan är fallerade.
Nordea Bank Abp använder sig av undantaget ”låg
kreditrisk” för lånefordringar gentemot privat- och före
-
tagskunder som utfärdats före övergången till IFRS 9
den 1 januari 2018. Denna typ av lånefordringar, där san
-
nolikheten för fallissemang inom 12månader understi-
ger 0,3 procent, klassificeras som kategori 1.
Prövning av nedskrivningsbehov för lån
värderade enligt statistiska modeller
För lånefordringar där inget nedskrivningsbehov
identifierades i den individuella prövningen används
en kollektiv modell för beräkning av nedskrivningsbe
-
hov. Reserveringarna beräknas som lånefordring vid
fallissemang gånger sannolikheten för fallissemang
(PD) gånger förlusten i händelse av fallissemang. För
tillgångar i kategori 1 baseras beräkningen endast på
de kommande 12 månaderna, medan den för till
-
gångar i kategori 2 och 3 baseras på tillgångens för-
väntade löptid.
Reserveringar för lånefordringar där det inte skett
någon betydande ökning av kreditrisken sedan första
redovisningstillfället baseras på förväntade kreditför
-
luster under kommande 12 månader (kategori 1).
Reserveringar för lånefordringar där det har skett en
betydande ökning av kreditrisken sedan första redovis
-
ningstillfället, men där ingen nedskrivning har gjorts,
baseras på förväntade kreditförluster under hela den
återstående löptiden (kategori 2). Detta gäller även för
osäkra fordringar som inte är betydande i kategori 3.
Nordea Bank Abp använder två olika modeller för att
fastställa om det har skett en betydande ökning av kredi
-
trisken eller inte. För tillgångar på företagssidan som
innehades vid övergången till IFRS 9 den 1 januari 2018
används förändringen i interna rating- och scoringupp
-
gifter för att fastställa om det skett en betydande ökning
av kreditrisken eller inte. Interna rating-/scoringuppgifter
används för att bedöma risken hos kunderna, och en för
-
sämrad rating/scoring för en kund tyder på att kreditris-
ken har ökat. Nordea Bank Abp har dragit slutsatsen att
det inte är möjligt att vid kreditgivningen beräkna PD för
den återstående löptiden utan bedömningar i efterhand
av tillgångar som redan redovisas i balansräkningen vid
övergången. Föränd ringar i PD för den återstående löpti
-
den används som utlösande faktor för tillgångar på före-
tagssidan redovisade efter övergången och för tillgångar
på privatsidan både före och efter övergången.
För tillgångar som bedöms utifrån PD för den åter
-
stående löptiden använder Nordea Bank Abp en
blandning av absoluta och relativa förändringar i PD
som kriterium för överföringen:
• Privatkunder med en relativ ökning i PD för den
återstående löptiden på över 200 procent överförs
till kategori 2.
• Företagskunder med ett ursprungligt tolvmånaders
PD under 0,5 procent:
Lånefordringar med en relativ ökning i PD för den
återstående löptiden på över 150 procent och en
absolut ökning av tolvmånaders PD på över 20
punkter överförs till kategori 2.
• Företagskunder med ett ursprungligt tolvmånaders
PD på över eller lika med 0,5 procent:
Lånefordringar med en relativ ökning i PD för den
återstående löptiden på över 150 procent eller en
Nordea Årsredovisning 2025
331
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M3.7 Utlåning, forts.
absolut ökning av tolvmånaders PD på över 400
punkter överförs till kategori 2.
För tillgångar på företagssidan som redovisats i
balansräkningen före övergången till IFRS 9, används
förändringen i interna rating-/scoringuppgifter som
kriterium för överföring mellan kategorier. Antalet steg
används för att matcha den betydande ökningen av
kreditrisken utifrån PD för den återstående löptiden.
Dessutom gör Nordea Bank Abp överföringar mel
-
lan kategorier av följande skäl:
• Kunder som omfattas av förmildrande kreditvillkor
och kunder som är mer än 30 dagar sena med sina
betalningar överförs till kategori 2, såvida inte ett
nedskrivningsbehov redan har identifierats (kate
-
gori 3). Lånefordringar som omfattas av förmild-
rande kreditvillkor kvarstår i kategori 2 under en
prövotid på 24 månader, från och med den tidpunkt
då åtgärderna infördes. När lånefordringarna efter
prövotidens slut återförs till kategori 1 hanteras de
på samma sätt som andra lånefordringar i kategori
1 i fråga om bedömningen av om det föreligger en
väsentlig ökning av kreditrisken.
• Lånefordringar där kunderna är mer än 90 dagar
sena med sina betalningar klassificeras normalt i
kategori 3, men denna klassificering ändras om det
finns bevis för att kunden inte har fallerat. Sådana
lånefordringar klassificeras i kategori 2.
• Lånefordringar på företagssidan med en relativ för
-
ändring av PD för den återstående löptiden på över
200 procent, beräknad på årsbasis, och med en kre
-
ditförsämring om minst en ratinggrad överförs till
kategori 2.
• Lånefordringar på företagssidan med ”hög risk”, det
vill säga med PD som överstiger 5,83 procent över
-
förs till kategori 2.
• Lånefordringar på privatsidan med "hög risk", det
vill säga med en rating på 2 eller lägre, överförs till
kategori 2.
• Lånefordringar på privat- och företagssidan med en
tolvmånaders PD på under 0,3 procent utnyttjar ett
undantag för låg kreditrisk som förhindrar överföring
till kategori 2 till följd av absoluta eller relativa föränd
-
ringar i PD. Undantaget förhindrar inte överföring mel-
lan kategorier till följd av övriga upptagna faktorer.
Vid beräkningen av reserveringar, inklusive kategoriin
-
delningen, används både historisk information och san-
nolikhetsviktad, framåtblickande information. Nordea
Bank Abp använder tre makroekonomiska scenarier för
att ta hänsyn till de icke-linjära aspekterna av förväntade
kreditförluster. De olika scenarierna används för att jus
-
tera de aktuella parametrarna för beräkning av förvän-
tade kreditförluster, och ett sannolikhetsviktat genom-
snitt av de förväntade förlusterna enligt respektive sce-
nario redovisas som reserveringar. Modellen använder
sig av data som samlats in före balansdagen, vilket inne
-
bär att Nordea Bank Abp måste identifiera händelser
som skulle kunna påverka reserveringarna efter datain
-
samlingen. Ledningen utvärderar dessa händelser och
justerar reserveringarna, om detta bedöms nödvändigt.
Bortskrivningar
Bortskrivningar innebär att lån eller kundfordringar
avförs från balansräkningen samtidigt som motsva
-
rande kreditförlustreservering realiseras. När ford-
ringar bedöms vara omöjliga att driva in ska de sna-
rast möjligt bortskrivas, oavsett om det rättsliga
anspråket kvarstår eller inte. En bortskrivning kan
göras innan eventuella rättsliga åtgärder mot lånta
-
garen, för att återvinna skulden, har slutförts. Även
om en fordran som inte kan drivas in bortskrivs eller
avförs från balansräkningen har kunden en rättslig
skyldighet att betala den utestående skulden. Vid
bedömningen av huruvida osäkra lånefordringar kan
återvinnas och om bortskrivning krävs, är det framför
allt lånefordringar med följande egenskaper som står
i fokus (listan är inte uttömmande):
• Lånefordringar där kunderna är mer än 90 dagar
sena med betalningen. Om en lånefordring, eller del
av den, efter den här bedömningen anses vara
omöjlig att driva in, bortskrivs den.
• Lånefordringar som omfattas av insolvensförfaran
-
den och har låg säkerhetstäckning.
• Lånefordringar där juridiska kostnader förväntas
förbruka behållningen från konkursförfarandet,
med låga återvinningsvärden som följd.
• Delbortskrivning kan vara befogad när det finns
rimliga ekonomiska belägg för att låntagaren inte
kan återbetala hela beloppet, det vill säga en avse
-
värd del av skulden kan inte på rimliga grunder
sägas vara återvinningsbar genom förmildrande
kreditvillkor eller realisering av säkerheter.
• Rekonstruktionsfall
Diskonteringsränta
Diskonteringsräntan som används för värdering av
osäkra lånefordringar motsvarar den ursprungliga
effektiva räntan för lån hänförliga till en enskild kund
eller, i förekommande fall, till en grupp av låneford
-
ringar. Om så anses lämpligt kan diskonteringsräntan
beräknas med en metod som resulterar i en nedskriv
-
ning som utgör en rimlig uppskattning av vad en beräk-
ning grundad på effektivräntemetoden skulle ge.
Omstrukturerade lånefordringar och modifieringar
Med en omstrukturerad lånefordran avses i detta sam
-
manhang en lånefordran där Nordea Bank Abp har
beviljat låntagaren eftergifter till följd av dennes finan
-
siella svårigheter och där dessa eftergifter har gett upp-
hov till en kreditförlust för Nordea Bank Abp. Efter en
omstrukturering betraktas lånefordran vanligen inte
längre som osäker om åtagandena fullföljs i enlighet
med de nya villkoren. I det fall en återvinning sker redo
-
visas betalningen som en återvinning av kreditförluster.
Modifiering av de avtalsenliga kassaflödena för lån
till kunder med ekonomiska svårigheter (förmild
-
rande kreditvillkor) minskar det redovisade lånebe-
loppet, brutto. Normalt är denna minskning mindre
än den befintliga reserveringen, och ingen förlust
redovisas i resultaträkningen till följd av modifiering.
Om de är betydande, minskas bruttobeloppen (lån
och reservering).
Tillgångar övertagna för skyddande av fordran
I en finansiell omstrukturering kan långivaren komma
att avstå från lånefordringar till förmån för låntagaren
och i utbyte mot denna eftergift ta över tillgångar
som lämnats som säkerhet för lånen, aktier som emit
-
terats av låntagaren eller andra tillgångar. En tillgång
övertagen för skyddande av fordran redovisas i
balansräkningen tillsammans med liknande tillgångar
som redan innehas av Nordea Bank Abp. En överta
-
gen fastighet som inte innehas för eget utnyttjande
redovisas till exempel tillsammans med andra
förvaltningsfastigheter.
Alla tillgångar som övertagits för skyddande av for
-
dran redovisas vid första redovisningstillfället till verk-
ligt värde och eventuell skillnad mellan lånets redovi-
sade värde och det verkliga värdet på den övertagna
tillgången redovisas under posten ”Kreditförluster,
netto”. Det verkliga värdet på redovisningsdagen blir
tillgångens anskaffningsvärde eller upplupna anskaff
-
ningsvärde, beroende på vad som är tillämpligt. Under
efterföljande perioder värderas tillgångar som överta
-
gits för skyddande av fordran i enlighet med gällande
värderingsprinciper för tillgångsslaget. Förvaltnings-
fastigheter värderas då till verkligt värde. Övertagna
finansiella tillgångar klassificeras generellt i kategorin
”Verkligt värde via resultaträkningen” och värderas till
verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redovisas i
resultaträkningen under ”Nettoresultat av värdepap
-
pers- och valutahandel”.
Eventuella värdeförändringar, efter den övertagna
tillgångens första redovisningstillfälle, redovisas i
resultaträkningen i enlighet med principerna för pre
-
sentation av tillgångsslaget. Posten ”Kreditförluster,
netto” i resultaträkningen påverkas följaktligen inte
av nya värderingar av den övertagna tillgången efter
första redovisningstillfället.
Utlåning till kreditinstitut
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Centralbanker
Betalbara vid anfordran 4 4
Inte betalbara vid anfordran 6 840 4 071
Summa 6 844 4 075
Nordea Årsredovisning 2025
332
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M3.7 Utlåning, forts.
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Övriga kreditinstitut
Betalbara vid anfordran 401 349
Inte betalbara vid anfordran 80 202 70 715
Summa 80 603 71 064
Summa utlåning till kreditinstitut
1
87 447 75 139
1) Inkluderar upplupen ränta 309 mn Euro (333 mn euro).
Utlåning till allmänheten
1
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Betalbara vid anfordran 4 897 5 251
Inte betalbara vid anfordran 163 570 146 726
Summa utlåning till allmänheten
2
168 467 151 977
1) För nedbrytning per bransch se Not M10 ”Risk- och likviditetshantering”.
2) Inklusive upplupen ränta på 463 mn euro (497 mn euro).
Utlåning och osäkra lånefordringar
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Utlåning värderad till verkligt värde 39 361 30 605
Utlåning värderad till upplupet
anskaffningsvärde som inte är osäkra
(kategori 1 och 2) 215 594 195 801
Osäkra lånefordringar (kategori 3) 1 957 1 889
- varav reglerade 913 877
- varav oreglerade 1 044 1 012
Utlåning före reserver 256 912 228 295
- varav kreditinstitut 87 449 75 144
Osäkra lånefordringar (kategori 3) -753 -840
- varav reglerade -341 -376
- varav oreglerade -412 -464
Reserver för lån som inte är osäkra
(kategori 1 och 2) -245 -339
Reserver
1
-998 -1 179
- varav kreditinstitut -2 -5
Utlåning, redovisat värde 255 914 227 116
1) För information om avsättningar för kreditförluster gällande åtaganden utanför
balansräkningen, se not M5 ”Avsättningar”.
M3.8 Räntebärande värdepapper
Redovisningsprinciper
Instrument som enkelt kan överföras, och där inneha-
varen av instrumentet erhåller det nominella beloppet
på förfallodagen, redovisas normalt under balanspos-
ten ”Räntebärande värdepapper”. Instrument som inte
kan överföras eller säljas utan innehavarens medgi-
vande redovisas normalt som utlåning (se not M3.7
”Utlåning”). Vid återköps transaktioner och värdepap-
perslån överförs icke- kontanta tillgångar som säkerhet.
För ytterligare information om redovisningsprinci-
per, se not M3.1 ”Redovisning och bortbokning i
balansräkningen”, not M3.2 ”Överförda tillgångar
och erhållna säkerheter”, not M3.3 ”Klassificering
och värdering” och not M3.4 ”Verkligt värde”.
Tabellerna nedan visar en uppdelning av balansposterna
”Räntebärande värdepapper” och ”Skuldebrev belånings-
bara i centralbanker” enligt typ av värdepapper.
Räntebärande värdepapper
Mn euro 31 dec 2025
- varav för
handel
Stater, kommuner och andra myndigheter 20 093 3 676
Banker och övriga kreditinstitut 55 839 13 862
Övriga 12 937 2 577
Summa
1
88 869 20 115
Mn euro 31 dec 2024
- varav för
handel
Stater, kommuner och andra myndigheter 18 569 2 665
Banker och övriga kreditinstitut 50 530 11 939
Övriga 11 880 1 450
Summa
1
80 979 16 054
1) Inkluderar upplupen ränta 337 mn euro (321 mn euro).
Den 31 december 2025 uppgick värdet på de börsnoterade
värdepapperna till 21763mn euro (24 787mn euro). Efter-
ställda instrument uppgick till 180mn euro (49 mn euro).
M3.9 Aktier
Redovisningsprinciper
Balansposten ”Aktier” innefattar eget kapital-instru-
ment, det vill säga avtal som innebär en residual rätt
i ett företags tillgångar efter avdrag för alla dess
skulder, inklusive innehav i olika fonder, såsom
andelar i en värdepappersfond eller riskkapitalfond.
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventu-
res (se not M8.2 ”Aktier och andelar i intresseföretag
och joint ventures”) och aktier och andelar i kon-
cernföretag (se not M8.1 ”Aktier och andelar i kon-
cernföretag”) ingår emellertid inte i ”Aktier”.
Vid återköpstransaktioner och värdepapperslån
överförs icke-kontanta tillgångar som säkerhet.
För ytterligare information om redovisningsprinci-
per, se not M3.1 ”Redovisning och bortbokning i
balansräkningen”, not M3.2 ”Överförda tillgångar
och erhållna säkerheter”, not M3.3 ”Klassificering
och värdering” och not M3.4 ”Verkligt värde”.
Aktier
Mn euro 31 dec 2025 - varav för handel
Aktier 18 280 15 270
Summa 18 280 15 270
Mn euro 31 dec 2024 - varav för handel
Aktier 17 493 14 267
Summa 17 493 14 267
M3.10 Derivatinstrument
Redovisningsprinciper
Ett derivatinstrument är ett finansiellt instrument
eller annat avtal som har alla tre följande
kännetecken:
• dess värde förändras till följd av en förändring i en
angiven variabel, exempelvis ränta, kurs på finan-
siellt instrument, råvarupris, växelkurs, pris- eller
ränteindex, kreditbetyg eller kreditindex, förutsatt
att – i fråga om en icke-finansiell variabel – den
inte är specifik för någon av avtalsparterna (så
kallad ”underliggande variabel”);
• det kräver ingen initial nettoinvestering eller en
initial nettoinvestering som är mindre än vad som
skulle krävas för andra typer av avtal som kan för-
väntas reagera på liknande sätt på förändringar i
marknadsfaktorer; och
• avvecklingen sker i framtiden.
Avtal som uppfyller ovanstående kriterier för derivat,
men där Nordea Bank Abp ska leverera en icke-
finansiell post för egen användning utgör inte deri-
vat. Sådana avtal värderas till anskaffningsvärde.
Samtliga derivat redovisas i balansräkningen och
värderas till verkligt värde. Derivat med positivt
verkligt värde, inklusive upplupen ränta, redovisas
på tillgångssidan under posten ”Derivatinstrument”.
Derivat med negativt verkligt värde, inklusive upplu-
pen ränta, redovisas på skuldsidan under posten
”Derivatinstrument”.
Avsättningar för kreditrisk uppgick till 2mn euro (2 mn
euro).
Skuldebrev belåningsbara i centralbanker
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Statsobligationer och statsskuldväxlar 8 302 7 668
Övriga skuldebrev 70 422 63 681
Summa 78 724 71 349
Den 31 december 2025 uppgick värdet på de börsnoterade
aktierna till 16848mn euro (15 973 mn euro). Ett innehav
på 935mn euro (382 mn euro) avsåg aktier i andra
kreditinstitut.
Värdet på aktier som lånats ut till andra motparter
genom värdepapperslån uppgick till 1910mn euro
(511 mn euro). Inlånade aktier till ett värde av 2967mn
euro (4359 mn euro) redovisas inte i balansräkningen och
ingår därmed inte i summan i tabellen ovan.
Nordea Årsredovisning 2025
333
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M3.10 Derivatinstrument, forts.
Vid värderingen av derivat till verkligt värde gör
Nordea Bank Abp justeringar i form av så kallade
credit value adjustments (CVA) och debit value
adjustments (DVA) samt andra justeringar (XVA).
CVA och DVA speglar hur motpartens kreditrisk res-
pektive Nordea Bank Abp:s egen kreditvärdighet
påverkar derivatets verkliga värde. För ytterligare
information om beräkningen och övriga XVA, se not
M3.4 ”Verkligt värde”.
Realiserade och orealiserade vinster och förluster
på derivat redovisas i resultaträkningen under
”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt
värde via resultaträkningen”. För mer information
om redovisningsprinciper och kritiska bedömningar,
se not M3.4 ”Verkligt värde”.
Nordea Bank Abp använder derivatinstrument i
handels- och riskhanteringssyfte. Nordea Bank Abp
kan ta positioner med förväntning om att göra en
vinst på gynnsamma förändringar i aktie- eller valu-
takurser, räntor eller index. Handelsportföljen hante-
ras som handelsrisk i riskhanteringssyfte.
Derivatinstrument som innehas i riskhanteringssyfte
innefattar dels säkringar som uppfyller kriterierna för
säkringsredovisning, dels så kallade ekonomiska säk-
ringar, som inte uppfyller kriterierna för
säkringsredovisning.
Tabellen nedan visar verkligt värde och nominellt
belopp för derivatinstrument som inte används för
säkringsredovisning. De nominella beloppen anger
utestående transaktionsvolym vid årets slut och ger
inte någon indikation om vare sig marknadsrisk eller
kreditrisk. Derivatinstrumenten delas upp i derivat
som inte används för säkringsredovisning och derivat
som används för säkringsredovisning. För mer infor-
mation om derivat som används för säkringsredovis-
ning, se not M3.5 ”Säkringsredovisning”.
Verkligt värde och nominellt belopp för derivat i
denna not avser derivatens värde före kvittning mel-
lan tillgångar och skulder i balansräkningen (brutto-
belopp) eftersom bruttobeloppet bättre speglar
Nordea Bank Abp:s exponering.
Derivatinstrument
31 dec 2025, mn euro
Verkligt värde
Nominellt
beloppPositivt Negativt
Derivat som inte används för
säkringsredovisning
162 288 165 228 11 669 459
Derivat som används för
säkringsredovisning 2 006 2 613 149 279
Summa bruttobelopp 164 294 167 841 11 818 738
Kvittat belopp -146 053 -148 984 –
Summa derivatinstrument 18 241 18 857 11 818 738
31 dec 2024, mn euro
Verkligt värde
Nominellt
beloppPositivt Negativt
Derivat som inte används för
säkringsredovisning 136 442 138 292 8 062 543
Derivat som används för
säkringsredovisning 3 647 2 430 161 979
Summa bruttobelopp 140 089 140 722 8 224 522
Kvittat belopp - 114 035 -114 795 –
Summa derivatinstrument 26 054 25 927 8 224 522
Derivat som inte används för säkringsredovisning
Mn euro
31 dec 2025 31 dec 2024
Verkligt värde
Nominellt
belopp
Verkligt värde
Nominellt
beloppPositivt Negativt Positivt Negativt
Räntederivat
Ränteswappar 149 251 151 641 8 684 467 120 065 120 259 5 483 562
FRAs 428 444 1 551 754 919 938 1 327 480
Terminer 6 5 131 154 5 6 120 899
Optioner 1 711 1 716 193 176 2 484 2 572 240 433
Summa 151 396 153 806 10 560 551 123 473 123 775 7 172 374
Aktiederivat
Aktieswappar 265 467 29 705 442 270 31 677
Terminer 2 9 421 3 1 901
Optioner 122 411 4 085 112 397 4 214
Other 0 21 0 – – –
Summa 389 908 34 211 557 668 36 792
Valutaderivat
Valuta- och ränteswappar 2 907 2 816 254 125 5 463 7 422 268 089
Valutaterminer 2 222 2 361 442 143 3 849 3 408 388 347
Optioner 80 1 3 309 114 0 2 250
Summa 5 209 5 178 699 577 9 426 10 830 658 686
Övriga derivat
Kreditderivat (CDS) 5 294 5 306 374 055 2 984 2 987 194 530
Råvaruderivat 0 26 1 039 0 9 136
Övriga derivat – 4 26 2 23 25
Summa 5 294 5 336 375 120 2 986 3 019 194 691
Summa derivat som inte används för
säkringsredovisning 162 288 165 228 11 669 459 136 442 138 292 8 062 543
- varav transaktioner mellan Nordea Bank Abp och
koncernföretag 626 822 103 945 848 943 98 499
M3.11 Skulder till kreditinstitut
och centralbanker
Redovisningsprinciper
Skulder till kreditinstitut innefattar skulder till
centralbanker, banker, kreditmarknadsbolag, kredit-
bolag, finansbolag och hypoteksinstitut. Inlåning
klassificeras i enlighet med not M3.3 ”Klassificering
och värdering”.
För ytterligare redovisningsprinciper, se not M3.1
”Redovisning och bortbokning i balansräkningen”,
not M3.2 ”Överförda tillgångar och erhållna säker-
heter” och not M3.4 ”Verkligt värde”.
Skulder till kreditinstitut och centralbanker
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Centralbanker
Betalbara på anfordran 7 460 5 757
Summa 7 460 5 757
Kreditinstitut
Betalbara på anfordran 6 283 5 754
Inte betalbara vid anfordran 28 284 24 795
Summa 34 567 30 549
Summa skulder till kreditinstitut och
centralbanker
1
42 027 36 306
1) Innehåller upplupna räntor 136 mn euro (131 mn euro).
Nordea Årsredovisning 2025
334
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M3.12 In- och upplåning
från allmänheten
Redovisningsprinciper
Inlåning från allmänheten definieras som medel på
inlåningskonton som omfattas av den statliga insätt-
ningsgarantin, men innefattar också belopp utöver
de enskilda beloppsgränserna. Upplåning är andra
skulder till allmänheten än skuldinstrument. Inlåning
och upplåning delas in i de olika kategorier av finan-
siella instrument som definieras i not M3.3
”Klassificering och värdering”.
För ytterligare redovisningsprinciper, se not M3.1
”Redovisning och bortbokning i balansräkningen”,
not M3.2 ”Överförda tillgångar och erhållna säker-
heter” och not M3.4 ”Verkligt värde”.
In- och upplåning från allmänheten
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Inlåning
Betalbara på anfordran 176 167 181 574
Inte betalbara vid anfordran
1
57 069 49 340
Summa 233 236 230 914
Återköpsavtal
Inte betalbara vid anfordran 17 066 9 192
Summa 17 066 9 192
Summa in- och upplåning från
allmänheten
2
250 302 240 106
1) Kundernas långfristiga sparande (PS sparande) var 6 mn euro (5 mn euro) den
31 december 2025. Investeringar i kundernas långfristiga sparande var 111 mn
euro (98 mn euro).
2) Innehåller upplupna räntor 316 mn euro (368 mn euro).
M3.13 Emitterade värdepapper
Redovisningsprinciper
Emitterade värdepapper är instrument som Nordea
Bank Abp emitterat och som enkelt kan överföras
utan Nordea Bank Abp:s medgivande. Emitterade
värdepapper delas in i olika kategorier i enlighet
med not M3.3 ”Klassificering och värdering”.
För säkrade poster i säkring av verkligt värde på
mikronivå, värderas den säkrade risken till verkligt
värde och redovisas under posten ”Förändringar av
verkligt värde för mikrosäkringar av ränterisk” i
tabellen nedan (för ytterligare information, se not
M3.5 ”Säkringsredovisning”).
För ytterligare redovisningsprinciper, se not M3.1
”Redovisning och bortbokning i balansräkningen”
och not M3.4 ”Verkligt värde”.
Obligationer är överlåtbara skuldebrev som normalt ges ut
inom ramen för ett emissionsprogram. Löptiden för en
obligation kan vara allt från ungefär en månad upp till
flera år. Obligationen visar att emittenten (låntagaren) har
en skuld till investeraren (långivaren). Investeraren har
normalt rätt till en kontantbetalning från emittenten på
förfallodagen. Under obligationens löptid görs vanligen
kupongbetalningar vid fastställda tidpunkter, men en obli-
gation kan också emitteras som en ”nollkupongare” eller
med andra villkor som avtalas mellan emittenten och
investeraren. Obligationer brukar noteras för handel på en
börs. Det finns prioriterade obligationer och efterställda
obligationer. Om en emittent skulle fallera, ska emittenten
betala innehavare av prioriterade obligationer och fullgöra
alla sina skyldigheter till övriga fordringsägare innan
eventuella betalningar avseende efterställda obligationer
kan göras. En obligation kan vara säkerställd eller icke
säkerställd. För information om efterställda obligationer,
se not M3.14 ”Efterställda skulder”.
Bankcertifikat (CD) är överlåtbara skuldebrev som visar
att emittenten har en skuld till investeraren och att inves-
teraren har rätt till en kontantbetalning från emittenten på
förfallodagen. Bankcertifikat ges inte ut inom ramen för
något emissionsprogram och börsnoteras inte. Löptiden
för ett bankcertifikat kan normalt vara allt från en vecka
upp till tre år eller längre. Bankcertifikat kan ges ut med
eller utan kupongbetalningar. Bankcertifikat är icke
säkerställda.
Företagscertifikat (CP) är överlåtbara skuldebrev som
ges ut inom ramen för ett emissionsprogram. Löptiden för
ett företagscertifikat kan vara från någon dag upp till
ungefär ett år. Företagscertifikatet visar att emittenten har
en skuld till investeraren och att investeraren har rätt till
en kontantbetalning från emittenten på förfallodagen.
Vanligen ges företagscertifikat ut som ”nollkupongare”,
det vill säga med kupongbetalningar eller utan kupongbe-
talningar under certifikatets löptid. Företagscertifikat bru-
kar inte börsnoteras. Företagscertifikat är oftast icke
säkerställda. Överlåtbara företagscertifikat emitterade
inom EU kan vara börsnoterade.
Emitterade värdepapper
Mn euro
Redovisat värde Nominellt värde
31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024
Bankcertifikat 38 220 29 714 38 412 30 285
Företagscertifikat 10 591 9 981 10 643 10 041
Obligationer
1
30 523 30 910 30 184 30 531
Övriga 24 24 24 25
Förändring av verkiligt värde för mikrosäkringar av ränterisk -367 -502 – –
Summa
2
78 991 70 127 79 263 70 882
1) Inklusive kvalificerade skulder på 14 689 mn euro (14 696 mn euro) enligt den Finska lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag.
2) Inklusive upplupen ränta på 366 mn euro (444 mn euro).
M3.14 Efterställda skulder
Redovisningsprinciper
Efterställda skulder är finansiella skulder för vilka
det framgår av avtalet att de i händelse av likvida-
tion eller konkurs inte återbetalas förrän samtliga
åtaganden gentemot andra fordringsägare har
fullgjorts.
För information om klassificering av finansiella
instrument som skuld eller egetkapitalinstrument, se
not M9.1 ”Eget kapital”. För ytterligare redovisnings-
principer, se not M3.1 ”Redo visning och bortbokning
i balansräkningen” och not M3.3 ”Klassificering och
värdering”.
För säkrade poster i säkringar av verkligt värde på
mikronivå, värderas den säkrade risken till verkligt
värde och redovisas under posten ”Förändringar av
verkligt värde för mikrosäkringar av ränterisk” i
tabellen nedan (för ytterligare information, se not
M3.5 ”Säkringsredovisning”).
Efterställda skulder
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Primärkapitaltillskott 4 367 3 436
Supplementärkapitalinstrument 4 613 4 302
Förändring av verkligt värde för
mikrosäkringar av ränterisk -170 -328
Summa
1
8 810 7 410
1) Inkluderar periodiserad ränta av 109 mn euro (104 mn euro).
Nordea Årsredovisning 2025
335
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M3.14 Efterställda skulder, forts.
De primärkapitaltillskott som Nordea Bank Abp emitte-
rade 2019, 2021, 2024 och 2025 konverteras automatiskt till
sammanlagt högst 194 099 378, 121 802 679, 160 642 952
respektive 133 314 074 nyemitterade Nordeaaktier om
kärnprimärkapitalrelationen (antingen enskilt för Nordea
Bank Abp eller konsoliderat för Nordeakoncernen) sjunker
till under 5,125 procent. Lånen ska konverteras till aktier till
en kurs som inte överstiger ett visst nominellt belopp som
gäller för respektive lån. Kursen kan komma att justeras.
När lånen konverteras till aktier har Nordeas befintliga
aktieägare företrädesrätt till samtliga nyemitterade
Nordeaaktier. Information om de huvudsakliga villkoren
för primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstru-
ment anges i vidstående tabell.
Efterställda skulder
31 dec 2025
Klassificering av primärkapitaltillskot
och supplementärkapitalinstrument
Nominellt
värde i mn
Nominell
valuta
Redovisat värde
i mn euro
Av vilket inkluderat i
kapitaltäckningen i mn euro Ränta (kupong)
Ursprunglig
förfallodag Första valfria inlösedatum
Primärkapitaltillskott 1 250 USD 1 080 1 080 Fast 6,625 % till första inlösendagen.
Därefter fast 5-årig US Treasury +4,11 % Ingen förfallodag 26 mar 2026
Primärkapitaltillskott 1 000 USD 784 784 Fast 3,750 % till 1 sep 2029.
Därefter fast 5-årig CMT +2 602 % Ingen förfallodag 1 mar 2029 – 1 sep 2029
Primärkapitaltillskott 3 750 SEK 347 347 Rörlig 3-månaders STIBOR +2,80 % Ingen förfallodag 6 sep 2029 – 6 mar 2030
Primärkapitaltillskott 1 600 NOK 135 135 Rörlig 3-månaders NIBOR +2,85 % Ingen förfallodag 6 sep 2029 – 6 mar 2030
Primärkapitaltillskott 800 USD 673 673 Fast 6,300 % till 25 mar 2032.
Därefter fast 5-årig CMT + 2,66 % Ingen förfallodag 25 sep 2031 – 25 mar 2032
Primärkapitaltillskott 2 500 SEK 231 231 Rörlig 3-månaders STIBOR +2,50 % Ingen förfallodag 27 nov 2030
Primärkapitaltillskott 3 500 NOK 295 295 Rörlig 3-månaders NIBOR +2,55 % Ingen förfallodag 27 nov 2030
Primärkapitaltillskott 850 USD 716 716 Fast 6,75 % till första inlösendagen.
Därefter fast 5-årig CMT + 2,72 % Ingen förfallodag 10 nov 2033
Supplementärkapitalinstrument 10 000 JPY 57 57 Fast USD 4,51 % till första inlösendagen.
Därefter rörlig 6-månaders japansk inlåningsränta +1,10 % 26 feb 2034 26 feb 2029
Supplementärkapitalinstrument 20 000 JPY 98 98 Fast USD 3,75 % till första inlösendagen.
Därefter rörlig 6-månaders japansk inlåningsränta + 1,20 % 4 mar 2040 4 mar 2035
Supplementärkapitalinstrument 10 000 JPY 52 52 Fast USD 3,84 % till första inlösendagen.
Därefter rörlig 6-månaders japansk inlåningsränta + 1,20 % 12 okt 2040 12 okt 2035
Supplementärkapitalinstrument 500 USD 424 424 Fast 4,625 % till första inlösendagen.
Därefter fast 5-årig mid-swap +1,69 % 13 sep 2033 13 sep 2028
Supplementärkapitalinstrument 1 000 EUR 986 986 Fast 0,625 % till 18 aug 2026.
Därefter fast 5-årig mid-swap +0,92 % 18 aug 2031 18 maj 2026 – 18 aug 2026
Supplementärkapitalinstrument 3 000 SEK 278 278 Rörlig 3-månaders STIBOR +0,98 % 18 aug 2031 18 maj 2026 – 18 aug 2026
Supplementärkapitalinstrument 1 000 SEK 92 92 Fast 1,385 % till 18 aug 2026.
Därefter fast 3-månaders STIBOR +0,98 % 18 aug 2031 18 maj 2026 – 18 aug 2026
Supplementärkapitalinstrument 500 GBP 539 539 Fast 1,625 % till 9 dec 2027.
Därefter fast 5-årig UK Treasury +1,30 % 9 dec 2032 9 sep 2027 – 9 dec 2027
Supplementärkapitalinstrument 500 EUR 528 528 Fast 4,875 % till 23 feb 2029.
Därefter fast 5-årig mid-swap +1,85 % 23 feb 2034 23 nov 2028 – 23 feb 2029
Supplementärkapitalinstrument 750 EUR 772 772 Fast 4,125 % till 29 maj 2030.
Därefter fast 5-årig mid-swap +1,35 % 29 maj 2035 28 feb 2030 – 29 maj 2030
Supplementärkapitalinstrument 2 750 NOK 233 233 Rörlig 3-månaders NIBOR +1,50 % 21 maj 2035 21 feb 2023 – 21 maj 2030
Supplementärkapitalinstrument 500 EUR 490 490 Fast 3.25 % till första inlösendagen.
Därefter fast 5-årig mid-swap +0,98 % 19 nov 2035 19 nov 2030
Nordea Årsredovisning 2025
336
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M4 Immateriella och
materiella tillgångar
M4.1 Immateriella tillgångar
Redovisningsprinciper
Immateriella tillgångar är identifierbara, icke-
monetära tillgångar som saknar fysisk beskaffenhet.
Tillgångarna står under Nordea Bank Abp:s kontroll,
vilket innebär att Nordea Bank Abp har möjlighet
och rätt att erhålla de framtida ekonomiska förde-
larna hänförliga till den underliggande tillgången.
Nordea Bank Abp:s immateriella tillgångar utgörs
främst av goodwill, internt utvecklade programvaror
och programlicencer.
Goodwill
Goodwill redovisas till anskaffningsvärde med
avdrag för avskrivningar och eventuella nedskriv-
ningar. Goodwill skrivs av linjärt under nyttjandepe-
rioden, vilken normalt är 5–10 år. Goodwill redovisas
normalt när Nordea Bank Abp förvärvar en tillgång
eller verksamhet, eller i samband med fusion av ett
dotterföretag.
Kundrelaterade immateriella tillgångar
I samband med rörelseförvärv allokeras normalt sett
en del av köpeskillingen till kundrelaterade immate-
riella tillgångar, under förutsättning att tillgången är
identifierbar och under Nordeas kontroll. En imma-
teriell tillgång är identifierbar om den uppstår till
följd av avtalsmässiga eller lagliga rättigheter, eller
om den kan separeras från företaget och säljas,
överföras, licensieras, uthyras eller bytas. Tillgången
skrivs av över nyttjandeperioden, som vanligen är
mer än 10 år.
IT-utvecklingsprojekt och programvaror
Kostnader hänförliga till underhåll av programvaror
kostnadsförs löpande. Utgifter direkt hänförbara till
större investeringar i utveckling av programvara
redovisas som immateriella tillgångar om de förvän-
tas generera framtida ekonomiska fördelar. Dessa
utgifter omfattar personalkostnader för program-
utveckling och indirekta kostnader för att
färdigställa tillgången för avsedd användning.
Program kostnader omfattar också förvärvade pro-
gramlicenser som inte är hänförliga till funktionen
hos en materiell tillgång.
Avskrivningen beräknas linjärt över programvar-
ans nyttjandeperiod, som vanligen är 3 till 5 år, och i
vissa fall för strategisk infrastruktur upp till maximalt
10 år.
Immateriella tillgångar
Mn euro
31 dec 2025 31 dec 2024
Goodwill
Kundrelaterade
immateriella
tillgångar1
Internt utvecklade
program varor Programlicenser Summa Goodwill
Internt utvecklade
program varor Program-licenser Summa
Anskaffningsvärde vid början av året 245 – 2 328 222 2 795 348 2 275 447 3 070
Årets inköp – 1 454 82 537 – 397 60 457
Årets försäljningar/utrangeringar – – -16 0 -16 -100 -313 -279 -692
Årets överföringar/omklassificeringar – 16 – -16 – – 0 – 0
Omräkningsdifferenser 0 0 45 3 48 -3 -31 -6 -40
Anskaffningsvärde vid slutet av året 245 17 2 811 291 3 364 245 2 328 222 2 795
Ackumulerade avskrivningar och
nedskrivningar vid början av året -218 – -889 -118 -1 225 -302 -923 -357 -1 582
Ackumulerade nedskrivningar på
tillgångar som sålts/utrangerats – – 15 0 15 100 313 277 690
Årets avskrivningar enligt plan -13 -2 -318 -51 -384 -18 -280 -43 -341
Nedskrivningar – – -2 – -2 – -11 -2 -13
Omräkningsdifferenser 0 0 -17 -2 -19 2 12 7 21
Ackumulerade avskrivningar och
nedskrivningar vid slutet av året -231 -2 -1 211 -171 -1 615 -218 -889 -118 -1 225
Summa 14 15 1 600 120 1 749 27 1 439 104 1 570
1) Omklassificerad från Programvarulicenser och presenterad som en separat kategori.
Nordea Årsredovisning 2025
337
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Fastigheter och inventarier
Mn euro
31 dec 2025 31 dec 2024
Inventarier
1
Förbättrings-
utgifter på
annans fastighet Summa Inventarier
1
Förbättrings-
utgifter på
annans fastighet Summa
Anskaffningsvärde vid början av året 104 290 394 364 484 848
Årets inköp 11 29 40 6 36 42
Årets försäljningar/utrangeringar -2 -2 -4 -273 -215 -488
Årets överföringar/omklassificeringar 7 -7 – 6 -7 -1
Omräkningsdifferenser 0 5 5 1 -8 -7
Anskaffningsvärde vid slutet av året 120 315 435 104 290 394
Ackumulerade avskrivningar och
nedskrivningar vid början av året -58 -112 -170 -318 -303 -621
Ackumulerade nedskrivningar på
tillgångar som sålts/utrangerats 2 1 3 271 208 479
Årets avskrivningar enligt plan -13 -21 -34 -12 -21 -33
Omräkningsdifferenser 0 -1 -1 1 4 5
Ackumulerade avskrivningar och
nedskrivningar vid slutet av året -69 -133 -202 -58 -112 -170
Summa 51 182 233 46 178 224
1) Inkluderar fastigheter till ett värde av 2 mn euro (2 mn euro) och investeringsfastigheter av 0 mn euro (0 mn euro). Beloppen som redovisats i resultaträkningen är obetydliga.
M4.3 Leasing
Redovisningsprinciper
Ett leasingavtal är ett avtal som överlåter rätten att
under en viss tid bestämma över användningen av
en identifierad tillgång i utbyte mot ersättning.
Leasing redovisas inte i Nordea Bank Abp:s
balansräkning. Leasingavgifter redovisas som
”Övriga rörelsekostnader” i resultaträkningen, linjärt
fördelade över leasingperioden, såvida inte något
annat systematiskt sätt bättre återspeglar Nordea
Bank Abp:s ekonomiska nytta över tiden.
Leasingperioderna är normalt på mellan 3 och 20 år.
Leasing är främst hänförlig till för verksamheten
normala avtal avseende kontorslokaler.
Operationella leasingavtal som inte kan sägas upp
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Högst 1 år 121 145
1–2 år 108 135
2–5 år 276 330
5–10 år 352 354
10–15 år 270 300
15–20 år 66 92
Summa 1 193 1 356
Nordea Bank Abp bedriver sin verksamhet i hyrda lokaler.
Dessa lokaler kan delas in i huvudkontor, bankkontor och
övriga lokaler. Betalningar för framtida minimileaseavgif-
ter för operationella leasingavtal som inte kan sägas upp
av Nordea Bank Abp redovisas i tabellen ovan.
Huvudkontorskontrakten i de olika nordiska länderna
har normalt en fast hyresperiod på 10–20 år. Vanligtvis har
dessa kontrakt antingen förlängningsoptioner eller så fort-
sätter de automatiskt om de inte sägs upp separat vid
hyresperiodens slut.
Bankkontorskontrakt har normalt antingen en fast
hyresperiod på 1–10 år eller så gäller de tillsvidare med en
rätt att säga upp kontraktet. Uppsägningstiden är vanligen
6–24 månader. Huvudprincipen är att fastighetskontrakten
inte innehåller köpoptioner. Bilkontrakten har vanligtvis en
fast hyresperiod på mindre än 5 år.
M4.2 Materiella tillgångar
Redovisningsprinciper
Materiella tillgångar
Posten ”Materiella tillgångar” innefattar fastigheter
för egen användning, förbättringsutgifter på annans
fastighet, IT-utrustning, möbler och annan utrust-
ning. Materiella tillgångar redovisas till anskaff-
ningsvärde minskat med ackumulerade av- och ned-
skrivningar. Anskaffningsvärdet för en materiell till-
gång utgörs av dess inköpspris samt eventuella
kostnader direkt hänförliga till att sätta tillgången i
brukbart skick för avsedd användning. Olika delar av
samma materiella tillgång redovisas som separata
poster om de har olika nyttjandeperioder.
Förbättringsutgifter redovisas som tillgångar om
de innebär en förbättrad funktion hos tillgången,
medan utgifter för underhåll inte förbättrar tillgång-
ens funktion och därmed kostnadsförs löpande.
Materiella tillgångar skrivs av linjärt över den beräk-
nade nyttjandeperioden. Den beräknade nyttjandepe-
rioden för olika materiella tillgångar uppdateras årligen.
Tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod anges
nedan:
Byggnader 30–75 år
Inventarier 3–5 år
Förbättrings-
utgifter på
annans
fastighet
För förändringar inom byggnader, det kortare
av 10 år och återstående hyresperiod. För
nybyggnation, det kortare av
redovisningsprinciperna för ägda byggnader
och återstående hyresperiod. För fast
inredning i hyrda fastigheter gäller det
kortare av 10–20 år och återstående
hyresperiod.
Varje balansdag prövar Nordea Bank Abp om det
finns indikationer på nedskrivningsbehov för en
materiell tillgång. Om sådana indikationer finns görs
en bedömning av tillgångens återvinningsvärde och
eventuell nedskrivning görs.
Nedskrivningar återförs om återvinningsvärdet ökar.
Det redovisade värdet ökas då till återvinningsvärdet,
men kan inte överstiga vad det redovisade värdet varit
om en nedskrivning inte redovisats i första läget.
Nordea Årsredovisning 2025
338
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M5 Avsättningar
Redovisningsprinciper
Avsättningar (som redovisas som en skuld) görs när
Nordea Bank Abp har en aktuell förpliktelse (rättslig
eller informell) till följd av en inträffad händelse om
det är troligt (det vill säga mer sannolikt än inte) att
ett utflöde av resurser som utgör ekonomiska förde-
lar kommer att krävas för att reglera förpliktelsen
och att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan
göras. Det belopp som redovisas som en avsättning
är den bästa uppskattningen av kostnaden för att
reglera den aktuella förpliktelsen vid rapport-
periodens slut.
Redovisningsprinciper som avser ersättningar till
anställda beskrivs närmare i not M7 ”Ersättning till
anställda och nyckelpersoner i ledande positioner”
och finansiella garantiavtal och kreditlöften beskrivs
i not M6 ”Poster utanför balansräkningen”.
Redovisningsprinciper för avsättningar avseende
poster utanför balansräkningen finns i not M3.7
”Utlåning”.
Avsättningar
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Omstruktureringskostnader 50 68
Garantier/åtaganden 188 214
Övriga 108 94
Summa 346 376
Förändringar i omstruktureringar och
andra avsättningar
Mn euro
Omstrukturerings-
kostnader Övrigt
2025 2024 2025 2024
Ingående balans 68 78 94 116
Nya avsättningar 23 27 108 57
Utnyttjat -37 -34 -83 -79
Återfört -4 -5 -11 –
Omklassificeringar – 3 – –
Omräkningsdifferenser 0 -1 0 0
Utgående balans 50 68 108 94
Avsättningar för omstruktureringskostnader avser perso-
nalrelaterade kostnader på 30mn euro (47mn euro) och
lokalrelaterade kostnader på 20mn euro (16mn euro).
De personalrelaterade kostnaderna är hänförliga till
ingångna avtal, eller aktiviteter som kommunicerats men
ännu inte fullgjorts, där utbetalningar ännu inte har gjorts.
Dessa avtal ingås inom ramen för den ordinarie verksam-
heten. Av den totala omstruktureringsreserven förväntas
omkring 27mn euro (27mn euro) utnyttjas under 2026.
Alla personalrelaterade aktiviteter förväntas genomföras
under 2026, men betalningarna kommer sannolikt att fort-
sätta in på 2027. Som för alla avsättningar finns en osäker-
het kring tidpunkt och belopp. Denna osäkerhet förväntas
minska allteftersom planen verkställs.
Avsättningar för kreditförluster gällande poster utanför
balansräkningen uppgick till 188mn euro (215mn euro).
För mer information om dessa avsättningar, se avsnitt
2”Kreditrisk i not M10 ”Risk- och likviditetshantering” och
not M6 ”Poster utanför balansräkningen”.
Mer information om AML-relaterade frågor återfinns i
avsnitt 6.3 ”Bekämpning av ekobrott” i koncernnot K11
”Risk- och likviditetshantering”.
M6 Poster utanför
balansräkningen
M6.1 Eventualförpliktelser
Redovisningsprinciper
En eventualförpliktelse är:
• en möjlig förpliktelse vars förekomst endast kan
komma att bekräftas av en eller flera framtida
händelser som inte helt ligger inom Nordea Bank
Abp:s kontroll, eller
• en befintlig förpliktelse som inte redovisas efter-
som det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser
kommer att krävas för att reglera förpliktelsen
eller det inte går att göra en tillräckligt tillförlitlig
uppskattning av beloppet.
Eventualförpliktelser redovisas inte som skulder i
balansräkningen utan presenteras som en post
utanför balansräkningen, såvida inte sannolikheten
för ett utflöde är ytterst liten.
När det är mer sannolikt än inte att ett utflöde
kan ske görs en avsättning som redovisas i balans-
räkningen. Redovisningsprinciperna för avsättningar
finns i not M5 ”Avsättningar”.
Garantier och remburser redovisas i balansräk-
ningen enligt kraven för förväntade kreditförluster,
som beskrivs närmare i not M3.7 ”Utlåning”.
Förändringar i avsättningar redovisas i resultaträk-
ningen under posten ”Kreditförluster, netto”.
Erhållna premier för finansiella garantiavtal för-
delas över garantiperioden och redovisas i resultat-
räkningen som ”Avgifts- och provisionsintäkter”.
Garanti- och löftesbeloppen redovisas utanför
balansräkningen, netto efter avdrag för eventuella
avsättningar.
Tabellen nedan omfattar alla lämnade garantier, även
sådana där sannolikheten för ett utflöde av resurser
bedöms vara ytterst liten.
Eventualförpliktelser
Mn euro 31 dec 2025
varav för koncern-
företagens räkning
Kreditgarantier 33 684 31 688
Övriga garantier 20 641 3 095
Remburser 450 –
Övriga eventualförpliktelser 4 –
Summa 54 779 34 783
Mn euro 31 dec 2024
varav för koncern-
företagens räkning
Kreditgarantier 35 260 33 426
Övriga garantier 19 120 618
Remburser 433 0
Övriga eventualförpliktelser 50 –
Summa 54 863 34 044
Inom ramen för den normala affärsverksamheten utfärdar
Nordea Bank Abp olika former av garantier till förmån för
sina kunder. Kreditgarantier lämnas till kunder för att
garantera åtaganden i andra kredit- och pensionsinstitut.
Övriga garantier utgörs främst av kommersiella garantier
såsom anbudsgarantier, garantier avseende förskottsbe-
talningar, garantier under ansvarstiden och exportrelate-
rade garantier. Eventualförpliktelser omfattar också out-
nyttjade oåterkalleliga importremburser och bekräftade
exportremburser. Dessa transaktioner ingår i Nordea Bank
Abp:s tjänster och är till stöd för bankens kunder.
Den ordinarie bolagsstämman 2025 beslutade att
Nordea Bank Abp ska betala eller ersätta styrelseledamö-
terna för alla kostnader och utgifter som avser eller upp-
står med anledning av styrelseuppdraget, såsom resor,
logistik och boende liksom kostnader för rådgivning, rätts-
hjälp och administration. Kostnaderna för rättshjälp kan
exempelvis innefatta advokatkostnader och kostnader för
anspråk som riktats mot en styrelseledamot (under och
efter deras mandatperiod), förutsatt att ledamoten inte
funnits ansvarig för uppsåtliga eller grovt oaktsamma
handlingar.
Nordea Årsredovisning 2025
339
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M6.1 Eventualförpliktelser, forts.
Sedan 2023 ges medlemmar av koncernledningen mot-
svarande skydd och ersättning som styrelseledamöter i fall
som rör eller uppkommer till följd av deras arbete i kon-
cernledningen. Sedan 2019 åtar sig dessutom Nordea Bank
Abp att ersätta medlemmarna i koncernledningen för kost-
nader i samband med vissa stämningar eller utredningar
från tredje part hänförliga till omständigheter eller händel-
ser som inträffat under deras tid i befattningen, förutsatt
att det inte rör sig om brott eller uppsåtliga eller grovt
oaktsamma handlingar. Ersättningen kan som högst uppgå
till totalt 37,5 mn euro, såvida inte styrelsen från fall till fall
beslutar annat.
Nordea Bank Abp har gentemot vissa personer åtagit
sig att under vissa förutsättningar svara för eventuell
betalningsskyldighet som har uppkommit i deras egen-
skap av verkställande direktörer eller styrelseledamöter i
koncernföretag till Nordea Bank Abp.
Nordea Bank Abp köper ansvarsförsäkring för ledande
befattningshavare som täcker styrelsens och ledningens
personliga ansvar samt det ansvar som banken i viss mån
har till följd av sitt åtagande om gottgörelse.
Försäkringsvillkoren, inklusive maximalt skadeståndsbe-
lopp enligt ansvarsförsäkringen för ledande befattnings-
havare, är i nivå med andra stora europeiska banker.
En begränsad andel av de anställda har rätt till
avgångsvederlag om de avskedas före deras normala pen-
sionsålder. För ytterligare information, se not M7.4
”Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner”.
M6.2 Åtaganden
Redovisningsprinciper
Åtaganden är oåterkalleliga löften om att bevilja
krediter eller göra andra typer av betalningar i fram-
tiden. Även outnyttjade krediter redovisas som
åtaganden.
Oåterkalleliga kreditlöften redovisas i balansräk-
ningen enligt kraven för förväntade kreditförluster,
som beskrivs närmare i not M3.7 ”Utlåning”.
Förändringar i avsättningar redovisas i resultaträk-
ningen under posten ”Kreditförluster, netto”.
Erhållna premier för kreditlöften fördelas normalt
över åtagandeperioden. Garanti- och löftesbeloppen
redovisas utanför balansräkningen, netto efter
avdrag för eventuella avsättningar.
Åtaganden
Mn euro 31 dec 2025
varav till förmån
till koncernföretag
Outnyttjad räkningskredit 33 335 6 877
Kreditlöften 71 359 19 358
Åtagande om framtida
betalningar 482 –
Övriga åtaganden 3 –
Summa 105 179 26 235
Mn euro 31 dec 2024
varav till förmån
till koncernföretag
Outnyttjad räkningskredit 32 082 6 353
Kreditlöften 66 900 20 743
Åtagande om framtida
betalningar 545 –
Övriga åtaganden 3 –
Summa 99 530 27 096
Omvända återköpsavtal (omvända repor) redovisas i
balansräkningen på likviddagen. Nordea Bank Abp hade
per 31 december 2025 tecknat omvända återköpsavtal
som ännu inte likvidavräknats och därmed inte redovisats i
balansräkningen. På likviddagen kommer dessa omvända
återköpsavtal till största delen att ersätta existerande
omvända återköpsavtal som ännu inte bokats bort från
balansräkningen per 31 december 2025. Nettoeffekten i
balansräkningen är begränsad. Dessa instrument har inte
redovisats som åtaganden.
För mer information om omvända återköpsavtal, se not
M3.2 ”Överförda tillgångar och erhållna säkerheter”.
M6.3 Ställda säkerheter
Redovisningsprinciper
Tillgångar som redovisats i balansräkningen och
pantsatts som säkerhet för Nordea Bank Abp:s egna
skulder redovisas som ”För egna skulder ställda
säkerheter”. Tillgångar som redovisats i balansräk-
ningen och pantsatts som säkerhet för annat än
egna skulder redovisas som ”Övriga ställda säkerhe-
ter för annat än egna skulder”. Inlånade värdepap-
per som därefter används som säkerhet redovisas
som ”Överförda tillgångar och erhållna säkerheter”
(för redovisningsprincier, se not M3.2 ”Överförda till-
gångar och erhållna säkerheter”).
Ställda säkerheter
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
För egna skulder ställda säkerheter 18 972 16 240
Övriga ställda säkerheter för annat
än egna skulder 169 236
Summa 19 141 16 476
För egna skulder ställda säkerheter
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
För egna skulder ställda säkerheter
Värdepapper mm 14 380 10 408
Övriga ställda säkerheter 4 592 5 832
Summa 18 972 16 240
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Ovanstående säkerheter avser följande skulder
1
Skulder till kreditinstitut 10 241 8 522
In- och upplåning från allmänheten 4 164 1 022
Derivatinstrument 4 341 5 532
Övriga skulder 224 257
Summa 18 970 15 333
1) Skulder efter kvittning av tillgångar och skulder i balansräkningen.
För egna skulder ställda säkerheter omfattar värdepapper
som har pantsatts i samband med återköpsavtal och vär-
depapperslån. Transaktionerna genomförs enligt stan-
dardavtal som används av parterna på finansmarknaden.
Motparter i dessa transaktioner är kreditinstitut och all-
mänheten. Transaktionerna är huvudsakligen kortfristiga
med en löptid på mindre än tre månader.
Resterande del av övriga ställda säkerheter avser bank-
certifikat som pantsatts av Nordea Bank Abp i enlighet
med myndighetskrav. Nordea Bank Abp har inte ställt
några panter eller inteckningar för sina kunders räkning.
Övriga ställda säkerheter för annat än egna skulder
Övriga ställda säkerheter för annat än egna skulder avser
huvudsakligen räntebärande värdepapper som pantsatts
för betalningsreglering gentemot centralbanker och clea-
ringinstitut, och dessa uppgick till 169mn euro (236mn
euro). Endast säkerheter som lämnats över natten redovi-
sas (intradagsäkerheter omfattas inte). Ställda säkerheter
för annat än Nordea Bank Abp:s egna skulder, till exempel
för tredje parts räkning eller för Nordea Bank Abp:s egna
eventualförpliktelser, presenteras också under denna post.
Nordea Bank Abp har inte ställt några säkerheter för
koncern- eller intresseföretags räkning.
Nordea Årsredovisning 2025
340
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M7 Ersättning
till anställda och
nyckel personer i
ledande positioner
All form av ersättning från Nordea Bank Abp till anställda
som kompensation för utförda tjänster utgör ersättning till
anställda. Ersättningen till anställda utgörs av kortfristiga
ersättningar, ersättningar efter avslutad anställning och
aktierelaterade ersättningsprogram.
Kortfristiga ersättningar till anställda ska regleras inom
tolv månader efter utgången av den rapportperiod då
tjänsterna utförts. Kortfristiga ersättningar till anställda
består främst av fast och rörlig lön. För ytterligare informa-
tion, se not M7.1 ”Fast och rörlig lön”.
Ersättningar efter avslutad anställning är ersättningar
som betalas ut efter anställningens upphörande.
Ersättningar efter avslutad anställning i Nordea Bank Abp
omfattar endast pensioner. För ytterligare information, se
not M7.2 ”Pensioner”.
Aktierelaterade ersättningsprogram innefattar aktiere-
laterade betalningar för tjänster som utförs av anställda.
För ytterligare information, se not M7.3 ”Aktierelaterade
ersättningsprogram”.
Dessutom lämnas information om ersättning till nyckel-
personer i ledande positioner i not M7.4 ”Ersättning till
nyckelpersoner i ledande positioner”.
Ytterligare information om ersättningar
Förvaltningsberättelsen innehåller ett separat avsnitt om
ersättningar. I enlighet med Finsk kod för bolagsstyrning
2025 kommer också Ersättningsrapport för styrande organ
2025 att tas fram till den ordinarie bolagsstämman den
24mars 2026. Slutligen kommer information om nyckel-
personer i ledande positioner och materiella risktagare
(pelare 3, kapitalkravsförordningen, artikel 450) att publi-
ceras på nordea.com inför den ordinarie bolagsstämman.
M7.1 Fast och rörlig lön
Redovisningsprinciper
Kortfristiga ersättningar till anställda
Kortfristiga ersättningar till anställda består främst
av fast och rörlig lön. Både fast och rörlig lön kost-
nadsförs i den period då de anställda utför tjänster
för Nordea Bank Abp.
Kortfristiga ersättningar som uppfyller kraven för
kapitalisering enligt redovisningsprinciperna i not
M4.1 ”Immateriella tillgångar” bruttoredovisas i
denna not, men kapitaliseras därefter och redovisas
under ”Immateriella tillgångar” i balansräkningen.
Avgångsvederlag
Avgångsvederlag blir normalt aktuellt när en
anställning avslutas före pensionsdagen eller om en
anställd accepterar ett erbjudande om frivillig
avgång.
Avgångsvederlag kostnadsförs när Nordea Bank
Abp har en skyldighet att göra betalningen. En skyl-
dighet uppstår när en formell plan har beslutats på
lämplig organisatorisk nivå och när det inte finns en
realistisk möjlighet för Nordea Bank Abp att dra sig
ur, vilket normalt anses uppfyllt när planen har kom-
municerats till berörda medarbetare eller deras
representanter.
Avgångsvederlag kan innefatta både kortfristiga
ersättningar, till exempel ett antal månadslöner, och
ersättningar efter avslutad anställning, normalt i
form av förmåner kopplade till förtida pension.
Nordea Bank Abp:s kortsiktiga incitamentsprogram
Nordea Bank Abp har kortsiktiga incitamentsprogram
(STIP, short term incentive plan). Hit räknas Nordeas inci-
tamentsprogram (NIP), som erbjuds koncernchefen och
medlemmarna i koncernledningen samt, efter särskild
inbjudan, andra anställda, och Nordeas bonusprogram för
utvalda medarbetare i specifika affärsområden eller enhe-
ter efter godkännande av styrelsen. För ytterligare infor-
mation om STIP, se koncernnot K8.1, avsnittet ”Nordeas
kortsiktiga incitamentsprogram”.
Personalkostnader
Mn euro 2025 2024
Fast och rörlig lön
1
-2 186 -2 093
Pensionskostnader (specifikation i not M7.2) -256 -244
Sociala avgifter -422 -400
Summa -2 864 -2 737
IT-utvecklingskostnader som kapitaliserats
2
133 118
Summa -2 731 -2 619
1) Avsättning för vinstandel 2025 uppgick till -54 mn euro (-55 mn euro) varav
-51mn euro (-55 mn euro) är en ny avsättning och -3 mn euro (0 mn euro) är en
justering relaterad till tidigare år.
2) Se not M4.1 ”Immateriella tillgångar”
M7.2 Pensioner
Redovisningsprinciper
Premiebestämda pensionsplaner
Pensioner som baseras på premiebestämda pensions-
planer medför inte något pensionsåtagande för
Nordea Bank Abp. Pensionskostnader för premiebe-
stämda pensionsplaner redovisas som en kostnad i
den takt de intjänas genom att de anställda utför
tjänster åt företaget och avgifterna för dessa tjänster
förfaller till betalning. Betalningen sker normalt i sam-
band med regelbundna löneutbetalningar. Nordea
Bank Abp bidrar också till offentliga pensionssystem.
Pensionskostnader för premiebestämda planer
som uppfyller kraven för kapitalisering enligt redo-
visningsprinciperna i not M4.1 ”Immateriella till-
gångar” bruttoredovisas i denna not, men kapitali-
seras därefter och redovisas under ”Immateriella till-
gångar” i balansräkningen.
Förmånsbestämda pensionsplaner
De större förmånsbestämda pensionsplanerna är
fonderade planer som täcks av tillgångar i pensions-
kassor/pensionsstiftelser. Om verkligt värde på för-
valtningstillgångar hänförliga till en specifik pen-
sionsplan är lägre än nuvärdet, brutto, av den för-
månsbestämda förpliktelsen fastställd enligt
”projected unit credit method”, redovisas nettobe-
loppet som en skuld (”Pensionsförpliktelser”). I det
omvända fallet redovisas nettobeloppet som en till-
gång (”Pensionstillgångar”). Icke-fonderade pen-
sionsplaner redovisas som ”Pensionsförpliktelser”.
Nordeas Bank Abp nettoförpliktelse för förmåns-
bestämda pensionsplaner beräknas separat för varje
plan genom en uppskattning av det ersättningsbe-
lopp som de anställda har intjänat under inneva-
rande period och tidigare perioder i utbyte mot sina
tjänster. Ersättnings beloppet diskonteras för att
fastställa dess nuvärde. Aktuariella beräkningar,
bland annat ”projected unit credit method”, används
för att fastställa nuvärdet av förmånsbestämda för-
pliktelser och kostnader hänförliga till dessa.
Beräkningarna baseras på ett antal aktuariella och
finansiella antaganden. Kostnader avseende tjänst-
göring innevarande och tidigare år redovisas i resul-
taträkningen för innevarande år. Kostnader avse-
ende tjänstgöring innevarande år definieras som en
ökning av nuvärdet för förmånsbestämda förpliktel-
ser till följd av anställdas tjänstgöring under inneva-
rande period. Kostnader avseende tjänstgöring tidi-
gare år definieras som förändringen i nuvärdet för
den förmånsbestämda förpliktelsen för anställdas
tjänstgöring under tidigare perioder som utlöses av
planändringar eller -reduceringar.
Förpliktelsens nuvärde och eventuella förvaltnings-
tillgångars verkliga värde kan påverkas av ändrade
aktuariella antaganden (diskonteringsräntor (räntor
och kreditspreadar), inflation, löneökningar, personal-
omsättning och livslängd) och erfarenhetsmässiga
avvikelser, inklusive verkligt utfall jämfört med anta-
ganden. Dessa omvärderingseffekter redovisas direkt
mot eget kapital via fonden för verkligt värde.
Diskonteringsräntan baseras på företagsobliga-
tioner med höga kreditbetyg, där en tillräckligt djup
marknad existerar för sådana obligationer.
Säkerställda obligationer anses i detta sammanhang
vara företagsobligationer. I Sverige, Norge och
Danmark baseras diskonteringsräntan på säker-
ställda obligationer, medan de i Finland och
Storbritannien baseras på företagsobligationer. I
Sverige, Norge, Finland och Danmark härleds obli-
gationernas kreditsspread över swappkurvan från
säkerställda obligationer eller företagsobligationer
Nordea Årsredovisning 2025
341
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M7.2 Pensioner, forts.
med längre löptid och extrapoleras till samma dura-
tion som pensionsförpliktelserna med hjälp av rele-
vanta swappkurvor. I Storbritannien extrapoleras
företagsobligationernas kreditspread mot statsobli-
gationer till samma duration som pensionsförpliktel-
serna med hjälp av statsobligationskurvan.
När beräkningen resulterar i en nettotillgång
begränsas det redovisade värdet på tillgången till
nuvärdet av framtida återbetalningar från eller
minskade inbetalningar till planen.
Särskild löneskatt och socialförsäkringsavgifter
beräknas och redovisas baserat på redovisat netto-
överskott eller nettounderskott per plan och ingår i
balansräkningen som ”Pensionsförpliktelser” eller
”Pensionstillgångar”.
Pensionskostnader för förmånsbestämda planer
som uppfyller kraven för kapitalisering enligt redo-
visningsprinciperna i not M4.1 ”Immateriella till-
gångar” bruttoredovisas i denna not, men kapitali-
seras därefter och redovisas under ”Immateriella till-
gångar” i balansräkningen.
Pensionskostnader
Företagen som ägs av Nordea Bank Abp har olika pensions-
planer. De utgörs av både förmånsbestämda och premie-
bestämda planer, i enlighet med nationell praxis och de vill-
kor som gäller i de länder där Nordea Bank Abp verkar.
Pensionskostnader
Mn euro 2025 2024
Premiebestämda pensionsplaner -240 -226
Förmånsbestämda pensionsplaner
1
-16 -18
Summa -256 -244
1) Exklusive särskild löneskatt i Sverige och socialförsäkringsavgifter i Norge totalt
-4 mn euro (-7 mn euro).
Premiebestämda pensionsplaner
Alla nyanställda har erbjudits premiebestämda pensions-
planer sedan 2013, när den förmånsbestämda pensions-
planen i Sverige stängdes för nya deltagare. Premie-
bestämda pensionsplaner följer kollektivavtalen och
bestämmelserna i respektive land.
I Norge omfattas Nordea Bank Abp av en kollektivavta-
lad pensionsplan som gäller för flera arbetsgivare i den
privata sektorn (AFP). Planen ger berörda medarbetare
ett livslångt tillägg till den normala pensionen. Eftersom
uppgifter saknas om Nordea Bank Abp:s andel av skul-
derna/tillgångarna och pensionskostnaderna i planen,
redovisas den som en premiebestämd plan.
AFP finansieras genom en årspremie som för 2025 mot-
svarade 2,7procent av medarbetarnas lön mellan 1 och
7,1gånger det norska basbeloppet för sociala avgifter.
Premien uppgick till 4mn euro (3 mn euro).
Förmånsbestämda pensionsplaner
Planerna sköts i enlighet med nationella lagkrav, kollektiv-
avtal och nationell praxis. De grundas alla på slutlön och
tjänsteår och ger pensionsförmåner utöver lagstadgade
system. Samtliga förmånsbestämda pensionsplaner är
stängda för nya deltagare. Dessa erbjuds istället premie-
bestämda pensionsplaner.
Pensionstillgångar och förpliktelser
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Premiebestämda pensionstillgångar 328 351
Förmånsbestämda pensionsförpliktelser 251 234
Nettoskuld(-)/tillgång(+) 77 117
Skulderna täcks normalt av tillgångar i särskilda pensions-
kassor/-stiftelser eller av kreditförsäkringsavtal (endast
Sverige). Pensionskassor och pensionsstiftelser innehar
både tillgångarna och pensionsförpliktelserna, förutom i
Sverige där pensionsstiftelsen fungerar som säkerhet för
Nordea Bank Abp:s pensionsförpliktelser.
Lägsta fonderingskrav varierar för de olika pensionskas-
sorna/pensionsstiftelserna beroende på nationella lagkrav.
I allmänhet är fonderingskravet att pensionsförpliktelserna,
beräknade enligt nationella krav, ska vara helt täckta av ett
fördefinierat överskott. Andra pensionsplaner omfattas inte
av fonderingskrav och är vanligtvis ofonderade. Respektive
företag som ägs av Nordea Bank Abp och som erbjuder
förmånsbestämda pensionsplaner fungerar som uppdrags-
givande företag, i enlighet med EU:s IORP II-direktiv.
Förmånsbestämda planer påverkar Nordea Bank Abp
genom förändringar i nuvärdet av nettoförpliktelserna och/eller
förändringar i marknadsvärdet på förvaltningstillgångarna.
M7.3 Aktierelaterade
ersättningsprogram
Redovisningsprinciper
Program som regleras med
eget kapital-instrument
Aktierelaterad ersättning som regleras med eget
kapital-instrument innebär att Nordea Bank Abp
använder sina egna eget kapital-instrument som
betalning för erhållna varor eller tjänster. Sådana
transaktioner redovisas som en personalkostnad och
en motsvarande ökning av eget kapital. Kostnaden
värderas till det verkligt värdet av erhållna varor eller
tjänster, förutsatt att det verkliga värdet kan uppskat-
tas på ett tillförlitligt sätt. Om så inte är fallet värderas
kostnaden baserat på det verkliga värdet på de eget
kapital-instrument som tilldelats, vilket är den metod
som används av Nordea Bank Abp.
När Nordea Bank Abp emitterar sådana instrument
kostnadsförs det verkliga värdet för dessa rättigheter
på tilldelningsdagen linjärt över intjänandeperioden.
Det verkliga värdet per rättighet beräknas på tilldel-
ningsdagen och omvärderas inte därefter. Intjänande-
perioden är den period som de anställda måste förbli i
tjänst hos Nordea för att kunna utnyttja sina rättigheter.
För rättigheter där resultatvillkoren inte är mark-
nadsbaserade kostnadsförs ett belopp motsvarande
det verkliga värdet per rättighet på tilldelningsdagen,
multiplicerat med den bästa uppskattningen av anta-
let rättigheter som slutligen kommer att intjänas, vil-
ket omvärderas per varje balansdag. För rättigheter
där resultatvillkoren är marknadsbaserade beräknas
det samlade verkliga värdet som det verkliga värdet
per rättighet, multiplicerat med det maximala antalet
rättigheter på tilldelningsdagen. Hänsyn tas till mark-
nadsbaserade villkor när det verkliga värdet för
aktierna som tilldelas ska beräknas. Om alla andra
intjäningsvillkor (t.ex. servicevillkor) är uppfyllda,
redovisar Nordea Bank Abp en kostnad för tilldelade
aktier med marknadsvillkor under intjänandeperio-
den oavsett om dessa marknadsvillkor är uppfyllda.
Sociala avgifter periodiseras också över intjänande-
perioden. Avsättningen för sociala avgifter omvärderas
vid varje balansdag för att säkerställa att den baseras
på rättigheternas verkliga värde på balansdagen.
Program med kontantreglering
Aktierelaterad ersättning med kontantreglering inne-
bär att Nordea Bank Abp förvärvar varor eller tjäns-
ter genom att ådra sig en förpliktelse att överföra
kontanter eller andra tillgångar till leverantören av
dessa varor eller tjänster till ett belopp som baseras
på kursen på Nordea Bank Abp:s eget kapital-instru-
ment. För aktierelaterad ersättning med kontantreg-
lering värderas de förvärvade varorna eller tjänsterna
och den uppkomna förpliktelsen till det verkliga vär-
det på skulden. Skulden omvärderas till verkligt
värde vid rapportperiodens slut, och eventuella för-
ändringar i verkligt värde redovisas i resultaträk-
ningen under posten ”Nettoresultat av värdepapper
värderade till verkligt värde via resultaträkningen”.
Nordea Bank Abp:s aktierelaterade
ersättningsprogram
Nordea Bank Abp har flera program för rörlig ersättning till
utvalda medarbetare i Nordea Bank Abp (deltagare).
Villkoren i programmen skiljer sig åt beroende på målgrupp.
Upplysningar om de aktierelaterade programmen finns
nedan. Samtliga ersättningsprogram beskrivs också i avsnit-
tet ”Ersättningar” i förvaltnings berättelsen.
Fram till och med slutet av prestationsperioden/räken-
skapsåret 2018 utgjordes Nordea Bank Abp:s aktierelate-
rade program för rörlig ersättning delvis av uppskjuten
ersättning med indexering till Nordeaaktiens totalavkast-
ning (TSR) och delvis ersättning i form av kontanter. Utfallet
från programmen reglerades i allmänhet i kontanter och
den del som indexerades till Nordeas totalavkastning redo-
visades som ett aktierelaterat program med kontantregle-
ring. Indexeringen till Nordeaaktiens totalavkastning resul-
terade i en förlust på 0,7mn euro 2025 för de återstående
uppskjutna betalningarna hänförliga till dessa program.
Från och med 2019 regleras aktierelaterade program för
rörlig ersättning delvis kontant utan koppling till Nordeas
aktiekurs och delvis med Nordeaaktier, vilket innebär att
den del som betalas i Nordeaaktier är ett aktierelaterat
Nordea Årsredovisning 2025
342
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M7.3 Aktierelaterade ersättningsprogram, forts.
program som regleras med eget kapital-instrument.
Indexering till totalavkastningen kan användas i aktierela-
terade program för rörlig ersättning, med hänsyn tagen till
operativa, administrativa och skattemässiga frågor samt
eventuella regler som gäller för vissa juridiska personer.
Tabellen nedan visar samtliga program med aktierelate-
rade kostnader som redovisats under 2025 samt jämförelse-
siffrorna för 2024. Siffrorna för 2025 grundas på det förvän-
tade utfallet och samtliga siffror är exklusive sociala avgifter.
Kostnaden för 2025 grundas på ett antagande om antal aktier
som kommer att tilldelas och omfattas av uppskjutanderegler
med överlåtelse under efterföljande år.
Nordea Bank Abp:s långsiktiga incitamentsprogram
Se koncernnot K8.3, avsnittet ”Nordeas långsiktiga
incitamentsprogram”.
Aktierelaterade ersättningsprogram
Programår
Eget kapital- eller
kontantreglerade
Överlåtelse
period
Kostnad
2025
Kostnad
2024
Skuld
31 dec 2025
Skuld
31 dec 2024
Utstående
rättigheter
2025
- LTIP 2025-2027 Eget kapitalreglerat 2028–2033 2 – – – Ja
1
- NIP och bonus Eget kapitalreglerat 2026–2031 10 – – – Ja
2
- Utköp, etc. Eget kapitalreglerat 2025–2029 – – – – Ja
2024
- LTIP 2024-2026 Eget kapitalreglerat 2027–2032 2 2 – – Ja
3
- NIP och bonus Eget kapitalreglerat 2025–2030 5 10 – – Ja
- Utköp, etc. Eget kapitalreglerat 2024–2028 0 0 – – Ja
2023
- LTIP 2023-2025 Eget kapitalreglerat 2026–2031 3 3 – – Ja
4
- NIP och bonus Eget kapitalreglerat 2024–2029 -2 5 – – Ja
- Utköp, etc. Eget kapitalreglerat 2023–2027 0 0 – – Ja
Tidigare år
Kontantreglerat 2022–2027 1 0 2 3 Nej
Eget kapitalreglerat 2022–2030 -7 -4 – – Ja
Summa 14 16 2 3
1) Rättigheter tilldelas efter den treåriga prestationsperiodens slut (2025–2027), under den efterföljande överlåtelseperioden (2028–2033).
2) Rättigheter tilldelas under 2026 utifrån resultatet för 2025.
3) Rättigheter tilldelas efter den treåriga prestationsperiodens slut (2024–2026), under den efterföljande överlåtelseperioden (2027–2032).
4) Rättigheter tilldelas efter den treåriga prestationsperiodens slut (2023–2025), under den efterföljande överlåtelseperioden (2026–2031).
Aktierelaterade program för rörlig
ersättning – andra än LTIP
Se koncernnot K8.3, avsnittet ”Aktierelaterade program för
rörlig ersättning – andra än LTIP”.
Tabellen nedan visar utestående skulder för aktierelate-
rade program med kontantreglering som förekom 2014–
2018. Tabellen omfattar endast uppskjuten ersättning som
indexerats med Nordeas totalavkastning.
Uppskjuten aktierelaterad ersättning
(kontantreglerad)
Mn euro 2025 2024
Ingående balans 3 6
Uppskjuten/intjänad under året 0 –
TSR-indexering under året 1 –
Utbetalningar under året -2 -3
Omräkningsdifferenser 0 –
Utgående balans 2 3
M7.4 Ersättning till nyckelpersoner
i ledande positioner
Redovisningsprinciper
För information om redovisningsprinciperna, se not
M7.1 ”Fast och rörlig lön”, not M7.2 ”Pensioner” och
not M7.3 ”Aktierelaterade ersättningsprogram”. För
definition av nyckelpersoner i ledande positioner, se
not M9.8 ”Transaktioner med närstående”.
Styrelsearvode
För styrelsearvode, se avsnittet “Styrelsearvode” i kon-
cernnot K8.4 ”Ersättning till nyckelpersoner i ledande
positioner”.
Ersättning till koncernchefen, vice verkställande
direktören och koncernledningen
För ersättning till koncernledningen, se avsnittet
“Ersättning till koncernchefen, vice verkställande
direktören och koncernledningen” i koncernnot K8.4
”Ersättning till nyckelpersoner i ledande positioner”.
M7.5 Antal anställda
I tabellen nedan redovisas antal anställda vid årets slut,
efter typ av anställning.
Antal anställda
31 dec 2025 31 dec 2024 Förändring
Fast heltidanställda 24 801 25 593 -791
Fast deltidanställda 921 999 -78
Visstidsanställda 171 291 -120
Totalt antal anställda vid
årets slut 25 893 26 883 -989
Nordea Årsredovisning 2025
343
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M8 Aktier och
andelar i koncern-
företag, intresse företag
och joint ventures
M8.1 Aktier och andelar
i koncernföretag
Redovisningsprinciper
Koncernföretag är de företag som Nordea Bank Abp
har ett bestämmande inflytande över. Bestämmande
inflytande uppnås i regel om Nordea Bank Abp,
direkt eller indirekt genom koncernföretag, innehar
mer än 50 procent av aktiernas röstvärde.
Nordea Bank Abp:s innehav och andelar i
koncern företag redovisas till anskaffningsvärde. Alla
innehav i koncernföretag prövas per varje balansdag
med avseende på indikationer om nedskrivnings-
behov. Om sådana indikationer finns görs en analys
för att bedöma huruvida respektive innehavs redovi-
sade värde är fullt återvinningsbart.
Återvinningsvärdet är det högre av verkligt värde,
efter avdrag för försäljningskostnader, och nyttjan-
devärdet. Eventuell nedskrivningskostnad beräknas
som skillnaden mellan redovisat värde och återvin-
ningsvärde och klassificeras i resultaträkningen som
”Av- och nedskrivningar”.
Nedskrivningar återförs om återvinningsvärdet
ökar. Det redovisade värdet ökas då till återvinnings-
värdet, men kan inte överstiga vad det redovisade
värdet varit om en nedskrivning inte redovisats i
första läget.
Koncernföretag
Denna specifikation omfattar alla direktägda koncernföretag.
Organisations-
nummer Säte Antal aktier
Redovisat värde
31 dec 2025,
mn euro
Redovisat värde
31 dec 2024,
mn euro Ägarandel %
Nordea Kredit RealKreditaktieselskab
1
15134275 Köpenhamn 17 172 500 2 951 2 950 100,0
Nordea Hypotek AB (publ)
1
556091-5448 Stockholm 100 000 3 323 3 083 100,0
Nordea Eiendomskreditt AS
1
971227222 Oslo 16 781 828 2 899 2 926 100,0
Fionia Asset Company A/S 31934745 Köpenhamn 148 742 586 1 185 1 185 100,0
Nordea Finans Finland Ab
1
0112305-3 Helsingfors 1 000 000 1 067 1 067 100,0
Nordea Baltic AB 559220-4688 Stockholm 1 000 8 8 100,0
Nordea Mortgage Bank Plc
1
2743219-6 Helsingfors 257 700 000 1 341 1 281 100,0
Nordea Life Holding AB 556742-3305 Stockholm 1 000 722 722 100,0
Nordea Finance Equipment AS3 987664398 Oslo – – 685 –
LLC Promyshlennaya Kompaniya Vestkon
2
1027700034185 Moscow 4 601 942 680 72 59 100,0
Nordea Finans Norge AS3 924507500 Oslo 63 000 1 141 635 100,0
Nordea Funds Ab 1737785-9 Helsingfors 3 350 385 385 100,0
Nordea Asset Management Holding AB 559104-3301 Stockholm 500 265 245 100,0
Nordea Finans Danmark A/S3 89805910 Høje Taastrup 20 006 271 177 100,0
Nordea Finans Sverige AB (publ)
1, 3
556021-1475 Stockholm 1 000 000 215 111 100,0
Nordea Essendropsgate
Eiendomsforvaltning AS 986610472 Oslo 7 500 33 34 100,0
Nordea Markets Holding Company INC 36-468-1723 New York 1 000 91 91 100,0
Nordic Baltic Holding (NBH) AB 556592-7950 Stockholm 1 000 1 1 100,0
Privatmegleren AS 986386661 Oslo 12 000 000 9 9 100,0
Danbolig A/S 13186502 Köpenhamn 1 1 1 100,0
Structured Finance Servicer A/S 24606910 Köpenhamn 2 1 1 100,0
Nordea Hästen Fastighetsförvaltning AB 556653-6800 Stockholm 1 000 0 0 100,0
First Card AS 963215371 Oslo 200 0 0 100,0
Nordea Vallila Fastighets Förvaltning Ab 1880368-8 Helsingfors 1 000 0 0 100,0
Fastighetsförvaltning Kaarenritva Ab 0362827-4 Vanda 100 0 0 100,0
Nordea Limited 03051044 London 2 – – 100,0
Summa 15 981 15 656
1) Kreditinstitut.
2) Nordeas strategi är att fokusera på verksamheten i Norden. Det innebär att Nordeakoncernen lägger ned sin verksamhet i Ryssland. Likvideringen av det kvarvarande
dotter bolaget i Ryssland är i slutfasen.
3) Nordea Finance Equipment AS har under 2025 fusionerats med Nordea Finans Sverige AB (publ), Nordea Finans Norge AS och Nordea Finans Danmark A/S.
M8.2 Aktier och andelar i intresse-
företag och joint ventures
Redovisningsprinciper
Intresseföretag är de företag där Nordea Bank Abp:s
rösträttsandel uppgår till mellan 20 procent och 50
procent och/eller där Nordea Bank Abp har ett bety-
dande inflytande. Betydande inflytande är rätten att
delta i beslut som rör företagets finansiella och ope-
rativa policybeslut, men ger inte ett bestämmande
inflytande eller gemensamt bestämmande infly-
tande över dessa.
Joint ventures är de företag som Nordea Bank
Abp har ett gemensamt bestämmande inflytande
över. Med gemensamt bestämmande inflytande
avses att två eller flera parter i avtal reglerat att
gemensamt utöva bestämmande inflytande över en
ekonomisk verksamhet.
Nordea Bank Abp:s innehav och andelar i intres-
seföretag och joint ventures redovisas till anskaff-
ningsvärde. Alla innehav i intresseföretag och joint
ventures prövas per varje balansdag med avseende
på indikationer om nedskrivningsbehov. Om sådana
indikationer finns görs en analys för att bedöma
huruvida respektive innehavs redovisade värde är
fullt återvinningsbart. Återvinningsvärdet är det
högre av verkligt värde, efter avdrag för försäljnings-
kostnader, och nyttjandevärdet. Eventuell nedskriv-
ningskostnad beräknas som skillnaden mellan redo-
visat värde och återvinnings värde och klassificeras i
resultaträkningen som ”Av- och ned skrivningar”.
Nedskrivningar återförs om återvinningsvärdet
ökar. Det redovisade värdet ökas då till återvinnings-
värdet, men kan inte överstiga det redovisade värdet
som skulle har fastställts om en nedskrivning inte
redovisats i första läget.
Nordea Årsredovisning 2025
344
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Intresseföretag och joint ventures
1
Intresseföretag
Organisations-
nummer Säte
Redovisat värde
Aktieinnehav, %2025, mn euro 2024, mn euro
Eksportfinans ASA2
,
3 816521432 Oslo – 42 –
Eiendomsverdi AS 881971682 Oslo 10 10 25
Suomen Luotto-osuuskunta 0201646-0 Helsinki 1 1 28
Bankomat AB 556817-9716 Stockholm 5 5 20
OPEN POS Nordic Group AB 559063-2369 Gothenburg 2 2 46
Subaio ApS 37766585 Aalborg 2 2 20
CrediWire ApS 37264628 Copenhagen 2 2 7
Getswish AB 556913-7382 Stockholm 8 8 20
Svenska e-fakturabolaget AB 556563-0596 Stockholm 2 1 50
Övriga 0 0
Summa 32 73
Joint ventures
Siirto Brand Oy 3102648-1 Helsingfors 6 0 50
Tibern AB 559384-3542 Stockholm 1 1 14
Invidem AB 559210-0779 Stockholm – – 17
Finansinfrastruktur i Sverige AB4 559198-9610 Stockholm 32 0 23
Summa 39 1
Summa intresseföretag och joint ventures 71 74
1) Alla aktier i intresseföretag och joint ventures är onoterade aktier.
2) Kreditinstitut.
3) Eksportfinans ASA såldes under 2025.
4) 2025 bytte P27 Nordic Payments Platform AB namn till Finansinfrastuktur i Sverige AB
M8.3 Valutaomräkning av
utländska företag
Redovisningsprinciper
De finansiella rapporterna upprättas i euro (EUR).
Vid omräkningen av utländska filialers finansiella
rapporter till euro från deras respektive funktionella
valuta omräknas tillgångar och skulder i utländska
filialer i Nordea Bank Abp till balansdagens kurs,
medan poster i resultaträkningen omräknas till årets
genomsnittskurs. Genomsnittskursen beräknas uti-
från dagliga växelkurser dividerat med antalet bank-
dagar under perioden. Omräkningsdifferenser redo-
visas som balanserade vinstmedel under eget
kapital.
Eventuellt kvarstående eget kapital i utländska
filialer omräknas till balansdagens kurs, och omräk-
ningsdifferenser redovisas under eget kapital.
Information om de viktigaste valutakurserna finns
i not M1 ”Redovisningsprinciper”, avsnittet
”Valutakurser”.
M8.2 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures, forts.
Nordea Årsredovisning 2025
345
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M9 Övriga
upplysningar
M9.1 Eget kapital
Redovisningsprinciper
Eget kapital innebär en residual rätt till redovisade till-
gångar, efter avdrag för redovisade skulder. För eget
kapital finns inte något krav på att distribuera kassa-
flöden. Instrumenten klassificeras som finansiella
skulder om sådana genuina krav föreligger, exempel-
vis att betala när en utlösande händelse bortom både
emittentens och innehavarens kontroll inträffar.
Alla utbetalningar förknippade med instrument
klassificerade som eget kapital redovisas som utdel-
ning direkt under eget kapital. Nordea Bank Abp har
bestämt att betalningar på finansiella instrument
klassificerade som eget kapital (dvs. primärkapital-
tillskott med nedskrivningsdelar) ska behandlas som
vinstutdelning, och därför redovisas dessa som
utdelningar. Utdelning till aktieägare redovisas som
minskning av eget kapital efter att den ordinarie
bolagsstämman har antagit förslaget.
I situationer när den ordinarie bolagsstämman har
givit styrelsen mandat att fatta beslut om utdelning
upp till ett visst belopp, bokförs minskningen av eget
kapital när styrelsen har fattat beslut om utdelning.
Investeringar i egna aktier redovisas inte som till-
gångar utan som en minskning av eget kapital med
avdrag för eventuella transaktionskostnader. Förvärv
av egna aktier inom ramen för Markets handelsverk-
samhet redovisas som en minskning av investerat
fritt eget kapital. Egna aktier som förvärvats i syfte
att optimera kapitalstrukturen och inom ramen för
Nordea Bank Abp:s aktieåterköpsprogram redovisas
som en minskning av balanserade vinstmedel.
Transaktionskostnader i samband med återköp av
egna aktier redovisas också under eget kapital. När
aktier ogiltigförklaras har detta inte någon inverkan
på redovisningen. Avyttring av egna aktier i
handelsverksamheten redovisas som en ökning av
investerat fritt eget kapital.
Kontrakt på Nordeaaktier som kan kontantavräk-
nas, till exempel derivat såsom optioner, warranter
och motsvarande, redovisas antingen som finan-
siella tillgångar eller finansiella skulder, vilket bety-
der att dessa inte utgör eget kapital-instrument.
Innehavare av övrigt primärkapital
Nordea Bank Abp har emitterat eviga efterställda instru-
ment (primärkapitaltillskott) som konverteras till ett varia-
belt antal Nordeaaktier om kärnprimärkapitalnivån skulle
sjunka under en viss förutbestämd nivå för antingen
Nordeakoncernen eller Nordea Bank Abp.
Räntebetalningarna är helt diskretionära och ställs in
under vissa omständigheter. Eftersom Nordea Bank Abp
kan bli tvungen att överlämna ett antal Nordeaaktier, klas-
sificeras dessa instrument som finansiella skulder.
Nordea Bank Abp har också emitterat eviga efterställda
instrument (primärkapitaltillskott) som skrivs ned istället
för att konverteras till Nordeaaktier om kärnprimärkapital-
nivån skulle sjunka under en viss förutbestämd nivå för
antingen Nordeakoncernen eller Nordea Bank Abp.
Räntebetalningarna är helt diskretionära och ställs in
under vissa omständigheter. Dessa instrument klassifice-
ras som eget kapital eftersom det inte finns något krav att
Nordea Bank Abp ska betala ränta eller kapitalbelopp till
innehavarna. Vid utgången av 2025 fanns inga sådana ute-
stående instrument.
Aktiekapital
Aktiekapitalet uppgår till 4 049 951 919 euro. Aktier i
Nordea Bank Abp har inget nominellt värde. Varje aktie
ger en rösträtt. För mer information om antalet registre-
rade aktier, se ”Nordeaaktien” nedan.
Investerat fritt eget kapital
Innefattar reserven för investerat fritt eget kapital som
utgörs av teckningskursen för aktierna i Nordea Bank
Abp:s aktie- eller nyemission som inte har redovisats
under ”Aktiekapital”. Reserven för investerat fritt eget
kapital har även påverkats av förvärv och försäljning av
egna aktier i Markets handelsverksamhet.
Övriga reserver
Utgörs av en fond för verkligt värde, inklusive reserver för
kassaflödessäkringar, finansiella tillgångar som klassifice-
rats i kategorin ”Finansiella tillgångar värderade till verk-
ligt värde via övrigt totalresultat”, ackumulerade omvärde-
ringar av förmånsbestämda pensionsplaner, samt en
reserv för valutakursdifferenser.
Balanserade vinstmedel
Utgörs främst av Nordea Bank Abp:s ej utdelade vinst-
medel från tidigare år och valutakursdifferenser.
Eget kapital
Mn euro
Bundet eget kapital Fritt eget kapital
Aktie-
kapital
Övriga
reserver
Investerat
fritt eget
kapital
Balanserade
vinstmedel
Innehavare
av övrigt
primärkapital
Summa
eget
kapital
Balans per 1 jan 2025 4 050 -37 1 053 22 310 750 28 126
Årets resultat – – – 4 742 – 4 742
Valutakursdifferenser – – – 202 – 202
Nettotillgångar i utländska verksamheter:
Värdeförändringar, netto efter skatt – -39 – – – -39
Värdering av finansiella tillgångar till verkligt värde:
Värdeförändringar, netto efter skatt – 131 – – – 131
Omklassificerat till resultaträkningen,
netto efter skatt – -22 – – – -22
Kassaflödessäkringar
1
:
Värdeförändringar, netto efter skatt – -1 957 – – – -1 957
Omklassificerat till resultaträkningen, netto efter skatt – 1 890 – – – 1 890
Förändringar i egen kreditrisk hänförlig till skulder
klassificerade som verkligt värdeoptionen:
Värdeförändringar, netto efter skatt – 1 – – – 1
Förmånsbestämda pensionsplaner:
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner, netto efter skatt – -104 – – – -104
Transsaktioner med ägare:
Aktierelaterade ersättningar – – – 14 – 14
Betald ränta på övrigt primärkapital, netto efter skatt – – – -21 – -21
Förändringar i övrigt primärkapital – – – – -750 -750
Utdelning – – – -3 268 – -3 268
Försäljning/köp av egna aktier
2
– – 24 -897 – -873
Övriga förändringar: – – – – 0 0
Balans per 31 dec 2025 4 050 -137 1 077 23 082 0 28 072
1) För mer detaljerad information, se not M3.5 Säkringsredovisning.
2) Hänför sig till förändring av egna treasury aktier i kapitaloptimeringssyfte, tradingportföljen och Nordeaaktier i de danska kundernas investeringsportföljer.
Nordea Årsredovisning 2025
346
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M9.1 Eget kapital, forts.
Eget kapital
Mn euro
Bundet eget kapital Fritt eget kapital
Aktie-
kapital
Övriga
reserver
Investerat
fritt eget
kapital
Balanserade
vinstmedel
Innehavare
av övrigt
primärkapital
Summa
eget
kapital
Balans per 1 jan 2024 4 050 -198 1 063 21 969 750 27 634
Årets resultat – – – 4 189 – 4 189
Valutakursdifferenser – – – -156 – -156
Nettotillgångar i utländska verksamheter:
Värdeförändringar, netto efter skatt – 30 – – – 30
Värdering av finansiella tillgångar till verkligt värde:
Värdeförändringar, netto efter skatt – -43 – – – -43
Omklassificerat till resultaträkningen,
netto efter skatt – -4 – – – -4
Kassaflödessäkringar
1
:
Värdeförändringar, netto efter skatt – 1 487 – – – 1 487
Omklassificerat till resultaträkningen, netto efter skatt – -1 457 – – – -1 457
Förändringar i egen kreditrisk hänförlig till skulder
klassificerade som verkligt värdeoptionen:
Värdeförändringar, netto efter skatt – -6 – – – -6
Förmånsbestämda pensionsplaner:
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner, netto efter skatt – 74 – – – 74
Transsaktioner med ägare:
Aktierelaterade ersättningar – – – 16 – 16
Betald ränta på övrigt primärkapital, netto efter skatt – – – -21 – -21
Utdelning – – – -3 218 – -3 218
Försäljning/köp av egna aktier
2
– – -10 -372 – -382
Övriga förändringar: – 81 – -97 0 -16
Balans per 31 dec 2024 4 050 -37 1 053 22 310 750 28 126
1) För mer detaljerad information, se not M3.5 Säkringsredovisning.
2) Hänför sig till förändring av egna treasury aktier i kapitaloptimeringssyfte, tradingportföljen och Nordeaaktier i de danska kundernas investeringsportföljer.
Utdelningsbara medel
Euro mn 31 dec 2025 31 dec 2024
Investerat fritt eget kapital 1 077 1 053
Innehavare av övrigt primärkapital – 750
Balanserande vinstmedel1 18 340 18 121
Årets resultat 4 742 4 189
Summa 24 159 24 113
Kapitaliserade utvecklingskostnader -1 600 -1 439
Summa utdelningsbara medel
1
22 559 22 674
1) För exakta belopp i euro, se förvaltningsberättelsen, avsnittet ”Förslag till
vinstdisposition”.
Nordeaaktien
Nordea Bank Abp:s bolagsordning innehåller inte några
bestämmelser om aktieslag eller rösträtter, vilket innebär
att Nordea Bank Abp bara har ett aktieslag (Nordea aktien)
och att samtliga aktier Nordea Bank Abp är stamaktier.
Varje aktie motsvarar en röst vid bolagsstämmor i Nordea
Bank Abp och ger samma rätt till utdelning. Nordea Bank
Abp får inte rösta för innehav av egna aktier vid bolags-
stämmor. Nordeaaktien har inget nominellt värde.
Den ordinarie bolagsstämman 2025 bemyndigade sty-
relsen att besluta om återköp av högst 340 000 000 egna
aktier. Enligt bemyndigandet får antalet egna aktier som
Nordea Bank Abp innehar tillsammans med sina dotter-
företag inte vid något enskilt tillfälle överstiga 10 procent
av alla Nordeaaktier. Bemyndigandet gäller i 18 månader
från bolagsstämmans beslut.
Den ordinarie bolagsstämman 2025 bemyndigade
Nordea Bank Abp:s styrelse att, vid ett eller flera tillfällen,
fatta beslut om emission av särskilda rättigheter som
berättigar till att mot betalning få nya aktier eller egna
aktier som innehas av bolaget (konvertibler) i enlighet
med eller med avvikelse från aktieägarens företrädesrätt
till teckning. Det högsta antalet aktier som kan komma att
emitteras enligt detta bemyndigande är 340 000 000.
Bemyndigandet är giltigt till och med det tidigare av (i)
utgången av Bolagets nästa ordinarie bolagsstämma, eller
(ii) 18 månader från den ordinarie bolagsstämmans beslut.
Den ordinarie bolagsstämman 2025 bemyndigade även
Nordea Bank Abp:s styrelse att, vid ett eller flera tillfällen,
besluta om emissioner av nya aktier i bolaget eller
över låtelse av bolagets egna aktier till ett antal om högst
30 000 000. Bemyndigandet är giltigt till och med det
tidigare av (i) utgången av Bolagets nästa ordinarie
bolagsstämma, eller (ii) 18 månader från den ordinarie
bolagsstämmans beslut.
Nordea fortsatte med sina aktieåterköpsprogram som
godkänts av styrelsen i enlighet med de bemyndiganden
som erhölls på de ordinarie bolagsstämmorna 2024 och
2025. Se tabellen nedan för information om aktieåterköps-
program under 2025.
Tillkännagivet Slutfört Belopp, mn euro
17 oktober 2024 20 februari 2025 250
6 mars 2025 22 maj 2025 250
12 juni 2025 19 september 2025 250
16 oktober 2025 12 december 2025 250
16 december 2025 Slutföras under 2026 500
För information om primärkapitaltillskott som konverte-
ras till aktier, se not M3.14 ”Efterställda skulder”. För
information om aktierelaterade incitamentsprogram, se
not M7.3 ”Aktierelaterade ersättningsprogram” och för
information om styrelsens bemyndiganden, se ”Beslut om
aktieemissioner” under ”Nordeas aktie och kreditbetyg”
i förvaltnings berättelsen.
Tabellen nedan visar förändringen under året för anta-
let Nordeaaktier samt förändringen i antalet utestående
Nordea aktier, med avdrag återköpta, ej ogiltigförklarade
egna aktier.
Dessutom visas antalet egna aktier per den
31 december.
Antal Nordeaaktier 2025 2024
Totala antalet Nordeaaktier
per 1 januari 3 502 631 963 3 528 279 508
Nyemitterade aktier under året – 8 000 000
Makulerade egna aktier
under perioden -68 790 718 -33 647 545
Totala antalet aktier i Nordea
per 31 december 3 433 841 245 3 502 631 963
Nordea Årsredovisning 2025
347
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M9.1 Eget kapital, forts.
Antal utestående Nordeaaktier 2025 2024
Antal utestående aktier
per 1 januari 3 485 474 444 3 519 189 319
Återköp av egna aktier -68 888 643 -33 984 078
Aktier garanterade i
ersättningsprogram för Nordea
Bank Abp:s ledning 1 214 870 1 273 349
Trading portföljen och Nordea-
aktier i de danska investerings-
portföljerna 2 052 998 -1 004 146
Antal utestående Nordea-aktier
per 31 december 3 419 853 669 3 485 474 444
Antal egna aktier 31 dec 2025 31 dec 2024
Innehav av egna aktier i
ersättnings syfte, trading portföljen
och Nordea aktier i de danska
investerings-portföljerna
1
13 987 576 17 130 649
– varav aktier i ersättningssyfte 10 299 096 11 513 966
1) Totalt uppgick köpeskillingen för innehav av egna aktier den 31 december 2025
till 64,4 mn euro (77,5 mn euro).
Egna aktier som handlats som en del av
marknadsgarantverksamheten
Nordea Bank Abp har handlat med egna aktier som en del
av den normala handels- och marknadsgarantverksam-
heten. Se tabellen nedan.
Den ordinarie bolagsstämman 2025 beslutade att
Nordea Bank Abp före slutet av nästa ordinarie bolags-
stämma kan återköpa egna aktier inom ramen för värde-
pappersrörelsen. Antalet egna aktier som återköps får inte
överstiga 175 000 000 aktier.
Den ordinarie bolagsstämman 2025 beslutade att
Nordea Bank Abp före slutet av nästa ordinarie bolags-
stämma kan överlåta egna aktier inom ramen för värde-
pappersrörelsen. Antalet egna aktier som överlåts får inte
överstiga 175 000 000 aktier.
Köp och försäljning av egna aktier under året
2025
Köp
1
Försäljning
1
Antal Medelpris eur Summa teur Antal Medelpris eur Summa teur
Januari 5 240 802 11,39 -59 692 -6 120 130 11,44 70 018
Februari 6 979 702 12,30 -85 868 -6 340 975 12,35 78 306
Mars 9 386 440 12,56 -117 915 -9 810 083 12,39 121 535
April 7 518 190 10,99 -82 635 -8 101 941 11,07 89 671
Maj 7 528 304 12,62 -95 017 -8 110 375 12,67 102 722
Juni 7 020 282 12,52 -87 890 -7 314 026 12,57 91 934
Juli 4 757 351 12,58 -59 846 -4 332 154 12,57 54 469
Augusti 4 546 800 13,35 -60 685 -4 448 297 13,39 59 572
September 8 975 365 13,70 -123 003 -8 989 125 13,72 123 371
Oktober 6 318 010 14,49 -91 578 -6 403 834 14,45 92 531
November 7 330 169 14,89 -109 172 -7 344 518 14,93 109 652
December 26 545 491 15,55 -412 740 -26 884 446 15,61 419 705
Summa 102 146 906 -1 386 040 -104 199 904 1 413 486
2024
Köp
1
Försäljning
1
Antal Medelpris eur Summa teur Antal Medelpris eur Summa teur
Januari 5 553 761 11,34 -62 971 -5 889 972 11,30 66 535
Februari 6 532 537 10,90 -71 187 -6 971 391 10,95 76 356
Mars 6 397 549 10,93 -69 928 -5 435 594 10,87 59 076
April 7 795 627 10,85 -84 601 -7 327 819 10,85 79 482
Maj 7 300 345 11,30 -82 464 -7 164 347 11,30 80 947
Juni 4 952 268 11,28 -55 866 -5 073 284 11,30 57 337
Juli 6 338 147 10,83 -68 624 -6 521 354 10,87 70 883
Augusti 10 226 971 10,43 -106 671 -10 395 093 10,45 108 647
September 4 507 465 10,55 -47 552 -4 043 594 10,56 42 707
Oktober 7 138 308 10,62 -75 842 -7 244 108 10,64 77 053
November 4 536 445 10,78 -48 909 -5 090 453 10,78 54 870
December 6 989 023 10,64 -74 361 -6 107 291 10,64 64 970
Summa 78 268 446 -848 976 -77 264 300 838 863
1) Exklusive Nordeaaktier relaterade till värdepapperslån.
M9.2 Ytterligare upplysningar
om kassaflödesanalysen
Redovisningsprinciper
Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar av
likvida medel under året för den totala verksamhe-
ten. Nordea Bank Abp:s kassaflödesanalys har upp-
rättats enligt den indirekta metoden, vilket innebär
att rörelseresultatet har justerats för transaktioner
som inte medför in- eller utbetalningar, till exempel
avskrivningar och kreditförluster. Redovisningen av
kassaflöden görs utifrån kategorierna löpande verk-
samhet, investeringsverksamhet och
finans ieringsverksamhet.
Den löpande verksamheten
Kassaflödet från den löpande verksamheten, som är den
huvudsakliga intäktsbringande verksamheten, härrör
främst från rörelseresultatet, justerat för poster som inte
ingår i kassaflödet samt betalda inkomstskatter.
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
innefattar:
Mn euro 2025 2024
Av- och nedskrivningar av materiella och
immateriella tillgångar 420 387
Nedskrivning av aktier och andelar i
koncernföretag och intresseföretag 8 -2
Kreditförluster 39 102
Orealiserade värdeförändringar 2 510 130
Realisationsvinster/-förluster, netto -55 6
Förändring av upplupna kostnader/
intäkter och avsättningar -298 544
Omräkningsdifferenser -333 299
Förändringar av verkligt värde av den
säkrade posten, tillgångar/skulder (netto) 174 645
Övrigt 44 -129
Summa 2 509 1 982
Nordea Årsredovisning 2025
348
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M9.2 Ytterligare upplysningar om kassaflödesanalysen, forts.
Den löpande verksamhetens tillgångar och skulder inne-
fattar tillgångar och skulder som ingår i den normala
affärsverksamheten, såsom utlåning, inlåning och emitte-
rade värdepapper. Förändringar i derivatinstrument redo-
visas netto.
I kassaflödet från den löpande verksamheten ingår
erhållen ränta och betald ränta med följande belopp:
Mn euro 2025 2024
Erhållen ränta 12 331 15 387
Betald ränta -7 206 -9 900
Investeringsverksamheten
Investeringsverksamheten innefattar investeringar i och
kapitaltillskott till koncernföretag liksom förvärv och avytt-
ring av anläggningstillgångar, finansiella såväl som mate-
riella och immateriella.
Finansieringsverksamheten
Finansieringsverksamheten utgörs av den verksamhet
som medför förändringar i eget kapital och efterställda
skulder, som till exempel nyemission av aktier, utdelningar
och emission/amortering av efterställda skulder.
Likvida medel
Följande poster ingår i likvida medel:
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Kassa och tillgodohavanden
hos centralbanker 36 338 44 862
Utlåning till centralbanker betalbar
vid anfordran 4 4
Utlåning till kreditinstitut, betalbar
vid anfordran 401 349
Summa 36 743 45 215
För en definition av kassa och tillgodohavanden hos cen-
tralbanker, se not M3.6 ”Kassa och tillgodohavanden hos
centralbanker”. Utlåning till centralbanker och kredit-
institut, betalbar vid anfordran, innefattar likvida tillgångar
som inte utgörs av obligationer eller andra räntebärande
värdepapper.
M9.3 Löptidsanalys
Redovisningsprinciper
Tabellen visar de återstående avtalsenliga löpti-
derna för Nordea Bank Abp:s finansiella tillgångar
och skulder. Avistainlåning redovisas under löptiden
inom 3 månader”. Utlåning som är betalbar vid
anfordran redovisas tidigast möjliga datum då åter-
betalning kan begäras. För derivat har in- och utflö-
den av kontanter redovisats för både erivattillgångar
och derivatskulder eftersom derivat hanteras netto.
För ytterligare information om återstående löptider,
se även not M10 ”Risk- och likviditetshantering”.
Löptidsanalys
31 dec 2025, mn euro Inom 3 månader 3–12 månader 1–5 år Över 5 år Summa
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 36 338 – – – 36 338
Utlåning till kreditinstitut 13 179 28 067 45 875 326 87 447
Utlåning till allmänheten 67 286 21 666 56 167 23 348 168 467
Räntebärande värdepapper
1
1 761 13 818 62 614 10 676 88 869
Derivatinstrument 130 208 17 717 186 18 241
Övriga tillgångar 18 419 53 4 558 114 23 144
Summa tillgångar 137 113 63 812 186 931 34 650 422 506
Skulder
Skulder till kreditinstitut och centralbanker 38 508 2 169 1 350 – 42 027
In- och upplåning från allmänheten 221 822 5 189 17 580 5 711 250 302
Emitterade värdepapper 15 024 32 898 25 469 5 600 78 991
Efterställda skulder 921 – 5 276 2 613 8 810
Derivatinstrument 192 276 17 995 394 18 857
Övriga skulder 2 947 737 6 217 1 410 11 311
Summa skulder 279 414 41 269 73 887 15 728 410 298
31 dec 2024, mn euro Inom 3 månader 3–12 månader 1–5 år Över 5 år Summa
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 44 862 – – – 44 862
Utlåning till kreditinstitut 10 272 24 684 39 834 349 75 139
Utlåning till allmänheten 60 417 20 116 48 359 23 085 151 977
Räntebärande värdepapper
1
8 394 10 366 56 399 5 820 80 979
Derivatinstrument 4 133 3 823 6 525 11 573 26 054
Övriga tillgångar 5 748 162 13 525 5 023 24 458
Summa tillgångar 133 826 59 151 164 642 45 850 403 469
Skulder
Skulder till kreditinstitut och centralbanker 34 165 2 043 98 0 36 306
In- och upplåning från allmänheten 221 424 5 142 8 308 5 232 240 106
Emitterade värdepapper 20 197 27 949 17 594 4 387 70 127
Efterställda skulder – 92 4 894 2 424 7 410
Derivatinstrument 3 264 793 10 265 11 605 25 927
Övriga skulder 3 136 558 5 946 869 10 509
Summa skulder 282 186 36 577 47 105 24 517 390 385
1) Inkluderar “Skulder till kreditinstitut belåningsbara i centralbanker” 78 724 mn euro (71 349 mn euro).
Nordea Årsredovisning 2025
349
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M9.4 Tillgångar och skulder i euro och utländsk valuta
Redovisningsprinciper
I tabellen nedan visas Nordea Bank Abp:s tillgångar
och skulder, fördelade utifrån saldon i euro och
utländska valutor. Saldon i utländsk valuta
definieras som saldon som ska omräknas till euro
vid upprättandet av finansiella rapporter.
Mer information om omräkning av tillgångar och
skulder finns i not M1 ”Redovisningsprinciper”.
31 dec 2025 31 dec 2024
Mn euro
Utländska
valutor Summa Mn euro
Utländska
valutor Summa
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 18 856 17 482 36 338 22 365 22 497 44 862
Utlåning till kreditinstitut 20 119 67 328 87 447 19 832 55 307 75 139
Utlåning till allmänheten 66 114 102 353 168 467 57 311 94 666 151 977
Räntebärande värdepapper1 46 253 42 616 88 869 38 892 42 087 80 979
Derivatinstrument 17 237 1 004 18 241 24 677 1 377 26 054
Övriga tillgångar 35 277 7 550 42 827 35 989 7 465 43 454
Summa tillgångar 203 856 238 333 442 189 199 066 223 399 422 465
Skulder
Skulder till kreditinstitut och centralbanker 28 385 13 642 42 027 23 969 12 337 36 306
In- och utlåning från allmänheten 80 482 169 820 250 302 70 636 169 470 240 106
Emitterade värdepapper 64 573 14 418 78 991 58 990 11 137 70 127
Derivatinstrument 17 890 967 18 857 24 812 1 115 25 927
Övriga skulder 17 768 6 172 23 940 16 758 5 115 21 873
Summa skulder 209 098 205 019 414 117 195 165 199 174 394 339
1) Inkluderar “Skulder till kreditinstitut belåningsbara i centralbanker” 78 724 mn euro (71 349 mn euro).
M9.5 Övriga tillgångar
Redovisningsprinciper
Övriga tillgångar är tillgångar som inte uppfyller vill-
koren för övriga tillgångsposter. Enligt principen om
periodiserad redovisning är upplupna intäkter perio-
diserade intäkter som ännu inte har fakturerats och
förutbetalda kostnader är framtida kostnader som
har betalats i förskott.
För ytterligare redovisningsprinciper, se not M3.1
”Redovisning och bortbokning i balansräkningen”,
not M3.3 ”Klassificering och värdering” och not M3.4
”Verkligt värde”.
Denna not innefattar specificering av balansposterna
”Övriga tillgångar” och ”Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter”.
Övriga tillgångar
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Betalningsförmedling 115 153
Fondlikvidfordringar 1 348 1 111
Ställda marginalsäkerheter relaterade till
derivatinstrument 3 194 5 118
Övriga 704 514
Summa 5 361 6 896
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Upplupna ränteintäkter 1 2
Övriga upplupna intäkter 171 555
Förutbetalda kostnader 427 430
Summa 599 987
M9.6 Övriga skulder
Redovisningsprinciper
Övriga skulder är skulder som inte uppfyller villko-
ren för övriga skuldposter. Enligt principen om peri-
odiserad redovisning utgörs upplupna kostnader av
kostnader som uppstått men för vilka fakturan ännu
inte har mottagits och förutbetalda intäkter utgörs
av framtida intäkter som har erhållits i förskott.
För ytterligare redovisningsprinciper, se not M3.1
”Redovisning och bortbokning i balansräkningen”,
not M3.3 ”Klassificering och värdering” och not M3.4
”Verkligt värde”.
Denna not innefattar specificering av balansposterna
”Övriga skulder” samt ”Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter”.
Övriga skulder
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Fondlikvidskulder 1 060 954
Sålda ej innehavda värdepapper 5 093 3 250
Betalningsförmedlingsskulder 2 035 2 423
Leverantörsskulder 76 91
Erhållna marginalsäkerheter 3 535 4 220
Övriga 1 755 1 721
Summa 13 554 12 659
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Upplupna kostnadsräntor 16 10
Övriga upplupna kostnader 803 1 193
Förutbetalda intäkter 63 54
Summa 882 1 257
Nordea Årsredovisning 2025
350
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M9.7 Kundtillgångar som förvaltas
Redovisningsprinciper
Kundtillgångar som förvaltas är tillgångar som inne-
has och förvaltas för kunders räkning men som inte
redovisas i Nordea Bank Abp:s balansräkning.
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Kapitalförvaltning 156 225 134 660
Förvaltade tillgångar 251 491 238 352
Summa 407 716 373 012
M9.8 Transaktioner med närstående
Redovisningsprinciper
Närstående
En närstående part är en person eller ett företag
med en nära relation till Nordea. Närstående parter
delas in i följande kategorier:
• Aktieägare med betydande inflytande
• Koncernföretag
• Intresseföretag och joint ventures
• Nyckelpersoner i ledande positioner
• Övriga närstående parter.
Aktieägare med betydande inflytande
Aktieägare med betydande inflytande är aktieägare
som har rätt att delta i policybeslut som rör Nordea
Bank Abp:s finansiella och operativa strategier, men
som inte har ett bestämmande inflytande över
dessa.
Koncernföretag
Med koncernföretag avses dotterföretagen till
moderföretaget Nordea Bank Abp. Ytterligare infor-
mation om företag som ägs av Nordea Bank Abp
finns i not M8.1 ”Aktier och andelar i
koncernföretag”.
Transaktioner mellan Nordea Bank Abp och dess
dotterföretag görs enligt armslängdsprincipen, i
enlighet med OECD:s krav gällande
internprissättning.
Intresseföretag och joint ventures
En definition av termerna intresseföretag och joint
venture finns i not M8.2 ”Aktier och andelar i intres-
seföretag och joint ventures”.
Nyckelpersoner i ledande positioner
Nyckelpersoner i ledande positioner är de personer
som har befogenhet och ansvar för planering, led-
ning och styrning av Nordea Bank Abp:s verksam-
het, direkt eller indirekt, däribland företagets
styrelse.
Övriga närstående parter
Övriga närstående parter utgörs av dotterföretag till
aktieägare med betydande inflytande, nära anhöriga
till nyckelpersoner i ledande positioner och företag
som kontrolleras eller gemensamt kontrolleras av
nyckelpersoner i ledande positioner eller av nära
anhöriga till dessa nyckelpersoner.
Transaktioner med närstående
En transaktion med närstående definieras som en
överföring av resurser, tjänster eller förpliktelser
mellan Nordea Bank Abp och en närstående part,
oavsett om dessa debiteras eller inte. Se även
Redovisningsprinciper i not M7.4 ”Ersättning till
nyckelpersoner i ledande positioner”.
Alla transaktioner med närstående görs enligt samma
kriterier och villkor som vid jämförbara transaktioner med
externa parter i liknande ställning, förutom utlåning till
anställda såväl som vissa övriga åtaganden till nyckel-
personer i ledande positioner, se not M7.4 ”Ersättning till
nyckelpersoner i ledande positioner” och not M6.1
”Eventualförpliktelser”. Nyckelpersoner i ledande
positioner omfattar i Nordea Bank Abp
• styrelsen
• koncernchefen (vd)
• vice vd
• koncernledningen.
Utlåningen till nyckelpersoner i ledande positioner uppgick
till 2,9mn euro (1,0 mn euro) och ränteintäkterna på dessa
lån uppgick till 0,0mn euro (0,0 mn euro). Inlåning från
nyckelpersoner i ledande positioner uppgick till 1,2mn
euro (5,7mn euro) och räntan på denna inlåning uppgick
till 0,0mn euro (-0,1 mn euro). Kreditlöften till nyckel-
personer i ledande positioner uppick till 4,0mn euro
(0,0 mn euro).
Nyckelpersoner i ledande positioner som är anställda av
Nordea Bank Abp erhåller samma kreditvillkor som övriga
anställda. I Finland motsvarar personalräntan på bostadslån
Nordea Bank Abp:s upplåningskostnad med en marginal på
30 punkter och för övriga lån motsvarar personalräntan
Nordea Bank Abp:s upplåningskostnad med en marginal på
45–500 punkter. I Danmark är personalräntan för lån rörlig
och ligger på mellan 2,50procent och 4,45 procent, bero-
ende på typ av bostadslån. I Norge är den rörliga personal-
räntan för lån 4,44 procent. Bostadslån till fast ränta erbjuds
till samma villkor som för förmåns kunder. I Sverige kan lån
till personalvillkor beviljas till högst 3 mn kronor oavsett typ
av lån och till högst 0,4 mn kronor för billån. Räntan på
dessa lån är 215 punkter lägre än motsvarande ränta för
externa kunder. För lån som överstiger 3 mn kronor respek-
tive 0,4 mn kronor får anställda samma högsta ränterabatt
som Nordeas bästa externa kunder.
Lån till nära anhöriga till nyckelpersoner i ledande posi-
tioner som inte bor i samma hushåll som dessa nyckelper-
soner, ges till normala marknadsvillkor. Motsvarande vill-
kor gäller även för nyckelpersoner i ledande positioner
som inte är anställda av Nordea Bank Abp. För mer infor-
mation om transaktioner med nyckelpersoner i ledande
positioner, se not M7.4 ”Ersättning till nyckelpersoner i
ledande positioner”.
Kvaliteten på lån till nyckelpersoner i ledande positio-
ner och deras nära anhöriga är god, utan någon bety-
dande ökning av kreditrisken. Avsättningar för kreditför-
luster från utlåning till nyckelpersoner i ledande positioner
ingår i den gruppvisa reserven för utlåning som ingår i not
M2.10 ”Kreditförluster”.
Nordea Bank Abp har inte ställt några säkerheter till
förmån för nyckelpersoner i ledande positioner eller deras
nära anhöriga.
För information om ersättning till nyckelpersoner i
ledande positioner, se not M7.4 ”Ersättning till nyckel-
personer i ledande positioner”.
Nordea Årsredovisning 2025
351
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M9.8 Transaktioner med närstående, forts.
Informationen nedan presenteras ur Nordea Bank Abp:s perspektiv, dvs. den visar hur Nordea Bank Abp:s siffror har
påverkats av transaktioner med närstående parter.
Transaktioner med närstående
Mn euro
31 dec 2025 31 dec 2024
Koncern-
företag
Intresse -
företag och
joint ventures
Övriga
när stående
parter
2
Koncern-
företag
Intresse -
företag och
joint ventures
Övriga
när stående
parter
2
Tillgångar
Skuldebrev belåningsbara i centralbanker 11 555 – – 11 180 – –
Utlåning till kreditinstitut 77 313 – – 68 788 – –
Utlåning till allmänheten 3 395 33 0 2 600 25 0
Räntebärande värdepapper 6 621 – – 6 287 – –
Derivatinstrument 626 – – 849 – –
Övriga tillgångar 326 – – 290 – –
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 229 – – 260 – –
Summa tillgångar 100 065 33 0 90 254 25 0
Skulder
Skulder till kreditinstitut och centralbanker 7 897 0 – 7 673 0 –
In- och upplåning från allmänheten 3 422 0 38 3 354 1 11
Emitterade värdepapper 251 – – 202 – –
Derivatinstrument 825 0 – 943 3 –
Övriga skulder 1 194 0 0 533 0 0
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 30 – – 13 – –
Avsättningar – 0 – – 0 –
Summa skulder 13 619 0 38 12 718 4 11
Poster utanför balansräkningen
1
164 963 0 5 159 476 9 5
Transaktioner med närstående, forts.
Mn euro
2025 2024
Koncern-
företag
Intresse -
företag och
joint ventures
Övriga när-
stående
parter
2
Koncern-
företag
Intresse -
företag och
joint ventures
Övriga när-
stående
parter
2
Resultaträkning
Ränteintäkter 2 882 0 0 3 259 0 0
Räntekostnader -129 0 0 280 0 0
Avgifts- och provisionsnetto 499 0 0 466 0 0
Nettoresultat av poster till verkligt värde
3
-50 0 0 -117 -1 0
Övriga rörelseintäkter 683 – 0 745 – 0
Summa rörelsekostnader -98 0 – -87 0 –
Resultat innan kreditförluster 3 787 0 0 4 546 -1 0
1) Inkluderande nominella värden på derivat.
2) Aktieägare med betydande inflytande (inklusive dess dotterföretag) och nära anhöriga till nyckelpersoner i ledande positioner i Nordea Bank Abp, liksom företag som kon
-
trolleras eller gemensamt kontrolleras av nyckelpersoner i ledande positioner eller av nära anhöriga till dessa nyckelpersoner räknas som närstående parter till Nordea Bank
Abp. Till övriga närstående parter räknas även Nordea Bank Abp:s pensionsstiftelser.
3) Innefattar resultaträknings posterna ”Nettoresultat av värdepapper värderade till verkligt värde via resultaträkningen” och ”Nettoresultat av poster till verkligt värde som
redovisats via fonden för verkligt värde”.
Nordea Årsredovisning 2025
352
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M10 Risk- och
likviditets hantering
1. Riskstyrning ..................................................................................................352
2. Kreditrisk .......................................................................................................352
3. Motpartskreditrisk ....................................................................................367
4. Marknadsrisk ...............................................................................................367
5. Operativ risk .................................................................................................367
6. Regelefterlevnadsrisk ............................................................................367
7. Likviditetsrisk ............................................................................................... 367
1. Riskstyrning
Att upprätthålla riskmedvetenheten är en integrerad del
av Nordea Bank Abp:s affärsstrategi. Nordea Bank Abp
har tydliga ramverk för sin risk- och likviditetshantering
med bland annat policyer och instruktioner som omfattar
alla riskexponeringar.
För mer information om Nordea Bank Abp:s risk- och
likviditetshantering, se koncernnot K11 ”Risk- och likvidi-
tetshantering”, avsnitt 1 ”Riskstyrning”.
Ramverk för intern kontroll
Se koncernnot K11, avsnitt 1.1 ”Ramverk för intern kontroll”.
Beslutsfattande organ för risk-,
likviditets- och kapitalhantering
Se koncernnot K11, avsnitt 1.2 ”Beslutsfattande organ för
risk-, likviditets- och kapitalhantering”.
Styrning av riskhantering och regelefterlevnad
Se koncernnot K11, avsnitt 1.3 ”Styrning av riskhantering
och regelefterlevnad”.
Upplysningskrav enligt kapitaltäcknings-
förordningen – Nordea Bank Abp:s kapital-
och riskhanteringsrapport 2025
Ytterligare upplysningar om risk- och kapitalhantering
finns i Nordeas kapital- och riskhanteringsrapport för 2025
(Capital and Risk Management Report 2025), i enlighet
med kapitaltäckningsförordningen (CRR).
2. Kreditrisk
Krediter i Nordea Bank Abp beviljas enligt de gemensamma
principer som fastställts för Nordea. Nordea Bank Abp strä-
var efter att ha en väldiversifierad kreditportfölj som anpas-
sats till strukturen på koncernens hemmamarknader.
Nordea Bank Abp:s kreditportfölj är uppdelad efter typ av
exponeringsklass (företag och privatkunder) eller sektor,
och därefter ytterligare indelad i segment, bransch och
region. Rapportering sker månadsvis, kvartalsvis och årsvis.
För ytterligare information om viktiga principer för hante-
ring av Nordea Bank Abp:s riskexponering, se koncernnot
K11 ”Risk- och likviditetshantering”, avsnitt 2 ”Kreditrisk”.
För information om kreditriskhantering, definition och
identifiering av kreditrisk samt begränsning av kreditris-
ken, se koncernnot K11, avsnitt 2 ”Kreditrisk”,
2.2”Definition och identifiering av kreditrisk” och
2.3”Begränsning av kreditrisk”.
Exponeringar, reserver och avsättningar
Den samlade kreditriskexponeringen, inklusive poster i
och utanför balansräkningen och exponeringar hänförliga
till värdepapper, uppgick vid årsskiftet till 522md euro
(488 md euro). Kreditrisk mäts, övervakas och delas upp
på olika sätt. Utlåning i balansräkningen består av utlå-
ning till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde
och utgör huvuddelen av kreditportföljen. Utlåning till
upplupet anskaffningsvärde bildar underlag för osäkra
lånefordringar, reserveringar och kreditförluster.
Kreditrisken i utlåningen mäts och redovisas som kapital-
beloppet av fordringar i balansräkningen, dvs. utlåning till
kreditinstitut och till allmänheten, och som ansvarsförbin-
delser och åtaganden gentemot kunder och motparter, netto
efter reserveringar. Kreditriskexponeringen omfattar också
risken hänförlig till derivatkontrakt och värdepappersfinan-
siering. Nordea Bank Abp:s utlåning till allmänheten ökade
under 2025 med 10,9 procent, till 168md euro (152 md euro).
Utlåningen till företag ökade med omkring 14,2 procent,
medan utlåningen till privatpersoner minskade med
0,8 procent. Den övergripande kreditkvaliteten är stabil, med
hög kreditvärdighet bland kunderna och de makroekono-
miska utsikterna förbättrades under året. Av utlåningen till
allmänheten avsåg 63,5procent (63,7 procent) företag,
21,4procent (18,8 procent) omvända repor, 14,1procent
(15,6 procent) privatkunder och 1,0procent (1,8 procent) den
offentliga sektorn. Utlåningen till centralbanker och kredit-
institut ökade och uppgick vid utgången av 2025 till 87md
euro (75 md euro).
Osäkra lånefordringar värderade till upplupet anskaff-
ningsvärde ökade till 1957 mn euro (1 889 mn euro).
Förändringen avsåg huvudsakligen företagsportföljen, där
de ökade med 4 procent, eller 62 mn euro, till 1447mn
euro. Störst var uppgången i sektorn Konsument sällanköp
och tjänster, som ökade med 136 mn euro (främst inom
Media och underhållning samt Detaljhandel), och industri-
sektorns undergrupp Producenttjänster som ökade från
29mn euro till 89 mn euro. Detta motverkades till viss del
av mindre nedgångar i sektorerna Finansinstitut, Sjöfart
och Fastighetsbolag.
Kreditförlusterna uppgick för 2025 till sammanlagt
23mn euro (83 mn euro), vilket motsvarar en årlig kredit-
förlustrelation på 2 punkter (7 punkter). För företagsport-
följen var kreditförlusterna 9 mn euro, med viss koncentra-
tion sektorerna Industri och Konsument sällanköp. För pri-
vatkundsportföljen var kreditförlusterna 14 mn euro. Vid
årets slut uppgick reserveringar enligt ledningens bedöm-
ning till 179 mn euro (300 mn euro).
Reserveringarna enligt ledningens bedömning ska
täcka överskjutande förluster från makroekonomiska
chocker och osäkerheter som är extraordinära jämfört
med en normal konjunkturnedgång och därför inte fångas
upp tillräckligt av den befintliga IFRS 9-modellen för
beräkning av förväntade kreditförluster. Kända problem
med IFRS 9-modellen och de data som används ska åtgär-
das i kommande modelluppdateringar. Osäkerheterna
hänger huvudsakligen samman med de geopolitiska och
makroekonomiska förhållandena. Jämfört med 2024 hade
nivån vid utgången av 2025 minskats med 121 mn euro
sedan de finansiella och ekonomiska risker som påverkar
kreditförlusterna blivit allt lägre, till följd av minskad osä-
kerhet och fortsatt stark kreditkvalitet.
De totala reserveringarna för 2025 uppgick till 1 188 mn
euro (1 395 mn euro). Reserveringarna för kreditförluster
2025 uppgick till 998 mn euro (1 179 mn euro).
Förändringen berodde på minskade avsättningar i alla
kategorier. Av reserveringarna för utlåning till allmänheten
svarade kategori 1 för 59 mn euro (94 mn euro), kategori 2
för 184 mn euro (240 mn euro) och kategori 3 för 753 mn
euro (840 mn euro). Reserveringsgraden var 0,03 procent
för kategori 1 (0,05 procent), 2,9 procent för kategori 2
(3,1procent) och 38 procent för kategori 3 (44 procent).
Lånefordringar till upplupet anskaffningsvärde i kate-
gori 2 minskade till 6 467 mn euro (7 658 mn euro).
Minskningen berodde huvudsakligen på förbättrat kon-
junkturläge och gynnsamma förändringar i kreditportföl-
jen under framför allt andra halvåret 2025, på både privat-
och företagssidan. Reserveringsgraden för kategori 2
minskade till 2,9 procent (3,1 procent).
Förmildrande kreditvillkor innebär lättnader eller
omstrukturering av kreditvillkoren till följd av att låntaga-
ren har eller är på väg att få ekonomiska svårigheter.
Avsikten med förmildrande kreditvillkor under en begrän-
sad tidsperiod är att hjälpa kunden tillbaka till en hållbar
ekonomisk situation för att säkerställa full återbetalning
av det utestående lånebeloppet. Exempel på lättnader i
villkoren är förändringar i amorteringsprofil, återbetal-
ningsplan, kundmarginal eller lättnader gällande kove-
nanter. Förmildrande kreditvillkor tillämpas selektivt på
individuell basis för alla kunder, med efterföljande pröv-
ning av nedskrivningsbehovet. Lån med förmildrande
kreditvillkor minskade under året med 214mn euro till
2046mn euro, varav 87procent avsåg företagsportföljen
och 13procent privatkundsportföljen. Reserveringsgraden
för dessa lån ökade från 18procent till 20procent.
Nordea Årsredovisning 2025
353
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M10 Risk- och likviditets hantering, forts.
Maximal exponering för kreditrisk
Mn euro Not
31 dec 2025 31 dec 2024
Upplupet anskaffnings-
värde och verkligt
värde som redovisas via
fonden för verkligt värde
Finansiella tillgångar
värderade till verkligt
värde via resultat-
räkningen
Upplupet anskaffnings-
värde och verkligt
värde som redovisas via
fonden för verkligt värde
Finansiella tillgångar
värderade till verkligt
värde via resultat-
räkningen
Lån till kreditinstitut M3.3, M3.7 84 209 3 238 73 163 1 976
Lån till allmänheten M3.3, M3.7 132 343 36 124 123 348 28 629
Räntebärande värdepapper
1
M3.3, M3.8 62 697 26 172 54 865 26 114
Derivatinstrument M3.3, M3.10 – 18 241 – 26 054
Garantier/åtaganden, nominellt värde M6.1, M6.2 159 019 – 153 362 –
Summa 438 268 83 775 404 738 82 773
1) Inkluderar balansräkningsposten ”Skuldebrev belåningsbara i centralbanker”.
Fördelning av säkerheter
31 dec 2025 31 dec 2024
Finansiella säkerheter 3,1 % 2,3 %
Fordringar 1,3 % 1,3 %
Bostadsfastigheter 39,8 % 32,3 %
Affärsfastigheter 42,2 % 47,2 %
Övriga fysiska säkerheter 13,6 % 16,9 %
Summa 100,0 % 100,0 %
Reserver för kreditrisk
Mn euro Not 31 dec 2025 31 dec 2024
Lån till kreditinstitut M3.7 2 5
Lån till allmänheten M3.7 996 1 174
Räntebärande värdepapper
värderade till verkligt värde som
redovisas via fonden för verkligt
värde
1
M3.8 2 2
Garantier/åtaganden M5 188 215
Summa 1 188 1 396
1) Inkluderar balansräkningsposten ”Skuldebrev belåningsbara i centralbanker”.
Tillgångar övertagna för skyddande av fordran
1
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Omsättningstillgångar, redovisat värde:
Aktier och övriga andelar 2 2
Summa 2 2
1) I enlighet med Nordea Bank Abp:s riktlinjer för egendom övertagen för skyd-
dande av fordran, som följer bankrörelselagen i de länder där Nordea Bank Abp
verkar. Tillgångar som används som säkerhet för lånet övertas normalt när
kunden inte längre kan fullgöra sina skyldigheter gentemot Nordea Bank Abp.
Övertagna tillgångar avyttras senast när full återvinning har uppnåtts.
Belåningsgrad
1
Bolåneexponering mot
privatkunder (retailportföljen)
31 dec 2025 31 dec 2024
Md euro % Md euro %
<50 %
11,8 84,5 11,8 83,9
50–70 %
1,5 10,6 1,5 11,0
71–80 %
0,3 2,4 0,4 2,5
81–90 %
0,2 1,2 0,2 1,2
>90 %
0,2 1,3 0,2 1,3
Summa
14,0 100,0 14,0 100,0
1) Beloppen och procentsiffrorna i tabellen inkluderar den relevanta delen av ett
lån, inte hela lånet.
Lån med förmildrande kreditvillkor
Mn euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Lån med förmildrande kreditvillkor 2 046 2 259
- varav fallerade 976 964
Reserver för individuellt värderade osäkra
lånefordringar och lån med förmildrande
kreditvillkor 407 417
- varav fallerade 374 374
Nyckeltal 31 dec 2025 31 dec 2024
Andel lån med förmildrande kreditvillkor
1
0,9 % 1,1 %
Täckningsgrad för lån med förmildrande
kreditvillkor
2
19,9 % 18,5 %
- varav fallerade 38,3 % 38,8 %
1) Lån med förmildrande åtgärder/Lån före reserveringar.
2) Individuella reserver för lån med förmildrande kreditvillkor/Lån med
förmildrande kreditvillkor.
Utlåning till företagskunder, efter lånets storlek
Storlek i mn euro
31 dec 2025 31 dec 2024
Utlåning
mn euro %
Utlåning
mn euro %
0–10 24 922 17 26 085 21
11–50 38 099 27 35 001 28
51–100 24 773 17 23 924 19
101–250 37 409 26 26 819 21
251–500 11 377 8 7 531 6
501– 6 564 5 5 990 5
Summa 143 144 100 125 350 100
Osäkra fordringar och nyckeltal
Mn euro 2025 2024
Osäkra fordringar, brutto, uppluppet
anskaffningsvärde, mn euro 1 957 1 889
- varav reglerade 913 877
- varav oreglerade 1 044 1 012
Andel osäkra lånefordringar (kategori 3),
brutto, punkter 90 96
Andel osäkra lånefordringar (kategori 3),
netto, punkter 55 53
Gruppvisa reserveringar i relation till
utlåning i kategori 1 och 2, punkter 11 17
Total reserveringsgrad
(kategori 1, 2 och 3), punkter 46 60
Reserver i relation till osäkra
lånefordringar (kategori 3), % 38 44
Förfallna lånefordringar
Mn euro
31 dec 2025 31 dec 2024
Företags-
kunder
Privat-
kunder
Företags-
kunder
Privat-
kunder
6–30 dagar 129 176 98 180
31–60 dagar 44 49 27 54
61–90 dagar 15 23 18 30
>90 dagar 215 244 352 266
Summa 403 492 495 531
Förfallna lån (inkl.
osäkra lån) dividerat
med utlåning till
allmänheten efter
reserver, % 0,3 2,1 0,4 2,2
Kreditförluster och nyckeltal
2025 2024
Kreditförluster, mn euro -23 -83
Kreditförlustrelation netto, upplupet anskaffningsvärde, punkter 2 7
- varav kategori 3 11 11
- varav kategori 1 och 2 -9 -4
Kreditförlustrelation netto, inklusive verkligt värde vinst, punkter
1
1 5
Kreditförlustrelation netto, Personal Banking, punkter
1
8 1
Kreditförlustrelation netto, Business Banking, punkter
1
1 20
Kreditförlustrelation netto, Large Corporates & Institutions, punkter
1
1 -1
1) Kreditförluster netto inkluderat kreditförluster från lån klassificerade till verkligt värde via fonden för verkligt värde dividerat med total utlåning värderad till upplupet
anskaffningsvärde och verkligt värde, punkter.
Nordea Årsredovisning 2025
354
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M10 Risk- och likviditets hantering, forts.
Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde
31 dec 2025, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Övrigt Summa
Finansinstitut 4 255 3 590 828 12 262 1 017 21 952
Jordbruk 520 262 3 066 89 5 3 942
Grödor, odling och jakt 269 126 13 11 5 424
Djurhållning 214 132 21 4 – 371
Fiske och vattenbruk 37 4 3 032 74 0 3 147
Naturresurser 37 693 400 490 77 1 697
Pappers- och skogsprodukter 32 372 157 384 77 1 022
Gruvdrift och kringverksamhet 4 314 10 105 – 433
Olje-, gas- och offshore-verksamhet 1 7 233 1 – 242
Konsument dagligvaror 2 258 717 812 1 813 48 5 648
Livsmedel och drycker 282 207 533 615 0 1 637
Hushålls- och hygienprodukter 85 68 121 437 1 712
Hälsovård 1 891 442 158 761 47 3 299
Konsument sällanköp och tjänster 801 1 948 2 201 4 070 23 9 043
Konsumentkapitalvaror 86 191 204 1 814 22 2 317
Media och underhållning 186 277 87 562 0 1 112
Detaljhandel 387 1 186 771 1 281 1 3 626
Flygresor 90 1 28 31 0 150
Logi och fritid 51 207 575 208 – 1 041
Telekomtjänster 1 86 536 174 – 797
Industri 4 545 4 210 6 986 7 982 202 23 925
Råvaror 784 546 191 458 38 2 017
Kapitalvaror 514 1 000 190 1 558 41 3 303
Producenttjänster 870 693 1 483 1 621 95 4 762
Byggindustri 371 638 3 063 1 185 0 5 257
Partihandel 1 334 592 750 1 899 7 4 582
Marktransport 323 238 53 472 17 1 103
IT-tjänster 349 503 1 256 789 4 2 901
Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde, forts.
31 dec 2025, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Övrigt Summa
Sjöfart 257 137 3 958 54 81 4 487
Varvsindustri 0 1 26 0 – 27
Sjötransport 0 57 3 819 37 81 3 994
Sjöfartstjänster 257 79 113 17 – 466
Samhällsnyttiga tjänster 1 100 2 919 1 774 770 1 6 564
El, vatten och gas 914 1 130 1 025 512 0 3 581
Kraftproduktion 153 1 541 564 159 1 2 418
Allmännyttiga företag 33 248 185 99 0 565
Fastighetsbolag 898 7 813 9 271 9 692 – 27 674
Kommersiella fastigheter 748 4 798 7 980 9 055 – 22 581
Bostadsfastigheter 12 1 037 571 520 – 2 140
Bostadsaktiebolag 138 1 978 720 117 – 2 953
Övriga branscher 190 0 0 4 1 894 2 088
Summa företagskunder 14 861 22 289 29 296 37 226 3 348 107 020
Bolån 6 296 2 985 3 333 0 – 12 614
Lån mot säkerhet 2 935 3 693 342 746 – 7 716
Lån utan säkerhet 639 479 322 1 904 – 3 344
Privatkunder 9 870 7 157 3 997 2 650 – 23 674
Offentlig sektor 623 545 67 412 3 1 650
Omvända repor – 36 123 – – – 36 123
Utlåning till allmänheten per land 25 354 66 114 33 360 40 288 3 351 168 467
varav värderad till verkligt värde – 36 123 – – – 36 123
Nordea Årsredovisning 2025
355
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M10 Risk- och likviditets hantering, forts.
Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde
31 dec 2024, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Övrigt Summa
Finansinstitut 3 562 3 211 818 9 338 980 17 909
Jordbruk 553 294 2 648 46 4 3 545
Grödor, odling och jakt 307 143 19 9 4 482
Djurhållning 217 147 22 5 – 391
Fiske och vattenbruk 29 4 2 607 32 – 2 672
Naturresurser 51 734 539 293 91 1 708
Pappers- och skogsprodukter 42 472 181 275 91 1 061
Gruvdrift och kringverksamhet 6 254 10 18 – 288
Olje-, gas- och offshore-verksamhet 3 8 348 0 – 359
Konsument dagligvaror 2 804 696 991 1 846 55 6 392
Livsmedel och drycker 165 229 713 490 8 1 605
Hushålls- och hygienprodukter 89 66 121 406 2 684
Hälsovård 2 550 401 157 950 45 4 103
Konsument sällanköp och tjänster 902 1 865 2 352 4 040 24 9 183
Konsumentkapitalvaror 102 219 233 1 814 23 2 391
Media och underhållning 257 291 103 608 0 1 259
Detaljhandel 358 1 045 888 1 155 0 3 446
Flygresor 123 1 16 28 – 168
Logi och fritid 59 241 603 206 – 1 109
Telekomtjänster 3 68 509 229 1 810
Industri 4 015 3 980 6 080 6 570 342 20 987
Råvaror 594 414 191 517 50 1 766
Kapitalvaror 517 914 146 1 084 49 2 710
Producenttjänster 719 464 1 398 1 058 203 3 842
Byggindustri 417 790 2 746 1 057 – 5 010
Partihandel 1 427 615 726 1 883 23 4 674
Marktransport 69 219 126 347 15 776
IT-tjänster 272 564 747 624 2 2 209
Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde, forts.
31 dec 2024, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Övrigt Summa
Sjöfart 137 146 4 158 55 155 4 651
Varvsindustri – 0 116 0 – 116
Sjötransport 30 56 3 883 34 155 4 158
Sjöfartstjänster 107 90 159 21 0 377
Samhällsnyttiga tjänster 726 2 737 1 763 664 0 5 890
El, vatten och gas 578 1 170 999 372 – 3 119
Kraftproduktion 95 1 322 595 201 0 2 213
Allmännyttiga företag 53 245 169 91 0 558
Fastighetsbolag 886 7 306 8 850 7 513 – 24 555
Kommersiella fastigheter 681 4 423 7 577 6 954 – 19 635
Bostadsfastigheter 56 857 462 400 – 1 775
Bostadsaktiebolag 149 2 026 811 159 – 3 145
Övriga branscher 107 0 – 1 1 792 1 900
Summa företagskunder 13 743 20 969 28 199 30 366 3 443 96 720
Bolån 6 101 3 067 3 298 0 – 12 466
Lån mot säkerhet 3 282 3 737 301 798 – 8 118
Lån utan säkerhet 685 484 351 1 761 – 3 281
Privatkunder 10 068 7 288 3 950 2 559 – 23 865
Offentlig sektor 676 425 17 1 642 3 2 763
Omvända repor – 28 629 – – – 28 629
Utlåning till allmänheten per land 24 487 57 311 32 166 34 567 3 446 151 977
varav värderad till verkligt värde – 28 629 – – – 28 629
Nordea Årsredovisning 2025
356
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M10 Risk- och likviditets hantering, forts.
Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde, per bransch
31 dec 2025, mn euro
Brutto Avsättningar Kredit-
förluster,
nettoKategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Netto
Finansinstitut 21 654 309 17 6 10 12 21 952 21
Jordbruk 3 779 139 57 4 5 24 3 942 11
Grödor, odling och jakt 352 60 26 0 4 10 424 3
Djurhållning 311 46 29 0 1 14 371 9
Fiske och vattenbruk 3 116 33 2 4 0 0 3 147 -1
Naturresurser 1 640 52 18 1 2 10 1 697 1
Pappers- och skogsprodukter 973 43 18 1 1 10 1 022 -2
Gruvdrift och kringverksamhet 424 9 0 0 0 0 433 0
Olje-, gas- och offshore-verksamhet 243 0 0 0 1 0 242 3
Konsument dagligvaror 5 418 227 21 3 8 7 5 648 4
Livsmedel och drycker 1 532 104 11 1 5 4 1 637 1
Hushålls- och hygienprodukter 701 10 3 0 1 1 712 1
Hälsovård 3 185 113 7 2 2 2 3 299 2
Konsument sällanköp och tjänster 8 071 671 560 3 22 234 9 043 -11
Konsumentkapitalvaror 2 046 236 79 1 4 39 2 317 4
Media och underhållning 871 117 152 0 5 23 1 112 6
Detaljhandel 3 255 244 286 2 11 146 3 626 -21
Flygresor 150 0 1 0 0 1 150 1
Logi och fritid 954 72 42 0 2 25 1 041 -3
Telekomtjänster 795 2 0 0 0 0 797 2
Industri 21 838 1 877 547 14 89 234 23 925 -33
Råvaror 1 756 227 60 1 12 13 2 017 -3
Kapitalvaror 3 051 250 38 2 18 16 3 303 -2
Producenttjänster 4 442 288 89 3 13 41 4 762 -20
Byggindustri 4 716 500 136 4 13 78 5 257 11
Partihandel 4 145 393 125 1 28 52 4 582 -11
Marktransport 1 053 40 25 0 1 14 1 103 -1
IT-tjänster 2 675 179 74 3 4 20 2 901 -7
Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde, per bransch, forts.
31 dec 2025, mn euro
Brutto Avsättningar Kredit-
förluster,
nettoKategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Netto
Sjöfart 4 461 29 0 2 1 0 4 487 5
Varvsindustri 27 0 0 0 0 0 27 2
Sjötransport 3 980 16 0 2 0 0 3 994 4
Sjöfartstjänster 454 13 0 0 1 0 466 -1
Samhällsnyttiga tjänster 6 406 105 87 3 2 29 6 564 -3
El, vatten och gas 3 483 45 83 2 1 27 3 581 -6
Kraftproduktion 2 413 5 1 1 0 0 2 418 3
Allmännyttiga företag 510 55 3 0 1 2 565 0
Fastighetsbolag 26 344 1 273 140 10 9 64 27 674 -3
Övriga branscher 2 088 0 0 0 0 0 2 088 -1
Summa företagskunder 101 699 4 682 1 447 46 148 614 107 020 -9
Bolån 11 793 689 186 2 9 43 12 614 -16
Lån mot säkerhet 7 003 632 175 5 11 78 7 716 4
Lån utan säkerhet 2 818 438 127 6 16 17 3 344 -2
Privatkunder 21 614 1 759 488 13 36 138 23 674 -14
Offentlig sektor 1 621 8 22 0 0 1 1 650 0
Utlåning till allmänheten 124 934 6 449 1 957 59 184 753 132 343 -23
Utlåning till kreditinstitut 84 193 18 0 2 0 0 84 209 –
Summa 209 127 6 467 1 957 61 184 753 216 552 -23
1) Tabellen visar nettokreditförluster relaterade till exponeringar i och utanför balansräkningen för helåret 2025.
Nordea Årsredovisning 2025
357
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M10 Risk- och likviditets hantering, forts.
Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde, per bransch
31 dec 2024, mn euro
Brutto Avsättningar Kredit-
förluster,
netto
1
Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Netto
Finansinstitut 17 405 498 59 6 17 30 17 909 -8
Jordbruk 3 347 185 56 3 14 26 3 545 -4
Grödor, odling och jakt 407 77 16 0 11 7 482 -11
Djurhållning 311 62 40 0 3 19 391 8
Fiske och vattenbruk 2 629 46 0 3 0 0 2 672 -1
Naturresurser 1 662 46 12 2 2 8 1 708 -6
Pappers- och skogsprodukter 1 019 41 12 1 2 8 1 061 -4
Gruvdrift och kringverksamhet 283 5 0 0 0 0 288 0
Olje-, gas- och offshore-verksamhet 360 0 0 1 0 0 359 -2
Konsument dagligvaror 6 215 183 16 7 7 8 6 392 18
Livsmedel och drycker 1 515 92 8 2 3 5 1 605 11
Hushålls- och hygienprodukter 670 14 3 1 1 1 684 0
Hälsovård 4 030 77 5 4 3 2 4 103 7
Konsument sällanköp och tjänster 8 157 857 424 9 32 214 9 183 -25
Konsumentkapitalvaror 2 121 243 83 1 5 50 2 391 -7
Media och underhållning 1 080 157 55 1 2 30 1 259 -7
Detaljhandel 2 978 357 248 5 22 110 3 446 -14
Flygresor 165 2 2 0 0 1 168 0
Logi och fritid 1 007 94 31 2 3 18 1 109 4
Telekomtjänster 806 4 5 0 0 5 810 -1
Industri 18 862 2 007 475 19 84 254 20 987 -56
Råvaror 1 640 86 67 2 4 21 1 766 -12
Kapitalvaror 2 443 273 24 3 13 14 2 710 7
Producenttjänster 3 522 317 29 -1 9 18 3 842 -11
Byggindustri 4 348 624 147 6 25 78 5 010 -17
Partihandel 4 201 442 114 5 24 54 4 674 -23
Marktransport 711 67 11 1 3 9 776 12
IT-tjänster 1 997 198 83 3 6 60 2 209 -12
Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde, per bransch, forts.
31 dec 2024, mn euro
Brutto Avsättningar Kredit-
förluster,
netto
1
Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Netto
Sjöfart 4 502 130 51 0 1 31 4 651 11
Varvsindustri 4 113 0 0 1 0 116 -1
Sjötransport 4 135 3 51 0 0 31 4 158 12
Sjöfartstjänster 363 14 0 0 0 0 377 0
Samhällsnyttiga tjänster 5 760 93 103 4 2 60 5 890 -59
El, vatten och gas 3 041 39 100 2 1 58 3 119 -58
Kraftproduktion 2 206 7 1 1 0 0 2 213 -1
Allmännyttiga företag 513 47 2 1 1 2 558 0
Fastighetsbolag 22 865 1 592 185 16 14 57 24 555 38
Övriga branscher 1 897 0 4 0 0 1 1 900 3
Summa företagskunder 90 672 5 591 1 385 66 173 689 96 720 -88
Bolån 11 577 794 177 6 15 61 12 466 21
Lån mot säkerhet 7 265 736 198 5 19 57 8 118 3
Lån utan säkerhet 2 728 526 109 17 33 32 3 281 -19
Privatkunder 21 570 2 056 484 28 67 150 23 865 5
Offentlig sektor 2 742 2 20 0 0 1 2 763 0
Utlåning till allmänheten 114 984 7 649 1 889 94 240 840 123 348 -83
Utlåning till kreditinstitut 73 159 9 0 5 0 0 73 163 –
Summa 188 143 7 658 1 889 99 240 840 196 511 -83
1) Tabellen visar nettokreditförluster relaterade till exponeringar i och utanför balansräkningen för helåret 2024.
Nordea Årsredovisning 2025
358
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M10 Risk- och likviditets hantering, forts.
Osäkra lånefordringar (kategori 3), till allmänheten per land och bransch (inklusive lån till verkligt värde)
31 dec 2025, mn euro Danmark Finland Norge Sverige
Utanför
Norden Summa
Finansinstitut 10 4 2 1 — 17
Jordbruk 25 31 1 0 — 57
Grödor, odling och jakt 10 16 – 0 — 26
Djurhållning 15 14 0 0 — 29
Fiske och vattenbruk – 1 1 – — 2
Naturresurser 5 13 0 0 — 18
Pappers- och skogsprodukter 5 13 0 0 — 18
Gruvdrift och kringverksamhet – 0 – – — 0
Olje-, gas- och offshore-verksamhet – 0 – – — 0
Konsument dagligvaror 1 9 8 3 — 21
Livsmedel och drycker 0 3 8 0 — 11
Hushålls- och hygienprodukter 0 3 – 0 — 3
Hälsovård 1 3 0 3 — 7
Konsument sällanköp och tjänster 175 159 21 205 0 560
Konsumentkapitalvaror 2 44 7 26 0 79
Media och underhållning 1 21 0 130 — 152
Detaljhandel 169 71 13 33 — 286
Flygresor – 0 1 0 — 1
Logi och fritid 3 23 0 16 — 42
Telekomtjänster – 0 – 0 — 0
Industri 105 128 125 189 — 547
Råvaror 7 4 5 44 — 60
Kapitalvaror 13 21 0 4 — 38
Producenttjänster 51 13 5 20 — 89
Byggindustri 5 45 64 22 — 136
Partihandel 26 17 49 33 — 125
Marktransport 1 17 0 7 — 25
IT-tjänster 2 11 2 59 — 74
Osäkra lånefordringar (kategori 3), till allmänheten per land och bransch (inklusive lån till verkligt värde), forts.
31 dec 2025, mn euro Danmark Finland Norge Sverige
Utanför
Norden Summa
Sjöfart – 0 – – — 0
Varvsindustri – 0 – – — 0
Sjötransport – 0 – – — 0
Sjöfartstjänster – 0 – – — 0
Samhällsnyttiga tjänster 65 4 0 18 — 87
El, vatten och gas 64 3 – 16 — 83
Kraftproduktion – 1 – 0 — 1
Allmännyttiga företag 1 0 – 2 — 3
Fastighetsbolag 5 101 27 7 — 140
Övriga branscher – 0 – 0 — 0
Summa företagskunder 391 449 184 423 0 1 447
Bolån 38 114 34 – — 186
Lån mot säkerhet 72 97 1 5 — 175
Lån utan säkerhet 24 19 12 72 — 127
Privatkunder 134 230 47 77 — 488
Offentlig sektor 22 – – 0 — 22
Summa osäkra fordringar 547 679 231 500 0 1 957
varav värderad till verkligt värde – – 0 – 0 0
Nordea Årsredovisning 2025
359
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M10 Risk- och likviditets hantering, forts.
Osäkra lånefordringar (kategori 3), till allmänheten per land och bransch (inklusive lån till verkligt värde)
31 dec 2024, mn euro Danmark Finland Norge Sverige
Utanför
Norden Summa
Finansinstitut 52 3 4 0 – 59
Jordbruk 33 23 0 0 – 56
Grödor, odling och jakt 10 6 – 0 – 16
Djurhållning 23 17 0 – – 40
Fiske och vattenbruk – 0 0 – – 0
Naturresurser 5 6 1 0 – 12
Pappers- och skogsprodukter 5 6 1 – – 12
Gruvdrift och kringverksamhet – 0 0 – – 0
Olje-, gas- och offshore-verksamhet – 0 – – – 0
Konsument dagligvaror 3 10 1 2 – 16
Livsmedel och drycker 1 6 0 1 – 8
Hushålls- och hygienprodukter 0 3 – 0 – 3
Hälsovård 2 1 1 1 – 5
Konsument sällanköp och tjänster 129 136 23 136 – 424
Konsumentkapitalvaror 1 48 2 32 – 83
Media och underhållning 2 18 0 35 – 55
Detaljhandel 121 50 20 57 – 248
Flygresor – 2 – 0 – 2
Logi och fritid 5 18 1 7 – 31
Telekomtjänster – 0 – 5 – 5
Industri 96 139 112 128 – 475
Råvaror 52 5 5 5 – 67
Kapitalvaror 3 19 0 2 – 24
Producenttjänster 8 11 5 5 – 29
Byggindustri 3 73 55 16 – 147
Partihandel 28 14 44 28 – 114
Marktransport 1 4 0 6 – 11
IT-tjänster 1 13 3 66 – 83
31 dec 2024, mn euro Danmark Finland Norge Sverige
Utanför
Norden Summa
Sjöfart – 0 51 – – 51
Varvsindustri – 0 – – – 0
Sjötransport – 0 51 – – 51
Sjöfartstjänster – 0 – – – 0
Samhällsnyttiga tjänster 98 4 1 0 – 103
El, vatten och gas 98 2 – 0 – 100
Kraftproduktion – 1 – 0 – 1
Allmännyttiga företag 0 1 1 0 – 2
Fastighetsbolag 5 123 45 12 – 185
Övriga branscher 4 0 – – – 4
Summa företagskunder 425 444 238 278 – 1 385
Bolån 32 113 32 – – 177
Lån mot säkerhet 79 106 1 12 – 198
Lån utan säkerhet 19 17 10 63 – 109
Privatkunder 130 236 43 75 – 484
Offentlig sektor 20 – – – – 20
Summa osäkra fordringar 575 680 281 353 – 1 889
varav värderad till verkligt värde – – – – – –
Osäkra lånefordringar (kategori 3), till allmänheten per land och bransch (inklusive lån till verkligt värde), forts.
Nordea Årsredovisning 2025
360
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M10 Risk- och likviditets hantering, forts.
Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde
31 dec 2025, mn euro
Kredit-
förluster,
netto
1
Kredit-
förlust-
relation,
pkt
Osäkra
låneford-
ringar
kategori
3
Andel
osäkra
ford ringar,
pkt
Summa
avsätt-
ningar
Avsätt-
ningar
kategori 1
Avsätt-
ningar
kategori 2
Avsätt-
ningar
kategori 3
Täcknings-
grad, %
2
Utlåning
värderad till
upp lupet
an skaff-
nings värde
Finansinstitut 21 10 17 8 28 6 10 12 71 21 952
Jordbruk 11 28 57 143 33 4 5 24 42 3 942
Grödor, odling och jakt 3 71 26 594 14 0 4 10 38 424
Djurhållning 9 243 29 751 15 0 1 14 48 371
Fiske och vattenbruk -1 -3 2 6 4 4 0 0 0 3 147
Naturresurser 1 6 18 105 13 1 2 10 56 1 697
Pappers- och
skogsprodukter -2 -20 18 174 12 1 1 10 56 1 022
Gruvdrift och
kringverksamhet 0 0 0 0 0 0 0 0 0 433
Olje-, gas- och offshore-
verksamhet 3 124 0 0 1 0 1 0 0 242
Konsument dagligvaror 4 7 21 37 18 3 8 7 33 5 648
Livsmedel och drycker 1 6 11 67 10 1 5 4 36 1 637
Hushålls- och
hygienprodukter 1 14 3 42 2 0 1 1 33 712
Hälsovård 2 6 7 21 6 2 2 2 29 3 299
Konsument sällanköp och
tjänster -11 -12 560 602 259 3 22 234 42 9 043
Konsumentkapitalvaror 4 17 79 335 44 1 4 39 49 2 317
Media och underhållning 6 54 152 1 333 28 0 5 23 15 1 112
Detaljhandel -21 -58 286 756 159 2 11 146 51 3 626
Flygresor 1 67 1 66 1 0 0 1 100 150
Logi och fritid -3 -29 42 393 27 0 2 25 60 1 041
Telekomtjänster 2 25 0 0 0 0 0 0 0 797
Industri -33 -14 547 225 337 14 89 234 43 23 925
Råvaror -3 -15 60 294 26 1 12 13 22 2 017
Kapitalvaror -2 -6 38 114 36 2 18 16 42 3 303
Producenttjänster -20 -42 89 185 57 3 13 41 46 4 762
Byggindustri 11 21 136 254 95 4 13 78 57 5 257
Partihandel -11 -24 125 268 81 1 28 52 42 4 582
Marktransport -1 -9 25 224 15 0 1 14 56 1 103
IT-tjänster -7 -24 74 253 27 3 4 20 27 2 901
Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde, forts.
31 dec 2025, mn euro
Kredit-
förluster,
netto
1
Kredit-
förlust-
relation,
pkt
Osäkra
låneford-
ringar
kategori
3
Andel
osäkra
ford ringar,
pkt
Summa
avsätt-
ningar
Avsätt-
ningar
kategori 1
Avsätt-
ningar
kategori 2
Avsätt-
ningar
kategori 3
Täcknings-
grad, %
2
Utlåning
värderad till
upp lupet
an skaff-
nings värde
Sjöfart 5 11 0 0 3 2 1 0 0 4 487
Varvsindustri 2 741 0 0 0 0 0 0 0 27
Sjötransport 4 10 0 0 2 2 0 0 0 3 994
Sjöfartstjänster -1 -21 0 0 1 0 1 0 0 466
Samhällsnyttiga tjänster -3 -5 87 132 34 3 2 29 33 6 564
El, vatten och gas -6 -17 83 230 30 2 1 27 33 3 581
Kraftproduktion 3 12 1 4 1 1 0 0 0 2 418
Allmännyttiga företag 0 0 3 53 3 0 1 2 67 565
Fastighetsbolag -3 -1 140 50 83 10 9 64 46 27 674
Övriga branscher -1 -5 0 0 0 0 0 0 0 2 088
Summa företagskunder -9 -1 1 447 134 808 46 148 614 42 107 020
Bolån -16 -13 186 147 54 2 9 43 23 12 614
Lån mot säkerhet 4 5 175 224 94 5 11 78 45 7 716
Lån utan säkerhet -2 -6 127 375 39 6 16 17 13 3 344
Privatkunder -14 -6 488 205 187 13 36 138 28 23 674
Offentlig sektor 0 0 22 133 1 0 0 1 5 1 650
Utlåning till allmänheten -23 -2 1 957 147 996 59 184 753 38 132 343
1) Inklusive reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen.
2) Avsättningar för kategori 3 dividerat med fordringar i kategori 3.
Nordea Årsredovisning 2025
361
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M10 Risk- och likviditets hantering, forts.
Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde
31 dec 2024, mn euro
Kredit-
förluster,
netto
1
Kredit-
förlust-
relation,
pkt
Osäkra
låneford-
ringar
kategori
3
Andel
osäkra
ford ringar,
pkt
Summa
avsätt-
ningar
Avsätt-
ningar
kategori 1
Avsätt-
ningar
kategori 2
Avsätt-
ningar
kategori 3
Täcknings-
grad, %
2
Utlåning
värderad till
upp lupet
an skaff-
nings värde
Finansinstitut -8 -4 59 33 53 6 17 30 51 17 909
Jordbruk -4 -11 56 156 43 3 14 26 46 3 545
Grödor, odling och jakt -11 -228 16 320 18 0 11 7 44 482
Djurhållning 8 205 40 969 22 0 3 19 48 391
Fiske och vattenbruk -1 -4 0 0 3 3 0 0 0 2 672
Naturresurser -6 -35 12 70 12 2 2 8 67 1 708
Pappers- och
skogsprodukter -4 -38 12 112 11 1 2 8 67 1 061
Gruvdrift och
kringverksamhet 0 0 0 0 0 0 0 0 0 288
Olje-, gas- och offshore-
verksamhet -2 -56 0 0 1 1 0 0 0 359
Konsument dagligvaror 18 28 16 25 22 7 7 8 50 6 392
Livsmedel och drycker 11 69 8 50 10 2 3 5 63 1 605
Hushålls- och
hygienprodukter 0 0 3 44 3 1 1 1 33 684
Hälsovård 7 17 5 12 9 4 3 2 40 4 103
Konsument sällanköp och
tjänster -25 -27 424 449 255 9 32 214 50 9 183
Konsumentkapitalvaror -7 -29 83 339 56 1 5 50 60 2 391
Media och underhållning -7 -56 55 426 33 1 2 30 55 1 259
Detaljhandel -14 -41 248 692 137 5 22 110 44 3 446
Flygresor 0 0 2 118 1 0 0 1 50 168
Logi och fritid 4 36 31 274 23 2 3 18 58 1 109
Telekomtjänster -1 -12 5 61 5 0 0 5 100 810
Industri -56 -27 475 223 357 19 84 254 53 20 987
Råvaror -12 -68 67 374 27 2 4 21 31 1 766
Kapitalvaror 7 26 24 88 30 3 13 14 58 2 710
Producenttjänster -11 -29 29 75 26 -1 9 18 62 3 842
Byggindustri -17 -34 147 287 109 6 25 78 53 5 010
Partihandel -23 -49 114 240 83 5 24 54 47 4 674
Marktransport 12 155 11 139 13 1 3 9 82 776
IT-tjänster -12 -54 83 364 69 3 6 60 72 2 209
31 dec 2024, mn euro
Kredit-
förluster,
netto
1
Kredit-
förlust-
relation,
pkt
Osäkra
låneford-
ringar
kategori
3
Andel
osäkra
ford ringar,
pkt
Summa
avsätt-
ningar
Avsätt-
ningar
kategori 1
Avsätt-
ningar
kategori 2
Avsätt-
ningar
kategori 3
Täcknings-
grad, %
2
Utlåning
värderad till
upp lupet
an skaff-
nings värde
Sjöfart 11 24 51 109 32 0 1 31 61 4 651
Varvsindustri -1 -86 0 0 1 0 1 0 0 116
Sjötransport 12 29 51 122 31 0 0 31 61 4 158
Sjöfartstjänster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 377
Samhällsnyttiga tjänster -59 -100 103 173 66 4 2 60 58 5 890
El, vatten och gas -58 -186 100 314 61 2 1 58 58 3 119
Kraftproduktion -1 -5 1 5 1 1 0 0 0 2 213
Allmännyttiga företag 0 0 2 36 4 1 1 2 100 558
Fastighetsbolag 38 15 185 75 87 16 14 57 31 24 555
Övriga branscher 3 16 4 21 1 0 0 1 25 1 900
Summa företagskunder -88 -9 1 385 142 928 66 173 689 50 96 720
Bolån 21 17 177 141 82 6 15 61 34 12 466
Lån mot säkerhet 3 4 198 241 81 5 19 57 29 8 118
Lån utan säkerhet -19 -58 109 324 82 17 33 32 29 3 281
Privatkunder 5 2 484 201 245 28 67 150 31 23 865
Offentlig sektor 0 0 20 72 1 0 0 1 5 2 763
Utlåning till allmänheten -83 -7 1 889 152 1 174 94 240 840 44 123 348
1) Inklusive reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen.
2) Avsättningar för kategori 3 dividerat med fordringar i kategori 3.
Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde, forts.
Nordea Årsredovisning 2025
362
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M10 Risk- och likviditets hantering, forts.
Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaffningsvärde, geografisk fördelning
1
31 dec 2025, mn euro
Brutto Avsättningar
NettoKategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3
Danmark 24 049 1 149 516 3 81 210 25 421
Finland 25 431 2 653 691 19 39 314 28 404
Norge 27 421 1 225 224 23 24 62 28 761
Sverige 30 053 1 285 467 9 36 140 31 620
Ryssland 0 0 0 0 0 0 1
USA 3 030 7 1 1 1 0 3 036
Övrigt 14 950 130 57 4 4 27 15 102
Summa 124 934 6 449 1 957 59 184 753 132 343
1) Utifrån kundens hemvist.
31 dec 2024, mn euro
Brutto Avsättningar
NettoKategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3
Danmark 23 283 1 204 552 20 92 270 24 657
Finland 23 832 3 032 677 23 57 278 27 182
Norge 25 708 1 718 263 24 31 85 27 549
Sverige 26 214 1 545 341 21 55 182 27 842
Ryssland 1 0 0 0 0 0 1
USA 2 786 2 0 0 1 0 2 788
Övrigt 13 160 148 56 5 4 24 13 330
Summa 114 984 7 649 1 889 94 240 840 123 348
1) Utifrån kundens hemvist.
Kundklassificering
Ett sätt att bedöma kreditkvaliteten är att analysera för-
delningen mellan ratingklasserna för företagskunder och
institut med rating, och mellan riskklasserna för
privatkunder och små företagskunder med scoring, dvs.
hushållsportföljen. För företagsportföljen var de största
ratingklasserna 5 och 4. För hushållsportföljen var den
största riskklassen B.
Ratingfördelning, IRK företagskunder
1
0
5
10
15
20
1-11+2-22+3-33+4-44+5-55+6-66+
%
2025
2024
1) Fallerade fordringar ingår inte i ratingfördelningen.
Fördelning mellan riskklasser, IRK privatkunder
1
0
5
10
15
20
F-FF+E-EE+D-DD+C-CC+B-BB+A-AA+
%
2025
2024
1) Fallerade fordringar ingår inte i fördelningen mellan riskklasser. Scoringklasser har
omvandlats till riskklasser.
Nordea Årsredovisning 2025
363
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M10 Risk- och likviditets hantering, forts.
Ratinginformation för lån värderade till upplupet anskaffningsvärde
Mn euro
Ratingklass
1
Genomsnittligt
PD (%)
Redovisat värde före reserver, 31 dec 2025
AvsättningarKategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa
7 – 1 126 2 0 1 128 0
6 0,01 10 536 13 – 10 549 1
5 0,08 35 729 87 1 35 817 11
4 0,23 46 321 935 0 47 256 37
3 5,48 5 342 1 732 1 7 076 65
2 20,48 149 1 190 7 1 346 45
1 31,01 64 420 3 486 25
Standardmetoden/Utan rating n.a 6 842 0 – 6 842 5
0 (fallerade) 100,00 10 12 1 381 1 402 581
Intresseföretag n.a 80 708 – – 80 708 –
Summa 186 827 4 391 1 393 192 610 770
Mn euro
Ratingklass
1
Genomsnittligt
PD (%)
Redovisat värde före reserver, 31 dec 2024
AvsättningarKategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa
7 – 2 345 1 – 2 346 0
6 0,01 9 636 31 – 9 667 3
5 0,08 33 289 48 – 33 336 19
4 0,23 39 774 1 029 1 40 805 49
3 3,64 4 715 2 103 1 6 820 56
2 16,49 133 1 460 33 1 626 88
1 34,08 47 439 10 496 31
Standardmetoden/Utan rating n.a. 4 473 0 0 4 473 20
0 (fallerade) 100,00 11 43 1 293 1 347 648
Intresseföretag n.a. 71 388 – – 71 388 0
Summa 165 811 5 153 1 339 172 303 913
1) Kategoriindelningen och beräknade reserver för varje exponering baseras på situationen i slutet av oktober 2025 (oktober 2024), medan exponeringsbelopp och ratingklasser
baseras på situationen i slutet av december 2025 (december 2024). Vissa exponeringar som är fallerade enligt ratingklasserna i slutet av december var inte fallerade i oktober,
vilket reflekteras i kategoriindelningen.
Scoringinformation för lån värderade till upplupet anskaffningsvärde
Mn euro
Scoringklass
1
Genomsnittligt
PD (%)
Redovisat värde före reserver, 31 dec 2025
AvsättningarKategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa
A 0,11 4 896 23 1 4 920 1
B 0,33 8 790 108 1 8 899 3
C 1,39 5 095 288 3 5 387 9
D 5,49 2 442 469 4 2 915 15
E 15,09 535 729 6 1 270 20
F 22,91 114 429 5 548 18
Standardmetoden/Utan rating 1,12 139 6 9 154 2
0 (fallerade) 100,00 289 24 535 848 160
Summa 22 300 2 076 564 24 941 228
Mn euro
Scoringklass
1
Genomsnittligt
PD (%)
Redovisat värde före reserver, 31 dec 2024
AvsättningarKategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa
A 0,12 6 786 14 0 6 801 2
B 0,46 7 258 104 0 7 363 7
C 1,20 4 501 219 2 4 722 11
D 7,20 2 988 670 3 3 660 28
E 20,59 357 821 3 1 181 27
F 29,81 99 619 3 721 33
Standardmetoden/Utan rating 5,23 299 10 7 315 3
0 (fallerade) 100,00 44 48 531 623 155
Summa 22 332 2 505 550 25 387 265
1) Kategoriindelningen och beräknade reserver för varje exponering baseras på situationen i slutet av oktober 2024 (oktober 2023), medan exponeringsbelopp och ratingklasser
baseras på situationen i slutet av december 2024 (december 2023). Vissa exponeringar som är fallerade enligt ratingklasserna i slutet av december var inte fallerade i oktober,
vilket reflekteras i kategoriindelningen.
Nordea Årsredovisning 2025
364
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M10 Risk- och likviditets hantering, forts.
Ratinginformation för garantier/åtaganden
Mn euro
Ratingklass
Nominella belopp 31 dec 2025
AvsättningarKategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa
7 9 150 – – 9 150 0
6 12 330 4 0 12 334 1
5 35 897 3 0 35 900 7
4 20 697 732 0 21 429 13
3 2 476 1 592 0 4 068 27
2 22 721 123 866 20
1 2 191 1 194 11
Standardmetoden/Utan rating 361 71 0 432 7
0 (fallerade) 0 0 365 365 29
Intresseföretag 61 019 – – 61 019 –
Summa 141 954 3 314 489 145 757 115
Mn euro
Ratingklass
Nominella belopp 31 dec 2024
AvsättningarKategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa
7 8 076 0 – 8 076 2
6 10 574 329 – 10 902 5
5 35 542 149 – 35 691 16
4 18 742 353 0 19 096 15
3 2 983 1 224 5 4 212 27
2 43 784 0 827 23
1 1 221 0 222 12
Standardmetoden/Utan rating 122 82 0 204 7
0 (fallerade) 6 3 336 345 24
Intresseföretag 61 140 – – 61 140 –
Summa 137 229 3 144 342 140 715 132
Scoringinformation för garantier/åtaganden
Mn euro
Scoringklass
Nominella belopp 31 dec 2025
AvsättningarKategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa
A 4 764 36 0 4 800 1
B 4 606 24 0 4 629 3
C 1 859 180 0 2 039 6
D 908 193 1 1 102 10
E 181 290 1 472 30
F 7 51 1 59 5
Standardmetoden/Utan rating 122 3 0 125 0
0 (fallerade) 0 0 36 36 19
Summa 12 447 777 39 13 262 73
Mn euro
Scoringklass
Nominella belopp 31 dec 2024
AvsättningarKategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa
A 5 625 19 0 5 644 1
B 3 741 25 0 3 766 6
C 1 381 118 0 1 500 5
D 776 149 0 925 7
E 14 358 0 373 38
F 2 64 0 66 5
Standardmetoden/Utan rating 1 332 0 333 1
0 (fallerade) 2 3 36 41 19
Summa 11 542 1 069 36 12 648 83
Nordea Årsredovisning 2025
365
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M10 Risk- och likviditets hantering, forts.
Redovisat värde för lån värderade till upplupet anskaffningsvärde, före reserver
Mn euro
Kreditinstitut Allmänheten Summa
Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa
Ingående balans per 1 jan 2025 73 159 9 0 73 168 114 984 7 649 1 889 124 522 188 143 7 658 1 889 197 690
Nya eller förvärvade lånefordringar 14 267 3 – 14 270 38 135 473 68 38 677 52 402 476 68 52 946
Överföringar mellan kategori 1 och 2, netto -2 2 – – -632 632 – – -634 634 – –
Överföringar mellan kategori 2 och 3, netto – 0 0 0 – -200 200 – – -200 200 –
Överföringar mellan kategori 1 och 3, netto – – – – -149 – 149 – -149 – 149 –
Återbetalda eller borttagna lånefordringar -21 557 -4 0 -21 562 -33 216 -2 020 -414 -35 650 -54 773 -2 024 -414 -57 211
Bortskrivna lånefordringar – – – – – – -277 -277 – – -277 -277
Övriga förändringar
1
18 236 8 0 18 244 5 237 -132 326 5 430 23 473 -123 326 23 674
Valutakursdifferenser 90 1 0 91 575 47 16 638 665 48 16 729
Utgående balans per 31 dec 2025 84 193 18 0 84 211 124 934 6 449 1 957 133 340 209 127 6 467 1 957 217 551
1) Övriga förändringar är i huvudsak relaterade till kreditlöften från tidigare år, interna och roterande produkter.
Mn euro
Kreditinstitut Allmänheten Summa
Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa
Ingående balans per 1 jan 2024 67 392 8 1 67 401 121 384 7 222 1 706 130 311 188 776 7 229 1 707 197 712
Nya eller förvärvade lånefordringar 18 714 4 0 18 718 46 348 332 67 46 747 65 062 336 67 65 465
Överföringar mellan kategori 1 och 2, netto -2 2 – – -1 701 1 701 – – -1 703 1 703 – –
Överföringar mellan kategori 2 och 3, netto – – – – – -161 161 – – -161 161 –
Överföringar mellan kategori 1 och 3, netto – – – – -208 – 208 – -208 – 208 –
Återbetalda eller borttagna lånefordringar -18 704 -6 -1 -18 712 -36 446 -2 031 -392 -38 868 -55 149 -2 037 -393 -57 580
Bortskrivna lånefordringar – – – – – – -139 -139 – – -139 -139
Övriga förändringar
1
6 160 2 – 6 162 -13 214 677 290 -12 247 -7 054 679 290 -6 085
Valutakursdifferenser -402 0 – -402 -1 180 -90 -13 -1 282 -1 581 -90 -13 -1 684
Utgående balans per 31 dec 2024 73 159 9 0 73 168 114 984 7 649 1 889 124 522 188 143 7 658 1 889 197 690
1) Övriga förändringar är i huvudsak relaterade till kreditlöften från tidigare år, interna och roterande produkter.
Nordea Årsredovisning 2025
366
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M10 Risk- och likviditets hantering, forts.
Förändring av reserver för lån värderade till upplupet anskaffningsvärde
Mn euro
Kreditinstitut Allmänheten Summa
Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa
Ingående balans per 1 jan 2025 -5 0 0 -5 -94 -240 -840 -1 174 -99 -240 -840 -1 179
Nya eller förvärvade lånefordringar -1 0 – -1 -16 -6 -7 -29 -17 -6 -7 -30
Överföringar från kategori 1 till kategori 2 – 0 – 0 5 -42 – -37 5 -42 – -37
Överföringar från kategori 1 till kategori 3 – – – – 1 – -37 -36 1 – -37 -36
Överföringar från kategori 2 till kategori 1 – 0 – 0 -1 34 – 33 -1 34 – 33
Överföringar från kategori 2 till kategori 3 – 0 0 0 – 33 -78 -45 – 33 -78 -45
Överföringar från kategori 3 till kategori 1 – – – – 0 – 2 2 0 – 2 2
Överföringar från kategori 3 till kategori 2 – 0 0 0 – -5 21 16 – -5 21 16
Förändringar i kreditrisk utan överföringar mellan kategorier 0 0 0 0 13 5 -6 12 14 5 -7 13
Återbetalda eller sålda lånefordringar 4 0 0 4 33 38 35 107 36 38 36 110
Bortskrivna lånefordringar med minskning av reserver – – – – – – 162 162 – – 162 162
Valutakursdifferenser 0 0 0 0 0 -1 -5 -7 0 -1 -5 -7
Utgående balans per 31 dec 2025 -2 0 0 -2 -59 -184 -753 -996 -61 -184 -753 -998
Mn euro
Kreditinstitut Allmänheten Summa
Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa
Ingående balans per 1 jan 2024 -5 0 -1 -6 -129 -299 -826 -1 253 -134 -299 -827 -1 259
Nya eller förvärvade lånefordringar -1 -0 – -1 -23 -14 -8 -46 -24 -14 -8 -47
Överföringar från kategori 1 till kategori 2 0 -0 – – 8 -97 – -89 8 -97 – -89
Överföringar från kategori 1 till kategori 3 – – -0 -0 1 – -109 -108 1 – -109 -108
Överföringar från kategori 2 till kategori 1 – – – – -5 55 – 50 -5 55 – 50
Överföringar från kategori 2 till kategori 3 – – – – – 23 -106 -83 – 23 -106 -83
Överföringar från kategori 3 till kategori 1 -0 – 0 0 -0 – 3 2 -0 – 3 3
Överföringar från kategori 3 till kategori 2 – – – – – -8 29 21 – -8 29 21
Förändringar i kreditrisk utan överföringar mellan kategorier -1 0 -0 -1 8 14 10 31 7 14 10 31
Återbetalda eller sålda lånefordringar 2 0 1 3 45 85 84 215 47 85 85 218
Bortskrivna lånefordringar med minskning av reserver – – – – – – 77 77 – – 77 77
Valutakursdifferenser -0 – – -0 1 1 6 9 1 1 6 9
Utgående balans per 31 dec 2024 -5 0 -0 -5 -94 -240 -840 -1 174 -99 -240 -840 -1 179
Tabellerna visar förändringar i exponering/reserver för varje kategori under året. Om en exponering överförs t.ex. från kategori 1 till kategori 2,
görs en återföring för kategori 1 och en ökning för kategori 2.
Nordea Årsredovisning 2025
367
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M10 Risk- och likviditets hantering, forts.
Förändring i avsättningar för garantier/åtaganden
Mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa
Ingående balans per 1 jan 2025 53 120 41 215
Nya eller förvärvade exponeringar 3 2 0 5
Överföringar från kategori 1 till kategori 2 -2 27 – 25
Överföringar från kategori 1 till kategori 3 0 – 4 4
Överföringar från kategori 2 till kategori 1 0 -13 – -13
Överföringar från kategori 2 till kategori 3 – -3 6 3
Överföringar från kategori 3 till kategori 1 – – 0 0
Överföringar från kategori 3 till kategori 2 0 1 -2 -1
Förändringar i kreditrisk utan överföringar mellan kategorier -11 1 8 -2
Återbetalda eller sålda lånefordringar -15 -29 -4 -49
Bortskrivna lånefordringar med minskning av reserver – – – –
Valutakursdifferenser 0 1 0 1
Utgående balans per 31 dec 2025 28 107 53 188
Mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa
Ingående balans per 1 jan 2024 46 102 39 187
Nya eller förvärvade exponeringar 11 17 0 29
Överföringar från kategori 1 till kategori 2 -2 46 – 43
Överföringar från kategori 1 till kategori 3 -0 – 6 5
Överföringar från kategori 2 till kategori 1 1 -33 – -32
Överföringar från kategori 2 till kategori 3 – -2 4 2
Överföringar från kategori 3 till kategori 1 0 – -1 -1
Överföringar från kategori 3 till kategori 2 – 1 -2 -1
Förändringar i kreditrisk utan överföringar mellan kategorier 11 5 -2 13
Återbetalda eller sålda lånefordringar -13 -15 -2 -29
Bortskrivna lånefordringar med minskning av reserver – – – 0
Valutakursdifferenser -1 -1 0 -2
Utgående balans per 31 dec 2024 53 120 41 215
3. Motpartskreditrisk
Se koncernnot K11, avsnitt 3 ”Motpartskreditrisk”. För
information om kvittning av finansiella tillgångar och skul-
der, se redovisningsprinciper i not M3.3 ”Klassificering och
värdering”, avsnittet ”Kvittning av finansiella tillgångar
och skulder”.
4. Marknadsrisk
Se koncernnot K11, avsnitt 4 ”Marknadsrisk”.
5. Operativ risk
För information om operativ risk, hantering av operativ risk
samt hantering av risker i den finansiella rapporteringen,
se koncernnot K11, avsnitt 5 ”Operativ risk”.
6. Regelefterlevnadsrisk
För information om regelefterlevnadsrisk, hantering av
ESG-relaterade risker, bekämpning av ekobrott samt han-
tering av regelefterlevnadsrisk, se koncernnot K11, avsnitt
6 ”Regelefterlevnadsrisk”.
7. Likviditetsrisk
Nordea Bank Abp fortsatte under 2025 att dra nytta av sin
väl avvägda hantering av likviditetsrisk, med en fortsatt
diversifierad och stark finansieringsbas och en diversifie-
rad likviditetsbuffert. Nordea Bank Abp hade en stark lik-
viditetsposition under hela året, trots fortsatt volatilitet på
världsmarknaden till följd av geopolitisk och makroekono-
misk osäkerhet.
Under 2025 emitterade Nordea Bank Abp cirka 8,8md
euro i långfristig skuld i form av seniora obligationer.
Nordea Bank Abp uppfyllde under hela 2025 kraven gäl-
lande likviditetstäckningsgrad (LCR) i alla valutor tillsam-
mans och den stabila nettofinansieringskvoten (NSFR).
Definition och identifiering av likviditetsrisk
Se koncernnot K11, avsnitt 8.1 ”Definition och identifiering
av likviditetsrisk”.
Ledningsprinciper och kontroll
Se koncernnot K11, avsnitt 8.2 ”Ledningsprinciper och
kontroll”.
Strategi för hantering av likviditetsrisk
Se koncernnot K11, avsnitt 8.3 ”Strategi för hantering av
likviditetsrisk”.
Mätning av likviditetsrisk
Se koncernnot K11, avsnitt 8.4 ”Mätning av likviditetsrisk”.
Analys av likviditetsrisk
Nordea Bank Abp fortsätter att ha en tydlig och konserva-
tiv likviditetsriskprofil, med en stark upplåningsbas. Vid
utgången av 2025 uppgick utnyttjad volym i certifikatspro-
grammen till 48,8md euro (39,7 md euro), med en genom-
snittlig återstående löptid på 0,4 år (0,3 år). Volymen i de
långfristiga programmen uppgick till 39,0md euro
(38,3 md euro), med en genomsnittlig återstående löptid
på 3,1år (2,9 år). Nordea Bank Abp:s finansieringskällor
framgår av tabellen på nästa sida.
Likviditetsriskpositionen förblev stark under hela 2025.
Nordea Bank Abp:s likviditetsbuffert uppgick under
2025 till mellan 95,5md euro och 127,2md euro (91,7md
euro och 122,9 md euro), med ett genomsnitt på 111,1md
euro (105,3 md euro).
Den kombinerade likviditetstäckningsgraden (LCR),
som mäter likviditetsrisken, uppgick till 153procent för
Nordea Bank Abp vid utgången av 2025 (139 procent), och
årsgenomsnittet var 135procent (135 procent). Vid
utgången av 2025 uppgick Nordea Bank Abp:s NSFR till
114,7procent (116,4 procent).
Nordea Årsredovisning 2025
368
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
M10 Risk- och likviditets hantering, forts.
Finansieringskällor, 31 december 2025
Typ av skuld Räntebas Snitt löptid (år) Mn euro
Skulder till kreditinstitut
Kortare än 3 månader Euribor, etc. 0,0 39 880
Längre än 3 månader Euribor, etc. 0,2 2 146
In- och upplåning från allmänheten
Avistainlåning Administrativ 0,0 176 167
Övrig inlåning Euribor, etc. 0,1 70 135
Emitterade värdepapper
Bankcertifikat Euribor, etc. 0,4 38 221
Företagscertifikat Euribor, etc. 0,3 10 591
Övriga obligationslån Fast ränta, marknadsbaserad 3,3 30 547
Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster -367
Derivatinstrument 18 857
Övriga icke räntebärande skulder 20 199
Efterställda skulder
Förlagslån som ingår i supplementärt kapital Fast ränta, marknadsbaserad 4,2 4 613
Eviga förlagslån som ingår i kärn- och primärkapital Fast ränta, marknadsbaserad 4 367
Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster -170
Eget kapital 28 168
Summa 443 347
Stabil nettofinansieringskvot (NSFR)
Md euro 31 dec 2025 31 dec 2024
Tillgänglig stabil finansiering 238,9 223,8
Behov av stabil finansiering 208,4 192,3
Stabil nettofinansiering 30,5 31,5
Stabil nettofinansieringskvot (NSFR)
1
114,7 % 116,4 %
1) I enlighet med CRR II.
Nordea Årsredovisning 2025
369
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Undertecknande
Styrelsens förslag till
vinstdisposition
Den 31 december 2025 uppgick Nordea Bank Abp:s utdel-
ningsbara vinstmedel, inklusive årets resultat och efter
avdrag för kapitaliserade utvecklingskostnader, till
21 481 678 537,31 euro. Annat fritt eget kapital, som utgörs
av investerat fritt eget kapital, uppgick till
1 077 352 142,15euro.
Styrelsen föreslår att den ordinarie bolagsstämman,
som hålls den 24 mars 2026, beslutar om en utdelning på
0,96 euro per aktie. Utdelningen skulle betalas från balan-
serade vinstmedel. Efter en utdelning på
3 284 175 175,68euro, motsvarande omkring 68 procent av
årets resultat, skulle 18 197 503 361,63 euro överföras i ny
räkning som utdelningsbara balanserade vinstmedel.
Styrelsen har också beslutat att föreslå att den ordinarie
bolagsstämman bemyndigar styrelsen att besluta om
utbetalning av en halvårsutdelning för 2026. Avsikten är
att halvårsutdelningen ska uppgå till cirka 50 procent av
koncernens resultat för första halvåret 2026, med en övre
beloppsgräns på 3 md euro. Halvårsutdelningen ska ses
som första delen av den helårsutdelning som betalas ut
för räkenskapsåret 2026 enligt Nordeas utdelningspolicy.
Styrelsen har för avsikt att besluta om halvårsutdelningen
i samband med delårsrapporten för andra kvartalet.
Bemyndigandet om betalning av halvårsutdelning skulle
vara giltigt fram till början av nästa ordinarie
bolagsstämma.
Utdelningarna skulle betalas från balanserade vinst-
medel. Båda utdelningarna skulle baseras på bokslutet
som ska fastställas för räkenskapsåret som avslutades den
31 december 2025.
Enligt styrelsens uppfattning skulle den föreslagna
utdelningen inte äventyra Nordea Bank Abp:s solvens.
Ytterligare information finns i avsnittet Förslag till vinst-
disposition i förvaltningsberättelsen.
Undertecknande av bokslut och förvaltningsberättelse för 2025
Såvitt styrelsens ledamöter och koncernchefen och verkställande direktören känner till:
• ger bokslutet, som upprättats i enlighet med tillämplig
redovisningsstandard, en rättvisande bild av Nordea Bank
Abp:s tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och
resultat, både självt och i fråga om den helhet som utgörs
av de koncernföretag som omfattas av koncernbokslutet
• ger förvaltningsberättelsen en sanningsenlig bild av
utvecklingen och resultatet av affärsverksamheten i
Nordea Bank Abp och de koncernföretag som omfattas av
koncernbokslutet, tillsammans med en beskrivning av de
huvudsakliga risker och osäkerheter som föreligger samt
koncernens ställning i övrigt, och
• har den hållbarhetsförklaring som ingår i förvaltnings-
berättelsen upprättats i enlighet med de standarder för
hållbarhetsrapportering som avses i 7 kap. i finska
bokföringslagen (1336/1997, med ändringar) och de
specifikationer som antagits enligt artikel 8 i EU:s
taxonomiförordning (EU) 2020/852.
Helsingfors, 17 februari 2026
Sir Stephen Hester
Ordförande
Frank Vang-Jensen
Vd och koncernchef
Revisionsanteckning
Över utförd revision har idag avgetts berättelse.
Helsingfors, 23 februari 2026
PricewaterhouseCoopers Oy
Revisionssammanslutning
Jukka Paunonen
Auktoriserad revisor (CGR)
1) Arbetstagarrepresentant.
Lene Skole
Vice ordförande
Petra van Hoeken
Styrelseledamot
Joanna Koskinen
Styrelseledamot1
Jørgen Suo Lønnquist
Styrelseledamot1
John Maltby
Styrelseledamot
Risto Murto
Styrelseledamot
Lars Rohde
Styrelseledamot
Per Strömberg
Styrelseledamot
Jonas Synnergren
Styrelseledamot
Arja Talma
Styrelseledamot
Kjersti Wiklund
Styrelseledamot
Nordea Årsredovisning 2025
370
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Revisionsberättelse
Till Nordea Bank Abp:s bolagsstämma
Revision av bokslutet
Uttalande
Enligt vår uppfattning
• ger koncernbokslutet en rättvisande bild av koncernens
ekonomiska ställning och av resultatet av dess verksam-
het och kassaflöden för året i enlighet med internatio-
nella redovisningsstandarder (IFRS Redovisnings-
standarder), så som de antagits av EU
• ger bokslutet en rättvisande bild av moderbolagets
ekonomiska ställning samt av resultatet av dess
verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande
bestämmelser gällande upprättande av bokslut och det
uppfyller de lagstadgade kraven.
Vårt uttalande i denna rapport är förenligt med innehållet
i den kompletterande rapport som överlämnats till
revisionsutskottet.
Revisionens omfattning
Vi har utfört en revision av bokslutet för Nordea Bank Abp
(fo-nummer 2858394-9) för räkenskapsperioden 1.1.–
31.12.2025. Bokslutet omfattar:
• koncernens resultaträkning, rapport över totalresultat,
balansräkning, rapport över förändringar i eget kapital,
kassaflödesanalys och noter till bokslutet inklusive
väsentlig information om redovisningsprinciper och
annan förklarande information
• moderbolagets resultaträkning, balansräkning,
kassaflödesanalys och noter till bokslutet.
Grund för uttalandet
Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i
Finland. Vårt ansvar enligt god revisionssed beskrivs
närmare i avsnittet Revisorns ansvar för revisionen av
bokslutet.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck-
liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Oberoende
Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och kon-
cernföretagen enligt de etiska kraven i Finland som gäller
den av oss utförda revisionen och vi har i övrigt fullgjort
vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa.
Andra tjänster än revisionstjänster som tillhandahållits
moderbolaget och koncernbolagen är enligt vår bästa
kunskap och övertygelse i enlighet med bestämmelserna
för dylika tjänster i Finland och vi har inte tillhandahållit
förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens
537/2014 artikel 5.1. De andra tjänster än revisionstjänster
som vi tillhandahållit framgår ur not K2.7 till
koncernbokslutet.
Vår revisionsansats
Översikt
• För koncernbokslutet tillämpad väsent-
lighet: €250 miljoner, som är 0,8 % av
eget kapital
• Revisionen av koncernbokslutet
omfattar samtliga väsentliga
koncernbolag och dessutom
ett antal mindre koncern-
bolag i de nordiska länderna.
Revisionen täcker merparten
av intäkterna, tillgångarna
och skulderna
• Nedskrivning av lån till kunder
• Värdering av vissa finansiella instru-
ment på nivå II och III som värderas till
verkligt värde
• Aktuariella antaganden relaterade till affärsområdet Life
• IT-system som stödjer processer för finansiell
rapportering
Vi utformade vår revision med genom att fastställa väsent-
lighetsnivå och bedöma risken för väsentligt fel i bokslutet
som helhet. Vi beaktade speciellt de områden där led-
ningen gjort subjektiva bedömningar. Sådana är till exem-
pel betydande redovisningsmässiga uppskattningar som
baserar sig på antaganden och prognoser om framtida
händelser.
Väsentlighet
Revisionens omfattning och inriktning baserades på vår
bedömning av väsentlighet. Revisionens mål är att uppnå
en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som
helhet innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa
beror på oegentligheter eller på fel. Fel anses vara väsent-
liga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas
påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar på
basis av bokslutet.
Baserat på vårt professionella omdöme fastställde vi
vissa kvantitativa gränsvärden för att bestämma väsentlig-
hetsnivå som tillämpats för koncernbokslutet som helhet.
Med hjälp av dessa gränsvärden och kvalitativa övervä-
ganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning
samt karaktär, tidpunkt och omfattning av våra gransk-
ningsåtgärder. Vidare användes väsentlighetsnivån för att
bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktig-
heter på bokslutet som helhet.
Koncernens väsentlighet €250 miljoner (föregående året €250 miljoner)
Hur vi fastställt väsentligheten 0,8 % av eget kapital
Motivering av valet av väsentlighetstal Vi valde eget kapital som referenspunkt eftersom detta
enligt vår uppfattning är det nyckeltal som användarna
för det mesta använder vid bedömning av koncernens
kapitalresurser. Eget kapital är ett allmänt accepterat
nyckeltal. Vi valde 0,8 %, som ligger inom ramen för
gränsvärdena för accepterad kvantitativ väsentlighet i
revisionsstandarderna.
Revisionens inriktning och omfattning
Vi beaktade Nordea koncernens struktur, bransch och
redovisningsprocesser samt interna kontroller då vi utfor-
made revisionens omfattning.
Vi fastställde vilken typ av arbete som krävdes i kon-
cernbolagen av oss, i egenskap av det centrala koncernre-
visionsteamet, eller av revisorer för koncernbolagen från
andra företag inom PwC samt av icke-PwC företag i enlig-
het med våra anvisningar. I de fall då arbetet utfördes av
revisorer för koncernbolagen gav vi dem specifika anvis-
ningar som inkluderade vår riskanalys, väsentlighet och
metoderna för testning av de centraliserade systemen.
Revision utfördes i de koncernbolag som ansågs vara
väsentliga antingen på grund av relativ ekonomisk bety-
delse, risk eller på grund av deras specifika karaktär.
Revisionen täcker majoriteten av koncernens intäkter, till-
gångar och skulder.
Genom att vidta de nämnda åtgärderna hos koncern-
bolagen och vidta ytterligare åtgärder på koncernnivå har
vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis
avseende den finansiella informationen för koncernen som
helhet för att göra ett uttalande avseende
koncernbokslutet.
Väsentlighet
Omfattning
Särskilt
betydelsefulla
områden
Nordea Årsredovisning 2025
371
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Revisionsberättelse, forts.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden
som enligt vår professionella bedömning var de mest bety-
delsefulla för räkenskapsperiodens revision. Dessa områden
behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställ-
ningstagande till bokslutet som helhet, men vi ger inga sepa-
rata uttalanden om dessa områden.
Liksom vid alla revisioner beaktade vi också risken för att
ledningen åsidosätter den interna kontrollen, och har bland
annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikel-
ser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till
följd av oegentligheter.
Särskilt betydelsefullt område
för koncernbokslutet
Hur vår revision beaktade det särskilt
betydelsefulla området
Nedskrivning av lån till kunder
Se not K1 till koncernbokslutet – Redovisningsprinciper
(Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar), not
K2.10 – Kreditförluster och not K3.8 – Utlåning.
Bedömningen av nedskrivning inkluderar kritiska bedöm-
ningar och uppskattningar. För individuellt bedömda lån
ingår uppskattningar i bedömningen av huruvida en
kredithändelse har inträffat och vid bedömningen av
storleken på nedskrivningen av lån till kunder.
Förväntade kreditförluster är beräknade som en funk-
tion av sannolikheten för fallissemang, exponeringen vid
fallissemang, förlusten vid fallissemang samt tidpunkten
för fallissemang.
Nordea delar in lån i tre kategorier beroende på gra-
den av kreditrisk eller förändring i kreditrisk för varje
enskilt lån. För lån utan väsentlig ökning av kreditrisken,
kategori 1, beräknas kreditförluster för förväntade fallis-
semang inom 12 månader. För lån med väsentlig ökning
av kreditrisken, kategori 2, eller lån i fallissemang, kate-
gori 3, beräknas kreditförluster för inträffade och förvän-
tade fallissemang under lånets uppskattade löptid.
Det rådande makroekonomiska läget präglat av osäker-
het tillsammans med inverkan av geopolitiska faktorer har
påverkat ledningens beslut om förväntade kreditförluster.
För att beakta de osäkerheter som finns i den nuvarande
och framtida verksamhetsmiljön och för att återspegla alla
relevanta riskfaktorer som inte fångas upp i Nordeas
modellbaserade resultat görs justeringar utvecklade av led-
ningen utöver de beräknade förväntade kreditförlusterna.
Därtill redovisar Nordea justeringar till de modellbe-
räknade förväntade kreditförlusterna för att ta hänsyn till
begränsningar i nedskrivningsmodellen.
Detta utgör också ett särskilt betydelsefullt område för
revisionen av moderbolagets årsredovisning.
Vår revision utfördes genom en kombination av testning
av intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen
och substansgranskning.
Vi har skapat en förståelse för processen för låneutgiv-
ning, kreditriskhanteringen och nedskrivning av utlåning
till kunder.
Vi har haft ett särskilt fokus på ledningens bedömning
av justeringar till de modellberäknade förväntade kredit-
förlusterna och utvecklingen av kreditrisk för stora kunder.
Baserat på risk för individuellt bedömda lån har vi stick-
provsvis testat dokumentation i kreditakter och bedöm-
ningen av kreditrisk.
Vi bedömde utformningen och effektiviteten av styr-
ningsmodellen och kontroller över bedömningen av
kreditrisk.
För nedskrivningsmodeller har vi involverat våra
modellexperter för att utvärdera metodiken, utmana
underliggande antaganden och för att oberoende kontroll-
beräkna ett urval av lån.
Vi har utvärderat lämpligheten i de antaganden samt
kvaliteten av underliggande data som använts för ledning-
ens bedömning av justeringar till de modellberäknade
förväntade kreditförlusterna och granskat att dessa har
godkänts enligt bolagets instruktioner.
Vi har granskat upplysningarna hänförliga till ned-
skrivning av lån.
Särskilt betydelsefullt område
för koncernbokslutet
Hur vår revision beaktade det särskilt
betydelsefulla området
Värdering av vissa finansiella instrument på nivå II och III som värderas till verkligt värde
Se not K1 till koncernbokslutet – Redovisningsprinciper
(Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar),
not K2.5 – Summa nettoresultat av poster till verkligt
värde, not K3.3 – Klassificering och värdering, not K3.4 –
Verkligt värde, not K3.6 – Säkringsredovisning och not
K3.12 – Derivatinstrument.
Geopolitiska spänningar och allmänt utbredd makroeko-
nomisk osäkerhet samtidigt med en allmänt förbättrad
ekonomisk situation fortsätter att vara ett nyckeltema på
större marknader. Den utmanande värderingsmiljön
understryker vikten av robusta värderings- och rapporte-
ringskontroller och värderingen av finansiella instrument
fortsätter att vara ett område med inneboende risk.
Värderingen av finansiella instrument på nivå II och III
använder observerbara respektive ej observerbara indata
för återkommande värderingar av verkligt värde.
Betydande portföljer av finansiella instrument värderas
baserat på modeller och vissa antaganden som inte är
observerbara för tredje part.
Viktiga områden för värdering av finansiella instru-
ment som innehas till verkligt värde är:
• riktlinjer och policyer för modeller och värdering,
• interna kontroller av hierarkin för verkligt värde,
justeringar av verkligt värde, pristester samt kontroll
och styrning av modeller, och
• upplysningar om finansiella instrument.
Detta utgör också ett särskilt betydelsefullt område för
revisionen av moderbolagets årsredovisning.
Vi bedömde utformningen och testade effektiviteten för
kontrollerna avseende:
• identifiering, beräkning och övervakning av värderingen
av finansiella instrument,
• justeringar av verkligt värde, oberoende prisverifiering
samt hierarkin för verkligt värde
• kontroll och styrning av modeller.
Vi granskade koncernens processer för oberoende pris-
verifiering, validering och godkännande av modeller.
Därutöver testades kontroller av dataflöden och datainput
för värdering samt koncernens styrnings- och
rapporteringsprocesser.
För de värderingar som är beroende av ej observerbara
indata eller som kräver en högre grad av bedömningar,
utgick vi från de antaganden, metoder och modeller som
koncernen använde. Vi gjorde dessutom en oberoende
värdering av ett urval positioner.
När det gäller justeringar av verkligt värde, särskilt
credit value adjustment, debt value adjustment och
funding fair value adjustment (CVA, DVA och FFVA)
bedömde vi den metod som använts, underliggande
modeller samt koncernens antaganden och jämförde detta
med vår kännedom om nuvarande praxis i branschen. Vi
testade kontroller över datainput till de underliggande
modellerna och testade ett urval av underliggande
transaktioner.
Vi har granskat upplysningarna som hänför sig till
värdering av finansiella instrument till verkligt värde.
Nordea Årsredovisning 2025
372
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Revisionsberättelse, forts.
Särskilt betydelsefullt område
för koncernbokslutet
Hur vår revision beaktade det särskilt
betydelsefulla området
Aktuariella antaganden relaterade till affärsområdet Life
Se not K1 till koncernbokslutet – Redovisningsprinciper
(Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar)
och not K4 – Försäkringsavtal.
Värderingen av försäkringstekniska avsättningar inne-
fattar bedömningar om osäkra framtida händelser.
Värderingen baseras på modeller där väsentliga
bedömningar tillämpas för att fastställa ekonomiska
antaganden, aktuariella antaganden liksom antaganden
om kundbeteenden. Förändringar i dessa antaganden
kan väsentligt påverka värderingen av försäkrings-
tekniska avsättningar.
Vi bedömde utformningen och testade effektiviteten för
kontrollerna avseende processer för att beräkna försäk-
ringstekniska avsättningar inom affärsområdet Life.
Vår granskning omfattade även bedömningar av till-
lämpade metoder, modeller och antagande som används
i beräkningarna av avsättningarna. Vi har utfört substans-
granskning och analytiska granskningsåtgärder avseende
de försäkringstekniska avsättningarna i samarbete med
PwC:s aktuarier.
IT-system som stödjer processer för finansiell rapportering
Ett väsentligt antal transaktioner hanteras inom koncer-
nens finansiella rapportering vilken är starkt beroende av
IT-system som stöder automatisk redovisning och
avstämning. För att säkerställa fullständiga och korrekta
räkenskaper krävs att kontroller över behörigheter till
program, programutveckling och programförändringar är
ändamålsenligt utformade och fungerar effektivt.
Detta utgör också ett särskilt betydelsefullt område för
revisionen av moderbolagets årsredovisning.
Vi bedömde utformningen och testade effektiviteten för
de IT-system som är väsentliga för den finansiella rappor-
teringen. Vår granskning har omfattat åtkomst till
program och data samt programutveckling och
programförändringar.
För åtkomst till program och information omfattade
vår granskning test av upplägg, borttag och övervakning
av åtkomsträttigheter samt lämplig fördelning av arbets-
uppgifter. Andra områden som testades omfattade över-
vakning av IT-system och kontroll över ändringar i
IT-system.
Risker för väsentliga felaktigheter som avses i EU
förordningens 537/2014 artikel 10.2c har inte identifierats i
koncernbokslutet eller moderbolagets bokslut.
Styrelsens och verkställande
direktörens ansvar för bokslutet
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprät-
tandet av bokslutet och för att koncernbokslutet ger en rätt-
visande bild enligt internationella redovisningsstandarder
(IFRS Redovisningsstandarder), så som de antagits av EU
och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i
Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande
av bokslut samt uppfyller de lagstadgade kraven. Styrelsen
och verkställande direktören ansvarar även för den interna
kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta ett
bokslut som inte innehåller några väsentliga felaktigheter,
vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag.
Vid upprättandet av bokslutet ansvarar styrelsen och
verkställande direktören för bedömningen av moderbola-
gets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten.
De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan
påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att
använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fort-
satt drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera
moderbolaget eller koncernen, upphöra med verksamheten
eller inte har något realistiskt alternativ till att göra detta.
Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huru-
vida bokslutet som helhet innehåller några väsentliga fel-
aktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på
misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehål-
ler våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av
säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som
utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka
en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter
kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och
anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rim-
ligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som
användare fattar med grund i bokslutet.
Som del av en revision enligt god revisionssed använder
vi professionellt omdöme och har en professionellt skep-
tisk inställning under hela revisionen. Dessutom:
• Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felak-
tigheter i bokslutet, vare sig dessa beror på oegentlighe-
ter eller på misstag, utformar och utför granskningsåtgär-
der bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revi-
sionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att
utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte
upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentlighe-
ter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på
misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande
i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig
information eller åsidosättande av intern kontroll.
• Skaffar vi oss en förståelse av den del av den interna kon-
trollen som har betydelse för vår revision för att utforma
granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till
omständigheterna, men inte för att uttala oss om effekti-
viteten i den interna kontrollen för moderbolagets eller
koncernens del.
• Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper
som används och rimligheten i ledningens uppskatt-
ningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
• Drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och
verkställande direktören använder antagandet om fort-
satt drift vid upprättandet av bokslutet. Vi drar också en
slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om
huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som
avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda
till betydande tvivel om moderbolagets eller koncernens
förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen
att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i
revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplys-
ningarna i bokslutet om den väsentliga osäkerhetsfaktorn
eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera
uttalandet om bokslutet. Våra slutsatser baseras på de
revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revi-
sionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller för-
hållanden göra att ett moderbolag eller en koncern inte
längre kan fortsätta verksamheten.
• Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen
och innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och
om bokslutet återger de underliggande transaktionerna
och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
• Planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta
tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende
den finansiella informationen för företag eller affärsenhe-
ter inom koncernen som grund för att lämna ett uttalande
avseende koncernbokslutet. Vi ansvarar för styrning,
övervakning och genomgång av det revisionsarbete som
utförts för koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansva-
riga för vårt revisionsuttalande.
Vi kommunicerar med dem som har ansvar för bolagets
styrning avseende, bland annat, revisionens planerade
omfattning och inriktning samt tidpunkten för den, samt
betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland
eventuella betydande brister i den interna kontrollen som
vi identifierat under revisionen.
Vi förser också dem som har ansvar för bolagets styr-
ning med en bekräftelse om att vi har följt relevanta yrkes-
etiska krav avseende oberoende, och kommunicerar alla
relationer och andra förhållanden som rimligen kan
påverka vårt oberoende samt i tillämpliga fall tillhörande
motåtgärder.
Av de frågor som kommuniceras med dem som har
ansvar för bolagets styrning fastställer vi vilka frågor som
varit de mest betydelsefulla för räkenskapsperiodens
revision och som därför utgör de för revisionen särskilt
betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i
revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författ-
ningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst
sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommunice-
ras i revisionsberättelsen på grund av att de negativa
konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara
större än allmänintresset av denna kommunikation.
Nordea Årsredovisning 2025
373
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Revisionsberättelse, forts.
Övriga rapporteringsskyldigheter
Uppgifter om revisionsuppdraget
I enlighet med avtalet om bolagsbildningen för Nordea
Bank Abp har vi varit utsedda revisorer från och med den
21 september 2017. Vårt revisionsuppdrag gäller en hel
period med oavbrutet åtagande under åtta räkenskapsår.
Övrig information
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för den
övriga informationen. Den övriga informationen omfattar
verksamhetsberättelsen och informationen i årsberättelsen
men inkluderar inte bokslutet eller vår revisionsberättelse.
Vårt uttalande om bokslutet täcker inte övrig
information.
Vår skyldighet är att läsa den övriga informationen i
samband med revisionen av bokslutet och i samband med
detta göra en bedömning av om det finns väsentliga mot-
stridigheter mellan den övriga informationen och bokslutet
eller den uppfattning vi har inhämtat under revisionen eller
om den i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
För verksamhetsberättelsens del är det ytterligare vår
skyldighet att bedöma om verksamhetsberättelsen har
upprättats enligt de bestämmelser som ska följas vid upp-
rättande av verksamhetsberättelser, med undantag för de
uppgifter om hållbarhetsrapporten om vilka det finns
bestämmelser i 7 kap. i bokföringslagen och i
hållbarhets rapporterings standarderna.
Enligt vår uppfattning är uppgifterna i verksamhets-
berättelsen och bokslutet enhetliga och verksamhets-
berättelsen har upprättats enligt de bestämmelser som ska
följas vid upprättande av verksamhetsberättelser. Vårt
uttalande täcker inte de uppgifter om hållbarhetsrappor-
ten om vilka det finns bestämmelser i 7 kap. i bokförings-
lagen och i hållbarhetsrapporteringsstandarderna.
Om vi utgående från vårt arbete på den övriga
informationen, drar slutsatsen att det förekommer en
väsentlig felaktighet i den övriga informationen, bör vi
rapportera detta. Vi har ingenting att rapportera gällande
detta.
Andra uttalanden
Vi förordar fastställande av bokslutet. Styrelsens förslag
till disposition av den vinst som balansräkningen utvisar
beaktar bestämmelserna i aktiebolagslagen. Vi förordar
beviljandet av ansvarsfrihet för moderbolagets styrelse-
ledamöter samt för verkställande direktören för den av
oss granskade räkenskapsperioden.
Helsingfors den 23 februari 2026
PricewaterhouseCoopers Oy
Revisionssammanslutning
Jukka Paunonen
CGR
Nordea Årsredovisning 2025
374
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Hållbarhetsgranskningsberättelse
Till bolagsstämman i Nordea Bank Abp
Vi har utfört vårt bestyrkandeuppdrag där
uttalandet lämnas med begränsad säkerhet
gällande den i bokföringslagens 7 kap.
avsedda koncernhållbarhetsrapport (Håll-
barhetsförklaring) för Nordea Bank Abp
(FO-nummer 2858394-9) som ingår i
verksamhetsberättelsen för rapporterings-
perioden 1.1.–31.12.2025.
Uttalande
Baserat på de åtgärder vi utfört och de bevis vi inhämtat
har vi inte fått kännedom om ett förhållande som får oss
att tro att det i koncernhållbarhetsrapporten inte i alla
väsentliga avseenden har följts
1) de krav som föreskrivs i 7 kap. i bokföringslagen och
standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS), samt
2) de krav som föreskrivs i artikel 8 i Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av
en ram för att underlätta hållbara investeringar och om
ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EU:s taxonomi).
Punkt 1 ovan omfattar även processen där Nordea Bank
Abp har identifierat informationen för rapporteringen i
enlighet med standarderna för hållbarhetsrapportering
(dubbel väsentlighetsanalys).
Vårt uttalande täcker inte märkningen av koncernhåll-
barhetsrapporten med digital XBRL-
hållbarhetsidentifiering i enlighet med 7 kap. 22 § 1 mom.
2 punkten i bokföringslagen, eftersom hållbarhetsrappor-
terande företag inte har haft möjligheten att följa detta
krav på grund av avsaknaden av krav på märkningen av
hållbarhetsinformation i ESEF-förordningen eller någon
annan EU-lagstiftning.
Grund för uttalandet
Vi har utfört koncernhållbarhetsgranskningen som ett
uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet
med iakttagande av god granskningssed i Finland och av
den internationella standarden för bestyrkandeuppdrag
ISAE 3000 (omarbetad) ”Andra bestyrkandeuppdrag än
revisioner och översiktliga granskningar av historisk
finansiell information”.
Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i
avsnittet Koncernhållbarhetsrevisorns ansvar.
Vi anser att vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga
bevis som grund för vårt uttalande.
Övriga upplysningar
Den jämförande hållbarhetsinformationen i Nordea Bank
Abp:s koncernhållbarhetsrapport för tidigare rapporte-
ringsperioder före 2024 har inte varit föremål för ett håll-
barhetsgranskningsuppdrag i enlighet med revisions-
lagen. Vårt uttalande är inte modifierat i detta avseende.
Koncernhållbarhetsrevisorns
oberoende och kvalitetsstyrning
Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och
koncern företagen enligt de etiska kraven i Finland som
gäller uppdraget vi utfört och vi har i övrigt fullgjort vårt
yrkesetiska ansvar enligt dessa.
Koncernhållbarhetsrevisorn tillämpar den internatio-
nella standarden för kvalitetsstyrning ISQM 1, enligt vilken
hållbarhetsrevisionssammanslutningen ska utforma,
implementera och upprätthålla ett system för kvalitets-
styrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlev-
nad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen
och tillämpliga krav i författningar och föreskrifter.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Styrelsen och verkställande direktören för Nordea Bank
Abp ansvarar för
• koncernhållbarhetsrapporten och för upprättandet och
framläggandet av koncernhållbarhetsrapporten i enlig-
het med vad som föreskrivs i 7 kap. i bokföringslagen,
inklusive den process som har definierats i standarderna
för hållbarhetsrapportering och där informationen för
rapporteringen i enlighet med standarderna för hållbar-
hetsrapportering har identifierats,
• att de krav som föreskrivs i artikel 8 i Europaparlamen-
tets och rådets förordning (EU) 2020/852 om inrättande
av en ram för att underlätta hållbara investeringar och
om ändring av förordning (EU) 2019/2088 har följts i
koncernhållbarhetsrapporten, samt för
• en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande
direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en
koncernhållbarhetsrapport som inte innehåller några
väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegent-
ligheter eller på misstag.
Inneboende begränsningar vid upprättandet
av koncernhållbarhetsrapporten
Vid rapportering av framtidsinriktad information i enlighet
med ESRS är ledningen för företaget skyldig att utarbeta
framtidsinriktad information baserat på de antaganden
som beskrivits i koncernhållbarhetsrapporten om händel-
ser som kan inträffa i framtiden samt möjliga framtida
åtgärder av koncernen. De faktiska resultaten kommer
sannolikt att skilja sig åt eftersom förväntade händelser
ofta inte inträffar som förväntat.
Koncernhållbarhetsrevisorns ansvar
Vår skyldighet är att utföra ett bestyrkandeuppdrag för att
uppnå en begränsad säkerhet om att koncernhållbarhets-
rapporten inte innehåller väsentliga felaktigheter bero-
ende på oegentligheter eller misstag samt att lämna en
sådan granskningsberättelse som innehåller vårt utta-
lande och där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet.
Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller
misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller
tillsammans rimligen kan förväntas påverka de beslut som
användare fattar med grund i
koncernhållbarhetsrapporten.
Att följa den internationella standarden för bestyrkande-
uppdrag ISAE 3000 (omarbetad) innebär att vi använder
professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk
inställning under hela uppdraget. Dessutom:
• Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felak-
tigheter i koncernhållbarhetsrapporten, vare sig dessa
beror på oegentligheter eller på misstag, och skaffar vi
oss en förståelse av den del av den interna kontrollen
som har betydelse för vårt uppdrag för att utforma
granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till
omständigheterna, men inte för att uttala oss om effekti-
viteten i den interna kontrollen för moderbolagets eller
koncernens del.
• Utformar och utför vi granskningsåtgärder bland annat
utifrån dessa risker för att inhämta bevis som är tillräck-
liga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra
uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig
felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en
väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom
oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, för-
falskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information
eller åsidosättande av intern kontroll.
Beskrivning av de utförda åtgärderna
De åtgärder som utförs i ett uppdrag där uttalandet läm-
nas med begränsad säkerhet varierar i fråga om karaktär
och tidpunkt, och är mindre i omfattning än för ett upp-
drag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet.
Karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av de
valda granskningsåtgärderna är en fråga om professio-
nellt omdöme, inklusive bedömningen av risken för
väsentliga felaktigheter beroende på oegentligheter eller
misstag. Följden är att graden av säkerhet som uppnås i
ett uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säker-
het är betydligt lägre än den säkerhet som skulle uppnås
om ett uppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säker-
het hade utförts.
Nordea Årsredovisning 2025
375
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Hållbarhetsgranskningsberättelse, forts.
Våra åtgärder omfattade bl.a. följande:
• Vi intervjuade företagets ledning och de personer som
ansvarade för att samla in och rapportera informationen
som ingår i koncernhållbarhetsrapporten på koncernnivå,
samt på olika nivåer inom organisationen och olika affärs-
områden för att bilda en uppfattning av hållbarhetsrap-
porteringsprocessen samt de interna kontrollerna och
informationssystemen som hänför sig till dem.
• Vi bekantade oss med bolagets bakgrundsmaterial och
dokument i tillämpliga delar, och bedömde huruvida de
stödde informationen som inkluderats i
koncernhållbarhetsrapporten.
• Vi utvärderade företagets bedömningsprocess för imple-
menteringen av dubbelväsentlighetsprincipen i förhål-
lande till kraven i ESRS-standarderna, och om de uppgifter
som givits i koncernhållbarhetsrapporten om denna
process är i enlighet med ESRS-standarderna
• Vi utvärderade huruvida hållbarhetsinformationen som
inkluderats i koncernhållbarhetsrapporten är i enlighet
med ESRS-standarderna
• För EU-taxonomidata erhöll vi en förståelse för processen
genom vilken företaget definierat koncernens taxonomi-
omfattande och taxonomiförenliga ekonomiska aktiviteter,
och utvärderade förenligheten med regelverk av den infor-
mation som lämnats om dessa.
Helsingfors den 23 februari 2026
PricewaterhouseCoopers Oy
Hållbarhetsrevisionssammanslutning
Jukka Paunonen
HBR
Nordeas ordinarie bolagsstämma 2026 hålls som en
virtuell stämma tisdagen den 24 mars 2026 kl. 14.00 EET.
Förhandsröstning
Aktieägare kan också utöva sin rösträtt genom att rösta på
förhand i enlighet med instruktionerna, som även anger
relevanta tidsfrister och som återfinns i kallelsen till den
ordinarie bolagsstämman.
Anmälan om deltagande
Aktieägare som önskar delta i bolagsstämman ska den
12mars 2026 vara införda i Nordeas aktieägarförteckning
som förs av Euroclear Finland Oy i Finland, Euroclear
Sweden AB i Sverige eller VP Securities A/S i Danmark och
anmäla sitt deltagande i enlighet med instruktionerna,
som även anger relevanta tidsfrister och som återfinns i
kallelsen till den ordinarie bolagsstämman.
Anmälan om deltagande i bolagsstämman ska göras
senast den 16 mars 2026 på Nordeas webbplats,
nordea.com/agm, eller per post till Innovatics Ltd, AGM/
Nordea, Banmästargatan 13 A, 00520 Helsingfors,
Finland, eller via e-post till agm@innovatics.fi.
Förvaltarregistrerade aktier
Aktieägare vars aktier är förvaltarregistrerade i Danmark
måste begära av förvaltaren att deras aktier omregistre-
ras i aktieägarens egna namn i den av VP Securities A/S
förda aktieägarförteckningen i god tid före den 12 mars
2026.
Aktieägare vars aktier är förvaltarregistrerade i Sverige
måste begära av förvaltaren att deras aktier omregistre-
ras i aktieägarens egna namn i den av Euroclear
SwedenAB förda aktieägarförteckningen i god tid före
den 16 mars 2026.
Innehavare av förvaltarregistrerade aktier måste vara
registrerade i den av Euroclear Finland Oy förda
tillfälliga aktieägarförteckningen senast den 19 mars
2026 kl.10.00 EET, och bör snarast möjligt be sin
depåbank om instruktioner för sådan registrering.
Finansiell kalender
Finansiell kalender 2026
Ordinarie bolagsstämma 24 mars
Resultat för första kvartalet 22 april
Resultat för andra kvartalet 16 juli
Resultat för tredje kvartalet 15 oktober
Kontakter
Ian Smith, Group CFO
Investor Relations
Ilkka Ottoila, chef för investerarrelationer
Randie Atto Rhawi
Bojana Flint
Axel Jimfelt Malgerud
Juho-Pekka Jääskeläinen
Laurits Kjaergaard
Anne-Claire Madec
Anders Norrena
Krista Ugletveit
Aleksis Kivis gata 7, 00500 Helsingfors, Finland
investor-relations@nordea.com
Webbplats
Alla rapporter, pressmeddelanden och börsmeddelanden
finns att tillgå på nordea.com. Finansiella rapporter som
publicerats av Nordeakoncernen finns på nordea.com.
Nordeas rapport om kapitaltäckning och riskhantering, i
enlighet med upplysningskraven i Pelare III och EU:s
kapitaltäckningsförordning, finns på nordea.com.
Årsredovisning 2025
Nordea Bank Abp är Nordeakoncernens moderföretag och
har sitt säte i Helsingfors, Finland. Denna årsredovisning
omfattar Nordea Bank Abp och avser verksamheten i
Nordeakoncernen, vars koncernstruktur presenteras på
sidan 46.
I årsredovisningen presenteras Nordeakoncernens
resultaträkningar och andra finansiella data i euro.
Originalversionen av årsredovisningen är på svenska.
Det finns även en engelsk version. Vid bristande överens-
stämmelse mellan versionerna gäller den svenska
versionen.
Design och produktion: Narva Communications
Foto: Nordea, Getty Images
Ordinarie bolagsstämma
24 mars 2026
Nordea Årsredovisning 2025
376
Inledning Strategisk rapport Våra intressenter Affärsområden Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Övrigt
Denna årsredovisning omfattar Nordea Bank Abp och
avser verksamheten i Nordeakoncernen, vars
koncernstruktur presenteras på sidan 46.
Originalversionen av årsredovisningen är på svenska.
Det finns även en engelsk version på nordea.com.
I årsredovisningen presenteras Nordeakoncernens
resultaträkningar och andra finansiella data i euro.
Nordea Bank Abp
FO-nummer 2858394-9
Hamnbanegatan 5
00020 NORDEA
Tel +358 200 70000
nordea.com
PricewaterhouseCoopers Oy, revisionssammanslutning,
www.pwc.fi
PB 1015 (Östersjötorget 2), 00101 HELSINGFORS, 020 787 7000
Hemort Helsingfors, Finland, FO-nummer 0486406-8
Oberoende revisors rapport gällande ESEF-bokslutet för Nordea
Bank Abp
Till Nordea Bank Abp:s styrelse
Vi har utfört vårt bestyrkandeuppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet gällande det bokslutet
[nordea-2025-12-31-1-sv.zip] för Nordea Bank Abp (FO-nummer 2858394-9) som har upprättats i
enlighet med kommissionens tekniska tillsynsstandard för räkenskapsperioden 1.1.2025–31.12.2025.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bolagets verksamhetsberättelse och
bokslut (ESEF-bokslut) så att de uppfyller kraven i kommissionens tekniska tillsynsstandard. I detta
ansvar ingår att
• upprätta ESEF-bokslutet i XHTML-format i enlighet med artikel 3 i kommissionens tekniska
tillsynsstandard
• märka de primära rapporterna, noterna och identifieringsuppgifterna av bolaget i det koncernbokslut
som ingår i ESEF-bokslutet med iXBRL i enlighet med artikel 4 i kommissionens tekniska
tillsynsstandard och
• säkerställa överensstämmelse mellan ESEF-bokslutet och det reviderade bokslutet.
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är
nödvändig för att upprätta ett ESEF-bokslut i enlighet med kraven i kommissionens tekniska
tillsynsstandard.
Revisorns oberoende och kvalitetsstyrning
Vi är oberoende av bolaget enligt de etiska krav som tillämpas i Finland och som gäller vårt uppdrag och
vi har uppfyllt våra övriga etiska skyldigheter enligt dessa krav.
2
Revisorn tillämpar den internationella standarden för kvalitetsstyrning ISQM 1, enligt vilken
revisionssammanslutningen ska utforma, implementera och upprätthålla ett system för kvalitetsstyrning
inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen
och tillämpliga krav i författningar och föreskrifter.
Revisorns skyldigheter
Vår skyldighet är att i enlighet med 7 kap. 8 § i värdepappersmarknadslagen bestyrka ett bokslut
upprättat enligt kommissionens tekniska tillsynsstandard. Vi ger ett uttalande om huruvida det
koncernbokslut som ingår i ESEF-bokslutet har till väsentliga delar märkts i enlighet med kraven i artikel
4 i kommissionens tekniska tillsynsstandard.
Vår skyldighet är att i vårt uttalande anmäla i vilken omfattning bestyrkandet har utförts. Vi har utfört ett
uppdrag där uttalande görs med rimlig säkerhet i enlighet med den internationella standarden för
bestyrkandeuppdrag ISAE 3000 (omarbetad).
Granskningen innefattar åtgärder för inhämtande av bevis gällande
• huruvida de primära rapporterna i det koncernbokslut som ingår i ESEF-bokslutet har till väsentliga
delar märkts med iXBRL i enlighet med kraven i artikel 4 i kommissionens tekniska tillsynsstandard
och
• huruvida noterna och identifieringsuppgifterna av bolaget i det koncernbokslut som ingår i ESEF-
bokslutet till väsentliga delar har märkts med iXBRL i enlighet med kraven i artikel 4 i kommissionens
tekniska tillsynsstandard och
• huruvida det finns överensstämmelse mellan ESEF-bokslutet och det reviderade bokslutet.
Karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av valda granskningsåtgärder beror på revisorns
bedömning. Detta omfattar övervägandet av risken om huruvida det finns en väsentlig avvikelse
beroende på oegentligheter eller misstag från kraven i kommissionens tekniska tillsynsstandard.
Vi anser att vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga granskningsbevis som grund för vårt uttalande.
Uttalande
Såsom vårt uttalande enligt 7 kap. 8 § i värdepappersmarknadslagen anser vi att de primära rapporterna
och noterna och identifieringsuppgifterna av bolaget i det koncernbokslut som ingår i ESEF-bokslutet för
Nordea Bank Abp [nordea-2025-12-31-1-sv.zip] för räkenskapsperioden 1.1.2025–31.12.2025 till
väsentliga delar har märkts i enlighet med kraven i kommissionens tekniska tillsynsstandard.
Vårt uttalande om revisionen av koncernbokslutet för Nordea Bank Abp för räkenskapsperioden
1.1.2025–31.12.2025 har getts i vår revisionsberättelse daterad den 23.2.2026. Med denna rapport ger vi
inte ett uttalande om revisionen av koncernbokslutet och drar inte någon annan slutsats.
Helsingfors den 23 februari 2026
PricewaterhouseCoopers Oy
Revisionssammanslutning
Jukka Paunonen
CGR