{ "documentInfo": { "documentType": "https://xbrl.org/2021/xbrl-json", "features": { "xbrl:canonicalValues": true }, "namespaces": { "ifrs-full": "https://xbrl.ifrs.org/taxonomy/2022-03-24/ifrs-full", "iso4217": "http://www.xbrl.org/2003/iso4217", "nordea": "http://nordea.com", "scheme": "http://standards.iso.org/iso/17442", "xbrl": "https://xbrl.org/2021", "xbrli": "http://www.xbrl.org/2003/instance" }, "taxonomy": [ "http://nordea.com/nordea-2023-12-31.xsd" ] }, "facts": { "fact-23": { "value": "17303000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:InterestRevenueCalculatedUsingEffectiveInterestMethod", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-24": { "value": "7937000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:InterestRevenueCalculatedUsingEffectiveInterestMethod", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-25": { "value": "2426000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:RevenueFromInterest", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-26": { "value": "1013000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:RevenueFromInterest", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-27": { "value": "-0", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:NegativAvkastningPaFinansiellaTillgangar", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-28": { "value": "134000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:NegativAvkastningPaFinansiellaTillgangar", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-29": { "value": "12278000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:InterestExpense", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-30": { "value": "3474000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:InterestExpense", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-31": { "value": "0", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:NegativAvkastningPaFinansiellaSkulder", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-32": { "value": "322000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:NegativAvkastningPaFinansiellaSkulder", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-33": { "value": "7451000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:InterestRevenueExpense", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-34": { "value": "5664000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:InterestRevenueExpense", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-35": { "value": "3923000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:FeeAndCommissionIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-36": { "value": "4108000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:FeeAndCommissionIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-37": { "value": "902000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:FeeAndCommissionExpense", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-38": { "value": "922000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:FeeAndCommissionExpense", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-39": { "value": "3021000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:FeeAndCommissionIncomeExpense", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-40": { "value": "3186000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:FeeAndCommissionIncomeExpense", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-41": { "value": "613000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:InsuranceRevenue", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-42": { "value": "313000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:InsuranceRevenue", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-43": { "value": "392000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:InsuranceServiceExpensesFromInsuranceContractsIssued", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-44": { "value": "119000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:InsuranceServiceExpensesFromInsuranceContractsIssued", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-45": { "value": "-6000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeExpensesFromReinsuranceContractsHeldOtherThanFinanceIncomeExpenses", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-46": { "value": "-6000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeExpensesFromReinsuranceContractsHeldOtherThanFinanceIncomeExpenses", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-47": { "value": "215000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoersaekringsintaekterNetto", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-48": { "value": "188000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoersaekringsintaekterNetto", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-49": { "value": "-2222000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:InsuranceFinanceIncomeExpensesFromInsuranceContractsIssuedRecognisedInProfitOrLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-50": { "value": "1900000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:InsuranceFinanceIncomeExpensesFromInsuranceContractsIssuedRecognisedInProfitOrLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-51": { "value": "2224000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:AvkastningPaTillgangarSomTaeckerFoersaekringsskulder", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-52": { "value": "-1915000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:AvkastningPaTillgangarSomTaeckerFoersaekringsskulder", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-53": { "value": "2000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FinansiellaIntaekterOchKostnaderFranFoersaekringsavtalNetto", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-54": { "value": "-15000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FinansiellaIntaekterOchKostnaderFranFoersaekringsavtalNetto", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-55": { "value": "217000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:NettoresultatAvFoersaekringsverksamhet", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-56": { "value": "173000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:NettoresultatAvFoersaekringsverksamhet", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-57": { "value": "1014000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:NettoResultatAvPosterTillverkligtVarde", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-58": { "value": "623000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:NettoResultatAvPosterTillverkligtVarde", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-59": { "value": "-3000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ShareOfProfitLossOfAssociatesAndJointVenturesAccountedForUsingEquityMethod", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-60": { "value": "-8000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ShareOfProfitLossOfAssociatesAndJointVenturesAccountedForUsingEquityMethod", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-61": { "value": "43000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-62": { "value": "83000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-63": { "value": "11743000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:RevenueAndOperatingIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-64": { "value": "9721000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:RevenueAndOperatingIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-65": { "value": "2908000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:EmployeeBenefitsExpense", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-66": { "value": "2793000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:EmployeeBenefitsExpense", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-67": { "value": "1206000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherExpenseByNature", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-68": { "value": "1108000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherExpenseByNature", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-69": { "value": "316000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:Lagstadgadeavgifter", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-70": { "value": "322000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:Lagstadgadeavgifter", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-71": { "value": "808000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DepreciationAmortisationAndImpairmentLossReversalOfImpairmentLossRecognisedInProfitOrLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-72": { "value": "611000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DepreciationAmortisationAndImpairmentLossReversalOfImpairmentLossRecognisedInProfitOrLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-73": { "value": "5238000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OperatingExpense", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-74": { "value": "4834000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OperatingExpense", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-75": { "value": "6505000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:ResultatForeKreditforluster", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-76": { "value": "4887000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:ResultatForeKreditforluster", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-77": { "value": "20000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:NettoresultatAvUtlaningIPortfoeljerSomHallsTillFoerfallOchObligatorisktVaerderasTillVerkligtVaerde", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-78": { "value": "-13000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:NettoresultatAvUtlaningIPortfoeljerSomHallsTillFoerfallOchObligatorisktVaerderasTillVerkligtVaerde", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-79": { "value": "187000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ImpairmentLossImpairmentGainAndReversalOfImpairmentLossDeterminedInAccordanceWithIFRS9", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-80": { "value": "112000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ImpairmentLossImpairmentGainAndReversalOfImpairmentLossDeterminedInAccordanceWithIFRS9", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-81": { "value": "6338000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLossBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-82": { "value": "4762000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLossBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-83": { "value": "1404000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxExpenseContinuingOperations", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-84": { "value": "1175000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxExpenseContinuingOperations", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-85": { "value": "4934000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-86": { "value": "3587000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-87": { "value": "4908000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLossAttributableToOwnersOfParent", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-88": { "value": "3563000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLossAttributableToOwnersOfParent", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-89": { "value": "26000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:InnehavareAvOvrigtPrimarkapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-90": { "value": "26000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:InnehavareAvOvrigtPrimarkapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-91": { "value": "0", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLossAttributableToNoncontrollingInterests", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-92": { "value": "-2000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLossAttributableToNoncontrollingInterests", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-93": { "value": "4934000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-94": { "value": "3587000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-95": { "value": "1.37", "decimals": 2, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:BasicEarningsLossPerShare", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR/xbrli:shares" } }, "fact-96": { "value": "0.94", "decimals": 2, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:BasicEarningsLossPerShare", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR/xbrli:shares" } }, "fact-97": { "value": "1.37", "decimals": 2, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DilutedEarningsLossPerShare", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR/xbrli:shares" } }, "fact-98": { "value": "0.94", "decimals": 2, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DilutedEarningsLossPerShare", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR/xbrli:shares" } }, "fact-99": { "value": "4934000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-100": { "value": "3587000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-101": { "value": "-436000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxExchangeDifferencesOnTranslation", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-102": { "value": "-736000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxExchangeDifferencesOnTranslation", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-103": { "value": "-0", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnExchangeDifferencesOnTranslationBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-104": { "value": "-660000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnExchangeDifferencesOnTranslationBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-105": { "value": "-0", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToExchangeDifferencesOnTranslationOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-106": { "value": "4000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToExchangeDifferencesOnTranslationOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-107": { "value": "55000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:GainsLossesOnHedgesOfNetInvestmentsInForeignOperationsNetOfTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-108": { "value": "183000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:GainsLossesOnHedgesOfNetInvestmentsInForeignOperationsNetOfTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-109": { "value": "-0", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnHedgesOfNetInvestmentsInForeignOperationsNetOfTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-110": { "value": "131000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnHedgesOfNetInvestmentsInForeignOperationsNetOfTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-111": { "value": "58000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-112": { "value": "-121000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-113": { "value": "15000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-114": { "value": "-24000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-115": { "value": "39000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-116": { "value": "56000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-117": { "value": "-10000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:SkattPaOmklassificeratTillResultatrakningenFVOCI", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-118": { "value": "-12000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:SkattPaOmklassificeratTillResultatrakningenFVOCI", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-119": { "value": "870000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:GainsLossesOnCashFlowHedgesBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-120": { "value": "1343000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:GainsLossesOnCashFlowHedgesBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-121": { "value": "184000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToCashFlowHedgesOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-122": { "value": "270000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToCashFlowHedgesOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-123": { "value": "868000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnCashFlowHedgesBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-124": { "value": "1301000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnCashFlowHedgesBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-125": { "value": "-184000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:SkattPaOmklassificeratTillResultatrakningenCF", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-126": { "value": "-262000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:SkattPaOmklassificeratTillResultatrakningenCF", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-127": { "value": "13000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiability", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-128": { "value": "7000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiability", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-129": { "value": "3000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToChangesInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-130": { "value": "2000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToChangesInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-131": { "value": "-36000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxGainsLossesOnRemeasurementsOfDefinedBenefitPlans", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-132": { "value": "-40000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxGainsLossesOnRemeasurementsOfDefinedBenefitPlans", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-133": { "value": "-9000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-134": { "value": "-8000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-135": { "value": "-4000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ShareOfOtherComprehensiveIncomeOfAssociatesAndJointVenturesAccountedForUsingEquityMethodThatWillNotBeReclassifiedToProfitOrLossBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-136": { "value": "1000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ShareOfOtherComprehensiveIncomeOfAssociatesAndJointVenturesAccountedForUsingEquityMethodThatWillNotBeReclassifiedToProfitOrLossBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-137": { "value": "-1000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToShareOfOtherComprehensiveIncomeOfAssociatesAndJointVenturesAccountedForUsingEquityMethodThatWillNotBeReclassifiedToProfitOrLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-138": { "value": "-0", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToShareOfOtherComprehensiveIncomeOfAssociatesAndJointVenturesAccountedForUsingEquityMethodThatWillNotBeReclassifiedToProfitOrLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-139": { "value": "-385000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-140": { "value": "-161000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-141": { "value": "4549000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-142": { "value": "3426000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-143": { "value": "4523000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncomeAttributableToOwnersOfParent", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-144": { "value": "3402000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncomeAttributableToOwnersOfParent", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-145": { "value": "26000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:InnehavareAvOvrigtPrimarkapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-146": { "value": "26000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:InnehavareAvOvrigtPrimarkapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-147": { "value": "0", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLossAttributableToNoncontrollingInterests", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-148": { "value": "-2000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLossAttributableToNoncontrollingInterests", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-149": { "value": "4549000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-150": { "value": "3426000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-151": { "value": "50622000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:KassaOchTillgodohavandenHosCentralbanker", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-152": { "value": "61815000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:KassaOchTillgodohavandenHosCentralbanker", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-153": { "value": "47495000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:KassaOchTillgodohavandenHosCentralbanker", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-154": { "value": "1909000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:UtlaningTillCentralbanker", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-155": { "value": "885000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:UtlaningTillCentralbanker", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-156": { "value": "409000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:UtlaningTillCentralbanker", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-157": { "value": "2363000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:UtlaningTillKreditinstitut", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-158": { "value": "4561000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:UtlaningTillKreditinstitut", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-159": { "value": "1991000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:UtlaningTillKreditinstitut", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-160": { "value": "344828000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:UtlaningTillAllmanheten", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-161": { "value": "345743000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:UtlaningTillAllmanheten", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-162": { "value": "345050000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:UtlaningTillAllmanheten", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-163": { "value": "68000000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DebtInstrumentsHeld", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-164": { "value": "68226000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DebtInstrumentsHeld", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-165": { "value": "65164000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DebtInstrumentsHeld", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-166": { "value": "22158000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:EquityInstrumentsHeld", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-167": { "value": "16099000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:EquityInstrumentsHeld", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-168": { "value": "13222000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:EquityInstrumentsHeld", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-169": { "value": "50531000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:TillgangarIPlaceringsportfoeljerOchFondfoersaekringsavtal", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-170": { "value": "43639000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:TillgangarIPlaceringsportfoeljerOchFondfoersaekringsavtal", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-171": { "value": "49030000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:TillgangarIPlaceringsportfoeljerOchFondfoersaekringsavtal", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-172": { "value": "26525000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DerivativeFinancialAssets", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-173": { "value": "36578000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DerivativeFinancialAssets", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-174": { "value": "30200000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DerivativeFinancialAssets", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-175": { "value": "-871000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:AccumulatedFairValueHedgeAdjustmentOnHedgedItemIncludedInCarryingAmountAssets", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-176": { "value": "-2116000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:AccumulatedFairValueHedgeAdjustmentOnHedgedItemIncludedInCarryingAmountAssets", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-177": { "value": "-65000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:AccumulatedFairValueHedgeAdjustmentOnHedgedItemIncludedInCarryingAmountAssets", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-178": { "value": "481000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:InvestmentAccountedForUsingEquityMethod", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-179": { "value": "509000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:InvestmentAccountedForUsingEquityMethod", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-180": { "value": "207000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:InvestmentAccountedForUsingEquityMethod", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-181": { "value": "3826000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IntangibleAssetsAndGoodwill", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-182": { "value": "4005000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IntangibleAssetsAndGoodwill", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-183": { "value": "3784000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IntangibleAssetsAndGoodwill", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-184": { "value": "1653000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:MateriellaTillgangar", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-185": { "value": "1673000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:MateriellaTillgangar", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-186": { "value": "1745000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:MateriellaTillgangar", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-187": { "value": "2199000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:InvestmentProperty", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-188": { "value": "2288000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:InvestmentProperty", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-189": { "value": "1633000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:InvestmentProperty", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-190": { "value": "254000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DeferredTaxAssets", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-191": { "value": "299000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DeferredTaxAssets", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-192": { "value": "359000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DeferredTaxAssets", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-193": { "value": "217000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:CurrentTaxAssets", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-194": { "value": "211000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:CurrentTaxAssets", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-195": { "value": "272000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:CurrentTaxAssets", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-196": { "value": "225000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:RecognisedAssetsDefinedBenefitPlan", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-197": { "value": "165000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:RecognisedAssetsDefinedBenefitPlan", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-198": { "value": "221000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:RecognisedAssetsDefinedBenefitPlan", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-199": { "value": "8921000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherAssets", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-200": { "value": "9364000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherAssets", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-201": { "value": "8817000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherAssets", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-202": { "value": "755000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:ForutbetaldaKostnaderochUpplupnaIntakter", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-203": { "value": "785000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:ForutbetaldaKostnaderochUpplupnaIntakter", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-204": { "value": "896000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:ForutbetaldaKostnaderochUpplupnaIntakter", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-205": { "value": "106000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:NoncurrentAssetsOrDisposalGroupsClassifiedAsHeldForSaleOrAsHeldForDistributionToOwners", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-206": { "value": "0", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:NoncurrentAssetsOrDisposalGroupsClassifiedAsHeldForSaleOrAsHeldForDistributionToOwners", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-207": { "value": "180000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:NoncurrentAssetsOrDisposalGroupsClassifiedAsHeldForSaleOrAsHeldForDistributionToOwners", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-208": { "value": "584702000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Assets", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-209": { "value": "594729000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Assets", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-210": { "value": "570610000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Assets", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-211": { "value": "29504000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:SkulderTillKreditinstitut", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-212": { "value": "32869000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:SkulderTillKreditinstitut", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-213": { "value": "26961000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:SkulderTillKreditinstitut", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-214": { "value": "210062000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:InOchUpplaningFranAllmanheten", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-215": { "value": "217464000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:InOchUpplaningFranAllmanheten", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-216": { "value": "205801000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:InOchUpplaningFranAllmanheten", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-217": { "value": "51573000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:InlaningIPlaceringsportfoljerOchFondforsakringsavtal", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-218": { "value": "44770000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:InlaningIPlaceringsportfoljerOchFondforsakringsavtal", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-219": { "value": "50307000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:InlaningIPlaceringsportfoljerOchFondforsakringsavtal", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-220": { "value": "27568000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:InsuranceContractsIssuedThatAreLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-221": { "value": "26110000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:InsuranceContractsIssuedThatAreLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-222": { "value": "18357000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:InsuranceContractsIssuedThatAreLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-223": { "value": "182548000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DebtSecurities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-224": { "value": "179803000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DebtSecurities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-225": { "value": "176365000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DebtSecurities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-226": { "value": "30794000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DerivativeFinancialLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-227": { "value": "40102000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DerivativeFinancialLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-228": { "value": "31485000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DerivativeFinancialLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-229": { "value": "-869000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:AccumulatedFairValueHedgeAdjustmentOnHedgedItemIncludedInCarryingAmountLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-230": { "value": "-2175000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:AccumulatedFairValueHedgeAdjustmentOnHedgedItemIncludedInCarryingAmountLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-231": { "value": "101000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:AccumulatedFairValueHedgeAdjustmentOnHedgedItemIncludedInCarryingAmountLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-232": { "value": "413000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:CurrentTaxLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-233": { "value": "303000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:CurrentTaxLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-234": { "value": "354000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:CurrentTaxLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-235": { "value": "13727000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-236": { "value": "16771000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-237": { "value": "18476000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-238": { "value": "1274000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:UpplupnaKostnaderochF\u00f6rutbetaldaInt\u00e4kter", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-239": { "value": "1224000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:UpplupnaKostnaderochF\u00f6rutbetaldaInt\u00e4kter", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-240": { "value": "1334000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:UpplupnaKostnaderochF\u00f6rutbetaldaInt\u00e4kter", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-241": { "value": "505000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DeferredTaxLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-242": { "value": "594000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DeferredTaxLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-243": { "value": "506000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DeferredTaxLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-244": { "value": "371000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Provisions", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-245": { "value": "351000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Provisions", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-246": { "value": "414000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Provisions", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-247": { "value": "287000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:RecognisedLiabilitiesDefinedBenefitPlan", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-248": { "value": "298000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:RecognisedLiabilitiesDefinedBenefitPlan", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-249": { "value": "369000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:RecognisedLiabilitiesDefinedBenefitPlan", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-250": { "value": "5720000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:SubordinatedLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-251": { "value": "5401000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:SubordinatedLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-252": { "value": "6850000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:SubordinatedLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-253": { "value": "553477000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Liabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-254": { "value": "563885000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Liabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-255": { "value": "537680000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Liabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-256": { "value": "750000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:InnehavareavovrigtprimarkapitalEQ", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-257": { "value": "748000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:InnehavareavovrigtprimarkapitalEQ", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-258": { "value": "750000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:InnehavareavovrigtprimarkapitalEQ", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-259": { "value": "0", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:NoncontrollingInterests", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-260": { "value": "0", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:NoncontrollingInterests", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-261": { "value": "9000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:NoncontrollingInterests", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-262": { "value": "4050000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IssuedCapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-263": { "value": "4050000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IssuedCapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-264": { "value": "4050000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IssuedCapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-265": { "value": "1063000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:Investerategetkapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-266": { "value": "1082000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:Investerategetkapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-267": { "value": "1090000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:Investerategetkapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-268": { "value": "-2345000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherReserves", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-269": { "value": "-1963000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherReserves", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-270": { "value": "-1801000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherReserves", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-271": { "value": "27707000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:RetainedEarnings", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-272": { "value": "26927000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:RetainedEarnings", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-273": { "value": "28832000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:RetainedEarnings", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-274": { "value": "31225000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-275": { "value": "30844000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-276": { "value": "32930000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-277": { "value": "584702000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:EquityAndLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-278": { "value": "594729000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:EquityAndLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-279": { "value": "570610000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:EquityAndLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-280": { "value": "4050000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:IssuedCapitalMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-281": { "value": "1082000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "nordea:InvesteratFrittEgetKapitalMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-282": { "value": "-1891000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-283": { "value": "64000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-284": { "value": "-20000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-285": { "value": "-109000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-286": { "value": "-7000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-287": { "value": "26927000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-288": { "value": "30096000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-289": { "value": "748000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "nordea:InnehavareavovrigtprimarkapitalMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-290": { "value": "30844000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-291": { "value": "4908000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-292": { "value": "4908000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-293": { "value": "26000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "nordea:InnehavareavovrigtprimarkapitalMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-294": { "value": "4934000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-295": { "value": "-436000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxExchangeDifferencesOnTranslation", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-296": { "value": "-436000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxExchangeDifferencesOnTranslation", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-297": { "value": "-436000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxExchangeDifferencesOnTranslation", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-298": { "value": "-0", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToExchangeDifferencesOnTranslationOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-299": { "value": "-0", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToExchangeDifferencesOnTranslationOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-300": { "value": "-0", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToExchangeDifferencesOnTranslationOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-301": { "value": "55000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:GainsLossesOnHedgesOfNetInvestmentsInForeignOperationsNetOfTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-302": { "value": "55000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:GainsLossesOnHedgesOfNetInvestmentsInForeignOperationsNetOfTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-303": { "value": "55000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:GainsLossesOnHedgesOfNetInvestmentsInForeignOperationsNetOfTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-304": { "value": "58000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:GainsLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-305": { "value": "58000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:GainsLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-306": { "value": "58000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:GainsLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-307": { "value": "15000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-308": { "value": "15000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-309": { "value": "15000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-310": { "value": "39000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-311": { "value": "39000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-312": { "value": "39000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-313": { "value": "-10000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:SkattPaOmklassificeratTillResultatrakningenFVOCI", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-314": { "value": "-10000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:SkattPaOmklassificeratTillResultatrakningenFVOCI", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-315": { "value": "-10000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:SkattPaOmklassificeratTillResultatrakningenFVOCI", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-316": { "value": "870000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxCashFlowHedges", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-317": { "value": "870000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxCashFlowHedges", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-318": { "value": "870000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxCashFlowHedges", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-319": { "value": "184000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToCashFlowHedgesOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-320": { "value": "184000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToCashFlowHedgesOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-321": { "value": "184000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToCashFlowHedgesOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-322": { "value": "868000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnCashFlowHedgesBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-323": { "value": "868000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnCashFlowHedgesBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-324": { "value": "868000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnCashFlowHedgesBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-325": { "value": "-184000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:SkattPaOmklassificeratTillResultatrakningenCF", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-326": { "value": "-184000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:SkattPaOmklassificeratTillResultatrakningenCF", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-327": { "value": "-184000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:SkattPaOmklassificeratTillResultatrakningenCF", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-620": { "value": "2023 Utdelningar redovisade som utdelningar till \u00e4garna uppgick till 0,80 euro per aktie. 2022 Utdelningar redovisade som utdelningar till \u00e4garna uppgick till 0,69 euro per aktie.Alla utbetalningar f\u00f6rknippade med instrument klassifice- rade som eget kapital redovisas som utdelning direkt under eget kapital. Nordea behandlar betalningar p\u00e5 finansiella instrument klassificerade som eget kapital (det vill s\u00e4ga pri- m\u00e4rkapitaltillskott) som vinstutdelning, och d\u00e4rf\u00f6r redovisas dessa som utdelningar. Utdelning till aktie\u00e4gare redovisas som minskning av eget kapital efter att den ordinarie bolags- st\u00e4mman har antagit f\u00f6rslaget. I situationer n\u00e4r den ordinarie bolagsst\u00e4mman har givit styrelsen mandat att fatta beslut om utdelning upp till ett visst belopp, bokf\u00f6rs minskningen av eget kapital n\u00e4r styrelsen har fattat beslut om utdelning.
Styrelsen f\u00f6resl\u00e5r att den ordinarie bolagsst\u00e4mman, som
h\u00e5lls den 21 mars 2024, bemyndigar styrelsen att besluta om en
utdelning p\u00e5 h\u00f6gst 0,92 euro per aktie. Beloppet skulle delas ut
baserat p\u00e5 det bokslut som fastst\u00e4lls f\u00f6r r\u00e4kenskaps\u00e5ret som
avslutades den 31 december 2023, och bemyndigandet skulle
vara giltigt fram till b\u00f6rjan av n\u00e4sta ordinarie bolagsst\u00e4mma.
Utdelningen skulle betalas fr\u00e5n balanserade vinstmedel.
Efter en h\u00f6gsta utdelning p\u00e5 3 239 688 285,20 euro, motsva-
rande 66 procent av \u00e5rets resultat, skulle 14 615 332 238,78 euro
\u00f6verf\u00f6ras i ny r\u00e4kning som utdelningsbara balanserade vinst-
medel.
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfDividendsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-606": { "value": "2023 Antalet egna aktier var 9, 1 miljoner vilket utg\u00f6r 0,3 % av det totala antalet aktier i Nordea. F\u00f6r\u00e4ndring av egna aktier f\u00f6r ers\u00e4ttnings\u00e4ndam\u00e5l liksom tradingportf\u00f6ljen redovisas som en \u00f6kning av \u201dInvesterat fritt eget kapital\u201d. Totala antalet egna aktier f\u00f6r ers\u00e4ttnings \u00e4ndam\u00e5l var vid slutet av \u00e5ret 4,8 miljoner. Det separat annonserade aktie\u00e5terk\u00f6psprogrammet uppgick till 1 263 mn euro och redovisas som en minskning av \u201dBalanserade vinstmedel\u201d. Transaktionskostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till aktie\u00e5terk\u00f6psprogrammet uppgick till 1 mn euro. 2022 Antalet egna aktier var 13,4 miljoner vilket utg\u00f6r 0,4 % av det totala antalet aktier i Nordea F\u00f6r\u00e4ndring av egna aktier f\u00f6r ers\u00e4ttnings\u00e4ndam\u00e5l liksom tradingportf\u00f6ljen redovisas som en \u00f6kning av \u201dInvesterat fritt eget kapital\u201d. Totala antalet egna aktier f\u00f6r ers\u00e4ttnings \u00e4ndam\u00e5l var vid slutet av \u00e5ret 6, 1 miljoner. Det separat annonserade aktie\u00e5terk\u00f6psprogrammet uppgick till 2 839 mn euro och redovisas som en minskning av \u201dBalanserade vinstmedel\u201d. Transaktionskostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till aktie\u00e5terk\u00f6psprogrammet uppgick till 5 mn euroInvesteringar i egna aktier redovisas inte som tillg\u00e5ngar utan som en minskning av eget kapital med avdrag f\u00f6r even- tuella transaktionskostnader. F\u00f6rv\u00e4rv av egna aktier inom ramen f\u00f6r Markets handelsverksamhet redovisas som en minskning av investerat fritt eget kapital. Egna aktier som f\u00f6r- v\u00e4rvats i syfte att optimera kapitalstrukturen och inom ramen f\u00f6r Nordeas aktie\u00e5terk\u00f6psprogram redovisas som en minsk- ning av balanserade vinstmedel. Transaktionskostnader i samband med \u00e5terk\u00f6p av egna aktier redovisas ocks\u00e5 under eget kapital. N\u00e4r aktier ogiltigf\u00f6rklaras har detta inte n\u00e5gon inverkan p\u00e5 redovisningen. Avyttring av egna aktier i handels- verksamheten redovisas som en \u00f6kning av investerat fritt eget kapital. Kontrakt p\u00e5 Nordeaaktier som kan kontantavr\u00e4knas, till exempel derivat s\u00e5som optioner och warranter, redovisas antingen som finansiella tillg\u00e5ngar eller skulder, vilket bety- der att dessa inte utg\u00f6r eget kapital-instrument. Investerat fritt eget kapital har \u00e4ven p\u00e5verkats av f\u00f6rv\u00e4rv och f\u00f6rs\u00e4ljning av egna aktier i Markets handelsverksamhet ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfTreasurySharesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-328": { "value": "13000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiability", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-329": { "value": "13000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiability", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-330": { "value": "13000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiability", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-331": { "value": "3000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToChangesInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-332": { "value": "3000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToChangesInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-333": { "value": "3000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToChangesInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-334": { "value": "-36000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxGainsLossesOnRemeasurementsOfDefinedBenefitPlans", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-335": { "value": "-36000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxGainsLossesOnRemeasurementsOfDefinedBenefitPlans", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-336": { "value": "-36000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxGainsLossesOnRemeasurementsOfDefinedBenefitPlans", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-337": { "value": "-9000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-338": { "value": "-9000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-339": { "value": "-9000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-340": { "value": "-4000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ShareOfOtherComprehensiveIncomeOfAssociatesAndJointVenturesAccountedForUsingEquityMethodThatWillNotBeReclassifiedToProfitOrLossBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-341": { "value": "-4000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ShareOfOtherComprehensiveIncomeOfAssociatesAndJointVenturesAccountedForUsingEquityMethodThatWillNotBeReclassifiedToProfitOrLossBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-342": { "value": "-4000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ShareOfOtherComprehensiveIncomeOfAssociatesAndJointVenturesAccountedForUsingEquityMethodThatWillNotBeReclassifiedToProfitOrLossBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-343": { "value": "-1000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToShareOfOtherComprehensiveIncomeOfAssociatesAndJointVenturesAccountedForUsingEquityMethodThatWillNotBeReclassifiedToProfitOrLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-344": { "value": "-1000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToShareOfOtherComprehensiveIncomeOfAssociatesAndJointVenturesAccountedForUsingEquityMethodThatWillNotBeReclassifiedToProfitOrLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-345": { "value": "-1000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToShareOfOtherComprehensiveIncomeOfAssociatesAndJointVenturesAccountedForUsingEquityMethodThatWillNotBeReclassifiedToProfitOrLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-346": { "value": "-381000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-347": { "value": "2000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-348": { "value": "14000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-349": { "value": "-27000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-350": { "value": "10000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-351": { "value": "-3000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-352": { "value": "-385000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-353": { "value": "-385000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-354": { "value": "-381000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-355": { "value": "2000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-356": { "value": "14000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-357": { "value": "-27000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-358": { "value": "10000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-359": { "value": "4905000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-360": { "value": "4523000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-361": { "value": "26000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "nordea:InnehavareAvOvrigtPrimarkapitalMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-362": { "value": "4549000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-363": { "value": "5000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:BetaldRantaOvrigtPrimarkapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-364": { "value": "5000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:BetaldRantaOvrigtPrimarkapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-365": { "value": "-26000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:BetaldRantaOvrigtPrimarkapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "nordea:InnehavareAvOvrigtPrimarkapitalMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-366": { "value": "-21000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:BetaldRantaOvrigtPrimarkapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-367": { "value": "2000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:ForandingIInnehavareAvPrimarkapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "nordea:InnehavareAvOvrigtPrimarkapitalMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-368": { "value": "2000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:ForandingIInnehavareAvPrimarkapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-369": { "value": "19000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughSharebasedPaymentTransactions", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-370": { "value": "19000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughSharebasedPaymentTransactions", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-371": { "value": "19000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughSharebasedPaymentTransactions", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-372": { "value": "2876000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DividendsPaid", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-373": { "value": "2876000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DividendsPaid", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-374": { "value": "2876000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DividendsPaid", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-375": { "value": "-19000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughTreasuryShareTransactions", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "nordea:InvesteratFrittEgetKapitalMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-376": { "value": "-1264000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughTreasuryShareTransactions", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-377": { "value": "-1283000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughTreasuryShareTransactions", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-378": { "value": "-1283000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughTreasuryShareTransactions", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-379": { "value": "-9000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughTransfersAndOtherChangesEquity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-380": { "value": "-9000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughTransfersAndOtherChangesEquity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-381": { "value": "-9000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughTransfersAndOtherChangesEquity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-382": { "value": "4050000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:IssuedCapitalMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-383": { "value": "1063000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "nordea:InvesteratFrittEgetKapitalMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-384": { "value": "-2272000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-385": { "value": "66000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-386": { "value": "-6000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-387": { "value": "-136000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-388": { "value": "3000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-389": { "value": "27707000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-390": { "value": "30475000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-391": { "value": "750000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "nordea:InnehavareAvOvrigtPrimarkapitalMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-392": { "value": "31225000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-3": { "value": "3528000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:NumberOfSharesOutstanding", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "xbrli:shares" } }, "fact-4": { "value": "9100000", "decimals": -5, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:SharesInEntityHeldByEntityOrByItsSubsidiariesOrAssociates", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "xbrli:shares" } }, "fact-625": { "value": "31 december 2023 Nordea Bank Abp Nordeas koncernredovisning har uppr\u00e4ttats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) som god- k\u00e4nts av EU-kommissionen.
Alla belopp redovisas i miljoner euro, om inget annat
anges.
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfGeneralInformationAboutFinancialStatementsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-5": { "value": "772000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationContinuingHedges", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-1": { "value": "0", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationHedgingRelationshipsForWhichHedgeAccountingIsNoLongerApplied", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-2": { "value": "0.8", "decimals": 2, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DividendsRecognisedAsDistributionsToOwnersPerShare", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR/xbrli:shares" } }, "fact-6": { "value": "4800000", "decimals": -5, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:SharesReservedForIssueUnderOptionsAndContractsForSaleOfShares", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "xbrli:shares" } }, "fact-7": { "value": "1263000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:Aktieaterkop", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-8": { "value": "1000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:Transaktionskostnader", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-393": { "value": "4050000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:IssuedCapitalMember", "ifrs-full:RetrospectiveApplicationAndRetrospectiveRestatementAxis": "ifrs-full:PreviouslyStatedMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-394": { "value": "1090000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "nordea:InvesteratFrittEgetKapitalMember", "ifrs-full:RetrospectiveApplicationAndRetrospectiveRestatementAxis": "ifrs-full:PreviouslyStatedMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-395": { "value": "-1863000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember", "ifrs-full:RetrospectiveApplicationAndRetrospectiveRestatementAxis": "ifrs-full:PreviouslyStatedMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-396": { "value": "30000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember", "ifrs-full:RetrospectiveApplicationAndRetrospectiveRestatementAxis": "ifrs-full:PreviouslyStatedMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-397": { "value": "121000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember", "ifrs-full:RetrospectiveApplicationAndRetrospectiveRestatementAxis": "ifrs-full:PreviouslyStatedMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-398": { "value": "-77000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember", "ifrs-full:RetrospectiveApplicationAndRetrospectiveRestatementAxis": "ifrs-full:PreviouslyStatedMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-399": { "value": "-12000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember", "ifrs-full:RetrospectiveApplicationAndRetrospectiveRestatementAxis": "ifrs-full:PreviouslyStatedMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-400": { "value": "29405000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "ifrs-full:RetrospectiveApplicationAndRetrospectiveRestatementAxis": "ifrs-full:PreviouslyStatedMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-401": { "value": "32744000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "ifrs-full:RetrospectiveApplicationAndRetrospectiveRestatementAxis": "ifrs-full:PreviouslyStatedMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-402": { "value": "750000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "nordea:InnehavareAvOvrigtPrimarkapitalMember", "ifrs-full:RetrospectiveApplicationAndRetrospectiveRestatementAxis": "ifrs-full:PreviouslyStatedMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-403": { "value": "9000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember", "ifrs-full:RetrospectiveApplicationAndRetrospectiveRestatementAxis": "ifrs-full:PreviouslyStatedMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-404": { "value": "33503000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00", "ifrs-full:RetrospectiveApplicationAndRetrospectiveRestatementAxis": "ifrs-full:PreviouslyStatedMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-405": { "value": "-573000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "ifrs-full:RetrospectiveApplicationAndRetrospectiveRestatementAxis": "ifrs-full:IncreaseDecreaseDueToChangesInAccountingPolicyRequiredByIFRSsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-406": { "value": "-573000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "ifrs-full:RetrospectiveApplicationAndRetrospectiveRestatementAxis": "ifrs-full:IncreaseDecreaseDueToChangesInAccountingPolicyRequiredByIFRSsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-407": { "value": "-573000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "ifrs-full:RetrospectiveApplicationAndRetrospectiveRestatementAxis": "ifrs-full:IncreaseDecreaseDueToChangesInAccountingPolicyRequiredByIFRSsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-408": { "value": "4050000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:IssuedCapitalMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-409": { "value": "1090000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "nordea:InvesteratFrittEgetKapitalMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-410": { "value": "-1863000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-411": { "value": "30000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-412": { "value": "121000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-413": { "value": "-77000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-414": { "value": "-12000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-415": { "value": "28832000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-416": { "value": "32171000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-417": { "value": "750000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "nordea:InnehavareAvOvrigtPrimarkapitalMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-418": { "value": "9000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-419": { "value": "32930000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-02T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-420": { "value": "3563000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-421": { "value": "3563000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-422": { "value": "26000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "nordea:InnehavareAvOvrigtPrimarkapitalMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-423": { "value": "-2000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-424": { "value": "3587000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-425": { "value": "-736000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxExchangeDifferencesOnTranslation", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-426": { "value": "-736000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxExchangeDifferencesOnTranslation", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-427": { "value": "-736000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxExchangeDifferencesOnTranslation", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-428": { "value": "-660000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnExchangeDifferencesOnTranslationBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-429": { "value": "-660000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnExchangeDifferencesOnTranslationBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-430": { "value": "-660000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnExchangeDifferencesOnTranslationBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-431": { "value": "4000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToExchangeDifferencesOnTranslationOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-432": { "value": "4000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToExchangeDifferencesOnTranslationOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-433": { "value": "4000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToExchangeDifferencesOnTranslationOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-434": { "value": "183000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:GainsLossesOnHedgesOfNetInvestmentsInForeignOperationsNetOfTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-435": { "value": "183000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:GainsLossesOnHedgesOfNetInvestmentsInForeignOperationsNetOfTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-436": { "value": "183000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:GainsLossesOnHedgesOfNetInvestmentsInForeignOperationsNetOfTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-437": { "value": "131000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnHedgesOfNetInvestmentsInForeignOperationsNetOfTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-438": { "value": "131000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnHedgesOfNetInvestmentsInForeignOperationsNetOfTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-439": { "value": "131000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnHedgesOfNetInvestmentsInForeignOperationsNetOfTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-440": { "value": "-121000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:GainsLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-441": { "value": "-121000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:GainsLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-442": { "value": "-121000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:GainsLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-443": { "value": "-24000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-444": { "value": "-24000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-445": { "value": "-24000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-446": { "value": "56000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-447": { "value": "56000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-448": { "value": "56000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-449": { "value": "-12000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:SkattPaOmklassificeratTillResultatrakningenFVOCI", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-450": { "value": "-12000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:SkattPaOmklassificeratTillResultatrakningenFVOCI", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-451": { "value": "-12000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:SkattPaOmklassificeratTillResultatrakningenFVOCI", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-452": { "value": "1343000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxCashFlowHedges", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-453": { "value": "1343000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxCashFlowHedges", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-454": { "value": "1343000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxCashFlowHedges", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-455": { "value": "270000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToCashFlowHedgesOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-456": { "value": "270000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToCashFlowHedgesOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-457": { "value": "270000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToCashFlowHedgesOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-458": { "value": "1301000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnCashFlowHedgesBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-459": { "value": "1301000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnCashFlowHedgesBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-460": { "value": "1301000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReclassificationAdjustmentsOnCashFlowHedgesBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-461": { "value": "-262000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:SkattPaOmklassificeratTillResultatrakningenCF", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-462": { "value": "-262000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:SkattPaOmklassificeratTillResultatrakningenCF", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-463": { "value": "-262000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:SkattPaOmklassificeratTillResultatrakningenCF", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-464": { "value": "7000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiability", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-465": { "value": "7000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiability", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-466": { "value": "7000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiability", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-467": { "value": "2000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToChangesInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-468": { "value": "2000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToChangesInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-469": { "value": "2000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToChangesInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-470": { "value": "-40000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxGainsLossesOnRemeasurementsOfDefinedBenefitPlans", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-471": { "value": "-40000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxGainsLossesOnRemeasurementsOfDefinedBenefitPlans", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-472": { "value": "-40000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncomeBeforeTaxGainsLossesOnRemeasurementsOfDefinedBenefitPlans", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-473": { "value": "-8000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-474": { "value": "-8000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-475": { "value": "-8000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansOfOtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-476": { "value": "1000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ShareOfOtherComprehensiveIncomeOfAssociatesAndJointVenturesAccountedForUsingEquityMethodThatWillNotBeReclassifiedToProfitOrLossBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-477": { "value": "1000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ShareOfOtherComprehensiveIncomeOfAssociatesAndJointVenturesAccountedForUsingEquityMethodThatWillNotBeReclassifiedToProfitOrLossBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-478": { "value": "1000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ShareOfOtherComprehensiveIncomeOfAssociatesAndJointVenturesAccountedForUsingEquityMethodThatWillNotBeReclassifiedToProfitOrLossBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-479": { "value": "-0", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToShareOfOtherComprehensiveIncomeOfAssociatesAndJointVenturesAccountedForUsingEquityMethodThatWillNotBeReclassifiedToProfitOrLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-480": { "value": "-0", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToShareOfOtherComprehensiveIncomeOfAssociatesAndJointVenturesAccountedForUsingEquityMethodThatWillNotBeReclassifiedToProfitOrLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-481": { "value": "-0", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxRelatingToShareOfOtherComprehensiveIncomeOfAssociatesAndJointVenturesAccountedForUsingEquityMethodThatWillNotBeReclassifiedToProfitOrLoss", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-482": { "value": "-28000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-483": { "value": "34000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-484": { "value": "-141000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-485": { "value": "-32000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-486": { "value": "5000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-487": { "value": "1000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-488": { "value": "-161000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-489": { "value": "-161000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-490": { "value": "-28000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-491": { "value": "34000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-492": { "value": "-141000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-493": { "value": "-32000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-494": { "value": "5000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-495": { "value": "3564000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-496": { "value": "3402000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-497": { "value": "26000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "nordea:InnehavareavovrigtprimarkapitalMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-498": { "value": "-2000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-499": { "value": "3426000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ComprehensiveIncome", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-500": { "value": "5000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:BetaldRantaOvrigtPrimarkapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-501": { "value": "5000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:BetaldRantaOvrigtPrimarkapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-502": { "value": "-26000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:BetaldRantaOvrigtPrimarkapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "nordea:InnehavareavovrigtprimarkapitalMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-503": { "value": "-21000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:BetaldRantaOvrigtPrimarkapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-504": { "value": "-2000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:ForandingIInnehavareAvPrimarkapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "nordea:InnehavareavovrigtprimarkapitalMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-505": { "value": "-2000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:ForandingIInnehavareAvPrimarkapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-506": { "value": "14000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughSharebasedPaymentTransactions", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-507": { "value": "14000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughSharebasedPaymentTransactions", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-508": { "value": "14000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughSharebasedPaymentTransactions", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-509": { "value": "2655000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DividendsPaid", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-510": { "value": "2655000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DividendsPaid", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-511": { "value": "2655000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DividendsPaid", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-512": { "value": "3000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughTreasuryShareTransactions", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "nordea:InvesteratFrittEgetKapitalMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-513": { "value": "-2844000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughTreasuryShareTransactions", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-514": { "value": "-2841000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughTreasuryShareTransactions", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-515": { "value": "-2841000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughTreasuryShareTransactions", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-516": { "value": "-11000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughTransfersAndOtherChangesEquity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "nordea:InvesteratFrittEgetKapitalMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-517": { "value": "11000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseThroughTransfersAndOtherChangesEquity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-518": { "value": "-7000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:ForandringIMinoritetsintressen", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-519": { "value": "-7000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:ForandringIMinoritetsintressen", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-520": { "value": "4050000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:IssuedCapitalMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-521": { "value": "1082000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "nordea:InvesteratFrittEgetKapitalMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-522": { "value": "-1891000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-523": { "value": "64000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-524": { "value": "-20000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-525": { "value": "-109000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-526": { "value": "-7000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-527": { "value": "26927000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:RetainedEarningsMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-528": { "value": "30096000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-529": { "value": "748000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "ifrs-full:ComponentsOfEquityAxis": "nordea:InnehavareavovrigtprimarkapitalMember", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-530": { "value": "30844000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:Equity", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-9": { "value": "3654000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:NumberOfSharesOutstanding", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "xbrli:shares" } }, "fact-10": { "value": "13400000", "decimals": -5, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:SharesInEntityHeldByEntityOrByItsSubsidiariesOrAssociates", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "xbrli:shares" } }, "fact-11": { "value": "717000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationContinuingHedges", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-12": { "value": "0", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationHedgingRelationshipsForWhichHedgeAccountingIsNoLongerApplied", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-13": { "value": "0.69", "decimals": 2, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DividendsRecognisedAsDistributionsToOwnersPerShare", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR/xbrli:shares" } }, "fact-14": { "value": "6100000", "decimals": -5, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:SharesReservedForIssueUnderOptionsAndContractsForSaleOfShares", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "xbrli:shares" } }, "fact-15": { "value": "2839000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:Aktieaterkop", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-16": { "value": "5000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:Transaktionskostnader", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-531": { "value": "6338000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLossBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-532": { "value": "4762000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProfitLossBeforeTax", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-533": { "value": "5899000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherAdjustmentsForNoncashItems", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-534": { "value": "-7057000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:OtherAdjustmentsForNoncashItems", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-535": { "value": "1480000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxesPaidClassifiedAsOperatingActivities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-536": { "value": "976000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncomeTaxesPaidClassifiedAsOperatingActivities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-537": { "value": "10757000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:CashFlowsFromUsedInOperationsBeforeChangesInWorkingCapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-538": { "value": "-3271000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:CashFlowsFromUsedInOperationsBeforeChangesInWorkingCapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-539": { "value": "-990000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoeraendringAvUtlaningTillCentralbanker", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-540": { "value": "-485000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoeraendringAvUtlaningTillCentralbanker", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-541": { "value": "1863000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoeraendringAvUtlaningTillKreditinstitut", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-542": { "value": "-2585000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoeraendringAvUtlaningTillKreditinstitut", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-543": { "value": "-3890000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoeraendringAvUtlaningTillAllmaenheten", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-544": { "value": "-12271000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoeraendringAvUtlaningTillAllmaenheten", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-545": { "value": "-2763000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoeraendringAvRaentebaerandeVaerdepapper", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-546": { "value": "4813000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoeraendringAvRaentebaerandeVaerdepapper", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-547": { "value": "-5973000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoeraendringAvAktierOchAndelar", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-548": { "value": "1695000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoeraendringAvAktierOchAndelar", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-549": { "value": "1642000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoeraendringAvDerivatinstrumentNetto", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-550": { "value": "-2214000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoeraendringAvDerivatinstrumentNetto", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-551": { "value": "185000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoeraendringAvFoervaltningsfastigheter", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-552": { "value": "215000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoeraendringAvFoervaltningsfastigheter", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-553": { "value": "-1237000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:AdjustmentsForDecreaseIncreaseInOtherAssets", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-554": { "value": "-52000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:AdjustmentsForDecreaseIncreaseInOtherAssets", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-555": { "value": "9000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DividendsReceivedClassifiedAsOperatingActivities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-556": { "value": "8000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DividendsReceivedClassifiedAsOperatingActivities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-557": { "value": "-2941000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoeraendringAvSkulderTillKreditinstitut", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-558": { "value": "6081000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoeraendringAvSkulderTillKreditinstitut", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-559": { "value": "-3357000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoeraendringAvInOchUpplaningFranAllmaenheten", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-560": { "value": "18365000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoeraendringAvInOchUpplaningFranAllmaenheten", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-561": { "value": "-1418000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:AdjustmentsForIncreaseDecreaseInInsuranceReinsuranceAndInvestmentContractLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-562": { "value": "-1846000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:AdjustmentsForIncreaseDecreaseInInsuranceReinsuranceAndInvestmentContractLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-563": { "value": "1950000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoeraendringAvEmitteradeVaerdepapper", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-564": { "value": "10585000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoeraendringAvEmitteradeVaerdepapper", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-565": { "value": "-309000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:AdjustmentsForIncreaseDecreaseInOtherLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-566": { "value": "2937000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:AdjustmentsForIncreaseDecreaseInOtherLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-567": { "value": "-6472000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:CashFlowsFromUsedInOperations", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-568": { "value": "21975000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:CashFlowsFromUsedInOperations", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-569": { "value": "37000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:PurchaseOfInvestmentsOtherThanInvestmentsAccountedForUsingEquityMethod", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-570": { "value": "254000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:PurchaseOfInvestmentsOtherThanInvestmentsAccountedForUsingEquityMethod", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-571": { "value": "1000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:PurchaseOfInterestsInInvestmentsAccountedForUsingEquityMethod", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-572": { "value": "19000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:PurchaseOfInterestsInInvestmentsAccountedForUsingEquityMethod", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-573": { "value": "86000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:PurchaseOfPropertyPlantAndEquipmentClassifiedAsInvestingActivities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-574": { "value": "61000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:PurchaseOfPropertyPlantAndEquipmentClassifiedAsInvestingActivities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-575": { "value": "33000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProceedsFromSalesOfPropertyPlantAndEquipmentClassifiedAsInvestingActivities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-576": { "value": "49000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProceedsFromSalesOfPropertyPlantAndEquipmentClassifiedAsInvestingActivities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-577": { "value": "444000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:PurchaseOfIntangibleAssetsClassifiedAsInvestingActivities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-578": { "value": "344000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:PurchaseOfIntangibleAssetsClassifiedAsInvestingActivities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-579": { "value": "-535000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:CashFlowsFromUsedInInvestingActivities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-580": { "value": "-629000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:CashFlowsFromUsedInInvestingActivities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-581": { "value": "500000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProceedsFromIssueOfSubordinatedLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-582": { "value": "0", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ProceedsFromIssueOfSubordinatedLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-583": { "value": "205000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:RepaymentsOfSubordinatedLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-584": { "value": "939000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:RepaymentsOfSubordinatedLiabilities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-585": { "value": "-1283000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoersaeljningAterkoepAvEgnaAktierInklusiveFoeraendringarITradingportfoeljen", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-586": { "value": "-2841000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:FoersaeljningAterkoepAvEgnaAktierInklusiveFoeraendringarITradingportfoeljen", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-587": { "value": "2876000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DividendsPaidClassifiedAsFinancingActivities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-588": { "value": "2655000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DividendsPaidClassifiedAsFinancingActivities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-589": { "value": "-26000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:BetaldRantaPaOvrigtPrimarkapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-590": { "value": "-26000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:BetaldRantaPaOvrigtPrimarkapital", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-591": { "value": "118000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:PaymentsOfLeaseLiabilitiesClassifiedAsFinancingActivities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-592": { "value": "123000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:PaymentsOfLeaseLiabilitiesClassifiedAsFinancingActivities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-593": { "value": "-4008000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:CashFlowsFromUsedInFinancingActivities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-594": { "value": "-6584000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:CashFlowsFromUsedInFinancingActivities", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-595": { "value": "-11015000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseInCashAndCashEquivalents", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-596": { "value": "14762000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:IncreaseDecreaseInCashAndCashEquivalents", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-597": { "value": "62877000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:CashAndCashEquivalents", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-598": { "value": "48628000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:CashAndCashEquivalents", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-599": { "value": "-500000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:EffectOfExchangeRateChangesOnCashAndCashEquivalents", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-600": { "value": "-513000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:EffectOfExchangeRateChangesOnCashAndCashEquivalents", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-601": { "value": "51362000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:CashAndCashEquivalents", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-602": { "value": "62877000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:CashAndCashEquivalents", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-603": { "value": "-11015000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:Foeraendring", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-604": { "value": "14762000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:Foeraendring", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-20": { "value": "37000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:PurchaseOfInvestmentsOtherThanInvestmentsAccountedForUsingEquityMethod", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-21": { "value": "-38000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:K\u00f6peskilling", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-22": { "value": "-1000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:Kassabeh\u00e5llning", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-17": { "value": "254000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:PurchaseOfInvestmentsOtherThanInvestmentsAccountedForUsingEquityMethod", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-18": { "value": "-283000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:K\u00f6peskilling", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-19": { "value": "-29000000", "decimals": -6, "dimensions": { "concept": "nordea:Kassabeh\u00e5llning", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2022-01-01T00:00:00/2023-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } }, "fact-605": { "value": "K1 Redovisningsprinciper F\u00f6retagsinformation Nordea Bank Abp, tillsammans med sina konsoliderade dot- terf\u00f6retag (Nordeakoncernen), \u00e4r en ledande fullservicebank i Norden. Moderf\u00f6retaget Nordea Bank Abp \u00e4r registrerat enligt finsk r\u00e4tt, med huvudkontor i Helsingfors, Finland. Nordea Bank Abp:s stamaktier \u00e4r noterade p\u00e5 Nasdaq Nordic, b\u00f6rserna i Helsingfors (i euro), Stockholm (i svenska kronor) och K\u00f6penhamn (i danska kronor), och dess American Depo- sitory Receipts handlas i USA i US-dollar. Nordeakoncernen har ett omfattande utbud av finansiella produkter och tj\u00e4nster till privat- och f\u00f6retagskunder, d\u00e4ri- bland andra finansinstitut. Nordeakoncernens breda utbud av produkter och tj\u00e4nster till privatkunder innefattar bol\u00e5n och konsumtionsl\u00e5n, kredit- och bankkort, sparprodukter samt liv- och pensionsf\u00f6rs\u00e4kringar. Nordeakoncernen har ocks\u00e5 ett brett utbud av produkter och tj\u00e4nster till f\u00f6retagskunder som innefattar f\u00f6retagsl\u00e5n, likviditetshantering, betalningar och konton, riskhantering, r\u00e5dgivning, kapitalanskaffning och lik- viditetsf\u00f6rst\u00e4rkning via skuldinstrument och aktieemissioner, corporate finance, kapitalf\u00f6rvaltning f\u00f6r institutionella kunder samt liv- och pensionsf\u00f6rs\u00e4kringar f\u00f6r f\u00f6retag. Nordeakoncer- nen s\u00e4ljer ocks\u00e5 skadef\u00f6rs\u00e4kringar.
F\u00f6retagsinformation
Namn p\u00e5 f\u00f6retaget
Nordea Bank Abp
(FO-nummer 2858394-9)
F\u00f6retagets s\u00e4te
Helsingfors, Finland
F\u00f6retagets r\u00e4ttsliga form
Ett publikt aktiebolag
F\u00f6retagets r\u00e4ttsliga hemvist
Finland
Adress till f\u00f6retagets huvudkontor
Hamnbanegatan
(Satamaradankatu) 5, FI-00020,
Nordea, Helsingfors, Finland
Huvudsakligt verksamhetsst\u00e4lle
Norden
Beskrivning av verksamhetens Finansiella produkter och tj\u00e4nster
karakt\u00e4r och huvudsakliga till privat- och f\u00f6retagskunder,
aktiviteter d\u00e4ribland andra finansinstitut.
Namn p\u00e5 moderf\u00f6retaget
Nordea Bank Abp
Grunder f\u00f6r presentationen Nordeas koncernredovisning har uppr\u00e4ttats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) som god- k\u00e4nts av EU-kommissionen. Vidare har vissa kompletterande regler i enlighet med finska bokf\u00f6ringslagen, finska kreditin- stitutslagen, finska Finansinspektionens f\u00f6reskrifter och all- m\u00e4nna r\u00e5d samt beslut av det finska Finansministeriets f\u00f6r- ordning om bokslut och koncernredovisning i kreditinstitut och v\u00e4rdepappersf\u00f6retag ocks\u00e5 till\u00e4mpats. De till\u00e4ggsupplysningar som kr\u00e4vs enligt ovan n\u00e4mnda standarder, rekommendationer och lagstiftning \u00e5terfinns i noterna, i kapitlet Kapitalhantering samt i andra delar av de finansiella rapporterna. Den 20 februari 2024 godk\u00e4nde styrelsen \u00e5rsredovisning- en, som slutligt ska fastst\u00e4llas av den ordinarie bolagsst\u00e4m- man den 21 mars 2024. Redovisningsprinciperna, ber\u00e4kningsmetoderna och pre- sentationen \u00e4r of\u00f6r\u00e4ndrade j\u00e4mf\u00f6rt med \u00e5rsredovisningen 2022, med undantag f\u00f6r de \u00e4ndringar som beskrivs nedan i avsnittet \u201dF\u00f6r\u00e4ndrade redovisningsprinciper och f\u00f6r\u00e4ndrad presentation\u201d. Alla belopp redovisas i miljoner euro, om inget annat anges. F\u00f6r\u00e4ndrade redovisningsprinciper och f\u00f6r\u00e4ndrad presentation Nya redovisningsprinciper och f\u00f6r\u00e4ndringar i presentationen inf\u00f6rdes under 2023. Deras inverkan p\u00e5 Nordeas redovisning, beskrivs nedan. IFRS 17 F\u00f6rs\u00e4kringsavtal Standarden IFRS 17 F\u00f6rs\u00e4kringsavtal \u00e4ndrar kraven f\u00f6r redovis- ning, v\u00e4rdering och presentation av, samt upplysningar om, f\u00f6r- s\u00e4kringsavtal. Nordea b\u00f6rjade till\u00e4mpa IFRS 17 den 1 januari 2023 och j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna f\u00f6r 2022 har r\u00e4knats om. Icke enhetliga v\u00e4rderingsprinciper som bygger p\u00e5 livf\u00f6rs\u00e4k- ringsdotterf\u00f6retagens lokala redovisningsprinciper har ersatts av enhetliga v\u00e4rderingsprinciper som bygger p\u00e5 tre v\u00e4rde- ringsmodeller: den grundl\u00e4ggande v\u00e4rderingsmodellen (gene- ral measurement model, GMM), den r\u00f6rliga avgiftsmodellen (variable fee approach, VFA) och premieallokeringsmodellen (premium allocation approach, PAA). Valet av modell beror p\u00e5 villkoren i avtalet (l\u00e5ngfristiga, l\u00e5ngfristiga med r\u00f6rlig avgift eller kortfristiga). I de tre v\u00e4rderingsmodellerna definieras avtalsenliga kassafl\u00f6den, riskjusterad marginal och diskonte- ring p\u00e5 samma s\u00e4tt. Dessa definitioner bygger p\u00e5 liknande principer som de som anv\u00e4nds vid ber\u00e4kning av f\u00f6rs\u00e4krings- tekniska avs\u00e4ttningar i Solvens II-direktivet. Ej intj\u00e4nade margi- naler p\u00e5 premier fr\u00e5n l\u00f6nsamma avtal redovisas som en avs\u00e4tt- ning i balansr\u00e4kningen och int\u00e4ktsf\u00f6rs n\u00e4r tj\u00e4nsten utf\u00f6rs, medan f\u00f6rluster fr\u00e5n ol\u00f6nsamma avtal redovisas i resultatr\u00e4k- ningen vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. Ett redovisat v\u00e4rde om 2 106 mn euro omklassificerades fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal till finansiella avtal vid \u00f6verg\u00e5ngen. Detta avser huvudsakligen nyare kapitalf\u00f6rs\u00e4kringar av typen fondf\u00f6rs\u00e4kring d\u00e4r f\u00f6rs\u00e4kringsrisken bed\u00f6ms vara obetydlig. Nordea har anv\u00e4nt alla tre v\u00e4rderingsmodellerna, men den r\u00f6rliga avgiftsmodellen till\u00e4mpades f\u00f6r 99 procent av f\u00f6rs\u00e4k- ringsavtalen vid \u00f6verg\u00e5ngen. Nordea har anv\u00e4nt EU:s s\u00e5 kallade carve out-version f\u00f6r \u00e5rsgrupperade avtal f\u00f6r tv\u00e5 portf\u00f6ljer med ett redovisat v\u00e4rde p\u00e5 6 293 mn euro (baserat p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringsskulder per 31 december 2021). Nordea har inte anv\u00e4nt m\u00f6jligheten att dela upp finansiella int\u00e4kter och kostnader fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4krings- avtal mellan resultat och \u00f6vrigt totalresultat. Olika metoder f\u00f6r \u00f6verg\u00e5ngen har till\u00e4mpats, beroende p\u00e5 tillg\u00e5ngen till data vid \u00f6verg\u00e5ngen (1 januari 2022). Nordea hade inte tillr\u00e4ckligt med information f\u00f6r att kunna till\u00e4mpa den helt eller modifierade retrospektiva metoden f\u00f6r huvuddelen av avtalen (91 procent), och har d\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4nt sig av verkligt v\u00e4rde- metoden. F\u00f6r de flesta \u00e5terst\u00e5ende avtalen har den modifierade retrospektiva metoden till\u00e4mpats. Till\u00e4mpningen av verkligt v\u00e4r- de-metoden i Nordea har gett en h\u00f6gre avtalsenlig marginal j\u00e4mf\u00f6rt med de retrospektiva metoderna, och d\u00e4rmed en st\u00f6rre minskning i eget kapital vid \u00f6verg\u00e5ngen eftersom den h\u00e4r meto- den generellt kr\u00e4ver en ytterligare marginal som en m\u00f6jlig tredje part skulle kr\u00e4va. Den h\u00e4r marginalen kr\u00e4vs inte f\u00f6r de retro- spektiva metoderna. Det inneb\u00e4r ocks\u00e5 att den avtalsenliga mar- ginalen som ska periodiseras i framtiden \u00e4r h\u00f6gre enligt verkligt v\u00e4rde-metoden j\u00e4mf\u00f6rt med de retrospektiva metoderna. Den kvantitativa inverkan som inf\u00f6randet av IFRS 17 fick p\u00e5 Nordeas redovisning vid \u00f6verg\u00e5ngen den 1 januari 2022 var en reducering av eget kapital med 573 mn euro. Detta belopp inkluderar \u00e4ven en omv\u00e4rdering av obligationer som tidigare har v\u00e4rderats till \u201dUpplupet anskaffningsv\u00e4rde\u201d men klassifi- cerats om som \u201dVerkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d vid \u00f6verg\u00e5ngen. K\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelationen reducerades med 23 punkter vid \u00f6verg\u00e5ngen . J\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna har r\u00e4knats om. F\u00f6r ytterligare infor- mation, se not K10.6 \u201d\u00d6verg\u00e5ngen till IFRS 17 F\u00f6rs\u00e4kringsav- tal\u201d i \u00e5rsredovisningen f\u00f6r 2022. F\u00f6r\u00e4ndringens inverkan p\u00e5 j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna i resultatr\u00e4kningen f\u00f6r 2022 och balans- r\u00e4kningen per 1 januari 2022 respektive 31 december 2022 framg\u00e5r av tabellerna nedan. F\u00f6r information om redovis- ningsprinciper och ytterligare upplysningar om f\u00f6rs\u00e4kringsav- tal, se not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d. F\u00f6r\u00e4ndrad presentation av pantsatta finansiella instrument Fr\u00e5n och med 1 januari 2023 redovisar Nordea pantsatta finansiella instrument tillsammans med ej pantsatta finan- siella instrument i balansr\u00e4kningen. Den f\u00f6rra redovisades tidigare separat under posten \u201dPantsatta finansiella instru- ment\u201d. F\u00f6r\u00e4ndringen inneb\u00e4r att instrument med liknande egenskaper redovisas p\u00e5 ett konsekvent s\u00e4tt, vilket bed\u00f6ms \u00f6ka de finansiella rapporternas anv\u00e4ndbarhet. J\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna har r\u00e4knats om och f\u00f6r\u00e4ndringens inverkan p\u00e5 balansr\u00e4kningen per 31 december 2022 respek- tive 1 januari 2022 framg\u00e5r av tabellerna nedan. \u00c4ndringar i IAS 12 Inkomstskatter: Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n en enda transaktion Den 1 januari 2023 b\u00f6rjade Nordea till\u00e4mpa \u00e4ndringarna i IAS 12 Inkomstskatter: Uppskjutna skattefordringar och upp- skjutna skatteskulder som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n en enda transaktion. Enligt \u00e4ndringarna ska f\u00f6retag redovisa uppskjuten skatt fr\u00e5n s\u00e4rskilda transaktioner som vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4l- let ger upphov till skattepliktiga och avdragsgilla tempor\u00e4ra skillnader av lika belopp. Ett s\u00e5dant krav kan g\u00e4lla vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet f\u00f6r en leasingskuld och motsvarande nyttjander\u00e4tt f\u00f6r tillg\u00e5ngen vid leasingperiodens b\u00f6rjan. Kra- vet g\u00e4ller ocks\u00e5 i samband med nedmontering, \u00e5terst\u00e4llande och liknande \u00e5taganden, d\u00e4r de motsvarande beloppen redo- visas som en del av kostnaden f\u00f6r den ber\u00f6rda tillg\u00e5ngen. Upplysningar om bruttobeloppen f\u00f6r uppskjutna skatteford- ringar och skatteskulder har l\u00e4mnats, men beloppen har kvit- tats i balansr\u00e4kningen om kraven uppfylldes. Effekten p\u00e5 brut- tobeloppen f\u00f6r uppskjutna skattefordringar och skatteskulder, redovisade i not K2.11 \u201dSkatter\u201d, uppgick till 224 mn euro per den 1 januari 2022. Men dessa belopp kvittas i balansr\u00e4kning- en, s\u00e5 \u00e4ndringarna har inte f\u00e5tt n\u00e5gon annan betydande inver- kan p\u00e5 Nordeas redovisning eller kapitalt\u00e4ckning n\u00e4r de till\u00e4m- pats f\u00f6rsta g\u00e5ngen. \u00c4ndringar i IAS 12 Inkomstskatter: Internationell skattereform \u2013 modellregler enligt pelare tv\u00e5 International Accounting Standards Board (IASB) publicerade i maj 2023 \u00e4ndringar i IAS 12 Inkomstskatter: Internationell skattereform \u2013 modellregler enligt andra pelaren. \u00c4ndring- arna b\u00f6rjade g\u00e4lla i samband med publicering och har god- k\u00e4nts av EU. De inf\u00f6rdes av Nordea under 2023 och innefattar ett obligatoriskt tillf\u00e4lligt undantag f\u00f6r redovisning av och upplysningar om uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder enligt andra pelaren. Undantaget g\u00e4ller retroaktivt. \u00c4ndringarna innefattar ocks\u00e5 upplysningskrav f\u00f6r perioder under vilka lagstiftning enligt andra pelaren har antagits, eller i allt v\u00e4sentligt har antagits, men \u00e4nnu inte b\u00f6rjat g\u00e4lla. Enligt kraven ska s\u00e5dana upplysningar l\u00e4mnas som \u00e4r till- g\u00e4ngliga eller med rimlig s\u00e4kerhet kan uppskattas och som hj\u00e4lper l\u00e4sarna av finansiella rapporter att f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6retagets exponering f\u00f6r inkomstskatt enligt andra pelaren som f\u00f6ljer av den lagstiftningen. Vid tidpunkten f\u00f6r publiceringen av denna \u00e5rsredovisning kan Nordea inte uttala sig om hur \u00e4ndringarna kommer att p\u00e5verka redovisningen. Detta eftersom banken inte har slut- f\u00f6rt sin fullst\u00e4ndiga bed\u00f6mning av vilka finansiella konse- kvenser av lagstiftningen enligt andra pelaren som de h\u00e4r \u00e4ndringarna utg\u00f6r l\u00e4ttnad fr\u00e5n. De upplysningar som m\u00e5ste l\u00e4mnas finns i not K2.11 \u201dSkatter\u201d. \u00d6vriga \u00e4ndringar IASB har publicerat f\u00f6ljande \u00e4ndringar, som inf\u00f6rdes av Nordea den 1 januari 2023 men som inte har haft n\u00e5gon bety- dande inverkan p\u00e5 Nordeas redovisning: \u2022 \u00c4ndringar av IAS 8 Redovisningsprinciper, \u00e4ndringar i upp- skattningar och bed\u00f6mningar samt fel: Definition av upp- skattningar och bed\u00f6mningar \u2022 \u00c4ndringar av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter och IFRS praxis uttalande 2: Upplysningar om redovisningsprinciper. F\u00f6r\u00e4ndringar i finska bokf\u00f6ringslagen, finska kreditinstitutsla- gen, finska Finansinspektionens f\u00f6reskrifter och allm\u00e4nna r\u00e5d samt finska Finansministeriets f\u00f6rordning om bokslut och koncernredovisning i kreditinstitut och v\u00e4rdepappersf\u00f6retag har inte haft n\u00e5gon betydande inverkan p\u00e5 Nordeakoncer- nens redovisning.
Hel\u00e5r 2022
Mn euro
Tidigare princip
IFRS 17
Ny princip
R\u00f6relseint\u00e4kter
R\u00e4nteint\u00e4kter ber\u00e4knade enligt effektivr\u00e4ntemetoden
7 937
\u2013
7 937
\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter
1 013
\u2013
1 013
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar
-134
\u2013
-134
R\u00e4ntekostnader
-3 474
\u2013
-3 474
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder
322
\u2013
322
R\u00e4ntenetto
5 664
\u2013
5 664
Avgifts- och provisionsint\u00e4kter
4 278
-170
4 108
Avgifts- och provisionskostnader
-942
20
-922
Avgifts- och provisionsnetto
3 336
-150
3 186
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter
\u2013
313
313
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
\u2013
-119
-119
Nettoresultat fr\u00e5n \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
-6
-6
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, netto
\u2013
188
188
Finansiella int\u00e4kter och kostnader fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
1 900
1 900
Avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som t\u00e4cker f\u00f6rs\u00e4kringsskulder
\u2013
-1 915
-1 915
Finansiella int\u00e4kter och kostnader fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal, netto
\u2013
-15
-15
Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet
\u2013
173
173
Nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde
721
-98
623
Andelar intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden
-8
\u2013
-8
\u00d6vriga r\u00f6relseint\u00e4kter
83
\u2013
83
Summar r\u00f6relseint\u00e4kter
9 796
-75
9 721
R\u00f6relsekostnader
Allm\u00e4nna administrationskostnader
Personalkostnader
-2 835
42
-2 793
\u00d6vriga kostnader
-1 135
27
-1 108
Lagstadgade avgifter
-322
\u2013
-322
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar
-611
\u2013
-611
Summa r\u00f6relsekostnader
-4 903
69
-4 834
Resultat f\u00f6re kreditf\u00f6rluster
4 893
-6
4 887
Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas
till verkligt v\u00e4rde
-13
\u2013
-13
Kreditf\u00f6rluster, netto
-112
\u2013
-112
R\u00f6relseresultat
4 768
-6
4 762
Skatt
-1 173
-2
-1 175
Periodens resultat
3 595
-8
3 587
Inverkan p\u00e5 resultat per aktie f\u00f6re utsp\u00e4dning, euro
0,95
-0,01
0,94
Inverkan p\u00e5 resultat per aktie efter utsp\u00e4dning, euro
0,95
-0,01
0,94
31 dec 2022
Pantsatta
Mn euro
Tidigare princip
tillg\u00e5ngar
IFRS 17
Ny princip
Tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
61 815
\u2013
\u2013
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker
885
\u2013
\u2013
885
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
4 573
\u2013
-12
4 561
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
345 743
\u2013
\u2013
345 743
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
63 524
4 902
-200
68 226
Pantsatta finansiella instrument
4 902
-4 902
\u2013
\u2013
Aktier och andelar
17 924
\u2013
-1 825
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
41 645
\u2013
1 994
43 639
Derivatinstrument
36 578
\u2013
\u2013
36 578
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 116
\u2013
\u2013
-2 116
Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures
509
\u2013
\u2013
509
Immateriella tillg\u00e5ngar
4 044
\u2013
-39
4 005
Materiella tillg\u00e5ngar
1 673
\u2013
1 673
F\u00f6rvaltningsfastigheter
2 455
\u2013
-167
2 288
Uppskjutna skattefordringar
165
\u2013
134
299
Aktuella skattefordringar
211
\u2013
\u2013
211
Pensionstillg\u00e5ngar
165
\u2013
\u2013
165
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
9 380
\u2013
-16
9 364
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
769
\u2013
16
785
Summa tillg\u00e5ngar
594 844
\u2013
-115
594 729
Skulder
Skulder till kreditinstitut
32 869
\u2013
\u2013
32 869
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
217 464
\u2013
\u2013
217 464
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
42 776
\u2013
1 994
44 770
F\u00f6rs\u00e4kringsskulder
27 598
\u2013
-1 488
26 110
Emitterade v\u00e4rdepapper
179 803
\u2013
\u2013
179 803
Derivatinstrument
40 102
\u2013
\u2013
40 102
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 175
\u2013
\u2013
-2 175
Aktuella skatteskulder
303
\u2013
\u2013
303
\u00d6vriga skulder
16 804
\u2013
-33
16 771
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
1 224
\u2013
\u2013
1 224
Uppskjutna skatteskulder
622
\u2013
-28
594
Avs\u00e4ttningar
351
\u2013
\u2013
351
Pensionsf\u00f6rpliktelser
298
\u2013
\u2013
298
Efterst\u00e4llda skulder
5 401
\u2013
\u2013
5 401
Summa skulder
563 440
\u2013
445
563 885
Eget kapital
Innehavare av \u00f6vrigt prim\u00e4rkapital
748
\u2013
\u2013
748
Aktiekapital
4 050
\u2013
\u2013
4 050
Investerat fritt eget kapital
1 082
\u2013
\u2013
1 082
\u00d6vriga reserver
-1 984
\u2013
21
-1 963
Balanserade vinstmedel
27 508
\u2013
-581
26 927
Summa eget kapital
31 404
\u2013
-560
30 844
Summa skulder och eget kapital
594 844
\u2013
-115
594 729
1 jan 2022
Pantsatta
Mn euro
Tidigare princip
tillg\u00e5ngar
IFRS 17
Ny princip
Tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
47 495
\u2013
\u2013
47 495
Utl\u00e5ning till centralbanker
409
\u2013
\u2013
409
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
1 983
\u2013
8
1 991
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
345 050
\u2013
\u2013
345 050
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
63 383
1 668
113
65 164
Pantsatta finansiella instrument
1 668
-1 668
\u2013
\u2013
Aktier och andelar
15 217
\u2013
-1 995
13 222
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
46 912
\u2013
2 118
49 030
Derivatinstrument
30 200
\u2013
\u2013
30 200
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-65
\u2013
\u2013
-65
Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures
207
\u2013
\u2013
207
Immateriella tillg\u00e5ngar
3 784
\u2013
\u2013
3 784
Materiella tillg\u00e5ngar
1 745
\u2013
\u2013
1 745
F\u00f6rvaltningsfastigheter
1 764
\u2013
-131
1 633
Uppskjutna skattefordringar
218
\u2013
141
359
Aktuella skattefordringar
272
\u2013
\u2013
272
Pensionstillg\u00e5ngar
221
\u2013
\u2013
221
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
8 830
\u2013
-13
8 817
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
880
\u2013
16
896
Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning
180
\u2013
\u2013
180
Summa tillg\u00e5ngar
570 353
\u2013
257
570 610
Skulder
Skulder till kreditinstitut
26 961
\u2013
\u2013
26 961
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
205 801
\u2013
\u2013
205 801
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
48 201
\u2013
2 106
50 307
F\u00f6rs\u00e4kringsskulder
19 595
\u2013
-1 238
18 357
Emitterade v\u00e4rdepapper
176 365
\u2013
\u2013
176 365
Derivatinstrument
31 485
\u2013
\u2013
31 485
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
101
\u2013
\u2013
101
Aktuella skatteskulder
354
\u2013
\u2013
354
\u00d6vriga skulder
18 485
\u2013
-9
18 476
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
1 334
\u2013
\u2013
1 334
Uppskjutna skatteskulder
535
\u2013
-29
506
Avs\u00e4ttningar
414
\u2013
\u2013
414
Pensionsf\u00f6rpliktelser
369
\u2013
\u2013
369
Efterst\u00e4llda skulder
6 850
\u2013
\u2013
6 850
Summa skulder
536 850
\u2013
830
537 680
Eget kapital
Innehavare av \u00f6vrigt prim\u00e4rkapital
750
\u2013
\u2013
750
Minoritetsintressen
9
\u2013
\u2013
9
Aktiekapital
4 050
\u2013
\u2013
4 050
Investerat fritt eget kapital
1 090
\u2013
\u2013
1 090
\u00d6vriga reserver
-1 801
\u2013
\u2013
-1 801
Balanserade vinstmedel
29 405
\u2013
-573
28 832
Summa eget kapital
33 503
\u2013
-573
32 930
Summa skulder och eget kapital
570 353
\u2013
257
570 610
\u00c4ndringar i IFRS som \u00e4nnu inte till\u00e4mpats IASB har publicerat f\u00f6ljande nya eller omarbetade standarder d\u00e4r bed\u00f6mningen \u00e4r att dessa inte f\u00e5r n\u00e5gon betydande inverkan p\u00e5 Nordeas redovisning eller kapitalt\u00e4ckning f\u00f6r den f\u00f6rsta till\u00e4mpnings perioden: \u2022 \u00c4ndringar av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter: Klassificering av skulder som kort- eller l\u00e5ngfristiga liksom Klassificering av skulder som kort- eller l\u00e5ngfristiga \u2013 ikraft- tr\u00e4dandet senarelagt samt L\u00e5ngfristiga skulder med kovenanter \u2022 \u00c4ndringar av IAS 7 Rapport \u00f6ver kassafl\u00f6den och IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar: Arrangemang f\u00f6r leverant\u00f6rsfinansiering \u2022 \u00c4ndringar av IFRS 16 Leasing: Leasingskuld i ett sale and leaseback-avtal \u2022 \u00c4ndringar av IAS 21: Effekterna av \u00e4ndrade valutakurser: Avsaknad av utbytbarhet. Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar F\u00f6r att uppr\u00e4tta \u00e5rsredovisning i enlighet med god redovis- ningssed m\u00e5ste ledningen i vissa fall anv\u00e4nda sig av bed\u00f6m- ningar och uppskattningar. Det faktiska utfallet kan senare i viss m\u00e5n avvika fr\u00e5n de uppskattningar och antaganden som gjorts. S\u00e5dana bed\u00f6mningar och uppskattningar beskrivs under \u201dKritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar\u201d i ber\u00f6rda noter, med uppgift om bland annat: \u2022 de k\u00e4llor till os\u00e4kerhet i uppskattningar vid rapportperio- dens slut som inneb\u00e4r en betydande risk f\u00f6r en v\u00e4sentlig justering av de redovisade v\u00e4rdena f\u00f6r tillg\u00e5ngar och skul- der under n\u00e4stkommande r\u00e4kenskaps\u00e5r, och \u2022 de bed\u00f6mningar vid till\u00e4mpningen av redovisningsprinci- per (ut\u00f6ver de som g\u00e4ller uppskattningar) som har st\u00f6rst inverkan p\u00e5 de redovisade beloppen. Kritiska bed\u00f6mningar och uppskattningar \u00e4r fr\u00e4mst h\u00e4nf\u00f6rliga till: \u2022 Summa nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde (not K2.5) \u2022 Skatter (not K2.11) \u2022 Redovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen (not K3.1) \u2022 Klassificering och v\u00e4rdering (not K3.3) \u2022 Verkligt v\u00e4rde (not K3.4) \u2022 S\u00e4kringsredovisning (not K3.6) \u2022 Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehovet f\u00f6r: - Immateriella tillg\u00e5ngar (not K5.1) - Utl\u00e5ning (not K3.8) \u2022 F\u00f6rs\u00e4kringsskulder (not K4) \u2022 F\u00f6rvaltningsfastigheter (not K5.3) \u2022 Leasing (not K5.4) \u2022 Avs\u00e4ttningar (not K6) \u2022 Pensioner (not K8.2) \u2022 Konsoliderade f\u00f6retag (not K9.1) Nordea har anv\u00e4nt sig av kritiska bed\u00f6mningar vid uppr\u00e4ttan- det av denna \u00e5rsredovisning till f\u00f6ljd av os\u00e4kerheten ifr\u00e5ga om de potentiella l\u00e5ngsiktiga effekter som h\u00f6gre energi- och r\u00e5varupriser samt minskad privatkonsumtion inom flera bran- scher kan f\u00e5 p\u00e5 Nordeas redovisning. S\u00e4rskilt viktiga omr\u00e5den under 2023 var pr\u00f6vning av nedskrivningsbehovet f\u00f6r good- will och utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten/kreditinstitut. F\u00f6r goodwill identifierades inget nedskrivningsbehov under 2023, men det finns os\u00e4kerhet i uppskattningarna av hur Nordeas redovisning p\u00e5verkas p\u00e5 l\u00e5ng sikt. Nya bed\u00f6mningar av nedskrivningsbehovet kommer att g\u00f6ras fortl\u00f6pande. Nordeas samlade goodwill uppgick till 2 227 mn euro vid utg\u00e5ngen av 2023 och till 2 262 mn euro vid utg\u00e5ngen av 2022. Prognoserna str\u00e4cker sig fram till utg\u00e5ngen av 2026 och f\u00f6r de efterf\u00f6ljande perioderna anv\u00e4ndes det l\u00e5ngsiktiga tillv\u00e4xtan- tagandet. F\u00f6r mer information om pr\u00f6vning av nedskrivnings- behov f\u00f6r goodwill, se not K5.1 \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d. Kritiska bed\u00f6mningar har ocks\u00e5 anv\u00e4nts i bed\u00f6mningen av n\u00e4r l\u00e5n omfattats av kraftigt \u00f6kad kreditrisk (enligt kategori- indelningen) och f\u00f6r makroscenarier vid uppskattning av \u00f6kningen i f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Vid ber\u00e4kningen av individuella avs\u00e4ttningar f\u00f6r betydande os\u00e4kra l\u00e5nefordringar anv\u00e4ndes kritiska bed\u00f6mningar f\u00f6r att uppskatta belopp och tidslinje f\u00f6r de f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6dena fr\u00e5n kunder enligt olika scenarier, och f\u00f6r att v\u00e4rdera eventuellt erh\u00e5llna s\u00e4ker- heter. Vidare anv\u00e4ndes kritiska bed\u00f6mningar f\u00f6r att fastst\u00e4lla sannolikheten f\u00f6r att de olika scenarierna skulle intr\u00e4ffa. Mer information om pr\u00f6vning av nedskrivningsbehovet f\u00f6r utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten/kreditinstitut finns i avsnittet \u201dKre- ditf\u00f6rluster och liknande nettoresultat\u201d p\u00e5 sidan 40, i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d som \u00e4ven omfattar kritiska bed\u00f6mningar i samband med justeringar efter genomf\u00f6rda modellber\u00e4k- ningar samt under \u201d\u00d6vrig information\u201d p\u00e5 sidan 46. Informa- tion om k\u00e4nsligheten f\u00f6r rating- och scoringf\u00f6r\u00e4ndringar finns i avsnitt 2.8 \u201dK\u00e4nsligheter\u201d i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d. Omr\u00e4kning av tillg\u00e5ngar och skulder i utl\u00e4ndsk valuta En enhets (koncernf\u00f6retag eller filial) funktionella valuta fast- st\u00e4lls utifr\u00e5n den ekonomiska milj\u00f6 i vilken enheten prim\u00e4rt bedriver sin verksamhet. Utl\u00e4ndsk valuta definieras som annan valuta \u00e4n enhetens funktionella valuta. Transaktioner i utl\u00e4ndsk valuta redovisas till transaktionsdagens kurs. Monet\u00e4ra till- g\u00e5ngar och skulder i utl\u00e4ndsk valuta omr\u00e4knas till balansda- gens kurs. Valutakursdifferenser som uppkommer vid reglering av transaktioner till kurser som avviker fr\u00e5n dem p\u00e5 transaktions- dagen, liksom orealiserade omr\u00e4kningsdifferenser p\u00e5 ej regle- rade monet\u00e4ra tillg\u00e5ngar och skulder i utl\u00e4ndsk valuta, redovi- sas i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verk- ligt v\u00e4rde\u201d. Valutakursdifferenser som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n interna, l\u00e5ngfristiga fordringar p\u00e5 eller skulder till utl\u00e4ndska verksamheter d\u00e4r n\u00e5gon betalning varken planeras eller sannolikt kommer att ske i framtiden (i praktiken en del av Nordeas nettoinveste- ring i den utl\u00e4ndska verksamheten) redovisas under \u00d6vrigt totalresultat och omklassificeras fr\u00e5n eget kapital till resultat- r\u00e4kningen n\u00e4r netto investeringen avyttras. F\u00f6r omr\u00e4kning av de utl\u00e4ndska f\u00f6retagens och filialernas finansiella rapporter, se not K9.2 \u201dValutaomr\u00e4kning av utl\u00e4ndska f\u00f6retag/filialer\u201d.
Valutakurser
Jan\u2013dec 2023
Jan\u2013dec 2022
EUR 1 = svenska kronor
Resultatr\u00e4kning (genomsnitt)
11,4740
10,6274
Balansr\u00e4kning (vid periodens slut)
11,1275
11,1202
EUR 1 = danska kronor
Resultatr\u00e4kning (genomsnitt)
7,4509
7,4395
Balansr\u00e4kning (vid periodens slut)
7,4527
7,4365
EUR 1 = norska kronor
Resultatr\u00e4kning (genomsnitt)
11,4238
10,1023
Balansr\u00e4kning (vid periodens slut)
11,2120
10,5180
F\u00f6r\u00e4ndringar i koncernstrukturen Den 15 maj 2023 slutf\u00f6rde Nordea f\u00f6rv\u00e4rvet av samtliga aktier i den digitala pensionsplattformen Advinans AB. F\u00f6r ytterli- gare information, se not K9.6 \u201dF\u00f6rv\u00e4rv\u201d.K2.1 Segmentrapportering Redovisningsprinciper Ett r\u00f6relsesegment utg\u00f6r en del av Nordea som genererar int\u00e4kter och kostnader som regelbundet rapporteras till h\u00f6g- sta verkst\u00e4llande beslutsfattare och d\u00e4r de rapporterade upp- gifterna anv\u00e4nds som beslutsunderlag i fr\u00e5gor som r\u00f6r verksamheten. V\u00e4rderingsprinciper och allokeringar mellan r\u00f6relseseg- menten f\u00f6ljer, i enlighet med IFRS 8, den information som rapporteras till den h\u00f6gsta verkst\u00e4llande beslutsfattaren. I Nordea definieras h\u00f6gsta verkst\u00e4llande beslutsfattare som koncernchefen, som bist\u00e5s av de \u00f6vriga medlemmarna i koncernledningen. Nordea l\u00e4mnar upplysningar separat om varje r\u00f6relseseg- ment som har identifierats som ett r\u00f6relsesegment, f\u00f6rutsatt att f\u00f6ljande kvantitativa gr\u00e4nsv\u00e4rden har uppn\u00e5tts: \u2022 Segmentets int\u00e4kter (interna och externa) utg\u00f6r 10 procent eller mer av de samlade int\u00e4kterna (interna och externa) f\u00f6r alla r\u00f6relsesegment \u2022 Segmentets resultat utg\u00f6r 10 procent eller mer av det st\u00f6rre (i absoluta tal) av: - den samlade vinsten f\u00f6r alla l\u00f6nsamma segment, eller - den samlade f\u00f6rlusten f\u00f6r alla segment som redovisat en f\u00f6rlust \u2022 Segmentets tillg\u00e5ngar utg\u00f6r 10 procent eller mer av de sam- lade tillg\u00e5ngarna f\u00f6r alla r\u00f6relsesegment. Tv\u00e5 eller fler r\u00f6relsesegment sl\u00e5s samman till ett r\u00f6relseseg- ment om segmenten har likartade ekonomiska egenskaper och \u00e4ven liknar varandra med avseende p\u00e5 produkter och tj\u00e4nster, produktionsprocesser, kunder, distributionss\u00e4tt och regelverk. Information om annan aff\u00e4rsverksamhet och r\u00f6relseseg- ment som inte har redovisats separat sammanf\u00f6rs i en egen kategori \u2013 \u201d\u00d6vriga r\u00f6relsesegment\u201d \u2013 f\u00f6r vilken upplysningar l\u00e4mnas.
K2.2 R\u00e4ntenetto
Redovisningsprinciper
R\u00e4nta utg\u00f6rs av ers\u00e4ttning f\u00f6r pengars tidsv\u00e4rde plus en mar-
ginal. Effektivr\u00e4ntan motsvarar den r\u00e4nta som anv\u00e4nds f\u00f6r att
diskontera f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kassafl\u00f6den till redovisat
v\u00e4rde p\u00e5 den finansiella tillg\u00e5ngen eller skulden vid f\u00f6rsta
redovisningstillf\u00e4llet.
R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader ber\u00e4knas och redovisas
med effektivr\u00e4ntemetoden eller, om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt, med
en metod som ger en rimlig uppskattning av vad en ber\u00e4k-
ning grundad p\u00e5 effektivr\u00e4ntemetoden skulle ge. Effektivr\u00e4n-
tan innefattar avgifter som anses ing\u00e5 i effektivr\u00e4ntan f\u00f6r ett
finansiellt instrument (vanligen avgifter erh\u00e5llna som kom-
pensation f\u00f6r risk). R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader fr\u00e5n
finansiella instrument klassificeras, med nedanst\u00e5ende
undantag, som \u201dR\u00e4ntenetto\u201d.
R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till balanspos-
ter redovisade till verkligt v\u00e4rde inom Markets och Life & Pen-
sion klassificeras i resultatr\u00e4kningen som \u201dNettoresultat av
poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. \u00c4ven r\u00e4ntan h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofi-
nansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pen-
sion och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Trea-
sury, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, redovisas
under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d f\u00f6r att
s\u00e4kerst\u00e4lla att int\u00e4kter och kostnader i dessa verksamheter
redovisas p\u00e5 ett konsekvent s\u00e4tt. Se not K2.5 \u201dSumma netto-
resultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d.
R\u00e4ntekomponenten i derivat klassificeras som \u201dNettoresul-
tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undantag f\u00f6r derivat
som innehas f\u00f6r s\u00e4kringssyfte. I redovisningss\u00e4kringar klas-
sificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n
anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d om derivatet anv\u00e4nds
f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om
derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld. I ekonomiska
s\u00e4kringar klassificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201d\u00d6vri-
ga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en
tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r
att risks\u00e4kra en skuld .
Avkastningen p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar redovisas p\u00e5 tre
rader i resultatr\u00e4kningen: \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av
effektivr\u00e4ntemetoden\u201d, \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d och \u201dNegativ
avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d. Under posten \u201dR\u00e4ntein-
t\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d redovisar
Nordea r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till
upplupet anskaffningsv\u00e4rde eller till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt
totalresultat. Resultatr\u00e4kningsposten \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d
innefattar r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n exempelvis l\u00e5n v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen eftersom de inte uppfyl-
ler SPPI-kriteriet (som anger att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6-
ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta). Negativ avkast-
ning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas under
\u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d respektive
\u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder\u201d .
K2.3 Avgifts- och provisionsnetto
Redovisningsprinciper
Nordea har provisionsint\u00e4kter fr\u00e5n olika typer av tj\u00e4nster som
tillhandah\u00e5lls kunder. Hur provisionsint\u00e4kterna redovisas
beror p\u00e5 i vilket syfte avgiften tas ut.
Huvuddelen av int\u00e4kterna som klassificerats som \u201dProvi-
sionsint\u00e4kter\u201d avser int\u00e4kter fr\u00e5n avtal med kunder enligt
IFRS 15. Avgiftsint\u00e4kter redovisas n\u00e4r eller i takt med att ett
f\u00f6retag har fullgjort sina \u00e5taganden, antingen \u00f6ver tid eller
vid en specifik tidpunkt.
Utl\u00e5ningsavgifter som inte ing\u00e5r i den effektiva r\u00e4ntan f\u00f6r
ett finansiellt instrument redovisas n\u00e4r \u00e5tagandet har full-
gjorts. Avgifter som erh\u00e5lls i samband med bilaterala transak-
tioner redovisas normalt som en del av det finansiella instru-
mentets effektiva r\u00e4nta. Avgifter fr\u00e5n syndikerade l\u00e5n redovi-
sas antingen som en del av den effektiva r\u00e4ntan p\u00e5 Nordeas
del eller, om Nordea fungerat som agentbank, som en avgifts-
int\u00e4kt. Om avgiftsint\u00e4kten avser b\u00e5de och, grundas den avgift
som ing\u00e5r i den effektiva r\u00e4ntan p\u00e5 den marginal som erh\u00e5l-
lits fr\u00e5n de \u00f6vriga parterna i arrangemanget.
R\u00f6rliga avgifter, s\u00e5som resultatrelaterade avgifter, redovi-
sas endast i den utstr\u00e4ckning det \u00e4r mycket sannolikt att
ingen v\u00e4sentlig \u00e5terf\u00f6ring av de ackumulerade, redovisade
beloppen kommer att ske.
Provisionskostnader som avser en viss period kostnadsf\u00f6rs
under den perioden, medan transaktionsavgifter redovisas
n\u00e4r tj\u00e4nsterna erh\u00e5lls.
Provisionsint\u00e4kter och provisionskostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till
fullf\u00f6ljandet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal ing\u00e5r inte i \u201dAvgifts- och pro-
visionsnetto\u201d utan redovisas ist\u00e4llet i enlighet med IFRS 17
och redovisningsprinciperna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d
och not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d.
K2.4 Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet Redovisningsprinciper Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet kan delas in i fyra delar: \u2022 f\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, som utg\u00f6rs av tillhandah\u00e5llna tj\u00e4nster enligt f\u00f6rs\u00e4kringsavtal till ett belopp som speglar den ers\u00e4tt- ning som bolaget r\u00e4knar med att ha r\u00e4tt till f\u00f6r dessa tj\u00e4nster \u2022 kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster, som innefattar f\u00f6rs\u00e4k- ringsers\u00e4ttningar, f\u00f6rv\u00e4rvskostnader och andra r\u00f6relsekost- nader avseende f\u00f6rs\u00e4kringsavtal \u2022 finansiella int\u00e4kter eller kostnader fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal, som innefattar f\u00f6r\u00e4ndringar i diskonteringsr\u00e4ntor, avveckling av diskonteringseffekten och avveckling av riskjusteringen. Posten innefattar \u00e4ven f\u00f6r\u00e4ndringar i skulder till f\u00f6rs\u00e4krings- tagare enligt den r\u00f6rliga avgiftsmodellen till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4nd- ringar i motsvarande tillg\u00e5ngar \u2022 avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som \u00e4r knutna till skulder till f\u00f6rs\u00e4k- ringstagare och innefattar int\u00e4kter fr\u00e5n dessa tillg\u00e5ngar. Mer detaljerade redovisningsprinciper g\u00e4llande f\u00f6rs\u00e4kringsavtal finns in not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d.
K2.5 Summa nettoresultat av
poster till verkligt v\u00e4rde
Redovisningsprinciper
Nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde
Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 finansiella
instrument och f\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderade till verkligt
v\u00e4rde redovisas normalt under \u201dNettoresultat av poster till
verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r information om de redovisningsprinciper
som anv\u00e4nds vid ber\u00e4kning av verkligt v\u00e4rde, se not K3.4
\u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d.
Dessutom ing\u00e5r f\u00f6ljande poster i \u201dNettoresultat av poster
till verkligt v\u00e4rde\u201d:
\u2022 r\u00e4nta h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofinansieringen av verksamheten
inom Markets och Life & Pension och till nettofinansieringen
av fondinnehav inom Treasury, v\u00e4rderad till upplupet
anskaffningsv\u00e4rde
\u2022 realiserade vinster/f\u00f6rluster p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder
v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
\u2022 omv\u00e4rderingen av s\u00e4krade risker i s\u00e4krade poster i
s\u00e4kringsredovisningen
\u2022 valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar.
F\u00f6ljande poster ing\u00e5r inte i \u201dNettoresultat av poster till
verkligt v\u00e4rde\u201d:
\u2022 r\u00e4ntekomponenten i derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredo-
visning och ekonomiska s\u00e4kringar. Dessa komponenter
redovisas under \u201dR\u00e4ntenetto\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla redovis-
ningsm\u00e4ssig \u00f6verensst\u00e4mmelse med de s\u00e4krade posterna
\u2022 avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar knutna till skulderna till f\u00f6rs\u00e4k-
ringstagare bruttoredovisas i den h\u00e4r noten, men \u00f6verf\u00f6rs till
not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d och ing\u00e5r
d\u00e4rmed inte i summorna
\u2022 f\u00f6rluster fr\u00e5n motpartsrisk p\u00e5 utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls
till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (upp-
fyller inte kriteriet att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6ras av
betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta) redovisas under den
separata posten \u201dNettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som
h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d.
F\u00f6r mer information om redovisningsprinciper avseende valu-
takursf\u00f6r\u00e4ndringar, se not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d och not
K9.2 \u201dValutaomr\u00e4kning av utl\u00e4ndska f\u00f6retag/filialer\u201d.
Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till
f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde
Posten \u201dNettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6r-
fall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d inkluderar
justeringar till verkligt v\u00e4rde av marginalkomponenten f\u00f6r
l\u00e5nefordringar i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instru-
menten till f\u00f6rfall och d\u00e4r dessa m\u00e5ste v\u00e4rderas till verkligt
v\u00e4rde (uppfyller inte SPPI-kriteriet). L\u00e5nefordringarna klassifi-
ceras i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt
v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och redovisas under posten
\u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d i balansr\u00e4kningen. Justeringar till
verkligt v\u00e4rde avser fr\u00e4mst f\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk.
F\u00f6rluster fr\u00e5n motpartsrisk i instrument som klassificerats i
kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde
via resultatr\u00e4kningen\u201d redovisas under \u201dNettoresultat av pos-
ter till verkligt v\u00e4rde\u201d.
Nedskrivningar avseende instrument i andra kategorier \u00e4n
\u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultat-
r\u00e4kningen\u201d redovisas under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. F\u00f6r
ytterligare information, se not K2.10 \u201dKreditf\u00f6rluster\u201d .
K2.6 \u00d6vriga r\u00f6relseint\u00e4kter
Redovisningsprinciper
Nettovinster fr\u00e5n avyttring av aktier i koncernf\u00f6retag, intresse-
f\u00f6retag och joint ventures, nettovinster fr\u00e5n avyttring av mate-
riella tillg\u00e5ngar liksom andra transaktioner som inte kan h\u00e4n-
f\u00f6ras till n\u00e5gon annan int\u00e4ktspost redovisas normalt under
\u201d\u00d6vriga r\u00f6relseint\u00e4kter\u201d och f\u00f6rst n\u00e4r det \u00e4r sannolikt att de
f\u00f6rm\u00e5ner som \u00e4r kopplade till transaktionen tillfaller Nordea.
Det intr\u00e4ffar normalt n\u00e4r de betydande riskerna och f\u00f6rm\u00e5ner-
na har \u00f6verf\u00f6rts till k\u00f6paren (vanligtvis n\u00e4r transaktionen har
slutf\u00f6rts).
K2.7 \u00d6vriga kostnader Redovisningsprinciper Transaktioner som inte kan h\u00e4nf\u00f6ras till n\u00e5gon annan kost- nadspost, redovisas normalt under \u201d\u00d6vriga kostnader\u201d. Mer- parten av kostnaderna \u00e4r relaterade till ink\u00f6p av IT-tj\u00e4nster och andra tj\u00e4nster. Kostnaderna f\u00f6r ink\u00f6p av tj\u00e4nster \u00e4r nor- malt transaktionsbaserade och redovisas i den period d\u00e5 tj\u00e4nsterna erh\u00e5lls. Nettof\u00f6rluster fr\u00e5n avyttring av aktier i koncernf\u00f6retag, intressef\u00f6retag och joint ventures, liksom nettof\u00f6rluster fr\u00e5n avyttring av materiella tillg\u00e5ngar, redovisas normalt under \u201d\u00d6vriga kostnader\u201d n\u00e4r det \u00e4r sannolikt att de f\u00f6rm\u00e5ner som \u00e4r kopplade till transaktionen tillfaller Nordea, och om de betydande riskerna och f\u00f6rm\u00e5nerna har \u00f6verf\u00f6rts till k\u00f6paren (vanligtvis n\u00e4r transaktionen har slutf\u00f6rts). Kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till fullg\u00f6randet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisade enligt IFRS 17 bruttoredovisas i denna not, men \u00f6verf\u00f6rs d\u00e4refter fr\u00e5n \u201d\u00d6vriga kostnader\u201d och redovisas i enlighet med redovisningsprinciperna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4krings- skulder\u201d och not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d. Kostnader som uppfyller kraven f\u00f6r kapitalisering enligt redovisningsprinciperna i not K5.1 \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d bruttoredovisas i denna not, men kapitaliseras sedan och redovisas under \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d i balansr\u00e4kningen
K2.8 Lagstadgade avgifter
Redovisningsprinciper
Kostnaden f\u00f6r dessa avgifter redovisas n\u00e4r skyldigheten att
betala uppst\u00e5r. Resolutionsavgifter kan inte \u00e5terbetalas om
Nordea skulle upph\u00f6ra med sin verksamhet, och betalnings-
skyldigheten bed\u00f6ms f\u00f6ljaktligen uppst\u00e5 p\u00e5 \u00e5rets f\u00f6rsta dag.
Den svenska bankskatten kan \u00e5terbetalas f\u00f6r den period
under vilken Nordea inte bedriver n\u00e5gon verksamhet, och
betalningsskyldigheten bed\u00f6ms d\u00e4rf\u00f6r uppst\u00e5 l\u00f6pande under
\u00e5ret. Resolutionsavgifter redovisas d\u00e4rmed i sin helhet under
f\u00f6rsta kvartalet medan den svenska bankskatten periodiseras
linj\u00e4rt under \u00e5ret .
K2.9 Av- och nedskrivningar av materiella
och immateriella tillg\u00e5ngar
Redovisningsprinciper
Materiella och immateriella tillg\u00e5ngar skrivs av linj\u00e4rt \u00f6ver
den ber\u00e4knade nyttjandeperioden. En immateriell tillg\u00e5ng
med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod (goodwill) ska inte skrivas
av, men \u00e5rligen pr\u00f6vas f\u00f6r eventuellt nedskrivningsbehov.
Alla immateriella tillg\u00e5ngar med begr\u00e4nsad nyttjandepe-
riod, inklusive IT-utvecklingsprojekt som har tagits i bruk, pr\u00f6-
vas med avseende p\u00e5 indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov.
Nedskrivningskostnaden ber\u00e4knas som skillnaden mellan
redovisat v\u00e4rde och \u00e5tervinningsv\u00e4rde.
Redovisningsprinciper f\u00f6r immateriella och materiella till-
g\u00e5ngar, liksom till\u00e4mpade kritiska bed\u00f6mningar, finns i not K5
\u201dImmateriella och materiella tillg\u00e5ngar\u201d.
Avskrivning h\u00e4nf\u00f6rlig till fullg\u00f6randet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
redovisas inte h\u00e4r, utan ist\u00e4llet enligt beskrivningen i not
K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d och not K4
\u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d .
K2.10 Kreditf\u00f6rluster
Redovisningsprinicper
Nedskrivningar av finansiella tillg\u00e5ngar i kategorierna \u201dUpplu-
pet anskaffningsv\u00e4rde\u201d och \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresul-
tat\u201d (se not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d) p\u00e5 balansrader-
na \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d,
\u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d och \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d,
redovisas i resultatr\u00e4kningen som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d, till-
sammans med f\u00f6rluster fr\u00e5n finansiella garantier. F\u00f6rlusterna
redovisas med avdrag f\u00f6r eventuella s\u00e4kerheter eller andra kre-
ditf\u00f6rst\u00e4rkningar. Nordeas redovisningsprinciper f\u00f6r ber\u00e4kning-
en av nedskrivning av l\u00e5n och till\u00e4mpade kritiska bed\u00f6mningar
finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d.
Motpartsf\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till instrument som klassifice-
rats i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt
v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d, inklusive kreditderivat men exklu-
sive l\u00e5nefordringar redovisade till verkligt v\u00e4rde, redovisas
under \u201dNettoresultat av poster till verkligt\u201d. F\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga
till l\u00e5nefordringar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde i portf\u00f6ljer d\u00e4r
avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instrumenten till f\u00f6rfall (uppfyller inte
SPPI-kriteriet, dvs. att det uteslutande r\u00f6r sig om betalning av
kapitalbelopp och r\u00e4nta), redovisas under posten \u201dNettoresul-
tat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt
v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r ytterligare information, se not
K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d.
Ytterligare information om kreditrisk finns i not K11 \u201dRisk-
och likviditetshantering\u201d .
K2.11 Skatter
Redovisningsprinciper
Posten \u201dSkatt\u201d i resultatr\u00e4kningen utg\u00f6rs av den totala f\u00f6r-
\u00e4ndringen i aktuell och uppskjuten inkomstskatt. Aktuell och
uppskjuten skatt redovisas i resultatr\u00e4kningen, s\u00e5vida den
inte avser poster som redovisas mot \u00f6vrigt totalresultat eller
eget kapital. I dessa fall redovisas \u00e4ven skatten mot \u00f6vrigt
totalresultat respektive eget kapital.
Aktuell skatt \u00e4r den f\u00f6rv\u00e4ntade skatten p\u00e5 \u00e5rets beskatt-
ningsbara inkomst, ber\u00e4knad enligt beslutade eller i prakti-
ken beslutade skattesatser per balansdagen, tillsammans
med eventuell justering av aktuell skatt h\u00e4nf\u00f6rlig till
tidigare \u00e5r.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder redovisas
f\u00f6r tempor\u00e4ra skillnader som uppst\u00e5r mellan skattem\u00e4ssiga
och redovisade v\u00e4rden p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder. Uppskjutna
skattefordringar redovisas f\u00f6r outnyttjade skattem\u00e4ssiga
underskott och skatteavdrag, om de uppfyller de aktuella kri-
terierna f\u00f6r redovisning enligt IAS 12. Uppskjuten skatt redo-
visas inte f\u00f6r skattepliktiga tempor\u00e4ra skillnader som h\u00e4rr\u00f6r
fr\u00e5n den f\u00f6rsta redovisningen av goodwill.
Uppskjuten skatt ber\u00e4knas enligt de skattesatser som v\u00e4n-
tas g\u00e4lla n\u00e4r de tempor\u00e4ra skillnaderna v\u00e4nds, med utg\u00e5ngs-
punkt fr\u00e5n antagna eller i praktiken antagna lagar per balans-
dagen. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder diskon-
teras inte. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den
utstr\u00e4ckning det \u00e4r sannolikt att framtida beskattningsbar
vinst kommer att finnas tillg\u00e4nglig, mot vilken tempor\u00e4ra
skillnader, underskottsavdrag och outnyttjade skatteavdrag
kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar granskas varje
balansdag, och minskas i den m\u00e5n det inte l\u00e4ngre \u00e4r sannolikt
att avdragsr\u00e4tten kan utnyttjas.
Aktuella skattefordringar och aktuella skatteskulder kvittas
n\u00e4r lagstadgad r\u00e4tt till kvittning f\u00f6religger, och Nordea avser
att antingen nettoreglera dessa skattepositioner eller reali-
sera tillg\u00e5ngen samtidigt som skulden regleras. Uppskjutna
skattefordringar och uppskjutna skatteskulder kvittas gene- rellt i den m\u00e5n det \u00e4r till\u00e5tet enligt lag att kvitta aktuella skat- tefordringar och aktuella skatteskulder. Vid redovisning av uppskjuten skatt tas ingen h\u00e4nsyn till den eventuella effekten av de kommande globala reglerna mot urholkning av skatte- basen (GloBE/pelare tv\u00e5).
K2.12 Resultat per aktie
Redovisningsprinciper
Resultat per aktie f\u00f6re utsp\u00e4dning ber\u00e4knas som \u00e5rets resul-
tat h\u00e4nf\u00f6rligt till aktie\u00e4gare i Nordea Bank Abp dividerat med
v\u00e4gt genomsnittligt antal utest\u00e5ende stamaktier under
perioden.
Resultat per aktie efter utsp\u00e4dning fastst\u00e4lls genom att jus-
tera det v\u00e4gda genomsnittliga antalet utest\u00e5ende stamaktier
f\u00f6r effekten av alla potentiella utsp\u00e4dningsbara stamaktier,
vilka utg\u00f6rs av r\u00e4tten till prestationsaktier enligt de l\u00e5ngsiktiga
incitamentsprogrammen samt kontrakt som kan regleras med
Nordeaaktier, dvs. derivat s\u00e5som optioner och warranter och
motsvarande. S\u00e5dana kontrakt p\u00e5verkar resultatet per aktie
efter utsp\u00e4dning endast i de fall d\u00e4r den genomsnittliga kursen
p\u00e5 stamaktier under perioden \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n l\u00f6senkursen f\u00f6r
optionerna eller warranterna (det vill s\u00e4ga om de har ett
realv\u00e4rde).
Potentiella stamaktier anses endast medf\u00f6ra en utsp\u00e4d-
ningseffekt p\u00e5 balansdagen om samtliga resultatvillkor har
uppfyllts och om en konvertering till stamaktier skulle minska
vinsten per aktie. Vidare anses r\u00e4ttigheterna endast medf\u00f6ra
en utsp\u00e4dningseffekt om l\u00f6senpriset, med till\u00e4gg f\u00f6r framtida
tj\u00e4nster, \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n periodens genomsnittliga aktiekurs.
K3.1 Redovisning och bortbokning
i balansr\u00e4kningen
Redovisningsprinciper
Derivatinstrument, b\u00f6rsnoterade v\u00e4rdepapper och avista-
transaktioner i utl\u00e4ndsk valuta redovisas i, och bokas bort
fr\u00e5n, balansr\u00e4kningen p\u00e5 aff\u00e4rsdagen. \u00d6vriga finansiella
instrument redovisas i balansr\u00e4kningen p\u00e5 likviddagen. En
tillg\u00e5ng eller skuld redovisas i balansr\u00e4kningen under \u201d\u00d6vriga
tillg\u00e5ngar\u201d eller \u201d\u00d6vriga skulder\u201d mellan aff\u00e4rsdagen och
likviddagen.
Finansiella tillg\u00e5ngar, andra \u00e4n de f\u00f6r vilka aff\u00e4rsdagsredo-
visning till\u00e4mpas, bokas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen n\u00e4r den
avtalsenliga r\u00e4tten till kassafl\u00f6det fr\u00e5n de finansiella tillg\u00e5ng-
arna upph\u00f6r att g\u00e4lla eller \u00f6verf\u00f6rs till annan part. R\u00e4tten till
kassafl\u00f6det upph\u00f6r att g\u00e4lla eller \u00f6verf\u00f6rs vanligen n\u00e4r mot-
parten har uppfyllt sin del av avtalet genom att t.ex. betala
tillbaka ett l\u00e5n till Nordea, dvs. p\u00e5 likviddagen.
L\u00e5n och andra finansiella tillg\u00e5ngar d\u00e4r kassafl\u00f6dena har
justerats, eller som ing\u00e5r i en rekonstruktion, bokas bort fr\u00e5n
balansr\u00e4kningen, och ett nytt l\u00e5n redovisas om villkoren f\u00f6r
det nya l\u00e5net v\u00e4sentligen skiljer sig fr\u00e5n de tidigare villkoren.
Normalt brukar detta ske om nuv\u00e4rdet av kassafl\u00f6det fr\u00e5n
det nya l\u00e5net, diskonterat med den ursprungliga r\u00e4ntan, skil-
jer sig mer \u00e4n 10 procent fr\u00e5n nuv\u00e4rdet av det \u00e5terst\u00e5ende
f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6det fr\u00e5n det gamla l\u00e5net. Samma princi-
per g\u00e4ller f\u00f6r finansiella skulder. Villkoren anses \u00e4ven skilja
sig \u00e5t v\u00e4sentligt f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar, d\u00e4r det justerade
kassafl\u00f6det endast utg\u00f6rs av betalning av kapitalbelopp och
r\u00e4nta (SPPI), medan detta inte var fallet f\u00f6r det ursprungliga
kassafl\u00f6det och vice versa.
I vissa fall genomf\u00f6rs transaktioner d\u00e4r Nordea \u00f6verf\u00f6r till-
g\u00e5ngar som redovisas i balansr\u00e4kningen, men samtidigt
beh\u00e5ller antingen hela eller delar av risken och r\u00e4ttigheterna
f\u00f6rknippade med de \u00f6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngarna. Om alla eller i
stort sett alla risker och r\u00e4ttigheter beh\u00e5lls, bokas inte de
\u00f6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngarna bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. Om
Nordeas motpart kan s\u00e4lja eller pants\u00e4tta de \u00f6verf\u00f6rda till-
g\u00e5ngarna p\u00e5 nytt, redovisas tillg\u00e5ngarna i not K3.7 \u201dPantsatta
finansiella instrument\u201d. \u00d6verf\u00f6ring av tillg\u00e5ngar med bibeh\u00e5l-
lande av alla eller i stort sett alla risker och r\u00e4ttigheter omfat-
tar avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n och \u00e5terk\u00f6psavtal.
Finansiella skulder bokas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen n\u00e4r de
upph\u00f6r. Normalt sker detta n\u00e4r Nordea fullg\u00f6r sin del av avta-
let, till exempel n\u00e4r Nordea \u00e5terbetalar inl\u00e5ning till motpar-
ten, dvs. p\u00e5 likviddagen.
F\u00f6rs\u00e4ljning av v\u00e4rdepapper som inte \u00e4gs av Nordea defi-
nieras som blankning och redovisas som en tradingrelaterad
skuld (s\u00e5lda, ej innehavda v\u00e4rdepapper) under \u201d\u00d6vriga skul-
der\u201d i balansr\u00e4kningen. Blankningen t\u00e4cks i allm\u00e4nhet genom
en transaktion avseende v\u00e4rdepappersfinansiering (SFT),
oftast ett omv\u00e4nt \u00e5terk\u00f6psavtal eller andra typer av avtal om
inl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper.
K3.2 \u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och
erh\u00e5llna s\u00e4kerheter
Redovisningsprinciper
Tillg\u00e5ngar anses vara \u00f6verf\u00f6rda fr\u00e5n Nordea om Nordea
antingen \u00f6verf\u00f6r den kontraktsenliga r\u00e4ttigheten att erh\u00e5lla
kassafl\u00f6den fr\u00e5n tillg\u00e5ngen eller beh\u00e5ller den r\u00e4ttigheten
men har en kontraktsenlig skyldighet att betala kassafl\u00f6dena
till en eller flera parter. Alla tillg\u00e5ngar som \u00f6verf\u00f6rts redovisas
fortsatt i balansr\u00e4kningen om Nordeas exponering f\u00f6r f\u00f6r\u00e4nd-
ringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r tillg\u00e5ngen kvarst\u00e5r.
Erh\u00e5llen s\u00e4kerhet redovisas inte i balansr\u00e4kningen s\u00e5vida
inte Nordea har en exponering f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt
v\u00e4rde f\u00f6r tillg\u00e5ngen.
F\u00f6r information om pantsatta finansiella instrument, se not
K3.7 \u201dPantsatta finansiella instrument\u201d .
K3.3 Klassificering och v\u00e4rdering
Redovisningsprinciper
Varje finansiellt instrument har klassificerats i n\u00e5gon av
f\u00f6ljande kategorier:
Finansiella tillg\u00e5ngar:
\u2022 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde
\u2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen:
- Obligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
- Fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k-
ningen (verkligt v\u00e4rde-optionen)
\u2022 Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt
totalresultat
Finansiella skulder:
\u2022 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde
\u2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen:
- Obligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
- Fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k-
ningen (verkligt v\u00e4rde-optionen)
Klassificeringen av en finansiell tillg\u00e5ng best\u00e4ms utifr\u00e5n
aff\u00e4rsmodellen f\u00f6r den portf\u00f6lj som instrumentet ing\u00e5r i och
huruvida kassafl\u00f6dena endast utg\u00f6r betalning av kapitalbe-
lopp och r\u00e4nta (SPPI).
Finansiella tillg\u00e5ngar med kassafl\u00f6den som inte uteslutande
utg\u00f6rs av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta v\u00e4rderas till verk-
ligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. Alla \u00f6vriga tillg\u00e5ngar klassifice-
ras utifr\u00e5n aff\u00e4rsmodellen. Portf\u00f6ljinstrument som omfattas av
en aff\u00e4rsmodell d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instrumenten och ta
emot avtalsenliga kassafl\u00f6den v\u00e4rderas till upplupet anskaff-
ningsv\u00e4rde. Instrument som omfattas av en aff\u00e4rsmodell d\u00e4r
avsikten \u00e4r b\u00e5de att beh\u00e5lla instrumenten f\u00f6r att samla in avtal-
senliga kassafl\u00f6den och att s\u00e4lja instrumenten, v\u00e4rderas till verk-
ligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Finansiella tillg\u00e5ngar som
omfattas av annan aff\u00e4rsmodell v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen.
F\u00f6r att kunna fastst\u00e4lla aff\u00e4rsmodell har Nordea delat in sina
finansiella tillg\u00e5ngar i portf\u00f6ljer och underportf\u00f6ljer utifr\u00e5n hur
olika grupper av finansiella tillg\u00e5ngar f\u00f6rvaltas tillsammans f\u00f6r
att uppn\u00e5 ett visst aff\u00e4rsm\u00e5l. N\u00e4r r\u00e4tt niv\u00e5 f\u00f6r portf\u00f6ljen ska fast-
st\u00e4llas har Nordea tagit h\u00e4nsyn till aktuell aff\u00e4rsomr\u00e5desstruk-
tur. Vid fastst\u00e4llandet av aff\u00e4rsmodell f\u00f6r respektive portf\u00f6lj har
Nordea analyserat syftet med de finansiella tillg\u00e5ngarna och
exempelvis tidigare f\u00f6rs\u00e4ljningstrender och ers\u00e4ttning till
ledningen.
Alla finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas till verkligt
v\u00e4rde vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. Klassificeringen av finan-
siella instrument i olika kategorier utg\u00f6r grunden f\u00f6r hur varje
finansiellt instrument d\u00e4refter v\u00e4rderas i balansr\u00e4kningen och
hur f\u00f6r\u00e4ndringar i dess v\u00e4rde redovisas. Tabellen Klassificering
av finansiella instrument i not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rde-
ring\u201d visar i vilka olika kategorier de finansiella instrumenten i
Nordeas balansr\u00e4kning har klassificerats enligt IFRS 9.
Upplupet anskaffningsv\u00e4rde
Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till upplupet
anskaffningsv\u00e4rde redovisas initialt i balansr\u00e4kningen till verk-
ligt v\u00e4rde, inklusive transaktionskostnader. Efter f\u00f6rsta redovis-
ningstillf\u00e4llet v\u00e4rderas instrument i denna kategori till upplupet
anskaffningsv\u00e4rde. Vid v\u00e4rdering till upplupet anskaffnings-
v\u00e4rde resultatf\u00f6rs skillnaden mellan anskaffningsv\u00e4rdet och
inl\u00f6senv\u00e4rdet \u00f6ver den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden med hj\u00e4lp av
effektivr\u00e4ntemetoden. Upplupet anskaffningsv\u00e4rde definieras som det belopp till vilket den finansiella tillg\u00e5ngen eller skul- den v\u00e4rderas vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, minus avbetal- ningar av kapitalbelopp, plus eller minus ackumulerade avskrivningar p\u00e5 eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet p\u00e5 f\u00f6rfallodagen och, f\u00f6r finansiella till- g\u00e5ngar, justerat f\u00f6r eventuell f\u00f6rlustreserv. De ackumulerade avskrivningarna ber\u00e4knas genom att till\u00e4mpa effektivr\u00e4nteme- toden. F\u00f6r ytterligare information om effektivr\u00e4ntemetoden, se not K2.2 \u201dR\u00e4ntenetto\u201d. Information om nedskrivningar enligt IFRS 9 finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. R\u00e4nta p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder i kategorin v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas normalt i resultatr\u00e4k- ningen under \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4n- temetoden\u201d respektive \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d. Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde exklusive trans- aktionskostnader. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r dessa poster redovisas normalt direkt i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Emellertid redovisas justeringar till verkligt v\u00e4rde av marginalkomponenten f\u00f6r l\u00e5nefordringar i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instrumenten till f\u00f6rfall och som obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (uppfyller inte SPPI-kriteriet) separat i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNet- toresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obliga- toriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r information om ber\u00e4kning av verkligt v\u00e4rde, se not K3.4 \u201dVerk- ligt v\u00e4rde\u201d. Avkastningen p\u00e5 tillg\u00e5ngar som \u00e4r knutna till skulder till f\u00f6rs\u00e4kringstagare allokeras dessutom till posten \"Avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som t\u00e4cker f\u00f6rs\u00e4kringsskulder\". Se not K2.4 \"Net- toresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\". Den h\u00e4r kategorin har tv\u00e5 underkategorier: \u201dObligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och \u201dFr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (verk- ligt v\u00e4rde-optionen)\u201d. Underkategorin \u201dFr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (verkligt v\u00e4rde-optio- nen)\u201d inneb\u00e4r att finansiella tillg\u00e5ngar och skulder kan v\u00e4rde- ras till verkligt v\u00e4rde samtidigt som skillnaderna i verkligt v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen. Det h\u00e4r alternativet kan anv\u00e4n- das om det eliminerar eller avsev\u00e4rt minskar en bristande \u00f6ver- ensst\u00e4mmelse i redovisningen och f\u00f6r skulder om de f\u00f6rvaltas baserat p\u00e5 verkligt v\u00e4rde. F\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk h\u00e4nf\u00f6rliga till skulder som redan fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen redovisas under \u00f6vrigt totalresultat, s\u00e5vi- da detta inte f\u00f6ranleder bristande \u00f6verensst\u00e4mmelse i redovisningen. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till balanspos- ter redovisade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen klassifi- ceras normalt som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information, inklusive undantag fr\u00e5n huvudregeln, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d och not K2.2 \u201dR\u00e4ntenetto\u201d . Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde med till\u00e4gg f\u00f6r transak- tionskostnader. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde, med undantag f\u00f6r r\u00e4ntor, valutakurseffekter och nedskrivningar, redovisas mot verkligt v\u00e4rde-reserven under eget kapital via \u00f6vrigt totalresul- tat. R\u00e4nta redovisas i resultatr\u00e4kningen under \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter\u201d, valutakurseffekter under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d och nedskrivningar under \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. I sam- band med avyttring av ett instrument omklassificeras de acku- mulerade f\u00f6r\u00e4ndringarna i verkligt v\u00e4rde, som tidigare har redovisats i verkligt v\u00e4rde-reserven under \u00f6vrigt totalresultat, fr\u00e5n eget kapital till resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Information om nedskrivningar enligt IFRS 9 finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d och information om ber\u00e4k- ning av verkligt v\u00e4rde finns i not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Sammansatta finansiella instrument Sammansatta finansiella instrument \u00e4r avtal som omfattar ett v\u00e4rdavtal och ett inb\u00e4ddat derivat. S\u00e5dana kombinationer uppst\u00e5r huvudsakligen i samband med emissioner av strukture- rade skuldinstrument, s\u00e5som emitterade indexobligationer och l\u00e5nefordringar med inb\u00e4ddade r\u00e4ntekorridorer och r\u00e4ntetak. F\u00f6r strukturerade obligationer som har emitterats av Mar- kets till\u00e4mpar Nordea verkligt v\u00e4rde-optionen, och hela det sammansatta instrumentet, v\u00e4rdavtalet och det inb\u00e4ddade derivatet, v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och redovisas under \u201dEmitterade v\u00e4rdepapper\u201d i balansr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undan- tag f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i Nordeas egna kreditrisk som redovisas i \u00f6vrigt totalresultat. Emitterade skuld- och eget kapital-instrument Ett finansiellt instrument emitterat av Nordea klassificeras antingen som en finansiell skuld eller som eget kapital. Emit- terade finansiella instrument klassificeras som finansiella skul- der om avtalsf\u00f6rh\u00e5llandena inneb\u00e4r att Nordea har en befint- lig f\u00f6rpliktelse att antingen erl\u00e4gga kontanter eller annan finansiell tillg\u00e5ng, eller ett variabelt antal eget kapital-instru- ment, till innehavaren av instrumentet. Om s\u00e5 inte \u00e4r fallet \u00e4r instrumentet vanligtvis ett eget kapital-instrument och klas- sificeras som eget kapital, med avdrag f\u00f6r transaktionskostna- der. Om emitterade finansiella instrument inneh\u00e5ller b\u00e5de en skuld- och en eget kapital-del, redovisas dessa delar separat .
K3.4 Verkligt v\u00e4rde
Redovisningsprinciper
Verkligt v\u00e4rde definieras som det pris som vid v\u00e4rderingstid-
punkten skulle erh\u00e5llas vid f\u00f6rs\u00e4ljning av en tillg\u00e5ng eller
betalas vid \u00f6verl\u00e5telse av en skuld i en ordnad transaktion
mellan marknadsakt\u00f6rer. Vid v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde
antas att transaktionen sker under aktuella marknadsf\u00f6rh\u00e5l-
landen p\u00e5 tillg\u00e5ngens eller skuldens huvudmarknad, eller, om
en huvudmarknad saknas, p\u00e5 tillg\u00e5ngens eller skuldens mest
f\u00f6rdelaktiga marknad.
Det b\u00e4sta beviset p\u00e5 verkligt v\u00e4rde \u00e4r f\u00f6rekomsten av
publicerade prisnoteringar p\u00e5 en aktiv marknad och n\u00e4r
s\u00e5dana f\u00f6rekommer anv\u00e4nds de vid v\u00e4rderingen av finansiel-
la tillg\u00e5ngar och finansiella skulder. En aktiv marknad \u00e4r en
marknad d\u00e4r transaktioner med tillg\u00e5ngen eller skulden
intr\u00e4ffar tillr\u00e4ckligt ofta och med tillr\u00e4cklig volym f\u00f6r att ge
l\u00f6pande prisinformation. Den absoluta likviditets- och volym-
niv\u00e5n som kr\u00e4vs f\u00f6r att marknaden ska anses vara aktiv varie-
rar beroende p\u00e5 instrumentklass.
Handelsfrekvensen och volymen \u00f6vervakas regelbundet
f\u00f6r att bed\u00f6ma om marknaderna \u00e4r aktiva eller inte. Om note-
rade priser f\u00f6r ett finansiellt instrument inte representerar
faktiska och regelbundet f\u00f6rekommande marknadstransak-
tioner, eller om noterade priser inte finns tillg\u00e4ngliga, fast-
st\u00e4lls det verkliga v\u00e4rdet med hj\u00e4lp av l\u00e4mplig v\u00e4rderingsme-
tod. V\u00e4rderingsmetodens l\u00e4mplighet, inklusive en bed\u00f6mning
av om noterade priser eller teoretiska priser ska anv\u00e4ndas,
\u00f6vervakas regelbundet.
V\u00e4rderingsmetoderna kan variera fr\u00e5n enkel analys av
diskonterade kassafl\u00f6den till komplexa optionsv\u00e4rderings-
modeller. V\u00e4rderingsmetoderna har utformats s\u00e5 att obser-
verbara marknadspriser och kurser anv\u00e4nds som indata i
f\u00f6rekommande fall, men \u00e4ven icke observerbara modell -
parametrar kan anv\u00e4ndas. V\u00e4rderingsmetodens l\u00e4mplighet
bed\u00f6ms genom att m\u00e4ta dess f\u00f6rm\u00e5ga att matcha marknads-
priser. Detta g\u00f6rs genom att j\u00e4mf\u00f6ra ber\u00e4knade priser med
relevant j\u00e4mf\u00f6relsedata, t.ex. b\u00f6rskurser, motpartens v\u00e4rde-
ringar eller konsensuspriser.
F\u00f6r finansiella instrument d\u00e4r verkligt v\u00e4rde uppskattas
med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmetod, unders\u00f6ks om de variabler
som anv\u00e4nds till \u00f6verv\u00e4gande del baserats p\u00e5 data fr\u00e5n
observerbara marknader. Med data fr\u00e5n observerbara mark-
nader avser Nordea data som kan inh\u00e4mtas fr\u00e5n allm\u00e4nt till-
g\u00e4ngliga externa k\u00e4llor och som bed\u00f6ms utg\u00f6ra realistiska
marknadspriser. Vid anv\u00e4ndning av icke observerbara data,
som har en betydande inverkan p\u00e5 v\u00e4rderingen, kan instru-
mentet vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet inte redovisas till det
verkliga v\u00e4rde som ber\u00e4knats via v\u00e4rderingsmetoden, och
eventuella initiala vinster periodiseras d\u00e4rf\u00f6r i resultatr\u00e4k-
ningen \u00f6ver instrumentets l\u00f6ptid. De initiala vinsterna redovi-
sas d\u00e4refter direkt i resultatr\u00e4kningen i det fall icke observer-
bara data blir observerbara .
Tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde utifr\u00e5n de
tre niv\u00e5erna i IFRS-hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. Hierarkin ger
h\u00f6gst prioritet till noterade priser (ojusterade) p\u00e5 aktiva
marknader f\u00f6r identiska tillg\u00e5ngar och skulder (niv\u00e5 1) och
l\u00e4gst prioritet till ej observerbar indata (niv\u00e5 3). Klassifice-
ringen av dessa instrument baseras p\u00e5 den l\u00e4gsta niv\u00e5 indata
som \u00e4r v\u00e4sentlig f\u00f6r verkligt v\u00e4rde-v\u00e4rderingen i sin helhet.
Niv\u00e5 1 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av tillg\u00e5ngar och
skulder som v\u00e4rderats med hj\u00e4lp av ojusterade noterade pri-
ser p\u00e5 aktiva marknader f\u00f6r identiska tillg\u00e5ngar och skulder.
En aktiv marknad \u00e4r en marknad d\u00e4r transaktioner med till-
g\u00e5ngen eller skulden intr\u00e4ffar tillr\u00e4ckligt ofta och med till-
r\u00e4cklig volym f\u00f6r att ge l\u00f6pande prisinformation.
Niv\u00e5 2 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av tillg\u00e5ngar och
skulder som inte har noterade marknadspriser direkt tillg\u00e4ng-
liga fr\u00e5n aktiva marknader. Verkligt v\u00e4rde baseras p\u00e5 note-
rade priser f\u00f6r liknande tillg\u00e5ngar eller skulder p\u00e5 aktiva
marknader, eller noterade priser p\u00e5 identiska eller liknande
tillg\u00e5ngar eller skulder p\u00e5 marknader som inte \u00e4r aktiva. Verk-
ligt v\u00e4rde kan ocks\u00e5 ber\u00e4knas med hj\u00e4lp av v\u00e4rderingsmeto-
der som baseras p\u00e5 marknadspriser eller indata p\u00e5 balansda-
gen, om ej observerbara indata har haft en obetydlig inverkan
p\u00e5 de verkliga v\u00e4rdena.
Niv\u00e5 3 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av de tillg\u00e5ngar
och skulder f\u00f6r vilka verkliga v\u00e4rden inte kan erh\u00e5llas direkt
fr\u00e5n noterade marknadspriser eller indirekt via v\u00e4rderingsme-
toder eller v\u00e4rderingsmodeller som bygger p\u00e5 observerbara
marknadspriser eller indata .
K3.5 Kvittning Redovisningsprinciper Nordea kvittar finansiella tillg\u00e5ngar och skulder i balansr\u00e4k- ningen om laglig r\u00e4tt till kvittning f\u00f6religger och om avsikten \u00e4r att nettoreglera posterna eller avyttra tillg\u00e5ngen samtidigt som skulden regleras. Den lagstadgade r\u00e4tten till kvittning ska f\u00f6religga b\u00e5de i den l\u00f6pande verksamheten och i h\u00e4ndel- se av fallissemang, konkurs och insolvens hos Nordea eller dess motparter K3.6 S\u00e4kringsredovisning Redovisningsprinciper N\u00e4r ett s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llande uppfyller de angivna kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning i IAS 39, anv\u00e4nder Nordea en av f\u00f6l- jande tre typer av s\u00e4kringsredovisning: \u2022 s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde \u2022 kassafl\u00f6dess\u00e4kring \u2022 s\u00e4kring av nettoinvesteringar. Nordea har, efter policybeslut i enlighet med IFRS 9, valt att forts\u00e4tta till\u00e4mpa s\u00e4kringsredovisning enligt EU:s \u201dcarve out\u201d- version av IAS 39. Enligt EU:s \u201dcarve out\u201d-version av IAS 39 kan makros\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde till exempel anv\u00e4ndas f\u00f6r avistainl\u00e5ning (j\u00e4mf\u00f6r IAS 39 publicerad av IASB), och ineffektivitet i sam- band med s\u00e4kring av tillg\u00e5ngar med m\u00f6jlighet till f\u00f6rtida in l\u00f6sen redovisas f\u00f6rst n\u00e4r den reviderade ber\u00e4kningen av kassafl\u00f6desbeloppet hamnar under den nedre skiktgr\u00e4nsen. F\u00f6r att f\u00e5 till\u00e4mpa s\u00e4kringsredovisning kr\u00e4vs att s\u00e4kringen har en h\u00f6g effektivitet. En s\u00e4kring anses ha detta om det vid ing\u00e5ngen och under s\u00e4kringens hela l\u00f6ptid kan f\u00f6rv\u00e4ntas att f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, med avseende p\u00e5 den s\u00e4krade risken, v\u00e4sentligen neutraliseras av f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet. Utfallet ska ligga inom intervallet 80\u2013125 procent. Transaktioner som genomf\u00f6rs i enlighet med Nordeas s\u00e4k- ringsm\u00e5l, men som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredo- visning, \u00e4r ekonomiska s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden. S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde till\u00e4mpas n\u00e4r derivat anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 en redovisad till- g\u00e5ng eller skuld h\u00e4nf\u00f6rlig till en specifik risk. S\u00e4kring av verk- ligt v\u00e4rde kan till\u00e4mpas p\u00e5 b\u00e5de mikroniv\u00e5 (enskilda tillg\u00e5ng- ar/skulder eller st\u00e4ngda portf\u00f6ljer av tillg\u00e5ngar/skulder, d\u00e4r en eller flera poster s\u00e4kras med hj\u00e4lp av ett eller flera s\u00e4k- ringsinstrument), och makroniv\u00e5 (\u00f6ppna portf\u00f6ljer, d\u00e4r grup- per av poster s\u00e4kras med hj\u00e4lp av flera s\u00e4kringsinstrument). F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 derivat (s\u00e4kringsinstru- ment) liksom f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, h\u00e4nf\u00f6rliga till de risker som s\u00e4kras, redovisas separat i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Om s\u00e4kringen \u00e4r effektiv tar f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten respektive s\u00e4kringsinstrumentet ut varandra. F\u00f6r\u00e4ndringarna i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, h\u00e4nf\u00f6rliga till riskerna s\u00e4krade med derivatinstrumentet, avspeglas i en justering av den s\u00e4krade postens redovisade v\u00e4rde som ocks\u00e5 redovisas i resultatr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krade poster p\u00e5 makroniv\u00e5, v\u00e4rde- rade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, redovisas i balansr\u00e4k- ningen separerat under posten \u201dF\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer\u201d. Eventuell ineffektiv del av s\u00e4kringen redovisas i resultat- r\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Om s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet inte uppfyller kraven f\u00f6r s\u00e4krings- redovisning avslutas s\u00e4kringsredovisningen. S\u00e4kringsinstru- mentet v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, fram till den tidpunkt d\u00e5 s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet avslutas, resultatf\u00f6rs linj\u00e4rt \u00f6ver den s\u00e4krade postens \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid. Kassafl\u00f6dess\u00e4kring Kassafl\u00f6dess\u00e4kring till\u00e4mpas f\u00f6r s\u00e4kring av risk h\u00e4nf\u00f6rlig till variationer i framtida kassafl\u00f6den. Den del av vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet som bed\u00f6ms vara en effek- tiv s\u00e4kring redovisas i \u00f6vrigt totalresultat och ackumuleras i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital. Den ineffektiva delen av vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstru- mentet redovisas under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d i resultatr\u00e4kningen. S\u00e4kringen bed\u00f6ms vara ineffektiv i den utstr\u00e4ckning som den ackumulerade f\u00f6r\u00e4nd- ringen i verkligt v\u00e4rde sedan s\u00e4kringen ingicks \u00e4r st\u00f6rre f\u00f6r s\u00e4kringsinstrumentet \u00e4n f\u00f6r den s\u00e4krade posten. Vinster eller f\u00f6rluster p\u00e5 s\u00e4kringsinstrument som redovi- sats i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat omklassificeras och redovisas i resultat- r\u00e4kningen i samma period som den s\u00e4krade posten p\u00e5verkar resultatr\u00e4kningen, normalt i den period n\u00e4r r\u00e4nteint\u00e4kten eller r\u00e4ntekostnaden redovisas. En s\u00e4krad post i en kassafl\u00f6dess\u00e4kring kan vara h\u00f6gst san- nolika kassafl\u00f6den fr\u00e5n redovisade, eller framtida, tillg\u00e5ngar eller skulder. Derivat som anv\u00e4nds som s\u00e4kringsinstrument v\u00e4rderas alltid till verkligt v\u00e4rde. Om s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet inte uppfyller kraven f\u00f6r s\u00e4krings- redovisning avslutas s\u00e4kringsredovisningen. F\u00f6r kassafl\u00f6- dess\u00e4kringar redovisas f\u00f6r\u00e4ndringar i det orealiserade v\u00e4rdet p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet i resultatr\u00e4kningen fr\u00e5n och med det senaste tillf\u00e4llet d\u00e5 s\u00e4kringen bed\u00f6mdes vara effektiv. Den ackumulerade vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet, som sedan den period d\u00e5 s\u00e4kringen bed\u00f6mdes vara effektiv har redovisats i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat, omklassificeras fr\u00e5n eget kapi- tal till \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d i resultatr\u00e4k- ningen om den f\u00f6rv\u00e4ntade transaktionen inte l\u00e4ngre f\u00f6rv\u00e4n- tas intr\u00e4ffa. Om den f\u00f6rv\u00e4ntade transaktionen inte l\u00e4ngre \u00e4r h\u00f6gst san- nolik, men \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa, s\u00e5 kvarst\u00e5r den ackumule- rade vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet, som har redovisats under \u00f6vrigt totalresultat sedan den period d\u00e5 s\u00e4k- ringen bed\u00f6mdes vara effektiv, i \u00f6vrigt totalresultat till dess att transaktionen intr\u00e4ffar eller inte l\u00e4ngre f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa. S\u00e4kring av nettoinvesteringar S\u00e4kring av nettoinvesteringar till\u00e4mpas f\u00f6r s\u00e4kring av valuta- risk i nettoinvesteringar i utl\u00e4ndsk verksamhet. Valutarisk definieras som risken f\u00f6r f\u00f6rlust h\u00e4nf\u00f6rlig till investeringar i utl\u00e4ndsk verksamhet som har en annan funktionell valuta \u00e4n koncernens rapporteringsvaluta. Valutakurskomponenten i finansiella instrument som anv\u00e4nds som s\u00e4kringsinstrument i en s\u00e4kring av nettoinveste- ring i ett koncernf\u00f6retag redovisas, i den m\u00e5n s\u00e4kringen \u00e4r effektiv, under \u00f6vrigt totalresultat. Detta f\u00f6r att neutralisera de omr\u00e4kningsdifferenser som p\u00e5verkar \u00f6vrigt totalresultat n\u00e4r koncernf\u00f6retagen konsolideras, inklusive omv\u00e4rderingen av eventuella utvidgade nettoinvesteringar. Eventuell ineffek- tiv del av s\u00e4kringen redovisas i resultatr\u00e4kningen under \u201dNet- toresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Se \u00e4ven avsnittet \u201dOmr\u00e4kning av tillg\u00e5ngar och skulder i utl\u00e4ndsk valuta\u201d i not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d . K3.7 Pantsatta finansiella instrument Redovisningsprinciper Vid \u00e5terk\u00f6pstransaktioner och v\u00e4rdepappersl\u00e5n \u00f6verf\u00f6rs icke- kontanta tillg\u00e5ngar som s\u00e4kerhet. Om den mottagande par- ten har r\u00e4tt att s\u00e4lja eller i sin tur pants\u00e4tta tillg\u00e5ngen redovi- sas tillg\u00e5ngarna i denna not. F\u00f6r mer information om redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d, not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d K3.8 Utl\u00e5ning Redovisningsprinciper L\u00e5n \u00e4r finansiella instrument med fasta eller fastst\u00e4llbara betalningar som inte enkelt kan \u00f6verf\u00f6ras utan g\u00e4lden\u00e4rens medgivande. L\u00e5n klassificeras och v\u00e4rderas i enlighet med beskrivningen i not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. Nedan f\u00f6ljer Nordeas redovisningsprinciper g\u00e4llande kreditf\u00f6rluster. Mer information om kreditrisk i utl\u00e5ningen finns i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d. Finansiella instrument som klassificerats i kategorin \u201dUpp- lupet anskaffningsv\u00e4rde\u201d eller \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt total- resultat\u201d omfattas av pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov till f\u00f6ljd av kreditrisk. H\u00e4r ing\u00e5r tillg\u00e5ngar som i balansr\u00e4kningen redovisats under \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d samt \u201dR\u00e4nteb\u00e4ran- de v\u00e4rdepapper\u201d. I utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten ing\u00e5r finansiell leasing, som ocks\u00e5 omfattas av pr\u00f6vning av nedskrivningsbe- hov. Bland dessa balansposter finns \u00e4ven tillg\u00e5ngar som klas- sificerats i kategorin \u201dVerkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och som inte omfattas av n\u00e5gon pr\u00f6vning av nedskrivnings- behovet. Se \u00e4ven not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. \u00c4ven \u00e5taganden utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen, eventualf\u00f6rplik- telser och kredit\u00e5taganden ska pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivningsbehov. Redovisning och presentation Tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas brutto, med en separat reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlus- ter om f\u00f6rlusten inte betraktas som definitiv. Reserverna kvittas mot utl\u00e5ningen i balansr\u00e4kningen, men presenteras separat i denna not. F\u00f6r\u00e4ndringar av reserveringar redovisas i resultat- r\u00e4kningen och klassificeras som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Om nedskrivningen anses vara definitiv redovisas den som en konstaterad kreditf\u00f6rlust, och det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 l\u00e5net j\u00e4mte tillh\u00f6rande reservering f\u00f6r kreditf\u00f6rluster tas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. En nedskrivning anses vara definitiv n\u00e4r konkursans\u00f6kan inges mot l\u00e5ntagaren och konkursf\u00f6rval- taren har presenterat den ekonomiska utg\u00e5ngen av konkurs- f\u00f6rfarandet, eller n\u00e4r Nordea eftersk\u00e4nker sina fordringar genom rekonstruktion p\u00e5 antingen r\u00e4ttslig eller frivillig grund eller n\u00e4r Nordea av andra sk\u00e4l bed\u00f6mer \u00e5tervinning av for- dran som osannolik. Se \u00e4ven avsnittet \u201dAvskrivningar\u201d nedan. Avs\u00e4ttningar f\u00f6r poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen klassifice- ras som \u201dAvs\u00e4ttningar\u201d i balansr\u00e4kningen, med f\u00f6r\u00e4ndringar i avs\u00e4ttningar klassificerade som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Tillg\u00e5ngar klassificerade som \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat\u201d redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen. Nedskrivningar ber\u00e4knade i enlighet med IFRS 9 redovisas i resultatr\u00e4kningen och klassificeras som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Eventuella justeringar till verkligt v\u00e4rde redovisas i \u201d\u00d6vrigt totalresultat\u201d. Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov Nordea klassificerar alla l\u00e5nefordringar i olika kategorier p\u00e5 individuell basis. Kategori 1 inkluderar tillg\u00e5ngar utan bety- dande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4l- let, kategori 2 inkluderar tillg\u00e5ngar med betydande \u00f6kning av kreditrisken och kategori 3 (os\u00e4kra l\u00e5nefordringar) inkluderar fallerade tillg\u00e5ngar. Nordea f\u00f6ljer upp om det finns indikatio- ner p\u00e5 kreditf\u00f6rs\u00e4mring (kategori 3) genom att identifiera h\u00e4ndelser med negativ inverkan p\u00e5 ber\u00e4knade framtida kas- safl\u00f6den. Nordea till\u00e4mpar samma definition p\u00e5 fallissemang som i kapitalt\u00e4ckningsf\u00f6rordningen. Mer information om identifiering av f\u00f6rlusth\u00e4ndelser finns i not K11 \u201dRisk- och lik- viditetshantering\u201d. L\u00e5nefordringar som inte har individuellt ber\u00e4knade reserver ing\u00e5r i pr\u00f6vningen av nedskrivningsbeho- vet baserat p\u00e5 statistiska modeller. F\u00f6r l\u00e5nefordringar med betydande v\u00e4rde d\u00e4r en kredith\u00e4n- delse har identifierats, pr\u00f6vas nedskrivningsbehovet p\u00e5 indivi- duell basis. Om l\u00e5nefordringen bed\u00f6ms vara os\u00e4ker g\u00f6rs en individuell reservering. Det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 l\u00e5nefordring- en j\u00e4mf\u00f6rs med den nuv\u00e4rdesber\u00e4knade summan av f\u00f6rv\u00e4n- tade framtida kassafl\u00f6den. Om det redovisade v\u00e4rdet \u00e4r h\u00f6gre redovisas skillnaden som en nedskrivningsf\u00f6rlust. De f\u00f6rv\u00e4n- tade kassafl\u00f6dena diskonteras med den ursprungliga effektiva r\u00e4ntan och innefattar verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4kerheter och andra kreditf\u00f6rst\u00e4rkningar. Nuv\u00e4rdesber\u00e4kningen baseras p\u00e5 tre olika fram\u00e5tblickande scenarier som \u00e4r sannolikhetsviktade. F\u00f6r l\u00e5nefordringar som inte \u00e4r betydande d\u00e4r ett individu- ellt nedskrivningsbehov har identifierats, ber\u00e4knas nedskriv- ningsbeloppet utifr\u00e5n den modell som beskrivs nedan, men med h\u00e4nsyn till att l\u00e5nefordringarna redan \u00e4r fallerade. Nordea anv\u00e4nder sig av undantaget \u201dl\u00e5g kreditrisk\u201d f\u00f6r l\u00e5nefordringar som utf\u00e4rdats f\u00f6re \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 9 den 1 januari 2018. Denna typ av l\u00e5nefordringar d\u00e4r sannolikheten f\u00f6r fallissemang (PD) inom 12 m\u00e5nader understiger 0,3 pro- cent klassificeras som kategori 1. Nordea till\u00e4mpar \u00e4ven detta undantag f\u00f6r en mindre portf\u00f6lj av r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepap- per i f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen. Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade enligt statistiska modeller F\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r inget nedskrivningsbehov identifiera- des i den individuella pr\u00f6vningen anv\u00e4nds en kollektiv modell f\u00f6r ber\u00e4kning av nedskrivningsbehov. Reserveringarna ber\u00e4k- nas som l\u00e5nefordring vid fallissemang g\u00e5nger f\u00f6rlusten i h\u00e4n- delse av fallissemang. Reserveringar f\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r det inte skett n\u00e5gon betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet baseras p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6r- luster under kommande 12 m\u00e5nader (kategori 1). Reserve- ringar f\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r det har skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, men d\u00e4r ingen nedskrivning har gjorts, baseras p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntade kre- ditf\u00f6rluster under hela den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden (kategori 2). Detta g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r os\u00e4kra fordringar som inte \u00e4r betydande i kategori 3. Nordea anv\u00e4nder tv\u00e5 olika modeller f\u00f6r att fastst\u00e4lla om det har skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken eller inte. F\u00f6r tillg\u00e5ngar som innehades vid \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 9 anv\u00e4nds f\u00f6r\u00e4ndringen i interna rating- och scoringuppgifter f\u00f6r att fast- st\u00e4lla om det skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken eller inte. Interna rating-/scoringuppgifter anv\u00e4nds f\u00f6r att bed\u00f6ma risken hos kunderna, och en f\u00f6rs\u00e4mrad rating/scoring f\u00f6r en kund tyder p\u00e5 att kreditrisken har \u00f6kat. Nordea har dragit slut- satsen att det inte \u00e4r m\u00f6jligt att vid kreditgivningen ber\u00e4kna sannolikheten f\u00f6r fallissemang (PD) f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6pti- den utan bed\u00f6mningar i efterhand av tillg\u00e5ngar som redan redovisas i balansr\u00e4kningen vid \u00f6verg\u00e5ngen. F\u00f6r\u00e4ndringar i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden anv\u00e4nds som utl\u00f6sande fak- tor f\u00f6r tillg\u00e5ngar redovisade efter \u00f6verg\u00e5ngen. F\u00f6r tillg\u00e5ngar som bed\u00f6ms utifr\u00e5n PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden anv\u00e4nder Nordea en blandning av absoluta och rela- tiva f\u00f6r\u00e4ndringar i PD som kriterium f\u00f6r \u00f6verf\u00f6ringen. \u2022 Retail-kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD under 1 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 100 procent och en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 45 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 Retail-kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD \u00f6ver eller lika med 1 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 100 pro- cent eller en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 300 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 F\u00f6retags- och institutionella kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD under 0,5 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 150 procent och en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 20 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 F\u00f6retags- och institutionella kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver eller lika med 0,5 procent: L\u00e5ne- fordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 150 procent eller en absolut \u00f6kning av tolv- m\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 400 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. F\u00f6r tillg\u00e5ngar d\u00e4r rating- och scoringmodeller anv\u00e4nds, kali- breras rating-/scoringf\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6r att matcha den bety- dande \u00f6kningen av kreditrisken utifr\u00e5n PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5- ende l\u00f6ptiden. Dessutom g\u00f6r Nordea \u00f6verf\u00f6ringar mellan kategorier av f\u00f6ljande sk\u00e4l: \u2022 Kunder som omfattas av f\u00f6rmildrande kreditvillkor och kun- der som \u00e4r mer \u00e4n 30 dagar sena med sina betalningar \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2, s\u00e5vida inte ett nedskrivningsbehov redan har identifierats (kategori 3). L\u00e5nefordringar som omfattas av f\u00f6rmildrande kreditvillkor kvarst\u00e5r i kategori 2 under en pr\u00f6votid p\u00e5 24 m\u00e5nader, fr\u00e5n och med den tid- punkt d\u00e5 \u00e5tg\u00e4rderna inf\u00f6rdes. N\u00e4r l\u00e5nefordringarna efter pr\u00f6votidens slut \u00e5terf\u00f6rs till kategori 1 hanteras de p\u00e5 samma s\u00e4tt som andra l\u00e5nefordringar i kategori 1 i fr\u00e5ga om bed\u00f6mningen av om det f\u00f6religger en v\u00e4sentlig \u00f6kning av kreditrisken. \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r kunderna \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar sena med sina betalningar klassificeras normalt i kategori 3, men denna klassificering \u00e4ndras om det finns bevis f\u00f6r att kun- den inte har fallerat. S\u00e5dana l\u00e5nefordringar klassificeras i kategori 2. \u2022 L\u00e5nefordringar med en relativ f\u00f6r\u00e4ndring av PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 200 procent, (ber\u00e4knad p\u00e5 \u00e5rsbasis), och med en kreditf\u00f6rs\u00e4mring om minst en rating- grad \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 L\u00e5nefordringar med \u201dh\u00f6g risk\u201d, det vill s\u00e4ga med en rating p\u00e5 2 eller l\u00e4gre, \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. Vid ber\u00e4kningen av reserveringar, inklusive kategoriindel- ningen, anv\u00e4nds b\u00e5de historisk information och sannolikhets- viktad, fram\u00e5tblickande information. Nordea anv\u00e4nder tre makroekonomiska scenarier f\u00f6r att ta h\u00e4nsyn till de icke-linj\u00e4- ra aspekterna av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. De olika scenari- erna anv\u00e4nds f\u00f6r att justera de aktuella parametrarna f\u00f6r ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, och ett sannolikhets- viktat genomsnitt av de f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlusterna enligt respek- tive scenario redovisas som reserveringar. Modellen anv\u00e4nder sig av data som samlats in f\u00f6re balansdagen, vilket inneb\u00e4r att Nordea m\u00e5ste identifiera h\u00e4ndelser som skulle kunna p\u00e5verka reserveringarna efter datainsamlingen. Ledningen utv\u00e4rderar dessa h\u00e4ndelser och justerar reserveringarna, om detta bed\u00f6ms n\u00f6dv\u00e4ndigt. Bortskrivningar Bortskrivningar inneb\u00e4r att l\u00e5n eller kundfordringar avf\u00f6rs fr\u00e5n balansr\u00e4kningen samtidigt som motsvarande kreditf\u00f6r- lustreservering realiseras. N\u00e4r fordringar bed\u00f6ms vara om\u00f6j- liga att driva in ska de snarast m\u00f6jligt bortskrivas, oavsett om det r\u00e4ttsliga anspr\u00e5ket kvarst\u00e5r eller inte. En bortskrivning kan g\u00f6ras innan eventuella r\u00e4ttsliga \u00e5tg\u00e4rder mot l\u00e5ntagaren, f\u00f6r att \u00e5tervinna skulden, har slutf\u00f6rts. \u00c4ven om en fordran som inte kan drivas in bortskrivs eller avf\u00f6rs fr\u00e5n balansr\u00e4k- ningen har kunden en r\u00e4ttslig skyldighet att betala den ute- st\u00e5ende skulden. Vid bed\u00f6mningen av huruvida os\u00e4kra l\u00e5ne- fordringar kan \u00e5tervinnas och om bortskrivning kr\u00e4vs, \u00e4r det framf\u00f6r allt l\u00e5nefordringar med f\u00f6ljande egenskaper som st\u00e5r i fokus (listan \u00e4r inte utt\u00f6mmande): \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r kunderna \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar sena med betalningen. Om en l\u00e5nefordring, eller del av den, efter den h\u00e4r bed\u00f6mningen anses vara om\u00f6jlig att driva in, bortskrivs den. \u2022 L\u00e5nefordringar som omfattas av insolvensf\u00f6rfaranden och har l\u00e5g s\u00e4kerhetst\u00e4ckning. \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r juridiska kostnader f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6rbruka beh\u00e5llningen fr\u00e5n konkursf\u00f6rfarandet, med l\u00e5ga \u00e5tervin- ningsv\u00e4rden som f\u00f6ljd. \u2022 Delbortskrivning kan vara befogad n\u00e4r det finns rimliga ekonomiska bel\u00e4gg f\u00f6r att l\u00e5ntagaren inte kan \u00e5terbetala hela beloppet, det vill s\u00e4ga en avsev\u00e4rd del av skulden kan inte p\u00e5 rimliga grunder s\u00e4gas vara \u00e5tervinningsbar genom f\u00f6rmildrande kreditvillkor eller realisering av s\u00e4kerheter. \u2022 Rekonstruktionsfall. Diskonteringsr\u00e4nta Diskonteringsr\u00e4ntan som anv\u00e4nds f\u00f6r v\u00e4rdering av os\u00e4kra l\u00e5nefordringar motsvarar den ursprungliga effektiva r\u00e4ntan f\u00f6r l\u00e5n h\u00e4nf\u00f6rliga till en enskild kund eller, i f\u00f6rekommande fall, till en grupp av l\u00e5nefordringar. Om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt kan diskonteringsr\u00e4ntan baseras p\u00e5 en metod som resulterar i en nedskrivning som utg\u00f6r en rimlig uppskattning, ber\u00e4knad enligt effektivr\u00e4ntemetoden. Omstrukturerade l\u00e5nefordringar och modifieringar Med en omstrukturerad l\u00e5nefordran avses i detta samman- hang en l\u00e5nefordran d\u00e4r Nordea har beviljat l\u00e5ntagaren efter- gifter till f\u00f6ljd av dennes ekonomiska sv\u00e5righeter och d\u00e4r s\u00e5dana eftergifter har gett upphov till en kreditf\u00f6rlust f\u00f6r Nordea. Efter omstrukturering betraktas l\u00e5nefordran vanligen inte l\u00e4ngre som os\u00e4ker om \u00e5tagandena fullf\u00f6ljs i enlighet med de nya villkoren. I det fall en \u00e5tervinning sker redovisas betal- ningen som en \u00e5tervinning av kreditf\u00f6rluster. Modifiering av de avtalsenliga kassafl\u00f6dena f\u00f6r l\u00e5n till kunder med ekonomiska sv\u00e5righeter (f\u00f6rmildrande kreditvillkor) mins- kar det redovisade l\u00e5nebeloppet, brutto. Normalt \u00e4r denna minskning mindre \u00e4n den befintliga reserveringen, och ingen f\u00f6rlust redovisas i resultatr\u00e4kningen till f\u00f6ljd av modifiering. Om de \u00e4r betydande, minskas bruttobeloppen (l\u00e5n och reservering). Tillg\u00e5ngar \u00f6vertagna f\u00f6r skyddande av fordran I en finansiell omstrukturering kan l\u00e5ngivaren komma att avst\u00e5 fr\u00e5n l\u00e5nefordringar till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r l\u00e5ntagaren och i utby- te mot denna eftergift ta \u00f6ver tillg\u00e5ngar som l\u00e4mnats som s\u00e4kerhet f\u00f6r l\u00e5nen, aktier som emitterats av l\u00e5ntagaren eller andra tillg\u00e5ngar. En tillg\u00e5ng \u00f6vertagen f\u00f6r skyddande av for- dran redovisas i balansr\u00e4kningen tillsammans med liknande tillg\u00e5ngar som redan innehas av Nordea. En \u00f6vertagen fastig- het som inte innehas f\u00f6r eget utnyttjande redovisas till exem- pel tillsammans med andra f\u00f6rvaltningsfastigheter. Alla tillg\u00e5ngar som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran redovisas vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet till verkligt v\u00e4rde och eventuell skillnad mellan l\u00e5nets redovisade v\u00e4rde och det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 den \u00f6vertagna tillg\u00e5ngen redovisas under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 redovis- ningsdagen blir tillg\u00e5ngens anskaffningsv\u00e4rde eller upplupna anskaffningsv\u00e4rde, beroende p\u00e5 vad som \u00e4r till\u00e4mpligt. Under efterf\u00f6ljande perioder v\u00e4rderas tillg\u00e5ngar som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran i enlighet med g\u00e4llande v\u00e4rderings- principer f\u00f6r tillg\u00e5ngsslaget. F\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderas d\u00e5 till verkligt v\u00e4rde. \u00d6vertagna finansiella tillg\u00e5ngar klassifi- ceras generellt i kategorin \u201dVerkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kning- en\u201d och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Eventuella v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar efter den \u00f6vertagna tillg\u00e5ng- ens f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4lle, redovisas i resultatr\u00e4kningen i enlighet med koncernens principer f\u00f6r presentation av till- g\u00e5ngsslaget. Posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d i resultatr\u00e4kning- en p\u00e5verkas f\u00f6ljaktligen inte av nya v\u00e4rderingar av den \u00f6ver- tagna tillg\u00e5ngen efter f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet K3.9 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Redovisningsprinciper Instrument som enkelt kan \u00f6verf\u00f6ras och d\u00e4r innehavaren av instrumentet erh\u00e5ller det nominella beloppet p\u00e5 f\u00f6rfalloda- gen redovisas normalt under balansposten \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d. Instrument som inte kan \u00f6verf\u00f6ras eller s\u00e4ljas utan innehavarens medgivande normalt redovisas som utl\u00e5- ning, se not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. Vid \u00e5terk\u00f6pstransaktioner och v\u00e4rdepappersl\u00e5n \u00f6verf\u00f6rs icke-kontanta tillg\u00e5ngar som s\u00e4kerhet. Om den mottagande parten har r\u00e4tt att s\u00e4lja eller i sin tur pants\u00e4tta tillg\u00e5ngen redovisas tillg\u00e5ngarna i not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instru- ment\u201d. Investeringar i r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper f\u00f6r kunders r\u00e4kning (se not K3.11 \u201dTillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placerings- portf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal) redovisas inte under \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d. F\u00f6r ytterligare information om redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d, not K3.3 \u201dKlas- sificering och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d K3.10 Aktier och andelar Redovisningsprinciper Balansposten \u201dAktier och andelar\u201d innefattar eget kapital- instrument, det vill s\u00e4ga avtal som inneb\u00e4r en residual r\u00e4tt i ett f\u00f6retags tillg\u00e5ngar efter avdrag f\u00f6r alla dess skulder, inklu- sive innehav i olika fonder, s\u00e5som andelar i en v\u00e4rdepappers- fond eller riskkapitalfond. Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures (se not K9.3 \u201dAktier och andelar i intresse- f\u00f6retag och joint ventures\u201d), aktier och andelar i koncernf\u00f6re- tag (se not K9.1 \u201dKonsoliderade f\u00f6retag\u201d) och innehav av aktier och fondandelar f\u00f6r kunders r\u00e4kning (se not K3.11 \u201dTill- g\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4k- ringsavtal\u201d) ing\u00e5r emellertid inte i \u201dAktier och andelar\u201d. Vid \u00e5terk\u00f6pstransaktioner och v\u00e4rdepappersl\u00e5n \u00f6verf\u00f6rs icke-kontanta tillg\u00e5ngar som s\u00e4kerhet. Om den mottagande parten har r\u00e4tt att s\u00e4lja eller i sin tur pants\u00e4tta tillg\u00e5ngen, redovisas den i not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instrument\u201d. F\u00f6r ytterligare information om redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d, not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d . K3.11 Tillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal Redovisningsprinciper I fr\u00e5ga om tillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning inom ramen f\u00f6r avtal med kunder om placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringar \u00e4r det kunderna och f\u00f6rs\u00e4kringstagarna som tar merparten av eller hela risken. Fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal med garantier eller finan- siella avtal som medf\u00f6r betydande f\u00f6rs\u00e4kringsrisk klassifice- ras som f\u00f6rs\u00e4kringsavtal. Inl\u00e5ningsmedlen fr\u00e5n kunderna investeras i olika typer av finansiella tillg\u00e5ngar f\u00f6r kundernas och f\u00f6rs\u00e4kringstagarnas r\u00e4kning. Tillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning enligt dessa avtal redovisas och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde enligt beskrivningen i not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om skillnaden mellan f\u00f6rs\u00e4kringsavtal och finansiella avtal, se not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d K3.12 Derivatinstrument Redovisningsprinciper Ett derivatinstrument \u00e4r ett finansiellt instrument eller annat avtal som har alla tre f\u00f6ljande k\u00e4nnetecken: \u2022 Dess v\u00e4rde f\u00f6r\u00e4ndras till f\u00f6ljd av en f\u00f6r\u00e4ndring i en angiven variabel, exempelvis r\u00e4nta, kurs p\u00e5 finansiellt instrument, r\u00e5varupris, v\u00e4xelkurs, pris- eller r\u00e4nteindex, kreditbetyg eller kreditindex, f\u00f6rutsatt att \u2013 i fr\u00e5ga om en icke-finansiell vari- abel \u2013 den inte \u00e4r specifik f\u00f6r n\u00e5gon av avtalsparterna (s\u00e5 kallad \u201dunderliggande variabel\u201d); \u2022 Det kr\u00e4ver ingen initial nettoinvestering eller en initial net- toinvestering som \u00e4r mindre \u00e4n vad som skulle kr\u00e4vas f\u00f6r andra typer av avtal som kan f\u00f6rv\u00e4ntas reagera p\u00e5 liknande s\u00e4tt p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i marknadsfaktorer; och \u2022 Avvecklingen sker i framtiden. Samtliga derivat redovisas i balansr\u00e4kningen och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. Derivat med positivt verkligt v\u00e4rde, inklusive upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 tillg\u00e5ngssidan under posten \u201dDerivatinstrument\u201d. Derivat med negativt verkligt v\u00e4rde, inklusive upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 skuldsidan under pos- ten \u201dDerivatinstrument\u201d. Vid v\u00e4rderingen av derivat till verkligt v\u00e4rde g\u00f6r Nordea justeringar i form av s\u00e5 kallade credit value adjustments (CVA) och debit value adjustments (DVA). CVA och DVA speg- lar hur motpartens kreditrisk respektive Nordeas egen kredit- v\u00e4rdighet p\u00e5verkar derivatets verkliga v\u00e4rde. F\u00f6r ytterligare information om ber\u00e4kningen och \u00f6vriga XVA, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 deri- vat redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om redovis- ningsprinciper och kritiska bed\u00f6mningar, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d K3.13 Skulder till kreditinstitut Redovisningsprinciper Skulder till kreditinstitut innefattar skulder till centralbanker, banker, kreditmarknadsbolag, kreditbolag, finansbolag och hypoteksinstitut. Inl\u00e5ning klassificeras i enlighet med not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovis- ning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. K3.14 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten Redovisningsprinciper Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten definieras som medel p\u00e5 inl\u00e5nings- konton som omfattas av den statliga ins\u00e4ttningsgarantin, men innefattar ocks\u00e5 belopp ut\u00f6ver de enskilda beloppsgr\u00e4nserna. \u00c4ven individuellt pensionssparande (IPS) ing\u00e5r, medan inl\u00e5- ning i placeringsportf\u00f6ljer redovisas som \u201dTillg\u00e5ngar i place- ringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal\u201d, se not K3.11. Uppl\u00e5- ning \u00e4r andra skulder till allm\u00e4nheten \u00e4n skuldinstrument. Inl\u00e5ning och uppl\u00e5ning delas in i olika kategorier i enlighet med not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovis- ning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d K3.15 Emitterade v\u00e4rdepapper Redovisningsprinciper Emitterade v\u00e4rdepapper \u00e4r instrument som Nordea emitterat och som enkelt kan \u00f6verf\u00f6ras utan Nordeas medgivande. Emitterade v\u00e4rdepapper delas in i olika kategorier i enlighet med not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. F\u00f6r en s\u00e4krad post i en s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 mikro- niv\u00e5, v\u00e4rderas den s\u00e4krade risken till verkligt v\u00e4rde och redo- visas p\u00e5 raden \u201dF\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r mikros\u00e4k- ringar av r\u00e4nterisk\u201d i tabellen nedan (f\u00f6r ytterligare informa- tion, se not K3.6 \u201dS\u00e4kringsredovisning\u201d). F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovis- ning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d och not K3.4 \u201dVerk- ligt v\u00e4rde\u201d . K3.16 \u00d6vriga skulder Redovisningsprinciper \u00d6vriga skulder \u00e4r skulder som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r n\u00e5gon av de \u00f6vriga skuldposterna. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovis- ning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.3 \u201dKlassifice- ring och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d K3.17 Efterst\u00e4llda skulder Redovisningsprinciper Efterst\u00e4llda skulder \u00e4r finansiella skulder f\u00f6r vilka det fram- g\u00e5r av avtalet att de i h\u00e4ndelse av likvidation eller konkurs inte \u00e5terbetalas f\u00f6rr\u00e4n samtliga \u00e5taganden gentemot andra fordrings\u00e4gare har fullgjorts. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedo- visning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d och not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. F\u00f6r en s\u00e4krad post i en s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 mikro- niv\u00e5, v\u00e4rderas den s\u00e4krade risken till verkligt v\u00e4rde och redo- visas p\u00e5 raden \u201dF\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r mikros\u00e4k- ringar av r\u00e4nterisk\u201d i tabellen nedan (f\u00f6r ytterligare informa- tion, se not K3.6 \u201dS\u00e4kringsredovisning\u201d). F\u00f6r mer information om de kritiska bed\u00f6mningar som kr\u00e4vs f\u00f6r att bed\u00f6ma om en efterst\u00e4lld skuld ska klassificeras som en skuld eller som eget kapital, se not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d K4 F\u00f6rs\u00e4kringsskulder Redovisningsprinciper IFRS 17 g\u00e4ller f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringsavtal, \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal och placeringsavtal med diskretion\u00e4r del. Ett f\u00f6rs\u00e4kringsavtal definieras som \u201dett avtal enligt vilket en part (f\u00f6rs\u00e4kringsgi- varen) accepterar en betydande f\u00f6rs\u00e4kringsrisk fr\u00e5n en annan part (f\u00f6rs\u00e4kringstagaren) genom att g\u00e5 med p\u00e5 att kompen- sera f\u00f6rs\u00e4kringstagaren om en angiven oviss framtida h\u00e4n- delse (den f\u00f6rs\u00e4krade h\u00e4ndelsen) har en negativ inverkan p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringstagaren\u201d. Avtal med diskretion\u00e4r del ger f\u00f6rs\u00e4k- ringstagaren den kontraktsenliga r\u00e4ttigheten att erh\u00e5lla, i till- l\u00e4gg till ett belopp som inte ensidigt best\u00e4ms av f\u00f6rs\u00e4krings- givaren, betydande ytterligare belopp d\u00e4r tidpunkterna eller beloppen enligt avtalet uteslutande best\u00e4ms av Nordea och d\u00e4r avkastningen p\u00e5 investeringar \u00e4r kopplade till en specifik portf\u00f6lj av tillg\u00e5ngar som innehas av Nordea. F\u00f6rs\u00e4kringsav- tal, \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal och placeringsavtal med diskretion\u00e4r del kallas nedan gemensamt f\u00f6r \u201df\u00f6rs\u00e4kringsavtal\u201d. F\u00f6r Nordea innefattar ing\u00e5ngna avtal som redovisas enligt IFRS 17: \u2022 livf\u00f6rs\u00e4kringar \u2022 pensionsplaner med eller utan garanterad avkastning, men med \u00e5terb\u00e4ringsmedel \u2022 kombinerade f\u00f6rs\u00e4krings- och pensionsplaner med bety- dande tillkommande d\u00f6dsfallsrisk \u2022 sjuk- och olycksfallsf\u00f6rs\u00e4kringar. Ber\u00e4kningsenhet F\u00f6r de flesta avtal ligger det juridiska avtalet till grund f\u00f6r redovisningen. Fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal och traditionella livf\u00f6rs\u00e4k- ringsavtal i Sverige delas i redovisningssyfte upp i tv\u00e5 separata avtal, ett sparavtal och ett riskavtal. F\u00f6r fondf\u00f6rs\u00e4kringar redo- visas sparavtalen enligt IFRS 9 och IFRS 15, medan \u00f6vriga avtal redovisas enligt IFRS 17. F\u00f6rs\u00e4kring av d\u00f6dsfallsrisk och andra risker i de finska avtalen betraktas som separata avtal i redo- visningsh\u00e4nseende och redovisas enligt IFRS 17. Redovisning och bortbokning F\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisas fr\u00e5n det tidigare av: \u2022 b\u00f6rjan av f\u00f6rs\u00e4kringsperioden f\u00f6r gruppen av avtal \u2022 den dag d\u00e5 den f\u00f6rsta premien fr\u00e5n en f\u00f6rs\u00e4kringstagare i gruppen f\u00f6rfaller till betalning och \u2022 tidpunkten d\u00e5 gruppen blir f\u00f6rlustavtal (f\u00f6r en grupp av f\u00f6rlustavtal). Placeringsavtal med diskretion\u00e4r del fr\u00e5n den dag d\u00e5 f\u00f6reta- get blir part i avtalet. F\u00f6rs\u00e4kringsavtal bokas bort n\u00e4r de upp- h\u00f6r, vilket inneb\u00e4r n\u00e4r skyldigheten som anges i avtalet l\u00f6per ut eller fullg\u00f6rs eller upph\u00e4vs. F\u00f6rs\u00e4kringsavtal bokas ocks\u00e5 bort n\u00e4r de \u00e4ndras v\u00e4sentligt, varvid ett nytt avtal redovisas med nya villkor. Allm\u00e4n v\u00e4rderingsmodell Den allm\u00e4nna v\u00e4rderingsmodellen anv\u00e4nds f\u00f6r en enskild riskprodukt i Norge (kapitalf\u00f6rs\u00e4kringar) och olika risks\u00e4k- ringsprodukter i Finland. F\u00f6rs\u00e4kringsavtal samlas i portf\u00f6ljer av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal med liknande risker och f\u00f6rvaltas tillsammans. F\u00f6r varje portf\u00f6lj grupperas ocks\u00e5 avtal som ing\u00e5tts under ett kalender\u00e5r tillsam- mans. F\u00f6r dessa grupper av avtal g\u00f6rs en ytterligare indelning i grupper av f\u00f6rlustbringande och l\u00f6nsamma avtal. Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet ber\u00e4knas kassafl\u00f6den f\u00f6r \u00e5taganden f\u00f6r alla grupper av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal. F\u00f6r grupper av avtal med posi- tiva nettokassafl\u00f6den (l\u00f6nsamma avtal) \u00e4r den avtalsenliga marginalen vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet samma belopp (men med omv\u00e4nt v\u00e4rde) som det f\u00f6rv\u00e4ntade positiva nettokassafl\u00f6- det och redovisas som en f\u00f6rs\u00e4kringsskuld. Detta beror p\u00e5 att avtalens hela v\u00e4rde avser tj\u00e4nster som ska utf\u00f6ras i fram tiden och d\u00e4rmed kommer intj\u00e4ningen i framtiden. F\u00f6r grupper av avtal med negativa kassafl\u00f6den f\u00f6r \u00e5taganden (f\u00f6rlustbring- ande avtal) betraktas det negativa beloppet som f\u00f6rlustdelen i skulden f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd och redovisas som en f\u00f6rlust i resultatr\u00e4kningen. Kassafl\u00f6den f\u00f6r \u00e5taganden best\u00e5r av: \u2022 Objektiva och Nordea-specifika ber\u00e4kningar av f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6den som uppst\u00e5r n\u00e4r bolaget uppfyller avtalen. Ber\u00e4kningarna uppdateras varje balansdag. \u2022 En justering f\u00f6r att spegla pengars tidsv\u00e4rde, dvs. diskonte- ringseffekten. Denna omfattar \u00e4ven de finansiella riskerna i det framtida kassafl\u00f6det s\u00e5 att de finansiella riskerna inte speglas i ber\u00e4kningarna av det framtida kassafl\u00f6det. \u2022 En s\u00e4rskild riskjustering f\u00f6r icke-finansiell risk som speglar den ers\u00e4ttning som bolaget kr\u00e4ver f\u00f6r att b\u00e4ra os\u00e4kerheten kring beloppet och tidpunkten f\u00f6r kassafl\u00f6den som uppst\u00e5r fr\u00e5n icke-finansiell risk. Under efterf\u00f6ljande perioder omv\u00e4rderas kassafl\u00f6den f\u00f6r \u00e5ta- ganden vid varje balansdag med hj\u00e4lp av aktuella antaganden. Den avtalsenliga marginalen redovisas i resultatr\u00e4kningen i den takt som tj\u00e4nsterna utf\u00f6rs. Placeringsavtal med diskretio- n\u00e4r del redovisas n\u00e4r placeringstj\u00e4nsterna utf\u00f6rs och \u00f6vriga avtal redovisas n\u00e4r tj\u00e4nsterna enligt f\u00f6rs\u00e4kringsavtalen utf\u00f6rs. R\u00f6rlig avgiftsmodell R\u00f6rlig avgiftsmodell anv\u00e4nds f\u00f6r alla avtal med direkt resul- tatandel. N\u00e4r avtalen ing\u00e5s redovisas de p\u00e5 samma s\u00e4tt som de enligt den allm\u00e4nna v\u00e4rderingsmodellen. Nordea tillhan- dah\u00e5ller placerings- och f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster och f\u00e5r ers\u00e4ttning f\u00f6r tj\u00e4nsterna genom en avgift som fastst\u00e4lls med h\u00e4nvisning till de underliggande tillg\u00e5ngarna. Den avtalsenliga margina- len justeras efter f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, genom att \u00e4nd- ringar i Nordeas andel av de underliggande tillg\u00e5ngarnas verkliga v\u00e4rde, \u00e4ven justerar skuldens avtalsenliga marginal. Den justerade avtalsenliga marginalen ligger till grund f\u00f6r den framtida redovisningen i resultatr\u00e4kningen. Premieallokeringsmodell Premieallokeringsmodellen anv\u00e4nds f\u00f6r kortfristiga avtal (d\u00e4r f\u00f6rs\u00e4kringsskyddets l\u00f6ptid \u00e4r h\u00f6gst ett \u00e5r) som vanligen avser liv- och sjuklighetsrisker. I Finland anv\u00e4nds dock den allm\u00e4n- na v\u00e4rderingsmodellen f\u00f6r att ber\u00e4kna vissa s\u00e5dana avtal. Skulden best\u00e5r av tv\u00e5 delar: \u2022 skuld f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd och \u2022 skuld f\u00f6r intr\u00e4ffade skador. Skulden f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd ber\u00e4knas som erh\u00e5llna men \u00e4nnu ej intj\u00e4nade premier, och redovisas i perio- dens resultatr\u00e4kning baserat p\u00e5 de f\u00f6rv\u00e4ntade premierna i f\u00f6r- h\u00e5llande till f\u00f6rfluten tid. Skuld f\u00f6r intr\u00e4ffade skador ber\u00e4knas p\u00e5 samma s\u00e4tt som enligt den allm\u00e4nna v\u00e4rderingsmodellen. Nordea har valt att redovisa kassafl\u00f6den f\u00f6r anskaffning som kostnader n\u00e4r de uppst\u00e5r enligt premieallokeringsmo- dellen. Vid v\u00e4rdering av skulden f\u00f6r intr\u00e4ffade skador g\u00f6r Nordea enligt modellen en justering av framtida kassafl\u00f6de f\u00f6r pengarnas tidsv\u00e4rde, om s\u00e5dan betalning eller erh\u00e5llande av betalning f\u00f6rv\u00e4ntas p\u00e5g\u00e5 mer \u00e4n ett \u00e5r fr\u00e5n dagen d\u00e5 ska- dan intr\u00e4ffade .
K5 Immateriella och materiella tillg\u00e5ngar
K5.1 Immateriella tillg\u00e5ngar
Redovisningsprinciper
Immateriella tillg\u00e5ngar \u00e4r identifierbara, icke-monet\u00e4ra till-
g\u00e5ngar som saknar fysisk beskaffenhet. Tillg\u00e5ngarna st\u00e5r
under Nordeas kontroll, vilket inneb\u00e4r att Nordea har m\u00f6jlighet
och r\u00e4tt att erh\u00e5lla de framtida ekonomiska f\u00f6rdelarna h\u00e4nf\u00f6r-
liga till den underliggande tillg\u00e5ngen. Nordeas immateriella
tillg\u00e5ngar utg\u00f6rs fr\u00e4mst av goodwill, IT-utvecklingsprojekt/pro-
gramvaror och kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar .
Goodwill
Goodwill utg\u00f6r skillnaden mellan anskaffningsv\u00e4rdet och det
verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 Nordeas andel av identifierbara nettotill-
g\u00e5ngar i f\u00f6rv\u00e4rvade koncernf\u00f6retag/intressef\u00f6retag/joint ven-
tures vid f\u00f6rv\u00e4rvstidpunkten. Goodwill som uppkommit vid f\u00f6r-
v\u00e4rv av koncernf\u00f6retag redovisas som \u201dImmateriella tillg\u00e5ng-
ar\u201d. Goodwill som uppkommit vid f\u00f6rv\u00e4rv av intressef\u00f6retag
och joint ventures redovisas inte som en separat tillg\u00e5ng utan
som \u201dAktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures\u201d.
Goodwill pr\u00f6vas \u00e5rligen f\u00f6r eventuellt nedskrivningsbehov,
eller oftare om h\u00e4ndelser eller \u00e4ndrade f\u00f6ruts\u00e4ttningar tyder
p\u00e5 att nedskrivningsbehov finns. Goodwill redovisas till
anskaffningsv\u00e4rde minskat med ackumulerade nedskrivningar.
Nedskrivning av goodwill kan inte \u00e5terf\u00f6ras i senare perioder.
Goodwill h\u00e4nf\u00f6rlig till intressef\u00f6retag och joint ventures pr\u00f6vas
inte separat f\u00f6r nedskrivningsbehov utan inkluderas i det redo-
visade v\u00e4rdet p\u00e5 intressef\u00f6retaget och joint venture-f\u00f6retaget.
Principerna f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning av intressef\u00f6retag och
joint ventures beskrivs i not K9.3 \u201dAktier och andelar i intresse-
f\u00f6retag och joint ventures\u201d.
IT-utvecklingsprojekt/programvaror
Kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till underh\u00e5ll av programvaror kost-
nadsf\u00f6rs l\u00f6pande. Utgifter direkt h\u00e4nf\u00f6rbara till st\u00f6rre inves-
teringar i utveckling av programvara redovisas som immate-
riella tillg\u00e5ngar om de f\u00f6rv\u00e4ntas generera framtida ekono-
miska f\u00f6rdelar. Dessa utgifter omfattar personalkostnader f\u00f6r
programutveckling och indirekta kostnader f\u00f6r att f\u00e4rdigst\u00e4lla
tillg\u00e5ngen f\u00f6r avsedd anv\u00e4ndning. Programkostnader omfat-
tar ocks\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvade programlicenser som inte \u00e4r h\u00e4nf\u00f6rliga
till funktionen hos en materiell tillg\u00e5ng.
Avskrivningen ber\u00e4knas linj\u00e4rt \u00f6ver programvarans nytt-
jandeperiod, som vanligen \u00e4r 3 till 5 \u00e5r, och i vissa fall f\u00f6r
strategisk infrastruktur upp till maximalt 10 \u00e5r.
Kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar
I samband med r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv allokeras normalt sett en del
av k\u00f6peskillingen till kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar,
under f\u00f6ruts\u00e4ttning att tillg\u00e5ngen \u00e4r identifierbar och under
Nordeas kontroll. En immateriell tillg\u00e5ng \u00e4r identifierbar om
den uppst\u00e5r till f\u00f6ljd av avtalsm\u00e4ssiga eller lagliga r\u00e4ttigheter,
eller om den kan separeras fr\u00e5n f\u00f6retaget och s\u00e4ljas, \u00f6verf\u00f6-
ras, licensieras, uthyras eller bytas. Tillg\u00e5ngen skrivs av \u00f6ver
nyttjandeperioden, som vanligen \u00e4r mer \u00e4n 10 \u00e5r.
Nedskrivning
Goodwill och IT-utvecklingsprojekt som \u00e4nnu inte tagits i
bruk skrivs inte av, men pr\u00f6vas \u00e5rligen med avseende p\u00e5
eventuellt nedskrivningsbehov. Pr\u00f6vningen g\u00f6rs oftare om
n\u00e5got tyder p\u00e5 att ett nedskrivningsbehov f\u00f6religger. \u00c4ven f\u00f6r
immateriella tillg\u00e5ngar som tagits i bruk och skrivs av, g\u00f6rs en
bed\u00f6mning med avseende p\u00e5 indikationer p\u00e5 nedskrivnings-
behov. Om s\u00e5dana indikationer finns, pr\u00f6vas nedskrivnings-
behovet f\u00f6r tillg\u00e5ngen. Nedskrivningskostnaden ber\u00e4knas
som skillnaden mellan redovisat v\u00e4rde och \u00e5tervinningsv\u00e4rde.
\u00c5tervinningsv\u00e4rdet \u00e4r det h\u00f6gre av verkligt v\u00e4rde efter
avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningskostnader och nyttjandev\u00e4rdet f\u00f6r till-
g\u00e5ngen eller den kassagenererande enheten. Kassagenere-
rande enhet definieras som den minsta identifierbara grupp
av tillg\u00e5ngar som ger upphov till kassafl\u00f6den som i allt v\u00e4sent-
ligt \u00e4r oberoende av andra tillg\u00e5ngar. F\u00f6r goodwill och IT-
utvecklingsprojekt som \u00e4nnu inte tagits i bruk, motsvaras de
kassagenererande enheterna av r\u00f6relsesegmenten. Nyttjande-
v\u00e4rdet \u00e4r nuv\u00e4rdet av de kassafl\u00f6den som tillg\u00e5ngen eller den
kassagenererande enheten f\u00f6rv\u00e4ntas ge upphov till.
K5.2 Materiella tillg\u00e5ngar
Redovisningsprinciper
Posten \u201dMateriella tillg\u00e5ngar\u201d innefattar fastigheter f\u00f6r egen
anv\u00e4ndning, f\u00f6rb\u00e4ttringsutgifter p\u00e5 annans fastighet, IT-
utrustning, m\u00f6bler och annan utrustning. \u00c4ven nyttjander\u00e4t-
ter enligt leasingavtal ing\u00e5r h\u00e4r (f\u00f6r mer information se not
K5.4 \u201dLeasing\u201d). Materiella tillg\u00e5ngar redovisas till anskaff-
ningsv\u00e4rde minskat med ackumulerade av- och nedskrivning-
ar. Anskaffningsv\u00e4rdet f\u00f6r en materiell tillg\u00e5ng utg\u00f6rs av dess
ink\u00f6pspris samt eventuella kostnader direkt h\u00e4nf\u00f6rliga till att
s\u00e4tta tillg\u00e5ngen i brukbart skick f\u00f6r avsedd anv\u00e4ndning. Delar
av en materiell tillg\u00e5ng redovisas som separata poster om de
har olika nyttjandeperiod.
Fastigheter f\u00f6r egen anv\u00e4ndning som \u00e4r knutna till f\u00f6rs\u00e4k-
ringsavtal med direkt resultatandel v\u00e4rderas med hj\u00e4lp av
verkligt v\u00e4rde-modellen i enlighet med IAS 40. F\u00f6r mer infor-
mation om v\u00e4rdering och tillh\u00f6rande processer, se not K5.3
\u201dF\u00f6rvaltningsfastigheter\u201d.
F\u00f6rb\u00e4ttringsutgifter redovisas som tillg\u00e5ngar om de inne-
b\u00e4r en f\u00f6rb\u00e4ttrad funktion hos tillg\u00e5ngen, medan utgifter f\u00f6r
underh\u00e5ll inte f\u00f6rb\u00e4ttrar tillg\u00e5ngens funktion och d\u00e4rmed
kostnadsf\u00f6rs l\u00f6pande.
Materiella tillg\u00e5ngar skrivs av linj\u00e4rt \u00f6ver den ber\u00e4knade
nyttjandeperioden enligt nedan. Den ber\u00e4knade nyttjandepe-
rioden f\u00f6r olika materiella tillg\u00e5ngar uppdateras \u00e5rligen.
Byggnader 30\u201375 \u00e5r
Inventarier 3\u20135 \u00e5r
F\u00f6rb\u00e4ttrings -
utgifter p\u00e5
annans fastighet
F\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar inom byggnader, det kor-
tare av 10 \u00e5r och \u00e5terst\u00e5ende hyresperiod.
F\u00f6r nybyggnation, det kortare av redovis-
ningsprinciperna f\u00f6r \u00e4gda byggnader och
\u00e5terst\u00e5ende hyresperiod. F\u00f6r fast inred-
ning i hyrda fastigheter g\u00e4ller det kortare
av 10\u201320 \u00e5r och \u00e5terst\u00e5ende hyresperiod.
Varje balansdag pr\u00f6var Nordea om det finns indikationer p\u00e5
nedskrivningsbehov f\u00f6r en materiell tillg\u00e5ng. Om s\u00e5dana indi-
kationer finns g\u00f6rs en bed\u00f6mning av tillg\u00e5ngens \u00e5tervin-
ningsv\u00e4rde och eventuell nedskrivning g\u00f6rs.
Nedskrivningar \u00e5terf\u00f6rs om \u00e5tervinningsv\u00e4rdet \u00f6kar. Det
redovisade v\u00e4rdet \u00f6kas d\u00e5 till \u00e5tervinningsv\u00e4rdet, men kan
inte \u00f6verstiga vad det redovisade v\u00e4rdet varit om en nedskriv-
ning inte redovisats i f\u00f6rsta l\u00e4get .
K5.3 F\u00f6rvaltningsfastigheter
Redovisningsprinciper
En f\u00f6rvaltningsfastighet \u00e4r en fastighet (mark eller byggnad
\u2013 eller delar av byggnad \u2013 eller b\u00e5da) som innehas i syfte att
generera hyresinkomster och/eller v\u00e4rdestegring, och allts\u00e5
inte f\u00f6r eget utnyttjande i den ordinarie verksamheten.
F\u00f6rvaltningsfastigheter redovisas i balansr\u00e4kningen n\u00e4r
det \u00e4r sannolikt att de framtida ekonomiska f\u00f6rdelarna tillfal-
ler Nordea och kostnaderna f\u00f6r f\u00f6rvaltningsfastigheten kan
ber\u00e4knas p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt.
En f\u00f6rvaltningsfastighet v\u00e4rderas vid f\u00f6rsta redovisnings-
tillf\u00e4llet till anskaffningsv\u00e4rdet, inklusive transaktionskostna-
der. Anskaffningsv\u00e4rdet f\u00f6r en f\u00f6rv\u00e4rvad f\u00f6rvaltningsfastighet
utg\u00f6rs av k\u00f6peskilling och kostnader direkt h\u00e4nf\u00f6rliga till
k\u00f6pet. Exempel p\u00e5 kostnader direkt h\u00e4nf\u00f6rliga till k\u00f6pet \u00e4r
arvoden f\u00f6r juridiska tj\u00e4nster, st\u00e4mpelskatter och \u00f6vriga
transaktionskostnader.
Nordea anv\u00e4nder verkligt v\u00e4rde-modellen f\u00f6r v\u00e4rdering av
f\u00f6rvaltningsfastigheter. B\u00e4sta beviset p\u00e5 verkligt v\u00e4rde \u00e4r
normalt noterade priser p\u00e5 en aktiv marknad f\u00f6r liknande
fastigheter med samma l\u00e4ge och i samma skick. D\u00e5 noterade
priser p\u00e5 en aktiv marknad oftast saknas, anv\u00e4nds \u00e4ven
modeller baserade p\u00e5 diskonterade kassafl\u00f6desprognoser
som bygger p\u00e5 tillf\u00f6rlitliga uppskattningar av framtida kassa-
fl\u00f6den. V\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde av f\u00f6rvaltningsfastighe-
ter tar h\u00e4nsyn till en marknadsakt\u00f6rs f\u00f6rm\u00e5ga att generera
ekonomiska f\u00f6rdelar genom att anv\u00e4nda f\u00f6rvaltningsfastig-
heterna p\u00e5 det maximala och b\u00e4sta s\u00e4ttet, det vill s\u00e4ga tar
h\u00e4nsyn till den anv\u00e4ndning av f\u00f6rvaltningsfastigheterna som
\u00e4r fysiskt m\u00f6jlig, lagligen till\u00e5ten och finansiellt genomf\u00f6rbar.
Driftsnetto, reavinster och reaf\u00f6rluster liksom justeringar
till verkligt v\u00e4rde redovisas direkt i resultatr\u00e4kningen som
\u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d.
F\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde utifr\u00e5n
de tre niv\u00e5erna i IFRS-hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. Hierarkin
ger h\u00f6gst prioritet till noterade priser (ojusterade) p\u00e5 aktiva
marknader f\u00f6r identiska f\u00f6rvaltningsfastigheter (niv\u00e5 1) och
l\u00e4gst prioritet till ej observerbar indata (niv\u00e5 3). Klassifice-
ringen av f\u00f6rvaltningsfastigheterna baseras p\u00e5 den l\u00e4gsta
niv\u00e5 indata som \u00e4r v\u00e4sentlig f\u00f6r verkligt v\u00e4rde-v\u00e4rderingen i
sin helhet.
F\u00f6r ytterligare information om uppskattning av verkligt
v\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde-hierarkin, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d.
K5.4 Leasing
Redovisningsprinciper
Ett leasingavtal \u00e4r ett avtal som \u00f6verl\u00e5ter r\u00e4tten att under en
viss tid best\u00e4mma \u00f6ver anv\u00e4ndningen av en identifierad till-
g\u00e5ng i utbyte mot ers\u00e4ttning.
Nordea som leasegivare
Finansiell leasing redovisas som en fordran p\u00e5 leasetagaren
och ing\u00e5r i \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d (se not K3.8 \u201dUtl\u00e5-
ning\u201d) med ett belopp som motsvarar nettoinvesteringen
enligt leasingavtalet. Leasingavgiften, exklusive kostnad f\u00f6r
service, redovisas som \u00e5terbetalning av fordran och som r\u00e4n-
teint\u00e4kt. Int\u00e4kten f\u00f6rdelas s\u00e5 att en j\u00e4mn f\u00f6rr\u00e4ntning erh\u00e5lls
p\u00e5 under varje period redovisad nettoinvestering.
Nordea som leasetagare
N\u00e4r ett avtal ing\u00e5s g\u00f6r Nordea en bed\u00f6mning av om det \u00e4r
eller inneh\u00e5ller ett leasingavtal.
R\u00e4tten att anv\u00e4nda en tillg\u00e5ng i ett leasingavtal redovisas
vid inledningsdatumet som en nyttjander\u00e4tt och skyldigheten
att betala leasingavgifterna redovisas som en leasingskuld.
Nyttjander\u00e4tten v\u00e4rderas som nuv\u00e4rdet av leasingavgifterna,
plus initiala direkta kostnader och kostnader f\u00f6r skyldigheten
att underh\u00e5lla tillg\u00e5ngen minus eventuella f\u00f6rm\u00e5ner som
mottagits i samband med leasingavtalet. Icke-leasingkompo-
nenter s\u00e4rskiljs. Som diskonteringsr\u00e4nta f\u00f6r att ber\u00e4kna lea-
singskulden f\u00f6r varje avtal anv\u00e4nds den marginella l\u00e5ner\u00e4n-
tan vid avtalets inledningsdatum. F\u00f6r betydande leasingavtal
g\u00e4llande lokaler/fastigheter kan avtalets implicita r\u00e4nta
anv\u00e4ndas, om den \u00e4r tillg\u00e4nglig.
Nyttjander\u00e4tter redovisas p\u00e5 samma s\u00e4tt som liknande
egna tillg\u00e5ngar och leasingskulder redovisas som \u201d\u00d6vriga
skulder\u201d i balansr\u00e4kningen. Principerna f\u00f6r avskrivning \u00e4r
desamma som f\u00f6r liknande egna tillg\u00e5ngar, men avskriv-
ningstiden kan inte vara l\u00e4ngre \u00e4n leasingperioden. Pr\u00f6vning
av nedskrivningsbehov p\u00e5 nyttjander\u00e4tter g\u00f6rs enligt samma
principer som f\u00f6r liknande egna tillg\u00e5ngar. R\u00e4ntekostnader
f\u00f6r leasingskulder redovisas som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d i
resultatr\u00e4kningen.
Tillg\u00e5ngarna klassificeras som \u201dFastigheter\u201d och \u201d\u00d6vriga
tillg\u00e5ngar\u201d. \u00d6vriga tillg\u00e5ngar utg\u00f6rs fr\u00e4mst av fordon och IT-
utrustning. Nordea till\u00e4mpar den praktiska l\u00f6sningen f\u00f6r kort-
fristiga leasingavtal (med en leasingperiod p\u00e5 12 m\u00e5nader eller
mindre), b\u00e5de f\u00f6r \u201dFastigheter\u201d och \u201d\u00d6vriga tillg\u00e5ngar\u201d. Den
praktiska l\u00f6sningen f\u00f6r tillg\u00e5ngar med l\u00e5gt v\u00e4rde till\u00e4mpas f\u00f6r
\u201d\u00d6vriga tillg\u00e5ngar\u201d. Kortfristiga avtal och avtal med l\u00e5gt v\u00e4rde
redovisas inte i balansr\u00e4kningen, utan leasingavgifterna kost-
nadsf\u00f6rs i resultatr\u00e4kningen under \u201d\u00d6vriga kostnader\u201d, linj\u00e4rt
f\u00f6rdelade \u00f6ver leasingperioden, s\u00e5vida inte n\u00e5got annat syste-
matiskt s\u00e4tt b\u00e4ttre \u00e5terspeglar Nordeas ekonomiska nytta \u00f6ver
tiden.
Leasingperioden \u00e4r den f\u00f6rv\u00e4ntade leasingperioden. Med
f\u00f6rv\u00e4ntad leasingperiod avses den icke upps\u00e4gningsbara lea-
singperioden enligt avtalet och eventuella m\u00f6jligheter till f\u00f6r-
l\u00e4ngning som Nordea med rimlig s\u00e4kerhet avser att utnyttja.
Leasingperioden f\u00f6r avtal utan slutdatum fastst\u00e4lls genom att
ta h\u00e4nsyn alla fakta och omst\u00e4ndigheter.
Avtal som inneh\u00e5ller leasingavtal
Avtal kan omfatta r\u00e4tten att anv\u00e4nda en tillg\u00e5ng i utbyte mot
en eller flera betalningar, \u00e4ven om avtalet inte har leasingav-
talets juridiska form. I f\u00f6rekommande fall separeras dessa till-
g\u00e5ngar fr\u00e5n avtalet och redovisas som leasade tillg\u00e5ngar.
K6 Avs\u00e4ttningar Redovisningsprinciper Avs\u00e4ttningar (som redovisas som en skuld) g\u00f6rs n\u00e4r Nordea har en aktuell f\u00f6rpliktelse (r\u00e4ttslig eller informell) till f\u00f6ljd av en intr\u00e4ffad h\u00e4ndelse om det \u00e4r troligt (det vill s\u00e4ga mer san- nolikt \u00e4n inte) att ett utfl\u00f6de av resurser som utg\u00f6r ekonomis- ka f\u00f6rdelar kommer att kr\u00e4vas f\u00f6r att reglera f\u00f6rpliktelsen och att en tillf\u00f6rlitlig uppskattning av beloppet kan g\u00f6ras. Det belopp som redovisas som en avs\u00e4ttning \u00e4r den b\u00e4sta upp- skattningen av kostnaden f\u00f6r att reglera den aktuella f\u00f6rplik- telsen vid rapportperiodens slut. Redovisningsprinciper som avser ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda beskrivs n\u00e4rmare i not K8 \u201dErs\u00e4ttning till anst\u00e4llda och nyck- elpersoner i ledande positioner\u201d och finansiella garantiavtal och kreditl\u00f6ften beskrivs i not K7 \u201dPoster utanf\u00f6r balansr\u00e4k- ningen\u201d. Redovisningsprinciper f\u00f6r avs\u00e4ttningar avseende poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d . K7 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen K7.1 Eventualf\u00f6rpliktelser Redovisningsprinciper En eventualf\u00f6rpliktelse \u00e4r: \u2022 en m\u00f6jlig f\u00f6rpliktelse vars f\u00f6rekomst endast kan komma att bekr\u00e4ftas av en eller flera framtida h\u00e4ndelser som inte helt ligger inom Nordeas kontroll, eller \u2022 en befintlig f\u00f6rpliktelse som inte redovisas eftersom det inte \u00e4r sannolikt att ett utfl\u00f6de av resurser kommer att kr\u00e4vas f\u00f6r att reglera f\u00f6rpliktelsen eller det inte g\u00e5r att g\u00f6ra en tillr\u00e4ck- ligt tillf\u00f6rlitlig uppskattning av beloppet. Eventualf\u00f6rpliktelser redovisas inte som skulder i balansr\u00e4k- ningen utan presenteras som en post utanf\u00f6r balansr\u00e4kning- en, s\u00e5vida inte sannolikheten f\u00f6r ett utfl\u00f6de \u00e4r ytterst liten. N\u00e4r det \u00e4r mer sannolikt \u00e4n inte att ett utfl\u00f6de kan ske g\u00f6rs en avs\u00e4ttning som redovisas i balansr\u00e4kningen. Redovis- ningsprinciperna f\u00f6r avs\u00e4ttningar finns i not K6 \u201dAvs\u00e4ttningar\u201d. Garantier och remburser redovisas i balansr\u00e4kningen enligt kraven f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, som beskrivs n\u00e4rmare i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. F\u00f6r\u00e4ndringar i avs\u00e4ttningar redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Erh\u00e5llna premier f\u00f6r finansiella garantiavtal f\u00f6rdelas \u00f6ver garantiperioden och redovisas i resultatr\u00e4kningen som \u201dAvgifts- och provisionsint\u00e4kter\u201d. Garanti- och l\u00f6ftesbeloppen redovisas utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen, netto efter avdrag f\u00f6r eventuella avs\u00e4ttningar
K7.2 \u00c5taganden
Redovisningsprinciper
\u00c5taganden \u00e4r o\u00e5terkalleliga l\u00f6ften om att bevilja krediter eller
g\u00f6ra andra typer av betalningar i framtiden. \u00c4ven outnyttjade
krediter redovisas som \u00e5taganden.
O\u00e5terkalleliga kreditl\u00f6ften redovisas i balansr\u00e4kningen
enligt kraven f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster som beskrivs n\u00e4r-
mare i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. F\u00f6r\u00e4ndringar i avs\u00e4ttningar redo-
visas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d.
Erh\u00e5llna premier f\u00f6r kreditl\u00f6ften f\u00f6rdelas normalt \u00f6ver \u00e5ta-
gandeperioden. Garanti- och l\u00f6ftesbeloppen redovisas utanf\u00f6r
balansr\u00e4kningen, netto efter avdrag f\u00f6r eventuella avs\u00e4ttningar .
K7.3 St\u00e4llda s\u00e4kerheter
Redovisningsprinciper
Tillg\u00e5ngar som redovisats i balansr\u00e4kningen och pantsatts som
s\u00e4kerhet f\u00f6r Nordeas egna skulder redovisas som \u201dF\u00f6r egna
skulder st\u00e4llda s\u00e4kerheter\u201d. Tillg\u00e5ngar som redovisats i balans-
r\u00e4kningen och pantsatts som s\u00e4kerhet f\u00f6r annat \u00e4n egna skul-
der redovisas som \u201d\u00d6vriga st\u00e4llda s\u00e4kerheter f\u00f6r annat \u00e4n egna
skulder\u201d. Inl\u00e5nade v\u00e4rdepapper som d\u00e4refter anv\u00e4nds som
s\u00e4kerhet redovisas som \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna
s\u00e4kerheter\u201d i balansr\u00e4kningen (f\u00f6r redovisningsprinciper, se not
K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d) .
K8.1 Fast och r\u00f6rlig l\u00f6n Redovisningsprinciper Kortfristiga ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda Kortfristiga ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda best\u00e5r fr\u00e4mst av fast och r\u00f6rlig l\u00f6n. B\u00e5de fast och r\u00f6rlig l\u00f6n kostnadsf\u00f6rs i den peri- od d\u00e5 de anst\u00e4llda utf\u00f6r tj\u00e4nster f\u00f6r Nordea. Kortfristiga ers\u00e4ttningar h\u00e4nf\u00f6rliga till fullg\u00f6randet av f\u00f6r- s\u00e4kringsavtal redovisade enligt IFRS 17 bruttoredovisas i denna not, men \u00f6verf\u00f6rs d\u00e4refter fr\u00e5n \u201dPersonalkostnader\u201d och redovisas i enlighet med redovisningsprinciperna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d och not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d. Kortfristiga ers\u00e4ttningar som uppfyller kraven f\u00f6r kapitali- sering enligt redovisningsprinciperna i not K5.1 \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d bruttoredovisas i denna not, men kapitaliseras d\u00e4refter och redovisas under \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d i balansr\u00e4kningen. Avg\u00e5ngsvederlag Avg\u00e5ngsvederlag blir normalt aktuellt n\u00e4r en anst\u00e4llning avslutas f\u00f6re pensionsdagen eller om en anst\u00e4lld accepterar ett erbjudande om frivillig avg\u00e5ng. Avg\u00e5ngsvederlag kostnadsf\u00f6rs n\u00e4r Nordea har en skyldig- het att g\u00f6ra betalningen. En skyldighet uppst\u00e5r n\u00e4r en formell plan har beslutats p\u00e5 l\u00e4mplig organisatorisk niv\u00e5 och n\u00e4r det inte finns en realistisk m\u00f6jlighet f\u00f6r Nordea att dra sig ur, vilket normalt anses uppfyllt n\u00e4r planen har kommunicerats till ber\u00f6rda medarbetare eller deras representanter. Avg\u00e5ngsvederlag kan innefatta b\u00e5de kortfristiga ers\u00e4ttning- ar, till exempel ett antal m\u00e5nadsl\u00f6ner, och ers\u00e4ttningar efter avslutad anst\u00e4llning, normalt i form av f\u00f6rtidspensionering K8.2 Pensioner Redovisningsprinciper Premiebest\u00e4mda planer Pensioner som baseras p\u00e5 premiebest\u00e4mda pensionsplaner medf\u00f6r inte n\u00e5got pensions\u00e5tagande f\u00f6r Nordea. Pensions- kostnader f\u00f6r premiebest\u00e4mda pensionsplaner redovisas som en kostnad i den takt de intj\u00e4nas genom att de anst\u00e4llda utf\u00f6r tj\u00e4nster \u00e5t f\u00f6retaget och avgifterna f\u00f6r dessa tj\u00e4nster f\u00f6rfaller till betalning. Betalningen sker normalt i samband med regel- bundna l\u00f6neutbetalningar. Nordea bidrar ocks\u00e5 till offentliga pensionssystem. Pensionskostnader f\u00f6r premiebest\u00e4mda planer h\u00e4nf\u00f6rliga till fullg\u00f6randet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisade enligt IFRS 17 bruttoredovisas i denna not, men \u00f6verf\u00f6rs d\u00e4refter fr\u00e5n \u201dPer- sonalkostnader\u201d och redovisas i enlighet med redovisnings- principerna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d och not K2.4 \"Net- toresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\". Pensionskostnader f\u00f6r premiebest\u00e4mda planer som upp- fyller kraven f\u00f6r kapitalisering enligt redovisningsprinciperna i not K5.1 \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d bruttoredovisas i denna not, men kapitaliseras d\u00e4refter och redovisas under \u201dImmate- riella tillg\u00e5ngar\u201d i balansr\u00e4kningen. F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer IAS 19 s\u00e4kerst\u00e4ller att pensionsf\u00f6rpliktelserna, minskat med v\u00e4rdet av de f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar som t\u00e4cker dessa f\u00f6rplik- telser, redovisas i koncernens balansr\u00e4kning. De st\u00f6rre f\u00f6r- m\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplanerna \u00e4r fonderade och t\u00e4cks av tillg\u00e5ngar i pensionskassor/pensionsstiftelser. Om verkligt v\u00e4rde p\u00e5 f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar h\u00e4nf\u00f6rliga till en specifik pen- sionsplan \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n nuv\u00e4rdet, brutto, av den f\u00f6rm\u00e5nsbe- st\u00e4mda f\u00f6rpliktelsen fastst\u00e4lld enligt \u201dprojected unit credit method\u201d, redovisas nettobeloppet som en skuld (\u201dPensions- f\u00f6rpliktelser\u201d). I det omv\u00e4nda fallet redovisas nettobeloppet som en tillg\u00e5ng (\u201dPensionstillg\u00e5ngar\u201d). Icke-fonderade pen- sionsplaner redovisas som \u201dPensionsf\u00f6rpliktelser\u201d. \u00c4ven pla- ner som uppfyller redovisningskraven f\u00f6r premiebest\u00e4mda pensionsplaner redovisas som f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer om betalnings\u00e5tagandena inte har \u00f6verf\u00f6rts. Nordeas nettof\u00f6rpliktelse f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensions- planer ber\u00e4knas separat f\u00f6r varje plan genom en uppskatt- ning av det ers\u00e4ttningsbelopp som de anst\u00e4llda har intj\u00e4nat under innevarande period och tidigare perioder i utbyte mot sina tj\u00e4nster. Ers\u00e4ttningsbeloppet diskonteras f\u00f6r att fastst\u00e4lla dess nuv\u00e4rde. Aktuariella ber\u00e4kningar, bland annat \u201dprojected unit credit method\u201d, anv\u00e4nds f\u00f6r att fastst\u00e4lla nuv\u00e4rdet av f\u00f6r- m\u00e5nsbest\u00e4mda f\u00f6rpliktelser och kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till dessa. Ber\u00e4kningarna baseras p\u00e5 ett antal aktuariella och finansiella antaganden. Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring innevarande och tidigare \u00e5r redovisas i resultatr\u00e4kningen f\u00f6r innevarande \u00e5r. Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring innevaran- de \u00e5r definieras som en \u00f6kning av nuv\u00e4rdet f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbe- st\u00e4mda f\u00f6rpliktelser till f\u00f6ljd av anst\u00e4lldas tj\u00e4nstg\u00f6ring under innevarande period. Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring tidigare \u00e5r definieras som f\u00f6r\u00e4ndringen i nuv\u00e4rdet f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbe- st\u00e4mda f\u00f6rpliktelser f\u00f6r anst\u00e4lldas tj\u00e4nstg\u00f6ring under tidigare perioder som utl\u00f6ses av plan\u00e4ndringar eller -reduceringar. F\u00f6rpliktelsens nuv\u00e4rde och eventuella f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ng- ars verkliga v\u00e4rde kan p\u00e5verkas av \u00e4ndrade aktuariella anta- ganden (diskonteringsr\u00e4ntor (r\u00e4ntor och kreditspreadar), inflation, l\u00f6ne\u00f6kningar, personaloms\u00e4ttning och livsl\u00e4ngd) och erfarenhetsm\u00e4ssiga avvikelser, inklusive verkligt utfall j\u00e4mf\u00f6rt med antaganden. Dessa omv\u00e4rderingseffekter redovi- sas direkt mot eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat. Diskonteringsr\u00e4ntan baseras p\u00e5 f\u00f6retagsobligationer med h\u00f6ga kreditbetyg, d\u00e4r en tillr\u00e4ckligt djup marknad existerar f\u00f6r s\u00e5dana obligationer. S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer anses i detta sammanhang vara f\u00f6retagsobligationer. I Sverige, Norge och Danmark baseras diskonteringsr\u00e4ntan p\u00e5 s\u00e4ker- st\u00e4llda obligationer, medan den i Finland och Storbritannien baseras p\u00e5 f\u00f6retagsobligationer. I Sverige, Norge, Finland och Danmark h\u00e4rleds obligationernas kreditspread \u00f6ver swapp- kurvan fr\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer eller f\u00f6retagsobligatio- ner med l\u00e4ngre l\u00f6ptid och extrapoleras till samma duration som pensionsf\u00f6rpliktelserna med hj\u00e4lp av relevanta swapp- kurvor. I Storbritannien extrapoleras f\u00f6retagsobligationernas kreditspread mot statsobligationer till samma duration som pensionsf\u00f6rpliktelserna med hj\u00e4lp av statsobligationskurvan. N\u00e4r ber\u00e4kningen resulterar i en nettotillg\u00e5ng begr\u00e4nsas det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 tillg\u00e5ngen till nuv\u00e4rdet av framtida \u00e5terbetalningar fr\u00e5n eller minskade inbetalningar till planen. S\u00e4rskild l\u00f6neskatt och socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter ber\u00e4knas och redovisas baserat p\u00e5 redovisat netto\u00f6verskott eller net- tounderskott per plan och ing\u00e5r i balansr\u00e4kningen som \u201dPen- sionsf\u00f6rpliktelser\u201d eller \u201dPensionstillg\u00e5ngar\u201d. Pensionskostnader f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer h\u00e4nf\u00f6rliga till fullg\u00f6randet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisade enligt IFRS 17 bruttoredovisas i denna not, men \u00f6verf\u00f6rs d\u00e4refter fr\u00e5n \u201dPer- sonalkostnader\u201d och redovisas i enlighet med redovisnings- principerna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d och not K2.4 \"Net- toresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\".. Pensionskostnader f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer som upp- fyller kraven f\u00f6r kapitalisering enligt redovisningsprinciperna i not K5.1 \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d bruttoredovisas i denna not, men kapitaliseras d\u00e4refter och redovisas under \u201dImmate- riella tillg\u00e5ngar\u201d i balansr\u00e4kningen.
K8.3 Aktierelaterade ers\u00e4ttningsprogram
Redovisningsprinciper
Program som regleras med eget kapital-instrument
Aktierelaterad ers\u00e4ttning som regleras med eget kapital-
instrument inneb\u00e4r att Nordea anv\u00e4nder sina egna eget
kapital- instrument som betalning f\u00f6r erh\u00e5llna varor eller tj\u00e4ns-
ter. S\u00e5dana transaktioner redovisas som en personalkostnad
och en motsvarande \u00f6kning av eget kapital. Kostnaden v\u00e4rde-
ras till det verkligt v\u00e4rdet av erh\u00e5llna varor eller tj\u00e4nster, f\u00f6rut-
satt att det verkliga v\u00e4rdet kan uppskattas p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt
s\u00e4tt. Om s\u00e5 inte \u00e4r fallet v\u00e4rderas kostnaden baserat p\u00e5 det
verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 de eget kapital-instrument som tilldelats,
vilket \u00e4r den metod som anv\u00e4nds av Nordea.
N\u00e4r Nordea emitterar s\u00e5dana instrument kostnadsf\u00f6rs det
verkliga v\u00e4rdet f\u00f6r dessa r\u00e4ttigheter p\u00e5 tilldelningsdagen linj\u00e4rt
\u00f6ver intj\u00e4nandeperioden. Det verkliga v\u00e4rdet per r\u00e4ttighet
ber\u00e4knas p\u00e5 tilldelningsdagen och omv\u00e4rderas inte d\u00e4refter.
Intj\u00e4nandeperioden \u00e4r den period som de anst\u00e4llda m\u00e5ste f\u00f6r-
bli i tj\u00e4nst hos Nordea f\u00f6r att kunna utnyttja sina r\u00e4ttigheter.
F\u00f6r r\u00e4ttigheter d\u00e4r resultatvillkoren inte \u00e4r marknadsbase-
rade kostnadsf\u00f6rs ett belopp motsvarande det verkliga v\u00e4rdet
per r\u00e4ttighet p\u00e5 tilldelningsdagen, multiplicerat med den b\u00e4sta
uppskattningen av antalet r\u00e4ttigheter som slutligen kommer
att intj\u00e4nas, vilket omv\u00e4rderas per varje balansdag. F\u00f6r r\u00e4ttig-
heter d\u00e4r resultatvillkoren \u00e4r marknadsbaserade ber\u00e4knas det
samlade verkliga v\u00e4rdet som det verkliga v\u00e4rdet per r\u00e4ttighet,
multiplicerat med det maximala antalet r\u00e4ttigheter p\u00e5 tilldel-
ningsdagen. H\u00e4nsyn tas till marknadsbaserade villkor n\u00e4r det
verkliga v\u00e4rdet f\u00f6r aktierna som tilldelas ska ber\u00e4knas. Om alla
andra intj\u00e4ningsvillkor (t.ex. servicevillkor) \u00e4r uppfyllda, redovi-
sar Nordea en kostnad f\u00f6r tilldelade aktier med marknadsvill-
kor under intj\u00e4nandeperioden oavsett om dessa marknadsvill-
kor \u00e4r uppfyllda.
Sociala avgifter periodiseras ocks\u00e5 \u00f6ver intj\u00e4nandeperio-
den. Avs\u00e4ttningen f\u00f6r sociala avgifter omv\u00e4rderas vid varje
balansdag f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att den baseras p\u00e5 r\u00e4ttigheter-
nas verkliga v\u00e4rde p\u00e5 balansdagen.
Program med kontantreglering
Aktierelaterad ers\u00e4ttning med kontantreglering inneb\u00e4r att
Nordea f\u00f6rv\u00e4rvar varor eller tj\u00e4nster genom att \u00e5dra sig en
f\u00f6rpliktelse att \u00f6verf\u00f6ra kontanter eller andra tillg\u00e5ngar till
leverant\u00f6ren av dessa varor eller tj\u00e4nster till ett belopp som
baseras p\u00e5 kursen p\u00e5 Nordeas eget kapital-instrument. F\u00f6r
aktie relaterad ers\u00e4ttning med kontant reglering v\u00e4rderas de
f\u00f6rv\u00e4rvade varorna eller tj\u00e4nsterna och den uppkomna f\u00f6rplik-
telsen till det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 skulden. Skulden omv\u00e4rderas
till verkligt v\u00e4rde vid rapportperiodens slut, och eventuella f\u00f6r-
\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde redovisas under posten \u201dNettoresul-
tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d i resultatr\u00e4kningen.
K8.4 Ers\u00e4ttningar till nyckelpersoner
i ledande positioner
Redovisningsprinciper
F\u00f6r information om redovisningsprinciperna, se not K8.1 \u201dFast
och r\u00f6rlig l\u00f6n\u201d, not K8.2 \u201dPensioner\u201d och not K8.3 \u201dAktierelate-
rade ers\u00e4ttningsprogram\u201d. F\u00f6r definition av nyckelpersoner i
ledande positioner, se not K10.4 \u201dTransaktioner med
n\u00e4rst\u00e5ende\u201d.
K9.1 Konsoliderade f\u00f6retag Redovisningsprinciper Koncernredovisningen omfattar moderf\u00f6retaget Nordea Bank Abp samt de f\u00f6retag som moderf\u00f6retaget har ett best\u00e4m- mande inflytande \u00f6ver. Best\u00e4mmande inflytande f\u00f6religger n\u00e4r Nordea \u00e4r exponerat f\u00f6r volatilitet i avkastningen fr\u00e5n sina investeringar i ett annat f\u00f6retag och kan p\u00e5verka avkast- ningen genom sitt inflytande \u00f6ver det andra f\u00f6retaget. Best\u00e4mmande inflytande uppn\u00e5s i regel om moderf\u00f6retaget, direkt eller indirekt genom koncernf\u00f6retag, innehar mer \u00e4n 50 procent av aktiernas r\u00f6stv\u00e4rde. F\u00f6r f\u00f6retag d\u00e4r r\u00f6str\u00e4tterna inte ger best\u00e4mmande inflytande, se avsnittet \u201dStrukturerade f\u00f6retag\u201d nedan. Samtliga koncernf\u00f6retag konsolideras i enlighet med f\u00f6r- v\u00e4rvsmetoden. Enligt f\u00f6rv\u00e4rvsmetoden betraktas k\u00f6pet som en transaktion d\u00e4r moderf\u00f6retaget indirekt f\u00f6rv\u00e4rvar kon- cernf\u00f6retagets tillg\u00e5ngar och \u00f6vertar dess skulder och even- tualf\u00f6rpliktelser. Koncernens anskaffningsv\u00e4rde ber\u00e4knas med hj\u00e4lp av en f\u00f6rv\u00e4rvsanalys. Vid analysen fastst\u00e4lls anskaffningsv\u00e4rdet till summan, p\u00e5 \u00f6verl\u00e5telsedagen, av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 \u00f6verl\u00e5tna tillg\u00e5ngar, uppkomna eller \u00f6ver- tagna skulder samt av f\u00f6rv\u00e4rvaren emitterade eget kapital- instrument, i utbyte mot de f\u00f6rv\u00e4rvade identifierbara nettotill- g\u00e5ngarna. Kostnader som \u00e4r direkt h\u00e4nf\u00f6rliga till r\u00f6relsef\u00f6r- v\u00e4rvet kostnadsf\u00f6rs. P\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvsdagen redovisar Nordea de f\u00f6rv\u00e4rvade identi- fierbara tillg\u00e5ngarna och \u00f6vertagna skulderna till verkligt v\u00e4rde per f\u00f6rv\u00e4rvsdagen. F\u00f6r varje r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv v\u00e4rderar Nordea minoritetsintres- sena i den f\u00f6rv\u00e4rvade r\u00f6relsen antingen till verkligt v\u00e4rde eller till innehavets proportionella andel av den f\u00f6rv\u00e4rvade r\u00f6relsens nettotillg\u00e5ngar. Om summan av den ers\u00e4ttning som betalas vid ett r\u00f6relse- f\u00f6rv\u00e4rv och det belopp som redovisas som minoritetsintres- sen \u00f6verstiger det verkliga nettov\u00e4rdet p\u00e5 identifierbara till- g\u00e5ngar, skulder och eventualf\u00f6rpliktelser redovisas skillnaden som goodwill. Om skillnaden \u00e4r negativ redovisas den direkt i resultatr\u00e4kningen. Eget kapital och resultat h\u00e4nf\u00f6rliga till minoritetsintressen redovisas p\u00e5 separata rader i balans- och resultatr\u00e4kningen samt i rapport \u00f6ver totalresultat. Koncerninterna transaktioner samt fordringar och skulder mellan koncernf\u00f6retagen elimineras. Koncernf\u00f6retagen ing\u00e5r i koncernredovisningen fr\u00e5n den dag det best\u00e4mmande inflytandet \u00f6ver f\u00f6retaget \u00f6verg\u00e5r till Nordea. Konsolideringen upph\u00f6r n\u00e4r best\u00e4mmande inflytan- de inte l\u00e4ngre existerar. I samband med konsolideringen anpassas koncernf\u00f6reta- gens redovisning f\u00f6r att uppn\u00e5 \u00f6verensst\u00e4mmelse med de IFRS-principer som Nordea till\u00e4mpar . K9.2 Valutaomr\u00e4kning av utl\u00e4ndska f\u00f6retag/filialer Redovisningsprinciper Koncernredovisningen uppr\u00e4ttas i euro. Vid omr\u00e4kningen av de utl\u00e4ndska f\u00f6retagens och filialernas finansiella rapporter till euro fr\u00e5n deras respektive funktionella valuta, omr\u00e4knas tillg\u00e5ngar och skulder till balansdagens kurs, medan poster i resultatr\u00e4kningen och i rapporten \u00f6ver totalresultat omr\u00e4knas till \u00e5rets genomsnittskurs. Genomsnittskursen ber\u00e4knas uti- fr\u00e5n dagliga v\u00e4xelkurser dividerat med antalet bankdagar under perioden. Omr\u00e4kningsdifferenser redovisas i \u00f6vrigt totalresultat och ackumuleras i reserven f\u00f6r omr\u00e4kning av utl\u00e4ndsk verksamhet under eget kapital. Goodwill och justeringar till verkligt v\u00e4rde fr\u00e5n f\u00f6rv\u00e4rv av koncernf\u00f6retag hanteras som poster i samma funktionella valuta som den kassagenererande enheten till vilken de h\u00f6r, och omr\u00e4knas ocks\u00e5 till balansdagens kurs. Eventuellt kvarst\u00e5ende eget kapital i utl\u00e4ndska filialer omr\u00e4knas till balansdagens kurs, och omr\u00e4kningsdifferenser redovisas under \u00f6vrigt totalresultat. Vid avyttring av en utl\u00e4ndsk verksamhet omklassificeras det ackumulerade beloppet f\u00f6r valutakursdifferenser avse- ende den utl\u00e4ndska verksamheten \u2013 redovisat under \u00f6vrigt totalresultat och ackumulerat i reserven f\u00f6r omr\u00e4kning av utl\u00e4ndsk verksamhet under eget kapital \u2013 fr\u00e5n eget kapital till resultatr\u00e4kningen i samband med att vinsten eller f\u00f6rlus- ten fr\u00e5n avyttringen redovisas K9.3 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures Redovisningsprinciper Intressef\u00f6retag \u00e4r f\u00f6retag d\u00e4r Nordeas r\u00f6str\u00e4ttsandel uppg\u00e5r till mellan 20 procent och 50 procent och/eller d\u00e4r Nordea har ett betydande inflytande. Betydande inflytande \u00e4r r\u00e4tten att delta i beslut som r\u00f6r f\u00f6retagets finansiella och operativa strategier, men ger inte ett best\u00e4mmande inflytande eller gemensamt best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver dessa. Joint ventures \u00e4r f\u00f6retag som Nordea har ett gemensamt best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver. Med gemensamt best\u00e4mman- de inflytande avses att tv\u00e5 eller flera parter i avtal reglerat att gemensamt ut\u00f6va best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver en ekono- misk verksamhet. Intressef\u00f6retag och joint ventures inkluderas i koncernre- dovisningen och presenteras enligt kapitalandelsmetoden. Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet redovisas investeringen till anskaffningsv\u00e4rdet. Verkligt v\u00e4rde allokeras till intressef\u00f6re- tagens och joint venture-f\u00f6retagens identifierbara tillg\u00e5ngar, skulder och eventualf\u00f6rpliktelser. En eventuell skillnad mellan Nordeas andel av det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 de f\u00f6rv\u00e4rvade identi- fierbara nettotillg\u00e5ngarna och k\u00f6peskillingen \u00e4r goodwill eller negativ goodwill. Goodwill inkluderas i intressef\u00f6reta- gens och joint venture-f\u00f6retagens redovisade v\u00e4rde. Andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden definieras som v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen, efter anskaffningsdagen, av Nordeas andel av intressef\u00f6reta- gets och joint venture-f\u00f6retagets nettotillg\u00e5ngar. Nordeas andel av poster redovisade i intressef\u00f6retagens och joint venture-f\u00f6retagens \u00f6vriga totalresultat redovisas i \u00f6vrigt total resultat i Nordea. Andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden redovisas i resultatr\u00e4kningen efter skatt. Skattekostnaden h\u00e4nf\u00f6rlig till dessa resultatandelar ing\u00e5r f\u00f6ljaktligen inte i Nordeas redovi- sade skattekostnad. Erh\u00e5llna utdelningar redovisas som en minskning av det redovisade v\u00e4rdet. Om det finns indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov (f\u00f6rlust- h\u00e4ndelser) genomf\u00f6rs nedskrivningspr\u00f6vningar f\u00f6r att bed\u00f6- ma om det finns objektiva bel\u00e4gg f\u00f6r nedskrivning. Det redo- visade v\u00e4rdet p\u00e5 investeringen i intressef\u00f6retaget eller joint venture-f\u00f6retaget j\u00e4mf\u00f6rs med \u00e5tervinningsv\u00e4rdet (det h\u00f6gre av nyttjandev\u00e4rdet och verkligt v\u00e4rde minus f\u00f6rs\u00e4ljningskost- nader) och det redovisade v\u00e4rdet skrivs ner till \u00e5tervinnings- v\u00e4rdet, om erforderligt. Nedskrivning av aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures klassificeras som \u201dAndelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalan- delsmetoden\u201d i resultatr\u00e4kningen. Nedskrivningar \u00e5terf\u00f6rs om \u00e5tervinningsv\u00e4rdet \u00f6kar. Det redovisade v\u00e4rdet \u00f6kas d\u00e5 till \u00e5tervinningsv\u00e4rdet, men kan inte \u00f6verstiga vad det redovisade v\u00e4rdet varit om en nedskriv- ning inte redovisats i f\u00f6rsta l\u00e4get . Nordea genomf\u00f6r i regel inga transaktioner med intresse- f\u00f6retag och joint ventures som omfattar f\u00f6rs\u00e4ljning eller \u00f6ver- f\u00f6ring av tillg\u00e5ngar, men om s\u00e5dana transaktioner sker elimi- neras Nordeas andel av eventuell vinst redovisad i intresse- f\u00f6retaget eller joint venture-f\u00f6retaget. \u00d6vriga transaktioner mellan Nordea och dess intressef\u00f6retag och joint ventures elimineras inte. F\u00f6r vissa intressef\u00f6retag och joint ventures som inte \u00e4r enskilt betydande baseras f\u00f6r\u00e4ndringar i Nordeas andel av nettotillg\u00e5ngarna p\u00e5 intressef\u00f6retagens externa rapportering och p\u00e5verkar Nordeas finansiella rapporter i den period d\u00e5 informationen blir tillg\u00e4nglig. Rapporteringen fr\u00e5n intressef\u00f6- retagen och joint venture f\u00f6retagen anpassas, d\u00e4r det \u00e4r till- l\u00e4mpligt, till Nordeas redovisningsprinciper. Investeringar inom ramen f\u00f6r Nordeas investeringsverk- samhet (klassificerad som del av Nordeas riskkapitalorgani- sation) v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde i enlighet med reglerna i IAS 28 och IFRS 9 . K9.4 Andelar i strukturerade f\u00f6retag Redovisningsprinciper Ett strukturerat f\u00f6retag \u00e4r ett f\u00f6retag som bildats f\u00f6r att uppn\u00e5 ett begr\u00e4nsat och v\u00e4ldefinierat syfte, d\u00e4r r\u00f6str\u00e4tten inte \u00e4r den avg\u00f6rande faktorn f\u00f6r att avg\u00f6ra om best\u00e4mmande inflytande f\u00f6religger. Ofta finns juridiska arrangemang som inneb\u00e4r strik- ta begr\u00e4nsningar f\u00f6r ledningens beslutander\u00e4tt i fr\u00e5ga om den l\u00f6pande verksamheten i ett strukturerat f\u00f6retag. Samma kon- solideringskrav g\u00e4ller f\u00f6r dessa f\u00f6retag, men eftersom aktier- nas r\u00f6str\u00e4tt inte \u00e4r det som avg\u00f6r om best\u00e4mmande inflytande f\u00f6religger, anv\u00e4nds andra faktorer f\u00f6r att avg\u00f6ra detta. Inflytande kan f\u00f6religga till f\u00f6ljd av avtal eller genom andra typer av inflytande \u00f6ver ett strukturerat f\u00f6retag. Detta \u00e4r nor- malt fallet n\u00e4r Nordea har gett st\u00f6d till eller bildat ett struktu- rerat f\u00f6retag eller n\u00e4r Nordea \u00e4r kapitalf\u00f6rvaltare och efter eget gottfinnande fattar beslut om investeringar och andra administrativa fr\u00e5gor. \u00c4ven volatilitet i avkastningen \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r kon- solidering. Service- och provisionsavgifter i samband med bil- dandet av strukturerade f\u00f6retag \u00e4r i regel inte tillr\u00e4ckligt stora f\u00f6r att f\u00f6ranleda konsolidering, och detsamma g\u00e4ller om Nordea har rollen som kapitalf\u00f6rvaltare eller f\u00f6rvaringsinsti- tut. Finansiering i form av fondandelar, l\u00e5n eller kreditl\u00f6ften kan resultera i betydande volatilitet i avkastningen. Om Nordea \u00e4r exponerat f\u00f6r volatilitet i avkastningen och inflytan- det \u00f6ver f\u00f6retagen p\u00e5verkar avkastningen, s\u00e5 ska dessa struk- turerade f\u00f6retag konsolideras. Nordea bed\u00f6mer normalt att en andel uppg\u00e5ende till mer \u00e4n 30 procent av avkastningen i ett strukturerat f\u00f6retag ger upphov till volatilitet i avkastningen och d\u00e4rmed best\u00e4mmande inflytande. Volatilitet i avkastning- en ber\u00e4knas som summan av de avgifter som erh\u00e5lls och omv\u00e4rdering av de tillg\u00e5ngar som innehas. F\u00f6r fondf\u00f6rs\u00e4k- ringar och andra kontrakt d\u00e4r f\u00f6rs\u00e4kringstagaren/ins\u00e4ttaren best\u00e4mmer b\u00e5de belopp och vilka tillg\u00e5ngar som Nordea ska investera i, anses Nordea vara agent och d\u00e4rmed inte ha best\u00e4mmande inflytande K9.5 Tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning Redovisningsprinciper Enskilda tillg\u00e5ngar och avyttringsgrupper med tillg\u00e5ngar och skulder redovisas p\u00e5 separata rader i balansr\u00e4kningen, \u201dTill- g\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning\u201d respektive \u201dSkulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning\u201d, fr\u00e5n klassificeringsdagen. Detta sker n\u00e4r f\u00f6ljande kriterier uppfylls: \u2022 Det redovisade v\u00e4rdet kommer i huvudsak att \u00e5tervinnas genom f\u00f6rs\u00e4ljning, inte genom fortl\u00f6pande anv\u00e4ndning. \u2022 Beslut om f\u00f6rs\u00e4ljning har fattats p\u00e5 r\u00e4tt niv\u00e5 och tillg\u00e5ngen eller avyttringsgruppen kan s\u00e4ljas i befintligt skick. \u2022 F\u00f6rs\u00e4ljningen \u00e4r mycket sannolik och kommer att genom- f\u00f6ras inom 12 m\u00e5nader. Finansiella instrument v\u00e4rderas \u00e4ven forts\u00e4ttningsvis enligt reglerna i IFRS 9, medan icke-finansiella tillg\u00e5ngar redovisas till det l\u00e4gre av redovisat v\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde. J\u00e4mf\u00f6rel- sesiffror r\u00e4knas inte om .
K9.6 F\u00f6rv\u00e4rv
Redovisningsprinciper
I samband med f\u00f6retagsf\u00f6rv\u00e4rv redovisas de f\u00f6rv\u00e4rvade iden-
tifierbara tillg\u00e5ngarna och skulderna till verkligt v\u00e4rde, inklu-
sive eventuella immateriella tillg\u00e5ngar som identifierats vid
f\u00f6rv\u00e4rvet. Det verkliga v\u00e4rdet, netto, p\u00e5 identifierbara till-
g\u00e5ngar och skulder j\u00e4mf\u00f6rs med erlagd k\u00f6peskilling och
eventuellt \u00f6verskott redovisas som goodwill. Se \u00e4ven not
K9.1 \u201dKonsoliderade f\u00f6retag\u201d.
K10.1 Ytterligare upplysningar om rapporten \u00f6ver f\u00f6r\u00e4ndringar i eget kapital Redovisningsprinciper Eget kapital inneb\u00e4r en residual r\u00e4tt i redovisade tillg\u00e5ngar, efter avdrag f\u00f6r redovisade skulder. F\u00f6r eget kapital finns inte n\u00e5got krav p\u00e5 att distribuera kassafl\u00f6den. Instrumenten klas- sificeras som finansiella skulder om s\u00e5dana genuina krav f\u00f6re- ligger, exempelvis att betala r\u00e4nta n\u00e4r en utl\u00f6sande h\u00e4ndelse bortom emittentens och innehavarens kontroll intr\u00e4ffar. Se not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d f\u00f6r mer information inklu- sive de kritiska bed\u00f6mningar som Nordea anv\u00e4nder sig av. Alla utbetalningar f\u00f6rknippade med instrument klassifice- rade som eget kapital redovisas som utdelning direkt under eget kapital. Nordea behandlar betalningar p\u00e5 finansiella instrument klassificerade som eget kapital (det vill s\u00e4ga pri- m\u00e4rkapitaltillskott) som vinstutdelning, och d\u00e4rf\u00f6r redovisas dessa som utdelningar. Utdelning till aktie\u00e4gare redovisas som minskning av eget kapital efter att den ordinarie bolags- st\u00e4mman har antagit f\u00f6rslaget. I situationer n\u00e4r den ordinarie bolagsst\u00e4mman har givit styrelsen mandat att fatta beslut om utdelning upp till ett visst belopp, bokf\u00f6rs minskningen av eget kapital n\u00e4r styrelsen har fattat beslut om utdelning. Investeringar i egna aktier redovisas inte som tillg\u00e5ngar utan som en minskning av eget kapital med avdrag f\u00f6r even- tuella transaktionskostnader. F\u00f6rv\u00e4rv av egna aktier inom ramen f\u00f6r Markets handelsverksamhet redovisas som en minskning av investerat fritt eget kapital. Egna aktier som f\u00f6r- v\u00e4rvats i syfte att optimera kapitalstrukturen och inom ramen f\u00f6r Nordeas aktie\u00e5terk\u00f6psprogram redovisas som en minsk- ning av balanserade vinstmedel. Transaktionskostnader i samband med \u00e5terk\u00f6p av egna aktier redovisas ocks\u00e5 under eget kapital. N\u00e4r aktier ogiltigf\u00f6rklaras har detta inte n\u00e5gon inverkan p\u00e5 redovisningen. Avyttring av egna aktier i handels- verksamheten redovisas som en \u00f6kning av investerat fritt eget kapital. Kontrakt p\u00e5 Nordeaaktier som kan kontantavr\u00e4knas, till exempel derivat s\u00e5som optioner och warranter, redovisas antingen som finansiella tillg\u00e5ngar eller skulder, vilket bety- der att dessa inte utg\u00f6r eget kapital-instrument. Minoritetsintressen omfattar den del av koncernf\u00f6retags nettotillg\u00e5ngar som inte \u00e4gs direkt eller indirekt av Nordea Bank Abp. F\u00f6r varje r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv v\u00e4rderar Nordea minori- tetsintressena i den f\u00f6rv\u00e4rvade r\u00f6relsen antingen till verkligt v\u00e4rde eller till innehavets proportionella andel av den f\u00f6rv\u00e4r- vade r\u00f6relsens nettotillg\u00e5ngar . \u00d6vriga reserver utg\u00f6rs av int\u00e4kter och kostnader, netto efter skatteeffekter, som redovisas under eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat. Med undantag f\u00f6r ej utdelade vinstmedel fr\u00e5n tidigare \u00e5r, omfattar balanserade vinstmedel eget kapital-delen av obe- skattade reserver. Obeskattade reserver enligt nationella best\u00e4mmelser, redovisas som eget kapital efter beaktande av uppskjuten skatt enligt g\u00e4llande skattesatser i respektive land. \u00c4ven Nordeas andel av ej utdelade vinstmedel fr\u00e5n intres- sef\u00f6retag och joint ventures intj\u00e4nade efter f\u00f6rv\u00e4rvsdagen, ing\u00e5r i balanserade vinstmedel. K10.2 Ytterligare upplysningar om kassafl\u00f6desanalysen Redovisningsprinciper Kassafl\u00f6desanalysen visar in- och utbetalningar av likvida medel under \u00e5ret f\u00f6r den totala verksamheten. Nordeas kas- safl\u00f6desanalys har uppr\u00e4ttats enligt den indirekta metoden, vilket inneb\u00e4r att r\u00f6relseresultatet har justerats f\u00f6r transaktio- ner som inte medf\u00f6r in- eller utbetalningar, till exempel avskrivningar och kreditf\u00f6rluster. Redovisningen av kassafl\u00f6- den g\u00f6rs utifr\u00e5n kategorierna l\u00f6pande verksamhet, investe- ringsverksamhet och finansieringsverksamhet K10.3 L\u00f6ptidsanalys Redovisningsprinciper I tabellen \u201dF\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6ptid\u201d redovisas de f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6pti- derna f\u00f6r posterna i balansr\u00e4kningen. Tabellen \u201dAvtalsenliga odiskonterade kassafl\u00f6den\u201d bygger p\u00e5 avtalsenliga odiskon- terade l\u00f6ptider. F\u00f6r derivat har f\u00f6rv\u00e4ntade in- och utfl\u00f6den av kontanter redovisats f\u00f6r b\u00e5de derivattillg\u00e5ngar och derivat- skulder eftersom derivat hanteras netto. F\u00f6r kontraktuella leasingskulder, se not K5.4 \u201dLeasing\u201d. F\u00f6r ytterligare informa- tion om \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptider, se \u00e4ven not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d K10.4 Transaktioner med n\u00e4rst\u00e5ende Redovisningsprinciper N\u00e4rst\u00e5ende N\u00e4rst\u00e5ende \u00e4r en person eller ett f\u00f6retag med en n\u00e4ra relation till Nordea. N\u00e4rst\u00e5ende parter delas in i f\u00f6ljande kategorier: \u2022 Aktie\u00e4gare med betydande inflytande \u2022 Intressef\u00f6retag och joint ventures \u2022 Nyckelpersoner i ledande positioner \u2022 \u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende parter. Aktie\u00e4gare med betydande inflytande Aktie\u00e4gare med betydande inflytande \u00e4r aktie\u00e4gare som har r\u00e4tt att delta i beslut som r\u00f6r Nordeas finansiella och operativa strategier, men som inte har ett best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver dessa. Intressef\u00f6retag och joint ventures En definition av termen intressef\u00f6retag och joint venture finns i not K9.3 \u201dAktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures\u201d. Nyckelpersoner i ledande positioner Nyckelpersoner i ledande positioner \u00e4r de personer som har befogenhet och ansvar f\u00f6r planering, ledning och styrning av f\u00f6retagets verksamhet, direkt eller indirekt, d\u00e4ribland f\u00f6reta- gets styrelse. \u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende parter \u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende parter utg\u00f6rs av dotterf\u00f6retag till aktie- \u00e4gare med betydande inflytande, n\u00e4ra anh\u00f6riga till nyckel- personer i ledande positioner och bolag som kontrolleras eller gemensamt kontrolleras av nyckelpersoner i ledande positioner eller av n\u00e4ra anh\u00f6riga till dessa nyckelpersoner Transaktioner med n\u00e4rst\u00e5ende En transaktion med n\u00e4rst\u00e5ende definieras som en \u00f6verf\u00f6ring av resurser, tj\u00e4nster eller f\u00f6rpliktelser mellan Nordea och en n\u00e4rst\u00e5ende part, oavsett om dessa debiteras eller inte. Se \u00e4ven Redovisningsprinciper i not K8.4 \u201dErs\u00e4ttning till nyckelpersoner i ledande positioner\u201d. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfMaterialAccountingPolicyInformationExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-608": { "value": "Nordea Bank Abp (FO-nummer 2858394-9) ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:NameOfReportingEntityOrOtherMeansOfIdentification", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-609": { "value": "Finland ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DomicileOfEntity", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-610": { "value": "publikt aktiebolag ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:LegalFormOfEntity", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-611": { "value": "Finland ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:CountryOfIncorporation", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-612": { "value": "Hamnbanegatan (Satamaradankatu) 5, FI-00020, Nordea, Helsingfors, Finland ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:AddressOfRegisteredOfficeOfEntity", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-613": { "value": "Norden ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:PrincipalPlaceOfBusiness", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-614": { "value": "Finansiella produkter och tj\u00e4nster till privat- och f\u00f6retagskunder, d\u00e4ribland andra finansinstitut. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfNatureOfEntitysOperationsAndPrincipalActivities", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-616": { "value": "Nordea Bank Abp ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:NameOfParentEntity", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-615": { "value": "Grunder f\u00f6r presentationen Nordeas koncernredovisning har uppr\u00e4ttats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) som god- k\u00e4nts av EU-kommissionen. Vidare har vissa kompletterande regler i enlighet med finska bokf\u00f6ringslagen, finska kreditin- stitutslagen, finska Finansinspektionens f\u00f6reskrifter och all- m\u00e4nna r\u00e5d samt beslut av det finska Finansministeriets f\u00f6r- ordning om bokslut och koncernredovisning i kreditinstitut och v\u00e4rdepappersf\u00f6retag ocks\u00e5 till\u00e4mpats. De till\u00e4ggsupplysningar som kr\u00e4vs enligt ovan n\u00e4mnda standarder, rekommendationer och lagstiftning \u00e5terfinns i noterna, i kapitlet Kapitalhantering samt i andra delar av de finansiella rapporterna. Den 20 februari 2024 godk\u00e4nde styrelsen \u00e5rsredovisning- en, som slutligt ska fastst\u00e4llas av den ordinarie bolagsst\u00e4m- man den 21 mars 2024. Redovisningsprinciperna, ber\u00e4kningsmetoderna och pre- sentationen \u00e4r of\u00f6r\u00e4ndrade j\u00e4mf\u00f6rt med \u00e5rsredovisningen 2022, med undantag f\u00f6r de \u00e4ndringar som beskrivs nedan i avsnittet \u201dF\u00f6r\u00e4ndrade redovisningsprinciper och f\u00f6r\u00e4ndrad presentation\u201d. Alla belopp redovisas i miljoner euro, om inget annat anges. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfBasisOfPreparationOfFinancialStatementsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-621": { "value": "
Nordeas koncernredovisning har uppr\u00e4ttats i enlighet med
International Financial Reporting Standards (IFRS) som god-
k\u00e4nts av EU-kommissionen. Vidare har vissa kompletterande
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:StatementOfIFRSCompliance", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-622": { "value": "
Den 20 februari 2024 godk\u00e4nde styrelsen \u00e5rsredovisning-
en, som slutligt ska fastst\u00e4llas av den ordinarie bolagsst\u00e4m-
man den 21 mars 2024.
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfAuthorisationOfFinancialStatementsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-607": { "value": "
F\u00f6r\u00e4ndrade redovisningsprinciper
och f\u00f6r\u00e4ndrad presentation
Nya redovisningsprinciper och f\u00f6r\u00e4ndringar i presentationen
inf\u00f6rdes under 2023. Deras inverkan p\u00e5 Nordeas redovisning,
beskrivs nedan.
IFRS 17 F\u00f6rs\u00e4kringsavtal
Standarden IFRS 17 F\u00f6rs\u00e4kringsavtal \u00e4ndrar kraven f\u00f6r redovis-
ning, v\u00e4rdering och presentation av, samt upplysningar om, f\u00f6r-
s\u00e4kringsavtal. Nordea b\u00f6rjade till\u00e4mpa IFRS 17 den 1 januari
2023 och j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna f\u00f6r 2022 har r\u00e4knats om.
Icke enhetliga v\u00e4rderingsprinciper som bygger p\u00e5 livf\u00f6rs\u00e4k-
ringsdotterf\u00f6retagens lokala redovisningsprinciper har ersatts
av enhetliga v\u00e4rderingsprinciper som bygger p\u00e5 tre v\u00e4rde-
ringsmodeller: den grundl\u00e4ggande v\u00e4rderingsmodellen (gene-
ral measurement model, GMM), den r\u00f6rliga avgiftsmodellen
(variable fee approach, VFA) och premieallokeringsmodellen
(premium allocation approach, PAA). Valet av modell beror p\u00e5
villkoren i avtalet (l\u00e5ngfristiga, l\u00e5ngfristiga med r\u00f6rlig avgift
eller kortfristiga). I de tre v\u00e4rderingsmodellerna definieras
avtalsenliga kassafl\u00f6den, riskjusterad marginal och diskonte-
ring p\u00e5 samma s\u00e4tt. Dessa definitioner bygger p\u00e5 liknande
principer som de som anv\u00e4nds vid ber\u00e4kning av f\u00f6rs\u00e4krings-
tekniska avs\u00e4ttningar i Solvens II-direktivet. Ej intj\u00e4nade margi-
naler p\u00e5 premier fr\u00e5n l\u00f6nsamma avtal redovisas som en avs\u00e4tt-
ning i balansr\u00e4kningen och int\u00e4ktsf\u00f6rs n\u00e4r tj\u00e4nsten utf\u00f6rs,
medan f\u00f6rluster fr\u00e5n ol\u00f6nsamma avtal redovisas i resultatr\u00e4k-
ningen vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet.
Ett redovisat v\u00e4rde om 2 106 mn euro omklassificerades
fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal till finansiella avtal vid \u00f6verg\u00e5ngen.
Detta avser huvudsakligen nyare kapitalf\u00f6rs\u00e4kringar av typen
fondf\u00f6rs\u00e4kring d\u00e4r f\u00f6rs\u00e4kringsrisken bed\u00f6ms vara obetydlig.
Nordea har anv\u00e4nt alla tre v\u00e4rderingsmodellerna, men den
r\u00f6rliga avgiftsmodellen till\u00e4mpades f\u00f6r 99 procent av f\u00f6rs\u00e4k-
ringsavtalen vid \u00f6verg\u00e5ngen.
Nordea har anv\u00e4nt EU:s s\u00e5 kallade carve out-version f\u00f6r
\u00e5rsgrupperade avtal f\u00f6r tv\u00e5 portf\u00f6ljer med ett redovisat v\u00e4rde
p\u00e5 6 293 mn euro (baserat p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringsskulder per
31 december 2021). Nordea har inte anv\u00e4nt m\u00f6jligheten att
dela upp finansiella int\u00e4kter och kostnader fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4krings-
avtal mellan resultat och \u00f6vrigt totalresultat.
Olika metoder f\u00f6r \u00f6verg\u00e5ngen har till\u00e4mpats, beroende p\u00e5
tillg\u00e5ngen till data vid \u00f6verg\u00e5ngen (1 januari 2022). Nordea hade
inte tillr\u00e4ckligt med information f\u00f6r att kunna till\u00e4mpa den helt
eller modifierade retrospektiva metoden f\u00f6r huvuddelen av
avtalen (91 procent), och har d\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4nt sig av verkligt v\u00e4rde-
metoden. F\u00f6r de flesta \u00e5terst\u00e5ende avtalen har den modifierade
retrospektiva metoden till\u00e4mpats. Till\u00e4mpningen av verkligt v\u00e4r-
de-metoden i Nordea har gett en h\u00f6gre avtalsenlig marginal
j\u00e4mf\u00f6rt med de retrospektiva metoderna, och d\u00e4rmed en st\u00f6rre
minskning i eget kapital vid \u00f6verg\u00e5ngen eftersom den h\u00e4r meto-
den generellt kr\u00e4ver en ytterligare marginal som en m\u00f6jlig tredje
part skulle kr\u00e4va. Den h\u00e4r marginalen kr\u00e4vs inte f\u00f6r de retro-
spektiva metoderna. Det inneb\u00e4r ocks\u00e5 att den avtalsenliga mar-
ginalen som ska periodiseras i framtiden \u00e4r h\u00f6gre enligt verkligt
v\u00e4rde-metoden j\u00e4mf\u00f6rt med de retrospektiva metoderna.
Den kvantitativa inverkan som inf\u00f6randet av IFRS 17 fick p\u00e5
Nordeas redovisning vid \u00f6verg\u00e5ngen den 1 januari 2022 var
en reducering av eget kapital med 573 mn euro. Detta belopp
inkluderar \u00e4ven en omv\u00e4rdering av obligationer som tidigare
har v\u00e4rderats till \u201dUpplupet anskaffningsv\u00e4rde\u201d men klassifi-
cerats om som \u201dVerkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d vid
\u00f6verg\u00e5ngen. K\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelationen reducerades med
23 punkter vid \u00f6verg\u00e5ngen .
J\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna har r\u00e4knats om. F\u00f6r ytterligare infor-
mation, se not K10.6 \u201d\u00d6verg\u00e5ngen till IFRS 17 F\u00f6rs\u00e4kringsav-
tal\u201d i \u00e5rsredovisningen f\u00f6r 2022. F\u00f6r\u00e4ndringens inverkan p\u00e5
j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna i resultatr\u00e4kningen f\u00f6r 2022 och balans-
r\u00e4kningen per 1 januari 2022 respektive 31 december 2022
framg\u00e5r av tabellerna nedan. F\u00f6r information om redovis-
ningsprinciper och ytterligare upplysningar om f\u00f6rs\u00e4kringsav-
tal, se not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d.
F\u00f6r\u00e4ndrad presentation av pantsatta finansiella instrument
Fr\u00e5n och med 1 januari 2023 redovisar Nordea pantsatta
finansiella instrument tillsammans med ej pantsatta finan-
siella instrument i balansr\u00e4kningen. Den f\u00f6rra redovisades
tidigare separat under posten \u201dPantsatta finansiella instru-
ment\u201d. F\u00f6r\u00e4ndringen inneb\u00e4r att instrument med liknande
egenskaper redovisas p\u00e5 ett konsekvent s\u00e4tt, vilket bed\u00f6ms
\u00f6ka de finansiella rapporternas anv\u00e4ndbarhet.
J\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna har r\u00e4knats om och f\u00f6r\u00e4ndringens
inverkan p\u00e5 balansr\u00e4kningen per 31 december 2022 respek-
tive 1 januari 2022 framg\u00e5r av tabellerna nedan.
\u00c4ndringar i IAS 12 Inkomstskatter: Uppskjutna
skattefordringar och uppskjutna skatteskulder
som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n en enda transaktion
Den 1 januari 2023 b\u00f6rjade Nordea till\u00e4mpa \u00e4ndringarna i
IAS 12 Inkomstskatter: Uppskjutna skattefordringar och upp-
skjutna skatteskulder som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n en enda transaktion.
Enligt \u00e4ndringarna ska f\u00f6retag redovisa uppskjuten skatt
fr\u00e5n s\u00e4rskilda transaktioner som vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4l
-
let ger upphov till skattepliktiga och avdragsgilla tempor\u00e4ra
skillnader av lika belopp. Ett s\u00e5dant krav kan g\u00e4lla vid f\u00f6rsta
redovisningstillf\u00e4llet f\u00f6r en leasingskuld och motsvarande
nyttjander\u00e4tt f\u00f6r tillg\u00e5ngen vid leasingperiodens b\u00f6rjan. Kra
-
vet g\u00e4ller ocks\u00e5 i samband med nedmontering, \u00e5terst\u00e4llande
och liknande \u00e5taganden, d\u00e4r de motsvarande beloppen redo
-
visas som en del av kostnaden f\u00f6r den ber\u00f6rda tillg\u00e5ngen.
Upplysningar om bruttobeloppen f\u00f6r uppskjutna skatteford-
ringar och skatteskulder har l\u00e4mnats, men beloppen har kvit-
tats i balansr\u00e4kningen om kraven uppfylldes. Effekten p\u00e5 brut-
tobeloppen f\u00f6r uppskjutna skattefordringar och skatteskulder,
redovisade i not K2.11 \u201dSkatter\u201d, uppgick till 224 mn euro per
den 1 januari 2022. Men dessa belopp kvittas i balansr\u00e4kning-
en, s\u00e5 \u00e4ndringarna har inte f\u00e5tt n\u00e5gon annan betydande inver-
kan p\u00e5 Nordeas redovisning eller kapitalt\u00e4ckning n\u00e4r de till\u00e4m-
pats f\u00f6rsta g\u00e5ngen.
\u00c4ndringar i IAS 12 Inkomstskatter: Internationell
skattereform \u2013 modellregler enligt pelare tv\u00e5
International Accounting Standards Board (IASB) publicerade
i maj 2023 \u00e4ndringar i IAS 12 Inkomstskatter: Internationell
skattereform \u2013 modellregler enligt andra pelaren. \u00c4ndring-
arna b\u00f6rjade g\u00e4lla i samband med publicering och har god-
k\u00e4nts av EU. De inf\u00f6rdes av Nordea under 2023 och innefattar
ett obligatoriskt tillf\u00e4lligt undantag f\u00f6r redovisning av och
upplysningar om uppskjutna skattefordringar och uppskjutna
skatteskulder enligt andra pelaren. Undantaget g\u00e4ller
retroaktivt.
\u00c4ndringarna innefattar ocks\u00e5 upplysningskrav f\u00f6r perioder
under vilka lagstiftning enligt andra pelaren har antagits,
eller i allt v\u00e4sentligt har antagits, men \u00e4nnu inte b\u00f6rjat g\u00e4lla.
Enligt kraven ska s\u00e5dana upplysningar l\u00e4mnas som \u00e4r till-
g\u00e4ngliga eller med rimlig s\u00e4kerhet kan uppskattas och som
hj\u00e4lper l\u00e4sarna av finansiella rapporter att f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6retagets
exponering f\u00f6r inkomstskatt enligt andra pelaren som f\u00f6ljer
av den lagstiftningen.
Vid tidpunkten f\u00f6r publiceringen av denna \u00e5rsredovisning
kan Nordea inte uttala sig om hur \u00e4ndringarna kommer att
p\u00e5verka redovisningen. Detta eftersom banken inte har slut-
f\u00f6rt sin fullst\u00e4ndiga bed\u00f6mning av vilka finansiella konse-
kvenser av lagstiftningen enligt andra pelaren som de h\u00e4r
\u00e4ndringarna utg\u00f6r l\u00e4ttnad fr\u00e5n. De upplysningar som m\u00e5ste
l\u00e4mnas finns i not K2.11 \u201dSkatter\u201d.
\u00d6vriga \u00e4ndringar
IASB har publicerat f\u00f6ljande \u00e4ndringar, som inf\u00f6rdes av
Nordea den 1 januari 2023 men som inte har haft n\u00e5gon bety-
dande inverkan p\u00e5 Nordeas redovisning:
\u2022 \u00c4ndringar av IAS 8 Redovisningsprinciper, \u00e4ndringar i upp-
skattningar och bed\u00f6mningar samt fel: Definition av upp-
skattningar och bed\u00f6mningar
\u2022 \u00c4ndringar av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter och
IFRS praxis uttalande 2: Upplysningar om
redovisningsprinciper.
F\u00f6r\u00e4ndringar i finska bokf\u00f6ringslagen, finska kreditinstitutsla-
gen, finska Finansinspektionens f\u00f6reskrifter och allm\u00e4nna r\u00e5d
samt finska Finansministeriets f\u00f6rordning om bokslut och
koncernredovisning i kreditinstitut och v\u00e4rdepappersf\u00f6retag
har inte haft n\u00e5gon betydande inverkan p\u00e5 Nordeakoncer-
nens redovisning.
Hel\u00e5r 2022
Mn euro
Tidigare princip
IFRS 17
Ny princip
R\u00f6relseint\u00e4kter
R\u00e4nteint\u00e4kter ber\u00e4knade enligt effektivr\u00e4ntemetoden
7 937
\u2013
7 937
\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter
1 013
\u2013
1 013
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar
-134
\u2013
-134
R\u00e4ntekostnader
-3 474
\u2013
-3 474
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder
322
\u2013
322
R\u00e4ntenetto
5 664
\u2013
5 664
Avgifts- och provisionsint\u00e4kter
4 278
-170
4 108
Avgifts- och provisionskostnader
-942
20
-922
Avgifts- och provisionsnetto
3 336
-150
3 186
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter
\u2013
313
313
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
\u2013
-119
-119
Nettoresultat fr\u00e5n \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
-6
-6
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, netto
\u2013
188
188
Finansiella int\u00e4kter och kostnader fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
1 900
1 900
Avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som t\u00e4cker f\u00f6rs\u00e4kringsskulder
\u2013
-1 915
-1 915
Finansiella int\u00e4kter och kostnader fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal, netto
\u2013
-15
-15
Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet
\u2013
173
173
Nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde
721
-98
623
Andelar intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden
-8
\u2013
-8
\u00d6vriga r\u00f6relseint\u00e4kter
83
\u2013
83
Summar r\u00f6relseint\u00e4kter
9 796
-75
9 721
R\u00f6relsekostnader
Allm\u00e4nna administrationskostnader
Personalkostnader
-2 835
42
-2 793
\u00d6vriga kostnader
-1 135
27
-1 108
Lagstadgade avgifter
-322
\u2013
-322
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar
-611
\u2013
-611
Summa r\u00f6relsekostnader
-4 903
69
-4 834
Resultat f\u00f6re kreditf\u00f6rluster
4 893
-6
4 887
Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas
till verkligt v\u00e4rde
-13
\u2013
-13
Kreditf\u00f6rluster, netto
-112
\u2013
-112
R\u00f6relseresultat
4 768
-6
4 762
Skatt
-1 173
-2
-1 175
Periodens resultat
3 595
-8
3 587
Inverkan p\u00e5 resultat per aktie f\u00f6re utsp\u00e4dning, euro
0,95
-0,01
0,94
Inverkan p\u00e5 resultat per aktie efter utsp\u00e4dning, euro
0,95
-0,01
0,94
31 dec 2022
Pantsatta
Mn euro
Tidigare princip
tillg\u00e5ngar
IFRS 17
Ny princip
Tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
61 815
\u2013
\u2013
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker
885
\u2013
\u2013
885
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
4 573
\u2013
-12
4 561
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
345 743
\u2013
\u2013
345 743
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
63 524
4 902
-200
68 226
Pantsatta finansiella instrument
4 902
-4 902
\u2013
\u2013
Aktier och andelar
17 924
\u2013
-1 825
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
41 645
\u2013
1 994
43 639
Derivatinstrument
36 578
\u2013
\u2013
36 578
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 116
\u2013
\u2013
-2 116
Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures
509
\u2013
\u2013
509
Immateriella tillg\u00e5ngar
4 044
\u2013
-39
4 005
Materiella tillg\u00e5ngar
1 673
\u2013
1 673
F\u00f6rvaltningsfastigheter
2 455
\u2013
-167
2 288
Uppskjutna skattefordringar
165
\u2013
134
299
Aktuella skattefordringar
211
\u2013
\u2013
211
Pensionstillg\u00e5ngar
165
\u2013
\u2013
165
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
9 380
\u2013
-16
9 364
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
769
\u2013
16
785
Summa tillg\u00e5ngar
594 844
\u2013
-115
594 729
Skulder
Skulder till kreditinstitut
32 869
\u2013
\u2013
32 869
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
217 464
\u2013
\u2013
217 464
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
42 776
\u2013
1 994
44 770
F\u00f6rs\u00e4kringsskulder
27 598
\u2013
-1 488
26 110
Emitterade v\u00e4rdepapper
179 803
\u2013
\u2013
179 803
Derivatinstrument
40 102
\u2013
\u2013
40 102
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 175
\u2013
\u2013
-2 175
Aktuella skatteskulder
303
\u2013
\u2013
303
\u00d6vriga skulder
16 804
\u2013
-33
16 771
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
1 224
\u2013
\u2013
1 224
Uppskjutna skatteskulder
622
\u2013
-28
594
Avs\u00e4ttningar
351
\u2013
\u2013
351
Pensionsf\u00f6rpliktelser
298
\u2013
\u2013
298
Efterst\u00e4llda skulder
5 401
\u2013
\u2013
5 401
Summa skulder
563 440
\u2013
445
563 885
Eget kapital
Innehavare av \u00f6vrigt prim\u00e4rkapital
748
\u2013
\u2013
748
Aktiekapital
4 050
\u2013
\u2013
4 050
Investerat fritt eget kapital
1 082
\u2013
\u2013
1 082
\u00d6vriga reserver
-1 984
\u2013
21
-1 963
Balanserade vinstmedel
27 508
\u2013
-581
26 927
Summa eget kapital
31 404
\u2013
-560
30 844
Summa skulder och eget kapital
594 844
\u2013
-115
594 729
1 jan 2022
Pantsatta
Mn euro
Tidigare princip
tillg\u00e5ngar
IFRS 17
Ny princip
Tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
47 495
\u2013
\u2013
47 495
Utl\u00e5ning till centralbanker
409
\u2013
\u2013
409
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
1 983
\u2013
8
1 991
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
345 050
\u2013
\u2013
345 050
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
63 383
1 668
113
65 164
Pantsatta finansiella instrument
1 668
-1 668
\u2013
\u2013
Aktier och andelar
15 217
\u2013
-1 995
13 222
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
46 912
\u2013
2 118
49 030
Derivatinstrument
30 200
\u2013
\u2013
30 200
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-65
\u2013
\u2013
-65
Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures
207
\u2013
\u2013
207
Immateriella tillg\u00e5ngar
3 784
\u2013
\u2013
3 784
Materiella tillg\u00e5ngar
1 745
\u2013
\u2013
1 745
F\u00f6rvaltningsfastigheter
1 764
\u2013
-131
1 633
Uppskjutna skattefordringar
218
\u2013
141
359
Aktuella skattefordringar
272
\u2013
\u2013
272
Pensionstillg\u00e5ngar
221
\u2013
\u2013
221
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
8 830
\u2013
-13
8 817
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
880
\u2013
16
896
Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning
180
\u2013
\u2013
180
Summa tillg\u00e5ngar
570 353
\u2013
257
570 610
Skulder
Skulder till kreditinstitut
26 961
\u2013
\u2013
26 961
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
205 801
\u2013
\u2013
205 801
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
48 201
\u2013
2 106
50 307
F\u00f6rs\u00e4kringsskulder
19 595
\u2013
-1 238
18 357
Emitterade v\u00e4rdepapper
176 365
\u2013
\u2013
176 365
Derivatinstrument
31 485
\u2013
\u2013
31 485
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
101
\u2013
\u2013
101
Aktuella skatteskulder
354
\u2013
\u2013
354
\u00d6vriga skulder
18 485
\u2013
-9
18 476
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
1 334
\u2013
\u2013
1 334
Uppskjutna skatteskulder
535
\u2013
-29
506
Avs\u00e4ttningar
414
\u2013
\u2013
414
Pensionsf\u00f6rpliktelser
369
\u2013
\u2013
369
Efterst\u00e4llda skulder
6 850
\u2013
\u2013
6 850
Summa skulder
536 850
\u2013
830
537 680
Eget kapital
Innehavare av \u00f6vrigt prim\u00e4rkapital
750
\u2013
\u2013
750
Minoritetsintressen
9
\u2013
\u2013
9
Aktiekapital
4 050
\u2013
\u2013
4 050
Investerat fritt eget kapital
1 090
\u2013
\u2013
1 090
\u00d6vriga reserver
-1 801
\u2013
\u2013
-1 801
Balanserade vinstmedel
29 405
\u2013
-573
28 832
Summa eget kapital
33 503
\u2013
-573
32 930
Summa skulder och eget kapital
570 353
\u2013
257
570 610
\u00c4ndringar i IFRS som \u00e4nnu inte till\u00e4mpats
IASB har publicerat f\u00f6ljande nya eller omarbetade standarder
d\u00e4r bed\u00f6mningen \u00e4r att dessa inte f\u00e5r n\u00e5gon betydande
inverkan p\u00e5 Nordeas redovisning eller kapitalt\u00e4ckning f\u00f6r den
f\u00f6rsta till\u00e4mpnings perioden:
\u2022 \u00c4ndringar av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter:
Klassificering av skulder som kort- eller l\u00e5ngfristiga liksom
Klassificering av skulder som kort- eller l\u00e5ngfristiga \u2013 ikraft-
tr\u00e4dandet senarelagt samt L\u00e5ngfristiga skulder med
kovenanter
\u2022 \u00c4ndringar av IAS 7 Rapport \u00f6ver kassafl\u00f6den och IFRS 7
Finansiella instrument: Upplysningar: Arrangemang f\u00f6r
leverant\u00f6rsfinansiering
\u2022 \u00c4ndringar av IFRS 16 Leasing: Leasingskuld i ett sale and
leaseback-avtal
\u2022 \u00c4ndringar av IAS 21: Effekterna av \u00e4ndrade valutakurser:
Avsaknad av utbytbarhet.
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfChangesInAccountingPoliciesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-626": { "value": "F\u00f6r\u00e4ndrade redovisningsprinciper och f\u00f6r\u00e4ndrad presentation Nya redovisningsprinciper och f\u00f6r\u00e4ndringar i presentationen inf\u00f6rdes under 2023. Deras inverkan p\u00e5 Nordeas redovisning, beskrivs nedan. IFRS 17 F\u00f6rs\u00e4kringsavtal Standarden IFRS 17 F\u00f6rs\u00e4kringsavtal \u00e4ndrar kraven f\u00f6r redovis- ning, v\u00e4rdering och presentation av, samt upplysningar om, f\u00f6r- s\u00e4kringsavtal. Nordea b\u00f6rjade till\u00e4mpa IFRS 17 den 1 januari 2023 och j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna f\u00f6r 2022 har r\u00e4knats om. Icke enhetliga v\u00e4rderingsprinciper som bygger p\u00e5 livf\u00f6rs\u00e4k- ringsdotterf\u00f6retagens lokala redovisningsprinciper har ersatts av enhetliga v\u00e4rderingsprinciper som bygger p\u00e5 tre v\u00e4rde- ringsmodeller: den grundl\u00e4ggande v\u00e4rderingsmodellen (gene- ral measurement model, GMM), den r\u00f6rliga avgiftsmodellen (variable fee approach, VFA) och premieallokeringsmodellen (premium allocation approach, PAA). Valet av modell beror p\u00e5 villkoren i avtalet (l\u00e5ngfristiga, l\u00e5ngfristiga med r\u00f6rlig avgift eller kortfristiga). I de tre v\u00e4rderingsmodellerna definieras avtalsenliga kassafl\u00f6den, riskjusterad marginal och diskonte- ring p\u00e5 samma s\u00e4tt. Dessa definitioner bygger p\u00e5 liknande principer som de som anv\u00e4nds vid ber\u00e4kning av f\u00f6rs\u00e4krings- tekniska avs\u00e4ttningar i Solvens II-direktivet. Ej intj\u00e4nade margi- naler p\u00e5 premier fr\u00e5n l\u00f6nsamma avtal redovisas som en avs\u00e4tt- ning i balansr\u00e4kningen och int\u00e4ktsf\u00f6rs n\u00e4r tj\u00e4nsten utf\u00f6rs, medan f\u00f6rluster fr\u00e5n ol\u00f6nsamma avtal redovisas i resultatr\u00e4k- ningen vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. Ett redovisat v\u00e4rde om 2 106 mn euro omklassificerades fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal till finansiella avtal vid \u00f6verg\u00e5ngen. Detta avser huvudsakligen nyare kapitalf\u00f6rs\u00e4kringar av typen fondf\u00f6rs\u00e4kring d\u00e4r f\u00f6rs\u00e4kringsrisken bed\u00f6ms vara obetydlig. Nordea har anv\u00e4nt alla tre v\u00e4rderingsmodellerna, men den r\u00f6rliga avgiftsmodellen till\u00e4mpades f\u00f6r 99 procent av f\u00f6rs\u00e4k- ringsavtalen vid \u00f6verg\u00e5ngen. Nordea har anv\u00e4nt EU:s s\u00e5 kallade carve out-version f\u00f6r \u00e5rsgrupperade avtal f\u00f6r tv\u00e5 portf\u00f6ljer med ett redovisat v\u00e4rde p\u00e5 6 293 mn euro (baserat p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringsskulder per 31 december 2021). Nordea har inte anv\u00e4nt m\u00f6jligheten att dela upp finansiella int\u00e4kter och kostnader fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4krings- avtal mellan resultat och \u00f6vrigt totalresultat. Olika metoder f\u00f6r \u00f6verg\u00e5ngen har till\u00e4mpats, beroende p\u00e5 tillg\u00e5ngen till data vid \u00f6verg\u00e5ngen (1 januari 2022). Nordea hade inte tillr\u00e4ckligt med information f\u00f6r att kunna till\u00e4mpa den helt eller modifierade retrospektiva metoden f\u00f6r huvuddelen av avtalen (91 procent), och har d\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4nt sig av verkligt v\u00e4rde- metoden. F\u00f6r de flesta \u00e5terst\u00e5ende avtalen har den modifierade retrospektiva metoden till\u00e4mpats. Till\u00e4mpningen av verkligt v\u00e4r- de-metoden i Nordea har gett en h\u00f6gre avtalsenlig marginal j\u00e4mf\u00f6rt med de retrospektiva metoderna, och d\u00e4rmed en st\u00f6rre minskning i eget kapital vid \u00f6verg\u00e5ngen eftersom den h\u00e4r meto- den generellt kr\u00e4ver en ytterligare marginal som en m\u00f6jlig tredje part skulle kr\u00e4va. Den h\u00e4r marginalen kr\u00e4vs inte f\u00f6r de retro- spektiva metoderna. Det inneb\u00e4r ocks\u00e5 att den avtalsenliga mar- ginalen som ska periodiseras i framtiden \u00e4r h\u00f6gre enligt verkligt v\u00e4rde-metoden j\u00e4mf\u00f6rt med de retrospektiva metoderna. Den kvantitativa inverkan som inf\u00f6randet av IFRS 17 fick p\u00e5 Nordeas redovisning vid \u00f6verg\u00e5ngen den 1 januari 2022 var en reducering av eget kapital med 573 mn euro. Detta belopp inkluderar \u00e4ven en omv\u00e4rdering av obligationer som tidigare har v\u00e4rderats till \u201dUpplupet anskaffningsv\u00e4rde\u201d men klassifi- cerats om som \u201dVerkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d vid \u00f6verg\u00e5ngen. K\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelationen reducerades med 23 punkter vid \u00f6verg\u00e5ngen . J\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna har r\u00e4knats om. F\u00f6r ytterligare infor- mation, se not K10.6 \u201d\u00d6verg\u00e5ngen till IFRS 17 F\u00f6rs\u00e4kringsav- tal\u201d i \u00e5rsredovisningen f\u00f6r 2022. F\u00f6r\u00e4ndringens inverkan p\u00e5 j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna i resultatr\u00e4kningen f\u00f6r 2022 och balans- r\u00e4kningen per 1 januari 2022 respektive 31 december 2022 framg\u00e5r av tabellerna nedan. F\u00f6r information om redovis- ningsprinciper och ytterligare upplysningar om f\u00f6rs\u00e4kringsav- tal, se not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d. F\u00f6r\u00e4ndrad presentation av pantsatta finansiella instrument Fr\u00e5n och med 1 januari 2023 redovisar Nordea pantsatta finansiella instrument tillsammans med ej pantsatta finan- siella instrument i balansr\u00e4kningen. Den f\u00f6rra redovisades tidigare separat under posten \u201dPantsatta finansiella instru- ment\u201d. F\u00f6r\u00e4ndringen inneb\u00e4r att instrument med liknande egenskaper redovisas p\u00e5 ett konsekvent s\u00e4tt, vilket bed\u00f6ms \u00f6ka de finansiella rapporternas anv\u00e4ndbarhet. J\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna har r\u00e4knats om och f\u00f6r\u00e4ndringens inverkan p\u00e5 balansr\u00e4kningen per 31 december 2022 respek- tive 1 januari 2022 framg\u00e5r av tabellerna nedan. \u00c4ndringar i IAS 12 Inkomstskatter: Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n en enda transaktion Den 1 januari 2023 b\u00f6rjade Nordea till\u00e4mpa \u00e4ndringarna i IAS 12 Inkomstskatter: Uppskjutna skattefordringar och upp- skjutna skatteskulder som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n en enda transaktion. Enligt \u00e4ndringarna ska f\u00f6retag redovisa uppskjuten skatt fr\u00e5n s\u00e4rskilda transaktioner som vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4l- let ger upphov till skattepliktiga och avdragsgilla tempor\u00e4ra skillnader av lika belopp. Ett s\u00e5dant krav kan g\u00e4lla vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet f\u00f6r en leasingskuld och motsvarande nyttjander\u00e4tt f\u00f6r tillg\u00e5ngen vid leasingperiodens b\u00f6rjan. Kra- vet g\u00e4ller ocks\u00e5 i samband med nedmontering, \u00e5terst\u00e4llande och liknande \u00e5taganden, d\u00e4r de motsvarande beloppen redo- visas som en del av kostnaden f\u00f6r den ber\u00f6rda tillg\u00e5ngen. Upplysningar om bruttobeloppen f\u00f6r uppskjutna skatteford- ringar och skatteskulder har l\u00e4mnats, men beloppen har kvit- tats i balansr\u00e4kningen om kraven uppfylldes. Effekten p\u00e5 brut- tobeloppen f\u00f6r uppskjutna skattefordringar och skatteskulder, redovisade i not K2.11 \u201dSkatter\u201d, uppgick till 224 mn euro per den 1 januari 2022. Men dessa belopp kvittas i balansr\u00e4kning- en, s\u00e5 \u00e4ndringarna har inte f\u00e5tt n\u00e5gon annan betydande inver- kan p\u00e5 Nordeas redovisning eller kapitalt\u00e4ckning n\u00e4r de till\u00e4m- pats f\u00f6rsta g\u00e5ngen. \u00c4ndringar i IAS 12 Inkomstskatter: Internationell skattereform \u2013 modellregler enligt pelare tv\u00e5 International Accounting Standards Board (IASB) publicerade i maj 2023 \u00e4ndringar i IAS 12 Inkomstskatter: Internationell skattereform \u2013 modellregler enligt andra pelaren. \u00c4ndring- arna b\u00f6rjade g\u00e4lla i samband med publicering och har god- k\u00e4nts av EU. De inf\u00f6rdes av Nordea under 2023 och innefattar ett obligatoriskt tillf\u00e4lligt undantag f\u00f6r redovisning av och upplysningar om uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder enligt andra pelaren. Undantaget g\u00e4ller retroaktivt. \u00c4ndringarna innefattar ocks\u00e5 upplysningskrav f\u00f6r perioder under vilka lagstiftning enligt andra pelaren har antagits, eller i allt v\u00e4sentligt har antagits, men \u00e4nnu inte b\u00f6rjat g\u00e4lla. Enligt kraven ska s\u00e5dana upplysningar l\u00e4mnas som \u00e4r till- g\u00e4ngliga eller med rimlig s\u00e4kerhet kan uppskattas och som hj\u00e4lper l\u00e4sarna av finansiella rapporter att f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6retagets exponering f\u00f6r inkomstskatt enligt andra pelaren som f\u00f6ljer av den lagstiftningen. Vid tidpunkten f\u00f6r publiceringen av denna \u00e5rsredovisning kan Nordea inte uttala sig om hur \u00e4ndringarna kommer att p\u00e5verka redovisningen. Detta eftersom banken inte har slut- f\u00f6rt sin fullst\u00e4ndiga bed\u00f6mning av vilka finansiella konse- kvenser av lagstiftningen enligt andra pelaren som de h\u00e4r \u00e4ndringarna utg\u00f6r l\u00e4ttnad fr\u00e5n. De upplysningar som m\u00e5ste l\u00e4mnas finns i not K2.11 \u201dSkatter\u201d. \u00d6vriga \u00e4ndringar IASB har publicerat f\u00f6ljande \u00e4ndringar, som inf\u00f6rdes av Nordea den 1 januari 2023 men som inte har haft n\u00e5gon bety- dande inverkan p\u00e5 Nordeas redovisning: \u2022 \u00c4ndringar av IAS 8 Redovisningsprinciper, \u00e4ndringar i upp- skattningar och bed\u00f6mningar samt fel: Definition av upp- skattningar och bed\u00f6mningar \u2022 \u00c4ndringar av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter och IFRS praxis uttalande 2: Upplysningar om redovisningsprinciper. F\u00f6r\u00e4ndringar i finska bokf\u00f6ringslagen, finska kreditinstitutsla- gen, finska Finansinspektionens f\u00f6reskrifter och allm\u00e4nna r\u00e5d samt finska Finansministeriets f\u00f6rordning om bokslut och koncernredovisning i kreditinstitut och v\u00e4rdepappersf\u00f6retag har inte haft n\u00e5gon betydande inverkan p\u00e5 Nordeakoncer- nens redovisning.
Hel\u00e5r 2022
Mn euro
Tidigare princip
IFRS 17
Ny princip
R\u00f6relseint\u00e4kter
R\u00e4nteint\u00e4kter ber\u00e4knade enligt effektivr\u00e4ntemetoden
7 937
\u2013
7 937
\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter
1 013
\u2013
1 013
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar
-134
\u2013
-134
R\u00e4ntekostnader
-3 474
\u2013
-3 474
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder
322
\u2013
322
R\u00e4ntenetto
5 664
\u2013
5 664
Avgifts- och provisionsint\u00e4kter
4 278
-170
4 108
Avgifts- och provisionskostnader
-942
20
-922
Avgifts- och provisionsnetto
3 336
-150
3 186
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter
\u2013
313
313
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
\u2013
-119
-119
Nettoresultat fr\u00e5n \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
-6
-6
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, netto
\u2013
188
188
Finansiella int\u00e4kter och kostnader fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
1 900
1 900
Avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som t\u00e4cker f\u00f6rs\u00e4kringsskulder
\u2013
-1 915
-1 915
Finansiella int\u00e4kter och kostnader fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal, netto
\u2013
-15
-15
Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet
\u2013
173
173
Nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde
721
-98
623
Andelar intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden
-8
\u2013
-8
\u00d6vriga r\u00f6relseint\u00e4kter
83
\u2013
83
Summar r\u00f6relseint\u00e4kter
9 796
-75
9 721
R\u00f6relsekostnader
Allm\u00e4nna administrationskostnader
Personalkostnader
-2 835
42
-2 793
\u00d6vriga kostnader
-1 135
27
-1 108
Lagstadgade avgifter
-322
\u2013
-322
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar
-611
\u2013
-611
Summa r\u00f6relsekostnader
-4 903
69
-4 834
Resultat f\u00f6re kreditf\u00f6rluster
4 893
-6
4 887
Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas
till verkligt v\u00e4rde
-13
\u2013
-13
Kreditf\u00f6rluster, netto
-112
\u2013
-112
R\u00f6relseresultat
4 768
-6
4 762
Skatt
-1 173
-2
-1 175
Periodens resultat
3 595
-8
3 587
Inverkan p\u00e5 resultat per aktie f\u00f6re utsp\u00e4dning, euro
0,95
-0,01
0,94
Inverkan p\u00e5 resultat per aktie efter utsp\u00e4dning, euro
0,95
-0,01
0,94
31 dec 2022
Pantsatta
Mn euro
Tidigare princip
tillg\u00e5ngar
IFRS 17
Ny princip
Tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
61 815
\u2013
\u2013
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker
885
\u2013
\u2013
885
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
4 573
\u2013
-12
4 561
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
345 743
\u2013
\u2013
345 743
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
63 524
4 902
-200
68 226
Pantsatta finansiella instrument
4 902
-4 902
\u2013
\u2013
Aktier och andelar
17 924
\u2013
-1 825
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
41 645
\u2013
1 994
43 639
Derivatinstrument
36 578
\u2013
\u2013
36 578
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 116
\u2013
\u2013
-2 116
Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures
509
\u2013
\u2013
509
Immateriella tillg\u00e5ngar
4 044
\u2013
-39
4 005
Materiella tillg\u00e5ngar
1 673
\u2013
1 673
F\u00f6rvaltningsfastigheter
2 455
\u2013
-167
2 288
Uppskjutna skattefordringar
165
\u2013
134
299
Aktuella skattefordringar
211
\u2013
\u2013
211
Pensionstillg\u00e5ngar
165
\u2013
\u2013
165
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
9 380
\u2013
-16
9 364
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
769
\u2013
16
785
Summa tillg\u00e5ngar
594 844
\u2013
-115
594 729
Skulder
Skulder till kreditinstitut
32 869
\u2013
\u2013
32 869
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
217 464
\u2013
\u2013
217 464
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
42 776
\u2013
1 994
44 770
F\u00f6rs\u00e4kringsskulder
27 598
\u2013
-1 488
26 110
Emitterade v\u00e4rdepapper
179 803
\u2013
\u2013
179 803
Derivatinstrument
40 102
\u2013
\u2013
40 102
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 175
\u2013
\u2013
-2 175
Aktuella skatteskulder
303
\u2013
\u2013
303
\u00d6vriga skulder
16 804
\u2013
-33
16 771
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
1 224
\u2013
\u2013
1 224
Uppskjutna skatteskulder
622
\u2013
-28
594
Avs\u00e4ttningar
351
\u2013
\u2013
351
Pensionsf\u00f6rpliktelser
298
\u2013
\u2013
298
Efterst\u00e4llda skulder
5 401
\u2013
\u2013
5 401
Summa skulder
563 440
\u2013
445
563 885
Eget kapital
Innehavare av \u00f6vrigt prim\u00e4rkapital
748
\u2013
\u2013
748
Aktiekapital
4 050
\u2013
\u2013
4 050
Investerat fritt eget kapital
1 082
\u2013
\u2013
1 082
\u00d6vriga reserver
-1 984
\u2013
21
-1 963
Balanserade vinstmedel
27 508
\u2013
-581
26 927
Summa eget kapital
31 404
\u2013
-560
30 844
Summa skulder och eget kapital
594 844
\u2013
-115
594 729
1 jan 2022
Pantsatta
Mn euro
Tidigare princip
tillg\u00e5ngar
IFRS 17
Ny princip
Tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
47 495
\u2013
\u2013
47 495
Utl\u00e5ning till centralbanker
409
\u2013
\u2013
409
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
1 983
\u2013
8
1 991
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
345 050
\u2013
\u2013
345 050
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
63 383
1 668
113
65 164
Pantsatta finansiella instrument
1 668
-1 668
\u2013
\u2013
Aktier och andelar
15 217
\u2013
-1 995
13 222
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
46 912
\u2013
2 118
49 030
Derivatinstrument
30 200
\u2013
\u2013
30 200
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-65
\u2013
\u2013
-65
Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures
207
\u2013
\u2013
207
Immateriella tillg\u00e5ngar
3 784
\u2013
\u2013
3 784
Materiella tillg\u00e5ngar
1 745
\u2013
\u2013
1 745
F\u00f6rvaltningsfastigheter
1 764
\u2013
-131
1 633
Uppskjutna skattefordringar
218
\u2013
141
359
Aktuella skattefordringar
272
\u2013
\u2013
272
Pensionstillg\u00e5ngar
221
\u2013
\u2013
221
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
8 830
\u2013
-13
8 817
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
880
\u2013
16
896
Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning
180
\u2013
\u2013
180
Summa tillg\u00e5ngar
570 353
\u2013
257
570 610
Skulder
Skulder till kreditinstitut
26 961
\u2013
\u2013
26 961
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
205 801
\u2013
\u2013
205 801
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
48 201
\u2013
2 106
50 307
F\u00f6rs\u00e4kringsskulder
19 595
\u2013
-1 238
18 357
Emitterade v\u00e4rdepapper
176 365
\u2013
\u2013
176 365
Derivatinstrument
31 485
\u2013
\u2013
31 485
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
101
\u2013
\u2013
101
Aktuella skatteskulder
354
\u2013
\u2013
354
\u00d6vriga skulder
18 485
\u2013
-9
18 476
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
1 334
\u2013
\u2013
1 334
Uppskjutna skatteskulder
535
\u2013
-29
506
Avs\u00e4ttningar
414
\u2013
\u2013
414
Pensionsf\u00f6rpliktelser
369
\u2013
\u2013
369
Efterst\u00e4llda skulder
6 850
\u2013
\u2013
6 850
Summa skulder
536 850
\u2013
830
537 680
Eget kapital
Innehavare av \u00f6vrigt prim\u00e4rkapital
750
\u2013
\u2013
750
Minoritetsintressen
9
\u2013
\u2013
9
Aktiekapital
4 050
\u2013
\u2013
4 050
Investerat fritt eget kapital
1 090
\u2013
\u2013
1 090
\u00d6vriga reserver
-1 801
\u2013
\u2013
-1 801
Balanserade vinstmedel
29 405
\u2013
-573
28 832
Summa eget kapital
33 503
\u2013
-573
32 930
Summa skulder och eget kapital
570 353
\u2013
257
570 610
\u00c4ndringar i IFRS som \u00e4nnu inte till\u00e4mpats IASB har publicerat f\u00f6ljande nya eller omarbetade standarder d\u00e4r bed\u00f6mningen \u00e4r att dessa inte f\u00e5r n\u00e5gon betydande inverkan p\u00e5 Nordeas redovisning eller kapitalt\u00e4ckning f\u00f6r den f\u00f6rsta till\u00e4mpnings perioden: \u2022 \u00c4ndringar av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter: Klassificering av skulder som kort- eller l\u00e5ngfristiga liksom Klassificering av skulder som kort- eller l\u00e5ngfristiga \u2013 ikraft- tr\u00e4dandet senarelagt samt L\u00e5ngfristiga skulder med kovenanter \u2022 \u00c4ndringar av IAS 7 Rapport \u00f6ver kassafl\u00f6den och IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar: Arrangemang f\u00f6r leverant\u00f6rsfinansiering \u2022 \u00c4ndringar av IFRS 16 Leasing: Leasingskuld i ett sale and leaseback-avtal \u2022 \u00c4ndringar av IAS 21: Effekterna av \u00e4ndrade valutakurser: Avsaknad av utbytbarhet. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfChangesInAccountingPoliciesAccountingEstimatesAndErrorsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-623": { "value": "F\u00f6r\u00e4ndrade redovisningsprinciper och f\u00f6r\u00e4ndrad presentation Nya redovisningsprinciper och f\u00f6r\u00e4ndringar i presentationen inf\u00f6rdes under 2023. Deras inverkan p\u00e5 Nordeas redovisning, beskrivs nedan. IFRS 17 F\u00f6rs\u00e4kringsavtal Standarden IFRS 17 F\u00f6rs\u00e4kringsavtal \u00e4ndrar kraven f\u00f6r redovis- ning, v\u00e4rdering och presentation av, samt upplysningar om, f\u00f6r- s\u00e4kringsavtal. Nordea b\u00f6rjade till\u00e4mpa IFRS 17 den 1 januari 2023 och j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna f\u00f6r 2022 har r\u00e4knats om. Icke enhetliga v\u00e4rderingsprinciper som bygger p\u00e5 livf\u00f6rs\u00e4k- ringsdotterf\u00f6retagens lokala redovisningsprinciper har ersatts av enhetliga v\u00e4rderingsprinciper som bygger p\u00e5 tre v\u00e4rde- ringsmodeller: den grundl\u00e4ggande v\u00e4rderingsmodellen (gene- ral measurement model, GMM), den r\u00f6rliga avgiftsmodellen (variable fee approach, VFA) och premieallokeringsmodellen (premium allocation approach, PAA). Valet av modell beror p\u00e5 villkoren i avtalet (l\u00e5ngfristiga, l\u00e5ngfristiga med r\u00f6rlig avgift eller kortfristiga). I de tre v\u00e4rderingsmodellerna definieras avtalsenliga kassafl\u00f6den, riskjusterad marginal och diskonte- ring p\u00e5 samma s\u00e4tt. Dessa definitioner bygger p\u00e5 liknande principer som de som anv\u00e4nds vid ber\u00e4kning av f\u00f6rs\u00e4krings- tekniska avs\u00e4ttningar i Solvens II-direktivet. Ej intj\u00e4nade margi- naler p\u00e5 premier fr\u00e5n l\u00f6nsamma avtal redovisas som en avs\u00e4tt- ning i balansr\u00e4kningen och int\u00e4ktsf\u00f6rs n\u00e4r tj\u00e4nsten utf\u00f6rs, medan f\u00f6rluster fr\u00e5n ol\u00f6nsamma avtal redovisas i resultatr\u00e4k- ningen vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. Ett redovisat v\u00e4rde om 2 106 mn euro omklassificerades fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal till finansiella avtal vid \u00f6verg\u00e5ngen. Detta avser huvudsakligen nyare kapitalf\u00f6rs\u00e4kringar av typen fondf\u00f6rs\u00e4kring d\u00e4r f\u00f6rs\u00e4kringsrisken bed\u00f6ms vara obetydlig. Nordea har anv\u00e4nt alla tre v\u00e4rderingsmodellerna, men den r\u00f6rliga avgiftsmodellen till\u00e4mpades f\u00f6r 99 procent av f\u00f6rs\u00e4k- ringsavtalen vid \u00f6verg\u00e5ngen. Nordea har anv\u00e4nt EU:s s\u00e5 kallade carve out-version f\u00f6r \u00e5rsgrupperade avtal f\u00f6r tv\u00e5 portf\u00f6ljer med ett redovisat v\u00e4rde p\u00e5 6 293 mn euro (baserat p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringsskulder per 31 december 2021). Nordea har inte anv\u00e4nt m\u00f6jligheten att dela upp finansiella int\u00e4kter och kostnader fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4krings- avtal mellan resultat och \u00f6vrigt totalresultat. Olika metoder f\u00f6r \u00f6verg\u00e5ngen har till\u00e4mpats, beroende p\u00e5 tillg\u00e5ngen till data vid \u00f6verg\u00e5ngen (1 januari 2022). Nordea hade inte tillr\u00e4ckligt med information f\u00f6r att kunna till\u00e4mpa den helt eller modifierade retrospektiva metoden f\u00f6r huvuddelen av avtalen (91 procent), och har d\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4nt sig av verkligt v\u00e4rde- metoden. F\u00f6r de flesta \u00e5terst\u00e5ende avtalen har den modifierade retrospektiva metoden till\u00e4mpats. Till\u00e4mpningen av verkligt v\u00e4r- de-metoden i Nordea har gett en h\u00f6gre avtalsenlig marginal j\u00e4mf\u00f6rt med de retrospektiva metoderna, och d\u00e4rmed en st\u00f6rre minskning i eget kapital vid \u00f6verg\u00e5ngen eftersom den h\u00e4r meto- den generellt kr\u00e4ver en ytterligare marginal som en m\u00f6jlig tredje part skulle kr\u00e4va. Den h\u00e4r marginalen kr\u00e4vs inte f\u00f6r de retro- spektiva metoderna. Det inneb\u00e4r ocks\u00e5 att den avtalsenliga mar- ginalen som ska periodiseras i framtiden \u00e4r h\u00f6gre enligt verkligt v\u00e4rde-metoden j\u00e4mf\u00f6rt med de retrospektiva metoderna. Den kvantitativa inverkan som inf\u00f6randet av IFRS 17 fick p\u00e5 Nordeas redovisning vid \u00f6verg\u00e5ngen den 1 januari 2022 var en reducering av eget kapital med 573 mn euro. Detta belopp inkluderar \u00e4ven en omv\u00e4rdering av obligationer som tidigare har v\u00e4rderats till \u201dUpplupet anskaffningsv\u00e4rde\u201d men klassifi- cerats om som \u201dVerkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d vid \u00f6verg\u00e5ngen. K\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelationen reducerades med 23 punkter vid \u00f6verg\u00e5ngen J\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna har r\u00e4knats om. F\u00f6r ytterligare infor- mation, se not K10.6 \u201d\u00d6verg\u00e5ngen till IFRS 17 F\u00f6rs\u00e4kringsav- tal\u201d i \u00e5rsredovisningen f\u00f6r 2022. F\u00f6r\u00e4ndringens inverkan p\u00e5 j\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna i resultatr\u00e4kningen f\u00f6r 2022 och balans- r\u00e4kningen per 1 januari 2022 respektive 31 december 2022 framg\u00e5r av tabellerna nedan. F\u00f6r information om redovis- ningsprinciper och ytterligare upplysningar om f\u00f6rs\u00e4kringsav- tal, se not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d. F\u00f6r\u00e4ndrad presentation av pantsatta finansiella instrument Fr\u00e5n och med 1 januari 2023 redovisar Nordea pantsatta finansiella instrument tillsammans med ej pantsatta finan- siella instrument i balansr\u00e4kningen. Den f\u00f6rra redovisades tidigare separat under posten \u201dPantsatta finansiella instru- ment\u201d. F\u00f6r\u00e4ndringen inneb\u00e4r att instrument med liknande egenskaper redovisas p\u00e5 ett konsekvent s\u00e4tt, vilket bed\u00f6ms \u00f6ka de finansiella rapporternas anv\u00e4ndbarhet. J\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna har r\u00e4knats om och f\u00f6r\u00e4ndringens inverkan p\u00e5 balansr\u00e4kningen per 31 december 2022 respek- tive 1 januari 2022 framg\u00e5r av tabellerna nedan. \u00c4ndringar i IAS 12 Inkomstskatter: Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n en enda transaktion Den 1 januari 2023 b\u00f6rjade Nordea till\u00e4mpa \u00e4ndringarna i IAS 12 Inkomstskatter: Uppskjutna skattefordringar och upp- skjutna skatteskulder som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n en enda transaktion. Enligt \u00e4ndringarna ska f\u00f6retag redovisa uppskjuten skatt fr\u00e5n s\u00e4rskilda transaktioner som vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4l- let ger upphov till skattepliktiga och avdragsgilla tempor\u00e4ra skillnader av lika belopp. Ett s\u00e5dant krav kan g\u00e4lla vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet f\u00f6r en leasingskuld och motsvarande nyttjander\u00e4tt f\u00f6r tillg\u00e5ngen vid leasingperiodens b\u00f6rjan. Kra- vet g\u00e4ller ocks\u00e5 i samband med nedmontering, \u00e5terst\u00e4llande och liknande \u00e5taganden, d\u00e4r de motsvarande beloppen redo- visas som en del av kostnaden f\u00f6r den ber\u00f6rda tillg\u00e5ngen. Upplysningar om bruttobeloppen f\u00f6r uppskjutna skatteford- ringar och skatteskulder har l\u00e4mnats, men beloppen har kvit- tats i balansr\u00e4kningen om kraven uppfylldes. Effekten p\u00e5 brut- tobeloppen f\u00f6r uppskjutna skattefordringar och skatteskulder, redovisade i not K2.11 \u201dSkatter\u201d, uppgick till 224 mn euro per den 1 januari 2022. Men dessa belopp kvittas i balansr\u00e4kning- en, s\u00e5 \u00e4ndringarna har inte f\u00e5tt n\u00e5gon annan betydande inver- kan p\u00e5 Nordeas redovisning eller kapitalt\u00e4ckning n\u00e4r de till\u00e4m- pats f\u00f6rsta g\u00e5ngen.
Hel\u00e5r 2022
Mn euro
Tidigare princip
IFRS 17
Ny princip
R\u00f6relseint\u00e4kter
R\u00e4nteint\u00e4kter ber\u00e4knade enligt effektivr\u00e4ntemetoden
7 937
\u2013
7 937
\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter
1 013
\u2013
1 013
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar
-134
\u2013
-134
R\u00e4ntekostnader
-3 474
\u2013
-3 474
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder
322
\u2013
322
R\u00e4ntenetto
5 664
\u2013
5 664
Avgifts- och provisionsint\u00e4kter
4 278
-170
4 108
Avgifts- och provisionskostnader
-942
20
-922
Avgifts- och provisionsnetto
3 336
-150
3 186
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter
\u2013
313
313
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
\u2013
-119
-119
Nettoresultat fr\u00e5n \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
-6
-6
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, netto
\u2013
188
188
Finansiella int\u00e4kter och kostnader fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
1 900
1 900
Avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som t\u00e4cker f\u00f6rs\u00e4kringsskulder
\u2013
-1 915
-1 915
Finansiella int\u00e4kter och kostnader fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal, netto
\u2013
-15
-15
Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet
\u2013
173
173
Nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde
721
-98
623
Andelar intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden
-8
\u2013
-8
\u00d6vriga r\u00f6relseint\u00e4kter
83
\u2013
83
Summar r\u00f6relseint\u00e4kter
9 796
-75
9 721
R\u00f6relsekostnader
Allm\u00e4nna administrationskostnader
Personalkostnader
-2 835
42
-2 793
\u00d6vriga kostnader
-1 135
27
-1 108
Lagstadgade avgifter
-322
\u2013
-322
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar
-611
\u2013
-611
Summa r\u00f6relsekostnader
-4 903
69
-4 834
Resultat f\u00f6re kreditf\u00f6rluster
4 893
-6
4 887
Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas
till verkligt v\u00e4rde
-13
\u2013
-13
Kreditf\u00f6rluster, netto
-112
\u2013
-112
R\u00f6relseresultat
4 768
-6
4 762
Skatt
-1 173
-2
-1 175
Periodens resultat
3 595
-8
3 587
Inverkan p\u00e5 resultat per aktie f\u00f6re utsp\u00e4dning, euro
0,95
-0,01
0,94
Inverkan p\u00e5 resultat per aktie efter utsp\u00e4dning, euro
0,95
-0,01
0,94
31 dec 2022
Pantsatta
Mn euro
Tidigare princip
tillg\u00e5ngar
IFRS 17
Ny princip
Tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
61 815
\u2013
\u2013
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker
885
\u2013
\u2013
885
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
4 573
\u2013
-12
4 561
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
345 743
\u2013
\u2013
345 743
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
63 524
4 902
-200
68 226
Pantsatta finansiella instrument
4 902
-4 902
\u2013
\u2013
Aktier och andelar
17 924
\u2013
-1 825
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
41 645
\u2013
1 994
43 639
Derivatinstrument
36 578
\u2013
\u2013
36 578
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 116
\u2013
\u2013
-2 116
Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures
509
\u2013
\u2013
509
Immateriella tillg\u00e5ngar
4 044
\u2013
-39
4 005
Materiella tillg\u00e5ngar
1 673
\u2013
1 673
F\u00f6rvaltningsfastigheter
2 455
\u2013
-167
2 288
Uppskjutna skattefordringar
165
\u2013
134
299
Aktuella skattefordringar
211
\u2013
\u2013
211
Pensionstillg\u00e5ngar
165
\u2013
\u2013
165
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
9 380
\u2013
-16
9 364
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
769
\u2013
16
785
Summa tillg\u00e5ngar
594 844
\u2013
-115
594 729
Skulder
Skulder till kreditinstitut
32 869
\u2013
\u2013
32 869
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
217 464
\u2013
\u2013
217 464
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
42 776
\u2013
1 994
44 770
F\u00f6rs\u00e4kringsskulder
27 598
\u2013
-1 488
26 110
Emitterade v\u00e4rdepapper
179 803
\u2013
\u2013
179 803
Derivatinstrument
40 102
\u2013
\u2013
40 102
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 175
\u2013
\u2013
-2 175
Aktuella skatteskulder
303
\u2013
\u2013
303
\u00d6vriga skulder
16 804
\u2013
-33
16 771
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
1 224
\u2013
\u2013
1 224
Uppskjutna skatteskulder
622
\u2013
-28
594
Avs\u00e4ttningar
351
\u2013
\u2013
351
Pensionsf\u00f6rpliktelser
298
\u2013
\u2013
298
Efterst\u00e4llda skulder
5 401
\u2013
\u2013
5 401
Summa skulder
563 440
\u2013
445
563 885
Eget kapital
Innehavare av \u00f6vrigt prim\u00e4rkapital
748
\u2013
\u2013
748
Aktiekapital
4 050
\u2013
\u2013
4 050
Investerat fritt eget kapital
1 082
\u2013
\u2013
1 082
\u00d6vriga reserver
-1 984
\u2013
21
-1 963
Balanserade vinstmedel
27 508
\u2013
-581
26 927
Summa eget kapital
31 404
\u2013
-560
30 844
Summa skulder och eget kapital
594 844
\u2013
-115
594 729
1 jan 2022
Pantsatta
Mn euro
Tidigare princip
tillg\u00e5ngar
IFRS 17
Ny princip
Tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
47 495
\u2013
\u2013
47 495
Utl\u00e5ning till centralbanker
409
\u2013
\u2013
409
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
1 983
\u2013
8
1 991
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
345 050
\u2013
\u2013
345 050
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
63 383
1 668
113
65 164
Pantsatta finansiella instrument
1 668
-1 668
\u2013
\u2013
Aktier och andelar
15 217
\u2013
-1 995
13 222
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
46 912
\u2013
2 118
49 030
Derivatinstrument
30 200
\u2013
\u2013
30 200
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-65
\u2013
\u2013
-65
Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures
207
\u2013
\u2013
207
Immateriella tillg\u00e5ngar
3 784
\u2013
\u2013
3 784
Materiella tillg\u00e5ngar
1 745
\u2013
\u2013
1 745
F\u00f6rvaltningsfastigheter
1 764
\u2013
-131
1 633
Uppskjutna skattefordringar
218
\u2013
141
359
Aktuella skattefordringar
272
\u2013
\u2013
272
Pensionstillg\u00e5ngar
221
\u2013
\u2013
221
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
8 830
\u2013
-13
8 817
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
880
\u2013
16
896
Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning
180
\u2013
\u2013
180
Summa tillg\u00e5ngar
570 353
\u2013
257
570 610
Skulder
Skulder till kreditinstitut
26 961
\u2013
\u2013
26 961
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
205 801
\u2013
\u2013
205 801
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
48 201
\u2013
2 106
50 307
F\u00f6rs\u00e4kringsskulder
19 595
\u2013
-1 238
18 357
Emitterade v\u00e4rdepapper
176 365
\u2013
\u2013
176 365
Derivatinstrument
31 485
\u2013
\u2013
31 485
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
101
\u2013
\u2013
101
Aktuella skatteskulder
354
\u2013
\u2013
354
\u00d6vriga skulder
18 485
\u2013
-9
18 476
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
1 334
\u2013
\u2013
1 334
Uppskjutna skatteskulder
535
\u2013
-29
506
Avs\u00e4ttningar
414
\u2013
\u2013
414
Pensionsf\u00f6rpliktelser
369
\u2013
\u2013
369
Efterst\u00e4llda skulder
6 850
\u2013
\u2013
6 850
Summa skulder
536 850
\u2013
830
537 680
Eget kapital
Innehavare av \u00f6vrigt prim\u00e4rkapital
750
\u2013
\u2013
750
Minoritetsintressen
9
\u2013
\u2013
9
Aktiekapital
4 050
\u2013
\u2013
4 050
Investerat fritt eget kapital
1 090
\u2013
\u2013
1 090
\u00d6vriga reserver
-1 801
\u2013
\u2013
-1 801
Balanserade vinstmedel
29 405
\u2013
-573
28 832
Summa eget kapital
33 503
\u2013
-573
32 930
Summa skulder och eget kapital
570 353
\u2013
257
570 610
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfReclassificationsOrChangesInPresentationExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-619": { "value": "
Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar
F\u00f6r att uppr\u00e4tta \u00e5rsredovisning i enlighet med god redovis-
ningssed m\u00e5ste ledningen i vissa fall anv\u00e4nda sig av bed\u00f6m-
ningar och uppskattningar. Det faktiska utfallet kan senare i
viss m\u00e5n avvika fr\u00e5n de uppskattningar och antaganden som
gjorts. S\u00e5dana bed\u00f6mningar och uppskattningar beskrivs
under \u201dKritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar\u201d
i ber\u00f6rda noter, med uppgift om bland annat:
\u2022 de k\u00e4llor till os\u00e4kerhet i uppskattningar vid rapportperio-
dens slut som inneb\u00e4r en betydande risk f\u00f6r en v\u00e4sentlig
justering av de redovisade v\u00e4rdena f\u00f6r tillg\u00e5ngar och skul-
der under n\u00e4stkommande r\u00e4kenskaps\u00e5r, och
\u2022 de bed\u00f6mningar vid till\u00e4mpningen av redovisningsprinci-
per (ut\u00f6ver de som g\u00e4ller uppskattningar) som har st\u00f6rst
inverkan p\u00e5 de redovisade beloppen.
Kritiska bed\u00f6mningar och uppskattningar \u00e4r fr\u00e4mst h\u00e4nf\u00f6rliga
till:
\u2022 Summa nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde (not K2.5)
\u2022 Skatter (not K2.11)
\u2022 Redovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen (not K3.1)
\u2022 Klassificering och v\u00e4rdering (not K3.3)
\u2022 Verkligt v\u00e4rde (not K3.4)
\u2022 S\u00e4kringsredovisning (not K3.6)
\u2022 Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehovet f\u00f6r:
- Immateriella tillg\u00e5ngar (not K5.1)
- Utl\u00e5ning (not K3.8)
\u2022 F\u00f6rs\u00e4kringsskulder (not K4)
\u2022 F\u00f6rvaltningsfastigheter (not K5.3)
\u2022 Leasing (not K5.4)
\u2022 Avs\u00e4ttningar (not K6)
\u2022 Pensioner (not K8.2)
\u2022 Konsoliderade f\u00f6retag (not K9.1)
Nordea har anv\u00e4nt sig av kritiska bed\u00f6mningar vid uppr\u00e4ttan-
det av denna \u00e5rsredovisning till f\u00f6ljd av os\u00e4kerheten ifr\u00e5ga
om de potentiella l\u00e5ngsiktiga effekter som h\u00f6gre energi- och
r\u00e5varupriser samt minskad privatkonsumtion inom flera bran-
scher kan f\u00e5 p\u00e5 Nordeas redovisning. S\u00e4rskilt viktiga omr\u00e5den
under 2023 var pr\u00f6vning av nedskrivningsbehovet f\u00f6r good-
will och utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten/kreditinstitut.
F\u00f6r goodwill identifierades inget nedskrivningsbehov under
2023, men det finns os\u00e4kerhet i uppskattningarna av hur
Nordeas redovisning p\u00e5verkas p\u00e5 l\u00e5ng sikt. Nya bed\u00f6mningar
av nedskrivningsbehovet kommer att g\u00f6ras fortl\u00f6pande.
Nordeas samlade goodwill uppgick till 2 227 mn euro vid
utg\u00e5ngen av 2023 och till 2 262 mn euro vid utg\u00e5ngen av 2022.
Prognoserna str\u00e4cker sig fram till utg\u00e5ngen av 2026 och f\u00f6r de
efterf\u00f6ljande perioderna anv\u00e4ndes det l\u00e5ngsiktiga tillv\u00e4xtan-
tagandet. F\u00f6r mer information om pr\u00f6vning av nedskrivnings-
behov f\u00f6r goodwill, se not K5.1 \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d.
Kritiska bed\u00f6mningar har ocks\u00e5 anv\u00e4nts i bed\u00f6mningen av
n\u00e4r l\u00e5n omfattats av kraftigt \u00f6kad kreditrisk (enligt kategori-
indelningen) och f\u00f6r makroscenarier vid uppskattning av
\u00f6kningen i f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Vid ber\u00e4kningen av
individuella avs\u00e4ttningar f\u00f6r betydande os\u00e4kra l\u00e5nefordringar
anv\u00e4ndes kritiska bed\u00f6mningar f\u00f6r att uppskatta belopp och
tidslinje f\u00f6r de f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6dena fr\u00e5n kunder enligt
olika scenarier, och f\u00f6r att v\u00e4rdera eventuellt erh\u00e5llna s\u00e4ker-
heter. Vidare anv\u00e4ndes kritiska bed\u00f6mningar f\u00f6r att fastst\u00e4lla
sannolikheten f\u00f6r att de olika scenarierna skulle intr\u00e4ffa.
Mer information om pr\u00f6vning av nedskrivningsbehovet f\u00f6r
utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten/kreditinstitut finns i avsnittet \u201dKre-
ditf\u00f6rluster och liknande nettoresultat\u201d p\u00e5 sidan 40, i not
K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d som \u00e4ven omfattar kritiska bed\u00f6mningar i
samband med justeringar efter genomf\u00f6rda modellber\u00e4k-
ningar samt under \u201d\u00d6vrig information\u201d p\u00e5 sidan 46. Informa-
tion om k\u00e4nsligheten f\u00f6r rating- och scoringf\u00f6r\u00e4ndringar finns
i avsnitt 2.8 \u201dK\u00e4nsligheter\u201d i not K11 \u201dRisk- och
likviditetshantering\u201d.
Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Os\u00e4kerhet i uppskattningar finns i samband med v\u00e4rdering av finansiella instrument, framf\u00f6r allt f\u00f6r instrument som saknar noterade kurser och nyligen observerade marknadskurser (instrument i niv\u00e5 3). Se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Skattepositioner granskas regelbundet f\u00f6r att identifiera fall d\u00e4r ber\u00f6rda skattemyndigheter sannolikt inte godk\u00e4nner behandlingen i skattedeklarationen. Os\u00e4kra skattepositioner beaktas var f\u00f6r sig eller som grupp, beroende p\u00e5 vilken metod som b\u00e4st f\u00f6rutser utfallet av os\u00e4kerheten. Vid en bed\u00f6mning att skattemyndigheten sannolikt inte godtar en skattem\u00e4ssig behandling, tar Nordea h\u00e4nsyn till effekten av os\u00e4kerheten n\u00e4r beskattningsbart resultat, skattem\u00e4ssigt v\u00e4rde, outnyttjade skattem\u00e4ssiga f\u00f6rluster, outnyttjade skat- tekrediter eller skattesatser fastst\u00e4lls. Detta g\u00f6rs genom att anv\u00e4nda antingen det mest sannolika beloppet eller det f\u00f6r- v\u00e4ntade v\u00e4rdet, beroende p\u00e5 vilken metod som b\u00e4st f\u00f6rutser utfallet av os\u00e4kerheten. Os\u00e4ker skattem\u00e4ssig behandling kan p\u00e5verka b\u00e5de aktuell skatt och uppskjuten skatt. V\u00e4rderingen av uppskjutna skattefordringar p\u00e5verkas av ledningens bed\u00f6mning av Nordeas framtida resultat och till- r\u00e4ckligheten av framtida beskattningsbara vinster och fram- tida \u00e5terf\u00f6ringar av befintliga beskattningsbara tempor\u00e4ra skillnader. Dessa bed\u00f6mningar uppdateras och ses \u00f6ver vid varje bokslutstillf\u00e4lle, och justeras om s\u00e5 beh\u00f6vs f\u00f6r att avspegla den nuvarande situationen. Det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 uppskjutna skattefordringar upp- gick vid \u00e5rets slut till 254 mn euro (299 mn euro). Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar L\u00e5n och andra finansiella tillg\u00e5ngar d\u00e4r kassafl\u00f6dena har jus- terats, eller som ing\u00e5r i en rekonstruktion, bokas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen, och ett nytt l\u00e5n redovisas om villkoren f\u00f6r det nya l\u00e5net v\u00e4sentligen skiljer sig fr\u00e5n de tidigare villkoren. Nordea anv\u00e4nder sig av bed\u00f6mningar f\u00f6r att avg\u00f6ra om vill- koren f\u00f6r det nya l\u00e5net v\u00e4sentligen skiljer sig fr\u00e5n de tidigare villkoren. Som framg\u00e5r av redovisningsprinciperna ovan, bed\u00f6ms villkoren v\u00e4sentligen skilja sig fr\u00e5n de tidigare om nuv\u00e4rdet av kassafl\u00f6det fr\u00e5n det nya l\u00e5net, diskonterat med den ursprungliga r\u00e4ntan, avviker med mer \u00e4n 10 procent fr\u00e5n nuv\u00e4rdet av det \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6det fr\u00e5n det gamla l\u00e5net eller om det justerade kassafl\u00f6det endast utg\u00f6rs av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta (SPPI), medan detta inte var fallet f\u00f6r det ursprungliga kassafl\u00f6det och vice versa. F\u00f6r mer information om h\u00e5llbarhetsl\u00e4nkade l\u00e5n, se not K3.3 \"Klassificering och v\u00e4rdering\". Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Nordea klassificerar finansiella tillg\u00e5ngar utifr\u00e5n den aff\u00e4rsmo- dell som anv\u00e4nds f\u00f6r tillg\u00e5ngarna. N\u00e4r aff\u00e4rsmodellen f\u00f6r obli- gationer i likviditetsbufferten ska fastst\u00e4llas anv\u00e4nder sig Nordea av kritiska bed\u00f6mningar. Obligationerna i likviditetsbuf- ferten delas in i tre portf\u00f6ljer. Nordea har f\u00f6r den f\u00f6rsta portf\u00f6l- jen fastst\u00e4llt att aff\u00e4rsmodellen \u00e4r att beh\u00e5lla obligationerna och inkassera avtalsenliga kassafl\u00f6den samt att s\u00e4lja finansiella tillg\u00e5ngar. F\u00f6r den andra portf\u00f6ljen har Nordea fastst\u00e4llt att aff\u00e4rsmodellen \u00e4r att f\u00f6rvalta obligationerna med m\u00e5let att rea- lisera kassafl\u00f6den genom att s\u00e4lja tillg\u00e5ngar. F\u00f6r den tredje portf\u00f6ljen har Nordea fastst\u00e4llt att aff\u00e4rsmodellen \u00e4r att beh\u00e5lla obligationerna och inkassera avtalsenliga kassafl\u00f6den. Obliga- tionerna i den f\u00f6rsta portf\u00f6ljen v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat, obligationerna i den andra portf\u00f6ljen v\u00e4rde- ras till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och den tredje port- f\u00f6ljen v\u00e4rderas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde. V\u00e4rdet p\u00e5 r\u00e4n- teb\u00e4rande v\u00e4rdepapper i likviditetsbufferten, som v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat (f\u00f6rsta portf\u00f6ljen), verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (andra portf\u00f6ljen) och upplupet anskaffningsv\u00e4rde (tredje portf\u00f6ljen) uppgick vid \u00e5rets slut till 35 869 mn euro (32 495 mn euro), 10 047 mn euro (13 895 mn euro) respektive 57 mn euro (40 mn euro). Nordea klassificerar ocks\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar utifr\u00e5n huru- vida avtalsvillkoren f\u00f6r de finansiella tillg\u00e5ngarna ger upphov till kassafl\u00f6den som uteslutande utg\u00f6rs av betalning av kapital- belopp och r\u00e4nta p\u00e5 utest\u00e5ende kapitalbelopp (SPPI, solely payment of principal and interest). Vissa l\u00e5neavtal i Nordea innefattar villkor som kopplar samman avtalsenliga kassafl\u00f6den med kundernas uppfyllelse av ESG-m\u00e5l eller m\u00e5l avseende
milj\u00f6, socialt ansvar och bolagsstyrning (h\u00e5llbarhetsl\u00e4nkade
m\u00e5l). Dessa ESG-m\u00e5l \u00e4r v\u00e4sentliga f\u00f6r motparten och brukar
d\u00e4rf\u00f6r vara f\u00f6retagsspecifika. Vid \u00e5rets slut uppgick det redovi-
sade v\u00e4rdet p\u00e5 dessa h\u00e5llbarhetsl\u00e4nkade l\u00e5n till 9 194 mn euro
(6 775 mn euro). Nordea anser att dessa l\u00e5n uppfyller SPPI-kra-
ven i fr\u00e5ga om att m\u00e5len \u00e4r kundspecifika. Nordeas bed\u00f6mning
\u00e4r f\u00f6ljaktligen att f\u00f6r\u00e4ndringen i avtalsenliga kassafl\u00f6den beror
p\u00e5 den f\u00f6r\u00e4ndrade kreditrisken till f\u00f6ljd av att kunden uppfyllt,
eller inte uppfyllt, ett ESG-m\u00e5l. F\u00f6r mer information, se nedan.
Nordea klassificerar emitterade eviga efterst\u00e4llda instru-
ment som antingen finansiella skulder eller eget kapital.
Nordea g\u00f6r bed\u00f6mningar f\u00f6r att fastst\u00e4lla om instrumentet
innefattar ett krav p\u00e5 r\u00e4ntebetalning, beroende p\u00e5 om en
framtida os\u00e4ker h\u00e4ndelse bortom b\u00e5de emittentens och inne-
havarens kontroll intr\u00e4ffar eller inte intr\u00e4ffar.
Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Kritiska bed\u00f6mningar med betydande inverkan p\u00e5 redovisade belopp f\u00f6r finansiella instrument g\u00f6rs i samband med fast- st\u00e4llande av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 OTC-derivat och andra finan- siella instrument som saknar noterade kurser eller nyligen observerade marknadskurser, s\u00e5som onoterade aktier. Bed\u00f6mningarna omfattar f\u00f6ljande: \u2022 Val av v\u00e4rderingsmetoder. \u2022 Bed\u00f6mning av n\u00e4r noterade kurser inte motsvarar verkligt v\u00e4rde (bland annat bed\u00f6mning av om marknaden \u00e4r aktiv). \u2022 Ber\u00e4kning av justeringar till verkligt v\u00e4rde f\u00f6r att beakta relevanta riskfaktorer s\u00e5som kreditrisk, modellrisk och likviditetsrisk. \u2022 Bed\u00f6mning av vilka marknadsparametrar som kan observeras. De kritiska bed\u00f6mningarna som kr\u00e4vs vid fastst\u00e4llandet av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument som saknar noterade kurser eller nyligen observerade marknadskurser medf\u00f6r ocks\u00e5 en h\u00f6g grad av os\u00e4kerhet i uppskattningarna. I samtliga fall baseras besluten p\u00e5 en professionell bed\u00f6m- ning i enlighet med Nordeas redovisnings- och v\u00e4rderingsprin- ciper. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmetod, niv\u00e5 2 och 3 i v\u00e4r- deringshierarkin, uppgick till 164 037 mn euro (162 018 mn euro) respektive 161 770 mn euro (120 620 mn euro) vid \u00e5rets slut. V\u00e4rderingsjusteringar (CVA, DVA, FFVA, NFVA, k\u00f6p/s\u00e4lj- justeringar, modellriskjusteringar och justeringar f\u00f6r variationer i oberoende priskontroller) som g\u00f6rs f\u00f6r att fastst\u00e4lla verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument (inklusive de som v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat) p\u00e5verkade eget kapital negativt med -82 mn euro (-47 mn euro). Upplysningar om k\u00e4nslighetsanalysen f\u00f6r verkliga v\u00e4rden p\u00e5 finansiella instrument med betydande icke-observerbara indata finns i tabellen \u201dV\u00e4rderingsmetoder och indata som anv\u00e4nds vid v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde i niv\u00e5 3\u201d i den h\u00e4r noten. Os\u00e4kerhet i uppskattningar uppst\u00e5r \u00e4ven vid f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet f\u00f6r finansiella instrument som utg\u00f6r en del av st\u00f6rre strukturella transaktioner. \u00c4ven om den efterf\u00f6ljande v\u00e4rderingen inte \u00e4r till verkligt v\u00e4rde redovisas dessa instru- ment vid anskaffningstillf\u00e4llet till verkligt v\u00e4rde och d\u00e5 det normalt inte finns n\u00e5got separat transaktionspris eller n\u00e5gon aktiv marknad f\u00f6r dylika individuella instrument m\u00e5ste det verkliga v\u00e4rdet estimeras . Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar En viktig bed\u00f6mning i samband med redovisning av kassafl\u00f6- dess\u00e4kringar \u00e4r valet av metod f\u00f6r att testa effektiviteten. De s\u00e4kringsinstrument som anv\u00e4nds n\u00e4r Nordea till\u00e4mpar kassafl\u00f6dess\u00e4kring \u00e4r valutar\u00e4nteswappar (f\u00f6r medell\u00e5nga eller l\u00e5nga l\u00f6ptider) eller valutaswappar (f\u00f6r korta l\u00f6ptider), vilka alltid redovisas till verkligt v\u00e4rde. Valutakomponenten hanteras som en kassafl\u00f6dess\u00e4kring av valutarisk (inklusive
valutabasismarginal och swappunkter) och r\u00e4ntekomponen-
ten som en verklig v\u00e4rdes\u00e4kring av r\u00e4nterisk. Vid m\u00e4tningen
av effektiviteten i dessa kassafl\u00f6dess\u00e4kringar anv\u00e4nds den hypotetiska derivatmetoden, vilket inneb\u00e4r att f\u00f6r\u00e4ndringen i en perfekt hypotetisk swap anses motsvara nuv\u00e4rdet av den ackumulerade f\u00f6r\u00e4ndringen i f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kassafl\u00f6- den f\u00f6r den s\u00e4krade transaktionen (valutakomponenten). Fastst\u00e4llandet av egenskaper f\u00f6r den perfekta hypotetiska swappen kr\u00e4ver kritiska bed\u00f6mningar
Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar
Ledningen m\u00e5ste g\u00f6ra kritiska bed\u00f6mningar och uppskatt-
ningar vid ber\u00e4kningen av reserveringar f\u00f6r os\u00e4kra l\u00e5neford-
ringar. Nordeas samlade utl\u00e5ning v\u00e4rderad till upplupet
anskaffningsv\u00e4rde, f\u00f6re reserveringar f\u00f6r os\u00e4kra l\u00e5nefordringar,
uppgick till 276 025 mn euro (279 614 mn euro) vid \u00e5rets slut.
F\u00f6r att ber\u00e4kna reserver f\u00f6r individuellt betydande os\u00e4kra
fordringar g\u00f6rs bed\u00f6mningar f\u00f6r att uppskatta beloppet och
tidpunkten f\u00f6r de f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6dena fr\u00e5n kunderna
enligt olika scenarier, inklusive v\u00e4rdering av eventuella s\u00e4ker-
heter som erh\u00e5llits. Bed\u00f6mningar g\u00f6rs ocks\u00e5 f\u00f6r att komma
fram till sannolikheten f\u00f6r att de olika scenarierna intr\u00e4ffar.
Bed\u00f6mningar g\u00f6rs f\u00f6r att v\u00e4rdera n\u00e4r en exponering har
resulterat i en betydande \u00f6kning av kreditrisken. N\u00e4r s\u00e5 \u00e4r fallet
ska reserveringen spegla f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster under den
\u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden, till skillnad fr\u00e5n exponeringar vars kredi-
trisk inte har \u00f6kat markant d\u00e4r reserveringen avser f\u00f6rv\u00e4ntade
kreditf\u00f6rluster under de kommande 12 m\u00e5naderna. Bed\u00f6mning-
ar g\u00f6rs ocks\u00e5 vid valet av modeller som anv\u00e4nder andra para-
metrar vid ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, till exempel
den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6ptiden som anv\u00e4nds i kategori 2, samt vid
bed\u00f6mningen av huruvida parametrarna som anv\u00e4nder histo-
riska data \u00e4r relevanta f\u00f6r uppskattning av framtida f\u00f6rluster.
De statistiska modeller som anv\u00e4nds f\u00f6r att ber\u00e4kna reser-
veringarna baseras p\u00e5 makroekonomiska scenarier, vilket kr\u00e4-
ver att ledningen g\u00f6r bed\u00f6mningar n\u00e4r de tar fram s\u00e5dana
scenarier och anger sannolikheten f\u00f6r att de olika scenarierna
intr\u00e4ffar. Bed\u00f6mningar g\u00f6rs ocks\u00e5 f\u00f6r att komma fram till i vil-
ken utstr\u00e4ckning parametrarna f\u00f6r de olika scenarierna, som
baserats p\u00e5 historiska data, \u00e4r relevanta f\u00f6r uppskattning av
framtida f\u00f6rluster. Justeringar g\u00f6rs av de modellber\u00e4knade
avs\u00e4ttningarna om de historiska uppgifterna inte i tillr\u00e4cklig
utstr\u00e4ckning speglar ledningens syn p\u00e5 de f\u00f6rv\u00e4ntade kredit-
f\u00f6rlusterna. Uppskattningen av modelljusteringar i efterhand
kr\u00e4ver att ledningen g\u00f6r kritiska bed\u00f6mningar.
F\u00f6r information om kritiska bed\u00f6mningar vid uppr\u00e4ttandet
av denna \u00e5rsredovisningen till f\u00f6ljd av os\u00e4kerhet kring hur
h\u00f6gre energi- och r\u00e5varupriser och l\u00e4gre privatkonsumtion i
olika sektorer p\u00e5 l\u00e5ng sikt kan komma att p\u00e5verka Nordeas
redovisning, se not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d .
Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Vid v\u00e4rdering av f\u00f6rs\u00e4kringsskulder anv\u00e4nds uppskattningar och antaganden, b\u00e5de finansiella och aktuariella, som p\u00e5ver- kar nuv\u00e4rdet av framtida kassafl\u00f6den. F\u00f6r de flesta produkter anv\u00e4nds riskneutrala stokastiska modeller och f\u00f6r vissa anv\u00e4nds deterministiska modeller. De metoder och processer som anv\u00e4nds har varit stabila under \u00e5ret. Nedan beskrivs de huvudsakliga antaganden som anv\u00e4n- des vid ber\u00e4kningen av f\u00f6rs\u00e4kringsskulderna
Till\u00e4mpning av IFRS 17
Nordea redovisar f\u00f6rs\u00e4kringsavtal och finansiella avtal med
diskretion\u00e4r del enligt IFRS 17.
Ett f\u00f6rs\u00e4kringsavtal \u00e4r, som framg\u00e5r av redovisningsprinci-
perna ovan, ett avtal enligt vilket f\u00f6rs\u00e4kringsgivaren accepte-
rar en betydande f\u00f6rs\u00e4kringsrisk genom att g\u00e5 med p\u00e5 att
kompensera f\u00f6rs\u00e4kringstagaren om en angiven oviss framtida
h\u00e4ndelse har en negativ inverkan p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringstagaren.
Om avtalet inte inneb\u00e4r \u00f6verf\u00f6ring av betydande f\u00f6rs\u00e4k-
ringsrisk men inneh\u00e5ller en diskretion\u00e4r del, ska det \u00e4nd\u00e5
redovisas enligt IFRS 17 eftersom Nordea \u00e4ven utf\u00e4rdar f\u00f6r-
s\u00e4kringsavtal. Det \u00e4r allts\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndigt att fastst\u00e4lla om ett
finansiellt avtal kan anses ha en diskretion\u00e4r del.
Bed\u00f6mningen av om huruvida det finns en betydande f\u00f6r-
s\u00e4kringsrisk g\u00f6rs f\u00f6r varje enskilt avtal och om avtalet medf\u00f6r
en f\u00f6rs\u00e4kringsrisk f\u00f6r Nordea, ska en f\u00f6rdjupad analys g\u00f6ras
f\u00f6r att bed\u00f6ma om denna f\u00f6rs\u00e4kringsrisk \u00e4r betydande.
Ett avtal inneb\u00e4r \u00f6verf\u00f6ring av betydande f\u00f6rs\u00e4kringsrisk
om det finns n\u00e5got scenario med kommersiella inslag vid f\u00f6r-
sta redovisningstillf\u00e4llet enligt vilket f\u00f6rs\u00e4kringstagaren
erh\u00e5ller ytterligare belopp (5\u201310 procent) som \u00f6verstiger
investeringskomponenten. Investeringskomponenten definie-
ras som det belopp som Nordea enligt ett f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
ska \u00e5terbetala till en f\u00f6rs\u00e4kringstagare, \u00e4ven om en f\u00f6rs\u00e4krad
h\u00e4ndelse inte intr\u00e4ffar.
Ett finansiellt avtal med diskretion\u00e4r del definieras som ett
finansiellt instrument som ger en viss investerare avtalsenlig
r\u00e4tt att, i till\u00e4gg till ett belopp som inte sk\u00f6nsm\u00e4ssigt kan fast-
st\u00e4llas av Nordea, erh\u00e5lla ytterligare belopp:
\u2022 som f\u00f6rv\u00e4ntas utg\u00f6ra en betydande del (>10 procent) av de
sammanlagda avtalsenliga ers\u00e4ttningarna,
\u2022 f\u00f6r vilka tidpunkten eller storleken enligt avtalet enbart
best\u00e4ms av Nordea (vinstdelning, ers\u00e4ttning med inslag av
\u00f6msesidighet och/eller avkastning beslutad av styrelsen),
och
\u2022 som enligt avtal grundar sig p\u00e5:
\u2013 avkastningen p\u00e5 en viss grupp av avtal eller viss typ av
avtal,
\u2013 realiserad och/eller orealiserad avkastning p\u00e5 en viss
grupp av tillg\u00e5ngar som Nordea innehar, eller
\u2013 Nordeas resultat.
Redovisning av avtalsenlig marginal
Ett belopp f\u00f6r avtalsenlig marginal redovisas i resultatet f\u00f6r
varje period och beloppet \u00e5terspeglar de tj\u00e4nster som tillhan-
dah\u00e5llits. M\u00f6nstret f\u00f6r redovisad avtalsenlig marginal fast-
st\u00e4lls genom att f\u00f6rst identifiera f\u00f6rs\u00e4kringsskyddsenheterna
f\u00f6r gruppen av avtal, vilket motsvarar antalet f\u00f6rm\u00e5ner under
f\u00f6rs\u00e4kringens f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6ptid, och sedan redovisa f\u00f6rs\u00e4k-
ringsskyddsenheter f\u00f6r varje period utifr\u00e5n tillhandah\u00e5llna
tj\u00e4nster. F\u00f6r finansiella avtal med diskretion\u00e4r del sker den
h\u00e4r redovisningen n\u00e4r placeringstj\u00e4nsterna tillhandah\u00e5lls och
f\u00f6r \u00f6vriga avtal n\u00e4r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nsterna tillhandah\u00e5lls.
Kostnader
R\u00f6relsekostnader ing\u00e5r i framtida kassafl\u00f6den och motsvarar
kostnaderna f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla g\u00e4llande avtal, justerat f\u00f6r
inflation. \u00d6kade f\u00f6rv\u00e4ntade kostnader minskar framtida f\u00f6r-
v\u00e4ntat resultat. Kostnaderna f\u00f6rdelas p\u00e5 grupper av avtal med
hj\u00e4lp av fastst\u00e4llda metoder som \u00e4r konsekventa \u00f6ver tid.
\u00c5terk\u00f6p
Delvisa och fullst\u00e4ndiga \u00e5terk\u00f6p och \u00f6verf\u00f6ringar av kapital
p\u00e5verkar f\u00f6rs\u00e4kringsskulder och resultat. Antaganden om
\u00e5terk\u00f6p g\u00f6rs utifr\u00e5n trender i historiska data och ser olika ut
f\u00f6r exempelvis olika produkttyper och avtalstyper. H\u00f6gre
\u00e5terk\u00f6pstal \u00e4n antaget minskar resultatet om de underliggan-
de avtalen \u00e4r l\u00f6nsamma.
D\u00f6dlighet, f\u00f6rv\u00e4ntad livsl\u00e4ngd och sjukdom
F\u00f6r antaganden om d\u00f6dlighet, f\u00f6rv\u00e4ntad livsl\u00e4ngd och sjuk-
lighet anv\u00e4nds standardtabeller f\u00f6r branschen. Antagandena
varierar utifr\u00e5n exempelvis f\u00f6rs\u00e4kringstagarens k\u00f6n och \u00e5lder,
produkttyp och produktklass. Avvikelser fr\u00e5n de antagna
talen p\u00e5verkar f\u00f6rv\u00e4ntat framtida resultat.
Riskjustering f\u00f6r icke-finansiell risk
Riskjusteringen ska f\u00e5nga den ers\u00e4ttning som Nordea kr\u00e4ver
f\u00f6r att b\u00e4ra den os\u00e4kerhet som finns kring beloppet och tid-
punkten f\u00f6r kassafl\u00f6den till f\u00f6ljd av icke-finansiell risk.
Nordea fastst\u00e4ller riskjusteringen med hj\u00e4lp av ett s\u00e4rskilt
stresstest d\u00e4r flera parametrar stressas samtidigt. Testet har
en konfidensniv\u00e5 p\u00e5 78 procent (77 procent 2022). Parame-
trarna som anv\u00e4nds vid stresstestet uppdateras varje \u00e5r. Hela
f\u00f6r\u00e4ndringen i riskjusteringen redovisas under \"F\u00f6rs\u00e4kringsin-
t\u00e4kter, netto\" och avser b\u00e5de aktuella och framtida tj\u00e4nster.
Diskonteringsr\u00e4ntor
Metoder och antaganden f\u00f6r att komma fram till diskonte-
ringsr\u00e4ntorna har till\u00e4mpats konsekvent i Nordea Life & Pen-
sion. Vidare har, f\u00f6r varje land, diskonteringsr\u00e4ntan till\u00e4mpats
konsekvent f\u00f6r alla produkter.
Diskonteringsr\u00e4ntan har fastst\u00e4llts med hj\u00e4lp av en nedi-
fr\u00e5n och upp-metod som summan av en riskfri komponent
och en komponent f\u00f6r illikviditet. Den riskfria komponenten
s\u00e4kerst\u00e4ller att diskonteringsr\u00e4ntan speglar pengars tidsv\u00e4r-
de och \u00f6verensst\u00e4mmer med observerbara marknadspriser.
Komponenten f\u00f6r illikviditet \u00e5terspeglar skuldernas specifika
egenskaper.
Diskonteringsr\u00e4ntorna som anv\u00e4nts f\u00f6r att ber\u00e4kna nuv\u00e4r-
det av framtida kassafl\u00f6den redovisas i tabellen nedan.
Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov f\u00f6r goodwill och andra immateriella tillg\u00e5ngar I samband med identifieringen av kassagenererande enheter och i vilken utstr\u00e4ckning de kan l\u00e4ggas samman till grupper som pr\u00f6vas tillsammans beh\u00f6ver bed\u00f6mningar g\u00f6ras. Internt utvecklade programvaror ing\u00e5r i pr\u00f6vningen av nedskrivnings- behovet och allokeras till kassagenererande enheter. Nordeas samlade goodwill uppgick till 2 227 mn euro (2 262 mn euro) vid \u00e5rets slut. V\u00e4rdet p\u00e5 internt utvecklade programvaror upp- gick till 1 457 mn euro (1 599 mn euro) vid \u00e5rets slut. Uppskattningen av framtida kassafl\u00f6den och ber\u00e4kningen av diskonteringsr\u00e4ntan f\u00f6r dessa kassafl\u00f6den \u00e4r f\u00f6renade med os\u00e4kerhet i uppskattningarna. Uppskattningen av framtida kas- safl\u00f6den p\u00e5verkas mycket av kassafl\u00f6desprognoserna f\u00f6r de n\u00e4rmaste \u00e5ren (normalt 3\u20135 \u00e5r) och av den uppskattade till- v\u00e4xttakten f\u00f6r sektorn efter 3\u20135 \u00e5r. Tillv\u00e4xttakten baseras p\u00e5 historiska data som uppdateras f\u00f6r att spegla den aktuella situ- ationen, vilket ger upphov till os\u00e4kerhet i uppskattningarna. \u00c4ven vid uppskattning av l\u00e5ngsiktig tillv\u00e4xttakt kr\u00e4vs att kritiska bed\u00f6mningar g\u00f6rs. Framr\u00e4knade kassafl\u00f6den diskonteras med en r\u00e4nta base- rad p\u00e5 den l\u00e5ngfristiga riskfria r\u00e4ntan plus en riskpremie. H\u00f6gre energi- och r\u00e5varupriser och l\u00e4gre privatkonsumtion F\u00f6r information om kritiska bed\u00f6mningar som gjorts vid upp- r\u00e4ttandet av denna \u00e5rsredovisning, till f\u00f6ljd av os\u00e4kerhet kring hur h\u00f6gre energi- och r\u00e5varupriser och l\u00e4gre privatkon- sumtion i olika sektorer p\u00e5 l\u00e5ng sikt kan komma att p\u00e5verka Nordeas redovisning, se not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d.
Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar
F\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. Eftersom
det normalt inte finns n\u00e5gra aktiva marknader f\u00f6r f\u00f6rvalt-
ningsfastigheter estimeras verkligt v\u00e4rde med hj\u00e4lp av
modeller baserade p\u00e5 diskonterade kassafl\u00f6den. Dessa
modeller bygger p\u00e5 antaganden om framtida hyror, bel\u00e4gg-
ning, drifts- och underh\u00e5llskostnader, avkastningskrav och
r\u00e4nteniv\u00e5er.
Det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 f\u00f6rvaltningsfastigheter uppgick
vid \u00e5rets slut till 2 928 mn euro (3 146 mn euro).
Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar
En leasetagare m\u00e5ste g\u00f6ra kritiska bed\u00f6mningar i fr\u00e5ga om
f\u00f6rv\u00e4ntad leasingperiod genom att ta h\u00e4nsyn till alla fakta
och omst\u00e4ndigheter som inneb\u00e4r ett ekonomiskt incitament
att utnyttja r\u00e4tten att f\u00f6rl\u00e4nga eller avsluta avtalet. Den f\u00f6r-
v\u00e4ntade leasingperioden f\u00f6r avtal utan slutdatum bed\u00f6ms p\u00e5
samma s\u00e4tt. Bed\u00f6mningen av avtal som g\u00e4ller bankkontor
grundas p\u00e5 begr\u00e4nsningsregler f\u00f6r genomsnittlig f\u00f6rv\u00e4ntad
l\u00f6ptid f\u00f6r olika typer av fastighetsavtal. En mer detaljerad
analys g\u00f6rs f\u00f6r mer betydande avtal. Huvudkontorsavtal
bed\u00f6ms vara mera l\u00e5ngfristiga till sin natur \u00e4n bankkontoren,
vars aff\u00e4rsomgivning f\u00f6r\u00e4ndras i en snabbare takt. Begr\u00e4ns-
ningsregeln f\u00f6r bankkontor begr\u00e4nsar f\u00f6r tillf\u00e4llet l\u00f6ptiden f\u00f6r
kontrakt utan slutdatum och kontrakt med f\u00f6rl\u00e4ngningsoptio-
ner till 5 \u00e5r. Det \u00e4r m\u00f6jligt att avvika fr\u00e5n begr\u00e4nsningsregeln
om omst\u00e4ndigheterna indikerar att Nordea kommer att stan-
na kvar en l\u00e4ngre/kortare tidsperiod. Det redovisade v\u00e4rdet
f\u00f6r nyttjander\u00e4tter var 1 239 mn euro (1 257 mn euro) vid
\u00e5rets slut.
En leasegivare m\u00e5ste g\u00f6ra kritiska bed\u00f6mningar vid klas-
sificeringen av leasingavtal. Ett leasingavtal klassificeras som
finansiell leasing om avtalet inneb\u00e4r att i stort sett alla risker
och r\u00e4ttigheter f\u00f6rknippade med \u00e4gandet \u00f6verf\u00f6rs. Ett lea-
singavtal klassificeras som operationellt om avtalet inte inne-
b\u00e4r att i stort sett alla risker och r\u00e4ttigheter f\u00f6rknippade med
\u00e4gandet \u00f6verf\u00f6rs.
Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar
Inom ramen f\u00f6r den normala aff\u00e4rsverksamheten st\u00e4lls
Nordea inf\u00f6r en rad olika operativa och juridiska risker som
kan resultera i skadat anseende, b\u00f6ter, sanktioner, tvister, f\u00f6r-
luster och/eller st\u00e4mningar. H\u00e4r ing\u00e5r potentiella krav som
avser bank- och investeringstj\u00e4nster samt andra tj\u00e4nster. De
flesta krav h\u00e4nf\u00f6r sig till l\u00e5n och insolvens, olika investerings-
tj\u00e4nster, dep\u00e5tj\u00e4nster (sub-custody) och k\u00e4llskatt. Inget av de
p\u00e5g\u00e5ende kraven bed\u00f6ms medf\u00f6ra n\u00e5gon v\u00e4sentlig negativ
effekt p\u00e5 Nordea eller dess finansiella st\u00e4llning. Som tidigare
meddelats r\u00e4knar Nordea med b\u00f6ter i Danmark f\u00f6r tidigare
svaga AML-processer och rutiner, och en avs\u00e4ttning har gjorts
f\u00f6r p\u00e5g\u00e5ende penningtv\u00e4tts\u00e4renden. Nordea kan inte utesluta
risken f\u00f6r b\u00f6ter som skulle kunna p\u00e5verka bankens finansiella
resultat. Vissa av dessa utredningar skulle ocks\u00e5 kunna leda
till st\u00e4mningar. Se \u00e4ven avsnitt 6 \u201dRegelefterlevnadsrisk\u201d i not
K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d och not K7.1
\u201dEventualf\u00f6rpliktelser\u201d.
Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar F\u00f6rpliktelser f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner framr\u00e4knas f\u00f6r de st\u00f6rre pensionsplanerna av externa aktuarier med hj\u00e4lp av demografiska antaganden baserade p\u00e5 aktuella befolknings- data. Ber\u00e4kningarna baseras p\u00e5 ett antal aktuariella och finansiella parametrar. Uppskattningen av diskonteringsr\u00e4ntan \u00e4r f\u00f6renad med os\u00e4kerhet om huruvida marknaden f\u00f6r f\u00f6retagsobligationer \u00e4r tillr\u00e4ckligt djup och h\u00e5ller h\u00f6g kvalitet. Os\u00e4kerhet finns \u00e4ven kring extrapoleringen av r\u00e4ntekurvor f\u00f6r relevanta l\u00f6pti- der. Andra parametrar, s\u00e5som antaganden om l\u00f6ne\u00f6kningar och inflation, baseras p\u00e5 den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00e5ngsiktiga utveck- lingen f\u00f6r dessa parametrar och \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6renade med os\u00e4- kerhet i uppskattningarna. De viktigaste parametrarna som anv\u00e4ndes vid \u00e5rsskiftet redovisas tillsammans med en beskrivning av k\u00e4nsligheten f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i antagandena. F\u00f6rpliktelser f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner uppgick vid \u00e5rets slut till 2 849 mn euro (2 910 mn euro). Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar En avg\u00f6rande faktor vid bed\u00f6mningen av om Nordea ut\u00f6var ett best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver ett annat f\u00f6retag \u00e4r huru- vida Nordea \u00e4r exponerat f\u00f6r volatilitet i avkastningen fr\u00e5n investeringen. F\u00f6r strukturerade f\u00f6retag d\u00e4r r\u00f6str\u00e4tten inte \u00e4r den avg\u00f6rande faktorn vid best\u00e4mning av best\u00e4mmande inflytande, m\u00e5ste kritiska bed\u00f6mningar g\u00f6ras f\u00f6r att fastst\u00e4lla n\u00e4r Nordea \u00e4r exponerat f\u00f6r betydande volatilitet i avkast- ningen. Nordeas kritiska bed\u00f6mning \u00e4r att Nordea normalt \u00e4r exponerat f\u00f6r volatilitet i avkastningen n\u00e4r Nordea erh\u00e5ller mer \u00e4n 30 procent av den avkastning som det strukturerade f\u00f6retaget genererar. Detta g\u00e4ller endast strukturerade f\u00f6retag om Nordea ocks\u00e5 \u00e4r kapitalf\u00f6rvaltare och d\u00e4rmed har infly- tande \u00f6ver den avkastning som genereras av det strukture- rade f\u00f6retaget. Ytterligare en bed\u00f6mning avseende best\u00e4mmande infly- tande \u00e4r om Nordea \u00e4r en agent eller huvudman. F\u00f6r fondf\u00f6r- s\u00e4kringar och andra kontrakt d\u00e4r f\u00f6rs\u00e4kringstagaren/ins\u00e4tta- ren best\u00e4mmer b\u00e5de belopp och vilka tillg\u00e5ngar som Nordea ska investera i, anses Nordea vara agent och d\u00e4rmed inte ha best\u00e4mmande inflytande. En bed\u00f6mning m\u00e5ste \u00e4ven g\u00f6ras f\u00f6r att avg\u00f6ra om ett betydande innehav av r\u00f6str\u00e4tterna i ett bolag, som dock \u00e4r mindre \u00e4n ett majoritetsinnehav, ger Nordea faktisk kontroll (s\u00e5 kallad de facto-kontroll), och likas\u00e5 i vilken utstr\u00e4ckning potentiella r\u00f6str\u00e4tter ska tas i beaktande vid bed\u00f6mningen. Den nuvarande bed\u00f6mningen \u00e4r att Nordea inte har faktisk kontroll \u00f6ver n\u00e5gra enheter d\u00e4r r\u00f6str\u00e4tterna understiger 50 procent. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfAccountingJudgementsAndEstimatesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-624": { "value": "Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar F\u00f6r att uppr\u00e4tta \u00e5rsredovisning i enlighet med god redovis- ningssed m\u00e5ste ledningen i vissa fall anv\u00e4nda sig av bed\u00f6m- ningar och uppskattningar. Det faktiska utfallet kan senare i viss m\u00e5n avvika fr\u00e5n de uppskattningar och antaganden som gjorts. S\u00e5dana bed\u00f6mningar och uppskattningar beskrivs under \u201dKritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar\u201d i ber\u00f6rda noter, med uppgift om bland annat: \u2022 de k\u00e4llor till os\u00e4kerhet i uppskattningar vid rapportperio- dens slut som inneb\u00e4r en betydande risk f\u00f6r en v\u00e4sentlig justering av de redovisade v\u00e4rdena f\u00f6r tillg\u00e5ngar och skul- der under n\u00e4stkommande r\u00e4kenskaps\u00e5r, och \u2022 de bed\u00f6mningar vid till\u00e4mpningen av redovisningsprinci- per (ut\u00f6ver de som g\u00e4ller uppskattningar) som har st\u00f6rst inverkan p\u00e5 de redovisade beloppen. Kritiska bed\u00f6mningar och uppskattningar \u00e4r fr\u00e4mst h\u00e4nf\u00f6rliga till: \u2022 Summa nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde (not K2.5) \u2022 Skatter (not K2.11) \u2022 Redovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen (not K3.1) \u2022 Klassificering och v\u00e4rdering (not K3.3) \u2022 Verkligt v\u00e4rde (not K3.4) \u2022 S\u00e4kringsredovisning (not K3.6) \u2022 Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehovet f\u00f6r: - Immateriella tillg\u00e5ngar (not K5.1) - Utl\u00e5ning (not K3.8) \u2022 F\u00f6rs\u00e4kringsskulder (not K4) \u2022 F\u00f6rvaltningsfastigheter (not K5.3) \u2022 Leasing (not K5.4) \u2022 Avs\u00e4ttningar (not K6) \u2022 Pensioner (not K8.2) \u2022 Konsoliderade f\u00f6retag (not K9.1) Nordea har anv\u00e4nt sig av kritiska bed\u00f6mningar vid uppr\u00e4ttan- det av denna \u00e5rsredovisning till f\u00f6ljd av os\u00e4kerheten ifr\u00e5ga om de potentiella l\u00e5ngsiktiga effekter som h\u00f6gre energi- och r\u00e5varupriser samt minskad privatkonsumtion inom flera bran- scher kan f\u00e5 p\u00e5 Nordeas redovisning. S\u00e4rskilt viktiga omr\u00e5den under 2023 var pr\u00f6vning av nedskrivningsbehovet f\u00f6r good- will och utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten/kreditinstitut. F\u00f6r goodwill identifierades inget nedskrivningsbehov under 2023, men det finns os\u00e4kerhet i uppskattningarna av hur Nordeas redovisning p\u00e5verkas p\u00e5 l\u00e5ng sikt. Nya bed\u00f6mningar av nedskrivningsbehovet kommer att g\u00f6ras fortl\u00f6pande. Nordeas samlade goodwill uppgick till 2 227 mn euro vid utg\u00e5ngen av 2023 och till 2 262 mn euro vid utg\u00e5ngen av 2022. Prognoserna str\u00e4cker sig fram till utg\u00e5ngen av 2026 och f\u00f6r de efterf\u00f6ljande perioderna anv\u00e4ndes det l\u00e5ngsiktiga tillv\u00e4xtan- tagandet. F\u00f6r mer information om pr\u00f6vning av nedskrivnings- behov f\u00f6r goodwill, se not K5.1 \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d. Kritiska bed\u00f6mningar har ocks\u00e5 anv\u00e4nts i bed\u00f6mningen av n\u00e4r l\u00e5n omfattats av kraftigt \u00f6kad kreditrisk (enligt kategori- indelningen) och f\u00f6r makroscenarier vid uppskattning av \u00f6kningen i f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Vid ber\u00e4kningen av individuella avs\u00e4ttningar f\u00f6r betydande os\u00e4kra l\u00e5nefordringar anv\u00e4ndes kritiska bed\u00f6mningar f\u00f6r att uppskatta belopp och tidslinje f\u00f6r de f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6dena fr\u00e5n kunder enligt olika scenarier, och f\u00f6r att v\u00e4rdera eventuellt erh\u00e5llna s\u00e4ker- heter. Vidare anv\u00e4ndes kritiska bed\u00f6mningar f\u00f6r att fastst\u00e4lla sannolikheten f\u00f6r att de olika scenarierna skulle intr\u00e4ffa. Mer information om pr\u00f6vning av nedskrivningsbehovet f\u00f6r utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten/kreditinstitut finns i avsnittet \u201dKre- ditf\u00f6rluster och liknande nettoresultat\u201d p\u00e5 sidan 40, i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d som \u00e4ven omfattar kritiska bed\u00f6mningar i samband med justeringar efter genomf\u00f6rda modellber\u00e4k- ningar samt under \u201d\u00d6vrig information\u201d p\u00e5 sidan 46. Informa- tion om k\u00e4nsligheten f\u00f6r rating- och scoringf\u00f6r\u00e4ndringar finns i avsnitt 2.8 \u201dK\u00e4nsligheter\u201d i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d. Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Os\u00e4kerhet i uppskattningar finns i samband med v\u00e4rdering av finansiella instrument, framf\u00f6r allt f\u00f6r instrument som saknar noterade kurser och nyligen observerade marknadskurser (instrument i niv\u00e5 3). Se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d . Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Skattepositioner granskas regelbundet f\u00f6r att identifiera fall d\u00e4r ber\u00f6rda skattemyndigheter sannolikt inte godk\u00e4nner behandlingen i skattedeklarationen. Os\u00e4kra skattepositioner beaktas var f\u00f6r sig eller som grupp, beroende p\u00e5 vilken metod som b\u00e4st f\u00f6rutser utfallet av os\u00e4kerheten. Vid en bed\u00f6mning att skattemyndigheten sannolikt inte godtar en skattem\u00e4ssig behandling, tar Nordea h\u00e4nsyn till effekten av os\u00e4kerheten n\u00e4r beskattningsbart resultat, skattem\u00e4ssigt v\u00e4rde, outnyttjade skattem\u00e4ssiga f\u00f6rluster, outnyttjade skat- tekrediter eller skattesatser fastst\u00e4lls. Detta g\u00f6rs genom att anv\u00e4nda antingen det mest sannolika beloppet eller det f\u00f6r- v\u00e4ntade v\u00e4rdet, beroende p\u00e5 vilken metod som b\u00e4st f\u00f6rutser utfallet av os\u00e4kerheten. Os\u00e4ker skattem\u00e4ssig behandling kan p\u00e5verka b\u00e5de aktuell skatt och uppskjuten skatt. V\u00e4rderingen av uppskjutna skattefordringar p\u00e5verkas av ledningens bed\u00f6mning av Nordeas framtida resultat och till- r\u00e4ckligheten av framtida beskattningsbara vinster och fram- tida \u00e5terf\u00f6ringar av befintliga beskattningsbara tempor\u00e4ra skillnader. Dessa bed\u00f6mningar uppdateras och ses \u00f6ver vid varje bokslutstillf\u00e4lle, och justeras om s\u00e5 beh\u00f6vs f\u00f6r att avspegla den nuvarande situationen. Det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 uppskjutna skattefordringar upp- gick vid \u00e5rets slut till 254 mn euro (299 mn euro). Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar L\u00e5n och andra finansiella tillg\u00e5ngar d\u00e4r kassafl\u00f6dena har jus- terats, eller som ing\u00e5r i en rekonstruktion, bokas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen, och ett nytt l\u00e5n redovisas om villkoren f\u00f6r det nya l\u00e5net v\u00e4sentligen skiljer sig fr\u00e5n de tidigare villkoren. Nordea anv\u00e4nder sig av bed\u00f6mningar f\u00f6r att avg\u00f6ra om vill- koren f\u00f6r det nya l\u00e5net v\u00e4sentligen skiljer sig fr\u00e5n de tidigare villkoren. Som framg\u00e5r av redovisningsprinciperna ovan, bed\u00f6ms villkoren v\u00e4sentligen skilja sig fr\u00e5n de tidigare om nuv\u00e4rdet av kassafl\u00f6det fr\u00e5n det nya l\u00e5net, diskonterat med den ursprungliga r\u00e4ntan, avviker med mer \u00e4n 10 procent fr\u00e5n nuv\u00e4rdet av det \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6det fr\u00e5n det gamla l\u00e5net eller om det justerade kassafl\u00f6det endast utg\u00f6rs av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta (SPPI), medan detta inte var fallet f\u00f6r det ursprungliga kassafl\u00f6det och vice versa. F\u00f6r mer information om h\u00e5llbarhetsl\u00e4nkade l\u00e5n, se not K3.3 \"Klassificering och v\u00e4rdering\". Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Nordea klassificerar finansiella tillg\u00e5ngar utifr\u00e5n den aff\u00e4rsmo- dell som anv\u00e4nds f\u00f6r tillg\u00e5ngarna. N\u00e4r aff\u00e4rsmodellen f\u00f6r obli- gationer i likviditetsbufferten ska fastst\u00e4llas anv\u00e4nder sig Nordea av kritiska bed\u00f6mningar. Obligationerna i likviditetsbuf- ferten delas in i tre portf\u00f6ljer. Nordea har f\u00f6r den f\u00f6rsta portf\u00f6l- jen fastst\u00e4llt att aff\u00e4rsmodellen \u00e4r att beh\u00e5lla obligationerna och inkassera avtalsenliga kassafl\u00f6den samt att s\u00e4lja finansiella tillg\u00e5ngar. F\u00f6r den andra portf\u00f6ljen har Nordea fastst\u00e4llt att aff\u00e4rsmodellen \u00e4r att f\u00f6rvalta obligationerna med m\u00e5let att rea- lisera kassafl\u00f6den genom att s\u00e4lja tillg\u00e5ngar. F\u00f6r den tredje portf\u00f6ljen har Nordea fastst\u00e4llt att aff\u00e4rsmodellen \u00e4r att beh\u00e5lla obligationerna och inkassera avtalsenliga kassafl\u00f6den. Obliga- tionerna i den f\u00f6rsta portf\u00f6ljen v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat, obligationerna i den andra portf\u00f6ljen v\u00e4rde- ras till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och den tredje port- f\u00f6ljen v\u00e4rderas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde. V\u00e4rdet p\u00e5 r\u00e4n- teb\u00e4rande v\u00e4rdepapper i likviditetsbufferten, som v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat (f\u00f6rsta portf\u00f6ljen), verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (andra portf\u00f6ljen) och upplupet anskaffningsv\u00e4rde (tredje portf\u00f6ljen) uppgick vid \u00e5rets slut till 35 869 mn euro (32 495 mn euro), 10 047 mn euro (13 895 mn euro) respektive 57 mn euro (40 mn euro). Nordea klassificerar ocks\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar utifr\u00e5n huru- vida avtalsvillkoren f\u00f6r de finansiella tillg\u00e5ngarna ger upphov till kassafl\u00f6den som uteslutande utg\u00f6rs av betalning av kapital- belopp och r\u00e4nta p\u00e5 utest\u00e5ende kapitalbelopp (SPPI, solely payment of principal and interest). Vissa l\u00e5neavtal i Nordea innefattar villkor som kopplar samman avtalsenliga kassafl\u00f6den med kundernas uppfyllelse av ESG-m\u00e5l eller m\u00e5l avseende milj\u00f6, socialt ansvar och bolagsstyrning (h\u00e5llbarhetsl\u00e4nkade m\u00e5l). Dessa ESG-m\u00e5l \u00e4r v\u00e4sentliga f\u00f6r motparten och brukar d\u00e4rf\u00f6r vara f\u00f6retagsspecifika. Vid \u00e5rets slut uppgick det redovi- sade v\u00e4rdet p\u00e5 dessa h\u00e5llbarhetsl\u00e4nkade l\u00e5n till 9 194 mn euro (6 775 mn euro). Nordea anser att dessa l\u00e5n uppfyller SPPI-kra- ven i fr\u00e5ga om att m\u00e5len \u00e4r kundspecifika. Nordeas bed\u00f6mning \u00e4r f\u00f6ljaktligen att f\u00f6r\u00e4ndringen i avtalsenliga kassafl\u00f6den beror p\u00e5 den f\u00f6r\u00e4ndrade kreditrisken till f\u00f6ljd av att kunden uppfyllt, eller inte uppfyllt, ett ESG-m\u00e5l. F\u00f6r mer information, se nedan. Nordea klassificerar emitterade eviga efterst\u00e4llda instru- ment som antingen finansiella skulder eller eget kapital. Nordea g\u00f6r bed\u00f6mningar f\u00f6r att fastst\u00e4lla om instrumentet innefattar ett krav p\u00e5 r\u00e4ntebetalning, beroende p\u00e5 om en framtida os\u00e4ker h\u00e4ndelse bortom b\u00e5de emittentens och inne- havarens kontroll intr\u00e4ffar eller inte intr\u00e4ffar. Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Kritiska bed\u00f6mningar med betydande inverkan p\u00e5 redovisade belopp f\u00f6r finansiella instrument g\u00f6rs i samband med fast- st\u00e4llande av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 OTC-derivat och andra finan- siella instrument som saknar noterade kurser eller nyligen observerade marknadskurser, s\u00e5som onoterade aktier. Bed\u00f6mningarna omfattar f\u00f6ljande: \u2022 Val av v\u00e4rderingsmetoder. \u2022 Bed\u00f6mning av n\u00e4r noterade kurser inte motsvarar verkligt v\u00e4rde (bland annat bed\u00f6mning av om marknaden \u00e4r aktiv). \u2022 Ber\u00e4kning av justeringar till verkligt v\u00e4rde f\u00f6r att beakta relevanta riskfaktorer s\u00e5som kreditrisk, modellrisk och likviditetsrisk. \u2022 Bed\u00f6mning av vilka marknadsparametrar som kan observeras. De kritiska bed\u00f6mningarna som kr\u00e4vs vid fastst\u00e4llandet av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument som saknar noterade kurser eller nyligen observerade marknadskurser medf\u00f6r ocks\u00e5 en h\u00f6g grad av os\u00e4kerhet i uppskattningarna. I samtliga fall baseras besluten p\u00e5 en professionell bed\u00f6m- ning i enlighet med Nordeas redovisnings- och v\u00e4rderingsprin- ciper. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmetod, niv\u00e5 2 och 3 i v\u00e4r- deringshierarkin, uppgick till 164 037 mn euro (162 018 mn euro) respektive 161 770 mn euro (120 620 mn euro) vid \u00e5rets slut. V\u00e4rderingsjusteringar (CVA, DVA, FFVA, NFVA, k\u00f6p/s\u00e4lj- justeringar, modellriskjusteringar och justeringar f\u00f6r variationer i oberoende priskontroller) som g\u00f6rs f\u00f6r att fastst\u00e4lla verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument (inklusive de som v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat) p\u00e5verkade eget kapital negativt med -82 mn euro (-47 mn euro). Upplysningar om k\u00e4nslighetsanalysen f\u00f6r verkliga v\u00e4rden p\u00e5 finansiella instrument med betydande icke-observerbara indata finns i tabellen \u201dV\u00e4rderingsmetoder och indata som anv\u00e4nds vid v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde i niv\u00e5 3\u201d i den h\u00e4r noten. Os\u00e4kerhet i uppskattningar uppst\u00e5r \u00e4ven vid f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet f\u00f6r finansiella instrument som utg\u00f6r en del av st\u00f6rre strukturella transaktioner. \u00c4ven om den efterf\u00f6ljande v\u00e4rderingen inte \u00e4r till verkligt v\u00e4rde redovisas dessa instru- ment vid anskaffningstillf\u00e4llet till verkligt v\u00e4rde och d\u00e5 det normalt inte finns n\u00e5got separat transaktionspris eller n\u00e5gon aktiv marknad f\u00f6r dylika individuella instrument m\u00e5ste det verkliga v\u00e4rdet estimeras . Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar En viktig bed\u00f6mning i samband med redovisning av kassafl\u00f6- dess\u00e4kringar \u00e4r valet av metod f\u00f6r att testa effektiviteten. De s\u00e4kringsinstrument som anv\u00e4nds n\u00e4r Nordea till\u00e4mpar kassafl\u00f6dess\u00e4kring \u00e4r valutar\u00e4nteswappar (f\u00f6r medell\u00e5nga eller l\u00e5nga l\u00f6ptider) eller valutaswappar (f\u00f6r korta l\u00f6ptider), vilka alltid redovisas till verkligt v\u00e4rde. Valutakomponenten hanteras som en kassafl\u00f6dess\u00e4kring av valutarisk (inklusive valutabasismarginal och swappunkter) och r\u00e4ntekomponen- ten som en verklig v\u00e4rdes\u00e4kring av r\u00e4nterisk. Vid m\u00e4tningen av effektiviteten i dessa kassafl\u00f6dess\u00e4kringar anv\u00e4nds den hypotetiska derivatmetoden, vilket inneb\u00e4r att f\u00f6r\u00e4ndringen i en perfekt hypotetisk swap anses motsvara nuv\u00e4rdet av den ackumulerade f\u00f6r\u00e4ndringen i f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kassafl\u00f6- den f\u00f6r den s\u00e4krade transaktionen (valutakomponenten). Fastst\u00e4llandet av egenskaper f\u00f6r den perfekta hypotetiska swappen kr\u00e4ver kritiska bed\u00f6mningar . Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Ledningen m\u00e5ste g\u00f6ra kritiska bed\u00f6mningar och uppskatt- ningar vid ber\u00e4kningen av reserveringar f\u00f6r os\u00e4kra l\u00e5neford- ringar. Nordeas samlade utl\u00e5ning v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, f\u00f6re reserveringar f\u00f6r os\u00e4kra l\u00e5nefordringar, uppgick till 276 025 mn euro (279 614 mn euro) vid \u00e5rets slut. F\u00f6r att ber\u00e4kna reserver f\u00f6r individuellt betydande os\u00e4kra fordringar g\u00f6rs bed\u00f6mningar f\u00f6r att uppskatta beloppet och tidpunkten f\u00f6r de f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6dena fr\u00e5n kunderna enligt olika scenarier, inklusive v\u00e4rdering av eventuella s\u00e4ker- heter som erh\u00e5llits. Bed\u00f6mningar g\u00f6rs ocks\u00e5 f\u00f6r att komma fram till sannolikheten f\u00f6r att de olika scenarierna intr\u00e4ffar. Bed\u00f6mningar g\u00f6rs f\u00f6r att v\u00e4rdera n\u00e4r en exponering har resulterat i en betydande \u00f6kning av kreditrisken. N\u00e4r s\u00e5 \u00e4r fallet ska reserveringen spegla f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster under den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden, till skillnad fr\u00e5n exponeringar vars kredi- trisk inte har \u00f6kat markant d\u00e4r reserveringen avser f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster under de kommande 12 m\u00e5naderna. Bed\u00f6mning- ar g\u00f6rs ocks\u00e5 vid valet av modeller som anv\u00e4nder andra para- metrar vid ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, till exempel den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6ptiden som anv\u00e4nds i kategori 2, samt vid bed\u00f6mningen av huruvida parametrarna som anv\u00e4nder histo- riska data \u00e4r relevanta f\u00f6r uppskattning av framtida f\u00f6rluster. De statistiska modeller som anv\u00e4nds f\u00f6r att ber\u00e4kna reser- veringarna baseras p\u00e5 makroekonomiska scenarier, vilket kr\u00e4- ver att ledningen g\u00f6r bed\u00f6mningar n\u00e4r de tar fram s\u00e5dana scenarier och anger sannolikheten f\u00f6r att de olika scenarierna intr\u00e4ffar. Bed\u00f6mningar g\u00f6rs ocks\u00e5 f\u00f6r att komma fram till i vil- ken utstr\u00e4ckning parametrarna f\u00f6r de olika scenarierna, som baserats p\u00e5 historiska data, \u00e4r relevanta f\u00f6r uppskattning av framtida f\u00f6rluster. Justeringar g\u00f6rs av de modellber\u00e4knade avs\u00e4ttningarna om de historiska uppgifterna inte i tillr\u00e4cklig utstr\u00e4ckning speglar ledningens syn p\u00e5 de f\u00f6rv\u00e4ntade kredit- f\u00f6rlusterna. Uppskattningen av modelljusteringar i efterhand kr\u00e4ver att ledningen g\u00f6r kritiska bed\u00f6mningar. F\u00f6r information om kritiska bed\u00f6mningar vid uppr\u00e4ttandet av denna \u00e5rsredovisningen till f\u00f6ljd av os\u00e4kerhet kring hur h\u00f6gre energi- och r\u00e5varupriser och l\u00e4gre privatkonsumtion i olika sektorer p\u00e5 l\u00e5ng sikt kan komma att p\u00e5verka Nordeas redovisning, se not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar F\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. Eftersom det normalt inte finns n\u00e5gra aktiva marknader f\u00f6r f\u00f6rvalt- ningsfastigheter estimeras verkligt v\u00e4rde med hj\u00e4lp av modeller baserade p\u00e5 diskonterade kassafl\u00f6den. Dessa modeller bygger p\u00e5 antaganden om framtida hyror, bel\u00e4gg- ning, drifts- och underh\u00e5llskostnader, avkastningskrav och r\u00e4nteniv\u00e5er. Det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 f\u00f6rvaltningsfastigheter uppgick vid \u00e5rets slut till 2 928 mn euro (3 146 mn euro). Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar En leasetagare m\u00e5ste g\u00f6ra kritiska bed\u00f6mningar i fr\u00e5ga om f\u00f6rv\u00e4ntad leasingperiod genom att ta h\u00e4nsyn till alla fakta och omst\u00e4ndigheter som inneb\u00e4r ett ekonomiskt incitament att utnyttja r\u00e4tten att f\u00f6rl\u00e4nga eller avsluta avtalet. Den f\u00f6r- v\u00e4ntade leasingperioden f\u00f6r avtal utan slutdatum bed\u00f6ms p\u00e5 samma s\u00e4tt. Bed\u00f6mningen av avtal som g\u00e4ller bankkontor grundas p\u00e5 begr\u00e4nsningsregler f\u00f6r genomsnittlig f\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6ptid f\u00f6r olika typer av fastighetsavtal. En mer detaljerad analys g\u00f6rs f\u00f6r mer betydande avtal. Huvudkontorsavtal bed\u00f6ms vara mera l\u00e5ngfristiga till sin natur \u00e4n bankkontoren, vars aff\u00e4rsomgivning f\u00f6r\u00e4ndras i en snabbare takt. Begr\u00e4ns- ningsregeln f\u00f6r bankkontor begr\u00e4nsar f\u00f6r tillf\u00e4llet l\u00f6ptiden f\u00f6r kontrakt utan slutdatum och kontrakt med f\u00f6rl\u00e4ngningsoptio- ner till 5 \u00e5r. Det \u00e4r m\u00f6jligt att avvika fr\u00e5n begr\u00e4nsningsregeln om omst\u00e4ndigheterna indikerar att Nordea kommer att stan- na kvar en l\u00e4ngre/kortare tidsperiod. Det redovisade v\u00e4rdet f\u00f6r nyttjander\u00e4tter var 1 239 mn euro (1 257 mn euro) vid \u00e5rets slut. En leasegivare m\u00e5ste g\u00f6ra kritiska bed\u00f6mningar vid klas- sificeringen av leasingavtal. Ett leasingavtal klassificeras som finansiell leasing om avtalet inneb\u00e4r att i stort sett alla risker och r\u00e4ttigheter f\u00f6rknippade med \u00e4gandet \u00f6verf\u00f6rs. Ett lea- singavtal klassificeras som operationellt om avtalet inte inne- b\u00e4r att i stort sett alla risker och r\u00e4ttigheter f\u00f6rknippade med \u00e4gandet \u00f6verf\u00f6rs. Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Inom ramen f\u00f6r den normala aff\u00e4rsverksamheten st\u00e4lls Nordea inf\u00f6r en rad olika operativa och juridiska risker som kan resultera i skadat anseende, b\u00f6ter, sanktioner, tvister, f\u00f6r- luster och/eller st\u00e4mningar. H\u00e4r ing\u00e5r potentiella krav som avser bank- och investeringstj\u00e4nster samt andra tj\u00e4nster. De flesta krav h\u00e4nf\u00f6r sig till l\u00e5n och insolvens, olika investerings- tj\u00e4nster, dep\u00e5tj\u00e4nster (sub-custody) och k\u00e4llskatt. Inget av de p\u00e5g\u00e5ende kraven bed\u00f6ms medf\u00f6ra n\u00e5gon v\u00e4sentlig negativ effekt p\u00e5 Nordea eller dess finansiella st\u00e4llning. Som tidigare meddelats r\u00e4knar Nordea med b\u00f6ter i Danmark f\u00f6r tidigare svaga AML-processer och rutiner, och en avs\u00e4ttning har gjorts f\u00f6r p\u00e5g\u00e5ende penningtv\u00e4tts\u00e4renden. Nordea kan inte utesluta risken f\u00f6r b\u00f6ter som skulle kunna p\u00e5verka bankens finansiella resultat. Vissa av dessa utredningar skulle ocks\u00e5 kunna leda till st\u00e4mningar. Se \u00e4ven avsnitt 6 \u201dRegelefterlevnadsrisk\u201d i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d och not K7.1 \u201dEventualf\u00f6rpliktelser\u201dKritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar F\u00f6rpliktelser f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner framr\u00e4knas f\u00f6r de st\u00f6rre pensionsplanerna av externa aktuarier med hj\u00e4lp av demografiska antaganden baserade p\u00e5 aktuella befolknings- data. Ber\u00e4kningarna baseras p\u00e5 ett antal aktuariella och finansiella parametrar. Uppskattningen av diskonteringsr\u00e4ntan \u00e4r f\u00f6renad med os\u00e4kerhet om huruvida marknaden f\u00f6r f\u00f6retagsobligationer \u00e4r tillr\u00e4ckligt djup och h\u00e5ller h\u00f6g kvalitet. Os\u00e4kerhet finns \u00e4ven kring extrapoleringen av r\u00e4ntekurvor f\u00f6r relevanta l\u00f6pti- der. Andra parametrar, s\u00e5som antaganden om l\u00f6ne\u00f6kningar och inflation, baseras p\u00e5 den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00e5ngsiktiga utveck- lingen f\u00f6r dessa parametrar och \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6renade med os\u00e4- kerhet i uppskattningarna. De viktigaste parametrarna som anv\u00e4ndes vid \u00e5rsskiftet redovisas tillsammans med en beskrivning av k\u00e4nsligheten f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i antagandena. F\u00f6rpliktelser f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner uppgick vid \u00e5rets slut till 2 849 mn euro (2 910 mn euro). ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:ExplanationOfAssumptionAboutFutureWithSignificantRiskOfResultingInMaterialAdjustments", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-627": { "value": "Nordeas samlade goodwill uppgick till 2 227 mn euro vid utg\u00e5ngen av 2023 och till 2 262 mn euro vid utg\u00e5ngen av 2022Det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 uppskjutna skattefordringar upp- gick vid \u00e5rets slut till 254 mn euro (299 mn euro). V\u00e4rdet p\u00e5 r\u00e4n- teb\u00e4rande v\u00e4rdepapper i likviditetsbufferten, som v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat (f\u00f6rsta portf\u00f6ljen), verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (andra portf\u00f6ljen) och upplupet anskaffningsv\u00e4rde (tredje portf\u00f6ljen) uppgick vid \u00e5rets slut till 35 869 mn euro (32 495 mn euro), 10 047 mn euro (13 895 mn euro) respektive 57 mn euro (40 mn euro). Vid \u00e5rets slut uppgick det redovi- sade v\u00e4rdet p\u00e5 dessa h\u00e5llbarhetsl\u00e4nkade l\u00e5n till 9 194 mn euro (6 775 mn euro). Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmetod, niv\u00e5 2 och 3 i v\u00e4r- deringshierarkin, uppgick till 164 037 mn euro (162 018 mn euro) respektive 161 770 mn euro (120 620 mn euro) vid \u00e5rets slut.Ledningen m\u00e5ste g\u00f6ra kritiska bed\u00f6mningar och uppskatt- ningar vid ber\u00e4kningen av reserveringar f\u00f6r os\u00e4kra l\u00e5neford- ringar. Nordeas samlade utl\u00e5ning v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, f\u00f6re reserveringar f\u00f6r os\u00e4kra l\u00e5nefordringar, uppgick till 276 025 mn euro (279 614 mn euro) vid \u00e5rets slut. I samband med identifieringen av kassagenererande enheter och i vilken utstr\u00e4ckning de kan l\u00e4ggas samman till grupper som pr\u00f6vas tillsammans beh\u00f6ver bed\u00f6mningar g\u00f6ras. Internt utvecklade programvaror ing\u00e5r i pr\u00f6vningen av nedskrivnings- behovet och allokeras till kassagenererande enheter. Nordeas samlade goodwill uppgick till 2 227 mn euro (2 262 mn euro) vid \u00e5rets slut. V\u00e4rdet p\u00e5 internt utvecklade programvaror upp- gick till 1 457 mn euro (1 599 mn euro) vid \u00e5rets slut. Det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 f\u00f6rvaltningsfastigheter uppgick vid \u00e5rets slut till 2 928 mn euro (3 146 mn euro). En leasetagare m\u00e5ste g\u00f6ra kritiska bed\u00f6mningar i fr\u00e5ga om f\u00f6rv\u00e4ntad leasingperiod genom att ta h\u00e4nsyn till alla fakta och omst\u00e4ndigheter som inneb\u00e4r ett ekonomiskt incitament att utnyttja r\u00e4tten att f\u00f6rl\u00e4nga eller avsluta avtalet. Den f\u00f6r- v\u00e4ntade leasingperioden f\u00f6r avtal utan slutdatum bed\u00f6ms p\u00e5 samma s\u00e4tt. Bed\u00f6mningen av avtal som g\u00e4ller bankkontor grundas p\u00e5 begr\u00e4nsningsregler f\u00f6r genomsnittlig f\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6ptid f\u00f6r olika typer av fastighetsavtal. En mer detaljerad analys g\u00f6rs f\u00f6r mer betydande avtal. Huvudkontorsavtal bed\u00f6ms vara mera l\u00e5ngfristiga till sin natur \u00e4n bankkontoren, vars aff\u00e4rsomgivning f\u00f6r\u00e4ndras i en snabbare takt. Begr\u00e4ns- ningsregeln f\u00f6r bankkontor begr\u00e4nsar f\u00f6r tillf\u00e4llet l\u00f6ptiden f\u00f6r kontrakt utan slutdatum och kontrakt med f\u00f6rl\u00e4ngningsoptio- ner till 5 \u00e5r. Det \u00e4r m\u00f6jligt att avvika fr\u00e5n begr\u00e4nsningsregeln om omst\u00e4ndigheterna indikerar att Nordea kommer att stan- na kvar en l\u00e4ngre/kortare tidsperiod. Det redovisade v\u00e4rdet f\u00f6r nyttjander\u00e4tter var 1 239 mn euro (1 257 mn euro) vid \u00e5rets slut. F\u00f6rpliktelser f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner uppgick vid \u00e5rets slut till 2 849 mn euro (2 910 mn euro). ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfAssetsAndLiabilitiesWithSignificantRiskOfMaterialAdjustmentExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-617": { "value": "
Omr\u00e4kning av tillg\u00e5ngar och skulder i utl\u00e4ndsk valuta
En enhets (koncernf\u00f6retag eller filial) funktionella valuta fast-
st\u00e4lls utifr\u00e5n den ekonomiska milj\u00f6 i vilken enheten prim\u00e4rt
bedriver sin verksamhet. Utl\u00e4ndsk valuta definieras som annan
valuta \u00e4n enhetens funktionella valuta. Transaktioner i utl\u00e4ndsk
valuta redovisas till transaktionsdagens kurs. Monet\u00e4ra till-
g\u00e5ngar och skulder i utl\u00e4ndsk valuta omr\u00e4knas till balansda-
gens kurs.
Valutakursdifferenser som uppkommer vid reglering av
transaktioner till kurser som avviker fr\u00e5n dem p\u00e5 transaktions-
dagen, liksom orealiserade omr\u00e4kningsdifferenser p\u00e5 ej regle-
rade monet\u00e4ra tillg\u00e5ngar och skulder i utl\u00e4ndsk valuta, redovi-
sas i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verk-
ligt v\u00e4rde\u201d.
Valutakursdifferenser som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n interna, l\u00e5ngfristiga
fordringar p\u00e5 eller skulder till utl\u00e4ndska verksamheter d\u00e4r
n\u00e5gon betalning varken planeras eller sannolikt kommer att
ske i framtiden (i praktiken en del av Nordeas nettoinveste-
ring i den utl\u00e4ndska verksamheten) redovisas under \u00d6vrigt
totalresultat och omklassificeras fr\u00e5n eget kapital till resultat-
r\u00e4kningen n\u00e4r netto investeringen avyttras. F\u00f6r omr\u00e4kning av
de utl\u00e4ndska f\u00f6retagens och filialernas finansiella rapporter,
se not K9.2 \u201dValutaomr\u00e4kning av utl\u00e4ndska f\u00f6retag/filialer\u201d.
Valutakurser
Jan\u2013dec 2023
Jan\u2013dec 2022
EUR 1 = svenska kronor
Resultatr\u00e4kning (genomsnitt)
11,4740
10,6274
Balansr\u00e4kning (vid periodens slut)
11,1275
11,1202
EUR 1 = danska kronor
Resultatr\u00e4kning (genomsnitt)
7,4509
7,4395
Balansr\u00e4kning (vid periodens slut)
7,4527
7,4365
EUR 1 = norska kronor
Resultatr\u00e4kning (genomsnitt)
11,4238
10,1023
Balansr\u00e4kning (vid periodens slut)
11,2120
10,5180
K9.2 Valutaomr\u00e4kning av
utl\u00e4ndska f\u00f6retag/filialer
Redovisningsprinciper
Koncernredovisningen uppr\u00e4ttas i euro. Vid omr\u00e4kningen av
de utl\u00e4ndska f\u00f6retagens och filialernas finansiella rapporter
till euro fr\u00e5n deras respektive funktionella valuta, omr\u00e4knas
tillg\u00e5ngar och skulder till balansdagens kurs, medan poster i
resultatr\u00e4kningen och i rapporten \u00f6ver totalresultat omr\u00e4knas
till \u00e5rets genomsnittskurs. Genomsnittskursen ber\u00e4knas uti-
fr\u00e5n dagliga v\u00e4xelkurser dividerat med antalet bankdagar
under perioden. Omr\u00e4kningsdifferenser redovisas i \u00f6vrigt
totalresultat och ackumuleras i reserven f\u00f6r omr\u00e4kning av
utl\u00e4ndsk verksamhet under eget kapital.
Goodwill och justeringar till verkligt v\u00e4rde fr\u00e5n f\u00f6rv\u00e4rv av
koncernf\u00f6retag hanteras som poster i samma funktionella
valuta som den kassagenererande enheten till vilken de h\u00f6r,
och omr\u00e4knas ocks\u00e5 till balansdagens kurs.
Eventuellt kvarst\u00e5ende eget kapital i utl\u00e4ndska filialer
omr\u00e4knas till balansdagens kurs, och omr\u00e4kningsdifferenser
redovisas under \u00f6vrigt totalresultat.
Vid avyttring av en utl\u00e4ndsk verksamhet omklassificeras
det ackumulerade beloppet f\u00f6r valutakursdifferenser avse-
ende den utl\u00e4ndska verksamheten \u2013 redovisat under \u00f6vrigt
totalresultat och ackumulerat i reserven f\u00f6r omr\u00e4kning av
utl\u00e4ndsk verksamhet under eget kapital \u2013 fr\u00e5n eget kapital
till resultatr\u00e4kningen i samband med att vinsten eller f\u00f6rlus-
ten fr\u00e5n avyttringen redovisas .
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForForeignCurrencyTranslationExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-618": { "value": "F\u00f6r\u00e4ndringar i koncernstrukturen Den 15 maj 2023 slutf\u00f6rde Nordea f\u00f6rv\u00e4rvet av samtliga aktier i den digitala pensionsplattformen Advinans AB. F\u00f6r ytterli- gare information, se not K9.6 \u201dF\u00f6rv\u00e4rv\u201dK9.6 F\u00f6rv\u00e4rv Redovisningsprinciper I samband med f\u00f6retagsf\u00f6rv\u00e4rv redovisas de f\u00f6rv\u00e4rvade iden- tifierbara tillg\u00e5ngarna och skulderna till verkligt v\u00e4rde, inklu- sive eventuella immateriella tillg\u00e5ngar som identifierats vid f\u00f6rv\u00e4rvet. Det verkliga v\u00e4rdet, netto, p\u00e5 identifierbara till- g\u00e5ngar och skulder j\u00e4mf\u00f6rs med erlagd k\u00f6peskilling och eventuellt \u00f6verskott redovisas som goodwill. Se \u00e4ven not K9.1 \u201dKonsoliderade f\u00f6retag\u201d. F\u00f6rv\u00e4rvet av Advinans Den 15 maj 2023 slutf\u00f6rdes f\u00f6rv\u00e4rvet av samtliga aktier i Advi- nans AB. F\u00f6retaget har utvecklat en digital plattform f\u00f6r f\u00f6r- s\u00e4ljning och administration av tj\u00e4nstepensioner En k\u00f6peskilling p\u00e5 38 mn euro betalades vid slutf\u00f6randet. F\u00f6retagets samlade tillg\u00e5ngar uppgick till 2 mn euro och nettotillg\u00e5ngarna till 1 mn euro, vilket innebar ett \u00f6verv\u00e4rde p\u00e5 37 mn euro. Den prelimi- n\u00e4ra f\u00f6rdelningen av k\u00f6peskillingen redovisas nedan.
Mn euro
15 maj 2023
F\u00f6rv\u00e4rvade nettotillg\u00e5ngar 1
F\u00f6rv\u00e4rvskostnad 38
\u00d6verv\u00e4rde
37
F\u00f6rdelning av \u00f6verv\u00e4rde:
Immateriell tillg\u00e5ng, programvaror
11
Immateriell tillg\u00e5ng, kundrelationer
5
Uppskjutna skattefordringar
2
Uppskjutna skatteskulder
-3
Goodwill
22
1
2
1) Exklusive justering av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r Immateriell tillg\u00e5ng, programvaror.
2) Varav 35 mn euro betalades till s\u00e4ljaren och 3 mn euro h\u00f6lls sp\u00e4rrade.
Nordea har uppskattat det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 Advinans
immateriella tillg\u00e5ngar i form av programvara till 11 mn euro.
Det verkliga v\u00e4rdet speglar den uppskattade ers\u00e4ttningskost-
naden. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 immateriella tillg\u00e5ngar i form
av programvara skrivs av under tio \u00e5r, vilket motsvarar den
ber\u00e4knade nyttjandeperioden.
En kundrelaterad immateriell tillg\u00e5ng har identifierats och
v\u00e4rderats till 5 mn euro. Denna tillg\u00e5ng speglar det resultat
efter kostnad f\u00f6r eget kapital som befintliga kundavtal v\u00e4ntas
generera. Den kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngen skrivs
av under tio \u00e5r.
Goodwill avser fr\u00e4mst v\u00e4rdet p\u00e5 synergier s\u00e5som korsf\u00f6r-
s\u00e4ljning med Nordeas befintliga kundbas. Synergierna kan
inte redovisas som separata immateriella tillg\u00e5ngar enligt
IFRS 3, och redovisas d\u00e4rmed som goodwill. Denna goodwill
f\u00f6rv\u00e4ntas vara evig och skrivs d\u00e4rmed inte av.
Int\u00e4kter och r\u00f6relseresultat f\u00f6r den period d\u00e5 f\u00f6retaget
konsoliderades uppgick till 1 mn euro respektive -3 mn euro.
Om f\u00f6retaget hade konsoliderats fr\u00e5n 1 januari 2023, skulle
det ha bidragit med int\u00e4kter p\u00e5 1 mn euro och ett r\u00f6relsere-
sultat p\u00e5 -5 mn euro.
F\u00f6rv\u00e4rvet av Topdanmark Life (Nordea Pension)
Den 1 december 2022 slutf\u00f6rdes f\u00f6rv\u00e4rvet av samtliga aktier i
Topdanmark Liv Holding A/S. Topdanmark Liv Holding A/S var
moderf\u00f6retaget i en koncern som innefattar f\u00f6rs\u00e4kringsbolaget
Topdanmark Livsforsikring A/S samt kapitalf\u00f6rvaltnings- och
fastighetsbolag. Koncernen bedriver liv- och pensionsr\u00f6relse i
Danmark. Koncernen hade cirka 300 anst\u00e4llda och 12 md euro i
f\u00f6rvaltade tillg\u00e5ngar p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvsdagen.
En k\u00f6peskilling p\u00e5 283 mn euro betalades till Topdanmark
Forsikring A/S i december 2022. F\u00f6rdelningen av k\u00f6peskil-
lingen redovisas nedan.
Mn euro
1 dec 2022
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
5 345
Aktier och andelar
4 239
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
2 841
F\u00f6rs\u00e4kringsskulder
-11 030
\u00d6vriga skulder
-1 539
F\u00f6rv\u00e4rvade nettotillg\u00e5ngar -144
F\u00f6rv\u00e4rvspris, kontantreglerad
283
Ber\u00e4knat ytterligare f\u00f6rv\u00e4rvspris
-2
F\u00f6rv\u00e4rvskostnad
281
\u00d6verv\u00e4rde
425
F\u00f6rdelning av \u00f6verv\u00e4rde:
Immateriella tillg\u00e5ngar f\u00f6r kundrelationer
39
Uppskjutna skattefordringar
42
Goodwill
344
1
1) Inklusive justering till verkligt v\u00e4rde avseende programvara och f\u00f6rs\u00e4kringsskulder i
Topdanmark Life.
Nordea uppskattade det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringsskul-
derna med samma modell som anv\u00e4nds f\u00f6r att uppskatta
verkligt v\u00e4rde under \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 17, vilken beskrivs i
not 10.6 \u201d\u00d6verg\u00e5ng till IFRS 17 F\u00f6rs\u00e4kringsavtal\u201d i \u00e5rsredovis-
ningen f\u00f6r 2022. Detta medf\u00f6rde en \u00f6kning av f\u00f6rs\u00e4krings-
skulderna p\u00e5 194 mn euro och en motsvarande minskning av
\u201dF\u00f6rv\u00e4rvade nettotillg\u00e5ngar\u201d, i linje med den effekt p\u00e5 avtal i
Nordeas balansr\u00e4kning som uppstod vid \u00f6verg\u00e5ngen den
1 januari 2022. En stor del av justeringen ing\u00e5r i den avtalsen-
liga marginalen enligt IFRS 17.
Nordea har ocks\u00e5 uppskattat det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 Topdan-
mark Lifes programvaror till 44 mn euro, vilket \u00e4r 31 mn euro
l\u00e4gre \u00e4n det redovisade v\u00e4rdet i Topdanmark Life. Det verkliga
v\u00e4rdet speglar den uppskattade ers\u00e4ttningskostnaden. V\u00e4rde-
minskningen redovisas under \u201dF\u00f6rv\u00e4rvade nettotillg\u00e5ngar\u201d.
Programvarornas verkliga v\u00e4rde skrivs av under tio \u00e5r, vilket
motsvarar den ber\u00e4knade nyttjandeperioden.
F\u00f6r fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal identifierades en kundrelaterad
immateriell tillg\u00e5ng. Denna tillg\u00e5ng speglade det resultat
minus kapitalkostnad som f\u00f6rv\u00e4ntas komma fr\u00e5n befintliga
avtal. I v\u00e4rdet p\u00e5 den immateriella tillg\u00e5ngen ingick ocks\u00e5
resultat minus kapitalkostnad fr\u00e5n f\u00f6rv\u00e4ntade framtida pre-
mier fr\u00e5n befintliga kunder. Den h\u00e4r immateriella tillg\u00e5ngen
omklassificerades i samband med \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 17 till
en tillg\u00e5ng f\u00f6r kassafl\u00f6den f\u00f6r anskaffning av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal.
Goodwill avser fr\u00e4mst v\u00e4rdet p\u00e5 den samlade arbetsstyrkan
och synergier, s\u00e5som korsf\u00f6rs\u00e4ljning med Nordeas befintliga
kundbas och h\u00f6gre f\u00f6rvaltat kapital f\u00f6r Nordea Asset Mana-
gement. Synergierna f\u00f6rv\u00e4ntas uppst\u00e5 i Nordeakoncernen.
Den samlade arbetsstyrkan och synergierna kan inte redovisas
som separata immateriella tillg\u00e5ngar enligt IFRS 3, och redovi-
sas d\u00e4rmed som goodwill. Denna goodwill f\u00f6rv\u00e4ntas vara evig
och skrivs d\u00e4rmed inte av.
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfBusinessCombinationsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-628": { "value": "K2.1 Segmentrapportering Redovisningsprinciper Ett r\u00f6relsesegment utg\u00f6r en del av Nordea som genererar int\u00e4kter och kostnader som regelbundet rapporteras till h\u00f6g- sta verkst\u00e4llande beslutsfattare och d\u00e4r de rapporterade upp- gifterna anv\u00e4nds som beslutsunderlag i fr\u00e5gor som r\u00f6r verksamheten. V\u00e4rderingsprinciper och allokeringar mellan r\u00f6relseseg- menten f\u00f6ljer, i enlighet med IFRS 8, den information som rapporteras till den h\u00f6gsta verkst\u00e4llande beslutsfattaren. I Nordea definieras h\u00f6gsta verkst\u00e4llande beslutsfattare som koncernchefen, som bist\u00e5s av de \u00f6vriga medlemmarna i koncernledningen. Nordea l\u00e4mnar upplysningar separat om varje r\u00f6relseseg- ment som har identifierats som ett r\u00f6relsesegment, f\u00f6rutsatt att f\u00f6ljande kvantitativa gr\u00e4nsv\u00e4rden har uppn\u00e5tts: \u2022 Segmentets int\u00e4kter (interna och externa) utg\u00f6r 10 procent eller mer av de samlade int\u00e4kterna (interna och externa) f\u00f6r alla r\u00f6relsesegment
\u2022 Segmentets resultat utg\u00f6r 10 procent eller mer av det st\u00f6rre
(i absoluta tal) av:
- den samlade vinsten f\u00f6r alla l\u00f6nsamma segment, eller
- den samlade f\u00f6rlusten f\u00f6r alla segment som redovisat en
f\u00f6rlust
\u2022 Segmentets tillg\u00e5ngar utg\u00f6r 10 procent eller mer av de sam-
lade tillg\u00e5ngarna f\u00f6r alla r\u00f6relsesegment.
Tv\u00e5 eller fler r\u00f6relsesegment sl\u00e5s samman till ett r\u00f6relseseg-
ment om segmenten har likartade ekonomiska egenskaper
och \u00e4ven liknar varandra med avseende p\u00e5 produkter och
tj\u00e4nster, produktionsprocesser, kunder, distributionss\u00e4tt och
regelverk.
Information om annan aff\u00e4rsverksamhet och r\u00f6relseseg-
ment som inte har redovisats separat sammanf\u00f6rs i en egen
kategori \u2013 \u201d\u00d6vriga r\u00f6relsesegment\u201d \u2013 f\u00f6r vilken upplysningar
l\u00e4mnas.
Resultatr\u00e4kning 2023
Large Asset & \u00d6vriga Summa
Personal Business Corporates & Wealth r\u00f6relse- r\u00f6relse- Summa
Mn euro Banking Banking Institutions Management segment
segment
Avst\u00e4mning
koncernen
R\u00e4ntenetto
3 512
2 550
1 525
316
-65
7 838
-387
7 451
Avgifts- och provisionsnetto
1 066
597
485
989
-32
3 105
-84
3 021
Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet
120
15
1
90
0
226
-9
217
Nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde
71
394
468
37
-100
870
144
1 014
Andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat
enligt kapitalandelsmetoden
0
-5
0
-2
5
-2
-1
-3
\u00d6vriga r\u00f6relseint\u00e4kter
6
36
3
0
-1
44
-1
43
Summa r\u00f6relseint\u00e4kter
4 775
3 587
2 482
1 430
-193
12 081
-338
11 743
- varav interna transaktioner
-1 138
-457
-10
243
1 362
0
\u2013
\u2013
Personalkostnader
-637
-418
-336
-429
-112
-1 932
-976
-2 908
\u00d6vriga kostnader
-1 296
-805
-432
-141
146
-2 528
1 322
-1 206
Lagstadgade avgifter
-115
-96
-103
-7
-1
-322
6
-316
Av- och nedskrivningar av
materiella och immateriella tillg\u00e5ngar
-47
-36
-22
-23
-172
-300
-508
-808
Summa r\u00f6relsekostnader
-2 095
-1 355
-893
-600
-139
-5 082
-156
-5 238
Resultat f\u00f6re kreditf\u00f6rluster
2 680
2 232
1 589
830
-332
6 999
-494
6 505
Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till
f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde
2
8
10
1
\u2013
21
-1
20
Kreditf\u00f6rluster, netto
-117
-91
15
-3
1
-195
8
-187
R\u00f6relseresultat
2 565
2 149
1 614
828
-331
6 825
-487
6 338
Skatt
-590
-494
-371
-190
76
-1 569
165
-1 404
\u00c5rets resultat
1 975
1 655
1 243
638
-255
5 256
-322
4 934
Balansr\u00e4kning 31 dec 2023
2
, md euro
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
171
98
54
12
\u2013
335
10
345
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
86
54
48
12
\u2013
200
10
210
1 1) IFRS 8 kr\u00e4ver information om int\u00e4kter fr\u00e5n transaktioner med andra r\u00f6relsesegment. Nordea har definierat segmentinterna int\u00e4kter som interna r\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader relaterade till r\u00f6relsesegmentens finansiering genom internbanken inom Group Finance. 2) H\u00f6gsta verkst\u00e4llande beslutsfattaren granskar \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d och \u201dIn- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten\u201d som m\u00e4tpunkter f\u00f6r de rapporterbara r\u00f6relsesegmentens totala tillg\u00e5ngar och skulder och som konsekvens d\u00e4rav \u00e4r dessa poster redovisade separat.
Resultatr\u00e4kning 2022
Large Asset & \u00d6vriga Summa
Personal Business Corporates & Wealth r\u00f6relse- r\u00f6relse- Summa
Mn euro Banking Banking Institutions Management segment
segment
Avst\u00e4mning
koncernen
R\u00e4ntenetto
2 501
1 867
1 161
167
-132
5 564
100
5 664
Avgifts- och provisionsnetto
1 122
603
456
1 021
-23
3 179
7
3 186
Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet
77
13
1
82
0
173
0
173
Nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde
82
369
578
0
139
1 168
-545
623
Andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat
enligt kapitalandelsmetoden
0
1
0
-1
-4
-4
-4
-8
\u00d6vriga r\u00f6relseint\u00e4kter
4
33
15
1
1
54
29
83
Summa r\u00f6relseint\u00e4kter
3 786
2 886
2 211
1 270
-19
10 134
-413
9 721
- varav interna transaktioner
-448
-133
-43
57
567
0
\u2013
\u2013
Personalkostnader
-584
-405
-320
-399
-110
-1 818
-975
-2 793
\u00d6vriga kostnader
-1 099
-698
-367
-120
137
-2 147
1 039
-1 108
Lagstadgade avgifter
-97
-89
-123
-5
-3
-317
-5
-322
Av- och nedskrivningar av
materiella och immateriella tillg\u00e5ngar
-79
-31
-21
-20
-4
-155
-456
-611
Summa r\u00f6relsekostnader
-1 859
-1 223
-831
-544
20
-4 437
-397
-4 834
Resultat f\u00f6re kreditf\u00f6rluster
1 927
1 663
1 380
726
1
5 697
-810
4 887
Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till
f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde
-3
-9
0
-1
\u2013
-13
0
-13
Kreditf\u00f6rluster, netto
-53
-40
55
-1
0
-39
-73
-112
R\u00f6relseresultat
1 871
1 614
1 435
724
1
5 645
-883
4 762
Skatt
-430
-371
-330
-167
0
-1 298
123
-1 175
\u00c5rets resultat
1 441
1 243
1 105
557
1
4 347
-760
3 587
Balansr\u00e4kning 31 dec 2022
2
, md euro
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
171
96
54
12
\u2013
333
13
346
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
86
54
50
13
\u2013
203
14
217
1 1) IFRS 8 kr\u00e4ver information om int\u00e4kter fr\u00e5n transaktioner med andra r\u00f6relsesegment. Nordea har definierat segmentinterna int\u00e4kter som interna r\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader relaterade till r\u00f6relsesegmentens finansiering genom internbanken inom Group Finance. 2) H\u00f6gsta verkst\u00e4llande beslutsfattaren granskar \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d och \u201dIn- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten\u201d som m\u00e4tpunkter f\u00f6r de rapporterbara r\u00f6relsesegmentens totala tillg\u00e5ngar och skulder och som konsekvens d\u00e4rav \u00e4r dessa poster redovisade separat.
Avst\u00e4mning mellan summa r\u00f6relsesegment och finansiella rapporter
Summa r\u00f6relseint\u00e4kter, Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n
mn euro
R\u00f6relseresultat, mn euro
md euro allm\u00e4nheten, md euro
2023
2022
2023
2022
31 dec 2023
31 dec 2022
31 dec 2023
31 dec 2022
Summa r\u00f6relsesegment
12 081
10 134
6 825
5 645
335
333
200
203
Koncernfunktioner
-63
-9
-100
-46
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
Oallokerade poster
130
-497
-182
-907
22
8
17
11
Elimineringar
-33
-31
0
0
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
Skillnader i redovisningsprinciper
-372
124
-205
70
-12
5
-7
3
Summa
11 743
9 721
6 338
4 762
345
346
210
217
1
3
2
1) Best\u00e5r av Group Business Support, Group Internal Audit, Chief of Staff office, Group People, Group Legal, Group Risk, Group Compliance och Group Brand, Communication & Marketing.
2) Effekt fr\u00e5n skillnad i anv\u00e4ndning av budgetvalutakurser i segmentrapporteringen.
3) R\u00f6relsesegmenten presenteras utan j\u00e4mf\u00f6relsest\u00f6rande poster. J\u00e4mf\u00f6relsest\u00f6rande poster p\u00e5 537 mn euro ing\u00e5r i r\u00f6relseint\u00e4kter och j\u00e4mf\u00f6relsest\u00f6rande poster p\u00e5 613 mn euro
ing\u00e5r i r\u00f6relseresultatet p\u00e5 raden \u201doallokerade poster\u201d 2022.
V\u00e4rdering av r\u00f6relsesegmentens resultat
Den huvudsakliga skillnaden mellan segmentrapporteringen i
not K2.1 \u201dSegmentrapportering\u201d och \u201dAff\u00e4rsomr\u00e5den\u201d, som
redovisas p\u00e5 annat h\u00e5ll i denna rapport, \u00e4r att informationen i
noten redovisar rapporteringen till den h\u00f6gsta verkst\u00e4llande
beslutsfattaren och tas fram med hj\u00e4lp av budgetvalutakur-
ser, medan rapporteringen under \u201dAff\u00e4rsomr\u00e5den\u201d uppr\u00e4ttas
med hj\u00e4lp av aktuella valutakurser. Nordea till\u00e4mpar fasta
budgetkurser f\u00f6r att undvika att valutakursr\u00f6relser p\u00e5verkar
rapporteringen till den h\u00f6gsta verkst\u00e4llande beslutsfattaren.
Samma valuta kurser (t.ex. SEK, NOK j\u00e4mf\u00f6rt med EUR)
anv\u00e4nds f\u00f6r innevarande \u00e5r och j\u00e4mf\u00f6relse\u00e5ret. Budgetkur-
serna fastst\u00e4lls i december \u00e5ret f\u00f6re och ber\u00e4knas som
genom snittet av avistakursen f\u00f6r de f\u00f6rsta fem bankdagarna i
december det \u00e5ret. J\u00e4mf\u00f6relsesiffrorna omr\u00e4knas varje \u00e5r till
budgetvalutakurserna f\u00f6r den aktuella perioden, i \u00f6verens-
st\u00e4mmelse med den interna rapporteringen till den h\u00f6gsta
verkst\u00e4llande beslutsfattaren.
Identifiering av r\u00f6relsesegment
Nordeas huvudsakliga aff\u00e4rsomr\u00e5den \u2013 Personal Banking,
Business Banking, Large Corporates & Institutions och Asset
& Wealth Management \u2013 har identifierats som r\u00f6relseseg-
ment och rapporteras separat eftersom de \u00e4r r\u00f6relsesegment
som \u00f6verskrider de kvantitativa gr\u00e4nsv\u00e4rdena i IFRS 8. Andra
r\u00f6relsesegment som inte n\u00e5r upp till gr\u00e4nsv\u00e4rdena ing\u00e5r i
\u00d6vriga r\u00f6relsesegment. Koncernfunktioner (och eliminering-
ar), liksom resultat som inte i sin helhet allokeras till n\u00e5got av
r\u00f6relsesegmenten, visas separat som avst\u00e4mningsposter.
Identifieringen av r\u00f6relsesegment har inte \u00e4ndrats under \u00e5ret.
Rapporterbara segment
Personal Banking tar hand om Nordeas privatkunder och
erbjuder ett helt\u00e4ckande utbud av finansiella tj\u00e4nster som till-
godoser deras vardagliga finansiella behov. Kunderna betj\u00e4-
nas via n\u00e4tbanken, mobilbanken, telefon, onlinem\u00f6ten och p\u00e5
Nordeas bankkontor. Aff\u00e4rsomr\u00e5det innefattar r\u00e5dgivning,
kundservice, olika kundkanaler samt produktenheter, och har
en gemensam strategi, verksamhetsmodell och ramverk f\u00f6r
styrning f\u00f6r samtliga marknader.
Business Banking betj\u00e4nar, ger r\u00e5d till och samarbetar med
f\u00f6retagskunder f\u00f6r att tillgodose alla deras aff\u00e4rsbehov med
ett helt\u00e4ckande utbud av tj\u00e4nster, d\u00e4ribland betalningar, likvi-
ditetshantering, kort, hantering av r\u00f6relsekapital samt finan-
sieringsl\u00f6sningar. Business Banking erbjuder \u00e4ven tj\u00e4nster
s\u00e5som betalningar, kort och finansiering till privatkunder.
Large Corporates & Institutions tillhandah\u00e5ller finansiella
l\u00f6sningar till stora nordiska och internationella f\u00f6retag och
institutionella kunder. Erbjudandet innefattar ett brett urval
tj\u00e4nster inom finansiering, likviditetshantering och betalning-
ar, samt investment banking, kapitalmarknadsprodukter och
v\u00e4rdepapperstj\u00e4nster.
Asset & Wealth Management tillhandah\u00e5ller h\u00f6gklassiga
l\u00f6sningar inom placeringar, sparande och riskhantering till
f\u00f6rm\u00f6gna privatpersoner och institutionella investerare samt
l\u00f6sningar f\u00f6r sparande till samtliga kundsegment i Nordea.
R\u00f6relseint\u00e4kter f\u00f6rdelade p\u00e5 produktgrupper
Mn euro
2023
2022
Bankprodukter
8 263
6 835
Kapitalmarknadsprodukter
1 246
1 187
Sparprodukter och kapitalf\u00f6rvaltning
1 631
1 733
Liv- och pensionsprodukter
483
357
\u00d6vriga
120
-391
Summa
11 743
9 721
1
1) F\u00f6rluster relaterade till verksamheten i Ryssland klassificerade som j\u00e4mf\u00f6relsest\u00f6-
rande poster under 2022 (537 mn euro), som ing\u00e5r i nettoresultat av poster till verk-
ligt v\u00e4rde, \u00e4r inkluderade i \u00f6vriga.
Bankprodukterna utg\u00f6rs av tre olika produkttyper: kontopro-
dukter, transaktionsprodukter och finansieringsprodukter.
Kontoprodukter innefattar kontobaserade produkter s\u00e5som
l\u00e5n, inl\u00e5ning, kort och n\u00e4tbankstj\u00e4nster. Transaktionsproduk-
ter utg\u00f6rs av kontanthantering, handel och projektfinansie-
ring. Finansieringsprodukter innefattar tillg\u00e5ngsbaserad
finansiering genom leasing, hyrk\u00f6p och factoring liksom f\u00f6r-
s\u00e4ljning till finansiella partners s\u00e5som f\u00f6rs\u00e4ljare, \u00e5terf\u00f6rs\u00e4l-
jare och butiker.
Kapitalmarknadsprodukter utg\u00f6rs av finansiella instru-
ment, eller arrangemang f\u00f6r finansiella instrument som \u00e4r till-
g\u00e4ngliga p\u00e5 finansmarknaden, bland annat valutor, r\u00e5varor,
aktier och obligationer.
Sparprodukter och kapitalf\u00f6rvaltning innefattar v\u00e4rdepap-
persfonder, diskretion\u00e4r f\u00f6rvaltning, portf\u00f6ljr\u00e5dgivning, aktie-
handel samt liv- pensionsprodukter. En v\u00e4rdepappersfond \u00e4r
en produkt d\u00e4r fondbolaget investerar i aktier, obligationer,
derivat eller andra standardiserade v\u00e4rdepapper/produkter
p\u00e5 uppdrag av fondens andels\u00e4gare. Diskretion\u00e4r f\u00f6rvaltning
\u00e4r en tj\u00e4nst som innefattar f\u00f6rvaltning av en v\u00e4rdepappers-
portf\u00f6lj f\u00f6r kundens r\u00e4kning. Portf\u00f6ljr\u00e5dgivning \u00e4r en tj\u00e4nst
som erbjuds f\u00f6r att hj\u00e4lpa kunderna i deras placeringsbeslut.
Liv- och pensionsomr\u00e5det erbjuder livf\u00f6rs\u00e4kringar och
pensionsprodukter/-tj\u00e4nster.
Geografisk information
Summa L\u00e5ngfristiga
r\u00f6relseint\u00e4kter, Tillg\u00e5ngar, tillg\u00e5ngar,
mn euro md euro md euro
31 dec 31 dec 31 dec 31 dec
2023
2022
2023 2022 2023 2022
Sverige
3 200
2 957
161
162
2
2
Finland
2 929
1 602
137
147
2
2
Norge
2 053
1 959
105
104
2
2
Danmark
3 107
2 653
169
170
3
3
\u00d6vriga
454
550
13
12
0
0
Summa
11 743
9 721
585
595
9
9
1
1) Exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar, ers\u00e4ttningar efter
avslutad anst\u00e4llning och r\u00e4ttigheter som uppkommer enligt f\u00f6rs\u00e4kringsavtal.
Nordeas huvudsakliga geografiska marknad utg\u00f6rs av de
nordiska l\u00e4nderna. Int\u00e4kter samt kortfristiga och l\u00e5ngfristiga
tillg\u00e5ngar f\u00f6rdelas p\u00e5 geografiska omr\u00e5den utifr\u00e5n var kund-
verksamheten bedrivs. Goodwill f\u00f6rdelas p\u00e5 l\u00e4nder utifr\u00e5n var
aff\u00e4rsverksamheten i de f\u00f6rv\u00e4rvade enheterna bedrivs.
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfEntitysReportableSegmentsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-630": { "value": "K2.1 Segmentrapportering Redovisningsprinciper Ett r\u00f6relsesegment utg\u00f6r en del av Nordea som genererar int\u00e4kter och kostnader som regelbundet rapporteras till h\u00f6g- sta verkst\u00e4llande beslutsfattare och d\u00e4r de rapporterade upp- gifterna anv\u00e4nds som beslutsunderlag i fr\u00e5gor som r\u00f6r verksamheten. V\u00e4rderingsprinciper och allokeringar mellan r\u00f6relseseg- menten f\u00f6ljer, i enlighet med IFRS 8, den information som rapporteras till den h\u00f6gsta verkst\u00e4llande beslutsfattaren. I Nordea definieras h\u00f6gsta verkst\u00e4llande beslutsfattare som koncernchefen, som bist\u00e5s av de \u00f6vriga medlemmarna i koncernledningen. Nordea l\u00e4mnar upplysningar separat om varje r\u00f6relseseg- ment som har identifierats som ett r\u00f6relsesegment, f\u00f6rutsatt att f\u00f6ljande kvantitativa gr\u00e4nsv\u00e4rden har uppn\u00e5tts: \u2022 Segmentets int\u00e4kter (interna och externa) utg\u00f6r 10 procent eller mer av de samlade int\u00e4kterna (interna och externa) f\u00f6r alla r\u00f6relsesegment \u2022 Segmentets resultat utg\u00f6r 10 procent eller mer av det st\u00f6rre (i absoluta tal) av: - den samlade vinsten f\u00f6r alla l\u00f6nsamma segment, eller - den samlade f\u00f6rlusten f\u00f6r alla segment som redovisat en f\u00f6rlust \u2022 Segmentets tillg\u00e5ngar utg\u00f6r 10 procent eller mer av de sam- lade tillg\u00e5ngarna f\u00f6r alla r\u00f6relsesegment. Tv\u00e5 eller fler r\u00f6relsesegment sl\u00e5s samman till ett r\u00f6relseseg- ment om segmenten har likartade ekonomiska egenskaper och \u00e4ven liknar varandra med avseende p\u00e5 produkter och tj\u00e4nster, produktionsprocesser, kunder, distributionss\u00e4tt och regelverk. Information om annan aff\u00e4rsverksamhet och r\u00f6relseseg- ment som inte har redovisats separat sammanf\u00f6rs i en egen kategori \u2013 \u201d\u00d6vriga r\u00f6relsesegment\u201d \u2013 f\u00f6r vilken upplysningar l\u00e4mnas. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForSegmentReportingExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-631": { "value": "
Resultatr\u00e4kning 2023
Large Asset & \u00d6vriga Summa
Personal Business Corporates & Wealth r\u00f6relse- r\u00f6relse- Summa
Mn euro Banking Banking Institutions Management segment
segment
Avst\u00e4mning
koncernen
R\u00e4ntenetto
3 512
2 550
1 525
316
-65
7 838
-387
7 451
Avgifts- och provisionsnetto
1 066
597
485
989
-32
3 105
-84
3 021
Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet
120
15
1
90
0
226
-9
217
Nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde
71
394
468
37
-100
870
144
1 014
Andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat
enligt kapitalandelsmetoden
0
-5
0
-2
5
-2
-1
-3
\u00d6vriga r\u00f6relseint\u00e4kter
6
36
3
0
-1
44
-1
43
Summa r\u00f6relseint\u00e4kter
4 775
3 587
2 482
1 430
-193
12 081
-338
11 743
- varav interna transaktioner
-1 138
-457
-10
243
1 362
0
\u2013
\u2013
Personalkostnader
-637
-418
-336
-429
-112
-1 932
-976
-2 908
\u00d6vriga kostnader
-1 296
-805
-432
-141
146
-2 528
1 322
-1 206
Lagstadgade avgifter
-115
-96
-103
-7
-1
-322
6
-316
Av- och nedskrivningar av
materiella och immateriella tillg\u00e5ngar
-47
-36
-22
-23
-172
-300
-508
-808
Summa r\u00f6relsekostnader
-2 095
-1 355
-893
-600
-139
-5 082
-156
-5 238
Resultat f\u00f6re kreditf\u00f6rluster
2 680
2 232
1 589
830
-332
6 999
-494
6 505
Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till
f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde
2
8
10
1
\u2013
21
-1
20
Kreditf\u00f6rluster, netto
-117
-91
15
-3
1
-195
8
-187
R\u00f6relseresultat
2 565
2 149
1 614
828
-331
6 825
-487
6 338
Skatt
-590
-494
-371
-190
76
-1 569
165
-1 404
\u00c5rets resultat
1 975
1 655
1 243
638
-255
5 256
-322
4 934
Balansr\u00e4kning 31 dec 2023
2
, md euro
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
171
98
54
12
\u2013
335
10
345
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
86
54
48
12
\u2013
200
10
210
1 1) IFRS 8 kr\u00e4ver information om int\u00e4kter fr\u00e5n transaktioner med andra r\u00f6relsesegment. Nordea har definierat segmentinterna int\u00e4kter som interna r\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader relaterade till r\u00f6relsesegmentens finansiering genom internbanken inom Group Finance. 2) H\u00f6gsta verkst\u00e4llande beslutsfattaren granskar \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d och \u201dIn- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten\u201d som m\u00e4tpunkter f\u00f6r de rapporterbara r\u00f6relsesegmentens totala tillg\u00e5ngar och skulder och som konsekvens d\u00e4rav \u00e4r dessa poster redovisade separat
Resultatr\u00e4kning 2022
Large Asset & \u00d6vriga Summa
Personal Business Corporates & Wealth r\u00f6relse- r\u00f6relse- Summa
Mn euro Banking Banking Institutions Management segment
segment
Avst\u00e4mning
koncernen
R\u00e4ntenetto
2 501
1 867
1 161
167
-132
5 564
100
5 664
Avgifts- och provisionsnetto
1 122
603
456
1 021
-23
3 179
7
3 186
Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet
77
13
1
82
0
173
0
173
Nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde
82
369
578
0
139
1 168
-545
623
Andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat
enligt kapitalandelsmetoden
0
1
0
-1
-4
-4
-4
-8
\u00d6vriga r\u00f6relseint\u00e4kter
4
33
15
1
1
54
29
83
Summa r\u00f6relseint\u00e4kter
3 786
2 886
2 211
1 270
-19
10 134
-413
9 721
- varav interna transaktioner
-448
-133
-43
57
567
0
\u2013
\u2013
Personalkostnader
-584
-405
-320
-399
-110
-1 818
-975
-2 793
\u00d6vriga kostnader
-1 099
-698
-367
-120
137
-2 147
1 039
-1 108
Lagstadgade avgifter
-97
-89
-123
-5
-3
-317
-5
-322
Av- och nedskrivningar av
materiella och immateriella tillg\u00e5ngar
-79
-31
-21
-20
-4
-155
-456
-611
Summa r\u00f6relsekostnader
-1 859
-1 223
-831
-544
20
-4 437
-397
-4 834
Resultat f\u00f6re kreditf\u00f6rluster
1 927
1 663
1 380
726
1
5 697
-810
4 887
Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till
f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde
-3
-9
0
-1
\u2013
-13
0
-13
Kreditf\u00f6rluster, netto
-53
-40
55
-1
0
-39
-73
-112
R\u00f6relseresultat
1 871
1 614
1 435
724
1
5 645
-883
4 762
Skatt
-430
-371
-330
-167
0
-1 298
123
-1 175
\u00c5rets resultat
1 441
1 243
1 105
557
1
4 347
-760
3 587
Balansr\u00e4kning 31 dec 2022
2
, md euro
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
171
96
54
12
\u2013
333
13
346
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
86
54
50
13
\u2013
203
14
217
1
1) IFRS 8 kr\u00e4ver information om int\u00e4kter fr\u00e5n transaktioner med andra r\u00f6relsesegment. Nordea har definierat segmentinterna int\u00e4kter som interna r\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader
relaterade till r\u00f6relsesegmentens finansiering genom internbanken inom Group Finance.
2) H\u00f6gsta verkst\u00e4llande beslutsfattaren granskar \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d och \u201dIn- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten\u201d som m\u00e4tpunkter f\u00f6r de rapporterbara r\u00f6relsesegmentens totala
tillg\u00e5ngar och skulder och som konsekvens d\u00e4rav \u00e4r dessa poster redovisade separat.
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfProfitLossFromOperatingActivitiesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-632": { "value": "K2.2 R\u00e4ntenetto Redovisningsprinciper R\u00e4nta utg\u00f6rs av ers\u00e4ttning f\u00f6r pengars tidsv\u00e4rde plus en mar- ginal. Effektivr\u00e4ntan motsvarar den r\u00e4nta som anv\u00e4nds f\u00f6r att diskontera f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kassafl\u00f6den till redovisat v\u00e4rde p\u00e5 den finansiella tillg\u00e5ngen eller skulden vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader ber\u00e4knas och redovisas med effektivr\u00e4ntemetoden eller, om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt, med en metod som ger en rimlig uppskattning av vad en ber\u00e4k- ning grundad p\u00e5 effektivr\u00e4ntemetoden skulle ge. Effektivr\u00e4n- tan innefattar avgifter som anses ing\u00e5 i effektivr\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument (vanligen avgifter erh\u00e5llna som kom- pensation f\u00f6r risk). R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader fr\u00e5n finansiella instrument klassificeras, med nedanst\u00e5ende undantag, som \u201dR\u00e4ntenetto\u201d. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till balanspos- ter redovisade till verkligt v\u00e4rde inom Markets och Life & Pen- sion klassificeras i resultatr\u00e4kningen som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. \u00c4ven r\u00e4ntan h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofi- nansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pen- sion och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Trea- sury, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, redovisas under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att int\u00e4kter och kostnader i dessa verksamheter redovisas p\u00e5 ett konsekvent s\u00e4tt. Se not K2.5 \u201dSumma netto- resultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. R\u00e4ntekomponenten i derivat klassificeras som \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undantag f\u00f6r derivat som innehas f\u00f6r s\u00e4kringssyfte. I redovisningss\u00e4kringar klas- sificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld. I ekonomiska s\u00e4kringar klassificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201d\u00d6vri- ga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld . Avkastningen p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar redovisas p\u00e5 tre rader i resultatr\u00e4kningen: \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d, \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d och \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d. Under posten \u201dR\u00e4ntein- t\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d redovisar Nordea r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde eller till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Resultatr\u00e4kningsposten \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d innefattar r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n exempelvis l\u00e5n v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen eftersom de inte uppfyl- ler SPPI-kriteriet (som anger att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6- ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta). Negativ avkast- ning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas under \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d respektive \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder\u201d .
R\u00e4ntenetto
Mn euro
2023
2022
R\u00e4nteint\u00e4kter ber\u00e4knade enligt
effektivr\u00e4ntemetoden
17 303
7 937
\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter
2 426
1 013
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar
\u2013
-134
R\u00e4ntekostnader
-12 278
-3 474
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder
\u2013
322
R\u00e4ntenetto
7 451
5 664
1 1) Varav variabla leasingint\u00e4kter 410 mn euro (248 mn euro). Variabla leasingint\u00e4kter best\u00e5r av r\u00f6rliga r\u00e4ntor exklusive den fasta marginalen. Om den variabla leasingin - t\u00e4kten minskar motverkas detta av l\u00e4gre uppl\u00e5ningskostnader. R\u00e4nteint\u00e4kterna p\u00e5 nettoinvesteringen i finansiella leasingavtal uppgick till 509 mn euro (329 mn euro) .
R\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden
Mn euro
2023
2022
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
2 642
682
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
12 095
6 527
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
931
325
Avgifter
201
242
Netto betald eller erh\u00e5llen r\u00e4nta p\u00e5
derivatinstrument i s\u00e4kringsredovisning av
tillg\u00e5ngar
1 434
161
R\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av
effektivr\u00e4ntemetoden
17 303
7 937
\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter
Mn euro
2023
2022
Utl\u00e5ning till verkligt v\u00e4rde till allm\u00e4nheten
1 608
1 064
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper till verkligt v\u00e4rde
442
170
Netto betald eller erh\u00e5llen r\u00e4nta p\u00e5
derivatinstrument i ekonomiska s\u00e4kringar av
tillg\u00e5ngar
376
-221
\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter
2 426
1 013
R\u00e4ntekostnader
Mn euro
2023
2022
Skulder till kreditinstitut
-865
-221
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
-4 079
-878
Avgifter till ins\u00e4ttningsgarantier
-80
-79
Emitterade v\u00e4rdepapper
-5 118
-2 376
Efterst\u00e4llda skulder
-222
-252
\u00d6vriga r\u00e4ntekostnader
-15
-14
Netto betald eller erh\u00e5llen r\u00e4nta p\u00e5
derivatinstrument i s\u00e4kringar av skulder
-1 899
346
R\u00e4ntekostnader
-12 278
-3 474
R\u00e4ntenetto fr\u00e5n kategorier av finansiella instrument
Mn euro
2023
2022
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat
902
279
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
14 967
7 364
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
3 860
1 173
Finansiella skulder v\u00e4rderade
till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
-9 241
-2 896
Finansiella skulder v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
-3 037
-256
R\u00e4ntenetto
7 451
5 664
R\u00e4ntan p\u00e5 os\u00e4kra l\u00e5nefordringar utgjorde en obetydlig andel
av r\u00e4nteint\u00e4kterna .
K2.3 Avgifts- och provisionsnetto Redovisningsprinciper Nordea har provisionsint\u00e4kter fr\u00e5n olika typer av tj\u00e4nster som tillhandah\u00e5lls kunder. Hur provisionsint\u00e4kterna redovisas beror p\u00e5 i vilket syfte avgiften tas ut. Huvuddelen av int\u00e4kterna som klassificerats som \u201dProvi- sionsint\u00e4kter\u201d avser int\u00e4kter fr\u00e5n avtal med kunder enligt IFRS 15. Avgiftsint\u00e4kter redovisas n\u00e4r eller i takt med att ett f\u00f6retag har fullgjort sina \u00e5taganden, antingen \u00f6ver tid eller vid en specifik tidpunkt. Utl\u00e5ningsavgifter som inte ing\u00e5r i den effektiva r\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument redovisas n\u00e4r \u00e5tagandet har full- gjorts. Avgifter som erh\u00e5lls i samband med bilaterala transak- tioner redovisas normalt som en del av det finansiella instru- mentets effektiva r\u00e4nta. Avgifter fr\u00e5n syndikerade l\u00e5n redovi- sas antingen som en del av den effektiva r\u00e4ntan p\u00e5 Nordeas del eller, om Nordea fungerat som agentbank, som en avgifts- int\u00e4kt. Om avgiftsint\u00e4kten avser b\u00e5de och, grundas den avgift som ing\u00e5r i den effektiva r\u00e4ntan p\u00e5 den marginal som erh\u00e5l- lits fr\u00e5n de \u00f6vriga parterna i arrangemanget. R\u00f6rliga avgifter, s\u00e5som resultatrelaterade avgifter, redovi- sas endast i den utstr\u00e4ckning det \u00e4r mycket sannolikt att ingen v\u00e4sentlig \u00e5terf\u00f6ring av de ackumulerade, redovisade beloppen kommer att ske. Provisionskostnader som avser en viss period kostnadsf\u00f6rs under den perioden, medan transaktionsavgifter redovisas n\u00e4r tj\u00e4nsterna erh\u00e5lls. Provisionsint\u00e4kter och provisionskostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till fullf\u00f6ljandet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal ing\u00e5r inte i \u201dAvgifts- och pro- visionsnetto\u201d utan redovisas ist\u00e4llet i enlighet med IFRS 17 och redovisningsprinciperna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d och not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d.
Avgifts- och provisionsnetto
Mn euro
2023
2022
Provisioner fr\u00e5n kapitalf\u00f6rvaltning
1 631
1 733
- varav int\u00e4kter
1 897
2 082
- varav kostnader
-266
-349
Provisioner fr\u00e5n livf\u00f6rs\u00e4kring och pensioner
138
124
- varav int\u00e4kter
147
125
- varav kostnader
-9
-1
Inl\u00e5ningsprodukter
23
25
- varav int\u00e4kter
23
25
Courtage, v\u00e4rdepappersemissioner och
f\u00f6retagsfinansiering
194
173
- varav int\u00e4kter
323
306
- varav kostnader
-129
-133
Dep\u00e5- och emissionstj\u00e4nster
6
18
- varav int\u00e4kter
54
63
- varav kostnader
-48
-45
Betalningar
253
252
- varav int\u00e4kter
375
372
- varav kostnader
-122
-120
Kort
291
306
- varav int\u00e4kter
431
427
- varav kostnader
-140
-121
Utl\u00e5ningsprodukter
437
477
- varav int\u00e4kter
461
502
- varav kostnader
-24
-25
Garantier
56
101
- varav int\u00e4kter
130
144
- varav kostnader
-74
-43
\u00d6vrigt
-8
-23
- varav int\u00e4kter
82
62
- varav kostnader
-90
-85
Summa
3 021
3 186
1 1 1) Avgifts-och provisionint\u00e4nkter fr\u00e5n finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som inte v\u00e4rn- deras till v\u00e4rkligt v\u00e4rde via reslutatr\u00e4kningen och som inte ing\u00e5r i ber\u00e4kningen av effektiv r\u00e4nta uppg\u00e5r till 435 mn euro (456 mn euro). Provision fr\u00e5n kapitalf\u00f6rvaltning redovisas normalt \u00f6ver tid i takt med att tj\u00e4nster utf\u00f6rs, och brukar baseras p\u00e5 f\u00f6rvaltat kapital. Dessa avgifter redovisas fortl\u00f6pande eftersom belop- pet (och r\u00e4tten att erh\u00e5lla avgiften) st\u00e5r i relation till det v\u00e4rde som kunden erh\u00e5ller. Avgifterna redovisas varje m\u00e5nad n\u00e4r marknadsv\u00e4rdet f\u00f6r det f\u00f6rvaltade kapitalet har fast- st\u00e4llts. R\u00f6rliga avgifter som baseras p\u00e5 relativ utveckling i f\u00f6r- h\u00e5llande till ett j\u00e4mf\u00f6relseindex \u00e4r s\u00e4llsynta. Os\u00e4kerheten kring r\u00f6rliga avgifter skingras normalt \u00e5tminstone p\u00e5 varje balansdag och avgiftsint\u00e4kten kan redovisas. Beloppet kan inte redovisas om utfallet \u00e4nnu \u00e4r os\u00e4kert och kan p\u00e5verkas av marknadsutvecklingen. Avgifts- och provisionsint\u00e4kter fr\u00e5n liv- och pensionsverk- samheten innefattar avgifter f\u00f6r tj\u00e4nster h\u00e4nf\u00f6rliga till finan- siella avtal. Avgiftsint\u00e4kten redovisas \u00f6ver tid i takt med att tj\u00e4nsterna utf\u00f6rs. Avgiftsint\u00e4kter fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovi- sas under \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, netto\u201d, se not K2.4 \u201dNettore- sultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d . Avgifter i kategorierna \u201dInl\u00e5ningsprodukter\u201d, \u201dCourtage, v\u00e4rdepappersemissioner och f\u00f6retagsfinansiering\u201d, \u201dDep\u00e5- och emissionstj\u00e4nster\u201d samt \u201dBetalningar\u201d redovisas b\u00e5de \u00f6ver tid och vid en viss tidpunkt, beroende p\u00e5 n\u00e4r \u00e5tagandena fullg\u00f6rs. Avgifterna som avser courtage, v\u00e4rdepappersemis- sioner och f\u00f6retagsfinansiering \u00e4r fr\u00e4mst transaktionsbase- rade och avser r\u00e5dgivning eller utf\u00f6rande av kundorder g\u00e4l- lande v\u00e4rdepapper, d\u00e4r tj\u00e4nsterna redovisas vid den tidpunkt d\u00e5 tj\u00e4nsterna relaterade till transaktionerna har slutf\u00f6rts. Betalningsprovisioner innefattar avgifter f\u00f6r cash manage- ment och betalningsl\u00f6sningar, vilka redovisas \u00f6ver tid, samt transaktionsbaserade avgifter f\u00f6r tj\u00e4nster som inrikes- och utlandsbetalningar, vilka redovisas vid en viss tidpunkt. Kortavgifter delas in i kategorierna f\u00f6rmedlingsavgifter, som redovisas n\u00e4r kunden anv\u00e4nder tj\u00e4nsten, och avgifter f\u00f6r kortinnehavare, som redovisas \u00f6ver tid eller vid en viss tid- punkt om avgiften \u00e4r transaktionsbaserad. Utl\u00e5ningsavgifter redovisas n\u00e4r \u00e5tagandet har fullgjorts, det vill s\u00e4ga n\u00e4r transaktionen har genomf\u00f6rts, s\u00e5vida de inte ing\u00e5r i den effektiva r\u00e4ntan f\u00f6r det finansiella instrumentet. Int\u00e4kter f\u00f6r utst\u00e4llda finansiella garantier samt kostnader f\u00f6r k\u00f6pta finansiella garantier, f\u00f6rdelas \u00f6ver instrumentets l\u00f6ptid och klassificeras som \u201dAvgifts- och provisionsint\u00e4kter\u201d respektive \u201dAvgifts- och provisionskostnader\u201d. \u00d6vriga avgiftsint\u00e4kter \u00e4r normalt transaktionsbaserade. F\u00f6r transaktionsbaserade tj\u00e4nster som utf\u00f6rs vid en viss tidpunkt erh\u00e5lls betalning omedelbart i samband med att tj\u00e4nsterna utf\u00f6rs. F\u00f6r tj\u00e4nster som utf\u00f6rs \u00f6ver tid g\u00e4ller nor- malt en kortare period. Exempel p\u00e5 s\u00e5dana tj\u00e4nster \u00e4r betal- ningstj\u00e4nster som l\u00f6per per m\u00e5nad eller kapitalf\u00f6rvaltnings- tj\u00e4nster som l\u00f6per per m\u00e5nad eller per kvartal. F\u00f6r tj\u00e4nster som utf\u00f6rs \u00f6ver tid uppst\u00e5r r\u00e4tten till ers\u00e4ttning i slutet av varje period n\u00e4r \u00e5tagandena \u00e4r fullgjorda och det \u00e4r mycket sannolikt att ingen v\u00e4sentlig \u00e5terf\u00f6ring av ers\u00e4ttningen kom- mer att ske. Kundfordringar redovisas under \u201d\u00d6vriga tillg\u00e5ngar\u201d medan \u00e4nnu ej debiterade avgifter f\u00f6r uppfyllda prestations\u00e5tagan- den och avtalstillg\u00e5ngar redovisas under \u201dF\u00f6rutbetalda kost- nader och upplupna int\u00e4kter\u201d. Kortfristiga f\u00f6rskott som erh\u00e5l- lits, men d\u00e4r prestations\u00e5tagandena \u00e4nnu inte har uppfyllts, redovisas under \u201dUpplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter\u201d. Provisionskostnader \u00e4r normalt transaktionsbaserade och redovisas i den period d\u00e5 tj\u00e4nsterna erh\u00e5lls.
Nedbrytning per aff\u00e4rsomr\u00e5de
Large
Personal Business Corporates & Asset & Wealth \u00d6vrigt & Nordea
2023,
mn euro
Banking Banking Institutions
Management
Group Finance
elimineringar Group
Provisioner fr\u00e5n kapitalf\u00f6rvaltning
518
77
5
1 031
0
0
1 631
Provisioner fr\u00e5n livf\u00f6rs\u00e4kring och pensioner
153
63
2
-68
0
-12
138
Inl\u00e5ningsprodukter
3
19
1
0
0
0
23
Courtage, v\u00e4rdepappersemissioner och
f\u00f6retagsfinansiering
13
32
129
28
-5
-3
194
Dep\u00e5- och emissionstj\u00e4nster
3
4
10
4
-14
-1
6
Betalningar
15
161
80
1
0
-4
253
Kort
231
49
10
0
1
0
291
Utl\u00e5ningsprodukter
99
157
178
4
1
-2
437
Garantier och dokumentbetalningar
5
13
49
0
-12
1
56
\u00d6vrigt
-1
3
-5
-23
-5
23
-8
Summa
1 039
578
459
977
-34
2
3 021
Large
Personal Business Corporates & Asset & Wealth \u00d6vrigt & Nordea
2022,
mn euro
Banking Banking Institutions
Management
Group Finance
elimineringar Group
Provisioner fr\u00e5n kapitalf\u00f6rvaltning
552
82
7
1 092
0
0
1 733
Provisioner fr\u00e5n livf\u00f6rs\u00e4kring och pensioner
151
71
3
-83
0
-18
124
Inl\u00e5ningsprodukter
6
18
1
0
0
0
25
Courtage, v\u00e4rdepappersemissioner och
f\u00f6retagsfinansiering
23
33
103
26
-6
-6
173
Dep\u00e5- och emissionstj\u00e4nster
4
5
17
5
-13
0
18
Betalningar
15
157
82
1
0
-3
252
Kort
246
49
10
1
1
-1
306
Utl\u00e5ningsprodukter
121
164
188
6
1
-3
477
Garantier och dokumentbetalningar
8
26
66
0
0
1
101
\u00d6vrigt
9
5
-12
-22
-5
2
-23
Summa
1 135
610
465
1 026
-22
-28
3 186
K2.4 Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet Redovisningsprinciper Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet kan delas in i fyra delar: \u2022 f\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, som utg\u00f6rs av tillhandah\u00e5llna tj\u00e4nster enligt f\u00f6rs\u00e4kringsavtal till ett belopp som speglar den ers\u00e4tt- ning som bolaget r\u00e4knar med att ha r\u00e4tt till f\u00f6r dessa tj\u00e4nster \u2022 kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster, som innefattar f\u00f6rs\u00e4k- ringsers\u00e4ttningar, f\u00f6rv\u00e4rvskostnader och andra r\u00f6relsekost- nader avseende f\u00f6rs\u00e4kringsavtal \u2022 finansiella int\u00e4kter eller kostnader fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal, som innefattar f\u00f6r\u00e4ndringar i diskonteringsr\u00e4ntor, avveckling av diskonteringseffekten och avveckling av riskjusteringen. Posten innefattar \u00e4ven f\u00f6r\u00e4ndringar i skulder till f\u00f6rs\u00e4krings- tagare enligt den r\u00f6rliga avgiftsmodellen till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4nd- ringar i motsvarande tillg\u00e5ngar \u2022 avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som \u00e4r knutna till skulder till f\u00f6rs\u00e4k- ringstagare och innefattar int\u00e4kter fr\u00e5n dessa tillg\u00e5ngar. Mer detaljerade redovisningsprinciper g\u00e4llande f\u00f6rs\u00e4kringsavtal finns in not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d.
Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet
Mn euro
2023
2022
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter
613
313
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
-392
-119
Nettoresultat fr\u00e5n \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
-6
-6
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, netto
215
188
Finansiella int\u00e4kter eller kostnader fr\u00e5n
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
-2 222
1 900
Avkastning fr\u00e5n tillg\u00e5ngar som t\u00e4cker
f\u00f6rs\u00e4kringsskulder
2 224
-1 915
Finansiella int\u00e4kter och kostnader fr\u00e5n
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal, netto
2
-15
Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet
217
173
1 1) \u00d6verf\u00f6rt fr\u00e5n not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d . K2.5 Summa nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde Redovisningsprinciper Nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 finansiella instrument och f\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde redovisas normalt under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r information om de redovisningsprinciper som anv\u00e4nds vid ber\u00e4kning av verkligt v\u00e4rde, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Dessutom ing\u00e5r f\u00f6ljande poster i \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d: \u2022 r\u00e4nta h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofinansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pension och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Treasury, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 realiserade vinster/f\u00f6rluster p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 omv\u00e4rderingen av s\u00e4krade risker i s\u00e4krade poster i s\u00e4kringsredovisningen \u2022 valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar. F\u00f6ljande poster ing\u00e5r inte i \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d: \u2022 r\u00e4ntekomponenten i derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredo- visning och ekonomiska s\u00e4kringar. Dessa komponenter redovisas under \u201dR\u00e4ntenetto\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla redovis- ningsm\u00e4ssig \u00f6verensst\u00e4mmelse med de s\u00e4krade posterna \u2022 avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar knutna till skulderna till f\u00f6rs\u00e4k- ringstagare bruttoredovisas i den h\u00e4r noten, men \u00f6verf\u00f6rs till not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d och ing\u00e5r d\u00e4rmed inte i summorna \u2022 f\u00f6rluster fr\u00e5n motpartsrisk p\u00e5 utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (upp- fyller inte kriteriet att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta) redovisas under den separata posten \u201dNettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om redovisningsprinciper avseende valu- takursf\u00f6r\u00e4ndringar, se not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d och not K9.2 \u201dValutaomr\u00e4kning av utl\u00e4ndska f\u00f6retag/filialer\u201d. Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde Posten \u201dNettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6r- fall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d inkluderar justeringar till verkligt v\u00e4rde av marginalkomponenten f\u00f6r l\u00e5nefordringar i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instru- menten till f\u00f6rfall och d\u00e4r dessa m\u00e5ste v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (uppfyller inte SPPI-kriteriet). L\u00e5nefordringarna klassifi- ceras i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och redovisas under posten \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d i balansr\u00e4kningen. Justeringar till verkligt v\u00e4rde avser fr\u00e4mst f\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk. F\u00f6rluster fr\u00e5n motpartsrisk i instrument som klassificerats i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d redovisas under \u201dNettoresultat av pos- ter till verkligt v\u00e4rde\u201d. Nedskrivningar avseende instrument i andra kategorier \u00e4n \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultat- r\u00e4kningen\u201d redovisas under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. F\u00f6r ytterligare information, se not K2.10 \u201dKreditf\u00f6rluster\u201d . Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Os\u00e4kerhet i uppskattningar finns i samband med v\u00e4rdering av finansiella instrument, framf\u00f6r allt f\u00f6r instrument som saknar noterade kurser och nyligen observerade marknadskurser (instrument i niv\u00e5 3). Se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d .
Summa nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde
Mn euro
2023
2022
Nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde
1 014
623
Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till
f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde
20
-13
Summa
1 034
610
F\u00f6rdelning efter produkt
Mn euro
2023
2022
Aktierelaterade instrument
1
243
431
R\u00e4nterelaterade instrument och
valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar
541
248
\u00d6vriga finansiella instrument (inklusive krediter
och r\u00e5varor)
235
-32
Nordea Life & Pension
15
-37
Summa
1 034
610
2 3 1) Inkluderar f\u00f6rluster p\u00e5 8 mn euro fr\u00e5n fondinnehav i Ryssland under 2022. 2) Inkluderar f\u00f6rlust fr\u00e5n \u00f6verf\u00f6ringen av 529 mn euro i ackumulerade valutakurs- f\u00f6rluster avseende verksamhet i Ryssland under 2022. 3) Interna transaktioner har ej eliminerats mot andra rader i noten. Raden Nordea Life & Pension ger s\u00e5ledes den verkliga effekten fr\u00e5n livf\u00f6rs\u00e4kringsverksamheten .
Nettoresultat fr\u00e5n kategorier av finansiella instrument
Mn euro
2023
2022
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via
\u00f6vrigt totalresultat
667
-1 508
Finansiella tillg\u00e5ngar redan fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
554
-464
Finansiella skulder redan fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
-8 065
11 701
Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder obligatoriskt
v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
12 897
-16 947
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet
anskaffningsv\u00e4rde
1 214
-2 053
Finansiella skulder v\u00e4rderade till upplupet
anskaffningsv\u00e4rde
-4 310
7 520
Valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar, exklusive valutas\u00e4kringar
419
483
Icke finansiella tillg\u00e5ngar och skulder
-118
37
Summa inklusive tillg\u00e5ngar som som t\u00e4cker
f\u00f6rs\u00e4kringsskulder
3 258
-1 305
\u00d6verf\u00f6rt fr\u00e5n nettoresultat fr\u00e5n \u00e5terf\u00f6rs\u00e4krings-
avtal till
\u201dnettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d
(not K2.4)
-2 224
1 915
Summa
1 034
610
1 2 3 4 1) Varav periodiserade dag 1-resultat uppg\u00e5r till 49 mn euro (51 mn euro). 2) Posten innefattar vinster till f\u00f6ljd av bortbokning av \ufb01nansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 mostsvarande 2 mn euro (3 mn euro) och f\u00f6rluster p\u00e5 motsvarande -3 mn euro (-4 mn euro). Bortbokningen gjordes eftersom tillg\u00e5ngarna hade f\u00f6rutbetalts av kunden eller s\u00e5lts. Posten innefattar \u00e4ven f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krade tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 motsva - rande 1 215 mn euro (-2 052 mn euro). 3) Posten innefattar huvudsakligen f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krade skul - der v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 motsvarande 3 740 mn euro (7 598 mn euro). 4) Varav s\u00e4kringsineffektivitet -15 mn euro (44 mn euro). F\u00f6r mer information se not K3.6 \u201cS\u00e4kringsredovisning\u201d .
Int\u00e4ktsredovisning livf\u00f6rs\u00e4kring
Mn euro
2023
2022
Aktierelaterade instrument
1 724
-1 119
R\u00e4nterelaterade instrument och
valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar
565
-792
F\u00f6rvaltningsfastigheter
-50
-41
Summa inklusive tillg\u00e5ngar som som t\u00e4cker
f\u00f6rs\u00e4kringsskulder
2 239
-1 952
\u00d6verf\u00f6ring fr\u00e5n nettoresultat fr\u00e5n \u00e5terf\u00f6rs\u00e4krings-
avtal till
\u201dnettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d
(not K2.4)
-2 224
1 915
Summa
15
-37
1 1) Tabellen visar nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde f\u00f6r verksamheten inom Nordea Life & Pension, inklusive avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som \u00e4r knutna till f\u00f6rs\u00e4kringsavtal och finansiella avtal, men exklusive resultat fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisade under \u201dNet - toresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d. Avkastningen p\u00e5 tillg\u00e5ngar som \u00e4r knutna till skulder till f\u00f6rs\u00e4kringstagare visas separat och \u00f6verf\u00f6rs till \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4k - ringsverksamhet\u201d, se not K2.4. St\u00e4ngning av Nordeas verksamhet i Ryssland Nordeakoncernens strategi \u00e4r att fokusera p\u00e5 verksamheten i Norden. Det inneb\u00e4r att Nordeakoncernen l\u00e4gger ned sin verksamhet i Ryssland. Den 24 mars 2021 beslutade en extra bolagsst\u00e4mma i JSC Nordea Bank att inleda den frivilliga lik- vidationsprocessen, vilket godk\u00e4ndes av ryska centralbanken den 16 april 2021. Den frivilliga likvidationsprocessen av JSC Nordea Bank slutf\u00f6rdes den 21 april 2022 d\u00e5 den ryska skat- temyndigheten avregistrerade bolaget. F\u00f6rberedelser p\u00e5g\u00e5r f\u00f6r de sista stegen i likvideringen av de kvarvarande dotter- bolagen i Ryssland. Enligt kraven i IFRS (International Financial Reporting Standards) hade Nordea ackumulerat valutakursf\u00f6rluster som uppst\u00e5tt p\u00e5 investeringen i bankverksamheten i Ryssland i eget kapital via \u201d\u00d6vrigt totalresultat\u201d alltsedan f\u00f6rv\u00e4rvet av JSC Nordea Bank \u00e5r 2007. Under f\u00f6rsta kvartalet 2022 \u00e5ter- f\u00f6rde Nordea kapital och upph\u00f6rde i allt v\u00e4sentligt med sin verksamhet i Ryssland. Enligt kraven i IFRS har Nordea \u00f6ver- f\u00f6rt de ackumulerade valutakursf\u00f6rlusterna, fr\u00e5n \u201d\u00d6vrigt totalresultat\u201d till resultatr\u00e4kningen. Effekten av \u00f6verf\u00f6ring- arna redovisades under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d och betraktades som en j\u00e4mf\u00f6relsest\u00f6rande post. Det egna kapitalet och kapitalbasen p\u00e5verkades inte eftersom en motsvarande positiv post redovisades under \u201d\u00d6vrigt totalre- sultat\u201d. Nordeas kapacitet g\u00e4llande utdelningar och aktie\u00e5ter- k\u00f6p p\u00e5verkades allts\u00e5 inte . K2.6 \u00d6vriga r\u00f6relseint\u00e4kter Redovisningsprinciper Nettovinster fr\u00e5n avyttring av aktier i koncernf\u00f6retag, intresse- f\u00f6retag och joint ventures, nettovinster fr\u00e5n avyttring av mate- riella tillg\u00e5ngar liksom andra transaktioner som inte kan h\u00e4n- f\u00f6ras till n\u00e5gon annan int\u00e4ktspost redovisas normalt under \u201d\u00d6vriga r\u00f6relseint\u00e4kter\u201d och f\u00f6rst n\u00e4r det \u00e4r sannolikt att de f\u00f6rm\u00e5ner som \u00e4r kopplade till transaktionen tillfaller Nordea. Det intr\u00e4ffar normalt n\u00e4r de betydande riskerna och f\u00f6rm\u00e5ner- na har \u00f6verf\u00f6rts till k\u00f6paren (vanligtvis n\u00e4r transaktionen har slutf\u00f6rts).
\u00d6vriga r\u00f6relseint\u00e4kter
Mn euro
2023
2022
Int\u00e4kter fr\u00e5n fastigheter
1
2
Avyttring av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar
29
39
\u00d6vrigt
13
42
Summa
43
83
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfRevenueExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-633": { "value": "K2.2 R\u00e4ntenetto Redovisningsprinciper R\u00e4nta utg\u00f6rs av ers\u00e4ttning f\u00f6r pengars tidsv\u00e4rde plus en mar- ginal. Effektivr\u00e4ntan motsvarar den r\u00e4nta som anv\u00e4nds f\u00f6r att diskontera f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kassafl\u00f6den till redovisat v\u00e4rde p\u00e5 den finansiella tillg\u00e5ngen eller skulden vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader ber\u00e4knas och redovisas med effektivr\u00e4ntemetoden eller, om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt, med en metod som ger en rimlig uppskattning av vad en ber\u00e4k- ning grundad p\u00e5 effektivr\u00e4ntemetoden skulle ge. Effektivr\u00e4n- tan innefattar avgifter som anses ing\u00e5 i effektivr\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument (vanligen avgifter erh\u00e5llna som kom- pensation f\u00f6r risk). R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader fr\u00e5n finansiella instrument klassificeras, med nedanst\u00e5ende undantag, som \u201dR\u00e4ntenetto\u201d. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till balanspos- ter redovisade till verkligt v\u00e4rde inom Markets och Life & Pen- sion klassificeras i resultatr\u00e4kningen som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. \u00c4ven r\u00e4ntan h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofi- nansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pen- sion och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Trea- sury, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, redovisas under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att int\u00e4kter och kostnader i dessa verksamheter redovisas p\u00e5 ett konsekvent s\u00e4tt. Se not K2.5 \u201dSumma netto- resultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. R\u00e4ntekomponenten i derivat klassificeras som \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undantag f\u00f6r derivat som innehas f\u00f6r s\u00e4kringssyfte. I redovisningss\u00e4kringar klas- sificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld. I ekonomiska s\u00e4kringar klassificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201d\u00d6vri- ga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld . Avkastningen p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar redovisas p\u00e5 tre rader i resultatr\u00e4kningen: \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d, \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d och \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d. Under posten \u201dR\u00e4ntein- t\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d redovisar Nordea r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde eller till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Resultatr\u00e4kningsposten \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d innefattar r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n exempelvis l\u00e5n v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen eftersom de inte uppfyl- ler SPPI-kriteriet (som anger att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6- ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta). Negativ avkast- ning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas under \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d respektive \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder\u201d K2.3 Avgifts- och provisionsnetto Redovisningsprinciper Nordea har provisionsint\u00e4kter fr\u00e5n olika typer av tj\u00e4nster som tillhandah\u00e5lls kunder. Hur provisionsint\u00e4kterna redovisas beror p\u00e5 i vilket syfte avgiften tas ut. Huvuddelen av int\u00e4kterna som klassificerats som \u201dProvi- sionsint\u00e4kter\u201d avser int\u00e4kter fr\u00e5n avtal med kunder enligt IFRS 15. Avgiftsint\u00e4kter redovisas n\u00e4r eller i takt med att ett f\u00f6retag har fullgjort sina \u00e5taganden, antingen \u00f6ver tid eller vid en specifik tidpunkt. Utl\u00e5ningsavgifter som inte ing\u00e5r i den effektiva r\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument redovisas n\u00e4r \u00e5tagandet har full- gjorts. Avgifter som erh\u00e5lls i samband med bilaterala transak- tioner redovisas normalt som en del av det finansiella instru- mentets effektiva r\u00e4nta. Avgifter fr\u00e5n syndikerade l\u00e5n redovi- sas antingen som en del av den effektiva r\u00e4ntan p\u00e5 Nordeas del eller, om Nordea fungerat som agentbank, som en avgifts- int\u00e4kt. Om avgiftsint\u00e4kten avser b\u00e5de och, grundas den avgift som ing\u00e5r i den effektiva r\u00e4ntan p\u00e5 den marginal som erh\u00e5l- lits fr\u00e5n de \u00f6vriga parterna i arrangemanget. R\u00f6rliga avgifter, s\u00e5som resultatrelaterade avgifter, redovi- sas endast i den utstr\u00e4ckning det \u00e4r mycket sannolikt att ingen v\u00e4sentlig \u00e5terf\u00f6ring av de ackumulerade, redovisade beloppen kommer att ske. Provisionskostnader som avser en viss period kostnadsf\u00f6rs under den perioden, medan transaktionsavgifter redovisas n\u00e4r tj\u00e4nsterna erh\u00e5lls. Provisionsint\u00e4kter och provisionskostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till fullf\u00f6ljandet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal ing\u00e5r inte i \u201dAvgifts- och pro- visionsnetto\u201d utan redovisas ist\u00e4llet i enlighet med IFRS 17 och redovisningsprinciperna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d och not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d. K2.4 Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet Redovisningsprinciper Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet kan delas in i fyra delar: \u2022 f\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, som utg\u00f6rs av tillhandah\u00e5llna tj\u00e4nster enligt f\u00f6rs\u00e4kringsavtal till ett belopp som speglar den ers\u00e4tt- ning som bolaget r\u00e4knar med att ha r\u00e4tt till f\u00f6r dessa tj\u00e4nster \u2022 kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster, som innefattar f\u00f6rs\u00e4k- ringsers\u00e4ttningar, f\u00f6rv\u00e4rvskostnader och andra r\u00f6relsekost- nader avseende f\u00f6rs\u00e4kringsavtal \u2022 finansiella int\u00e4kter eller kostnader fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal, som innefattar f\u00f6r\u00e4ndringar i diskonteringsr\u00e4ntor, avveckling av diskonteringseffekten och avveckling av riskjusteringen. Posten innefattar \u00e4ven f\u00f6r\u00e4ndringar i skulder till f\u00f6rs\u00e4krings- tagare enligt den r\u00f6rliga avgiftsmodellen till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4nd- ringar i motsvarande tillg\u00e5ngar \u2022 avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som \u00e4r knutna till skulder till f\u00f6rs\u00e4k- ringstagare och innefattar int\u00e4kter fr\u00e5n dessa tillg\u00e5ngar. Mer detaljerade redovisningsprinciper g\u00e4llande f\u00f6rs\u00e4kringsavtal finns in not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d. K2.5 Summa nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde Redovisningsprinciper Nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 finansiella instrument och f\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde redovisas normalt under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r information om de redovisningsprinciper som anv\u00e4nds vid ber\u00e4kning av verkligt v\u00e4rde, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Dessutom ing\u00e5r f\u00f6ljande poster i \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d: \u2022 r\u00e4nta h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofinansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pension och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Treasury, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 realiserade vinster/f\u00f6rluster p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 omv\u00e4rderingen av s\u00e4krade risker i s\u00e4krade poster i s\u00e4kringsredovisningen \u2022 valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar. F\u00f6ljande poster ing\u00e5r inte i \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d: \u2022 r\u00e4ntekomponenten i derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredo- visning och ekonomiska s\u00e4kringar. Dessa komponenter redovisas under \u201dR\u00e4ntenetto\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla redovis- ningsm\u00e4ssig \u00f6verensst\u00e4mmelse med de s\u00e4krade posterna \u2022 avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar knutna till skulderna till f\u00f6rs\u00e4k- ringstagare bruttoredovisas i den h\u00e4r noten, men \u00f6verf\u00f6rs till not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d och ing\u00e5r d\u00e4rmed inte i summorna \u2022 f\u00f6rluster fr\u00e5n motpartsrisk p\u00e5 utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (upp- fyller inte kriteriet att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta) redovisas under den separata posten \u201dNettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om redovisningsprinciper avseende valu- takursf\u00f6r\u00e4ndringar, se not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d och not K9.2 \u201dValutaomr\u00e4kning av utl\u00e4ndska f\u00f6retag/filialer\u201d. Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde Posten \u201dNettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6r- fall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d inkluderar justeringar till verkligt v\u00e4rde av marginalkomponenten f\u00f6r l\u00e5nefordringar i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instru- menten till f\u00f6rfall och d\u00e4r dessa m\u00e5ste v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (uppfyller inte SPPI-kriteriet). L\u00e5nefordringarna klassifi- ceras i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och redovisas under posten \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d i balansr\u00e4kningen. Justeringar till verkligt v\u00e4rde avser fr\u00e4mst f\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk. F\u00f6rluster fr\u00e5n motpartsrisk i instrument som klassificerats i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d redovisas under \u201dNettoresultat av pos- ter till verkligt v\u00e4rde\u201d. Nedskrivningar avseende instrument i andra kategorier \u00e4n \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultat- r\u00e4kningen\u201d redovisas under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. F\u00f6r ytterligare information, se not K2.10 \u201dKreditf\u00f6rluster\u201d . K2.7 \u00d6vriga kostnader Redovisningsprinciper Transaktioner som inte kan h\u00e4nf\u00f6ras till n\u00e5gon annan kost- nadspost, redovisas normalt under \u201d\u00d6vriga kostnader\u201d. Mer- parten av kostnaderna \u00e4r relaterade till ink\u00f6p av IT-tj\u00e4nster och andra tj\u00e4nster. Kostnaderna f\u00f6r ink\u00f6p av tj\u00e4nster \u00e4r nor- malt transaktionsbaserade och redovisas i den period d\u00e5 tj\u00e4nsterna erh\u00e5lls. Nettof\u00f6rluster fr\u00e5n avyttring av aktier i koncernf\u00f6retag, intressef\u00f6retag och joint ventures, liksom nettof\u00f6rluster fr\u00e5n avyttring av materiella tillg\u00e5ngar, redovisas normalt under \u201d\u00d6vriga kostnader\u201d n\u00e4r det \u00e4r sannolikt att de f\u00f6rm\u00e5ner som \u00e4r kopplade till transaktionen tillfaller Nordea, och om de betydande riskerna och f\u00f6rm\u00e5nerna har \u00f6verf\u00f6rts till k\u00f6paren (vanligtvis n\u00e4r transaktionen har slutf\u00f6rts). Kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till fullg\u00f6randet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisade enligt IFRS 17 bruttoredovisas i denna not, men \u00f6verf\u00f6rs d\u00e4refter fr\u00e5n \u201d\u00d6vriga kostnader\u201d och redovisas i enlighet med redovisningsprinciperna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4krings- skulder\u201d och not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d. Kostnader som uppfyller kraven f\u00f6r kapitalisering enligt redovisningsprinciperna i not K5.1 \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d bruttoredovisas i denna not, men kapitaliseras sedan och redovisas under \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d i balansr\u00e4kningen. K2.8 Lagstadgade avgifter Redovisningsprinciper Kostnaden f\u00f6r dessa avgifter redovisas n\u00e4r skyldigheten att betala uppst\u00e5r. Resolutionsavgifter kan inte \u00e5terbetalas om Nordea skulle upph\u00f6ra med sin verksamhet, och betalnings- skyldigheten bed\u00f6ms f\u00f6ljaktligen uppst\u00e5 p\u00e5 \u00e5rets f\u00f6rsta dag. Den svenska bankskatten kan \u00e5terbetalas f\u00f6r den period under vilken Nordea inte bedriver n\u00e5gon verksamhet, och betalningsskyldigheten bed\u00f6ms d\u00e4rf\u00f6r uppst\u00e5 l\u00f6pande under \u00e5ret. Resolutionsavgifter redovisas d\u00e4rmed i sin helhet under f\u00f6rsta kvartalet medan den svenska bankskatten periodiseras linj\u00e4rt under \u00e5ret K2.9 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar Redovisningsprinciper Materiella och immateriella tillg\u00e5ngar skrivs av linj\u00e4rt \u00f6ver den ber\u00e4knade nyttjandeperioden. En immateriell tillg\u00e5ng med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod (goodwill) ska inte skrivas av, men \u00e5rligen pr\u00f6vas f\u00f6r eventuellt nedskrivningsbehov. Alla immateriella tillg\u00e5ngar med begr\u00e4nsad nyttjandepe- riod, inklusive IT-utvecklingsprojekt som har tagits i bruk, pr\u00f6- vas med avseende p\u00e5 indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov. Nedskrivningskostnaden ber\u00e4knas som skillnaden mellan redovisat v\u00e4rde och \u00e5tervinningsv\u00e4rde. Redovisningsprinciper f\u00f6r immateriella och materiella till- g\u00e5ngar, liksom till\u00e4mpade kritiska bed\u00f6mningar, finns i not K5 \u201dImmateriella och materiella tillg\u00e5ngar\u201d. Avskrivning h\u00e4nf\u00f6rlig till fullg\u00f6randet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisas inte h\u00e4r, utan ist\u00e4llet enligt beskrivningen i not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d och not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d K2.10 Kreditf\u00f6rluster Redovisningsprinicper Nedskrivningar av finansiella tillg\u00e5ngar i kategorierna \u201dUpplu- pet anskaffningsv\u00e4rde\u201d och \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresul- tat\u201d (se not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d) p\u00e5 balansrader- na \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d och \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d, redovisas i resultatr\u00e4kningen som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d, till- sammans med f\u00f6rluster fr\u00e5n finansiella garantier. F\u00f6rlusterna redovisas med avdrag f\u00f6r eventuella s\u00e4kerheter eller andra kre- ditf\u00f6rst\u00e4rkningar. Nordeas redovisningsprinciper f\u00f6r ber\u00e4kning- en av nedskrivning av l\u00e5n och till\u00e4mpade kritiska bed\u00f6mningar finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. Motpartsf\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till instrument som klassifice- rats i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d, inklusive kreditderivat men exklu- sive l\u00e5nefordringar redovisade till verkligt v\u00e4rde, redovisas under \u201dNettoresultat av poster till verkligt\u201d. F\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till l\u00e5nefordringar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instrumenten till f\u00f6rfall (uppfyller inte SPPI-kriteriet, dvs. att det uteslutande r\u00f6r sig om betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta), redovisas under posten \u201dNettoresul- tat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r ytterligare information, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Ytterligare information om kreditrisk finns i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d . K2.11 Skatter Redovisningsprinciper Posten \u201dSkatt\u201d i resultatr\u00e4kningen utg\u00f6rs av den totala f\u00f6r- \u00e4ndringen i aktuell och uppskjuten inkomstskatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i resultatr\u00e4kningen, s\u00e5vida den inte avser poster som redovisas mot \u00f6vrigt totalresultat eller eget kapital. I dessa fall redovisas \u00e4ven skatten mot \u00f6vrigt totalresultat respektive eget kapital. Aktuell skatt \u00e4r den f\u00f6rv\u00e4ntade skatten p\u00e5 \u00e5rets beskatt- ningsbara inkomst, ber\u00e4knad enligt beslutade eller i prakti- ken beslutade skattesatser per balansdagen, tillsammans med eventuell justering av aktuell skatt h\u00e4nf\u00f6rlig till tidigare \u00e5r. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder redovisas f\u00f6r tempor\u00e4ra skillnader som uppst\u00e5r mellan skattem\u00e4ssiga och redovisade v\u00e4rden p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas f\u00f6r outnyttjade skattem\u00e4ssiga underskott och skatteavdrag, om de uppfyller de aktuella kri- terierna f\u00f6r redovisning enligt IAS 12. Uppskjuten skatt redo- visas inte f\u00f6r skattepliktiga tempor\u00e4ra skillnader som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n den f\u00f6rsta redovisningen av goodwill. Uppskjuten skatt ber\u00e4knas enligt de skattesatser som v\u00e4n- tas g\u00e4lla n\u00e4r de tempor\u00e4ra skillnaderna v\u00e4nds, med utg\u00e5ngs- punkt fr\u00e5n antagna eller i praktiken antagna lagar per balans- dagen. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder diskon- teras inte. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den utstr\u00e4ckning det \u00e4r sannolikt att framtida beskattningsbar vinst kommer att finnas tillg\u00e4nglig, mot vilken tempor\u00e4ra skillnader, underskottsavdrag och outnyttjade skatteavdrag kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar granskas varje balansdag, och minskas i den m\u00e5n det inte l\u00e4ngre \u00e4r sannolikt att avdragsr\u00e4tten kan utnyttjas. Aktuella skattefordringar och aktuella skatteskulder kvittas n\u00e4r lagstadgad r\u00e4tt till kvittning f\u00f6religger, och Nordea avser att antingen nettoreglera dessa skattepositioner eller reali- sera tillg\u00e5ngen samtidigt som skulden regleras. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder kvittas gene- rellt i den m\u00e5n det \u00e4r till\u00e5tet enligt lag att kvitta aktuella skat- tefordringar och aktuella skatteskulder. Vid redovisning av uppskjuten skatt tas ingen h\u00e4nsyn till den eventuella effekten av de kommande globala reglerna mot urholkning av skatte- basen (GloBE/pelare tv\u00e5). ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForExpensesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-634": { "value": "K2.2 R\u00e4ntenetto Redovisningsprinciper R\u00e4nta utg\u00f6rs av ers\u00e4ttning f\u00f6r pengars tidsv\u00e4rde plus en mar- ginal. Effektivr\u00e4ntan motsvarar den r\u00e4nta som anv\u00e4nds f\u00f6r att diskontera f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kassafl\u00f6den till redovisat v\u00e4rde p\u00e5 den finansiella tillg\u00e5ngen eller skulden vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader ber\u00e4knas och redovisas med effektivr\u00e4ntemetoden eller, om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt, med en metod som ger en rimlig uppskattning av vad en ber\u00e4k- ning grundad p\u00e5 effektivr\u00e4ntemetoden skulle ge. Effektivr\u00e4n- tan innefattar avgifter som anses ing\u00e5 i effektivr\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument (vanligen avgifter erh\u00e5llna som kom- pensation f\u00f6r risk). R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader fr\u00e5n finansiella instrument klassificeras, med nedanst\u00e5ende undantag, som \u201dR\u00e4ntenetto\u201d. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till balanspos- ter redovisade till verkligt v\u00e4rde inom Markets och Life & Pen- sion klassificeras i resultatr\u00e4kningen som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. \u00c4ven r\u00e4ntan h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofi- nansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pen- sion och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Trea- sury, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, redovisas under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att int\u00e4kter och kostnader i dessa verksamheter redovisas p\u00e5 ett konsekvent s\u00e4tt. Se not K2.5 \u201dSumma netto- resultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. R\u00e4ntekomponenten i derivat klassificeras som \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undantag f\u00f6r derivat som innehas f\u00f6r s\u00e4kringssyfte. I redovisningss\u00e4kringar klas- sificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld. I ekonomiska s\u00e4kringar klassificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201d\u00d6vri- ga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld . Avkastningen p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar redovisas p\u00e5 tre rader i resultatr\u00e4kningen: \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d, \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d och \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d. Under posten \u201dR\u00e4ntein- t\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d redovisar Nordea r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde eller till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Resultatr\u00e4kningsposten \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d innefattar r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n exempelvis l\u00e5n v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen eftersom de inte uppfyl- ler SPPI-kriteriet (som anger att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6- ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta). Negativ avkast- ning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas under \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d respektive \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder\u201d .
R\u00e4ntenetto
Mn euro
2023
2022
R\u00e4nteint\u00e4kter ber\u00e4knade enligt
effektivr\u00e4ntemetoden
17 303
7 937
\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter
2 426
1 013
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar
\u2013
-134
R\u00e4ntekostnader
-12 278
-3 474
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder
\u2013
322
R\u00e4ntenetto
7 451
5 664
1 1) Varav variabla leasingint\u00e4kter 410 mn euro (248 mn euro). Variabla leasingint\u00e4kter best\u00e5r av r\u00f6rliga r\u00e4ntor exklusive den fasta marginalen. Om den variabla leasingin - t\u00e4kten minskar motverkas detta av l\u00e4gre uppl\u00e5ningskostnader. R\u00e4nteint\u00e4kterna p\u00e5 nettoinvesteringen i finansiella leasingavtal uppgick till 509 mn euro (329 mn euro)
R\u00e4ntekostnader
Mn euro
2023
2022
Skulder till kreditinstitut
-865
-221
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
-4 079
-878
Avgifter till ins\u00e4ttningsgarantier
-80
-79
Emitterade v\u00e4rdepapper
-5 118
-2 376
Efterst\u00e4llda skulder
-222
-252
\u00d6vriga r\u00e4ntekostnader
-15
-14
Netto betald eller erh\u00e5llen r\u00e4nta p\u00e5
derivatinstrument i s\u00e4kringar av skulder
-1 899
346
R\u00e4ntekostnader
-12 278
-3 474
R\u00e4ntenetto fr\u00e5n kategorier av finansiella instrument
Mn euro
2023
2022
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat
902
279
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
14 967
7 364
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
3 860
1 173
Finansiella skulder v\u00e4rderade
till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
-9 241
-2 896
Finansiella skulder v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
-3 037
-256
R\u00e4ntenetto
7 451
5 664
R\u00e4ntan p\u00e5 os\u00e4kra l\u00e5nefordringar utgjorde en obetydlig andel av r\u00e4nteint\u00e4kterna . K2.3 Avgifts- och provisionsnetto Redovisningsprinciper Nordea har provisionsint\u00e4kter fr\u00e5n olika typer av tj\u00e4nster som tillhandah\u00e5lls kunder. Hur provisionsint\u00e4kterna redovisas beror p\u00e5 i vilket syfte avgiften tas ut. Huvuddelen av int\u00e4kterna som klassificerats som \u201dProvi- sionsint\u00e4kter\u201d avser int\u00e4kter fr\u00e5n avtal med kunder enligt IFRS 15. Avgiftsint\u00e4kter redovisas n\u00e4r eller i takt med att ett f\u00f6retag har fullgjort sina \u00e5taganden, antingen \u00f6ver tid eller vid en specifik tidpunkt. Utl\u00e5ningsavgifter som inte ing\u00e5r i den effektiva r\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument redovisas n\u00e4r \u00e5tagandet har full- gjorts. Avgifter som erh\u00e5lls i samband med bilaterala transak- tioner redovisas normalt som en del av det finansiella instru- mentets effektiva r\u00e4nta. Avgifter fr\u00e5n syndikerade l\u00e5n redovi- sas antingen som en del av den effektiva r\u00e4ntan p\u00e5 Nordeas del eller, om Nordea fungerat som agentbank, som en avgifts- int\u00e4kt. Om avgiftsint\u00e4kten avser b\u00e5de och, grundas den avgift som ing\u00e5r i den effektiva r\u00e4ntan p\u00e5 den marginal som erh\u00e5l- lits fr\u00e5n de \u00f6vriga parterna i arrangemanget. R\u00f6rliga avgifter, s\u00e5som resultatrelaterade avgifter, redovi- sas endast i den utstr\u00e4ckning det \u00e4r mycket sannolikt att ingen v\u00e4sentlig \u00e5terf\u00f6ring av de ackumulerade, redovisade beloppen kommer att ske. Provisionskostnader som avser en viss period kostnadsf\u00f6rs under den perioden, medan transaktionsavgifter redovisas n\u00e4r tj\u00e4nsterna erh\u00e5lls. Provisionsint\u00e4kter och provisionskostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till fullf\u00f6ljandet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal ing\u00e5r inte i \u201dAvgifts- och pro- visionsnetto\u201d utan redovisas ist\u00e4llet i enlighet med IFRS 17 och redovisningsprinciperna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d och not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d.
Avgifts- och provisionsnetto
Mn euro
2023
2022
Provisioner fr\u00e5n kapitalf\u00f6rvaltning
1 631
1 733
- varav int\u00e4kter
1 897
2 082
- varav kostnader
-266
-349
Provisioner fr\u00e5n livf\u00f6rs\u00e4kring och pensioner
138
124
- varav int\u00e4kter
147
125
- varav kostnader
-9
-1
Inl\u00e5ningsprodukter
23
25
- varav int\u00e4kter
23
25
Courtage, v\u00e4rdepappersemissioner och
f\u00f6retagsfinansiering
194
173
- varav int\u00e4kter
323
306
- varav kostnader
-129
-133
Dep\u00e5- och emissionstj\u00e4nster
6
18
- varav int\u00e4kter
54
63
- varav kostnader
-48
-45
Betalningar
253
252
- varav int\u00e4kter
375
372
- varav kostnader
-122
-120
Kort
291
306
- varav int\u00e4kter
431
427
- varav kostnader
-140
-121
Utl\u00e5ningsprodukter
437
477
- varav int\u00e4kter
461
502
- varav kostnader
-24
-25
Garantier
56
101
- varav int\u00e4kter
130
144
- varav kostnader
-74
-43
\u00d6vrigt
-8
-23
- varav int\u00e4kter
82
62
- varav kostnader
-90
-85
Summa
3 021
3 186
1 1 1) Avgifts-och provisionint\u00e4nkter fr\u00e5n finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som inte v\u00e4rn- deras till v\u00e4rkligt v\u00e4rde via reslutatr\u00e4kningen och som inte ing\u00e5r i ber\u00e4kningen av effektiv r\u00e4nta uppg\u00e5r till 435 mn euro (456 mn euro). Provision fr\u00e5n kapitalf\u00f6rvaltning redovisas normalt \u00f6ver tid i takt med att tj\u00e4nster utf\u00f6rs, och brukar baseras p\u00e5 f\u00f6rvaltat kapital. Dessa avgifter redovisas fortl\u00f6pande eftersom belop- pet (och r\u00e4tten att erh\u00e5lla avgiften) st\u00e5r i relation till det v\u00e4rde som kunden erh\u00e5ller. Avgifterna redovisas varje m\u00e5nad n\u00e4r marknadsv\u00e4rdet f\u00f6r det f\u00f6rvaltade kapitalet har fast- st\u00e4llts. R\u00f6rliga avgifter som baseras p\u00e5 relativ utveckling i f\u00f6r- h\u00e5llande till ett j\u00e4mf\u00f6relseindex \u00e4r s\u00e4llsynta. Os\u00e4kerheten kring r\u00f6rliga avgifter skingras normalt \u00e5tminstone p\u00e5 varje balansdag och avgiftsint\u00e4kten kan redovisas. Beloppet kan inte redovisas om utfallet \u00e4nnu \u00e4r os\u00e4kert och kan p\u00e5verkas av marknadsutvecklingen. Avgifts- och provisionsint\u00e4kter fr\u00e5n liv- och pensionsverk- samheten innefattar avgifter f\u00f6r tj\u00e4nster h\u00e4nf\u00f6rliga till finan- siella avtal. Avgiftsint\u00e4kten redovisas \u00f6ver tid i takt med att tj\u00e4nsterna utf\u00f6rs. Avgiftsint\u00e4kter fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovi- sas under \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, netto\u201d, se not K2.4 \u201dNettore- sultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d Avgifter i kategorierna \u201dInl\u00e5ningsprodukter\u201d, \u201dCourtage, v\u00e4rdepappersemissioner och f\u00f6retagsfinansiering\u201d, \u201dDep\u00e5- och emissionstj\u00e4nster\u201d samt \u201dBetalningar\u201d redovisas b\u00e5de \u00f6ver tid och vid en viss tidpunkt, beroende p\u00e5 n\u00e4r \u00e5tagandena fullg\u00f6rs. Avgifterna som avser courtage, v\u00e4rdepappersemis- sioner och f\u00f6retagsfinansiering \u00e4r fr\u00e4mst transaktionsbase- rade och avser r\u00e5dgivning eller utf\u00f6rande av kundorder g\u00e4l- lande v\u00e4rdepapper, d\u00e4r tj\u00e4nsterna redovisas vid den tidpunkt d\u00e5 tj\u00e4nsterna relaterade till transaktionerna har slutf\u00f6rts. Betalningsprovisioner innefattar avgifter f\u00f6r cash manage- ment och betalningsl\u00f6sningar, vilka redovisas \u00f6ver tid, samt transaktionsbaserade avgifter f\u00f6r tj\u00e4nster som inrikes- och utlandsbetalningar, vilka redovisas vid en viss tidpunkt. Kortavgifter delas in i kategorierna f\u00f6rmedlingsavgifter, som redovisas n\u00e4r kunden anv\u00e4nder tj\u00e4nsten, och avgifter f\u00f6r kortinnehavare, som redovisas \u00f6ver tid eller vid en viss tid- punkt om avgiften \u00e4r transaktionsbaserad. Utl\u00e5ningsavgifter redovisas n\u00e4r \u00e5tagandet har fullgjorts, det vill s\u00e4ga n\u00e4r transaktionen har genomf\u00f6rts, s\u00e5vida de inte ing\u00e5r i den effektiva r\u00e4ntan f\u00f6r det finansiella instrumentet. Int\u00e4kter f\u00f6r utst\u00e4llda finansiella garantier samt kostnader f\u00f6r k\u00f6pta finansiella garantier, f\u00f6rdelas \u00f6ver instrumentets l\u00f6ptid och klassificeras som \u201dAvgifts- och provisionsint\u00e4kter\u201d respektive \u201dAvgifts- och provisionskostnader\u201d. \u00d6vriga avgiftsint\u00e4kter \u00e4r normalt transaktionsbaserade. F\u00f6r transaktionsbaserade tj\u00e4nster som utf\u00f6rs vid en viss tidpunkt erh\u00e5lls betalning omedelbart i samband med att tj\u00e4nsterna utf\u00f6rs. F\u00f6r tj\u00e4nster som utf\u00f6rs \u00f6ver tid g\u00e4ller nor- malt en kortare period. Exempel p\u00e5 s\u00e5dana tj\u00e4nster \u00e4r betal- ningstj\u00e4nster som l\u00f6per per m\u00e5nad eller kapitalf\u00f6rvaltnings- tj\u00e4nster som l\u00f6per per m\u00e5nad eller per kvartal. F\u00f6r tj\u00e4nster som utf\u00f6rs \u00f6ver tid uppst\u00e5r r\u00e4tten till ers\u00e4ttning i slutet av varje period n\u00e4r \u00e5tagandena \u00e4r fullgjorda och det \u00e4r mycket sannolikt att ingen v\u00e4sentlig \u00e5terf\u00f6ring av ers\u00e4ttningen kom- mer att ske. Kundfordringar redovisas under \u201d\u00d6vriga tillg\u00e5ngar\u201d medan \u00e4nnu ej debiterade avgifter f\u00f6r uppfyllda prestations\u00e5tagan- den och avtalstillg\u00e5ngar redovisas under \u201dF\u00f6rutbetalda kost- nader och upplupna int\u00e4kter\u201d. Kortfristiga f\u00f6rskott som erh\u00e5l- lits, men d\u00e4r prestations\u00e5tagandena \u00e4nnu inte har uppfyllts, redovisas under \u201dUpplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter\u201d. Provisionskostnader \u00e4r normalt transaktionsbaserade och redovisas i den period d\u00e5 tj\u00e4nsterna erh\u00e5lls.
Nedbrytning per aff\u00e4rsomr\u00e5de
Large
Personal Business Corporates & Asset & Wealth \u00d6vrigt & Nordea
2023,
mn euro
Banking Banking Institutions
Management
Group Finance
elimineringar Group
Provisioner fr\u00e5n kapitalf\u00f6rvaltning
518
77
5
1 031
0
0
1 631
Provisioner fr\u00e5n livf\u00f6rs\u00e4kring och pensioner
153
63
2
-68
0
-12
138
Inl\u00e5ningsprodukter
3
19
1
0
0
0
23
Courtage, v\u00e4rdepappersemissioner och
f\u00f6retagsfinansiering
13
32
129
28
-5
-3
194
Dep\u00e5- och emissionstj\u00e4nster
3
4
10
4
-14
-1
6
Betalningar
15
161
80
1
0
-4
253
Kort
231
49
10
0
1
0
291
Utl\u00e5ningsprodukter
99
157
178
4
1
-2
437
Garantier och dokumentbetalningar
5
13
49
0
-12
1
56
\u00d6vrigt
-1
3
-5
-23
-5
23
-8
Summa
1 039
578
459
977
-34
2
3 021
Large
Personal Business Corporates & Asset & Wealth \u00d6vrigt & Nordea
2022,
mn euro
Banking Banking Institutions
Management
Group Finance
elimineringar Group
Provisioner fr\u00e5n kapitalf\u00f6rvaltning
552
82
7
1 092
0
0
1 733
Provisioner fr\u00e5n livf\u00f6rs\u00e4kring och pensioner
151
71
3
-83
0
-18
124
Inl\u00e5ningsprodukter
6
18
1
0
0
0
25
Courtage, v\u00e4rdepappersemissioner och
f\u00f6retagsfinansiering
23
33
103
26
-6
-6
173
Dep\u00e5- och emissionstj\u00e4nster
4
5
17
5
-13
0
18
Betalningar
15
157
82
1
0
-3
252
Kort
246
49
10
1
1
-1
306
Utl\u00e5ningsprodukter
121
164
188
6
1
-3
477
Garantier och dokumentbetalningar
8
26
66
0
0
1
101
\u00d6vrigt
9
5
-12
-22
-5
2
-23
Summa
1 135
610
465
1 026
-22
-28
3 186
K2.4 Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet Redovisningsprinciper Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet kan delas in i fyra delar: \u2022 f\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, som utg\u00f6rs av tillhandah\u00e5llna tj\u00e4nster enligt f\u00f6rs\u00e4kringsavtal till ett belopp som speglar den ers\u00e4tt- ning som bolaget r\u00e4knar med att ha r\u00e4tt till f\u00f6r dessa tj\u00e4nster \u2022 kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster, som innefattar f\u00f6rs\u00e4k- ringsers\u00e4ttningar, f\u00f6rv\u00e4rvskostnader och andra r\u00f6relsekost- nader avseende f\u00f6rs\u00e4kringsavtal \u2022 finansiella int\u00e4kter eller kostnader fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal, som innefattar f\u00f6r\u00e4ndringar i diskonteringsr\u00e4ntor, avveckling av diskonteringseffekten och avveckling av riskjusteringen. Posten innefattar \u00e4ven f\u00f6r\u00e4ndringar i skulder till f\u00f6rs\u00e4krings- tagare enligt den r\u00f6rliga avgiftsmodellen till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4nd- ringar i motsvarande tillg\u00e5ngar \u2022 avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som \u00e4r knutna till skulder till f\u00f6rs\u00e4k- ringstagare och innefattar int\u00e4kter fr\u00e5n dessa tillg\u00e5ngar. Mer detaljerade redovisningsprinciper g\u00e4llande f\u00f6rs\u00e4kringsavtal finns in not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d.
Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet
Mn euro
2023
2022
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter
613
313
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
-392
-119
Nettoresultat fr\u00e5n \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
-6
-6
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, netto
215
188
Finansiella int\u00e4kter eller kostnader fr\u00e5n
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
-2 222
1 900
Avkastning fr\u00e5n tillg\u00e5ngar som t\u00e4cker
f\u00f6rs\u00e4kringsskulder
2 224
-1 915
Finansiella int\u00e4kter och kostnader fr\u00e5n
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal, netto
2
-15
Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet
217
173
1 1) \u00d6verf\u00f6rt fr\u00e5n not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d . K2.5 Summa nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde Redovisningsprinciper Nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 finansiella instrument och f\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde redovisas normalt under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r information om de redovisningsprinciper som anv\u00e4nds vid ber\u00e4kning av verkligt v\u00e4rde, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Dessutom ing\u00e5r f\u00f6ljande poster i \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d: \u2022 r\u00e4nta h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofinansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pension och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Treasury, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 realiserade vinster/f\u00f6rluster p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 omv\u00e4rderingen av s\u00e4krade risker i s\u00e4krade poster i s\u00e4kringsredovisningen \u2022 valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar. F\u00f6ljande poster ing\u00e5r inte i \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d: \u2022 r\u00e4ntekomponenten i derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredo- visning och ekonomiska s\u00e4kringar. Dessa komponenter redovisas under \u201dR\u00e4ntenetto\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla redovis- ningsm\u00e4ssig \u00f6verensst\u00e4mmelse med de s\u00e4krade posterna \u2022 avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar knutna till skulderna till f\u00f6rs\u00e4k- ringstagare bruttoredovisas i den h\u00e4r noten, men \u00f6verf\u00f6rs till not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d och ing\u00e5r d\u00e4rmed inte i summorna \u2022 f\u00f6rluster fr\u00e5n motpartsrisk p\u00e5 utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (upp- fyller inte kriteriet att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta) redovisas under den separata posten \u201dNettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om redovisningsprinciper avseende valu- takursf\u00f6r\u00e4ndringar, se not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d och not K9.2 \u201dValutaomr\u00e4kning av utl\u00e4ndska f\u00f6retag/filialer\u201d. Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde Posten \u201dNettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6r- fall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d inkluderar justeringar till verkligt v\u00e4rde av marginalkomponenten f\u00f6r l\u00e5nefordringar i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instru- menten till f\u00f6rfall och d\u00e4r dessa m\u00e5ste v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (uppfyller inte SPPI-kriteriet). L\u00e5nefordringarna klassifi- ceras i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och redovisas under posten \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d i balansr\u00e4kningen. Justeringar till verkligt v\u00e4rde avser fr\u00e4mst f\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk. F\u00f6rluster fr\u00e5n motpartsrisk i instrument som klassificerats i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d redovisas under \u201dNettoresultat av pos- ter till verkligt v\u00e4rde\u201d. Nedskrivningar avseende instrument i andra kategorier \u00e4n \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultat- r\u00e4kningen\u201d redovisas under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. F\u00f6r ytterligare information, se not K2.10 \u201dKreditf\u00f6rluster\u201d . Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Os\u00e4kerhet i uppskattningar finns i samband med v\u00e4rdering av finansiella instrument, framf\u00f6r allt f\u00f6r instrument som saknar noterade kurser och nyligen observerade marknadskurser (instrument i niv\u00e5 3). Se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d .
Summa nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde
Mn euro
2023
2022
Nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde
1 014
623
Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till
f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde
20
-13
Summa
1 034
610
F\u00f6rdelning efter produkt
Mn euro
2023
2022
Aktierelaterade instrument
1
243
431
R\u00e4nterelaterade instrument och
valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar
541
248
\u00d6vriga finansiella instrument (inklusive krediter
och r\u00e5varor)
235
-32
Nordea Life & Pension
15
-37
Summa
1 034
610
2 3 1) Inkluderar f\u00f6rluster p\u00e5 8 mn euro fr\u00e5n fondinnehav i Ryssland under 2022. 2) Inkluderar f\u00f6rlust fr\u00e5n \u00f6verf\u00f6ringen av 529 mn euro i ackumulerade valutakurs- f\u00f6rluster avseende verksamhet i Ryssland under 2022. 3) Interna transaktioner har ej eliminerats mot andra rader i noten. Raden Nordea Life & Pension ger s\u00e5ledes den verkliga effekten fr\u00e5n livf\u00f6rs\u00e4kringsverksamheten .
Nettoresultat fr\u00e5n kategorier av finansiella instrument
Mn euro
2023
2022
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via
\u00f6vrigt totalresultat
667
-1 508
Finansiella tillg\u00e5ngar redan fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
554
-464
Finansiella skulder redan fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
-8 065
11 701
Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder obligatoriskt
v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
12 897
-16 947
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet
anskaffningsv\u00e4rde
1 214
-2 053
Finansiella skulder v\u00e4rderade till upplupet
anskaffningsv\u00e4rde
-4 310
7 520
Valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar, exklusive valutas\u00e4kringar
419
483
Icke finansiella tillg\u00e5ngar och skulder
-118
37
Summa inklusive tillg\u00e5ngar som som t\u00e4cker
f\u00f6rs\u00e4kringsskulder
3 258
-1 305
\u00d6verf\u00f6rt fr\u00e5n nettoresultat fr\u00e5n \u00e5terf\u00f6rs\u00e4krings-
avtal till
\u201dnettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d
(not K2.4)
-2 224
1 915
Summa
1 034
610
1 2 3 4 1) Varav periodiserade dag 1-resultat uppg\u00e5r till 49 mn euro (51 mn euro). 2) Posten innefattar vinster till f\u00f6ljd av bortbokning av \ufb01nansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 mostsvarande 2 mn euro (3 mn euro) och f\u00f6rluster p\u00e5 motsvarande -3 mn euro (-4 mn euro). Bortbokningen gjordes eftersom tillg\u00e5ngarna hade f\u00f6rutbetalts av kunden eller s\u00e5lts. Posten innefattar \u00e4ven f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krade tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 motsva - rande 1 215 mn euro (-2 052 mn euro). 3) Posten innefattar huvudsakligen f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krade skul - der v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 motsvarande 3 740 mn euro (7 598 mn euro). 4) Varav s\u00e4kringsineffektivitet -15 mn euro (44 mn euro). F\u00f6r mer information se not K3.6 \u201cS\u00e4kringsredovisning\u201d St\u00e4ngning av Nordeas verksamhet i Ryssland Nordeakoncernens strategi \u00e4r att fokusera p\u00e5 verksamheten i Norden. Det inneb\u00e4r att Nordeakoncernen l\u00e4gger ned sin verksamhet i Ryssland. Den 24 mars 2021 beslutade en extra bolagsst\u00e4mma i JSC Nordea Bank att inleda den frivilliga lik- vidationsprocessen, vilket godk\u00e4ndes av ryska centralbanken den 16 april 2021. Den frivilliga likvidationsprocessen av JSC Nordea Bank slutf\u00f6rdes den 21 april 2022 d\u00e5 den ryska skat- temyndigheten avregistrerade bolaget. F\u00f6rberedelser p\u00e5g\u00e5r f\u00f6r de sista stegen i likvideringen av de kvarvarande dotter- bolagen i Ryssland. Enligt kraven i IFRS (International Financial Reporting Standards) hade Nordea ackumulerat valutakursf\u00f6rluster som uppst\u00e5tt p\u00e5 investeringen i bankverksamheten i Ryssland i eget kapital via \u201d\u00d6vrigt totalresultat\u201d alltsedan f\u00f6rv\u00e4rvet av JSC Nordea Bank \u00e5r 2007. Under f\u00f6rsta kvartalet 2022 \u00e5ter- f\u00f6rde Nordea kapital och upph\u00f6rde i allt v\u00e4sentligt med sin verksamhet i Ryssland. Enligt kraven i IFRS har Nordea \u00f6ver- f\u00f6rt de ackumulerade valutakursf\u00f6rlusterna, fr\u00e5n \u201d\u00d6vrigt totalresultat\u201d till resultatr\u00e4kningen. Effekten av \u00f6verf\u00f6ring- arna redovisades under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d och betraktades som en j\u00e4mf\u00f6relsest\u00f6rande post. Det egna kapitalet och kapitalbasen p\u00e5verkades inte eftersom en motsvarande positiv post redovisades under \u201d\u00d6vrigt totalre- sultat\u201d. Nordeas kapacitet g\u00e4llande utdelningar och aktie\u00e5ter- k\u00f6p p\u00e5verkades allts\u00e5 inte
K2.7 \u00d6vriga kostnader
Redovisningsprinciper
Transaktioner som inte kan h\u00e4nf\u00f6ras till n\u00e5gon annan kost-
nadspost, redovisas normalt under \u201d\u00d6vriga kostnader\u201d. Mer-
parten av kostnaderna \u00e4r relaterade till ink\u00f6p av IT-tj\u00e4nster
och andra tj\u00e4nster. Kostnaderna f\u00f6r ink\u00f6p av tj\u00e4nster \u00e4r nor-
malt transaktionsbaserade och redovisas i den period d\u00e5
tj\u00e4nsterna erh\u00e5lls.
Nettof\u00f6rluster fr\u00e5n avyttring av aktier i koncernf\u00f6retag,
intressef\u00f6retag och joint ventures, liksom nettof\u00f6rluster fr\u00e5n
avyttring av materiella tillg\u00e5ngar, redovisas normalt under
\u201d\u00d6vriga kostnader\u201d n\u00e4r det \u00e4r sannolikt att de f\u00f6rm\u00e5ner som
\u00e4r kopplade till transaktionen tillfaller Nordea, och om de
betydande riskerna och f\u00f6rm\u00e5nerna har \u00f6verf\u00f6rts till k\u00f6paren
(vanligtvis n\u00e4r transaktionen har slutf\u00f6rts).
Kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till fullg\u00f6randet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
redovisade enligt IFRS 17 bruttoredovisas i denna not, men
\u00f6verf\u00f6rs d\u00e4refter fr\u00e5n \u201d\u00d6vriga kostnader\u201d och redovisas i
enlighet med redovisningsprinciperna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4krings-
skulder\u201d och not K2.4 \u201dNettoresultat av
f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d.
Kostnader som uppfyller kraven f\u00f6r kapitalisering enligt
redovisningsprinciperna i not K5.1 \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d
bruttoredovisas i denna not, men kapitaliseras sedan och
redovisas under \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d i balansr\u00e4kningen.
\u00d6vriga kostnader
Mn euro
2023
2022
Informationsteknik
-916
-734
Marknadsf\u00f6ring och representation
-66
-53
Porto-, transport-, telefon- och kontorskostnader
-46
-45
Hyres-, lokal- och fastighetskostnader
-109
-101
Konsult- och revisionstj\u00e4nster
-178
-131
Marknadsdatatj\u00e4nster
-89
-87
\u00d6vrigt
-143
-171
Summa
-1 547
-1 322
\u00d6verf\u00f6ring av kostnader f\u00f6r att fullg\u00f6ra
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal som omfattas av IFRS 17
65
28
IT-utvecklingskostnader som kapitaliserats
276
186
Summa
-1 206
-1 108
1 2 3
1) IT-konsulttj\u00e4nster ing\u00e5r i Informationsteknik.
2) Revisionsarvoden ing\u00e5r i Konsult- och revisionstj\u00e4nster.
3) Se not K5.1 \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d.
Revisionsarvoden
1 Mn euro 2023 2022 PricewaterhouseCoopers Revisionsuppdrag -9 -8 Revisionsverksamhet ut\u00f6ver revisionsuppdraget 2 0 0 \u00d6vriga uppdrag 2 -1 -1 Summa -10 -9 1) Revisionsarvoden i tabellen redovisas exklusive ej avdragsgill moms. 2) PricewaterhouseCoopers Oy svarade f\u00f6r -0,2 mn euro (-0,2 mn euro) av Revisionsverk - samhet ut\u00f6ver revisionsuppdraget och f\u00f6r -0,5 mn euro (-0,5 mn euro) av \u00d6vriga upp- drag. Varken PricewaterhouseCoopers Oy eller n\u00e5got annat f\u00f6retag i Pricewater- houseCoopers n\u00e4tverk har utf\u00f6rt n\u00e5gon skatter\u00e5dgivning. K2.8 Lagstadgade avgifter Redovisningsprinciper Kostnaden f\u00f6r dessa avgifter redovisas n\u00e4r skyldigheten att betala uppst\u00e5r. Resolutionsavgifter kan inte \u00e5terbetalas om Nordea skulle upph\u00f6ra med sin verksamhet, och betalnings- skyldigheten bed\u00f6ms f\u00f6ljaktligen uppst\u00e5 p\u00e5 \u00e5rets f\u00f6rsta dag. Den svenska bankskatten kan \u00e5terbetalas f\u00f6r den period under vilken Nordea inte bedriver n\u00e5gon verksamhet, och betalningsskyldigheten bed\u00f6ms d\u00e4rf\u00f6r uppst\u00e5 l\u00f6pande under \u00e5ret. Resolutionsavgifter redovisas d\u00e4rmed i sin helhet under f\u00f6rsta kvartalet medan den svenska bankskatten periodiseras linj\u00e4rt under \u00e5ret .
Mn euro
2023
2022
Resolutionsavgifter
-234
-256
Bankskatt
-82
-66
Summa
-316
-322
K2.9 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar Redovisningsprinciper Materiella och immateriella tillg\u00e5ngar skrivs av linj\u00e4rt \u00f6ver den ber\u00e4knade nyttjandeperioden. En immateriell tillg\u00e5ng med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod (goodwill) ska inte skrivas av, men \u00e5rligen pr\u00f6vas f\u00f6r eventuellt nedskrivningsbehov. Alla immateriella tillg\u00e5ngar med begr\u00e4nsad nyttjandepe- riod, inklusive IT-utvecklingsprojekt som har tagits i bruk, pr\u00f6- vas med avseende p\u00e5 indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov. Nedskrivningskostnaden ber\u00e4knas som skillnaden mellan redovisat v\u00e4rde och \u00e5tervinningsv\u00e4rde. Redovisningsprinciper f\u00f6r immateriella och materiella till- g\u00e5ngar, liksom till\u00e4mpade kritiska bed\u00f6mningar, finns i not K5 \u201dImmateriella och materiella tillg\u00e5ngar\u201d. Avskrivning h\u00e4nf\u00f6rlig till fullg\u00f6randet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisas inte h\u00e4r, utan ist\u00e4llet enligt beskrivningen i not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d och not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d .
Mn euro
2023
2022
Avskrivningar
Materiella tillg\u00e5ngar
-225
-215
Immateriella tillg\u00e5ngar
-393
-371
Summa avskrivningar
-618
-586
Nedskrivningar, netto
Materiella tillg\u00e5ngar
-6
1
Immateriella tillg\u00e5ngar
-193
-26
Summa nedskrivningar
-199
-25
Summa f\u00f6re \u00f6verf\u00f6ring av
f\u00f6rs\u00e4kringskostnader
-817
-611
\u00d6verf\u00f6ring av kostnader f\u00f6r att fullg\u00f6ra
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal som omfattas av IFRS 17
9
\u2013
Summa
-808
-611
K2.10 Kreditf\u00f6rluster Redovisningsprinicper Nedskrivningar av finansiella tillg\u00e5ngar i kategorierna \u201dUpplu- pet anskaffningsv\u00e4rde\u201d och \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresul- tat\u201d (se not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d) p\u00e5 balansrader- na \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d och \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d, redovisas i resultatr\u00e4kningen som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d, till- sammans med f\u00f6rluster fr\u00e5n finansiella garantier. F\u00f6rlusterna redovisas med avdrag f\u00f6r eventuella s\u00e4kerheter eller andra kre- ditf\u00f6rst\u00e4rkningar. Nordeas redovisningsprinciper f\u00f6r ber\u00e4kning- en av nedskrivning av l\u00e5n och till\u00e4mpade kritiska bed\u00f6mningar finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. Motpartsf\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till instrument som klassifice- rats i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d, inklusive kreditderivat men exklu- sive l\u00e5nefordringar redovisade till verkligt v\u00e4rde, redovisas under \u201dNettoresultat av poster till verkligt\u201d. F\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till l\u00e5nefordringar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instrumenten till f\u00f6rfall (uppfyller inte SPPI-kriteriet, dvs. att det uteslutande r\u00f6r sig om betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta), redovisas under posten \u201dNettoresul- tat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r ytterligare information, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Ytterligare information om kreditrisk finns i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d
Kreditf\u00f6rluster
Utl\u00e5ning till
centralbanker och Utl\u00e5ning til R\u00e4nteb\u00e4rande Poster utanf\u00f6r
2023,
mn euro
kreditinstitut allm\u00e4nheten v\u00e4rdepapper balansr\u00e4kningen Summa
Kreditf\u00f6rluster, kategori 1
-2
9
-1
-1
5
Kreditf\u00f6rluster, kategori 2
0
-5
0
29
24
Kreditf\u00f6rluster, icke fallerade
-2
4
-1
28
29
Kategori 3, fallerade
Kreditf\u00f6rluster, individuellt v\u00e4rderade, kollektivt ber\u00e4knade
4
-30
\u2013
-1
-27
Konstaterade kreditf\u00f6rluster
\u2013
-245
\u2013
-1
-246
Minskning av avs\u00e4ttningar som tagits i anspr\u00e5k f\u00f6r att t\u00e4cka
konstaterade kreditf\u00f6rluster
\u2013
88
\u2013
1
89
\u00c5terf\u00f6ringar av tidigare konstaterade kreditf\u00f6rluster
0
35
\u2013
\u2013
35
Garantiers\u00e4ttning
\u2013
\u2013
\u2013
2
2
Ny/\u00f6kad avs\u00e4ttning
0
-248
\u2013
-5
-253
\u00c5terf\u00f6ring av avs\u00e4ttningar
\u2013
178
\u2013
6
184
Kreditf\u00f6rluster, fallerade
4
-222
\u2013
2
-216
Kreditf\u00f6rluster, netto
2
-218
-1
30
-187
2
2
3
4
1
Utl\u00e5ning till
centralbanker och Utl\u00e5ning til R\u00e4nteb\u00e4rande Poster utanf\u00f6r
2022,
mn euro
kreditinstitut allm\u00e4nheten v\u00e4rdepapper balansr\u00e4kningen Summa
Kreditf\u00f6rluster, kategori 1
-1
-29
11
-10
-29
Kreditf\u00f6rluster, kategori 2
0
-17
0
15
-2
Kreditf\u00f6rluster, icke fallerade
-1
-46
11
5
-31
Kategori 3, fallerade
Kreditf\u00f6rluster, individuellt v\u00e4rderade, kollektivt ber\u00e4knade
-5
96
\u2013
-3
88
Konstaterade kreditf\u00f6rluster
-5
-701
\u2013
-3
-709
Minskning av avs\u00e4ttningar som tagits i anspr\u00e5k f\u00f6r att t\u00e4cka
konstaterade kreditf\u00f6rluster
\u2013
509
\u2013
3
512
\u00c5terf\u00f6ringar av tidigare konstaterade kreditf\u00f6rluster
1
63
\u2013
\u2013
64
Garantiers\u00e4ttning
\u2013
\u2013
\u2013
1
1
Ny/\u00f6kad avs\u00e4ttning
-19
-251
\u2013
-11
-281
\u00c5terf\u00f6ring av avs\u00e4ttningar
\u2013
239
\u2013
5
244
Kreditf\u00f6rluster, fallerade
-28
-45
\u2013
-8
-81
Kreditf\u00f6rluster, netto
-29
-91
11
-3
-112
2
2
3
4
1
1) Inkluderar individuellt identifierade tillg\u00e5ngar d\u00e4r avs\u00e4ttningarna har ber\u00e4knats med en statistisk modell.
2) Avs\u00e4ttningar inkluderade i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d.
3) Avs\u00e4ttningar inkluderade i not K3.9 \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d.
4) Avs\u00e4ttningar inkluderade i not K6 \u201dAvs\u00e4ttningar \u201d.
K2.11 Skatter Redovisningsprinciper Posten \u201dSkatt\u201d i resultatr\u00e4kningen utg\u00f6rs av den totala f\u00f6r- \u00e4ndringen i aktuell och uppskjuten inkomstskatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i resultatr\u00e4kningen, s\u00e5vida den inte avser poster som redovisas mot \u00f6vrigt totalresultat eller eget kapital. I dessa fall redovisas \u00e4ven skatten mot \u00f6vrigt totalresultat respektive eget kapital. Aktuell skatt \u00e4r den f\u00f6rv\u00e4ntade skatten p\u00e5 \u00e5rets beskatt- ningsbara inkomst, ber\u00e4knad enligt beslutade eller i prakti- ken beslutade skattesatser per balansdagen, tillsammans med eventuell justering av aktuell skatt h\u00e4nf\u00f6rlig till tidigare \u00e5r. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder redovisas f\u00f6r tempor\u00e4ra skillnader som uppst\u00e5r mellan skattem\u00e4ssiga och redovisade v\u00e4rden p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas f\u00f6r outnyttjade skattem\u00e4ssiga underskott och skatteavdrag, om de uppfyller de aktuella kri- terierna f\u00f6r redovisning enligt IAS 12. Uppskjuten skatt redo- visas inte f\u00f6r skattepliktiga tempor\u00e4ra skillnader som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n den f\u00f6rsta redovisningen av goodwill. Uppskjuten skatt ber\u00e4knas enligt de skattesatser som v\u00e4n- tas g\u00e4lla n\u00e4r de tempor\u00e4ra skillnaderna v\u00e4nds, med utg\u00e5ngs- punkt fr\u00e5n antagna eller i praktiken antagna lagar per balans- dagen. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder diskon- teras inte. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den utstr\u00e4ckning det \u00e4r sannolikt att framtida beskattningsbar vinst kommer att finnas tillg\u00e4nglig, mot vilken tempor\u00e4ra skillnader, underskottsavdrag och outnyttjade skatteavdrag kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar granskas varje balansdag, och minskas i den m\u00e5n det inte l\u00e4ngre \u00e4r sannolikt att avdragsr\u00e4tten kan utnyttjas. Aktuella skattefordringar och aktuella skatteskulder kvittas n\u00e4r lagstadgad r\u00e4tt till kvittning f\u00f6religger, och Nordea avser att antingen nettoreglera dessa skattepositioner eller reali- sera tillg\u00e5ngen samtidigt som skulden regleras. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder kvittas gene- rellt i den m\u00e5n det \u00e4r till\u00e5tet enligt lag att kvitta aktuella skat- tefordringar och aktuella skatteskulder. Vid redovisning av uppskjuten skatt tas ingen h\u00e4nsyn till den eventuella effekten av de kommande globala reglerna mot urholkning av skatte- basen (GloBE/pelare tv\u00e5). Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Skattepositioner granskas regelbundet f\u00f6r att identifiera fall d\u00e4r ber\u00f6rda skattemyndigheter sannolikt inte godk\u00e4nner behandlingen i skattedeklarationen. Os\u00e4kra skattepositioner beaktas var f\u00f6r sig eller som grupp, beroende p\u00e5 vilken metod som b\u00e4st f\u00f6rutser utfallet av os\u00e4kerheten. Vid en bed\u00f6mning att skattemyndigheten sannolikt inte godtar en skattem\u00e4ssig behandling, tar Nordea h\u00e4nsyn till effekten av os\u00e4kerheten n\u00e4r beskattningsbart resultat, skattem\u00e4ssigt v\u00e4rde, outnyttjade skattem\u00e4ssiga f\u00f6rluster, outnyttjade skat- tekrediter eller skattesatser fastst\u00e4lls. Detta g\u00f6rs genom att anv\u00e4nda antingen det mest sannolika beloppet eller det f\u00f6r- v\u00e4ntade v\u00e4rdet, beroende p\u00e5 vilken metod som b\u00e4st f\u00f6rutser utfallet av os\u00e4kerheten. Os\u00e4ker skattem\u00e4ssig behandling kan p\u00e5verka b\u00e5de aktuell skatt och uppskjuten skatt. V\u00e4rderingen av uppskjutna skattefordringar p\u00e5verkas av ledningens bed\u00f6mning av Nordeas framtida resultat och till- r\u00e4ckligheten av framtida beskattningsbara vinster och fram- tida \u00e5terf\u00f6ringar av befintliga beskattningsbara tempor\u00e4ra skillnader. Dessa bed\u00f6mningar uppdateras och ses \u00f6ver vid varje bokslutstillf\u00e4lle, och justeras om s\u00e5 beh\u00f6vs f\u00f6r att avspegla den nuvarande situationen. Det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 uppskjutna skattefordringar upp- gick vid \u00e5rets slut till 254 mn euro (299 mn euro).
Skattekostnad
Mn euro
2023
2022
Aktuell skatt
-1 445
-988
Uppskjuten skatt
41
-187
Summa
-1 404
-1 175
F\u00f6r total skatt redovisad i \u00f6vrigt totalresultat, se Rapport \u00f6ver totalresultat. Skatten p\u00e5 koncernens r\u00f6relseresultat skiljer sig p\u00e5 f\u00f6ljan- de s\u00e4tt fr\u00e5n det teoretiska belopp som kan ber\u00e4knas med hj\u00e4lp av skattesatsen i Finland:
Mn euro
2023
2022
Resultat f\u00f6re skatt
6 338
4 762
Skatt ber\u00e4knad med en skattesats om
20,0 procent
-1 268
-952
Effekt av andra skattesatser i \u00f6vriga l\u00e4nder
-172
-134
Resultat fr\u00e5n intressef\u00f6retag
1
1
Ej skattepliktiga int\u00e4kter
29
43
Avkastningsbeskattad inkomst
14
15
Ej skattem\u00e4ssigt avdragsgilla kostnader
-27
-20
Justeringar avseende tidigare \u00e5r, aktuell skatt
-34
-25
Justeringar avseende tidigare \u00e5r, uppskjuten
skatt
87
33
Utnyttjande och etablering av oaktiverade
skattefordringar
9
\u2013
\u00c4ndrad skattesats
\u2013
-26
Ej avr\u00e4kningsbar utl\u00e4ndsk skatt
-27
-23
Skattereduktion maskiner och inventarier
-16
19
Omf\u00f6rda ej avdragsgilla valutakursf\u00f6rluster
\u2013
-106
Skattekostnad
-1 404
-1 175
Effektiv skattesats
22,2 %
24,7 %
1 2 1) I juni 2022 antog den danska riksdagen en skattesatsh\u00f6jning f\u00f6r finansiella f\u00f6retag till 25,2 procent fr\u00e5n 2023 och 26 procent fr\u00e5n 2024. Relevanta uppskjutna skatte- fordringar och skatteskulder omv\u00e4rderades till till\u00e4mpliga skattesatser under 2022. 2) Inkluderar omf\u00f6ring av 529 mn euro i ej avdragsgilla valutakursf\u00f6rluster fr\u00e5n \u00f6vrigt totalresultat till resultatr\u00e4kningen h\u00e4nf\u00f6rliga till avveckling av verksamheten i Ryssland. Se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d.
F\u00f6r\u00e4ndringar i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder
Redovisat Redovisat
i resultat- i \u00f6vrigt Valutakurs-
Mn euro
1 jan 2023
r\u00e4kningen
totalresultat
F\u00f6rv\u00e4rv
differenser
31 dec 2023
Uppskjutna skattefordringar
Skattem\u00e4ssiga underskott
8
48
\u2013
2
\u2013
58
Immateriella tillg\u00e5ngar
8
-8
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
98
-23
-4
\u2013
-1
70
F\u00f6rvaltningsfastigheter
40
-39
\u2013
\u2013
\u2013
1
Pensioner
71
\u2013
5
\u2013
-1
75
Skulder/avs\u00e4ttningar
237
-1
\u2013
\u2013
\u2013
236
Leasingskulder
229
10
\u2013
-5
-4
230
\u00d6vrigt
\u2013
19
\u2013
\u2013
-3
16
Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skulder
-392
-40
\u2013
\u2013
\u2013
-432
Summa
299
-34
1
-3
-9
254
Redovisat Redovisat
i resultat- i \u00f6vrigt Valutakurs-
Mn euro
1 jan 2023
r\u00e4kningen
totalresultat
F\u00f6rv\u00e4rv
differenser
31 dec 2023
Uppskjutna skatteskulder
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
351
14
\u2013
5
-4
366
Aktier
\u2013
15
\u2013
\u2013
\u2013
15
Derivatinstrument/obligationer
72
14
1
\u2013
-1
86
Immateriella tillg\u00e5ngar
113
-24
\u2013
3
-1
91
Materiella tillg\u00e5ngar (nyttjander\u00e4tt tillg\u00e5ngar)
226
9
\u2013
-5
\u2013
230
F\u00f6rvaltningsfastigheter
51
-45
\u2013
\u2013
\u2013
6
Pensioner
63
-2
-10
\u2013
-1
50
Skulder/avs\u00e4ttningar
\u2013
19
\u2013
\u2013
\u2013
19
\u00d6vrigt
26
-9
\u2013
\u2013
\u2013
17
Elimineringar av tempor\u00e4ra skillnader som f\u00f6rekommer i flera
jurisdiktioner
84
-26
-1
\u2013
\u2013
57
Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skulder
-392
-40
\u2013
\u2013
\u2013
-432
Summa
594
-75
-10
3
-7
505
F\u00f6r\u00e4ndringar i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder
Redovisat Redovisat
i resultat- i \u00f6vrigt Valutakurs-
Mn euro
1 jan 2022
r\u00e4kningen
total resultat
F\u00f6rv\u00e4rv
differenser
31 dec 2022
Uppskjutna skattefordringar
Skattem\u00e4ssiga underskott
8
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
8
Immateriella tillg\u00e5ngar
\u2013
\u2013
\u2013
8
\u2013
8
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
77
22
-1
\u2013
\u2013
98
Derivatinstrument/obligationer
98
-100
5
\u2013
-3
0
F\u00f6rvaltningsfastigheter
\u2013
\u2013
\u2013
40
\u2013
40
Pensioner
94
-20
-1
\u2013
-2
71
Skulder/avs\u00e4ttningar
239
-39
\u2013
43
-6
237
Leasingskulder
237
0
\u2013
-5
-3
229
\u00d6vrigt
25
-28
\u2013
\u2013
3
\u2013
Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skulder
-419
20
2
5
\u2013
-392
Summa
359
-145
5
91
-11
299
Redovisat Redovisat
i resultat- i \u00f6vrigt Valutakurs-
Mn euro
1 jan 2022
r\u00e4kningen
total resultat
F\u00f6rv\u00e4rv
differenser
31 dec 2022
Uppskjutna skatteskulder
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
407
-14
-36
1
-7
351
Aktier
36
-36
\u2013
\u2013
\u2013
0
Derivatinstrument/obligationer
15
59
\u2013
\u2013
-2
72
Immateriella tillg\u00e5ngar
120
-16
\u2013
10
-1
113
Materiella tillg\u00e5ngar (nyttjander\u00e4tt tillg\u00e5ngar)
235
-1
\u2013
-5
-3
226
F\u00f6rvaltningsfastigheter
-1
2
\u2013
51
-1
51
Pensioner
56
17
-8
\u2013
-2
63
Skulder/avs\u00e4ttningar
-22
21
\u2013
\u2013
1
0
\u00d6vrigt
20
\u2013
2
\u2013
4
26
Elimineringar av tempor\u00e4ra skillnader som f\u00f6rekommer i flera
jurisdiktioner
59
-9
34
\u2013
\u2013
84
Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skulder
-419
20
2
5
\u2013
-392
Summa
506
43
-6
62
-11
594
Ej redovisade uppskjutna skattefordringar
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Outnyttjade utl\u00e4ndska skattem\u00e4ssiga
underskott utan f\u00f6rfallotidpunkt
\u2013
40
Outnyttjade utl\u00e4ndska skattem\u00e4ssiga
underskott
\u2013
40
Outnyttjade utl\u00e4ndska skattem\u00e4ssiga
avdrag med f\u00f6rfall inom 12 m\u00e5nader
3
3
Outnyttjade utl\u00e4ndska skattem\u00e4ssiga
avdrag med f\u00f6rfall efter 12 m\u00e5nader
578
424
Outnyttjade utl\u00e4ndska skattem\u00e4ssiga
avdrag
581
427
Summa
581
467
Vid utg\u00e5ngen av 2023 redovisade Nordeakoncernen 254 mn euro (299 mn euro) i uppskjutna skattefordringar i balansr\u00e4k- ningen. Redovisningen och v\u00e4rderingen av uppskjutna skat- tefordringar baseras p\u00e5 en bed\u00f6mning av sannolikheten och beloppet f\u00f6r framtida beskattningsbara vinster och p\u00e5 fram- tida \u00e5terf\u00f6ringar av befintliga beskattningsbara tempor\u00e4ra skillnader. Dessutom har koncernen ej redovisade uppskjutna skatte- fordringar p\u00e5 \u2013 mn euro (40 mn euro) avseende underskotts- avdrag i olika f\u00f6retag samt 581 mn euro (427 mn euro) avse- ende outnyttjade utl\u00e4ndska skattekrediter. Ej redovisade upp- skjutna skattefordringar avseende utl\u00e4ndska skattekrediter kan \u00e5tervinnas i h\u00e4ndelse av ov\u00e4ntade skillnader i beskatt- ningstidpunkter eller skattem\u00e4ssiga v\u00e4rden mellan huvud- kontor och filialer. Global skattereform mot urholkning av skattebasen (andra pelaren) I december 2022 antog Europeiska unionens medlemsstater ett direktiv f\u00f6r att inf\u00f6ra de globala reglerna mot urholkning av skattebasen (andra pelaren) fr\u00e5n och med den 1 januari 2024. L\u00e4nderna i Norden, och \u00e4ven andra l\u00e4nder d\u00e4r Nordea har verksamhet, antog lagstiftningen enligt andra pelaren i slutet av 2023. Eftersom den nyligen antagna skattelagstift- ningen inte hade tr\u00e4tt i kraft 2023, fick den i dagsl\u00e4get inte n\u00e5gra skattekonsekvenser f\u00f6r Nordea 2023. Till f\u00f6ljd av \u00e4nd- ringar i IAS 12 Inkomstskatter p\u00e5verkade andra pelaren var- ken uppskjutna skattefordringar eller uppskjutna skatteskul- der 2023. F\u00f6r ytterligare information om \u00e4ndringar i IAS 12 Inkomstskatter, se not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d. Enligt andra pelarens regler ska Nordea betala en till\u00e4ggs- skatt p\u00e5 skillnaden mellan de jurisdiktionsbaserade effektiva skattesatserna enligt andra pelaren och den l\u00e4gsta till\u00e5tna skattesatsen p\u00e5 15 procent, om den effektiva skattesatsen understiger 15 procent i n\u00e5got land d\u00e4r Nordea har verksam- het. Andra pelarens regler anger ett nytt s\u00e4tt att ber\u00e4kna den effektiva skattesatsen j\u00e4mf\u00f6rt med nationella skatteregler, vilket kan inneb\u00e4ra att en skattebetalare hamnar under gr\u00e4nsv\u00e4rdet i ett land trots att verksamheten inte bedrivs i ett l\u00e5gskatteland och att en lagstadgad skatt p\u00e5 \u00f6ver 15 procent betalas. Nordea har gjort fullst\u00e4ndiga ber\u00e4kningar enligt andra pelaren f\u00f6r de mest betydande f\u00f6retagen i de nordiska l\u00e4nderna, inklusive utvalda koncernf\u00f6retag med komplexa positioner. Baserat p\u00e5 den h\u00e4r bed\u00f6mningen visar alla ber\u00e4k- ningar enligt andra pelaren att den effektiva skattesatsen \u00f6verstiger 15 procent. Fullst\u00e4ndiga ber\u00e4kningar enligt andra pelaren kommer inte att kr\u00e4vas f\u00f6r r\u00e4kenskaps\u00e5ren 2024\u20132026 f\u00f6r de l\u00e4nder som uppfyller de tillf\u00e4lliga s\u00e5 kallade safe harbour-kraven som inf\u00f6rdes med andra pelaren. Nordea har bed\u00f6mt till\u00e4mplighe- ten f\u00f6r safe harbour-reglerna baserat p\u00e5 koncernens histo- riska uppgifter och r\u00e4knar i dagsl\u00e4get med att uppfylla kra- ven i alla betydande l\u00e4nder och d\u00e4rmed skjuta upp f\u00f6rbere- delserna f\u00f6r de fullst\u00e4ndiga ber\u00e4kningarna enligt andra pelaren till r\u00e4kenskaps\u00e5ret 2027. Med h\u00e4nsyn till niv\u00e5n p\u00e5 de lagstadgade skattesatserna i de l\u00e4nder d\u00e4r Nordea har verksamhet (alla \u00f6ver 15 procent) och den analys som genomf\u00f6rts under \u00e5ret, r\u00e4knar Nordea med att inte beh\u00f6va betala n\u00e5gon betydande till\u00e4ggsskatt. Den fulla kvantitativa effekten av andra pelarens regler kan emellertid inte fastst\u00e4llas f\u00f6rr\u00e4n ytterligare v\u00e4gledning har publicerats av OECD, nationella lagstiftare och skattemyndigheterK8.1 Fast och r\u00f6rlig l\u00f6n Redovisningsprinciper Kortfristiga ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda Kortfristiga ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda best\u00e5r fr\u00e4mst av fast och r\u00f6rlig l\u00f6n. B\u00e5de fast och r\u00f6rlig l\u00f6n kostnadsf\u00f6rs i den peri- od d\u00e5 de anst\u00e4llda utf\u00f6r tj\u00e4nster f\u00f6r Nordea. Kortfristiga ers\u00e4ttningar h\u00e4nf\u00f6rliga till fullg\u00f6randet av f\u00f6r- s\u00e4kringsavtal redovisade enligt IFRS 17 bruttoredovisas i denna not, men \u00f6verf\u00f6rs d\u00e4refter fr\u00e5n \u201dPersonalkostnader\u201d och redovisas i enlighet med redovisningsprinciperna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d och not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d. Kortfristiga ers\u00e4ttningar som uppfyller kraven f\u00f6r kapitali- sering enligt redovisningsprinciperna i not K5.1 \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d bruttoredovisas i denna not, men kapitaliseras d\u00e4refter och redovisas under \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d i balansr\u00e4kningen. Avg\u00e5ngsvederlag Avg\u00e5ngsvederlag blir normalt aktuellt n\u00e4r en anst\u00e4llning avslutas f\u00f6re pensionsdagen eller om en anst\u00e4lld accepterar ett erbjudande om frivillig avg\u00e5ng. Avg\u00e5ngsvederlag kostnadsf\u00f6rs n\u00e4r Nordea har en skyldig- het att g\u00f6ra betalningen. En skyldighet uppst\u00e5r n\u00e4r en formell plan har beslutats p\u00e5 l\u00e4mplig organisatorisk niv\u00e5 och n\u00e4r det inte finns en realistisk m\u00f6jlighet f\u00f6r Nordea att dra sig ur, vilket normalt anses uppfyllt n\u00e4r planen har kommunicerats till ber\u00f6rda medarbetare eller deras representanter. Avg\u00e5ngsvederlag kan innefatta b\u00e5de kortfristiga ers\u00e4ttning- ar, till exempel ett antal m\u00e5nadsl\u00f6ner, och ers\u00e4ttningar efter avslutad anst\u00e4llning, normalt i form av f\u00f6rtidspensionering . Nordeas kortsiktiga incitamentsprogram Nordea har kortsiktiga incitamentsprogram (STIP, short term incentive plan). Hit r\u00e4knas Nordeas incitamentsprogram (NIP), som erbjuds koncernchefen och medlemmarna i kon- cernledningen samt, efter s\u00e4rskild inbjudan, andra anst\u00e4llda, och Nordeas bonusprogram f\u00f6r utvalda medarbetare i speci- fika aff\u00e4rsomr\u00e5den eller enheter efter godk\u00e4nnande av styrel- sen. NIP ska huvudsakligen anv\u00e4ndas f\u00f6r roller d\u00e4r r\u00f6rlig ers\u00e4ttning \u00e4r utbredd marknadspraxis och utg\u00f6r en betydan- de del av den samlade ers\u00e4ttningen. STIP har erbjudits under flera \u00e5r, i huvudsak i form av exe- cutive incentive programme (EIP) och sedan 2022 i form av NIP som har liknande villkor. STIP har en prestationsperiod p\u00e5 ett \u00e5r och betalas ut till deltagarna i form av kontant ers\u00e4ttning och, om de \u00e4r materi- ella risktagare, \u00e4ven genom tilldelning av aktier. F\u00f6r delar av tilldelningen till\u00e4mpas en uppskjutandeperiod f\u00f6r materiella risktagare, med \u00e5rlig \u00f6verl\u00e5telse i lika stora delar under de f\u00f6ljande fyra eller fem \u00e5ren och en kvarh\u00e5llandeperiod om 12 m\u00e5nader. R\u00f6rlig ers\u00e4ttning som betalas i kontanter och inte \u00e4r kopplad till utvecklingen f\u00f6r Nordeas aktiekurs kostnads- f\u00f6rs i samband med intj\u00e4nandet och inkluderas under \u201dFast och r\u00f6rlig l\u00f6n\u201d nedan. Intj\u00e4nad och uppskjuten aktiebaserad ers\u00e4ttning eller ers\u00e4ttning som \u00e4r kopplad till utvecklingen f\u00f6r Nordeas aktiekurs, som ocks\u00e5 kostnadsf\u00f6rts som \u201dFast och r\u00f6rlig l\u00f6n\u201d i tabellen nedan, redovisas separat i not K8.3 \u201dAktierelaterade ers\u00e4ttningsprogram\u201d.
Personalkostnader
Mn euro
2023
2022
Fast och r\u00f6rlig l\u00f6n
-2 360
-2 195
Pensionskostnader (specifikation nedan)
-272
-277
Sociala avgifter
-431
-407
\u00d6vriga personalkostnader
-58
-82
Summa
-3 121
-2 961
\u00d6verf\u00f6ring av kostnader f\u00f6r att fullg\u00f6ra
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal som omfattas av IFRS 17
80
42
IT-utvecklingskostnader som kapitaliserats
133
126
Summa
-2 908
-2 793
1 2 1) Avs\u00e4ttning f\u00f6r vinstandel 2023 uppgick till 70 mn euro (67 mn euro) varav 68 mn euro (67 mn euro) \u00e4r en ny avs\u00e4ttning och 2 mn euro (0 mn euro) \u00e4r en justering relaterad till tidigare \u00e5r. 2) Se not K5.1 \u201cImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfExpensesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-635": { "value": "K2.2 R\u00e4ntenetto Redovisningsprinciper R\u00e4nta utg\u00f6rs av ers\u00e4ttning f\u00f6r pengars tidsv\u00e4rde plus en mar- ginal. Effektivr\u00e4ntan motsvarar den r\u00e4nta som anv\u00e4nds f\u00f6r att diskontera f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kassafl\u00f6den till redovisat v\u00e4rde p\u00e5 den finansiella tillg\u00e5ngen eller skulden vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader ber\u00e4knas och redovisas med effektivr\u00e4ntemetoden eller, om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt, med en metod som ger en rimlig uppskattning av vad en ber\u00e4k- ning grundad p\u00e5 effektivr\u00e4ntemetoden skulle ge. Effektivr\u00e4n- tan innefattar avgifter som anses ing\u00e5 i effektivr\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument (vanligen avgifter erh\u00e5llna som kom- pensation f\u00f6r risk). R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader fr\u00e5n finansiella instrument klassificeras, med nedanst\u00e5ende undantag, som \u201dR\u00e4ntenetto\u201d. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till balanspos- ter redovisade till verkligt v\u00e4rde inom Markets och Life & Pen- sion klassificeras i resultatr\u00e4kningen som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. \u00c4ven r\u00e4ntan h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofi- nansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pen- sion och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Trea- sury, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, redovisas under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att int\u00e4kter och kostnader i dessa verksamheter redovisas p\u00e5 ett konsekvent s\u00e4tt. Se not K2.5 \u201dSumma netto- resultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. R\u00e4ntekomponenten i derivat klassificeras som \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undantag f\u00f6r derivat som innehas f\u00f6r s\u00e4kringssyfte. I redovisningss\u00e4kringar klas- sificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld. I ekonomiska s\u00e4kringar klassificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201d\u00d6vri- ga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld . Avkastningen p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar redovisas p\u00e5 tre rader i resultatr\u00e4kningen: \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d, \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d och \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d. Under posten \u201dR\u00e4ntein- t\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d redovisar Nordea r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde eller till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Resultatr\u00e4kningsposten \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d innefattar r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n exempelvis l\u00e5n v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen eftersom de inte uppfyl- ler SPPI-kriteriet (som anger att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6- ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta). Negativ avkast- ning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas under \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d respektive \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder\u201d K2.5 Summa nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde Redovisningsprinciper Nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 finansiella instrument och f\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde redovisas normalt under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r information om de redovisningsprinciper som anv\u00e4nds vid ber\u00e4kning av verkligt v\u00e4rde, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Dessutom ing\u00e5r f\u00f6ljande poster i \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d: \u2022 r\u00e4nta h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofinansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pension och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Treasury, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 realiserade vinster/f\u00f6rluster p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 omv\u00e4rderingen av s\u00e4krade risker i s\u00e4krade poster i s\u00e4kringsredovisningen \u2022 valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar. F\u00f6ljande poster ing\u00e5r inte i \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d: \u2022 r\u00e4ntekomponenten i derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredo- visning och ekonomiska s\u00e4kringar. Dessa komponenter redovisas under \u201dR\u00e4ntenetto\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla redovis- ningsm\u00e4ssig \u00f6verensst\u00e4mmelse med de s\u00e4krade posterna \u2022 avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar knutna till skulderna till f\u00f6rs\u00e4k- ringstagare bruttoredovisas i den h\u00e4r noten, men \u00f6verf\u00f6rs till not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d och ing\u00e5r d\u00e4rmed inte i summorna \u2022 f\u00f6rluster fr\u00e5n motpartsrisk p\u00e5 utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (upp- fyller inte kriteriet att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta) redovisas under den separata posten \u201dNettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om redovisningsprinciper avseende valu- takursf\u00f6r\u00e4ndringar, se not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d och not K9.2 \u201dValutaomr\u00e4kning av utl\u00e4ndska f\u00f6retag/filialer\u201d. Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde Posten \u201dNettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6r- fall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d inkluderar justeringar till verkligt v\u00e4rde av marginalkomponenten f\u00f6r l\u00e5nefordringar i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instru- menten till f\u00f6rfall och d\u00e4r dessa m\u00e5ste v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (uppfyller inte SPPI-kriteriet). L\u00e5nefordringarna klassifi- ceras i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och redovisas under posten \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d i balansr\u00e4kningen. Justeringar till verkligt v\u00e4rde avser fr\u00e4mst f\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk. F\u00f6rluster fr\u00e5n motpartsrisk i instrument som klassificerats i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d redovisas under \u201dNettoresultat av pos- ter till verkligt v\u00e4rde\u201d. Nedskrivningar avseende instrument i andra kategorier \u00e4n \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultat- r\u00e4kningen\u201d redovisas under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. F\u00f6r ytterligare information, se not K2.10 \u201dKreditf\u00f6rluster\u201d . K2.10 Kreditf\u00f6rluster Redovisningsprinicper Nedskrivningar av finansiella tillg\u00e5ngar i kategorierna \u201dUpplu- pet anskaffningsv\u00e4rde\u201d och \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresul- tat\u201d (se not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d) p\u00e5 balansrader- na \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d och \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d, redovisas i resultatr\u00e4kningen som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d, till- sammans med f\u00f6rluster fr\u00e5n finansiella garantier. F\u00f6rlusterna redovisas med avdrag f\u00f6r eventuella s\u00e4kerheter eller andra kre- ditf\u00f6rst\u00e4rkningar. Nordeas redovisningsprinciper f\u00f6r ber\u00e4kning- en av nedskrivning av l\u00e5n och till\u00e4mpade kritiska bed\u00f6mningar finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. Motpartsf\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till instrument som klassifice- rats i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d, inklusive kreditderivat men exklu- sive l\u00e5nefordringar redovisade till verkligt v\u00e4rde, redovisas under \u201dNettoresultat av poster till verkligt\u201d. F\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till l\u00e5nefordringar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instrumenten till f\u00f6rfall (uppfyller inte SPPI-kriteriet, dvs. att det uteslutande r\u00f6r sig om betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta), redovisas under posten \u201dNettoresul- tat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r ytterligare information, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Ytterligare information om kreditrisk finns i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d . K3.17 Efterst\u00e4llda skulder Redovisningsprinciper Efterst\u00e4llda skulder \u00e4r finansiella skulder f\u00f6r vilka det fram- g\u00e5r av avtalet att de i h\u00e4ndelse av likvidation eller konkurs inte \u00e5terbetalas f\u00f6rr\u00e4n samtliga \u00e5taganden gentemot andra fordrings\u00e4gare har fullgjorts. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedo- visning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d och not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. F\u00f6r en s\u00e4krad post i en s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 mikro- niv\u00e5, v\u00e4rderas den s\u00e4krade risken till verkligt v\u00e4rde och redo- visas p\u00e5 raden \u201dF\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r mikros\u00e4k- ringar av r\u00e4nterisk\u201d i tabellen nedan (f\u00f6r ytterligare informa- tion, se not K3.6 \u201dS\u00e4kringsredovisning\u201d). F\u00f6r mer information om de kritiska bed\u00f6mningar som kr\u00e4vs f\u00f6r att bed\u00f6ma om en efterst\u00e4lld skuld ska klassificeras som en skuld eller som eget kapital, se not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForFinanceCostsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-636": { "value": "K2.2 R\u00e4ntenetto Redovisningsprinciper R\u00e4nta utg\u00f6rs av ers\u00e4ttning f\u00f6r pengars tidsv\u00e4rde plus en mar- ginal. Effektivr\u00e4ntan motsvarar den r\u00e4nta som anv\u00e4nds f\u00f6r att diskontera f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kassafl\u00f6den till redovisat v\u00e4rde p\u00e5 den finansiella tillg\u00e5ngen eller skulden vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader ber\u00e4knas och redovisas med effektivr\u00e4ntemetoden eller, om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt, med en metod som ger en rimlig uppskattning av vad en ber\u00e4k- ning grundad p\u00e5 effektivr\u00e4ntemetoden skulle ge. Effektivr\u00e4n- tan innefattar avgifter som anses ing\u00e5 i effektivr\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument (vanligen avgifter erh\u00e5llna som kom- pensation f\u00f6r risk). R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader fr\u00e5n finansiella instrument klassificeras, med nedanst\u00e5ende undantag, som \u201dR\u00e4ntenetto\u201d. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till balanspos- ter redovisade till verkligt v\u00e4rde inom Markets och Life & Pen- sion klassificeras i resultatr\u00e4kningen som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. \u00c4ven r\u00e4ntan h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofi- nansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pen- sion och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Trea- sury, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, redovisas under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att int\u00e4kter och kostnader i dessa verksamheter redovisas p\u00e5 ett konsekvent s\u00e4tt. Se not K2.5 \u201dSumma netto- resultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. R\u00e4ntekomponenten i derivat klassificeras som \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undantag f\u00f6r derivat som innehas f\u00f6r s\u00e4kringssyfte. I redovisningss\u00e4kringar klas- sificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld. I ekonomiska s\u00e4kringar klassificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201d\u00d6vri- ga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld . Avkastningen p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar redovisas p\u00e5 tre rader i resultatr\u00e4kningen: \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d, \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d och \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d. Under posten \u201dR\u00e4ntein- t\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d redovisar Nordea r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde eller till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Resultatr\u00e4kningsposten \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d innefattar r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n exempelvis l\u00e5n v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen eftersom de inte uppfyl- ler SPPI-kriteriet (som anger att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6- ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta). Negativ avkast- ning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas under \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d respektive \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder\u201d .
R\u00e4ntenetto
Mn euro
2023
2022
R\u00e4nteint\u00e4kter ber\u00e4knade enligt
effektivr\u00e4ntemetoden
17 303
7 937
\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter
2 426
1 013
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar
\u2013
-134
R\u00e4ntekostnader
-12 278
-3 474
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder
\u2013
322
R\u00e4ntenetto
7 451
5 664
1 1) Varav variabla leasingint\u00e4kter 410 mn euro (248 mn euro). Variabla leasingint\u00e4kter best\u00e5r av r\u00f6rliga r\u00e4ntor exklusive den fasta marginalen. Om den variabla leasingin - t\u00e4kten minskar motverkas detta av l\u00e4gre uppl\u00e5ningskostnader. R\u00e4nteint\u00e4kterna p\u00e5 nettoinvesteringen i finansiella leasingavtal uppgick till 509 mn euro (329 mn euro) .
R\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden
Mn euro
2023
2022
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
2 642
682
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
12 095
6 527
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
931
325
Avgifter
201
242
Netto betald eller erh\u00e5llen r\u00e4nta p\u00e5
derivatinstrument i s\u00e4kringsredovisning av
tillg\u00e5ngar
1 434
161
R\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av
effektivr\u00e4ntemetoden
17 303
7 937
\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter
Mn euro
2023
2022
Utl\u00e5ning till verkligt v\u00e4rde till allm\u00e4nheten
1 608
1 064
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper till verkligt v\u00e4rde
442
170
Netto betald eller erh\u00e5llen r\u00e4nta p\u00e5
derivatinstrument i ekonomiska s\u00e4kringar av
tillg\u00e5ngar
376
-221
\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter
2 426
1 013
R\u00e4ntekostnader
Mn euro
2023
2022
Skulder till kreditinstitut
-865
-221
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
-4 079
-878
Avgifter till ins\u00e4ttningsgarantier
-80
-79
Emitterade v\u00e4rdepapper
-5 118
-2 376
Efterst\u00e4llda skulder
-222
-252
\u00d6vriga r\u00e4ntekostnader
-15
-14
Netto betald eller erh\u00e5llen r\u00e4nta p\u00e5
derivatinstrument i s\u00e4kringar av skulder
-1 899
346
R\u00e4ntekostnader
-12 278
-3 474
R\u00e4ntenetto fr\u00e5n kategorier av finansiella instrument
Mn euro
2023
2022
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat
902
279
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
14 967
7 364
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
3 860
1 173
Finansiella skulder v\u00e4rderade
till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
-9 241
-2 896
Finansiella skulder v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
-3 037
-256
R\u00e4ntenetto
7 451
5 664
R\u00e4ntan p\u00e5 os\u00e4kra l\u00e5nefordringar utgjorde en obetydlig andel av r\u00e4nteint\u00e4kterna . K2.5 Summa nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde Redovisningsprinciper Nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 finansiella instrument och f\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde redovisas normalt under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r information om de redovisningsprinciper som anv\u00e4nds vid ber\u00e4kning av verkligt v\u00e4rde, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Dessutom ing\u00e5r f\u00f6ljande poster i \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d: \u2022 r\u00e4nta h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofinansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pension och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Treasury, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 realiserade vinster/f\u00f6rluster p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 omv\u00e4rderingen av s\u00e4krade risker i s\u00e4krade poster i s\u00e4kringsredovisningen \u2022 valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar. F\u00f6ljande poster ing\u00e5r inte i \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d: \u2022 r\u00e4ntekomponenten i derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredo- visning och ekonomiska s\u00e4kringar. Dessa komponenter redovisas under \u201dR\u00e4ntenetto\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla redovis- ningsm\u00e4ssig \u00f6verensst\u00e4mmelse med de s\u00e4krade posterna \u2022 avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar knutna till skulderna till f\u00f6rs\u00e4k- ringstagare bruttoredovisas i den h\u00e4r noten, men \u00f6verf\u00f6rs till not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d och ing\u00e5r d\u00e4rmed inte i summorna \u2022 f\u00f6rluster fr\u00e5n motpartsrisk p\u00e5 utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (upp- fyller inte kriteriet att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta) redovisas under den separata posten \u201dNettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om redovisningsprinciper avseende valu- takursf\u00f6r\u00e4ndringar, se not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d och not K9.2 \u201dValutaomr\u00e4kning av utl\u00e4ndska f\u00f6retag/filialer\u201d. Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde Posten \u201dNettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6r- fall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d inkluderar justeringar till verkligt v\u00e4rde av marginalkomponenten f\u00f6r l\u00e5nefordringar i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instru- menten till f\u00f6rfall och d\u00e4r dessa m\u00e5ste v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (uppfyller inte SPPI-kriteriet). L\u00e5nefordringarna klassifi- ceras i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och redovisas under posten \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d i balansr\u00e4kningen. Justeringar till verkligt v\u00e4rde avser fr\u00e4mst f\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk. F\u00f6rluster fr\u00e5n motpartsrisk i instrument som klassificerats i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d redovisas under \u201dNettoresultat av pos- ter till verkligt v\u00e4rde\u201d. Nedskrivningar avseende instrument i andra kategorier \u00e4n \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultat- r\u00e4kningen\u201d redovisas under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. F\u00f6r ytterligare information, se not K2.10 \u201dKreditf\u00f6rluster\u201d . Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Os\u00e4kerhet i uppskattningar finns i samband med v\u00e4rdering av finansiella instrument, framf\u00f6r allt f\u00f6r instrument som saknar noterade kurser och nyligen observerade marknadskurser (instrument i niv\u00e5 3). Se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d .
Summa nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde
Mn euro
2023
2022
Nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde
1 014
623
Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till
f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde
20
-13
Summa
1 034
610
F\u00f6rdelning efter produkt
Mn euro
2023
2022
Aktierelaterade instrument
1
243
431
R\u00e4nterelaterade instrument och
valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar
541
248
\u00d6vriga finansiella instrument (inklusive krediter
och r\u00e5varor)
235
-32
Nordea Life & Pension
15
-37
Summa
1 034
610
2 3 1) Inkluderar f\u00f6rluster p\u00e5 8 mn euro fr\u00e5n fondinnehav i Ryssland under 2022. 2) Inkluderar f\u00f6rlust fr\u00e5n \u00f6verf\u00f6ringen av 529 mn euro i ackumulerade valutakurs- f\u00f6rluster avseende verksamhet i Ryssland under 2022. 3) Interna transaktioner har ej eliminerats mot andra rader i noten. Raden Nordea Life & Pension ger s\u00e5ledes den verkliga effekten fr\u00e5n livf\u00f6rs\u00e4kringsverksamheten .
Nettoresultat fr\u00e5n kategorier av finansiella instrument
Mn euro
2023
2022
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via
\u00f6vrigt totalresultat
667
-1 508
Finansiella tillg\u00e5ngar redan fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
554
-464
Finansiella skulder redan fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
-8 065
11 701
Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder obligatoriskt
v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
12 897
-16 947
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet
anskaffningsv\u00e4rde
1 214
-2 053
Finansiella skulder v\u00e4rderade till upplupet
anskaffningsv\u00e4rde
-4 310
7 520
Valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar, exklusive valutas\u00e4kringar
419
483
Icke finansiella tillg\u00e5ngar och skulder
-118
37
Summa inklusive tillg\u00e5ngar som som t\u00e4cker
f\u00f6rs\u00e4kringsskulder
3 258
-1 305
\u00d6verf\u00f6rt fr\u00e5n nettoresultat fr\u00e5n \u00e5terf\u00f6rs\u00e4krings-
avtal till
\u201dnettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d
(not K2.4)
-2 224
1 915
Summa
1 034
610
1 2 3 4 1) Varav periodiserade dag 1-resultat uppg\u00e5r till 49 mn euro (51 mn euro). 2) Posten innefattar vinster till f\u00f6ljd av bortbokning av \ufb01nansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 mostsvarande 2 mn euro (3 mn euro) och f\u00f6rluster p\u00e5 motsvarande -3 mn euro (-4 mn euro). Bortbokningen gjordes eftersom tillg\u00e5ngarna hade f\u00f6rutbetalts av kunden eller s\u00e5lts. Posten innefattar \u00e4ven f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krade tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 motsva - rande 1 215 mn euro (-2 052 mn euro). 3) Posten innefattar huvudsakligen f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krade skul - der v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 motsvarande 3 740 mn euro (7 598 mn euro). 4) Varav s\u00e4kringsineffektivitet -15 mn euro (44 mn euro). F\u00f6r mer information se not K3.6 \u201cS\u00e4kringsredovisning\u201d .
Int\u00e4ktsredovisning livf\u00f6rs\u00e4kring
Mn euro
2023
2022
Aktierelaterade instrument
1 724
-1 119
R\u00e4nterelaterade instrument och
valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar
565
-792
F\u00f6rvaltningsfastigheter
-50
-41
Summa inklusive tillg\u00e5ngar som som t\u00e4cker
f\u00f6rs\u00e4kringsskulder
2 239
-1 952
\u00d6verf\u00f6ring fr\u00e5n nettoresultat fr\u00e5n \u00e5terf\u00f6rs\u00e4krings-
avtal till
\u201dnettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d
(not K2.4)
-2 224
1 915
Summa
15
-37
1 1) Tabellen visar nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde f\u00f6r verksamheten inom Nordea Life & Pension, inklusive avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som \u00e4r knutna till f\u00f6rs\u00e4kringsavtal och finansiella avtal, men exklusive resultat fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisade under \u201dNet - toresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d. Avkastningen p\u00e5 tillg\u00e5ngar som \u00e4r knutna till skulder till f\u00f6rs\u00e4kringstagare visas separat och \u00f6verf\u00f6rs till \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4k - ringsverksamhet\u201d, se not K2.4. St\u00e4ngning av Nordeas verksamhet i Ryssland Nordeakoncernens strategi \u00e4r att fokusera p\u00e5 verksamheten i Norden. Det inneb\u00e4r att Nordeakoncernen l\u00e4gger ned sin verksamhet i Ryssland. Den 24 mars 2021 beslutade en extra bolagsst\u00e4mma i JSC Nordea Bank att inleda den frivilliga lik- vidationsprocessen, vilket godk\u00e4ndes av ryska centralbanken den 16 april 2021. Den frivilliga likvidationsprocessen av JSC Nordea Bank slutf\u00f6rdes den 21 april 2022 d\u00e5 den ryska skat- temyndigheten avregistrerade bolaget. F\u00f6rberedelser p\u00e5g\u00e5r f\u00f6r de sista stegen i likvideringen av de kvarvarande dotter- bolagen i Ryssland. Enligt kraven i IFRS (International Financial Reporting Standards) hade Nordea ackumulerat valutakursf\u00f6rluster som uppst\u00e5tt p\u00e5 investeringen i bankverksamheten i Ryssland i eget kapital via \u201d\u00d6vrigt totalresultat\u201d alltsedan f\u00f6rv\u00e4rvet av JSC Nordea Bank \u00e5r 2007. Under f\u00f6rsta kvartalet 2022 \u00e5ter- f\u00f6rde Nordea kapital och upph\u00f6rde i allt v\u00e4sentligt med sin verksamhet i Ryssland. Enligt kraven i IFRS har Nordea \u00f6ver- f\u00f6rt de ackumulerade valutakursf\u00f6rlusterna, fr\u00e5n \u201d\u00d6vrigt totalresultat\u201d till resultatr\u00e4kningen. Effekten av \u00f6verf\u00f6ring- arna redovisades under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d och betraktades som en j\u00e4mf\u00f6relsest\u00f6rande post. Det egna kapitalet och kapitalbasen p\u00e5verkades inte eftersom en motsvarande positiv post redovisades under \u201d\u00d6vrigt totalre- sultat\u201d. Nordeas kapacitet g\u00e4llande utdelningar och aktie\u00e5ter- k\u00f6p p\u00e5verkades allts\u00e5 inte K2.10 Kreditf\u00f6rluster Redovisningsprinicper Nedskrivningar av finansiella tillg\u00e5ngar i kategorierna \u201dUpplu- pet anskaffningsv\u00e4rde\u201d och \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresul- tat\u201d (se not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d) p\u00e5 balansrader- na \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d och \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d, redovisas i resultatr\u00e4kningen som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d, till- sammans med f\u00f6rluster fr\u00e5n finansiella garantier. F\u00f6rlusterna redovisas med avdrag f\u00f6r eventuella s\u00e4kerheter eller andra kre- ditf\u00f6rst\u00e4rkningar. Nordeas redovisningsprinciper f\u00f6r ber\u00e4kning- en av nedskrivning av l\u00e5n och till\u00e4mpade kritiska bed\u00f6mningar finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. Motpartsf\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till instrument som klassifice- rats i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d, inklusive kreditderivat men exklu- sive l\u00e5nefordringar redovisade till verkligt v\u00e4rde, redovisas under \u201dNettoresultat av poster till verkligt\u201d. F\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till l\u00e5nefordringar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instrumenten till f\u00f6rfall (uppfyller inte SPPI-kriteriet, dvs. att det uteslutande r\u00f6r sig om betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta), redovisas under posten \u201dNettoresul- tat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r ytterligare information, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Ytterligare information om kreditrisk finns i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d
Kreditf\u00f6rluster
Utl\u00e5ning till
centralbanker och Utl\u00e5ning til R\u00e4nteb\u00e4rande Poster utanf\u00f6r
2023,
mn euro
kreditinstitut allm\u00e4nheten v\u00e4rdepapper balansr\u00e4kningen Summa
Kreditf\u00f6rluster, kategori 1
-2
9
-1
-1
5
Kreditf\u00f6rluster, kategori 2
0
-5
0
29
24
Kreditf\u00f6rluster, icke fallerade
-2
4
-1
28
29
Kategori 3, fallerade
Kreditf\u00f6rluster, individuellt v\u00e4rderade, kollektivt ber\u00e4knade
4
-30
\u2013
-1
-27
Konstaterade kreditf\u00f6rluster
\u2013
-245
\u2013
-1
-246
Minskning av avs\u00e4ttningar som tagits i anspr\u00e5k f\u00f6r att t\u00e4cka
konstaterade kreditf\u00f6rluster
\u2013
88
\u2013
1
89
\u00c5terf\u00f6ringar av tidigare konstaterade kreditf\u00f6rluster
0
35
\u2013
\u2013
35
Garantiers\u00e4ttning
\u2013
\u2013
\u2013
2
2
Ny/\u00f6kad avs\u00e4ttning
0
-248
\u2013
-5
-253
\u00c5terf\u00f6ring av avs\u00e4ttningar
\u2013
178
\u2013
6
184
Kreditf\u00f6rluster, fallerade
4
-222
\u2013
2
-216
Kreditf\u00f6rluster, netto
2
-218
-1
30
-187
2 2 3 4 1
Utl\u00e5ning till
centralbanker och Utl\u00e5ning til R\u00e4nteb\u00e4rande Poster utanf\u00f6r
2022,
mn euro
kreditinstitut allm\u00e4nheten v\u00e4rdepapper balansr\u00e4kningen Summa
Kreditf\u00f6rluster, kategori 1
-1
-29
11
-10
-29
Kreditf\u00f6rluster, kategori 2
0
-17
0
15
-2
Kreditf\u00f6rluster, icke fallerade
-1
-46
11
5
-31
Kategori 3, fallerade
Kreditf\u00f6rluster, individuellt v\u00e4rderade, kollektivt ber\u00e4knade
-5
96
\u2013
-3
88
Konstaterade kreditf\u00f6rluster
-5
-701
\u2013
-3
-709
Minskning av avs\u00e4ttningar som tagits i anspr\u00e5k f\u00f6r att t\u00e4cka
konstaterade kreditf\u00f6rluster
\u2013
509
\u2013
3
512
\u00c5terf\u00f6ringar av tidigare konstaterade kreditf\u00f6rluster
1
63
\u2013
\u2013
64
Garantiers\u00e4ttning
\u2013
\u2013
\u2013
1
1
Ny/\u00f6kad avs\u00e4ttning
-19
-251
\u2013
-11
-281
\u00c5terf\u00f6ring av avs\u00e4ttningar
\u2013
239
\u2013
5
244
Kreditf\u00f6rluster, fallerade
-28
-45
\u2013
-8
-81
Kreditf\u00f6rluster, netto
-29
-91
11
-3
-112
2 2 3 4 1 1) Inkluderar individuellt identifierade tillg\u00e5ngar d\u00e4r avs\u00e4ttningarna har ber\u00e4knats med en statistisk modell. 2) Avs\u00e4ttningar inkluderade i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. 3) Avs\u00e4ttningar inkluderade i not K3.9 \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d. 4) Avs\u00e4ttningar inkluderade i not K6 \u201dAvs\u00e4ttningar \u201dK3.17 Efterst\u00e4llda skulder Redovisningsprinciper Efterst\u00e4llda skulder \u00e4r finansiella skulder f\u00f6r vilka det fram- g\u00e5r av avtalet att de i h\u00e4ndelse av likvidation eller konkurs inte \u00e5terbetalas f\u00f6rr\u00e4n samtliga \u00e5taganden gentemot andra fordrings\u00e4gare har fullgjorts. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedo- visning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d och not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. F\u00f6r en s\u00e4krad post i en s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 mikro- niv\u00e5, v\u00e4rderas den s\u00e4krade risken till verkligt v\u00e4rde och redo- visas p\u00e5 raden \u201dF\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r mikros\u00e4k- ringar av r\u00e4nterisk\u201d i tabellen nedan (f\u00f6r ytterligare informa- tion, se not K3.6 \u201dS\u00e4kringsredovisning\u201d). F\u00f6r mer information om de kritiska bed\u00f6mningar som kr\u00e4vs f\u00f6r att bed\u00f6ma om en efterst\u00e4lld skuld ska klassificeras som en skuld eller som eget kapital, se not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d .
Efterst\u00e4llda skulder
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
K\u00e4rnprim\u00e4rkapital
2 514
2 600
Supplement\u00e4rt kapital
3 548
3 295
\u00d6vriga efterst\u00e4llda skulder \u2013 10
F\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r
mikros\u00e4kringar av r\u00e4nterisk
-342
-504
Summa
5 720
5 401
F\u00f6r mer information, se not M3.14 \u201cEfterst\u00e4llda skulder\u201d .", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfFinanceIncomeExpenseExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-637": { "value": "K2.2 R\u00e4ntenetto Redovisningsprinciper R\u00e4nta utg\u00f6rs av ers\u00e4ttning f\u00f6r pengars tidsv\u00e4rde plus en mar- ginal. Effektivr\u00e4ntan motsvarar den r\u00e4nta som anv\u00e4nds f\u00f6r att diskontera f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kassafl\u00f6den till redovisat v\u00e4rde p\u00e5 den finansiella tillg\u00e5ngen eller skulden vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader ber\u00e4knas och redovisas med effektivr\u00e4ntemetoden eller, om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt, med en metod som ger en rimlig uppskattning av vad en ber\u00e4k- ning grundad p\u00e5 effektivr\u00e4ntemetoden skulle ge. Effektivr\u00e4n- tan innefattar avgifter som anses ing\u00e5 i effektivr\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument (vanligen avgifter erh\u00e5llna som kom- pensation f\u00f6r risk). R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader fr\u00e5n finansiella instrument klassificeras, med nedanst\u00e5ende undantag, som \u201dR\u00e4ntenetto\u201d. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till balanspos- ter redovisade till verkligt v\u00e4rde inom Markets och Life & Pen- sion klassificeras i resultatr\u00e4kningen som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. \u00c4ven r\u00e4ntan h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofi- nansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pen- sion och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Trea- sury, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, redovisas under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att int\u00e4kter och kostnader i dessa verksamheter redovisas p\u00e5 ett konsekvent s\u00e4tt. Se not K2.5 \u201dSumma netto- resultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. R\u00e4ntekomponenten i derivat klassificeras som \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undantag f\u00f6r derivat som innehas f\u00f6r s\u00e4kringssyfte. I redovisningss\u00e4kringar klas- sificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld. I ekonomiska s\u00e4kringar klassificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201d\u00d6vri- ga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld . Avkastningen p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar redovisas p\u00e5 tre rader i resultatr\u00e4kningen: \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d, \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d och \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d. Under posten \u201dR\u00e4ntein- t\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d redovisar Nordea r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde eller till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Resultatr\u00e4kningsposten \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d innefattar r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n exempelvis l\u00e5n v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen eftersom de inte uppfyl- ler SPPI-kriteriet (som anger att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6- ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta). Negativ avkast- ning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas under \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d respektive \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder\u201d .
R\u00e4ntenetto
Mn euro
2023
2022
R\u00e4nteint\u00e4kter ber\u00e4knade enligt
effektivr\u00e4ntemetoden
17 303
7 937
\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter
2 426
1 013
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar
\u2013
-134
R\u00e4ntekostnader
-12 278
-3 474
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder
\u2013
322
R\u00e4ntenetto
7 451
5 664
1 1) Varav variabla leasingint\u00e4kter 410 mn euro (248 mn euro). Variabla leasingint\u00e4kter best\u00e5r av r\u00f6rliga r\u00e4ntor exklusive den fasta marginalen. Om den variabla leasingin - t\u00e4kten minskar motverkas detta av l\u00e4gre uppl\u00e5ningskostnader. R\u00e4nteint\u00e4kterna p\u00e5 nettoinvesteringen i finansiella leasingavtal uppgick till 509 mn euro (329 mn euro) .
R\u00e4ntekostnader
Mn euro
2023
2022
Skulder till kreditinstitut
-865
-221
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
-4 079
-878
Avgifter till ins\u00e4ttningsgarantier
-80
-79
Emitterade v\u00e4rdepapper
-5 118
-2 376
Efterst\u00e4llda skulder
-222
-252
\u00d6vriga r\u00e4ntekostnader
-15
-14
Netto betald eller erh\u00e5llen r\u00e4nta p\u00e5
derivatinstrument i s\u00e4kringar av skulder
-1 899
346
R\u00e4ntekostnader
-12 278
-3 474
R\u00e4ntenetto fr\u00e5n kategorier av finansiella instrument
Mn euro
2023
2022
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat
902
279
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
14 967
7 364
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
3 860
1 173
Finansiella skulder v\u00e4rderade
till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
-9 241
-2 896
Finansiella skulder v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
-3 037
-256
R\u00e4ntenetto
7 451
5 664
R\u00e4ntan p\u00e5 os\u00e4kra l\u00e5nefordringar utgjorde en obetydlig andel av r\u00e4nteint\u00e4kterna . ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfInterestExpenseExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-638": { "value": "K2.2 R\u00e4ntenetto Redovisningsprinciper R\u00e4nta utg\u00f6rs av ers\u00e4ttning f\u00f6r pengars tidsv\u00e4rde plus en mar- ginal. Effektivr\u00e4ntan motsvarar den r\u00e4nta som anv\u00e4nds f\u00f6r att diskontera f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kassafl\u00f6den till redovisat v\u00e4rde p\u00e5 den finansiella tillg\u00e5ngen eller skulden vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader ber\u00e4knas och redovisas med effektivr\u00e4ntemetoden eller, om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt, med en metod som ger en rimlig uppskattning av vad en ber\u00e4k- ning grundad p\u00e5 effektivr\u00e4ntemetoden skulle ge. Effektivr\u00e4n- tan innefattar avgifter som anses ing\u00e5 i effektivr\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument (vanligen avgifter erh\u00e5llna som kom- pensation f\u00f6r risk). R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader fr\u00e5n finansiella instrument klassificeras, med nedanst\u00e5ende undantag, som \u201dR\u00e4ntenetto\u201d. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till balanspos- ter redovisade till verkligt v\u00e4rde inom Markets och Life & Pen- sion klassificeras i resultatr\u00e4kningen som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. \u00c4ven r\u00e4ntan h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofi- nansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pen- sion och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Trea- sury, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, redovisas under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att int\u00e4kter och kostnader i dessa verksamheter redovisas p\u00e5 ett konsekvent s\u00e4tt. Se not K2.5 \u201dSumma netto- resultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. R\u00e4ntekomponenten i derivat klassificeras som \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undantag f\u00f6r derivat som innehas f\u00f6r s\u00e4kringssyfte. I redovisningss\u00e4kringar klas- sificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld. I ekonomiska s\u00e4kringar klassificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201d\u00d6vri- ga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld . Avkastningen p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar redovisas p\u00e5 tre rader i resultatr\u00e4kningen: \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d, \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d och \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d. Under posten \u201dR\u00e4ntein- t\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d redovisar Nordea r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde eller till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Resultatr\u00e4kningsposten \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d innefattar r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n exempelvis l\u00e5n v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen eftersom de inte uppfyl- ler SPPI-kriteriet (som anger att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6- ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta). Negativ avkast- ning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas under \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d respektive \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder\u201d .
R\u00e4ntenetto
Mn euro
2023
2022
R\u00e4nteint\u00e4kter ber\u00e4knade enligt
effektivr\u00e4ntemetoden
17 303
7 937
\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter
2 426
1 013
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar
\u2013
-134
R\u00e4ntekostnader
-12 278
-3 474
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder
\u2013
322
R\u00e4ntenetto
7 451
5 664
1 1) Varav variabla leasingint\u00e4kter 410 mn euro (248 mn euro). Variabla leasingint\u00e4kter best\u00e5r av r\u00f6rliga r\u00e4ntor exklusive den fasta marginalen. Om den variabla leasingin - t\u00e4kten minskar motverkas detta av l\u00e4gre uppl\u00e5ningskostnader. R\u00e4nteint\u00e4kterna p\u00e5 nettoinvesteringen i finansiella leasingavtal uppgick till 509 mn euro (329 mn euro) .
R\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden
Mn euro
2023
2022
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
2 642
682
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
12 095
6 527
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
931
325
Avgifter
201
242
Netto betald eller erh\u00e5llen r\u00e4nta p\u00e5
derivatinstrument i s\u00e4kringsredovisning av
tillg\u00e5ngar
1 434
161
R\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av
effektivr\u00e4ntemetoden
17 303
7 937
\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter
Mn euro
2023
2022
Utl\u00e5ning till verkligt v\u00e4rde till allm\u00e4nheten
1 608
1 064
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper till verkligt v\u00e4rde
442
170
Netto betald eller erh\u00e5llen r\u00e4nta p\u00e5
derivatinstrument i ekonomiska s\u00e4kringar av
tillg\u00e5ngar
376
-221
\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter
2 426
1 013
R\u00e4ntenetto fr\u00e5n kategorier av finansiella instrument
Mn euro
2023
2022
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat
902
279
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
14 967
7 364
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
3 860
1 173
Finansiella skulder v\u00e4rderade
till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
-9 241
-2 896
Finansiella skulder v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
-3 037
-256
R\u00e4ntenetto
7 451
5 664
R\u00e4ntan p\u00e5 os\u00e4kra l\u00e5nefordringar utgjorde en obetydlig andel av r\u00e4nteint\u00e4kterna . K2.5 Summa nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde Redovisningsprinciper Nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 finansiella instrument och f\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde redovisas normalt under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r information om de redovisningsprinciper som anv\u00e4nds vid ber\u00e4kning av verkligt v\u00e4rde, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Dessutom ing\u00e5r f\u00f6ljande poster i \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d: \u2022 r\u00e4nta h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofinansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pension och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Treasury, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 realiserade vinster/f\u00f6rluster p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 omv\u00e4rderingen av s\u00e4krade risker i s\u00e4krade poster i s\u00e4kringsredovisningen \u2022 valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar. F\u00f6ljande poster ing\u00e5r inte i \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d: \u2022 r\u00e4ntekomponenten i derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredo- visning och ekonomiska s\u00e4kringar. Dessa komponenter redovisas under \u201dR\u00e4ntenetto\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla redovis- ningsm\u00e4ssig \u00f6verensst\u00e4mmelse med de s\u00e4krade posterna \u2022 avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar knutna till skulderna till f\u00f6rs\u00e4k- ringstagare bruttoredovisas i den h\u00e4r noten, men \u00f6verf\u00f6rs till not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d och ing\u00e5r d\u00e4rmed inte i summorna \u2022 f\u00f6rluster fr\u00e5n motpartsrisk p\u00e5 utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (upp- fyller inte kriteriet att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta) redovisas under den separata posten \u201dNettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om redovisningsprinciper avseende valu- takursf\u00f6r\u00e4ndringar, se not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d och not K9.2 \u201dValutaomr\u00e4kning av utl\u00e4ndska f\u00f6retag/filialer\u201d. Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde Posten \u201dNettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6r- fall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d inkluderar justeringar till verkligt v\u00e4rde av marginalkomponenten f\u00f6r l\u00e5nefordringar i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instru- menten till f\u00f6rfall och d\u00e4r dessa m\u00e5ste v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (uppfyller inte SPPI-kriteriet). L\u00e5nefordringarna klassifi- ceras i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och redovisas under posten \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d i balansr\u00e4kningen. Justeringar till verkligt v\u00e4rde avser fr\u00e4mst f\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk. F\u00f6rluster fr\u00e5n motpartsrisk i instrument som klassificerats i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d redovisas under \u201dNettoresultat av pos- ter till verkligt v\u00e4rde\u201d. Nedskrivningar avseende instrument i andra kategorier \u00e4n \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultat- r\u00e4kningen\u201d redovisas under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. F\u00f6r ytterligare information, se not K2.10 \u201dKreditf\u00f6rluster\u201d . Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Os\u00e4kerhet i uppskattningar finns i samband med v\u00e4rdering av finansiella instrument, framf\u00f6r allt f\u00f6r instrument som saknar noterade kurser och nyligen observerade marknadskurser (instrument i niv\u00e5 3). Se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d .
Summa nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde
Mn euro
2023
2022
Nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde
1 014
623
Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till
f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde
20
-13
Summa
1 034
610
F\u00f6rdelning efter produkt
Mn euro
2023
2022
Aktierelaterade instrument
1
243
431
R\u00e4nterelaterade instrument och
valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar
541
248
\u00d6vriga finansiella instrument (inklusive krediter
och r\u00e5varor)
235
-32
Nordea Life & Pension
15
-37
Summa
1 034
610
2 3 1) Inkluderar f\u00f6rluster p\u00e5 8 mn euro fr\u00e5n fondinnehav i Ryssland under 2022. 2) Inkluderar f\u00f6rlust fr\u00e5n \u00f6verf\u00f6ringen av 529 mn euro i ackumulerade valutakurs- f\u00f6rluster avseende verksamhet i Ryssland under 2022. 3) Interna transaktioner har ej eliminerats mot andra rader i noten. Raden Nordea Life & Pension ger s\u00e5ledes den verkliga effekten fr\u00e5n livf\u00f6rs\u00e4kringsverksamheten .
Nettoresultat fr\u00e5n kategorier av finansiella instrument
Mn euro
2023
2022
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via
\u00f6vrigt totalresultat
667
-1 508
Finansiella tillg\u00e5ngar redan fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
554
-464
Finansiella skulder redan fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
-8 065
11 701
Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder obligatoriskt
v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
12 897
-16 947
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet
anskaffningsv\u00e4rde
1 214
-2 053
Finansiella skulder v\u00e4rderade till upplupet
anskaffningsv\u00e4rde
-4 310
7 520
Valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar, exklusive valutas\u00e4kringar
419
483
Icke finansiella tillg\u00e5ngar och skulder
-118
37
Summa inklusive tillg\u00e5ngar som som t\u00e4cker
f\u00f6rs\u00e4kringsskulder
3 258
-1 305
\u00d6verf\u00f6rt fr\u00e5n nettoresultat fr\u00e5n \u00e5terf\u00f6rs\u00e4krings-
avtal till
\u201dnettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d
(not K2.4)
-2 224
1 915
Summa
1 034
610
1
2
3
4
1) Varav periodiserade dag 1-resultat uppg\u00e5r till 49 mn euro (51 mn euro).
2) Posten innefattar vinster till f\u00f6ljd av bortbokning av \ufb01nansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till
upplupet anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 mostsvarande 2 mn euro (3 mn euro) och f\u00f6rluster p\u00e5
motsvarande -3 mn euro (-4 mn euro). Bortbokningen gjordes eftersom tillg\u00e5ngarna
hade f\u00f6rutbetalts av kunden eller s\u00e5lts. Posten innefattar \u00e4ven f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt
v\u00e4rde p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krade tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 motsva
-
rande 1 215 mn euro (-2 052 mn euro).
3) Posten innefattar huvudsakligen f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krade skul
-
der v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 motsvarande 3 740 mn euro
(7 598 mn euro).
4) Varav s\u00e4kringsineffektivitet -15 mn euro (44 mn euro). F\u00f6r mer information se not
K3.6 \u201cS\u00e4kringsredovisning\u201d .
Int\u00e4ktsredovisning livf\u00f6rs\u00e4kring
Mn euro
2023
2022
Aktierelaterade instrument
1 724
-1 119
R\u00e4nterelaterade instrument och
valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar
565
-792
F\u00f6rvaltningsfastigheter
-50
-41
Summa inklusive tillg\u00e5ngar som som t\u00e4cker
f\u00f6rs\u00e4kringsskulder
2 239
-1 952
\u00d6verf\u00f6ring fr\u00e5n nettoresultat fr\u00e5n \u00e5terf\u00f6rs\u00e4krings-
avtal till
\u201dnettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d
(not K2.4)
-2 224
1 915
Summa
15
-37
1
1) Tabellen visar nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde f\u00f6r verksamheten inom Nordea
Life & Pension, inklusive avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som \u00e4r knutna till f\u00f6rs\u00e4kringsavtal och
finansiella avtal, men exklusive resultat fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisade under \u201dNet
-
toresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d. Avkastningen p\u00e5 tillg\u00e5ngar som \u00e4r knutna till
skulder till f\u00f6rs\u00e4kringstagare visas separat och \u00f6verf\u00f6rs till \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4k
-
ringsverksamhet\u201d, se not K2.4.
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfFinanceIncomeExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-639": { "value": "K2.2 R\u00e4ntenetto Redovisningsprinciper R\u00e4nta utg\u00f6rs av ers\u00e4ttning f\u00f6r pengars tidsv\u00e4rde plus en mar- ginal. Effektivr\u00e4ntan motsvarar den r\u00e4nta som anv\u00e4nds f\u00f6r att diskontera f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kassafl\u00f6den till redovisat v\u00e4rde p\u00e5 den finansiella tillg\u00e5ngen eller skulden vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader ber\u00e4knas och redovisas med effektivr\u00e4ntemetoden eller, om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt, med en metod som ger en rimlig uppskattning av vad en ber\u00e4k- ning grundad p\u00e5 effektivr\u00e4ntemetoden skulle ge. Effektivr\u00e4n- tan innefattar avgifter som anses ing\u00e5 i effektivr\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument (vanligen avgifter erh\u00e5llna som kom- pensation f\u00f6r risk). R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader fr\u00e5n finansiella instrument klassificeras, med nedanst\u00e5ende undantag, som \u201dR\u00e4ntenetto\u201d. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till balanspos- ter redovisade till verkligt v\u00e4rde inom Markets och Life & Pen- sion klassificeras i resultatr\u00e4kningen som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. \u00c4ven r\u00e4ntan h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofi- nansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pen- sion och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Trea- sury, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, redovisas under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att int\u00e4kter och kostnader i dessa verksamheter redovisas p\u00e5 ett konsekvent s\u00e4tt. Se not K2.5 \u201dSumma netto- resultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. R\u00e4ntekomponenten i derivat klassificeras som \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undantag f\u00f6r derivat som innehas f\u00f6r s\u00e4kringssyfte. I redovisningss\u00e4kringar klas- sificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld. I ekonomiska s\u00e4kringar klassificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201d\u00d6vri- ga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld . Avkastningen p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar redovisas p\u00e5 tre rader i resultatr\u00e4kningen: \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d, \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d och \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d. Under posten \u201dR\u00e4ntein- t\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d redovisar Nordea r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde eller till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Resultatr\u00e4kningsposten \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d innefattar r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n exempelvis l\u00e5n v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen eftersom de inte uppfyl- ler SPPI-kriteriet (som anger att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6- ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta). Negativ avkast- ning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas under \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d respektive \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder\u201d .
R\u00e4ntenetto
Mn euro
2023
2022
R\u00e4nteint\u00e4kter ber\u00e4knade enligt
effektivr\u00e4ntemetoden
17 303
7 937
\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter
2 426
1 013
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar
\u2013
-134
R\u00e4ntekostnader
-12 278
-3 474
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder
\u2013
322
R\u00e4ntenetto
7 451
5 664
1 1) Varav variabla leasingint\u00e4kter 410 mn euro (248 mn euro). Variabla leasingint\u00e4kter best\u00e5r av r\u00f6rliga r\u00e4ntor exklusive den fasta marginalen. Om den variabla leasingin - t\u00e4kten minskar motverkas detta av l\u00e4gre uppl\u00e5ningskostnader. R\u00e4nteint\u00e4kterna p\u00e5 nettoinvesteringen i finansiella leasingavtal uppgick till 509 mn euro (329 mn euro) .
R\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden
Mn euro
2023
2022
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
2 642
682
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
12 095
6 527
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
931
325
Avgifter
201
242
Netto betald eller erh\u00e5llen r\u00e4nta p\u00e5
derivatinstrument i s\u00e4kringsredovisning av
tillg\u00e5ngar
1 434
161
R\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av
effektivr\u00e4ntemetoden
17 303
7 937
\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter
Mn euro
2023
2022
Utl\u00e5ning till verkligt v\u00e4rde till allm\u00e4nheten
1 608
1 064
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper till verkligt v\u00e4rde
442
170
Netto betald eller erh\u00e5llen r\u00e4nta p\u00e5
derivatinstrument i ekonomiska s\u00e4kringar av
tillg\u00e5ngar
376
-221
\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter
2 426
1 013
R\u00e4ntenetto fr\u00e5n kategorier av finansiella instrument
Mn euro
2023
2022
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat
902
279
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
14 967
7 364
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
3 860
1 173
Finansiella skulder v\u00e4rderade
till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
-9 241
-2 896
Finansiella skulder v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
-3 037
-256
R\u00e4ntenetto
7 451
5 664
R\u00e4ntan p\u00e5 os\u00e4kra l\u00e5nefordringar utgjorde en obetydlig andel av r\u00e4nteint\u00e4kterna ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfInterestIncomeExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-640": { "value": "K2.2 R\u00e4ntenetto Redovisningsprinciper R\u00e4nta utg\u00f6rs av ers\u00e4ttning f\u00f6r pengars tidsv\u00e4rde plus en mar- ginal. Effektivr\u00e4ntan motsvarar den r\u00e4nta som anv\u00e4nds f\u00f6r att diskontera f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kassafl\u00f6den till redovisat v\u00e4rde p\u00e5 den finansiella tillg\u00e5ngen eller skulden vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader ber\u00e4knas och redovisas med effektivr\u00e4ntemetoden eller, om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt, med en metod som ger en rimlig uppskattning av vad en ber\u00e4k- ning grundad p\u00e5 effektivr\u00e4ntemetoden skulle ge. Effektivr\u00e4n- tan innefattar avgifter som anses ing\u00e5 i effektivr\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument (vanligen avgifter erh\u00e5llna som kom- pensation f\u00f6r risk). R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader fr\u00e5n finansiella instrument klassificeras, med nedanst\u00e5ende undantag, som \u201dR\u00e4ntenetto\u201d. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till balanspos- ter redovisade till verkligt v\u00e4rde inom Markets och Life & Pen- sion klassificeras i resultatr\u00e4kningen som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. \u00c4ven r\u00e4ntan h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofi- nansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pen- sion och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Trea- sury, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, redovisas under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att int\u00e4kter och kostnader i dessa verksamheter redovisas p\u00e5 ett konsekvent s\u00e4tt. Se not K2.5 \u201dSumma netto- resultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. R\u00e4ntekomponenten i derivat klassificeras som \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undantag f\u00f6r derivat som innehas f\u00f6r s\u00e4kringssyfte. I redovisningss\u00e4kringar klas- sificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld. I ekonomiska s\u00e4kringar klassificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201d\u00d6vri- ga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld . Avkastningen p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar redovisas p\u00e5 tre rader i resultatr\u00e4kningen: \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d, \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d och \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d. Under posten \u201dR\u00e4ntein- t\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d redovisar Nordea r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde eller till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Resultatr\u00e4kningsposten \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d innefattar r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n exempelvis l\u00e5n v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen eftersom de inte uppfyl- ler SPPI-kriteriet (som anger att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6- ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta). Negativ avkast- ning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas under \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d respektive \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder\u201d .
R\u00e4ntenetto
Mn euro
2023
2022
R\u00e4nteint\u00e4kter ber\u00e4knade enligt
effektivr\u00e4ntemetoden
17 303
7 937
\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter
2 426
1 013
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar
\u2013
-134
R\u00e4ntekostnader
-12 278
-3 474
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder
\u2013
322
R\u00e4ntenetto
7 451
5 664
1 1) Varav variabla leasingint\u00e4kter 410 mn euro (248 mn euro). Variabla leasingint\u00e4kter best\u00e5r av r\u00f6rliga r\u00e4ntor exklusive den fasta marginalen. Om den variabla leasingin - t\u00e4kten minskar motverkas detta av l\u00e4gre uppl\u00e5ningskostnader. R\u00e4nteint\u00e4kterna p\u00e5 nettoinvesteringen i finansiella leasingavtal uppgick till 509 mn euro (329 mn euro)
R\u00e4ntekostnader
Mn euro
2023
2022
Skulder till kreditinstitut
-865
-221
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
-4 079
-878
Avgifter till ins\u00e4ttningsgarantier
-80
-79
Emitterade v\u00e4rdepapper
-5 118
-2 376
Efterst\u00e4llda skulder
-222
-252
\u00d6vriga r\u00e4ntekostnader
-15
-14
Netto betald eller erh\u00e5llen r\u00e4nta p\u00e5
derivatinstrument i s\u00e4kringar av skulder
-1 899
346
R\u00e4ntekostnader
-12 278
-3 474
R\u00e4ntenetto fr\u00e5n kategorier av finansiella instrument
Mn euro
2023
2022
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat
902
279
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
14 967
7 364
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
3 860
1 173
Finansiella skulder v\u00e4rderade
till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
-9 241
-2 896
Finansiella skulder v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
-3 037
-256
R\u00e4ntenetto
7 451
5 664
R\u00e4ntan p\u00e5 os\u00e4kra l\u00e5nefordringar utgjorde en obetydlig andel av r\u00e4nteint\u00e4kterna . K2.5 Summa nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde Redovisningsprinciper Nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 finansiella instrument och f\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde redovisas normalt under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r information om de redovisningsprinciper som anv\u00e4nds vid ber\u00e4kning av verkligt v\u00e4rde, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Dessutom ing\u00e5r f\u00f6ljande poster i \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d: \u2022 r\u00e4nta h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofinansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pension och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Treasury, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 realiserade vinster/f\u00f6rluster p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 omv\u00e4rderingen av s\u00e4krade risker i s\u00e4krade poster i s\u00e4kringsredovisningen \u2022 valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar. F\u00f6ljande poster ing\u00e5r inte i \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d: \u2022 r\u00e4ntekomponenten i derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredo- visning och ekonomiska s\u00e4kringar. Dessa komponenter redovisas under \u201dR\u00e4ntenetto\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla redovis- ningsm\u00e4ssig \u00f6verensst\u00e4mmelse med de s\u00e4krade posterna \u2022 avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar knutna till skulderna till f\u00f6rs\u00e4k- ringstagare bruttoredovisas i den h\u00e4r noten, men \u00f6verf\u00f6rs till not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d och ing\u00e5r d\u00e4rmed inte i summorna \u2022 f\u00f6rluster fr\u00e5n motpartsrisk p\u00e5 utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (upp- fyller inte kriteriet att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta) redovisas under den separata posten \u201dNettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om redovisningsprinciper avseende valu- takursf\u00f6r\u00e4ndringar, se not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d och not K9.2 \u201dValutaomr\u00e4kning av utl\u00e4ndska f\u00f6retag/filialer\u201d. Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde Posten \u201dNettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6r- fall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d inkluderar justeringar till verkligt v\u00e4rde av marginalkomponenten f\u00f6r l\u00e5nefordringar i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instru- menten till f\u00f6rfall och d\u00e4r dessa m\u00e5ste v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (uppfyller inte SPPI-kriteriet). L\u00e5nefordringarna klassifi- ceras i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och redovisas under posten \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d i balansr\u00e4kningen. Justeringar till verkligt v\u00e4rde avser fr\u00e4mst f\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk. F\u00f6rluster fr\u00e5n motpartsrisk i instrument som klassificerats i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d redovisas under \u201dNettoresultat av pos- ter till verkligt v\u00e4rde\u201d. Nedskrivningar avseende instrument i andra kategorier \u00e4n \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultat- r\u00e4kningen\u201d redovisas under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. F\u00f6r ytterligare information, se not K2.10 \u201dKreditf\u00f6rluster\u201d . Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Os\u00e4kerhet i uppskattningar finns i samband med v\u00e4rdering av finansiella instrument, framf\u00f6r allt f\u00f6r instrument som saknar noterade kurser och nyligen observerade marknadskurser (instrument i niv\u00e5 3). Se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d .
Summa nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde
Mn euro
2023
2022
Nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde
1 014
623
Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till
f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde
20
-13
Summa
1 034
610
F\u00f6rdelning efter produkt
Mn euro
2023
2022
Aktierelaterade instrument
1
243
431
R\u00e4nterelaterade instrument och
valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar
541
248
\u00d6vriga finansiella instrument (inklusive krediter
och r\u00e5varor)
235
-32
Nordea Life & Pension
15
-37
Summa
1 034
610
2 3 1) Inkluderar f\u00f6rluster p\u00e5 8 mn euro fr\u00e5n fondinnehav i Ryssland under 2022. 2) Inkluderar f\u00f6rlust fr\u00e5n \u00f6verf\u00f6ringen av 529 mn euro i ackumulerade valutakurs- f\u00f6rluster avseende verksamhet i Ryssland under 2022. 3) Interna transaktioner har ej eliminerats mot andra rader i noten. Raden Nordea Life & Pension ger s\u00e5ledes den verkliga effekten fr\u00e5n livf\u00f6rs\u00e4kringsverksamheten
Nettoresultat fr\u00e5n kategorier av finansiella instrument
Mn euro
2023
2022
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via
\u00f6vrigt totalresultat
667
-1 508
Finansiella tillg\u00e5ngar redan fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
554
-464
Finansiella skulder redan fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
-8 065
11 701
Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder obligatoriskt
v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
12 897
-16 947
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet
anskaffningsv\u00e4rde
1 214
-2 053
Finansiella skulder v\u00e4rderade till upplupet
anskaffningsv\u00e4rde
-4 310
7 520
Valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar, exklusive valutas\u00e4kringar
419
483
Icke finansiella tillg\u00e5ngar och skulder
-118
37
Summa inklusive tillg\u00e5ngar som som t\u00e4cker
f\u00f6rs\u00e4kringsskulder
3 258
-1 305
\u00d6verf\u00f6rt fr\u00e5n nettoresultat fr\u00e5n \u00e5terf\u00f6rs\u00e4krings-
avtal till
\u201dnettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d
(not K2.4)
-2 224
1 915
Summa
1 034
610
1 2 3 4 1) Varav periodiserade dag 1-resultat uppg\u00e5r till 49 mn euro (51 mn euro). 2) Posten innefattar vinster till f\u00f6ljd av bortbokning av \ufb01nansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 mostsvarande 2 mn euro (3 mn euro) och f\u00f6rluster p\u00e5 motsvarande -3 mn euro (-4 mn euro). Bortbokningen gjordes eftersom tillg\u00e5ngarna hade f\u00f6rutbetalts av kunden eller s\u00e5lts. Posten innefattar \u00e4ven f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krade tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 motsva - rande 1 215 mn euro (-2 052 mn euro). 3) Posten innefattar huvudsakligen f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krade skul - der v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde p\u00e5 motsvarande 3 740 mn euro (7 598 mn euro). 4) Varav s\u00e4kringsineffektivitet -15 mn euro (44 mn euro). F\u00f6r mer information se not K3.6 \u201cS\u00e4kringsredovisning\u201d .
Int\u00e4ktsredovisning livf\u00f6rs\u00e4kring
Mn euro
2023
2022
Aktierelaterade instrument
1 724
-1 119
R\u00e4nterelaterade instrument och
valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar
565
-792
F\u00f6rvaltningsfastigheter
-50
-41
Summa inklusive tillg\u00e5ngar som som t\u00e4cker
f\u00f6rs\u00e4kringsskulder
2 239
-1 952
\u00d6verf\u00f6ring fr\u00e5n nettoresultat fr\u00e5n \u00e5terf\u00f6rs\u00e4krings-
avtal till
\u201dnettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d
(not K2.4)
-2 224
1 915
Summa
15
-37
1 1) Tabellen visar nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde f\u00f6r verksamheten inom Nordea Life & Pension, inklusive avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som \u00e4r knutna till f\u00f6rs\u00e4kringsavtal och finansiella avtal, men exklusive resultat fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisade under \u201dNet - toresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d. Avkastningen p\u00e5 tillg\u00e5ngar som \u00e4r knutna till skulder till f\u00f6rs\u00e4kringstagare visas separat och \u00f6verf\u00f6rs till \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4k - ringsverksamhet\u201d, se not K2.4. St\u00e4ngning av Nordeas verksamhet i Ryssland Nordeakoncernens strategi \u00e4r att fokusera p\u00e5 verksamheten i Norden. Det inneb\u00e4r att Nordeakoncernen l\u00e4gger ned sin verksamhet i Ryssland. Den 24 mars 2021 beslutade en extra bolagsst\u00e4mma i JSC Nordea Bank att inleda den frivilliga lik- vidationsprocessen, vilket godk\u00e4ndes av ryska centralbanken den 16 april 2021. Den frivilliga likvidationsprocessen av JSC Nordea Bank slutf\u00f6rdes den 21 april 2022 d\u00e5 den ryska skat- temyndigheten avregistrerade bolaget. F\u00f6rberedelser p\u00e5g\u00e5r f\u00f6r de sista stegen i likvideringen av de kvarvarande dotter- bolagen i Ryssland. Enligt kraven i IFRS (International Financial Reporting Standards) hade Nordea ackumulerat valutakursf\u00f6rluster som uppst\u00e5tt p\u00e5 investeringen i bankverksamheten i Ryssland i eget kapital via \u201d\u00d6vrigt totalresultat\u201d alltsedan f\u00f6rv\u00e4rvet av JSC Nordea Bank \u00e5r 2007. Under f\u00f6rsta kvartalet 2022 \u00e5ter- f\u00f6rde Nordea kapital och upph\u00f6rde i allt v\u00e4sentligt med sin verksamhet i Ryssland. Enligt kraven i IFRS har Nordea \u00f6ver- f\u00f6rt de ackumulerade valutakursf\u00f6rlusterna, fr\u00e5n \u201d\u00d6vrigt totalresultat\u201d till resultatr\u00e4kningen. Effekten av \u00f6verf\u00f6ring- arna redovisades under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d och betraktades som en j\u00e4mf\u00f6relsest\u00f6rande post. Det egna kapitalet och kapitalbasen p\u00e5verkades inte eftersom en motsvarande positiv post redovisades under \u201d\u00d6vrigt totalre- sultat\u201d. Nordeas kapacitet g\u00e4llande utdelningar och aktie\u00e5ter- k\u00f6p p\u00e5verkades allts\u00e5 inte . K2.10 Kreditf\u00f6rluster Redovisningsprinicper Nedskrivningar av finansiella tillg\u00e5ngar i kategorierna \u201dUpplu- pet anskaffningsv\u00e4rde\u201d och \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresul- tat\u201d (se not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d) p\u00e5 balansrader- na \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d och \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d, redovisas i resultatr\u00e4kningen som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d, till- sammans med f\u00f6rluster fr\u00e5n finansiella garantier. F\u00f6rlusterna redovisas med avdrag f\u00f6r eventuella s\u00e4kerheter eller andra kre- ditf\u00f6rst\u00e4rkningar. Nordeas redovisningsprinciper f\u00f6r ber\u00e4kning- en av nedskrivning av l\u00e5n och till\u00e4mpade kritiska bed\u00f6mningar finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. Motpartsf\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till instrument som klassifice- rats i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d, inklusive kreditderivat men exklu- sive l\u00e5nefordringar redovisade till verkligt v\u00e4rde, redovisas under \u201dNettoresultat av poster till verkligt\u201d. F\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till l\u00e5nefordringar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instrumenten till f\u00f6rfall (uppfyller inte SPPI-kriteriet, dvs. att det uteslutande r\u00f6r sig om betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta), redovisas under posten \u201dNettoresul- tat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r ytterligare information, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Ytterligare information om kreditrisk finns i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d
Kreditf\u00f6rluster
Utl\u00e5ning till
centralbanker och Utl\u00e5ning til R\u00e4nteb\u00e4rande Poster utanf\u00f6r
2023,
mn euro
kreditinstitut allm\u00e4nheten v\u00e4rdepapper balansr\u00e4kningen Summa
Kreditf\u00f6rluster, kategori 1
-2
9
-1
-1
5
Kreditf\u00f6rluster, kategori 2
0
-5
0
29
24
Kreditf\u00f6rluster, icke fallerade
-2
4
-1
28
29
Kategori 3, fallerade
Kreditf\u00f6rluster, individuellt v\u00e4rderade, kollektivt ber\u00e4knade
4
-30
\u2013
-1
-27
Konstaterade kreditf\u00f6rluster
\u2013
-245
\u2013
-1
-246
Minskning av avs\u00e4ttningar som tagits i anspr\u00e5k f\u00f6r att t\u00e4cka
konstaterade kreditf\u00f6rluster
\u2013
88
\u2013
1
89
\u00c5terf\u00f6ringar av tidigare konstaterade kreditf\u00f6rluster
0
35
\u2013
\u2013
35
Garantiers\u00e4ttning
\u2013
\u2013
\u2013
2
2
Ny/\u00f6kad avs\u00e4ttning
0
-248
\u2013
-5
-253
\u00c5terf\u00f6ring av avs\u00e4ttningar
\u2013
178
\u2013
6
184
Kreditf\u00f6rluster, fallerade
4
-222
\u2013
2
-216
Kreditf\u00f6rluster, netto
2
-218
-1
30
-187
2 2 3 4 1
Utl\u00e5ning till
centralbanker och Utl\u00e5ning til R\u00e4nteb\u00e4rande Poster utanf\u00f6r
2022,
mn euro
kreditinstitut allm\u00e4nheten v\u00e4rdepapper balansr\u00e4kningen Summa
Kreditf\u00f6rluster, kategori 1
-1
-29
11
-10
-29
Kreditf\u00f6rluster, kategori 2
0
-17
0
15
-2
Kreditf\u00f6rluster, icke fallerade
-1
-46
11
5
-31
Kategori 3, fallerade
Kreditf\u00f6rluster, individuellt v\u00e4rderade, kollektivt ber\u00e4knade
-5
96
\u2013
-3
88
Konstaterade kreditf\u00f6rluster
-5
-701
\u2013
-3
-709
Minskning av avs\u00e4ttningar som tagits i anspr\u00e5k f\u00f6r att t\u00e4cka
konstaterade kreditf\u00f6rluster
\u2013
509
\u2013
3
512
\u00c5terf\u00f6ringar av tidigare konstaterade kreditf\u00f6rluster
1
63
\u2013
\u2013
64
Garantiers\u00e4ttning
\u2013
\u2013
\u2013
1
1
Ny/\u00f6kad avs\u00e4ttning
-19
-251
\u2013
-11
-281
\u00c5terf\u00f6ring av avs\u00e4ttningar
\u2013
239
\u2013
5
244
Kreditf\u00f6rluster, fallerade
-28
-45
\u2013
-8
-81
Kreditf\u00f6rluster, netto
-29
-91
11
-3
-112
2 2 3 4 1 1) Inkluderar individuellt identifierade tillg\u00e5ngar d\u00e4r avs\u00e4ttningarna har ber\u00e4knats med en statistisk modell. 2) Avs\u00e4ttningar inkluderade i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. 3) Avs\u00e4ttningar inkluderade i not K3.9 \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d. 4) Avs\u00e4ttningar inkluderade i not K6 \u201dAvs\u00e4ttningar K3.17 Efterst\u00e4llda skulder Redovisningsprinciper Efterst\u00e4llda skulder \u00e4r finansiella skulder f\u00f6r vilka det fram- g\u00e5r av avtalet att de i h\u00e4ndelse av likvidation eller konkurs inte \u00e5terbetalas f\u00f6rr\u00e4n samtliga \u00e5taganden gentemot andra fordrings\u00e4gare har fullgjorts. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedo- visning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d och not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. F\u00f6r en s\u00e4krad post i en s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 mikro- niv\u00e5, v\u00e4rderas den s\u00e4krade risken till verkligt v\u00e4rde och redo- visas p\u00e5 raden \u201dF\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r mikros\u00e4k- ringar av r\u00e4nterisk\u201d i tabellen nedan (f\u00f6r ytterligare informa- tion, se not K3.6 \u201dS\u00e4kringsredovisning\u201d). F\u00f6r mer information om de kritiska bed\u00f6mningar som kr\u00e4vs f\u00f6r att bed\u00f6ma om en efterst\u00e4lld skuld ska klassificeras som en skuld eller som eget kapital, se not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d .
Efterst\u00e4llda skulder
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
K\u00e4rnprim\u00e4rkapital
2 514
2 600
Supplement\u00e4rt kapital
3 548
3 295
\u00d6vriga efterst\u00e4llda skulder \u2013 10
F\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r
mikros\u00e4kringar av r\u00e4nterisk
-342
-504
Summa
5 720
5 401
F\u00f6r mer information, se not M3.14 \u201cEfterst\u00e4llda skulder\u201d ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfFinanceCostExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-641": { "value": "K2.2 R\u00e4ntenetto Redovisningsprinciper R\u00e4nta utg\u00f6rs av ers\u00e4ttning f\u00f6r pengars tidsv\u00e4rde plus en mar- ginal. Effektivr\u00e4ntan motsvarar den r\u00e4nta som anv\u00e4nds f\u00f6r att diskontera f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kassafl\u00f6den till redovisat v\u00e4rde p\u00e5 den finansiella tillg\u00e5ngen eller skulden vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader ber\u00e4knas och redovisas med effektivr\u00e4ntemetoden eller, om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt, med en metod som ger en rimlig uppskattning av vad en ber\u00e4k- ning grundad p\u00e5 effektivr\u00e4ntemetoden skulle ge. Effektivr\u00e4n- tan innefattar avgifter som anses ing\u00e5 i effektivr\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument (vanligen avgifter erh\u00e5llna som kom- pensation f\u00f6r risk). R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader fr\u00e5n finansiella instrument klassificeras, med nedanst\u00e5ende undantag, som \u201dR\u00e4ntenetto\u201d. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till balanspos- ter redovisade till verkligt v\u00e4rde inom Markets och Life & Pen- sion klassificeras i resultatr\u00e4kningen som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. \u00c4ven r\u00e4ntan h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofi- nansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pen- sion och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Trea- sury, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, redovisas under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att int\u00e4kter och kostnader i dessa verksamheter redovisas p\u00e5 ett konsekvent s\u00e4tt. Se not K2.5 \u201dSumma netto- resultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. R\u00e4ntekomponenten i derivat klassificeras som \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undantag f\u00f6r derivat som innehas f\u00f6r s\u00e4kringssyfte. I redovisningss\u00e4kringar klas- sificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld. I ekonomiska s\u00e4kringar klassificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201d\u00d6vri- ga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld . Avkastningen p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar redovisas p\u00e5 tre rader i resultatr\u00e4kningen: \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d, \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d och \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d. Under posten \u201dR\u00e4ntein- t\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d redovisar Nordea r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde eller till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Resultatr\u00e4kningsposten \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d innefattar r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n exempelvis l\u00e5n v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen eftersom de inte uppfyl- ler SPPI-kriteriet (som anger att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6- ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta). Negativ avkast- ning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas under \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d respektive \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder\u201d .
R\u00e4ntenetto
Mn euro
2023
2022
R\u00e4nteint\u00e4kter ber\u00e4knade enligt
effektivr\u00e4ntemetoden
17 303
7 937
\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter
2 426
1 013
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar
\u2013
-134
R\u00e4ntekostnader
-12 278
-3 474
Negativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder
\u2013
322
R\u00e4ntenetto
7 451
5 664
1 1) Varav variabla leasingint\u00e4kter 410 mn euro (248 mn euro). Variabla leasingint\u00e4kter best\u00e5r av r\u00f6rliga r\u00e4ntor exklusive den fasta marginalen. Om den variabla leasingin - t\u00e4kten minskar motverkas detta av l\u00e4gre uppl\u00e5ningskostnader. R\u00e4nteint\u00e4kterna p\u00e5 nettoinvesteringen i finansiella leasingavtal uppgick till 509 mn euro (329 mn euro) .
R\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden
Mn euro
2023
2022
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
2 642
682
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
12 095
6 527
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
931
325
Avgifter
201
242
Netto betald eller erh\u00e5llen r\u00e4nta p\u00e5
derivatinstrument i s\u00e4kringsredovisning av
tillg\u00e5ngar
1 434
161
R\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av
effektivr\u00e4ntemetoden
17 303
7 937
\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter
Mn euro
2023
2022
Utl\u00e5ning till verkligt v\u00e4rde till allm\u00e4nheten
1 608
1 064
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper till verkligt v\u00e4rde
442
170
Netto betald eller erh\u00e5llen r\u00e4nta p\u00e5
derivatinstrument i ekonomiska s\u00e4kringar av
tillg\u00e5ngar
376
-221
\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter
2 426
1 013
R\u00e4ntekostnader
Mn euro
2023
2022
Skulder till kreditinstitut
-865
-221
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
-4 079
-878
Avgifter till ins\u00e4ttningsgarantier
-80
-79
Emitterade v\u00e4rdepapper
-5 118
-2 376
Efterst\u00e4llda skulder
-222
-252
\u00d6vriga r\u00e4ntekostnader
-15
-14
Netto betald eller erh\u00e5llen r\u00e4nta p\u00e5
derivatinstrument i s\u00e4kringar av skulder
-1 899
346
R\u00e4ntekostnader
-12 278
-3 474
R\u00e4ntenetto fr\u00e5n kategorier av finansiella instrument
Mn euro
2023
2022
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat
902
279
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
14 967
7 364
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
3 860
1 173
Finansiella skulder v\u00e4rderade
till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
-9 241
-2 896
Finansiella skulder v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
-3 037
-256
R\u00e4ntenetto
7 451
5 664
R\u00e4ntan p\u00e5 os\u00e4kra l\u00e5nefordringar utgjorde en obetydlig andel av r\u00e4nteint\u00e4kterna ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfInterestIncomeExpenseExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-642": { "value": "K2.2 R\u00e4ntenetto Redovisningsprinciper R\u00e4nta utg\u00f6rs av ers\u00e4ttning f\u00f6r pengars tidsv\u00e4rde plus en mar- ginal. Effektivr\u00e4ntan motsvarar den r\u00e4nta som anv\u00e4nds f\u00f6r att diskontera f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kassafl\u00f6den till redovisat v\u00e4rde p\u00e5 den finansiella tillg\u00e5ngen eller skulden vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader ber\u00e4knas och redovisas med effektivr\u00e4ntemetoden eller, om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt, med en metod som ger en rimlig uppskattning av vad en ber\u00e4k- ning grundad p\u00e5 effektivr\u00e4ntemetoden skulle ge. Effektivr\u00e4n- tan innefattar avgifter som anses ing\u00e5 i effektivr\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument (vanligen avgifter erh\u00e5llna som kom- pensation f\u00f6r risk). R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader fr\u00e5n finansiella instrument klassificeras, med nedanst\u00e5ende undantag, som \u201dR\u00e4ntenetto\u201d. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till balanspos- ter redovisade till verkligt v\u00e4rde inom Markets och Life & Pen- sion klassificeras i resultatr\u00e4kningen som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. \u00c4ven r\u00e4ntan h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofi- nansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pen- sion och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Trea- sury, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, redovisas under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att int\u00e4kter och kostnader i dessa verksamheter redovisas p\u00e5 ett konsekvent s\u00e4tt. Se not K2.5 \u201dSumma netto- resultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. R\u00e4ntekomponenten i derivat klassificeras som \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undantag f\u00f6r derivat som innehas f\u00f6r s\u00e4kringssyfte. I redovisningss\u00e4kringar klas- sificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld. I ekonomiska s\u00e4kringar klassificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201d\u00d6vri- ga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld . Avkastningen p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar redovisas p\u00e5 tre rader i resultatr\u00e4kningen: \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d, \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d och \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d. Under posten \u201dR\u00e4ntein- t\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d redovisar Nordea r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde eller till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Resultatr\u00e4kningsposten \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d innefattar r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n exempelvis l\u00e5n v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen eftersom de inte uppfyl- ler SPPI-kriteriet (som anger att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6- ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta). Negativ avkast- ning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas under \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d respektive \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder\u201d . K2.3 Avgifts- och provisionsnetto Redovisningsprinciper Nordea har provisionsint\u00e4kter fr\u00e5n olika typer av tj\u00e4nster som tillhandah\u00e5lls kunder. Hur provisionsint\u00e4kterna redovisas beror p\u00e5 i vilket syfte avgiften tas ut. Huvuddelen av int\u00e4kterna som klassificerats som \u201dProvi- sionsint\u00e4kter\u201d avser int\u00e4kter fr\u00e5n avtal med kunder enligt IFRS 15. Avgiftsint\u00e4kter redovisas n\u00e4r eller i takt med att ett f\u00f6retag har fullgjort sina \u00e5taganden, antingen \u00f6ver tid eller vid en specifik tidpunkt. Utl\u00e5ningsavgifter som inte ing\u00e5r i den effektiva r\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument redovisas n\u00e4r \u00e5tagandet har full- gjorts. Avgifter som erh\u00e5lls i samband med bilaterala transak- tioner redovisas normalt som en del av det finansiella instru- mentets effektiva r\u00e4nta. Avgifter fr\u00e5n syndikerade l\u00e5n redovi- sas antingen som en del av den effektiva r\u00e4ntan p\u00e5 Nordeas del eller, om Nordea fungerat som agentbank, som en avgifts- int\u00e4kt. Om avgiftsint\u00e4kten avser b\u00e5de och, grundas den avgift som ing\u00e5r i den effektiva r\u00e4ntan p\u00e5 den marginal som erh\u00e5l- lits fr\u00e5n de \u00f6vriga parterna i arrangemanget. R\u00f6rliga avgifter, s\u00e5som resultatrelaterade avgifter, redovi- sas endast i den utstr\u00e4ckning det \u00e4r mycket sannolikt att ingen v\u00e4sentlig \u00e5terf\u00f6ring av de ackumulerade, redovisade beloppen kommer att ske. Provisionskostnader som avser en viss period kostnadsf\u00f6rs under den perioden, medan transaktionsavgifter redovisas n\u00e4r tj\u00e4nsterna erh\u00e5lls. Provisionsint\u00e4kter och provisionskostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till fullf\u00f6ljandet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal ing\u00e5r inte i \u201dAvgifts- och pro- visionsnetto\u201d utan redovisas ist\u00e4llet i enlighet med IFRS 17 och redovisningsprinciperna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d och not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d. K2.4 Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet Redovisningsprinciper Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet kan delas in i fyra delar: \u2022 f\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, som utg\u00f6rs av tillhandah\u00e5llna tj\u00e4nster enligt f\u00f6rs\u00e4kringsavtal till ett belopp som speglar den ers\u00e4tt- ning som bolaget r\u00e4knar med att ha r\u00e4tt till f\u00f6r dessa tj\u00e4nster \u2022 kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster, som innefattar f\u00f6rs\u00e4k- ringsers\u00e4ttningar, f\u00f6rv\u00e4rvskostnader och andra r\u00f6relsekost- nader avseende f\u00f6rs\u00e4kringsavtal \u2022 finansiella int\u00e4kter eller kostnader fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal, som innefattar f\u00f6r\u00e4ndringar i diskonteringsr\u00e4ntor, avveckling av diskonteringseffekten och avveckling av riskjusteringen. Posten innefattar \u00e4ven f\u00f6r\u00e4ndringar i skulder till f\u00f6rs\u00e4krings- tagare enligt den r\u00f6rliga avgiftsmodellen till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4nd- ringar i motsvarande tillg\u00e5ngar \u2022 avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som \u00e4r knutna till skulder till f\u00f6rs\u00e4k- ringstagare och innefattar int\u00e4kter fr\u00e5n dessa tillg\u00e5ngar. Mer detaljerade redovisningsprinciper g\u00e4llande f\u00f6rs\u00e4kringsavtal finns in not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d. K2.5 Summa nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde Redovisningsprinciper Nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 finansiella instrument och f\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde redovisas normalt under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r information om de redovisningsprinciper som anv\u00e4nds vid ber\u00e4kning av verkligt v\u00e4rde, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Dessutom ing\u00e5r f\u00f6ljande poster i \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d: \u2022 r\u00e4nta h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofinansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pension och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Treasury, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 realiserade vinster/f\u00f6rluster p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 omv\u00e4rderingen av s\u00e4krade risker i s\u00e4krade poster i s\u00e4kringsredovisningen \u2022 valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar. F\u00f6ljande poster ing\u00e5r inte i \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d: \u2022 r\u00e4ntekomponenten i derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredo- visning och ekonomiska s\u00e4kringar. Dessa komponenter redovisas under \u201dR\u00e4ntenetto\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla redovis- ningsm\u00e4ssig \u00f6verensst\u00e4mmelse med de s\u00e4krade posterna \u2022 avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar knutna till skulderna till f\u00f6rs\u00e4k- ringstagare bruttoredovisas i den h\u00e4r noten, men \u00f6verf\u00f6rs till not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d och ing\u00e5r d\u00e4rmed inte i summorna \u2022 f\u00f6rluster fr\u00e5n motpartsrisk p\u00e5 utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (upp- fyller inte kriteriet att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta) redovisas under den separata posten \u201dNettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om redovisningsprinciper avseende valu- takursf\u00f6r\u00e4ndringar, se not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d och not K9.2 \u201dValutaomr\u00e4kning av utl\u00e4ndska f\u00f6retag/filialer\u201d. Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde Posten \u201dNettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6r- fall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d inkluderar justeringar till verkligt v\u00e4rde av marginalkomponenten f\u00f6r l\u00e5nefordringar i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instru- menten till f\u00f6rfall och d\u00e4r dessa m\u00e5ste v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (uppfyller inte SPPI-kriteriet). L\u00e5nefordringarna klassifi- ceras i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och redovisas under posten \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d i balansr\u00e4kningen. Justeringar till verkligt v\u00e4rde avser fr\u00e4mst f\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk. F\u00f6rluster fr\u00e5n motpartsrisk i instrument som klassificerats i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d redovisas under \u201dNettoresultat av pos- ter till verkligt v\u00e4rde\u201d. Nedskrivningar avseende instrument i andra kategorier \u00e4n \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultat- r\u00e4kningen\u201d redovisas under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. F\u00f6r ytterligare information, se not K2.10 \u201dKreditf\u00f6rluster\u201d . K2.6 \u00d6vriga r\u00f6relseint\u00e4kter Redovisningsprinciper Nettovinster fr\u00e5n avyttring av aktier i koncernf\u00f6retag, intresse- f\u00f6retag och joint ventures, nettovinster fr\u00e5n avyttring av mate- riella tillg\u00e5ngar liksom andra transaktioner som inte kan h\u00e4n- f\u00f6ras till n\u00e5gon annan int\u00e4ktspost redovisas normalt under \u201d\u00d6vriga r\u00f6relseint\u00e4kter\u201d och f\u00f6rst n\u00e4r det \u00e4r sannolikt att de f\u00f6rm\u00e5ner som \u00e4r kopplade till transaktionen tillfaller Nordea. Det intr\u00e4ffar normalt n\u00e4r de betydande riskerna och f\u00f6rm\u00e5ner- na har \u00f6verf\u00f6rts till k\u00f6paren (vanligtvis n\u00e4r transaktionen har slutf\u00f6rts). ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForRecognitionOfRevenue", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-643": { "value": "K2.2 R\u00e4ntenetto Redovisningsprinciper R\u00e4nta utg\u00f6rs av ers\u00e4ttning f\u00f6r pengars tidsv\u00e4rde plus en mar- ginal. Effektivr\u00e4ntan motsvarar den r\u00e4nta som anv\u00e4nds f\u00f6r att diskontera f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kassafl\u00f6den till redovisat v\u00e4rde p\u00e5 den finansiella tillg\u00e5ngen eller skulden vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader ber\u00e4knas och redovisas med effektivr\u00e4ntemetoden eller, om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt, med en metod som ger en rimlig uppskattning av vad en ber\u00e4k- ning grundad p\u00e5 effektivr\u00e4ntemetoden skulle ge. Effektivr\u00e4n- tan innefattar avgifter som anses ing\u00e5 i effektivr\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument (vanligen avgifter erh\u00e5llna som kom- pensation f\u00f6r risk). R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader fr\u00e5n finansiella instrument klassificeras, med nedanst\u00e5ende undantag, som \u201dR\u00e4ntenetto\u201d. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till balanspos- ter redovisade till verkligt v\u00e4rde inom Markets och Life & Pen- sion klassificeras i resultatr\u00e4kningen som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. \u00c4ven r\u00e4ntan h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofi- nansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pen- sion och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Trea- sury, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, redovisas under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att int\u00e4kter och kostnader i dessa verksamheter redovisas p\u00e5 ett konsekvent s\u00e4tt. Se not K2.5 \u201dSumma netto- resultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. R\u00e4ntekomponenten i derivat klassificeras som \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undantag f\u00f6r derivat som innehas f\u00f6r s\u00e4kringssyfte. I redovisningss\u00e4kringar klas- sificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld. I ekonomiska s\u00e4kringar klassificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201d\u00d6vri- ga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld . Avkastningen p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar redovisas p\u00e5 tre rader i resultatr\u00e4kningen: \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d, \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d och \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d. Under posten \u201dR\u00e4ntein- t\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d redovisar Nordea r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde eller till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Resultatr\u00e4kningsposten \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d innefattar r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n exempelvis l\u00e5n v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen eftersom de inte uppfyl- ler SPPI-kriteriet (som anger att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6- ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta). Negativ avkast- ning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas under \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d respektive \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder\u201d ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForInterestIncomeAndExpenseExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-644": { "value": "K2.2 R\u00e4ntenetto Redovisningsprinciper R\u00e4nta utg\u00f6rs av ers\u00e4ttning f\u00f6r pengars tidsv\u00e4rde plus en mar- ginal. Effektivr\u00e4ntan motsvarar den r\u00e4nta som anv\u00e4nds f\u00f6r att diskontera f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kassafl\u00f6den till redovisat v\u00e4rde p\u00e5 den finansiella tillg\u00e5ngen eller skulden vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader ber\u00e4knas och redovisas med effektivr\u00e4ntemetoden eller, om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt, med en metod som ger en rimlig uppskattning av vad en ber\u00e4k- ning grundad p\u00e5 effektivr\u00e4ntemetoden skulle ge. Effektivr\u00e4n- tan innefattar avgifter som anses ing\u00e5 i effektivr\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument (vanligen avgifter erh\u00e5llna som kom- pensation f\u00f6r risk). R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader fr\u00e5n finansiella instrument klassificeras, med nedanst\u00e5ende undantag, som \u201dR\u00e4ntenetto\u201d. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till balanspos- ter redovisade till verkligt v\u00e4rde inom Markets och Life & Pen- sion klassificeras i resultatr\u00e4kningen som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. \u00c4ven r\u00e4ntan h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofi- nansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pen- sion och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Trea- sury, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, redovisas under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att int\u00e4kter och kostnader i dessa verksamheter redovisas p\u00e5 ett konsekvent s\u00e4tt. Se not K2.5 \u201dSumma netto- resultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. R\u00e4ntekomponenten i derivat klassificeras som \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undantag f\u00f6r derivat som innehas f\u00f6r s\u00e4kringssyfte. I redovisningss\u00e4kringar klas- sificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld. I ekonomiska s\u00e4kringar klassificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201d\u00d6vri- ga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld . Avkastningen p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar redovisas p\u00e5 tre rader i resultatr\u00e4kningen: \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d, \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d och \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d. Under posten \u201dR\u00e4ntein- t\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d redovisar Nordea r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde eller till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Resultatr\u00e4kningsposten \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d innefattar r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n exempelvis l\u00e5n v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen eftersom de inte uppfyl- ler SPPI-kriteriet (som anger att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6- ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta). Negativ avkast- ning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas under \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d respektive \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder\u201d . K2.5 Summa nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde Redovisningsprinciper Nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 finansiella instrument och f\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde redovisas normalt under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r information om de redovisningsprinciper som anv\u00e4nds vid ber\u00e4kning av verkligt v\u00e4rde, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Dessutom ing\u00e5r f\u00f6ljande poster i \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d: \u2022 r\u00e4nta h\u00e4nf\u00f6rlig till nettofinansieringen av verksamheten inom Markets och Life & Pension och till nettofinansieringen av fondinnehav inom Treasury, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 realiserade vinster/f\u00f6rluster p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 omv\u00e4rderingen av s\u00e4krade risker i s\u00e4krade poster i s\u00e4kringsredovisningen \u2022 valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar. F\u00f6ljande poster ing\u00e5r inte i \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d: \u2022 r\u00e4ntekomponenten i derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredo- visning och ekonomiska s\u00e4kringar. Dessa komponenter redovisas under \u201dR\u00e4ntenetto\u201d f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla redovis- ningsm\u00e4ssig \u00f6verensst\u00e4mmelse med de s\u00e4krade posterna \u2022 avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar knutna till skulderna till f\u00f6rs\u00e4k- ringstagare bruttoredovisas i den h\u00e4r noten, men \u00f6verf\u00f6rs till not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d och ing\u00e5r d\u00e4rmed inte i summorna \u2022 f\u00f6rluster fr\u00e5n motpartsrisk p\u00e5 utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (upp- fyller inte kriteriet att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta) redovisas under den separata posten \u201dNettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om redovisningsprinciper avseende valu- takursf\u00f6r\u00e4ndringar, se not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d och not K9.2 \u201dValutaomr\u00e4kning av utl\u00e4ndska f\u00f6retag/filialer\u201d. Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde Posten \u201dNettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6r- fall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d inkluderar justeringar till verkligt v\u00e4rde av marginalkomponenten f\u00f6r l\u00e5nefordringar i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instru- menten till f\u00f6rfall och d\u00e4r dessa m\u00e5ste v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (uppfyller inte SPPI-kriteriet). L\u00e5nefordringarna klassifi- ceras i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och redovisas under posten \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d i balansr\u00e4kningen. Justeringar till verkligt v\u00e4rde avser fr\u00e4mst f\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk. F\u00f6rluster fr\u00e5n motpartsrisk i instrument som klassificerats i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d redovisas under \u201dNettoresultat av pos- ter till verkligt v\u00e4rde\u201d. Nedskrivningar avseende instrument i andra kategorier \u00e4n \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultat- r\u00e4kningen\u201d redovisas under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. F\u00f6r ytterligare information, se not K2.10 \u201dKreditf\u00f6rluster\u201d K2.10 Kreditf\u00f6rluster Redovisningsprinicper Nedskrivningar av finansiella tillg\u00e5ngar i kategorierna \u201dUpplu- pet anskaffningsv\u00e4rde\u201d och \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresul- tat\u201d (se not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d) p\u00e5 balansrader- na \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d och \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d, redovisas i resultatr\u00e4kningen som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d, till- sammans med f\u00f6rluster fr\u00e5n finansiella garantier. F\u00f6rlusterna redovisas med avdrag f\u00f6r eventuella s\u00e4kerheter eller andra kre- ditf\u00f6rst\u00e4rkningar. Nordeas redovisningsprinciper f\u00f6r ber\u00e4kning- en av nedskrivning av l\u00e5n och till\u00e4mpade kritiska bed\u00f6mningar finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. Motpartsf\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till instrument som klassifice- rats i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d, inklusive kreditderivat men exklu- sive l\u00e5nefordringar redovisade till verkligt v\u00e4rde, redovisas under \u201dNettoresultat av poster till verkligt\u201d. F\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till l\u00e5nefordringar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instrumenten till f\u00f6rfall (uppfyller inte SPPI-kriteriet, dvs. att det uteslutande r\u00f6r sig om betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta), redovisas under posten \u201dNettoresul- tat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r ytterligare information, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Ytterligare information om kreditrisk finns i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d . K3.17 Efterst\u00e4llda skulder Redovisningsprinciper Efterst\u00e4llda skulder \u00e4r finansiella skulder f\u00f6r vilka det fram- g\u00e5r av avtalet att de i h\u00e4ndelse av likvidation eller konkurs inte \u00e5terbetalas f\u00f6rr\u00e4n samtliga \u00e5taganden gentemot andra fordrings\u00e4gare har fullgjorts. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedo- visning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d och not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. F\u00f6r en s\u00e4krad post i en s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 mikro- niv\u00e5, v\u00e4rderas den s\u00e4krade risken till verkligt v\u00e4rde och redo- visas p\u00e5 raden \u201dF\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r mikros\u00e4k- ringar av r\u00e4nterisk\u201d i tabellen nedan (f\u00f6r ytterligare informa- tion, se not K3.6 \u201dS\u00e4kringsredovisning\u201d). F\u00f6r mer information om de kritiska bed\u00f6mningar som kr\u00e4vs f\u00f6r att bed\u00f6ma om en efterst\u00e4lld skuld ska klassificeras som en skuld eller som eget kapital, se not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForFinanceIncomeAndCostsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-645": { "value": "R\u00e4ntekomponenten i derivat klassificeras som \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undantag f\u00f6r derivat som innehas f\u00f6r s\u00e4kringssyfte. I redovisningss\u00e4kringar klas- sificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld. I ekonomiska s\u00e4kringar klassificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201d\u00d6vri- ga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld Sammansatta finansiella instrument Sammansatta finansiella instrument \u00e4r avtal som omfattar ett v\u00e4rdavtal och ett inb\u00e4ddat derivat. S\u00e5dana kombinationer uppst\u00e5r huvudsakligen i samband med emissioner av strukture- rade skuldinstrument, s\u00e5som emitterade indexobligationer och l\u00e5nefordringar med inb\u00e4ddade r\u00e4ntekorridorer och r\u00e4ntetak. F\u00f6r strukturerade obligationer som har emitterats av Mar- kets till\u00e4mpar Nordea verkligt v\u00e4rde-optionen, och hela det sammansatta instrumentet, v\u00e4rdavtalet och det inb\u00e4ddade derivatet, v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och redovisas under \u201dEmitterade v\u00e4rdepapper\u201d i balansr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undan- tag f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i Nordeas egna kreditrisk som redovisas i \u00f6vrigt totalresultat. K3.12 Derivatinstrument Redovisningsprinciper Ett derivatinstrument \u00e4r ett finansiellt instrument eller annat avtal som har alla tre f\u00f6ljande k\u00e4nnetecken: \u2022 Dess v\u00e4rde f\u00f6r\u00e4ndras till f\u00f6ljd av en f\u00f6r\u00e4ndring i en angiven variabel, exempelvis r\u00e4nta, kurs p\u00e5 finansiellt instrument, r\u00e5varupris, v\u00e4xelkurs, pris- eller r\u00e4nteindex, kreditbetyg eller kreditindex, f\u00f6rutsatt att \u2013 i fr\u00e5ga om en icke-finansiell vari- abel \u2013 den inte \u00e4r specifik f\u00f6r n\u00e5gon av avtalsparterna (s\u00e5 kallad \u201dunderliggande variabel\u201d); \u2022 Det kr\u00e4ver ingen initial nettoinvestering eller en initial net- toinvestering som \u00e4r mindre \u00e4n vad som skulle kr\u00e4vas f\u00f6r andra typer av avtal som kan f\u00f6rv\u00e4ntas reagera p\u00e5 liknande s\u00e4tt p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i marknadsfaktorer; och \u2022 Avvecklingen sker i framtiden. Samtliga derivat redovisas i balansr\u00e4kningen och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. Derivat med positivt verkligt v\u00e4rde, inklusive upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 tillg\u00e5ngssidan under posten \u201dDerivatinstrument\u201d. Derivat med negativt verkligt v\u00e4rde, inklusive upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 skuldsidan under pos- ten \u201dDerivatinstrument\u201d. Vid v\u00e4rderingen av derivat till verkligt v\u00e4rde g\u00f6r Nordea justeringar i form av s\u00e5 kallade credit value adjustments (CVA) och debit value adjustments (DVA). CVA och DVA speg- lar hur motpartens kreditrisk respektive Nordeas egen kredit- v\u00e4rdighet p\u00e5verkar derivatets verkliga v\u00e4rde. F\u00f6r ytterligare information om ber\u00e4kningen och \u00f6vriga XVA, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 deri- vat redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om redovis- ningsprinciper och kritiska bed\u00f6mningar, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d . ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForDerivativeFinancialInstrumentsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-646": { "value": "R\u00e4ntekomponenten i derivat klassificeras som \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undantag f\u00f6r derivat som innehas f\u00f6r s\u00e4kringssyfte. I redovisningss\u00e4kringar klas- sificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld. I ekonomiska s\u00e4kringar klassificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201d\u00d6vri- ga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld . Avkastningen p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar redovisas p\u00e5 tre rader i resultatr\u00e4kningen: \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d, \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d och \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d. Under posten \u201dR\u00e4ntein- t\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d redovisar Nordea r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde eller till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Resultatr\u00e4kningsposten \u201d\u00d6vriga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d innefattar r\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n exempelvis l\u00e5n v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen eftersom de inte uppfyl- ler SPPI-kriteriet (som anger att kassafl\u00f6det enbart ska utg\u00f6- ras av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta). Negativ avkast- ning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas under \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar\u201d respektive \u201dNegativ avkastning p\u00e5 finansiella skulder\u201d . K3.1 Redovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen Redovisningsprinciper Derivatinstrument, b\u00f6rsnoterade v\u00e4rdepapper och avista- transaktioner i utl\u00e4ndsk valuta redovisas i, och bokas bort fr\u00e5n, balansr\u00e4kningen p\u00e5 aff\u00e4rsdagen. \u00d6vriga finansiella instrument redovisas i balansr\u00e4kningen p\u00e5 likviddagen. En tillg\u00e5ng eller skuld redovisas i balansr\u00e4kningen under \u201d\u00d6vriga tillg\u00e5ngar\u201d eller \u201d\u00d6vriga skulder\u201d mellan aff\u00e4rsdagen och likviddagen. Finansiella tillg\u00e5ngar, andra \u00e4n de f\u00f6r vilka aff\u00e4rsdagsredo- visning till\u00e4mpas, bokas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen n\u00e4r den avtalsenliga r\u00e4tten till kassafl\u00f6det fr\u00e5n de finansiella tillg\u00e5ng- arna upph\u00f6r att g\u00e4lla eller \u00f6verf\u00f6rs till annan part. R\u00e4tten till kassafl\u00f6det upph\u00f6r att g\u00e4lla eller \u00f6verf\u00f6rs vanligen n\u00e4r mot- parten har uppfyllt sin del av avtalet genom att t.ex. betala tillbaka ett l\u00e5n till Nordea, dvs. p\u00e5 likviddagen. L\u00e5n och andra finansiella tillg\u00e5ngar d\u00e4r kassafl\u00f6dena har justerats, eller som ing\u00e5r i en rekonstruktion, bokas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen, och ett nytt l\u00e5n redovisas om villkoren f\u00f6r det nya l\u00e5net v\u00e4sentligen skiljer sig fr\u00e5n de tidigare villkoren. Normalt brukar detta ske om nuv\u00e4rdet av kassafl\u00f6det fr\u00e5n det nya l\u00e5net, diskonterat med den ursprungliga r\u00e4ntan, skil- jer sig mer \u00e4n 10 procent fr\u00e5n nuv\u00e4rdet av det \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6det fr\u00e5n det gamla l\u00e5net. Samma princi- per g\u00e4ller f\u00f6r finansiella skulder. Villkoren anses \u00e4ven skilja sig \u00e5t v\u00e4sentligt f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar, d\u00e4r det justerade kassafl\u00f6det endast utg\u00f6rs av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta (SPPI), medan detta inte var fallet f\u00f6r det ursprungliga kassafl\u00f6det och vice versa. I vissa fall genomf\u00f6rs transaktioner d\u00e4r Nordea \u00f6verf\u00f6r till- g\u00e5ngar som redovisas i balansr\u00e4kningen, men samtidigt beh\u00e5ller antingen hela eller delar av risken och r\u00e4ttigheterna f\u00f6rknippade med de \u00f6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngarna. Om alla eller i stort sett alla risker och r\u00e4ttigheter beh\u00e5lls, bokas inte de \u00f6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngarna bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. Om Nordeas motpart kan s\u00e4lja eller pants\u00e4tta de \u00f6verf\u00f6rda till- g\u00e5ngarna p\u00e5 nytt, redovisas tillg\u00e5ngarna i not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instrument\u201d. \u00d6verf\u00f6ring av tillg\u00e5ngar med bibeh\u00e5l- lande av alla eller i stort sett alla risker och r\u00e4ttigheter omfat- tar avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n och \u00e5terk\u00f6psavtal. Finansiella skulder bokas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen n\u00e4r de upph\u00f6r. Normalt sker detta n\u00e4r Nordea fullg\u00f6r sin del av avta- let, till exempel n\u00e4r Nordea \u00e5terbetalar inl\u00e5ning till motpar- ten, dvs. p\u00e5 likviddagen. F\u00f6rs\u00e4ljning av v\u00e4rdepapper som inte \u00e4gs av Nordea defi- nieras som blankning och redovisas som en tradingrelaterad skuld (s\u00e5lda, ej innehavda v\u00e4rdepapper) under \u201d\u00d6vriga skul- der\u201d i balansr\u00e4kningen. Blankningen t\u00e4cks i allm\u00e4nhet genom en transaktion avseende v\u00e4rdepappersfinansiering (SFT), oftast ett omv\u00e4nt \u00e5terk\u00f6psavtal eller andra typer av avtal om inl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper. K3.2 \u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter Redovisningsprinciper Tillg\u00e5ngar anses vara \u00f6verf\u00f6rda fr\u00e5n Nordea om Nordea antingen \u00f6verf\u00f6r den kontraktsenliga r\u00e4ttigheten att erh\u00e5lla kassafl\u00f6den fr\u00e5n tillg\u00e5ngen eller beh\u00e5ller den r\u00e4ttigheten men har en kontraktsenlig skyldighet att betala kassafl\u00f6dena till en eller flera parter. Alla tillg\u00e5ngar som \u00f6verf\u00f6rts redovisas fortsatt i balansr\u00e4kningen om Nordeas exponering f\u00f6r f\u00f6r\u00e4nd- ringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r tillg\u00e5ngen kvarst\u00e5r. Erh\u00e5llen s\u00e4kerhet redovisas inte i balansr\u00e4kningen s\u00e5vida inte Nordea har en exponering f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r tillg\u00e5ngen. F\u00f6r information om pantsatta finansiella instrument, se not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instrument\u201d K3.3 Klassificering och v\u00e4rdering Redovisningsprinciper Varje finansiellt instrument har klassificerats i n\u00e5gon av f\u00f6ljande kategorier: Finansiella tillg\u00e5ngar: \u2022 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen: - Obligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen - Fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k- ningen (verkligt v\u00e4rde-optionen) \u2022 Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Finansiella skulder: \u2022 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen: - Obligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen - Fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k- ningen (verkligt v\u00e4rde-optionen) Klassificeringen av en finansiell tillg\u00e5ng best\u00e4ms utifr\u00e5n aff\u00e4rsmodellen f\u00f6r den portf\u00f6lj som instrumentet ing\u00e5r i och huruvida kassafl\u00f6dena endast utg\u00f6r betalning av kapitalbe- lopp och r\u00e4nta (SPPI). Finansiella tillg\u00e5ngar med kassafl\u00f6den som inte uteslutande utg\u00f6rs av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta v\u00e4rderas till verk- ligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. Alla \u00f6vriga tillg\u00e5ngar klassifice- ras utifr\u00e5n aff\u00e4rsmodellen. Portf\u00f6ljinstrument som omfattas av en aff\u00e4rsmodell d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instrumenten och ta emot avtalsenliga kassafl\u00f6den v\u00e4rderas till upplupet anskaff- ningsv\u00e4rde. Instrument som omfattas av en aff\u00e4rsmodell d\u00e4r avsikten \u00e4r b\u00e5de att beh\u00e5lla instrumenten f\u00f6r att samla in avtal- senliga kassafl\u00f6den och att s\u00e4lja instrumenten, v\u00e4rderas till verk- ligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Finansiella tillg\u00e5ngar som omfattas av annan aff\u00e4rsmodell v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. F\u00f6r att kunna fastst\u00e4lla aff\u00e4rsmodell har Nordea delat in sina finansiella tillg\u00e5ngar i portf\u00f6ljer och underportf\u00f6ljer utifr\u00e5n hur olika grupper av finansiella tillg\u00e5ngar f\u00f6rvaltas tillsammans f\u00f6r att uppn\u00e5 ett visst aff\u00e4rsm\u00e5l. N\u00e4r r\u00e4tt niv\u00e5 f\u00f6r portf\u00f6ljen ska fast- st\u00e4llas har Nordea tagit h\u00e4nsyn till aktuell aff\u00e4rsomr\u00e5desstruk- tur. Vid fastst\u00e4llandet av aff\u00e4rsmodell f\u00f6r respektive portf\u00f6lj har Nordea analyserat syftet med de finansiella tillg\u00e5ngarna och exempelvis tidigare f\u00f6rs\u00e4ljningstrender och ers\u00e4ttning till ledningen. Alla finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas till verkligt v\u00e4rde vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. Klassificeringen av finan- siella instrument i olika kategorier utg\u00f6r grunden f\u00f6r hur varje finansiellt instrument d\u00e4refter v\u00e4rderas i balansr\u00e4kningen och hur f\u00f6r\u00e4ndringar i dess v\u00e4rde redovisas. Tabellen Klassificering av finansiella instrument i not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rde- ring\u201d visar i vilka olika kategorier de finansiella instrumenten i Nordeas balansr\u00e4kning har klassificerats enligt IFRS 9. Upplupet anskaffningsv\u00e4rde Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas initialt i balansr\u00e4kningen till verk- ligt v\u00e4rde, inklusive transaktionskostnader. Efter f\u00f6rsta redovis- ningstillf\u00e4llet v\u00e4rderas instrument i denna kategori till upplupet anskaffningsv\u00e4rde. Vid v\u00e4rdering till upplupet anskaffnings- v\u00e4rde resultatf\u00f6rs skillnaden mellan anskaffningsv\u00e4rdet och inl\u00f6senv\u00e4rdet \u00f6ver den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden med hj\u00e4lp av effektivr\u00e4ntemetoden. Upplupet anskaffningsv\u00e4rde definieras som det belopp till vilket den finansiella tillg\u00e5ngen eller skul- den v\u00e4rderas vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, minus avbetal- ningar av kapitalbelopp, plus eller minus ackumulerade avskrivningar p\u00e5 eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet p\u00e5 f\u00f6rfallodagen och, f\u00f6r finansiella till- g\u00e5ngar, justerat f\u00f6r eventuell f\u00f6rlustreserv. De ackumulerade avskrivningarna ber\u00e4knas genom att till\u00e4mpa effektivr\u00e4nteme- toden. F\u00f6r ytterligare information om effektivr\u00e4ntemetoden, se not K2.2 \u201dR\u00e4ntenetto\u201d. Information om nedskrivningar enligt IFRS 9 finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. R\u00e4nta p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder i kategorin v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas normalt i resultatr\u00e4k- ningen under \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4n- temetoden\u201d respektive \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d. Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde exklusive trans- aktionskostnader. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r dessa poster redovisas normalt direkt i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Emellertid redovisas justeringar till verkligt v\u00e4rde av marginalkomponenten f\u00f6r l\u00e5nefordringar i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instrumenten till f\u00f6rfall och som obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (uppfyller inte SPPI-kriteriet) separat i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNet- toresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obliga- toriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r information om ber\u00e4kning av verkligt v\u00e4rde, se not K3.4 \u201dVerk- ligt v\u00e4rde\u201d. Avkastningen p\u00e5 tillg\u00e5ngar som \u00e4r knutna till skulder till f\u00f6rs\u00e4kringstagare allokeras dessutom till posten \"Avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som t\u00e4cker f\u00f6rs\u00e4kringsskulder\". Se not K2.4 \"Net- toresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\". Den h\u00e4r kategorin har tv\u00e5 underkategorier: \u201dObligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och \u201dFr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (verk- ligt v\u00e4rde-optionen)\u201d. Underkategorin \u201dFr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (verkligt v\u00e4rde-optio- nen)\u201d inneb\u00e4r att finansiella tillg\u00e5ngar och skulder kan v\u00e4rde- ras till verkligt v\u00e4rde samtidigt som skillnaderna i verkligt v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen. Det h\u00e4r alternativet kan anv\u00e4n- das om det eliminerar eller avsev\u00e4rt minskar en bristande \u00f6ver- ensst\u00e4mmelse i redovisningen och f\u00f6r skulder om de f\u00f6rvaltas baserat p\u00e5 verkligt v\u00e4rde. F\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk h\u00e4nf\u00f6rliga till skulder som redan fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen redovisas under \u00f6vrigt totalresultat, s\u00e5vi- da detta inte f\u00f6ranleder bristande \u00f6verensst\u00e4mmelse i redovisningen. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till balanspos- ter redovisade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen klassifi- ceras normalt som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information, inklusive undantag fr\u00e5n huvudregeln, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d och not K2.2 \u201dR\u00e4ntenetto\u201d . Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde med till\u00e4gg f\u00f6r transak- tionskostnader. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde, med undantag f\u00f6r r\u00e4ntor, valutakurseffekter och nedskrivningar, redovisas mot verkligt v\u00e4rde-reserven under eget kapital via \u00f6vrigt totalresul- tat. R\u00e4nta redovisas i resultatr\u00e4kningen under \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter\u201d, valutakurseffekter under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d och nedskrivningar under \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. I sam- band med avyttring av ett instrument omklassificeras de acku- mulerade f\u00f6r\u00e4ndringarna i verkligt v\u00e4rde, som tidigare har redovisats i verkligt v\u00e4rde-reserven under \u00f6vrigt totalresultat, fr\u00e5n eget kapital till resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Information om nedskrivningar enligt IFRS 9 finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d och information om ber\u00e4k- ning av verkligt v\u00e4rde finns i not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Sammansatta finansiella instrument Sammansatta finansiella instrument \u00e4r avtal som omfattar ett v\u00e4rdavtal och ett inb\u00e4ddat derivat. S\u00e5dana kombinationer uppst\u00e5r huvudsakligen i samband med emissioner av strukture- rade skuldinstrument, s\u00e5som emitterade indexobligationer och l\u00e5nefordringar med inb\u00e4ddade r\u00e4ntekorridorer och r\u00e4ntetak. F\u00f6r strukturerade obligationer som har emitterats av Mar- kets till\u00e4mpar Nordea verkligt v\u00e4rde-optionen, och hela det sammansatta instrumentet, v\u00e4rdavtalet och det inb\u00e4ddade derivatet, v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och redovisas under \u201dEmitterade v\u00e4rdepapper\u201d i balansr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undan- tag f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i Nordeas egna kreditrisk som redovisas i \u00f6vrigt totalresultat. Emitterade skuld- och eget kapital-instrument Ett finansiellt instrument emitterat av Nordea klassificeras antingen som en finansiell skuld eller som eget kapital. Emit- terade finansiella instrument klassificeras som finansiella skul- der om avtalsf\u00f6rh\u00e5llandena inneb\u00e4r att Nordea har en befint- lig f\u00f6rpliktelse att antingen erl\u00e4gga kontanter eller annan finansiell tillg\u00e5ng, eller ett variabelt antal eget kapital-instru- ment, till innehavaren av instrumentet. Om s\u00e5 inte \u00e4r fallet \u00e4r instrumentet vanligtvis ett eget kapital-instrument och klas- sificeras som eget kapital, med avdrag f\u00f6r transaktionskostna- der. Om emitterade finansiella instrument inneh\u00e5ller b\u00e5de en skuld- och en eget kapital-del, redovisas dessa delar separat . K3.4 Verkligt v\u00e4rde Redovisningsprinciper Verkligt v\u00e4rde definieras som det pris som vid v\u00e4rderingstid- punkten skulle erh\u00e5llas vid f\u00f6rs\u00e4ljning av en tillg\u00e5ng eller betalas vid \u00f6verl\u00e5telse av en skuld i en ordnad transaktion mellan marknadsakt\u00f6rer. Vid v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde antas att transaktionen sker under aktuella marknadsf\u00f6rh\u00e5l- landen p\u00e5 tillg\u00e5ngens eller skuldens huvudmarknad, eller, om en huvudmarknad saknas, p\u00e5 tillg\u00e5ngens eller skuldens mest f\u00f6rdelaktiga marknad. Det b\u00e4sta beviset p\u00e5 verkligt v\u00e4rde \u00e4r f\u00f6rekomsten av publicerade prisnoteringar p\u00e5 en aktiv marknad och n\u00e4r s\u00e5dana f\u00f6rekommer anv\u00e4nds de vid v\u00e4rderingen av finansiel- la tillg\u00e5ngar och finansiella skulder. En aktiv marknad \u00e4r en marknad d\u00e4r transaktioner med tillg\u00e5ngen eller skulden intr\u00e4ffar tillr\u00e4ckligt ofta och med tillr\u00e4cklig volym f\u00f6r att ge l\u00f6pande prisinformation. Den absoluta likviditets- och volym- niv\u00e5n som kr\u00e4vs f\u00f6r att marknaden ska anses vara aktiv varie- rar beroende p\u00e5 instrumentklass. Handelsfrekvensen och volymen \u00f6vervakas regelbundet f\u00f6r att bed\u00f6ma om marknaderna \u00e4r aktiva eller inte. Om note- rade priser f\u00f6r ett finansiellt instrument inte representerar faktiska och regelbundet f\u00f6rekommande marknadstransak- tioner, eller om noterade priser inte finns tillg\u00e4ngliga, fast- st\u00e4lls det verkliga v\u00e4rdet med hj\u00e4lp av l\u00e4mplig v\u00e4rderingsme- tod. V\u00e4rderingsmetodens l\u00e4mplighet, inklusive en bed\u00f6mning av om noterade priser eller teoretiska priser ska anv\u00e4ndas, \u00f6vervakas regelbundet. V\u00e4rderingsmetoderna kan variera fr\u00e5n enkel analys av diskonterade kassafl\u00f6den till komplexa optionsv\u00e4rderings- modeller. V\u00e4rderingsmetoderna har utformats s\u00e5 att obser- verbara marknadspriser och kurser anv\u00e4nds som indata i f\u00f6rekommande fall, men \u00e4ven icke observerbara modell - parametrar kan anv\u00e4ndas. V\u00e4rderingsmetodens l\u00e4mplighet bed\u00f6ms genom att m\u00e4ta dess f\u00f6rm\u00e5ga att matcha marknads- priser. Detta g\u00f6rs genom att j\u00e4mf\u00f6ra ber\u00e4knade priser med relevant j\u00e4mf\u00f6relsedata, t.ex. b\u00f6rskurser, motpartens v\u00e4rde- ringar eller konsensuspriser. F\u00f6r finansiella instrument d\u00e4r verkligt v\u00e4rde uppskattas med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmetod, unders\u00f6ks om de variabler som anv\u00e4nds till \u00f6verv\u00e4gande del baserats p\u00e5 data fr\u00e5n observerbara marknader. Med data fr\u00e5n observerbara mark- nader avser Nordea data som kan inh\u00e4mtas fr\u00e5n allm\u00e4nt till- g\u00e4ngliga externa k\u00e4llor och som bed\u00f6ms utg\u00f6ra realistiska marknadspriser. Vid anv\u00e4ndning av icke observerbara data, som har en betydande inverkan p\u00e5 v\u00e4rderingen, kan instru- mentet vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet inte redovisas till det verkliga v\u00e4rde som ber\u00e4knats via v\u00e4rderingsmetoden, och eventuella initiala vinster periodiseras d\u00e4rf\u00f6r i resultatr\u00e4k- ningen \u00f6ver instrumentets l\u00f6ptid. De initiala vinsterna redovi- sas d\u00e4refter direkt i resultatr\u00e4kningen i det fall icke observer- bara data blir observerbara . Tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde utifr\u00e5n de tre niv\u00e5erna i IFRS-hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. Hierarkin ger h\u00f6gst prioritet till noterade priser (ojusterade) p\u00e5 aktiva marknader f\u00f6r identiska tillg\u00e5ngar och skulder (niv\u00e5 1) och l\u00e4gst prioritet till ej observerbar indata (niv\u00e5 3). Klassifice- ringen av dessa instrument baseras p\u00e5 den l\u00e4gsta niv\u00e5 indata som \u00e4r v\u00e4sentlig f\u00f6r verkligt v\u00e4rde-v\u00e4rderingen i sin helhet. Niv\u00e5 1 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av tillg\u00e5ngar och skulder som v\u00e4rderats med hj\u00e4lp av ojusterade noterade pri- ser p\u00e5 aktiva marknader f\u00f6r identiska tillg\u00e5ngar och skulder. En aktiv marknad \u00e4r en marknad d\u00e4r transaktioner med till- g\u00e5ngen eller skulden intr\u00e4ffar tillr\u00e4ckligt ofta och med till- r\u00e4cklig volym f\u00f6r att ge l\u00f6pande prisinformation. Niv\u00e5 2 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av tillg\u00e5ngar och skulder som inte har noterade marknadspriser direkt tillg\u00e4ng- liga fr\u00e5n aktiva marknader. Verkligt v\u00e4rde baseras p\u00e5 note- rade priser f\u00f6r liknande tillg\u00e5ngar eller skulder p\u00e5 aktiva marknader, eller noterade priser p\u00e5 identiska eller liknande tillg\u00e5ngar eller skulder p\u00e5 marknader som inte \u00e4r aktiva. Verk- ligt v\u00e4rde kan ocks\u00e5 ber\u00e4knas med hj\u00e4lp av v\u00e4rderingsmeto- der som baseras p\u00e5 marknadspriser eller indata p\u00e5 balansda- gen, om ej observerbara indata har haft en obetydlig inverkan p\u00e5 de verkliga v\u00e4rdena. Niv\u00e5 3 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av de tillg\u00e5ngar och skulder f\u00f6r vilka verkliga v\u00e4rden inte kan erh\u00e5llas direkt fr\u00e5n noterade marknadspriser eller indirekt via v\u00e4rderingsme- toder eller v\u00e4rderingsmodeller som bygger p\u00e5 observerbara marknadspriser eller indata
K3.5 Kvittning
Redovisningsprinciper
Nordea kvittar finansiella tillg\u00e5ngar och skulder i balansr\u00e4k-
ningen om laglig r\u00e4tt till kvittning f\u00f6religger och om avsikten
\u00e4r att nettoreglera posterna eller avyttra tillg\u00e5ngen samtidigt
som skulden regleras. Den lagstadgade r\u00e4tten till kvittning
ska f\u00f6religga b\u00e5de i den l\u00f6pande verksamheten och i h\u00e4ndel-
se av fallissemang, konkurs och insolvens hos Nordea eller
dess motparter .
K3.6 S\u00e4kringsredovisning Redovisningsprinciper N\u00e4r ett s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llande uppfyller de angivna kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning i IAS 39, anv\u00e4nder Nordea en av f\u00f6l- jande tre typer av s\u00e4kringsredovisning: \u2022 s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde \u2022 kassafl\u00f6dess\u00e4kring \u2022 s\u00e4kring av nettoinvesteringar. Nordea har, efter policybeslut i enlighet med IFRS 9, valt att forts\u00e4tta till\u00e4mpa s\u00e4kringsredovisning enligt EU:s \u201dcarve out\u201d- version av IAS 39. Enligt EU:s \u201dcarve out\u201d-version av IAS 39 kan makros\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde till exempel anv\u00e4ndas f\u00f6r avistainl\u00e5ning (j\u00e4mf\u00f6r IAS 39 publicerad av IASB), och ineffektivitet i sam- band med s\u00e4kring av tillg\u00e5ngar med m\u00f6jlighet till f\u00f6rtida in l\u00f6sen redovisas f\u00f6rst n\u00e4r den reviderade ber\u00e4kningen av kassafl\u00f6desbeloppet hamnar under den nedre skiktgr\u00e4nsen. F\u00f6r att f\u00e5 till\u00e4mpa s\u00e4kringsredovisning kr\u00e4vs att s\u00e4kringen har en h\u00f6g effektivitet. En s\u00e4kring anses ha detta om det vid ing\u00e5ngen och under s\u00e4kringens hela l\u00f6ptid kan f\u00f6rv\u00e4ntas att f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, med avseende p\u00e5 den s\u00e4krade risken, v\u00e4sentligen neutraliseras av f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet. Utfallet ska ligga inom intervallet 80\u2013125 procent. Transaktioner som genomf\u00f6rs i enlighet med Nordeas s\u00e4k- ringsm\u00e5l, men som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredo- visning, \u00e4r ekonomiska s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden. S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde till\u00e4mpas n\u00e4r derivat anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 en redovisad till- g\u00e5ng eller skuld h\u00e4nf\u00f6rlig till en specifik risk. S\u00e4kring av verk- ligt v\u00e4rde kan till\u00e4mpas p\u00e5 b\u00e5de mikroniv\u00e5 (enskilda tillg\u00e5ng- ar/skulder eller st\u00e4ngda portf\u00f6ljer av tillg\u00e5ngar/skulder, d\u00e4r en eller flera poster s\u00e4kras med hj\u00e4lp av ett eller flera s\u00e4k- ringsinstrument), och makroniv\u00e5 (\u00f6ppna portf\u00f6ljer, d\u00e4r grup- per av poster s\u00e4kras med hj\u00e4lp av flera s\u00e4kringsinstrument). F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 derivat (s\u00e4kringsinstru- ment) liksom f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, h\u00e4nf\u00f6rliga till de risker som s\u00e4kras, redovisas separat i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Om s\u00e4kringen \u00e4r effektiv tar f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten respektive s\u00e4kringsinstrumentet ut varandra. F\u00f6r\u00e4ndringarna i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, h\u00e4nf\u00f6rliga till riskerna s\u00e4krade med derivatinstrumentet, avspeglas i en justering av den s\u00e4krade postens redovisade v\u00e4rde som ocks\u00e5 redovisas i resultatr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krade poster p\u00e5 makroniv\u00e5, v\u00e4rde- rade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, redovisas i balansr\u00e4k- ningen separerat under posten \u201dF\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer\u201d. Eventuell ineffektiv del av s\u00e4kringen redovisas i resultat- r\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Om s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet inte uppfyller kraven f\u00f6r s\u00e4krings- redovisning avslutas s\u00e4kringsredovisningen. S\u00e4kringsinstru- mentet v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, fram till den tidpunkt d\u00e5 s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet avslutas, resultatf\u00f6rs linj\u00e4rt \u00f6ver den s\u00e4krade postens \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid. Kassafl\u00f6dess\u00e4kring Kassafl\u00f6dess\u00e4kring till\u00e4mpas f\u00f6r s\u00e4kring av risk h\u00e4nf\u00f6rlig till variationer i framtida kassafl\u00f6den. Den del av vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet som bed\u00f6ms vara en effek- tiv s\u00e4kring redovisas i \u00f6vrigt totalresultat och ackumuleras i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital. Den ineffektiva delen av vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstru- mentet redovisas under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d i resultatr\u00e4kningen. S\u00e4kringen bed\u00f6ms vara ineffektiv i den utstr\u00e4ckning som den ackumulerade f\u00f6r\u00e4nd- ringen i verkligt v\u00e4rde sedan s\u00e4kringen ingicks \u00e4r st\u00f6rre f\u00f6r s\u00e4kringsinstrumentet \u00e4n f\u00f6r den s\u00e4krade posten. Vinster eller f\u00f6rluster p\u00e5 s\u00e4kringsinstrument som redovi- sats i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat omklassificeras och redovisas i resultat- r\u00e4kningen i samma period som den s\u00e4krade posten p\u00e5verkar resultatr\u00e4kningen, normalt i den period n\u00e4r r\u00e4nteint\u00e4kten eller r\u00e4ntekostnaden redovisas. En s\u00e4krad post i en kassafl\u00f6dess\u00e4kring kan vara h\u00f6gst san- nolika kassafl\u00f6den fr\u00e5n redovisade, eller framtida, tillg\u00e5ngar eller skulder. Derivat som anv\u00e4nds som s\u00e4kringsinstrument v\u00e4rderas alltid till verkligt v\u00e4rde. Om s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet inte uppfyller kraven f\u00f6r s\u00e4krings- redovisning avslutas s\u00e4kringsredovisningen. F\u00f6r kassafl\u00f6- dess\u00e4kringar redovisas f\u00f6r\u00e4ndringar i det orealiserade v\u00e4rdet p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet i resultatr\u00e4kningen fr\u00e5n och med det senaste tillf\u00e4llet d\u00e5 s\u00e4kringen bed\u00f6mdes vara effektiv. Den ackumulerade vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet, som sedan den period d\u00e5 s\u00e4kringen bed\u00f6mdes vara effektiv har redovisats i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat, omklassificeras fr\u00e5n eget kapi- tal till \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d i resultatr\u00e4k- ningen om den f\u00f6rv\u00e4ntade transaktionen inte l\u00e4ngre f\u00f6rv\u00e4n- tas intr\u00e4ffa. Om den f\u00f6rv\u00e4ntade transaktionen inte l\u00e4ngre \u00e4r h\u00f6gst san- nolik, men \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa, s\u00e5 kvarst\u00e5r den ackumule- rade vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet, som har redovisats under \u00f6vrigt totalresultat sedan den period d\u00e5 s\u00e4k- ringen bed\u00f6mdes vara effektiv, i \u00f6vrigt totalresultat till dess att transaktionen intr\u00e4ffar eller inte l\u00e4ngre f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa. S\u00e4kring av nettoinvesteringar S\u00e4kring av nettoinvesteringar till\u00e4mpas f\u00f6r s\u00e4kring av valuta- risk i nettoinvesteringar i utl\u00e4ndsk verksamhet. Valutarisk definieras som risken f\u00f6r f\u00f6rlust h\u00e4nf\u00f6rlig till investeringar i utl\u00e4ndsk verksamhet som har en annan funktionell valuta \u00e4n koncernens rapporteringsvaluta. Valutakurskomponenten i finansiella instrument som anv\u00e4nds som s\u00e4kringsinstrument i en s\u00e4kring av nettoinveste- ring i ett koncernf\u00f6retag redovisas, i den m\u00e5n s\u00e4kringen \u00e4r effektiv, under \u00f6vrigt totalresultat. Detta f\u00f6r att neutralisera de omr\u00e4kningsdifferenser som p\u00e5verkar \u00f6vrigt totalresultat n\u00e4r koncernf\u00f6retagen konsolideras, inklusive omv\u00e4rderingen av eventuella utvidgade nettoinvesteringar. Eventuell ineffek- tiv del av s\u00e4kringen redovisas i resultatr\u00e4kningen under \u201dNet- toresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Se \u00e4ven avsnittet \u201dOmr\u00e4kning av tillg\u00e5ngar och skulder i utl\u00e4ndsk valuta\u201d i not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d . K3.7 Pantsatta finansiella instrument Redovisningsprinciper Vid \u00e5terk\u00f6pstransaktioner och v\u00e4rdepappersl\u00e5n \u00f6verf\u00f6rs icke- kontanta tillg\u00e5ngar som s\u00e4kerhet. Om den mottagande par- ten har r\u00e4tt att s\u00e4lja eller i sin tur pants\u00e4tta tillg\u00e5ngen redovi- sas tillg\u00e5ngarna i denna not. F\u00f6r mer information om redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d, not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d . K3.8 Utl\u00e5ning Redovisningsprinciper L\u00e5n \u00e4r finansiella instrument med fasta eller fastst\u00e4llbara betalningar som inte enkelt kan \u00f6verf\u00f6ras utan g\u00e4lden\u00e4rens medgivande. L\u00e5n klassificeras och v\u00e4rderas i enlighet med beskrivningen i not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. Nedan f\u00f6ljer Nordeas redovisningsprinciper g\u00e4llande kreditf\u00f6rluster. Mer information om kreditrisk i utl\u00e5ningen finns i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d. Finansiella instrument som klassificerats i kategorin \u201dUpp- lupet anskaffningsv\u00e4rde\u201d eller \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt total- resultat\u201d omfattas av pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov till f\u00f6ljd av kreditrisk. H\u00e4r ing\u00e5r tillg\u00e5ngar som i balansr\u00e4kningen redovisats under \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d samt \u201dR\u00e4nteb\u00e4ran- de v\u00e4rdepapper\u201d. I utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten ing\u00e5r finansiell leasing, som ocks\u00e5 omfattas av pr\u00f6vning av nedskrivningsbe- hov. Bland dessa balansposter finns \u00e4ven tillg\u00e5ngar som klas- sificerats i kategorin \u201dVerkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och som inte omfattas av n\u00e5gon pr\u00f6vning av nedskrivnings- behovet. Se \u00e4ven not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. \u00c4ven \u00e5taganden utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen, eventualf\u00f6rplik- telser och kredit\u00e5taganden ska pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivningsbehov. Redovisning och presentation Tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas brutto, med en separat reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlus- ter om f\u00f6rlusten inte betraktas som definitiv. Reserverna kvittas mot utl\u00e5ningen i balansr\u00e4kningen, men presenteras separat i denna not. F\u00f6r\u00e4ndringar av reserveringar redovisas i resultat- r\u00e4kningen och klassificeras som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Om nedskrivningen anses vara definitiv redovisas den som en konstaterad kreditf\u00f6rlust, och det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 l\u00e5net j\u00e4mte tillh\u00f6rande reservering f\u00f6r kreditf\u00f6rluster tas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. En nedskrivning anses vara definitiv n\u00e4r konkursans\u00f6kan inges mot l\u00e5ntagaren och konkursf\u00f6rval- taren har presenterat den ekonomiska utg\u00e5ngen av konkurs- f\u00f6rfarandet, eller n\u00e4r Nordea eftersk\u00e4nker sina fordringar genom rekonstruktion p\u00e5 antingen r\u00e4ttslig eller frivillig grund eller n\u00e4r Nordea av andra sk\u00e4l bed\u00f6mer \u00e5tervinning av for- dran som osannolik. Se \u00e4ven avsnittet \u201dAvskrivningar\u201d nedan. Avs\u00e4ttningar f\u00f6r poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen klassifice- ras som \u201dAvs\u00e4ttningar\u201d i balansr\u00e4kningen, med f\u00f6r\u00e4ndringar i avs\u00e4ttningar klassificerade som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Tillg\u00e5ngar klassificerade som \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat\u201d redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen. Nedskrivningar ber\u00e4knade i enlighet med IFRS 9 redovisas i resultatr\u00e4kningen och klassificeras som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Eventuella justeringar till verkligt v\u00e4rde redovisas i \u201d\u00d6vrigt totalresultat\u201d. Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov Nordea klassificerar alla l\u00e5nefordringar i olika kategorier p\u00e5 individuell basis. Kategori 1 inkluderar tillg\u00e5ngar utan bety- dande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4l- let, kategori 2 inkluderar tillg\u00e5ngar med betydande \u00f6kning av kreditrisken och kategori 3 (os\u00e4kra l\u00e5nefordringar) inkluderar fallerade tillg\u00e5ngar. Nordea f\u00f6ljer upp om det finns indikatio- ner p\u00e5 kreditf\u00f6rs\u00e4mring (kategori 3) genom att identifiera h\u00e4ndelser med negativ inverkan p\u00e5 ber\u00e4knade framtida kas- safl\u00f6den. Nordea till\u00e4mpar samma definition p\u00e5 fallissemang som i kapitalt\u00e4ckningsf\u00f6rordningen. Mer information om identifiering av f\u00f6rlusth\u00e4ndelser finns i not K11 \u201dRisk- och lik- viditetshantering\u201d. L\u00e5nefordringar som inte har individuellt ber\u00e4knade reserver ing\u00e5r i pr\u00f6vningen av nedskrivningsbeho- vet baserat p\u00e5 statistiska modeller. F\u00f6r l\u00e5nefordringar med betydande v\u00e4rde d\u00e4r en kredith\u00e4n- delse har identifierats, pr\u00f6vas nedskrivningsbehovet p\u00e5 indivi- duell basis. Om l\u00e5nefordringen bed\u00f6ms vara os\u00e4ker g\u00f6rs en individuell reservering. Det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 l\u00e5nefordring- en j\u00e4mf\u00f6rs med den nuv\u00e4rdesber\u00e4knade summan av f\u00f6rv\u00e4n- tade framtida kassafl\u00f6den. Om det redovisade v\u00e4rdet \u00e4r h\u00f6gre redovisas skillnaden som en nedskrivningsf\u00f6rlust. De f\u00f6rv\u00e4n- tade kassafl\u00f6dena diskonteras med den ursprungliga effektiva r\u00e4ntan och innefattar verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4kerheter och andra kreditf\u00f6rst\u00e4rkningar. Nuv\u00e4rdesber\u00e4kningen baseras p\u00e5 tre olika fram\u00e5tblickande scenarier som \u00e4r sannolikhetsviktade. F\u00f6r l\u00e5nefordringar som inte \u00e4r betydande d\u00e4r ett individu- ellt nedskrivningsbehov har identifierats, ber\u00e4knas nedskriv- ningsbeloppet utifr\u00e5n den modell som beskrivs nedan, men med h\u00e4nsyn till att l\u00e5nefordringarna redan \u00e4r fallerade. Nordea anv\u00e4nder sig av undantaget \u201dl\u00e5g kreditrisk\u201d f\u00f6r l\u00e5nefordringar som utf\u00e4rdats f\u00f6re \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 9 den 1 januari 2018. Denna typ av l\u00e5nefordringar d\u00e4r sannolikheten f\u00f6r fallissemang (PD) inom 12 m\u00e5nader understiger 0,3 pro- cent klassificeras som kategori 1. Nordea till\u00e4mpar \u00e4ven detta undantag f\u00f6r en mindre portf\u00f6lj av r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepap- per i f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen. Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade enligt statistiska modeller F\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r inget nedskrivningsbehov identifiera- des i den individuella pr\u00f6vningen anv\u00e4nds en kollektiv modell f\u00f6r ber\u00e4kning av nedskrivningsbehov. Reserveringarna ber\u00e4k- nas som l\u00e5nefordring vid fallissemang g\u00e5nger f\u00f6rlusten i h\u00e4n- delse av fallissemang. Reserveringar f\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r det inte skett n\u00e5gon betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet baseras p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6r- luster under kommande 12 m\u00e5nader (kategori 1). Reserve- ringar f\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r det har skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, men d\u00e4r ingen nedskrivning har gjorts, baseras p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntade kre- ditf\u00f6rluster under hela den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden (kategori 2). Detta g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r os\u00e4kra fordringar som inte \u00e4r betydande i kategori 3. Nordea anv\u00e4nder tv\u00e5 olika modeller f\u00f6r att fastst\u00e4lla om det har skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken eller inte. F\u00f6r tillg\u00e5ngar som innehades vid \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 9 anv\u00e4nds f\u00f6r\u00e4ndringen i interna rating- och scoringuppgifter f\u00f6r att fast- st\u00e4lla om det skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken eller inte. Interna rating-/scoringuppgifter anv\u00e4nds f\u00f6r att bed\u00f6ma risken hos kunderna, och en f\u00f6rs\u00e4mrad rating/scoring f\u00f6r en kund tyder p\u00e5 att kreditrisken har \u00f6kat. Nordea har dragit slut- satsen att det inte \u00e4r m\u00f6jligt att vid kreditgivningen ber\u00e4kna sannolikheten f\u00f6r fallissemang (PD) f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6pti- den utan bed\u00f6mningar i efterhand av tillg\u00e5ngar som redan redovisas i balansr\u00e4kningen vid \u00f6verg\u00e5ngen. F\u00f6r\u00e4ndringar i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden anv\u00e4nds som utl\u00f6sande fak- tor f\u00f6r tillg\u00e5ngar redovisade efter \u00f6verg\u00e5ngen. F\u00f6r tillg\u00e5ngar som bed\u00f6ms utifr\u00e5n PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden anv\u00e4nder Nordea en blandning av absoluta och rela- tiva f\u00f6r\u00e4ndringar i PD som kriterium f\u00f6r \u00f6verf\u00f6ringen. \u2022 Retail-kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD under 1 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 100 procent och en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 45 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 Retail-kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD \u00f6ver eller lika med 1 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 100 pro- cent eller en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 300 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 F\u00f6retags- och institutionella kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD under 0,5 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 150 procent och en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 20 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 F\u00f6retags- och institutionella kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver eller lika med 0,5 procent: L\u00e5ne- fordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 150 procent eller en absolut \u00f6kning av tolv- m\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 400 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. F\u00f6r tillg\u00e5ngar d\u00e4r rating- och scoringmodeller anv\u00e4nds, kali- breras rating-/scoringf\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6r att matcha den bety- dande \u00f6kningen av kreditrisken utifr\u00e5n PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5- ende l\u00f6ptiden. Dessutom g\u00f6r Nordea \u00f6verf\u00f6ringar mellan kategorier av f\u00f6ljande sk\u00e4l: \u2022 Kunder som omfattas av f\u00f6rmildrande kreditvillkor och kun- der som \u00e4r mer \u00e4n 30 dagar sena med sina betalningar \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2, s\u00e5vida inte ett nedskrivningsbehov redan har identifierats (kategori 3). L\u00e5nefordringar som omfattas av f\u00f6rmildrande kreditvillkor kvarst\u00e5r i kategori 2 under en pr\u00f6votid p\u00e5 24 m\u00e5nader, fr\u00e5n och med den tid- punkt d\u00e5 \u00e5tg\u00e4rderna inf\u00f6rdes. N\u00e4r l\u00e5nefordringarna efter pr\u00f6votidens slut \u00e5terf\u00f6rs till kategori 1 hanteras de p\u00e5 samma s\u00e4tt som andra l\u00e5nefordringar i kategori 1 i fr\u00e5ga om bed\u00f6mningen av om det f\u00f6religger en v\u00e4sentlig \u00f6kning av kreditrisken. \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r kunderna \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar sena med sina betalningar klassificeras normalt i kategori 3, men denna klassificering \u00e4ndras om det finns bevis f\u00f6r att kun- den inte har fallerat. S\u00e5dana l\u00e5nefordringar klassificeras i kategori 2. \u2022 L\u00e5nefordringar med en relativ f\u00f6r\u00e4ndring av PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 200 procent, (ber\u00e4knad p\u00e5 \u00e5rsbasis), och med en kreditf\u00f6rs\u00e4mring om minst en rating- grad \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 L\u00e5nefordringar med \u201dh\u00f6g risk\u201d, det vill s\u00e4ga med en rating p\u00e5 2 eller l\u00e4gre, \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. Vid ber\u00e4kningen av reserveringar, inklusive kategoriindel- ningen, anv\u00e4nds b\u00e5de historisk information och sannolikhets- viktad, fram\u00e5tblickande information. Nordea anv\u00e4nder tre makroekonomiska scenarier f\u00f6r att ta h\u00e4nsyn till de icke-linj\u00e4- ra aspekterna av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. De olika scenari- erna anv\u00e4nds f\u00f6r att justera de aktuella parametrarna f\u00f6r ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, och ett sannolikhets- viktat genomsnitt av de f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlusterna enligt respek- tive scenario redovisas som reserveringar. Modellen anv\u00e4nder sig av data som samlats in f\u00f6re balansdagen, vilket inneb\u00e4r att Nordea m\u00e5ste identifiera h\u00e4ndelser som skulle kunna p\u00e5verka reserveringarna efter datainsamlingen. Ledningen utv\u00e4rderar dessa h\u00e4ndelser och justerar reserveringarna, om detta bed\u00f6ms n\u00f6dv\u00e4ndigt. Bortskrivningar Bortskrivningar inneb\u00e4r att l\u00e5n eller kundfordringar avf\u00f6rs fr\u00e5n balansr\u00e4kningen samtidigt som motsvarande kreditf\u00f6r- lustreservering realiseras. N\u00e4r fordringar bed\u00f6ms vara om\u00f6j- liga att driva in ska de snarast m\u00f6jligt bortskrivas, oavsett om det r\u00e4ttsliga anspr\u00e5ket kvarst\u00e5r eller inte. En bortskrivning kan g\u00f6ras innan eventuella r\u00e4ttsliga \u00e5tg\u00e4rder mot l\u00e5ntagaren, f\u00f6r att \u00e5tervinna skulden, har slutf\u00f6rts. \u00c4ven om en fordran som inte kan drivas in bortskrivs eller avf\u00f6rs fr\u00e5n balansr\u00e4k- ningen har kunden en r\u00e4ttslig skyldighet att betala den ute- st\u00e5ende skulden. Vid bed\u00f6mningen av huruvida os\u00e4kra l\u00e5ne- fordringar kan \u00e5tervinnas och om bortskrivning kr\u00e4vs, \u00e4r det framf\u00f6r allt l\u00e5nefordringar med f\u00f6ljande egenskaper som st\u00e5r i fokus (listan \u00e4r inte utt\u00f6mmande): \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r kunderna \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar sena med betalningen. Om en l\u00e5nefordring, eller del av den, efter den h\u00e4r bed\u00f6mningen anses vara om\u00f6jlig att driva in, bortskrivs den. \u2022 L\u00e5nefordringar som omfattas av insolvensf\u00f6rfaranden och har l\u00e5g s\u00e4kerhetst\u00e4ckning. \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r juridiska kostnader f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6rbruka beh\u00e5llningen fr\u00e5n konkursf\u00f6rfarandet, med l\u00e5ga \u00e5tervin- ningsv\u00e4rden som f\u00f6ljd. \u2022 Delbortskrivning kan vara befogad n\u00e4r det finns rimliga ekonomiska bel\u00e4gg f\u00f6r att l\u00e5ntagaren inte kan \u00e5terbetala hela beloppet, det vill s\u00e4ga en avsev\u00e4rd del av skulden kan inte p\u00e5 rimliga grunder s\u00e4gas vara \u00e5tervinningsbar genom f\u00f6rmildrande kreditvillkor eller realisering av s\u00e4kerheter. \u2022 Rekonstruktionsfall. Diskonteringsr\u00e4nta Diskonteringsr\u00e4ntan som anv\u00e4nds f\u00f6r v\u00e4rdering av os\u00e4kra l\u00e5nefordringar motsvarar den ursprungliga effektiva r\u00e4ntan f\u00f6r l\u00e5n h\u00e4nf\u00f6rliga till en enskild kund eller, i f\u00f6rekommande fall, till en grupp av l\u00e5nefordringar. Om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt kan diskonteringsr\u00e4ntan baseras p\u00e5 en metod som resulterar i en nedskrivning som utg\u00f6r en rimlig uppskattning, ber\u00e4knad enligt effektivr\u00e4ntemetoden. Omstrukturerade l\u00e5nefordringar och modifieringar Med en omstrukturerad l\u00e5nefordran avses i detta samman- hang en l\u00e5nefordran d\u00e4r Nordea har beviljat l\u00e5ntagaren efter- gifter till f\u00f6ljd av dennes ekonomiska sv\u00e5righeter och d\u00e4r s\u00e5dana eftergifter har gett upphov till en kreditf\u00f6rlust f\u00f6r Nordea. Efter omstrukturering betraktas l\u00e5nefordran vanligen inte l\u00e4ngre som os\u00e4ker om \u00e5tagandena fullf\u00f6ljs i enlighet med de nya villkoren. I det fall en \u00e5tervinning sker redovisas betal- ningen som en \u00e5tervinning av kreditf\u00f6rluster. Modifiering av de avtalsenliga kassafl\u00f6dena f\u00f6r l\u00e5n till kunder med ekonomiska sv\u00e5righeter (f\u00f6rmildrande kreditvillkor) mins- kar det redovisade l\u00e5nebeloppet, brutto. Normalt \u00e4r denna minskning mindre \u00e4n den befintliga reserveringen, och ingen f\u00f6rlust redovisas i resultatr\u00e4kningen till f\u00f6ljd av modifiering. Om de \u00e4r betydande, minskas bruttobeloppen (l\u00e5n och reservering). Tillg\u00e5ngar \u00f6vertagna f\u00f6r skyddande av fordran I en finansiell omstrukturering kan l\u00e5ngivaren komma att avst\u00e5 fr\u00e5n l\u00e5nefordringar till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r l\u00e5ntagaren och i utby- te mot denna eftergift ta \u00f6ver tillg\u00e5ngar som l\u00e4mnats som s\u00e4kerhet f\u00f6r l\u00e5nen, aktier som emitterats av l\u00e5ntagaren eller andra tillg\u00e5ngar. En tillg\u00e5ng \u00f6vertagen f\u00f6r skyddande av for- dran redovisas i balansr\u00e4kningen tillsammans med liknande tillg\u00e5ngar som redan innehas av Nordea. En \u00f6vertagen fastig- het som inte innehas f\u00f6r eget utnyttjande redovisas till exem- pel tillsammans med andra f\u00f6rvaltningsfastigheter. Alla tillg\u00e5ngar som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran redovisas vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet till verkligt v\u00e4rde och eventuell skillnad mellan l\u00e5nets redovisade v\u00e4rde och det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 den \u00f6vertagna tillg\u00e5ngen redovisas under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 redovis- ningsdagen blir tillg\u00e5ngens anskaffningsv\u00e4rde eller upplupna anskaffningsv\u00e4rde, beroende p\u00e5 vad som \u00e4r till\u00e4mpligt. Under efterf\u00f6ljande perioder v\u00e4rderas tillg\u00e5ngar som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran i enlighet med g\u00e4llande v\u00e4rderings- principer f\u00f6r tillg\u00e5ngsslaget. F\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderas d\u00e5 till verkligt v\u00e4rde. \u00d6vertagna finansiella tillg\u00e5ngar klassifi- ceras generellt i kategorin \u201dVerkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kning- en\u201d och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Eventuella v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar efter den \u00f6vertagna tillg\u00e5ng- ens f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4lle, redovisas i resultatr\u00e4kningen i enlighet med koncernens principer f\u00f6r presentation av till- g\u00e5ngsslaget. Posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d i resultatr\u00e4kning- en p\u00e5verkas f\u00f6ljaktligen inte av nya v\u00e4rderingar av den \u00f6ver- tagna tillg\u00e5ngen efter f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet .
K3.9 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
Redovisningsprinciper
Instrument som enkelt kan \u00f6verf\u00f6ras och d\u00e4r innehavaren av
instrumentet erh\u00e5ller det nominella beloppet p\u00e5 f\u00f6rfalloda-
gen redovisas normalt under balansposten \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande
v\u00e4rdepapper\u201d. Instrument som inte kan \u00f6verf\u00f6ras eller s\u00e4ljas
utan innehavarens medgivande normalt redovisas som utl\u00e5-
ning, se not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d.
Vid \u00e5terk\u00f6pstransaktioner och v\u00e4rdepappersl\u00e5n \u00f6verf\u00f6rs
icke-kontanta tillg\u00e5ngar som s\u00e4kerhet. Om den mottagande
parten har r\u00e4tt att s\u00e4lja eller i sin tur pants\u00e4tta tillg\u00e5ngen
redovisas tillg\u00e5ngarna i not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instru-
ment\u201d. Investeringar i r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper f\u00f6r kunders
r\u00e4kning (se not K3.11 \u201dTillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placerings-
portf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal) redovisas inte under
\u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d.
F\u00f6r ytterligare information om redovisningsprinciper, se not
K3.1 \u201dRedovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2
\u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d, not K3.3 \u201dKlas-
sificering och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d .
K3.10 Aktier och andelar
Redovisningsprinciper
Balansposten \u201dAktier och andelar\u201d innefattar eget kapital-
instrument, det vill s\u00e4ga avtal som inneb\u00e4r en residual r\u00e4tt i
ett f\u00f6retags tillg\u00e5ngar efter avdrag f\u00f6r alla dess skulder, inklu-
sive innehav i olika fonder, s\u00e5som andelar i en v\u00e4rdepappers-
fond eller riskkapitalfond. Aktier och andelar i intressef\u00f6retag
och joint ventures (se not K9.3 \u201dAktier och andelar i intresse-
f\u00f6retag och joint ventures\u201d), aktier och andelar i koncernf\u00f6re-
tag (se not K9.1 \u201dKonsoliderade f\u00f6retag\u201d) och innehav av
aktier och fondandelar f\u00f6r kunders r\u00e4kning (se not K3.11 \u201dTill-
g\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4k-
ringsavtal\u201d) ing\u00e5r emellertid inte i \u201dAktier och andelar\u201d.
Vid \u00e5terk\u00f6pstransaktioner och v\u00e4rdepappersl\u00e5n \u00f6verf\u00f6rs
icke-kontanta tillg\u00e5ngar som s\u00e4kerhet. Om den mottagande
parten har r\u00e4tt att s\u00e4lja eller i sin tur pants\u00e4tta tillg\u00e5ngen,
redovisas den i not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instrument\u201d.
F\u00f6r ytterligare information om redovisningsprinciper, se
not K3.1 \u201dRedovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d,
not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d, not
K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt
v\u00e4rde\u201d .
K3.12 Derivatinstrument Redovisningsprinciper Ett derivatinstrument \u00e4r ett finansiellt instrument eller annat avtal som har alla tre f\u00f6ljande k\u00e4nnetecken: \u2022 Dess v\u00e4rde f\u00f6r\u00e4ndras till f\u00f6ljd av en f\u00f6r\u00e4ndring i en angiven variabel, exempelvis r\u00e4nta, kurs p\u00e5 finansiellt instrument, r\u00e5varupris, v\u00e4xelkurs, pris- eller r\u00e4nteindex, kreditbetyg eller kreditindex, f\u00f6rutsatt att \u2013 i fr\u00e5ga om en icke-finansiell vari- abel \u2013 den inte \u00e4r specifik f\u00f6r n\u00e5gon av avtalsparterna (s\u00e5 kallad \u201dunderliggande variabel\u201d); \u2022 Det kr\u00e4ver ingen initial nettoinvestering eller en initial net- toinvestering som \u00e4r mindre \u00e4n vad som skulle kr\u00e4vas f\u00f6r andra typer av avtal som kan f\u00f6rv\u00e4ntas reagera p\u00e5 liknande s\u00e4tt p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i marknadsfaktorer; och \u2022 Avvecklingen sker i framtiden. Samtliga derivat redovisas i balansr\u00e4kningen och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. Derivat med positivt verkligt v\u00e4rde, inklusive upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 tillg\u00e5ngssidan under posten \u201dDerivatinstrument\u201d. Derivat med negativt verkligt v\u00e4rde, inklusive upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 skuldsidan under pos- ten \u201dDerivatinstrument\u201d. Vid v\u00e4rderingen av derivat till verkligt v\u00e4rde g\u00f6r Nordea justeringar i form av s\u00e5 kallade credit value adjustments (CVA) och debit value adjustments (DVA). CVA och DVA speg- lar hur motpartens kreditrisk respektive Nordeas egen kredit- v\u00e4rdighet p\u00e5verkar derivatets verkliga v\u00e4rde. F\u00f6r ytterligare information om ber\u00e4kningen och \u00f6vriga XVA, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 deri- vat redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om redovis- ningsprinciper och kritiska bed\u00f6mningar, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d
K3.13 Skulder till kreditinstitut
Redovisningsprinciper
Skulder till kreditinstitut innefattar skulder till centralbanker,
banker, kreditmarknadsbolag, kreditbolag, finansbolag och
hypoteksinstitut. Inl\u00e5ning klassificeras i enlighet med not K3.3
\u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d.
F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovis-
ning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda
tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt
v\u00e4rde\u201d.
K3.14 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
Redovisningsprinciper
Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten definieras som medel p\u00e5 inl\u00e5nings-
konton som omfattas av den statliga ins\u00e4ttningsgarantin, men
innefattar ocks\u00e5 belopp ut\u00f6ver de enskilda beloppsgr\u00e4nserna.
\u00c4ven individuellt pensionssparande (IPS) ing\u00e5r, medan inl\u00e5-
ning i placeringsportf\u00f6ljer redovisas som \u201dTillg\u00e5ngar i place-
ringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal\u201d, se not K3.11. Uppl\u00e5-
ning \u00e4r andra skulder till allm\u00e4nheten \u00e4n skuldinstrument.
Inl\u00e5ning och uppl\u00e5ning delas in i olika kategorier i enlighet
med not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d.
F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovis-
ning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda
tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt
v\u00e4rde\u201d .
K3.15 Emitterade v\u00e4rdepapper
Redovisningsprinciper
Emitterade v\u00e4rdepapper \u00e4r instrument som Nordea emitterat
och som enkelt kan \u00f6verf\u00f6ras utan Nordeas medgivande.
Emitterade v\u00e4rdepapper delas in i olika kategorier i enlighet
med not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d.
F\u00f6r en s\u00e4krad post i en s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 mikro-
niv\u00e5, v\u00e4rderas den s\u00e4krade risken till verkligt v\u00e4rde och redo-
visas p\u00e5 raden \u201dF\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r mikros\u00e4k-
ringar av r\u00e4nterisk\u201d i tabellen nedan (f\u00f6r ytterligare informa-
tion, se not K3.6 \u201dS\u00e4kringsredovisning\u201d).
F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovis-
ning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d och not K3.4 \u201dVerk-
ligt v\u00e4rde\u201d .
K3.16 \u00d6vriga skulder
Redovisningsprinciper
\u00d6vriga skulder \u00e4r skulder som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r
n\u00e5gon av de \u00f6vriga skuldposterna.
F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovis-
ning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.3 \u201dKlassifice-
ring och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d .
K3.17 Efterst\u00e4llda skulder Redovisningsprinciper Efterst\u00e4llda skulder \u00e4r finansiella skulder f\u00f6r vilka det fram- g\u00e5r av avtalet att de i h\u00e4ndelse av likvidation eller konkurs inte \u00e5terbetalas f\u00f6rr\u00e4n samtliga \u00e5taganden gentemot andra fordrings\u00e4gare har fullgjorts. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedo- visning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d och not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. F\u00f6r en s\u00e4krad post i en s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 mikro- niv\u00e5, v\u00e4rderas den s\u00e4krade risken till verkligt v\u00e4rde och redo- visas p\u00e5 raden \u201dF\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r mikros\u00e4k- ringar av r\u00e4nterisk\u201d i tabellen nedan (f\u00f6r ytterligare informa- tion, se not K3.6 \u201dS\u00e4kringsredovisning\u201d). F\u00f6r mer information om de kritiska bed\u00f6mningar som kr\u00e4vs f\u00f6r att bed\u00f6ma om en efterst\u00e4lld skuld ska klassificeras som en skuld eller som eget kapital, se not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForFinancialInstrumentsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-647": { "value": "R\u00e4ntekomponenten i derivat klassificeras som \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undantag f\u00f6r derivat som innehas f\u00f6r s\u00e4kringssyfte. I redovisningss\u00e4kringar klas- sificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4ntemetoden\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld. I ekonomiska s\u00e4kringar klassificeras r\u00e4ntekomponenten i derivat som \u201d\u00d6vri- ga r\u00e4nteint\u00e4kter\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en tillg\u00e5ng och som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d om derivatet anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra en skuld . Sammansatta finansiella instrument Sammansatta finansiella instrument \u00e4r avtal som omfattar ett v\u00e4rdavtal och ett inb\u00e4ddat derivat. S\u00e5dana kombinationer uppst\u00e5r huvudsakligen i samband med emissioner av strukture- rade skuldinstrument, s\u00e5som emitterade indexobligationer och l\u00e5nefordringar med inb\u00e4ddade r\u00e4ntekorridorer och r\u00e4ntetak. F\u00f6r strukturerade obligationer som har emitterats av Mar- kets till\u00e4mpar Nordea verkligt v\u00e4rde-optionen, och hela det sammansatta instrumentet, v\u00e4rdavtalet och det inb\u00e4ddade derivatet, v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och redovisas under \u201dEmitterade v\u00e4rdepapper\u201d i balansr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undan- tag f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i Nordeas egna kreditrisk som redovisas i \u00f6vrigt totalresultat. K3.6 S\u00e4kringsredovisning Redovisningsprinciper N\u00e4r ett s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llande uppfyller de angivna kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning i IAS 39, anv\u00e4nder Nordea en av f\u00f6l- jande tre typer av s\u00e4kringsredovisning: \u2022 s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde \u2022 kassafl\u00f6dess\u00e4kring \u2022 s\u00e4kring av nettoinvesteringar. Nordea har, efter policybeslut i enlighet med IFRS 9, valt att forts\u00e4tta till\u00e4mpa s\u00e4kringsredovisning enligt EU:s \u201dcarve out\u201d- version av IAS 39. Enligt EU:s \u201dcarve out\u201d-version av IAS 39 kan makros\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde till exempel anv\u00e4ndas f\u00f6r avistainl\u00e5ning (j\u00e4mf\u00f6r IAS 39 publicerad av IASB), och ineffektivitet i sam- band med s\u00e4kring av tillg\u00e5ngar med m\u00f6jlighet till f\u00f6rtida in l\u00f6sen redovisas f\u00f6rst n\u00e4r den reviderade ber\u00e4kningen av kassafl\u00f6desbeloppet hamnar under den nedre skiktgr\u00e4nsen. F\u00f6r att f\u00e5 till\u00e4mpa s\u00e4kringsredovisning kr\u00e4vs att s\u00e4kringen har en h\u00f6g effektivitet. En s\u00e4kring anses ha detta om det vid ing\u00e5ngen och under s\u00e4kringens hela l\u00f6ptid kan f\u00f6rv\u00e4ntas att f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, med avseende p\u00e5 den s\u00e4krade risken, v\u00e4sentligen neutraliseras av f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet. Utfallet ska ligga inom intervallet 80\u2013125 procent. Transaktioner som genomf\u00f6rs i enlighet med Nordeas s\u00e4k- ringsm\u00e5l, men som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredo- visning, \u00e4r ekonomiska s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden. S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde till\u00e4mpas n\u00e4r derivat anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 en redovisad till- g\u00e5ng eller skuld h\u00e4nf\u00f6rlig till en specifik risk. S\u00e4kring av verk- ligt v\u00e4rde kan till\u00e4mpas p\u00e5 b\u00e5de mikroniv\u00e5 (enskilda tillg\u00e5ng- ar/skulder eller st\u00e4ngda portf\u00f6ljer av tillg\u00e5ngar/skulder, d\u00e4r en eller flera poster s\u00e4kras med hj\u00e4lp av ett eller flera s\u00e4k- ringsinstrument), och makroniv\u00e5 (\u00f6ppna portf\u00f6ljer, d\u00e4r grup- per av poster s\u00e4kras med hj\u00e4lp av flera s\u00e4kringsinstrument). F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 derivat (s\u00e4kringsinstru- ment) liksom f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, h\u00e4nf\u00f6rliga till de risker som s\u00e4kras, redovisas separat i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Om s\u00e4kringen \u00e4r effektiv tar f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten respektive s\u00e4kringsinstrumentet ut varandra. F\u00f6r\u00e4ndringarna i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, h\u00e4nf\u00f6rliga till riskerna s\u00e4krade med derivatinstrumentet, avspeglas i en justering av den s\u00e4krade postens redovisade v\u00e4rde som ocks\u00e5 redovisas i resultatr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krade poster p\u00e5 makroniv\u00e5, v\u00e4rde- rade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, redovisas i balansr\u00e4k- ningen separerat under posten \u201dF\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer\u201d. Eventuell ineffektiv del av s\u00e4kringen redovisas i resultat- r\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Om s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet inte uppfyller kraven f\u00f6r s\u00e4krings- redovisning avslutas s\u00e4kringsredovisningen. S\u00e4kringsinstru- mentet v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, fram till den tidpunkt d\u00e5 s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet avslutas, resultatf\u00f6rs linj\u00e4rt \u00f6ver den s\u00e4krade postens \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid. Kassafl\u00f6dess\u00e4kring Kassafl\u00f6dess\u00e4kring till\u00e4mpas f\u00f6r s\u00e4kring av risk h\u00e4nf\u00f6rlig till variationer i framtida kassafl\u00f6den. Den del av vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet som bed\u00f6ms vara en effek- tiv s\u00e4kring redovisas i \u00f6vrigt totalresultat och ackumuleras i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital. Den ineffektiva delen av vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstru- mentet redovisas under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d i resultatr\u00e4kningen. S\u00e4kringen bed\u00f6ms vara ineffektiv i den utstr\u00e4ckning som den ackumulerade f\u00f6r\u00e4nd- ringen i verkligt v\u00e4rde sedan s\u00e4kringen ingicks \u00e4r st\u00f6rre f\u00f6r s\u00e4kringsinstrumentet \u00e4n f\u00f6r den s\u00e4krade posten. Vinster eller f\u00f6rluster p\u00e5 s\u00e4kringsinstrument som redovi- sats i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat omklassificeras och redovisas i resultat- r\u00e4kningen i samma period som den s\u00e4krade posten p\u00e5verkar resultatr\u00e4kningen, normalt i den period n\u00e4r r\u00e4nteint\u00e4kten eller r\u00e4ntekostnaden redovisas. En s\u00e4krad post i en kassafl\u00f6dess\u00e4kring kan vara h\u00f6gst san- nolika kassafl\u00f6den fr\u00e5n redovisade, eller framtida, tillg\u00e5ngar eller skulder. Derivat som anv\u00e4nds som s\u00e4kringsinstrument v\u00e4rderas alltid till verkligt v\u00e4rde. Om s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet inte uppfyller kraven f\u00f6r s\u00e4krings- redovisning avslutas s\u00e4kringsredovisningen. F\u00f6r kassafl\u00f6- dess\u00e4kringar redovisas f\u00f6r\u00e4ndringar i det orealiserade v\u00e4rdet p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet i resultatr\u00e4kningen fr\u00e5n och med det senaste tillf\u00e4llet d\u00e5 s\u00e4kringen bed\u00f6mdes vara effektiv. Den ackumulerade vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet, som sedan den period d\u00e5 s\u00e4kringen bed\u00f6mdes vara effektiv har redovisats i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat, omklassificeras fr\u00e5n eget kapi- tal till \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d i resultatr\u00e4k- ningen om den f\u00f6rv\u00e4ntade transaktionen inte l\u00e4ngre f\u00f6rv\u00e4n- tas intr\u00e4ffa. Om den f\u00f6rv\u00e4ntade transaktionen inte l\u00e4ngre \u00e4r h\u00f6gst san- nolik, men \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa, s\u00e5 kvarst\u00e5r den ackumule- rade vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet, som har redovisats under \u00f6vrigt totalresultat sedan den period d\u00e5 s\u00e4k- ringen bed\u00f6mdes vara effektiv, i \u00f6vrigt totalresultat till dess att transaktionen intr\u00e4ffar eller inte l\u00e4ngre f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa. S\u00e4kring av nettoinvesteringar S\u00e4kring av nettoinvesteringar till\u00e4mpas f\u00f6r s\u00e4kring av valuta- risk i nettoinvesteringar i utl\u00e4ndsk verksamhet. Valutarisk definieras som risken f\u00f6r f\u00f6rlust h\u00e4nf\u00f6rlig till investeringar i utl\u00e4ndsk verksamhet som har en annan funktionell valuta \u00e4n koncernens rapporteringsvaluta. Valutakurskomponenten i finansiella instrument som anv\u00e4nds som s\u00e4kringsinstrument i en s\u00e4kring av nettoinveste- ring i ett koncernf\u00f6retag redovisas, i den m\u00e5n s\u00e4kringen \u00e4r effektiv, under \u00f6vrigt totalresultat. Detta f\u00f6r att neutralisera de omr\u00e4kningsdifferenser som p\u00e5verkar \u00f6vrigt totalresultat n\u00e4r koncernf\u00f6retagen konsolideras, inklusive omv\u00e4rderingen av eventuella utvidgade nettoinvesteringar. Eventuell ineffek- tiv del av s\u00e4kringen redovisas i resultatr\u00e4kningen under \u201dNet- toresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Se \u00e4ven avsnittet \u201dOmr\u00e4kning av tillg\u00e5ngar och skulder i utl\u00e4ndsk valuta\u201d i not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d K3.12 Derivatinstrument Redovisningsprinciper Ett derivatinstrument \u00e4r ett finansiellt instrument eller annat avtal som har alla tre f\u00f6ljande k\u00e4nnetecken: \u2022 Dess v\u00e4rde f\u00f6r\u00e4ndras till f\u00f6ljd av en f\u00f6r\u00e4ndring i en angiven variabel, exempelvis r\u00e4nta, kurs p\u00e5 finansiellt instrument, r\u00e5varupris, v\u00e4xelkurs, pris- eller r\u00e4nteindex, kreditbetyg eller kreditindex, f\u00f6rutsatt att \u2013 i fr\u00e5ga om en icke-finansiell vari- abel \u2013 den inte \u00e4r specifik f\u00f6r n\u00e5gon av avtalsparterna (s\u00e5 kallad \u201dunderliggande variabel\u201d); \u2022 Det kr\u00e4ver ingen initial nettoinvestering eller en initial net- toinvestering som \u00e4r mindre \u00e4n vad som skulle kr\u00e4vas f\u00f6r andra typer av avtal som kan f\u00f6rv\u00e4ntas reagera p\u00e5 liknande s\u00e4tt p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i marknadsfaktorer; och \u2022 Avvecklingen sker i framtiden. Samtliga derivat redovisas i balansr\u00e4kningen och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. Derivat med positivt verkligt v\u00e4rde, inklusive upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 tillg\u00e5ngssidan under posten \u201dDerivatinstrument\u201d. Derivat med negativt verkligt v\u00e4rde, inklusive upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 skuldsidan under pos- ten \u201dDerivatinstrument\u201d. Vid v\u00e4rderingen av derivat till verkligt v\u00e4rde g\u00f6r Nordea justeringar i form av s\u00e5 kallade credit value adjustments (CVA) och debit value adjustments (DVA). CVA och DVA speg- lar hur motpartens kreditrisk respektive Nordeas egen kredit- v\u00e4rdighet p\u00e5verkar derivatets verkliga v\u00e4rde. F\u00f6r ytterligare information om ber\u00e4kningen och \u00f6vriga XVA, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 deri- vat redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om redovis- ningsprinciper och kritiska bed\u00f6mningar, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d . ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForDerivativeFinancialInstrumentsAndHedgingExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-648": { "value": "K2.3 Avgifts- och provisionsnetto Redovisningsprinciper Nordea har provisionsint\u00e4kter fr\u00e5n olika typer av tj\u00e4nster som tillhandah\u00e5lls kunder. Hur provisionsint\u00e4kterna redovisas beror p\u00e5 i vilket syfte avgiften tas ut. Huvuddelen av int\u00e4kterna som klassificerats som \u201dProvi- sionsint\u00e4kter\u201d avser int\u00e4kter fr\u00e5n avtal med kunder enligt IFRS 15. Avgiftsint\u00e4kter redovisas n\u00e4r eller i takt med att ett f\u00f6retag har fullgjort sina \u00e5taganden, antingen \u00f6ver tid eller vid en specifik tidpunkt. Utl\u00e5ningsavgifter som inte ing\u00e5r i den effektiva r\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument redovisas n\u00e4r \u00e5tagandet har full- gjorts. Avgifter som erh\u00e5lls i samband med bilaterala transak- tioner redovisas normalt som en del av det finansiella instru- mentets effektiva r\u00e4nta. Avgifter fr\u00e5n syndikerade l\u00e5n redovi- sas antingen som en del av den effektiva r\u00e4ntan p\u00e5 Nordeas del eller, om Nordea fungerat som agentbank, som en avgifts- int\u00e4kt. Om avgiftsint\u00e4kten avser b\u00e5de och, grundas den avgift som ing\u00e5r i den effektiva r\u00e4ntan p\u00e5 den marginal som erh\u00e5l- lits fr\u00e5n de \u00f6vriga parterna i arrangemanget. R\u00f6rliga avgifter, s\u00e5som resultatrelaterade avgifter, redovi- sas endast i den utstr\u00e4ckning det \u00e4r mycket sannolikt att ingen v\u00e4sentlig \u00e5terf\u00f6ring av de ackumulerade, redovisade beloppen kommer att ske. Provisionskostnader som avser en viss period kostnadsf\u00f6rs under den perioden, medan transaktionsavgifter redovisas n\u00e4r tj\u00e4nsterna erh\u00e5lls. Provisionsint\u00e4kter och provisionskostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till fullf\u00f6ljandet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal ing\u00e5r inte i \u201dAvgifts- och pro- visionsnetto\u201d utan redovisas ist\u00e4llet i enlighet med IFRS 17 och redovisningsprinciperna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d och not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d.
Avgifts- och provisionsnetto
Mn euro
2023
2022
Provisioner fr\u00e5n kapitalf\u00f6rvaltning
1 631
1 733
- varav int\u00e4kter
1 897
2 082
- varav kostnader
-266
-349
Provisioner fr\u00e5n livf\u00f6rs\u00e4kring och pensioner
138
124
- varav int\u00e4kter
147
125
- varav kostnader
-9
-1
Inl\u00e5ningsprodukter
23
25
- varav int\u00e4kter
23
25
Courtage, v\u00e4rdepappersemissioner och
f\u00f6retagsfinansiering
194
173
- varav int\u00e4kter
323
306
- varav kostnader
-129
-133
Dep\u00e5- och emissionstj\u00e4nster
6
18
- varav int\u00e4kter
54
63
- varav kostnader
-48
-45
Betalningar
253
252
- varav int\u00e4kter
375
372
- varav kostnader
-122
-120
Kort
291
306
- varav int\u00e4kter
431
427
- varav kostnader
-140
-121
Utl\u00e5ningsprodukter
437
477
- varav int\u00e4kter
461
502
- varav kostnader
-24
-25
Garantier
56
101
- varav int\u00e4kter
130
144
- varav kostnader
-74
-43
\u00d6vrigt
-8
-23
- varav int\u00e4kter
82
62
- varav kostnader
-90
-85
Summa
3 021
3 186
1 1 1) Avgifts-och provisionint\u00e4nkter fr\u00e5n finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som inte v\u00e4rn- deras till v\u00e4rkligt v\u00e4rde via reslutatr\u00e4kningen och som inte ing\u00e5r i ber\u00e4kningen av effektiv r\u00e4nta uppg\u00e5r till 435 mn euro (456 mn euro). Provision fr\u00e5n kapitalf\u00f6rvaltning redovisas normalt \u00f6ver tid i takt med att tj\u00e4nster utf\u00f6rs, och brukar baseras p\u00e5 f\u00f6rvaltat kapital. Dessa avgifter redovisas fortl\u00f6pande eftersom belop- pet (och r\u00e4tten att erh\u00e5lla avgiften) st\u00e5r i relation till det v\u00e4rde som kunden erh\u00e5ller. Avgifterna redovisas varje m\u00e5nad n\u00e4r marknadsv\u00e4rdet f\u00f6r det f\u00f6rvaltade kapitalet har fast- st\u00e4llts. R\u00f6rliga avgifter som baseras p\u00e5 relativ utveckling i f\u00f6r- h\u00e5llande till ett j\u00e4mf\u00f6relseindex \u00e4r s\u00e4llsynta. Os\u00e4kerheten kring r\u00f6rliga avgifter skingras normalt \u00e5tminstone p\u00e5 varje balansdag och avgiftsint\u00e4kten kan redovisas. Beloppet kan inte redovisas om utfallet \u00e4nnu \u00e4r os\u00e4kert och kan p\u00e5verkas av marknadsutvecklingen. Avgifts- och provisionsint\u00e4kter fr\u00e5n liv- och pensionsverk- samheten innefattar avgifter f\u00f6r tj\u00e4nster h\u00e4nf\u00f6rliga till finan- siella avtal. Avgiftsint\u00e4kten redovisas \u00f6ver tid i takt med att tj\u00e4nsterna utf\u00f6rs. Avgiftsint\u00e4kter fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovi- sas under \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, netto\u201d, se not K2.4 \u201dNettore- sultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d .
Avgifter i kategorierna \u201dInl\u00e5ningsprodukter\u201d, \u201dCourtage,
v\u00e4rdepappersemissioner och f\u00f6retagsfinansiering\u201d, \u201dDep\u00e5-
och emissionstj\u00e4nster\u201d samt \u201dBetalningar\u201d redovisas b\u00e5de
\u00f6ver tid och vid en viss tidpunkt, beroende p\u00e5 n\u00e4r \u00e5tagandena
fullg\u00f6rs. Avgifterna som avser courtage, v\u00e4rdepappersemis-
sioner och f\u00f6retagsfinansiering \u00e4r fr\u00e4mst transaktionsbase-
rade och avser r\u00e5dgivning eller utf\u00f6rande av kundorder g\u00e4l-
lande v\u00e4rdepapper, d\u00e4r tj\u00e4nsterna redovisas vid den tidpunkt
d\u00e5 tj\u00e4nsterna relaterade till transaktionerna har slutf\u00f6rts.
Betalningsprovisioner innefattar avgifter f\u00f6r cash manage-
ment och betalningsl\u00f6sningar, vilka redovisas \u00f6ver tid, samt
transaktionsbaserade avgifter f\u00f6r tj\u00e4nster som inrikes- och
utlandsbetalningar, vilka redovisas vid en viss tidpunkt.
Kortavgifter delas in i kategorierna f\u00f6rmedlingsavgifter,
som redovisas n\u00e4r kunden anv\u00e4nder tj\u00e4nsten, och avgifter f\u00f6r
kortinnehavare, som redovisas \u00f6ver tid eller vid en viss tid-
punkt om avgiften \u00e4r transaktionsbaserad.
Utl\u00e5ningsavgifter redovisas n\u00e4r \u00e5tagandet har fullgjorts,
det vill s\u00e4ga n\u00e4r transaktionen har genomf\u00f6rts, s\u00e5vida de inte
ing\u00e5r i den effektiva r\u00e4ntan f\u00f6r det finansiella instrumentet.
Int\u00e4kter f\u00f6r utst\u00e4llda finansiella garantier samt kostnader
f\u00f6r k\u00f6pta finansiella garantier, f\u00f6rdelas \u00f6ver instrumentets
l\u00f6ptid och klassificeras som \u201dAvgifts- och provisionsint\u00e4kter\u201d
respektive \u201dAvgifts- och provisionskostnader\u201d.
\u00d6vriga avgiftsint\u00e4kter \u00e4r normalt transaktionsbaserade.
F\u00f6r transaktionsbaserade tj\u00e4nster som utf\u00f6rs vid en viss
tidpunkt erh\u00e5lls betalning omedelbart i samband med att
tj\u00e4nsterna utf\u00f6rs. F\u00f6r tj\u00e4nster som utf\u00f6rs \u00f6ver tid g\u00e4ller nor-
malt en kortare period. Exempel p\u00e5 s\u00e5dana tj\u00e4nster \u00e4r betal-
ningstj\u00e4nster som l\u00f6per per m\u00e5nad eller kapitalf\u00f6rvaltnings-
tj\u00e4nster som l\u00f6per per m\u00e5nad eller per kvartal. F\u00f6r tj\u00e4nster
som utf\u00f6rs \u00f6ver tid uppst\u00e5r r\u00e4tten till ers\u00e4ttning i slutet av
varje period n\u00e4r \u00e5tagandena \u00e4r fullgjorda och det \u00e4r mycket
sannolikt att ingen v\u00e4sentlig \u00e5terf\u00f6ring av ers\u00e4ttningen kom-
mer att ske.
Kundfordringar redovisas under \u201d\u00d6vriga tillg\u00e5ngar\u201d medan
\u00e4nnu ej debiterade avgifter f\u00f6r uppfyllda prestations\u00e5tagan-
den och avtalstillg\u00e5ngar redovisas under \u201dF\u00f6rutbetalda kost-
nader och upplupna int\u00e4kter\u201d. Kortfristiga f\u00f6rskott som erh\u00e5l-
lits, men d\u00e4r prestations\u00e5tagandena \u00e4nnu inte har uppfyllts,
redovisas under \u201dUpplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda
int\u00e4kter\u201d.
Provisionskostnader \u00e4r normalt transaktionsbaserade och
redovisas i den period d\u00e5 tj\u00e4nsterna erh\u00e5lls.
Nedbrytning per aff\u00e4rsomr\u00e5de
Large
Personal Business Corporates & Asset & Wealth \u00d6vrigt & Nordea
2023,
mn euro
Banking Banking Institutions
Management
Group Finance
elimineringar Group
Provisioner fr\u00e5n kapitalf\u00f6rvaltning
518
77
5
1 031
0
0
1 631
Provisioner fr\u00e5n livf\u00f6rs\u00e4kring och pensioner
153
63
2
-68
0
-12
138
Inl\u00e5ningsprodukter
3
19
1
0
0
0
23
Courtage, v\u00e4rdepappersemissioner och
f\u00f6retagsfinansiering
13
32
129
28
-5
-3
194
Dep\u00e5- och emissionstj\u00e4nster
3
4
10
4
-14
-1
6
Betalningar
15
161
80
1
0
-4
253
Kort
231
49
10
0
1
0
291
Utl\u00e5ningsprodukter
99
157
178
4
1
-2
437
Garantier och dokumentbetalningar
5
13
49
0
-12
1
56
\u00d6vrigt
-1
3
-5
-23
-5
23
-8
Summa
1 039
578
459
977
-34
2
3 021
Large
Personal Business Corporates & Asset & Wealth \u00d6vrigt & Nordea
2022,
mn euro
Banking Banking Institutions
Management
Group Finance
elimineringar Group
Provisioner fr\u00e5n kapitalf\u00f6rvaltning
552
82
7
1 092
0
0
1 733
Provisioner fr\u00e5n livf\u00f6rs\u00e4kring och pensioner
151
71
3
-83
0
-18
124
Inl\u00e5ningsprodukter
6
18
1
0
0
0
25
Courtage, v\u00e4rdepappersemissioner och
f\u00f6retagsfinansiering
23
33
103
26
-6
-6
173
Dep\u00e5- och emissionstj\u00e4nster
4
5
17
5
-13
0
18
Betalningar
15
157
82
1
0
-3
252
Kort
246
49
10
1
1
-1
306
Utl\u00e5ningsprodukter
121
164
188
6
1
-3
477
Garantier och dokumentbetalningar
8
26
66
0
0
1
101
\u00d6vrigt
9
5
-12
-22
-5
2
-23
Summa
1 135
610
465
1 026
-22
-28
3 186
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfFeeAndCommissionIncomeExpenseExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-649": { "value": "K2.3 Avgifts- och provisionsnetto Redovisningsprinciper Nordea har provisionsint\u00e4kter fr\u00e5n olika typer av tj\u00e4nster som tillhandah\u00e5lls kunder. Hur provisionsint\u00e4kterna redovisas beror p\u00e5 i vilket syfte avgiften tas ut. Huvuddelen av int\u00e4kterna som klassificerats som \u201dProvi- sionsint\u00e4kter\u201d avser int\u00e4kter fr\u00e5n avtal med kunder enligt IFRS 15. Avgiftsint\u00e4kter redovisas n\u00e4r eller i takt med att ett f\u00f6retag har fullgjort sina \u00e5taganden, antingen \u00f6ver tid eller vid en specifik tidpunkt. Utl\u00e5ningsavgifter som inte ing\u00e5r i den effektiva r\u00e4ntan f\u00f6r ett finansiellt instrument redovisas n\u00e4r \u00e5tagandet har full- gjorts. Avgifter som erh\u00e5lls i samband med bilaterala transak- tioner redovisas normalt som en del av det finansiella instru- mentets effektiva r\u00e4nta. Avgifter fr\u00e5n syndikerade l\u00e5n redovi- sas antingen som en del av den effektiva r\u00e4ntan p\u00e5 Nordeas del eller, om Nordea fungerat som agentbank, som en avgifts- int\u00e4kt. Om avgiftsint\u00e4kten avser b\u00e5de och, grundas den avgift som ing\u00e5r i den effektiva r\u00e4ntan p\u00e5 den marginal som erh\u00e5l- lits fr\u00e5n de \u00f6vriga parterna i arrangemanget. R\u00f6rliga avgifter, s\u00e5som resultatrelaterade avgifter, redovi- sas endast i den utstr\u00e4ckning det \u00e4r mycket sannolikt att ingen v\u00e4sentlig \u00e5terf\u00f6ring av de ackumulerade, redovisade beloppen kommer att ske. Provisionskostnader som avser en viss period kostnadsf\u00f6rs under den perioden, medan transaktionsavgifter redovisas n\u00e4r tj\u00e4nsterna erh\u00e5lls. Provisionsint\u00e4kter och provisionskostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till fullf\u00f6ljandet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal ing\u00e5r inte i \u201dAvgifts- och pro- visionsnetto\u201d utan redovisas ist\u00e4llet i enlighet med IFRS 17 och redovisningsprinciperna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d och not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForFeeAndCommissionIncomeAndExpenseExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-650": { "value": "
K2.4 Nettoresultat av
f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet
Redovisningsprinciper
Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet kan delas in i fyra delar:
\u2022 f\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, som utg\u00f6rs av tillhandah\u00e5llna tj\u00e4nster
enligt f\u00f6rs\u00e4kringsavtal till ett belopp som speglar den ers\u00e4tt-
ning som bolaget r\u00e4knar med att ha r\u00e4tt till f\u00f6r dessa tj\u00e4nster
\u2022 kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster, som innefattar f\u00f6rs\u00e4k-
ringsers\u00e4ttningar, f\u00f6rv\u00e4rvskostnader och andra r\u00f6relsekost-
nader avseende f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2022 finansiella int\u00e4kter eller kostnader fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal, som
innefattar f\u00f6r\u00e4ndringar i diskonteringsr\u00e4ntor, avveckling av
diskonteringseffekten och avveckling av riskjusteringen.
Posten innefattar \u00e4ven f\u00f6r\u00e4ndringar i skulder till f\u00f6rs\u00e4krings-
tagare enligt den r\u00f6rliga avgiftsmodellen till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4nd-
ringar i motsvarande tillg\u00e5ngar
\u2022 avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som \u00e4r knutna till skulder till f\u00f6rs\u00e4k-
ringstagare och innefattar int\u00e4kter fr\u00e5n dessa tillg\u00e5ngar.
Mer detaljerade redovisningsprinciper g\u00e4llande f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
finns in not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d.
Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet
Mn euro
2023
2022
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter
613
313
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
-392
-119
Nettoresultat fr\u00e5n \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
-6
-6
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, netto
215
188
Finansiella int\u00e4kter eller kostnader fr\u00e5n
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
-2 222
1 900
Avkastning fr\u00e5n tillg\u00e5ngar som t\u00e4cker
f\u00f6rs\u00e4kringsskulder
2 224
-1 915
Finansiella int\u00e4kter och kostnader fr\u00e5n
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal, netto
2
-15
Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet
217
173
1
1) \u00d6verf\u00f6rt fr\u00e5n not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d .
K4 F\u00f6rs\u00e4kringsskulder
Redovisningsprinciper IFRS 17 g\u00e4ller f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringsavtal, \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal och placeringsavtal med diskretion\u00e4r del. Ett f\u00f6rs\u00e4kringsavtal definieras som \u201dett avtal enligt vilket en part (f\u00f6rs\u00e4kringsgi- varen) accepterar en betydande f\u00f6rs\u00e4kringsrisk fr\u00e5n en annan part (f\u00f6rs\u00e4kringstagaren) genom att g\u00e5 med p\u00e5 att kompen- sera f\u00f6rs\u00e4kringstagaren om en angiven oviss framtida h\u00e4n- delse (den f\u00f6rs\u00e4krade h\u00e4ndelsen) har en negativ inverkan p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringstagaren\u201d. Avtal med diskretion\u00e4r del ger f\u00f6rs\u00e4k- ringstagaren den kontraktsenliga r\u00e4ttigheten att erh\u00e5lla, i till- l\u00e4gg till ett belopp som inte ensidigt best\u00e4ms av f\u00f6rs\u00e4krings- givaren, betydande ytterligare belopp d\u00e4r tidpunkterna eller beloppen enligt avtalet uteslutande best\u00e4ms av Nordea och d\u00e4r avkastningen p\u00e5 investeringar \u00e4r kopplade till en specifik portf\u00f6lj av tillg\u00e5ngar som innehas av Nordea. F\u00f6rs\u00e4kringsav- tal, \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal och placeringsavtal med diskretion\u00e4r del kallas nedan gemensamt f\u00f6r \u201df\u00f6rs\u00e4kringsavtal\u201d. F\u00f6r Nordea innefattar ing\u00e5ngna avtal som redovisas enligt IFRS 17: \u2022 livf\u00f6rs\u00e4kringar \u2022 pensionsplaner med eller utan garanterad avkastning, men med \u00e5terb\u00e4ringsmedel \u2022 kombinerade f\u00f6rs\u00e4krings- och pensionsplaner med bety- dande tillkommande d\u00f6dsfallsrisk \u2022 sjuk- och olycksfallsf\u00f6rs\u00e4kringar. Ber\u00e4kningsenhet F\u00f6r de flesta avtal ligger det juridiska avtalet till grund f\u00f6r redovisningen. Fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal och traditionella livf\u00f6rs\u00e4k- ringsavtal i Sverige delas i redovisningssyfte upp i tv\u00e5 separata avtal, ett sparavtal och ett riskavtal. F\u00f6r fondf\u00f6rs\u00e4kringar redo- visas sparavtalen enligt IFRS 9 och IFRS 15, medan \u00f6vriga avtal redovisas enligt IFRS 17. F\u00f6rs\u00e4kring av d\u00f6dsfallsrisk och andra risker i de finska avtalen betraktas som separata avtal i redo- visningsh\u00e4nseende och redovisas enligt IFRS 17. Redovisning och bortbokning F\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisas fr\u00e5n det tidigare av: \u2022 b\u00f6rjan av f\u00f6rs\u00e4kringsperioden f\u00f6r gruppen av avtal \u2022 den dag d\u00e5 den f\u00f6rsta premien fr\u00e5n en f\u00f6rs\u00e4kringstagare i gruppen f\u00f6rfaller till betalning och \u2022 tidpunkten d\u00e5 gruppen blir f\u00f6rlustavtal (f\u00f6r en grupp av f\u00f6rlustavtal). Placeringsavtal med diskretion\u00e4r del fr\u00e5n den dag d\u00e5 f\u00f6reta- get blir part i avtalet. F\u00f6rs\u00e4kringsavtal bokas bort n\u00e4r de upp- h\u00f6r, vilket inneb\u00e4r n\u00e4r skyldigheten som anges i avtalet l\u00f6per ut eller fullg\u00f6rs eller upph\u00e4vs. F\u00f6rs\u00e4kringsavtal bokas ocks\u00e5 bort n\u00e4r de \u00e4ndras v\u00e4sentligt, varvid ett nytt avtal redovisas med nya villkor. Allm\u00e4n v\u00e4rderingsmodell Den allm\u00e4nna v\u00e4rderingsmodellen anv\u00e4nds f\u00f6r en enskild riskprodukt i Norge (kapitalf\u00f6rs\u00e4kringar) och olika risks\u00e4k- ringsprodukter i Finland. F\u00f6rs\u00e4kringsavtal samlas i portf\u00f6ljer av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal med liknande risker och f\u00f6rvaltas tillsammans. F\u00f6r varje portf\u00f6lj grupperas ocks\u00e5 avtal som ing\u00e5tts under ett kalender\u00e5r tillsam- mans. F\u00f6r dessa grupper av avtal g\u00f6rs en ytterligare indelning i grupper av f\u00f6rlustbringande och l\u00f6nsamma avtal. Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet ber\u00e4knas kassafl\u00f6den f\u00f6r \u00e5taganden f\u00f6r alla grupper av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal. F\u00f6r grupper av avtal med posi- tiva nettokassafl\u00f6den (l\u00f6nsamma avtal) \u00e4r den avtalsenliga marginalen vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet samma belopp (men med omv\u00e4nt v\u00e4rde) som det f\u00f6rv\u00e4ntade positiva nettokassafl\u00f6- det och redovisas som en f\u00f6rs\u00e4kringsskuld. Detta beror p\u00e5 att avtalens hela v\u00e4rde avser tj\u00e4nster som ska utf\u00f6ras i fram tiden och d\u00e4rmed kommer intj\u00e4ningen i framtiden. F\u00f6r grupper av avtal med negativa kassafl\u00f6den f\u00f6r \u00e5taganden (f\u00f6rlustbring- ande avtal) betraktas det negativa beloppet som f\u00f6rlustdelen i skulden f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd och redovisas som en f\u00f6rlust i resultatr\u00e4kningen. Kassafl\u00f6den f\u00f6r \u00e5taganden best\u00e5r av: \u2022 Objektiva och Nordea-specifika ber\u00e4kningar av f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6den som uppst\u00e5r n\u00e4r bolaget uppfyller avtalen. Ber\u00e4kningarna uppdateras varje balansdag. \u2022 En justering f\u00f6r att spegla pengars tidsv\u00e4rde, dvs. diskonte- ringseffekten. Denna omfattar \u00e4ven de finansiella riskerna i det framtida kassafl\u00f6det s\u00e5 att de finansiella riskerna inte speglas i ber\u00e4kningarna av det framtida kassafl\u00f6det. \u2022 En s\u00e4rskild riskjustering f\u00f6r icke-finansiell risk som speglar den ers\u00e4ttning som bolaget kr\u00e4ver f\u00f6r att b\u00e4ra os\u00e4kerheten kring beloppet och tidpunkten f\u00f6r kassafl\u00f6den som uppst\u00e5r fr\u00e5n icke-finansiell risk. Under efterf\u00f6ljande perioder omv\u00e4rderas kassafl\u00f6den f\u00f6r \u00e5ta- ganden vid varje balansdag med hj\u00e4lp av aktuella antaganden. Den avtalsenliga marginalen redovisas i resultatr\u00e4kningen i den takt som tj\u00e4nsterna utf\u00f6rs. Placeringsavtal med diskretio- n\u00e4r del redovisas n\u00e4r placeringstj\u00e4nsterna utf\u00f6rs och \u00f6vriga avtal redovisas n\u00e4r tj\u00e4nsterna enligt f\u00f6rs\u00e4kringsavtalen utf\u00f6rs. R\u00f6rlig avgiftsmodell R\u00f6rlig avgiftsmodell anv\u00e4nds f\u00f6r alla avtal med direkt resul- tatandel. N\u00e4r avtalen ing\u00e5s redovisas de p\u00e5 samma s\u00e4tt som de enligt den allm\u00e4nna v\u00e4rderingsmodellen. Nordea tillhan- dah\u00e5ller placerings- och f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster och f\u00e5r ers\u00e4ttning f\u00f6r tj\u00e4nsterna genom en avgift som fastst\u00e4lls med h\u00e4nvisning till de underliggande tillg\u00e5ngarna. Den avtalsenliga margina- len justeras efter f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, genom att \u00e4nd- ringar i Nordeas andel av de underliggande tillg\u00e5ngarnas verkliga v\u00e4rde, \u00e4ven justerar skuldens avtalsenliga marginal. Den justerade avtalsenliga marginalen ligger till grund f\u00f6r den framtida redovisningen i resultatr\u00e4kningen. Premieallokeringsmodell Premieallokeringsmodellen anv\u00e4nds f\u00f6r kortfristiga avtal (d\u00e4r f\u00f6rs\u00e4kringsskyddets l\u00f6ptid \u00e4r h\u00f6gst ett \u00e5r) som vanligen avser liv- och sjuklighetsrisker. I Finland anv\u00e4nds dock den allm\u00e4n- na v\u00e4rderingsmodellen f\u00f6r att ber\u00e4kna vissa s\u00e5dana avtal. Skulden best\u00e5r av tv\u00e5 delar: \u2022 skuld f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd och \u2022 skuld f\u00f6r intr\u00e4ffade skador. Skulden f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd ber\u00e4knas som erh\u00e5llna men \u00e4nnu ej intj\u00e4nade premier, och redovisas i perio- dens resultatr\u00e4kning baserat p\u00e5 de f\u00f6rv\u00e4ntade premierna i f\u00f6r- h\u00e5llande till f\u00f6rfluten tid. Skuld f\u00f6r intr\u00e4ffade skador ber\u00e4knas p\u00e5 samma s\u00e4tt som enligt den allm\u00e4nna v\u00e4rderingsmodellen. Nordea har valt att redovisa kassafl\u00f6den f\u00f6r anskaffning som kostnader n\u00e4r de uppst\u00e5r enligt premieallokeringsmo- dellen. Vid v\u00e4rdering av skulden f\u00f6r intr\u00e4ffade skador g\u00f6r Nordea enligt modellen en justering av framtida kassafl\u00f6de f\u00f6r pengarnas tidsv\u00e4rde, om s\u00e5dan betalning eller erh\u00e5llande av betalning f\u00f6rv\u00e4ntas p\u00e5g\u00e5 mer \u00e4n ett \u00e5r fr\u00e5n dagen d\u00e5 ska- dan intr\u00e4ffade . Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Vid v\u00e4rdering av f\u00f6rs\u00e4kringsskulder anv\u00e4nds uppskattningar och antaganden, b\u00e5de finansiella och aktuariella, som p\u00e5ver- kar nuv\u00e4rdet av framtida kassafl\u00f6den. F\u00f6r de flesta produkter anv\u00e4nds riskneutrala stokastiska modeller och f\u00f6r vissa anv\u00e4nds deterministiska modeller. De metoder och processer som anv\u00e4nds har varit stabila under \u00e5ret. Nedan beskrivs de huvudsakliga antaganden som anv\u00e4n- des vid ber\u00e4kningen av f\u00f6rs\u00e4kringsskulderna: Till\u00e4mpning av IFRS 17 Nordea redovisar f\u00f6rs\u00e4kringsavtal och finansiella avtal med diskretion\u00e4r del enligt IFRS 17. Ett f\u00f6rs\u00e4kringsavtal \u00e4r, som framg\u00e5r av redovisningsprinci- perna ovan, ett avtal enligt vilket f\u00f6rs\u00e4kringsgivaren accepte- rar en betydande f\u00f6rs\u00e4kringsrisk genom att g\u00e5 med p\u00e5 att kompensera f\u00f6rs\u00e4kringstagaren om en angiven oviss framtida h\u00e4ndelse har en negativ inverkan p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringstagaren. Om avtalet inte inneb\u00e4r \u00f6verf\u00f6ring av betydande f\u00f6rs\u00e4k- ringsrisk men inneh\u00e5ller en diskretion\u00e4r del, ska det \u00e4nd\u00e5 redovisas enligt IFRS 17 eftersom Nordea \u00e4ven utf\u00e4rdar f\u00f6r- s\u00e4kringsavtal. Det \u00e4r allts\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndigt att fastst\u00e4lla om ett finansiellt avtal kan anses ha en diskretion\u00e4r del. Bed\u00f6mningen av om huruvida det finns en betydande f\u00f6r- s\u00e4kringsrisk g\u00f6rs f\u00f6r varje enskilt avtal och om avtalet medf\u00f6r en f\u00f6rs\u00e4kringsrisk f\u00f6r Nordea, ska en f\u00f6rdjupad analys g\u00f6ras f\u00f6r att bed\u00f6ma om denna f\u00f6rs\u00e4kringsrisk \u00e4r betydande. Ett avtal inneb\u00e4r \u00f6verf\u00f6ring av betydande f\u00f6rs\u00e4kringsrisk om det finns n\u00e5got scenario med kommersiella inslag vid f\u00f6r- sta redovisningstillf\u00e4llet enligt vilket f\u00f6rs\u00e4kringstagaren erh\u00e5ller ytterligare belopp (5\u201310 procent) som \u00f6verstiger investeringskomponenten. Investeringskomponenten definie- ras som det belopp som Nordea enligt ett f\u00f6rs\u00e4kringsavtal ska \u00e5terbetala till en f\u00f6rs\u00e4kringstagare, \u00e4ven om en f\u00f6rs\u00e4krad h\u00e4ndelse inte intr\u00e4ffar. Ett finansiellt avtal med diskretion\u00e4r del definieras som ett finansiellt instrument som ger en viss investerare avtalsenlig r\u00e4tt att, i till\u00e4gg till ett belopp som inte sk\u00f6nsm\u00e4ssigt kan fast- st\u00e4llas av Nordea, erh\u00e5lla ytterligare belopp: \u2022 som f\u00f6rv\u00e4ntas utg\u00f6ra en betydande del (>10 procent) av de sammanlagda avtalsenliga ers\u00e4ttningarna, \u2022 f\u00f6r vilka tidpunkten eller storleken enligt avtalet enbart best\u00e4ms av Nordea (vinstdelning, ers\u00e4ttning med inslag av \u00f6msesidighet och/eller avkastning beslutad av styrelsen), och \u2022 som enligt avtal grundar sig p\u00e5: \u2013 avkastningen p\u00e5 en viss grupp av avtal eller viss typ av avtal, \u2013 realiserad och/eller orealiserad avkastning p\u00e5 en viss grupp av tillg\u00e5ngar som Nordea innehar, eller \u2013 Nordeas resultat. Redovisning av avtalsenlig marginal Ett belopp f\u00f6r avtalsenlig marginal redovisas i resultatet f\u00f6r varje period och beloppet \u00e5terspeglar de tj\u00e4nster som tillhan- dah\u00e5llits. M\u00f6nstret f\u00f6r redovisad avtalsenlig marginal fast- st\u00e4lls genom att f\u00f6rst identifiera f\u00f6rs\u00e4kringsskyddsenheterna f\u00f6r gruppen av avtal, vilket motsvarar antalet f\u00f6rm\u00e5ner under f\u00f6rs\u00e4kringens f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6ptid, och sedan redovisa f\u00f6rs\u00e4k- ringsskyddsenheter f\u00f6r varje period utifr\u00e5n tillhandah\u00e5llna tj\u00e4nster. F\u00f6r finansiella avtal med diskretion\u00e4r del sker den h\u00e4r redovisningen n\u00e4r placeringstj\u00e4nsterna tillhandah\u00e5lls och f\u00f6r \u00f6vriga avtal n\u00e4r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nsterna tillhandah\u00e5lls. Kostnader R\u00f6relsekostnader ing\u00e5r i framtida kassafl\u00f6den och motsvarar kostnaderna f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla g\u00e4llande avtal, justerat f\u00f6r inflation. \u00d6kade f\u00f6rv\u00e4ntade kostnader minskar framtida f\u00f6r- v\u00e4ntat resultat. Kostnaderna f\u00f6rdelas p\u00e5 grupper av avtal med hj\u00e4lp av fastst\u00e4llda metoder som \u00e4r konsekventa \u00f6ver tid. \u00c5terk\u00f6p Delvisa och fullst\u00e4ndiga \u00e5terk\u00f6p och \u00f6verf\u00f6ringar av kapital p\u00e5verkar f\u00f6rs\u00e4kringsskulder och resultat. Antaganden om \u00e5terk\u00f6p g\u00f6rs utifr\u00e5n trender i historiska data och ser olika ut f\u00f6r exempelvis olika produkttyper och avtalstyper. H\u00f6gre \u00e5terk\u00f6pstal \u00e4n antaget minskar resultatet om de underliggan- de avtalen \u00e4r l\u00f6nsamma. D\u00f6dlighet, f\u00f6rv\u00e4ntad livsl\u00e4ngd och sjukdom F\u00f6r antaganden om d\u00f6dlighet, f\u00f6rv\u00e4ntad livsl\u00e4ngd och sjuk- lighet anv\u00e4nds standardtabeller f\u00f6r branschen. Antagandena varierar utifr\u00e5n exempelvis f\u00f6rs\u00e4kringstagarens k\u00f6n och \u00e5lder, produkttyp och produktklass. Avvikelser fr\u00e5n de antagna talen p\u00e5verkar f\u00f6rv\u00e4ntat framtida resultat. Riskjustering f\u00f6r icke-finansiell risk Riskjusteringen ska f\u00e5nga den ers\u00e4ttning som Nordea kr\u00e4ver f\u00f6r att b\u00e4ra den os\u00e4kerhet som finns kring beloppet och tid- punkten f\u00f6r kassafl\u00f6den till f\u00f6ljd av icke-finansiell risk. Nordea fastst\u00e4ller riskjusteringen med hj\u00e4lp av ett s\u00e4rskilt stresstest d\u00e4r flera parametrar stressas samtidigt. Testet har en konfidensniv\u00e5 p\u00e5 78 procent (77 procent 2022). Parame- trarna som anv\u00e4nds vid stresstestet uppdateras varje \u00e5r. Hela f\u00f6r\u00e4ndringen i riskjusteringen redovisas under \"F\u00f6rs\u00e4kringsin- t\u00e4kter, netto\" och avser b\u00e5de aktuella och framtida tj\u00e4nster. Diskonteringsr\u00e4ntor Metoder och antaganden f\u00f6r att komma fram till diskonte- ringsr\u00e4ntorna har till\u00e4mpats konsekvent i Nordea Life & Pen- sion. Vidare har, f\u00f6r varje land, diskonteringsr\u00e4ntan till\u00e4mpats konsekvent f\u00f6r alla produkter. Diskonteringsr\u00e4ntan har fastst\u00e4llts med hj\u00e4lp av en nedi- fr\u00e5n och upp-metod som summan av en riskfri komponent och en komponent f\u00f6r illikviditet. Den riskfria komponenten s\u00e4kerst\u00e4ller att diskonteringsr\u00e4ntan speglar pengars tidsv\u00e4r- de och \u00f6verensst\u00e4mmer med observerbara marknadspriser. Komponenten f\u00f6r illikviditet \u00e5terspeglar skuldernas specifika egenskaper. Diskonteringsr\u00e4ntorna som anv\u00e4nts f\u00f6r att ber\u00e4kna nuv\u00e4r- det av framtida kassafl\u00f6den redovisas i tabellen nedan.
1 \u00e5r
3 \u00e5r
5 \u00e5r
10 \u00e5r
20 \u00e5r
2023
2022
2023
2022
2023
2022
2023
2022
2023
2022
EUR
3,4 %
3,2 %
2,0 %
3,0 %
2,2 %
3,0 %
2,6 %
3,1 %
2,4 %
2,0 %
SEK
3,0 %
3,5 %
2,5 %
3,3 %
2,3 %
3,2 %
2,3 %
3,0 %
2,8 %
3,2 %
NOK
4,5 %
3,8 %
4,1 %
3,6 %
3,8 %
3,5 %
3,7 %
3,5 %
3,8 %
3,6 %
DKK
3,6 %
3,3 %
2,7 %
3,4 %
2,6 %
3,3 %
2,6 %
3,3 %
2,7 %
2,9 %
F\u00f6rs\u00e4kringsskulder
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Allm\u00e4n v\u00e4rderingsmodell
155
166
R\u00f6rlig v\u00e4rderingsmodell
27 047
25 584
Delsumma
27 202
25 750
Premieallokeringsmodell
437
401
Tillg\u00e5ng f\u00f6r anskaffningskostnader f\u00f6r
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
-71
-41
Summa f\u00f6rs\u00e4kringsskulder
27 568
26 110
Liv- och sjukf\u00f6rs\u00e4kringar v\u00e4rderas huvudsakligen enligt den
allm\u00e4nna v\u00e4rderingsmodellen. F\u00f6rs\u00e4kringsavtal med direkt
resultatandel v\u00e4rderas enligt den r\u00f6rliga avgiftsmodellen. F\u00f6r
vissa liv- och sjukf\u00f6rs\u00e4kringsavtal, d\u00e4r f\u00f6rs\u00e4kringsskyddets l\u00f6p-
tid \u00e4r h\u00f6gst ett \u00e5r, anv\u00e4nds ist\u00e4llet premieallokeringsmodellen.
Mer information om v\u00e4rderingsmodellerna finns i redovis-
ningsprinciperna. Se \u00e4ven not K2.4 \"Nettoresultat av
f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\".
Analys utifr\u00e5n \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd och intr\u00e4ffade skador \u2013 avtal som v\u00e4rderats
enligt den grundl\u00e4ggande v\u00e4rderingsmodellen och den r\u00f6rliga avgiftsmodellen
31 dec 2023
31 dec 2022
Skulder f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende Skulder f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende
f\u00f6rs\u00e4kringsskydd f\u00f6rs\u00e4kringsskydd
Exklusive Skulder f\u00f6r Exklusive Skulder f\u00f6r
f\u00f6rlust- F\u00f6rlust- intr\u00e4ffade f\u00f6rlust- F\u00f6rlust- intr\u00e4ffade
Mn euro
komponent
komponent
skador
Summa
komponent
komponent
skador
Summa
Ing\u00e5ende balans
25 505
5
240
25 750
18 204
3
132
18 339
F\u00f6rv\u00e4rv
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
10 554
\u2013
124
10 678
F\u00f6r\u00e4ndringar i resultatr\u00e4kningen
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter
Avtal v\u00e4rderade enligt den
modifierade retroaktiva metoden
-32
\u2013
\u2013
-32
-32
\u2013
\u2013
-32
Avtal v\u00e4rderade enligt verkligt
v\u00e4rde-metoden
-345
\u2013
\u2013
-345
-196
\u2013
\u2013
-196
\u00d6vriga avtal
-75
\u2013
\u2013
-75
-48
\u2013
\u2013
-48
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter
-452
\u2013
\u2013
-452
-276
\u2013
\u2013
-276
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
Intr\u00e4ffade skador och andra
kostnader
0
-6
233
227
-34
\u2013
122
88
F\u00f6r\u00e4ndringar i skulder f\u00f6r
intr\u00e4ffade skador
\u2013
\u2013
-36
-36
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
Avskrivning av kassafl\u00f6den f\u00f6r
anskaffning av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
13
\u2013
\u2013
13
8
\u2013
\u2013
8
F\u00f6rluster och \u00e5terf\u00f6ring av
f\u00f6rluster f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
17
\u2013
17
\u2013
2
\u2013
2
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
13
11
197
221
-26
2
122
98
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, netto
-439
11
197
-231
-302
2
122
-178
Finansiella int\u00e4kter eller kostnader
fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
2 206
\u2013
2
2 208
-1 900
\u2013
\u2013
-1 900
Summa f\u00f6r\u00e4ndring i
resultatr\u00e4kningen
1 767
11
199
1 977
-2 202
2
122
-2 078
Investeringskomponenter
-2 144
\u2013
2 144
0
-932
\u2013
932
0
Kassafl\u00f6den
Erh\u00e5llna premier
2 183
\u2013
\u2013
2 183
419
\u2013
\u2013
419
Betalda ers\u00e4ttningar f\u00f6r intr\u00e4ffade
skador och andra kostnader f\u00f6r
f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster, inklusive
investeringskomponenter
\u2013
\u2013
-2 368
-2 368
\u2013
\u2013
-1 070
-1 070
Kassafl\u00f6den f\u00f6r anskaffning av
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
-19
\u2013
\u2013
-19
-10
\u2013
\u2013
-10
Summa kassafl\u00f6den
2 164
\u2013
-2 368
-204
409
-1 070
-661
\u00d6vriga f\u00f6r\u00e4ndringar
37
\u2013
\u2013
37
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
Omr\u00e4kningsdifferenser
-358
0
0
-358
-528
0
0
-528
Utg\u00e5ende balans
26 971
16
215
27 202
25 505
5
240
25 750
Analys utifr\u00e5n v\u00e4rderingskomponent \u2013 avtal som v\u00e4rderats enligt den
grundl\u00e4ggande v\u00e4rderingsmodellen och den r\u00f6rliga avgiftsmodellen
31 dec 2023
Avtalsenlig marginal
Uppskattning av Avtal v\u00e4rderade
nuv\u00e4rde av Riskjustering f\u00f6r enligt den modi- Avtal v\u00e4rderade
framtida icke- finansiell fierade retroak- enligt verkligt
Mn euro kassa fl\u00f6den risk tiva metoden
v\u00e4rde-metoden
\u00d6vriga avtal
Delsumma
Summa
Ing\u00e5ende balans
23 922
241
175
1 363
49
1 587
25 750
F\u00f6r\u00e4ndring i resultatr\u00e4kningen
F\u00f6r\u00e4ndringar som avser framtida
tj\u00e4nster
F\u00f6r\u00e4ndringar i uppskattningar som
justerar avtalsenlig marginal
-175
-27
9
130
63
202
0
F\u00f6r\u00e4ndringar i uppskattningar
resulterar i f\u00f6rluster p\u00e5 grupper av
f\u00f6rlustavtal och \u00e5terf\u00f6ring av s\u00e5dana
f\u00f6rluster
16
0
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
16
Effekter av avtal som redovisats f\u00f6r
f\u00f6rsta g\u00e5ngen under \u00e5ret
-47
8
5
\u2013
35
40
1
F\u00f6r\u00e4ndringar som avser tj\u00e4nster
under innevarande \u00e5r
Avtalsenlig marginal som redovisats
f\u00f6r tillhandah\u00e5llna tj\u00e4nster
\u2013
\u2013
-21
-162
-43
-226
-226
Riskjustering som redovisats f\u00f6r
f\u00f6rfallna risker
\u2013
-26
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-26
Erfarenhetsbaserade justeringar
40
0
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
40
F\u00f6r\u00e4ndringar som avser tidigare
tj\u00e4nster
Justering av skulder f\u00f6r intr\u00e4ffade
skador
-32
-4
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-36
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, netto
-198
-49
-7
-32
55
16
-231
Finansiella int\u00e4kter eller kostnader
fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
2 207
\u2013
0
0
1
1
2 208
Summa f\u00f6r\u00e4ndring i
resultatr\u00e4kningen
2 009
-49
-7
-32
56
17
1 977
Kassafl\u00f6den
Erh\u00e5llna premier
2 183
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
2 183
Betalda ers\u00e4ttningar f\u00f6r intr\u00e4ffade
skador och andra kostnader f\u00f6r
f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster, inklusive
investeringskomponenter
-2 368
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-2 368
Kassafl\u00f6den f\u00f6r anskaffning av
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
-19
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-19
Summa kassafl\u00f6den
-204
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-204
\u00d6vriga f\u00f6r\u00e4ndringar
37
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
37
Omr\u00e4kningsdifferenser
-321
-5
0
-31
-1
-32
-358
Utg\u00e5ende balans
25 443
187
168
1 300
104
1 572
27 202
Analys utifr\u00e5n v\u00e4rderingskomponent \u2013 avtal som v\u00e4rderats enligt den
grundl\u00e4ggande v\u00e4rderingsmodellen och den r\u00f6rliga avgiftsmodellen
31 dec 2022
Avtalsenlig marginal
Uppskattning av Avtal v\u00e4rderade
nuv\u00e4rdet av Riskjustering f\u00f6r enligt den modi- Avtal v\u00e4rderade
framtida kas- icke- finansiell fierade retroak- enligt verkligt
Mn euro safl\u00f6den risk tiva metoden
v\u00e4rde-metoden
\u00d6vriga avtal
Delsumma
Summa
Ing\u00e5ende balans
17 122
196
231
754
36
1 021
18 339
F\u00f6rv\u00e4rv
10 230
74
\u2013
374
\u2013
374
10 678
F\u00f6r\u00e4ndringar i resultatr\u00e4kningen
F\u00f6r\u00e4ndringar som avser framtida
tj\u00e4nster
F\u00f6r\u00e4ndringar i uppskattningar som
justerar avtalsenlig marginal
-323
-10
-39
365
7
333
0
F\u00f6r\u00e4ndringar i uppskattningar som
resulterar i f\u00f6rluster p\u00e5 grupper av
f\u00f6rlustavtal och \u00e5terf\u00f6ringar av
s\u00e5dana f\u00f6rluster
1
0
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
1
Effekter av avtal som redovisats f\u00f6r
f\u00f6rsta g\u00e5ngen under \u00e5ret
-39
4
6
\u2013
31
37
2
F\u00f6r\u00e4ndringar som avser tj\u00e4nster
under innevarande \u00e5r
Avtalsenlig marginal som redovisats
f\u00f6r tillhandah\u00e5llna tj\u00e4nster
\u2013
\u2013
-22
-101
-24
-147
-147
Riskjusteringar som redovisats f\u00f6r
f\u00f6rfallna risker
\u2013
-17
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-17
Erfarenhetsbaserade justeringar
-17
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-17
F\u00f6r\u00e4ndringar som avser tidigare
tj\u00e4nster
Justering av skulder f\u00f6r intr\u00e4ffade
skador
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, netto
-378
-23
-55
264
14
223
-178
Finansiella int\u00e4kter eller kostnader
fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
-1 900
\u2013
0
0
0
0
-1 900
Summa f\u00f6r\u00e4ndringar i
resultatr\u00e4kningen
-2 278
-23
-55
264
14
223
-2 078
Kassafl\u00f6den
Erh\u00e5llna premier
419
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
419
Betalda ers\u00e4ttningar f\u00f6r intr\u00e4ffade
skador och andra kostnader f\u00f6r
f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster, inklusive
investeringskomponenter
-1 070
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-1 070
Kassafl\u00f6den f\u00f6r anskaffning av
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
-10
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-10
Summa kassafl\u00f6den
-661
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-661
Omr\u00e4kningsdifferenser
-491
-6
-1
-29
-1
-31
-528
Utg\u00e5ende balans
23 922
241
175
1 363
49
1 587
25 750
Analys utifr\u00e5n \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd och intr\u00e4ffade skador \u2013 avtal
som v\u00e4rderats enligt premieallokeringsmodellen
31 dec 2023
Skulder f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd
Skulder f\u00f6r intr\u00e4ffade skador
Uppskattning av
Exklusive f\u00f6rlust- nuv\u00e4rdet av fram- Riskjustering f\u00f6r
Mn euro
komponent
F\u00f6rlustkomponent
tida kassafl\u00f6den
icke-finansiell risk
Summa
Ing\u00e5ende balans
23
8
369
1
401
F\u00f6r\u00e4ndringar i resultatr\u00e4kningen
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter
Allokering av premier
-161
\u2013
\u2013
\u2013
-161
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter
-161
\u2013
\u2013
\u2013
-161
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
Intr\u00e4ffade skador och andra kostnader
1
\u2013
148
1
150
F\u00f6r\u00e4ndringar i skulder f\u00f6r intr\u00e4ffade skador
\u2013
\u2013
14
0
14
F\u00f6rluster och \u00e5terf\u00f6ring av f\u00f6rluster f\u00f6r f\u00f6rlustavtal
\u2013
0
\u2013
\u2013
0
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
1
0
162
1
164
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, netto
-160
0
162
1
3
Finansiella int\u00e4kter eller kostnader fr\u00e5n
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
14
\u2013
14
Summa f\u00f6r\u00e4ndring i resultatr\u00e4kningen
-160
0
176
1
17
Kassafl\u00f6den
Erh\u00e5llna premier
162
\u2013
\u2013
\u2013
162
Betalda ers\u00e4ttningar f\u00f6r intr\u00e4ffade skador och
andra kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
\u2013
\u2013
-142
\u2013
-142
Summa kassafl\u00f6den
162
\u2013
-142
\u2013
20
Omr\u00e4kningsdifferenser
0
0
-1
0
-1
Utg\u00e5ende balans
25
8
402
2
437
31 dec 2022
Skulder f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd
Skulder f\u00f6r intr\u00e4ffade skador
Uppskattning av
Exklusive f\u00f6rlust- nuv\u00e4rdet av fram- Riskjustering f\u00f6r
Mn euro
komponent
F\u00f6rlustkomponent
tida kassafl\u00f6den
icke-finansiell risk
Summa
Ing\u00e5ende balans
\u2013
\u2013
18
0
18
F\u00f6rv\u00e4rv
23
8
352
1
384
F\u00f6r\u00e4ndringar i resultatr\u00e4kningen
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter
Allokering av premier
-37
\u2013
\u2013
\u2013
-37
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter
-37
\u2013
\u2013
\u2013
-37
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
Intr\u00e4ffade skador och andra kostnader
\u2013
\u2013
18
0
18
F\u00f6r\u00e4ndringar i skulder f\u00f6r intr\u00e4ffade skador
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
F\u00f6rluster och \u00e5terf\u00f6ring av f\u00f6rluster f\u00f6r f\u00f6rlustavtal
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
\u2013
\u2013
18
0
18
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, netto
-37
\u2013
18
0
-19
Finansiella int\u00e4kter eller kostnader fr\u00e5n
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
0
\u2013
0
Summa f\u00f6r\u00e4ndringar i resultatr\u00e4kningen
-37
\u2013
18
0
-19
Kassafl\u00f6den
Erh\u00e5llna premier
37
\u2013
\u2013
\u2013
37
Betalda ers\u00e4ttningar f\u00f6r intr\u00e4ffade skador och
andra kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
\u2013
\u2013
-18
\u2013
-18
Summa kassafl\u00f6den
37
\u2013
-18
\u2013
19
Omr\u00e4kningsdifferenser
\u2013
\u2013
-1
\u2013
-1
Utg\u00e5ende balans
23
8
369
1
401
Av tabellen nedan framg\u00e5r n\u00e4r, efter rapporteringsdagen, koncernen f\u00f6rv\u00e4ntar sig att redovisa \u00e5terst\u00e5ende avtalsenlig margi-
nal f\u00f6r avtal som v\u00e4rderats enligt den grundl\u00e4ggande v\u00e4rderingsmodellen och den r\u00f6rliga avgiftsmodellen i resultatet.
\u00c5terst\u00e5ende avtalsenlig marginal fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
F\u00f6rs\u00e4kringsavtal 31 dec 2023, 1 \u00e5r eller
mn euro
mindre
1\u20132 \u00e5r
2\u20133 \u00e5r
3\u20134 \u00e5r
4\u20135 \u00e5r
5\u201310 \u00e5r
Mer \u00e4n 10 \u00e5r
Summa
Traditionell f\u00f6rs\u00e4kring
62
58
54
50
43
176
373
816
Fondf\u00f6rs\u00e4kring
76
66
59
52
45
164
188
650
Sjukf\u00f6rs\u00e4kringar
30
7
6
6
5
22
30
106
Summa
168
131
119
108
93
362
591
1 572
F\u00f6rs\u00e4kringsavtal 31 dec 2022, 1 \u00e5r eller
mn euro
mindre
1\u20132 \u00e5r
2\u20133 \u00e5r
3\u20134 \u00e5r
4\u20135 \u00e5r
5\u201310 \u00e5r
Mer \u00e4n 10 \u00e5r
Summa
Traditionell f\u00f6rs\u00e4kring
35
58
53
48
44
169
356
763
Fondf\u00f6rs\u00e4kring
67
74
66
59
53
187
206
712
Sjukf\u00f6rs\u00e4kringar
33
7
6
6
5
22
33
112
Summa
135
139
125
113
102
378
595
1 587
Tillg\u00e5ng f\u00f6r anskaffningskostnader av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Ing\u00e5ende balans
41
\u2013
F\u00f6rv\u00e4rv
\u2013
41
Belopp som uppkommit under \u00e5ret
53
\u2013
Belopp som bokats bort och inkluderats
i v\u00e4rderingen av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
-16
\u2013
Nedskrivningar
-7
-3
Omr\u00e4kningsdifferenser
0
3
Utg\u00e5ende balans
71
41
F\u00f6rv\u00e4ntad bortbokning av tillg\u00e5ng f\u00f6r
anskaffningskostnader av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
Fond- Sjuk-
31 dec 2023, mn euro f\u00f6rs\u00e4kring
f\u00f6rs\u00e4kring
Summa
Mindre \u00e4n ett \u00e5r
8
3
11
1\u20132 \u00e5r
8
3
11
2\u20133 \u00e5r
7
2
9
3\u20134 \u00e5r
6
1
7
4\u20135 \u00e5r
5
1
6
5\u201310 \u00e5r
16
\u2013
16
Mer \u00e4n tio \u00e5r
11
\u2013
11
Summa
61
10
71
Fond- Sjuk-
31 dec 2022, mn euro f\u00f6rs\u00e4kring
f\u00f6rs\u00e4kring
Summa
Mindre \u00e4n ett \u00e5r
4
\u2013
4
1\u20132 \u00e5r
5
\u2013
5
2\u20133 \u00e5r
4
\u2013
4
3\u20134 \u00e5r
4
\u2013
4
4\u20135 \u00e5r
4
\u2013
4
5\u201310 \u00e5r
20
\u2013
20
Mer \u00e4n tio \u00e5r
\u2013
\u2013
\u2013
Summa
41
\u2013
41
Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 underliggande tillg\u00e5ngar som t\u00e4cker
f\u00f6rs\u00e4kringsskulder enligt den r\u00f6rliga v\u00e4rderingsmodellen
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
8 295
10 099
Aktier och andelar
15 491
11 486
F\u00f6rvaltningsfastigheter
2 185
2 254
\u00d6vrigt
669
1 115
Summa
26 640
24 954
Avkastningen p\u00e5 tillg\u00e5ngar som t\u00e4cker f\u00f6rs\u00e4kringsskulder
redovisas i not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verk-
ligt v\u00e4rde\u201d.
Typ och omfattning av risker h\u00e4nf\u00f6rliga
till avtal som omfattas av IFRS 17
Nordea \u00e4r exponerat f\u00f6r en rad olika risker i sin f\u00f6rs\u00e4krings-
verksamhet. Hit h\u00f6r bland annat marknads-, motparts- och
likviditetsrisk, operativ risk, aff\u00e4rsrisk, strategisk risk och reg-
leringsrisk samt ESG- och f\u00f6rs\u00e4kringsrisk. Marknads- och f\u00f6r-
s\u00e4kringsrisk \u00e4r de som \u00e4r mest relevanta ur ett kapital- och
l\u00f6nsamhetsperspektiv. Mer information om dessa risker, \u00e5ter-
f\u00f6rs\u00e4kring och huvudsakliga k\u00e4nsligheter f\u00f6ljer nedan. Opera-
tiv risk beskrivs i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d,
avsnitt 5.
F\u00f6rutom efterlevnaden av IFRS 17 \u00e4r till\u00e4mpningen av Sol-
vens II avg\u00f6rande f\u00f6r regelefterlevnad och finansiell stabilitet.
Mer information om Solvens II finns i L\u00e4gesrapport om sol-
vens och finansiell st\u00e4llning p\u00e5 nordea.com.
Marknadsrisk
Ber\u00e4kning och analys av marknadsrisk
Marknadsrisk uppst\u00e5r fr\u00e4mst till f\u00f6ljd av bristande \u00f6verens-
st\u00e4mmelse mellan tillg\u00e5ngar och skulder och p\u00e5verkas av
k\u00e4nsligheten f\u00f6r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 dessa tillg\u00e5ngar och
skulder vid f\u00f6r\u00e4ndringar i niv\u00e5n p\u00e5 och volatiliteten i mark-
nadskurser eller marknadsr\u00e4ntor. Marknadrisken h\u00e4rr\u00f6r
fr\u00e4mst fr\u00e5n placeringar i produkter med garantier.
Nordea b\u00e4r risken kopplad till att fullg\u00f6ra dessa garantier
gentemot f\u00f6rs\u00e4kringstagarna. Marknadsrisk ber\u00e4knas med
hj\u00e4lp av exponeringsm\u00e5tt f\u00f6r placeringstillg\u00e5ngar, balansr\u00e4k-
ningsprognoser samt stress- och k\u00e4nslighetsanalyser. Nordea
har klarat samtliga stresstester som genomf\u00f6rts. Marknads-
risk f\u00f6ljs upp mot risktolerans och risklimiter.
Aktierisk
Aktierisken i Nordea avser fallande aktiekurser som p\u00e5verkar
finansiella garantier i traditionella f\u00f6rs\u00e4kringar.
Kreditspreadrisk
Kreditspreadrisken i Nordea avser f\u00f6r\u00e4ndrade kreditspreadar
i kreditportf\u00f6ljerna inom traditionell f\u00f6rs\u00e4kring. En \u00f6kad kre-
ditspread minskar marknadsv\u00e4rdet och d\u00e4rmed minskar f\u00f6r-
v\u00e4ntat framtida resultat. Tabellen nedan visar exponeringen
mot olika kreditbetyg och f\u00f6r\u00e4ndringen sedan f\u00f6rra \u00e5ret.
Innehav av r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
Mn euro 31 dec 2023 31 dec 2022
AAA 4 784 6 383
AA 840 703
A 1 085 1 336
BBB 430 433
BB och l\u00e4gre 132 181
Utan rating 1 783 1 827
Summa 9 054 10 863
Koncentration av marknadsrisk
Nordea \u00e4r exponerat f\u00f6r koncentration av marknadsrisker i
fr\u00e5ga om exempelvis motparter, garantiniv\u00e5er, regioner och
branscher. Koncentrationsrisken hanteras i b\u00e5de de enskilda
investeringsmandaten och p\u00e5 aggregerad niv\u00e5. Nordea han-
terar koncentrationsrisk genom att fastst\u00e4lla limiter f\u00f6r storle-
ken p\u00e5 enskilda innehav och f\u00f6r samlade innehav per kate-
gori. Koncentrationsrisk beaktas ocks\u00e5 p\u00e5 aggregerad niv\u00e5
och hanteringen av dessa risker har inf\u00f6rlivats i
placeringsstrategin.
Nordea minskar regelbundet koncentrationsrisken genom
att revidera och justera v\u00e4rdepappersportf\u00f6ljerna. Tack vare
riskspridningen mellan de lokala bolagens portf\u00f6ljer har
Nordea inte n\u00e5gon betydande ohanterad koncentration av
marknadsrisk p\u00e5 koncernniv\u00e5.
Garantiniv\u00e5er, ber\u00e4knat nuv\u00e4rde av framtida kassafl\u00f6den
Mn euro 31 dec 2023 31 dec 2022
0 % 350 305
0
\u20132 % 3 869 3 803
2
\u20133 % 3 347 3 601
3
\u20134 % 2 181 2 431
\u00d6ver 4 % 1 330 1 294
Summa 11 077 11 434
R\u00e4nterisk
R\u00e4nterisken i Nordea avser r\u00e4ntef\u00f6r\u00e4ndringar, huvudsakligen
genom bristande \u00f6verensst\u00e4mmelse i l\u00f6ptider mellan till-
g\u00e5ngar och skulder inom traditionell f\u00f6rs\u00e4kring. \u00c4ven liv- och
sjukf\u00f6rs\u00e4kring innefattar r\u00e4nterisk, till f\u00f6ljd av diskonteringen
av framtida kassafl\u00f6den.
Fastighetsrisk
Nordea innehar aff\u00e4rs-, industri- och bostadsfastigheter och
\u00e4r exponerat f\u00f6r sjunkande fastighetspriser.
Valutarisk
Nordea investerar aktivt internationellt. I stort sett all valuta-
exponering i de lokala bolagen risks\u00e4kras mot de lokala
redovisningsvalutorna.
Hantering av marknadsrisk
N\u00e4r aff\u00e4rsbeslut fattas efterstr\u00e4vas r\u00e4tt balans i fr\u00e5ga om
kort- och l\u00e5ngsiktiga m\u00e5l, kunder, konkurrenskraft, regel-
verk, l\u00f6nsamhet, likviditet och kapital. Samtidigt m\u00e5ste h\u00e4n-
syn tas till strategin f\u00f6r skulddriven f\u00f6rvaltning, riskerna och
aktsamhetsprincipen.
F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att samtliga aspekter hela tiden beaktas
sker en fortl\u00f6pande uppf\u00f6ljning av marknadsriskerna i f\u00f6rh\u00e5l-
lande till risktoleransen och risklimiterna.
Motpartsrisk
Motpartsrisk avser eventuella f\u00f6rluster fr\u00e5n ov\u00e4ntat fallisse-
mang hos Nordeas motparter och g\u00e4lden\u00e4rer, vilket inneb\u00e4r
att riskreducerande avtal, \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kring, v\u00e4rdepapperisering-
ar och derivat samt fordringar p\u00e5 f\u00f6rmedlare ska beaktas.
Nordea \u00e4r exponerat f\u00f6r motpartsrisk genom sina likvida
medel och tillgodohavanden hos motparter samt genom de
derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra portf\u00f6ljer.
Nordea f\u00f6ljer dagligen upp motpartsexponeringen i fr\u00e5ga
om derivat. Nordea har klarat samtliga stresstester som
genomf\u00f6rts. F\u00f6r att minska risken f\u00f6r ov\u00e4ntade fallissemang
s\u00e4kerst\u00e4ller Nordea diversifiering med avseende p\u00e5 motpar-
ter. En koncentration av enskilda motparter undviks med
hj\u00e4lp av limiter.
Nordea har bilaterala avtal med derivatmotparter som
fastst\u00e4ller vilka s\u00e4kerheter som \u00e4r godtagbara, n\u00e4r de ska
st\u00e4llas och vilken kvalitet de ska ha. Nordea hanterar och f\u00f6l-
jer upp s\u00e4kerheter f\u00f6r derivat varje vecka och d\u00e4remellan vid
behov.
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk \u00e4r risken att endast kunna fullg\u00f6ra likviditets\u00e5-
taganden till \u00f6kad kostnad eller \u2013 i sista hand \u2013 inte alls
kunna fullg\u00f6ra \u00e5taganden vid f\u00f6rfall. Likviditetsrisk uppst\u00e5r ur
b\u00e5de illikvida v\u00e4rdepapper (marknadsrelaterad likviditetsrisk)
och f\u00f6r\u00e4ndrade kassafl\u00f6den f\u00f6r skulder till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndrade
f\u00f6rs\u00e4kringsers\u00e4ttningar och/eller annullationer (finansierings-
relaterad likviditetsrisk). Likviditetsrisk kan ocks\u00e5 uppst\u00e5 till
f\u00f6ljd av kortfristiga betalningar som p\u00e5verkar det kortfristiga
likviditetsbehovet. Likviditetsrisk h\u00e4rr\u00f6r huvudsakligen fr\u00e5n
traditionella f\u00f6rs\u00e4kringar.
Hantering och ber\u00e4kning av likviditetsrisk
Nordeas likviditetsrisk hanteras i enlighet med nationella lik-
viditetsbest\u00e4mmelser, placeringsriktlinjer och limiter. Likvidi-
tetsrisken f\u00f6ljs upp genom:
\u2022 likviditetsgradering av befintliga placeringstillg\u00e5ngar
\u2022 ber\u00e4kning av fram\u00e5tblickande indikatorer f\u00f6r likviditetsrisk
under b\u00e5de normala och stressade f\u00f6rh\u00e5llanden, och
\u2022 ber\u00e4kning av likviditetskvot f\u00f6r de traditionella
f\u00f6rs\u00e4kringsportf\u00f6ljerna.
Likviditetsrisken f\u00f6ljs upp som en del av det ramverk f\u00f6r risk-
tolerans som Nordea Life & Pension till\u00e4mpar f\u00f6r koncernen
och sina nationella bolag. Dessutom ing\u00e5r indikatorerna f\u00f6r
likviditetsrisk i Nordeakoncernens \u00f6vergripande kontroller av
likviditetsrisk.
F\u00f6rv\u00e4ntat \u00e5rligt kassafl\u00f6de, odiskonterat
Mn euro 31 dec 2023 31 dec 2022
Mindre \u00e4n 1 \u00e5r 2 252 1 852
1
\u20132 \u00e5r 2 080 1 953
2
\u20133 \u00e5r 1 924 1 856
3
\u20134 \u00e5r 1 818 1 792
4
\u20135 \u00e5r 1 705 1 661
Mer \u00e4n 5 \u00e5r 25 057 25 704
Summa 34 836 34 818
Belopp betalbara vid anfordran
Mn euro 31 dec 2023 31 dec 2022
Belopp betalbara vid anfordran 25 705 24 018
Tillg\u00e5ngar som t\u00e4cker
f\u00f6rs\u00e4kringsskulder 27 096 25 377
Aff\u00e4rsrisk, strategisk risk och regleringsrisk
Aff\u00e4rsrisk definieras som den risk som r\u00f6r os\u00e4kerhet i aff\u00e4rs-
f\u00f6rh\u00e5llandena, s\u00e5som marknadsl\u00e4ge, kundbeteende och tek-
niska framsteg, liksom de ekonomiska konsekvenserna av
skadat anseende.
Strategisk risk definieras som l\u00e5ngsiktiga konsekvenser av
den valda aff\u00e4rsstrategin, exempelvis produktutbud,
kundsegment, marknader, distributionskanaler och tekniska
plattformar. Dessa risker kan uppst\u00e5 till f\u00f6ljd av felaktigt
genomf\u00f6rda beslut eller brist p\u00e5 anpassning till
branschf\u00f6r\u00e4ndringar.
Regleringsrisk definieras som risken f\u00f6r felaktigt eller bris-
tande inf\u00f6rande av nya eller f\u00f6r\u00e4ndrade regelverk, vilket kan
resultera i f\u00f6rs\u00e4mrat anseende, felaktiga processer eller h\u00f6gre
kostnader.
Aff\u00e4rsrisk och strategisk risk begr\u00e4nsas genom regelbun-
den uppf\u00f6ljning av f\u00f6rs\u00e4ljning, kostnader och riskresultat,
samt analyser av resultatdrivande poster.
Regleringsrisk begr\u00e4nsas genom l\u00f6pande \u00f6vervakning av
utvecklingen p\u00e5 regelomr\u00e5det och genom s\u00e4rskilda program
som inr\u00e4ttas f\u00f6r att hantera inf\u00f6randet. Regelefterlevnads-
funktionen i Nordea Life & Pension f\u00f6ljer upp att de aktuella
lagar, f\u00f6rordningar och interna regler som g\u00e4ller f\u00f6r Nordea
Life & Pension ocks\u00e5 f\u00f6ljs.
ESG-risk
ESG-risk (risk kopplad till milj\u00f6, socialt ansvar och bolagsstyr-
ning) \u00e4r en riskkategori som blivit allt viktigare under senare
\u00e5r. Nordea Life & Pension tar h\u00e4nsyn till att ESG-risker \u00e4r
v\u00e4sentliga i dubbel bem\u00e4rkelse, dvs. att koncernen \u00e4r expone-
rad f\u00f6r ESG-risker samtidigt som koncernens agerande och
investeringsbeslut inneb\u00e4r p\u00e5verkan p\u00e5 ESG-faktorer. Nordea
Life & Pension har d\u00e4rf\u00f6r tagit fram ett enhetligt f\u00f6rh\u00e5llnings-
s\u00e4tt till h\u00e5llbarhetsrisker och beaktandet av ESG-faktorer i
placeringsprocessen.
Nordea Life & Pension innefattar f\u00f6ljande i sin syn p\u00e5
ESG-risk:
\u2022 klimatf\u00f6r\u00e4ndringens inverkan p\u00e5 den fysiska milj\u00f6n,
\u2022 omst\u00e4llningen till en koldioxidsn\u00e5l och klimatt\u00e5lig ekonomi,
\u2022 \u00f6kad medvetenhet om sociala m\u00e5l, arbets- och s\u00e4kerhets-
villkor och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, och
\u2022 \u00f6kad betydelse av goda rutiner f\u00f6r bolagsstyrning, bek\u00e4mp-
ning av mutor och korruption samt efterlevnad av lagar och
best\u00e4mmelser.
Nordea Life & Pension-koncernen har uppr\u00e4ttat en omfattan-
de databas f\u00f6r indikatorer p\u00e5 ESG-risk, bland annat utsl\u00e4pp
av v\u00e4xthusgaser, klimatrelaterat VaR (value-at-risk) och ESG-
betyg. Databasen uppdateras regelbundet och utvecklas fort-
l\u00f6pande f\u00f6r att s\u00e5 stor del som m\u00f6jligt av tillg\u00e5ngarna ska
omfattas av b\u00e4sta praxis f\u00f6r indikatorer p\u00e5 ESG-risk.
ESG-risker kan h\u00e4rr\u00f6ra fr\u00e5n andra typer av risker. Tabellen
nedan visar i hur h\u00f6g grad de olika risktyperna kan p\u00e5verkas:
Risktyp
ESG-faktorernas p\u00e5verkan
Marknadsrisk
H\u00f6g
F\u00f6rs\u00e4kringsrisk
L\u00e5g
Operativ risk och regelefterlevnadsrisk
Medelh\u00f6g
Anseenderisk
H\u00f6g
ESG-faktorer anses ha stor inverkan p\u00e5 marknadsrisken.
Marknadsrisk kan uppst\u00e5 till f\u00f6ljd av st\u00f6rningar och f\u00f6r\u00e4nd-
ringar i samband med omst\u00e4llningen till en koldioxidsn\u00e5l och
klimatt\u00e5lig ekonomi. Dessa risker kan bero p\u00e5 politiska f\u00f6r-
\u00e4ndringar, marknadsdynamik, tekniska framsteg eller faktorer
som p\u00e5verkar anseendet. Viktiga exempel p\u00e5 omst\u00e4llningsris-
ker \u00e4r felaktiga bed\u00f6mningar av klimatrelaterade risker och
m\u00f6jligheter, politiska f\u00f6r\u00e4ndringar och lagreformer som
p\u00e5verkar koldioxidintensiva sektorer. Politiska \u00e5tg\u00e4rder och
lag\u00e4ndringar kan p\u00e5verka enskilda tillg\u00e5ngsslag (till exempel
fastigheter), i till\u00e4gg till s\u00e5dant som p\u00e5verkar
kapitalmarknaden.
F\u00f6r klimatrisker i samband med placeringar \u00e4r den allm\u00e4n-
na uppfattningen att de avspeglas i tillg\u00e5ngarnas marknads-
v\u00e4rde. En tillg\u00e5ngsf\u00f6rdelning som har sin tyngdpunkt i sekto-
rer med h\u00f6g klimatrisk utg\u00f6r emellertid en koncentrationsrisk
som kr\u00e4ver medvetenhet.
Diagrammet nedan visar f\u00f6rs\u00e4kringsavtalens innehav av
aktier och f\u00f6retagsobligationer i olika sektorer. De st\u00f6rsta
innehaven finns i sektorerna Finans, Teknik samt Konsument
dagligvaror.
Koncentration av ESG-data
0
5
10
15
20
25
30
35
%
2023
2022
\u00d6vrigt
El, v\u00e4rme
och vatten
R\u00e5varor
Teknik
Industri
Finans
Energi
Konsument
dagligvaror
Konsument
s\u00e4llank\u00f6p
Kommu-
nikation
Dessa sektorer \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis f\u00f6rknippade med stora
scope 1-utsl\u00e4pp (direkta koldioxidutsl\u00e4pp), men \u00e4ven scope
2- (indirekta koldioxidutsl\u00e4pp) och scope 3-utsl\u00e4pp (koldiox-
idutsl\u00e4pp i hela v\u00e4rdekedjan) beh\u00f6ver beaktas. Totalt sett har
aktie- och f\u00f6retagsobligationsinnehaven som f\u00f6rvaltas av
Nordea Life & Pension en utsl\u00e4ppsintensitet f\u00f6r scope 1 och 2
p\u00e5 i genomsnitt 80 ton koldioxidutsl\u00e4pp per miljon euro i f\u00f6r-
s\u00e4ljning, j\u00e4mf\u00f6rt med MSCI:s globala genomsnitt p\u00e5 138 ton
koldioxidutsl\u00e4pp per miljon euro i f\u00f6rs\u00e4ljning. Detta visar att
\u00e4ven om innehaven finns i en liknande blandning av sektorer,
s\u00e5 g\u00f6r Nordea Life & Pension investeringsval inom sektorerna
som \u00e4r i linje med det \u00f6vergripande m\u00e5let om nettonollut-
sl\u00e4pp. Trots de f\u00f6rh\u00e5llandevis sm\u00e5 innehaven i sektorerna El,
v\u00e4rme och vatten, Industri och R\u00e5varor bidrar dessa sektorer
avsev\u00e4rt till scope 1- och scope 2-utsl\u00e4ppen bland aktieinne-
haven. De sektorer d\u00e4r Nordea Life & Pension har huvuddelen
av sina innehav bidrar j\u00e4mf\u00f6relsevis lite till dessa utsl\u00e4pp.
Nordea Life & Pension-koncernen anv\u00e4nder sig av scena-
riodata fr\u00e5n Network for Greening the Financial System i sin
fram\u00e5tblickande analys av klimatrelaterade risker. I den fram-
\u00e5tblickande analysen anv\u00e4nds ocks\u00e5 MSCI:s klimatrelaterade
VaR som g\u00f6r det m\u00f6jligt att v\u00e4ga in politisk risk, tekniska m\u00f6j-
ligheter och fysiska risker i olika scenarier f\u00f6r diverse tempe-
raturutfall och omst\u00e4llningsresultat. Klimatrelaterat VaR
kvantifierar dessa risker i form av en avkastningsbaserad v\u00e4r-
dering av f\u00f6retagen.
De sektorer som f\u00f6r n\u00e4rvarande har de h\u00f6gsta utsl\u00e4ppen
av v\u00e4xthusgaser \u00e4r ocks\u00e5 de som f\u00f6rv\u00e4ntas tappa i marknads-
v\u00e4rde till f\u00f6ljd av regleringsm\u00e4ssiga och politiska f\u00f6r\u00e4ndring-
ar. Positivt \u00e4r emellertid att det i dessa sektorer ocks\u00e5 finns
m\u00f6jligheter till utveckling av mer effektiva tekniska l\u00f6sningar
f\u00f6r minskade utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser. Utmaningen \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r
att inte undvika dessa sektorer helt, utan ist\u00e4llet minska den
ESG-relaterade marknadsrisken som de medf\u00f6r, noggrant
v\u00e4lja f\u00f6retagen med st\u00f6rst utvecklingspotential p\u00e5 ESG-omr\u00e5-
det samt p\u00e5verka f\u00f6retag, branschf\u00f6reningar och politiker.
Den nuvarande bed\u00f6mningen \u00e4r att den ESG-relaterade
marknadsrisken i Nordea Life & Pension-koncernen \u00e4r f\u00f6r-
sumbar fr\u00e5n 2023.
Anseenderisk kan uppst\u00e5 som en f\u00f6ljd av att Nordea inte
lyckas uppfylla interna och externa m\u00e5l och f\u00f6rv\u00e4ntningar.
Negativ uppm\u00e4rksamhet fr\u00e5n kunder och media, ers\u00e4ttnings-
krav och st\u00e4mningar kan d\u00e5 i sin tur \u00f6ka antalet annullationer
och minska nyteckningen. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 konsekvenserna av
ESG-relaterad anseenderisk analyseras olika scenarier d\u00e4r
annullationerna \u00f6kar. Utfallet fr\u00e5n scenarierna visar negativa
resultateffekter som kan p\u00e5verka l\u00f6nsamheten p\u00e5 sikt och
\u00e4ven aff\u00e4rsplanerna. ESG-relaterad anseenderisk kan d\u00e4rf\u00f6r
inte avf\u00e4rdas som f\u00f6rsumbar.
F\u00f6rs\u00e4kringsrisk
F\u00f6rs\u00e4kringsrisk definieras som risken f\u00f6r f\u00f6rlust eller negativ
f\u00f6r\u00e4ndring av v\u00e4rdet p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringsskulderna till f\u00f6ljd av f\u00f6r-
\u00e4ndringar i niv\u00e5, trend eller volatilitet f\u00f6r d\u00f6dlighet, livsfall,
sjuklighet, \u00e5terk\u00f6p och annullationer, och d\u00e4r en s\u00e5dan f\u00f6r-
\u00e4ndring leder till att f\u00f6rs\u00e4kringsskuldernas v\u00e4rde \u00f6kar.
Ber\u00e4kning och analys av f\u00f6rs\u00e4kringsrisk
F\u00f6rs\u00e4kringsrisker kontrolleras huvudsakligen med hj\u00e4lp av
aktuariella metoder, det vill s\u00e4ga via tariffer, h\u00e4lsopr\u00f6vningar,
\u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal och stresstester, samt genom att g\u00f6ra
l\u00e4mpliga f\u00f6rs\u00e4kringstekniska avs\u00e4ttningar. Erfarenhetsanaly-
ser och j\u00e4mf\u00f6relser g\u00f6rs minst en g\u00e5ng per \u00e5r f\u00f6r varje
f\u00f6rs\u00e4kringsrisk.
Nordea ber\u00e4knar f\u00f6rs\u00e4kringsrisk genom att m\u00e4ta hur k\u00e4ns-
lig balansr\u00e4kningen \u00e4r f\u00f6r stressade f\u00f6rs\u00e4kringsscenarier i
vanliga stress- och scenariotester. Nordea har klarat samtliga
stresstester som genomf\u00f6rts. Varken Nordeas exponering f\u00f6r
f\u00f6rs\u00e4kringsrisk eller metod f\u00f6r ber\u00e4kning av den \u00e4ndrades i
n\u00e5gon betydande omfattning under rapporteringsperioden.
Annullationsrisk
Annullationsrisk innefattar risken f\u00f6r delvist eller helt \u00e5terk\u00f6p,
kapital\u00f6verf\u00f6ring och \u00f6verg\u00e5ng till fribrev. Annullationsrisken
h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n den potentiella skillnaden mellan faktiska annul-
lationstal och ber\u00e4knade annullationstal.
Annullationsrisken \u00e4r kopplad till f\u00f6rs\u00e4kringstagarnas
beteende och begr\u00e4nsas genom att s\u00e4kerst\u00e4lla att produk-
terna tillgodoser kundernas behov. Annullationstalen
stresstestas, f\u00f6ljs upp och rapporteras regelbundet. Uppf\u00f6lj-
ningen hj\u00e4lper Nordea att uppt\u00e4cka och hantera framv\u00e4xande
trender.
Livsfallsrisk
Livsfallsrisken avser livr\u00e4ntor under utbetalning och under
uppskovstid i Nordeas traditionella f\u00f6rs\u00e4kringar. D\u00f6dlighets-
tal och f\u00f6rv\u00e4ntad livsl\u00e4ngd uppdateras och j\u00e4mf\u00f6rs en g\u00e5ng
per \u00e5r.
Koncentration av f\u00f6rs\u00e4kringsrisker
Nordeas f\u00f6rs\u00e4kringsportf\u00f6ljer utg\u00f6rs av individ- och grupp-
f\u00f6rs\u00e4kringar som alla \u00e4r v\u00e4ldiversifierade sett till branscher,
regioner och demografi, och \u00e4ven i fr\u00e5ga om produkttyp och
risk. I Nordeas f\u00f6rs\u00e4kringsportf\u00f6ljer kan stora f\u00f6retag utg\u00f6ra
en geografisk riskkoncentration. Koncentrationsrisk hanteras
p\u00e5 landsniv\u00e5 och begr\u00e4nsas vid behov genom \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kring.
Hantering av f\u00f6rs\u00e4kringsrisk
Hanteringen av f\u00f6rs\u00e4kringsrisk omfattar bland annat s\u00e4rskil-
da rutiner f\u00f6r teckning av f\u00f6rs\u00e4kringar, \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kring och
produktgodk\u00e4nnanden.
Rutiner f\u00f6r teckning av f\u00f6rs\u00e4kringar
Teckningen av f\u00f6rs\u00e4kringar sker i enlighet med det lokala
bolagets strategidokument f\u00f6r tecknings- och f\u00f6rs\u00e4kringsris-
ker. Dessa dokument har tagits fram f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla robus-
ta processer f\u00f6r teckning av f\u00f6rs\u00e4kringar och sund r\u00e5dgivning
till kunderna.
Rutinerna f\u00f6r teckning av f\u00f6rs\u00e4kringar ska s\u00e4kerst\u00e4lla att
alla nya kunder behandlas p\u00e5 ett r\u00e4ttvist och etiskt korrekt
s\u00e4tt samt att enskilda risker godk\u00e4nns eller avvisas p\u00e5 v\u00e4lin-
formerade grunder. Goda rutiner s\u00e4kerst\u00e4ller ocks\u00e5 att kun-
derna erbjuds r\u00e4tt produkter f\u00f6r sina behov. Liv- och sjukf\u00f6r-
s\u00e4kringar tecknas individuellt. Beroende p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringsskyd-
det och ers\u00e4ttningsniv\u00e5n kan en h\u00e4lsopr\u00f6vning kr\u00e4vas innan
f\u00f6rs\u00e4kringen kan tecknas.
Aktuariefunktionen lyfter fram risker och l\u00e4mnar rekom-
mendationer i sin \u00e5rliga rapport. Aktuariefunktionen granskar
\u00e5rligen, samt vid behov, de strategidokument som styr teck-
ningen av f\u00f6rs\u00e4kringar.
\u00c5terf\u00f6rs\u00e4kring
Nordeas \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsprogram t\u00e4cker enskilda och aggre-
gerade d\u00f6dlighets- och sjuklighetsrisker, inklusive katastrof-
risk inom d\u00f6dsfall i Finland och Norge. Det inneh\u00e5ller indivi-
duella limiter f\u00f6r sj\u00e4lvbeh\u00e5ll och en aggregerad gr\u00e4ns f\u00f6r
nettof\u00f6rlust. \u00c5terf\u00f6rs\u00e4krade risker omfattar d\u00f6dsfallsrisk,
sjuklighetsrisk och katastrofrisk inom d\u00f6dsfall. Syftet med
\u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsprogrammet \u00e4r att minimera volatiliteten i f\u00f6r-
s\u00e4kringsers\u00e4ttningarna, ge stabilare riskresultat och skydda
Nordea Life & Pension fr\u00e5n riskkoncentration samt katastrof-
risk. Nyteckning med stora enskilda riskexponeringar tecknas
med fakultativ \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kring.
\u00c5terf\u00f6rs\u00e4kringsprogrammet f\u00f6ljs upp m\u00e5nadsvis via riskre-
sultatet per produktkategori. Aktuariefunktionen ansvarar f\u00f6r
att granska \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsstrategin och -programmet minst
en g\u00e5ng om \u00e5ret.
K\u00e4nsligheter
Nordea stresstestar regelbundet den avtalsenliga marginalen
och resultatet f\u00f6r att bed\u00f6ma hur dessa p\u00e5verkas av olika sce-
narier. Stresstesterna g\u00f6rs genom att simulera \u00f6gonblicksstres-
ser och g\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ndringar i f\u00f6rs\u00e4kringsantagandena. L\u00e5ngsik-
tigheten i liv- och pensionsr\u00f6relsen inneb\u00e4r att Nordea \u00e4r k\u00e4ns-
lig f\u00f6r r\u00e4ntef\u00f6r\u00e4ndringar, som i kombination med l\u00e4gre
aktiekurser och st\u00f6rre r\u00e4nteskillnader skulle f\u00e5 betydande
inverkan p\u00e5 resultat och avtalsenlig marginal. Metoderna som
anv\u00e4nds \u00f6verensst\u00e4mmer med andra stresstester som genom-
f\u00f6rs och utvecklades under \u00e5ret med tanke p\u00e5 IFRS 17. De rele-
vanta k\u00e4nsligheterna och deras effekt p\u00e5 resultat och avtalsen-
lig marginal framg\u00e5r av tabellen nedan.
P\u00e5verkan p\u00e5
P\u00e5verkan p\u00e5 resultat avtalsenlig marginal
31 dec 31 dec 31 dec 31 dec
Mn euro 2023 2022 2023 2022
Aktier -20 %
-16
-19
-124
-143
R\u00e4ntenedg\u00e5ng 50 punkter
-18
-19
-161
-201
R\u00e4nteuppg\u00e5ng 50 punkter
16
17
142
181
R\u00e4ntespread +50 punkter
1
0
4
5
Kombinerad marknadsstress
-35
-39
-292
-352
Annullationer +10 %
-1
-2
-12
-33
Kostnader +10 %
-12
-11
-72
-77
D\u00f6dlighet +10 %
2
2
4
4
Sjuklighet +10 %
-15
-14
-3
-6
Livsfall +10 %
-4
-3
-12
-25
1
2
1) Inklusive alternativa investeringar och -5 % p\u00e5 fastigheter.
2) R\u00e4ntenedg\u00e5ng 50 punkter, aktier -20 % och r\u00e4ntespread +50 punkter.
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfInsuranceContractsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-651": { "value": "K2.4 Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet Redovisningsprinciper Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet kan delas in i fyra delar: \u2022 f\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, som utg\u00f6rs av tillhandah\u00e5llna tj\u00e4nster enligt f\u00f6rs\u00e4kringsavtal till ett belopp som speglar den ers\u00e4tt- ning som bolaget r\u00e4knar med att ha r\u00e4tt till f\u00f6r dessa tj\u00e4nster \u2022 kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster, som innefattar f\u00f6rs\u00e4k- ringsers\u00e4ttningar, f\u00f6rv\u00e4rvskostnader och andra r\u00f6relsekost- nader avseende f\u00f6rs\u00e4kringsavtal \u2022 finansiella int\u00e4kter eller kostnader fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal, som innefattar f\u00f6r\u00e4ndringar i diskonteringsr\u00e4ntor, avveckling av diskonteringseffekten och avveckling av riskjusteringen. Posten innefattar \u00e4ven f\u00f6r\u00e4ndringar i skulder till f\u00f6rs\u00e4krings- tagare enligt den r\u00f6rliga avgiftsmodellen till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4nd- ringar i motsvarande tillg\u00e5ngar \u2022 avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som \u00e4r knutna till skulder till f\u00f6rs\u00e4k- ringstagare och innefattar int\u00e4kter fr\u00e5n dessa tillg\u00e5ngar. Mer detaljerade redovisningsprinciper g\u00e4llande f\u00f6rs\u00e4kringsavtal finns in not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d.
Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet
Mn euro
2023
2022
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter
613
313
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
-392
-119
Nettoresultat fr\u00e5n \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
-6
-6
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, netto
215
188
Finansiella int\u00e4kter eller kostnader fr\u00e5n
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
-2 222
1 900
Avkastning fr\u00e5n tillg\u00e5ngar som t\u00e4cker
f\u00f6rs\u00e4kringsskulder
2 224
-1 915
Finansiella int\u00e4kter och kostnader fr\u00e5n
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal, netto
2
-15
Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet
217
173
1 1) \u00d6verf\u00f6rt fr\u00e5n not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfInsurancePremiumRevenueExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-652": { "value": "K2.4 Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet Redovisningsprinciper Nettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet kan delas in i fyra delar: \u2022 f\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, som utg\u00f6rs av tillhandah\u00e5llna tj\u00e4nster enligt f\u00f6rs\u00e4kringsavtal till ett belopp som speglar den ers\u00e4tt- ning som bolaget r\u00e4knar med att ha r\u00e4tt till f\u00f6r dessa tj\u00e4nster \u2022 kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster, som innefattar f\u00f6rs\u00e4k- ringsers\u00e4ttningar, f\u00f6rv\u00e4rvskostnader och andra r\u00f6relsekost- nader avseende f\u00f6rs\u00e4kringsavtal \u2022 finansiella int\u00e4kter eller kostnader fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal, som innefattar f\u00f6r\u00e4ndringar i diskonteringsr\u00e4ntor, avveckling av diskonteringseffekten och avveckling av riskjusteringen. Posten innefattar \u00e4ven f\u00f6r\u00e4ndringar i skulder till f\u00f6rs\u00e4krings- tagare enligt den r\u00f6rliga avgiftsmodellen till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4nd- ringar i motsvarande tillg\u00e5ngar \u2022 avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som \u00e4r knutna till skulder till f\u00f6rs\u00e4k- ringstagare och innefattar int\u00e4kter fr\u00e5n dessa tillg\u00e5ngar. Mer detaljerade redovisningsprinciper g\u00e4llande f\u00f6rs\u00e4kringsavtal finns in not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d. K4 F\u00f6rs\u00e4kringsskulder Redovisningsprinciper IFRS 17 g\u00e4ller f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringsavtal, \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal och placeringsavtal med diskretion\u00e4r del. Ett f\u00f6rs\u00e4kringsavtal definieras som \u201dett avtal enligt vilket en part (f\u00f6rs\u00e4kringsgi- varen) accepterar en betydande f\u00f6rs\u00e4kringsrisk fr\u00e5n en annan part (f\u00f6rs\u00e4kringstagaren) genom att g\u00e5 med p\u00e5 att kompen- sera f\u00f6rs\u00e4kringstagaren om en angiven oviss framtida h\u00e4n- delse (den f\u00f6rs\u00e4krade h\u00e4ndelsen) har en negativ inverkan p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringstagaren\u201d. Avtal med diskretion\u00e4r del ger f\u00f6rs\u00e4k- ringstagaren den kontraktsenliga r\u00e4ttigheten att erh\u00e5lla, i till- l\u00e4gg till ett belopp som inte ensidigt best\u00e4ms av f\u00f6rs\u00e4krings- givaren, betydande ytterligare belopp d\u00e4r tidpunkterna eller beloppen enligt avtalet uteslutande best\u00e4ms av Nordea och d\u00e4r avkastningen p\u00e5 investeringar \u00e4r kopplade till en specifik portf\u00f6lj av tillg\u00e5ngar som innehas av Nordea. F\u00f6rs\u00e4kringsav- tal, \u00e5terf\u00f6rs\u00e4kringsavtal och placeringsavtal med diskretion\u00e4r del kallas nedan gemensamt f\u00f6r \u201df\u00f6rs\u00e4kringsavtal\u201d. F\u00f6r Nordea innefattar ing\u00e5ngna avtal som redovisas enligt IFRS 17: \u2022 livf\u00f6rs\u00e4kringar \u2022 pensionsplaner med eller utan garanterad avkastning, men med \u00e5terb\u00e4ringsmedel \u2022 kombinerade f\u00f6rs\u00e4krings- och pensionsplaner med bety- dande tillkommande d\u00f6dsfallsrisk \u2022 sjuk- och olycksfallsf\u00f6rs\u00e4kringar. Ber\u00e4kningsenhet F\u00f6r de flesta avtal ligger det juridiska avtalet till grund f\u00f6r redovisningen. Fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal och traditionella livf\u00f6rs\u00e4k- ringsavtal i Sverige delas i redovisningssyfte upp i tv\u00e5 separata avtal, ett sparavtal och ett riskavtal. F\u00f6r fondf\u00f6rs\u00e4kringar redo- visas sparavtalen enligt IFRS 9 och IFRS 15, medan \u00f6vriga avtal redovisas enligt IFRS 17. F\u00f6rs\u00e4kring av d\u00f6dsfallsrisk och andra risker i de finska avtalen betraktas som separata avtal i redo- visningsh\u00e4nseende och redovisas enligt IFRS 17. Redovisning och bortbokning F\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisas fr\u00e5n det tidigare av: \u2022 b\u00f6rjan av f\u00f6rs\u00e4kringsperioden f\u00f6r gruppen av avtal \u2022 den dag d\u00e5 den f\u00f6rsta premien fr\u00e5n en f\u00f6rs\u00e4kringstagare i gruppen f\u00f6rfaller till betalning och \u2022 tidpunkten d\u00e5 gruppen blir f\u00f6rlustavtal (f\u00f6r en grupp av f\u00f6rlustavtal). Placeringsavtal med diskretion\u00e4r del fr\u00e5n den dag d\u00e5 f\u00f6reta- get blir part i avtalet. F\u00f6rs\u00e4kringsavtal bokas bort n\u00e4r de upp- h\u00f6r, vilket inneb\u00e4r n\u00e4r skyldigheten som anges i avtalet l\u00f6per ut eller fullg\u00f6rs eller upph\u00e4vs. F\u00f6rs\u00e4kringsavtal bokas ocks\u00e5 bort n\u00e4r de \u00e4ndras v\u00e4sentligt, varvid ett nytt avtal redovisas med nya villkor. Allm\u00e4n v\u00e4rderingsmodell Den allm\u00e4nna v\u00e4rderingsmodellen anv\u00e4nds f\u00f6r en enskild riskprodukt i Norge (kapitalf\u00f6rs\u00e4kringar) och olika risks\u00e4k- ringsprodukter i Finland. F\u00f6rs\u00e4kringsavtal samlas i portf\u00f6ljer av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal med liknande risker och f\u00f6rvaltas tillsammans. F\u00f6r varje portf\u00f6lj grupperas ocks\u00e5 avtal som ing\u00e5tts under ett kalender\u00e5r tillsam- mans. F\u00f6r dessa grupper av avtal g\u00f6rs en ytterligare indelning i grupper av f\u00f6rlustbringande och l\u00f6nsamma avtal. Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet ber\u00e4knas kassafl\u00f6den f\u00f6r \u00e5taganden f\u00f6r alla grupper av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal. F\u00f6r grupper av avtal med posi- tiva nettokassafl\u00f6den (l\u00f6nsamma avtal) \u00e4r den avtalsenliga marginalen vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet samma belopp (men med omv\u00e4nt v\u00e4rde) som det f\u00f6rv\u00e4ntade positiva nettokassafl\u00f6- det och redovisas som en f\u00f6rs\u00e4kringsskuld. Detta beror p\u00e5 att avtalens hela v\u00e4rde avser tj\u00e4nster som ska utf\u00f6ras i fram tiden och d\u00e4rmed kommer intj\u00e4ningen i framtiden. F\u00f6r grupper av avtal med negativa kassafl\u00f6den f\u00f6r \u00e5taganden (f\u00f6rlustbring- ande avtal) betraktas det negativa beloppet som f\u00f6rlustdelen i skulden f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd och redovisas som en f\u00f6rlust i resultatr\u00e4kningen. Kassafl\u00f6den f\u00f6r \u00e5taganden best\u00e5r av: \u2022 Objektiva och Nordea-specifika ber\u00e4kningar av f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6den som uppst\u00e5r n\u00e4r bolaget uppfyller avtalen. Ber\u00e4kningarna uppdateras varje balansdag. \u2022 En justering f\u00f6r att spegla pengars tidsv\u00e4rde, dvs. diskonte- ringseffekten. Denna omfattar \u00e4ven de finansiella riskerna i det framtida kassafl\u00f6det s\u00e5 att de finansiella riskerna inte speglas i ber\u00e4kningarna av det framtida kassafl\u00f6det. \u2022 En s\u00e4rskild riskjustering f\u00f6r icke-finansiell risk som speglar den ers\u00e4ttning som bolaget kr\u00e4ver f\u00f6r att b\u00e4ra os\u00e4kerheten kring beloppet och tidpunkten f\u00f6r kassafl\u00f6den som uppst\u00e5r fr\u00e5n icke-finansiell risk. Under efterf\u00f6ljande perioder omv\u00e4rderas kassafl\u00f6den f\u00f6r \u00e5ta- ganden vid varje balansdag med hj\u00e4lp av aktuella antaganden. Den avtalsenliga marginalen redovisas i resultatr\u00e4kningen i den takt som tj\u00e4nsterna utf\u00f6rs. Placeringsavtal med diskretio- n\u00e4r del redovisas n\u00e4r placeringstj\u00e4nsterna utf\u00f6rs och \u00f6vriga avtal redovisas n\u00e4r tj\u00e4nsterna enligt f\u00f6rs\u00e4kringsavtalen utf\u00f6rs. R\u00f6rlig avgiftsmodell R\u00f6rlig avgiftsmodell anv\u00e4nds f\u00f6r alla avtal med direkt resul- tatandel. N\u00e4r avtalen ing\u00e5s redovisas de p\u00e5 samma s\u00e4tt som de enligt den allm\u00e4nna v\u00e4rderingsmodellen. Nordea tillhan- dah\u00e5ller placerings- och f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster och f\u00e5r ers\u00e4ttning f\u00f6r tj\u00e4nsterna genom en avgift som fastst\u00e4lls med h\u00e4nvisning till de underliggande tillg\u00e5ngarna. Den avtalsenliga margina- len justeras efter f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, genom att \u00e4nd- ringar i Nordeas andel av de underliggande tillg\u00e5ngarnas verkliga v\u00e4rde, \u00e4ven justerar skuldens avtalsenliga marginal. Den justerade avtalsenliga marginalen ligger till grund f\u00f6r den framtida redovisningen i resultatr\u00e4kningen. Premieallokeringsmodell Premieallokeringsmodellen anv\u00e4nds f\u00f6r kortfristiga avtal (d\u00e4r f\u00f6rs\u00e4kringsskyddets l\u00f6ptid \u00e4r h\u00f6gst ett \u00e5r) som vanligen avser liv- och sjuklighetsrisker. I Finland anv\u00e4nds dock den allm\u00e4n- na v\u00e4rderingsmodellen f\u00f6r att ber\u00e4kna vissa s\u00e5dana avtal. Skulden best\u00e5r av tv\u00e5 delar: \u2022 skuld f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd och \u2022 skuld f\u00f6r intr\u00e4ffade skador. Skulden f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd ber\u00e4knas som erh\u00e5llna men \u00e4nnu ej intj\u00e4nade premier, och redovisas i perio- dens resultatr\u00e4kning baserat p\u00e5 de f\u00f6rv\u00e4ntade premierna i f\u00f6r- h\u00e5llande till f\u00f6rfluten tid. Skuld f\u00f6r intr\u00e4ffade skador ber\u00e4knas p\u00e5 samma s\u00e4tt som enligt den allm\u00e4nna v\u00e4rderingsmodellen. Nordea har valt att redovisa kassafl\u00f6den f\u00f6r anskaffning som kostnader n\u00e4r de uppst\u00e5r enligt premieallokeringsmo- dellen. Vid v\u00e4rdering av skulden f\u00f6r intr\u00e4ffade skador g\u00f6r Nordea enligt modellen en justering av framtida kassafl\u00f6de f\u00f6r pengarnas tidsv\u00e4rde, om s\u00e5dan betalning eller erh\u00e5llande av betalning f\u00f6rv\u00e4ntas p\u00e5g\u00e5 mer \u00e4n ett \u00e5r fr\u00e5n dagen d\u00e5 ska- dan intr\u00e4ffade ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForInsuranceContracts", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-655": { "value": "K2.6 \u00d6vriga r\u00f6relseint\u00e4kter Redovisningsprinciper Nettovinster fr\u00e5n avyttring av aktier i koncernf\u00f6retag, intresse- f\u00f6retag och joint ventures, nettovinster fr\u00e5n avyttring av mate- riella tillg\u00e5ngar liksom andra transaktioner som inte kan h\u00e4n- f\u00f6ras till n\u00e5gon annan int\u00e4ktspost redovisas normalt under \u201d\u00d6vriga r\u00f6relseint\u00e4kter\u201d och f\u00f6rst n\u00e4r det \u00e4r sannolikt att de f\u00f6rm\u00e5ner som \u00e4r kopplade till transaktionen tillfaller Nordea. Det intr\u00e4ffar normalt n\u00e4r de betydande riskerna och f\u00f6rm\u00e5ner- na har \u00f6verf\u00f6rts till k\u00f6paren (vanligtvis n\u00e4r transaktionen har slutf\u00f6rts).
\u00d6vriga r\u00f6relseint\u00e4kter
Mn euro
2023
2022
Int\u00e4kter fr\u00e5n fastigheter
1
2
Avyttring av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar
29
39
\u00d6vrigt
13
42
Summa
43
83
K2.7 \u00d6vriga kostnader Redovisningsprinciper Transaktioner som inte kan h\u00e4nf\u00f6ras till n\u00e5gon annan kost- nadspost, redovisas normalt under \u201d\u00d6vriga kostnader\u201d. Mer- parten av kostnaderna \u00e4r relaterade till ink\u00f6p av IT-tj\u00e4nster och andra tj\u00e4nster. Kostnaderna f\u00f6r ink\u00f6p av tj\u00e4nster \u00e4r nor- malt transaktionsbaserade och redovisas i den period d\u00e5 tj\u00e4nsterna erh\u00e5lls. Nettof\u00f6rluster fr\u00e5n avyttring av aktier i koncernf\u00f6retag, intressef\u00f6retag och joint ventures, liksom nettof\u00f6rluster fr\u00e5n avyttring av materiella tillg\u00e5ngar, redovisas normalt under \u201d\u00d6vriga kostnader\u201d n\u00e4r det \u00e4r sannolikt att de f\u00f6rm\u00e5ner som \u00e4r kopplade till transaktionen tillfaller Nordea, och om de betydande riskerna och f\u00f6rm\u00e5nerna har \u00f6verf\u00f6rts till k\u00f6paren (vanligtvis n\u00e4r transaktionen har slutf\u00f6rts). Kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till fullg\u00f6randet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisade enligt IFRS 17 bruttoredovisas i denna not, men \u00f6verf\u00f6rs d\u00e4refter fr\u00e5n \u201d\u00d6vriga kostnader\u201d och redovisas i enlighet med redovisningsprinciperna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4krings- skulder\u201d och not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d. Kostnader som uppfyller kraven f\u00f6r kapitalisering enligt redovisningsprinciperna i not K5.1 \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d bruttoredovisas i denna not, men kapitaliseras sedan och redovisas under \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d i balansr\u00e4kningen.
\u00d6vriga kostnader
Mn euro
2023
2022
Informationsteknik
-916
-734
Marknadsf\u00f6ring och representation
-66
-53
Porto-, transport-, telefon- och kontorskostnader
-46
-45
Hyres-, lokal- och fastighetskostnader
-109
-101
Konsult- och revisionstj\u00e4nster
-178
-131
Marknadsdatatj\u00e4nster
-89
-87
\u00d6vrigt
-143
-171
Summa
-1 547
-1 322
\u00d6verf\u00f6ring av kostnader f\u00f6r att fullg\u00f6ra
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal som omfattas av IFRS 17
65
28
IT-utvecklingskostnader som kapitaliserats
276
186
Summa
-1 206
-1 108
1 2 3 1) IT-konsulttj\u00e4nster ing\u00e5r i Informationsteknik. 2) Revisionsarvoden ing\u00e5r i Konsult- och revisionstj\u00e4nster. 3) Se not K5.1 \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfOtherOperatingIncomeExpenseExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-656": { "value": "K2.6 \u00d6vriga r\u00f6relseint\u00e4kter Redovisningsprinciper Nettovinster fr\u00e5n avyttring av aktier i koncernf\u00f6retag, intresse- f\u00f6retag och joint ventures, nettovinster fr\u00e5n avyttring av mate- riella tillg\u00e5ngar liksom andra transaktioner som inte kan h\u00e4n- f\u00f6ras till n\u00e5gon annan int\u00e4ktspost redovisas normalt under \u201d\u00d6vriga r\u00f6relseint\u00e4kter\u201d och f\u00f6rst n\u00e4r det \u00e4r sannolikt att de f\u00f6rm\u00e5ner som \u00e4r kopplade till transaktionen tillfaller Nordea. Det intr\u00e4ffar normalt n\u00e4r de betydande riskerna och f\u00f6rm\u00e5ner- na har \u00f6verf\u00f6rts till k\u00f6paren (vanligtvis n\u00e4r transaktionen har slutf\u00f6rts).
\u00d6vriga r\u00f6relseint\u00e4kter
Mn euro
2023
2022
Int\u00e4kter fr\u00e5n fastigheter
1
2
Avyttring av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar
29
39
\u00d6vrigt
13
42
Summa
43
83
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfOtherOperatingIncomeExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-657": { "value": "K2.7 \u00d6vriga kostnader Redovisningsprinciper Transaktioner som inte kan h\u00e4nf\u00f6ras till n\u00e5gon annan kost- nadspost, redovisas normalt under \u201d\u00d6vriga kostnader\u201d. Mer- parten av kostnaderna \u00e4r relaterade till ink\u00f6p av IT-tj\u00e4nster och andra tj\u00e4nster. Kostnaderna f\u00f6r ink\u00f6p av tj\u00e4nster \u00e4r nor- malt transaktionsbaserade och redovisas i den period d\u00e5 tj\u00e4nsterna erh\u00e5lls. Nettof\u00f6rluster fr\u00e5n avyttring av aktier i koncernf\u00f6retag, intressef\u00f6retag och joint ventures, liksom nettof\u00f6rluster fr\u00e5n avyttring av materiella tillg\u00e5ngar, redovisas normalt under \u201d\u00d6vriga kostnader\u201d n\u00e4r det \u00e4r sannolikt att de f\u00f6rm\u00e5ner som \u00e4r kopplade till transaktionen tillfaller Nordea, och om de betydande riskerna och f\u00f6rm\u00e5nerna har \u00f6verf\u00f6rts till k\u00f6paren (vanligtvis n\u00e4r transaktionen har slutf\u00f6rts). Kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till fullg\u00f6randet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisade enligt IFRS 17 bruttoredovisas i denna not, men \u00f6verf\u00f6rs d\u00e4refter fr\u00e5n \u201d\u00d6vriga kostnader\u201d och redovisas i enlighet med redovisningsprinciperna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4krings- skulder\u201d och not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d. Kostnader som uppfyller kraven f\u00f6r kapitalisering enligt redovisningsprinciperna i not K5.1 \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d bruttoredovisas i denna not, men kapitaliseras sedan och redovisas under \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d i balansr\u00e4kningen.
\u00d6vriga kostnader
Mn euro
2023
2022
Informationsteknik
-916
-734
Marknadsf\u00f6ring och representation
-66
-53
Porto-, transport-, telefon- och kontorskostnader
-46
-45
Hyres-, lokal- och fastighetskostnader
-109
-101
Konsult- och revisionstj\u00e4nster
-178
-131
Marknadsdatatj\u00e4nster
-89
-87
\u00d6vrigt
-143
-171
Summa
-1 547
-1 322
\u00d6verf\u00f6ring av kostnader f\u00f6r att fullg\u00f6ra
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal som omfattas av IFRS 17
65
28
IT-utvecklingskostnader som kapitaliserats
276
186
Summa
-1 206
-1 108
1 2 3 1) IT-konsulttj\u00e4nster ing\u00e5r i Informationsteknik. 2) Revisionsarvoden ing\u00e5r i Konsult- och revisionstj\u00e4nster. 3) Se not K5.1 \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfOtherOperatingExpenseExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-658": { "value": "Revisionsarvoden 1 Mn euro 2023 2022 PricewaterhouseCoopers Revisionsuppdrag -9 -8 Revisionsverksamhet ut\u00f6ver revisionsuppdraget 2 0 0 \u00d6vriga uppdrag 2 -1 -1 Summa -10 -9 1) Revisionsarvoden i tabellen redovisas exklusive ej avdragsgill moms. 2) PricewaterhouseCoopers Oy svarade f\u00f6r -0,2 mn euro (-0,2 mn euro) av Revisionsverk - samhet ut\u00f6ver revisionsuppdraget och f\u00f6r -0,5 mn euro (-0,5 mn euro) av \u00d6vriga upp- drag. Varken PricewaterhouseCoopers Oy eller n\u00e5got annat f\u00f6retag i Pricewater- houseCoopers n\u00e4tverk har utf\u00f6rt n\u00e5gon skatter\u00e5dgivning. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfAuditorsRemunerationExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-659": { "value": "K2.8 Lagstadgade avgifter Redovisningsprinciper Kostnaden f\u00f6r dessa avgifter redovisas n\u00e4r skyldigheten att betala uppst\u00e5r. Resolutionsavgifter kan inte \u00e5terbetalas om Nordea skulle upph\u00f6ra med sin verksamhet, och betalnings- skyldigheten bed\u00f6ms f\u00f6ljaktligen uppst\u00e5 p\u00e5 \u00e5rets f\u00f6rsta dag. Den svenska bankskatten kan \u00e5terbetalas f\u00f6r den period under vilken Nordea inte bedriver n\u00e5gon verksamhet, och betalningsskyldigheten bed\u00f6ms d\u00e4rf\u00f6r uppst\u00e5 l\u00f6pande under \u00e5ret. Resolutionsavgifter redovisas d\u00e4rmed i sin helhet under f\u00f6rsta kvartalet medan den svenska bankskatten periodiseras linj\u00e4rt under \u00e5ret .
Mn euro
2023
2022
Resolutionsavgifter
-234
-256
Bankskatt
-82
-66
Summa
-316
-322
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForTaxesOtherThanIncomeTaxExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-660": { "value": "K2.9 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar Redovisningsprinciper Materiella och immateriella tillg\u00e5ngar skrivs av linj\u00e4rt \u00f6ver den ber\u00e4knade nyttjandeperioden. En immateriell tillg\u00e5ng med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod (goodwill) ska inte skrivas av, men \u00e5rligen pr\u00f6vas f\u00f6r eventuellt nedskrivningsbehov. Alla immateriella tillg\u00e5ngar med begr\u00e4nsad nyttjandepe- riod, inklusive IT-utvecklingsprojekt som har tagits i bruk, pr\u00f6- vas med avseende p\u00e5 indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov. Nedskrivningskostnaden ber\u00e4knas som skillnaden mellan redovisat v\u00e4rde och \u00e5tervinningsv\u00e4rde. Redovisningsprinciper f\u00f6r immateriella och materiella till- g\u00e5ngar, liksom till\u00e4mpade kritiska bed\u00f6mningar, finns i not K5 \u201dImmateriella och materiella tillg\u00e5ngar\u201d. Avskrivning h\u00e4nf\u00f6rlig till fullg\u00f6randet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisas inte h\u00e4r, utan ist\u00e4llet enligt beskrivningen i not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d och not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d .
Mn euro
2023
2022
Avskrivningar
Materiella tillg\u00e5ngar
-225
-215
Immateriella tillg\u00e5ngar
-393
-371
Summa avskrivningar
-618
-586
Nedskrivningar, netto
Materiella tillg\u00e5ngar
-6
1
Immateriella tillg\u00e5ngar
-193
-26
Summa nedskrivningar
-199
-25
Summa f\u00f6re \u00f6verf\u00f6ring av
f\u00f6rs\u00e4kringskostnader
-817
-611
\u00d6verf\u00f6ring av kostnader f\u00f6r att fullg\u00f6ra
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal som omfattas av IFRS 17
9
\u2013
Summa
-808
-611
K2.10 Kreditf\u00f6rluster Redovisningsprinicper Nedskrivningar av finansiella tillg\u00e5ngar i kategorierna \u201dUpplu- pet anskaffningsv\u00e4rde\u201d och \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresul- tat\u201d (se not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d) p\u00e5 balansrader- na \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d och \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d, redovisas i resultatr\u00e4kningen som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d, till- sammans med f\u00f6rluster fr\u00e5n finansiella garantier. F\u00f6rlusterna redovisas med avdrag f\u00f6r eventuella s\u00e4kerheter eller andra kre- ditf\u00f6rst\u00e4rkningar. Nordeas redovisningsprinciper f\u00f6r ber\u00e4kning- en av nedskrivning av l\u00e5n och till\u00e4mpade kritiska bed\u00f6mningar finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. Motpartsf\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till instrument som klassifice- rats i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d, inklusive kreditderivat men exklu- sive l\u00e5nefordringar redovisade till verkligt v\u00e4rde, redovisas under \u201dNettoresultat av poster till verkligt\u201d. F\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till l\u00e5nefordringar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instrumenten till f\u00f6rfall (uppfyller inte SPPI-kriteriet, dvs. att det uteslutande r\u00f6r sig om betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta), redovisas under posten \u201dNettoresul- tat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r ytterligare information, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Ytterligare information om kreditrisk finns i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d .
Kreditf\u00f6rluster
Utl\u00e5ning till
centralbanker och Utl\u00e5ning til R\u00e4nteb\u00e4rande Poster utanf\u00f6r
2023,
mn euro
kreditinstitut allm\u00e4nheten v\u00e4rdepapper balansr\u00e4kningen Summa
Kreditf\u00f6rluster, kategori 1
-2
9
-1
-1
5
Kreditf\u00f6rluster, kategori 2
0
-5
0
29
24
Kreditf\u00f6rluster, icke fallerade
-2
4
-1
28
29
Kategori 3, fallerade
Kreditf\u00f6rluster, individuellt v\u00e4rderade, kollektivt ber\u00e4knade
4
-30
\u2013
-1
-27
Konstaterade kreditf\u00f6rluster
\u2013
-245
\u2013
-1
-246
Minskning av avs\u00e4ttningar som tagits i anspr\u00e5k f\u00f6r att t\u00e4cka
konstaterade kreditf\u00f6rluster
\u2013
88
\u2013
1
89
\u00c5terf\u00f6ringar av tidigare konstaterade kreditf\u00f6rluster
0
35
\u2013
\u2013
35
Garantiers\u00e4ttning
\u2013
\u2013
\u2013
2
2
Ny/\u00f6kad avs\u00e4ttning
0
-248
\u2013
-5
-253
\u00c5terf\u00f6ring av avs\u00e4ttningar
\u2013
178
\u2013
6
184
Kreditf\u00f6rluster, fallerade
4
-222
\u2013
2
-216
Kreditf\u00f6rluster, netto
2
-218
-1
30
-187
2 2 3 4 1
Utl\u00e5ning till
centralbanker och Utl\u00e5ning til R\u00e4nteb\u00e4rande Poster utanf\u00f6r
2022,
mn euro
kreditinstitut allm\u00e4nheten v\u00e4rdepapper balansr\u00e4kningen Summa
Kreditf\u00f6rluster, kategori 1
-1
-29
11
-10
-29
Kreditf\u00f6rluster, kategori 2
0
-17
0
15
-2
Kreditf\u00f6rluster, icke fallerade
-1
-46
11
5
-31
Kategori 3, fallerade
Kreditf\u00f6rluster, individuellt v\u00e4rderade, kollektivt ber\u00e4knade
-5
96
\u2013
-3
88
Konstaterade kreditf\u00f6rluster
-5
-701
\u2013
-3
-709
Minskning av avs\u00e4ttningar som tagits i anspr\u00e5k f\u00f6r att t\u00e4cka
konstaterade kreditf\u00f6rluster
\u2013
509
\u2013
3
512
\u00c5terf\u00f6ringar av tidigare konstaterade kreditf\u00f6rluster
1
63
\u2013
\u2013
64
Garantiers\u00e4ttning
\u2013
\u2013
\u2013
1
1
Ny/\u00f6kad avs\u00e4ttning
-19
-251
\u2013
-11
-281
\u00c5terf\u00f6ring av avs\u00e4ttningar
\u2013
239
\u2013
5
244
Kreditf\u00f6rluster, fallerade
-28
-45
\u2013
-8
-81
Kreditf\u00f6rluster, netto
-29
-91
11
-3
-112
2 2 3 4 1 1) Inkluderar individuellt identifierade tillg\u00e5ngar d\u00e4r avs\u00e4ttningarna har ber\u00e4knats med en statistisk modell. 2) Avs\u00e4ttningar inkluderade i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. 3) Avs\u00e4ttningar inkluderade i not K3.9 \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d. 4) Avs\u00e4ttningar inkluderade i not K6 \u201dAvs\u00e4ttningar \u201d. K5 Immateriella och materiella tillg\u00e5ngar K5.1 Immateriella tillg\u00e5ngar Redovisningsprinciper Immateriella tillg\u00e5ngar \u00e4r identifierbara, icke-monet\u00e4ra till- g\u00e5ngar som saknar fysisk beskaffenhet. Tillg\u00e5ngarna st\u00e5r under Nordeas kontroll, vilket inneb\u00e4r att Nordea har m\u00f6jlighet och r\u00e4tt att erh\u00e5lla de framtida ekonomiska f\u00f6rdelarna h\u00e4nf\u00f6r- liga till den underliggande tillg\u00e5ngen. Nordeas immateriella tillg\u00e5ngar utg\u00f6rs fr\u00e4mst av goodwill, IT-utvecklingsprojekt/pro- gramvaror och kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar . Goodwill Goodwill utg\u00f6r skillnaden mellan anskaffningsv\u00e4rdet och det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 Nordeas andel av identifierbara nettotill- g\u00e5ngar i f\u00f6rv\u00e4rvade koncernf\u00f6retag/intressef\u00f6retag/joint ven- tures vid f\u00f6rv\u00e4rvstidpunkten. Goodwill som uppkommit vid f\u00f6r- v\u00e4rv av koncernf\u00f6retag redovisas som \u201dImmateriella tillg\u00e5ng- ar\u201d. Goodwill som uppkommit vid f\u00f6rv\u00e4rv av intressef\u00f6retag och joint ventures redovisas inte som en separat tillg\u00e5ng utan som \u201dAktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures\u201d. Goodwill pr\u00f6vas \u00e5rligen f\u00f6r eventuellt nedskrivningsbehov, eller oftare om h\u00e4ndelser eller \u00e4ndrade f\u00f6ruts\u00e4ttningar tyder p\u00e5 att nedskrivningsbehov finns. Goodwill redovisas till anskaffningsv\u00e4rde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivning av goodwill kan inte \u00e5terf\u00f6ras i senare perioder. Goodwill h\u00e4nf\u00f6rlig till intressef\u00f6retag och joint ventures pr\u00f6vas inte separat f\u00f6r nedskrivningsbehov utan inkluderas i det redo- visade v\u00e4rdet p\u00e5 intressef\u00f6retaget och joint venture-f\u00f6retaget. Principerna f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning av intressef\u00f6retag och joint ventures beskrivs i not K9.3 \u201dAktier och andelar i intresse- f\u00f6retag och joint ventures\u201d. IT-utvecklingsprojekt/programvaror Kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till underh\u00e5ll av programvaror kost- nadsf\u00f6rs l\u00f6pande. Utgifter direkt h\u00e4nf\u00f6rbara till st\u00f6rre inves- teringar i utveckling av programvara redovisas som immate- riella tillg\u00e5ngar om de f\u00f6rv\u00e4ntas generera framtida ekono- miska f\u00f6rdelar. Dessa utgifter omfattar personalkostnader f\u00f6r programutveckling och indirekta kostnader f\u00f6r att f\u00e4rdigst\u00e4lla tillg\u00e5ngen f\u00f6r avsedd anv\u00e4ndning. Programkostnader omfat- tar ocks\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvade programlicenser som inte \u00e4r h\u00e4nf\u00f6rliga till funktionen hos en materiell tillg\u00e5ng. Avskrivningen ber\u00e4knas linj\u00e4rt \u00f6ver programvarans nytt- jandeperiod, som vanligen \u00e4r 3 till 5 \u00e5r, och i vissa fall f\u00f6r strategisk infrastruktur upp till maximalt 10 \u00e5r. Kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar I samband med r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv allokeras normalt sett en del av k\u00f6peskillingen till kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar, under f\u00f6ruts\u00e4ttning att tillg\u00e5ngen \u00e4r identifierbar och under Nordeas kontroll. En immateriell tillg\u00e5ng \u00e4r identifierbar om den uppst\u00e5r till f\u00f6ljd av avtalsm\u00e4ssiga eller lagliga r\u00e4ttigheter, eller om den kan separeras fr\u00e5n f\u00f6retaget och s\u00e4ljas, \u00f6verf\u00f6- ras, licensieras, uthyras eller bytas. Tillg\u00e5ngen skrivs av \u00f6ver nyttjandeperioden, som vanligen \u00e4r mer \u00e4n 10 \u00e5r. Nedskrivning Goodwill och IT-utvecklingsprojekt som \u00e4nnu inte tagits i bruk skrivs inte av, men pr\u00f6vas \u00e5rligen med avseende p\u00e5 eventuellt nedskrivningsbehov. Pr\u00f6vningen g\u00f6rs oftare om n\u00e5got tyder p\u00e5 att ett nedskrivningsbehov f\u00f6religger. \u00c4ven f\u00f6r immateriella tillg\u00e5ngar som tagits i bruk och skrivs av, g\u00f6rs en bed\u00f6mning med avseende p\u00e5 indikationer p\u00e5 nedskrivnings- behov. Om s\u00e5dana indikationer finns, pr\u00f6vas nedskrivnings- behovet f\u00f6r tillg\u00e5ngen. Nedskrivningskostnaden ber\u00e4knas som skillnaden mellan redovisat v\u00e4rde och \u00e5tervinningsv\u00e4rde. \u00c5tervinningsv\u00e4rdet \u00e4r det h\u00f6gre av verkligt v\u00e4rde efter avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningskostnader och nyttjandev\u00e4rdet f\u00f6r till- g\u00e5ngen eller den kassagenererande enheten. Kassagenere- rande enhet definieras som den minsta identifierbara grupp av tillg\u00e5ngar som ger upphov till kassafl\u00f6den som i allt v\u00e4sent- ligt \u00e4r oberoende av andra tillg\u00e5ngar. F\u00f6r goodwill och IT- utvecklingsprojekt som \u00e4nnu inte tagits i bruk, motsvaras de kassagenererande enheterna av r\u00f6relsesegmenten. Nyttjande- v\u00e4rdet \u00e4r nuv\u00e4rdet av de kassafl\u00f6den som tillg\u00e5ngen eller den kassagenererande enheten f\u00f6rv\u00e4ntas ge upphov till. Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov f\u00f6r goodwill och andra immateriella tillg\u00e5ngar I samband med identifieringen av kassagenererande enheter och i vilken utstr\u00e4ckning de kan l\u00e4ggas samman till grupper som pr\u00f6vas tillsammans beh\u00f6ver bed\u00f6mningar g\u00f6ras. Internt utvecklade programvaror ing\u00e5r i pr\u00f6vningen av nedskrivnings- behovet och allokeras till kassagenererande enheter. Nordeas samlade goodwill uppgick till 2 227 mn euro (2 262 mn euro) vid \u00e5rets slut. V\u00e4rdet p\u00e5 internt utvecklade programvaror upp- gick till 1 457 mn euro (1 599 mn euro) vid \u00e5rets slut. Uppskattningen av framtida kassafl\u00f6den och ber\u00e4kningen av diskonteringsr\u00e4ntan f\u00f6r dessa kassafl\u00f6den \u00e4r f\u00f6renade med os\u00e4kerhet i uppskattningarna. Uppskattningen av framtida kas- safl\u00f6den p\u00e5verkas mycket av kassafl\u00f6desprognoserna f\u00f6r de n\u00e4rmaste \u00e5ren (normalt 3\u20135 \u00e5r) och av den uppskattade till- v\u00e4xttakten f\u00f6r sektorn efter 3\u20135 \u00e5r. Tillv\u00e4xttakten baseras p\u00e5 historiska data som uppdateras f\u00f6r att spegla den aktuella situ- ationen, vilket ger upphov till os\u00e4kerhet i uppskattningarna. \u00c4ven vid uppskattning av l\u00e5ngsiktig tillv\u00e4xttakt kr\u00e4vs att kritiska bed\u00f6mningar g\u00f6rs. Framr\u00e4knade kassafl\u00f6den diskonteras med en r\u00e4nta base- rad p\u00e5 den l\u00e5ngfristiga riskfria r\u00e4ntan plus en riskpremie. H\u00f6gre energi- och r\u00e5varupriser och l\u00e4gre privatkonsumtion F\u00f6r information om kritiska bed\u00f6mningar som gjorts vid upp- r\u00e4ttandet av denna \u00e5rsredovisning, till f\u00f6ljd av os\u00e4kerhet kring hur h\u00f6gre energi- och r\u00e5varupriser och l\u00e4gre privatkon- sumtion i olika sektorer p\u00e5 l\u00e5ng sikt kan komma att p\u00e5verka Nordeas redovisning, se not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d. Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov Nedskrivningspr\u00f6vningen genomf\u00f6rs f\u00f6r varje kassagenereran- de enhet genom att j\u00e4mf\u00f6ra det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 nettotill- g\u00e5ngarna, inklusive goodwill, med \u00e5tervinningsv\u00e4rdet. \u00c5tervin- ningsv\u00e4rdet \u00e4r nyttjandev\u00e4rdet och ber\u00e4knas p\u00e5 basis av diskon- terade kassafl\u00f6den. D\u00e5 investeringarna \u00e4r av en s\u00e5dan l\u00e5ngsiktig karakt\u00e4r har eviga kassafl\u00f6den anv\u00e4nts vid ber\u00e4kningen. Kassafl\u00f6den f\u00f6r de n\u00e4rmaste tre \u00e5ren baseras p\u00e5 finansiella prognoser. Prognoserna bygger p\u00e5 Nordeas makroekonomis- ka utsikter som inkluderar information om BNP-tillv\u00e4xt, infla- tion och referensr\u00e4ntor f\u00f6r relevanta l\u00e4nder. Baserat p\u00e5 dessa makroekonomiska prognoser uppskattar aff\u00e4rsomr\u00e5dena hur marginaler, volymer, f\u00f6rs\u00e4ljning och kostnader kommer att utvecklas under de kommande \u00e5ren. Kreditf\u00f6rluster ber\u00e4knas utifr\u00e5n det l\u00e5ngsiktiga genomsnittet f\u00f6r olika aff\u00e4rsomr\u00e5den. Detta resulterar i en resultatr\u00e4kning f\u00f6r varje \u00e5r. Det estime - rade kassafl\u00f6det f\u00f6r respektive \u00e5r \u00e4r det prognosticerade net- toresultatet i dessa resultatr\u00e4kningar, reducerat med det lag- stadgade kapital som kr\u00e4vs f\u00f6r att verksamheten ska kunna v\u00e4xa i enlighet med tillv\u00e4xtantagandena. F\u00f6r de kassagenere- rande enheter som har mer kapital \u00e4n vad koncernens m\u00e5l f\u00f6r k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelation anger, kommer \u00e4ven utdelningar att inkluderas i kassafl\u00f6dena under tre \u00e5r till dess att k\u00e4rnprim\u00e4r- kapitalrelationen uppg\u00e5r till koncernens m\u00e5ls\u00e4ttning. Prognoserna tar \u00e4ven h\u00e4nsyn till de st\u00f6rre projekt som Nordea initierat. Centrala kostnader har allokerats till aff\u00e4rsomr\u00e5dena f\u00f6r
att s\u00e4kerst\u00e4lla att kassafl\u00f6dena i de kassagenererande enheter-
na \u00e4ven inneh\u00e5ller alla indirekta kostnader. Skattekostnader har
ber\u00e4knats baserat p\u00e5 schablonskattesatser. Kassafl\u00f6den f\u00f6r peri
-
oden efter prognosperioden baseras p\u00e5 uppskattningar av sek-
torbaserade tillv\u00e4xttal. Tillv\u00e4xttakten bygger p\u00e5 historiska data,
vilka uppdaterats f\u00f6r att spegla den aktuella situationen.
Framr\u00e4knade kassafl\u00f6den diskonteras med en r\u00e4nta baserad
p\u00e5 den l\u00e5ngfristiga riskfria r\u00e4ntan plus en riskpremie. Diskonte
-
ringsr\u00e4ntan som anv\u00e4ndes 2023 var 9,8 procent (9,0 procent)
efter skatt, vilket motsvarar en r\u00e4nta p\u00e5 12,7 procent (11,7 pro
-
cent) f\u00f6re skatt. Den ber\u00e4knade tillv\u00e4xttakten 2,1 procent
(2,5 procent). De kassagenererande enheterna t\u00e4cker alla nord
-
iska valutor och Nordea diskonterar framtida kassafl\u00f6den med
en euro-denominerad r\u00e4nta f\u00f6r alla kassagenererande enheter.
De pr\u00f6vningar av nedskrivningsbehovet som gjordes 2023
p\u00e5visade inte n\u00e5got behov av en nedskrivning av goodwill.
B\u00e5de en \u00f6kning av diskonteringsr\u00e4ntan med 1 procentenhet
och en minskning av den framtida tillv\u00e4xttakten med 1 pro
-
centenheter \u00e4r rimliga t\u00e4nkbara \u00e4ndringar i viktiga antagan-
den. En s\u00e5dan \u00e4ndring skulle inte leda till n\u00e5gon nedskrivning.
Ut\u00f6ver kassafl\u00f6destestet f\u00f6r kassagenererande enheter, g\u00f6rs
en kvalitativ bed\u00f6mning av internt utvecklade IT-system f\u00f6r att
uppt\u00e4cka indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov. Om s\u00e5dana indi-
kationer finns g\u00f6rs en analys f\u00f6r att bed\u00f6ma huruvida tillg\u00e5ng-
arnas redovisade v\u00e4rde \u00e4r fullt \u00e5tervinningsbart. Den h\u00e4r
bed\u00f6mningen g\u00f6rs p\u00e5 tillg\u00e5ngsniv\u00e5 utifr\u00e5n en kvalitativ analys.
B\u00e5de externa och interna faktorer f\u00f6r nedskrivningsbehov
granskas.
En extern faktor kan exempelvis vara att marknaden g\u00e5r mot nya
molnl\u00f6sningar som \u00e4r betydligt mer kostnadseffektiva \u00e4n en lokal
l\u00f6sning. En annan faktor kan vara att en produkt under utveckling
blir \u00f6verfl\u00f6dig eller ers\u00e4tts av en annan produkt p\u00e5 marknaden,
vilket tyder p\u00e5 att v\u00e4rdet av utvecklingen kan ha minskat.
Interna faktorer f\u00f6r nedskrivningsbehov \u00e4r interna beslut som
tyder p\u00e5 att produkter som \u00e4r beroende av funktionaliteten kom-
mer att avvecklas, att en viss verksamhet kommer att avvecklas,
att det f\u00f6rv\u00e4ntas/har beslutats internt att funktionen ska flyttas till
molnet eller ers\u00e4ttas av en ny lokal funktionalitet, etc.
Under \u00e5ret gjorde Nordea en \u00f6versyn av sin portf\u00f6lj med
p\u00e5g\u00e5-
ende utvecklingsprojekt f\u00f6r digitala tj\u00e4nster till kunder. Slutsat-
sen var att den snabba digitala utvecklingen, inklusive fortl\u00f6-
pande och agilt inf\u00f6randet av nya funktioner och molnbaserade
l\u00f6sningar, g\u00f6r det sv\u00e5rare ur redovisningsperspektiv att p\u00e5visa
s\u00e5dan ekonomisk nytta.
Nordea beslutade d\u00e4rf\u00f6r, trots kundernas h\u00f6ga betyg f\u00f6r ban-
kens digitala tj\u00e4nster, att forts\u00e4ttningsvis kostnadsf\u00f6ra s\u00e5dana
utvecklingskostnader l\u00f6pande, och en nedskrivning p\u00e5 130 mn euro
gjordes. Sammantaget uppgick nedskrivningarna till 193 mn euro
och innefattade \u00e4ven individuellt obetydliga nedskrivningar som
identifierades i samband med den ordinarie pr\u00f6vningen av ned
-
skrivningsbehovet. Nordea har fortfarande internt utvecklade
immateriella IT-tillg\u00e5ngar till ett v\u00e4rde av 1,5 md euro i sin balans
-
r\u00e4kning, d\u00e4r inga betydande nedskrivningsbehov identifierades
under 2023 och d\u00e4r kapitaliseringen f\u00f6r n\u00e4rvarande f\u00f6rv\u00e4ntas fort
-
s\u00e4tta. Nedskrivningarna presenteras n\u00e4stan uteslutande under
\u201d\u00d6vriga r\u00f6relsesegment\u201d i not K2.1 \u201dSegmentrapportering\u201d.
Immateriella tillg\u00e5ngar
Internt Internt
utvecklad utvecklad
Goodwill programvara Summa Goodwill programvara Summa
Kassagenererande enheter, mn euro 31 dec 2023 31 dec 2023 31 dec 2023 31 dec 2022 31 dec 2022 31 dec 2022
Personal Banking
1 009
443
1 452
1 029
564
1 593
Business Banking
695
492
1 187
724
490
1 214
Large Corporates & Insitutions
157
312
469
165
308
473
Asset & Wealth Management
366
210
576
344
237
581
Summa
2 227
1 457
3 684
2 262
1 599
3 861
\u00d6vriga immateriella tillg\u00e5ngar
\u2013
\u2013
142
\u2013
\u2013
144
Summa immateriella tillg\u00e5ngar
2 227
1 457
3 826
2 262
1 599
4 005
1
1
2
1) Exklusive goodwill i intressef\u00f6retag.
2) Inklusive k\u00f6pta programlicenser utanf\u00f6r interna utvecklingsprojekt om 103 mn euro (109 mn euro).
F\u00f6r\u00e4ndringar av goodwill, mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets b\u00f6rjan
2 262
2 116
F\u00f6rv\u00e4rv
22
344
Utrangeringar
\u2013
-141
Omr\u00e4kningsdifferenser
-57
-57
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets slut
2 227
2 262
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets b\u00f6rjan
\u2013
-141
Utrangeringar
\u2013
141
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets slut
\u2013
\u2013
Summa
2 227
2 262
1
2
2
1) Avser f\u00f6rv\u00e4rvet av Advinans 2023 och Nordea Pension 2022, se not K9.6 \u201dF\u00f6rv\u00e4rv\".
2) Avser Ryssland, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\".
F\u00f6r\u00e4ndringar av internt utvecklad programvara,
mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets b\u00f6rjan
2 983
2 794
Ink\u00f6p
409
312
F\u00f6rv\u00e4rv
\u2013
44
F\u00f6rs\u00e4ljningar/utrangeringar
-853
-69
Omr\u00e4kningsdifferenser
-36
-98
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets slut
2 503
2 983
Ackumulerade avskrivningar vid \u00e5rets b\u00f6rjan
-1 211
-955
Avskrivningar enligt plan
-346
-322
Ackumulerade avskrivningar p\u00e5 tillg\u00e5ngar
som s\u00e5lts/utrangerats
623
26
Omr\u00e4kningsdifferenser
23
40
Ackumulerade avskrivningar vid \u00e5rets slut
-911
-1 211
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets b\u00f6rjan
-173
-196
Ackumulerade nedskrivningar p\u00e5 tillg\u00e5ngar
som s\u00e5lts/utrangerats
230
43
Nedskrivningar
-193
-26
Omr\u00e4kningsdifferenser
1
6
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets slut
-135
-173
Summa
1 457
1 599
1
1) Avser f\u00f6rv\u00e4rvet av Nordea Pension, se not K9.6 \u201dF\u00f6rv\u00e4rv\" .
K5.2 Materiella tillg\u00e5ngar Redovisningsprinciper Posten \u201dMateriella tillg\u00e5ngar\u201d innefattar fastigheter f\u00f6r egen anv\u00e4ndning, f\u00f6rb\u00e4ttringsutgifter p\u00e5 annans fastighet, IT- utrustning, m\u00f6bler och annan utrustning. \u00c4ven nyttjander\u00e4t- ter enligt leasingavtal ing\u00e5r h\u00e4r (f\u00f6r mer information se not K5.4 \u201dLeasing\u201d). Materiella tillg\u00e5ngar redovisas till anskaff- ningsv\u00e4rde minskat med ackumulerade av- och nedskrivning- ar. Anskaffningsv\u00e4rdet f\u00f6r en materiell tillg\u00e5ng utg\u00f6rs av dess ink\u00f6pspris samt eventuella kostnader direkt h\u00e4nf\u00f6rliga till att s\u00e4tta tillg\u00e5ngen i brukbart skick f\u00f6r avsedd anv\u00e4ndning. Delar av en materiell tillg\u00e5ng redovisas som separata poster om de har olika nyttjandeperiod. Fastigheter f\u00f6r egen anv\u00e4ndning som \u00e4r knutna till f\u00f6rs\u00e4k- ringsavtal med direkt resultatandel v\u00e4rderas med hj\u00e4lp av verkligt v\u00e4rde-modellen i enlighet med IAS 40. F\u00f6r mer infor- mation om v\u00e4rdering och tillh\u00f6rande processer, se not K5.3 \u201dF\u00f6rvaltningsfastigheter\u201d. F\u00f6rb\u00e4ttringsutgifter redovisas som tillg\u00e5ngar om de inne- b\u00e4r en f\u00f6rb\u00e4ttrad funktion hos tillg\u00e5ngen, medan utgifter f\u00f6r underh\u00e5ll inte f\u00f6rb\u00e4ttrar tillg\u00e5ngens funktion och d\u00e4rmed kostnadsf\u00f6rs l\u00f6pande. Materiella tillg\u00e5ngar skrivs av linj\u00e4rt \u00f6ver den ber\u00e4knade nyttjandeperioden enligt nedan. Den ber\u00e4knade nyttjandepe- rioden f\u00f6r olika materiella tillg\u00e5ngar uppdateras \u00e5rligen. Byggnader 30\u201375 \u00e5r Inventarier 3\u20135 \u00e5r F\u00f6rb\u00e4ttrings - utgifter p\u00e5 annans fastighet F\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar inom byggnader, det kor- tare av 10 \u00e5r och \u00e5terst\u00e5ende hyresperiod. F\u00f6r nybyggnation, det kortare av redovis- ningsprinciperna f\u00f6r \u00e4gda byggnader och \u00e5terst\u00e5ende hyresperiod. F\u00f6r fast inred- ning i hyrda fastigheter g\u00e4ller det kortare av 10\u201320 \u00e5r och \u00e5terst\u00e5ende hyresperiod. Varje balansdag pr\u00f6var Nordea om det finns indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov f\u00f6r en materiell tillg\u00e5ng. Om s\u00e5dana indi- kationer finns g\u00f6rs en bed\u00f6mning av tillg\u00e5ngens \u00e5tervin- ningsv\u00e4rde och eventuell nedskrivning g\u00f6rs. Nedskrivningar \u00e5terf\u00f6rs om \u00e5tervinningsv\u00e4rdet \u00f6kar. Det redovisade v\u00e4rdet \u00f6kas d\u00e5 till \u00e5tervinningsv\u00e4rdet, men kan inte \u00f6verstiga vad det redovisade v\u00e4rdet varit om en nedskriv- ning inte redovisats i f\u00f6rsta l\u00e4get .
Materiella tillg\u00e5ngar
31 dec 2023
31 dec 2022
\u00c4gda \u00c4gda \u00c4gda \u00c4gda
tillg\u00e5ngar tillg\u00e5ngar tillg\u00e5ngar tillg\u00e5ngar
v\u00e4rderade v\u00e4rderade v\u00e4rderade v\u00e4rderade
till anskaff- till verkligt Nyttjander\u00e4tt till anskaff- till verkligt Nyttjander\u00e4tt
Mn euro ningsv\u00e4rde v\u00e4rde
tillg\u00e5ngar
Summa
ningsv\u00e4rde v\u00e4rde
tillg\u00e5ngar
Summa
Inventarier
347
\u2013
6
353
344
\u2013
5
349
Mark och byggnader
28
39
1 233
1 300
29
43
1 252
1 324
Summa
375
39
1 239
1 653
373
43
1 257
1 673
Inventarier
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets b\u00f6rjan
1 309
\u2013
13
1 322
1 343
\u2013
14
1 357
Ink\u00f6p
85
\u2013
4
89
63
\u2013
3
66
F\u00f6rs\u00e4ljningar/utrangeringar
-303
\u2013
-2
-305
-68
\u2013
-3
-71
Omr\u00e4kningsdifferenser
-17
\u2013
0
-17
-29
\u2013
-1
-30
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets slut
1 074
\u2013
15
1 089
1 309
\u2013
13
1 322
Ackumulerade avskrivningar vid \u00e5rets b\u00f6rjan
-958
\u2013
-8
-966
-972
\u2013
-8
-980
Ackumulerade avskrivningar p\u00e5 tillg\u00e5ngar som
s\u00e5lts/utrangerats
296
\u2013
2
298
65
\u2013
3
68
Avskrivningar enligt plan
-73
\u2013
-3
-76
-68
\u2013
-3
-71
Omr\u00e4kningsdifferenser
12
\u2013
0
12
17
\u2013
0
17
Ackumulerade avskrivningar vid \u00e5rets slut
-723
\u2013
-9
-732
-958
\u2013
-8
-966
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets b\u00f6rjan
-7
\u2013
\u2013
-7
-8
\u2013
\u2013
-8
Ackumulerade nedskrivningar p\u00e5 tillg\u00e5ngar
som s\u00e5lts/utrangerats
3
\u2013
\u2013
3
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
Omr\u00e4kningsdifferenser
0
\u2013
\u2013
0
1
\u2013
\u2013
1
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets slut
-4
\u2013
\u2013
-4
-7
\u2013
\u2013
-7
Summa
347
\u2013
6
353
344
\u2013
5
349
Mark och byggnader
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets b\u00f6rjan
33
28
1 803
1 864
36
17
1 777
1 830
Ink\u00f6p
1
\u2013
143
144
0
\u2013
84
84
F\u00f6rs\u00e4ljningar/utrangeringar
-1
\u2013
-7
-8
-2
\u2013
-34
-36
Omklassificeringar
\u2013
\u2013
-16
-16
\u2013
12
\u2013
12
Omr\u00e4kningsdifferenser
-1
0
1
0
-1
-1
-24
-26
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets slut
32
28
1 924
1 984
33
28
1 803
1 864
Ackumulerade avskrivningar vid \u00e5rets b\u00f6rjan
-4
\u2013
-539
-543
-4
\u2013
-438
-442
Ackumulerade avskrivningar p\u00e5 tillg\u00e5ngar som
s\u00e5lts/utrangerats
\u2013
\u2013
7
7
\u2013
\u2013
34
34
Avskrivningar enligt plan
\u2013
\u2013
-149
-149
\u2013
\u2013
-144
-144
Omklassificeringar
\u2013
\u2013
6
6
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
Omr\u00e4kningsdifferenser
\u2013
\u2013
-1
-1
\u2013
\u2013
9
9
Ackumulerade avskrivningar vid \u00e5rets slut
-4
\u2013
-676
-680
-4
\u2013
-539
-543
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets b\u00f6rjan
\u2013
\u2013
-12
-12
\u2013
\u2013
-14
-14
Omklassificeringar
\u2013
\u2013
3
3
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
Nedskrivningar, netto
\u2013
\u2013
-6
-6
\u2013
\u2013
1
1
Omr\u00e4kningsdifferenser
\u2013
\u2013
0
0
\u2013
\u2013
1
1
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets slut
\u2013
\u2013
-15
-15
\u2013
\u2013
-12
-12
Justering av verkligt v\u00e4rde vid \u00e5rets b\u00f6rjan
\u2013
15
\u2013
15
\u2013
2
\u2013
2
Justering av verkligt v\u00e4rde
\u2013
-3
\u2013
-3
\u2013
1
\u2013
1
Omklassificeringar
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
12
\u2013
12
Omr\u00e4kningsdifferenser
\u2013
-1
\u2013
-1
\u2013
0
\u2013
0
Justering av verkligt v\u00e4rde vid \u00e5rets slut
\u2013
11
\u2013
11
\u2013
15
\u2013
15
Summa
28
39
1 233
1 300
29
43
1 252
1 324
2.18 Kreditf\u00f6rluster Kreditf\u00f6rlusterna f\u00f6r 2023 var l\u00e5ga och uppgick till 187 mn euro (112 mn euro). Det motsvarar en kreditf\u00f6rlustrelation p\u00e5 7 punkter (4 punkter) f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaff- ningsv\u00e4rde. Inklusive omv\u00e4rderingsvinster fr\u00e5n den danska hypoteksportf\u00f6ljen p\u00e5 20 mn euro (f\u00f6rlust p\u00e5 13 mn euro) uppgick \u201dKreditf\u00f6rluster och liknande nettoresultat\u201d till 167 mn euro, vilket motsvarar 5 punkter (4 punkter). De indivi- duellt ber\u00e4knade kreditf\u00f6rlusterna uppgick till 191 mn euro (169 mn euro) och drevs av genomsnittliga nedskrivningar och l\u00e5ga avs\u00e4ttningar och \u00e5terf\u00f6ringar. De individuella avs\u00e4tt- ningarna var till viss del koncentrerade till byggsektorn och konsumentrelaterade sektorer som p\u00e5verkats av kostnads\u00f6k- ningar och l\u00e4gre efterfr\u00e5gan.
Kreditf\u00f6rluster och nyckeltal
2023
2022
Kreditf\u00f6rluster, mn euro
187
112
Kreditf\u00f6rlustrelation netto, upplupet
anskaffningsv\u00e4rde, koncernen, punkter
7
4
- varav kategori 3
8
3
- varav kategori 1 och 2
-1
1
Kreditf\u00f6rlustrelation netto, inklusive hypoteksl\u00e5n
till verkligt v\u00e4rde, koncernen, punkter
5
4
Kreditf\u00f6rlustrelation netto, inklusive hypoteksl\u00e5n
till verkligt v\u00e4rde, Personal Banking, punkter
7
3
Kreditf\u00f6rlustrelation netto, inklusive hypoteksl\u00e5n
till verkligt v\u00e4rde, Business Banking, punkter
8
5
Kreditf\u00f6rlustrelation netto, inklusive hypoteksl\u00e5n till
verkligt v\u00e4rde, Large Corporates & Institutions, punkter
-5
-9
1 1) Kreditf\u00f6rluster och nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obl- ligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde dividerat med total utl\u00e5ning v\u00e4rderad till upp- lupet anskaffningsv\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde, punkter ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfImpairmentOfAssetsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-661": { "value": "K2.9 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar Redovisningsprinciper Materiella och immateriella tillg\u00e5ngar skrivs av linj\u00e4rt \u00f6ver den ber\u00e4knade nyttjandeperioden. En immateriell tillg\u00e5ng med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod (goodwill) ska inte skrivas av, men \u00e5rligen pr\u00f6vas f\u00f6r eventuellt nedskrivningsbehov. Alla immateriella tillg\u00e5ngar med begr\u00e4nsad nyttjandepe- riod, inklusive IT-utvecklingsprojekt som har tagits i bruk, pr\u00f6- vas med avseende p\u00e5 indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov. Nedskrivningskostnaden ber\u00e4knas som skillnaden mellan redovisat v\u00e4rde och \u00e5tervinningsv\u00e4rde. Redovisningsprinciper f\u00f6r immateriella och materiella till- g\u00e5ngar, liksom till\u00e4mpade kritiska bed\u00f6mningar, finns i not K5 \u201dImmateriella och materiella tillg\u00e5ngar\u201d. Avskrivning h\u00e4nf\u00f6rlig till fullg\u00f6randet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisas inte h\u00e4r, utan ist\u00e4llet enligt beskrivningen i not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d och not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d .
Mn euro
2023
2022
Avskrivningar
Materiella tillg\u00e5ngar
-225
-215
Immateriella tillg\u00e5ngar
-393
-371
Summa avskrivningar
-618
-586
Nedskrivningar, netto
Materiella tillg\u00e5ngar
-6
1
Immateriella tillg\u00e5ngar
-193
-26
Summa nedskrivningar
-199
-25
Summa f\u00f6re \u00f6verf\u00f6ring av
f\u00f6rs\u00e4kringskostnader
-817
-611
\u00d6verf\u00f6ring av kostnader f\u00f6r att fullg\u00f6ra
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal som omfattas av IFRS 17
9
\u2013
Summa
-808
-611
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfDepreciationAndAmortisationExpenseExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-662": { "value": "K2.9 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar Redovisningsprinciper Materiella och immateriella tillg\u00e5ngar skrivs av linj\u00e4rt \u00f6ver den ber\u00e4knade nyttjandeperioden. En immateriell tillg\u00e5ng med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod (goodwill) ska inte skrivas av, men \u00e5rligen pr\u00f6vas f\u00f6r eventuellt nedskrivningsbehov. Alla immateriella tillg\u00e5ngar med begr\u00e4nsad nyttjandepe- riod, inklusive IT-utvecklingsprojekt som har tagits i bruk, pr\u00f6- vas med avseende p\u00e5 indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov. Nedskrivningskostnaden ber\u00e4knas som skillnaden mellan redovisat v\u00e4rde och \u00e5tervinningsv\u00e4rde. Redovisningsprinciper f\u00f6r immateriella och materiella till- g\u00e5ngar, liksom till\u00e4mpade kritiska bed\u00f6mningar, finns i not K5 \u201dImmateriella och materiella tillg\u00e5ngar\u201d. Avskrivning h\u00e4nf\u00f6rlig till fullg\u00f6randet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisas inte h\u00e4r, utan ist\u00e4llet enligt beskrivningen i not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d och not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d . K5 Immateriella och materiella tillg\u00e5ngar K5.1 Immateriella tillg\u00e5ngar Redovisningsprinciper Immateriella tillg\u00e5ngar \u00e4r identifierbara, icke-monet\u00e4ra till- g\u00e5ngar som saknar fysisk beskaffenhet. Tillg\u00e5ngarna st\u00e5r under Nordeas kontroll, vilket inneb\u00e4r att Nordea har m\u00f6jlighet och r\u00e4tt att erh\u00e5lla de framtida ekonomiska f\u00f6rdelarna h\u00e4nf\u00f6r- liga till den underliggande tillg\u00e5ngen. Nordeas immateriella tillg\u00e5ngar utg\u00f6rs fr\u00e4mst av goodwill, IT-utvecklingsprojekt/pro- gramvaror och kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar . Goodwill Goodwill utg\u00f6r skillnaden mellan anskaffningsv\u00e4rdet och det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 Nordeas andel av identifierbara nettotill- g\u00e5ngar i f\u00f6rv\u00e4rvade koncernf\u00f6retag/intressef\u00f6retag/joint ven- tures vid f\u00f6rv\u00e4rvstidpunkten. Goodwill som uppkommit vid f\u00f6r- v\u00e4rv av koncernf\u00f6retag redovisas som \u201dImmateriella tillg\u00e5ng- ar\u201d. Goodwill som uppkommit vid f\u00f6rv\u00e4rv av intressef\u00f6retag och joint ventures redovisas inte som en separat tillg\u00e5ng utan som \u201dAktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures\u201d. Goodwill pr\u00f6vas \u00e5rligen f\u00f6r eventuellt nedskrivningsbehov, eller oftare om h\u00e4ndelser eller \u00e4ndrade f\u00f6ruts\u00e4ttningar tyder p\u00e5 att nedskrivningsbehov finns. Goodwill redovisas till anskaffningsv\u00e4rde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivning av goodwill kan inte \u00e5terf\u00f6ras i senare perioder. Goodwill h\u00e4nf\u00f6rlig till intressef\u00f6retag och joint ventures pr\u00f6vas inte separat f\u00f6r nedskrivningsbehov utan inkluderas i det redo- visade v\u00e4rdet p\u00e5 intressef\u00f6retaget och joint venture-f\u00f6retaget. Principerna f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning av intressef\u00f6retag och joint ventures beskrivs i not K9.3 \u201dAktier och andelar i intresse- f\u00f6retag och joint ventures\u201d. IT-utvecklingsprojekt/programvaror Kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till underh\u00e5ll av programvaror kost- nadsf\u00f6rs l\u00f6pande. Utgifter direkt h\u00e4nf\u00f6rbara till st\u00f6rre inves- teringar i utveckling av programvara redovisas som immate- riella tillg\u00e5ngar om de f\u00f6rv\u00e4ntas generera framtida ekono- miska f\u00f6rdelar. Dessa utgifter omfattar personalkostnader f\u00f6r programutveckling och indirekta kostnader f\u00f6r att f\u00e4rdigst\u00e4lla tillg\u00e5ngen f\u00f6r avsedd anv\u00e4ndning. Programkostnader omfat- tar ocks\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvade programlicenser som inte \u00e4r h\u00e4nf\u00f6rliga till funktionen hos en materiell tillg\u00e5ng. Avskrivningen ber\u00e4knas linj\u00e4rt \u00f6ver programvarans nytt- jandeperiod, som vanligen \u00e4r 3 till 5 \u00e5r, och i vissa fall f\u00f6r strategisk infrastruktur upp till maximalt 10 \u00e5r. Kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar I samband med r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv allokeras normalt sett en del av k\u00f6peskillingen till kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar, under f\u00f6ruts\u00e4ttning att tillg\u00e5ngen \u00e4r identifierbar och under Nordeas kontroll. En immateriell tillg\u00e5ng \u00e4r identifierbar om den uppst\u00e5r till f\u00f6ljd av avtalsm\u00e4ssiga eller lagliga r\u00e4ttigheter, eller om den kan separeras fr\u00e5n f\u00f6retaget och s\u00e4ljas, \u00f6verf\u00f6- ras, licensieras, uthyras eller bytas. Tillg\u00e5ngen skrivs av \u00f6ver nyttjandeperioden, som vanligen \u00e4r mer \u00e4n 10 \u00e5r. Nedskrivning Goodwill och IT-utvecklingsprojekt som \u00e4nnu inte tagits i bruk skrivs inte av, men pr\u00f6vas \u00e5rligen med avseende p\u00e5 eventuellt nedskrivningsbehov. Pr\u00f6vningen g\u00f6rs oftare om n\u00e5got tyder p\u00e5 att ett nedskrivningsbehov f\u00f6religger. \u00c4ven f\u00f6r immateriella tillg\u00e5ngar som tagits i bruk och skrivs av, g\u00f6rs en bed\u00f6mning med avseende p\u00e5 indikationer p\u00e5 nedskrivnings- behov. Om s\u00e5dana indikationer finns, pr\u00f6vas nedskrivnings- behovet f\u00f6r tillg\u00e5ngen. Nedskrivningskostnaden ber\u00e4knas som skillnaden mellan redovisat v\u00e4rde och \u00e5tervinningsv\u00e4rde. \u00c5tervinningsv\u00e4rdet \u00e4r det h\u00f6gre av verkligt v\u00e4rde efter avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningskostnader och nyttjandev\u00e4rdet f\u00f6r till- g\u00e5ngen eller den kassagenererande enheten. Kassagenere- rande enhet definieras som den minsta identifierbara grupp av tillg\u00e5ngar som ger upphov till kassafl\u00f6den som i allt v\u00e4sent- ligt \u00e4r oberoende av andra tillg\u00e5ngar. F\u00f6r goodwill och IT- utvecklingsprojekt som \u00e4nnu inte tagits i bruk, motsvaras de kassagenererande enheterna av r\u00f6relsesegmenten. Nyttjande- v\u00e4rdet \u00e4r nuv\u00e4rdet av de kassafl\u00f6den som tillg\u00e5ngen eller den kassagenererande enheten f\u00f6rv\u00e4ntas ge upphov till. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForImpairmentOfNonfinancialAssetsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-663": { "value": "K2.9 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar Redovisningsprinciper Materiella och immateriella tillg\u00e5ngar skrivs av linj\u00e4rt \u00f6ver den ber\u00e4knade nyttjandeperioden. En immateriell tillg\u00e5ng med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod (goodwill) ska inte skrivas av, men \u00e5rligen pr\u00f6vas f\u00f6r eventuellt nedskrivningsbehov. Alla immateriella tillg\u00e5ngar med begr\u00e4nsad nyttjandepe- riod, inklusive IT-utvecklingsprojekt som har tagits i bruk, pr\u00f6- vas med avseende p\u00e5 indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov. Nedskrivningskostnaden ber\u00e4knas som skillnaden mellan redovisat v\u00e4rde och \u00e5tervinningsv\u00e4rde. Redovisningsprinciper f\u00f6r immateriella och materiella till- g\u00e5ngar, liksom till\u00e4mpade kritiska bed\u00f6mningar, finns i not K5 \u201dImmateriella och materiella tillg\u00e5ngar\u201d. Avskrivning h\u00e4nf\u00f6rlig till fullg\u00f6randet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisas inte h\u00e4r, utan ist\u00e4llet enligt beskrivningen i not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d och not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d K2.10 Kreditf\u00f6rluster Redovisningsprinicper Nedskrivningar av finansiella tillg\u00e5ngar i kategorierna \u201dUpplu- pet anskaffningsv\u00e4rde\u201d och \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresul- tat\u201d (se not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d) p\u00e5 balansrader- na \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d och \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d, redovisas i resultatr\u00e4kningen som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d, till- sammans med f\u00f6rluster fr\u00e5n finansiella garantier. F\u00f6rlusterna redovisas med avdrag f\u00f6r eventuella s\u00e4kerheter eller andra kre- ditf\u00f6rst\u00e4rkningar. Nordeas redovisningsprinciper f\u00f6r ber\u00e4kning- en av nedskrivning av l\u00e5n och till\u00e4mpade kritiska bed\u00f6mningar finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. Motpartsf\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till instrument som klassifice- rats i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d, inklusive kreditderivat men exklu- sive l\u00e5nefordringar redovisade till verkligt v\u00e4rde, redovisas under \u201dNettoresultat av poster till verkligt\u201d. F\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till l\u00e5nefordringar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instrumenten till f\u00f6rfall (uppfyller inte SPPI-kriteriet, dvs. att det uteslutande r\u00f6r sig om betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta), redovisas under posten \u201dNettoresul- tat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r ytterligare information, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Ytterligare information om kreditrisk finns i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d . K3.8 Utl\u00e5ning Redovisningsprinciper L\u00e5n \u00e4r finansiella instrument med fasta eller fastst\u00e4llbara betalningar som inte enkelt kan \u00f6verf\u00f6ras utan g\u00e4lden\u00e4rens medgivande. L\u00e5n klassificeras och v\u00e4rderas i enlighet med beskrivningen i not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. Nedan f\u00f6ljer Nordeas redovisningsprinciper g\u00e4llande kreditf\u00f6rluster. Mer information om kreditrisk i utl\u00e5ningen finns i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d. Finansiella instrument som klassificerats i kategorin \u201dUpp- lupet anskaffningsv\u00e4rde\u201d eller \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt total- resultat\u201d omfattas av pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov till f\u00f6ljd av kreditrisk. H\u00e4r ing\u00e5r tillg\u00e5ngar som i balansr\u00e4kningen redovisats under \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d samt \u201dR\u00e4nteb\u00e4ran- de v\u00e4rdepapper\u201d. I utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten ing\u00e5r finansiell leasing, som ocks\u00e5 omfattas av pr\u00f6vning av nedskrivningsbe- hov. Bland dessa balansposter finns \u00e4ven tillg\u00e5ngar som klas- sificerats i kategorin \u201dVerkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och som inte omfattas av n\u00e5gon pr\u00f6vning av nedskrivnings- behovet. Se \u00e4ven not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. \u00c4ven \u00e5taganden utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen, eventualf\u00f6rplik- telser och kredit\u00e5taganden ska pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivningsbehov. Redovisning och presentation Tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas brutto, med en separat reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlus- ter om f\u00f6rlusten inte betraktas som definitiv. Reserverna kvittas mot utl\u00e5ningen i balansr\u00e4kningen, men presenteras separat i denna not. F\u00f6r\u00e4ndringar av reserveringar redovisas i resultat- r\u00e4kningen och klassificeras som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Om nedskrivningen anses vara definitiv redovisas den som en konstaterad kreditf\u00f6rlust, och det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 l\u00e5net j\u00e4mte tillh\u00f6rande reservering f\u00f6r kreditf\u00f6rluster tas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. En nedskrivning anses vara definitiv n\u00e4r konkursans\u00f6kan inges mot l\u00e5ntagaren och konkursf\u00f6rval- taren har presenterat den ekonomiska utg\u00e5ngen av konkurs- f\u00f6rfarandet, eller n\u00e4r Nordea eftersk\u00e4nker sina fordringar genom rekonstruktion p\u00e5 antingen r\u00e4ttslig eller frivillig grund eller n\u00e4r Nordea av andra sk\u00e4l bed\u00f6mer \u00e5tervinning av for- dran som osannolik. Se \u00e4ven avsnittet \u201dAvskrivningar\u201d nedan. Avs\u00e4ttningar f\u00f6r poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen klassifice- ras som \u201dAvs\u00e4ttningar\u201d i balansr\u00e4kningen, med f\u00f6r\u00e4ndringar i avs\u00e4ttningar klassificerade som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Tillg\u00e5ngar klassificerade som \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat\u201d redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen. Nedskrivningar ber\u00e4knade i enlighet med IFRS 9 redovisas i resultatr\u00e4kningen och klassificeras som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Eventuella justeringar till verkligt v\u00e4rde redovisas i \u201d\u00d6vrigt totalresultat\u201d. Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov Nordea klassificerar alla l\u00e5nefordringar i olika kategorier p\u00e5 individuell basis. Kategori 1 inkluderar tillg\u00e5ngar utan bety- dande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4l- let, kategori 2 inkluderar tillg\u00e5ngar med betydande \u00f6kning av kreditrisken och kategori 3 (os\u00e4kra l\u00e5nefordringar) inkluderar fallerade tillg\u00e5ngar. Nordea f\u00f6ljer upp om det finns indikatio- ner p\u00e5 kreditf\u00f6rs\u00e4mring (kategori 3) genom att identifiera h\u00e4ndelser med negativ inverkan p\u00e5 ber\u00e4knade framtida kas- safl\u00f6den. Nordea till\u00e4mpar samma definition p\u00e5 fallissemang som i kapitalt\u00e4ckningsf\u00f6rordningen. Mer information om identifiering av f\u00f6rlusth\u00e4ndelser finns i not K11 \u201dRisk- och lik- viditetshantering\u201d. L\u00e5nefordringar som inte har individuellt ber\u00e4knade reserver ing\u00e5r i pr\u00f6vningen av nedskrivningsbeho- vet baserat p\u00e5 statistiska modeller. F\u00f6r l\u00e5nefordringar med betydande v\u00e4rde d\u00e4r en kredith\u00e4n- delse har identifierats, pr\u00f6vas nedskrivningsbehovet p\u00e5 indivi- duell basis. Om l\u00e5nefordringen bed\u00f6ms vara os\u00e4ker g\u00f6rs en individuell reservering. Det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 l\u00e5nefordring- en j\u00e4mf\u00f6rs med den nuv\u00e4rdesber\u00e4knade summan av f\u00f6rv\u00e4n- tade framtida kassafl\u00f6den. Om det redovisade v\u00e4rdet \u00e4r h\u00f6gre redovisas skillnaden som en nedskrivningsf\u00f6rlust. De f\u00f6rv\u00e4n- tade kassafl\u00f6dena diskonteras med den ursprungliga effektiva r\u00e4ntan och innefattar verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4kerheter och andra kreditf\u00f6rst\u00e4rkningar. Nuv\u00e4rdesber\u00e4kningen baseras p\u00e5 tre olika fram\u00e5tblickande scenarier som \u00e4r sannolikhetsviktade. F\u00f6r l\u00e5nefordringar som inte \u00e4r betydande d\u00e4r ett individu- ellt nedskrivningsbehov har identifierats, ber\u00e4knas nedskriv- ningsbeloppet utifr\u00e5n den modell som beskrivs nedan, men med h\u00e4nsyn till att l\u00e5nefordringarna redan \u00e4r fallerade. Nordea anv\u00e4nder sig av undantaget \u201dl\u00e5g kreditrisk\u201d f\u00f6r l\u00e5nefordringar som utf\u00e4rdats f\u00f6re \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 9 den 1 januari 2018. Denna typ av l\u00e5nefordringar d\u00e4r sannolikheten f\u00f6r fallissemang (PD) inom 12 m\u00e5nader understiger 0,3 pro- cent klassificeras som kategori 1. Nordea till\u00e4mpar \u00e4ven detta undantag f\u00f6r en mindre portf\u00f6lj av r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepap- per i f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen. Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade enligt statistiska modeller F\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r inget nedskrivningsbehov identifiera- des i den individuella pr\u00f6vningen anv\u00e4nds en kollektiv modell f\u00f6r ber\u00e4kning av nedskrivningsbehov. Reserveringarna ber\u00e4k- nas som l\u00e5nefordring vid fallissemang g\u00e5nger f\u00f6rlusten i h\u00e4n- delse av fallissemang. Reserveringar f\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r det inte skett n\u00e5gon betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet baseras p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6r- luster under kommande 12 m\u00e5nader (kategori 1). Reserve- ringar f\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r det har skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, men d\u00e4r ingen nedskrivning har gjorts, baseras p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntade kre- ditf\u00f6rluster under hela den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden (kategori 2). Detta g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r os\u00e4kra fordringar som inte \u00e4r betydande i kategori 3. Nordea anv\u00e4nder tv\u00e5 olika modeller f\u00f6r att fastst\u00e4lla om det har skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken eller inte. F\u00f6r tillg\u00e5ngar som innehades vid \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 9 anv\u00e4nds f\u00f6r\u00e4ndringen i interna rating- och scoringuppgifter f\u00f6r att fast- st\u00e4lla om det skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken eller inte. Interna rating-/scoringuppgifter anv\u00e4nds f\u00f6r att bed\u00f6ma risken hos kunderna, och en f\u00f6rs\u00e4mrad rating/scoring f\u00f6r en kund tyder p\u00e5 att kreditrisken har \u00f6kat. Nordea har dragit slut- satsen att det inte \u00e4r m\u00f6jligt att vid kreditgivningen ber\u00e4kna sannolikheten f\u00f6r fallissemang (PD) f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6pti- den utan bed\u00f6mningar i efterhand av tillg\u00e5ngar som redan redovisas i balansr\u00e4kningen vid \u00f6verg\u00e5ngen. F\u00f6r\u00e4ndringar i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden anv\u00e4nds som utl\u00f6sande fak- tor f\u00f6r tillg\u00e5ngar redovisade efter \u00f6verg\u00e5ngen. F\u00f6r tillg\u00e5ngar som bed\u00f6ms utifr\u00e5n PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden anv\u00e4nder Nordea en blandning av absoluta och rela- tiva f\u00f6r\u00e4ndringar i PD som kriterium f\u00f6r \u00f6verf\u00f6ringen. \u2022 Retail-kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD under 1 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 100 procent och en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 45 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 Retail-kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD \u00f6ver eller lika med 1 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 100 pro- cent eller en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 300 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 F\u00f6retags- och institutionella kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD under 0,5 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 150 procent och en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 20 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 F\u00f6retags- och institutionella kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver eller lika med 0,5 procent: L\u00e5ne- fordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 150 procent eller en absolut \u00f6kning av tolv- m\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 400 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. F\u00f6r tillg\u00e5ngar d\u00e4r rating- och scoringmodeller anv\u00e4nds, kali- breras rating-/scoringf\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6r att matcha den bety- dande \u00f6kningen av kreditrisken utifr\u00e5n PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5- ende l\u00f6ptiden. Dessutom g\u00f6r Nordea \u00f6verf\u00f6ringar mellan kategorier av f\u00f6ljande sk\u00e4l: \u2022 Kunder som omfattas av f\u00f6rmildrande kreditvillkor och kun- der som \u00e4r mer \u00e4n 30 dagar sena med sina betalningar \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2, s\u00e5vida inte ett nedskrivningsbehov redan har identifierats (kategori 3). L\u00e5nefordringar som omfattas av f\u00f6rmildrande kreditvillkor kvarst\u00e5r i kategori 2 under en pr\u00f6votid p\u00e5 24 m\u00e5nader, fr\u00e5n och med den tid- punkt d\u00e5 \u00e5tg\u00e4rderna inf\u00f6rdes. N\u00e4r l\u00e5nefordringarna efter pr\u00f6votidens slut \u00e5terf\u00f6rs till kategori 1 hanteras de p\u00e5 samma s\u00e4tt som andra l\u00e5nefordringar i kategori 1 i fr\u00e5ga om bed\u00f6mningen av om det f\u00f6religger en v\u00e4sentlig \u00f6kning av kreditrisken. \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r kunderna \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar sena med sina betalningar klassificeras normalt i kategori 3, men denna klassificering \u00e4ndras om det finns bevis f\u00f6r att kun- den inte har fallerat. S\u00e5dana l\u00e5nefordringar klassificeras i kategori 2. \u2022 L\u00e5nefordringar med en relativ f\u00f6r\u00e4ndring av PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 200 procent, (ber\u00e4knad p\u00e5 \u00e5rsbasis), och med en kreditf\u00f6rs\u00e4mring om minst en rating- grad \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 L\u00e5nefordringar med \u201dh\u00f6g risk\u201d, det vill s\u00e4ga med en rating p\u00e5 2 eller l\u00e4gre, \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. Vid ber\u00e4kningen av reserveringar, inklusive kategoriindel- ningen, anv\u00e4nds b\u00e5de historisk information och sannolikhets- viktad, fram\u00e5tblickande information. Nordea anv\u00e4nder tre makroekonomiska scenarier f\u00f6r att ta h\u00e4nsyn till de icke-linj\u00e4- ra aspekterna av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. De olika scenari- erna anv\u00e4nds f\u00f6r att justera de aktuella parametrarna f\u00f6r ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, och ett sannolikhets- viktat genomsnitt av de f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlusterna enligt respek- tive scenario redovisas som reserveringar. Modellen anv\u00e4nder sig av data som samlats in f\u00f6re balansdagen, vilket inneb\u00e4r att Nordea m\u00e5ste identifiera h\u00e4ndelser som skulle kunna p\u00e5verka reserveringarna efter datainsamlingen. Ledningen utv\u00e4rderar dessa h\u00e4ndelser och justerar reserveringarna, om detta bed\u00f6ms n\u00f6dv\u00e4ndigt. Bortskrivningar Bortskrivningar inneb\u00e4r att l\u00e5n eller kundfordringar avf\u00f6rs fr\u00e5n balansr\u00e4kningen samtidigt som motsvarande kreditf\u00f6r- lustreservering realiseras. N\u00e4r fordringar bed\u00f6ms vara om\u00f6j- liga att driva in ska de snarast m\u00f6jligt bortskrivas, oavsett om det r\u00e4ttsliga anspr\u00e5ket kvarst\u00e5r eller inte. En bortskrivning kan g\u00f6ras innan eventuella r\u00e4ttsliga \u00e5tg\u00e4rder mot l\u00e5ntagaren, f\u00f6r att \u00e5tervinna skulden, har slutf\u00f6rts. \u00c4ven om en fordran som inte kan drivas in bortskrivs eller avf\u00f6rs fr\u00e5n balansr\u00e4k- ningen har kunden en r\u00e4ttslig skyldighet att betala den ute- st\u00e5ende skulden. Vid bed\u00f6mningen av huruvida os\u00e4kra l\u00e5ne- fordringar kan \u00e5tervinnas och om bortskrivning kr\u00e4vs, \u00e4r det framf\u00f6r allt l\u00e5nefordringar med f\u00f6ljande egenskaper som st\u00e5r i fokus (listan \u00e4r inte utt\u00f6mmande): \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r kunderna \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar sena med betalningen. Om en l\u00e5nefordring, eller del av den, efter den h\u00e4r bed\u00f6mningen anses vara om\u00f6jlig att driva in, bortskrivs den. \u2022 L\u00e5nefordringar som omfattas av insolvensf\u00f6rfaranden och har l\u00e5g s\u00e4kerhetst\u00e4ckning. \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r juridiska kostnader f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6rbruka beh\u00e5llningen fr\u00e5n konkursf\u00f6rfarandet, med l\u00e5ga \u00e5tervin- ningsv\u00e4rden som f\u00f6ljd. \u2022 Delbortskrivning kan vara befogad n\u00e4r det finns rimliga ekonomiska bel\u00e4gg f\u00f6r att l\u00e5ntagaren inte kan \u00e5terbetala hela beloppet, det vill s\u00e4ga en avsev\u00e4rd del av skulden kan inte p\u00e5 rimliga grunder s\u00e4gas vara \u00e5tervinningsbar genom f\u00f6rmildrande kreditvillkor eller realisering av s\u00e4kerheter. \u2022 Rekonstruktionsfall. Diskonteringsr\u00e4nta Diskonteringsr\u00e4ntan som anv\u00e4nds f\u00f6r v\u00e4rdering av os\u00e4kra l\u00e5nefordringar motsvarar den ursprungliga effektiva r\u00e4ntan f\u00f6r l\u00e5n h\u00e4nf\u00f6rliga till en enskild kund eller, i f\u00f6rekommande fall, till en grupp av l\u00e5nefordringar. Om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt kan diskonteringsr\u00e4ntan baseras p\u00e5 en metod som resulterar i en nedskrivning som utg\u00f6r en rimlig uppskattning, ber\u00e4knad enligt effektivr\u00e4ntemetoden. Omstrukturerade l\u00e5nefordringar och modifieringar Med en omstrukturerad l\u00e5nefordran avses i detta samman- hang en l\u00e5nefordran d\u00e4r Nordea har beviljat l\u00e5ntagaren efter- gifter till f\u00f6ljd av dennes ekonomiska sv\u00e5righeter och d\u00e4r s\u00e5dana eftergifter har gett upphov till en kreditf\u00f6rlust f\u00f6r Nordea. Efter omstrukturering betraktas l\u00e5nefordran vanligen inte l\u00e4ngre som os\u00e4ker om \u00e5tagandena fullf\u00f6ljs i enlighet med de nya villkoren. I det fall en \u00e5tervinning sker redovisas betal- ningen som en \u00e5tervinning av kreditf\u00f6rluster. Modifiering av de avtalsenliga kassafl\u00f6dena f\u00f6r l\u00e5n till kunder med ekonomiska sv\u00e5righeter (f\u00f6rmildrande kreditvillkor) mins- kar det redovisade l\u00e5nebeloppet, brutto. Normalt \u00e4r denna minskning mindre \u00e4n den befintliga reserveringen, och ingen f\u00f6rlust redovisas i resultatr\u00e4kningen till f\u00f6ljd av modifiering. Om de \u00e4r betydande, minskas bruttobeloppen (l\u00e5n och reservering). Tillg\u00e5ngar \u00f6vertagna f\u00f6r skyddande av fordran I en finansiell omstrukturering kan l\u00e5ngivaren komma att avst\u00e5 fr\u00e5n l\u00e5nefordringar till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r l\u00e5ntagaren och i utby- te mot denna eftergift ta \u00f6ver tillg\u00e5ngar som l\u00e4mnats som s\u00e4kerhet f\u00f6r l\u00e5nen, aktier som emitterats av l\u00e5ntagaren eller andra tillg\u00e5ngar. En tillg\u00e5ng \u00f6vertagen f\u00f6r skyddande av for- dran redovisas i balansr\u00e4kningen tillsammans med liknande tillg\u00e5ngar som redan innehas av Nordea. En \u00f6vertagen fastig- het som inte innehas f\u00f6r eget utnyttjande redovisas till exem- pel tillsammans med andra f\u00f6rvaltningsfastigheter. Alla tillg\u00e5ngar som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran redovisas vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet till verkligt v\u00e4rde och eventuell skillnad mellan l\u00e5nets redovisade v\u00e4rde och det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 den \u00f6vertagna tillg\u00e5ngen redovisas under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 redovis- ningsdagen blir tillg\u00e5ngens anskaffningsv\u00e4rde eller upplupna anskaffningsv\u00e4rde, beroende p\u00e5 vad som \u00e4r till\u00e4mpligt. Under efterf\u00f6ljande perioder v\u00e4rderas tillg\u00e5ngar som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran i enlighet med g\u00e4llande v\u00e4rderings- principer f\u00f6r tillg\u00e5ngsslaget. F\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderas d\u00e5 till verkligt v\u00e4rde. \u00d6vertagna finansiella tillg\u00e5ngar klassifi- ceras generellt i kategorin \u201dVerkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kning- en\u201d och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Eventuella v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar efter den \u00f6vertagna tillg\u00e5ng- ens f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4lle, redovisas i resultatr\u00e4kningen i enlighet med koncernens principer f\u00f6r presentation av till- g\u00e5ngsslaget. Posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d i resultatr\u00e4kning- en p\u00e5verkas f\u00f6ljaktligen inte av nya v\u00e4rderingar av den \u00f6ver- tagna tillg\u00e5ngen efter f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet . K5 Immateriella och materiella tillg\u00e5ngar K5.1 Immateriella tillg\u00e5ngar Redovisningsprinciper Immateriella tillg\u00e5ngar \u00e4r identifierbara, icke-monet\u00e4ra till- g\u00e5ngar som saknar fysisk beskaffenhet. Tillg\u00e5ngarna st\u00e5r under Nordeas kontroll, vilket inneb\u00e4r att Nordea har m\u00f6jlighet och r\u00e4tt att erh\u00e5lla de framtida ekonomiska f\u00f6rdelarna h\u00e4nf\u00f6r- liga till den underliggande tillg\u00e5ngen. Nordeas immateriella tillg\u00e5ngar utg\u00f6rs fr\u00e4mst av goodwill, IT-utvecklingsprojekt/pro- gramvaror och kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar . Goodwill Goodwill utg\u00f6r skillnaden mellan anskaffningsv\u00e4rdet och det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 Nordeas andel av identifierbara nettotill- g\u00e5ngar i f\u00f6rv\u00e4rvade koncernf\u00f6retag/intressef\u00f6retag/joint ven- tures vid f\u00f6rv\u00e4rvstidpunkten. Goodwill som uppkommit vid f\u00f6r- v\u00e4rv av koncernf\u00f6retag redovisas som \u201dImmateriella tillg\u00e5ng- ar\u201d. Goodwill som uppkommit vid f\u00f6rv\u00e4rv av intressef\u00f6retag och joint ventures redovisas inte som en separat tillg\u00e5ng utan som \u201dAktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures\u201d. Goodwill pr\u00f6vas \u00e5rligen f\u00f6r eventuellt nedskrivningsbehov, eller oftare om h\u00e4ndelser eller \u00e4ndrade f\u00f6ruts\u00e4ttningar tyder p\u00e5 att nedskrivningsbehov finns. Goodwill redovisas till anskaffningsv\u00e4rde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivning av goodwill kan inte \u00e5terf\u00f6ras i senare perioder. Goodwill h\u00e4nf\u00f6rlig till intressef\u00f6retag och joint ventures pr\u00f6vas inte separat f\u00f6r nedskrivningsbehov utan inkluderas i det redo- visade v\u00e4rdet p\u00e5 intressef\u00f6retaget och joint venture-f\u00f6retaget. Principerna f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning av intressef\u00f6retag och joint ventures beskrivs i not K9.3 \u201dAktier och andelar i intresse- f\u00f6retag och joint ventures\u201d. IT-utvecklingsprojekt/programvaror Kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till underh\u00e5ll av programvaror kost- nadsf\u00f6rs l\u00f6pande. Utgifter direkt h\u00e4nf\u00f6rbara till st\u00f6rre inves- teringar i utveckling av programvara redovisas som immate- riella tillg\u00e5ngar om de f\u00f6rv\u00e4ntas generera framtida ekono- miska f\u00f6rdelar. Dessa utgifter omfattar personalkostnader f\u00f6r programutveckling och indirekta kostnader f\u00f6r att f\u00e4rdigst\u00e4lla tillg\u00e5ngen f\u00f6r avsedd anv\u00e4ndning. Programkostnader omfat- tar ocks\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvade programlicenser som inte \u00e4r h\u00e4nf\u00f6rliga till funktionen hos en materiell tillg\u00e5ng. Avskrivningen ber\u00e4knas linj\u00e4rt \u00f6ver programvarans nytt- jandeperiod, som vanligen \u00e4r 3 till 5 \u00e5r, och i vissa fall f\u00f6r strategisk infrastruktur upp till maximalt 10 \u00e5r. Kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar I samband med r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv allokeras normalt sett en del av k\u00f6peskillingen till kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar, under f\u00f6ruts\u00e4ttning att tillg\u00e5ngen \u00e4r identifierbar och under Nordeas kontroll. En immateriell tillg\u00e5ng \u00e4r identifierbar om den uppst\u00e5r till f\u00f6ljd av avtalsm\u00e4ssiga eller lagliga r\u00e4ttigheter, eller om den kan separeras fr\u00e5n f\u00f6retaget och s\u00e4ljas, \u00f6verf\u00f6- ras, licensieras, uthyras eller bytas. Tillg\u00e5ngen skrivs av \u00f6ver nyttjandeperioden, som vanligen \u00e4r mer \u00e4n 10 \u00e5r. Nedskrivning Goodwill och IT-utvecklingsprojekt som \u00e4nnu inte tagits i bruk skrivs inte av, men pr\u00f6vas \u00e5rligen med avseende p\u00e5 eventuellt nedskrivningsbehov. Pr\u00f6vningen g\u00f6rs oftare om n\u00e5got tyder p\u00e5 att ett nedskrivningsbehov f\u00f6religger. \u00c4ven f\u00f6r immateriella tillg\u00e5ngar som tagits i bruk och skrivs av, g\u00f6rs en bed\u00f6mning med avseende p\u00e5 indikationer p\u00e5 nedskrivnings- behov. Om s\u00e5dana indikationer finns, pr\u00f6vas nedskrivnings- behovet f\u00f6r tillg\u00e5ngen. Nedskrivningskostnaden ber\u00e4knas som skillnaden mellan redovisat v\u00e4rde och \u00e5tervinningsv\u00e4rde. \u00c5tervinningsv\u00e4rdet \u00e4r det h\u00f6gre av verkligt v\u00e4rde efter avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningskostnader och nyttjandev\u00e4rdet f\u00f6r till- g\u00e5ngen eller den kassagenererande enheten. Kassagenere- rande enhet definieras som den minsta identifierbara grupp av tillg\u00e5ngar som ger upphov till kassafl\u00f6den som i allt v\u00e4sent- ligt \u00e4r oberoende av andra tillg\u00e5ngar. F\u00f6r goodwill och IT- utvecklingsprojekt som \u00e4nnu inte tagits i bruk, motsvaras de kassagenererande enheterna av r\u00f6relsesegmenten. Nyttjande- v\u00e4rdet \u00e4r nuv\u00e4rdet av de kassafl\u00f6den som tillg\u00e5ngen eller den kassagenererande enheten f\u00f6rv\u00e4ntas ge upphov till. K5.2 Materiella tillg\u00e5ngar Redovisningsprinciper Posten \u201dMateriella tillg\u00e5ngar\u201d innefattar fastigheter f\u00f6r egen anv\u00e4ndning, f\u00f6rb\u00e4ttringsutgifter p\u00e5 annans fastighet, IT- utrustning, m\u00f6bler och annan utrustning. \u00c4ven nyttjander\u00e4t- ter enligt leasingavtal ing\u00e5r h\u00e4r (f\u00f6r mer information se not K5.4 \u201dLeasing\u201d). Materiella tillg\u00e5ngar redovisas till anskaff- ningsv\u00e4rde minskat med ackumulerade av- och nedskrivning- ar. Anskaffningsv\u00e4rdet f\u00f6r en materiell tillg\u00e5ng utg\u00f6rs av dess ink\u00f6pspris samt eventuella kostnader direkt h\u00e4nf\u00f6rliga till att s\u00e4tta tillg\u00e5ngen i brukbart skick f\u00f6r avsedd anv\u00e4ndning. Delar av en materiell tillg\u00e5ng redovisas som separata poster om de har olika nyttjandeperiod. Fastigheter f\u00f6r egen anv\u00e4ndning som \u00e4r knutna till f\u00f6rs\u00e4k- ringsavtal med direkt resultatandel v\u00e4rderas med hj\u00e4lp av verkligt v\u00e4rde-modellen i enlighet med IAS 40. F\u00f6r mer infor- mation om v\u00e4rdering och tillh\u00f6rande processer, se not K5.3 \u201dF\u00f6rvaltningsfastigheter\u201d. F\u00f6rb\u00e4ttringsutgifter redovisas som tillg\u00e5ngar om de inne- b\u00e4r en f\u00f6rb\u00e4ttrad funktion hos tillg\u00e5ngen, medan utgifter f\u00f6r underh\u00e5ll inte f\u00f6rb\u00e4ttrar tillg\u00e5ngens funktion och d\u00e4rmed kostnadsf\u00f6rs l\u00f6pande. Materiella tillg\u00e5ngar skrivs av linj\u00e4rt \u00f6ver den ber\u00e4knade nyttjandeperioden enligt nedan. Den ber\u00e4knade nyttjandepe- rioden f\u00f6r olika materiella tillg\u00e5ngar uppdateras \u00e5rligen. Byggnader 30\u201375 \u00e5r Inventarier 3\u20135 \u00e5r F\u00f6rb\u00e4ttrings - utgifter p\u00e5 annans fastighet F\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar inom byggnader, det kor- tare av 10 \u00e5r och \u00e5terst\u00e5ende hyresperiod. F\u00f6r nybyggnation, det kortare av redovis- ningsprinciperna f\u00f6r \u00e4gda byggnader och \u00e5terst\u00e5ende hyresperiod. F\u00f6r fast inred- ning i hyrda fastigheter g\u00e4ller det kortare av 10\u201320 \u00e5r och \u00e5terst\u00e5ende hyresperiod. Varje balansdag pr\u00f6var Nordea om det finns indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov f\u00f6r en materiell tillg\u00e5ng. Om s\u00e5dana indi- kationer finns g\u00f6rs en bed\u00f6mning av tillg\u00e5ngens \u00e5tervin- ningsv\u00e4rde och eventuell nedskrivning g\u00f6rs. Nedskrivningar \u00e5terf\u00f6rs om \u00e5tervinningsv\u00e4rdet \u00f6kar. Det redovisade v\u00e4rdet \u00f6kas d\u00e5 till \u00e5tervinningsv\u00e4rdet, men kan inte \u00f6verstiga vad det redovisade v\u00e4rdet varit om en nedskriv- ning inte redovisats i f\u00f6rsta l\u00e4get . Om det finns indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov (f\u00f6rlust- h\u00e4ndelser) genomf\u00f6rs nedskrivningspr\u00f6vningar f\u00f6r att bed\u00f6- ma om det finns objektiva bel\u00e4gg f\u00f6r nedskrivning. Det redo- visade v\u00e4rdet p\u00e5 investeringen i intressef\u00f6retaget eller joint venture-f\u00f6retaget j\u00e4mf\u00f6rs med \u00e5tervinningsv\u00e4rdet (det h\u00f6gre av nyttjandev\u00e4rdet och verkligt v\u00e4rde minus f\u00f6rs\u00e4ljningskost- nader) och det redovisade v\u00e4rdet skrivs ner till \u00e5tervinnings- v\u00e4rdet, om erforderligt. Nedskrivning av aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures klassificeras som \u201dAndelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalan- delsmetoden\u201d i resultatr\u00e4kningen. Nedskrivningar \u00e5terf\u00f6rs om \u00e5tervinningsv\u00e4rdet \u00f6kar. Det redovisade v\u00e4rdet \u00f6kas d\u00e5 till \u00e5tervinningsv\u00e4rdet, men kan inte \u00f6verstiga vad det redovisade v\u00e4rdet varit om en nedskriv- ning inte redovisats i f\u00f6rsta l\u00e4get ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForImpairmentOfAssetsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-664": { "value": "K2.9 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillg\u00e5ngar Redovisningsprinciper Materiella och immateriella tillg\u00e5ngar skrivs av linj\u00e4rt \u00f6ver den ber\u00e4knade nyttjandeperioden. En immateriell tillg\u00e5ng med obest\u00e4mbar nyttjandeperiod (goodwill) ska inte skrivas av, men \u00e5rligen pr\u00f6vas f\u00f6r eventuellt nedskrivningsbehov. Alla immateriella tillg\u00e5ngar med begr\u00e4nsad nyttjandepe- riod, inklusive IT-utvecklingsprojekt som har tagits i bruk, pr\u00f6- vas med avseende p\u00e5 indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov. Nedskrivningskostnaden ber\u00e4knas som skillnaden mellan redovisat v\u00e4rde och \u00e5tervinningsv\u00e4rde. Redovisningsprinciper f\u00f6r immateriella och materiella till- g\u00e5ngar, liksom till\u00e4mpade kritiska bed\u00f6mningar, finns i not K5 \u201dImmateriella och materiella tillg\u00e5ngar\u201d. Avskrivning h\u00e4nf\u00f6rlig till fullg\u00f6randet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisas inte h\u00e4r, utan ist\u00e4llet enligt beskrivningen i not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d och not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d K5.2 Materiella tillg\u00e5ngar Redovisningsprinciper Posten \u201dMateriella tillg\u00e5ngar\u201d innefattar fastigheter f\u00f6r egen anv\u00e4ndning, f\u00f6rb\u00e4ttringsutgifter p\u00e5 annans fastighet, IT- utrustning, m\u00f6bler och annan utrustning. \u00c4ven nyttjander\u00e4t- ter enligt leasingavtal ing\u00e5r h\u00e4r (f\u00f6r mer information se not K5.4 \u201dLeasing\u201d). Materiella tillg\u00e5ngar redovisas till anskaff- ningsv\u00e4rde minskat med ackumulerade av- och nedskrivning- ar. Anskaffningsv\u00e4rdet f\u00f6r en materiell tillg\u00e5ng utg\u00f6rs av dess ink\u00f6pspris samt eventuella kostnader direkt h\u00e4nf\u00f6rliga till att s\u00e4tta tillg\u00e5ngen i brukbart skick f\u00f6r avsedd anv\u00e4ndning. Delar av en materiell tillg\u00e5ng redovisas som separata poster om de har olika nyttjandeperiod. Fastigheter f\u00f6r egen anv\u00e4ndning som \u00e4r knutna till f\u00f6rs\u00e4k- ringsavtal med direkt resultatandel v\u00e4rderas med hj\u00e4lp av verkligt v\u00e4rde-modellen i enlighet med IAS 40. F\u00f6r mer infor- mation om v\u00e4rdering och tillh\u00f6rande processer, se not K5.3 \u201dF\u00f6rvaltningsfastigheter\u201d. F\u00f6rb\u00e4ttringsutgifter redovisas som tillg\u00e5ngar om de inne- b\u00e4r en f\u00f6rb\u00e4ttrad funktion hos tillg\u00e5ngen, medan utgifter f\u00f6r underh\u00e5ll inte f\u00f6rb\u00e4ttrar tillg\u00e5ngens funktion och d\u00e4rmed kostnadsf\u00f6rs l\u00f6pande. Materiella tillg\u00e5ngar skrivs av linj\u00e4rt \u00f6ver den ber\u00e4knade nyttjandeperioden enligt nedan. Den ber\u00e4knade nyttjandepe- rioden f\u00f6r olika materiella tillg\u00e5ngar uppdateras \u00e5rligen. Byggnader 30\u201375 \u00e5r Inventarier 3\u20135 \u00e5r F\u00f6rb\u00e4ttrings - utgifter p\u00e5 annans fastighet F\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar inom byggnader, det kor- tare av 10 \u00e5r och \u00e5terst\u00e5ende hyresperiod. F\u00f6r nybyggnation, det kortare av redovis- ningsprinciperna f\u00f6r \u00e4gda byggnader och \u00e5terst\u00e5ende hyresperiod. F\u00f6r fast inred- ning i hyrda fastigheter g\u00e4ller det kortare av 10\u201320 \u00e5r och \u00e5terst\u00e5ende hyresperiod. Varje balansdag pr\u00f6var Nordea om det finns indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov f\u00f6r en materiell tillg\u00e5ng. Om s\u00e5dana indi- kationer finns g\u00f6rs en bed\u00f6mning av tillg\u00e5ngens \u00e5tervin- ningsv\u00e4rde och eventuell nedskrivning g\u00f6rs. Nedskrivningar \u00e5terf\u00f6rs om \u00e5tervinningsv\u00e4rdet \u00f6kar. Det redovisade v\u00e4rdet \u00f6kas d\u00e5 till \u00e5tervinningsv\u00e4rdet, men kan inte \u00f6verstiga vad det redovisade v\u00e4rdet varit om en nedskriv- ning inte redovisats i f\u00f6rsta l\u00e4get . ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForDepreciationExpenseExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-665": { "value": "K2.10 Kreditf\u00f6rluster Redovisningsprinicper Nedskrivningar av finansiella tillg\u00e5ngar i kategorierna \u201dUpplu- pet anskaffningsv\u00e4rde\u201d och \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresul- tat\u201d (se not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d) p\u00e5 balansrader- na \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d och \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d, redovisas i resultatr\u00e4kningen som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d, till- sammans med f\u00f6rluster fr\u00e5n finansiella garantier. F\u00f6rlusterna redovisas med avdrag f\u00f6r eventuella s\u00e4kerheter eller andra kre- ditf\u00f6rst\u00e4rkningar. Nordeas redovisningsprinciper f\u00f6r ber\u00e4kning- en av nedskrivning av l\u00e5n och till\u00e4mpade kritiska bed\u00f6mningar finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. Motpartsf\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till instrument som klassifice- rats i kategorin \u201dFinansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d, inklusive kreditderivat men exklu- sive l\u00e5nefordringar redovisade till verkligt v\u00e4rde, redovisas under \u201dNettoresultat av poster till verkligt\u201d. F\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till l\u00e5nefordringar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instrumenten till f\u00f6rfall (uppfyller inte SPPI-kriteriet, dvs. att det uteslutande r\u00f6r sig om betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta), redovisas under posten \u201dNettoresul- tat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r ytterligare information, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Ytterligare information om kreditrisk finns i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d
K3.8 Utl\u00e5ning
Redovisningsprinciper
L\u00e5n \u00e4r finansiella instrument med fasta eller fastst\u00e4llbara
betalningar som inte enkelt kan \u00f6verf\u00f6ras utan g\u00e4lden\u00e4rens
medgivande. L\u00e5n klassificeras och v\u00e4rderas i enlighet med
beskrivningen i not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. Nedan
f\u00f6ljer Nordeas redovisningsprinciper g\u00e4llande kreditf\u00f6rluster.
Mer information om kreditrisk i utl\u00e5ningen finns i not K11
\u201dRisk- och likviditetshantering\u201d.
Finansiella instrument som klassificerats i kategorin \u201dUpp-
lupet anskaffningsv\u00e4rde\u201d eller \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt total-
resultat\u201d omfattas av pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov till
f\u00f6ljd av kreditrisk. H\u00e4r ing\u00e5r tillg\u00e5ngar som i balansr\u00e4kningen
redovisats under \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till
kreditinstitut\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d samt \u201dR\u00e4nteb\u00e4ran-
de v\u00e4rdepapper\u201d. I utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten ing\u00e5r finansiell
leasing, som ocks\u00e5 omfattas av pr\u00f6vning av nedskrivningsbe-
hov. Bland dessa balansposter finns \u00e4ven tillg\u00e5ngar som klas-
sificerats i kategorin \u201dVerkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d
och som inte omfattas av n\u00e5gon pr\u00f6vning av nedskrivnings-
behovet. Se \u00e4ven not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d.
\u00c4ven \u00e5taganden utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen, eventualf\u00f6rplik-
telser och kredit\u00e5taganden ska pr\u00f6vas f\u00f6r
nedskrivningsbehov.
Redovisning och presentation
Tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas
brutto, med en separat reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlus-
ter om f\u00f6rlusten inte betraktas som definitiv. Reserverna kvittas
mot utl\u00e5ningen i balansr\u00e4kningen, men presenteras separat i
denna not. F\u00f6r\u00e4ndringar av reserveringar redovisas i resultat-
r\u00e4kningen och klassificeras som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d.
Om nedskrivningen anses vara definitiv redovisas den som
en konstaterad kreditf\u00f6rlust, och det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5
l\u00e5net j\u00e4mte tillh\u00f6rande reservering f\u00f6r kreditf\u00f6rluster tas bort
fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. En nedskrivning anses vara definitiv
n\u00e4r konkursans\u00f6kan inges mot l\u00e5ntagaren och konkursf\u00f6rval-
taren har presenterat den ekonomiska utg\u00e5ngen av konkurs-
f\u00f6rfarandet, eller n\u00e4r Nordea eftersk\u00e4nker sina fordringar
genom rekonstruktion p\u00e5 antingen r\u00e4ttslig eller frivillig grund
eller n\u00e4r Nordea av andra sk\u00e4l bed\u00f6mer \u00e5tervinning av for-
dran som osannolik. Se \u00e4ven avsnittet \u201dAvskrivningar\u201d nedan.
Avs\u00e4ttningar f\u00f6r poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen klassifice-
ras som \u201dAvs\u00e4ttningar\u201d i balansr\u00e4kningen, med f\u00f6r\u00e4ndringar i
avs\u00e4ttningar klassificerade som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d.
Tillg\u00e5ngar klassificerade som \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt
totalresultat\u201d redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen.
Nedskrivningar ber\u00e4knade i enlighet med IFRS 9 redovisas i
resultatr\u00e4kningen och klassificeras som \u201dKreditf\u00f6rluster,
netto\u201d. Eventuella justeringar till verkligt v\u00e4rde redovisas i
\u201d\u00d6vrigt totalresultat\u201d.
Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov
Nordea klassificerar alla l\u00e5nefordringar i olika kategorier p\u00e5
individuell basis. Kategori 1 inkluderar tillg\u00e5ngar utan bety-
dande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4l-
let, kategori 2 inkluderar tillg\u00e5ngar med betydande \u00f6kning av
kreditrisken och kategori 3 (os\u00e4kra l\u00e5nefordringar) inkluderar
fallerade tillg\u00e5ngar. Nordea f\u00f6ljer upp om det finns indikatio-
ner p\u00e5 kreditf\u00f6rs\u00e4mring (kategori 3) genom att identifiera
h\u00e4ndelser med negativ inverkan p\u00e5 ber\u00e4knade framtida kas-
safl\u00f6den. Nordea till\u00e4mpar samma definition p\u00e5 fallissemang
som i kapitalt\u00e4ckningsf\u00f6rordningen. Mer information om
identifiering av f\u00f6rlusth\u00e4ndelser finns i not K11 \u201dRisk- och lik-
viditetshantering\u201d. L\u00e5nefordringar som inte har individuellt
ber\u00e4knade reserver ing\u00e5r i pr\u00f6vningen av nedskrivningsbeho-
vet baserat p\u00e5 statistiska modeller.
F\u00f6r l\u00e5nefordringar med betydande v\u00e4rde d\u00e4r en kredith\u00e4n-
delse har identifierats, pr\u00f6vas nedskrivningsbehovet p\u00e5 indivi-
duell basis. Om l\u00e5nefordringen bed\u00f6ms vara os\u00e4ker g\u00f6rs en
individuell reservering. Det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 l\u00e5nefordring-
en j\u00e4mf\u00f6rs med den nuv\u00e4rdesber\u00e4knade summan av f\u00f6rv\u00e4n-
tade framtida kassafl\u00f6den. Om det redovisade v\u00e4rdet \u00e4r h\u00f6gre
redovisas skillnaden som en nedskrivningsf\u00f6rlust. De f\u00f6rv\u00e4n-
tade kassafl\u00f6dena diskonteras med den ursprungliga effektiva
r\u00e4ntan och innefattar verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4kerheter och andra
kreditf\u00f6rst\u00e4rkningar. Nuv\u00e4rdesber\u00e4kningen baseras p\u00e5 tre
olika fram\u00e5tblickande scenarier som \u00e4r sannolikhetsviktade.
F\u00f6r l\u00e5nefordringar som inte \u00e4r betydande d\u00e4r ett individu-
ellt nedskrivningsbehov har identifierats, ber\u00e4knas nedskriv-
ningsbeloppet utifr\u00e5n den modell som beskrivs nedan, men
med h\u00e4nsyn till att l\u00e5nefordringarna redan \u00e4r fallerade.
Nordea anv\u00e4nder sig av undantaget \u201dl\u00e5g kreditrisk\u201d f\u00f6r
l\u00e5nefordringar som utf\u00e4rdats f\u00f6re \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 9 den
1 januari 2018. Denna typ av l\u00e5nefordringar d\u00e4r sannolikheten
f\u00f6r fallissemang (PD) inom 12 m\u00e5nader understiger 0,3 pro-
cent klassificeras som kategori 1. Nordea till\u00e4mpar \u00e4ven detta
undantag f\u00f6r en mindre portf\u00f6lj av r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepap-
per i f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen.
Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov f\u00f6r l\u00e5n
v\u00e4rderade enligt statistiska modeller
F\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r inget nedskrivningsbehov identifiera-
des i den individuella pr\u00f6vningen anv\u00e4nds en kollektiv modell
f\u00f6r ber\u00e4kning av nedskrivningsbehov. Reserveringarna ber\u00e4k-
nas som l\u00e5nefordring vid fallissemang g\u00e5nger f\u00f6rlusten i h\u00e4n-
delse av fallissemang. Reserveringar f\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r
det inte skett n\u00e5gon betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan
f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet baseras p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6r-
luster under kommande 12 m\u00e5nader (kategori 1). Reserve-
ringar f\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r det har skett en betydande
\u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, men
d\u00e4r ingen nedskrivning har gjorts, baseras p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntade kre-
ditf\u00f6rluster under hela den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden (kategori 2).
Detta g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r os\u00e4kra fordringar som inte \u00e4r betydande
i kategori 3.
Nordea anv\u00e4nder tv\u00e5 olika modeller f\u00f6r att fastst\u00e4lla om det
har skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken eller inte. F\u00f6r
tillg\u00e5ngar som innehades vid \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 9 anv\u00e4nds
f\u00f6r\u00e4ndringen i interna rating- och scoringuppgifter f\u00f6r att fast-
st\u00e4lla om det skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken eller
inte. Interna rating-/scoringuppgifter anv\u00e4nds f\u00f6r att bed\u00f6ma
risken hos kunderna, och en f\u00f6rs\u00e4mrad rating/scoring f\u00f6r en
kund tyder p\u00e5 att kreditrisken har \u00f6kat. Nordea har dragit slut-
satsen att det inte \u00e4r m\u00f6jligt att vid kreditgivningen ber\u00e4kna
sannolikheten f\u00f6r fallissemang (PD) f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6pti-
den utan bed\u00f6mningar i efterhand av tillg\u00e5ngar som redan
redovisas i balansr\u00e4kningen vid \u00f6verg\u00e5ngen. F\u00f6r\u00e4ndringar i
PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden anv\u00e4nds som utl\u00f6sande fak-
tor f\u00f6r tillg\u00e5ngar redovisade efter \u00f6verg\u00e5ngen.
F\u00f6r tillg\u00e5ngar som bed\u00f6ms utifr\u00e5n PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende
l\u00f6ptiden anv\u00e4nder Nordea en blandning av absoluta och rela-
tiva f\u00f6r\u00e4ndringar i PD som kriterium f\u00f6r \u00f6verf\u00f6ringen.
\u2022 Retail-kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD under
1 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den
\u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 100 procent och en absolut
\u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 45 punkter \u00f6verf\u00f6rs till
kategori 2.
\u2022 Retail-kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD \u00f6ver
eller lika med 1 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ
\u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 100 pro-
cent eller en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver
300 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2.
\u2022 F\u00f6retags- och institutionella kunder med ett ursprungligt
tolvm\u00e5naders PD under 0,5 procent: L\u00e5nefordringar med en
relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver
150 procent och en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5
\u00f6ver 20 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2.
\u2022 F\u00f6retags- och institutionella kunder med ett ursprungligt
tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver eller lika med 0,5 procent: L\u00e5ne-
fordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende
l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 150 procent eller en absolut \u00f6kning av tolv-
m\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 400 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2.
F\u00f6r tillg\u00e5ngar d\u00e4r rating- och scoringmodeller anv\u00e4nds, kali-
breras rating-/scoringf\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6r att matcha den bety-
dande \u00f6kningen av kreditrisken utifr\u00e5n PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5-
ende l\u00f6ptiden.
Dessutom g\u00f6r Nordea \u00f6verf\u00f6ringar mellan kategorier av
f\u00f6ljande sk\u00e4l:
\u2022 Kunder som omfattas av f\u00f6rmildrande kreditvillkor och kun-
der som \u00e4r mer \u00e4n 30 dagar sena med sina betalningar
\u00f6verf\u00f6rs till kategori 2, s\u00e5vida inte ett nedskrivningsbehov
redan har identifierats (kategori 3). L\u00e5nefordringar som
omfattas av f\u00f6rmildrande kreditvillkor kvarst\u00e5r i kategori 2
under en pr\u00f6votid p\u00e5 24 m\u00e5nader, fr\u00e5n och med den tid-
punkt d\u00e5 \u00e5tg\u00e4rderna inf\u00f6rdes. N\u00e4r l\u00e5nefordringarna efter
pr\u00f6votidens slut \u00e5terf\u00f6rs till kategori 1 hanteras de p\u00e5
samma s\u00e4tt som andra l\u00e5nefordringar i kategori 1 i fr\u00e5ga om
bed\u00f6mningen av om det f\u00f6religger en v\u00e4sentlig \u00f6kning av
kreditrisken.
\u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r kunderna \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar sena med
sina betalningar klassificeras normalt i kategori 3, men
denna klassificering \u00e4ndras om det finns bevis f\u00f6r att kun-
den inte har fallerat. S\u00e5dana l\u00e5nefordringar klassificeras i
kategori 2.
\u2022 L\u00e5nefordringar med en relativ f\u00f6r\u00e4ndring av PD f\u00f6r den
\u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 200 procent, (ber\u00e4knad p\u00e5
\u00e5rsbasis), och med en kreditf\u00f6rs\u00e4mring om minst en rating-
grad \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2.
\u2022 L\u00e5nefordringar med \u201dh\u00f6g risk\u201d, det vill s\u00e4ga med en rating
p\u00e5 2 eller l\u00e4gre, \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2.
Vid ber\u00e4kningen av reserveringar, inklusive kategoriindel-
ningen, anv\u00e4nds b\u00e5de historisk information och sannolikhets-
viktad, fram\u00e5tblickande information. Nordea anv\u00e4nder tre
makroekonomiska scenarier f\u00f6r att ta h\u00e4nsyn till de icke-linj\u00e4-
ra aspekterna av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. De olika scenari-
erna anv\u00e4nds f\u00f6r att justera de aktuella parametrarna f\u00f6r
ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, och ett sannolikhets-
viktat genomsnitt av de f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlusterna enligt respek-
tive scenario redovisas som reserveringar. Modellen anv\u00e4nder
sig av data som samlats in f\u00f6re balansdagen, vilket inneb\u00e4r
att Nordea m\u00e5ste identifiera h\u00e4ndelser som skulle kunna
p\u00e5verka reserveringarna efter datainsamlingen. Ledningen
utv\u00e4rderar dessa h\u00e4ndelser och justerar reserveringarna, om
detta bed\u00f6ms n\u00f6dv\u00e4ndigt.
Bortskrivningar
Bortskrivningar inneb\u00e4r att l\u00e5n eller kundfordringar avf\u00f6rs
fr\u00e5n balansr\u00e4kningen samtidigt som motsvarande kreditf\u00f6r-
lustreservering realiseras. N\u00e4r fordringar bed\u00f6ms vara om\u00f6j-
liga att driva in ska de snarast m\u00f6jligt bortskrivas, oavsett om
det r\u00e4ttsliga anspr\u00e5ket kvarst\u00e5r eller inte. En bortskrivning
kan g\u00f6ras innan eventuella r\u00e4ttsliga \u00e5tg\u00e4rder mot l\u00e5ntagaren,
f\u00f6r att \u00e5tervinna skulden, har slutf\u00f6rts. \u00c4ven om en fordran
som inte kan drivas in bortskrivs eller avf\u00f6rs fr\u00e5n balansr\u00e4k-
ningen har kunden en r\u00e4ttslig skyldighet att betala den ute-
st\u00e5ende skulden. Vid bed\u00f6mningen av huruvida os\u00e4kra l\u00e5ne-
fordringar kan \u00e5tervinnas och om bortskrivning kr\u00e4vs, \u00e4r det
framf\u00f6r allt l\u00e5nefordringar med f\u00f6ljande egenskaper som st\u00e5r
i fokus (listan \u00e4r inte utt\u00f6mmande):
\u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r kunderna \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar sena med
betalningen. Om en l\u00e5nefordring, eller del av den, efter den h\u00e4r
bed\u00f6mningen anses vara om\u00f6jlig att driva in, bortskrivs den.
\u2022 L\u00e5nefordringar som omfattas av insolvensf\u00f6rfaranden och
har l\u00e5g s\u00e4kerhetst\u00e4ckning.
\u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r juridiska kostnader f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6rbruka
beh\u00e5llningen fr\u00e5n konkursf\u00f6rfarandet, med l\u00e5ga \u00e5tervin-
ningsv\u00e4rden som f\u00f6ljd.
\u2022 Delbortskrivning kan vara befogad n\u00e4r det finns rimliga
ekonomiska bel\u00e4gg f\u00f6r att l\u00e5ntagaren inte kan \u00e5terbetala
hela beloppet, det vill s\u00e4ga en avsev\u00e4rd del av skulden kan
inte p\u00e5 rimliga grunder s\u00e4gas vara \u00e5tervinningsbar genom
f\u00f6rmildrande kreditvillkor eller realisering av s\u00e4kerheter.
\u2022 Rekonstruktionsfall.
Diskonteringsr\u00e4nta
Diskonteringsr\u00e4ntan som anv\u00e4nds f\u00f6r v\u00e4rdering av os\u00e4kra
l\u00e5nefordringar motsvarar den ursprungliga effektiva r\u00e4ntan
f\u00f6r l\u00e5n h\u00e4nf\u00f6rliga till en enskild kund eller, i f\u00f6rekommande
fall, till en grupp av l\u00e5nefordringar. Om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt kan
diskonteringsr\u00e4ntan baseras p\u00e5 en metod som resulterar i en
nedskrivning som utg\u00f6r en rimlig uppskattning, ber\u00e4knad
enligt effektivr\u00e4ntemetoden.
Omstrukturerade l\u00e5nefordringar och modifieringar
Med en omstrukturerad l\u00e5nefordran avses i detta samman-
hang en l\u00e5nefordran d\u00e4r Nordea har beviljat l\u00e5ntagaren efter-
gifter till f\u00f6ljd av dennes ekonomiska sv\u00e5righeter och d\u00e4r
s\u00e5dana eftergifter har gett upphov till en kreditf\u00f6rlust f\u00f6r
Nordea. Efter omstrukturering betraktas l\u00e5nefordran vanligen
inte l\u00e4ngre som os\u00e4ker om \u00e5tagandena fullf\u00f6ljs i enlighet med
de nya villkoren. I det fall en \u00e5tervinning sker redovisas betal-
ningen som en \u00e5tervinning av kreditf\u00f6rluster.
Modifiering av de avtalsenliga kassafl\u00f6dena f\u00f6r l\u00e5n till kunder
med ekonomiska sv\u00e5righeter (f\u00f6rmildrande kreditvillkor) mins-
kar det redovisade l\u00e5nebeloppet, brutto. Normalt \u00e4r denna
minskning mindre \u00e4n den befintliga reserveringen, och ingen
f\u00f6rlust redovisas i resultatr\u00e4kningen till f\u00f6ljd av modifiering. Om
de \u00e4r betydande, minskas bruttobeloppen (l\u00e5n och reservering).
Tillg\u00e5ngar \u00f6vertagna f\u00f6r skyddande av fordran
I en finansiell omstrukturering kan l\u00e5ngivaren komma att
avst\u00e5 fr\u00e5n l\u00e5nefordringar till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r l\u00e5ntagaren och i utby-
te mot denna eftergift ta \u00f6ver tillg\u00e5ngar som l\u00e4mnats som
s\u00e4kerhet f\u00f6r l\u00e5nen, aktier som emitterats av l\u00e5ntagaren eller
andra tillg\u00e5ngar. En tillg\u00e5ng \u00f6vertagen f\u00f6r skyddande av for-
dran redovisas i balansr\u00e4kningen tillsammans med liknande
tillg\u00e5ngar som redan innehas av Nordea. En \u00f6vertagen fastig-
het som inte innehas f\u00f6r eget utnyttjande redovisas till exem-
pel tillsammans med andra f\u00f6rvaltningsfastigheter.
Alla tillg\u00e5ngar som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran
redovisas vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet till verkligt v\u00e4rde och
eventuell skillnad mellan l\u00e5nets redovisade v\u00e4rde och det
verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 den \u00f6vertagna tillg\u00e5ngen redovisas under
posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 redovis-
ningsdagen blir tillg\u00e5ngens anskaffningsv\u00e4rde eller upplupna
anskaffningsv\u00e4rde, beroende p\u00e5 vad som \u00e4r till\u00e4mpligt. Under
efterf\u00f6ljande perioder v\u00e4rderas tillg\u00e5ngar som \u00f6vertagits f\u00f6r
skyddande av fordran i enlighet med g\u00e4llande v\u00e4rderings-
principer f\u00f6r tillg\u00e5ngsslaget. F\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderas
d\u00e5 till verkligt v\u00e4rde. \u00d6vertagna finansiella tillg\u00e5ngar klassifi-
ceras generellt i kategorin \u201dVerkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kning-
en\u201d och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt
v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresul-
tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d.
Eventuella v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar efter den \u00f6vertagna tillg\u00e5ng-
ens f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4lle, redovisas i resultatr\u00e4kningen i
enlighet med koncernens principer f\u00f6r presentation av till-
g\u00e5ngsslaget. Posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d i resultatr\u00e4kning-
en p\u00e5verkas f\u00f6ljaktligen inte av nya v\u00e4rderingar av den \u00f6ver-
tagna tillg\u00e5ngen efter f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet .
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForImpairmentOfFinancialAssetsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-666": { "value": "
Kreditf\u00f6rluster
Utl\u00e5ning till
centralbanker och Utl\u00e5ning til R\u00e4nteb\u00e4rande Poster utanf\u00f6r
2023,
mn euro
kreditinstitut allm\u00e4nheten v\u00e4rdepapper balansr\u00e4kningen Summa
Kreditf\u00f6rluster, kategori 1
-2
9
-1
-1
5
Kreditf\u00f6rluster, kategori 2
0
-5
0
29
24
Kreditf\u00f6rluster, icke fallerade
-2
4
-1
28
29
Kategori 3, fallerade
Kreditf\u00f6rluster, individuellt v\u00e4rderade, kollektivt ber\u00e4knade
4
-30
\u2013
-1
-27
Konstaterade kreditf\u00f6rluster
\u2013
-245
\u2013
-1
-246
Minskning av avs\u00e4ttningar som tagits i anspr\u00e5k f\u00f6r att t\u00e4cka
konstaterade kreditf\u00f6rluster
\u2013
88
\u2013
1
89
\u00c5terf\u00f6ringar av tidigare konstaterade kreditf\u00f6rluster
0
35
\u2013
\u2013
35
Garantiers\u00e4ttning
\u2013
\u2013
\u2013
2
2
Ny/\u00f6kad avs\u00e4ttning
0
-248
\u2013
-5
-253
\u00c5terf\u00f6ring av avs\u00e4ttningar
\u2013
178
\u2013
6
184
Kreditf\u00f6rluster, fallerade
4
-222
\u2013
2
-216
Kreditf\u00f6rluster, netto
2
-218
-1
30
-187
2 2 3 4 1
Utl\u00e5ning till
centralbanker och Utl\u00e5ning til R\u00e4nteb\u00e4rande Poster utanf\u00f6r
2022,
mn euro
kreditinstitut allm\u00e4nheten v\u00e4rdepapper balansr\u00e4kningen Summa
Kreditf\u00f6rluster, kategori 1
-1
-29
11
-10
-29
Kreditf\u00f6rluster, kategori 2
0
-17
0
15
-2
Kreditf\u00f6rluster, icke fallerade
-1
-46
11
5
-31
Kategori 3, fallerade
Kreditf\u00f6rluster, individuellt v\u00e4rderade, kollektivt ber\u00e4knade
-5
96
\u2013
-3
88
Konstaterade kreditf\u00f6rluster
-5
-701
\u2013
-3
-709
Minskning av avs\u00e4ttningar som tagits i anspr\u00e5k f\u00f6r att t\u00e4cka
konstaterade kreditf\u00f6rluster
\u2013
509
\u2013
3
512
\u00c5terf\u00f6ringar av tidigare konstaterade kreditf\u00f6rluster
1
63
\u2013
\u2013
64
Garantiers\u00e4ttning
\u2013
\u2013
\u2013
1
1
Ny/\u00f6kad avs\u00e4ttning
-19
-251
\u2013
-11
-281
\u00c5terf\u00f6ring av avs\u00e4ttningar
\u2013
239
\u2013
5
244
Kreditf\u00f6rluster, fallerade
-28
-45
\u2013
-8
-81
Kreditf\u00f6rluster, netto
-29
-91
11
-3
-112
2 2 3 4 1 1) Inkluderar individuellt identifierade tillg\u00e5ngar d\u00e4r avs\u00e4ttningarna har ber\u00e4knats med en statistisk modell. 2) Avs\u00e4ttningar inkluderade i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. 3) Avs\u00e4ttningar inkluderade i not K3.9 \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d. 4) Avs\u00e4ttningar inkluderade i not K6 \u201dAvs\u00e4ttningar \u201d
Utl\u00e5ning och os\u00e4kra l\u00e5nefordringar
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Utl\u00e5ning v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde
74 728
73 248
Utl\u00e5ning v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde som inte \u00e4r os\u00e4kra (kategori 1 och 2)
273 568
277 359
Os\u00e4kra l\u00e5nefordringar (kategori 3)
2 457
2 255
- varav reglerade
1 091
1 111
- varav oreglerade
1 366
1 144
Utl\u00e5ning f\u00f6re reserver
350 753
352 862
- varav centralbanker och kreditinstitut
4 293
5 475
Reserver f\u00f6r individuellt v\u00e4rderade l\u00e5nefordringar (kategori 3)
-1 037
-1 045
- varav reglerade
-453
-556
- varav oreglerade
-584
-489
Reserver f\u00f6r gruppvisa v\u00e4rderade l\u00e5nefordringar (kategori 1 och 2)
-616
-628
Reserver
-1 653
-1 673
- varav centralbanker och kreditinstitut
-21
-29
Utl\u00e5ning, redovisat v\u00e4rde
349 100
351 189
Avs\u00e4ttningar f\u00f6r kreditrisker uppgick till 4 mn euro (3 mn euro) .
2.6 Individuell och modellbaserad
pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov
Nedskrivningskraven anges i IFRS 9 och baseras p\u00e5 en
modell f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, se \u00e4ven not K3.8 \u201dUtl\u00e5-
ning\u201d.
I samband med individuella och modellbaserade reserve-
ringar anv\u00e4nds tre fram\u00e5tblickande och viktade scenarier. Till-
g\u00e5ngar vars nedskrivningsbehov ska pr\u00f6vas delas in i tre
kategorier, beroende p\u00e5 graden av kreditf\u00f6rs\u00e4mring. Kategori
1 omfattar tillg\u00e5ngar utan n\u00e5gon v\u00e4sentlig \u00f6kning av kredit-
risken, kategori 2 omfattar tillg\u00e5ngar med en v\u00e4sentlig \u00f6kning
av kreditrisken och kategori 3 omfattar fallerade tillg\u00e5ngar
(omfattas av nedskrivning). Alla tillg\u00e5ngar kategoriseras indi-
viduellt. F\u00f6r betydande tillg\u00e5ngar i kategori 3 bed\u00f6ms reser-
veringsbehovet individuellt. F\u00f6r tillg\u00e5ngar i kategori 1 och
kategori 2, och f\u00f6r tillg\u00e5ngar av obetydligt v\u00e4rde i kategori 3,
g\u00f6rs modellbaserade bed\u00f6mningar av reserveringsbehovet.
Nordea granskar kontinuerligt kreditportf\u00f6ljens kvalitet i
syfte att identifiera och begr\u00e4nsa nedskrivningsbehovet.
Fordringar med h\u00f6g eller \u00f6kad risk och fordringar som omfat-
tas av nedskrivning (kategori 3) \u00f6vervakas noga och granskas
minst en g\u00e5ng per kvartal med avseende p\u00e5 aktuell finansiell
st\u00e4llning, framtidsutsikter, framtida \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga
samt eventuellt behov av individuella reserveringar.
Specifika kreditriskjusteringar omfattar individuella och
modellbaserade reserveringar. Dessa justeringar redovisas
som kreditf\u00f6rluster i resultatr\u00e4kningen och som avs\u00e4ttningar
och reserveringar i balansr\u00e4kningen. Individuella reserve-
ringar leder till att l\u00e5nen redovisas som fallerade tillg\u00e5ngar.
Individuella reserveringar
Individuella reserveringar g\u00f6rs om det enligt kredith\u00e4ndelser
\u00e4r troligt att kundens framtida kassafl\u00f6de p\u00e5verkas negativt i
s\u00e5dan utstr\u00e4ckning att full \u00e5terbetalning (med s\u00e4kerheter
inr\u00e4knade) inte l\u00e4ngre \u00e4r sannolik.
Fordringar med individuella reserveringar omfattas av ned-
skrivningar och h\u00f6r till kategori 3 (fallerade). Reserveringens
storlek motsvarar den f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlusten, det vill s\u00e4ga skill-
naden mellan det redovisade v\u00e4rdet av den utest\u00e5ende for-
dran och det diskonterade v\u00e4rdet av f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kas-
safl\u00f6den, inklusive v\u00e4rdet av pantsatt egendom.
Modellbaserade reserveringar
Modellbaserade reserveringar g\u00f6rs kvartalsvis och bed\u00f6ms
f\u00f6r varje bolag/filial. En viktig faktor som p\u00e5verkar reserve-
ringar \u00e4r tr\u00f6skelv\u00e4rdet f\u00f6r \u00f6verf\u00f6ring av tillg\u00e5ngar fr\u00e5n kate-
gori 1 till kategori 2. F\u00f6r tillg\u00e5ngar som redovisats fr\u00e5n 1 janu-
ari 2018 anv\u00e4nds f\u00f6r\u00e4ndringar i sannolikheten f\u00f6r fallisse-
mang (PD) f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden som den utl\u00f6sande
faktorn. Dessutom \u00f6verf\u00f6rs ocks\u00e5 kunder som omfattas av
f\u00f6rmildrande kreditvillkor och kunder som \u00e4r mer \u00e4n 30 dagar
sena med sina betalningar till kategori 2. I kategori 1 motsva-
rar reserveringarna f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster under kom-
mande 12 m\u00e5nader. I kategori 2 och 3 motsvarar reservering-
arna f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster under hela den \u00e5terst\u00e5ende
l\u00f6ptiden. Resultatet kompletteras med en expertanalys f\u00f6r att
s\u00e4kerst\u00e4lla tillr\u00e4cklig reservering. Fallerade kunder utan indi-
viduella reserveringar omfattas av modellbaserade reserve-
ringar.
Fallissemang
F\u00f6r kunder som har f\u00f6rfallna fordringar sedan mer \u00e4n
90 dagar eller som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r konkurs, eller av andra sk\u00e4l
sannolikt inte kan betala, betraktas fordringarna som falle-
rade och n\u00f6dlidande och tillh\u00f6r d\u00e4rmed kategori 3. Fordring-
arna kan avse antingen l\u00e5n d\u00e4r kunderna fortfarande betalar
(reglerade) eller l\u00e5n d\u00e4r kunderna ej betalar (oreglerade),
dvs. inte kan eller vill fullg\u00f6ra sina betalningsf\u00f6rpliktelser .
Om en kund \u00e5terh\u00e4mtar sig fr\u00e5n fallissemang anses kun- den vara \u00e5terst\u00e4lld och flyttas bort fr\u00e5n kategori 3. Det h\u00e4r intr\u00e4ffar om kunden lyckas skapa balans i sina finanser. F\u00f6r att anses vara \u00e5terst\u00e4lld ska \u00e5terh\u00e4mtningen omfatta kun- dens samtliga skulder. Det ska ocks\u00e5 finnas en tillfredsst\u00e4l- lande \u00e5terbetalningsplan och en bed\u00f6mning som s\u00e4ger att \u00e5terh\u00e4mtningen har inletts. 2.7 F\u00f6rmildrande kreditvillkor F\u00f6rmildrande kreditvillkor inneb\u00e4r l\u00e4ttnader eller omstruktu- rering av kreditvillkoren till f\u00f6ljd av att l\u00e5ntagaren har eller \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att f\u00e5 ekonomiska sv\u00e5righeter. Avsikten med f\u00f6rmild- rande kreditvillkor under en begr\u00e4nsad tidsperiod \u00e4r att hj\u00e4lpa kunden tillbaka till en h\u00e5llbar ekonomisk situation f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla full \u00e5terbetalning av det utest\u00e5ende l\u00e5nebelop- pet. Exempel p\u00e5 l\u00e4ttnader i villkoren \u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringar i amorte- ringsprofil, \u00e5terbetalningsplan, kundmarginal eller l\u00e4ttnader g\u00e4llande kovenanter. F\u00f6rmildrande kreditvillkor till\u00e4mpas selektivt p\u00e5 individuell basis f\u00f6r alla kunder och kompletteras med pr\u00f6vning av nedskrivningsbehovet f\u00f6r f\u00f6retagskunder d\u00e5 f\u00f6rmildrande kreditvillkor ses som en kredith\u00e4ndelse. Avs\u00e4ttningar f\u00f6r individuella kreditf\u00f6rluster g\u00f6rs vid behov. F\u00f6r privatkunder till\u00e4mpas modellbaserade bed\u00f6mningar enligt beskrivningen i avsnitt 2.6 ovan. F\u00f6rmildrande kredit- villkor godk\u00e4nns enligt g\u00e4llande befogenheter och dessa l\u00e5n kan vara antingen reglerade eller oreglerade.
L\u00e5n med f\u00f6rmildrande kreditvillkor
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
L\u00e5n med f\u00f6rmildrande kreditvillkor
2 261
2 064
- varav fallerade
1 045
903
Reserver f\u00f6r individuellt v\u00e4rderade os\u00e4kra
l\u00e5nefordringar och l\u00e5n med f\u00f6rmildrande
kreditvillkor
455
360
- varav fallerade
420
336
Nyckeltal
31 dec 2023
31 dec 2022
Andel l\u00e5n med f\u00f6rmildrande kreditvillkor
0,8 %
0,7 %
T\u00e4ckningsgrad f\u00f6r l\u00e5n med f\u00f6rmildrande
kreditvillkor
20 %
17 %
- varav fallerade
40 %
37 %
1 2 1) L\u00e5n med f\u00f6rmildrande kreditvillkor/L\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde f\u00f6re reserveringar. 2) Individuella reserver f\u00f6r l\u00e5n med f\u00f6rmildrande kreditvillkor/L\u00e5n med f\u00f6rmildrande kreditvillkor. 2.8 K\u00e4nsligheter En viktig faktor vid ber\u00e4kningen av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster i enlighet med IFRS 9 \u00e4r att bed\u00f6ma vad som utg\u00f6r en bety- dande \u00f6kning av kreditrisken. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 k\u00e4nsligheten f\u00f6r dessa tr\u00f6skelv\u00e4rden har Nordea med hj\u00e4lp av modeller ber\u00e4k- nat avs\u00e4ttningar utifr\u00e5n tv\u00e5 olika scenarier:
Tr\u00f6skel
Scenario 1
Scenario 2
Privatkundsportf\u00f6ljer
Relativt tr\u00f6skelv\u00e4rde
100 %
50 %
150 %
Absolut tr\u00f6skelv\u00e4rde,
12 m\u00e5nader
45 punkter
35 punkter
55 punkter
Absolut tr\u00f6skelv\u00e4rde,
\u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid
300 punkter
250 punkter
350 punkter
Steg
1\u20136
1 mindre
1 mer
\u00d6vriga kundportf\u00f6ljer
Relativt tr\u00f6skelv\u00e4rde
150 %
100 %
200 %
Absolut tr\u00f6skelv\u00e4rde,
12 m\u00e5nader
20 punkter
15 punkter
25 punkter
Absolut tr\u00f6skelv\u00e4rde,
\u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid
400 punkter
350 punkter
450 punkter
Steg
1\u20136
1 mindre
1 mer
1 1 1) F\u00f6r exponeringar som redovisades f\u00f6rsta g\u00e5ngen f\u00f6re \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 9 (1 jan 2018) fastst\u00e4lls kategorin utifr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringar i ratingklasserna. Tr\u00f6skelv\u00e4rdet i scena- rio 1 s\u00e4tts till ett steg mindre \u00e4n den modell som faktiskt anv\u00e4nds och i scenario 2 s\u00e4tts tr\u00f6skelv\u00e4rdet till ett steg mer \u00e4n i modellen. Avs\u00e4ttningarna skulle ha \u00f6kat med 16 mn euro (20 mn euro) i scenario 1 och minskat med 12 mn euro (20 mn euro) i scena- rio 2. Mer information om ratingskalan och genomsnittligt PD (sannolikheten f\u00f6r fallissemang) finns i tabellerna \u201dRating-/ scoringinformation f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaff- ningsv\u00e4rde\u201d p\u00e5 sidan 231. Avs\u00e4ttningarna \u00e4r k\u00e4nsliga f\u00f6r ratingf\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4ven om tr\u00f6skelv\u00e4rdena inte n\u00e5s. Tabellen nedan visar hur avs\u00e4ttning- arna p\u00e5verkas om kreditkvaliteten f\u00f6r all utl\u00e5ning i Nordea f\u00f6rs\u00e4mras med ett steg. H\u00e4r beaktas b\u00e5de effekten av den h\u00f6gre risken f\u00f6r alla exponeringar och effekten av \u00f6verf\u00f6- ringen fr\u00e5n kategori 1 till kategori 2 av de fordringar som n\u00e5tt tr\u00f6skelv\u00e4rdet. Detta inkluderar \u00e4ven effekten av att fordringar med rating ett steg \u00f6ver fallerade klassificeras som fallerade, vilket ber\u00e4knas till 132 mn euro (118 mn euro). Denna siffra baseras p\u00e5 en ber\u00e4kning med den statistiska modellen sna- rare \u00e4n individuella estimat som annars skulle vara fallet f\u00f6r betydande fallerade l\u00e5n.
K\u00e4nsligheter
31 dec 2023
31 dec 2022
Reserver med ett Reserver med ett
Mn euro
Redovisade reserver
stegs nedgradering
Redovisade reserver
stegs nedgradering
Personal Banking
405
526
387
488
Business Banking
986
1 114
1 036
1 166
Large Corporates & Institutions
396
431
402
441
\u00d6vrigt
38
51
35
46
Summa
1 825
2 122
1 860
2 141
2.9 Fram\u00e5tblickande information
Fram\u00e5tblickande information anv\u00e4nds b\u00e5de vid bed\u00f6mningen
av betydande \u00f6kningar i kreditrisken och vid ber\u00e4kningen av
f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Nordea anv\u00e4nder sig av tre makro-
ekonomiska scenerier: ett grundscenario, ett gynnsamt sce-
nario och ett negativt scenario. F\u00f6r 2023 ber\u00e4knades de slut-
ligt f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusterna genom att vikta scenarierna
enligt f\u00f6ljande: 50 procent grundscenario, 40 procent negativt
och 10 procent gynnsamt (vid utg\u00e5ngen av 2022: 50 procent
grundscenario, 40 procent negativt och 10 procent gynn-
samt). Viktningen speglade de fortsatt h\u00f6gre riskerna i de
makroekonomiska prognoserna.
De makroekonomiska scenarierna tas fram av Group Risk i
Nordea, och baseras p\u00e5 Oxford Economics-modellen. Progno-
sen \u00e4r en kombination av modellber\u00e4kningar och expertbe-
d\u00f6mningar, och den granskas och kvalitetskontrolleras noga.
Modellen har tagits fram f\u00f6r att ge en bra beskrivning av de
historiska sambanden mellan olika ekonomiska variabler och
f\u00e5nga de viktigaste kopplingarna mellan dessa variabler. Det
negativa scenariots viktning l\u00e5g kvar p\u00e5 en h\u00f6g niv\u00e5, vilket
speglar den fortsatta os\u00e4kerheten kring de ekonomiska utsik-
terna.
De makroekonomiska scenarierna speglar Nordeas prog-
noser f\u00f6r den ekonomiska utvecklingen i Norden mot bak-
grund av konflikten i Mellan\u00f6stern och kriget i Ukraina. De tar
ocks\u00e5 h\u00e4nsyn till den fortsatt h\u00f6ga inflationen, som f\u00f6rst\u00e4rkts
av nya prisuppg\u00e5ngar f\u00f6r energi, och hur h\u00f6gre r\u00e4ntor kan
p\u00e5verka finansmarknaden och den ekonomiska aktiviteten.
Vid framtagandet av scenarierna och deras inb\u00f6rdes viktning
tar Nordea h\u00e4nsyn till prognoser fr\u00e5n nordiska centralbanker,
Nordeas analysavdelning och Europeiska centralbanken.
Grundscenariot f\u00f6r de nordiska ekonomierna \u00e4r mjukland-
ningar och n\u00e5got h\u00f6gre arbetsl\u00f6shet de n\u00e4rmaste \u00e5ren d\u00e5
h\u00f6gre r\u00e4ntor och h\u00f6g inflation forts\u00e4tter att h\u00e4mma den eko-
nomiska aktiviteten. Under 2024 f\u00f6rblir tillv\u00e4xten m\u00e5ttlig i
Danmark och Norge men i Finland och Sverige stagnerar den.
Den h\u00f6ga underliggande inflationen v\u00e4ntas best\u00e5. Bostads-
priserna har stabiliserats efter nedjusteringen under 2023. De
f\u00f6rv\u00e4ntas \u00f6ka l\u00e5ngsamt under 2024 och sedan n\u00e5got snab-
bare under 2025 och 2026. Det finns ned\u00e5trisker i grundsce-
nariot.
Nordeas tv\u00e5 alternativa makroekonomiska scenarier
omfattar en rad rimliga riskfaktorer som kan f\u00e5 tillv\u00e4xten att
avvika fr\u00e5n grundscenariot. Fortsatt h\u00f6g inflation, som f\u00f6r-
st\u00e4rkts av nya prisuppg\u00e5ngar f\u00f6r energi, kan f\u00e5 centralban-
kerna att beh\u00e5lla sina h\u00f6ga styrr\u00e4ntor under l\u00e4ngre tid vilket
kan utl\u00f6sa en djup l\u00e5gkonjunktur till f\u00f6ljd av sjunkande pri-
vatkonsumtion och investeringar. Vidare kan bostadspriserna
falla \u00e4nnu mer p\u00e5 grund av h\u00f6gre r\u00e4ntor, minskad k\u00f6pkraft
och svagt f\u00f6rtroende f\u00f6r ekonomin. Om inflationen normalise-
ras kan detta \u00e5 andra sidan stimulera tillv\u00e4xten under 2024
och fram\u00e5t.
Vid \u00e5rets slut uppgick justeringarna i f\u00f6rh\u00e5llande till de
modellber\u00e4knade reserveringarna/avs\u00e4ttningarna till 549 mn
euro, inklusive reserveringar enligt ledningens bed\u00f6mning p\u00e5
495 mn euro och 52 mn euro som omf\u00f6rdelats fr\u00e5n reserve-
ringar enligt ledningens bed\u00f6mning. Dessa 52 mn euro, som
avser oreglerade l\u00e5n, ing\u00e5r inte i de scenarioviktade, modell-
ber\u00e4knade reserveringarna/avs\u00e4ttningarna.
De cykliska reserveringarna enligt ledningens bed\u00f6mning
p\u00e5 414 mn euro ska t\u00e4cka \u00f6verskjutande f\u00f6rluster fr\u00e5n makro-
ekonomiska chocker och os\u00e4kerheter som \u00e4r extraordin\u00e4ra
j\u00e4mf\u00f6rt med en normal konjunkturnedg\u00e5ng och d\u00e4rf\u00f6r inte
f\u00e5ngas upp tillr\u00e4ckligt av den befintliga IFRS 9-modellen f\u00f6r
ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Os\u00e4kerheterna \u00e4r i
huvudsak kopplade till h\u00f6g inflation och h\u00f6ga r\u00e4ntor samt
minskad disponibel inkomst. Detta i kombination med de
svagheter i leverant\u00f6rskedjorna och bristen p\u00e5 insatsvaror
som uppstod under pandemin har skapat mer utmanande
ekonomiska utsikter f\u00f6r b\u00e5de hush\u00e5ll och f\u00f6retag. Till de
branscher som i h\u00f6g grad omfattas av ytterligare t\u00e4ckning
fr\u00e5n de cykliska reserveringarna enligt ledningens bed\u00f6m-
ning h\u00f6r \u201dKonsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster\u201d, \u201dIndustri\u201d och
\u201dFastighetsbolag\u201d. Niv\u00e5n vid utg\u00e5ngen av 2023 j\u00e4mf\u00f6rt med
utg\u00e5ngen av 2022 var of\u00f6r\u00e4ndrad i lokala valutor, men mins-
kade i euro 16 mn euro (med fj\u00e4rde kvartalet 2022 som refe-
renskvartal).
De strukturella reserveringarna enligt ledningens bed\u00f6m-
ning p\u00e5 81 mn euro t\u00e4cker k\u00e4nda problem med IFRS 9-model-
len och de data som anv\u00e4nds. Problemen ska \u00e5tg\u00e4rdas i kom-
mande modelluppdateringar. Reserveringarna vid utg\u00e5ngen
av 2023 j\u00e4mf\u00f6rt med utg\u00e5ngen av 2022 minskades med 74 mn
euro till f\u00f6ljd av \u00f6verf\u00f6ringen av reserveringar f\u00f6r gamla oreg-
lerade privatl\u00e5n p\u00e5 52 mn euro till modellber\u00e4knade avs\u00e4tt-
ningar samtidigt som motsvarande kapitalavdrag inf\u00f6rdes f\u00f6r
gamla oreglerade f\u00f6retagsl\u00e5n. Detta innebar f\u00f6r\u00e4ndringar
mellan modellber\u00e4knade reserveringar, strukturella reserve-
ringar enligt ledningens bed\u00f6mning och kapitalavdrag, utan
n\u00e5gon p\u00e5verkan p\u00e5 den faktiska t\u00e4ckningsniv\u00e5n.
Reserveringar enligt ledningens bed\u00f6mning
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Cykliska reserveringar enligt ledningens
bed\u00f6mning
Relaterade till f\u00f6retagsexponeringar i BB
205
213
Relaterade till f\u00f6retagsexponeringar i LC&I
117
122
Relaterade till hush\u00e5llsexponeringar
92
95
Delsumma
414
430
Strukturella reserveringar enligt ledningens
bed\u00f6mning
Relaterade till f\u00f6retagsexponeringar i BB
13
30
Relaterade till f\u00f6retagsexponeringar i LC&I
\u2013
\u2013
Relaterade till hush\u00e5llsexponeringar
68
125
Delsumma
81
155
Summa reserveringar enligt ledningens
bed\u00f6mning
495
585
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfAllowanceForCreditLossesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-667": { "value": "K2.11 Skatter Redovisningsprinciper Posten \u201dSkatt\u201d i resultatr\u00e4kningen utg\u00f6rs av den totala f\u00f6r- \u00e4ndringen i aktuell och uppskjuten inkomstskatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i resultatr\u00e4kningen, s\u00e5vida den inte avser poster som redovisas mot \u00f6vrigt totalresultat eller eget kapital. I dessa fall redovisas \u00e4ven skatten mot \u00f6vrigt totalresultat respektive eget kapital. Aktuell skatt \u00e4r den f\u00f6rv\u00e4ntade skatten p\u00e5 \u00e5rets beskatt- ningsbara inkomst, ber\u00e4knad enligt beslutade eller i prakti- ken beslutade skattesatser per balansdagen, tillsammans med eventuell justering av aktuell skatt h\u00e4nf\u00f6rlig till tidigare \u00e5r. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder redovisas f\u00f6r tempor\u00e4ra skillnader som uppst\u00e5r mellan skattem\u00e4ssiga och redovisade v\u00e4rden p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas f\u00f6r outnyttjade skattem\u00e4ssiga underskott och skatteavdrag, om de uppfyller de aktuella kri- terierna f\u00f6r redovisning enligt IAS 12. Uppskjuten skatt redo- visas inte f\u00f6r skattepliktiga tempor\u00e4ra skillnader som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n den f\u00f6rsta redovisningen av goodwill. Uppskjuten skatt ber\u00e4knas enligt de skattesatser som v\u00e4n- tas g\u00e4lla n\u00e4r de tempor\u00e4ra skillnaderna v\u00e4nds, med utg\u00e5ngs- punkt fr\u00e5n antagna eller i praktiken antagna lagar per balans- dagen. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder diskon- teras inte. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den utstr\u00e4ckning det \u00e4r sannolikt att framtida beskattningsbar vinst kommer att finnas tillg\u00e4nglig, mot vilken tempor\u00e4ra skillnader, underskottsavdrag och outnyttjade skatteavdrag kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar granskas varje balansdag, och minskas i den m\u00e5n det inte l\u00e4ngre \u00e4r sannolikt att avdragsr\u00e4tten kan utnyttjas. Aktuella skattefordringar och aktuella skatteskulder kvittas n\u00e4r lagstadgad r\u00e4tt till kvittning f\u00f6religger, och Nordea avser att antingen nettoreglera dessa skattepositioner eller reali- sera tillg\u00e5ngen samtidigt som skulden regleras. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder kvittas gene- rellt i den m\u00e5n det \u00e4r till\u00e5tet enligt lag att kvitta aktuella skat- tefordringar och aktuella skatteskulder. Vid redovisning av uppskjuten skatt tas ingen h\u00e4nsyn till den eventuella effekten av de kommande globala reglerna mot urholkning av skatte- basen (GloBE/pelare tv\u00e5). Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Skattepositioner granskas regelbundet f\u00f6r att identifiera fall d\u00e4r ber\u00f6rda skattemyndigheter sannolikt inte godk\u00e4nner behandlingen i skattedeklarationen. Os\u00e4kra skattepositioner beaktas var f\u00f6r sig eller som grupp, beroende p\u00e5 vilken metod som b\u00e4st f\u00f6rutser utfallet av os\u00e4kerheten. Vid en bed\u00f6mning att skattemyndigheten sannolikt inte godtar en skattem\u00e4ssig behandling, tar Nordea h\u00e4nsyn till effekten av os\u00e4kerheten n\u00e4r beskattningsbart resultat, skattem\u00e4ssigt v\u00e4rde, outnyttjade skattem\u00e4ssiga f\u00f6rluster, outnyttjade skat- tekrediter eller skattesatser fastst\u00e4lls. Detta g\u00f6rs genom att anv\u00e4nda antingen det mest sannolika beloppet eller det f\u00f6r- v\u00e4ntade v\u00e4rdet, beroende p\u00e5 vilken metod som b\u00e4st f\u00f6rutser utfallet av os\u00e4kerheten. Os\u00e4ker skattem\u00e4ssig behandling kan p\u00e5verka b\u00e5de aktuell skatt och uppskjuten skatt. V\u00e4rderingen av uppskjutna skattefordringar p\u00e5verkas av ledningens bed\u00f6mning av Nordeas framtida resultat och till- r\u00e4ckligheten av framtida beskattningsbara vinster och fram- tida \u00e5terf\u00f6ringar av befintliga beskattningsbara tempor\u00e4ra skillnader. Dessa bed\u00f6mningar uppdateras och ses \u00f6ver vid varje bokslutstillf\u00e4lle, och justeras om s\u00e5 beh\u00f6vs f\u00f6r att avspegla den nuvarande situationen. Det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 uppskjutna skattefordringar upp- gick vid \u00e5rets slut till 254 mn euro (299 mn euro). Skattekostnad Mn euro 2023 2022 Aktuell skatt -1 445 -988 Uppskjuten skatt 41 -187 Summa -1 404 -1 175 F\u00f6r total skatt redovisad i \u00f6vrigt totalresultat, se Rapport \u00f6ver totalresultat. Skatten p\u00e5 koncernens r\u00f6relseresultat skiljer sig p\u00e5 f\u00f6ljan- de s\u00e4tt fr\u00e5n det teoretiska belopp som kan ber\u00e4knas med hj\u00e4lp av skattesatsen i Finland: Mn euro 2023 2022 Resultat f\u00f6re skatt 6 338 4 762 Skatt ber\u00e4knad med en skattesats om 20,0 procent -1 268 -952 Effekt av andra skattesatser i \u00f6vriga l\u00e4nder -172 -134 Resultat fr\u00e5n intressef\u00f6retag 1 1 Ej skattepliktiga int\u00e4kter 29 43 Avkastningsbeskattad inkomst 14 15 Ej skattem\u00e4ssigt avdragsgilla kostnader -27 -20 Justeringar avseende tidigare \u00e5r, aktuell skatt -34 -25 Justeringar avseende tidigare \u00e5r, uppskjuten skatt 87 33 Utnyttjande och etablering av oaktiverade skattefordringar 9 \u2013 \u00c4ndrad skattesats \u2013 -26 Ej avr\u00e4kningsbar utl\u00e4ndsk skatt -27 -23 Skattereduktion maskiner och inventarier -16 19 Omf\u00f6rda ej avdragsgilla valutakursf\u00f6rluster \u2013 -106 Skattekostnad -1 404 -1 175 Effektiv skattesats 22,2 % 24,7 % 1 2 1) I juni 2022 antog den danska riksdagen en skattesatsh\u00f6jning f\u00f6r finansiella f\u00f6retag till 25,2 procent fr\u00e5n 2023 och 26 procent fr\u00e5n 2024. Relevanta uppskjutna skatte- fordringar och skatteskulder omv\u00e4rderades till till\u00e4mpliga skattesatser under 2022. 2) Inkluderar omf\u00f6ring av 529 mn euro i ej avdragsgilla valutakursf\u00f6rluster fr\u00e5n \u00f6vrigt totalresultat till resultatr\u00e4kningen h\u00e4nf\u00f6rliga till avveckling av verksamheten i Ryssland. Se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r\u00e4ndringar i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder Redovisat Redovisat i resultat- i \u00f6vrigt Valutakurs- Mn euro 1 jan 2023r\u00e4kningen totalresultat F\u00f6rv\u00e4rv differenser 31 dec 2023 Uppskjutna skattefordringar Skattem\u00e4ssiga underskott 8 48 \u2013 2 \u2013 58 Immateriella tillg\u00e5ngar 8 -8 \u2013 \u2013 \u2013 \u2013 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 98 -23 -4 \u2013 -1 70 F\u00f6rvaltningsfastigheter 40 -39 \u2013 \u2013 \u2013 1 Pensioner 71 \u2013 5 \u2013 -1 75 Skulder/avs\u00e4ttningar 237 -1 \u2013 \u2013 \u2013 236 Leasingskulder 229 10 \u2013 -5 -4 230 \u00d6vrigt \u2013 19 \u2013 \u2013 -3 16 Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skulder -392 -40 \u2013 \u2013 \u2013 -432 Summa 299 -34 1 -3 -9 254 Redovisat Redovisat i resultat- i \u00f6vrigt Valutakurs- Mn euro 1 jan 2023r\u00e4kningen totalresultat F\u00f6rv\u00e4rv differenser 31 dec 2023 Uppskjutna skatteskulder Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 351 14 \u2013 5 -4 366 Aktier \u2013 15 \u2013 \u2013 \u2013 15 Derivatinstrument/obligationer 72 14 1 \u2013 -1 86 Immateriella tillg\u00e5ngar 113 -24 \u2013 3 -1 91 Materiella tillg\u00e5ngar (nyttjander\u00e4tt tillg\u00e5ngar) 226 9 \u2013 -5 \u2013 230 F\u00f6rvaltningsfastigheter 51 -45 \u2013 \u2013 \u2013 6 Pensioner 63 -2 -10 \u2013 -1 50 Skulder/avs\u00e4ttningar \u2013 19 \u2013 \u2013 \u2013 19 \u00d6vrigt 26 -9 \u2013 \u2013 \u2013 17 Elimineringar av tempor\u00e4ra skillnader som f\u00f6rekommer i flera jurisdiktioner 84 -26 -1 \u2013 \u2013 57 Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skulder -392 -40 \u2013 \u2013 \u2013 -432 Summa 594 -75 -10 3 -7 505 F\u00f6r\u00e4ndringar i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder Redovisat Redovisat i resultat- i \u00f6vrigt Valutakurs- Mn euro 1 jan 2022r\u00e4kningen total resultat F\u00f6rv\u00e4rv differenser 31 dec 2022 Uppskjutna skattefordringar Skattem\u00e4ssiga underskott 8 \u2013 \u2013 \u2013 \u2013 8 Immateriella tillg\u00e5ngar \u2013 \u2013 \u2013 8 \u2013 8 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 77 22 -1 \u2013 \u2013 98 Derivatinstrument/obligationer 98 -100 5 \u2013 -3 0 F\u00f6rvaltningsfastigheter \u2013 \u2013 \u2013 40 \u2013 40 Pensioner 94 -20 -1 \u2013 -2 71 Skulder/avs\u00e4ttningar 239 -39 \u2013 43 -6 237 Leasingskulder 237 0 \u2013 -5 -3 229 \u00d6vrigt 25 -28 \u2013 \u2013 3 \u2013 Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skulder -419 20 2 5 \u2013 -392 Summa 359 -145 5 91 -11 299 Redovisat Redovisat i resultat- i \u00f6vrigt Valutakurs- Mn euro 1 jan 2022r\u00e4kningen total resultat F\u00f6rv\u00e4rv differenser 31 dec 2022 Uppskjutna skatteskulder Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten 407 -14 -36 1 -7 351 Aktier 36 -36 \u2013 \u2013 \u2013 0 Derivatinstrument/obligationer 15 59 \u2013 \u2013 -2 72 Immateriella tillg\u00e5ngar 120 -16 \u2013 10 -1 113 Materiella tillg\u00e5ngar (nyttjander\u00e4tt tillg\u00e5ngar) 235 -1 \u2013 -5 -3 226 F\u00f6rvaltningsfastigheter -1 2 \u2013 51 -1 51 Pensioner 56 17 -8 \u2013 -2 63 Skulder/avs\u00e4ttningar -22 21 \u2013 \u2013 1 0 \u00d6vrigt 20 \u2013 2 \u2013 4 26 Elimineringar av tempor\u00e4ra skillnader som f\u00f6rekommer i flera jurisdiktioner 59 -9 34 \u2013 \u2013 84 Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skulder -419 20 2 5 \u2013 -392 Summa 506 43 -6 62 -11 594 Ej redovisade uppskjutna skattefordringar Mn euro 31 dec 2023 31 dec 2022 Outnyttjade utl\u00e4ndska skattem\u00e4ssiga underskott utan f\u00f6rfallotidpunkt \u2013 40 Outnyttjade utl\u00e4ndska skattem\u00e4ssiga underskott \u2013 40 Outnyttjade utl\u00e4ndska skattem\u00e4ssiga avdrag med f\u00f6rfall inom 12 m\u00e5nader 3 3 Outnyttjade utl\u00e4ndska skattem\u00e4ssiga avdrag med f\u00f6rfall efter 12 m\u00e5nader 578 424 Outnyttjade utl\u00e4ndska skattem\u00e4ssiga avdrag 581 427 Summa 581 467 Vid utg\u00e5ngen av 2023 redovisade Nordeakoncernen 254 mn euro (299 mn euro) i uppskjutna skattefordringar i balansr\u00e4k- ningen. Redovisningen och v\u00e4rderingen av uppskjutna skat- tefordringar baseras p\u00e5 en bed\u00f6mning av sannolikheten och beloppet f\u00f6r framtida beskattningsbara vinster och p\u00e5 fram- tida \u00e5terf\u00f6ringar av befintliga beskattningsbara tempor\u00e4ra skillnader. Dessutom har koncernen ej redovisade uppskjutna skatte- fordringar p\u00e5 \u2013 mn euro (40 mn euro) avseende underskotts- avdrag i olika f\u00f6retag samt 581 mn euro (427 mn euro) avse- ende outnyttjade utl\u00e4ndska skattekrediter. Ej redovisade upp- skjutna skattefordringar avseende utl\u00e4ndska skattekrediter kan \u00e5tervinnas i h\u00e4ndelse av ov\u00e4ntade skillnader i beskatt- ningstidpunkter eller skattem\u00e4ssiga v\u00e4rden mellan huvud- kontor och filialer. Global skattereform mot urholkning av skattebasen (andra pelaren) I december 2022 antog Europeiska unionens medlemsstater ett direktiv f\u00f6r att inf\u00f6ra de globala reglerna mot urholkning av skattebasen (andra pelaren) fr\u00e5n och med den 1 januari 2024. L\u00e4nderna i Norden, och \u00e4ven andra l\u00e4nder d\u00e4r Nordea har verksamhet, antog lagstiftningen enligt andra pelaren i slutet av 2023. Eftersom den nyligen antagna skattelagstift- ningen inte hade tr\u00e4tt i kraft 2023, fick den i dagsl\u00e4get inte n\u00e5gra skattekonsekvenser f\u00f6r Nordea 2023. Till f\u00f6ljd av \u00e4nd- ringar i IAS 12 Inkomstskatter p\u00e5verkade andra pelaren var- ken uppskjutna skattefordringar eller uppskjutna skatteskul- der 2023. F\u00f6r ytterligare information om \u00e4ndringar i IAS 12 Inkomstskatter, se not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d. Enligt andra pelarens regler ska Nordea betala en till\u00e4ggs- skatt p\u00e5 skillnaden mellan de jurisdiktionsbaserade effektiva skattesatserna enligt andra pelaren och den l\u00e4gsta till\u00e5tna skattesatsen p\u00e5 15 procent, om den effektiva skattesatsen understiger 15 procent i n\u00e5got land d\u00e4r Nordea har verksam- het. Andra pelarens regler anger ett nytt s\u00e4tt att ber\u00e4kna den effektiva skattesatsen j\u00e4mf\u00f6rt med nationella skatteregler, vilket kan inneb\u00e4ra att en skattebetalare hamnar under gr\u00e4nsv\u00e4rdet i ett land trots att verksamheten inte bedrivs i ett l\u00e5gskatteland och att en lagstadgad skatt p\u00e5 \u00f6ver 15 procent betalas. Nordea har gjort fullst\u00e4ndiga ber\u00e4kningar enligt andra pelaren f\u00f6r de mest betydande f\u00f6retagen i de nordiska l\u00e4nderna, inklusive utvalda koncernf\u00f6retag med komplexa positioner. Baserat p\u00e5 den h\u00e4r bed\u00f6mningen visar alla ber\u00e4k- ningar enligt andra pelaren att den effektiva skattesatsen \u00f6verstiger 15 procent. Fullst\u00e4ndiga ber\u00e4kningar enligt andra pelaren kommer inte att kr\u00e4vas f\u00f6r r\u00e4kenskaps\u00e5ren 2024\u20132026 f\u00f6r de l\u00e4nder som uppfyller de tillf\u00e4lliga s\u00e5 kallade safe harbour-kraven som inf\u00f6rdes med andra pelaren. Nordea har bed\u00f6mt till\u00e4mplighe- ten f\u00f6r safe harbour-reglerna baserat p\u00e5 koncernens histo- riska uppgifter och r\u00e4knar i dagsl\u00e4get med att uppfylla kra- ven i alla betydande l\u00e4nder och d\u00e4rmed skjuta upp f\u00f6rbere- delserna f\u00f6r de fullst\u00e4ndiga ber\u00e4kningarna enligt andra pelaren till r\u00e4kenskaps\u00e5ret 2027. Med h\u00e4nsyn till niv\u00e5n p\u00e5 de lagstadgade skattesatserna i de l\u00e4nder d\u00e4r Nordea har verksamhet (alla \u00f6ver 15 procent) och den analys som genomf\u00f6rts under \u00e5ret, r\u00e4knar Nordea med att inte beh\u00f6va betala n\u00e5gon betydande till\u00e4ggsskatt. Den fulla kvantitativa effekten av andra pelarens regler kan emellertid inte fastst\u00e4llas f\u00f6rr\u00e4n ytterligare v\u00e4gledning har publicerats av OECD, nationella lagstiftare och skattemyndigheter.", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfIncomeTaxExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-668": { "value": "K2.11 Skatter Redovisningsprinciper Posten \u201dSkatt\u201d i resultatr\u00e4kningen utg\u00f6rs av den totala f\u00f6r- \u00e4ndringen i aktuell och uppskjuten inkomstskatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i resultatr\u00e4kningen, s\u00e5vida den inte avser poster som redovisas mot \u00f6vrigt totalresultat eller eget kapital. I dessa fall redovisas \u00e4ven skatten mot \u00f6vrigt totalresultat respektive eget kapital. Aktuell skatt \u00e4r den f\u00f6rv\u00e4ntade skatten p\u00e5 \u00e5rets beskatt- ningsbara inkomst, ber\u00e4knad enligt beslutade eller i prakti- ken beslutade skattesatser per balansdagen, tillsammans med eventuell justering av aktuell skatt h\u00e4nf\u00f6rlig till tidigare \u00e5r. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder redovisas f\u00f6r tempor\u00e4ra skillnader som uppst\u00e5r mellan skattem\u00e4ssiga och redovisade v\u00e4rden p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas f\u00f6r outnyttjade skattem\u00e4ssiga underskott och skatteavdrag, om de uppfyller de aktuella kri- terierna f\u00f6r redovisning enligt IAS 12. Uppskjuten skatt redo- visas inte f\u00f6r skattepliktiga tempor\u00e4ra skillnader som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n den f\u00f6rsta redovisningen av goodwill. Uppskjuten skatt ber\u00e4knas enligt de skattesatser som v\u00e4n- tas g\u00e4lla n\u00e4r de tempor\u00e4ra skillnaderna v\u00e4nds, med utg\u00e5ngs- punkt fr\u00e5n antagna eller i praktiken antagna lagar per balans- dagen. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder diskon- teras inte. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den utstr\u00e4ckning det \u00e4r sannolikt att framtida beskattningsbar vinst kommer att finnas tillg\u00e4nglig, mot vilken tempor\u00e4ra skillnader, underskottsavdrag och outnyttjade skatteavdrag kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar granskas varje balansdag, och minskas i den m\u00e5n det inte l\u00e4ngre \u00e4r sannolikt att avdragsr\u00e4tten kan utnyttjas. Aktuella skattefordringar och aktuella skatteskulder kvittas n\u00e4r lagstadgad r\u00e4tt till kvittning f\u00f6religger, och Nordea avser att antingen nettoreglera dessa skattepositioner eller reali- sera tillg\u00e5ngen samtidigt som skulden regleras. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder kvittas gene- rellt i den m\u00e5n det \u00e4r till\u00e5tet enligt lag att kvitta aktuella skat- tefordringar och aktuella skatteskulder. Vid redovisning av uppskjuten skatt tas ingen h\u00e4nsyn till den eventuella effekten av de kommande globala reglerna mot urholkning av skatte- basen (GloBE/pelare tv\u00e5). ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForDeferredIncomeTaxExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-669": { "value": "K2.11 Skatter Redovisningsprinciper Posten \u201dSkatt\u201d i resultatr\u00e4kningen utg\u00f6rs av den totala f\u00f6r- \u00e4ndringen i aktuell och uppskjuten inkomstskatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i resultatr\u00e4kningen, s\u00e5vida den inte avser poster som redovisas mot \u00f6vrigt totalresultat eller eget kapital. I dessa fall redovisas \u00e4ven skatten mot \u00f6vrigt totalresultat respektive eget kapital. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder redovisas f\u00f6r tempor\u00e4ra skillnader som uppst\u00e5r mellan skattem\u00e4ssiga och redovisade v\u00e4rden p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas f\u00f6r outnyttjade skattem\u00e4ssiga underskott och skatteavdrag, om de uppfyller de aktuella kri- terierna f\u00f6r redovisning enligt IAS 12. Uppskjuten skatt redo- visas inte f\u00f6r skattepliktiga tempor\u00e4ra skillnader som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n den f\u00f6rsta redovisningen av goodwill. Uppskjuten skatt ber\u00e4knas enligt de skattesatser som v\u00e4n- tas g\u00e4lla n\u00e4r de tempor\u00e4ra skillnaderna v\u00e4nds, med utg\u00e5ngs- punkt fr\u00e5n antagna eller i praktiken antagna lagar per balans- dagen. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder diskon- teras inte. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den utstr\u00e4ckning det \u00e4r sannolikt att framtida beskattningsbar vinst kommer att finnas tillg\u00e4nglig, mot vilken tempor\u00e4ra skillnader, underskottsavdrag och outnyttjade skatteavdrag kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar granskas varje balansdag, och minskas i den m\u00e5n det inte l\u00e4ngre \u00e4r sannolikt att avdragsr\u00e4tten kan utnyttjas. Aktuella skattefordringar och aktuella skatteskulder kvittas n\u00e4r lagstadgad r\u00e4tt till kvittning f\u00f6religger, och Nordea avser att antingen nettoreglera dessa skattepositioner eller reali- sera tillg\u00e5ngen samtidigt som skulden regleras. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder kvittas gene- rellt i den m\u00e5n det \u00e4r till\u00e5tet enligt lag att kvitta aktuella skat
tefordringar och aktuella skatteskulder. Vid redovisning av
uppskjuten skatt tas ingen h\u00e4nsyn till den eventuella effekten
av de kommande globala reglerna mot urholkning av skatte-
basen (GloBE/pelare tv\u00e5).
Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar
Skattepositioner granskas regelbundet f\u00f6r att identifiera fall
d\u00e4r ber\u00f6rda skattemyndigheter sannolikt inte godk\u00e4nner
behandlingen i skattedeklarationen. Os\u00e4kra skattepositioner
beaktas var f\u00f6r sig eller som grupp, beroende p\u00e5 vilken
metod som b\u00e4st f\u00f6rutser utfallet av os\u00e4kerheten. Vid en
bed\u00f6mning att skattemyndigheten sannolikt inte godtar en
skattem\u00e4ssig behandling, tar Nordea h\u00e4nsyn till effekten av
os\u00e4kerheten n\u00e4r beskattningsbart resultat, skattem\u00e4ssigt
v\u00e4rde, outnyttjade skattem\u00e4ssiga f\u00f6rluster, outnyttjade skat-
tekrediter eller skattesatser fastst\u00e4lls. Detta g\u00f6rs genom att
anv\u00e4nda antingen det mest sannolika beloppet eller det f\u00f6r-
v\u00e4ntade v\u00e4rdet, beroende p\u00e5 vilken metod som b\u00e4st f\u00f6rutser
utfallet av os\u00e4kerheten. Os\u00e4ker skattem\u00e4ssig behandling kan
p\u00e5verka b\u00e5de aktuell skatt och uppskjuten skatt.
V\u00e4rderingen av uppskjutna skattefordringar p\u00e5verkas av
ledningens bed\u00f6mning av Nordeas framtida resultat och till-
r\u00e4ckligheten av framtida beskattningsbara vinster och fram-
tida \u00e5terf\u00f6ringar av befintliga beskattningsbara tempor\u00e4ra
skillnader. Dessa bed\u00f6mningar uppdateras och ses \u00f6ver vid
varje bokslutstillf\u00e4lle, och justeras om s\u00e5 beh\u00f6vs f\u00f6r att
avspegla den nuvarande situationen.
Det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 uppskjutna skattefordringar upp-
gick vid \u00e5rets slut till 254 mn euro (299 mn euro).
Skattekostnad
Mn euro
2023
2022
Aktuell skatt
-1 445
-988
Uppskjuten skatt
41
-187
Summa
-1 404
-1 175
F\u00f6r\u00e4ndringar i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder
Redovisat Redovisat
i resultat- i \u00f6vrigt Valutakurs-
Mn euro
1 jan 2023
r\u00e4kningen
totalresultat
F\u00f6rv\u00e4rv
differenser
31 dec 2023
Uppskjutna skattefordringar
Skattem\u00e4ssiga underskott
8
48
\u2013
2
\u2013
58
Immateriella tillg\u00e5ngar
8
-8
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
98
-23
-4
\u2013
-1
70
F\u00f6rvaltningsfastigheter
40
-39
\u2013
\u2013
\u2013
1
Pensioner
71
\u2013
5
\u2013
-1
75
Skulder/avs\u00e4ttningar
237
-1
\u2013
\u2013
\u2013
236
Leasingskulder
229
10
\u2013
-5
-4
230
\u00d6vrigt
\u2013
19
\u2013
\u2013
-3
16
Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skulder
-392
-40
\u2013
\u2013
\u2013
-432
Summa
299
-34
1
-3
-9
254
Redovisat Redovisat
i resultat- i \u00f6vrigt Valutakurs-
Mn euro
1 jan 2023
r\u00e4kningen
totalresultat
F\u00f6rv\u00e4rv
differenser
31 dec 2023
Uppskjutna skatteskulder
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
351
14
\u2013
5
-4
366
Aktier
\u2013
15
\u2013
\u2013
\u2013
15
Derivatinstrument/obligationer
72
14
1
\u2013
-1
86
Immateriella tillg\u00e5ngar
113
-24
\u2013
3
-1
91
Materiella tillg\u00e5ngar (nyttjander\u00e4tt tillg\u00e5ngar)
226
9
\u2013
-5
\u2013
230
F\u00f6rvaltningsfastigheter
51
-45
\u2013
\u2013
\u2013
6
Pensioner
63
-2
-10
\u2013
-1
50
Skulder/avs\u00e4ttningar
\u2013
19
\u2013
\u2013
\u2013
19
\u00d6vrigt
26
-9
\u2013
\u2013
\u2013
17
Elimineringar av tempor\u00e4ra skillnader som f\u00f6rekommer i flera
jurisdiktioner
84
-26
-1
\u2013
\u2013
57
Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skulder
-392
-40
\u2013
\u2013
\u2013
-432
Summa
594
-75
-10
3
-7
505
F\u00f6r\u00e4ndringar i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder
Redovisat Redovisat
i resultat- i \u00f6vrigt Valutakurs-
Mn euro
1 jan 2022
r\u00e4kningen
total resultat
F\u00f6rv\u00e4rv
differenser
31 dec 2022
Uppskjutna skattefordringar
Skattem\u00e4ssiga underskott
8
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
8
Immateriella tillg\u00e5ngar
\u2013
\u2013
\u2013
8
\u2013
8
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
77
22
-1
\u2013
\u2013
98
Derivatinstrument/obligationer
98
-100
5
\u2013
-3
0
F\u00f6rvaltningsfastigheter
\u2013
\u2013
\u2013
40
\u2013
40
Pensioner
94
-20
-1
\u2013
-2
71
Skulder/avs\u00e4ttningar
239
-39
\u2013
43
-6
237
Leasingskulder
237
0
\u2013
-5
-3
229
\u00d6vrigt
25
-28
\u2013
\u2013
3
\u2013
Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skulder
-419
20
2
5
\u2013
-392
Summa
359
-145
5
91
-11
299
Redovisat Redovisat
i resultat- i \u00f6vrigt Valutakurs-
Mn euro
1 jan 2022
r\u00e4kningen
total resultat
F\u00f6rv\u00e4rv
differenser
31 dec 2022
Uppskjutna skatteskulder
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
407
-14
-36
1
-7
351
Aktier
36
-36
\u2013
\u2013
\u2013
0
Derivatinstrument/obligationer
15
59
\u2013
\u2013
-2
72
Immateriella tillg\u00e5ngar
120
-16
\u2013
10
-1
113
Materiella tillg\u00e5ngar (nyttjander\u00e4tt tillg\u00e5ngar)
235
-1
\u2013
-5
-3
226
F\u00f6rvaltningsfastigheter
-1
2
\u2013
51
-1
51
Pensioner
56
17
-8
\u2013
-2
63
Skulder/avs\u00e4ttningar
-22
21
\u2013
\u2013
1
0
\u00d6vrigt
20
\u2013
2
\u2013
4
26
Elimineringar av tempor\u00e4ra skillnader som f\u00f6rekommer i flera
jurisdiktioner
59
-9
34
\u2013
\u2013
84
Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skulder
-419
20
2
5
\u2013
-392
Summa
506
43
-6
62
-11
594
Ej redovisade uppskjutna skattefordringar
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Outnyttjade utl\u00e4ndska skattem\u00e4ssiga
underskott utan f\u00f6rfallotidpunkt
\u2013
40
Outnyttjade utl\u00e4ndska skattem\u00e4ssiga
underskott
\u2013
40
Outnyttjade utl\u00e4ndska skattem\u00e4ssiga
avdrag med f\u00f6rfall inom 12 m\u00e5nader
3
3
Outnyttjade utl\u00e4ndska skattem\u00e4ssiga
avdrag med f\u00f6rfall efter 12 m\u00e5nader
578
424
Outnyttjade utl\u00e4ndska skattem\u00e4ssiga
avdrag
581
427
Summa
581
467
Vid utg\u00e5ngen av 2023 redovisade Nordeakoncernen 254 mn euro (299 mn euro) i uppskjutna skattefordringar i balansr\u00e4k- ningen. Redovisningen och v\u00e4rderingen av uppskjutna skat- tefordringar baseras p\u00e5 en bed\u00f6mning av sannolikheten och beloppet f\u00f6r framtida beskattningsbara vinster och p\u00e5 fram- tida \u00e5terf\u00f6ringar av befintliga beskattningsbara tempor\u00e4ra skillnader. Dessutom har koncernen ej redovisade uppskjutna skatte- fordringar p\u00e5 \u2013 mn euro (40 mn euro) avseende underskotts- avdrag i olika f\u00f6retag samt 581 mn euro (427 mn euro) avse- ende outnyttjade utl\u00e4ndska skattekrediter. Ej redovisade upp- skjutna skattefordringar avseende utl\u00e4ndska skattekrediter kan \u00e5tervinnas i h\u00e4ndelse av ov\u00e4ntade skillnader i beskatt- ningstidpunkter eller skattem\u00e4ssiga v\u00e4rden mellan huvud- kontor och filialer. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfDeferredTaxesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-670": { "value": "K2.11 Skatter Redovisningsprinciper Posten \u201dSkatt\u201d i resultatr\u00e4kningen utg\u00f6rs av den totala f\u00f6r- \u00e4ndringen i aktuell och uppskjuten inkomstskatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i resultatr\u00e4kningen, s\u00e5vida den inte avser poster som redovisas mot \u00f6vrigt totalresultat eller eget kapital. I dessa fall redovisas \u00e4ven skatten mot \u00f6vrigt totalresultat respektive eget kapital. Aktuell skatt \u00e4r den f\u00f6rv\u00e4ntade skatten p\u00e5 \u00e5rets beskatt- ningsbara inkomst, ber\u00e4knad enligt beslutade eller i prakti- ken beslutade skattesatser per balansdagen, tillsammans med eventuell justering av aktuell skatt h\u00e4nf\u00f6rlig till tidigare \u00e5r. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder redovisas f\u00f6r tempor\u00e4ra skillnader som uppst\u00e5r mellan skattem\u00e4ssiga och redovisade v\u00e4rden p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas f\u00f6r outnyttjade skattem\u00e4ssiga underskott och skatteavdrag, om de uppfyller de aktuella kri- terierna f\u00f6r redovisning enligt IAS 12. Uppskjuten skatt redo- visas inte f\u00f6r skattepliktiga tempor\u00e4ra skillnader som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n den f\u00f6rsta redovisningen av goodwill. Uppskjuten skatt ber\u00e4knas enligt de skattesatser som v\u00e4n- tas g\u00e4lla n\u00e4r de tempor\u00e4ra skillnaderna v\u00e4nds, med utg\u00e5ngs- punkt fr\u00e5n antagna eller i praktiken antagna lagar per balans- dagen. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder diskon- teras inte. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den utstr\u00e4ckning det \u00e4r sannolikt att framtida beskattningsbar vinst kommer att finnas tillg\u00e4nglig, mot vilken tempor\u00e4ra skillnader, underskottsavdrag och outnyttjade skatteavdrag kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar granskas varje balansdag, och minskas i den m\u00e5n det inte l\u00e4ngre \u00e4r sannolikt att avdragsr\u00e4tten kan utnyttjas. Aktuella skattefordringar och aktuella skatteskulder kvittas n\u00e4r lagstadgad r\u00e4tt till kvittning f\u00f6religger, och Nordea avser att antingen nettoreglera dessa skattepositioner eller reali- sera tillg\u00e5ngen samtidigt som skulden regleras. Uppskjutna
skattefordringar och uppskjutna skatteskulder kvittas gene-
rellt i den m\u00e5n det \u00e4r till\u00e5tet enligt lag att kvitta aktuella skat-
tefordringar och aktuella skatteskulder. Vid redovisning av uppskjuten skatt tas ingen h\u00e4nsyn till den eventuella effekten av de kommande globala reglerna mot urholkning av skatte- basen (GloBE/pelare tv\u00e5). ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForIncomeTaxExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-672": { "value": "K2.12 Resultat per aktie Redovisningsprinciper Resultat per aktie f\u00f6re utsp\u00e4dning ber\u00e4knas som \u00e5rets resul- tat h\u00e4nf\u00f6rligt till aktie\u00e4gare i Nordea Bank Abp dividerat med v\u00e4gt genomsnittligt antal utest\u00e5ende stamaktier under perioden. Resultat per aktie efter utsp\u00e4dning fastst\u00e4lls genom att jus- tera det v\u00e4gda genomsnittliga antalet utest\u00e5ende stamaktier f\u00f6r effekten av alla potentiella utsp\u00e4dningsbara stamaktier, vilka utg\u00f6rs av r\u00e4tten till prestationsaktier enligt de l\u00e5ngsiktiga incitamentsprogrammen samt kontrakt som kan regleras med Nordeaaktier, dvs. derivat s\u00e5som optioner och warranter och motsvarande. S\u00e5dana kontrakt p\u00e5verkar resultatet per aktie efter utsp\u00e4dning endast i de fall d\u00e4r den genomsnittliga kursen p\u00e5 stamaktier under perioden \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n l\u00f6senkursen f\u00f6r optionerna eller warranterna (det vill s\u00e4ga om de har ett realv\u00e4rde). Potentiella stamaktier anses endast medf\u00f6ra en utsp\u00e4d- ningseffekt p\u00e5 balansdagen om samtliga resultatvillkor har uppfyllts och om en konvertering till stamaktier skulle minska vinsten per aktie. Vidare anses r\u00e4ttigheterna endast medf\u00f6ra en utsp\u00e4dningseffekt om l\u00f6senpriset, med till\u00e4gg f\u00f6r framtida tj\u00e4nster, \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n periodens genomsnittliga aktiekurs.
Resultat per aktie
2023
2022
Resultat:
Resultat h\u00e4nf\u00f6rligt till aktie\u00e4gare i Nordea
Bank Abp, mn euro
4 908
3 563
Antal aktier (miljoner):
Antal utest\u00e5ende aktier vid \u00e5rets b\u00f6rjan
3 654
3 966
Genomsnittligt antal \u00e5terk\u00f6pta aktier inom
\u00e5terk\u00f6psprogrammet
-66
-170
Genomsnittligt antal aktier som innehas f\u00f6r
ers\u00e4ttnings\u00e4ndam\u00e5l eller i handelslagret
-12
-17
V\u00e4gt genomsnittligt antal utest\u00e5ende aktier
f\u00f6re utsp\u00e4dning
3 576
3 779
Justering f\u00f6r v\u00e4gt genomsnittligt antal
ytterligare utest\u00e5ende stamaktier efter
utsp\u00e4dning
3
3
V\u00e4gt genomsnittligt antal utest\u00e5ende aktier
efter utsp\u00e4dning
3 579
3 782
Resultat per aktie f\u00f6re utsp\u00e4dning, euro
1,37
0,94
Resultat per aktie efter utsp\u00e4dning, euro
1,37
0,94
1 1) Avser Nordea Incentive Plan (NIP) och de l\u00e5ngsiktiga incitamentsprogrammen (LTIP). F\u00f6r ytterligare information om dessa plan, se not K8.3 \u201dAktierelaterade ers\u00e4ttningsprogram\u201d.", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfEarningsPerShareExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-673": { "value": "K2.12 Resultat per aktie Redovisningsprinciper Resultat per aktie f\u00f6re utsp\u00e4dning ber\u00e4knas som \u00e5rets resul- tat h\u00e4nf\u00f6rligt till aktie\u00e4gare i Nordea Bank Abp dividerat med v\u00e4gt genomsnittligt antal utest\u00e5ende stamaktier under perioden. Resultat per aktie efter utsp\u00e4dning fastst\u00e4lls genom att jus- tera det v\u00e4gda genomsnittliga antalet utest\u00e5ende stamaktier f\u00f6r effekten av alla potentiella utsp\u00e4dningsbara stamaktier, vilka utg\u00f6rs av r\u00e4tten till prestationsaktier enligt de l\u00e5ngsiktiga incitamentsprogrammen samt kontrakt som kan regleras med Nordeaaktier, dvs. derivat s\u00e5som optioner och warranter och motsvarande. S\u00e5dana kontrakt p\u00e5verkar resultatet per aktie efter utsp\u00e4dning endast i de fall d\u00e4r den genomsnittliga kursen p\u00e5 stamaktier under perioden \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n l\u00f6senkursen f\u00f6r optionerna eller warranterna (det vill s\u00e4ga om de har ett realv\u00e4rde). Potentiella stamaktier anses endast medf\u00f6ra en utsp\u00e4d- ningseffekt p\u00e5 balansdagen om samtliga resultatvillkor har uppfyllts och om en konvertering till stamaktier skulle minska vinsten per aktie. Vidare anses r\u00e4ttigheterna endast medf\u00f6ra en utsp\u00e4dningseffekt om l\u00f6senpriset, med till\u00e4gg f\u00f6r framtida tj\u00e4nster, \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n periodens genomsnittliga aktiekurs. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForEarningsPerShareExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-674": { "value": "K3 Finansiella instrument K3.1 Redovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen Redovisningsprinciper Derivatinstrument, b\u00f6rsnoterade v\u00e4rdepapper och avista- transaktioner i utl\u00e4ndsk valuta redovisas i, och bokas bort fr\u00e5n, balansr\u00e4kningen p\u00e5 aff\u00e4rsdagen. \u00d6vriga finansiella instrument redovisas i balansr\u00e4kningen p\u00e5 likviddagen. En tillg\u00e5ng eller skuld redovisas i balansr\u00e4kningen under \u201d\u00d6vriga tillg\u00e5ngar\u201d eller \u201d\u00d6vriga skulder\u201d mellan aff\u00e4rsdagen och likviddagen. Finansiella tillg\u00e5ngar, andra \u00e4n de f\u00f6r vilka aff\u00e4rsdagsredo- visning till\u00e4mpas, bokas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen n\u00e4r den avtalsenliga r\u00e4tten till kassafl\u00f6det fr\u00e5n de finansiella tillg\u00e5ng- arna upph\u00f6r att g\u00e4lla eller \u00f6verf\u00f6rs till annan part. R\u00e4tten till kassafl\u00f6det upph\u00f6r att g\u00e4lla eller \u00f6verf\u00f6rs vanligen n\u00e4r mot- parten har uppfyllt sin del av avtalet genom att t.ex. betala tillbaka ett l\u00e5n till Nordea, dvs. p\u00e5 likviddagen. L\u00e5n och andra finansiella tillg\u00e5ngar d\u00e4r kassafl\u00f6dena har justerats, eller som ing\u00e5r i en rekonstruktion, bokas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen, och ett nytt l\u00e5n redovisas om villkoren f\u00f6r det nya l\u00e5net v\u00e4sentligen skiljer sig fr\u00e5n de tidigare villkoren. Normalt brukar detta ske om nuv\u00e4rdet av kassafl\u00f6det fr\u00e5n det nya l\u00e5net, diskonterat med den ursprungliga r\u00e4ntan, skil- jer sig mer \u00e4n 10 procent fr\u00e5n nuv\u00e4rdet av det \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6det fr\u00e5n det gamla l\u00e5net. Samma princi- per g\u00e4ller f\u00f6r finansiella skulder. Villkoren anses \u00e4ven skilja sig \u00e5t v\u00e4sentligt f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar, d\u00e4r det justerade kassafl\u00f6det endast utg\u00f6rs av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta (SPPI), medan detta inte var fallet f\u00f6r det ursprungliga kassafl\u00f6det och vice versa. I vissa fall genomf\u00f6rs transaktioner d\u00e4r Nordea \u00f6verf\u00f6r till- g\u00e5ngar som redovisas i balansr\u00e4kningen, men samtidigt beh\u00e5ller antingen hela eller delar av risken och r\u00e4ttigheterna f\u00f6rknippade med de \u00f6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngarna. Om alla eller i stort sett alla risker och r\u00e4ttigheter beh\u00e5lls, bokas inte de \u00f6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngarna bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. Om Nordeas motpart kan s\u00e4lja eller pants\u00e4tta de \u00f6verf\u00f6rda till- g\u00e5ngarna p\u00e5 nytt, redovisas tillg\u00e5ngarna i not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instrument\u201d. \u00d6verf\u00f6ring av tillg\u00e5ngar med bibeh\u00e5l- lande av alla eller i stort sett alla risker och r\u00e4ttigheter omfat- tar avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n och \u00e5terk\u00f6psavtal. Finansiella skulder bokas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen n\u00e4r de upph\u00f6r. Normalt sker detta n\u00e4r Nordea fullg\u00f6r sin del av avta- let, till exempel n\u00e4r Nordea \u00e5terbetalar inl\u00e5ning till motpar- ten, dvs. p\u00e5 likviddagen. F\u00f6rs\u00e4ljning av v\u00e4rdepapper som inte \u00e4gs av Nordea defi- nieras som blankning och redovisas som en tradingrelaterad skuld (s\u00e5lda, ej innehavda v\u00e4rdepapper) under \u201d\u00d6vriga skul- der\u201d i balansr\u00e4kningen. Blankningen t\u00e4cks i allm\u00e4nhet genom en transaktion avseende v\u00e4rdepappersfinansiering (SFT), oftast ett omv\u00e4nt \u00e5terk\u00f6psavtal eller andra typer av avtal om inl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper. Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar L\u00e5n och andra finansiella tillg\u00e5ngar d\u00e4r kassafl\u00f6dena har jus- terats, eller som ing\u00e5r i en rekonstruktion, bokas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen, och ett nytt l\u00e5n redovisas om villkoren f\u00f6r det nya l\u00e5net v\u00e4sentligen skiljer sig fr\u00e5n de tidigare villkoren. Nordea anv\u00e4nder sig av bed\u00f6mningar f\u00f6r att avg\u00f6ra om vill- koren f\u00f6r det nya l\u00e5net v\u00e4sentligen skiljer sig fr\u00e5n de tidigare villkoren. Som framg\u00e5r av redovisningsprinciperna ovan, bed\u00f6ms villkoren v\u00e4sentligen skilja sig fr\u00e5n de tidigare om nuv\u00e4rdet av kassafl\u00f6det fr\u00e5n det nya l\u00e5net, diskonterat med den ursprungliga r\u00e4ntan, avviker med mer \u00e4n 10 procent fr\u00e5n nuv\u00e4rdet av det \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6det fr\u00e5n det gamla l\u00e5net eller om det justerade kassafl\u00f6det endast utg\u00f6rs av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta (SPPI), medan detta inte var fallet f\u00f6r det ursprungliga kassafl\u00f6det och vice versa. F\u00f6r mer information om h\u00e5llbarhetsl\u00e4nkade l\u00e5n, se not K3.3 \"Klassificering och v\u00e4rdering\". K3.2 \u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter Redovisningsprinciper Tillg\u00e5ngar anses vara \u00f6verf\u00f6rda fr\u00e5n Nordea om Nordea antingen \u00f6verf\u00f6r den kontraktsenliga r\u00e4ttigheten att erh\u00e5lla kassafl\u00f6den fr\u00e5n tillg\u00e5ngen eller beh\u00e5ller den r\u00e4ttigheten men har en kontraktsenlig skyldighet att betala kassafl\u00f6dena till en eller flera parter. Alla tillg\u00e5ngar som \u00f6verf\u00f6rts redovisas fortsatt i balansr\u00e4kningen om Nordeas exponering f\u00f6r f\u00f6r\u00e4nd- ringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r tillg\u00e5ngen kvarst\u00e5r. Erh\u00e5llen s\u00e4kerhet redovisas inte i balansr\u00e4kningen s\u00e5vida inte Nordea har en exponering f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r tillg\u00e5ngen. F\u00f6r information om pantsatta finansiella instrument, se not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instrument\u201d . \u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar som fortsatt redovisas i balansr\u00e4kningen samt h\u00e4nf\u00f6rliga skulder \u00c5terk\u00f6psavtal \u00e4r en form av inl\u00e5ning mot s\u00e4kerhet d\u00e4r Nordea s\u00e4ljer v\u00e4rdepapper med avtal om att till ett fast pris \u00e5terk\u00f6pa dessa vid ett senare datum. Avtal om utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper \u00e4r transaktioner d\u00e4r Nordea l\u00e5nar ut v\u00e4rdepapper till en motpart och erh\u00e5ller en avgift. Avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n inneb\u00e4r i allm\u00e4nhet st\u00e4l- lande av s\u00e4kerhet. Eftersom b\u00e5de \u00e5terk\u00f6psavtal och v\u00e4rdepappersl\u00e5n inneb\u00e4r att v\u00e4rdepappren \u00e5terl\u00e4mnas till Nordea, kvarst\u00e5r alla risker och r\u00e4ttigheter f\u00f6rknippade med de \u00f6verf\u00f6rda instrumenten hos Nordea, \u00e4ven om instrumenten inte \u00e4r tillg\u00e4ngliga f\u00f6r Nordea under den period d\u00e5 de \u00e4r \u00f6verf\u00f6rda. Motparten i transaktionen innehar v\u00e4rdepappren som s\u00e4kerhet, men har inte n\u00e5gon r\u00e4tt till andra tillg\u00e5ngar i Nordea. V\u00e4rdepapper som har l\u00e4mnats enligt \u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om v\u00e4rdepap- persl\u00e5n bokas d\u00e4rf\u00f6r inte bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. Om mot- parten har r\u00e4tt att s\u00e4lja vidare eller pants\u00e4tta v\u00e4rdepappren p\u00e5 nytt, redovisas dessa i not K3.7 \"Pantsatta finansiella instrument\". V\u00e4rdepapper som har l\u00e4mnats enligt \u00e5terk\u00f6psav- tal och avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n redovisas ocks\u00e5 i not K7.3 \u201dSt\u00e4llda s\u00e4kerheter\u201d. Likvida medel som har erh\u00e5llits enligt \u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n redovisas i balansr\u00e4kningen under \u201dSkulder till kreditinstitut\u201d eller \u201dIn- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten\u201d. I derivattransaktioner levererar Nordea s\u00e4kerheter som enligt villkoren i avtalen kan s\u00e4ljas eller pants\u00e4ttas p\u00e5 nytt. Dessa utg\u00f6r i huvudsak s\u00e4kerheter som erh\u00e5lls enligt s\u00e4rskil- da s\u00e4kerhetsavtal.
\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar som har redovisats i balansr\u00e4kningen
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
\u00c5terk\u00f6psavtal
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
2 109
4 672
Avtal om utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
837
230
Aktier
142
\u2013
Summa
3 088
4 902
1
Skulder h\u00e4nf\u00f6rliga till tillg\u00e5ngarna
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
\u00c5terk\u00f6psavtal
2 109
4 674
Avtal om utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper
979
230
Summa
3 088
4 904
Netto
0
-2
1 1) Skulder f\u00f6re kvittning mellan tillg\u00e5ngar och skulder i balansr\u00e4kningen. Erh\u00e5llna s\u00e4kerheter som kan s\u00e4ljas eller pants\u00e4ttas p\u00e5 nytt Nordea erh\u00e5ller s\u00e4kerheter enligt omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n, vilka kan s\u00e4ljas eller pants\u00e4ttas p\u00e5 nytt i enlighet med avtalsvillkoren. Transaktionerna genom- f\u00f6rs enligt standardavtal som anv\u00e4nds av parterna p\u00e5 den finansiella marknaden. Vanligtvis kr\u00e4ver avtalen ytterligare s\u00e4kerheter om v\u00e4rdet p\u00e5 v\u00e4rdepapper sjunker under en f\u00f6rut- best\u00e4md niv\u00e5. Enligt standardavtalen f\u00f6r de flesta \u00e5terk\u00f6ps- avtal har mottagaren av s\u00e4kerheten ovillkorlig r\u00e4tt att s\u00e4lja eller \u00e5terpants\u00e4tta s\u00e4kerheten, f\u00f6rutsatt att likv\u00e4rdiga v\u00e4rde- papper \u00f6verf\u00f6rs vid likvidtillf\u00e4llet. V\u00e4rdepapper som erh\u00e5llits enligt omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n redovisas inte i balansr\u00e4kning- en. Likvida medel som har l\u00e4mnats enligt omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6ps- avtal och avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n redovisas i balansr\u00e4k- ningen under \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kre- ditinstitut\u201d eller \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 erh\u00e5llna s\u00e4kerheter enligt omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n upplyses om nedan. Nordea erh\u00e5ller ocks\u00e5 s\u00e4kerheter enligt andra avtal, vilka kan s\u00e4ljas eller pants\u00e4ttas p\u00e5 nytt i enlighet med avtals- villkoren. Dessa utg\u00f6r i huvudsak s\u00e4kerheter som erh\u00e5lls enligt s\u00e4kerhetsavtal i samband med derivattransaktioner. De erh\u00e5llna s\u00e4kerheterna som presenteras i tabellen nedan \u00e4r inte redovisade i balansr\u00e4kningen och innefattar s\u00e4kerheter utst\u00e4llda av Nordea.
Erh\u00e5llna s\u00e4kerheter som inte \u00e4r
redovisade i balansr\u00e4kningen
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal
Erh\u00e5llna s\u00e4kerheter som kan s\u00e4ljas eller
pants\u00e4ttas p\u00e5 nytt
30 455
25 520
- varav s\u00e5lda eller pantsatta p\u00e5 nytt
10 537
18 849
Avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n
Erh\u00e5llna s\u00e4kerheter som kan s\u00e4ljas eller
pants\u00e4ttas p\u00e5 nytt
865
1 003
- varav s\u00e5lda eller pantsatta p\u00e5 nytt
219
445
\u00d6vriga avtal
Erh\u00e5llna s\u00e4kerheter som kan s\u00e4ljas eller
pants\u00e4ttas p\u00e5 nytt
682
834
- varav s\u00e5lda eller pantsatta p\u00e5 nytt
311
320
Summa
32 002
27 357
K3.3 Klassificering och v\u00e4rdering Redovisningsprinciper Varje finansiellt instrument har klassificerats i n\u00e5gon av f\u00f6ljande kategorier: Finansiella tillg\u00e5ngar: \u2022 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen: - Obligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen - Fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k- ningen (verkligt v\u00e4rde-optionen) \u2022 Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Finansiella skulder: \u2022 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen: - Obligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen - Fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k- ningen (verkligt v\u00e4rde-optionen) Klassificeringen av en finansiell tillg\u00e5ng best\u00e4ms utifr\u00e5n aff\u00e4rsmodellen f\u00f6r den portf\u00f6lj som instrumentet ing\u00e5r i och huruvida kassafl\u00f6dena endast utg\u00f6r betalning av kapitalbe- lopp och r\u00e4nta (SPPI). Finansiella tillg\u00e5ngar med kassafl\u00f6den som inte uteslutande utg\u00f6rs av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta v\u00e4rderas till verk- ligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. Alla \u00f6vriga tillg\u00e5ngar klassifice- ras utifr\u00e5n aff\u00e4rsmodellen. Portf\u00f6ljinstrument som omfattas av en aff\u00e4rsmodell d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instrumenten och ta emot avtalsenliga kassafl\u00f6den v\u00e4rderas till upplupet anskaff- ningsv\u00e4rde. Instrument som omfattas av en aff\u00e4rsmodell d\u00e4r avsikten \u00e4r b\u00e5de att beh\u00e5lla instrumenten f\u00f6r att samla in avtal- senliga kassafl\u00f6den och att s\u00e4lja instrumenten, v\u00e4rderas till verk- ligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Finansiella tillg\u00e5ngar som omfattas av annan aff\u00e4rsmodell v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. F\u00f6r att kunna fastst\u00e4lla aff\u00e4rsmodell har Nordea delat in sina finansiella tillg\u00e5ngar i portf\u00f6ljer och underportf\u00f6ljer utifr\u00e5n hur olika grupper av finansiella tillg\u00e5ngar f\u00f6rvaltas tillsammans f\u00f6r att uppn\u00e5 ett visst aff\u00e4rsm\u00e5l. N\u00e4r r\u00e4tt niv\u00e5 f\u00f6r portf\u00f6ljen ska fast- st\u00e4llas har Nordea tagit h\u00e4nsyn till aktuell aff\u00e4rsomr\u00e5desstruk- tur. Vid fastst\u00e4llandet av aff\u00e4rsmodell f\u00f6r respektive portf\u00f6lj har Nordea analyserat syftet med de finansiella tillg\u00e5ngarna och exempelvis tidigare f\u00f6rs\u00e4ljningstrender och ers\u00e4ttning till ledningen. Alla finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas till verkligt v\u00e4rde vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. Klassificeringen av finan- siella instrument i olika kategorier utg\u00f6r grunden f\u00f6r hur varje finansiellt instrument d\u00e4refter v\u00e4rderas i balansr\u00e4kningen och hur f\u00f6r\u00e4ndringar i dess v\u00e4rde redovisas. Tabellen Klassificering av finansiella instrument i not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rde- ring\u201d visar i vilka olika kategorier de finansiella instrumenten i Nordeas balansr\u00e4kning har klassificerats enligt IFRS 9. Upplupet anskaffningsv\u00e4rde Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas initialt i balansr\u00e4kningen till verk- ligt v\u00e4rde, inklusive transaktionskostnader. Efter f\u00f6rsta redovis- ningstillf\u00e4llet v\u00e4rderas instrument i denna kategori till upplupet anskaffningsv\u00e4rde. Vid v\u00e4rdering till upplupet anskaffnings- v\u00e4rde resultatf\u00f6rs skillnaden mellan anskaffningsv\u00e4rdet och inl\u00f6senv\u00e4rdet \u00f6ver den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden med hj\u00e4lp av effektivr\u00e4ntemetoden. Upplupet anskaffningsv\u00e4rde definieras som det belopp till vilket den finansiella tillg\u00e5ngen eller skul- den v\u00e4rderas vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, minus avbetal- ningar av kapitalbelopp, plus eller minus ackumulerade avskrivningar p\u00e5 eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet p\u00e5 f\u00f6rfallodagen och, f\u00f6r finansiella till- g\u00e5ngar, justerat f\u00f6r eventuell f\u00f6rlustreserv. De ackumulerade avskrivningarna ber\u00e4knas genom att till\u00e4mpa effektivr\u00e4nteme- toden. F\u00f6r ytterligare information om effektivr\u00e4ntemetoden, se not K2.2 \u201dR\u00e4ntenetto\u201d. Information om nedskrivningar enligt IFRS 9 finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. R\u00e4nta p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder i kategorin v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas normalt i resultatr\u00e4k- ningen under \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4n- temetoden\u201d respektive \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d. Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde exklusive trans- aktionskostnader. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r dessa poster redovisas normalt direkt i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Emellertid redovisas justeringar till verkligt v\u00e4rde av marginalkomponenten f\u00f6r l\u00e5nefordringar i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instrumenten till f\u00f6rfall och som obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (uppfyller inte SPPI-kriteriet) separat i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNet- toresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obliga- toriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r information om ber\u00e4kning av verkligt v\u00e4rde, se not K3.4 \u201dVerk- ligt v\u00e4rde\u201d. Avkastningen p\u00e5 tillg\u00e5ngar som \u00e4r knutna till skulder till f\u00f6rs\u00e4kringstagare allokeras dessutom till posten \"Avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som t\u00e4cker f\u00f6rs\u00e4kringsskulder\". Se not K2.4 \"Net- toresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\". Den h\u00e4r kategorin har tv\u00e5 underkategorier: \u201dObligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och \u201dFr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (verk- ligt v\u00e4rde-optionen)\u201d. Underkategorin \u201dFr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (verkligt v\u00e4rde-optio- nen)\u201d inneb\u00e4r att finansiella tillg\u00e5ngar och skulder kan v\u00e4rde- ras till verkligt v\u00e4rde samtidigt som skillnaderna i verkligt v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen. Det h\u00e4r alternativet kan anv\u00e4n- das om det eliminerar eller avsev\u00e4rt minskar en bristande \u00f6ver- ensst\u00e4mmelse i redovisningen och f\u00f6r skulder om de f\u00f6rvaltas baserat p\u00e5 verkligt v\u00e4rde. F\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk h\u00e4nf\u00f6rliga till skulder som redan fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen redovisas under \u00f6vrigt totalresultat, s\u00e5vi- da detta inte f\u00f6ranleder bristande \u00f6verensst\u00e4mmelse i redovisningen. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till balanspos- ter redovisade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen klassifi- ceras normalt som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information, inklusive undantag fr\u00e5n huvudregeln, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d och not K2.2 \u201dR\u00e4ntenetto\u201d . Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde med till\u00e4gg f\u00f6r transak- tionskostnader. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde, med undantag f\u00f6r r\u00e4ntor, valutakurseffekter och nedskrivningar, redovisas mot verkligt v\u00e4rde-reserven under eget kapital via \u00f6vrigt totalresul- tat. R\u00e4nta redovisas i resultatr\u00e4kningen under \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter\u201d, valutakurseffekter under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d och nedskrivningar under \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. I sam- band med avyttring av ett instrument omklassificeras de acku- mulerade f\u00f6r\u00e4ndringarna i verkligt v\u00e4rde, som tidigare har redovisats i verkligt v\u00e4rde-reserven under \u00f6vrigt totalresultat, fr\u00e5n eget kapital till resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Information om nedskrivningar enligt IFRS 9 finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d och information om ber\u00e4k- ning av verkligt v\u00e4rde finns i not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Sammansatta finansiella instrument Sammansatta finansiella instrument \u00e4r avtal som omfattar ett v\u00e4rdavtal och ett inb\u00e4ddat derivat. S\u00e5dana kombinationer uppst\u00e5r huvudsakligen i samband med emissioner av strukture- rade skuldinstrument, s\u00e5som emitterade indexobligationer och l\u00e5nefordringar med inb\u00e4ddade r\u00e4ntekorridorer och r\u00e4ntetak. F\u00f6r strukturerade obligationer som har emitterats av Mar- kets till\u00e4mpar Nordea verkligt v\u00e4rde-optionen, och hela det sammansatta instrumentet, v\u00e4rdavtalet och det inb\u00e4ddade derivatet, v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och redovisas under \u201dEmitterade v\u00e4rdepapper\u201d i balansr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undan- tag f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i Nordeas egna kreditrisk som redovisas i \u00f6vrigt totalresultat. Emitterade skuld- och eget kapital-instrument Ett finansiellt instrument emitterat av Nordea klassificeras antingen som en finansiell skuld eller som eget kapital. Emit- terade finansiella instrument klassificeras som finansiella skul- der om avtalsf\u00f6rh\u00e5llandena inneb\u00e4r att Nordea har en befint- lig f\u00f6rpliktelse att antingen erl\u00e4gga kontanter eller annan finansiell tillg\u00e5ng, eller ett variabelt antal eget kapital-instru- ment, till innehavaren av instrumentet. Om s\u00e5 inte \u00e4r fallet \u00e4r instrumentet vanligtvis ett eget kapital-instrument och klas- sificeras som eget kapital, med avdrag f\u00f6r transaktionskostna- der. Om emitterade finansiella instrument inneh\u00e5ller b\u00e5de en skuld- och en eget kapital-del, redovisas dessa delar separat . Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Nordea klassificerar finansiella tillg\u00e5ngar utifr\u00e5n den aff\u00e4rsmo- dell som anv\u00e4nds f\u00f6r tillg\u00e5ngarna. N\u00e4r aff\u00e4rsmodellen f\u00f6r obli- gationer i likviditetsbufferten ska fastst\u00e4llas anv\u00e4nder sig Nordea av kritiska bed\u00f6mningar. Obligationerna i likviditetsbuf- ferten delas in i tre portf\u00f6ljer. Nordea har f\u00f6r den f\u00f6rsta portf\u00f6l- jen fastst\u00e4llt att aff\u00e4rsmodellen \u00e4r att beh\u00e5lla obligationerna och inkassera avtalsenliga kassafl\u00f6den samt att s\u00e4lja finansiella tillg\u00e5ngar. F\u00f6r den andra portf\u00f6ljen har Nordea fastst\u00e4llt att aff\u00e4rsmodellen \u00e4r att f\u00f6rvalta obligationerna med m\u00e5let att rea- lisera kassafl\u00f6den genom att s\u00e4lja tillg\u00e5ngar. F\u00f6r den tredje portf\u00f6ljen har Nordea fastst\u00e4llt att aff\u00e4rsmodellen \u00e4r att beh\u00e5lla obligationerna och inkassera avtalsenliga kassafl\u00f6den. Obliga- tionerna i den f\u00f6rsta portf\u00f6ljen v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat, obligationerna i den andra portf\u00f6ljen v\u00e4rde- ras till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och den tredje port- f\u00f6ljen v\u00e4rderas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde. V\u00e4rdet p\u00e5 r\u00e4n- teb\u00e4rande v\u00e4rdepapper i likviditetsbufferten, som v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat (f\u00f6rsta portf\u00f6ljen), verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (andra portf\u00f6ljen) och upplupet anskaffningsv\u00e4rde (tredje portf\u00f6ljen) uppgick vid \u00e5rets slut till 35 869 mn euro (32 495 mn euro), 10 047 mn euro (13 895 mn euro) respektive 57 mn euro (40 mn euro). Nordea klassificerar ocks\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar utifr\u00e5n huru- vida avtalsvillkoren f\u00f6r de finansiella tillg\u00e5ngarna ger upphov till kassafl\u00f6den som uteslutande utg\u00f6rs av betalning av kapital- belopp och r\u00e4nta p\u00e5 utest\u00e5ende kapitalbelopp (SPPI, solely payment of principal and interest). Vissa l\u00e5neavtal i Nordea innefattar villkor som kopplar samman avtalsenliga kassafl\u00f6den med kundernas uppfyllelse av ESG-m\u00e5l eller m\u00e5l avseende milj\u00f6, socialt ansvar och bolagsstyrning (h\u00e5llbarhetsl\u00e4nkade m\u00e5l). Dessa ESG-m\u00e5l \u00e4r v\u00e4sentliga f\u00f6r motparten och brukar d\u00e4rf\u00f6r vara f\u00f6retagsspecifika. Vid \u00e5rets slut uppgick det redovi- sade v\u00e4rdet p\u00e5 dessa h\u00e5llbarhetsl\u00e4nkade l\u00e5n till 9 194 mn euro (6 775 mn euro). Nordea anser att dessa l\u00e5n uppfyller SPPI-kra- ven i fr\u00e5ga om att m\u00e5len \u00e4r kundspecifika. Nordeas bed\u00f6mning \u00e4r f\u00f6ljaktligen att f\u00f6r\u00e4ndringen i avtalsenliga kassafl\u00f6den beror p\u00e5 den f\u00f6r\u00e4ndrade kreditrisken till f\u00f6ljd av att kunden uppfyllt, eller inte uppfyllt, ett ESG-m\u00e5l. F\u00f6r mer information, se nedan. Nordea klassificerar emitterade eviga efterst\u00e4llda instru- ment som antingen finansiella skulder eller eget kapital. Nordea g\u00f6r bed\u00f6mningar f\u00f6r att fastst\u00e4lla om instrumentet innefattar ett krav p\u00e5 r\u00e4ntebetalning, beroende p\u00e5 om en framtida os\u00e4ker h\u00e4ndelse bortom b\u00e5de emittentens och inne- havarens kontroll intr\u00e4ffar eller inte intr\u00e4ffar.
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
50 622
\u2013
\u2013
\u2013
50 622
Utl\u00e5ning till centralbanker
1 623
286
\u2013
\u2013
1 909
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
1 447
916
\u2013
\u2013
2 363
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
271 302
73 526
\u2013
\u2013
344 828
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
830
22 966
8 335
35 869
68 000
Aktier och andelar
\u2013
22 158
\u2013
\u2013
22 158
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
48 904
898
\u2013
49 802
Derivatinstrument
\u2013
26 525
\u2013
\u2013
26 525
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-871
\u2013
\u2013
\u2013
-871
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
796
7 575
\u2013
\u2013
8 371
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
405
\u2013
\u2013
\u2013
405
Summa
326 154
202 856
9 233
35 869
574 112
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 935 mn euro.
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
12 332
17 172
\u2013
29 504
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
202 618
7 444
\u2013
210 062
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
51 573
51 573
Emitterade v\u00e4rdepapper
129 183
\u2013
53 365
182 548
Derivatinstrument
\u2013
30 794
\u2013
30 794
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-869
\u2013
\u2013
-869
\u00d6vriga skulder
3 757
8 404
\u2013
12 161
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
8
\u2013
\u2013
8
Efterst\u00e4llda skulder
5 720
\u2013
\u2013
5 720
Summa
352 749
63 814
104 938
521 501
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 103 mn euro .
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
61 815
\u2013
\u2013
\u2013
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker
6
879
\u2013
\u2013
885
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
2 819
1 742
\u2013
\u2013
4 561
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
275 116
70 627
\u2013
\u2013
345 743
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
40
24 079
11 612
32 495
68 226
Aktier och andelar
\u2013
16 099
\u2013
\u2013
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
42 114
668
\u2013
42 782
Derivatinstrument
\u2013
36 578
\u2013
\u2013
36 578
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 116
\u2013
\u2013
\u2013
-2 116
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
2 240
6 360
\u2013
\u2013
8 600
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
475
\u2013
\u2013
\u2013
475
Summa
340 395
198 478
12 280
32 495
583 648
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 046 mn euro .
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
22 423
10 446
\u2013
32 869
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
210 814
6 650
\u2013
217 464
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
44 770
44 770
Emitterade v\u00e4rdepapper
128 488
\u2013
51 315
179 803
Derivatinstrument
\u2013
40 102
\u2013
40 102
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 175
\u2013
\u2013
-2 175
\u00d6vriga skulder
5 192
10 202
\u2013
15 394
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
7
\u2013
\u2013
7
Efterst\u00e4llda skulder
5 401
\u2013
\u2013
5 401
Summa
370 150
67 400
96 085
533 635
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 080 mn euro . Upplupet anskaffningsv\u00e4rde Den h\u00e4r kategorin omfattar huvudsakligen all utl\u00e5ning (inklu- sive l\u00e5nefordringar med inb\u00e4ddade r\u00e4ntekorridorer och r\u00e4nte- tak) och inl\u00e5ning, med undantag f\u00f6r omv\u00e4nda repor/repor och avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n inom Markets och hypoteksl\u00e5n i Nordea Kredit Realkreditaktieselskab. Kategorin omfattar ocks\u00e5 r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper som huvudsakligen h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n en portf\u00f6lj inom Life & Pension i Norge, efterst\u00e4llda skul- der och emitterade v\u00e4rdepapper, med undantag f\u00f6r obligatio- ner emitterade av Nordea Kredit Realkreditaktieselskab och strukturerade obligationer emitterade av Markets. Utl\u00e5ning med ESG-m\u00e5l Vissa l\u00e5neavtal i Nordea innefattar villkor som kopplar sam- man avtalsenliga kassafl\u00f6den med kundernas uppfyllelse av ESG-m\u00e5l, det vill s\u00e4ga m\u00e5l avseende milj\u00f6, socialt ansvar och bolagsstyrning (dessa l\u00e5n kallas h\u00e5llbarhetsl\u00e4nkade l\u00e5n). De vanligaste m\u00e5len i dessa h\u00e5llbarhetsl\u00e4nkade l\u00e5n avser milj\u00f6n, till exempel koldioxidutsl\u00e4pp. Vid \u00e5rets slut uppgick det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 de h\u00e5llbarhetsl\u00e4nkade l\u00e5nen redovisade i balansr\u00e4kningen till 9 194 mn euro. Av det redovisade v\u00e4rdet kunde 59,2 procent h\u00e4nf\u00f6ras till s\u00e5 kallad omst\u00e4llningsrisk, det vill s\u00e4ga risken f\u00f6r f\u00f6rluster n\u00e4r kunderna st\u00e4ller om till en gr\u00f6nare verksamhet. H\u00e4r anv\u00e4nds normalt m\u00e5len v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp, koldioxidintensitet och energiintensitet. Det nominella beloppet f\u00f6r outnyttjad del av kredit\u00e5taganden som redovisas utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen g\u00e4llande h\u00e5llbarhetsl\u00e4nkade l\u00e5n uppgick till 10 661 mn euro (varav 64,4 procent avs\u00e5g omst\u00e4llningsrisk). P\u00e5verkan p\u00e5 r\u00e4ntan ligger normalt i intervallet 2,5\u20135 punkter om m\u00e5len f\u00f6r de h\u00e5llbarhetsl\u00e4nkade l\u00e5nen uppfylls. Den genomsnitt- liga l\u00f6ptiden p\u00e5 dessa l\u00e5n \u00e4r 3 \u00e5r. F\u00f6r mer information om risken med dessa l\u00e5n, se avsnitt 2.1 \"Definition och identifie- ring av kreditrisk \" i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d. ESG-m\u00e5len \u00e4r v\u00e4sentliga f\u00f6r motparten och brukar vara f\u00f6retagsspecifika. Nordea erbjuder ocks\u00e5 gr\u00f6na hypoteksl\u00e5n d\u00e4r kunderna f\u00e5r en rabatt p\u00e5 10 punkter om de uppfyller vissa energikrav. Det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 dessa l\u00e5n uppgick vid \u00e5rets slut till 1 165 mn euro. Volatiliteten i kassafl\u00f6det under l\u00e5nens l\u00f6ptid bed\u00f6ms vara obetydlig. Obligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Underkategorin \u201dObligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d inneh\u00e5ller huvudsakligen alla tillg\u00e5ngar och tradingrelaterade skulder inom Markets, r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper i likviditetsreserven, derivat, aktier, hypoteksl\u00e5n i Nordea Kredit Realkreditaktieselskab samt finansiella till- g\u00e5ngar under \u201dTillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6r- s\u00e4kringsavtal\u201d. Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4k- ringsavtal \u00e4r avtal med kunder och f\u00f6rs\u00e4kringstagare d\u00e4r ris- ken huvudsakligen eller helt tas av f\u00f6rs\u00e4kringstagarna. Inl\u00e5ningsmedlen investeras i olika typer av finansiella till- g\u00e5ngar till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r kunderna och f\u00f6rs\u00e4kringstagarna. Finansiella tillg\u00e5ngar som fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (verkligt v\u00e4rde-optionen) De flesta r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper som \u00e4r knutna till f\u00f6r- s\u00e4kringsavtal inom Life & Pension, 8 335 mn euro (11 612 mn euro), v\u00e4rderas redan fr\u00e5n b\u00f6rjan till verkligt v\u00e4rde via resul- tatr\u00e4kningen f\u00f6r att eliminera eller avsev\u00e4rt minska den bris- tande \u00f6verensst\u00e4mmelsen i redovisningen med skulderna i f\u00f6rs\u00e4kringsavtal. Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6r- s\u00e4kringsavtal inom Life & Pension som inte obligatoriskt v\u00e4r- deras till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen \u2013 till ett v\u00e4rde av 898 mn euro (668 mn euro) \u2013 v\u00e4rderas redan fr\u00e5n b\u00f6rjan till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen f\u00f6r att undvika bris- tande \u00f6verensst\u00e4mmelse i redovisningen med motsvarande inl\u00e5ning. Nordea upplyser inte om effekten av f\u00f6r\u00e4ndring i kreditrisk p\u00e5 dessa tillg\u00e5ngars verkliga v\u00e4rden och f\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde av relaterade kreditderivat, eftersom s\u00e5dana v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar omedelbart kommer att resultera i v\u00e4sent- ligen samma f\u00f6r\u00e4ndring i redovisat v\u00e4rde p\u00e5 motsvarande f\u00f6rs\u00e4kringsskulder. F\u00f6r\u00e4ndring i egen kreditrisk p\u00e5 dessa till- g\u00e5ngar i Life & Pension kommer d\u00e4rf\u00f6r inte att f\u00e5 n\u00e5gon v\u00e4sentlig p\u00e5verkan p\u00e5 resultatr\u00e4kningen eller eget kapital.
Finansiella tillg\u00e5ngar som fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats
till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
Mn euro
2023
2022
Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets slut
9 233
12 280
Maximal exponering f\u00f6r kreditrisk vid \u00e5rets slut
9 233
12 280
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat utg\u00f6rs huvudsakligen av r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rde- papper i likviditetsreserven.
Finansiella skulder redan fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde (verkligt v\u00e4rde-optionen)
2023
2022
Skulder d\u00e4r Skulder d\u00e4r
f\u00f6r\u00e4ndring i f\u00f6r\u00e4ndring i
kreditrisk Skulder d\u00e4r kreditrisk Skulder d\u00e4r
presenteras i f\u00f6r\u00e4ndring i presenteras i f\u00f6r\u00e4ndring i
\u00d6vrigt kreditrisk \u00d6vrigt kreditrisk
totalresultat presenteras i totalresultat presenteras i
Mn euro (OCI)
resultatr\u00e4kningen
Summa
(OCI)
resultatr\u00e4kningen
Summa
Redovisat v\u00e4rde
1 715
103 223
104 938
1 371
94 714
96 085
Belopp att betala vid f\u00f6rfall
1 634
108 600
110 234
1 634
103 688
105 322
F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndring i
kreditrisk, under \u00e5ret
13
98
111
7
-43
-36
F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndring i
kreditrisk, ackumulerat
4
-485
-481
-9
-583
-592
1 1) Skulder till f\u00f6rs\u00e4kringstagare har ingen fast l\u00f6ptid och inget fastsatt belopp att betala vid f\u00f6rfall. Belopp att betala vid f\u00f6rfall har f\u00f6r dessa skulder bed\u00f6mts uppg\u00e5 till det redovi- sade v\u00e4rdet . Finansiella skulder som fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (verkligt v\u00e4rde-optionen) Nordea har klassificerat alla emitterade hypoteksobligationer i det danska dotterf\u00f6retaget Nordea Kredit Realkreditaktie- selskab, motsvarande 51 650 mn euro (49 944 mn euro), som finansiella skulder som fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, f\u00f6r att eliminera eller avsev\u00e4rt minska bristande \u00f6verensst\u00e4mmelse i redovisningen. N\u00e4r Nordea beviljar bol\u00e5n till kunder i enlighet med dansk lag- stiftning om bostadsfinansiering emitterar Nordea samtidigt obligationer med matchande villkor, s\u00e5 kallad matchad finan- siering. Kunderna kan \u00e5terbetala sina l\u00e5n genom att antingen \u00e5terbetala skuldbeloppet eller k\u00f6pa de emitterade obligatio- nerna och \u00e5terl\u00e4mna dessa till Nordea som reglering av for- dran. Obligationerna \u00e4r en viktig komponent p\u00e5 den danska marknaden och Nordea k\u00f6per och s\u00e4ljer f\u00f6ljaktligen egna obligationer p\u00e5 marknaden. L\u00e5nen v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen eftersom de inte uppfyller SPPI-kriteri- et, och om obligationerna v\u00e4rderades till upplupet anskaff- ningsv\u00e4rde skulle detta ge upphov till bristande \u00f6verensst\u00e4m- melse i redovisningen. F\u00f6r att undvika detta v\u00e4rderar Nordea obligationerna till verkligt v\u00e4rde, med alla f\u00f6r\u00e4ndringar i verk- ligt v\u00e4rde, inklusive f\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk, redovisade i resultatr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde till f\u00f6ljd av f\u00f6r- \u00e4ndringar i egen kreditrisk p\u00e5 hypoteksobligationer emitte- rade av Nordea Kredit Realkreditaktiesel skab, ber\u00e4knas genom att fastst\u00e4lla den beloppsm\u00e4ssiga f\u00f6r\u00e4ndringen i verk- ligt v\u00e4rde som inte \u00e4r h\u00e4nf\u00f6rlig till marknadsf\u00f6rh\u00e5llanden. Den metod som anv\u00e4nds f\u00f6r att fastst\u00e4lla den beloppsm\u00e4s- siga f\u00f6r\u00e4ndringen i marknadsf\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r baserad p\u00e5 rele- vanta j\u00e4mf\u00f6relser\u00e4ntor, vilket \u00e4r den genomsnittliga avkast- ningen p\u00e5 danska och tyska (euro) statsobligationer. Denna modell bed\u00f6ms generera den b\u00e4sta uppskattningen av den egna kreditriskens p\u00e5verkan. F\u00f6r\u00e4ndringen i egen kreditrisk p\u00e5 emitterade hypoteksobligationer i Nordea Kredit Realkre- dit-aktieselskab redovisas inte i \u00f6vrigt totalresultat (OCI) eftersom det redovisningsm\u00e4ssigt skulle avvika fr\u00e5n den mot- svarande f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 hypoteksl\u00e5nen som redovisas i resultatr\u00e4kningen. Nordea till\u00e4mpar ocks\u00e5 verkligt v\u00e4rde-optionen p\u00e5 struktu- rerade obligationer emitterade av Markets, till ett v\u00e4rde av 1 715 mn euro (1 371 mn euro), eftersom dessa hybridinstru- ment, s\u00e5som indexobligationer, inneh\u00e5ller inb\u00e4ddade derivat som inte \u00e4r n\u00e4ra f\u00f6rknippade med v\u00e4rdavtalet. V\u00e4rdavtalet och det inb\u00e4ddade derivatet v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och redovisas under \u201dEmitterade v\u00e4rde- papper\u201d i balansr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 dessa emitterade strukturerade obligationer redovisas i resul- tatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undantag f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i den egna kreditris- ken som redovisas i \u00f6vrigt totalresultat. Nordea ber\u00e4knar f\u00f6r- \u00e4ndringen i den egna kreditrisken som f\u00f6r\u00e4ndringen i den samlade riskpremien p\u00e5 egen uppl\u00e5ning, under antagandet att likviditetspremien f\u00f6r alla emissioner \u00e4r konstant \u00f6ver tid. F\u00f6r\u00e4ndring i riskpremien uppskattas genom att j\u00e4mf\u00f6ra v\u00e4r- det p\u00e5 aff\u00e4rerna med hj\u00e4lp av den ursprungliga riskpremien f\u00f6r uppl\u00e5ning vid emissionstidpunkten och den verkliga risk- premien f\u00f6r uppl\u00e5ning vid rapporteringstidpunkten. Denna modell bed\u00f6ms generera den b\u00e4sta uppskattningen av den egna kreditriskens p\u00e5verkan. \u00c4ven inl\u00e5ningen i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4krings- avtal till ett v\u00e4rde av 51 573 mn euro (44 770 mn euro), varav 47 322 mn euro (40 600 mn euro) avser Life & Pension, v\u00e4rde- ras redan fr\u00e5n b\u00f6rjan till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen eftersom inl\u00e5ningen f\u00f6rvaltas till verkligt v\u00e4rde. V\u00e4rdet p\u00e5 denna inl\u00e5ning \u00e4r direkt kopplad till det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 underliggande tillg\u00e5ngar, och f\u00f6r\u00e4ndringar i den egna kredit- risken medf\u00f6r d\u00e4rmed inte n\u00e5gon nettoeffekt . K3.4 Verkligt v\u00e4rde Redovisningsprinciper Verkligt v\u00e4rde definieras som det pris som vid v\u00e4rderingstid- punkten skulle erh\u00e5llas vid f\u00f6rs\u00e4ljning av en tillg\u00e5ng eller betalas vid \u00f6verl\u00e5telse av en skuld i en ordnad transaktion mellan marknadsakt\u00f6rer. Vid v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde antas att transaktionen sker under aktuella marknadsf\u00f6rh\u00e5l- landen p\u00e5 tillg\u00e5ngens eller skuldens huvudmarknad, eller, om en huvudmarknad saknas, p\u00e5 tillg\u00e5ngens eller skuldens mest f\u00f6rdelaktiga marknad. Det b\u00e4sta beviset p\u00e5 verkligt v\u00e4rde \u00e4r f\u00f6rekomsten av publicerade prisnoteringar p\u00e5 en aktiv marknad och n\u00e4r s\u00e5dana f\u00f6rekommer anv\u00e4nds de vid v\u00e4rderingen av finansiel- la tillg\u00e5ngar och finansiella skulder. En aktiv marknad \u00e4r en marknad d\u00e4r transaktioner med tillg\u00e5ngen eller skulden intr\u00e4ffar tillr\u00e4ckligt ofta och med tillr\u00e4cklig volym f\u00f6r att ge l\u00f6pande prisinformation. Den absoluta likviditets- och volym- niv\u00e5n som kr\u00e4vs f\u00f6r att marknaden ska anses vara aktiv varie- rar beroende p\u00e5 instrumentklass. Handelsfrekvensen och volymen \u00f6vervakas regelbundet f\u00f6r att bed\u00f6ma om marknaderna \u00e4r aktiva eller inte. Om note- rade priser f\u00f6r ett finansiellt instrument inte representerar faktiska och regelbundet f\u00f6rekommande marknadstransak- tioner, eller om noterade priser inte finns tillg\u00e4ngliga, fast- st\u00e4lls det verkliga v\u00e4rdet med hj\u00e4lp av l\u00e4mplig v\u00e4rderingsme- tod. V\u00e4rderingsmetodens l\u00e4mplighet, inklusive en bed\u00f6mning av om noterade priser eller teoretiska priser ska anv\u00e4ndas, \u00f6vervakas regelbundet. V\u00e4rderingsmetoderna kan variera fr\u00e5n enkel analys av diskonterade kassafl\u00f6den till komplexa optionsv\u00e4rderings- modeller. V\u00e4rderingsmetoderna har utformats s\u00e5 att obser- verbara marknadspriser och kurser anv\u00e4nds som indata i f\u00f6rekommande fall, men \u00e4ven icke observerbara modell - parametrar kan anv\u00e4ndas. V\u00e4rderingsmetodens l\u00e4mplighet bed\u00f6ms genom att m\u00e4ta dess f\u00f6rm\u00e5ga att matcha marknads- priser. Detta g\u00f6rs genom att j\u00e4mf\u00f6ra ber\u00e4knade priser med relevant j\u00e4mf\u00f6relsedata, t.ex. b\u00f6rskurser, motpartens v\u00e4rde- ringar eller konsensuspriser. F\u00f6r finansiella instrument d\u00e4r verkligt v\u00e4rde uppskattas med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmetod, unders\u00f6ks om de variabler som anv\u00e4nds till \u00f6verv\u00e4gande del baserats p\u00e5 data fr\u00e5n observerbara marknader. Med data fr\u00e5n observerbara mark- nader avser Nordea data som kan inh\u00e4mtas fr\u00e5n allm\u00e4nt till- g\u00e4ngliga externa k\u00e4llor och som bed\u00f6ms utg\u00f6ra realistiska marknadspriser. Vid anv\u00e4ndning av icke observerbara data, som har en betydande inverkan p\u00e5 v\u00e4rderingen, kan instru- mentet vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet inte redovisas till det verkliga v\u00e4rde som ber\u00e4knats via v\u00e4rderingsmetoden, och eventuella initiala vinster periodiseras d\u00e4rf\u00f6r i resultatr\u00e4k- ningen \u00f6ver instrumentets l\u00f6ptid. De initiala vinsterna redovi- sas d\u00e4refter direkt i resultatr\u00e4kningen i det fall icke observer- bara data blir observerbara . Tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde utifr\u00e5n de tre niv\u00e5erna i IFRS-hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. Hierarkin ger h\u00f6gst prioritet till noterade priser (ojusterade) p\u00e5 aktiva marknader f\u00f6r identiska tillg\u00e5ngar och skulder (niv\u00e5 1) och l\u00e4gst prioritet till ej observerbar indata (niv\u00e5 3). Klassifice- ringen av dessa instrument baseras p\u00e5 den l\u00e4gsta niv\u00e5 indata som \u00e4r v\u00e4sentlig f\u00f6r verkligt v\u00e4rde-v\u00e4rderingen i sin helhet. Niv\u00e5 1 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av tillg\u00e5ngar och skulder som v\u00e4rderats med hj\u00e4lp av ojusterade noterade pri- ser p\u00e5 aktiva marknader f\u00f6r identiska tillg\u00e5ngar och skulder. En aktiv marknad \u00e4r en marknad d\u00e4r transaktioner med till- g\u00e5ngen eller skulden intr\u00e4ffar tillr\u00e4ckligt ofta och med till- r\u00e4cklig volym f\u00f6r att ge l\u00f6pande prisinformation. Niv\u00e5 2 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av tillg\u00e5ngar och skulder som inte har noterade marknadspriser direkt tillg\u00e4ng- liga fr\u00e5n aktiva marknader. Verkligt v\u00e4rde baseras p\u00e5 note- rade priser f\u00f6r liknande tillg\u00e5ngar eller skulder p\u00e5 aktiva marknader, eller noterade priser p\u00e5 identiska eller liknande tillg\u00e5ngar eller skulder p\u00e5 marknader som inte \u00e4r aktiva. Verk- ligt v\u00e4rde kan ocks\u00e5 ber\u00e4knas med hj\u00e4lp av v\u00e4rderingsmeto- der som baseras p\u00e5 marknadspriser eller indata p\u00e5 balansda- gen, om ej observerbara indata har haft en obetydlig inverkan p\u00e5 de verkliga v\u00e4rdena. Niv\u00e5 3 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av de tillg\u00e5ngar och skulder f\u00f6r vilka verkliga v\u00e4rden inte kan erh\u00e5llas direkt fr\u00e5n noterade marknadspriser eller indirekt via v\u00e4rderingsme- toder eller v\u00e4rderingsmodeller som bygger p\u00e5 observerbara marknadspriser eller indata . Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Kritiska bed\u00f6mningar med betydande inverkan p\u00e5 redovisade belopp f\u00f6r finansiella instrument g\u00f6rs i samband med fast- st\u00e4llande av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 OTC-derivat och andra finan- siella instrument som saknar noterade kurser eller nyligen observerade marknadskurser, s\u00e5som onoterade aktier. Bed\u00f6mningarna omfattar f\u00f6ljande: \u2022 Val av v\u00e4rderingsmetoder. \u2022 Bed\u00f6mning av n\u00e4r noterade kurser inte motsvarar verkligt v\u00e4rde (bland annat bed\u00f6mning av om marknaden \u00e4r aktiv). \u2022 Ber\u00e4kning av justeringar till verkligt v\u00e4rde f\u00f6r att beakta relevanta riskfaktorer s\u00e5som kreditrisk, modellrisk och likviditetsrisk. \u2022 Bed\u00f6mning av vilka marknadsparametrar som kan observeras. De kritiska bed\u00f6mningarna som kr\u00e4vs vid fastst\u00e4llandet av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument som saknar noterade kurser eller nyligen observerade marknadskurser medf\u00f6r ocks\u00e5 en h\u00f6g grad av os\u00e4kerhet i uppskattningarna. I samtliga fall baseras besluten p\u00e5 en professionell bed\u00f6m- ning i enlighet med Nordeas redovisnings- och v\u00e4rderingsprin- ciper. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmetod, niv\u00e5 2 och 3 i v\u00e4r- deringshierarkin, uppgick till 164 037 mn euro (162 018 mn euro) respektive 161 770 mn euro (120 620 mn euro) vid \u00e5rets slut. V\u00e4rderingsjusteringar (CVA, DVA, FFVA, NFVA, k\u00f6p/s\u00e4lj- justeringar, modellriskjusteringar och justeringar f\u00f6r variationer i oberoende priskontroller) som g\u00f6rs f\u00f6r att fastst\u00e4lla verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument (inklusive de som v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat) p\u00e5verkade eget kapital negativt med -82 mn euro (-47 mn euro). Upplysningar om k\u00e4nslighetsanalysen f\u00f6r verkliga v\u00e4rden p\u00e5 finansiella instrument med betydande icke-observerbara indata finns i tabellen \u201dV\u00e4rderingsmetoder och indata som anv\u00e4nds vid v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde i niv\u00e5 3\u201d i den h\u00e4r noten. Os\u00e4kerhet i uppskattningar uppst\u00e5r \u00e4ven vid f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet f\u00f6r finansiella instrument som utg\u00f6r en del av st\u00f6rre strukturella transaktioner. \u00c4ven om den efterf\u00f6ljande v\u00e4rderingen inte \u00e4r till verkligt v\u00e4rde redovisas dessa instru- ment vid anskaffningstillf\u00e4llet till verkligt v\u00e4rde och d\u00e5 det normalt inte finns n\u00e5got separat transaktionspris eller n\u00e5gon aktiv marknad f\u00f6r dylika individuella instrument m\u00e5ste det verkliga v\u00e4rdet estimeras .
Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder
31 dec 2023
31 dec 2022
Redovisat Verkligt Redovisat Verkligt
Mn euro v\u00e4rde v\u00e4rde v\u00e4rde v\u00e4rde
Finansiella tillg\u00e5ngar
Kassa och
tillgodohavanden hos
centralbanker
50 622
50 622
61 815
61 815
Utl\u00e5ning
348 229
350 263
349 073
350 220
R\u00e4nteb\u00e4rande
v\u00e4rdepapper
68 000
68 008
68 226
68 224
Aktier och andelar
22 158
22 158
16 099
16 099
Tillg\u00e5ngar i
placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
49 802
49 802
42 782
42 782
Derivatinstrument
26 525
26 525
36 578
36 578
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
8 371
8 371
8 600
8 600
F\u00f6rutbetalda kostnader
och upplupna int\u00e4kter
405
405
475
475
Summa
574 112
576 154
583 648
584 793
Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder, forts.
31 dec 2023
31 dec 2022
Redovisat Verkligt Redovisat Verkligt
Mn euro v\u00e4rde v\u00e4rde v\u00e4rde v\u00e4rde
Finansiella skulder
Inl\u00e5ning och
skuldinstrument
426 965
427 651
433 362
435 547
Inl\u00e5ning i
placeringsportf\u00f6ljer
och fondf\u00f6r-
s\u00e4kringsavtal
51 573
51 573
44 770
44 770
Derivatinstrument
30 794
30 794
40 102
40 102
\u00d6vriga skulder
11 058
11 058
14 314
14 314
Upplupna kostnader
och f\u00f6rutbetalda
int\u00e4kter
8
8
7
7
Summa
520 398
521 084
532 555
534 740
1
2
1) F\u00f6r inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid motsvarar verkligt v\u00e4rde det nominella beloppet,
medan det redovisade beloppet \u00e4ven innefattar omv\u00e4rderingar av de risks\u00e4krade
posterna som presenteras p\u00e5 balansr\u00e4kningen p\u00e5 raden \"F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt
v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer\". J\u00e4mf\u00f6relsetalen har r\u00e4knas om p\u00e5
motsvarande s\u00e4tt.
2) Leasingskulder presenterade p\u00e5 raden \u201d\u00d6vriga skulder\u201d i not K3.3 \u201dKlassificering och
v\u00e4rdering\u201d \u00e4r exkluderade i denna tabell.
Verkligt v\u00e4rde f\u00f6r poster som redovisats
till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
Fastst\u00e4llande av verkligt v\u00e4rde
V\u00e4rderingsmodellerna som Nordea anv\u00e4nder \u00f6verensst\u00e4mmer
med accepterade ekonomiska metoder f\u00f6r priss\u00e4ttning av
finansiella instrument och tar h\u00e4nsyn till alla faktorer som
marknadsakt\u00f6rer skulle beakta vid priss\u00e4ttning. Varje ny v\u00e4rde-
ringsmodell godk\u00e4nns av modellriskkommitt\u00e9n (Model Risk
Committee) och alla v\u00e4rderingsmetoder granskas regelbundet.
Komplexa v\u00e4rderingsmetoder brukar k\u00e4nnetecknas av att
de anv\u00e4nder sig av icke-observerbara och modellspecifika
indata. Alla v\u00e4rderingsmetoder, b\u00e5de enkla och komplexa,
anv\u00e4nder sig av marknadspriser och indata, bland annat r\u00e4ntor,
volatilitet och korrelation. Vissa marknadspriser och indata \u00e4r
observerbara, medan andra inte \u00e4r det. F\u00f6r de flesta vanliga
valutor \u00e4r r\u00e4ntorna observerbara, och de implicita volatilitets-
och korrelationstalen f\u00f6r dessa valutor och r\u00e4ntor \u00e4r observer-
bara genom optionspriser upp till en viss l\u00f6ptid. Implicita vola-
tilitets- och korrelationstal \u00e4r ocks\u00e5 observerbara f\u00f6r de mest
likvida aktieinstrumenten. F\u00f6r mindre likvida aktieinstrument
\u00e4r optionsmarknaden t\u00e4mligen illikvid, och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r de impli-
cita volatilitets- och korrelationstalen inte observerbara.
Nordea anv\u00e4nder fr\u00e4mst publicerade prisnoteringar f\u00f6r att
fastst\u00e4lla verkligt v\u00e4rde p\u00e5 instrument som redovisas under
f\u00f6ljande balansposter:
\u2022 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
\u2022 Aktier och andelar (noterade)
\u2022 Derivatinstrument (noterade)
\u2022 Emitterade v\u00e4rdepapper (emitterade bostadsobligationer
i Nordea Kredit Realkreditaktieselskab).
Nordea anv\u00e4nder fr\u00e4mst v\u00e4rderingsmetoder f\u00f6r att fastst\u00e4lla
verkligt v\u00e4rde p\u00e5 instrument som redovisas under f\u00f6ljande
balansposter:
\u2022 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten (hypoteksl\u00e5n i Nordea Kredit
Realkreditaktieselskab)
\u2022 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper (n\u00e4r prisnoteringar p\u00e5 en aktiv
marknad saknas)
\u2022 Aktier och andelar (n\u00e4r prisnoteringar p\u00e5 en aktiv marknad
saknas)
\u2022 Inl\u00e5ning
\u2022 Derivatinstrument (OTC-derivat).
F\u00f6r r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper kan v\u00e4rderingen antingen
baseras p\u00e5 direkta noteringar p\u00e5 en aktiv marknad eller g\u00f6ras
med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmetod.
F\u00f6r OTC-derivat har v\u00e4rderingsmetoderna vanligtvis
utvecklats internt och baserats p\u00e5 antaganden om beteenden
hos de underliggande tillg\u00e5ngarna och statistiska scenario-
analyser. De flesta OTC-derivat h\u00e4nf\u00f6rs till niv\u00e5 2 i hierarkin
f\u00f6r verkligt v\u00e4rde, vilket betyder att alla v\u00e4sentliga indata och
modellparametrar kan observeras p\u00e5 aktiva marknader.
V\u00e4rderingen av riskkapitalfonder och onoterade aktier \u00e4r
till sin karakt\u00e4r mer os\u00e4ker \u00e4n v\u00e4rdering av mer aktivt hand-
lade aktieinstrument. Nordea l\u00e4gger vikt vid ett konsekvent
tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller olika tillg\u00e5ngar och \u00f6ver
tiden. Metoderna som till\u00e4mpas f\u00f6ljer anvisningarna i \u201dInter-
national Private Equity and Venture Capital Valuation Guideli-
nes\u201d, som utf\u00e4rdats av IPEV Board. Dessa anvisningar
anv\u00e4nds som b\u00e4sta praxis i riskkapitalbranschen. F\u00f6r USA-
baserade fonder anv\u00e4nds liknande metoder.
Nordea har ocks\u00e5 l\u00e5n och emitterade skuldebrev i dotterf\u00f6-
retaget Nordea Kredit Realkreditaktieselskab, v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde. N\u00e4r Nordea beviljar bol\u00e5n till l\u00e5ntagare i enlig-
het med dansk lagstiftning om bostadsfinansiering emitterar
Nordea samtidigt skuldebrev med matchande villkor, s\u00e5 kall-
lad \u201dmatchad finansiering\u201d. Verkligt v\u00e4rde f\u00f6r emitterade
skuldebrev baseras p\u00e5 noterade priser. Eftersom l\u00e5ntagarna
har r\u00e4tt att k\u00f6pa skuldebrev som emitterats av Nordea p\u00e5
marknaden och \u00e5terl\u00e4mna dessa som betalning f\u00f6r sina l\u00e5n,
\u00e4r det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 l\u00e5nen samma som det verkliga v\u00e4r-
det p\u00e5 de emitterade skuldebreven (till f\u00f6ljd av att omv\u00e4rde-
ringen av \u00e5terbetalningsoptionen finns inb\u00e4ddad i l\u00e5net), jus-
terat f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisken hos l\u00e5ntagaren och det
verkliga v\u00e4rdet av kreditmarginalen f\u00f6r varje l\u00e5n.
Inl\u00e5ning v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde avser fr\u00e4mst tillg\u00e5ngar
i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal, d\u00e4r det verk-
liga v\u00e4rdet p\u00e5 inl\u00e5ningen motsvarar det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 de
tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r kundernas r\u00e4kning.
Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder ber\u00e4k-
nas vanligen som det teoretiska nuv\u00e4rdet av de enskilda
instrumenten. Denna ber\u00e4kning kompletteras med justeringar
p\u00e5 portf\u00f6ljniv\u00e5.
Vid v\u00e4rderingen av derivat till verkligt v\u00e4rde g\u00f6r Nordea
justeringar i form av s\u00e5 kallade credit value adjustments
(CVA) och debit value adjustments (DVA). CVA och DVA speg-
lar hur motpartens kreditrisk respektive Nordeas egen kredit-
v\u00e4rdighet p\u00e5verkar derivatets verkliga v\u00e4rde. Ber\u00e4kningarna
baseras p\u00e5 uppskattningar av exponering vid fallissemang,
sannolikhet f\u00f6r fallissemang och \u00e5tervinningsgrad, f\u00f6r varje
enskild motpart. F\u00f6r CVA och DVA baseras exponering vid fal-
lissemang vanligen p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntad exponering och fastst\u00e4lls
genom simulering av underliggande riskfaktorer. I de fall det
\u00e4r m\u00f6jligt anv\u00e4nder sig Nordea av g\u00e4llande kreditspread p\u00e5
CDS-marknaden, och sannolikheten f\u00f6r fallissemang h\u00e4rleds
fr\u00e5n dessa data. F\u00f6r motparter som inte har ett oms\u00e4ttnings-
bart CDS-kontrakt, fastst\u00e4lls sannolikhet f\u00f6r fallissemang
med hj\u00e4lp av en tv\u00e4rsnittsregressionsmodell som ber\u00e4knar en
ungef\u00e4rlig CDS-spread utifr\u00e5n motpartens ratingregion och
bransch.
Effekten av uppl\u00e5ningskostnader och uppl\u00e5ningskostnads-
minskningar p\u00e5 v\u00e4rderingen av derivatinstrument utan s\u00e4ker-
het eller med obalanserad s\u00e4kerhet avspeglas delvis i det
ber\u00e4knade nuv\u00e4rdet med den diskonteringskurva som
anv\u00e4nds och delvis i den separata verkligt v\u00e4rde-justering f\u00f6r
finansieringskostnad (funding fair value adjustment, FFVA)
som g\u00f6rs. I samband med v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde g\u00f6r
Nordea ocks\u00e5 justeringar f\u00f6r prisskillnaden mellan k\u00f6p- och
s\u00e4ljpris, justeringar f\u00f6r modellrisk (identifierade brister i
modellerna) och justeringar f\u00f6r den oberoende kontrollen av
priser.
Nordeas v\u00e4rderingsmodeller kalibreras mot marknaden
och om klimatrisk p\u00e5verkar en viss marknad, s\u00e5 har detta
redan beaktats av andra marknadsakt\u00f6rer. Nordea har d\u00e4r-
med inte gjort n\u00e5gra f\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rderingsmodellerna f\u00f6r
att ta h\u00e4nsyn till klimatrisk, och inga kritiska v\u00e4rdejusteringar
har gjorts. Nordea kommer fram\u00f6ver att f\u00f6lja utvecklingen
inom de delar av v\u00e4rderingsomr\u00e5det d\u00e4r klimatrisk skulle
kunna ha en inverkan p\u00e5 modellerna (till exempel i fr\u00e5ga
om CVA).
I tabellen nedan har tillg\u00e5ngar och skulder som redovisas
till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen delats upp p\u00e5 de tre niv\u00e5-
erna i IFRS-hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde: instrumentets publi-
cerade prisnoteringar p\u00e5 en aktiv marknad (niv\u00e5 1), v\u00e4rde-
ringsmetod baserad p\u00e5 observerbara marknadsdata (niv\u00e5 2)
och v\u00e4rderingsmetod baserad p\u00e5 icke observerbara mark-
nadsdata (niv\u00e5 3).
Niv\u00e5 1-kategorin omfattar noterade derivat, noterade
aktier, statsobligationer i utvecklade l\u00e4nder och de mest lik-
vida bostadsobligationerna och f\u00f6retagsobligationerna som
har direkta prisnoteringar f\u00f6r handel. Niv\u00e5 2-kategorin omfat-
tar huvuddelen av Nordeas OTC-derivat, k\u00f6pta/s\u00e5lda v\u00e4rde-
papper enligt \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljnings-/\u00e5terk\u00f6psavtal, l\u00e5nade/utl\u00e5-
nade v\u00e4rdepapper, inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6r-
s\u00e4kringsavtal samt andra instrument d\u00e4r indata i
v\u00e4rderingsmetoden eller v\u00e4rderingsmodellen baseras p\u00e5
uppgifter fr\u00e5n en aktiv marknad. Niv\u00e5 3-kategorin omfattar
investeringar i onoterade v\u00e4rdepapper, riskkapitalfonder,
hedgefonder, mer komplexa OTC-derivat d\u00e4r icke observer-
bara marknadsdata har en betydande inverkan p\u00e5 det verk-
liga v\u00e4rdet, vissa komplexa eller strukturerade finansiella
instrument och illikvida r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper.
\u00d6verf\u00f6ringar mellan niv\u00e5 1 och niv\u00e5 2
Nordea har under \u00e5ret \u00f6verf\u00f6rt poster redovisade under \u201dR\u00e4n-
teb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d till ett v\u00e4rde av 10 577 mn euro
(4 030 mn euro) fr\u00e5n niv\u00e5 1 till niv\u00e5 2 och 280 mn euro
(1 570 mn euro) fr\u00e5n niv\u00e5 2 till niv\u00e5 1 i verkligt v\u00e4rde-hierarkin.
Vidare har Nordea \u00f6verf\u00f6rt poster redovisade under \u201dEmitte-
rade v\u00e4rdepapper\u201d till ett v\u00e4rde av 25 685 mn euro (2 989 mn
euro) fr\u00e5n niv\u00e5 1 till niv\u00e5 2 och 1 105 mn euro (3 731 mn euro)
fr\u00e5n niv\u00e5 2 till niv\u00e5 1, samt \u201d\u00d6vriga skulder\u201d till ett v\u00e4rde av
294 mn euro (43 mn euro) fr\u00e5n niv\u00e5 1 till niv\u00e5 2 och 8 mn euro
(235 mn euro) fr\u00e5n niv\u00e5 2 till niv\u00e5 1. Det huvudsakliga sk\u00e4let till
\u00f6verf\u00f6ringen av \"R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\" och \"Emitterade
v\u00e4rdepapper\" fr\u00e5n niv\u00e5 1 till niv\u00e5 2 var en ny bed\u00f6mning av
handeln i instrumenten. Orsaken till \u00f6vriga \u00f6verf\u00f6ringar fr\u00e5n
niv\u00e5 1 till niv\u00e5 2 var att instrumenten upph\u00f6rde att handlas
aktivt under \u00e5ret, vilket innebar att verkligt v\u00e4rde ber\u00e4knades
med v\u00e4rderingsmetoder baserade p\u00e5 observerbara marknads-
data. Orsaken till \u00f6verf\u00f6ringarna fr\u00e5n niv\u00e5 2 till niv\u00e5 1 var att
instrumenten \u00e5terigen handlades aktivt under \u00e5ret, vilket
innebar att tillf\u00f6rlitliga prisnoteringar fanns tillg\u00e4ngliga p\u00e5
marknaden. \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n en niv\u00e5 till en annan anses ha
skett vid \u00e5rets slut.
Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisade till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
F\u00f6rdelning i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde
Instrument med V\u00e4rderingsmetod V\u00e4rderingsmetod
publicerade baserad p\u00e5 baserad p\u00e5 icke
prisnoteringar Varav observerbara Varav observerbara Varav
p\u00e5 en aktiv Life & marknadsdata Life & marknadsdata Life &
31 dec 2023, mn euro marknad (niv\u00e5 1) Pension (niv\u00e5 2) Pension (niv\u00e5 3)
Pension
Summa
Tillg\u00e5ngar till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
Utl\u00e5ning till centralbanker
\u2013
\u2013
286
\u2013
\u2013
\u2013
286
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
\u2013
\u2013
916
8
\u2013
\u2013
916
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
\u2013
\u2013
73 524
\u2013
2
\u2013
73 526
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
15 981
1 558
49 453
6 361
1 736
1 214
67 170
Aktier och andelar
19 595
14 400
242
65
2 321
1 041
22 158
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
48 264
44 247
1 102
1 102
436
436
49 802
Derivatinstrument
67
\u2013
25 575
61
883
\u2013
26 525
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
14
14
7 542
\u2013
19
18
7 575
Summa
83 921
60 219
158 640
7 597
5 397
2 709
247 958
Skulder till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
Skulder till kreditinstitut
\u2013
\u2013
17 172
8
\u2013
\u2013
17 172
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
\u2013
\u2013
7 444
\u2013
\u2013
\u2013
7 444
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
51 573
47 322
\u2013
\u2013
51 573
Emitterade v\u00e4rdepapper
4 574
\u2013
47 499
\u2013
1 292
\u2013
53 365
Derivatinstrument
139
\u2013
29 939
49
716
\u2013
30 794
\u00d6vriga skulder
2 269
\u2013
5 990
29
145
\u2013
8 404
Summa
6 982
\u2013
159 617
47 408
2 153
\u2013
168 752
1 1 1) Samtliga poster v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde vid slutet av varje rapportperiod.
Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisade till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
F\u00f6rdelning i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde
Instrument med V\u00e4rderingsmetod V\u00e4rderingsmetod
publicerade baserad p\u00e5 baserad p\u00e5 icke
prisnoteringar Varav observerbara Varav observerbara Varav
p\u00e5 en aktiv Life & marknadsdata Life & marknadsdata Life &
31 dec 2022, mn euro marknad (niv\u00e5 1) Pension (niv\u00e5 2) Pension (niv\u00e5 3)
Pension
Summa
Tillg\u00e5ngar till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
Utl\u00e5ning till centralbanker
\u2013
\u2013
879
\u2013
\u2013
\u2013
879
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
\u2013
\u2013
1 742
\u2013
\u2013
\u2013
1 742
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
\u2013
\u2013
70 627
\u2013
\u2013
\u2013
70 627
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
25 962
3 422
40 635
7 699
1 589
1 199
68 186
Aktier och andelar
13 410
10 644
391
249
2 298
979
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
41 704
37 877
607
606
471
471
42 782
Derivatinstrument
159
\u2013
34 550
117
1 869
\u2013
36 578
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
\u2013
\u2013
6 327
\u2013
33
25
6 360
Summa
81 235
51 943
155 758
8 671
6 260
2 674
243 253
Skulder till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
Skulder till kreditinstitut
\u2013
\u2013
10 446
44
\u2013
\u2013
10 446
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
\u2013
\u2013
6 650
\u2013
\u2013
\u2013
6 650
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
44 770
40 600
\u2013
\u2013
44 770
Emitterade v\u00e4rdepapper
38 899
\u2013
11 328
\u2013
1 088
\u2013
51 315
Derivatinstrument
659
\u2013
37 623
141
1 820
\u2013
40 102
\u00d6vriga skulder
3 307
\u2013
6 832
81
63
\u2013
10 202
Summa
42 865
\u2013
117 649
40 866
2 971
\u2013
163 485
1 2 1 1) Samtliga poster v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde vid slutet av varje rapportperiod .
F\u00f6r\u00e4ndringar i niv\u00e5 3
Orealiserade vinster och f\u00f6rluster avser de tillg\u00e5ngar och
skulder som innehades vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret. \u00d6verf\u00f6ringarna
fr\u00e5n niv\u00e5 3 under \u00e5ret gjordes eftersom observerbara mark-
nadsdata blev tillg\u00e4ngliga. \u00d6verf\u00f6ringarna till niv\u00e5 3 under
2022 gjordes eftersom observerbara marknadsdata inte l\u00e4ng-
re fanns tillg\u00e4ngliga. \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n en niv\u00e5 till en annan
anses ha skett vid \u00e5rets slut. Vinster och f\u00f6rluster redovisade i
resultatr\u00e4kningen under \u00e5ret ing\u00e5r i posten \u201dNettoresultat av
poster till verkligt v\u00e4rde\u201d (se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat
av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d). Tillg\u00e5ngar och skulder avseende
derivatinstrument redovisas netto.
2023, mn euro
Vinster och f\u00f6rluster
som redovisats
i resultatr\u00e4kningen under \u00e5ret Redo-
visat \u00d6ver- Om-
i \u00f6vrigt Avr\u00e4k- \u00d6ver- f\u00f6ringar Om- r\u00e4knings-
1 jan Orea- Rea- total- K\u00f6p/ F\u00f6rs\u00e4lj- ningar/ f\u00f6ringar fr\u00e5n klassifi - diffe- 31 dec
2023 liserade liserade resultat emissioner ningar likvider till niv\u00e5 3 niv\u00e5 3 cering renser 2023
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
2
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
2
R\u00e4nteb\u00e4rande
v\u00e4rdepapper
1 589
-6
\u2013
\u2013
309
-156
-1
168
-90
\u2013
-77
1 736
- varav Life & Pension
1 199
-1
\u2013
\u2013
9
-43
-1
126
\u2013
\u2013
-75
1 214
Aktier och andelar
2 298
53
102
\u2013
194
-386
-56
174
-1
\u2013
-57
2 321
- varav Life & Pension
979
-32
63
\u2013
59
-137
-49
173
\u2013
\u2013
-15
1 041
Tillg\u00e5ngar i
placeringsportf\u00f6ljer
och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
471
10
-8
\u2013
46
-26
-27
21
-47
\u2013
-4
436
- varav Life & Pension
471
10
-8
\u2013
46
-26
-27
21
-47
\u2013
-4
436
Derivatinstrument (netto)
49
-38
-5
\u2013
\u2013
\u2013
5
\u2013
156
\u2013
\u2013
167
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
33
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-14
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
19
- varav Life & Pension
25
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-7
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
18
Emitterade v\u00e4rdepapper
1 088
-102
57
-1
419
\u2013
-187
40
-22
\u2013
\u2013
1 292
\u00d6vriga skulder
63
-18
\u2013
\u2013
110
-2
\u2013
\u2013
-8
\u2013
\u2013
145
2022, mn euro
Vinster och f\u00f6rluster
som redovisats
i resultatr\u00e4kningen under \u00e5ret Redo-
visat \u00d6ver- Om-
i \u00f6vrigt Avr\u00e4k- \u00d6ver- f\u00f6ringar Om- r\u00e4knings-
1 jan Orea- Rea- total- K\u00f6p/ F\u00f6rs\u00e4lj- ningar/ f\u00f6ringar fr\u00e5n klassifi - diffe- 31 dec
2022 liserade liserade resultat emissioner ningar likvider till niv\u00e5 3 niv\u00e5 3 cering renser 2022
R\u00e4nteb\u00e4rande
v\u00e4rdepapper
2 053
-124
3
\u2013
134
-293
-39
48
-102
\u2013
-91
1 589
- varav Life & Pension
1 447
-70
2
\u2013
34
-111
-1
5
-18
\u2013
-89
1 199
Aktier och andelar
2 202
40
85
\u2013
449
-379
-19
1
\u2013
-15
-66
2 298
- varav Life & Pension
957
-26
66
\u2013
151
-104
-17
\u2013
\u2013
\u2013
-48
979
Tillg\u00e5ngar i
placeringsportf\u00f6ljer
och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
261
33
3
\u2013
235
-65
\u2013
15
-2
\u2013
-9
471
- varav Life & Pension
261
33
3
\u2013
235
-65
\u2013
15
-2
\u2013
-9
471
Derivatinstrument (netto)
167
-213
-101
\u2013
\u2013
\u2013
120
60
16
\u2013
\u2013
49
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
29
-1
\u2013
\u2013
8
\u2013
-3
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
33
- varav Life & Pension
28
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-3
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
25
Emitterade v\u00e4rdepapper
1 588
-256
53
-6
348
\u2013
-594
13
-58
\u2013
\u2013
1 088
\u00d6vriga skulder
46
-21
\u2013
\u2013
58
-20
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
63
1
1) Omklassificering avseende konvertering av Visa C-aktier till Visa A-aktier.
Processen f\u00f6r v\u00e4rdering till verkligt v\u00e4rde i niv\u00e5 3
V\u00e4rderingsprocessen i Nordea utg\u00f6rs av flera steg. F\u00f6rsta ste-
get \u00e4r att ta fram medelpriset vid dagens slut. Det \u00e4r aff\u00e4rs-
omr\u00e5dena som ansvarar f\u00f6r att fastst\u00e4lla korrekta priser f\u00f6r
v\u00e4rderingsprocessen. Dessa priser \u00e4r antingen internt fast-
st\u00e4llda av en tradingenhet eller inh\u00e4mtade fr\u00e5n externa k\u00e4llor.
V\u00e4rderingspriserna kontrolleras och testas d\u00e4refter av en kon-
trollenhet i f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen som \u00e4r oberoende fr\u00e5n de
risktagande enheterna i front office. Allra viktigast i kontroll-
processen \u00e4r den oberoende kontrollen av priser. H\u00e4r kontrol-
leras riktigheten i v\u00e4rderingarna genom att j\u00e4mf\u00f6ra medelpri-
serna vid dagens slut med data fr\u00e5n oberoende k\u00e4llor. Slutli-
gen analyseras resultatet av v\u00e4rderingskontrollen och
v\u00e4rderingarna, och eventuella noteringar eskaleras. \u00c4ven jus-
teringar f\u00f6r variationer i oberoende priskontroller ing\u00e5r i verk-
ligt v\u00e4rde. Kontrollen av riktigheten i priser och andra para-
metrar utf\u00f6rs som minimum p\u00e5 m\u00e5nadsbasis och f\u00f6r m\u00e5nga
produkter dagligen. Information fr\u00e5n tredje part, s\u00e5som pris-
noteringar och annan prisinformation fr\u00e5n m\u00e4klare, anv\u00e4nds
som j\u00e4mf\u00f6relseuppgifter vid kontrollen. J\u00e4mf\u00f6relseuppgifter-
nas kvalitet bed\u00f6ms regelbundet.
Justeringar till verkligt v\u00e4rde p\u00e5 portf\u00f6ljniv\u00e5 och uppskjut-
na dag 1-resultat fr\u00e5n niv\u00e5 3-transaktioner ber\u00e4knas och rap-
porteras m\u00e5nadsvis. Den faktiska bed\u00f6mningen av instru-
ment i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utf\u00f6rs kontinuerligt.
S\u00e4rskilda team inom riskorganisationen ansvarar i andra
f\u00f6rsvarslinjen f\u00f6r att \u00f6vervaka och oberoende bed\u00f6ma de v\u00e4r-
deringar och kontroller som g\u00f6rs av aff\u00e4rsomr\u00e5dena och
Group Finance (f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen).
V\u00e4rderingsmetoder och indata som anv\u00e4nds vid v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde i niv\u00e5 3
Verkligt Varav Life & Ej observerbara Intervall f\u00f6r
31 dec 2023, mn euro v\u00e4rde Pension V\u00e4rderingmetoder indata verkligt v\u00e4rde
Utl\u00e5ning
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
2
\u2013
Diskonterade kassafl\u00f6den
R\u00e4nta
0/0
Summa
2
\u2013
0/0
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
Offentliga institutioner
170
157
Diskonterade kassafl\u00f6den
Kreditspread
-4/4
Bol\u00e5neinstitut och andra kreditinstitut
1 073
745
Diskonterade kassafl\u00f6den
Kreditspread
-62/62
F\u00f6retag
493
312
Diskonterade kassafl\u00f6den
Kreditspread
-7/7
Summa
1 736
1 214
-73/73
Aktier och andelar
Private equity-fonder
1 352
633
Andelsv\u00e4rde
-151/151
Hedgefonder
150
150
Andelsv\u00e4rde
-13/13
Kreditfonder
491
50
Andelsv\u00e4rde/analytikerkonsensus
-47/47
\u00d6vriga fonder
207
199
Andelsv\u00e4rde/fondkurser
-14/14
\u00d6vrigt
557
445
\u2013
-63/63
Summa
2 757
1 477
-288/288
Derivatinstrument
R\u00e4ntederivat
82
\u2013
Optionsmodell
Korrelationer
-9/9
Volatilitet
Aktiederivat
-30
\u2013
Optionsmodell
Korrelationer
-5/4
Volatilitet
Utdelning
Valutaderivat
114
\u2013
Optionsmodell
Korrelationer
0/0
Volatilitet
Kreditderivat
1
\u2013
Kreditderivatmodell
Korrelationer
-9/11
\u00c5tervinningsgrad
Volatilitet
Summa
167
-23/24
Emitterade v\u00e4rdepapper
Emitterade strukturerade obligationer
-1 292
\u2013
Kreditderivatmodell
Korrelationer
-6/6
\u00c5tervinningsgrad
Volatilitet
Summa
-1 292
\u2013
-6/6
\u00d6vrigt, netto
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar och \u00d6vriga skulder,
netto
-126
18
\u2013
\u2013
-12/12
Summa
-126
18
-12/12
1
2
3
3
3
3
4
1) Innehav i finansiella instrument utg\u00f6r en stor del av livf\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen, i syfte att fullg\u00f6ra \u00e5taganden i f\u00f6rs\u00e4kringsavtal och finansiella avtal. Vinster och f\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till
dessa instrument allokeras n\u00e4stan uteslutande till f\u00f6rs\u00e4kringstagarna och p\u00e5verkar d\u00e4rmed inte Nordeas eget kapital.
2) Varav 150 mn euro priss\u00e4tts utifr\u00e5n en kreditspread (skillnaden mellan diskonteringsr\u00e4ntan och XIBOR) p\u00e5 1,45 procent, och en rimlig f\u00f6r\u00e4ndring av denna kreditspread
skulle inte p\u00e5verka det verkliga v\u00e4rdet med tanke p\u00e5 \u00e5terk\u00f6psm\u00f6jligheten.
3) Verkligt v\u00e4rde baseras p\u00e5 kurser och andelsv\u00e4rden som erh\u00e5llits av externa leverant\u00f6rer/f\u00f6rvaltare. Dessa kurser fastst\u00e4lls utifr\u00e5n v\u00e4rdeutvecklingen i de underliggande tillg\u00e5ng
-
arna. Den allra vanligaste v\u00e4rderingsmetoden f\u00f6r private equity-fonder hos leverant\u00f6rer/f\u00f6rvaltare \u00f6verensst\u00e4mmer med anvisningarna i International Private Equity and Venture
Capital Valuation (IPEV), som utf\u00e4rdats av Invest Europe (tidigare kallad EVCA). Ungef\u00e4r 55 procent av innehavet i private equity-fonder justeras/v\u00e4rderas internt utifr\u00e5n IPEV-
anvisningarna. De redovisade v\u00e4rdena f\u00f6r dessa ligger i intervallet 1 till 100 procent j\u00e4mf\u00f6rt med de v\u00e4rden som erh\u00e5llits fr\u00e5n leverant\u00f6rer/f\u00f6rvaltare.
4) Varav 436 mn euro relateras till tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal.
V\u00e4rderingsmetoder och indata som anv\u00e4nds vid v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde i niv\u00e5 3
Verkligt Varav Life & Ej observerbara Intervall f\u00f6r
31 dec 2022, mn euro v\u00e4rde Pension V\u00e4rderingmetoder indata verkligt v\u00e4rde
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
Offentliga institutioner
176
176
Diskonterade kassafl\u00f6den
Kreditspread
-4/4
Bol\u00e5neinstitut och andra kreditinstitut
866
674
Diskonterade kassafl\u00f6den
Kreditspread
-39/39
F\u00f6retag
547
349
Diskonterade kassafl\u00f6den
Kreditspread
-9/9
Summa
1 589
1 199
-52/52
Aktier och andelar
Private equity-fonder
1 267
643
Andelsv\u00e4rde
-145/145
Hedgefonder
68
67
Andelsv\u00e4rde
-6/6
Kreditfonder
511
63
Andelsv\u00e4rde/analytikerkonsensus
-49/49
\u00d6vriga fonder
322
193
Andelsv\u00e4rde/fondkurser
-27/27
\u00d6vrigt
601
484
\u2013
-63/63
Summa
2 769
1 450
-290/290
Derivatinstrument
R\u00e4ntederivat
-81
\u2013
Optionsmodell
Korrelationer
-20/21
Volatilitet
Aktiederivat
-5
\u2013
Optionsmodell
Korrelationer
-7/4
Volatilitet
Utdelning
Valutaderivat
286
\u2013
Optionsmodell
Korrelationer
-4/2
Volatilitet
Kreditderivat
-152
\u2013
Kreditderivatmodell
Korrelationer
-11/16
\u00c5tervinningsgrad
Volatilitet
\u00d6vrigt
1
\u2013
Optionsmodell
Korrelationer
-0/0
Volatilitet
Summa
49
\u2013
-42/43
Emitterade v\u00e4rdepapper
Emitterade strukturerade obligationer
-1 088
\u2013
Kreditderivatmodell
Korrelationer
-5/5
\u00c5tervinningsgrad
Volatilitet
Summa
-1 088
\u2013
-5/5
\u00d6vrigt, netto
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar och \u00d6vriga skulder,
netto
-30
25
\u2013
\u2013
-3/3
Summa
-30
25
-3/3
1 2 3 3 3 3 4 1) Innehav i finansiella instrument utg\u00f6r en stor del av livf\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen, i syfte att fullg\u00f6ra \u00e5taganden i f\u00f6rs\u00e4kringsavtal och finansiella avtal. Vinster och f\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till dessa instrument allokeras n\u00e4stan uteslutande till f\u00f6rs\u00e4kringstagarna och p\u00e5verkar d\u00e4rmed inte Nordeas eget kapital. 2) Varav 150 mn euro priss\u00e4tts utifr\u00e5n en kreditspread (skillnaden mellan diskonteringsr\u00e4ntan och XIBOR) p\u00e5 1,45 procent, och en rimlig f\u00f6r\u00e4ndring av denna kreditspread skulle inte p\u00e5verka det verkliga v\u00e4rdet med tanke p\u00e5 \u00e5terk\u00f6psm\u00f6jligheten. 3) Verkligt v\u00e4rde baseras p\u00e5 kurser och andelsv\u00e4rden som erh\u00e5llits av externa leverant\u00f6rer/f\u00f6rvaltare. Dessa kurser fastst\u00e4lls utifr\u00e5n v\u00e4rdeutvecklingen i de underliggande tillg\u00e5ng - arna. Den allra vanligaste v\u00e4rderingsmetoden f\u00f6r private equity-fonder hos leverant\u00f6rer/f\u00f6rvaltare \u00f6verensst\u00e4mmer med anvisningarna i International Private Equity and Venture Capital Valuation (IPEV), som utf\u00e4rdats av Invest Europe (tidigare kallad EVCA). Ungef\u00e4r 50 procent av innehavet i private equity-fonder justeras/v\u00e4rderas internt utifr\u00e5n IPEV- anvisningarna. De redovisade v\u00e4rdena f\u00f6r dessa ligger i intervallet 1 till 100 procent j\u00e4mf\u00f6rt med de v\u00e4rden som erh\u00e5llits fr\u00e5n leverant\u00f6rer/f\u00f6rvaltare. 4) Varav 471 mn euro relateras till tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal. Tabellerna ovan visar, f\u00f6r varje tillg\u00e5ngs- och skuldklass som h\u00e4nf\u00f6rts till niv\u00e5 3, det verkliga v\u00e4rdet, v\u00e4rderingsmetoderna som anv\u00e4nts f\u00f6r ber\u00e4kning av verkligt v\u00e4rde, v\u00e4sentliga ej observerbara data som anv\u00e4nts i v\u00e4rderingsmodellerna samt det verkliga v\u00e4rdets k\u00e4nslighet f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i viktiga antaganden. Kolumnen \u201dintervall f\u00f6r verklig v\u00e4rde\u201d i tabellen ovan visar k\u00e4nsligheten i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r niv\u00e5 3-instrument vid f\u00f6r\u00e4nd- ringar i viktiga antaganden. N\u00e4r exponeringen f\u00f6r en ej obser- verbar parameter kvittas mellan olika instrument redovisas endast nettoeffekten i tabellen. Redovisat intervall \u00e4r sanno- likt st\u00f6rre \u00e4n den faktiska os\u00e4kerheten i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r dessa instrument, eftersom det i praktiken \u00e4r osannolikt att alla ej observerbara parametrar samtidigt skulle vara i utkan- ten av sina intervall f\u00f6r rimligt m\u00f6jliga alternativ. Redovis- ningen \u00e4r varken f\u00f6ruts\u00e4gande eller indikativ f\u00f6r framtida f\u00f6r- \u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde. Den redovisade k\u00e4nsligheten (intervallet) i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r derivat ber\u00e4knas enligt samma metoder som vid redovis- ningen av ytterligare v\u00e4rdejusteringar f\u00f6r modellrisk och marknadsprisos\u00e4kerhet enligt definitionen i kommissionens delegerade f\u00f6rordning (EU) 2016/101 av den 26 oktober 2015 om komplettering av Europaparlamentets och r\u00e5dets f\u00f6rord- ning (EU) nr 575/2013 med avseende p\u00e5 tekniska tillsynsstan- darder f\u00f6r f\u00f6rsiktig v\u00e4rdering enligt artikel 105(14) F\u00f6r att ber\u00e4kna k\u00e4nsligheten (intervallet) i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r aktier och andelar och r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper \u00f6kades och minskades det verkliga v\u00e4rdet med 2\u201310 procentenheter, beroende p\u00e5 os\u00e4kerheten i v\u00e4rderingen och underliggande antaganden. St\u00f6rre intervall till\u00e4mpas p\u00e5 instrument med st\u00f6rre os\u00e4kerhet i v\u00e4rderingen j\u00e4mf\u00f6rt med aktivt handlade instrument och underliggande os\u00e4kerheter i individuella antaganden. F\u00f6r\u00e4ndringar i uppskjutna dag 1-resultat Transaktionspriset f\u00f6r finansiella instrument \u00f6verensst\u00e4mmer i vissa fall inte med verkligt v\u00e4rde vid f\u00f6rsta redovisningstill- f\u00e4llet (enligt anv\u00e4nd v\u00e4rderingsmetod). Sk\u00e4let \u00e4r huvudsakli- gen att transaktionspriset inte har kunnat fastst\u00e4llas p\u00e5 en aktiv marknad. Om v\u00e4sentliga ej observerbara data anv\u00e4nds i v\u00e4rderingsmetoden (niv\u00e5 3) redovisas det finansiella instru- mentet till transaktionspriset, och den eventuella skillnaden mellan transaktionspriset och det verkliga v\u00e4rdet vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, enligt anv\u00e4nd v\u00e4rderingsmetod (dag 1-resultat), skjuts upp. Tabellen nedan visar den totala skillna- den som kvarst\u00e5r att periodisera i resultatr\u00e4kningen vid perio- dens b\u00f6rjan och slut. Tabellen visar ocks\u00e5 en avst\u00e4mning av hur detta skillnadsbelopp f\u00f6r\u00e4ndrades under \u00e5ret.
Uppskjutna dag 1-resultat \u2013 derivat, netto
Mn euro
2023
2022
Belopp vid \u00e5rets b\u00f6rjan
84
77
Uppskjutna resultat fr\u00e5n nya transaktioner
38
58
Redovisat i resultatr\u00e4kningen under \u00e5ret
-49
-51
Belopp vid \u00e5rets slut
73
84
1 1) Varav -10 mn euro ( -6 mn euro) relateras till \u00f6verf\u00f6ring av derivatinstrument fr\u00e5n niv\u00e5 3 till niv\u00e5 2.
Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som inte redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
31 dec 2023
31 dec 2022
Niv\u00e5 i hierarkin
Redovisat Verkligt Redovisat Verkligt f\u00f6r verkligt
Mn euro v\u00e4rde v\u00e4rde v\u00e4rde v\u00e4rde v\u00e4rde
Tillg\u00e5ngar som inte redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
50 622
50 622
61 815
61 815
1
Utl\u00e5ning
273 501
275 535
275 825
276 972
3
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
830
838
40
38
2,3
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
796
796
2 240
2 240
3
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
405
405
475
475
3
Summa
326 154
328 196
340 395
341 540
Skulder som inte redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
Inl\u00e5ning och skuldinstrument
348 984
349 670
364 951
367 136
3
\u00d6vriga skulder
2 654
2 654
4 112
4 112
3
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
8
8
7
7
3
Summa
351 646
352 332
369 070
371 255
3 1 2 1) F\u00f6r inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid motsvarar verkligt v\u00e4rde det nominella beloppet, medan det redovisade beloppet \u00e4ven innefattar omv\u00e4rderingar av de risks\u00e4krade posterna som presenteras p\u00e5 balansr\u00e4kningen p\u00e5 raden \"F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer\". J\u00e4mf\u00f6relsetalen har r\u00e4knats om p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt. 2) Leasingskulder presenterade p\u00e5 raden \u201d\u00d6vriga skulder\u201d i not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d \u00e4r exkluderade i denna tabell. 3) Avser b\u00e5de 31 december 2023 och 31 december 2022. Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker V\u00e4rdering till verkligt v\u00e4rde av kontanta medel g\u00f6rs utifr\u00e5n noterade priser (ojusterade) p\u00e5 aktiva marknader f\u00f6r iden- tiska tillg\u00e5ngar och h\u00e4nf\u00f6rs d\u00e4rf\u00f6r till niv\u00e5 1. Tillgodohavan- den hos centralbanker anses, till f\u00f6ljd av deras kortfristiga natur, vara detsamma som kontanta medel och h\u00e4nf\u00f6rs d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 till niv\u00e5 1. Utl\u00e5ning Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d och \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d har ber\u00e4k- nats genom att diskontera de f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kassafl\u00f6- dena med en antagen kundr\u00e4nta som skulle ha anv\u00e4nts p\u00e5 marknaden om l\u00e5nen hade emitterats vid v\u00e4rderingstidpunk- ten. Den antagna kundr\u00e4ntan ber\u00e4knas som referensr\u00e4ntan plus den genomsnittliga marginalen p\u00e5 nyutl\u00e5ning i Personal Banking, Business Banking respektive Large Corporates & Institutions. V\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde har h\u00e4nf\u00f6rts till niv\u00e5 3 i hie- rarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Det verkliga v\u00e4rdet uppg\u00e5r till 838 mn euro (38 mn euro), varav 804 mn euro (20 mn euro) har h\u00e4nf\u00f6rts till niv\u00e5 2 och 34 mn euro (18 mn euro) till niv\u00e5 3 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. V\u00e4rderingsprinciperna \u00e4r desamma som f\u00f6r liknande instrument som redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen. \u00d6vriga tillg\u00e5ngar samt f\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter Balansposterna \u201d\u00d6vriga tillg\u00e5ngar\u201d och \u201dF\u00f6rutbetalda kostna- der och upplupna int\u00e4kter\u201d utg\u00f6rs av kortfristiga fordringar. Det verkliga v\u00e4rdet anses d\u00e4rf\u00f6r vara detsamma som det redovisade v\u00e4rdet och har h\u00e4nf\u00f6rts till niv\u00e5 3 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. Inl\u00e5ning och skuldinstrument Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 balansr\u00e4kningsposterna \u201dSkulder till kreditinstitut\u201d, \u201dIn- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten\u201d, \u201dEmit- terade v\u00e4rdepapper\u201d och \u201dEfterst\u00e4llda skulder\u201d har ber\u00e4knats som det redovisade v\u00e4rdet justerat f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde g\u00e4llande r\u00e4nterisk och egen kreditrisk. F\u00f6r inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid \u00e4r emellertid det verkliga v\u00e4rdet detsam- ma som det nominella beloppet. Det verkliga v\u00e4rdet har h\u00e4n- f\u00f6rts till niv\u00e5 3 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. F\u00f6r\u00e4ndringarna i verkligt v\u00e4rde h\u00e4nf\u00f6rliga till r\u00e4nterisk baseras p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i ber\u00f6rda r\u00e4ntor j\u00e4mf\u00f6rt med motsva- rande nominell r\u00e4nta i portf\u00f6ljerna. F\u00f6r\u00e4ndringarna i verkligt v\u00e4rde h\u00e4nf\u00f6rliga till kreditrisk ber\u00e4knas som skillnaden mellan kreditspreaden i de nominel- la r\u00e4ntorna och aktuell kreditspread p\u00e5 marknaden. Ber\u00e4k- ningen utf\u00f6rs p\u00e5 aggregerad niv\u00e5 f\u00f6r all l\u00e5ngfristig uppl\u00e5ning som redovisas under balansposterna \u201dEmitterade v\u00e4rdepap- per\u201d och \u201dEfterst\u00e4llda skulder\u201d. Eftersom den avtalade l\u00f6pti- den \u00e4r kort f\u00f6r \u201dSkulder till kredit institut\u201d och \u201dIn- och uppl\u00e5- ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten\u201d antas f\u00f6r\u00e4ndringarna i Nordeas egen kreditrisk h\u00e4nf\u00f6rliga till dessa poster vara obetydliga. Detsam- ma g\u00e4ller kortfristig uppl\u00e5ning som redovisas under balans- posterna \u201dEmitterade v\u00e4rdepapper\u201d och \u201dEfterst\u00e4llda skulder\u201d. \u00d6vriga skulder samt upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter Balansposterna \u201d\u00d6vriga skulder\u201d och \u201dUpplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter\u201d utg\u00f6rs av kortfristiga skulder, huvudsakligen relaterade till handlade v\u00e4rdepapper som \u00e4nnu inte reglerats. Det verkliga v\u00e4rdet anses d\u00e4rf\u00f6r vara det- samma som det redovisade v\u00e4rdet och har h\u00e4nf\u00f6rts till niv\u00e5 3 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. K3.5 Kvittning Redovisningsprinciper Nordea kvittar finansiella tillg\u00e5ngar och skulder i balansr\u00e4k- ningen om laglig r\u00e4tt till kvittning f\u00f6religger och om avsikten \u00e4r att nettoreglera posterna eller avyttra tillg\u00e5ngen samtidigt som skulden regleras. Den lagstadgade r\u00e4tten till kvittning ska f\u00f6religga b\u00e5de i den l\u00f6pande verksamheten och i h\u00e4ndel- se av fallissemang, konkurs och insolvens hos Nordea eller dess motparter .
Finansiella instrument som kvittats i balansr\u00e4kningen eller omfattas av nettningsavtal
Belopp som inte kvittats men som omfattas av
ramavtal f\u00f6r nettning eller liknande avtal
Redovisade
Redovisade finansiella Netto-
finansiella skulder, brutto, redovisat v\u00e4rde Erh\u00e5llna Erh\u00e5llna
tillg\u00e5ngar
1
,
som kvittats i i balans- Finansiella finansiella kontant-
31 dec 2023, mn euro brutto balansr\u00e4kningen r\u00e4kningen instrument s\u00e4kerheter
s\u00e4kerheter
Nettobelopp
Tillg\u00e5ngar
Derivatinstrument
172 533
-146 010
26 523
-21 966
\u2013
-3 427
1 130
Omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal
30 461
-11 232
19 229
-8
-19 221
\u2013
0
Avtal om inl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper
2 880
\u2013
2 880
\u2013
-2 880
\u2013
0
Marginals\u00e4kerheter
2 176
-2 176
0
\u2013
\u2013
\u2013
0
Summa
208 050
-159 418
48 632
-21 974
-22 101
-3 427
1 130
2 3
Belopp som inte kvittats men som omfattas av
ramavtal f\u00f6r nettning eller liknande avtal
Redovisade
Redovisade finansiella Netto-
finansiella tillg\u00e5ngar, brutto, redovisat v\u00e4rde L\u00e4mnade L\u00e4mnade
skulder
1
,
som kvittats i i balans- Finansiella finansiella kontant-
31 dec 2023, mn euro brutto balansr\u00e4kningen r\u00e4kningen instrument s\u00e4kerheter
s\u00e4kerheter
Nettobelopp
Skulder
Derivatinstrument
177 475
-146 684
30 791
-21 966
\u2013
-6 915
1 910
\u00c5terk\u00f6psavtal
29 418
-11 232
18 186
-8
-18 178
\u2013
0
Avtal om utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper
6 694
\u2013
6 694
\u2013
-6 694
\u2013
0
Marginals\u00e4kerheter
1 502
-1 502
0
\u2013
\u2013
\u2013
0
Summa
215 089
-159 418
55 671
-21 974
-24 872
-6 915
1 910
2 3 1) Alla belopp har v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde f\u00f6rutom omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal uppg\u00e5ende till 3 146 mn euro och \u00e5terk\u00f6psavtal uppg\u00e5ende till 3 112 mn euro som v\u00e4rderats till upplupet anskaffningsv\u00e4rde. 2) Omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om inl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper har i balansr\u00e4kningen klassificerats som \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d eller \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d. \u00c5terk\u00f6psavtal och avtal om utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper har i balansr\u00e4kningen klassificerats som \u201dSkulder till kreditinstitut\u201d eller \u201dIn- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten\u201d. 3) Inklusive derivatinstrument i placeringsportf\u00f6ljer samt fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
Belopp som inte kvittats men som omfattas av
ramavtal f\u00f6r nettning eller liknande avtal
Redovisade
Redovisade finansiella Netto-
finansiella skulder, brutto, redovisat v\u00e4rde Erh\u00e5llna Erh\u00e5llna
tillg\u00e5ngar
1
,
som kvittats i i balans- Finansiella finansiella kontant-
31 dec 2022, mn euro brutto balansr\u00e4kningen r\u00e4kningen instrument s\u00e4kerheter
s\u00e4kerheter
Nettobelopp
Tillg\u00e5ngar
Derivatinstrument
211 529
-174 966
36 563
-27 124
\u2013
-4 506
4 933
Omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal
25 271
-7 828
17 443
\u2013
-17 443
\u2013
0
Avtal om inl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper
3 661
\u2013
3 661
\u2013
-3 661
\u2013
0
Marginals\u00e4kerheter
424
-424
0
\u2013
\u2013
\u2013
0
Summa
240 885
-183 218
57 667
-27 124
-21 104
-4 506
4 933
2
3
Belopp som inte kvittats men som omfattas av
ramavtal f\u00f6r nettning eller liknande avtal
Redovisade
Redovisade finansiella Netto-
finansiella tillg\u00e5ngar, brutto, redovisat v\u00e4rde L\u00e4mnade L\u00e4mnade
skulder
1
,
som kvittats i i balans- Finansiella finansiella kontant-
31 dec 2022, mn euro brutto balansr\u00e4kningen r\u00e4kningen instrument s\u00e4kerheter
s\u00e4kerheter
Nettobelopp
Skulder
Derivatinstrument
214 190
-174 083
40 107
-27 124
\u2013
-5 969
7 014
\u00c5terk\u00f6psavtal
21 377
-7 828
13 549
\u2013
-13 549
\u2013
0
Avtal om utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper
3 811
\u2013
3 811
\u2013
-3 811
\u2013
0
Marginals\u00e4kerheter
1 307
-1 307
0
\u2013
\u2013
\u2013
0
Summa
240 685
-183 218
57 467
-27 124
-17 360
-5 969
7 014
2
3
1) Alla belopp har v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde f\u00f6rutom omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal uppg\u00e5ende till 14 mn euro och \u00e5terk\u00f6psavtal uppg\u00e5ende till 257 mn euro som v\u00e4rderats till upplupet
anskaffningsv\u00e4rde.
2) Omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om inl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper har i balansr\u00e4kningen klassificerats som \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d eller \u201dUtl\u00e5ning till
allm\u00e4nheten\u201d. \u00c5terk\u00f6psavtal och avtal om utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper har i balansr\u00e4kningen klassificerats som \u201dSkulder till kreditinstitut\u201d eller \u201dIn- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten\u201d.
3) Inklusive derivatinstrument i placeringsportf\u00f6ljer samt fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal.
B\u00f6rsnoterade derivat redovisas och avr\u00e4knas normalt p\u00e5 dag-
lig basis n\u00e4r likvid betalas eller erh\u00e5lls och instrumentet juste-
ras till r\u00e5dande marknadsvillkor. Derivattillg\u00e5ngar, derivat-
skulder, kontants\u00e4kerhetsfordringar och kontants\u00e4kerhets-
skulder gentemot centrala motparter f\u00f6r clearing kvittas i
balansr\u00e4kningen om tillg\u00e5ngarna och skulderna avr\u00e4knas i
samma transaktionsvaluta och avser samma centrala motpart
f\u00f6r clearing. Derivattillg\u00e5ngar, derivatskulder, kontants\u00e4ker-
hetsfordringar och kontants\u00e4kerhetsskulder avseende bilate-
rala OTC-derivat kvittas d\u00e4remot inte i balansr\u00e4kningen.
Ut- och inl\u00e5ning i repor och omv\u00e4nda repor som g\u00f6rs med
centrala motparter kvittas i balansr\u00e4kningen om tillg\u00e5ngarna
och skulderna avser samma centrala motpart, regleras i
samma valuta och har samma l\u00f6ptid. Ut- och inl\u00e5ning i repor
och omv\u00e4nda repor som g\u00f6rs i enlighet med ett s\u00e5 kallat Glo-
bal Master Repurchase Agreement kvittas i balansr\u00e4kningen
om tillg\u00e5ngarna och skulderna avser samma motpart, regle-
ras i samma valuta, har samma l\u00f6ptid och regleras via samma
institut.
Det faktum att ett finansiellt instrument bruttoredovisas i
balansr\u00e4kningen inneb\u00e4r inte att dessa instrument inte
omfattas av ramavtal f\u00f6r nettning eller liknande avtal. Nor-
malt omfattas finansiella instrument (derivat, repor och v\u00e4r-
depappersl\u00e5n) av ramavtal f\u00f6r nettning, och Nordea kan d\u00e4r-
med dra nytta av nettning i ber\u00e4kningen av motpartsrisk i
h\u00e4ndelse av fallissemang hos motparter.
En n\u00e4rmare beskrivning av motpartsrisk, se avsnitt 3 \u201dMot-
partskreditrisk\u201d i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d.
K3.6 S\u00e4kringsredovisning Redovisningsprinciper N\u00e4r ett s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llande uppfyller de angivna kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning i IAS 39, anv\u00e4nder Nordea en av f\u00f6l- jande tre typer av s\u00e4kringsredovisning: \u2022 s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde \u2022 kassafl\u00f6dess\u00e4kring \u2022 s\u00e4kring av nettoinvesteringar. Nordea har, efter policybeslut i enlighet med IFRS 9, valt att forts\u00e4tta till\u00e4mpa s\u00e4kringsredovisning enligt EU:s \u201dcarve out\u201d- version av IAS 39. Enligt EU:s \u201dcarve out\u201d-version av IAS 39 kan makros\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde till exempel anv\u00e4ndas f\u00f6r avistainl\u00e5ning (j\u00e4mf\u00f6r IAS 39 publicerad av IASB), och ineffektivitet i sam- band med s\u00e4kring av tillg\u00e5ngar med m\u00f6jlighet till f\u00f6rtida in l\u00f6sen redovisas f\u00f6rst n\u00e4r den reviderade ber\u00e4kningen av kassafl\u00f6desbeloppet hamnar under den nedre skiktgr\u00e4nsen. F\u00f6r att f\u00e5 till\u00e4mpa s\u00e4kringsredovisning kr\u00e4vs att s\u00e4kringen har en h\u00f6g effektivitet. En s\u00e4kring anses ha detta om det vid ing\u00e5ngen och under s\u00e4kringens hela l\u00f6ptid kan f\u00f6rv\u00e4ntas att f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, med avseende p\u00e5 den s\u00e4krade risken, v\u00e4sentligen neutraliseras av f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet. Utfallet ska ligga inom intervallet 80\u2013125 procent. Transaktioner som genomf\u00f6rs i enlighet med Nordeas s\u00e4k- ringsm\u00e5l, men som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredo- visning, \u00e4r ekonomiska s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden. S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde till\u00e4mpas n\u00e4r derivat anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 en redovisad till- g\u00e5ng eller skuld h\u00e4nf\u00f6rlig till en specifik risk. S\u00e4kring av verk- ligt v\u00e4rde kan till\u00e4mpas p\u00e5 b\u00e5de mikroniv\u00e5 (enskilda tillg\u00e5ng- ar/skulder eller st\u00e4ngda portf\u00f6ljer av tillg\u00e5ngar/skulder, d\u00e4r en eller flera poster s\u00e4kras med hj\u00e4lp av ett eller flera s\u00e4k- ringsinstrument), och makroniv\u00e5 (\u00f6ppna portf\u00f6ljer, d\u00e4r grup- per av poster s\u00e4kras med hj\u00e4lp av flera s\u00e4kringsinstrument). F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 derivat (s\u00e4kringsinstru- ment) liksom f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, h\u00e4nf\u00f6rliga till de risker som s\u00e4kras, redovisas separat i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Om s\u00e4kringen \u00e4r effektiv tar f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten respektive s\u00e4kringsinstrumentet ut varandra. F\u00f6r\u00e4ndringarna i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, h\u00e4nf\u00f6rliga till riskerna s\u00e4krade med derivatinstrumentet, avspeglas i en justering av den s\u00e4krade postens redovisade v\u00e4rde som ocks\u00e5 redovisas i resultatr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krade poster p\u00e5 makroniv\u00e5, v\u00e4rde- rade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, redovisas i balansr\u00e4k- ningen separerat under posten \u201dF\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer\u201d. Eventuell ineffektiv del av s\u00e4kringen redovisas i resultat- r\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Om s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet inte uppfyller kraven f\u00f6r s\u00e4krings- redovisning avslutas s\u00e4kringsredovisningen. S\u00e4kringsinstru- mentet v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, fram till den tidpunkt d\u00e5 s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet avslutas, resultatf\u00f6rs linj\u00e4rt \u00f6ver den s\u00e4krade postens \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid. Kassafl\u00f6dess\u00e4kring Kassafl\u00f6dess\u00e4kring till\u00e4mpas f\u00f6r s\u00e4kring av risk h\u00e4nf\u00f6rlig till variationer i framtida kassafl\u00f6den. Den del av vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet som bed\u00f6ms vara en effek- tiv s\u00e4kring redovisas i \u00f6vrigt totalresultat och ackumuleras i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital. Den ineffektiva delen av vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstru- mentet redovisas under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d i resultatr\u00e4kningen. S\u00e4kringen bed\u00f6ms vara ineffektiv i den utstr\u00e4ckning som den ackumulerade f\u00f6r\u00e4nd- ringen i verkligt v\u00e4rde sedan s\u00e4kringen ingicks \u00e4r st\u00f6rre f\u00f6r s\u00e4kringsinstrumentet \u00e4n f\u00f6r den s\u00e4krade posten. Vinster eller f\u00f6rluster p\u00e5 s\u00e4kringsinstrument som redovi- sats i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat omklassificeras och redovisas i resultat- r\u00e4kningen i samma period som den s\u00e4krade posten p\u00e5verkar resultatr\u00e4kningen, normalt i den period n\u00e4r r\u00e4nteint\u00e4kten eller r\u00e4ntekostnaden redovisas. En s\u00e4krad post i en kassafl\u00f6dess\u00e4kring kan vara h\u00f6gst san- nolika kassafl\u00f6den fr\u00e5n redovisade, eller framtida, tillg\u00e5ngar eller skulder. Derivat som anv\u00e4nds som s\u00e4kringsinstrument v\u00e4rderas alltid till verkligt v\u00e4rde. Om s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet inte uppfyller kraven f\u00f6r s\u00e4krings- redovisning avslutas s\u00e4kringsredovisningen. F\u00f6r kassafl\u00f6- dess\u00e4kringar redovisas f\u00f6r\u00e4ndringar i det orealiserade v\u00e4rdet p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet i resultatr\u00e4kningen fr\u00e5n och med det senaste tillf\u00e4llet d\u00e5 s\u00e4kringen bed\u00f6mdes vara effektiv. Den ackumulerade vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet, som sedan den period d\u00e5 s\u00e4kringen bed\u00f6mdes vara effektiv har redovisats i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat, omklassificeras fr\u00e5n eget kapi- tal till \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d i resultatr\u00e4k- ningen om den f\u00f6rv\u00e4ntade transaktionen inte l\u00e4ngre f\u00f6rv\u00e4n- tas intr\u00e4ffa. Om den f\u00f6rv\u00e4ntade transaktionen inte l\u00e4ngre \u00e4r h\u00f6gst san- nolik, men \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa, s\u00e5 kvarst\u00e5r den ackumule- rade vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet, som har redovisats under \u00f6vrigt totalresultat sedan den period d\u00e5 s\u00e4k- ringen bed\u00f6mdes vara effektiv, i \u00f6vrigt totalresultat till dess att transaktionen intr\u00e4ffar eller inte l\u00e4ngre f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa. S\u00e4kring av nettoinvesteringar S\u00e4kring av nettoinvesteringar till\u00e4mpas f\u00f6r s\u00e4kring av valuta- risk i nettoinvesteringar i utl\u00e4ndsk verksamhet. Valutarisk definieras som risken f\u00f6r f\u00f6rlust h\u00e4nf\u00f6rlig till investeringar i utl\u00e4ndsk verksamhet som har en annan funktionell valuta \u00e4n koncernens rapporteringsvaluta. Valutakurskomponenten i finansiella instrument som anv\u00e4nds som s\u00e4kringsinstrument i en s\u00e4kring av nettoinveste- ring i ett koncernf\u00f6retag redovisas, i den m\u00e5n s\u00e4kringen \u00e4r effektiv, under \u00f6vrigt totalresultat. Detta f\u00f6r att neutralisera de omr\u00e4kningsdifferenser som p\u00e5verkar \u00f6vrigt totalresultat n\u00e4r koncernf\u00f6retagen konsolideras, inklusive omv\u00e4rderingen av eventuella utvidgade nettoinvesteringar. Eventuell ineffek- tiv del av s\u00e4kringen redovisas i resultatr\u00e4kningen under \u201dNet- toresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Se \u00e4ven avsnittet \u201dOmr\u00e4kning av tillg\u00e5ngar och skulder i utl\u00e4ndsk valuta\u201d i not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d . Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar En viktig bed\u00f6mning i samband med redovisning av kassafl\u00f6- dess\u00e4kringar \u00e4r valet av metod f\u00f6r att testa effektiviteten. De s\u00e4kringsinstrument som anv\u00e4nds n\u00e4r Nordea till\u00e4mpar kassafl\u00f6dess\u00e4kring \u00e4r valutar\u00e4nteswappar (f\u00f6r medell\u00e5nga eller l\u00e5nga l\u00f6ptider) eller valutaswappar (f\u00f6r korta l\u00f6ptider), vilka alltid redovisas till verkligt v\u00e4rde. Valutakomponenten hanteras som en kassafl\u00f6dess\u00e4kring av valutarisk (inklusive valutabasismarginal och swappunkter) och r\u00e4ntekomponen- ten som en verklig v\u00e4rdes\u00e4kring av r\u00e4nterisk. Vid m\u00e4tningen av effektiviteten i dessa kassafl\u00f6dess\u00e4kringar anv\u00e4nds den hypotetiska derivatmetoden, vilket inneb\u00e4r att f\u00f6r\u00e4ndringen i en perfekt hypotetisk swap anses motsvara nuv\u00e4rdet av den ackumulerade f\u00f6r\u00e4ndringen i f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kassafl\u00f6- den f\u00f6r den s\u00e4krade transaktionen (valutakomponenten). Fastst\u00e4llandet av egenskaper f\u00f6r den perfekta hypotetiska swappen kr\u00e4ver kritiska bed\u00f6mningar .
Derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringredovisning
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2023, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde
3 990
5 587
199 492
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar
1 625
301
20 491
S\u00e4kring av nettoinvesteringar
499
734
4 861
Summa
6 114
6 622
224 844
1 1 31 dec 2022, mn euro
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
Positivt
Negativt
belopp
S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde
4 899
7 514
190 844
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar
1 466
251
18 738
S\u00e4kring av nettoinvesteringar
241
200
3 565
Summa
6 606
7 965
213 147
1 1 1) Vissa valutar\u00e4nteswappar anv\u00e4nds som b\u00e5de s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde och kassa- fl\u00f6dess\u00e4kringar. De nominella v\u00e4rdena f\u00f6r dessa instrument har f\u00f6rdelats p\u00e5 raderna s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde och kassafl\u00f6dess\u00e4kringar i tabellen ovan baserat p\u00e5 de relativa verkliga v\u00e4rdena p\u00e5 dessa s\u00e4kringsinstrument. Det totala nominella v\u00e4rdet p\u00e5 valutar\u00e4nteswappar uppg\u00e5r per 31 december 2023 till 20 162 mn euro (22 494 mn euro). Tabellen ovan visar verkligt v\u00e4rde liksom nominella belopp f\u00f6r derivatinstrument som anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning. De nominella beloppen anger utest\u00e5ende transaktionsvolym vid \u00e5rets slut och ger inte n\u00e5gon indikation om vare sig mark- nadsrisk eller kreditrisk. Verkligt v\u00e4rde och nominellt belopp f\u00f6r derivat i denna not avser derivatens v\u00e4rde f\u00f6re kvittning mellan tillg\u00e5ngar och skulder i balansr\u00e4kningen (bruttobe- lopp) eftersom bruttobeloppet b\u00e4ttre speglar Nordeas expo- nering i f\u00f6rh\u00e5llande till den s\u00e4krade risken. Riskhantering Utifr\u00e5n sin riskhanteringspolicy har Nordea identifierat ett antal riskkategorier och motsvarande s\u00e4kringsstrategier med hj\u00e4lp av derivatinstrument, enligt beskrivningen i avsnitt 4 \u201dMarknadsrisk\u201d i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d. Nordea klassificerar sin exponering f\u00f6r marknadsrisk som antingen handelsportf\u00f6lj (handelslagret) eller icke-handels- portf\u00f6lj (\u00f6vrig verksamhet), och dessa hanteras separat. Handelslagret utg\u00f6rs av alla finansiella instrument som Nordea innehar i handelssyfte eller i syfte att risks\u00e4kra instru- ment som innehas i handelssyfte. Instrument som innehas i handelssyfte \u00e4r de som innehas kortfristigt f\u00f6r senare f\u00f6rs\u00e4lj- ning eller d\u00e4r avsikten \u00e4r att dra f\u00f6rdel av faktiska eller f\u00f6rv\u00e4n- tade kortsiktiga skillnader i k\u00f6p- och s\u00e4ljkurser, eller av andra kurs- eller r\u00e4ntef\u00f6r\u00e4ndringar. \u00d6vrig verksamhet innefattar alla innehav utanf\u00f6r handels- lagret. Alla s\u00e4kringar som uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsre- dovisning hanteras som instrument inom \u00f6vrig verksamhet. S\u00e4kringsinstrumenten och de s\u00e4krade riskerna beskrivs n\u00e4r- mare nedan, per risk och typ av s\u00e4kringsredovisning N\u00e4r s\u00e4kringen ing\u00e5s dokumenterar Nordea formellt hur s\u00e4k- ringsf\u00f6rh\u00e5llandet uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning, inklusive det ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llandet mellan den s\u00e4krade posten och s\u00e4kringsinstrumentet, bland annat risktyp, riskhan- teringsm\u00e5l och strategi f\u00f6r risks\u00e4kringen, samt vilken metod som har anv\u00e4nts f\u00f6r att fortl\u00f6pande bed\u00f6ma s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llan- dets effektivitet. R\u00e4nterisk Nordeas huvudsakliga aff\u00e4rsmodell g\u00e5r ut p\u00e5 att anv\u00e4nda bankens inl\u00e5ning till att erbjuda sina kunder l\u00e5n och andra finansieringsprodukter och skuldinstrument. R\u00e4nterisk \u00e4r den inverkan som r\u00e4ntef\u00f6r\u00e4ndringar kan f\u00e5 p\u00e5 Nordeas margina- ler, resultat och eget kapital. R\u00e4nterisk uppst\u00e5r genom bris- tande \u00f6verensst\u00e4mmelse mellan r\u00e4nteb\u00e4rande tillg\u00e5ngar och r\u00e4nteb\u00e4rande skulder. Som en del i Nordeas riskhanteringsstrategi har styrelsen fastst\u00e4llt limiter g\u00e4llande r\u00e4ntek\u00e4nslighet och r\u00e4nteskillnader inom \u00f6vrig verksamhet. Dessa limiter \u00f6verensst\u00e4mmer med Nordeas risktolerans, och Nordea anpassar sina m\u00e5l med s\u00e4kringsredovisningen f\u00f6r att h\u00e5lla exponeringarna inom dessa limiter. Nordea har som policy att \u00f6vervaka positioner p\u00e5 daglig basis. F\u00f6r ytterligare information om m\u00e4tning av risker, se avsnitt 4 \u201dMarknadsrisk\u201d i not K11 \u201dRisk- och likviditets hantering\u201d. F\u00f6r s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden g\u00e4llande r\u00e4nterisk \u00e4r det risken f\u00f6r en f\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndringar i referensr\u00e4ntan som s\u00e4kras. S\u00e4kringskvoten upp- n\u00e5s genom att matcha derivatinstrumentens nominella belopp mot kapitalbeloppet i den s\u00e4krade posten. I syfte att s\u00e4kra och d\u00e4rigenom hantera risken och begr\u00e4nsa inverkan p\u00e5 Nordeas marginaler, resultat och eget kapital, anv\u00e4nder Nordea s\u00e4kringsinstrument f\u00f6r att byta r\u00e4ntefl\u00f6den till antingen fasta eller r\u00f6rliga r\u00e4ntor. De riskkomponenter i s\u00e4krade poster som koncernen har identifierat \u00e4r: \u2022 Referensr\u00e4nterisk som en del av r\u00e4nterisken, det vill s\u00e4ga interbankr\u00e4ntor (IBOR) som \u00e4ven innefattar nya alternativa referensr\u00e4ntor s\u00e5som SOFR, ESTR eller SONIA. Anv\u00e4ndning av referensr\u00e4nterisken kan inneb\u00e4ra att andra risker, till exempel kreditrisk och likviditetsrisk, undantas fr\u00e5n s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet. \u2022 Delar av kassafl\u00f6den fr\u00e5n s\u00e4krade poster. Referensr\u00e4ntan fastst\u00e4lls som en f\u00f6r\u00e4ndring i nuv\u00e4rdet av det framtida kassafl\u00f6det, ber\u00e4knad med hj\u00e4lp av referensr\u00e4ntans diskonteringskurvor. Referensr\u00e4ntan kan identifieras separat och v\u00e4rderas p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt, och den utg\u00f6r normalt den st\u00f6rsta delen av f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde eller kassafl\u00f6de. S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde Nordea anv\u00e4nder sig av r\u00e4nte- och valutar\u00e4nteswappar f\u00f6r att minska eller eliminera f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten till f\u00f6ljd av r\u00e4nterisk. S\u00e4krade poster utg\u00f6rs av tillg\u00e5ngar och skulder med fast r\u00e4nta i b\u00e5de lokal och utl\u00e4ndsk valuta, till exempel l\u00e5n, skuld- instrument i kategorin \"Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat\", inl\u00e5ning och emitterade v\u00e4rdepapper. S\u00e4kringsinstrument utg\u00f6rs av r\u00e4nte- och valutar\u00e4nteswap- par (den del som avser r\u00e4nterisk klassificeras som s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde). Nordea till\u00e4mpar s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 b\u00e5de mikro- och makroniv\u00e5. P\u00e5 mikroniv\u00e5 g\u00f6rs r\u00e4ntes\u00e4kring av dels skuld- instrument med fast r\u00e4nta i kategorin \"Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat\", dels emitterade v\u00e4rdepapper med fast r\u00e4nta. P\u00e5 makroniv\u00e5 g\u00f6rs risks\u00e4kring av ut- och inl\u00e5ning, d\u00e4r l\u00e5n med fast r\u00e4nta och tidsbunden inl\u00e5ning inledningsvis kvit- tas mot varandra och den \u00e5terst\u00e5ende exponeringen (netto- tillg\u00e5ng eller nettoskuld) risks\u00e4kras med en portf\u00f6lj av r\u00e4nte- swappar f\u00f6r en viss l\u00f6ptid.
Vid test av s\u00e4kringens effektivitet anv\u00e4nder sig Nordea av
b\u00e5de matchning av kritiska villkor (f\u00f6r effektivitetstest p\u00e5 f\u00f6r-
hand) och regressionsanalys (f\u00f6r effektivitetstest i efterhand).
Vid bed\u00f6mning i efterhand av s\u00e4kringens effektivitet v\u00e4rderar
Nordea s\u00e4kringsinstrumentet till verkligt v\u00e4rde och j\u00e4mf\u00f6r
f\u00f6r\u00e4ndringen av detta v\u00e4rde med f\u00f6r\u00e4ndringen av verkligt
v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten. M\u00e4tning av effektiviteten g\u00f6rs
p\u00e5 kumulativ basis.
Ineffektiva s\u00e4kringar kan bero p\u00e5:
\u2022 skillnader i tidpunkten f\u00f6r kassafl\u00f6den fr\u00e5n den s\u00e4krade
posten och s\u00e4kringsinstrumentet
\u2022 anv\u00e4ndning av olika r\u00e4ntekurvor f\u00f6r diskontering av den
s\u00e4krade posten och s\u00e4kringsinstrumentet
\u2022 effekten av f\u00f6r\u00e4ndringar i Nordeas eller en motpartskredi-
trisk p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentets verkliga v\u00e4rde
\u2022 skillnader i f\u00f6rv\u00e4ntad och faktisk f\u00f6rtidsinl\u00f6sen av
l\u00e5neportf\u00f6ljen.
Nordea har ett risks\u00e4kringsprogram f\u00f6r inl\u00e5ning utan avtalad
l\u00f6ptid och till\u00e4mpar s\u00e4kringsredovisning enligt EU:s \u201dcarve
out\u201d-version av IAS 39. Beteendemodellen och de riskpara-
metrar som anv\u00e4nds granskas och/eller omkalibreras tv\u00e5
g\u00e5nger om \u00e5ret. Den senaste granskningen av modellen
under 2023 var inriktad p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i k\u00e4nslighet gentemot
kundernas \u00e4ndrade beteende till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndringar i f\u00f6r-
h\u00e5llandet mellan marknadsr\u00e4ntor och kundr\u00e4ntor i det h\u00f6gre
r\u00e4ntel\u00e4get. Detta p\u00e5verkade den f\u00f6rv\u00e4ntade r\u00e4nteprofilen
(modellber\u00e4knad l\u00f6ptid) f\u00f6r inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid
(modellber\u00e4knad uppdelning av inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid i
en r\u00e4ntek\u00e4nslig och en icke-r\u00e4ntek\u00e4nslig del).
Risks\u00e4kringsmetoden grundar sig p\u00e5 en m\u00e5lbest\u00e4md risk-
s\u00e4kringskvot och ett avvikelseintervall som fastst\u00e4llts av Asset
& Liability Committee (ALCO) och motsvarar Nordeas riskto-
leranslimit f\u00f6r r\u00e4nterisk i \u00f6vrig verksamhet. Den \u00f6vergripande
s\u00e4kringsstrategin \u00e4r att uppr\u00e4tth\u00e5lla en konservativ andel
inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid ut\u00f6ver den s\u00e4krade andelen.
Genomsnittlig volym f\u00f6r den risks\u00e4krade andelen uppgick
2023 till 31,1 md euro (24,3 md euro). Den 31 december mot-
svarade den risks\u00e4krade andelen 35,4 md euro (27,4 md euro)
och s\u00e4kringskvoten var 52 procent (40 procent). Risken att
of\u00f6rutsedda uttag bland bankens kunder skulle f\u00e5 betydande
inverkan p\u00e5 s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden g\u00e4llande inl\u00e5ning utan
avtalad l\u00f6ptid, eller leda till att dessa upph\u00f6r, \u00e4r enligt
Nordeas bed\u00f6mning l\u00e5g. Nordea bed\u00f6mer risken och eventu-
ella effekter av uttag, som skulle kunna medf\u00f6ra att s\u00e4krings-
f\u00f6rh\u00e5llandena upph\u00f6r, inom ramen f\u00f6r det omv\u00e4nda
stresstestprogrammet.
Tabellen nedan visar ackumulerade justeringar av verkligt
v\u00e4rde fr\u00e5n fortl\u00f6pande och avslutade risks\u00e4kringar.
S\u00e4krade poster
R\u00e4nterisk 2023
R\u00e4nterisk 2022
Redovisat v\u00e4rde f\u00f6r varav ackumulerade Redovisat v\u00e4rde f\u00f6r varav ackumulerade
s\u00e4krade tillg\u00e5ngar/ justeringar av s\u00e4kring s\u00e4krade tillg\u00e5ngar/ justeringar av s\u00e4kring
Mn euro skulder av verkligt v\u00e4rde skulder av verkligt v\u00e4rde
S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde \u2013 mikroniv\u00e5
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
20 963
-1
15 893
\u2013
Tillg\u00e5ngar
20 963
-1
15 893
\u2013
Emitterade v\u00e4rdepapper
65 575
-1 680
61 063
-3 998
Efterst\u00e4llda skulder
5 393
-341
4 861
-504
Skulder
70 968
-2 021
65 924
-4 502
2
2
R\u00e4nterisk 2023
R\u00e4nterisk 2022
Redovisat v\u00e4rde f\u00f6r varav ackumulerade Redovisat v\u00e4rde f\u00f6r varav ackumulerade
s\u00e4krade tillg\u00e5ngar/ justeringar av s\u00e4kring s\u00e4krade tillg\u00e5ngar/ justeringar av s\u00e4kring
Mn euro skulder av verkligt v\u00e4rde skulder av verkligt v\u00e4rde
S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde \u2013 makroniv\u00e5
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
50 987
\u2013
67 112
\u2013
Tillg\u00e5ngar
50 987
-871
67 112
-2 116
Skulder till kreditinstitut
1 355
\u2013
4 129
\u2013
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
35 392
\u2013
27 426
\u2013
Skulder
36 747
-869
31 555
-2 175
1, 2
1, 2
1) Ackumulerade justeringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r makros\u00e4kringar redovisas under balansposten \u201dF\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer\u201d.
2) Varav 45 mn euro (53 mn euro) avser avslutade s\u00e4kringar av r\u00e4nterisk .
Tabellen nedan inneh\u00e5ller upplysningar om
s\u00e4kringsinstrument.
S\u00e4kringsinstrument
Verkligt v\u00e4rde
Nominellt
belopp31 dec 2023, mn euro Positivt Negativt
S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde
R\u00e4nterisk 3 990 5 587 199 492
Verkligt v\u00e4rde
Nominellt
belopp31 dec 2022, mn euro Positivt Negativt
S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde
R\u00e4nterisk 4 899 7 514 190 844
Tabellen nedan visar de f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4k-
ringsinstrument respektive s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds f\u00f6r
redovisning av s\u00e4kringsineffektivitet. Dessa f\u00f6r\u00e4ndringar
redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av
poster till verkligt v\u00e4rde\u201d.
S\u00e4kringens ineffektivitet
R\u00e4nterisk
Mn euro 2023 2022
S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde
F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r
s\u00e4kringsinstrument 1 763 -4 492
F\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4krade poster som
anv\u00e4nds f\u00f6r redovisning av s\u00e4kringsineffektivitet -1 772 4 522
S\u00e4kringsineffektivitet redovisad i
resultatr\u00e4kningen
1, 2
-9 30
1) Redovisat under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d.
2) Vid upplysning av s\u00e4kringens effektivitet, har v\u00e4rdejusteringar (CVA, DVA och FFVA)
inte beaktats eftersom de inte \u00e4r v\u00e4sentliga.
K\u00e4llor till ineffektivitet kan exempelvis vara bristande \u00f6ver-
ensst\u00e4mmelse mellan justeringsintervallen f\u00f6r swappen res-
pektive referensr\u00e4ntan och det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 swappens
r\u00f6rliga r\u00e4ntefl\u00f6de p\u00e5 andra dagar \u00e4n r\u00e4ntejusteringsdagen.
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar
Nordea till\u00e4mpar kassafl\u00f6dess\u00e4kring vid s\u00e4kring av r\u00e4nterisk
i utl\u00e5ning och uppl\u00e5ning till r\u00f6rliga r\u00e4ntor.
Nordeas kassafl\u00f6dess\u00e4kring av r\u00e4nterisk avser risken f\u00f6r
variation i framtida r\u00e4ntebetalningar (betalda och erh\u00e5llna)
till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndringar i referensr\u00e4ntan f\u00f6r prognostiserade
transaktioner och f\u00f6r redovisade finansiella tillg\u00e5ngar och
skulder. Den h\u00e4r variationen i kassafl\u00f6dena risks\u00e4kras med
hj\u00e4lp av r\u00e4nteswappar och valutar\u00e4nteswappar, d\u00e4r r\u00e4ntebe-
talningarna byts till fast r\u00e4nta i enlighet med Nordeas policyer
och riskhanteringsstrategi som i beskrivs i avsnittet \u201dMark-
nadsrisk\u201d i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d.
Vid m\u00e4tning i efterhand av kassafl\u00f6dess\u00e4kringarnas effek-
tivitet anv\u00e4nds den hypotetiska derivatmetoden, vilket inne-
b\u00e4r att f\u00f6r\u00e4ndringen i en perfekt hypotetisk swap anses mot-
svara nuv\u00e4rdet av den ackumulerade f\u00f6r\u00e4ndringen i f\u00f6rv\u00e4n-
tade framtida kassafl\u00f6den fr\u00e5n den s\u00e4krade transaktionen.
Det hypotetiska derivatet motsvarar egenskaperna hos de
s\u00e4krade posterna (l\u00e5n med r\u00f6rlig r\u00e4nta), sett till s\u00e4krad volym,
r\u00e4ntejusteringsdagar och r\u00e4ntebetalningsperioder. S\u00e4kring-
ens effektivitet ber\u00e4knas p\u00e5 kumulativ basis, genom att j\u00e4m-
f\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ndringar i en portf\u00f6lj av r\u00e4nteswappar (s\u00e4kringsin-
strument) och hypotetiska derivat. F\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rderingen
av s\u00e4kringsinstrument som ing\u00e5r i effektiva s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llan-
den redovisas ackumulerat i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kring-
ar under eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat.
De m\u00f6jliga k\u00e4llorna till ineffektivitet i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar
kan normalt vara desamma som i s\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde
(se ovan). F\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar \u00e4r emellertid risken f\u00f6r
f\u00f6rtidsinl\u00f6sen mindre relevant. H\u00e4r orsakas s\u00e4kringsineffekti-
viteten ist\u00e4llet huvudsakligen av f\u00f6r\u00e4ndringar i tidpunkten f\u00f6r
och beloppen fr\u00e5n prognostiserade framtida kassafl\u00f6den.
Tabellen nedan inneh\u00e5ller upplysningar om s\u00e4kringsinstru-
ment som ing\u00e5r i r\u00e4ntes\u00e4kringar, inklusive nominellt belopp
och redovisat belopp.
S\u00e4kringsinstrument
Verkligt v\u00e4rde
Nominellt
belopp31 dec 2023, mn euro Positivt Negativt
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar
R\u00e4nterisk 0 16 750
Verkligt v\u00e4rde
Nominellt
belopp31 dec 2022, mn euro Positivt Negativt
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar
R\u00e4nterisk 368 42 4 579
Tabellen nedan visar f\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4krings-
instrument fr\u00e5n fortl\u00f6pande s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden, oavsett om
det under \u00e5ret har skett n\u00e5gon f\u00f6r\u00e4ndring av s\u00e4kringens klassifi-
cering. I tabellen presenteras ocks\u00e5 de f\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde f\u00f6r
s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds f\u00f6r att m\u00e4ta ineffektiviteten i s\u00e4k-
ringar, d\u00e4r de effektiva och ineffektiva delarna visas separat.
S\u00e4kringens ineffektivitet
R\u00e4nterisk
Mn euro 2023 2022
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar
F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r
s\u00e4kringsinstrument 1 -39
F\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4krade poster som
anv\u00e4nds f\u00f6r redovisning av s\u00e4kringsineffektivitet -1 39
S\u00e4kringsineffektivitet redovisad i
resultatr\u00e4kningen
1,2
\u2013 \u2013
Vinster/f\u00f6rluster fr\u00e5n s\u00e4kringar som redovisats
under \u00f6vrigt totalresultat 1 -39
1) Redovisat under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d.
2) Vid upplysning av s\u00e4kringens ineffektivitet, har v\u00e4rderingsjusteringar
(CVA, DVA och FFVA) inte beaktats eftersom de inte \u00e4r v\u00e4sentliga.
Reserv f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kring
R\u00e4nterisk
Mn euro 2023 2022
Balans 1 jan -37 4
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar:
V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar 1 -39
Skatt p\u00e5 v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar 0 8
Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen 18 -13
Skatt p\u00e5 omklassificerat till resultatr\u00e4kningen -4 3
\u00d6vrigt totalresultat, netto efter skatt 15 -41
Totalresultat 15 -41
Balans 31 dec -22 -37
varav fortl\u00f6pande s\u00e4kringar f\u00f6r vilka
s\u00e4kringsredovisning till\u00e4mpas -22 -37
varav s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r vilka
s\u00e4kringsredovisning inte l\u00e4ngre till\u00e4mpas \u2013 \u2013
L\u00f6ptidsprofil f\u00f6r nominella belopp i s\u00e4kringsinstrument
Betalbara vid H\u00f6gst 3
31 dec 2023, mn euro anfordran
m\u00e5nader
3\u201312 m\u00e5nader
1\u20135 \u00e5r
\u00d6ver 5 \u00e5r
Summa
Instrument f\u00f6r s\u00e4kring av r\u00e4nterisk
\u2013
12 179
47 604
109 551
30 908
200 242
Summa
\u2013
12 179
47 604
109 551
30 908
200 242
Betalbara vid H\u00f6gst 3
31 dec 2022, mn euro anfordran
m\u00e5nader
3\u201312 m\u00e5nader
1\u20135 \u00e5r
\u00d6ver 5 \u00e5r
Summa
Instrument f\u00f6r s\u00e4kring av r\u00e4nterisk
\u2013
21 025
42 277
102 253
25 794
191 349
Summa
\u2013
21 025
42 277
102 253
25 794
191 349
Genomsnittlig r\u00e4nta f\u00f6r s\u00e4kringsinstrument i r\u00e4ntes\u00e4kringar Den genomsnittliga r\u00e4ntan f\u00f6r det fasta benet i instrument som s\u00e4krar r\u00e4nterisk var per 31 december 2023 2,31 procent (1,10 procent). Valutarisk Valutarisk \u00e4r risken att v\u00e4rdet p\u00e5 ett finansiellt instrument varierar till f\u00f6ljd av valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar. Valutarisken fr\u00e5n handel begr\u00e4nsas med hj\u00e4lp av en VaR- limit. Valutarisken fr\u00e5n strukturella exponeringar (enligt beskrivningen nedan) begr\u00e4nsas med hj\u00e4lp av en f\u00f6rlustlimit f\u00f6r valutakursr\u00f6relsernas effekt p\u00e5 k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelatio- nen i ett allvarligt men \u00e4nd\u00e5 m\u00f6jligt stresscenario. Se avsnitt 4 \u201dMarknadsrisk\u201d i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d. Nordeas utl\u00e5ning och uppl\u00e5ning kan vara uttryckt i l\u00e5nta- garens eller investerarens valuta. Uppl\u00e5ning, placeringar och utl\u00e5ning g\u00f6rs inte alltid i samma valuta, vilket medf\u00f6r en valu- tarisk f\u00f6r Nordea. Skillnader i exponering mot enskilda valu- tor som finns mellan olika transaktioner matchas huvudsakli- gen genom att ing\u00e5 valutar\u00e4nteswappar (f\u00f6r l\u00f6ptider under ett \u00e5r anv\u00e4nds valutaswappar/valutaterminer). Valutakompo- nenten hanteras som en kassafl\u00f6dess\u00e4kring av valutarisk och r\u00e4ntekomponenten som en verklig v\u00e4rdes\u00e4kring av r\u00e4nterisk. Dessutom \u00e4r Nordea exponerat f\u00f6r strukturell valutarisk genom sina utl\u00e4ndska verksamheter som har en annan funk- tionell valuta \u00e4n Nordeas rapporteringsvaluta euro (det vill s\u00e4ga omr\u00e4kningsrisk). Avistakursr\u00f6relser f\u00e5r Nordeas redovi- sade nettoinvesteringar i utl\u00e4ndska verksamheter att f\u00f6r\u00e4nd- ras och k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelationen att variera p\u00e5 grund av bristande valuta\u00f6verensst\u00e4mmelse mellan eget kapital och riskexponeringsbelopp (REA). Nordea till\u00e4mpar s\u00e4kringsre- dovisning vid s\u00e4kring av sina investeringar i fullt konsolide- rade utl\u00e4ndska verksamheter som har en annan funktionell valuta \u00e4n euro. F\u00f6r s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden g\u00e4llande valutarisk \u00e4r den s\u00e4k- rade posten valutakomponenten. S\u00e4kringen uppn\u00e5s genom att matcha derivatinstrumentens nominella belopp mot kapi- talbeloppet i den s\u00e4krade posten. Valutakomponenten fastst\u00e4lls som f\u00f6r\u00e4ndringen i nuv\u00e4rdet av framtida kassafl\u00f6den, ber\u00e4knad med hj\u00e4lp av valutakurvor. Valutakomponenten kan identifieras separat och v\u00e4rderas p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt, och den utg\u00f6r normalt den st\u00f6rsta delen av f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde eller kassafl\u00f6de. S\u00e4kring av kassafl\u00f6den och nettoinvesteringar S\u00e4krade poster i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar av valutarisk utg\u00f6rs av framtida betalningar av r\u00e4nta och det nominella beloppet fr\u00e5n (1) emissioner i utl\u00e4ndsk valuta (emitterade obligationer, bankcertifikat och f\u00f6retagscertifikat) och (2) koncerninterna l\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta, d\u00e4r valutakurseffekten inte elimineras vid konsolidering. F\u00f6r kortare l\u00f6ptider (under ett \u00e5r) anv\u00e4nder Nordea valutaswappar/valutaterminer som s\u00e4kringsinstru- ment. F\u00f6r l\u00e4ngre l\u00f6ptider (\u00f6ver ett \u00e5r) anv\u00e4nder Nordea valu- tar\u00e4nteswappar, b\u00e5de r\u00f6rlig mot r\u00f6rlig och fast mot r\u00f6rlig, d\u00e4r den del som avser valutarisk, inklusive valutabasiseffekter, hanteras som en kassafl\u00f6des s\u00e4kring. S\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden skapas p\u00e5 mikro- eller makroniv\u00e5. F\u00f6r s\u00e4kringar av nettoinvesteringar anv\u00e4nder Nordea korta valutaswappar som s\u00e4kringsinstrument, och f\u00f6r\u00e4ndringar i avistakursen anses utg\u00f6ra den s\u00e4krade risken. Ineffektivitet i s\u00e4kringen kan uppst\u00e5 om s\u00e4kringsinstrumenten i nominella termer t\u00e4cker mer \u00e4n riskexponeringen i de utl\u00e4ndska verksamheterna. Tabellerna nedan inneh\u00e5ller upplysningar om s\u00e4kringsin- strument som ing\u00e5r i valutas\u00e4kringar, inklusive s\u00e4kringsinstru- mentens nominella och redovisade belopp.
S\u00e4kringsinstrument
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2023, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar
Valutarisk
1 625
285
19 741
S\u00e4kring av nettoinvesteringar
Valutarisk
499
734
4 861
Summa derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
2 124
1 019
24 602
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2022, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar
Valutarisk
1 098
209
14 159
S\u00e4kring av nettoinvesteringar
Valutarisk
241
200
3 565
Summa derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
1 339
409
17 724
Tabellen nedan visar f\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4k- ringsinstrument fr\u00e5n fortl\u00f6pande s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden, oav- sett om det under \u00e5ret har skett n\u00e5gon f\u00f6r\u00e4ndring av s\u00e4kring- ens klassificering. I tabellen presenteras ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde p\u00e5 de s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds f\u00f6r att m\u00e4ta s\u00e4k- ringarnas ineffektivitet, d\u00e4r de effektiva och ineffektiva delarna visas separat.
S\u00e4kringens ineffektivitet
Valutarisk
Mn euro
2023
2022
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar
F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4kringsinstrument
863
1 396
F\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds
f\u00f6r redovisning av s\u00e4kringsineffektivitet
-869
-1 382
S\u00e4kringsineffektivitet redovisad i resultatr\u00e4kningen
-6
14
Vinster/f\u00f6rluster fr\u00e5n s\u00e4kringar som redovisats under
\u00f6vrigt totalresultat
869
1 382
S\u00e4kring av nettoinvesteringar
F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4kringsinstrument
55
183
F\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds
f\u00f6r redovisning av s\u00e4kringsineffektivitet
-55
-183
S\u00e4kringsineffektivitet redovisad i resultatr\u00e4kningen
\u2013
\u2013
Vinster/f\u00f6rluster fr\u00e5n s\u00e4kringar som redovisats under
\u00f6vrigt totalresultat
55
183
1, 2 1, 2 1) Redovisat under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. 2) N\u00e4r upplysning l\u00e4mnas om s\u00e4kringsineffektivitet har inte v\u00e4rderings- justeringarna CVA, DVA and FFVA beaktats.
Reserv f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kring
Valutarisk
Mn euro
2023
2022
Ing\u00e5ende balans 1 jan
101
26
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar:
V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar
869
1 382
Skatt p\u00e5 v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar
-184
-278
Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen
-886
-1 288
Skatt p\u00e5 omklassificerat till resultatr\u00e4kningen
188
259
\u00d6vrigt totalresultat, netto efter skatt
-13
75
Totalresultat
-13
75
Utg\u00e5ende balans 31 dec
88
101
varav fortl\u00f6pande s\u00e4kringar f\u00f6r vilka
s\u00e4kringsredovisning till\u00e4mpas
88
101
varav s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r vilka
s\u00e4kringsredovisning inte l\u00e4ngre till\u00e4mpas
\u2013
\u2013
L\u00f6ptidsprofil f\u00f6r nominella belopp i s\u00e4kringsinstrument
Betalbara vid H\u00f6gst 3 3\u201312
31 dec 2023, mn euro anfordran m\u00e5nader
m\u00e5nader
1\u20135 \u00e5r
\u00d6ver 5 \u00e5r
Totalt
Instrument f\u00f6r s\u00e4kring av valutarisk
\u2013
4 017
3 640
15 629
1 316
24 602
Summa
\u2013
4 017
3 640
15 629
1 316
24 602
Betalbara vid H\u00f6gst 3 3\u201312
31 dec 2022, mn euro anfordran m\u00e5nader
m\u00e5nader
1\u20135 \u00e5r
\u00d6ver 5 \u00e5r
Totalt
Instrument f\u00f6r s\u00e4kring av valutarisk
\u2013
1 013
2 797
15 943
2 045
21 798
Summa
\u2013
1 013
2 797
15 943
2 045
21 798
Genomsnittliga terminskurser f\u00f6r instrument som s\u00e4krar valutarisk De genomsnittliga terminskurserna f\u00f6r instrument som s\u00e4krar valutarisk per 31 december framg\u00e5r av tabellerna nedan.
31 dec 2023
NOK
SEK
USD
EUR
10,51
10,74
1,11
31 dec 2022
NOK
SEK
USD
EUR
10,37
10,32
1,06
K3.7 Pantsatta finansiella instrument Redovisningsprinciper Vid \u00e5terk\u00f6pstransaktioner och v\u00e4rdepappersl\u00e5n \u00f6verf\u00f6rs icke- kontanta tillg\u00e5ngar som s\u00e4kerhet. Om den mottagande par- ten har r\u00e4tt att s\u00e4lja eller i sin tur pants\u00e4tta tillg\u00e5ngen redovi- sas tillg\u00e5ngarna i denna not. F\u00f6r mer information om redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d, not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d .
Pantsatta finansiella instrument
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
2 946
4 902
Aktier
142
\u2013
Summa
3 088
4 902
F\u00f6r information om \u00f6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och omv\u00e4nda \u00e5ter- k\u00f6psavtal, se not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d K3.8 Utl\u00e5ning Redovisningsprinciper L\u00e5n \u00e4r finansiella instrument med fasta eller fastst\u00e4llbara betalningar som inte enkelt kan \u00f6verf\u00f6ras utan g\u00e4lden\u00e4rens medgivande. L\u00e5n klassificeras och v\u00e4rderas i enlighet med beskrivningen i not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. Nedan f\u00f6ljer Nordeas redovisningsprinciper g\u00e4llande kreditf\u00f6rluster. Mer information om kreditrisk i utl\u00e5ningen finns i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d. Finansiella instrument som klassificerats i kategorin \u201dUpp- lupet anskaffningsv\u00e4rde\u201d eller \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt total- resultat\u201d omfattas av pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov till f\u00f6ljd av kreditrisk. H\u00e4r ing\u00e5r tillg\u00e5ngar som i balansr\u00e4kningen redovisats under \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d samt \u201dR\u00e4nteb\u00e4ran- de v\u00e4rdepapper\u201d. I utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten ing\u00e5r finansiell leasing, som ocks\u00e5 omfattas av pr\u00f6vning av nedskrivningsbe- hov. Bland dessa balansposter finns \u00e4ven tillg\u00e5ngar som klas- sificerats i kategorin \u201dVerkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och som inte omfattas av n\u00e5gon pr\u00f6vning av nedskrivnings- behovet. Se \u00e4ven not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. \u00c4ven \u00e5taganden utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen, eventualf\u00f6rplik- telser och kredit\u00e5taganden ska pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivningsbehov. Redovisning och presentation Tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas brutto, med en separat reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlus- ter om f\u00f6rlusten inte betraktas som definitiv. Reserverna kvittas mot utl\u00e5ningen i balansr\u00e4kningen, men presenteras separat i denna not. F\u00f6r\u00e4ndringar av reserveringar redovisas i resultat- r\u00e4kningen och klassificeras som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Om nedskrivningen anses vara definitiv redovisas den som en konstaterad kreditf\u00f6rlust, och det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 l\u00e5net j\u00e4mte tillh\u00f6rande reservering f\u00f6r kreditf\u00f6rluster tas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. En nedskrivning anses vara definitiv n\u00e4r konkursans\u00f6kan inges mot l\u00e5ntagaren och konkursf\u00f6rval- taren har presenterat den ekonomiska utg\u00e5ngen av konkurs- f\u00f6rfarandet, eller n\u00e4r Nordea eftersk\u00e4nker sina fordringar genom rekonstruktion p\u00e5 antingen r\u00e4ttslig eller frivillig grund eller n\u00e4r Nordea av andra sk\u00e4l bed\u00f6mer \u00e5tervinning av for- dran som osannolik. Se \u00e4ven avsnittet \u201dAvskrivningar\u201d nedan. Avs\u00e4ttningar f\u00f6r poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen klassifice- ras som \u201dAvs\u00e4ttningar\u201d i balansr\u00e4kningen, med f\u00f6r\u00e4ndringar i avs\u00e4ttningar klassificerade som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Tillg\u00e5ngar klassificerade som \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat\u201d redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen. Nedskrivningar ber\u00e4knade i enlighet med IFRS 9 redovisas i resultatr\u00e4kningen och klassificeras som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Eventuella justeringar till verkligt v\u00e4rde redovisas i \u201d\u00d6vrigt totalresultat\u201d. Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov Nordea klassificerar alla l\u00e5nefordringar i olika kategorier p\u00e5 individuell basis. Kategori 1 inkluderar tillg\u00e5ngar utan bety- dande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4l- let, kategori 2 inkluderar tillg\u00e5ngar med betydande \u00f6kning av kreditrisken och kategori 3 (os\u00e4kra l\u00e5nefordringar) inkluderar fallerade tillg\u00e5ngar. Nordea f\u00f6ljer upp om det finns indikatio- ner p\u00e5 kreditf\u00f6rs\u00e4mring (kategori 3) genom att identifiera h\u00e4ndelser med negativ inverkan p\u00e5 ber\u00e4knade framtida kas- safl\u00f6den. Nordea till\u00e4mpar samma definition p\u00e5 fallissemang som i kapitalt\u00e4ckningsf\u00f6rordningen. Mer information om identifiering av f\u00f6rlusth\u00e4ndelser finns i not K11 \u201dRisk- och lik- viditetshantering\u201d. L\u00e5nefordringar som inte har individuellt ber\u00e4knade reserver ing\u00e5r i pr\u00f6vningen av nedskrivningsbeho- vet baserat p\u00e5 statistiska modeller. F\u00f6r l\u00e5nefordringar med betydande v\u00e4rde d\u00e4r en kredith\u00e4n- delse har identifierats, pr\u00f6vas nedskrivningsbehovet p\u00e5 indivi- duell basis. Om l\u00e5nefordringen bed\u00f6ms vara os\u00e4ker g\u00f6rs en individuell reservering. Det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 l\u00e5nefordring- en j\u00e4mf\u00f6rs med den nuv\u00e4rdesber\u00e4knade summan av f\u00f6rv\u00e4n- tade framtida kassafl\u00f6den. Om det redovisade v\u00e4rdet \u00e4r h\u00f6gre redovisas skillnaden som en nedskrivningsf\u00f6rlust. De f\u00f6rv\u00e4n- tade kassafl\u00f6dena diskonteras med den ursprungliga effektiva r\u00e4ntan och innefattar verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4kerheter och andra kreditf\u00f6rst\u00e4rkningar. Nuv\u00e4rdesber\u00e4kningen baseras p\u00e5 tre olika fram\u00e5tblickande scenarier som \u00e4r sannolikhetsviktade. F\u00f6r l\u00e5nefordringar som inte \u00e4r betydande d\u00e4r ett individu- ellt nedskrivningsbehov har identifierats, ber\u00e4knas nedskriv- ningsbeloppet utifr\u00e5n den modell som beskrivs nedan, men med h\u00e4nsyn till att l\u00e5nefordringarna redan \u00e4r fallerade. Nordea anv\u00e4nder sig av undantaget \u201dl\u00e5g kreditrisk\u201d f\u00f6r l\u00e5nefordringar som utf\u00e4rdats f\u00f6re \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 9 den 1 januari 2018. Denna typ av l\u00e5nefordringar d\u00e4r sannolikheten f\u00f6r fallissemang (PD) inom 12 m\u00e5nader understiger 0,3 pro- cent klassificeras som kategori 1. Nordea till\u00e4mpar \u00e4ven detta undantag f\u00f6r en mindre portf\u00f6lj av r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepap- per i f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen. Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade enligt statistiska modeller F\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r inget nedskrivningsbehov identifiera- des i den individuella pr\u00f6vningen anv\u00e4nds en kollektiv modell f\u00f6r ber\u00e4kning av nedskrivningsbehov. Reserveringarna ber\u00e4k- nas som l\u00e5nefordring vid fallissemang g\u00e5nger f\u00f6rlusten i h\u00e4n- delse av fallissemang. Reserveringar f\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r det inte skett n\u00e5gon betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet baseras p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6r- luster under kommande 12 m\u00e5nader (kategori 1). Reserve- ringar f\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r det har skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, men d\u00e4r ingen nedskrivning har gjorts, baseras p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntade kre- ditf\u00f6rluster under hela den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden (kategori 2). Detta g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r os\u00e4kra fordringar som inte \u00e4r betydande i kategori 3. Nordea anv\u00e4nder tv\u00e5 olika modeller f\u00f6r att fastst\u00e4lla om det har skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken eller inte. F\u00f6r tillg\u00e5ngar som innehades vid \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 9 anv\u00e4nds f\u00f6r\u00e4ndringen i interna rating- och scoringuppgifter f\u00f6r att fast- st\u00e4lla om det skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken eller inte. Interna rating-/scoringuppgifter anv\u00e4nds f\u00f6r att bed\u00f6ma risken hos kunderna, och en f\u00f6rs\u00e4mrad rating/scoring f\u00f6r en kund tyder p\u00e5 att kreditrisken har \u00f6kat. Nordea har dragit slut- satsen att det inte \u00e4r m\u00f6jligt att vid kreditgivningen ber\u00e4kna sannolikheten f\u00f6r fallissemang (PD) f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6pti- den utan bed\u00f6mningar i efterhand av tillg\u00e5ngar som redan redovisas i balansr\u00e4kningen vid \u00f6verg\u00e5ngen. F\u00f6r\u00e4ndringar i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden anv\u00e4nds som utl\u00f6sande fak- tor f\u00f6r tillg\u00e5ngar redovisade efter \u00f6verg\u00e5ngen. F\u00f6r tillg\u00e5ngar som bed\u00f6ms utifr\u00e5n PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden anv\u00e4nder Nordea en blandning av absoluta och rela- tiva f\u00f6r\u00e4ndringar i PD som kriterium f\u00f6r \u00f6verf\u00f6ringen. \u2022 Retail-kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD under 1 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 100 procent och en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 45 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 Retail-kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD \u00f6ver eller lika med 1 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 100 pro- cent eller en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 300 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 F\u00f6retags- och institutionella kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD under 0,5 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 150 procent och en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 20 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 F\u00f6retags- och institutionella kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver eller lika med 0,5 procent: L\u00e5ne- fordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 150 procent eller en absolut \u00f6kning av tolv- m\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 400 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. F\u00f6r tillg\u00e5ngar d\u00e4r rating- och scoringmodeller anv\u00e4nds, kali- breras rating-/scoringf\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6r att matcha den bety- dande \u00f6kningen av kreditrisken utifr\u00e5n PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5- ende l\u00f6ptiden. Dessutom g\u00f6r Nordea \u00f6verf\u00f6ringar mellan kategorier av f\u00f6ljande sk\u00e4l: \u2022 Kunder som omfattas av f\u00f6rmildrande kreditvillkor och kun- der som \u00e4r mer \u00e4n 30 dagar sena med sina betalningar \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2, s\u00e5vida inte ett nedskrivningsbehov redan har identifierats (kategori 3). L\u00e5nefordringar som omfattas av f\u00f6rmildrande kreditvillkor kvarst\u00e5r i kategori 2 under en pr\u00f6votid p\u00e5 24 m\u00e5nader, fr\u00e5n och med den tid- punkt d\u00e5 \u00e5tg\u00e4rderna inf\u00f6rdes. N\u00e4r l\u00e5nefordringarna efter pr\u00f6votidens slut \u00e5terf\u00f6rs till kategori 1 hanteras de p\u00e5 samma s\u00e4tt som andra l\u00e5nefordringar i kategori 1 i fr\u00e5ga om bed\u00f6mningen av om det f\u00f6religger en v\u00e4sentlig \u00f6kning av kreditrisken. \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r kunderna \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar sena med sina betalningar klassificeras normalt i kategori 3, men denna klassificering \u00e4ndras om det finns bevis f\u00f6r att kun- den inte har fallerat. S\u00e5dana l\u00e5nefordringar klassificeras i kategori 2. \u2022 L\u00e5nefordringar med en relativ f\u00f6r\u00e4ndring av PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 200 procent, (ber\u00e4knad p\u00e5 \u00e5rsbasis), och med en kreditf\u00f6rs\u00e4mring om minst en rating- grad \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 L\u00e5nefordringar med \u201dh\u00f6g risk\u201d, det vill s\u00e4ga med en rating p\u00e5 2 eller l\u00e4gre, \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. Vid ber\u00e4kningen av reserveringar, inklusive kategoriindel- ningen, anv\u00e4nds b\u00e5de historisk information och sannolikhets- viktad, fram\u00e5tblickande information. Nordea anv\u00e4nder tre makroekonomiska scenarier f\u00f6r att ta h\u00e4nsyn till de icke-linj\u00e4- ra aspekterna av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. De olika scenari- erna anv\u00e4nds f\u00f6r att justera de aktuella parametrarna f\u00f6r ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, och ett sannolikhets- viktat genomsnitt av de f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlusterna enligt respek- tive scenario redovisas som reserveringar. Modellen anv\u00e4nder sig av data som samlats in f\u00f6re balansdagen, vilket inneb\u00e4r att Nordea m\u00e5ste identifiera h\u00e4ndelser som skulle kunna p\u00e5verka reserveringarna efter datainsamlingen. Ledningen utv\u00e4rderar dessa h\u00e4ndelser och justerar reserveringarna, om detta bed\u00f6ms n\u00f6dv\u00e4ndigt. Bortskrivningar Bortskrivningar inneb\u00e4r att l\u00e5n eller kundfordringar avf\u00f6rs fr\u00e5n balansr\u00e4kningen samtidigt som motsvarande kreditf\u00f6r- lustreservering realiseras. N\u00e4r fordringar bed\u00f6ms vara om\u00f6j- liga att driva in ska de snarast m\u00f6jligt bortskrivas, oavsett om det r\u00e4ttsliga anspr\u00e5ket kvarst\u00e5r eller inte. En bortskrivning kan g\u00f6ras innan eventuella r\u00e4ttsliga \u00e5tg\u00e4rder mot l\u00e5ntagaren, f\u00f6r att \u00e5tervinna skulden, har slutf\u00f6rts. \u00c4ven om en fordran som inte kan drivas in bortskrivs eller avf\u00f6rs fr\u00e5n balansr\u00e4k- ningen har kunden en r\u00e4ttslig skyldighet att betala den ute- st\u00e5ende skulden. Vid bed\u00f6mningen av huruvida os\u00e4kra l\u00e5ne- fordringar kan \u00e5tervinnas och om bortskrivning kr\u00e4vs, \u00e4r det framf\u00f6r allt l\u00e5nefordringar med f\u00f6ljande egenskaper som st\u00e5r i fokus (listan \u00e4r inte utt\u00f6mmande): \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r kunderna \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar sena med betalningen. Om en l\u00e5nefordring, eller del av den, efter den h\u00e4r bed\u00f6mningen anses vara om\u00f6jlig att driva in, bortskrivs den. \u2022 L\u00e5nefordringar som omfattas av insolvensf\u00f6rfaranden och har l\u00e5g s\u00e4kerhetst\u00e4ckning. \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r juridiska kostnader f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6rbruka beh\u00e5llningen fr\u00e5n konkursf\u00f6rfarandet, med l\u00e5ga \u00e5tervin- ningsv\u00e4rden som f\u00f6ljd. \u2022 Delbortskrivning kan vara befogad n\u00e4r det finns rimliga ekonomiska bel\u00e4gg f\u00f6r att l\u00e5ntagaren inte kan \u00e5terbetala hela beloppet, det vill s\u00e4ga en avsev\u00e4rd del av skulden kan inte p\u00e5 rimliga grunder s\u00e4gas vara \u00e5tervinningsbar genom f\u00f6rmildrande kreditvillkor eller realisering av s\u00e4kerheter. \u2022 Rekonstruktionsfall. Diskonteringsr\u00e4nta Diskonteringsr\u00e4ntan som anv\u00e4nds f\u00f6r v\u00e4rdering av os\u00e4kra l\u00e5nefordringar motsvarar den ursprungliga effektiva r\u00e4ntan f\u00f6r l\u00e5n h\u00e4nf\u00f6rliga till en enskild kund eller, i f\u00f6rekommande fall, till en grupp av l\u00e5nefordringar. Om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt kan diskonteringsr\u00e4ntan baseras p\u00e5 en metod som resulterar i en nedskrivning som utg\u00f6r en rimlig uppskattning, ber\u00e4knad enligt effektivr\u00e4ntemetoden. Omstrukturerade l\u00e5nefordringar och modifieringar Med en omstrukturerad l\u00e5nefordran avses i detta samman- hang en l\u00e5nefordran d\u00e4r Nordea har beviljat l\u00e5ntagaren efter- gifter till f\u00f6ljd av dennes ekonomiska sv\u00e5righeter och d\u00e4r s\u00e5dana eftergifter har gett upphov till en kreditf\u00f6rlust f\u00f6r Nordea. Efter omstrukturering betraktas l\u00e5nefordran vanligen inte l\u00e4ngre som os\u00e4ker om \u00e5tagandena fullf\u00f6ljs i enlighet med de nya villkoren. I det fall en \u00e5tervinning sker redovisas betal- ningen som en \u00e5tervinning av kreditf\u00f6rluster. Modifiering av de avtalsenliga kassafl\u00f6dena f\u00f6r l\u00e5n till kunder med ekonomiska sv\u00e5righeter (f\u00f6rmildrande kreditvillkor) mins- kar det redovisade l\u00e5nebeloppet, brutto. Normalt \u00e4r denna minskning mindre \u00e4n den befintliga reserveringen, och ingen f\u00f6rlust redovisas i resultatr\u00e4kningen till f\u00f6ljd av modifiering. Om de \u00e4r betydande, minskas bruttobeloppen (l\u00e5n och reservering). Tillg\u00e5ngar \u00f6vertagna f\u00f6r skyddande av fordran I en finansiell omstrukturering kan l\u00e5ngivaren komma att avst\u00e5 fr\u00e5n l\u00e5nefordringar till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r l\u00e5ntagaren och i utby- te mot denna eftergift ta \u00f6ver tillg\u00e5ngar som l\u00e4mnats som s\u00e4kerhet f\u00f6r l\u00e5nen, aktier som emitterats av l\u00e5ntagaren eller andra tillg\u00e5ngar. En tillg\u00e5ng \u00f6vertagen f\u00f6r skyddande av for- dran redovisas i balansr\u00e4kningen tillsammans med liknande tillg\u00e5ngar som redan innehas av Nordea. En \u00f6vertagen fastig- het som inte innehas f\u00f6r eget utnyttjande redovisas till exem- pel tillsammans med andra f\u00f6rvaltningsfastigheter. Alla tillg\u00e5ngar som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran redovisas vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet till verkligt v\u00e4rde och eventuell skillnad mellan l\u00e5nets redovisade v\u00e4rde och det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 den \u00f6vertagna tillg\u00e5ngen redovisas under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 redovis- ningsdagen blir tillg\u00e5ngens anskaffningsv\u00e4rde eller upplupna anskaffningsv\u00e4rde, beroende p\u00e5 vad som \u00e4r till\u00e4mpligt. Under efterf\u00f6ljande perioder v\u00e4rderas tillg\u00e5ngar som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran i enlighet med g\u00e4llande v\u00e4rderings- principer f\u00f6r tillg\u00e5ngsslaget. F\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderas d\u00e5 till verkligt v\u00e4rde. \u00d6vertagna finansiella tillg\u00e5ngar klassifi- ceras generellt i kategorin \u201dVerkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kning- en\u201d och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Eventuella v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar efter den \u00f6vertagna tillg\u00e5ng- ens f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4lle, redovisas i resultatr\u00e4kningen i enlighet med koncernens principer f\u00f6r presentation av till- g\u00e5ngsslaget. Posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d i resultatr\u00e4kning- en p\u00e5verkas f\u00f6ljaktligen inte av nya v\u00e4rderingar av den \u00f6ver- tagna tillg\u00e5ngen efter f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet . Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Ledningen m\u00e5ste g\u00f6ra kritiska bed\u00f6mningar och uppskatt- ningar vid ber\u00e4kningen av reserveringar f\u00f6r os\u00e4kra l\u00e5neford- ringar. Nordeas samlade utl\u00e5ning v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, f\u00f6re reserveringar f\u00f6r os\u00e4kra l\u00e5nefordringar, uppgick till 276 025 mn euro (279 614 mn euro) vid \u00e5rets slut. F\u00f6r att ber\u00e4kna reserver f\u00f6r individuellt betydande os\u00e4kra fordringar g\u00f6rs bed\u00f6mningar f\u00f6r att uppskatta beloppet och tidpunkten f\u00f6r de f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6dena fr\u00e5n kunderna enligt olika scenarier, inklusive v\u00e4rdering av eventuella s\u00e4ker- heter som erh\u00e5llits. Bed\u00f6mningar g\u00f6rs ocks\u00e5 f\u00f6r att komma fram till sannolikheten f\u00f6r att de olika scenarierna intr\u00e4ffar. Bed\u00f6mningar g\u00f6rs f\u00f6r att v\u00e4rdera n\u00e4r en exponering har resulterat i en betydande \u00f6kning av kreditrisken. N\u00e4r s\u00e5 \u00e4r fallet ska reserveringen spegla f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster under den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden, till skillnad fr\u00e5n exponeringar vars kredi- trisk inte har \u00f6kat markant d\u00e4r reserveringen avser f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster under de kommande 12 m\u00e5naderna. Bed\u00f6mning- ar g\u00f6rs ocks\u00e5 vid valet av modeller som anv\u00e4nder andra para- metrar vid ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, till exempel den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6ptiden som anv\u00e4nds i kategori 2, samt vid bed\u00f6mningen av huruvida parametrarna som anv\u00e4nder histo- riska data \u00e4r relevanta f\u00f6r uppskattning av framtida f\u00f6rluster. De statistiska modeller som anv\u00e4nds f\u00f6r att ber\u00e4kna reser- veringarna baseras p\u00e5 makroekonomiska scenarier, vilket kr\u00e4- ver att ledningen g\u00f6r bed\u00f6mningar n\u00e4r de tar fram s\u00e5dana scenarier och anger sannolikheten f\u00f6r att de olika scenarierna intr\u00e4ffar. Bed\u00f6mningar g\u00f6rs ocks\u00e5 f\u00f6r att komma fram till i vil- ken utstr\u00e4ckning parametrarna f\u00f6r de olika scenarierna, som baserats p\u00e5 historiska data, \u00e4r relevanta f\u00f6r uppskattning av framtida f\u00f6rluster. Justeringar g\u00f6rs av de modellber\u00e4knade avs\u00e4ttningarna om de historiska uppgifterna inte i tillr\u00e4cklig utstr\u00e4ckning speglar ledningens syn p\u00e5 de f\u00f6rv\u00e4ntade kredit- f\u00f6rlusterna. Uppskattningen av modelljusteringar i efterhand kr\u00e4ver att ledningen g\u00f6r kritiska bed\u00f6mningar. F\u00f6r information om kritiska bed\u00f6mningar vid uppr\u00e4ttandet av denna \u00e5rsredovisningen till f\u00f6ljd av os\u00e4kerhet kring hur h\u00f6gre energi- och r\u00e5varupriser och l\u00e4gre privatkonsumtion i olika sektorer p\u00e5 l\u00e5ng sikt kan komma att p\u00e5verka Nordeas redovisning, se not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d .
Utl\u00e5ning och os\u00e4kra l\u00e5nefordringar
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Utl\u00e5ning v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde
74 728
73 248
Utl\u00e5ning v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde som inte \u00e4r os\u00e4kra (kategori 1 och 2)
273 568
277 359
Os\u00e4kra l\u00e5nefordringar (kategori 3)
2 457
2 255
- varav reglerade
1 091
1 111
- varav oreglerade
1 366
1 144
Utl\u00e5ning f\u00f6re reserver
350 753
352 862
- varav centralbanker och kreditinstitut
4 293
5 475
Reserver f\u00f6r individuellt v\u00e4rderade l\u00e5nefordringar (kategori 3)
-1 037
-1 045
- varav reglerade
-453
-556
- varav oreglerade
-584
-489
Reserver f\u00f6r gruppvisa v\u00e4rderade l\u00e5nefordringar (kategori 1 och 2)
-616
-628
Reserver
-1 653
-1 673
- varav centralbanker och kreditinstitut
-21
-29
Utl\u00e5ning, redovisat v\u00e4rde
349 100
351 189
Nordea har l\u00e5nat ut 164 md euro (159 md euro) i hypoteksl\u00e5n. Inga krediter till f\u00f6rmedlare eller offentlig sektor har beviljats K3.9 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Redovisningsprinciper Instrument som enkelt kan \u00f6verf\u00f6ras och d\u00e4r innehavaren av instrumentet erh\u00e5ller det nominella beloppet p\u00e5 f\u00f6rfalloda- gen redovisas normalt under balansposten \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d. Instrument som inte kan \u00f6verf\u00f6ras eller s\u00e4ljas utan innehavarens medgivande normalt redovisas som utl\u00e5- ning, se not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. Vid \u00e5terk\u00f6pstransaktioner och v\u00e4rdepappersl\u00e5n \u00f6verf\u00f6rs icke-kontanta tillg\u00e5ngar som s\u00e4kerhet. Om den mottagande parten har r\u00e4tt att s\u00e4lja eller i sin tur pants\u00e4tta tillg\u00e5ngen redovisas tillg\u00e5ngarna i not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instru- ment\u201d. Investeringar i r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper f\u00f6r kunders r\u00e4kning (se not K3.11 \u201dTillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placerings- portf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal) redovisas inte under \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d. F\u00f6r ytterligare information om redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d, not K3.3 \u201dKlas- sificering och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d .
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Stater, kommuner och andra myndigheter
14 771
16 138
Hypoteksinstitut
24 000
25 072
\u00d6vriga kreditinstitut
22 349
20 296
F\u00f6retag
3 720
3 675
\u00d6vriga
3 160
3 045
Summa
68 000
68 226
Avs\u00e4ttningar f\u00f6r kreditrisker uppgick till 4 mn euro (3 mn euro) . K3.10 Aktier och andelar Redovisningsprinciper Balansposten \u201dAktier och andelar\u201d innefattar eget kapital- instrument, det vill s\u00e4ga avtal som inneb\u00e4r en residual r\u00e4tt i ett f\u00f6retags tillg\u00e5ngar efter avdrag f\u00f6r alla dess skulder, inklu- sive innehav i olika fonder, s\u00e5som andelar i en v\u00e4rdepappers- fond eller riskkapitalfond. Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures (se not K9.3 \u201dAktier och andelar i intresse- f\u00f6retag och joint ventures\u201d), aktier och andelar i koncernf\u00f6re- tag (se not K9.1 \u201dKonsoliderade f\u00f6retag\u201d) och innehav av aktier och fondandelar f\u00f6r kunders r\u00e4kning (se not K3.11 \u201dTill- g\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4k- ringsavtal\u201d) ing\u00e5r emellertid inte i \u201dAktier och andelar\u201d. Vid \u00e5terk\u00f6pstransaktioner och v\u00e4rdepappersl\u00e5n \u00f6verf\u00f6rs icke-kontanta tillg\u00e5ngar som s\u00e4kerhet. Om den mottagande parten har r\u00e4tt att s\u00e4lja eller i sin tur pants\u00e4tta tillg\u00e5ngen, redovisas den i not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instrument\u201d. F\u00f6r ytterligare information om redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d, not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d .
Aktier och andelar
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Aktier
11 488
8 327
Fondandelar, aktierelaterade
6 353
5 633
Fondandelar, r\u00e4nterelaterade
4 317
2 139
Summa
22 158
16 099
K3.11 Tillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal Redovisningsprinciper I fr\u00e5ga om tillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning inom ramen f\u00f6r avtal med kunder om placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringar \u00e4r det kunderna och f\u00f6rs\u00e4kringstagarna som tar merparten av eller hela risken. Fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal med garantier eller finan- siella avtal som medf\u00f6r betydande f\u00f6rs\u00e4kringsrisk klassifice- ras som f\u00f6rs\u00e4kringsavtal. Inl\u00e5ningsmedlen fr\u00e5n kunderna investeras i olika typer av finansiella tillg\u00e5ngar f\u00f6r kundernas och f\u00f6rs\u00e4kringstagarnas r\u00e4kning. Tillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning enligt dessa avtal redovisas och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde enligt beskrivningen i not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om skillnaden mellan f\u00f6rs\u00e4kringsavtal och finansiella avtal, se not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d .
Tillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer
och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Tillg\u00e5ngar
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
2 034
1 939
Aktier och andelar
47 564
40 712
Fastigheter
729
858
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
204
130
Summa
50 531
43 639
Skulder
Placeringsportf\u00f6ljer
4 251
4 170
Fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
47 322
40 600
Summa
51 573
44 770
1 1) Inkluderar innehav i r\u00e4ntefonder. I balansr\u00e4kningen f\u00f6r Nordea Life & Pension och f\u00f6r Nordea Danmark, filial till Nordea Bank Abp, Finland redovisas till- g\u00e5ngar och skulder f\u00f6r vilka kunderna b\u00e4r risken. Eftersom tillg\u00e5ngarna och skulderna juridiskt sett tillh\u00f6r f\u00f6retagen, redovisas dessa tillg\u00e5ngar och skulder i Nordeas balansr\u00e4kning. F\u00f6r mer information om verkligt v\u00e4rde f\u00f6r placeringsport- f\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal, se not K5.3 \u201dF\u00f6rvaltningsfastigheter\u201d. K3.12 Derivatinstrument Redovisningsprinciper Ett derivatinstrument \u00e4r ett finansiellt instrument eller annat avtal som har alla tre f\u00f6ljande k\u00e4nnetecken: \u2022 Dess v\u00e4rde f\u00f6r\u00e4ndras till f\u00f6ljd av en f\u00f6r\u00e4ndring i en angiven variabel, exempelvis r\u00e4nta, kurs p\u00e5 finansiellt instrument, r\u00e5varupris, v\u00e4xelkurs, pris- eller r\u00e4nteindex, kreditbetyg eller kreditindex, f\u00f6rutsatt att \u2013 i fr\u00e5ga om en icke-finansiell vari- abel \u2013 den inte \u00e4r specifik f\u00f6r n\u00e5gon av avtalsparterna (s\u00e5 kallad \u201dunderliggande variabel\u201d); \u2022 Det kr\u00e4ver ingen initial nettoinvestering eller en initial net- toinvestering som \u00e4r mindre \u00e4n vad som skulle kr\u00e4vas f\u00f6r andra typer av avtal som kan f\u00f6rv\u00e4ntas reagera p\u00e5 liknande s\u00e4tt p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i marknadsfaktorer; och \u2022 Avvecklingen sker i framtiden. Samtliga derivat redovisas i balansr\u00e4kningen och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. Derivat med positivt verkligt v\u00e4rde, inklusive upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 tillg\u00e5ngssidan under posten \u201dDerivatinstrument\u201d. Derivat med negativt verkligt v\u00e4rde, inklusive upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 skuldsidan under pos- ten \u201dDerivatinstrument\u201d. Vid v\u00e4rderingen av derivat till verkligt v\u00e4rde g\u00f6r Nordea justeringar i form av s\u00e5 kallade credit value adjustments (CVA) och debit value adjustments (DVA). CVA och DVA speg- lar hur motpartens kreditrisk respektive Nordeas egen kredit- v\u00e4rdighet p\u00e5verkar derivatets verkliga v\u00e4rde. F\u00f6r ytterligare information om ber\u00e4kningen och \u00f6vriga XVA, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 deri- vat redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om redovis- ningsprinciper och kritiska bed\u00f6mningar, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d .
Derivatinstrument
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2023, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Derivat som inte anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
166 421
170 856
7 238 112
Derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
6 114
6 622
224 844
Summa bruttobelopp
172 535
177 478
7 462 956
Kvittat belopp
-146 010
-146 684
Summa derivatinstrument
26 525
30 794
7 462 956
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2022, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Derivat som inte anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
204 938
206 220
6 998 966
Derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
6 606
7 965
213 147
Summa bruttobelopp
211 544
214 185
7 212 113
Kvittat belopp
-174 966
-174 083
Summa derivatinstrument
36 578
40 102
7 212 113
Nordea anv\u00e4nder derivatinstrument i handels- och riskhante- ringssyfte. Nordea kan ta positioner med f\u00f6rv\u00e4ntning om att g\u00f6ra en vinst p\u00e5 gynnsamma f\u00f6r\u00e4ndringar i aktie- eller valu- takurser, r\u00e4ntor eller index. Handelsportf\u00f6ljen hanteras som handelsrisk i riskhanteringssyfte. Derivatinstrument som inne- has i riskhanteringssyfte innefattar dels s\u00e4kringar som upp- fyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning, dels s\u00e5 kallade eko- nomiska s\u00e4kringar, som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning. Tabellen nedan visar verkligt v\u00e4rde och nominellt belopp f\u00f6r derivatinstrument som inte anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning. De nominella beloppen anger utest\u00e5ende transaktionsvolym vid \u00e5rets slut och ger inte n\u00e5gon indikation om vare sig marknads- risk eller kreditrisk. F\u00f6r mer information om derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning, se not K3.6 \u201dS\u00e4kringsredovisning\u201d. Verkligt v\u00e4rde och nominellt belopp f\u00f6r derivat i denna not avser derivatens v\u00e4rde f\u00f6re kvittning mellan tillg\u00e5ngar och skul- der i balansr\u00e4kningen (bruttobelopp) eftersom bruttobeloppet b\u00e4ttre speglar Nordeas exponering.
Derivat som inte anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2023, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
R\u00e4ntederivat
R\u00e4nteswappar
150 612
150 436
4 699 710
FRA
1 394
1 454
1 360 918
Terminer
30
36
95 394
Optioner
3 668
3 440
302 890
Summa
155 704
155 366
6 458 912
Aktiederivat
Aktieswappar
255
345
21 108
Terminer
2
3
705
Optioner
108
427
4 876
Summa
365
775
26 689
Valutaderivat
Valuta- och r\u00e4nteswappar
4 360
7 102
307 220
Valutaterminer
2 979
4 556
289 858
Optioner
91
49
5 355
Summa
7 430
11 707
602 433
\u00d6vriga derivat
Kreditderivat (CDS)
2 920
3 001
149 952
R\u00e5varuderivat
0
0
97
\u00d6vriga derivat
2
7
29
Summa
2 922
3 008
150 078
Summa derivat som inte anv\u00e4nds
f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning
166 421
170 856
7 238 112
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2022, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
R\u00e4ntederivat
R\u00e4nteswappar
181 687
179 423
4 149 868
FRA
3 687
4 124
1 455 868
Terminer
34
66
103 027
Optioner
6 311
6 267
371 724
Summa
191 719
189 880
6 080 487
Aktiederivat
Aktieswappar
352
306
18 964
Terminer
5
9
703
Optioner
122
413
4 394
Summa
479
728
24 061
Valutaderivat
Valuta- och r\u00e4nteswappar
7 459
8 806
334 844
Valutaterminer
3 506
4 741
370 760
Optioner
94
81
10 499
Summa
11 059
13 628
716 103
\u00d6vriga derivat
Kreditderivat (CDS)
1 663
1 917
178 128
R\u00e5varuderivat
10
37
125
\u00d6vriga derivat
8
30
62
Summa
1 681
1 984
178 315
Summa derivat som inte anv\u00e4nds
f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning
204 938
206 220
6 998 966
K3.13 Skulder till kreditinstitut Redovisningsprinciper Skulder till kreditinstitut innefattar skulder till centralbanker, banker, kreditmarknadsbolag, kreditbolag, finansbolag och hypoteksinstitut. Inl\u00e5ning klassificeras i enlighet med not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovis- ning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d.
Skulder till kreditinstitut
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Centralbanker
7 292
16 418
Banker
19 697
15 107
\u00d6vriga kreditinstitut
2 515
1 344
Summa
29 504
32 869
K3.14 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten Redovisningsprinciper Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten definieras som medel p\u00e5 inl\u00e5nings- konton som omfattas av den statliga ins\u00e4ttningsgarantin, men innefattar ocks\u00e5 belopp ut\u00f6ver de enskilda beloppsgr\u00e4nserna. \u00c4ven individuellt pensionssparande (IPS) ing\u00e5r, medan inl\u00e5- ning i placeringsportf\u00f6ljer redovisas som \u201dTillg\u00e5ngar i place- ringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal\u201d, se not K3.11. Uppl\u00e5- ning \u00e4r andra skulder till allm\u00e4nheten \u00e4n skuldinstrument. Inl\u00e5ning och uppl\u00e5ning delas in i olika kategorier i enlighet med not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovis- ning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d .
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Inl\u00e5ning
206 460
212 444
\u00c5terk\u00f6psavtal
3 602
5 020
Summa
210 062
217 464
1 1) Inl\u00e5ning avseende individuellt pensionssparande (IPS) ing\u00e5r ocks\u00e5. K3.15 Emitterade v\u00e4rdepapper Redovisningsprinciper Emitterade v\u00e4rdepapper \u00e4r instrument som Nordea emitterat och som enkelt kan \u00f6verf\u00f6ras utan Nordeas medgivande. Emitterade v\u00e4rdepapper delas in i olika kategorier i enlighet med not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. F\u00f6r en s\u00e4krad post i en s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 mikro- niv\u00e5, v\u00e4rderas den s\u00e4krade risken till verkligt v\u00e4rde och redo- visas p\u00e5 raden \u201dF\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r mikros\u00e4k- ringar av r\u00e4nterisk\u201d i tabellen nedan (f\u00f6r ytterligare informa- tion, se not K3.6 \u201dS\u00e4kringsredovisning\u201d). F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovis- ning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d och not K3.4 \u201dVerk- ligt v\u00e4rde\u201d .
Emitterade v\u00e4rdepapper
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Bankcertifikat
33 533
36 930
F\u00f6retagscertifikat
12 769
13 991
S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer
115 119
108 100
Senior icke-prioriterad skuld
12 849
11 126
Senior icke-s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer
9 928
13 620
\u00d6vriga
30
34
F\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r
mikros\u00e4kringar av r\u00e4nterisk
-1 680
-3 998
Summa
182 548
179 803
K3.16 \u00d6vriga skulder Redovisningsprinciper \u00d6vriga skulder \u00e4r skulder som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r n\u00e5gon av de \u00f6vriga skuldposterna. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovis- ning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.3 \u201dKlassifice- ring och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d .
\u00d6vriga skulder
Icke
Finansiella finansiella
31 dec 2023, mn euro skulder
skulder
Total
Fondlikvidskulder
890
\u2013
890
S\u00e5lda ej innehavda v\u00e4rdepapper
4 396
\u2013
4 396
Leverant\u00f6rsskulder
251
\u2013
251
Erh\u00e5llna marginals\u00e4kerheter
3 424
\u2013
3 424
Leasingskulder
1 103
\u2013
1 103
\u00d6vriga
2 097
1 566
3 663
Summa
12 161
1 566
13 727
Icke
Finansiella finansiella
31 dec 2022, mn euro skulder
skulder
Total
Fondlikvidskulder
1 626
\u2013
1 626
S\u00e5lda ej innehavda v\u00e4rdepapper
5 221
\u2013
5 221
Leverant\u00f6rsskulder
452
\u2013
452
Erh\u00e5llna marginals\u00e4kerheter
4 498
\u2013
4 498
Leasingskulder
1 080
\u2013
1 080
\u00d6vriga
2 517
1 377
3 894
Summa
15 394
1 377
16 771
K3.17 Efterst\u00e4llda skulder Redovisningsprinciper Efterst\u00e4llda skulder \u00e4r finansiella skulder f\u00f6r vilka det fram- g\u00e5r av avtalet att de i h\u00e4ndelse av likvidation eller konkurs inte \u00e5terbetalas f\u00f6rr\u00e4n samtliga \u00e5taganden gentemot andra fordrings\u00e4gare har fullgjorts. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedo- visning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d och not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. F\u00f6r en s\u00e4krad post i en s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 mikro- niv\u00e5, v\u00e4rderas den s\u00e4krade risken till verkligt v\u00e4rde och redo- visas p\u00e5 raden \u201dF\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r mikros\u00e4k- ringar av r\u00e4nterisk\u201d i tabellen nedan (f\u00f6r ytterligare informa- tion, se not K3.6 \u201dS\u00e4kringsredovisning\u201d). F\u00f6r mer information om de kritiska bed\u00f6mningar som kr\u00e4vs f\u00f6r att bed\u00f6ma om en efterst\u00e4lld skuld ska klassificeras som en skuld eller som eget kapital, se not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d .
Efterst\u00e4llda skulder
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
K\u00e4rnprim\u00e4rkapital
2 514
2 600
Supplement\u00e4rt kapital
3 548
3 295
\u00d6vriga efterst\u00e4llda skulder \u2013 10
F\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r
mikros\u00e4kringar av r\u00e4nterisk
-342
-504
Summa
5 720
5 401
F\u00f6r mer information, se not M3.14 \u201cEfterst\u00e4llda skulder\u201d .", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfFinancialInstrumentsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-676": { "value": "K3.1 Redovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen Redovisningsprinciper Derivatinstrument, b\u00f6rsnoterade v\u00e4rdepapper och avista- transaktioner i utl\u00e4ndsk valuta redovisas i, och bokas bort fr\u00e5n, balansr\u00e4kningen p\u00e5 aff\u00e4rsdagen. \u00d6vriga finansiella instrument redovisas i balansr\u00e4kningen p\u00e5 likviddagen. En tillg\u00e5ng eller skuld redovisas i balansr\u00e4kningen under \u201d\u00d6vriga tillg\u00e5ngar\u201d eller \u201d\u00d6vriga skulder\u201d mellan aff\u00e4rsdagen och likviddagen. Finansiella tillg\u00e5ngar, andra \u00e4n de f\u00f6r vilka aff\u00e4rsdagsredo- visning till\u00e4mpas, bokas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen n\u00e4r den avtalsenliga r\u00e4tten till kassafl\u00f6det fr\u00e5n de finansiella tillg\u00e5ng- arna upph\u00f6r att g\u00e4lla eller \u00f6verf\u00f6rs till annan part. R\u00e4tten till kassafl\u00f6det upph\u00f6r att g\u00e4lla eller \u00f6verf\u00f6rs vanligen n\u00e4r mot- parten har uppfyllt sin del av avtalet genom att t.ex. betala tillbaka ett l\u00e5n till Nordea, dvs. p\u00e5 likviddagen. L\u00e5n och andra finansiella tillg\u00e5ngar d\u00e4r kassafl\u00f6dena har justerats, eller som ing\u00e5r i en rekonstruktion, bokas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen, och ett nytt l\u00e5n redovisas om villkoren f\u00f6r det nya l\u00e5net v\u00e4sentligen skiljer sig fr\u00e5n de tidigare villkoren. Normalt brukar detta ske om nuv\u00e4rdet av kassafl\u00f6det fr\u00e5n det nya l\u00e5net, diskonterat med den ursprungliga r\u00e4ntan, skil- jer sig mer \u00e4n 10 procent fr\u00e5n nuv\u00e4rdet av det \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6det fr\u00e5n det gamla l\u00e5net. Samma princi- per g\u00e4ller f\u00f6r finansiella skulder. Villkoren anses \u00e4ven skilja sig \u00e5t v\u00e4sentligt f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar, d\u00e4r det justerade kassafl\u00f6det endast utg\u00f6rs av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta (SPPI), medan detta inte var fallet f\u00f6r det ursprungliga kassafl\u00f6det och vice versa. I vissa fall genomf\u00f6rs transaktioner d\u00e4r Nordea \u00f6verf\u00f6r till- g\u00e5ngar som redovisas i balansr\u00e4kningen, men samtidigt beh\u00e5ller antingen hela eller delar av risken och r\u00e4ttigheterna f\u00f6rknippade med de \u00f6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngarna. Om alla eller i stort sett alla risker och r\u00e4ttigheter beh\u00e5lls, bokas inte de \u00f6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngarna bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. Om Nordeas motpart kan s\u00e4lja eller pants\u00e4tta de \u00f6verf\u00f6rda till- g\u00e5ngarna p\u00e5 nytt, redovisas tillg\u00e5ngarna i not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instrument\u201d. \u00d6verf\u00f6ring av tillg\u00e5ngar med bibeh\u00e5l- lande av alla eller i stort sett alla risker och r\u00e4ttigheter omfat- tar avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n och \u00e5terk\u00f6psavtal. Finansiella skulder bokas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen n\u00e4r de upph\u00f6r. Normalt sker detta n\u00e4r Nordea fullg\u00f6r sin del av avta- let, till exempel n\u00e4r Nordea \u00e5terbetalar inl\u00e5ning till motpar- ten, dvs. p\u00e5 likviddagen. F\u00f6rs\u00e4ljning av v\u00e4rdepapper som inte \u00e4gs av Nordea defi- nieras som blankning och redovisas som en tradingrelaterad skuld (s\u00e5lda, ej innehavda v\u00e4rdepapper) under \u201d\u00d6vriga skul- der\u201d i balansr\u00e4kningen. Blankningen t\u00e4cks i allm\u00e4nhet genom en transaktion avseende v\u00e4rdepappersfinansiering (SFT), oftast ett omv\u00e4nt \u00e5terk\u00f6psavtal eller andra typer av avtal om inl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper. K3.8 Utl\u00e5ning Redovisningsprinciper L\u00e5n \u00e4r finansiella instrument med fasta eller fastst\u00e4llbara betalningar som inte enkelt kan \u00f6verf\u00f6ras utan g\u00e4lden\u00e4rens medgivande. L\u00e5n klassificeras och v\u00e4rderas i enlighet med beskrivningen i not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. Nedan f\u00f6ljer Nordeas redovisningsprinciper g\u00e4llande kreditf\u00f6rluster. Mer information om kreditrisk i utl\u00e5ningen finns i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d. Finansiella instrument som klassificerats i kategorin \u201dUpp- lupet anskaffningsv\u00e4rde\u201d eller \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt total- resultat\u201d omfattas av pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov till f\u00f6ljd av kreditrisk. H\u00e4r ing\u00e5r tillg\u00e5ngar som i balansr\u00e4kningen redovisats under \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d samt \u201dR\u00e4nteb\u00e4ran- de v\u00e4rdepapper\u201d. I utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten ing\u00e5r finansiell leasing, som ocks\u00e5 omfattas av pr\u00f6vning av nedskrivningsbe- hov. Bland dessa balansposter finns \u00e4ven tillg\u00e5ngar som klas- sificerats i kategorin \u201dVerkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och som inte omfattas av n\u00e5gon pr\u00f6vning av nedskrivnings- behovet. Se \u00e4ven not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. \u00c4ven \u00e5taganden utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen, eventualf\u00f6rplik- telser och kredit\u00e5taganden ska pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivningsbehov. Redovisning och presentation Tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas brutto, med en separat reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlus- ter om f\u00f6rlusten inte betraktas som definitiv. Reserverna kvittas mot utl\u00e5ningen i balansr\u00e4kningen, men presenteras separat i denna not. F\u00f6r\u00e4ndringar av reserveringar redovisas i resultat- r\u00e4kningen och klassificeras som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Om nedskrivningen anses vara definitiv redovisas den som en konstaterad kreditf\u00f6rlust, och det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 l\u00e5net j\u00e4mte tillh\u00f6rande reservering f\u00f6r kreditf\u00f6rluster tas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. En nedskrivning anses vara definitiv n\u00e4r konkursans\u00f6kan inges mot l\u00e5ntagaren och konkursf\u00f6rval- taren har presenterat den ekonomiska utg\u00e5ngen av konkurs- f\u00f6rfarandet, eller n\u00e4r Nordea eftersk\u00e4nker sina fordringar genom rekonstruktion p\u00e5 antingen r\u00e4ttslig eller frivillig grund eller n\u00e4r Nordea av andra sk\u00e4l bed\u00f6mer \u00e5tervinning av for- dran som osannolik. Se \u00e4ven avsnittet \u201dAvskrivningar\u201d nedan. Avs\u00e4ttningar f\u00f6r poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen klassifice- ras som \u201dAvs\u00e4ttningar\u201d i balansr\u00e4kningen, med f\u00f6r\u00e4ndringar i avs\u00e4ttningar klassificerade som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Tillg\u00e5ngar klassificerade som \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat\u201d redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen. Nedskrivningar ber\u00e4knade i enlighet med IFRS 9 redovisas i resultatr\u00e4kningen och klassificeras som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Eventuella justeringar till verkligt v\u00e4rde redovisas i \u201d\u00d6vrigt totalresultat\u201d. Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov Nordea klassificerar alla l\u00e5nefordringar i olika kategorier p\u00e5 individuell basis. Kategori 1 inkluderar tillg\u00e5ngar utan bety- dande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4l- let, kategori 2 inkluderar tillg\u00e5ngar med betydande \u00f6kning av kreditrisken och kategori 3 (os\u00e4kra l\u00e5nefordringar) inkluderar fallerade tillg\u00e5ngar. Nordea f\u00f6ljer upp om det finns indikatio- ner p\u00e5 kreditf\u00f6rs\u00e4mring (kategori 3) genom att identifiera h\u00e4ndelser med negativ inverkan p\u00e5 ber\u00e4knade framtida kas- safl\u00f6den. Nordea till\u00e4mpar samma definition p\u00e5 fallissemang som i kapitalt\u00e4ckningsf\u00f6rordningen. Mer information om identifiering av f\u00f6rlusth\u00e4ndelser finns i not K11 \u201dRisk- och lik- viditetshantering\u201d. L\u00e5nefordringar som inte har individuellt ber\u00e4knade reserver ing\u00e5r i pr\u00f6vningen av nedskrivningsbeho- vet baserat p\u00e5 statistiska modeller. F\u00f6r l\u00e5nefordringar med betydande v\u00e4rde d\u00e4r en kredith\u00e4n- delse har identifierats, pr\u00f6vas nedskrivningsbehovet p\u00e5 indivi- duell basis. Om l\u00e5nefordringen bed\u00f6ms vara os\u00e4ker g\u00f6rs en individuell reservering. Det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 l\u00e5nefordring- en j\u00e4mf\u00f6rs med den nuv\u00e4rdesber\u00e4knade summan av f\u00f6rv\u00e4n- tade framtida kassafl\u00f6den. Om det redovisade v\u00e4rdet \u00e4r h\u00f6gre redovisas skillnaden som en nedskrivningsf\u00f6rlust. De f\u00f6rv\u00e4n- tade kassafl\u00f6dena diskonteras med den ursprungliga effektiva r\u00e4ntan och innefattar verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4kerheter och andra kreditf\u00f6rst\u00e4rkningar. Nuv\u00e4rdesber\u00e4kningen baseras p\u00e5 tre olika fram\u00e5tblickande scenarier som \u00e4r sannolikhetsviktade. F\u00f6r l\u00e5nefordringar som inte \u00e4r betydande d\u00e4r ett individu- ellt nedskrivningsbehov har identifierats, ber\u00e4knas nedskriv- ningsbeloppet utifr\u00e5n den modell som beskrivs nedan, men med h\u00e4nsyn till att l\u00e5nefordringarna redan \u00e4r fallerade. Nordea anv\u00e4nder sig av undantaget \u201dl\u00e5g kreditrisk\u201d f\u00f6r l\u00e5nefordringar som utf\u00e4rdats f\u00f6re \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 9 den 1 januari 2018. Denna typ av l\u00e5nefordringar d\u00e4r sannolikheten f\u00f6r fallissemang (PD) inom 12 m\u00e5nader understiger 0,3 pro- cent klassificeras som kategori 1. Nordea till\u00e4mpar \u00e4ven detta undantag f\u00f6r en mindre portf\u00f6lj av r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepap- per i f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen. Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade enligt statistiska modeller F\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r inget nedskrivningsbehov identifiera- des i den individuella pr\u00f6vningen anv\u00e4nds en kollektiv modell f\u00f6r ber\u00e4kning av nedskrivningsbehov. Reserveringarna ber\u00e4k- nas som l\u00e5nefordring vid fallissemang g\u00e5nger f\u00f6rlusten i h\u00e4n- delse av fallissemang. Reserveringar f\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r det inte skett n\u00e5gon betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet baseras p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6r- luster under kommande 12 m\u00e5nader (kategori 1). Reserve- ringar f\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r det har skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, men d\u00e4r ingen nedskrivning har gjorts, baseras p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntade kre- ditf\u00f6rluster under hela den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden (kategori 2). Detta g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r os\u00e4kra fordringar som inte \u00e4r betydande i kategori 3. Nordea anv\u00e4nder tv\u00e5 olika modeller f\u00f6r att fastst\u00e4lla om det har skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken eller inte. F\u00f6r tillg\u00e5ngar som innehades vid \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 9 anv\u00e4nds f\u00f6r\u00e4ndringen i interna rating- och scoringuppgifter f\u00f6r att fast- st\u00e4lla om det skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken eller inte. Interna rating-/scoringuppgifter anv\u00e4nds f\u00f6r att bed\u00f6ma risken hos kunderna, och en f\u00f6rs\u00e4mrad rating/scoring f\u00f6r en kund tyder p\u00e5 att kreditrisken har \u00f6kat. Nordea har dragit slut- satsen att det inte \u00e4r m\u00f6jligt att vid kreditgivningen ber\u00e4kna sannolikheten f\u00f6r fallissemang (PD) f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6pti- den utan bed\u00f6mningar i efterhand av tillg\u00e5ngar som redan redovisas i balansr\u00e4kningen vid \u00f6verg\u00e5ngen. F\u00f6r\u00e4ndringar i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden anv\u00e4nds som utl\u00f6sande fak- tor f\u00f6r tillg\u00e5ngar redovisade efter \u00f6verg\u00e5ngen. F\u00f6r tillg\u00e5ngar som bed\u00f6ms utifr\u00e5n PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden anv\u00e4nder Nordea en blandning av absoluta och rela- tiva f\u00f6r\u00e4ndringar i PD som kriterium f\u00f6r \u00f6verf\u00f6ringen. \u2022 Retail-kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD under 1 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 100 procent och en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 45 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 Retail-kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD \u00f6ver eller lika med 1 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 100 pro- cent eller en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 300 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 F\u00f6retags- och institutionella kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD under 0,5 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 150 procent och en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 20 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 F\u00f6retags- och institutionella kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver eller lika med 0,5 procent: L\u00e5ne- fordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 150 procent eller en absolut \u00f6kning av tolv- m\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 400 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. F\u00f6r tillg\u00e5ngar d\u00e4r rating- och scoringmodeller anv\u00e4nds, kali- breras rating-/scoringf\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6r att matcha den bety- dande \u00f6kningen av kreditrisken utifr\u00e5n PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5- ende l\u00f6ptiden. Dessutom g\u00f6r Nordea \u00f6verf\u00f6ringar mellan kategorier av f\u00f6ljande sk\u00e4l: \u2022 Kunder som omfattas av f\u00f6rmildrande kreditvillkor och kun- der som \u00e4r mer \u00e4n 30 dagar sena med sina betalningar \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2, s\u00e5vida inte ett nedskrivningsbehov redan har identifierats (kategori 3). L\u00e5nefordringar som omfattas av f\u00f6rmildrande kreditvillkor kvarst\u00e5r i kategori 2 under en pr\u00f6votid p\u00e5 24 m\u00e5nader, fr\u00e5n och med den tid- punkt d\u00e5 \u00e5tg\u00e4rderna inf\u00f6rdes. N\u00e4r l\u00e5nefordringarna efter pr\u00f6votidens slut \u00e5terf\u00f6rs till kategori 1 hanteras de p\u00e5 samma s\u00e4tt som andra l\u00e5nefordringar i kategori 1 i fr\u00e5ga om bed\u00f6mningen av om det f\u00f6religger en v\u00e4sentlig \u00f6kning av kreditrisken. \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r kunderna \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar sena med sina betalningar klassificeras normalt i kategori 3, men denna klassificering \u00e4ndras om det finns bevis f\u00f6r att kun- den inte har fallerat. S\u00e5dana l\u00e5nefordringar klassificeras i kategori 2. \u2022 L\u00e5nefordringar med en relativ f\u00f6r\u00e4ndring av PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 200 procent, (ber\u00e4knad p\u00e5 \u00e5rsbasis), och med en kreditf\u00f6rs\u00e4mring om minst en rating- grad \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 L\u00e5nefordringar med \u201dh\u00f6g risk\u201d, det vill s\u00e4ga med en rating p\u00e5 2 eller l\u00e4gre, \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. Vid ber\u00e4kningen av reserveringar, inklusive kategoriindel- ningen, anv\u00e4nds b\u00e5de historisk information och sannolikhets- viktad, fram\u00e5tblickande information. Nordea anv\u00e4nder tre makroekonomiska scenarier f\u00f6r att ta h\u00e4nsyn till de icke-linj\u00e4- ra aspekterna av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. De olika scenari- erna anv\u00e4nds f\u00f6r att justera de aktuella parametrarna f\u00f6r ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, och ett sannolikhets- viktat genomsnitt av de f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlusterna enligt respek- tive scenario redovisas som reserveringar. Modellen anv\u00e4nder sig av data som samlats in f\u00f6re balansdagen, vilket inneb\u00e4r att Nordea m\u00e5ste identifiera h\u00e4ndelser som skulle kunna p\u00e5verka reserveringarna efter datainsamlingen. Ledningen utv\u00e4rderar dessa h\u00e4ndelser och justerar reserveringarna, om detta bed\u00f6ms n\u00f6dv\u00e4ndigt. Bortskrivningar Bortskrivningar inneb\u00e4r att l\u00e5n eller kundfordringar avf\u00f6rs fr\u00e5n balansr\u00e4kningen samtidigt som motsvarande kreditf\u00f6r- lustreservering realiseras. N\u00e4r fordringar bed\u00f6ms vara om\u00f6j- liga att driva in ska de snarast m\u00f6jligt bortskrivas, oavsett om det r\u00e4ttsliga anspr\u00e5ket kvarst\u00e5r eller inte. En bortskrivning kan g\u00f6ras innan eventuella r\u00e4ttsliga \u00e5tg\u00e4rder mot l\u00e5ntagaren, f\u00f6r att \u00e5tervinna skulden, har slutf\u00f6rts. \u00c4ven om en fordran som inte kan drivas in bortskrivs eller avf\u00f6rs fr\u00e5n balansr\u00e4k- ningen har kunden en r\u00e4ttslig skyldighet att betala den ute- st\u00e5ende skulden. Vid bed\u00f6mningen av huruvida os\u00e4kra l\u00e5ne- fordringar kan \u00e5tervinnas och om bortskrivning kr\u00e4vs, \u00e4r det framf\u00f6r allt l\u00e5nefordringar med f\u00f6ljande egenskaper som st\u00e5r i fokus (listan \u00e4r inte utt\u00f6mmande): \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r kunderna \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar sena med betalningen. Om en l\u00e5nefordring, eller del av den, efter den h\u00e4r bed\u00f6mningen anses vara om\u00f6jlig att driva in, bortskrivs den. \u2022 L\u00e5nefordringar som omfattas av insolvensf\u00f6rfaranden och har l\u00e5g s\u00e4kerhetst\u00e4ckning. \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r juridiska kostnader f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6rbruka beh\u00e5llningen fr\u00e5n konkursf\u00f6rfarandet, med l\u00e5ga \u00e5tervin- ningsv\u00e4rden som f\u00f6ljd. \u2022 Delbortskrivning kan vara befogad n\u00e4r det finns rimliga ekonomiska bel\u00e4gg f\u00f6r att l\u00e5ntagaren inte kan \u00e5terbetala hela beloppet, det vill s\u00e4ga en avsev\u00e4rd del av skulden kan inte p\u00e5 rimliga grunder s\u00e4gas vara \u00e5tervinningsbar genom f\u00f6rmildrande kreditvillkor eller realisering av s\u00e4kerheter. \u2022 Rekonstruktionsfall. Diskonteringsr\u00e4nta Diskonteringsr\u00e4ntan som anv\u00e4nds f\u00f6r v\u00e4rdering av os\u00e4kra l\u00e5nefordringar motsvarar den ursprungliga effektiva r\u00e4ntan f\u00f6r l\u00e5n h\u00e4nf\u00f6rliga till en enskild kund eller, i f\u00f6rekommande fall, till en grupp av l\u00e5nefordringar. Om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt kan diskonteringsr\u00e4ntan baseras p\u00e5 en metod som resulterar i en nedskrivning som utg\u00f6r en rimlig uppskattning, ber\u00e4knad enligt effektivr\u00e4ntemetoden. Omstrukturerade l\u00e5nefordringar och modifieringar Med en omstrukturerad l\u00e5nefordran avses i detta samman- hang en l\u00e5nefordran d\u00e4r Nordea har beviljat l\u00e5ntagaren efter- gifter till f\u00f6ljd av dennes ekonomiska sv\u00e5righeter och d\u00e4r s\u00e5dana eftergifter har gett upphov till en kreditf\u00f6rlust f\u00f6r Nordea. Efter omstrukturering betraktas l\u00e5nefordran vanligen inte l\u00e4ngre som os\u00e4ker om \u00e5tagandena fullf\u00f6ljs i enlighet med de nya villkoren. I det fall en \u00e5tervinning sker redovisas betal- ningen som en \u00e5tervinning av kreditf\u00f6rluster. Modifiering av de avtalsenliga kassafl\u00f6dena f\u00f6r l\u00e5n till kunder med ekonomiska sv\u00e5righeter (f\u00f6rmildrande kreditvillkor) mins- kar det redovisade l\u00e5nebeloppet, brutto. Normalt \u00e4r denna minskning mindre \u00e4n den befintliga reserveringen, och ingen f\u00f6rlust redovisas i resultatr\u00e4kningen till f\u00f6ljd av modifiering. Om de \u00e4r betydande, minskas bruttobeloppen (l\u00e5n och reservering). Tillg\u00e5ngar \u00f6vertagna f\u00f6r skyddande av fordran I en finansiell omstrukturering kan l\u00e5ngivaren komma att avst\u00e5 fr\u00e5n l\u00e5nefordringar till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r l\u00e5ntagaren och i utby- te mot denna eftergift ta \u00f6ver tillg\u00e5ngar som l\u00e4mnats som s\u00e4kerhet f\u00f6r l\u00e5nen, aktier som emitterats av l\u00e5ntagaren eller andra tillg\u00e5ngar. En tillg\u00e5ng \u00f6vertagen f\u00f6r skyddande av for- dran redovisas i balansr\u00e4kningen tillsammans med liknande tillg\u00e5ngar som redan innehas av Nordea. En \u00f6vertagen fastig- het som inte innehas f\u00f6r eget utnyttjande redovisas till exem- pel tillsammans med andra f\u00f6rvaltningsfastigheter. Alla tillg\u00e5ngar som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran redovisas vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet till verkligt v\u00e4rde och eventuell skillnad mellan l\u00e5nets redovisade v\u00e4rde och det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 den \u00f6vertagna tillg\u00e5ngen redovisas under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 redovis- ningsdagen blir tillg\u00e5ngens anskaffningsv\u00e4rde eller upplupna anskaffningsv\u00e4rde, beroende p\u00e5 vad som \u00e4r till\u00e4mpligt. Under efterf\u00f6ljande perioder v\u00e4rderas tillg\u00e5ngar som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran i enlighet med g\u00e4llande v\u00e4rderings- principer f\u00f6r tillg\u00e5ngsslaget. F\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderas d\u00e5 till verkligt v\u00e4rde. \u00d6vertagna finansiella tillg\u00e5ngar klassifi- ceras generellt i kategorin \u201dVerkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kning- en\u201d och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Eventuella v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar efter den \u00f6vertagna tillg\u00e5ng- ens f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4lle, redovisas i resultatr\u00e4kningen i enlighet med koncernens principer f\u00f6r presentation av till- g\u00e5ngsslaget. Posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d i resultatr\u00e4kning- en p\u00e5verkas f\u00f6ljaktligen inte av nya v\u00e4rderingar av den \u00f6ver- tagna tillg\u00e5ngen efter f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet . ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForDerecognitionOfFinancialInstrumentsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-677": { "value": "K3.1 Redovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen Redovisningsprinciper Derivatinstrument, b\u00f6rsnoterade v\u00e4rdepapper och avista- transaktioner i utl\u00e4ndsk valuta redovisas i, och bokas bort fr\u00e5n, balansr\u00e4kningen p\u00e5 aff\u00e4rsdagen. \u00d6vriga finansiella instrument redovisas i balansr\u00e4kningen p\u00e5 likviddagen. En tillg\u00e5ng eller skuld redovisas i balansr\u00e4kningen under \u201d\u00d6vriga tillg\u00e5ngar\u201d eller \u201d\u00d6vriga skulder\u201d mellan aff\u00e4rsdagen och likviddagen. L\u00e5n och andra finansiella tillg\u00e5ngar d\u00e4r kassafl\u00f6dena har justerats, eller som ing\u00e5r i en rekonstruktion, bokas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen, och ett nytt l\u00e5n redovisas om villkoren f\u00f6r det nya l\u00e5net v\u00e4sentligen skiljer sig fr\u00e5n de tidigare villkoren. Normalt brukar detta ske om nuv\u00e4rdet av kassafl\u00f6det fr\u00e5n det nya l\u00e5net, diskonterat med den ursprungliga r\u00e4ntan, skil- jer sig mer \u00e4n 10 procent fr\u00e5n nuv\u00e4rdet av det \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6det fr\u00e5n det gamla l\u00e5net. Samma princi- per g\u00e4ller f\u00f6r finansiella skulder. Villkoren anses \u00e4ven skilja sig \u00e5t v\u00e4sentligt f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar, d\u00e4r det justerade kassafl\u00f6det endast utg\u00f6rs av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta (SPPI), medan detta inte var fallet f\u00f6r det ursprungliga kassafl\u00f6det och vice versa. I vissa fall genomf\u00f6rs transaktioner d\u00e4r Nordea \u00f6verf\u00f6r till- g\u00e5ngar som redovisas i balansr\u00e4kningen, men samtidigt beh\u00e5ller antingen hela eller delar av risken och r\u00e4ttigheterna f\u00f6rknippade med de \u00f6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngarna. Om alla eller i stort sett alla risker och r\u00e4ttigheter beh\u00e5lls, bokas inte de \u00f6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngarna bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. Om Nordeas motpart kan s\u00e4lja eller pants\u00e4tta de \u00f6verf\u00f6rda till- g\u00e5ngarna p\u00e5 nytt, redovisas tillg\u00e5ngarna i not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instrument\u201d. \u00d6verf\u00f6ring av tillg\u00e5ngar med bibeh\u00e5l- lande av alla eller i stort sett alla risker och r\u00e4ttigheter omfat- tar avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n och \u00e5terk\u00f6psavtal. Finansiella skulder bokas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen n\u00e4r de upph\u00f6r. Normalt sker detta n\u00e4r Nordea fullg\u00f6r sin del av avta- let, till exempel n\u00e4r Nordea \u00e5terbetalar inl\u00e5ning till motpar- ten, dvs. p\u00e5 likviddagen. F\u00f6rs\u00e4ljning av v\u00e4rdepapper som inte \u00e4gs av Nordea defi- nieras som blankning och redovisas som en tradingrelaterad skuld (s\u00e5lda, ej innehavda v\u00e4rdepapper) under \u201d\u00d6vriga skul- der\u201d i balansr\u00e4kningen. Blankningen t\u00e4cks i allm\u00e4nhet genom en transaktion avseende v\u00e4rdepappersfinansiering (SFT), oftast ett omv\u00e4nt \u00e5terk\u00f6psavtal eller andra typer av avtal om inl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper. K3.3 Klassificering och v\u00e4rdering Redovisningsprinciper Varje finansiellt instrument har klassificerats i n\u00e5gon av f\u00f6ljande kategorier: Finansiella skulder: \u2022 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen: - Obligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen - Fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k- ningen (verkligt v\u00e4rde-optionen) Alla finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas till verkligt v\u00e4rde vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. Klassificeringen av finan- siella instrument i olika kategorier utg\u00f6r grunden f\u00f6r hur varje finansiellt instrument d\u00e4refter v\u00e4rderas i balansr\u00e4kningen och hur f\u00f6r\u00e4ndringar i dess v\u00e4rde redovisas. Tabellen Klassificering av finansiella instrument i not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rde- ring\u201d visar i vilka olika kategorier de finansiella instrumenten i Nordeas balansr\u00e4kning har klassificerats enligt IFRS 9. Upplupet anskaffningsv\u00e4rde Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas initialt i balansr\u00e4kningen till verk- ligt v\u00e4rde, inklusive transaktionskostnader. Efter f\u00f6rsta redovis- ningstillf\u00e4llet v\u00e4rderas instrument i denna kategori till upplupet anskaffningsv\u00e4rde. Vid v\u00e4rdering till upplupet anskaffnings- v\u00e4rde resultatf\u00f6rs skillnaden mellan anskaffningsv\u00e4rdet och inl\u00f6senv\u00e4rdet \u00f6ver den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden med hj\u00e4lp av effektivr\u00e4ntemetoden. Upplupet anskaffningsv\u00e4rde definieras som det belopp till vilket den finansiella tillg\u00e5ngen eller skul- den v\u00e4rderas vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, minus avbetal- ningar av kapitalbelopp, plus eller minus ackumulerade avskrivningar p\u00e5 eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet p\u00e5 f\u00f6rfallodagen och, f\u00f6r finansiella till- g\u00e5ngar, justerat f\u00f6r eventuell f\u00f6rlustreserv. De ackumulerade avskrivningarna ber\u00e4knas genom att till\u00e4mpa effektivr\u00e4nteme- toden. F\u00f6r ytterligare information om effektivr\u00e4ntemetoden, se not K2.2 \u201dR\u00e4ntenetto\u201d. Information om nedskrivningar enligt IFRS 9 finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. R\u00e4nta p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder i kategorin v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas normalt i resultatr\u00e4k- ningen under \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4n- temetoden\u201d respektive \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d. Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde exklusive trans- aktionskostnader. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r dessa poster redovisas normalt direkt i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Emellertid redovisas justeringar till verkligt v\u00e4rde av marginalkomponenten f\u00f6r l\u00e5nefordringar i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instrumenten till f\u00f6rfall och som obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (uppfyller inte SPPI-kriteriet) separat i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNet- toresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obliga- toriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r information om ber\u00e4kning av verkligt v\u00e4rde, se not K3.4 \u201dVerk- ligt v\u00e4rde\u201d. Avkastningen p\u00e5 tillg\u00e5ngar som \u00e4r knutna till skulder till f\u00f6rs\u00e4kringstagare allokeras dessutom till posten \"Avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som t\u00e4cker f\u00f6rs\u00e4kringsskulder\". Se not K2.4 \"Net- toresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\". Den h\u00e4r kategorin har tv\u00e5 underkategorier: \u201dObligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och \u201dFr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (verk- ligt v\u00e4rde-optionen)\u201d. Underkategorin \u201dFr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (verkligt v\u00e4rde-optio- nen)\u201d inneb\u00e4r att finansiella tillg\u00e5ngar och skulder kan v\u00e4rde- ras till verkligt v\u00e4rde samtidigt som skillnaderna i verkligt v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen. Det h\u00e4r alternativet kan anv\u00e4n- das om det eliminerar eller avsev\u00e4rt minskar en bristande \u00f6ver- ensst\u00e4mmelse i redovisningen och f\u00f6r skulder om de f\u00f6rvaltas baserat p\u00e5 verkligt v\u00e4rde. F\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk h\u00e4nf\u00f6rliga till skulder som redan fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen redovisas under \u00f6vrigt totalresultat, s\u00e5vi- da detta inte f\u00f6ranleder bristande \u00f6verensst\u00e4mmelse i redovisningen. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till balanspos- ter redovisade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen klassifi- ceras normalt som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information, inklusive undantag fr\u00e5n huvudregeln, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d och not K2.2 \u201dR\u00e4ntenetto\u201d Sammansatta finansiella instrument Sammansatta finansiella instrument \u00e4r avtal som omfattar ett v\u00e4rdavtal och ett inb\u00e4ddat derivat. S\u00e5dana kombinationer uppst\u00e5r huvudsakligen i samband med emissioner av strukture- rade skuldinstrument, s\u00e5som emitterade indexobligationer och l\u00e5nefordringar med inb\u00e4ddade r\u00e4ntekorridorer och r\u00e4ntetak. F\u00f6r strukturerade obligationer som har emitterats av Mar- kets till\u00e4mpar Nordea verkligt v\u00e4rde-optionen, och hela det sammansatta instrumentet, v\u00e4rdavtalet och det inb\u00e4ddade derivatet, v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och redovisas under \u201dEmitterade v\u00e4rdepapper\u201d i balansr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undan- tag f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i Nordeas egna kreditrisk som redovisas i \u00f6vrigt totalresultat. Emitterade skuld- och eget kapital-instrument Ett finansiellt instrument emitterat av Nordea klassificeras antingen som en finansiell skuld eller som eget kapital. Emit- terade finansiella instrument klassificeras som finansiella skul- der om avtalsf\u00f6rh\u00e5llandena inneb\u00e4r att Nordea har en befint- lig f\u00f6rpliktelse att antingen erl\u00e4gga kontanter eller annan finansiell tillg\u00e5ng, eller ett variabelt antal eget kapital-instru- ment, till innehavaren av instrumentet. Om s\u00e5 inte \u00e4r fallet \u00e4r instrumentet vanligtvis ett eget kapital-instrument och klas- sificeras som eget kapital, med avdrag f\u00f6r transaktionskostna- der. Om emitterade finansiella instrument inneh\u00e5ller b\u00e5de en skuld- och en eget kapital-del, redovisas dessa delar separat K3.4 Verkligt v\u00e4rde Redovisningsprinciper Verkligt v\u00e4rde definieras som det pris som vid v\u00e4rderingstid- punkten skulle erh\u00e5llas vid f\u00f6rs\u00e4ljning av en tillg\u00e5ng eller betalas vid \u00f6verl\u00e5telse av en skuld i en ordnad transaktion mellan marknadsakt\u00f6rer. Vid v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde antas att transaktionen sker under aktuella marknadsf\u00f6rh\u00e5l- landen p\u00e5 tillg\u00e5ngens eller skuldens huvudmarknad, eller, om en huvudmarknad saknas, p\u00e5 tillg\u00e5ngens eller skuldens mest f\u00f6rdelaktiga marknad. Det b\u00e4sta beviset p\u00e5 verkligt v\u00e4rde \u00e4r f\u00f6rekomsten av publicerade prisnoteringar p\u00e5 en aktiv marknad och n\u00e4r s\u00e5dana f\u00f6rekommer anv\u00e4nds de vid v\u00e4rderingen av finansiel- la tillg\u00e5ngar och finansiella skulder. En aktiv marknad \u00e4r en marknad d\u00e4r transaktioner med tillg\u00e5ngen eller skulden intr\u00e4ffar tillr\u00e4ckligt ofta och med tillr\u00e4cklig volym f\u00f6r att ge l\u00f6pande prisinformation. Den absoluta likviditets- och volym- niv\u00e5n som kr\u00e4vs f\u00f6r att marknaden ska anses vara aktiv varie- rar beroende p\u00e5 instrumentklass. Handelsfrekvensen och volymen \u00f6vervakas regelbundet f\u00f6r att bed\u00f6ma om marknaderna \u00e4r aktiva eller inte. Om note- rade priser f\u00f6r ett finansiellt instrument inte representerar faktiska och regelbundet f\u00f6rekommande marknadstransak- tioner, eller om noterade priser inte finns tillg\u00e4ngliga, fast- st\u00e4lls det verkliga v\u00e4rdet med hj\u00e4lp av l\u00e4mplig v\u00e4rderingsme- tod. V\u00e4rderingsmetodens l\u00e4mplighet, inklusive en bed\u00f6mning av om noterade priser eller teoretiska priser ska anv\u00e4ndas, \u00f6vervakas regelbundet. V\u00e4rderingsmetoderna kan variera fr\u00e5n enkel analys av diskonterade kassafl\u00f6den till komplexa optionsv\u00e4rderings- modeller. V\u00e4rderingsmetoderna har utformats s\u00e5 att obser- verbara marknadspriser och kurser anv\u00e4nds som indata i f\u00f6rekommande fall, men \u00e4ven icke observerbara modell - parametrar kan anv\u00e4ndas. V\u00e4rderingsmetodens l\u00e4mplighet bed\u00f6ms genom att m\u00e4ta dess f\u00f6rm\u00e5ga att matcha marknads- priser. Detta g\u00f6rs genom att j\u00e4mf\u00f6ra ber\u00e4knade priser med relevant j\u00e4mf\u00f6relsedata, t.ex. b\u00f6rskurser, motpartens v\u00e4rde- ringar eller konsensuspriser. F\u00f6r finansiella instrument d\u00e4r verkligt v\u00e4rde uppskattas med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmetod, unders\u00f6ks om de variabler som anv\u00e4nds till \u00f6verv\u00e4gande del baserats p\u00e5 data fr\u00e5n observerbara marknader. Med data fr\u00e5n observerbara mark- nader avser Nordea data som kan inh\u00e4mtas fr\u00e5n allm\u00e4nt till- g\u00e4ngliga externa k\u00e4llor och som bed\u00f6ms utg\u00f6ra realistiska marknadspriser. Vid anv\u00e4ndning av icke observerbara data, som har en betydande inverkan p\u00e5 v\u00e4rderingen, kan instru- mentet vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet inte redovisas till det verkliga v\u00e4rde som ber\u00e4knats via v\u00e4rderingsmetoden, och eventuella initiala vinster periodiseras d\u00e4rf\u00f6r i resultatr\u00e4k- ningen \u00f6ver instrumentets l\u00f6ptid. De initiala vinsterna redovi- sas d\u00e4refter direkt i resultatr\u00e4kningen i det fall icke observer- bara data blir observerbara . Tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde utifr\u00e5n de tre niv\u00e5erna i IFRS-hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. Hierarkin ger h\u00f6gst prioritet till noterade priser (ojusterade) p\u00e5 aktiva marknader f\u00f6r identiska tillg\u00e5ngar och skulder (niv\u00e5 1) och l\u00e4gst prioritet till ej observerbar indata (niv\u00e5 3). Klassifice- ringen av dessa instrument baseras p\u00e5 den l\u00e4gsta niv\u00e5 indata som \u00e4r v\u00e4sentlig f\u00f6r verkligt v\u00e4rde-v\u00e4rderingen i sin helhet. Niv\u00e5 1 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av tillg\u00e5ngar och skulder som v\u00e4rderats med hj\u00e4lp av ojusterade noterade pri- ser p\u00e5 aktiva marknader f\u00f6r identiska tillg\u00e5ngar och skulder. En aktiv marknad \u00e4r en marknad d\u00e4r transaktioner med till- g\u00e5ngen eller skulden intr\u00e4ffar tillr\u00e4ckligt ofta och med till- r\u00e4cklig volym f\u00f6r att ge l\u00f6pande prisinformation. Niv\u00e5 2 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av tillg\u00e5ngar och skulder som inte har noterade marknadspriser direkt tillg\u00e4ng- liga fr\u00e5n aktiva marknader. Verkligt v\u00e4rde baseras p\u00e5 note- rade priser f\u00f6r liknande tillg\u00e5ngar eller skulder p\u00e5 aktiva marknader, eller noterade priser p\u00e5 identiska eller liknande tillg\u00e5ngar eller skulder p\u00e5 marknader som inte \u00e4r aktiva. Verk- ligt v\u00e4rde kan ocks\u00e5 ber\u00e4knas med hj\u00e4lp av v\u00e4rderingsmeto- der som baseras p\u00e5 marknadspriser eller indata p\u00e5 balansda- gen, om ej observerbara indata har haft en obetydlig inverkan p\u00e5 de verkliga v\u00e4rdena. Niv\u00e5 3 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av de tillg\u00e5ngar och skulder f\u00f6r vilka verkliga v\u00e4rden inte kan erh\u00e5llas direkt fr\u00e5n noterade marknadspriser eller indirekt via v\u00e4rderingsme- toder eller v\u00e4rderingsmodeller som bygger p\u00e5 observerbara marknadspriser eller indata . K3.5 Kvittning Redovisningsprinciper Nordea kvittar finansiella tillg\u00e5ngar och skulder i balansr\u00e4k- ningen om laglig r\u00e4tt till kvittning f\u00f6religger och om avsikten \u00e4r att nettoreglera posterna eller avyttra tillg\u00e5ngen samtidigt som skulden regleras. Den lagstadgade r\u00e4tten till kvittning ska f\u00f6religga b\u00e5de i den l\u00f6pande verksamheten och i h\u00e4ndel- se av fallissemang, konkurs och insolvens hos Nordea eller dess motparter . K3.6 S\u00e4kringsredovisning Redovisningsprinciper N\u00e4r ett s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llande uppfyller de angivna kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning i IAS 39, anv\u00e4nder Nordea en av f\u00f6l- jande tre typer av s\u00e4kringsredovisning: \u2022 s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde \u2022 kassafl\u00f6dess\u00e4kring \u2022 s\u00e4kring av nettoinvesteringar. Nordea har, efter policybeslut i enlighet med IFRS 9, valt att forts\u00e4tta till\u00e4mpa s\u00e4kringsredovisning enligt EU:s \u201dcarve out\u201d- version av IAS 39. Enligt EU:s \u201dcarve out\u201d-version av IAS 39 kan makros\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde till exempel anv\u00e4ndas f\u00f6r avistainl\u00e5ning (j\u00e4mf\u00f6r IAS 39 publicerad av IASB), och ineffektivitet i sam- band med s\u00e4kring av tillg\u00e5ngar med m\u00f6jlighet till f\u00f6rtida in l\u00f6sen redovisas f\u00f6rst n\u00e4r den reviderade ber\u00e4kningen av kassafl\u00f6desbeloppet hamnar under den nedre skiktgr\u00e4nsen. F\u00f6r att f\u00e5 till\u00e4mpa s\u00e4kringsredovisning kr\u00e4vs att s\u00e4kringen har en h\u00f6g effektivitet. En s\u00e4kring anses ha detta om det vid ing\u00e5ngen och under s\u00e4kringens hela l\u00f6ptid kan f\u00f6rv\u00e4ntas att f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, med avseende p\u00e5 den s\u00e4krade risken, v\u00e4sentligen neutraliseras av f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet. Utfallet ska ligga inom intervallet 80\u2013125 procent. Transaktioner som genomf\u00f6rs i enlighet med Nordeas s\u00e4k- ringsm\u00e5l, men som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredo- visning, \u00e4r ekonomiska s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden. S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde till\u00e4mpas n\u00e4r derivat anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 en redovisad till- g\u00e5ng eller skuld h\u00e4nf\u00f6rlig till en specifik risk. S\u00e4kring av verk- ligt v\u00e4rde kan till\u00e4mpas p\u00e5 b\u00e5de mikroniv\u00e5 (enskilda tillg\u00e5ng- ar/skulder eller st\u00e4ngda portf\u00f6ljer av tillg\u00e5ngar/skulder, d\u00e4r en eller flera poster s\u00e4kras med hj\u00e4lp av ett eller flera s\u00e4k- ringsinstrument), och makroniv\u00e5 (\u00f6ppna portf\u00f6ljer, d\u00e4r grup- per av poster s\u00e4kras med hj\u00e4lp av flera s\u00e4kringsinstrument). F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 derivat (s\u00e4kringsinstru- ment) liksom f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, h\u00e4nf\u00f6rliga till de risker som s\u00e4kras, redovisas separat i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Om s\u00e4kringen \u00e4r effektiv tar f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten respektive s\u00e4kringsinstrumentet ut varandra. F\u00f6r\u00e4ndringarna i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, h\u00e4nf\u00f6rliga till riskerna s\u00e4krade med derivatinstrumentet, avspeglas i en justering av den s\u00e4krade postens redovisade v\u00e4rde som ocks\u00e5 redovisas i resultatr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krade poster p\u00e5 makroniv\u00e5, v\u00e4rde- rade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, redovisas i balansr\u00e4k- ningen separerat under posten \u201dF\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer\u201d. Eventuell ineffektiv del av s\u00e4kringen redovisas i resultat- r\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Om s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet inte uppfyller kraven f\u00f6r s\u00e4krings- redovisning avslutas s\u00e4kringsredovisningen. S\u00e4kringsinstru- mentet v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, fram till den tidpunkt d\u00e5 s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet avslutas, resultatf\u00f6rs linj\u00e4rt \u00f6ver den s\u00e4krade postens \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid. Kassafl\u00f6dess\u00e4kring Kassafl\u00f6dess\u00e4kring till\u00e4mpas f\u00f6r s\u00e4kring av risk h\u00e4nf\u00f6rlig till variationer i framtida kassafl\u00f6den. Den del av vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet som bed\u00f6ms vara en effek- tiv s\u00e4kring redovisas i \u00f6vrigt totalresultat och ackumuleras i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital. Den ineffektiva delen av vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstru- mentet redovisas under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d i resultatr\u00e4kningen. S\u00e4kringen bed\u00f6ms vara ineffektiv i den utstr\u00e4ckning som den ackumulerade f\u00f6r\u00e4nd- ringen i verkligt v\u00e4rde sedan s\u00e4kringen ingicks \u00e4r st\u00f6rre f\u00f6r s\u00e4kringsinstrumentet \u00e4n f\u00f6r den s\u00e4krade posten. Vinster eller f\u00f6rluster p\u00e5 s\u00e4kringsinstrument som redovi- sats i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat omklassificeras och redovisas i resultat- r\u00e4kningen i samma period som den s\u00e4krade posten p\u00e5verkar resultatr\u00e4kningen, normalt i den period n\u00e4r r\u00e4nteint\u00e4kten eller r\u00e4ntekostnaden redovisas. En s\u00e4krad post i en kassafl\u00f6dess\u00e4kring kan vara h\u00f6gst san- nolika kassafl\u00f6den fr\u00e5n redovisade, eller framtida, tillg\u00e5ngar eller skulder. Derivat som anv\u00e4nds som s\u00e4kringsinstrument v\u00e4rderas alltid till verkligt v\u00e4rde. Om s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet inte uppfyller kraven f\u00f6r s\u00e4krings- redovisning avslutas s\u00e4kringsredovisningen. F\u00f6r kassafl\u00f6- dess\u00e4kringar redovisas f\u00f6r\u00e4ndringar i det orealiserade v\u00e4rdet p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet i resultatr\u00e4kningen fr\u00e5n och med det senaste tillf\u00e4llet d\u00e5 s\u00e4kringen bed\u00f6mdes vara effektiv. Den ackumulerade vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet, som sedan den period d\u00e5 s\u00e4kringen bed\u00f6mdes vara effektiv har redovisats i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat, omklassificeras fr\u00e5n eget kapi- tal till \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d i resultatr\u00e4k- ningen om den f\u00f6rv\u00e4ntade transaktionen inte l\u00e4ngre f\u00f6rv\u00e4n- tas intr\u00e4ffa. Om den f\u00f6rv\u00e4ntade transaktionen inte l\u00e4ngre \u00e4r h\u00f6gst san- nolik, men \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa, s\u00e5 kvarst\u00e5r den ackumule- rade vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet, som har redovisats under \u00f6vrigt totalresultat sedan den period d\u00e5 s\u00e4k- ringen bed\u00f6mdes vara effektiv, i \u00f6vrigt totalresultat till dess att transaktionen intr\u00e4ffar eller inte l\u00e4ngre f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa. S\u00e4kring av nettoinvesteringar S\u00e4kring av nettoinvesteringar till\u00e4mpas f\u00f6r s\u00e4kring av valuta- risk i nettoinvesteringar i utl\u00e4ndsk verksamhet. Valutarisk definieras som risken f\u00f6r f\u00f6rlust h\u00e4nf\u00f6rlig till investeringar i utl\u00e4ndsk verksamhet som har en annan funktionell valuta \u00e4n koncernens rapporteringsvaluta. Valutakurskomponenten i finansiella instrument som anv\u00e4nds som s\u00e4kringsinstrument i en s\u00e4kring av nettoinveste- ring i ett koncernf\u00f6retag redovisas, i den m\u00e5n s\u00e4kringen \u00e4r effektiv, under \u00f6vrigt totalresultat. Detta f\u00f6r att neutralisera de omr\u00e4kningsdifferenser som p\u00e5verkar \u00f6vrigt totalresultat n\u00e4r koncernf\u00f6retagen konsolideras, inklusive omv\u00e4rderingen av eventuella utvidgade nettoinvesteringar. Eventuell ineffek- tiv del av s\u00e4kringen redovisas i resultatr\u00e4kningen under \u201dNet- toresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Se \u00e4ven avsnittet \u201dOmr\u00e4kning av tillg\u00e5ngar och skulder i utl\u00e4ndsk valuta\u201d i not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d K3.12 Derivatinstrument Redovisningsprinciper Ett derivatinstrument \u00e4r ett finansiellt instrument eller annat avtal som har alla tre f\u00f6ljande k\u00e4nnetecken: \u2022 Dess v\u00e4rde f\u00f6r\u00e4ndras till f\u00f6ljd av en f\u00f6r\u00e4ndring i en angiven variabel, exempelvis r\u00e4nta, kurs p\u00e5 finansiellt instrument, r\u00e5varupris, v\u00e4xelkurs, pris- eller r\u00e4nteindex, kreditbetyg eller kreditindex, f\u00f6rutsatt att \u2013 i fr\u00e5ga om en icke-finansiell vari- abel \u2013 den inte \u00e4r specifik f\u00f6r n\u00e5gon av avtalsparterna (s\u00e5 kallad \u201dunderliggande variabel\u201d); \u2022 Det kr\u00e4ver ingen initial nettoinvestering eller en initial net- toinvestering som \u00e4r mindre \u00e4n vad som skulle kr\u00e4vas f\u00f6r andra typer av avtal som kan f\u00f6rv\u00e4ntas reagera p\u00e5 liknande s\u00e4tt p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i marknadsfaktorer; och \u2022 Avvecklingen sker i framtiden. Samtliga derivat redovisas i balansr\u00e4kningen och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. Derivat med positivt verkligt v\u00e4rde, inklusive upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 tillg\u00e5ngssidan under posten \u201dDerivatinstrument\u201d. Derivat med negativt verkligt v\u00e4rde, inklusive upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 skuldsidan under pos- ten \u201dDerivatinstrument\u201d. Vid v\u00e4rderingen av derivat till verkligt v\u00e4rde g\u00f6r Nordea justeringar i form av s\u00e5 kallade credit value adjustments (CVA) och debit value adjustments (DVA). CVA och DVA speg- lar hur motpartens kreditrisk respektive Nordeas egen kredit- v\u00e4rdighet p\u00e5verkar derivatets verkliga v\u00e4rde. F\u00f6r ytterligare information om ber\u00e4kningen och \u00f6vriga XVA, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 deri- vat redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om redovis- ningsprinciper och kritiska bed\u00f6mningar, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d . K3.13 Skulder till kreditinstitut Redovisningsprinciper Skulder till kreditinstitut innefattar skulder till centralbanker, banker, kreditmarknadsbolag, kreditbolag, finansbolag och hypoteksinstitut. Inl\u00e5ning klassificeras i enlighet med not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovis- ning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. K3.14 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten Redovisningsprinciper Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten definieras som medel p\u00e5 inl\u00e5nings- konton som omfattas av den statliga ins\u00e4ttningsgarantin, men innefattar ocks\u00e5 belopp ut\u00f6ver de enskilda beloppsgr\u00e4nserna. \u00c4ven individuellt pensionssparande (IPS) ing\u00e5r, medan inl\u00e5- ning i placeringsportf\u00f6ljer redovisas som \u201dTillg\u00e5ngar i place- ringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal\u201d, se not K3.11. Uppl\u00e5- ning \u00e4r andra skulder till allm\u00e4nheten \u00e4n skuldinstrument. Inl\u00e5ning och uppl\u00e5ning delas in i olika kategorier i enlighet med not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovis- ning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d . K3.15 Emitterade v\u00e4rdepapper Redovisningsprinciper Emitterade v\u00e4rdepapper \u00e4r instrument som Nordea emitterat och som enkelt kan \u00f6verf\u00f6ras utan Nordeas medgivande. Emitterade v\u00e4rdepapper delas in i olika kategorier i enlighet med not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. F\u00f6r en s\u00e4krad post i en s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 mikro- niv\u00e5, v\u00e4rderas den s\u00e4krade risken till verkligt v\u00e4rde och redo- visas p\u00e5 raden \u201dF\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r mikros\u00e4k- ringar av r\u00e4nterisk\u201d i tabellen nedan (f\u00f6r ytterligare informa- tion, se not K3.6 \u201dS\u00e4kringsredovisning\u201d). F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovis- ning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d och not K3.4 \u201dVerk- ligt v\u00e4rde\u201d K3.16 \u00d6vriga skulder Redovisningsprinciper \u00d6vriga skulder \u00e4r skulder som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r n\u00e5gon av de \u00f6vriga skuldposterna. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovis- ning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.3 \u201dKlassifice- ring och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d
K3.17 Efterst\u00e4llda skulder
Redovisningsprinciper
Efterst\u00e4llda skulder \u00e4r finansiella skulder f\u00f6r vilka det fram-
g\u00e5r av avtalet att de i h\u00e4ndelse av likvidation eller konkurs
inte \u00e5terbetalas f\u00f6rr\u00e4n samtliga \u00e5taganden gentemot andra
fordrings\u00e4gare har fullgjorts.
F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedo-
visning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d och not K3.3
\u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d.
F\u00f6r en s\u00e4krad post i en s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 mikro-
niv\u00e5, v\u00e4rderas den s\u00e4krade risken till verkligt v\u00e4rde och redo-
visas p\u00e5 raden \u201dF\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r mikros\u00e4k-
ringar av r\u00e4nterisk\u201d i tabellen nedan (f\u00f6r ytterligare informa-
tion, se not K3.6 \u201dS\u00e4kringsredovisning\u201d). F\u00f6r mer information
om de kritiska bed\u00f6mningar som kr\u00e4vs f\u00f6r att bed\u00f6ma om en
efterst\u00e4lld skuld ska klassificeras som en skuld eller som eget
kapital, se not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d .
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForFinancialLiabilitiesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-678": { "value": "K3.1 Redovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen Redovisningsprinciper Derivatinstrument, b\u00f6rsnoterade v\u00e4rdepapper och avista- transaktioner i utl\u00e4ndsk valuta redovisas i, och bokas bort fr\u00e5n, balansr\u00e4kningen p\u00e5 aff\u00e4rsdagen. \u00d6vriga finansiella instrument redovisas i balansr\u00e4kningen p\u00e5 likviddagen. En tillg\u00e5ng eller skuld redovisas i balansr\u00e4kningen under \u201d\u00d6vriga tillg\u00e5ngar\u201d eller \u201d\u00d6vriga skulder\u201d mellan aff\u00e4rsdagen och likviddagen. Finansiella tillg\u00e5ngar, andra \u00e4n de f\u00f6r vilka aff\u00e4rsdagsredo- visning till\u00e4mpas, bokas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen n\u00e4r den avtalsenliga r\u00e4tten till kassafl\u00f6det fr\u00e5n de finansiella tillg\u00e5ng- arna upph\u00f6r att g\u00e4lla eller \u00f6verf\u00f6rs till annan part. R\u00e4tten till kassafl\u00f6det upph\u00f6r att g\u00e4lla eller \u00f6verf\u00f6rs vanligen n\u00e4r mot- parten har uppfyllt sin del av avtalet genom att t.ex. betala tillbaka ett l\u00e5n till Nordea, dvs. p\u00e5 likviddagen. L\u00e5n och andra finansiella tillg\u00e5ngar d\u00e4r kassafl\u00f6dena har justerats, eller som ing\u00e5r i en rekonstruktion, bokas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen, och ett nytt l\u00e5n redovisas om villkoren f\u00f6r det nya l\u00e5net v\u00e4sentligen skiljer sig fr\u00e5n de tidigare villkoren. Normalt brukar detta ske om nuv\u00e4rdet av kassafl\u00f6det fr\u00e5n det nya l\u00e5net, diskonterat med den ursprungliga r\u00e4ntan, skil- jer sig mer \u00e4n 10 procent fr\u00e5n nuv\u00e4rdet av det \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6det fr\u00e5n det gamla l\u00e5net. Samma princi- per g\u00e4ller f\u00f6r finansiella skulder. Villkoren anses \u00e4ven skilja sig \u00e5t v\u00e4sentligt f\u00f6r finansiella tillg\u00e5ngar, d\u00e4r det justerade kassafl\u00f6det endast utg\u00f6rs av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta (SPPI), medan detta inte var fallet f\u00f6r det ursprungliga kassafl\u00f6det och vice versa. I vissa fall genomf\u00f6rs transaktioner d\u00e4r Nordea \u00f6verf\u00f6r till- g\u00e5ngar som redovisas i balansr\u00e4kningen, men samtidigt beh\u00e5ller antingen hela eller delar av risken och r\u00e4ttigheterna f\u00f6rknippade med de \u00f6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngarna. Om alla eller i stort sett alla risker och r\u00e4ttigheter beh\u00e5lls, bokas inte de \u00f6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngarna bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. Om Nordeas motpart kan s\u00e4lja eller pants\u00e4tta de \u00f6verf\u00f6rda till- g\u00e5ngarna p\u00e5 nytt, redovisas tillg\u00e5ngarna i not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instrument\u201d. \u00d6verf\u00f6ring av tillg\u00e5ngar med bibeh\u00e5l- lande av alla eller i stort sett alla risker och r\u00e4ttigheter omfat- tar avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n och \u00e5terk\u00f6psavtal. F\u00f6rs\u00e4ljning av v\u00e4rdepapper som inte \u00e4gs av Nordea defi- nieras som blankning och redovisas som en tradingrelaterad skuld (s\u00e5lda, ej innehavda v\u00e4rdepapper) under \u201d\u00d6vriga skul- der\u201d i balansr\u00e4kningen. Blankningen t\u00e4cks i allm\u00e4nhet genom en transaktion avseende v\u00e4rdepappersfinansiering (SFT), oftast ett omv\u00e4nt \u00e5terk\u00f6psavtal eller andra typer av avtal om inl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper. K3.2 \u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter Redovisningsprinciper Tillg\u00e5ngar anses vara \u00f6verf\u00f6rda fr\u00e5n Nordea om Nordea antingen \u00f6verf\u00f6r den kontraktsenliga r\u00e4ttigheten att erh\u00e5lla kassafl\u00f6den fr\u00e5n tillg\u00e5ngen eller beh\u00e5ller den r\u00e4ttigheten men har en kontraktsenlig skyldighet att betala kassafl\u00f6dena till en eller flera parter. Alla tillg\u00e5ngar som \u00f6verf\u00f6rts redovisas fortsatt i balansr\u00e4kningen om Nordeas exponering f\u00f6r f\u00f6r\u00e4nd- ringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r tillg\u00e5ngen kvarst\u00e5r. Erh\u00e5llen s\u00e4kerhet redovisas inte i balansr\u00e4kningen s\u00e5vida inte Nordea har en exponering f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r tillg\u00e5ngen. F\u00f6r information om pantsatta finansiella instrument, se not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instrument\u201d K3.3 Klassificering och v\u00e4rdering Redovisningsprinciper Varje finansiellt instrument har klassificerats i n\u00e5gon av f\u00f6ljande kategorier: Finansiella tillg\u00e5ngar: \u2022 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen: - Obligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen - Fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k- ningen (verkligt v\u00e4rde-optionen) \u2022 Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Klassificeringen av en finansiell tillg\u00e5ng best\u00e4ms utifr\u00e5n aff\u00e4rsmodellen f\u00f6r den portf\u00f6lj som instrumentet ing\u00e5r i och huruvida kassafl\u00f6dena endast utg\u00f6r betalning av kapitalbe- lopp och r\u00e4nta (SPPI). Finansiella tillg\u00e5ngar med kassafl\u00f6den som inte uteslutande utg\u00f6rs av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta v\u00e4rderas till verk- ligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. Alla \u00f6vriga tillg\u00e5ngar klassifice- ras utifr\u00e5n aff\u00e4rsmodellen. Portf\u00f6ljinstrument som omfattas av en aff\u00e4rsmodell d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instrumenten och ta emot avtalsenliga kassafl\u00f6den v\u00e4rderas till upplupet anskaff- ningsv\u00e4rde. Instrument som omfattas av en aff\u00e4rsmodell d\u00e4r avsikten \u00e4r b\u00e5de att beh\u00e5lla instrumenten f\u00f6r att samla in avtal- senliga kassafl\u00f6den och att s\u00e4lja instrumenten, v\u00e4rderas till verk- ligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Finansiella tillg\u00e5ngar som omfattas av annan aff\u00e4rsmodell v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. F\u00f6r att kunna fastst\u00e4lla aff\u00e4rsmodell har Nordea delat in sina finansiella tillg\u00e5ngar i portf\u00f6ljer och underportf\u00f6ljer utifr\u00e5n hur olika grupper av finansiella tillg\u00e5ngar f\u00f6rvaltas tillsammans f\u00f6r att uppn\u00e5 ett visst aff\u00e4rsm\u00e5l. N\u00e4r r\u00e4tt niv\u00e5 f\u00f6r portf\u00f6ljen ska fast- st\u00e4llas har Nordea tagit h\u00e4nsyn till aktuell aff\u00e4rsomr\u00e5desstruk- tur. Vid fastst\u00e4llandet av aff\u00e4rsmodell f\u00f6r respektive portf\u00f6lj har Nordea analyserat syftet med de finansiella tillg\u00e5ngarna och exempelvis tidigare f\u00f6rs\u00e4ljningstrender och ers\u00e4ttning till ledningen. Alla finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas till verkligt v\u00e4rde vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. Klassificeringen av finan- siella instrument i olika kategorier utg\u00f6r grunden f\u00f6r hur varje finansiellt instrument d\u00e4refter v\u00e4rderas i balansr\u00e4kningen och hur f\u00f6r\u00e4ndringar i dess v\u00e4rde redovisas. Tabellen Klassificering av finansiella instrument i not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rde- ring\u201d visar i vilka olika kategorier de finansiella instrumenten i Nordeas balansr\u00e4kning har klassificerats enligt IFRS 9. Upplupet anskaffningsv\u00e4rde Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas initialt i balansr\u00e4kningen till verk- ligt v\u00e4rde, inklusive transaktionskostnader. Efter f\u00f6rsta redovis- ningstillf\u00e4llet v\u00e4rderas instrument i denna kategori till upplupet anskaffningsv\u00e4rde. Vid v\u00e4rdering till upplupet anskaffnings- v\u00e4rde resultatf\u00f6rs skillnaden mellan anskaffningsv\u00e4rdet och inl\u00f6senv\u00e4rdet \u00f6ver den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden med hj\u00e4lp av effektivr\u00e4ntemetoden. Upplupet anskaffningsv\u00e4rde definieras som det belopp till vilket den finansiella tillg\u00e5ngen eller skul- den v\u00e4rderas vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, minus avbetal- ningar av kapitalbelopp, plus eller minus ackumulerade avskrivningar p\u00e5 eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet p\u00e5 f\u00f6rfallodagen och, f\u00f6r finansiella till- g\u00e5ngar, justerat f\u00f6r eventuell f\u00f6rlustreserv. De ackumulerade avskrivningarna ber\u00e4knas genom att till\u00e4mpa effektivr\u00e4nteme- toden. F\u00f6r ytterligare information om effektivr\u00e4ntemetoden, se not K2.2 \u201dR\u00e4ntenetto\u201d. Information om nedskrivningar enligt IFRS 9 finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. R\u00e4nta p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder i kategorin v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas normalt i resultatr\u00e4k- ningen under \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4n- temetoden\u201d respektive \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d. Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde exklusive trans- aktionskostnader. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r dessa poster redovisas normalt direkt i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Emellertid redovisas justeringar till verkligt v\u00e4rde av marginalkomponenten f\u00f6r l\u00e5nefordringar i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instrumenten till f\u00f6rfall och som obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (uppfyller inte SPPI-kriteriet) separat i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNet- toresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obliga- toriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r information om ber\u00e4kning av verkligt v\u00e4rde, se not K3.4 \u201dVerk- ligt v\u00e4rde\u201d. Avkastningen p\u00e5 tillg\u00e5ngar som \u00e4r knutna till skulder till f\u00f6rs\u00e4kringstagare allokeras dessutom till posten \"Avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som t\u00e4cker f\u00f6rs\u00e4kringsskulder\". Se not K2.4 \"Net- toresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\". Den h\u00e4r kategorin har tv\u00e5 underkategorier: \u201dObligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och \u201dFr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (verk- ligt v\u00e4rde-optionen)\u201d. Underkategorin \u201dFr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (verkligt v\u00e4rde-optio- nen)\u201d inneb\u00e4r att finansiella tillg\u00e5ngar och skulder kan v\u00e4rde- ras till verkligt v\u00e4rde samtidigt som skillnaderna i verkligt v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen. Det h\u00e4r alternativet kan anv\u00e4n- das om det eliminerar eller avsev\u00e4rt minskar en bristande \u00f6ver- ensst\u00e4mmelse i redovisningen och f\u00f6r skulder om de f\u00f6rvaltas baserat p\u00e5 verkligt v\u00e4rde. F\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk h\u00e4nf\u00f6rliga till skulder som redan fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen redovisas under \u00f6vrigt totalresultat, s\u00e5vi- da detta inte f\u00f6ranleder bristande \u00f6verensst\u00e4mmelse i redovisningen. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till balanspos- ter redovisade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen klassifi- ceras normalt som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information, inklusive undantag fr\u00e5n huvudregeln, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d och not K2.2 \u201dR\u00e4ntenetto\u201d . Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde med till\u00e4gg f\u00f6r transak- tionskostnader. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde, med undantag f\u00f6r r\u00e4ntor, valutakurseffekter och nedskrivningar, redovisas mot verkligt v\u00e4rde-reserven under eget kapital via \u00f6vrigt totalresul- tat. R\u00e4nta redovisas i resultatr\u00e4kningen under \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter\u201d, valutakurseffekter under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d och nedskrivningar under \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. I sam- band med avyttring av ett instrument omklassificeras de acku- mulerade f\u00f6r\u00e4ndringarna i verkligt v\u00e4rde, som tidigare har redovisats i verkligt v\u00e4rde-reserven under \u00f6vrigt totalresultat, fr\u00e5n eget kapital till resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Information om nedskrivningar enligt IFRS 9 finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d och information om ber\u00e4k- ning av verkligt v\u00e4rde finns i not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. K3.4 Verkligt v\u00e4rde Redovisningsprinciper Verkligt v\u00e4rde definieras som det pris som vid v\u00e4rderingstid- punkten skulle erh\u00e5llas vid f\u00f6rs\u00e4ljning av en tillg\u00e5ng eller betalas vid \u00f6verl\u00e5telse av en skuld i en ordnad transaktion mellan marknadsakt\u00f6rer. Vid v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde antas att transaktionen sker under aktuella marknadsf\u00f6rh\u00e5l- landen p\u00e5 tillg\u00e5ngens eller skuldens huvudmarknad, eller, om en huvudmarknad saknas, p\u00e5 tillg\u00e5ngens eller skuldens mest f\u00f6rdelaktiga marknad. Det b\u00e4sta beviset p\u00e5 verkligt v\u00e4rde \u00e4r f\u00f6rekomsten av publicerade prisnoteringar p\u00e5 en aktiv marknad och n\u00e4r s\u00e5dana f\u00f6rekommer anv\u00e4nds de vid v\u00e4rderingen av finansiel- la tillg\u00e5ngar och finansiella skulder. En aktiv marknad \u00e4r en marknad d\u00e4r transaktioner med tillg\u00e5ngen eller skulden intr\u00e4ffar tillr\u00e4ckligt ofta och med tillr\u00e4cklig volym f\u00f6r att ge l\u00f6pande prisinformation. Den absoluta likviditets- och volym- niv\u00e5n som kr\u00e4vs f\u00f6r att marknaden ska anses vara aktiv varie- rar beroende p\u00e5 instrumentklass. Handelsfrekvensen och volymen \u00f6vervakas regelbundet f\u00f6r att bed\u00f6ma om marknaderna \u00e4r aktiva eller inte. Om note- rade priser f\u00f6r ett finansiellt instrument inte representerar faktiska och regelbundet f\u00f6rekommande marknadstransak- tioner, eller om noterade priser inte finns tillg\u00e4ngliga, fast- st\u00e4lls det verkliga v\u00e4rdet med hj\u00e4lp av l\u00e4mplig v\u00e4rderingsme- tod. V\u00e4rderingsmetodens l\u00e4mplighet, inklusive en bed\u00f6mning av om noterade priser eller teoretiska priser ska anv\u00e4ndas, \u00f6vervakas regelbundet. V\u00e4rderingsmetoderna kan variera fr\u00e5n enkel analys av diskonterade kassafl\u00f6den till komplexa optionsv\u00e4rderings- modeller. V\u00e4rderingsmetoderna har utformats s\u00e5 att obser- verbara marknadspriser och kurser anv\u00e4nds som indata i f\u00f6rekommande fall, men \u00e4ven icke observerbara modell - parametrar kan anv\u00e4ndas. V\u00e4rderingsmetodens l\u00e4mplighet bed\u00f6ms genom att m\u00e4ta dess f\u00f6rm\u00e5ga att matcha marknads- priser. Detta g\u00f6rs genom att j\u00e4mf\u00f6ra ber\u00e4knade priser med relevant j\u00e4mf\u00f6relsedata, t.ex. b\u00f6rskurser, motpartens v\u00e4rde- ringar eller konsensuspriser. F\u00f6r finansiella instrument d\u00e4r verkligt v\u00e4rde uppskattas med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmetod, unders\u00f6ks om de variabler som anv\u00e4nds till \u00f6verv\u00e4gande del baserats p\u00e5 data fr\u00e5n observerbara marknader. Med data fr\u00e5n observerbara mark- nader avser Nordea data som kan inh\u00e4mtas fr\u00e5n allm\u00e4nt till- g\u00e4ngliga externa k\u00e4llor och som bed\u00f6ms utg\u00f6ra realistiska marknadspriser. Vid anv\u00e4ndning av icke observerbara data, som har en betydande inverkan p\u00e5 v\u00e4rderingen, kan instru- mentet vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet inte redovisas till det verkliga v\u00e4rde som ber\u00e4knats via v\u00e4rderingsmetoden, och eventuella initiala vinster periodiseras d\u00e4rf\u00f6r i resultatr\u00e4k- ningen \u00f6ver instrumentets l\u00f6ptid. De initiala vinsterna redovi- sas d\u00e4refter direkt i resultatr\u00e4kningen i det fall icke observer- bara data blir observerbara . Tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde utifr\u00e5n de tre niv\u00e5erna i IFRS-hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. Hierarkin ger h\u00f6gst prioritet till noterade priser (ojusterade) p\u00e5 aktiva marknader f\u00f6r identiska tillg\u00e5ngar och skulder (niv\u00e5 1) och l\u00e4gst prioritet till ej observerbar indata (niv\u00e5 3). Klassifice- ringen av dessa instrument baseras p\u00e5 den l\u00e4gsta niv\u00e5 indata som \u00e4r v\u00e4sentlig f\u00f6r verkligt v\u00e4rde-v\u00e4rderingen i sin helhet. Niv\u00e5 1 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av tillg\u00e5ngar och skulder som v\u00e4rderats med hj\u00e4lp av ojusterade noterade pri- ser p\u00e5 aktiva marknader f\u00f6r identiska tillg\u00e5ngar och skulder. En aktiv marknad \u00e4r en marknad d\u00e4r transaktioner med till- g\u00e5ngen eller skulden intr\u00e4ffar tillr\u00e4ckligt ofta och med till- r\u00e4cklig volym f\u00f6r att ge l\u00f6pande prisinformation. Niv\u00e5 2 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av tillg\u00e5ngar och skulder som inte har noterade marknadspriser direkt tillg\u00e4ng- liga fr\u00e5n aktiva marknader. Verkligt v\u00e4rde baseras p\u00e5 note- rade priser f\u00f6r liknande tillg\u00e5ngar eller skulder p\u00e5 aktiva marknader, eller noterade priser p\u00e5 identiska eller liknande tillg\u00e5ngar eller skulder p\u00e5 marknader som inte \u00e4r aktiva. Verk- ligt v\u00e4rde kan ocks\u00e5 ber\u00e4knas med hj\u00e4lp av v\u00e4rderingsmeto- der som baseras p\u00e5 marknadspriser eller indata p\u00e5 balansda- gen, om ej observerbara indata har haft en obetydlig inverkan p\u00e5 de verkliga v\u00e4rdena. Niv\u00e5 3 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av de tillg\u00e5ngar och skulder f\u00f6r vilka verkliga v\u00e4rden inte kan erh\u00e5llas direkt fr\u00e5n noterade marknadspriser eller indirekt via v\u00e4rderingsme- toder eller v\u00e4rderingsmodeller som bygger p\u00e5 observerbara marknadspriser eller indata . K3.5 Kvittning Redovisningsprinciper Nordea kvittar finansiella tillg\u00e5ngar och skulder i balansr\u00e4k- ningen om laglig r\u00e4tt till kvittning f\u00f6religger och om avsikten \u00e4r att nettoreglera posterna eller avyttra tillg\u00e5ngen samtidigt som skulden regleras. Den lagstadgade r\u00e4tten till kvittning ska f\u00f6religga b\u00e5de i den l\u00f6pande verksamheten och i h\u00e4ndel- se av fallissemang, konkurs och insolvens hos Nordea eller dess motparter . K3.6 S\u00e4kringsredovisning Redovisningsprinciper N\u00e4r ett s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llande uppfyller de angivna kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning i IAS 39, anv\u00e4nder Nordea en av f\u00f6l- jande tre typer av s\u00e4kringsredovisning: \u2022 s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde \u2022 kassafl\u00f6dess\u00e4kring \u2022 s\u00e4kring av nettoinvesteringar. Nordea har, efter policybeslut i enlighet med IFRS 9, valt att forts\u00e4tta till\u00e4mpa s\u00e4kringsredovisning enligt EU:s \u201dcarve out\u201d- version av IAS 39. Enligt EU:s \u201dcarve out\u201d-version av IAS 39 kan makros\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde till exempel anv\u00e4ndas f\u00f6r avistainl\u00e5ning (j\u00e4mf\u00f6r IAS 39 publicerad av IASB), och ineffektivitet i sam- band med s\u00e4kring av tillg\u00e5ngar med m\u00f6jlighet till f\u00f6rtida in l\u00f6sen redovisas f\u00f6rst n\u00e4r den reviderade ber\u00e4kningen av kassafl\u00f6desbeloppet hamnar under den nedre skiktgr\u00e4nsen. F\u00f6r att f\u00e5 till\u00e4mpa s\u00e4kringsredovisning kr\u00e4vs att s\u00e4kringen har en h\u00f6g effektivitet. En s\u00e4kring anses ha detta om det vid ing\u00e5ngen och under s\u00e4kringens hela l\u00f6ptid kan f\u00f6rv\u00e4ntas att f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, med avseende p\u00e5 den s\u00e4krade risken, v\u00e4sentligen neutraliseras av f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet. Utfallet ska ligga inom intervallet 80\u2013125 procent. Transaktioner som genomf\u00f6rs i enlighet med Nordeas s\u00e4k- ringsm\u00e5l, men som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredo- visning, \u00e4r ekonomiska s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden. S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde till\u00e4mpas n\u00e4r derivat anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 en redovisad till- g\u00e5ng eller skuld h\u00e4nf\u00f6rlig till en specifik risk. S\u00e4kring av verk- ligt v\u00e4rde kan till\u00e4mpas p\u00e5 b\u00e5de mikroniv\u00e5 (enskilda tillg\u00e5ng- ar/skulder eller st\u00e4ngda portf\u00f6ljer av tillg\u00e5ngar/skulder, d\u00e4r en eller flera poster s\u00e4kras med hj\u00e4lp av ett eller flera s\u00e4k- ringsinstrument), och makroniv\u00e5 (\u00f6ppna portf\u00f6ljer, d\u00e4r grup- per av poster s\u00e4kras med hj\u00e4lp av flera s\u00e4kringsinstrument). F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 derivat (s\u00e4kringsinstru- ment) liksom f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, h\u00e4nf\u00f6rliga till de risker som s\u00e4kras, redovisas separat i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Om s\u00e4kringen \u00e4r effektiv tar f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten respektive s\u00e4kringsinstrumentet ut varandra. F\u00f6r\u00e4ndringarna i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, h\u00e4nf\u00f6rliga till riskerna s\u00e4krade med derivatinstrumentet, avspeglas i en justering av den s\u00e4krade postens redovisade v\u00e4rde som ocks\u00e5 redovisas i resultatr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krade poster p\u00e5 makroniv\u00e5, v\u00e4rde- rade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, redovisas i balansr\u00e4k- ningen separerat under posten \u201dF\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer\u201d. Eventuell ineffektiv del av s\u00e4kringen redovisas i resultat- r\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Om s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet inte uppfyller kraven f\u00f6r s\u00e4krings- redovisning avslutas s\u00e4kringsredovisningen. S\u00e4kringsinstru- mentet v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, fram till den tidpunkt d\u00e5 s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet avslutas, resultatf\u00f6rs linj\u00e4rt \u00f6ver den s\u00e4krade postens \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid. Kassafl\u00f6dess\u00e4kring Kassafl\u00f6dess\u00e4kring till\u00e4mpas f\u00f6r s\u00e4kring av risk h\u00e4nf\u00f6rlig till variationer i framtida kassafl\u00f6den. Den del av vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet som bed\u00f6ms vara en effek- tiv s\u00e4kring redovisas i \u00f6vrigt totalresultat och ackumuleras i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital. Den ineffektiva delen av vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstru- mentet redovisas under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d i resultatr\u00e4kningen. S\u00e4kringen bed\u00f6ms vara ineffektiv i den utstr\u00e4ckning som den ackumulerade f\u00f6r\u00e4nd- ringen i verkligt v\u00e4rde sedan s\u00e4kringen ingicks \u00e4r st\u00f6rre f\u00f6r s\u00e4kringsinstrumentet \u00e4n f\u00f6r den s\u00e4krade posten. Vinster eller f\u00f6rluster p\u00e5 s\u00e4kringsinstrument som redovi- sats i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat omklassificeras och redovisas i resultat- r\u00e4kningen i samma period som den s\u00e4krade posten p\u00e5verkar resultatr\u00e4kningen, normalt i den period n\u00e4r r\u00e4nteint\u00e4kten eller r\u00e4ntekostnaden redovisas. En s\u00e4krad post i en kassafl\u00f6dess\u00e4kring kan vara h\u00f6gst san- nolika kassafl\u00f6den fr\u00e5n redovisade, eller framtida, tillg\u00e5ngar eller skulder. Derivat som anv\u00e4nds som s\u00e4kringsinstrument v\u00e4rderas alltid till verkligt v\u00e4rde. Om s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet inte uppfyller kraven f\u00f6r s\u00e4krings- redovisning avslutas s\u00e4kringsredovisningen. F\u00f6r kassafl\u00f6- dess\u00e4kringar redovisas f\u00f6r\u00e4ndringar i det orealiserade v\u00e4rdet p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet i resultatr\u00e4kningen fr\u00e5n och med det senaste tillf\u00e4llet d\u00e5 s\u00e4kringen bed\u00f6mdes vara effektiv. Den ackumulerade vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet, som sedan den period d\u00e5 s\u00e4kringen bed\u00f6mdes vara effektiv har redovisats i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat, omklassificeras fr\u00e5n eget kapi- tal till \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d i resultatr\u00e4k- ningen om den f\u00f6rv\u00e4ntade transaktionen inte l\u00e4ngre f\u00f6rv\u00e4n- tas intr\u00e4ffa. Om den f\u00f6rv\u00e4ntade transaktionen inte l\u00e4ngre \u00e4r h\u00f6gst san- nolik, men \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa, s\u00e5 kvarst\u00e5r den ackumule- rade vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet, som har redovisats under \u00f6vrigt totalresultat sedan den period d\u00e5 s\u00e4k- ringen bed\u00f6mdes vara effektiv, i \u00f6vrigt totalresultat till dess att transaktionen intr\u00e4ffar eller inte l\u00e4ngre f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa. S\u00e4kring av nettoinvesteringar S\u00e4kring av nettoinvesteringar till\u00e4mpas f\u00f6r s\u00e4kring av valuta- risk i nettoinvesteringar i utl\u00e4ndsk verksamhet. Valutarisk definieras som risken f\u00f6r f\u00f6rlust h\u00e4nf\u00f6rlig till investeringar i utl\u00e4ndsk verksamhet som har en annan funktionell valuta \u00e4n koncernens rapporteringsvaluta. Valutakurskomponenten i finansiella instrument som anv\u00e4nds som s\u00e4kringsinstrument i en s\u00e4kring av nettoinveste- ring i ett koncernf\u00f6retag redovisas, i den m\u00e5n s\u00e4kringen \u00e4r effektiv, under \u00f6vrigt totalresultat. Detta f\u00f6r att neutralisera de omr\u00e4kningsdifferenser som p\u00e5verkar \u00f6vrigt totalresultat n\u00e4r koncernf\u00f6retagen konsolideras, inklusive omv\u00e4rderingen av eventuella utvidgade nettoinvesteringar. Eventuell ineffek- tiv del av s\u00e4kringen redovisas i resultatr\u00e4kningen under \u201dNet- toresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Se \u00e4ven avsnittet \u201dOmr\u00e4kning av tillg\u00e5ngar och skulder i utl\u00e4ndsk valuta\u201d i not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d K3.7 Pantsatta finansiella instrument Redovisningsprinciper Vid \u00e5terk\u00f6pstransaktioner och v\u00e4rdepappersl\u00e5n \u00f6verf\u00f6rs icke- kontanta tillg\u00e5ngar som s\u00e4kerhet. Om den mottagande par- ten har r\u00e4tt att s\u00e4lja eller i sin tur pants\u00e4tta tillg\u00e5ngen redovi- sas tillg\u00e5ngarna i denna not. F\u00f6r mer information om redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d, not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d K3.8 Utl\u00e5ning Redovisningsprinciper L\u00e5n \u00e4r finansiella instrument med fasta eller fastst\u00e4llbara betalningar som inte enkelt kan \u00f6verf\u00f6ras utan g\u00e4lden\u00e4rens medgivande. L\u00e5n klassificeras och v\u00e4rderas i enlighet med beskrivningen i not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. Nedan f\u00f6ljer Nordeas redovisningsprinciper g\u00e4llande kreditf\u00f6rluster. Mer information om kreditrisk i utl\u00e5ningen finns i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d. Finansiella instrument som klassificerats i kategorin \u201dUpp- lupet anskaffningsv\u00e4rde\u201d eller \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt total- resultat\u201d omfattas av pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov till f\u00f6ljd av kreditrisk. H\u00e4r ing\u00e5r tillg\u00e5ngar som i balansr\u00e4kningen redovisats under \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d samt \u201dR\u00e4nteb\u00e4ran- de v\u00e4rdepapper\u201d. I utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten ing\u00e5r finansiell leasing, som ocks\u00e5 omfattas av pr\u00f6vning av nedskrivningsbe- hov. Bland dessa balansposter finns \u00e4ven tillg\u00e5ngar som klas- sificerats i kategorin \u201dVerkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och som inte omfattas av n\u00e5gon pr\u00f6vning av nedskrivnings- behovet. Se \u00e4ven not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. \u00c4ven \u00e5taganden utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen, eventualf\u00f6rplik- telser och kredit\u00e5taganden ska pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivningsbehov. Redovisning och presentation Tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas brutto, med en separat reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlus- ter om f\u00f6rlusten inte betraktas som definitiv. Reserverna kvittas mot utl\u00e5ningen i balansr\u00e4kningen, men presenteras separat i denna not. F\u00f6r\u00e4ndringar av reserveringar redovisas i resultat- r\u00e4kningen och klassificeras som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Om nedskrivningen anses vara definitiv redovisas den som en konstaterad kreditf\u00f6rlust, och det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 l\u00e5net j\u00e4mte tillh\u00f6rande reservering f\u00f6r kreditf\u00f6rluster tas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. En nedskrivning anses vara definitiv n\u00e4r konkursans\u00f6kan inges mot l\u00e5ntagaren och konkursf\u00f6rval- taren har presenterat den ekonomiska utg\u00e5ngen av konkurs- f\u00f6rfarandet, eller n\u00e4r Nordea eftersk\u00e4nker sina fordringar genom rekonstruktion p\u00e5 antingen r\u00e4ttslig eller frivillig grund eller n\u00e4r Nordea av andra sk\u00e4l bed\u00f6mer \u00e5tervinning av for- dran som osannolik. Se \u00e4ven avsnittet \u201dAvskrivningar\u201d nedan. Avs\u00e4ttningar f\u00f6r poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen klassifice- ras som \u201dAvs\u00e4ttningar\u201d i balansr\u00e4kningen, med f\u00f6r\u00e4ndringar i avs\u00e4ttningar klassificerade som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Tillg\u00e5ngar klassificerade som \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat\u201d redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen. Nedskrivningar ber\u00e4knade i enlighet med IFRS 9 redovisas i resultatr\u00e4kningen och klassificeras som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Eventuella justeringar till verkligt v\u00e4rde redovisas i \u201d\u00d6vrigt totalresultat\u201d. Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov Nordea klassificerar alla l\u00e5nefordringar i olika kategorier p\u00e5 individuell basis. Kategori 1 inkluderar tillg\u00e5ngar utan bety- dande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4l- let, kategori 2 inkluderar tillg\u00e5ngar med betydande \u00f6kning av kreditrisken och kategori 3 (os\u00e4kra l\u00e5nefordringar) inkluderar fallerade tillg\u00e5ngar. Nordea f\u00f6ljer upp om det finns indikatio- ner p\u00e5 kreditf\u00f6rs\u00e4mring (kategori 3) genom att identifiera h\u00e4ndelser med negativ inverkan p\u00e5 ber\u00e4knade framtida kas- safl\u00f6den. Nordea till\u00e4mpar samma definition p\u00e5 fallissemang som i kapitalt\u00e4ckningsf\u00f6rordningen. Mer information om identifiering av f\u00f6rlusth\u00e4ndelser finns i not K11 \u201dRisk- och lik- viditetshantering\u201d. L\u00e5nefordringar som inte har individuellt ber\u00e4knade reserver ing\u00e5r i pr\u00f6vningen av nedskrivningsbeho- vet baserat p\u00e5 statistiska modeller. F\u00f6r l\u00e5nefordringar med betydande v\u00e4rde d\u00e4r en kredith\u00e4n- delse har identifierats, pr\u00f6vas nedskrivningsbehovet p\u00e5 indivi- duell basis. Om l\u00e5nefordringen bed\u00f6ms vara os\u00e4ker g\u00f6rs en individuell reservering. Det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 l\u00e5nefordring- en j\u00e4mf\u00f6rs med den nuv\u00e4rdesber\u00e4knade summan av f\u00f6rv\u00e4n- tade framtida kassafl\u00f6den. Om det redovisade v\u00e4rdet \u00e4r h\u00f6gre redovisas skillnaden som en nedskrivningsf\u00f6rlust. De f\u00f6rv\u00e4n- tade kassafl\u00f6dena diskonteras med den ursprungliga effektiva r\u00e4ntan och innefattar verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4kerheter och andra kreditf\u00f6rst\u00e4rkningar. Nuv\u00e4rdesber\u00e4kningen baseras p\u00e5 tre olika fram\u00e5tblickande scenarier som \u00e4r sannolikhetsviktade. F\u00f6r l\u00e5nefordringar som inte \u00e4r betydande d\u00e4r ett individu- ellt nedskrivningsbehov har identifierats, ber\u00e4knas nedskriv- ningsbeloppet utifr\u00e5n den modell som beskrivs nedan, men med h\u00e4nsyn till att l\u00e5nefordringarna redan \u00e4r fallerade. Nordea anv\u00e4nder sig av undantaget \u201dl\u00e5g kreditrisk\u201d f\u00f6r l\u00e5nefordringar som utf\u00e4rdats f\u00f6re \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 9 den 1 januari 2018. Denna typ av l\u00e5nefordringar d\u00e4r sannolikheten f\u00f6r fallissemang (PD) inom 12 m\u00e5nader understiger 0,3 pro- cent klassificeras som kategori 1. Nordea till\u00e4mpar \u00e4ven detta undantag f\u00f6r en mindre portf\u00f6lj av r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepap- per i f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen. Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade enligt statistiska modeller F\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r inget nedskrivningsbehov identifiera- des i den individuella pr\u00f6vningen anv\u00e4nds en kollektiv modell f\u00f6r ber\u00e4kning av nedskrivningsbehov. Reserveringarna ber\u00e4k- nas som l\u00e5nefordring vid fallissemang g\u00e5nger f\u00f6rlusten i h\u00e4n- delse av fallissemang. Reserveringar f\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r det inte skett n\u00e5gon betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet baseras p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6r- luster under kommande 12 m\u00e5nader (kategori 1). Reserve- ringar f\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r det har skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, men d\u00e4r ingen nedskrivning har gjorts, baseras p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntade kre- ditf\u00f6rluster under hela den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden (kategori 2). Detta g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r os\u00e4kra fordringar som inte \u00e4r betydande i kategori 3. Nordea anv\u00e4nder tv\u00e5 olika modeller f\u00f6r att fastst\u00e4lla om det har skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken eller inte. F\u00f6r tillg\u00e5ngar som innehades vid \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 9 anv\u00e4nds f\u00f6r\u00e4ndringen i interna rating- och scoringuppgifter f\u00f6r att fast- st\u00e4lla om det skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken eller inte. Interna rating-/scoringuppgifter anv\u00e4nds f\u00f6r att bed\u00f6ma risken hos kunderna, och en f\u00f6rs\u00e4mrad rating/scoring f\u00f6r en kund tyder p\u00e5 att kreditrisken har \u00f6kat. Nordea har dragit slut- satsen att det inte \u00e4r m\u00f6jligt att vid kreditgivningen ber\u00e4kna sannolikheten f\u00f6r fallissemang (PD) f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6pti- den utan bed\u00f6mningar i efterhand av tillg\u00e5ngar som redan redovisas i balansr\u00e4kningen vid \u00f6verg\u00e5ngen. F\u00f6r\u00e4ndringar i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden anv\u00e4nds som utl\u00f6sande fak- tor f\u00f6r tillg\u00e5ngar redovisade efter \u00f6verg\u00e5ngen. F\u00f6r tillg\u00e5ngar som bed\u00f6ms utifr\u00e5n PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden anv\u00e4nder Nordea en blandning av absoluta och rela- tiva f\u00f6r\u00e4ndringar i PD som kriterium f\u00f6r \u00f6verf\u00f6ringen. \u2022 Retail-kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD under 1 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 100 procent och en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 45 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 Retail-kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD \u00f6ver eller lika med 1 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 100 pro- cent eller en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 300 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 F\u00f6retags- och institutionella kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD under 0,5 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 150 procent och en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 20 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 F\u00f6retags- och institutionella kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver eller lika med 0,5 procent: L\u00e5ne- fordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 150 procent eller en absolut \u00f6kning av tolv- m\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 400 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. F\u00f6r tillg\u00e5ngar d\u00e4r rating- och scoringmodeller anv\u00e4nds, kali- breras rating-/scoringf\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6r att matcha den bety- dande \u00f6kningen av kreditrisken utifr\u00e5n PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5- ende l\u00f6ptiden. Dessutom g\u00f6r Nordea \u00f6verf\u00f6ringar mellan kategorier av f\u00f6ljande sk\u00e4l: \u2022 Kunder som omfattas av f\u00f6rmildrande kreditvillkor och kun- der som \u00e4r mer \u00e4n 30 dagar sena med sina betalningar \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2, s\u00e5vida inte ett nedskrivningsbehov redan har identifierats (kategori 3). L\u00e5nefordringar som omfattas av f\u00f6rmildrande kreditvillkor kvarst\u00e5r i kategori 2 under en pr\u00f6votid p\u00e5 24 m\u00e5nader, fr\u00e5n och med den tid- punkt d\u00e5 \u00e5tg\u00e4rderna inf\u00f6rdes. N\u00e4r l\u00e5nefordringarna efter pr\u00f6votidens slut \u00e5terf\u00f6rs till kategori 1 hanteras de p\u00e5 samma s\u00e4tt som andra l\u00e5nefordringar i kategori 1 i fr\u00e5ga om bed\u00f6mningen av om det f\u00f6religger en v\u00e4sentlig \u00f6kning av kreditrisken. \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r kunderna \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar sena med sina betalningar klassificeras normalt i kategori 3, men denna klassificering \u00e4ndras om det finns bevis f\u00f6r att kun- den inte har fallerat. S\u00e5dana l\u00e5nefordringar klassificeras i kategori 2. \u2022 L\u00e5nefordringar med en relativ f\u00f6r\u00e4ndring av PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 200 procent, (ber\u00e4knad p\u00e5 \u00e5rsbasis), och med en kreditf\u00f6rs\u00e4mring om minst en rating- grad \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 L\u00e5nefordringar med \u201dh\u00f6g risk\u201d, det vill s\u00e4ga med en rating p\u00e5 2 eller l\u00e4gre, \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. Vid ber\u00e4kningen av reserveringar, inklusive kategoriindel- ningen, anv\u00e4nds b\u00e5de historisk information och sannolikhets- viktad, fram\u00e5tblickande information. Nordea anv\u00e4nder tre makroekonomiska scenarier f\u00f6r att ta h\u00e4nsyn till de icke-linj\u00e4- ra aspekterna av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. De olika scenari- erna anv\u00e4nds f\u00f6r att justera de aktuella parametrarna f\u00f6r ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, och ett sannolikhets- viktat genomsnitt av de f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlusterna enligt respek- tive scenario redovisas som reserveringar. Modellen anv\u00e4nder sig av data som samlats in f\u00f6re balansdagen, vilket inneb\u00e4r att Nordea m\u00e5ste identifiera h\u00e4ndelser som skulle kunna p\u00e5verka reserveringarna efter datainsamlingen. Ledningen utv\u00e4rderar dessa h\u00e4ndelser och justerar reserveringarna, om detta bed\u00f6ms n\u00f6dv\u00e4ndigt. Bortskrivningar Bortskrivningar inneb\u00e4r att l\u00e5n eller kundfordringar avf\u00f6rs fr\u00e5n balansr\u00e4kningen samtidigt som motsvarande kreditf\u00f6r- lustreservering realiseras. N\u00e4r fordringar bed\u00f6ms vara om\u00f6j- liga att driva in ska de snarast m\u00f6jligt bortskrivas, oavsett om det r\u00e4ttsliga anspr\u00e5ket kvarst\u00e5r eller inte. En bortskrivning kan g\u00f6ras innan eventuella r\u00e4ttsliga \u00e5tg\u00e4rder mot l\u00e5ntagaren, f\u00f6r att \u00e5tervinna skulden, har slutf\u00f6rts. \u00c4ven om en fordran som inte kan drivas in bortskrivs eller avf\u00f6rs fr\u00e5n balansr\u00e4k- ningen har kunden en r\u00e4ttslig skyldighet att betala den ute- st\u00e5ende skulden. Vid bed\u00f6mningen av huruvida os\u00e4kra l\u00e5ne- fordringar kan \u00e5tervinnas och om bortskrivning kr\u00e4vs, \u00e4r det framf\u00f6r allt l\u00e5nefordringar med f\u00f6ljande egenskaper som st\u00e5r i fokus (listan \u00e4r inte utt\u00f6mmande): \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r kunderna \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar sena med betalningen. Om en l\u00e5nefordring, eller del av den, efter den h\u00e4r bed\u00f6mningen anses vara om\u00f6jlig att driva in, bortskrivs den. \u2022 L\u00e5nefordringar som omfattas av insolvensf\u00f6rfaranden och har l\u00e5g s\u00e4kerhetst\u00e4ckning. \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r juridiska kostnader f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6rbruka beh\u00e5llningen fr\u00e5n konkursf\u00f6rfarandet, med l\u00e5ga \u00e5tervin- ningsv\u00e4rden som f\u00f6ljd. \u2022 Delbortskrivning kan vara befogad n\u00e4r det finns rimliga ekonomiska bel\u00e4gg f\u00f6r att l\u00e5ntagaren inte kan \u00e5terbetala hela beloppet, det vill s\u00e4ga en avsev\u00e4rd del av skulden kan inte p\u00e5 rimliga grunder s\u00e4gas vara \u00e5tervinningsbar genom f\u00f6rmildrande kreditvillkor eller realisering av s\u00e4kerheter. \u2022 Rekonstruktionsfall. Diskonteringsr\u00e4nta Diskonteringsr\u00e4ntan som anv\u00e4nds f\u00f6r v\u00e4rdering av os\u00e4kra l\u00e5nefordringar motsvarar den ursprungliga effektiva r\u00e4ntan f\u00f6r l\u00e5n h\u00e4nf\u00f6rliga till en enskild kund eller, i f\u00f6rekommande fall, till en grupp av l\u00e5nefordringar. Om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt kan diskonteringsr\u00e4ntan baseras p\u00e5 en metod som resulterar i en nedskrivning som utg\u00f6r en rimlig uppskattning, ber\u00e4knad enligt effektivr\u00e4ntemetoden. Omstrukturerade l\u00e5nefordringar och modifieringar Med en omstrukturerad l\u00e5nefordran avses i detta samman- hang en l\u00e5nefordran d\u00e4r Nordea har beviljat l\u00e5ntagaren efter- gifter till f\u00f6ljd av dennes ekonomiska sv\u00e5righeter och d\u00e4r s\u00e5dana eftergifter har gett upphov till en kreditf\u00f6rlust f\u00f6r Nordea. Efter omstrukturering betraktas l\u00e5nefordran vanligen inte l\u00e4ngre som os\u00e4ker om \u00e5tagandena fullf\u00f6ljs i enlighet med de nya villkoren. I det fall en \u00e5tervinning sker redovisas betal- ningen som en \u00e5tervinning av kreditf\u00f6rluster. Modifiering av de avtalsenliga kassafl\u00f6dena f\u00f6r l\u00e5n till kunder med ekonomiska sv\u00e5righeter (f\u00f6rmildrande kreditvillkor) mins- kar det redovisade l\u00e5nebeloppet, brutto. Normalt \u00e4r denna minskning mindre \u00e4n den befintliga reserveringen, och ingen f\u00f6rlust redovisas i resultatr\u00e4kningen till f\u00f6ljd av modifiering. Om de \u00e4r betydande, minskas bruttobeloppen (l\u00e5n och reservering). Tillg\u00e5ngar \u00f6vertagna f\u00f6r skyddande av fordran I en finansiell omstrukturering kan l\u00e5ngivaren komma att avst\u00e5 fr\u00e5n l\u00e5nefordringar till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r l\u00e5ntagaren och i utby- te mot denna eftergift ta \u00f6ver tillg\u00e5ngar som l\u00e4mnats som s\u00e4kerhet f\u00f6r l\u00e5nen, aktier som emitterats av l\u00e5ntagaren eller andra tillg\u00e5ngar. En tillg\u00e5ng \u00f6vertagen f\u00f6r skyddande av for- dran redovisas i balansr\u00e4kningen tillsammans med liknande tillg\u00e5ngar som redan innehas av Nordea. En \u00f6vertagen fastig- het som inte innehas f\u00f6r eget utnyttjande redovisas till exem- pel tillsammans med andra f\u00f6rvaltningsfastigheter. Alla tillg\u00e5ngar som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran redovisas vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet till verkligt v\u00e4rde och eventuell skillnad mellan l\u00e5nets redovisade v\u00e4rde och det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 den \u00f6vertagna tillg\u00e5ngen redovisas under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 redovis- ningsdagen blir tillg\u00e5ngens anskaffningsv\u00e4rde eller upplupna anskaffningsv\u00e4rde, beroende p\u00e5 vad som \u00e4r till\u00e4mpligt. Under efterf\u00f6ljande perioder v\u00e4rderas tillg\u00e5ngar som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran i enlighet med g\u00e4llande v\u00e4rderings- principer f\u00f6r tillg\u00e5ngsslaget. F\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderas d\u00e5 till verkligt v\u00e4rde. \u00d6vertagna finansiella tillg\u00e5ngar klassifi- ceras generellt i kategorin \u201dVerkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kning- en\u201d och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Eventuella v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar efter den \u00f6vertagna tillg\u00e5ng- ens f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4lle, redovisas i resultatr\u00e4kningen i enlighet med koncernens principer f\u00f6r presentation av till- g\u00e5ngsslaget. Posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d i resultatr\u00e4kning- en p\u00e5verkas f\u00f6ljaktligen inte av nya v\u00e4rderingar av den \u00f6ver- tagna tillg\u00e5ngen efter f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet . K3.9 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Redovisningsprinciper Instrument som enkelt kan \u00f6verf\u00f6ras och d\u00e4r innehavaren av instrumentet erh\u00e5ller det nominella beloppet p\u00e5 f\u00f6rfalloda- gen redovisas normalt under balansposten \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d. Instrument som inte kan \u00f6verf\u00f6ras eller s\u00e4ljas utan innehavarens medgivande normalt redovisas som utl\u00e5- ning, se not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. Vid \u00e5terk\u00f6pstransaktioner och v\u00e4rdepappersl\u00e5n \u00f6verf\u00f6rs icke-kontanta tillg\u00e5ngar som s\u00e4kerhet. Om den mottagande parten har r\u00e4tt att s\u00e4lja eller i sin tur pants\u00e4tta tillg\u00e5ngen redovisas tillg\u00e5ngarna i not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instru- ment\u201d. Investeringar i r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper f\u00f6r kunders r\u00e4kning (se not K3.11 \u201dTillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placerings- portf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal) redovisas inte under \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d. F\u00f6r ytterligare information om redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d, not K3.3 \u201dKlas- sificering och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d K3.10 Aktier och andelar Redovisningsprinciper Balansposten \u201dAktier och andelar\u201d innefattar eget kapital- instrument, det vill s\u00e4ga avtal som inneb\u00e4r en residual r\u00e4tt i ett f\u00f6retags tillg\u00e5ngar efter avdrag f\u00f6r alla dess skulder, inklu- sive innehav i olika fonder, s\u00e5som andelar i en v\u00e4rdepappers- fond eller riskkapitalfond. Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures (se not K9.3 \u201dAktier och andelar i intresse- f\u00f6retag och joint ventures\u201d), aktier och andelar i koncernf\u00f6re- tag (se not K9.1 \u201dKonsoliderade f\u00f6retag\u201d) och innehav av aktier och fondandelar f\u00f6r kunders r\u00e4kning (se not K3.11 \u201dTill- g\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4k- ringsavtal\u201d) ing\u00e5r emellertid inte i \u201dAktier och andelar\u201d. Vid \u00e5terk\u00f6pstransaktioner och v\u00e4rdepappersl\u00e5n \u00f6verf\u00f6rs icke-kontanta tillg\u00e5ngar som s\u00e4kerhet. Om den mottagande parten har r\u00e4tt att s\u00e4lja eller i sin tur pants\u00e4tta tillg\u00e5ngen, redovisas den i not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instrument\u201d. F\u00f6r ytterligare information om redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d, not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d
K3.12 Derivatinstrument
Redovisningsprinciper
Ett derivatinstrument \u00e4r ett finansiellt instrument eller annat
avtal som har alla tre f\u00f6ljande k\u00e4nnetecken:
\u2022 Dess v\u00e4rde f\u00f6r\u00e4ndras till f\u00f6ljd av en f\u00f6r\u00e4ndring i en angiven
variabel, exempelvis r\u00e4nta, kurs p\u00e5 finansiellt instrument,
r\u00e5varupris, v\u00e4xelkurs, pris- eller r\u00e4nteindex, kreditbetyg eller
kreditindex, f\u00f6rutsatt att \u2013 i fr\u00e5ga om en icke-finansiell vari-
abel \u2013 den inte \u00e4r specifik f\u00f6r n\u00e5gon av avtalsparterna (s\u00e5
kallad \u201dunderliggande variabel\u201d);
\u2022 Det kr\u00e4ver ingen initial nettoinvestering eller en initial net-
toinvestering som \u00e4r mindre \u00e4n vad som skulle kr\u00e4vas f\u00f6r
andra typer av avtal som kan f\u00f6rv\u00e4ntas reagera p\u00e5 liknande
s\u00e4tt p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i marknadsfaktorer; och
\u2022 Avvecklingen sker i framtiden.
Samtliga derivat redovisas i balansr\u00e4kningen och v\u00e4rderas till
verkligt v\u00e4rde. Derivat med positivt verkligt v\u00e4rde, inklusive
upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 tillg\u00e5ngssidan under posten
\u201dDerivatinstrument\u201d. Derivat med negativt verkligt v\u00e4rde,
inklusive upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 skuldsidan under pos-
ten \u201dDerivatinstrument\u201d.
Vid v\u00e4rderingen av derivat till verkligt v\u00e4rde g\u00f6r Nordea
justeringar i form av s\u00e5 kallade credit value adjustments
(CVA) och debit value adjustments (DVA). CVA och DVA speg-
lar hur motpartens kreditrisk respektive Nordeas egen kredit-
v\u00e4rdighet p\u00e5verkar derivatets verkliga v\u00e4rde. F\u00f6r ytterligare
information om ber\u00e4kningen och \u00f6vriga XVA, se not K3.4
\u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d.
Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 deri-
vat redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat
av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om redovis-
ningsprinciper och kritiska bed\u00f6mningar, se not K3.4 \u201dVerkligt
v\u00e4rde\u201d .
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForFinancialAssetsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-680": { "value": "I vissa fall genomf\u00f6rs transaktioner d\u00e4r Nordea \u00f6verf\u00f6r till- g\u00e5ngar som redovisas i balansr\u00e4kningen, men samtidigt beh\u00e5ller antingen hela eller delar av risken och r\u00e4ttigheterna f\u00f6rknippade med de \u00f6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngarna. Om alla eller i stort sett alla risker och r\u00e4ttigheter beh\u00e5lls, bokas inte de \u00f6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngarna bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. Om Nordeas motpart kan s\u00e4lja eller pants\u00e4tta de \u00f6verf\u00f6rda till- g\u00e5ngarna p\u00e5 nytt, redovisas tillg\u00e5ngarna i not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instrument\u201d. \u00d6verf\u00f6ring av tillg\u00e5ngar med bibeh\u00e5l- lande av alla eller i stort sett alla risker och r\u00e4ttigheter omfat- tar avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n och \u00e5terk\u00f6psavtal. K3.2 \u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter Redovisningsprinciper Tillg\u00e5ngar anses vara \u00f6verf\u00f6rda fr\u00e5n Nordea om Nordea antingen \u00f6verf\u00f6r den kontraktsenliga r\u00e4ttigheten att erh\u00e5lla kassafl\u00f6den fr\u00e5n tillg\u00e5ngen eller beh\u00e5ller den r\u00e4ttigheten men har en kontraktsenlig skyldighet att betala kassafl\u00f6dena till en eller flera parter. Alla tillg\u00e5ngar som \u00f6verf\u00f6rts redovisas fortsatt i balansr\u00e4kningen om Nordeas exponering f\u00f6r f\u00f6r\u00e4nd- ringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r tillg\u00e5ngen kvarst\u00e5r. Erh\u00e5llen s\u00e4kerhet redovisas inte i balansr\u00e4kningen s\u00e5vida inte Nordea har en exponering f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r tillg\u00e5ngen. F\u00f6r information om pantsatta finansiella instrument, se not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instrument\u201d ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForRepurchaseAndReverseRepurchaseAgreementsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-683": { "value": "K3.2 \u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter Redovisningsprinciper Tillg\u00e5ngar anses vara \u00f6verf\u00f6rda fr\u00e5n Nordea om Nordea antingen \u00f6verf\u00f6r den kontraktsenliga r\u00e4ttigheten att erh\u00e5lla kassafl\u00f6den fr\u00e5n tillg\u00e5ngen eller beh\u00e5ller den r\u00e4ttigheten men har en kontraktsenlig skyldighet att betala kassafl\u00f6dena till en eller flera parter. Alla tillg\u00e5ngar som \u00f6verf\u00f6rts redovisas fortsatt i balansr\u00e4kningen om Nordeas exponering f\u00f6r f\u00f6r\u00e4nd- ringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r tillg\u00e5ngen kvarst\u00e5r. Erh\u00e5llen s\u00e4kerhet redovisas inte i balansr\u00e4kningen s\u00e5vida inte Nordea har en exponering f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r tillg\u00e5ngen. F\u00f6r information om pantsatta finansiella instrument, se not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instrument\u201d . \u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar som fortsatt redovisas i balansr\u00e4kningen samt h\u00e4nf\u00f6rliga skulder \u00c5terk\u00f6psavtal \u00e4r en form av inl\u00e5ning mot s\u00e4kerhet d\u00e4r Nordea s\u00e4ljer v\u00e4rdepapper med avtal om att till ett fast pris \u00e5terk\u00f6pa dessa vid ett senare datum. Avtal om utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper \u00e4r transaktioner d\u00e4r Nordea l\u00e5nar ut v\u00e4rdepapper till en motpart och erh\u00e5ller en avgift. Avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n inneb\u00e4r i allm\u00e4nhet st\u00e4l- lande av s\u00e4kerhet. Eftersom b\u00e5de \u00e5terk\u00f6psavtal och v\u00e4rdepappersl\u00e5n inneb\u00e4r att v\u00e4rdepappren \u00e5terl\u00e4mnas till Nordea, kvarst\u00e5r alla risker och r\u00e4ttigheter f\u00f6rknippade med de \u00f6verf\u00f6rda instrumenten hos Nordea, \u00e4ven om instrumenten inte \u00e4r tillg\u00e4ngliga f\u00f6r Nordea under den period d\u00e5 de \u00e4r \u00f6verf\u00f6rda. Motparten i transaktionen innehar v\u00e4rdepappren som s\u00e4kerhet, men har inte n\u00e5gon r\u00e4tt till andra tillg\u00e5ngar i Nordea. V\u00e4rdepapper som har l\u00e4mnats enligt \u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om v\u00e4rdepap- persl\u00e5n bokas d\u00e4rf\u00f6r inte bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. Om mot- parten har r\u00e4tt att s\u00e4lja vidare eller pants\u00e4tta v\u00e4rdepappren p\u00e5 nytt, redovisas dessa i not K3.7 \"Pantsatta finansiella instrument\". V\u00e4rdepapper som har l\u00e4mnats enligt \u00e5terk\u00f6psav- tal och avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n redovisas ocks\u00e5 i not K7.3 \u201dSt\u00e4llda s\u00e4kerheter\u201d. Likvida medel som har erh\u00e5llits enligt \u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n redovisas i balansr\u00e4kningen under \u201dSkulder till kreditinstitut\u201d eller \u201dIn- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten\u201d. I derivattransaktioner levererar Nordea s\u00e4kerheter som enligt villkoren i avtalen kan s\u00e4ljas eller pants\u00e4ttas p\u00e5 nytt. Dessa utg\u00f6r i huvudsak s\u00e4kerheter som erh\u00e5lls enligt s\u00e4rskil- da s\u00e4kerhetsavtal.
\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar som har redovisats i balansr\u00e4kningen
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
\u00c5terk\u00f6psavtal
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
2 109
4 672
Avtal om utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
837
230
Aktier
142
\u2013
Summa
3 088
4 902
1
Skulder h\u00e4nf\u00f6rliga till tillg\u00e5ngarna
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
\u00c5terk\u00f6psavtal
2 109
4 674
Avtal om utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper
979
230
Summa
3 088
4 904
Netto
0
-2
1 1) Skulder f\u00f6re kvittning mellan tillg\u00e5ngar och skulder i balansr\u00e4kningen. Erh\u00e5llna s\u00e4kerheter som kan s\u00e4ljas eller pants\u00e4ttas p\u00e5 nytt Nordea erh\u00e5ller s\u00e4kerheter enligt omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n, vilka kan s\u00e4ljas eller pants\u00e4ttas p\u00e5 nytt i enlighet med avtalsvillkoren. Transaktionerna genom- f\u00f6rs enligt standardavtal som anv\u00e4nds av parterna p\u00e5 den finansiella marknaden. Vanligtvis kr\u00e4ver avtalen ytterligare s\u00e4kerheter om v\u00e4rdet p\u00e5 v\u00e4rdepapper sjunker under en f\u00f6rut- best\u00e4md niv\u00e5. Enligt standardavtalen f\u00f6r de flesta \u00e5terk\u00f6ps- avtal har mottagaren av s\u00e4kerheten ovillkorlig r\u00e4tt att s\u00e4lja eller \u00e5terpants\u00e4tta s\u00e4kerheten, f\u00f6rutsatt att likv\u00e4rdiga v\u00e4rde- papper \u00f6verf\u00f6rs vid likvidtillf\u00e4llet. V\u00e4rdepapper som erh\u00e5llits enligt omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n redovisas inte i balansr\u00e4kning- en. Likvida medel som har l\u00e4mnats enligt omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6ps- avtal och avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n redovisas i balansr\u00e4k- ningen under \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kre- ditinstitut\u201d eller \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 erh\u00e5llna s\u00e4kerheter enligt omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n upplyses om nedan. Nordea erh\u00e5ller ocks\u00e5 s\u00e4kerheter enligt andra avtal, vilka kan s\u00e4ljas eller pants\u00e4ttas p\u00e5 nytt i enlighet med avtals- villkoren. Dessa utg\u00f6r i huvudsak s\u00e4kerheter som erh\u00e5lls enligt s\u00e4kerhetsavtal i samband med derivattransaktioner. De erh\u00e5llna s\u00e4kerheterna som presenteras i tabellen nedan \u00e4r inte redovisade i balansr\u00e4kningen och innefattar s\u00e4kerheter utst\u00e4llda av Nordea.
Erh\u00e5llna s\u00e4kerheter som inte \u00e4r
redovisade i balansr\u00e4kningen
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal
Erh\u00e5llna s\u00e4kerheter som kan s\u00e4ljas eller
pants\u00e4ttas p\u00e5 nytt
30 455
25 520
- varav s\u00e5lda eller pantsatta p\u00e5 nytt
10 537
18 849
Avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n
Erh\u00e5llna s\u00e4kerheter som kan s\u00e4ljas eller
pants\u00e4ttas p\u00e5 nytt
865
1 003
- varav s\u00e5lda eller pantsatta p\u00e5 nytt
219
445
\u00d6vriga avtal
Erh\u00e5llna s\u00e4kerheter som kan s\u00e4ljas eller
pants\u00e4ttas p\u00e5 nytt
682
834
- varav s\u00e5lda eller pantsatta p\u00e5 nytt
311
320
Summa
32 002
27 357
K3.7 Pantsatta finansiella instrument
Redovisningsprinciper
Vid \u00e5terk\u00f6pstransaktioner och v\u00e4rdepappersl\u00e5n \u00f6verf\u00f6rs icke-
kontanta tillg\u00e5ngar som s\u00e4kerhet. Om den mottagande par-
ten har r\u00e4tt att s\u00e4lja eller i sin tur pants\u00e4tta tillg\u00e5ngen redovi-
sas tillg\u00e5ngarna i denna not.
F\u00f6r mer information om redovisningsprinciper, se not K3.1
\u201dRedovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2
\u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d, not K3.3
\u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d .
Pantsatta finansiella instrument
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
2 946
4 902
Aktier
142
\u2013
Summa
3 088
4 902
F\u00f6r information om \u00f6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och omv\u00e4nda \u00e5ter-
k\u00f6psavtal, se not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna
s\u00e4kerheter\u201d .
K7.3 St\u00e4llda s\u00e4kerheter Redovisningsprinciper Tillg\u00e5ngar som redovisats i balansr\u00e4kningen och pantsatts som s\u00e4kerhet f\u00f6r Nordeas egna skulder redovisas som \u201dF\u00f6r egna skulder st\u00e4llda s\u00e4kerheter\u201d. Tillg\u00e5ngar som redovisats i balans- r\u00e4kningen och pantsatts som s\u00e4kerhet f\u00f6r annat \u00e4n egna skul- der redovisas som \u201d\u00d6vriga st\u00e4llda s\u00e4kerheter f\u00f6r annat \u00e4n egna skulder\u201d. Inl\u00e5nade v\u00e4rdepapper som d\u00e4refter anv\u00e4nds som s\u00e4kerhet redovisas som \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d i balansr\u00e4kningen (f\u00f6r redovisningsprinciper, se not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d) .
St\u00e4llda s\u00e4kerheter
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
F\u00f6r egna skulder st\u00e4llda s\u00e4kerheter
185 339
190 211
\u00d6vriga st\u00e4llda s\u00e4kerheter f\u00f6r annat \u00e4n egna
skulder
236
253
Summa
185 575
190 464
F\u00f6r egna skulder st\u00e4llda s\u00e4kerheter
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
F\u00f6r egna skulder st\u00e4llda s\u00e4kerheter
V\u00e4rdepapper mm.
3 098
2 622
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
158 540
165 286
\u00d6vriga st\u00e4llda s\u00e4kerheter
23 701
22 303
Summa
185 339
190 211
Ovanst\u00e5ende s\u00e4kerheter avser f\u00f6ljande
skulder
Skulder till kreditinstitut
7 369
11 689
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
1 358
1 873
Derivat
7 284
7 761
Emitterade v\u00e4rdepapper
117 768
114 109
\u00d6vriga skulder
14 855
1 990
Summa
148 634
137 422
1 2 1) Skulder efter kvittning mellan tillg\u00e5ngar och skulder i balansr\u00e4kningen. 2) Exklusive justering av verkligt v\u00e4rde-s\u00e4kring. F\u00f6r egna skulder st\u00e4llda s\u00e4kerheter omfattar v\u00e4rdepapper som har pantsatts i samband med \u00e5terk\u00f6psavtal och v\u00e4rdepappers- l\u00e5n. Transaktionerna genomf\u00f6rs enligt standardavtal som anv\u00e4nds av parterna p\u00e5 finansmarknaden. Motparter i dessa transaktio- ner \u00e4r kreditinstitut och allm\u00e4nheten. Transaktionerna \u00e4r huvud- sakligen kortfristiga med en l\u00f6ptid p\u00e5 mindre \u00e4n tre m\u00e5nader. V\u00e4rdepapper i livf\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen har st\u00e4llts som s\u00e4ker- het f\u00f6r motsvarande skulder till f\u00f6rs\u00e4kringstagare. Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten har st\u00e4llts som s\u00e4kerhet f\u00f6r emit- terade s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer och bostadsobligationer i enlighet med nationella lagar och regler. I h\u00e4ndelse av bola- gets obest\u00e5nd har innehavarna av obligationerna f\u00f6rm\u00e5nsr\u00e4tt i de tillg\u00e5ngar som \u00e4r registrerade som s\u00e4kerhetsmassa. Resterande del av \u00f6vriga st\u00e4llda s\u00e4kerheter avser bankcerti- fikat som pantsatts av Nordea i enlighet med myndighetskrav. \u00d6vriga st\u00e4llda s\u00e4kerheter f\u00f6r annat \u00e4n egna skulder \u00d6vriga st\u00e4llda s\u00e4kerheter avser huvudsakligen r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper som pantsatts f\u00f6r betalningsreglering gentemot centralbanker och clearinginstitut. V\u00e4rdet p\u00e5 dessa uppgick till 236 mn euro (253 mn euro). Endast s\u00e4kerheter som avser likvidi- tet \u00f6ver natten redovisas (st\u00e4llda s\u00e4kerheter f\u00f6r intradagslikvidi- tet omfattas inte). St\u00e4llda s\u00e4kerheter f\u00f6r annat \u00e4n Nordeas egna skulder, till exempel f\u00f6r tredje mans r\u00e4kning eller f\u00f6r Nordeas egna eventualf\u00f6rpliktelser, presenteras ocks\u00e5 under denna post2.4 Tillg\u00e5ngar \u00f6vertagna f\u00f6r skyddande av fordran Tabellen nedan visar \u00f6vertagna tillg\u00e5ngar per tillg\u00e5ngsslag. Mark och byggnader uppgick till 2 mn euro (2 mn euro) medan aktier och \u00f6vriga andelar \u00f6kade till 6 mn euro fr\u00e5n 0 mn euro 2022. Totalt \u00f6kade tillg\u00e5ngar \u00f6vertagna f\u00f6r skyd- dande av fordran med 7 mn euro till 9 mn euro.
Tillg\u00e5ngar \u00f6vertagna f\u00f6r skyddande av fordran
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Oms\u00e4ttningstillg\u00e5ngar, redovisat v\u00e4rde:
Mark och byggnader
2
2
Aktier och \u00f6vriga andelar
6
0
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
1
0
Summa
9
2
1 1) I enlighet med Nordeas riktlinjer f\u00f6r egendom \u00f6vertagen f\u00f6r skyddande av fordran, som f\u00f6ljer bankr\u00f6relselagen i de l\u00e4nder d\u00e4r Nordea verkar. Tillg\u00e5ngar som anv\u00e4nds som s\u00e4kerhet f\u00f6r l\u00e5net \u00f6vertas normalt n\u00e4r kunden inte l\u00e4ngre kan fullg\u00f6ra sina skyl- digheter gentemot Nordea. \u00d6vertagna tillg\u00e5ngar avyttras senast n\u00e4r full \u00e5tervinning har uppn\u00e5tts. 2.5 Bel\u00e5ningsgrad Bel\u00e5ningsgraden anses vara ett bra m\u00e5tt f\u00f6r att bed\u00f6ma s\u00e4kerhetens kvalitet. Den ber\u00e4knas genom att dividera kredit- exponeringen med s\u00e4kerhetens marknadsv\u00e4rde. Tabellen visar hypoteksexponeringar som omfattas av IRK-modeller, f\u00f6rdelade p\u00e5 olika intervall av bel\u00e5ningsgrad.
Bel\u00e5ningsgrad
31 dec 2023
31 dec 2022
Bol\u00e5neexponering mot privatkunder
(retailportf\u00f6ljen) Md euro
%
Md euro
%
<50 %
128,6
83
128,7
84
50\u201370 %
19,7
13
18,5
12
70\u201380 %
3,9
2
3,7
2
80\u201390 %
1,1
1
1,1
1
>90 %
0,8
1
0,9
1
Summa
154,1
100
152,9
100
1 1) Beloppen och procentsiffrorna i tabellen inkluderar den relevanta delen av ett l\u00e5n, inte hela l\u00e5net", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfCollateralExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-684": { "value": "K3.2 \u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter Redovisningsprinciper Tillg\u00e5ngar anses vara \u00f6verf\u00f6rda fr\u00e5n Nordea om Nordea antingen \u00f6verf\u00f6r den kontraktsenliga r\u00e4ttigheten att erh\u00e5lla kassafl\u00f6den fr\u00e5n tillg\u00e5ngen eller beh\u00e5ller den r\u00e4ttigheten men har en kontraktsenlig skyldighet att betala kassafl\u00f6dena till en eller flera parter. Alla tillg\u00e5ngar som \u00f6verf\u00f6rts redovisas fortsatt i balansr\u00e4kningen om Nordeas exponering f\u00f6r f\u00f6r\u00e4nd- ringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r tillg\u00e5ngen kvarst\u00e5r. Erh\u00e5llen s\u00e4kerhet redovisas inte i balansr\u00e4kningen s\u00e5vida inte Nordea har en exponering f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r tillg\u00e5ngen. F\u00f6r information om pantsatta finansiella instrument, se not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instrument\u201d . \u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar som fortsatt redovisas i balansr\u00e4kningen samt h\u00e4nf\u00f6rliga skulder \u00c5terk\u00f6psavtal \u00e4r en form av inl\u00e5ning mot s\u00e4kerhet d\u00e4r Nordea s\u00e4ljer v\u00e4rdepapper med avtal om att till ett fast pris \u00e5terk\u00f6pa dessa vid ett senare datum. Avtal om utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper \u00e4r transaktioner d\u00e4r Nordea l\u00e5nar ut v\u00e4rdepapper till en motpart och erh\u00e5ller en avgift. Avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n inneb\u00e4r i allm\u00e4nhet st\u00e4l- lande av s\u00e4kerhet. Eftersom b\u00e5de \u00e5terk\u00f6psavtal och v\u00e4rdepappersl\u00e5n inneb\u00e4r att v\u00e4rdepappren \u00e5terl\u00e4mnas till Nordea, kvarst\u00e5r alla risker och r\u00e4ttigheter f\u00f6rknippade med de \u00f6verf\u00f6rda instrumenten hos Nordea, \u00e4ven om instrumenten inte \u00e4r tillg\u00e4ngliga f\u00f6r Nordea under den period d\u00e5 de \u00e4r \u00f6verf\u00f6rda. Motparten i transaktionen innehar v\u00e4rdepappren som s\u00e4kerhet, men har inte n\u00e5gon r\u00e4tt till andra tillg\u00e5ngar i Nordea. V\u00e4rdepapper som har l\u00e4mnats enligt \u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om v\u00e4rdepap- persl\u00e5n bokas d\u00e4rf\u00f6r inte bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. Om mot- parten har r\u00e4tt att s\u00e4lja vidare eller pants\u00e4tta v\u00e4rdepappren p\u00e5 nytt, redovisas dessa i not K3.7 \"Pantsatta finansiella instrument\". V\u00e4rdepapper som har l\u00e4mnats enligt \u00e5terk\u00f6psav- tal och avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n redovisas ocks\u00e5 i not K7.3 \u201dSt\u00e4llda s\u00e4kerheter\u201d. Likvida medel som har erh\u00e5llits enligt \u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n redovisas i balansr\u00e4kningen under \u201dSkulder till kreditinstitut\u201d eller \u201dIn- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten\u201d. I derivattransaktioner levererar Nordea s\u00e4kerheter som enligt villkoren i avtalen kan s\u00e4ljas eller pants\u00e4ttas p\u00e5 nytt. Dessa utg\u00f6r i huvudsak s\u00e4kerheter som erh\u00e5lls enligt s\u00e4rskil- da s\u00e4kerhetsavtal
\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar som har redovisats i balansr\u00e4kningen
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
\u00c5terk\u00f6psavtal
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
2 109
4 672
Avtal om utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
837
230
Aktier
142
\u2013
Summa
3 088
4 902
1
Skulder h\u00e4nf\u00f6rliga till tillg\u00e5ngarna
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
\u00c5terk\u00f6psavtal
2 109
4 674
Avtal om utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper
979
230
Summa
3 088
4 904
Netto
0
-2
1
1) Skulder f\u00f6re kvittning mellan tillg\u00e5ngar och skulder i balansr\u00e4kningen.
Erh\u00e5llna s\u00e4kerheter som kan s\u00e4ljas
eller pants\u00e4ttas p\u00e5 nytt
Nordea erh\u00e5ller s\u00e4kerheter enligt omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och
avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n, vilka kan s\u00e4ljas eller pants\u00e4ttas p\u00e5
nytt i enlighet med avtalsvillkoren. Transaktionerna genom-
f\u00f6rs enligt standardavtal som anv\u00e4nds av parterna p\u00e5 den
finansiella marknaden. Vanligtvis kr\u00e4ver avtalen ytterligare
s\u00e4kerheter om v\u00e4rdet p\u00e5 v\u00e4rdepapper sjunker under en f\u00f6rut-
best\u00e4md niv\u00e5. Enligt standardavtalen f\u00f6r de flesta \u00e5terk\u00f6ps-
avtal har mottagaren av s\u00e4kerheten ovillkorlig r\u00e4tt att s\u00e4lja
eller \u00e5terpants\u00e4tta s\u00e4kerheten, f\u00f6rutsatt att likv\u00e4rdiga v\u00e4rde-
papper \u00f6verf\u00f6rs vid likvidtillf\u00e4llet.
V\u00e4rdepapper som erh\u00e5llits enligt omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal
och avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n redovisas inte i balansr\u00e4kning-
en. Likvida medel som har l\u00e4mnats enligt omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6ps-
avtal och avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n redovisas i balansr\u00e4k-
ningen under \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kre-
ditinstitut\u201d eller \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d.
Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 erh\u00e5llna s\u00e4kerheter enligt omv\u00e4nda
\u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n upplyses om
nedan. Nordea erh\u00e5ller ocks\u00e5 s\u00e4kerheter enligt andra avtal,
vilka kan s\u00e4ljas eller pants\u00e4ttas p\u00e5 nytt i enlighet med avtals-
villkoren. Dessa utg\u00f6r i huvudsak s\u00e4kerheter som erh\u00e5lls
enligt s\u00e4kerhetsavtal i samband med derivattransaktioner. De
erh\u00e5llna s\u00e4kerheterna som presenteras i tabellen nedan \u00e4r
inte redovisade i balansr\u00e4kningen och innefattar s\u00e4kerheter
utst\u00e4llda av Nordea.
Erh\u00e5llna s\u00e4kerheter som inte \u00e4r
redovisade i balansr\u00e4kningen
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal
Erh\u00e5llna s\u00e4kerheter som kan s\u00e4ljas eller
pants\u00e4ttas p\u00e5 nytt
30 455
25 520
- varav s\u00e5lda eller pantsatta p\u00e5 nytt
10 537
18 849
Avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n
Erh\u00e5llna s\u00e4kerheter som kan s\u00e4ljas eller
pants\u00e4ttas p\u00e5 nytt
865
1 003
- varav s\u00e5lda eller pantsatta p\u00e5 nytt
219
445
\u00d6vriga avtal
Erh\u00e5llna s\u00e4kerheter som kan s\u00e4ljas eller
pants\u00e4ttas p\u00e5 nytt
682
834
- varav s\u00e5lda eller pantsatta p\u00e5 nytt
311
320
Summa
32 002
27 357
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfRepurchaseAndReverseRepurchaseAgreementsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-685": { "value": "K3.2 \u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter Redovisningsprinciper Tillg\u00e5ngar anses vara \u00f6verf\u00f6rda fr\u00e5n Nordea om Nordea antingen \u00f6verf\u00f6r den kontraktsenliga r\u00e4ttigheten att erh\u00e5lla kassafl\u00f6den fr\u00e5n tillg\u00e5ngen eller beh\u00e5ller den r\u00e4ttigheten men har en kontraktsenlig skyldighet att betala kassafl\u00f6dena till en eller flera parter. Alla tillg\u00e5ngar som \u00f6verf\u00f6rts redovisas fortsatt i balansr\u00e4kningen om Nordeas exponering f\u00f6r f\u00f6r\u00e4nd- ringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r tillg\u00e5ngen kvarst\u00e5r. Erh\u00e5llen s\u00e4kerhet redovisas inte i balansr\u00e4kningen s\u00e5vida inte Nordea har en exponering f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r tillg\u00e5ngen. F\u00f6r information om pantsatta finansiella instrument, se not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instrument\u201d K3.7 Pantsatta finansiella instrument Redovisningsprinciper Vid \u00e5terk\u00f6pstransaktioner och v\u00e4rdepappersl\u00e5n \u00f6verf\u00f6rs icke- kontanta tillg\u00e5ngar som s\u00e4kerhet. Om den mottagande par- ten har r\u00e4tt att s\u00e4lja eller i sin tur pants\u00e4tta tillg\u00e5ngen redovi- sas tillg\u00e5ngarna i denna not. F\u00f6r mer information om redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d, not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d K7.3 St\u00e4llda s\u00e4kerheter Redovisningsprinciper Tillg\u00e5ngar som redovisats i balansr\u00e4kningen och pantsatts som s\u00e4kerhet f\u00f6r Nordeas egna skulder redovisas som \u201dF\u00f6r egna skulder st\u00e4llda s\u00e4kerheter\u201d. Tillg\u00e5ngar som redovisats i balans- r\u00e4kningen och pantsatts som s\u00e4kerhet f\u00f6r annat \u00e4n egna skul- der redovisas som \u201d\u00d6vriga st\u00e4llda s\u00e4kerheter f\u00f6r annat \u00e4n egna skulder\u201d. Inl\u00e5nade v\u00e4rdepapper som d\u00e4refter anv\u00e4nds som s\u00e4kerhet redovisas som \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d i balansr\u00e4kningen (f\u00f6r redovisningsprinciper, se not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d) ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForCollateralExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-686": { "value": "K3.3 Klassificering och v\u00e4rdering Redovisningsprinciper Varje finansiellt instrument har klassificerats i n\u00e5gon av f\u00f6ljande kategorier: Finansiella tillg\u00e5ngar: \u2022 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen: - Obligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen - Fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k- ningen (verkligt v\u00e4rde-optionen) \u2022 Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Finansiella skulder: \u2022 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen: - Obligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen - Fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k- ningen (verkligt v\u00e4rde-optionen) Klassificeringen av en finansiell tillg\u00e5ng best\u00e4ms utifr\u00e5n aff\u00e4rsmodellen f\u00f6r den portf\u00f6lj som instrumentet ing\u00e5r i och huruvida kassafl\u00f6dena endast utg\u00f6r betalning av kapitalbe- lopp och r\u00e4nta (SPPI). Finansiella tillg\u00e5ngar med kassafl\u00f6den som inte uteslutande utg\u00f6rs av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta v\u00e4rderas till verk- ligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. Alla \u00f6vriga tillg\u00e5ngar klassifice- ras utifr\u00e5n aff\u00e4rsmodellen. Portf\u00f6ljinstrument som omfattas av en aff\u00e4rsmodell d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instrumenten och ta emot avtalsenliga kassafl\u00f6den v\u00e4rderas till upplupet anskaff- ningsv\u00e4rde. Instrument som omfattas av en aff\u00e4rsmodell d\u00e4r avsikten \u00e4r b\u00e5de att beh\u00e5lla instrumenten f\u00f6r att samla in avtal- senliga kassafl\u00f6den och att s\u00e4lja instrumenten, v\u00e4rderas till verk- ligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Finansiella tillg\u00e5ngar som omfattas av annan aff\u00e4rsmodell v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. F\u00f6r att kunna fastst\u00e4lla aff\u00e4rsmodell har Nordea delat in sina finansiella tillg\u00e5ngar i portf\u00f6ljer och underportf\u00f6ljer utifr\u00e5n hur olika grupper av finansiella tillg\u00e5ngar f\u00f6rvaltas tillsammans f\u00f6r att uppn\u00e5 ett visst aff\u00e4rsm\u00e5l. N\u00e4r r\u00e4tt niv\u00e5 f\u00f6r portf\u00f6ljen ska fast- st\u00e4llas har Nordea tagit h\u00e4nsyn till aktuell aff\u00e4rsomr\u00e5desstruk- tur. Vid fastst\u00e4llandet av aff\u00e4rsmodell f\u00f6r respektive portf\u00f6lj har Nordea analyserat syftet med de finansiella tillg\u00e5ngarna och exempelvis tidigare f\u00f6rs\u00e4ljningstrender och ers\u00e4ttning till ledningen. Alla finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas till verkligt v\u00e4rde vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. Klassificeringen av finan- siella instrument i olika kategorier utg\u00f6r grunden f\u00f6r hur varje finansiellt instrument d\u00e4refter v\u00e4rderas i balansr\u00e4kningen och hur f\u00f6r\u00e4ndringar i dess v\u00e4rde redovisas. Tabellen Klassificering av finansiella instrument i not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rde- ring\u201d visar i vilka olika kategorier de finansiella instrumenten i Nordeas balansr\u00e4kning har klassificerats enligt IFRS 9. Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde exklusive trans- aktionskostnader. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r dessa poster redovisas normalt direkt i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Emellertid redovisas justeringar till verkligt v\u00e4rde av marginalkomponenten f\u00f6r l\u00e5nefordringar i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instrumenten till f\u00f6rfall och som obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (uppfyller inte SPPI-kriteriet) separat i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNet- toresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obliga- toriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r information om ber\u00e4kning av verkligt v\u00e4rde, se not K3.4 \u201dVerk- ligt v\u00e4rde\u201d. Avkastningen p\u00e5 tillg\u00e5ngar som \u00e4r knutna till skulder till f\u00f6rs\u00e4kringstagare allokeras dessutom till posten \"Avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som t\u00e4cker f\u00f6rs\u00e4kringsskulder\". Se not K2.4 \"Net- toresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\". Den h\u00e4r kategorin har tv\u00e5 underkategorier: \u201dObligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och \u201dFr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (verk- ligt v\u00e4rde-optionen)\u201d. Underkategorin \u201dFr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (verkligt v\u00e4rde-optio- nen)\u201d inneb\u00e4r att finansiella tillg\u00e5ngar och skulder kan v\u00e4rde- ras till verkligt v\u00e4rde samtidigt som skillnaderna i verkligt v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen. Det h\u00e4r alternativet kan anv\u00e4n- das om det eliminerar eller avsev\u00e4rt minskar en bristande \u00f6ver- ensst\u00e4mmelse i redovisningen och f\u00f6r skulder om de f\u00f6rvaltas baserat p\u00e5 verkligt v\u00e4rde. F\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk h\u00e4nf\u00f6rliga till skulder som redan fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen redovisas under \u00f6vrigt totalresultat, s\u00e5vi- da detta inte f\u00f6ranleder bristande \u00f6verensst\u00e4mmelse i redovisningen. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till balanspos- ter redovisade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen klassifi- ceras normalt som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information, inklusive undantag fr\u00e5n huvudregeln, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d och not K2.2 \u201dR\u00e4ntenetto\u201d .
Sammansatta finansiella instrument
Sammansatta finansiella instrument \u00e4r avtal som omfattar
ett v\u00e4rdavtal och ett inb\u00e4ddat derivat. S\u00e5dana kombinationer
uppst\u00e5r huvudsakligen i samband med emissioner av strukture-
rade skuldinstrument, s\u00e5som emitterade indexobligationer och
l\u00e5nefordringar med inb\u00e4ddade r\u00e4ntekorridorer och r\u00e4ntetak.
F\u00f6r strukturerade obligationer som har emitterats av Mar-
kets till\u00e4mpar Nordea verkligt v\u00e4rde-optionen, och hela det
sammansatta instrumentet, v\u00e4rdavtalet och det inb\u00e4ddade
derivatet, v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och
redovisas under \u201dEmitterade v\u00e4rdepapper\u201d i balansr\u00e4kningen.
F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen
under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undan-
tag f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i Nordeas egna kreditrisk som redovisas i
\u00f6vrigt totalresultat.
K3.12 Derivatinstrument Redovisningsprinciper Ett derivatinstrument \u00e4r ett finansiellt instrument eller annat avtal som har alla tre f\u00f6ljande k\u00e4nnetecken: \u2022 Dess v\u00e4rde f\u00f6r\u00e4ndras till f\u00f6ljd av en f\u00f6r\u00e4ndring i en angiven variabel, exempelvis r\u00e4nta, kurs p\u00e5 finansiellt instrument, r\u00e5varupris, v\u00e4xelkurs, pris- eller r\u00e4nteindex, kreditbetyg eller kreditindex, f\u00f6rutsatt att \u2013 i fr\u00e5ga om en icke-finansiell vari- abel \u2013 den inte \u00e4r specifik f\u00f6r n\u00e5gon av avtalsparterna (s\u00e5 kallad \u201dunderliggande variabel\u201d); \u2022 Det kr\u00e4ver ingen initial nettoinvestering eller en initial net- toinvestering som \u00e4r mindre \u00e4n vad som skulle kr\u00e4vas f\u00f6r andra typer av avtal som kan f\u00f6rv\u00e4ntas reagera p\u00e5 liknande s\u00e4tt p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i marknadsfaktorer; och \u2022 Avvecklingen sker i framtiden. Samtliga derivat redovisas i balansr\u00e4kningen och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. Derivat med positivt verkligt v\u00e4rde, inklusive upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 tillg\u00e5ngssidan under posten \u201dDerivatinstrument\u201d. Derivat med negativt verkligt v\u00e4rde, inklusive upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 skuldsidan under pos- ten \u201dDerivatinstrument\u201d. Vid v\u00e4rderingen av derivat till verkligt v\u00e4rde g\u00f6r Nordea justeringar i form av s\u00e5 kallade credit value adjustments (CVA) och debit value adjustments (DVA). CVA och DVA speg- lar hur motpartens kreditrisk respektive Nordeas egen kredit- v\u00e4rdighet p\u00e5verkar derivatets verkliga v\u00e4rde. F\u00f6r ytterligare information om ber\u00e4kningen och \u00f6vriga XVA, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 deri- vat redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om redovis- ningsprinciper och kritiska bed\u00f6mningar, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForFinancialInstrumentsAtFairValueThroughProfitOrLossExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-687": { "value": "K3.3 Klassificering och v\u00e4rdering Redovisningsprinciper Varje finansiellt instrument har klassificerats i n\u00e5gon av f\u00f6ljande kategorier: Finansiella tillg\u00e5ngar: \u2022 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen: - Obligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen - Fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k- ningen (verkligt v\u00e4rde-optionen) \u2022 Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Finansiella skulder: \u2022 Upplupet anskaffningsv\u00e4rde \u2022 Verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen: - Obligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen - Fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4k- ningen (verkligt v\u00e4rde-optionen) Klassificeringen av en finansiell tillg\u00e5ng best\u00e4ms utifr\u00e5n aff\u00e4rsmodellen f\u00f6r den portf\u00f6lj som instrumentet ing\u00e5r i och huruvida kassafl\u00f6dena endast utg\u00f6r betalning av kapitalbe- lopp och r\u00e4nta (SPPI). Finansiella tillg\u00e5ngar med kassafl\u00f6den som inte uteslutande utg\u00f6rs av betalning av kapitalbelopp och r\u00e4nta v\u00e4rderas till verk- ligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. Alla \u00f6vriga tillg\u00e5ngar klassifice- ras utifr\u00e5n aff\u00e4rsmodellen. Portf\u00f6ljinstrument som omfattas av en aff\u00e4rsmodell d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instrumenten och ta emot avtalsenliga kassafl\u00f6den v\u00e4rderas till upplupet anskaff- ningsv\u00e4rde. Instrument som omfattas av en aff\u00e4rsmodell d\u00e4r avsikten \u00e4r b\u00e5de att beh\u00e5lla instrumenten f\u00f6r att samla in avtal- senliga kassafl\u00f6den och att s\u00e4lja instrumenten, v\u00e4rderas till verk- ligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat. Finansiella tillg\u00e5ngar som omfattas av annan aff\u00e4rsmodell v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen. F\u00f6r att kunna fastst\u00e4lla aff\u00e4rsmodell har Nordea delat in sina finansiella tillg\u00e5ngar i portf\u00f6ljer och underportf\u00f6ljer utifr\u00e5n hur olika grupper av finansiella tillg\u00e5ngar f\u00f6rvaltas tillsammans f\u00f6r att uppn\u00e5 ett visst aff\u00e4rsm\u00e5l. N\u00e4r r\u00e4tt niv\u00e5 f\u00f6r portf\u00f6ljen ska fast- st\u00e4llas har Nordea tagit h\u00e4nsyn till aktuell aff\u00e4rsomr\u00e5desstruk- tur. Vid fastst\u00e4llandet av aff\u00e4rsmodell f\u00f6r respektive portf\u00f6lj har Nordea analyserat syftet med de finansiella tillg\u00e5ngarna och exempelvis tidigare f\u00f6rs\u00e4ljningstrender och ers\u00e4ttning till ledningen. Alla finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisas till verkligt v\u00e4rde vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet. Klassificeringen av finan- siella instrument i olika kategorier utg\u00f6r grunden f\u00f6r hur varje finansiellt instrument d\u00e4refter v\u00e4rderas i balansr\u00e4kningen och hur f\u00f6r\u00e4ndringar i dess v\u00e4rde redovisas. Tabellen Klassificering av finansiella instrument i not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rde- ring\u201d visar i vilka olika kategorier de finansiella instrumenten i Nordeas balansr\u00e4kning har klassificerats enligt IFRS 9. Upplupet anskaffningsv\u00e4rde Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas initialt i balansr\u00e4kningen till verk- ligt v\u00e4rde, inklusive transaktionskostnader. Efter f\u00f6rsta redovis- ningstillf\u00e4llet v\u00e4rderas instrument i denna kategori till upplupet anskaffningsv\u00e4rde. Vid v\u00e4rdering till upplupet anskaffnings- v\u00e4rde resultatf\u00f6rs skillnaden mellan anskaffningsv\u00e4rdet och inl\u00f6senv\u00e4rdet \u00f6ver den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden med hj\u00e4lp av effektivr\u00e4ntemetoden. Upplupet anskaffningsv\u00e4rde definieras som det belopp till vilket den finansiella tillg\u00e5ngen eller skul- den v\u00e4rderas vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, minus avbetal- ningar av kapitalbelopp, plus eller minus ackumulerade avskrivningar p\u00e5 eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet p\u00e5 f\u00f6rfallodagen och, f\u00f6r finansiella till- g\u00e5ngar, justerat f\u00f6r eventuell f\u00f6rlustreserv. De ackumulerade avskrivningarna ber\u00e4knas genom att till\u00e4mpa effektivr\u00e4nteme- toden. F\u00f6r ytterligare information om effektivr\u00e4ntemetoden, se not K2.2 \u201dR\u00e4ntenetto\u201d. Information om nedskrivningar enligt IFRS 9 finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. R\u00e4nta p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder i kategorin v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas normalt i resultatr\u00e4k- ningen under \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter fr\u00e5n anv\u00e4ndande av effektivr\u00e4n- temetoden\u201d respektive \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d. Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde exklusive trans- aktionskostnader. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r dessa poster redovisas normalt direkt i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Emellertid redovisas justeringar till verkligt v\u00e4rde av marginalkomponenten f\u00f6r l\u00e5nefordringar i portf\u00f6ljer d\u00e4r avsikten \u00e4r att beh\u00e5lla instrumenten till f\u00f6rfall och som obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde (uppfyller inte SPPI-kriteriet) separat i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNet- toresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obliga- toriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r information om ber\u00e4kning av verkligt v\u00e4rde, se not K3.4 \u201dVerk- ligt v\u00e4rde\u201d. Avkastningen p\u00e5 tillg\u00e5ngar som \u00e4r knutna till skulder till f\u00f6rs\u00e4kringstagare allokeras dessutom till posten \"Avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar som t\u00e4cker f\u00f6rs\u00e4kringsskulder\". Se not K2.4 \"Net- toresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\". Den h\u00e4r kategorin har tv\u00e5 underkategorier: \u201dObligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och \u201dFr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (verk- ligt v\u00e4rde-optionen)\u201d. Underkategorin \u201dFr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (verkligt v\u00e4rde-optio- nen)\u201d inneb\u00e4r att finansiella tillg\u00e5ngar och skulder kan v\u00e4rde- ras till verkligt v\u00e4rde samtidigt som skillnaderna i verkligt v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen. Det h\u00e4r alternativet kan anv\u00e4n- das om det eliminerar eller avsev\u00e4rt minskar en bristande \u00f6ver- ensst\u00e4mmelse i redovisningen och f\u00f6r skulder om de f\u00f6rvaltas baserat p\u00e5 verkligt v\u00e4rde. F\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk h\u00e4nf\u00f6rliga till skulder som redan fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen redovisas under \u00f6vrigt totalresultat, s\u00e5vi- da detta inte f\u00f6ranleder bristande \u00f6verensst\u00e4mmelse i redovisningen. R\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till balanspos- ter redovisade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen klassifi- ceras normalt som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information, inklusive undantag fr\u00e5n huvudregeln, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d och not K2.2 \u201dR\u00e4ntenetto\u201d . Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde med till\u00e4gg f\u00f6r transak- tionskostnader. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde, med undantag f\u00f6r r\u00e4ntor, valutakurseffekter och nedskrivningar, redovisas mot verkligt v\u00e4rde-reserven under eget kapital via \u00f6vrigt totalresul- tat. R\u00e4nta redovisas i resultatr\u00e4kningen under \u201dR\u00e4nteint\u00e4kter\u201d, valutakurseffekter under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d och nedskrivningar under \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. I sam- band med avyttring av ett instrument omklassificeras de acku- mulerade f\u00f6r\u00e4ndringarna i verkligt v\u00e4rde, som tidigare har redovisats i verkligt v\u00e4rde-reserven under \u00f6vrigt totalresultat, fr\u00e5n eget kapital till resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Information om nedskrivningar enligt IFRS 9 finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d och information om ber\u00e4k- ning av verkligt v\u00e4rde finns i not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Sammansatta finansiella instrument Sammansatta finansiella instrument \u00e4r avtal som omfattar ett v\u00e4rdavtal och ett inb\u00e4ddat derivat. S\u00e5dana kombinationer uppst\u00e5r huvudsakligen i samband med emissioner av strukture- rade skuldinstrument, s\u00e5som emitterade indexobligationer och l\u00e5nefordringar med inb\u00e4ddade r\u00e4ntekorridorer och r\u00e4ntetak. F\u00f6r strukturerade obligationer som har emitterats av Mar- kets till\u00e4mpar Nordea verkligt v\u00e4rde-optionen, och hela det sammansatta instrumentet, v\u00e4rdavtalet och det inb\u00e4ddade derivatet, v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och redovisas under \u201dEmitterade v\u00e4rdepapper\u201d i balansr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undan- tag f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i Nordeas egna kreditrisk som redovisas i \u00f6vrigt totalresultat. Emitterade skuld- och eget kapital-instrument Ett finansiellt instrument emitterat av Nordea klassificeras antingen som en finansiell skuld eller som eget kapital. Emit- terade finansiella instrument klassificeras som finansiella skul- der om avtalsf\u00f6rh\u00e5llandena inneb\u00e4r att Nordea har en befint- lig f\u00f6rpliktelse att antingen erl\u00e4gga kontanter eller annan finansiell tillg\u00e5ng, eller ett variabelt antal eget kapital-instru- ment, till innehavaren av instrumentet. Om s\u00e5 inte \u00e4r fallet \u00e4r instrumentet vanligtvis ett eget kapital-instrument och klas- sificeras som eget kapital, med avdrag f\u00f6r transaktionskostna- der. Om emitterade finansiella instrument inneh\u00e5ller b\u00e5de en skuld- och en eget kapital-del, redovisas dessa delar separat . Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Nordea klassificerar finansiella tillg\u00e5ngar utifr\u00e5n den aff\u00e4rsmo- dell som anv\u00e4nds f\u00f6r tillg\u00e5ngarna. N\u00e4r aff\u00e4rsmodellen f\u00f6r obli- gationer i likviditetsbufferten ska fastst\u00e4llas anv\u00e4nder sig Nordea av kritiska bed\u00f6mningar. Obligationerna i likviditetsbuf- ferten delas in i tre portf\u00f6ljer. Nordea har f\u00f6r den f\u00f6rsta portf\u00f6l- jen fastst\u00e4llt att aff\u00e4rsmodellen \u00e4r att beh\u00e5lla obligationerna och inkassera avtalsenliga kassafl\u00f6den samt att s\u00e4lja finansiella tillg\u00e5ngar. F\u00f6r den andra portf\u00f6ljen har Nordea fastst\u00e4llt att aff\u00e4rsmodellen \u00e4r att f\u00f6rvalta obligationerna med m\u00e5let att rea- lisera kassafl\u00f6den genom att s\u00e4lja tillg\u00e5ngar. F\u00f6r den tredje portf\u00f6ljen har Nordea fastst\u00e4llt att aff\u00e4rsmodellen \u00e4r att beh\u00e5lla obligationerna och inkassera avtalsenliga kassafl\u00f6den. Obliga- tionerna i den f\u00f6rsta portf\u00f6ljen v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat, obligationerna i den andra portf\u00f6ljen v\u00e4rde- ras till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och den tredje port- f\u00f6ljen v\u00e4rderas till upplupet anskaffningsv\u00e4rde. V\u00e4rdet p\u00e5 r\u00e4n- teb\u00e4rande v\u00e4rdepapper i likviditetsbufferten, som v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat (f\u00f6rsta portf\u00f6ljen), verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (andra portf\u00f6ljen) och upplupet anskaffningsv\u00e4rde (tredje portf\u00f6ljen) uppgick vid \u00e5rets slut till 35 869 mn euro (32 495 mn euro), 10 047 mn euro (13 895 mn euro) respektive 57 mn euro (40 mn euro). Nordea klassificerar ocks\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar utifr\u00e5n huru- vida avtalsvillkoren f\u00f6r de finansiella tillg\u00e5ngarna ger upphov till kassafl\u00f6den som uteslutande utg\u00f6rs av betalning av kapital- belopp och r\u00e4nta p\u00e5 utest\u00e5ende kapitalbelopp (SPPI, solely payment of principal and interest). Vissa l\u00e5neavtal i Nordea innefattar villkor som kopplar samman avtalsenliga kassafl\u00f6den med kundernas uppfyllelse av ESG-m\u00e5l eller m\u00e5l avseende milj\u00f6, socialt ansvar och bolagsstyrning (h\u00e5llbarhetsl\u00e4nkade m\u00e5l). Dessa ESG-m\u00e5l \u00e4r v\u00e4sentliga f\u00f6r motparten och brukar d\u00e4rf\u00f6r vara f\u00f6retagsspecifika. Vid \u00e5rets slut uppgick det redovi- sade v\u00e4rdet p\u00e5 dessa h\u00e5llbarhetsl\u00e4nkade l\u00e5n till 9 194 mn euro (6 775 mn euro). Nordea anser att dessa l\u00e5n uppfyller SPPI-kra- ven i fr\u00e5ga om att m\u00e5len \u00e4r kundspecifika. Nordeas bed\u00f6mning \u00e4r f\u00f6ljaktligen att f\u00f6r\u00e4ndringen i avtalsenliga kassafl\u00f6den beror p\u00e5 den f\u00f6r\u00e4ndrade kreditrisken till f\u00f6ljd av att kunden uppfyllt, eller inte uppfyllt, ett ESG-m\u00e5l. F\u00f6r mer information, se nedan. Nordea klassificerar emitterade eviga efterst\u00e4llda instru- ment som antingen finansiella skulder eller eget kapital. Nordea g\u00f6r bed\u00f6mningar f\u00f6r att fastst\u00e4lla om instrumentet innefattar ett krav p\u00e5 r\u00e4ntebetalning, beroende p\u00e5 om en framtida os\u00e4ker h\u00e4ndelse bortom b\u00e5de emittentens och inne- havarens kontroll intr\u00e4ffar eller inte intr\u00e4ffar.
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
50 622
\u2013
\u2013
\u2013
50 622
Utl\u00e5ning till centralbanker
1 623
286
\u2013
\u2013
1 909
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
1 447
916
\u2013
\u2013
2 363
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
271 302
73 526
\u2013
\u2013
344 828
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
830
22 966
8 335
35 869
68 000
Aktier och andelar
\u2013
22 158
\u2013
\u2013
22 158
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
48 904
898
\u2013
49 802
Derivatinstrument
\u2013
26 525
\u2013
\u2013
26 525
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-871
\u2013
\u2013
\u2013
-871
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
796
7 575
\u2013
\u2013
8 371
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
405
\u2013
\u2013
\u2013
405
Summa
326 154
202 856
9 233
35 869
574 112
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 935 mn euro.
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
12 332
17 172
\u2013
29 504
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
202 618
7 444
\u2013
210 062
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
51 573
51 573
Emitterade v\u00e4rdepapper
129 183
\u2013
53 365
182 548
Derivatinstrument
\u2013
30 794
\u2013
30 794
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-869
\u2013
\u2013
-869
\u00d6vriga skulder
3 757
8 404
\u2013
12 161
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
8
\u2013
\u2013
8
Efterst\u00e4llda skulder
5 720
\u2013
\u2013
5 720
Summa
352 749
63 814
104 938
521 501
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 103 mn euro .
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
61 815
\u2013
\u2013
\u2013
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker
6
879
\u2013
\u2013
885
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
2 819
1 742
\u2013
\u2013
4 561
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
275 116
70 627
\u2013
\u2013
345 743
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
40
24 079
11 612
32 495
68 226
Aktier och andelar
\u2013
16 099
\u2013
\u2013
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
42 114
668
\u2013
42 782
Derivatinstrument
\u2013
36 578
\u2013
\u2013
36 578
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 116
\u2013
\u2013
\u2013
-2 116
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
2 240
6 360
\u2013
\u2013
8 600
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
475
\u2013
\u2013
\u2013
475
Summa
340 395
198 478
12 280
32 495
583 648
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 046 mn euro .
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
22 423
10 446
\u2013
32 869
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
210 814
6 650
\u2013
217 464
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
44 770
44 770
Emitterade v\u00e4rdepapper
128 488
\u2013
51 315
179 803
Derivatinstrument
\u2013
40 102
\u2013
40 102
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 175
\u2013
\u2013
-2 175
\u00d6vriga skulder
5 192
10 202
\u2013
15 394
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
7
\u2013
\u2013
7
Efterst\u00e4llda skulder
5 401
\u2013
\u2013
5 401
Summa
370 150
67 400
96 085
533 635
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 080 mn euro . Upplupet anskaffningsv\u00e4rde Den h\u00e4r kategorin omfattar huvudsakligen all utl\u00e5ning (inklu- sive l\u00e5nefordringar med inb\u00e4ddade r\u00e4ntekorridorer och r\u00e4nte- tak) och inl\u00e5ning, med undantag f\u00f6r omv\u00e4nda repor/repor och avtal om v\u00e4rdepappersl\u00e5n inom Markets och hypoteksl\u00e5n i Nordea Kredit Realkreditaktieselskab. Kategorin omfattar ocks\u00e5 r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper som huvudsakligen h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n en portf\u00f6lj inom Life & Pension i Norge, efterst\u00e4llda skul- der och emitterade v\u00e4rdepapper, med undantag f\u00f6r obligatio- ner emitterade av Nordea Kredit Realkreditaktieselskab och strukturerade obligationer emitterade av Markets. Utl\u00e5ning med ESG-m\u00e5l Vissa l\u00e5neavtal i Nordea innefattar villkor som kopplar sam- man avtalsenliga kassafl\u00f6den med kundernas uppfyllelse av ESG-m\u00e5l, det vill s\u00e4ga m\u00e5l avseende milj\u00f6, socialt ansvar och bolagsstyrning (dessa l\u00e5n kallas h\u00e5llbarhetsl\u00e4nkade l\u00e5n). De vanligaste m\u00e5len i dessa h\u00e5llbarhetsl\u00e4nkade l\u00e5n avser milj\u00f6n, till exempel koldioxidutsl\u00e4pp. Vid \u00e5rets slut uppgick det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 de h\u00e5llbarhetsl\u00e4nkade l\u00e5nen redovisade i balansr\u00e4kningen till 9 194 mn euro. Av det redovisade v\u00e4rdet kunde 59,2 procent h\u00e4nf\u00f6ras till s\u00e5 kallad omst\u00e4llningsrisk, det vill s\u00e4ga risken f\u00f6r f\u00f6rluster n\u00e4r kunderna st\u00e4ller om till en gr\u00f6nare verksamhet. H\u00e4r anv\u00e4nds normalt m\u00e5len v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp, koldioxidintensitet och energiintensitet. Det nominella beloppet f\u00f6r outnyttjad del av kredit\u00e5taganden som redovisas utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen g\u00e4llande h\u00e5llbarhetsl\u00e4nkade l\u00e5n uppgick till 10 661 mn euro (varav 64,4 procent avs\u00e5g omst\u00e4llningsrisk). P\u00e5verkan p\u00e5 r\u00e4ntan ligger normalt i intervallet 2,5\u20135 punkter om m\u00e5len f\u00f6r de h\u00e5llbarhetsl\u00e4nkade l\u00e5nen uppfylls. Den genomsnitt- liga l\u00f6ptiden p\u00e5 dessa l\u00e5n \u00e4r 3 \u00e5r. F\u00f6r mer information om risken med dessa l\u00e5n, se avsnitt 2.1 \"Definition och identifie- ring av kreditrisk \" i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d. ESG-m\u00e5len \u00e4r v\u00e4sentliga f\u00f6r motparten och brukar vara f\u00f6retagsspecifika. Nordea erbjuder ocks\u00e5 gr\u00f6na hypoteksl\u00e5n d\u00e4r kunderna f\u00e5r en rabatt p\u00e5 10 punkter om de uppfyller vissa energikrav. Det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 dessa l\u00e5n uppgick vid \u00e5rets slut till 1 165 mn euro. Volatiliteten i kassafl\u00f6det under l\u00e5nens l\u00f6ptid bed\u00f6ms vara obetydlig. Obligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Underkategorin \u201dObligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d inneh\u00e5ller huvudsakligen alla tillg\u00e5ngar och tradingrelaterade skulder inom Markets, r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper i likviditetsreserven, derivat, aktier, hypoteksl\u00e5n i Nordea Kredit Realkreditaktieselskab samt finansiella till- g\u00e5ngar under \u201dTillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6r- s\u00e4kringsavtal\u201d. Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4k- ringsavtal \u00e4r avtal med kunder och f\u00f6rs\u00e4kringstagare d\u00e4r ris- ken huvudsakligen eller helt tas av f\u00f6rs\u00e4kringstagarna. Inl\u00e5ningsmedlen investeras i olika typer av finansiella till- g\u00e5ngar till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r kunderna och f\u00f6rs\u00e4kringstagarna. Finansiella tillg\u00e5ngar som fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (verkligt v\u00e4rde-optionen) De flesta r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper som \u00e4r knutna till f\u00f6r- s\u00e4kringsavtal inom Life & Pension, 8 335 mn euro (11 612 mn euro), v\u00e4rderas redan fr\u00e5n b\u00f6rjan till verkligt v\u00e4rde via resul- tatr\u00e4kningen f\u00f6r att eliminera eller avsev\u00e4rt minska den bris- tande \u00f6verensst\u00e4mmelsen i redovisningen med skulderna i f\u00f6rs\u00e4kringsavtal. Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6r- s\u00e4kringsavtal inom Life & Pension som inte obligatoriskt v\u00e4r- deras till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen \u2013 till ett v\u00e4rde av 898 mn euro (668 mn euro) \u2013 v\u00e4rderas redan fr\u00e5n b\u00f6rjan till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen f\u00f6r att undvika bris- tande \u00f6verensst\u00e4mmelse i redovisningen med motsvarande inl\u00e5ning. Nordea upplyser inte om effekten av f\u00f6r\u00e4ndring i kreditrisk p\u00e5 dessa tillg\u00e5ngars verkliga v\u00e4rden och f\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde av relaterade kreditderivat, eftersom s\u00e5dana v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar omedelbart kommer att resultera i v\u00e4sent- ligen samma f\u00f6r\u00e4ndring i redovisat v\u00e4rde p\u00e5 motsvarande f\u00f6rs\u00e4kringsskulder. F\u00f6r\u00e4ndring i egen kreditrisk p\u00e5 dessa till- g\u00e5ngar i Life & Pension kommer d\u00e4rf\u00f6r inte att f\u00e5 n\u00e5gon v\u00e4sentlig p\u00e5verkan p\u00e5 resultatr\u00e4kningen eller eget kapital.
Finansiella tillg\u00e5ngar som fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats
till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
Mn euro
2023
2022
Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets slut
9 233
12 280
Maximal exponering f\u00f6r kreditrisk vid \u00e5rets slut
9 233
12 280
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat utg\u00f6rs huvudsakligen av r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rde- papper i likviditetsreserven.
Finansiella skulder redan fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde (verkligt v\u00e4rde-optionen)
2023
2022
Skulder d\u00e4r Skulder d\u00e4r
f\u00f6r\u00e4ndring i f\u00f6r\u00e4ndring i
kreditrisk Skulder d\u00e4r kreditrisk Skulder d\u00e4r
presenteras i f\u00f6r\u00e4ndring i presenteras i f\u00f6r\u00e4ndring i
\u00d6vrigt kreditrisk \u00d6vrigt kreditrisk
totalresultat presenteras i totalresultat presenteras i
Mn euro (OCI)
resultatr\u00e4kningen
Summa
(OCI)
resultatr\u00e4kningen
Summa
Redovisat v\u00e4rde
1 715
103 223
104 938
1 371
94 714
96 085
Belopp att betala vid f\u00f6rfall
1 634
108 600
110 234
1 634
103 688
105 322
F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndring i
kreditrisk, under \u00e5ret
13
98
111
7
-43
-36
F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndring i
kreditrisk, ackumulerat
4
-485
-481
-9
-583
-592
1 1) Skulder till f\u00f6rs\u00e4kringstagare har ingen fast l\u00f6ptid och inget fastsatt belopp att betala vid f\u00f6rfall. Belopp att betala vid f\u00f6rfall har f\u00f6r dessa skulder bed\u00f6mts uppg\u00e5 till det redovi- sade v\u00e4rdet . Finansiella skulder som fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (verkligt v\u00e4rde-optionen) Nordea har klassificerat alla emitterade hypoteksobligationer i det danska dotterf\u00f6retaget Nordea Kredit Realkreditaktie- selskab, motsvarande 51 650 mn euro (49 944 mn euro), som finansiella skulder som fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, f\u00f6r att eliminera eller avsev\u00e4rt minska bristande \u00f6verensst\u00e4mmelse i redovisningen. N\u00e4r Nordea beviljar bol\u00e5n till kunder i enlighet med dansk lag- stiftning om bostadsfinansiering emitterar Nordea samtidigt obligationer med matchande villkor, s\u00e5 kallad matchad finan- siering. Kunderna kan \u00e5terbetala sina l\u00e5n genom att antingen \u00e5terbetala skuldbeloppet eller k\u00f6pa de emitterade obligatio- nerna och \u00e5terl\u00e4mna dessa till Nordea som reglering av for- dran. Obligationerna \u00e4r en viktig komponent p\u00e5 den danska marknaden och Nordea k\u00f6per och s\u00e4ljer f\u00f6ljaktligen egna obligationer p\u00e5 marknaden. L\u00e5nen v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen eftersom de inte uppfyller SPPI-kriteri- et, och om obligationerna v\u00e4rderades till upplupet anskaff- ningsv\u00e4rde skulle detta ge upphov till bristande \u00f6verensst\u00e4m- melse i redovisningen. F\u00f6r att undvika detta v\u00e4rderar Nordea obligationerna till verkligt v\u00e4rde, med alla f\u00f6r\u00e4ndringar i verk- ligt v\u00e4rde, inklusive f\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk, redovisade i resultatr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde till f\u00f6ljd av f\u00f6r- \u00e4ndringar i egen kreditrisk p\u00e5 hypoteksobligationer emitte- rade av Nordea Kredit Realkreditaktiesel skab, ber\u00e4knas genom att fastst\u00e4lla den beloppsm\u00e4ssiga f\u00f6r\u00e4ndringen i verk- ligt v\u00e4rde som inte \u00e4r h\u00e4nf\u00f6rlig till marknadsf\u00f6rh\u00e5llanden. Den metod som anv\u00e4nds f\u00f6r att fastst\u00e4lla den beloppsm\u00e4s- siga f\u00f6r\u00e4ndringen i marknadsf\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r baserad p\u00e5 rele- vanta j\u00e4mf\u00f6relser\u00e4ntor, vilket \u00e4r den genomsnittliga avkast- ningen p\u00e5 danska och tyska (euro) statsobligationer. Denna modell bed\u00f6ms generera den b\u00e4sta uppskattningen av den egna kreditriskens p\u00e5verkan. F\u00f6r\u00e4ndringen i egen kreditrisk p\u00e5 emitterade hypoteksobligationer i Nordea Kredit Realkre- dit-aktieselskab redovisas inte i \u00f6vrigt totalresultat (OCI) eftersom det redovisningsm\u00e4ssigt skulle avvika fr\u00e5n den mot- svarande f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 hypoteksl\u00e5nen som redovisas i resultatr\u00e4kningen. Nordea till\u00e4mpar ocks\u00e5 verkligt v\u00e4rde-optionen p\u00e5 struktu- rerade obligationer emitterade av Markets, till ett v\u00e4rde av 1 715 mn euro (1 371 mn euro), eftersom dessa hybridinstru- ment, s\u00e5som indexobligationer, inneh\u00e5ller inb\u00e4ddade derivat som inte \u00e4r n\u00e4ra f\u00f6rknippade med v\u00e4rdavtalet. V\u00e4rdavtalet och det inb\u00e4ddade derivatet v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och redovisas under \u201dEmitterade v\u00e4rde- papper\u201d i balansr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 dessa emitterade strukturerade obligationer redovisas i resul- tatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undantag f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i den egna kreditris- ken som redovisas i \u00f6vrigt totalresultat. Nordea ber\u00e4knar f\u00f6r- \u00e4ndringen i den egna kreditrisken som f\u00f6r\u00e4ndringen i den samlade riskpremien p\u00e5 egen uppl\u00e5ning, under antagandet att likviditetspremien f\u00f6r alla emissioner \u00e4r konstant \u00f6ver tid. F\u00f6r\u00e4ndring i riskpremien uppskattas genom att j\u00e4mf\u00f6ra v\u00e4r- det p\u00e5 aff\u00e4rerna med hj\u00e4lp av den ursprungliga riskpremien f\u00f6r uppl\u00e5ning vid emissionstidpunkten och den verkliga risk- premien f\u00f6r uppl\u00e5ning vid rapporteringstidpunkten. Denna modell bed\u00f6ms generera den b\u00e4sta uppskattningen av den egna kreditriskens p\u00e5verkan. \u00c4ven inl\u00e5ningen i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4krings- avtal till ett v\u00e4rde av 51 573 mn euro (44 770 mn euro), varav 47 322 mn euro (40 600 mn euro) avser Life & Pension, v\u00e4rde- ras redan fr\u00e5n b\u00f6rjan till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen eftersom inl\u00e5ningen f\u00f6rvaltas till verkligt v\u00e4rde. V\u00e4rdet p\u00e5 denna inl\u00e5ning \u00e4r direkt kopplad till det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 underliggande tillg\u00e5ngar, och f\u00f6r\u00e4ndringar i den egna kredit- risken medf\u00f6r d\u00e4rmed inte n\u00e5gon nettoeffekt . K3.9 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Redovisningsprinciper Instrument som enkelt kan \u00f6verf\u00f6ras och d\u00e4r innehavaren av instrumentet erh\u00e5ller det nominella beloppet p\u00e5 f\u00f6rfalloda- gen redovisas normalt under balansposten \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d. Instrument som inte kan \u00f6verf\u00f6ras eller s\u00e4ljas utan innehavarens medgivande normalt redovisas som utl\u00e5- ning, se not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. Vid \u00e5terk\u00f6pstransaktioner och v\u00e4rdepappersl\u00e5n \u00f6verf\u00f6rs icke-kontanta tillg\u00e5ngar som s\u00e4kerhet. Om den mottagande parten har r\u00e4tt att s\u00e4lja eller i sin tur pants\u00e4tta tillg\u00e5ngen redovisas tillg\u00e5ngarna i not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instru- ment\u201d. Investeringar i r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper f\u00f6r kunders r\u00e4kning (se not K3.11 \u201dTillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placerings- portf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal) redovisas inte under \u201dR\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d. F\u00f6r ytterligare information om redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d, not K3.3 \u201dKlas- sificering och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d .
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Stater, kommuner och andra myndigheter
14 771
16 138
Hypoteksinstitut
24 000
25 072
\u00d6vriga kreditinstitut
22 349
20 296
F\u00f6retag
3 720
3 675
\u00d6vriga
3 160
3 045
Summa
68 000
68 226
Avs\u00e4ttningar f\u00f6r kreditrisker uppgick till 4 mn euro (3 mn euro) K3.15 Emitterade v\u00e4rdepapper Redovisningsprinciper Emitterade v\u00e4rdepapper \u00e4r instrument som Nordea emitterat och som enkelt kan \u00f6verf\u00f6ras utan Nordeas medgivande. Emitterade v\u00e4rdepapper delas in i olika kategorier i enlighet med not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. F\u00f6r en s\u00e4krad post i en s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 mikro- niv\u00e5, v\u00e4rderas den s\u00e4krade risken till verkligt v\u00e4rde och redo- visas p\u00e5 raden \u201dF\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r mikros\u00e4k- ringar av r\u00e4nterisk\u201d i tabellen nedan (f\u00f6r ytterligare informa- tion, se not K3.6 \u201dS\u00e4kringsredovisning\u201d). F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovis- ning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d och not K3.4 \u201dVerk- ligt v\u00e4rde\u201d .
Emitterade v\u00e4rdepapper
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Bankcertifikat
33 533
36 930
F\u00f6retagscertifikat
12 769
13 991
S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer
115 119
108 100
Senior icke-prioriterad skuld
12 849
11 126
Senior icke-s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer
9 928
13 620
\u00d6vriga
30
34
F\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r
mikros\u00e4kringar av r\u00e4nterisk
-1 680
-3 998
Summa
182 548
179 803
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfDebtSecuritiesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-690": { "value": "
Emitterade skuld- och eget kapital-instrument
Ett finansiellt instrument emitterat av Nordea klassificeras
antingen som en finansiell skuld eller som eget kapital. Emit-
terade finansiella instrument klassificeras som finansiella skul-
der om avtalsf\u00f6rh\u00e5llandena inneb\u00e4r att Nordea har en befint-
lig f\u00f6rpliktelse att antingen erl\u00e4gga kontanter eller annan
finansiell tillg\u00e5ng, eller ett variabelt antal eget kapital-instru-
ment, till innehavaren av instrumentet. Om s\u00e5 inte \u00e4r fallet \u00e4r
instrumentet vanligtvis ett eget kapital-instrument och klas-
sificeras som eget kapital, med avdrag f\u00f6r transaktionskostna-
der. Om emitterade finansiella instrument inneh\u00e5ller b\u00e5de en
skuld- och en eget kapital-del, redovisas dessa delar separat .
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForIssuedCapitalExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-692": { "value": "
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
50 622
\u2013
\u2013
\u2013
50 622
Utl\u00e5ning till centralbanker
1 623
286
\u2013
\u2013
1 909
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
1 447
916
\u2013
\u2013
2 363
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
271 302
73 526
\u2013
\u2013
344 828
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
830
22 966
8 335
35 869
68 000
Aktier och andelar
\u2013
22 158
\u2013
\u2013
22 158
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
48 904
898
\u2013
49 802
Derivatinstrument
\u2013
26 525
\u2013
\u2013
26 525
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-871
\u2013
\u2013
\u2013
-871
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
796
7 575
\u2013
\u2013
8 371
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
405
\u2013
\u2013
\u2013
405
Summa
326 154
202 856
9 233
35 869
574 112
1
1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 935 mn euro.
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
12 332
17 172
\u2013
29 504
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
202 618
7 444
\u2013
210 062
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
51 573
51 573
Emitterade v\u00e4rdepapper
129 183
\u2013
53 365
182 548
Derivatinstrument
\u2013
30 794
\u2013
30 794
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-869
\u2013
\u2013
-869
\u00d6vriga skulder
3 757
8 404
\u2013
12 161
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
8
\u2013
\u2013
8
Efterst\u00e4llda skulder
5 720
\u2013
\u2013
5 720
Summa
352 749
63 814
104 938
521 501
1
1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 103 mn euro .
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
61 815
\u2013
\u2013
\u2013
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker
6
879
\u2013
\u2013
885
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
2 819
1 742
\u2013
\u2013
4 561
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
275 116
70 627
\u2013
\u2013
345 743
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
40
24 079
11 612
32 495
68 226
Aktier och andelar
\u2013
16 099
\u2013
\u2013
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
42 114
668
\u2013
42 782
Derivatinstrument
\u2013
36 578
\u2013
\u2013
36 578
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 116
\u2013
\u2013
\u2013
-2 116
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
2 240
6 360
\u2013
\u2013
8 600
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
475
\u2013
\u2013
\u2013
475
Summa
340 395
198 478
12 280
32 495
583 648
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 046 mn euro .
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
22 423
10 446
\u2013
32 869
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
210 814
6 650
\u2013
217 464
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
44 770
44 770
Emitterade v\u00e4rdepapper
128 488
\u2013
51 315
179 803
Derivatinstrument
\u2013
40 102
\u2013
40 102
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 175
\u2013
\u2013
-2 175
\u00d6vriga skulder
5 192
10 202
\u2013
15 394
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
7
\u2013
\u2013
7
Efterst\u00e4llda skulder
5 401
\u2013
\u2013
5 401
Summa
370 150
67 400
96 085
533 635
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 080 mn euro K3.14 In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten Redovisningsprinciper Inl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten definieras som medel p\u00e5 inl\u00e5nings- konton som omfattas av den statliga ins\u00e4ttningsgarantin, men innefattar ocks\u00e5 belopp ut\u00f6ver de enskilda beloppsgr\u00e4nserna. \u00c4ven individuellt pensionssparande (IPS) ing\u00e5r, medan inl\u00e5- ning i placeringsportf\u00f6ljer redovisas som \u201dTillg\u00e5ngar i place- ringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal\u201d, se not K3.11. Uppl\u00e5- ning \u00e4r andra skulder till allm\u00e4nheten \u00e4n skuldinstrument. Inl\u00e5ning och uppl\u00e5ning delas in i olika kategorier i enlighet med not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovis- ning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d .
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Inl\u00e5ning
206 460
212 444
\u00c5terk\u00f6psavtal
3 602
5 020
Summa
210 062
217 464
1 1) Inl\u00e5ning avseende individuellt pensionssparande (IPS) ing\u00e5r ocks\u00e5. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfDepositsFromCustomersExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-693": { "value": "
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
50 622
\u2013
\u2013
\u2013
50 622
Utl\u00e5ning till centralbanker
1 623
286
\u2013
\u2013
1 909
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
1 447
916
\u2013
\u2013
2 363
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
271 302
73 526
\u2013
\u2013
344 828
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
830
22 966
8 335
35 869
68 000
Aktier och andelar
\u2013
22 158
\u2013
\u2013
22 158
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
48 904
898
\u2013
49 802
Derivatinstrument
\u2013
26 525
\u2013
\u2013
26 525
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-871
\u2013
\u2013
\u2013
-871
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
796
7 575
\u2013
\u2013
8 371
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
405
\u2013
\u2013
\u2013
405
Summa
326 154
202 856
9 233
35 869
574 112
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 935 mn euro
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
61 815
\u2013
\u2013
\u2013
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker
6
879
\u2013
\u2013
885
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
2 819
1 742
\u2013
\u2013
4 561
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
275 116
70 627
\u2013
\u2013
345 743
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
40
24 079
11 612
32 495
68 226
Aktier och andelar
\u2013
16 099
\u2013
\u2013
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
42 114
668
\u2013
42 782
Derivatinstrument
\u2013
36 578
\u2013
\u2013
36 578
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 116
\u2013
\u2013
\u2013
-2 116
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
2 240
6 360
\u2013
\u2013
8 600
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
475
\u2013
\u2013
\u2013
475
Summa
340 395
198 478
12 280
32 495
583 648
1
1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 046 mn euro .
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfOtherAssetsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-694": { "value": "
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
50 622
\u2013
\u2013
\u2013
50 622
Utl\u00e5ning till centralbanker
1 623
286
\u2013
\u2013
1 909
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
1 447
916
\u2013
\u2013
2 363
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
271 302
73 526
\u2013
\u2013
344 828
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
830
22 966
8 335
35 869
68 000
Aktier och andelar
\u2013
22 158
\u2013
\u2013
22 158
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
48 904
898
\u2013
49 802
Derivatinstrument
\u2013
26 525
\u2013
\u2013
26 525
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-871
\u2013
\u2013
\u2013
-871
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
796
7 575
\u2013
\u2013
8 371
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
405
\u2013
\u2013
\u2013
405
Summa
326 154
202 856
9 233
35 869
574 112
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 935 mn euro.
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
61 815
\u2013
\u2013
\u2013
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker
6
879
\u2013
\u2013
885
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
2 819
1 742
\u2013
\u2013
4 561
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
275 116
70 627
\u2013
\u2013
345 743
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
40
24 079
11 612
32 495
68 226
Aktier och andelar
\u2013
16 099
\u2013
\u2013
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
42 114
668
\u2013
42 782
Derivatinstrument
\u2013
36 578
\u2013
\u2013
36 578
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 116
\u2013
\u2013
\u2013
-2 116
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
2 240
6 360
\u2013
\u2013
8 600
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
475
\u2013
\u2013
\u2013
475
Summa
340 395
198 478
12 280
32 495
583 648
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 046 mn euro ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfPrepaymentsAndOtherAssetsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-695": { "value": "
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
50 622
\u2013
\u2013
\u2013
50 622
Utl\u00e5ning till centralbanker
1 623
286
\u2013
\u2013
1 909
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
1 447
916
\u2013
\u2013
2 363
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
271 302
73 526
\u2013
\u2013
344 828
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
830
22 966
8 335
35 869
68 000
Aktier och andelar
\u2013
22 158
\u2013
\u2013
22 158
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
48 904
898
\u2013
49 802
Derivatinstrument
\u2013
26 525
\u2013
\u2013
26 525
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-871
\u2013
\u2013
\u2013
-871
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
796
7 575
\u2013
\u2013
8 371
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
405
\u2013
\u2013
\u2013
405
Summa
326 154
202 856
9 233
35 869
574 112
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 935 mn euro.
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
12 332
17 172
\u2013
29 504
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
202 618
7 444
\u2013
210 062
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
51 573
51 573
Emitterade v\u00e4rdepapper
129 183
\u2013
53 365
182 548
Derivatinstrument
\u2013
30 794
\u2013
30 794
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-869
\u2013
\u2013
-869
\u00d6vriga skulder
3 757
8 404
\u2013
12 161
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
8
\u2013
\u2013
8
Efterst\u00e4llda skulder
5 720
\u2013
\u2013
5 720
Summa
352 749
63 814
104 938
521 501
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 103 mn euro
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
61 815
\u2013
\u2013
\u2013
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker
6
879
\u2013
\u2013
885
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
2 819
1 742
\u2013
\u2013
4 561
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
275 116
70 627
\u2013
\u2013
345 743
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
40
24 079
11 612
32 495
68 226
Aktier och andelar
\u2013
16 099
\u2013
\u2013
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
42 114
668
\u2013
42 782
Derivatinstrument
\u2013
36 578
\u2013
\u2013
36 578
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 116
\u2013
\u2013
\u2013
-2 116
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
2 240
6 360
\u2013
\u2013
8 600
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
475
\u2013
\u2013
\u2013
475
Summa
340 395
198 478
12 280
32 495
583 648
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 046 mn euro .
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
22 423
10 446
\u2013
32 869
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
210 814
6 650
\u2013
217 464
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
44 770
44 770
Emitterade v\u00e4rdepapper
128 488
\u2013
51 315
179 803
Derivatinstrument
\u2013
40 102
\u2013
40 102
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 175
\u2013
\u2013
-2 175
\u00d6vriga skulder
5 192
10 202
\u2013
15 394
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
7
\u2013
\u2013
7
Efterst\u00e4llda skulder
5 401
\u2013
\u2013
5 401
Summa
370 150
67 400
96 085
533 635
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 080 mn euro . K3.8 Utl\u00e5ning Redovisningsprinciper L\u00e5n \u00e4r finansiella instrument med fasta eller fastst\u00e4llbara betalningar som inte enkelt kan \u00f6verf\u00f6ras utan g\u00e4lden\u00e4rens medgivande. L\u00e5n klassificeras och v\u00e4rderas i enlighet med beskrivningen i not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. Nedan f\u00f6ljer Nordeas redovisningsprinciper g\u00e4llande kreditf\u00f6rluster. Mer information om kreditrisk i utl\u00e5ningen finns i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d. Finansiella instrument som klassificerats i kategorin \u201dUpp- lupet anskaffningsv\u00e4rde\u201d eller \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt total- resultat\u201d omfattas av pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov till f\u00f6ljd av kreditrisk. H\u00e4r ing\u00e5r tillg\u00e5ngar som i balansr\u00e4kningen redovisats under \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d samt \u201dR\u00e4nteb\u00e4ran- de v\u00e4rdepapper\u201d. I utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten ing\u00e5r finansiell leasing, som ocks\u00e5 omfattas av pr\u00f6vning av nedskrivningsbe- hov. Bland dessa balansposter finns \u00e4ven tillg\u00e5ngar som klas- sificerats i kategorin \u201dVerkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och som inte omfattas av n\u00e5gon pr\u00f6vning av nedskrivnings- behovet. Se \u00e4ven not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. \u00c4ven \u00e5taganden utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen, eventualf\u00f6rplik- telser och kredit\u00e5taganden ska pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivningsbehov. Redovisning och presentation Tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas brutto, med en separat reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlus- ter om f\u00f6rlusten inte betraktas som definitiv. Reserverna kvittas mot utl\u00e5ningen i balansr\u00e4kningen, men presenteras separat i denna not. F\u00f6r\u00e4ndringar av reserveringar redovisas i resultat- r\u00e4kningen och klassificeras som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Om nedskrivningen anses vara definitiv redovisas den som en konstaterad kreditf\u00f6rlust, och det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 l\u00e5net j\u00e4mte tillh\u00f6rande reservering f\u00f6r kreditf\u00f6rluster tas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. En nedskrivning anses vara definitiv n\u00e4r konkursans\u00f6kan inges mot l\u00e5ntagaren och konkursf\u00f6rval- taren har presenterat den ekonomiska utg\u00e5ngen av konkurs- f\u00f6rfarandet, eller n\u00e4r Nordea eftersk\u00e4nker sina fordringar genom rekonstruktion p\u00e5 antingen r\u00e4ttslig eller frivillig grund eller n\u00e4r Nordea av andra sk\u00e4l bed\u00f6mer \u00e5tervinning av for- dran som osannolik. Se \u00e4ven avsnittet \u201dAvskrivningar\u201d nedan. Avs\u00e4ttningar f\u00f6r poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen klassifice- ras som \u201dAvs\u00e4ttningar\u201d i balansr\u00e4kningen, med f\u00f6r\u00e4ndringar i avs\u00e4ttningar klassificerade som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Tillg\u00e5ngar klassificerade som \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat\u201d redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen. Nedskrivningar ber\u00e4knade i enlighet med IFRS 9 redovisas i resultatr\u00e4kningen och klassificeras som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Eventuella justeringar till verkligt v\u00e4rde redovisas i \u201d\u00d6vrigt totalresultat\u201d. Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov Nordea klassificerar alla l\u00e5nefordringar i olika kategorier p\u00e5 individuell basis. Kategori 1 inkluderar tillg\u00e5ngar utan bety- dande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4l- let, kategori 2 inkluderar tillg\u00e5ngar med betydande \u00f6kning av kreditrisken och kategori 3 (os\u00e4kra l\u00e5nefordringar) inkluderar fallerade tillg\u00e5ngar. Nordea f\u00f6ljer upp om det finns indikatio- ner p\u00e5 kreditf\u00f6rs\u00e4mring (kategori 3) genom att identifiera h\u00e4ndelser med negativ inverkan p\u00e5 ber\u00e4knade framtida kas- safl\u00f6den. Nordea till\u00e4mpar samma definition p\u00e5 fallissemang som i kapitalt\u00e4ckningsf\u00f6rordningen. Mer information om identifiering av f\u00f6rlusth\u00e4ndelser finns i not K11 \u201dRisk- och lik- viditetshantering\u201d. L\u00e5nefordringar som inte har individuellt ber\u00e4knade reserver ing\u00e5r i pr\u00f6vningen av nedskrivningsbeho- vet baserat p\u00e5 statistiska modeller. F\u00f6r l\u00e5nefordringar med betydande v\u00e4rde d\u00e4r en kredith\u00e4n- delse har identifierats, pr\u00f6vas nedskrivningsbehovet p\u00e5 indivi- duell basis. Om l\u00e5nefordringen bed\u00f6ms vara os\u00e4ker g\u00f6rs en individuell reservering. Det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 l\u00e5nefordring- en j\u00e4mf\u00f6rs med den nuv\u00e4rdesber\u00e4knade summan av f\u00f6rv\u00e4n- tade framtida kassafl\u00f6den. Om det redovisade v\u00e4rdet \u00e4r h\u00f6gre redovisas skillnaden som en nedskrivningsf\u00f6rlust. De f\u00f6rv\u00e4n- tade kassafl\u00f6dena diskonteras med den ursprungliga effektiva r\u00e4ntan och innefattar verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4kerheter och andra kreditf\u00f6rst\u00e4rkningar. Nuv\u00e4rdesber\u00e4kningen baseras p\u00e5 tre olika fram\u00e5tblickande scenarier som \u00e4r sannolikhetsviktade. F\u00f6r l\u00e5nefordringar som inte \u00e4r betydande d\u00e4r ett individu- ellt nedskrivningsbehov har identifierats, ber\u00e4knas nedskriv- ningsbeloppet utifr\u00e5n den modell som beskrivs nedan, men med h\u00e4nsyn till att l\u00e5nefordringarna redan \u00e4r fallerade. Nordea anv\u00e4nder sig av undantaget \u201dl\u00e5g kreditrisk\u201d f\u00f6r l\u00e5nefordringar som utf\u00e4rdats f\u00f6re \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 9 den 1 januari 2018. Denna typ av l\u00e5nefordringar d\u00e4r sannolikheten f\u00f6r fallissemang (PD) inom 12 m\u00e5nader understiger 0,3 pro- cent klassificeras som kategori 1. Nordea till\u00e4mpar \u00e4ven detta undantag f\u00f6r en mindre portf\u00f6lj av r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepap- per i f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen. Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade enligt statistiska modeller F\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r inget nedskrivningsbehov identifiera- des i den individuella pr\u00f6vningen anv\u00e4nds en kollektiv modell f\u00f6r ber\u00e4kning av nedskrivningsbehov. Reserveringarna ber\u00e4k- nas som l\u00e5nefordring vid fallissemang g\u00e5nger f\u00f6rlusten i h\u00e4n- delse av fallissemang. Reserveringar f\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r det inte skett n\u00e5gon betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet baseras p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6r- luster under kommande 12 m\u00e5nader (kategori 1). Reserve- ringar f\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r det har skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, men d\u00e4r ingen nedskrivning har gjorts, baseras p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntade kre- ditf\u00f6rluster under hela den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden (kategori 2). Detta g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r os\u00e4kra fordringar som inte \u00e4r betydande i kategori 3. Nordea anv\u00e4nder tv\u00e5 olika modeller f\u00f6r att fastst\u00e4lla om det har skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken eller inte. F\u00f6r tillg\u00e5ngar som innehades vid \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 9 anv\u00e4nds f\u00f6r\u00e4ndringen i interna rating- och scoringuppgifter f\u00f6r att fast- st\u00e4lla om det skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken eller inte. Interna rating-/scoringuppgifter anv\u00e4nds f\u00f6r att bed\u00f6ma risken hos kunderna, och en f\u00f6rs\u00e4mrad rating/scoring f\u00f6r en kund tyder p\u00e5 att kreditrisken har \u00f6kat. Nordea har dragit slut- satsen att det inte \u00e4r m\u00f6jligt att vid kreditgivningen ber\u00e4kna sannolikheten f\u00f6r fallissemang (PD) f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6pti- den utan bed\u00f6mningar i efterhand av tillg\u00e5ngar som redan redovisas i balansr\u00e4kningen vid \u00f6verg\u00e5ngen. F\u00f6r\u00e4ndringar i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden anv\u00e4nds som utl\u00f6sande fak- tor f\u00f6r tillg\u00e5ngar redovisade efter \u00f6verg\u00e5ngen. F\u00f6r tillg\u00e5ngar som bed\u00f6ms utifr\u00e5n PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden anv\u00e4nder Nordea en blandning av absoluta och rela- tiva f\u00f6r\u00e4ndringar i PD som kriterium f\u00f6r \u00f6verf\u00f6ringen. \u2022 Retail-kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD under 1 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 100 procent och en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 45 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 Retail-kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD \u00f6ver eller lika med 1 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 100 pro- cent eller en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 300 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 F\u00f6retags- och institutionella kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD under 0,5 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 150 procent och en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 20 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 F\u00f6retags- och institutionella kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver eller lika med 0,5 procent: L\u00e5ne- fordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 150 procent eller en absolut \u00f6kning av tolv- m\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 400 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. F\u00f6r tillg\u00e5ngar d\u00e4r rating- och scoringmodeller anv\u00e4nds, kali- breras rating-/scoringf\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6r att matcha den bety- dande \u00f6kningen av kreditrisken utifr\u00e5n PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5- ende l\u00f6ptiden. Dessutom g\u00f6r Nordea \u00f6verf\u00f6ringar mellan kategorier av f\u00f6ljande sk\u00e4l: \u2022 Kunder som omfattas av f\u00f6rmildrande kreditvillkor och kun- der som \u00e4r mer \u00e4n 30 dagar sena med sina betalningar \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2, s\u00e5vida inte ett nedskrivningsbehov redan har identifierats (kategori 3). L\u00e5nefordringar som omfattas av f\u00f6rmildrande kreditvillkor kvarst\u00e5r i kategori 2 under en pr\u00f6votid p\u00e5 24 m\u00e5nader, fr\u00e5n och med den tid- punkt d\u00e5 \u00e5tg\u00e4rderna inf\u00f6rdes. N\u00e4r l\u00e5nefordringarna efter pr\u00f6votidens slut \u00e5terf\u00f6rs till kategori 1 hanteras de p\u00e5 samma s\u00e4tt som andra l\u00e5nefordringar i kategori 1 i fr\u00e5ga om bed\u00f6mningen av om det f\u00f6religger en v\u00e4sentlig \u00f6kning av kreditrisken. \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r kunderna \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar sena med sina betalningar klassificeras normalt i kategori 3, men denna klassificering \u00e4ndras om det finns bevis f\u00f6r att kun- den inte har fallerat. S\u00e5dana l\u00e5nefordringar klassificeras i kategori 2. \u2022 L\u00e5nefordringar med en relativ f\u00f6r\u00e4ndring av PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 200 procent, (ber\u00e4knad p\u00e5 \u00e5rsbasis), och med en kreditf\u00f6rs\u00e4mring om minst en rating- grad \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 L\u00e5nefordringar med \u201dh\u00f6g risk\u201d, det vill s\u00e4ga med en rating p\u00e5 2 eller l\u00e4gre, \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. Vid ber\u00e4kningen av reserveringar, inklusive kategoriindel- ningen, anv\u00e4nds b\u00e5de historisk information och sannolikhets- viktad, fram\u00e5tblickande information. Nordea anv\u00e4nder tre makroekonomiska scenarier f\u00f6r att ta h\u00e4nsyn till de icke-linj\u00e4- ra aspekterna av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. De olika scenari- erna anv\u00e4nds f\u00f6r att justera de aktuella parametrarna f\u00f6r ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, och ett sannolikhets- viktat genomsnitt av de f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlusterna enligt respek- tive scenario redovisas som reserveringar. Modellen anv\u00e4nder sig av data som samlats in f\u00f6re balansdagen, vilket inneb\u00e4r att Nordea m\u00e5ste identifiera h\u00e4ndelser som skulle kunna p\u00e5verka reserveringarna efter datainsamlingen. Ledningen utv\u00e4rderar dessa h\u00e4ndelser och justerar reserveringarna, om detta bed\u00f6ms n\u00f6dv\u00e4ndigt. Bortskrivningar Bortskrivningar inneb\u00e4r att l\u00e5n eller kundfordringar avf\u00f6rs fr\u00e5n balansr\u00e4kningen samtidigt som motsvarande kreditf\u00f6r- lustreservering realiseras. N\u00e4r fordringar bed\u00f6ms vara om\u00f6j- liga att driva in ska de snarast m\u00f6jligt bortskrivas, oavsett om det r\u00e4ttsliga anspr\u00e5ket kvarst\u00e5r eller inte. En bortskrivning kan g\u00f6ras innan eventuella r\u00e4ttsliga \u00e5tg\u00e4rder mot l\u00e5ntagaren, f\u00f6r att \u00e5tervinna skulden, har slutf\u00f6rts. \u00c4ven om en fordran som inte kan drivas in bortskrivs eller avf\u00f6rs fr\u00e5n balansr\u00e4k- ningen har kunden en r\u00e4ttslig skyldighet att betala den ute- st\u00e5ende skulden. Vid bed\u00f6mningen av huruvida os\u00e4kra l\u00e5ne- fordringar kan \u00e5tervinnas och om bortskrivning kr\u00e4vs, \u00e4r det framf\u00f6r allt l\u00e5nefordringar med f\u00f6ljande egenskaper som st\u00e5r i fokus (listan \u00e4r inte utt\u00f6mmande): \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r kunderna \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar sena med betalningen. Om en l\u00e5nefordring, eller del av den, efter den h\u00e4r bed\u00f6mningen anses vara om\u00f6jlig att driva in, bortskrivs den. \u2022 L\u00e5nefordringar som omfattas av insolvensf\u00f6rfaranden och har l\u00e5g s\u00e4kerhetst\u00e4ckning. \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r juridiska kostnader f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6rbruka beh\u00e5llningen fr\u00e5n konkursf\u00f6rfarandet, med l\u00e5ga \u00e5tervin- ningsv\u00e4rden som f\u00f6ljd. \u2022 Delbortskrivning kan vara befogad n\u00e4r det finns rimliga ekonomiska bel\u00e4gg f\u00f6r att l\u00e5ntagaren inte kan \u00e5terbetala hela beloppet, det vill s\u00e4ga en avsev\u00e4rd del av skulden kan inte p\u00e5 rimliga grunder s\u00e4gas vara \u00e5tervinningsbar genom f\u00f6rmildrande kreditvillkor eller realisering av s\u00e4kerheter. \u2022 Rekonstruktionsfall. Diskonteringsr\u00e4nta Diskonteringsr\u00e4ntan som anv\u00e4nds f\u00f6r v\u00e4rdering av os\u00e4kra l\u00e5nefordringar motsvarar den ursprungliga effektiva r\u00e4ntan f\u00f6r l\u00e5n h\u00e4nf\u00f6rliga till en enskild kund eller, i f\u00f6rekommande fall, till en grupp av l\u00e5nefordringar. Om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt kan diskonteringsr\u00e4ntan baseras p\u00e5 en metod som resulterar i en nedskrivning som utg\u00f6r en rimlig uppskattning, ber\u00e4knad enligt effektivr\u00e4ntemetoden. Omstrukturerade l\u00e5nefordringar och modifieringar Med en omstrukturerad l\u00e5nefordran avses i detta samman- hang en l\u00e5nefordran d\u00e4r Nordea har beviljat l\u00e5ntagaren efter- gifter till f\u00f6ljd av dennes ekonomiska sv\u00e5righeter och d\u00e4r s\u00e5dana eftergifter har gett upphov till en kreditf\u00f6rlust f\u00f6r Nordea. Efter omstrukturering betraktas l\u00e5nefordran vanligen inte l\u00e4ngre som os\u00e4ker om \u00e5tagandena fullf\u00f6ljs i enlighet med de nya villkoren. I det fall en \u00e5tervinning sker redovisas betal- ningen som en \u00e5tervinning av kreditf\u00f6rluster. Modifiering av de avtalsenliga kassafl\u00f6dena f\u00f6r l\u00e5n till kunder med ekonomiska sv\u00e5righeter (f\u00f6rmildrande kreditvillkor) mins- kar det redovisade l\u00e5nebeloppet, brutto. Normalt \u00e4r denna minskning mindre \u00e4n den befintliga reserveringen, och ingen f\u00f6rlust redovisas i resultatr\u00e4kningen till f\u00f6ljd av modifiering. Om de \u00e4r betydande, minskas bruttobeloppen (l\u00e5n och reservering). Tillg\u00e5ngar \u00f6vertagna f\u00f6r skyddande av fordran I en finansiell omstrukturering kan l\u00e5ngivaren komma att avst\u00e5 fr\u00e5n l\u00e5nefordringar till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r l\u00e5ntagaren och i utby- te mot denna eftergift ta \u00f6ver tillg\u00e5ngar som l\u00e4mnats som s\u00e4kerhet f\u00f6r l\u00e5nen, aktier som emitterats av l\u00e5ntagaren eller andra tillg\u00e5ngar. En tillg\u00e5ng \u00f6vertagen f\u00f6r skyddande av for- dran redovisas i balansr\u00e4kningen tillsammans med liknande tillg\u00e5ngar som redan innehas av Nordea. En \u00f6vertagen fastig- het som inte innehas f\u00f6r eget utnyttjande redovisas till exem- pel tillsammans med andra f\u00f6rvaltningsfastigheter. Alla tillg\u00e5ngar som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran redovisas vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet till verkligt v\u00e4rde och eventuell skillnad mellan l\u00e5nets redovisade v\u00e4rde och det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 den \u00f6vertagna tillg\u00e5ngen redovisas under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 redovis- ningsdagen blir tillg\u00e5ngens anskaffningsv\u00e4rde eller upplupna anskaffningsv\u00e4rde, beroende p\u00e5 vad som \u00e4r till\u00e4mpligt. Under efterf\u00f6ljande perioder v\u00e4rderas tillg\u00e5ngar som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran i enlighet med g\u00e4llande v\u00e4rderings- principer f\u00f6r tillg\u00e5ngsslaget. F\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderas d\u00e5 till verkligt v\u00e4rde. \u00d6vertagna finansiella tillg\u00e5ngar klassifi- ceras generellt i kategorin \u201dVerkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kning- en\u201d och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Eventuella v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar efter den \u00f6vertagna tillg\u00e5ng- ens f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4lle, redovisas i resultatr\u00e4kningen i enlighet med koncernens principer f\u00f6r presentation av till- g\u00e5ngsslaget. Posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d i resultatr\u00e4kning- en p\u00e5verkas f\u00f6ljaktligen inte av nya v\u00e4rderingar av den \u00f6ver- tagna tillg\u00e5ngen efter f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet . Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Ledningen m\u00e5ste g\u00f6ra kritiska bed\u00f6mningar och uppskatt- ningar vid ber\u00e4kningen av reserveringar f\u00f6r os\u00e4kra l\u00e5neford- ringar. Nordeas samlade utl\u00e5ning v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, f\u00f6re reserveringar f\u00f6r os\u00e4kra l\u00e5nefordringar, uppgick till 276 025 mn euro (279 614 mn euro) vid \u00e5rets slut. F\u00f6r att ber\u00e4kna reserver f\u00f6r individuellt betydande os\u00e4kra fordringar g\u00f6rs bed\u00f6mningar f\u00f6r att uppskatta beloppet och tidpunkten f\u00f6r de f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6dena fr\u00e5n kunderna enligt olika scenarier, inklusive v\u00e4rdering av eventuella s\u00e4ker- heter som erh\u00e5llits. Bed\u00f6mningar g\u00f6rs ocks\u00e5 f\u00f6r att komma fram till sannolikheten f\u00f6r att de olika scenarierna intr\u00e4ffar. Bed\u00f6mningar g\u00f6rs f\u00f6r att v\u00e4rdera n\u00e4r en exponering har resulterat i en betydande \u00f6kning av kreditrisken. N\u00e4r s\u00e5 \u00e4r fallet ska reserveringen spegla f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster under den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden, till skillnad fr\u00e5n exponeringar vars kredi- trisk inte har \u00f6kat markant d\u00e4r reserveringen avser f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster under de kommande 12 m\u00e5naderna. Bed\u00f6mning- ar g\u00f6rs ocks\u00e5 vid valet av modeller som anv\u00e4nder andra para- metrar vid ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, till exempel den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6ptiden som anv\u00e4nds i kategori 2, samt vid bed\u00f6mningen av huruvida parametrarna som anv\u00e4nder histo- riska data \u00e4r relevanta f\u00f6r uppskattning av framtida f\u00f6rluster. De statistiska modeller som anv\u00e4nds f\u00f6r att ber\u00e4kna reser- veringarna baseras p\u00e5 makroekonomiska scenarier, vilket kr\u00e4- ver att ledningen g\u00f6r bed\u00f6mningar n\u00e4r de tar fram s\u00e5dana scenarier och anger sannolikheten f\u00f6r att de olika scenarierna intr\u00e4ffar. Bed\u00f6mningar g\u00f6rs ocks\u00e5 f\u00f6r att komma fram till i vil- ken utstr\u00e4ckning parametrarna f\u00f6r de olika scenarierna, som baserats p\u00e5 historiska data, \u00e4r relevanta f\u00f6r uppskattning av framtida f\u00f6rluster. Justeringar g\u00f6rs av de modellber\u00e4knade avs\u00e4ttningarna om de historiska uppgifterna inte i tillr\u00e4cklig utstr\u00e4ckning speglar ledningens syn p\u00e5 de f\u00f6rv\u00e4ntade kredit- f\u00f6rlusterna. Uppskattningen av modelljusteringar i efterhand kr\u00e4ver att ledningen g\u00f6r kritiska bed\u00f6mningar. F\u00f6r information om kritiska bed\u00f6mningar vid uppr\u00e4ttandet av denna \u00e5rsredovisningen till f\u00f6ljd av os\u00e4kerhet kring hur h\u00f6gre energi- och r\u00e5varupriser och l\u00e4gre privatkonsumtion i olika sektorer p\u00e5 l\u00e5ng sikt kan komma att p\u00e5verka Nordeas redovisning, se not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d .
Utl\u00e5ning och os\u00e4kra l\u00e5nefordringar
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Utl\u00e5ning v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde
74 728
73 248
Utl\u00e5ning v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde som inte \u00e4r os\u00e4kra (kategori 1 och 2)
273 568
277 359
Os\u00e4kra l\u00e5nefordringar (kategori 3)
2 457
2 255
- varav reglerade
1 091
1 111
- varav oreglerade
1 366
1 144
Utl\u00e5ning f\u00f6re reserver
350 753
352 862
- varav centralbanker och kreditinstitut
4 293
5 475
Reserver f\u00f6r individuellt v\u00e4rderade l\u00e5nefordringar (kategori 3)
-1 037
-1 045
- varav reglerade
-453
-556
- varav oreglerade
-584
-489
Reserver f\u00f6r gruppvisa v\u00e4rderade l\u00e5nefordringar (kategori 1 och 2)
-616
-628
Reserver
-1 653
-1 673
- varav centralbanker och kreditinstitut
-21
-29
Utl\u00e5ning, redovisat v\u00e4rde
349 100
351 189
Nordea har l\u00e5nat ut 164 md euro (159 md euro) i hypoteksl\u00e5n. Inga krediter till f\u00f6rmedlare eller offentlig sektor har beviljats .
2.11 Utl\u00e5ning till f\u00f6retagskunder
Utl\u00e5ningen till f\u00f6retagskunder uppgick vid utg\u00e5ngen av 2023
till 161 md euro (159 md euro). Den bransch som \u00f6kade mest i
absoluta termer under \u00e5ret var Fastighetsbolag, medan Indu-
stri minskade mest. De tre st\u00f6rsta branscherna (Fastighetsbo-
lag, Finansinstitut och Industri) svarade tillsammans f\u00f6r cirka
60 procent av den samlade utl\u00e5ningen till f\u00f6retag. Fastighets-
bolag var fortsatt den st\u00f6rsta branschen i Nordeas kreditport-
f\u00f6lj, med 46,5 md euro (44,6 md euro). Fastighetsportf\u00f6ljen
domineras av relativt stora och finansiellt starka f\u00f6retag, med
93 procent (94 procent) av exponeringen i ratingklass 4\u2013 och
h\u00f6gre. Portf\u00f6ljen avser i huvudsak centralt bel\u00e4gna och
moderna kontor och bostadsfastigheter, och kreditkvaliteten
\u00e4r fortsatt stark med viss f\u00f6rsvagning under 2023. Endast
5 procent av portf\u00f6ljen h\u00f6r till kategori 2 och mer \u00e4n h\u00e4lften
av den andelen kan h\u00e4nf\u00f6ras till en mer konservativ kategori-
sering, snarare \u00e4n en faktisk nedg\u00e5ng i kreditkvalitet. Andelen
l\u00e5n i fastighetsportf\u00f6ljen som h\u00f6r till kategori 3 \u00e4r endast
0,4 procent, och reserveringsgraden \u00e4r \u00f6ver 50 procent, vilket
\u00e4r h\u00f6gt i en kreditportf\u00f6lj med s\u00e4kerheter. All ny utl\u00e5ning som
beviljas i branschen har full s\u00e4kerhetst\u00e4ckning.
Som framg\u00e5r av tabellen nedan \u00e4r utl\u00e5ningen till f\u00f6re-
tagskunder v\u00e4l diversifierad sett till l\u00e5nens storlek. Cirka
64 procent (64 procent) av f\u00f6retagsutl\u00e5ningen avser l\u00e5n p\u00e5
upp till 50 mn euro per kund.
Utl\u00e5ning till f\u00f6retagskunder, efter l\u00e5nets storlek
31 dec 2023
31 dec 2022
Utl\u00e5ning Utl\u00e5ning
Storlek i mn euro
md euro
%
md euro
%
0\u201310
62,7
39
64,0
40
11\u201350
39,6
25
38,3
24
51\u2013100
22,9
14
20,5
13
101\u2013250
24,2
15
21,6
14
251\u2013500
6,4
4
9,3
6
501\u2013
4,9
3
5,5
3
Summa
160,7
100
159,2
100
2.12 Utl\u00e5ning till privatkunder
Utl\u00e5ningen till privatkunder minskade under 2023 med
0,6 procent, till 180 md euro (181 md euro). Minskningen
drevs av portf\u00f6ljerna i Norge och Finland som minskade med
sammanlagt 3,1 md euro, medan portf\u00f6ljerna i Danmark och
Sverige \u00f6kade med sammanlagt 2,1 md euro. Bol\u00e5nen mins-
kade med 0,8 md euro (0,2 md euro), medan konsumtionsl\u00e5-
nen minskade med 0,3 md euro till 25 md euro (26 md euro).
Bol\u00e5nens andel av utl\u00e5ningen till privatkunder var stabil med
86 procent (86 procent).
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde
31 dec 2023, mn euro
Danmark
Finland
Norge
Sverige
\u00d6vrigt
Summa
Finansinstitut
2 874
1 840
965
7 998
677
14 354
Jordbruk
4 550
341
2 937
194
6
8 028
Gr\u00f6dor, odling och jakt
2 694
177
106
113
6
3 096
Djurh\u00e5llning
1 836
159
130
57
0
2 182
Fiske och vattenbruk
20
5
2 701
24
0
2 750
Naturresurser
152
975
894
404
99
2 524
Pappers- och skogsprodukter
140
663
510
341
99
1 753
Gruvdrift och kringverksamhet
8
280
95
59
0
442
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
4
32
289
4
0
329
Konsument dagligvaror
2 030
840
986
1 905
57
5 818
Livsmedel och drycker
402
323
684
475
16
1 900
Hush\u00e5lls- och hygienprodukter
154
90
119
374
1
738
H\u00e4lsov\u00e5rd
1 474
427
183
1 056
40
3 180
Konsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster
2 491
2 424
2 769
5 548
185
13 417
Konsumentkapitalvaror
153
356
218
2 087
182
2 996
Media och underh\u00e5llning
559
335
170
1 338
0
2 402
Detaljhandel
828
1 269
1 163
1 408
3
4 671
Flygresor
264
17
60
45
0
386
Logi och fritid
616
379
682
396
0
2 073
Telekomtj\u00e4nster
71
68
476
274
0
889
Industri
7 750
6 730
9 427
10 079
183
34 169
R\u00e5varor
463
541
303
620
10
1 937
Kapitalvaror
696
1 642
233
1 078
58
3 707
Producenttj\u00e4nster
2 099
865
2 119
2 160
89
7 332
Byggindustri
1 062
1 360
4 306
2 353
0
9 081
Partihandel
2 234
1 146
1 162
2 330
19
6 891
Marktransport
739
727
702
826
0
2 994
IT-tj\u00e4nster
457
449
602
712
7
2 227
Sj\u00f6fart
180
154
4 602
72
304
5 312
Varvsindustri
0
14
165
0
0
179
Sj\u00f6transport
2
43
4 271
51
302
4 669
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
178
97
166
21
2
464
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
1 715
3 199
1 863
1 059
0
7 836
El, vatten och gas
1 314
1 403
1 131
532
0
4 380
Kraftproduktion
37
1 617
545
405
0
2 604
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
364
179
187
122
0
852
Fastighetsbolag
8 752
8 598
10 223
18 826
79
46 478
Kommersiella fastigheter
3 831
4 684
8 699
8 661
79
25 954
Bostadsfastigheter
2 305
790
661
2 452
0
6 208
Bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar
2 616
3 124
863
7 713
0
14 316
\u00d6vriga branscher
246
0
119
115
1 406
1 886
Summa f\u00f6retagskunder
30 740
25 101
34 785
46 200
2 996
139 822
Bol\u00e5n
35 174
33 436
34 024
52 057
0
154 691
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
10 324
5 932
1 954
2 069
0
20 279
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
899
2 133
338
1 849
0
5 219
Privatkunder
46 397
41 501
36 316
55 975
0
180 189
Offentlig sektor
954
806
18
2 197
0
3 975
Omv\u00e4nda repor
0
20 842
0
0
0
20 842
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten per land
78 091
88 250
71 119
104 372
2 996
344 828
varav v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde
52 629
20 897
0
0
0
73 526
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde
31 dec 2022, mn euro
Danmark
Finland
Norge
Sverige
\u00d6vrigt Summa
Finansinstitut
3 004
1 834
1 218
8 430
597
15 083
Jordbruk
4 880
352
3 039
161
5
8 437
Gr\u00f6dor, odling och jakt
2 797
173
118
107
4
3 199
Djurh\u00e5llning
2 069
173
125
53
0
2 420
Fiske och vattenbruk
14
6
2 796
1
1
2 818
Naturresurser
188
1 120
1 077
517
201
3 103
Pappers- och skogsprodukter
162
859
483
452
177
2 133
Gruvdrift och kringverksamhet
9
225
120
63
1
418
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
17
36
474
2
23
552
Konsument dagligvaror
2 300
881
809
1 593
68
5 651
Livsmedel och drycker
541
364
453
480
19
1 857
Hush\u00e5lls- och hygienprodukter
168
87
126
356
2
739
H\u00e4lsov\u00e5rd
1 591
430
230
757
47
3 055
Konsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster
2 248
2 445
2 745
5 296
82
12 816
Konsumentkapitalvaror
186
376
203
1 807
81
2 653
Media och underh\u00e5llning
609
333
148
1 084
0
2 174
Detaljhandel
720
1 204
1 199
1 663
0
4 786
Flygresor
73
35
59
19
0
186
Logi och fritid
582
448
703
425
0
2 158
Telekomtj\u00e4nster
78
49
433
298
1
859
Industri
8 225
7 058
9 539
11 007
258
36 087
R\u00e5varor
506
573
301
1 222
26
2 628
Kapitalvaror
744
1 616
200
1 286
72
3 918
Producenttj\u00e4nster
1 861
901
2 379
2 062
118
7 321
Byggindustri
1 177
1 451
4 377
2 473
3
9 481
Partihandel
2 921
1 166
1 031
2 525
31
7 674
Marktransport
655
863
695
675
4
2 892
IT-tj\u00e4nster
361
488
556
764
4
2 173
Sj\u00f6fart
314
151
5 076
96
363
6 000
Varvsindustri
0
14
111
0
0
125
Sj\u00f6transport
181
39
4 820
88
363
5 491
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
133
98
145
8
0
384
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
1 583
3 519
1 860
1 316
0
8 278
El, vatten och gas
1 166
1 525
985
771
0
4 447
Kraftproduktion
62
1 840
680
415
0
2 997
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
355
154
195
130
0
834
Fastighetsbolag
8 736
8 006
9 921
17 853
115
44 631
Kommersiella fastigheter
4 215
4 498
8 388
8 032
115
25 248
Bostadsfastigheter
4 521
3 508
1 533
9 821
0
19 383
\u00d6vriga branscher
489
0
114
51
1
655
Summa f\u00f6retagskunder
31 967
25 366
35 398
46 320
1 690
140 741
Bol\u00e5n
34 557
34 113
35 757
51 069
0
155 496
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
9 288
6 208
2 357
2 241
0
20 094
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
1 017
2 133
383
2 143
0
5 676
Privatkunder
44 862
42 454
38 497
55 453
0
181 266
Offentlig sektor
1 131
848
19
3 268
0
5 266
Omv\u00e4nda repor
0
18 470
0
0
0
18 470
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten per land
77 960
87 138
73 914
105 041
1 690
345 743
varav v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde
52 089
18 523
15
0
0
70 627
1 1 1) L\u00e5n avseende Ryssland (4 mn euro) och Baltikum (116 mn euro) som bokf\u00f6rts i Sverige har flyttats till \u00d6vrigt.
Utl\u00e5ning v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, per bransch
Brutto
Avs\u00e4ttningar
L\u00e5n, redo- Kreditf\u00f6r-
31 dec 2023, mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
visat v\u00e4rde luster, netto
Finansinstitut
13 531
253
67
8
8
38
13 797
-7
Jordbruk
4 278
192
68
7
7
35
4 489
22
Gr\u00f6dor, odling och jakt
930
92
17
3
3
7
1 026
0
Djurh\u00e5llning
619
83
48
3
4
28
715
22
Fiske och vattenbruk
2 729
17
3
1
0
0
2 748
0
Naturresurser
2 235
198
18
3
5
14
2 429
-2
Pappers- och skogsprodukter
1 505
161
16
2
4
13
1 663
-5
Gruvdrift och kringverksamhet
405
34
2
0
1
1
439
0
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
325
3
0
1
0
0
327
3
Konsument dagligvaror
5 013
266
89
8
10
32
5 318
-3
Livsmedel och drycker
1 685
161
53
3
5
16
1 875
-5
Hush\u00e5lls- och hygienprodukter
592
28
8
2
1
5
620
-1
H\u00e4lsov\u00e5rd
2 736
77
28
3
4
11
2 823
3
Konsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster
10 578
1 141
566
16
51
220
11 998
-46
Konsumentkapitalvaror
2 533
381
104
2
6
61
2 949
-30
Media och underh\u00e5llning
1 845
100
199
2
5
29
2 108
-21
Detaljhandel
3 796
480
222
9
30
105
4 354
-4
Flygresor
236
9
9
0
0
4
250
5
Logi och fritid
1 357
163
27
2
9
16
1 520
4
Telekomtj\u00e4nster
811
8
5
1
1
5
817
0
Industri
28 990
3 196
414
53
110
251
32 186
-40
R\u00e5varor
1 700
193
25
3
4
12
1 899
0
Kapitalvaror
3 161
472
42
5
16
21
3 633
2
Producenttj\u00e4nster
5 992
408
45
11
12
18
6 404
1
Byggindustri
7 471
1 106
120
17
38
77
8 565
-9
Partihandel
6 130
567
82
7
25
47
6 700
-21
Marktransport
2 701
214
35
5
6
28
2 911
19
IT-tj\u00e4nster
1 835
236
65
5
9
48
2 074
-32
Sj\u00f6fart
5 143
67
48
15
2
23
5 218
12
Varvsindustri
164
15
0
0
0
0
179
3
Sj\u00f6transport
4 612
49
48
15
2
23
4 669
9
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
367
3
0
0
0
0
370
0
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
6 471
108
14
5
3
8
6 577
1
El, vatten och gas
3 381
60
8
2
1
4
3 442
1
Kraftproduktion
2 566
12
1
2
1
1
2 575
0
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
524
36
5
1
1
3
560
0
Fastighetsbolag
36 656
1 860
164
25
45
83
38 527
-35
\u00d6vriga branscher
1 580
189
8
3
1
0
1 773
15
Summa f\u00f6retagskunder
114 475
7 470
1 456
143
242
704
122 312
-83
Bol\u00e5n
113 424
5 734
539
12
54
114
119 517
-20
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
18 163
2 035
277
31
41
124
20 279
-24
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
4 277
952
154
14
73
77
5 219
-61
Privatkunder
135 864
8 721
970
57
168
315
145 015
-105
Offentlig sektor
3 943
8
27
1
0
2
3 975
1
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
254 282
16 199
2 453
201
410
1 021
271 302
-187
Utl\u00e5ning till kreditinstitut och
centralbanker
3 079
8
4
5
0
16
3 070
0
Summa
257 361
16 207
2 457
206
410
1 037
274 372
-187
1
1) Tabellen visar kreditf\u00f6rluster p\u00e5 exponeringar i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen f\u00f6r hel\u00e5ret 2023.
Utl\u00e5ning v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, per bransch
Brutto
Avs\u00e4ttningar
L\u00e5n, redo- Kreditf\u00f6r-
31 dec 2022, mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
visat v\u00e4rde luster, netto
Finansinstitut
14 197
322
62
8
10
29
14 534
-49
Jordbruk
4 343
232
107
7
15
56
4 604
-3
Gr\u00f6dor, odling och jakt
949
75
20
3
4
8
1 029
5
Djurh\u00e5llning
619
117
86
2
10
48
762
-6
Fiske och vattenbruk
2 775
40
1
2
1
0
2 813
-2
Naturresurser
2 765
216
39
2
4
18
2 996
26
Pappers- och skogsprodukter
1 874
161
22
1
3
14
2 039
2
Gruvdrift och kringverksamhet
382
30
3
0
1
1
413
-1
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
509
25
14
1
0
3
544
25
Konsument dagligvaror
4 882
201
87
8
8
35
5 119
-26
Livsmedel och drycker
1 685
114
52
2
3
17
1 829
-13
Hush\u00e5lls- och hygienprodukter
592
25
10
2
1
5
619
-1
H\u00e4lsov\u00e5rd
2 605
62
25
4
4
13
2 671
-12
Konsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster
10 589
913
287
14
48
187
11 540
-31
Konsumentkapitalvaror
2 382
192
44
2
6
24
2 586
-12
Media och underh\u00e5llning
1 763
135
20
2
6
11
1 899
-2
Detaljhandel
4 156
272
180
8
20
118
4 462
-18
Flygresor
96
35
12
0
2
8
133
-6
Logi och fritid
1 421
263
25
2
14
20
1 673
4
Telekomtj\u00e4nster
771
16
6
0
0
6
787
3
Industri
31 090
2 900
542
53
100
293
34 086
-52
R\u00e5varor
2 406
166
39
4
4
13
2 590
7
Kapitalvaror
3 370
436
71
5
11
39
3 822
11
Producenttj\u00e4nster
5 950
434
44
10
15
20
6 383
2
Byggindustri
8 142
825
164
15
34
106
8 976
-37
Partihandel
6 801
696
64
8
24
40
7 489
-9
Marktransport
2 535
243
94
6
6
55
2 805
-17
IT-tj\u00e4nster
1 886
100
66
5
6
20
2 021
-9
Sj\u00f6fart
5 521
360
66
19
5
31
5 892
23
Varvsindustri
119
6
3
1
0
3
124
1
Sj\u00f6transport
5 116
353
63
17
5
28
5 482
22
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
286
1
0
1
0
0
286
0
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
6 896
117
16
5
4
7
7 013
8
El, vatten och gas
3 413
78
6
2
2
3
3 490
8
Kraftproduktion
2 962
11
1
2
0
1
2 971
-2
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
521
28
9
1
2
3
552
2
Fastighetsbolag
36 325
745
145
23
18
85
37 089
32
\u00d6vriga branscher
169
117
7
4
20
2
267
-3
Summa f\u00f6retagskunder
116 777
6 123
1 358
143
232
743
123 140
-75
Bol\u00e5n
116 404
4 248
435
15
45
86
120 941
-29
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
18 488
1 543
264
38
50
115
20 092
46
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
4 910
795
146
19
81
74
5 677
-62
Privatkunder
139 802
6 586
845
72
176
275
146 710
-45
Offentlig sektor
5 161
69
39
1
0
2
5 266
8
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
261 740
12 778
2 242
216
408
1 020
275 116
-112
Utl\u00e5ning till kreditinstitut och
centralbanker
2 833
8
13
4
0
25
2 825
0
Summa
264 573
12 786
2 255
220
408
1 045
277 941
-112
1 1) Tabellen visar kreditf\u00f6rluster p\u00e5 exponeringar i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen f\u00f6r hel\u00e5ret 2022
Os\u00e4kra l\u00e5nefordringar (kategori 3) till allm\u00e4nheten, per land och bransch (inklusive l\u00e5n till verkligt v\u00e4rde)
Utanf\u00f6r
31 dec 2023, mn euro
Danmark
Finland
Norge
Sverige
Norden
Summa
Finansinstitut
52
2
9
5
0
68
Jordbruk
107
27
3
1
0
138
Gr\u00f6dor, odling och jakt
23
7
1
1
0
32
Djurh\u00e5llning
81
20
2
0
0
103
Fiske och vattenbruk
3
0
0
0
0
3
Naturresurser
3
8
3
5
0
19
Pappers- och skogsprodukter
3
7
2
5
0
17
Gruvdrift och kringverksamhet
0
1
1
0
0
2
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
0
0
0
0
0
0
Konsument dagligvaror
68
15
7
2
0
92
Livsmedel och drycker
40
11
0
2
0
53
Hush\u00e5lls- och hygienprodukter
2
1
6
0
0
9
H\u00e4lsov\u00e5rd
26
3
1
0
0
30
Konsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster
134
97
34
308
0
573
Konsumentkapitalvaror
3
42
1
58
0
104
Media och underh\u00e5llning
4
11
1
184
0
200
Detaljhandel
125
23
26
52
0
226
Flygresor
0
2
4
3
0
9
Logi och fritid
2
19
2
5
0
28
Telekomtj\u00e4nster
0
0
0
6
0
6
Industri
109
128
61
136
0
434
R\u00e5varor
17
5
2
1
0
25
Kapitalvaror
20
21
2
3
0
46
Producenttj\u00e4nster
12
17
16
6
0
51
Byggindustri
17
58
29
24
0
128
Partihandel
40
10
7
27
0
84
Marktransport
2
10
5
18
0
35
IT-tj\u00e4nster
1
7
0
57
0
65
Sj\u00f6fart
0
0
48
0
0
48
Varvsindustri
0
0
0
0
0
0
Sj\u00f6transport
0
0
48
0
0
48
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
0
0
0
0
0
0
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
2
10
1
3
0
16
El, vatten och gas
0
8
0
0
0
8
Kraftproduktion
0
0
0
1
0
1
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
2
2
1
2
0
7
Fastighetsbolag
33
83
60
13
0
189
\u00d6vriga branscher
0
1
4
2
0
7
Summa f\u00f6retagskunder
508
371
230
475
0
1 584
Bol\u00e5n
269
352
122
64
0
807
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
91
145
32
9
0
277
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
22
92
4
37
0
155
Privatkunder
382
589
158
110
0
1 239
Offentlig sektor
27
0
0
0
0
27
Summa os\u00e4kra fordringar
917
960
388
585
0
2 850
varav v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde
397
0
0
0
0
397
Os\u00e4kra l\u00e5nefordringar (kategori 3) till allm\u00e4nheten, per land och bransch (inklusive l\u00e5n till verkligt v\u00e4rde)
Utanf\u00f6r
31 dec 2022, mn euro
Danmark
Finland
Norge
Sverige
Norden
Summa
Finansinstitut
46
2
6
10
0
64
Jordbruk
197
29
2
0
0
228
Gr\u00f6dor, odling och jakt
35
6
1
0
0
42
Djurh\u00e5llning
162
23
1
0
0
186
Fiske och vattenbruk
0
0
0
0
0
0
Naturresurser
8
15
23
0
0
46
Pappers- och skogsprodukter
8
10
5
0
0
23
Gruvdrift och kringverksamhet
0
2
1
0
0
3
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
0
3
17
0
0
20
Konsument dagligvaror
69
11
8
2
0
90
Livsmedel och drycker
42
8
0
2
0
52
Hush\u00e5lls- och hygienprodukter
2
2
7
0
0
11
H\u00e4lsov\u00e5rd
25
1
1
0
0
27
Konsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster
134
44
15
101
0
294
Konsumentkapitalvaror
1
3
0
40
0
44
Media och underh\u00e5llning
3
16
0
2
0
21
Detaljhandel
127
14
6
37
0
184
Flygresor
0
2
6
4
0
12
Logi och fritid
3
9
3
12
0
27
Telekomtj\u00e4nster
0
0
0
6
0
6
Industri
126
206
93
137
0
562
R\u00e5varor
16
23
0
0
0
39
Kapitalvaror
30
30
8
4
0
72
Producenttj\u00e4nster
13
17
12
8
0
50
Byggindustri
35
96
26
13
0
170
Partihandel
26
14
1
25
0
66
Marktransport
3
17
46
29
0
95
IT-tj\u00e4nster
3
9
0
58
0
70
Sj\u00f6fart
0
1
74
0
0
75
Varvsindustri
0
0
3
0
0
3
Sj\u00f6transport
0
1
71
0
0
72
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
0
0
0
0
0
0
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
5
7
3
2
0
17
El, vatten och gas
0
5
0
1
0
6
Kraftproduktion
0
0
0
1
0
1
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
5
2
3
0
0
10
Fastighetsbolag
43
93
35
7
0
178
\u00d6vriga branscher
1
0
4
2
0
7
Summa f\u00f6retagskunder
629
408
263
261
0
1 561
Bol\u00e5n
269
326
74
34
0
703
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
82
144
34
4
0
264
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
23
86
12
24
0
145
Privatkunder
374
556
120
62
0
1 112
Offentlig sektor
38
0
0
1
0
39
Summa os\u00e4kra fordringar
1 041
964
383
324
0
2 712
varav v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde
455
0
15
0
0
470
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
Os\u00e4kra Andel Utl\u00e5ning till
Kredit- Kredit- l\u00e5neford- os\u00e4kra Summa Avs\u00e4tt- Avs\u00e4tt- Avs\u00e4tt- T\u00e4ck- v\u00e4rderad till
f\u00f6rluster, f\u00f6rlustre- ringar fordringar, avs\u00e4tt- ningar ningar ningar nings- upplupet an-
31 dec 2023, mn euro netto lation, pkt kategori 3 pkt ningar kategori 1 kategori 2 kategori 3
grad, %
2
skaffningsv\u00e4rde
Finansinstitut
-7
-5
67
48
54
8
8
38
57
13 797
Jordbruk
22
49
68
150
49
7
7
35
51
4 489
Gr\u00f6dor, odling och jakt
0
0
17
164
13
3
3
7
41
1 026
Djurh\u00e5llning
22
308
48
640
35
3
4
28
58
715
Fiske och vattenbruk
0
0
3
11
1
1
0
0
0
2 748
Naturresurser
-2
-8
18
73
22
3
5
14
78
2 429
Pappers- och
skogsprodukter
-5
-30
16
95
19
2
4
13
81
1 663
Gruvdrift och
kringverksamhet
0
0
2
45
2
0
1
1
50
439
Olje-, gas- och offshore-
verksamhet
3
92
0
0
1
1
0
0
0
327
Konsument dagligvaror
-3
-6
89
166
50
8
10
32
36
5 318
Livsmedel och drycker
-5
-27
53
279
24
3
5
16
30
1 875
Hush\u00e5lls- och
hygienprodukter
-1
-16
8
127
8
2
1
5
63
620
H\u00e4lsov\u00e5rd
3
11
28
99
18
3
4
11
39
2 823
Konsument s\u00e4llank\u00f6p
och tj\u00e4nster
-46
-38
566
461
287
16
51
220
39
11 998
Konsumentkapitalvaror
-30
-102
104
345
69
2
6
61
59
2 949
Media och underh\u00e5llning
-21
-100
199
928
36
2
5
29
15
2 108
Detaljhandel
-4
-9
222
494
144
9
30
105
47
4 354
Flygresor
5
200
9
354
4
0
0
4
44
250
Logi och fritid
4
26
27
175
27
2
9
16
59
1 520
Telekomtj\u00e4nster
0
0
5
61
7
1
1
5
100
817
Industri
-40
-12
414
127
414
53
110
251
61
32 186
R\u00e5varor
0
0
25
130
19
3
4
12
48
1 899
Kapitalvaror
2
6
42
114
42
5
16
21
50
3 633
Producenttj\u00e4nster
1
2
45
70
41
11
12
18
40
6 404
Byggindustri
-9
-11
120
138
132
17
38
77
64
8 565
Partihandel
-21
-31
82
121
79
7
25
47
57
6 700
Marktransport
19
65
35
119
39
5
6
28
80
2 911
IT-tj\u00e4nster
-32
-154
65
304
62
5
9
48
74
2 074
Sj\u00f6fart
12
23
48
91
40
15
2
23
48
5 218
Varvsindustri
3
168
0
0
0
0
0
0
0
179
Sj\u00f6transport
9
19
48
102
40
15
2
23
48
4 669
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
0
0
0
0
0
0
0
0
0
370
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
1
2
14
21
16
5
3
8
57
6 577
El, vatten och gas
1
3
8
23
7
2
1
4
50
3 442
Kraftproduktion
0
0
1
4
4
2
1
1
100
2 575
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
0
0
5
88
5
1
1
3
60
560
Fastighetsbolag
-35
-9
164
42
153
25
45
83
51
38 527
\u00d6vriga branscher
15
85
8
45
4
3
1
0
0
1 773
Summa f\u00f6retagskunder
-83
-7
1 456
118
1 089
143
242
704
48
122 312
Bol\u00e5n
-20
-2
539
45
180
12
54
114
21
119 517
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
-24
-12
277
135
196
31
41
124
45
20 279
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
-61
-117
154
286
164
14
73
77
50
5 219
Privatkunder
-105
-7
970
67
540
57
168
315
32
145 015
Offentlig sektor
1
3
27
68
3
1
0
2
7
3 975
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
-187
-7
2 453
90
1 632
201
410
1 021
42
271 302
1
1) Inklusive reserveringar f\u00f6r exponeringar utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen.
2) Avs\u00e4ttningar f\u00f6r kategori 3 dividerat med exponeringar i kategori 3.
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
Os\u00e4kra Andel Utl\u00e5ning till
Kredit- Kredit- l\u00e5neford- os\u00e4kra Summa Avs\u00e4tt- Avs\u00e4tt- Avs\u00e4tt- T\u00e4ck- v\u00e4rderad till
f\u00f6rluster, f\u00f6rlustre- ringar fordringar, avs\u00e4tt- ningar ningar ningar nings- upplupet an-
31 dec 2022, mn euro netto lation, pkt kategori 3 pkt ningar kategori 1 kategori 2 kategori 3 grad, % skaffningsv\u00e4rde
Finansinstitut
-49
-34
62
43
47
8
10
29
47
14 534
Jordbruk
-3
-7
107
229
78
7
15
56
52
4 604
Gr\u00f6dor, odling och jakt
5
49
20
192
15
3
4
8
40
1 029
Djurh\u00e5llning
-6
-79
86
1 046
60
2
10
48
56
762
Fiske och vattenbruk
-2
-7
1
4
3
2
1
0
0
2 813
Naturresurser
26
87
39
129
24
2
4
18
46
2 996
Pappers- och
skogsprodukter
2
10
22
107
18
1
3
14
64
2 039
Gruvdrift och
kringverksamhet
-1
-24
3
72
2
0
1
1
33
413
Olje-, gas- och offshore-
verksamhet
25
460
14
255
4
1
0
3
21
544
Konsument dagligvaror
-26
-51
87
168
51
8
8
35
40
5 119
Livsmedel och drycker
-13
-71
52
281
22
2
3
17
33
1 829
Hush\u00e5lls- och
hygienprodukter
-1
-16
10
159
8
2
1
5
50
619
H\u00e4lsov\u00e5rd
-12
-45
25
93
21
4
4
13
52
2 671
Konsument s\u00e4llank\u00f6p
och tj\u00e4nster
-31
-27
287
243
249
14
48
187
65
11 540
Konsumentkapitalvaror
-12
-46
44
168
32
2
6
24
55
2 586
Media och underh\u00e5llning
-2
-11
20
104
19
2
6
11
55
1 899
Detaljhandel
-18
-40
180
391
146
8
20
118
66
4 462
Flygresor
-6
-451
12
839
10
0
2
8
67
133
Logi och fritid
4
24
25
146
36
2
14
20
80
1 673
Telekomtj\u00e4nster
3
38
6
76
6
0
0
6
100
787
Industri
-52
-15
542
157
446
53
100
293
54
34 086
R\u00e5varor
7
27
39
149
21
4
4
13
33
2 590
Kapitalvaror
11
29
71
183
55
5
11
39
55
3 822
Producenttj\u00e4nster
2
3
44
68
45
10
15
20
45
6 383
Byggindustri
-37
-41
164
180
155
15
34
106
65
8 976
Partihandel
-9
-12
64
85
72
8
24
40
63
7 489
Marktransport
-17
-61
94
327
67
6
6
55
59
2 805
IT-tj\u00e4nster
-9
-45
66
322
31
5
6
20
30
2 021
Sj\u00f6fart
23
39
66
111
55
19
5
31
47
5 892
Varvsindustri
1
81
3
234
4
1
0
3
100
124
Sj\u00f6transport
22
40
63
114
50
17
5
28
44
5 482
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
0
0
0
0
1
1
0
0
0
286
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
8
11
16
23
16
5
4
7
44
7 013
El, vatten och gas
8
23
6
17
7
2
2
3
50
3 490
Kraftproduktion
-2
-7
1
3
3
2
0
1
100
2 971
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
2
36
9
161
6
1
2
3
33
552
Fastighetsbolag
32
9
145
39
126
23
18
85
59
37 089
\u00d6vriga branscher
-3
-112
7
239
26
4
20
2
29
267
Summa f\u00f6retagskunder
-75
-6
1 358
109
1 118
143
232
743
55
123 140
Bol\u00e5n
-29
-2
435
36
146
15
45
86
20
120 941
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
46
23
264
130
203
38
50
115
44
20 092
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
-62
-109
146
250
174
19
81
74
51
5 677
Privatkunder
-45
-3
845
57
523
72
176
275
33
146 710
Offentlig sektor
8
15
39
74
3
1
0
2
5
5 266
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
-112
-4
2 242
81
1 644
216
408
1 020
45
275 116
1 2 1) Inklusive reserveringar f\u00f6r exponeringar utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen. 2) Avs\u00e4ttningar f\u00f6r kategori 3 dividerat med exponeringar i kategori 3 . 2.13 Geografisk f\u00f6rdelning Portf\u00f6ljen har en god geografisk f\u00f6rdelning, och inget land svarar f\u00f6r mer \u00e4n 36 procent av utl\u00e5ningen, utifr\u00e5n var den kundansvariga enheten \u00e4r bel\u00e4gen. \u00d6vriga EU-l\u00e4nder utg\u00f6r den st\u00f6rsta delen av utl\u00e5ningen utanf\u00f6r Norden. Kunder i Norden st\u00e5r f\u00f6r 94 procent (95 procent) av Nordeas utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, utifr\u00e5n en f\u00f6rdelning efter l\u00e5ntagarnas hemvist.
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, geografisk f\u00f6rdelning
1
Brutto
Avs\u00e4ttningar
31 dec 2023, mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Netto
Danmark
23 690
1 494
496
39
117
247
25 277
Finland
59 584
6 947
944
40
136
379
66 920
Norge
62 224
3 600
365
66
68
124
65 931
Sverige
93 590
4 000
573
40
83
233
97 807
Ryssland
2
0
0
0
0
0
2
USA
2 522
13
1
1
0
0
2 535
\u00d6vrigt
12 670
145
74
15
6
38
12 830
Summa
254 282
16 199
2 453
201
410
1 021
271 302
Brutto
Avs\u00e4ttningar
31 dec 2022, mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Netto
Danmark
23 868
1 668
531
52
139
287
25 589
Finland
62 330
5 657
955
39
125
384
68 394
Norge
65 440
2 933
329
68
67
143
68 424
Sverige
96 085
2 086
312
42
71
147
98 223
USA
1 197
66
2
1
0
1
1 263
\u00d6vrigt
12 820
368
113
14
6
58
13 223
Summa
261 740
12 778
2 242
216
408
1 020
275 116
1) Baserat p\u00e5 landet d\u00e4r kunden har sin hemvist. 2.14 Kundklassificering Ett s\u00e4tt att bed\u00f6ma kreditkvaliteten \u00e4r att analysera f\u00f6rdel- ningen mellan ratingklasserna f\u00f6r f\u00f6retagskunder och institut med rating, och mellan riskklasserna f\u00f6r privatkunder och sm\u00e5 f\u00f6retagskunder med scoring, dvs. hush\u00e5llsportf\u00f6ljen. Den
genomsnittliga kreditkvaliteten var stabil under 2023 i b\u00e5de
f\u00f6retagsportf\u00f6ljen och privatportf\u00f6ljen. I fr\u00e5ga om exponering
omfattades 14 procent (17 procent) av f\u00f6retagsportf\u00f6ljen av
h\u00f6gre rating och 17 procent (12 procent) av l\u00e4gre. 91 procent
(92 procent) av utl\u00e5ningen till f\u00f6retag l\u00e5g i ratingklass 4\u2013
eller h\u00f6gre, med en genomsnittlig rating p\u00e5 5\u2013.
Institut och privatkunder \u00e5terfanns huvudsakligen i de s\u00e4k-
rare riskklasserna. 94 procent (94 procent) av privatkundsex-
poneringen \u00e5terfanns i riskklass C\u2013 eller h\u00f6gre, d\u00e4r sannolik-
heten f\u00f6r fallissemang \u00e4r 1 procent eller l\u00e4gre. De samman-
tagna f\u00f6r\u00e4ndringarna i kreditkvaliteten medf\u00f6rde en \u00f6kning
av riskexponeringsbeloppet (REA) med cirka 2,7 procent
under 2023.
Ratinginformation f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
Mn euro Genomsnittligt Redovisat v\u00e4rde f\u00f6re reserver, 31 dec 2023
Rating klass
PD
2
(%)
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avs\u00e4ttningar
7
0,00
5 404
7
0
5 411
1
6
0,02
18 475
74
0
18 549
3
5
0,08
38 835
123
0
38 958
28
4
0,33
47 364
1 375
4
48 743
70
3
3,78
7 859
2 194
1
10 054
100
2
14,68
264
1 841
16
2 121
85
1
57,01
1 004
1 178
28
2 210
67
Standardmetoden/Utan rating
0,11
6 695
1 114
245
8 054
130
0 (fallerade)
100,00
38
46
1 295
1 379
694
Summa
125 938
7 952
1 589
135 479
1 178
1
Mn euro Genomsnittligt Redovisat v\u00e4rde f\u00f6re reserver, 31 dec 2022
Rating klass
PD
2
(%)
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avs\u00e4ttningar
7
0,00
4 994
3
0
4 997
0
6
0,02
18 465
36
0
18 501
2
5
0,09
40 175
165
2
40 342
24
4
0,31
48 711
931
0
49 642
70
3
3,20
7 194
1 780
15
8 989
90
2
19,45
177
1 165
15
1 357
58
1
62,60
1 102
1 535
35
2 672
93
Standardmetoden/Utan rating
0,06
13 158
1 119
254
14 531
166
0 (fallerade)
100,00
45
32
1 210
1 287
725
Summa
134 021
6 766
1 531
142 318
1 228
1
Scoringinformation f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
Mn euro Genomsnittligt Redovisat v\u00e4rde f\u00f6re reserver, 31 dec 2023
Scoring klass
PD
2
(%)
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avs\u00e4ttningar
A
0,04
92 298
484
10
92 791
14
B
0,42
22 225
1 413
6
23 644
21
C
2,33
10 035
2 063
23
12 122
38
D
6,37
4 854
1 869
14
6 737
37
E
18,58
1 240
1 140
15
2 395
39
F
32,73
446
1 073
48
1 568
54
Standardmetoden/Utan rating
N.A.
116
11
0
128
0
0 (fallerade)
100,00
208
202
753
1 163
272
Summa
131 422
8 255
869
140 546
475
1
Mn euro Genomsnittligt Redovisat v\u00e4rde f\u00f6re reserver, 31 dec 2022
Scoring klass
PD
2
(%)
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avs\u00e4ttningar
A
0,04
96 018
410
10
96 438
20
B
0,30
19 894
803
2
20 699
19
C
2,10
7 829
1 454
7
9 290
32
D
6,17
4 655
1 494
7
6 156
40
E
15,92
1 139
871
10
2 020
41
F
30,58
601
832
37
1 470
60
Standardmetoden/Utan rating
N.A.
220
10
1
231
0
0 (fallerade)
100,00
196
146
650
992
233
Summa
130 552
6 020
724
137 296
445
1 1) Kategoriindelningen och ber\u00e4knade reserver f\u00f6r varje exponering baseras p\u00e5 situationen i slutet av oktober 2023 (oktober 2022), medan exponeringsbelopp och ratingklasser baseras p\u00e5 situationen i slutet av december 2023 (december 2022). Vissa exponeringar som \u00e4r fallerade enligt ratingklasserna i slutet av december var inte fallerade i oktober, vilket reflekte- ras i kategoriindelningen. 2) Genomsnittligt PD exklusive Nordea Finance Equipment AS Ratingf\u00f6rdelning, IRK f\u00f6retagskunder 1 0 4 8 12 16 1-11+2-22+3-33+4-44+5-55+6-66+ % 2023 2022 1) Fallerade fordringar ing\u00e5r inte i ratingf\u00f6rdelningen. F\u00f6rdelning mellan riskklasser, IRK privatkunder 1 0 10 20 30 40 50 60 1-11+2-22+3-33+4-44+5-55+6-66+ % 2023 2022 1) Fallerade fordringar ing\u00e5r inte i f\u00f6rdelningen mellan riskklasser. Scoring klasser har konverterats till riskklasser. 2.15 Os\u00e4kra l\u00e5nefordringar (kategori 3) Koncernens os\u00e4kra l\u00e5nefordringar till upplupet anskaffnings- v\u00e4rde, brutto, \u00f6kade till 2 457 mn euro (2 255 mn euro), vilket motsvarar 89 punkter (81 punkter) av den samlade utl\u00e5ningen. 44 procent (49 procent) av de os\u00e4kra fordringarna, brutto, utgjordes av l\u00e5n d\u00e4r kunderna fortfarande betalade (regle - rade) och 56 procent (51 procent) var l\u00e5n d\u00e4r kunderna ej beta- lade (oreglerade). Os\u00e4kra fordringar netto, efter reserveringar f\u00f6r fordringar i kategori 3, uppgick till 1 420 mn euro (1 210 mn euro), vilket motsvarar 51 punkter (43 punkter) av den samlade utl\u00e5ningen. Reserverna f\u00f6r fordringar i kategori 3 uppgick till 1 037 mn euro (1 045 mn euro). Reserverna f\u00f6r fordringar i kategori 1 och 2 uppgick till 616 mn euro (628 mn euro). Den samlade reserveringskvoten var 42 procent (46 procent), och f\u00f6r fordringar i kategori 1 och 2 var reserveringsgraden 23 punkter (23 punkter). \u00d6kningen av os\u00e4kra l\u00e5nefordringar avs\u00e5g fr\u00e4mst privatkunder, med vissa uppg\u00e5ngar i alla l\u00e4nder utom Danmark, d\u00e4r niv\u00e5n i stort sett var of\u00f6r\u00e4ndrad. I f\u00f6re- tagsportf\u00f6ljen \u00f6kade de os\u00e4kra l\u00e5nefordringarna med 7 pro- cent eller 98 mn euro. St\u00f6rst var uppg\u00e5ngen i Konsument s\u00e4l- lank\u00f6p och tj\u00e4nster, d\u00e4r \u00f6kningen var 279 mn euro och drevs av underh\u00e5llningsbranschen. Detta motverkades till viss del av \u00e5terf\u00f6ringar p\u00e5 128 mn euro inom Industri. I \u00f6vrigt var det inga st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar f\u00f6r branscherna. De portf\u00f6ljer som svarade f\u00f6r st\u00f6rst andel av de os\u00e4kra fordringarna var Privatkunder, Industri samt Konsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster.
Os\u00e4kra fordringar och nyckeltal
2023
2022
Os\u00e4kra fordringar, brutto, upplupet
anskaffningsv\u00e4rde, mn euro
2 457
2 255
- varav reglerade
1 091
1 111
- varav oreglerade
1 366
1 144
Andel os\u00e4kra l\u00e5nefordringar (kategori 3), brutto,
punkter
89
81
Andel os\u00e4kra l\u00e5nefordringar (kategori 3), netto,
punkter
51
43
Gruppvisa reserveringar i relation till utl\u00e5ning
i kategori 1 och 2, punkter
23
23
Total reserveringsgrad (kategori 1, 2 och 3),
punkter
60
60
Reserver i relation till os\u00e4kra l\u00e5nefordringar
(kategori 3), %
42
46
2.16 F\u00f6rfallna l\u00e5nefordringar F\u00f6rfallna l\u00e5nefordringar (6 dagar eller mer) bland f\u00f6re- tagskunder uppgick till 848 mn euro, upp fr\u00e5n 814 mn euro f\u00f6r ett \u00e5r sedan, och f\u00f6rfallna l\u00e5nefordringar bland privatkunder uppgick till 1 857 mn euro vid \u00e5rets slut, upp fr\u00e5n 1 569 mn euro f\u00f6r ett \u00e5r sedan. Tabellen visar f\u00f6rfallna l\u00e5nefordringar (6 dagar eller mer), uppdelade p\u00e5 f\u00f6retags- och privatkunder. En f\u00f6rfallen l\u00e5nefordran uppst\u00e5r n\u00e4r borgen\u00e4ren inte erh\u00e5ller \u00e5terbetalning p\u00e5 ett l\u00e5n p\u00e5 f\u00f6rfallodagen.
31 dec 2023
31 dec 2022
F\u00f6retags- Privat- F\u00f6retags- Privat-
Mn euro kunder kunder kunder kunder
6\u201330 dagar
406
829
418
718
31\u201360 dagar
113
287
123
249
61\u201390 dagar
41
113
23
97
>90 dagar
288
628
250
505
Summa
848
1 857
814
1 569
F\u00f6rfallna l\u00e5n (inkl. os\u00e4kra
l\u00e5n) dividerat med
utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
efter reserver, %
0,5
1,0
0,5
0,9
2.17 Reserver De totala reserverna f\u00f6r 2023 uppgick till 1 825 mn euro, ner fr\u00e5n 1 860 mn euro 2022. Reserverna f\u00f6r exponeringar 2023 var 1 653 mn euro, ner fr\u00e5n 1 673 mn euro 2022. Den h\u00e4r lilla minskningen drevs av \u00e5terf\u00f6ringar i kategori 1 p\u00e5 14 mn euro och i kategori 3 p\u00e5 8 mn euro. Av de totala reserverna avs\u00e5g 206 mn euro kategori 1 (ner fr\u00e5n 220 mn euro f\u00f6r ett \u00e5r sedan), 409 mn euro kategori 2 (upp fr\u00e5n 408 mn euro f\u00f6r ett \u00e5r sedan) och 1 037 mn euro kategori 3 (ner fr\u00e5n 1 045 mn euro f\u00f6r ett \u00e5r sedan). Reserveringsgraden var of\u00f6r\u00e4ndrad p\u00e5 0,08 procent f\u00f6r kategori 1, minskade fr\u00e5n 3,2 procent till 2,5 procent f\u00f6r kategori 2 och var 42 procent f\u00f6r kategori 3 (ner fr\u00e5n 46 procent 2022). Nedg\u00e5ngen f\u00f6r kategori 3 drevs av \u00f6kade os\u00e4kra l\u00e5nefordringar d\u00e4r reserveringsgraden var l\u00e4gre \u00e4n den redan fallerade portf\u00f6ljen, huvudsakligen till f\u00f6ljd av garantier som t\u00e4cker en betydande del av de nya os\u00e4kra l\u00e5ne- fordringarna. Reserveringsgraden f\u00f6r f\u00f6retagsl\u00e5n i kategori 3 minskade fr\u00e5n 55 procent till 48 procent, medan den f\u00f6r pri- vatkunder minskade fr\u00e5n 33 procent till 32 procent 2.18 Kreditf\u00f6rluster Kreditf\u00f6rlusterna f\u00f6r 2023 var l\u00e5ga och uppgick till 187 mn euro (112 mn euro). Det motsvarar en kreditf\u00f6rlustrelation p\u00e5 7 punkter (4 punkter) f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaff- ningsv\u00e4rde. Inklusive omv\u00e4rderingsvinster fr\u00e5n den danska hypoteksportf\u00f6ljen p\u00e5 20 mn euro (f\u00f6rlust p\u00e5 13 mn euro) uppgick \u201dKreditf\u00f6rluster och liknande nettoresultat\u201d till 167 mn euro, vilket motsvarar 5 punkter (4 punkter). De indivi- duellt ber\u00e4knade kreditf\u00f6rlusterna uppgick till 191 mn euro (169 mn euro) och drevs av genomsnittliga nedskrivningar och l\u00e5ga avs\u00e4ttningar och \u00e5terf\u00f6ringar. De individuella avs\u00e4tt- ningarna var till viss del koncentrerade till byggsektorn och konsumentrelaterade sektorer som p\u00e5verkats av kostnads\u00f6k- ningar och l\u00e4gre efterfr\u00e5gan.
Kreditf\u00f6rluster och nyckeltal
2023
2022
Kreditf\u00f6rluster, mn euro
187
112
Kreditf\u00f6rlustrelation netto, upplupet
anskaffningsv\u00e4rde, koncernen, punkter
7
4
- varav kategori 3
8
3
- varav kategori 1 och 2
-1
1
Kreditf\u00f6rlustrelation netto, inklusive hypoteksl\u00e5n
till verkligt v\u00e4rde, koncernen, punkter
5
4
Kreditf\u00f6rlustrelation netto, inklusive hypoteksl\u00e5n
till verkligt v\u00e4rde, Personal Banking, punkter
7
3
Kreditf\u00f6rlustrelation netto, inklusive hypoteksl\u00e5n
till verkligt v\u00e4rde, Business Banking, punkter
8
5
Kreditf\u00f6rlustrelation netto, inklusive hypoteksl\u00e5n till
verkligt v\u00e4rde, Large Corporates & Institutions, punkter
-5
-9
1 1) Kreditf\u00f6rluster och nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obl- ligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde dividerat med total utl\u00e5ning v\u00e4rderad till upp- lupet anskaffningsv\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde, punkter .
Redovisat v\u00e4rde f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, f\u00f6re reserver
Centralbanker och kreditinstitut
Allm\u00e4nheten
Summa
Mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Ing\u00e5ende balans
per 1 jan 2023
2 833
8
13
2 854
261 740
12 778
2 242
276 760
264 573
12 786
2 255
279 614
Nya eller f\u00f6rv\u00e4rvade
l\u00e5nefordringar
5 123
6
\u2013
5 129
79 531
572
68
80 171
84 654
578
68
85 300
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 1 och 2,
netto
2
-2
\u2013
\u2013
-3 984
3 984
\u2013
\u2013
-3 982
3 982
\u2013
\u2013
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 2 och 3,
netto
\u2013
0
0
\u2013
\u2013
-142
142
\u2013
\u2013
-142
142
\u2013
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 1 och 3,
netto
0
\u2013
0
\u2013
-132
\u2013
132
\u2013
-132
\u2013
132
\u2013
\u00c5terbetalda eller
borttagna l\u00e5ne-
fordringar
-3 397
-3
-13
-3 413
-60 122
-2 606
-534
-63 262
-63 519
-2 609
-547
-66 675
Bortskrivna
l\u00e5nefordringar
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-245
-245
\u2013
\u2013
-245
-245
\u00d6vriga f\u00f6r\u00e4ndringar
-2 392
-1
4
-2 389
-19 993
1 791
669
-17 533
-22 385
1 790
673
-19 922
Valutakurs-
differenser
910
0
0
910
-2 758
-178
-21
-2 957
-1 848
-178
-21
-2 047
Utg\u00e5ende balans
per 31 dec 2023
3 079
8
4
3 091
254 282
16 199
2 453
272 934
257 361
16 207
2 457
276 025
1 1) \u00d6vriga f\u00f6r\u00e4ndringar avser fr\u00e4mst f\u00f6r\u00e4ndrat utnyttjande av kreditramar som beviljats tidigare \u00e5r samt revolverande krediter.
Centralbanker och kreditinstitut
Allm\u00e4nheten
Summa
Mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Ing\u00e5ende balans
per 1 jan 2022
1 777
14
0
1 791
255 832
12 733
3 512
272 077
257 609
12 747
3 512
273 868
Nya eller f\u00f6rv\u00e4rvade
l\u00e5nefordringar
3 442
1
\u2013
3 443
87 051
536
81
87 668
90 493
537
81
91 111
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 1 och 2,
netto
5
-5
\u2013
\u2013
-950
950
\u2013
\u2013
-945
945
\u2013
\u2013
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 2 och 3,
netto
\u2013
0
0
\u2013
\u2013
-147
147
\u2013
\u2013
-147
147
\u2013
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 1 och 3,
netto
-18
\u2013
18
\u2013
-238
\u2013
238
\u2013
-256
\u2013
256
\u2013
\u00c5terbetalda eller
borttagna l\u00e5ne-
fordringar
-3 562
-4
0
-3 566
-58 471
-2 235
-612
-61 318
-62 033
-2 239
-612
-64 884
Bortskrivna
l\u00e5nefordringar
\u2013
\u2013
-5
-5
\u2013
\u2013
-701
-701
\u2013
\u2013
-706
-706
\u00d6vriga f\u00f6r\u00e4ndringar
575
2
0
577
-13 812
1 198
-383
-12 997
-13 237
1 200
-383
-12 420
Valutakurs-
differenser
614
0
0
614
-7 672
-257
-40
-7 969
-7 058
-257
-40
-7 355
Utg\u00e5ende balans
per 31 dec 2022
2 833
8
13
2 854
261 740
12 778
2 242
276 760
264 573
12 786
2 255
279 614
1 1) \u00d6vriga f\u00f6r\u00e4ndringar avser fr\u00e4mst \u00f6kat utnyttjande av kreditramar som beviljats tidigare \u00e5r samt revolverande krediter
F\u00f6r\u00e4ndring av reserver f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
Centralbanker och kreditinstitut
Allm\u00e4nheten
Summa
Mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1 Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1 Kategori 2
Kategori 3
Summa
Ing\u00e5ende balans
per 1 jan 2023
-4
0
-25
-29
-216
-408
-1 020
-1 644
-220
-408
-1 045
-1 673
Nya eller f\u00f6rv\u00e4rvade
l\u00e5nefordringar
-2
0
0
-2
-65
-26
-14
-105
-67
-26
-14
-107
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 1
till kategori 2
0
0
\u2013
0
12
-166
\u2013
-154
12
-166
\u2013
-154
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 1
till kategori 3
0
\u2013
0
0
1
\u2013
-84
-83
1
\u2013
-84
-83
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 2
till kategori 1
0
0
\u2013
0
-6
63
\u2013
57
-6
63
\u2013
57
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 2
till kategori 3
\u2013
0
0
0
\u2013
21
-113
-92
\u2013
21
-113
-92
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 3
till kategori 1
0
\u2013
0
0
0
\u2013
9
9
0
\u2013
9
9
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 3
till kategori 2
\u2013
0
0
0
\u2013
-4
25
21
\u2013
-4
25
21
F\u00f6r\u00e4ndringar i kredit-
risk utan \u00f6verf\u00f6ringar
mellan kategorier
-1
0
9
8
23
45
-2
66
22
45
7
74
\u00c5terbetalda eller s\u00e5lda
l\u00e5nefordringar
2
0
0
2
47
63
83
193
49
63
83
195
Bortskrivna l\u00e5ne-fordringar
med minskning av reserver
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
88
88
\u2013
\u2013
88
88
Valutakursdifferenser
0
0
0
0
3
2
7
12
3
2
7
12
Utg\u00e5ende balans
per 31 dec 2023
-5
0
-16
-21
-201
-410
-1 021
-1 632
-206
-410
-1 037
-1 653
Centralbanker och kreditinstitut
Allm\u00e4nheten
Summa
Mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1 Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1 Kategori 2
Kategori 3
Summa
Ing\u00e5ende balans
per 1 jan 2022
-3
0
0
-3
-194
-399
-1 610
-2 203
-197
-399
-1 610
-2 206
Nya eller f\u00f6rv\u00e4rvade
l\u00e5nefordringar
-2
0
0
-2
-69
-30
-8
-107
-71
-30
-8
-109
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
1 till kategori 2
0
0
\u2013
0
4
-97
\u2013
-93
4
-97
\u2013
-93
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
1 till kategori 3
0
\u2013
-5
-5
1
\u2013
-60
-59
1
\u2013
-65
-64
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
2 till kategori 1
0
0
\u2013
0
-5
76
\u2013
71
-5
76
\u2013
71
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
2 till kategori 3
\u2013
0
0
0
\u2013
10
-89
-79
\u2013
10
-89
-79
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
3 till kategori 1
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
0
\u2013
27
27
0
\u2013
27
27
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
3 till kategori 2
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-6
29
23
\u2013
-6
29
23
F\u00f6r\u00e4ndringar i kredit-
risk utan \u00f6verf\u00f6ringar
mellan kategorier
0
0
-20
-20
-3
-46
-18
-67
-3
-46
-38
-87
\u00c5terbetalda eller s\u00e5lda
l\u00e5nefordringar
1
0
0
1
45
80
176
301
46
80
176
302
Bortskrivna l\u00e5ne-
fordringar med minskning
av reserver
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
509
509
\u2013
\u2013
509
509
Valutakursdifferenser
0
0
0
0
5
4
24
33
5
4
24
33
Utg\u00e5ende balans
per 31 dec 2022
-4
\u2013
-25
-29
-216
-408
-1 020
-1 644
-220
-408
-1 045
-1 673
Tabellerna visar f\u00f6r\u00e4ndringar i exponering/reserver f\u00f6r varje kategori under \u00e5ret. Om en exponering \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n t.ex. kategori 1 till kategori 2, g\u00f6rs en \u00e5terf\u00f6ring i kategori 1 och en \u00f6kning i kategori 2 ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfLoansAndAdvancesToCustomersExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-696": { "value": "
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
50 622
\u2013
\u2013
\u2013
50 622
Utl\u00e5ning till centralbanker
1 623
286
\u2013
\u2013
1 909
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
1 447
916
\u2013
\u2013
2 363
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
271 302
73 526
\u2013
\u2013
344 828
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
830
22 966
8 335
35 869
68 000
Aktier och andelar
\u2013
22 158
\u2013
\u2013
22 158
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
48 904
898
\u2013
49 802
Derivatinstrument
\u2013
26 525
\u2013
\u2013
26 525
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-871
\u2013
\u2013
\u2013
-871
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
796
7 575
\u2013
\u2013
8 371
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
405
\u2013
\u2013
\u2013
405
Summa
326 154
202 856
9 233
35 869
574 112
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 935 mn euro.
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
12 332
17 172
\u2013
29 504
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
202 618
7 444
\u2013
210 062
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
51 573
51 573
Emitterade v\u00e4rdepapper
129 183
\u2013
53 365
182 548
Derivatinstrument
\u2013
30 794
\u2013
30 794
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-869
\u2013
\u2013
-869
\u00d6vriga skulder
3 757
8 404
\u2013
12 161
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
8
\u2013
\u2013
8
Efterst\u00e4llda skulder
5 720
\u2013
\u2013
5 720
Summa
352 749
63 814
104 938
521 501
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 103 mn euro
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
61 815
\u2013
\u2013
\u2013
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker
6
879
\u2013
\u2013
885
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
2 819
1 742
\u2013
\u2013
4 561
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
275 116
70 627
\u2013
\u2013
345 743
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
40
24 079
11 612
32 495
68 226
Aktier och andelar
\u2013
16 099
\u2013
\u2013
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
42 114
668
\u2013
42 782
Derivatinstrument
\u2013
36 578
\u2013
\u2013
36 578
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 116
\u2013
\u2013
\u2013
-2 116
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
2 240
6 360
\u2013
\u2013
8 600
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
475
\u2013
\u2013
\u2013
475
Summa
340 395
198 478
12 280
32 495
583 648
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 046 mn euro .
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
22 423
10 446
\u2013
32 869
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
210 814
6 650
\u2013
217 464
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
44 770
44 770
Emitterade v\u00e4rdepapper
128 488
\u2013
51 315
179 803
Derivatinstrument
\u2013
40 102
\u2013
40 102
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 175
\u2013
\u2013
-2 175
\u00d6vriga skulder
5 192
10 202
\u2013
15 394
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
7
\u2013
\u2013
7
Efterst\u00e4llda skulder
5 401
\u2013
\u2013
5 401
Summa
370 150
67 400
96 085
533 635
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 080 mn euro K3.13 Skulder till kreditinstitut Redovisningsprinciper Skulder till kreditinstitut innefattar skulder till centralbanker, banker, kreditmarknadsbolag, kreditbolag, finansbolag och hypoteksinstitut. Inl\u00e5ning klassificeras i enlighet med not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovis- ning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d.
Skulder till kreditinstitut
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Centralbanker
7 292
16 418
Banker
19 697
15 107
\u00d6vriga kreditinstitut
2 515
1 344
Summa
29 504
32 869
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfDepositsFromBanksExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-697": { "value": "
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
50 622
\u2013
\u2013
\u2013
50 622
Utl\u00e5ning till centralbanker
1 623
286
\u2013
\u2013
1 909
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
1 447
916
\u2013
\u2013
2 363
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
271 302
73 526
\u2013
\u2013
344 828
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
830
22 966
8 335
35 869
68 000
Aktier och andelar
\u2013
22 158
\u2013
\u2013
22 158
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
48 904
898
\u2013
49 802
Derivatinstrument
\u2013
26 525
\u2013
\u2013
26 525
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-871
\u2013
\u2013
\u2013
-871
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
796
7 575
\u2013
\u2013
8 371
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
405
\u2013
\u2013
\u2013
405
Summa
326 154
202 856
9 233
35 869
574 112
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 935 mn euro.
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
12 332
17 172
\u2013
29 504
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
202 618
7 444
\u2013
210 062
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
51 573
51 573
Emitterade v\u00e4rdepapper
129 183
\u2013
53 365
182 548
Derivatinstrument
\u2013
30 794
\u2013
30 794
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-869
\u2013
\u2013
-869
\u00d6vriga skulder
3 757
8 404
\u2013
12 161
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
8
\u2013
\u2013
8
Efterst\u00e4llda skulder
5 720
\u2013
\u2013
5 720
Summa
352 749
63 814
104 938
521 501
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 103 mn euro
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
61 815
\u2013
\u2013
\u2013
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker
6
879
\u2013
\u2013
885
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
2 819
1 742
\u2013
\u2013
4 561
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
275 116
70 627
\u2013
\u2013
345 743
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
40
24 079
11 612
32 495
68 226
Aktier och andelar
\u2013
16 099
\u2013
\u2013
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
42 114
668
\u2013
42 782
Derivatinstrument
\u2013
36 578
\u2013
\u2013
36 578
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 116
\u2013
\u2013
\u2013
-2 116
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
2 240
6 360
\u2013
\u2013
8 600
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
475
\u2013
\u2013
\u2013
475
Summa
340 395
198 478
12 280
32 495
583 648
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 046 mn euro .
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
22 423
10 446
\u2013
32 869
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
210 814
6 650
\u2013
217 464
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
44 770
44 770
Emitterade v\u00e4rdepapper
128 488
\u2013
51 315
179 803
Derivatinstrument
\u2013
40 102
\u2013
40 102
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 175
\u2013
\u2013
-2 175
\u00d6vriga skulder
5 192
10 202
\u2013
15 394
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
7
\u2013
\u2013
7
Efterst\u00e4llda skulder
5 401
\u2013
\u2013
5 401
Summa
370 150
67 400
96 085
533 635
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 080 mn euro
Finansiella tillg\u00e5ngar som fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats
till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
Mn euro
2023
2022
Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets slut
9 233
12 280
Maximal exponering f\u00f6r kreditrisk vid \u00e5rets slut
9 233
12 280
Finansiella skulder redan fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde (verkligt v\u00e4rde-optionen)
2023
2022
Skulder d\u00e4r Skulder d\u00e4r
f\u00f6r\u00e4ndring i f\u00f6r\u00e4ndring i
kreditrisk Skulder d\u00e4r kreditrisk Skulder d\u00e4r
presenteras i f\u00f6r\u00e4ndring i presenteras i f\u00f6r\u00e4ndring i
\u00d6vrigt kreditrisk \u00d6vrigt kreditrisk
totalresultat presenteras i totalresultat presenteras i
Mn euro (OCI)
resultatr\u00e4kningen
Summa
(OCI)
resultatr\u00e4kningen
Summa
Redovisat v\u00e4rde
1 715
103 223
104 938
1 371
94 714
96 085
Belopp att betala vid f\u00f6rfall
1 634
108 600
110 234
1 634
103 688
105 322
F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndring i
kreditrisk, under \u00e5ret
13
98
111
7
-43
-36
F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndring i
kreditrisk, ackumulerat
4
-485
-481
-9
-583
-592
1 1) Skulder till f\u00f6rs\u00e4kringstagare har ingen fast l\u00f6ptid och inget fastsatt belopp att betala vid f\u00f6rfall. Belopp att betala vid f\u00f6rfall har f\u00f6r dessa skulder bed\u00f6mts uppg\u00e5 till det redovi- sade v\u00e4rdet K3.4 Verkligt v\u00e4rde Redovisningsprinciper Verkligt v\u00e4rde definieras som det pris som vid v\u00e4rderingstid- punkten skulle erh\u00e5llas vid f\u00f6rs\u00e4ljning av en tillg\u00e5ng eller betalas vid \u00f6verl\u00e5telse av en skuld i en ordnad transaktion mellan marknadsakt\u00f6rer. Vid v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde antas att transaktionen sker under aktuella marknadsf\u00f6rh\u00e5l- landen p\u00e5 tillg\u00e5ngens eller skuldens huvudmarknad, eller, om en huvudmarknad saknas, p\u00e5 tillg\u00e5ngens eller skuldens mest f\u00f6rdelaktiga marknad. Det b\u00e4sta beviset p\u00e5 verkligt v\u00e4rde \u00e4r f\u00f6rekomsten av publicerade prisnoteringar p\u00e5 en aktiv marknad och n\u00e4r s\u00e5dana f\u00f6rekommer anv\u00e4nds de vid v\u00e4rderingen av finansiel- la tillg\u00e5ngar och finansiella skulder. En aktiv marknad \u00e4r en marknad d\u00e4r transaktioner med tillg\u00e5ngen eller skulden intr\u00e4ffar tillr\u00e4ckligt ofta och med tillr\u00e4cklig volym f\u00f6r att ge l\u00f6pande prisinformation. Den absoluta likviditets- och volym- niv\u00e5n som kr\u00e4vs f\u00f6r att marknaden ska anses vara aktiv varie- rar beroende p\u00e5 instrumentklass. Handelsfrekvensen och volymen \u00f6vervakas regelbundet f\u00f6r att bed\u00f6ma om marknaderna \u00e4r aktiva eller inte. Om note- rade priser f\u00f6r ett finansiellt instrument inte representerar faktiska och regelbundet f\u00f6rekommande marknadstransak- tioner, eller om noterade priser inte finns tillg\u00e4ngliga, fast- st\u00e4lls det verkliga v\u00e4rdet med hj\u00e4lp av l\u00e4mplig v\u00e4rderingsme- tod. V\u00e4rderingsmetodens l\u00e4mplighet, inklusive en bed\u00f6mning av om noterade priser eller teoretiska priser ska anv\u00e4ndas, \u00f6vervakas regelbundet. V\u00e4rderingsmetoderna kan variera fr\u00e5n enkel analys av diskonterade kassafl\u00f6den till komplexa optionsv\u00e4rderings- modeller. V\u00e4rderingsmetoderna har utformats s\u00e5 att obser- verbara marknadspriser och kurser anv\u00e4nds som indata i f\u00f6rekommande fall, men \u00e4ven icke observerbara modell - parametrar kan anv\u00e4ndas. V\u00e4rderingsmetodens l\u00e4mplighet bed\u00f6ms genom att m\u00e4ta dess f\u00f6rm\u00e5ga att matcha marknads- priser. Detta g\u00f6rs genom att j\u00e4mf\u00f6ra ber\u00e4knade priser med relevant j\u00e4mf\u00f6relsedata, t.ex. b\u00f6rskurser, motpartens v\u00e4rde- ringar eller konsensuspriser. F\u00f6r finansiella instrument d\u00e4r verkligt v\u00e4rde uppskattas med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmetod, unders\u00f6ks om de variabler som anv\u00e4nds till \u00f6verv\u00e4gande del baserats p\u00e5 data fr\u00e5n observerbara marknader. Med data fr\u00e5n observerbara mark- nader avser Nordea data som kan inh\u00e4mtas fr\u00e5n allm\u00e4nt till- g\u00e4ngliga externa k\u00e4llor och som bed\u00f6ms utg\u00f6ra realistiska marknadspriser. Vid anv\u00e4ndning av icke observerbara data, som har en betydande inverkan p\u00e5 v\u00e4rderingen, kan instru- mentet vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet inte redovisas till det verkliga v\u00e4rde som ber\u00e4knats via v\u00e4rderingsmetoden, och eventuella initiala vinster periodiseras d\u00e4rf\u00f6r i resultatr\u00e4k- ningen \u00f6ver instrumentets l\u00f6ptid. De initiala vinsterna redovi- sas d\u00e4refter direkt i resultatr\u00e4kningen i det fall icke observer- bara data blir observerbara . Tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde utifr\u00e5n de tre niv\u00e5erna i IFRS-hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. Hierarkin ger h\u00f6gst prioritet till noterade priser (ojusterade) p\u00e5 aktiva marknader f\u00f6r identiska tillg\u00e5ngar och skulder (niv\u00e5 1) och l\u00e4gst prioritet till ej observerbar indata (niv\u00e5 3). Klassifice- ringen av dessa instrument baseras p\u00e5 den l\u00e4gsta niv\u00e5 indata som \u00e4r v\u00e4sentlig f\u00f6r verkligt v\u00e4rde-v\u00e4rderingen i sin helhet. Niv\u00e5 1 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av tillg\u00e5ngar och skulder som v\u00e4rderats med hj\u00e4lp av ojusterade noterade pri- ser p\u00e5 aktiva marknader f\u00f6r identiska tillg\u00e5ngar och skulder. En aktiv marknad \u00e4r en marknad d\u00e4r transaktioner med till- g\u00e5ngen eller skulden intr\u00e4ffar tillr\u00e4ckligt ofta och med till- r\u00e4cklig volym f\u00f6r att ge l\u00f6pande prisinformation. Niv\u00e5 2 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av tillg\u00e5ngar och skulder som inte har noterade marknadspriser direkt tillg\u00e4ng- liga fr\u00e5n aktiva marknader. Verkligt v\u00e4rde baseras p\u00e5 note- rade priser f\u00f6r liknande tillg\u00e5ngar eller skulder p\u00e5 aktiva marknader, eller noterade priser p\u00e5 identiska eller liknande tillg\u00e5ngar eller skulder p\u00e5 marknader som inte \u00e4r aktiva. Verk- ligt v\u00e4rde kan ocks\u00e5 ber\u00e4knas med hj\u00e4lp av v\u00e4rderingsmeto- der som baseras p\u00e5 marknadspriser eller indata p\u00e5 balansda- gen, om ej observerbara indata har haft en obetydlig inverkan p\u00e5 de verkliga v\u00e4rdena. Niv\u00e5 3 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av de tillg\u00e5ngar och skulder f\u00f6r vilka verkliga v\u00e4rden inte kan erh\u00e5llas direkt fr\u00e5n noterade marknadspriser eller indirekt via v\u00e4rderingsme- toder eller v\u00e4rderingsmodeller som bygger p\u00e5 observerbara marknadspriser eller indata . Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Kritiska bed\u00f6mningar med betydande inverkan p\u00e5 redovisade belopp f\u00f6r finansiella instrument g\u00f6rs i samband med fast- st\u00e4llande av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 OTC-derivat och andra finan- siella instrument som saknar noterade kurser eller nyligen observerade marknadskurser, s\u00e5som onoterade aktier. Bed\u00f6mningarna omfattar f\u00f6ljande: \u2022 Val av v\u00e4rderingsmetoder. \u2022 Bed\u00f6mning av n\u00e4r noterade kurser inte motsvarar verkligt v\u00e4rde (bland annat bed\u00f6mning av om marknaden \u00e4r aktiv). \u2022 Ber\u00e4kning av justeringar till verkligt v\u00e4rde f\u00f6r att beakta relevanta riskfaktorer s\u00e5som kreditrisk, modellrisk och likviditetsrisk. \u2022 Bed\u00f6mning av vilka marknadsparametrar som kan observeras. De kritiska bed\u00f6mningarna som kr\u00e4vs vid fastst\u00e4llandet av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument som saknar noterade kurser eller nyligen observerade marknadskurser medf\u00f6r ocks\u00e5 en h\u00f6g grad av os\u00e4kerhet i uppskattningarna. I samtliga fall baseras besluten p\u00e5 en professionell bed\u00f6m- ning i enlighet med Nordeas redovisnings- och v\u00e4rderingsprin- ciper. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmetod, niv\u00e5 2 och 3 i v\u00e4r- deringshierarkin, uppgick till 164 037 mn euro (162 018 mn euro) respektive 161 770 mn euro (120 620 mn euro) vid \u00e5rets slut. V\u00e4rderingsjusteringar (CVA, DVA, FFVA, NFVA, k\u00f6p/s\u00e4lj- justeringar, modellriskjusteringar och justeringar f\u00f6r variationer i oberoende priskontroller) som g\u00f6rs f\u00f6r att fastst\u00e4lla verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument (inklusive de som v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat) p\u00e5verkade eget kapital negativt med -82 mn euro (-47 mn euro). Upplysningar om k\u00e4nslighetsanalysen f\u00f6r verkliga v\u00e4rden p\u00e5 finansiella instrument med betydande icke-observerbara indata finns i tabellen \u201dV\u00e4rderingsmetoder och indata som anv\u00e4nds vid v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde i niv\u00e5 3\u201d i den h\u00e4r noten. Os\u00e4kerhet i uppskattningar uppst\u00e5r \u00e4ven vid f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet f\u00f6r finansiella instrument som utg\u00f6r en del av st\u00f6rre strukturella transaktioner. \u00c4ven om den efterf\u00f6ljande v\u00e4rderingen inte \u00e4r till verkligt v\u00e4rde redovisas dessa instru- ment vid anskaffningstillf\u00e4llet till verkligt v\u00e4rde och d\u00e5 det normalt inte finns n\u00e5got separat transaktionspris eller n\u00e5gon aktiv marknad f\u00f6r dylika individuella instrument m\u00e5ste det verkliga v\u00e4rdet estimeras
Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder
31 dec 2023
31 dec 2022
Redovisat Verkligt Redovisat Verkligt
Mn euro v\u00e4rde v\u00e4rde v\u00e4rde v\u00e4rde
Finansiella tillg\u00e5ngar
Kassa och
tillgodohavanden hos
centralbanker
50 622
50 622
61 815
61 815
Utl\u00e5ning
348 229
350 263
349 073
350 220
R\u00e4nteb\u00e4rande
v\u00e4rdepapper
68 000
68 008
68 226
68 224
Aktier och andelar
22 158
22 158
16 099
16 099
Tillg\u00e5ngar i
placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
49 802
49 802
42 782
42 782
Derivatinstrument
26 525
26 525
36 578
36 578
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
8 371
8 371
8 600
8 600
F\u00f6rutbetalda kostnader
och upplupna int\u00e4kter
405
405
475
475
Summa
574 112
576 154
583 648
584 793
Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder, forts.
31 dec 2023
31 dec 2022
Redovisat Verkligt Redovisat Verkligt
Mn euro v\u00e4rde v\u00e4rde v\u00e4rde v\u00e4rde
Finansiella skulder
Inl\u00e5ning och
skuldinstrument
426 965
427 651
433 362
435 547
Inl\u00e5ning i
placeringsportf\u00f6ljer
och fondf\u00f6r-
s\u00e4kringsavtal
51 573
51 573
44 770
44 770
Derivatinstrument
30 794
30 794
40 102
40 102
\u00d6vriga skulder
11 058
11 058
14 314
14 314
Upplupna kostnader
och f\u00f6rutbetalda
int\u00e4kter
8
8
7
7
Summa
520 398
521 084
532 555
534 740
1 2 1) F\u00f6r inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid motsvarar verkligt v\u00e4rde det nominella beloppet, medan det redovisade beloppet \u00e4ven innefattar omv\u00e4rderingar av de risks\u00e4krade posterna som presenteras p\u00e5 balansr\u00e4kningen p\u00e5 raden \"F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer\". J\u00e4mf\u00f6relsetalen har r\u00e4knas om p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt. 2) Leasingskulder presenterade p\u00e5 raden \u201d\u00d6vriga skulder\u201d i not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d \u00e4r exkluderade i denna tabell. Verkligt v\u00e4rde f\u00f6r poster som redovisats till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen Fastst\u00e4llande av verkligt v\u00e4rde V\u00e4rderingsmodellerna som Nordea anv\u00e4nder \u00f6verensst\u00e4mmer med accepterade ekonomiska metoder f\u00f6r priss\u00e4ttning av finansiella instrument och tar h\u00e4nsyn till alla faktorer som marknadsakt\u00f6rer skulle beakta vid priss\u00e4ttning. Varje ny v\u00e4rde- ringsmodell godk\u00e4nns av modellriskkommitt\u00e9n (Model Risk Committee) och alla v\u00e4rderingsmetoder granskas regelbundet. Komplexa v\u00e4rderingsmetoder brukar k\u00e4nnetecknas av att de anv\u00e4nder sig av icke-observerbara och modellspecifika indata. Alla v\u00e4rderingsmetoder, b\u00e5de enkla och komplexa, anv\u00e4nder sig av marknadspriser och indata, bland annat r\u00e4ntor, volatilitet och korrelation. Vissa marknadspriser och indata \u00e4r observerbara, medan andra inte \u00e4r det. F\u00f6r de flesta vanliga valutor \u00e4r r\u00e4ntorna observerbara, och de implicita volatilitets- och korrelationstalen f\u00f6r dessa valutor och r\u00e4ntor \u00e4r observer- bara genom optionspriser upp till en viss l\u00f6ptid. Implicita vola- tilitets- och korrelationstal \u00e4r ocks\u00e5 observerbara f\u00f6r de mest likvida aktieinstrumenten. F\u00f6r mindre likvida aktieinstrument \u00e4r optionsmarknaden t\u00e4mligen illikvid, och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r de impli- cita volatilitets- och korrelationstalen inte observerbara. Nordea anv\u00e4nder fr\u00e4mst publicerade prisnoteringar f\u00f6r att fastst\u00e4lla verkligt v\u00e4rde p\u00e5 instrument som redovisas under f\u00f6ljande balansposter: \u2022 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper \u2022 Aktier och andelar (noterade) \u2022 Derivatinstrument (noterade) \u2022 Emitterade v\u00e4rdepapper (emitterade bostadsobligationer i Nordea Kredit Realkreditaktieselskab). Nordea anv\u00e4nder fr\u00e4mst v\u00e4rderingsmetoder f\u00f6r att fastst\u00e4lla verkligt v\u00e4rde p\u00e5 instrument som redovisas under f\u00f6ljande balansposter: \u2022 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten (hypoteksl\u00e5n i Nordea Kredit Realkreditaktieselskab) \u2022 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper (n\u00e4r prisnoteringar p\u00e5 en aktiv marknad saknas) \u2022 Aktier och andelar (n\u00e4r prisnoteringar p\u00e5 en aktiv marknad saknas) \u2022 Inl\u00e5ning \u2022 Derivatinstrument (OTC-derivat). F\u00f6r r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper kan v\u00e4rderingen antingen baseras p\u00e5 direkta noteringar p\u00e5 en aktiv marknad eller g\u00f6ras med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmetod. F\u00f6r OTC-derivat har v\u00e4rderingsmetoderna vanligtvis utvecklats internt och baserats p\u00e5 antaganden om beteenden hos de underliggande tillg\u00e5ngarna och statistiska scenario- analyser. De flesta OTC-derivat h\u00e4nf\u00f6rs till niv\u00e5 2 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde, vilket betyder att alla v\u00e4sentliga indata och modellparametrar kan observeras p\u00e5 aktiva marknader. V\u00e4rderingen av riskkapitalfonder och onoterade aktier \u00e4r till sin karakt\u00e4r mer os\u00e4ker \u00e4n v\u00e4rdering av mer aktivt hand- lade aktieinstrument. Nordea l\u00e4gger vikt vid ett konsekvent tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller olika tillg\u00e5ngar och \u00f6ver tiden. Metoderna som till\u00e4mpas f\u00f6ljer anvisningarna i \u201dInter- national Private Equity and Venture Capital Valuation Guideli- nes\u201d, som utf\u00e4rdats av IPEV Board. Dessa anvisningar anv\u00e4nds som b\u00e4sta praxis i riskkapitalbranschen. F\u00f6r USA- baserade fonder anv\u00e4nds liknande metoder. Nordea har ocks\u00e5 l\u00e5n och emitterade skuldebrev i dotterf\u00f6- retaget Nordea Kredit Realkreditaktieselskab, v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde. N\u00e4r Nordea beviljar bol\u00e5n till l\u00e5ntagare i enlig- het med dansk lagstiftning om bostadsfinansiering emitterar Nordea samtidigt skuldebrev med matchande villkor, s\u00e5 kall- lad \u201dmatchad finansiering\u201d. Verkligt v\u00e4rde f\u00f6r emitterade skuldebrev baseras p\u00e5 noterade priser. Eftersom l\u00e5ntagarna har r\u00e4tt att k\u00f6pa skuldebrev som emitterats av Nordea p\u00e5 marknaden och \u00e5terl\u00e4mna dessa som betalning f\u00f6r sina l\u00e5n, \u00e4r det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 l\u00e5nen samma som det verkliga v\u00e4r- det p\u00e5 de emitterade skuldebreven (till f\u00f6ljd av att omv\u00e4rde- ringen av \u00e5terbetalningsoptionen finns inb\u00e4ddad i l\u00e5net), jus- terat f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisken hos l\u00e5ntagaren och det verkliga v\u00e4rdet av kreditmarginalen f\u00f6r varje l\u00e5n. Inl\u00e5ning v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde avser fr\u00e4mst tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal, d\u00e4r det verk- liga v\u00e4rdet p\u00e5 inl\u00e5ningen motsvarar det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 de tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r kundernas r\u00e4kning. Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder ber\u00e4k- nas vanligen som det teoretiska nuv\u00e4rdet av de enskilda instrumenten. Denna ber\u00e4kning kompletteras med justeringar p\u00e5 portf\u00f6ljniv\u00e5. Vid v\u00e4rderingen av derivat till verkligt v\u00e4rde g\u00f6r Nordea justeringar i form av s\u00e5 kallade credit value adjustments (CVA) och debit value adjustments (DVA). CVA och DVA speg- lar hur motpartens kreditrisk respektive Nordeas egen kredit- v\u00e4rdighet p\u00e5verkar derivatets verkliga v\u00e4rde. Ber\u00e4kningarna baseras p\u00e5 uppskattningar av exponering vid fallissemang, sannolikhet f\u00f6r fallissemang och \u00e5tervinningsgrad, f\u00f6r varje enskild motpart. F\u00f6r CVA och DVA baseras exponering vid fal- lissemang vanligen p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntad exponering och fastst\u00e4lls genom simulering av underliggande riskfaktorer. I de fall det \u00e4r m\u00f6jligt anv\u00e4nder sig Nordea av g\u00e4llande kreditspread p\u00e5 CDS-marknaden, och sannolikheten f\u00f6r fallissemang h\u00e4rleds fr\u00e5n dessa data. F\u00f6r motparter som inte har ett oms\u00e4ttnings- bart CDS-kontrakt, fastst\u00e4lls sannolikhet f\u00f6r fallissemang med hj\u00e4lp av en tv\u00e4rsnittsregressionsmodell som ber\u00e4knar en ungef\u00e4rlig CDS-spread utifr\u00e5n motpartens ratingregion och bransch. Effekten av uppl\u00e5ningskostnader och uppl\u00e5ningskostnads- minskningar p\u00e5 v\u00e4rderingen av derivatinstrument utan s\u00e4ker- het eller med obalanserad s\u00e4kerhet avspeglas delvis i det ber\u00e4knade nuv\u00e4rdet med den diskonteringskurva som anv\u00e4nds och delvis i den separata verkligt v\u00e4rde-justering f\u00f6r finansieringskostnad (funding fair value adjustment, FFVA) som g\u00f6rs. I samband med v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde g\u00f6r Nordea ocks\u00e5 justeringar f\u00f6r prisskillnaden mellan k\u00f6p- och s\u00e4ljpris, justeringar f\u00f6r modellrisk (identifierade brister i modellerna) och justeringar f\u00f6r den oberoende kontrollen av priser. Nordeas v\u00e4rderingsmodeller kalibreras mot marknaden och om klimatrisk p\u00e5verkar en viss marknad, s\u00e5 har detta redan beaktats av andra marknadsakt\u00f6rer. Nordea har d\u00e4r- med inte gjort n\u00e5gra f\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rderingsmodellerna f\u00f6r att ta h\u00e4nsyn till klimatrisk, och inga kritiska v\u00e4rdejusteringar har gjorts. Nordea kommer fram\u00f6ver att f\u00f6lja utvecklingen inom de delar av v\u00e4rderingsomr\u00e5det d\u00e4r klimatrisk skulle kunna ha en inverkan p\u00e5 modellerna (till exempel i fr\u00e5ga om CVA). I tabellen nedan har tillg\u00e5ngar och skulder som redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen delats upp p\u00e5 de tre niv\u00e5- erna i IFRS-hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde: instrumentets publi- cerade prisnoteringar p\u00e5 en aktiv marknad (niv\u00e5 1), v\u00e4rde- ringsmetod baserad p\u00e5 observerbara marknadsdata (niv\u00e5 2) och v\u00e4rderingsmetod baserad p\u00e5 icke observerbara mark- nadsdata (niv\u00e5 3). Niv\u00e5 1-kategorin omfattar noterade derivat, noterade aktier, statsobligationer i utvecklade l\u00e4nder och de mest lik- vida bostadsobligationerna och f\u00f6retagsobligationerna som har direkta prisnoteringar f\u00f6r handel. Niv\u00e5 2-kategorin omfat- tar huvuddelen av Nordeas OTC-derivat, k\u00f6pta/s\u00e5lda v\u00e4rde- papper enligt \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljnings-/\u00e5terk\u00f6psavtal, l\u00e5nade/utl\u00e5- nade v\u00e4rdepapper, inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6r- s\u00e4kringsavtal samt andra instrument d\u00e4r indata i v\u00e4rderingsmetoden eller v\u00e4rderingsmodellen baseras p\u00e5 uppgifter fr\u00e5n en aktiv marknad. Niv\u00e5 3-kategorin omfattar investeringar i onoterade v\u00e4rdepapper, riskkapitalfonder, hedgefonder, mer komplexa OTC-derivat d\u00e4r icke observer- bara marknadsdata har en betydande inverkan p\u00e5 det verk- liga v\u00e4rdet, vissa komplexa eller strukturerade finansiella instrument och illikvida r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper. \u00d6verf\u00f6ringar mellan niv\u00e5 1 och niv\u00e5 2 Nordea har under \u00e5ret \u00f6verf\u00f6rt poster redovisade under \u201dR\u00e4n- teb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d till ett v\u00e4rde av 10 577 mn euro (4 030 mn euro) fr\u00e5n niv\u00e5 1 till niv\u00e5 2 och 280 mn euro (1 570 mn euro) fr\u00e5n niv\u00e5 2 till niv\u00e5 1 i verkligt v\u00e4rde-hierarkin. Vidare har Nordea \u00f6verf\u00f6rt poster redovisade under \u201dEmitte- rade v\u00e4rdepapper\u201d till ett v\u00e4rde av 25 685 mn euro (2 989 mn euro) fr\u00e5n niv\u00e5 1 till niv\u00e5 2 och 1 105 mn euro (3 731 mn euro) fr\u00e5n niv\u00e5 2 till niv\u00e5 1, samt \u201d\u00d6vriga skulder\u201d till ett v\u00e4rde av 294 mn euro (43 mn euro) fr\u00e5n niv\u00e5 1 till niv\u00e5 2 och 8 mn euro (235 mn euro) fr\u00e5n niv\u00e5 2 till niv\u00e5 1. Det huvudsakliga sk\u00e4let till \u00f6verf\u00f6ringen av \"R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\" och \"Emitterade v\u00e4rdepapper\" fr\u00e5n niv\u00e5 1 till niv\u00e5 2 var en ny bed\u00f6mning av handeln i instrumenten. Orsaken till \u00f6vriga \u00f6verf\u00f6ringar fr\u00e5n niv\u00e5 1 till niv\u00e5 2 var att instrumenten upph\u00f6rde att handlas aktivt under \u00e5ret, vilket innebar att verkligt v\u00e4rde ber\u00e4knades med v\u00e4rderingsmetoder baserade p\u00e5 observerbara marknads- data. Orsaken till \u00f6verf\u00f6ringarna fr\u00e5n niv\u00e5 2 till niv\u00e5 1 var att instrumenten \u00e5terigen handlades aktivt under \u00e5ret, vilket innebar att tillf\u00f6rlitliga prisnoteringar fanns tillg\u00e4ngliga p\u00e5 marknaden. \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n en niv\u00e5 till en annan anses ha skett vid \u00e5rets slut.
Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisade till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
F\u00f6rdelning i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde
Instrument med V\u00e4rderingsmetod V\u00e4rderingsmetod
publicerade baserad p\u00e5 baserad p\u00e5 icke
prisnoteringar Varav observerbara Varav observerbara Varav
p\u00e5 en aktiv Life & marknadsdata Life & marknadsdata Life &
31 dec 2023, mn euro marknad (niv\u00e5 1) Pension (niv\u00e5 2) Pension (niv\u00e5 3)
Pension
Summa
Tillg\u00e5ngar till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
Utl\u00e5ning till centralbanker
\u2013
\u2013
286
\u2013
\u2013
\u2013
286
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
\u2013
\u2013
916
8
\u2013
\u2013
916
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
\u2013
\u2013
73 524
\u2013
2
\u2013
73 526
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
15 981
1 558
49 453
6 361
1 736
1 214
67 170
Aktier och andelar
19 595
14 400
242
65
2 321
1 041
22 158
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
48 264
44 247
1 102
1 102
436
436
49 802
Derivatinstrument
67
\u2013
25 575
61
883
\u2013
26 525
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
14
14
7 542
\u2013
19
18
7 575
Summa
83 921
60 219
158 640
7 597
5 397
2 709
247 958
Skulder till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
Skulder till kreditinstitut
\u2013
\u2013
17 172
8
\u2013
\u2013
17 172
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
\u2013
\u2013
7 444
\u2013
\u2013
\u2013
7 444
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
51 573
47 322
\u2013
\u2013
51 573
Emitterade v\u00e4rdepapper
4 574
\u2013
47 499
\u2013
1 292
\u2013
53 365
Derivatinstrument
139
\u2013
29 939
49
716
\u2013
30 794
\u00d6vriga skulder
2 269
\u2013
5 990
29
145
\u2013
8 404
Summa
6 982
\u2013
159 617
47 408
2 153
\u2013
168 752
1
1
1) Samtliga poster v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde vid slutet av varje rapportperiod.
Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisade till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
F\u00f6rdelning i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde
Instrument med V\u00e4rderingsmetod V\u00e4rderingsmetod
publicerade baserad p\u00e5 baserad p\u00e5 icke
prisnoteringar Varav observerbara Varav observerbara Varav
p\u00e5 en aktiv Life & marknadsdata Life & marknadsdata Life &
31 dec 2022, mn euro marknad (niv\u00e5 1) Pension (niv\u00e5 2) Pension (niv\u00e5 3)
Pension
Summa
Tillg\u00e5ngar till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
Utl\u00e5ning till centralbanker
\u2013
\u2013
879
\u2013
\u2013
\u2013
879
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
\u2013
\u2013
1 742
\u2013
\u2013
\u2013
1 742
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
\u2013
\u2013
70 627
\u2013
\u2013
\u2013
70 627
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
25 962
3 422
40 635
7 699
1 589
1 199
68 186
Aktier och andelar
13 410
10 644
391
249
2 298
979
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
41 704
37 877
607
606
471
471
42 782
Derivatinstrument
159
\u2013
34 550
117
1 869
\u2013
36 578
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
\u2013
\u2013
6 327
\u2013
33
25
6 360
Summa
81 235
51 943
155 758
8 671
6 260
2 674
243 253
Skulder till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
Skulder till kreditinstitut
\u2013
\u2013
10 446
44
\u2013
\u2013
10 446
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
\u2013
\u2013
6 650
\u2013
\u2013
\u2013
6 650
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
44 770
40 600
\u2013
\u2013
44 770
Emitterade v\u00e4rdepapper
38 899
\u2013
11 328
\u2013
1 088
\u2013
51 315
Derivatinstrument
659
\u2013
37 623
141
1 820
\u2013
40 102
\u00d6vriga skulder
3 307
\u2013
6 832
81
63
\u2013
10 202
Summa
42 865
\u2013
117 649
40 866
2 971
\u2013
163 485
1
2
1
1) Samtliga poster v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde vid slutet av varje rapportperiod .
F\u00f6r\u00e4ndringar i niv\u00e5 3 Orealiserade vinster och f\u00f6rluster avser de tillg\u00e5ngar och skulder som innehades vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret. \u00d6verf\u00f6ringarna fr\u00e5n niv\u00e5 3 under \u00e5ret gjordes eftersom observerbara mark- nadsdata blev tillg\u00e4ngliga. \u00d6verf\u00f6ringarna till niv\u00e5 3 under 2022 gjordes eftersom observerbara marknadsdata inte l\u00e4ng- re fanns tillg\u00e4ngliga. \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n en niv\u00e5 till en annan anses ha skett vid \u00e5rets slut. Vinster och f\u00f6rluster redovisade i resultatr\u00e4kningen under \u00e5ret ing\u00e5r i posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d (se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d). Tillg\u00e5ngar och skulder avseende derivatinstrument redovisas netto. 2023, mn euro
Vinster och f\u00f6rluster
som redovisats
i resultatr\u00e4kningen under \u00e5ret Redo-
visat \u00d6ver- Om-
i \u00f6vrigt Avr\u00e4k- \u00d6ver- f\u00f6ringar Om- r\u00e4knings-
1 jan Orea- Rea- total- K\u00f6p/ F\u00f6rs\u00e4lj- ningar/ f\u00f6ringar fr\u00e5n klassifi - diffe- 31 dec
2023 liserade liserade resultat emissioner ningar likvider till niv\u00e5 3 niv\u00e5 3 cering renser 2023
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
2
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
2
R\u00e4nteb\u00e4rande
v\u00e4rdepapper
1 589
-6
\u2013
\u2013
309
-156
-1
168
-90
\u2013
-77
1 736
- varav Life & Pension
1 199
-1
\u2013
\u2013
9
-43
-1
126
\u2013
\u2013
-75
1 214
Aktier och andelar
2 298
53
102
\u2013
194
-386
-56
174
-1
\u2013
-57
2 321
- varav Life & Pension
979
-32
63
\u2013
59
-137
-49
173
\u2013
\u2013
-15
1 041
Tillg\u00e5ngar i
placeringsportf\u00f6ljer
och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
471
10
-8
\u2013
46
-26
-27
21
-47
\u2013
-4
436
- varav Life & Pension
471
10
-8
\u2013
46
-26
-27
21
-47
\u2013
-4
436
Derivatinstrument (netto)
49
-38
-5
\u2013
\u2013
\u2013
5
\u2013
156
\u2013
\u2013
167
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
33
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-14
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
19
- varav Life & Pension
25
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-7
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
18
Emitterade v\u00e4rdepapper
1 088
-102
57
-1
419
\u2013
-187
40
-22
\u2013
\u2013
1 292
\u00d6vriga skulder
63
-18
\u2013
\u2013
110
-2
\u2013
\u2013
-8
\u2013
\u2013
145
2022, mn euro
Vinster och f\u00f6rluster
som redovisats
i resultatr\u00e4kningen under \u00e5ret Redo-
visat \u00d6ver- Om-
i \u00f6vrigt Avr\u00e4k- \u00d6ver- f\u00f6ringar Om- r\u00e4knings-
1 jan Orea- Rea- total- K\u00f6p/ F\u00f6rs\u00e4lj- ningar/ f\u00f6ringar fr\u00e5n klassifi - diffe- 31 dec
2022 liserade liserade resultat emissioner ningar likvider till niv\u00e5 3 niv\u00e5 3 cering renser 2022
R\u00e4nteb\u00e4rande
v\u00e4rdepapper
2 053
-124
3
\u2013
134
-293
-39
48
-102
\u2013
-91
1 589
- varav Life & Pension
1 447
-70
2
\u2013
34
-111
-1
5
-18
\u2013
-89
1 199
Aktier och andelar
2 202
40
85
\u2013
449
-379
-19
1
\u2013
-15
-66
2 298
- varav Life & Pension
957
-26
66
\u2013
151
-104
-17
\u2013
\u2013
\u2013
-48
979
Tillg\u00e5ngar i
placeringsportf\u00f6ljer
och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
261
33
3
\u2013
235
-65
\u2013
15
-2
\u2013
-9
471
- varav Life & Pension
261
33
3
\u2013
235
-65
\u2013
15
-2
\u2013
-9
471
Derivatinstrument (netto)
167
-213
-101
\u2013
\u2013
\u2013
120
60
16
\u2013
\u2013
49
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
29
-1
\u2013
\u2013
8
\u2013
-3
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
33
- varav Life & Pension
28
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-3
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
25
Emitterade v\u00e4rdepapper
1 588
-256
53
-6
348
\u2013
-594
13
-58
\u2013
\u2013
1 088
\u00d6vriga skulder
46
-21
\u2013
\u2013
58
-20
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
63
1 1) Omklassificering avseende konvertering av Visa C-aktier till Visa A-aktier. Processen f\u00f6r v\u00e4rdering till verkligt v\u00e4rde i niv\u00e5 3 V\u00e4rderingsprocessen i Nordea utg\u00f6rs av flera steg. F\u00f6rsta ste- get \u00e4r att ta fram medelpriset vid dagens slut. Det \u00e4r aff\u00e4rs- omr\u00e5dena som ansvarar f\u00f6r att fastst\u00e4lla korrekta priser f\u00f6r v\u00e4rderingsprocessen. Dessa priser \u00e4r antingen internt fast- st\u00e4llda av en tradingenhet eller inh\u00e4mtade fr\u00e5n externa k\u00e4llor. V\u00e4rderingspriserna kontrolleras och testas d\u00e4refter av en kon- trollenhet i f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen som \u00e4r oberoende fr\u00e5n de risktagande enheterna i front office. Allra viktigast i kontroll- processen \u00e4r den oberoende kontrollen av priser. H\u00e4r kontrol- leras riktigheten i v\u00e4rderingarna genom att j\u00e4mf\u00f6ra medelpri- serna vid dagens slut med data fr\u00e5n oberoende k\u00e4llor. Slutli- gen analyseras resultatet av v\u00e4rderingskontrollen och v\u00e4rderingarna, och eventuella noteringar eskaleras. \u00c4ven jus- teringar f\u00f6r variationer i oberoende priskontroller ing\u00e5r i verk- ligt v\u00e4rde. Kontrollen av riktigheten i priser och andra para- metrar utf\u00f6rs som minimum p\u00e5 m\u00e5nadsbasis och f\u00f6r m\u00e5nga produkter dagligen. Information fr\u00e5n tredje part, s\u00e5som pris- noteringar och annan prisinformation fr\u00e5n m\u00e4klare, anv\u00e4nds som j\u00e4mf\u00f6relseuppgifter vid kontrollen. J\u00e4mf\u00f6relseuppgifter- nas kvalitet bed\u00f6ms regelbundet. Justeringar till verkligt v\u00e4rde p\u00e5 portf\u00f6ljniv\u00e5 och uppskjut- na dag 1-resultat fr\u00e5n niv\u00e5 3-transaktioner ber\u00e4knas och rap- porteras m\u00e5nadsvis. Den faktiska bed\u00f6mningen av instru- ment i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utf\u00f6rs kontinuerligt. S\u00e4rskilda team inom riskorganisationen ansvarar i andra f\u00f6rsvarslinjen f\u00f6r att \u00f6vervaka och oberoende bed\u00f6ma de v\u00e4r- deringar och kontroller som g\u00f6rs av aff\u00e4rsomr\u00e5dena och Group Finance (f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen).
V\u00e4rderingsmetoder och indata som anv\u00e4nds vid v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde i niv\u00e5 3
Verkligt Varav Life & Ej observerbara Intervall f\u00f6r
31 dec 2023, mn euro v\u00e4rde Pension V\u00e4rderingmetoder indata verkligt v\u00e4rde
Utl\u00e5ning
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
2
\u2013
Diskonterade kassafl\u00f6den
R\u00e4nta
0/0
Summa
2
\u2013
0/0
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
Offentliga institutioner
170
157
Diskonterade kassafl\u00f6den
Kreditspread
-4/4
Bol\u00e5neinstitut och andra kreditinstitut
1 073
745
Diskonterade kassafl\u00f6den
Kreditspread
-62/62
F\u00f6retag
493
312
Diskonterade kassafl\u00f6den
Kreditspread
-7/7
Summa
1 736
1 214
-73/73
Aktier och andelar
Private equity-fonder
1 352
633
Andelsv\u00e4rde
-151/151
Hedgefonder
150
150
Andelsv\u00e4rde
-13/13
Kreditfonder
491
50
Andelsv\u00e4rde/analytikerkonsensus
-47/47
\u00d6vriga fonder
207
199
Andelsv\u00e4rde/fondkurser
-14/14
\u00d6vrigt
557
445
\u2013
-63/63
Summa
2 757
1 477
-288/288
Derivatinstrument
R\u00e4ntederivat
82
\u2013
Optionsmodell
Korrelationer
-9/9
Volatilitet
Aktiederivat
-30
\u2013
Optionsmodell
Korrelationer
-5/4
Volatilitet
Utdelning
Valutaderivat
114
\u2013
Optionsmodell
Korrelationer
0/0
Volatilitet
Kreditderivat
1
\u2013
Kreditderivatmodell
Korrelationer
-9/11
\u00c5tervinningsgrad
Volatilitet
Summa
167
-23/24
Emitterade v\u00e4rdepapper
Emitterade strukturerade obligationer
-1 292
\u2013
Kreditderivatmodell
Korrelationer
-6/6
\u00c5tervinningsgrad
Volatilitet
Summa
-1 292
\u2013
-6/6
\u00d6vrigt, netto
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar och \u00d6vriga skulder,
netto
-126
18
\u2013
\u2013
-12/12
Summa
-126
18
-12/12
1 2 3 3 3 3 4 1) Innehav i finansiella instrument utg\u00f6r en stor del av livf\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen, i syfte att fullg\u00f6ra \u00e5taganden i f\u00f6rs\u00e4kringsavtal och finansiella avtal. Vinster och f\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till dessa instrument allokeras n\u00e4stan uteslutande till f\u00f6rs\u00e4kringstagarna och p\u00e5verkar d\u00e4rmed inte Nordeas eget kapital. 2) Varav 150 mn euro priss\u00e4tts utifr\u00e5n en kreditspread (skillnaden mellan diskonteringsr\u00e4ntan och XIBOR) p\u00e5 1,45 procent, och en rimlig f\u00f6r\u00e4ndring av denna kreditspread skulle inte p\u00e5verka det verkliga v\u00e4rdet med tanke p\u00e5 \u00e5terk\u00f6psm\u00f6jligheten. 3) Verkligt v\u00e4rde baseras p\u00e5 kurser och andelsv\u00e4rden som erh\u00e5llits av externa leverant\u00f6rer/f\u00f6rvaltare. Dessa kurser fastst\u00e4lls utifr\u00e5n v\u00e4rdeutvecklingen i de underliggande tillg\u00e5ng - arna. Den allra vanligaste v\u00e4rderingsmetoden f\u00f6r private equity-fonder hos leverant\u00f6rer/f\u00f6rvaltare \u00f6verensst\u00e4mmer med anvisningarna i International Private Equity and Venture Capital Valuation (IPEV), som utf\u00e4rdats av Invest Europe (tidigare kallad EVCA). Ungef\u00e4r 55 procent av innehavet i private equity-fonder justeras/v\u00e4rderas internt utifr\u00e5n IPEV- anvisningarna. De redovisade v\u00e4rdena f\u00f6r dessa ligger i intervallet 1 till 100 procent j\u00e4mf\u00f6rt med de v\u00e4rden som erh\u00e5llits fr\u00e5n leverant\u00f6rer/f\u00f6rvaltare. 4) Varav 436 mn euro relateras till tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
V\u00e4rderingsmetoder och indata som anv\u00e4nds vid v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde i niv\u00e5 3
Verkligt Varav Life & Ej observerbara Intervall f\u00f6r
31 dec 2022, mn euro v\u00e4rde Pension V\u00e4rderingmetoder indata verkligt v\u00e4rde
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
Offentliga institutioner
176
176
Diskonterade kassafl\u00f6den
Kreditspread
-4/4
Bol\u00e5neinstitut och andra kreditinstitut
866
674
Diskonterade kassafl\u00f6den
Kreditspread
-39/39
F\u00f6retag
547
349
Diskonterade kassafl\u00f6den
Kreditspread
-9/9
Summa
1 589
1 199
-52/52
Aktier och andelar
Private equity-fonder
1 267
643
Andelsv\u00e4rde
-145/145
Hedgefonder
68
67
Andelsv\u00e4rde
-6/6
Kreditfonder
511
63
Andelsv\u00e4rde/analytikerkonsensus
-49/49
\u00d6vriga fonder
322
193
Andelsv\u00e4rde/fondkurser
-27/27
\u00d6vrigt
601
484
\u2013
-63/63
Summa
2 769
1 450
-290/290
Derivatinstrument
R\u00e4ntederivat
-81
\u2013
Optionsmodell
Korrelationer
-20/21
Volatilitet
Aktiederivat
-5
\u2013
Optionsmodell
Korrelationer
-7/4
Volatilitet
Utdelning
Valutaderivat
286
\u2013
Optionsmodell
Korrelationer
-4/2
Volatilitet
Kreditderivat
-152
\u2013
Kreditderivatmodell
Korrelationer
-11/16
\u00c5tervinningsgrad
Volatilitet
\u00d6vrigt
1
\u2013
Optionsmodell
Korrelationer
-0/0
Volatilitet
Summa
49
\u2013
-42/43
Emitterade v\u00e4rdepapper
Emitterade strukturerade obligationer
-1 088
\u2013
Kreditderivatmodell
Korrelationer
-5/5
\u00c5tervinningsgrad
Volatilitet
Summa
-1 088
\u2013
-5/5
\u00d6vrigt, netto
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar och \u00d6vriga skulder,
netto
-30
25
\u2013
\u2013
-3/3
Summa
-30
25
-3/3
1
2
3
3
3
3
4
1) Innehav i finansiella instrument utg\u00f6r en stor del av livf\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen, i syfte att fullg\u00f6ra \u00e5taganden i f\u00f6rs\u00e4kringsavtal och finansiella avtal. Vinster och f\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till
dessa instrument allokeras n\u00e4stan uteslutande till f\u00f6rs\u00e4kringstagarna och p\u00e5verkar d\u00e4rmed inte Nordeas eget kapital.
2) Varav 150 mn euro priss\u00e4tts utifr\u00e5n en kreditspread (skillnaden mellan diskonteringsr\u00e4ntan och XIBOR) p\u00e5 1,45 procent, och en rimlig f\u00f6r\u00e4ndring av denna kreditspread
skulle inte p\u00e5verka det verkliga v\u00e4rdet med tanke p\u00e5 \u00e5terk\u00f6psm\u00f6jligheten.
3) Verkligt v\u00e4rde baseras p\u00e5 kurser och andelsv\u00e4rden som erh\u00e5llits av externa leverant\u00f6rer/f\u00f6rvaltare. Dessa kurser fastst\u00e4lls utifr\u00e5n v\u00e4rdeutvecklingen i de underliggande tillg\u00e5ng
-
arna. Den allra vanligaste v\u00e4rderingsmetoden f\u00f6r private equity-fonder hos leverant\u00f6rer/f\u00f6rvaltare \u00f6verensst\u00e4mmer med anvisningarna i International Private Equity and Venture
Capital Valuation (IPEV), som utf\u00e4rdats av Invest Europe (tidigare kallad EVCA). Ungef\u00e4r 50 procent av innehavet i private equity-fonder justeras/v\u00e4rderas internt utifr\u00e5n IPEV-
anvisningarna. De redovisade v\u00e4rdena f\u00f6r dessa ligger i intervallet 1 till 100 procent j\u00e4mf\u00f6rt med de v\u00e4rden som erh\u00e5llits fr\u00e5n leverant\u00f6rer/f\u00f6rvaltare.
4) Varav 471 mn euro relateras till tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal.
Tabellerna ovan visar, f\u00f6r varje tillg\u00e5ngs- och skuldklass som
h\u00e4nf\u00f6rts till niv\u00e5 3, det verkliga v\u00e4rdet, v\u00e4rderingsmetoderna
som anv\u00e4nts f\u00f6r ber\u00e4kning av verkligt v\u00e4rde, v\u00e4sentliga ej
observerbara data som anv\u00e4nts i v\u00e4rderingsmodellerna samt
det verkliga v\u00e4rdets k\u00e4nslighet f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i viktiga
antaganden.
Kolumnen \u201dintervall f\u00f6r verklig v\u00e4rde\u201d i tabellen ovan visar
k\u00e4nsligheten i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r niv\u00e5 3-instrument vid f\u00f6r\u00e4nd-
ringar i viktiga antaganden. N\u00e4r exponeringen f\u00f6r en ej obser-
verbar parameter kvittas mellan olika instrument redovisas
endast nettoeffekten i tabellen. Redovisat intervall \u00e4r sanno-
likt st\u00f6rre \u00e4n den faktiska os\u00e4kerheten i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r
dessa instrument, eftersom det i praktiken \u00e4r osannolikt att
alla ej observerbara parametrar samtidigt skulle vara i utkan-
ten av sina intervall f\u00f6r rimligt m\u00f6jliga alternativ. Redovis-
ningen \u00e4r varken f\u00f6ruts\u00e4gande eller indikativ f\u00f6r framtida f\u00f6r-
\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde.
Den redovisade k\u00e4nsligheten (intervallet) i verkligt v\u00e4rde
f\u00f6r derivat ber\u00e4knas enligt samma metoder som vid redovis-
ningen av ytterligare v\u00e4rdejusteringar f\u00f6r modellrisk och
marknadsprisos\u00e4kerhet enligt definitionen i kommissionens
delegerade f\u00f6rordning (EU) 2016/101 av den 26 oktober 2015
om komplettering av Europaparlamentets och r\u00e5dets f\u00f6rord-
ning (EU) nr 575/2013 med avseende p\u00e5 tekniska tillsynsstan-
darder f\u00f6r f\u00f6rsiktig v\u00e4rdering enligt artikel 105(14) .
F\u00f6r att ber\u00e4kna k\u00e4nsligheten (intervallet) i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r aktier och andelar och r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper \u00f6kades och minskades det verkliga v\u00e4rdet med 2\u201310 procentenheter, beroende p\u00e5 os\u00e4kerheten i v\u00e4rderingen och underliggande antaganden. St\u00f6rre intervall till\u00e4mpas p\u00e5 instrument med st\u00f6rre os\u00e4kerhet i v\u00e4rderingen j\u00e4mf\u00f6rt med aktivt handlade instrument och underliggande os\u00e4kerheter i individuella antaganden. F\u00f6r\u00e4ndringar i uppskjutna dag 1-resultat Transaktionspriset f\u00f6r finansiella instrument \u00f6verensst\u00e4mmer i vissa fall inte med verkligt v\u00e4rde vid f\u00f6rsta redovisningstill- f\u00e4llet (enligt anv\u00e4nd v\u00e4rderingsmetod). Sk\u00e4let \u00e4r huvudsakli- gen att transaktionspriset inte har kunnat fastst\u00e4llas p\u00e5 en aktiv marknad. Om v\u00e4sentliga ej observerbara data anv\u00e4nds i v\u00e4rderingsmetoden (niv\u00e5 3) redovisas det finansiella instru- mentet till transaktionspriset, och den eventuella skillnaden mellan transaktionspriset och det verkliga v\u00e4rdet vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, enligt anv\u00e4nd v\u00e4rderingsmetod (dag 1-resultat), skjuts upp. Tabellen nedan visar den totala skillna- den som kvarst\u00e5r att periodisera i resultatr\u00e4kningen vid perio- dens b\u00f6rjan och slut. Tabellen visar ocks\u00e5 en avst\u00e4mning av hur detta skillnadsbelopp f\u00f6r\u00e4ndrades under \u00e5ret.
Uppskjutna dag 1-resultat \u2013 derivat, netto
Mn euro
2023
2022
Belopp vid \u00e5rets b\u00f6rjan
84
77
Uppskjutna resultat fr\u00e5n nya transaktioner
38
58
Redovisat i resultatr\u00e4kningen under \u00e5ret
-49
-51
Belopp vid \u00e5rets slut
73
84
1 1) Varav -10 mn euro ( -6 mn euro) relateras till \u00f6verf\u00f6ring av derivatinstrument fr\u00e5n niv\u00e5 3 till niv\u00e5 2.
Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som inte redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
31 dec 2023
31 dec 2022
Niv\u00e5 i hierarkin
Redovisat Verkligt Redovisat Verkligt f\u00f6r verkligt
Mn euro v\u00e4rde v\u00e4rde v\u00e4rde v\u00e4rde v\u00e4rde
Tillg\u00e5ngar som inte redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
50 622
50 622
61 815
61 815
1
Utl\u00e5ning
273 501
275 535
275 825
276 972
3
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
830
838
40
38
2,3
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
796
796
2 240
2 240
3
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
405
405
475
475
3
Summa
326 154
328 196
340 395
341 540
Skulder som inte redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
Inl\u00e5ning och skuldinstrument
348 984
349 670
364 951
367 136
3
\u00d6vriga skulder
2 654
2 654
4 112
4 112
3
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
8
8
7
7
3
Summa
351 646
352 332
369 070
371 255
3 1 2 1) F\u00f6r inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid motsvarar verkligt v\u00e4rde det nominella beloppet, medan det redovisade beloppet \u00e4ven innefattar omv\u00e4rderingar av de risks\u00e4krade posterna som presenteras p\u00e5 balansr\u00e4kningen p\u00e5 raden \"F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer\". J\u00e4mf\u00f6relsetalen har r\u00e4knats om p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt. 2) Leasingskulder presenterade p\u00e5 raden \u201d\u00d6vriga skulder\u201d i not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d \u00e4r exkluderade i denna tabell. 3) Avser b\u00e5de 31 december 2023 och 31 december 2022. Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker V\u00e4rdering till verkligt v\u00e4rde av kontanta medel g\u00f6rs utifr\u00e5n noterade priser (ojusterade) p\u00e5 aktiva marknader f\u00f6r iden- tiska tillg\u00e5ngar och h\u00e4nf\u00f6rs d\u00e4rf\u00f6r till niv\u00e5 1. Tillgodohavan- den hos centralbanker anses, till f\u00f6ljd av deras kortfristiga natur, vara detsamma som kontanta medel och h\u00e4nf\u00f6rs d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 till niv\u00e5 1. Utl\u00e5ning Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d och \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d har ber\u00e4k- nats genom att diskontera de f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kassafl\u00f6- dena med en antagen kundr\u00e4nta som skulle ha anv\u00e4nts p\u00e5 marknaden om l\u00e5nen hade emitterats vid v\u00e4rderingstidpunk- ten. Den antagna kundr\u00e4ntan ber\u00e4knas som referensr\u00e4ntan plus den genomsnittliga marginalen p\u00e5 nyutl\u00e5ning i Personal Banking, Business Banking respektive Large Corporates & Institutions. V\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde har h\u00e4nf\u00f6rts till niv\u00e5 3 i hie- rarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper Det verkliga v\u00e4rdet uppg\u00e5r till 838 mn euro (38 mn euro), varav 804 mn euro (20 mn euro) har h\u00e4nf\u00f6rts till niv\u00e5 2 och 34 mn euro (18 mn euro) till niv\u00e5 3 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. V\u00e4rderingsprinciperna \u00e4r desamma som f\u00f6r liknande instrument som redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen. \u00d6vriga tillg\u00e5ngar samt f\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter Balansposterna \u201d\u00d6vriga tillg\u00e5ngar\u201d och \u201dF\u00f6rutbetalda kostna- der och upplupna int\u00e4kter\u201d utg\u00f6rs av kortfristiga fordringar. Det verkliga v\u00e4rdet anses d\u00e4rf\u00f6r vara detsamma som det redovisade v\u00e4rdet och har h\u00e4nf\u00f6rts till niv\u00e5 3 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. Inl\u00e5ning och skuldinstrument Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 balansr\u00e4kningsposterna \u201dSkulder till kreditinstitut\u201d, \u201dIn- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten\u201d, \u201dEmit- terade v\u00e4rdepapper\u201d och \u201dEfterst\u00e4llda skulder\u201d har ber\u00e4knats som det redovisade v\u00e4rdet justerat f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde g\u00e4llande r\u00e4nterisk och egen kreditrisk. F\u00f6r inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid \u00e4r emellertid det verkliga v\u00e4rdet detsam- ma som det nominella beloppet. Det verkliga v\u00e4rdet har h\u00e4n- f\u00f6rts till niv\u00e5 3 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. F\u00f6r\u00e4ndringarna i verkligt v\u00e4rde h\u00e4nf\u00f6rliga till r\u00e4nterisk baseras p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i ber\u00f6rda r\u00e4ntor j\u00e4mf\u00f6rt med motsva- rande nominell r\u00e4nta i portf\u00f6ljerna. F\u00f6r\u00e4ndringarna i verkligt v\u00e4rde h\u00e4nf\u00f6rliga till kreditrisk ber\u00e4knas som skillnaden mellan kreditspreaden i de nominel- la r\u00e4ntorna och aktuell kreditspread p\u00e5 marknaden. Ber\u00e4k- ningen utf\u00f6rs p\u00e5 aggregerad niv\u00e5 f\u00f6r all l\u00e5ngfristig uppl\u00e5ning som redovisas under balansposterna \u201dEmitterade v\u00e4rdepap- per\u201d och \u201dEfterst\u00e4llda skulder\u201d. Eftersom den avtalade l\u00f6pti- den \u00e4r kort f\u00f6r \u201dSkulder till kredit institut\u201d och \u201dIn- och uppl\u00e5- ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten\u201d antas f\u00f6r\u00e4ndringarna i Nordeas egen kreditrisk h\u00e4nf\u00f6rliga till dessa poster vara obetydliga. Detsam- ma g\u00e4ller kortfristig uppl\u00e5ning som redovisas under balans- posterna \u201dEmitterade v\u00e4rdepapper\u201d och \u201dEfterst\u00e4llda skulder\u201d. \u00d6vriga skulder samt upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter Balansposterna \u201d\u00d6vriga skulder\u201d och \u201dUpplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter\u201d utg\u00f6rs av kortfristiga skulder, huvudsakligen relaterade till handlade v\u00e4rdepapper som \u00e4nnu inte reglerats. Det verkliga v\u00e4rdet anses d\u00e4rf\u00f6r vara det- samma som det redovisade v\u00e4rdet och har h\u00e4nf\u00f6rts till niv\u00e5 3 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. K3.12 Derivatinstrument Redovisningsprinciper Ett derivatinstrument \u00e4r ett finansiellt instrument eller annat avtal som har alla tre f\u00f6ljande k\u00e4nnetecken: \u2022 Dess v\u00e4rde f\u00f6r\u00e4ndras till f\u00f6ljd av en f\u00f6r\u00e4ndring i en angiven variabel, exempelvis r\u00e4nta, kurs p\u00e5 finansiellt instrument, r\u00e5varupris, v\u00e4xelkurs, pris- eller r\u00e4nteindex, kreditbetyg eller kreditindex, f\u00f6rutsatt att \u2013 i fr\u00e5ga om en icke-finansiell vari- abel \u2013 den inte \u00e4r specifik f\u00f6r n\u00e5gon av avtalsparterna (s\u00e5 kallad \u201dunderliggande variabel\u201d); \u2022 Det kr\u00e4ver ingen initial nettoinvestering eller en initial net- toinvestering som \u00e4r mindre \u00e4n vad som skulle kr\u00e4vas f\u00f6r andra typer av avtal som kan f\u00f6rv\u00e4ntas reagera p\u00e5 liknande s\u00e4tt p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i marknadsfaktorer; och \u2022 Avvecklingen sker i framtiden. Samtliga derivat redovisas i balansr\u00e4kningen och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. Derivat med positivt verkligt v\u00e4rde, inklusive upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 tillg\u00e5ngssidan under posten \u201dDerivatinstrument\u201d. Derivat med negativt verkligt v\u00e4rde, inklusive upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 skuldsidan under pos- ten \u201dDerivatinstrument\u201d. Vid v\u00e4rderingen av derivat till verkligt v\u00e4rde g\u00f6r Nordea justeringar i form av s\u00e5 kallade credit value adjustments (CVA) och debit value adjustments (DVA). CVA och DVA speg- lar hur motpartens kreditrisk respektive Nordeas egen kredit- v\u00e4rdighet p\u00e5verkar derivatets verkliga v\u00e4rde. F\u00f6r ytterligare information om ber\u00e4kningen och \u00f6vriga XVA, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 deri- vat redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om redovis- ningsprinciper och kritiska bed\u00f6mningar, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d .
Derivatinstrument
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2023, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Derivat som inte anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
166 421
170 856
7 238 112
Derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
6 114
6 622
224 844
Summa bruttobelopp
172 535
177 478
7 462 956
Kvittat belopp
-146 010
-146 684
Summa derivatinstrument
26 525
30 794
7 462 956
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2022, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Derivat som inte anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
204 938
206 220
6 998 966
Derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
6 606
7 965
213 147
Summa bruttobelopp
211 544
214 185
7 212 113
Kvittat belopp
-174 966
-174 083
Summa derivatinstrument
36 578
40 102
7 212 113
Nordea anv\u00e4nder derivatinstrument i handels- och riskhante- ringssyfte. Nordea kan ta positioner med f\u00f6rv\u00e4ntning om att g\u00f6ra en vinst p\u00e5 gynnsamma f\u00f6r\u00e4ndringar i aktie- eller valu- takurser, r\u00e4ntor eller index. Handelsportf\u00f6ljen hanteras som handelsrisk i riskhanteringssyfte. Derivatinstrument som inne- has i riskhanteringssyfte innefattar dels s\u00e4kringar som upp- fyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning, dels s\u00e5 kallade eko- nomiska s\u00e4kringar, som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning. Tabellen nedan visar verkligt v\u00e4rde och nominellt belopp f\u00f6r derivatinstrument som inte anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning. De nominella beloppen anger utest\u00e5ende transaktionsvolym vid \u00e5rets slut och ger inte n\u00e5gon indikation om vare sig marknads- risk eller kreditrisk. F\u00f6r mer information om derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning, se not K3.6 \u201dS\u00e4kringsredovisning\u201d. Verkligt v\u00e4rde och nominellt belopp f\u00f6r derivat i denna not avser derivatens v\u00e4rde f\u00f6re kvittning mellan tillg\u00e5ngar och skul- der i balansr\u00e4kningen (bruttobelopp) eftersom bruttobeloppet b\u00e4ttre speglar Nordeas exponering.
Derivat som inte anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2023, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
R\u00e4ntederivat
R\u00e4nteswappar
150 612
150 436
4 699 710
FRA
1 394
1 454
1 360 918
Terminer
30
36
95 394
Optioner
3 668
3 440
302 890
Summa
155 704
155 366
6 458 912
Aktiederivat
Aktieswappar
255
345
21 108
Terminer
2
3
705
Optioner
108
427
4 876
Summa
365
775
26 689
Valutaderivat
Valuta- och r\u00e4nteswappar
4 360
7 102
307 220
Valutaterminer
2 979
4 556
289 858
Optioner
91
49
5 355
Summa
7 430
11 707
602 433
\u00d6vriga derivat
Kreditderivat (CDS)
2 920
3 001
149 952
R\u00e5varuderivat
0
0
97
\u00d6vriga derivat
2
7
29
Summa
2 922
3 008
150 078
Summa derivat som inte anv\u00e4nds
f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning
166 421
170 856
7 238 112
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2022, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
R\u00e4ntederivat
R\u00e4nteswappar
181 687
179 423
4 149 868
FRA
3 687
4 124
1 455 868
Terminer
34
66
103 027
Optioner
6 311
6 267
371 724
Summa
191 719
189 880
6 080 487
Aktiederivat
Aktieswappar
352
306
18 964
Terminer
5
9
703
Optioner
122
413
4 394
Summa
479
728
24 061
Valutaderivat
Valuta- och r\u00e4nteswappar
7 459
8 806
334 844
Valutaterminer
3 506
4 741
370 760
Optioner
94
81
10 499
Summa
11 059
13 628
716 103
\u00d6vriga derivat
Kreditderivat (CDS)
1 663
1 917
178 128
R\u00e5varuderivat
10
37
125
\u00d6vriga derivat
8
30
62
Summa
1 681
1 984
178 315
Summa derivat som inte anv\u00e4nds
f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning
204 938
206 220
6 998 966
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfFairValueOfFinancialInstrumentsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-698": { "value": "
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
50 622
\u2013
\u2013
\u2013
50 622
Utl\u00e5ning till centralbanker
1 623
286
\u2013
\u2013
1 909
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
1 447
916
\u2013
\u2013
2 363
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
271 302
73 526
\u2013
\u2013
344 828
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
830
22 966
8 335
35 869
68 000
Aktier och andelar
\u2013
22 158
\u2013
\u2013
22 158
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
48 904
898
\u2013
49 802
Derivatinstrument
\u2013
26 525
\u2013
\u2013
26 525
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-871
\u2013
\u2013
\u2013
-871
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
796
7 575
\u2013
\u2013
8 371
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
405
\u2013
\u2013
\u2013
405
Summa
326 154
202 856
9 233
35 869
574 112
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 935 mn euro.
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
12 332
17 172
\u2013
29 504
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
202 618
7 444
\u2013
210 062
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
51 573
51 573
Emitterade v\u00e4rdepapper
129 183
\u2013
53 365
182 548
Derivatinstrument
\u2013
30 794
\u2013
30 794
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-869
\u2013
\u2013
-869
\u00d6vriga skulder
3 757
8 404
\u2013
12 161
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
8
\u2013
\u2013
8
Efterst\u00e4llda skulder
5 720
\u2013
\u2013
5 720
Summa
352 749
63 814
104 938
521 501
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 103 mn euro
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
61 815
\u2013
\u2013
\u2013
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker
6
879
\u2013
\u2013
885
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
2 819
1 742
\u2013
\u2013
4 561
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
275 116
70 627
\u2013
\u2013
345 743
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
40
24 079
11 612
32 495
68 226
Aktier och andelar
\u2013
16 099
\u2013
\u2013
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
42 114
668
\u2013
42 782
Derivatinstrument
\u2013
36 578
\u2013
\u2013
36 578
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 116
\u2013
\u2013
\u2013
-2 116
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
2 240
6 360
\u2013
\u2013
8 600
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
475
\u2013
\u2013
\u2013
475
Summa
340 395
198 478
12 280
32 495
583 648
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 046 mn euro .
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
22 423
10 446
\u2013
32 869
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
210 814
6 650
\u2013
217 464
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
44 770
44 770
Emitterade v\u00e4rdepapper
128 488
\u2013
51 315
179 803
Derivatinstrument
\u2013
40 102
\u2013
40 102
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 175
\u2013
\u2013
-2 175
\u00d6vriga skulder
5 192
10 202
\u2013
15 394
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
7
\u2013
\u2013
7
Efterst\u00e4llda skulder
5 401
\u2013
\u2013
5 401
Summa
370 150
67 400
96 085
533 635
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 080 mn euro Finansiella tillg\u00e5ngar som fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (verkligt v\u00e4rde-optionen) De flesta r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper som \u00e4r knutna till f\u00f6r- s\u00e4kringsavtal inom Life & Pension, 8 335 mn euro (11 612 mn euro), v\u00e4rderas redan fr\u00e5n b\u00f6rjan till verkligt v\u00e4rde via resul- tatr\u00e4kningen f\u00f6r att eliminera eller avsev\u00e4rt minska den bris- tande \u00f6verensst\u00e4mmelsen i redovisningen med skulderna i f\u00f6rs\u00e4kringsavtal. Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6r- s\u00e4kringsavtal inom Life & Pension som inte obligatoriskt v\u00e4r- deras till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen \u2013 till ett v\u00e4rde av 898 mn euro (668 mn euro) \u2013 v\u00e4rderas redan fr\u00e5n b\u00f6rjan till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen f\u00f6r att undvika bris- tande \u00f6verensst\u00e4mmelse i redovisningen med motsvarande inl\u00e5ning. Nordea upplyser inte om effekten av f\u00f6r\u00e4ndring i kreditrisk p\u00e5 dessa tillg\u00e5ngars verkliga v\u00e4rden och f\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde av relaterade kreditderivat, eftersom s\u00e5dana v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar omedelbart kommer att resultera i v\u00e4sent- ligen samma f\u00f6r\u00e4ndring i redovisat v\u00e4rde p\u00e5 motsvarande f\u00f6rs\u00e4kringsskulder. F\u00f6r\u00e4ndring i egen kreditrisk p\u00e5 dessa till- g\u00e5ngar i Life & Pension kommer d\u00e4rf\u00f6r inte att f\u00e5 n\u00e5gon v\u00e4sentlig p\u00e5verkan p\u00e5 resultatr\u00e4kningen eller eget kapital.
Finansiella tillg\u00e5ngar som fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats
till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
Mn euro
2023
2022
Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets slut
9 233
12 280
Maximal exponering f\u00f6r kreditrisk vid \u00e5rets slut
9 233
12 280
Finansiella skulder redan fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde (verkligt v\u00e4rde-optionen)
2023
2022
Skulder d\u00e4r Skulder d\u00e4r
f\u00f6r\u00e4ndring i f\u00f6r\u00e4ndring i
kreditrisk Skulder d\u00e4r kreditrisk Skulder d\u00e4r
presenteras i f\u00f6r\u00e4ndring i presenteras i f\u00f6r\u00e4ndring i
\u00d6vrigt kreditrisk \u00d6vrigt kreditrisk
totalresultat presenteras i totalresultat presenteras i
Mn euro (OCI)
resultatr\u00e4kningen
Summa
(OCI)
resultatr\u00e4kningen
Summa
Redovisat v\u00e4rde
1 715
103 223
104 938
1 371
94 714
96 085
Belopp att betala vid f\u00f6rfall
1 634
108 600
110 234
1 634
103 688
105 322
F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndring i
kreditrisk, under \u00e5ret
13
98
111
7
-43
-36
F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndring i
kreditrisk, ackumulerat
4
-485
-481
-9
-583
-592
1 1) Skulder till f\u00f6rs\u00e4kringstagare har ingen fast l\u00f6ptid och inget fastsatt belopp att betala vid f\u00f6rfall. Belopp att betala vid f\u00f6rfall har f\u00f6r dessa skulder bed\u00f6mts uppg\u00e5 till det redovi- sade v\u00e4rdet
Finansiella skulder som fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats
till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
(verkligt v\u00e4rde-optionen)
Nordea har klassificerat alla emitterade hypoteksobligationer
i det danska dotterf\u00f6retaget Nordea Kredit Realkreditaktie-
selskab, motsvarande 51 650 mn euro (49 944 mn euro), som
finansiella skulder som fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats till verkligt
v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, f\u00f6r att eliminera eller avsev\u00e4rt
minska bristande \u00f6verensst\u00e4mmelse i redovisningen. N\u00e4r
Nordea beviljar bol\u00e5n till kunder i enlighet med dansk lag-
stiftning om bostadsfinansiering emitterar Nordea samtidigt
obligationer med matchande villkor, s\u00e5 kallad matchad finan-
siering. Kunderna kan \u00e5terbetala sina l\u00e5n genom att antingen
\u00e5terbetala skuldbeloppet eller k\u00f6pa de emitterade obligatio-
nerna och \u00e5terl\u00e4mna dessa till Nordea som reglering av for-
dran. Obligationerna \u00e4r en viktig komponent p\u00e5 den danska
marknaden och Nordea k\u00f6per och s\u00e4ljer f\u00f6ljaktligen egna
obligationer p\u00e5 marknaden. L\u00e5nen v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde
via resultatr\u00e4kningen eftersom de inte uppfyller SPPI-kriteri-
et, och om obligationerna v\u00e4rderades till upplupet anskaff-
ningsv\u00e4rde skulle detta ge upphov till bristande \u00f6verensst\u00e4m-
melse i redovisningen. F\u00f6r att undvika detta v\u00e4rderar Nordea
obligationerna till verkligt v\u00e4rde, med alla f\u00f6r\u00e4ndringar i verk-
ligt v\u00e4rde, inklusive f\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk, redovisade i
resultatr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde till f\u00f6ljd av f\u00f6r-
\u00e4ndringar i egen kreditrisk p\u00e5 hypoteksobligationer emitte-
rade av Nordea Kredit Realkreditaktiesel skab, ber\u00e4knas
genom att fastst\u00e4lla den beloppsm\u00e4ssiga f\u00f6r\u00e4ndringen i verk-
ligt v\u00e4rde som inte \u00e4r h\u00e4nf\u00f6rlig till marknadsf\u00f6rh\u00e5llanden.
Den metod som anv\u00e4nds f\u00f6r att fastst\u00e4lla den beloppsm\u00e4s-
siga f\u00f6r\u00e4ndringen i marknadsf\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r baserad p\u00e5 rele-
vanta j\u00e4mf\u00f6relser\u00e4ntor, vilket \u00e4r den genomsnittliga avkast-
ningen p\u00e5 danska och tyska (euro) statsobligationer. Denna
modell bed\u00f6ms generera den b\u00e4sta uppskattningen av den
egna kreditriskens p\u00e5verkan. F\u00f6r\u00e4ndringen i egen kreditrisk
p\u00e5 emitterade hypoteksobligationer i Nordea Kredit Realkre-
dit-aktieselskab redovisas inte i \u00f6vrigt totalresultat (OCI)
eftersom det redovisningsm\u00e4ssigt skulle avvika fr\u00e5n den mot-
svarande f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 hypoteksl\u00e5nen som
redovisas i resultatr\u00e4kningen.
Nordea till\u00e4mpar ocks\u00e5 verkligt v\u00e4rde-optionen p\u00e5 struktu-
rerade obligationer emitterade av Markets, till ett v\u00e4rde av
1 715 mn euro (1 371 mn euro), eftersom dessa hybridinstru-
ment, s\u00e5som indexobligationer, inneh\u00e5ller inb\u00e4ddade derivat
som inte \u00e4r n\u00e4ra f\u00f6rknippade med v\u00e4rdavtalet. V\u00e4rdavtalet
och det inb\u00e4ddade derivatet v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen och redovisas under \u201dEmitterade v\u00e4rde-
papper\u201d i balansr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5
dessa emitterade strukturerade obligationer redovisas i resul-
tatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt
v\u00e4rde\u201d, med undantag f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i den egna kreditris-
ken som redovisas i \u00f6vrigt totalresultat. Nordea ber\u00e4knar f\u00f6r-
\u00e4ndringen i den egna kreditrisken som f\u00f6r\u00e4ndringen i den
samlade riskpremien p\u00e5 egen uppl\u00e5ning, under antagandet
att likviditetspremien f\u00f6r alla emissioner \u00e4r konstant \u00f6ver tid.
F\u00f6r\u00e4ndring i riskpremien uppskattas genom att j\u00e4mf\u00f6ra v\u00e4r-
det p\u00e5 aff\u00e4rerna med hj\u00e4lp av den ursprungliga riskpremien
f\u00f6r uppl\u00e5ning vid emissionstidpunkten och den verkliga risk-
premien f\u00f6r uppl\u00e5ning vid rapporteringstidpunkten. Denna
modell bed\u00f6ms generera den b\u00e4sta uppskattningen av den
egna kreditriskens p\u00e5verkan.
\u00c4ven inl\u00e5ningen i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4krings-
avtal till ett v\u00e4rde av 51 573 mn euro (44 770 mn euro), varav
47 322 mn euro (40 600 mn euro) avser Life & Pension, v\u00e4rde-
ras redan fr\u00e5n b\u00f6rjan till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
eftersom inl\u00e5ningen f\u00f6rvaltas till verkligt v\u00e4rde. V\u00e4rdet p\u00e5
denna inl\u00e5ning \u00e4r direkt kopplad till det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5
underliggande tillg\u00e5ngar, och f\u00f6r\u00e4ndringar i den egna kredit-
risken medf\u00f6r d\u00e4rmed inte n\u00e5gon nettoeffekt .
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfFinancialInstrumentsDesignatedAtFairValueThroughProfitOrLossExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-699": { "value": "
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
50 622
\u2013
\u2013
\u2013
50 622
Utl\u00e5ning till centralbanker
1 623
286
\u2013
\u2013
1 909
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
1 447
916
\u2013
\u2013
2 363
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
271 302
73 526
\u2013
\u2013
344 828
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
830
22 966
8 335
35 869
68 000
Aktier och andelar
\u2013
22 158
\u2013
\u2013
22 158
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
48 904
898
\u2013
49 802
Derivatinstrument
\u2013
26 525
\u2013
\u2013
26 525
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-871
\u2013
\u2013
\u2013
-871
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
796
7 575
\u2013
\u2013
8 371
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
405
\u2013
\u2013
\u2013
405
Summa
326 154
202 856
9 233
35 869
574 112
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 935 mn euro.
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
12 332
17 172
\u2013
29 504
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
202 618
7 444
\u2013
210 062
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
51 573
51 573
Emitterade v\u00e4rdepapper
129 183
\u2013
53 365
182 548
Derivatinstrument
\u2013
30 794
\u2013
30 794
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-869
\u2013
\u2013
-869
\u00d6vriga skulder
3 757
8 404
\u2013
12 161
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
8
\u2013
\u2013
8
Efterst\u00e4llda skulder
5 720
\u2013
\u2013
5 720
Summa
352 749
63 814
104 938
521 501
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 103 mn euro
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
61 815
\u2013
\u2013
\u2013
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker
6
879
\u2013
\u2013
885
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
2 819
1 742
\u2013
\u2013
4 561
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
275 116
70 627
\u2013
\u2013
345 743
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
40
24 079
11 612
32 495
68 226
Aktier och andelar
\u2013
16 099
\u2013
\u2013
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
42 114
668
\u2013
42 782
Derivatinstrument
\u2013
36 578
\u2013
\u2013
36 578
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 116
\u2013
\u2013
\u2013
-2 116
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
2 240
6 360
\u2013
\u2013
8 600
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
475
\u2013
\u2013
\u2013
475
Summa
340 395
198 478
12 280
32 495
583 648
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 046 mn euro .
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
22 423
10 446
\u2013
32 869
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
210 814
6 650
\u2013
217 464
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
44 770
44 770
Emitterade v\u00e4rdepapper
128 488
\u2013
51 315
179 803
Derivatinstrument
\u2013
40 102
\u2013
40 102
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 175
\u2013
\u2013
-2 175
\u00d6vriga skulder
5 192
10 202
\u2013
15 394
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
7
\u2013
\u2013
7
Efterst\u00e4llda skulder
5 401
\u2013
\u2013
5 401
Summa
370 150
67 400
96 085
533 635
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 080 mn euro K3.8 Utl\u00e5ning Redovisningsprinciper L\u00e5n \u00e4r finansiella instrument med fasta eller fastst\u00e4llbara betalningar som inte enkelt kan \u00f6verf\u00f6ras utan g\u00e4lden\u00e4rens medgivande. L\u00e5n klassificeras och v\u00e4rderas i enlighet med beskrivningen i not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. Nedan f\u00f6ljer Nordeas redovisningsprinciper g\u00e4llande kreditf\u00f6rluster. Mer information om kreditrisk i utl\u00e5ningen finns i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d. Finansiella instrument som klassificerats i kategorin \u201dUpp- lupet anskaffningsv\u00e4rde\u201d eller \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt total- resultat\u201d omfattas av pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov till f\u00f6ljd av kreditrisk. H\u00e4r ing\u00e5r tillg\u00e5ngar som i balansr\u00e4kningen redovisats under \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d samt \u201dR\u00e4nteb\u00e4ran- de v\u00e4rdepapper\u201d. I utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten ing\u00e5r finansiell leasing, som ocks\u00e5 omfattas av pr\u00f6vning av nedskrivningsbe- hov. Bland dessa balansposter finns \u00e4ven tillg\u00e5ngar som klas- sificerats i kategorin \u201dVerkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d och som inte omfattas av n\u00e5gon pr\u00f6vning av nedskrivnings- behovet. Se \u00e4ven not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. \u00c4ven \u00e5taganden utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen, eventualf\u00f6rplik- telser och kredit\u00e5taganden ska pr\u00f6vas f\u00f6r nedskrivningsbehov. Redovisning och presentation Tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde redovisas brutto, med en separat reservering f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlus- ter om f\u00f6rlusten inte betraktas som definitiv. Reserverna kvittas mot utl\u00e5ningen i balansr\u00e4kningen, men presenteras separat i denna not. F\u00f6r\u00e4ndringar av reserveringar redovisas i resultat- r\u00e4kningen och klassificeras som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Om nedskrivningen anses vara definitiv redovisas den som en konstaterad kreditf\u00f6rlust, och det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 l\u00e5net j\u00e4mte tillh\u00f6rande reservering f\u00f6r kreditf\u00f6rluster tas bort fr\u00e5n balansr\u00e4kningen. En nedskrivning anses vara definitiv n\u00e4r konkursans\u00f6kan inges mot l\u00e5ntagaren och konkursf\u00f6rval- taren har presenterat den ekonomiska utg\u00e5ngen av konkurs- f\u00f6rfarandet, eller n\u00e4r Nordea eftersk\u00e4nker sina fordringar genom rekonstruktion p\u00e5 antingen r\u00e4ttslig eller frivillig grund eller n\u00e4r Nordea av andra sk\u00e4l bed\u00f6mer \u00e5tervinning av for- dran som osannolik. Se \u00e4ven avsnittet \u201dAvskrivningar\u201d nedan. Avs\u00e4ttningar f\u00f6r poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen klassifice- ras som \u201dAvs\u00e4ttningar\u201d i balansr\u00e4kningen, med f\u00f6r\u00e4ndringar i avs\u00e4ttningar klassificerade som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Tillg\u00e5ngar klassificerade som \u201dVerkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat\u201d redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen. Nedskrivningar ber\u00e4knade i enlighet med IFRS 9 redovisas i resultatr\u00e4kningen och klassificeras som \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Eventuella justeringar till verkligt v\u00e4rde redovisas i \u201d\u00d6vrigt totalresultat\u201d. Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov Nordea klassificerar alla l\u00e5nefordringar i olika kategorier p\u00e5 individuell basis. Kategori 1 inkluderar tillg\u00e5ngar utan bety- dande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4l- let, kategori 2 inkluderar tillg\u00e5ngar med betydande \u00f6kning av kreditrisken och kategori 3 (os\u00e4kra l\u00e5nefordringar) inkluderar fallerade tillg\u00e5ngar. Nordea f\u00f6ljer upp om det finns indikatio- ner p\u00e5 kreditf\u00f6rs\u00e4mring (kategori 3) genom att identifiera h\u00e4ndelser med negativ inverkan p\u00e5 ber\u00e4knade framtida kas- safl\u00f6den. Nordea till\u00e4mpar samma definition p\u00e5 fallissemang som i kapitalt\u00e4ckningsf\u00f6rordningen. Mer information om identifiering av f\u00f6rlusth\u00e4ndelser finns i not K11 \u201dRisk- och lik- viditetshantering\u201d. L\u00e5nefordringar som inte har individuellt ber\u00e4knade reserver ing\u00e5r i pr\u00f6vningen av nedskrivningsbeho- vet baserat p\u00e5 statistiska modeller. F\u00f6r l\u00e5nefordringar med betydande v\u00e4rde d\u00e4r en kredith\u00e4n- delse har identifierats, pr\u00f6vas nedskrivningsbehovet p\u00e5 indivi- duell basis. Om l\u00e5nefordringen bed\u00f6ms vara os\u00e4ker g\u00f6rs en individuell reservering. Det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 l\u00e5nefordring- en j\u00e4mf\u00f6rs med den nuv\u00e4rdesber\u00e4knade summan av f\u00f6rv\u00e4n- tade framtida kassafl\u00f6den. Om det redovisade v\u00e4rdet \u00e4r h\u00f6gre redovisas skillnaden som en nedskrivningsf\u00f6rlust. De f\u00f6rv\u00e4n- tade kassafl\u00f6dena diskonteras med den ursprungliga effektiva r\u00e4ntan och innefattar verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4kerheter och andra kreditf\u00f6rst\u00e4rkningar. Nuv\u00e4rdesber\u00e4kningen baseras p\u00e5 tre olika fram\u00e5tblickande scenarier som \u00e4r sannolikhetsviktade. F\u00f6r l\u00e5nefordringar som inte \u00e4r betydande d\u00e4r ett individu- ellt nedskrivningsbehov har identifierats, ber\u00e4knas nedskriv- ningsbeloppet utifr\u00e5n den modell som beskrivs nedan, men med h\u00e4nsyn till att l\u00e5nefordringarna redan \u00e4r fallerade. Nordea anv\u00e4nder sig av undantaget \u201dl\u00e5g kreditrisk\u201d f\u00f6r l\u00e5nefordringar som utf\u00e4rdats f\u00f6re \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 9 den 1 januari 2018. Denna typ av l\u00e5nefordringar d\u00e4r sannolikheten f\u00f6r fallissemang (PD) inom 12 m\u00e5nader understiger 0,3 pro- cent klassificeras som kategori 1. Nordea till\u00e4mpar \u00e4ven detta undantag f\u00f6r en mindre portf\u00f6lj av r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepap- per i f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen. Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade enligt statistiska modeller F\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r inget nedskrivningsbehov identifiera- des i den individuella pr\u00f6vningen anv\u00e4nds en kollektiv modell f\u00f6r ber\u00e4kning av nedskrivningsbehov. Reserveringarna ber\u00e4k- nas som l\u00e5nefordring vid fallissemang g\u00e5nger f\u00f6rlusten i h\u00e4n- delse av fallissemang. Reserveringar f\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r det inte skett n\u00e5gon betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet baseras p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6r- luster under kommande 12 m\u00e5nader (kategori 1). Reserve- ringar f\u00f6r l\u00e5nefordringar d\u00e4r det har skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken sedan f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet, men d\u00e4r ingen nedskrivning har gjorts, baseras p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntade kre- ditf\u00f6rluster under hela den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden (kategori 2). Detta g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r os\u00e4kra fordringar som inte \u00e4r betydande i kategori 3. Nordea anv\u00e4nder tv\u00e5 olika modeller f\u00f6r att fastst\u00e4lla om det har skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken eller inte. F\u00f6r tillg\u00e5ngar som innehades vid \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 9 anv\u00e4nds f\u00f6r\u00e4ndringen i interna rating- och scoringuppgifter f\u00f6r att fast- st\u00e4lla om det skett en betydande \u00f6kning av kreditrisken eller inte. Interna rating-/scoringuppgifter anv\u00e4nds f\u00f6r att bed\u00f6ma risken hos kunderna, och en f\u00f6rs\u00e4mrad rating/scoring f\u00f6r en kund tyder p\u00e5 att kreditrisken har \u00f6kat. Nordea har dragit slut- satsen att det inte \u00e4r m\u00f6jligt att vid kreditgivningen ber\u00e4kna sannolikheten f\u00f6r fallissemang (PD) f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6pti- den utan bed\u00f6mningar i efterhand av tillg\u00e5ngar som redan redovisas i balansr\u00e4kningen vid \u00f6verg\u00e5ngen. F\u00f6r\u00e4ndringar i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden anv\u00e4nds som utl\u00f6sande fak- tor f\u00f6r tillg\u00e5ngar redovisade efter \u00f6verg\u00e5ngen. F\u00f6r tillg\u00e5ngar som bed\u00f6ms utifr\u00e5n PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden anv\u00e4nder Nordea en blandning av absoluta och rela- tiva f\u00f6r\u00e4ndringar i PD som kriterium f\u00f6r \u00f6verf\u00f6ringen. \u2022 Retail-kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD under 1 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 100 procent och en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 45 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 Retail-kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD \u00f6ver eller lika med 1 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 100 pro- cent eller en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 300 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 F\u00f6retags- och institutionella kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD under 0,5 procent: L\u00e5nefordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 150 procent och en absolut \u00f6kning av tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 20 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 F\u00f6retags- och institutionella kunder med ett ursprungligt tolvm\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver eller lika med 0,5 procent: L\u00e5ne- fordringar med en relativ \u00f6kning i PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 150 procent eller en absolut \u00f6kning av tolv- m\u00e5naders PD p\u00e5 \u00f6ver 400 punkter \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. F\u00f6r tillg\u00e5ngar d\u00e4r rating- och scoringmodeller anv\u00e4nds, kali- breras rating-/scoringf\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6r att matcha den bety- dande \u00f6kningen av kreditrisken utifr\u00e5n PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5- ende l\u00f6ptiden. Dessutom g\u00f6r Nordea \u00f6verf\u00f6ringar mellan kategorier av f\u00f6ljande sk\u00e4l: \u2022 Kunder som omfattas av f\u00f6rmildrande kreditvillkor och kun- der som \u00e4r mer \u00e4n 30 dagar sena med sina betalningar \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2, s\u00e5vida inte ett nedskrivningsbehov redan har identifierats (kategori 3). L\u00e5nefordringar som omfattas av f\u00f6rmildrande kreditvillkor kvarst\u00e5r i kategori 2 under en pr\u00f6votid p\u00e5 24 m\u00e5nader, fr\u00e5n och med den tid- punkt d\u00e5 \u00e5tg\u00e4rderna inf\u00f6rdes. N\u00e4r l\u00e5nefordringarna efter pr\u00f6votidens slut \u00e5terf\u00f6rs till kategori 1 hanteras de p\u00e5 samma s\u00e4tt som andra l\u00e5nefordringar i kategori 1 i fr\u00e5ga om bed\u00f6mningen av om det f\u00f6religger en v\u00e4sentlig \u00f6kning av kreditrisken. \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r kunderna \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar sena med sina betalningar klassificeras normalt i kategori 3, men denna klassificering \u00e4ndras om det finns bevis f\u00f6r att kun- den inte har fallerat. S\u00e5dana l\u00e5nefordringar klassificeras i kategori 2. \u2022 L\u00e5nefordringar med en relativ f\u00f6r\u00e4ndring av PD f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden p\u00e5 \u00f6ver 200 procent, (ber\u00e4knad p\u00e5 \u00e5rsbasis), och med en kreditf\u00f6rs\u00e4mring om minst en rating- grad \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. \u2022 L\u00e5nefordringar med \u201dh\u00f6g risk\u201d, det vill s\u00e4ga med en rating p\u00e5 2 eller l\u00e4gre, \u00f6verf\u00f6rs till kategori 2. Vid ber\u00e4kningen av reserveringar, inklusive kategoriindel- ningen, anv\u00e4nds b\u00e5de historisk information och sannolikhets- viktad, fram\u00e5tblickande information. Nordea anv\u00e4nder tre makroekonomiska scenarier f\u00f6r att ta h\u00e4nsyn till de icke-linj\u00e4- ra aspekterna av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. De olika scenari- erna anv\u00e4nds f\u00f6r att justera de aktuella parametrarna f\u00f6r ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, och ett sannolikhets- viktat genomsnitt av de f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlusterna enligt respek- tive scenario redovisas som reserveringar. Modellen anv\u00e4nder sig av data som samlats in f\u00f6re balansdagen, vilket inneb\u00e4r att Nordea m\u00e5ste identifiera h\u00e4ndelser som skulle kunna p\u00e5verka reserveringarna efter datainsamlingen. Ledningen utv\u00e4rderar dessa h\u00e4ndelser och justerar reserveringarna, om detta bed\u00f6ms n\u00f6dv\u00e4ndigt. Bortskrivningar Bortskrivningar inneb\u00e4r att l\u00e5n eller kundfordringar avf\u00f6rs fr\u00e5n balansr\u00e4kningen samtidigt som motsvarande kreditf\u00f6r- lustreservering realiseras. N\u00e4r fordringar bed\u00f6ms vara om\u00f6j- liga att driva in ska de snarast m\u00f6jligt bortskrivas, oavsett om det r\u00e4ttsliga anspr\u00e5ket kvarst\u00e5r eller inte. En bortskrivning kan g\u00f6ras innan eventuella r\u00e4ttsliga \u00e5tg\u00e4rder mot l\u00e5ntagaren, f\u00f6r att \u00e5tervinna skulden, har slutf\u00f6rts. \u00c4ven om en fordran som inte kan drivas in bortskrivs eller avf\u00f6rs fr\u00e5n balansr\u00e4k- ningen har kunden en r\u00e4ttslig skyldighet att betala den ute- st\u00e5ende skulden. Vid bed\u00f6mningen av huruvida os\u00e4kra l\u00e5ne- fordringar kan \u00e5tervinnas och om bortskrivning kr\u00e4vs, \u00e4r det framf\u00f6r allt l\u00e5nefordringar med f\u00f6ljande egenskaper som st\u00e5r i fokus (listan \u00e4r inte utt\u00f6mmande): \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r kunderna \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar sena med betalningen. Om en l\u00e5nefordring, eller del av den, efter den h\u00e4r bed\u00f6mningen anses vara om\u00f6jlig att driva in, bortskrivs den. \u2022 L\u00e5nefordringar som omfattas av insolvensf\u00f6rfaranden och har l\u00e5g s\u00e4kerhetst\u00e4ckning. \u2022 L\u00e5nefordringar d\u00e4r juridiska kostnader f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6rbruka beh\u00e5llningen fr\u00e5n konkursf\u00f6rfarandet, med l\u00e5ga \u00e5tervin- ningsv\u00e4rden som f\u00f6ljd. \u2022 Delbortskrivning kan vara befogad n\u00e4r det finns rimliga ekonomiska bel\u00e4gg f\u00f6r att l\u00e5ntagaren inte kan \u00e5terbetala hela beloppet, det vill s\u00e4ga en avsev\u00e4rd del av skulden kan inte p\u00e5 rimliga grunder s\u00e4gas vara \u00e5tervinningsbar genom f\u00f6rmildrande kreditvillkor eller realisering av s\u00e4kerheter. \u2022 Rekonstruktionsfall. Diskonteringsr\u00e4nta Diskonteringsr\u00e4ntan som anv\u00e4nds f\u00f6r v\u00e4rdering av os\u00e4kra l\u00e5nefordringar motsvarar den ursprungliga effektiva r\u00e4ntan f\u00f6r l\u00e5n h\u00e4nf\u00f6rliga till en enskild kund eller, i f\u00f6rekommande fall, till en grupp av l\u00e5nefordringar. Om s\u00e5 anses l\u00e4mpligt kan diskonteringsr\u00e4ntan baseras p\u00e5 en metod som resulterar i en nedskrivning som utg\u00f6r en rimlig uppskattning, ber\u00e4knad enligt effektivr\u00e4ntemetoden. Omstrukturerade l\u00e5nefordringar och modifieringar Med en omstrukturerad l\u00e5nefordran avses i detta samman- hang en l\u00e5nefordran d\u00e4r Nordea har beviljat l\u00e5ntagaren efter- gifter till f\u00f6ljd av dennes ekonomiska sv\u00e5righeter och d\u00e4r s\u00e5dana eftergifter har gett upphov till en kreditf\u00f6rlust f\u00f6r Nordea. Efter omstrukturering betraktas l\u00e5nefordran vanligen inte l\u00e4ngre som os\u00e4ker om \u00e5tagandena fullf\u00f6ljs i enlighet med de nya villkoren. I det fall en \u00e5tervinning sker redovisas betal- ningen som en \u00e5tervinning av kreditf\u00f6rluster. Modifiering av de avtalsenliga kassafl\u00f6dena f\u00f6r l\u00e5n till kunder med ekonomiska sv\u00e5righeter (f\u00f6rmildrande kreditvillkor) mins- kar det redovisade l\u00e5nebeloppet, brutto. Normalt \u00e4r denna minskning mindre \u00e4n den befintliga reserveringen, och ingen f\u00f6rlust redovisas i resultatr\u00e4kningen till f\u00f6ljd av modifiering. Om de \u00e4r betydande, minskas bruttobeloppen (l\u00e5n och reservering). Tillg\u00e5ngar \u00f6vertagna f\u00f6r skyddande av fordran I en finansiell omstrukturering kan l\u00e5ngivaren komma att avst\u00e5 fr\u00e5n l\u00e5nefordringar till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r l\u00e5ntagaren och i utby- te mot denna eftergift ta \u00f6ver tillg\u00e5ngar som l\u00e4mnats som s\u00e4kerhet f\u00f6r l\u00e5nen, aktier som emitterats av l\u00e5ntagaren eller andra tillg\u00e5ngar. En tillg\u00e5ng \u00f6vertagen f\u00f6r skyddande av for- dran redovisas i balansr\u00e4kningen tillsammans med liknande tillg\u00e5ngar som redan innehas av Nordea. En \u00f6vertagen fastig- het som inte innehas f\u00f6r eget utnyttjande redovisas till exem- pel tillsammans med andra f\u00f6rvaltningsfastigheter. Alla tillg\u00e5ngar som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran redovisas vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet till verkligt v\u00e4rde och eventuell skillnad mellan l\u00e5nets redovisade v\u00e4rde och det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 den \u00f6vertagna tillg\u00e5ngen redovisas under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 redovis- ningsdagen blir tillg\u00e5ngens anskaffningsv\u00e4rde eller upplupna anskaffningsv\u00e4rde, beroende p\u00e5 vad som \u00e4r till\u00e4mpligt. Under efterf\u00f6ljande perioder v\u00e4rderas tillg\u00e5ngar som \u00f6vertagits f\u00f6r skyddande av fordran i enlighet med g\u00e4llande v\u00e4rderings- principer f\u00f6r tillg\u00e5ngsslaget. F\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderas d\u00e5 till verkligt v\u00e4rde. \u00d6vertagna finansiella tillg\u00e5ngar klassifi- ceras generellt i kategorin \u201dVerkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kning- en\u201d och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Eventuella v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar efter den \u00f6vertagna tillg\u00e5ng- ens f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4lle, redovisas i resultatr\u00e4kningen i enlighet med koncernens principer f\u00f6r presentation av till- g\u00e5ngsslaget. Posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d i resultatr\u00e4kning- en p\u00e5verkas f\u00f6ljaktligen inte av nya v\u00e4rderingar av den \u00f6ver- tagna tillg\u00e5ngen efter f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet . Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Ledningen m\u00e5ste g\u00f6ra kritiska bed\u00f6mningar och uppskatt- ningar vid ber\u00e4kningen av reserveringar f\u00f6r os\u00e4kra l\u00e5neford- ringar. Nordeas samlade utl\u00e5ning v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, f\u00f6re reserveringar f\u00f6r os\u00e4kra l\u00e5nefordringar, uppgick till 276 025 mn euro (279 614 mn euro) vid \u00e5rets slut. F\u00f6r att ber\u00e4kna reserver f\u00f6r individuellt betydande os\u00e4kra fordringar g\u00f6rs bed\u00f6mningar f\u00f6r att uppskatta beloppet och tidpunkten f\u00f6r de f\u00f6rv\u00e4ntade kassafl\u00f6dena fr\u00e5n kunderna enligt olika scenarier, inklusive v\u00e4rdering av eventuella s\u00e4ker- heter som erh\u00e5llits. Bed\u00f6mningar g\u00f6rs ocks\u00e5 f\u00f6r att komma fram till sannolikheten f\u00f6r att de olika scenarierna intr\u00e4ffar. Bed\u00f6mningar g\u00f6rs f\u00f6r att v\u00e4rdera n\u00e4r en exponering har resulterat i en betydande \u00f6kning av kreditrisken. N\u00e4r s\u00e5 \u00e4r fallet ska reserveringen spegla f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster under den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden, till skillnad fr\u00e5n exponeringar vars kredi- trisk inte har \u00f6kat markant d\u00e4r reserveringen avser f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster under de kommande 12 m\u00e5naderna. Bed\u00f6mning- ar g\u00f6rs ocks\u00e5 vid valet av modeller som anv\u00e4nder andra para- metrar vid ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, till exempel den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00f6ptiden som anv\u00e4nds i kategori 2, samt vid bed\u00f6mningen av huruvida parametrarna som anv\u00e4nder histo- riska data \u00e4r relevanta f\u00f6r uppskattning av framtida f\u00f6rluster. De statistiska modeller som anv\u00e4nds f\u00f6r att ber\u00e4kna reser- veringarna baseras p\u00e5 makroekonomiska scenarier, vilket kr\u00e4- ver att ledningen g\u00f6r bed\u00f6mningar n\u00e4r de tar fram s\u00e5dana scenarier och anger sannolikheten f\u00f6r att de olika scenarierna intr\u00e4ffar. Bed\u00f6mningar g\u00f6rs ocks\u00e5 f\u00f6r att komma fram till i vil- ken utstr\u00e4ckning parametrarna f\u00f6r de olika scenarierna, som baserats p\u00e5 historiska data, \u00e4r relevanta f\u00f6r uppskattning av framtida f\u00f6rluster. Justeringar g\u00f6rs av de modellber\u00e4knade avs\u00e4ttningarna om de historiska uppgifterna inte i tillr\u00e4cklig utstr\u00e4ckning speglar ledningens syn p\u00e5 de f\u00f6rv\u00e4ntade kredit- f\u00f6rlusterna. Uppskattningen av modelljusteringar i efterhand kr\u00e4ver att ledningen g\u00f6r kritiska bed\u00f6mningar. F\u00f6r information om kritiska bed\u00f6mningar vid uppr\u00e4ttandet av denna \u00e5rsredovisningen till f\u00f6ljd av os\u00e4kerhet kring hur h\u00f6gre energi- och r\u00e5varupriser och l\u00e4gre privatkonsumtion i olika sektorer p\u00e5 l\u00e5ng sikt kan komma att p\u00e5verka Nordeas redovisning, se not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d .
Utl\u00e5ning och os\u00e4kra l\u00e5nefordringar
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Utl\u00e5ning v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde
74 728
73 248
Utl\u00e5ning v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde som inte \u00e4r os\u00e4kra (kategori 1 och 2)
273 568
277 359
Os\u00e4kra l\u00e5nefordringar (kategori 3)
2 457
2 255
- varav reglerade
1 091
1 111
- varav oreglerade
1 366
1 144
Utl\u00e5ning f\u00f6re reserver
350 753
352 862
- varav centralbanker och kreditinstitut
4 293
5 475
Reserver f\u00f6r individuellt v\u00e4rderade l\u00e5nefordringar (kategori 3)
-1 037
-1 045
- varav reglerade
-453
-556
- varav oreglerade
-584
-489
Reserver f\u00f6r gruppvisa v\u00e4rderade l\u00e5nefordringar (kategori 1 och 2)
-616
-628
Reserver
-1 653
-1 673
- varav centralbanker och kreditinstitut
-21
-29
Utl\u00e5ning, redovisat v\u00e4rde
349 100
351 189
Nordea har l\u00e5nat ut 164 md euro (159 md euro) i hypoteksl\u00e5n. Inga krediter till f\u00f6rmedlare eller offentlig sektor har beviljats .
Redovisat v\u00e4rde f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, f\u00f6re reserver
Centralbanker och kreditinstitut
Allm\u00e4nheten
Summa
Mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Ing\u00e5ende balans
per 1 jan 2023
2 833
8
13
2 854
261 740
12 778
2 242
276 760
264 573
12 786
2 255
279 614
Nya eller f\u00f6rv\u00e4rvade
l\u00e5nefordringar
5 123
6
\u2013
5 129
79 531
572
68
80 171
84 654
578
68
85 300
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 1 och 2,
netto
2
-2
\u2013
\u2013
-3 984
3 984
\u2013
\u2013
-3 982
3 982
\u2013
\u2013
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 2 och 3,
netto
\u2013
0
0
\u2013
\u2013
-142
142
\u2013
\u2013
-142
142
\u2013
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 1 och 3,
netto
0
\u2013
0
\u2013
-132
\u2013
132
\u2013
-132
\u2013
132
\u2013
\u00c5terbetalda eller
borttagna l\u00e5ne-
fordringar
-3 397
-3
-13
-3 413
-60 122
-2 606
-534
-63 262
-63 519
-2 609
-547
-66 675
Bortskrivna
l\u00e5nefordringar
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-245
-245
\u2013
\u2013
-245
-245
\u00d6vriga f\u00f6r\u00e4ndringar
-2 392
-1
4
-2 389
-19 993
1 791
669
-17 533
-22 385
1 790
673
-19 922
Valutakurs-
differenser
910
0
0
910
-2 758
-178
-21
-2 957
-1 848
-178
-21
-2 047
Utg\u00e5ende balans
per 31 dec 2023
3 079
8
4
3 091
254 282
16 199
2 453
272 934
257 361
16 207
2 457
276 025
1 1) \u00d6vriga f\u00f6r\u00e4ndringar avser fr\u00e4mst f\u00f6r\u00e4ndrat utnyttjande av kreditramar som beviljats tidigare \u00e5r samt revolverande krediter.
Centralbanker och kreditinstitut
Allm\u00e4nheten
Summa
Mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Ing\u00e5ende balans
per 1 jan 2022
1 777
14
0
1 791
255 832
12 733
3 512
272 077
257 609
12 747
3 512
273 868
Nya eller f\u00f6rv\u00e4rvade
l\u00e5nefordringar
3 442
1
\u2013
3 443
87 051
536
81
87 668
90 493
537
81
91 111
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 1 och 2,
netto
5
-5
\u2013
\u2013
-950
950
\u2013
\u2013
-945
945
\u2013
\u2013
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 2 och 3,
netto
\u2013
0
0
\u2013
\u2013
-147
147
\u2013
\u2013
-147
147
\u2013
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 1 och 3,
netto
-18
\u2013
18
\u2013
-238
\u2013
238
\u2013
-256
\u2013
256
\u2013
\u00c5terbetalda eller
borttagna l\u00e5ne-
fordringar
-3 562
-4
0
-3 566
-58 471
-2 235
-612
-61 318
-62 033
-2 239
-612
-64 884
Bortskrivna
l\u00e5nefordringar
\u2013
\u2013
-5
-5
\u2013
\u2013
-701
-701
\u2013
\u2013
-706
-706
\u00d6vriga f\u00f6r\u00e4ndringar
575
2
0
577
-13 812
1 198
-383
-12 997
-13 237
1 200
-383
-12 420
Valutakurs-
differenser
614
0
0
614
-7 672
-257
-40
-7 969
-7 058
-257
-40
-7 355
Utg\u00e5ende balans
per 31 dec 2022
2 833
8
13
2 854
261 740
12 778
2 242
276 760
264 573
12 786
2 255
279 614
1 1) \u00d6vriga f\u00f6r\u00e4ndringar avser fr\u00e4mst \u00f6kat utnyttjande av kreditramar som beviljats tidigare \u00e5r samt revolverande krediter
F\u00f6r\u00e4ndring av reserver f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
Centralbanker och kreditinstitut
Allm\u00e4nheten
Summa
Mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1 Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1 Kategori 2
Kategori 3
Summa
Ing\u00e5ende balans
per 1 jan 2023
-4
0
-25
-29
-216
-408
-1 020
-1 644
-220
-408
-1 045
-1 673
Nya eller f\u00f6rv\u00e4rvade
l\u00e5nefordringar
-2
0
0
-2
-65
-26
-14
-105
-67
-26
-14
-107
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 1
till kategori 2
0
0
\u2013
0
12
-166
\u2013
-154
12
-166
\u2013
-154
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 1
till kategori 3
0
\u2013
0
0
1
\u2013
-84
-83
1
\u2013
-84
-83
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 2
till kategori 1
0
0
\u2013
0
-6
63
\u2013
57
-6
63
\u2013
57
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 2
till kategori 3
\u2013
0
0
0
\u2013
21
-113
-92
\u2013
21
-113
-92
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 3
till kategori 1
0
\u2013
0
0
0
\u2013
9
9
0
\u2013
9
9
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 3
till kategori 2
\u2013
0
0
0
\u2013
-4
25
21
\u2013
-4
25
21
F\u00f6r\u00e4ndringar i kredit-
risk utan \u00f6verf\u00f6ringar
mellan kategorier
-1
0
9
8
23
45
-2
66
22
45
7
74
\u00c5terbetalda eller s\u00e5lda
l\u00e5nefordringar
2
0
0
2
47
63
83
193
49
63
83
195
Bortskrivna l\u00e5ne-fordringar
med minskning av reserver
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
88
88
\u2013
\u2013
88
88
Valutakursdifferenser
0
0
0
0
3
2
7
12
3
2
7
12
Utg\u00e5ende balans
per 31 dec 2023
-5
0
-16
-21
-201
-410
-1 021
-1 632
-206
-410
-1 037
-1 653
Centralbanker och kreditinstitut
Allm\u00e4nheten
Summa
Mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1 Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1 Kategori 2
Kategori 3
Summa
Ing\u00e5ende balans
per 1 jan 2022
-3
0
0
-3
-194
-399
-1 610
-2 203
-197
-399
-1 610
-2 206
Nya eller f\u00f6rv\u00e4rvade
l\u00e5nefordringar
-2
0
0
-2
-69
-30
-8
-107
-71
-30
-8
-109
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
1 till kategori 2
0
0
\u2013
0
4
-97
\u2013
-93
4
-97
\u2013
-93
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
1 till kategori 3
0
\u2013
-5
-5
1
\u2013
-60
-59
1
\u2013
-65
-64
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
2 till kategori 1
0
0
\u2013
0
-5
76
\u2013
71
-5
76
\u2013
71
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
2 till kategori 3
\u2013
0
0
0
\u2013
10
-89
-79
\u2013
10
-89
-79
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
3 till kategori 1
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
0
\u2013
27
27
0
\u2013
27
27
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
3 till kategori 2
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-6
29
23
\u2013
-6
29
23
F\u00f6r\u00e4ndringar i kredit-
risk utan \u00f6verf\u00f6ringar
mellan kategorier
0
0
-20
-20
-3
-46
-18
-67
-3
-46
-38
-87
\u00c5terbetalda eller s\u00e5lda
l\u00e5nefordringar
1
0
0
1
45
80
176
301
46
80
176
302
Bortskrivna l\u00e5ne-
fordringar med minskning
av reserver
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
509
509
\u2013
\u2013
509
509
Valutakursdifferenser
0
0
0
0
5
4
24
33
5
4
24
33
Utg\u00e5ende balans
per 31 dec 2022
-4
\u2013
-25
-29
-216
-408
-1 020
-1 644
-220
-408
-1 045
-1 673
Tabellerna visar f\u00f6r\u00e4ndringar i exponering/reserver f\u00f6r varje kategori under \u00e5ret. Om en exponering \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n t.ex. kategori 1 till kategori 2, g\u00f6rs en \u00e5terf\u00f6ring i kategori 1 och en \u00f6kning i kategori 2 . ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfLoansAndAdvancesToBanksExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-700": { "value": "
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
50 622
\u2013
\u2013
\u2013
50 622
Utl\u00e5ning till centralbanker
1 623
286
\u2013
\u2013
1 909
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
1 447
916
\u2013
\u2013
2 363
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
271 302
73 526
\u2013
\u2013
344 828
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
830
22 966
8 335
35 869
68 000
Aktier och andelar
\u2013
22 158
\u2013
\u2013
22 158
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
48 904
898
\u2013
49 802
Derivatinstrument
\u2013
26 525
\u2013
\u2013
26 525
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-871
\u2013
\u2013
\u2013
-871
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
796
7 575
\u2013
\u2013
8 371
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
405
\u2013
\u2013
\u2013
405
Summa
326 154
202 856
9 233
35 869
574 112
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 935 mn euro.
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
12 332
17 172
\u2013
29 504
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
202 618
7 444
\u2013
210 062
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
51 573
51 573
Emitterade v\u00e4rdepapper
129 183
\u2013
53 365
182 548
Derivatinstrument
\u2013
30 794
\u2013
30 794
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-869
\u2013
\u2013
-869
\u00d6vriga skulder
3 757
8 404
\u2013
12 161
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
8
\u2013
\u2013
8
Efterst\u00e4llda skulder
5 720
\u2013
\u2013
5 720
Summa
352 749
63 814
104 938
521 501
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 103 mn euro
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
61 815
\u2013
\u2013
\u2013
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker
6
879
\u2013
\u2013
885
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
2 819
1 742
\u2013
\u2013
4 561
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
275 116
70 627
\u2013
\u2013
345 743
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
40
24 079
11 612
32 495
68 226
Aktier och andelar
\u2013
16 099
\u2013
\u2013
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
42 114
668
\u2013
42 782
Derivatinstrument
\u2013
36 578
\u2013
\u2013
36 578
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 116
\u2013
\u2013
\u2013
-2 116
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
2 240
6 360
\u2013
\u2013
8 600
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
475
\u2013
\u2013
\u2013
475
Summa
340 395
198 478
12 280
32 495
583 648
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 046 mn euro .
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
22 423
10 446
\u2013
32 869
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
210 814
6 650
\u2013
217 464
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
44 770
44 770
Emitterade v\u00e4rdepapper
128 488
\u2013
51 315
179 803
Derivatinstrument
\u2013
40 102
\u2013
40 102
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 175
\u2013
\u2013
-2 175
\u00d6vriga skulder
5 192
10 202
\u2013
15 394
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
7
\u2013
\u2013
7
Efterst\u00e4llda skulder
5 401
\u2013
\u2013
5 401
Summa
370 150
67 400
96 085
533 635
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 080 mn euro
Likvida medel
F\u00f6ljande poster ing\u00e5r i likvida medel:
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Kassa och tillgodohavanden hos
centralbanker
50 622
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker, betalbar
vid anfordran
3
5
Utl\u00e5ning till kreditinstitut, betalbar
vid anfordran
737
1 057
Summa
51 362
62 877
Kassatillg\u00e5ngar omfattar lagliga betalningsmedel inklusive
utl\u00e4ndska sedlar och mynt. Tillgodohavanden hos centralban-
ker utg\u00f6rs av tillgodohavanden p\u00e5 konton hos centralbanker
och postgiron i myndighetsform, d\u00e4r f\u00f6ljande f\u00f6ruts\u00e4ttningar
\u00e4r uppfyllda:
\u2022 Centralbanken eller postgirot \u00e4r hemmah\u00f6rande i det land
d\u00e4r institutet \u00e4r etablerat.
\u2022 Tillgodohavandet p\u00e5 kontot kan disponeras fritt n\u00e4r som
helst.
Utl\u00e5ning till kreditinstitut, betalbar vid anfordran, utg\u00f6rs av
likvida tillg\u00e5ngar som inte utg\u00f6rs av obligationer och andra
r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper. Utl\u00e5ning till centralbanker, betal-
bar vid anfordran, innefattar instrument som Nordea omedel-
bart har r\u00e4tt att s\u00e4lja vidare.
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfCashAndBankBalancesAtCentralBanksExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-701": { "value": "
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
50 622
\u2013
\u2013
\u2013
50 622
Utl\u00e5ning till centralbanker
1 623
286
\u2013
\u2013
1 909
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
1 447
916
\u2013
\u2013
2 363
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
271 302
73 526
\u2013
\u2013
344 828
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
830
22 966
8 335
35 869
68 000
Aktier och andelar
\u2013
22 158
\u2013
\u2013
22 158
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
48 904
898
\u2013
49 802
Derivatinstrument
\u2013
26 525
\u2013
\u2013
26 525
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-871
\u2013
\u2013
\u2013
-871
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
796
7 575
\u2013
\u2013
8 371
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
405
\u2013
\u2013
\u2013
405
Summa
326 154
202 856
9 233
35 869
574 112
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 935 mn euro.
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
12 332
17 172
\u2013
29 504
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
202 618
7 444
\u2013
210 062
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
51 573
51 573
Emitterade v\u00e4rdepapper
129 183
\u2013
53 365
182 548
Derivatinstrument
\u2013
30 794
\u2013
30 794
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-869
\u2013
\u2013
-869
\u00d6vriga skulder
3 757
8 404
\u2013
12 161
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
8
\u2013
\u2013
8
Efterst\u00e4llda skulder
5 720
\u2013
\u2013
5 720
Summa
352 749
63 814
104 938
521 501
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 103 mn euro
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
61 815
\u2013
\u2013
\u2013
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker
6
879
\u2013
\u2013
885
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
2 819
1 742
\u2013
\u2013
4 561
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
275 116
70 627
\u2013
\u2013
345 743
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
40
24 079
11 612
32 495
68 226
Aktier och andelar
\u2013
16 099
\u2013
\u2013
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
42 114
668
\u2013
42 782
Derivatinstrument
\u2013
36 578
\u2013
\u2013
36 578
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 116
\u2013
\u2013
\u2013
-2 116
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
2 240
6 360
\u2013
\u2013
8 600
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
475
\u2013
\u2013
\u2013
475
Summa
340 395
198 478
12 280
32 495
583 648
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 046 mn euro .
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
22 423
10 446
\u2013
32 869
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
210 814
6 650
\u2013
217 464
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
44 770
44 770
Emitterade v\u00e4rdepapper
128 488
\u2013
51 315
179 803
Derivatinstrument
\u2013
40 102
\u2013
40 102
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 175
\u2013
\u2013
-2 175
\u00d6vriga skulder
5 192
10 202
\u2013
15 394
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
7
\u2013
\u2013
7
Efterst\u00e4llda skulder
5 401
\u2013
\u2013
5 401
Summa
370 150
67 400
96 085
533 635
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 080 mn euro K3.6 S\u00e4kringsredovisning Redovisningsprinciper N\u00e4r ett s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llande uppfyller de angivna kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning i IAS 39, anv\u00e4nder Nordea en av f\u00f6l- jande tre typer av s\u00e4kringsredovisning: \u2022 s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde \u2022 kassafl\u00f6dess\u00e4kring \u2022 s\u00e4kring av nettoinvesteringar. Nordea har, efter policybeslut i enlighet med IFRS 9, valt att forts\u00e4tta till\u00e4mpa s\u00e4kringsredovisning enligt EU:s \u201dcarve out\u201d- version av IAS 39. Enligt EU:s \u201dcarve out\u201d-version av IAS 39 kan makros\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde till exempel anv\u00e4ndas f\u00f6r avistainl\u00e5ning (j\u00e4mf\u00f6r IAS 39 publicerad av IASB), och ineffektivitet i sam- band med s\u00e4kring av tillg\u00e5ngar med m\u00f6jlighet till f\u00f6rtida in l\u00f6sen redovisas f\u00f6rst n\u00e4r den reviderade ber\u00e4kningen av kassafl\u00f6desbeloppet hamnar under den nedre skiktgr\u00e4nsen. F\u00f6r att f\u00e5 till\u00e4mpa s\u00e4kringsredovisning kr\u00e4vs att s\u00e4kringen har en h\u00f6g effektivitet. En s\u00e4kring anses ha detta om det vid ing\u00e5ngen och under s\u00e4kringens hela l\u00f6ptid kan f\u00f6rv\u00e4ntas att f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, med avseende p\u00e5 den s\u00e4krade risken, v\u00e4sentligen neutraliseras av f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet. Utfallet ska ligga inom intervallet 80\u2013125 procent. Transaktioner som genomf\u00f6rs i enlighet med Nordeas s\u00e4k- ringsm\u00e5l, men som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredo- visning, \u00e4r ekonomiska s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden. S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde till\u00e4mpas n\u00e4r derivat anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 en redovisad till- g\u00e5ng eller skuld h\u00e4nf\u00f6rlig till en specifik risk. S\u00e4kring av verk- ligt v\u00e4rde kan till\u00e4mpas p\u00e5 b\u00e5de mikroniv\u00e5 (enskilda tillg\u00e5ng- ar/skulder eller st\u00e4ngda portf\u00f6ljer av tillg\u00e5ngar/skulder, d\u00e4r en eller flera poster s\u00e4kras med hj\u00e4lp av ett eller flera s\u00e4k- ringsinstrument), och makroniv\u00e5 (\u00f6ppna portf\u00f6ljer, d\u00e4r grup- per av poster s\u00e4kras med hj\u00e4lp av flera s\u00e4kringsinstrument). F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 derivat (s\u00e4kringsinstru- ment) liksom f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, h\u00e4nf\u00f6rliga till de risker som s\u00e4kras, redovisas separat i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Om s\u00e4kringen \u00e4r effektiv tar f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten respektive s\u00e4kringsinstrumentet ut varandra. F\u00f6r\u00e4ndringarna i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, h\u00e4nf\u00f6rliga till riskerna s\u00e4krade med derivatinstrumentet, avspeglas i en justering av den s\u00e4krade postens redovisade v\u00e4rde som ocks\u00e5 redovisas i resultatr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krade poster p\u00e5 makroniv\u00e5, v\u00e4rde- rade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, redovisas i balansr\u00e4k- ningen separerat under posten \u201dF\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer\u201d. Eventuell ineffektiv del av s\u00e4kringen redovisas i resultat- r\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Om s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet inte uppfyller kraven f\u00f6r s\u00e4krings- redovisning avslutas s\u00e4kringsredovisningen. S\u00e4kringsinstru- mentet v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, fram till den tidpunkt d\u00e5 s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet avslutas, resultatf\u00f6rs linj\u00e4rt \u00f6ver den s\u00e4krade postens \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid. Kassafl\u00f6dess\u00e4kring Kassafl\u00f6dess\u00e4kring till\u00e4mpas f\u00f6r s\u00e4kring av risk h\u00e4nf\u00f6rlig till variationer i framtida kassafl\u00f6den. Den del av vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet som bed\u00f6ms vara en effek- tiv s\u00e4kring redovisas i \u00f6vrigt totalresultat och ackumuleras i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital. Den ineffektiva delen av vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstru- mentet redovisas under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d i resultatr\u00e4kningen. S\u00e4kringen bed\u00f6ms vara ineffektiv i den utstr\u00e4ckning som den ackumulerade f\u00f6r\u00e4nd- ringen i verkligt v\u00e4rde sedan s\u00e4kringen ingicks \u00e4r st\u00f6rre f\u00f6r s\u00e4kringsinstrumentet \u00e4n f\u00f6r den s\u00e4krade posten. Vinster eller f\u00f6rluster p\u00e5 s\u00e4kringsinstrument som redovi- sats i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat omklassificeras och redovisas i resultat- r\u00e4kningen i samma period som den s\u00e4krade posten p\u00e5verkar resultatr\u00e4kningen, normalt i den period n\u00e4r r\u00e4nteint\u00e4kten eller r\u00e4ntekostnaden redovisas. En s\u00e4krad post i en kassafl\u00f6dess\u00e4kring kan vara h\u00f6gst san- nolika kassafl\u00f6den fr\u00e5n redovisade, eller framtida, tillg\u00e5ngar eller skulder. Derivat som anv\u00e4nds som s\u00e4kringsinstrument v\u00e4rderas alltid till verkligt v\u00e4rde. Om s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet inte uppfyller kraven f\u00f6r s\u00e4krings- redovisning avslutas s\u00e4kringsredovisningen. F\u00f6r kassafl\u00f6- dess\u00e4kringar redovisas f\u00f6r\u00e4ndringar i det orealiserade v\u00e4rdet p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet i resultatr\u00e4kningen fr\u00e5n och med det senaste tillf\u00e4llet d\u00e5 s\u00e4kringen bed\u00f6mdes vara effektiv. Den ackumulerade vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet, som sedan den period d\u00e5 s\u00e4kringen bed\u00f6mdes vara effektiv har redovisats i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat, omklassificeras fr\u00e5n eget kapi- tal till \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d i resultatr\u00e4k- ningen om den f\u00f6rv\u00e4ntade transaktionen inte l\u00e4ngre f\u00f6rv\u00e4n- tas intr\u00e4ffa. Om den f\u00f6rv\u00e4ntade transaktionen inte l\u00e4ngre \u00e4r h\u00f6gst san- nolik, men \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa, s\u00e5 kvarst\u00e5r den ackumule- rade vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet, som har redovisats under \u00f6vrigt totalresultat sedan den period d\u00e5 s\u00e4k- ringen bed\u00f6mdes vara effektiv, i \u00f6vrigt totalresultat till dess att transaktionen intr\u00e4ffar eller inte l\u00e4ngre f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa. S\u00e4kring av nettoinvesteringar S\u00e4kring av nettoinvesteringar till\u00e4mpas f\u00f6r s\u00e4kring av valuta- risk i nettoinvesteringar i utl\u00e4ndsk verksamhet. Valutarisk definieras som risken f\u00f6r f\u00f6rlust h\u00e4nf\u00f6rlig till investeringar i utl\u00e4ndsk verksamhet som har en annan funktionell valuta \u00e4n koncernens rapporteringsvaluta. Valutakurskomponenten i finansiella instrument som anv\u00e4nds som s\u00e4kringsinstrument i en s\u00e4kring av nettoinveste- ring i ett koncernf\u00f6retag redovisas, i den m\u00e5n s\u00e4kringen \u00e4r effektiv, under \u00f6vrigt totalresultat. Detta f\u00f6r att neutralisera de omr\u00e4kningsdifferenser som p\u00e5verkar \u00f6vrigt totalresultat n\u00e4r koncernf\u00f6retagen konsolideras, inklusive omv\u00e4rderingen av eventuella utvidgade nettoinvesteringar. Eventuell ineffek- tiv del av s\u00e4kringen redovisas i resultatr\u00e4kningen under \u201dNet- toresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Se \u00e4ven avsnittet \u201dOmr\u00e4kning av tillg\u00e5ngar och skulder i utl\u00e4ndsk valuta\u201d i not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d . Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar En viktig bed\u00f6mning i samband med redovisning av kassafl\u00f6- dess\u00e4kringar \u00e4r valet av metod f\u00f6r att testa effektiviteten. De s\u00e4kringsinstrument som anv\u00e4nds n\u00e4r Nordea till\u00e4mpar kassafl\u00f6dess\u00e4kring \u00e4r valutar\u00e4nteswappar (f\u00f6r medell\u00e5nga eller l\u00e5nga l\u00f6ptider) eller valutaswappar (f\u00f6r korta l\u00f6ptider), vilka alltid redovisas till verkligt v\u00e4rde. Valutakomponenten hanteras som en kassafl\u00f6dess\u00e4kring av valutarisk (inklusive valutabasismarginal och swappunkter) och r\u00e4ntekomponen- ten som en verklig v\u00e4rdes\u00e4kring av r\u00e4nterisk. Vid m\u00e4tningen av effektiviteten i dessa kassafl\u00f6dess\u00e4kringar anv\u00e4nds den hypotetiska derivatmetoden, vilket inneb\u00e4r att f\u00f6r\u00e4ndringen i en perfekt hypotetisk swap anses motsvara nuv\u00e4rdet av den ackumulerade f\u00f6r\u00e4ndringen i f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kassafl\u00f6- den f\u00f6r den s\u00e4krade transaktionen (valutakomponenten). Fastst\u00e4llandet av egenskaper f\u00f6r den perfekta hypotetiska swappen kr\u00e4ver kritiska bed\u00f6mningar .
Derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringredovisning
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2023, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde
3 990
5 587
199 492
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar
1 625
301
20 491
S\u00e4kring av nettoinvesteringar
499
734
4 861
Summa
6 114
6 622
224 844
1 1 31 dec 2022, mn euro
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
Positivt
Negativt
belopp
S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde
4 899
7 514
190 844
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar
1 466
251
18 738
S\u00e4kring av nettoinvesteringar
241
200
3 565
Summa
6 606
7 965
213 147
1 1 1) Vissa valutar\u00e4nteswappar anv\u00e4nds som b\u00e5de s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde och kassa- fl\u00f6dess\u00e4kringar. De nominella v\u00e4rdena f\u00f6r dessa instrument har f\u00f6rdelats p\u00e5 raderna s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde och kassafl\u00f6dess\u00e4kringar i tabellen ovan baserat p\u00e5 de relativa verkliga v\u00e4rdena p\u00e5 dessa s\u00e4kringsinstrument. Det totala nominella v\u00e4rdet p\u00e5 valutar\u00e4nteswappar uppg\u00e5r per 31 december 2023 till 20 162 mn euro (22 494 mn euro). Tabellen ovan visar verkligt v\u00e4rde liksom nominella belopp f\u00f6r derivatinstrument som anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning. De nominella beloppen anger utest\u00e5ende transaktionsvolym vid \u00e5rets slut och ger inte n\u00e5gon indikation om vare sig mark- nadsrisk eller kreditrisk. Verkligt v\u00e4rde och nominellt belopp f\u00f6r derivat i denna not avser derivatens v\u00e4rde f\u00f6re kvittning mellan tillg\u00e5ngar och skulder i balansr\u00e4kningen (bruttobe- lopp) eftersom bruttobeloppet b\u00e4ttre speglar Nordeas expo- nering i f\u00f6rh\u00e5llande till den s\u00e4krade risken. Riskhantering Utifr\u00e5n sin riskhanteringspolicy har Nordea identifierat ett antal riskkategorier och motsvarande s\u00e4kringsstrategier med hj\u00e4lp av derivatinstrument, enligt beskrivningen i avsnitt 4 \u201dMarknadsrisk\u201d i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d. Nordea klassificerar sin exponering f\u00f6r marknadsrisk som antingen handelsportf\u00f6lj (handelslagret) eller icke-handels- portf\u00f6lj (\u00f6vrig verksamhet), och dessa hanteras separat. Handelslagret utg\u00f6rs av alla finansiella instrument som Nordea innehar i handelssyfte eller i syfte att risks\u00e4kra instru- ment som innehas i handelssyfte. Instrument som innehas i handelssyfte \u00e4r de som innehas kortfristigt f\u00f6r senare f\u00f6rs\u00e4lj- ning eller d\u00e4r avsikten \u00e4r att dra f\u00f6rdel av faktiska eller f\u00f6rv\u00e4n- tade kortsiktiga skillnader i k\u00f6p- och s\u00e4ljkurser, eller av andra kurs- eller r\u00e4ntef\u00f6r\u00e4ndringar. \u00d6vrig verksamhet innefattar alla innehav utanf\u00f6r handels- lagret. Alla s\u00e4kringar som uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsre- dovisning hanteras som instrument inom \u00f6vrig verksamhet. S\u00e4kringsinstrumenten och de s\u00e4krade riskerna beskrivs n\u00e4r- mare nedan, per risk och typ av s\u00e4kringsredovisning N\u00e4r s\u00e4kringen ing\u00e5s dokumenterar Nordea formellt hur s\u00e4k- ringsf\u00f6rh\u00e5llandet uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning, inklusive det ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llandet mellan den s\u00e4krade posten och s\u00e4kringsinstrumentet, bland annat risktyp, riskhan- teringsm\u00e5l och strategi f\u00f6r risks\u00e4kringen, samt vilken metod som har anv\u00e4nts f\u00f6r att fortl\u00f6pande bed\u00f6ma s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llan- dets effektivitet. R\u00e4nterisk Nordeas huvudsakliga aff\u00e4rsmodell g\u00e5r ut p\u00e5 att anv\u00e4nda bankens inl\u00e5ning till att erbjuda sina kunder l\u00e5n och andra finansieringsprodukter och skuldinstrument. R\u00e4nterisk \u00e4r den inverkan som r\u00e4ntef\u00f6r\u00e4ndringar kan f\u00e5 p\u00e5 Nordeas margina- ler, resultat och eget kapital. R\u00e4nterisk uppst\u00e5r genom bris- tande \u00f6verensst\u00e4mmelse mellan r\u00e4nteb\u00e4rande tillg\u00e5ngar och r\u00e4nteb\u00e4rande skulder. Som en del i Nordeas riskhanteringsstrategi har styrelsen fastst\u00e4llt limiter g\u00e4llande r\u00e4ntek\u00e4nslighet och r\u00e4nteskillnader inom \u00f6vrig verksamhet. Dessa limiter \u00f6verensst\u00e4mmer med Nordeas risktolerans, och Nordea anpassar sina m\u00e5l med s\u00e4kringsredovisningen f\u00f6r att h\u00e5lla exponeringarna inom dessa limiter. Nordea har som policy att \u00f6vervaka positioner p\u00e5 daglig basis. F\u00f6r ytterligare information om m\u00e4tning av risker, se avsnitt 4 \u201dMarknadsrisk\u201d i not K11 \u201dRisk- och likviditets hantering\u201d. F\u00f6r s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden g\u00e4llande r\u00e4nterisk \u00e4r det risken f\u00f6r en f\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndringar i referensr\u00e4ntan som s\u00e4kras. S\u00e4kringskvoten upp- n\u00e5s genom att matcha derivatinstrumentens nominella belopp mot kapitalbeloppet i den s\u00e4krade posten. I syfte att s\u00e4kra och d\u00e4rigenom hantera risken och begr\u00e4nsa inverkan p\u00e5 Nordeas marginaler, resultat och eget kapital, anv\u00e4nder Nordea s\u00e4kringsinstrument f\u00f6r att byta r\u00e4ntefl\u00f6den till antingen fasta eller r\u00f6rliga r\u00e4ntor. De riskkomponenter i s\u00e4krade poster som koncernen har identifierat \u00e4r: \u2022 Referensr\u00e4nterisk som en del av r\u00e4nterisken, det vill s\u00e4ga interbankr\u00e4ntor (IBOR) som \u00e4ven innefattar nya alternativa referensr\u00e4ntor s\u00e5som SOFR, ESTR eller SONIA. Anv\u00e4ndning av referensr\u00e4nterisken kan inneb\u00e4ra att andra risker, till exempel kreditrisk och likviditetsrisk, undantas fr\u00e5n s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet. \u2022 Delar av kassafl\u00f6den fr\u00e5n s\u00e4krade poster. Referensr\u00e4ntan fastst\u00e4lls som en f\u00f6r\u00e4ndring i nuv\u00e4rdet av det framtida kassafl\u00f6det, ber\u00e4knad med hj\u00e4lp av referensr\u00e4ntans diskonteringskurvor. Referensr\u00e4ntan kan identifieras separat och v\u00e4rderas p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt, och den utg\u00f6r normalt den st\u00f6rsta delen av f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde eller kassafl\u00f6de. S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde Nordea anv\u00e4nder sig av r\u00e4nte- och valutar\u00e4nteswappar f\u00f6r att minska eller eliminera f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten till f\u00f6ljd av r\u00e4nterisk. S\u00e4krade poster utg\u00f6rs av tillg\u00e5ngar och skulder med fast r\u00e4nta i b\u00e5de lokal och utl\u00e4ndsk valuta, till exempel l\u00e5n, skuld- instrument i kategorin \"Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat\", inl\u00e5ning och emitterade v\u00e4rdepapper. S\u00e4kringsinstrument utg\u00f6rs av r\u00e4nte- och valutar\u00e4nteswap- par (den del som avser r\u00e4nterisk klassificeras som s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde). Nordea till\u00e4mpar s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 b\u00e5de mikro- och makroniv\u00e5. P\u00e5 mikroniv\u00e5 g\u00f6rs r\u00e4ntes\u00e4kring av dels skuld- instrument med fast r\u00e4nta i kategorin \"Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat\", dels emitterade v\u00e4rdepapper med fast r\u00e4nta. P\u00e5 makroniv\u00e5 g\u00f6rs risks\u00e4kring av ut- och inl\u00e5ning, d\u00e4r l\u00e5n med fast r\u00e4nta och tidsbunden inl\u00e5ning inledningsvis kvit- tas mot varandra och den \u00e5terst\u00e5ende exponeringen (netto- tillg\u00e5ng eller nettoskuld) risks\u00e4kras med en portf\u00f6lj av r\u00e4nte- swappar f\u00f6r en viss l\u00f6ptid. Vid test av s\u00e4kringens effektivitet anv\u00e4nder sig Nordea av b\u00e5de matchning av kritiska villkor (f\u00f6r effektivitetstest p\u00e5 f\u00f6r- hand) och regressionsanalys (f\u00f6r effektivitetstest i efterhand). Vid bed\u00f6mning i efterhand av s\u00e4kringens effektivitet v\u00e4rderar Nordea s\u00e4kringsinstrumentet till verkligt v\u00e4rde och j\u00e4mf\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringen av detta v\u00e4rde med f\u00f6r\u00e4ndringen av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten. M\u00e4tning av effektiviteten g\u00f6rs p\u00e5 kumulativ basis. Ineffektiva s\u00e4kringar kan bero p\u00e5: \u2022 skillnader i tidpunkten f\u00f6r kassafl\u00f6den fr\u00e5n den s\u00e4krade posten och s\u00e4kringsinstrumentet \u2022 anv\u00e4ndning av olika r\u00e4ntekurvor f\u00f6r diskontering av den s\u00e4krade posten och s\u00e4kringsinstrumentet \u2022 effekten av f\u00f6r\u00e4ndringar i Nordeas eller en motpartskredi- trisk p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentets verkliga v\u00e4rde \u2022 skillnader i f\u00f6rv\u00e4ntad och faktisk f\u00f6rtidsinl\u00f6sen av l\u00e5neportf\u00f6ljen. Nordea har ett risks\u00e4kringsprogram f\u00f6r inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid och till\u00e4mpar s\u00e4kringsredovisning enligt EU:s \u201dcarve out\u201d-version av IAS 39. Beteendemodellen och de riskpara- metrar som anv\u00e4nds granskas och/eller omkalibreras tv\u00e5 g\u00e5nger om \u00e5ret. Den senaste granskningen av modellen under 2023 var inriktad p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i k\u00e4nslighet gentemot kundernas \u00e4ndrade beteende till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndringar i f\u00f6r- h\u00e5llandet mellan marknadsr\u00e4ntor och kundr\u00e4ntor i det h\u00f6gre r\u00e4ntel\u00e4get. Detta p\u00e5verkade den f\u00f6rv\u00e4ntade r\u00e4nteprofilen (modellber\u00e4knad l\u00f6ptid) f\u00f6r inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid (modellber\u00e4knad uppdelning av inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid i en r\u00e4ntek\u00e4nslig och en icke-r\u00e4ntek\u00e4nslig del). Risks\u00e4kringsmetoden grundar sig p\u00e5 en m\u00e5lbest\u00e4md risk- s\u00e4kringskvot och ett avvikelseintervall som fastst\u00e4llts av Asset & Liability Committee (ALCO) och motsvarar Nordeas riskto- leranslimit f\u00f6r r\u00e4nterisk i \u00f6vrig verksamhet. Den \u00f6vergripande s\u00e4kringsstrategin \u00e4r att uppr\u00e4tth\u00e5lla en konservativ andel inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid ut\u00f6ver den s\u00e4krade andelen. Genomsnittlig volym f\u00f6r den risks\u00e4krade andelen uppgick 2023 till 31,1 md euro (24,3 md euro). Den 31 december mot- svarade den risks\u00e4krade andelen 35,4 md euro (27,4 md euro) och s\u00e4kringskvoten var 52 procent (40 procent). Risken att of\u00f6rutsedda uttag bland bankens kunder skulle f\u00e5 betydande inverkan p\u00e5 s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden g\u00e4llande inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid, eller leda till att dessa upph\u00f6r, \u00e4r enligt Nordeas bed\u00f6mning l\u00e5g. Nordea bed\u00f6mer risken och eventu- ella effekter av uttag, som skulle kunna medf\u00f6ra att s\u00e4krings- f\u00f6rh\u00e5llandena upph\u00f6r, inom ramen f\u00f6r det omv\u00e4nda stresstestprogrammet. Tabellen nedan visar ackumulerade justeringar av verkligt v\u00e4rde fr\u00e5n fortl\u00f6pande och avslutade risks\u00e4kringar.
S\u00e4krade poster
R\u00e4nterisk 2023
R\u00e4nterisk 2022
Redovisat v\u00e4rde f\u00f6r varav ackumulerade Redovisat v\u00e4rde f\u00f6r varav ackumulerade
s\u00e4krade tillg\u00e5ngar/ justeringar av s\u00e4kring s\u00e4krade tillg\u00e5ngar/ justeringar av s\u00e4kring
Mn euro skulder av verkligt v\u00e4rde skulder av verkligt v\u00e4rde
S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde \u2013 mikroniv\u00e5
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
20 963
-1
15 893
\u2013
Tillg\u00e5ngar
20 963
-1
15 893
\u2013
Emitterade v\u00e4rdepapper
65 575
-1 680
61 063
-3 998
Efterst\u00e4llda skulder
5 393
-341
4 861
-504
Skulder
70 968
-2 021
65 924
-4 502
2 2
R\u00e4nterisk 2023
R\u00e4nterisk 2022
Redovisat v\u00e4rde f\u00f6r varav ackumulerade Redovisat v\u00e4rde f\u00f6r varav ackumulerade
s\u00e4krade tillg\u00e5ngar/ justeringar av s\u00e4kring s\u00e4krade tillg\u00e5ngar/ justeringar av s\u00e4kring
Mn euro skulder av verkligt v\u00e4rde skulder av verkligt v\u00e4rde
S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde \u2013 makroniv\u00e5
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
50 987
\u2013
67 112
\u2013
Tillg\u00e5ngar
50 987
-871
67 112
-2 116
Skulder till kreditinstitut
1 355
\u2013
4 129
\u2013
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
35 392
\u2013
27 426
\u2013
Skulder
36 747
-869
31 555
-2 175
1, 2 1, 2 1) Ackumulerade justeringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r makros\u00e4kringar redovisas under balansposten \u201dF\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer\u201d. 2) Varav 45 mn euro (53 mn euro) avser avslutade s\u00e4kringar av r\u00e4nterisk Tabellen nedan inneh\u00e5ller upplysningar om s\u00e4kringsinstrument. S\u00e4kringsinstrument Verkligt v\u00e4rde Nominellt belopp31 dec 2023, mn euro Positivt Negativt S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde R\u00e4nterisk 3 990 5 587 199 492 Verkligt v\u00e4rde Nominellt belopp31 dec 2022, mn euro Positivt Negativt S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde R\u00e4nterisk 4 899 7 514 190 844 Tabellen nedan visar de f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4k- ringsinstrument respektive s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds f\u00f6r redovisning av s\u00e4kringsineffektivitet. Dessa f\u00f6r\u00e4ndringar redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. S\u00e4kringens ineffektivitet R\u00e4nterisk Mn euro 2023 2022 S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4kringsinstrument 1 763 -4 492 F\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds f\u00f6r redovisning av s\u00e4kringsineffektivitet -1 772 4 522 S\u00e4kringsineffektivitet redovisad i resultatr\u00e4kningen 1, 2 -9 30 1) Redovisat under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. 2) Vid upplysning av s\u00e4kringens effektivitet, har v\u00e4rdejusteringar (CVA, DVA och FFVA) inte beaktats eftersom de inte \u00e4r v\u00e4sentliga. K\u00e4llor till ineffektivitet kan exempelvis vara bristande \u00f6ver- ensst\u00e4mmelse mellan justeringsintervallen f\u00f6r swappen res- pektive referensr\u00e4ntan och det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 swappens r\u00f6rliga r\u00e4ntefl\u00f6de p\u00e5 andra dagar \u00e4n r\u00e4ntejusteringsdagen. Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar Nordea till\u00e4mpar kassafl\u00f6dess\u00e4kring vid s\u00e4kring av r\u00e4nterisk i utl\u00e5ning och uppl\u00e5ning till r\u00f6rliga r\u00e4ntor. Nordeas kassafl\u00f6dess\u00e4kring av r\u00e4nterisk avser risken f\u00f6r variation i framtida r\u00e4ntebetalningar (betalda och erh\u00e5llna) till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndringar i referensr\u00e4ntan f\u00f6r prognostiserade transaktioner och f\u00f6r redovisade finansiella tillg\u00e5ngar och skulder. Den h\u00e4r variationen i kassafl\u00f6dena risks\u00e4kras med hj\u00e4lp av r\u00e4nteswappar och valutar\u00e4nteswappar, d\u00e4r r\u00e4ntebe- talningarna byts till fast r\u00e4nta i enlighet med Nordeas policyer och riskhanteringsstrategi som i beskrivs i avsnittet \u201dMark- nadsrisk\u201d i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d. Vid m\u00e4tning i efterhand av kassafl\u00f6dess\u00e4kringarnas effek- tivitet anv\u00e4nds den hypotetiska derivatmetoden, vilket inne- b\u00e4r att f\u00f6r\u00e4ndringen i en perfekt hypotetisk swap anses mot- svara nuv\u00e4rdet av den ackumulerade f\u00f6r\u00e4ndringen i f\u00f6rv\u00e4n- tade framtida kassafl\u00f6den fr\u00e5n den s\u00e4krade transaktionen. Det hypotetiska derivatet motsvarar egenskaperna hos de s\u00e4krade posterna (l\u00e5n med r\u00f6rlig r\u00e4nta), sett till s\u00e4krad volym, r\u00e4ntejusteringsdagar och r\u00e4ntebetalningsperioder. S\u00e4kring- ens effektivitet ber\u00e4knas p\u00e5 kumulativ basis, genom att j\u00e4m- f\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ndringar i en portf\u00f6lj av r\u00e4nteswappar (s\u00e4kringsin- strument) och hypotetiska derivat. F\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rderingen av s\u00e4kringsinstrument som ing\u00e5r i effektiva s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llan- den redovisas ackumulerat i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kring- ar under eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat. De m\u00f6jliga k\u00e4llorna till ineffektivitet i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar kan normalt vara desamma som i s\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde (se ovan). F\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar \u00e4r emellertid risken f\u00f6r f\u00f6rtidsinl\u00f6sen mindre relevant. H\u00e4r orsakas s\u00e4kringsineffekti- viteten ist\u00e4llet huvudsakligen av f\u00f6r\u00e4ndringar i tidpunkten f\u00f6r och beloppen fr\u00e5n prognostiserade framtida kassafl\u00f6den. Tabellen nedan inneh\u00e5ller upplysningar om s\u00e4kringsinstru- ment som ing\u00e5r i r\u00e4ntes\u00e4kringar, inklusive nominellt belopp och redovisat belopp. S\u00e4kringsinstrument Verkligt v\u00e4rde Nominellt belopp31 dec 2023, mn euro Positivt Negativt Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar R\u00e4nterisk 0 16 750 Verkligt v\u00e4rde Nominellt belopp31 dec 2022, mn euro Positivt Negativt Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar R\u00e4nterisk 368 42 4 579 Tabellen nedan visar f\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4krings- instrument fr\u00e5n fortl\u00f6pande s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden, oavsett om det under \u00e5ret har skett n\u00e5gon f\u00f6r\u00e4ndring av s\u00e4kringens klassifi- cering. I tabellen presenteras ocks\u00e5 de f\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds f\u00f6r att m\u00e4ta ineffektiviteten i s\u00e4k- ringar, d\u00e4r de effektiva och ineffektiva delarna visas separat. S\u00e4kringens ineffektivitet R\u00e4nterisk Mn euro 2023 2022 Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4kringsinstrument 1 -39 F\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds f\u00f6r redovisning av s\u00e4kringsineffektivitet -1 39 S\u00e4kringsineffektivitet redovisad i resultatr\u00e4kningen 1,2 \u2013 \u2013 Vinster/f\u00f6rluster fr\u00e5n s\u00e4kringar som redovisats under \u00f6vrigt totalresultat 1 -39 1) Redovisat under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. 2) Vid upplysning av s\u00e4kringens ineffektivitet, har v\u00e4rderingsjusteringar (CVA, DVA och FFVA) inte beaktats eftersom de inte \u00e4r v\u00e4sentliga. Reserv f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kring R\u00e4nterisk Mn euro 2023 2022 Balans 1 jan -37 4 Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar: V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar 1 -39 Skatt p\u00e5 v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar 0 8 Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen 18 -13 Skatt p\u00e5 omklassificerat till resultatr\u00e4kningen -4 3 \u00d6vrigt totalresultat, netto efter skatt 15 -41 Totalresultat 15 -41 Balans 31 dec -22 -37 varav fortl\u00f6pande s\u00e4kringar f\u00f6r vilka s\u00e4kringsredovisning till\u00e4mpas -22 -37 varav s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r vilka s\u00e4kringsredovisning inte l\u00e4ngre till\u00e4mpas \u2013 \u2013
L\u00f6ptidsprofil f\u00f6r nominella belopp i s\u00e4kringsinstrument
Betalbara vid H\u00f6gst 3
31 dec 2023, mn euro anfordran
m\u00e5nader
3\u201312 m\u00e5nader
1\u20135 \u00e5r
\u00d6ver 5 \u00e5r
Summa
Instrument f\u00f6r s\u00e4kring av r\u00e4nterisk
\u2013
12 179
47 604
109 551
30 908
200 242
Summa
\u2013
12 179
47 604
109 551
30 908
200 242
Betalbara vid H\u00f6gst 3
31 dec 2022, mn euro anfordran
m\u00e5nader
3\u201312 m\u00e5nader
1\u20135 \u00e5r
\u00d6ver 5 \u00e5r
Summa
Instrument f\u00f6r s\u00e4kring av r\u00e4nterisk
\u2013
21 025
42 277
102 253
25 794
191 349
Summa
\u2013
21 025
42 277
102 253
25 794
191 349
Genomsnittlig r\u00e4nta f\u00f6r s\u00e4kringsinstrument
i r\u00e4ntes\u00e4kringar
Den genomsnittliga r\u00e4ntan f\u00f6r det fasta benet i instrument
som s\u00e4krar r\u00e4nterisk var per 31 december 2023 2,31 procent
(1,10 procent).
Valutarisk
Valutarisk \u00e4r risken att v\u00e4rdet p\u00e5 ett finansiellt instrument
varierar till f\u00f6ljd av valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar.
Valutarisken fr\u00e5n handel begr\u00e4nsas med hj\u00e4lp av en VaR-
limit. Valutarisken fr\u00e5n strukturella exponeringar (enligt
beskrivningen nedan) begr\u00e4nsas med hj\u00e4lp av en f\u00f6rlustlimit
f\u00f6r valutakursr\u00f6relsernas effekt p\u00e5 k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelatio-
nen i ett allvarligt men \u00e4nd\u00e5 m\u00f6jligt stresscenario. Se avsnitt
4 \u201dMarknadsrisk\u201d i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d.
Nordeas utl\u00e5ning och uppl\u00e5ning kan vara uttryckt i l\u00e5nta-
garens eller investerarens valuta. Uppl\u00e5ning, placeringar och
utl\u00e5ning g\u00f6rs inte alltid i samma valuta, vilket medf\u00f6r en valu-
tarisk f\u00f6r Nordea. Skillnader i exponering mot enskilda valu-
tor som finns mellan olika transaktioner matchas huvudsakli-
gen genom att ing\u00e5 valutar\u00e4nteswappar (f\u00f6r l\u00f6ptider under
ett \u00e5r anv\u00e4nds valutaswappar/valutaterminer). Valutakompo-
nenten hanteras som en kassafl\u00f6dess\u00e4kring av valutarisk och
r\u00e4ntekomponenten som en verklig v\u00e4rdes\u00e4kring av r\u00e4nterisk.
Dessutom \u00e4r Nordea exponerat f\u00f6r strukturell valutarisk
genom sina utl\u00e4ndska verksamheter som har en annan funk-
tionell valuta \u00e4n Nordeas rapporteringsvaluta euro (det vill
s\u00e4ga omr\u00e4kningsrisk). Avistakursr\u00f6relser f\u00e5r Nordeas redovi-
sade nettoinvesteringar i utl\u00e4ndska verksamheter att f\u00f6r\u00e4nd-
ras och k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelationen att variera p\u00e5 grund av
bristande valuta\u00f6verensst\u00e4mmelse mellan eget kapital och
riskexponeringsbelopp (REA). Nordea till\u00e4mpar s\u00e4kringsre-
dovisning vid s\u00e4kring av sina investeringar i fullt konsolide-
rade utl\u00e4ndska verksamheter som har en annan funktionell
valuta \u00e4n euro.
F\u00f6r s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden g\u00e4llande valutarisk \u00e4r den s\u00e4k-
rade posten valutakomponenten. S\u00e4kringen uppn\u00e5s genom
att matcha derivatinstrumentens nominella belopp mot kapi-
talbeloppet i den s\u00e4krade posten.
Valutakomponenten fastst\u00e4lls som f\u00f6r\u00e4ndringen i nuv\u00e4rdet
av framtida kassafl\u00f6den, ber\u00e4knad med hj\u00e4lp av valutakurvor.
Valutakomponenten kan identifieras separat och v\u00e4rderas p\u00e5
ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt, och den utg\u00f6r normalt den st\u00f6rsta delen
av f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde eller kassafl\u00f6de.
S\u00e4kring av kassafl\u00f6den och nettoinvesteringar
S\u00e4krade poster i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar av valutarisk utg\u00f6rs av
framtida betalningar av r\u00e4nta och det nominella beloppet
fr\u00e5n (1) emissioner i utl\u00e4ndsk valuta (emitterade obligationer,
bankcertifikat och f\u00f6retagscertifikat) och (2) koncerninterna
l\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta, d\u00e4r valutakurseffekten inte elimineras
vid konsolidering. F\u00f6r kortare l\u00f6ptider (under ett \u00e5r) anv\u00e4nder
Nordea valutaswappar/valutaterminer som s\u00e4kringsinstru-
ment. F\u00f6r l\u00e4ngre l\u00f6ptider (\u00f6ver ett \u00e5r) anv\u00e4nder Nordea valu-
tar\u00e4nteswappar, b\u00e5de r\u00f6rlig mot r\u00f6rlig och fast mot r\u00f6rlig, d\u00e4r
den del som avser valutarisk, inklusive valutabasiseffekter,
hanteras som en kassafl\u00f6des s\u00e4kring. S\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden
skapas p\u00e5 mikro- eller makroniv\u00e5.
F\u00f6r s\u00e4kringar av nettoinvesteringar anv\u00e4nder Nordea korta
valutaswappar som s\u00e4kringsinstrument, och f\u00f6r\u00e4ndringar i
avistakursen anses utg\u00f6ra den s\u00e4krade risken. Ineffektivitet i
s\u00e4kringen kan uppst\u00e5 om s\u00e4kringsinstrumenten i nominella
termer t\u00e4cker mer \u00e4n riskexponeringen i de utl\u00e4ndska
verksamheterna.
Tabellerna nedan inneh\u00e5ller upplysningar om s\u00e4kringsin-
strument som ing\u00e5r i valutas\u00e4kringar, inklusive s\u00e4kringsinstru-
mentens nominella och redovisade belopp.
S\u00e4kringsinstrument
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2023, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar
Valutarisk
1 625
285
19 741
S\u00e4kring av nettoinvesteringar
Valutarisk
499
734
4 861
Summa derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
2 124
1 019
24 602
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2022, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar
Valutarisk
1 098
209
14 159
S\u00e4kring av nettoinvesteringar
Valutarisk
241
200
3 565
Summa derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
1 339
409
17 724
Tabellen nedan visar f\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4k- ringsinstrument fr\u00e5n fortl\u00f6pande s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden, oav- sett om det under \u00e5ret har skett n\u00e5gon f\u00f6r\u00e4ndring av s\u00e4kring- ens klassificering. I tabellen presenteras ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde p\u00e5 de s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds f\u00f6r att m\u00e4ta s\u00e4k- ringarnas ineffektivitet, d\u00e4r de effektiva och ineffektiva delarna visas separat.
S\u00e4kringens ineffektivitet
Valutarisk
Mn euro
2023
2022
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar
F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4kringsinstrument
863
1 396
F\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds
f\u00f6r redovisning av s\u00e4kringsineffektivitet
-869
-1 382
S\u00e4kringsineffektivitet redovisad i resultatr\u00e4kningen
-6
14
Vinster/f\u00f6rluster fr\u00e5n s\u00e4kringar som redovisats under
\u00f6vrigt totalresultat
869
1 382
S\u00e4kring av nettoinvesteringar
F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4kringsinstrument
55
183
F\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds
f\u00f6r redovisning av s\u00e4kringsineffektivitet
-55
-183
S\u00e4kringsineffektivitet redovisad i resultatr\u00e4kningen
\u2013
\u2013
Vinster/f\u00f6rluster fr\u00e5n s\u00e4kringar som redovisats under
\u00f6vrigt totalresultat
55
183
1, 2 1, 2 1) Redovisat under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. 2) N\u00e4r upplysning l\u00e4mnas om s\u00e4kringsineffektivitet har inte v\u00e4rderings- justeringarna CVA, DVA and FFVA beaktats.
Reserv f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kring
Valutarisk
Mn euro
2023
2022
Ing\u00e5ende balans 1 jan
101
26
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar:
V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar
869
1 382
Skatt p\u00e5 v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar
-184
-278
Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen
-886
-1 288
Skatt p\u00e5 omklassificerat till resultatr\u00e4kningen
188
259
\u00d6vrigt totalresultat, netto efter skatt
-13
75
Totalresultat
-13
75
Utg\u00e5ende balans 31 dec
88
101
varav fortl\u00f6pande s\u00e4kringar f\u00f6r vilka
s\u00e4kringsredovisning till\u00e4mpas
88
101
varav s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r vilka
s\u00e4kringsredovisning inte l\u00e4ngre till\u00e4mpas
\u2013
\u2013
L\u00f6ptidsprofil f\u00f6r nominella belopp i s\u00e4kringsinstrument
Betalbara vid H\u00f6gst 3 3\u201312
31 dec 2023, mn euro anfordran m\u00e5nader
m\u00e5nader
1\u20135 \u00e5r
\u00d6ver 5 \u00e5r
Totalt
Instrument f\u00f6r s\u00e4kring av valutarisk
\u2013
4 017
3 640
15 629
1 316
24 602
Summa
\u2013
4 017
3 640
15 629
1 316
24 602
Betalbara vid H\u00f6gst 3 3\u201312
31 dec 2022, mn euro anfordran m\u00e5nader
m\u00e5nader
1\u20135 \u00e5r
\u00d6ver 5 \u00e5r
Totalt
Instrument f\u00f6r s\u00e4kring av valutarisk
\u2013
1 013
2 797
15 943
2 045
21 798
Summa
\u2013
1 013
2 797
15 943
2 045
21 798
Genomsnittliga terminskurser f\u00f6r instrument som s\u00e4krar valutarisk De genomsnittliga terminskurserna f\u00f6r instrument som s\u00e4krar valutarisk per 31 december framg\u00e5r av tabellerna nedan.
31 dec 2023
NOK
SEK
USD
EUR
10,51
10,74
1,11
31 dec 2022
NOK
SEK
USD
EUR
10,37
10,32
1,06
K3.12 Derivatinstrument Redovisningsprinciper Ett derivatinstrument \u00e4r ett finansiellt instrument eller annat avtal som har alla tre f\u00f6ljande k\u00e4nnetecken: \u2022 Dess v\u00e4rde f\u00f6r\u00e4ndras till f\u00f6ljd av en f\u00f6r\u00e4ndring i en angiven variabel, exempelvis r\u00e4nta, kurs p\u00e5 finansiellt instrument, r\u00e5varupris, v\u00e4xelkurs, pris- eller r\u00e4nteindex, kreditbetyg eller kreditindex, f\u00f6rutsatt att \u2013 i fr\u00e5ga om en icke-finansiell vari- abel \u2013 den inte \u00e4r specifik f\u00f6r n\u00e5gon av avtalsparterna (s\u00e5 kallad \u201dunderliggande variabel\u201d); \u2022 Det kr\u00e4ver ingen initial nettoinvestering eller en initial net- toinvestering som \u00e4r mindre \u00e4n vad som skulle kr\u00e4vas f\u00f6r andra typer av avtal som kan f\u00f6rv\u00e4ntas reagera p\u00e5 liknande s\u00e4tt p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i marknadsfaktorer; och \u2022 Avvecklingen sker i framtiden. Samtliga derivat redovisas i balansr\u00e4kningen och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. Derivat med positivt verkligt v\u00e4rde, inklusive upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 tillg\u00e5ngssidan under posten \u201dDerivatinstrument\u201d. Derivat med negativt verkligt v\u00e4rde, inklusive upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 skuldsidan under pos- ten \u201dDerivatinstrument\u201d. Vid v\u00e4rderingen av derivat till verkligt v\u00e4rde g\u00f6r Nordea justeringar i form av s\u00e5 kallade credit value adjustments (CVA) och debit value adjustments (DVA). CVA och DVA speg- lar hur motpartens kreditrisk respektive Nordeas egen kredit- v\u00e4rdighet p\u00e5verkar derivatets verkliga v\u00e4rde. F\u00f6r ytterligare information om ber\u00e4kningen och \u00f6vriga XVA, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 deri- vat redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om redovis- ningsprinciper och kritiska bed\u00f6mningar, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d .
Derivatinstrument
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2023, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Derivat som inte anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
166 421
170 856
7 238 112
Derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
6 114
6 622
224 844
Summa bruttobelopp
172 535
177 478
7 462 956
Kvittat belopp
-146 010
-146 684
Summa derivatinstrument
26 525
30 794
7 462 956
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2022, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Derivat som inte anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
204 938
206 220
6 998 966
Derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
6 606
7 965
213 147
Summa bruttobelopp
211 544
214 185
7 212 113
Kvittat belopp
-174 966
-174 083
Summa derivatinstrument
36 578
40 102
7 212 113
Nordea anv\u00e4nder derivatinstrument i handels- och riskhante- ringssyfte. Nordea kan ta positioner med f\u00f6rv\u00e4ntning om att g\u00f6ra en vinst p\u00e5 gynnsamma f\u00f6r\u00e4ndringar i aktie- eller valu- takurser, r\u00e4ntor eller index. Handelsportf\u00f6ljen hanteras som handelsrisk i riskhanteringssyfte. Derivatinstrument som inne- has i riskhanteringssyfte innefattar dels s\u00e4kringar som upp- fyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning, dels s\u00e5 kallade eko- nomiska s\u00e4kringar, som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning. Tabellen nedan visar verkligt v\u00e4rde och nominellt belopp f\u00f6r derivatinstrument som inte anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning. De nominella beloppen anger utest\u00e5ende transaktionsvolym vid \u00e5rets slut och ger inte n\u00e5gon indikation om vare sig marknads- risk eller kreditrisk. F\u00f6r mer information om derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning, se not K3.6 \u201dS\u00e4kringsredovisning\u201d. Verkligt v\u00e4rde och nominellt belopp f\u00f6r derivat i denna not avser derivatens v\u00e4rde f\u00f6re kvittning mellan tillg\u00e5ngar och skul- der i balansr\u00e4kningen (bruttobelopp) eftersom bruttobeloppet b\u00e4ttre speglar Nordeas exponering.
Derivat som inte anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2023, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
R\u00e4ntederivat
R\u00e4nteswappar
150 612
150 436
4 699 710
FRA
1 394
1 454
1 360 918
Terminer
30
36
95 394
Optioner
3 668
3 440
302 890
Summa
155 704
155 366
6 458 912
Aktiederivat
Aktieswappar
255
345
21 108
Terminer
2
3
705
Optioner
108
427
4 876
Summa
365
775
26 689
Valutaderivat
Valuta- och r\u00e4nteswappar
4 360
7 102
307 220
Valutaterminer
2 979
4 556
289 858
Optioner
91
49
5 355
Summa
7 430
11 707
602 433
\u00d6vriga derivat
Kreditderivat (CDS)
2 920
3 001
149 952
R\u00e5varuderivat
0
0
97
\u00d6vriga derivat
2
7
29
Summa
2 922
3 008
150 078
Summa derivat som inte anv\u00e4nds
f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning
166 421
170 856
7 238 112
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2022, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
R\u00e4ntederivat
R\u00e4nteswappar
181 687
179 423
4 149 868
FRA
3 687
4 124
1 455 868
Terminer
34
66
103 027
Optioner
6 311
6 267
371 724
Summa
191 719
189 880
6 080 487
Aktiederivat
Aktieswappar
352
306
18 964
Terminer
5
9
703
Optioner
122
413
4 394
Summa
479
728
24 061
Valutaderivat
Valuta- och r\u00e4nteswappar
7 459
8 806
334 844
Valutaterminer
3 506
4 741
370 760
Optioner
94
81
10 499
Summa
11 059
13 628
716 103
\u00d6vriga derivat
Kreditderivat (CDS)
1 663
1 917
178 128
R\u00e5varuderivat
10
37
125
\u00d6vriga derivat
8
30
62
Summa
1 681
1 984
178 315
Summa derivat som inte anv\u00e4nds
f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning
204 938
206 220
6 998 966
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfDerivativeFinancialInstrumentsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-702": { "value": "
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
50 622
\u2013
\u2013
\u2013
50 622
Utl\u00e5ning till centralbanker
1 623
286
\u2013
\u2013
1 909
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
1 447
916
\u2013
\u2013
2 363
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
271 302
73 526
\u2013
\u2013
344 828
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
830
22 966
8 335
35 869
68 000
Aktier och andelar
\u2013
22 158
\u2013
\u2013
22 158
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
48 904
898
\u2013
49 802
Derivatinstrument
\u2013
26 525
\u2013
\u2013
26 525
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-871
\u2013
\u2013
\u2013
-871
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
796
7 575
\u2013
\u2013
8 371
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
405
\u2013
\u2013
\u2013
405
Summa
326 154
202 856
9 233
35 869
574 112
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 935 mn euro.
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
12 332
17 172
\u2013
29 504
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
202 618
7 444
\u2013
210 062
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
51 573
51 573
Emitterade v\u00e4rdepapper
129 183
\u2013
53 365
182 548
Derivatinstrument
\u2013
30 794
\u2013
30 794
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-869
\u2013
\u2013
-869
\u00d6vriga skulder
3 757
8 404
\u2013
12 161
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
8
\u2013
\u2013
8
Efterst\u00e4llda skulder
5 720
\u2013
\u2013
5 720
Summa
352 749
63 814
104 938
521 501
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 103 mn euro
Klassificering av finansiella instrument
Tillg\u00e5ngar
Finansiella tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan Verkligt
v\u00e4rderade till v\u00e4rde via
Upplupet verkligt v\u00e4rde \u00f6vrigt Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- total- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriskt
optionen) resultat tillg\u00e5ngar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
61 815
\u2013
\u2013
\u2013
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker
6
879
\u2013
\u2013
885
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
2 819
1 742
\u2013
\u2013
4 561
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
275 116
70 627
\u2013
\u2013
345 743
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
40
24 079
11 612
32 495
68 226
Aktier och andelar
\u2013
16 099
\u2013
\u2013
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
42 114
668
\u2013
42 782
Derivatinstrument
\u2013
36 578
\u2013
\u2013
36 578
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 116
\u2013
\u2013
\u2013
-2 116
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
2 240
6 360
\u2013
\u2013
8 600
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
475
\u2013
\u2013
\u2013
475
Summa
340 395
198 478
12 280
32 495
583 648
1 1) Varav st\u00e4llda marginals\u00e4kerheter 6 046 mn euro .
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
22 423
10 446
\u2013
32 869
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
210 814
6 650
\u2013
217 464
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
44 770
44 770
Emitterade v\u00e4rdepapper
128 488
\u2013
51 315
179 803
Derivatinstrument
\u2013
40 102
\u2013
40 102
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 175
\u2013
\u2013
-2 175
\u00d6vriga skulder
5 192
10 202
\u2013
15 394
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
7
\u2013
\u2013
7
Efterst\u00e4llda skulder
5 401
\u2013
\u2013
5 401
Summa
370 150
67 400
96 085
533 635
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 080 mn euro Obligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen Underkategorin \u201dObligatoriskt v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen\u201d inneh\u00e5ller huvudsakligen alla tillg\u00e5ngar och tradingrelaterade skulder inom Markets, r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper i likviditetsreserven, derivat, aktier, hypoteksl\u00e5n i Nordea Kredit Realkreditaktieselskab samt finansiella till- g\u00e5ngar under \u201dTillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6r- s\u00e4kringsavtal\u201d. Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4k- ringsavtal \u00e4r avtal med kunder och f\u00f6rs\u00e4kringstagare d\u00e4r ris- ken huvudsakligen eller helt tas av f\u00f6rs\u00e4kringstagarna. Inl\u00e5ningsmedlen investeras i olika typer av finansiella till- g\u00e5ngar till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r kunderna och f\u00f6rs\u00e4kringstagarna. Finansiella tillg\u00e5ngar som fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (verkligt v\u00e4rde-optionen) De flesta r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper som \u00e4r knutna till f\u00f6r- s\u00e4kringsavtal inom Life & Pension, 8 335 mn euro (11 612 mn euro), v\u00e4rderas redan fr\u00e5n b\u00f6rjan till verkligt v\u00e4rde via resul- tatr\u00e4kningen f\u00f6r att eliminera eller avsev\u00e4rt minska den bris- tande \u00f6verensst\u00e4mmelsen i redovisningen med skulderna i f\u00f6rs\u00e4kringsavtal. Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6r- s\u00e4kringsavtal inom Life & Pension som inte obligatoriskt v\u00e4r- deras till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen \u2013 till ett v\u00e4rde av 898 mn euro (668 mn euro) \u2013 v\u00e4rderas redan fr\u00e5n b\u00f6rjan till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen f\u00f6r att undvika bris- tande \u00f6verensst\u00e4mmelse i redovisningen med motsvarande inl\u00e5ning. Nordea upplyser inte om effekten av f\u00f6r\u00e4ndring i kreditrisk p\u00e5 dessa tillg\u00e5ngars verkliga v\u00e4rden och f\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde av relaterade kreditderivat, eftersom s\u00e5dana v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar omedelbart kommer att resultera i v\u00e4sent- ligen samma f\u00f6r\u00e4ndring i redovisat v\u00e4rde p\u00e5 motsvarande f\u00f6rs\u00e4kringsskulder. F\u00f6r\u00e4ndring i egen kreditrisk p\u00e5 dessa till- g\u00e5ngar i Life & Pension kommer d\u00e4rf\u00f6r inte att f\u00e5 n\u00e5gon v\u00e4sentlig p\u00e5verkan p\u00e5 resultatr\u00e4kningen eller eget kapital.
Finansiella tillg\u00e5ngar som fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats
till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen
Mn euro
2023
2022
Redovisat v\u00e4rde vid \u00e5rets slut
9 233
12 280
Maximal exponering f\u00f6r kreditrisk vid \u00e5rets slut
9 233
12 280
Finansiella skulder redan fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde (verkligt v\u00e4rde-optionen)
2023
2022
Skulder d\u00e4r Skulder d\u00e4r
f\u00f6r\u00e4ndring i f\u00f6r\u00e4ndring i
kreditrisk Skulder d\u00e4r kreditrisk Skulder d\u00e4r
presenteras i f\u00f6r\u00e4ndring i presenteras i f\u00f6r\u00e4ndring i
\u00d6vrigt kreditrisk \u00d6vrigt kreditrisk
totalresultat presenteras i totalresultat presenteras i
Mn euro (OCI)
resultatr\u00e4kningen
Summa
(OCI)
resultatr\u00e4kningen
Summa
Redovisat v\u00e4rde
1 715
103 223
104 938
1 371
94 714
96 085
Belopp att betala vid f\u00f6rfall
1 634
108 600
110 234
1 634
103 688
105 322
F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndring i
kreditrisk, under \u00e5ret
13
98
111
7
-43
-36
F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndring i
kreditrisk, ackumulerat
4
-485
-481
-9
-583
-592
1
1) Skulder till f\u00f6rs\u00e4kringstagare har ingen fast l\u00f6ptid och inget fastsatt belopp att betala vid f\u00f6rfall. Belopp att betala vid f\u00f6rfall har f\u00f6r dessa skulder bed\u00f6mts uppg\u00e5 till det redovi-
sade v\u00e4rdet .
Finansiella skulder som fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen (verkligt v\u00e4rde-optionen) Nordea har klassificerat alla emitterade hypoteksobligationer i det danska dotterf\u00f6retaget Nordea Kredit Realkreditaktie- selskab, motsvarande 51 650 mn euro (49 944 mn euro), som finansiella skulder som fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen, f\u00f6r att eliminera eller avsev\u00e4rt minska bristande \u00f6verensst\u00e4mmelse i redovisningen. N\u00e4r Nordea beviljar bol\u00e5n till kunder i enlighet med dansk lag- stiftning om bostadsfinansiering emitterar Nordea samtidigt obligationer med matchande villkor, s\u00e5 kallad matchad finan- siering. Kunderna kan \u00e5terbetala sina l\u00e5n genom att antingen \u00e5terbetala skuldbeloppet eller k\u00f6pa de emitterade obligatio- nerna och \u00e5terl\u00e4mna dessa till Nordea som reglering av for- dran. Obligationerna \u00e4r en viktig komponent p\u00e5 den danska marknaden och Nordea k\u00f6per och s\u00e4ljer f\u00f6ljaktligen egna obligationer p\u00e5 marknaden. L\u00e5nen v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen eftersom de inte uppfyller SPPI-kriteri- et, och om obligationerna v\u00e4rderades till upplupet anskaff- ningsv\u00e4rde skulle detta ge upphov till bristande \u00f6verensst\u00e4m- melse i redovisningen. F\u00f6r att undvika detta v\u00e4rderar Nordea obligationerna till verkligt v\u00e4rde, med alla f\u00f6r\u00e4ndringar i verk- ligt v\u00e4rde, inklusive f\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk, redovisade i resultatr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde till f\u00f6ljd av f\u00f6r- \u00e4ndringar i egen kreditrisk p\u00e5 hypoteksobligationer emitte- rade av Nordea Kredit Realkreditaktiesel skab, ber\u00e4knas genom att fastst\u00e4lla den beloppsm\u00e4ssiga f\u00f6r\u00e4ndringen i verk- ligt v\u00e4rde som inte \u00e4r h\u00e4nf\u00f6rlig till marknadsf\u00f6rh\u00e5llanden. Den metod som anv\u00e4nds f\u00f6r att fastst\u00e4lla den beloppsm\u00e4s- siga f\u00f6r\u00e4ndringen i marknadsf\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r baserad p\u00e5 rele- vanta j\u00e4mf\u00f6relser\u00e4ntor, vilket \u00e4r den genomsnittliga avkast- ningen p\u00e5 danska och tyska (euro) statsobligationer. Denna modell bed\u00f6ms generera den b\u00e4sta uppskattningen av den egna kreditriskens p\u00e5verkan. F\u00f6r\u00e4ndringen i egen kreditrisk p\u00e5 emitterade hypoteksobligationer i Nordea Kredit Realkre- dit-aktieselskab redovisas inte i \u00f6vrigt totalresultat (OCI) eftersom det redovisningsm\u00e4ssigt skulle avvika fr\u00e5n den mot- svarande f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 hypoteksl\u00e5nen som redovisas i resultatr\u00e4kningen. Nordea till\u00e4mpar ocks\u00e5 verkligt v\u00e4rde-optionen p\u00e5 struktu- rerade obligationer emitterade av Markets, till ett v\u00e4rde av 1 715 mn euro (1 371 mn euro), eftersom dessa hybridinstru- ment, s\u00e5som indexobligationer, inneh\u00e5ller inb\u00e4ddade derivat som inte \u00e4r n\u00e4ra f\u00f6rknippade med v\u00e4rdavtalet. V\u00e4rdavtalet och det inb\u00e4ddade derivatet v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och redovisas under \u201dEmitterade v\u00e4rde- papper\u201d i balansr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 dessa emitterade strukturerade obligationer redovisas i resul- tatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d, med undantag f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i den egna kreditris- ken som redovisas i \u00f6vrigt totalresultat. Nordea ber\u00e4knar f\u00f6r- \u00e4ndringen i den egna kreditrisken som f\u00f6r\u00e4ndringen i den samlade riskpremien p\u00e5 egen uppl\u00e5ning, under antagandet att likviditetspremien f\u00f6r alla emissioner \u00e4r konstant \u00f6ver tid. F\u00f6r\u00e4ndring i riskpremien uppskattas genom att j\u00e4mf\u00f6ra v\u00e4r- det p\u00e5 aff\u00e4rerna med hj\u00e4lp av den ursprungliga riskpremien f\u00f6r uppl\u00e5ning vid emissionstidpunkten och den verkliga risk- premien f\u00f6r uppl\u00e5ning vid rapporteringstidpunkten. Denna modell bed\u00f6ms generera den b\u00e4sta uppskattningen av den egna kreditriskens p\u00e5verkan. \u00c4ven inl\u00e5ningen i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4krings- avtal till ett v\u00e4rde av 51 573 mn euro (44 770 mn euro), varav 47 322 mn euro (40 600 mn euro) avser Life & Pension, v\u00e4rde- ras redan fr\u00e5n b\u00f6rjan till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen eftersom inl\u00e5ningen f\u00f6rvaltas till verkligt v\u00e4rde. V\u00e4rdet p\u00e5 denna inl\u00e5ning \u00e4r direkt kopplad till det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 underliggande tillg\u00e5ngar, och f\u00f6r\u00e4ndringar i den egna kredit- risken medf\u00f6r d\u00e4rmed inte n\u00e5gon nettoeffekt K3.12 Derivatinstrument Redovisningsprinciper Ett derivatinstrument \u00e4r ett finansiellt instrument eller annat avtal som har alla tre f\u00f6ljande k\u00e4nnetecken: \u2022 Dess v\u00e4rde f\u00f6r\u00e4ndras till f\u00f6ljd av en f\u00f6r\u00e4ndring i en angiven variabel, exempelvis r\u00e4nta, kurs p\u00e5 finansiellt instrument, r\u00e5varupris, v\u00e4xelkurs, pris- eller r\u00e4nteindex, kreditbetyg eller kreditindex, f\u00f6rutsatt att \u2013 i fr\u00e5ga om en icke-finansiell vari- abel \u2013 den inte \u00e4r specifik f\u00f6r n\u00e5gon av avtalsparterna (s\u00e5 kallad \u201dunderliggande variabel\u201d); \u2022 Det kr\u00e4ver ingen initial nettoinvestering eller en initial net- toinvestering som \u00e4r mindre \u00e4n vad som skulle kr\u00e4vas f\u00f6r andra typer av avtal som kan f\u00f6rv\u00e4ntas reagera p\u00e5 liknande s\u00e4tt p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i marknadsfaktorer; och \u2022 Avvecklingen sker i framtiden. Samtliga derivat redovisas i balansr\u00e4kningen och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. Derivat med positivt verkligt v\u00e4rde, inklusive upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 tillg\u00e5ngssidan under posten \u201dDerivatinstrument\u201d. Derivat med negativt verkligt v\u00e4rde, inklusive upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 skuldsidan under pos- ten \u201dDerivatinstrument\u201d. Vid v\u00e4rderingen av derivat till verkligt v\u00e4rde g\u00f6r Nordea justeringar i form av s\u00e5 kallade credit value adjustments (CVA) och debit value adjustments (DVA). CVA och DVA speg- lar hur motpartens kreditrisk respektive Nordeas egen kredit- v\u00e4rdighet p\u00e5verkar derivatets verkliga v\u00e4rde. F\u00f6r ytterligare information om ber\u00e4kningen och \u00f6vriga XVA, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 deri- vat redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om redovis- ningsprinciper och kritiska bed\u00f6mningar, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d .
Derivatinstrument
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2023, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Derivat som inte anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
166 421
170 856
7 238 112
Derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
6 114
6 622
224 844
Summa bruttobelopp
172 535
177 478
7 462 956
Kvittat belopp
-146 010
-146 684
Summa derivatinstrument
26 525
30 794
7 462 956
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2022, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Derivat som inte anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
204 938
206 220
6 998 966
Derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
6 606
7 965
213 147
Summa bruttobelopp
211 544
214 185
7 212 113
Kvittat belopp
-174 966
-174 083
Summa derivatinstrument
36 578
40 102
7 212 113
Nordea anv\u00e4nder derivatinstrument i handels- och riskhante- ringssyfte. Nordea kan ta positioner med f\u00f6rv\u00e4ntning om att g\u00f6ra en vinst p\u00e5 gynnsamma f\u00f6r\u00e4ndringar i aktie- eller valu- takurser, r\u00e4ntor eller index. Handelsportf\u00f6ljen hanteras som handelsrisk i riskhanteringssyfte. Derivatinstrument som inne- has i riskhanteringssyfte innefattar dels s\u00e4kringar som upp- fyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning, dels s\u00e5 kallade eko- nomiska s\u00e4kringar, som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning. Tabellen nedan visar verkligt v\u00e4rde och nominellt belopp f\u00f6r derivatinstrument som inte anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning. De nominella beloppen anger utest\u00e5ende transaktionsvolym vid \u00e5rets slut och ger inte n\u00e5gon indikation om vare sig marknads- risk eller kreditrisk. F\u00f6r mer information om derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning, se not K3.6 \u201dS\u00e4kringsredovisning\u201d. Verkligt v\u00e4rde och nominellt belopp f\u00f6r derivat i denna not avser derivatens v\u00e4rde f\u00f6re kvittning mellan tillg\u00e5ngar och skul- der i balansr\u00e4kningen (bruttobelopp) eftersom bruttobeloppet b\u00e4ttre speglar Nordeas exponering.
Derivat som inte anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2023, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
R\u00e4ntederivat
R\u00e4nteswappar
150 612
150 436
4 699 710
FRA
1 394
1 454
1 360 918
Terminer
30
36
95 394
Optioner
3 668
3 440
302 890
Summa
155 704
155 366
6 458 912
Aktiederivat
Aktieswappar
255
345
21 108
Terminer
2
3
705
Optioner
108
427
4 876
Summa
365
775
26 689
Valutaderivat
Valuta- och r\u00e4nteswappar
4 360
7 102
307 220
Valutaterminer
2 979
4 556
289 858
Optioner
91
49
5 355
Summa
7 430
11 707
602 433
\u00d6vriga derivat
Kreditderivat (CDS)
2 920
3 001
149 952
R\u00e5varuderivat
0
0
97
\u00d6vriga derivat
2
7
29
Summa
2 922
3 008
150 078
Summa derivat som inte anv\u00e4nds
f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning
166 421
170 856
7 238 112
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2022, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
R\u00e4ntederivat
R\u00e4nteswappar
181 687
179 423
4 149 868
FRA
3 687
4 124
1 455 868
Terminer
34
66
103 027
Optioner
6 311
6 267
371 724
Summa
191 719
189 880
6 080 487
Aktiederivat
Aktieswappar
352
306
18 964
Terminer
5
9
703
Optioner
122
413
4 394
Summa
479
728
24 061
Valutaderivat
Valuta- och r\u00e4nteswappar
7 459
8 806
334 844
Valutaterminer
3 506
4 741
370 760
Optioner
94
81
10 499
Summa
11 059
13 628
716 103
\u00d6vriga derivat
Kreditderivat (CDS)
1 663
1 917
178 128
R\u00e5varuderivat
10
37
125
\u00d6vriga derivat
8
30
62
Summa
1 681
1 984
178 315
Summa derivat som inte anv\u00e4nds
f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning
204 938
206 220
6 998 966
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfFinancialInstrumentsAtFairValueThroughProfitOrLossExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-703": { "value": "Klassificering av finansiella instrument
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
12 332
17 172
\u2013
29 504
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
202 618
7 444
\u2013
210 062
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
51 573
51 573
Emitterade v\u00e4rdepapper
129 183
\u2013
53 365
182 548
Derivatinstrument
\u2013
30 794
\u2013
30 794
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-869
\u2013
\u2013
-869
\u00d6vriga skulder
3 757
8 404
\u2013
12 161
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
8
\u2013
\u2013
8
Efterst\u00e4llda skulder
5 720
\u2013
\u2013
5 720
Summa
352 749
63 814
104 938
521 501
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 103 mn euro Klassificering av finansiella instrument
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
22 423
10 446
\u2013
32 869
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
210 814
6 650
\u2013
217 464
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
44 770
44 770
Emitterade v\u00e4rdepapper
128 488
\u2013
51 315
179 803
Derivatinstrument
\u2013
40 102
\u2013
40 102
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 175
\u2013
\u2013
-2 175
\u00d6vriga skulder
5 192
10 202
\u2013
15 394
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
7
\u2013
\u2013
7
Efterst\u00e4llda skulder
5 401
\u2013
\u2013
5 401
Summa
370 150
67 400
96 085
533 635
1
1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 080 mn euro .
K3.17 Efterst\u00e4llda skulder Redovisningsprinciper Efterst\u00e4llda skulder \u00e4r finansiella skulder f\u00f6r vilka det fram- g\u00e5r av avtalet att de i h\u00e4ndelse av likvidation eller konkurs inte \u00e5terbetalas f\u00f6rr\u00e4n samtliga \u00e5taganden gentemot andra fordrings\u00e4gare har fullgjorts. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedo- visning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d och not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. F\u00f6r en s\u00e4krad post i en s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 mikro- niv\u00e5, v\u00e4rderas den s\u00e4krade risken till verkligt v\u00e4rde och redo- visas p\u00e5 raden \u201dF\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r mikros\u00e4k- ringar av r\u00e4nterisk\u201d i tabellen nedan (f\u00f6r ytterligare informa- tion, se not K3.6 \u201dS\u00e4kringsredovisning\u201d). F\u00f6r mer information om de kritiska bed\u00f6mningar som kr\u00e4vs f\u00f6r att bed\u00f6ma om en efterst\u00e4lld skuld ska klassificeras som en skuld eller som eget kapital, se not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d .
Efterst\u00e4llda skulder
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
K\u00e4rnprim\u00e4rkapital
2 514
2 600
Supplement\u00e4rt kapital
3 548
3 295
\u00d6vriga efterst\u00e4llda skulder \u2013 10
F\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r
mikros\u00e4kringar av r\u00e4nterisk
-342
-504
Summa
5 720
5 401
F\u00f6r mer information, se not M3.14 \u201cEfterst\u00e4llda skulder\u201d .", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfSubordinatedLiabilitiesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-704": { "value": "
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
12 332
17 172
\u2013
29 504
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
202 618
7 444
\u2013
210 062
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
51 573
51 573
Emitterade v\u00e4rdepapper
129 183
\u2013
53 365
182 548
Derivatinstrument
\u2013
30 794
\u2013
30 794
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-869
\u2013
\u2013
-869
\u00d6vriga skulder
3 757
8 404
\u2013
12 161
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
8
\u2013
\u2013
8
Efterst\u00e4llda skulder
5 720
\u2013
\u2013
5 720
Summa
352 749
63 814
104 938
521 501
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 103 mn euro .
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
22 423
10 446
\u2013
32 869
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
210 814
6 650
\u2013
217 464
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
44 770
44 770
Emitterade v\u00e4rdepapper
128 488
\u2013
51 315
179 803
Derivatinstrument
\u2013
40 102
\u2013
40 102
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 175
\u2013
\u2013
-2 175
\u00d6vriga skulder
5 192
10 202
\u2013
15 394
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
7
\u2013
\u2013
7
Efterst\u00e4llda skulder
5 401
\u2013
\u2013
5 401
Summa
370 150
67 400
96 085
533 635
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 080 mn euro K3.16 \u00d6vriga skulder Redovisningsprinciper \u00d6vriga skulder \u00e4r skulder som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r n\u00e5gon av de \u00f6vriga skuldposterna. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovis- ning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.3 \u201dKlassifice- ring och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d .
\u00d6vriga skulder
Icke
Finansiella finansiella
31 dec 2023, mn euro skulder
skulder
Total
Fondlikvidskulder
890
\u2013
890
S\u00e5lda ej innehavda v\u00e4rdepapper
4 396
\u2013
4 396
Leverant\u00f6rsskulder
251
\u2013
251
Erh\u00e5llna marginals\u00e4kerheter
3 424
\u2013
3 424
Leasingskulder
1 103
\u2013
1 103
\u00d6vriga
2 097
1 566
3 663
Summa
12 161
1 566
13 727
Icke
Finansiella finansiella
31 dec 2022, mn euro skulder
skulder
Total
Fondlikvidskulder
1 626
\u2013
1 626
S\u00e5lda ej innehavda v\u00e4rdepapper
5 221
\u2013
5 221
Leverant\u00f6rsskulder
452
\u2013
452
Erh\u00e5llna marginals\u00e4kerheter
4 498
\u2013
4 498
Leasingskulder
1 080
\u2013
1 080
\u00d6vriga
2 517
1 377
3 894
Summa
15 394
1 377
16 771
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfOtherLiabilitiesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-705": { "value": "
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade till
verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2023, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
12 332
17 172
\u2013
29 504
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
202 618
7 444
\u2013
210 062
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
51 573
51 573
Emitterade v\u00e4rdepapper
129 183
\u2013
53 365
182 548
Derivatinstrument
\u2013
30 794
\u2013
30 794
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-869
\u2013
\u2013
-869
\u00d6vriga skulder
3 757
8 404
\u2013
12 161
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
8
\u2013
\u2013
8
Efterst\u00e4llda skulder
5 720
\u2013
\u2013
5 720
Summa
352 749
63 814
104 938
521 501
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 103 mn euro
Skulder
Finansiella skulder v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde via
resultatr\u00e4kningen
Fr\u00e5n b\u00f6rjan
v\u00e4rderade till
Upplupet verkligt v\u00e4rde Summa
anskaffnings- (verkligt v\u00e4rde- finansiella
31 dec 2022, mn euro
v\u00e4rde
Obligatoriska
optionen) skulder
Skulder till kreditinstitut
22 423
10 446
\u2013
32 869
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
210 814
6 650
\u2013
217 464
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
44 770
44 770
Emitterade v\u00e4rdepapper
128 488
\u2013
51 315
179 803
Derivatinstrument
\u2013
40 102
\u2013
40 102
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
-2 175
\u2013
\u2013
-2 175
\u00d6vriga skulder
5 192
10 202
\u2013
15 394
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
7
\u2013
\u2013
7
Efterst\u00e4llda skulder
5 401
\u2013
\u2013
5 401
Summa
370 150
67 400
96 085
533 635
1 1) Varav leasingskulder klassificerade i kategorin Upplupet anskaffningsv\u00e4rde 1 080 mn euro K3.16 \u00d6vriga skulder Redovisningsprinciper \u00d6vriga skulder \u00e4r skulder som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r n\u00e5gon av de \u00f6vriga skuldposterna. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovis- ning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.3 \u201dKlassifice- ring och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d .
\u00d6vriga skulder
Icke
Finansiella finansiella
31 dec 2023, mn euro skulder
skulder
Total
Fondlikvidskulder
890
\u2013
890
S\u00e5lda ej innehavda v\u00e4rdepapper
4 396
\u2013
4 396
Leverant\u00f6rsskulder
251
\u2013
251
Erh\u00e5llna marginals\u00e4kerheter
3 424
\u2013
3 424
Leasingskulder
1 103
\u2013
1 103
\u00d6vriga
2 097
1 566
3 663
Summa
12 161
1 566
13 727
Icke
Finansiella finansiella
31 dec 2022, mn euro skulder
skulder
Total
Fondlikvidskulder
1 626
\u2013
1 626
S\u00e5lda ej innehavda v\u00e4rdepapper
5 221
\u2013
5 221
Leverant\u00f6rsskulder
452
\u2013
452
Erh\u00e5llna marginals\u00e4kerheter
4 498
\u2013
4 498
Leasingskulder
1 080
\u2013
1 080
\u00d6vriga
2 517
1 377
3 894
Summa
15 394
1 377
16 771
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfAccruedExpensesAndOtherLiabilitiesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-706": { "value": "K3.4 Verkligt v\u00e4rde Redovisningsprinciper Verkligt v\u00e4rde definieras som det pris som vid v\u00e4rderingstid- punkten skulle erh\u00e5llas vid f\u00f6rs\u00e4ljning av en tillg\u00e5ng eller betalas vid \u00f6verl\u00e5telse av en skuld i en ordnad transaktion mellan marknadsakt\u00f6rer. Vid v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde antas att transaktionen sker under aktuella marknadsf\u00f6rh\u00e5l- landen p\u00e5 tillg\u00e5ngens eller skuldens huvudmarknad, eller, om en huvudmarknad saknas, p\u00e5 tillg\u00e5ngens eller skuldens mest f\u00f6rdelaktiga marknad. Det b\u00e4sta beviset p\u00e5 verkligt v\u00e4rde \u00e4r f\u00f6rekomsten av publicerade prisnoteringar p\u00e5 en aktiv marknad och n\u00e4r s\u00e5dana f\u00f6rekommer anv\u00e4nds de vid v\u00e4rderingen av finansiel- la tillg\u00e5ngar och finansiella skulder. En aktiv marknad \u00e4r en marknad d\u00e4r transaktioner med tillg\u00e5ngen eller skulden intr\u00e4ffar tillr\u00e4ckligt ofta och med tillr\u00e4cklig volym f\u00f6r att ge l\u00f6pande prisinformation. Den absoluta likviditets- och volym- niv\u00e5n som kr\u00e4vs f\u00f6r att marknaden ska anses vara aktiv varie- rar beroende p\u00e5 instrumentklass. Handelsfrekvensen och volymen \u00f6vervakas regelbundet f\u00f6r att bed\u00f6ma om marknaderna \u00e4r aktiva eller inte. Om note- rade priser f\u00f6r ett finansiellt instrument inte representerar faktiska och regelbundet f\u00f6rekommande marknadstransak- tioner, eller om noterade priser inte finns tillg\u00e4ngliga, fast- st\u00e4lls det verkliga v\u00e4rdet med hj\u00e4lp av l\u00e4mplig v\u00e4rderingsme- tod. V\u00e4rderingsmetodens l\u00e4mplighet, inklusive en bed\u00f6mning av om noterade priser eller teoretiska priser ska anv\u00e4ndas, \u00f6vervakas regelbundet. V\u00e4rderingsmetoderna kan variera fr\u00e5n enkel analys av diskonterade kassafl\u00f6den till komplexa optionsv\u00e4rderings- modeller. V\u00e4rderingsmetoderna har utformats s\u00e5 att obser- verbara marknadspriser och kurser anv\u00e4nds som indata i f\u00f6rekommande fall, men \u00e4ven icke observerbara modell - parametrar kan anv\u00e4ndas. V\u00e4rderingsmetodens l\u00e4mplighet bed\u00f6ms genom att m\u00e4ta dess f\u00f6rm\u00e5ga att matcha marknads- priser. Detta g\u00f6rs genom att j\u00e4mf\u00f6ra ber\u00e4knade priser med relevant j\u00e4mf\u00f6relsedata, t.ex. b\u00f6rskurser, motpartens v\u00e4rde- ringar eller konsensuspriser. F\u00f6r finansiella instrument d\u00e4r verkligt v\u00e4rde uppskattas med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmetod, unders\u00f6ks om de variabler som anv\u00e4nds till \u00f6verv\u00e4gande del baserats p\u00e5 data fr\u00e5n observerbara marknader. Med data fr\u00e5n observerbara mark- nader avser Nordea data som kan inh\u00e4mtas fr\u00e5n allm\u00e4nt till- g\u00e4ngliga externa k\u00e4llor och som bed\u00f6ms utg\u00f6ra realistiska marknadspriser. Vid anv\u00e4ndning av icke observerbara data, som har en betydande inverkan p\u00e5 v\u00e4rderingen, kan instru- mentet vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet inte redovisas till det verkliga v\u00e4rde som ber\u00e4knats via v\u00e4rderingsmetoden, och eventuella initiala vinster periodiseras d\u00e4rf\u00f6r i resultatr\u00e4k- ningen \u00f6ver instrumentets l\u00f6ptid. De initiala vinsterna redovi- sas d\u00e4refter direkt i resultatr\u00e4kningen i det fall icke observer- bara data blir observerbara . Tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde utifr\u00e5n de tre niv\u00e5erna i IFRS-hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. Hierarkin ger h\u00f6gst prioritet till noterade priser (ojusterade) p\u00e5 aktiva marknader f\u00f6r identiska tillg\u00e5ngar och skulder (niv\u00e5 1) och l\u00e4gst prioritet till ej observerbar indata (niv\u00e5 3). Klassifice- ringen av dessa instrument baseras p\u00e5 den l\u00e4gsta niv\u00e5 indata som \u00e4r v\u00e4sentlig f\u00f6r verkligt v\u00e4rde-v\u00e4rderingen i sin helhet. Niv\u00e5 1 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av tillg\u00e5ngar och skulder som v\u00e4rderats med hj\u00e4lp av ojusterade noterade pri- ser p\u00e5 aktiva marknader f\u00f6r identiska tillg\u00e5ngar och skulder. En aktiv marknad \u00e4r en marknad d\u00e4r transaktioner med till- g\u00e5ngen eller skulden intr\u00e4ffar tillr\u00e4ckligt ofta och med till- r\u00e4cklig volym f\u00f6r att ge l\u00f6pande prisinformation. Niv\u00e5 2 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av tillg\u00e5ngar och skulder som inte har noterade marknadspriser direkt tillg\u00e4ng- liga fr\u00e5n aktiva marknader. Verkligt v\u00e4rde baseras p\u00e5 note- rade priser f\u00f6r liknande tillg\u00e5ngar eller skulder p\u00e5 aktiva marknader, eller noterade priser p\u00e5 identiska eller liknande tillg\u00e5ngar eller skulder p\u00e5 marknader som inte \u00e4r aktiva. Verk- ligt v\u00e4rde kan ocks\u00e5 ber\u00e4knas med hj\u00e4lp av v\u00e4rderingsmeto- der som baseras p\u00e5 marknadspriser eller indata p\u00e5 balansda- gen, om ej observerbara indata har haft en obetydlig inverkan p\u00e5 de verkliga v\u00e4rdena. Niv\u00e5 3 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av de tillg\u00e5ngar och skulder f\u00f6r vilka verkliga v\u00e4rden inte kan erh\u00e5llas direkt fr\u00e5n noterade marknadspriser eller indirekt via v\u00e4rderingsme- toder eller v\u00e4rderingsmodeller som bygger p\u00e5 observerbara marknadspriser eller indata . Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Kritiska bed\u00f6mningar med betydande inverkan p\u00e5 redovisade belopp f\u00f6r finansiella instrument g\u00f6rs i samband med fast- st\u00e4llande av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 OTC-derivat och andra finan- siella instrument som saknar noterade kurser eller nyligen observerade marknadskurser, s\u00e5som onoterade aktier. Bed\u00f6mningarna omfattar f\u00f6ljande: \u2022 Val av v\u00e4rderingsmetoder. \u2022 Bed\u00f6mning av n\u00e4r noterade kurser inte motsvarar verkligt v\u00e4rde (bland annat bed\u00f6mning av om marknaden \u00e4r aktiv). \u2022 Ber\u00e4kning av justeringar till verkligt v\u00e4rde f\u00f6r att beakta relevanta riskfaktorer s\u00e5som kreditrisk, modellrisk och likviditetsrisk. \u2022 Bed\u00f6mning av vilka marknadsparametrar som kan observeras. De kritiska bed\u00f6mningarna som kr\u00e4vs vid fastst\u00e4llandet av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument som saknar noterade kurser eller nyligen observerade marknadskurser medf\u00f6r ocks\u00e5 en h\u00f6g grad av os\u00e4kerhet i uppskattningarna. I samtliga fall baseras besluten p\u00e5 en professionell bed\u00f6m- ning i enlighet med Nordeas redovisnings- och v\u00e4rderingsprin- ciper. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderade med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmetod, niv\u00e5 2 och 3 i v\u00e4r- deringshierarkin, uppgick till 164 037 mn euro (162 018 mn euro) respektive 161 770 mn euro (120 620 mn euro) vid \u00e5rets slut. V\u00e4rderingsjusteringar (CVA, DVA, FFVA, NFVA, k\u00f6p/s\u00e4lj- justeringar, modellriskjusteringar och justeringar f\u00f6r variationer i oberoende priskontroller) som g\u00f6rs f\u00f6r att fastst\u00e4lla verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella instrument (inklusive de som v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat) p\u00e5verkade eget kapital negativt med -82 mn euro (-47 mn euro). Upplysningar om k\u00e4nslighetsanalysen f\u00f6r verkliga v\u00e4rden p\u00e5 finansiella instrument med betydande icke-observerbara indata finns i tabellen \u201dV\u00e4rderingsmetoder och indata som anv\u00e4nds vid v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde i niv\u00e5 3\u201d i den h\u00e4r noten. Os\u00e4kerhet i uppskattningar uppst\u00e5r \u00e4ven vid f\u00f6rsta redo- visningstillf\u00e4llet f\u00f6r finansiella instrument som utg\u00f6r en del av st\u00f6rre strukturella transaktioner. \u00c4ven om den efterf\u00f6ljande v\u00e4rderingen inte \u00e4r till verkligt v\u00e4rde redovisas dessa instru- ment vid anskaffningstillf\u00e4llet till verkligt v\u00e4rde och d\u00e5 det normalt inte finns n\u00e5got separat transaktionspris eller n\u00e5gon aktiv marknad f\u00f6r dylika individuella instrument m\u00e5ste det verkliga v\u00e4rdet estimeras
Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder
31 dec 2023
31 dec 2022
Redovisat Verkligt Redovisat Verkligt
Mn euro v\u00e4rde v\u00e4rde v\u00e4rde v\u00e4rde
Finansiella tillg\u00e5ngar
Kassa och
tillgodohavanden hos
centralbanker
50 622
50 622
61 815
61 815
Utl\u00e5ning
348 229
350 263
349 073
350 220
R\u00e4nteb\u00e4rande
v\u00e4rdepapper
68 000
68 008
68 226
68 224
Aktier och andelar
22 158
22 158
16 099
16 099
Tillg\u00e5ngar i
placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
49 802
49 802
42 782
42 782
Derivatinstrument
26 525
26 525
36 578
36 578
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
8 371
8 371
8 600
8 600
F\u00f6rutbetalda kostnader
och upplupna int\u00e4kter
405
405
475
475
Summa
574 112
576 154
583 648
584 793
Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder, forts.
31 dec 2023
31 dec 2022
Redovisat Verkligt Redovisat Verkligt
Mn euro v\u00e4rde v\u00e4rde v\u00e4rde v\u00e4rde
Finansiella skulder
Inl\u00e5ning och
skuldinstrument
426 965
427 651
433 362
435 547
Inl\u00e5ning i
placeringsportf\u00f6ljer
och fondf\u00f6r-
s\u00e4kringsavtal
51 573
51 573
44 770
44 770
Derivatinstrument
30 794
30 794
40 102
40 102
\u00d6vriga skulder
11 058
11 058
14 314
14 314
Upplupna kostnader
och f\u00f6rutbetalda
int\u00e4kter
8
8
7
7
Summa
520 398
521 084
532 555
534 740
1 2 1) F\u00f6r inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid motsvarar verkligt v\u00e4rde det nominella beloppet, medan det redovisade beloppet \u00e4ven innefattar omv\u00e4rderingar av de risks\u00e4krade posterna som presenteras p\u00e5 balansr\u00e4kningen p\u00e5 raden \"F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer\". J\u00e4mf\u00f6relsetalen har r\u00e4knas om p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt. 2) Leasingskulder presenterade p\u00e5 raden \u201d\u00d6vriga skulder\u201d i not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d \u00e4r exkluderade i denna tabell. Verkligt v\u00e4rde f\u00f6r poster som redovisats till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen Fastst\u00e4llande av verkligt v\u00e4rde V\u00e4rderingsmodellerna som Nordea anv\u00e4nder \u00f6verensst\u00e4mmer med accepterade ekonomiska metoder f\u00f6r priss\u00e4ttning av finansiella instrument och tar h\u00e4nsyn till alla faktorer som marknadsakt\u00f6rer skulle beakta vid priss\u00e4ttning. Varje ny v\u00e4rde- ringsmodell godk\u00e4nns av modellriskkommitt\u00e9n (Model Risk Committee) och alla v\u00e4rderingsmetoder granskas regelbundet. Komplexa v\u00e4rderingsmetoder brukar k\u00e4nnetecknas av att de anv\u00e4nder sig av icke-observerbara och modellspecifika indata. Alla v\u00e4rderingsmetoder, b\u00e5de enkla och komplexa, anv\u00e4nder sig av marknadspriser och indata, bland annat r\u00e4ntor, volatilitet och korrelation. Vissa marknadspriser och indata \u00e4r observerbara, medan andra inte \u00e4r det. F\u00f6r de flesta vanliga valutor \u00e4r r\u00e4ntorna observerbara, och de implicita volatilitets- och korrelationstalen f\u00f6r dessa valutor och r\u00e4ntor \u00e4r observer- bara genom optionspriser upp till en viss l\u00f6ptid. Implicita vola- tilitets- och korrelationstal \u00e4r ocks\u00e5 observerbara f\u00f6r de mest likvida aktieinstrumenten. F\u00f6r mindre likvida aktieinstrument \u00e4r optionsmarknaden t\u00e4mligen illikvid, och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r de impli- cita volatilitets- och korrelationstalen inte observerbara. Nordea anv\u00e4nder fr\u00e4mst publicerade prisnoteringar f\u00f6r att fastst\u00e4lla verkligt v\u00e4rde p\u00e5 instrument som redovisas under f\u00f6ljande balansposter: \u2022 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper \u2022 Aktier och andelar (noterade) \u2022 Derivatinstrument (noterade) \u2022 Emitterade v\u00e4rdepapper (emitterade bostadsobligationer i Nordea Kredit Realkreditaktieselskab). Nordea anv\u00e4nder fr\u00e4mst v\u00e4rderingsmetoder f\u00f6r att fastst\u00e4lla verkligt v\u00e4rde p\u00e5 instrument som redovisas under f\u00f6ljande balansposter: \u2022 Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten (hypoteksl\u00e5n i Nordea Kredit Realkreditaktieselskab) \u2022 R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper (n\u00e4r prisnoteringar p\u00e5 en aktiv marknad saknas) \u2022 Aktier och andelar (n\u00e4r prisnoteringar p\u00e5 en aktiv marknad saknas) \u2022 Inl\u00e5ning \u2022 Derivatinstrument (OTC-derivat). F\u00f6r r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper kan v\u00e4rderingen antingen baseras p\u00e5 direkta noteringar p\u00e5 en aktiv marknad eller g\u00f6ras med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmetod. F\u00f6r OTC-derivat har v\u00e4rderingsmetoderna vanligtvis utvecklats internt och baserats p\u00e5 antaganden om beteenden hos de underliggande tillg\u00e5ngarna och statistiska scenario- analyser. De flesta OTC-derivat h\u00e4nf\u00f6rs till niv\u00e5 2 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde, vilket betyder att alla v\u00e4sentliga indata och modellparametrar kan observeras p\u00e5 aktiva marknader. V\u00e4rderingen av riskkapitalfonder och onoterade aktier \u00e4r till sin karakt\u00e4r mer os\u00e4ker \u00e4n v\u00e4rdering av mer aktivt hand- lade aktieinstrument. Nordea l\u00e4gger vikt vid ett konsekvent tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller olika tillg\u00e5ngar och \u00f6ver tiden. Metoderna som till\u00e4mpas f\u00f6ljer anvisningarna i \u201dInter- national Private Equity and Venture Capital Valuation Guideli- nes\u201d, som utf\u00e4rdats av IPEV Board. Dessa anvisningar anv\u00e4nds som b\u00e4sta praxis i riskkapitalbranschen. F\u00f6r USA- baserade fonder anv\u00e4nds liknande metoder. Nordea har ocks\u00e5 l\u00e5n och emitterade skuldebrev i dotterf\u00f6- retaget Nordea Kredit Realkreditaktieselskab, v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde. N\u00e4r Nordea beviljar bol\u00e5n till l\u00e5ntagare i enlig- het med dansk lagstiftning om bostadsfinansiering emitterar Nordea samtidigt skuldebrev med matchande villkor, s\u00e5 kall- lad \u201dmatchad finansiering\u201d. Verkligt v\u00e4rde f\u00f6r emitterade skuldebrev baseras p\u00e5 noterade priser. Eftersom l\u00e5ntagarna har r\u00e4tt att k\u00f6pa skuldebrev som emitterats av Nordea p\u00e5 marknaden och \u00e5terl\u00e4mna dessa som betalning f\u00f6r sina l\u00e5n, \u00e4r det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 l\u00e5nen samma som det verkliga v\u00e4r- det p\u00e5 de emitterade skuldebreven (till f\u00f6ljd av att omv\u00e4rde- ringen av \u00e5terbetalningsoptionen finns inb\u00e4ddad i l\u00e5net), jus- terat f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisken hos l\u00e5ntagaren och det verkliga v\u00e4rdet av kreditmarginalen f\u00f6r varje l\u00e5n. Inl\u00e5ning v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde avser fr\u00e4mst tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal, d\u00e4r det verk- liga v\u00e4rdet p\u00e5 inl\u00e5ningen motsvarar det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 de tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r kundernas r\u00e4kning. Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar och skulder ber\u00e4k- nas vanligen som det teoretiska nuv\u00e4rdet av de enskilda instrumenten. Denna ber\u00e4kning kompletteras med justeringar p\u00e5 portf\u00f6ljniv\u00e5. Vid v\u00e4rderingen av derivat till verkligt v\u00e4rde g\u00f6r Nordea justeringar i form av s\u00e5 kallade credit value adjustments (CVA) och debit value adjustments (DVA). CVA och DVA speg- lar hur motpartens kreditrisk respektive Nordeas egen kredit- v\u00e4rdighet p\u00e5verkar derivatets verkliga v\u00e4rde. Ber\u00e4kningarna baseras p\u00e5 uppskattningar av exponering vid fallissemang, sannolikhet f\u00f6r fallissemang och \u00e5tervinningsgrad, f\u00f6r varje enskild motpart. F\u00f6r CVA och DVA baseras exponering vid fal- lissemang vanligen p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntad exponering och fastst\u00e4lls genom simulering av underliggande riskfaktorer. I de fall det \u00e4r m\u00f6jligt anv\u00e4nder sig Nordea av g\u00e4llande kreditspread p\u00e5 CDS-marknaden, och sannolikheten f\u00f6r fallissemang h\u00e4rleds fr\u00e5n dessa data. F\u00f6r motparter som inte har ett oms\u00e4ttnings- bart CDS-kontrakt, fastst\u00e4lls sannolikhet f\u00f6r fallissemang med hj\u00e4lp av en tv\u00e4rsnittsregressionsmodell som ber\u00e4knar en ungef\u00e4rlig CDS-spread utifr\u00e5n motpartens ratingregion och bransch. Effekten av uppl\u00e5ningskostnader och uppl\u00e5ningskostnads- minskningar p\u00e5 v\u00e4rderingen av derivatinstrument utan s\u00e4ker- het eller med obalanserad s\u00e4kerhet avspeglas delvis i det ber\u00e4knade nuv\u00e4rdet med den diskonteringskurva som anv\u00e4nds och delvis i den separata verkligt v\u00e4rde-justering f\u00f6r finansieringskostnad (funding fair value adjustment, FFVA) som g\u00f6rs. I samband med v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde g\u00f6r Nordea ocks\u00e5 justeringar f\u00f6r prisskillnaden mellan k\u00f6p- och s\u00e4ljpris, justeringar f\u00f6r modellrisk (identifierade brister i modellerna) och justeringar f\u00f6r den oberoende kontrollen av priser. Nordeas v\u00e4rderingsmodeller kalibreras mot marknaden och om klimatrisk p\u00e5verkar en viss marknad, s\u00e5 har detta redan beaktats av andra marknadsakt\u00f6rer. Nordea har d\u00e4r- med inte gjort n\u00e5gra f\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rderingsmodellerna f\u00f6r att ta h\u00e4nsyn till klimatrisk, och inga kritiska v\u00e4rdejusteringar har gjorts. Nordea kommer fram\u00f6ver att f\u00f6lja utvecklingen inom de delar av v\u00e4rderingsomr\u00e5det d\u00e4r klimatrisk skulle kunna ha en inverkan p\u00e5 modellerna (till exempel i fr\u00e5ga om CVA). I tabellen nedan har tillg\u00e5ngar och skulder som redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen delats upp p\u00e5 de tre niv\u00e5- erna i IFRS-hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde: instrumentets publi- cerade prisnoteringar p\u00e5 en aktiv marknad (niv\u00e5 1), v\u00e4rde- ringsmetod baserad p\u00e5 observerbara marknadsdata (niv\u00e5 2) och v\u00e4rderingsmetod baserad p\u00e5 icke observerbara mark- nadsdata (niv\u00e5 3). Niv\u00e5 1-kategorin omfattar noterade derivat, noterade aktier, statsobligationer i utvecklade l\u00e4nder och de mest lik- vida bostadsobligationerna och f\u00f6retagsobligationerna som har direkta prisnoteringar f\u00f6r handel. Niv\u00e5 2-kategorin omfat- tar huvuddelen av Nordeas OTC-derivat, k\u00f6pta/s\u00e5lda v\u00e4rde- papper enligt \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljnings-/\u00e5terk\u00f6psavtal, l\u00e5nade/utl\u00e5- nade v\u00e4rdepapper, inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6r- s\u00e4kringsavtal samt andra instrument d\u00e4r indata i v\u00e4rderingsmetoden eller v\u00e4rderingsmodellen baseras p\u00e5 uppgifter fr\u00e5n en aktiv marknad. Niv\u00e5 3-kategorin omfattar investeringar i onoterade v\u00e4rdepapper, riskkapitalfonder, hedgefonder, mer komplexa OTC-derivat d\u00e4r icke observer- bara marknadsdata har en betydande inverkan p\u00e5 det verk- liga v\u00e4rdet, vissa komplexa eller strukturerade finansiella instrument och illikvida r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper. \u00d6verf\u00f6ringar mellan niv\u00e5 1 och niv\u00e5 2 Nordea har under \u00e5ret \u00f6verf\u00f6rt poster redovisade under \u201dR\u00e4n- teb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\u201d till ett v\u00e4rde av 10 577 mn euro (4 030 mn euro) fr\u00e5n niv\u00e5 1 till niv\u00e5 2 och 280 mn euro (1 570 mn euro) fr\u00e5n niv\u00e5 2 till niv\u00e5 1 i verkligt v\u00e4rde-hierarkin. Vidare har Nordea \u00f6verf\u00f6rt poster redovisade under \u201dEmitte- rade v\u00e4rdepapper\u201d till ett v\u00e4rde av 25 685 mn euro (2 989 mn euro) fr\u00e5n niv\u00e5 1 till niv\u00e5 2 och 1 105 mn euro (3 731 mn euro) fr\u00e5n niv\u00e5 2 till niv\u00e5 1, samt \u201d\u00d6vriga skulder\u201d till ett v\u00e4rde av 294 mn euro (43 mn euro) fr\u00e5n niv\u00e5 1 till niv\u00e5 2 och 8 mn euro (235 mn euro) fr\u00e5n niv\u00e5 2 till niv\u00e5 1. Det huvudsakliga sk\u00e4let till \u00f6verf\u00f6ringen av \"R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper\" och \"Emitterade v\u00e4rdepapper\" fr\u00e5n niv\u00e5 1 till niv\u00e5 2 var en ny bed\u00f6mning av handeln i instrumenten. Orsaken till \u00f6vriga \u00f6verf\u00f6ringar fr\u00e5n niv\u00e5 1 till niv\u00e5 2 var att instrumenten upph\u00f6rde att handlas aktivt under \u00e5ret, vilket innebar att verkligt v\u00e4rde ber\u00e4knades med v\u00e4rderingsmetoder baserade p\u00e5 observerbara marknads- data. Orsaken till \u00f6verf\u00f6ringarna fr\u00e5n niv\u00e5 2 till niv\u00e5 1 var att instrumenten \u00e5terigen handlades aktivt under \u00e5ret, vilket innebar att tillf\u00f6rlitliga prisnoteringar fanns tillg\u00e4ngliga p\u00e5 marknaden. \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n en niv\u00e5 till en annan anses ha skett vid \u00e5rets slut.
Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisade till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
F\u00f6rdelning i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde
Instrument med V\u00e4rderingsmetod V\u00e4rderingsmetod
publicerade baserad p\u00e5 baserad p\u00e5 icke
prisnoteringar Varav observerbara Varav observerbara Varav
p\u00e5 en aktiv Life & marknadsdata Life & marknadsdata Life &
31 dec 2023, mn euro marknad (niv\u00e5 1) Pension (niv\u00e5 2) Pension (niv\u00e5 3)
Pension
Summa
Tillg\u00e5ngar till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
Utl\u00e5ning till centralbanker
\u2013
\u2013
286
\u2013
\u2013
\u2013
286
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
\u2013
\u2013
916
8
\u2013
\u2013
916
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
\u2013
\u2013
73 524
\u2013
2
\u2013
73 526
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
15 981
1 558
49 453
6 361
1 736
1 214
67 170
Aktier och andelar
19 595
14 400
242
65
2 321
1 041
22 158
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
48 264
44 247
1 102
1 102
436
436
49 802
Derivatinstrument
67
\u2013
25 575
61
883
\u2013
26 525
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
14
14
7 542
\u2013
19
18
7 575
Summa
83 921
60 219
158 640
7 597
5 397
2 709
247 958
Skulder till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
Skulder till kreditinstitut
\u2013
\u2013
17 172
8
\u2013
\u2013
17 172
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
\u2013
\u2013
7 444
\u2013
\u2013
\u2013
7 444
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
51 573
47 322
\u2013
\u2013
51 573
Emitterade v\u00e4rdepapper
4 574
\u2013
47 499
\u2013
1 292
\u2013
53 365
Derivatinstrument
139
\u2013
29 939
49
716
\u2013
30 794
\u00d6vriga skulder
2 269
\u2013
5 990
29
145
\u2013
8 404
Summa
6 982
\u2013
159 617
47 408
2 153
\u2013
168 752
1 1 1) Samtliga poster v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde vid slutet av varje rapportperiod.
Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder redovisade till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
F\u00f6rdelning i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde
Instrument med V\u00e4rderingsmetod V\u00e4rderingsmetod
publicerade baserad p\u00e5 baserad p\u00e5 icke
prisnoteringar Varav observerbara Varav observerbara Varav
p\u00e5 en aktiv Life & marknadsdata Life & marknadsdata Life &
31 dec 2022, mn euro marknad (niv\u00e5 1) Pension (niv\u00e5 2) Pension (niv\u00e5 3)
Pension
Summa
Tillg\u00e5ngar till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
Utl\u00e5ning till centralbanker
\u2013
\u2013
879
\u2013
\u2013
\u2013
879
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
\u2013
\u2013
1 742
\u2013
\u2013
\u2013
1 742
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
\u2013
\u2013
70 627
\u2013
\u2013
\u2013
70 627
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
25 962
3 422
40 635
7 699
1 589
1 199
68 186
Aktier och andelar
13 410
10 644
391
249
2 298
979
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
41 704
37 877
607
606
471
471
42 782
Derivatinstrument
159
\u2013
34 550
117
1 869
\u2013
36 578
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
\u2013
\u2013
6 327
\u2013
33
25
6 360
Summa
81 235
51 943
155 758
8 671
6 260
2 674
243 253
Skulder till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
Skulder till kreditinstitut
\u2013
\u2013
10 446
44
\u2013
\u2013
10 446
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
\u2013
\u2013
6 650
\u2013
\u2013
\u2013
6 650
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
44 770
40 600
\u2013
\u2013
44 770
Emitterade v\u00e4rdepapper
38 899
\u2013
11 328
\u2013
1 088
\u2013
51 315
Derivatinstrument
659
\u2013
37 623
141
1 820
\u2013
40 102
\u00d6vriga skulder
3 307
\u2013
6 832
81
63
\u2013
10 202
Summa
42 865
\u2013
117 649
40 866
2 971
\u2013
163 485
1 2 1 1) Samtliga poster v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde vid slutet av varje rapportperiod F\u00f6r\u00e4ndringar i niv\u00e5 3 Orealiserade vinster och f\u00f6rluster avser de tillg\u00e5ngar och skulder som innehades vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret. \u00d6verf\u00f6ringarna fr\u00e5n niv\u00e5 3 under \u00e5ret gjordes eftersom observerbara mark- nadsdata blev tillg\u00e4ngliga. \u00d6verf\u00f6ringarna till niv\u00e5 3 under 2022 gjordes eftersom observerbara marknadsdata inte l\u00e4ng- re fanns tillg\u00e4ngliga. \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n en niv\u00e5 till en annan anses ha skett vid \u00e5rets slut. Vinster och f\u00f6rluster redovisade i resultatr\u00e4kningen under \u00e5ret ing\u00e5r i posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d (se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d). Tillg\u00e5ngar och skulder avseende derivatinstrument redovisas netto. 2023, mn euro
Vinster och f\u00f6rluster
som redovisats
i resultatr\u00e4kningen under \u00e5ret Redo-
visat \u00d6ver- Om-
i \u00f6vrigt Avr\u00e4k- \u00d6ver- f\u00f6ringar Om- r\u00e4knings-
1 jan Orea- Rea- total- K\u00f6p/ F\u00f6rs\u00e4lj- ningar/ f\u00f6ringar fr\u00e5n klassifi - diffe- 31 dec
2023 liserade liserade resultat emissioner ningar likvider till niv\u00e5 3 niv\u00e5 3 cering renser 2023
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
2
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
2
R\u00e4nteb\u00e4rande
v\u00e4rdepapper
1 589
-6
\u2013
\u2013
309
-156
-1
168
-90
\u2013
-77
1 736
- varav Life & Pension
1 199
-1
\u2013
\u2013
9
-43
-1
126
\u2013
\u2013
-75
1 214
Aktier och andelar
2 298
53
102
\u2013
194
-386
-56
174
-1
\u2013
-57
2 321
- varav Life & Pension
979
-32
63
\u2013
59
-137
-49
173
\u2013
\u2013
-15
1 041
Tillg\u00e5ngar i
placeringsportf\u00f6ljer
och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
471
10
-8
\u2013
46
-26
-27
21
-47
\u2013
-4
436
- varav Life & Pension
471
10
-8
\u2013
46
-26
-27
21
-47
\u2013
-4
436
Derivatinstrument (netto)
49
-38
-5
\u2013
\u2013
\u2013
5
\u2013
156
\u2013
\u2013
167
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
33
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-14
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
19
- varav Life & Pension
25
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-7
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
18
Emitterade v\u00e4rdepapper
1 088
-102
57
-1
419
\u2013
-187
40
-22
\u2013
\u2013
1 292
\u00d6vriga skulder
63
-18
\u2013
\u2013
110
-2
\u2013
\u2013
-8
\u2013
\u2013
145
2022, mn euro
Vinster och f\u00f6rluster
som redovisats
i resultatr\u00e4kningen under \u00e5ret Redo-
visat \u00d6ver- Om-
i \u00f6vrigt Avr\u00e4k- \u00d6ver- f\u00f6ringar Om- r\u00e4knings-
1 jan Orea- Rea- total- K\u00f6p/ F\u00f6rs\u00e4lj- ningar/ f\u00f6ringar fr\u00e5n klassifi - diffe- 31 dec
2022 liserade liserade resultat emissioner ningar likvider till niv\u00e5 3 niv\u00e5 3 cering renser 2022
R\u00e4nteb\u00e4rande
v\u00e4rdepapper
2 053
-124
3
\u2013
134
-293
-39
48
-102
\u2013
-91
1 589
- varav Life & Pension
1 447
-70
2
\u2013
34
-111
-1
5
-18
\u2013
-89
1 199
Aktier och andelar
2 202
40
85
\u2013
449
-379
-19
1
\u2013
-15
-66
2 298
- varav Life & Pension
957
-26
66
\u2013
151
-104
-17
\u2013
\u2013
\u2013
-48
979
Tillg\u00e5ngar i
placeringsportf\u00f6ljer
och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
261
33
3
\u2013
235
-65
\u2013
15
-2
\u2013
-9
471
- varav Life & Pension
261
33
3
\u2013
235
-65
\u2013
15
-2
\u2013
-9
471
Derivatinstrument (netto)
167
-213
-101
\u2013
\u2013
\u2013
120
60
16
\u2013
\u2013
49
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
29
-1
\u2013
\u2013
8
\u2013
-3
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
33
- varav Life & Pension
28
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-3
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
25
Emitterade v\u00e4rdepapper
1 588
-256
53
-6
348
\u2013
-594
13
-58
\u2013
\u2013
1 088
\u00d6vriga skulder
46
-21
\u2013
\u2013
58
-20
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
63
1 1) Omklassificering avseende konvertering av Visa C-aktier till Visa A-aktier. Processen f\u00f6r v\u00e4rdering till verkligt v\u00e4rde i niv\u00e5 3 V\u00e4rderingsprocessen i Nordea utg\u00f6rs av flera steg. F\u00f6rsta ste- get \u00e4r att ta fram medelpriset vid dagens slut. Det \u00e4r aff\u00e4rs- omr\u00e5dena som ansvarar f\u00f6r att fastst\u00e4lla korrekta priser f\u00f6r v\u00e4rderingsprocessen. Dessa priser \u00e4r antingen internt fast- st\u00e4llda av en tradingenhet eller inh\u00e4mtade fr\u00e5n externa k\u00e4llor. V\u00e4rderingspriserna kontrolleras och testas d\u00e4refter av en kon- trollenhet i f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen som \u00e4r oberoende fr\u00e5n de risktagande enheterna i front office. Allra viktigast i kontroll- processen \u00e4r den oberoende kontrollen av priser. H\u00e4r kontrol- leras riktigheten i v\u00e4rderingarna genom att j\u00e4mf\u00f6ra medelpri- serna vid dagens slut med data fr\u00e5n oberoende k\u00e4llor. Slutli- gen analyseras resultatet av v\u00e4rderingskontrollen och v\u00e4rderingarna, och eventuella noteringar eskaleras. \u00c4ven jus- teringar f\u00f6r variationer i oberoende priskontroller ing\u00e5r i verk- ligt v\u00e4rde. Kontrollen av riktigheten i priser och andra para- metrar utf\u00f6rs som minimum p\u00e5 m\u00e5nadsbasis och f\u00f6r m\u00e5nga produkter dagligen. Information fr\u00e5n tredje part, s\u00e5som pris- noteringar och annan prisinformation fr\u00e5n m\u00e4klare, anv\u00e4nds som j\u00e4mf\u00f6relseuppgifter vid kontrollen. J\u00e4mf\u00f6relseuppgifter- nas kvalitet bed\u00f6ms regelbundet. Justeringar till verkligt v\u00e4rde p\u00e5 portf\u00f6ljniv\u00e5 och uppskjut- na dag 1-resultat fr\u00e5n niv\u00e5 3-transaktioner ber\u00e4knas och rap- porteras m\u00e5nadsvis. Den faktiska bed\u00f6mningen av instru- ment i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utf\u00f6rs kontinuerligt. S\u00e4rskilda team inom riskorganisationen ansvarar i andra f\u00f6rsvarslinjen f\u00f6r att \u00f6vervaka och oberoende bed\u00f6ma de v\u00e4r- deringar och kontroller som g\u00f6rs av aff\u00e4rsomr\u00e5dena och Group Finance (f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen).
V\u00e4rderingsmetoder och indata som anv\u00e4nds vid v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde i niv\u00e5 3
Verkligt Varav Life & Ej observerbara Intervall f\u00f6r
31 dec 2023, mn euro v\u00e4rde Pension V\u00e4rderingmetoder indata verkligt v\u00e4rde
Utl\u00e5ning
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
2
\u2013
Diskonterade kassafl\u00f6den
R\u00e4nta
0/0
Summa
2
\u2013
0/0
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
Offentliga institutioner
170
157
Diskonterade kassafl\u00f6den
Kreditspread
-4/4
Bol\u00e5neinstitut och andra kreditinstitut
1 073
745
Diskonterade kassafl\u00f6den
Kreditspread
-62/62
F\u00f6retag
493
312
Diskonterade kassafl\u00f6den
Kreditspread
-7/7
Summa
1 736
1 214
-73/73
Aktier och andelar
Private equity-fonder
1 352
633
Andelsv\u00e4rde
-151/151
Hedgefonder
150
150
Andelsv\u00e4rde
-13/13
Kreditfonder
491
50
Andelsv\u00e4rde/analytikerkonsensus
-47/47
\u00d6vriga fonder
207
199
Andelsv\u00e4rde/fondkurser
-14/14
\u00d6vrigt
557
445
\u2013
-63/63
Summa
2 757
1 477
-288/288
Derivatinstrument
R\u00e4ntederivat
82
\u2013
Optionsmodell
Korrelationer
-9/9
Volatilitet
Aktiederivat
-30
\u2013
Optionsmodell
Korrelationer
-5/4
Volatilitet
Utdelning
Valutaderivat
114
\u2013
Optionsmodell
Korrelationer
0/0
Volatilitet
Kreditderivat
1
\u2013
Kreditderivatmodell
Korrelationer
-9/11
\u00c5tervinningsgrad
Volatilitet
Summa
167
-23/24
Emitterade v\u00e4rdepapper
Emitterade strukturerade obligationer
-1 292
\u2013
Kreditderivatmodell
Korrelationer
-6/6
\u00c5tervinningsgrad
Volatilitet
Summa
-1 292
\u2013
-6/6
\u00d6vrigt, netto
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar och \u00d6vriga skulder,
netto
-126
18
\u2013
\u2013
-12/12
Summa
-126
18
-12/12
1 2 3 3 3 3 4 1) Innehav i finansiella instrument utg\u00f6r en stor del av livf\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen, i syfte att fullg\u00f6ra \u00e5taganden i f\u00f6rs\u00e4kringsavtal och finansiella avtal. Vinster och f\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till dessa instrument allokeras n\u00e4stan uteslutande till f\u00f6rs\u00e4kringstagarna och p\u00e5verkar d\u00e4rmed inte Nordeas eget kapital. 2) Varav 150 mn euro priss\u00e4tts utifr\u00e5n en kreditspread (skillnaden mellan diskonteringsr\u00e4ntan och XIBOR) p\u00e5 1,45 procent, och en rimlig f\u00f6r\u00e4ndring av denna kreditspread skulle inte p\u00e5verka det verkliga v\u00e4rdet med tanke p\u00e5 \u00e5terk\u00f6psm\u00f6jligheten. 3) Verkligt v\u00e4rde baseras p\u00e5 kurser och andelsv\u00e4rden som erh\u00e5llits av externa leverant\u00f6rer/f\u00f6rvaltare. Dessa kurser fastst\u00e4lls utifr\u00e5n v\u00e4rdeutvecklingen i de underliggande tillg\u00e5ng - arna. Den allra vanligaste v\u00e4rderingsmetoden f\u00f6r private equity-fonder hos leverant\u00f6rer/f\u00f6rvaltare \u00f6verensst\u00e4mmer med anvisningarna i International Private Equity and Venture Capital Valuation (IPEV), som utf\u00e4rdats av Invest Europe (tidigare kallad EVCA). Ungef\u00e4r 55 procent av innehavet i private equity-fonder justeras/v\u00e4rderas internt utifr\u00e5n IPEV- anvisningarna. De redovisade v\u00e4rdena f\u00f6r dessa ligger i intervallet 1 till 100 procent j\u00e4mf\u00f6rt med de v\u00e4rden som erh\u00e5llits fr\u00e5n leverant\u00f6rer/f\u00f6rvaltare. 4) Varav 436 mn euro relateras till tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
V\u00e4rderingsmetoder och indata som anv\u00e4nds vid v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde i niv\u00e5 3
Verkligt Varav Life & Ej observerbara Intervall f\u00f6r
31 dec 2022, mn euro v\u00e4rde Pension V\u00e4rderingmetoder indata verkligt v\u00e4rde
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
Offentliga institutioner
176
176
Diskonterade kassafl\u00f6den
Kreditspread
-4/4
Bol\u00e5neinstitut och andra kreditinstitut
866
674
Diskonterade kassafl\u00f6den
Kreditspread
-39/39
F\u00f6retag
547
349
Diskonterade kassafl\u00f6den
Kreditspread
-9/9
Summa
1 589
1 199
-52/52
Aktier och andelar
Private equity-fonder
1 267
643
Andelsv\u00e4rde
-145/145
Hedgefonder
68
67
Andelsv\u00e4rde
-6/6
Kreditfonder
511
63
Andelsv\u00e4rde/analytikerkonsensus
-49/49
\u00d6vriga fonder
322
193
Andelsv\u00e4rde/fondkurser
-27/27
\u00d6vrigt
601
484
\u2013
-63/63
Summa
2 769
1 450
-290/290
Derivatinstrument
R\u00e4ntederivat
-81
\u2013
Optionsmodell
Korrelationer
-20/21
Volatilitet
Aktiederivat
-5
\u2013
Optionsmodell
Korrelationer
-7/4
Volatilitet
Utdelning
Valutaderivat
286
\u2013
Optionsmodell
Korrelationer
-4/2
Volatilitet
Kreditderivat
-152
\u2013
Kreditderivatmodell
Korrelationer
-11/16
\u00c5tervinningsgrad
Volatilitet
\u00d6vrigt
1
\u2013
Optionsmodell
Korrelationer
-0/0
Volatilitet
Summa
49
\u2013
-42/43
Emitterade v\u00e4rdepapper
Emitterade strukturerade obligationer
-1 088
\u2013
Kreditderivatmodell
Korrelationer
-5/5
\u00c5tervinningsgrad
Volatilitet
Summa
-1 088
\u2013
-5/5
\u00d6vrigt, netto
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar och \u00d6vriga skulder,
netto
-30
25
\u2013
\u2013
-3/3
Summa
-30
25
-3/3
1 2 3 3 3 3 4 1) Innehav i finansiella instrument utg\u00f6r en stor del av livf\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen, i syfte att fullg\u00f6ra \u00e5taganden i f\u00f6rs\u00e4kringsavtal och finansiella avtal. Vinster och f\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till dessa instrument allokeras n\u00e4stan uteslutande till f\u00f6rs\u00e4kringstagarna och p\u00e5verkar d\u00e4rmed inte Nordeas eget kapital. 2) Varav 150 mn euro priss\u00e4tts utifr\u00e5n en kreditspread (skillnaden mellan diskonteringsr\u00e4ntan och XIBOR) p\u00e5 1,45 procent, och en rimlig f\u00f6r\u00e4ndring av denna kreditspread skulle inte p\u00e5verka det verkliga v\u00e4rdet med tanke p\u00e5 \u00e5terk\u00f6psm\u00f6jligheten. 3) Verkligt v\u00e4rde baseras p\u00e5 kurser och andelsv\u00e4rden som erh\u00e5llits av externa leverant\u00f6rer/f\u00f6rvaltare. Dessa kurser fastst\u00e4lls utifr\u00e5n v\u00e4rdeutvecklingen i de underliggande tillg\u00e5ng - arna. Den allra vanligaste v\u00e4rderingsmetoden f\u00f6r private equity-fonder hos leverant\u00f6rer/f\u00f6rvaltare \u00f6verensst\u00e4mmer med anvisningarna i International Private Equity and Venture Capital Valuation (IPEV), som utf\u00e4rdats av Invest Europe (tidigare kallad EVCA). Ungef\u00e4r 50 procent av innehavet i private equity-fonder justeras/v\u00e4rderas internt utifr\u00e5n IPEV- anvisningarna. De redovisade v\u00e4rdena f\u00f6r dessa ligger i intervallet 1 till 100 procent j\u00e4mf\u00f6rt med de v\u00e4rden som erh\u00e5llits fr\u00e5n leverant\u00f6rer/f\u00f6rvaltare. 4) Varav 471 mn euro relateras till tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal. Tabellerna ovan visar, f\u00f6r varje tillg\u00e5ngs- och skuldklass som h\u00e4nf\u00f6rts till niv\u00e5 3, det verkliga v\u00e4rdet, v\u00e4rderingsmetoderna som anv\u00e4nts f\u00f6r ber\u00e4kning av verkligt v\u00e4rde, v\u00e4sentliga ej observerbara data som anv\u00e4nts i v\u00e4rderingsmodellerna samt det verkliga v\u00e4rdets k\u00e4nslighet f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i viktiga antaganden. Kolumnen \u201dintervall f\u00f6r verklig v\u00e4rde\u201d i tabellen ovan visar k\u00e4nsligheten i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r niv\u00e5 3-instrument vid f\u00f6r\u00e4nd- ringar i viktiga antaganden. N\u00e4r exponeringen f\u00f6r en ej obser- verbar parameter kvittas mellan olika instrument redovisas endast nettoeffekten i tabellen. Redovisat intervall \u00e4r sanno- likt st\u00f6rre \u00e4n den faktiska os\u00e4kerheten i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r dessa instrument, eftersom det i praktiken \u00e4r osannolikt att alla ej observerbara parametrar samtidigt skulle vara i utkan- ten av sina intervall f\u00f6r rimligt m\u00f6jliga alternativ. Redovis- ningen \u00e4r varken f\u00f6ruts\u00e4gande eller indikativ f\u00f6r framtida f\u00f6r- \u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde. Den redovisade k\u00e4nsligheten (intervallet) i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r derivat ber\u00e4knas enligt samma metoder som vid redovis- ningen av ytterligare v\u00e4rdejusteringar f\u00f6r modellrisk och marknadsprisos\u00e4kerhet enligt definitionen i kommissionens delegerade f\u00f6rordning (EU) 2016/101 av den 26 oktober 2015 om komplettering av Europaparlamentets och r\u00e5dets f\u00f6rord- ning (EU) nr 575/2013 med avseende p\u00e5 tekniska tillsynsstan- darder f\u00f6r f\u00f6rsiktig v\u00e4rdering enligt artikel 105(14) .
F\u00f6r att ber\u00e4kna k\u00e4nsligheten (intervallet) i verkligt v\u00e4rde
f\u00f6r aktier och andelar och r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper \u00f6kades
och minskades det verkliga v\u00e4rdet med 2\u201310 procentenheter,
beroende p\u00e5 os\u00e4kerheten i v\u00e4rderingen och underliggande
antaganden. St\u00f6rre intervall till\u00e4mpas p\u00e5 instrument med
st\u00f6rre os\u00e4kerhet i v\u00e4rderingen j\u00e4mf\u00f6rt med aktivt handlade
instrument och underliggande os\u00e4kerheter i individuella
antaganden.
F\u00f6r\u00e4ndringar i uppskjutna dag 1-resultat
Transaktionspriset f\u00f6r finansiella instrument \u00f6verensst\u00e4mmer
i vissa fall inte med verkligt v\u00e4rde vid f\u00f6rsta redovisningstill-
f\u00e4llet (enligt anv\u00e4nd v\u00e4rderingsmetod). Sk\u00e4let \u00e4r huvudsakli-
gen att transaktionspriset inte har kunnat fastst\u00e4llas p\u00e5 en
aktiv marknad. Om v\u00e4sentliga ej observerbara data anv\u00e4nds i
v\u00e4rderingsmetoden (niv\u00e5 3) redovisas det finansiella instru-
mentet till transaktionspriset, och den eventuella skillnaden
mellan transaktionspriset och det verkliga v\u00e4rdet vid f\u00f6rsta
redovisningstillf\u00e4llet, enligt anv\u00e4nd v\u00e4rderingsmetod (dag
1-resultat), skjuts upp. Tabellen nedan visar den totala skillna-
den som kvarst\u00e5r att periodisera i resultatr\u00e4kningen vid perio-
dens b\u00f6rjan och slut. Tabellen visar ocks\u00e5 en avst\u00e4mning av
hur detta skillnadsbelopp f\u00f6r\u00e4ndrades under \u00e5ret.
Uppskjutna dag 1-resultat \u2013 derivat, netto
Mn euro
2023
2022
Belopp vid \u00e5rets b\u00f6rjan
84
77
Uppskjutna resultat fr\u00e5n nya transaktioner
38
58
Redovisat i resultatr\u00e4kningen under \u00e5ret
-49
-51
Belopp vid \u00e5rets slut
73
84
1
1) Varav
-10
mn euro (
-6
mn euro) relateras till \u00f6verf\u00f6ring av derivatinstrument fr\u00e5n niv\u00e5
3 till niv\u00e5 2.
Finansiella tillg\u00e5ngar och skulder som inte redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
31 dec 2023
31 dec 2022
Niv\u00e5 i hierarkin
Redovisat Verkligt Redovisat Verkligt f\u00f6r verkligt
Mn euro v\u00e4rde v\u00e4rde v\u00e4rde v\u00e4rde v\u00e4rde
Tillg\u00e5ngar som inte redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
50 622
50 622
61 815
61 815
1
Utl\u00e5ning
273 501
275 535
275 825
276 972
3
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
830
838
40
38
2,3
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
796
796
2 240
2 240
3
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
405
405
475
475
3
Summa
326 154
328 196
340 395
341 540
Skulder som inte redovisas till verkligt v\u00e4rde i balansr\u00e4kningen
Inl\u00e5ning och skuldinstrument
348 984
349 670
364 951
367 136
3
\u00d6vriga skulder
2 654
2 654
4 112
4 112
3
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
8
8
7
7
3
Summa
351 646
352 332
369 070
371 255
3
1
2
1) F\u00f6r inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid motsvarar verkligt v\u00e4rde det nominella beloppet, medan det redovisade beloppet \u00e4ven innefattar omv\u00e4rderingar av de risks\u00e4krade posterna som
presenteras p\u00e5 balansr\u00e4kningen p\u00e5 raden \"F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer\". J\u00e4mf\u00f6relsetalen har r\u00e4knats om p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt.
2) Leasingskulder presenterade p\u00e5 raden \u201d\u00d6vriga skulder\u201d i not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d \u00e4r exkluderade i denna tabell.
3) Avser b\u00e5de 31 december 2023 och 31 december 2022.
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
V\u00e4rdering till verkligt v\u00e4rde av kontanta medel g\u00f6rs utifr\u00e5n
noterade priser (ojusterade) p\u00e5 aktiva marknader f\u00f6r iden-
tiska tillg\u00e5ngar och h\u00e4nf\u00f6rs d\u00e4rf\u00f6r till niv\u00e5 1. Tillgodohavan-
den hos centralbanker anses, till f\u00f6ljd av deras kortfristiga
natur, vara detsamma som kontanta medel och h\u00e4nf\u00f6rs d\u00e4rf\u00f6r
ocks\u00e5 till niv\u00e5 1.
Utl\u00e5ning
Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning
till kreditinstitut\u201d och \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d har ber\u00e4k-
nats genom att diskontera de f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kassafl\u00f6-
dena med en antagen kundr\u00e4nta som skulle ha anv\u00e4nts p\u00e5
marknaden om l\u00e5nen hade emitterats vid v\u00e4rderingstidpunk-
ten. Den antagna kundr\u00e4ntan ber\u00e4knas som referensr\u00e4ntan
plus den genomsnittliga marginalen p\u00e5 nyutl\u00e5ning i Personal
Banking, Business Banking respektive Large Corporates &
Institutions.
V\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde har h\u00e4nf\u00f6rts till niv\u00e5 3 i hie-
rarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde.
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
Det verkliga v\u00e4rdet uppg\u00e5r till 838 mn euro (38 mn euro),
varav 804 mn euro (20 mn euro) har h\u00e4nf\u00f6rts till niv\u00e5 2 och
34 mn euro (18 mn euro) till niv\u00e5 3 i hierarkin f\u00f6r verkligt
v\u00e4rde. V\u00e4rderingsprinciperna \u00e4r desamma som f\u00f6r liknande
instrument som redovisas till verkligt v\u00e4rde i
balansr\u00e4kningen.
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar samt f\u00f6rutbetalda
kostnader och upplupna int\u00e4kter
Balansposterna \u201d\u00d6vriga tillg\u00e5ngar\u201d och \u201dF\u00f6rutbetalda kostna-
der och upplupna int\u00e4kter\u201d utg\u00f6rs av kortfristiga fordringar.
Det verkliga v\u00e4rdet anses d\u00e4rf\u00f6r vara detsamma som det
redovisade v\u00e4rdet och har h\u00e4nf\u00f6rts till niv\u00e5 3 i hierarkin f\u00f6r
verkligt v\u00e4rde.
Inl\u00e5ning och skuldinstrument
Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 balansr\u00e4kningsposterna \u201dSkulder till
kreditinstitut\u201d, \u201dIn- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten\u201d, \u201dEmit-
terade v\u00e4rdepapper\u201d och \u201dEfterst\u00e4llda skulder\u201d har ber\u00e4knats
som det redovisade v\u00e4rdet justerat f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde g\u00e4llande r\u00e4nterisk och egen kreditrisk. F\u00f6r inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid \u00e4r emellertid det verkliga v\u00e4rdet detsam- ma som det nominella beloppet. Det verkliga v\u00e4rdet har h\u00e4n- f\u00f6rts till niv\u00e5 3 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. F\u00f6r\u00e4ndringarna i verkligt v\u00e4rde h\u00e4nf\u00f6rliga till r\u00e4nterisk baseras p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i ber\u00f6rda r\u00e4ntor j\u00e4mf\u00f6rt med motsva- rande nominell r\u00e4nta i portf\u00f6ljerna. F\u00f6r\u00e4ndringarna i verkligt v\u00e4rde h\u00e4nf\u00f6rliga till kreditrisk ber\u00e4knas som skillnaden mellan kreditspreaden i de nominel- la r\u00e4ntorna och aktuell kreditspread p\u00e5 marknaden. Ber\u00e4k- ningen utf\u00f6rs p\u00e5 aggregerad niv\u00e5 f\u00f6r all l\u00e5ngfristig uppl\u00e5ning som redovisas under balansposterna \u201dEmitterade v\u00e4rdepap- per\u201d och \u201dEfterst\u00e4llda skulder\u201d. Eftersom den avtalade l\u00f6pti- den \u00e4r kort f\u00f6r \u201dSkulder till kredit institut\u201d och \u201dIn- och uppl\u00e5- ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten\u201d antas f\u00f6r\u00e4ndringarna i Nordeas egen kreditrisk h\u00e4nf\u00f6rliga till dessa poster vara obetydliga. Detsam- ma g\u00e4ller kortfristig uppl\u00e5ning som redovisas under balans- posterna \u201dEmitterade v\u00e4rdepapper\u201d och \u201dEfterst\u00e4llda skulder\u201d. \u00d6vriga skulder samt upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter Balansposterna \u201d\u00d6vriga skulder\u201d och \u201dUpplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter\u201d utg\u00f6rs av kortfristiga skulder, huvudsakligen relaterade till handlade v\u00e4rdepapper som \u00e4nnu inte reglerats. Det verkliga v\u00e4rdet anses d\u00e4rf\u00f6r vara det- samma som det redovisade v\u00e4rdet och har h\u00e4nf\u00f6rts till niv\u00e5 3 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. K5.3 F\u00f6rvaltningsfastigheter Redovisningsprinciper En f\u00f6rvaltningsfastighet \u00e4r en fastighet (mark eller byggnad \u2013 eller delar av byggnad \u2013 eller b\u00e5da) som innehas i syfte att generera hyresinkomster och/eller v\u00e4rdestegring, och allts\u00e5 inte f\u00f6r eget utnyttjande i den ordinarie verksamheten. F\u00f6rvaltningsfastigheter redovisas i balansr\u00e4kningen n\u00e4r det \u00e4r sannolikt att de framtida ekonomiska f\u00f6rdelarna tillfal- ler Nordea och kostnaderna f\u00f6r f\u00f6rvaltningsfastigheten kan ber\u00e4knas p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt. En f\u00f6rvaltningsfastighet v\u00e4rderas vid f\u00f6rsta redovisnings- tillf\u00e4llet till anskaffningsv\u00e4rdet, inklusive transaktionskostna- der. Anskaffningsv\u00e4rdet f\u00f6r en f\u00f6rv\u00e4rvad f\u00f6rvaltningsfastighet utg\u00f6rs av k\u00f6peskilling och kostnader direkt h\u00e4nf\u00f6rliga till k\u00f6pet. Exempel p\u00e5 kostnader direkt h\u00e4nf\u00f6rliga till k\u00f6pet \u00e4r arvoden f\u00f6r juridiska tj\u00e4nster, st\u00e4mpelskatter och \u00f6vriga transaktionskostnader. Nordea anv\u00e4nder verkligt v\u00e4rde-modellen f\u00f6r v\u00e4rdering av f\u00f6rvaltningsfastigheter. B\u00e4sta beviset p\u00e5 verkligt v\u00e4rde \u00e4r normalt noterade priser p\u00e5 en aktiv marknad f\u00f6r liknande fastigheter med samma l\u00e4ge och i samma skick. D\u00e5 noterade priser p\u00e5 en aktiv marknad oftast saknas, anv\u00e4nds \u00e4ven modeller baserade p\u00e5 diskonterade kassafl\u00f6desprognoser som bygger p\u00e5 tillf\u00f6rlitliga uppskattningar av framtida kassa- fl\u00f6den. V\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde av f\u00f6rvaltningsfastighe- ter tar h\u00e4nsyn till en marknadsakt\u00f6rs f\u00f6rm\u00e5ga att generera ekonomiska f\u00f6rdelar genom att anv\u00e4nda f\u00f6rvaltningsfastig- heterna p\u00e5 det maximala och b\u00e4sta s\u00e4ttet, det vill s\u00e4ga tar h\u00e4nsyn till den anv\u00e4ndning av f\u00f6rvaltningsfastigheterna som \u00e4r fysiskt m\u00f6jlig, lagligen till\u00e5ten och finansiellt genomf\u00f6rbar. Driftsnetto, reavinster och reaf\u00f6rluster liksom justeringar till verkligt v\u00e4rde redovisas direkt i resultatr\u00e4kningen som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde utifr\u00e5n de tre niv\u00e5erna i IFRS-hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. Hierarkin ger h\u00f6gst prioritet till noterade priser (ojusterade) p\u00e5 aktiva marknader f\u00f6r identiska f\u00f6rvaltningsfastigheter (niv\u00e5 1) och l\u00e4gst prioritet till ej observerbar indata (niv\u00e5 3). Klassifice- ringen av f\u00f6rvaltningsfastigheterna baseras p\u00e5 den l\u00e4gsta niv\u00e5 indata som \u00e4r v\u00e4sentlig f\u00f6r verkligt v\u00e4rde-v\u00e4rderingen i sin helhet. F\u00f6r ytterligare information om uppskattning av verkligt v\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde-hierarkin, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar F\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. Eftersom det normalt inte finns n\u00e5gra aktiva marknader f\u00f6r f\u00f6rvalt- ningsfastigheter estimeras verkligt v\u00e4rde med hj\u00e4lp av modeller baserade p\u00e5 diskonterade kassafl\u00f6den. Dessa modeller bygger p\u00e5 antaganden om framtida hyror, bel\u00e4gg- ning, drifts- och underh\u00e5llskostnader, avkastningskrav och r\u00e4nteniv\u00e5er. Det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 f\u00f6rvaltningsfastigheter uppgick vid \u00e5rets slut till 2 928 mn euro (3 146 mn euro).
Belopp redovisade i resultatr\u00e4kningen
Mn euro
2023
2022
Justeringar till verkligt v\u00e4rde
-133
-76
Hyresint\u00e4kter
114
63
Direkta r\u00f6relsekostnader som genererat
hyresint\u00e4kter
-31
-28
Direkta r\u00f6relsekostnader som inte genererat
hyresint\u00e4kter
\u2013
0
Summa
-50
-41
1 2 1) Ing\u00e5r i \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. 2) Exklusive justeringar till verkligt v\u00e4rde av f\u00f6rvaltningsfastigheter som redovisas som \u201dTillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal\u201d i balansr\u00e4kningen. Klassificering enligt hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde Alla f\u00f6rvaltningsfastigheter i Nordea h\u00e4nf\u00f6rs till niv\u00e5 3 i hie- rarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 dessa f\u00f6rvalt- ningsfastigheter redovisas i tabellen nedan.
Niv\u00e5 3 \u2013 Verkligt v\u00e4rde p\u00e5
f\u00f6rvaltningsfastigheter
1
, mn euro
31 dec 2023 31 dec 2022
F\u00f6rvaltningsfastigheter
2 199
2 288
- varav Life & Pension
2 191
2 286
F\u00f6rvaltningsfastigheter i
placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
729
858
- varav Life & Pension
729
858
Summa
2 928
3 146
2 1) Samtliga poster v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde vid slutet av varje rapportperiod. 2) F\u00f6r ytterligare information, se not K3.11 \u201dTillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal\u201d. Fastst\u00e4llande av verkligt v\u00e4rde Vid v\u00e4rderingen av f\u00f6rvaltningsfastigheterna tas ocks\u00e5 h\u00e4n- syn till fastighetens syfte och art genom att till\u00e4mpa den l\u00e4mpligaste v\u00e4rderingsmetoden. Den vanligaste v\u00e4rderings- metoden \u00e4r en modell f\u00f6r diskonterat kassafl\u00f6de som anv\u00e4n- der aktuella kassafl\u00f6den, marknadsr\u00e4ntor och aktuell avkast- ning. Verkligt v\u00e4rde ber\u00e4knas av, eller parametrarna i model- lerna erh\u00e5lls fr\u00e5n, externa oberoende v\u00e4rderingspersoner f\u00f6r 72 procent (74 procent) av det verkliga v\u00e4rdet f\u00f6r f\u00f6rvalt- ningsfastigheter i balansr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndringar i niv\u00e5 3 Tabellerna nedan visar f\u00f6r\u00e4ndringar i niv\u00e5 3. Orealiserade vin- ster och f\u00f6rluster avser de f\u00f6rvaltningsfastigheter som inne- hades vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret. Vinster och f\u00f6rluster redovisade i resultatr\u00e4kningen under \u00e5ret ing\u00e5r i posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d (se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d).
Vinster och f\u00f6rluster
som redovisats
i resultatr\u00e4kningen under
\u00e5ret
Om-
r\u00e4knings-
Rea- Orea- K\u00f6p/ F\u00f6rs\u00e4lj- Omklassi- diffe-
2023,
mn euro
1 jan 2023
liserade liserade emissioner ningar ficeringar
renser
31 dec 2023
F\u00f6rvaltningsfastigheter
2 288
-18
-115
195
-105
3
-49
2 199
- varav Life & Pension
2 286
-18
-115
194
-104
-4
-48
2 191
F\u00f6rvaltningsfastigheter i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
858
-38
-11
25
-99
7
-13
729
- varav Life & Pension
858
-38
-11
25
-99
7
-13
729
2
1
Vinster och f\u00f6rluster
som redovisats
i resultatr\u00e4kningen
under \u00e5ret
Om-
r\u00e4knings-
Rea- Orea- K\u00f6p/ F\u00f6rs\u00e4lj- Omklassi- diffe- 31 dec
2022,
mn euro
1 jan 2022
liserade liserade emissioner ningar ficeringar renser 2022
F\u00f6rvaltningsfastigheter
1 633
-4
-72
918
-9
-118
-60
2 288
- varav Life & Pension
1 632
-4
-72
917
-9
-118
-60
2 286
F\u00f6rvaltningsfastigheter i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
734
-18
-15
76
\u2013
93
-12
858
- varav Life & Pension
734
-18
-15
76
\u2013
93
-12
858
1
1) F\u00f6r ytterligare information, se not K3.11 \u201dTillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal\u201d.
2) Omklassificering fr\u00e5n/till balansr\u00e4kningsraden \u201dMateriella tillg\u00e5ngar\u201d (se not K5.2 \u201dMateriella tillg\u00e5ngar\u201d) p\u00e5 grund av f\u00f6r\u00e4ndrad anv\u00e4ndning av fastigheter.
Processen f\u00f6r v\u00e4rdering till verkligt v\u00e4rde
Huvuddelen av f\u00f6rvaltningsfastigheterna i Nordea innehas av
Life & Pension. F\u00f6rvaltningsfastigheterna v\u00e4rderas en g\u00e5ng i
kvartalet av fastighetsavdelningarna i respektive bolag inom
Life & Pension, och arbetet utf\u00f6rs helt eller delvis av externa
v\u00e4rderare. F\u00f6r f\u00f6rvaltningsfastigheter d\u00e4r avdelningarna
anv\u00e4nder sig av sina egna metoder, j\u00e4mf\u00f6rs fastigheternas
v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar med v\u00e4rderingar gjorda f\u00f6r liknande
fastig heter av externa v\u00e4rderare. V\u00e4rderingen presenteras f\u00f6r,
och godk\u00e4nns av, ledningen i respektive bolag. Finansdirekt\u00f6-
ren i vart och ett av bolagen inom Life & Pension godk\u00e4nner
de till\u00e4mpade metoderna och ansvarar f\u00f6r de v\u00e4rden som
anv\u00e4nds. Principerna som till\u00e4mpas i samtliga bolag \u00f6verens-
st\u00e4mmer med de nationella tillsynsmyndigheternas best\u00e4m-
melser, som i sin tur \u00f6verensst\u00e4mmer med internationella v\u00e4r-
deringsprinciper och IFRS.
Dessutom finns en Investment Operation Committee (IOC),
som \u00e4r ett gemensamt forum f\u00f6r fr\u00e5gor som r\u00f6r v\u00e4rdering och
redovisning av investeringsverksamheten i Life & Pension.
Bolagen inom Life & Pension rapporterar regelbundet till IOC.
F\u00f6rvaltningsfastigheterna i Life & Pension fungerar som
skuldt\u00e4ckning i liv- och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal samt i finansiella
avtal. Det inneb\u00e4r att effekten p\u00e5 Nordeas resultatr\u00e4kning och
eget kapital beror p\u00e5 resultatstrukturen i de portf\u00f6ljer med
kontrakt som investeringarna st\u00e5r mot.
V\u00e4rderingsmetoder och indata som anv\u00e4nds vid v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde i niv\u00e5 3
31 dec 2023,
mn euro
Verkligt
v\u00e4rde
1
Varav Life &
Pension V\u00e4rderingmetoder Ej observerbara indata
Intervall f\u00f6r ej
observerbara data
V\u00e4gt genomsnitt f\u00f6r ej
observerbara data
Norge 737 737 Diskonterade kassafl\u00f6den Marknadshyra
- Kommersiella EUR 120
\u2013143/m
2
125 EUR/m
2
- Kontor EUR 108\u2013432/m
2
236 EUR/m
2
- \u00d6vriga
EUR 120
\u2013385/m
2
306 EUR/m
2
Avkastningskrav
- Kommersiella 6,5
\u20136,5 % 6,5 %
- Kontor
4,5
\u20136,5 % 5,3 %
- \u00d6vriga 4,6
\u20136,0 % 4,8 %
Finland
2
1 011 1 011 Diskonterade kassafl\u00f6den Marknadshyra
- Kommersiella EUR 135
\u2013375/m
2
255 EUR/m
2
- Kontor EUR 123\u2013543/m
2
333 EUR/m
2
- L\u00e4genheter EUR 186\u2013300/m
2
243 EUR/m
2
- \u00d6vriga EUR 100\u2013266/m
2
183 EUR/m
2
Avkastningskrav
- Kommersiella 4,8
\u20138,0 % 6,4 %
- Kontor 3,9
\u201311,0 % 7,5 %
- L\u00e4genheter 3,9
\u20135,1 % 4,5 %
- \u00d6vriga 4,5
\u20138,3 % 6,4 %
Sverige 367 367 Diskonterade kassafl\u00f6den Marknadshyra
- Kommersiella EUR 75
\u2013207/m
2
127 EUR/m
2
- Kontor EUR 269\u2013578/m
2
382 EUR/m
2
- L\u00e4genheter EUR 183\u2013190/m
2
186 EUR/m
2
Avkastningskrav
- Kommersiella 5,3
\u20136,7 % 5,9 %
- Kontor 4,3
\u20135,5 % 4,9 %
- L\u00e4genheter 4,2
\u20134,4 % 4,2 %
Danmark 805 805 Diskonterade kassafl\u00f6den Marknadshyra
- Kommersiella EUR 57
\u201357/m
2
57 EUR/m
2
- Kontor EUR 74\u2013228/m
2
139 EUR/m
2
- L\u00e4genheter EUR 148\u2013241/m
2
150 EUR/m
2
Avkastningskrav
- Kommersiella 7,0
\u20137,0 % 7,0 %
- Kontor 4,3
\u20136,8 % 5,2 %
- L\u00e4genheter 4,0
\u20135,3 % 4,3 %
\u00d6vriga 8 \u2013 Diskonterade kassafl\u00f6den \u2013 \u2013 \u2013
Summa 2 928 2 920
1) F\u00f6rdelning baserad p\u00e5 de v\u00e4rderingsmetoder som anv\u00e4nds i olika l\u00e4nder.
2) Varav 729 mn euro relateras till tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal i Life & Pension. F\u00f6r mer information se not K3.11 \u201dTillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placerings-
portf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal\u201d.
V\u00e4rderingsmetoder och indata som anv\u00e4nds vid v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde i niv\u00e5 3
31 dec 2022,
mn euro
Verkligt
v\u00e4rde
1
Varav Life &
Pension V\u00e4rderingmetoder Ej observerbara indata
Intervall f\u00f6r ej
observerbara data
V\u00e4gt genomsnitt f\u00f6r ej
observerbara data
Norge 946 946 Diskonterade kassafl\u00f6den Marknadshyra
- Kommersiella 119
\u2013138 EUR/m
2
122 EUR/m
2
- Kontor 111\u2013405 EUR/m
2
240 EUR/m
2
- \u00d6vriga
119
\u2013390 EUR/m
2
309 EUR/m
2
Avkastningskrav
- Kommersiella 6,0 %
\u20136,0 % 6,0 %
- Kontor
3,8 %
\u20136,0 % 4,5 %
- \u00d6vriga 3,8 %
\u20136,0 % 4,0 %
Finland
2
1 054 1 054 Diskonterade kassafl\u00f6den Marknadshyra
- Kommersiella 138
\u2013285 EUR/m
2
212 EUR/m
2
- Kontor 123\u2013528 EUR/m
2
326 EUR/m
2
- L\u00e4genheter 192\u2013294 EUR/m
2
243 EUR/m
2
- \u00d6vriga 100\u2013264 EUR/m
2
182 EUR/m
2
Avkastningskrav
- Kommersiella 4,5 %
\u20137,0 % 5,9 %
- Kontor 3,4 %
\u201310,5 % 7,0 %
- L\u00e4genheter 3,2 %
\u20134,8 % 4,0 %
- \u00d6vriga 4,5 %
\u20138,5 % 6,5 %
Sverige 333 333 Diskonterade kassafl\u00f6den Marknadshyra
- Kommersiella 70
\u2013205 EUR/m
2
118 EUR/m
2
- Kontor 252\u2013317 EUR/m
2
276 EUR/m
2
- L\u00e4genheter 173\u2013179 EUR/m
2
176 EUR/m
2
Avkastningskrav
- Kommersiella 4,5 %
\u20136,2 % 5,2 %
- Kontor 4,1 %
\u20134,9 % 4,5 %
- L\u00e4genheter 3,8 %
\u20133,9 % 3,8 %
Danmark 812 811 Diskonterade kassafl\u00f6den Marknadshyra
- Kommersiella 54
\u201354 EUR/m
2
54 EUR/m
2
- Kontor 111\u2013222 EUR/m
2
135 EUR/m
2
- L\u00e4genheter 141\u2013205 EUR/m
2
161 EUR/m
2
Avkastningskrav
- Kommersiella 7,0 %
\u20137,0 % 7,0 %
- Kontor 4,0 %
\u20136,8 % 4,9 %
- L\u00e4genheter 3,5 %
\u20134,8 % 3,9 %
\u00d6vriga 1 \u2013 Diskonterade kassafl\u00f6den \u2013 \u2013 \u2013
Summa 3 146 3 144
1) F\u00f6rdelning baserad p\u00e5 de v\u00e4rderingsmetoder som anv\u00e4nds i olika l\u00e4nder.
2) Varav 858 mn euro relateras till tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal i Life & Pension. F\u00f6r mer information se not K3.11 \u201dTillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placerings-
portf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal\u201d.
De v\u00e4sentliga ej observerbara indata som anv\u00e4nds n\u00e4r
f\u00f6rvaltningsfastigheterna v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde \u00e4r
marknadshyra och avkastningskrav. Betydande h\u00f6jningar
(s\u00e4nkningar) av marknadshyran eller avkastningskravet
skulle, isolerat, resultera i en betydligt l\u00e4gre (h\u00f6gre) verkligt
v\u00e4rde.
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfFairValueMeasurementExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-707": { "value": "K3.4 Verkligt v\u00e4rde Redovisningsprinciper Verkligt v\u00e4rde definieras som det pris som vid v\u00e4rderingstid- punkten skulle erh\u00e5llas vid f\u00f6rs\u00e4ljning av en tillg\u00e5ng eller betalas vid \u00f6verl\u00e5telse av en skuld i en ordnad transaktion mellan marknadsakt\u00f6rer. Vid v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde antas att transaktionen sker under aktuella marknadsf\u00f6rh\u00e5l- landen p\u00e5 tillg\u00e5ngens eller skuldens huvudmarknad, eller, om en huvudmarknad saknas, p\u00e5 tillg\u00e5ngens eller skuldens mest f\u00f6rdelaktiga marknad. Det b\u00e4sta beviset p\u00e5 verkligt v\u00e4rde \u00e4r f\u00f6rekomsten av publicerade prisnoteringar p\u00e5 en aktiv marknad och n\u00e4r s\u00e5dana f\u00f6rekommer anv\u00e4nds de vid v\u00e4rderingen av finansiel- la tillg\u00e5ngar och finansiella skulder. En aktiv marknad \u00e4r en marknad d\u00e4r transaktioner med tillg\u00e5ngen eller skulden intr\u00e4ffar tillr\u00e4ckligt ofta och med tillr\u00e4cklig volym f\u00f6r att ge l\u00f6pande prisinformation. Den absoluta likviditets- och volym- niv\u00e5n som kr\u00e4vs f\u00f6r att marknaden ska anses vara aktiv varie- rar beroende p\u00e5 instrumentklass. Handelsfrekvensen och volymen \u00f6vervakas regelbundet f\u00f6r att bed\u00f6ma om marknaderna \u00e4r aktiva eller inte. Om note- rade priser f\u00f6r ett finansiellt instrument inte representerar faktiska och regelbundet f\u00f6rekommande marknadstransak- tioner, eller om noterade priser inte finns tillg\u00e4ngliga, fast- st\u00e4lls det verkliga v\u00e4rdet med hj\u00e4lp av l\u00e4mplig v\u00e4rderingsme- tod. V\u00e4rderingsmetodens l\u00e4mplighet, inklusive en bed\u00f6mning av om noterade priser eller teoretiska priser ska anv\u00e4ndas, \u00f6vervakas regelbundet. V\u00e4rderingsmetoderna kan variera fr\u00e5n enkel analys av diskonterade kassafl\u00f6den till komplexa optionsv\u00e4rderings- modeller. V\u00e4rderingsmetoderna har utformats s\u00e5 att obser- verbara marknadspriser och kurser anv\u00e4nds som indata i f\u00f6rekommande fall, men \u00e4ven icke observerbara modell - parametrar kan anv\u00e4ndas. V\u00e4rderingsmetodens l\u00e4mplighet bed\u00f6ms genom att m\u00e4ta dess f\u00f6rm\u00e5ga att matcha marknads- priser. Detta g\u00f6rs genom att j\u00e4mf\u00f6ra ber\u00e4knade priser med relevant j\u00e4mf\u00f6relsedata, t.ex. b\u00f6rskurser, motpartens v\u00e4rde- ringar eller konsensuspriser. F\u00f6r finansiella instrument d\u00e4r verkligt v\u00e4rde uppskattas med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmetod, unders\u00f6ks om de variabler som anv\u00e4nds till \u00f6verv\u00e4gande del baserats p\u00e5 data fr\u00e5n observerbara marknader. Med data fr\u00e5n observerbara mark- nader avser Nordea data som kan inh\u00e4mtas fr\u00e5n allm\u00e4nt till- g\u00e4ngliga externa k\u00e4llor och som bed\u00f6ms utg\u00f6ra realistiska marknadspriser. Vid anv\u00e4ndning av icke observerbara data, som har en betydande inverkan p\u00e5 v\u00e4rderingen, kan instru- mentet vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet inte redovisas till det verkliga v\u00e4rde som ber\u00e4knats via v\u00e4rderingsmetoden, och eventuella initiala vinster periodiseras d\u00e4rf\u00f6r i resultatr\u00e4k- ningen \u00f6ver instrumentets l\u00f6ptid. De initiala vinsterna redovi- sas d\u00e4refter direkt i resultatr\u00e4kningen i det fall icke observer- bara data blir observerbara . Tillg\u00e5ngar och skulder v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde utifr\u00e5n de tre niv\u00e5erna i IFRS-hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. Hierarkin ger h\u00f6gst prioritet till noterade priser (ojusterade) p\u00e5 aktiva marknader f\u00f6r identiska tillg\u00e5ngar och skulder (niv\u00e5 1) och l\u00e4gst prioritet till ej observerbar indata (niv\u00e5 3). Klassifice- ringen av dessa instrument baseras p\u00e5 den l\u00e4gsta niv\u00e5 indata som \u00e4r v\u00e4sentlig f\u00f6r verkligt v\u00e4rde-v\u00e4rderingen i sin helhet. Niv\u00e5 1 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av tillg\u00e5ngar och skulder som v\u00e4rderats med hj\u00e4lp av ojusterade noterade pri- ser p\u00e5 aktiva marknader f\u00f6r identiska tillg\u00e5ngar och skulder. En aktiv marknad \u00e4r en marknad d\u00e4r transaktioner med till- g\u00e5ngen eller skulden intr\u00e4ffar tillr\u00e4ckligt ofta och med till- r\u00e4cklig volym f\u00f6r att ge l\u00f6pande prisinformation. Niv\u00e5 2 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av tillg\u00e5ngar och skulder som inte har noterade marknadspriser direkt tillg\u00e4ng- liga fr\u00e5n aktiva marknader. Verkligt v\u00e4rde baseras p\u00e5 note- rade priser f\u00f6r liknande tillg\u00e5ngar eller skulder p\u00e5 aktiva marknader, eller noterade priser p\u00e5 identiska eller liknande tillg\u00e5ngar eller skulder p\u00e5 marknader som inte \u00e4r aktiva. Verk- ligt v\u00e4rde kan ocks\u00e5 ber\u00e4knas med hj\u00e4lp av v\u00e4rderingsmeto- der som baseras p\u00e5 marknadspriser eller indata p\u00e5 balansda- gen, om ej observerbara indata har haft en obetydlig inverkan p\u00e5 de verkliga v\u00e4rdena. Niv\u00e5 3 i hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde utg\u00f6rs av de tillg\u00e5ngar och skulder f\u00f6r vilka verkliga v\u00e4rden inte kan erh\u00e5llas direkt fr\u00e5n noterade marknadspriser eller indirekt via v\u00e4rderingsme- toder eller v\u00e4rderingsmodeller som bygger p\u00e5 observerbara marknadspriser eller indata K3.12 Derivatinstrument Redovisningsprinciper Ett derivatinstrument \u00e4r ett finansiellt instrument eller annat avtal som har alla tre f\u00f6ljande k\u00e4nnetecken: \u2022 Dess v\u00e4rde f\u00f6r\u00e4ndras till f\u00f6ljd av en f\u00f6r\u00e4ndring i en angiven variabel, exempelvis r\u00e4nta, kurs p\u00e5 finansiellt instrument, r\u00e5varupris, v\u00e4xelkurs, pris- eller r\u00e4nteindex, kreditbetyg eller kreditindex, f\u00f6rutsatt att \u2013 i fr\u00e5ga om en icke-finansiell vari- abel \u2013 den inte \u00e4r specifik f\u00f6r n\u00e5gon av avtalsparterna (s\u00e5 kallad \u201dunderliggande variabel\u201d); \u2022 Det kr\u00e4ver ingen initial nettoinvestering eller en initial net- toinvestering som \u00e4r mindre \u00e4n vad som skulle kr\u00e4vas f\u00f6r andra typer av avtal som kan f\u00f6rv\u00e4ntas reagera p\u00e5 liknande s\u00e4tt p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i marknadsfaktorer; och \u2022 Avvecklingen sker i framtiden. Samtliga derivat redovisas i balansr\u00e4kningen och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. Derivat med positivt verkligt v\u00e4rde, inklusive upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 tillg\u00e5ngssidan under posten \u201dDerivatinstrument\u201d. Derivat med negativt verkligt v\u00e4rde, inklusive upplupen r\u00e4nta, redovisas p\u00e5 skuldsidan under pos- ten \u201dDerivatinstrument\u201d. Vid v\u00e4rderingen av derivat till verkligt v\u00e4rde g\u00f6r Nordea justeringar i form av s\u00e5 kallade credit value adjustments (CVA) och debit value adjustments (DVA). CVA och DVA speg- lar hur motpartens kreditrisk respektive Nordeas egen kredit- v\u00e4rdighet p\u00e5verkar derivatets verkliga v\u00e4rde. F\u00f6r ytterligare information om ber\u00e4kningen och \u00f6vriga XVA, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Realiserade och orealiserade vinster och f\u00f6rluster p\u00e5 deri- vat redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om redovis- ningsprinciper och kritiska bed\u00f6mningar, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForFairValueMeasurementExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-708": { "value": "F\u00f6r finansiella instrument d\u00e4r verkligt v\u00e4rde uppskattas med hj\u00e4lp av en v\u00e4rderingsmetod, unders\u00f6ks om de variabler som anv\u00e4nds till \u00f6verv\u00e4gande del baserats p\u00e5 data fr\u00e5n observerbara marknader. Med data fr\u00e5n observerbara mark- nader avser Nordea data som kan inh\u00e4mtas fr\u00e5n allm\u00e4nt till- g\u00e4ngliga externa k\u00e4llor och som bed\u00f6ms utg\u00f6ra realistiska marknadspriser. Vid anv\u00e4ndning av icke observerbara data, som har en betydande inverkan p\u00e5 v\u00e4rderingen, kan instru- mentet vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet inte redovisas till det verkliga v\u00e4rde som ber\u00e4knats via v\u00e4rderingsmetoden, och eventuella initiala vinster periodiseras d\u00e4rf\u00f6r i resultatr\u00e4k- ningen \u00f6ver instrumentets l\u00f6ptid. De initiala vinsterna redovi- sas d\u00e4refter direkt i resultatr\u00e4kningen i det fall icke observer- bara data blir observerbara ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForRecognisingDifferenceBetweenFairValueAtInitialRecognitionAndAmountDeterminedUsingValuationTechniqueExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-709": { "value": "K3.5 Kvittning Redovisningsprinciper Nordea kvittar finansiella tillg\u00e5ngar och skulder i balansr\u00e4k- ningen om laglig r\u00e4tt till kvittning f\u00f6religger och om avsikten \u00e4r att nettoreglera posterna eller avyttra tillg\u00e5ngen samtidigt som skulden regleras. Den lagstadgade r\u00e4tten till kvittning ska f\u00f6religga b\u00e5de i den l\u00f6pande verksamheten och i h\u00e4ndel- se av fallissemang, konkurs och insolvens hos Nordea eller dess motparter .
Finansiella instrument som kvittats i balansr\u00e4kningen eller omfattas av nettningsavtal
Belopp som inte kvittats men som omfattas av
ramavtal f\u00f6r nettning eller liknande avtal
Redovisade
Redovisade finansiella Netto-
finansiella skulder, brutto, redovisat v\u00e4rde Erh\u00e5llna Erh\u00e5llna
tillg\u00e5ngar
1
,
som kvittats i i balans- Finansiella finansiella kontant-
31 dec 2023, mn euro brutto balansr\u00e4kningen r\u00e4kningen instrument s\u00e4kerheter
s\u00e4kerheter
Nettobelopp
Tillg\u00e5ngar
Derivatinstrument
172 533
-146 010
26 523
-21 966
\u2013
-3 427
1 130
Omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal
30 461
-11 232
19 229
-8
-19 221
\u2013
0
Avtal om inl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper
2 880
\u2013
2 880
\u2013
-2 880
\u2013
0
Marginals\u00e4kerheter
2 176
-2 176
0
\u2013
\u2013
\u2013
0
Summa
208 050
-159 418
48 632
-21 974
-22 101
-3 427
1 130
2 3
Belopp som inte kvittats men som omfattas av
ramavtal f\u00f6r nettning eller liknande avtal
Redovisade
Redovisade finansiella Netto-
finansiella tillg\u00e5ngar, brutto, redovisat v\u00e4rde L\u00e4mnade L\u00e4mnade
skulder
1
,
som kvittats i i balans- Finansiella finansiella kontant-
31 dec 2023, mn euro brutto balansr\u00e4kningen r\u00e4kningen instrument s\u00e4kerheter
s\u00e4kerheter
Nettobelopp
Skulder
Derivatinstrument
177 475
-146 684
30 791
-21 966
\u2013
-6 915
1 910
\u00c5terk\u00f6psavtal
29 418
-11 232
18 186
-8
-18 178
\u2013
0
Avtal om utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper
6 694
\u2013
6 694
\u2013
-6 694
\u2013
0
Marginals\u00e4kerheter
1 502
-1 502
0
\u2013
\u2013
\u2013
0
Summa
215 089
-159 418
55 671
-21 974
-24 872
-6 915
1 910
2 3 1) Alla belopp har v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde f\u00f6rutom omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal uppg\u00e5ende till 3 146 mn euro och \u00e5terk\u00f6psavtal uppg\u00e5ende till 3 112 mn euro som v\u00e4rderats till upplupet anskaffningsv\u00e4rde. 2) Omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om inl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper har i balansr\u00e4kningen klassificerats som \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d eller \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d. \u00c5terk\u00f6psavtal och avtal om utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper har i balansr\u00e4kningen klassificerats som \u201dSkulder till kreditinstitut\u201d eller \u201dIn- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten\u201d. 3) Inklusive derivatinstrument i placeringsportf\u00f6ljer samt fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal.
Belopp som inte kvittats men som omfattas av
ramavtal f\u00f6r nettning eller liknande avtal
Redovisade
Redovisade finansiella Netto-
finansiella skulder, brutto, redovisat v\u00e4rde Erh\u00e5llna Erh\u00e5llna
tillg\u00e5ngar
1
,
som kvittats i i balans- Finansiella finansiella kontant-
31 dec 2022, mn euro brutto balansr\u00e4kningen r\u00e4kningen instrument s\u00e4kerheter
s\u00e4kerheter
Nettobelopp
Tillg\u00e5ngar
Derivatinstrument
211 529
-174 966
36 563
-27 124
\u2013
-4 506
4 933
Omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal
25 271
-7 828
17 443
\u2013
-17 443
\u2013
0
Avtal om inl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper
3 661
\u2013
3 661
\u2013
-3 661
\u2013
0
Marginals\u00e4kerheter
424
-424
0
\u2013
\u2013
\u2013
0
Summa
240 885
-183 218
57 667
-27 124
-21 104
-4 506
4 933
2 3
Belopp som inte kvittats men som omfattas av
ramavtal f\u00f6r nettning eller liknande avtal
Redovisade
Redovisade finansiella Netto-
finansiella tillg\u00e5ngar, brutto, redovisat v\u00e4rde L\u00e4mnade L\u00e4mnade
skulder
1
,
som kvittats i i balans- Finansiella finansiella kontant-
31 dec 2022, mn euro brutto balansr\u00e4kningen r\u00e4kningen instrument s\u00e4kerheter
s\u00e4kerheter
Nettobelopp
Skulder
Derivatinstrument
214 190
-174 083
40 107
-27 124
\u2013
-5 969
7 014
\u00c5terk\u00f6psavtal
21 377
-7 828
13 549
\u2013
-13 549
\u2013
0
Avtal om utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper
3 811
\u2013
3 811
\u2013
-3 811
\u2013
0
Marginals\u00e4kerheter
1 307
-1 307
0
\u2013
\u2013
\u2013
0
Summa
240 685
-183 218
57 467
-27 124
-17 360
-5 969
7 014
2 3 1) Alla belopp har v\u00e4rderats till verkligt v\u00e4rde f\u00f6rutom omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal uppg\u00e5ende till 14 mn euro och \u00e5terk\u00f6psavtal uppg\u00e5ende till 257 mn euro som v\u00e4rderats till upplupet anskaffningsv\u00e4rde. 2) Omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal och avtal om inl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper har i balansr\u00e4kningen klassificerats som \u201dUtl\u00e5ning till centralbanker\u201d, \u201dUtl\u00e5ning till kreditinstitut\u201d eller \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d. \u00c5terk\u00f6psavtal och avtal om utl\u00e5ning av v\u00e4rdepapper har i balansr\u00e4kningen klassificerats som \u201dSkulder till kreditinstitut\u201d eller \u201dIn- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten\u201d. 3) Inklusive derivatinstrument i placeringsportf\u00f6ljer samt fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal. B\u00f6rsnoterade derivat redovisas och avr\u00e4knas normalt p\u00e5 dag- lig basis n\u00e4r likvid betalas eller erh\u00e5lls och instrumentet juste- ras till r\u00e5dande marknadsvillkor. Derivattillg\u00e5ngar, derivat- skulder, kontants\u00e4kerhetsfordringar och kontants\u00e4kerhets- skulder gentemot centrala motparter f\u00f6r clearing kvittas i balansr\u00e4kningen om tillg\u00e5ngarna och skulderna avr\u00e4knas i samma transaktionsvaluta och avser samma centrala motpart f\u00f6r clearing. Derivattillg\u00e5ngar, derivatskulder, kontants\u00e4ker- hetsfordringar och kontants\u00e4kerhetsskulder avseende bilate- rala OTC-derivat kvittas d\u00e4remot inte i balansr\u00e4kningen. Ut- och inl\u00e5ning i repor och omv\u00e4nda repor som g\u00f6rs med centrala motparter kvittas i balansr\u00e4kningen om tillg\u00e5ngarna och skulderna avser samma centrala motpart, regleras i samma valuta och har samma l\u00f6ptid. Ut- och inl\u00e5ning i repor och omv\u00e4nda repor som g\u00f6rs i enlighet med ett s\u00e5 kallat Glo- bal Master Repurchase Agreement kvittas i balansr\u00e4kningen om tillg\u00e5ngarna och skulderna avser samma motpart, regle- ras i samma valuta, har samma l\u00f6ptid och regleras via samma institut. Det faktum att ett finansiellt instrument bruttoredovisas i balansr\u00e4kningen inneb\u00e4r inte att dessa instrument inte omfattas av ramavtal f\u00f6r nettning eller liknande avtal. Nor- malt omfattas finansiella instrument (derivat, repor och v\u00e4r- depappersl\u00e5n) av ramavtal f\u00f6r nettning, och Nordea kan d\u00e4r- med dra nytta av nettning i ber\u00e4kningen av motpartsrisk i h\u00e4ndelse av fallissemang hos motparter. En n\u00e4rmare beskrivning av motpartsrisk, se avsnitt 3 \u201dMot- partskreditrisk\u201d i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfOffsettingOfFinancialAssetsAndFinancialLiabilitiesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-710": { "value": "K3.5 Kvittning Redovisningsprinciper Nordea kvittar finansiella tillg\u00e5ngar och skulder i balansr\u00e4k- ningen om laglig r\u00e4tt till kvittning f\u00f6religger och om avsikten \u00e4r att nettoreglera posterna eller avyttra tillg\u00e5ngen samtidigt som skulden regleras. Den lagstadgade r\u00e4tten till kvittning ska f\u00f6religga b\u00e5de i den l\u00f6pande verksamheten och i h\u00e4ndel- se av fallissemang, konkurs och insolvens hos Nordea eller dess motparter ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForOffsettingOfFinancialInstrumentsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-711": { "value": "
K3.6 S\u00e4kringsredovisning
Redovisningsprinciper
N\u00e4r ett s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llande uppfyller de angivna kriterierna
f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning i IAS 39, anv\u00e4nder Nordea en av f\u00f6l-
jande tre typer av s\u00e4kringsredovisning:
\u2022 s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde
\u2022 kassafl\u00f6dess\u00e4kring
\u2022 s\u00e4kring av nettoinvesteringar.
Nordea har, efter policybeslut i enlighet med IFRS 9, valt att
forts\u00e4tta till\u00e4mpa s\u00e4kringsredovisning enligt EU:s \u201dcarve out\u201d-
version av IAS 39.
Enligt EU:s \u201dcarve out\u201d-version av IAS 39 kan makros\u00e4kring
av verkligt v\u00e4rde till exempel anv\u00e4ndas f\u00f6r avistainl\u00e5ning
(j\u00e4mf\u00f6r IAS 39 publicerad av IASB), och ineffektivitet i sam-
band med s\u00e4kring av tillg\u00e5ngar med m\u00f6jlighet till f\u00f6rtida
in l\u00f6sen redovisas f\u00f6rst n\u00e4r den reviderade ber\u00e4kningen av
kassafl\u00f6desbeloppet hamnar under den nedre skiktgr\u00e4nsen.
F\u00f6r att f\u00e5 till\u00e4mpa s\u00e4kringsredovisning kr\u00e4vs att s\u00e4kringen
har en h\u00f6g effektivitet. En s\u00e4kring anses ha detta om det vid
ing\u00e5ngen och under s\u00e4kringens hela l\u00f6ptid kan f\u00f6rv\u00e4ntas att
f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, med
avseende p\u00e5 den s\u00e4krade risken, v\u00e4sentligen neutraliseras av
f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet. Utfallet
ska ligga inom intervallet 80\u2013125 procent.
Transaktioner som genomf\u00f6rs i enlighet med Nordeas s\u00e4k-
ringsm\u00e5l, men som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredo-
visning, \u00e4r ekonomiska s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden.
S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde
S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde till\u00e4mpas n\u00e4r derivat anv\u00e4nds f\u00f6r att
risks\u00e4kra f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 en redovisad till-
g\u00e5ng eller skuld h\u00e4nf\u00f6rlig till en specifik risk. S\u00e4kring av verk-
ligt v\u00e4rde kan till\u00e4mpas p\u00e5 b\u00e5de mikroniv\u00e5 (enskilda tillg\u00e5ng-
ar/skulder eller st\u00e4ngda portf\u00f6ljer av tillg\u00e5ngar/skulder, d\u00e4r
en eller flera poster s\u00e4kras med hj\u00e4lp av ett eller flera s\u00e4k-
ringsinstrument), och makroniv\u00e5 (\u00f6ppna portf\u00f6ljer, d\u00e4r grup-
per av poster s\u00e4kras med hj\u00e4lp av flera s\u00e4kringsinstrument).
F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 derivat (s\u00e4kringsinstru-
ment) liksom f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade
posten, h\u00e4nf\u00f6rliga till de risker som s\u00e4kras, redovisas separat i
resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt
v\u00e4rde\u201d. Om s\u00e4kringen \u00e4r effektiv tar f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt
v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten respektive s\u00e4kringsinstrumentet
ut varandra.
F\u00f6r\u00e4ndringarna i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten,
h\u00e4nf\u00f6rliga till riskerna s\u00e4krade med derivatinstrumentet,
avspeglas i en justering av den s\u00e4krade postens redovisade
v\u00e4rde som ocks\u00e5 redovisas i resultatr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndringen i
verkligt v\u00e4rde p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krade poster p\u00e5 makroniv\u00e5, v\u00e4rde-
rade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, redovisas i balansr\u00e4k-
ningen separerat under posten \u201dF\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde
f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer\u201d.
Eventuell ineffektiv del av s\u00e4kringen redovisas i resultat-
r\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt
v\u00e4rde\u201d.
Om s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet inte uppfyller kraven f\u00f6r s\u00e4krings-
redovisning avslutas s\u00e4kringsredovisningen. S\u00e4kringsinstru-
mentet v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och
f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, fram till
den tidpunkt d\u00e5 s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet avslutas, resultatf\u00f6rs
linj\u00e4rt \u00f6ver den s\u00e4krade postens \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid.
Kassafl\u00f6dess\u00e4kring
Kassafl\u00f6dess\u00e4kring till\u00e4mpas f\u00f6r s\u00e4kring av risk h\u00e4nf\u00f6rlig till
variationer i framtida kassafl\u00f6den. Den del av vinsten eller
f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet som bed\u00f6ms vara en effek-
tiv s\u00e4kring redovisas i \u00f6vrigt totalresultat och ackumuleras i
reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital. Den
ineffektiva delen av vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstru-
mentet redovisas under posten \u201dNettoresultat av poster till
verkligt v\u00e4rde\u201d i resultatr\u00e4kningen. S\u00e4kringen bed\u00f6ms vara
ineffektiv i den utstr\u00e4ckning som den ackumulerade f\u00f6r\u00e4nd-
ringen i verkligt v\u00e4rde sedan s\u00e4kringen ingicks \u00e4r st\u00f6rre f\u00f6r
s\u00e4kringsinstrumentet \u00e4n f\u00f6r den s\u00e4krade posten.
Vinster eller f\u00f6rluster p\u00e5 s\u00e4kringsinstrument som redovi-
sats i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital via
\u00f6vrigt totalresultat omklassificeras och redovisas i resultat-
r\u00e4kningen i samma period som den s\u00e4krade posten p\u00e5verkar
resultatr\u00e4kningen, normalt i den period n\u00e4r r\u00e4nteint\u00e4kten eller
r\u00e4ntekostnaden redovisas.
En s\u00e4krad post i en kassafl\u00f6dess\u00e4kring kan vara h\u00f6gst san-
nolika kassafl\u00f6den fr\u00e5n redovisade, eller framtida, tillg\u00e5ngar
eller skulder. Derivat som anv\u00e4nds som s\u00e4kringsinstrument
v\u00e4rderas alltid till verkligt v\u00e4rde.
Om s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet inte uppfyller kraven f\u00f6r s\u00e4krings-
redovisning avslutas s\u00e4kringsredovisningen. F\u00f6r kassafl\u00f6-
dess\u00e4kringar redovisas f\u00f6r\u00e4ndringar i det orealiserade v\u00e4rdet
p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet i resultatr\u00e4kningen fr\u00e5n och med det
senaste tillf\u00e4llet d\u00e5 s\u00e4kringen bed\u00f6mdes vara effektiv. Den
ackumulerade vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet,
som sedan den period d\u00e5 s\u00e4kringen bed\u00f6mdes vara effektiv
har redovisats i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget
kapital via \u00f6vrigt totalresultat, omklassificeras fr\u00e5n eget kapi-
tal till \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d i resultatr\u00e4k-
ningen om den f\u00f6rv\u00e4ntade transaktionen inte l\u00e4ngre f\u00f6rv\u00e4n-
tas intr\u00e4ffa.
Om den f\u00f6rv\u00e4ntade transaktionen inte l\u00e4ngre \u00e4r h\u00f6gst san-
nolik, men \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa, s\u00e5 kvarst\u00e5r den ackumule-
rade vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet, som har
redovisats under \u00f6vrigt totalresultat sedan den period d\u00e5 s\u00e4k-
ringen bed\u00f6mdes vara effektiv, i \u00f6vrigt totalresultat till dess
att transaktionen intr\u00e4ffar eller inte l\u00e4ngre f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa.
S\u00e4kring av nettoinvesteringar
S\u00e4kring av nettoinvesteringar till\u00e4mpas f\u00f6r s\u00e4kring av valuta-
risk i nettoinvesteringar i utl\u00e4ndsk verksamhet. Valutarisk
definieras som risken f\u00f6r f\u00f6rlust h\u00e4nf\u00f6rlig till investeringar i
utl\u00e4ndsk verksamhet som har en annan funktionell valuta \u00e4n
koncernens rapporteringsvaluta.
Valutakurskomponenten i finansiella instrument som
anv\u00e4nds som s\u00e4kringsinstrument i en s\u00e4kring av nettoinveste-
ring i ett koncernf\u00f6retag redovisas, i den m\u00e5n s\u00e4kringen \u00e4r
effektiv, under \u00f6vrigt totalresultat. Detta f\u00f6r att neutralisera
de omr\u00e4kningsdifferenser som p\u00e5verkar \u00f6vrigt totalresultat
n\u00e4r koncernf\u00f6retagen konsolideras, inklusive omv\u00e4rderingen
av eventuella utvidgade nettoinvesteringar. Eventuell ineffek-
tiv del av s\u00e4kringen redovisas i resultatr\u00e4kningen under \u201dNet-
toresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d.
Se \u00e4ven avsnittet \u201dOmr\u00e4kning av tillg\u00e5ngar och skulder i
utl\u00e4ndsk valuta\u201d i not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d .
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForHedgingExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-712": { "value": "K3.6 S\u00e4kringsredovisning Redovisningsprinciper N\u00e4r ett s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llande uppfyller de angivna kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning i IAS 39, anv\u00e4nder Nordea en av f\u00f6l- jande tre typer av s\u00e4kringsredovisning: \u2022 s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde \u2022 kassafl\u00f6dess\u00e4kring \u2022 s\u00e4kring av nettoinvesteringar. Nordea har, efter policybeslut i enlighet med IFRS 9, valt att forts\u00e4tta till\u00e4mpa s\u00e4kringsredovisning enligt EU:s \u201dcarve out\u201d- version av IAS 39. Enligt EU:s \u201dcarve out\u201d-version av IAS 39 kan makros\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde till exempel anv\u00e4ndas f\u00f6r avistainl\u00e5ning (j\u00e4mf\u00f6r IAS 39 publicerad av IASB), och ineffektivitet i sam- band med s\u00e4kring av tillg\u00e5ngar med m\u00f6jlighet till f\u00f6rtida in l\u00f6sen redovisas f\u00f6rst n\u00e4r den reviderade ber\u00e4kningen av kassafl\u00f6desbeloppet hamnar under den nedre skiktgr\u00e4nsen. F\u00f6r att f\u00e5 till\u00e4mpa s\u00e4kringsredovisning kr\u00e4vs att s\u00e4kringen har en h\u00f6g effektivitet. En s\u00e4kring anses ha detta om det vid ing\u00e5ngen och under s\u00e4kringens hela l\u00f6ptid kan f\u00f6rv\u00e4ntas att f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, med avseende p\u00e5 den s\u00e4krade risken, v\u00e4sentligen neutraliseras av f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet. Utfallet ska ligga inom intervallet 80\u2013125 procent. Transaktioner som genomf\u00f6rs i enlighet med Nordeas s\u00e4k- ringsm\u00e5l, men som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredo- visning, \u00e4r ekonomiska s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden. S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde till\u00e4mpas n\u00e4r derivat anv\u00e4nds f\u00f6r att risks\u00e4kra f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 en redovisad till- g\u00e5ng eller skuld h\u00e4nf\u00f6rlig till en specifik risk. S\u00e4kring av verk- ligt v\u00e4rde kan till\u00e4mpas p\u00e5 b\u00e5de mikroniv\u00e5 (enskilda tillg\u00e5ng- ar/skulder eller st\u00e4ngda portf\u00f6ljer av tillg\u00e5ngar/skulder, d\u00e4r en eller flera poster s\u00e4kras med hj\u00e4lp av ett eller flera s\u00e4k- ringsinstrument), och makroniv\u00e5 (\u00f6ppna portf\u00f6ljer, d\u00e4r grup- per av poster s\u00e4kras med hj\u00e4lp av flera s\u00e4kringsinstrument). F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 derivat (s\u00e4kringsinstru- ment) liksom f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, h\u00e4nf\u00f6rliga till de risker som s\u00e4kras, redovisas separat i resultatr\u00e4kningen under \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Om s\u00e4kringen \u00e4r effektiv tar f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten respektive s\u00e4kringsinstrumentet ut varandra. F\u00f6r\u00e4ndringarna i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, h\u00e4nf\u00f6rliga till riskerna s\u00e4krade med derivatinstrumentet, avspeglas i en justering av den s\u00e4krade postens redovisade v\u00e4rde som ocks\u00e5 redovisas i resultatr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 r\u00e4ntes\u00e4krade poster p\u00e5 makroniv\u00e5, v\u00e4rde- rade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, redovisas i balansr\u00e4k- ningen separerat under posten \u201dF\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer\u201d. Eventuell ineffektiv del av s\u00e4kringen redovisas i resultat- r\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Om s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet inte uppfyller kraven f\u00f6r s\u00e4krings- redovisning avslutas s\u00e4kringsredovisningen. S\u00e4kringsinstru- mentet v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde via resultatr\u00e4kningen och f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten, fram till den tidpunkt d\u00e5 s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet avslutas, resultatf\u00f6rs linj\u00e4rt \u00f6ver den s\u00e4krade postens \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid. Kassafl\u00f6dess\u00e4kring Kassafl\u00f6dess\u00e4kring till\u00e4mpas f\u00f6r s\u00e4kring av risk h\u00e4nf\u00f6rlig till variationer i framtida kassafl\u00f6den. Den del av vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet som bed\u00f6ms vara en effek- tiv s\u00e4kring redovisas i \u00f6vrigt totalresultat och ackumuleras i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital. Den ineffektiva delen av vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstru- mentet redovisas under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d i resultatr\u00e4kningen. S\u00e4kringen bed\u00f6ms vara ineffektiv i den utstr\u00e4ckning som den ackumulerade f\u00f6r\u00e4nd- ringen i verkligt v\u00e4rde sedan s\u00e4kringen ingicks \u00e4r st\u00f6rre f\u00f6r s\u00e4kringsinstrumentet \u00e4n f\u00f6r den s\u00e4krade posten. Vinster eller f\u00f6rluster p\u00e5 s\u00e4kringsinstrument som redovi- sats i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat omklassificeras och redovisas i resultat- r\u00e4kningen i samma period som den s\u00e4krade posten p\u00e5verkar resultatr\u00e4kningen, normalt i den period n\u00e4r r\u00e4nteint\u00e4kten eller r\u00e4ntekostnaden redovisas. En s\u00e4krad post i en kassafl\u00f6dess\u00e4kring kan vara h\u00f6gst san- nolika kassafl\u00f6den fr\u00e5n redovisade, eller framtida, tillg\u00e5ngar eller skulder. Derivat som anv\u00e4nds som s\u00e4kringsinstrument v\u00e4rderas alltid till verkligt v\u00e4rde. Om s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet inte uppfyller kraven f\u00f6r s\u00e4krings- redovisning avslutas s\u00e4kringsredovisningen. F\u00f6r kassafl\u00f6- dess\u00e4kringar redovisas f\u00f6r\u00e4ndringar i det orealiserade v\u00e4rdet p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet i resultatr\u00e4kningen fr\u00e5n och med det senaste tillf\u00e4llet d\u00e5 s\u00e4kringen bed\u00f6mdes vara effektiv. Den ackumulerade vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet, som sedan den period d\u00e5 s\u00e4kringen bed\u00f6mdes vara effektiv har redovisats i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar under eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat, omklassificeras fr\u00e5n eget kapi- tal till \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d i resultatr\u00e4k- ningen om den f\u00f6rv\u00e4ntade transaktionen inte l\u00e4ngre f\u00f6rv\u00e4n- tas intr\u00e4ffa. Om den f\u00f6rv\u00e4ntade transaktionen inte l\u00e4ngre \u00e4r h\u00f6gst san- nolik, men \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa, s\u00e5 kvarst\u00e5r den ackumule- rade vinsten eller f\u00f6rlusten p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentet, som har redovisats under \u00f6vrigt totalresultat sedan den period d\u00e5 s\u00e4k- ringen bed\u00f6mdes vara effektiv, i \u00f6vrigt totalresultat till dess att transaktionen intr\u00e4ffar eller inte l\u00e4ngre f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa. S\u00e4kring av nettoinvesteringar S\u00e4kring av nettoinvesteringar till\u00e4mpas f\u00f6r s\u00e4kring av valuta- risk i nettoinvesteringar i utl\u00e4ndsk verksamhet. Valutarisk definieras som risken f\u00f6r f\u00f6rlust h\u00e4nf\u00f6rlig till investeringar i utl\u00e4ndsk verksamhet som har en annan funktionell valuta \u00e4n koncernens rapporteringsvaluta. Valutakurskomponenten i finansiella instrument som anv\u00e4nds som s\u00e4kringsinstrument i en s\u00e4kring av nettoinveste- ring i ett koncernf\u00f6retag redovisas, i den m\u00e5n s\u00e4kringen \u00e4r effektiv, under \u00f6vrigt totalresultat. Detta f\u00f6r att neutralisera de omr\u00e4kningsdifferenser som p\u00e5verkar \u00f6vrigt totalresultat n\u00e4r koncernf\u00f6retagen konsolideras, inklusive omv\u00e4rderingen av eventuella utvidgade nettoinvesteringar. Eventuell ineffek- tiv del av s\u00e4kringen redovisas i resultatr\u00e4kningen under \u201dNet- toresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. Se \u00e4ven avsnittet \u201dOmr\u00e4kning av tillg\u00e5ngar och skulder i utl\u00e4ndsk valuta\u201d i not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d . Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar En viktig bed\u00f6mning i samband med redovisning av kassafl\u00f6- dess\u00e4kringar \u00e4r valet av metod f\u00f6r att testa effektiviteten. De s\u00e4kringsinstrument som anv\u00e4nds n\u00e4r Nordea till\u00e4mpar kassafl\u00f6dess\u00e4kring \u00e4r valutar\u00e4nteswappar (f\u00f6r medell\u00e5nga eller l\u00e5nga l\u00f6ptider) eller valutaswappar (f\u00f6r korta l\u00f6ptider), vilka alltid redovisas till verkligt v\u00e4rde. Valutakomponenten hanteras som en kassafl\u00f6dess\u00e4kring av valutarisk (inklusive valutabasismarginal och swappunkter) och r\u00e4ntekomponen- ten som en verklig v\u00e4rdes\u00e4kring av r\u00e4nterisk. Vid m\u00e4tningen av effektiviteten i dessa kassafl\u00f6dess\u00e4kringar anv\u00e4nds den hypotetiska derivatmetoden, vilket inneb\u00e4r att f\u00f6r\u00e4ndringen i en perfekt hypotetisk swap anses motsvara nuv\u00e4rdet av den ackumulerade f\u00f6r\u00e4ndringen i f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kassafl\u00f6- den f\u00f6r den s\u00e4krade transaktionen (valutakomponenten). Fastst\u00e4llandet av egenskaper f\u00f6r den perfekta hypotetiska swappen kr\u00e4ver kritiska bed\u00f6mningar .
Derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringredovisning
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2023, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde
3 990
5 587
199 492
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar
1 625
301
20 491
S\u00e4kring av nettoinvesteringar
499
734
4 861
Summa
6 114
6 622
224 844
1 1 31 dec 2022, mn euro
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
Positivt
Negativt
belopp
S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde
4 899
7 514
190 844
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar
1 466
251
18 738
S\u00e4kring av nettoinvesteringar
241
200
3 565
Summa
6 606
7 965
213 147
1 1 1) Vissa valutar\u00e4nteswappar anv\u00e4nds som b\u00e5de s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde och kassa- fl\u00f6dess\u00e4kringar. De nominella v\u00e4rdena f\u00f6r dessa instrument har f\u00f6rdelats p\u00e5 raderna s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde och kassafl\u00f6dess\u00e4kringar i tabellen ovan baserat p\u00e5 de relativa verkliga v\u00e4rdena p\u00e5 dessa s\u00e4kringsinstrument. Det totala nominella v\u00e4rdet p\u00e5 valutar\u00e4nteswappar uppg\u00e5r per 31 december 2023 till 20 162 mn euro (22 494 mn euro). Tabellen ovan visar verkligt v\u00e4rde liksom nominella belopp f\u00f6r derivatinstrument som anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning. De nominella beloppen anger utest\u00e5ende transaktionsvolym vid \u00e5rets slut och ger inte n\u00e5gon indikation om vare sig mark- nadsrisk eller kreditrisk. Verkligt v\u00e4rde och nominellt belopp f\u00f6r derivat i denna not avser derivatens v\u00e4rde f\u00f6re kvittning mellan tillg\u00e5ngar och skulder i balansr\u00e4kningen (bruttobe- lopp) eftersom bruttobeloppet b\u00e4ttre speglar Nordeas expo- nering i f\u00f6rh\u00e5llande till den s\u00e4krade risken. Riskhantering Utifr\u00e5n sin riskhanteringspolicy har Nordea identifierat ett antal riskkategorier och motsvarande s\u00e4kringsstrategier med hj\u00e4lp av derivatinstrument, enligt beskrivningen i avsnitt 4 \u201dMarknadsrisk\u201d i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d. Nordea klassificerar sin exponering f\u00f6r marknadsrisk som antingen handelsportf\u00f6lj (handelslagret) eller icke-handels- portf\u00f6lj (\u00f6vrig verksamhet), och dessa hanteras separat. Handelslagret utg\u00f6rs av alla finansiella instrument som Nordea innehar i handelssyfte eller i syfte att risks\u00e4kra instru- ment som innehas i handelssyfte. Instrument som innehas i handelssyfte \u00e4r de som innehas kortfristigt f\u00f6r senare f\u00f6rs\u00e4lj- ning eller d\u00e4r avsikten \u00e4r att dra f\u00f6rdel av faktiska eller f\u00f6rv\u00e4n- tade kortsiktiga skillnader i k\u00f6p- och s\u00e4ljkurser, eller av andra kurs- eller r\u00e4ntef\u00f6r\u00e4ndringar. \u00d6vrig verksamhet innefattar alla innehav utanf\u00f6r handels- lagret. Alla s\u00e4kringar som uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsre- dovisning hanteras som instrument inom \u00f6vrig verksamhet. S\u00e4kringsinstrumenten och de s\u00e4krade riskerna beskrivs n\u00e4r- mare nedan, per risk och typ av s\u00e4kringsredovisning N\u00e4r s\u00e4kringen ing\u00e5s dokumenterar Nordea formellt hur s\u00e4k- ringsf\u00f6rh\u00e5llandet uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning, inklusive det ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llandet mellan den s\u00e4krade posten och s\u00e4kringsinstrumentet, bland annat risktyp, riskhan- teringsm\u00e5l och strategi f\u00f6r risks\u00e4kringen, samt vilken metod som har anv\u00e4nts f\u00f6r att fortl\u00f6pande bed\u00f6ma s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llan- dets effektivitet. R\u00e4nterisk Nordeas huvudsakliga aff\u00e4rsmodell g\u00e5r ut p\u00e5 att anv\u00e4nda bankens inl\u00e5ning till att erbjuda sina kunder l\u00e5n och andra finansieringsprodukter och skuldinstrument. R\u00e4nterisk \u00e4r den inverkan som r\u00e4ntef\u00f6r\u00e4ndringar kan f\u00e5 p\u00e5 Nordeas margina- ler, resultat och eget kapital. R\u00e4nterisk uppst\u00e5r genom bris- tande \u00f6verensst\u00e4mmelse mellan r\u00e4nteb\u00e4rande tillg\u00e5ngar och r\u00e4nteb\u00e4rande skulder. Som en del i Nordeas riskhanteringsstrategi har styrelsen fastst\u00e4llt limiter g\u00e4llande r\u00e4ntek\u00e4nslighet och r\u00e4nteskillnader inom \u00f6vrig verksamhet. Dessa limiter \u00f6verensst\u00e4mmer med Nordeas risktolerans, och Nordea anpassar sina m\u00e5l med s\u00e4kringsredovisningen f\u00f6r att h\u00e5lla exponeringarna inom dessa limiter. Nordea har som policy att \u00f6vervaka positioner p\u00e5 daglig basis. F\u00f6r ytterligare information om m\u00e4tning av risker, se avsnitt 4 \u201dMarknadsrisk\u201d i not K11 \u201dRisk- och likviditets hantering\u201d. F\u00f6r s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden g\u00e4llande r\u00e4nterisk \u00e4r det risken f\u00f6r en f\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndringar i referensr\u00e4ntan som s\u00e4kras. S\u00e4kringskvoten upp- n\u00e5s genom att matcha derivatinstrumentens nominella belopp mot kapitalbeloppet i den s\u00e4krade posten. I syfte att s\u00e4kra och d\u00e4rigenom hantera risken och begr\u00e4nsa inverkan p\u00e5 Nordeas marginaler, resultat och eget kapital, anv\u00e4nder Nordea s\u00e4kringsinstrument f\u00f6r att byta r\u00e4ntefl\u00f6den till antingen fasta eller r\u00f6rliga r\u00e4ntor. De riskkomponenter i s\u00e4krade poster som koncernen har identifierat \u00e4r: \u2022 Referensr\u00e4nterisk som en del av r\u00e4nterisken, det vill s\u00e4ga interbankr\u00e4ntor (IBOR) som \u00e4ven innefattar nya alternativa referensr\u00e4ntor s\u00e5som SOFR, ESTR eller SONIA. Anv\u00e4ndning av referensr\u00e4nterisken kan inneb\u00e4ra att andra risker, till exempel kreditrisk och likviditetsrisk, undantas fr\u00e5n s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet. \u2022 Delar av kassafl\u00f6den fr\u00e5n s\u00e4krade poster. Referensr\u00e4ntan fastst\u00e4lls som en f\u00f6r\u00e4ndring i nuv\u00e4rdet av det framtida kassafl\u00f6det, ber\u00e4knad med hj\u00e4lp av referensr\u00e4ntans diskonteringskurvor. Referensr\u00e4ntan kan identifieras separat och v\u00e4rderas p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt, och den utg\u00f6r normalt den st\u00f6rsta delen av f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde eller kassafl\u00f6de. S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde Nordea anv\u00e4nder sig av r\u00e4nte- och valutar\u00e4nteswappar f\u00f6r att minska eller eliminera f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten till f\u00f6ljd av r\u00e4nterisk. S\u00e4krade poster utg\u00f6rs av tillg\u00e5ngar och skulder med fast r\u00e4nta i b\u00e5de lokal och utl\u00e4ndsk valuta, till exempel l\u00e5n, skuld- instrument i kategorin \"Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat\", inl\u00e5ning och emitterade v\u00e4rdepapper. S\u00e4kringsinstrument utg\u00f6rs av r\u00e4nte- och valutar\u00e4nteswap- par (den del som avser r\u00e4nterisk klassificeras som s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde). Nordea till\u00e4mpar s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 b\u00e5de mikro- och makroniv\u00e5. P\u00e5 mikroniv\u00e5 g\u00f6rs r\u00e4ntes\u00e4kring av dels skuld- instrument med fast r\u00e4nta i kategorin \"Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat\", dels emitterade v\u00e4rdepapper med fast r\u00e4nta. P\u00e5 makroniv\u00e5 g\u00f6rs risks\u00e4kring av ut- och inl\u00e5ning, d\u00e4r l\u00e5n med fast r\u00e4nta och tidsbunden inl\u00e5ning inledningsvis kvit- tas mot varandra och den \u00e5terst\u00e5ende exponeringen (netto- tillg\u00e5ng eller nettoskuld) risks\u00e4kras med en portf\u00f6lj av r\u00e4nte- swappar f\u00f6r en viss l\u00f6ptid. Vid test av s\u00e4kringens effektivitet anv\u00e4nder sig Nordea av b\u00e5de matchning av kritiska villkor (f\u00f6r effektivitetstest p\u00e5 f\u00f6r- hand) och regressionsanalys (f\u00f6r effektivitetstest i efterhand). Vid bed\u00f6mning i efterhand av s\u00e4kringens effektivitet v\u00e4rderar Nordea s\u00e4kringsinstrumentet till verkligt v\u00e4rde och j\u00e4mf\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringen av detta v\u00e4rde med f\u00f6r\u00e4ndringen av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten. M\u00e4tning av effektiviteten g\u00f6rs p\u00e5 kumulativ basis. Ineffektiva s\u00e4kringar kan bero p\u00e5: \u2022 skillnader i tidpunkten f\u00f6r kassafl\u00f6den fr\u00e5n den s\u00e4krade posten och s\u00e4kringsinstrumentet \u2022 anv\u00e4ndning av olika r\u00e4ntekurvor f\u00f6r diskontering av den s\u00e4krade posten och s\u00e4kringsinstrumentet \u2022 effekten av f\u00f6r\u00e4ndringar i Nordeas eller en motpartskredi- trisk p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentets verkliga v\u00e4rde \u2022 skillnader i f\u00f6rv\u00e4ntad och faktisk f\u00f6rtidsinl\u00f6sen av l\u00e5neportf\u00f6ljen. Nordea har ett risks\u00e4kringsprogram f\u00f6r inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid och till\u00e4mpar s\u00e4kringsredovisning enligt EU:s \u201dcarve out\u201d-version av IAS 39. Beteendemodellen och de riskpara- metrar som anv\u00e4nds granskas och/eller omkalibreras tv\u00e5 g\u00e5nger om \u00e5ret. Den senaste granskningen av modellen under 2023 var inriktad p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i k\u00e4nslighet gentemot kundernas \u00e4ndrade beteende till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndringar i f\u00f6r- h\u00e5llandet mellan marknadsr\u00e4ntor och kundr\u00e4ntor i det h\u00f6gre r\u00e4ntel\u00e4get. Detta p\u00e5verkade den f\u00f6rv\u00e4ntade r\u00e4nteprofilen (modellber\u00e4knad l\u00f6ptid) f\u00f6r inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid (modellber\u00e4knad uppdelning av inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid i en r\u00e4ntek\u00e4nslig och en icke-r\u00e4ntek\u00e4nslig del). Risks\u00e4kringsmetoden grundar sig p\u00e5 en m\u00e5lbest\u00e4md risk- s\u00e4kringskvot och ett avvikelseintervall som fastst\u00e4llts av Asset & Liability Committee (ALCO) och motsvarar Nordeas riskto- leranslimit f\u00f6r r\u00e4nterisk i \u00f6vrig verksamhet. Den \u00f6vergripande s\u00e4kringsstrategin \u00e4r att uppr\u00e4tth\u00e5lla en konservativ andel inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid ut\u00f6ver den s\u00e4krade andelen. Genomsnittlig volym f\u00f6r den risks\u00e4krade andelen uppgick 2023 till 31,1 md euro (24,3 md euro). Den 31 december mot- svarade den risks\u00e4krade andelen 35,4 md euro (27,4 md euro) och s\u00e4kringskvoten var 52 procent (40 procent). Risken att of\u00f6rutsedda uttag bland bankens kunder skulle f\u00e5 betydande inverkan p\u00e5 s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden g\u00e4llande inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid, eller leda till att dessa upph\u00f6r, \u00e4r enligt Nordeas bed\u00f6mning l\u00e5g. Nordea bed\u00f6mer risken och eventu- ella effekter av uttag, som skulle kunna medf\u00f6ra att s\u00e4krings- f\u00f6rh\u00e5llandena upph\u00f6r, inom ramen f\u00f6r det omv\u00e4nda stresstestprogrammet. Tabellen nedan visar ackumulerade justeringar av verkligt v\u00e4rde fr\u00e5n fortl\u00f6pande och avslutade risks\u00e4kringar.
S\u00e4krade poster
R\u00e4nterisk 2023
R\u00e4nterisk 2022
Redovisat v\u00e4rde f\u00f6r varav ackumulerade Redovisat v\u00e4rde f\u00f6r varav ackumulerade
s\u00e4krade tillg\u00e5ngar/ justeringar av s\u00e4kring s\u00e4krade tillg\u00e5ngar/ justeringar av s\u00e4kring
Mn euro skulder av verkligt v\u00e4rde skulder av verkligt v\u00e4rde
S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde \u2013 mikroniv\u00e5
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
20 963
-1
15 893
\u2013
Tillg\u00e5ngar
20 963
-1
15 893
\u2013
Emitterade v\u00e4rdepapper
65 575
-1 680
61 063
-3 998
Efterst\u00e4llda skulder
5 393
-341
4 861
-504
Skulder
70 968
-2 021
65 924
-4 502
2 2
R\u00e4nterisk 2023
R\u00e4nterisk 2022
Redovisat v\u00e4rde f\u00f6r varav ackumulerade Redovisat v\u00e4rde f\u00f6r varav ackumulerade
s\u00e4krade tillg\u00e5ngar/ justeringar av s\u00e4kring s\u00e4krade tillg\u00e5ngar/ justeringar av s\u00e4kring
Mn euro skulder av verkligt v\u00e4rde skulder av verkligt v\u00e4rde
S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde \u2013 makroniv\u00e5
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
50 987
\u2013
67 112
\u2013
Tillg\u00e5ngar
50 987
-871
67 112
-2 116
Skulder till kreditinstitut
1 355
\u2013
4 129
\u2013
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
35 392
\u2013
27 426
\u2013
Skulder
36 747
-869
31 555
-2 175
1, 2 1, 2 1) Ackumulerade justeringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r makros\u00e4kringar redovisas under balansposten \u201dF\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer\u201d. 2) Varav 45 mn euro (53 mn euro) avser avslutade s\u00e4kringar av r\u00e4nterisk Tabellen nedan inneh\u00e5ller upplysningar om s\u00e4kringsinstrument. S\u00e4kringsinstrument Verkligt v\u00e4rde Nominellt belopp31 dec 2023, mn euro Positivt Negativt S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde R\u00e4nterisk 3 990 5 587 199 492 Verkligt v\u00e4rde Nominellt belopp31 dec 2022, mn euro Positivt Negativt S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde R\u00e4nterisk 4 899 7 514 190 844 Tabellen nedan visar de f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4k- ringsinstrument respektive s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds f\u00f6r redovisning av s\u00e4kringsineffektivitet. Dessa f\u00f6r\u00e4ndringar redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. S\u00e4kringens ineffektivitet R\u00e4nterisk Mn euro 2023 2022 S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4kringsinstrument 1 763 -4 492 F\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds f\u00f6r redovisning av s\u00e4kringsineffektivitet -1 772 4 522 S\u00e4kringsineffektivitet redovisad i resultatr\u00e4kningen 1, 2 -9 30 1) Redovisat under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. 2) Vid upplysning av s\u00e4kringens effektivitet, har v\u00e4rdejusteringar (CVA, DVA och FFVA) inte beaktats eftersom de inte \u00e4r v\u00e4sentliga. K\u00e4llor till ineffektivitet kan exempelvis vara bristande \u00f6ver- ensst\u00e4mmelse mellan justeringsintervallen f\u00f6r swappen res- pektive referensr\u00e4ntan och det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 swappens r\u00f6rliga r\u00e4ntefl\u00f6de p\u00e5 andra dagar \u00e4n r\u00e4ntejusteringsdagen. Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar Nordea till\u00e4mpar kassafl\u00f6dess\u00e4kring vid s\u00e4kring av r\u00e4nterisk i utl\u00e5ning och uppl\u00e5ning till r\u00f6rliga r\u00e4ntor. Nordeas kassafl\u00f6dess\u00e4kring av r\u00e4nterisk avser risken f\u00f6r variation i framtida r\u00e4ntebetalningar (betalda och erh\u00e5llna) till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndringar i referensr\u00e4ntan f\u00f6r prognostiserade transaktioner och f\u00f6r redovisade finansiella tillg\u00e5ngar och skulder. Den h\u00e4r variationen i kassafl\u00f6dena risks\u00e4kras med hj\u00e4lp av r\u00e4nteswappar och valutar\u00e4nteswappar, d\u00e4r r\u00e4ntebe- talningarna byts till fast r\u00e4nta i enlighet med Nordeas policyer och riskhanteringsstrategi som i beskrivs i avsnittet \u201dMark- nadsrisk\u201d i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d. Vid m\u00e4tning i efterhand av kassafl\u00f6dess\u00e4kringarnas effek- tivitet anv\u00e4nds den hypotetiska derivatmetoden, vilket inne- b\u00e4r att f\u00f6r\u00e4ndringen i en perfekt hypotetisk swap anses mot- svara nuv\u00e4rdet av den ackumulerade f\u00f6r\u00e4ndringen i f\u00f6rv\u00e4n- tade framtida kassafl\u00f6den fr\u00e5n den s\u00e4krade transaktionen. Det hypotetiska derivatet motsvarar egenskaperna hos de s\u00e4krade posterna (l\u00e5n med r\u00f6rlig r\u00e4nta), sett till s\u00e4krad volym, r\u00e4ntejusteringsdagar och r\u00e4ntebetalningsperioder. S\u00e4kring- ens effektivitet ber\u00e4knas p\u00e5 kumulativ basis, genom att j\u00e4m- f\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ndringar i en portf\u00f6lj av r\u00e4nteswappar (s\u00e4kringsin- strument) och hypotetiska derivat. F\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rderingen av s\u00e4kringsinstrument som ing\u00e5r i effektiva s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llan- den redovisas ackumulerat i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kring- ar under eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat. De m\u00f6jliga k\u00e4llorna till ineffektivitet i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar kan normalt vara desamma som i s\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde (se ovan). F\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar \u00e4r emellertid risken f\u00f6r f\u00f6rtidsinl\u00f6sen mindre relevant. H\u00e4r orsakas s\u00e4kringsineffekti- viteten ist\u00e4llet huvudsakligen av f\u00f6r\u00e4ndringar i tidpunkten f\u00f6r och beloppen fr\u00e5n prognostiserade framtida kassafl\u00f6den. Tabellen nedan inneh\u00e5ller upplysningar om s\u00e4kringsinstru- ment som ing\u00e5r i r\u00e4ntes\u00e4kringar, inklusive nominellt belopp och redovisat belopp. S\u00e4kringsinstrument Verkligt v\u00e4rde Nominellt belopp31 dec 2023, mn euro Positivt Negativt Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar R\u00e4nterisk 0 16 750 Verkligt v\u00e4rde Nominellt belopp31 dec 2022, mn euro Positivt Negativt Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar R\u00e4nterisk 368 42 4 579 Tabellen nedan visar f\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4krings- instrument fr\u00e5n fortl\u00f6pande s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden, oavsett om det under \u00e5ret har skett n\u00e5gon f\u00f6r\u00e4ndring av s\u00e4kringens klassifi- cering. I tabellen presenteras ocks\u00e5 de f\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds f\u00f6r att m\u00e4ta ineffektiviteten i s\u00e4k- ringar, d\u00e4r de effektiva och ineffektiva delarna visas separat. S\u00e4kringens ineffektivitet R\u00e4nterisk Mn euro 2023 2022 Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4kringsinstrument 1 -39 F\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds f\u00f6r redovisning av s\u00e4kringsineffektivitet -1 39 S\u00e4kringsineffektivitet redovisad i resultatr\u00e4kningen 1,2 \u2013 \u2013 Vinster/f\u00f6rluster fr\u00e5n s\u00e4kringar som redovisats under \u00f6vrigt totalresultat 1 -39 1) Redovisat under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. 2) Vid upplysning av s\u00e4kringens ineffektivitet, har v\u00e4rderingsjusteringar (CVA, DVA och FFVA) inte beaktats eftersom de inte \u00e4r v\u00e4sentliga. Reserv f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kring R\u00e4nterisk Mn euro 2023 2022 Balans 1 jan -37 4 Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar: V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar 1 -39 Skatt p\u00e5 v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar 0 8 Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen 18 -13 Skatt p\u00e5 omklassificerat till resultatr\u00e4kningen -4 3 \u00d6vrigt totalresultat, netto efter skatt 15 -41 Totalresultat 15 -41 Balans 31 dec -22 -37 varav fortl\u00f6pande s\u00e4kringar f\u00f6r vilka s\u00e4kringsredovisning till\u00e4mpas -22 -37 varav s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r vilka s\u00e4kringsredovisning inte l\u00e4ngre till\u00e4mpas \u2013 \u2013
L\u00f6ptidsprofil f\u00f6r nominella belopp i s\u00e4kringsinstrument
Betalbara vid H\u00f6gst 3
31 dec 2023, mn euro anfordran
m\u00e5nader
3\u201312 m\u00e5nader
1\u20135 \u00e5r
\u00d6ver 5 \u00e5r
Summa
Instrument f\u00f6r s\u00e4kring av r\u00e4nterisk
\u2013
12 179
47 604
109 551
30 908
200 242
Summa
\u2013
12 179
47 604
109 551
30 908
200 242
Betalbara vid H\u00f6gst 3
31 dec 2022, mn euro anfordran
m\u00e5nader
3\u201312 m\u00e5nader
1\u20135 \u00e5r
\u00d6ver 5 \u00e5r
Summa
Instrument f\u00f6r s\u00e4kring av r\u00e4nterisk
\u2013
21 025
42 277
102 253
25 794
191 349
Summa
\u2013
21 025
42 277
102 253
25 794
191 349
Genomsnittlig r\u00e4nta f\u00f6r s\u00e4kringsinstrument i r\u00e4ntes\u00e4kringar Den genomsnittliga r\u00e4ntan f\u00f6r det fasta benet i instrument som s\u00e4krar r\u00e4nterisk var per 31 december 2023 2,31 procent (1,10 procent). Valutarisk Valutarisk \u00e4r risken att v\u00e4rdet p\u00e5 ett finansiellt instrument varierar till f\u00f6ljd av valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar. Valutarisken fr\u00e5n handel begr\u00e4nsas med hj\u00e4lp av en VaR- limit. Valutarisken fr\u00e5n strukturella exponeringar (enligt beskrivningen nedan) begr\u00e4nsas med hj\u00e4lp av en f\u00f6rlustlimit f\u00f6r valutakursr\u00f6relsernas effekt p\u00e5 k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelatio- nen i ett allvarligt men \u00e4nd\u00e5 m\u00f6jligt stresscenario. Se avsnitt 4 \u201dMarknadsrisk\u201d i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d. Nordeas utl\u00e5ning och uppl\u00e5ning kan vara uttryckt i l\u00e5nta- garens eller investerarens valuta. Uppl\u00e5ning, placeringar och utl\u00e5ning g\u00f6rs inte alltid i samma valuta, vilket medf\u00f6r en valu- tarisk f\u00f6r Nordea. Skillnader i exponering mot enskilda valu- tor som finns mellan olika transaktioner matchas huvudsakli- gen genom att ing\u00e5 valutar\u00e4nteswappar (f\u00f6r l\u00f6ptider under ett \u00e5r anv\u00e4nds valutaswappar/valutaterminer). Valutakompo- nenten hanteras som en kassafl\u00f6dess\u00e4kring av valutarisk och r\u00e4ntekomponenten som en verklig v\u00e4rdes\u00e4kring av r\u00e4nterisk. Dessutom \u00e4r Nordea exponerat f\u00f6r strukturell valutarisk genom sina utl\u00e4ndska verksamheter som har en annan funk- tionell valuta \u00e4n Nordeas rapporteringsvaluta euro (det vill s\u00e4ga omr\u00e4kningsrisk). Avistakursr\u00f6relser f\u00e5r Nordeas redovi- sade nettoinvesteringar i utl\u00e4ndska verksamheter att f\u00f6r\u00e4nd- ras och k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelationen att variera p\u00e5 grund av bristande valuta\u00f6verensst\u00e4mmelse mellan eget kapital och riskexponeringsbelopp (REA). Nordea till\u00e4mpar s\u00e4kringsre- dovisning vid s\u00e4kring av sina investeringar i fullt konsolide- rade utl\u00e4ndska verksamheter som har en annan funktionell valuta \u00e4n euro. F\u00f6r s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden g\u00e4llande valutarisk \u00e4r den s\u00e4k- rade posten valutakomponenten. S\u00e4kringen uppn\u00e5s genom att matcha derivatinstrumentens nominella belopp mot kapi- talbeloppet i den s\u00e4krade posten. Valutakomponenten fastst\u00e4lls som f\u00f6r\u00e4ndringen i nuv\u00e4rdet av framtida kassafl\u00f6den, ber\u00e4knad med hj\u00e4lp av valutakurvor. Valutakomponenten kan identifieras separat och v\u00e4rderas p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt, och den utg\u00f6r normalt den st\u00f6rsta delen av f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde eller kassafl\u00f6de. S\u00e4kring av kassafl\u00f6den och nettoinvesteringar S\u00e4krade poster i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar av valutarisk utg\u00f6rs av framtida betalningar av r\u00e4nta och det nominella beloppet fr\u00e5n (1) emissioner i utl\u00e4ndsk valuta (emitterade obligationer, bankcertifikat och f\u00f6retagscertifikat) och (2) koncerninterna l\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta, d\u00e4r valutakurseffekten inte elimineras vid konsolidering. F\u00f6r kortare l\u00f6ptider (under ett \u00e5r) anv\u00e4nder Nordea valutaswappar/valutaterminer som s\u00e4kringsinstru- ment. F\u00f6r l\u00e4ngre l\u00f6ptider (\u00f6ver ett \u00e5r) anv\u00e4nder Nordea valu- tar\u00e4nteswappar, b\u00e5de r\u00f6rlig mot r\u00f6rlig och fast mot r\u00f6rlig, d\u00e4r den del som avser valutarisk, inklusive valutabasiseffekter, hanteras som en kassafl\u00f6des s\u00e4kring. S\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden skapas p\u00e5 mikro- eller makroniv\u00e5. F\u00f6r s\u00e4kringar av nettoinvesteringar anv\u00e4nder Nordea korta valutaswappar som s\u00e4kringsinstrument, och f\u00f6r\u00e4ndringar i avistakursen anses utg\u00f6ra den s\u00e4krade risken. Ineffektivitet i s\u00e4kringen kan uppst\u00e5 om s\u00e4kringsinstrumenten i nominella termer t\u00e4cker mer \u00e4n riskexponeringen i de utl\u00e4ndska verksamheterna. Tabellerna nedan inneh\u00e5ller upplysningar om s\u00e4kringsin- strument som ing\u00e5r i valutas\u00e4kringar, inklusive s\u00e4kringsinstru- mentens nominella och redovisade belopp.
S\u00e4kringsinstrument
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2023, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar
Valutarisk
1 625
285
19 741
S\u00e4kring av nettoinvesteringar
Valutarisk
499
734
4 861
Summa derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
2 124
1 019
24 602
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2022, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar
Valutarisk
1 098
209
14 159
S\u00e4kring av nettoinvesteringar
Valutarisk
241
200
3 565
Summa derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
1 339
409
17 724
Tabellen nedan visar f\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4k- ringsinstrument fr\u00e5n fortl\u00f6pande s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden, oav- sett om det under \u00e5ret har skett n\u00e5gon f\u00f6r\u00e4ndring av s\u00e4kring- ens klassificering. I tabellen presenteras ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde p\u00e5 de s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds f\u00f6r att m\u00e4ta s\u00e4k- ringarnas ineffektivitet, d\u00e4r de effektiva och ineffektiva delarna visas separat.
S\u00e4kringens ineffektivitet
Valutarisk
Mn euro
2023
2022
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar
F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4kringsinstrument
863
1 396
F\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds
f\u00f6r redovisning av s\u00e4kringsineffektivitet
-869
-1 382
S\u00e4kringsineffektivitet redovisad i resultatr\u00e4kningen
-6
14
Vinster/f\u00f6rluster fr\u00e5n s\u00e4kringar som redovisats under
\u00f6vrigt totalresultat
869
1 382
S\u00e4kring av nettoinvesteringar
F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4kringsinstrument
55
183
F\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds
f\u00f6r redovisning av s\u00e4kringsineffektivitet
-55
-183
S\u00e4kringsineffektivitet redovisad i resultatr\u00e4kningen
\u2013
\u2013
Vinster/f\u00f6rluster fr\u00e5n s\u00e4kringar som redovisats under
\u00f6vrigt totalresultat
55
183
1, 2 1, 2 1) Redovisat under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. 2) N\u00e4r upplysning l\u00e4mnas om s\u00e4kringsineffektivitet har inte v\u00e4rderings- justeringarna CVA, DVA and FFVA beaktats.
Reserv f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kring
Valutarisk
Mn euro
2023
2022
Ing\u00e5ende balans 1 jan
101
26
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar:
V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar
869
1 382
Skatt p\u00e5 v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar
-184
-278
Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen
-886
-1 288
Skatt p\u00e5 omklassificerat till resultatr\u00e4kningen
188
259
\u00d6vrigt totalresultat, netto efter skatt
-13
75
Totalresultat
-13
75
Utg\u00e5ende balans 31 dec
88
101
varav fortl\u00f6pande s\u00e4kringar f\u00f6r vilka
s\u00e4kringsredovisning till\u00e4mpas
88
101
varav s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r vilka
s\u00e4kringsredovisning inte l\u00e4ngre till\u00e4mpas
\u2013
\u2013
L\u00f6ptidsprofil f\u00f6r nominella belopp i s\u00e4kringsinstrument
Betalbara vid H\u00f6gst 3 3\u201312
31 dec 2023, mn euro anfordran m\u00e5nader
m\u00e5nader
1\u20135 \u00e5r
\u00d6ver 5 \u00e5r
Totalt
Instrument f\u00f6r s\u00e4kring av valutarisk
\u2013
4 017
3 640
15 629
1 316
24 602
Summa
\u2013
4 017
3 640
15 629
1 316
24 602
Betalbara vid H\u00f6gst 3 3\u201312
31 dec 2022, mn euro anfordran m\u00e5nader
m\u00e5nader
1\u20135 \u00e5r
\u00d6ver 5 \u00e5r
Totalt
Instrument f\u00f6r s\u00e4kring av valutarisk
\u2013
1 013
2 797
15 943
2 045
21 798
Summa
\u2013
1 013
2 797
15 943
2 045
21 798
Genomsnittliga terminskurser f\u00f6r instrument som s\u00e4krar valutarisk De genomsnittliga terminskurserna f\u00f6r instrument som s\u00e4krar valutarisk per 31 december framg\u00e5r av tabellerna nedan.
31 dec 2023
NOK
SEK
USD
EUR
10,51
10,74
1,11
31 dec 2022
NOK
SEK
USD
EUR
10,37
10,32
1,06
K11 Risk- och likviditetshantering 1. Riskstyrning .................................................... 209 1.1 Ramverk f\u00f6r intern kontroll .............................209 1.2 Beslutsfattande organ f\u00f6r risk-, likviditets- och kapitalhantering .......................209 1.3 Styrning av riskhantering och regelefterlevnad ..... 210 1.4 Upplysningskrav enligt kapitalt\u00e4cknings- f\u00f6rordningen \u2013 Nordeas kapital- och riskhanterings- rapport 2023 ............................................... 211 2. Kreditrisk ......................................................... 211 2.1 Definition och identifiering av kreditrisk .............. 212 2.2 Begr\u00e4nsning av kreditrisk ............................... 213 2.3 F\u00f6rdelning av s\u00e4kerheter ................................ 213 2.4 Tillg\u00e5ngar \u00f6vertagna f\u00f6r skyddande av fordran .... 214 2.5 Bel\u00e5ningsgrad ............................................. 214 2.6 Individuell och modellbaserad pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov .................................. 214 2.7 F\u00f6rmildrande kreditvillkor .............................. 215 2.8 K\u00e4nsligheter ............................................... 215 2.9 Fram\u00e5tblickande information ........................... 216 2.10 Kreditportf\u00f6lj .............................................. 221 2.11 Utl\u00e5ning till f\u00f6retagskunder ............................ 221 2.12 Utl\u00e5ning till privatkunder ................................ 221 2.13 Geografisk f\u00f6rdelning ....................................230 2.14 Kundklassificering ........................................230 2.15 Os\u00e4kra l\u00e5nefordringar (kategori 3) ....................233 2.16 F\u00f6rfallna l\u00e5nefordringar .................................233 2.17 Reserver ....................................................233 2.18 Kreditf\u00f6rluster .............................................234 3. Motpartskreditrisk .............................................237 4. Marknadsrisk....................................................237 4.1 Handelsrelaterad marknadsrisk ........................ 237 4.2 Ej handelsrelaterad marknadsrisk ..................... 237 4.3 M\u00e4tning av marknadsrisk ............................... 237 4.4 Marknadsriskanalys ......................................238 4.5 Risk avseende r\u00e4ntenetto och ekonomiskt v\u00e4rde ...240 4.6 \u00d6vrig marknadsrisk \u2013 pensionsrisk ....................240 5. Operativ risk .................................................... 240 5.1 Hantering av operativ risk ...............................240 5.2 Hantering av risker i den finansiella rapporteringen ............................................ 241 6. Regelefterlevnadsrisk ........................................ 241 6.1 Etiska riktlinjer ............................................ 242 6.2 Raise Your Concern ....................................... 242 6.3 Bek\u00e4mpning av ekobrott ................................ 242 7. Livf\u00f6rs\u00e4kringsrisk och marknadsrisk inom Life & Pension ............................................243 8. Likviditetsrisk ...................................................243 8.1 Definition och identifiering av likviditetsrisk ......... 243 8.2 Ledningsprinciper och kontroll ......................... 243 8.3 Strategi f\u00f6r hantering av likviditetsrisk ...............243 8.4 M\u00e4tning av likviditetsrisk ................................244 8.5 Analys av likviditetsrisk ..................................244 1. Riskstyrning Att uppr\u00e4tth\u00e5lla riskmedvetenheten i organisationen \u00e4r en integrerad del av Nordeas aff\u00e4rsstrategi. Nordea har tydliga ramverk f\u00f6r sin risk- och likviditetshantering med bland annat policyer och instruktioner f\u00f6r olika typer av risk, kapitalt\u00e4ck- ning och kapitalstruktur. Det finns f\u00f6r n\u00e4rvarande betydande makroekonomiska ris- ker till f\u00f6ljd av geopolitisk turbulens. Dessa risker avser bland annat effekter av eventuellt stigande energipriser, h\u00f6gre r\u00e4ntor under l\u00e4ngre tid och \u00f6kat inflationstryck. Geopolitisk instabilitet kan ocks\u00e5 medf\u00f6ra en risk att efterfr\u00e5gan f\u00f6rblir d\u00e4mpad. \u00c5terkommande negativa utbudschocker kan leda till fort- satt h\u00f6g inflation och samtidigt kraftigt minskad produktion, med recession som f\u00f6ljd. Kraftigt \u00f6kade inflationsf\u00f6rv\u00e4nt- ningar bland f\u00f6retag och konsumenter skulle inneb\u00e4ra en brantare r\u00e4ntekurva. F\u00f6r att fortl\u00f6pande bevaka eventuella negativa utfall har Nordea genomf\u00f6rt ett antal interna stresstester, med fokus p\u00e5 inflation och geopolitisk utveckling. Beroende p\u00e5 hur reger- ingar och centralbanker agerar, skulle ett stagflationsscenario kunna pr\u00f6va Nordeas s\u00e5rbarhet f\u00f6r \u00f6kad arbetsl\u00f6shet i kombi- nation med eventuella prisnedg\u00e5ngar p\u00e5 aff\u00e4rs- och bostads- fastigheter. F\u00f6r Nordea kan ett s\u00e5dant scenario inneb\u00e4ra bety- dande justeringar till verkligt v\u00e4rde till f\u00f6ljd av h\u00f6gre r\u00e4ntor och st\u00f6rre r\u00e4nteskillnader p\u00e5 s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer, samti- digt som r\u00e4ntenettot p\u00e5verkas negativt av en inverterad r\u00e4nte- kurva och h\u00f6gre riskpremier p\u00e5 den egna uppl\u00e5ningen. Flera av dessa stresstester tar ocks\u00e5 h\u00e4nsyn till klimatrelaterade fysiska risker och omst\u00e4llningsrisker. De interna stresstesterna visade att Nordea har en motst\u00e5ndskraftig kapital- och likvidi- tetssituation. Nordea har ocks\u00e5 ut\u00f6kat den fortl\u00f6pande \u00f6ver- vakningen av hur kreditrisken utvecklas. 1.1 Ramverk f\u00f6r intern kontroll Ramverket f\u00f6r intern kontroll omfattar hela koncernen och innefattar koncernstyrelsens, koncernchefens och h\u00f6gsta led- ningens ansvar i fr\u00e5ga om intern kontroll, alla koncernfunktio- ner och aff\u00e4rsomr\u00e5den, inklusive verksamhet via uppdragsav- tal och distributionskanaler. Enligt ramverket \u00e4r det respek- tive aff\u00e4rsomr\u00e5de, koncernfunktion och enhet som ansvarar f\u00f6r att hantera riskerna i den egna verksamheten och ha kon- troller som s\u00e4kerst\u00e4ller att Nordea lever upp till interna och externa krav. Som en del av ramverket f\u00f6r intern kontroll har Nordea inr\u00e4ttat kontrollfunktioner p\u00e5 koncernniv\u00e5, som i l\u00e4mplig och tillr\u00e4cklig utstr\u00e4ckning har de befogenheter, den betydelse och den tillg\u00e5ng till koncernstyrelsen som de beh\u00f6- ver f\u00f6r att utf\u00f6ra sitt uppdrag i linje med ramverket f\u00f6r risk- hantering. Ramverket f\u00f6r intern kontroll s\u00e4kerst\u00e4ller yttre och inre effektivitet i verksamheten, fullgod identifiering, m\u00e4tning och begr\u00e4nsning av risker, en aktsam aff\u00e4rsverksamhet, sunda administrations- och redovisningsrutiner, tillf\u00f6rlitlighet i finansiell och icke-finansiell information (b\u00e5de intern och extern) samt efterlevnad av g\u00e4llande lagar, f\u00f6rordningar, standarder, myndighetskrav och koncernens interna regler. Internkontrollen utf\u00f6rs av de styrande organen, ledningen, riskhanteringsfunktionerna och annan personal i Nordea. Internkontrollen har fem huvudkomponenter: kontrollmilj\u00f6, riskbed\u00f6mning, kontrollaktiviteter, information och kommuni- kation samt uppf\u00f6ljning. Den har utformats s\u00e5 att det i hela organisationen ska finnas f\u00f6ruts\u00e4ttningar att bidra till den interna kontrollens effektivitet och h\u00f6ga kvalitet genom bland annat tydliga definitioner, f\u00f6rdelning av roller och ansvarsom- r\u00e5den samt gemensamma verktyg och rutiner
1.2 Beslutsfattande organ f\u00f6r risk-,
likviditets- och kapitalhantering
Koncernstyrelsen, styrelsens riskkommitt\u00e9, Nordeas koncern-
chef i koncernledningen, Asset and Liability Committee
(ALCO) och riskkommitt\u00e9n \u00e4r viktiga beslutsfattande organ
\u00f6r Nordeas risk- och kapitalhantering. D\u00e4rut\u00f6ver \u00e4r CEO Credit Committee, Executive Credit Committee och kreditkommitt\u00e9er i aff\u00e4rsomr\u00e5dena viktiga instanser f\u00f6r kreditbeslut. Koncernstyrelsen Koncernstyrelsen har f\u00f6ljande \u00f6vergripande ansvar f\u00f6r risk- hanteringen: \u2022 Besluta om koncernens riskstrategi och ramverket f\u00f6r risk- tolerans, inklusive riskf\u00f6rklaringar, med \u00e5tminstone \u00e5rliga uppf\u00f6ljningar och ytterligare uppdateringar n\u00e4r s\u00e5 beh\u00f6vs. \u2022 \u00d6vervaka och f\u00f6lja upp inf\u00f6randet av riskstrategin, ramver- ket f\u00f6r risktolerans och ramverket f\u00f6r riskhantering samt regelbundet utv\u00e4rdera om koncernen har effektiva och l\u00e4mpliga kontroller f\u00f6r att hantera riskerna. Koncernstyrelsen beslutar om koncerndirektivet Group Board Directive on Capital, d\u00e4r \u00e4ven utdelningspolicyn ing\u00e5r. Direkti- vet ska s\u00e4kerst\u00e4lla att koncernen fortl\u00f6pande och fram\u00e5t- blickande har tillr\u00e4ckliga kapitalniv\u00e5er, som \u00e4r f\u00f6renliga med Nordeas aff\u00e4rsmodell, risktolerans liksom lagkrav och f\u00f6r- v\u00e4ntningar. Styrelsens riskkommitt\u00e9 Styrelsens riskkommitt\u00e9 bitr\u00e4der koncernstyrelsen i dess till- syn \u00f6ver hanteringen och kontrollen av risker, ramverk f\u00f6r risk samt kontroller och processer avseende Nordea koncernens verksamhet. Koncernchef Koncernchefen ansvarar inf\u00f6r koncernstyrelsen f\u00f6r den \u00f6ver- gripande f\u00f6rvaltningen av koncernens verksamhet och risker. Bland annat ska koncernchefen s\u00e4kerst\u00e4lla att den riskstra- tegi och riskhantering som beslutats av koncernstyrelsen genomf\u00f6rs, att n\u00f6dv\u00e4ndiga praktiska \u00e5tg\u00e4rder vidtas och att riskerna f\u00f6ljs upp och begr\u00e4nsas. Koncernchefen arbetar tillsammans med ledande befatt- ningshavare i koncernledningen. Dessa st\u00f6djer koncernchefen i dennes beslut. Fr\u00e5gor som ska beslutas av koncernstyrelsen, liksom principfr\u00e5gor eller andra fr\u00e5gor av s\u00e4rskild vikt som ska beslutas av styrelserna i Nordea Bank Abp: st\u00f6rre dotter- f\u00f6retag, ska f\u00f6rst presenteras f\u00f6r koncernchefen, f\u00f6r diskus- sion och rekommendation. S\u00e4rskilda koncernkommitt\u00e9er har inr\u00e4ttats f\u00f6r att fr\u00e4mja samordningen inom koncernen, och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt s\u00e4kerst\u00e4lla \u00e5tagande och \u00e4garskap f\u00f6r koncernens prioriteringar, beslut och genomf\u00f6rande. Kommitt\u00e9ernas sammans\u00e4ttning och ansvarsomr\u00e5den har fastst\u00e4llts i koncerninstruktioner. Asset and Liability Committee Asset and Liability Committee (ALCO) \u00e4r underst\u00e4lld koncern- chefen i koncernledningen och leds av koncernens Chief Financial Officer (CFO). ALCO beslutar om f\u00f6r\u00e4ndringar i den finansiella verksamheten och riskprofilen i balansr\u00e4kningen, inklusive f\u00f6rvaltningen av tillg\u00e5ngar och skulder (ALM), han- teringen av balansr\u00e4kningen och likviditetshanteringen. ALCO beslutar ocks\u00e5 om vissa emissioner och kapitaltillskott f\u00f6r alla hel\u00e4gda koncernf\u00f6retag. ALCO har bildat underordnade kom- mitt\u00e9er f\u00f6r sitt arbete och beslutsfattande inom specifika risk- omr\u00e5den. ALCO hade 12 m\u00f6ten under 2023. Riskkommitt\u00e9n Riskkommitt\u00e9n \u00e4r underst\u00e4lld koncernchefen och leds av kon- cernens Chief Risk Officer (CRO). Riskkommitt\u00e9n sk\u00f6ter det \u00f6vergripande ramverket f\u00f6r riskhantering och f\u00f6rbereder eller ger v\u00e4gledning om f\u00f6rslag till koncernchefen i koncernled- ningen och/eller koncernstyrelsen i viktiga fr\u00e5gor som r\u00f6r Nordeas ramverk f\u00f6r riskhantering. Koncern styrelsen beslutar om ramverket f\u00f6r risktolerans. Riskkommitt\u00e9n f\u00f6rdelar riskto- leransen mellan de risktagande enheterna, och f\u00f6rsta f\u00f6r- svarslinjen ska s\u00e4kerst\u00e4lla att information om limiterna f\u00f6rde- las vidare och att de inf\u00f6rs i verksamheten. Riskkommitt\u00e9n har bildat underordnade kommitt\u00e9er f\u00f6r sitt arbete och beslutsfattande inom specifika riskomr\u00e5den. Riskkommitt\u00e9n hade 20 m\u00f6ten under 2023. Instanser f\u00f6r kreditbeslut Koncernstyrelsen, styrelsens riskkommitt\u00e9 och riskkommitt\u00e9n utg\u00f6r styrande organ f\u00f6r kreditrisk och ramverket f\u00f6r kredi- triskhantering. Koncernstyrelsen och de lokala styrelserna delegerar kreditbeslut i enlighet med de befogenheter som beskrivs i koncerndirektivet Group Board Directive on Risk. \u2022 CEO Credit Committee leds av koncernchefen och innefat- tar samtliga medlemmar i Executive Credit Committee. \u2022 Executive Credit Committee leds av chefen f\u00f6r Group Cre- dit Management. Det \u00e4r koncernchefen som utser medlem- marna i Executive Credit Committee. \u2022 Kreditkommitt\u00e9er i aff\u00e4rsomr\u00e5dena: Executive Credit Com- mittee inr\u00e4ttar kreditkommitt\u00e9er f\u00f6r respektive aff\u00e4rsom- r\u00e5de utifr\u00e5n organisation och kundsegmentering. Styrning i dotterf\u00f6retagen Dotterf\u00f6retagets styrelse ansvarar f\u00f6r att godk\u00e4nna risktole- ranslimiter och kapital\u00e5tg\u00e4rder inom ramen f\u00f6r de begr\u00e4ns- ningar som fastst\u00e4llts av koncernstyrelsen. Beslutsunderlag i s\u00e5dana fr\u00e5gor tas fram av det aktuella dotterf\u00f6retagets led- ning, med st\u00f6d fr\u00e5n relevanta koncernfunktioner. Dotterf\u00f6retag m\u00e5ste f\u00f6lja koncernens ramverk f\u00f6r intern kontroll, vilket inkluderar koncernens ramverk f\u00f6r riskhante- ring och hantering av regelefterlevnadsrisk, s\u00e5vida inte lag- eller tillsynskrav s\u00e4ger annat. Dotterf\u00f6retagets styrelse ansva- rar f\u00f6r att \u00f6vervaka hantering och kontroll av risker, inf\u00f6rande av ramverk f\u00f6r riskhantering samt dotterf\u00f6retagets verksam- hetsprocesser. Det finns ocks\u00e5 riskhanteringsfunktioner som ansvarar f\u00f6r ramverk och processer f\u00f6r riskhantering i dotter- f\u00f6retaget. Dotterf\u00f6retagets vd deltar i besluten p\u00e5 dotterf\u00f6retagsniv\u00e5 och ansvarar f\u00f6r den dagliga verksamheten. 1.3 Styrning av riskhantering och regelefterlevnad Group Risk och Group Compliance utg\u00f6r Nordeas oberoende andra f\u00f6rsvarslinje. Den andra f\u00f6rsvarslinjen \u00e4r organiserad p\u00e5 ett s\u00e4tt som s\u00e4kerst\u00e4ller tillr\u00e4ckliga resurser f\u00f6r befintliga processer och speglar Nordeas aff\u00e4rsorganisation, koncern- struktur och landsindelning. Group Risk \u00f6vervakar inf\u00f6randet av koncernens riskpolicyer (utom f\u00f6r regelefterlevnadsrisk), samt \u00f6vervakar och kontrollerar, enligt ett riskbaserat f\u00f6rh\u00e5ll- ningss\u00e4tt, ramverket f\u00f6r riskhantering. Group Compliance \u00f6vervakar inf\u00f6randet av ramverket f\u00f6r hantering av regelef- terlevnadsrisk, som \u00e4r en del av det \u00f6vergripande ramverket f\u00f6r riskhantering. Ramverket f\u00f6r riskhantering s\u00e4kerst\u00e4ller konsekventa pro- cesser f\u00f6r att kartl\u00e4gga, bed\u00f6ma och m\u00e4ta risker, liksom f\u00f6r att reagera p\u00e5 och begr\u00e4nsa, kontrollera och \u00f6vervaka samt rapportera risker s\u00e5 att v\u00e4lgrundade beslut om risktagande kan fattas. Det omfattar alla risker som Nordea \u00e4r eller skulle kunna vara exponerad f\u00f6r, inklusive ESG-faktorer som k\u00e4lla till befintliga risker, risker utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen och risker i ett stressat scenario. Detaljerade rapporter om samtliga risker l\u00e4mnas regelbundet till riskkommitt\u00e9n, koncernledningen, styrelsens riskkommitt\u00e9 och koncernstyrelsen. Vidare l\u00e4mnas rapporter om Nordeas regelefterlevnad till riskkommitt\u00e9n, koncernledningen, styrelsens riskkommitt\u00e9 och koncernsty- relsen. Koncernstyrelsen och verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren i de enskilda Nordeabolagen f\u00e5r regelbundna riskrapporter som r\u00f6r lokala f\u00f6rh\u00e5llanden
Processen f\u00f6r kartl\u00e4ggning och v\u00e4sentlighetsbed\u00f6mning
av risker inleds med att identifiera risker som Nordea \u00e4r eller
skulle kunna vara exponerad f\u00f6r. Riskerna bed\u00f6ms f\u00f6r att
fastst\u00e4lla relevans, klassificeras sedan och registreras i den
gemensamma risktaxonomin.
Alla risker i Nordea gemensamma risktaxonomi m\u00e5ste, i
risk- och kapitalhanteringssyfte, klassificeras som v\u00e4sentliga
eller icke-v\u00e4sentliga. V\u00e4sentliga risker \u00e4r risker som bed\u00f6ms
ha en v\u00e4sentlig inverkan p\u00e5 Nordeas aktuella och framtida
finansiella st\u00e4llning, p\u00e5 dess kunder och \u00f6vriga intressenter.
Dessa risker kan normalt h\u00e4nf\u00f6ras till en h\u00f6gre niv\u00e5 i risktaxo-
nomin, som inrymmer ett antal underliggande risker d\u00e4r f\u00f6r-
lusterna har en gemensam n\u00e4mnare.
Risktolerans
Ramverket f\u00f6r risktolerans bidrar till effektiv riskhantering
och en sund riskkultur genom att m\u00f6jligg\u00f6ra v\u00e4lgrundade
beslut om risktagande. Syftet \u00e4r att s\u00e4kerst\u00e4lla att riskerna
i verksamheten h\u00e5ller sig inom bankens kapacitet f\u00f6r risk-
tagande.
Kapacitet f\u00f6r risktagande \u00e4r den maximala risken som
Nordea bed\u00f6ms kunna ta, med h\u00e4nsyn till sitt kapital (kapital-
bas), sin riskhanterings- och kontrollkapacitet och g\u00e4llande
regleringsbegr\u00e4nsningar. Risktolerans \u00e4r den sammantagna
niv\u00e5n f\u00f6r alla typer av risk som Nordea \u00e4r villig att acceptera
inom sin kapacitet f\u00f6r risktagande, och i linje med sin aff\u00e4rs-
modell, f\u00f6r att n\u00e5 sina strategiska m\u00e5l. Riskf\u00f6rklaringarna \u00e4r
koncernstyrelsens formulering av godk\u00e4nd risktolerans och
utg\u00f6rs av kvalitativa f\u00f6rklaringar och kvantitativa limiter och
tr\u00f6sklar per huvudsaklig risktyp som anses l\u00e4mpliga f\u00f6r att
kunna bedriva verksamheten med en v\u00e4l avv\u00e4gd riskprofil.
Kreditrelaterad koncentrationsrisk m\u00e4ts p\u00e5 exempelvis sek-
tor- och regionniv\u00e5 f\u00f6r att fastst\u00e4lla storlek och betydelse. F\u00f6r
kredit-, marknads- och likviditetsrisk anv\u00e4nds olika m\u00e5tt fr\u00e5n
stresstester f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla en fram\u00e5tblickande riskhante-
ring. M\u00e5tten f\u00f6r operativ risk omfattar b\u00e5de kvarst\u00e5ende risk-
niv\u00e5er och krav p\u00e5 riskbegr\u00e4nsande \u00e5tg\u00e4rder liksom limiter
f\u00f6r f\u00f6rluster fr\u00e5n incidenter. Dessutom ing\u00e5r m\u00e5tt f\u00f6r finansie-
rade utsl\u00e4pp i Nordeas ramverk f\u00f6r risktolerans med avse-
ende p\u00e5 ESG.
Modellrisk definieras som negativa effekter p\u00e5 kapitalt\u00e4ck-
ningen, finansiella f\u00f6rluster, d\u00e5liga aff\u00e4rsbeslut och strate-
giska beslut samt skada p\u00e5 Nordeas anseende till f\u00f6ljd av
anv\u00e4ndningen av modeller.
Processer f\u00f6r risktolerans
Ramverket f\u00f6r risktolerans inneh\u00e5ller alla processer och kon-
troller f\u00f6r att fastst\u00e4lla, f\u00f6lja upp och kommunicera Nordeas
risktolerans:
\u2022 Fastst\u00e4llande av kapacitet f\u00f6r risktagande utifr\u00e5n kapital-
och likviditetsposition: En g\u00e5ng per \u00e5r anpassas koncer-
nens \u00f6vergripande kapacitet f\u00f6r risktagande till finans- och
kapitalplaneringen, baserat Nordeas riskstrategi. Kapacite-
ten f\u00f6r risktagande fastst\u00e4lls utifr\u00e5n Nordeas kapital- och
likviditetsposition, och innefattar f\u00f6rm\u00e5gan att absorbera
chocker.
\u2022 F\u00f6rdelning av risktolerans per risktyp: Risktoleransen inne-
fattar risktoleranslimiter f\u00f6r de huvudsakliga risktyperna
som Nordea \u00e4r exponerad f\u00f6r. \u00c4ven tr\u00f6sklar fastst\u00e4lls f\u00f6r
dessa huvudsakliga risktyper. De ska fungera som tidiga
indikatorer f\u00f6r viktiga beslutsfattare om att riskprofilen f\u00f6r
en viss risktyp n\u00e4rmar sig sin risktoleranslimit.
\u2022 Fastst\u00e4llande av risklimiter: M\u00e4tbara risklimiter uppr\u00e4ttas
och fastst\u00e4lls p\u00e5 l\u00e4mpliga niv\u00e5er f\u00f6r att effektivt hantera
risktagandet. Risktoleranslimiterna fastst\u00e4lls av koncern-
styrelsen. Dessa ligger till grund f\u00f6r de risklimiter som
inf\u00f6rs och godk\u00e4nns av l\u00e4gre beslutsinstanser. Ramverket
f\u00f6r risktolerans ska s\u00e4kerst\u00e4lla att konsekventa limiter
anv\u00e4nds \u00f6verallt. Dotterf\u00f6retagens risktoleranslimiter ska
fastst\u00e4llas av beh\u00f6rig beslutsinstans i enlighet med natio-
nella lagkrav och i \u00f6verensst\u00e4mmelse med koncernens
risklimiter.
\u2022 Kontroll och \u00f6vervakning av risk i f\u00f6rh\u00e5llande till risklimi-
ter: Riskerna kontrolleras och f\u00f6ljs regelbundet upp mot
risklimiterna f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att risktagande sker inom
risktoleransen.
\u2022 Process f\u00f6r hantering av \u00f6vertr\u00e4delser av risktoleranslimi-
ter: Group Risk och Group Compliance ser till att \u00f6vertr\u00e4-
delser av risktoleranslimiter eskaleras till riskkommitt\u00e9n
och styrelsens riskkommitt. Group Risk och Group Compli-
ance rapporterar varje m\u00e5nad om eventuella \u00f6vertr\u00e4delser
av risktolerans till koncernstyrelsen och andra ber\u00f6rda sty-
rande organ, inklusive en uppf\u00f6ljning av de \u00e5tg\u00e4rder som
ska vidtas, till dess att risken \u00e5terigen \u00e4r inom risktoleran-
sen. Rapporten inneh\u00e5ller en statusindikator som anger
aktuell riskniv\u00e5 i f\u00f6rh\u00e5llande till risktoleranslimiten f\u00f6r alla
risktyper som omfattas av riskf\u00f6rklaringarna.
Inf\u00f6rliva risktoleransen i aff\u00e4rsprocesserna
Hela processen f\u00f6r risktolerans har kopplats till andra strate-
giska processer, bland annat den interna kapitalutv\u00e4rde-
ringen (IKU), den interna likviditetsutv\u00e4rderingen (ILU) och
\u00e5terh\u00e4mtningsplaneringen.
Risktoleransen har inf\u00f6rlivats i aff\u00e4rsprocesserna och kom-
municerats i organisationen i syfte att uppn\u00e5 Nordeas m\u00e5l om
att uppr\u00e4tth\u00e5lla en sund riskkultur. Detta ska s\u00e4kerst\u00e4lla en
stark koppling mellan den fastst\u00e4llda risktoleransen och
aff\u00e4rsplanerna och budgetarna samt kapital- och likviditets-
positionen. Risktoleransen beaktas ocks\u00e5 i koncernens
bed\u00f6mningar av m\u00f6jligheterna till \u00e5terh\u00e4mtning och resolu-
tion samt i incitamentsstrukturen och ramverket f\u00f6r ers\u00e4tt-
ningar.
1.4 Upplysningskrav enligt kapitalt\u00e4ckningsf\u00f6rordningen
\u2013 Nordeas kapital- och riskhanteringsrapport 2023
Ytterligare upplysningar om risk- och kapitalhantering finns i
Nordeas kapital- och riskhanteringsrapport f\u00f6r 2023 (Capital
and Risk Management Report 2023), i enlighet med kapital-
t\u00e4ckningsf\u00f6rordningen (CRR).
2. Kreditrisk
Krediter i Nordea beviljas enligt de gemensamma principer
som fastst\u00e4llts f\u00f6r koncernen. Nordea str\u00e4var efter att ha en
v\u00e4ldiversifierad kreditportf\u00f6lj som anpassats till strukturen p\u00e5
koncernens hemmamarknader. Nordeas kreditportf\u00f6lj \u00e4r upp-
delad efter typ av exponeringsklass (f\u00f6retag och privatkun-
der) eller sektor, och d\u00e4refter ytterligare indelad i segment,
bransch och region. Rapportering sker m\u00e5nadsvis, kvartalsvis
och \u00e5rsvis.
Huvudprinciperna f\u00f6r hanteringen av Nordeas kreditrisk \u00e4r:
\u2022 riskbaserat f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt, det vill s\u00e4ga riskhanterings-
funktionerna ska vara anpassade efter verksamhetens art,
omfattning och komplexitet, och d\u00e4rmed s\u00e4kerst\u00e4lla att de
\u00e5tg\u00e4rder som vidtas st\u00e5r i proportion till riskerna
\u2022 oberoende, det vill s\u00e4ga riskkontrollfunktionen ska vara
oberoende i f\u00f6rh\u00e5llande till den verksamhet man
kontrollerar
\u2022 de tre f\u00f6rsvarslinjerna, enligt beskrivningen i koncerndirek-
tivet om intern styrning (Group Board Directive on Internal
Governance).
Group Credit Management utg\u00f6r den f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen och
ansvarar f\u00f6r kreditprocessen liksom f\u00f6r de branschspecifika
riktlinjerna f\u00f6r kreditgivning. Group Credit Risk Control \u00e4r den
andra f\u00f6rsvarslinjen och ansvarar f\u00f6r ramverket f\u00f6r kreditrisk,
som utg\u00f6rs av instruktioner och riktlinjer f\u00f6r koncernen. Group
Credit Risk Control ansvarar ocks\u00e5 f\u00f6r att kontrollera och \u00f6ver- vaka kvaliteten i kreditportf\u00f6ljen och kreditprocessen. Grunden f\u00f6r hantering av kreditrisk i Nordea \u00e4r allokering av limiter till kunder och grupper av kunder som l\u00e4ggs sam- man och f\u00f6rdelas p\u00e5 enheter som ansvarar f\u00f6r den l\u00f6pande uppf\u00f6ljningen. Ut\u00f6ver rutinerna f\u00f6r f\u00f6rdelning av limiter f\u00f6r kunder och kundgrupper innefattar Nordeas ramverk f\u00f6r kre- ditriskhantering \u00e4ven anvisningar om kreditrisktolerans, som ger ett m\u00e5ngsidigt och riskbaserat portf\u00f6ljperspektiv tack vare relevanta m\u00e5tt f\u00f6r tillg\u00e5ngskvalitet och koncentrations- risk. Varje division/enhet har huvudansvaret f\u00f6r hantering av kreditrisk i sina respektive verksamheter, inom till\u00e4mpliga ramar och limiter, med bland annat identifiering, kontroll och rapportering av risker. Beslutsfattande kreditinstanser p\u00e5 olika niv\u00e5er i organisa- tionen fastst\u00e4ller interna kreditrisklimiter inom ramen f\u00f6r de befogenheter som styrelsen tilldelat. Dessa kreditrisklimiter motsvarar Nordeas maximala risktolerans gentemot kunden i fr\u00e5ga. Individuella kreditbeslut inom godk\u00e4nda kreditrisklimi- ter fattas av den kundansvariga enheten. Kundens riskkate- gori och samlade kreditexponering avg\u00f6r p\u00e5 vilken niv\u00e5 kre- ditbeslutet tas. Ansvaret f\u00f6r en kreditrisk ligger hos den kund- ansvariga enheten. Kunderna riskklassificeras och tilldelas en rating eller scoring i enlighet med Nordeas riktlinjer p\u00e5 omr\u00e5- det. Riskklassningen syftar till att fastst\u00e4lla sannolikheten f\u00f6r fallissemang, vilket inneb\u00e4r att kunderna rankas utifr\u00e5n risken f\u00f6r fallissemang. Rating och scoring ing\u00e5r i kreditriskhante- ringen och kreditbeslutsprocessen. Oberoende representan- ter fr\u00e5n kreditorganisationens f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinje godk\u00e4nner ratingen. 2.1 Definition och identifiering av kreditrisk Kreditrisk definieras som risken f\u00f6r f\u00f6rlust om en l\u00e5ntagare inte kan fullg\u00f6ra sina betalningsskyldigheter f\u00f6r ett l\u00e5n i enlighet med avtalade villkor. F\u00f6r att minska f\u00f6rlustrisken anv\u00e4nds olika metoder f\u00f6r riskhantering. Kreditrisk uppkom- mer huvudsakligen genom olika typer av utl\u00e5ning, liksom genom garantier och remburser, och innefattar motpartskre- ditrisk, transfereringsrisk och avvecklingsrisk. Nordeas kreditportf\u00f6lj \u00e4r ocks\u00e5 uppdelad efter segment, bransch och region. Branschspecifika kreditpolicyer finns f\u00f6r de branscher som utg\u00f6r en betydande andel av portf\u00f6ljen och/eller som antingen \u00e4r v\u00e4ldigt konjunkturk\u00e4nsliga/volatila, bed\u00f6ms som s\u00e5rbara f\u00f6r klimatrelaterade risker eller kr\u00e4ver specifika branschkunskaper. Kreditbesluten fattas efter en bed\u00f6mning av kreditrisken utifr\u00e5n principer som fastst\u00e4llts p\u00e5 ett konsekvent s\u00e4tt f\u00f6r hela koncernen. Dessa principer betonar behovet att anpassa bed\u00f6mningens detaljniv\u00e5 och omfattning efter risken. Samma kreditriskbed\u00f6mning anv\u00e4nds som underlag f\u00f6r den interna riskklassificeringen. Kreditbesluten i Nordea speglar koncer- nens syn p\u00e5 b\u00e5de kundrelationen och kreditrisken. ESG-faktorer bed\u00f6ms vara en v\u00e4sentlig eller potentiellt v\u00e4sentlig k\u00e4lla till kreditrisk. I aff\u00e4rsomr\u00e5desavsnitten, h\u00e5ll- barhetsnoterna och Pelare 3-rapporten ger Nordea en f\u00f6rdju- pad sammanfattning av utfallet fr\u00e5n v\u00e4sentlighetsbed\u00f6m- ningen, liksom av identifiering, begr\u00e4nsning, hantering, kapi- talt\u00e4ckning och \u00e5tg\u00e4rder g\u00e4llande ESG-faktorer som riskk\u00e4lla. Vid utl\u00e5ning till f\u00f6retagskunder g\u00f6r vi sammanfattningsvis ESG-bed\u00f6mningar som grundas p\u00e5 l\u00e5nets storlek och typ samt vilket internt segment kunden tillh\u00f6r. ESG-bed\u00f6mningar g\u00f6rs f\u00f6r nya kunder, i den regelbundna granskningen av befintliga kunder och vid betydande f\u00f6r\u00e4ndringar av de ESG- relaterade riskerna eller kreditrisken f\u00f6r befintliga kunder. ESG-relaterade risker som i den kvalitativa bed\u00f6mningen flaggats som v\u00e4sentliga p\u00e5 kundniv\u00e5 ska tas med i kreditrisk- bed\u00f6mningen, med slutsatser om kundgruppens riskniv\u00e5 dokumenterade i ett kredit-PM. Godk\u00e4nnanden ges i enlighet med den fastst\u00e4llda processen f\u00f6r kreditbeslut. F\u00f6r kunder med h\u00f6g ESG-relaterad risk eskaleras besluten till kreditkom- mitt\u00e9er p\u00e5 h\u00f6gre niv\u00e5, i enlighet med koncernens rutiner f\u00f6r kreditstyrning, d\u00e4r detta bed\u00f6ms vara relevant. Vid ESG-bed\u00f6mningar kopplade till kreditrisker anv\u00e4nds en s\u00e4rskild process som identifierar b\u00e5de kundens s\u00e5rbarhet och motst\u00e5ndskraft i relation till v\u00e4sentliga ESG-fr\u00e5gor. Pro- cessen uppdaterades under 2023 f\u00f6r att ytterligare st\u00e4rka integrationen med kreditprocessen. Till st\u00f6d f\u00f6r dessa analy- ser anv\u00e4nds externa datak\u00e4llor f\u00f6r att bed\u00f6ma hur kunden hanterar specifika ESG-relaterade risker och om f\u00f6retaget \u00e4r eller har varit f\u00f6rknippat med kontroverser p\u00e5 ESG-omr\u00e5det. F\u00f6r v\u00e5ra st\u00f6rre kunder l\u00e4ggs \u00f6kat fokus p\u00e5 klimatrelaterade omst\u00e4llningsrisker och fysiska risker. Viktiga delar i bed\u00f6m- Kreditkommitt\u00e9struktur Niv\u00e5 1 Styrelsen/styrelsens riskkommitt\u00e9 Niv\u00e5 2 Chief Executive Officer (CEO) Credit Committee / Executive Credit Committee Niv\u00e5 3 Kreditkommitt\u00e9 f\u00f6r skuld - finansierade utk\u00f6p samt fusioner och f\u00f6rv\u00e4rv Kreditkommitt\u00e9 f\u00f6r fastighets - bolag, industri och byggindustri Kreditkommitt\u00e9 f\u00f6r f\u00f6retag, stora f\u00f6retag och institut Kreditkommitt\u00e9 f\u00f6r f\u00f6retag, Business Banking Kreditkommitt\u00e9 f\u00f6r internationella banker, l\u00e4nder och finansinstitut Kreditkommitt\u00e9 f\u00f6r sj\u00f6farts och offshore- verksamhet Nordiska kreditkommitt\u00e9n f\u00f6r hush\u00e5llskunder Niv\u00e5 4 Tre separata beslutsfattare (kunder med rating) Tv\u00e5 separata beslutsfattare (kunder med scoring) \u2013 tv\u00e5 seniora beslutsfattare fr\u00e5n Group Credit Management Niv\u00e5 5 Tv\u00e5 separata beslutsfattare Niv\u00e5 6 Individuella befogenhete ningen \u00e4r hur motparternas v\u00e4xthusgasintensitet har utveck- lats, kvaliteten i deras omst\u00e4llningsplaner samt hur de klimat- relaterade omst\u00e4llningsriskerna och fysiska riskerna p\u00e5verkar kundens \u00e5terbetalningskapacitet. Den h\u00e4r analysen s\u00e4tts i relation till koncernens m\u00e5l f\u00f6r att minska finansierade utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser och \u00f6ka andelen f\u00f6retagskunder med omst\u00e4llningsplaner. F\u00f6r vissa kunder l\u00e4ggs extra fokus p\u00e5 att bed\u00f6ma milj\u00f6- m\u00e4ssiga och sociala risker. Processen ska exempelvis s\u00e4ker- st\u00e4lla att f\u00f6retagen har adekvata policyer och program f\u00f6r att minska risken f\u00f6r skadliga konsekvenser f\u00f6r bland annat milj\u00f6, lokalsamh\u00e4llen, h\u00e4lsa och s\u00e4kerhet samt ursprungsbe- folkningars r\u00e4ttigheter. Nordea f\u00f6ljer ocks\u00e5 till\u00e4mpliga v\u00e4rde- ringsstandarder och krav i lagar och andra f\u00f6rfattningar \u2013 inklusive h\u00e4nsyn till ESG-faktorer vid marknadsv\u00e4rdering av fastighetstillg\u00e5ngar som st\u00e4llts som s\u00e4kerhet \u2013 n\u00e4r s\u00e5dana finns och/eller \u00e4r relevanta. I samband med ESG-relaterade h\u00e4nsynstaganden i kredit- processen anv\u00e4nds ocks\u00e5 branschspecifika riktlinjer f\u00f6r kre- ditgivning, som inkluderar ESG-relaterade uteslutningskrite- rier f\u00f6r att begr\u00e4nsa exponeringen mot skadlig eller kontro- versiell ekonomisk verksamhet samt krav p\u00e5 att aktivt p\u00e5verka f\u00f6retagen och \u00f6vervaka deras klimatrelaterade omst\u00e4llningsplaner. Ut\u00f6ver dessa processer g\u00f6r Nordea, d\u00e4r s\u00e5 \u00e4r relevant, bed\u00f6mningar av sociala och milj\u00f6m\u00e4ssiga konsekvenser vid finansiering av stora infrastruktur- och industriprojekt, som en del av sitt \u00e5tagande att f\u00f6lja ekvatorprinciperna. Den samlade kreditriskbed\u00f6mningen speglar risken g\u00e4l- lande b\u00e5de l\u00e5ntagarens \u00e5terbetalningskapacitet och m\u00f6jlig- heterna till \u00e5tervinning. Slutsatsen ska vara tillr\u00e4ckligt fram\u00e5t- blickande i f\u00f6rh\u00e5llande till kundens riskprofil och l\u00e5nets l\u00f6ptid. F\u00f6rutom kreditriskbed\u00f6mningen i samband med ny eller f\u00f6r- \u00e4ndrad exponering gentemot en kund g\u00f6rs ocks\u00e5 en \u00e5rsf\u00f6re- dragning alternativt kontinuerlig kreditgranskning. Denna granskning \u00e4r en viktig del av den l\u00f6pande kreditbed\u00f6mningen. Om en svaghet uppt\u00e4cks i en kundexponering klassificeras kunden som \u201dh\u00f6griskkund\u201d och h\u00e5lls under s\u00e4rskild uppsikt med t\u00e4tare granskning och pr\u00f6vning av behovet av individu- ella avs\u00e4ttningar n\u00e4r en identifierad kredith\u00e4ndelse f\u00f6religger. Ut\u00f6ver den fortl\u00f6pande kontrollen fastst\u00e4lls en \u00e5tg\u00e4rdsplan som anger hur den eventuella kreditf\u00f6rlusten ska minimeras. Om s\u00e5 kr\u00e4vs inr\u00e4ttas ett s\u00e4rskilt team som ska st\u00f6dja den kun- dansvariga enheten. 2.2 Begr\u00e4nsning av kreditrisk Begr\u00e4nsning av kreditrisken g\u00f6rs inom ramen f\u00f6r kreditbe- slutsprocessen. I varje kreditbeslut och kreditgranskning beaktas v\u00e4rdet av s\u00e4kerheter och eventuella kovenanter samt andra riskbegr\u00e4nsande \u00e5tg\u00e4rder. St\u00e4llande av s\u00e4kerhet \u00e4r en grundl\u00e4ggande metod f\u00f6r riskbegr\u00e4nsningen i Nordea. S\u00e4ker- het beg\u00e4rs alltid n\u00e4r s\u00e5 \u00e4r rimligt och m\u00f6jligt, i syfte att mini- mera risken f\u00f6r kreditf\u00f6rlust. I Nordea utg\u00f6rs s\u00e4kerheterna fr\u00e4mst av fastigheter, f\u00f6re- tagsinteckningar och leasingobjekt. S\u00e4kerhetst\u00e4ckningen ska generellt vara h\u00f6gre f\u00f6r finansiellt svagare kunder \u00e4n f\u00f6r de som \u00e4r finansiellt starkare. Oberoende av s\u00e4kerhetst\u00e4ckningen s\u00e5 \u00e4r \u00e5terbetalningska- paciteten utg\u00e5ngspunkten i kreditbed\u00f6mningen och f\u00f6rdel- ningen av kreditlimiter. F\u00f6r stora krediter anv\u00e4nds huvudsak- ligen syndikering av l\u00e5n som metod f\u00f6r att hantera koncentra- tionsrisk, medan kreditderivat endast anv\u00e4nds i begr\u00e4nsad omfattning. Kovenanter i kreditavtal anv\u00e4nds som komple- ment till s\u00e4ker heter. De flesta exponeringar av betydande storlek och komplexi- tet omfattar l\u00e4mpliga kovenanter. Kovenanter ger tidiga var- ningssignaler s\u00e5 att Nordea kan uppt\u00e4cka, och vidta \u00e5tg\u00e4rder, om kreditkvaliteten eller l\u00e5ntagarens ekonomi generellt skulle f\u00f6rs\u00e4mras. Brott mot kovenanterna inneb\u00e4r att Nordea kan s\u00e4ga upp l\u00e5net/krediten och beg\u00e4ra \u00e5terbetalning av det utest\u00e5ende beloppet. S\u00e4kerhetsv\u00e4rdet ska alltid baseras p\u00e5 marknadsv\u00e4rdet. Marknadsv\u00e4rdet definieras som det ber\u00e4knade v\u00e4rdet till vil- ket en villig s\u00e4ljare skulle \u00f6verl\u00e5ta tillg\u00e5ngen eller skulden till en i f\u00f6rh\u00e5llande till s\u00e4ljaren oberoende k\u00f6pare p\u00e5 v\u00e4rderings- dagen efter l\u00e4mplig marknadsf\u00f6ring d\u00e4r b\u00e5da parterna har agerat med insikt, f\u00f6rsiktighet och utan tv\u00e5ng. Fr\u00e5n detta marknadsv\u00e4rde g\u00f6rs ett avdrag f\u00f6r att ber\u00e4kna s\u00e4kerhetsv\u00e4r- det. Avdraget \u00e4r en procentsats med vilken tillg\u00e5ngens mark- nadsv\u00e4rde minskas f\u00f6r att ha en marginal i h\u00e4ndelse av f\u00f6r- lust. Avdraget ska spegla sv\u00e4ngningarna i tillg\u00e5ngens mark- nadsv\u00e4rde, likviditet och f\u00f6rs\u00e4ljningskostnad. F\u00f6r varje s\u00e4kerhetskategori finns ett minsta avdrag fr\u00e5n marknadsv\u00e4r- det. Ut\u00f6ver detta avdrag g\u00f6rs \u00e4ven avdrag fr\u00e5n marknadsv\u00e4r- det f\u00f6r eventuella prioriterade fordringar n\u00e4r det h\u00f6gsta s\u00e4kerhetsv\u00e4rdet ska ber\u00e4knas. Samma ber\u00e4kningsprinciper ska anv\u00e4ndas f\u00f6r alla krediter. 2.3 F\u00f6rdelning av s\u00e4kerheter F\u00f6rdelningen av s\u00e4kerheter f\u00f6rblev i stort sett of\u00f6r\u00e4ndrad under 2023, med 93 procent (93 procent) av s\u00e4kerheterna i bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter. De kommer- siella fastigheternas andel \u00f6kade till 18 procent (17 procent) medan den f\u00f6r bostadsfastigheter minskade till 75 procent (76 procent). Andelarna f\u00f6r \u00f6vriga typer av s\u00e4kerheter var i stort sett of\u00f6r\u00e4ndrade under 2023.
Maximal exponering f\u00f6r kreditrisk
31 dec 2023
31 dec 2022
Upplupet anskaff- Finansiella tillg\u00e5ngar Upplupet anskaff- Finansiella tillg\u00e5ngar
ningsv\u00e4rde och v\u00e4rderade till verk- ningsv\u00e4rde och v\u00e4rderade till verk-
Verkligt v\u00e4rde via ligt v\u00e4rde via Verkligt v\u00e4rde via ligt v\u00e4rde via
Mn euro
Not
\u00f6vrigt totalresultat resultat r\u00e4kningen \u00f6vrigt totalresultat resultat r\u00e4kningen
L\u00e5n till centralbanker och kreditinstitut
K3.8
3 091
1 202
2 854
2 621
L\u00e5n till allm\u00e4nheten
K3.8
272 934
73 526
276 760
70 627
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
K3.9
36 703
31 301
32 538
35 691
Derivatinstrument
K3.12
\u2013
26 525
\u2013
36 578
Garantier/\u00e5taganden, nominellt v\u00e4rde
K7.1, K7.2
102 461
139
107 261
228
Summa
415 189
132 693
419 413
145 745
F\u00f6rdelning av s\u00e4kerheter
31 dec 2023
31 dec 2022
Finansiella s\u00e4kerheter
0,6 %
0,6 %
Fordringar
0,9 %
0,9 %
Bostadsfastigheter
75,0 %
75,5 %
Aff\u00e4rsfastigheter
17,9 %
17,5 %
\u00d6vriga fysiska s\u00e4kerheter
5,6 %
5,5 %
Summa
100,0 %
100,0 %
Reserver f\u00f6r kreditrisk
Mn euro
Not
31 dec 2023
31 dec 2022
L\u00e5n till centralbanker och kreditinstitut
K3.8
21
29
L\u00e5n till allm\u00e4nheten
K3.8
1 632
1 644
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde \u00f6ver \u00f6vrigt totalresul-
tat eller upplupet anskaffningsv\u00e4rde
K3.9
4
3
Garantier/\u00e5taganden
K6
168
184
Summa
1 825
1 860
2.4 Tillg\u00e5ngar \u00f6vertagna f\u00f6r skyddande av fordran Tabellen nedan visar \u00f6vertagna tillg\u00e5ngar per tillg\u00e5ngsslag. Mark och byggnader uppgick till 2 mn euro (2 mn euro) medan aktier och \u00f6vriga andelar \u00f6kade till 6 mn euro fr\u00e5n 0 mn euro 2022. Totalt \u00f6kade tillg\u00e5ngar \u00f6vertagna f\u00f6r skyd- dande av fordran med 7 mn euro till 9 mn euro.
Tillg\u00e5ngar \u00f6vertagna f\u00f6r skyddande av fordran
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Oms\u00e4ttningstillg\u00e5ngar, redovisat v\u00e4rde:
Mark och byggnader
2
2
Aktier och \u00f6vriga andelar
6
0
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
1
0
Summa
9
2
1 1) I enlighet med Nordeas riktlinjer f\u00f6r egendom \u00f6vertagen f\u00f6r skyddande av fordran, som f\u00f6ljer bankr\u00f6relselagen i de l\u00e4nder d\u00e4r Nordea verkar. Tillg\u00e5ngar som anv\u00e4nds som s\u00e4kerhet f\u00f6r l\u00e5net \u00f6vertas normalt n\u00e4r kunden inte l\u00e4ngre kan fullg\u00f6ra sina skyl- digheter gentemot Nordea. \u00d6vertagna tillg\u00e5ngar avyttras senast n\u00e4r full \u00e5tervinning har uppn\u00e5tts. 2.5 Bel\u00e5ningsgrad Bel\u00e5ningsgraden anses vara ett bra m\u00e5tt f\u00f6r att bed\u00f6ma s\u00e4kerhetens kvalitet. Den ber\u00e4knas genom att dividera kredit- exponeringen med s\u00e4kerhetens marknadsv\u00e4rde. Tabellen visar hypoteksexponeringar som omfattas av IRK-modeller, f\u00f6rdelade p\u00e5 olika intervall av bel\u00e5ningsgrad.
Bel\u00e5ningsgrad
31 dec 2023
31 dec 2022
Bol\u00e5neexponering mot privatkunder
(retailportf\u00f6ljen) Md euro
%
Md euro
%
<50 %
128,6
83
128,7
84
50\u201370 %
19,7
13
18,5
12
70\u201380 %
3,9
2
3,7
2
80\u201390 %
1,1
1
1,1
1
>90 %
0,8
1
0,9
1
Summa
154,1
100
152,9
100
1 1) Beloppen och procentsiffrorna i tabellen inkluderar den relevanta delen av ett l\u00e5n, inte hela l\u00e5net. 2.6 Individuell och modellbaserad pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov Nedskrivningskraven anges i IFRS 9 och baseras p\u00e5 en modell f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, se \u00e4ven not K3.8 \u201dUtl\u00e5- ning\u201d. I samband med individuella och modellbaserade reserve- ringar anv\u00e4nds tre fram\u00e5tblickande och viktade scenarier. Till- g\u00e5ngar vars nedskrivningsbehov ska pr\u00f6vas delas in i tre kategorier, beroende p\u00e5 graden av kreditf\u00f6rs\u00e4mring. Kategori 1 omfattar tillg\u00e5ngar utan n\u00e5gon v\u00e4sentlig \u00f6kning av kredit- risken, kategori 2 omfattar tillg\u00e5ngar med en v\u00e4sentlig \u00f6kning av kreditrisken och kategori 3 omfattar fallerade tillg\u00e5ngar (omfattas av nedskrivning). Alla tillg\u00e5ngar kategoriseras indi- viduellt. F\u00f6r betydande tillg\u00e5ngar i kategori 3 bed\u00f6ms reser- veringsbehovet individuellt. F\u00f6r tillg\u00e5ngar i kategori 1 och kategori 2, och f\u00f6r tillg\u00e5ngar av obetydligt v\u00e4rde i kategori 3, g\u00f6rs modellbaserade bed\u00f6mningar av reserveringsbehovet. Nordea granskar kontinuerligt kreditportf\u00f6ljens kvalitet i syfte att identifiera och begr\u00e4nsa nedskrivningsbehovet. Fordringar med h\u00f6g eller \u00f6kad risk och fordringar som omfat- tas av nedskrivning (kategori 3) \u00f6vervakas noga och granskas minst en g\u00e5ng per kvartal med avseende p\u00e5 aktuell finansiell st\u00e4llning, framtidsutsikter, framtida \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga samt eventuellt behov av individuella reserveringar. Specifika kreditriskjusteringar omfattar individuella och modellbaserade reserveringar. Dessa justeringar redovisas som kreditf\u00f6rluster i resultatr\u00e4kningen och som avs\u00e4ttningar och reserveringar i balansr\u00e4kningen. Individuella reserve- ringar leder till att l\u00e5nen redovisas som fallerade tillg\u00e5ngar. Individuella reserveringar Individuella reserveringar g\u00f6rs om det enligt kredith\u00e4ndelser \u00e4r troligt att kundens framtida kassafl\u00f6de p\u00e5verkas negativt i s\u00e5dan utstr\u00e4ckning att full \u00e5terbetalning (med s\u00e4kerheter inr\u00e4knade) inte l\u00e4ngre \u00e4r sannolik. Fordringar med individuella reserveringar omfattas av ned- skrivningar och h\u00f6r till kategori 3 (fallerade). Reserveringens storlek motsvarar den f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlusten, det vill s\u00e4ga skill- naden mellan det redovisade v\u00e4rdet av den utest\u00e5ende for- dran och det diskonterade v\u00e4rdet av f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kas- safl\u00f6den, inklusive v\u00e4rdet av pantsatt egendom. Modellbaserade reserveringar Modellbaserade reserveringar g\u00f6rs kvartalsvis och bed\u00f6ms f\u00f6r varje bolag/filial. En viktig faktor som p\u00e5verkar reserve- ringar \u00e4r tr\u00f6skelv\u00e4rdet f\u00f6r \u00f6verf\u00f6ring av tillg\u00e5ngar fr\u00e5n kate- gori 1 till kategori 2. F\u00f6r tillg\u00e5ngar som redovisats fr\u00e5n 1 janu- ari 2018 anv\u00e4nds f\u00f6r\u00e4ndringar i sannolikheten f\u00f6r fallisse- mang (PD) f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden som den utl\u00f6sande faktorn. Dessutom \u00f6verf\u00f6rs ocks\u00e5 kunder som omfattas av f\u00f6rmildrande kreditvillkor och kunder som \u00e4r mer \u00e4n 30 dagar sena med sina betalningar till kategori 2. I kategori 1 motsva- rar reserveringarna f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster under kom- mande 12 m\u00e5nader. I kategori 2 och 3 motsvarar reservering- arna f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster under hela den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden. Resultatet kompletteras med en expertanalys f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla tillr\u00e4cklig reservering. Fallerade kunder utan indi- viduella reserveringar omfattas av modellbaserade reserve- ringar. Fallissemang F\u00f6r kunder som har f\u00f6rfallna fordringar sedan mer \u00e4n 90 dagar eller som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r konkurs, eller av andra sk\u00e4l sannolikt inte kan betala, betraktas fordringarna som falle- rade och n\u00f6dlidande och tillh\u00f6r d\u00e4rmed kategori 3. Fordring- arna kan avse antingen l\u00e5n d\u00e4r kunderna fortfarande betalar (reglerade) eller l\u00e5n d\u00e4r kunderna ej betalar (oreglerade), dvs. inte kan eller vill fullg\u00f6ra sina betalningsf\u00f6rpliktelser Om en kund \u00e5terh\u00e4mtar sig fr\u00e5n fallissemang anses kun- den vara \u00e5terst\u00e4lld och flyttas bort fr\u00e5n kategori 3. Det h\u00e4r intr\u00e4ffar om kunden lyckas skapa balans i sina finanser. F\u00f6r att anses vara \u00e5terst\u00e4lld ska \u00e5terh\u00e4mtningen omfatta kun- dens samtliga skulder. Det ska ocks\u00e5 finnas en tillfredsst\u00e4l- lande \u00e5terbetalningsplan och en bed\u00f6mning som s\u00e4ger att \u00e5terh\u00e4mtningen har inletts. 2.7 F\u00f6rmildrande kreditvillkor F\u00f6rmildrande kreditvillkor inneb\u00e4r l\u00e4ttnader eller omstruktu- rering av kreditvillkoren till f\u00f6ljd av att l\u00e5ntagaren har eller \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att f\u00e5 ekonomiska sv\u00e5righeter. Avsikten med f\u00f6rmild- rande kreditvillkor under en begr\u00e4nsad tidsperiod \u00e4r att hj\u00e4lpa kunden tillbaka till en h\u00e5llbar ekonomisk situation f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla full \u00e5terbetalning av det utest\u00e5ende l\u00e5nebelop- pet. Exempel p\u00e5 l\u00e4ttnader i villkoren \u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringar i amorte- ringsprofil, \u00e5terbetalningsplan, kundmarginal eller l\u00e4ttnader g\u00e4llande kovenanter. F\u00f6rmildrande kreditvillkor till\u00e4mpas selektivt p\u00e5 individuell basis f\u00f6r alla kunder och kompletteras med pr\u00f6vning av nedskrivningsbehovet f\u00f6r f\u00f6retagskunder d\u00e5 f\u00f6rmildrande kreditvillkor ses som en kredith\u00e4ndelse. Avs\u00e4ttningar f\u00f6r individuella kreditf\u00f6rluster g\u00f6rs vid behov. F\u00f6r privatkunder till\u00e4mpas modellbaserade bed\u00f6mningar enligt beskrivningen i avsnitt 2.6 ovan. F\u00f6rmildrande kredit- villkor godk\u00e4nns enligt g\u00e4llande befogenheter och dessa l\u00e5n kan vara antingen reglerade eller oreglerade.
L\u00e5n med f\u00f6rmildrande kreditvillkor
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
L\u00e5n med f\u00f6rmildrande kreditvillkor
2 261
2 064
- varav fallerade
1 045
903
Reserver f\u00f6r individuellt v\u00e4rderade os\u00e4kra
l\u00e5nefordringar och l\u00e5n med f\u00f6rmildrande
kreditvillkor
455
360
- varav fallerade
420
336
Nyckeltal
31 dec 2023
31 dec 2022
Andel l\u00e5n med f\u00f6rmildrande kreditvillkor
0,8 %
0,7 %
T\u00e4ckningsgrad f\u00f6r l\u00e5n med f\u00f6rmildrande
kreditvillkor
20 %
17 %
- varav fallerade
40 %
37 %
1 2 1) L\u00e5n med f\u00f6rmildrande kreditvillkor/L\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde f\u00f6re reserveringar. 2) Individuella reserver f\u00f6r l\u00e5n med f\u00f6rmildrande kreditvillkor/L\u00e5n med f\u00f6rmildrande kreditvillkor. 2.8 K\u00e4nsligheter En viktig faktor vid ber\u00e4kningen av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster i enlighet med IFRS 9 \u00e4r att bed\u00f6ma vad som utg\u00f6r en bety- dande \u00f6kning av kreditrisken. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 k\u00e4nsligheten f\u00f6r dessa tr\u00f6skelv\u00e4rden har Nordea med hj\u00e4lp av modeller ber\u00e4k- nat avs\u00e4ttningar utifr\u00e5n tv\u00e5 olika scenarier:
Tr\u00f6skel
Scenario 1
Scenario 2
Privatkundsportf\u00f6ljer
Relativt tr\u00f6skelv\u00e4rde
100 %
50 %
150 %
Absolut tr\u00f6skelv\u00e4rde,
12 m\u00e5nader
45 punkter
35 punkter
55 punkter
Absolut tr\u00f6skelv\u00e4rde,
\u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid
300 punkter
250 punkter
350 punkter
Steg
1\u20136
1 mindre
1 mer
\u00d6vriga kundportf\u00f6ljer
Relativt tr\u00f6skelv\u00e4rde
150 %
100 %
200 %
Absolut tr\u00f6skelv\u00e4rde,
12 m\u00e5nader
20 punkter
15 punkter
25 punkter
Absolut tr\u00f6skelv\u00e4rde,
\u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid
400 punkter
350 punkter
450 punkter
Steg
1\u20136
1 mindre
1 mer
1 1 1) F\u00f6r exponeringar som redovisades f\u00f6rsta g\u00e5ngen f\u00f6re \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 9 (1 jan 2018) fastst\u00e4lls kategorin utifr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringar i ratingklasserna. Tr\u00f6skelv\u00e4rdet i scena- rio 1 s\u00e4tts till ett steg mindre \u00e4n den modell som faktiskt anv\u00e4nds och i scenario 2 s\u00e4tts tr\u00f6skelv\u00e4rdet till ett steg mer \u00e4n i modellen. Avs\u00e4ttningarna skulle ha \u00f6kat med 16 mn euro (20 mn euro) i scenario 1 och minskat med 12 mn euro (20 mn euro) i scena- rio 2. Mer information om ratingskalan och genomsnittligt PD (sannolikheten f\u00f6r fallissemang) finns i tabellerna \u201dRating-/ scoringinformation f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaff- ningsv\u00e4rde\u201d p\u00e5 sidan 231. Avs\u00e4ttningarna \u00e4r k\u00e4nsliga f\u00f6r ratingf\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4ven om tr\u00f6skelv\u00e4rdena inte n\u00e5s. Tabellen nedan visar hur avs\u00e4ttning- arna p\u00e5verkas om kreditkvaliteten f\u00f6r all utl\u00e5ning i Nordea f\u00f6rs\u00e4mras med ett steg. H\u00e4r beaktas b\u00e5de effekten av den h\u00f6gre risken f\u00f6r alla exponeringar och effekten av \u00f6verf\u00f6- ringen fr\u00e5n kategori 1 till kategori 2 av de fordringar som n\u00e5tt tr\u00f6skelv\u00e4rdet. Detta inkluderar \u00e4ven effekten av att fordringar med rating ett steg \u00f6ver fallerade klassificeras som fallerade, vilket ber\u00e4knas till 132 mn euro (118 mn euro). Denna siffra baseras p\u00e5 en ber\u00e4kning med den statistiska modellen sna- rare \u00e4n individuella estimat som annars skulle vara fallet f\u00f6r betydande fallerade l\u00e5n.
K\u00e4nsligheter
31 dec 2023
31 dec 2022
Reserver med ett Reserver med ett
Mn euro
Redovisade reserver
stegs nedgradering
Redovisade reserver
stegs nedgradering
Personal Banking
405
526
387
488
Business Banking
986
1 114
1 036
1 166
Large Corporates & Institutions
396
431
402
441
\u00d6vrigt
38
51
35
46
Summa
1 825
2 122
1 860
2 141
2.9 Fram\u00e5tblickande information Fram\u00e5tblickande information anv\u00e4nds b\u00e5de vid bed\u00f6mningen av betydande \u00f6kningar i kreditrisken och vid ber\u00e4kningen av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Nordea anv\u00e4nder sig av tre makro- ekonomiska scenerier: ett grundscenario, ett gynnsamt sce- nario och ett negativt scenario. F\u00f6r 2023 ber\u00e4knades de slut- ligt f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusterna genom att vikta scenarierna enligt f\u00f6ljande: 50 procent grundscenario, 40 procent negativt och 10 procent gynnsamt (vid utg\u00e5ngen av 2022: 50 procent grundscenario, 40 procent negativt och 10 procent gynn- samt). Viktningen speglade de fortsatt h\u00f6gre riskerna i de makroekonomiska prognoserna. De makroekonomiska scenarierna tas fram av Group Risk i Nordea, och baseras p\u00e5 Oxford Economics-modellen. Progno- sen \u00e4r en kombination av modellber\u00e4kningar och expertbe- d\u00f6mningar, och den granskas och kvalitetskontrolleras noga. Modellen har tagits fram f\u00f6r att ge en bra beskrivning av de historiska sambanden mellan olika ekonomiska variabler och f\u00e5nga de viktigaste kopplingarna mellan dessa variabler. Det negativa scenariots viktning l\u00e5g kvar p\u00e5 en h\u00f6g niv\u00e5, vilket speglar den fortsatta os\u00e4kerheten kring de ekonomiska utsik- terna. De makroekonomiska scenarierna speglar Nordeas prog- noser f\u00f6r den ekonomiska utvecklingen i Norden mot bak- grund av konflikten i Mellan\u00f6stern och kriget i Ukraina. De tar ocks\u00e5 h\u00e4nsyn till den fortsatt h\u00f6ga inflationen, som f\u00f6rst\u00e4rkts av nya prisuppg\u00e5ngar f\u00f6r energi, och hur h\u00f6gre r\u00e4ntor kan p\u00e5verka finansmarknaden och den ekonomiska aktiviteten. Vid framtagandet av scenarierna och deras inb\u00f6rdes viktning tar Nordea h\u00e4nsyn till prognoser fr\u00e5n nordiska centralbanker, Nordeas analysavdelning och Europeiska centralbanken. Grundscenariot f\u00f6r de nordiska ekonomierna \u00e4r mjukland- ningar och n\u00e5got h\u00f6gre arbetsl\u00f6shet de n\u00e4rmaste \u00e5ren d\u00e5 h\u00f6gre r\u00e4ntor och h\u00f6g inflation forts\u00e4tter att h\u00e4mma den eko- nomiska aktiviteten. Under 2024 f\u00f6rblir tillv\u00e4xten m\u00e5ttlig i Danmark och Norge men i Finland och Sverige stagnerar den. Den h\u00f6ga underliggande inflationen v\u00e4ntas best\u00e5. Bostads- priserna har stabiliserats efter nedjusteringen under 2023. De f\u00f6rv\u00e4ntas \u00f6ka l\u00e5ngsamt under 2024 och sedan n\u00e5got snab- bare under 2025 och 2026. Det finns ned\u00e5trisker i grundsce- nariot. Nordeas tv\u00e5 alternativa makroekonomiska scenarier omfattar en rad rimliga riskfaktorer som kan f\u00e5 tillv\u00e4xten att avvika fr\u00e5n grundscenariot. Fortsatt h\u00f6g inflation, som f\u00f6r- st\u00e4rkts av nya prisuppg\u00e5ngar f\u00f6r energi, kan f\u00e5 centralban- kerna att beh\u00e5lla sina h\u00f6ga styrr\u00e4ntor under l\u00e4ngre tid vilket kan utl\u00f6sa en djup l\u00e5gkonjunktur till f\u00f6ljd av sjunkande pri- vatkonsumtion och investeringar. Vidare kan bostadspriserna falla \u00e4nnu mer p\u00e5 grund av h\u00f6gre r\u00e4ntor, minskad k\u00f6pkraft och svagt f\u00f6rtroende f\u00f6r ekonomin. Om inflationen normalise- ras kan detta \u00e5 andra sidan stimulera tillv\u00e4xten under 2024 och fram\u00e5t. Vid \u00e5rets slut uppgick justeringarna i f\u00f6rh\u00e5llande till de modellber\u00e4knade reserveringarna/avs\u00e4ttningarna till 549 mn euro, inklusive reserveringar enligt ledningens bed\u00f6mning p\u00e5 495 mn euro och 52 mn euro som omf\u00f6rdelats fr\u00e5n reserve- ringar enligt ledningens bed\u00f6mning. Dessa 52 mn euro, som avser oreglerade l\u00e5n, ing\u00e5r inte i de scenarioviktade, modell- ber\u00e4knade reserveringarna/avs\u00e4ttningarna. De cykliska reserveringarna enligt ledningens bed\u00f6mning p\u00e5 414 mn euro ska t\u00e4cka \u00f6verskjutande f\u00f6rluster fr\u00e5n makro- ekonomiska chocker och os\u00e4kerheter som \u00e4r extraordin\u00e4ra j\u00e4mf\u00f6rt med en normal konjunkturnedg\u00e5ng och d\u00e4rf\u00f6r inte f\u00e5ngas upp tillr\u00e4ckligt av den befintliga IFRS 9-modellen f\u00f6r ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Os\u00e4kerheterna \u00e4r i huvudsak kopplade till h\u00f6g inflation och h\u00f6ga r\u00e4ntor samt minskad disponibel inkomst. Detta i kombination med de svagheter i leverant\u00f6rskedjorna och bristen p\u00e5 insatsvaror som uppstod under pandemin har skapat mer utmanande ekonomiska utsikter f\u00f6r b\u00e5de hush\u00e5ll och f\u00f6retag. Till de branscher som i h\u00f6g grad omfattas av ytterligare t\u00e4ckning fr\u00e5n de cykliska reserveringarna enligt ledningens bed\u00f6m- ning h\u00f6r \u201dKonsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster\u201d, \u201dIndustri\u201d och \u201dFastighetsbolag\u201d. Niv\u00e5n vid utg\u00e5ngen av 2023 j\u00e4mf\u00f6rt med utg\u00e5ngen av 2022 var of\u00f6r\u00e4ndrad i lokala valutor, men mins- kade i euro 16 mn euro (med fj\u00e4rde kvartalet 2022 som refe- renskvartal). De strukturella reserveringarna enligt ledningens bed\u00f6m- ning p\u00e5 81 mn euro t\u00e4cker k\u00e4nda problem med IFRS 9-model- len och de data som anv\u00e4nds. Problemen ska \u00e5tg\u00e4rdas i kom- mande modelluppdateringar. Reserveringarna vid utg\u00e5ngen av 2023 j\u00e4mf\u00f6rt med utg\u00e5ngen av 2022 minskades med 74 mn euro till f\u00f6ljd av \u00f6verf\u00f6ringen av reserveringar f\u00f6r gamla oreg- lerade privatl\u00e5n p\u00e5 52 mn euro till modellber\u00e4knade avs\u00e4tt- ningar samtidigt som motsvarande kapitalavdrag inf\u00f6rdes f\u00f6r gamla oreglerade f\u00f6retagsl\u00e5n. Detta innebar f\u00f6r\u00e4ndringar mellan modellber\u00e4knade reserveringar, strukturella reserve- ringar enligt ledningens bed\u00f6mning och kapitalavdrag, utan n\u00e5gon p\u00e5verkan p\u00e5 den faktiska t\u00e4ckningsniv\u00e5n.
Reserveringar enligt ledningens bed\u00f6mning
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Cykliska reserveringar enligt ledningens
bed\u00f6mning
Relaterade till f\u00f6retagsexponeringar i BB
205
213
Relaterade till f\u00f6retagsexponeringar i LC&I
117
122
Relaterade till hush\u00e5llsexponeringar
92
95
Delsumma
414
430
Strukturella reserveringar enligt ledningens
bed\u00f6mning
Relaterade till f\u00f6retagsexponeringar i BB
13
30
Relaterade till f\u00f6retagsexponeringar i LC&I
\u2013
\u2013
Relaterade till hush\u00e5llsexponeringar
68
125
Delsumma
81
155
Summa reserveringar enligt ledningens
bed\u00f6mning
495
585
Scenarier och avs\u00e4ttningar 2023
Justering
F\u00f6rv\u00e4ntade Modell- modell- Individuella
kredit- baserade baserade reserver/ Summa
f\u00f6rluster, reserver/ reserver/ avs\u00e4tt- reserver/
oviktat, Sannolik- avs\u00e4ttningar, avs\u00e4ttningar, ningar, avs\u00e4ttningar,
Danmark
2024
2025
2026
mn euro hetsvikt mn euro mn euro mn euro mn euro
Gynnsamt
BNP-tillv\u00e4xt, %
2,1
1,7
1,7
135
10 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
2,8
2,8
2,8
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
1,8
1,5
1,6
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
1,9
2,8
3,2
Grundscenario
BNP-tillv\u00e4xt, %
1,0
1,3
1,4
137
50 %
142
104
203
449
Arbetsl\u00f6shet, %
3,2
3,4
3,4
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
1,3
1,0
1,0
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
0,7
2,1
2,5
Negativt
BNP-tillv\u00e4xt, %
-0,9
0,3
0,7
151
40 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
3,9
4,5
4,7
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
0,1
-0,1
-0,1
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-2,6
-0,1
0,8
Finland
Gynnsamt
BNP-tillv\u00e4xt, %
2,1
1,6
1,2
226
10 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
7,6
7,1
6,8
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
2,4
1,4
1,1
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
1,1
2,8
2,7
Grundscenario
BNP-tillv\u00e4xt, %
0,2
1,4
1,5
233
50 %
239
205
179
623
Arbetsl\u00f6shet, %
8,0
7,4
7,1
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
0,8
1,1
1,1
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
1,0
1,8
2,0
Negativt
BNP-tillv\u00e4xt, %
-3,2
1,0
1,5
250
40 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
8,6
8,3
7,9
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
-2,2
0,6
0,6
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-1,5
0,5
0,8
Scenarier och avs\u00e4ttningar 2023, forts.
Justering
F\u00f6rv\u00e4ntade Modell- modell- Individuella
kredit- baserade baserade reserver/ Summa
f\u00f6rluster, reserver/ reserver/ avs\u00e4tt- reserver/
oviktat, Sannolik- avs\u00e4ttningar, avs\u00e4ttningar, ningar, avs\u00e4ttningar,
Norge
2024
2025
2026
mn euro hetsvikt mn euro mn euro mn euro mn euro
Gynnsamt
BNP-tillv\u00e4xt, %
2,4
1,1
0,8
95
10 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
3,1
3,2
3,4
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
1,9
2,4
2,7
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
1,2
2,9
3,4
Grundscenario
BNP-tillv\u00e4xt, %
0,4
1,0
1,1
99
50 %
102
116
94
312
Arbetsl\u00f6shet, %
3.6
3.8
3.8
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
0,1
1,9
2,5
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
0,8
2,2
2,8
Negativt
BNP-tillv\u00e4xt, %
-1,7
0,2
0,4
107
40 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
4,4
4,8
4,9
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
-1,2
0,8
1,2
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-6,7
-1,5
2,0
Sverige
Gynnsamt
BNP-tillv\u00e4xt, %
1,1
2,4
2,6
100
10 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
8,0
7,9
7,9
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
1,7
2,2
2,7
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
1,7
3,9
3,4
Grundscenario
BNP-tillv\u00e4xt, %
-0,1
2,1
2,3
103
50 %
105
121
211
437
Arbetsl\u00f6shet, %
8,3
8,3
8,3
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
0,8
1,9
2,1
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
0,0
2,6
3,8
Negativt
BNP-tillv\u00e4xt, %
-1,5
1,0
1,3
108
40 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
8,9
9,2
9,3
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
0,0
0,7
0,1
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-1,2
1,0
0,4
Utanf\u00f6r
Norden
1
3
0
4
Summa
589
549
687
1 825
Scenarier och avs\u00e4ttningar 2022
Justering
F\u00f6rv\u00e4ntade Modell- modell- Individuella
kredit- baserade baserade reserver/ Summa
f\u00f6rluster, reserver/ reserver/ avs\u00e4tt- reserver/
oviktat, Sannolik- avs\u00e4ttningar, avs\u00e4ttningar, ningar, avs\u00e4ttningar,
Danmark
2023
2024
2025
mn euro hetsvikt mn euro mn euro mn euro mn euro
Gynnsamt
BNP-tillv\u00e4xt, %
0,7
1,9
1,4
168
10 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
2,7
2,7
2,6
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
0,8
1,5
2,0
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-5,0
-1,2
2,6
Grundscenario
BNP-tillv\u00e4xt, %
-0,1
1,2
1,0
173
50 %
178
120
250
548
Arbetsl\u00f6shet, %
3,0
3,3
3,3
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
0,4
1,1
1,5
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-5,6
-1,8
2,0
Negativt
BNP-tillv\u00e4xt, %
-3,0
0,5
1,1
186
40 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
4,0
4,8
4,7
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
-1,9
-0,4
1,0
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-10,7
-5,4
0,9
Finland
Gynnsamt
BNP-tillv\u00e4xt, %
0,7
1,5
1,2
233
10 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
7,2
7,4
7,4
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
0,5
0,9
1,3
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-4,4
0,7
2,6
Grundscenario
BNP-tillv\u00e4xt, %
-0,3
1,1
1,0
237
50 %
243
178
200
621
Arbetsl\u00f6shet, %
7,4
7,7
7,7
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
-0,3
0,6
0,9
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-5,0
0,0
1,9
Negativt
BNP-tillv\u00e4xt, %
-3,0
0,1
0,9
252
40 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
8,2
8,5
8,4
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
-2,7
-0,8
0,1
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-7,2
-1,5
0,4
Scenarier och avs\u00e4ttningar 2022, forts.
Justering
F\u00f6rv\u00e4ntade Modell- modell- Individuella
kredit- baserade baserade reserver/ Summa
f\u00f6rluster, reserver/ reserver/ avs\u00e4tt- reserver/
oviktat, Sannolik- avs\u00e4ttningar, avs\u00e4ttningar, ningar, avs\u00e4ttningar,
Norge
2023
2024
2025
mn euro hetsvikt mn euro mn euro mn euro mn euro
Gynnsamt
BNP-tillv\u00e4xt, %
1,6
1,2
1,0
70
10 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
3,1
3,3
3,2
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
-0,4
0,6
3,0
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-1,8
1,9
4,7
Grundscenario
BNP-tillv\u00e4xt, %
0,8
0,8
0,3
72
50 %
75
143
119
337
Arbetsl\u00f6shet, %
3,3
3,6
3,6
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
-1,1
0,3
1,9
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-2,4
1,3
4,1
Negativt
BNP-tillv\u00e4xt, %
-1,5
0,3
0,4
79
40 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
4,2
4,4
4,4
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
-2,6
-0,9
1,0
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-7,2
-3,0
1,3
Sverige
Gynnsamt
BNP-tillv\u00e4xt, %
0,7
1,7
1,9
83
10 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
7,6
7,7
7,9
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
0,5
2,3
2,5
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-10,4
-1,0
3,1
Grundscenario
BNP-tillv\u00e4xt, %
-0,5
1,1
1,9
86
50 %
88
111
150
349
Arbetsl\u00f6shet, %
7,9
8,2
8,3
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
-0,6
1,8
2,2
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-10,5
-1,8
2,0
Negativt
BNP-tillv\u00e4xt, %
-3,0
0,3
1,4
91
40 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
8,7
9,1
9,2
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
-2,9
0,4
1,0
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-13,1
-5,0
0,2
Utanf\u00f6r
Norden
3
2
0
5
Summa
587
554
719
1 860
1 1) Definierat som reserver/avs\u00e4ttningar bokade i legala enheter/filialer utanf\u00f6r Norden. Reserver/avs\u00e4ttningar definierade som j\u00e4mf\u00f6relsest\u00f6rande poster, 76 mn euro \u00e4r presenterade i de nordiska enheterna 2.10 Kreditportf\u00f6lj Den samlade kreditriskexponeringen, inklusive poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen och exponeringar h\u00e4nf\u00f6rliga till v\u00e4r- depapper och livf\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen, uppgick vid \u00e5rsskiftet till 548 md euro (565 md euro f\u00f6rra \u00e5ret). Den samlade kreditex- poneringen enligt definitionen i kapitalt\u00e4ckningsf\u00f6rordningen uppgick vid \u00e5rets slut, efter den s\u00e5 kallade kreditkonverte- ringsfaktorn, till 491 md euro (511 md euro). Kreditrisk m\u00e4ts, \u00f6vervakas och delas upp p\u00e5 olika s\u00e4tt. Utl\u00e5ning i balansr\u00e4k- ningen best\u00e5r av utl\u00e5ning till upplupet anskaffningsv\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde och utg\u00f6r huvuddelen av kreditportf\u00f6ljen. Utl\u00e5- ning till upplupet anskaffningsv\u00e4rde bildar underlag f\u00f6r os\u00e4kra l\u00e5nefordringar, reserveringar och kreditf\u00f6rluster. Kreditrisken i utl\u00e5ningen m\u00e4ts och redovisas som kapital- beloppet av fordringar i balansr\u00e4kningen, dvs. utl\u00e5ning till kreditinstitut och till allm\u00e4nheten, och som ansvarsf\u00f6rbindel- ser och \u00e5taganden gentemot kunder och motparter, netto efter reserveringar. Kreditriskexponeringen omfattar ocks\u00e5 risken h\u00e4nf\u00f6rlig till derivatkontrakt och v\u00e4rdepappersfinan- siering. Nordeas utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten minskade under 2023 med 0,3 procent, till 345 md euro (346 md euro). Utl\u00e5- ningen till f\u00f6retag \u00f6kade med omkring 0,9 procent, medan utl\u00e5ningen till privatpersoner minskade med 0,6 procent. Den \u00f6vergripande kreditkvaliteten \u00e4r stabil, med h\u00f6g kreditv\u00e4rdig- het bland kunderna. Till f\u00f6ljd av de just nu os\u00e4kra makroeko- nomiska utsikterna genomf\u00f6rs noggranna uppf\u00f6ljningar, men kreditkvaliteten var fortsatt stark under 2023. Av utl\u00e5ningen till allm\u00e4nheten avs\u00e5g 46,6 procent (46,0 procent) f\u00f6retag, 52,2 procent (52,5 procent) privatpersoner och 1,2 procent (1,5 procent) den offentliga sektorn. Utl\u00e5ningen till central- banker och kreditinstitut, huvudsakligen i form av tillgodoha- vanden i andra banker, \u00f6kade och uppgick vid utg\u00e5ngen av 2023 till 4 md euro (5 md euro). 2.11 Utl\u00e5ning till f\u00f6retagskunder Utl\u00e5ningen till f\u00f6retagskunder uppgick vid utg\u00e5ngen av 2023 till 161 md euro (159 md euro). Den bransch som \u00f6kade mest i absoluta termer under \u00e5ret var Fastighetsbolag, medan Indu- stri minskade mest. De tre st\u00f6rsta branscherna (Fastighetsbo- lag, Finansinstitut och Industri) svarade tillsammans f\u00f6r cirka 60 procent av den samlade utl\u00e5ningen till f\u00f6retag. Fastighets- bolag var fortsatt den st\u00f6rsta branschen i Nordeas kreditport- f\u00f6lj, med 46,5 md euro (44,6 md euro). Fastighetsportf\u00f6ljen domineras av relativt stora och finansiellt starka f\u00f6retag, med 93 procent (94 procent) av exponeringen i ratingklass 4\u2013 och h\u00f6gre. Portf\u00f6ljen avser i huvudsak centralt bel\u00e4gna och moderna kontor och bostadsfastigheter, och kreditkvaliteten \u00e4r fortsatt stark med viss f\u00f6rsvagning under 2023. Endast 5 procent av portf\u00f6ljen h\u00f6r till kategori 2 och mer \u00e4n h\u00e4lften av den andelen kan h\u00e4nf\u00f6ras till en mer konservativ kategori- sering, snarare \u00e4n en faktisk nedg\u00e5ng i kreditkvalitet. Andelen l\u00e5n i fastighetsportf\u00f6ljen som h\u00f6r till kategori 3 \u00e4r endast 0,4 procent, och reserveringsgraden \u00e4r \u00f6ver 50 procent, vilket \u00e4r h\u00f6gt i en kreditportf\u00f6lj med s\u00e4kerheter. All ny utl\u00e5ning som beviljas i branschen har full s\u00e4kerhetst\u00e4ckning. Som framg\u00e5r av tabellen nedan \u00e4r utl\u00e5ningen till f\u00f6re- tagskunder v\u00e4l diversifierad sett till l\u00e5nens storlek. Cirka 64 procent (64 procent) av f\u00f6retagsutl\u00e5ningen avser l\u00e5n p\u00e5 upp till 50 mn euro per kund.
Utl\u00e5ning till f\u00f6retagskunder, efter l\u00e5nets storlek
31 dec 2023
31 dec 2022
Utl\u00e5ning Utl\u00e5ning
Storlek i mn euro
md euro
%
md euro
%
0\u201310
62,7
39
64,0
40
11\u201350
39,6
25
38,3
24
51\u2013100
22,9
14
20,5
13
101\u2013250
24,2
15
21,6
14
251\u2013500
6,4
4
9,3
6
501\u2013
4,9
3
5,5
3
Summa
160,7
100
159,2
100
2.12 Utl\u00e5ning till privatkunder Utl\u00e5ningen till privatkunder minskade under 2023 med 0,6 procent, till 180 md euro (181 md euro). Minskningen drevs av portf\u00f6ljerna i Norge och Finland som minskade med sammanlagt 3,1 md euro, medan portf\u00f6ljerna i Danmark och Sverige \u00f6kade med sammanlagt 2,1 md euro. Bol\u00e5nen mins- kade med 0,8 md euro (0,2 md euro), medan konsumtionsl\u00e5- nen minskade med 0,3 md euro till 25 md euro (26 md euro). Bol\u00e5nens andel av utl\u00e5ningen till privatkunder var stabil med 86 procent (86 procent)
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde
31 dec 2023, mn euro
Danmark
Finland
Norge
Sverige
\u00d6vrigt
Summa
Finansinstitut
2 874
1 840
965
7 998
677
14 354
Jordbruk
4 550
341
2 937
194
6
8 028
Gr\u00f6dor, odling och jakt
2 694
177
106
113
6
3 096
Djurh\u00e5llning
1 836
159
130
57
0
2 182
Fiske och vattenbruk
20
5
2 701
24
0
2 750
Naturresurser
152
975
894
404
99
2 524
Pappers- och skogsprodukter
140
663
510
341
99
1 753
Gruvdrift och kringverksamhet
8
280
95
59
0
442
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
4
32
289
4
0
329
Konsument dagligvaror
2 030
840
986
1 905
57
5 818
Livsmedel och drycker
402
323
684
475
16
1 900
Hush\u00e5lls- och hygienprodukter
154
90
119
374
1
738
H\u00e4lsov\u00e5rd
1 474
427
183
1 056
40
3 180
Konsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster
2 491
2 424
2 769
5 548
185
13 417
Konsumentkapitalvaror
153
356
218
2 087
182
2 996
Media och underh\u00e5llning
559
335
170
1 338
0
2 402
Detaljhandel
828
1 269
1 163
1 408
3
4 671
Flygresor
264
17
60
45
0
386
Logi och fritid
616
379
682
396
0
2 073
Telekomtj\u00e4nster
71
68
476
274
0
889
Industri
7 750
6 730
9 427
10 079
183
34 169
R\u00e5varor
463
541
303
620
10
1 937
Kapitalvaror
696
1 642
233
1 078
58
3 707
Producenttj\u00e4nster
2 099
865
2 119
2 160
89
7 332
Byggindustri
1 062
1 360
4 306
2 353
0
9 081
Partihandel
2 234
1 146
1 162
2 330
19
6 891
Marktransport
739
727
702
826
0
2 994
IT-tj\u00e4nster
457
449
602
712
7
2 227
Sj\u00f6fart
180
154
4 602
72
304
5 312
Varvsindustri
0
14
165
0
0
179
Sj\u00f6transport
2
43
4 271
51
302
4 669
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
178
97
166
21
2
464
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
1 715
3 199
1 863
1 059
0
7 836
El, vatten och gas
1 314
1 403
1 131
532
0
4 380
Kraftproduktion
37
1 617
545
405
0
2 604
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
364
179
187
122
0
852
Fastighetsbolag
8 752
8 598
10 223
18 826
79
46 478
Kommersiella fastigheter
3 831
4 684
8 699
8 661
79
25 954
Bostadsfastigheter
2 305
790
661
2 452
0
6 208
Bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar
2 616
3 124
863
7 713
0
14 316
\u00d6vriga branscher
246
0
119
115
1 406
1 886
Summa f\u00f6retagskunder
30 740
25 101
34 785
46 200
2 996
139 822
Bol\u00e5n
35 174
33 436
34 024
52 057
0
154 691
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
10 324
5 932
1 954
2 069
0
20 279
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
899
2 133
338
1 849
0
5 219
Privatkunder
46 397
41 501
36 316
55 975
0
180 189
Offentlig sektor
954
806
18
2 197
0
3 975
Omv\u00e4nda repor
0
20 842
0
0
0
20 842
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten per land
78 091
88 250
71 119
104 372
2 996
344 828
varav v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde
52 629
20 897
0
0
0
73 526
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde
31 dec 2022, mn euro
Danmark
Finland
Norge
Sverige
\u00d6vrigt Summa
Finansinstitut
3 004
1 834
1 218
8 430
597
15 083
Jordbruk
4 880
352
3 039
161
5
8 437
Gr\u00f6dor, odling och jakt
2 797
173
118
107
4
3 199
Djurh\u00e5llning
2 069
173
125
53
0
2 420
Fiske och vattenbruk
14
6
2 796
1
1
2 818
Naturresurser
188
1 120
1 077
517
201
3 103
Pappers- och skogsprodukter
162
859
483
452
177
2 133
Gruvdrift och kringverksamhet
9
225
120
63
1
418
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
17
36
474
2
23
552
Konsument dagligvaror
2 300
881
809
1 593
68
5 651
Livsmedel och drycker
541
364
453
480
19
1 857
Hush\u00e5lls- och hygienprodukter
168
87
126
356
2
739
H\u00e4lsov\u00e5rd
1 591
430
230
757
47
3 055
Konsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster
2 248
2 445
2 745
5 296
82
12 816
Konsumentkapitalvaror
186
376
203
1 807
81
2 653
Media och underh\u00e5llning
609
333
148
1 084
0
2 174
Detaljhandel
720
1 204
1 199
1 663
0
4 786
Flygresor
73
35
59
19
0
186
Logi och fritid
582
448
703
425
0
2 158
Telekomtj\u00e4nster
78
49
433
298
1
859
Industri
8 225
7 058
9 539
11 007
258
36 087
R\u00e5varor
506
573
301
1 222
26
2 628
Kapitalvaror
744
1 616
200
1 286
72
3 918
Producenttj\u00e4nster
1 861
901
2 379
2 062
118
7 321
Byggindustri
1 177
1 451
4 377
2 473
3
9 481
Partihandel
2 921
1 166
1 031
2 525
31
7 674
Marktransport
655
863
695
675
4
2 892
IT-tj\u00e4nster
361
488
556
764
4
2 173
Sj\u00f6fart
314
151
5 076
96
363
6 000
Varvsindustri
0
14
111
0
0
125
Sj\u00f6transport
181
39
4 820
88
363
5 491
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
133
98
145
8
0
384
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
1 583
3 519
1 860
1 316
0
8 278
El, vatten och gas
1 166
1 525
985
771
0
4 447
Kraftproduktion
62
1 840
680
415
0
2 997
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
355
154
195
130
0
834
Fastighetsbolag
8 736
8 006
9 921
17 853
115
44 631
Kommersiella fastigheter
4 215
4 498
8 388
8 032
115
25 248
Bostadsfastigheter
4 521
3 508
1 533
9 821
0
19 383
\u00d6vriga branscher
489
0
114
51
1
655
Summa f\u00f6retagskunder
31 967
25 366
35 398
46 320
1 690
140 741
Bol\u00e5n
34 557
34 113
35 757
51 069
0
155 496
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
9 288
6 208
2 357
2 241
0
20 094
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
1 017
2 133
383
2 143
0
5 676
Privatkunder
44 862
42 454
38 497
55 453
0
181 266
Offentlig sektor
1 131
848
19
3 268
0
5 266
Omv\u00e4nda repor
0
18 470
0
0
0
18 470
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten per land
77 960
87 138
73 914
105 041
1 690
345 743
varav v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde
52 089
18 523
15
0
0
70 627
1 1 1) L\u00e5n avseende Ryssland (4 mn euro) och Baltikum (116 mn euro) som bokf\u00f6rts i Sverige har flyttats till \u00d6vrigt
Utl\u00e5ning v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, per bransch
Brutto
Avs\u00e4ttningar
L\u00e5n, redo- Kreditf\u00f6r-
31 dec 2023, mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
visat v\u00e4rde luster, netto
Finansinstitut
13 531
253
67
8
8
38
13 797
-7
Jordbruk
4 278
192
68
7
7
35
4 489
22
Gr\u00f6dor, odling och jakt
930
92
17
3
3
7
1 026
0
Djurh\u00e5llning
619
83
48
3
4
28
715
22
Fiske och vattenbruk
2 729
17
3
1
0
0
2 748
0
Naturresurser
2 235
198
18
3
5
14
2 429
-2
Pappers- och skogsprodukter
1 505
161
16
2
4
13
1 663
-5
Gruvdrift och kringverksamhet
405
34
2
0
1
1
439
0
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
325
3
0
1
0
0
327
3
Konsument dagligvaror
5 013
266
89
8
10
32
5 318
-3
Livsmedel och drycker
1 685
161
53
3
5
16
1 875
-5
Hush\u00e5lls- och hygienprodukter
592
28
8
2
1
5
620
-1
H\u00e4lsov\u00e5rd
2 736
77
28
3
4
11
2 823
3
Konsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster
10 578
1 141
566
16
51
220
11 998
-46
Konsumentkapitalvaror
2 533
381
104
2
6
61
2 949
-30
Media och underh\u00e5llning
1 845
100
199
2
5
29
2 108
-21
Detaljhandel
3 796
480
222
9
30
105
4 354
-4
Flygresor
236
9
9
0
0
4
250
5
Logi och fritid
1 357
163
27
2
9
16
1 520
4
Telekomtj\u00e4nster
811
8
5
1
1
5
817
0
Industri
28 990
3 196
414
53
110
251
32 186
-40
R\u00e5varor
1 700
193
25
3
4
12
1 899
0
Kapitalvaror
3 161
472
42
5
16
21
3 633
2
Producenttj\u00e4nster
5 992
408
45
11
12
18
6 404
1
Byggindustri
7 471
1 106
120
17
38
77
8 565
-9
Partihandel
6 130
567
82
7
25
47
6 700
-21
Marktransport
2 701
214
35
5
6
28
2 911
19
IT-tj\u00e4nster
1 835
236
65
5
9
48
2 074
-32
Sj\u00f6fart
5 143
67
48
15
2
23
5 218
12
Varvsindustri
164
15
0
0
0
0
179
3
Sj\u00f6transport
4 612
49
48
15
2
23
4 669
9
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
367
3
0
0
0
0
370
0
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
6 471
108
14
5
3
8
6 577
1
El, vatten och gas
3 381
60
8
2
1
4
3 442
1
Kraftproduktion
2 566
12
1
2
1
1
2 575
0
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
524
36
5
1
1
3
560
0
Fastighetsbolag
36 656
1 860
164
25
45
83
38 527
-35
\u00d6vriga branscher
1 580
189
8
3
1
0
1 773
15
Summa f\u00f6retagskunder
114 475
7 470
1 456
143
242
704
122 312
-83
Bol\u00e5n
113 424
5 734
539
12
54
114
119 517
-20
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
18 163
2 035
277
31
41
124
20 279
-24
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
4 277
952
154
14
73
77
5 219
-61
Privatkunder
135 864
8 721
970
57
168
315
145 015
-105
Offentlig sektor
3 943
8
27
1
0
2
3 975
1
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
254 282
16 199
2 453
201
410
1 021
271 302
-187
Utl\u00e5ning till kreditinstitut och
centralbanker
3 079
8
4
5
0
16
3 070
0
Summa
257 361
16 207
2 457
206
410
1 037
274 372
-187
1 1) Tabellen visar kreditf\u00f6rluster p\u00e5 exponeringar i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen f\u00f6r hel\u00e5ret 2023
Utl\u00e5ning v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, per bransch
Brutto
Avs\u00e4ttningar
L\u00e5n, redo- Kreditf\u00f6r-
31 dec 2022, mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
visat v\u00e4rde luster, netto
Finansinstitut
14 197
322
62
8
10
29
14 534
-49
Jordbruk
4 343
232
107
7
15
56
4 604
-3
Gr\u00f6dor, odling och jakt
949
75
20
3
4
8
1 029
5
Djurh\u00e5llning
619
117
86
2
10
48
762
-6
Fiske och vattenbruk
2 775
40
1
2
1
0
2 813
-2
Naturresurser
2 765
216
39
2
4
18
2 996
26
Pappers- och skogsprodukter
1 874
161
22
1
3
14
2 039
2
Gruvdrift och kringverksamhet
382
30
3
0
1
1
413
-1
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
509
25
14
1
0
3
544
25
Konsument dagligvaror
4 882
201
87
8
8
35
5 119
-26
Livsmedel och drycker
1 685
114
52
2
3
17
1 829
-13
Hush\u00e5lls- och hygienprodukter
592
25
10
2
1
5
619
-1
H\u00e4lsov\u00e5rd
2 605
62
25
4
4
13
2 671
-12
Konsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster
10 589
913
287
14
48
187
11 540
-31
Konsumentkapitalvaror
2 382
192
44
2
6
24
2 586
-12
Media och underh\u00e5llning
1 763
135
20
2
6
11
1 899
-2
Detaljhandel
4 156
272
180
8
20
118
4 462
-18
Flygresor
96
35
12
0
2
8
133
-6
Logi och fritid
1 421
263
25
2
14
20
1 673
4
Telekomtj\u00e4nster
771
16
6
0
0
6
787
3
Industri
31 090
2 900
542
53
100
293
34 086
-52
R\u00e5varor
2 406
166
39
4
4
13
2 590
7
Kapitalvaror
3 370
436
71
5
11
39
3 822
11
Producenttj\u00e4nster
5 950
434
44
10
15
20
6 383
2
Byggindustri
8 142
825
164
15
34
106
8 976
-37
Partihandel
6 801
696
64
8
24
40
7 489
-9
Marktransport
2 535
243
94
6
6
55
2 805
-17
IT-tj\u00e4nster
1 886
100
66
5
6
20
2 021
-9
Sj\u00f6fart
5 521
360
66
19
5
31
5 892
23
Varvsindustri
119
6
3
1
0
3
124
1
Sj\u00f6transport
5 116
353
63
17
5
28
5 482
22
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
286
1
0
1
0
0
286
0
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
6 896
117
16
5
4
7
7 013
8
El, vatten och gas
3 413
78
6
2
2
3
3 490
8
Kraftproduktion
2 962
11
1
2
0
1
2 971
-2
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
521
28
9
1
2
3
552
2
Fastighetsbolag
36 325
745
145
23
18
85
37 089
32
\u00d6vriga branscher
169
117
7
4
20
2
267
-3
Summa f\u00f6retagskunder
116 777
6 123
1 358
143
232
743
123 140
-75
Bol\u00e5n
116 404
4 248
435
15
45
86
120 941
-29
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
18 488
1 543
264
38
50
115
20 092
46
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
4 910
795
146
19
81
74
5 677
-62
Privatkunder
139 802
6 586
845
72
176
275
146 710
-45
Offentlig sektor
5 161
69
39
1
0
2
5 266
8
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
261 740
12 778
2 242
216
408
1 020
275 116
-112
Utl\u00e5ning till kreditinstitut och
centralbanker
2 833
8
13
4
0
25
2 825
0
Summa
264 573
12 786
2 255
220
408
1 045
277 941
-112
1 1) Tabellen visar kreditf\u00f6rluster p\u00e5 exponeringar i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen f\u00f6r hel\u00e5ret 2022 .
Os\u00e4kra l\u00e5nefordringar (kategori 3) till allm\u00e4nheten, per land och bransch (inklusive l\u00e5n till verkligt v\u00e4rde)
Utanf\u00f6r
31 dec 2023, mn euro
Danmark
Finland
Norge
Sverige
Norden
Summa
Finansinstitut
52
2
9
5
0
68
Jordbruk
107
27
3
1
0
138
Gr\u00f6dor, odling och jakt
23
7
1
1
0
32
Djurh\u00e5llning
81
20
2
0
0
103
Fiske och vattenbruk
3
0
0
0
0
3
Naturresurser
3
8
3
5
0
19
Pappers- och skogsprodukter
3
7
2
5
0
17
Gruvdrift och kringverksamhet
0
1
1
0
0
2
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
0
0
0
0
0
0
Konsument dagligvaror
68
15
7
2
0
92
Livsmedel och drycker
40
11
0
2
0
53
Hush\u00e5lls- och hygienprodukter
2
1
6
0
0
9
H\u00e4lsov\u00e5rd
26
3
1
0
0
30
Konsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster
134
97
34
308
0
573
Konsumentkapitalvaror
3
42
1
58
0
104
Media och underh\u00e5llning
4
11
1
184
0
200
Detaljhandel
125
23
26
52
0
226
Flygresor
0
2
4
3
0
9
Logi och fritid
2
19
2
5
0
28
Telekomtj\u00e4nster
0
0
0
6
0
6
Industri
109
128
61
136
0
434
R\u00e5varor
17
5
2
1
0
25
Kapitalvaror
20
21
2
3
0
46
Producenttj\u00e4nster
12
17
16
6
0
51
Byggindustri
17
58
29
24
0
128
Partihandel
40
10
7
27
0
84
Marktransport
2
10
5
18
0
35
IT-tj\u00e4nster
1
7
0
57
0
65
Sj\u00f6fart
0
0
48
0
0
48
Varvsindustri
0
0
0
0
0
0
Sj\u00f6transport
0
0
48
0
0
48
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
0
0
0
0
0
0
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
2
10
1
3
0
16
El, vatten och gas
0
8
0
0
0
8
Kraftproduktion
0
0
0
1
0
1
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
2
2
1
2
0
7
Fastighetsbolag
33
83
60
13
0
189
\u00d6vriga branscher
0
1
4
2
0
7
Summa f\u00f6retagskunder
508
371
230
475
0
1 584
Bol\u00e5n
269
352
122
64
0
807
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
91
145
32
9
0
277
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
22
92
4
37
0
155
Privatkunder
382
589
158
110
0
1 239
Offentlig sektor
27
0
0
0
0
27
Summa os\u00e4kra fordringar
917
960
388
585
0
2 850
varav v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde
397
0
0
0
0
397
Os\u00e4kra l\u00e5nefordringar (kategori 3) till allm\u00e4nheten, per land och bransch (inklusive l\u00e5n till verkligt v\u00e4rde)
Utanf\u00f6r
31 dec 2022, mn euro
Danmark
Finland
Norge
Sverige
Norden
Summa
Finansinstitut
46
2
6
10
0
64
Jordbruk
197
29
2
0
0
228
Gr\u00f6dor, odling och jakt
35
6
1
0
0
42
Djurh\u00e5llning
162
23
1
0
0
186
Fiske och vattenbruk
0
0
0
0
0
0
Naturresurser
8
15
23
0
0
46
Pappers- och skogsprodukter
8
10
5
0
0
23
Gruvdrift och kringverksamhet
0
2
1
0
0
3
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
0
3
17
0
0
20
Konsument dagligvaror
69
11
8
2
0
90
Livsmedel och drycker
42
8
0
2
0
52
Hush\u00e5lls- och hygienprodukter
2
2
7
0
0
11
H\u00e4lsov\u00e5rd
25
1
1
0
0
27
Konsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster
134
44
15
101
0
294
Konsumentkapitalvaror
1
3
0
40
0
44
Media och underh\u00e5llning
3
16
0
2
0
21
Detaljhandel
127
14
6
37
0
184
Flygresor
0
2
6
4
0
12
Logi och fritid
3
9
3
12
0
27
Telekomtj\u00e4nster
0
0
0
6
0
6
Industri
126
206
93
137
0
562
R\u00e5varor
16
23
0
0
0
39
Kapitalvaror
30
30
8
4
0
72
Producenttj\u00e4nster
13
17
12
8
0
50
Byggindustri
35
96
26
13
0
170
Partihandel
26
14
1
25
0
66
Marktransport
3
17
46
29
0
95
IT-tj\u00e4nster
3
9
0
58
0
70
Sj\u00f6fart
0
1
74
0
0
75
Varvsindustri
0
0
3
0
0
3
Sj\u00f6transport
0
1
71
0
0
72
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
0
0
0
0
0
0
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
5
7
3
2
0
17
El, vatten och gas
0
5
0
1
0
6
Kraftproduktion
0
0
0
1
0
1
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
5
2
3
0
0
10
Fastighetsbolag
43
93
35
7
0
178
\u00d6vriga branscher
1
0
4
2
0
7
Summa f\u00f6retagskunder
629
408
263
261
0
1 561
Bol\u00e5n
269
326
74
34
0
703
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
82
144
34
4
0
264
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
23
86
12
24
0
145
Privatkunder
374
556
120
62
0
1 112
Offentlig sektor
38
0
0
1
0
39
Summa os\u00e4kra fordringar
1 041
964
383
324
0
2 712
varav v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde
455
0
15
0
0
470
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
Os\u00e4kra Andel Utl\u00e5ning till
Kredit- Kredit- l\u00e5neford- os\u00e4kra Summa Avs\u00e4tt- Avs\u00e4tt- Avs\u00e4tt- T\u00e4ck- v\u00e4rderad till
f\u00f6rluster, f\u00f6rlustre- ringar fordringar, avs\u00e4tt- ningar ningar ningar nings- upplupet an-
31 dec 2023, mn euro netto lation, pkt kategori 3 pkt ningar kategori 1 kategori 2 kategori 3
grad, %
2
skaffningsv\u00e4rde
Finansinstitut
-7
-5
67
48
54
8
8
38
57
13 797
Jordbruk
22
49
68
150
49
7
7
35
51
4 489
Gr\u00f6dor, odling och jakt
0
0
17
164
13
3
3
7
41
1 026
Djurh\u00e5llning
22
308
48
640
35
3
4
28
58
715
Fiske och vattenbruk
0
0
3
11
1
1
0
0
0
2 748
Naturresurser
-2
-8
18
73
22
3
5
14
78
2 429
Pappers- och
skogsprodukter
-5
-30
16
95
19
2
4
13
81
1 663
Gruvdrift och
kringverksamhet
0
0
2
45
2
0
1
1
50
439
Olje-, gas- och offshore-
verksamhet
3
92
0
0
1
1
0
0
0
327
Konsument dagligvaror
-3
-6
89
166
50
8
10
32
36
5 318
Livsmedel och drycker
-5
-27
53
279
24
3
5
16
30
1 875
Hush\u00e5lls- och
hygienprodukter
-1
-16
8
127
8
2
1
5
63
620
H\u00e4lsov\u00e5rd
3
11
28
99
18
3
4
11
39
2 823
Konsument s\u00e4llank\u00f6p
och tj\u00e4nster
-46
-38
566
461
287
16
51
220
39
11 998
Konsumentkapitalvaror
-30
-102
104
345
69
2
6
61
59
2 949
Media och underh\u00e5llning
-21
-100
199
928
36
2
5
29
15
2 108
Detaljhandel
-4
-9
222
494
144
9
30
105
47
4 354
Flygresor
5
200
9
354
4
0
0
4
44
250
Logi och fritid
4
26
27
175
27
2
9
16
59
1 520
Telekomtj\u00e4nster
0
0
5
61
7
1
1
5
100
817
Industri
-40
-12
414
127
414
53
110
251
61
32 186
R\u00e5varor
0
0
25
130
19
3
4
12
48
1 899
Kapitalvaror
2
6
42
114
42
5
16
21
50
3 633
Producenttj\u00e4nster
1
2
45
70
41
11
12
18
40
6 404
Byggindustri
-9
-11
120
138
132
17
38
77
64
8 565
Partihandel
-21
-31
82
121
79
7
25
47
57
6 700
Marktransport
19
65
35
119
39
5
6
28
80
2 911
IT-tj\u00e4nster
-32
-154
65
304
62
5
9
48
74
2 074
Sj\u00f6fart
12
23
48
91
40
15
2
23
48
5 218
Varvsindustri
3
168
0
0
0
0
0
0
0
179
Sj\u00f6transport
9
19
48
102
40
15
2
23
48
4 669
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
0
0
0
0
0
0
0
0
0
370
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
1
2
14
21
16
5
3
8
57
6 577
El, vatten och gas
1
3
8
23
7
2
1
4
50
3 442
Kraftproduktion
0
0
1
4
4
2
1
1
100
2 575
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
0
0
5
88
5
1
1
3
60
560
Fastighetsbolag
-35
-9
164
42
153
25
45
83
51
38 527
\u00d6vriga branscher
15
85
8
45
4
3
1
0
0
1 773
Summa f\u00f6retagskunder
-83
-7
1 456
118
1 089
143
242
704
48
122 312
Bol\u00e5n
-20
-2
539
45
180
12
54
114
21
119 517
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
-24
-12
277
135
196
31
41
124
45
20 279
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
-61
-117
154
286
164
14
73
77
50
5 219
Privatkunder
-105
-7
970
67
540
57
168
315
32
145 015
Offentlig sektor
1
3
27
68
3
1
0
2
7
3 975
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
-187
-7
2 453
90
1 632
201
410
1 021
42
271 302
1 1) Inklusive reserveringar f\u00f6r exponeringar utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen. 2) Avs\u00e4ttningar f\u00f6r kategori 3 dividerat med exponeringar i kategori 3
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
Os\u00e4kra Andel Utl\u00e5ning till
Kredit- Kredit- l\u00e5neford- os\u00e4kra Summa Avs\u00e4tt- Avs\u00e4tt- Avs\u00e4tt- T\u00e4ck- v\u00e4rderad till
f\u00f6rluster, f\u00f6rlustre- ringar fordringar, avs\u00e4tt- ningar ningar ningar nings- upplupet an-
31 dec 2022, mn euro netto lation, pkt kategori 3 pkt ningar kategori 1 kategori 2 kategori 3 grad, % skaffningsv\u00e4rde
Finansinstitut
-49
-34
62
43
47
8
10
29
47
14 534
Jordbruk
-3
-7
107
229
78
7
15
56
52
4 604
Gr\u00f6dor, odling och jakt
5
49
20
192
15
3
4
8
40
1 029
Djurh\u00e5llning
-6
-79
86
1 046
60
2
10
48
56
762
Fiske och vattenbruk
-2
-7
1
4
3
2
1
0
0
2 813
Naturresurser
26
87
39
129
24
2
4
18
46
2 996
Pappers- och
skogsprodukter
2
10
22
107
18
1
3
14
64
2 039
Gruvdrift och
kringverksamhet
-1
-24
3
72
2
0
1
1
33
413
Olje-, gas- och offshore-
verksamhet
25
460
14
255
4
1
0
3
21
544
Konsument dagligvaror
-26
-51
87
168
51
8
8
35
40
5 119
Livsmedel och drycker
-13
-71
52
281
22
2
3
17
33
1 829
Hush\u00e5lls- och
hygienprodukter
-1
-16
10
159
8
2
1
5
50
619
H\u00e4lsov\u00e5rd
-12
-45
25
93
21
4
4
13
52
2 671
Konsument s\u00e4llank\u00f6p
och tj\u00e4nster
-31
-27
287
243
249
14
48
187
65
11 540
Konsumentkapitalvaror
-12
-46
44
168
32
2
6
24
55
2 586
Media och underh\u00e5llning
-2
-11
20
104
19
2
6
11
55
1 899
Detaljhandel
-18
-40
180
391
146
8
20
118
66
4 462
Flygresor
-6
-451
12
839
10
0
2
8
67
133
Logi och fritid
4
24
25
146
36
2
14
20
80
1 673
Telekomtj\u00e4nster
3
38
6
76
6
0
0
6
100
787
Industri
-52
-15
542
157
446
53
100
293
54
34 086
R\u00e5varor
7
27
39
149
21
4
4
13
33
2 590
Kapitalvaror
11
29
71
183
55
5
11
39
55
3 822
Producenttj\u00e4nster
2
3
44
68
45
10
15
20
45
6 383
Byggindustri
-37
-41
164
180
155
15
34
106
65
8 976
Partihandel
-9
-12
64
85
72
8
24
40
63
7 489
Marktransport
-17
-61
94
327
67
6
6
55
59
2 805
IT-tj\u00e4nster
-9
-45
66
322
31
5
6
20
30
2 021
Sj\u00f6fart
23
39
66
111
55
19
5
31
47
5 892
Varvsindustri
1
81
3
234
4
1
0
3
100
124
Sj\u00f6transport
22
40
63
114
50
17
5
28
44
5 482
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
0
0
0
0
1
1
0
0
0
286
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
8
11
16
23
16
5
4
7
44
7 013
El, vatten och gas
8
23
6
17
7
2
2
3
50
3 490
Kraftproduktion
-2
-7
1
3
3
2
0
1
100
2 971
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
2
36
9
161
6
1
2
3
33
552
Fastighetsbolag
32
9
145
39
126
23
18
85
59
37 089
\u00d6vriga branscher
-3
-112
7
239
26
4
20
2
29
267
Summa f\u00f6retagskunder
-75
-6
1 358
109
1 118
143
232
743
55
123 140
Bol\u00e5n
-29
-2
435
36
146
15
45
86
20
120 941
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
46
23
264
130
203
38
50
115
44
20 092
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
-62
-109
146
250
174
19
81
74
51
5 677
Privatkunder
-45
-3
845
57
523
72
176
275
33
146 710
Offentlig sektor
8
15
39
74
3
1
0
2
5
5 266
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
-112
-4
2 242
81
1 644
216
408
1 020
45
275 116
1 2 1) Inklusive reserveringar f\u00f6r exponeringar utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen. 2) Avs\u00e4ttningar f\u00f6r kategori 3 dividerat med exponeringar i kategori 3 2.13 Geografisk f\u00f6rdelning Portf\u00f6ljen har en god geografisk f\u00f6rdelning, och inget land svarar f\u00f6r mer \u00e4n 36 procent av utl\u00e5ningen, utifr\u00e5n var den kundansvariga enheten \u00e4r bel\u00e4gen. \u00d6vriga EU-l\u00e4nder utg\u00f6r den st\u00f6rsta delen av utl\u00e5ningen utanf\u00f6r Norden. Kunder i Norden st\u00e5r f\u00f6r 94 procent (95 procent) av Nordeas utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, utifr\u00e5n en f\u00f6rdelning efter l\u00e5ntagarnas hemvist.
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, geografisk f\u00f6rdelning
1
Brutto
Avs\u00e4ttningar
31 dec 2023, mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Netto
Danmark
23 690
1 494
496
39
117
247
25 277
Finland
59 584
6 947
944
40
136
379
66 920
Norge
62 224
3 600
365
66
68
124
65 931
Sverige
93 590
4 000
573
40
83
233
97 807
Ryssland
2
0
0
0
0
0
2
USA
2 522
13
1
1
0
0
2 535
\u00d6vrigt
12 670
145
74
15
6
38
12 830
Summa
254 282
16 199
2 453
201
410
1 021
271 302
Brutto
Avs\u00e4ttningar
31 dec 2022, mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Netto
Danmark
23 868
1 668
531
52
139
287
25 589
Finland
62 330
5 657
955
39
125
384
68 394
Norge
65 440
2 933
329
68
67
143
68 424
Sverige
96 085
2 086
312
42
71
147
98 223
USA
1 197
66
2
1
0
1
1 263
\u00d6vrigt
12 820
368
113
14
6
58
13 223
Summa
261 740
12 778
2 242
216
408
1 020
275 116
1) Baserat p\u00e5 landet d\u00e4r kunden har sin hemvist. 2.14 Kundklassificering Ett s\u00e4tt att bed\u00f6ma kreditkvaliteten \u00e4r att analysera f\u00f6rdel- ningen mellan ratingklasserna f\u00f6r f\u00f6retagskunder och institut med rating, och mellan riskklasserna f\u00f6r privatkunder och sm\u00e5 f\u00f6retagskunder med scoring, dvs. hush\u00e5llsportf\u00f6ljen. Den genomsnittliga kreditkvaliteten var stabil under 2023 i b\u00e5de f\u00f6retagsportf\u00f6ljen och privatportf\u00f6ljen. I fr\u00e5ga om exponering omfattades 14 procent (17 procent) av f\u00f6retagsportf\u00f6ljen av h\u00f6gre rating och 17 procent (12 procent) av l\u00e4gre. 91 procent (92 procent) av utl\u00e5ningen till f\u00f6retag l\u00e5g i ratingklass 4\u2013 eller h\u00f6gre, med en genomsnittlig rating p\u00e5 5\u2013. Institut och privatkunder \u00e5terfanns huvudsakligen i de s\u00e4k- rare riskklasserna. 94 procent (94 procent) av privatkundsex- poneringen \u00e5terfanns i riskklass C\u2013 eller h\u00f6gre, d\u00e4r sannolik- heten f\u00f6r fallissemang \u00e4r 1 procent eller l\u00e4gre. De samman- tagna f\u00f6r\u00e4ndringarna i kreditkvaliteten medf\u00f6rde en \u00f6kning av riskexponeringsbeloppet (REA) med cirka 2,7 procent under 2023.
Ratinginformation f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
Mn euro Genomsnittligt Redovisat v\u00e4rde f\u00f6re reserver, 31 dec 2023
Rating klass
PD
2
(%)
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avs\u00e4ttningar
7
0,00
5 404
7
0
5 411
1
6
0,02
18 475
74
0
18 549
3
5
0,08
38 835
123
0
38 958
28
4
0,33
47 364
1 375
4
48 743
70
3
3,78
7 859
2 194
1
10 054
100
2
14,68
264
1 841
16
2 121
85
1
57,01
1 004
1 178
28
2 210
67
Standardmetoden/Utan rating
0,11
6 695
1 114
245
8 054
130
0 (fallerade)
100,00
38
46
1 295
1 379
694
Summa
125 938
7 952
1 589
135 479
1 178
1
Mn euro Genomsnittligt Redovisat v\u00e4rde f\u00f6re reserver, 31 dec 2022
Rating klass
PD
2
(%)
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avs\u00e4ttningar
7
0,00
4 994
3
0
4 997
0
6
0,02
18 465
36
0
18 501
2
5
0,09
40 175
165
2
40 342
24
4
0,31
48 711
931
0
49 642
70
3
3,20
7 194
1 780
15
8 989
90
2
19,45
177
1 165
15
1 357
58
1
62,60
1 102
1 535
35
2 672
93
Standardmetoden/Utan rating
0,06
13 158
1 119
254
14 531
166
0 (fallerade)
100,00
45
32
1 210
1 287
725
Summa
134 021
6 766
1 531
142 318
1 228
1
Scoringinformation f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
Mn euro Genomsnittligt Redovisat v\u00e4rde f\u00f6re reserver, 31 dec 2023
Scoring klass
PD
2
(%)
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avs\u00e4ttningar
A
0,04
92 298
484
10
92 791
14
B
0,42
22 225
1 413
6
23 644
21
C
2,33
10 035
2 063
23
12 122
38
D
6,37
4 854
1 869
14
6 737
37
E
18,58
1 240
1 140
15
2 395
39
F
32,73
446
1 073
48
1 568
54
Standardmetoden/Utan rating
N.A.
116
11
0
128
0
0 (fallerade)
100,00
208
202
753
1 163
272
Summa
131 422
8 255
869
140 546
475
1
Mn euro Genomsnittligt Redovisat v\u00e4rde f\u00f6re reserver, 31 dec 2022
Scoring klass
PD
2
(%)
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avs\u00e4ttningar
A
0,04
96 018
410
10
96 438
20
B
0,30
19 894
803
2
20 699
19
C
2,10
7 829
1 454
7
9 290
32
D
6,17
4 655
1 494
7
6 156
40
E
15,92
1 139
871
10
2 020
41
F
30,58
601
832
37
1 470
60
Standardmetoden/Utan rating
N.A.
220
10
1
231
0
0 (fallerade)
100,00
196
146
650
992
233
Summa
130 552
6 020
724
137 296
445
1 1) Kategoriindelningen och ber\u00e4knade reserver f\u00f6r varje exponering baseras p\u00e5 situationen i slutet av oktober 2023 (oktober 2022), medan exponeringsbelopp och ratingklasser baseras p\u00e5 situationen i slutet av december 2023 (december 2022). Vissa exponeringar som \u00e4r fallerade enligt ratingklasserna i slutet av december var inte fallerade i oktober, vilket reflekte- ras i kategoriindelningen. 2) Genomsnittligt PD exklusive Nordea Finance Equipment AS .
Ratinginformation f\u00f6r garantier/\u00e5taganden
Mn euro Nominella belopp 31 dec 2023
Rating klass
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avs\u00e4ttningar
7
7 504
0
0
7 504
0
6
11 046
17
0
11 063
1
5
37 629
87
0
37 716
10
4
20 339
471
0
20 810
17
3
3 164
1 237
4
4 405
15
2
97
648
15
760
21
1
0
539
0
539
18
Standardmetoden/Utan rating
1 395
297
3
1 695
11
0 (fallerade)
0
0
168
168
11
Summa
81 174
3 296
190
84 660
104
Mn euro Nominella belopp 31 dec 2022
Rating klass
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avs\u00e4ttningar
7
7 760
0
0
7 760
0
6
13 834
1
0
13 835
2
5
35 672
18
2
35 692
14
4
20 596
488
0
21 084
21
3
4 304
1 205
6
5 515
19
2
0
737
5
742
19
1
0
639
0
639
24
Standardmetoden/Utan rating
1 277
302
1
1 580
5
0 (fallerade)
0
0
202
202
10
Summa
83 443
3 390
216
87 049
114
Scoringinformation f\u00f6r garantier/\u00e5taganden
Mn euro Nominella belopp 31 dec 2023
Scoring klass
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avs\u00e4ttningar
A
12 599
13
0
12 612
4
B
2 447
77
1
2 525
6
C
1 039
293
0
1 332
13
D
577
364
0
941
10
E
0
151
0
151
12
F
0
75
0
75
8
Standardmetoden/Utan rating
198
79
0
277
0
0 (fallerade)
0
0
27
27
11
Summa
16 860
1 052
28
17 940
64
Mn euro Nominella belopp 31 dec 2022
Scoring klass
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avs\u00e4ttningar
A
14 014
6
0
14 020
6
B
2 970
29
0
2 999
6
C
1 302
316
0
1 618
10
D
644
431
0
1 075
13
E
37
127
1
165
12
F
24
71
0
95
8
Standardmetoden/Utan rating
355
63
0
418
0
0 (fallerade)
0
0
50
50
15
Summa
19 346
1 043
51
20 440
70
Ratingf\u00f6rdelning, IRK f\u00f6retagskunder 1 0 4 8 12 16 1-11+2-22+3-33+4-44+5-55+6-66+ % 2023 2022 1) Fallerade fordringar ing\u00e5r inte i ratingf\u00f6rdelningen. F\u00f6rdelning mellan riskklasser, IRK privatkunder 1 0 10 20 30 40 50 60 1-11+2-22+3-33+4-44+5-55+6-66+ % 2023 2022 1) Fallerade fordringar ing\u00e5r inte i f\u00f6rdelningen mellan riskklasser. Scoring klasser har konverterats till riskklasser. 2.15 Os\u00e4kra l\u00e5nefordringar (kategori 3) Koncernens os\u00e4kra l\u00e5nefordringar till upplupet anskaffnings- v\u00e4rde, brutto, \u00f6kade till 2 457 mn euro (2 255 mn euro), vilket motsvarar 89 punkter (81 punkter) av den samlade utl\u00e5ningen. 44 procent (49 procent) av de os\u00e4kra fordringarna, brutto, utgjordes av l\u00e5n d\u00e4r kunderna fortfarande betalade (regle - rade) och 56 procent (51 procent) var l\u00e5n d\u00e4r kunderna ej beta- lade (oreglerade). Os\u00e4kra fordringar netto, efter reserveringar f\u00f6r fordringar i kategori 3, uppgick till 1 420 mn euro (1 210 mn euro), vilket motsvarar 51 punkter (43 punkter) av den samlade utl\u00e5ningen. Reserverna f\u00f6r fordringar i kategori 3 uppgick till 1 037 mn euro (1 045 mn euro). Reserverna f\u00f6r fordringar i kategori 1 och 2 uppgick till 616 mn euro (628 mn euro). Den samlade reserveringskvoten var 42 procent (46 procent), och f\u00f6r fordringar i kategori 1 och 2 var reserveringsgraden 23 punkter (23 punkter). \u00d6kningen av os\u00e4kra l\u00e5nefordringar avs\u00e5g fr\u00e4mst privatkunder, med vissa uppg\u00e5ngar i alla l\u00e4nder utom Danmark, d\u00e4r niv\u00e5n i stort sett var of\u00f6r\u00e4ndrad. I f\u00f6re- tagsportf\u00f6ljen \u00f6kade de os\u00e4kra l\u00e5nefordringarna med 7 pro- cent eller 98 mn euro. St\u00f6rst var uppg\u00e5ngen i Konsument s\u00e4l- lank\u00f6p och tj\u00e4nster, d\u00e4r \u00f6kningen var 279 mn euro och drevs av underh\u00e5llningsbranschen. Detta motverkades till viss del av \u00e5terf\u00f6ringar p\u00e5 128 mn euro inom Industri. I \u00f6vrigt var det inga st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar f\u00f6r branscherna. De portf\u00f6ljer som svarade f\u00f6r st\u00f6rst andel av de os\u00e4kra fordringarna var Privatkunder, Industri samt Konsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster.
Os\u00e4kra fordringar och nyckeltal
2023
2022
Os\u00e4kra fordringar, brutto, upplupet
anskaffningsv\u00e4rde, mn euro
2 457
2 255
- varav reglerade
1 091
1 111
- varav oreglerade
1 366
1 144
Andel os\u00e4kra l\u00e5nefordringar (kategori 3), brutto,
punkter
89
81
Andel os\u00e4kra l\u00e5nefordringar (kategori 3), netto,
punkter
51
43
Gruppvisa reserveringar i relation till utl\u00e5ning
i kategori 1 och 2, punkter
23
23
Total reserveringsgrad (kategori 1, 2 och 3),
punkter
60
60
Reserver i relation till os\u00e4kra l\u00e5nefordringar
(kategori 3), %
42
46
2.16 F\u00f6rfallna l\u00e5nefordringar F\u00f6rfallna l\u00e5nefordringar (6 dagar eller mer) bland f\u00f6re- tagskunder uppgick till 848 mn euro, upp fr\u00e5n 814 mn euro f\u00f6r ett \u00e5r sedan, och f\u00f6rfallna l\u00e5nefordringar bland privatkunder uppgick till 1 857 mn euro vid \u00e5rets slut, upp fr\u00e5n 1 569 mn euro f\u00f6r ett \u00e5r sedan. Tabellen visar f\u00f6rfallna l\u00e5nefordringar (6 dagar eller mer), uppdelade p\u00e5 f\u00f6retags- och privatkunder. En f\u00f6rfallen l\u00e5nefordran uppst\u00e5r n\u00e4r borgen\u00e4ren inte erh\u00e5ller \u00e5terbetalning p\u00e5 ett l\u00e5n p\u00e5 f\u00f6rfallodagen.
31 dec 2023
31 dec 2022
F\u00f6retags- Privat- F\u00f6retags- Privat-
Mn euro kunder kunder kunder kunder
6\u201330 dagar
406
829
418
718
31\u201360 dagar
113
287
123
249
61\u201390 dagar
41
113
23
97
>90 dagar
288
628
250
505
Summa
848
1 857
814
1 569
F\u00f6rfallna l\u00e5n (inkl. os\u00e4kra
l\u00e5n) dividerat med
utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
efter reserver, %
0,5
1,0
0,5
0,9
2.17 Reserver De totala reserverna f\u00f6r 2023 uppgick till 1 825 mn euro, ner fr\u00e5n 1 860 mn euro 2022. Reserverna f\u00f6r exponeringar 2023 var 1 653 mn euro, ner fr\u00e5n 1 673 mn euro 2022. Den h\u00e4r lilla minskningen drevs av \u00e5terf\u00f6ringar i kategori 1 p\u00e5 14 mn euro och i kategori 3 p\u00e5 8 mn euro. Av de totala reserverna avs\u00e5g 206 mn euro kategori 1 (ner fr\u00e5n 220 mn euro f\u00f6r ett \u00e5r sedan), 409 mn euro kategori 2 (upp fr\u00e5n 408 mn euro f\u00f6r ett \u00e5r sedan) och 1 037 mn euro kategori 3 (ner fr\u00e5n 1 045 mn euro f\u00f6r ett \u00e5r sedan). Reserveringsgraden var of\u00f6r\u00e4ndrad p\u00e5 0,08 procent f\u00f6r kategori 1, minskade fr\u00e5n 3,2 procent till 2,5 procent f\u00f6r kategori 2 och var 42 procent f\u00f6r kategori 3 (ner fr\u00e5n 46 procent 2022). Nedg\u00e5ngen f\u00f6r kategori 3 drevs av \u00f6kade os\u00e4kra l\u00e5nefordringar d\u00e4r reserveringsgraden var l\u00e4gre \u00e4n den redan fallerade portf\u00f6ljen, huvudsakligen till f\u00f6ljd av garantier som t\u00e4cker en betydande del av de nya os\u00e4kra l\u00e5ne- fordringarna. Reserveringsgraden f\u00f6r f\u00f6retagsl\u00e5n i kategori 3 minskade fr\u00e5n 55 procent till 48 procent, medan den f\u00f6r pri- vatkunder minskade fr\u00e5n 33 procent till 32 procent . 2.18 Kreditf\u00f6rluster Kreditf\u00f6rlusterna f\u00f6r 2023 var l\u00e5ga och uppgick till 187 mn euro (112 mn euro). Det motsvarar en kreditf\u00f6rlustrelation p\u00e5 7 punkter (4 punkter) f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaff- ningsv\u00e4rde. Inklusive omv\u00e4rderingsvinster fr\u00e5n den danska hypoteksportf\u00f6ljen p\u00e5 20 mn euro (f\u00f6rlust p\u00e5 13 mn euro) uppgick \u201dKreditf\u00f6rluster och liknande nettoresultat\u201d till 167 mn euro, vilket motsvarar 5 punkter (4 punkter). De indivi- duellt ber\u00e4knade kreditf\u00f6rlusterna uppgick till 191 mn euro (169 mn euro) och drevs av genomsnittliga nedskrivningar och l\u00e5ga avs\u00e4ttningar och \u00e5terf\u00f6ringar. De individuella avs\u00e4tt- ningarna var till viss del koncentrerade till byggsektorn och konsumentrelaterade sektorer som p\u00e5verkats av kostnads\u00f6k- ningar och l\u00e4gre efterfr\u00e5gan.
Kreditf\u00f6rluster och nyckeltal
2023
2022
Kreditf\u00f6rluster, mn euro
187
112
Kreditf\u00f6rlustrelation netto, upplupet
anskaffningsv\u00e4rde, koncernen, punkter
7
4
- varav kategori 3
8
3
- varav kategori 1 och 2
-1
1
Kreditf\u00f6rlustrelation netto, inklusive hypoteksl\u00e5n
till verkligt v\u00e4rde, koncernen, punkter
5
4
Kreditf\u00f6rlustrelation netto, inklusive hypoteksl\u00e5n
till verkligt v\u00e4rde, Personal Banking, punkter
7
3
Kreditf\u00f6rlustrelation netto, inklusive hypoteksl\u00e5n
till verkligt v\u00e4rde, Business Banking, punkter
8
5
Kreditf\u00f6rlustrelation netto, inklusive hypoteksl\u00e5n till
verkligt v\u00e4rde, Large Corporates & Institutions, punkter
-5
-9
1 1) Kreditf\u00f6rluster och nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obl- ligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde dividerat med total utl\u00e5ning v\u00e4rderad till upp- lupet anskaffningsv\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde, punkter .
Redovisat v\u00e4rde f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, f\u00f6re reserver
Centralbanker och kreditinstitut
Allm\u00e4nheten
Summa
Mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Ing\u00e5ende balans
per 1 jan 2023
2 833
8
13
2 854
261 740
12 778
2 242
276 760
264 573
12 786
2 255
279 614
Nya eller f\u00f6rv\u00e4rvade
l\u00e5nefordringar
5 123
6
\u2013
5 129
79 531
572
68
80 171
84 654
578
68
85 300
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 1 och 2,
netto
2
-2
\u2013
\u2013
-3 984
3 984
\u2013
\u2013
-3 982
3 982
\u2013
\u2013
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 2 och 3,
netto
\u2013
0
0
\u2013
\u2013
-142
142
\u2013
\u2013
-142
142
\u2013
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 1 och 3,
netto
0
\u2013
0
\u2013
-132
\u2013
132
\u2013
-132
\u2013
132
\u2013
\u00c5terbetalda eller
borttagna l\u00e5ne-
fordringar
-3 397
-3
-13
-3 413
-60 122
-2 606
-534
-63 262
-63 519
-2 609
-547
-66 675
Bortskrivna
l\u00e5nefordringar
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-245
-245
\u2013
\u2013
-245
-245
\u00d6vriga f\u00f6r\u00e4ndringar
-2 392
-1
4
-2 389
-19 993
1 791
669
-17 533
-22 385
1 790
673
-19 922
Valutakurs-
differenser
910
0
0
910
-2 758
-178
-21
-2 957
-1 848
-178
-21
-2 047
Utg\u00e5ende balans
per 31 dec 2023
3 079
8
4
3 091
254 282
16 199
2 453
272 934
257 361
16 207
2 457
276 025
1 1) \u00d6vriga f\u00f6r\u00e4ndringar avser fr\u00e4mst f\u00f6r\u00e4ndrat utnyttjande av kreditramar som beviljats tidigare \u00e5r samt revolverande krediter.
Centralbanker och kreditinstitut
Allm\u00e4nheten
Summa
Mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Ing\u00e5ende balans
per 1 jan 2022
1 777
14
0
1 791
255 832
12 733
3 512
272 077
257 609
12 747
3 512
273 868
Nya eller f\u00f6rv\u00e4rvade
l\u00e5nefordringar
3 442
1
\u2013
3 443
87 051
536
81
87 668
90 493
537
81
91 111
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 1 och 2,
netto
5
-5
\u2013
\u2013
-950
950
\u2013
\u2013
-945
945
\u2013
\u2013
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 2 och 3,
netto
\u2013
0
0
\u2013
\u2013
-147
147
\u2013
\u2013
-147
147
\u2013
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 1 och 3,
netto
-18
\u2013
18
\u2013
-238
\u2013
238
\u2013
-256
\u2013
256
\u2013
\u00c5terbetalda eller
borttagna l\u00e5ne-
fordringar
-3 562
-4
0
-3 566
-58 471
-2 235
-612
-61 318
-62 033
-2 239
-612
-64 884
Bortskrivna
l\u00e5nefordringar
\u2013
\u2013
-5
-5
\u2013
\u2013
-701
-701
\u2013
\u2013
-706
-706
\u00d6vriga f\u00f6r\u00e4ndringar
575
2
0
577
-13 812
1 198
-383
-12 997
-13 237
1 200
-383
-12 420
Valutakurs-
differenser
614
0
0
614
-7 672
-257
-40
-7 969
-7 058
-257
-40
-7 355
Utg\u00e5ende balans
per 31 dec 2022
2 833
8
13
2 854
261 740
12 778
2 242
276 760
264 573
12 786
2 255
279 614
1 1) \u00d6vriga f\u00f6r\u00e4ndringar avser fr\u00e4mst \u00f6kat utnyttjande av kreditramar som beviljats tidigare \u00e5r samt revolverande krediter .
F\u00f6r\u00e4ndring av reserver f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
Centralbanker och kreditinstitut
Allm\u00e4nheten
Summa
Mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1 Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1 Kategori 2
Kategori 3
Summa
Ing\u00e5ende balans
per 1 jan 2023
-4
0
-25
-29
-216
-408
-1 020
-1 644
-220
-408
-1 045
-1 673
Nya eller f\u00f6rv\u00e4rvade
l\u00e5nefordringar
-2
0
0
-2
-65
-26
-14
-105
-67
-26
-14
-107
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 1
till kategori 2
0
0
\u2013
0
12
-166
\u2013
-154
12
-166
\u2013
-154
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 1
till kategori 3
0
\u2013
0
0
1
\u2013
-84
-83
1
\u2013
-84
-83
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 2
till kategori 1
0
0
\u2013
0
-6
63
\u2013
57
-6
63
\u2013
57
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 2
till kategori 3
\u2013
0
0
0
\u2013
21
-113
-92
\u2013
21
-113
-92
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 3
till kategori 1
0
\u2013
0
0
0
\u2013
9
9
0
\u2013
9
9
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 3
till kategori 2
\u2013
0
0
0
\u2013
-4
25
21
\u2013
-4
25
21
F\u00f6r\u00e4ndringar i kredit-
risk utan \u00f6verf\u00f6ringar
mellan kategorier
-1
0
9
8
23
45
-2
66
22
45
7
74
\u00c5terbetalda eller s\u00e5lda
l\u00e5nefordringar
2
0
0
2
47
63
83
193
49
63
83
195
Bortskrivna l\u00e5ne-fordringar
med minskning av reserver
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
88
88
\u2013
\u2013
88
88
Valutakursdifferenser
0
0
0
0
3
2
7
12
3
2
7
12
Utg\u00e5ende balans
per 31 dec 2023
-5
0
-16
-21
-201
-410
-1 021
-1 632
-206
-410
-1 037
-1 653
Centralbanker och kreditinstitut
Allm\u00e4nheten
Summa
Mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1 Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1 Kategori 2
Kategori 3
Summa
Ing\u00e5ende balans
per 1 jan 2022
-3
0
0
-3
-194
-399
-1 610
-2 203
-197
-399
-1 610
-2 206
Nya eller f\u00f6rv\u00e4rvade
l\u00e5nefordringar
-2
0
0
-2
-69
-30
-8
-107
-71
-30
-8
-109
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
1 till kategori 2
0
0
\u2013
0
4
-97
\u2013
-93
4
-97
\u2013
-93
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
1 till kategori 3
0
\u2013
-5
-5
1
\u2013
-60
-59
1
\u2013
-65
-64
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
2 till kategori 1
0
0
\u2013
0
-5
76
\u2013
71
-5
76
\u2013
71
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
2 till kategori 3
\u2013
0
0
0
\u2013
10
-89
-79
\u2013
10
-89
-79
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
3 till kategori 1
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
0
\u2013
27
27
0
\u2013
27
27
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
3 till kategori 2
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-6
29
23
\u2013
-6
29
23
F\u00f6r\u00e4ndringar i kredit-
risk utan \u00f6verf\u00f6ringar
mellan kategorier
0
0
-20
-20
-3
-46
-18
-67
-3
-46
-38
-87
\u00c5terbetalda eller s\u00e5lda
l\u00e5nefordringar
1
0
0
1
45
80
176
301
46
80
176
302
Bortskrivna l\u00e5ne-
fordringar med minskning
av reserver
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
509
509
\u2013
\u2013
509
509
Valutakursdifferenser
0
0
0
0
5
4
24
33
5
4
24
33
Utg\u00e5ende balans
per 31 dec 2022
-4
\u2013
-25
-29
-216
-408
-1 020
-1 644
-220
-408
-1 045
-1 673
Tabellerna visar f\u00f6r\u00e4ndringar i exponering/reserver f\u00f6r varje kategori under \u00e5ret. Om en exponering \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n t.ex. kategori 1 till kategori 2, g\u00f6rs en \u00e5terf\u00f6ring i kategori 1 och en \u00f6kning i kategori 2 F\u00f6r\u00e4ndring i avs\u00e4ttningar f\u00f6r garantier/\u00e5taganden Mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Ing\u00e5ende balans per 1 jan 2023 50 111 23 184 Nya eller f\u00f6rv\u00e4rvade exponeringar 17 11 0 28 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 1 till kategori 2 -2 36 \u2013 34 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 1 till kategori 3 0 \u2013 1 1 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 2 till kategori 1 1 -27 \u2013 -26 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 2 till kategori 3 \u2013 -1 3 2 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 3 till kategori 1 0 \u2013 -1 -1 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 3 till kategori 2 \u2013 0 -1 -1 F\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk utan \u00f6verf\u00f6ringar mellan kategorier 1 -12 -1 -12 \u00c5terbetalda eller s\u00e5lda l\u00e5nefordringar -15 -24 -1 -40 Bortskrivna l\u00e5nefordringar med minskning av reserver 0 0 -1 -1 Valutakursdifferenser 0 0 0 0 Utg\u00e5ende balans per 31 dec 2023 52 94 22 168 Mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Ing\u00e5ende balans per 1 jan 2022 35 128 20 183 Nya eller f\u00f6rv\u00e4rvade exponeringar 17 12 0 29 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 1 till kategori 2 -1 28 \u2013 27 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 1 till kategori 3 0 \u2013 2 2 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 2 till kategori 1 1 -32 \u2013 -31 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 2 till kategori 3 \u2013 -1 2 1 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 3 till kategori 1 0 \u2013 -2 -2 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 3 till kategori 2 \u2013 1 -3 -2 F\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk utan \u00f6verf\u00f6ringar mellan kategorier 9 4 9 22 \u00c5terbetalda eller s\u00e5lda l\u00e5nefordringar -10 -27 -2 -39 Bortskrivna l\u00e5nefordringar med minskning av reserver 0 0 -3 -3 Valutakursdifferenser -1 -2 0 -3 Utg\u00e5ende balans per 31 dec 2022 50 111 23 18
3. Motpartskreditrisk
Motpartskreditrisken best\u00e5r i att Nordeas motpart i ett deri-
vatkontrakt fallerar f\u00f6re f\u00f6rfallodagen och att Nordea vid den
tidpunkten har en fordran p\u00e5 motparten. Dessutom uppst\u00e5r
motpartskreditrisk i \u00e5terk\u00f6psavtal och andra avtal om v\u00e4rde-
pappersfinansiering.
Nordea anv\u00e4nder sig av derivatkontrakt utifr\u00e5n kundernas
efterfr\u00e5gan, b\u00e5de direkt och f\u00f6r att f\u00f6r att risks\u00e4kra positioner
som uppst\u00e5r i samband med dessa aff\u00e4rer. R\u00e4nteswappar och
andra derivat anv\u00e4nds f\u00f6r risks\u00e4kring av bristande \u00f6verens-
st\u00e4mmelse mellan tillg\u00e5ngar och skulder i balansr\u00e4kningen.
Vidare f\u00e5r Nordea, inom tydligt fastst\u00e4llda risklimiter,
anv\u00e4nda derivat f\u00f6r att ta \u00f6ppna positioner i bankens verk-
samhet. Derivatkontrakt p\u00e5verkar motpartskreditrisken,
marknadsrisken, den operativa risken och likviditetsrisken.
Motpartskreditrisk, inklusive exponeringar mot centrala
motparter, omfattas av kreditlimiter precis som andra kredit-
exponeringar och hanteras p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt. F\u00f6r att
bed\u00f6ma motpartskreditrisken gentemot centrala motparter,
baseras clearinglimiterna p\u00e5 den potentiella storleken p\u00e5
clearingrelaterad exponering mot varje central motpart, med
beaktande av myndighetskrav och marknadsutveckling.
F\u00f6r information om finansiella instrument som omfattas av
ramavtal f\u00f6r nettning, se not K3.5 \u201dKvittning\u201d.
4. Marknadsrisk
Marknadsrisk \u00e4r risken f\u00f6r f\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till Nordeas
innehav i antingen handelslagret eller \u00f6vrig verksamhet till
f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndringar i marknadskurser och parametrar som
p\u00e5verkar marknadsv\u00e4rdet eller r\u00e4ntenettot. Marknadsrisken
finns oavsett vilken redovisningsmetod som anv\u00e4nds f\u00f6r inne-
haven.
Koncernens toleransniv\u00e5 f\u00f6r marknadsrisk fastst\u00e4lls i sty-
relsens riskf\u00f6rklaringar. Riskf\u00f6rklaringarna omfattar handels-
lagret och \u00f6vrig verksamhet.
Den andra f\u00f6rsvarslinjen s\u00e4kerst\u00e4ller att riskkommitt\u00e9n p\u00e5
ett korrekt s\u00e4tt omvandlar risktoleransen till specifika risklimi-
ter f\u00f6r aff\u00e4rsomr\u00e5dena och Group Treasury.
I enlighet med det \u00f6vergripande ramverket f\u00f6r risktolerans
anv\u00e4nds holistiska och s\u00e4rskilt anpassade stresstester f\u00f6r att
m\u00e4ta toleransen f\u00f6r marknadsrisk och kalibrera limiter f\u00f6r att
f\u00f6lja upp och kontrollera alla v\u00e4sentliga marknadsriskfaktorer
som Nordea p\u00e5verkas av.
4.1 Handelsrelaterad marknadsrisk
Handelsrelaterad marknadsrisk h\u00e4rr\u00f6r huvudsakligen fr\u00e5n
kunddriven handel och avser s\u00e4kringar gjorda i Nordea
Markets som ing\u00e5r i Large Corporates & Institutions.
Nordea Markets aff\u00e4rsmodell medf\u00f6r marknadsrisker i
samband med att enheten erbjuder f\u00f6retag och institutionella
kunder en rad olika r\u00e4nte-, aktie-, valuta- och r\u00e5varuprodukter
samt strukturerade produkter. Dessa marknadsrisker innefat-
tar r\u00e4nterisk, kreditspreadrisk, aktierisk, valutarisk, r\u00e5varurisk
och inflationsrisk.
Vidare \u00e4r Nordea en av de st\u00f6rsta bol\u00e5negivarna och mark-
nadsgaranterna f\u00f6r f\u00f6retags- och statsobligationer i Norden.
F\u00f6r att kunna erbjuda likviditet p\u00e5 andrahandsmarknaden \u00e4r
ett eget handelslager ett m\u00e5ste. Nordeas aff\u00e4rsmodell med-
f\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r en koncentration inom nordiska bostads- och f\u00f6re-
tagsobligationer och inom lokala valutor.
4.2 Ej handelsrelaterad marknadsrisk
Nordeas ej handelsrelaterade marknadsrisker omfattar r\u00e4nte-
risk, kundbeteenderisk, kreditspreadrisk, valutarisk (b\u00e5de
strukturell och icke-strukturell) och aktierisk. Ej handelsrela-
terad marknadsrisk uppst\u00e5r i Nordeas k\u00e4rnverksamhet,
genom risks\u00e4kring av densamma samt genom krav i lagar
och andra externa best\u00e4mmelser (t.ex. likviditetsbuffert).
Group Treasury ansvarar f\u00f6r riskhanteringen av all mark-
nadsrisk som inte \u00e4r handelsrelaterad i koncernens balans-
r\u00e4kning. F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla en tydlig ansvarsf\u00f6rdelning inom
Group Treasury har riskhanteringen delats in i flera delar \u2013
var och en med ett tydligt riskmandat och specifika limiter
och kontroller.
R\u00e4nterisken i \u00f6vrig verksamhet \u00e4r den befintliga eller fram-
tida risken i Nordeas kapital och/eller int\u00e4kter som \u00e4r h\u00e4nf\u00f6r-
lig till ogynnsamma r\u00e4ntef\u00f6r\u00e4ndringar och kundbeteende.
Aff\u00e4rsomr\u00e5dena \u00f6verf\u00f6r sina riskexponeringar i \u00f6vrig verk-
samhet till Group Treasury via ett internt system f\u00f6r intern-
priss\u00e4ttning. Marknadsriskerna hanteras centralt och innefat-
tar gaprisk, spreadrisk, basrisk, kreditspreadrisk, beteenderisk
och icke-linj\u00e4r risk. Effektiviteten i risks\u00e4kring som avser k\u00e4rn-
verksamheten, till exempel ut- och inl\u00e5ning, kan p\u00e5verkas
negativt av det handlingsutrymme som kunderna har i fr\u00e5ga
om deras avtalsenliga f\u00f6rpliktelser gentemot Nordea.
Likvida tillg\u00e5ngar hanteras i enlighet med ramverken f\u00f6r
likviditetsbuffert och s\u00e4kerheter. Huvuddelen av r\u00e4ntef\u00f6r\u00e4nd-
ringsrisken h\u00e4nf\u00f6rlig till obligationsinnehav s\u00e4kras med l\u00f6p-
tidsmatchade r\u00e4nteswappar (betalarswappar) och i mindre
utstr\u00e4ckning med dagsl\u00e5neindexswappar (betalarswappar).
R\u00e4ntes\u00e4kringsavtal (FRA:er) och b\u00f6rsnoterade terminsavtal
kan ocks\u00e5 anv\u00e4ndas f\u00f6r att s\u00e4kra kreditspread- och r\u00e4ntefast-
st\u00e4llelserisk.
4.3 M\u00e4tning av marknadsrisk
Nordea anv\u00e4nder flera kvantitativa m\u00e4tmetoder f\u00f6r handels-
relaterad marknadsrisk: value-at-risk (VaR), stresstester,
k\u00e4nslighetsanalyser, parametriska metoder och Monte Carlo-
simulering.
VaR baseras p\u00e5 historiska scenarier och \u00e4r det huvudsak-
liga m\u00e5ttet f\u00f6r marknadsrisk, kompletterat med stresstester.
Nordea ber\u00e4knar VaR med hj\u00e4lp av historisk simulering. Den
aktuella portf\u00f6ljen omv\u00e4rderas utifr\u00e5n historiska dagliga f\u00f6r-
\u00e4ndringar i marknadspriser, r\u00e4ntor och andra marknadsrisk-
faktorer som observerats under de senaste 500 handelsda-
garna och som \u00f6vers\u00e4tts till f\u00f6r\u00e4ndringar i aktuella marknads-
riskfaktorer. Nordea anv\u00e4nder absoluta, relativa och blandade
\u00f6vers\u00e4ttningsmetoder f\u00f6r olika riskkategorier. Omv\u00e4rderingen
av den aktuella portf\u00f6ljen g\u00f6rs f\u00f6r varje innehav med hj\u00e4lp av
antingen linj\u00e4r approximering eller fullst\u00e4ndig omv\u00e4rdering,
beroende p\u00e5 innehavets art.
Parametriska metoder anv\u00e4nds f\u00f6r att m\u00e4ta risken f\u00f6r
aktieh\u00e4ndelser, inklusive fallissemang g\u00e4llande aktierelate-
rade innehav (en s\u00e4rskild typ av aktierisk).
Monte Carlo-simulering anv\u00e4nds i modellen f\u00f6r kapitalkrav
f\u00f6r ytterligare risk (incremental risk measure) och modellen
f\u00f6r samlat riskkapitalkrav (comprehensive risk measure) f\u00f6r
att m\u00e4ta risken f\u00f6r fallissemang och f\u00f6rs\u00e4mrad kreditkvalitet.
Modellerna f\u00f6r VaR, VaR med stresscenario, aktieh\u00e4ndelse-
risk, kapitalkrav f\u00f6r ytterligare risk och samlat riskkapitalkrav
godk\u00e4nns av Nordeas tillsynsmyndighet, Europeiska central-
banken (ECB), f\u00f6r anv\u00e4ndning vid ber\u00e4kning av kapitalbas- krav f\u00f6r marknadsrisk med hj\u00e4lp av interna modeller. Samma modeller, med samma kalibrering och inst\u00e4llningar som f\u00f6r kapitalkravet enligt regelverket, anv\u00e4nds f\u00f6r den interna risk- hanteringen. Schablonmetoden anv\u00e4nds f\u00f6r att ber\u00e4kna marknadsrisker som inte omfattas av de interna modellerna. Hit h\u00f6r exempel- vis risker avseende r\u00e5varurelaterade produkter, specifik risk f\u00f6r bostads- och statsobligationer, f\u00f6retagscertifikat, hybrid- instrument och kreditspreadoptioner. Vidare anv\u00e4nds schablon metoden f\u00f6r ber\u00e4kning av aktie- risk avseende strukturerade eget kapitalinstrument och pri- m\u00e4r- och supplement\u00e4rkapitalobligationer. R\u00e4nterisken i \u00f6vrig verksamhet m\u00e4ts, kontrolleras och han- teras med hj\u00e4lp av tre viktiga m\u00e5tt: \u2022 risk avseende ekonomiskt v\u00e4rde \u2022 r\u00e4ntenettorisk \u2022 f\u00f6rlustrisk vid stresstest av verkligt v\u00e4rde. De tre olika riskm\u00e5tten anv\u00e4nds f\u00f6r att bed\u00f6ma olika aspekter av hur r\u00e4nterisken yttrar sig. M\u00e5tten beskrivs n\u00e4rmare nedan. Stresstester g\u00e4llande ekonomiskt v\u00e4rde (EV) av eget kapi- tal tar h\u00e4nsyn till f\u00f6r\u00e4ndringen i ekonomiskt v\u00e4rde p\u00e5 till- g\u00e5ngar, skulder och r\u00e4nteb\u00e4rande derivatinstrument i \u00f6vrig verksamhet till f\u00f6ljd av r\u00e4ntef\u00f6r\u00e4ndringar, oberoende av redo- visningsm\u00e4ssig klassificering och utan avseende p\u00e5 kredits- preadar och aff\u00e4rsmarginaler. Modellber\u00e4kningen g\u00f6rs uti- fr\u00e5n en balansr\u00e4kning under avveckling och omfattar beteen- demodellering f\u00f6r all inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid och f\u00f6rtidsinbetalningar. M\u00e5ttet r\u00e4ntenettorisk (net interest income, NII) visar f\u00f6r- \u00e4ndringen i r\u00e4ntenettot, i f\u00f6rh\u00e5llande till ett grundscenario, p\u00e5 ett \u00e5rs sikt. Modellen har ett antagande om en konstant balansr\u00e4kning, implicita terminsr\u00e4ntor och beteendemodel- lering f\u00f6r inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid och f\u00f6rtidsinbetal- ningar. Riskm\u00e5ttet f\u00f6rlust vid stresstest av verkligt v\u00e4rde (fair value stress loss, FVSL) tar h\u00e4nsyn till den potentiella omv\u00e4rderings- risken avseende positioner som redovisas till verkligt v\u00e4rde. EV-, NII- och FVSL-k\u00e4nsligheter m\u00e4ts med hj\u00e4lp av interna scenarier som fastst\u00e4llts enligt ramverket f\u00f6r risktolerans. Exponeringslimiten m\u00e4ts mot det v\u00e4rsta utfallet fr\u00e5n de interna scenarierna enligt ramverket f\u00f6r risktolerans. Risktole- ransscenarierna kalibreras f\u00f6r att spegla allvarliga men rim- liga h\u00e4ndelser och ska pr\u00f6va specifika exponeringar som finns eller kan finnas enligt godk\u00e4nt mandat. Scenarierna samordnas f\u00f6r risktyperna EV, NII och FVSL. Risktoleransscenarierna f\u00f6r FVSL anv\u00e4nds f\u00f6r portf\u00f6ljerna i b\u00e5de \u00f6vrig verksamhet och handelslagret, och styrelsens risk- toleranslimit omfattar den kombinerade effekten. FVSL-m\u00e5ttet kontrolleras dagligen. Flera EV-riskscenarier ber\u00e4knas dagli- gen som ledningsinformation, och fullst\u00e4ndiga ber\u00e4kningar och uppf\u00f6ljningar mot risktoleranslimiter g\u00f6rs m\u00e5nadsvis. NII- och resultatriskm\u00e5tten kontrolleras varje m\u00e5nad. Ber\u00e4kningen av r\u00e4nterisken i \u00f6vrig verksamhet \u00e4r beroende av viktiga antaganden i modellerna. De mest v\u00e4sentliga anta- gandena avser beteendemodelleringen f\u00f6r b\u00e5de tillg\u00e5ngar och skulder. De olika beteenden som Nordeas l\u00e5nekunder kan uppvisa i fr\u00e5ga om f\u00f6rtidsinl\u00f6sen av l\u00e5n bed\u00f6ms med hj\u00e4lp av modeller f\u00f6r f\u00f6rtidsinl\u00f6sen. P\u00e5 skuldsidan har Nordea m\u00f6jlig- het att \u00e4ndra inl\u00e5ningsr\u00e4ntan, och kunderna har m\u00f6jlighet att n\u00e4r som helst ta ut inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid. B\u00e5da dessa m\u00f6jligheter bed\u00f6ms med hj\u00e4lp av modeller f\u00f6r inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid. Ber\u00e4kningarna g\u00f6rs utifr\u00e5n historiska genom- snitt f\u00f6r de viktigaste tillg\u00e5ngs- och skuldklasserna. Tillg\u00e5ngar och skulder grupperas utifr\u00e5n viktiga egenskaper s\u00e5som pro- dukttyp, region och kundsegment. Antagandena grundas p\u00e5 historiska v\u00e4rden. Modellernas tillf\u00f6rlitlighet s\u00e4kerst\u00e4lls genom regelbundna tester i efterhand och modellkontroller av b\u00e5de modeller f\u00f6r f\u00f6rtidsinl\u00f6sen och modeller f\u00f6r inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid. Kapitalallokeringarna f\u00f6r r\u00e4nterisken i \u00f6vrig verksamhet enligt pelare 2 har tv\u00e5 komponenter: verkligt v\u00e4rde-risk och r\u00e4ntenettorisk. Verkligt v\u00e4rde-risken avser effekten p\u00e5 Nordeas egna kapital till f\u00f6ljd av negativa f\u00f6r\u00e4ndringar i m\u00e5natliga omv\u00e4rderingarna av v\u00e4rdet p\u00e5 positioner redovi- sade till verkligt v\u00e4rde via antingen resultatr\u00e4kningen eller \u00f6vrigt totalresultat. R\u00e4ntenettorisken visar effekten av r\u00e4nte- f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 den framtida l\u00f6nsamheten, m\u00e4tt som modell- ber\u00e4knade f\u00f6r\u00e4ndringar i r\u00e4ntenettot, och hur detta p\u00e5verkar niv\u00e5n p\u00e5 de interna kapitalbuffertarna. Nordea \u00e4r exponerat f\u00f6r strukturell valutarisk, vilket defi- nieras som bristande \u00f6verensst\u00e4mmelse i valutasammans\u00e4tt- ningen mellan k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalet och riskexponeringsbe- loppen. K\u00e4rnprim\u00e4rkapitalet har huvudsakligen euro som valuta. De enda st\u00f6rre beloppen i andra valutor \u00e4n euro avser hypoteksdotterf\u00f6retagen. Valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar kan d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5verka Nordeas k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelation negativt. 4.4 Marknadsriskanalys Marknadsrisken i Nordeas handelslager redovisas i tabellen nedan. Marknadsrisken (VaR) uppgick i genomsnitt till 32,8 mn euro under 2023 (31,5 mn euro i genomsnitt 2022), och drevs fr\u00e4mst av r\u00e4nterisk. Genomsnittligt VaR med stresscenario uppgick till 44,1 mn euro under 2023 (44,9 mn euro i genom- snitt 2022). Den h\u00f6gsta VaR-siffran noterades under tredje kvartalet, och f\u00f6r VaR med stresscenario under f\u00f6rsta kvarta- let. VaR och VaR med stresscenario p\u00e5verkas fr\u00e4mst av mark- nadsrisken i norra Europa och Norden. Kapitalkravet vid ytterligare risk (IRC) var vid utg\u00e5ngen av 2023 h\u00f6gre \u00e4n vid utg\u00e5ngen av 2022. B\u00e5de den l\u00e4gsta och h\u00f6gsta exponeringen var under f\u00f6rsta kvartalet 2023. Genom- snittligt IRC minskade avsev\u00e4rt j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r. Det samlade riskkapitalkravet (CRC) var vid utg\u00e5ngen av 2023 betydligt l\u00e4gre \u00e4n vid utg\u00e5ngen av 2022. B\u00e5de den l\u00e4g- sta och h\u00f6gsta exponeringen var under fj\u00e4rde kvartalet 2023. Genomsnittligt CRC f\u00f6r 2023 minskade j\u00e4mf\u00f6rt med 2022.
Marknadsrisk i handelslagret
Mn euro
31 dec 2023
2023 h\u00f6gst
2023 l\u00e4gst
2023 snitt
Samlad VaR
33
60
19
33
R\u00e4nterisk
33
60
19
33
Aktierisk
3
6
2
4
Kreditspreadrisk
5
13
2
5
Valutarisk
1
7
1
2
Inflationsrisk
4
5
1
4
Diversifieringseffekt
30
42
18
30
Samlad VaR, stresscenario
55
62
34
44
Kapitalkrav vid ytterligare risk (IRC)
10
21
6
10
Samlat riskkapitalkrav (CRC)
8
36
8
20
1
1) Aktieh\u00e4ndelserisken uppgick till 0,5 mn euro vid utg\u00e5ngen av 2023.
Marknadsrisk i \u00f6vrig verksamhet
Mn euro
31 dec 2023
2023 h\u00f6gst
2023 l\u00e4gst
2023 snitt
Samlad VaR
143
190
120
140
Marknadsrisk i handelslagret
Mn euro
31 dec 2022
2022 h\u00f6gst
2022 l\u00e4gst
2022 snitt
Samlad VaR
33
51
20
31
R\u00e4nterisk
32
50
18
31
Aktierisk
2
12
2
5
Kreditspreadrisk
7
12
3
7
Valutarisk
2
5
1
2
Inflationsrisk
2
3
1
2
Diversifieringseffekt
27
51
16
32
Samlad VaR, stresscenario
45
69
32
45
Kapitalkrav vid ytterligare risk (IRC)
9
45
7
26
Samlat riskkapitalkrav (CRC)
27
47
18
33
1
1) Aktieh\u00e4ndelserisken uppgick till 0,2 mn euro vid utg\u00e5ngen av 2022.
Marknadsrisk i \u00f6vrig verksamhet
Mn euro
31 dec 2022
2022 h\u00f6gst
2022 l\u00e4gst
2022 snitt
Samlad VaR
123
146
43
97
Valutarisken i \u00f6vrig verksamhet minskade, fr\u00e4mst till f\u00f6ljd av
l\u00e4gre l\u00e5nga positioner i dollar och rubel.
Av de interna stresscenarier f\u00f6r verkligt v\u00e4rde som ing\u00e5r i
ramverket f\u00f6r risktolerans var det vid \u00e5rets slut scenariot
Nordic Housing Crisis som orsakade den st\u00f6rsta f\u00f6rlusten i
verkligt v\u00e4rde-delen av \u00f6vrig verksamhet, d\u00e4r potentiellt
\u00f6kade r\u00e4nteskillnader p\u00e5 nordiska hypoteksl\u00e5n och statsobli-
gationer sp\u00e4dde p\u00e5 b\u00f6rsnedg\u00e5ngen, vilket skulle ge en f\u00f6rlust
p\u00e5 473 mn euro (454 mn euro f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r) i verkligt v\u00e4rde-
delen av \u00f6vrig verksamhet. \u00d6vrig verksamhet har vanligtvis
en l\u00e5ng position i hypoteksl\u00e5n och statsobligationer i likvidi-
tetsbufferten och en l\u00e5ng position i aktier genom sina l\u00e5ng-
fristiga illikvida innehav, vilket f\u00f6rklarar f\u00f6rlusten i det h\u00e4r
v\u00e4rsta scenariot.
Den samlade marknadsrisken i handelslagret och \u00f6vrig
verksamhet h\u00e5ller sig inom Nordeas risktolerans.
4.5 Risk avseende r\u00e4ntenetto och ekonomiskt v\u00e4rde
Nordeas upplysningar om r\u00e4nterisk i \u00f6vrig verksamhet f\u00f6ljer
kraven i Pelare 3. F\u00f6r\u00e4ndringen i ekonomiskt v\u00e4rde f\u00f6r posi-
tioner i \u00f6vrig verksamhet till f\u00f6ljd av r\u00e4ntef\u00f6r\u00e4ndringar har
bed\u00f6mts i enlighet med myndigheternas sex r\u00e4ntechocksce-
narier, och r\u00e4ntenettot i \u00f6vrig verksamhet under en 12-m\u00e5na-
dersperiod har bed\u00f6mts i enlighet med de tv\u00e5 parallella f\u00f6r-
\u00e4ndringarna, som b\u00e5da definierats av Europeiska bankmyn-
digheten. Vid \u00e5rets slut uppgick den h\u00f6gsta f\u00f6rlusten i
ekonomiskt v\u00e4rde till 1 631 mn euro i \u201dparallellf\u00f6rskjutning
ned\u00e5t\u201d-scenariot och den h\u00f6gsta f\u00f6rlusten i r\u00e4ntenettot under
ett \u00e5r var 1 210 mn euro, \u00e4ven h\u00e4r i \u201dparallellf\u00f6rskjutning
ned\u00e5t\u201d-scenariot. F\u00f6r de flesta valutor inneb\u00e4r detta scenario
en r\u00e4ntenedg\u00e5ng med 200 punkter, men det kan variera mel-
lan 100 och 400 punkter beroende p\u00e5 valuta. F\u00f6r mer infor-
mation om utfallen fr\u00e5n myndigheternas olika r\u00e4ntechocksce-
narier, se Nordeakoncernens kapital- och riskhanteringsrap-
port f\u00f6r 2023 (p\u00e5 engelska).
4.6 \u00d6vrig marknadsrisk \u2013 pensionsrisk
Pensionsrisk (inklusive marknads- och livsfallsrisk) uppst\u00e5r i
samband med f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner f\u00f6r Nordeas tidi-
gare och nuvarande medarbetare. Pensionsplanernas f\u00f6rm\u00e5ga
att klara de planerade pensionsutbetalningarna uppr\u00e4tth\u00e5lls
genom placeringar och l\u00f6pande inbetalning till planerna.
Som pensionsrisker r\u00e4knas stigande v\u00e4rde p\u00e5 skulderna
eller sjunkande v\u00e4rde p\u00e5 tillg\u00e5ngarna. Dessa risker rapporte-
ras och f\u00f6ljs upp regelbundet och innefattar \u00e4ven olika del-
komponenter av marknadsrisken, till exempel r\u00e4nte-, infla-
tions-, kreditspread-, fastighets- och aktierisk. I syfte att
begr\u00e4nsa Nordeas risker finns limiter f\u00f6r potentiella f\u00f6rluster
under allvarliga men rimliga stressh\u00e4ndelser och limiter f\u00f6r
kapitalutnyttjande. Dessutom g\u00f6rs regelbundna granskningar
av planernas strategiska tillg\u00e5ngsf\u00f6rdelning f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla
att placeringsinriktningen speglar Nordeas risktolerans. F\u00f6r
ytterligare information, se not K8.2.
5. Operativ risk
Operativ risk definieras i Nordea som risken f\u00f6r f\u00f6rlust till
f\u00f6ljd av brister eller fel h\u00e4nf\u00f6rliga till interna processer, eller
till m\u00e4nniskor, system eller externa h\u00e4ndelser, och innefattar
legal risk.
Operativa risker finns i all verksamhet i Nordea. Chefer i hela
Nordea ansvarar f\u00f6r de operativa riskerna inom ramen f\u00f6r sina
befogenheter, och f\u00f6r att hantera dessa risker inom den riskto-
lerans som anges i ramverket f\u00f6r hantering av operativ risk.
Kontrollfunktioner f\u00f6r operativ risk inom Group Risk (GR)
utg\u00f6r den andra f\u00f6rsvarslinjen f\u00f6r kontroll av operativ risk
generellt och ansvarar f\u00f6r att ta fram och underh\u00e5lla det
\u00f6vergripande ramverket f\u00f6r hantering av operativ risk samt
f\u00f6r att \u00f6vervaka och kontrollera den f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjens
hantering av operativ risk. De oberoende kontrollfunktionerna
ansvarar f\u00f6r att \u00f6vervaka och s\u00e4kerst\u00e4lla att de operativa ris-
kerna identifieras, bed\u00f6ms och begr\u00e4nsas p\u00e5 l\u00e4mpligt s\u00e4tt,
samt f\u00f6r att f\u00f6lja upp riskniv\u00e5n mot risktoleransen och
bed\u00f6ma l\u00e4mpligheten och effektiviteten i ramverket f\u00f6r han-
tering av operativ risk liksom ramverkets inf\u00f6rande.
Fokusomr\u00e5dena f\u00f6r kontrollarbetet beslutas i en \u00e5rlig pla-
nering som omfattar aff\u00e4rsomr\u00e5den, viktiga riskomr\u00e5den och
operativa riskprocesser. GR ansvarar f\u00f6r att regelbundet ta
fram rapporter om alla v\u00e4sentliga risker, inklusive utnyttjad
del av risktoleranserna och incidenter, och skicka dessa till
Chief Risk Officer, som sedan rapporterar till koncernchefen i
koncernledningen, koncernstyrelsen och ber\u00f6rda kommitt\u00e9er.
Nordea har under \u00e5ret noga bevakat det geopolitiska l\u00e4get
i exempelvis Ukraina och forts\u00e4tter att g\u00f6ra det. Under hela
\u00e5ret noterades en f\u00f6rh\u00f6jd hotniv\u00e5 f\u00f6r cybers\u00e4kerhet och f\u00f6r
fysisk s\u00e4kerhet i hela Norden. Nordea vidtog \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att
hantera den \u00f6kade risken.
Riskf\u00f6rklaringen f\u00f6r operativ risk fastst\u00e4ller f\u00f6ljande:
\u2022 operativ risk som \u00f6verskrider risktoleransen och effektiv
riskhantering
\u2022 totala f\u00f6rlustbelopp fr\u00e5n incidenter samt antal intr\u00e4ffade
f\u00f6rlusth\u00e4ndelser.
5.1 Hantering av operativ risk
Hanteringen av operativ risk innefattar allt som syftar till att
identifiera, bed\u00f6ma och m\u00e4ta, reagera p\u00e5 och begr\u00e4nsa, kon-
trollera och f\u00f6lja upp samt rapportera risker. F\u00f6r riskhante-
ringen finns ett antal st\u00f6dprocesser, bland annat f\u00f6r utv\u00e4rde-
ring av risker och kontroller i den egna verksamheten, risk-
hantering och godk\u00e4nnande vid f\u00f6r\u00e4ndringar, hantering av
brister, incidenthantering, scenarioanalys, kontinuitets- och
krishantering, hantering av informationss\u00e4kerhet, hantering
av teknik- och datarisker, hantering av tredjepartsrisker, sprid-
ning av f\u00f6rs\u00e4kringsrisker samt s\u00e4rskilt viktiga operativa pro-
cesser.
Vissa av dessa processer beskrivs nedan och mer informa-
tion om processer f\u00f6r hantering och kontroll av operativa ris-
ker finns i avsnittet Operational and Compliance Risk i
Nordeas kapital- och riskhanteringsrapport f\u00f6r 2023 (Capital
and Risk Management Report 2023) som publiceras i enlighet
med kapitalt\u00e4ckningsf\u00f6rordningen (CRR).
Utv\u00e4rdering av risker och kontroller
i den egna verksamheten
Processen f\u00f6r utv\u00e4rdering av risker och kontroller i den egna
verksamheten ska s\u00e4kerst\u00e4lla en \u00f6versikt och bed\u00f6mning av
de operativa riskerna och regelefterlevnadsriskerna i hela
Nordea. Processen \u00f6kar riskmedvetenheten och g\u00f6r det m\u00f6j-
ligt att dels effektivt bed\u00f6ma, kontrollera och begr\u00e4nsa de ris-
ker som identifierats. Utv\u00e4rderingen av risker och kontroller i
den egna verksamheten och resultatet fr\u00e5n processen utg\u00f6r
ocks\u00e5 underlag f\u00f6r riskrapporteringen i Nordea.
Riskhantering och godk\u00e4nnande vid f\u00f6r\u00e4ndringar
Processen f\u00f6r riskhantering och godk\u00e4nnande vid f\u00f6r\u00e4nd-
ringar ska s\u00e4kerst\u00e4lla k\u00e4nnedom om de risker som uppst\u00e5r i
samband med en f\u00f6r\u00e4ndring, och att riskerna hanteras i enlig-
het med Nordeas ramverk f\u00f6r risktolerans innan en f\u00f6r\u00e4nd-
ring godk\u00e4nns eller genomf\u00f6rs.
Processen f\u00f6r riskhantering och godk\u00e4nnande vid f\u00f6r\u00e4nd-
ringar ska anv\u00e4ndas f\u00f6r alla typer av relevanta f\u00f6r\u00e4ndrings-
och utvecklingsinitiativ som r\u00f6r bland annat nya eller f\u00f6r\u00e4nd-
rade processer, organisationsf\u00f6r\u00e4ndringar, f\u00f6r\u00e4ndringar i
informations- och kommunikationsteknik, nya uppdragsavtal
och exceptionella transaktioner.
Hantering av brister
Brister definieras som svagheter i kontrollmilj\u00f6n, dvs. fel och/
eller kvalitetsbrister inom den interna kontrollmilj\u00f6n f\u00f6r risk-
hantering. Vid uppt\u00e4ckt av s\u00e5dana svagheter m\u00e5ste de rap-
porteras som brister. Ramverket f\u00f6r hantering av brister best\u00e5r
av flera processer i alla tre f\u00f6rsvarslinjerna som identifieras i
olika riskhanteringsprocesser, och syftar sammantaget till att
hantera och \u00e5tg\u00e4rda brister.
Incidenthantering
Ramverket f\u00f6r incidenthantering ska s\u00e4kerst\u00e4lla att uppt\u00e4ckta
incidenter hanteras och rapporteras p\u00e5 l\u00e4mpligt s\u00e4tt f\u00f6r att
minimera konsekvenserna f\u00f6r Nordea och dess kunder, f\u00f6rhin-
dra att de h\u00e4nder igen samt minska konsekvenserna av fram-
tida incidenter. Incidenter bed\u00f6ms omedelbart f\u00f6r att fastst\u00e4lla
hur allvarliga de \u00e4r. Beroende p\u00e5 vilken typ av incident det r\u00f6r
sig om och hur allvarlig den \u00e4r, st\u00e4lls olika krav p\u00e5 vilka intres-
senter som ska involveras och eventuell extern rapportering,
bland annat incidentrapportering till ber\u00f6rda myndigheter.
Scenarioanalys
Scenarioanalys g\u00f6rs f\u00f6r att identifiera och bed\u00f6ma operativa
risker och regelefterlevnadsrisker med potentiellt allvarliga
finansiella eller icke-finansiella konsekvenser men l\u00e5g sanno-
likhet (s\u00e5 kallade \u201dsvansrisker\u201d), genom att analysera ett stort
antal interna och externa h\u00e4ndelser och indikatorer. Genom att
analysera dessa risker f\u00e5r vi b\u00e4ttre kunskap om de viktigaste
effekterna av \u2013 och b\u00e4ttre beredskap inf\u00f6r \u2013 ovanliga riskh\u00e4n-
delser om de skulle uppst\u00e5, och kan identifiera och \u00e5tg\u00e4rda
eventuella brister i Nordeas kontroll.
Kontinuitets- och krishantering
Ramverket f\u00f6r kontinuitets- och krishantering ska s\u00e4kerst\u00e4lla
Nordeas kapacitet att hantera extraordin\u00e4ra h\u00e4ndelser och kri-
ser samt s\u00e4kra \u00e5terst\u00e4llning och fortsatt leverans av priorite-
rade produkter, tj\u00e4nster och processer till i f\u00f6rv\u00e4g fastst\u00e4llda
godtagbara niv\u00e5er. Extraordin\u00e4ra h\u00e4ndelser och kriser eskale-
ras efter relevans och inom rimlig tid, och \u00e5tg\u00e4rder vidtas
enligt en i f\u00f6rv\u00e4g fastst\u00e4lld struktur. Kapaciteten kontrolleras
genom att testa de fastst\u00e4llda planerna och \u00f6va organisatio-
nen f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla fullgott skydd f\u00f6r Nordeas resurser (dvs.
personal, lokaler, teknik och information), leveranskedja,
ber\u00f6rda parter och anseende, innan en st\u00f6rning/incident
intr\u00e4ffar. H\u00e4r ing\u00e5r ocks\u00e5 att se till att roller och ansvarsomr\u00e5-
den \u00e4r tydliga, k\u00e4nda och kommunicerade till alla inblandade.
Hantering av tredjepartsrisker
Hanteringen av tredjepartsrisker ska s\u00e4kerst\u00e4lla att risker
h\u00e4nf\u00f6rliga till tredje part och deras verksamhet, bland annat
uppdragsavtal, identifieras, bed\u00f6ms och begr\u00e4nsas p\u00e5 l\u00e4mp-
ligt s\u00e4tt innan avtal med dessa ing\u00e5s, under avtalstiden och
n\u00e4r avtalet ska avslutas. Hanteringen av tredjepartsrisker
s\u00e4kerst\u00e4ller att risker h\u00e4nf\u00f6rliga till tredje part och deras
verksamhet h\u00e5lls inom g\u00e4llande risktolerans och risklimiter.
Hantering av risker i informations-
och kommunikationsteknik
Hanteringen av risker i informations- och kommunikations-
teknik ska s\u00e4kerst\u00e4lla att risker h\u00e4nf\u00f6rliga till informations-
och kommunikationsteknik och datahantering identifieras,
bed\u00f6ms och hanteras.
Nordea har ett informationss\u00e4kerhetssystem f\u00f6r att upp-
r\u00e4tth\u00e5lla principerna och kraven f\u00f6r informationss\u00e4kerhet. Det
\u00f6vergripande syftet \u00e4r att uppr\u00e4tth\u00e5lla sekretess, integritet
och tillg\u00e4nglighet f\u00f6r Nordeas information, och information
som anf\u00f6rtrotts Nordea, genom att till\u00e4mpa en riskbaserad
metod.
Cybers\u00e4kerhet
Genom att inf\u00f6ra nya tekniker och unders\u00f6ka nya s\u00e4tt att
g\u00f6ra aff\u00e4rer och h\u00e5lla kontakt med kunderna \u00f6kar bankernas
utsatthet. Samtidigt blir de ligor som utg\u00f6r ett cyberhot allt
b\u00e4ttre organiserade, mer p\u00e5hittiga och mer erfarna. H\u00e4r finns
ocks\u00e5 en klar obalans d\u00e4r bankerna m\u00e5ste skydda samtliga
tillg\u00e5ngar, medan de som sysslar med cyberhot endast beh\u00f6-
ver hitta en enda s\u00e5rbarhet. Tillsammans utg\u00f6r dessa faktorer
en st\u00f6rre risk \u00e4n n\u00e5gonsin tidigare f\u00f6r banksektorn.
I den normala verksamheten fokuserar Nordea inte bara p\u00e5
att uppr\u00e4tth\u00e5lla effektiva grundl\u00e4ggande informationss\u00e4ker-
hetskontroller, utan ocks\u00e5 p\u00e5 att f\u00f6rb\u00e4ttra sitt cyberf\u00f6rsvar
med nya verktyg och funktioner f\u00f6r s\u00e4kerhet, uppt\u00e4ckt och
respons. Nordea utvecklar innovativa s\u00e4kerhetsrutiner f\u00f6r att
m\u00f6ta nya aff\u00e4rsbehov, s\u00e5som p\u00e5litliga mobilbanksappar och
proaktiv support till kunder f\u00f6r att uppt\u00e4cka och f\u00f6rhindra
bedr\u00e4gerier. Nordea utvecklar sina informationss\u00e4kerhetsruti-
ner utifr\u00e5n branschpraxis, s\u00e5som standarderna i ISO 27000-
serien och de ramverk som tillhandah\u00e5lls av National Institute
of Standards and Technology (NIST) i USA. Dessutom m\u00e5ste
Nordea f\u00f6lja lagstiftningen i finanssektorn, till exempel Euro-
peiska bankmyndighetens riktlinjer och annan europeisk lag-
stiftning som inneh\u00e5ller s\u00e4rskilda krav g\u00e4llande informations-
s\u00e4kerhet.
Som svar p\u00e5 det \u00f6kade cyberhotet till f\u00f6ljd av det p\u00e5g\u00e5-
ende kriget i Ukraina har Nordea f\u00f6rst\u00e4rkt vissa kontroller och
vidtagit en rad olika taktiska \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att ytterligare f\u00f6r-
b\u00e4ttra sin cybers\u00e4kerhet. Nordea har ocks\u00e5 inlett samarbeten
med bland annat statliga organisationer, brottsbek\u00e4mpande
myndigheter, n\u00e4tverk f\u00f6r underr\u00e4ttelser och andra banker, f\u00f6r
att dela information och erfarenheter.
S\u00e4rskilt viktiga operativa processer
Syftet med processen f\u00f6r s\u00e4rskilt viktiga operativa processer
(SiOP) \u00e4r att s\u00e4kerst\u00e4lla att dessa processer identifieras och
dokumenteras f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att risker och kontroller i de
viktigaste processerna bed\u00f6ms och hanteras s\u00e5 att de kan
fortg\u00e5 som avsett. Detta innefattar att se till att Nordeas kun-
der erbjuds produkter och tj\u00e4nster p\u00e5 ett korrekt, tryggt och
punktligt s\u00e4tt.
5.2 Hantering av risker i den finansiella rapporteringen
Risk i den finansiella rapporteringen definieras som risken f\u00f6r
felaktigheter eller brister i den finansiella rapporteringen, den
lagstadgade rapporteringen, l\u00e4mnade upplysningar, skatte-
rapportering, ledningsrapportering och redovisning av ESG-
upplysningar. Det finns ett internt kontrollsystem f\u00f6r hante-
ring av risker i den finansiella rapporteringen. Systemet ger
en struktur och inneh\u00e5ller standarder f\u00f6r hur den interna kon-
trollen av den finansiella rapporteringen ska utformas, sk\u00f6tas
och utv\u00e4rderas i hela koncernen. Det \u00e4r genom det h\u00e4r syste-
met som ledningen ger sin f\u00f6rs\u00e4kran p\u00e5 de finansiella rappor-
terna. Group Risk \u00e4r kontrollfunktionen f\u00f6r risker i den finan-
siella rapporteringen och ansvarar f\u00f6r den oberoende uppf\u00f6lj-
ningen och kontrollen av riskerna och koncernens inf\u00f6rande
av ramverket. Funktionen rapporterar till revisionskommitt\u00e9n
(BAC) varje kvartal.
6. Regelefterlevnadsrisk
Nordea definierar regelefterlevnadsrisk som risken att inte
lyckas efterleva g\u00e4llande lagar och motsvarande interna
best\u00e4mmelser. Hanteringen av regelefterlevnadsrisk styrs av
Nordeas riskf\u00f6rklaring f\u00f6r regelefterlevnadsrisk, som ocks\u00e5
anger vilka krav som g\u00e4ller f\u00f6r begr\u00e4nsningen av regelefter-
levnadsrisk. Medarbetare i hela Nordea ansvarar f\u00f6r regelef-
terlevnadsriskerna inom ramen f\u00f6r sina befogenheter och f\u00f6r
att hantera dessa risker i enlighet med ramverket f\u00f6r hante-
ring av regelefterlevnadsrisk. Group Compliance \u00e4r Nordeas
oberoende regelefterlevnadsfunktion i den andra f\u00f6rsvarslin-
jen och ansvarar f\u00f6r att utveckla och underh\u00e5lla ramverket
samt v\u00e4gleda verksamheten i deras inf\u00f6rande och till\u00e4mpning
av ramverket.
Aktiviteterna p\u00e5 regelefterlevnadsomr\u00e5det presenteras f\u00f6r
Nordeas koncernchef och styrelse i form av en \u00e5rlig plan f\u00f6r
regelefterlevnad. Den \u00e5rliga planen f\u00f6r regelefterlevnad inne-
h\u00e5ller en \u00f6versikt \u00f6ver Nordeas aktiviteter p\u00e5 omr\u00e5det, inklu-
sive Group Compliances \u00f6vergripande strategi f\u00f6r viktiga risk-
omr\u00e5den. Planen utg\u00f6rs av detaljerade planer f\u00f6r aff\u00e4rsomr\u00e5-
den, koncernfunktioner, konsoliderade dotterf\u00f6retag och
filialer, och f\u00f6r respektive riskomr\u00e5de. Group Compliance
ansvarar ocks\u00e5 f\u00f6r den l\u00f6pande rapporteringen av sina planer
till koncernstyrelsen, koncernchefen i koncernledningen, fili-
alledningen och ber\u00f6rda kommitt\u00e9er, minst en g\u00e5ng per kvar-
tal.
Det os\u00e4kra geopolitiska och makroekonomiska l\u00e4get har
lett till den h\u00f6gsta inflationen och det h\u00f6gsta r\u00e4ntel\u00e4get p\u00e5
\u00f6ver ett \u00e5rtionde. \u00c4ven om inflationen minskade p\u00e5 Nordeas
marknader under andra halv\u00e5ret 2023 kommer det h\u00f6gre r\u00e4n-
tel\u00e4get sannolikt att dr\u00f6ja sig kvar l\u00e4ngre. Den sammantagna
effekten av h\u00f6gre konsumentpriser och \u00f6kade kreditkostna-
der kan komma att p\u00e5verka hush\u00e5llens och f\u00f6retagens eko-
nomi negativt. Med h\u00e4nsyn till de allt st\u00f6rre utmaningarna f\u00f6r
en del av kunderna, forts\u00e4tter Nordea att se \u00f6ver sina proces-
ser f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla en korrekt bed\u00f6mning av erbjudna pro-
dukter med avseende p\u00e5 l\u00e4mplighet och \u00f6verkomliga priser
f\u00f6r samtliga kundsegment. Under 2023 var kundernas
intresse f\u00f6r och efterfr\u00e5gan p\u00e5 ESG-relaterade produkter sta-
bil, samtidigt som praxis p\u00e5 marknaden utvecklades ytterli-
gare. Nordea har \u00e4ven inf\u00f6rt MiFID II-kraven om h\u00e5llbarhets-
preferenser i sin placeringsr\u00e5dgivning och hj\u00e4lper aktivt sina
kunder att anpassa placeringsstrategierna utifr\u00e5n deras h\u00e5ll-
barhetspreferenser.
6.1 Etiska riktlinjer
Nordeas etiska riktlinjer beskriver de \u00f6vergripande aff\u00e4rse-
tiska principerna f\u00f6r hur Nordea ska behandla sina kunder
och hur medarbetarna f\u00f6rv\u00e4ntas agera. De ligger till grund f\u00f6r
Nordeas kultur och sl\u00e5r fast hur banken ska agera inom omr\u00e5-
den som exempelvis milj\u00f6h\u00e4nsyn, arbetsvillkor, m\u00e4nskliga r\u00e4t-
tigheter, r\u00e4tten till integritet, r\u00e4ttvis konkurrens samt bek\u00e4mp-
ning av mutor och korruption. Nordeas etiska riktlinjer gran-
skas en g\u00e5ng om \u00e5ret och uppdaterades senast i juni 2023.
Uppf\u00f6ljningen av hur riktlinjerna efterlevs sker genom regel-
bunden \u00f6vervakning och \u00e5rlig rapportering till relevanta kon-
cernkommitt\u00e9er, koncernchef samt styrelsen. Alla medarbe-
tare ska varje \u00e5r genomg\u00e5 en utbildning om de etiska riktlin-
jerna, som en del av deras \u201dlicence to work\u201d. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt
s\u00e4kerst\u00e4lls den medvetenhet och kunskap som beh\u00f6vs om de
etiska principerna. Utbildningen 2023 innefattade bland
annat en mer detaljerad f\u00f6rdjupning kring visselbl\u00e5sning och
intressekonflikter. Under \u00e5ret slutf\u00f6rde 97,6 procent av alla
medarbetare (f\u00f6rutom tj\u00e4nstlediga/f\u00f6r\u00e4ldralediga) sin utbild-
ning om de etiska riktlinjerna.
6.2 Raise Your Concern
Nordeas funktion f\u00f6r visselbl\u00e5sning, Raise Your Concern
(RYC), s\u00e4kerst\u00e4ller att alla v\u00e5ra intressenter, s\u00e5som kunder,
partners, ber\u00f6rda samh\u00e4llsgrupper liksom v\u00e5ra egna medar-
betare, har r\u00e4tt att s\u00e4ga ifr\u00e5n och alltid kan k\u00e4nna sig trygga i
att g\u00f6ra det om de misst\u00e4nker exempelvis brott mot de
m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna eller oegentligheter s\u00e5som bedr\u00e4geri
eller ett i \u00f6vrigt bedr\u00e4gligt, o\u00e4rligt, olagligt eller oaktsamt
agerande i v\u00e5r verksamhet eller i v\u00e5ra produkter och tj\u00e4nster.
Det kan till exempel r\u00f6ra sig om n\u00e5got som strider mot lagar
och regler eller mot Nordeas interna riktlinjer, instruktioner
eller anvisningar. Rapporteringen kan g\u00f6ras muntligen eller
skriftligen, och Nordea s\u00e4kerst\u00e4ller att all rapportering hante-
ras strikt konfidentiellt. Rapportering kan g\u00f6ras i alla l\u00e4nder
d\u00e4r Nordea har verksamhet. Det g\u00e5r ocks\u00e5 att rapportera
anonymt via den elektroniska rapporteringskanalen WhistleB.
Den h\u00e4r kanalen hanteras av en extern part, \u00e4r helt skild fr\u00e5n
Nordeas \u00f6vriga IT-system och sp\u00e5rar inte IP-adresser eller
andra uppgifter som kan identifiera den som skickar ett med-
delande. \u00c4renden som rapporteras via RYC ing\u00e5r i uppf\u00f6lj-
ningen av hur v\u00e4l v\u00e5ra etiska riktlinjer efterlevs. En samman-
fattning av viktiga trender och statistik \u00f6ver \u00e4renden skickas
avpersonifierat till Chief Compliance Officer, Chief People
Officer och Chief Risk Officer, och ing\u00e5r dessutom i lednings-
rapporter och rapporter till styrelsen. Vidare g\u00f6rs regel-
bundna kvalitetskontroller av RYC-processen och -utredning-
arna och eventuella avvikelser eskaleras enligt en fastst\u00e4lld
process.
Nordea omfattas av olika lagar och regler, bland annat fr\u00e5n
Norden, EU och USA. De tillsynsmyndigheter och statliga
myndigheter som \u00f6vervakar att dessa lagar och regler efter-
levs st\u00e4ller regelbundet fr\u00e5gor kring och genomf\u00f6r utred-
ningar av Nordeas regelefterlevnad. Till de omr\u00e5den som kan
omfattas av s\u00e5dana utredningar h\u00f6r bland annat placerings-
r\u00e5dgivning, bek\u00e4mpning av penningtv\u00e4tt, handel och sank-
tionsbevakning, skatt, konkurrens, styrning samt riskhante-
ring och kontroll. Resultatet av dessa fr\u00e5gor och utredningar
har \u00e4nnu inte meddelats och tidpunkten \u00e4r oklar. Det kan d\u00e4r-
med inte uteslutas att dessa fr\u00e5gor och utredningar leder till
kritik mot banken, f\u00f6rlorat anseende, b\u00f6ter, sanktioner, tvister
och/eller st\u00e4mningar.
Inom ramen f\u00f6r den normala aff\u00e4rsverksamheten st\u00e4lls
Nordea inf\u00f6r en rad olika operativa och juridiska risker som
kan resultera i skadat anseende, b\u00f6ter, sanktioner, tvister, f\u00f6r-
luster och/eller st\u00e4mningar. H\u00e4r ing\u00e5r potentiella krav som
avser bank- och investeringstj\u00e4nster samt andra tj\u00e4nster. De
flesta krav h\u00e4nf\u00f6r sig till l\u00e5n och insolvens, olika investerings-
tj\u00e4nster, dep\u00e5tj\u00e4nster (sub-custody) och k\u00e4llskatt. Inget av de
p\u00e5g\u00e5ende kraven bed\u00f6ms medf\u00f6ra n\u00e5gon v\u00e4sentlig negativ
effekt p\u00e5 Nordea eller dess finansiella st\u00e4llning.
Mer information om viktiga processer f\u00f6r hantering och
kontroll av regelefterlevnadsrisker finns i avsnittet Operatio-
nal and Compliance Risk i Nordeas kapital- och riskhante-
ringsrapport f\u00f6r 2023 (Capital and Risk Management Report
2023) som publiceras i enlighet med kapitalt\u00e4ckningsf\u00f6rord-
ningen (CRR).
6.3 Bek\u00e4mpning av ekobrott
Nordea tar sitt ansvar gentemot samh\u00e4lle och kunder p\u00e5 stort
allvar och har under \u00e5ren byggt upp ett starkt f\u00f6rsvar som ska
f\u00f6rhindra att bankens produkter, tj\u00e4nster och system utnyttjas
f\u00f6r olagliga syften.
Nordea hanterar och \u00f6vervakar \u00e5rligen flera miljarder
transaktioner fr\u00e5n en bred kundbas. Nordea fortsatte under
2023 att f\u00f6rb\u00e4ttra sin f\u00f6rm\u00e5ga att bek\u00e4mpa ekobrott inom
omr\u00e5den s\u00e5som kundk\u00e4nnedom, transaktions\u00f6vervakning
och ekonomiska sanktioner. Nordeas n\u00e4ra samarbete med
myndigheterna fortsatte under 2023, med fortl\u00f6pande kon-
takter i alla de fyra nordiska l\u00e4nderna om olika aspekter av
Nordeas f\u00f6rebyggande arbete p\u00e5 omr\u00e5det.
Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har ett
antal l\u00e4nder och internationella organ inf\u00f6rt sanktioner.
Nordea f\u00f6ljer de sanktioner som inf\u00f6rts av EU, USA, FN och
Storbritannien. Sanktionerna innefattar f\u00f6r n\u00e4rvarande frysta
tillg\u00e5ngar, restriktioner g\u00e4llande inl\u00e5ning, ekonomiska f\u00f6rbin-
delser med vissa regioner i Ukraina, restriktioner f\u00f6r energi-
och finanssektorerna, import- och exportrestriktioner samt
flygf\u00f6rbudszoner. Som en f\u00f6ljd av g\u00e4llande sanktionsordning
och de alltmer omfattande och komplexa sanktionerna beslu-
tade Nordea under 2022 att inte bedriva n\u00e5gon aff\u00e4rsverk-
samhet relaterad till regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporiz-
jzja och Cherson i Ukraina. En liknande policy fanns redan i
fr\u00e5ga om Krim och Sevastopol. Som en f\u00f6ljd av de g\u00e4llande
sanktionerna och restriktionerna, stoppade Nordea ocks\u00e5 i
april 2022 den automatiska hanteringen av betalningar till
och fr\u00e5n Ryssland och Belarus. Dessa policybeslut forts\u00e4tter
att g\u00e4lla.
I och med att sanktionerna fortsatt begr\u00e4nsar m\u00f6jlighe-
terna att st\u00f6tta och finansiera kriget i Ukraina, s\u00f6ker s\u00e5v\u00e4l de
parter som omfattas av sanktioner som akt\u00f6rer som vill
underl\u00e4tta ett kringg\u00e5ende av sanktionerna efter nya meto-
der. Ut\u00f6ver traditionella metoder som betalningsmanipulation
(wire stripping p\u00e5 engelska) varnar myndigheterna f\u00f6r en
\u00f6kad anv\u00e4ndning av kryptovalutor och transaktioner via
tredje land som s\u00e4tt att kringg\u00e5 sanktionerna. Framf\u00f6r allt
USA och EU har identifierat vissa l\u00e4nder, s\u00e5som forna Sovjet-
republiker, Turkiet, Serbien och F\u00f6renade Arabemiraten, som
anv\u00e4nds f\u00f6r att kringg\u00e5 sanktioner med kopplingar till Ryss-
land. \u00c4ven om Nordea inte till\u00e4mpar ett generellt f\u00f6rbud mot
aktiviteter med koppling till ovan n\u00e4mnda l\u00e4nder, \u00e4r vi kon-
stant vaksamma mot risken f\u00f6r att bankens produkter och
tj\u00e4nster utnyttjas f\u00f6r att kringg\u00e5 sanktioner och forts\u00e4tter att
st\u00e4rka v\u00e5ra kontroller f\u00f6r att begr\u00e4nsa risken f\u00f6r att sanktio-
ner kringg\u00e5s.
Under 2023 \u00f6kade risken f\u00f6r b\u00e5de internationella och
inhemska terrorattacker i de nordiska l\u00e4nderna, i samband
med koranbr\u00e4nningarna och senast relaterat till kriget i Gaza.
Nordea forts\u00e4tter att st\u00e4rka sina kontroller f\u00f6r att bem\u00f6ta den
\u00f6kade risken f\u00f6r terrorismfinansiering.
I juni 2015 genomf\u00f6rde danska finansinspektionen en
utredning av hur Nordea Bank Danmark A/S f\u00f6ljt reglerna f\u00f6r
bek\u00e4mpning av penningtv\u00e4tt. Slutrapporten resulterade i kri-
tik och i enlighet med dansk administrativ praxis \u00f6verl\u00e4mna-
des \u00e4rendet till polisen f\u00f6r ytterligare utredning och eventu-
ella sanktioner. Som tidigare meddelats r\u00e4knar Nordea med
b\u00f6ter i Danmark f\u00f6r tidigare svaga processer och rutiner f\u00f6r
bek\u00e4mpning av penningtv\u00e4tt, och en avs\u00e4ttning har gjorts f\u00f6r
p\u00e5g\u00e5ende penningtv\u00e4tts\u00e4renden.
Det finns en risk att eventuella myndighetsb\u00f6ter kan bli
h\u00f6gre (eller l\u00e4gre) \u00e4n den aktuella avs\u00e4ttningen och detta
kan ocks\u00e5 p\u00e5verka Nordeas finansiella resultat. Vissa av
dessa utredningar skulle ocks\u00e5 kunna leda till st\u00e4mningar.
Givet denna os\u00e4kerhet h\u00e5ller Nordea fast vid en tillr\u00e4cklig
avs\u00e4ttningsniv\u00e5 f\u00f6r p\u00e5g\u00e5ende penningtv\u00e4ttsrelaterade
\u00e4renden samtidigt som Nordea forts\u00e4tter sin dialog med
danska myndigheter kring tidigare svagheter i arbetet
mot penningtv\u00e4tt.
Sedan 2015 har Nordea gjort betydande investeringar f\u00f6r
att \u00e5tg\u00e4rda de brister som framkommit vid utredningarna.
7. Livf\u00f6rs\u00e4kringsrisk och marknadsrisk
inom Life & Pension
F\u00f6r information om risker i Life & Pensions verksamhet, se not
K4 \"F\u00f6rs\u00e4kringsskulder\".
8. Likviditetsrisk
Nordea fortsatte under 2023 att dra nytta av sin v\u00e4l avv\u00e4gda
hantering av likviditetsrisk, med en fortsatt diversifierad och
stark finansieringsbas och en diversifierad likviditetsbuffert.
Nordea hade en stark likviditetsposition under hela \u00e5ret, trots
volatilitet p\u00e5 v\u00e4rldsmarknaden till f\u00f6ljd av geopolitisk och
makroekonomisk os\u00e4kerhet och stramare penningpolitik.
Under 2023 emitterade Nordea cirka 21,0 md euro i l\u00e5ng-
fristig skuld, exklusive l\u00e5ngfristiga bankcertifikat, danska
s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer och kapitalinstrument, varav cirka
16,8 md euro i form av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer och 4,2 md
euro i form av seniora obligationer.
Nordea uppfyllde under hela 2023 kraven g\u00e4llande likvidi-
tetst\u00e4ckningsgrad (LCR) i alla valutor tillsammans och den
stabila nettofinansieringskvoten (NSFR).
Under 2021 tog Nordea del av olika centralbanksfaciliteter
p\u00e5 nationell niv\u00e5, bland annat ECB:s riktade l\u00e5ngfristiga refi-
nansieringsprogram (TLTRO-programmen). Vid utg\u00e5ngen av
2023 hade Nordea 3 md euro utest\u00e5ende inom TLTRO III-pro-
grammet, efter de senaste \u00e5rens \u00e5terbetalningar. R\u00e4ntan lig-
ger p\u00e5 samma niv\u00e5 som r\u00e4ntan p\u00e5 inl\u00e5ningsfaciliteten och
gr\u00e4nsv\u00e4rden f\u00f6r utl\u00e5ning m\u00e5ste inte l\u00e4ngre uppfyllas.
8.1 Definition och identifiering av likviditetsrisk
Likviditetsrisk \u00e4r risken att endast kunna fullg\u00f6ra likviditets\u00e5-
taganden till \u00f6kad kostnad eller \u2013 i sista hand \u2013 inte alls
kunna fullg\u00f6ra \u00e5taganden vid f\u00f6rfall. Nordea \u00e4r exponerad f\u00f6r
likviditetsrisk inom utl\u00e5ning, placeringar, uppl\u00e5ning, \u00e5tagan-
den utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen och annan verksamhet som ger
underskott i kassafl\u00f6det. Underskott i kassafl\u00f6det kan uppst\u00e5
vid dagens slut eller under dagen.
8.2 Ledningsprinciper och kontroll
Likviditetsrisk i Nordea hanteras utifr\u00e5n tre f\u00f6rsvarslinjer:
\u2022 F\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen utg\u00f6rs av Group Treasury och aff\u00e4rs-
omr\u00e5dena. Group Treasury ansvarar f\u00f6r den dagliga hante-
ringen av koncernens likviditetspositioner, likviditetsbuffer-
tar, extern och intern finansiering, med bland annat f\u00f6r-
flyttning av kontanta medel inom koncernen, samt
internpriss\u00e4ttning.
\u2022 Den andra f\u00f6rsvarslinjen, Group Risk, ansvarar f\u00f6r en obe-
roende kontroll och pr\u00f6vning av den f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen.
\u2022 Den tredje f\u00f6rsvarslinjen utg\u00f6rs av Group Internal Audit,
som har ett oberoende kontrollansvar f\u00f6r f\u00f6rsta och andra
f\u00f6rsvarslinjen.
Styrelsen definierar risktoleransen p\u00e5 likviditetsomr\u00e5det
genom att fastst\u00e4lla gr\u00e4nsv\u00e4rden f\u00f6r olika likviditetsm\u00e5tt. Det
viktigaste m\u00e5ttet \u00e4r likviditetshorisonten under stress, som
anger risktoleransen genom att fastst\u00e4lla en \u00f6verlevnadspe-
riod p\u00e5 minst 90 dagar under Nordeaspecifika och marknads-
omfattande stresscenarier, och med definierade riskbegr\u00e4n-
sande \u00e5tg\u00e4rder.
Nordea har ramverk med limiter och kontrollm\u00e5tt f\u00f6r att
s\u00e4kerst\u00e4lla att banken h\u00e5ller sig inom olika riskparametrar,
bland annat risktoleransen.
Det finns ocks\u00e5 ett system f\u00f6r internpriss\u00e4ttning som tar
h\u00e4nsyn till att likviditet \u00e4r en knapp och dyrbar resurs. Likvidi-
teten och finansieringskostnaderna (och f\u00f6rdelarna) kvantifi-
eras och allokeras till respektive aff\u00e4rsomr\u00e5de p\u00e5 ett s\u00e4tt som
fr\u00e4mjar korrekt agerande och korrekta strategiska beslut.
8.3 Strategi f\u00f6r hantering av likviditetsrisk
Nordeas strategi f\u00f6r likviditetsriskhantering bygger p\u00e5 risk-
principer som i sin tur resulterar i olika \u00e5tg\u00e4rder, limiter och
rutiner f\u00f6r likviditetsrisk.
Hanteringen av likviditetsrisk ska s\u00e4kerst\u00e4lla att Nordea
alltid kan fullg\u00f6ra sina kassafl\u00f6des\u00e5taganden, \u00e4ven p\u00e5 intra-
dagsbasis, i alla konjunkturl\u00e4gen och under perioder av
stress. Nordea str\u00e4var efter diversifierad finansiering och f\u00f6r-
s\u00f6ker bygga upp och underh\u00e5lla relationer med investerare
f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla tillg\u00e5ng till marknaden. Nordeas breda och
diversifierade finansieringsbas speglar koncernens starka
st\u00e4llning p\u00e5 de fyra hemmamarknaderna, med en stark och
stabil kundbas inom retail och en m\u00e4ngd olika finansierings-
program. Finansieringsprogrammen \u00e4r b\u00e5de kortfristiga
(amerikanska och europeiska f\u00f6retagscertifikat, och bankcer-
tifikat) och l\u00e5ngfristiga (s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer, European/
Global Medium Term Notes) och omfattar flera olika valutor.
F\u00f6rtroende \u00e4r grundl\u00e4ggande p\u00e5 uppl\u00e5ningsmarknaden,
och d\u00e4rf\u00f6r publicerar Nordea fortl\u00f6pande information om
koncernens likviditetssituation. Vidare genomf\u00f6r Nordea
regelbundna stresstester p\u00e5 likviditetspositionen f\u00f6r att iden-
tifiera relevanta riskfaktorer. Det finns ocks\u00e5 beredskapspla-
ner f\u00f6r hantering av likviditetskriser.
8.4 M\u00e4tning av likviditetsrisk
Nordea har en likviditetsbuffert f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla finansiering
i situationer d\u00e4r koncernen \u00e4r i tvingande behov av kontanta
medel och de normala finansieringsk\u00e4llorna inte r\u00e4cker till.
Likviditetsbufferten utg\u00f6rs av h\u00f6glikvida v\u00e4rdepapper av god
kreditkvalitet som centralbankerna godtar som s\u00e4kerhet lik-
som av tillgodohavanden hos centralbanker. Dessa tillg\u00e5ngar
kan snabbt s\u00e4ljas eller anv\u00e4ndas som s\u00e4kerhet vid finansie-
ring.
Riskhanteringen \u00e4r inriktad p\u00e5 b\u00e5de kortsiktig och struktu-
rell l\u00e5ngsiktig likviditetsrisk. Likviditetsrisken begr\u00e4nsas av
styrelsen med hj\u00e4lp av m\u00e5tt f\u00f6r intern likviditetst\u00e4ckning och
likviditetshorisont under stress som anger att likviditetsbuf-
ferten ska vara tillr\u00e4cklig f\u00f6r att t\u00e4cka stora ackumulerade
utfl\u00f6den vid finansiell stress under de f\u00f6rsta nittio dagarna
om Nordea uts\u00e4tts f\u00f6r en marknadsomfattande stress lik-
nande den som m\u00e5nga banker genomgick 2007\u20132008; och en
Nordeaspecifik stress motsvarande en s\u00e4nkning av kreditbe-
tyget med tre steg. Dessa m\u00e5tt bildar underlag f\u00f6r Nordeas
tolerans i fr\u00e5ga om likviditetsrisk, och de granskas och god-
k\u00e4nns av styrelsen minst en g\u00e5ng om \u00e5ret. Likviditetsrisktole-
ransen best\u00e4ms ocks\u00e5 av kraven g\u00e4llande likviditetst\u00e4ck-
ningsgrad (LCR) och stabil nettofinansieringskvot (NSFR).
Den kortfristiga finansieringsrisken m\u00e4ts med hj\u00e4lp av LCR
och \u00e4ven genom ett riskm\u00e5tt f\u00f6r finansieringsbehovet. Det
h\u00e4r riskm\u00e5ttet visar det maximalt f\u00f6rv\u00e4ntade ackumulerade
behovet av likvida medel under de n\u00e4rmaste 30 dagarna. Ris-
ken g\u00e4llande finansieringsbehovet m\u00e4ts och begr\u00e4nsas f\u00f6r
varje enskild valuta och f\u00f6r alla valutor sammanlagt.
Den strukturella likviditetsrisken i Nordea m\u00e4ts med hj\u00e4lp
av m\u00e5nga olika m\u00e5tt, varav NSFR \u00e4r det vanligaste. NSFR
kompetteras med det internt definierade m\u00e5ttet nettobalans-
kvot av stabil uppl\u00e5ning. Dessutom f\u00f6ljs kvoten f\u00f6r utl\u00e5ning/
likviditetsriskprofil upp noga, tillsammans med Nordeas upp-
l\u00e5ningsprofil och externa kreditbetyg.
8.5 Analys av likviditetsrisk
Nordea forts\u00e4tter att ha en tydlig och konservativ likviditets-
riskprofil, med en stark uppl\u00e5ningsbas. Vid utg\u00e5ngen av 2023
uppgick utnyttjad volym i certifikatsprogrammen till 46,3 md
euro (50,9 md euro), med en genomsnittlig \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid
p\u00e5 0,3 \u00e5r (0,3 \u00e5r). Volymen i de l\u00e5ngfristiga programmen upp-
gick till 143,6 md euro (138,3 md euro), med en genomsnittlig
\u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid p\u00e5 6,1 \u00e5r (6,3 \u00e5r). Nordeas finansieringsk\u00e4l-
lor framg\u00e5r av tabellen nedan.
Likviditetsriskpositionen var fortsatt stark under hela 2023.
Likviditetshorisonten under stress var 631 dagar vid utg\u00e5ngen
av 2023 (1 095 dagar), med ett \u00e5rsgenomsnitt p\u00e5 1 059 dagar
(1 084 dagar). Koncernens nedre gr\u00e4ns \u00e4r 90 dagar.
\u00c5rsgenomsnittet f\u00f6r finansieringsbehovet uppgick till
+44,8 md euro (+51,8 md euro), att j\u00e4mf\u00f6ra med gr\u00e4nsv\u00e4rdet
som \u00e4r \u20135 md euro. Nordeas likviditetsbuffert uppgick under
2023 till mellan 99,7 md euro och 143,5 md euro (111,9 md
euro och 141,2 md euro), med ett genomsnitt p\u00e5 117,6 md euro
(126,9 md euro).
Den kombinerade likviditetst\u00e4ckningsgraden f\u00f6r Nordea-
koncernen uppgick till 165 procent vid utg\u00e5ngen av 2023
(162 procent), och \u00e5rsgenomsnittet var 157 procent (152 pro-
cent). Vid utg\u00e5ngen av 2023 uppgick LCR i euro till 231 pro-
cent (149 procent) och i dollar till 207 procent (177 procent).
\u00c5rsgenomsnittet var 174 procent (186 procent) respektive
201 procent (202 procent). Vid utg\u00e5ngen av 2023 uppgick den
stabila nettofinansieringskvoten till 118,7 procent (115,6 pro-
cent).
Finansieringsk\u00e4llor, 31 december 2023
Snitt
Typ av skuld
R\u00e4ntebas
l\u00f6ptid (\u00e5r)
Mn euro
Skulder till kreditinstitut
Kortare \u00e4n 3 m\u00e5nader
Euribor, etc.
0,1
28 446
L\u00e4ngre \u00e4n 3 m\u00e5nader
Euribor, etc.
0,7
1 059
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n
allm\u00e4nheten
Avistainl\u00e5ning
Administrativ
0,0
166 901
\u00d6vrig inl\u00e5ning
Euribor, etc.
0,2
43 161
Emitterade v\u00e4rdepapper
Bankcertificat
Euribor, etc.
0,3
33 533
F\u00f6retagscertifikat
Euribor, etc.
0,3
12 769
S\u00e4kerst\u00e4llda Fast r\u00e4nta,
hypoteksobligationer
marknads baserad
6,8
111 687
\u00d6vriga obligationsl\u00e5n
Fast r\u00e4nta,
marknadsbaserad
3,3
26 238
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde
f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster
-1 680
Derivatinstrument
30 794
\u00d6vriga icke r\u00e4nteb\u00e4rande
skulder
67 280
Efterst\u00e4llda skulder
F\u00f6rlagsl\u00e5n som ing\u00e5r Fast r\u00e4nta,
i supplement\u00e4rt kapital
marknadsbaserad
7,7
3 548
Eviga f\u00f6rlagsl\u00e5n som ing\u00e5r i Fast r\u00e4nta,
k\u00e4rn- och prim\u00e4rkapital
marknadsbaserad
2 514
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde
f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster
-341
Eget kapital
31 225
Summa
557 134
F\u00f6rs\u00e4kringsskulder
27 568
Summa, inklusive
livf\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen
584 702
Stabil nettofinansieringskvot (NSFR)
Md euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Tillg\u00e4nglig stabil finansiering
316,8
313,5
Behov av stabil finansiering
266,9
271,1
Stabil nettofinansiering
49,9
42,4
Stabil nettofinansieringskvot
118,7 %
115,6 %
1
1) I enlighet med CRR II.
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfFinancialRiskManagementExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-713": { "value": "
Riskhantering
Utifr\u00e5n sin riskhanteringspolicy har Nordea identifierat ett
antal riskkategorier och motsvarande s\u00e4kringsstrategier med
hj\u00e4lp av derivatinstrument, enligt beskrivningen i avsnitt
4 \u201dMarknadsrisk\u201d i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d.
Nordea klassificerar sin exponering f\u00f6r marknadsrisk som
antingen handelsportf\u00f6lj (handelslagret) eller icke-handels-
portf\u00f6lj (\u00f6vrig verksamhet), och dessa hanteras separat.
Handelslagret utg\u00f6rs av alla finansiella instrument som
Nordea innehar i handelssyfte eller i syfte att risks\u00e4kra instru-
ment som innehas i handelssyfte. Instrument som innehas i
handelssyfte \u00e4r de som innehas kortfristigt f\u00f6r senare f\u00f6rs\u00e4lj-
ning eller d\u00e4r avsikten \u00e4r att dra f\u00f6rdel av faktiska eller f\u00f6rv\u00e4n-
tade kortsiktiga skillnader i k\u00f6p- och s\u00e4ljkurser, eller av andra
kurs- eller r\u00e4ntef\u00f6r\u00e4ndringar.
\u00d6vrig verksamhet innefattar alla innehav utanf\u00f6r handels-
lagret. Alla s\u00e4kringar som uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsre-
dovisning hanteras som instrument inom \u00f6vrig verksamhet.
S\u00e4kringsinstrumenten och de s\u00e4krade riskerna beskrivs n\u00e4r-
mare nedan, per risk och typ av s\u00e4kringsredovisning
N\u00e4r s\u00e4kringen ing\u00e5s dokumenterar Nordea formellt hur s\u00e4k-
ringsf\u00f6rh\u00e5llandet uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning,
inklusive det ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llandet mellan den s\u00e4krade
posten och s\u00e4kringsinstrumentet, bland annat risktyp, riskhan-
teringsm\u00e5l och strategi f\u00f6r risks\u00e4kringen, samt vilken metod
som har anv\u00e4nts f\u00f6r att fortl\u00f6pande bed\u00f6ma s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llan-
dets effektivitet.
R\u00e4nterisk
Nordeas huvudsakliga aff\u00e4rsmodell g\u00e5r ut p\u00e5 att anv\u00e4nda
bankens inl\u00e5ning till att erbjuda sina kunder l\u00e5n och andra
finansieringsprodukter och skuldinstrument. R\u00e4nterisk \u00e4r den
inverkan som r\u00e4ntef\u00f6r\u00e4ndringar kan f\u00e5 p\u00e5 Nordeas margina-
ler, resultat och eget kapital. R\u00e4nterisk uppst\u00e5r genom bris-
tande \u00f6verensst\u00e4mmelse mellan r\u00e4nteb\u00e4rande tillg\u00e5ngar och
r\u00e4nteb\u00e4rande skulder.
Som en del i Nordeas riskhanteringsstrategi har styrelsen
fastst\u00e4llt limiter g\u00e4llande r\u00e4ntek\u00e4nslighet och r\u00e4nteskillnader
inom \u00f6vrig verksamhet. Dessa limiter \u00f6verensst\u00e4mmer med
Nordeas risktolerans, och Nordea anpassar sina m\u00e5l med
s\u00e4kringsredovisningen f\u00f6r att h\u00e5lla exponeringarna inom
dessa limiter. Nordea har som policy att \u00f6vervaka positioner
p\u00e5 daglig basis. F\u00f6r ytterligare information om m\u00e4tning av
risker, se avsnitt 4 \u201dMarknadsrisk\u201d i not K11 \u201dRisk- och
likviditets hantering\u201d.
F\u00f6r s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden g\u00e4llande r\u00e4nterisk \u00e4r det risken f\u00f6r
en f\u00f6r\u00e4ndring i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten till f\u00f6ljd av
f\u00f6r\u00e4ndringar i referensr\u00e4ntan som s\u00e4kras. S\u00e4kringskvoten upp-
n\u00e5s genom att matcha derivatinstrumentens nominella belopp
mot kapitalbeloppet i den s\u00e4krade posten.
I syfte att s\u00e4kra och d\u00e4rigenom hantera risken och begr\u00e4nsa
inverkan p\u00e5 Nordeas marginaler, resultat och eget kapital,
anv\u00e4nder Nordea s\u00e4kringsinstrument f\u00f6r att byta r\u00e4ntefl\u00f6den
till antingen fasta eller r\u00f6rliga r\u00e4ntor.
De riskkomponenter i s\u00e4krade poster som koncernen har
identifierat \u00e4r:
\u2022 Referensr\u00e4nterisk som en del av r\u00e4nterisken, det vill s\u00e4ga
interbankr\u00e4ntor (IBOR) som \u00e4ven innefattar nya alternativa
referensr\u00e4ntor s\u00e5som SOFR, ESTR eller SONIA. Anv\u00e4ndning
av referensr\u00e4nterisken kan inneb\u00e4ra att andra risker, till
exempel kreditrisk och likviditetsrisk, undantas fr\u00e5n
s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llandet.
\u2022 Delar av kassafl\u00f6den fr\u00e5n s\u00e4krade poster.
Referensr\u00e4ntan fastst\u00e4lls som en f\u00f6r\u00e4ndring i nuv\u00e4rdet av det
framtida kassafl\u00f6det, ber\u00e4knad med hj\u00e4lp av referensr\u00e4ntans
diskonteringskurvor. Referensr\u00e4ntan kan identifieras separat
och v\u00e4rderas p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt, och den utg\u00f6r normalt
den st\u00f6rsta delen av f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde eller
kassafl\u00f6de.
S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde
Nordea anv\u00e4nder sig av r\u00e4nte- och valutar\u00e4nteswappar f\u00f6r att
minska eller eliminera f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den
s\u00e4krade posten till f\u00f6ljd av r\u00e4nterisk.
S\u00e4krade poster utg\u00f6rs av tillg\u00e5ngar och skulder med fast
r\u00e4nta i b\u00e5de lokal och utl\u00e4ndsk valuta, till exempel l\u00e5n, skuld-
instrument i kategorin \"Verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresultat\",
inl\u00e5ning och emitterade v\u00e4rdepapper.
S\u00e4kringsinstrument utg\u00f6rs av r\u00e4nte- och valutar\u00e4nteswap-
par (den del som avser r\u00e4nterisk klassificeras som s\u00e4kring av
verkligt v\u00e4rde).
Nordea till\u00e4mpar s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 b\u00e5de mikro-
och makroniv\u00e5. P\u00e5 mikroniv\u00e5 g\u00f6rs r\u00e4ntes\u00e4kring av dels skuld-
instrument med fast r\u00e4nta i kategorin \"Verkligt v\u00e4rde via
\u00f6vrigt totalresultat\", dels emitterade v\u00e4rdepapper med fast
r\u00e4nta. P\u00e5 makroniv\u00e5 g\u00f6rs risks\u00e4kring av ut- och inl\u00e5ning, d\u00e4r
l\u00e5n med fast r\u00e4nta och tidsbunden inl\u00e5ning inledningsvis kvit-
tas mot varandra och den \u00e5terst\u00e5ende exponeringen (netto-
tillg\u00e5ng eller nettoskuld) risks\u00e4kras med en portf\u00f6lj av r\u00e4nte-
swappar f\u00f6r en viss l\u00f6ptid.
Vid test av s\u00e4kringens effektivitet anv\u00e4nder sig Nordea av b\u00e5de matchning av kritiska villkor (f\u00f6r effektivitetstest p\u00e5 f\u00f6r- hand) och regressionsanalys (f\u00f6r effektivitetstest i efterhand). Vid bed\u00f6mning i efterhand av s\u00e4kringens effektivitet v\u00e4rderar Nordea s\u00e4kringsinstrumentet till verkligt v\u00e4rde och j\u00e4mf\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringen av detta v\u00e4rde med f\u00f6r\u00e4ndringen av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 den s\u00e4krade posten. M\u00e4tning av effektiviteten g\u00f6rs p\u00e5 kumulativ basis. Ineffektiva s\u00e4kringar kan bero p\u00e5: \u2022 skillnader i tidpunkten f\u00f6r kassafl\u00f6den fr\u00e5n den s\u00e4krade posten och s\u00e4kringsinstrumentet \u2022 anv\u00e4ndning av olika r\u00e4ntekurvor f\u00f6r diskontering av den s\u00e4krade posten och s\u00e4kringsinstrumentet \u2022 effekten av f\u00f6r\u00e4ndringar i Nordeas eller en motpartskredi- trisk p\u00e5 s\u00e4kringsinstrumentets verkliga v\u00e4rde \u2022 skillnader i f\u00f6rv\u00e4ntad och faktisk f\u00f6rtidsinl\u00f6sen av l\u00e5neportf\u00f6ljen. Nordea har ett risks\u00e4kringsprogram f\u00f6r inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid och till\u00e4mpar s\u00e4kringsredovisning enligt EU:s \u201dcarve out\u201d-version av IAS 39. Beteendemodellen och de riskpara- metrar som anv\u00e4nds granskas och/eller omkalibreras tv\u00e5 g\u00e5nger om \u00e5ret. Den senaste granskningen av modellen under 2023 var inriktad p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i k\u00e4nslighet gentemot kundernas \u00e4ndrade beteende till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndringar i f\u00f6r- h\u00e5llandet mellan marknadsr\u00e4ntor och kundr\u00e4ntor i det h\u00f6gre r\u00e4ntel\u00e4get. Detta p\u00e5verkade den f\u00f6rv\u00e4ntade r\u00e4nteprofilen (modellber\u00e4knad l\u00f6ptid) f\u00f6r inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid (modellber\u00e4knad uppdelning av inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid i en r\u00e4ntek\u00e4nslig och en icke-r\u00e4ntek\u00e4nslig del). Risks\u00e4kringsmetoden grundar sig p\u00e5 en m\u00e5lbest\u00e4md risk- s\u00e4kringskvot och ett avvikelseintervall som fastst\u00e4llts av Asset & Liability Committee (ALCO) och motsvarar Nordeas riskto- leranslimit f\u00f6r r\u00e4nterisk i \u00f6vrig verksamhet. Den \u00f6vergripande s\u00e4kringsstrategin \u00e4r att uppr\u00e4tth\u00e5lla en konservativ andel inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid ut\u00f6ver den s\u00e4krade andelen. Genomsnittlig volym f\u00f6r den risks\u00e4krade andelen uppgick 2023 till 31,1 md euro (24,3 md euro). Den 31 december mot- svarade den risks\u00e4krade andelen 35,4 md euro (27,4 md euro) och s\u00e4kringskvoten var 52 procent (40 procent). Risken att of\u00f6rutsedda uttag bland bankens kunder skulle f\u00e5 betydande inverkan p\u00e5 s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden g\u00e4llande inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid, eller leda till att dessa upph\u00f6r, \u00e4r enligt Nordeas bed\u00f6mning l\u00e5g. Nordea bed\u00f6mer risken och eventu- ella effekter av uttag, som skulle kunna medf\u00f6ra att s\u00e4krings- f\u00f6rh\u00e5llandena upph\u00f6r, inom ramen f\u00f6r det omv\u00e4nda stresstestprogrammet. Tabellen nedan visar ackumulerade justeringar av verkligt v\u00e4rde fr\u00e5n fortl\u00f6pande och avslutade risks\u00e4kringar.
S\u00e4krade poster
R\u00e4nterisk 2023
R\u00e4nterisk 2022
Redovisat v\u00e4rde f\u00f6r varav ackumulerade Redovisat v\u00e4rde f\u00f6r varav ackumulerade
s\u00e4krade tillg\u00e5ngar/ justeringar av s\u00e4kring s\u00e4krade tillg\u00e5ngar/ justeringar av s\u00e4kring
Mn euro skulder av verkligt v\u00e4rde skulder av verkligt v\u00e4rde
S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde \u2013 mikroniv\u00e5
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
20 963
-1
15 893
\u2013
Tillg\u00e5ngar
20 963
-1
15 893
\u2013
Emitterade v\u00e4rdepapper
65 575
-1 680
61 063
-3 998
Efterst\u00e4llda skulder
5 393
-341
4 861
-504
Skulder
70 968
-2 021
65 924
-4 502
2 2
R\u00e4nterisk 2023
R\u00e4nterisk 2022
Redovisat v\u00e4rde f\u00f6r varav ackumulerade Redovisat v\u00e4rde f\u00f6r varav ackumulerade
s\u00e4krade tillg\u00e5ngar/ justeringar av s\u00e4kring s\u00e4krade tillg\u00e5ngar/ justeringar av s\u00e4kring
Mn euro skulder av verkligt v\u00e4rde skulder av verkligt v\u00e4rde
S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde \u2013 makroniv\u00e5
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
50 987
\u2013
67 112
\u2013
Tillg\u00e5ngar
50 987
-871
67 112
-2 116
Skulder till kreditinstitut
1 355
\u2013
4 129
\u2013
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
35 392
\u2013
27 426
\u2013
Skulder
36 747
-869
31 555
-2 175
1, 2 1, 2 1) Ackumulerade justeringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r makros\u00e4kringar redovisas under balansposten \u201dF\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer\u201d. 2) Varav 45 mn euro (53 mn euro) avser avslutade s\u00e4kringar av r\u00e4nterisk Tabellen nedan inneh\u00e5ller upplysningar om s\u00e4kringsinstrument. S\u00e4kringsinstrument Verkligt v\u00e4rde Nominellt belopp31 dec 2023, mn euro Positivt Negativt S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde R\u00e4nterisk 3 990 5 587 199 492 Verkligt v\u00e4rde Nominellt belopp31 dec 2022, mn euro Positivt Negativt S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde R\u00e4nterisk 4 899 7 514 190 844 Tabellen nedan visar de f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4k- ringsinstrument respektive s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds f\u00f6r redovisning av s\u00e4kringsineffektivitet. Dessa f\u00f6r\u00e4ndringar redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. S\u00e4kringens ineffektivitet R\u00e4nterisk Mn euro 2023 2022 S\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4kringsinstrument 1 763 -4 492 F\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds f\u00f6r redovisning av s\u00e4kringsineffektivitet -1 772 4 522 S\u00e4kringsineffektivitet redovisad i resultatr\u00e4kningen 1, 2 -9 30 1) Redovisat under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. 2) Vid upplysning av s\u00e4kringens effektivitet, har v\u00e4rdejusteringar (CVA, DVA och FFVA) inte beaktats eftersom de inte \u00e4r v\u00e4sentliga. K\u00e4llor till ineffektivitet kan exempelvis vara bristande \u00f6ver- ensst\u00e4mmelse mellan justeringsintervallen f\u00f6r swappen res- pektive referensr\u00e4ntan och det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 swappens r\u00f6rliga r\u00e4ntefl\u00f6de p\u00e5 andra dagar \u00e4n r\u00e4ntejusteringsdagen. Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar Nordea till\u00e4mpar kassafl\u00f6dess\u00e4kring vid s\u00e4kring av r\u00e4nterisk i utl\u00e5ning och uppl\u00e5ning till r\u00f6rliga r\u00e4ntor. Nordeas kassafl\u00f6dess\u00e4kring av r\u00e4nterisk avser risken f\u00f6r variation i framtida r\u00e4ntebetalningar (betalda och erh\u00e5llna) till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndringar i referensr\u00e4ntan f\u00f6r prognostiserade transaktioner och f\u00f6r redovisade finansiella tillg\u00e5ngar och skulder. Den h\u00e4r variationen i kassafl\u00f6dena risks\u00e4kras med hj\u00e4lp av r\u00e4nteswappar och valutar\u00e4nteswappar, d\u00e4r r\u00e4ntebe- talningarna byts till fast r\u00e4nta i enlighet med Nordeas policyer och riskhanteringsstrategi som i beskrivs i avsnittet \u201dMark- nadsrisk\u201d i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d. Vid m\u00e4tning i efterhand av kassafl\u00f6dess\u00e4kringarnas effek- tivitet anv\u00e4nds den hypotetiska derivatmetoden, vilket inne- b\u00e4r att f\u00f6r\u00e4ndringen i en perfekt hypotetisk swap anses mot- svara nuv\u00e4rdet av den ackumulerade f\u00f6r\u00e4ndringen i f\u00f6rv\u00e4n- tade framtida kassafl\u00f6den fr\u00e5n den s\u00e4krade transaktionen. Det hypotetiska derivatet motsvarar egenskaperna hos de s\u00e4krade posterna (l\u00e5n med r\u00f6rlig r\u00e4nta), sett till s\u00e4krad volym, r\u00e4ntejusteringsdagar och r\u00e4ntebetalningsperioder. S\u00e4kring- ens effektivitet ber\u00e4knas p\u00e5 kumulativ basis, genom att j\u00e4m- f\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ndringar i en portf\u00f6lj av r\u00e4nteswappar (s\u00e4kringsin- strument) och hypotetiska derivat. F\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rderingen av s\u00e4kringsinstrument som ing\u00e5r i effektiva s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llan- den redovisas ackumulerat i reserven f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kring- ar under eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat. De m\u00f6jliga k\u00e4llorna till ineffektivitet i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar kan normalt vara desamma som i s\u00e4kringar av verkligt v\u00e4rde (se ovan). F\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar \u00e4r emellertid risken f\u00f6r f\u00f6rtidsinl\u00f6sen mindre relevant. H\u00e4r orsakas s\u00e4kringsineffekti- viteten ist\u00e4llet huvudsakligen av f\u00f6r\u00e4ndringar i tidpunkten f\u00f6r och beloppen fr\u00e5n prognostiserade framtida kassafl\u00f6den. Tabellen nedan inneh\u00e5ller upplysningar om s\u00e4kringsinstru- ment som ing\u00e5r i r\u00e4ntes\u00e4kringar, inklusive nominellt belopp och redovisat belopp. S\u00e4kringsinstrument Verkligt v\u00e4rde Nominellt belopp31 dec 2023, mn euro Positivt Negativt Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar R\u00e4nterisk 0 16 750 Verkligt v\u00e4rde Nominellt belopp31 dec 2022, mn euro Positivt Negativt Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar R\u00e4nterisk 368 42 4 579 Tabellen nedan visar f\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4krings- instrument fr\u00e5n fortl\u00f6pande s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden, oavsett om det under \u00e5ret har skett n\u00e5gon f\u00f6r\u00e4ndring av s\u00e4kringens klassifi- cering. I tabellen presenteras ocks\u00e5 de f\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds f\u00f6r att m\u00e4ta ineffektiviteten i s\u00e4k- ringar, d\u00e4r de effektiva och ineffektiva delarna visas separat. S\u00e4kringens ineffektivitet R\u00e4nterisk Mn euro 2023 2022 Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4kringsinstrument 1 -39 F\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds f\u00f6r redovisning av s\u00e4kringsineffektivitet -1 39 S\u00e4kringsineffektivitet redovisad i resultatr\u00e4kningen 1,2 \u2013 \u2013 Vinster/f\u00f6rluster fr\u00e5n s\u00e4kringar som redovisats under \u00f6vrigt totalresultat 1 -39 1) Redovisat under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. 2) Vid upplysning av s\u00e4kringens ineffektivitet, har v\u00e4rderingsjusteringar (CVA, DVA och FFVA) inte beaktats eftersom de inte \u00e4r v\u00e4sentliga. Reserv f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kring R\u00e4nterisk Mn euro 2023 2022 Balans 1 jan -37 4 Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar: V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar 1 -39 Skatt p\u00e5 v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar 0 8 Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen 18 -13 Skatt p\u00e5 omklassificerat till resultatr\u00e4kningen -4 3 \u00d6vrigt totalresultat, netto efter skatt 15 -41 Totalresultat 15 -41 Balans 31 dec -22 -37 varav fortl\u00f6pande s\u00e4kringar f\u00f6r vilka s\u00e4kringsredovisning till\u00e4mpas -22 -37 varav s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r vilka s\u00e4kringsredovisning inte l\u00e4ngre till\u00e4mpas \u2013 \u2013
L\u00f6ptidsprofil f\u00f6r nominella belopp i s\u00e4kringsinstrument
Betalbara vid H\u00f6gst 3
31 dec 2023, mn euro anfordran
m\u00e5nader
3\u201312 m\u00e5nader
1\u20135 \u00e5r
\u00d6ver 5 \u00e5r
Summa
Instrument f\u00f6r s\u00e4kring av r\u00e4nterisk
\u2013
12 179
47 604
109 551
30 908
200 242
Summa
\u2013
12 179
47 604
109 551
30 908
200 242
Betalbara vid H\u00f6gst 3
31 dec 2022, mn euro anfordran
m\u00e5nader
3\u201312 m\u00e5nader
1\u20135 \u00e5r
\u00d6ver 5 \u00e5r
Summa
Instrument f\u00f6r s\u00e4kring av r\u00e4nterisk
\u2013
21 025
42 277
102 253
25 794
191 349
Summa
\u2013
21 025
42 277
102 253
25 794
191 349
Genomsnittlig r\u00e4nta f\u00f6r s\u00e4kringsinstrument i r\u00e4ntes\u00e4kringar Den genomsnittliga r\u00e4ntan f\u00f6r det fasta benet i instrument som s\u00e4krar r\u00e4nterisk var per 31 december 2023 2,31 procent (1,10 procent). Valutarisk Valutarisk \u00e4r risken att v\u00e4rdet p\u00e5 ett finansiellt instrument varierar till f\u00f6ljd av valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar. Valutarisken fr\u00e5n handel begr\u00e4nsas med hj\u00e4lp av en VaR- limit. Valutarisken fr\u00e5n strukturella exponeringar (enligt beskrivningen nedan) begr\u00e4nsas med hj\u00e4lp av en f\u00f6rlustlimit f\u00f6r valutakursr\u00f6relsernas effekt p\u00e5 k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelatio- nen i ett allvarligt men \u00e4nd\u00e5 m\u00f6jligt stresscenario. Se avsnitt 4 \u201dMarknadsrisk\u201d i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d. Nordeas utl\u00e5ning och uppl\u00e5ning kan vara uttryckt i l\u00e5nta- garens eller investerarens valuta. Uppl\u00e5ning, placeringar och utl\u00e5ning g\u00f6rs inte alltid i samma valuta, vilket medf\u00f6r en valu- tarisk f\u00f6r Nordea. Skillnader i exponering mot enskilda valu- tor som finns mellan olika transaktioner matchas huvudsakli- gen genom att ing\u00e5 valutar\u00e4nteswappar (f\u00f6r l\u00f6ptider under ett \u00e5r anv\u00e4nds valutaswappar/valutaterminer). Valutakompo- nenten hanteras som en kassafl\u00f6dess\u00e4kring av valutarisk och r\u00e4ntekomponenten som en verklig v\u00e4rdes\u00e4kring av r\u00e4nterisk. Dessutom \u00e4r Nordea exponerat f\u00f6r strukturell valutarisk genom sina utl\u00e4ndska verksamheter som har en annan funk- tionell valuta \u00e4n Nordeas rapporteringsvaluta euro (det vill s\u00e4ga omr\u00e4kningsrisk). Avistakursr\u00f6relser f\u00e5r Nordeas redovi- sade nettoinvesteringar i utl\u00e4ndska verksamheter att f\u00f6r\u00e4nd- ras och k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelationen att variera p\u00e5 grund av bristande valuta\u00f6verensst\u00e4mmelse mellan eget kapital och riskexponeringsbelopp (REA). Nordea till\u00e4mpar s\u00e4kringsre- dovisning vid s\u00e4kring av sina investeringar i fullt konsolide- rade utl\u00e4ndska verksamheter som har en annan funktionell valuta \u00e4n euro. F\u00f6r s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden g\u00e4llande valutarisk \u00e4r den s\u00e4k- rade posten valutakomponenten. S\u00e4kringen uppn\u00e5s genom att matcha derivatinstrumentens nominella belopp mot kapi- talbeloppet i den s\u00e4krade posten. Valutakomponenten fastst\u00e4lls som f\u00f6r\u00e4ndringen i nuv\u00e4rdet av framtida kassafl\u00f6den, ber\u00e4knad med hj\u00e4lp av valutakurvor. Valutakomponenten kan identifieras separat och v\u00e4rderas p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt, och den utg\u00f6r normalt den st\u00f6rsta delen av f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde eller kassafl\u00f6de. S\u00e4kring av kassafl\u00f6den och nettoinvesteringar S\u00e4krade poster i kassafl\u00f6dess\u00e4kringar av valutarisk utg\u00f6rs av framtida betalningar av r\u00e4nta och det nominella beloppet fr\u00e5n (1) emissioner i utl\u00e4ndsk valuta (emitterade obligationer, bankcertifikat och f\u00f6retagscertifikat) och (2) koncerninterna l\u00e5n i utl\u00e4ndsk valuta, d\u00e4r valutakurseffekten inte elimineras vid konsolidering. F\u00f6r kortare l\u00f6ptider (under ett \u00e5r) anv\u00e4nder Nordea valutaswappar/valutaterminer som s\u00e4kringsinstru- ment. F\u00f6r l\u00e4ngre l\u00f6ptider (\u00f6ver ett \u00e5r) anv\u00e4nder Nordea valu- tar\u00e4nteswappar, b\u00e5de r\u00f6rlig mot r\u00f6rlig och fast mot r\u00f6rlig, d\u00e4r den del som avser valutarisk, inklusive valutabasiseffekter, hanteras som en kassafl\u00f6des s\u00e4kring. S\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden skapas p\u00e5 mikro- eller makroniv\u00e5. F\u00f6r s\u00e4kringar av nettoinvesteringar anv\u00e4nder Nordea korta valutaswappar som s\u00e4kringsinstrument, och f\u00f6r\u00e4ndringar i avistakursen anses utg\u00f6ra den s\u00e4krade risken. Ineffektivitet i s\u00e4kringen kan uppst\u00e5 om s\u00e4kringsinstrumenten i nominella termer t\u00e4cker mer \u00e4n riskexponeringen i de utl\u00e4ndska verksamheterna. Tabellerna nedan inneh\u00e5ller upplysningar om s\u00e4kringsin- strument som ing\u00e5r i valutas\u00e4kringar, inklusive s\u00e4kringsinstru- mentens nominella och redovisade belopp.
S\u00e4kringsinstrument
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2023, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar
Valutarisk
1 625
285
19 741
S\u00e4kring av nettoinvesteringar
Valutarisk
499
734
4 861
Summa derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
2 124
1 019
24 602
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2022, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar
Valutarisk
1 098
209
14 159
S\u00e4kring av nettoinvesteringar
Valutarisk
241
200
3 565
Summa derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
1 339
409
17 724
Tabellen nedan visar f\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4k- ringsinstrument fr\u00e5n fortl\u00f6pande s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden, oav- sett om det under \u00e5ret har skett n\u00e5gon f\u00f6r\u00e4ndring av s\u00e4kring- ens klassificering. I tabellen presenteras ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde p\u00e5 de s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds f\u00f6r att m\u00e4ta s\u00e4k- ringarnas ineffektivitet, d\u00e4r de effektiva och ineffektiva delarna visas separat.
S\u00e4kringens ineffektivitet
Valutarisk
Mn euro
2023
2022
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar
F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4kringsinstrument
863
1 396
F\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds
f\u00f6r redovisning av s\u00e4kringsineffektivitet
-869
-1 382
S\u00e4kringsineffektivitet redovisad i resultatr\u00e4kningen
-6
14
Vinster/f\u00f6rluster fr\u00e5n s\u00e4kringar som redovisats under
\u00f6vrigt totalresultat
869
1 382
S\u00e4kring av nettoinvesteringar
F\u00f6r\u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4kringsinstrument
55
183
F\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rde f\u00f6r s\u00e4krade poster som anv\u00e4nds
f\u00f6r redovisning av s\u00e4kringsineffektivitet
-55
-183
S\u00e4kringsineffektivitet redovisad i resultatr\u00e4kningen
\u2013
\u2013
Vinster/f\u00f6rluster fr\u00e5n s\u00e4kringar som redovisats under
\u00f6vrigt totalresultat
55
183
1, 2 1, 2 1) Redovisat under posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. 2) N\u00e4r upplysning l\u00e4mnas om s\u00e4kringsineffektivitet har inte v\u00e4rderings- justeringarna CVA, DVA and FFVA beaktats.
Reserv f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kring
Valutarisk
Mn euro
2023
2022
Ing\u00e5ende balans 1 jan
101
26
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar:
V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar
869
1 382
Skatt p\u00e5 v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar
-184
-278
Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen
-886
-1 288
Skatt p\u00e5 omklassificerat till resultatr\u00e4kningen
188
259
\u00d6vrigt totalresultat, netto efter skatt
-13
75
Totalresultat
-13
75
Utg\u00e5ende balans 31 dec
88
101
varav fortl\u00f6pande s\u00e4kringar f\u00f6r vilka
s\u00e4kringsredovisning till\u00e4mpas
88
101
varav s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r vilka
s\u00e4kringsredovisning inte l\u00e4ngre till\u00e4mpas
\u2013
\u2013
L\u00f6ptidsprofil f\u00f6r nominella belopp i s\u00e4kringsinstrument
Betalbara vid H\u00f6gst 3 3\u201312
31 dec 2023, mn euro anfordran m\u00e5nader
m\u00e5nader
1\u20135 \u00e5r
\u00d6ver 5 \u00e5r
Totalt
Instrument f\u00f6r s\u00e4kring av valutarisk
\u2013
4 017
3 640
15 629
1 316
24 602
Summa
\u2013
4 017
3 640
15 629
1 316
24 602
Betalbara vid H\u00f6gst 3 3\u201312
31 dec 2022, mn euro anfordran m\u00e5nader
m\u00e5nader
1\u20135 \u00e5r
\u00d6ver 5 \u00e5r
Totalt
Instrument f\u00f6r s\u00e4kring av valutarisk
\u2013
1 013
2 797
15 943
2 045
21 798
Summa
\u2013
1 013
2 797
15 943
2 045
21 798
Genomsnittliga terminskurser f\u00f6r instrument som s\u00e4krar valutarisk De genomsnittliga terminskurserna f\u00f6r instrument som s\u00e4krar valutarisk per 31 december framg\u00e5r av tabellerna nedan.
31 dec 2023
NOK
SEK
USD
EUR
10,51
10,74
1,11
31 dec 2022
NOK
SEK
USD
EUR
10,37
10,32
1,06
4. Marknadsrisk Marknadsrisk \u00e4r risken f\u00f6r f\u00f6rluster h\u00e4nf\u00f6rliga till Nordeas innehav i antingen handelslagret eller \u00f6vrig verksamhet till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndringar i marknadskurser och parametrar som p\u00e5verkar marknadsv\u00e4rdet eller r\u00e4ntenettot. Marknadsrisken finns oavsett vilken redovisningsmetod som anv\u00e4nds f\u00f6r inne- haven. Koncernens toleransniv\u00e5 f\u00f6r marknadsrisk fastst\u00e4lls i sty- relsens riskf\u00f6rklaringar. Riskf\u00f6rklaringarna omfattar handels- lagret och \u00f6vrig verksamhet. Den andra f\u00f6rsvarslinjen s\u00e4kerst\u00e4ller att riskkommitt\u00e9n p\u00e5 ett korrekt s\u00e4tt omvandlar risktoleransen till specifika risklimi- ter f\u00f6r aff\u00e4rsomr\u00e5dena och Group Treasury. I enlighet med det \u00f6vergripande ramverket f\u00f6r risktolerans anv\u00e4nds holistiska och s\u00e4rskilt anpassade stresstester f\u00f6r att m\u00e4ta toleransen f\u00f6r marknadsrisk och kalibrera limiter f\u00f6r att f\u00f6lja upp och kontrollera alla v\u00e4sentliga marknadsriskfaktorer som Nordea p\u00e5verkas av. 4.1 Handelsrelaterad marknadsrisk Handelsrelaterad marknadsrisk h\u00e4rr\u00f6r huvudsakligen fr\u00e5n kunddriven handel och avser s\u00e4kringar gjorda i Nordea Markets som ing\u00e5r i Large Corporates & Institutions. Nordea Markets aff\u00e4rsmodell medf\u00f6r marknadsrisker i samband med att enheten erbjuder f\u00f6retag och institutionella kunder en rad olika r\u00e4nte-, aktie-, valuta- och r\u00e5varuprodukter samt strukturerade produkter. Dessa marknadsrisker innefat- tar r\u00e4nterisk, kreditspreadrisk, aktierisk, valutarisk, r\u00e5varurisk och inflationsrisk. Vidare \u00e4r Nordea en av de st\u00f6rsta bol\u00e5negivarna och mark- nadsgaranterna f\u00f6r f\u00f6retags- och statsobligationer i Norden. F\u00f6r att kunna erbjuda likviditet p\u00e5 andrahandsmarknaden \u00e4r ett eget handelslager ett m\u00e5ste. Nordeas aff\u00e4rsmodell med- f\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r en koncentration inom nordiska bostads- och f\u00f6re- tagsobligationer och inom lokala valutor. 4.2 Ej handelsrelaterad marknadsrisk Nordeas ej handelsrelaterade marknadsrisker omfattar r\u00e4nte- risk, kundbeteenderisk, kreditspreadrisk, valutarisk (b\u00e5de strukturell och icke-strukturell) och aktierisk. Ej handelsrela- terad marknadsrisk uppst\u00e5r i Nordeas k\u00e4rnverksamhet, genom risks\u00e4kring av densamma samt genom krav i lagar och andra externa best\u00e4mmelser (t.ex. likviditetsbuffert). Group Treasury ansvarar f\u00f6r riskhanteringen av all mark- nadsrisk som inte \u00e4r handelsrelaterad i koncernens balans- r\u00e4kning. F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla en tydlig ansvarsf\u00f6rdelning inom Group Treasury har riskhanteringen delats in i flera delar \u2013 var och en med ett tydligt riskmandat och specifika limiter och kontroller. R\u00e4nterisken i \u00f6vrig verksamhet \u00e4r den befintliga eller fram- tida risken i Nordeas kapital och/eller int\u00e4kter som \u00e4r h\u00e4nf\u00f6r- lig till ogynnsamma r\u00e4ntef\u00f6r\u00e4ndringar och kundbeteende. Aff\u00e4rsomr\u00e5dena \u00f6verf\u00f6r sina riskexponeringar i \u00f6vrig verk- samhet till Group Treasury via ett internt system f\u00f6r intern- priss\u00e4ttning. Marknadsriskerna hanteras centralt och innefat- tar gaprisk, spreadrisk, basrisk, kreditspreadrisk, beteenderisk och icke-linj\u00e4r risk. Effektiviteten i risks\u00e4kring som avser k\u00e4rn- verksamheten, till exempel ut- och inl\u00e5ning, kan p\u00e5verkas negativt av det handlingsutrymme som kunderna har i fr\u00e5ga om deras avtalsenliga f\u00f6rpliktelser gentemot Nordea. Likvida tillg\u00e5ngar hanteras i enlighet med ramverken f\u00f6r likviditetsbuffert och s\u00e4kerheter. Huvuddelen av r\u00e4ntef\u00f6r\u00e4nd- ringsrisken h\u00e4nf\u00f6rlig till obligationsinnehav s\u00e4kras med l\u00f6p- tidsmatchade r\u00e4nteswappar (betalarswappar) och i mindre utstr\u00e4ckning med dagsl\u00e5neindexswappar (betalarswappar). R\u00e4ntes\u00e4kringsavtal (FRA:er) och b\u00f6rsnoterade terminsavtal kan ocks\u00e5 anv\u00e4ndas f\u00f6r att s\u00e4kra kreditspread- och r\u00e4ntefast- st\u00e4llelserisk. 4.3 M\u00e4tning av marknadsrisk Nordea anv\u00e4nder flera kvantitativa m\u00e4tmetoder f\u00f6r handels- relaterad marknadsrisk: value-at-risk (VaR), stresstester, k\u00e4nslighetsanalyser, parametriska metoder och Monte Carlo- simulering. VaR baseras p\u00e5 historiska scenarier och \u00e4r det huvudsak- liga m\u00e5ttet f\u00f6r marknadsrisk, kompletterat med stresstester. Nordea ber\u00e4knar VaR med hj\u00e4lp av historisk simulering. Den aktuella portf\u00f6ljen omv\u00e4rderas utifr\u00e5n historiska dagliga f\u00f6r- \u00e4ndringar i marknadspriser, r\u00e4ntor och andra marknadsrisk- faktorer som observerats under de senaste 500 handelsda- garna och som \u00f6vers\u00e4tts till f\u00f6r\u00e4ndringar i aktuella marknads- riskfaktorer. Nordea anv\u00e4nder absoluta, relativa och blandade \u00f6vers\u00e4ttningsmetoder f\u00f6r olika riskkategorier. Omv\u00e4rderingen av den aktuella portf\u00f6ljen g\u00f6rs f\u00f6r varje innehav med hj\u00e4lp av antingen linj\u00e4r approximering eller fullst\u00e4ndig omv\u00e4rdering, beroende p\u00e5 innehavets art. Parametriska metoder anv\u00e4nds f\u00f6r att m\u00e4ta risken f\u00f6r aktieh\u00e4ndelser, inklusive fallissemang g\u00e4llande aktierelate- rade innehav (en s\u00e4rskild typ av aktierisk). Monte Carlo-simulering anv\u00e4nds i modellen f\u00f6r kapitalkrav f\u00f6r ytterligare risk (incremental risk measure) och modellen f\u00f6r samlat riskkapitalkrav (comprehensive risk measure) f\u00f6r att m\u00e4ta risken f\u00f6r fallissemang och f\u00f6rs\u00e4mrad kreditkvalitet. Modellerna f\u00f6r VaR, VaR med stresscenario, aktieh\u00e4ndelse- risk, kapitalkrav f\u00f6r ytterligare risk och samlat riskkapitalkrav godk\u00e4nns av Nordeas tillsynsmyndighet, Europeiska central- banken (ECB), f\u00f6r anv\u00e4ndning vid ber\u00e4kning av kapitalbas- krav f\u00f6r marknadsrisk med hj\u00e4lp av interna modeller. Samma modeller, med samma kalibrering och inst\u00e4llningar som f\u00f6r kapitalkravet enligt regelverket, anv\u00e4nds f\u00f6r den interna risk- hanteringen. Schablonmetoden anv\u00e4nds f\u00f6r att ber\u00e4kna marknadsrisker som inte omfattas av de interna modellerna. Hit h\u00f6r exempel- vis risker avseende r\u00e5varurelaterade produkter, specifik risk f\u00f6r bostads- och statsobligationer, f\u00f6retagscertifikat, hybrid- instrument och kreditspreadoptioner. Vidare anv\u00e4nds schablon metoden f\u00f6r ber\u00e4kning av aktie- risk avseende strukturerade eget kapitalinstrument och pri- m\u00e4r- och supplement\u00e4rkapitalobligationer. R\u00e4nterisken i \u00f6vrig verksamhet m\u00e4ts, kontrolleras och han- teras med hj\u00e4lp av tre viktiga m\u00e5tt: \u2022 risk avseende ekonomiskt v\u00e4rde \u2022 r\u00e4ntenettorisk \u2022 f\u00f6rlustrisk vid stresstest av verkligt v\u00e4rde. De tre olika riskm\u00e5tten anv\u00e4nds f\u00f6r att bed\u00f6ma olika aspekter av hur r\u00e4nterisken yttrar sig. M\u00e5tten beskrivs n\u00e4rmare nedan. Stresstester g\u00e4llande ekonomiskt v\u00e4rde (EV) av eget kapi- tal tar h\u00e4nsyn till f\u00f6r\u00e4ndringen i ekonomiskt v\u00e4rde p\u00e5 till- g\u00e5ngar, skulder och r\u00e4nteb\u00e4rande derivatinstrument i \u00f6vrig verksamhet till f\u00f6ljd av r\u00e4ntef\u00f6r\u00e4ndringar, oberoende av redo- visningsm\u00e4ssig klassificering och utan avseende p\u00e5 kredits- preadar och aff\u00e4rsmarginaler. Modellber\u00e4kningen g\u00f6rs uti- fr\u00e5n en balansr\u00e4kning under avveckling och omfattar beteen- demodellering f\u00f6r all inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid och f\u00f6rtidsinbetalningar. M\u00e5ttet r\u00e4ntenettorisk (net interest income, NII) visar f\u00f6r- \u00e4ndringen i r\u00e4ntenettot, i f\u00f6rh\u00e5llande till ett grundscenario, p\u00e5 ett \u00e5rs sikt. Modellen har ett antagande om en konstant balansr\u00e4kning, implicita terminsr\u00e4ntor och beteendemodel- lering f\u00f6r inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid och f\u00f6rtidsinbetal- ningar. Riskm\u00e5ttet f\u00f6rlust vid stresstest av verkligt v\u00e4rde (fair value stress loss, FVSL) tar h\u00e4nsyn till den potentiella omv\u00e4rderings- risken avseende positioner som redovisas till verkligt v\u00e4rde. EV-, NII- och FVSL-k\u00e4nsligheter m\u00e4ts med hj\u00e4lp av interna scenarier som fastst\u00e4llts enligt ramverket f\u00f6r risktolerans. Exponeringslimiten m\u00e4ts mot det v\u00e4rsta utfallet fr\u00e5n de interna scenarierna enligt ramverket f\u00f6r risktolerans. Risktole- ransscenarierna kalibreras f\u00f6r att spegla allvarliga men rim- liga h\u00e4ndelser och ska pr\u00f6va specifika exponeringar som finns eller kan finnas enligt godk\u00e4nt mandat. Scenarierna samordnas f\u00f6r risktyperna EV, NII och FVSL. Risktoleransscenarierna f\u00f6r FVSL anv\u00e4nds f\u00f6r portf\u00f6ljerna i b\u00e5de \u00f6vrig verksamhet och handelslagret, och styrelsens risk- toleranslimit omfattar den kombinerade effekten. FVSL-m\u00e5ttet kontrolleras dagligen. Flera EV-riskscenarier ber\u00e4knas dagli- gen som ledningsinformation, och fullst\u00e4ndiga ber\u00e4kningar och uppf\u00f6ljningar mot risktoleranslimiter g\u00f6rs m\u00e5nadsvis. NII- och resultatriskm\u00e5tten kontrolleras varje m\u00e5nad. Ber\u00e4kningen av r\u00e4nterisken i \u00f6vrig verksamhet \u00e4r beroende av viktiga antaganden i modellerna. De mest v\u00e4sentliga anta- gandena avser beteendemodelleringen f\u00f6r b\u00e5de tillg\u00e5ngar och skulder. De olika beteenden som Nordeas l\u00e5nekunder kan uppvisa i fr\u00e5ga om f\u00f6rtidsinl\u00f6sen av l\u00e5n bed\u00f6ms med hj\u00e4lp av modeller f\u00f6r f\u00f6rtidsinl\u00f6sen. P\u00e5 skuldsidan har Nordea m\u00f6jlig- het att \u00e4ndra inl\u00e5ningsr\u00e4ntan, och kunderna har m\u00f6jlighet att n\u00e4r som helst ta ut inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid. B\u00e5da dessa m\u00f6jligheter bed\u00f6ms med hj\u00e4lp av modeller f\u00f6r inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid. Ber\u00e4kningarna g\u00f6rs utifr\u00e5n historiska genom- snitt f\u00f6r de viktigaste tillg\u00e5ngs- och skuldklasserna. Tillg\u00e5ngar och skulder grupperas utifr\u00e5n viktiga egenskaper s\u00e5som pro- dukttyp, region och kundsegment. Antagandena grundas p\u00e5 historiska v\u00e4rden. Modellernas tillf\u00f6rlitlighet s\u00e4kerst\u00e4lls genom regelbundna tester i efterhand och modellkontroller av b\u00e5de modeller f\u00f6r f\u00f6rtidsinl\u00f6sen och modeller f\u00f6r inl\u00e5ning utan avtalad l\u00f6ptid. Kapitalallokeringarna f\u00f6r r\u00e4nterisken i \u00f6vrig verksamhet enligt pelare 2 har tv\u00e5 komponenter: verkligt v\u00e4rde-risk och r\u00e4ntenettorisk. Verkligt v\u00e4rde-risken avser effekten p\u00e5 Nordeas egna kapital till f\u00f6ljd av negativa f\u00f6r\u00e4ndringar i m\u00e5natliga omv\u00e4rderingarna av v\u00e4rdet p\u00e5 positioner redovi- sade till verkligt v\u00e4rde via antingen resultatr\u00e4kningen eller \u00f6vrigt totalresultat. R\u00e4ntenettorisken visar effekten av r\u00e4nte- f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 den framtida l\u00f6nsamheten, m\u00e4tt som modell- ber\u00e4knade f\u00f6r\u00e4ndringar i r\u00e4ntenettot, och hur detta p\u00e5verkar niv\u00e5n p\u00e5 de interna kapitalbuffertarna. Nordea \u00e4r exponerat f\u00f6r strukturell valutarisk, vilket defi- nieras som bristande \u00f6verensst\u00e4mmelse i valutasammans\u00e4tt- ningen mellan k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalet och riskexponeringsbe- loppen. K\u00e4rnprim\u00e4rkapitalet har huvudsakligen euro som valuta. De enda st\u00f6rre beloppen i andra valutor \u00e4n euro avser hypoteksdotterf\u00f6retagen. Valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar kan d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5verka Nordeas k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelation negativt. 4.4 Marknadsriskanalys Marknadsrisken i Nordeas handelslager redovisas i tabellen nedan. Marknadsrisken (VaR) uppgick i genomsnitt till 32,8 mn euro under 2023 (31,5 mn euro i genomsnitt 2022), och drevs fr\u00e4mst av r\u00e4nterisk. Genomsnittligt VaR med stresscenario uppgick till 44,1 mn euro under 2023 (44,9 mn euro i genom- snitt 2022). Den h\u00f6gsta VaR-siffran noterades under tredje kvartalet, och f\u00f6r VaR med stresscenario under f\u00f6rsta kvarta- let. VaR och VaR med stresscenario p\u00e5verkas fr\u00e4mst av mark- nadsrisken i norra Europa och Norden. Kapitalkravet vid ytterligare risk (IRC) var vid utg\u00e5ngen av 2023 h\u00f6gre \u00e4n vid utg\u00e5ngen av 2022. B\u00e5de den l\u00e4gsta och h\u00f6gsta exponeringen var under f\u00f6rsta kvartalet 2023. Genom- snittligt IRC minskade avsev\u00e4rt j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r. Det samlade riskkapitalkravet (CRC) var vid utg\u00e5ngen av 2023 betydligt l\u00e4gre \u00e4n vid utg\u00e5ngen av 2022. B\u00e5de den l\u00e4g- sta och h\u00f6gsta exponeringen var under fj\u00e4rde kvartalet 2023. Genomsnittligt CRC f\u00f6r 2023 minskade j\u00e4mf\u00f6rt med 2022.
Marknadsrisk i handelslagret
Mn euro
31 dec 2023
2023 h\u00f6gst
2023 l\u00e4gst
2023 snitt
Samlad VaR
33
60
19
33
R\u00e4nterisk
33
60
19
33
Aktierisk
3
6
2
4
Kreditspreadrisk
5
13
2
5
Valutarisk
1
7
1
2
Inflationsrisk
4
5
1
4
Diversifieringseffekt
30
42
18
30
Samlad VaR, stresscenario
55
62
34
44
Kapitalkrav vid ytterligare risk (IRC)
10
21
6
10
Samlat riskkapitalkrav (CRC)
8
36
8
20
1 1) Aktieh\u00e4ndelserisken uppgick till 0,5 mn euro vid utg\u00e5ngen av 2023.
Marknadsrisk i \u00f6vrig verksamhet
Mn euro
31 dec 2023
2023 h\u00f6gst
2023 l\u00e4gst
2023 snitt
Samlad VaR
143
190
120
140
Marknadsrisk i handelslagret
Mn euro
31 dec 2022
2022 h\u00f6gst
2022 l\u00e4gst
2022 snitt
Samlad VaR
33
51
20
31
R\u00e4nterisk
32
50
18
31
Aktierisk
2
12
2
5
Kreditspreadrisk
7
12
3
7
Valutarisk
2
5
1
2
Inflationsrisk
2
3
1
2
Diversifieringseffekt
27
51
16
32
Samlad VaR, stresscenario
45
69
32
45
Kapitalkrav vid ytterligare risk (IRC)
9
45
7
26
Samlat riskkapitalkrav (CRC)
27
47
18
33
1 1) Aktieh\u00e4ndelserisken uppgick till 0,2 mn euro vid utg\u00e5ngen av 2022.
Marknadsrisk i \u00f6vrig verksamhet
Mn euro
31 dec 2022
2022 h\u00f6gst
2022 l\u00e4gst
2022 snitt
Samlad VaR
123
146
43
97
Valutarisken i \u00f6vrig verksamhet minskade, fr\u00e4mst till f\u00f6ljd av l\u00e4gre l\u00e5nga positioner i dollar och rubel. Av de interna stresscenarier f\u00f6r verkligt v\u00e4rde som ing\u00e5r i ramverket f\u00f6r risktolerans var det vid \u00e5rets slut scenariot Nordic Housing Crisis som orsakade den st\u00f6rsta f\u00f6rlusten i verkligt v\u00e4rde-delen av \u00f6vrig verksamhet, d\u00e4r potentiellt \u00f6kade r\u00e4nteskillnader p\u00e5 nordiska hypoteksl\u00e5n och statsobli- gationer sp\u00e4dde p\u00e5 b\u00f6rsnedg\u00e5ngen, vilket skulle ge en f\u00f6rlust p\u00e5 473 mn euro (454 mn euro f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r) i verkligt v\u00e4rde- delen av \u00f6vrig verksamhet. \u00d6vrig verksamhet har vanligtvis en l\u00e5ng position i hypoteksl\u00e5n och statsobligationer i likvidi- tetsbufferten och en l\u00e5ng position i aktier genom sina l\u00e5ng- fristiga illikvida innehav, vilket f\u00f6rklarar f\u00f6rlusten i det h\u00e4r v\u00e4rsta scenariot. Den samlade marknadsrisken i handelslagret och \u00f6vrig verksamhet h\u00e5ller sig inom Nordeas risktolerans. 4.5 Risk avseende r\u00e4ntenetto och ekonomiskt v\u00e4rde Nordeas upplysningar om r\u00e4nterisk i \u00f6vrig verksamhet f\u00f6ljer kraven i Pelare 3. F\u00f6r\u00e4ndringen i ekonomiskt v\u00e4rde f\u00f6r posi- tioner i \u00f6vrig verksamhet till f\u00f6ljd av r\u00e4ntef\u00f6r\u00e4ndringar har bed\u00f6mts i enlighet med myndigheternas sex r\u00e4ntechocksce- narier, och r\u00e4ntenettot i \u00f6vrig verksamhet under en 12-m\u00e5na- dersperiod har bed\u00f6mts i enlighet med de tv\u00e5 parallella f\u00f6r- \u00e4ndringarna, som b\u00e5da definierats av Europeiska bankmyn- digheten. Vid \u00e5rets slut uppgick den h\u00f6gsta f\u00f6rlusten i ekonomiskt v\u00e4rde till 1 631 mn euro i \u201dparallellf\u00f6rskjutning ned\u00e5t\u201d-scenariot och den h\u00f6gsta f\u00f6rlusten i r\u00e4ntenettot under ett \u00e5r var 1 210 mn euro, \u00e4ven h\u00e4r i \u201dparallellf\u00f6rskjutning ned\u00e5t\u201d-scenariot. F\u00f6r de flesta valutor inneb\u00e4r detta scenario en r\u00e4ntenedg\u00e5ng med 200 punkter, men det kan variera mel- lan 100 och 400 punkter beroende p\u00e5 valuta. F\u00f6r mer infor- mation om utfallen fr\u00e5n myndigheternas olika r\u00e4ntechocksce- narier, se Nordeakoncernens kapital- och riskhanteringsrap- port f\u00f6r 2023 (p\u00e5 engelska). 4.6 \u00d6vrig marknadsrisk \u2013 pensionsrisk Pensionsrisk (inklusive marknads- och livsfallsrisk) uppst\u00e5r i samband med f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner f\u00f6r Nordeas tidi- gare och nuvarande medarbetare. Pensionsplanernas f\u00f6rm\u00e5ga att klara de planerade pensionsutbetalningarna uppr\u00e4tth\u00e5lls genom placeringar och l\u00f6pande inbetalning till planerna. Som pensionsrisker r\u00e4knas stigande v\u00e4rde p\u00e5 skulderna eller sjunkande v\u00e4rde p\u00e5 tillg\u00e5ngarna. Dessa risker rapporte- ras och f\u00f6ljs upp regelbundet och innefattar \u00e4ven olika del- komponenter av marknadsrisken, till exempel r\u00e4nte-, infla- tions-, kreditspread-, fastighets- och aktierisk. I syfte att begr\u00e4nsa Nordeas risker finns limiter f\u00f6r potentiella f\u00f6rluster under allvarliga men rimliga stressh\u00e4ndelser och limiter f\u00f6r kapitalutnyttjande. Dessutom g\u00f6rs regelbundna granskningar av planernas strategiska tillg\u00e5ngsf\u00f6rdelning f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att placeringsinriktningen speglar Nordeas risktolerans. F\u00f6r ytterligare information, se not K8.2. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfMarketRiskExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-714": { "value": "Nordea klassificerar sin exponering f\u00f6r marknadsrisk som antingen handelsportf\u00f6lj (handelslagret) eller icke-handels- portf\u00f6lj (\u00f6vrig verksamhet), och dessa hanteras separat. Handelslagret utg\u00f6rs av alla finansiella instrument som Nordea innehar i handelssyfte eller i syfte att risks\u00e4kra instru- ment som innehas i handelssyfte. Instrument som innehas i handelssyfte \u00e4r de som innehas kortfristigt f\u00f6r senare f\u00f6rs\u00e4lj- ning eller d\u00e4r avsikten \u00e4r att dra f\u00f6rdel av faktiska eller f\u00f6rv\u00e4n- tade kortsiktiga skillnader i k\u00f6p- och s\u00e4ljkurser, eller av andra kurs- eller r\u00e4ntef\u00f6r\u00e4ndringar.
Derivatinstrument
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2023, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Derivat som inte anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
166 421
170 856
7 238 112
Derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
6 114
6 622
224 844
Summa bruttobelopp
172 535
177 478
7 462 956
Kvittat belopp
-146 010
-146 684
Summa derivatinstrument
26 525
30 794
7 462 956
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2022, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Derivat som inte anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
204 938
206 220
6 998 966
Derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
6 606
7 965
213 147
Summa bruttobelopp
211 544
214 185
7 212 113
Kvittat belopp
-174 966
-174 083
Summa derivatinstrument
36 578
40 102
7 212 113
Nordea anv\u00e4nder derivatinstrument i handels- och riskhante- ringssyfte. Nordea kan ta positioner med f\u00f6rv\u00e4ntning om att g\u00f6ra en vinst p\u00e5 gynnsamma f\u00f6r\u00e4ndringar i aktie- eller valu- takurser, r\u00e4ntor eller index. Handelsportf\u00f6ljen hanteras som handelsrisk i riskhanteringssyfte. Derivatinstrument som inne- has i riskhanteringssyfte innefattar dels s\u00e4kringar som upp- fyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning, dels s\u00e5 kallade eko- nomiska s\u00e4kringar, som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning. Tabellen nedan visar verkligt v\u00e4rde och nominellt belopp f\u00f6r derivatinstrument som inte anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning. De nominella beloppen anger utest\u00e5ende transaktionsvolym vid \u00e5rets slut och ger inte n\u00e5gon indikation om vare sig marknads- risk eller kreditrisk. F\u00f6r mer information om derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning, se not K3.6 \u201dS\u00e4kringsredovisning\u201d. Verkligt v\u00e4rde och nominellt belopp f\u00f6r derivat i denna not avser derivatens v\u00e4rde f\u00f6re kvittning mellan tillg\u00e5ngar och skul- der i balansr\u00e4kningen (bruttobelopp) eftersom bruttobeloppet b\u00e4ttre speglar Nordeas exponering.
Derivat som inte anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2023, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
R\u00e4ntederivat
R\u00e4nteswappar
150 612
150 436
4 699 710
FRA
1 394
1 454
1 360 918
Terminer
30
36
95 394
Optioner
3 668
3 440
302 890
Summa
155 704
155 366
6 458 912
Aktiederivat
Aktieswappar
255
345
21 108
Terminer
2
3
705
Optioner
108
427
4 876
Summa
365
775
26 689
Valutaderivat
Valuta- och r\u00e4nteswappar
4 360
7 102
307 220
Valutaterminer
2 979
4 556
289 858
Optioner
91
49
5 355
Summa
7 430
11 707
602 433
\u00d6vriga derivat
Kreditderivat (CDS)
2 920
3 001
149 952
R\u00e5varuderivat
0
0
97
\u00d6vriga derivat
2
7
29
Summa
2 922
3 008
150 078
Summa derivat som inte anv\u00e4nds
f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning
166 421
170 856
7 238 112
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2022, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
R\u00e4ntederivat
R\u00e4nteswappar
181 687
179 423
4 149 868
FRA
3 687
4 124
1 455 868
Terminer
34
66
103 027
Optioner
6 311
6 267
371 724
Summa
191 719
189 880
6 080 487
Aktiederivat
Aktieswappar
352
306
18 964
Terminer
5
9
703
Optioner
122
413
4 394
Summa
479
728
24 061
Valutaderivat
Valuta- och r\u00e4nteswappar
7 459
8 806
334 844
Valutaterminer
3 506
4 741
370 760
Optioner
94
81
10 499
Summa
11 059
13 628
716 103
\u00d6vriga derivat
Kreditderivat (CDS)
1 663
1 917
178 128
R\u00e5varuderivat
10
37
125
\u00d6vriga derivat
8
30
62
Summa
1 681
1 984
178 315
Summa derivat som inte anv\u00e4nds
f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning
204 938
206 220
6 998 966
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfFinancialInstrumentsHeldForTradingExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-715": { "value": "Nordea klassificerar sin exponering f\u00f6r marknadsrisk som antingen handelsportf\u00f6lj (handelslagret) eller icke-handels- portf\u00f6lj (\u00f6vrig verksamhet), och dessa hanteras separat. Handelslagret utg\u00f6rs av alla finansiella instrument som Nordea innehar i handelssyfte eller i syfte att risks\u00e4kra instru- ment som innehas i handelssyfte. Instrument som innehas i handelssyfte \u00e4r de som innehas kortfristigt f\u00f6r senare f\u00f6rs\u00e4lj- ning eller d\u00e4r avsikten \u00e4r att dra f\u00f6rdel av faktiska eller f\u00f6rv\u00e4n- tade kortsiktiga skillnader i k\u00f6p- och s\u00e4ljkurser, eller av andra kurs- eller r\u00e4ntef\u00f6r\u00e4ndringar.
Derivatinstrument
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2023, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Derivat som inte anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
166 421
170 856
7 238 112
Derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
6 114
6 622
224 844
Summa bruttobelopp
172 535
177 478
7 462 956
Kvittat belopp
-146 010
-146 684
Summa derivatinstrument
26 525
30 794
7 462 956
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2022, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Derivat som inte anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
204 938
206 220
6 998 966
Derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
6 606
7 965
213 147
Summa bruttobelopp
211 544
214 185
7 212 113
Kvittat belopp
-174 966
-174 083
Summa derivatinstrument
36 578
40 102
7 212 113
Nordea anv\u00e4nder derivatinstrument i handels- och riskhante- ringssyfte. Nordea kan ta positioner med f\u00f6rv\u00e4ntning om att g\u00f6ra en vinst p\u00e5 gynnsamma f\u00f6r\u00e4ndringar i aktie- eller valu- takurser, r\u00e4ntor eller index. Handelsportf\u00f6ljen hanteras som handelsrisk i riskhanteringssyfte. Derivatinstrument som inne- has i riskhanteringssyfte innefattar dels s\u00e4kringar som upp- fyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning, dels s\u00e5 kallade eko- nomiska s\u00e4kringar, som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning. Tabellen nedan visar verkligt v\u00e4rde och nominellt belopp f\u00f6r derivatinstrument som inte anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning. De nominella beloppen anger utest\u00e5ende transaktionsvolym vid \u00e5rets slut och ger inte n\u00e5gon indikation om vare sig marknads- risk eller kreditrisk. F\u00f6r mer information om derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning, se not K3.6 \u201dS\u00e4kringsredovisning\u201d. Verkligt v\u00e4rde och nominellt belopp f\u00f6r derivat i denna not avser derivatens v\u00e4rde f\u00f6re kvittning mellan tillg\u00e5ngar och skul- der i balansr\u00e4kningen (bruttobelopp) eftersom bruttobeloppet b\u00e4ttre speglar Nordeas exponering.
Derivat som inte anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2023, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
R\u00e4ntederivat
R\u00e4nteswappar
150 612
150 436
4 699 710
FRA
1 394
1 454
1 360 918
Terminer
30
36
95 394
Optioner
3 668
3 440
302 890
Summa
155 704
155 366
6 458 912
Aktiederivat
Aktieswappar
255
345
21 108
Terminer
2
3
705
Optioner
108
427
4 876
Summa
365
775
26 689
Valutaderivat
Valuta- och r\u00e4nteswappar
4 360
7 102
307 220
Valutaterminer
2 979
4 556
289 858
Optioner
91
49
5 355
Summa
7 430
11 707
602 433
\u00d6vriga derivat
Kreditderivat (CDS)
2 920
3 001
149 952
R\u00e5varuderivat
0
0
97
\u00d6vriga derivat
2
7
29
Summa
2 922
3 008
150 078
Summa derivat som inte anv\u00e4nds
f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning
166 421
170 856
7 238 112
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2022, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
R\u00e4ntederivat
R\u00e4nteswappar
181 687
179 423
4 149 868
FRA
3 687
4 124
1 455 868
Terminer
34
66
103 027
Optioner
6 311
6 267
371 724
Summa
191 719
189 880
6 080 487
Aktiederivat
Aktieswappar
352
306
18 964
Terminer
5
9
703
Optioner
122
413
4 394
Summa
479
728
24 061
Valutaderivat
Valuta- och r\u00e4nteswappar
7 459
8 806
334 844
Valutaterminer
3 506
4 741
370 760
Optioner
94
81
10 499
Summa
11 059
13 628
716 103
\u00d6vriga derivat
Kreditderivat (CDS)
1 663
1 917
178 128
R\u00e5varuderivat
10
37
125
\u00d6vriga derivat
8
30
62
Summa
1 681
1 984
178 315
Summa derivat som inte anv\u00e4nds
f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning
204 938
206 220
6 998 966
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfFinancialAssetsHeldForTradingExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-716": { "value": "Nordea klassificerar sin exponering f\u00f6r marknadsrisk som antingen handelsportf\u00f6lj (handelslagret) eller icke-handels- portf\u00f6lj (\u00f6vrig verksamhet), och dessa hanteras separat. Handelslagret utg\u00f6rs av alla finansiella instrument som Nordea innehar i handelssyfte eller i syfte att risks\u00e4kra instru- ment som innehas i handelssyfte. Instrument som innehas i handelssyfte \u00e4r de som innehas kortfristigt f\u00f6r senare f\u00f6rs\u00e4lj- ning eller d\u00e4r avsikten \u00e4r att dra f\u00f6rdel av faktiska eller f\u00f6rv\u00e4n- tade kortsiktiga skillnader i k\u00f6p- och s\u00e4ljkurser, eller av andra kurs- eller r\u00e4ntef\u00f6r\u00e4ndringar.
Derivatinstrument
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2023, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Derivat som inte anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
166 421
170 856
7 238 112
Derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
6 114
6 622
224 844
Summa bruttobelopp
172 535
177 478
7 462 956
Kvittat belopp
-146 010
-146 684
Summa derivatinstrument
26 525
30 794
7 462 956
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2022, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
Derivat som inte anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
204 938
206 220
6 998 966
Derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r
s\u00e4kringsredovisning
6 606
7 965
213 147
Summa bruttobelopp
211 544
214 185
7 212 113
Kvittat belopp
-174 966
-174 083
Summa derivatinstrument
36 578
40 102
7 212 113
Nordea anv\u00e4nder derivatinstrument i handels- och riskhante- ringssyfte. Nordea kan ta positioner med f\u00f6rv\u00e4ntning om att g\u00f6ra en vinst p\u00e5 gynnsamma f\u00f6r\u00e4ndringar i aktie- eller valu- takurser, r\u00e4ntor eller index. Handelsportf\u00f6ljen hanteras som handelsrisk i riskhanteringssyfte. Derivatinstrument som inne- has i riskhanteringssyfte innefattar dels s\u00e4kringar som upp- fyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning, dels s\u00e5 kallade eko- nomiska s\u00e4kringar, som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning. Tabellen nedan visar verkligt v\u00e4rde och nominellt belopp f\u00f6r derivatinstrument som inte anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning. De nominella beloppen anger utest\u00e5ende transaktionsvolym vid \u00e5rets slut och ger inte n\u00e5gon indikation om vare sig marknads- risk eller kreditrisk. F\u00f6r mer information om derivat som anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning, se not K3.6 \u201dS\u00e4kringsredovisning\u201d. Verkligt v\u00e4rde och nominellt belopp f\u00f6r derivat i denna not avser derivatens v\u00e4rde f\u00f6re kvittning mellan tillg\u00e5ngar och skul- der i balansr\u00e4kningen (bruttobelopp) eftersom bruttobeloppet b\u00e4ttre speglar Nordeas exponering.
Derivat som inte anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2023, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
R\u00e4ntederivat
R\u00e4nteswappar
150 612
150 436
4 699 710
FRA
1 394
1 454
1 360 918
Terminer
30
36
95 394
Optioner
3 668
3 440
302 890
Summa
155 704
155 366
6 458 912
Aktiederivat
Aktieswappar
255
345
21 108
Terminer
2
3
705
Optioner
108
427
4 876
Summa
365
775
26 689
Valutaderivat
Valuta- och r\u00e4nteswappar
4 360
7 102
307 220
Valutaterminer
2 979
4 556
289 858
Optioner
91
49
5 355
Summa
7 430
11 707
602 433
\u00d6vriga derivat
Kreditderivat (CDS)
2 920
3 001
149 952
R\u00e5varuderivat
0
0
97
\u00d6vriga derivat
2
7
29
Summa
2 922
3 008
150 078
Summa derivat som inte anv\u00e4nds
f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning
166 421
170 856
7 238 112
Verkligt v\u00e4rde Nominellt
31 dec 2022, mn euro
Positivt
Negativt
belopp
R\u00e4ntederivat
R\u00e4nteswappar
181 687
179 423
4 149 868
FRA
3 687
4 124
1 455 868
Terminer
34
66
103 027
Optioner
6 311
6 267
371 724
Summa
191 719
189 880
6 080 487
Aktiederivat
Aktieswappar
352
306
18 964
Terminer
5
9
703
Optioner
122
413
4 394
Summa
479
728
24 061
Valutaderivat
Valuta- och r\u00e4nteswappar
7 459
8 806
334 844
Valutaterminer
3 506
4 741
370 760
Optioner
94
81
10 499
Summa
11 059
13 628
716 103
\u00d6vriga derivat
Kreditderivat (CDS)
1 663
1 917
178 128
R\u00e5varuderivat
10
37
125
\u00d6vriga derivat
8
30
62
Summa
1 681
1 984
178 315
Summa derivat som inte anv\u00e4nds
f\u00f6r s\u00e4kringsredovisning
204 938
206 220
6 998 966
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfFinancialLiabilitiesHeldForTradingExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-717": { "value": "Reserv f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kring R\u00e4nterisk Mn euro 2023 2022 Balans 1 jan -37 4 Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar: V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar 1 -39 Skatt p\u00e5 v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar 0 8 Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen 18 -13 Skatt p\u00e5 omklassificerat till resultatr\u00e4kningen -4 3 \u00d6vrigt totalresultat, netto efter skatt 15 -41 Totalresultat 15 -41 Balans 31 dec -22 -37 varav fortl\u00f6pande s\u00e4kringar f\u00f6r vilka s\u00e4kringsredovisning till\u00e4mpas -22 -37 varav s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r vilka s\u00e4kringsredovisning inte l\u00e4ngre till\u00e4mpas \u2013 \u2013
Reserv f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kring
Valutarisk
Mn euro
2023
2022
Ing\u00e5ende balans 1 jan
101
26
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar:
V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar
869
1 382
Skatt p\u00e5 v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar
-184
-278
Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen
-886
-1 288
Skatt p\u00e5 omklassificerat till resultatr\u00e4kningen
188
259
\u00d6vrigt totalresultat, netto efter skatt
-13
75
Totalresultat
-13
75
Utg\u00e5ende balans 31 dec
88
101
varav fortl\u00f6pande s\u00e4kringar f\u00f6r vilka
s\u00e4kringsredovisning till\u00e4mpas
88
101
varav s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r vilka
s\u00e4kringsredovisning inte l\u00e4ngre till\u00e4mpas
\u2013
\u2013
Innehavare av \u00f6vrigt prim\u00e4rkapital Nordea har emitterat eviga efterst\u00e4llda instrument d\u00e4r r\u00e4ntebe- talningarna till innehavarna beslutas diskretion\u00e4rt av Nordea och inte ackumuleras. Vissa av dessa instrument innefattar ocks\u00e5 ett krav p\u00e5 Nordea att betala r\u00e4nta om instrumenten inte l\u00e4ngre till\u00e5ts ing\u00e5 i prim\u00e4rkapitalet. Vilka efterst\u00e4llda skulder som f\u00e5r r\u00e4knas in i prim\u00e4rkapitalet best\u00e4ms av tillsynsmyndig- heterna och \u00e4r d\u00e4rmed bortom Nordeas och innehavarnas kon- troll. Nordea klassificerar d\u00e4rf\u00f6r instrumenten som finansiella skulder. Instrument som inte omfattas av s\u00e5dana klausuler klas- sificeras som eget kapital eftersom det inte finns n\u00e5got krav att Nordea ska betala r\u00e4nta eller kapitalbelopp till innehavarna . Minoritetsintressen F\u00f6r information om minoritetsintressen, se not K9.1 \u201dKonsoli- derade f\u00f6retag\u201d. Aktiekapital Aktiekapitalet uppg\u00e5r till 4 049 951 919 euro. Nordeaaktien har inget nominellt v\u00e4rde. Varje aktie ger en r\u00f6str\u00e4tt. F\u00f6r mer information om antalet registrerade aktier, se \u201dRapport \u00f6ver f\u00f6r\u00e4ndringar i eget kapital\u201d. Investerat fritt eget kapital Investerat fritt eget kapital best\u00e5r av \u00f6verkursfonden f\u00f6r Nordea Bank AB (publ) f\u00f6re flytten av bolagets s\u00e4te till Fin- land genom en gr\u00e4ns\u00f6verskridande omv\u00e4nd fusion. Investerat fritt eget kapital har \u00e4ven p\u00e5verkats av f\u00f6rv\u00e4rv och f\u00f6rs\u00e4ljning av egna aktier i Markets handelsverksamhet . \u00d6vriga reserver Dessa reserver omfattar reserver f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar, finansiella tillg\u00e5ngar som klassificerats i kategorin \u201dFinansiel- la tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresul- tat\u201d och ackumulerade omv\u00e4rderingar av f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner, samt en reserv f\u00f6r omr\u00e4kningsdifferenser. Balanserade vinstmedel Balanserade vinstmedel utg\u00f6rs fr\u00e4mst av Nordeas ej utdelade vinstmedel fr\u00e5n tidigare \u00e5r.", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfShareCapitalReservesAndOtherEquityInterestExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-718": { "value": "Reserv f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kring R\u00e4nterisk Mn euro 2023 2022 Balans 1 jan -37 4 Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar: V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar 1 -39 Skatt p\u00e5 v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar 0 8 Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen 18 -13 Skatt p\u00e5 omklassificerat till resultatr\u00e4kningen -4 3 \u00d6vrigt totalresultat, netto efter skatt 15 -41 Totalresultat 15 -41 Balans 31 dec -22 -37 varav fortl\u00f6pande s\u00e4kringar f\u00f6r vilka s\u00e4kringsredovisning till\u00e4mpas -22 -37 varav s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r vilka s\u00e4kringsredovisning inte l\u00e4ngre till\u00e4mpas \u2013 \u2013
Reserv f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kring
Valutarisk
Mn euro
2023
2022
Ing\u00e5ende balans 1 jan
101
26
Kassafl\u00f6dess\u00e4kringar:
V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar
869
1 382
Skatt p\u00e5 v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar
-184
-278
Omklassificerat till resultatr\u00e4kningen
-886
-1 288
Skatt p\u00e5 omklassificerat till resultatr\u00e4kningen
188
259
\u00d6vrigt totalresultat, netto efter skatt
-13
75
Totalresultat
-13
75
Utg\u00e5ende balans 31 dec
88
101
varav fortl\u00f6pande s\u00e4kringar f\u00f6r vilka
s\u00e4kringsredovisning till\u00e4mpas
88
101
varav s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r vilka
s\u00e4kringsredovisning inte l\u00e4ngre till\u00e4mpas
\u2013
\u2013
\u00d6vriga reserver
Dessa reserver omfattar reserver f\u00f6r kassafl\u00f6dess\u00e4kringar,
finansiella tillg\u00e5ngar som klassificerats i kategorin \u201dFinansiel-
la tillg\u00e5ngar v\u00e4rderade till verkligt v\u00e4rde via \u00f6vrigt totalresul-
tat\u201d och ackumulerade omv\u00e4rderingar av f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda
pensionsplaner, samt en reserv f\u00f6r omr\u00e4kningsdifferenser.
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfReservesAndOtherEquityInterestExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-719": { "value": "Valutarisk Valutarisk \u00e4r risken att v\u00e4rdet p\u00e5 ett finansiellt instrument varierar till f\u00f6ljd av valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar. Valutarisken fr\u00e5n handel begr\u00e4nsas med hj\u00e4lp av en VaR- limit. Valutarisken fr\u00e5n strukturella exponeringar (enligt beskrivningen nedan) begr\u00e4nsas med hj\u00e4lp av en f\u00f6rlustlimit f\u00f6r valutakursr\u00f6relsernas effekt p\u00e5 k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelatio- nen i ett allvarligt men \u00e4nd\u00e5 m\u00f6jligt stresscenario. Se avsnitt 4 \u201dMarknadsrisk\u201d i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d. Nordeas utl\u00e5ning och uppl\u00e5ning kan vara uttryckt i l\u00e5nta- garens eller investerarens valuta. Uppl\u00e5ning, placeringar och utl\u00e5ning g\u00f6rs inte alltid i samma valuta, vilket medf\u00f6r en valu- tarisk f\u00f6r Nordea. Skillnader i exponering mot enskilda valu- tor som finns mellan olika transaktioner matchas huvudsakli- gen genom att ing\u00e5 valutar\u00e4nteswappar (f\u00f6r l\u00f6ptider under ett \u00e5r anv\u00e4nds valutaswappar/valutaterminer). Valutakompo- nenten hanteras som en kassafl\u00f6dess\u00e4kring av valutarisk och r\u00e4ntekomponenten som en verklig v\u00e4rdes\u00e4kring av r\u00e4nterisk. Dessutom \u00e4r Nordea exponerat f\u00f6r strukturell valutarisk genom sina utl\u00e4ndska verksamheter som har en annan funk- tionell valuta \u00e4n Nordeas rapporteringsvaluta euro (det vill s\u00e4ga omr\u00e4kningsrisk). Avistakursr\u00f6relser f\u00e5r Nordeas redovi- sade nettoinvesteringar i utl\u00e4ndska verksamheter att f\u00f6r\u00e4nd- ras och k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelationen att variera p\u00e5 grund av bristande valuta\u00f6verensst\u00e4mmelse mellan eget kapital och riskexponeringsbelopp (REA). Nordea till\u00e4mpar s\u00e4kringsre- dovisning vid s\u00e4kring av sina investeringar i fullt konsolide- rade utl\u00e4ndska verksamheter som har en annan funktionell valuta \u00e4n euro. F\u00f6r s\u00e4kringsf\u00f6rh\u00e5llanden g\u00e4llande valutarisk \u00e4r den s\u00e4k- rade posten valutakomponenten. S\u00e4kringen uppn\u00e5s genom att matcha derivatinstrumentens nominella belopp mot kapi- talbeloppet i den s\u00e4krade posten. Valutakomponenten fastst\u00e4lls som f\u00f6r\u00e4ndringen i nuv\u00e4rdet av framtida kassafl\u00f6den, ber\u00e4knad med hj\u00e4lp av valutakurvor. Valutakomponenten kan identifieras separat och v\u00e4rderas p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt, och den utg\u00f6r normalt den st\u00f6rsta delen av f\u00f6r\u00e4ndringen i verkligt v\u00e4rde eller kassafl\u00f6de. K9.2 Valutaomr\u00e4kning av utl\u00e4ndska f\u00f6retag/filialer Redovisningsprinciper Koncernredovisningen uppr\u00e4ttas i euro. Vid omr\u00e4kningen av de utl\u00e4ndska f\u00f6retagens och filialernas finansiella rapporter till euro fr\u00e5n deras respektive funktionella valuta, omr\u00e4knas tillg\u00e5ngar och skulder till balansdagens kurs, medan poster i resultatr\u00e4kningen och i rapporten \u00f6ver totalresultat omr\u00e4knas till \u00e5rets genomsnittskurs. Genomsnittskursen ber\u00e4knas uti- fr\u00e5n dagliga v\u00e4xelkurser dividerat med antalet bankdagar under perioden. Omr\u00e4kningsdifferenser redovisas i \u00f6vrigt totalresultat och ackumuleras i reserven f\u00f6r omr\u00e4kning av utl\u00e4ndsk verksamhet under eget kapital. Goodwill och justeringar till verkligt v\u00e4rde fr\u00e5n f\u00f6rv\u00e4rv av koncernf\u00f6retag hanteras som poster i samma funktionella valuta som den kassagenererande enheten till vilken de h\u00f6r, och omr\u00e4knas ocks\u00e5 till balansdagens kurs. Eventuellt kvarst\u00e5ende eget kapital i utl\u00e4ndska filialer omr\u00e4knas till balansdagens kurs, och omr\u00e4kningsdifferenser redovisas under \u00f6vrigt totalresultat. Vid avyttring av en utl\u00e4ndsk verksamhet omklassificeras det ackumulerade beloppet f\u00f6r valutakursdifferenser avse- ende den utl\u00e4ndska verksamheten \u2013 redovisat under \u00f6vrigt totalresultat och ackumulerat i reserven f\u00f6r omr\u00e4kning av utl\u00e4ndsk verksamhet under eget kapital \u2013 fr\u00e5n eget kapital till resultatr\u00e4kningen i samband med att vinsten eller f\u00f6rlus- ten fr\u00e5n avyttringen redovisas .
Nordea \u00e4r exponerat f\u00f6r strukturell valutarisk, vilket defi-
nieras som bristande \u00f6verensst\u00e4mmelse i valutasammans\u00e4tt-
ningen mellan k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalet och riskexponeringsbe-
loppen. K\u00e4rnprim\u00e4rkapitalet har huvudsakligen euro som
valuta. De enda st\u00f6rre beloppen i andra valutor \u00e4n euro avser
hypoteksdotterf\u00f6retagen. Valutakursf\u00f6r\u00e4ndringar kan d\u00e4rf\u00f6r
p\u00e5verka Nordeas k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelation negativt.
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfEffectOfChangesInForeignExchangeRatesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-736": { "value": "K3.10 Aktier och andelar Redovisningsprinciper Balansposten \u201dAktier och andelar\u201d innefattar eget kapital- instrument, det vill s\u00e4ga avtal som inneb\u00e4r en residual r\u00e4tt i ett f\u00f6retags tillg\u00e5ngar efter avdrag f\u00f6r alla dess skulder, inklu- sive innehav i olika fonder, s\u00e5som andelar i en v\u00e4rdepappers- fond eller riskkapitalfond. Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures (se not K9.3 \u201dAktier och andelar i intresse- f\u00f6retag och joint ventures\u201d), aktier och andelar i koncernf\u00f6re- tag (se not K9.1 \u201dKonsoliderade f\u00f6retag\u201d) och innehav av aktier och fondandelar f\u00f6r kunders r\u00e4kning (se not K3.11 \u201dTill- g\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4k- ringsavtal\u201d) ing\u00e5r emellertid inte i \u201dAktier och andelar\u201d. Vid \u00e5terk\u00f6pstransaktioner och v\u00e4rdepappersl\u00e5n \u00f6verf\u00f6rs icke-kontanta tillg\u00e5ngar som s\u00e4kerhet. Om den mottagande parten har r\u00e4tt att s\u00e4lja eller i sin tur pants\u00e4tta tillg\u00e5ngen, redovisas den i not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instrument\u201d. F\u00f6r ytterligare information om redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d, not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d .
Aktier och andelar
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Aktier
11 488
8 327
Fondandelar, aktierelaterade
6 353
5 633
Fondandelar, r\u00e4nterelaterade
4 317
2 139
Summa
22 158
16 099
K9.4 Andelar i strukturerade f\u00f6retag Redovisningsprinciper Ett strukturerat f\u00f6retag \u00e4r ett f\u00f6retag som bildats f\u00f6r att uppn\u00e5 ett begr\u00e4nsat och v\u00e4ldefinierat syfte, d\u00e4r r\u00f6str\u00e4tten inte \u00e4r den avg\u00f6rande faktorn f\u00f6r att avg\u00f6ra om best\u00e4mmande inflytande f\u00f6religger. Ofta finns juridiska arrangemang som inneb\u00e4r strik- ta begr\u00e4nsningar f\u00f6r ledningens beslutander\u00e4tt i fr\u00e5ga om den l\u00f6pande verksamheten i ett strukturerat f\u00f6retag. Samma kon- solideringskrav g\u00e4ller f\u00f6r dessa f\u00f6retag, men eftersom aktier- nas r\u00f6str\u00e4tt inte \u00e4r det som avg\u00f6r om best\u00e4mmande inflytande f\u00f6religger, anv\u00e4nds andra faktorer f\u00f6r att avg\u00f6ra detta. Inflytande kan f\u00f6religga till f\u00f6ljd av avtal eller genom andra typer av inflytande \u00f6ver ett strukturerat f\u00f6retag. Detta \u00e4r nor- malt fallet n\u00e4r Nordea har gett st\u00f6d till eller bildat ett struktu- rerat f\u00f6retag eller n\u00e4r Nordea \u00e4r kapitalf\u00f6rvaltare och efter eget gottfinnande fattar beslut om investeringar och andra administrativa fr\u00e5gor. \u00c4ven volatilitet i avkastningen \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r kon- solidering. Service- och provisionsavgifter i samband med bil- dandet av strukturerade f\u00f6retag \u00e4r i regel inte tillr\u00e4ckligt stora f\u00f6r att f\u00f6ranleda konsolidering, och detsamma g\u00e4ller om Nordea har rollen som kapitalf\u00f6rvaltare eller f\u00f6rvaringsinsti- tut. Finansiering i form av fondandelar, l\u00e5n eller kreditl\u00f6ften kan resultera i betydande volatilitet i avkastningen. Om Nordea \u00e4r exponerat f\u00f6r volatilitet i avkastningen och inflytan- det \u00f6ver f\u00f6retagen p\u00e5verkar avkastningen, s\u00e5 ska dessa struk- turerade f\u00f6retag konsolideras. Nordea bed\u00f6mer normalt att en andel uppg\u00e5ende till mer \u00e4n 30 procent av avkastningen i ett strukturerat f\u00f6retag ger upphov till volatilitet i avkastningen och d\u00e4rmed best\u00e4mmande inflytande. Volatilitet i avkastning- en ber\u00e4knas som summan av de avgifter som erh\u00e5lls och omv\u00e4rdering av de tillg\u00e5ngar som innehas. F\u00f6r fondf\u00f6rs\u00e4k- ringar och andra kontrakt d\u00e4r f\u00f6rs\u00e4kringstagaren/ins\u00e4ttaren best\u00e4mmer b\u00e5de belopp och vilka tillg\u00e5ngar som Nordea ska investera i, anses Nordea vara agent och d\u00e4rmed inte ha best\u00e4mmande inflytande . Konsoliderade strukturerade f\u00f6retag Viking ABCP Conduit (Viking) har bildats med syftet att han- tera fordringar och skulder i samband med v\u00e4rdepapperise- ring gentemot nordiska kunder. Viking handlar med fordring- ar fr\u00e5n godk\u00e4nda s\u00e4ljare och finansierar k\u00f6pen genom att antingen utf\u00e4rda f\u00f6retagscertifikat via det etablerade pro- grammet f\u00f6r v\u00e4rdepapperiserade f\u00f6retagscertifikat eller belasta tillg\u00e4ngliga likviditetsfaciliteter. Nordea har tillhandah\u00e5llit likviditetsfaciliteter om maximalt 856 mn euro (1 006 mn euro) varav 802 mn euro (826 mn euro) var utnyttjat vid \u00e5rsskiftet. Tillg\u00e5ngarna i Viking upp- gick vid \u00e5rsskiftet till 806 mn euro (852 mn euro). Viking kon- solideras eftersom Nordea f\u00f6rvaltar f\u00f6retaget och \u00e4r expone- rat f\u00f6r volatilitet i avkastningen via likviditetsfaciliteten. Det finns inga betydande restriktioner f\u00f6r \u00e5terbetalning av l\u00e5n fr\u00e5n Viking, f\u00f6rutom att betalningarna \u00e4r beroende av i vilken takt Viking realiserar sina tillg\u00e5ngar. AR Finance investerar i v\u00e4rdepapper s\u00e4kerst\u00e4llda av kund- fordringar. Nordea har tillhandah\u00e5llit likviditetsfaciliteter om maximalt 150 mn euro (150 mn euro), varav 92 mn euro (103 mn euro) var utnyttjat vid \u00e5rsskiftet. F\u00f6retagets tillg\u00e5ngar uppgick vid \u00e5rsskiftet till 94 mn euro (105 mn euro). AR Finan- ce konsolideras eftersom Nordea f\u00f6rvaltar f\u00f6retaget och \u00e4r exponerat f\u00f6r volatilitet i avkastningen via likviditetsfaciliteten. Icke konsoliderade strukturerade f\u00f6retag Upplysningar l\u00e4mnas f\u00f6r strukturerade f\u00f6retag d\u00e4r Nordea har andelar men saknar best\u00e4mmande inflytande. V\u00e4rdepap-
persfonder \u00e4r f\u00f6r n\u00e4rvarande de enda icke-konsoliderade struk-
turerade f\u00f6retag som Nordea har intressen i.
Nordea investerar i v\u00e4rdepappersfonder:
\u2022 f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstagares r\u00e4kning i Nordea Life & Pension
\u2022 f\u00f6r sparares r\u00e4kning, d\u00e4r avkastningen \u00e4r baserad p\u00e5
placeringen
\u2022 som risks\u00e4kringar avseende exponeringar i strukturerade
produkter till kunder
\u2022 som \u00e4r illikvida riskkapital- och kreditfonder.
Nordeas exponering f\u00f6r volatilitet i avkastningen redovisas
brutto, men nettoexponeringen \u00e4r betydligt mindre. V\u00e4rdef\u00f6r-
\u00e4ndringar i fondandelar f\u00f6rv\u00e4rvade f\u00f6r fondf\u00f6rs\u00e4kringstagares
och sparares r\u00e4kning, d\u00e4r de sj\u00e4lva b\u00e4r risken, \u00e5terspeglas i v\u00e4r-
det p\u00e5 tillh\u00f6rande skulder, och h\u00f6gsta nettoexponering f\u00f6r f\u00f6r-
luster \u00e4r noll. V\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar i fondandelar som innehas f\u00f6r
livf\u00f6rs\u00e4kringstagares r\u00e4kning (traditionella livf\u00f6rs\u00e4kringsavtal)
\u00f6verf\u00f6rs till stor del till f\u00f6rs\u00e4kringstagarna, men eftersom
Nordea har l\u00e4mnat garantier f\u00f6r vissa av dessa produkter \u00e4r
Nordea exponerat f\u00f6r v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringarna.
Fondandelar f\u00f6rv\u00e4rvade f\u00f6r risks\u00e4kring av strukturerade pro-
dukter ska minska nettoexponeringarna i den m\u00e5n s\u00e4kringarna
\u00e4r effektiva.
Investeringar i illikvida riskkapital- och kreditfonder \u00e4r en natur-
lig del i hanteringen av risker i Nordeas balansr\u00e4kning. Den maxi-
mala f\u00f6rlusten i dessa fonder ber\u00e4knas uppg\u00e5 till 1 194 mn euro
(975 mn euro), vilket motsvarar v\u00e4rdet av investeringarna i
fonderna.
Nordea har etablerat ett icke-konsoliderat strukturerat f\u00f6retag,
Thulite, utan att f\u00f6r n\u00e4rvarande ha n\u00e5gon andel i det. D\u00e5 Nordea
inte har n\u00e5got inflytande \u00f6ver f\u00f6retaget anses Nordea ha sponsrat
det. Nordea genomf\u00f6rde tv\u00e5 nya transaktioner med Thulite under
2023, d\u00e4r Nordea k\u00f6pte finansiella garantier f\u00f6r portf\u00f6ljer av l\u00e5n.
Nordea har tidigare k\u00f6pt kreditskydd i form av ett CDS-kontrakt
och andra finansiella garantier fr\u00e5n Thulite. Nordea har redovisat
mindre \u00e4n 1 mn euro i int\u00e4kter fr\u00e5n Thulite under 2022 och 2023.
Nordeas intressen i icke-konsoliderade strukturerade f\u00f6retag
och eventuella tillh\u00f6rande skulder framg\u00e5r av tabellen nedan. Det
redovisade v\u00e4rdet motsvarar den maximala exponeringen mot
kreditf\u00f6rluster, f\u00f6re eventuella s\u00e4kringar. Int\u00e4kter fr\u00e5n dessa inves-
teringar redovisas som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d.
Andelar i strukturerade f\u00f6retag
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Tillg\u00e5ngar, redovisat v\u00e4rde:
Andelar
10 670
9 488
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
49 022
37 966
Summa tillg\u00e5ngar
59 692
47 454
Skulder, redovisat v\u00e4rde:
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
49 022
37 966
Skulder till f\u00f6rs\u00e4kringstagare
9 440
8 349
Summa skulder
58 462
46 315
Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen, nominellt belopp:
Kredit\u00e5taganden
\u2013
\u2013
Nordea har andelar i ett stort antal fonder som klassificeras som
icke-konsoliderade strukturerade f\u00f6retag, varav vissa f\u00f6rvaltas
av Nordea. Dessa har olika investeringsmandat och riskprofiler,
allt fr\u00e5n statsobligationsfonder med l\u00e5g risk till aktiefonder med
h\u00e4vst\u00e5ng d\u00e4r risken \u00e4r h\u00f6g. Tillg\u00e5ngarna i fonder f\u00f6rvaltade av
Nordea uppg\u00e5r till 201 md euro (190 md euro). Alla fondinnehav
finansieras genom ins\u00e4ttningar fr\u00e5n fondandels\u00e4garna. Informa-
tion om tillg\u00e5ngarna i fonder som inte f\u00f6rvaltas av Nordea anses
inte vara relevant f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5elsen av de aktuella riskerna och
redovisas d\u00e4rf\u00f6r inte.
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfInvestmentsOtherThanInvestmentsAccountedForUsingEquityMethodExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-737": { "value": "K3.10 Aktier och andelar Redovisningsprinciper Balansposten \u201dAktier och andelar\u201d innefattar eget kapital- instrument, det vill s\u00e4ga avtal som inneb\u00e4r en residual r\u00e4tt i ett f\u00f6retags tillg\u00e5ngar efter avdrag f\u00f6r alla dess skulder, inklu- sive innehav i olika fonder, s\u00e5som andelar i en v\u00e4rdepappers- fond eller riskkapitalfond. Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures (se not K9.3 \u201dAktier och andelar i intresse- f\u00f6retag och joint ventures\u201d), aktier och andelar i koncernf\u00f6re- tag (se not K9.1 \u201dKonsoliderade f\u00f6retag\u201d) och innehav av aktier och fondandelar f\u00f6r kunders r\u00e4kning (se not K3.11 \u201dTill- g\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4k- ringsavtal\u201d) ing\u00e5r emellertid inte i \u201dAktier och andelar\u201d. Vid \u00e5terk\u00f6pstransaktioner och v\u00e4rdepappersl\u00e5n \u00f6verf\u00f6rs icke-kontanta tillg\u00e5ngar som s\u00e4kerhet. Om den mottagande parten har r\u00e4tt att s\u00e4lja eller i sin tur pants\u00e4tta tillg\u00e5ngen, redovisas den i not K3.7 \u201dPantsatta finansiella instrument\u201d. F\u00f6r ytterligare information om redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovisning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d, not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d K9.4 Andelar i strukturerade f\u00f6retag Redovisningsprinciper Ett strukturerat f\u00f6retag \u00e4r ett f\u00f6retag som bildats f\u00f6r att uppn\u00e5 ett begr\u00e4nsat och v\u00e4ldefinierat syfte, d\u00e4r r\u00f6str\u00e4tten inte \u00e4r den avg\u00f6rande faktorn f\u00f6r att avg\u00f6ra om best\u00e4mmande inflytande f\u00f6religger. Ofta finns juridiska arrangemang som inneb\u00e4r strik- ta begr\u00e4nsningar f\u00f6r ledningens beslutander\u00e4tt i fr\u00e5ga om den l\u00f6pande verksamheten i ett strukturerat f\u00f6retag. Samma kon- solideringskrav g\u00e4ller f\u00f6r dessa f\u00f6retag, men eftersom aktier- nas r\u00f6str\u00e4tt inte \u00e4r det som avg\u00f6r om best\u00e4mmande inflytande f\u00f6religger, anv\u00e4nds andra faktorer f\u00f6r att avg\u00f6ra detta. Inflytande kan f\u00f6religga till f\u00f6ljd av avtal eller genom andra typer av inflytande \u00f6ver ett strukturerat f\u00f6retag. Detta \u00e4r nor- malt fallet n\u00e4r Nordea har gett st\u00f6d till eller bildat ett struktu- rerat f\u00f6retag eller n\u00e4r Nordea \u00e4r kapitalf\u00f6rvaltare och efter eget gottfinnande fattar beslut om investeringar och andra administrativa fr\u00e5gor. \u00c4ven volatilitet i avkastningen \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r kon- solidering. Service- och provisionsavgifter i samband med bil- dandet av strukturerade f\u00f6retag \u00e4r i regel inte tillr\u00e4ckligt stora f\u00f6r att f\u00f6ranleda konsolidering, och detsamma g\u00e4ller om Nordea har rollen som kapitalf\u00f6rvaltare eller f\u00f6rvaringsinsti- tut. Finansiering i form av fondandelar, l\u00e5n eller kreditl\u00f6ften kan resultera i betydande volatilitet i avkastningen. Om Nordea \u00e4r exponerat f\u00f6r volatilitet i avkastningen och inflytan- det \u00f6ver f\u00f6retagen p\u00e5verkar avkastningen, s\u00e5 ska dessa struk- turerade f\u00f6retag konsolideras. Nordea bed\u00f6mer normalt att en andel uppg\u00e5ende till mer \u00e4n 30 procent av avkastningen i ett strukturerat f\u00f6retag ger upphov till volatilitet i avkastningen och d\u00e4rmed best\u00e4mmande inflytande. Volatilitet i avkastning- en ber\u00e4knas som summan av de avgifter som erh\u00e5lls och omv\u00e4rdering av de tillg\u00e5ngar som innehas. F\u00f6r fondf\u00f6rs\u00e4k- ringar och andra kontrakt d\u00e4r f\u00f6rs\u00e4kringstagaren/ins\u00e4ttaren best\u00e4mmer b\u00e5de belopp och vilka tillg\u00e5ngar som Nordea ska investera i, anses Nordea vara agent och d\u00e4rmed inte ha best\u00e4mmande inflytande . ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForInvestmentsOtherThanInvestmentsAccountedForUsingEquityMethodExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-738": { "value": "K3.11 Tillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal Redovisningsprinciper I fr\u00e5ga om tillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning inom ramen f\u00f6r avtal med kunder om placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringar \u00e4r det kunderna och f\u00f6rs\u00e4kringstagarna som tar merparten av eller hela risken. Fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal med garantier eller finan- siella avtal som medf\u00f6r betydande f\u00f6rs\u00e4kringsrisk klassifice- ras som f\u00f6rs\u00e4kringsavtal. Inl\u00e5ningsmedlen fr\u00e5n kunderna investeras i olika typer av finansiella tillg\u00e5ngar f\u00f6r kundernas och f\u00f6rs\u00e4kringstagarnas r\u00e4kning. Tillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning enligt dessa avtal redovisas och v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde enligt beskrivningen i not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6r mer information om skillnaden mellan f\u00f6rs\u00e4kringsavtal och finansiella avtal, se not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d .
Tillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer
och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Tillg\u00e5ngar
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
2 034
1 939
Aktier och andelar
47 564
40 712
Fastigheter
729
858
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
204
130
Summa
50 531
43 639
Skulder
Placeringsportf\u00f6ljer
4 251
4 170
Fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
47 322
40 600
Summa
51 573
44 770
1 1) Inkluderar innehav i r\u00e4ntefonder. I balansr\u00e4kningen f\u00f6r Nordea Life & Pension och f\u00f6r Nordea Danmark, filial till Nordea Bank Abp, Finland redovisas till- g\u00e5ngar och skulder f\u00f6r vilka kunderna b\u00e4r risken. Eftersom tillg\u00e5ngarna och skulderna juridiskt sett tillh\u00f6r f\u00f6retagen, redovisas dessa tillg\u00e5ngar och skulder i Nordeas balansr\u00e4kning. F\u00f6r mer information om verkligt v\u00e4rde f\u00f6r placeringsport- f\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal, se not K5.3 \u201dF\u00f6rvaltningsfastigheter\u201d. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfNetAssetValueAttributableToUnitholdersExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-753": { "value": "K3.16 \u00d6vriga skulder Redovisningsprinciper \u00d6vriga skulder \u00e4r skulder som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r n\u00e5gon av de \u00f6vriga skuldposterna. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovis- ning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.3 \u201dKlassifice- ring och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForTradeAndOtherPayablesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-754": { "value": "K3.16 \u00d6vriga skulder Redovisningsprinciper \u00d6vriga skulder \u00e4r skulder som inte uppfyller kriterierna f\u00f6r n\u00e5gon av de \u00f6vriga skuldposterna. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedovis- ning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d, not K3.3 \u201dKlassifice- ring och v\u00e4rdering\u201d och not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d .
\u00d6vriga skulder
Icke
Finansiella finansiella
31 dec 2023, mn euro skulder
skulder
Total
Fondlikvidskulder
890
\u2013
890
S\u00e5lda ej innehavda v\u00e4rdepapper
4 396
\u2013
4 396
Leverant\u00f6rsskulder
251
\u2013
251
Erh\u00e5llna marginals\u00e4kerheter
3 424
\u2013
3 424
Leasingskulder
1 103
\u2013
1 103
\u00d6vriga
2 097
1 566
3 663
Summa
12 161
1 566
13 727
Icke
Finansiella finansiella
31 dec 2022, mn euro skulder
skulder
Total
Fondlikvidskulder
1 626
\u2013
1 626
S\u00e5lda ej innehavda v\u00e4rdepapper
5 221
\u2013
5 221
Leverant\u00f6rsskulder
452
\u2013
452
Erh\u00e5llna marginals\u00e4kerheter
4 498
\u2013
4 498
Leasingskulder
1 080
\u2013
1 080
\u00d6vriga
2 517
1 377
3 894
Summa
15 394
1 377
16 771
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfTradeAndOtherPayablesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-757": { "value": "K3.17 Efterst\u00e4llda skulder Redovisningsprinciper Efterst\u00e4llda skulder \u00e4r finansiella skulder f\u00f6r vilka det fram- g\u00e5r av avtalet att de i h\u00e4ndelse av likvidation eller konkurs inte \u00e5terbetalas f\u00f6rr\u00e4n samtliga \u00e5taganden gentemot andra fordrings\u00e4gare har fullgjorts. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedo- visning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d och not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. F\u00f6r en s\u00e4krad post i en s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 mikro- niv\u00e5, v\u00e4rderas den s\u00e4krade risken till verkligt v\u00e4rde och redo- visas p\u00e5 raden \u201dF\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r mikros\u00e4k- ringar av r\u00e4nterisk\u201d i tabellen nedan (f\u00f6r ytterligare informa- tion, se not K3.6 \u201dS\u00e4kringsredovisning\u201d). F\u00f6r mer information om de kritiska bed\u00f6mningar som kr\u00e4vs f\u00f6r att bed\u00f6ma om en efterst\u00e4lld skuld ska klassificeras som en skuld eller som eget kapital, se not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d .
Efterst\u00e4llda skulder
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
K\u00e4rnprim\u00e4rkapital
2 514
2 600
Supplement\u00e4rt kapital
3 548
3 295
\u00d6vriga efterst\u00e4llda skulder \u2013 10
F\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r
mikros\u00e4kringar av r\u00e4nterisk
-342
-504
Summa
5 720
5 401
F\u00f6r mer information, se not M3.14 \u201cEfterst\u00e4llda skulder\u201d .", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfBorrowingsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-762": { "value": "K3.17 Efterst\u00e4llda skulder Redovisningsprinciper Efterst\u00e4llda skulder \u00e4r finansiella skulder f\u00f6r vilka det fram- g\u00e5r av avtalet att de i h\u00e4ndelse av likvidation eller konkurs inte \u00e5terbetalas f\u00f6rr\u00e4n samtliga \u00e5taganden gentemot andra fordrings\u00e4gare har fullgjorts. F\u00f6r ytterligare redovisningsprinciper, se not K3.1 \u201dRedo- visning och bortbokning i balansr\u00e4kningen\u201d och not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d. F\u00f6r en s\u00e4krad post i en s\u00e4kring av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 mikro- niv\u00e5, v\u00e4rderas den s\u00e4krade risken till verkligt v\u00e4rde och redo- visas p\u00e5 raden \u201dF\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r mikros\u00e4k- ringar av r\u00e4nterisk\u201d i tabellen nedan (f\u00f6r ytterligare informa- tion, se not K3.6 \u201dS\u00e4kringsredovisning\u201d). F\u00f6r mer information om de kritiska bed\u00f6mningar som kr\u00e4vs f\u00f6r att bed\u00f6ma om en efterst\u00e4lld skuld ska klassificeras som en skuld eller som eget kapital, se not K3.3 \u201dKlassificering och v\u00e4rdering\u201d ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForBorrowingsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-765": { "value": "
Analys utifr\u00e5n \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd och intr\u00e4ffade skador \u2013 avtal som v\u00e4rderats
enligt den grundl\u00e4ggande v\u00e4rderingsmodellen och den r\u00f6rliga avgiftsmodellen
31 dec 2023
31 dec 2022
Skulder f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende Skulder f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende
f\u00f6rs\u00e4kringsskydd f\u00f6rs\u00e4kringsskydd
Exklusive Skulder f\u00f6r Exklusive Skulder f\u00f6r
f\u00f6rlust- F\u00f6rlust- intr\u00e4ffade f\u00f6rlust- F\u00f6rlust- intr\u00e4ffade
Mn euro
komponent
komponent
skador
Summa
komponent
komponent
skador
Summa
Ing\u00e5ende balans
25 505
5
240
25 750
18 204
3
132
18 339
F\u00f6rv\u00e4rv
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
10 554
\u2013
124
10 678
F\u00f6r\u00e4ndringar i resultatr\u00e4kningen
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter
Avtal v\u00e4rderade enligt den
modifierade retroaktiva metoden
-32
\u2013
\u2013
-32
-32
\u2013
\u2013
-32
Avtal v\u00e4rderade enligt verkligt
v\u00e4rde-metoden
-345
\u2013
\u2013
-345
-196
\u2013
\u2013
-196
\u00d6vriga avtal
-75
\u2013
\u2013
-75
-48
\u2013
\u2013
-48
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter
-452
\u2013
\u2013
-452
-276
\u2013
\u2013
-276
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
Intr\u00e4ffade skador och andra
kostnader
0
-6
233
227
-34
\u2013
122
88
F\u00f6r\u00e4ndringar i skulder f\u00f6r
intr\u00e4ffade skador
\u2013
\u2013
-36
-36
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
Avskrivning av kassafl\u00f6den f\u00f6r
anskaffning av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
13
\u2013
\u2013
13
8
\u2013
\u2013
8
F\u00f6rluster och \u00e5terf\u00f6ring av
f\u00f6rluster f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
17
\u2013
17
\u2013
2
\u2013
2
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
13
11
197
221
-26
2
122
98
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, netto
-439
11
197
-231
-302
2
122
-178
Finansiella int\u00e4kter eller kostnader
fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
2 206
\u2013
2
2 208
-1 900
\u2013
\u2013
-1 900
Summa f\u00f6r\u00e4ndring i
resultatr\u00e4kningen
1 767
11
199
1 977
-2 202
2
122
-2 078
Investeringskomponenter
-2 144
\u2013
2 144
0
-932
\u2013
932
0
Kassafl\u00f6den
Erh\u00e5llna premier
2 183
\u2013
\u2013
2 183
419
\u2013
\u2013
419
Betalda ers\u00e4ttningar f\u00f6r intr\u00e4ffade
skador och andra kostnader f\u00f6r
f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster, inklusive
investeringskomponenter
\u2013
\u2013
-2 368
-2 368
\u2013
\u2013
-1 070
-1 070
Kassafl\u00f6den f\u00f6r anskaffning av
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
-19
\u2013
\u2013
-19
-10
\u2013
\u2013
-10
Summa kassafl\u00f6den
2 164
\u2013
-2 368
-204
409
-1 070
-661
\u00d6vriga f\u00f6r\u00e4ndringar
37
\u2013
\u2013
37
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
Omr\u00e4kningsdifferenser
-358
0
0
-358
-528
0
0
-528
Utg\u00e5ende balans
26 971
16
215
27 202
25 505
5
240
25 750
Analys utifr\u00e5n v\u00e4rderingskomponent \u2013 avtal som v\u00e4rderats enligt den
grundl\u00e4ggande v\u00e4rderingsmodellen och den r\u00f6rliga avgiftsmodellen
31 dec 2023
Avtalsenlig marginal
Uppskattning av Avtal v\u00e4rderade
nuv\u00e4rde av Riskjustering f\u00f6r enligt den modi- Avtal v\u00e4rderade
framtida icke- finansiell fierade retroak- enligt verkligt
Mn euro kassa fl\u00f6den risk tiva metoden
v\u00e4rde-metoden
\u00d6vriga avtal
Delsumma
Summa
Ing\u00e5ende balans
23 922
241
175
1 363
49
1 587
25 750
F\u00f6r\u00e4ndring i resultatr\u00e4kningen
F\u00f6r\u00e4ndringar som avser framtida
tj\u00e4nster
F\u00f6r\u00e4ndringar i uppskattningar som
justerar avtalsenlig marginal
-175
-27
9
130
63
202
0
F\u00f6r\u00e4ndringar i uppskattningar
resulterar i f\u00f6rluster p\u00e5 grupper av
f\u00f6rlustavtal och \u00e5terf\u00f6ring av s\u00e5dana
f\u00f6rluster
16
0
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
16
Effekter av avtal som redovisats f\u00f6r
f\u00f6rsta g\u00e5ngen under \u00e5ret
-47
8
5
\u2013
35
40
1
F\u00f6r\u00e4ndringar som avser tj\u00e4nster
under innevarande \u00e5r
Avtalsenlig marginal som redovisats
f\u00f6r tillhandah\u00e5llna tj\u00e4nster
\u2013
\u2013
-21
-162
-43
-226
-226
Riskjustering som redovisats f\u00f6r
f\u00f6rfallna risker
\u2013
-26
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-26
Erfarenhetsbaserade justeringar
40
0
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
40
F\u00f6r\u00e4ndringar som avser tidigare
tj\u00e4nster
Justering av skulder f\u00f6r intr\u00e4ffade
skador
-32
-4
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-36
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, netto
-198
-49
-7
-32
55
16
-231
Finansiella int\u00e4kter eller kostnader
fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
2 207
\u2013
0
0
1
1
2 208
Summa f\u00f6r\u00e4ndring i
resultatr\u00e4kningen
2 009
-49
-7
-32
56
17
1 977
Kassafl\u00f6den
Erh\u00e5llna premier
2 183
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
2 183
Betalda ers\u00e4ttningar f\u00f6r intr\u00e4ffade
skador och andra kostnader f\u00f6r
f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster, inklusive
investeringskomponenter
-2 368
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-2 368
Kassafl\u00f6den f\u00f6r anskaffning av
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
-19
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-19
Summa kassafl\u00f6den
-204
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-204
\u00d6vriga f\u00f6r\u00e4ndringar
37
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
37
Omr\u00e4kningsdifferenser
-321
-5
0
-31
-1
-32
-358
Utg\u00e5ende balans
25 443
187
168
1 300
104
1 572
27 202
Analys utifr\u00e5n v\u00e4rderingskomponent \u2013 avtal som v\u00e4rderats enligt den
grundl\u00e4ggande v\u00e4rderingsmodellen och den r\u00f6rliga avgiftsmodellen
31 dec 2022
Avtalsenlig marginal
Uppskattning av Avtal v\u00e4rderade
nuv\u00e4rdet av Riskjustering f\u00f6r enligt den modi- Avtal v\u00e4rderade
framtida kas- icke- finansiell fierade retroak- enligt verkligt
Mn euro safl\u00f6den risk tiva metoden
v\u00e4rde-metoden
\u00d6vriga avtal
Delsumma
Summa
Ing\u00e5ende balans
17 122
196
231
754
36
1 021
18 339
F\u00f6rv\u00e4rv
10 230
74
\u2013
374
\u2013
374
10 678
F\u00f6r\u00e4ndringar i resultatr\u00e4kningen
F\u00f6r\u00e4ndringar som avser framtida
tj\u00e4nster
F\u00f6r\u00e4ndringar i uppskattningar som
justerar avtalsenlig marginal
-323
-10
-39
365
7
333
0
F\u00f6r\u00e4ndringar i uppskattningar som
resulterar i f\u00f6rluster p\u00e5 grupper av
f\u00f6rlustavtal och \u00e5terf\u00f6ringar av
s\u00e5dana f\u00f6rluster
1
0
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
1
Effekter av avtal som redovisats f\u00f6r
f\u00f6rsta g\u00e5ngen under \u00e5ret
-39
4
6
\u2013
31
37
2
F\u00f6r\u00e4ndringar som avser tj\u00e4nster
under innevarande \u00e5r
Avtalsenlig marginal som redovisats
f\u00f6r tillhandah\u00e5llna tj\u00e4nster
\u2013
\u2013
-22
-101
-24
-147
-147
Riskjusteringar som redovisats f\u00f6r
f\u00f6rfallna risker
\u2013
-17
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-17
Erfarenhetsbaserade justeringar
-17
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-17
F\u00f6r\u00e4ndringar som avser tidigare
tj\u00e4nster
Justering av skulder f\u00f6r intr\u00e4ffade
skador
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, netto
-378
-23
-55
264
14
223
-178
Finansiella int\u00e4kter eller kostnader
fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
-1 900
\u2013
0
0
0
0
-1 900
Summa f\u00f6r\u00e4ndringar i
resultatr\u00e4kningen
-2 278
-23
-55
264
14
223
-2 078
Kassafl\u00f6den
Erh\u00e5llna premier
419
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
419
Betalda ers\u00e4ttningar f\u00f6r intr\u00e4ffade
skador och andra kostnader f\u00f6r
f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster, inklusive
investeringskomponenter
-1 070
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-1 070
Kassafl\u00f6den f\u00f6r anskaffning av
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
-10
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-10
Summa kassafl\u00f6den
-661
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-661
Omr\u00e4kningsdifferenser
-491
-6
-1
-29
-1
-31
-528
Utg\u00e5ende balans
23 922
241
175
1 363
49
1 587
25 750
Analys utifr\u00e5n \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd och intr\u00e4ffade skador \u2013 avtal
som v\u00e4rderats enligt premieallokeringsmodellen
31 dec 2023
Skulder f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd
Skulder f\u00f6r intr\u00e4ffade skador
Uppskattning av
Exklusive f\u00f6rlust- nuv\u00e4rdet av fram- Riskjustering f\u00f6r
Mn euro
komponent
F\u00f6rlustkomponent
tida kassafl\u00f6den
icke-finansiell risk
Summa
Ing\u00e5ende balans
23
8
369
1
401
F\u00f6r\u00e4ndringar i resultatr\u00e4kningen
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter
Allokering av premier
-161
\u2013
\u2013
\u2013
-161
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter
-161
\u2013
\u2013
\u2013
-161
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
Intr\u00e4ffade skador och andra kostnader
1
\u2013
148
1
150
F\u00f6r\u00e4ndringar i skulder f\u00f6r intr\u00e4ffade skador
\u2013
\u2013
14
0
14
F\u00f6rluster och \u00e5terf\u00f6ring av f\u00f6rluster f\u00f6r f\u00f6rlustavtal
\u2013
0
\u2013
\u2013
0
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
1
0
162
1
164
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, netto
-160
0
162
1
3
Finansiella int\u00e4kter eller kostnader fr\u00e5n
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
14
\u2013
14
Summa f\u00f6r\u00e4ndring i resultatr\u00e4kningen
-160
0
176
1
17
Kassafl\u00f6den
Erh\u00e5llna premier
162
\u2013
\u2013
\u2013
162
Betalda ers\u00e4ttningar f\u00f6r intr\u00e4ffade skador och
andra kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
\u2013
\u2013
-142
\u2013
-142
Summa kassafl\u00f6den
162
\u2013
-142
\u2013
20
Omr\u00e4kningsdifferenser
0
0
-1
0
-1
Utg\u00e5ende balans
25
8
402
2
437
31 dec 2022
Skulder f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4kringsskydd
Skulder f\u00f6r intr\u00e4ffade skador
Uppskattning av
Exklusive f\u00f6rlust- nuv\u00e4rdet av fram- Riskjustering f\u00f6r
Mn euro
komponent
F\u00f6rlustkomponent
tida kassafl\u00f6den
icke-finansiell risk
Summa
Ing\u00e5ende balans
\u2013
\u2013
18
0
18
F\u00f6rv\u00e4rv
23
8
352
1
384
F\u00f6r\u00e4ndringar i resultatr\u00e4kningen
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter
Allokering av premier
-37
\u2013
\u2013
\u2013
-37
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter
-37
\u2013
\u2013
\u2013
-37
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
Intr\u00e4ffade skador och andra kostnader
\u2013
\u2013
18
0
18
F\u00f6r\u00e4ndringar i skulder f\u00f6r intr\u00e4ffade skador
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
F\u00f6rluster och \u00e5terf\u00f6ring av f\u00f6rluster f\u00f6r f\u00f6rlustavtal
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
\u2013
\u2013
18
0
18
F\u00f6rs\u00e4kringsint\u00e4kter, netto
-37
\u2013
18
0
-19
Finansiella int\u00e4kter eller kostnader fr\u00e5n
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal
\u2013
\u2013
0
\u2013
0
Summa f\u00f6r\u00e4ndringar i resultatr\u00e4kningen
-37
\u2013
18
0
-19
Kassafl\u00f6den
Erh\u00e5llna premier
37
\u2013
\u2013
\u2013
37
Betalda ers\u00e4ttningar f\u00f6r intr\u00e4ffade skador och
andra kostnader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nster
\u2013
\u2013
-18
\u2013
-18
Summa kassafl\u00f6den
37
\u2013
-18
\u2013
19
Omr\u00e4kningsdifferenser
\u2013
\u2013
-1
\u2013
-1
Utg\u00e5ende balans
23
8
369
1
401
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfClaimsAndBenefitsPaidExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-766": { "value": "K5 Immateriella och materiella tillg\u00e5ngar K5.1 Immateriella tillg\u00e5ngar Redovisningsprinciper Immateriella tillg\u00e5ngar \u00e4r identifierbara, icke-monet\u00e4ra till- g\u00e5ngar som saknar fysisk beskaffenhet. Tillg\u00e5ngarna st\u00e5r under Nordeas kontroll, vilket inneb\u00e4r att Nordea har m\u00f6jlighet och r\u00e4tt att erh\u00e5lla de framtida ekonomiska f\u00f6rdelarna h\u00e4nf\u00f6r- liga till den underliggande tillg\u00e5ngen. Nordeas immateriella tillg\u00e5ngar utg\u00f6rs fr\u00e4mst av goodwill, IT-utvecklingsprojekt/pro- gramvaror och kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar . Goodwill Goodwill utg\u00f6r skillnaden mellan anskaffningsv\u00e4rdet och det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 Nordeas andel av identifierbara nettotill- g\u00e5ngar i f\u00f6rv\u00e4rvade koncernf\u00f6retag/intressef\u00f6retag/joint ven- tures vid f\u00f6rv\u00e4rvstidpunkten. Goodwill som uppkommit vid f\u00f6r- v\u00e4rv av koncernf\u00f6retag redovisas som \u201dImmateriella tillg\u00e5ng- ar\u201d. Goodwill som uppkommit vid f\u00f6rv\u00e4rv av intressef\u00f6retag och joint ventures redovisas inte som en separat tillg\u00e5ng utan som \u201dAktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures\u201d. Goodwill pr\u00f6vas \u00e5rligen f\u00f6r eventuellt nedskrivningsbehov, eller oftare om h\u00e4ndelser eller \u00e4ndrade f\u00f6ruts\u00e4ttningar tyder p\u00e5 att nedskrivningsbehov finns. Goodwill redovisas till anskaffningsv\u00e4rde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivning av goodwill kan inte \u00e5terf\u00f6ras i senare perioder. Goodwill h\u00e4nf\u00f6rlig till intressef\u00f6retag och joint ventures pr\u00f6vas inte separat f\u00f6r nedskrivningsbehov utan inkluderas i det redo- visade v\u00e4rdet p\u00e5 intressef\u00f6retaget och joint venture-f\u00f6retaget. Principerna f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning av intressef\u00f6retag och joint ventures beskrivs i not K9.3 \u201dAktier och andelar i intresse- f\u00f6retag och joint ventures\u201d. IT-utvecklingsprojekt/programvaror Kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till underh\u00e5ll av programvaror kost- nadsf\u00f6rs l\u00f6pande. Utgifter direkt h\u00e4nf\u00f6rbara till st\u00f6rre inves- teringar i utveckling av programvara redovisas som immate- riella tillg\u00e5ngar om de f\u00f6rv\u00e4ntas generera framtida ekono- miska f\u00f6rdelar. Dessa utgifter omfattar personalkostnader f\u00f6r programutveckling och indirekta kostnader f\u00f6r att f\u00e4rdigst\u00e4lla tillg\u00e5ngen f\u00f6r avsedd anv\u00e4ndning. Programkostnader omfat- tar ocks\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvade programlicenser som inte \u00e4r h\u00e4nf\u00f6rliga till funktionen hos en materiell tillg\u00e5ng. Avskrivningen ber\u00e4knas linj\u00e4rt \u00f6ver programvarans nytt- jandeperiod, som vanligen \u00e4r 3 till 5 \u00e5r, och i vissa fall f\u00f6r strategisk infrastruktur upp till maximalt 10 \u00e5r. Kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar I samband med r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv allokeras normalt sett en del av k\u00f6peskillingen till kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar, under f\u00f6ruts\u00e4ttning att tillg\u00e5ngen \u00e4r identifierbar och under Nordeas kontroll. En immateriell tillg\u00e5ng \u00e4r identifierbar om den uppst\u00e5r till f\u00f6ljd av avtalsm\u00e4ssiga eller lagliga r\u00e4ttigheter, eller om den kan separeras fr\u00e5n f\u00f6retaget och s\u00e4ljas, \u00f6verf\u00f6- ras, licensieras, uthyras eller bytas. Tillg\u00e5ngen skrivs av \u00f6ver nyttjandeperioden, som vanligen \u00e4r mer \u00e4n 10 \u00e5r. Nedskrivning Goodwill och IT-utvecklingsprojekt som \u00e4nnu inte tagits i bruk skrivs inte av, men pr\u00f6vas \u00e5rligen med avseende p\u00e5 eventuellt nedskrivningsbehov. Pr\u00f6vningen g\u00f6rs oftare om n\u00e5got tyder p\u00e5 att ett nedskrivningsbehov f\u00f6religger. \u00c4ven f\u00f6r immateriella tillg\u00e5ngar som tagits i bruk och skrivs av, g\u00f6rs en bed\u00f6mning med avseende p\u00e5 indikationer p\u00e5 nedskrivnings- behov. Om s\u00e5dana indikationer finns, pr\u00f6vas nedskrivnings- behovet f\u00f6r tillg\u00e5ngen. Nedskrivningskostnaden ber\u00e4knas som skillnaden mellan redovisat v\u00e4rde och \u00e5tervinningsv\u00e4rde. \u00c5tervinningsv\u00e4rdet \u00e4r det h\u00f6gre av verkligt v\u00e4rde efter avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningskostnader och nyttjandev\u00e4rdet f\u00f6r till- g\u00e5ngen eller den kassagenererande enheten. Kassagenere- rande enhet definieras som den minsta identifierbara grupp av tillg\u00e5ngar som ger upphov till kassafl\u00f6den som i allt v\u00e4sent- ligt \u00e4r oberoende av andra tillg\u00e5ngar. F\u00f6r goodwill och IT- utvecklingsprojekt som \u00e4nnu inte tagits i bruk, motsvaras de kassagenererande enheterna av r\u00f6relsesegmenten. Nyttjande- v\u00e4rdet \u00e4r nuv\u00e4rdet av de kassafl\u00f6den som tillg\u00e5ngen eller den kassagenererande enheten f\u00f6rv\u00e4ntas ge upphov till. Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov f\u00f6r goodwill och andra immateriella tillg\u00e5ngar I samband med identifieringen av kassagenererande enheter och i vilken utstr\u00e4ckning de kan l\u00e4ggas samman till grupper som pr\u00f6vas tillsammans beh\u00f6ver bed\u00f6mningar g\u00f6ras. Internt utvecklade programvaror ing\u00e5r i pr\u00f6vningen av nedskrivnings- behovet och allokeras till kassagenererande enheter. Nordeas samlade goodwill uppgick till 2 227 mn euro (2 262 mn euro) vid \u00e5rets slut. V\u00e4rdet p\u00e5 internt utvecklade programvaror upp- gick till 1 457 mn euro (1 599 mn euro) vid \u00e5rets slut. Uppskattningen av framtida kassafl\u00f6den och ber\u00e4kningen av diskonteringsr\u00e4ntan f\u00f6r dessa kassafl\u00f6den \u00e4r f\u00f6renade med os\u00e4kerhet i uppskattningarna. Uppskattningen av framtida kas- safl\u00f6den p\u00e5verkas mycket av kassafl\u00f6desprognoserna f\u00f6r de n\u00e4rmaste \u00e5ren (normalt 3\u20135 \u00e5r) och av den uppskattade till- v\u00e4xttakten f\u00f6r sektorn efter 3\u20135 \u00e5r. Tillv\u00e4xttakten baseras p\u00e5 historiska data som uppdateras f\u00f6r att spegla den aktuella situ- ationen, vilket ger upphov till os\u00e4kerhet i uppskattningarna. \u00c4ven vid uppskattning av l\u00e5ngsiktig tillv\u00e4xttakt kr\u00e4vs att kritiska bed\u00f6mningar g\u00f6rs. Framr\u00e4knade kassafl\u00f6den diskonteras med en r\u00e4nta base- rad p\u00e5 den l\u00e5ngfristiga riskfria r\u00e4ntan plus en riskpremie. H\u00f6gre energi- och r\u00e5varupriser och l\u00e4gre privatkonsumtion F\u00f6r information om kritiska bed\u00f6mningar som gjorts vid upp- r\u00e4ttandet av denna \u00e5rsredovisning, till f\u00f6ljd av os\u00e4kerhet kring hur h\u00f6gre energi- och r\u00e5varupriser och l\u00e4gre privatkon- sumtion i olika sektorer p\u00e5 l\u00e5ng sikt kan komma att p\u00e5verka Nordeas redovisning, se not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d. Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov Nedskrivningspr\u00f6vningen genomf\u00f6rs f\u00f6r varje kassagenereran- de enhet genom att j\u00e4mf\u00f6ra det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 nettotill- g\u00e5ngarna, inklusive goodwill, med \u00e5tervinningsv\u00e4rdet. \u00c5tervin- ningsv\u00e4rdet \u00e4r nyttjandev\u00e4rdet och ber\u00e4knas p\u00e5 basis av diskon- terade kassafl\u00f6den. D\u00e5 investeringarna \u00e4r av en s\u00e5dan l\u00e5ngsiktig karakt\u00e4r har eviga kassafl\u00f6den anv\u00e4nts vid ber\u00e4kningen. Kassafl\u00f6den f\u00f6r de n\u00e4rmaste tre \u00e5ren baseras p\u00e5 finansiella prognoser. Prognoserna bygger p\u00e5 Nordeas makroekonomis- ka utsikter som inkluderar information om BNP-tillv\u00e4xt, infla- tion och referensr\u00e4ntor f\u00f6r relevanta l\u00e4nder. Baserat p\u00e5 dessa makroekonomiska prognoser uppskattar aff\u00e4rsomr\u00e5dena hur marginaler, volymer, f\u00f6rs\u00e4ljning och kostnader kommer att utvecklas under de kommande \u00e5ren. Kreditf\u00f6rluster ber\u00e4knas utifr\u00e5n det l\u00e5ngsiktiga genomsnittet f\u00f6r olika aff\u00e4rsomr\u00e5den. Detta resulterar i en resultatr\u00e4kning f\u00f6r varje \u00e5r. Det estime - rade kassafl\u00f6det f\u00f6r respektive \u00e5r \u00e4r det prognosticerade net- toresultatet i dessa resultatr\u00e4kningar, reducerat med det lag- stadgade kapital som kr\u00e4vs f\u00f6r att verksamheten ska kunna v\u00e4xa i enlighet med tillv\u00e4xtantagandena. F\u00f6r de kassagenere- rande enheter som har mer kapital \u00e4n vad koncernens m\u00e5l f\u00f6r k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelation anger, kommer \u00e4ven utdelningar att inkluderas i kassafl\u00f6dena under tre \u00e5r till dess att k\u00e4rnprim\u00e4r- kapitalrelationen uppg\u00e5r till koncernens m\u00e5ls\u00e4ttning. Prognoserna tar \u00e4ven h\u00e4nsyn till de st\u00f6rre projekt som Nordea initierat. Centrala kostnader har allokerats till aff\u00e4rsomr\u00e5dena f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att kassafl\u00f6dena i de kassagenererande enheter- na \u00e4ven inneh\u00e5ller alla indirekta kostnader. Skattekostnader har ber\u00e4knats baserat p\u00e5 schablonskattesatser. Kassafl\u00f6den f\u00f6r peri- oden efter prognosperioden baseras p\u00e5 uppskattningar av sek- torbaserade tillv\u00e4xttal. Tillv\u00e4xttakten bygger p\u00e5 historiska data, vilka uppdaterats f\u00f6r att spegla den aktuella situationen. Framr\u00e4knade kassafl\u00f6den diskonteras med en r\u00e4nta baserad p\u00e5 den l\u00e5ngfristiga riskfria r\u00e4ntan plus en riskpremie. Diskonte- ringsr\u00e4ntan som anv\u00e4ndes 2023 var 9,8 procent (9,0 procent) efter skatt, vilket motsvarar en r\u00e4nta p\u00e5 12,7 procent (11,7 pro- cent) f\u00f6re skatt. Den ber\u00e4knade tillv\u00e4xttakten 2,1 procent (2,5 procent). De kassagenererande enheterna t\u00e4cker alla nord - iska valutor och Nordea diskonterar framtida kassafl\u00f6den med en euro-denominerad r\u00e4nta f\u00f6r alla kassagenererande enheter. De pr\u00f6vningar av nedskrivningsbehovet som gjordes 2023 p\u00e5visade inte n\u00e5got behov av en nedskrivning av goodwill. B\u00e5de en \u00f6kning av diskonteringsr\u00e4ntan med 1 procentenhet och en minskning av den framtida tillv\u00e4xttakten med 1 pro- centenheter \u00e4r rimliga t\u00e4nkbara \u00e4ndringar i viktiga antagan- den. En s\u00e5dan \u00e4ndring skulle inte leda till n\u00e5gon nedskrivning. Ut\u00f6ver kassafl\u00f6destestet f\u00f6r kassagenererande enheter, g\u00f6rs en kvalitativ bed\u00f6mning av internt utvecklade IT-system f\u00f6r att uppt\u00e4cka indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov. Om s\u00e5dana indi- kationer finns g\u00f6rs en analys f\u00f6r att bed\u00f6ma huruvida tillg\u00e5ng- arnas redovisade v\u00e4rde \u00e4r fullt \u00e5tervinningsbart. Den h\u00e4r bed\u00f6mningen g\u00f6rs p\u00e5 tillg\u00e5ngsniv\u00e5 utifr\u00e5n en kvalitativ analys. B\u00e5de externa och interna faktorer f\u00f6r nedskrivningsbehov granskas. En extern faktor kan exempelvis vara att marknaden g\u00e5r mot nya molnl\u00f6sningar som \u00e4r betydligt mer kostnadseffektiva \u00e4n en lokal l\u00f6sning. En annan faktor kan vara att en produkt under utveckling blir \u00f6verfl\u00f6dig eller ers\u00e4tts av en annan produkt p\u00e5 marknaden, vilket tyder p\u00e5 att v\u00e4rdet av utvecklingen kan ha minskat. Interna faktorer f\u00f6r nedskrivningsbehov \u00e4r interna beslut som tyder p\u00e5 att produkter som \u00e4r beroende av funktionaliteten kom- mer att avvecklas, att en viss verksamhet kommer att avvecklas, att det f\u00f6rv\u00e4ntas/har beslutats internt att funktionen ska flyttas till molnet eller ers\u00e4ttas av en ny lokal funktionalitet, etc. Under \u00e5ret gjorde Nordea en \u00f6versyn av sin portf\u00f6lj med p\u00e5g\u00e5- ende utvecklingsprojekt f\u00f6r digitala tj\u00e4nster till kunder. Slutsat- sen var att den snabba digitala utvecklingen, inklusive fortl\u00f6- pande och agilt inf\u00f6randet av nya funktioner och molnbaserade l\u00f6sningar, g\u00f6r det sv\u00e5rare ur redovisningsperspektiv att p\u00e5visa s\u00e5dan ekonomisk nytta. Nordea beslutade d\u00e4rf\u00f6r, trots kundernas h\u00f6ga betyg f\u00f6r ban- kens digitala tj\u00e4nster, att forts\u00e4ttningsvis kostnadsf\u00f6ra s\u00e5dana utvecklingskostnader l\u00f6pande, och en nedskrivning p\u00e5 130 mn euro gjordes. Sammantaget uppgick nedskrivningarna till 193 mn euro och innefattade \u00e4ven individuellt obetydliga nedskrivningar som identifierades i samband med den ordinarie pr\u00f6vningen av ned- skrivningsbehovet. Nordea har fortfarande internt utvecklade immateriella IT-tillg\u00e5ngar till ett v\u00e4rde av 1,5 md euro i sin balans - r\u00e4kning, d\u00e4r inga betydande nedskrivningsbehov identifierades under 2023 och d\u00e4r kapitaliseringen f\u00f6r n\u00e4rvarande f\u00f6rv\u00e4ntas fort - s\u00e4tta. Nedskrivningarna presenteras n\u00e4stan uteslutande under \u201d\u00d6vriga r\u00f6relsesegment\u201d i not K2.1 \u201dSegmentrapportering\u201d.
Immateriella tillg\u00e5ngar
Internt Internt
utvecklad utvecklad
Goodwill programvara Summa Goodwill programvara Summa
Kassagenererande enheter, mn euro 31 dec 2023 31 dec 2023 31 dec 2023 31 dec 2022 31 dec 2022 31 dec 2022
Personal Banking
1 009
443
1 452
1 029
564
1 593
Business Banking
695
492
1 187
724
490
1 214
Large Corporates & Insitutions
157
312
469
165
308
473
Asset & Wealth Management
366
210
576
344
237
581
Summa
2 227
1 457
3 684
2 262
1 599
3 861
\u00d6vriga immateriella tillg\u00e5ngar
\u2013
\u2013
142
\u2013
\u2013
144
Summa immateriella tillg\u00e5ngar
2 227
1 457
3 826
2 262
1 599
4 005
1 1 2 1) Exklusive goodwill i intressef\u00f6retag. 2) Inklusive k\u00f6pta programlicenser utanf\u00f6r interna utvecklingsprojekt om 103 mn euro (109 mn euro).
F\u00f6r\u00e4ndringar av goodwill, mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets b\u00f6rjan
2 262
2 116
F\u00f6rv\u00e4rv
22
344
Utrangeringar
\u2013
-141
Omr\u00e4kningsdifferenser
-57
-57
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets slut
2 227
2 262
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets b\u00f6rjan
\u2013
-141
Utrangeringar
\u2013
141
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets slut
\u2013
\u2013
Summa
2 227
2 262
1 2 2 1) Avser f\u00f6rv\u00e4rvet av Advinans 2023 och Nordea Pension 2022, se not K9.6 \u201dF\u00f6rv\u00e4rv\". 2) Avser Ryssland, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\".
F\u00f6r\u00e4ndringar av internt utvecklad programvara,
mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets b\u00f6rjan
2 983
2 794
Ink\u00f6p
409
312
F\u00f6rv\u00e4rv
\u2013
44
F\u00f6rs\u00e4ljningar/utrangeringar
-853
-69
Omr\u00e4kningsdifferenser
-36
-98
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets slut
2 503
2 983
Ackumulerade avskrivningar vid \u00e5rets b\u00f6rjan
-1 211
-955
Avskrivningar enligt plan
-346
-322
Ackumulerade avskrivningar p\u00e5 tillg\u00e5ngar
som s\u00e5lts/utrangerats
623
26
Omr\u00e4kningsdifferenser
23
40
Ackumulerade avskrivningar vid \u00e5rets slut
-911
-1 211
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets b\u00f6rjan
-173
-196
Ackumulerade nedskrivningar p\u00e5 tillg\u00e5ngar
som s\u00e5lts/utrangerats
230
43
Nedskrivningar
-193
-26
Omr\u00e4kningsdifferenser
1
6
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets slut
-135
-173
Summa
1 457
1 599
1 1) Avser f\u00f6rv\u00e4rvet av Nordea Pension, se not K9.6 \u201dF\u00f6rv\u00e4rv\" ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfIntangibleAssetsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-767": { "value": "K5 Immateriella och materiella tillg\u00e5ngar K5.1 Immateriella tillg\u00e5ngar Redovisningsprinciper Immateriella tillg\u00e5ngar \u00e4r identifierbara, icke-monet\u00e4ra till- g\u00e5ngar som saknar fysisk beskaffenhet. Tillg\u00e5ngarna st\u00e5r under Nordeas kontroll, vilket inneb\u00e4r att Nordea har m\u00f6jlighet och r\u00e4tt att erh\u00e5lla de framtida ekonomiska f\u00f6rdelarna h\u00e4nf\u00f6r- liga till den underliggande tillg\u00e5ngen. Nordeas immateriella tillg\u00e5ngar utg\u00f6rs fr\u00e4mst av goodwill, IT-utvecklingsprojekt/pro- gramvaror och kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar . Goodwill Goodwill utg\u00f6r skillnaden mellan anskaffningsv\u00e4rdet och det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 Nordeas andel av identifierbara nettotill- g\u00e5ngar i f\u00f6rv\u00e4rvade koncernf\u00f6retag/intressef\u00f6retag/joint ven- tures vid f\u00f6rv\u00e4rvstidpunkten. Goodwill som uppkommit vid f\u00f6r- v\u00e4rv av koncernf\u00f6retag redovisas som \u201dImmateriella tillg\u00e5ng- ar\u201d. Goodwill som uppkommit vid f\u00f6rv\u00e4rv av intressef\u00f6retag och joint ventures redovisas inte som en separat tillg\u00e5ng utan som \u201dAktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures\u201d. Goodwill pr\u00f6vas \u00e5rligen f\u00f6r eventuellt nedskrivningsbehov, eller oftare om h\u00e4ndelser eller \u00e4ndrade f\u00f6ruts\u00e4ttningar tyder p\u00e5 att nedskrivningsbehov finns. Goodwill redovisas till anskaffningsv\u00e4rde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivning av goodwill kan inte \u00e5terf\u00f6ras i senare perioder. Goodwill h\u00e4nf\u00f6rlig till intressef\u00f6retag och joint ventures pr\u00f6vas inte separat f\u00f6r nedskrivningsbehov utan inkluderas i det redo- visade v\u00e4rdet p\u00e5 intressef\u00f6retaget och joint venture-f\u00f6retaget. Principerna f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning av intressef\u00f6retag och joint ventures beskrivs i not K9.3 \u201dAktier och andelar i intresse- f\u00f6retag och joint ventures\u201d. IT-utvecklingsprojekt/programvaror Kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till underh\u00e5ll av programvaror kost- nadsf\u00f6rs l\u00f6pande. Utgifter direkt h\u00e4nf\u00f6rbara till st\u00f6rre inves- teringar i utveckling av programvara redovisas som immate- riella tillg\u00e5ngar om de f\u00f6rv\u00e4ntas generera framtida ekono- miska f\u00f6rdelar. Dessa utgifter omfattar personalkostnader f\u00f6r programutveckling och indirekta kostnader f\u00f6r att f\u00e4rdigst\u00e4lla tillg\u00e5ngen f\u00f6r avsedd anv\u00e4ndning. Programkostnader omfat- tar ocks\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvade programlicenser som inte \u00e4r h\u00e4nf\u00f6rliga till funktionen hos en materiell tillg\u00e5ng. Avskrivningen ber\u00e4knas linj\u00e4rt \u00f6ver programvarans nytt- jandeperiod, som vanligen \u00e4r 3 till 5 \u00e5r, och i vissa fall f\u00f6r strategisk infrastruktur upp till maximalt 10 \u00e5r. Kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar I samband med r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv allokeras normalt sett en del av k\u00f6peskillingen till kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar, under f\u00f6ruts\u00e4ttning att tillg\u00e5ngen \u00e4r identifierbar och under Nordeas kontroll. En immateriell tillg\u00e5ng \u00e4r identifierbar om den uppst\u00e5r till f\u00f6ljd av avtalsm\u00e4ssiga eller lagliga r\u00e4ttigheter, eller om den kan separeras fr\u00e5n f\u00f6retaget och s\u00e4ljas, \u00f6verf\u00f6- ras, licensieras, uthyras eller bytas. Tillg\u00e5ngen skrivs av \u00f6ver nyttjandeperioden, som vanligen \u00e4r mer \u00e4n 10 \u00e5r. Nedskrivning Goodwill och IT-utvecklingsprojekt som \u00e4nnu inte tagits i bruk skrivs inte av, men pr\u00f6vas \u00e5rligen med avseende p\u00e5 eventuellt nedskrivningsbehov. Pr\u00f6vningen g\u00f6rs oftare om n\u00e5got tyder p\u00e5 att ett nedskrivningsbehov f\u00f6religger. \u00c4ven f\u00f6r immateriella tillg\u00e5ngar som tagits i bruk och skrivs av, g\u00f6rs en bed\u00f6mning med avseende p\u00e5 indikationer p\u00e5 nedskrivnings- behov. Om s\u00e5dana indikationer finns, pr\u00f6vas nedskrivnings- behovet f\u00f6r tillg\u00e5ngen. Nedskrivningskostnaden ber\u00e4knas som skillnaden mellan redovisat v\u00e4rde och \u00e5tervinningsv\u00e4rde. \u00c5tervinningsv\u00e4rdet \u00e4r det h\u00f6gre av verkligt v\u00e4rde efter avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningskostnader och nyttjandev\u00e4rdet f\u00f6r till- g\u00e5ngen eller den kassagenererande enheten. Kassagenere- rande enhet definieras som den minsta identifierbara grupp av tillg\u00e5ngar som ger upphov till kassafl\u00f6den som i allt v\u00e4sent- ligt \u00e4r oberoende av andra tillg\u00e5ngar. F\u00f6r goodwill och IT- utvecklingsprojekt som \u00e4nnu inte tagits i bruk, motsvaras de kassagenererande enheterna av r\u00f6relsesegmenten. Nyttjande- v\u00e4rdet \u00e4r nuv\u00e4rdet av de kassafl\u00f6den som tillg\u00e5ngen eller den kassagenererande enheten f\u00f6rv\u00e4ntas ge upphov till. Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov f\u00f6r goodwill och andra immateriella tillg\u00e5ngar I samband med identifieringen av kassagenererande enheter och i vilken utstr\u00e4ckning de kan l\u00e4ggas samman till grupper som pr\u00f6vas tillsammans beh\u00f6ver bed\u00f6mningar g\u00f6ras. Internt utvecklade programvaror ing\u00e5r i pr\u00f6vningen av nedskrivnings- behovet och allokeras till kassagenererande enheter. Nordeas samlade goodwill uppgick till 2 227 mn euro (2 262 mn euro) vid \u00e5rets slut. V\u00e4rdet p\u00e5 internt utvecklade programvaror upp- gick till 1 457 mn euro (1 599 mn euro) vid \u00e5rets slut. Uppskattningen av framtida kassafl\u00f6den och ber\u00e4kningen av diskonteringsr\u00e4ntan f\u00f6r dessa kassafl\u00f6den \u00e4r f\u00f6renade med os\u00e4kerhet i uppskattningarna. Uppskattningen av framtida kas- safl\u00f6den p\u00e5verkas mycket av kassafl\u00f6desprognoserna f\u00f6r de n\u00e4rmaste \u00e5ren (normalt 3\u20135 \u00e5r) och av den uppskattade till- v\u00e4xttakten f\u00f6r sektorn efter 3\u20135 \u00e5r. Tillv\u00e4xttakten baseras p\u00e5 historiska data som uppdateras f\u00f6r att spegla den aktuella situ- ationen, vilket ger upphov till os\u00e4kerhet i uppskattningarna. \u00c4ven vid uppskattning av l\u00e5ngsiktig tillv\u00e4xttakt kr\u00e4vs att kritiska bed\u00f6mningar g\u00f6rs. Framr\u00e4knade kassafl\u00f6den diskonteras med en r\u00e4nta base- rad p\u00e5 den l\u00e5ngfristiga riskfria r\u00e4ntan plus en riskpremie. H\u00f6gre energi- och r\u00e5varupriser och l\u00e4gre privatkonsumtion F\u00f6r information om kritiska bed\u00f6mningar som gjorts vid upp- r\u00e4ttandet av denna \u00e5rsredovisning, till f\u00f6ljd av os\u00e4kerhet kring hur h\u00f6gre energi- och r\u00e5varupriser och l\u00e4gre privatkon- sumtion i olika sektorer p\u00e5 l\u00e5ng sikt kan komma att p\u00e5verka Nordeas redovisning, se not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d. Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov Nedskrivningspr\u00f6vningen genomf\u00f6rs f\u00f6r varje kassagenereran- de enhet genom att j\u00e4mf\u00f6ra det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 nettotill- g\u00e5ngarna, inklusive goodwill, med \u00e5tervinningsv\u00e4rdet. \u00c5tervin- ningsv\u00e4rdet \u00e4r nyttjandev\u00e4rdet och ber\u00e4knas p\u00e5 basis av diskon- terade kassafl\u00f6den. D\u00e5 investeringarna \u00e4r av en s\u00e5dan l\u00e5ngsiktig karakt\u00e4r har eviga kassafl\u00f6den anv\u00e4nts vid ber\u00e4kningen. Kassafl\u00f6den f\u00f6r de n\u00e4rmaste tre \u00e5ren baseras p\u00e5 finansiella prognoser. Prognoserna bygger p\u00e5 Nordeas makroekonomis- ka utsikter som inkluderar information om BNP-tillv\u00e4xt, infla- tion och referensr\u00e4ntor f\u00f6r relevanta l\u00e4nder. Baserat p\u00e5 dessa makroekonomiska prognoser uppskattar aff\u00e4rsomr\u00e5dena hur marginaler, volymer, f\u00f6rs\u00e4ljning och kostnader kommer att utvecklas under de kommande \u00e5ren. Kreditf\u00f6rluster ber\u00e4knas utifr\u00e5n det l\u00e5ngsiktiga genomsnittet f\u00f6r olika aff\u00e4rsomr\u00e5den. Detta resulterar i en resultatr\u00e4kning f\u00f6r varje \u00e5r. Det estime - rade kassafl\u00f6det f\u00f6r respektive \u00e5r \u00e4r det prognosticerade net- toresultatet i dessa resultatr\u00e4kningar, reducerat med det lag- stadgade kapital som kr\u00e4vs f\u00f6r att verksamheten ska kunna v\u00e4xa i enlighet med tillv\u00e4xtantagandena. F\u00f6r de kassagenere- rande enheter som har mer kapital \u00e4n vad koncernens m\u00e5l f\u00f6r k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelation anger, kommer \u00e4ven utdelningar att inkluderas i kassafl\u00f6dena under tre \u00e5r till dess att k\u00e4rnprim\u00e4r- kapitalrelationen uppg\u00e5r till koncernens m\u00e5ls\u00e4ttning. Prognoserna tar \u00e4ven h\u00e4nsyn till de st\u00f6rre projekt som Nordea initierat. Centrala kostnader har allokerats till aff\u00e4rsomr\u00e5dena f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att kassafl\u00f6dena i de kassagenererande enheter- na \u00e4ven inneh\u00e5ller alla indirekta kostnader. Skattekostnader har ber\u00e4knats baserat p\u00e5 schablonskattesatser. Kassafl\u00f6den f\u00f6r peri- oden efter prognosperioden baseras p\u00e5 uppskattningar av sek- torbaserade tillv\u00e4xttal. Tillv\u00e4xttakten bygger p\u00e5 historiska data, vilka uppdaterats f\u00f6r att spegla den aktuella situationen. Framr\u00e4knade kassafl\u00f6den diskonteras med en r\u00e4nta baserad p\u00e5 den l\u00e5ngfristiga riskfria r\u00e4ntan plus en riskpremie. Diskonte- ringsr\u00e4ntan som anv\u00e4ndes 2023 var 9,8 procent (9,0 procent) efter skatt, vilket motsvarar en r\u00e4nta p\u00e5 12,7 procent (11,7 pro- cent) f\u00f6re skatt. Den ber\u00e4knade tillv\u00e4xttakten 2,1 procent (2,5 procent). De kassagenererande enheterna t\u00e4cker alla nord - iska valutor och Nordea diskonterar framtida kassafl\u00f6den med en euro-denominerad r\u00e4nta f\u00f6r alla kassagenererande enheter. De pr\u00f6vningar av nedskrivningsbehovet som gjordes 2023 p\u00e5visade inte n\u00e5got behov av en nedskrivning av goodwill. B\u00e5de en \u00f6kning av diskonteringsr\u00e4ntan med 1 procentenhet och en minskning av den framtida tillv\u00e4xttakten med 1 pro- centenheter \u00e4r rimliga t\u00e4nkbara \u00e4ndringar i viktiga antagan- den. En s\u00e5dan \u00e4ndring skulle inte leda till n\u00e5gon nedskrivning. Ut\u00f6ver kassafl\u00f6destestet f\u00f6r kassagenererande enheter, g\u00f6rs en kvalitativ bed\u00f6mning av internt utvecklade IT-system f\u00f6r att uppt\u00e4cka indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov. Om s\u00e5dana indi- kationer finns g\u00f6rs en analys f\u00f6r att bed\u00f6ma huruvida tillg\u00e5ng- arnas redovisade v\u00e4rde \u00e4r fullt \u00e5tervinningsbart. Den h\u00e4r bed\u00f6mningen g\u00f6rs p\u00e5 tillg\u00e5ngsniv\u00e5 utifr\u00e5n en kvalitativ analys. B\u00e5de externa och interna faktorer f\u00f6r nedskrivningsbehov granskas. En extern faktor kan exempelvis vara att marknaden g\u00e5r mot nya molnl\u00f6sningar som \u00e4r betydligt mer kostnadseffektiva \u00e4n en lokal l\u00f6sning. En annan faktor kan vara att en produkt under utveckling blir \u00f6verfl\u00f6dig eller ers\u00e4tts av en annan produkt p\u00e5 marknaden, vilket tyder p\u00e5 att v\u00e4rdet av utvecklingen kan ha minskat. Interna faktorer f\u00f6r nedskrivningsbehov \u00e4r interna beslut som tyder p\u00e5 att produkter som \u00e4r beroende av funktionaliteten kom- mer att avvecklas, att en viss verksamhet kommer att avvecklas, att det f\u00f6rv\u00e4ntas/har beslutats internt att funktionen ska flyttas till molnet eller ers\u00e4ttas av en ny lokal funktionalitet, etc. Under \u00e5ret gjorde Nordea en \u00f6versyn av sin portf\u00f6lj med p\u00e5g\u00e5- ende utvecklingsprojekt f\u00f6r digitala tj\u00e4nster till kunder. Slutsat- sen var att den snabba digitala utvecklingen, inklusive fortl\u00f6- pande och agilt inf\u00f6randet av nya funktioner och molnbaserade l\u00f6sningar, g\u00f6r det sv\u00e5rare ur redovisningsperspektiv att p\u00e5visa s\u00e5dan ekonomisk nytta. Nordea beslutade d\u00e4rf\u00f6r, trots kundernas h\u00f6ga betyg f\u00f6r ban- kens digitala tj\u00e4nster, att forts\u00e4ttningsvis kostnadsf\u00f6ra s\u00e5dana utvecklingskostnader l\u00f6pande, och en nedskrivning p\u00e5 130 mn euro gjordes. Sammantaget uppgick nedskrivningarna till 193 mn euro och innefattade \u00e4ven individuellt obetydliga nedskrivningar som identifierades i samband med den ordinarie pr\u00f6vningen av ned- skrivningsbehovet. Nordea har fortfarande internt utvecklade immateriella IT-tillg\u00e5ngar till ett v\u00e4rde av 1,5 md euro i sin balans - r\u00e4kning, d\u00e4r inga betydande nedskrivningsbehov identifierades under 2023 och d\u00e4r kapitaliseringen f\u00f6r n\u00e4rvarande f\u00f6rv\u00e4ntas fort - s\u00e4tta. Nedskrivningarna presenteras n\u00e4stan uteslutande under \u201d\u00d6vriga r\u00f6relsesegment\u201d i not K2.1 \u201dSegmentrapportering\u201d.
Immateriella tillg\u00e5ngar
Internt Internt
utvecklad utvecklad
Goodwill programvara Summa Goodwill programvara Summa
Kassagenererande enheter, mn euro 31 dec 2023 31 dec 2023 31 dec 2023 31 dec 2022 31 dec 2022 31 dec 2022
Personal Banking
1 009
443
1 452
1 029
564
1 593
Business Banking
695
492
1 187
724
490
1 214
Large Corporates & Insitutions
157
312
469
165
308
473
Asset & Wealth Management
366
210
576
344
237
581
Summa
2 227
1 457
3 684
2 262
1 599
3 861
\u00d6vriga immateriella tillg\u00e5ngar
\u2013
\u2013
142
\u2013
\u2013
144
Summa immateriella tillg\u00e5ngar
2 227
1 457
3 826
2 262
1 599
4 005
1 1 2 1) Exklusive goodwill i intressef\u00f6retag. 2) Inklusive k\u00f6pta programlicenser utanf\u00f6r interna utvecklingsprojekt om 103 mn euro (109 mn euro).
F\u00f6r\u00e4ndringar av goodwill, mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets b\u00f6rjan
2 262
2 116
F\u00f6rv\u00e4rv
22
344
Utrangeringar
\u2013
-141
Omr\u00e4kningsdifferenser
-57
-57
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets slut
2 227
2 262
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets b\u00f6rjan
\u2013
-141
Utrangeringar
\u2013
141
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets slut
\u2013
\u2013
Summa
2 227
2 262
1 2 2 1) Avser f\u00f6rv\u00e4rvet av Advinans 2023 och Nordea Pension 2022, se not K9.6 \u201dF\u00f6rv\u00e4rv\". 2) Avser Ryssland, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\".
F\u00f6r\u00e4ndringar av internt utvecklad programvara,
mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets b\u00f6rjan
2 983
2 794
Ink\u00f6p
409
312
F\u00f6rv\u00e4rv
\u2013
44
F\u00f6rs\u00e4ljningar/utrangeringar
-853
-69
Omr\u00e4kningsdifferenser
-36
-98
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets slut
2 503
2 983
Ackumulerade avskrivningar vid \u00e5rets b\u00f6rjan
-1 211
-955
Avskrivningar enligt plan
-346
-322
Ackumulerade avskrivningar p\u00e5 tillg\u00e5ngar
som s\u00e5lts/utrangerats
623
26
Omr\u00e4kningsdifferenser
23
40
Ackumulerade avskrivningar vid \u00e5rets slut
-911
-1 211
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets b\u00f6rjan
-173
-196
Ackumulerade nedskrivningar p\u00e5 tillg\u00e5ngar
som s\u00e5lts/utrangerats
230
43
Nedskrivningar
-193
-26
Omr\u00e4kningsdifferenser
1
6
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets slut
-135
-173
Summa
1 457
1 599
1 1) Avser f\u00f6rv\u00e4rvet av Nordea Pension, se not K9.6 \u201dF\u00f6rv\u00e4rv\" . ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfGoodwillExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-769": { "value": "K5 Immateriella och materiella tillg\u00e5ngar K5.1 Immateriella tillg\u00e5ngar Redovisningsprinciper Immateriella tillg\u00e5ngar \u00e4r identifierbara, icke-monet\u00e4ra till- g\u00e5ngar som saknar fysisk beskaffenhet. Tillg\u00e5ngarna st\u00e5r under Nordeas kontroll, vilket inneb\u00e4r att Nordea har m\u00f6jlighet och r\u00e4tt att erh\u00e5lla de framtida ekonomiska f\u00f6rdelarna h\u00e4nf\u00f6r- liga till den underliggande tillg\u00e5ngen. Nordeas immateriella tillg\u00e5ngar utg\u00f6rs fr\u00e4mst av goodwill, IT-utvecklingsprojekt/pro- gramvaror och kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar . Goodwill Goodwill utg\u00f6r skillnaden mellan anskaffningsv\u00e4rdet och det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 Nordeas andel av identifierbara nettotill- g\u00e5ngar i f\u00f6rv\u00e4rvade koncernf\u00f6retag/intressef\u00f6retag/joint ven- tures vid f\u00f6rv\u00e4rvstidpunkten. Goodwill som uppkommit vid f\u00f6r- v\u00e4rv av koncernf\u00f6retag redovisas som \u201dImmateriella tillg\u00e5ng- ar\u201d. Goodwill som uppkommit vid f\u00f6rv\u00e4rv av intressef\u00f6retag och joint ventures redovisas inte som en separat tillg\u00e5ng utan som \u201dAktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures\u201d. Goodwill pr\u00f6vas \u00e5rligen f\u00f6r eventuellt nedskrivningsbehov, eller oftare om h\u00e4ndelser eller \u00e4ndrade f\u00f6ruts\u00e4ttningar tyder p\u00e5 att nedskrivningsbehov finns. Goodwill redovisas till anskaffningsv\u00e4rde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivning av goodwill kan inte \u00e5terf\u00f6ras i senare perioder. Goodwill h\u00e4nf\u00f6rlig till intressef\u00f6retag och joint ventures pr\u00f6vas inte separat f\u00f6r nedskrivningsbehov utan inkluderas i det redo- visade v\u00e4rdet p\u00e5 intressef\u00f6retaget och joint venture-f\u00f6retaget. Principerna f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning av intressef\u00f6retag och joint ventures beskrivs i not K9.3 \u201dAktier och andelar i intresse- f\u00f6retag och joint ventures\u201d. IT-utvecklingsprojekt/programvaror Kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till underh\u00e5ll av programvaror kost- nadsf\u00f6rs l\u00f6pande. Utgifter direkt h\u00e4nf\u00f6rbara till st\u00f6rre inves- teringar i utveckling av programvara redovisas som immate- riella tillg\u00e5ngar om de f\u00f6rv\u00e4ntas generera framtida ekono- miska f\u00f6rdelar. Dessa utgifter omfattar personalkostnader f\u00f6r programutveckling och indirekta kostnader f\u00f6r att f\u00e4rdigst\u00e4lla tillg\u00e5ngen f\u00f6r avsedd anv\u00e4ndning. Programkostnader omfat- tar ocks\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvade programlicenser som inte \u00e4r h\u00e4nf\u00f6rliga till funktionen hos en materiell tillg\u00e5ng. Avskrivningen ber\u00e4knas linj\u00e4rt \u00f6ver programvarans nytt- jandeperiod, som vanligen \u00e4r 3 till 5 \u00e5r, och i vissa fall f\u00f6r strategisk infrastruktur upp till maximalt 10 \u00e5r. Kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar I samband med r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv allokeras normalt sett en del av k\u00f6peskillingen till kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar, under f\u00f6ruts\u00e4ttning att tillg\u00e5ngen \u00e4r identifierbar och under Nordeas kontroll. En immateriell tillg\u00e5ng \u00e4r identifierbar om den uppst\u00e5r till f\u00f6ljd av avtalsm\u00e4ssiga eller lagliga r\u00e4ttigheter, eller om den kan separeras fr\u00e5n f\u00f6retaget och s\u00e4ljas, \u00f6verf\u00f6- ras, licensieras, uthyras eller bytas. Tillg\u00e5ngen skrivs av \u00f6ver nyttjandeperioden, som vanligen \u00e4r mer \u00e4n 10 \u00e5r. Nedskrivning Goodwill och IT-utvecklingsprojekt som \u00e4nnu inte tagits i bruk skrivs inte av, men pr\u00f6vas \u00e5rligen med avseende p\u00e5 eventuellt nedskrivningsbehov. Pr\u00f6vningen g\u00f6rs oftare om n\u00e5got tyder p\u00e5 att ett nedskrivningsbehov f\u00f6religger. \u00c4ven f\u00f6r immateriella tillg\u00e5ngar som tagits i bruk och skrivs av, g\u00f6rs en bed\u00f6mning med avseende p\u00e5 indikationer p\u00e5 nedskrivnings- behov. Om s\u00e5dana indikationer finns, pr\u00f6vas nedskrivnings- behovet f\u00f6r tillg\u00e5ngen. Nedskrivningskostnaden ber\u00e4knas som skillnaden mellan redovisat v\u00e4rde och \u00e5tervinningsv\u00e4rde. \u00c5tervinningsv\u00e4rdet \u00e4r det h\u00f6gre av verkligt v\u00e4rde efter avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningskostnader och nyttjandev\u00e4rdet f\u00f6r till- g\u00e5ngen eller den kassagenererande enheten. Kassagenere- rande enhet definieras som den minsta identifierbara grupp av tillg\u00e5ngar som ger upphov till kassafl\u00f6den som i allt v\u00e4sent- ligt \u00e4r oberoende av andra tillg\u00e5ngar. F\u00f6r goodwill och IT- utvecklingsprojekt som \u00e4nnu inte tagits i bruk, motsvaras de kassagenererande enheterna av r\u00f6relsesegmenten. Nyttjande- v\u00e4rdet \u00e4r nuv\u00e4rdet av de kassafl\u00f6den som tillg\u00e5ngen eller den kassagenererande enheten f\u00f6rv\u00e4ntas ge upphov till. K9.1 Konsoliderade f\u00f6retag Redovisningsprinciper Koncernredovisningen omfattar moderf\u00f6retaget Nordea Bank Abp samt de f\u00f6retag som moderf\u00f6retaget har ett best\u00e4m- mande inflytande \u00f6ver. Best\u00e4mmande inflytande f\u00f6religger n\u00e4r Nordea \u00e4r exponerat f\u00f6r volatilitet i avkastningen fr\u00e5n sina investeringar i ett annat f\u00f6retag och kan p\u00e5verka avkast- ningen genom sitt inflytande \u00f6ver det andra f\u00f6retaget. Best\u00e4mmande inflytande uppn\u00e5s i regel om moderf\u00f6retaget, direkt eller indirekt genom koncernf\u00f6retag, innehar mer \u00e4n 50 procent av aktiernas r\u00f6stv\u00e4rde. F\u00f6r f\u00f6retag d\u00e4r r\u00f6str\u00e4tterna inte ger best\u00e4mmande inflytande, se avsnittet \u201dStrukturerade f\u00f6retag\u201d nedan. Samtliga koncernf\u00f6retag konsolideras i enlighet med f\u00f6r- v\u00e4rvsmetoden. Enligt f\u00f6rv\u00e4rvsmetoden betraktas k\u00f6pet som en transaktion d\u00e4r moderf\u00f6retaget indirekt f\u00f6rv\u00e4rvar kon- cernf\u00f6retagets tillg\u00e5ngar och \u00f6vertar dess skulder och even- tualf\u00f6rpliktelser. Koncernens anskaffningsv\u00e4rde ber\u00e4knas med hj\u00e4lp av en f\u00f6rv\u00e4rvsanalys. Vid analysen fastst\u00e4lls anskaffningsv\u00e4rdet till summan, p\u00e5 \u00f6verl\u00e5telsedagen, av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 \u00f6verl\u00e5tna tillg\u00e5ngar, uppkomna eller \u00f6ver- tagna skulder samt av f\u00f6rv\u00e4rvaren emitterade eget kapital- instrument, i utbyte mot de f\u00f6rv\u00e4rvade identifierbara nettotill- g\u00e5ngarna. Kostnader som \u00e4r direkt h\u00e4nf\u00f6rliga till r\u00f6relsef\u00f6r- v\u00e4rvet kostnadsf\u00f6rs. P\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvsdagen redovisar Nordea de f\u00f6rv\u00e4rvade identi- fierbara tillg\u00e5ngarna och \u00f6vertagna skulderna till verkligt v\u00e4rde per f\u00f6rv\u00e4rvsdagen. F\u00f6r varje r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv v\u00e4rderar Nordea minoritetsintres- sena i den f\u00f6rv\u00e4rvade r\u00f6relsen antingen till verkligt v\u00e4rde eller till innehavets proportionella andel av den f\u00f6rv\u00e4rvade r\u00f6relsens nettotillg\u00e5ngar. Om summan av den ers\u00e4ttning som betalas vid ett r\u00f6relse- f\u00f6rv\u00e4rv och det belopp som redovisas som minoritetsintres- sen \u00f6verstiger det verkliga nettov\u00e4rdet p\u00e5 identifierbara till- g\u00e5ngar, skulder och eventualf\u00f6rpliktelser redovisas skillnaden som goodwill. Om skillnaden \u00e4r negativ redovisas den direkt i resultatr\u00e4kningen. Eget kapital och resultat h\u00e4nf\u00f6rliga till minoritetsintressen redovisas p\u00e5 separata rader i balans- och resultatr\u00e4kningen samt i rapport \u00f6ver totalresultat. Koncerninterna transaktioner samt fordringar och skulder mellan koncernf\u00f6retagen elimineras. Koncernf\u00f6retagen ing\u00e5r i koncernredovisningen fr\u00e5n den dag det best\u00e4mmande inflytandet \u00f6ver f\u00f6retaget \u00f6verg\u00e5r till Nordea. Konsolideringen upph\u00f6r n\u00e4r best\u00e4mmande inflytan- de inte l\u00e4ngre existerar. I samband med konsolideringen anpassas koncernf\u00f6reta- gens redovisning f\u00f6r att uppn\u00e5 \u00f6verensst\u00e4mmelse med de IFRS-principer som Nordea till\u00e4mpar ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForBusinessCombinationsAndGoodwillExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-771": { "value": "K5 Immateriella och materiella tillg\u00e5ngar K5.1 Immateriella tillg\u00e5ngar Redovisningsprinciper Immateriella tillg\u00e5ngar \u00e4r identifierbara, icke-monet\u00e4ra till- g\u00e5ngar som saknar fysisk beskaffenhet. Tillg\u00e5ngarna st\u00e5r under Nordeas kontroll, vilket inneb\u00e4r att Nordea har m\u00f6jlighet och r\u00e4tt att erh\u00e5lla de framtida ekonomiska f\u00f6rdelarna h\u00e4nf\u00f6r- liga till den underliggande tillg\u00e5ngen. Nordeas immateriella tillg\u00e5ngar utg\u00f6rs fr\u00e4mst av goodwill, IT-utvecklingsprojekt/pro- gramvaror och kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar . Goodwill Goodwill utg\u00f6r skillnaden mellan anskaffningsv\u00e4rdet och det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 Nordeas andel av identifierbara nettotill- g\u00e5ngar i f\u00f6rv\u00e4rvade koncernf\u00f6retag/intressef\u00f6retag/joint ven- tures vid f\u00f6rv\u00e4rvstidpunkten. Goodwill som uppkommit vid f\u00f6r- v\u00e4rv av koncernf\u00f6retag redovisas som \u201dImmateriella tillg\u00e5ng- ar\u201d. Goodwill som uppkommit vid f\u00f6rv\u00e4rv av intressef\u00f6retag och joint ventures redovisas inte som en separat tillg\u00e5ng utan som \u201dAktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures\u201d. Goodwill pr\u00f6vas \u00e5rligen f\u00f6r eventuellt nedskrivningsbehov, eller oftare om h\u00e4ndelser eller \u00e4ndrade f\u00f6ruts\u00e4ttningar tyder p\u00e5 att nedskrivningsbehov finns. Goodwill redovisas till anskaffningsv\u00e4rde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivning av goodwill kan inte \u00e5terf\u00f6ras i senare perioder. Goodwill h\u00e4nf\u00f6rlig till intressef\u00f6retag och joint ventures pr\u00f6vas inte separat f\u00f6r nedskrivningsbehov utan inkluderas i det redo- visade v\u00e4rdet p\u00e5 intressef\u00f6retaget och joint venture-f\u00f6retaget. Principerna f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning av intressef\u00f6retag och joint ventures beskrivs i not K9.3 \u201dAktier och andelar i intresse- f\u00f6retag och joint ventures\u201d. IT-utvecklingsprojekt/programvaror Kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till underh\u00e5ll av programvaror kost- nadsf\u00f6rs l\u00f6pande. Utgifter direkt h\u00e4nf\u00f6rbara till st\u00f6rre inves- teringar i utveckling av programvara redovisas som immate- riella tillg\u00e5ngar om de f\u00f6rv\u00e4ntas generera framtida ekono- miska f\u00f6rdelar. Dessa utgifter omfattar personalkostnader f\u00f6r programutveckling och indirekta kostnader f\u00f6r att f\u00e4rdigst\u00e4lla tillg\u00e5ngen f\u00f6r avsedd anv\u00e4ndning. Programkostnader omfat- tar ocks\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvade programlicenser som inte \u00e4r h\u00e4nf\u00f6rliga till funktionen hos en materiell tillg\u00e5ng. Avskrivningen ber\u00e4knas linj\u00e4rt \u00f6ver programvarans nytt- jandeperiod, som vanligen \u00e4r 3 till 5 \u00e5r, och i vissa fall f\u00f6r strategisk infrastruktur upp till maximalt 10 \u00e5r. Kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar I samband med r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv allokeras normalt sett en del av k\u00f6peskillingen till kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar, under f\u00f6ruts\u00e4ttning att tillg\u00e5ngen \u00e4r identifierbar och under Nordeas kontroll. En immateriell tillg\u00e5ng \u00e4r identifierbar om den uppst\u00e5r till f\u00f6ljd av avtalsm\u00e4ssiga eller lagliga r\u00e4ttigheter, eller om den kan separeras fr\u00e5n f\u00f6retaget och s\u00e4ljas, \u00f6verf\u00f6- ras, licensieras, uthyras eller bytas. Tillg\u00e5ngen skrivs av \u00f6ver nyttjandeperioden, som vanligen \u00e4r mer \u00e4n 10 \u00e5r. Nedskrivning Goodwill och IT-utvecklingsprojekt som \u00e4nnu inte tagits i bruk skrivs inte av, men pr\u00f6vas \u00e5rligen med avseende p\u00e5 eventuellt nedskrivningsbehov. Pr\u00f6vningen g\u00f6rs oftare om n\u00e5got tyder p\u00e5 att ett nedskrivningsbehov f\u00f6religger. \u00c4ven f\u00f6r immateriella tillg\u00e5ngar som tagits i bruk och skrivs av, g\u00f6rs en bed\u00f6mning med avseende p\u00e5 indikationer p\u00e5 nedskrivnings- behov. Om s\u00e5dana indikationer finns, pr\u00f6vas nedskrivnings- behovet f\u00f6r tillg\u00e5ngen. Nedskrivningskostnaden ber\u00e4knas som skillnaden mellan redovisat v\u00e4rde och \u00e5tervinningsv\u00e4rde. \u00c5tervinningsv\u00e4rdet \u00e4r det h\u00f6gre av verkligt v\u00e4rde efter avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningskostnader och nyttjandev\u00e4rdet f\u00f6r till- g\u00e5ngen eller den kassagenererande enheten. Kassagenere- rande enhet definieras som den minsta identifierbara grupp av tillg\u00e5ngar som ger upphov till kassafl\u00f6den som i allt v\u00e4sent- ligt \u00e4r oberoende av andra tillg\u00e5ngar. F\u00f6r goodwill och IT- utvecklingsprojekt som \u00e4nnu inte tagits i bruk, motsvaras de kassagenererande enheterna av r\u00f6relsesegmenten. Nyttjande- v\u00e4rdet \u00e4r nuv\u00e4rdet av de kassafl\u00f6den som tillg\u00e5ngen eller den kassagenererande enheten f\u00f6rv\u00e4ntas ge upphov till. Samtliga koncernf\u00f6retag konsolideras i enlighet med f\u00f6r- v\u00e4rvsmetoden. Enligt f\u00f6rv\u00e4rvsmetoden betraktas k\u00f6pet som en transaktion d\u00e4r moderf\u00f6retaget indirekt f\u00f6rv\u00e4rvar kon- cernf\u00f6retagets tillg\u00e5ngar och \u00f6vertar dess skulder och even- tualf\u00f6rpliktelser. Koncernens anskaffningsv\u00e4rde ber\u00e4knas med hj\u00e4lp av en f\u00f6rv\u00e4rvsanalys. Vid analysen fastst\u00e4lls anskaffningsv\u00e4rdet till summan, p\u00e5 \u00f6verl\u00e5telsedagen, av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 \u00f6verl\u00e5tna tillg\u00e5ngar, uppkomna eller \u00f6ver- tagna skulder samt av f\u00f6rv\u00e4rvaren emitterade eget kapital- instrument, i utbyte mot de f\u00f6rv\u00e4rvade identifierbara nettotill- g\u00e5ngarna. Kostnader som \u00e4r direkt h\u00e4nf\u00f6rliga till r\u00f6relsef\u00f6r- v\u00e4rvet kostnadsf\u00f6rs. P\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvsdagen redovisar Nordea de f\u00f6rv\u00e4rvade identi- fierbara tillg\u00e5ngarna och \u00f6vertagna skulderna till verkligt v\u00e4rde per f\u00f6rv\u00e4rvsdagen. F\u00f6r varje r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv v\u00e4rderar Nordea minoritetsintres- sena i den f\u00f6rv\u00e4rvade r\u00f6relsen antingen till verkligt v\u00e4rde eller till innehavets proportionella andel av den f\u00f6rv\u00e4rvade r\u00f6relsens nettotillg\u00e5ngar. Om summan av den ers\u00e4ttning som betalas vid ett r\u00f6relse- f\u00f6rv\u00e4rv och det belopp som redovisas som minoritetsintres- sen \u00f6verstiger det verkliga nettov\u00e4rdet p\u00e5 identifierbara till- g\u00e5ngar, skulder och eventualf\u00f6rpliktelser redovisas skillnaden som goodwill. Om skillnaden \u00e4r negativ redovisas den direkt i resultatr\u00e4kningen. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForGoodwillExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-772": { "value": "K5 Immateriella och materiella tillg\u00e5ngar K5.1 Immateriella tillg\u00e5ngar Redovisningsprinciper Immateriella tillg\u00e5ngar \u00e4r identifierbara, icke-monet\u00e4ra till- g\u00e5ngar som saknar fysisk beskaffenhet. Tillg\u00e5ngarna st\u00e5r under Nordeas kontroll, vilket inneb\u00e4r att Nordea har m\u00f6jlighet och r\u00e4tt att erh\u00e5lla de framtida ekonomiska f\u00f6rdelarna h\u00e4nf\u00f6r- liga till den underliggande tillg\u00e5ngen. Nordeas immateriella tillg\u00e5ngar utg\u00f6rs fr\u00e4mst av goodwill, IT-utvecklingsprojekt/pro- gramvaror och kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar IT-utvecklingsprojekt/programvaror Kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till underh\u00e5ll av programvaror kost- nadsf\u00f6rs l\u00f6pande. Utgifter direkt h\u00e4nf\u00f6rbara till st\u00f6rre inves- teringar i utveckling av programvara redovisas som immate- riella tillg\u00e5ngar om de f\u00f6rv\u00e4ntas generera framtida ekono- miska f\u00f6rdelar. Dessa utgifter omfattar personalkostnader f\u00f6r programutveckling och indirekta kostnader f\u00f6r att f\u00e4rdigst\u00e4lla tillg\u00e5ngen f\u00f6r avsedd anv\u00e4ndning. Programkostnader omfat- tar ocks\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvade programlicenser som inte \u00e4r h\u00e4nf\u00f6rliga till funktionen hos en materiell tillg\u00e5ng. Avskrivningen ber\u00e4knas linj\u00e4rt \u00f6ver programvarans nytt- jandeperiod, som vanligen \u00e4r 3 till 5 \u00e5r, och i vissa fall f\u00f6r strategisk infrastruktur upp till maximalt 10 \u00e5r. Kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar I samband med r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv allokeras normalt sett en del av k\u00f6peskillingen till kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar, under f\u00f6ruts\u00e4ttning att tillg\u00e5ngen \u00e4r identifierbar och under Nordeas kontroll. En immateriell tillg\u00e5ng \u00e4r identifierbar om den uppst\u00e5r till f\u00f6ljd av avtalsm\u00e4ssiga eller lagliga r\u00e4ttigheter, eller om den kan separeras fr\u00e5n f\u00f6retaget och s\u00e4ljas, \u00f6verf\u00f6- ras, licensieras, uthyras eller bytas. Tillg\u00e5ngen skrivs av \u00f6ver nyttjandeperioden, som vanligen \u00e4r mer \u00e4n 10 \u00e5r. Nedskrivning Goodwill och IT-utvecklingsprojekt som \u00e4nnu inte tagits i bruk skrivs inte av, men pr\u00f6vas \u00e5rligen med avseende p\u00e5 eventuellt nedskrivningsbehov. Pr\u00f6vningen g\u00f6rs oftare om n\u00e5got tyder p\u00e5 att ett nedskrivningsbehov f\u00f6religger. \u00c4ven f\u00f6r immateriella tillg\u00e5ngar som tagits i bruk och skrivs av, g\u00f6rs en bed\u00f6mning med avseende p\u00e5 indikationer p\u00e5 nedskrivnings- behov. Om s\u00e5dana indikationer finns, pr\u00f6vas nedskrivnings- behovet f\u00f6r tillg\u00e5ngen. Nedskrivningskostnaden ber\u00e4knas som skillnaden mellan redovisat v\u00e4rde och \u00e5tervinningsv\u00e4rde. \u00c5tervinningsv\u00e4rdet \u00e4r det h\u00f6gre av verkligt v\u00e4rde efter avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningskostnader och nyttjandev\u00e4rdet f\u00f6r till- g\u00e5ngen eller den kassagenererande enheten. Kassagenere- rande enhet definieras som den minsta identifierbara grupp av tillg\u00e5ngar som ger upphov till kassafl\u00f6den som i allt v\u00e4sent- ligt \u00e4r oberoende av andra tillg\u00e5ngar. F\u00f6r goodwill och IT- utvecklingsprojekt som \u00e4nnu inte tagits i bruk, motsvaras de kassagenererande enheterna av r\u00f6relsesegmenten. Nyttjande- v\u00e4rdet \u00e4r nuv\u00e4rdet av de kassafl\u00f6den som tillg\u00e5ngen eller den kassagenererande enheten f\u00f6rv\u00e4ntas ge upphov till. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForIntangibleAssetsOtherThanGoodwillExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-773": { "value": "K5 Immateriella och materiella tillg\u00e5ngar K5.1 Immateriella tillg\u00e5ngar Redovisningsprinciper Immateriella tillg\u00e5ngar \u00e4r identifierbara, icke-monet\u00e4ra till- g\u00e5ngar som saknar fysisk beskaffenhet. Tillg\u00e5ngarna st\u00e5r under Nordeas kontroll, vilket inneb\u00e4r att Nordea har m\u00f6jlighet och r\u00e4tt att erh\u00e5lla de framtida ekonomiska f\u00f6rdelarna h\u00e4nf\u00f6r- liga till den underliggande tillg\u00e5ngen. Nordeas immateriella tillg\u00e5ngar utg\u00f6rs fr\u00e4mst av goodwill, IT-utvecklingsprojekt/pro- gramvaror och kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar . Goodwill Goodwill utg\u00f6r skillnaden mellan anskaffningsv\u00e4rdet och det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 Nordeas andel av identifierbara nettotill- g\u00e5ngar i f\u00f6rv\u00e4rvade koncernf\u00f6retag/intressef\u00f6retag/joint ven- tures vid f\u00f6rv\u00e4rvstidpunkten. Goodwill som uppkommit vid f\u00f6r- v\u00e4rv av koncernf\u00f6retag redovisas som \u201dImmateriella tillg\u00e5ng- ar\u201d. Goodwill som uppkommit vid f\u00f6rv\u00e4rv av intressef\u00f6retag och joint ventures redovisas inte som en separat tillg\u00e5ng utan som \u201dAktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures\u201d. Goodwill pr\u00f6vas \u00e5rligen f\u00f6r eventuellt nedskrivningsbehov, eller oftare om h\u00e4ndelser eller \u00e4ndrade f\u00f6ruts\u00e4ttningar tyder p\u00e5 att nedskrivningsbehov finns. Goodwill redovisas till anskaffningsv\u00e4rde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivning av goodwill kan inte \u00e5terf\u00f6ras i senare perioder. Goodwill h\u00e4nf\u00f6rlig till intressef\u00f6retag och joint ventures pr\u00f6vas inte separat f\u00f6r nedskrivningsbehov utan inkluderas i det redo- visade v\u00e4rdet p\u00e5 intressef\u00f6retaget och joint venture-f\u00f6retaget. Principerna f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning av intressef\u00f6retag och joint ventures beskrivs i not K9.3 \u201dAktier och andelar i intresse- f\u00f6retag och joint ventures\u201d. IT-utvecklingsprojekt/programvaror Kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till underh\u00e5ll av programvaror kost- nadsf\u00f6rs l\u00f6pande. Utgifter direkt h\u00e4nf\u00f6rbara till st\u00f6rre inves- teringar i utveckling av programvara redovisas som immate- riella tillg\u00e5ngar om de f\u00f6rv\u00e4ntas generera framtida ekono- miska f\u00f6rdelar. Dessa utgifter omfattar personalkostnader f\u00f6r programutveckling och indirekta kostnader f\u00f6r att f\u00e4rdigst\u00e4lla tillg\u00e5ngen f\u00f6r avsedd anv\u00e4ndning. Programkostnader omfat- tar ocks\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvade programlicenser som inte \u00e4r h\u00e4nf\u00f6rliga till funktionen hos en materiell tillg\u00e5ng. Avskrivningen ber\u00e4knas linj\u00e4rt \u00f6ver programvarans nytt- jandeperiod, som vanligen \u00e4r 3 till 5 \u00e5r, och i vissa fall f\u00f6r strategisk infrastruktur upp till maximalt 10 \u00e5r. Kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar I samband med r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv allokeras normalt sett en del av k\u00f6peskillingen till kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar, under f\u00f6ruts\u00e4ttning att tillg\u00e5ngen \u00e4r identifierbar och under Nordeas kontroll. En immateriell tillg\u00e5ng \u00e4r identifierbar om den uppst\u00e5r till f\u00f6ljd av avtalsm\u00e4ssiga eller lagliga r\u00e4ttigheter, eller om den kan separeras fr\u00e5n f\u00f6retaget och s\u00e4ljas, \u00f6verf\u00f6- ras, licensieras, uthyras eller bytas. Tillg\u00e5ngen skrivs av \u00f6ver nyttjandeperioden, som vanligen \u00e4r mer \u00e4n 10 \u00e5r. Nedskrivning Goodwill och IT-utvecklingsprojekt som \u00e4nnu inte tagits i bruk skrivs inte av, men pr\u00f6vas \u00e5rligen med avseende p\u00e5 eventuellt nedskrivningsbehov. Pr\u00f6vningen g\u00f6rs oftare om n\u00e5got tyder p\u00e5 att ett nedskrivningsbehov f\u00f6religger. \u00c4ven f\u00f6r immateriella tillg\u00e5ngar som tagits i bruk och skrivs av, g\u00f6rs en bed\u00f6mning med avseende p\u00e5 indikationer p\u00e5 nedskrivnings- behov. Om s\u00e5dana indikationer finns, pr\u00f6vas nedskrivnings- behovet f\u00f6r tillg\u00e5ngen. Nedskrivningskostnaden ber\u00e4knas som skillnaden mellan redovisat v\u00e4rde och \u00e5tervinningsv\u00e4rde. \u00c5tervinningsv\u00e4rdet \u00e4r det h\u00f6gre av verkligt v\u00e4rde efter avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningskostnader och nyttjandev\u00e4rdet f\u00f6r till- g\u00e5ngen eller den kassagenererande enheten. Kassagenere- rande enhet definieras som den minsta identifierbara grupp av tillg\u00e5ngar som ger upphov till kassafl\u00f6den som i allt v\u00e4sent- ligt \u00e4r oberoende av andra tillg\u00e5ngar. F\u00f6r goodwill och IT- utvecklingsprojekt som \u00e4nnu inte tagits i bruk, motsvaras de kassagenererande enheterna av r\u00f6relsesegmenten. Nyttjande- v\u00e4rdet \u00e4r nuv\u00e4rdet av de kassafl\u00f6den som tillg\u00e5ngen eller den kassagenererande enheten f\u00f6rv\u00e4ntas ge upphov till. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForIntangibleAssetsAndGoodwillExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-774": { "value": "K5.1 Immateriella tillg\u00e5ngar Redovisningsprinciper Immateriella tillg\u00e5ngar \u00e4r identifierbara, icke-monet\u00e4ra till- g\u00e5ngar som saknar fysisk beskaffenhet. Tillg\u00e5ngarna st\u00e5r under Nordeas kontroll, vilket inneb\u00e4r att Nordea har m\u00f6jlighet och r\u00e4tt att erh\u00e5lla de framtida ekonomiska f\u00f6rdelarna h\u00e4nf\u00f6r- liga till den underliggande tillg\u00e5ngen. Nordeas immateriella tillg\u00e5ngar utg\u00f6rs fr\u00e4mst av goodwill, IT-utvecklingsprojekt/pro- gramvaror och kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar . Goodwill Goodwill utg\u00f6r skillnaden mellan anskaffningsv\u00e4rdet och det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 Nordeas andel av identifierbara nettotill- g\u00e5ngar i f\u00f6rv\u00e4rvade koncernf\u00f6retag/intressef\u00f6retag/joint ven- tures vid f\u00f6rv\u00e4rvstidpunkten. Goodwill som uppkommit vid f\u00f6r- v\u00e4rv av koncernf\u00f6retag redovisas som \u201dImmateriella tillg\u00e5ng- ar\u201d. Goodwill som uppkommit vid f\u00f6rv\u00e4rv av intressef\u00f6retag och joint ventures redovisas inte som en separat tillg\u00e5ng utan som \u201dAktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures\u201d. Goodwill pr\u00f6vas \u00e5rligen f\u00f6r eventuellt nedskrivningsbehov, eller oftare om h\u00e4ndelser eller \u00e4ndrade f\u00f6ruts\u00e4ttningar tyder p\u00e5 att nedskrivningsbehov finns. Goodwill redovisas till anskaffningsv\u00e4rde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivning av goodwill kan inte \u00e5terf\u00f6ras i senare perioder. Goodwill h\u00e4nf\u00f6rlig till intressef\u00f6retag och joint ventures pr\u00f6vas inte separat f\u00f6r nedskrivningsbehov utan inkluderas i det redo- visade v\u00e4rdet p\u00e5 intressef\u00f6retaget och joint venture-f\u00f6retaget. Principerna f\u00f6r nedskrivningspr\u00f6vning av intressef\u00f6retag och joint ventures beskrivs i not K9.3 \u201dAktier och andelar i intresse- f\u00f6retag och joint ventures\u201d. IT-utvecklingsprojekt/programvaror Kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till underh\u00e5ll av programvaror kost- nadsf\u00f6rs l\u00f6pande. Utgifter direkt h\u00e4nf\u00f6rbara till st\u00f6rre inves- teringar i utveckling av programvara redovisas som immate- riella tillg\u00e5ngar om de f\u00f6rv\u00e4ntas generera framtida ekono- miska f\u00f6rdelar. Dessa utgifter omfattar personalkostnader f\u00f6r programutveckling och indirekta kostnader f\u00f6r att f\u00e4rdigst\u00e4lla tillg\u00e5ngen f\u00f6r avsedd anv\u00e4ndning. Programkostnader omfat- tar ocks\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvade programlicenser som inte \u00e4r h\u00e4nf\u00f6rliga till funktionen hos en materiell tillg\u00e5ng. Avskrivningen ber\u00e4knas linj\u00e4rt \u00f6ver programvarans nytt- jandeperiod, som vanligen \u00e4r 3 till 5 \u00e5r, och i vissa fall f\u00f6r strategisk infrastruktur upp till maximalt 10 \u00e5r. Kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar I samband med r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv allokeras normalt sett en del av k\u00f6peskillingen till kundrelaterade immateriella tillg\u00e5ngar, under f\u00f6ruts\u00e4ttning att tillg\u00e5ngen \u00e4r identifierbar och under Nordeas kontroll. En immateriell tillg\u00e5ng \u00e4r identifierbar om den uppst\u00e5r till f\u00f6ljd av avtalsm\u00e4ssiga eller lagliga r\u00e4ttigheter, eller om den kan separeras fr\u00e5n f\u00f6retaget och s\u00e4ljas, \u00f6verf\u00f6- ras, licensieras, uthyras eller bytas. Tillg\u00e5ngen skrivs av \u00f6ver nyttjandeperioden, som vanligen \u00e4r mer \u00e4n 10 \u00e5r. Nedskrivning Goodwill och IT-utvecklingsprojekt som \u00e4nnu inte tagits i bruk skrivs inte av, men pr\u00f6vas \u00e5rligen med avseende p\u00e5 eventuellt nedskrivningsbehov. Pr\u00f6vningen g\u00f6rs oftare om n\u00e5got tyder p\u00e5 att ett nedskrivningsbehov f\u00f6religger. \u00c4ven f\u00f6r immateriella tillg\u00e5ngar som tagits i bruk och skrivs av, g\u00f6rs en bed\u00f6mning med avseende p\u00e5 indikationer p\u00e5 nedskrivnings- behov. Om s\u00e5dana indikationer finns, pr\u00f6vas nedskrivnings- behovet f\u00f6r tillg\u00e5ngen. Nedskrivningskostnaden ber\u00e4knas som skillnaden mellan redovisat v\u00e4rde och \u00e5tervinningsv\u00e4rde. \u00c5tervinningsv\u00e4rdet \u00e4r det h\u00f6gre av verkligt v\u00e4rde efter avdrag f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningskostnader och nyttjandev\u00e4rdet f\u00f6r till- g\u00e5ngen eller den kassagenererande enheten. Kassagenere- rande enhet definieras som den minsta identifierbara grupp av tillg\u00e5ngar som ger upphov till kassafl\u00f6den som i allt v\u00e4sent- ligt \u00e4r oberoende av andra tillg\u00e5ngar. F\u00f6r goodwill och IT- utvecklingsprojekt som \u00e4nnu inte tagits i bruk, motsvaras de kassagenererande enheterna av r\u00f6relsesegmenten. Nyttjande- v\u00e4rdet \u00e4r nuv\u00e4rdet av de kassafl\u00f6den som tillg\u00e5ngen eller den kassagenererande enheten f\u00f6rv\u00e4ntas ge upphov till. Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov f\u00f6r goodwill och andra immateriella tillg\u00e5ngar I samband med identifieringen av kassagenererande enheter och i vilken utstr\u00e4ckning de kan l\u00e4ggas samman till grupper som pr\u00f6vas tillsammans beh\u00f6ver bed\u00f6mningar g\u00f6ras. Internt utvecklade programvaror ing\u00e5r i pr\u00f6vningen av nedskrivnings- behovet och allokeras till kassagenererande enheter. Nordeas samlade goodwill uppgick till 2 227 mn euro (2 262 mn euro) vid \u00e5rets slut. V\u00e4rdet p\u00e5 internt utvecklade programvaror upp- gick till 1 457 mn euro (1 599 mn euro) vid \u00e5rets slut. Uppskattningen av framtida kassafl\u00f6den och ber\u00e4kningen av diskonteringsr\u00e4ntan f\u00f6r dessa kassafl\u00f6den \u00e4r f\u00f6renade med os\u00e4kerhet i uppskattningarna. Uppskattningen av framtida kas- safl\u00f6den p\u00e5verkas mycket av kassafl\u00f6desprognoserna f\u00f6r de n\u00e4rmaste \u00e5ren (normalt 3\u20135 \u00e5r) och av den uppskattade till- v\u00e4xttakten f\u00f6r sektorn efter 3\u20135 \u00e5r. Tillv\u00e4xttakten baseras p\u00e5 historiska data som uppdateras f\u00f6r att spegla den aktuella situ- ationen, vilket ger upphov till os\u00e4kerhet i uppskattningarna. \u00c4ven vid uppskattning av l\u00e5ngsiktig tillv\u00e4xttakt kr\u00e4vs att kritiska bed\u00f6mningar g\u00f6rs. Framr\u00e4knade kassafl\u00f6den diskonteras med en r\u00e4nta base- rad p\u00e5 den l\u00e5ngfristiga riskfria r\u00e4ntan plus en riskpremie. H\u00f6gre energi- och r\u00e5varupriser och l\u00e4gre privatkonsumtion F\u00f6r information om kritiska bed\u00f6mningar som gjorts vid upp- r\u00e4ttandet av denna \u00e5rsredovisning, till f\u00f6ljd av os\u00e4kerhet kring hur h\u00f6gre energi- och r\u00e5varupriser och l\u00e4gre privatkon- sumtion i olika sektorer p\u00e5 l\u00e5ng sikt kan komma att p\u00e5verka Nordeas redovisning, se not K1 \u201dRedovisningsprinciper\u201d. Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov Nedskrivningspr\u00f6vningen genomf\u00f6rs f\u00f6r varje kassagenereran- de enhet genom att j\u00e4mf\u00f6ra det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 nettotill- g\u00e5ngarna, inklusive goodwill, med \u00e5tervinningsv\u00e4rdet. \u00c5tervin- ningsv\u00e4rdet \u00e4r nyttjandev\u00e4rdet och ber\u00e4knas p\u00e5 basis av diskon- terade kassafl\u00f6den. D\u00e5 investeringarna \u00e4r av en s\u00e5dan l\u00e5ngsiktig karakt\u00e4r har eviga kassafl\u00f6den anv\u00e4nts vid ber\u00e4kningen. Kassafl\u00f6den f\u00f6r de n\u00e4rmaste tre \u00e5ren baseras p\u00e5 finansiella prognoser. Prognoserna bygger p\u00e5 Nordeas makroekonomis- ka utsikter som inkluderar information om BNP-tillv\u00e4xt, infla- tion och referensr\u00e4ntor f\u00f6r relevanta l\u00e4nder. Baserat p\u00e5 dessa makroekonomiska prognoser uppskattar aff\u00e4rsomr\u00e5dena hur marginaler, volymer, f\u00f6rs\u00e4ljning och kostnader kommer att utvecklas under de kommande \u00e5ren. Kreditf\u00f6rluster ber\u00e4knas utifr\u00e5n det l\u00e5ngsiktiga genomsnittet f\u00f6r olika aff\u00e4rsomr\u00e5den. Detta resulterar i en resultatr\u00e4kning f\u00f6r varje \u00e5r. Det estime - rade kassafl\u00f6det f\u00f6r respektive \u00e5r \u00e4r det prognosticerade net- toresultatet i dessa resultatr\u00e4kningar, reducerat med det lag- stadgade kapital som kr\u00e4vs f\u00f6r att verksamheten ska kunna v\u00e4xa i enlighet med tillv\u00e4xtantagandena. F\u00f6r de kassagenere- rande enheter som har mer kapital \u00e4n vad koncernens m\u00e5l f\u00f6r k\u00e4rnprim\u00e4rkapitalrelation anger, kommer \u00e4ven utdelningar att inkluderas i kassafl\u00f6dena under tre \u00e5r till dess att k\u00e4rnprim\u00e4r- kapitalrelationen uppg\u00e5r till koncernens m\u00e5ls\u00e4ttning. Prognoserna tar \u00e4ven h\u00e4nsyn till de st\u00f6rre projekt som Nordea initierat. Centrala kostnader har allokerats till aff\u00e4rsomr\u00e5dena f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att kassafl\u00f6dena i de kassagenererande enheter- na \u00e4ven inneh\u00e5ller alla indirekta kostnader. Skattekostnader har ber\u00e4knats baserat p\u00e5 schablonskattesatser. Kassafl\u00f6den f\u00f6r peri- oden efter prognosperioden baseras p\u00e5 uppskattningar av sek- torbaserade tillv\u00e4xttal. Tillv\u00e4xttakten bygger p\u00e5 historiska data, vilka uppdaterats f\u00f6r att spegla den aktuella situationen. Framr\u00e4knade kassafl\u00f6den diskonteras med en r\u00e4nta baserad p\u00e5 den l\u00e5ngfristiga riskfria r\u00e4ntan plus en riskpremie. Diskonte- ringsr\u00e4ntan som anv\u00e4ndes 2023 var 9,8 procent (9,0 procent) efter skatt, vilket motsvarar en r\u00e4nta p\u00e5 12,7 procent (11,7 pro- cent) f\u00f6re skatt. Den ber\u00e4knade tillv\u00e4xttakten 2,1 procent (2,5 procent). De kassagenererande enheterna t\u00e4cker alla nord - iska valutor och Nordea diskonterar framtida kassafl\u00f6den med en euro-denominerad r\u00e4nta f\u00f6r alla kassagenererande enheter. De pr\u00f6vningar av nedskrivningsbehovet som gjordes 2023 p\u00e5visade inte n\u00e5got behov av en nedskrivning av goodwill. B\u00e5de en \u00f6kning av diskonteringsr\u00e4ntan med 1 procentenhet och en minskning av den framtida tillv\u00e4xttakten med 1 pro- centenheter \u00e4r rimliga t\u00e4nkbara \u00e4ndringar i viktiga antagan- den. En s\u00e5dan \u00e4ndring skulle inte leda till n\u00e5gon nedskrivning. Ut\u00f6ver kassafl\u00f6destestet f\u00f6r kassagenererande enheter, g\u00f6rs en kvalitativ bed\u00f6mning av internt utvecklade IT-system f\u00f6r att uppt\u00e4cka indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov. Om s\u00e5dana indi- kationer finns g\u00f6rs en analys f\u00f6r att bed\u00f6ma huruvida tillg\u00e5ng- arnas redovisade v\u00e4rde \u00e4r fullt \u00e5tervinningsbart. Den h\u00e4r bed\u00f6mningen g\u00f6rs p\u00e5 tillg\u00e5ngsniv\u00e5 utifr\u00e5n en kvalitativ analys. B\u00e5de externa och interna faktorer f\u00f6r nedskrivningsbehov granskas. En extern faktor kan exempelvis vara att marknaden g\u00e5r mot nya molnl\u00f6sningar som \u00e4r betydligt mer kostnadseffektiva \u00e4n en lokal l\u00f6sning. En annan faktor kan vara att en produkt under utveckling blir \u00f6verfl\u00f6dig eller ers\u00e4tts av en annan produkt p\u00e5 marknaden, vilket tyder p\u00e5 att v\u00e4rdet av utvecklingen kan ha minskat. Interna faktorer f\u00f6r nedskrivningsbehov \u00e4r interna beslut som tyder p\u00e5 att produkter som \u00e4r beroende av funktionaliteten kom- mer att avvecklas, att en viss verksamhet kommer att avvecklas, att det f\u00f6rv\u00e4ntas/har beslutats internt att funktionen ska flyttas till molnet eller ers\u00e4ttas av en ny lokal funktionalitet, etc. Under \u00e5ret gjorde Nordea en \u00f6versyn av sin portf\u00f6lj med p\u00e5g\u00e5- ende utvecklingsprojekt f\u00f6r digitala tj\u00e4nster till kunder. Slutsat- sen var att den snabba digitala utvecklingen, inklusive fortl\u00f6- pande och agilt inf\u00f6randet av nya funktioner och molnbaserade l\u00f6sningar, g\u00f6r det sv\u00e5rare ur redovisningsperspektiv att p\u00e5visa s\u00e5dan ekonomisk nytta. Nordea beslutade d\u00e4rf\u00f6r, trots kundernas h\u00f6ga betyg f\u00f6r ban- kens digitala tj\u00e4nster, att forts\u00e4ttningsvis kostnadsf\u00f6ra s\u00e5dana utvecklingskostnader l\u00f6pande, och en nedskrivning p\u00e5 130 mn euro gjordes. Sammantaget uppgick nedskrivningarna till 193 mn euro och innefattade \u00e4ven individuellt obetydliga nedskrivningar som identifierades i samband med den ordinarie pr\u00f6vningen av ned- skrivningsbehovet. Nordea har fortfarande internt utvecklade immateriella IT-tillg\u00e5ngar till ett v\u00e4rde av 1,5 md euro i sin balans - r\u00e4kning, d\u00e4r inga betydande nedskrivningsbehov identifierades under 2023 och d\u00e4r kapitaliseringen f\u00f6r n\u00e4rvarande f\u00f6rv\u00e4ntas fort - s\u00e4tta. Nedskrivningarna presenteras n\u00e4stan uteslutande under \u201d\u00d6vriga r\u00f6relsesegment\u201d i not K2.1 \u201dSegmentrapportering\u201d.
Immateriella tillg\u00e5ngar
Internt Internt
utvecklad utvecklad
Goodwill programvara Summa Goodwill programvara Summa
Kassagenererande enheter, mn euro 31 dec 2023 31 dec 2023 31 dec 2023 31 dec 2022 31 dec 2022 31 dec 2022
Personal Banking
1 009
443
1 452
1 029
564
1 593
Business Banking
695
492
1 187
724
490
1 214
Large Corporates & Insitutions
157
312
469
165
308
473
Asset & Wealth Management
366
210
576
344
237
581
Summa
2 227
1 457
3 684
2 262
1 599
3 861
\u00d6vriga immateriella tillg\u00e5ngar
\u2013
\u2013
142
\u2013
\u2013
144
Summa immateriella tillg\u00e5ngar
2 227
1 457
3 826
2 262
1 599
4 005
1 1 2 1) Exklusive goodwill i intressef\u00f6retag. 2) Inklusive k\u00f6pta programlicenser utanf\u00f6r interna utvecklingsprojekt om 103 mn euro (109 mn euro).
F\u00f6r\u00e4ndringar av goodwill, mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets b\u00f6rjan
2 262
2 116
F\u00f6rv\u00e4rv
22
344
Utrangeringar
\u2013
-141
Omr\u00e4kningsdifferenser
-57
-57
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets slut
2 227
2 262
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets b\u00f6rjan
\u2013
-141
Utrangeringar
\u2013
141
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets slut
\u2013
\u2013
Summa
2 227
2 262
1 2 2 1) Avser f\u00f6rv\u00e4rvet av Advinans 2023 och Nordea Pension 2022, se not K9.6 \u201dF\u00f6rv\u00e4rv\". 2) Avser Ryssland, se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\".
F\u00f6r\u00e4ndringar av internt utvecklad programvara,
mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets b\u00f6rjan
2 983
2 794
Ink\u00f6p
409
312
F\u00f6rv\u00e4rv
\u2013
44
F\u00f6rs\u00e4ljningar/utrangeringar
-853
-69
Omr\u00e4kningsdifferenser
-36
-98
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets slut
2 503
2 983
Ackumulerade avskrivningar vid \u00e5rets b\u00f6rjan
-1 211
-955
Avskrivningar enligt plan
-346
-322
Ackumulerade avskrivningar p\u00e5 tillg\u00e5ngar
som s\u00e5lts/utrangerats
623
26
Omr\u00e4kningsdifferenser
23
40
Ackumulerade avskrivningar vid \u00e5rets slut
-911
-1 211
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets b\u00f6rjan
-173
-196
Ackumulerade nedskrivningar p\u00e5 tillg\u00e5ngar
som s\u00e5lts/utrangerats
230
43
Nedskrivningar
-193
-26
Omr\u00e4kningsdifferenser
1
6
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets slut
-135
-173
Summa
1 457
1 599
1 1) Avser f\u00f6rv\u00e4rvet av Nordea Pension, se not K9.6 \u201dF\u00f6rv\u00e4rv\" . ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfIntangibleAssetsAndGoodwillExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-775": { "value": "K5.2 Materiella tillg\u00e5ngar Redovisningsprinciper Posten \u201dMateriella tillg\u00e5ngar\u201d innefattar fastigheter f\u00f6r egen anv\u00e4ndning, f\u00f6rb\u00e4ttringsutgifter p\u00e5 annans fastighet, IT- utrustning, m\u00f6bler och annan utrustning. \u00c4ven nyttjander\u00e4t- ter enligt leasingavtal ing\u00e5r h\u00e4r (f\u00f6r mer information se not K5.4 \u201dLeasing\u201d). Materiella tillg\u00e5ngar redovisas till anskaff- ningsv\u00e4rde minskat med ackumulerade av- och nedskrivning- ar. Anskaffningsv\u00e4rdet f\u00f6r en materiell tillg\u00e5ng utg\u00f6rs av dess ink\u00f6pspris samt eventuella kostnader direkt h\u00e4nf\u00f6rliga till att s\u00e4tta tillg\u00e5ngen i brukbart skick f\u00f6r avsedd anv\u00e4ndning. Delar av en materiell tillg\u00e5ng redovisas som separata poster om de har olika nyttjandeperiod. Fastigheter f\u00f6r egen anv\u00e4ndning som \u00e4r knutna till f\u00f6rs\u00e4k- ringsavtal med direkt resultatandel v\u00e4rderas med hj\u00e4lp av verkligt v\u00e4rde-modellen i enlighet med IAS 40. F\u00f6r mer infor- mation om v\u00e4rdering och tillh\u00f6rande processer, se not K5.3 \u201dF\u00f6rvaltningsfastigheter\u201d. F\u00f6rb\u00e4ttringsutgifter redovisas som tillg\u00e5ngar om de inne- b\u00e4r en f\u00f6rb\u00e4ttrad funktion hos tillg\u00e5ngen, medan utgifter f\u00f6r underh\u00e5ll inte f\u00f6rb\u00e4ttrar tillg\u00e5ngens funktion och d\u00e4rmed kostnadsf\u00f6rs l\u00f6pande. Materiella tillg\u00e5ngar skrivs av linj\u00e4rt \u00f6ver den ber\u00e4knade nyttjandeperioden enligt nedan. Den ber\u00e4knade nyttjandepe- rioden f\u00f6r olika materiella tillg\u00e5ngar uppdateras \u00e5rligen. Byggnader 30\u201375 \u00e5r Inventarier 3\u20135 \u00e5r F\u00f6rb\u00e4ttrings - utgifter p\u00e5 annans fastighet F\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar inom byggnader, det kor- tare av 10 \u00e5r och \u00e5terst\u00e5ende hyresperiod. F\u00f6r nybyggnation, det kortare av redovis- ningsprinciperna f\u00f6r \u00e4gda byggnader och \u00e5terst\u00e5ende hyresperiod. F\u00f6r fast inred- ning i hyrda fastigheter g\u00e4ller det kortare av 10\u201320 \u00e5r och \u00e5terst\u00e5ende hyresperiod. Varje balansdag pr\u00f6var Nordea om det finns indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov f\u00f6r en materiell tillg\u00e5ng. Om s\u00e5dana indi- kationer finns g\u00f6rs en bed\u00f6mning av tillg\u00e5ngens \u00e5tervin- ningsv\u00e4rde och eventuell nedskrivning g\u00f6rs. Nedskrivningar \u00e5terf\u00f6rs om \u00e5tervinningsv\u00e4rdet \u00f6kar. Det redovisade v\u00e4rdet \u00f6kas d\u00e5 till \u00e5tervinningsv\u00e4rdet, men kan inte \u00f6verstiga vad det redovisade v\u00e4rdet varit om en nedskriv- ning inte redovisats i f\u00f6rsta l\u00e4get .
Materiella tillg\u00e5ngar
31 dec 2023
31 dec 2022
\u00c4gda \u00c4gda \u00c4gda \u00c4gda
tillg\u00e5ngar tillg\u00e5ngar tillg\u00e5ngar tillg\u00e5ngar
v\u00e4rderade v\u00e4rderade v\u00e4rderade v\u00e4rderade
till anskaff- till verkligt Nyttjander\u00e4tt till anskaff- till verkligt Nyttjander\u00e4tt
Mn euro ningsv\u00e4rde v\u00e4rde
tillg\u00e5ngar
Summa
ningsv\u00e4rde v\u00e4rde
tillg\u00e5ngar
Summa
Inventarier
347
\u2013
6
353
344
\u2013
5
349
Mark och byggnader
28
39
1 233
1 300
29
43
1 252
1 324
Summa
375
39
1 239
1 653
373
43
1 257
1 673
Inventarier
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets b\u00f6rjan
1 309
\u2013
13
1 322
1 343
\u2013
14
1 357
Ink\u00f6p
85
\u2013
4
89
63
\u2013
3
66
F\u00f6rs\u00e4ljningar/utrangeringar
-303
\u2013
-2
-305
-68
\u2013
-3
-71
Omr\u00e4kningsdifferenser
-17
\u2013
0
-17
-29
\u2013
-1
-30
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets slut
1 074
\u2013
15
1 089
1 309
\u2013
13
1 322
Ackumulerade avskrivningar vid \u00e5rets b\u00f6rjan
-958
\u2013
-8
-966
-972
\u2013
-8
-980
Ackumulerade avskrivningar p\u00e5 tillg\u00e5ngar som
s\u00e5lts/utrangerats
296
\u2013
2
298
65
\u2013
3
68
Avskrivningar enligt plan
-73
\u2013
-3
-76
-68
\u2013
-3
-71
Omr\u00e4kningsdifferenser
12
\u2013
0
12
17
\u2013
0
17
Ackumulerade avskrivningar vid \u00e5rets slut
-723
\u2013
-9
-732
-958
\u2013
-8
-966
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets b\u00f6rjan
-7
\u2013
\u2013
-7
-8
\u2013
\u2013
-8
Ackumulerade nedskrivningar p\u00e5 tillg\u00e5ngar
som s\u00e5lts/utrangerats
3
\u2013
\u2013
3
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
Omr\u00e4kningsdifferenser
0
\u2013
\u2013
0
1
\u2013
\u2013
1
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets slut
-4
\u2013
\u2013
-4
-7
\u2013
\u2013
-7
Summa
347
\u2013
6
353
344
\u2013
5
349
Mark och byggnader
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets b\u00f6rjan
33
28
1 803
1 864
36
17
1 777
1 830
Ink\u00f6p
1
\u2013
143
144
0
\u2013
84
84
F\u00f6rs\u00e4ljningar/utrangeringar
-1
\u2013
-7
-8
-2
\u2013
-34
-36
Omklassificeringar
\u2013
\u2013
-16
-16
\u2013
12
\u2013
12
Omr\u00e4kningsdifferenser
-1
0
1
0
-1
-1
-24
-26
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets slut
32
28
1 924
1 984
33
28
1 803
1 864
Ackumulerade avskrivningar vid \u00e5rets b\u00f6rjan
-4
\u2013
-539
-543
-4
\u2013
-438
-442
Ackumulerade avskrivningar p\u00e5 tillg\u00e5ngar som
s\u00e5lts/utrangerats
\u2013
\u2013
7
7
\u2013
\u2013
34
34
Avskrivningar enligt plan
\u2013
\u2013
-149
-149
\u2013
\u2013
-144
-144
Omklassificeringar
\u2013
\u2013
6
6
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
Omr\u00e4kningsdifferenser
\u2013
\u2013
-1
-1
\u2013
\u2013
9
9
Ackumulerade avskrivningar vid \u00e5rets slut
-4
\u2013
-676
-680
-4
\u2013
-539
-543
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets b\u00f6rjan
\u2013
\u2013
-12
-12
\u2013
\u2013
-14
-14
Omklassificeringar
\u2013
\u2013
3
3
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
Nedskrivningar, netto
\u2013
\u2013
-6
-6
\u2013
\u2013
1
1
Omr\u00e4kningsdifferenser
\u2013
\u2013
0
0
\u2013
\u2013
1
1
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets slut
\u2013
\u2013
-15
-15
\u2013
\u2013
-12
-12
Justering av verkligt v\u00e4rde vid \u00e5rets b\u00f6rjan
\u2013
15
\u2013
15
\u2013
2
\u2013
2
Justering av verkligt v\u00e4rde
\u2013
-3
\u2013
-3
\u2013
1
\u2013
1
Omklassificeringar
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
12
\u2013
12
Omr\u00e4kningsdifferenser
\u2013
-1
\u2013
-1
\u2013
0
\u2013
0
Justering av verkligt v\u00e4rde vid \u00e5rets slut
\u2013
11
\u2013
11
\u2013
15
\u2013
15
Summa
28
39
1 233
1 300
29
43
1 252
1 324
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfPropertyPlantAndEquipmentExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-777": { "value": "K5.2 Materiella tillg\u00e5ngar Redovisningsprinciper Posten \u201dMateriella tillg\u00e5ngar\u201d innefattar fastigheter f\u00f6r egen anv\u00e4ndning, f\u00f6rb\u00e4ttringsutgifter p\u00e5 annans fastighet, IT- utrustning, m\u00f6bler och annan utrustning. \u00c4ven nyttjander\u00e4t- ter enligt leasingavtal ing\u00e5r h\u00e4r (f\u00f6r mer information se not K5.4 \u201dLeasing\u201d). Materiella tillg\u00e5ngar redovisas till anskaff- ningsv\u00e4rde minskat med ackumulerade av- och nedskrivning- ar. Anskaffningsv\u00e4rdet f\u00f6r en materiell tillg\u00e5ng utg\u00f6rs av dess ink\u00f6pspris samt eventuella kostnader direkt h\u00e4nf\u00f6rliga till att s\u00e4tta tillg\u00e5ngen i brukbart skick f\u00f6r avsedd anv\u00e4ndning. Delar av en materiell tillg\u00e5ng redovisas som separata poster om de har olika nyttjandeperiod. Fastigheter f\u00f6r egen anv\u00e4ndning som \u00e4r knutna till f\u00f6rs\u00e4k- ringsavtal med direkt resultatandel v\u00e4rderas med hj\u00e4lp av verkligt v\u00e4rde-modellen i enlighet med IAS 40. F\u00f6r mer infor- mation om v\u00e4rdering och tillh\u00f6rande processer, se not K5.3 \u201dF\u00f6rvaltningsfastigheter\u201d. F\u00f6rb\u00e4ttringsutgifter redovisas som tillg\u00e5ngar om de inne- b\u00e4r en f\u00f6rb\u00e4ttrad funktion hos tillg\u00e5ngen, medan utgifter f\u00f6r underh\u00e5ll inte f\u00f6rb\u00e4ttrar tillg\u00e5ngens funktion och d\u00e4rmed kostnadsf\u00f6rs l\u00f6pande. Materiella tillg\u00e5ngar skrivs av linj\u00e4rt \u00f6ver den ber\u00e4knade nyttjandeperioden enligt nedan. Den ber\u00e4knade nyttjandepe- rioden f\u00f6r olika materiella tillg\u00e5ngar uppdateras \u00e5rligen. Byggnader 30\u201375 \u00e5r Inventarier 3\u20135 \u00e5r F\u00f6rb\u00e4ttrings - utgifter p\u00e5 annans fastighet F\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar inom byggnader, det kor- tare av 10 \u00e5r och \u00e5terst\u00e5ende hyresperiod. F\u00f6r nybyggnation, det kortare av redovis- ningsprinciperna f\u00f6r \u00e4gda byggnader och \u00e5terst\u00e5ende hyresperiod. F\u00f6r fast inred- ning i hyrda fastigheter g\u00e4ller det kortare av 10\u201320 \u00e5r och \u00e5terst\u00e5ende hyresperiod. Varje balansdag pr\u00f6var Nordea om det finns indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov f\u00f6r en materiell tillg\u00e5ng. Om s\u00e5dana indi- kationer finns g\u00f6rs en bed\u00f6mning av tillg\u00e5ngens \u00e5tervin- ningsv\u00e4rde och eventuell nedskrivning g\u00f6rs. Nedskrivningar \u00e5terf\u00f6rs om \u00e5tervinningsv\u00e4rdet \u00f6kar. Det redovisade v\u00e4rdet \u00f6kas d\u00e5 till \u00e5tervinningsv\u00e4rdet, men kan inte \u00f6verstiga vad det redovisade v\u00e4rdet varit om en nedskriv- ning inte redovisats i f\u00f6rsta l\u00e4get ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForRepairsAndMaintenanceExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-778": { "value": "K5.2 Materiella tillg\u00e5ngar Redovisningsprinciper Posten \u201dMateriella tillg\u00e5ngar\u201d innefattar fastigheter f\u00f6r egen anv\u00e4ndning, f\u00f6rb\u00e4ttringsutgifter p\u00e5 annans fastighet, IT- utrustning, m\u00f6bler och annan utrustning. \u00c4ven nyttjander\u00e4t- ter enligt leasingavtal ing\u00e5r h\u00e4r (f\u00f6r mer information se not K5.4 \u201dLeasing\u201d). Materiella tillg\u00e5ngar redovisas till anskaff- ningsv\u00e4rde minskat med ackumulerade av- och nedskrivning- ar. Anskaffningsv\u00e4rdet f\u00f6r en materiell tillg\u00e5ng utg\u00f6rs av dess ink\u00f6pspris samt eventuella kostnader direkt h\u00e4nf\u00f6rliga till att s\u00e4tta tillg\u00e5ngen i brukbart skick f\u00f6r avsedd anv\u00e4ndning. Delar av en materiell tillg\u00e5ng redovisas som separata poster om de har olika nyttjandeperiod. Fastigheter f\u00f6r egen anv\u00e4ndning som \u00e4r knutna till f\u00f6rs\u00e4k- ringsavtal med direkt resultatandel v\u00e4rderas med hj\u00e4lp av verkligt v\u00e4rde-modellen i enlighet med IAS 40. F\u00f6r mer infor- mation om v\u00e4rdering och tillh\u00f6rande processer, se not K5.3 \u201dF\u00f6rvaltningsfastigheter\u201d. F\u00f6rb\u00e4ttringsutgifter redovisas som tillg\u00e5ngar om de inne- b\u00e4r en f\u00f6rb\u00e4ttrad funktion hos tillg\u00e5ngen, medan utgifter f\u00f6r underh\u00e5ll inte f\u00f6rb\u00e4ttrar tillg\u00e5ngens funktion och d\u00e4rmed kostnadsf\u00f6rs l\u00f6pande. Materiella tillg\u00e5ngar skrivs av linj\u00e4rt \u00f6ver den ber\u00e4knade nyttjandeperioden enligt nedan. Den ber\u00e4knade nyttjandepe- rioden f\u00f6r olika materiella tillg\u00e5ngar uppdateras \u00e5rligen. Byggnader 30\u201375 \u00e5r Inventarier 3\u20135 \u00e5r F\u00f6rb\u00e4ttrings - utgifter p\u00e5 annans fastighet F\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar inom byggnader, det kor- tare av 10 \u00e5r och \u00e5terst\u00e5ende hyresperiod. F\u00f6r nybyggnation, det kortare av redovis- ningsprinciperna f\u00f6r \u00e4gda byggnader och \u00e5terst\u00e5ende hyresperiod. F\u00f6r fast inred- ning i hyrda fastigheter g\u00e4ller det kortare av 10\u201320 \u00e5r och \u00e5terst\u00e5ende hyresperiod. Varje balansdag pr\u00f6var Nordea om det finns indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov f\u00f6r en materiell tillg\u00e5ng. Om s\u00e5dana indi- kationer finns g\u00f6rs en bed\u00f6mning av tillg\u00e5ngens \u00e5tervin- ningsv\u00e4rde och eventuell nedskrivning g\u00f6rs. Nedskrivningar \u00e5terf\u00f6rs om \u00e5tervinningsv\u00e4rdet \u00f6kar. Det redovisade v\u00e4rdet \u00f6kas d\u00e5 till \u00e5tervinningsv\u00e4rdet, men kan inte \u00f6verstiga vad det redovisade v\u00e4rdet varit om en nedskriv- ning inte redovisats i f\u00f6rsta l\u00e4get . ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForPropertyPlantAndEquipmentExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-779": { "value": "K5.3 F\u00f6rvaltningsfastigheter Redovisningsprinciper En f\u00f6rvaltningsfastighet \u00e4r en fastighet (mark eller byggnad \u2013 eller delar av byggnad \u2013 eller b\u00e5da) som innehas i syfte att generera hyresinkomster och/eller v\u00e4rdestegring, och allts\u00e5 inte f\u00f6r eget utnyttjande i den ordinarie verksamheten. F\u00f6rvaltningsfastigheter redovisas i balansr\u00e4kningen n\u00e4r det \u00e4r sannolikt att de framtida ekonomiska f\u00f6rdelarna tillfal- ler Nordea och kostnaderna f\u00f6r f\u00f6rvaltningsfastigheten kan ber\u00e4knas p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt. En f\u00f6rvaltningsfastighet v\u00e4rderas vid f\u00f6rsta redovisnings- tillf\u00e4llet till anskaffningsv\u00e4rdet, inklusive transaktionskostna- der. Anskaffningsv\u00e4rdet f\u00f6r en f\u00f6rv\u00e4rvad f\u00f6rvaltningsfastighet utg\u00f6rs av k\u00f6peskilling och kostnader direkt h\u00e4nf\u00f6rliga till k\u00f6pet. Exempel p\u00e5 kostnader direkt h\u00e4nf\u00f6rliga till k\u00f6pet \u00e4r arvoden f\u00f6r juridiska tj\u00e4nster, st\u00e4mpelskatter och \u00f6vriga transaktionskostnader. Nordea anv\u00e4nder verkligt v\u00e4rde-modellen f\u00f6r v\u00e4rdering av f\u00f6rvaltningsfastigheter. B\u00e4sta beviset p\u00e5 verkligt v\u00e4rde \u00e4r normalt noterade priser p\u00e5 en aktiv marknad f\u00f6r liknande fastigheter med samma l\u00e4ge och i samma skick. D\u00e5 noterade priser p\u00e5 en aktiv marknad oftast saknas, anv\u00e4nds \u00e4ven modeller baserade p\u00e5 diskonterade kassafl\u00f6desprognoser som bygger p\u00e5 tillf\u00f6rlitliga uppskattningar av framtida kassa- fl\u00f6den. V\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde av f\u00f6rvaltningsfastighe- ter tar h\u00e4nsyn till en marknadsakt\u00f6rs f\u00f6rm\u00e5ga att generera ekonomiska f\u00f6rdelar genom att anv\u00e4nda f\u00f6rvaltningsfastig- heterna p\u00e5 det maximala och b\u00e4sta s\u00e4ttet, det vill s\u00e4ga tar h\u00e4nsyn till den anv\u00e4ndning av f\u00f6rvaltningsfastigheterna som \u00e4r fysiskt m\u00f6jlig, lagligen till\u00e5ten och finansiellt genomf\u00f6rbar. Driftsnetto, reavinster och reaf\u00f6rluster liksom justeringar till verkligt v\u00e4rde redovisas direkt i resultatr\u00e4kningen som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde utifr\u00e5n de tre niv\u00e5erna i IFRS-hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. Hierarkin ger h\u00f6gst prioritet till noterade priser (ojusterade) p\u00e5 aktiva marknader f\u00f6r identiska f\u00f6rvaltningsfastigheter (niv\u00e5 1) och l\u00e4gst prioritet till ej observerbar indata (niv\u00e5 3). Klassifice- ringen av f\u00f6rvaltningsfastigheterna baseras p\u00e5 den l\u00e4gsta niv\u00e5 indata som \u00e4r v\u00e4sentlig f\u00f6r verkligt v\u00e4rde-v\u00e4rderingen i sin helhet. F\u00f6r ytterligare information om uppskattning av verkligt v\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde-hierarkin, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar F\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde. Eftersom det normalt inte finns n\u00e5gra aktiva marknader f\u00f6r f\u00f6rvalt- ningsfastigheter estimeras verkligt v\u00e4rde med hj\u00e4lp av modeller baserade p\u00e5 diskonterade kassafl\u00f6den. Dessa modeller bygger p\u00e5 antaganden om framtida hyror, bel\u00e4gg- ning, drifts- och underh\u00e5llskostnader, avkastningskrav och r\u00e4nteniv\u00e5er. Det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 f\u00f6rvaltningsfastigheter uppgick vid \u00e5rets slut till 2 928 mn euro (3 146 mn euro).
Belopp redovisade i resultatr\u00e4kningen
Mn euro
2023
2022
Justeringar till verkligt v\u00e4rde
-133
-76
Hyresint\u00e4kter
114
63
Direkta r\u00f6relsekostnader som genererat
hyresint\u00e4kter
-31
-28
Direkta r\u00f6relsekostnader som inte genererat
hyresint\u00e4kter
\u2013
0
Summa
-50
-41
1 2 1) Ing\u00e5r i \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. 2) Exklusive justeringar till verkligt v\u00e4rde av f\u00f6rvaltningsfastigheter som redovisas som \u201dTillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal\u201d i balansr\u00e4kningen. Klassificering enligt hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde Alla f\u00f6rvaltningsfastigheter i Nordea h\u00e4nf\u00f6rs till niv\u00e5 3 i hie- rarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 dessa f\u00f6rvalt- ningsfastigheter redovisas i tabellen nedan.
Niv\u00e5 3 \u2013 Verkligt v\u00e4rde p\u00e5
f\u00f6rvaltningsfastigheter
1
, mn euro
31 dec 2023 31 dec 2022
F\u00f6rvaltningsfastigheter
2 199
2 288
- varav Life & Pension
2 191
2 286
F\u00f6rvaltningsfastigheter i
placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
729
858
- varav Life & Pension
729
858
Summa
2 928
3 146
2 1) Samtliga poster v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde vid slutet av varje rapportperiod. 2) F\u00f6r ytterligare information, se not K3.11 \u201dTillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal\u201d. Fastst\u00e4llande av verkligt v\u00e4rde Vid v\u00e4rderingen av f\u00f6rvaltningsfastigheterna tas ocks\u00e5 h\u00e4n- syn till fastighetens syfte och art genom att till\u00e4mpa den l\u00e4mpligaste v\u00e4rderingsmetoden. Den vanligaste v\u00e4rderings- metoden \u00e4r en modell f\u00f6r diskonterat kassafl\u00f6de som anv\u00e4n- der aktuella kassafl\u00f6den, marknadsr\u00e4ntor och aktuell avkast- ning. Verkligt v\u00e4rde ber\u00e4knas av, eller parametrarna i model- lerna erh\u00e5lls fr\u00e5n, externa oberoende v\u00e4rderingspersoner f\u00f6r 72 procent (74 procent) av det verkliga v\u00e4rdet f\u00f6r f\u00f6rvalt- ningsfastigheter i balansr\u00e4kningen. F\u00f6r\u00e4ndringar i niv\u00e5 3 Tabellerna nedan visar f\u00f6r\u00e4ndringar i niv\u00e5 3. Orealiserade vin- ster och f\u00f6rluster avser de f\u00f6rvaltningsfastigheter som inne- hades vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret. Vinster och f\u00f6rluster redovisade i resultatr\u00e4kningen under \u00e5ret ing\u00e5r i posten \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d (se not K2.5 \u201dSumma nettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d).
Vinster och f\u00f6rluster
som redovisats
i resultatr\u00e4kningen under
\u00e5ret
Om-
r\u00e4knings-
Rea- Orea- K\u00f6p/ F\u00f6rs\u00e4lj- Omklassi- diffe-
2023,
mn euro
1 jan 2023
liserade liserade emissioner ningar ficeringar
renser
31 dec 2023
F\u00f6rvaltningsfastigheter
2 288
-18
-115
195
-105
3
-49
2 199
- varav Life & Pension
2 286
-18
-115
194
-104
-4
-48
2 191
F\u00f6rvaltningsfastigheter i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
858
-38
-11
25
-99
7
-13
729
- varav Life & Pension
858
-38
-11
25
-99
7
-13
729
2 1
Vinster och f\u00f6rluster
som redovisats
i resultatr\u00e4kningen
under \u00e5ret
Om-
r\u00e4knings-
Rea- Orea- K\u00f6p/ F\u00f6rs\u00e4lj- Omklassi- diffe- 31 dec
2022,
mn euro
1 jan 2022
liserade liserade emissioner ningar ficeringar renser 2022
F\u00f6rvaltningsfastigheter
1 633
-4
-72
918
-9
-118
-60
2 288
- varav Life & Pension
1 632
-4
-72
917
-9
-118
-60
2 286
F\u00f6rvaltningsfastigheter i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
734
-18
-15
76
\u2013
93
-12
858
- varav Life & Pension
734
-18
-15
76
\u2013
93
-12
858
1 1) F\u00f6r ytterligare information, se not K3.11 \u201dTillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal\u201d. 2) Omklassificering fr\u00e5n/till balansr\u00e4kningsraden \u201dMateriella tillg\u00e5ngar\u201d (se not K5.2 \u201dMateriella tillg\u00e5ngar\u201d) p\u00e5 grund av f\u00f6r\u00e4ndrad anv\u00e4ndning av fastigheter. Processen f\u00f6r v\u00e4rdering till verkligt v\u00e4rde Huvuddelen av f\u00f6rvaltningsfastigheterna i Nordea innehas av Life & Pension. F\u00f6rvaltningsfastigheterna v\u00e4rderas en g\u00e5ng i kvartalet av fastighetsavdelningarna i respektive bolag inom Life & Pension, och arbetet utf\u00f6rs helt eller delvis av externa v\u00e4rderare. F\u00f6r f\u00f6rvaltningsfastigheter d\u00e4r avdelningarna anv\u00e4nder sig av sina egna metoder, j\u00e4mf\u00f6rs fastigheternas v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar med v\u00e4rderingar gjorda f\u00f6r liknande fastig heter av externa v\u00e4rderare. V\u00e4rderingen presenteras f\u00f6r, och godk\u00e4nns av, ledningen i respektive bolag. Finansdirekt\u00f6- ren i vart och ett av bolagen inom Life & Pension godk\u00e4nner de till\u00e4mpade metoderna och ansvarar f\u00f6r de v\u00e4rden som anv\u00e4nds. Principerna som till\u00e4mpas i samtliga bolag \u00f6verens- st\u00e4mmer med de nationella tillsynsmyndigheternas best\u00e4m- melser, som i sin tur \u00f6verensst\u00e4mmer med internationella v\u00e4r- deringsprinciper och IFRS. Dessutom finns en Investment Operation Committee (IOC), som \u00e4r ett gemensamt forum f\u00f6r fr\u00e5gor som r\u00f6r v\u00e4rdering och redovisning av investeringsverksamheten i Life & Pension. Bolagen inom Life & Pension rapporterar regelbundet till IOC. F\u00f6rvaltningsfastigheterna i Life & Pension fungerar som skuldt\u00e4ckning i liv- och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal samt i finansiella avtal. Det inneb\u00e4r att effekten p\u00e5 Nordeas resultatr\u00e4kning och eget kapital beror p\u00e5 resultatstrukturen i de portf\u00f6ljer med kontrakt som investeringarna st\u00e5r mot. V\u00e4rderingsmetoder och indata som anv\u00e4nds vid v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde i niv\u00e5 3 31 dec 2023, mn euro Verkligt v\u00e4rde 1 Varav Life & Pension V\u00e4rderingmetoder Ej observerbara indata Intervall f\u00f6r ej observerbara data V\u00e4gt genomsnitt f\u00f6r ej observerbara data Norge 737 737 Diskonterade kassafl\u00f6den Marknadshyra - Kommersiella EUR 120 \u2013143/m 2 125 EUR/m 2 - Kontor EUR 108\u2013432/m 2 236 EUR/m 2 - \u00d6vriga EUR 120\u2013385/m 2 306 EUR/m 2 Avkastningskrav - Kommersiella 6,5 \u20136,5 % 6,5 % - Kontor 4,5 \u20136,5 % 5,3 % - \u00d6vriga 4,6 \u20136,0 % 4,8 % Finland 2 1 011 1 011 Diskonterade kassafl\u00f6den Marknadshyra - Kommersiella EUR 135 \u2013375/m 2 255 EUR/m 2 - Kontor EUR 123\u2013543/m 2 333 EUR/m 2 - L\u00e4genheter EUR 186\u2013300/m 2 243 EUR/m 2 - \u00d6vriga EUR 100\u2013266/m 2 183 EUR/m 2 Avkastningskrav - Kommersiella 4,8 \u20138,0 % 6,4 % - Kontor 3,9\u201311,0 % 7,5 % - L\u00e4genheter 3,9 \u20135,1 % 4,5 % - \u00d6vriga 4,5 \u20138,3 % 6,4 % Sverige 367 367 Diskonterade kassafl\u00f6den Marknadshyra - Kommersiella EUR 75 \u2013207/m 2 127 EUR/m 2 - Kontor EUR 269\u2013578/m 2 382 EUR/m 2 - L\u00e4genheter EUR 183\u2013190/m 2 186 EUR/m 2 Avkastningskrav - Kommersiella 5,3\u20136,7 % 5,9 % - Kontor 4,3\u20135,5 % 4,9 % - L\u00e4genheter 4,2 \u20134,4 % 4,2 % Danmark 805 805 Diskonterade kassafl\u00f6den Marknadshyra - Kommersiella EUR 57\u201357/m 2 57 EUR/m 2 - Kontor EUR 74\u2013228/m 2 139 EUR/m 2 - L\u00e4genheter EUR 148\u2013241/m 2 150 EUR/m 2 Avkastningskrav - Kommersiella 7,0 \u20137,0 % 7,0 % - Kontor 4,3 \u20136,8 % 5,2 % - L\u00e4genheter 4,0 \u20135,3 % 4,3 % \u00d6vriga 8 \u2013 Diskonterade kassafl\u00f6den \u2013 \u2013 \u2013 Summa 2 928 2 920 1) F\u00f6rdelning baserad p\u00e5 de v\u00e4rderingsmetoder som anv\u00e4nds i olika l\u00e4nder. 2) Varav 729 mn euro relateras till tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal i Life & Pension. F\u00f6r mer information se not K3.11 \u201dTillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placerings- portf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal\u201d. V\u00e4rderingsmetoder och indata som anv\u00e4nds vid v\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde i niv\u00e5 3 31 dec 2022, mn euro Verkligt v\u00e4rde 1 Varav Life & Pension V\u00e4rderingmetoder Ej observerbara indata Intervall f\u00f6r ej observerbara data V\u00e4gt genomsnitt f\u00f6r ej observerbara data Norge 946 946 Diskonterade kassafl\u00f6den Marknadshyra - Kommersiella 119 \u2013138 EUR/m 2 122 EUR/m 2 - Kontor 111\u2013405 EUR/m 2 240 EUR/m 2 - \u00d6vriga 119\u2013390 EUR/m 2 309 EUR/m 2 Avkastningskrav - Kommersiella 6,0 % \u20136,0 % 6,0 % - Kontor 3,8 %\u20136,0 % 4,5 % - \u00d6vriga 3,8 % \u20136,0 % 4,0 % Finland 2 1 054 1 054 Diskonterade kassafl\u00f6den Marknadshyra - Kommersiella 138\u2013285 EUR/m 2 212 EUR/m 2 - Kontor 123\u2013528 EUR/m 2 326 EUR/m 2 - L\u00e4genheter 192\u2013294 EUR/m 2 243 EUR/m 2 - \u00d6vriga 100\u2013264 EUR/m 2 182 EUR/m 2 Avkastningskrav - Kommersiella 4,5 %\u20137,0 % 5,9 % - Kontor 3,4 % \u201310,5 % 7,0 % - L\u00e4genheter 3,2 % \u20134,8 % 4,0 % - \u00d6vriga 4,5 % \u20138,5 % 6,5 % Sverige 333 333 Diskonterade kassafl\u00f6den Marknadshyra - Kommersiella 70\u2013205 EUR/m 2 118 EUR/m 2 - Kontor 252\u2013317 EUR/m 2 276 EUR/m 2 - L\u00e4genheter 173\u2013179 EUR/m 2 176 EUR/m 2 Avkastningskrav - Kommersiella 4,5 % \u20136,2 % 5,2 % - Kontor 4,1 % \u20134,9 % 4,5 % - L\u00e4genheter 3,8 % \u20133,9 % 3,8 % Danmark 812 811 Diskonterade kassafl\u00f6den Marknadshyra - Kommersiella 54 \u201354 EUR/m 2 54 EUR/m 2 - Kontor 111\u2013222 EUR/m 2 135 EUR/m 2 - L\u00e4genheter 141\u2013205 EUR/m 2 161 EUR/m 2 Avkastningskrav - Kommersiella 7,0 %\u20137,0 % 7,0 % - Kontor 4,0 % \u20136,8 % 4,9 % - L\u00e4genheter 3,5 % \u20134,8 % 3,9 % \u00d6vriga 1 \u2013 Diskonterade kassafl\u00f6den \u2013 \u2013 \u2013 Summa 3 146 3 144 1) F\u00f6rdelning baserad p\u00e5 de v\u00e4rderingsmetoder som anv\u00e4nds i olika l\u00e4nder. 2) Varav 858 mn euro relateras till tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal i Life & Pension. F\u00f6r mer information se not K3.11 \u201dTillg\u00e5ngar och inl\u00e5ning i placerings- portf\u00f6ljer och fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal\u201d. De v\u00e4sentliga ej observerbara indata som anv\u00e4nds n\u00e4r f\u00f6rvaltningsfastigheterna v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde \u00e4r marknadshyra och avkastningskrav. Betydande h\u00f6jningar (s\u00e4nkningar) av marknadshyran eller avkastningskravet skulle, isolerat, resultera i en betydligt l\u00e4gre (h\u00f6gre) verkligt v\u00e4rde.", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfInvestmentPropertyExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-781": { "value": "K5.3 F\u00f6rvaltningsfastigheter Redovisningsprinciper En f\u00f6rvaltningsfastighet \u00e4r en fastighet (mark eller byggnad \u2013 eller delar av byggnad \u2013 eller b\u00e5da) som innehas i syfte att generera hyresinkomster och/eller v\u00e4rdestegring, och allts\u00e5 inte f\u00f6r eget utnyttjande i den ordinarie verksamheten. F\u00f6rvaltningsfastigheter redovisas i balansr\u00e4kningen n\u00e4r det \u00e4r sannolikt att de framtida ekonomiska f\u00f6rdelarna tillfal- ler Nordea och kostnaderna f\u00f6r f\u00f6rvaltningsfastigheten kan ber\u00e4knas p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt. En f\u00f6rvaltningsfastighet v\u00e4rderas vid f\u00f6rsta redovisnings- tillf\u00e4llet till anskaffningsv\u00e4rdet, inklusive transaktionskostna- der. Anskaffningsv\u00e4rdet f\u00f6r en f\u00f6rv\u00e4rvad f\u00f6rvaltningsfastighet utg\u00f6rs av k\u00f6peskilling och kostnader direkt h\u00e4nf\u00f6rliga till k\u00f6pet. Exempel p\u00e5 kostnader direkt h\u00e4nf\u00f6rliga till k\u00f6pet \u00e4r arvoden f\u00f6r juridiska tj\u00e4nster, st\u00e4mpelskatter och \u00f6vriga transaktionskostnader. Nordea anv\u00e4nder verkligt v\u00e4rde-modellen f\u00f6r v\u00e4rdering av f\u00f6rvaltningsfastigheter. B\u00e4sta beviset p\u00e5 verkligt v\u00e4rde \u00e4r normalt noterade priser p\u00e5 en aktiv marknad f\u00f6r liknande fastigheter med samma l\u00e4ge och i samma skick. D\u00e5 noterade priser p\u00e5 en aktiv marknad oftast saknas, anv\u00e4nds \u00e4ven modeller baserade p\u00e5 diskonterade kassafl\u00f6desprognoser som bygger p\u00e5 tillf\u00f6rlitliga uppskattningar av framtida kassa- fl\u00f6den. V\u00e4rderingen till verkligt v\u00e4rde av f\u00f6rvaltningsfastighe- ter tar h\u00e4nsyn till en marknadsakt\u00f6rs f\u00f6rm\u00e5ga att generera ekonomiska f\u00f6rdelar genom att anv\u00e4nda f\u00f6rvaltningsfastig- heterna p\u00e5 det maximala och b\u00e4sta s\u00e4ttet, det vill s\u00e4ga tar h\u00e4nsyn till den anv\u00e4ndning av f\u00f6rvaltningsfastigheterna som \u00e4r fysiskt m\u00f6jlig, lagligen till\u00e5ten och finansiellt genomf\u00f6rbar. Driftsnetto, reavinster och reaf\u00f6rluster liksom justeringar till verkligt v\u00e4rde redovisas direkt i resultatr\u00e4kningen som \u201dNettoresultat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d. F\u00f6rvaltningsfastigheter v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde utifr\u00e5n de tre niv\u00e5erna i IFRS-hierarkin f\u00f6r verkligt v\u00e4rde. Hierarkin ger h\u00f6gst prioritet till noterade priser (ojusterade) p\u00e5 aktiva marknader f\u00f6r identiska f\u00f6rvaltningsfastigheter (niv\u00e5 1) och l\u00e4gst prioritet till ej observerbar indata (niv\u00e5 3). Klassifice- ringen av f\u00f6rvaltningsfastigheterna baseras p\u00e5 den l\u00e4gsta niv\u00e5 indata som \u00e4r v\u00e4sentlig f\u00f6r verkligt v\u00e4rde-v\u00e4rderingen i sin helhet. F\u00f6r ytterligare information om uppskattning av verkligt v\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde-hierarkin, se not K3.4 \u201dVerkligt v\u00e4rde\u201d. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForInvestmentPropertyExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-782": { "value": "K5.4 Leasing Redovisningsprinciper Ett leasingavtal \u00e4r ett avtal som \u00f6verl\u00e5ter r\u00e4tten att under en viss tid best\u00e4mma \u00f6ver anv\u00e4ndningen av en identifierad till- g\u00e5ng i utbyte mot ers\u00e4ttning. Nordea som leasegivare Finansiell leasing redovisas som en fordran p\u00e5 leasetagaren och ing\u00e5r i \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d (se not K3.8 \u201dUtl\u00e5- ning\u201d) med ett belopp som motsvarar nettoinvesteringen enligt leasingavtalet. Leasingavgiften, exklusive kostnad f\u00f6r service, redovisas som \u00e5terbetalning av fordran och som r\u00e4n- teint\u00e4kt. Int\u00e4kten f\u00f6rdelas s\u00e5 att en j\u00e4mn f\u00f6rr\u00e4ntning erh\u00e5lls p\u00e5 under varje period redovisad nettoinvestering. Nordea som leasetagare N\u00e4r ett avtal ing\u00e5s g\u00f6r Nordea en bed\u00f6mning av om det \u00e4r eller inneh\u00e5ller ett leasingavtal. R\u00e4tten att anv\u00e4nda en tillg\u00e5ng i ett leasingavtal redovisas vid inledningsdatumet som en nyttjander\u00e4tt och skyldigheten att betala leasingavgifterna redovisas som en leasingskuld. Nyttjander\u00e4tten v\u00e4rderas som nuv\u00e4rdet av leasingavgifterna, plus initiala direkta kostnader och kostnader f\u00f6r skyldigheten att underh\u00e5lla tillg\u00e5ngen minus eventuella f\u00f6rm\u00e5ner som mottagits i samband med leasingavtalet. Icke-leasingkompo- nenter s\u00e4rskiljs. Som diskonteringsr\u00e4nta f\u00f6r att ber\u00e4kna lea- singskulden f\u00f6r varje avtal anv\u00e4nds den marginella l\u00e5ner\u00e4n- tan vid avtalets inledningsdatum. F\u00f6r betydande leasingavtal g\u00e4llande lokaler/fastigheter kan avtalets implicita r\u00e4nta anv\u00e4ndas, om den \u00e4r tillg\u00e4nglig. Nyttjander\u00e4tter redovisas p\u00e5 samma s\u00e4tt som liknande egna tillg\u00e5ngar och leasingskulder redovisas som \u201d\u00d6vriga skulder\u201d i balansr\u00e4kningen. Principerna f\u00f6r avskrivning \u00e4r desamma som f\u00f6r liknande egna tillg\u00e5ngar, men avskriv- ningstiden kan inte vara l\u00e4ngre \u00e4n leasingperioden. Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov p\u00e5 nyttjander\u00e4tter g\u00f6rs enligt samma principer som f\u00f6r liknande egna tillg\u00e5ngar. R\u00e4ntekostnader f\u00f6r leasingskulder redovisas som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d i resultatr\u00e4kningen. Tillg\u00e5ngarna klassificeras som \u201dFastigheter\u201d och \u201d\u00d6vriga tillg\u00e5ngar\u201d. \u00d6vriga tillg\u00e5ngar utg\u00f6rs fr\u00e4mst av fordon och IT- utrustning. Nordea till\u00e4mpar den praktiska l\u00f6sningen f\u00f6r kort- fristiga leasingavtal (med en leasingperiod p\u00e5 12 m\u00e5nader eller mindre), b\u00e5de f\u00f6r \u201dFastigheter\u201d och \u201d\u00d6vriga tillg\u00e5ngar\u201d. Den praktiska l\u00f6sningen f\u00f6r tillg\u00e5ngar med l\u00e5gt v\u00e4rde till\u00e4mpas f\u00f6r \u201d\u00d6vriga tillg\u00e5ngar\u201d. Kortfristiga avtal och avtal med l\u00e5gt v\u00e4rde redovisas inte i balansr\u00e4kningen, utan leasingavgifterna kost- nadsf\u00f6rs i resultatr\u00e4kningen under \u201d\u00d6vriga kostnader\u201d, linj\u00e4rt f\u00f6rdelade \u00f6ver leasingperioden, s\u00e5vida inte n\u00e5got annat syste- matiskt s\u00e4tt b\u00e4ttre \u00e5terspeglar Nordeas ekonomiska nytta \u00f6ver tiden. Leasingperioden \u00e4r den f\u00f6rv\u00e4ntade leasingperioden. Med f\u00f6rv\u00e4ntad leasingperiod avses den icke upps\u00e4gningsbara lea- singperioden enligt avtalet och eventuella m\u00f6jligheter till f\u00f6r- l\u00e4ngning som Nordea med rimlig s\u00e4kerhet avser att utnyttja. Leasingperioden f\u00f6r avtal utan slutdatum fastst\u00e4lls genom att ta h\u00e4nsyn alla fakta och omst\u00e4ndigheter. Avtal som inneh\u00e5ller leasingavtal Avtal kan omfatta r\u00e4tten att anv\u00e4nda en tillg\u00e5ng i utbyte mot en eller flera betalningar, \u00e4ven om avtalet inte har leasingav- talets juridiska form. I f\u00f6rekommande fall separeras dessa till- g\u00e5ngar fr\u00e5n avtalet och redovisas som leasade tillg\u00e5ngar. Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar En leasetagare m\u00e5ste g\u00f6ra kritiska bed\u00f6mningar i fr\u00e5ga om f\u00f6rv\u00e4ntad leasingperiod genom att ta h\u00e4nsyn till alla fakta och omst\u00e4ndigheter som inneb\u00e4r ett ekonomiskt incitament att utnyttja r\u00e4tten att f\u00f6rl\u00e4nga eller avsluta avtalet. Den f\u00f6r- v\u00e4ntade leasingperioden f\u00f6r avtal utan slutdatum bed\u00f6ms p\u00e5 samma s\u00e4tt. Bed\u00f6mningen av avtal som g\u00e4ller bankkontor grundas p\u00e5 begr\u00e4nsningsregler f\u00f6r genomsnittlig f\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6ptid f\u00f6r olika typer av fastighetsavtal. En mer detaljerad analys g\u00f6rs f\u00f6r mer betydande avtal. Huvudkontorsavtal bed\u00f6ms vara mera l\u00e5ngfristiga till sin natur \u00e4n bankkontoren, vars aff\u00e4rsomgivning f\u00f6r\u00e4ndras i en snabbare takt. Begr\u00e4ns- ningsregeln f\u00f6r bankkontor begr\u00e4nsar f\u00f6r tillf\u00e4llet l\u00f6ptiden f\u00f6r kontrakt utan slutdatum och kontrakt med f\u00f6rl\u00e4ngningsoptio- ner till 5 \u00e5r. Det \u00e4r m\u00f6jligt att avvika fr\u00e5n begr\u00e4nsningsregeln om omst\u00e4ndigheterna indikerar att Nordea kommer att stan- na kvar en l\u00e4ngre/kortare tidsperiod. Det redovisade v\u00e4rdet f\u00f6r nyttjander\u00e4tter var 1 239 mn euro (1 257 mn euro) vid \u00e5rets slut. En leasegivare m\u00e5ste g\u00f6ra kritiska bed\u00f6mningar vid klas- sificeringen av leasingavtal. Ett leasingavtal klassificeras som finansiell leasing om avtalet inneb\u00e4r att i stort sett alla risker och r\u00e4ttigheter f\u00f6rknippade med \u00e4gandet \u00f6verf\u00f6rs. Ett lea- singavtal klassificeras som operationellt om avtalet inte inne- b\u00e4r att i stort sett alla risker och r\u00e4ttigheter f\u00f6rknippade med \u00e4gandet \u00f6verf\u00f6rs.
Nordea som leasegivare
Nordeas leasingverksamhet utg\u00f6rs av finansiell leasing. Lea-
singobjekten utg\u00f6rs fr\u00e4mst av fordon, maskiner och annan
utrustning.
I tabellen nedan finns en avst\u00e4mning mellan bruttoinveste-
ring och nuv\u00e4rdet av fordran avseende framtida
minimileaseavgifter.
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Bruttoinvestering
10 670
10 099
Avg\u00e5r ej intj\u00e4nade finansiella int\u00e4kter
-1 741
-1 211
Nettoinvestering i finansiella leasingavtal
8 929
8 888
Avg\u00e5r ej garanterade restv\u00e4rden som tillfaller
leasegivaren
-4
-10
Nuv\u00e4rde av fordran avseende framtida
minimileaseavgifter
8 925
8 878
Reserv f\u00f6r os\u00e4kra fordringar avseende
minimileaseavgifter
-19
-21
I finansiella leasingkontrakt b\u00e4rs restv\u00e4rdesrisken av leveran-
t\u00f6ren eller leasetagaren i enlighet med avtalsvillkoren.
Per 31 december 2023 var bruttoinvesteringen och nettoin-
vesteringen f\u00f6rdelad efter f\u00f6ljande \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid:
31 dec 2023
Brutto- Netto-
Mn euro investering investering
2024
2 896
2 516
2025
2 598
2 196
2026
2 372
1 946
2027
1 623
1 334
2028
633
518
Senare \u00e5r
548
419
Summa
10 670
8 929
Nordea som leasetagare
Leasingavtalen avser huvudsakligen kontorslokaler, men
ocks\u00e5 tj\u00e4nstebilar, IT-utrustning och andra tillg\u00e5ngar som nor-
malt beh\u00f6vs i verksamheten. Fastigheterna/lokalerna kan i
huvudsak delas in i bankkontor och huvudkontor. Fastighets-
kontrakten f\u00f6rvaltas aktivt med fokus p\u00e5 ett effektivt utnytt-
jande av utrymmen och p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i aff\u00e4rsomgivningen.
Leasingavgifterna utg\u00f6rs normalt av fasta avgifter, och i fr\u00e5ga
om framf\u00f6r allt lokaler/fastigheter \u00e4ven r\u00f6rliga avgifter som
\u00e4r kopplade till ett index. Normalt anv\u00e4nds inte restv\u00e4rdes-
garantier eller k\u00f6poptioner.
Tabellen nedan visar kostnader avseende leasing.
Mn euro
2023
2022
Kostnader avseende kortfristiga leasingavtal
-11
-12
Kostnader avseende leasing av tillg\u00e5ngar av l\u00e5gt
v\u00e4rde
0
0
Kostnader avseende variabla leasingavgifter
-17
-19
R\u00e4ntekostnad
-11
-9
Int\u00e4kter fr\u00e5n vidareuthyrning
1
2
Det totala kassautf\u00f6det f\u00f6r leasingavtal
-158
-163
Tabellen nedan visar avtalsenliga odiskonterade kassafl\u00f6den
f\u00f6r leasingskulder.
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
H\u00f6gst 1 \u00e5r
124
125
1\u20132 \u00e5r
111
95
2\u20135 \u00e5r
262
202
5\u201310 \u00e5r
335
306
10\u201315 \u00e5r
294
263
15\u201320 \u00e5r
101
164
20\u201325 \u00e5r
2
10
Summa
1 229
1 165
Mer information om nyttjander\u00e4tter och l\u00f6ptidsanalys finns i
not K5.2 \u201dMateriella tillg\u00e5ngar\u201d och i not K10.3
\u201dL\u00f6ptidsanalys\u201d.
Leasingskulden omfattar inte uppskattade framtida kassa-
fl\u00f6den f\u00f6r v\u00e4sentliga framtida leasing\u00e5taganden som \u00e4nnu
inte b\u00f6rjat g\u00e4lla, motsvarande cirka 121 mn euro vid \u00e5rets slut.
Nordea bedriver sin verksamhet i hyrda lokaler. Dessa
lokaler kan delas in i huvudkontor, bankkontor och \u00f6vriga
lokaler.
Den f\u00f6rv\u00e4ntade leasingperioden f\u00f6r de flesta lokaler/fast-
igheter \u00e4r 1\u201310 \u00e5r, medan den f\u00f6rv\u00e4ntade leasingperioden f\u00f6r
huvudkontoren i de nordiska l\u00e4nderna \u00e4r 10\u201325 \u00e5r. Dessa kon-
trakt innefattar normalt m\u00f6jlighet till f\u00f6rl\u00e4ngning.
Huvudkontorskontrakten har normalt en fast hyresperiod,
medan bankkontorskontrakten antingen har en fast hyrespe-
riod eller g\u00e4ller tillsvidare med en r\u00e4tt att s\u00e4ga upp kontrak-
tet. Upps\u00e4gningstiden \u00e4r vanligen 6\u201312 m\u00e5nader. Huvudprin-
cipen \u00e4r att fastighetskontrakten inte inneh\u00e5ller k\u00f6poptioner.
Bilkontrakten har vanligtvis en fast hyresperiod p\u00e5 mindre
\u00e4n 5 \u00e5r.
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfLeasesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-783": { "value": "K5.4 Leasing Redovisningsprinciper Ett leasingavtal \u00e4r ett avtal som \u00f6verl\u00e5ter r\u00e4tten att under en viss tid best\u00e4mma \u00f6ver anv\u00e4ndningen av en identifierad till- g\u00e5ng i utbyte mot ers\u00e4ttning. Nordea som leasegivare Finansiell leasing redovisas som en fordran p\u00e5 leasetagaren och ing\u00e5r i \u201dUtl\u00e5ning till allm\u00e4nheten\u201d (se not K3.8 \u201dUtl\u00e5- ning\u201d) med ett belopp som motsvarar nettoinvesteringen enligt leasingavtalet. Leasingavgiften, exklusive kostnad f\u00f6r service, redovisas som \u00e5terbetalning av fordran och som r\u00e4n- teint\u00e4kt. Int\u00e4kten f\u00f6rdelas s\u00e5 att en j\u00e4mn f\u00f6rr\u00e4ntning erh\u00e5lls p\u00e5 under varje period redovisad nettoinvestering. Nordea som leasetagare N\u00e4r ett avtal ing\u00e5s g\u00f6r Nordea en bed\u00f6mning av om det \u00e4r eller inneh\u00e5ller ett leasingavtal. R\u00e4tten att anv\u00e4nda en tillg\u00e5ng i ett leasingavtal redovisas vid inledningsdatumet som en nyttjander\u00e4tt och skyldigheten att betala leasingavgifterna redovisas som en leasingskuld. Nyttjander\u00e4tten v\u00e4rderas som nuv\u00e4rdet av leasingavgifterna, plus initiala direkta kostnader och kostnader f\u00f6r skyldigheten att underh\u00e5lla tillg\u00e5ngen minus eventuella f\u00f6rm\u00e5ner som mottagits i samband med leasingavtalet. Icke-leasingkompo- nenter s\u00e4rskiljs. Som diskonteringsr\u00e4nta f\u00f6r att ber\u00e4kna lea- singskulden f\u00f6r varje avtal anv\u00e4nds den marginella l\u00e5ner\u00e4n- tan vid avtalets inledningsdatum. F\u00f6r betydande leasingavtal g\u00e4llande lokaler/fastigheter kan avtalets implicita r\u00e4nta anv\u00e4ndas, om den \u00e4r tillg\u00e4nglig. Nyttjander\u00e4tter redovisas p\u00e5 samma s\u00e4tt som liknande egna tillg\u00e5ngar och leasingskulder redovisas som \u201d\u00d6vriga skulder\u201d i balansr\u00e4kningen. Principerna f\u00f6r avskrivning \u00e4r desamma som f\u00f6r liknande egna tillg\u00e5ngar, men avskriv- ningstiden kan inte vara l\u00e4ngre \u00e4n leasingperioden. Pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov p\u00e5 nyttjander\u00e4tter g\u00f6rs enligt samma principer som f\u00f6r liknande egna tillg\u00e5ngar. R\u00e4ntekostnader f\u00f6r leasingskulder redovisas som \u201dR\u00e4ntekostnader\u201d i resultatr\u00e4kningen. Tillg\u00e5ngarna klassificeras som \u201dFastigheter\u201d och \u201d\u00d6vriga tillg\u00e5ngar\u201d. \u00d6vriga tillg\u00e5ngar utg\u00f6rs fr\u00e4mst av fordon och IT- utrustning. Nordea till\u00e4mpar den praktiska l\u00f6sningen f\u00f6r kort- fristiga leasingavtal (med en leasingperiod p\u00e5 12 m\u00e5nader eller mindre), b\u00e5de f\u00f6r \u201dFastigheter\u201d och \u201d\u00d6vriga tillg\u00e5ngar\u201d. Den praktiska l\u00f6sningen f\u00f6r tillg\u00e5ngar med l\u00e5gt v\u00e4rde till\u00e4mpas f\u00f6r \u201d\u00d6vriga tillg\u00e5ngar\u201d. Kortfristiga avtal och avtal med l\u00e5gt v\u00e4rde redovisas inte i balansr\u00e4kningen, utan leasingavgifterna kost- nadsf\u00f6rs i resultatr\u00e4kningen under \u201d\u00d6vriga kostnader\u201d, linj\u00e4rt f\u00f6rdelade \u00f6ver leasingperioden, s\u00e5vida inte n\u00e5got annat syste- matiskt s\u00e4tt b\u00e4ttre \u00e5terspeglar Nordeas ekonomiska nytta \u00f6ver tiden. Leasingperioden \u00e4r den f\u00f6rv\u00e4ntade leasingperioden. Med f\u00f6rv\u00e4ntad leasingperiod avses den icke upps\u00e4gningsbara lea- singperioden enligt avtalet och eventuella m\u00f6jligheter till f\u00f6r- l\u00e4ngning som Nordea med rimlig s\u00e4kerhet avser att utnyttja. Leasingperioden f\u00f6r avtal utan slutdatum fastst\u00e4lls genom att ta h\u00e4nsyn alla fakta och omst\u00e4ndigheter. Avtal som inneh\u00e5ller leasingavtal Avtal kan omfatta r\u00e4tten att anv\u00e4nda en tillg\u00e5ng i utbyte mot en eller flera betalningar, \u00e4ven om avtalet inte har leasingav- talets juridiska form. I f\u00f6rekommande fall separeras dessa till- g\u00e5ngar fr\u00e5n avtalet och redovisas som leasade tillg\u00e5ngar. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForLeasesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-784": { "value": "K6 Avs\u00e4ttningar Redovisningsprinciper Avs\u00e4ttningar (som redovisas som en skuld) g\u00f6rs n\u00e4r Nordea har en aktuell f\u00f6rpliktelse (r\u00e4ttslig eller informell) till f\u00f6ljd av en intr\u00e4ffad h\u00e4ndelse om det \u00e4r troligt (det vill s\u00e4ga mer san- nolikt \u00e4n inte) att ett utfl\u00f6de av resurser som utg\u00f6r ekonomis- ka f\u00f6rdelar kommer att kr\u00e4vas f\u00f6r att reglera f\u00f6rpliktelsen och att en tillf\u00f6rlitlig uppskattning av beloppet kan g\u00f6ras. Det belopp som redovisas som en avs\u00e4ttning \u00e4r den b\u00e4sta upp- skattningen av kostnaden f\u00f6r att reglera den aktuella f\u00f6rplik- telsen vid rapportperiodens slut. Redovisningsprinciper som avser ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda beskrivs n\u00e4rmare i not K8 \u201dErs\u00e4ttning till anst\u00e4llda och nyck- elpersoner i ledande positioner\u201d och finansiella garantiavtal och kreditl\u00f6ften beskrivs i not K7 \u201dPoster utanf\u00f6r balansr\u00e4k- ningen\u201d. Redovisningsprinciper f\u00f6r avs\u00e4ttningar avseende poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d . Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar Inom ramen f\u00f6r den normala aff\u00e4rsverksamheten st\u00e4lls Nordea inf\u00f6r en rad olika operativa och juridiska risker som kan resultera i skadat anseende, b\u00f6ter, sanktioner, tvister, f\u00f6r- luster och/eller st\u00e4mningar. H\u00e4r ing\u00e5r potentiella krav som avser bank- och investeringstj\u00e4nster samt andra tj\u00e4nster. De flesta krav h\u00e4nf\u00f6r sig till l\u00e5n och insolvens, olika investerings- tj\u00e4nster, dep\u00e5tj\u00e4nster (sub-custody) och k\u00e4llskatt. Inget av de p\u00e5g\u00e5ende kraven bed\u00f6ms medf\u00f6ra n\u00e5gon v\u00e4sentlig negativ effekt p\u00e5 Nordea eller dess finansiella st\u00e4llning. Som tidigare meddelats r\u00e4knar Nordea med b\u00f6ter i Danmark f\u00f6r tidigare svaga AML-processer och rutiner, och en avs\u00e4ttning har gjorts f\u00f6r p\u00e5g\u00e5ende penningtv\u00e4tts\u00e4renden. Nordea kan inte utesluta risken f\u00f6r b\u00f6ter som skulle kunna p\u00e5verka bankens finansiella resultat. Vissa av dessa utredningar skulle ocks\u00e5 kunna leda till st\u00e4mningar. Se \u00e4ven avsnitt 6 \u201dRegelefterlevnadsrisk\u201d i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d och not K7.1 \u201dEventualf\u00f6rpliktelser\u201d.
Avs\u00e4ttningar
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Omstruktureringskostnader
75
78
Garantier/\u00e5taganden
168
184
\u00d6vriga
128
89
Summa
371
351
Reserven f\u00f6r omstruktureringskostnader utnyttjades med
41 mn euro under 2023 och nya avs\u00e4ttningar p\u00e5 48 mn euro
gjordes under \u00e5ret. Den \u00e5terst\u00e5ende reserven avser personal-
relaterade kostnader (61 mn euro) och lokalrelaterade kost-
nader (14 mn euro).
De personalrelaterade kostnaderna \u00e4r h\u00e4nf\u00f6rliga till
ing\u00e5ngna avtal eller aktiviteter som kommunicerats men
\u00e4nnu inte slutf\u00f6rts, d\u00e4r utbetalningar fortfarande sker. Dessa
avtal ing\u00e5s inom ramen f\u00f6r den ordinarie verksamheten. Av
den totala omstruktureringsreserven p\u00e5 75 mn euro, f\u00f6rv\u00e4ntas
50 mn euro utnyttjas under 2024. Alla personalrelaterade
aktiviteter f\u00f6rv\u00e4ntas genomf\u00f6ras under 2024, men betalning-
arna kommer sannolikt att forts\u00e4tta in p\u00e5 2025. Som f\u00f6r alla
reserver finns en os\u00e4kerhet kring tidpunkt och belopp. Denna
os\u00e4kerhet f\u00f6rv\u00e4ntas minska allteftersom planen verkst\u00e4lls.
Avs\u00e4ttningar f\u00f6r kreditf\u00f6rluster g\u00e4llande poster utanf\u00f6r
balansr\u00e4kningen uppgick till 168 mn euro (184 mn euro). F\u00f6r
mer information om dessa avs\u00e4ttningar, se avsnitt 2 \u201dKredi-
trisk\u201d i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d och not K7
\u201dPoster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen\u201d.
Mer information om de AML-relaterade avs\u00e4ttningarna
finns i avsnitt 6.3 \u201dBek\u00e4mpning av ekobrott\u201d i not K11 \u201dRisk-
och likviditetshantering\u201d.
Omstruktureringskostnader
\u00d6vriga
Mn euro
2023
2022
2023
2022
Vid \u00e5rets b\u00f6rjan
78
127
89
104
Nya avs\u00e4ttningar
48
27
65
1
Utnyttjat
-41
-68
-27
-14
\u00c5terf\u00f6rt
-7
-5
0
-1
Omklassificeringar
-1
\u2013
1
\u2013
Omr\u00e4kningsdifferenser
-2
-3
0
-1
Vid \u00e5rets slut
75
78
128
89
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfProvisionsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-785": { "value": "K6 Avs\u00e4ttningar Redovisningsprinciper Avs\u00e4ttningar (som redovisas som en skuld) g\u00f6rs n\u00e4r Nordea har en aktuell f\u00f6rpliktelse (r\u00e4ttslig eller informell) till f\u00f6ljd av en intr\u00e4ffad h\u00e4ndelse om det \u00e4r troligt (det vill s\u00e4ga mer san- nolikt \u00e4n inte) att ett utfl\u00f6de av resurser som utg\u00f6r ekonomis- ka f\u00f6rdelar kommer att kr\u00e4vas f\u00f6r att reglera f\u00f6rpliktelsen och att en tillf\u00f6rlitlig uppskattning av beloppet kan g\u00f6ras. Det belopp som redovisas som en avs\u00e4ttning \u00e4r den b\u00e4sta upp- skattningen av kostnaden f\u00f6r att reglera den aktuella f\u00f6rplik- telsen vid rapportperiodens slut. Redovisningsprinciper som avser ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda beskrivs n\u00e4rmare i not K8 \u201dErs\u00e4ttning till anst\u00e4llda och nyck- elpersoner i ledande positioner\u201d och finansiella garantiavtal och kreditl\u00f6ften beskrivs i not K7 \u201dPoster utanf\u00f6r balansr\u00e4k- ningen\u201d. Redovisningsprinciper f\u00f6r avs\u00e4ttningar avseende poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen finns i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForProvisionsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-786": { "value": "K7 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen K7.1 Eventualf\u00f6rpliktelser Redovisningsprinciper En eventualf\u00f6rpliktelse \u00e4r: \u2022 en m\u00f6jlig f\u00f6rpliktelse vars f\u00f6rekomst endast kan komma att bekr\u00e4ftas av en eller flera framtida h\u00e4ndelser som inte helt ligger inom Nordeas kontroll, eller \u2022 en befintlig f\u00f6rpliktelse som inte redovisas eftersom det inte \u00e4r sannolikt att ett utfl\u00f6de av resurser kommer att kr\u00e4vas f\u00f6r att reglera f\u00f6rpliktelsen eller det inte g\u00e5r att g\u00f6ra en tillr\u00e4ck- ligt tillf\u00f6rlitlig uppskattning av beloppet. Eventualf\u00f6rpliktelser redovisas inte som skulder i balansr\u00e4k- ningen utan presenteras som en post utanf\u00f6r balansr\u00e4kning- en, s\u00e5vida inte sannolikheten f\u00f6r ett utfl\u00f6de \u00e4r ytterst liten. N\u00e4r det \u00e4r mer sannolikt \u00e4n inte att ett utfl\u00f6de kan ske g\u00f6rs en avs\u00e4ttning som redovisas i balansr\u00e4kningen. Redovis- ningsprinciperna f\u00f6r avs\u00e4ttningar finns i not K6 \u201dAvs\u00e4ttningar\u201d. Garantier och remburser redovisas i balansr\u00e4kningen enligt kraven f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, som beskrivs n\u00e4rmare i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. F\u00f6r\u00e4ndringar i avs\u00e4ttningar redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Erh\u00e5llna premier f\u00f6r finansiella garantiavtal f\u00f6rdelas \u00f6ver garantiperioden och redovisas i resultatr\u00e4kningen som \u201dAvgifts- och provisionsint\u00e4kter\u201d. Garanti- och l\u00f6ftesbeloppen redovisas utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen, netto efter avdrag f\u00f6r eventuella avs\u00e4ttningar. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForFinancialGuaranteesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-787": { "value": "K7 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen K7.1 Eventualf\u00f6rpliktelser Redovisningsprinciper En eventualf\u00f6rpliktelse \u00e4r: \u2022 en m\u00f6jlig f\u00f6rpliktelse vars f\u00f6rekomst endast kan komma att bekr\u00e4ftas av en eller flera framtida h\u00e4ndelser som inte helt ligger inom Nordeas kontroll, eller \u2022 en befintlig f\u00f6rpliktelse som inte redovisas eftersom det inte \u00e4r sannolikt att ett utfl\u00f6de av resurser kommer att kr\u00e4vas f\u00f6r att reglera f\u00f6rpliktelsen eller det inte g\u00e5r att g\u00f6ra en tillr\u00e4ck- ligt tillf\u00f6rlitlig uppskattning av beloppet. Eventualf\u00f6rpliktelser redovisas inte som skulder i balansr\u00e4k- ningen utan presenteras som en post utanf\u00f6r balansr\u00e4kning- en, s\u00e5vida inte sannolikheten f\u00f6r ett utfl\u00f6de \u00e4r ytterst liten. N\u00e4r det \u00e4r mer sannolikt \u00e4n inte att ett utfl\u00f6de kan ske g\u00f6rs en avs\u00e4ttning som redovisas i balansr\u00e4kningen. Redovis- ningsprinciperna f\u00f6r avs\u00e4ttningar finns i not K6 \u201dAvs\u00e4ttningar\u201d. Garantier och remburser redovisas i balansr\u00e4kningen enligt kraven f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, som beskrivs n\u00e4rmare i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. F\u00f6r\u00e4ndringar i avs\u00e4ttningar redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Erh\u00e5llna premier f\u00f6r finansiella garantiavtal f\u00f6rdelas \u00f6ver garantiperioden och redovisas i resultatr\u00e4kningen som \u201dAvgifts- och provisionsint\u00e4kter\u201d. Garanti- och l\u00f6ftesbeloppen redovisas utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen, netto efter avdrag f\u00f6r eventuella avs\u00e4ttningar. K7.2 \u00c5taganden Redovisningsprinciper \u00c5taganden \u00e4r o\u00e5terkalleliga l\u00f6ften om att bevilja krediter eller g\u00f6ra andra typer av betalningar i framtiden. \u00c4ven outnyttjade krediter redovisas som \u00e5taganden. O\u00e5terkalleliga kreditl\u00f6ften redovisas i balansr\u00e4kningen enligt kraven f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster som beskrivs n\u00e4r- mare i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. F\u00f6r\u00e4ndringar i avs\u00e4ttningar redo- visas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Erh\u00e5llna premier f\u00f6r kreditl\u00f6ften f\u00f6rdelas normalt \u00f6ver \u00e5ta- gandeperioden. Garanti- och l\u00f6ftesbeloppen redovisas utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen, netto efter avdrag f\u00f6r eventuella avs\u00e4ttningar ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForContingentLiabilitiesAndContingentAssetsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-788": { "value": "K7 Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen K7.1 Eventualf\u00f6rpliktelser Redovisningsprinciper En eventualf\u00f6rpliktelse \u00e4r: \u2022 en m\u00f6jlig f\u00f6rpliktelse vars f\u00f6rekomst endast kan komma att bekr\u00e4ftas av en eller flera framtida h\u00e4ndelser som inte helt ligger inom Nordeas kontroll, eller \u2022 en befintlig f\u00f6rpliktelse som inte redovisas eftersom det inte \u00e4r sannolikt att ett utfl\u00f6de av resurser kommer att kr\u00e4vas f\u00f6r att reglera f\u00f6rpliktelsen eller det inte g\u00e5r att g\u00f6ra en tillr\u00e4ck- ligt tillf\u00f6rlitlig uppskattning av beloppet. Eventualf\u00f6rpliktelser redovisas inte som skulder i balansr\u00e4k- ningen utan presenteras som en post utanf\u00f6r balansr\u00e4kning- en, s\u00e5vida inte sannolikheten f\u00f6r ett utfl\u00f6de \u00e4r ytterst liten. N\u00e4r det \u00e4r mer sannolikt \u00e4n inte att ett utfl\u00f6de kan ske g\u00f6rs en avs\u00e4ttning som redovisas i balansr\u00e4kningen. Redovis- ningsprinciperna f\u00f6r avs\u00e4ttningar finns i not K6 \u201dAvs\u00e4ttningar\u201d. Garantier och remburser redovisas i balansr\u00e4kningen enligt kraven f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, som beskrivs n\u00e4rmare i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. F\u00f6r\u00e4ndringar i avs\u00e4ttningar redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Erh\u00e5llna premier f\u00f6r finansiella garantiavtal f\u00f6rdelas \u00f6ver garantiperioden och redovisas i resultatr\u00e4kningen som \u201dAvgifts- och provisionsint\u00e4kter\u201d. Garanti- och l\u00f6ftesbeloppen redovisas utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen, netto efter avdrag f\u00f6r eventuella avs\u00e4ttningar. Tabellen nedan omfattar alla l\u00e4mnade garantier, \u00e4ven s\u00e5dana d\u00e4r sannolikheten f\u00f6r ett utfl\u00f6de av resurser bed\u00f6ms vara ytterst liten.
Eventualf\u00f6rpliktelser
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Kreditgarantier
1 650
2 486
\u00d6vriga garantier
18 177
18 000
Remburser
582
598
\u00d6vriga eventualf\u00f6rpliktelser
80
79
Summa
20 489
21 163
Inom ramen f\u00f6r den normala aff\u00e4rsverksamheten utf\u00e4rdar Nordea olika former av garantier till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r Nordeas kun- der. Kreditgarantier l\u00e4mnas till kunder f\u00f6r att garantera \u00e5ta- ganden i andra kredit- och pensionsinstitut. \u00d6vriga garantier utg\u00f6rs fr\u00e4mst av kommersiella garantier s\u00e5som anbudsgaran- tier, garantier avseende f\u00f6rskottsbetalningar, garantier under ansvarstiden och exportrelaterade garantier. Eventualf\u00f6rplik- telser omfattar ocks\u00e5 outnyttjade o\u00e5terkalleliga importrem- burser och bekr\u00e4ftade exportremburser. Dessa transaktioner ing\u00e5r i Nordeas tj\u00e4nster och \u00e4r till st\u00f6d f\u00f6r bankens kunder. Den ordinarie bolagsst\u00e4mman 2023 beslutade att Nordea Bank Abp ska betala eller ers\u00e4tta styrelseledam\u00f6terna f\u00f6r alla kostnader och utgifter som avser eller uppst\u00e5r med anledning av styrelseuppdraget, s\u00e5som resor, logistik och boende liksom kostnader f\u00f6r r\u00e5dgivning, r\u00e4ttshj\u00e4lp och administration. Kost- naderna f\u00f6r r\u00e4ttshj\u00e4lp kan exempelvis innefatta advokatkost- nader och kostnader f\u00f6r anspr\u00e5k som riktats mot en styrelse- ledamot (under och efter deras mandatperiod), f\u00f6rutsatt att ledamoten inte funnits ansvarig f\u00f6r upps\u00e5tliga eller grovt oaktsamma handlingar. Fr\u00e5n den 1 juni 2023 ges medlemmar av koncernledningen motsvarande skydd och ers\u00e4ttning som styrelseledam\u00f6ter i fall som r\u00f6r eller uppkommer till f\u00f6ljd av respektive befatt- ningshavares arbete i koncernledningen. Sedan 2019 \u00e5tar sig dessutom Nordea Bank Abp att ers\u00e4tta medlemmarna i kon- cernledningen f\u00f6r kostnader i samband med vissa st\u00e4mningar eller utredningar fr\u00e5n tredje part h\u00e4nf\u00f6rliga till omst\u00e4ndighe- ter eller h\u00e4ndelser som intr\u00e4ffat under deras tid i befattning- en, f\u00f6rutsatt att det inte r\u00f6r sig om brott eller upps\u00e5tliga eller grovt oaktsamma handlingar. Ers\u00e4ttningen kan som h\u00f6gst uppg\u00e5 till totalt 37,5 mn euro, s\u00e5vida inte styrelsen fr\u00e5n fall till fall beslutar annat. Nordea Bank Abp har gentemot vissa personer \u00e5tagit sig att under vissa f\u00f6ruts\u00e4ttningar svara f\u00f6r eventuell betalningsskyl- dighet som har uppkommit i deras egenskap av verkst\u00e4llande direkt\u00f6rer eller styrelseledam\u00f6ter i dotterf\u00f6retag till Nordea Bank Abp. Nordea Bank Abp k\u00f6per ansvarsf\u00f6rs\u00e4kring f\u00f6r ledande befattningshavare som t\u00e4cker personligt skadest\u00e5ndsansvar f\u00f6r styrelseledam\u00f6ter och ledande befattningshavare samt det ansvar som banken i viss m\u00e5n har till f\u00f6ljd av sitt \u00e5tagan- de om gottg\u00f6relse. F\u00f6rs\u00e4kringsvillkoren, inklusive maximalt skadest\u00e5ndsbelopp enligt ansvarsf\u00f6rs\u00e4kringen f\u00f6r ledande befattningshavare, \u00e4r i niv\u00e5 med andra stora europeiska banker. En begr\u00e4nsad andel av de anst\u00e4llda har r\u00e4tt till avg\u00e5ngsve- derlag om de avskedas f\u00f6re deras normala pensions\u00e5lder. F\u00f6r ytterligare information, se not K8.4 \u201dErs\u00e4ttning till nyckelper- soner i ledande positioner\u201d. Inom ramen f\u00f6r den normala aff\u00e4rsverksamheten st\u00e4lls Nordea inf\u00f6r en rad olika operativa och juridiska risker som kan resultera i skadat anseende, b\u00f6ter, sanktioner, tvister, f\u00f6rluster och/eller st\u00e4mningar. H\u00e4r ing\u00e5r potentiella krav som avser bank- och investeringstj\u00e4nster samt andra tj\u00e4nster. De flesta krav h\u00e4n- f\u00f6r sig till l\u00e5n och insolvens, olika investeringstj\u00e4nster, dep\u00e5tj\u00e4ns- ter (sub-custody) och k\u00e4llskatt. Inget av de p\u00e5g\u00e5ende kraven bed\u00f6ms medf\u00f6ra n\u00e5gon v\u00e4sentlig negativ effekt p\u00e5 Nordea eller dess finansiella st\u00e4llning. Som tidigare meddelats r\u00e4knar Nordea med b\u00f6ter i Danmark f\u00f6r tidigare svaga processer och rutiner f\u00f6r bek\u00e4mpning av penningtv\u00e4tt, och en avs\u00e4ttning har gjorts f\u00f6r p\u00e5g\u00e5ende penningtv\u00e4tts\u00e4renden. Nordea kan inte utesluta ris- ken f\u00f6r b\u00f6ter som skulle kunna p\u00e5verka bankens finansiella resultat. Vissa av dessa utredningar skulle ocks\u00e5 kunna leda till st\u00e4mningar. Se \u00e4ven avsnitt 6 \"Regelefterlevnadsrisk\" i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d och not K6 \u201dAvs\u00e4ttningar\u201d K7.2 \u00c5taganden Redovisningsprinciper \u00c5taganden \u00e4r o\u00e5terkalleliga l\u00f6ften om att bevilja krediter eller g\u00f6ra andra typer av betalningar i framtiden. \u00c4ven outnyttjade krediter redovisas som \u00e5taganden. O\u00e5terkalleliga kreditl\u00f6ften redovisas i balansr\u00e4kningen enligt kraven f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster som beskrivs n\u00e4r- mare i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. F\u00f6r\u00e4ndringar i avs\u00e4ttningar redo- visas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Erh\u00e5llna premier f\u00f6r kreditl\u00f6ften f\u00f6rdelas normalt \u00f6ver \u00e5ta- gandeperioden. Garanti- och l\u00f6ftesbeloppen redovisas utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen, netto efter avdrag f\u00f6r eventuella avs\u00e4ttningar .
\u00c5taganden
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Outnyttjad r\u00e4kningskredit
27 411
26 929
Kreditl\u00f6ften
55 362
60 074
\u00c5tagande om framtida betalningar
726
889
\u00d6vriga \u00e5taganden
1 885
1 716
Summa
85 384
89 608
Omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal (omv\u00e4nda repor) redovisas i balans- r\u00e4kningen p\u00e5 likviddagen. Per 31 december 2023 hade Nordea tecknat omv\u00e4nda repor som \u00e4nnu inte har likvidavr\u00e4knats och som d\u00e4rmed inte redovisas i balansr\u00e4kningen. P\u00e5 likviddagen kommer dessa omv\u00e4nda repor till st\u00f6rsta delen ers\u00e4tta existe- rande omv\u00e4nda repor som \u00e4nnu inte bokats bort fr\u00e5n balans- r\u00e4kningen per 31 december 2023. Nettoeffekten i balansr\u00e4k- ningen \u00e4r begr\u00e4nsad. Dessa instrument har inte redovisats som \u00e5taganden. F\u00f6r mer information om omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal, se not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d. F\u00f6rv\u00e4rv av Danske Banks privatkunds- och private banking-verksamhet i Norge Nordea tecknade den 19 juli 2023 ett avtal med Danske Bank om att f\u00f6rv\u00e4rva dess privatkunds- och private banking-verk- samhet samt tillh\u00f6rande kapitalf\u00f6rvaltningsportf\u00f6ljer. Den 15 december 2023 meddelade den norska konkurrensmyndig- heten att f\u00f6rv\u00e4rvet godk\u00e4nts. Den 7 februari 2024 meddelade norska finansinspektionen att f\u00f6rv\u00e4rvet av privatkunds- och private banking-verksamheten godk\u00e4nts. De kommer att utv\u00e4rdera f\u00f6rv\u00e4rvet av de tillh\u00f6rande kapitalf\u00f6rvaltningsport- f\u00f6ljerna i ett senare skede. Nordea r\u00e4knar med att kunna slut- f\u00f6ra f\u00f6rv\u00e4rvet i slutet av 2024. Vid utg\u00e5ngen av 2022 utgjordes den verksamhet som ska \u00f6verl\u00e5tas av omkring 285 000 kunder, utl\u00e5ning och sparande till ett v\u00e4rde av 18 md euro respektive 4 md euro och ett f\u00f6rvaltat kapital som uppgick till omkring 2 md euro. Dessa belopp ing\u00e5r inte i tabellen ovan. Den k\u00f6peskilling som Nordea \u00e5tagit sig att betala motsvarar i stort sett det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvade finansiella tillg\u00e5ngar och skulder vid slutf\u00f6randet av f\u00f6rv\u00e4rvet. Aff\u00e4ren hade inte n\u00e5gon inverkan p\u00e5 redovisningen f\u00f6r 2023. F\u00f6r ytterligare information, se \u201c\u00d6vrig information\u201d p\u00e5 sidan 46.", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfCommitmentsAndContingentLiabilitiesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-789": { "value": "K7.1 Eventualf\u00f6rpliktelser Redovisningsprinciper En eventualf\u00f6rpliktelse \u00e4r: \u2022 en m\u00f6jlig f\u00f6rpliktelse vars f\u00f6rekomst endast kan komma att bekr\u00e4ftas av en eller flera framtida h\u00e4ndelser som inte helt ligger inom Nordeas kontroll, eller \u2022 en befintlig f\u00f6rpliktelse som inte redovisas eftersom det inte \u00e4r sannolikt att ett utfl\u00f6de av resurser kommer att kr\u00e4vas f\u00f6r att reglera f\u00f6rpliktelsen eller det inte g\u00e5r att g\u00f6ra en tillr\u00e4ck- ligt tillf\u00f6rlitlig uppskattning av beloppet. Eventualf\u00f6rpliktelser redovisas inte som skulder i balansr\u00e4k- ningen utan presenteras som en post utanf\u00f6r balansr\u00e4kning- en, s\u00e5vida inte sannolikheten f\u00f6r ett utfl\u00f6de \u00e4r ytterst liten. N\u00e4r det \u00e4r mer sannolikt \u00e4n inte att ett utfl\u00f6de kan ske g\u00f6rs en avs\u00e4ttning som redovisas i balansr\u00e4kningen. Redovis- ningsprinciperna f\u00f6r avs\u00e4ttningar finns i not K6 \u201dAvs\u00e4ttningar\u201d. Garantier och remburser redovisas i balansr\u00e4kningen enligt kraven f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, som beskrivs n\u00e4rmare i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. F\u00f6r\u00e4ndringar i avs\u00e4ttningar redovisas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Erh\u00e5llna premier f\u00f6r finansiella garantiavtal f\u00f6rdelas \u00f6ver garantiperioden och redovisas i resultatr\u00e4kningen som \u201dAvgifts- och provisionsint\u00e4kter\u201d. Garanti- och l\u00f6ftesbeloppen redovisas utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen, netto efter avdrag f\u00f6r eventuella avs\u00e4ttningar. Tabellen nedan omfattar alla l\u00e4mnade garantier, \u00e4ven s\u00e5dana d\u00e4r sannolikheten f\u00f6r ett utfl\u00f6de av resurser bed\u00f6ms vara ytterst liten.
Eventualf\u00f6rpliktelser
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Kreditgarantier
1 650
2 486
\u00d6vriga garantier
18 177
18 000
Remburser
582
598
\u00d6vriga eventualf\u00f6rpliktelser
80
79
Summa
20 489
21 163
Inom ramen f\u00f6r den normala aff\u00e4rsverksamheten utf\u00e4rdar Nordea olika former av garantier till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r Nordeas kun- der. Kreditgarantier l\u00e4mnas till kunder f\u00f6r att garantera \u00e5ta- ganden i andra kredit- och pensionsinstitut. \u00d6vriga garantier utg\u00f6rs fr\u00e4mst av kommersiella garantier s\u00e5som anbudsgaran- tier, garantier avseende f\u00f6rskottsbetalningar, garantier under ansvarstiden och exportrelaterade garantier. Eventualf\u00f6rplik- telser omfattar ocks\u00e5 outnyttjade o\u00e5terkalleliga importrem- burser och bekr\u00e4ftade exportremburser. Dessa transaktioner ing\u00e5r i Nordeas tj\u00e4nster och \u00e4r till st\u00f6d f\u00f6r bankens kunder. Den ordinarie bolagsst\u00e4mman 2023 beslutade att Nordea Bank Abp ska betala eller ers\u00e4tta styrelseledam\u00f6terna f\u00f6r alla kostnader och utgifter som avser eller uppst\u00e5r med anledning av styrelseuppdraget, s\u00e5som resor, logistik och boende liksom kostnader f\u00f6r r\u00e5dgivning, r\u00e4ttshj\u00e4lp och administration. Kost- naderna f\u00f6r r\u00e4ttshj\u00e4lp kan exempelvis innefatta advokatkost- nader och kostnader f\u00f6r anspr\u00e5k som riktats mot en styrelse- ledamot (under och efter deras mandatperiod), f\u00f6rutsatt att ledamoten inte funnits ansvarig f\u00f6r upps\u00e5tliga eller grovt oaktsamma handlingar. Fr\u00e5n den 1 juni 2023 ges medlemmar av koncernledningen motsvarande skydd och ers\u00e4ttning som styrelseledam\u00f6ter i fall som r\u00f6r eller uppkommer till f\u00f6ljd av respektive befatt- ningshavares arbete i koncernledningen. Sedan 2019 \u00e5tar sig dessutom Nordea Bank Abp att ers\u00e4tta medlemmarna i kon- cernledningen f\u00f6r kostnader i samband med vissa st\u00e4mningar eller utredningar fr\u00e5n tredje part h\u00e4nf\u00f6rliga till omst\u00e4ndighe- ter eller h\u00e4ndelser som intr\u00e4ffat under deras tid i befattning- en, f\u00f6rutsatt att det inte r\u00f6r sig om brott eller upps\u00e5tliga eller grovt oaktsamma handlingar. Ers\u00e4ttningen kan som h\u00f6gst uppg\u00e5 till totalt 37,5 mn euro, s\u00e5vida inte styrelsen fr\u00e5n fall till fall beslutar annat. Nordea Bank Abp har gentemot vissa personer \u00e5tagit sig att under vissa f\u00f6ruts\u00e4ttningar svara f\u00f6r eventuell betalningsskyl- dighet som har uppkommit i deras egenskap av verkst\u00e4llande direkt\u00f6rer eller styrelseledam\u00f6ter i dotterf\u00f6retag till Nordea Bank Abp. Nordea Bank Abp k\u00f6per ansvarsf\u00f6rs\u00e4kring f\u00f6r ledande befattningshavare som t\u00e4cker personligt skadest\u00e5ndsansvar f\u00f6r styrelseledam\u00f6ter och ledande befattningshavare samt det ansvar som banken i viss m\u00e5n har till f\u00f6ljd av sitt \u00e5tagan- de om gottg\u00f6relse. F\u00f6rs\u00e4kringsvillkoren, inklusive maximalt skadest\u00e5ndsbelopp enligt ansvarsf\u00f6rs\u00e4kringen f\u00f6r ledande befattningshavare, \u00e4r i niv\u00e5 med andra stora europeiska banker. En begr\u00e4nsad andel av de anst\u00e4llda har r\u00e4tt till avg\u00e5ngsve- derlag om de avskedas f\u00f6re deras normala pensions\u00e5lder. F\u00f6r ytterligare information, se not K8.4 \u201dErs\u00e4ttning till nyckelper- soner i ledande positioner\u201d. Inom ramen f\u00f6r den normala aff\u00e4rsverksamheten st\u00e4lls Nordea inf\u00f6r en rad olika operativa och juridiska risker som kan resultera i skadat anseende, b\u00f6ter, sanktioner, tvister, f\u00f6rluster och/eller st\u00e4mningar. H\u00e4r ing\u00e5r potentiella krav som avser bank- och investeringstj\u00e4nster samt andra tj\u00e4nster. De flesta krav h\u00e4n- f\u00f6r sig till l\u00e5n och insolvens, olika investeringstj\u00e4nster, dep\u00e5tj\u00e4ns- ter (sub-custody) och k\u00e4llskatt. Inget av de p\u00e5g\u00e5ende kraven bed\u00f6ms medf\u00f6ra n\u00e5gon v\u00e4sentlig negativ effekt p\u00e5 Nordea eller dess finansiella st\u00e4llning. Som tidigare meddelats r\u00e4knar Nordea med b\u00f6ter i Danmark f\u00f6r tidigare svaga processer och rutiner f\u00f6r bek\u00e4mpning av penningtv\u00e4tt, och en avs\u00e4ttning har gjorts f\u00f6r p\u00e5g\u00e5ende penningtv\u00e4tts\u00e4renden. Nordea kan inte utesluta ris- ken f\u00f6r b\u00f6ter som skulle kunna p\u00e5verka bankens finansiella resultat. Vissa av dessa utredningar skulle ocks\u00e5 kunna leda till st\u00e4mningar. Se \u00e4ven avsnitt 6 \"Regelefterlevnadsrisk\" i not K11 \u201dRisk- och likviditetshantering\u201d och not K6 \u201dAvs\u00e4ttningar\u201d .", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfContingentLiabilitiesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-790": { "value": "K7.2 \u00c5taganden Redovisningsprinciper \u00c5taganden \u00e4r o\u00e5terkalleliga l\u00f6ften om att bevilja krediter eller g\u00f6ra andra typer av betalningar i framtiden. \u00c4ven outnyttjade krediter redovisas som \u00e5taganden. O\u00e5terkalleliga kreditl\u00f6ften redovisas i balansr\u00e4kningen enligt kraven f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster som beskrivs n\u00e4r- mare i not K3.8 \u201dUtl\u00e5ning\u201d. F\u00f6r\u00e4ndringar i avs\u00e4ttningar redo- visas i resultatr\u00e4kningen under posten \u201dKreditf\u00f6rluster, netto\u201d. Erh\u00e5llna premier f\u00f6r kreditl\u00f6ften f\u00f6rdelas normalt \u00f6ver \u00e5ta- gandeperioden. Garanti- och l\u00f6ftesbeloppen redovisas utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen, netto efter avdrag f\u00f6r eventuella avs\u00e4ttningar .
\u00c5taganden
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Outnyttjad r\u00e4kningskredit
27 411
26 929
Kreditl\u00f6ften
55 362
60 074
\u00c5tagande om framtida betalningar
726
889
\u00d6vriga \u00e5taganden
1 885
1 716
Summa
85 384
89 608
Omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal (omv\u00e4nda repor) redovisas i balans- r\u00e4kningen p\u00e5 likviddagen. Per 31 december 2023 hade Nordea tecknat omv\u00e4nda repor som \u00e4nnu inte har likvidavr\u00e4knats och som d\u00e4rmed inte redovisas i balansr\u00e4kningen. P\u00e5 likviddagen kommer dessa omv\u00e4nda repor till st\u00f6rsta delen ers\u00e4tta existe- rande omv\u00e4nda repor som \u00e4nnu inte bokats bort fr\u00e5n balans- r\u00e4kningen per 31 december 2023. Nettoeffekten i balansr\u00e4k- ningen \u00e4r begr\u00e4nsad. Dessa instrument har inte redovisats som \u00e5taganden. F\u00f6r mer information om omv\u00e4nda \u00e5terk\u00f6psavtal, se not K3.2 \u201d\u00d6verf\u00f6rda tillg\u00e5ngar och erh\u00e5llna s\u00e4kerheter\u201d. F\u00f6rv\u00e4rv av Danske Banks privatkunds- och private banking-verksamhet i Norge Nordea tecknade den 19 juli 2023 ett avtal med Danske Bank om att f\u00f6rv\u00e4rva dess privatkunds- och private banking-verk- samhet samt tillh\u00f6rande kapitalf\u00f6rvaltningsportf\u00f6ljer. Den 15 december 2023 meddelade den norska konkurrensmyndig- heten att f\u00f6rv\u00e4rvet godk\u00e4nts. Den 7 februari 2024 meddelade norska finansinspektionen att f\u00f6rv\u00e4rvet av privatkunds- och private banking-verksamheten godk\u00e4nts. De kommer att utv\u00e4rdera f\u00f6rv\u00e4rvet av de tillh\u00f6rande kapitalf\u00f6rvaltningsport- f\u00f6ljerna i ett senare skede. Nordea r\u00e4knar med att kunna slut- f\u00f6ra f\u00f6rv\u00e4rvet i slutet av 2024. Vid utg\u00e5ngen av 2022 utgjordes den verksamhet som ska \u00f6verl\u00e5tas av omkring 285 000 kunder, utl\u00e5ning och sparande till ett v\u00e4rde av 18 md euro respektive 4 md euro och ett f\u00f6rvaltat kapital som uppgick till omkring 2 md euro. Dessa belopp ing\u00e5r inte i tabellen ovan. Den k\u00f6peskilling som Nordea \u00e5tagit sig att betala motsvarar i stort sett det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvade finansiella tillg\u00e5ngar och skulder vid slutf\u00f6randet av f\u00f6rv\u00e4rvet. Aff\u00e4ren hade inte n\u00e5gon inverkan p\u00e5 redovisningen f\u00f6r 2023. F\u00f6r ytterligare information, se \u201c\u00d6vrig information\u201d p\u00e5 sidan 46.", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfCommitmentsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-791": { "value": "
All form av ers\u00e4ttning till anst\u00e4llda som kompensation f\u00f6r
utf\u00f6rda tj\u00e4nster utg\u00f6r ers\u00e4ttning till anst\u00e4llda. Ers\u00e4ttningen
till anst\u00e4llda utg\u00f6rs av kortfristiga ers\u00e4ttningar, ers\u00e4ttningar
efter avslutad anst\u00e4llning och aktierelaterade
ers\u00e4ttningsprogram.
Kortfristiga ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda ska regleras inom
tolv m\u00e5nader efter utg\u00e5ngen av den rapportperiod d\u00e5 tj\u00e4ns-
terna utf\u00f6rts. Kortfristiga ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda best\u00e5r
fr\u00e4mst av fast och r\u00f6rlig l\u00f6n. F\u00f6r ytterligare information, se not
K8.1 \u201dFast och r\u00f6rlig l\u00f6n\u201d.
Ers\u00e4ttningar efter avslutad anst\u00e4llning \u00e4r ers\u00e4ttningar som
betalas ut efter anst\u00e4llningens upph\u00f6rande. Ers\u00e4ttningar
efter avslutad anst\u00e4llning i Nordea omfattar endast pensio-
ner. F\u00f6r ytterligare information, se not K8.2 \u201dPensioner\u201d.
Aktierelaterade ers\u00e4ttningsprogram innefattar aktierelate-
rade betalningar f\u00f6r tj\u00e4nster som utf\u00f6rs av anst\u00e4llda. F\u00f6r
ytterligare information, se not K8.3 \u201dAktierelaterade
ers\u00e4ttningsprogram\u201d.
Dessutom l\u00e4mnas information om ers\u00e4ttning till nyckelper-
soner i ledande positioner i not K8.4 \u201dErs\u00e4ttning till nyckel-
personer i ledande positioner\u201d.
Ytterligare information om ers\u00e4ttningar
F\u00f6rvaltningsber\u00e4ttelsen inneh\u00e5ller ett separat avsnitt om
ers\u00e4ttningar, p\u00e5 sidan 78. I enlighet med Finsk kod f\u00f6r bolags-
styrning 2020 kommer ocks\u00e5 Ers\u00e4ttningsrapport f\u00f6r styrande
organ 2023 att tas fram till den ordinarie bolagsst\u00e4mman den
21 mars 2024. Slutligen kommer information om nyckelperso-
ner i ledande positioner och materiella risktagare (pelare 3,
kapitalkravsf\u00f6rordningen, artikel 450) att publiceras p\u00e5
nordea.com inf\u00f6r den ordinarie bolagsst\u00e4mman.
K8.1 Fast och r\u00f6rlig l\u00f6n Redovisningsprinciper Kortfristiga ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda Kortfristiga ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda best\u00e5r fr\u00e4mst av fast och r\u00f6rlig l\u00f6n. B\u00e5de fast och r\u00f6rlig l\u00f6n kostnadsf\u00f6rs i den peri- od d\u00e5 de anst\u00e4llda utf\u00f6r tj\u00e4nster f\u00f6r Nordea. Kortfristiga ers\u00e4ttningar h\u00e4nf\u00f6rliga till fullg\u00f6randet av f\u00f6r- s\u00e4kringsavtal redovisade enligt IFRS 17 bruttoredovisas i denna not, men \u00f6verf\u00f6rs d\u00e4refter fr\u00e5n \u201dPersonalkostnader\u201d och redovisas i enlighet med redovisningsprinciperna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d och not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d. Kortfristiga ers\u00e4ttningar som uppfyller kraven f\u00f6r kapitali- sering enligt redovisningsprinciperna i not K5.1 \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d bruttoredovisas i denna not, men kapitaliseras d\u00e4refter och redovisas under \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d i balansr\u00e4kningen. Avg\u00e5ngsvederlag Avg\u00e5ngsvederlag blir normalt aktuellt n\u00e4r en anst\u00e4llning avslutas f\u00f6re pensionsdagen eller om en anst\u00e4lld accepterar ett erbjudande om frivillig avg\u00e5ng. Avg\u00e5ngsvederlag kostnadsf\u00f6rs n\u00e4r Nordea har en skyldig- het att g\u00f6ra betalningen. En skyldighet uppst\u00e5r n\u00e4r en formell plan har beslutats p\u00e5 l\u00e4mplig organisatorisk niv\u00e5 och n\u00e4r det inte finns en realistisk m\u00f6jlighet f\u00f6r Nordea att dra sig ur, vilket normalt anses uppfyllt n\u00e4r planen har kommunicerats till ber\u00f6rda medarbetare eller deras representanter. Avg\u00e5ngsvederlag kan innefatta b\u00e5de kortfristiga ers\u00e4ttning- ar, till exempel ett antal m\u00e5nadsl\u00f6ner, och ers\u00e4ttningar efter avslutad anst\u00e4llning, normalt i form av f\u00f6rtidspensionering . Nordeas kortsiktiga incitamentsprogram Nordea har kortsiktiga incitamentsprogram (STIP, short term incentive plan). Hit r\u00e4knas Nordeas incitamentsprogram (NIP), som erbjuds koncernchefen och medlemmarna i kon- cernledningen samt, efter s\u00e4rskild inbjudan, andra anst\u00e4llda, och Nordeas bonusprogram f\u00f6r utvalda medarbetare i speci- fika aff\u00e4rsomr\u00e5den eller enheter efter godk\u00e4nnande av styrel- sen. NIP ska huvudsakligen anv\u00e4ndas f\u00f6r roller d\u00e4r r\u00f6rlig ers\u00e4ttning \u00e4r utbredd marknadspraxis och utg\u00f6r en betydan- de del av den samlade ers\u00e4ttningen. STIP har erbjudits under flera \u00e5r, i huvudsak i form av exe- cutive incentive programme (EIP) och sedan 2022 i form av NIP som har liknande villkor. STIP har en prestationsperiod p\u00e5 ett \u00e5r och betalas ut till deltagarna i form av kontant ers\u00e4ttning och, om de \u00e4r materi- ella risktagare, \u00e4ven genom tilldelning av aktier. F\u00f6r delar av tilldelningen till\u00e4mpas en uppskjutandeperiod f\u00f6r materiella risktagare, med \u00e5rlig \u00f6verl\u00e5telse i lika stora delar under de f\u00f6ljande fyra eller fem \u00e5ren och en kvarh\u00e5llandeperiod om 12 m\u00e5nader. R\u00f6rlig ers\u00e4ttning som betalas i kontanter och inte \u00e4r kopplad till utvecklingen f\u00f6r Nordeas aktiekurs kostnads- f\u00f6rs i samband med intj\u00e4nandet och inkluderas under \u201dFast och r\u00f6rlig l\u00f6n\u201d nedan. Intj\u00e4nad och uppskjuten aktiebaserad ers\u00e4ttning eller ers\u00e4ttning som \u00e4r kopplad till utvecklingen f\u00f6r Nordeas aktiekurs, som ocks\u00e5 kostnadsf\u00f6rts som \u201dFast och r\u00f6rlig l\u00f6n\u201d i tabellen nedan, redovisas separat i not K8.3 \u201dAktierelaterade ers\u00e4ttningsprogram\u201d.
Personalkostnader
Mn euro
2023
2022
Fast och r\u00f6rlig l\u00f6n
-2 360
-2 195
Pensionskostnader (specifikation nedan)
-272
-277
Sociala avgifter
-431
-407
\u00d6vriga personalkostnader
-58
-82
Summa
-3 121
-2 961
\u00d6verf\u00f6ring av kostnader f\u00f6r att fullg\u00f6ra
f\u00f6rs\u00e4kringsavtal som omfattas av IFRS 17
80
42
IT-utvecklingskostnader som kapitaliserats
133
126
Summa
-2 908
-2 793
1 2 1) Avs\u00e4ttning f\u00f6r vinstandel 2023 uppgick till 70 mn euro (67 mn euro) varav 68 mn euro (67 mn euro) \u00e4r en ny avs\u00e4ttning och 2 mn euro (0 mn euro) \u00e4r en justering relaterad till tidigare \u00e5r. 2) Se not K5.1 \u201cImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d. K8.2 Pensioner Redovisningsprinciper Premiebest\u00e4mda planer Pensioner som baseras p\u00e5 premiebest\u00e4mda pensionsplaner medf\u00f6r inte n\u00e5got pensions\u00e5tagande f\u00f6r Nordea. Pensions- kostnader f\u00f6r premiebest\u00e4mda pensionsplaner redovisas som en kostnad i den takt de intj\u00e4nas genom att de anst\u00e4llda utf\u00f6r tj\u00e4nster \u00e5t f\u00f6retaget och avgifterna f\u00f6r dessa tj\u00e4nster f\u00f6rfaller till betalning. Betalningen sker normalt i samband med regel- bundna l\u00f6neutbetalningar. Nordea bidrar ocks\u00e5 till offentliga pensionssystem. Pensionskostnader f\u00f6r premiebest\u00e4mda planer h\u00e4nf\u00f6rliga till fullg\u00f6randet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisade enligt IFRS 17 bruttoredovisas i denna not, men \u00f6verf\u00f6rs d\u00e4refter fr\u00e5n \u201dPer- sonalkostnader\u201d och redovisas i enlighet med redovisnings- principerna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d och not K2.4 \"Net- toresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\". Pensionskostnader f\u00f6r premiebest\u00e4mda planer som upp- fyller kraven f\u00f6r kapitalisering enligt redovisningsprinciperna i not K5.1 \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d bruttoredovisas i denna not, men kapitaliseras d\u00e4refter och redovisas under \u201dImmate- riella tillg\u00e5ngar\u201d i balansr\u00e4kningen. F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer IAS 19 s\u00e4kerst\u00e4ller att pensionsf\u00f6rpliktelserna, minskat med v\u00e4rdet av de f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar som t\u00e4cker dessa f\u00f6rplik- telser, redovisas i koncernens balansr\u00e4kning. De st\u00f6rre f\u00f6r- m\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplanerna \u00e4r fonderade och t\u00e4cks av tillg\u00e5ngar i pensionskassor/pensionsstiftelser. Om verkligt v\u00e4rde p\u00e5 f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar h\u00e4nf\u00f6rliga till en specifik pen- sionsplan \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n nuv\u00e4rdet, brutto, av den f\u00f6rm\u00e5nsbe- st\u00e4mda f\u00f6rpliktelsen fastst\u00e4lld enligt \u201dprojected unit credit method\u201d, redovisas nettobeloppet som en skuld (\u201dPensions- f\u00f6rpliktelser\u201d). I det omv\u00e4nda fallet redovisas nettobeloppet som en tillg\u00e5ng (\u201dPensionstillg\u00e5ngar\u201d). Icke-fonderade pen- sionsplaner redovisas som \u201dPensionsf\u00f6rpliktelser\u201d. \u00c4ven pla- ner som uppfyller redovisningskraven f\u00f6r premiebest\u00e4mda pensionsplaner redovisas som f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer om betalnings\u00e5tagandena inte har \u00f6verf\u00f6rts. Nordeas nettof\u00f6rpliktelse f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensions- planer ber\u00e4knas separat f\u00f6r varje plan genom en uppskatt- ning av det ers\u00e4ttningsbelopp som de anst\u00e4llda har intj\u00e4nat under innevarande period och tidigare perioder i utbyte mot sina tj\u00e4nster. Ers\u00e4ttningsbeloppet diskonteras f\u00f6r att fastst\u00e4lla dess nuv\u00e4rde. Aktuariella ber\u00e4kningar, bland annat \u201dprojected unit credit method\u201d, anv\u00e4nds f\u00f6r att fastst\u00e4lla nuv\u00e4rdet av f\u00f6r- m\u00e5nsbest\u00e4mda f\u00f6rpliktelser och kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till dessa. Ber\u00e4kningarna baseras p\u00e5 ett antal aktuariella och finansiella antaganden. Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring innevarande och tidigare \u00e5r redovisas i resultatr\u00e4kningen f\u00f6r innevarande \u00e5r. Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring innevaran- de \u00e5r definieras som en \u00f6kning av nuv\u00e4rdet f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbe- st\u00e4mda f\u00f6rpliktelser till f\u00f6ljd av anst\u00e4lldas tj\u00e4nstg\u00f6ring under innevarande period. Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring tidigare \u00e5r definieras som f\u00f6r\u00e4ndringen i nuv\u00e4rdet f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbe- st\u00e4mda f\u00f6rpliktelser f\u00f6r anst\u00e4lldas tj\u00e4nstg\u00f6ring under tidigare perioder som utl\u00f6ses av plan\u00e4ndringar eller -reduceringar. F\u00f6rpliktelsens nuv\u00e4rde och eventuella f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ng- ars verkliga v\u00e4rde kan p\u00e5verkas av \u00e4ndrade aktuariella anta- ganden (diskonteringsr\u00e4ntor (r\u00e4ntor och kreditspreadar), inflation, l\u00f6ne\u00f6kningar, personaloms\u00e4ttning och livsl\u00e4ngd) och erfarenhetsm\u00e4ssiga avvikelser, inklusive verkligt utfall j\u00e4mf\u00f6rt med antaganden. Dessa omv\u00e4rderingseffekter redovi- sas direkt mot eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat. Diskonteringsr\u00e4ntan baseras p\u00e5 f\u00f6retagsobligationer med h\u00f6ga kreditbetyg, d\u00e4r en tillr\u00e4ckligt djup marknad existerar f\u00f6r s\u00e5dana obligationer. S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer anses i detta sammanhang vara f\u00f6retagsobligationer. I Sverige, Norge och Danmark baseras diskonteringsr\u00e4ntan p\u00e5 s\u00e4ker- st\u00e4llda obligationer, medan den i Finland och Storbritannien baseras p\u00e5 f\u00f6retagsobligationer. I Sverige, Norge, Finland och Danmark h\u00e4rleds obligationernas kreditspread \u00f6ver swapp- kurvan fr\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer eller f\u00f6retagsobligatio- ner med l\u00e4ngre l\u00f6ptid och extrapoleras till samma duration som pensionsf\u00f6rpliktelserna med hj\u00e4lp av relevanta swapp- kurvor. I Storbritannien extrapoleras f\u00f6retagsobligationernas kreditspread mot statsobligationer till samma duration som pensionsf\u00f6rpliktelserna med hj\u00e4lp av statsobligationskurvan. N\u00e4r ber\u00e4kningen resulterar i en nettotillg\u00e5ng begr\u00e4nsas det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 tillg\u00e5ngen till nuv\u00e4rdet av framtida \u00e5terbetalningar fr\u00e5n eller minskade inbetalningar till planen. S\u00e4rskild l\u00f6neskatt och socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter ber\u00e4knas och redovisas baserat p\u00e5 redovisat netto\u00f6verskott eller net- tounderskott per plan och ing\u00e5r i balansr\u00e4kningen som \u201dPen- sionsf\u00f6rpliktelser\u201d eller \u201dPensionstillg\u00e5ngar\u201d. Pensionskostnader f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer h\u00e4nf\u00f6rliga till fullg\u00f6randet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisade enligt IFRS 17 bruttoredovisas i denna not, men \u00f6verf\u00f6rs d\u00e4refter fr\u00e5n \u201dPer- sonalkostnader\u201d och redovisas i enlighet med redovisnings- principerna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d och not K2.4 \"Net- toresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\".. Pensionskostnader f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer som upp- fyller kraven f\u00f6r kapitalisering enligt redovisningsprinciperna i not K5.1 \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d bruttoredovisas i denna not, men kapitaliseras d\u00e4refter och redovisas under \u201dImmate- riella tillg\u00e5ngar\u201d i balansr\u00e4kningen. Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar F\u00f6rpliktelser f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner framr\u00e4knas f\u00f6r de st\u00f6rre pensionsplanerna av externa aktuarier med hj\u00e4lp av demografiska antaganden baserade p\u00e5 aktuella befolknings- data. Ber\u00e4kningarna baseras p\u00e5 ett antal aktuariella och finansiella parametrar. Uppskattningen av diskonteringsr\u00e4ntan \u00e4r f\u00f6renad med os\u00e4kerhet om huruvida marknaden f\u00f6r f\u00f6retagsobligationer \u00e4r tillr\u00e4ckligt djup och h\u00e5ller h\u00f6g kvalitet. Os\u00e4kerhet finns \u00e4ven kring extrapoleringen av r\u00e4ntekurvor f\u00f6r relevanta l\u00f6pti- der. Andra parametrar, s\u00e5som antaganden om l\u00f6ne\u00f6kningar och inflation, baseras p\u00e5 den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00e5ngsiktiga utveck- lingen f\u00f6r dessa parametrar och \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6renade med os\u00e4- kerhet i uppskattningarna. De viktigaste parametrarna som anv\u00e4ndes vid \u00e5rsskiftet redovisas tillsammans med en beskrivning av k\u00e4nsligheten f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i antagandena. F\u00f6rpliktelser f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner uppgick vid \u00e5rets slut till 2 849 mn euro (2 910 mn euro). Pensionskostnader F\u00f6retagen inom Nordea har olika pensionsplaner. De utg\u00f6rs av b\u00e5de f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda och premiebest\u00e4mda planer, i enlighet med nationell praxis och de villkor som g\u00e4ller i de l\u00e4nder d\u00e4r Nordea verkar.
Mn euro
2023
2022
Premiebest\u00e4mda pensionsplaner
-247
-236
F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner
-20
-36
Premiebest\u00e4mda pensionsplaner f\u00f6r vilka
betalningsf\u00f6rpliktelser inte har \u00f6verf\u00f6rts
-5
-5
Summa
-272
-277
1 1 1) Exklusive s\u00e4rskild l\u00f6neskatt i Sverige och socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter i Norge totalt -9 mn euro (-10 mn euro). Premiebest\u00e4mda pensionsplaner Alla nyanst\u00e4llda har erbjudits premiebest\u00e4mda pensionspla- ner sedan 2013, n\u00e4r den f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplanen i Sverige st\u00e4ngdes f\u00f6r nya deltagare. Premiebest\u00e4mda pen- sionsplaner f\u00f6ljer kollektivavtalen och best\u00e4mmelserna i res- pektive land. I Norge omfattas Nordea av en kollektivavtalad pensions- plan som g\u00e4ller f\u00f6r flera arbetsgivare i den privata sektorn (AFP). Planen ger ber\u00f6rda medarbetare ett livsl\u00e5ngt till\u00e4gg till den normala pensionen. Eftersom uppgifter saknas om Nordeas andel av skulderna/tillg\u00e5ngarna och pensionskost- naderna i planen, redovisas AFP som en premiebest\u00e4md pen- sionsplan i enlighet med IAS 19. AFP finansieras genom en \u00e5rspremie som f\u00f6r 2023 motsva- rade 2,6 procent av medarbetarnas l\u00f6n mellan 1 och 7,1 g\u00e5ng- er det norska basbeloppet f\u00f6r sociala avgifter. Premien f\u00f6r 2023 uppgick till 3 mn euro (3 mn euro). F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner Planerna sk\u00f6ts i enlighet med nationella lagkrav, kollektivav- tal och nationell praxis. De grundas alla p\u00e5 slutl\u00f6n och tj\u00e4ns- te\u00e5r och ger pensionsf\u00f6rm\u00e5ner ut\u00f6ver lagstadgade system. Samtliga f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner \u00e4r st\u00e4ngda f\u00f6r nya deltagare. Dessa erbjuds ist\u00e4llet premiebest\u00e4mda pensionsplaner. I Sverige \u00e4r det 2 699 (2 842) medarbetare vars huvudsak- liga pension intj\u00e4nas i form av f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsr\u00e4t- ter. I Finland \u00e4r det 1 178 (1 273) medarbetare som tj\u00e4nar in f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsr\u00e4tter som komplement till den lagstadgade pensionsplanen (TyEL). I Norge \u00e4r det 244 (271) medarbetare vars huvudsakliga pension intj\u00e4nas i form av f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsr\u00e4tter. Vidare omfattas 1 241 (1 308) medarbetare av premiebest\u00e4m- da pensionsplaner d\u00e4r betalningsf\u00f6rpliktelserna inte har \u00f6verf\u00f6rts. Dessa redovisas d\u00e4rf\u00f6r som f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner.
F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionstillg\u00e5ngar och -skulder
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Fonderade f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner
med nettotillg\u00e5ngar
225
165
Fonderade f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner
med nettoskulder
-23
-36
Ofonderade f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner
-230
-233
Premiebest\u00e4mda pensionsplaner f\u00f6r vilka
betalningsf\u00f6rpliktelser inte har \u00f6verf\u00f6rts
-34
-29
Nettoskuld(-)/-tillg\u00e5ng(+)
-62
-133
Skulderna t\u00e4cks normalt av tillg\u00e5ngar i s\u00e4rskilda pensionskassor/-stiftelser eller av kreditf\u00f6rs\u00e4kringsavtal (endast Sverige). Pensionskassor och pensionsstiftelser inne- har b\u00e5de tillg\u00e5ngarna och pensionsf\u00f6rpliktelserna, f\u00f6rutom i Sverige d\u00e4r pensionsstiftelsen fungerar som s\u00e4kerhet f\u00f6r Nordeas pensionsf\u00f6rpliktelser. L\u00e4gsta fonderingskrav varierar f\u00f6r de olika pensionskas- sorna/pensionsstiftelserna beroende p\u00e5 nationella lagkrav. I allm\u00e4nhet \u00e4r fonderingskravet att pensionsf\u00f6rpliktelserna, ber\u00e4knade enligt nationella krav, ska vara helt t\u00e4ckta av ett f\u00f6rdefinierat \u00f6verskott. Andra pensionsplaner omfattas inte av fonderingskrav och \u00e4r vanligtvis ofonderade. Respektive Nordeaf\u00f6retag som erbjuder f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionspla- ner fungerar som uppdragsgivande f\u00f6retag, i enlighet med EU:s IORP II-direktiv. F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer p\u00e5verkar Nordea genom f\u00f6r\u00e4nd- ringar i nuv\u00e4rdet av nettof\u00f6rpliktelserna och/eller f\u00f6r\u00e4ndring- ar i marknadsv\u00e4rdet p\u00e5 f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna. Pensionsber\u00e4kningar och antaganden enligt IAS 19 Ber\u00e4kningar f\u00f6r st\u00f6rre planer utf\u00f6rs av externa aktuarier och baseras p\u00e5 aktuariella antaganden, som speglar f\u00f6rv\u00e4ntning- arna p\u00e5 l\u00e5ng sikt. Antagandena som anges f\u00f6r 2023 p\u00e5verkar skuldber\u00e4k- ningen vid slutet av 2023, medan antagandena som anges f\u00f6r 2022 anv\u00e4nds f\u00f6r ber\u00e4kningen av pensionskostnaden 2023.
Antaganden
SE
NO
FI
DK
GB
2023
Diskonterings-
r\u00e4nta
3,04 %
3,81 %
2,92 %
2,65 %
4,71 %
L\u00f6ne\u00f6kning
2,60 %
3,50 %
2,80 %
2,25 %
\u2013
Inflation
1,60 %
2,25 %
2,30 %
\u2013
3,50 %
D\u00f6dlighet
DUS21
K2013BE
TyEL 2016
FSA 23
CMI 2023
2022
Diskonterings-
r\u00e4nta
3,28 %
3,40 %
2,95 %
3,20 %
4,68 %
L\u00f6ne\u00f6kning
3,00 %
3,50 %
3,10 %
2,25 %
\u2013
Inflation
2,00 %
2,00 %
2,60 %
\u2013
3,50 %
D\u00f6dlighet
DUS21
K2013BE
TyEL 2016
FSA 22
CMI 2022
2 1 2 1 1) Alla pensioner i Danmark \u00e4r l\u00f6neindexerade. Inflationen har d\u00e4rav ingen inverkan p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelsen. 2) Ingen verksam personal i Storbritannien, allts\u00e5 inga l\u00f6ne\u00f6kningar.
K\u00e4nsligheter \u2013 inverkan p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelse
%
SE
NO
FI
DK
GB
Diskonteringsr\u00e4nta
- \u00f6kning 50 pkt
-8,8 %
-6,8 %
-5,1 %
-3,9 %
-6,6 %
Diskonteringsr\u00e4nta
- minskning 50 pkt
9,9 %
7,5 %
5,6 %
4,2 %
7,4 %
L\u00f6ne\u00f6kning
- \u00f6kning 50 pkt
1,7 %
0,1 %
0,2 %
4,3 %
\u2013
L\u00f6ne\u00f6kning
- minskning 50 pkt
-1,4 %
-0,1 %
-0,2 %
-4,1 %
\u2013
Inflation
- \u00f6kning 50 pkt
9,6 %
7,6 %
4,1 %
\u2013
1,2 %
Inflation
- minskning 50 pkt
-8,6 %
-6,9 %
-3,9 %
\u2013
-1,2 %
D\u00f6dlighet
- \u00f6kning 1 \u00e5r
4,4 %
3,6 %
4,4 %
6,1 %
3,3 %
D\u00f6dlighet
- minskning 1 \u00e5r
-4,4 %
-4,7 %
-4,3 %
-5,9 %
-3,3 %
K\u00e4nslighetsanalysen utf\u00f6rs genom att ett aktuariellt antagande \u00e4ndras medan de andra antagandena h\u00e5lls of\u00f6r\u00e4ndrade. Detta \u00e4r en f\u00f6renklad princip eftersom de aktuariella antagandena vanligtvis \u00e4r korrelerade. Dock m\u00f6jligg\u00f6r den att man kan iso- lera en effekt fr\u00e5n en annan. Metoden som anv\u00e4nts f\u00f6r att ber\u00e4kna effekten p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelsen \u00e4r densamma som den som anv\u00e4nts f\u00f6r ber\u00e4kning av den redovisade pensionsf\u00f6r- pliktelsen. K\u00e4nslighetsanalysen inkluderar effekten av skulder f\u00f6r framtida l\u00f6neskatt i Sverige och socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter i Norge.
Pensionsskulder/-tillg\u00e5ngar, netto
Mn euro
SE 2023
NO 2023
FI 2023
DK 2023
GB 2023
Summa 2023
Summa 2022
Pensionsf\u00f6rpliktelser
1 447
689
584
71
58
2 849
2 910
F\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar
1 411
586
629
88
73
2 787
2 777
Nettoskuld(-)/-tillg\u00e5ng (+)
-36
-103
45
17
15
-62
-133
- varav planer med nettotillg\u00e5ngar
73
70
47
20
15
225
165
- varav planer med nettoskulder
109
173
2
3
\u2013
287
298
F\u00f6r\u00e4ndringar i f\u00f6rpliktelserna 2023, mn euro SE NO FI DK GB Summa Ing\u00e5ende balans 1 454 719 609 69 59 2 910 Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring under innevarande \u00e5r 16 5 1 \u2013 \u2013 22 R\u00e4ntekostnader 45 21 17 3 3 89 Utbetalda pensioner -70 -33 -39 -6 -3 -151 Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring tidigare \u00e5r samt regleringar 0 \u2013 0 \u2013 \u2013 0 Omv\u00e4rdering fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringar i demografiska antaganden \u2013 \u2013 \u2013 -1 -2 -3 Omv\u00e4rdering fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringar i finansiella antaganden -39 23 -16 4 0 -28 Omv\u00e4rdering fr\u00e5n erfarenhetsbaserade justeringar 78 -4 12 2 0 88 Omr\u00e4kningsdifferenser -1 -44 \u2013 0 1 -44 F\u00f6r\u00e4ndring av avs\u00e4ttning f\u00f6r s\u00e4rskild l\u00f6neskatt och socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter 1 -36 2 \u2013 \u2013 \u2013 -34 Utg\u00e5ende balans 1 447 689 584 71 58 2 849 - varav h\u00e4nf\u00f6rlig till aktiva deltagare 19 % 8 % 9 % \u2013 \u2013 14 % 2022, mn euro SE NO FI DK GB Summa Ing\u00e5ende balans 2 033 830 744 88 106 3 801 Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring under innevarande \u00e5r 29 6 2 \u2013 \u2013 37 R\u00e4ntekostnader 28 15 5 1 2 51 Utbetalda pensioner -69 -32 -38 -5 -5 -149 Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring tidigare \u00e5r samt regleringar 1 \u2013 0 \u2013 \u2013 1 Omv\u00e4rdering fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringar i demografiska antaganden 8 \u2013 \u2013 -1 0 7 Omv\u00e4rdering fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringar i finansiella antaganden -558 -81 -129 -15 -41 -824 Omv\u00e4rdering fr\u00e5n erfarenhetsbaserade justeringar 123 19 25 1 1 169 Omr\u00e4kningsdifferenser -132 -36 \u2013 0 -4 -172 F\u00f6r\u00e4ndring av avs\u00e4ttning f\u00f6r s\u00e4rskild l\u00f6neskatt och socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter 1 -9 -2 \u2013 \u2013 \u2013 -11 Utg\u00e5ende balans 1 454 719 609 69 59 2 910 - varav h\u00e4nf\u00f6rlig till aktiva deltagare 20 % 11 % 10 % \u2013 \u2013 15 % 1) Avser f\u00f6r\u00e4ndring i avs\u00e4ttning f\u00f6r s\u00e4rskild l\u00f6neskatt i Sverige och socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter i Norge. F\u00f6rpliktelsernas genomsnittliga l\u00f6ptid \u00e4r 15 (15) \u00e5r i Sverige, 13 (13) \u00e5r i Norge, 11 (11) \u00e5r i Finland, 8 (9) \u00e5r i Danmark och 15 (15) \u00e5r i Storbritannien, baserat p\u00e5 diskonterade kassafl\u00f6den. F\u00f6r\u00e4ndringar i f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarnas verkliga v\u00e4rde 2023, mn euro SE NO FI DK GB Summa Ing\u00e5ende balans 1 335 625 650 90 77 2 777 R\u00e4nteint\u00e4kter (ber\u00e4knade med diskonteringsr\u00e4ntan) 42 19 18 3 4 86 Utbetalda pensioner \u2013 -24 -39 -6 -2 -71 Tillskott/gottg\u00f6relse av/till arbetsgivare 0 4 1 \u2013 \u2013 5 Omv\u00e4rdering (faktisk avkastning minus r\u00e4nteint\u00e4kter) 32 0 -1 1 -6 26 Omr\u00e4kningsdifferenser 2 -38 \u2013 0 0 -36 Utg\u00e5ende balans 1 411 586 629 88 73 2 787 2022, mn euro SE NO FI DK GB Summa Ing\u00e5ende balans 1 858 723 823 112 137 3 653 R\u00e4nteint\u00e4kter (ber\u00e4knade med diskonteringsr\u00e4ntan) 26 14 5 1 2 48 Utbetalda pensioner \u2013 -24 -39 -5 -5 -73 Tillskott/gottg\u00f6relse av/till arbetsgivare 1 2 -6 1 \u2013 -2 Omv\u00e4rdering (faktisk avkastning minus r\u00e4nteint\u00e4kter) -429 -57 -133 -19 -51 -689 Omr\u00e4kningsdifferenser -121 -33 \u2013 0 -6 -160 Utg\u00e5ende balans 1 335 625 650 90 77 2 777 Tillg\u00e5ngsf\u00f6rdelning Tillg\u00e5ngarna investeras i diversifierade portf\u00f6ljer enligt nedan, med innehav i obligationer som begr\u00e4nsar r\u00e4nterisken i f\u00f6rpliktelserna och en rimlig andel realtillg\u00e5ngar (inflations- skyddade) f\u00f6r att minska den l\u00e5ngsiktiga inflationsrisken i skulderna. Avkastningen under 2023 var positiv i alla de nordiska l\u00e4n- derna. Resultatet drevs av stark avkastning p\u00e5 aktier och sta- bil avkastning p\u00e5 r\u00e4ntepapper. I Storbritannien resulterade landets h\u00f6gre r\u00e4ntor i negativ avkastning totalt sett. Den sammanlagda avkastningen var 4,0 procent (-17,5 procent). Vid \u00e5rets slut utgjorde aktieinnehaven 19 procent (21 pro- cent) av tillg\u00e5ngarna i Nordeas pensionskassor/-stiftelser. Koncernen r\u00e4knar med att betala 5 mn euro till sina fonde- rade f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner under 2024.
Tillg\u00e5ngsf\u00f6rdelning i fonderade planer
%
SE 2023
NO 2023
FI 2023
DK 2023
GB 2023
Summa 2023
Summa 2022
Obligationer
83 %
74 %
63 %
84 %
94 %
77 %
75 %
- statsobligationer
35 %
38 %
29 %
24 %
94 %
35 %
36 %
- s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer
31 %
29 %
9 %
60 %
\u2013
26 %
25 %
- f\u00f6retagsobligationer
17 %
7 %
25 %
\u2013
\u2013
16 %
14 %
- utgivna av Nordeabolag
2 %
4 %
\u2013
\u2013
\u2013
2 %
2 %
- med publicerade prisnoteringar p\u00e5 en aktiv
marknad
83 %
74 %
63 %
84 %
94 %
77 %
75 %
Aktier
25 %
12 %
15 %
10 %
6 %
19 %
21 %
- inhemska
5 %
4 %
4 %
10 %
2 %
5 %
5 %
- europeiska
3 %
4 %
4 %
\u2013
\u2013
3 %
4 %
- amerikanska
4 %
4 %
4 %
\u2013
3 %
4 %
5 %
- tillv\u00e4xtmarknader
5 %
\u2013
3 %
\u2013
1 %
3 %
3 %
- riskkapital
8 %
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
4 %
4 %
- Nordeaaktier
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
0 %
0 %
- med publicerade prisnoteringar p\u00e5 en aktiv
marknad
17 %
12 %
15 %
10 %
6 %
15 %
17 %
Fastigheter
\u2013
15 %
20 %
\u2013
\u2013
8 %
8 %
- nyttjade av Nordea
\u2013
\u2013
10 %
\u2013
\u2013
2 %
1 %
R\u00e4nteswappar
-9 %
-1 %
\u2013
\u2013
\u2013
-5 %
-6 %
F\u00f6rs\u00e4kringskontrakt
\u2013
\u2013
1 %
6 %
\u2013
0 %
1 %
Likvida medel
1 %
0 %
1 %
0 %
0 %
1 %
1 %
1 1) Fastigheternas geografiska l\u00e4ge \u00e4r kopplat till pensionsplanerna i respektive land. Kostnader f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner \u00c5rets pensionskostnad, netto, h\u00e4nf\u00f6rlig till f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner, uppgick i koncernens resultatr\u00e4kning (inklu- derad i personalkostnader) till 34 mn euro (51 mn euro). Tota- la pensionskostnader utg\u00f6rs av kostnader f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbe- st\u00e4mda pensioner liksom kostnader f\u00f6r premiebest\u00e4mda pen- sioner (se specifikation i tabellen \u201dPersonalkostnader\u201d p\u00e5 sidan 184).
Redovisat i resultatr\u00e4kningen
2023,
mn euro
SE
NO
FI
DK
GB
Summa
Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring under innevarande \u00e5r
16
5
1
\u2013
\u2013
22
R\u00e4ntenetto
3
2
-1
0
-1
3
Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring tidigare \u00e5r samt regleringar
0
\u2013
0
\u2013
0
0
S\u00e4rskild l\u00f6neskatt och socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter
8
1
\u2013
\u2013
\u2013
9
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner
(kostnader+, int\u00e4kter-)
27
8
0
0
-1
34
1 2
2022,
mn euro
SE
NO
FI
DK
GB
Summa
Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring under innevarande \u00e5r
29
6
2
\u2013
\u2013
37
R\u00e4ntenetto
2
1
0
0
0
3
Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring tidigare \u00e5r samt regleringar
1
\u2013
0
\u2013
\u2013
1
S\u00e4rskild l\u00f6neskatt och socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter
9
1
\u2013
\u2013
\u2013
10
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner
(kostnader+, int\u00e4kter-)
41
8
2
0
0
51
1 2 1) I \u201dKostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring under innevarande \u00e5r\u201d och \u201dR\u00e4ntenetto\u201d ing\u00e5r 4 mn euro (4 mn euro) respektive 1 mn euro (1 mn euro) fr\u00e5n premiebest\u00e4mda pensionsplaner f\u00f6r vilka betalningsf\u00f6rpliktelser inte har \u00f6verf\u00f6rts. 2) Kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till s\u00e4rskild l\u00f6neskatt i Sverige och socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter i Norge. \u00c5rets kostnad f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner, exklu- sive kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring tidigare \u00e5r med tillh\u00f6- rande s\u00e4rskild l\u00f6neskatt och socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgift, minskade j\u00e4mf\u00f6rt med 2022.
Redovisat i \u00f6vrigt totalresultat
2023,
mn euro
SE
NO
FI
DK
GB
Summa
Omv\u00e4rdering fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringar i demografiska antaganden
-
-
-
-1
-2
-3
Omv\u00e4rdering fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringar i finansiella antaganden
-39
23
-16
4
0
-28
Omv\u00e4rdering fr\u00e5n erfarenhetsbaserade justeringar
78
-4
12
2
0
88
Omv\u00e4rdering av f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar (faktisk avkastning minus
r\u00e4nteint\u00e4kter)
-32
0
1
-1
6
-26
S\u00e4rskild l\u00f6neskatt/socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter
2
3
\u2013
\u2013
\u2013
5
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner
(kostnader+, int\u00e4kter-)
9
22
-3
4
4
36
1
2022,
mn euro
SE
NO
FI
DK
GB
Summa
Omv\u00e4rdering fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringar i demografiska antaganden
8
\u2013
\u2013
-1
0
7
Omv\u00e4rdering fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringar i finansiella antaganden
-558
-81
-129
-15
-41
-824
Omv\u00e4rdering fr\u00e5n erfarenhetsbaserade justeringar
123
19
25
1
1
169
Omv\u00e4rdering av f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar (faktisk avkastning minus
r\u00e4nteint\u00e4kter)
429
57
133
19
51
689
S\u00e4rskild l\u00f6neskatt/socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter
0
-1
\u2013
\u2013
\u2013
-1
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner
(kostnader+, int\u00e4kter-)
2
-6
29
4
11
40
1 1) Kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till s\u00e4rskild l\u00f6neskatt i Sverige och socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter i Norge. K8.3 Aktierelaterade ers\u00e4ttningsprogram Redovisningsprinciper Program som regleras med eget kapital-instrument Aktierelaterad ers\u00e4ttning som regleras med eget kapital- instrument inneb\u00e4r att Nordea anv\u00e4nder sina egna eget kapital- instrument som betalning f\u00f6r erh\u00e5llna varor eller tj\u00e4ns- ter. S\u00e5dana transaktioner redovisas som en personalkostnad och en motsvarande \u00f6kning av eget kapital. Kostnaden v\u00e4rde- ras till det verkligt v\u00e4rdet av erh\u00e5llna varor eller tj\u00e4nster, f\u00f6rut- satt att det verkliga v\u00e4rdet kan uppskattas p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt. Om s\u00e5 inte \u00e4r fallet v\u00e4rderas kostnaden baserat p\u00e5 det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 de eget kapital-instrument som tilldelats, vilket \u00e4r den metod som anv\u00e4nds av Nordea. N\u00e4r Nordea emitterar s\u00e5dana instrument kostnadsf\u00f6rs det verkliga v\u00e4rdet f\u00f6r dessa r\u00e4ttigheter p\u00e5 tilldelningsdagen linj\u00e4rt \u00f6ver intj\u00e4nandeperioden. Det verkliga v\u00e4rdet per r\u00e4ttighet ber\u00e4knas p\u00e5 tilldelningsdagen och omv\u00e4rderas inte d\u00e4refter. Intj\u00e4nandeperioden \u00e4r den period som de anst\u00e4llda m\u00e5ste f\u00f6r- bli i tj\u00e4nst hos Nordea f\u00f6r att kunna utnyttja sina r\u00e4ttigheter. F\u00f6r r\u00e4ttigheter d\u00e4r resultatvillkoren inte \u00e4r marknadsbase- rade kostnadsf\u00f6rs ett belopp motsvarande det verkliga v\u00e4rdet per r\u00e4ttighet p\u00e5 tilldelningsdagen, multiplicerat med den b\u00e4sta uppskattningen av antalet r\u00e4ttigheter som slutligen kommer att intj\u00e4nas, vilket omv\u00e4rderas per varje balansdag. F\u00f6r r\u00e4ttig- heter d\u00e4r resultatvillkoren \u00e4r marknadsbaserade ber\u00e4knas det samlade verkliga v\u00e4rdet som det verkliga v\u00e4rdet per r\u00e4ttighet, multiplicerat med det maximala antalet r\u00e4ttigheter p\u00e5 tilldel- ningsdagen. H\u00e4nsyn tas till marknadsbaserade villkor n\u00e4r det verkliga v\u00e4rdet f\u00f6r aktierna som tilldelas ska ber\u00e4knas. Om alla andra intj\u00e4ningsvillkor (t.ex. servicevillkor) \u00e4r uppfyllda, redovi- sar Nordea en kostnad f\u00f6r tilldelade aktier med marknadsvill- kor under intj\u00e4nandeperioden oavsett om dessa marknadsvill- kor \u00e4r uppfyllda. Sociala avgifter periodiseras ocks\u00e5 \u00f6ver intj\u00e4nandeperio- den. Avs\u00e4ttningen f\u00f6r sociala avgifter omv\u00e4rderas vid varje balansdag f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att den baseras p\u00e5 r\u00e4ttigheter- nas verkliga v\u00e4rde p\u00e5 balansdagen. Program med kontantreglering Aktierelaterad ers\u00e4ttning med kontantreglering inneb\u00e4r att Nordea f\u00f6rv\u00e4rvar varor eller tj\u00e4nster genom att \u00e5dra sig en f\u00f6rpliktelse att \u00f6verf\u00f6ra kontanter eller andra tillg\u00e5ngar till leverant\u00f6ren av dessa varor eller tj\u00e4nster till ett belopp som baseras p\u00e5 kursen p\u00e5 Nordeas eget kapital-instrument. F\u00f6r aktie relaterad ers\u00e4ttning med kontant reglering v\u00e4rderas de f\u00f6rv\u00e4rvade varorna eller tj\u00e4nsterna och den uppkomna f\u00f6rplik- telsen till det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 skulden. Skulden omv\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde vid rapportperiodens slut, och eventuella f\u00f6r- \u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde redovisas under posten \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d i resultatr\u00e4kningen. Nordeas aktierelaterade ers\u00e4ttningsprogram Nordea har flera program f\u00f6r r\u00f6rlig ers\u00e4ttning till utvalda Nordeamedarbetare (deltagare). Villkoren i programmen skiljer sig \u00e5t beroende p\u00e5 m\u00e5lgrupp. Upplysningar om de aktierelaterade programmen finns nedan. Samtliga ers\u00e4tt- ningsprogram beskrivs ocks\u00e5 i avsnittet \u201dErs\u00e4ttningar\u201d p\u00e5 sidan 78 i f\u00f6rvaltningsber\u00e4ttelsen. Fram till och med slutet av prestationsperioden/r\u00e4ken- skaps\u00e5ret 2018 utgjordes Nordeas aktierelaterade program f\u00f6r r\u00f6rlig ers\u00e4ttning delvis av uppskjuten ers\u00e4ttning med indexering till Nordeaaktiens totalavkastning (TSR) och delvis ers\u00e4ttning i form av kontanter. Utfallet fr\u00e5n programmen reg- lerades i allm\u00e4nhet i kontanter och den del som indexerades till Nordeas totalavkastning redovisades som ett aktierelate- rat ers\u00e4ttningsprogram med kontantreglering. Indexeringen till Nordeaaktiens totalavkastning resulterade i en f\u00f6rlust p\u00e5 1 mn euro 2023 f\u00f6r de \u00e5terst\u00e5ende uppskjutna betalningarna h\u00e4nf\u00f6rliga till dessa program. Fr\u00e5n och med 2019 regleras aktierelaterade program f\u00f6r r\u00f6rlig ers\u00e4ttning delvis med kontanter utan koppling till Nordeas aktiekurs, och delvis med Nordeaaktier, vilket inne- b\u00e4r att den del som betalas i Nordeaaktier \u00e4r ett aktierelate- rat program som regleras med eget kapital-instrument. Indexering till totalavkastningen kan anv\u00e4ndas i aktierelate- rade program f\u00f6r r\u00f6rlig ers\u00e4ttning, med h\u00e4nsyn tagen till ope- rativa, administrativa och skattem\u00e4ssiga fr\u00e5gor samt eventu- ella regler som g\u00e4ller f\u00f6r vissa juridiska personer. Tabellen nedan visar samtliga program med aktierelate- rade kostnader som redovisats under 2023 samt j\u00e4mf\u00f6relse- siffrorna f\u00f6r 2022. Siffrorna f\u00f6r 2023 grundas p\u00e5 det f\u00f6rv\u00e4n- tade utfallet och samtliga siffror \u00e4r exklusive sociala avgifter. Kostnaden f\u00f6r 2023 grundas p\u00e5 ett antagande om antal aktier som kommer att tilldelas och omfattas av uppskjutanderegler med \u00f6verl\u00e5telse under efterf\u00f6ljande \u00e5r.
Aktierelaterade ers\u00e4ttningsprogram
Eget kapital- eller \u00d6verl\u00e5telse- Skuld Skuld Utest\u00e5ende
Program\u00e5r kontantreglerade
period
Kostnad 2023
Kostnad 2022
 31 dec 2023 31 dec 2022 r\u00e4ttigheter
2023
- LTIP 2023\u20132025
Eget kapital-reglerat
2026\u20132031
2
\u2013
\u2013
\u2013
Ja
- NIP och bonus
Eget kapital-reglerat
2024\u20132029
13
\u2013
\u2013
\u2013
Ja
- Utk\u00f6p, etc.
Eget kapital-reglerat
2023\u20132027
0
\u2013
\u2013
\u2013
Ja
2022
- LTIP 2022\u20132024
Eget kapital-reglerat
2025\u20132030
2
1
\u2013
\u2013
Ja
- NIP och bonus
Eget kapital-reglerat
2023\u20132028
5
12
\u2013
\u2013
Ja
- Utk\u00f6p, etc.
Eget kapital-reglerat
2022\u20132026
0
0
\u2013
\u2013
Ja
2021
- LTIP 2021\u20132023
Eget kapital-reglerat
2024\u20132029
1
1
\u2013
\u2013
Ja
- EIP
Eget kapital-reglerat
2022\u20132027
-1
-5
\u2013
\u2013
Ja
- R\u00f6rlig l\u00f6nedel/bonus
Eget kapital-reglerat
2022\u20132027
0
8
\u2013
\u2013
Ja
- Utk\u00f6p, etc.
Eget kapital-reglerat
2022\u20132023
0
0
\u2013
\u2013
Ja
Tidigare \u00e5r
Kontantreglerat
2022\u20132028
1
-2
6
7
Nej
Eget kapital-reglerat
2022\u20132025
-3
-3
\u2013
\u2013
Ja
Summa
20
12
6
7
1 2 2 3 1) R\u00e4ttigheter tilldelas efter den tre\u00e5riga prestationsperiodens slut (2023\u20132025), under den efterf\u00f6ljande \u00f6verl\u00e5telseperioden (2026\u20132031). 2) R\u00e4ttigheter tilldelas under 2024 utifr\u00e5n resultatet f\u00f6r 2023. 3) R\u00e4ttigheter tilldelas efter den tre\u00e5riga prestationsperiodens slut (2022\u20132024), under den efterf\u00f6ljande \u00f6verl\u00e5telseperioden (2025\u20132030). Nordeas l\u00e5ngsiktiga incitamentsprogram Nordea har l\u00e5ngsiktiga incitamentsprogram (LTIP, long term incentive plan) f\u00f6r koncernchefen, de medlemmar i koncern- ledningen som ing\u00e5r i f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen och omkring 50 andra ledande befattningshavare varje \u00e5r. LTIP har funnits i Nordea sedan 2020. Den 1 februari 2023 beslutade styrelsen om ett nytt program (LTIP 2023\u20132025) f\u00f6r samma m\u00e5lgrupp som 2022, det vill s\u00e4ga koncernchefen och de medlemmar i koncernledningen som ing\u00e5r i f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen samt omkring 50 andra ledande befattningshavare. Vardera LTIP t\u00e4cker en prestationsperiod p\u00e5 tre \u00e5r fr\u00e5n tid- punkten f\u00f6r inf\u00f6randet, och de regleras helt med eget kapital- instrument. Programmen erbjuder deltagarna villkorade aktier, det vill s\u00e4ga ett l\u00f6fte till deltagaren om tilldelning av aktier om vissa prestationskriterier uppfylls. Det h\u00f6gsta antalet aktier som kan f\u00f6rdelas till deltagarna beslutas n\u00e4r respektive LTIP inf\u00f6rs, och det slutliga antalet aktier som faktiskt tilldelas varje deltagare kommer att fast- st\u00e4llas efter den 3-\u00e5riga prestationsperiodens slut. Inga aktier tilldelas vid tidpunkten f\u00f6r LTIP-programmens inf\u00f6rande och f\u00f6rdelningen av de villkorade aktierna. Efter prestationsperiodens slut och n\u00e4r styrelsen har beslu- tat om aktietilldelningen fr\u00e5n LTIP, omfattas delar av aktietill- delningen av en uppskjutandeperiod med \u00e5rlig \u00f6verl\u00e5telse i lika stora delar under den kommande fem\u00e5rsperioden. Aktier som \u00f6verl\u00e5tits till deltagarna omfattas av en kvarh\u00e5llandepe- riod p\u00e5 12 m\u00e5nader, under vilken deltagarna varken kan s\u00e4lja dem eller genomf\u00f6ra n\u00e5gra andra transaktioner. LTIP kostnadsf\u00f6rs linj\u00e4rt under intj\u00e4nandeperioden, enligt beskrivningen nedan som omfattar respektive LTIP.
LTIP
LTIP 2020\u20132022
LTIP 2021\u20132023
LTIP 2022\u20132024
LTIP 2023\u20132025
Styrelsens beslut
11 juni 2020
31 mars 2021
31 mars 2022
1 februari 2023
om program
Resultat-
m\u00e4tningsperiod
1 januari 2020\u201331 december 2022
1 januari 2021\u201331 december 2023
1 januari 2022\u201331 december 2024
1 januari 2023\u201331 december 2025
M\u00e5lgrupp
Koncernchef och medlemmar
Koncernchef och medlemmar Koncernchef och medlemmar Koncernchef och medlemmar
i koncernledningen som ing\u00e5r i koncernledningen som ing\u00e5r i koncernledningen som ing\u00e5r i koncernledningen som ing\u00e5r
i f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen i f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen samt i f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen samt i f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen samt ca
upp till 50 andra ledande upp till 50 andra ledande 50 ledande befattningshavare
befattningshavare befattningshavare
Maximalt antal
650 000
1 397 500
1 535 000
1 769 622
aktier som f\u00f6rv\u00e4n-
tades bli f\u00f6rdelade
vid utgivandet
Tilldelning
Andra kvartalet 2023
Andra kvartalet 2024
Andra kvartalet 2025
Andra kvartalet 2026
Prestations- Med lika vikt: Med lika vikt: Med lika vikt: Absolut totalavkastning (aTSR)
kriterier Absolut totalavkastning (aTSR) Absolut totalavkastning (aTSR) Absolut totalavkastning (aTSR) \u2013 20 procent
Relativ totalavkastning (rTSR) Relativ totalavkastning (rTSR) Relativ totalavkastning (rTSR) Relativ totalavkastning (rTSR)
Ackumulerad vinst per aktie (EPS) Ackumulerad vinst per aktie (EPS) Ackumulerad vinst per aktie (EPS) \u2013 20 procent
Ackumulerad vinst per aktie (EPS)
\u2013 40 procent
ESG-kriterier \u2013 20 procent
Tj\u00e4nstg\u00f6rings- Anst\u00e4lld i Nordeakoncernen under Anst\u00e4llningen f\u00e5r inte ha avslutats Anst\u00e4llningen f\u00e5r inte ha avslutats Anst\u00e4llningen f\u00e5r inte ha avslutats
villkor intj\u00e4nandeperioden p\u00e5 3\u20138 \u00e5r innan tilldelningen bekr\u00e4ftas innan tilldelningen bekr\u00e4ftas innan tilldelningen bekr\u00e4ftas
Prestations- Uppg\u00e5ng f\u00f6r Nordeas aktiekurs Uppg\u00e5ng f\u00f6r Nordeas aktiekurs Uppg\u00e5ng f\u00f6r Nordeas aktiekurs Uppg\u00e5ng f\u00f6r Nordeas aktiekurs
kriterium aTSR i absoluta termer (med i absoluta termer (med i absoluta termer (med i absoluta termer (med
\u00e5terinvesterad utdelning). \u00e5terinvesterad utdelning). \u00e5terinvesterad utdelning). \u00e5terinvesterad utdelning).
H\u00f6gsta tilldelning f\u00f6r aTSR \u00f6ver H\u00f6gsta tilldelning f\u00f6r aTSR \u00f6ver H\u00f6gsta tilldelning f\u00f6r aTSR \u00f6ver H\u00f6gsta tilldelning f\u00f6r aTSR \u00f6ver
12,00 euro. Ingen tilldelning f\u00f6r 13,10 euro. Ingen tilldelning f\u00f6r 14,97 euro. Ingen tilldelning f\u00f6r 15,62 euro. Ingen tilldelning f\u00f6r
aTSR under 6,50 euro. aTSR under 7,60 euro. aTSR under 9,84 euro. aTSR under 10,27 euro.
Prestations- Uppg\u00e5ng f\u00f6r Nordeas aktiekurs Uppg\u00e5ng f\u00f6r Nordeas aktiekurs Uppg\u00e5ng f\u00f6r Nordeas aktiekurs Uppg\u00e5ng f\u00f6r Nordeas aktiekurs
kriterium rTSR (med \u00e5terinvesterad utdelning) i (med \u00e5terinvesterad utdelning) i (med \u00e5terinvesterad utdelning) i (med \u00e5terinvesterad utdelning) i
f\u00f6rh\u00e5llande till en grupp med nio f\u00f6rh\u00e5llande till en grupp med nio f\u00f6rh\u00e5llande till en grupp med fem f\u00f6rh\u00e5llande till en grupp med fem
konkurrenter. H\u00f6gsta tilldelning f\u00f6r konkurrenter. H\u00f6gsta tilldelning f\u00f6r konkurrenter. H\u00f6gsta tilldelning f\u00f6r konkurrenter. H\u00f6gsta tilldelning f\u00f6r
rTSR om Nordea \u00e4r nummer ett rTSR om Nordea \u00e4r nummer ett rTSR om Nordea \u00e4r nummer ett rTSR om Nordea \u00e4r nummer ett
bland konkurrenterna. Ingen bland konkurrenterna. Ingen bland konkurrenterna. Ingen bland konkurrenterna. Ingen
tilldelning f\u00f6r rTSR om Nordea \u00e4r tilldelning f\u00f6r rTSR om Nordea \u00e4r tilldelning f\u00f6r rTSR om Nordea \u00e4r tilldelning f\u00f6r rTSR om Nordea \u00e4r
nummer sex eller s\u00e4mre bland nummer sex eller s\u00e4mre bland nummer fem eller s\u00e4mre bland nummer fem eller s\u00e4mre bland
konkurrenterna. konkurrenterna. konkurrenterna. konkurrenterna.
Prestations- Samlat resultat per aktie f\u00f6r Samlat resultat per aktie f\u00f6r Samlat resultat per aktie f\u00f6r Samlat resultat per aktie f\u00f6r
kriterium EPS perioden 2021\u20132022. H\u00f6gsta perioden 2021\u20132023. H\u00f6gsta perioden 2022\u20132024. H\u00f6gsta perioden 2023\u20132025. H\u00f6gsta
tilldelning f\u00f6r EPS \u00f6ver 1,80 euro. tilldelning f\u00f6r EPS \u00f6ver 2,56 euro. tilldelning f\u00f6r EPS \u00f6ver 3,20 euro. tilldelning f\u00f6r EPS \u00f6ver 3,95 euro.
Ingen tilldelning f\u00f6r EPS under Ingen tilldelning f\u00f6r EPS under Ingen tilldelning f\u00f6r EPS under Ingen tilldelning f\u00f6r EPS under
1,20 euro. 2,00 euro. 2,40 euro. 3,11 euro.
Prestations-
\u2013
\u2013
\u2013
7 KPI:er relaterade till ESG-m\u00e5l,
kriterium ESG j\u00e4mt f\u00f6rdelade
Villkor f\u00f6r Ingen utbetalning om Nordeas Ingen utbetalning om Nordeas Ingen utbetalning om Nordeas Ingen utbetalning om Nordeas
riskjustering, rTSR genomsnittliga avkastning p\u00e5 eget genomsnittliga avkastning p\u00e5 eget genomsnittliga avkastning p\u00e5 eget genomsnittliga avkastning p\u00e5 eget
kapital (enligt rapportering) 2020\u2013 kapital (enligt rapportering) 2021\u2013 kapital (enligt rapportering) 2022\u2013 kapital (enligt rapportering) 2023\u2013
2022 \u00e4r under 3 procent eller om 2023 \u00e4r under 3 procent eller om 2024 \u00e4r under 3 procent eller om 2025 \u00e4r under 3 procent eller om
TSR i absoluta termer 2020\u20132022 TSR i absoluta termer 2021\u20132023 TSR i absoluta termer 2022\u20132024 TSR i absoluta termer 2023\u20132025
inte \u00e5tminstone \u00e4r 0 procent. inte \u00e5tminstone \u00e4r 0 procent. inte \u00e5tminstone \u00e4r 0 procent. inte \u00e5tminstone \u00e4r 0 procent.
\u00d6vre gr\u00e4ns
Tilldelningen kan inte \u00f6verstiga
Tilldelningen kan inte \u00f6verstiga Tilldelningen kan inte \u00f6verstiga Tilldelningen kan inte \u00f6verstiga
200 procent av deltagarens l\u00f6n. 200 procent av deltagarens l\u00f6n. 200 procent av deltagarens l\u00f6n. 200 procent av deltagarens l\u00f6n.
\u00d6verl\u00e5telse- 40 procent av aktierna i eventuell 40 procent av aktierna i eventuell 40 procent av aktierna i eventuell 40 procent av aktierna i eventuell
mekanism tilldelning \u00f6verl\u00e5ts till deltagaren tilldelning \u00f6verl\u00e5ts till deltagaren tilldelning \u00f6verl\u00e5ts till deltagaren tilldelning \u00f6verl\u00e5ts till deltagaren
under andra kvartalet 2023. under andra kvartalet 2024. under andra kvartalet 2025. under andra kvartalet 2026.
\u00c5terst\u00e5ende 60 procent omfattas \u00c5terst\u00e5ende 60 procent omfattas \u00c5terst\u00e5ende 60 procent omfattas \u00c5terst\u00e5ende 60 procent omfattas
av en uppskjutandeperiod och av en uppskjutandeperiod och av en uppskjutandeperiod och av en uppskjutandeperiod och
\u00f6verl\u00e5ts \u00e5rligen i fem lika stora \u00f6verl\u00e5ts \u00e5rligen i fem lika stora \u00f6verl\u00e5ts \u00e5rligen i fem lika stora \u00f6verl\u00e5ts \u00e5rligen i fem lika stora
delar under perioden andra delar under perioden andra delar under perioden andra delar under perioden andra
kvartalet 2024 till andra kvartalet kvartalet 2025 till andra kvartalet kvartalet 2026 till andra kvartalet kvartalet 2027 till andra kvartalet
2028. 2029. 2030. 2031.
Regler vid Aktier som \u00e4nnu inte intj\u00e4nats Aktier som \u00e4nnu inte intj\u00e4nats Aktier som \u00e4nnu inte intj\u00e4nats Aktier som \u00e4nnu inte intj\u00e4nats
avslutad \u00f6verl\u00e5ts inte om anst\u00e4llningen \u00f6verl\u00e5ts inte om anst\u00e4llningen \u00f6verl\u00e5ts inte om anst\u00e4llningen \u00f6verl\u00e5ts inte om anst\u00e4llningen
anst\u00e4llning avslutas f\u00f6re \u00f6verl\u00e5telsedagen, avslutas f\u00f6re \u00f6verl\u00e5telsedagen, avslutas f\u00f6re \u00f6verl\u00e5telsedagen, avslutas f\u00f6re \u00f6verl\u00e5telsedagen,
dock med f\u00f6rbeh\u00e5ll f\u00f6r nationell dock med f\u00f6rbeh\u00e5ll f\u00f6r nationell dock med f\u00f6rbeh\u00e5ll f\u00f6r nationell dock med f\u00f6rbeh\u00e5ll f\u00f6r nationell
lag och avg\u00e5ngsvillkor, s\u00e5vida inte lag och avg\u00e5ngsvillkor, s\u00e5vida inte lag och avg\u00e5ngsvillkor, s\u00e5vida inte lag och avg\u00e5ngsvillkor, s\u00e5vida inte
kriterierna f\u00f6r en s\u00e5 kallad \u201dgood kriterierna f\u00f6r en s\u00e5 kallad \u201dgood kriterierna f\u00f6r en s\u00e5 kallad \u201dgood kriterierna f\u00f6r en s\u00e5 kallad \u201dgood
leaver\u201d uppfylls. leaver\u201d uppfylls. leaver\u201d uppfylls. leaver\u201d uppfylls.
F\u00f6rhands- Om Nordeas finansiella st\u00e4llning Om Nordeas finansiella st\u00e4llning Om Nordeas finansiella st\u00e4llning Om Nordeas finansiella st\u00e4llning
justering skulle f\u00f6rs\u00e4mras eller om skulle f\u00f6rs\u00e4mras eller om skulle f\u00f6rs\u00e4mras eller om skulle f\u00f6rs\u00e4mras eller om
deltagaren bryter mot interna deltagaren bryter mot interna deltagaren bryter mot interna deltagaren bryter mot interna
riktlinjer kan tilldelningen s\u00e4nkas riktlinjer kan tilldelningen s\u00e4nkas riktlinjer kan tilldelningen s\u00e4nkas riktlinjer kan tilldelningen s\u00e4nkas
eller upph\u00e4vas. eller upph\u00e4vas. eller upph\u00e4vas. eller upph\u00e4vas.
Efterhands- \u00c5terkrav kan till\u00e4mpas f\u00f6r \u00c5terkrav kan till\u00e4mpas f\u00f6r \u00c5terkrav kan till\u00e4mpas f\u00f6r \u00c5terkrav kan till\u00e4mpas f\u00f6r
justering liknande situationer som liknande situationer som liknande situationer som liknande situationer som
efterhandsjusteringar. efterhandsjusteringar. efterhandsjusteringar. efterhandsjusteringar.
Allm\u00e4nna villkor f\u00f6r LTIP Villkoren f\u00f6r f\u00f6rhands- och efterhandsjusteringar som n\u00e4mns i \u00f6versikten p\u00e5 f\u00f6reg\u00e5ende sida anses inte ha n\u00e5gon inverkan p\u00e5 v\u00e4rderingen av tilldelade r\u00e4ttigheter eller vilket datum dessa tilldelas, eftersom sannolikheten \u00e4r l\u00e5g och samtliga deltagare redan fr\u00e5n b\u00f6rjan \u00e4r medvetna om dessa villkor.
LTIP LTIP LTIP LTIP
Allm\u00e4nna villkor 2020\u20132022 2021\u20132023 2022\u20132024 2023\u20132025
Stamaktier per
r\u00e4ttighet
1,0
1,0
1,0
1,0
11 juni 31 mars 31 mars 31 mars
Tilldelningsdag 2020 2021 2022 2023
Intj\u00e4nandeperiod
3\u20138 \u00e5r
3 \u00e5r
3 \u00e5r
3 \u00e5r
Vatalets l\u00f6ptid
8 \u00e5r
8 \u00e5r
8 \u00e5r
8 \u00e5r
\u00c5tkomst till f\u00f6rsta
delen
Kv2 2024
Kv2 2025
Kv2 2026
Kv2 2027
Allm\u00e4nna villkor f\u00f6r ber\u00e4kning av v\u00e4rdet p\u00e5 tilldelningsdagen Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 r\u00e4ttigheterna ber\u00e4knas med hj\u00e4lp av Monte Carlo-simulering (rTSR och aTSR) och en Black & Scholes-formel (EPS) d\u00e4r f\u00f6ljande parametrar anv\u00e4nds:
LTIP LTIP LTIP LTIP
Allm\u00e4nna villkor 2020\u20132022 2021\u20132023 2022\u20132024 2023\u20132025
Viktad
genomsnittlig
aktiekurs p\u00e5
tilldelningsdagen,
euro
6,41
8,41
9,38
10,62
L\u00f6senkurs, euro
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
F\u00f6rv\u00e4ntad
volatilitet
29,1 %
31,3 % 33,3 % 33,3 %
Intj\u00e4nandeperiod
Se ovan
Se ovan
Se ovan
Se ovan
F\u00f6rv\u00e4ntad
utdelning
6,2 %
6,6 %
4,2 %
6,3 %
Riskfri r\u00e4nta
0,0 %
0,0 %
0,28 %
2,49 %
1 2 2 2 1) Den f\u00f6rv\u00e4ntade volatiliteten grundas p\u00e5 Nordeaaktiens historiska, dagliga kursvolati- litet under en tre\u00e5rsperiod, som uppgick till 33,9 procent. Denna siffra har justerats f\u00f6r eng\u00e5ngsh\u00e4ndelser (covid-19) som inte f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa igen. Det inneb\u00e4r att den f\u00f6rv\u00e4ntade volatiliteten grundar sig p\u00e5 bolagets historiska kursvolatilitet f\u00f6re mars 2020 och Nordea har exkluderat perioden med st\u00f6rst kursvolatilitet fr\u00e5n ber\u00e4kningen av f\u00f6rv\u00e4ntad volatilitet p\u00e5 tilldelningsdagen (det vill s\u00e4ga perioden 9 mars 2020 till 25 mars 2020). Detta resulterar i en historisk kursvolatilitet f\u00f6r aktien p\u00e5 29,1 procent. 2) Den f\u00f6rv\u00e4ntade volatiliteten grundas p\u00e5 Nordeaaktiens historiska, dagliga kursvolati- litet under en tre\u00e5rsperiod.
LTIP 2020\u20132022 \u2013 Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 tilldelningsdag och villkorade r\u00e4ttigheter
Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 tilldelningsdag
Intj\u00e4nandedag
Kv2 2023
Kv2 2024
Kv2 2025
Kv2 2026
Kv2 2027
Kv2 2028
H\u00f6gsta antalet aktier
260 000
78 000
78 000
78 000
78 000
78 000
Intj\u00e4nadeperiod, \u00e5r
3
4
5
6
7
8
aTSR
1,40
1,31
1,23
1,16
1,09
1,02
rTSR
1,83
1,71
1,61
1,51
1,41
1,33
EPS
4,74
4,46
4,19
3,94
3,70
3,48
Villkorade r\u00e4ttigheter
aTSR
rTSR
EPS
2023
2022
2023
2022
2023
2022
Utest\u00e5ende vid \u00e5rets b\u00f6rjan
216 667
216 667
216 667
216 667
216 667
216 667
Tilldelade
86 667
\u2013
86 667
\u2013
86 667
\u2013
F\u00f6rverkade
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
Utest\u00e5ende vid \u00e5rets slut
130 000
216 667
130 000
216 667
130 000
216 667
LTIP 2021\u20132023 \u2013 Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 tilldelningsdag och villkorade r\u00e4ttigheter
Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 tilldelningsdag
Intj\u00e4nandedag
Kv2 2024
Kv2 2025
Kv2 2026
Kv2 2027
Kv2 2028
Kv2 2029
H\u00f6gsta antalet aktier
559 000
167 700
167 700
167 700
167 700
167 700
Intj\u00e4nandeperiod, \u00e5r
3
4
5
6
7
8
aTSR
2,90
2,77
2,64
2,52
2,41
2,30
rTSR
2,38
2,27
2,16
2,06
1,97
1,88
EPS
6,45
6,16
5,89
5,62
5,37
5,13
Villkorade r\u00e4ttigheter
aTSR
rTSR
EPS
2023
2022
2023
2022
2023
2022
Utest\u00e5ende vid \u00e5rets b\u00f6rjan
465 833
488 333
465 833
488 333
465 833
488 333
Tilldelade
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
F\u00f6rverkade
34 167
22 500
34 167
22 500
34 167
22 500
Utest\u00e5ende vid \u00e5rets slut
431 667
465 833
431 667
465 833
431 667
465 833
LTIP 2022\u20132024 \u2013 Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 tilldelningsdag och villkorade r\u00e4ttigheter
Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 tilldelningsdag
Intj\u00e4nandedag
Kv2 2025
Kv2 2026
Kv2 2027
Kv2 2028
Kv2 2029
Kv2 2030
H\u00f6gsta antalet av aktier
614 000
184 200
184 200
184 200
184 200
184 200
Intj\u00e4nandeperiod, \u00e5r
3
4
5
6
7
8
aTSR
3.11
2,98
2,86
2,74
2,62
2,52
rTSR
2,58
2,47
2,37
2,27
2,17
2,08
EPS
7,23
6,93
6,65
6,38
6,12
5.87
Villkorade r\u00e4ttigheter
aTSR
rTSR
EPS
2023
2022
2023
2022
2023
2022
Utest\u00e5ende vid \u00e5rets b\u00f6rjan
511 667
\u2013
511 667
\u2013
511 667
\u2013
Tilldelade
\u2013
511 667
\u2013
511 667
\u2013
511 667
F\u00f6rverkade
41 111
\u2013
41 111
\u2013
41 111
\u2013
Utst\u00e5ende vid \u00e5rets slut
470 556
511 667
470 556
511 667
470 556
511 667
LTIP 2023\u20132025 \u2013 Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 tilldelningsdag och villkorade r\u00e4ttigheter
Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 tilldelningsdag
Intj\u00e4nandedag
Kv2 2026
Kv2 2027
Kv2 2028
Kv2 2029
Kv2 2030
Kv2 2031
H\u00f6gsta antalet av aktier
707 849
212 354
212 354
212 354
212 354
212 357
Intj\u00e4nandeperiod, \u00e5r
3
4
5
6
7
8
aTSR
4,25
3,98
3,73
3,49
3,27
3,07
rTSR
3,36
3,15
2,95
2,76
2,59
2,43
EPS
7,73
7,26
6,81
6,40
6,01
5,64
ESG
7,73
7,26
6,81
6,40
6,01
5,64
Villkorade r\u00e4ttigheter
aTSR 2023
rTSR 2023
EPS 2023
ESG 2023
Tilldelade
353 924
353 924
707 849
353 924
F\u00f6rverkade
17 000
17 000
34 00
17 000
Utst\u00e5ende vid \u00e5rets slut
336 924
336 924
673 849
336 924
L\u00e5ngsiktiga incitamentsprogram som l\u00f6pt ut \u2013 2012 LTIP 2012 hade i maj 2015 kostnadsf\u00f6rts i sin helhet. Samtliga aktier enligt LTIP 2012 \u00e4r fullt intj\u00e4nade och d\u00e4rmed inte vill- korade. 60 procent av de intj\u00e4nade aktierna omfattades av uppskjutanderegler, med m\u00f6jlighet till nedjustering av upp- skjuten ers\u00e4ttning i enlighet med g\u00e4llande f\u00f6reskrifter, och tilldelades under en fem\u00e5rsperiod, med start i maj 2015. Det utest\u00e5ende saldot av aktier var 3 015 matchningsaktier, 9 045 prestationsaktier I och 3 015 prestationsaktier II vid utg\u00e5ngen av 2023. Aktierelaterade program f\u00f6r r\u00f6rlig ers\u00e4ttning \u2013 andra \u00e4n LTIP Detta avsnitt beskriver de aktierelaterade program f\u00f6r r\u00f6rlig ers\u00e4ttning d\u00e4r indexering till Nordeaaktiens totalavkastning (kontantreglerat program fram till 2018) och ers\u00e4ttning i form av aktier (eget kapital-reglerat program fr\u00e5n 2019) anv\u00e4nds f\u00f6r uppskjutande/kvarh\u00e5llande av ers\u00e4ttningen. F\u00f6r presta- tions\u00e5ret 2023, klassificeras programmen som: Nordea incen- tive programme (NIP) och bonusprogram. Programmen \u00e4r \u00e5rliga planer med ett tj\u00e4nstg\u00f6ringsvillkor f\u00f6r respektive \u00e5r, och de kostnadsf\u00f6rs alla i sin helhet under det \u00e5r de intj\u00e4nas (ett\u00e5rig intj\u00e4nandeperiod). De individuella tilldelningarna g\u00f6rs i b\u00f6rjan av det efterf\u00f6ljande \u00e5ret. Syftet med NIP \u00e4r att st\u00e4rka Nordeas m\u00f6jligheter att rekry- tera, motivera och beh\u00e5lla koncernledning, seniora befatt- ningshavare samt utvalda ledare och specialister, och att bel\u00f6na goda prestationer och insatser. NIP 2023 ska bel\u00f6na uppfyllelsen av i f\u00f6rv\u00e4g \u00f6verenskomna m\u00e5l p\u00e5 koncernniv\u00e5, aff\u00e4rsenhetsniv\u00e5 och individuell niv\u00e5. Hur resultatet p\u00e5verkas p\u00e5 l\u00e5ng sikt ska beaktas n\u00e4r m\u00e5len beslutas. Tilldelningen fr\u00e5n NIP ska inte \u00f6verstiga den fasta l\u00f6nen och ers\u00e4ttningen omfattas av en uppskjutandeperiod f\u00f6r materiella risktagare. Dessutom till\u00e4mpas f\u00f6rhands- och efterhandsjusteringsregler och f\u00f6rfoganderestriktioner i enlighet med g\u00e4llande f\u00f6reskrifter. Bonusprogram erbj\u00f6ds under 2023 enbart till utvalda grup- per av medarbetare inom specifika aff\u00e4rsomr\u00e5den eller enhe- ter efter godk\u00e4nnande av styrelsen, till exempel inom Large Corporates & Institutions, Nordea Asset Management, Nordea Funds och inom Treasury i Group Finance. Syftet \u00e4r att s\u00e4ker- st\u00e4lla en stark prestation och uppr\u00e4tth\u00e5lla kostnadsflexibilitet f\u00f6r Nordea. Individuell tilldelning fastst\u00e4lls utifr\u00e5n detaljerade prestationsbed\u00f6mningar som omfattar en rad finansiella och icke-finansiella m\u00e5l. Tilldelning fr\u00e5n bonusprogram f\u00f6r 2022 betalades kontant. F\u00f6r materiella risktagare g\u00f6rs tilldelningen till viss del i aktier, med efterf\u00f6ljande kvarh\u00e5llandeperiod. Delar av tilldelningen f\u00f6r materiella risktagare omfattas av en uppskjutandeperiod om fyra till fem \u00e5r, med j\u00e4mn f\u00f6rdelning av utbetalningarna och till\u00e4mpning av villkor f\u00f6r f\u00f6rverkande (justering av uppskjuten ers\u00e4ttning) under perioden. Tabellerna nedan visar uppskjuten ers\u00e4ttning fr\u00e5n NIP, Executive Incentive Programme (EIP), r\u00f6rlig l\u00f6nedel och bonusprogram som \u00e4nnu inte hade betalats till deltagarna den 31 december 2023. H\u00e4r ing\u00e5r \u00e4ven uppskjuten ers\u00e4ttning fr\u00e5n Leaders of Transformation Variable Plan (erbj\u00f6ds 2018\u2013 2019) och uppskjuten ers\u00e4ttning fr\u00e5n kompensation f\u00f6r avtal i tidigare anst\u00e4llningar (utk\u00f6p). S\u00e5dana avtal kan i undantags- fall erbjudas i samband med rekrytering och \u00e4r begr\u00e4nsade till det f\u00f6rsta anst\u00e4llnings\u00e5ret. Uppskjutna belopp avseende aktierelaterad ers\u00e4ttning (kontantreglerade) Tabellen nedan visar utest\u00e5ende skulder f\u00f6r aktierelaterade program med kontantreglering, huvudsakligen under 2014\u20132018:
Mn euro
2023
2022
Vid \u00e5rets b\u00f6rjan
7
24
Uppskjuten/intj\u00e4nad under \u00e5ret
1
1
TSR-indexering under \u00e5ret
1
-2
Utbetalningar under \u00e5ret
-3
-16
Omr\u00e4kningsdifferenser
0
0
Vid \u00e5rets slut
6
7
De utg\u00e5ende balanserna f\u00f6rv\u00e4ntas regleras under f\u00f6ljande \u00e5r:
Mn euro
2023
2022
2023
\u2013
3
2024
3
3
2025
2
1
2026
1
0
2027
0
0
2028
0
0
2029
0
\u2013
Summa
6
7
Uppskjutna belopp avseende aktierelaterade program (reglerade med eget kapital-instrument) 2019\u20132022 Fr\u00e5n och med 2019 regleras aktierelaterade program f\u00f6r r\u00f6rlig ers\u00e4ttning delvis kontant och delvis med Nordeaaktier, vilket inneb\u00e4r att den del som betalas i Nordeaaktier \u00e4r ett aktiere- laterat program som regleras med eget kapital-instrument. Under 2022 kostnadsf\u00f6rdes 32 mn euro f\u00f6r r\u00f6rlig ers\u00e4ttning med betalning i kontanter och 12 mn euro med betalning i aktier inom ramen f\u00f6r Nordea incentive programme (NIP). Under 2023 justerades dessa ers\u00e4ttningar till 9 mn euro f\u00f6r den del som betalas i aktier och en ytterligare kostnad p\u00e5 5 mn euro i kontanter, samtidigt som bonusprogram bidrog med ytterligare 8 mn euro i kostnader fr\u00e5n reglering med egetkapitalinstrument. Under 2023 har deltagarna i dessa program erh\u00e5llit 2 323 421 aktier i Nordea, vilket motsvarar 26 mn euro baserat p\u00e5 aktiekursen p\u00e5 tilldelningsdagen. Totalt tilldelades deltagarna 2 446 248 aktier. Dessa aktier hade ett verkligt v\u00e4rde p\u00e5 27 mn euro baserat p\u00e5 aktiekursen p\u00e5 tilldelningsdagen. Tilldelningen av aktier enligt programmen f\u00f6r 2023 kom- mer att beslutas under v\u00e5ren 2024, och ing\u00e5r d\u00e4rmed inte i tabellerna nedan. Den har dock kostnadsf\u00f6rts i sin helhet i resultatr\u00e4kningen f\u00f6r 2023.
Antal aktier
2023
2022
Utest\u00e5ende vid \u00e5rets b\u00f6rjan
2 967 541
2 523 663
Tilldelade
2 446 248
2 243 143
F\u00f6rverkade
\u2013
-2 823
Erh\u00e5llna
-2 323 421
-1 796 442
Utest\u00e5ende vid \u00e5rets slut
3 090 368
2 967 541
Varav inl\u00f6senbara
\u2013
\u2013
1 2 1) Tilldelade r\u00e4ttigheter 2023 avser antalet aktier fr\u00e5n programmen med r\u00f6rlig ers\u00e4ttning f\u00f6r 2022 som tilldelades 2023. Tilldelningen av r\u00e4ttigheter har skjutits upp till f\u00f6ljd av uppskjutande och kvarh\u00e5llanderestriktioner enligt de nordiska finansinspektionernas regleringar. De uppskjutna r\u00e4ttigheterna har inte n\u00e5gon l\u00f6senkurs. 2) Tilldelade r\u00e4ttigheter omfattas av en kvarh\u00e5llandeperiod om ett \u00e5r efter \u00f6verl\u00e5telsen till deltagarna. Inkluderar aktier som har erh\u00e5llits av deltagarna men h\u00e5llits inne f\u00f6r att t\u00e4cka inkomstskatt eller sociala avgifter. \u00d6verl\u00e5telse av utest\u00e5ende r\u00e4ttigheter f\u00f6rv\u00e4ntas ske f\u00f6ljande \u00e5r:
2023
2022
2023
\u2013
1 179 841
2024
1 125 019
823 724
2025
813 998
512 699
2026
692 906
399 361
2027
344 203
51 916
2028
114 242
\u2013
Summa
3 090 368
2 967 541
K8.4 Ers\u00e4ttningar till nyckelpersoner i ledande positioner Redovisningsprinciper F\u00f6r information om redovisningsprinciperna, se not K8.1 \u201dFast och r\u00f6rlig l\u00f6n\u201d, not K8.2 \u201dPensioner\u201d och not K8.3 \u201dAktierelate- rade ers\u00e4ttningsprogram\u201d. F\u00f6r definition av nyckelpersoner i ledande positioner, se not K10.4 \u201dTransaktioner med n\u00e4rst\u00e5ende\u201d. Styrelsearvode \u00c5rsst\u00e4mman 2023 fastst\u00e4llde styrelsens \u00e5rsarvode enligt f\u00f6l- jande: ordf\u00f6randen 352 000 euro, vice ordf\u00f6randen 165 500 euro och \u00f6vriga ledam\u00f6ter 105 500 euro. \u00c5rsarvodet f\u00f6r arbete i styrelsens ers\u00e4ttnings- och perso- nalkommitt\u00e9 (board remuneration and people committee, BRPC) uppg\u00e5r till 49 500 euro f\u00f6r kommitt\u00e9ns ordf\u00f6rande och 29 000 euro f\u00f6r \u00f6vriga ledam\u00f6ter. F\u00f6r alla \u00f6vriga kommitt\u00e9er utg\u00e5r en \u00e5rlig ers\u00e4ttning om 67 000 euro till ordf\u00f6randen och 33 500 euro till \u00f6vriga ledam\u00f6ter. Inget arvode utg\u00e5r till styrelseledam\u00f6ter som \u00e4r anst\u00e4llda i Nordeakoncernen. D\u00e4rut\u00f6ver betalar eller ers\u00e4tter Nordea styrelseledam\u00f6- terna f\u00f6r alla kostnader eller utgifter som avser eller uppst\u00e5r i samband med styrelseuppdraget. Eventuella f\u00f6rm\u00e5ner har medr\u00e4knats till det skattepliktiga v\u00e4rdet. Per den 31 december 2023 f\u00f6rel\u00e5g inga \u00e5taganden om avg\u00e5ngsvederlag, pension eller annan ers\u00e4ttning till styrelseledam\u00f6terna. Ingen styrelseledamot har r\u00f6rlig ers\u00e4ttning, och arbetsta- garrepresentanter omfattas inte av tabellen nedan.
Ers\u00e4ttning till styrelsen
Euro
2023
2022
Ordf\u00f6rande:
Stephen Hester
398 125
97 000
Torbj\u00f6rn Magnusson
\u2013
282 925
Vice ordf\u00f6rande:
Lene Skole 149 250 \u2013
Torbj\u00f6rn Magnusson
47 000
47 000
Stephen Hester
\u2013
94 000
Kari Jordan
\u2013
44 450
\u00d6vriga styrelseledamoter:
Arja Talma
167 750
125 250
Birger Steen
196 000
197 725
Claudia Dill
\u2013
40 300
John Maltby
204 375
197 725
Jonas Synnergren
137 875
141 175
Kjersti Wiklund
179 500
125 250
Lene Skole
33 625
100 875
Nigel Hinshelwood
\u2013
48 100
Per Str\u00f6mberg
126 000
\u2013
Petra van Hoeken
204 375
189 925
Risto Murto
104 250
\u2013
Robin Lawther
32 500
128 950
Sarah Russell
\u2013
39 250
Summa
1 980 625
1 899 900
1 2, 3 4 2, 3 1 7 6 7 6 6, 4 7 5 5 3 7 1) Ordf\u00f6rande fr\u00e5n 1 oktober 2022, vice ordf\u00f6rande fr\u00e5n 24 mars 2022 till 30 september 2022. 2) Vice ordf\u00f6rande fr\u00e5n 1 oktober 2022, ordf\u00f6rande fr\u00e5n 24 mars 2022 till 30 september 2022. 3) Avgick som styrelseledamot vid ordinarie bolagst\u00e4mma 2023. 4) Vice ordf\u00f6rande fr\u00e5n ordinarie bolagst\u00e4mma 2023. 5) Ny styrelseledamot fr\u00e5n ordinarie bolagst\u00e4mma 2023. 6) Ny styrelseledamot fr\u00e5n ordinarie bolagst\u00e4mma 2022. 7) Avgick som styrelseledamot vid ordinarie bolagst\u00e4mma 2022. Ers\u00e4ttning till koncernchefen, vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren och koncernledningen Styrelsens ers\u00e4ttnings- och personalkommitt\u00e9 (BRPC) f\u00f6rbe- reder \u00e4ndringar i ers\u00e4ttningsavtalen f\u00f6r koncernchefen, vice vd:n och \u00f6vriga medlemmar i koncernledningen, f\u00f6r beslut av styrelsen. Detta inkluderar fast ers\u00e4ttning, utfallet av Nordea incentive plan (NIP) 2023, f\u00f6rdelningen av villkorade aktier inom ramen f\u00f6r det l\u00e5ngsiktiga incitamentsprogrammet (LTIP) och den efterf\u00f6ljande tilldelningen av aktier fr\u00e5n LTIP samt andra \u00e4ndringar. Se not K8.3 \u201dAktierelaterade ers\u00e4ttningsprogram\u201d f\u00f6r mer information om de kortsiktiga incitamentprogrammen (STIP) (NIP/EIP) och LTIP 2020\u20132022, LTIP 2021\u20132023, LTIP 2022\u2013 2024, och LTIP 2023\u20132025. Presentationen av ers\u00e4ttningar i Ers\u00e4ttningsrapporten f\u00f6r styrande organ skiljer sig fr\u00e5n presentationen och redovis- ningsprinciperna enligt IFRS som till\u00e4mpas f\u00f6r \u00e5rsredovis- ningen, framf\u00f6r allt n\u00e4r det g\u00e4ller det l\u00e5ngsiktiga incitamentsprogrammet. Fast ers\u00e4ttning Fast l\u00f6n betalas i lokala valutor och omr\u00e4knas till euro till \u00e5rets genomsnittskurs. Den fasta l\u00f6nen innefattar semester- ers\u00e4ttning och biltill\u00e4gg, i f\u00f6rekommande fall. F\u00f6rm\u00e5nerna utg\u00f6rs huvudsakligen av bil , skatter\u00e5dgiv- nings- och bostadsf\u00f6rm\u00e5n. F\u00f6rm\u00e5ner har medr\u00e4knats till det skattepliktiga v\u00e4rdet efter eventuellt l\u00f6neavdrag. Pensionskostnader utg\u00f6rs av under \u00e5ret betalda pensions- premier i premiebest\u00e4mda pensionsplaner och under \u00e5ret intj\u00e4nade pensionsr\u00e4tter i f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner (\u201dKostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring innevarande \u00e5r\u201d liksom \u201dKostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring tidigare \u00e5r samt reglering- ar\u201d, definierade i IAS 19). 2 345 547 euro (2 336 438 euro) av de totala pensionskost- naderna avser premiebest\u00e4mda pensionsplaner, vilket mot- svarar 98,6 procent (97,4 procent).
Ers\u00e4ttning till koncernchefen, vice vd och koncernledningen
Fast ers\u00e4ttning
Pensionskostnad
Avgifts- och f\u00f6rm\u00e5ns-
Fast l\u00f6n
best\u00e4mda planer
F\u00f6rm\u00e5ner
Summa fast ers\u00e4ttning
Euro
2023
2022
2023
2022
2023
2022
2023
2022
Koncernchef:
Frank Vang-Jensen
1 524 679
1 469 743
437 167
423 031
90 179
105 985
2 052 025
1 998 759
Vice vd:
Jussi Koskinen
564 398
545 545
207 491
192 950
19 024
18 391
790 913
756 886
Koncernledning:
10
(10) personer exklusive koncernchefen
och vice vd:
6 792 715
6 831 481
1 733 651
1 781 737
166 753
178 296
8 693 119
8 791 514
Summa
8 881 792
8 846 769
2 378 309
2 397 718
275 956
302 672
11 536 057
11 547 159
R\u00f6rlig ers\u00e4ttning
Summa ers\u00e4ttning
STIP (NIP/EIP )
LTIP
Summa r\u00f6rlig ers\u00e4ttning fast och r\u00f6rlig
Euro
2023
2022
2023
2022
2023
2022
2023
2022
Koncernchef:
Frank Vang-Jensen
1 025 025
981 140
583 314
531 536
1 608 339
1 512 676
3 660 364
3 511 435
Vice vd:
Jussi Koskinen
373 256
354 792
205 685
177 178
578 941
531 970
1 369 854
1 288 856
Koncernledning:
10
(10) personer exklusive koncernchefen
och vice vd:
4 389 698
4 148 166
2 140 236
1 886 840
6 529 934
6 035 006
15 223 053
14 826 520
Summa
5 787 979
5 484 098
2 929 235
2 595 554
8 717 214
8 079 652
20 253 271
19 626 811
1 1) Definierad som kostnaden ber\u00e4knad enligt IFRS 2 f\u00f6r LTIP 2020-2022, LTIP 2021\u20132023, LTIP 2022\u20132024, LTIP 2023\u20132025. R\u00f6rlig ers\u00e4ttning Tilldelningen fr\u00e5n STIP 2023 (NIP) f\u00f6r koncernchefen, vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren och koncernledningen baseras p\u00e5 specifika m\u00e5l och kan som h\u00f6gst uppg\u00e5 till 75 procent av den fasta grundl\u00f6nen, f\u00f6rutom f\u00f6r Chief Risk Officer och Chief Compliance Officer som har ett tak p\u00e5 100 procent. 40 procent av tilldelningen fr\u00e5n NIP 2023 betalas ut under 2024. \u00c5terst\u00e5ende 60 procent betalas ut i lika delar under en fem\u00e5rsperiod, med en intj\u00e4ning p\u00e5 12 procent per \u00e5r. 50 pro- cent av tilldelningen fr\u00e5n NIP 2023 betalas vid respektive \u00f6verf\u00f6ringstidpunkt i form av Nordeaaktier (exklusive utdel- ning). Aktierna omfattas av en kvarh\u00e5llandeperiod om 12 m\u00e5nader efter uppskjutandeperiodens slut. Tilldelningen fr\u00e5n NIP 2023 har kostnadsf\u00f6rts i sin helhet under 2023. Vidare deltar koncernchefen, vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren och medlemmarna i koncernledningen i de aktierelaterade LTIP 2020\u20132022, LTIP 2021\u20132023, LTIP 2022\u20132024 och LTIP 2023\u20132025 efter beslut av styrelsen och inf\u00f6rda i enlighet med \u201dErs\u00e4ttningspolicy f\u00f6r styrande organ\u201d som godk\u00e4ndes vid en r\u00e5dgivande omr\u00f6stning p\u00e5 Nordeas ordinarie bolags- st\u00e4mma 2020 och g\u00e4ller fram till ordinarie bolagsst\u00e4mma 2024. Chief Risk Officer och Chief Compliance Officer deltar inte i LTIP-programmen. Ers\u00e4ttning till koncernchefen Frank Vang Jensen uts\u00e5gs till koncernchef den 5 september 2019. Koncernchefens fasta \u00e5rsl\u00f6n (semesterers\u00e4ttning etc. med- r\u00e4knas inte) uppg\u00e5r till 1 459 350 euro fr\u00e5n den 1 januari 2023. Koncernchefen omfattas av en premiebest\u00e4md pensions- plan, d\u00e4r pensionspremierna uppg\u00e5r till 30 procent av den fasta grundl\u00f6nen. F\u00f6rm\u00e5nerna utgjordes huvudsakligen av bil-, bostads-, s\u00e4kerhets- och reserelaterade f\u00f6rm\u00e5ner s\u00e5v\u00e4l som skatter\u00e5d- givning, till ett v\u00e4rde av 90 179 euro. NIP 2023 baserades p\u00e5 s\u00e4rskilda m\u00e5l och kunde som h\u00f6gst uppg\u00e5 till 75 procent av den fasta grundl\u00f6nen. F\u00f6r 2023 upp- gick tilldelningen fr\u00e5n NIP till 1 025 025 euro. F\u00f6r 2023 uppgick IFRS 2-kostnaden till 51 426 euro f\u00f6r LTIP 2020\u20132022, 139 608 euro f\u00f6r LTIP 2021\u20132023, 166 927 euro f\u00f6r LTIP 2022\u20132024 och 225 353 euro f\u00f6r LTIP 2023\u20132025. Koncernchefen m\u00e5ste beh\u00e5lla en stor andel av de tilldelade aktierna fr\u00e5n LTIP 2020\u20132022, LTIP 2021\u20132023, LTIP 2022\u2013 2024 och LTIP 2023\u20132025 till dess att det samlade v\u00e4rdet av aktierna motsvarar 100 procent av hans fasta brutto\u00e5rsl\u00f6n. Dessa aktier m\u00e5ste beh\u00e5llas till dess att koncernchefen l\u00e4m- nar sin befattning. Den samlade kostnadsf\u00f6rda ers\u00e4ttningen f\u00f6r 2023 uppgick till 3 660 364 euro. Ers\u00e4ttning till vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren Jussi Koskinen uts\u00e5gs till vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6r (vice vd) den 10 september 2019. Vice vd:s fasta \u00e5rsl\u00f6n (semesterers\u00e4ttning etc. medr\u00e4knas inte) uppg\u00e5r till 559 287 euro fr\u00e5n den 1 januari 2023. Vice verkst\u00e4llande vd:n omfattas \u00e4ven av en premiebe- st\u00e4md pensionsplan, d\u00e4r premierna uppgick till 8,5 procent av den fasta grundl\u00f6nen, ut\u00f6ver betalningar till det lagstadgade finska pensionssystemet. Enligt de lagstadgade pensionsreg- lerna ska den del av utfallet fr\u00e5n NIP 2023 f\u00f6r koncernled- ningen som betalas ut under 2024 medr\u00e4knas i pensionsgrun- dande l\u00f6n. F\u00f6rm\u00e5nerna f\u00f6r 2023 uppgick till 19 024 euro och utgjordes huvudsakligen av bilf\u00f6rm\u00e5n. NIP 2023 baserades p\u00e5 s\u00e4rskilda m\u00e5l och kunde som h\u00f6gst uppg\u00e5 till 75 procent av den fasta grundl\u00f6nen. F\u00f6r 2023 upp- gick tilldelningen fr\u00e5n NIP till 373 256 euro. F\u00f6r 2023 uppgick IFRS 2-kostnaden till 17 142 euro f\u00f6r LTIP 2020\u20132022, 46 536 euro f\u00f6r LTIP 2021\u20132023, 55 642 euro f\u00f6r LTIP 2022\u20132024 och 86 365 euro f\u00f6r LTIP 2023\u20132025. Vice vd m\u00e5ste beh\u00e5lla en stor andel av de tilldelade aktier- na fr\u00e5n LTIP 2020\u20132022, LTIP 2021\u20132023, LTIP 2022\u20132024 och LTIP 2023\u20132025 till dess att det samlade v\u00e4rdet av aktierna motsvarar 100 procent av hans fasta brutto\u00e5rsl\u00f6n. Dessa aktier m\u00e5ste beh\u00e5llas till dess att vice vd l\u00e4mnar sin befattning i koncernledningen. Den samlade intj\u00e4nade ers\u00e4ttningen f\u00f6r 2023 uppgick till 1 369 854 euro. Ers\u00e4ttning till koncernledningen Ers\u00e4ttning till \u00f6vriga medlemmar i koncernledningen ing\u00e5r f\u00f6r den tid som de innehaft sin befattning och omfattats av NIP 2023 och LTIP. Inga nya medlemmar uts\u00e5gs och inga medlemmar avgick fr\u00e5n koncernledningen under 2023. Inga rekryteringsbonusar eller utk\u00f6p godk\u00e4ndes under 2023. NIP 2023 f\u00f6r koncernledningen baserades p\u00e5 specifika m\u00e5l och kunde uppg\u00e5 till h\u00f6gst 75 procent av den fasta grundl\u00f6- nen f\u00f6r de medlemmar i koncernledningen som erbj\u00f6ds LTIP 2023\u20132025 och 100 procent f\u00f6r \u00f6vriga medlemmar. F\u00f6r 2023 uppgick tilldelningen fr\u00e5n NIP till 4 389 698 euro. F\u00f6r 2023 uppgick IFRS 2-kostnaden till 180 601 euro f\u00f6r LTIP 2020\u20132022, 511 896 euro f\u00f6r LTIP 2021\u20132023, 612 062 euro f\u00f6r LTIP 2022\u20132024 och 835 677 euro f\u00f6r LTIP 2023\u20132025. Medlemmarna i koncernledningen m\u00e5ste beh\u00e5lla en stor andel av de tilldelade aktierna fr\u00e5n LTIP 2020\u20132022, LTIP 2021\u20132023, LTIP 2022\u20132024 och LTIP 2023\u20132025 till dess att det samlade v\u00e4rdet av aktierna motsvarar 100 procent av deras respektive fasta brutto\u00e5rsl\u00f6n. Dessa aktier m\u00e5ste beh\u00e5l- las till dess att personen l\u00e4mnar sin befattning i koncernledningen. Pensionsplanerna f\u00f6r de \u00f6vriga tio medlemmarna i kon- cernledningen ser olika ut beroende p\u00e5 de nationella f\u00f6rh\u00e5l- landena. Pensionsplanerna \u00e4r premiebest\u00e4mda eller en kom- bination av premiebest\u00e4mda och f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner. Per den 31 december 2023 hade tre medlemmar pensions- planer i enlighet med svenska kollektivavtal, BTP1 (premiebe- st\u00e4md pension) och BTP2 (f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md pension), med kompletterande premiebest\u00e4mda pensionsplaner ut\u00f6ver kol- lektivavtalet. Pensionspremierna uppgick sammantaget till 30 procent av den fasta grundl\u00f6nen. Tv\u00e5 medlemmar hade en premiebest\u00e4md pensionsplan i enlighet med dansk praxis. Pensionspremierna uppgick sam- mantaget till 30 procent av den fasta grundl\u00f6nen. Fyra medlemmar omfattades av det lagstadgade finska pensionssystemet och hade i till\u00e4gg en premiebest\u00e4md pen- sionsplan motsvarande 8,5 procent av den fasta grundl\u00f6nen. En medlem saknar pensionsavtal med Nordea. Uppskjuten r\u00f6rlig ers\u00e4ttning i form av Nordeaaktier En del av tilldelningen fr\u00e5n EIP 2019, EIP 2020, EIP 2021, NIP 2022, LTIP 2020\u20132022 och utk\u00f6p f\u00f6r koncernledningen har skjutits upp, med framtida betalning i form av Nordeaak- tier. Eventuella Nordeaaktier som tilldelas fr\u00e5n NIP 2023 lik- som den villkorade aktietilldelningen fr\u00e5n LTIP 2021\u20132023 per 31 december 2023 ing\u00e5r inte i tabellen nedan.
Nordeaaktier
\u2013 tilldelade och uppskjutna
2023
2022
Koncernchef:
Frank Vang-Jensen
145 777
64 100
Vice vd:
Jussi Koskinen
53 483
28 578
Koncernledning:
10
(10) personer exkl. koncernchefen
och vice vd:
536 289
275 483
Summa
735 549
368 161
Tidigare koncernchef:
Casper von Koskull
10 242
20 483
Tidigare Group COO och
st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande koncernchef:
Torsten Hagen J\u00f8rgensen
6 499
12 997
Summa
752 290
401 641
Pensionsf\u00f6rpliktelser Pensionsplanerna \u00e4r fonderade, vilket inneb\u00e4r att pensions- f\u00f6rpliktelserna t\u00e4cks av f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar vars verkliga v\u00e4rde i huvudsak motsvarar v\u00e4rdet av f\u00f6rpliktelserna. Pensionsf\u00f6rpliktelser (v\u00e4rdet av skulderna f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbe- st\u00e4mda pensionsplaner) ber\u00e4knas i enlighet med IAS 19. F\u00f6r ytterligare information, se not K8.2 \u201dPensioner\u201d. Kostnaderna f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner till nyckelpersoner i ledande positioner uppgick 2023 till 0 mn euro (0 mn euro). Pensionsf\u00f6rpliktelserna i tabellen nedan speglar det ber\u00e4k- nade v\u00e4rdet enligt IAS 19 den 31 december 2023 respektive 2022. Minskningen j\u00e4mf\u00f6rt med 2022 beror huvudsakligen p\u00e5 pensionsutbetalningar till pensionerade ledande befattnings- havare under \u00e5ret, f\u00f6r\u00e4ndringar i de diskonteringsr\u00e4ntor som anv\u00e4nds vid v\u00e4rderingen av f\u00f6rpliktelser vid utg\u00e5ngen av 2023 samt valutaeffekter fr\u00e5n f\u00f6rpliktelser i svenska kronor. Det finns inga f\u00f6rpliktelser f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner gentemot Nordeas koncernchef eller vice vd.
Euro
2023
2022
Koncernledningen:
3
(3) individer i Sverige
856 402 756 087
Tidigare styrelseordf\u00f6rande, koncernchefer
och st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande koncernchefer:
Vesa Vainio 4 001 398 4 105 734
Lars G Nordstr\u00f6m 239 717 243 140
Casper von Koskull 325 254 338 920
Summa 5 422 771 5 443 881
1 1) Pensionsf\u00f6rpliktelserna h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e4mst fr\u00e5n f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsr\u00e4tter intj\u00e4- nade i, och finansierade av, de banker som bildat Nordea. Upps\u00e4gningstid och avg\u00e5ngsvederlag I enlighet med tj\u00e4nstg\u00f6ringsvillkoren har koncernchefen en upps\u00e4gningstid p\u00e5 12 m\u00e5nader och Nordea en upps\u00e4gnings- tid p\u00e5 12 m\u00e5nader. Koncernchefen har ett avg\u00e5ngsvederlag p\u00e5 12 m\u00e5nadsl\u00f6ner, vilket minskas av l\u00f6n fr\u00e5n eventuell annan anst\u00e4llning under dessa 12 m\u00e5nader. Vice vd och tio medlemmar i koncernledningen har en upps\u00e4gningstid p\u00e5 6 m\u00e5nader och Nordea en upps\u00e4gningstid p\u00e5 12 m\u00e5nader. Ett avg\u00e5ngsvederlag p\u00e5 12 m\u00e5nader l\u00e4mnas, vilket minskas av l\u00f6n fr\u00e5n eventuell annan anst\u00e4llning under dessa 12 m\u00e5nader. Vidare till\u00e4mpas konkurrensklausuler. Inga \u00e5taganden om avg\u00e5ngsvederlag gjordes gentemot medlem- marna i koncernledningen under 2022 och 2023. Alla betalningar till tidigare medlemmar i koncernledning- en, som utg\u00f6rs av l\u00f6n under upps\u00e4gningstid och tid i konkur- rensrelaterad karant\u00e4n, kostnadsf\u00f6rdes och redovisades 2022 och ing\u00e5r inte i ers\u00e4ttningstabellerna. Dessa betalningar och avs\u00e4ttningar uppgick till totalt 448 729 euro. Skadeers\u00e4ttning Nordea Bank Abp har \u00e5tagit sig att ers\u00e4tta medlemmarna i koncernledningen f\u00f6r utgifter i samband med juridisk r\u00e5dgiv- ning f\u00f6r att f\u00f6rsvara sig emot eller bestrida vissa st\u00e4mningar eller utredningar fr\u00e5n tredje part, dock med undantag f\u00f6r brott eller handlingar som beg\u00e5tts upps\u00e5tligen eller av grov oaktsamhet. Ers\u00e4ttningen f\u00f6r respektive medlem i koncern- ledningen kan som h\u00f6gst uppg\u00e5 till 37,5 mn euro, s\u00e5vida inte styrelsen fr\u00e5n fall till fall beslutar annat. Nordea k\u00f6per ansvarsf\u00f6rs\u00e4kring f\u00f6r ledande befattningshavare som t\u00e4cker styrelsens och ledningens personliga ansvar samt det ansvar som banken har till f\u00f6ljd av sitt \u00e5tagande om gottg\u00f6relse. Vill- koren, inklusive f\u00f6rs\u00e4kringens totala ansvarsbegr\u00e4nsning, \u00e4r i linje med andra stora europeiska banker. Den ordinarie bolagsst\u00e4mman beslutade ocks\u00e5 att Nordea ska betala eller ers\u00e4tta styrelseledam\u00f6terna f\u00f6r alla kostna- der och utgifter som avser eller uppst\u00e5r med anledning av styrelseuppdraget, s\u00e5som resor, logistik och boende liksom kostnader f\u00f6r r\u00e5dgivning, r\u00e4ttshj\u00e4lp och administration. Kost- naderna f\u00f6r r\u00e4ttshj\u00e4lp kan exempelvis innefatta advokatkost- nader i samband med anspr\u00e5k som riktats mot en styrelsele- damot, f\u00f6rutsatt att ledamoten inte funnits ansvarig f\u00f6r felak- tigt agerande eller grov oaktsamhet.", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfEmployeeBenefitsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-793": { "value": "K8.1 Fast och r\u00f6rlig l\u00f6n Redovisningsprinciper Kortfristiga ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda Kortfristiga ers\u00e4ttningar till anst\u00e4llda best\u00e5r fr\u00e4mst av fast och r\u00f6rlig l\u00f6n. B\u00e5de fast och r\u00f6rlig l\u00f6n kostnadsf\u00f6rs i den peri- od d\u00e5 de anst\u00e4llda utf\u00f6r tj\u00e4nster f\u00f6r Nordea. Kortfristiga ers\u00e4ttningar h\u00e4nf\u00f6rliga till fullg\u00f6randet av f\u00f6r- s\u00e4kringsavtal redovisade enligt IFRS 17 bruttoredovisas i denna not, men \u00f6verf\u00f6rs d\u00e4refter fr\u00e5n \u201dPersonalkostnader\u201d och redovisas i enlighet med redovisningsprinciperna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d och not K2.4 \u201dNettoresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\u201d. Kortfristiga ers\u00e4ttningar som uppfyller kraven f\u00f6r kapitali- sering enligt redovisningsprinciperna i not K5.1 \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d bruttoredovisas i denna not, men kapitaliseras d\u00e4refter och redovisas under \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d i balansr\u00e4kningen. Avg\u00e5ngsvederlag Avg\u00e5ngsvederlag blir normalt aktuellt n\u00e4r en anst\u00e4llning avslutas f\u00f6re pensionsdagen eller om en anst\u00e4lld accepterar ett erbjudande om frivillig avg\u00e5ng. Avg\u00e5ngsvederlag kostnadsf\u00f6rs n\u00e4r Nordea har en skyldig- het att g\u00f6ra betalningen. En skyldighet uppst\u00e5r n\u00e4r en formell plan har beslutats p\u00e5 l\u00e4mplig organisatorisk niv\u00e5 och n\u00e4r det inte finns en realistisk m\u00f6jlighet f\u00f6r Nordea att dra sig ur, vilket normalt anses uppfyllt n\u00e4r planen har kommunicerats till ber\u00f6rda medarbetare eller deras representanter. Avg\u00e5ngsvederlag kan innefatta b\u00e5de kortfristiga ers\u00e4ttning- ar, till exempel ett antal m\u00e5nadsl\u00f6ner, och ers\u00e4ttningar efter avslutad anst\u00e4llning, normalt i form av f\u00f6rtidspensionering .
K8.2 Pensioner
Redovisningsprinciper
Premiebest\u00e4mda planer
Pensioner som baseras p\u00e5 premiebest\u00e4mda pensionsplaner
medf\u00f6r inte n\u00e5got pensions\u00e5tagande f\u00f6r Nordea. Pensions-
kostnader f\u00f6r premiebest\u00e4mda pensionsplaner redovisas som
en kostnad i den takt de intj\u00e4nas genom att de anst\u00e4llda utf\u00f6r
tj\u00e4nster \u00e5t f\u00f6retaget och avgifterna f\u00f6r dessa tj\u00e4nster f\u00f6rfaller
till betalning. Betalningen sker normalt i samband med regel-
bundna l\u00f6neutbetalningar. Nordea bidrar ocks\u00e5 till offentliga
pensionssystem.
Pensionskostnader f\u00f6r premiebest\u00e4mda planer h\u00e4nf\u00f6rliga
till fullg\u00f6randet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisade enligt IFRS 17
bruttoredovisas i denna not, men \u00f6verf\u00f6rs d\u00e4refter fr\u00e5n \u201dPer-
sonalkostnader\u201d och redovisas i enlighet med redovisnings-
principerna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d och not K2.4 \"Net-
toresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\".
Pensionskostnader f\u00f6r premiebest\u00e4mda planer som upp-
fyller kraven f\u00f6r kapitalisering enligt redovisningsprinciperna
i not K5.1 \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d bruttoredovisas i denna
not, men kapitaliseras d\u00e4refter och redovisas under \u201dImmate-
riella tillg\u00e5ngar\u201d i balansr\u00e4kningen.
F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer
IAS 19 s\u00e4kerst\u00e4ller att pensionsf\u00f6rpliktelserna, minskat med
v\u00e4rdet av de f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar som t\u00e4cker dessa f\u00f6rplik-
telser, redovisas i koncernens balansr\u00e4kning. De st\u00f6rre f\u00f6r-
m\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplanerna \u00e4r fonderade och t\u00e4cks av
tillg\u00e5ngar i pensionskassor/pensionsstiftelser. Om verkligt
v\u00e4rde p\u00e5 f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar h\u00e4nf\u00f6rliga till en specifik pen-
sionsplan \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n nuv\u00e4rdet, brutto, av den f\u00f6rm\u00e5nsbe-
st\u00e4mda f\u00f6rpliktelsen fastst\u00e4lld enligt \u201dprojected unit credit
method\u201d, redovisas nettobeloppet som en skuld (\u201dPensions-
f\u00f6rpliktelser\u201d). I det omv\u00e4nda fallet redovisas nettobeloppet
som en tillg\u00e5ng (\u201dPensionstillg\u00e5ngar\u201d). Icke-fonderade pen-
sionsplaner redovisas som \u201dPensionsf\u00f6rpliktelser\u201d. \u00c4ven pla-
ner som uppfyller redovisningskraven f\u00f6r premiebest\u00e4mda
pensionsplaner redovisas som f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer om
betalnings\u00e5tagandena inte har \u00f6verf\u00f6rts.
Nordeas nettof\u00f6rpliktelse f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensions-
planer ber\u00e4knas separat f\u00f6r varje plan genom en uppskatt-
ning av det ers\u00e4ttningsbelopp som de anst\u00e4llda har intj\u00e4nat
under innevarande period och tidigare perioder i utbyte mot
sina tj\u00e4nster. Ers\u00e4ttningsbeloppet diskonteras f\u00f6r att fastst\u00e4lla
dess nuv\u00e4rde. Aktuariella ber\u00e4kningar, bland annat \u201dprojected
unit credit method\u201d, anv\u00e4nds f\u00f6r att fastst\u00e4lla nuv\u00e4rdet av f\u00f6r-
m\u00e5nsbest\u00e4mda f\u00f6rpliktelser och kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till
dessa. Ber\u00e4kningarna baseras p\u00e5 ett antal aktuariella och
finansiella antaganden. Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring
innevarande och tidigare \u00e5r redovisas i resultatr\u00e4kningen f\u00f6r
innevarande \u00e5r. Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring innevaran-
de \u00e5r definieras som en \u00f6kning av nuv\u00e4rdet f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbe-
st\u00e4mda f\u00f6rpliktelser till f\u00f6ljd av anst\u00e4lldas tj\u00e4nstg\u00f6ring under
innevarande period. Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring tidigare
\u00e5r definieras som f\u00f6r\u00e4ndringen i nuv\u00e4rdet f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbe-
st\u00e4mda f\u00f6rpliktelser f\u00f6r anst\u00e4lldas tj\u00e4nstg\u00f6ring under tidigare
perioder som utl\u00f6ses av plan\u00e4ndringar eller -reduceringar.
F\u00f6rpliktelsens nuv\u00e4rde och eventuella f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ng-
ars verkliga v\u00e4rde kan p\u00e5verkas av \u00e4ndrade aktuariella anta-
ganden (diskonteringsr\u00e4ntor (r\u00e4ntor och kreditspreadar),
inflation, l\u00f6ne\u00f6kningar, personaloms\u00e4ttning och livsl\u00e4ngd)
och erfarenhetsm\u00e4ssiga avvikelser, inklusive verkligt utfall
j\u00e4mf\u00f6rt med antaganden. Dessa omv\u00e4rderingseffekter redovi-
sas direkt mot eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat.
Diskonteringsr\u00e4ntan baseras p\u00e5 f\u00f6retagsobligationer med
h\u00f6ga kreditbetyg, d\u00e4r en tillr\u00e4ckligt djup marknad existerar
f\u00f6r s\u00e5dana obligationer. S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer anses i
detta sammanhang vara f\u00f6retagsobligationer. I Sverige,
Norge och Danmark baseras diskonteringsr\u00e4ntan p\u00e5 s\u00e4ker-
st\u00e4llda obligationer, medan den i Finland och Storbritannien
baseras p\u00e5 f\u00f6retagsobligationer. I Sverige, Norge, Finland och
Danmark h\u00e4rleds obligationernas kreditspread \u00f6ver swapp-
kurvan fr\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer eller f\u00f6retagsobligatio-
ner med l\u00e4ngre l\u00f6ptid och extrapoleras till samma duration
som pensionsf\u00f6rpliktelserna med hj\u00e4lp av relevanta swapp-
kurvor. I Storbritannien extrapoleras f\u00f6retagsobligationernas
kreditspread mot statsobligationer till samma duration som
pensionsf\u00f6rpliktelserna med hj\u00e4lp av statsobligationskurvan.
N\u00e4r ber\u00e4kningen resulterar i en nettotillg\u00e5ng begr\u00e4nsas
det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 tillg\u00e5ngen till nuv\u00e4rdet av framtida
\u00e5terbetalningar fr\u00e5n eller minskade inbetalningar till planen.
S\u00e4rskild l\u00f6neskatt och socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter ber\u00e4knas
och redovisas baserat p\u00e5 redovisat netto\u00f6verskott eller net-
tounderskott per plan och ing\u00e5r i balansr\u00e4kningen som \u201dPen-
sionsf\u00f6rpliktelser\u201d eller \u201dPensionstillg\u00e5ngar\u201d.
Pensionskostnader f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer h\u00e4nf\u00f6rliga
till fullg\u00f6randet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisade enligt IFRS 17
bruttoredovisas i denna not, men \u00f6verf\u00f6rs d\u00e4refter fr\u00e5n \u201dPer-
sonalkostnader\u201d och redovisas i enlighet med redovisnings-
principerna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d och not K2.4 \"Net-
toresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\"..
Pensionskostnader f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer som upp-
fyller kraven f\u00f6r kapitalisering enligt redovisningsprinciperna
i not K5.1 \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d bruttoredovisas i denna
not, men kapitaliseras d\u00e4refter och redovisas under \u201dImmate-
riella tillg\u00e5ngar\u201d i balansr\u00e4kningen.
K8.3 Aktierelaterade ers\u00e4ttningsprogram Redovisningsprinciper Program som regleras med eget kapital-instrument Aktierelaterad ers\u00e4ttning som regleras med eget kapital- instrument inneb\u00e4r att Nordea anv\u00e4nder sina egna eget kapital- instrument som betalning f\u00f6r erh\u00e5llna varor eller tj\u00e4ns- ter. S\u00e5dana transaktioner redovisas som en personalkostnad och en motsvarande \u00f6kning av eget kapital. Kostnaden v\u00e4rde- ras till det verkligt v\u00e4rdet av erh\u00e5llna varor eller tj\u00e4nster, f\u00f6rut- satt att det verkliga v\u00e4rdet kan uppskattas p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt. Om s\u00e5 inte \u00e4r fallet v\u00e4rderas kostnaden baserat p\u00e5 det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 de eget kapital-instrument som tilldelats, vilket \u00e4r den metod som anv\u00e4nds av Nordea. N\u00e4r Nordea emitterar s\u00e5dana instrument kostnadsf\u00f6rs det verkliga v\u00e4rdet f\u00f6r dessa r\u00e4ttigheter p\u00e5 tilldelningsdagen linj\u00e4rt \u00f6ver intj\u00e4nandeperioden. Det verkliga v\u00e4rdet per r\u00e4ttighet ber\u00e4knas p\u00e5 tilldelningsdagen och omv\u00e4rderas inte d\u00e4refter. Intj\u00e4nandeperioden \u00e4r den period som de anst\u00e4llda m\u00e5ste f\u00f6r- bli i tj\u00e4nst hos Nordea f\u00f6r att kunna utnyttja sina r\u00e4ttigheter. F\u00f6r r\u00e4ttigheter d\u00e4r resultatvillkoren inte \u00e4r marknadsbase- rade kostnadsf\u00f6rs ett belopp motsvarande det verkliga v\u00e4rdet per r\u00e4ttighet p\u00e5 tilldelningsdagen, multiplicerat med den b\u00e4sta uppskattningen av antalet r\u00e4ttigheter som slutligen kommer att intj\u00e4nas, vilket omv\u00e4rderas per varje balansdag. F\u00f6r r\u00e4ttig- heter d\u00e4r resultatvillkoren \u00e4r marknadsbaserade ber\u00e4knas det samlade verkliga v\u00e4rdet som det verkliga v\u00e4rdet per r\u00e4ttighet, multiplicerat med det maximala antalet r\u00e4ttigheter p\u00e5 tilldel- ningsdagen. H\u00e4nsyn tas till marknadsbaserade villkor n\u00e4r det verkliga v\u00e4rdet f\u00f6r aktierna som tilldelas ska ber\u00e4knas. Om alla andra intj\u00e4ningsvillkor (t.ex. servicevillkor) \u00e4r uppfyllda, redovi- sar Nordea en kostnad f\u00f6r tilldelade aktier med marknadsvill- kor under intj\u00e4nandeperioden oavsett om dessa marknadsvill- kor \u00e4r uppfyllda. Sociala avgifter periodiseras ocks\u00e5 \u00f6ver intj\u00e4nandeperio- den. Avs\u00e4ttningen f\u00f6r sociala avgifter omv\u00e4rderas vid varje balansdag f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att den baseras p\u00e5 r\u00e4ttigheter- nas verkliga v\u00e4rde p\u00e5 balansdagen. Program med kontantreglering Aktierelaterad ers\u00e4ttning med kontantreglering inneb\u00e4r att Nordea f\u00f6rv\u00e4rvar varor eller tj\u00e4nster genom att \u00e5dra sig en f\u00f6rpliktelse att \u00f6verf\u00f6ra kontanter eller andra tillg\u00e5ngar till leverant\u00f6ren av dessa varor eller tj\u00e4nster till ett belopp som baseras p\u00e5 kursen p\u00e5 Nordeas eget kapital-instrument. F\u00f6r aktie relaterad ers\u00e4ttning med kontant reglering v\u00e4rderas de f\u00f6rv\u00e4rvade varorna eller tj\u00e4nsterna och den uppkomna f\u00f6rplik- telsen till det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 skulden. Skulden omv\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde vid rapportperiodens slut, och eventuella f\u00f6r- \u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde redovisas under posten \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d i resultatr\u00e4kningen. K8.4 Ers\u00e4ttningar till nyckelpersoner i ledande positioner Redovisningsprinciper F\u00f6r information om redovisningsprinciperna, se not K8.1 \u201dFast och r\u00f6rlig l\u00f6n\u201d, not K8.2 \u201dPensioner\u201d och not K8.3 \u201dAktierelate- rade ers\u00e4ttningsprogram\u201d. F\u00f6r definition av nyckelpersoner i ledande positioner, se not K10.4 \u201dTransaktioner med n\u00e4rst\u00e5ende\u201d.", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForEmployeeBenefitsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-795": { "value": "Avg\u00e5ngsvederlag Avg\u00e5ngsvederlag blir normalt aktuellt n\u00e4r en anst\u00e4llning avslutas f\u00f6re pensionsdagen eller om en anst\u00e4lld accepterar ett erbjudande om frivillig avg\u00e5ng. Avg\u00e5ngsvederlag kostnadsf\u00f6rs n\u00e4r Nordea har en skyldig- het att g\u00f6ra betalningen. En skyldighet uppst\u00e5r n\u00e4r en formell plan har beslutats p\u00e5 l\u00e4mplig organisatorisk niv\u00e5 och n\u00e4r det inte finns en realistisk m\u00f6jlighet f\u00f6r Nordea att dra sig ur, vilket normalt anses uppfyllt n\u00e4r planen har kommunicerats till ber\u00f6rda medarbetare eller deras representanter. Avg\u00e5ngsvederlag kan innefatta b\u00e5de kortfristiga ers\u00e4ttning- ar, till exempel ett antal m\u00e5nadsl\u00f6ner, och ers\u00e4ttningar efter avslutad anst\u00e4llning, normalt i form av f\u00f6rtidspensionering .", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForTerminationBenefits", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-796": { "value": "K8.2 Pensioner Redovisningsprinciper Premiebest\u00e4mda planer Pensioner som baseras p\u00e5 premiebest\u00e4mda pensionsplaner medf\u00f6r inte n\u00e5got pensions\u00e5tagande f\u00f6r Nordea. Pensions- kostnader f\u00f6r premiebest\u00e4mda pensionsplaner redovisas som en kostnad i den takt de intj\u00e4nas genom att de anst\u00e4llda utf\u00f6r tj\u00e4nster \u00e5t f\u00f6retaget och avgifterna f\u00f6r dessa tj\u00e4nster f\u00f6rfaller till betalning. Betalningen sker normalt i samband med regel- bundna l\u00f6neutbetalningar. Nordea bidrar ocks\u00e5 till offentliga pensionssystem. Pensionskostnader f\u00f6r premiebest\u00e4mda planer h\u00e4nf\u00f6rliga till fullg\u00f6randet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisade enligt IFRS 17 bruttoredovisas i denna not, men \u00f6verf\u00f6rs d\u00e4refter fr\u00e5n \u201dPer- sonalkostnader\u201d och redovisas i enlighet med redovisnings- principerna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d och not K2.4 \"Net- toresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\". Pensionskostnader f\u00f6r premiebest\u00e4mda planer som upp- fyller kraven f\u00f6r kapitalisering enligt redovisningsprinciperna i not K5.1 \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d bruttoredovisas i denna not, men kapitaliseras d\u00e4refter och redovisas under \u201dImmate- riella tillg\u00e5ngar\u201d i balansr\u00e4kningen. F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer IAS 19 s\u00e4kerst\u00e4ller att pensionsf\u00f6rpliktelserna, minskat med v\u00e4rdet av de f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar som t\u00e4cker dessa f\u00f6rplik- telser, redovisas i koncernens balansr\u00e4kning. De st\u00f6rre f\u00f6r- m\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplanerna \u00e4r fonderade och t\u00e4cks av tillg\u00e5ngar i pensionskassor/pensionsstiftelser. Om verkligt v\u00e4rde p\u00e5 f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar h\u00e4nf\u00f6rliga till en specifik pen- sionsplan \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n nuv\u00e4rdet, brutto, av den f\u00f6rm\u00e5nsbe- st\u00e4mda f\u00f6rpliktelsen fastst\u00e4lld enligt \u201dprojected unit credit method\u201d, redovisas nettobeloppet som en skuld (\u201dPensions- f\u00f6rpliktelser\u201d). I det omv\u00e4nda fallet redovisas nettobeloppet som en tillg\u00e5ng (\u201dPensionstillg\u00e5ngar\u201d). Icke-fonderade pen- sionsplaner redovisas som \u201dPensionsf\u00f6rpliktelser\u201d. \u00c4ven pla- ner som uppfyller redovisningskraven f\u00f6r premiebest\u00e4mda pensionsplaner redovisas som f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer om betalnings\u00e5tagandena inte har \u00f6verf\u00f6rts. Nordeas nettof\u00f6rpliktelse f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensions- planer ber\u00e4knas separat f\u00f6r varje plan genom en uppskatt- ning av det ers\u00e4ttningsbelopp som de anst\u00e4llda har intj\u00e4nat under innevarande period och tidigare perioder i utbyte mot sina tj\u00e4nster. Ers\u00e4ttningsbeloppet diskonteras f\u00f6r att fastst\u00e4lla dess nuv\u00e4rde. Aktuariella ber\u00e4kningar, bland annat \u201dprojected unit credit method\u201d, anv\u00e4nds f\u00f6r att fastst\u00e4lla nuv\u00e4rdet av f\u00f6r- m\u00e5nsbest\u00e4mda f\u00f6rpliktelser och kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till dessa. Ber\u00e4kningarna baseras p\u00e5 ett antal aktuariella och finansiella antaganden. Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring innevarande och tidigare \u00e5r redovisas i resultatr\u00e4kningen f\u00f6r innevarande \u00e5r. Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring innevaran- de \u00e5r definieras som en \u00f6kning av nuv\u00e4rdet f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbe- st\u00e4mda f\u00f6rpliktelser till f\u00f6ljd av anst\u00e4lldas tj\u00e4nstg\u00f6ring under innevarande period. Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring tidigare \u00e5r definieras som f\u00f6r\u00e4ndringen i nuv\u00e4rdet f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbe- st\u00e4mda f\u00f6rpliktelser f\u00f6r anst\u00e4lldas tj\u00e4nstg\u00f6ring under tidigare perioder som utl\u00f6ses av plan\u00e4ndringar eller -reduceringar. F\u00f6rpliktelsens nuv\u00e4rde och eventuella f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ng- ars verkliga v\u00e4rde kan p\u00e5verkas av \u00e4ndrade aktuariella anta- ganden (diskonteringsr\u00e4ntor (r\u00e4ntor och kreditspreadar), inflation, l\u00f6ne\u00f6kningar, personaloms\u00e4ttning och livsl\u00e4ngd) och erfarenhetsm\u00e4ssiga avvikelser, inklusive verkligt utfall j\u00e4mf\u00f6rt med antaganden. Dessa omv\u00e4rderingseffekter redovi- sas direkt mot eget kapital via \u00f6vrigt totalresultat. Diskonteringsr\u00e4ntan baseras p\u00e5 f\u00f6retagsobligationer med h\u00f6ga kreditbetyg, d\u00e4r en tillr\u00e4ckligt djup marknad existerar f\u00f6r s\u00e5dana obligationer. S\u00e4kerst\u00e4llda obligationer anses i detta sammanhang vara f\u00f6retagsobligationer. I Sverige, Norge och Danmark baseras diskonteringsr\u00e4ntan p\u00e5 s\u00e4ker- st\u00e4llda obligationer, medan den i Finland och Storbritannien baseras p\u00e5 f\u00f6retagsobligationer. I Sverige, Norge, Finland och Danmark h\u00e4rleds obligationernas kreditspread \u00f6ver swapp- kurvan fr\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer eller f\u00f6retagsobligatio- ner med l\u00e4ngre l\u00f6ptid och extrapoleras till samma duration som pensionsf\u00f6rpliktelserna med hj\u00e4lp av relevanta swapp- kurvor. I Storbritannien extrapoleras f\u00f6retagsobligationernas kreditspread mot statsobligationer till samma duration som pensionsf\u00f6rpliktelserna med hj\u00e4lp av statsobligationskurvan. N\u00e4r ber\u00e4kningen resulterar i en nettotillg\u00e5ng begr\u00e4nsas det redovisade v\u00e4rdet p\u00e5 tillg\u00e5ngen till nuv\u00e4rdet av framtida \u00e5terbetalningar fr\u00e5n eller minskade inbetalningar till planen. S\u00e4rskild l\u00f6neskatt och socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter ber\u00e4knas och redovisas baserat p\u00e5 redovisat netto\u00f6verskott eller net- tounderskott per plan och ing\u00e5r i balansr\u00e4kningen som \u201dPen- sionsf\u00f6rpliktelser\u201d eller \u201dPensionstillg\u00e5ngar\u201d. Pensionskostnader f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer h\u00e4nf\u00f6rliga till fullg\u00f6randet av f\u00f6rs\u00e4kringsavtal redovisade enligt IFRS 17 bruttoredovisas i denna not, men \u00f6verf\u00f6rs d\u00e4refter fr\u00e5n \u201dPer- sonalkostnader\u201d och redovisas i enlighet med redovisnings- principerna i not K4 \u201dF\u00f6rs\u00e4kringsskulder\u201d och not K2.4 \"Net- toresultat av f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet\".. Pensionskostnader f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer som upp- fyller kraven f\u00f6r kapitalisering enligt redovisningsprinciperna i not K5.1 \u201dImmateriella tillg\u00e5ngar\u201d bruttoredovisas i denna not, men kapitaliseras d\u00e4refter och redovisas under \u201dImmate- riella tillg\u00e5ngar\u201d i balansr\u00e4kningen. Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar F\u00f6rpliktelser f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner framr\u00e4knas f\u00f6r de st\u00f6rre pensionsplanerna av externa aktuarier med hj\u00e4lp av demografiska antaganden baserade p\u00e5 aktuella befolknings- data. Ber\u00e4kningarna baseras p\u00e5 ett antal aktuariella och finansiella parametrar. Uppskattningen av diskonteringsr\u00e4ntan \u00e4r f\u00f6renad med os\u00e4kerhet om huruvida marknaden f\u00f6r f\u00f6retagsobligationer \u00e4r tillr\u00e4ckligt djup och h\u00e5ller h\u00f6g kvalitet. Os\u00e4kerhet finns \u00e4ven kring extrapoleringen av r\u00e4ntekurvor f\u00f6r relevanta l\u00f6pti- der. Andra parametrar, s\u00e5som antaganden om l\u00f6ne\u00f6kningar och inflation, baseras p\u00e5 den f\u00f6rv\u00e4ntade l\u00e5ngsiktiga utveck- lingen f\u00f6r dessa parametrar och \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6renade med os\u00e4- kerhet i uppskattningarna. De viktigaste parametrarna som anv\u00e4ndes vid \u00e5rsskiftet redovisas tillsammans med en beskrivning av k\u00e4nsligheten f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i antagandena. F\u00f6rpliktelser f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner uppgick vid \u00e5rets slut till 2 849 mn euro (2 910 mn euro). Pensionskostnader F\u00f6retagen inom Nordea har olika pensionsplaner. De utg\u00f6rs av b\u00e5de f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda och premiebest\u00e4mda planer, i enlighet med nationell praxis och de villkor som g\u00e4ller i de l\u00e4nder d\u00e4r Nordea verkar.
Mn euro
2023
2022
Premiebest\u00e4mda pensionsplaner
-247
-236
F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner
-20
-36
Premiebest\u00e4mda pensionsplaner f\u00f6r vilka
betalningsf\u00f6rpliktelser inte har \u00f6verf\u00f6rts
-5
-5
Summa
-272
-277
1 1 1) Exklusive s\u00e4rskild l\u00f6neskatt i Sverige och socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter i Norge totalt -9 mn euro (-10 mn euro). Premiebest\u00e4mda pensionsplaner Alla nyanst\u00e4llda har erbjudits premiebest\u00e4mda pensionspla- ner sedan 2013, n\u00e4r den f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplanen i Sverige st\u00e4ngdes f\u00f6r nya deltagare. Premiebest\u00e4mda pen- sionsplaner f\u00f6ljer kollektivavtalen och best\u00e4mmelserna i res- pektive land. I Norge omfattas Nordea av en kollektivavtalad pensions- plan som g\u00e4ller f\u00f6r flera arbetsgivare i den privata sektorn (AFP). Planen ger ber\u00f6rda medarbetare ett livsl\u00e5ngt till\u00e4gg till den normala pensionen. Eftersom uppgifter saknas om Nordeas andel av skulderna/tillg\u00e5ngarna och pensionskost- naderna i planen, redovisas AFP som en premiebest\u00e4md pen- sionsplan i enlighet med IAS 19. AFP finansieras genom en \u00e5rspremie som f\u00f6r 2023 motsva- rade 2,6 procent av medarbetarnas l\u00f6n mellan 1 och 7,1 g\u00e5ng- er det norska basbeloppet f\u00f6r sociala avgifter. Premien f\u00f6r 2023 uppgick till 3 mn euro (3 mn euro). F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner Planerna sk\u00f6ts i enlighet med nationella lagkrav, kollektivav- tal och nationell praxis. De grundas alla p\u00e5 slutl\u00f6n och tj\u00e4ns- te\u00e5r och ger pensionsf\u00f6rm\u00e5ner ut\u00f6ver lagstadgade system. Samtliga f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner \u00e4r st\u00e4ngda f\u00f6r nya deltagare. Dessa erbjuds ist\u00e4llet premiebest\u00e4mda pensionsplaner. I Sverige \u00e4r det 2 699 (2 842) medarbetare vars huvudsak- liga pension intj\u00e4nas i form av f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsr\u00e4t- ter. I Finland \u00e4r det 1 178 (1 273) medarbetare som tj\u00e4nar in f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsr\u00e4tter som komplement till den lagstadgade pensionsplanen (TyEL). I Norge \u00e4r det 244 (271) medarbetare vars huvudsakliga pension intj\u00e4nas i form av f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsr\u00e4tter. Vidare omfattas 1 241 (1 308) medarbetare av premiebest\u00e4m- da pensionsplaner d\u00e4r betalningsf\u00f6rpliktelserna inte har \u00f6verf\u00f6rts. Dessa redovisas d\u00e4rf\u00f6r som f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner.
F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionstillg\u00e5ngar och -skulder
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Fonderade f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner
med nettotillg\u00e5ngar
225
165
Fonderade f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner
med nettoskulder
-23
-36
Ofonderade f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner
-230
-233
Premiebest\u00e4mda pensionsplaner f\u00f6r vilka
betalningsf\u00f6rpliktelser inte har \u00f6verf\u00f6rts
-34
-29
Nettoskuld(-)/-tillg\u00e5ng(+)
-62
-133
Skulderna t\u00e4cks normalt av tillg\u00e5ngar i s\u00e4rskilda pensionskassor/-stiftelser eller av kreditf\u00f6rs\u00e4kringsavtal (endast Sverige). Pensionskassor och pensionsstiftelser inne- har b\u00e5de tillg\u00e5ngarna och pensionsf\u00f6rpliktelserna, f\u00f6rutom i Sverige d\u00e4r pensionsstiftelsen fungerar som s\u00e4kerhet f\u00f6r Nordeas pensionsf\u00f6rpliktelser. L\u00e4gsta fonderingskrav varierar f\u00f6r de olika pensionskas- sorna/pensionsstiftelserna beroende p\u00e5 nationella lagkrav. I allm\u00e4nhet \u00e4r fonderingskravet att pensionsf\u00f6rpliktelserna, ber\u00e4knade enligt nationella krav, ska vara helt t\u00e4ckta av ett f\u00f6rdefinierat \u00f6verskott. Andra pensionsplaner omfattas inte av fonderingskrav och \u00e4r vanligtvis ofonderade. Respektive Nordeaf\u00f6retag som erbjuder f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionspla- ner fungerar som uppdragsgivande f\u00f6retag, i enlighet med EU:s IORP II-direktiv. F\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda planer p\u00e5verkar Nordea genom f\u00f6r\u00e4nd- ringar i nuv\u00e4rdet av nettof\u00f6rpliktelserna och/eller f\u00f6r\u00e4ndring- ar i marknadsv\u00e4rdet p\u00e5 f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarna. Pensionsber\u00e4kningar och antaganden enligt IAS 19 Ber\u00e4kningar f\u00f6r st\u00f6rre planer utf\u00f6rs av externa aktuarier och baseras p\u00e5 aktuariella antaganden, som speglar f\u00f6rv\u00e4ntning- arna p\u00e5 l\u00e5ng sikt. Antagandena som anges f\u00f6r 2023 p\u00e5verkar skuldber\u00e4k- ningen vid slutet av 2023, medan antagandena som anges f\u00f6r 2022 anv\u00e4nds f\u00f6r ber\u00e4kningen av pensionskostnaden 2023.
Antaganden
SE
NO
FI
DK
GB
2023
Diskonterings-
r\u00e4nta
3,04 %
3,81 %
2,92 %
2,65 %
4,71 %
L\u00f6ne\u00f6kning
2,60 %
3,50 %
2,80 %
2,25 %
\u2013
Inflation
1,60 %
2,25 %
2,30 %
\u2013
3,50 %
D\u00f6dlighet
DUS21
K2013BE
TyEL 2016
FSA 23
CMI 2023
2022
Diskonterings-
r\u00e4nta
3,28 %
3,40 %
2,95 %
3,20 %
4,68 %
L\u00f6ne\u00f6kning
3,00 %
3,50 %
3,10 %
2,25 %
\u2013
Inflation
2,00 %
2,00 %
2,60 %
\u2013
3,50 %
D\u00f6dlighet
DUS21
K2013BE
TyEL 2016
FSA 22
CMI 2022
2 1 2 1 1) Alla pensioner i Danmark \u00e4r l\u00f6neindexerade. Inflationen har d\u00e4rav ingen inverkan p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelsen. 2) Ingen verksam personal i Storbritannien, allts\u00e5 inga l\u00f6ne\u00f6kningar.
K\u00e4nsligheter \u2013 inverkan p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelse
%
SE
NO
FI
DK
GB
Diskonteringsr\u00e4nta
- \u00f6kning 50 pkt
-8,8 %
-6,8 %
-5,1 %
-3,9 %
-6,6 %
Diskonteringsr\u00e4nta
- minskning 50 pkt
9,9 %
7,5 %
5,6 %
4,2 %
7,4 %
L\u00f6ne\u00f6kning
- \u00f6kning 50 pkt
1,7 %
0,1 %
0,2 %
4,3 %
\u2013
L\u00f6ne\u00f6kning
- minskning 50 pkt
-1,4 %
-0,1 %
-0,2 %
-4,1 %
\u2013
Inflation
- \u00f6kning 50 pkt
9,6 %
7,6 %
4,1 %
\u2013
1,2 %
Inflation
- minskning 50 pkt
-8,6 %
-6,9 %
-3,9 %
\u2013
-1,2 %
D\u00f6dlighet
- \u00f6kning 1 \u00e5r
4,4 %
3,6 %
4,4 %
6,1 %
3,3 %
D\u00f6dlighet
- minskning 1 \u00e5r
-4,4 %
-4,7 %
-4,3 %
-5,9 %
-3,3 %
K\u00e4nslighetsanalysen utf\u00f6rs genom att ett aktuariellt antagande \u00e4ndras medan de andra antagandena h\u00e5lls of\u00f6r\u00e4ndrade. Detta \u00e4r en f\u00f6renklad princip eftersom de aktuariella antagandena vanligtvis \u00e4r korrelerade. Dock m\u00f6jligg\u00f6r den att man kan iso- lera en effekt fr\u00e5n en annan. Metoden som anv\u00e4nts f\u00f6r att ber\u00e4kna effekten p\u00e5 pensionsf\u00f6rpliktelsen \u00e4r densamma som den som anv\u00e4nts f\u00f6r ber\u00e4kning av den redovisade pensionsf\u00f6r- pliktelsen. K\u00e4nslighetsanalysen inkluderar effekten av skulder f\u00f6r framtida l\u00f6neskatt i Sverige och socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter i Norge.
Pensionsskulder/-tillg\u00e5ngar, netto
Mn euro
SE 2023
NO 2023
FI 2023
DK 2023
GB 2023
Summa 2023
Summa 2022
Pensionsf\u00f6rpliktelser
1 447
689
584
71
58
2 849
2 910
F\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar
1 411
586
629
88
73
2 787
2 777
Nettoskuld(-)/-tillg\u00e5ng (+)
-36
-103
45
17
15
-62
-133
- varav planer med nettotillg\u00e5ngar
73
70
47
20
15
225
165
- varav planer med nettoskulder
109
173
2
3
\u2013
287
298
F\u00f6r\u00e4ndringar i f\u00f6rpliktelserna
2023, mn euro SE NO FI DK GB Summa
Ing\u00e5ende balans 1 454 719 609 69 59 2 910
Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring under innevarande \u00e5r 16 5 1 \u2013 \u2013 22
R\u00e4ntekostnader 45 21 17 3 3 89
Utbetalda pensioner -70 -33 -39 -6 -3 -151
Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring tidigare \u00e5r samt regleringar 0 \u2013 0 \u2013 \u2013 0
Omv\u00e4rdering fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringar i demografiska antaganden \u2013 \u2013 \u2013 -1 -2 -3
Omv\u00e4rdering fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringar i finansiella antaganden -39 23 -16 4 0 -28
Omv\u00e4rdering fr\u00e5n erfarenhetsbaserade justeringar 78 -4 12 2 0 88
Omr\u00e4kningsdifferenser -1 -44 \u2013 0 1 -44
F\u00f6r\u00e4ndring av avs\u00e4ttning f\u00f6r s\u00e4rskild l\u00f6neskatt och
socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter
1
-36 2 \u2013 \u2013 \u2013 -34
Utg\u00e5ende balans 1 447 689 584 71 58 2 849
- varav h\u00e4nf\u00f6rlig till aktiva deltagare 19 % 8 % 9 % \u2013 \u2013 14 %
2022, mn euro SE NO FI DK GB Summa
Ing\u00e5ende balans 2 033 830 744 88 106 3 801
Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring under innevarande \u00e5r 29 6 2 \u2013 \u2013 37
R\u00e4ntekostnader 28 15 5 1 2 51
Utbetalda pensioner -69 -32 -38 -5 -5 -149
Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring tidigare \u00e5r samt regleringar 1 \u2013 0 \u2013 \u2013 1
Omv\u00e4rdering fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringar i demografiska antaganden 8 \u2013 \u2013 -1 0 7
Omv\u00e4rdering fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringar i finansiella antaganden -558 -81 -129 -15 -41 -824
Omv\u00e4rdering fr\u00e5n erfarenhetsbaserade justeringar 123 19 25 1 1 169
Omr\u00e4kningsdifferenser -132 -36 \u2013 0 -4 -172
F\u00f6r\u00e4ndring av avs\u00e4ttning f\u00f6r s\u00e4rskild l\u00f6neskatt och
socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter
1
-9 -2 \u2013 \u2013 \u2013 -11
Utg\u00e5ende balans 1 454 719 609 69 59 2 910
- varav h\u00e4nf\u00f6rlig till aktiva deltagare 20 % 11 % 10 % \u2013 \u2013 15 %
1) Avser f\u00f6r\u00e4ndring i avs\u00e4ttning f\u00f6r s\u00e4rskild l\u00f6neskatt i Sverige och socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter i Norge.
F\u00f6rpliktelsernas genomsnittliga l\u00f6ptid \u00e4r 15 (15) \u00e5r i Sverige,
13 (13) \u00e5r i Norge, 11 (11) \u00e5r i Finland, 8 (9) \u00e5r i Danmark och
15 (15) \u00e5r i Storbritannien, baserat p\u00e5 diskonterade
kassafl\u00f6den.
F\u00f6r\u00e4ndringar i f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngarnas verkliga v\u00e4rde
2023, mn euro SE NO FI DK GB Summa
Ing\u00e5ende balans 1 335 625 650 90 77 2 777
R\u00e4nteint\u00e4kter (ber\u00e4knade med diskonteringsr\u00e4ntan) 42 19 18 3 4 86
Utbetalda pensioner \u2013 -24 -39 -6 -2 -71
Tillskott/gottg\u00f6relse av/till arbetsgivare 0 4 1 \u2013 \u2013 5
Omv\u00e4rdering (faktisk avkastning minus r\u00e4nteint\u00e4kter) 32 0 -1 1 -6 26
Omr\u00e4kningsdifferenser 2 -38 \u2013 0 0 -36
Utg\u00e5ende balans 1 411 586 629 88 73 2 787
2022, mn euro SE NO FI DK GB Summa
Ing\u00e5ende balans 1 858 723 823 112 137 3 653
R\u00e4nteint\u00e4kter (ber\u00e4knade med diskonteringsr\u00e4ntan) 26 14 5 1 2 48
Utbetalda pensioner \u2013 -24 -39 -5 -5 -73
Tillskott/gottg\u00f6relse av/till arbetsgivare 1 2 -6 1 \u2013 -2
Omv\u00e4rdering (faktisk avkastning minus r\u00e4nteint\u00e4kter) -429 -57 -133 -19 -51 -689
Omr\u00e4kningsdifferenser -121 -33 \u2013 0 -6 -160
Utg\u00e5ende balans 1 335 625 650 90 77 2 777
Tillg\u00e5ngsf\u00f6rdelning
Tillg\u00e5ngarna investeras i diversifierade portf\u00f6ljer enligt
nedan, med innehav i obligationer som begr\u00e4nsar r\u00e4nterisken
i f\u00f6rpliktelserna och en rimlig andel realtillg\u00e5ngar (inflations-
skyddade) f\u00f6r att minska den l\u00e5ngsiktiga inflationsrisken i
skulderna.
Avkastningen under 2023 var positiv i alla de nordiska l\u00e4n-
derna. Resultatet drevs av stark avkastning p\u00e5 aktier och sta-
bil avkastning p\u00e5 r\u00e4ntepapper. I Storbritannien resulterade
landets h\u00f6gre r\u00e4ntor i negativ avkastning totalt sett. Den
sammanlagda avkastningen var 4,0 procent (-17,5 procent).
Vid \u00e5rets slut utgjorde aktieinnehaven 19 procent (21 pro-
cent) av tillg\u00e5ngarna i Nordeas pensionskassor/-stiftelser.
Koncernen r\u00e4knar med att betala 5 mn euro till sina fonde-
rade f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner under 2024.
Tillg\u00e5ngsf\u00f6rdelning i fonderade planer
%
SE 2023
NO 2023
FI 2023
DK 2023
GB 2023
Summa 2023
Summa 2022
Obligationer
83 %
74 %
63 %
84 %
94 %
77 %
75 %
- statsobligationer
35 %
38 %
29 %
24 %
94 %
35 %
36 %
- s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer
31 %
29 %
9 %
60 %
\u2013
26 %
25 %
- f\u00f6retagsobligationer
17 %
7 %
25 %
\u2013
\u2013
16 %
14 %
- utgivna av Nordeabolag
2 %
4 %
\u2013
\u2013
\u2013
2 %
2 %
- med publicerade prisnoteringar p\u00e5 en aktiv
marknad
83 %
74 %
63 %
84 %
94 %
77 %
75 %
Aktier
25 %
12 %
15 %
10 %
6 %
19 %
21 %
- inhemska
5 %
4 %
4 %
10 %
2 %
5 %
5 %
- europeiska
3 %
4 %
4 %
\u2013
\u2013
3 %
4 %
- amerikanska
4 %
4 %
4 %
\u2013
3 %
4 %
5 %
- tillv\u00e4xtmarknader
5 %
\u2013
3 %
\u2013
1 %
3 %
3 %
- riskkapital
8 %
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
4 %
4 %
- Nordeaaktier
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
0 %
0 %
- med publicerade prisnoteringar p\u00e5 en aktiv
marknad
17 %
12 %
15 %
10 %
6 %
15 %
17 %
Fastigheter
\u2013
15 %
20 %
\u2013
\u2013
8 %
8 %
- nyttjade av Nordea
\u2013
\u2013
10 %
\u2013
\u2013
2 %
1 %
R\u00e4nteswappar
-9 %
-1 %
\u2013
\u2013
\u2013
-5 %
-6 %
F\u00f6rs\u00e4kringskontrakt
\u2013
\u2013
1 %
6 %
\u2013
0 %
1 %
Likvida medel
1 %
0 %
1 %
0 %
0 %
1 %
1 %
1
1) Fastigheternas geografiska l\u00e4ge \u00e4r kopplat till pensionsplanerna i respektive land.
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner
\u00c5rets pensionskostnad, netto, h\u00e4nf\u00f6rlig till f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda
pensionsplaner, uppgick i koncernens resultatr\u00e4kning (inklu-
derad i personalkostnader) till 34 mn euro (51 mn euro). Tota-
la pensionskostnader utg\u00f6rs av kostnader f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbe-
st\u00e4mda pensioner liksom kostnader f\u00f6r premiebest\u00e4mda pen-
sioner (se specifikation i tabellen \u201dPersonalkostnader\u201d p\u00e5
sidan 184).
Redovisat i resultatr\u00e4kningen
2023,
mn euro
SE
NO
FI
DK
GB
Summa
Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring under innevarande \u00e5r
16
5
1
\u2013
\u2013
22
R\u00e4ntenetto
3
2
-1
0
-1
3
Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring tidigare \u00e5r samt regleringar
0
\u2013
0
\u2013
0
0
S\u00e4rskild l\u00f6neskatt och socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter
8
1
\u2013
\u2013
\u2013
9
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner
(kostnader+, int\u00e4kter-)
27
8
0
0
-1
34
1
2
2022,
mn euro
SE
NO
FI
DK
GB
Summa
Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring under innevarande \u00e5r
29
6
2
\u2013
\u2013
37
R\u00e4ntenetto
2
1
0
0
0
3
Kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring tidigare \u00e5r samt regleringar
1
\u2013
0
\u2013
\u2013
1
S\u00e4rskild l\u00f6neskatt och socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter
9
1
\u2013
\u2013
\u2013
10
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner
(kostnader+, int\u00e4kter-)
41
8
2
0
0
51
1
2
1) I \u201dKostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring under innevarande \u00e5r\u201d och \u201dR\u00e4ntenetto\u201d ing\u00e5r 4 mn euro (4 mn euro) respektive 1 mn euro (1 mn euro) fr\u00e5n premiebest\u00e4mda pensionsplaner f\u00f6r
vilka betalningsf\u00f6rpliktelser inte har \u00f6verf\u00f6rts.
2) Kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till s\u00e4rskild l\u00f6neskatt i Sverige och socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter i Norge.
\u00c5rets kostnad f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner, exklu-
sive kostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring tidigare \u00e5r med tillh\u00f6-
rande s\u00e4rskild l\u00f6neskatt och socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgift,
minskade j\u00e4mf\u00f6rt med 2022.
Redovisat i \u00f6vrigt totalresultat
2023,
mn euro
SE
NO
FI
DK
GB
Summa
Omv\u00e4rdering fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringar i demografiska antaganden
-
-
-
-1
-2
-3
Omv\u00e4rdering fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringar i finansiella antaganden
-39
23
-16
4
0
-28
Omv\u00e4rdering fr\u00e5n erfarenhetsbaserade justeringar
78
-4
12
2
0
88
Omv\u00e4rdering av f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar (faktisk avkastning minus
r\u00e4nteint\u00e4kter)
-32
0
1
-1
6
-26
S\u00e4rskild l\u00f6neskatt/socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter
2
3
\u2013
\u2013
\u2013
5
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner
(kostnader+, int\u00e4kter-)
9
22
-3
4
4
36
1
2022,
mn euro
SE
NO
FI
DK
GB
Summa
Omv\u00e4rdering fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringar i demografiska antaganden
8
\u2013
\u2013
-1
0
7
Omv\u00e4rdering fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringar i finansiella antaganden
-558
-81
-129
-15
-41
-824
Omv\u00e4rdering fr\u00e5n erfarenhetsbaserade justeringar
123
19
25
1
1
169
Omv\u00e4rdering av f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar (faktisk avkastning minus
r\u00e4nteint\u00e4kter)
429
57
133
19
51
689
S\u00e4rskild l\u00f6neskatt/socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter
0
-1
\u2013
\u2013
\u2013
-1
Kostnader f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner
(kostnader+, int\u00e4kter-)
2
-6
29
4
11
40
1
1) Kostnader h\u00e4nf\u00f6rliga till s\u00e4rskild l\u00f6neskatt i Sverige och socialf\u00f6rs\u00e4kringsavgifter i Norge.
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfDefinedBenefitPlansExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-800": { "value": "K8.3 Aktierelaterade ers\u00e4ttningsprogram Redovisningsprinciper Program som regleras med eget kapital-instrument Aktierelaterad ers\u00e4ttning som regleras med eget kapital- instrument inneb\u00e4r att Nordea anv\u00e4nder sina egna eget kapital- instrument som betalning f\u00f6r erh\u00e5llna varor eller tj\u00e4ns- ter. S\u00e5dana transaktioner redovisas som en personalkostnad och en motsvarande \u00f6kning av eget kapital. Kostnaden v\u00e4rde- ras till det verkligt v\u00e4rdet av erh\u00e5llna varor eller tj\u00e4nster, f\u00f6rut- satt att det verkliga v\u00e4rdet kan uppskattas p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt. Om s\u00e5 inte \u00e4r fallet v\u00e4rderas kostnaden baserat p\u00e5 det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 de eget kapital-instrument som tilldelats, vilket \u00e4r den metod som anv\u00e4nds av Nordea. N\u00e4r Nordea emitterar s\u00e5dana instrument kostnadsf\u00f6rs det verkliga v\u00e4rdet f\u00f6r dessa r\u00e4ttigheter p\u00e5 tilldelningsdagen linj\u00e4rt \u00f6ver intj\u00e4nandeperioden. Det verkliga v\u00e4rdet per r\u00e4ttighet ber\u00e4knas p\u00e5 tilldelningsdagen och omv\u00e4rderas inte d\u00e4refter. Intj\u00e4nandeperioden \u00e4r den period som de anst\u00e4llda m\u00e5ste f\u00f6r- bli i tj\u00e4nst hos Nordea f\u00f6r att kunna utnyttja sina r\u00e4ttigheter. F\u00f6r r\u00e4ttigheter d\u00e4r resultatvillkoren inte \u00e4r marknadsbase- rade kostnadsf\u00f6rs ett belopp motsvarande det verkliga v\u00e4rdet per r\u00e4ttighet p\u00e5 tilldelningsdagen, multiplicerat med den b\u00e4sta uppskattningen av antalet r\u00e4ttigheter som slutligen kommer att intj\u00e4nas, vilket omv\u00e4rderas per varje balansdag. F\u00f6r r\u00e4ttig- heter d\u00e4r resultatvillkoren \u00e4r marknadsbaserade ber\u00e4knas det samlade verkliga v\u00e4rdet som det verkliga v\u00e4rdet per r\u00e4ttighet, multiplicerat med det maximala antalet r\u00e4ttigheter p\u00e5 tilldel- ningsdagen. H\u00e4nsyn tas till marknadsbaserade villkor n\u00e4r det verkliga v\u00e4rdet f\u00f6r aktierna som tilldelas ska ber\u00e4knas. Om alla andra intj\u00e4ningsvillkor (t.ex. servicevillkor) \u00e4r uppfyllda, redovi- sar Nordea en kostnad f\u00f6r tilldelade aktier med marknadsvill- kor under intj\u00e4nandeperioden oavsett om dessa marknadsvill- kor \u00e4r uppfyllda. Sociala avgifter periodiseras ocks\u00e5 \u00f6ver intj\u00e4nandeperio- den. Avs\u00e4ttningen f\u00f6r sociala avgifter omv\u00e4rderas vid varje balansdag f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att den baseras p\u00e5 r\u00e4ttigheter- nas verkliga v\u00e4rde p\u00e5 balansdagen. Program med kontantreglering Aktierelaterad ers\u00e4ttning med kontantreglering inneb\u00e4r att Nordea f\u00f6rv\u00e4rvar varor eller tj\u00e4nster genom att \u00e5dra sig en f\u00f6rpliktelse att \u00f6verf\u00f6ra kontanter eller andra tillg\u00e5ngar till leverant\u00f6ren av dessa varor eller tj\u00e4nster till ett belopp som baseras p\u00e5 kursen p\u00e5 Nordeas eget kapital-instrument. F\u00f6r aktie relaterad ers\u00e4ttning med kontant reglering v\u00e4rderas de f\u00f6rv\u00e4rvade varorna eller tj\u00e4nsterna och den uppkomna f\u00f6rplik- telsen till det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 skulden. Skulden omv\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde vid rapportperiodens slut, och eventuella f\u00f6r- \u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde redovisas under posten \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d i resultatr\u00e4kningen. Nordeas aktierelaterade ers\u00e4ttningsprogram Nordea har flera program f\u00f6r r\u00f6rlig ers\u00e4ttning till utvalda Nordeamedarbetare (deltagare). Villkoren i programmen skiljer sig \u00e5t beroende p\u00e5 m\u00e5lgrupp. Upplysningar om de aktierelaterade programmen finns nedan. Samtliga ers\u00e4tt- ningsprogram beskrivs ocks\u00e5 i avsnittet \u201dErs\u00e4ttningar\u201d p\u00e5 sidan 78 i f\u00f6rvaltningsber\u00e4ttelsen. Fram till och med slutet av prestationsperioden/r\u00e4ken- skaps\u00e5ret 2018 utgjordes Nordeas aktierelaterade program f\u00f6r r\u00f6rlig ers\u00e4ttning delvis av uppskjuten ers\u00e4ttning med indexering till Nordeaaktiens totalavkastning (TSR) och delvis ers\u00e4ttning i form av kontanter. Utfallet fr\u00e5n programmen reg- lerades i allm\u00e4nhet i kontanter och den del som indexerades till Nordeas totalavkastning redovisades som ett aktierelate- rat ers\u00e4ttningsprogram med kontantreglering. Indexeringen till Nordeaaktiens totalavkastning resulterade i en f\u00f6rlust p\u00e5 1 mn euro 2023 f\u00f6r de \u00e5terst\u00e5ende uppskjutna betalningarna h\u00e4nf\u00f6rliga till dessa program. Fr\u00e5n och med 2019 regleras aktierelaterade program f\u00f6r r\u00f6rlig ers\u00e4ttning delvis med kontanter utan koppling till Nordeas aktiekurs, och delvis med Nordeaaktier, vilket inne- b\u00e4r att den del som betalas i Nordeaaktier \u00e4r ett aktierelate- rat program som regleras med eget kapital-instrument. Indexering till totalavkastningen kan anv\u00e4ndas i aktierelate- rade program f\u00f6r r\u00f6rlig ers\u00e4ttning, med h\u00e4nsyn tagen till ope- rativa, administrativa och skattem\u00e4ssiga fr\u00e5gor samt eventu- ella regler som g\u00e4ller f\u00f6r vissa juridiska personer. Tabellen nedan visar samtliga program med aktierelate- rade kostnader som redovisats under 2023 samt j\u00e4mf\u00f6relse- siffrorna f\u00f6r 2022. Siffrorna f\u00f6r 2023 grundas p\u00e5 det f\u00f6rv\u00e4n- tade utfallet och samtliga siffror \u00e4r exklusive sociala avgifter. Kostnaden f\u00f6r 2023 grundas p\u00e5 ett antagande om antal aktier som kommer att tilldelas och omfattas av uppskjutanderegler med \u00f6verl\u00e5telse under efterf\u00f6ljande \u00e5r.
Aktierelaterade ers\u00e4ttningsprogram
Eget kapital- eller \u00d6verl\u00e5telse- Skuld Skuld Utest\u00e5ende
Program\u00e5r kontantreglerade
period
Kostnad 2023
Kostnad 2022
 31 dec 2023 31 dec 2022 r\u00e4ttigheter
2023
- LTIP 2023\u20132025
Eget kapital-reglerat
2026\u20132031
2
\u2013
\u2013
\u2013
Ja
- NIP och bonus
Eget kapital-reglerat
2024\u20132029
13
\u2013
\u2013
\u2013
Ja
- Utk\u00f6p, etc.
Eget kapital-reglerat
2023\u20132027
0
\u2013
\u2013
\u2013
Ja
2022
- LTIP 2022\u20132024
Eget kapital-reglerat
2025\u20132030
2
1
\u2013
\u2013
Ja
- NIP och bonus
Eget kapital-reglerat
2023\u20132028
5
12
\u2013
\u2013
Ja
- Utk\u00f6p, etc.
Eget kapital-reglerat
2022\u20132026
0
0
\u2013
\u2013
Ja
2021
- LTIP 2021\u20132023
Eget kapital-reglerat
2024\u20132029
1
1
\u2013
\u2013
Ja
- EIP
Eget kapital-reglerat
2022\u20132027
-1
-5
\u2013
\u2013
Ja
- R\u00f6rlig l\u00f6nedel/bonus
Eget kapital-reglerat
2022\u20132027
0
8
\u2013
\u2013
Ja
- Utk\u00f6p, etc.
Eget kapital-reglerat
2022\u20132023
0
0
\u2013
\u2013
Ja
Tidigare \u00e5r
Kontantreglerat
2022\u20132028
1
-2
6
7
Nej
Eget kapital-reglerat
2022\u20132025
-3
-3
\u2013
\u2013
Ja
Summa
20
12
6
7
1 2 2 3 1) R\u00e4ttigheter tilldelas efter den tre\u00e5riga prestationsperiodens slut (2023\u20132025), under den efterf\u00f6ljande \u00f6verl\u00e5telseperioden (2026\u20132031). 2) R\u00e4ttigheter tilldelas under 2024 utifr\u00e5n resultatet f\u00f6r 2023. 3) R\u00e4ttigheter tilldelas efter den tre\u00e5riga prestationsperiodens slut (2022\u20132024), under den efterf\u00f6ljande \u00f6verl\u00e5telseperioden (2025\u20132030). Nordeas l\u00e5ngsiktiga incitamentsprogram Nordea har l\u00e5ngsiktiga incitamentsprogram (LTIP, long term incentive plan) f\u00f6r koncernchefen, de medlemmar i koncern- ledningen som ing\u00e5r i f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen och omkring 50 andra ledande befattningshavare varje \u00e5r. LTIP har funnits i Nordea sedan 2020. Den 1 februari 2023 beslutade styrelsen om ett nytt program (LTIP 2023\u20132025) f\u00f6r samma m\u00e5lgrupp som 2022, det vill s\u00e4ga koncernchefen och de medlemmar i koncernledningen som ing\u00e5r i f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen samt omkring 50 andra ledande befattningshavare. Vardera LTIP t\u00e4cker en prestationsperiod p\u00e5 tre \u00e5r fr\u00e5n tid- punkten f\u00f6r inf\u00f6randet, och de regleras helt med eget kapital- instrument. Programmen erbjuder deltagarna villkorade aktier, det vill s\u00e4ga ett l\u00f6fte till deltagaren om tilldelning av aktier om vissa prestationskriterier uppfylls. Det h\u00f6gsta antalet aktier som kan f\u00f6rdelas till deltagarna beslutas n\u00e4r respektive LTIP inf\u00f6rs, och det slutliga antalet aktier som faktiskt tilldelas varje deltagare kommer att fast- st\u00e4llas efter den 3-\u00e5riga prestationsperiodens slut. Inga aktier tilldelas vid tidpunkten f\u00f6r LTIP-programmens inf\u00f6rande och f\u00f6rdelningen av de villkorade aktierna. Efter prestationsperiodens slut och n\u00e4r styrelsen har beslu- tat om aktietilldelningen fr\u00e5n LTIP, omfattas delar av aktietill- delningen av en uppskjutandeperiod med \u00e5rlig \u00f6verl\u00e5telse i lika stora delar under den kommande fem\u00e5rsperioden. Aktier som \u00f6verl\u00e5tits till deltagarna omfattas av en kvarh\u00e5llandepe- riod p\u00e5 12 m\u00e5nader, under vilken deltagarna varken kan s\u00e4lja dem eller genomf\u00f6ra n\u00e5gra andra transaktioner. LTIP kostnadsf\u00f6rs linj\u00e4rt under intj\u00e4nandeperioden, enligt beskrivningen nedan som omfattar respektive LTIP
LTIP
LTIP 2020\u20132022
LTIP 2021\u20132023
LTIP 2022\u20132024
LTIP 2023\u20132025
Styrelsens beslut
11 juni 2020
31 mars 2021
31 mars 2022
1 februari 2023
om program
Resultat-
m\u00e4tningsperiod
1 januari 2020\u201331 december 2022
1 januari 2021\u201331 december 2023
1 januari 2022\u201331 december 2024
1 januari 2023\u201331 december 2025
M\u00e5lgrupp
Koncernchef och medlemmar
Koncernchef och medlemmar Koncernchef och medlemmar Koncernchef och medlemmar
i koncernledningen som ing\u00e5r i koncernledningen som ing\u00e5r i koncernledningen som ing\u00e5r i koncernledningen som ing\u00e5r
i f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen i f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen samt i f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen samt i f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen samt ca
upp till 50 andra ledande upp till 50 andra ledande 50 ledande befattningshavare
befattningshavare befattningshavare
Maximalt antal
650 000
1 397 500
1 535 000
1 769 622
aktier som f\u00f6rv\u00e4n-
tades bli f\u00f6rdelade
vid utgivandet
Tilldelning
Andra kvartalet 2023
Andra kvartalet 2024
Andra kvartalet 2025
Andra kvartalet 2026
Prestations- Med lika vikt: Med lika vikt: Med lika vikt: Absolut totalavkastning (aTSR)
kriterier Absolut totalavkastning (aTSR) Absolut totalavkastning (aTSR) Absolut totalavkastning (aTSR) \u2013 20 procent
Relativ totalavkastning (rTSR) Relativ totalavkastning (rTSR) Relativ totalavkastning (rTSR) Relativ totalavkastning (rTSR)
Ackumulerad vinst per aktie (EPS) Ackumulerad vinst per aktie (EPS) Ackumulerad vinst per aktie (EPS) \u2013 20 procent
Ackumulerad vinst per aktie (EPS)
\u2013 40 procent
ESG-kriterier \u2013 20 procent
Tj\u00e4nstg\u00f6rings- Anst\u00e4lld i Nordeakoncernen under Anst\u00e4llningen f\u00e5r inte ha avslutats Anst\u00e4llningen f\u00e5r inte ha avslutats Anst\u00e4llningen f\u00e5r inte ha avslutats
villkor intj\u00e4nandeperioden p\u00e5 3\u20138 \u00e5r innan tilldelningen bekr\u00e4ftas innan tilldelningen bekr\u00e4ftas innan tilldelningen bekr\u00e4ftas
Prestations- Uppg\u00e5ng f\u00f6r Nordeas aktiekurs Uppg\u00e5ng f\u00f6r Nordeas aktiekurs Uppg\u00e5ng f\u00f6r Nordeas aktiekurs Uppg\u00e5ng f\u00f6r Nordeas aktiekurs
kriterium aTSR i absoluta termer (med i absoluta termer (med i absoluta termer (med i absoluta termer (med
\u00e5terinvesterad utdelning). \u00e5terinvesterad utdelning). \u00e5terinvesterad utdelning). \u00e5terinvesterad utdelning).
H\u00f6gsta tilldelning f\u00f6r aTSR \u00f6ver H\u00f6gsta tilldelning f\u00f6r aTSR \u00f6ver H\u00f6gsta tilldelning f\u00f6r aTSR \u00f6ver H\u00f6gsta tilldelning f\u00f6r aTSR \u00f6ver
12,00 euro. Ingen tilldelning f\u00f6r 13,10 euro. Ingen tilldelning f\u00f6r 14,97 euro. Ingen tilldelning f\u00f6r 15,62 euro. Ingen tilldelning f\u00f6r
aTSR under 6,50 euro. aTSR under 7,60 euro. aTSR under 9,84 euro. aTSR under 10,27 euro.
Prestations- Uppg\u00e5ng f\u00f6r Nordeas aktiekurs Uppg\u00e5ng f\u00f6r Nordeas aktiekurs Uppg\u00e5ng f\u00f6r Nordeas aktiekurs Uppg\u00e5ng f\u00f6r Nordeas aktiekurs
kriterium rTSR (med \u00e5terinvesterad utdelning) i (med \u00e5terinvesterad utdelning) i (med \u00e5terinvesterad utdelning) i (med \u00e5terinvesterad utdelning) i
f\u00f6rh\u00e5llande till en grupp med nio f\u00f6rh\u00e5llande till en grupp med nio f\u00f6rh\u00e5llande till en grupp med fem f\u00f6rh\u00e5llande till en grupp med fem
konkurrenter. H\u00f6gsta tilldelning f\u00f6r konkurrenter. H\u00f6gsta tilldelning f\u00f6r konkurrenter. H\u00f6gsta tilldelning f\u00f6r konkurrenter. H\u00f6gsta tilldelning f\u00f6r
rTSR om Nordea \u00e4r nummer ett rTSR om Nordea \u00e4r nummer ett rTSR om Nordea \u00e4r nummer ett rTSR om Nordea \u00e4r nummer ett
bland konkurrenterna. Ingen bland konkurrenterna. Ingen bland konkurrenterna. Ingen bland konkurrenterna. Ingen
tilldelning f\u00f6r rTSR om Nordea \u00e4r tilldelning f\u00f6r rTSR om Nordea \u00e4r tilldelning f\u00f6r rTSR om Nordea \u00e4r tilldelning f\u00f6r rTSR om Nordea \u00e4r
nummer sex eller s\u00e4mre bland nummer sex eller s\u00e4mre bland nummer fem eller s\u00e4mre bland nummer fem eller s\u00e4mre bland
konkurrenterna. konkurrenterna. konkurrenterna. konkurrenterna.
Prestations- Samlat resultat per aktie f\u00f6r Samlat resultat per aktie f\u00f6r Samlat resultat per aktie f\u00f6r Samlat resultat per aktie f\u00f6r
kriterium EPS perioden 2021\u20132022. H\u00f6gsta perioden 2021\u20132023. H\u00f6gsta perioden 2022\u20132024. H\u00f6gsta perioden 2023\u20132025. H\u00f6gsta
tilldelning f\u00f6r EPS \u00f6ver 1,80 euro. tilldelning f\u00f6r EPS \u00f6ver 2,56 euro. tilldelning f\u00f6r EPS \u00f6ver 3,20 euro. tilldelning f\u00f6r EPS \u00f6ver 3,95 euro.
Ingen tilldelning f\u00f6r EPS under Ingen tilldelning f\u00f6r EPS under Ingen tilldelning f\u00f6r EPS under Ingen tilldelning f\u00f6r EPS under
1,20 euro. 2,00 euro. 2,40 euro. 3,11 euro.
Prestations-
\u2013
\u2013
\u2013
7 KPI:er relaterade till ESG-m\u00e5l,
kriterium ESG j\u00e4mt f\u00f6rdelade
Villkor f\u00f6r Ingen utbetalning om Nordeas Ingen utbetalning om Nordeas Ingen utbetalning om Nordeas Ingen utbetalning om Nordeas
riskjustering, rTSR genomsnittliga avkastning p\u00e5 eget genomsnittliga avkastning p\u00e5 eget genomsnittliga avkastning p\u00e5 eget genomsnittliga avkastning p\u00e5 eget
kapital (enligt rapportering) 2020\u2013 kapital (enligt rapportering) 2021\u2013 kapital (enligt rapportering) 2022\u2013 kapital (enligt rapportering) 2023\u2013
2022 \u00e4r under 3 procent eller om 2023 \u00e4r under 3 procent eller om 2024 \u00e4r under 3 procent eller om 2025 \u00e4r under 3 procent eller om
TSR i absoluta termer 2020\u20132022 TSR i absoluta termer 2021\u20132023 TSR i absoluta termer 2022\u20132024 TSR i absoluta termer 2023\u20132025
inte \u00e5tminstone \u00e4r 0 procent. inte \u00e5tminstone \u00e4r 0 procent. inte \u00e5tminstone \u00e4r 0 procent. inte \u00e5tminstone \u00e4r 0 procent.
\u00d6vre gr\u00e4ns
Tilldelningen kan inte \u00f6verstiga
Tilldelningen kan inte \u00f6verstiga Tilldelningen kan inte \u00f6verstiga Tilldelningen kan inte \u00f6verstiga
200 procent av deltagarens l\u00f6n. 200 procent av deltagarens l\u00f6n. 200 procent av deltagarens l\u00f6n. 200 procent av deltagarens l\u00f6n.
\u00d6verl\u00e5telse- 40 procent av aktierna i eventuell 40 procent av aktierna i eventuell 40 procent av aktierna i eventuell 40 procent av aktierna i eventuell
mekanism tilldelning \u00f6verl\u00e5ts till deltagaren tilldelning \u00f6verl\u00e5ts till deltagaren tilldelning \u00f6verl\u00e5ts till deltagaren tilldelning \u00f6verl\u00e5ts till deltagaren
under andra kvartalet 2023. under andra kvartalet 2024. under andra kvartalet 2025. under andra kvartalet 2026.
\u00c5terst\u00e5ende 60 procent omfattas \u00c5terst\u00e5ende 60 procent omfattas \u00c5terst\u00e5ende 60 procent omfattas \u00c5terst\u00e5ende 60 procent omfattas
av en uppskjutandeperiod och av en uppskjutandeperiod och av en uppskjutandeperiod och av en uppskjutandeperiod och
\u00f6verl\u00e5ts \u00e5rligen i fem lika stora \u00f6verl\u00e5ts \u00e5rligen i fem lika stora \u00f6verl\u00e5ts \u00e5rligen i fem lika stora \u00f6verl\u00e5ts \u00e5rligen i fem lika stora
delar under perioden andra delar under perioden andra delar under perioden andra delar under perioden andra
kvartalet 2024 till andra kvartalet kvartalet 2025 till andra kvartalet kvartalet 2026 till andra kvartalet kvartalet 2027 till andra kvartalet
2028. 2029. 2030. 2031.
Regler vid Aktier som \u00e4nnu inte intj\u00e4nats Aktier som \u00e4nnu inte intj\u00e4nats Aktier som \u00e4nnu inte intj\u00e4nats Aktier som \u00e4nnu inte intj\u00e4nats
avslutad \u00f6verl\u00e5ts inte om anst\u00e4llningen \u00f6verl\u00e5ts inte om anst\u00e4llningen \u00f6verl\u00e5ts inte om anst\u00e4llningen \u00f6verl\u00e5ts inte om anst\u00e4llningen
anst\u00e4llning avslutas f\u00f6re \u00f6verl\u00e5telsedagen, avslutas f\u00f6re \u00f6verl\u00e5telsedagen, avslutas f\u00f6re \u00f6verl\u00e5telsedagen, avslutas f\u00f6re \u00f6verl\u00e5telsedagen,
dock med f\u00f6rbeh\u00e5ll f\u00f6r nationell dock med f\u00f6rbeh\u00e5ll f\u00f6r nationell dock med f\u00f6rbeh\u00e5ll f\u00f6r nationell dock med f\u00f6rbeh\u00e5ll f\u00f6r nationell
lag och avg\u00e5ngsvillkor, s\u00e5vida inte lag och avg\u00e5ngsvillkor, s\u00e5vida inte lag och avg\u00e5ngsvillkor, s\u00e5vida inte lag och avg\u00e5ngsvillkor, s\u00e5vida inte
kriterierna f\u00f6r en s\u00e5 kallad \u201dgood kriterierna f\u00f6r en s\u00e5 kallad \u201dgood kriterierna f\u00f6r en s\u00e5 kallad \u201dgood kriterierna f\u00f6r en s\u00e5 kallad \u201dgood
leaver\u201d uppfylls. leaver\u201d uppfylls. leaver\u201d uppfylls. leaver\u201d uppfylls.
F\u00f6rhands- Om Nordeas finansiella st\u00e4llning Om Nordeas finansiella st\u00e4llning Om Nordeas finansiella st\u00e4llning Om Nordeas finansiella st\u00e4llning
justering skulle f\u00f6rs\u00e4mras eller om skulle f\u00f6rs\u00e4mras eller om skulle f\u00f6rs\u00e4mras eller om skulle f\u00f6rs\u00e4mras eller om
deltagaren bryter mot interna deltagaren bryter mot interna deltagaren bryter mot interna deltagaren bryter mot interna
riktlinjer kan tilldelningen s\u00e4nkas riktlinjer kan tilldelningen s\u00e4nkas riktlinjer kan tilldelningen s\u00e4nkas riktlinjer kan tilldelningen s\u00e4nkas
eller upph\u00e4vas. eller upph\u00e4vas. eller upph\u00e4vas. eller upph\u00e4vas.
Efterhands- \u00c5terkrav kan till\u00e4mpas f\u00f6r \u00c5terkrav kan till\u00e4mpas f\u00f6r \u00c5terkrav kan till\u00e4mpas f\u00f6r \u00c5terkrav kan till\u00e4mpas f\u00f6r
justering liknande situationer som liknande situationer som liknande situationer som liknande situationer som
efterhandsjusteringar. efterhandsjusteringar. efterhandsjusteringar. efterhandsjusteringar.
Allm\u00e4nna villkor f\u00f6r LTIP Villkoren f\u00f6r f\u00f6rhands- och efterhandsjusteringar som n\u00e4mns i \u00f6versikten p\u00e5 f\u00f6reg\u00e5ende sida anses inte ha n\u00e5gon inverkan p\u00e5 v\u00e4rderingen av tilldelade r\u00e4ttigheter eller vilket datum dessa tilldelas, eftersom sannolikheten \u00e4r l\u00e5g och samtliga deltagare redan fr\u00e5n b\u00f6rjan \u00e4r medvetna om dessa villkor.
LTIP LTIP LTIP LTIP
Allm\u00e4nna villkor 2020\u20132022 2021\u20132023 2022\u20132024 2023\u20132025
Stamaktier per
r\u00e4ttighet
1,0
1,0
1,0
1,0
11 juni 31 mars 31 mars 31 mars
Tilldelningsdag 2020 2021 2022 2023
Intj\u00e4nandeperiod
3\u20138 \u00e5r
3 \u00e5r
3 \u00e5r
3 \u00e5r
Vatalets l\u00f6ptid
8 \u00e5r
8 \u00e5r
8 \u00e5r
8 \u00e5r
\u00c5tkomst till f\u00f6rsta
delen
Kv2 2024
Kv2 2025
Kv2 2026
Kv2 2027
Allm\u00e4nna villkor f\u00f6r ber\u00e4kning av v\u00e4rdet p\u00e5 tilldelningsdagen Det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 r\u00e4ttigheterna ber\u00e4knas med hj\u00e4lp av Monte Carlo-simulering (rTSR och aTSR) och en Black & Scholes-formel (EPS) d\u00e4r f\u00f6ljande parametrar anv\u00e4nds:
LTIP LTIP LTIP LTIP
Allm\u00e4nna villkor 2020\u20132022 2021\u20132023 2022\u20132024 2023\u20132025
Viktad
genomsnittlig
aktiekurs p\u00e5
tilldelningsdagen,
euro
6,41
8,41
9,38
10,62
L\u00f6senkurs, euro
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
F\u00f6rv\u00e4ntad
volatilitet
29,1 %
31,3 % 33,3 % 33,3 %
Intj\u00e4nandeperiod
Se ovan
Se ovan
Se ovan
Se ovan
F\u00f6rv\u00e4ntad
utdelning
6,2 %
6,6 %
4,2 %
6,3 %
Riskfri r\u00e4nta
0,0 %
0,0 %
0,28 %
2,49 %
1 2 2 2 1) Den f\u00f6rv\u00e4ntade volatiliteten grundas p\u00e5 Nordeaaktiens historiska, dagliga kursvolati- litet under en tre\u00e5rsperiod, som uppgick till 33,9 procent. Denna siffra har justerats f\u00f6r eng\u00e5ngsh\u00e4ndelser (covid-19) som inte f\u00f6rv\u00e4ntas intr\u00e4ffa igen. Det inneb\u00e4r att den f\u00f6rv\u00e4ntade volatiliteten grundar sig p\u00e5 bolagets historiska kursvolatilitet f\u00f6re mars 2020 och Nordea har exkluderat perioden med st\u00f6rst kursvolatilitet fr\u00e5n ber\u00e4kningen av f\u00f6rv\u00e4ntad volatilitet p\u00e5 tilldelningsdagen (det vill s\u00e4ga perioden 9 mars 2020 till 25 mars 2020). Detta resulterar i en historisk kursvolatilitet f\u00f6r aktien p\u00e5 29,1 procent. 2) Den f\u00f6rv\u00e4ntade volatiliteten grundas p\u00e5 Nordeaaktiens historiska, dagliga kursvolati- litet under en tre\u00e5rsperiod.
LTIP 2020\u20132022 \u2013 Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 tilldelningsdag och villkorade r\u00e4ttigheter
Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 tilldelningsdag
Intj\u00e4nandedag
Kv2 2023
Kv2 2024
Kv2 2025
Kv2 2026
Kv2 2027
Kv2 2028
H\u00f6gsta antalet aktier
260 000
78 000
78 000
78 000
78 000
78 000
Intj\u00e4nadeperiod, \u00e5r
3
4
5
6
7
8
aTSR
1,40
1,31
1,23
1,16
1,09
1,02
rTSR
1,83
1,71
1,61
1,51
1,41
1,33
EPS
4,74
4,46
4,19
3,94
3,70
3,48
Villkorade r\u00e4ttigheter
aTSR
rTSR
EPS
2023
2022
2023
2022
2023
2022
Utest\u00e5ende vid \u00e5rets b\u00f6rjan
216 667
216 667
216 667
216 667
216 667
216 667
Tilldelade
86 667
\u2013
86 667
\u2013
86 667
\u2013
F\u00f6rverkade
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
Utest\u00e5ende vid \u00e5rets slut
130 000
216 667
130 000
216 667
130 000
216 667
LTIP 2021\u20132023 \u2013 Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 tilldelningsdag och villkorade r\u00e4ttigheter
Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 tilldelningsdag
Intj\u00e4nandedag
Kv2 2024
Kv2 2025
Kv2 2026
Kv2 2027
Kv2 2028
Kv2 2029
H\u00f6gsta antalet aktier
559 000
167 700
167 700
167 700
167 700
167 700
Intj\u00e4nandeperiod, \u00e5r
3
4
5
6
7
8
aTSR
2,90
2,77
2,64
2,52
2,41
2,30
rTSR
2,38
2,27
2,16
2,06
1,97
1,88
EPS
6,45
6,16
5,89
5,62
5,37
5,13
Villkorade r\u00e4ttigheter
aTSR
rTSR
EPS
2023
2022
2023
2022
2023
2022
Utest\u00e5ende vid \u00e5rets b\u00f6rjan
465 833
488 333
465 833
488 333
465 833
488 333
Tilldelade
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
F\u00f6rverkade
34 167
22 500
34 167
22 500
34 167
22 500
Utest\u00e5ende vid \u00e5rets slut
431 667
465 833
431 667
465 833
431 667
465 833
LTIP 2022\u20132024 \u2013 Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 tilldelningsdag och villkorade r\u00e4ttigheter
Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 tilldelningsdag
Intj\u00e4nandedag
Kv2 2025
Kv2 2026
Kv2 2027
Kv2 2028
Kv2 2029
Kv2 2030
H\u00f6gsta antalet av aktier
614 000
184 200
184 200
184 200
184 200
184 200
Intj\u00e4nandeperiod, \u00e5r
3
4
5
6
7
8
aTSR
3.11
2,98
2,86
2,74
2,62
2,52
rTSR
2,58
2,47
2,37
2,27
2,17
2,08
EPS
7,23
6,93
6,65
6,38
6,12
5.87
Villkorade r\u00e4ttigheter
aTSR
rTSR
EPS
2023
2022
2023
2022
2023
2022
Utest\u00e5ende vid \u00e5rets b\u00f6rjan
511 667
\u2013
511 667
\u2013
511 667
\u2013
Tilldelade
\u2013
511 667
\u2013
511 667
\u2013
511 667
F\u00f6rverkade
41 111
\u2013
41 111
\u2013
41 111
\u2013
Utst\u00e5ende vid \u00e5rets slut
470 556
511 667
470 556
511 667
470 556
511 667
LTIP 2023\u20132025 \u2013 Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 tilldelningsdag och villkorade r\u00e4ttigheter
Verkligt v\u00e4rde p\u00e5 tilldelningsdag
Intj\u00e4nandedag
Kv2 2026
Kv2 2027
Kv2 2028
Kv2 2029
Kv2 2030
Kv2 2031
H\u00f6gsta antalet av aktier
707 849
212 354
212 354
212 354
212 354
212 357
Intj\u00e4nandeperiod, \u00e5r
3
4
5
6
7
8
aTSR
4,25
3,98
3,73
3,49
3,27
3,07
rTSR
3,36
3,15
2,95
2,76
2,59
2,43
EPS
7,73
7,26
6,81
6,40
6,01
5,64
ESG
7,73
7,26
6,81
6,40
6,01
5,64
Villkorade r\u00e4ttigheter
aTSR 2023
rTSR 2023
EPS 2023
ESG 2023
Tilldelade
353 924
353 924
707 849
353 924
F\u00f6rverkade
17 000
17 000
34 00
17 000
Utst\u00e5ende vid \u00e5rets slut
336 924
336 924
673 849
336 924
L\u00e5ngsiktiga incitamentsprogram som l\u00f6pt ut \u2013 2012 LTIP 2012 hade i maj 2015 kostnadsf\u00f6rts i sin helhet. Samtliga aktier enligt LTIP 2012 \u00e4r fullt intj\u00e4nade och d\u00e4rmed inte vill- korade. 60 procent av de intj\u00e4nade aktierna omfattades av uppskjutanderegler, med m\u00f6jlighet till nedjustering av upp- skjuten ers\u00e4ttning i enlighet med g\u00e4llande f\u00f6reskrifter, och tilldelades under en fem\u00e5rsperiod, med start i maj 2015. Det utest\u00e5ende saldot av aktier var 3 015 matchningsaktier, 9 045 prestationsaktier I och 3 015 prestationsaktier II vid utg\u00e5ngen av 2023. Aktierelaterade program f\u00f6r r\u00f6rlig ers\u00e4ttning \u2013 andra \u00e4n LTIP Detta avsnitt beskriver de aktierelaterade program f\u00f6r r\u00f6rlig ers\u00e4ttning d\u00e4r indexering till Nordeaaktiens totalavkastning (kontantreglerat program fram till 2018) och ers\u00e4ttning i form av aktier (eget kapital-reglerat program fr\u00e5n 2019) anv\u00e4nds f\u00f6r uppskjutande/kvarh\u00e5llande av ers\u00e4ttningen. F\u00f6r presta- tions\u00e5ret 2023, klassificeras programmen som: Nordea incen- tive programme (NIP) och bonusprogram. Programmen \u00e4r \u00e5rliga planer med ett tj\u00e4nstg\u00f6ringsvillkor f\u00f6r respektive \u00e5r, och de kostnadsf\u00f6rs alla i sin helhet under det \u00e5r de intj\u00e4nas (ett\u00e5rig intj\u00e4nandeperiod). De individuella tilldelningarna g\u00f6rs i b\u00f6rjan av det efterf\u00f6ljande \u00e5ret. Syftet med NIP \u00e4r att st\u00e4rka Nordeas m\u00f6jligheter att rekry- tera, motivera och beh\u00e5lla koncernledning, seniora befatt- ningshavare samt utvalda ledare och specialister, och att bel\u00f6na goda prestationer och insatser. NIP 2023 ska bel\u00f6na uppfyllelsen av i f\u00f6rv\u00e4g \u00f6verenskomna m\u00e5l p\u00e5 koncernniv\u00e5, aff\u00e4rsenhetsniv\u00e5 och individuell niv\u00e5. Hur resultatet p\u00e5verkas p\u00e5 l\u00e5ng sikt ska beaktas n\u00e4r m\u00e5len beslutas. Tilldelningen fr\u00e5n NIP ska inte \u00f6verstiga den fasta l\u00f6nen och ers\u00e4ttningen omfattas av en uppskjutandeperiod f\u00f6r materiella risktagare. Dessutom till\u00e4mpas f\u00f6rhands- och efterhandsjusteringsregler och f\u00f6rfoganderestriktioner i enlighet med g\u00e4llande f\u00f6reskrifter. Bonusprogram erbj\u00f6ds under 2023 enbart till utvalda grup- per av medarbetare inom specifika aff\u00e4rsomr\u00e5den eller enhe- ter efter godk\u00e4nnande av styrelsen, till exempel inom Large Corporates & Institutions, Nordea Asset Management, Nordea Funds och inom Treasury i Group Finance. Syftet \u00e4r att s\u00e4ker- st\u00e4lla en stark prestation och uppr\u00e4tth\u00e5lla kostnadsflexibilitet f\u00f6r Nordea. Individuell tilldelning fastst\u00e4lls utifr\u00e5n detaljerade prestationsbed\u00f6mningar som omfattar en rad finansiella och icke-finansiella m\u00e5l. Tilldelning fr\u00e5n bonusprogram f\u00f6r 2022 betalades kontant. F\u00f6r materiella risktagare g\u00f6rs tilldelningen till viss del i aktier, med efterf\u00f6ljande kvarh\u00e5llandeperiod. Delar av tilldelningen f\u00f6r materiella risktagare omfattas av en uppskjutandeperiod om fyra till fem \u00e5r, med j\u00e4mn f\u00f6rdelning av utbetalningarna och till\u00e4mpning av villkor f\u00f6r f\u00f6rverkande (justering av uppskjuten ers\u00e4ttning) under perioden. Tabellerna nedan visar uppskjuten ers\u00e4ttning fr\u00e5n NIP, Executive Incentive Programme (EIP), r\u00f6rlig l\u00f6nedel och bonusprogram som \u00e4nnu inte hade betalats till deltagarna den 31 december 2023. H\u00e4r ing\u00e5r \u00e4ven uppskjuten ers\u00e4ttning fr\u00e5n Leaders of Transformation Variable Plan (erbj\u00f6ds 2018\u2013 2019) och uppskjuten ers\u00e4ttning fr\u00e5n kompensation f\u00f6r avtal i tidigare anst\u00e4llningar (utk\u00f6p). S\u00e5dana avtal kan i undantags- fall erbjudas i samband med rekrytering och \u00e4r begr\u00e4nsade till det f\u00f6rsta anst\u00e4llnings\u00e5ret.
Uppskjutna belopp avseende aktierelaterad
ers\u00e4ttning (kontantreglerade)
Tabellen nedan visar utest\u00e5ende skulder f\u00f6r aktierelaterade
program med kontantreglering, huvudsakligen under
2014\u20132018:
Mn euro
2023
2022
Vid \u00e5rets b\u00f6rjan
7
24
Uppskjuten/intj\u00e4nad under \u00e5ret
1
1
TSR-indexering under \u00e5ret
1
-2
Utbetalningar under \u00e5ret
-3
-16
Omr\u00e4kningsdifferenser
0
0
Vid \u00e5rets slut
6
7
De utg\u00e5ende balanserna f\u00f6rv\u00e4ntas regleras under f\u00f6ljande \u00e5r:
Mn euro
2023
2022
2023
\u2013
3
2024
3
3
2025
2
1
2026
1
0
2027
0
0
2028
0
0
2029
0
\u2013
Summa
6
7
Uppskjutna belopp avseende aktierelaterade program
(reglerade med eget kapital-instrument) 2019\u20132022
Fr\u00e5n och med 2019 regleras aktierelaterade program f\u00f6r r\u00f6rlig
ers\u00e4ttning delvis kontant och delvis med Nordeaaktier, vilket
inneb\u00e4r att den del som betalas i Nordeaaktier \u00e4r ett aktiere-
laterat program som regleras med eget kapital-instrument.
Under 2022 kostnadsf\u00f6rdes 32 mn euro f\u00f6r r\u00f6rlig ers\u00e4ttning
med betalning i kontanter och 12 mn euro med betalning i
aktier inom ramen f\u00f6r Nordea incentive programme (NIP).
Under 2023 justerades dessa ers\u00e4ttningar till 9 mn euro f\u00f6r
den del som betalas i aktier och en ytterligare kostnad p\u00e5
5 mn euro i kontanter, samtidigt som bonusprogram bidrog
med ytterligare 8 mn euro i kostnader fr\u00e5n reglering med
egetkapitalinstrument. Under 2023 har deltagarna i dessa
program erh\u00e5llit 2 323 421 aktier i Nordea, vilket motsvarar
26 mn euro baserat p\u00e5 aktiekursen p\u00e5 tilldelningsdagen.
Totalt tilldelades deltagarna 2 446 248 aktier. Dessa aktier
hade ett verkligt v\u00e4rde p\u00e5 27 mn euro baserat p\u00e5 aktiekursen
p\u00e5 tilldelningsdagen.
Tilldelningen av aktier enligt programmen f\u00f6r 2023 kom-
mer att beslutas under v\u00e5ren 2024, och ing\u00e5r d\u00e4rmed inte i
tabellerna nedan. Den har dock kostnadsf\u00f6rts i sin helhet i
resultatr\u00e4kningen f\u00f6r 2023.
Antal aktier
2023
2022
Utest\u00e5ende vid \u00e5rets b\u00f6rjan
2 967 541
2 523 663
Tilldelade
2 446 248
2 243 143
F\u00f6rverkade
\u2013
-2 823
Erh\u00e5llna
-2 323 421
-1 796 442
Utest\u00e5ende vid \u00e5rets slut
3 090 368
2 967 541
Varav inl\u00f6senbara
\u2013
\u2013
1
2
1) Tilldelade r\u00e4ttigheter 2023 avser antalet aktier fr\u00e5n programmen med r\u00f6rlig ers\u00e4ttning
f\u00f6r 2022 som tilldelades 2023. Tilldelningen av r\u00e4ttigheter har skjutits upp till f\u00f6ljd av
uppskjutande och kvarh\u00e5llanderestriktioner enligt de nordiska finansinspektionernas
regleringar. De uppskjutna r\u00e4ttigheterna har inte n\u00e5gon l\u00f6senkurs.
2) Tilldelade r\u00e4ttigheter omfattas av en kvarh\u00e5llandeperiod om ett \u00e5r efter \u00f6verl\u00e5telsen
till deltagarna. Inkluderar aktier som har erh\u00e5llits av deltagarna men h\u00e5llits inne f\u00f6r
att t\u00e4cka inkomstskatt eller sociala avgifter.
\u00d6verl\u00e5telse av utest\u00e5ende r\u00e4ttigheter f\u00f6rv\u00e4ntas ske f\u00f6ljande \u00e5r:
2023
2022
2023
\u2013
1 179 841
2024
1 125 019
823 724
2025
813 998
512 699
2026
692 906
399 361
2027
344 203
51 916
2028
114 242
\u2013
Summa
3 090 368
2 967 541
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfSharebasedPaymentArrangementsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-801": { "value": "K8.3 Aktierelaterade ers\u00e4ttningsprogram Redovisningsprinciper Program som regleras med eget kapital-instrument Aktierelaterad ers\u00e4ttning som regleras med eget kapital- instrument inneb\u00e4r att Nordea anv\u00e4nder sina egna eget kapital- instrument som betalning f\u00f6r erh\u00e5llna varor eller tj\u00e4ns- ter. S\u00e5dana transaktioner redovisas som en personalkostnad och en motsvarande \u00f6kning av eget kapital. Kostnaden v\u00e4rde- ras till det verkligt v\u00e4rdet av erh\u00e5llna varor eller tj\u00e4nster, f\u00f6rut- satt att det verkliga v\u00e4rdet kan uppskattas p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt. Om s\u00e5 inte \u00e4r fallet v\u00e4rderas kostnaden baserat p\u00e5 det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 de eget kapital-instrument som tilldelats, vilket \u00e4r den metod som anv\u00e4nds av Nordea. N\u00e4r Nordea emitterar s\u00e5dana instrument kostnadsf\u00f6rs det verkliga v\u00e4rdet f\u00f6r dessa r\u00e4ttigheter p\u00e5 tilldelningsdagen linj\u00e4rt \u00f6ver intj\u00e4nandeperioden. Det verkliga v\u00e4rdet per r\u00e4ttighet ber\u00e4knas p\u00e5 tilldelningsdagen och omv\u00e4rderas inte d\u00e4refter. Intj\u00e4nandeperioden \u00e4r den period som de anst\u00e4llda m\u00e5ste f\u00f6r- bli i tj\u00e4nst hos Nordea f\u00f6r att kunna utnyttja sina r\u00e4ttigheter. F\u00f6r r\u00e4ttigheter d\u00e4r resultatvillkoren inte \u00e4r marknadsbase- rade kostnadsf\u00f6rs ett belopp motsvarande det verkliga v\u00e4rdet per r\u00e4ttighet p\u00e5 tilldelningsdagen, multiplicerat med den b\u00e4sta uppskattningen av antalet r\u00e4ttigheter som slutligen kommer att intj\u00e4nas, vilket omv\u00e4rderas per varje balansdag. F\u00f6r r\u00e4ttig- heter d\u00e4r resultatvillkoren \u00e4r marknadsbaserade ber\u00e4knas det samlade verkliga v\u00e4rdet som det verkliga v\u00e4rdet per r\u00e4ttighet, multiplicerat med det maximala antalet r\u00e4ttigheter p\u00e5 tilldel- ningsdagen. H\u00e4nsyn tas till marknadsbaserade villkor n\u00e4r det verkliga v\u00e4rdet f\u00f6r aktierna som tilldelas ska ber\u00e4knas. Om alla andra intj\u00e4ningsvillkor (t.ex. servicevillkor) \u00e4r uppfyllda, redovi- sar Nordea en kostnad f\u00f6r tilldelade aktier med marknadsvill- kor under intj\u00e4nandeperioden oavsett om dessa marknadsvill- kor \u00e4r uppfyllda. Sociala avgifter periodiseras ocks\u00e5 \u00f6ver intj\u00e4nandeperio- den. Avs\u00e4ttningen f\u00f6r sociala avgifter omv\u00e4rderas vid varje balansdag f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att den baseras p\u00e5 r\u00e4ttigheter- nas verkliga v\u00e4rde p\u00e5 balansdagen. Program med kontantreglering Aktierelaterad ers\u00e4ttning med kontantreglering inneb\u00e4r att Nordea f\u00f6rv\u00e4rvar varor eller tj\u00e4nster genom att \u00e5dra sig en f\u00f6rpliktelse att \u00f6verf\u00f6ra kontanter eller andra tillg\u00e5ngar till leverant\u00f6ren av dessa varor eller tj\u00e4nster till ett belopp som baseras p\u00e5 kursen p\u00e5 Nordeas eget kapital-instrument. F\u00f6r aktie relaterad ers\u00e4ttning med kontant reglering v\u00e4rderas de f\u00f6rv\u00e4rvade varorna eller tj\u00e4nsterna och den uppkomna f\u00f6rplik- telsen till det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 skulden. Skulden omv\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde vid rapportperiodens slut, och eventuella f\u00f6r- \u00e4ndringar i verkligt v\u00e4rde redovisas under posten \u201dNettoresul- tat av poster till verkligt v\u00e4rde\u201d i resultatr\u00e4kningen. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForSharebasedPaymentTransactionsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-802": { "value": "K8.4 Ers\u00e4ttningar till nyckelpersoner i ledande positioner Redovisningsprinciper F\u00f6r information om redovisningsprinciperna, se not K8.1 \u201dFast och r\u00f6rlig l\u00f6n\u201d, not K8.2 \u201dPensioner\u201d och not K8.3 \u201dAktierelate- rade ers\u00e4ttningsprogram\u201d. F\u00f6r definition av nyckelpersoner i ledande positioner, se not K10.4 \u201dTransaktioner med n\u00e4rst\u00e5ende\u201d. Styrelsearvode \u00c5rsst\u00e4mman 2023 fastst\u00e4llde styrelsens \u00e5rsarvode enligt f\u00f6l- jande: ordf\u00f6randen 352 000 euro, vice ordf\u00f6randen 165 500 euro och \u00f6vriga ledam\u00f6ter 105 500 euro. \u00c5rsarvodet f\u00f6r arbete i styrelsens ers\u00e4ttnings- och perso- nalkommitt\u00e9 (board remuneration and people committee, BRPC) uppg\u00e5r till 49 500 euro f\u00f6r kommitt\u00e9ns ordf\u00f6rande och 29 000 euro f\u00f6r \u00f6vriga ledam\u00f6ter. F\u00f6r alla \u00f6vriga kommitt\u00e9er utg\u00e5r en \u00e5rlig ers\u00e4ttning om 67 000 euro till ordf\u00f6randen och 33 500 euro till \u00f6vriga ledam\u00f6ter. Inget arvode utg\u00e5r till styrelseledam\u00f6ter som \u00e4r anst\u00e4llda i Nordeakoncernen. D\u00e4rut\u00f6ver betalar eller ers\u00e4tter Nordea styrelseledam\u00f6- terna f\u00f6r alla kostnader eller utgifter som avser eller uppst\u00e5r i samband med styrelseuppdraget. Eventuella f\u00f6rm\u00e5ner har medr\u00e4knats till det skattepliktiga v\u00e4rdet. Per den 31 december 2023 f\u00f6rel\u00e5g inga \u00e5taganden om avg\u00e5ngsvederlag, pension eller annan ers\u00e4ttning till styrelseledam\u00f6terna. Ingen styrelseledamot har r\u00f6rlig ers\u00e4ttning, och arbetsta- garrepresentanter omfattas inte av tabellen nedan.
Ers\u00e4ttning till styrelsen
Euro
2023
2022
Ordf\u00f6rande:
Stephen Hester
398 125
97 000
Torbj\u00f6rn Magnusson
\u2013
282 925
Vice ordf\u00f6rande:
Lene Skole 149 250 \u2013
Torbj\u00f6rn Magnusson
47 000
47 000
Stephen Hester
\u2013
94 000
Kari Jordan
\u2013
44 450
\u00d6vriga styrelseledamoter:
Arja Talma
167 750
125 250
Birger Steen
196 000
197 725
Claudia Dill
\u2013
40 300
John Maltby
204 375
197 725
Jonas Synnergren
137 875
141 175
Kjersti Wiklund
179 500
125 250
Lene Skole
33 625
100 875
Nigel Hinshelwood
\u2013
48 100
Per Str\u00f6mberg
126 000
\u2013
Petra van Hoeken
204 375
189 925
Risto Murto
104 250
\u2013
Robin Lawther
32 500
128 950
Sarah Russell
\u2013
39 250
Summa
1 980 625
1 899 900
1 2, 3 4 2, 3 1 7 6 7 6 6, 4 7 5 5 3 7 1) Ordf\u00f6rande fr\u00e5n 1 oktober 2022, vice ordf\u00f6rande fr\u00e5n 24 mars 2022 till 30 september 2022. 2) Vice ordf\u00f6rande fr\u00e5n 1 oktober 2022, ordf\u00f6rande fr\u00e5n 24 mars 2022 till 30 september 2022. 3) Avgick som styrelseledamot vid ordinarie bolagst\u00e4mma 2023. 4) Vice ordf\u00f6rande fr\u00e5n ordinarie bolagst\u00e4mma 2023. 5) Ny styrelseledamot fr\u00e5n ordinarie bolagst\u00e4mma 2023. 6) Ny styrelseledamot fr\u00e5n ordinarie bolagst\u00e4mma 2022. 7) Avgick som styrelseledamot vid ordinarie bolagst\u00e4mma 2022. Ers\u00e4ttning till koncernchefen, vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren och koncernledningen Styrelsens ers\u00e4ttnings- och personalkommitt\u00e9 (BRPC) f\u00f6rbe- reder \u00e4ndringar i ers\u00e4ttningsavtalen f\u00f6r koncernchefen, vice vd:n och \u00f6vriga medlemmar i koncernledningen, f\u00f6r beslut av styrelsen. Detta inkluderar fast ers\u00e4ttning, utfallet av Nordea incentive plan (NIP) 2023, f\u00f6rdelningen av villkorade aktier inom ramen f\u00f6r det l\u00e5ngsiktiga incitamentsprogrammet (LTIP) och den efterf\u00f6ljande tilldelningen av aktier fr\u00e5n LTIP samt andra \u00e4ndringar. Se not K8.3 \u201dAktierelaterade ers\u00e4ttningsprogram\u201d f\u00f6r mer information om de kortsiktiga incitamentprogrammen (STIP) (NIP/EIP) och LTIP 2020\u20132022, LTIP 2021\u20132023, LTIP 2022\u2013 2024, och LTIP 2023\u20132025. Presentationen av ers\u00e4ttningar i Ers\u00e4ttningsrapporten f\u00f6r styrande organ skiljer sig fr\u00e5n presentationen och redovis- ningsprinciperna enligt IFRS som till\u00e4mpas f\u00f6r \u00e5rsredovis- ningen, framf\u00f6r allt n\u00e4r det g\u00e4ller det l\u00e5ngsiktiga incitamentsprogrammet. Fast ers\u00e4ttning Fast l\u00f6n betalas i lokala valutor och omr\u00e4knas till euro till \u00e5rets genomsnittskurs. Den fasta l\u00f6nen innefattar semester- ers\u00e4ttning och biltill\u00e4gg, i f\u00f6rekommande fall. F\u00f6rm\u00e5nerna utg\u00f6rs huvudsakligen av bil , skatter\u00e5dgiv- nings- och bostadsf\u00f6rm\u00e5n. F\u00f6rm\u00e5ner har medr\u00e4knats till det skattepliktiga v\u00e4rdet efter eventuellt l\u00f6neavdrag. Pensionskostnader utg\u00f6rs av under \u00e5ret betalda pensions- premier i premiebest\u00e4mda pensionsplaner och under \u00e5ret intj\u00e4nade pensionsr\u00e4tter i f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner (\u201dKostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring innevarande \u00e5r\u201d liksom \u201dKostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring tidigare \u00e5r samt reglering- ar\u201d, definierade i IAS 19). 2 345 547 euro (2 336 438 euro) av de totala pensionskost- naderna avser premiebest\u00e4mda pensionsplaner, vilket mot- svarar 98,6 procent (97,4 procent).
Ers\u00e4ttning till koncernchefen, vice vd och koncernledningen
Fast ers\u00e4ttning
Pensionskostnad
Avgifts- och f\u00f6rm\u00e5ns-
Fast l\u00f6n
best\u00e4mda planer
F\u00f6rm\u00e5ner
Summa fast ers\u00e4ttning
Euro
2023
2022
2023
2022
2023
2022
2023
2022
Koncernchef:
Frank Vang-Jensen
1 524 679
1 469 743
437 167
423 031
90 179
105 985
2 052 025
1 998 759
Vice vd:
Jussi Koskinen
564 398
545 545
207 491
192 950
19 024
18 391
790 913
756 886
Koncernledning:
10
(10) personer exklusive koncernchefen
och vice vd:
6 792 715
6 831 481
1 733 651
1 781 737
166 753
178 296
8 693 119
8 791 514
Summa
8 881 792
8 846 769
2 378 309
2 397 718
275 956
302 672
11 536 057
11 547 159
R\u00f6rlig ers\u00e4ttning
Summa ers\u00e4ttning
STIP (NIP/EIP )
LTIP
Summa r\u00f6rlig ers\u00e4ttning fast och r\u00f6rlig
Euro
2023
2022
2023
2022
2023
2022
2023
2022
Koncernchef:
Frank Vang-Jensen
1 025 025
981 140
583 314
531 536
1 608 339
1 512 676
3 660 364
3 511 435
Vice vd:
Jussi Koskinen
373 256
354 792
205 685
177 178
578 941
531 970
1 369 854
1 288 856
Koncernledning:
10
(10) personer exklusive koncernchefen
och vice vd:
4 389 698
4 148 166
2 140 236
1 886 840
6 529 934
6 035 006
15 223 053
14 826 520
Summa
5 787 979
5 484 098
2 929 235
2 595 554
8 717 214
8 079 652
20 253 271
19 626 811
1 1) Definierad som kostnaden ber\u00e4knad enligt IFRS 2 f\u00f6r LTIP 2020-2022, LTIP 2021\u20132023, LTIP 2022\u20132024, LTIP 2023\u20132025. R\u00f6rlig ers\u00e4ttning Tilldelningen fr\u00e5n STIP 2023 (NIP) f\u00f6r koncernchefen, vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren och koncernledningen baseras p\u00e5 specifika m\u00e5l och kan som h\u00f6gst uppg\u00e5 till 75 procent av den fasta grundl\u00f6nen, f\u00f6rutom f\u00f6r Chief Risk Officer och Chief Compliance Officer som har ett tak p\u00e5 100 procent. 40 procent av tilldelningen fr\u00e5n NIP 2023 betalas ut under 2024. \u00c5terst\u00e5ende 60 procent betalas ut i lika delar under en fem\u00e5rsperiod, med en intj\u00e4ning p\u00e5 12 procent per \u00e5r. 50 pro- cent av tilldelningen fr\u00e5n NIP 2023 betalas vid respektive \u00f6verf\u00f6ringstidpunkt i form av Nordeaaktier (exklusive utdel- ning). Aktierna omfattas av en kvarh\u00e5llandeperiod om 12 m\u00e5nader efter uppskjutandeperiodens slut. Tilldelningen fr\u00e5n NIP 2023 har kostnadsf\u00f6rts i sin helhet under 2023. Vidare deltar koncernchefen, vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren och medlemmarna i koncernledningen i de aktierelaterade LTIP 2020\u20132022, LTIP 2021\u20132023, LTIP 2022\u20132024 och LTIP 2023\u20132025 efter beslut av styrelsen och inf\u00f6rda i enlighet med \u201dErs\u00e4ttningspolicy f\u00f6r styrande organ\u201d som godk\u00e4ndes vid en r\u00e5dgivande omr\u00f6stning p\u00e5 Nordeas ordinarie bolags- st\u00e4mma 2020 och g\u00e4ller fram till ordinarie bolagsst\u00e4mma 2024. Chief Risk Officer och Chief Compliance Officer deltar inte i LTIP-programmen. Ers\u00e4ttning till koncernchefen Frank Vang Jensen uts\u00e5gs till koncernchef den 5 september 2019. Koncernchefens fasta \u00e5rsl\u00f6n (semesterers\u00e4ttning etc. med- r\u00e4knas inte) uppg\u00e5r till 1 459 350 euro fr\u00e5n den 1 januari 2023. Koncernchefen omfattas av en premiebest\u00e4md pensions- plan, d\u00e4r pensionspremierna uppg\u00e5r till 30 procent av den fasta grundl\u00f6nen. F\u00f6rm\u00e5nerna utgjordes huvudsakligen av bil-, bostads-, s\u00e4kerhets- och reserelaterade f\u00f6rm\u00e5ner s\u00e5v\u00e4l som skatter\u00e5d- givning, till ett v\u00e4rde av 90 179 euro. NIP 2023 baserades p\u00e5 s\u00e4rskilda m\u00e5l och kunde som h\u00f6gst uppg\u00e5 till 75 procent av den fasta grundl\u00f6nen. F\u00f6r 2023 upp- gick tilldelningen fr\u00e5n NIP till 1 025 025 euro. F\u00f6r 2023 uppgick IFRS 2-kostnaden till 51 426 euro f\u00f6r LTIP 2020\u20132022, 139 608 euro f\u00f6r LTIP 2021\u20132023, 166 927 euro f\u00f6r LTIP 2022\u20132024 och 225 353 euro f\u00f6r LTIP 2023\u20132025. Koncernchefen m\u00e5ste beh\u00e5lla en stor andel av de tilldelade aktierna fr\u00e5n LTIP 2020\u20132022, LTIP 2021\u20132023, LTIP 2022\u2013 2024 och LTIP 2023\u20132025 till dess att det samlade v\u00e4rdet av aktierna motsvarar 100 procent av hans fasta brutto\u00e5rsl\u00f6n. Dessa aktier m\u00e5ste beh\u00e5llas till dess att koncernchefen l\u00e4m- nar sin befattning. Den samlade kostnadsf\u00f6rda ers\u00e4ttningen f\u00f6r 2023 uppgick till 3 660 364 euro. Ers\u00e4ttning till vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren Jussi Koskinen uts\u00e5gs till vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6r (vice vd) den 10 september 2019. Vice vd:s fasta \u00e5rsl\u00f6n (semesterers\u00e4ttning etc. medr\u00e4knas inte) uppg\u00e5r till 559 287 euro fr\u00e5n den 1 januari 2023. Vice verkst\u00e4llande vd:n omfattas \u00e4ven av en premiebe- st\u00e4md pensionsplan, d\u00e4r premierna uppgick till 8,5 procent av den fasta grundl\u00f6nen, ut\u00f6ver betalningar till det lagstadgade finska pensionssystemet. Enligt de lagstadgade pensionsreg- lerna ska den del av utfallet fr\u00e5n NIP 2023 f\u00f6r koncernled- ningen som betalas ut under 2024 medr\u00e4knas i pensionsgrun- dande l\u00f6n. F\u00f6rm\u00e5nerna f\u00f6r 2023 uppgick till 19 024 euro och utgjordes huvudsakligen av bilf\u00f6rm\u00e5n. NIP 2023 baserades p\u00e5 s\u00e4rskilda m\u00e5l och kunde som h\u00f6gst uppg\u00e5 till 75 procent av den fasta grundl\u00f6nen. F\u00f6r 2023 upp- gick tilldelningen fr\u00e5n NIP till 373 256 euro. F\u00f6r 2023 uppgick IFRS 2-kostnaden till 17 142 euro f\u00f6r LTIP 2020\u20132022, 46 536 euro f\u00f6r LTIP 2021\u20132023, 55 642 euro f\u00f6r LTIP 2022\u20132024 och 86 365 euro f\u00f6r LTIP 2023\u20132025. Vice vd m\u00e5ste beh\u00e5lla en stor andel av de tilldelade aktier- na fr\u00e5n LTIP 2020\u20132022, LTIP 2021\u20132023, LTIP 2022\u20132024 och LTIP 2023\u20132025 till dess att det samlade v\u00e4rdet av aktierna motsvarar 100 procent av hans fasta brutto\u00e5rsl\u00f6n. Dessa aktier m\u00e5ste beh\u00e5llas till dess att vice vd l\u00e4mnar sin befattning i koncernledningen. Den samlade intj\u00e4nade ers\u00e4ttningen f\u00f6r 2023 uppgick till 1 369 854 euro. Ers\u00e4ttning till koncernledningen Ers\u00e4ttning till \u00f6vriga medlemmar i koncernledningen ing\u00e5r f\u00f6r den tid som de innehaft sin befattning och omfattats av NIP 2023 och LTIP. Inga nya medlemmar uts\u00e5gs och inga medlemmar avgick fr\u00e5n koncernledningen under 2023. Inga rekryteringsbonusar eller utk\u00f6p godk\u00e4ndes under 2023. NIP 2023 f\u00f6r koncernledningen baserades p\u00e5 specifika m\u00e5l och kunde uppg\u00e5 till h\u00f6gst 75 procent av den fasta grundl\u00f6- nen f\u00f6r de medlemmar i koncernledningen som erbj\u00f6ds LTIP 2023\u20132025 och 100 procent f\u00f6r \u00f6vriga medlemmar. F\u00f6r 2023 uppgick tilldelningen fr\u00e5n NIP till 4 389 698 euro. F\u00f6r 2023 uppgick IFRS 2-kostnaden till 180 601 euro f\u00f6r LTIP 2020\u20132022, 511 896 euro f\u00f6r LTIP 2021\u20132023, 612 062 euro f\u00f6r LTIP 2022\u20132024 och 835 677 euro f\u00f6r LTIP 2023\u20132025. Medlemmarna i koncernledningen m\u00e5ste beh\u00e5lla en stor andel av de tilldelade aktierna fr\u00e5n LTIP 2020\u20132022, LTIP 2021\u20132023, LTIP 2022\u20132024 och LTIP 2023\u20132025 till dess att det samlade v\u00e4rdet av aktierna motsvarar 100 procent av deras respektive fasta brutto\u00e5rsl\u00f6n. Dessa aktier m\u00e5ste beh\u00e5l- las till dess att personen l\u00e4mnar sin befattning i koncernledningen. Pensionsplanerna f\u00f6r de \u00f6vriga tio medlemmarna i kon- cernledningen ser olika ut beroende p\u00e5 de nationella f\u00f6rh\u00e5l- landena. Pensionsplanerna \u00e4r premiebest\u00e4mda eller en kom- bination av premiebest\u00e4mda och f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner. Per den 31 december 2023 hade tre medlemmar pensions- planer i enlighet med svenska kollektivavtal, BTP1 (premiebe- st\u00e4md pension) och BTP2 (f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md pension), med kompletterande premiebest\u00e4mda pensionsplaner ut\u00f6ver kol- lektivavtalet. Pensionspremierna uppgick sammantaget till 30 procent av den fasta grundl\u00f6nen. Tv\u00e5 medlemmar hade en premiebest\u00e4md pensionsplan i enlighet med dansk praxis. Pensionspremierna uppgick sam- mantaget till 30 procent av den fasta grundl\u00f6nen. Fyra medlemmar omfattades av det lagstadgade finska pensionssystemet och hade i till\u00e4gg en premiebest\u00e4md pen- sionsplan motsvarande 8,5 procent av den fasta grundl\u00f6nen. En medlem saknar pensionsavtal med Nordea. Uppskjuten r\u00f6rlig ers\u00e4ttning i form av Nordeaaktier En del av tilldelningen fr\u00e5n EIP 2019, EIP 2020, EIP 2021, NIP 2022, LTIP 2020\u20132022 och utk\u00f6p f\u00f6r koncernledningen har skjutits upp, med framtida betalning i form av Nordeaak- tier. Eventuella Nordeaaktier som tilldelas fr\u00e5n NIP 2023 lik- som den villkorade aktietilldelningen fr\u00e5n LTIP 2021\u20132023 per 31 december 2023 ing\u00e5r inte i tabellen nedan.
Nordeaaktier
\u2013 tilldelade och uppskjutna
2023
2022
Koncernchef:
Frank Vang-Jensen
145 777
64 100
Vice vd:
Jussi Koskinen
53 483
28 578
Koncernledning:
10
(10) personer exkl. koncernchefen
och vice vd:
536 289
275 483
Summa
735 549
368 161
Tidigare koncernchef:
Casper von Koskull
10 242
20 483
Tidigare Group COO och
st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande koncernchef:
Torsten Hagen J\u00f8rgensen
6 499
12 997
Summa
752 290
401 641
Pensionsf\u00f6rpliktelser Pensionsplanerna \u00e4r fonderade, vilket inneb\u00e4r att pensions- f\u00f6rpliktelserna t\u00e4cks av f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar vars verkliga v\u00e4rde i huvudsak motsvarar v\u00e4rdet av f\u00f6rpliktelserna. Pensionsf\u00f6rpliktelser (v\u00e4rdet av skulderna f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbe- st\u00e4mda pensionsplaner) ber\u00e4knas i enlighet med IAS 19. F\u00f6r ytterligare information, se not K8.2 \u201dPensioner\u201d. Kostnaderna f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner till nyckelpersoner i ledande positioner uppgick 2023 till 0 mn euro (0 mn euro). Pensionsf\u00f6rpliktelserna i tabellen nedan speglar det ber\u00e4k- nade v\u00e4rdet enligt IAS 19 den 31 december 2023 respektive 2022. Minskningen j\u00e4mf\u00f6rt med 2022 beror huvudsakligen p\u00e5 pensionsutbetalningar till pensionerade ledande befattnings- havare under \u00e5ret, f\u00f6r\u00e4ndringar i de diskonteringsr\u00e4ntor som anv\u00e4nds vid v\u00e4rderingen av f\u00f6rpliktelser vid utg\u00e5ngen av 2023 samt valutaeffekter fr\u00e5n f\u00f6rpliktelser i svenska kronor. Det finns inga f\u00f6rpliktelser f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner gentemot Nordeas koncernchef eller vice vd.
Euro
2023
2022
Koncernledningen:
3
(3) individer i Sverige
856 402 756 087
Tidigare styrelseordf\u00f6rande, koncernchefer
och st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande koncernchefer:
Vesa Vainio 4 001 398 4 105 734
Lars G Nordstr\u00f6m 239 717 243 140
Casper von Koskull 325 254 338 920
Summa 5 422 771 5 443 881
1 1) Pensionsf\u00f6rpliktelserna h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e4mst fr\u00e5n f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsr\u00e4tter intj\u00e4- nade i, och finansierade av, de banker som bildat Nordea. Upps\u00e4gningstid och avg\u00e5ngsvederlag I enlighet med tj\u00e4nstg\u00f6ringsvillkoren har koncernchefen en upps\u00e4gningstid p\u00e5 12 m\u00e5nader och Nordea en upps\u00e4gnings- tid p\u00e5 12 m\u00e5nader. Koncernchefen har ett avg\u00e5ngsvederlag p\u00e5 12 m\u00e5nadsl\u00f6ner, vilket minskas av l\u00f6n fr\u00e5n eventuell annan anst\u00e4llning under dessa 12 m\u00e5nader. Vice vd och tio medlemmar i koncernledningen har en upps\u00e4gningstid p\u00e5 6 m\u00e5nader och Nordea en upps\u00e4gningstid p\u00e5 12 m\u00e5nader. Ett avg\u00e5ngsvederlag p\u00e5 12 m\u00e5nader l\u00e4mnas, vilket minskas av l\u00f6n fr\u00e5n eventuell annan anst\u00e4llning under dessa 12 m\u00e5nader. Vidare till\u00e4mpas konkurrensklausuler. Inga \u00e5taganden om avg\u00e5ngsvederlag gjordes gentemot medlem- marna i koncernledningen under 2022 och 2023. Alla betalningar till tidigare medlemmar i koncernledning- en, som utg\u00f6rs av l\u00f6n under upps\u00e4gningstid och tid i konkur- rensrelaterad karant\u00e4n, kostnadsf\u00f6rdes och redovisades 2022 och ing\u00e5r inte i ers\u00e4ttningstabellerna. Dessa betalningar och avs\u00e4ttningar uppgick till totalt 448 729 euro. Skadeers\u00e4ttning Nordea Bank Abp har \u00e5tagit sig att ers\u00e4tta medlemmarna i koncernledningen f\u00f6r utgifter i samband med juridisk r\u00e5dgiv- ning f\u00f6r att f\u00f6rsvara sig emot eller bestrida vissa st\u00e4mningar eller utredningar fr\u00e5n tredje part, dock med undantag f\u00f6r brott eller handlingar som beg\u00e5tts upps\u00e5tligen eller av grov oaktsamhet. Ers\u00e4ttningen f\u00f6r respektive medlem i koncern- ledningen kan som h\u00f6gst uppg\u00e5 till 37,5 mn euro, s\u00e5vida inte styrelsen fr\u00e5n fall till fall beslutar annat. Nordea k\u00f6per ansvarsf\u00f6rs\u00e4kring f\u00f6r ledande befattningshavare som t\u00e4cker styrelsens och ledningens personliga ansvar samt det ansvar som banken har till f\u00f6ljd av sitt \u00e5tagande om gottg\u00f6relse. Vill- koren, inklusive f\u00f6rs\u00e4kringens totala ansvarsbegr\u00e4nsning, \u00e4r i linje med andra stora europeiska banker. Den ordinarie bolagsst\u00e4mman beslutade ocks\u00e5 att Nordea ska betala eller ers\u00e4tta styrelseledam\u00f6terna f\u00f6r alla kostna- der och utgifter som avser eller uppst\u00e5r med anledning av styrelseuppdraget, s\u00e5som resor, logistik och boende liksom kostnader f\u00f6r r\u00e5dgivning, r\u00e4ttshj\u00e4lp och administration. Kost- naderna f\u00f6r r\u00e4ttshj\u00e4lp kan exempelvis innefatta advokatkost- nader i samband med anspr\u00e5k som riktats mot en styrelsele- damot, f\u00f6rutsatt att ledamoten inte funnits ansvarig f\u00f6r felak- tigt agerande eller grov oaktsamhet.K10.4 Transaktioner med n\u00e4rst\u00e5ende Redovisningsprinciper N\u00e4rst\u00e5ende N\u00e4rst\u00e5ende \u00e4r en person eller ett f\u00f6retag med en n\u00e4ra relation till Nordea. N\u00e4rst\u00e5ende parter delas in i f\u00f6ljande kategorier: \u2022 Aktie\u00e4gare med betydande inflytande \u2022 Intressef\u00f6retag och joint ventures \u2022 Nyckelpersoner i ledande positioner \u2022 \u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende parter. Aktie\u00e4gare med betydande inflytande Aktie\u00e4gare med betydande inflytande \u00e4r aktie\u00e4gare som har r\u00e4tt att delta i beslut som r\u00f6r Nordeas finansiella och operativa strategier, men som inte har ett best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver dessa. Intressef\u00f6retag och joint ventures En definition av termen intressef\u00f6retag och joint venture finns i not K9.3 \u201dAktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures\u201d. Nyckelpersoner i ledande positioner Nyckelpersoner i ledande positioner \u00e4r de personer som har befogenhet och ansvar f\u00f6r planering, ledning och styrning av f\u00f6retagets verksamhet, direkt eller indirekt, d\u00e4ribland f\u00f6reta- gets styrelse. \u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende parter \u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende parter utg\u00f6rs av dotterf\u00f6retag till aktie- \u00e4gare med betydande inflytande, n\u00e4ra anh\u00f6riga till nyckel- personer i ledande positioner och bolag som kontrolleras eller gemensamt kontrolleras av nyckelpersoner i ledande positioner eller av n\u00e4ra anh\u00f6riga till dessa nyckelpersoner . Transaktioner med n\u00e4rst\u00e5ende En transaktion med n\u00e4rst\u00e5ende definieras som en \u00f6verf\u00f6ring av resurser, tj\u00e4nster eller f\u00f6rpliktelser mellan Nordea och en n\u00e4rst\u00e5ende part, oavsett om dessa debiteras eller inte. Se \u00e4ven Redovisningsprinciper i not K8.4 \u201dErs\u00e4ttning till nyckelpersoner i ledande positioner\u201d.
Transaktioner med n\u00e4rst\u00e5ende
\u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende
Intressef\u00f6retag parter
31 dec 31 dec 31 dec 31 dec
Mn euro 2023 2022 2023 2022
Tillg\u00e5ngar
Utl\u00e5ning
142
124
3
2
Derivatinstrument
3
\u2013
\u2013
\u2013
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
1
8
\u2013
\u2013
Summa tillg\u00e5ngar
146
132
3
2
\u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende
Intressef\u00f6retag parter
31 dec 31 dec 31 dec 31 dec
Mn euro 2023 2022 2023 2022
Skulder
In- och uppl\u00e5ning
1
13
19
32
Derivatinstrument
11
3
\u2013
\u2013
\u00d6vriga skulder
0
0
\u2013
\u2013
Summa skulder
12
16
19
32
Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen
\u2013
0
5
0
\u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende
Intressef\u00f6retag parter
Mn euro
2023
2022
2023
2022
R\u00e4ntenetto
3
1
0
0
Avgifts- och provisionsnetto
3
2
0
0
Nettoresultat av poster till verkligt
v\u00e4rde
0
-2
0
\u2013
Summa r\u00f6relsekostnader
0
0
\u2013
\u2013
Resultat f\u00f6re kreditf\u00f6rluster
6
1
0
0
1 2 1 2 1 2 1) Information om intressef\u00f6retag som ing\u00e5r i Nordeakoncernen finns i not K9.3 \u201dAktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures\u201d. 2) H\u00e4r ing\u00e5r aktie\u00e4gare med betydande inflytande (inklusive dessas dotterf\u00f6retag), n\u00e4ra anh\u00f6riga till nyckelpersoner i ledande positioner i Nordea, bolag som kontrolleras eller gemensamt kontrolleras av nyckelpersoner i ledande positioner eller av n\u00e4ra anh\u00f6riga till dessa nyckelpersoner. \u00c4ven Nordeas pensionsstiftelser ing\u00e5r. Alla transaktioner med n\u00e4rst\u00e5ende g\u00f6rs enligt samma krite- rier och villkor som vid j\u00e4mf\u00f6rbara transaktioner med externa parter i liknande st\u00e4llning, f\u00f6rutom utl\u00e5ning till anst\u00e4llda s\u00e5v\u00e4l som vissa \u00f6vriga \u00e5taganden till nyckelpersoner i ledan- de positioner, se not K8.4 \u201dErs\u00e4ttning till nyckelpersoner i ledande positioner\u201d och not K7.1 \u201dEventualf\u00f6rpliktelser\u201d. Informationen ovan presenteras ur Nordeas perspektiv, dvs. den visar hur Nordeas siffror har p\u00e5verkats av transaktio- ner med n\u00e4rst\u00e5ende parter. Nyckelpersoner i ledande positioner omfattar i Nordea: \u2022 styrelsen \u2022 koncernchefen (vd) \u2022 vice vd \u2022 koncernledningen. Utl\u00e5ningen till nyckelpersoner i ledande positioner uppgick till 3,7 mn euro (2,5 mn euro) och r\u00e4nteint\u00e4kterna p\u00e5 dessa l\u00e5n uppgick till 0,1 mn euro (0,1 mn euro). Inl\u00e5ning fr\u00e5n nyckelper- soner i ledande positioner uppgick till 7,8 mn euro (7,3 mn euro) och r\u00e4ntan p\u00e5 denna inl\u00e5ning uppgick till -0,1 mn euro (-0,0 mn euro). Kreditl\u00f6ften till nyckelpersoner i ledande posi- tioner uppgick till 0,2 mn euro (0,1 mn euro). Nyckelpersoner i ledande positioner som \u00e4r anst\u00e4llda av Nordea erh\u00e5ller samma kreditvillkor som \u00f6vriga anst\u00e4llda. I Fin- land motsvarar personalr\u00e4ntan f\u00f6r bostadsl\u00e5n Nordea Bank Abp:s uppl\u00e5ningskostnad med en marginal p\u00e5 30 punkter och f\u00f6r \u00f6vriga l\u00e5n motsvarar personalr\u00e4ntan Nordea Bank Abp:s uppl\u00e5ningskostnad med en marginal p\u00e5 60\u2013500 punkter. I Dan- mark \u00e4r personalr\u00e4ntan f\u00f6r l\u00e5n r\u00f6rlig och varierar mellan 3,55\u2013 5,70 procent beroende p\u00e5 typ av bostadsl\u00e5n. I Norge \u00e4r den r\u00f6r- liga personalr\u00e4ntan f\u00f6r l\u00e5n 5,01 procent. Bostadsl\u00e5n till fast r\u00e4nta erbjuds till samma villkor som f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nskunder. I Sve- rige kan l\u00e5n till personalvillkor beviljas till h\u00f6gst 3 mn kronor oavsett typ av l\u00e5n och till h\u00f6gst 0,4 mn kronor f\u00f6r bill\u00e5n. R\u00e4ntan p\u00e5 dessa l\u00e5n \u00e4r 215 punkter l\u00e4gre \u00e4n motsvarande r\u00e4nta f\u00f6r externa kunder. L\u00e5n som \u00f6verstiger 3 mn kronor respektive 0,4 mn kronor f\u00e5r anst\u00e4llda samma h\u00f6gsta r\u00e4nterabatt som Nordeas b\u00e4sta externa kunder. L\u00e5n till familjemedlemmar till nyckelpersoner i ledande posi- tioner, som inte lever i samma hush\u00e5ll, ges till normala mark- nadsvillkor. Motsvarande villkor g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r nyckelpersoner i ledande positioner som ej \u00e4r anst\u00e4llda av Nordea. F\u00f6r mer infor- mation om transaktioner med nyckelpersoner i ledande positio- ner, se not K8.4 \u201dErs\u00e4ttning till nyckelpersoner i ledande positioner\u201d. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfRelatedPartyExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-803": { "value": "K8.4 Ers\u00e4ttningar till nyckelpersoner i ledande positioner Redovisningsprinciper F\u00f6r information om redovisningsprinciperna, se not K8.1 \u201dFast och r\u00f6rlig l\u00f6n\u201d, not K8.2 \u201dPensioner\u201d och not K8.3 \u201dAktierelate- rade ers\u00e4ttningsprogram\u201d. F\u00f6r definition av nyckelpersoner i ledande positioner, se not K10.4 \u201dTransaktioner med n\u00e4rst\u00e5ende\u201d. Styrelsearvode \u00c5rsst\u00e4mman 2023 fastst\u00e4llde styrelsens \u00e5rsarvode enligt f\u00f6l- jande: ordf\u00f6randen 352 000 euro, vice ordf\u00f6randen 165 500 euro och \u00f6vriga ledam\u00f6ter 105 500 euro. \u00c5rsarvodet f\u00f6r arbete i styrelsens ers\u00e4ttnings- och perso- nalkommitt\u00e9 (board remuneration and people committee, BRPC) uppg\u00e5r till 49 500 euro f\u00f6r kommitt\u00e9ns ordf\u00f6rande och 29 000 euro f\u00f6r \u00f6vriga ledam\u00f6ter. F\u00f6r alla \u00f6vriga kommitt\u00e9er utg\u00e5r en \u00e5rlig ers\u00e4ttning om 67 000 euro till ordf\u00f6randen och 33 500 euro till \u00f6vriga ledam\u00f6ter. Inget arvode utg\u00e5r till styrelseledam\u00f6ter som \u00e4r anst\u00e4llda i Nordeakoncernen. D\u00e4rut\u00f6ver betalar eller ers\u00e4tter Nordea styrelseledam\u00f6- terna f\u00f6r alla kostnader eller utgifter som avser eller uppst\u00e5r i samband med styrelseuppdraget. Eventuella f\u00f6rm\u00e5ner har medr\u00e4knats till det skattepliktiga v\u00e4rdet. Per den 31 december 2023 f\u00f6rel\u00e5g inga \u00e5taganden om avg\u00e5ngsvederlag, pension eller annan ers\u00e4ttning till styrelseledam\u00f6terna. Ingen styrelseledamot har r\u00f6rlig ers\u00e4ttning, och arbetsta- garrepresentanter omfattas inte av tabellen nedan.
Ers\u00e4ttning till styrelsen
Euro
2023
2022
Ordf\u00f6rande:
Stephen Hester
398 125
97 000
Torbj\u00f6rn Magnusson
\u2013
282 925
Vice ordf\u00f6rande:
Lene Skole 149 250 \u2013
Torbj\u00f6rn Magnusson
47 000
47 000
Stephen Hester
\u2013
94 000
Kari Jordan
\u2013
44 450
\u00d6vriga styrelseledamoter:
Arja Talma
167 750
125 250
Birger Steen
196 000
197 725
Claudia Dill
\u2013
40 300
John Maltby
204 375
197 725
Jonas Synnergren
137 875
141 175
Kjersti Wiklund
179 500
125 250
Lene Skole
33 625
100 875
Nigel Hinshelwood
\u2013
48 100
Per Str\u00f6mberg
126 000
\u2013
Petra van Hoeken
204 375
189 925
Risto Murto
104 250
\u2013
Robin Lawther
32 500
128 950
Sarah Russell
\u2013
39 250
Summa
1 980 625
1 899 900
1
2, 3
4
2, 3
1
7
6
7
6
6, 4
7
5
5
3
7
1) Ordf\u00f6rande fr\u00e5n 1 oktober 2022, vice ordf\u00f6rande fr\u00e5n 24 mars 2022 till 30 september
2022.
2) Vice ordf\u00f6rande fr\u00e5n 1 oktober 2022, ordf\u00f6rande fr\u00e5n 24 mars 2022 till 30 september
2022.
3) Avgick som styrelseledamot vid ordinarie bolagst\u00e4mma 2023.
4) Vice ordf\u00f6rande fr\u00e5n ordinarie bolagst\u00e4mma 2023.
5) Ny styrelseledamot fr\u00e5n ordinarie bolagst\u00e4mma 2023.
6) Ny styrelseledamot fr\u00e5n ordinarie bolagst\u00e4mma 2022.
7) Avgick som styrelseledamot vid ordinarie bolagst\u00e4mma 2022.
Ers\u00e4ttning till koncernchefen, vice verkst\u00e4llande
direkt\u00f6ren och koncernledningen
Styrelsens ers\u00e4ttnings- och personalkommitt\u00e9 (BRPC) f\u00f6rbe-
reder \u00e4ndringar i ers\u00e4ttningsavtalen f\u00f6r koncernchefen, vice
vd:n och \u00f6vriga medlemmar i koncernledningen, f\u00f6r beslut av
styrelsen. Detta inkluderar fast ers\u00e4ttning, utfallet av Nordea
incentive plan (NIP) 2023, f\u00f6rdelningen av villkorade aktier
inom ramen f\u00f6r det l\u00e5ngsiktiga incitamentsprogrammet
(LTIP) och den efterf\u00f6ljande tilldelningen av aktier fr\u00e5n LTIP
samt andra \u00e4ndringar.
Se not K8.3 \u201dAktierelaterade ers\u00e4ttningsprogram\u201d f\u00f6r mer
information om de kortsiktiga incitamentprogrammen (STIP)
(NIP/EIP) och LTIP 2020\u20132022, LTIP 2021\u20132023, LTIP 2022\u2013
2024, och LTIP 2023\u20132025.
Presentationen av ers\u00e4ttningar i Ers\u00e4ttningsrapporten f\u00f6r
styrande organ skiljer sig fr\u00e5n presentationen och redovis-
ningsprinciperna enligt IFRS som till\u00e4mpas f\u00f6r \u00e5rsredovis-
ningen, framf\u00f6r allt n\u00e4r det g\u00e4ller det l\u00e5ngsiktiga
incitamentsprogrammet.
Fast ers\u00e4ttning
Fast l\u00f6n betalas i lokala valutor och omr\u00e4knas till euro till
\u00e5rets genomsnittskurs. Den fasta l\u00f6nen innefattar semester-
ers\u00e4ttning och biltill\u00e4gg, i f\u00f6rekommande fall.
F\u00f6rm\u00e5nerna utg\u00f6rs huvudsakligen av bil , skatter\u00e5dgiv-
nings- och bostadsf\u00f6rm\u00e5n. F\u00f6rm\u00e5ner har medr\u00e4knats till det
skattepliktiga v\u00e4rdet efter eventuellt l\u00f6neavdrag.
Pensionskostnader utg\u00f6rs av under \u00e5ret betalda pensions-
premier i premiebest\u00e4mda pensionsplaner och under \u00e5ret
intj\u00e4nade pensionsr\u00e4tter i f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner
(\u201dKostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring innevarande \u00e5r\u201d liksom
\u201dKostnader avseende tj\u00e4nstg\u00f6ring tidigare \u00e5r samt reglering-
ar\u201d, definierade i IAS 19).
2 345 547 euro (2 336 438 euro) av de totala pensionskost-
naderna avser premiebest\u00e4mda pensionsplaner, vilket mot-
svarar 98,6 procent (97,4 procent).
Ers\u00e4ttning till koncernchefen, vice vd och koncernledningen
Fast ers\u00e4ttning
Pensionskostnad
Avgifts- och f\u00f6rm\u00e5ns-
Fast l\u00f6n
best\u00e4mda planer
F\u00f6rm\u00e5ner
Summa fast ers\u00e4ttning
Euro
2023
2022
2023
2022
2023
2022
2023
2022
Koncernchef:
Frank Vang-Jensen
1 524 679
1 469 743
437 167
423 031
90 179
105 985
2 052 025
1 998 759
Vice vd:
Jussi Koskinen
564 398
545 545
207 491
192 950
19 024
18 391
790 913
756 886
Koncernledning:
10
(10) personer exklusive koncernchefen
och vice vd:
6 792 715
6 831 481
1 733 651
1 781 737
166 753
178 296
8 693 119
8 791 514
Summa
8 881 792
8 846 769
2 378 309
2 397 718
275 956
302 672
11 536 057
11 547 159
R\u00f6rlig ers\u00e4ttning
Summa ers\u00e4ttning
STIP (NIP/EIP )
LTIP
Summa r\u00f6rlig ers\u00e4ttning fast och r\u00f6rlig
Euro
2023
2022
2023
2022
2023
2022
2023
2022
Koncernchef:
Frank Vang-Jensen
1 025 025
981 140
583 314
531 536
1 608 339
1 512 676
3 660 364
3 511 435
Vice vd:
Jussi Koskinen
373 256
354 792
205 685
177 178
578 941
531 970
1 369 854
1 288 856
Koncernledning:
10
(10) personer exklusive koncernchefen
och vice vd:
4 389 698
4 148 166
2 140 236
1 886 840
6 529 934
6 035 006
15 223 053
14 826 520
Summa
5 787 979
5 484 098
2 929 235
2 595 554
8 717 214
8 079 652
20 253 271
19 626 811
1
1) Definierad som kostnaden ber\u00e4knad enligt IFRS 2 f\u00f6r LTIP 2020-2022, LTIP 2021\u20132023, LTIP 2022\u20132024, LTIP 2023\u20132025.
R\u00f6rlig ers\u00e4ttning
Tilldelningen fr\u00e5n STIP 2023 (NIP) f\u00f6r koncernchefen, vice
verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren och koncernledningen baseras p\u00e5
specifika m\u00e5l och kan som h\u00f6gst uppg\u00e5 till 75 procent av den
fasta grundl\u00f6nen, f\u00f6rutom f\u00f6r Chief Risk Officer och Chief
Compliance Officer som har ett tak p\u00e5 100 procent.
40 procent av tilldelningen fr\u00e5n NIP 2023 betalas ut under
2024. \u00c5terst\u00e5ende 60 procent betalas ut i lika delar under en
fem\u00e5rsperiod, med en intj\u00e4ning p\u00e5 12 procent per \u00e5r. 50 pro-
cent av tilldelningen fr\u00e5n NIP 2023 betalas vid respektive
\u00f6verf\u00f6ringstidpunkt i form av Nordeaaktier (exklusive utdel-
ning). Aktierna omfattas av en kvarh\u00e5llandeperiod om
12 m\u00e5nader efter uppskjutandeperiodens slut. Tilldelningen
fr\u00e5n NIP 2023 har kostnadsf\u00f6rts i sin helhet under 2023.
Vidare deltar koncernchefen, vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren
och medlemmarna i koncernledningen i de aktierelaterade
LTIP 2020\u20132022, LTIP 2021\u20132023, LTIP 2022\u20132024 och LTIP
2023\u20132025 efter beslut av styrelsen och inf\u00f6rda i enlighet
med \u201dErs\u00e4ttningspolicy f\u00f6r styrande organ\u201d som godk\u00e4ndes
vid en r\u00e5dgivande omr\u00f6stning p\u00e5 Nordeas ordinarie bolags-
st\u00e4mma 2020 och g\u00e4ller fram till ordinarie bolagsst\u00e4mma
2024.
Chief Risk Officer och Chief Compliance Officer deltar inte
i LTIP-programmen.
Ers\u00e4ttning till koncernchefen
Frank Vang Jensen uts\u00e5gs till koncernchef den 5 september
2019.
Koncernchefens fasta \u00e5rsl\u00f6n (semesterers\u00e4ttning etc. med-
r\u00e4knas inte) uppg\u00e5r till 1 459 350 euro fr\u00e5n den 1 januari 2023.
Koncernchefen omfattas av en premiebest\u00e4md pensions-
plan, d\u00e4r pensionspremierna uppg\u00e5r till 30 procent av den
fasta grundl\u00f6nen.
F\u00f6rm\u00e5nerna utgjordes huvudsakligen av bil-, bostads-,
s\u00e4kerhets- och reserelaterade f\u00f6rm\u00e5ner s\u00e5v\u00e4l som skatter\u00e5d-
givning, till ett v\u00e4rde av 90 179 euro.
NIP 2023 baserades p\u00e5 s\u00e4rskilda m\u00e5l och kunde som h\u00f6gst
uppg\u00e5 till 75 procent av den fasta grundl\u00f6nen. F\u00f6r 2023 upp-
gick tilldelningen fr\u00e5n NIP till 1 025 025 euro.
F\u00f6r 2023 uppgick IFRS 2-kostnaden till 51 426 euro f\u00f6r LTIP
2020\u20132022, 139 608 euro f\u00f6r LTIP 2021\u20132023, 166 927 euro f\u00f6r
LTIP 2022\u20132024 och 225 353 euro f\u00f6r LTIP 2023\u20132025.
Koncernchefen m\u00e5ste beh\u00e5lla en stor andel av de tilldelade
aktierna fr\u00e5n LTIP 2020\u20132022, LTIP 2021\u20132023, LTIP 2022\u2013
2024 och LTIP 2023\u20132025 till dess att det samlade v\u00e4rdet av
aktierna motsvarar 100 procent av hans fasta brutto\u00e5rsl\u00f6n.
Dessa aktier m\u00e5ste beh\u00e5llas till dess att koncernchefen l\u00e4m-
nar sin befattning.
Den samlade kostnadsf\u00f6rda ers\u00e4ttningen f\u00f6r 2023 uppgick
till 3 660 364 euro.
Ers\u00e4ttning till vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren
Jussi Koskinen uts\u00e5gs till vice verkst\u00e4llande direkt\u00f6r (vice vd)
den 10 september 2019.
Vice vd:s fasta \u00e5rsl\u00f6n (semesterers\u00e4ttning etc. medr\u00e4knas
inte) uppg\u00e5r till 559 287 euro fr\u00e5n den 1 januari 2023.
Vice verkst\u00e4llande vd:n omfattas \u00e4ven av en premiebe-
st\u00e4md pensionsplan, d\u00e4r premierna uppgick till 8,5 procent av
den fasta grundl\u00f6nen, ut\u00f6ver betalningar till det lagstadgade
finska pensionssystemet. Enligt de lagstadgade pensionsreg-
lerna ska den del av utfallet fr\u00e5n NIP 2023 f\u00f6r koncernled-
ningen som betalas ut under 2024 medr\u00e4knas i pensionsgrun-
dande l\u00f6n.
F\u00f6rm\u00e5nerna f\u00f6r 2023 uppgick till 19 024 euro och utgjordes
huvudsakligen av bilf\u00f6rm\u00e5n.
NIP 2023 baserades p\u00e5 s\u00e4rskilda m\u00e5l och kunde som h\u00f6gst
uppg\u00e5 till 75 procent av den fasta grundl\u00f6nen. F\u00f6r 2023 upp-
gick tilldelningen fr\u00e5n NIP till 373 256 euro.
F\u00f6r 2023 uppgick IFRS 2-kostnaden till 17 142 euro f\u00f6r LTIP
2020\u20132022, 46 536 euro f\u00f6r LTIP 2021\u20132023, 55 642 euro f\u00f6r
LTIP 2022\u20132024 och 86 365 euro f\u00f6r LTIP 2023\u20132025.
Vice vd m\u00e5ste beh\u00e5lla en stor andel av de tilldelade aktier-
na fr\u00e5n LTIP 2020\u20132022, LTIP 2021\u20132023, LTIP 2022\u20132024 och
LTIP 2023\u20132025 till dess att det samlade v\u00e4rdet av aktierna
motsvarar 100 procent av hans fasta brutto\u00e5rsl\u00f6n. Dessa aktier
m\u00e5ste beh\u00e5llas till dess att vice vd l\u00e4mnar sin befattning i
koncernledningen.
Den samlade intj\u00e4nade ers\u00e4ttningen f\u00f6r 2023 uppgick till
1 369 854 euro.
Ers\u00e4ttning till koncernledningen
Ers\u00e4ttning till \u00f6vriga medlemmar i koncernledningen ing\u00e5r
f\u00f6r den tid som de innehaft sin befattning och omfattats av
NIP 2023 och LTIP.
Inga nya medlemmar uts\u00e5gs och inga medlemmar avgick
fr\u00e5n koncernledningen under 2023.
Inga rekryteringsbonusar eller utk\u00f6p godk\u00e4ndes under 2023.
NIP 2023 f\u00f6r koncernledningen baserades p\u00e5 specifika m\u00e5l
och kunde uppg\u00e5 till h\u00f6gst 75 procent av den fasta grundl\u00f6-
nen f\u00f6r de medlemmar i koncernledningen som erbj\u00f6ds LTIP
2023\u20132025 och 100 procent f\u00f6r \u00f6vriga medlemmar. F\u00f6r 2023
uppgick tilldelningen fr\u00e5n NIP till 4 389 698 euro.
F\u00f6r 2023 uppgick IFRS 2-kostnaden till 180 601 euro f\u00f6r
LTIP 2020\u20132022, 511 896 euro f\u00f6r LTIP 2021\u20132023,
612 062 euro f\u00f6r LTIP 2022\u20132024 och 835 677 euro f\u00f6r LTIP
2023\u20132025.
Medlemmarna i koncernledningen m\u00e5ste beh\u00e5lla en stor
andel av de tilldelade aktierna fr\u00e5n LTIP 2020\u20132022, LTIP
2021\u20132023, LTIP 2022\u20132024 och LTIP 2023\u20132025 till dess att
det samlade v\u00e4rdet av aktierna motsvarar 100 procent av
deras respektive fasta brutto\u00e5rsl\u00f6n. Dessa aktier m\u00e5ste beh\u00e5l-
las till dess att personen l\u00e4mnar sin befattning i
koncernledningen.
Pensionsplanerna f\u00f6r de \u00f6vriga tio medlemmarna i kon-
cernledningen ser olika ut beroende p\u00e5 de nationella f\u00f6rh\u00e5l-
landena. Pensionsplanerna \u00e4r premiebest\u00e4mda eller en kom-
bination av premiebest\u00e4mda och f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda
pensionsplaner.
Per den 31 december 2023 hade tre medlemmar pensions-
planer i enlighet med svenska kollektivavtal, BTP1 (premiebe-
st\u00e4md pension) och BTP2 (f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4md pension), med
kompletterande premiebest\u00e4mda pensionsplaner ut\u00f6ver kol-
lektivavtalet. Pensionspremierna uppgick sammantaget till
30 procent av den fasta grundl\u00f6nen.
Tv\u00e5 medlemmar hade en premiebest\u00e4md pensionsplan i
enlighet med dansk praxis. Pensionspremierna uppgick sam-
mantaget till 30 procent av den fasta grundl\u00f6nen.
Fyra medlemmar omfattades av det lagstadgade finska
pensionssystemet och hade i till\u00e4gg en premiebest\u00e4md pen-
sionsplan motsvarande 8,5 procent av den fasta grundl\u00f6nen.
En medlem saknar pensionsavtal med Nordea.
Uppskjuten r\u00f6rlig ers\u00e4ttning i form av Nordeaaktier
En del av tilldelningen fr\u00e5n EIP 2019, EIP 2020, EIP 2021,
NIP 2022, LTIP 2020\u20132022 och utk\u00f6p f\u00f6r koncernledningen
har skjutits upp, med framtida betalning i form av Nordeaak-
tier. Eventuella Nordeaaktier som tilldelas fr\u00e5n NIP 2023 lik-
som den villkorade aktietilldelningen fr\u00e5n LTIP 2021\u20132023 per
31 december 2023 ing\u00e5r inte i tabellen nedan.
Nordeaaktier
\u2013 tilldelade och uppskjutna
2023
2022
Koncernchef:
Frank Vang-Jensen
145 777
64 100
Vice vd:
Jussi Koskinen
53 483
28 578
Koncernledning:
10
(10) personer exkl. koncernchefen
och vice vd:
536 289
275 483
Summa
735 549
368 161
Tidigare koncernchef:
Casper von Koskull
10 242
20 483
Tidigare Group COO och
st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande koncernchef:
Torsten Hagen J\u00f8rgensen
6 499
12 997
Summa
752 290
401 641
Pensionsf\u00f6rpliktelser
Pensionsplanerna \u00e4r fonderade, vilket inneb\u00e4r att pensions-
f\u00f6rpliktelserna t\u00e4cks av f\u00f6rvaltningstillg\u00e5ngar vars verkliga
v\u00e4rde i huvudsak motsvarar v\u00e4rdet av f\u00f6rpliktelserna.
Pensionsf\u00f6rpliktelser (v\u00e4rdet av skulderna f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbe-
st\u00e4mda pensionsplaner) ber\u00e4knas i enlighet med IAS 19. F\u00f6r
ytterligare information, se not K8.2 \u201dPensioner\u201d.
Kostnaderna f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsplaner till
nyckelpersoner i ledande positioner uppgick 2023 till 0 mn
euro (0 mn euro).
Pensionsf\u00f6rpliktelserna i tabellen nedan speglar det ber\u00e4k-
nade v\u00e4rdet enligt IAS 19 den 31 december 2023 respektive
2022. Minskningen j\u00e4mf\u00f6rt med 2022 beror huvudsakligen p\u00e5
pensionsutbetalningar till pensionerade ledande befattnings-
havare under \u00e5ret, f\u00f6r\u00e4ndringar i de diskonteringsr\u00e4ntor som
anv\u00e4nds vid v\u00e4rderingen av f\u00f6rpliktelser vid utg\u00e5ngen av
2023 samt valutaeffekter fr\u00e5n f\u00f6rpliktelser i svenska kronor.
Det finns inga f\u00f6rpliktelser f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensioner
gentemot Nordeas koncernchef eller vice vd.
Euro
2023
2022
Koncernledningen:
3
(3) individer i Sverige
856 402 756 087
Tidigare styrelseordf\u00f6rande, koncernchefer
och st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande koncernchefer:
Vesa Vainio 4 001 398 4 105 734
Lars G Nordstr\u00f6m 239 717 243 140
Casper von Koskull 325 254 338 920
Summa 5 422 771 5 443 881
1
1) Pensionsf\u00f6rpliktelserna h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e4mst fr\u00e5n f\u00f6rm\u00e5nsbest\u00e4mda pensionsr\u00e4tter intj\u00e4-
nade i, och finansierade av, de banker som bildat Nordea.
Upps\u00e4gningstid och avg\u00e5ngsvederlag
I enlighet med tj\u00e4nstg\u00f6ringsvillkoren har koncernchefen en
upps\u00e4gningstid p\u00e5 12 m\u00e5nader och Nordea en upps\u00e4gnings-
tid p\u00e5 12 m\u00e5nader. Koncernchefen har ett avg\u00e5ngsvederlag
p\u00e5 12 m\u00e5nadsl\u00f6ner, vilket minskas av l\u00f6n fr\u00e5n eventuell annan
anst\u00e4llning under dessa 12 m\u00e5nader.
Vice vd och tio medlemmar i koncernledningen har en
upps\u00e4gningstid p\u00e5 6 m\u00e5nader och Nordea en upps\u00e4gningstid
p\u00e5 12 m\u00e5nader. Ett avg\u00e5ngsvederlag p\u00e5 12 m\u00e5nader l\u00e4mnas,
vilket minskas av l\u00f6n fr\u00e5n eventuell annan anst\u00e4llning under
dessa 12 m\u00e5nader. Vidare till\u00e4mpas konkurrensklausuler. Inga
\u00e5taganden om avg\u00e5ngsvederlag gjordes gentemot medlem-
marna i koncernledningen under 2022 och 2023.
Alla betalningar till tidigare medlemmar i koncernledning-
en, som utg\u00f6rs av l\u00f6n under upps\u00e4gningstid och tid i konkur-
rensrelaterad karant\u00e4n, kostnadsf\u00f6rdes och redovisades 2022
och ing\u00e5r inte i ers\u00e4ttningstabellerna. Dessa betalningar och
avs\u00e4ttningar uppgick till totalt 448 729 euro.
Skadeers\u00e4ttning
Nordea Bank Abp har \u00e5tagit sig att ers\u00e4tta medlemmarna i
koncernledningen f\u00f6r utgifter i samband med juridisk r\u00e5dgiv-
ning f\u00f6r att f\u00f6rsvara sig emot eller bestrida vissa st\u00e4mningar
eller utredningar fr\u00e5n tredje part, dock med undantag f\u00f6r
brott eller handlingar som beg\u00e5tts upps\u00e5tligen eller av grov
oaktsamhet. Ers\u00e4ttningen f\u00f6r respektive medlem i koncern-
ledningen kan som h\u00f6gst uppg\u00e5 till 37,5 mn euro, s\u00e5vida inte
styrelsen fr\u00e5n fall till fall beslutar annat. Nordea k\u00f6per
ansvarsf\u00f6rs\u00e4kring f\u00f6r ledande befattningshavare som t\u00e4cker
styrelsens och ledningens personliga ansvar samt det ansvar
som banken har till f\u00f6ljd av sitt \u00e5tagande om gottg\u00f6relse. Vill-
koren, inklusive f\u00f6rs\u00e4kringens totala ansvarsbegr\u00e4nsning, \u00e4r i
linje med andra stora europeiska banker.
Den ordinarie bolagsst\u00e4mman beslutade ocks\u00e5 att Nordea
ska betala eller ers\u00e4tta styrelseledam\u00f6terna f\u00f6r alla kostna-
der och utgifter som avser eller uppst\u00e5r med anledning av
styrelseuppdraget, s\u00e5som resor, logistik och boende liksom
kostnader f\u00f6r r\u00e5dgivning, r\u00e4ttshj\u00e4lp och administration. Kost-
naderna f\u00f6r r\u00e4ttshj\u00e4lp kan exempelvis innefatta advokatkost-
nader i samband med anspr\u00e5k som riktats mot en styrelsele-
damot, f\u00f6rutsatt att ledamoten inte funnits ansvarig f\u00f6r felak-
tigt agerande eller grov oaktsamhet.
K10.4 Transaktioner med n\u00e4rst\u00e5ende
Redovisningsprinciper
N\u00e4rst\u00e5ende
N\u00e4rst\u00e5ende \u00e4r en person eller ett f\u00f6retag med en n\u00e4ra relation
till Nordea. N\u00e4rst\u00e5ende parter delas in i f\u00f6ljande kategorier:
\u2022 Aktie\u00e4gare med betydande inflytande
\u2022 Intressef\u00f6retag och joint ventures
\u2022 Nyckelpersoner i ledande positioner
\u2022 \u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende parter.
Aktie\u00e4gare med betydande inflytande
Aktie\u00e4gare med betydande inflytande \u00e4r aktie\u00e4gare som har
r\u00e4tt att delta i beslut som r\u00f6r Nordeas finansiella och operativa
strategier, men som inte har ett best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver
dessa.
Intressef\u00f6retag och joint ventures
En definition av termen intressef\u00f6retag och joint venture finns i
not K9.3 \u201dAktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures\u201d.
Nyckelpersoner i ledande positioner
Nyckelpersoner i ledande positioner \u00e4r de personer som har
befogenhet och ansvar f\u00f6r planering, ledning och styrning av
f\u00f6retagets verksamhet, direkt eller indirekt, d\u00e4ribland f\u00f6reta-
gets styrelse.
\u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende parter
\u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende parter utg\u00f6rs av dotterf\u00f6retag till aktie-
\u00e4gare med betydande inflytande, n\u00e4ra anh\u00f6riga till nyckel-
personer i ledande positioner och bolag som kontrolleras
eller gemensamt kontrolleras av nyckelpersoner i ledande
positioner eller av n\u00e4ra anh\u00f6riga till dessa nyckelpersoner .
Transaktioner med n\u00e4rst\u00e5ende En transaktion med n\u00e4rst\u00e5ende definieras som en \u00f6verf\u00f6ring av resurser, tj\u00e4nster eller f\u00f6rpliktelser mellan Nordea och en n\u00e4rst\u00e5ende part, oavsett om dessa debiteras eller inte. Se \u00e4ven Redovisningsprinciper i not K8.4 \u201dErs\u00e4ttning till nyckelpersoner i ledande positioner\u201d.
Transaktioner med n\u00e4rst\u00e5ende
\u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende
Intressef\u00f6retag parter
31 dec 31 dec 31 dec 31 dec
Mn euro 2023 2022 2023 2022
Tillg\u00e5ngar
Utl\u00e5ning
142
124
3
2
Derivatinstrument
3
\u2013
\u2013
\u2013
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
1
8
\u2013
\u2013
Summa tillg\u00e5ngar
146
132
3
2
\u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende
Intressef\u00f6retag parter
31 dec 31 dec 31 dec 31 dec
Mn euro 2023 2022 2023 2022
Skulder
In- och uppl\u00e5ning
1
13
19
32
Derivatinstrument
11
3
\u2013
\u2013
\u00d6vriga skulder
0
0
\u2013
\u2013
Summa skulder
12
16
19
32
Poster utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen
\u2013
0
5
0
\u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende
Intressef\u00f6retag parter
Mn euro
2023
2022
2023
2022
R\u00e4ntenetto
3
1
0
0
Avgifts- och provisionsnetto
3
2
0
0
Nettoresultat av poster till verkligt
v\u00e4rde
0
-2
0
\u2013
Summa r\u00f6relsekostnader
0
0
\u2013
\u2013
Resultat f\u00f6re kreditf\u00f6rluster
6
1
0
0
1 2 1 2 1 2 1) Information om intressef\u00f6retag som ing\u00e5r i Nordeakoncernen finns i not K9.3 \u201dAktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures\u201d. 2) H\u00e4r ing\u00e5r aktie\u00e4gare med betydande inflytande (inklusive dessas dotterf\u00f6retag), n\u00e4ra anh\u00f6riga till nyckelpersoner i ledande positioner i Nordea, bolag som kontrolleras eller gemensamt kontrolleras av nyckelpersoner i ledande positioner eller av n\u00e4ra anh\u00f6riga till dessa nyckelpersoner. \u00c4ven Nordeas pensionsstiftelser ing\u00e5r. Alla transaktioner med n\u00e4rst\u00e5ende g\u00f6rs enligt samma krite- rier och villkor som vid j\u00e4mf\u00f6rbara transaktioner med externa parter i liknande st\u00e4llning, f\u00f6rutom utl\u00e5ning till anst\u00e4llda s\u00e5v\u00e4l som vissa \u00f6vriga \u00e5taganden till nyckelpersoner i ledan- de positioner, se not K8.4 \u201dErs\u00e4ttning till nyckelpersoner i ledande positioner\u201d och not K7.1 \u201dEventualf\u00f6rpliktelser\u201d. Informationen ovan presenteras ur Nordeas perspektiv, dvs. den visar hur Nordeas siffror har p\u00e5verkats av transaktio- ner med n\u00e4rst\u00e5ende parter. Nyckelpersoner i ledande positioner omfattar i Nordea: \u2022 styrelsen \u2022 koncernchefen (vd) \u2022 vice vd \u2022 koncernledningen. Utl\u00e5ningen till nyckelpersoner i ledande positioner uppgick till 3,7 mn euro (2,5 mn euro) och r\u00e4nteint\u00e4kterna p\u00e5 dessa l\u00e5n uppgick till 0,1 mn euro (0,1 mn euro). Inl\u00e5ning fr\u00e5n nyckelper- soner i ledande positioner uppgick till 7,8 mn euro (7,3 mn euro) och r\u00e4ntan p\u00e5 denna inl\u00e5ning uppgick till -0,1 mn euro (-0,0 mn euro). Kreditl\u00f6ften till nyckelpersoner i ledande posi- tioner uppgick till 0,2 mn euro (0,1 mn euro). Nyckelpersoner i ledande positioner som \u00e4r anst\u00e4llda av Nordea erh\u00e5ller samma kreditvillkor som \u00f6vriga anst\u00e4llda. I Fin- land motsvarar personalr\u00e4ntan f\u00f6r bostadsl\u00e5n Nordea Bank Abp:s uppl\u00e5ningskostnad med en marginal p\u00e5 30 punkter och f\u00f6r \u00f6vriga l\u00e5n motsvarar personalr\u00e4ntan Nordea Bank Abp:s uppl\u00e5ningskostnad med en marginal p\u00e5 60\u2013500 punkter. I Dan- mark \u00e4r personalr\u00e4ntan f\u00f6r l\u00e5n r\u00f6rlig och varierar mellan 3,55\u2013 5,70 procent beroende p\u00e5 typ av bostadsl\u00e5n. I Norge \u00e4r den r\u00f6r- liga personalr\u00e4ntan f\u00f6r l\u00e5n 5,01 procent. Bostadsl\u00e5n till fast r\u00e4nta erbjuds till samma villkor som f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5nskunder. I Sve- rige kan l\u00e5n till personalvillkor beviljas till h\u00f6gst 3 mn kronor oavsett typ av l\u00e5n och till h\u00f6gst 0,4 mn kronor f\u00f6r bill\u00e5n. R\u00e4ntan p\u00e5 dessa l\u00e5n \u00e4r 215 punkter l\u00e4gre \u00e4n motsvarande r\u00e4nta f\u00f6r externa kunder. L\u00e5n som \u00f6verstiger 3 mn kronor respektive 0,4 mn kronor f\u00e5r anst\u00e4llda samma h\u00f6gsta r\u00e4nterabatt som Nordeas b\u00e4sta externa kunder. L\u00e5n till familjemedlemmar till nyckelpersoner i ledande posi- tioner, som inte lever i samma hush\u00e5ll, ges till normala mark- nadsvillkor. Motsvarande villkor g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r nyckelpersoner i ledande positioner som ej \u00e4r anst\u00e4llda av Nordea. F\u00f6r mer infor- mation om transaktioner med nyckelpersoner i ledande positio- ner, se not K8.4 \u201dErs\u00e4ttning till nyckelpersoner i ledande positioner\u201d.", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfInformationAboutKeyManagementPersonnelExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-804": { "value": "
K8.5 F\u00f6rdelning efter k\u00f6n
och antal anst\u00e4llda
F\u00f6rdelning efter k\u00f6n, ledande befattningshavare
I moderf\u00f6retagets styrelse var 60 procent (50 procent) av
styrelseledam\u00f6terna som bolagsst\u00e4mman utsett m\u00e4n och
40 procent (50 procent) kvinnor. I styrelserna f\u00f6r Nordeas kon-
cernf\u00f6retag var 60 procent (63 procent) m\u00e4n och 40 procent
(37 procent) kvinnor. Motsvarande siffror f\u00f6r \u00f6vriga ledande
befattningshavare var 63 procent (63 procent) m\u00e4n och
37 procent (37 procent) kvinnor. Interna styrelser utg\u00f6rs fr\u00e4mst
av ledningen inom Nordea, arbetstagar representanter \u00e4r
exkluderade.
Medelantal anst\u00e4llda, omr\u00e4knat till heltidstj\u00e4nster
Summa
varav kvinnor
2023
2022
2023
2022
Danmark
6 953
6 714
2 980
2 829
Sverige
6 346
6 103
3 231
3 118
Finland
6 161
5 920
3 576
3 485
Polen
5 244
4 623
2 556
2 184
Norge
2 844
2 775
1 349
1 296
Estland
1 036
883
723
591
Luxemburg
192
184
89
62
USA
104
102
54
56
Storbritannien
45
32
14
10
Kina
27
27
14
14
Tyskland
13
17
4
12
Portugal
57
37
18
13
Italien
10
11
1
9
Spanien
5
5
2
3
Schweiz
5
5
1
4
Frankrike
2
5
0
3
Singapore
6
4
5
1
Belgien
2
3
1
2
Chile
2
2
0
2
\u00d6sterrike
1
1
0
1
Summa genomsnitt
29 055
27 453
14 618
13 695
Totalt antal anst\u00e4llda (omr\u00e4knat till heltidstj\u00e4nster), vid \u00e5rets slut
29 153
28 268
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfInformationAboutEmployeesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-805": { "value": "
K9.1 Konsoliderade f\u00f6retag
Redovisningsprinciper
Koncernredovisningen omfattar moderf\u00f6retaget Nordea Bank
Abp samt de f\u00f6retag som moderf\u00f6retaget har ett best\u00e4m-
mande inflytande \u00f6ver. Best\u00e4mmande inflytande f\u00f6religger
n\u00e4r Nordea \u00e4r exponerat f\u00f6r volatilitet i avkastningen fr\u00e5n
sina investeringar i ett annat f\u00f6retag och kan p\u00e5verka avkast-
ningen genom sitt inflytande \u00f6ver det andra f\u00f6retaget.
Best\u00e4mmande inflytande uppn\u00e5s i regel om moderf\u00f6retaget,
direkt eller indirekt genom koncernf\u00f6retag, innehar mer \u00e4n
50 procent av aktiernas r\u00f6stv\u00e4rde. F\u00f6r f\u00f6retag d\u00e4r r\u00f6str\u00e4tterna
inte ger best\u00e4mmande inflytande, se avsnittet \u201dStrukturerade
f\u00f6retag\u201d nedan.
Samtliga koncernf\u00f6retag konsolideras i enlighet med f\u00f6r-
v\u00e4rvsmetoden. Enligt f\u00f6rv\u00e4rvsmetoden betraktas k\u00f6pet som
en transaktion d\u00e4r moderf\u00f6retaget indirekt f\u00f6rv\u00e4rvar kon-
cernf\u00f6retagets tillg\u00e5ngar och \u00f6vertar dess skulder och even-
tualf\u00f6rpliktelser. Koncernens anskaffningsv\u00e4rde ber\u00e4knas
med hj\u00e4lp av en f\u00f6rv\u00e4rvsanalys. Vid analysen fastst\u00e4lls
anskaffningsv\u00e4rdet till summan, p\u00e5 \u00f6verl\u00e5telsedagen, av
verkligt v\u00e4rde p\u00e5 \u00f6verl\u00e5tna tillg\u00e5ngar, uppkomna eller \u00f6ver-
tagna skulder samt av f\u00f6rv\u00e4rvaren emitterade eget kapital-
instrument, i utbyte mot de f\u00f6rv\u00e4rvade identifierbara nettotill-
g\u00e5ngarna. Kostnader som \u00e4r direkt h\u00e4nf\u00f6rliga till r\u00f6relsef\u00f6r-
v\u00e4rvet kostnadsf\u00f6rs.
P\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvsdagen redovisar Nordea de f\u00f6rv\u00e4rvade identi-
fierbara tillg\u00e5ngarna och \u00f6vertagna skulderna till verkligt
v\u00e4rde per f\u00f6rv\u00e4rvsdagen.
F\u00f6r varje r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv v\u00e4rderar Nordea minoritetsintres-
sena i den f\u00f6rv\u00e4rvade r\u00f6relsen antingen till verkligt v\u00e4rde
eller till innehavets proportionella andel av den f\u00f6rv\u00e4rvade
r\u00f6relsens nettotillg\u00e5ngar.
Om summan av den ers\u00e4ttning som betalas vid ett r\u00f6relse-
f\u00f6rv\u00e4rv och det belopp som redovisas som minoritetsintres-
sen \u00f6verstiger det verkliga nettov\u00e4rdet p\u00e5 identifierbara till-
g\u00e5ngar, skulder och eventualf\u00f6rpliktelser redovisas skillnaden
som goodwill. Om skillnaden \u00e4r negativ redovisas den direkt i
resultatr\u00e4kningen.
Eget kapital och resultat h\u00e4nf\u00f6rliga till minoritetsintressen
redovisas p\u00e5 separata rader i balans- och resultatr\u00e4kningen
samt i rapport \u00f6ver totalresultat.
Koncerninterna transaktioner samt fordringar och skulder
mellan koncernf\u00f6retagen elimineras.
Koncernf\u00f6retagen ing\u00e5r i koncernredovisningen fr\u00e5n den
dag det best\u00e4mmande inflytandet \u00f6ver f\u00f6retaget \u00f6verg\u00e5r till
Nordea. Konsolideringen upph\u00f6r n\u00e4r best\u00e4mmande inflytan-
de inte l\u00e4ngre existerar.
I samband med konsolideringen anpassas koncernf\u00f6reta-
gens redovisning f\u00f6r att uppn\u00e5 \u00f6verensst\u00e4mmelse med de
IFRS-principer som Nordea till\u00e4mpar .
Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar
En avg\u00f6rande faktor vid bed\u00f6mningen av om Nordea ut\u00f6var
ett best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver ett annat f\u00f6retag \u00e4r huru-
vida Nordea \u00e4r exponerat f\u00f6r volatilitet i avkastningen fr\u00e5n
investeringen. F\u00f6r strukturerade f\u00f6retag d\u00e4r r\u00f6str\u00e4tten inte \u00e4r
den avg\u00f6rande faktorn vid best\u00e4mning av best\u00e4mmande
inflytande, m\u00e5ste kritiska bed\u00f6mningar g\u00f6ras f\u00f6r att fastst\u00e4lla
n\u00e4r Nordea \u00e4r exponerat f\u00f6r betydande volatilitet i avkast-
ningen. Nordeas kritiska bed\u00f6mning \u00e4r att Nordea normalt \u00e4r
exponerat f\u00f6r volatilitet i avkastningen n\u00e4r Nordea erh\u00e5ller
mer \u00e4n 30 procent av den avkastning som det strukturerade
f\u00f6retaget genererar. Detta g\u00e4ller endast strukturerade f\u00f6retag
om Nordea ocks\u00e5 \u00e4r kapitalf\u00f6rvaltare och d\u00e4rmed har infly-
tande \u00f6ver den avkastning som genereras av det strukture-
rade f\u00f6retaget.
Ytterligare en bed\u00f6mning avseende best\u00e4mmande infly-
tande \u00e4r om Nordea \u00e4r en agent eller huvudman. F\u00f6r fondf\u00f6r-
s\u00e4kringar och andra kontrakt d\u00e4r f\u00f6rs\u00e4kringstagaren/ins\u00e4tta-
ren best\u00e4mmer b\u00e5de belopp och vilka tillg\u00e5ngar som Nordea
ska investera i, anses Nordea vara agent och d\u00e4rmed inte ha
best\u00e4mmande inflytande.
En bed\u00f6mning m\u00e5ste \u00e4ven g\u00f6ras f\u00f6r att avg\u00f6ra om ett
betydande innehav av r\u00f6str\u00e4tterna i ett bolag, som dock \u00e4r
mindre \u00e4n ett majoritetsinnehav, ger Nordea faktisk kontroll
(s\u00e5 kallad de facto-kontroll), och likas\u00e5 i vilken utstr\u00e4ckning
potentiella r\u00f6str\u00e4tter ska tas i beaktande vid bed\u00f6mningen.
Den nuvarande bed\u00f6mningen \u00e4r att Nordea inte har faktisk
kontroll \u00f6ver n\u00e5gra enheter d\u00e4r r\u00f6str\u00e4tterna understiger
50 procent.
Specifikationen nedan omfattar moderf\u00f6retaget inklusive filialer, st\u00f6rre direkt\u00e4gda dotterf\u00f6retag samt st\u00f6rre dotter f\u00f6retag till dessa direkt\u00e4gda dotterf\u00f6retag.
Bolag
S\u00e4te
\u00c4garandel %
R\u00f6standel %
Nordea Bank Abp
Helsingfors
E/T
E/T
Filial i Danmark
K\u00f6penhamn
E/T
E/T
Filial i Estland
Tallinn
E/T
E/T
Filial i London
London
E/T
E/T
Filial i New York
New York
E/T
E/T
Filial i Norge
Oslo
E/T
E/T
Filial i Polen
\u0141\u00f3d\u017a
E/T
E/T
Filial i Shanghai
Shanghai
E/T
E/T
Filial i Sverige
Stockholm
E/T
E/T
Nordea Kredit Realkreditaktieselskab
K\u00f6penhamn
100,0
100,0
Nordea Hypotek AB (publ)
Stockholm
100,0
100,0
Nordea Eiendomskreditt AS
Oslo
100,0
100,0
Nordea Hypoteksbank Abp
Helsingfors
100,0
100,0
Nordea Finans Finland Ab
Helsingfors
100,0
100,0
Nordea Finans Danmark A/S
H\u00f8je Taastrup
100,0
100,0
Nordea Finans Sverige AB (publ)
Stockholm
100,0
100,0
Nordea Finans Norge AS
Oslo
100,0
100,0
Nordea Finance Equipment AS
Oslo
100,0
100,0
LLC Promyshlennaya Kompaniya Vestkon
Moskva
100,0
100,0
Nordea Funds Ab
Helsingfors
100,0
100,0
Nordea Asset Management Holding AB
Stockholm
100,0
100,0
Nordea Investment Funds S.A.
Luxemburg
100,0
100,0
Nordea Investment Management AB
Stockholm
100,0
100,0
Nordea Life Holding AB
Stockholm
100,0
100,0
Nordea Pension, Livsforsikringsselskab A/S
K\u00f6penhamn
100,0
100,0
Nordea Life Assurance Finland Ltd
Helsingfors
100,0
100,0
Livforsikringsselskapet Nordea Liv Norge AS
Bergen
100,0
100,0
Nordea Livf\u00f6rs\u00e4kring Sverige AB (publ)
Stockholm
100,0
100,0
1 1) Nordeas strategi \u00e4r att fokusera p\u00e5 verksamheten i Norden. Det inneb\u00e4r att Nordeakoncernen l\u00e4gger ned sin verksamhet i Ryssland. Likvideringen av de kvarvarande dotterbolagen i Ryssland \u00e4r i slutfasen. Det finns olika typer av begr\u00e4nsningar f\u00f6r hur Nordea kan f\u00e5 \u00e5tkomst till och \u00f6verf\u00f6ra tillg\u00e5ngar inom koncernen. Utdelningar anv\u00e4nds f\u00f6r att \u00f6verf\u00f6ra \u00f6verskottskapital i Nordea Bank Abp:s dotterf\u00f6retag till moderf\u00f6retaget. Utdel- ningsbeloppet fastst\u00e4lls f\u00f6r varje f\u00f6retag utifr\u00e5n utdelnings- bara medel, kapitalt\u00e4ckningsregler och nyckeltal, kapital- och aff\u00e4rsplanering, skattem\u00e4ssiga \u00f6verv\u00e4ganden f\u00f6r aktuellt land samt koncerninterna riktlinjer. Tillsynsm\u00e4ssiga restriktio- ner kring utdelning, b\u00e5de allm\u00e4nna och nationella, liksom ber\u00e4knade f\u00f6r\u00e4ndringar i f\u00f6retagens kapitalkrav och riskex- poneringsbelopp ing\u00e5r i analysen inf\u00f6r utdelningsbeslut. Enligt kapitalt\u00e4ckningsf\u00f6rordningen (CRR) ska kreditinsti- tut h\u00e5lla likvida tillg\u00e5ngar, vars sammanlagda v\u00e4rde t\u00e4cker likviditetsutfl\u00f6den minus likviditetsinfl\u00f6den under stressade f\u00f6rh\u00e5llanden. Detta f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att institutet uppr\u00e4tt- h\u00e5ller tillr\u00e4ckliga likviditetsreserver. Det finns ocks\u00e5 nationella likviditetskrav som begr\u00e4nsar \u00f6verf\u00f6ringen av kapital mellan f\u00f6retag. Koncernen har pantsatt tillg\u00e5ngar som s\u00e4kerhet f\u00f6r \u00e5ta- ganden enligt \u00e5terk\u00f6psavtal, transaktioner avseende v\u00e4rde- pappersfinansiering, hypoteksl\u00e5n samt f\u00f6r ber\u00e4kningen av marginals\u00e4kerhet f\u00f6r OTC-derivat (skulder). Ytterligare infor- mation finns i not K7.3 \u201dSt\u00e4llda s\u00e4kerheter\u201d. F\u00f6r banker i resolution, vilket inte \u00e4r aktuellt i Nordea p\u00e5 balansdagen, finns m\u00f6jliga begr\u00e4nsningar eftersom tillsyns- myndigheterna skulle ha l\u00e5ngtg\u00e5ende resolutionsverktyg till sitt f\u00f6rfogande om detta skulle beh\u00f6vas. Lagstadgade, avtalsbetingade och tillsynsm\u00e4ssiga krav lik- som vetor\u00e4tter i samband med minoritetsintressen kan begr\u00e4nsa koncernens f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00e5 \u00e5tkomst till och \u00f6verf\u00f6ra tillg\u00e5ngar till eller fr\u00e5n andra f\u00f6retag inom koncernen och reglera koncernens skulder. Eftersom koncernen inte hade n\u00e5gra v\u00e4sentliga minoritetsintressen p\u00e5 balansdagen, var det inte n\u00e5gra vetor\u00e4tter h\u00e4nf\u00f6rliga till dessa som medf\u00f6rde bety- dande begr\u00e4nsningar", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfBasisOfConsolidationExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-806": { "value": "K9.1 Konsoliderade f\u00f6retag Redovisningsprinciper Koncernredovisningen omfattar moderf\u00f6retaget Nordea Bank Abp samt de f\u00f6retag som moderf\u00f6retaget har ett best\u00e4m- mande inflytande \u00f6ver. Best\u00e4mmande inflytande f\u00f6religger n\u00e4r Nordea \u00e4r exponerat f\u00f6r volatilitet i avkastningen fr\u00e5n sina investeringar i ett annat f\u00f6retag och kan p\u00e5verka avkast- ningen genom sitt inflytande \u00f6ver det andra f\u00f6retaget. Best\u00e4mmande inflytande uppn\u00e5s i regel om moderf\u00f6retaget, direkt eller indirekt genom koncernf\u00f6retag, innehar mer \u00e4n 50 procent av aktiernas r\u00f6stv\u00e4rde. F\u00f6r f\u00f6retag d\u00e4r r\u00f6str\u00e4tterna inte ger best\u00e4mmande inflytande, se avsnittet \u201dStrukturerade f\u00f6retag\u201d nedan. Samtliga koncernf\u00f6retag konsolideras i enlighet med f\u00f6r- v\u00e4rvsmetoden. Enligt f\u00f6rv\u00e4rvsmetoden betraktas k\u00f6pet som en transaktion d\u00e4r moderf\u00f6retaget indirekt f\u00f6rv\u00e4rvar kon- cernf\u00f6retagets tillg\u00e5ngar och \u00f6vertar dess skulder och even- tualf\u00f6rpliktelser. Koncernens anskaffningsv\u00e4rde ber\u00e4knas med hj\u00e4lp av en f\u00f6rv\u00e4rvsanalys. Vid analysen fastst\u00e4lls anskaffningsv\u00e4rdet till summan, p\u00e5 \u00f6verl\u00e5telsedagen, av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 \u00f6verl\u00e5tna tillg\u00e5ngar, uppkomna eller \u00f6ver- tagna skulder samt av f\u00f6rv\u00e4rvaren emitterade eget kapital- instrument, i utbyte mot de f\u00f6rv\u00e4rvade identifierbara nettotill- g\u00e5ngarna. Kostnader som \u00e4r direkt h\u00e4nf\u00f6rliga till r\u00f6relsef\u00f6r- v\u00e4rvet kostnadsf\u00f6rs. P\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvsdagen redovisar Nordea de f\u00f6rv\u00e4rvade identi- fierbara tillg\u00e5ngarna och \u00f6vertagna skulderna till verkligt v\u00e4rde per f\u00f6rv\u00e4rvsdagen. F\u00f6r varje r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv v\u00e4rderar Nordea minoritetsintres- sena i den f\u00f6rv\u00e4rvade r\u00f6relsen antingen till verkligt v\u00e4rde eller till innehavets proportionella andel av den f\u00f6rv\u00e4rvade r\u00f6relsens nettotillg\u00e5ngar. Om summan av den ers\u00e4ttning som betalas vid ett r\u00f6relse- f\u00f6rv\u00e4rv och det belopp som redovisas som minoritetsintres- sen \u00f6verstiger det verkliga nettov\u00e4rdet p\u00e5 identifierbara till- g\u00e5ngar, skulder och eventualf\u00f6rpliktelser redovisas skillnaden som goodwill. Om skillnaden \u00e4r negativ redovisas den direkt i resultatr\u00e4kningen. Eget kapital och resultat h\u00e4nf\u00f6rliga till minoritetsintressen redovisas p\u00e5 separata rader i balans- och resultatr\u00e4kningen samt i rapport \u00f6ver totalresultat. Koncerninterna transaktioner samt fordringar och skulder mellan koncernf\u00f6retagen elimineras. Koncernf\u00f6retagen ing\u00e5r i koncernredovisningen fr\u00e5n den dag det best\u00e4mmande inflytandet \u00f6ver f\u00f6retaget \u00f6verg\u00e5r till Nordea. Konsolideringen upph\u00f6r n\u00e4r best\u00e4mmande inflytan- de inte l\u00e4ngre existerar. I samband med konsolideringen anpassas koncernf\u00f6reta- gens redovisning f\u00f6r att uppn\u00e5 \u00f6verensst\u00e4mmelse med de IFRS-principer som Nordea till\u00e4mpar . Kritiska bed\u00f6mningar och os\u00e4kerhet i uppskattningar En avg\u00f6rande faktor vid bed\u00f6mningen av om Nordea ut\u00f6var ett best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver ett annat f\u00f6retag \u00e4r huru- vida Nordea \u00e4r exponerat f\u00f6r volatilitet i avkastningen fr\u00e5n investeringen. F\u00f6r strukturerade f\u00f6retag d\u00e4r r\u00f6str\u00e4tten inte \u00e4r den avg\u00f6rande faktorn vid best\u00e4mning av best\u00e4mmande inflytande, m\u00e5ste kritiska bed\u00f6mningar g\u00f6ras f\u00f6r att fastst\u00e4lla n\u00e4r Nordea \u00e4r exponerat f\u00f6r betydande volatilitet i avkast- ningen. Nordeas kritiska bed\u00f6mning \u00e4r att Nordea normalt \u00e4r exponerat f\u00f6r volatilitet i avkastningen n\u00e4r Nordea erh\u00e5ller mer \u00e4n 30 procent av den avkastning som det strukturerade f\u00f6retaget genererar. Detta g\u00e4ller endast strukturerade f\u00f6retag om Nordea ocks\u00e5 \u00e4r kapitalf\u00f6rvaltare och d\u00e4rmed har infly- tande \u00f6ver den avkastning som genereras av det strukture- rade f\u00f6retaget. Ytterligare en bed\u00f6mning avseende best\u00e4mmande infly- tande \u00e4r om Nordea \u00e4r en agent eller huvudman. F\u00f6r fondf\u00f6r- s\u00e4kringar och andra kontrakt d\u00e4r f\u00f6rs\u00e4kringstagaren/ins\u00e4tta- ren best\u00e4mmer b\u00e5de belopp och vilka tillg\u00e5ngar som Nordea ska investera i, anses Nordea vara agent och d\u00e4rmed inte ha best\u00e4mmande inflytande. En bed\u00f6mning m\u00e5ste \u00e4ven g\u00f6ras f\u00f6r att avg\u00f6ra om ett betydande innehav av r\u00f6str\u00e4tterna i ett bolag, som dock \u00e4r mindre \u00e4n ett majoritetsinnehav, ger Nordea faktisk kontroll (s\u00e5 kallad de facto-kontroll), och likas\u00e5 i vilken utstr\u00e4ckning potentiella r\u00f6str\u00e4tter ska tas i beaktande vid bed\u00f6mningen. Den nuvarande bed\u00f6mningen \u00e4r att Nordea inte har faktisk kontroll \u00f6ver n\u00e5gra enheter d\u00e4r r\u00f6str\u00e4tterna understiger 50 procent. Specifikationen nedan omfattar moderf\u00f6retaget inklusive filialer, st\u00f6rre direkt\u00e4gda dotterf\u00f6retag samt st\u00f6rre dotter f\u00f6retag till dessa direkt\u00e4gda dotterf\u00f6retag.
Bolag
S\u00e4te
\u00c4garandel %
R\u00f6standel %
Nordea Bank Abp
Helsingfors
E/T
E/T
Filial i Danmark
K\u00f6penhamn
E/T
E/T
Filial i Estland
Tallinn
E/T
E/T
Filial i London
London
E/T
E/T
Filial i New York
New York
E/T
E/T
Filial i Norge
Oslo
E/T
E/T
Filial i Polen
\u0141\u00f3d\u017a
E/T
E/T
Filial i Shanghai
Shanghai
E/T
E/T
Filial i Sverige
Stockholm
E/T
E/T
Nordea Kredit Realkreditaktieselskab
K\u00f6penhamn
100,0
100,0
Nordea Hypotek AB (publ)
Stockholm
100,0
100,0
Nordea Eiendomskreditt AS
Oslo
100,0
100,0
Nordea Hypoteksbank Abp
Helsingfors
100,0
100,0
Nordea Finans Finland Ab
Helsingfors
100,0
100,0
Nordea Finans Danmark A/S
H\u00f8je Taastrup
100,0
100,0
Nordea Finans Sverige AB (publ)
Stockholm
100,0
100,0
Nordea Finans Norge AS
Oslo
100,0
100,0
Nordea Finance Equipment AS
Oslo
100,0
100,0
LLC Promyshlennaya Kompaniya Vestkon
Moskva
100,0
100,0
Nordea Funds Ab
Helsingfors
100,0
100,0
Nordea Asset Management Holding AB
Stockholm
100,0
100,0
Nordea Investment Funds S.A.
Luxemburg
100,0
100,0
Nordea Investment Management AB
Stockholm
100,0
100,0
Nordea Life Holding AB
Stockholm
100,0
100,0
Nordea Pension, Livsforsikringsselskab A/S
K\u00f6penhamn
100,0
100,0
Nordea Life Assurance Finland Ltd
Helsingfors
100,0
100,0
Livforsikringsselskapet Nordea Liv Norge AS
Bergen
100,0
100,0
Nordea Livf\u00f6rs\u00e4kring Sverige AB (publ)
Stockholm
100,0
100,0
1 1) Nordeas strategi \u00e4r att fokusera p\u00e5 verksamheten i Norden. Det inneb\u00e4r att Nordeakoncernen l\u00e4gger ned sin verksamhet i Ryssland. Likvideringen av de kvarvarande dotterbolagen i Ryssland \u00e4r i slutfasen. Det finns olika typer av begr\u00e4nsningar f\u00f6r hur Nordea kan f\u00e5 \u00e5tkomst till och \u00f6verf\u00f6ra tillg\u00e5ngar inom koncernen. Utdelningar anv\u00e4nds f\u00f6r att \u00f6verf\u00f6ra \u00f6verskottskapital i Nordea Bank Abp:s dotterf\u00f6retag till moderf\u00f6retaget. Utdel- ningsbeloppet fastst\u00e4lls f\u00f6r varje f\u00f6retag utifr\u00e5n utdelnings- bara medel, kapitalt\u00e4ckningsregler och nyckeltal, kapital- och aff\u00e4rsplanering, skattem\u00e4ssiga \u00f6verv\u00e4ganden f\u00f6r aktuellt land samt koncerninterna riktlinjer. Tillsynsm\u00e4ssiga restriktio- ner kring utdelning, b\u00e5de allm\u00e4nna och nationella, liksom ber\u00e4knade f\u00f6r\u00e4ndringar i f\u00f6retagens kapitalkrav och riskex- poneringsbelopp ing\u00e5r i analysen inf\u00f6r utdelningsbeslut. Enligt kapitalt\u00e4ckningsf\u00f6rordningen (CRR) ska kreditinsti- tut h\u00e5lla likvida tillg\u00e5ngar, vars sammanlagda v\u00e4rde t\u00e4cker likviditetsutfl\u00f6den minus likviditetsinfl\u00f6den under stressade f\u00f6rh\u00e5llanden. Detta f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att institutet uppr\u00e4tt- h\u00e5ller tillr\u00e4ckliga likviditetsreserver. Det finns ocks\u00e5 nationella likviditetskrav som begr\u00e4nsar \u00f6verf\u00f6ringen av kapital mellan f\u00f6retag. Koncernen har pantsatt tillg\u00e5ngar som s\u00e4kerhet f\u00f6r \u00e5ta- ganden enligt \u00e5terk\u00f6psavtal, transaktioner avseende v\u00e4rde- pappersfinansiering, hypoteksl\u00e5n samt f\u00f6r ber\u00e4kningen av marginals\u00e4kerhet f\u00f6r OTC-derivat (skulder). Ytterligare infor- mation finns i not K7.3 \u201dSt\u00e4llda s\u00e4kerheter\u201d. F\u00f6r banker i resolution, vilket inte \u00e4r aktuellt i Nordea p\u00e5 balansdagen, finns m\u00f6jliga begr\u00e4nsningar eftersom tillsyns- myndigheterna skulle ha l\u00e5ngtg\u00e5ende resolutionsverktyg till sitt f\u00f6rfogande om detta skulle beh\u00f6vas. Lagstadgade, avtalsbetingade och tillsynsm\u00e4ssiga krav lik- som vetor\u00e4tter i samband med minoritetsintressen kan begr\u00e4nsa koncernens f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00e5 \u00e5tkomst till och \u00f6verf\u00f6ra tillg\u00e5ngar till eller fr\u00e5n andra f\u00f6retag inom koncernen och reglera koncernens skulder. Eftersom koncernen inte hade n\u00e5gra v\u00e4sentliga minoritetsintressen p\u00e5 balansdagen, var det inte n\u00e5gra vetor\u00e4tter h\u00e4nf\u00f6rliga till dessa som medf\u00f6rde bety- dande begr\u00e4nsningar.", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfSignificantInvestmentsInSubsidiariesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-807": { "value": "K9.1 Konsoliderade f\u00f6retag Redovisningsprinciper Koncernredovisningen omfattar moderf\u00f6retaget Nordea Bank Abp samt de f\u00f6retag som moderf\u00f6retaget har ett best\u00e4m- mande inflytande \u00f6ver. Best\u00e4mmande inflytande f\u00f6religger n\u00e4r Nordea \u00e4r exponerat f\u00f6r volatilitet i avkastningen fr\u00e5n sina investeringar i ett annat f\u00f6retag och kan p\u00e5verka avkast- ningen genom sitt inflytande \u00f6ver det andra f\u00f6retaget. Best\u00e4mmande inflytande uppn\u00e5s i regel om moderf\u00f6retaget, direkt eller indirekt genom koncernf\u00f6retag, innehar mer \u00e4n 50 procent av aktiernas r\u00f6stv\u00e4rde. F\u00f6r f\u00f6retag d\u00e4r r\u00f6str\u00e4tterna inte ger best\u00e4mmande inflytande, se avsnittet \u201dStrukturerade f\u00f6retag\u201d nedan. Samtliga koncernf\u00f6retag konsolideras i enlighet med f\u00f6r- v\u00e4rvsmetoden. Enligt f\u00f6rv\u00e4rvsmetoden betraktas k\u00f6pet som en transaktion d\u00e4r moderf\u00f6retaget indirekt f\u00f6rv\u00e4rvar kon- cernf\u00f6retagets tillg\u00e5ngar och \u00f6vertar dess skulder och even- tualf\u00f6rpliktelser. Koncernens anskaffningsv\u00e4rde ber\u00e4knas med hj\u00e4lp av en f\u00f6rv\u00e4rvsanalys. Vid analysen fastst\u00e4lls anskaffningsv\u00e4rdet till summan, p\u00e5 \u00f6verl\u00e5telsedagen, av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 \u00f6verl\u00e5tna tillg\u00e5ngar, uppkomna eller \u00f6ver- tagna skulder samt av f\u00f6rv\u00e4rvaren emitterade eget kapital- instrument, i utbyte mot de f\u00f6rv\u00e4rvade identifierbara nettotill- g\u00e5ngarna. Kostnader som \u00e4r direkt h\u00e4nf\u00f6rliga till r\u00f6relsef\u00f6r- v\u00e4rvet kostnadsf\u00f6rs. P\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvsdagen redovisar Nordea de f\u00f6rv\u00e4rvade identi- fierbara tillg\u00e5ngarna och \u00f6vertagna skulderna till verkligt v\u00e4rde per f\u00f6rv\u00e4rvsdagen. F\u00f6r varje r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv v\u00e4rderar Nordea minoritetsintres- sena i den f\u00f6rv\u00e4rvade r\u00f6relsen antingen till verkligt v\u00e4rde eller till innehavets proportionella andel av den f\u00f6rv\u00e4rvade r\u00f6relsens nettotillg\u00e5ngar. Om summan av den ers\u00e4ttning som betalas vid ett r\u00f6relse- f\u00f6rv\u00e4rv och det belopp som redovisas som minoritetsintres- sen \u00f6verstiger det verkliga nettov\u00e4rdet p\u00e5 identifierbara till- g\u00e5ngar, skulder och eventualf\u00f6rpliktelser redovisas skillnaden som goodwill. Om skillnaden \u00e4r negativ redovisas den direkt i resultatr\u00e4kningen. Eget kapital och resultat h\u00e4nf\u00f6rliga till minoritetsintressen redovisas p\u00e5 separata rader i balans- och resultatr\u00e4kningen samt i rapport \u00f6ver totalresultat. Koncerninterna transaktioner samt fordringar och skulder mellan koncernf\u00f6retagen elimineras. Koncernf\u00f6retagen ing\u00e5r i koncernredovisningen fr\u00e5n den dag det best\u00e4mmande inflytandet \u00f6ver f\u00f6retaget \u00f6verg\u00e5r till Nordea. Konsolideringen upph\u00f6r n\u00e4r best\u00e4mmande inflytan- de inte l\u00e4ngre existerar. I samband med konsolideringen anpassas koncernf\u00f6reta- gens redovisning f\u00f6r att uppn\u00e5 \u00f6verensst\u00e4mmelse med de IFRS-principer som Nordea till\u00e4mpar Minoritetsintressen omfattar den del av koncernf\u00f6retags nettotillg\u00e5ngar som inte \u00e4gs direkt eller indirekt av Nordea Bank Abp. F\u00f6r varje r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv v\u00e4rderar Nordea minori- tetsintressena i den f\u00f6rv\u00e4rvade r\u00f6relsen antingen till verkligt v\u00e4rde eller till innehavets proportionella andel av den f\u00f6rv\u00e4r- vade r\u00f6relsens nettotillg\u00e5ngar ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForTransactionsWithNoncontrollingInterestsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-809": { "value": "K9.1 Konsoliderade f\u00f6retag Redovisningsprinciper Koncernredovisningen omfattar moderf\u00f6retaget Nordea Bank Abp samt de f\u00f6retag som moderf\u00f6retaget har ett best\u00e4m- mande inflytande \u00f6ver. Best\u00e4mmande inflytande f\u00f6religger n\u00e4r Nordea \u00e4r exponerat f\u00f6r volatilitet i avkastningen fr\u00e5n sina investeringar i ett annat f\u00f6retag och kan p\u00e5verka avkast- ningen genom sitt inflytande \u00f6ver det andra f\u00f6retaget. Best\u00e4mmande inflytande uppn\u00e5s i regel om moderf\u00f6retaget, direkt eller indirekt genom koncernf\u00f6retag, innehar mer \u00e4n 50 procent av aktiernas r\u00f6stv\u00e4rde. F\u00f6r f\u00f6retag d\u00e4r r\u00f6str\u00e4tterna inte ger best\u00e4mmande inflytande, se avsnittet \u201dStrukturerade f\u00f6retag\u201d nedan. Samtliga koncernf\u00f6retag konsolideras i enlighet med f\u00f6r- v\u00e4rvsmetoden. Enligt f\u00f6rv\u00e4rvsmetoden betraktas k\u00f6pet som en transaktion d\u00e4r moderf\u00f6retaget indirekt f\u00f6rv\u00e4rvar kon- cernf\u00f6retagets tillg\u00e5ngar och \u00f6vertar dess skulder och even- tualf\u00f6rpliktelser. Koncernens anskaffningsv\u00e4rde ber\u00e4knas med hj\u00e4lp av en f\u00f6rv\u00e4rvsanalys. Vid analysen fastst\u00e4lls anskaffningsv\u00e4rdet till summan, p\u00e5 \u00f6verl\u00e5telsedagen, av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 \u00f6verl\u00e5tna tillg\u00e5ngar, uppkomna eller \u00f6ver- tagna skulder samt av f\u00f6rv\u00e4rvaren emitterade eget kapital- instrument, i utbyte mot de f\u00f6rv\u00e4rvade identifierbara nettotill- g\u00e5ngarna. Kostnader som \u00e4r direkt h\u00e4nf\u00f6rliga till r\u00f6relsef\u00f6r- v\u00e4rvet kostnadsf\u00f6rs. P\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvsdagen redovisar Nordea de f\u00f6rv\u00e4rvade identi- fierbara tillg\u00e5ngarna och \u00f6vertagna skulderna till verkligt v\u00e4rde per f\u00f6rv\u00e4rvsdagen. F\u00f6r varje r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv v\u00e4rderar Nordea minoritetsintres- sena i den f\u00f6rv\u00e4rvade r\u00f6relsen antingen till verkligt v\u00e4rde eller till innehavets proportionella andel av den f\u00f6rv\u00e4rvade r\u00f6relsens nettotillg\u00e5ngar. Om summan av den ers\u00e4ttning som betalas vid ett r\u00f6relse- f\u00f6rv\u00e4rv och det belopp som redovisas som minoritetsintres- sen \u00f6verstiger det verkliga nettov\u00e4rdet p\u00e5 identifierbara till- g\u00e5ngar, skulder och eventualf\u00f6rpliktelser redovisas skillnaden som goodwill. Om skillnaden \u00e4r negativ redovisas den direkt i resultatr\u00e4kningen. Eget kapital och resultat h\u00e4nf\u00f6rliga till minoritetsintressen redovisas p\u00e5 separata rader i balans- och resultatr\u00e4kningen samt i rapport \u00f6ver totalresultat. Koncerninterna transaktioner samt fordringar och skulder mellan koncernf\u00f6retagen elimineras. Koncernf\u00f6retagen ing\u00e5r i koncernredovisningen fr\u00e5n den dag det best\u00e4mmande inflytandet \u00f6ver f\u00f6retaget \u00f6verg\u00e5r till Nordea. Konsolideringen upph\u00f6r n\u00e4r best\u00e4mmande inflytan- de inte l\u00e4ngre existerar. I samband med konsolideringen anpassas koncernf\u00f6reta- gens redovisning f\u00f6r att uppn\u00e5 \u00f6verensst\u00e4mmelse med de IFRS-principer som Nordea till\u00e4mpar K9.6 F\u00f6rv\u00e4rv Redovisningsprinciper I samband med f\u00f6retagsf\u00f6rv\u00e4rv redovisas de f\u00f6rv\u00e4rvade iden- tifierbara tillg\u00e5ngarna och skulderna till verkligt v\u00e4rde, inklu- sive eventuella immateriella tillg\u00e5ngar som identifierats vid f\u00f6rv\u00e4rvet. Det verkliga v\u00e4rdet, netto, p\u00e5 identifierbara till- g\u00e5ngar och skulder j\u00e4mf\u00f6rs med erlagd k\u00f6peskilling och eventuellt \u00f6verskott redovisas som goodwill. Se \u00e4ven not K9.1 \u201dKonsoliderade f\u00f6retag\u201d", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForBusinessCombinationsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-811": { "value": "K9.1 Konsoliderade f\u00f6retag Redovisningsprinciper Koncernredovisningen omfattar moderf\u00f6retaget Nordea Bank Abp samt de f\u00f6retag som moderf\u00f6retaget har ett best\u00e4m- mande inflytande \u00f6ver. Best\u00e4mmande inflytande f\u00f6religger n\u00e4r Nordea \u00e4r exponerat f\u00f6r volatilitet i avkastningen fr\u00e5n sina investeringar i ett annat f\u00f6retag och kan p\u00e5verka avkast- ningen genom sitt inflytande \u00f6ver det andra f\u00f6retaget. Best\u00e4mmande inflytande uppn\u00e5s i regel om moderf\u00f6retaget, direkt eller indirekt genom koncernf\u00f6retag, innehar mer \u00e4n 50 procent av aktiernas r\u00f6stv\u00e4rde. F\u00f6r f\u00f6retag d\u00e4r r\u00f6str\u00e4tterna inte ger best\u00e4mmande inflytande, se avsnittet \u201dStrukturerade f\u00f6retag\u201d nedan. Samtliga koncernf\u00f6retag konsolideras i enlighet med f\u00f6r- v\u00e4rvsmetoden. Enligt f\u00f6rv\u00e4rvsmetoden betraktas k\u00f6pet som en transaktion d\u00e4r moderf\u00f6retaget indirekt f\u00f6rv\u00e4rvar kon- cernf\u00f6retagets tillg\u00e5ngar och \u00f6vertar dess skulder och even- tualf\u00f6rpliktelser. Koncernens anskaffningsv\u00e4rde ber\u00e4knas med hj\u00e4lp av en f\u00f6rv\u00e4rvsanalys. Vid analysen fastst\u00e4lls anskaffningsv\u00e4rdet till summan, p\u00e5 \u00f6verl\u00e5telsedagen, av verkligt v\u00e4rde p\u00e5 \u00f6verl\u00e5tna tillg\u00e5ngar, uppkomna eller \u00f6ver- tagna skulder samt av f\u00f6rv\u00e4rvaren emitterade eget kapital- instrument, i utbyte mot de f\u00f6rv\u00e4rvade identifierbara nettotill- g\u00e5ngarna. Kostnader som \u00e4r direkt h\u00e4nf\u00f6rliga till r\u00f6relsef\u00f6r- v\u00e4rvet kostnadsf\u00f6rs. P\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvsdagen redovisar Nordea de f\u00f6rv\u00e4rvade identi- fierbara tillg\u00e5ngarna och \u00f6vertagna skulderna till verkligt v\u00e4rde per f\u00f6rv\u00e4rvsdagen. F\u00f6r varje r\u00f6relsef\u00f6rv\u00e4rv v\u00e4rderar Nordea minoritetsintres- sena i den f\u00f6rv\u00e4rvade r\u00f6relsen antingen till verkligt v\u00e4rde eller till innehavets proportionella andel av den f\u00f6rv\u00e4rvade r\u00f6relsens nettotillg\u00e5ngar. Om summan av den ers\u00e4ttning som betalas vid ett r\u00f6relse- f\u00f6rv\u00e4rv och det belopp som redovisas som minoritetsintres- sen \u00f6verstiger det verkliga nettov\u00e4rdet p\u00e5 identifierbara till- g\u00e5ngar, skulder och eventualf\u00f6rpliktelser redovisas skillnaden som goodwill. Om skillnaden \u00e4r negativ redovisas den direkt i resultatr\u00e4kningen. Eget kapital och resultat h\u00e4nf\u00f6rliga till minoritetsintressen redovisas p\u00e5 separata rader i balans- och resultatr\u00e4kningen samt i rapport \u00f6ver totalresultat. Koncerninterna transaktioner samt fordringar och skulder mellan koncernf\u00f6retagen elimineras. Koncernf\u00f6retagen ing\u00e5r i koncernredovisningen fr\u00e5n den dag det best\u00e4mmande inflytandet \u00f6ver f\u00f6retaget \u00f6verg\u00e5r till Nordea. Konsolideringen upph\u00f6r n\u00e4r best\u00e4mmande inflytan- de inte l\u00e4ngre existerar. I samband med konsolideringen anpassas koncernf\u00f6reta- gens redovisning f\u00f6r att uppn\u00e5 \u00f6verensst\u00e4mmelse med de IFRS-principer som Nordea till\u00e4mpar ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForSubsidiariesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-816": { "value": "K9.2 Valutaomr\u00e4kning av utl\u00e4ndska f\u00f6retag/filialer Redovisningsprinciper Koncernredovisningen uppr\u00e4ttas i euro. Vid omr\u00e4kningen av de utl\u00e4ndska f\u00f6retagens och filialernas finansiella rapporter till euro fr\u00e5n deras respektive funktionella valuta, omr\u00e4knas tillg\u00e5ngar och skulder till balansdagens kurs, medan poster i resultatr\u00e4kningen och i rapporten \u00f6ver totalresultat omr\u00e4knas till \u00e5rets genomsnittskurs. Genomsnittskursen ber\u00e4knas uti- fr\u00e5n dagliga v\u00e4xelkurser dividerat med antalet bankdagar under perioden. Omr\u00e4kningsdifferenser redovisas i \u00f6vrigt totalresultat och ackumuleras i reserven f\u00f6r omr\u00e4kning av utl\u00e4ndsk verksamhet under eget kapital. Goodwill och justeringar till verkligt v\u00e4rde fr\u00e5n f\u00f6rv\u00e4rv av koncernf\u00f6retag hanteras som poster i samma funktionella valuta som den kassagenererande enheten till vilken de h\u00f6r, och omr\u00e4knas ocks\u00e5 till balansdagens kurs. Eventuellt kvarst\u00e5ende eget kapital i utl\u00e4ndska filialer omr\u00e4knas till balansdagens kurs, och omr\u00e4kningsdifferenser redovisas under \u00f6vrigt totalresultat. Vid avyttring av en utl\u00e4ndsk verksamhet omklassificeras det ackumulerade beloppet f\u00f6r valutakursdifferenser avse- ende den utl\u00e4ndska verksamheten \u2013 redovisat under \u00f6vrigt totalresultat och ackumulerat i reserven f\u00f6r omr\u00e4kning av utl\u00e4ndsk verksamhet under eget kapital \u2013 fr\u00e5n eget kapital till resultatr\u00e4kningen i samband med att vinsten eller f\u00f6rlus- ten fr\u00e5n avyttringen redovisas .", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForFunctionalCurrencyExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-817": { "value": "
K9.3 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag
och joint ventures
Redovisningsprinciper
Intressef\u00f6retag \u00e4r f\u00f6retag d\u00e4r Nordeas r\u00f6str\u00e4ttsandel uppg\u00e5r
till mellan 20 procent och 50 procent och/eller d\u00e4r Nordea har
ett betydande inflytande. Betydande inflytande \u00e4r r\u00e4tten att
delta i beslut som r\u00f6r f\u00f6retagets finansiella och operativa
strategier, men ger inte ett best\u00e4mmande inflytande eller
gemensamt best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver dessa.
Joint ventures \u00e4r f\u00f6retag som Nordea har ett gemensamt
best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver. Med gemensamt best\u00e4mman-
de inflytande avses att tv\u00e5 eller flera parter i avtal reglerat att
gemensamt ut\u00f6va best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver en ekono-
misk verksamhet.
Intressef\u00f6retag och joint ventures inkluderas i koncernre-
dovisningen och presenteras enligt kapitalandelsmetoden.
Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet redovisas investeringen till
anskaffningsv\u00e4rdet. Verkligt v\u00e4rde allokeras till intressef\u00f6re-
tagens och joint venture-f\u00f6retagens identifierbara tillg\u00e5ngar,
skulder och eventualf\u00f6rpliktelser. En eventuell skillnad mellan
Nordeas andel av det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 de f\u00f6rv\u00e4rvade identi-
fierbara nettotillg\u00e5ngarna och k\u00f6peskillingen \u00e4r goodwill
eller negativ goodwill. Goodwill inkluderas i intressef\u00f6reta-
gens och joint venture-f\u00f6retagens redovisade v\u00e4rde.
Andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt
kapitalandelsmetoden definieras som v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen,
efter anskaffningsdagen, av Nordeas andel av intressef\u00f6reta-
gets och joint venture-f\u00f6retagets nettotillg\u00e5ngar. Nordeas
andel av poster redovisade i intressef\u00f6retagens och joint
venture-f\u00f6retagens \u00f6vriga totalresultat redovisas i \u00f6vrigt
total resultat i Nordea. Andelar i intressef\u00f6retags och joint
ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden redovisas i
resultatr\u00e4kningen efter skatt. Skattekostnaden h\u00e4nf\u00f6rlig till
dessa resultatandelar ing\u00e5r f\u00f6ljaktligen inte i Nordeas redovi-
sade skattekostnad. Erh\u00e5llna utdelningar redovisas som en
minskning av det redovisade v\u00e4rdet.
Om det finns indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov (f\u00f6rlust-
h\u00e4ndelser) genomf\u00f6rs nedskrivningspr\u00f6vningar f\u00f6r att bed\u00f6-
ma om det finns objektiva bel\u00e4gg f\u00f6r nedskrivning. Det redo-
visade v\u00e4rdet p\u00e5 investeringen i intressef\u00f6retaget eller joint
venture-f\u00f6retaget j\u00e4mf\u00f6rs med \u00e5tervinningsv\u00e4rdet (det h\u00f6gre
av nyttjandev\u00e4rdet och verkligt v\u00e4rde minus f\u00f6rs\u00e4ljningskost-
nader) och det redovisade v\u00e4rdet skrivs ner till \u00e5tervinnings-
v\u00e4rdet, om erforderligt. Nedskrivning av aktier och andelar i
intressef\u00f6retag och joint ventures klassificeras som \u201dAndelar i
intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalan-
delsmetoden\u201d i resultatr\u00e4kningen.
Nedskrivningar \u00e5terf\u00f6rs om \u00e5tervinningsv\u00e4rdet \u00f6kar. Det
redovisade v\u00e4rdet \u00f6kas d\u00e5 till \u00e5tervinningsv\u00e4rdet, men kan
inte \u00f6verstiga vad det redovisade v\u00e4rdet varit om en nedskriv-
ning inte redovisats i f\u00f6rsta l\u00e4get .
Nordea genomf\u00f6r i regel inga transaktioner med intresse-
f\u00f6retag och joint ventures som omfattar f\u00f6rs\u00e4ljning eller \u00f6ver-
f\u00f6ring av tillg\u00e5ngar, men om s\u00e5dana transaktioner sker elimi-
neras Nordeas andel av eventuell vinst redovisad i intresse-
f\u00f6retaget eller joint venture-f\u00f6retaget. \u00d6vriga transaktioner
mellan Nordea och dess intressef\u00f6retag och joint ventures
elimineras inte.
F\u00f6r vissa intressef\u00f6retag och joint ventures som inte \u00e4r
enskilt betydande baseras f\u00f6r\u00e4ndringar i Nordeas andel av
nettotillg\u00e5ngarna p\u00e5 intressef\u00f6retagens externa rapportering
och p\u00e5verkar Nordeas finansiella rapporter i den period d\u00e5
informationen blir tillg\u00e4nglig. Rapporteringen fr\u00e5n intressef\u00f6-
retagen och joint venture f\u00f6retagen anpassas, d\u00e4r det \u00e4r till-
l\u00e4mpligt, till Nordeas redovisningsprinciper.
Investeringar inom ramen f\u00f6r Nordeas investeringsverk-
samhet (klassificerad som del av Nordeas riskkapitalorgani-
sation) v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde i enlighet med reglerna i
IAS 28 och IFRS 9 .
Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets b\u00f6rjan
552
247
F\u00f6rv\u00e4rv
1
329
F\u00f6rs\u00e4ljningar
\u2013
0
Resultatandelar
14
-4
Andel i \u00f6vrigt totalresultat
-3
1
Erh\u00e5llen utdelning
-9
-8
Omr\u00e4kningsdifferenser
-14
-13
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets slut
541
552
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets b\u00f6rjan
-43
-40
Nedskrivningar
-17
-4
Omr\u00e4kningsdifferenser
0
1
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets slut
-60
-43
Redovisat v\u00e4rde
481
509
1
2
1) 2022: F\u00f6rv\u00e4rv av aktier och andelar i intressef\u00f6retag i Topdanmark Life uppg\u00e5r till
310 mn euro.
2) 2023: Avser nedskrivning av aktier i P27 och Invidem.
Joint ventures
Redovisat Redovisat
Organisations- v\u00e4rde 2023, v\u00e4rde 2022, Genomsnittligt
nummer
S\u00e4te
mn euro
mn euro
R\u00f6standel %
\u00c4garandel %
antal anst\u00e4llda
Siirto Brand Oy
3102648-1
Helsingfors
0
1
50
50
\u2013
Invidem AB
559210-0779
Stockholm
\u2013
3
17
17
\u2013
P27 Nordic Payments Platform AB
559198-9610
Stockholm
\u2013
13
17
17
64
Tibern AB
559384-3542
Stockholm
0
0
14
14
\u2013
Summa
0
17
Summa intressef\u00f6retag och joint ventures
481
509
Nordeas andel av joint venture-f\u00f6retagens aggregerade balans- och resultatr\u00e4kningar uppg\u00e5r till:
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Summa tillg\u00e5ngar
7
8
\u00c5rets resultat
-4
-7
Totalresultat
-4
-7
F\u00f6r information om aktier och andelar i dotterf\u00f6retag och f\u00f6retag d\u00e4r Nordea har obegr\u00e4nsat ansvar, se not K9.1 \u201d Konsoliderade f\u00f6retag\u201d", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfJointVenturesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-818": { "value": "K9.3 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures Redovisningsprinciper Intressef\u00f6retag \u00e4r f\u00f6retag d\u00e4r Nordeas r\u00f6str\u00e4ttsandel uppg\u00e5r till mellan 20 procent och 50 procent och/eller d\u00e4r Nordea har ett betydande inflytande. Betydande inflytande \u00e4r r\u00e4tten att delta i beslut som r\u00f6r f\u00f6retagets finansiella och operativa strategier, men ger inte ett best\u00e4mmande inflytande eller gemensamt best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver dessa. Joint ventures \u00e4r f\u00f6retag som Nordea har ett gemensamt best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver. Med gemensamt best\u00e4mman- de inflytande avses att tv\u00e5 eller flera parter i avtal reglerat att gemensamt ut\u00f6va best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver en ekono- misk verksamhet. Intressef\u00f6retag och joint ventures inkluderas i koncernre- dovisningen och presenteras enligt kapitalandelsmetoden. Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet redovisas investeringen till anskaffningsv\u00e4rdet. Verkligt v\u00e4rde allokeras till intressef\u00f6re- tagens och joint venture-f\u00f6retagens identifierbara tillg\u00e5ngar, skulder och eventualf\u00f6rpliktelser. En eventuell skillnad mellan Nordeas andel av det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 de f\u00f6rv\u00e4rvade identi- fierbara nettotillg\u00e5ngarna och k\u00f6peskillingen \u00e4r goodwill eller negativ goodwill. Goodwill inkluderas i intressef\u00f6reta- gens och joint venture-f\u00f6retagens redovisade v\u00e4rde. Andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden definieras som v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen, efter anskaffningsdagen, av Nordeas andel av intressef\u00f6reta- gets och joint venture-f\u00f6retagets nettotillg\u00e5ngar. Nordeas andel av poster redovisade i intressef\u00f6retagens och joint venture-f\u00f6retagens \u00f6vriga totalresultat redovisas i \u00f6vrigt total resultat i Nordea. Andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden redovisas i resultatr\u00e4kningen efter skatt. Skattekostnaden h\u00e4nf\u00f6rlig till dessa resultatandelar ing\u00e5r f\u00f6ljaktligen inte i Nordeas redovi- sade skattekostnad. Erh\u00e5llna utdelningar redovisas som en minskning av det redovisade v\u00e4rdet. Om det finns indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov (f\u00f6rlust- h\u00e4ndelser) genomf\u00f6rs nedskrivningspr\u00f6vningar f\u00f6r att bed\u00f6- ma om det finns objektiva bel\u00e4gg f\u00f6r nedskrivning. Det redo- visade v\u00e4rdet p\u00e5 investeringen i intressef\u00f6retaget eller joint venture-f\u00f6retaget j\u00e4mf\u00f6rs med \u00e5tervinningsv\u00e4rdet (det h\u00f6gre av nyttjandev\u00e4rdet och verkligt v\u00e4rde minus f\u00f6rs\u00e4ljningskost- nader) och det redovisade v\u00e4rdet skrivs ner till \u00e5tervinnings- v\u00e4rdet, om erforderligt. Nedskrivning av aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures klassificeras som \u201dAndelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalan- delsmetoden\u201d i resultatr\u00e4kningen. Nedskrivningar \u00e5terf\u00f6rs om \u00e5tervinningsv\u00e4rdet \u00f6kar. Det redovisade v\u00e4rdet \u00f6kas d\u00e5 till \u00e5tervinningsv\u00e4rdet, men kan inte \u00f6verstiga vad det redovisade v\u00e4rdet varit om en nedskriv- ning inte redovisats i f\u00f6rsta l\u00e4get . Nordea genomf\u00f6r i regel inga transaktioner med intresse- f\u00f6retag och joint ventures som omfattar f\u00f6rs\u00e4ljning eller \u00f6ver- f\u00f6ring av tillg\u00e5ngar, men om s\u00e5dana transaktioner sker elimi- neras Nordeas andel av eventuell vinst redovisad i intresse- f\u00f6retaget eller joint venture-f\u00f6retaget. \u00d6vriga transaktioner mellan Nordea och dess intressef\u00f6retag och joint ventures elimineras inte. F\u00f6r vissa intressef\u00f6retag och joint ventures som inte \u00e4r enskilt betydande baseras f\u00f6r\u00e4ndringar i Nordeas andel av nettotillg\u00e5ngarna p\u00e5 intressef\u00f6retagens externa rapportering och p\u00e5verkar Nordeas finansiella rapporter i den period d\u00e5 informationen blir tillg\u00e4nglig. Rapporteringen fr\u00e5n intressef\u00f6- retagen och joint venture f\u00f6retagen anpassas, d\u00e4r det \u00e4r till- l\u00e4mpligt, till Nordeas redovisningsprinciper. Investeringar inom ramen f\u00f6r Nordeas investeringsverk- samhet (klassificerad som del av Nordeas riskkapitalorgani- sation) v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde i enlighet med reglerna i IAS 28 och IFRS 9 .
Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets b\u00f6rjan
552
247
F\u00f6rv\u00e4rv
1
329
F\u00f6rs\u00e4ljningar
\u2013
0
Resultatandelar
14
-4
Andel i \u00f6vrigt totalresultat
-3
1
Erh\u00e5llen utdelning
-9
-8
Omr\u00e4kningsdifferenser
-14
-13
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets slut
541
552
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets b\u00f6rjan
-43
-40
Nedskrivningar
-17
-4
Omr\u00e4kningsdifferenser
0
1
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets slut
-60
-43
Redovisat v\u00e4rde
481
509
1 2 1) 2022: F\u00f6rv\u00e4rv av aktier och andelar i intressef\u00f6retag i Topdanmark Life uppg\u00e5r till 310 mn euro. 2) 2023: Avser nedskrivning av aktier i P27 och Invidem.
Intressef\u00f6retag
Organisations- Redovisat v\u00e4rde Redovisat v\u00e4rde
nummer
S\u00e4te
2023,
mn euro
2022,
mn euro
R\u00f6standel %
\u00c4garandel %
Eksportfinans ASA
816521432
Oslo
118
124
23
23
Udviklingsselskabet Carlsberg Byen P/S
33648499
K\u00f6penhamn
107
109
23
23
Havneholmen P/S
38036572
\u00c5rhus
81
80
50
50
Margretheholmen P/S
34609829
K\u00f6penhamn
60
62
50
50
P/S Ottilia Copenhagen
40087095
K\u00f6penhamn
42
41
50
50
K/S Ejendomsholding Banemarksvej
43125834
Glostrup
18
18
40
40
Eiendomsverdi AS
881971682
Oslo
12
13
25
25
Bankomat AB
556817-9716
Stockholm
8
9
20
20
Trill Impact AB
559196-0827
Stockholm
7
9
5
30
NF Fleet Oy
2006935-5
Espo
9
9
20
20
NF Fleet AB
556692-3271
Stockholm
6
7
20
20
NF Fleet A/S
29185263
K\u00f6penhamn
3
3
20
20
NF Fleet AS
988906808
Oslo
2
2
20
20
E-nettet Holding A/S
28308019
K\u00f6penhamn
3
3
17
17
CrediWire ApS
37264628
K\u00f6penhamn
2
2
7
7
Getswich AB
556913-7382
Stockholm
2
0
20
20
Subaio ApS
37766585
\u00c5lborg
1
1
20
20
\u00d6vriga
0
0
Summa
481
492
Nordeas andel av intressef\u00f6retagens aggregerade balans- och resultatr\u00e4kningar uppg\u00e5r till:
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Summa tillg\u00e5ngar
784
819
\u00c5rets resultat
14
3
\u00d6vrigt totalresultat
-3
1
Totalresultat
11
4
Joint ventures
Redovisat Redovisat
Organisations- v\u00e4rde 2023, v\u00e4rde 2022, Genomsnittligt
nummer
S\u00e4te
mn euro
mn euro
R\u00f6standel %
\u00c4garandel %
antal anst\u00e4llda
Siirto Brand Oy
3102648-1
Helsingfors
0
1
50
50
\u2013
Invidem AB
559210-0779
Stockholm
\u2013
3
17
17
\u2013
P27 Nordic Payments Platform AB
559198-9610
Stockholm
\u2013
13
17
17
64
Tibern AB
559384-3542
Stockholm
0
0
14
14
\u2013
Summa
0
17
Summa intressef\u00f6retag och joint ventures
481
509
Nordeas andel av joint venture-f\u00f6retagens aggregerade balans- och resultatr\u00e4kningar uppg\u00e5r till:
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Summa tillg\u00e5ngar
7
8
\u00c5rets resultat
-4
-7
Totalresultat
-4
-7
F\u00f6r information om aktier och andelar i dotterf\u00f6retag och f\u00f6retag d\u00e4r Nordea har obegr\u00e4nsat ansvar, se not K9.1 \u201d Konsoliderade f\u00f6retag\u201d.", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfInvestmentsAccountedForUsingEquityMethodExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-819": { "value": "K9.3 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures Redovisningsprinciper Intressef\u00f6retag \u00e4r f\u00f6retag d\u00e4r Nordeas r\u00f6str\u00e4ttsandel uppg\u00e5r till mellan 20 procent och 50 procent och/eller d\u00e4r Nordea har ett betydande inflytande. Betydande inflytande \u00e4r r\u00e4tten att delta i beslut som r\u00f6r f\u00f6retagets finansiella och operativa strategier, men ger inte ett best\u00e4mmande inflytande eller gemensamt best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver dessa. Joint ventures \u00e4r f\u00f6retag som Nordea har ett gemensamt best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver. Med gemensamt best\u00e4mman- de inflytande avses att tv\u00e5 eller flera parter i avtal reglerat att gemensamt ut\u00f6va best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver en ekono- misk verksamhet. Intressef\u00f6retag och joint ventures inkluderas i koncernre- dovisningen och presenteras enligt kapitalandelsmetoden. Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet redovisas investeringen till anskaffningsv\u00e4rdet. Verkligt v\u00e4rde allokeras till intressef\u00f6re- tagens och joint venture-f\u00f6retagens identifierbara tillg\u00e5ngar, skulder och eventualf\u00f6rpliktelser. En eventuell skillnad mellan Nordeas andel av det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 de f\u00f6rv\u00e4rvade identi- fierbara nettotillg\u00e5ngarna och k\u00f6peskillingen \u00e4r goodwill eller negativ goodwill. Goodwill inkluderas i intressef\u00f6reta- gens och joint venture-f\u00f6retagens redovisade v\u00e4rde. Andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden definieras som v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen, efter anskaffningsdagen, av Nordeas andel av intressef\u00f6reta- gets och joint venture-f\u00f6retagets nettotillg\u00e5ngar. Nordeas andel av poster redovisade i intressef\u00f6retagens och joint venture-f\u00f6retagens \u00f6vriga totalresultat redovisas i \u00f6vrigt total resultat i Nordea. Andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden redovisas i resultatr\u00e4kningen efter skatt. Skattekostnaden h\u00e4nf\u00f6rlig till dessa resultatandelar ing\u00e5r f\u00f6ljaktligen inte i Nordeas redovi- sade skattekostnad. Erh\u00e5llna utdelningar redovisas som en minskning av det redovisade v\u00e4rdet. Om det finns indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov (f\u00f6rlust- h\u00e4ndelser) genomf\u00f6rs nedskrivningspr\u00f6vningar f\u00f6r att bed\u00f6- ma om det finns objektiva bel\u00e4gg f\u00f6r nedskrivning. Det redo- visade v\u00e4rdet p\u00e5 investeringen i intressef\u00f6retaget eller joint venture-f\u00f6retaget j\u00e4mf\u00f6rs med \u00e5tervinningsv\u00e4rdet (det h\u00f6gre av nyttjandev\u00e4rdet och verkligt v\u00e4rde minus f\u00f6rs\u00e4ljningskost- nader) och det redovisade v\u00e4rdet skrivs ner till \u00e5tervinnings- v\u00e4rdet, om erforderligt. Nedskrivning av aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures klassificeras som \u201dAndelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalan- delsmetoden\u201d i resultatr\u00e4kningen. Nedskrivningar \u00e5terf\u00f6rs om \u00e5tervinningsv\u00e4rdet \u00f6kar. Det redovisade v\u00e4rdet \u00f6kas d\u00e5 till \u00e5tervinningsv\u00e4rdet, men kan inte \u00f6verstiga vad det redovisade v\u00e4rdet varit om en nedskriv- ning inte redovisats i f\u00f6rsta l\u00e4get . Nordea genomf\u00f6r i regel inga transaktioner med intresse- f\u00f6retag och joint ventures som omfattar f\u00f6rs\u00e4ljning eller \u00f6ver- f\u00f6ring av tillg\u00e5ngar, men om s\u00e5dana transaktioner sker elimi- neras Nordeas andel av eventuell vinst redovisad i intresse- f\u00f6retaget eller joint venture-f\u00f6retaget. \u00d6vriga transaktioner mellan Nordea och dess intressef\u00f6retag och joint ventures elimineras inte. F\u00f6r vissa intressef\u00f6retag och joint ventures som inte \u00e4r enskilt betydande baseras f\u00f6r\u00e4ndringar i Nordeas andel av nettotillg\u00e5ngarna p\u00e5 intressef\u00f6retagens externa rapportering och p\u00e5verkar Nordeas finansiella rapporter i den period d\u00e5 informationen blir tillg\u00e4nglig. Rapporteringen fr\u00e5n intressef\u00f6- retagen och joint venture f\u00f6retagen anpassas, d\u00e4r det \u00e4r till- l\u00e4mpligt, till Nordeas redovisningsprinciper. Investeringar inom ramen f\u00f6r Nordeas investeringsverk- samhet (klassificerad som del av Nordeas riskkapitalorgani- sation) v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde i enlighet med reglerna i IAS 28 och IFRS 9 ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForInvestmentsInJointVentures", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-820": { "value": "K9.3 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures Redovisningsprinciper Intressef\u00f6retag \u00e4r f\u00f6retag d\u00e4r Nordeas r\u00f6str\u00e4ttsandel uppg\u00e5r till mellan 20 procent och 50 procent och/eller d\u00e4r Nordea har ett betydande inflytande. Betydande inflytande \u00e4r r\u00e4tten att delta i beslut som r\u00f6r f\u00f6retagets finansiella och operativa strategier, men ger inte ett best\u00e4mmande inflytande eller gemensamt best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver dessa. Joint ventures \u00e4r f\u00f6retag som Nordea har ett gemensamt best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver. Med gemensamt best\u00e4mman- de inflytande avses att tv\u00e5 eller flera parter i avtal reglerat att gemensamt ut\u00f6va best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver en ekono- misk verksamhet. Intressef\u00f6retag och joint ventures inkluderas i koncernre- dovisningen och presenteras enligt kapitalandelsmetoden. Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet redovisas investeringen till anskaffningsv\u00e4rdet. Verkligt v\u00e4rde allokeras till intressef\u00f6re- tagens och joint venture-f\u00f6retagens identifierbara tillg\u00e5ngar, skulder och eventualf\u00f6rpliktelser. En eventuell skillnad mellan Nordeas andel av det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 de f\u00f6rv\u00e4rvade identi- fierbara nettotillg\u00e5ngarna och k\u00f6peskillingen \u00e4r goodwill eller negativ goodwill. Goodwill inkluderas i intressef\u00f6reta- gens och joint venture-f\u00f6retagens redovisade v\u00e4rde. Andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden definieras som v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen, efter anskaffningsdagen, av Nordeas andel av intressef\u00f6reta- gets och joint venture-f\u00f6retagets nettotillg\u00e5ngar. Nordeas andel av poster redovisade i intressef\u00f6retagens och joint venture-f\u00f6retagens \u00f6vriga totalresultat redovisas i \u00f6vrigt total resultat i Nordea. Andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden redovisas i resultatr\u00e4kningen efter skatt. Skattekostnaden h\u00e4nf\u00f6rlig till dessa resultatandelar ing\u00e5r f\u00f6ljaktligen inte i Nordeas redovi- sade skattekostnad. Erh\u00e5llna utdelningar redovisas som en minskning av det redovisade v\u00e4rdet. Om det finns indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov (f\u00f6rlust- h\u00e4ndelser) genomf\u00f6rs nedskrivningspr\u00f6vningar f\u00f6r att bed\u00f6- ma om det finns objektiva bel\u00e4gg f\u00f6r nedskrivning. Det redo- visade v\u00e4rdet p\u00e5 investeringen i intressef\u00f6retaget eller joint venture-f\u00f6retaget j\u00e4mf\u00f6rs med \u00e5tervinningsv\u00e4rdet (det h\u00f6gre av nyttjandev\u00e4rdet och verkligt v\u00e4rde minus f\u00f6rs\u00e4ljningskost- nader) och det redovisade v\u00e4rdet skrivs ner till \u00e5tervinnings- v\u00e4rdet, om erforderligt. Nedskrivning av aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures klassificeras som \u201dAndelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalan- delsmetoden\u201d i resultatr\u00e4kningen. Nedskrivningar \u00e5terf\u00f6rs om \u00e5tervinningsv\u00e4rdet \u00f6kar. Det redovisade v\u00e4rdet \u00f6kas d\u00e5 till \u00e5tervinningsv\u00e4rdet, men kan inte \u00f6verstiga vad det redovisade v\u00e4rdet varit om en nedskriv- ning inte redovisats i f\u00f6rsta l\u00e4get . Nordea genomf\u00f6r i regel inga transaktioner med intresse- f\u00f6retag och joint ventures som omfattar f\u00f6rs\u00e4ljning eller \u00f6ver- f\u00f6ring av tillg\u00e5ngar, men om s\u00e5dana transaktioner sker elimi- neras Nordeas andel av eventuell vinst redovisad i intresse- f\u00f6retaget eller joint venture-f\u00f6retaget. \u00d6vriga transaktioner mellan Nordea och dess intressef\u00f6retag och joint ventures elimineras inte. F\u00f6r vissa intressef\u00f6retag och joint ventures som inte \u00e4r enskilt betydande baseras f\u00f6r\u00e4ndringar i Nordeas andel av nettotillg\u00e5ngarna p\u00e5 intressef\u00f6retagens externa rapportering och p\u00e5verkar Nordeas finansiella rapporter i den period d\u00e5 informationen blir tillg\u00e4nglig. Rapporteringen fr\u00e5n intressef\u00f6- retagen och joint venture f\u00f6retagen anpassas, d\u00e4r det \u00e4r till- l\u00e4mpligt, till Nordeas redovisningsprinciper. Investeringar inom ramen f\u00f6r Nordeas investeringsverk- samhet (klassificerad som del av Nordeas riskkapitalorgani- sation) v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde i enlighet med reglerna i IAS 28 och IFRS 9 . ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForInvestmentInAssociates", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-821": { "value": "K9.3 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures Redovisningsprinciper Intressef\u00f6retag \u00e4r f\u00f6retag d\u00e4r Nordeas r\u00f6str\u00e4ttsandel uppg\u00e5r till mellan 20 procent och 50 procent och/eller d\u00e4r Nordea har ett betydande inflytande. Betydande inflytande \u00e4r r\u00e4tten att delta i beslut som r\u00f6r f\u00f6retagets finansiella och operativa strategier, men ger inte ett best\u00e4mmande inflytande eller gemensamt best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver dessa. Joint ventures \u00e4r f\u00f6retag som Nordea har ett gemensamt best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver. Med gemensamt best\u00e4mman- de inflytande avses att tv\u00e5 eller flera parter i avtal reglerat att gemensamt ut\u00f6va best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver en ekono- misk verksamhet. Intressef\u00f6retag och joint ventures inkluderas i koncernre- dovisningen och presenteras enligt kapitalandelsmetoden. Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet redovisas investeringen till anskaffningsv\u00e4rdet. Verkligt v\u00e4rde allokeras till intressef\u00f6re- tagens och joint venture-f\u00f6retagens identifierbara tillg\u00e5ngar, skulder och eventualf\u00f6rpliktelser. En eventuell skillnad mellan Nordeas andel av det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 de f\u00f6rv\u00e4rvade identi- fierbara nettotillg\u00e5ngarna och k\u00f6peskillingen \u00e4r goodwill eller negativ goodwill. Goodwill inkluderas i intressef\u00f6reta- gens och joint venture-f\u00f6retagens redovisade v\u00e4rde. Andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden definieras som v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen, efter anskaffningsdagen, av Nordeas andel av intressef\u00f6reta- gets och joint venture-f\u00f6retagets nettotillg\u00e5ngar. Nordeas andel av poster redovisade i intressef\u00f6retagens och joint venture-f\u00f6retagens \u00f6vriga totalresultat redovisas i \u00f6vrigt total resultat i Nordea. Andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden redovisas i resultatr\u00e4kningen efter skatt. Skattekostnaden h\u00e4nf\u00f6rlig till dessa resultatandelar ing\u00e5r f\u00f6ljaktligen inte i Nordeas redovi- sade skattekostnad. Erh\u00e5llna utdelningar redovisas som en minskning av det redovisade v\u00e4rdet. Om det finns indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov (f\u00f6rlust- h\u00e4ndelser) genomf\u00f6rs nedskrivningspr\u00f6vningar f\u00f6r att bed\u00f6- ma om det finns objektiva bel\u00e4gg f\u00f6r nedskrivning. Det redo- visade v\u00e4rdet p\u00e5 investeringen i intressef\u00f6retaget eller joint venture-f\u00f6retaget j\u00e4mf\u00f6rs med \u00e5tervinningsv\u00e4rdet (det h\u00f6gre av nyttjandev\u00e4rdet och verkligt v\u00e4rde minus f\u00f6rs\u00e4ljningskost- nader) och det redovisade v\u00e4rdet skrivs ner till \u00e5tervinnings- v\u00e4rdet, om erforderligt. Nedskrivning av aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures klassificeras som \u201dAndelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalan- delsmetoden\u201d i resultatr\u00e4kningen. Nedskrivningar \u00e5terf\u00f6rs om \u00e5tervinningsv\u00e4rdet \u00f6kar. Det redovisade v\u00e4rdet \u00f6kas d\u00e5 till \u00e5tervinningsv\u00e4rdet, men kan inte \u00f6verstiga vad det redovisade v\u00e4rdet varit om en nedskriv- ning inte redovisats i f\u00f6rsta l\u00e4get . Nordea genomf\u00f6r i regel inga transaktioner med intresse- f\u00f6retag och joint ventures som omfattar f\u00f6rs\u00e4ljning eller \u00f6ver- f\u00f6ring av tillg\u00e5ngar, men om s\u00e5dana transaktioner sker elimi- neras Nordeas andel av eventuell vinst redovisad i intresse- f\u00f6retaget eller joint venture-f\u00f6retaget. \u00d6vriga transaktioner mellan Nordea och dess intressef\u00f6retag och joint ventures elimineras inte. F\u00f6r vissa intressef\u00f6retag och joint ventures som inte \u00e4r enskilt betydande baseras f\u00f6r\u00e4ndringar i Nordeas andel av nettotillg\u00e5ngarna p\u00e5 intressef\u00f6retagens externa rapportering och p\u00e5verkar Nordeas finansiella rapporter i den period d\u00e5 informationen blir tillg\u00e4nglig. Rapporteringen fr\u00e5n intressef\u00f6- retagen och joint venture f\u00f6retagen anpassas, d\u00e4r det \u00e4r till- l\u00e4mpligt, till Nordeas redovisningsprinciper. Investeringar inom ramen f\u00f6r Nordeas investeringsverk- samhet (klassificerad som del av Nordeas riskkapitalorgani- sation) v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde i enlighet med reglerna i IAS 28 och IFRS 9 ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForInvestmentInAssociatesAndJointVenturesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-822": { "value": "K9.3 Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures Redovisningsprinciper Intressef\u00f6retag \u00e4r f\u00f6retag d\u00e4r Nordeas r\u00f6str\u00e4ttsandel uppg\u00e5r till mellan 20 procent och 50 procent och/eller d\u00e4r Nordea har ett betydande inflytande. Betydande inflytande \u00e4r r\u00e4tten att delta i beslut som r\u00f6r f\u00f6retagets finansiella och operativa strategier, men ger inte ett best\u00e4mmande inflytande eller gemensamt best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver dessa. Joint ventures \u00e4r f\u00f6retag som Nordea har ett gemensamt best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver. Med gemensamt best\u00e4mman- de inflytande avses att tv\u00e5 eller flera parter i avtal reglerat att gemensamt ut\u00f6va best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver en ekono- misk verksamhet. Intressef\u00f6retag och joint ventures inkluderas i koncernre- dovisningen och presenteras enligt kapitalandelsmetoden. Vid f\u00f6rsta redovisningstillf\u00e4llet redovisas investeringen till anskaffningsv\u00e4rdet. Verkligt v\u00e4rde allokeras till intressef\u00f6re- tagens och joint venture-f\u00f6retagens identifierbara tillg\u00e5ngar, skulder och eventualf\u00f6rpliktelser. En eventuell skillnad mellan Nordeas andel av det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 de f\u00f6rv\u00e4rvade identi- fierbara nettotillg\u00e5ngarna och k\u00f6peskillingen \u00e4r goodwill eller negativ goodwill. Goodwill inkluderas i intressef\u00f6reta- gens och joint venture-f\u00f6retagens redovisade v\u00e4rde. Andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden definieras som v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen, efter anskaffningsdagen, av Nordeas andel av intressef\u00f6reta- gets och joint venture-f\u00f6retagets nettotillg\u00e5ngar. Nordeas andel av poster redovisade i intressef\u00f6retagens och joint venture-f\u00f6retagens \u00f6vriga totalresultat redovisas i \u00f6vrigt total resultat i Nordea. Andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden redovisas i resultatr\u00e4kningen efter skatt. Skattekostnaden h\u00e4nf\u00f6rlig till dessa resultatandelar ing\u00e5r f\u00f6ljaktligen inte i Nordeas redovi- sade skattekostnad. Erh\u00e5llna utdelningar redovisas som en minskning av det redovisade v\u00e4rdet. Om det finns indikationer p\u00e5 nedskrivningsbehov (f\u00f6rlust- h\u00e4ndelser) genomf\u00f6rs nedskrivningspr\u00f6vningar f\u00f6r att bed\u00f6- ma om det finns objektiva bel\u00e4gg f\u00f6r nedskrivning. Det redo- visade v\u00e4rdet p\u00e5 investeringen i intressef\u00f6retaget eller joint venture-f\u00f6retaget j\u00e4mf\u00f6rs med \u00e5tervinningsv\u00e4rdet (det h\u00f6gre av nyttjandev\u00e4rdet och verkligt v\u00e4rde minus f\u00f6rs\u00e4ljningskost- nader) och det redovisade v\u00e4rdet skrivs ner till \u00e5tervinnings- v\u00e4rdet, om erforderligt. Nedskrivning av aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures klassificeras som \u201dAndelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalan- delsmetoden\u201d i resultatr\u00e4kningen. Nedskrivningar \u00e5terf\u00f6rs om \u00e5tervinningsv\u00e4rdet \u00f6kar. Det redovisade v\u00e4rdet \u00f6kas d\u00e5 till \u00e5tervinningsv\u00e4rdet, men kan inte \u00f6verstiga vad det redovisade v\u00e4rdet varit om en nedskriv- ning inte redovisats i f\u00f6rsta l\u00e4get . Nordea genomf\u00f6r i regel inga transaktioner med intresse- f\u00f6retag och joint ventures som omfattar f\u00f6rs\u00e4ljning eller \u00f6ver- f\u00f6ring av tillg\u00e5ngar, men om s\u00e5dana transaktioner sker elimi- neras Nordeas andel av eventuell vinst redovisad i intresse- f\u00f6retaget eller joint venture-f\u00f6retaget. \u00d6vriga transaktioner mellan Nordea och dess intressef\u00f6retag och joint ventures elimineras inte. F\u00f6r vissa intressef\u00f6retag och joint ventures som inte \u00e4r enskilt betydande baseras f\u00f6r\u00e4ndringar i Nordeas andel av nettotillg\u00e5ngarna p\u00e5 intressef\u00f6retagens externa rapportering och p\u00e5verkar Nordeas finansiella rapporter i den period d\u00e5 informationen blir tillg\u00e4nglig. Rapporteringen fr\u00e5n intressef\u00f6- retagen och joint venture f\u00f6retagen anpassas, d\u00e4r det \u00e4r till- l\u00e4mpligt, till Nordeas redovisningsprinciper. Investeringar inom ramen f\u00f6r Nordeas investeringsverk- samhet (klassificerad som del av Nordeas riskkapitalorgani- sation) v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde i enlighet med reglerna i IAS 28 och IFRS 9 .
Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets b\u00f6rjan
552
247
F\u00f6rv\u00e4rv
1
329
F\u00f6rs\u00e4ljningar
\u2013
0
Resultatandelar
14
-4
Andel i \u00f6vrigt totalresultat
-3
1
Erh\u00e5llen utdelning
-9
-8
Omr\u00e4kningsdifferenser
-14
-13
Anskaffningsv\u00e4rde vid \u00e5rets slut
541
552
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets b\u00f6rjan
-43
-40
Nedskrivningar
-17
-4
Omr\u00e4kningsdifferenser
0
1
Ackumulerade nedskrivningar vid \u00e5rets slut
-60
-43
Redovisat v\u00e4rde
481
509
1 2 1) 2022: F\u00f6rv\u00e4rv av aktier och andelar i intressef\u00f6retag i Topdanmark Life uppg\u00e5r till 310 mn euro. 2) 2023: Avser nedskrivning av aktier i P27 och Invidem
Intressef\u00f6retag
Organisations- Redovisat v\u00e4rde Redovisat v\u00e4rde
nummer
S\u00e4te
2023,
mn euro
2022,
mn euro
R\u00f6standel %
\u00c4garandel %
Eksportfinans ASA
816521432
Oslo
118
124
23
23
Udviklingsselskabet Carlsberg Byen P/S
33648499
K\u00f6penhamn
107
109
23
23
Havneholmen P/S
38036572
\u00c5rhus
81
80
50
50
Margretheholmen P/S
34609829
K\u00f6penhamn
60
62
50
50
P/S Ottilia Copenhagen
40087095
K\u00f6penhamn
42
41
50
50
K/S Ejendomsholding Banemarksvej
43125834
Glostrup
18
18
40
40
Eiendomsverdi AS
881971682
Oslo
12
13
25
25
Bankomat AB
556817-9716
Stockholm
8
9
20
20
Trill Impact AB
559196-0827
Stockholm
7
9
5
30
NF Fleet Oy
2006935-5
Espo
9
9
20
20
NF Fleet AB
556692-3271
Stockholm
6
7
20
20
NF Fleet A/S
29185263
K\u00f6penhamn
3
3
20
20
NF Fleet AS
988906808
Oslo
2
2
20
20
E-nettet Holding A/S
28308019
K\u00f6penhamn
3
3
17
17
CrediWire ApS
37264628
K\u00f6penhamn
2
2
7
7
Getswich AB
556913-7382
Stockholm
2
0
20
20
Subaio ApS
37766585
\u00c5lborg
1
1
20
20
\u00d6vriga
0
0
Summa
481
492
Nordeas andel av intressef\u00f6retagens aggregerade balans- och resultatr\u00e4kningar uppg\u00e5r till:
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Summa tillg\u00e5ngar
784
819
\u00c5rets resultat
14
3
\u00d6vrigt totalresultat
-3
1
Totalresultat
11
4
Joint ventures
Redovisat Redovisat
Organisations- v\u00e4rde 2023, v\u00e4rde 2022, Genomsnittligt
nummer
S\u00e4te
mn euro
mn euro
R\u00f6standel %
\u00c4garandel %
antal anst\u00e4llda
Siirto Brand Oy
3102648-1
Helsingfors
0
1
50
50
\u2013
Invidem AB
559210-0779
Stockholm
\u2013
3
17
17
\u2013
P27 Nordic Payments Platform AB
559198-9610
Stockholm
\u2013
13
17
17
64
Tibern AB
559384-3542
Stockholm
0
0
14
14
\u2013
Summa
0
17
Summa intressef\u00f6retag och joint ventures
481
509
Nordeas andel av joint venture-f\u00f6retagens aggregerade balans- och resultatr\u00e4kningar uppg\u00e5r till:
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Summa tillg\u00e5ngar
7
8
\u00c5rets resultat
-4
-7
Totalresultat
-4
-7
F\u00f6r information om aktier och andelar i dotterf\u00f6retag och f\u00f6retag d\u00e4r Nordea har obegr\u00e4nsat ansvar, se not K9.1 \u201d Konsoliderade f\u00f6retag\u201d", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfSignificantInvestmentsInAssociatesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-823": { "value": "Andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden definieras som v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringen, efter anskaffningsdagen, av Nordeas andel av intressef\u00f6reta- gets och joint venture-f\u00f6retagets nettotillg\u00e5ngar. Nordeas andel av poster redovisade i intressef\u00f6retagens och joint venture-f\u00f6retagens \u00f6vriga totalresultat redovisas i \u00f6vrigt total resultat i Nordea. Andelar i intressef\u00f6retags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden redovisas i resultatr\u00e4kningen efter skatt. Skattekostnaden h\u00e4nf\u00f6rlig till dessa resultatandelar ing\u00e5r f\u00f6ljaktligen inte i Nordeas redovi- sade skattekostnad. Erh\u00e5llna utdelningar redovisas som en minskning av det redovisade v\u00e4rdet. Alla utbetalningar f\u00f6rknippade med instrument klassifice- rade som eget kapital redovisas som utdelning direkt under eget kapital. Nordea behandlar betalningar p\u00e5 finansiella instrument klassificerade som eget kapital (det vill s\u00e4ga pri- m\u00e4rkapitaltillskott) som vinstutdelning, och d\u00e4rf\u00f6r redovisas dessa som utdelningar. Utdelning till aktie\u00e4gare redovisas som minskning av eget kapital efter att den ordinarie bolags- st\u00e4mman har antagit f\u00f6rslaget. I situationer n\u00e4r den ordinarie bolagsst\u00e4mman har givit styrelsen mandat att fatta beslut om utdelning upp till ett visst belopp, bokf\u00f6rs minskningen av eget kapital n\u00e4r styrelsen har fattat beslut om utdelning. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForDividendsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-827": { "value": "K9.5 Tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning Redovisningsprinciper Enskilda tillg\u00e5ngar och avyttringsgrupper med tillg\u00e5ngar och skulder redovisas p\u00e5 separata rader i balansr\u00e4kningen, \u201dTill- g\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning\u201d respektive \u201dSkulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning\u201d, fr\u00e5n klassificeringsdagen. Detta sker n\u00e4r f\u00f6ljande kriterier uppfylls: \u2022 Det redovisade v\u00e4rdet kommer i huvudsak att \u00e5tervinnas genom f\u00f6rs\u00e4ljning, inte genom fortl\u00f6pande anv\u00e4ndning. \u2022 Beslut om f\u00f6rs\u00e4ljning har fattats p\u00e5 r\u00e4tt niv\u00e5 och tillg\u00e5ngen eller avyttringsgruppen kan s\u00e4ljas i befintligt skick. \u2022 F\u00f6rs\u00e4ljningen \u00e4r mycket sannolik och kommer att genom- f\u00f6ras inom 12 m\u00e5nader. Finansiella instrument v\u00e4rderas \u00e4ven forts\u00e4ttningsvis enligt reglerna i IFRS 9, medan icke-finansiella tillg\u00e5ngar redovisas till det l\u00e4gre av redovisat v\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde. J\u00e4mf\u00f6rel- sesiffror r\u00e4knas inte om . Retail Finance i Sverige Nordea har beslutat att avveckla sin retailverksamhet i det svenska finansbolaget och s\u00e4lja den befintliga kreditportf\u00f6l- jen. F\u00f6rs\u00e4ljningen v\u00e4ntas vara slutf\u00f6rd inom ett \u00e5r, och kriteri- erna enligt ovan \u00e4r uppfyllda. Portf\u00f6ljen omklassificerades d\u00e4rmed till \u201dTillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning\u201d under fj\u00e4rde kvartalet 2023. Portf\u00f6ljens v\u00e4rde uppgick till 106 mn euro vid utg\u00e5ngen av 2023. Intressen i Luminor i Baltikum Under 2018, i samband med att Nordea och DnB s\u00e5lde omkring 60 procent av sitt samlade innehav i Luminor till Blackstone, tecknade Nordea och Blackstone dessutom avtal om framtida f\u00f6rs\u00e4ljning av Nordeas \u00e5terst\u00e5ende innehav om 19,95 procent under kommande \u00e5r. Per den 1 januari 2022 hade Nordea 11,6 procent av aktierna i Luminor, till ett v\u00e4rde av 180 mn euro. Aktierna klassificerades som tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4lj- ning, till f\u00f6ljd av avtalet med Blackstone om framtida f\u00f6rs\u00e4ljning. De \u00e5terst\u00e5ende aktierna s\u00e5ldes den 1 september 2022. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfNoncurrentAssetsHeldForSaleAndDiscontinuedOperationsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-828": { "value": "K9.5 Tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning Redovisningsprinciper Enskilda tillg\u00e5ngar och avyttringsgrupper med tillg\u00e5ngar och skulder redovisas p\u00e5 separata rader i balansr\u00e4kningen, \u201dTill- g\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning\u201d respektive \u201dSkulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning\u201d, fr\u00e5n klassificeringsdagen. Detta sker n\u00e4r f\u00f6ljande kriterier uppfylls: \u2022 Det redovisade v\u00e4rdet kommer i huvudsak att \u00e5tervinnas genom f\u00f6rs\u00e4ljning, inte genom fortl\u00f6pande anv\u00e4ndning. \u2022 Beslut om f\u00f6rs\u00e4ljning har fattats p\u00e5 r\u00e4tt niv\u00e5 och tillg\u00e5ngen eller avyttringsgruppen kan s\u00e4ljas i befintligt skick. \u2022 F\u00f6rs\u00e4ljningen \u00e4r mycket sannolik och kommer att genom- f\u00f6ras inom 12 m\u00e5nader. Finansiella instrument v\u00e4rderas \u00e4ven forts\u00e4ttningsvis enligt reglerna i IFRS 9, medan icke-finansiella tillg\u00e5ngar redovisas till det l\u00e4gre av redovisat v\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde. J\u00e4mf\u00f6rel- sesiffror r\u00e4knas inte om . Retail Finance i Sverige Nordea har beslutat att avveckla sin retailverksamhet i det svenska finansbolaget och s\u00e4lja den befintliga kreditportf\u00f6l- jen. F\u00f6rs\u00e4ljningen v\u00e4ntas vara slutf\u00f6rd inom ett \u00e5r, och kriteri- erna enligt ovan \u00e4r uppfyllda. Portf\u00f6ljen omklassificerades d\u00e4rmed till \u201dTillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning\u201d under fj\u00e4rde kvartalet 2023. Portf\u00f6ljens v\u00e4rde uppgick till 106 mn euro vid utg\u00e5ngen av 2023. Intressen i Luminor i Baltikum Under 2018, i samband med att Nordea och DnB s\u00e5lde omkring 60 procent av sitt samlade innehav i Luminor till Blackstone, tecknade Nordea och Blackstone dessutom avtal om framtida f\u00f6rs\u00e4ljning av Nordeas \u00e5terst\u00e5ende innehav om 19,95 procent under kommande \u00e5r. Per den 1 januari 2022 hade Nordea 11,6 procent av aktierna i Luminor, till ett v\u00e4rde av 180 mn euro. Aktierna klassificerades som tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4lj- ning, till f\u00f6ljd av avtalet med Blackstone om framtida f\u00f6rs\u00e4ljning. De \u00e5terst\u00e5ende aktierna s\u00e5ldes den 1 september 2022.", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfNoncurrentAssetsOrDisposalGroupsClassifiedAsHeldForSaleExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-829": { "value": "K9.5 Tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning Redovisningsprinciper Enskilda tillg\u00e5ngar och avyttringsgrupper med tillg\u00e5ngar och skulder redovisas p\u00e5 separata rader i balansr\u00e4kningen, \u201dTill- g\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning\u201d respektive \u201dSkulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning\u201d, fr\u00e5n klassificeringsdagen. Detta sker n\u00e4r f\u00f6ljande kriterier uppfylls: \u2022 Det redovisade v\u00e4rdet kommer i huvudsak att \u00e5tervinnas genom f\u00f6rs\u00e4ljning, inte genom fortl\u00f6pande anv\u00e4ndning. \u2022 Beslut om f\u00f6rs\u00e4ljning har fattats p\u00e5 r\u00e4tt niv\u00e5 och tillg\u00e5ngen eller avyttringsgruppen kan s\u00e4ljas i befintligt skick. \u2022 F\u00f6rs\u00e4ljningen \u00e4r mycket sannolik och kommer att genom- f\u00f6ras inom 12 m\u00e5nader. Finansiella instrument v\u00e4rderas \u00e4ven forts\u00e4ttningsvis enligt reglerna i IFRS 9, medan icke-finansiella tillg\u00e5ngar redovisas till det l\u00e4gre av redovisat v\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde. J\u00e4mf\u00f6rel- sesiffror r\u00e4knas inte om ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForNoncurrentAssetsOrDisposalGroupsClassifiedAsHeldForSaleAndDiscontinuedOperationsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-830": { "value": "K9.5 Tillg\u00e5ngar och skulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning Redovisningsprinciper Enskilda tillg\u00e5ngar och avyttringsgrupper med tillg\u00e5ngar och skulder redovisas p\u00e5 separata rader i balansr\u00e4kningen, \u201dTill- g\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning\u201d respektive \u201dSkulder som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning\u201d, fr\u00e5n klassificeringsdagen. Detta sker n\u00e4r f\u00f6ljande kriterier uppfylls: \u2022 Det redovisade v\u00e4rdet kommer i huvudsak att \u00e5tervinnas genom f\u00f6rs\u00e4ljning, inte genom fortl\u00f6pande anv\u00e4ndning. \u2022 Beslut om f\u00f6rs\u00e4ljning har fattats p\u00e5 r\u00e4tt niv\u00e5 och tillg\u00e5ngen eller avyttringsgruppen kan s\u00e4ljas i befintligt skick. \u2022 F\u00f6rs\u00e4ljningen \u00e4r mycket sannolik och kommer att genom- f\u00f6ras inom 12 m\u00e5nader. Finansiella instrument v\u00e4rderas \u00e4ven forts\u00e4ttningsvis enligt reglerna i IFRS 9, medan icke-finansiella tillg\u00e5ngar redovisas till det l\u00e4gre av redovisat v\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde. J\u00e4mf\u00f6rel- sesiffror r\u00e4knas inte om ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForNoncurrentAssetsOrDisposalGroupsClassifiedAsHeldForSaleExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-834": { "value": "Investeringar i egna aktier redovisas inte som tillg\u00e5ngar utan som en minskning av eget kapital med avdrag f\u00f6r even- tuella transaktionskostnader. F\u00f6rv\u00e4rv av egna aktier inom ramen f\u00f6r Markets handelsverksamhet redovisas som en minskning av investerat fritt eget kapital. Egna aktier som f\u00f6r- v\u00e4rvats i syfte att optimera kapitalstrukturen och inom ramen f\u00f6r Nordeas aktie\u00e5terk\u00f6psprogram redovisas som en minsk- ning av balanserade vinstmedel. Transaktionskostnader i samband med \u00e5terk\u00f6p av egna aktier redovisas ocks\u00e5 under eget kapital. N\u00e4r aktier ogiltigf\u00f6rklaras har detta inte n\u00e5gon inverkan p\u00e5 redovisningen. Avyttring av egna aktier i handels- verksamheten redovisas som en \u00f6kning av investerat fritt eget kapital. Kontrakt p\u00e5 Nordeaaktier som kan kontantavr\u00e4knas, till exempel derivat s\u00e5som optioner och warranter, redovisas antingen som finansiella tillg\u00e5ngar eller skulder, vilket bety- der att dessa inte utg\u00f6r eget kapital-instrument. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForTreasurySharesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-836": { "value": "Innehavare av \u00f6vrigt prim\u00e4rkapital Nordea har emitterat eviga efterst\u00e4llda instrument d\u00e4r r\u00e4ntebe- talningarna till innehavarna beslutas diskretion\u00e4rt av Nordea och inte ackumuleras. Vissa av dessa instrument innefattar ocks\u00e5 ett krav p\u00e5 Nordea att betala r\u00e4nta om instrumenten inte l\u00e4ngre till\u00e5ts ing\u00e5 i prim\u00e4rkapitalet. Vilka efterst\u00e4llda skulder som f\u00e5r r\u00e4knas in i prim\u00e4rkapitalet best\u00e4ms av tillsynsmyndig- heterna och \u00e4r d\u00e4rmed bortom Nordeas och innehavarnas kon- troll. Nordea klassificerar d\u00e4rf\u00f6r instrumenten som finansiella skulder. Instrument som inte omfattas av s\u00e5dana klausuler klas- sificeras som eget kapital eftersom det inte finns n\u00e5got krav att Nordea ska betala r\u00e4nta eller kapitalbelopp till innehavarna
Aktiekapital
Aktiekapitalet uppg\u00e5r till 4 049 951 919 euro. Nordeaaktien
har inget nominellt v\u00e4rde. Varje aktie ger en r\u00f6str\u00e4tt. F\u00f6r mer
information om antalet registrerade aktier, se \u201dRapport \u00f6ver
f\u00f6r\u00e4ndringar i eget kapital\u201d.
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfIssuedCapitalExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-838": { "value": "K10.2 Ytterligare upplysningar om kassafl\u00f6desanalysen Redovisningsprinciper Kassafl\u00f6desanalysen visar in- och utbetalningar av likvida medel under \u00e5ret f\u00f6r den totala verksamheten. Nordeas kas- safl\u00f6desanalys har uppr\u00e4ttats enligt den indirekta metoden, vilket inneb\u00e4r att r\u00f6relseresultatet har justerats f\u00f6r transaktio- ner som inte medf\u00f6r in- eller utbetalningar, till exempel avskrivningar och kreditf\u00f6rluster. Redovisningen av kassafl\u00f6- den g\u00f6rs utifr\u00e5n kategorierna l\u00f6pande verksamhet, investe- ringsverksamhet och finansieringsverksamhet . Den l\u00f6pande verksamheten Kassafl\u00f6det fr\u00e5n den l\u00f6pande verksamheten, som \u00e4r den huvudsakliga int\u00e4ktsbringande verksamheten, h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e4mst fr\u00e5n r\u00f6relseresultatet, justerat f\u00f6r poster som inte ing\u00e5r i kas- safl\u00f6det samt betalda inkomstskatter. Justeringar f\u00f6r poster som inte ing\u00e5r i kassafl\u00f6det innefattar:
Mn euro
2023
2022
Avskrivningar
609
586
Nedskrivningar
199
25
Kreditf\u00f6rluster
222
176
Nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till
f\u00f6rfall och obligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde
-20
13
Orealiserade v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar
1 365
-825
Realisationsvinster/-f\u00f6rluster, netto
-8
-40
F\u00f6r\u00e4ndring av upplupna kostnader/int\u00e4kter och
avs\u00e4ttningar
-728
-446
Omr\u00e4kningsdifferenser
-114
569
F\u00f6r\u00e4ndring av skulder till f\u00f6rs\u00e4kringstagare
2 008
-1 862
F\u00f6r\u00e4ndringar av verkligt v\u00e4rde av den s\u00e4krade
posten, tillg\u00e5ngar/skulder (netto)
2 356
-5 464
\u00d6vrigt
10
211
Summa
5 899
-7 057
F\u00f6r\u00e4ndring av den l\u00f6pande verksamhetens tillg\u00e5ngar och skulder innefattar tillg\u00e5ngar och skulder som ing\u00e5r i den nor- mala aff\u00e4rsverksamheten, s\u00e5som utl\u00e5ning, inl\u00e5ning och emit- terade v\u00e4rdepapper. F\u00f6r\u00e4ndringar i derivatinstrument redovi- sas netto. I kassafl\u00f6det fr\u00e5n den l\u00f6pande verksamheten ing\u00e5r erh\u00e5l- len r\u00e4nta och betald r\u00e4nta med f\u00f6ljande belopp:
Mn euro
2023
2022
Erh\u00e5llen r\u00e4nta
19 541
8 620
Betald r\u00e4nta
-11 624
-2 948
Investeringsverksamheten Investeringsverksamheten innefattar f\u00f6rv\u00e4rv och avyttring av anl\u00e4ggningstillg\u00e5ngar, finansiella s\u00e5v\u00e4l som materiella och immateriella. Finansieringsverksamheten Finansieringsverksamheten utg\u00f6rs av den verksamhet som medf\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i eget kapital och efterst\u00e4llda skulder, som till exempel nyemission av aktier, utdelningar och emis- sion/amortering av efterst\u00e4llda skulder samt kapitalandelen av leasingutbetalningar. Likvida medel F\u00f6ljande poster ing\u00e5r i likvida medel:
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Kassa och tillgodohavanden hos
centralbanker
50 622
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker, betalbar
vid anfordran
3
5
Utl\u00e5ning till kreditinstitut, betalbar
vid anfordran
737
1 057
Summa
51 362
62 877
Kassatillg\u00e5ngar omfattar lagliga betalningsmedel inklusive utl\u00e4ndska sedlar och mynt. Tillgodohavanden hos centralban- ker utg\u00f6rs av tillgodohavanden p\u00e5 konton hos centralbanker och postgiron i myndighetsform, d\u00e4r f\u00f6ljande f\u00f6ruts\u00e4ttningar \u00e4r uppfyllda: \u2022 Centralbanken eller postgirot \u00e4r hemmah\u00f6rande i det land d\u00e4r institutet \u00e4r etablerat. \u2022 Tillgodohavandet p\u00e5 kontot kan disponeras fritt n\u00e4r som helst. Utl\u00e5ning till kreditinstitut, betalbar vid anfordran, utg\u00f6rs av likvida tillg\u00e5ngar som inte utg\u00f6rs av obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper. Utl\u00e5ning till centralbanker, betal- bar vid anfordran, innefattar instrument som Nordea omedel- bart har r\u00e4tt att s\u00e4lja vidare. Avst\u00e4mning av skulder h\u00e4nf\u00f6rliga till finansieringsverksamheten Den ing\u00e5ende balansen p\u00e5 efterst\u00e4llda skulder var 5 401 mn euro (6 850 mn euro). Periodens kassafl\u00f6de uppgick till 295 mn euro (-939 mn euro) och effekterna av valutakursdifferenser och \u00f6vrigt uppgick till 24 mn euro (-510 mn euro), vilket gav en utg\u00e5ende balans p\u00e5 5 720 mn euro (5 401 mn euro). Den ing\u00e5ende balansen p\u00e5 leasingskulder var 1 080 mn euro (1 147 mn euro). Periodens kassafl\u00f6de med avseende p\u00e5 skul- derna uppgick till -118 mn euro (-123 mn euro) och \u00f6vriga f\u00f6r- \u00e4ndringar fr\u00e5n nya, avslutade och modifierade kontrakt samt valutakursdifferenser uppgick till 141 mn euro (56 mn euro), vil- ket gav en utg\u00e5ende balans p\u00e5 1 103 mn euro (1 080 mn euro).", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfCashFlowStatementExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-839": { "value": "K10.2 Ytterligare upplysningar om kassafl\u00f6desanalysen Redovisningsprinciper Kassafl\u00f6desanalysen visar in- och utbetalningar av likvida medel under \u00e5ret f\u00f6r den totala verksamheten. Nordeas kas- safl\u00f6desanalys har uppr\u00e4ttats enligt den indirekta metoden, vilket inneb\u00e4r att r\u00f6relseresultatet har justerats f\u00f6r transaktio- ner som inte medf\u00f6r in- eller utbetalningar, till exempel avskrivningar och kreditf\u00f6rluster. Redovisningen av kassafl\u00f6- den g\u00f6rs utifr\u00e5n kategorierna l\u00f6pande verksamhet, investe- ringsverksamhet och finansieringsverksamhet ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForCashFlowsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-841": { "value": "Likvida medel F\u00f6ljande poster ing\u00e5r i likvida medel:
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Kassa och tillgodohavanden hos
centralbanker
50 622
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker, betalbar
vid anfordran
3
5
Utl\u00e5ning till kreditinstitut, betalbar
vid anfordran
737
1 057
Summa
51 362
62 877
Kassatillg\u00e5ngar omfattar lagliga betalningsmedel inklusive utl\u00e4ndska sedlar och mynt. Tillgodohavanden hos centralban- ker utg\u00f6rs av tillgodohavanden p\u00e5 konton hos centralbanker och postgiron i myndighetsform, d\u00e4r f\u00f6ljande f\u00f6ruts\u00e4ttningar \u00e4r uppfyllda: \u2022 Centralbanken eller postgirot \u00e4r hemmah\u00f6rande i det land d\u00e4r institutet \u00e4r etablerat. \u2022 Tillgodohavandet p\u00e5 kontot kan disponeras fritt n\u00e4r som helst. Utl\u00e5ning till kreditinstitut, betalbar vid anfordran, utg\u00f6rs av likvida tillg\u00e5ngar som inte utg\u00f6rs av obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper. Utl\u00e5ning till centralbanker, betal- bar vid anfordran, innefattar instrument som Nordea omedel- bart har r\u00e4tt att s\u00e4lja vidare", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfCashAndCashEquivalentsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-842": { "value": "Kassatillg\u00e5ngar omfattar lagliga betalningsmedel inklusive utl\u00e4ndska sedlar och mynt. Tillgodohavanden hos centralban- ker utg\u00f6rs av tillgodohavanden p\u00e5 konton hos centralbanker och postgiron i myndighetsform, d\u00e4r f\u00f6ljande f\u00f6ruts\u00e4ttningar \u00e4r uppfyllda: \u2022 Centralbanken eller postgirot \u00e4r hemmah\u00f6rande i det land d\u00e4r institutet \u00e4r etablerat. \u2022 Tillgodohavandet p\u00e5 kontot kan disponeras fritt n\u00e4r som helst. Utl\u00e5ning till kreditinstitut, betalbar vid anfordran, utg\u00f6rs av likvida tillg\u00e5ngar som inte utg\u00f6rs av obligationer och andra r\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper. Utl\u00e5ning till centralbanker, betal- bar vid anfordran, innefattar instrument som Nordea omedel- bart har r\u00e4tt att s\u00e4lja vidare. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyToDetermineComponentsOfCashAndCashEquivalents", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-843": { "value": "
F\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6ptid
31 dec 2023 31 dec 2022
F\u00f6rv\u00e4ntas \u00e5tervinnas eller regleras: F\u00f6rv\u00e4ntas \u00e5tervinnas eller regleras:
Inom 12 Efter 12 Inom 12 Efter 12
Mn euro
Not
m\u00e5nader
m\u00e5nader
Summa
m\u00e5nader
m\u00e5nader
Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
50 622
\u2013
50 622
61 815
\u2013
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker
K3.8
1 909
\u2013
1 909
885
\u2013
885
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
K3.8
1 970
393
2 363
3 758
803
4 561
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
K3.8
80 653
264 175
344 828
86 656
259 087
345 743
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
K3.9
10 743
57 257
68 000
20 761
47 465
68 226
Aktier och andelar
K3.10
3 746
18 412
22 158
3 508
12 591
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
K3.11
37 481
13 050
50 531
32 469
11 170
43 639
Derivatinstrument
K3.12
5 964
20 561
26 525
7 508
29 070
36 578
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade
poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
K3.6
-854
-17
-871
-2 094
-22
-2 116
Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint
ventures
K9.3
\u2013
481
481
\u2013
509
509
Immateriella tillg\u00e5ngar
K5.1
19
3 807
3 826
19
3 986
4 005
Materiella tillg\u00e5ngar
K5.2
147
1 506
1 653
140
1 533
1 673
F\u00f6rvaltningsfastigheter
K5.3
1
2 198
2 199
\u2013
2 288
2 288
Uppskjutna skattefordringar
K2.11
14
240
254
13
286
299
Aktuella skattefordringar
K2.11
217
\u2013
217
211
\u2013
211
Pensionstillg\u00e5ngar
K8.2
\u2013
225
225
\u2013
165
165
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
917
8 004
8 921
2 364
7 000
9 364
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
574
181
755
595
190
785
Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning
K9.5
106
\u2013
106
\u2013
\u2013
\u2013
Summa tillg\u00e5ngar
194 229
390 473
584 702
218 608
376 121
594 729
Skulder till kreditinstitut
K3.13
27 921
1 583
29 504
27 373
5 496
32 869
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
K3.14
201 693
8 369
210 062
213 478
3 986
217 464
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
K3.11
14 712
36 861
51 573
12 708
32 062
44 770
Skulder till f\u00f6rs\u00e4kringstagare
K4
3 361
24 207
27 568
2 356
23 754
26 110
Emitterade v\u00e4rdepapper
K3.15
69 435
113 113
182 548
75 486
104 317
179 803
Derivatinstrument
K3.12
8 304
22 490
30 794
7 883
32 219
40 102
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade
poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
K3.6
-869
\u2013
-869
-2 175
\u2013
-2 175
Aktuella skatteskulder
K2.11
413
\u2013
413
303
\u2013
303
\u00d6vriga skulder
K3.16
2 804
10 923
13 727
3 142
13 629
16 771
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
1 186
88
1 274
1 162
62
1 224
Uppskjutna skatteskulder
K2.11
27
478
505
143
451
594
Avs\u00e4ttningar
K6
129
242
371
97
254
351
Pensionsskulder
K8.2
\u2013
287
287
\u2013
298
298
Efterst\u00e4llda skulder
K3.17
760
4 960
5 720
215
5 186
5 401
Summa skulder
329 876
223 601
553 477
342 171
221 714
563 885
1
1) Varav leasingskulder 115 988 1 103 98 982 1 080
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfOtherCurrentAssetsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-844": { "value": "
F\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6ptid
31 dec 2023 31 dec 2022
F\u00f6rv\u00e4ntas \u00e5tervinnas eller regleras: F\u00f6rv\u00e4ntas \u00e5tervinnas eller regleras:
Inom 12 Efter 12 Inom 12 Efter 12
Mn euro
Not
m\u00e5nader
m\u00e5nader
Summa
m\u00e5nader
m\u00e5nader
Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
50 622
\u2013
50 622
61 815
\u2013
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker
K3.8
1 909
\u2013
1 909
885
\u2013
885
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
K3.8
1 970
393
2 363
3 758
803
4 561
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
K3.8
80 653
264 175
344 828
86 656
259 087
345 743
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
K3.9
10 743
57 257
68 000
20 761
47 465
68 226
Aktier och andelar
K3.10
3 746
18 412
22 158
3 508
12 591
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
K3.11
37 481
13 050
50 531
32 469
11 170
43 639
Derivatinstrument
K3.12
5 964
20 561
26 525
7 508
29 070
36 578
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade
poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
K3.6
-854
-17
-871
-2 094
-22
-2 116
Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint
ventures
K9.3
\u2013
481
481
\u2013
509
509
Immateriella tillg\u00e5ngar
K5.1
19
3 807
3 826
19
3 986
4 005
Materiella tillg\u00e5ngar
K5.2
147
1 506
1 653
140
1 533
1 673
F\u00f6rvaltningsfastigheter
K5.3
1
2 198
2 199
\u2013
2 288
2 288
Uppskjutna skattefordringar
K2.11
14
240
254
13
286
299
Aktuella skattefordringar
K2.11
217
\u2013
217
211
\u2013
211
Pensionstillg\u00e5ngar
K8.2
\u2013
225
225
\u2013
165
165
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
917
8 004
8 921
2 364
7 000
9 364
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
574
181
755
595
190
785
Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning
K9.5
106
\u2013
106
\u2013
\u2013
\u2013
Summa tillg\u00e5ngar
194 229
390 473
584 702
218 608
376 121
594 729
Skulder till kreditinstitut
K3.13
27 921
1 583
29 504
27 373
5 496
32 869
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
K3.14
201 693
8 369
210 062
213 478
3 986
217 464
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
K3.11
14 712
36 861
51 573
12 708
32 062
44 770
Skulder till f\u00f6rs\u00e4kringstagare
K4
3 361
24 207
27 568
2 356
23 754
26 110
Emitterade v\u00e4rdepapper
K3.15
69 435
113 113
182 548
75 486
104 317
179 803
Derivatinstrument
K3.12
8 304
22 490
30 794
7 883
32 219
40 102
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade
poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
K3.6
-869
\u2013
-869
-2 175
\u2013
-2 175
Aktuella skatteskulder
K2.11
413
\u2013
413
303
\u2013
303
\u00d6vriga skulder
K3.16
2 804
10 923
13 727
3 142
13 629
16 771
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
1 186
88
1 274
1 162
62
1 224
Uppskjutna skatteskulder
K2.11
27
478
505
143
451
594
Avs\u00e4ttningar
K6
129
242
371
97
254
351
Pensionsskulder
K8.2
\u2013
287
287
\u2013
298
298
Efterst\u00e4llda skulder
K3.17
760
4 960
5 720
215
5 186
5 401
Summa skulder
329 876
223 601
553 477
342 171
221 714
563 885
1 1) Varav leasingskulder 115 988 1 103 98 982 1 080", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfOtherNoncurrentAssetsExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-845": { "value": "
F\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6ptid
31 dec 2023 31 dec 2022
F\u00f6rv\u00e4ntas \u00e5tervinnas eller regleras: F\u00f6rv\u00e4ntas \u00e5tervinnas eller regleras:
Inom 12 Efter 12 Inom 12 Efter 12
Mn euro
Not
m\u00e5nader
m\u00e5nader
Summa
m\u00e5nader
m\u00e5nader
Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
50 622
\u2013
50 622
61 815
\u2013
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker
K3.8
1 909
\u2013
1 909
885
\u2013
885
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
K3.8
1 970
393
2 363
3 758
803
4 561
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
K3.8
80 653
264 175
344 828
86 656
259 087
345 743
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
K3.9
10 743
57 257
68 000
20 761
47 465
68 226
Aktier och andelar
K3.10
3 746
18 412
22 158
3 508
12 591
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
K3.11
37 481
13 050
50 531
32 469
11 170
43 639
Derivatinstrument
K3.12
5 964
20 561
26 525
7 508
29 070
36 578
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade
poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
K3.6
-854
-17
-871
-2 094
-22
-2 116
Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint
ventures
K9.3
\u2013
481
481
\u2013
509
509
Immateriella tillg\u00e5ngar
K5.1
19
3 807
3 826
19
3 986
4 005
Materiella tillg\u00e5ngar
K5.2
147
1 506
1 653
140
1 533
1 673
F\u00f6rvaltningsfastigheter
K5.3
1
2 198
2 199
\u2013
2 288
2 288
Uppskjutna skattefordringar
K2.11
14
240
254
13
286
299
Aktuella skattefordringar
K2.11
217
\u2013
217
211
\u2013
211
Pensionstillg\u00e5ngar
K8.2
\u2013
225
225
\u2013
165
165
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
917
8 004
8 921
2 364
7 000
9 364
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
574
181
755
595
190
785
Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning
K9.5
106
\u2013
106
\u2013
\u2013
\u2013
Summa tillg\u00e5ngar
194 229
390 473
584 702
218 608
376 121
594 729
Skulder till kreditinstitut
K3.13
27 921
1 583
29 504
27 373
5 496
32 869
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
K3.14
201 693
8 369
210 062
213 478
3 986
217 464
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
K3.11
14 712
36 861
51 573
12 708
32 062
44 770
Skulder till f\u00f6rs\u00e4kringstagare
K4
3 361
24 207
27 568
2 356
23 754
26 110
Emitterade v\u00e4rdepapper
K3.15
69 435
113 113
182 548
75 486
104 317
179 803
Derivatinstrument
K3.12
8 304
22 490
30 794
7 883
32 219
40 102
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade
poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
K3.6
-869
\u2013
-869
-2 175
\u2013
-2 175
Aktuella skatteskulder
K2.11
413
\u2013
413
303
\u2013
303
\u00d6vriga skulder
K3.16
2 804
10 923
13 727
3 142
13 629
16 771
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
1 186
88
1 274
1 162
62
1 224
Uppskjutna skatteskulder
K2.11
27
478
505
143
451
594
Avs\u00e4ttningar
K6
129
242
371
97
254
351
Pensionsskulder
K8.2
\u2013
287
287
\u2013
298
298
Efterst\u00e4llda skulder
K3.17
760
4 960
5 720
215
5 186
5 401
Summa skulder
329 876
223 601
553 477
342 171
221 714
563 885
1 1) Varav leasingskulder 115 988 1 103 98 982 1 080", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfOtherCurrentLiabilitiesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-846": { "value": "
F\u00f6rv\u00e4ntad l\u00f6ptid
31 dec 2023 31 dec 2022
F\u00f6rv\u00e4ntas \u00e5tervinnas eller regleras: F\u00f6rv\u00e4ntas \u00e5tervinnas eller regleras:
Inom 12 Efter 12 Inom 12 Efter 12
Mn euro
Not
m\u00e5nader
m\u00e5nader
Summa
m\u00e5nader
m\u00e5nader
Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
50 622
\u2013
50 622
61 815
\u2013
61 815
Utl\u00e5ning till centralbanker
K3.8
1 909
\u2013
1 909
885
\u2013
885
Utl\u00e5ning till kreditinstitut
K3.8
1 970
393
2 363
3 758
803
4 561
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
K3.8
80 653
264 175
344 828
86 656
259 087
345 743
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
K3.9
10 743
57 257
68 000
20 761
47 465
68 226
Aktier och andelar
K3.10
3 746
18 412
22 158
3 508
12 591
16 099
Tillg\u00e5ngar i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
K3.11
37 481
13 050
50 531
32 469
11 170
43 639
Derivatinstrument
K3.12
5 964
20 561
26 525
7 508
29 070
36 578
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade
poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
K3.6
-854
-17
-871
-2 094
-22
-2 116
Aktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint
ventures
K9.3
\u2013
481
481
\u2013
509
509
Immateriella tillg\u00e5ngar
K5.1
19
3 807
3 826
19
3 986
4 005
Materiella tillg\u00e5ngar
K5.2
147
1 506
1 653
140
1 533
1 673
F\u00f6rvaltningsfastigheter
K5.3
1
2 198
2 199
\u2013
2 288
2 288
Uppskjutna skattefordringar
K2.11
14
240
254
13
286
299
Aktuella skattefordringar
K2.11
217
\u2013
217
211
\u2013
211
Pensionstillg\u00e5ngar
K8.2
\u2013
225
225
\u2013
165
165
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
917
8 004
8 921
2 364
7 000
9 364
F\u00f6rutbetalda kostnader och upplupna int\u00e4kter
574
181
755
595
190
785
Tillg\u00e5ngar som innehas f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning
K9.5
106
\u2013
106
\u2013
\u2013
\u2013
Summa tillg\u00e5ngar
194 229
390 473
584 702
218 608
376 121
594 729
Skulder till kreditinstitut
K3.13
27 921
1 583
29 504
27 373
5 496
32 869
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n allm\u00e4nheten
K3.14
201 693
8 369
210 062
213 478
3 986
217 464
Inl\u00e5ning i placeringsportf\u00f6ljer och
fondf\u00f6rs\u00e4kringsavtal
K3.11
14 712
36 861
51 573
12 708
32 062
44 770
Skulder till f\u00f6rs\u00e4kringstagare
K4
3 361
24 207
27 568
2 356
23 754
26 110
Emitterade v\u00e4rdepapper
K3.15
69 435
113 113
182 548
75 486
104 317
179 803
Derivatinstrument
K3.12
8 304
22 490
30 794
7 883
32 219
40 102
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade
poster i s\u00e4kringsportf\u00f6ljer
K3.6
-869
\u2013
-869
-2 175
\u2013
-2 175
Aktuella skatteskulder
K2.11
413
\u2013
413
303
\u2013
303
\u00d6vriga skulder
K3.16
2 804
10 923
13 727
3 142
13 629
16 771
Upplupna kostnader och f\u00f6rutbetalda int\u00e4kter
1 186
88
1 274
1 162
62
1 224
Uppskjutna skatteskulder
K2.11
27
478
505
143
451
594
Avs\u00e4ttningar
K6
129
242
371
97
254
351
Pensionsskulder
K8.2
\u2013
287
287
\u2013
298
298
Efterst\u00e4llda skulder
K3.17
760
4 960
5 720
215
5 186
5 401
Summa skulder
329 876
223 601
553 477
342 171
221 714
563 885
1 1) Varav leasingskulder 115 988 1 103 98 982 1 080", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfOtherNoncurrentLiabilitiesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-849": { "value": "K10.4 Transaktioner med n\u00e4rst\u00e5ende Redovisningsprinciper N\u00e4rst\u00e5ende N\u00e4rst\u00e5ende \u00e4r en person eller ett f\u00f6retag med en n\u00e4ra relation till Nordea. N\u00e4rst\u00e5ende parter delas in i f\u00f6ljande kategorier: \u2022 Aktie\u00e4gare med betydande inflytande \u2022 Intressef\u00f6retag och joint ventures \u2022 Nyckelpersoner i ledande positioner \u2022 \u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende parter. Aktie\u00e4gare med betydande inflytande Aktie\u00e4gare med betydande inflytande \u00e4r aktie\u00e4gare som har r\u00e4tt att delta i beslut som r\u00f6r Nordeas finansiella och operativa strategier, men som inte har ett best\u00e4mmande inflytande \u00f6ver dessa. Intressef\u00f6retag och joint ventures En definition av termen intressef\u00f6retag och joint venture finns i not K9.3 \u201dAktier och andelar i intressef\u00f6retag och joint ventures\u201d. Nyckelpersoner i ledande positioner Nyckelpersoner i ledande positioner \u00e4r de personer som har befogenhet och ansvar f\u00f6r planering, ledning och styrning av f\u00f6retagets verksamhet, direkt eller indirekt, d\u00e4ribland f\u00f6reta- gets styrelse. \u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende parter \u00d6vriga n\u00e4rst\u00e5ende parter utg\u00f6rs av dotterf\u00f6retag till aktie- \u00e4gare med betydande inflytande, n\u00e4ra anh\u00f6riga till nyckel- personer i ledande positioner och bolag som kontrolleras eller gemensamt kontrolleras av nyckelpersoner i ledande positioner eller av n\u00e4ra anh\u00f6riga till dessa nyckelpersoner .
Transaktioner med n\u00e4rst\u00e5ende
En transaktion med n\u00e4rst\u00e5ende definieras som en \u00f6verf\u00f6ring
av resurser, tj\u00e4nster eller f\u00f6rpliktelser mellan Nordea och en
n\u00e4rst\u00e5ende part, oavsett om dessa debiteras eller inte.
Se \u00e4ven Redovisningsprinciper i not K8.4 \u201dErs\u00e4ttning till
nyckelpersoner i ledande positioner\u201d.
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DescriptionOfAccountingPolicyForTransactionsWithRelatedPartiesExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-850": { "value": "
K10.5 H\u00e4ndelser efter
r\u00e4kenskapsperiodens slut
Aktie\u00e5terk\u00f6p och ogiltigf\u00f6rklarade aktier
Efter den 31 december 2023 har Nordea k\u00f6pt ytterligare
11 364 932 aktier, vilket motsvarar en minskning av balanse-
rade vinstmedel med 127 974 947,37 euro, inom ramen f\u00f6r det
fj\u00e4rde aktie\u00e5terk\u00f6psprogrammet som p\u00e5b\u00f6rjades 28 april
2023 och ska avslutas senast 5 mars 2024.
I januari ogiltigf\u00f6rklarades sammanlagt 6 779 548 egna
aktier som innehafts f\u00f6r kapitaloptimerings\u00e4ndam\u00e5l och som
f\u00f6rv\u00e4rvats genom aktie\u00e5terk\u00f6p. Efter ogiltigf\u00f6rklaringen den
18 januari 2024 uppgick det totala antalet aktier i Nordea till
3 521 499 960 aktier. I enlighet med villkoren i Nordeas fj\u00e4rde
aktie\u00e5terk\u00f6psprogram forts\u00e4tter Nordea att varje m\u00e5nad ogil-
tigf\u00f6rklara \u00e5terk\u00f6pta aktier.
", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfEventsAfterReportingPeriodExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-852": { "value": "2. Kreditrisk Krediter i Nordea beviljas enligt de gemensamma principer som fastst\u00e4llts f\u00f6r koncernen. Nordea str\u00e4var efter att ha en v\u00e4ldiversifierad kreditportf\u00f6lj som anpassats till strukturen p\u00e5 koncernens hemmamarknader. Nordeas kreditportf\u00f6lj \u00e4r upp- delad efter typ av exponeringsklass (f\u00f6retag och privatkun- der) eller sektor, och d\u00e4refter ytterligare indelad i segment, bransch och region. Rapportering sker m\u00e5nadsvis, kvartalsvis och \u00e5rsvis. Huvudprinciperna f\u00f6r hanteringen av Nordeas kreditrisk \u00e4r: \u2022 riskbaserat f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt, det vill s\u00e4ga riskhanterings- funktionerna ska vara anpassade efter verksamhetens art, omfattning och komplexitet, och d\u00e4rmed s\u00e4kerst\u00e4lla att de \u00e5tg\u00e4rder som vidtas st\u00e5r i proportion till riskerna \u2022 oberoende, det vill s\u00e4ga riskkontrollfunktionen ska vara oberoende i f\u00f6rh\u00e5llande till den verksamhet man kontrollerar \u2022 de tre f\u00f6rsvarslinjerna, enligt beskrivningen i koncerndirek- tivet om intern styrning (Group Board Directive on Internal Governance). Group Credit Management utg\u00f6r den f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen och ansvarar f\u00f6r kreditprocessen liksom f\u00f6r de branschspecifika riktlinjerna f\u00f6r kreditgivning. Group Credit Risk Control \u00e4r den andra f\u00f6rsvarslinjen och ansvarar f\u00f6r ramverket f\u00f6r kreditrisk, som utg\u00f6rs av instruktioner och riktlinjer f\u00f6r koncernen. Group Credit Risk Control ansvarar ocks\u00e5 f\u00f6r att kontrollera och \u00f6ver- vaka kvaliteten i kreditportf\u00f6ljen och kreditprocessen. Grunden f\u00f6r hantering av kreditrisk i Nordea \u00e4r allokering av limiter till kunder och grupper av kunder som l\u00e4ggs sam- man och f\u00f6rdelas p\u00e5 enheter som ansvarar f\u00f6r den l\u00f6pande uppf\u00f6ljningen. Ut\u00f6ver rutinerna f\u00f6r f\u00f6rdelning av limiter f\u00f6r kunder och kundgrupper innefattar Nordeas ramverk f\u00f6r kre- ditriskhantering \u00e4ven anvisningar om kreditrisktolerans, som ger ett m\u00e5ngsidigt och riskbaserat portf\u00f6ljperspektiv tack vare relevanta m\u00e5tt f\u00f6r tillg\u00e5ngskvalitet och koncentrations- risk. Varje division/enhet har huvudansvaret f\u00f6r hantering av kreditrisk i sina respektive verksamheter, inom till\u00e4mpliga ramar och limiter, med bland annat identifiering, kontroll och rapportering av risker. Beslutsfattande kreditinstanser p\u00e5 olika niv\u00e5er i organisa- tionen fastst\u00e4ller interna kreditrisklimiter inom ramen f\u00f6r de befogenheter som styrelsen tilldelat. Dessa kreditrisklimiter motsvarar Nordeas maximala risktolerans gentemot kunden i fr\u00e5ga. Individuella kreditbeslut inom godk\u00e4nda kreditrisklimi- ter fattas av den kundansvariga enheten. Kundens riskkate- gori och samlade kreditexponering avg\u00f6r p\u00e5 vilken niv\u00e5 kre- ditbeslutet tas. Ansvaret f\u00f6r en kreditrisk ligger hos den kund- ansvariga enheten. Kunderna riskklassificeras och tilldelas en rating eller scoring i enlighet med Nordeas riktlinjer p\u00e5 omr\u00e5- det. Riskklassningen syftar till att fastst\u00e4lla sannolikheten f\u00f6r fallissemang, vilket inneb\u00e4r att kunderna rankas utifr\u00e5n risken f\u00f6r fallissemang. Rating och scoring ing\u00e5r i kreditriskhante- ringen och kreditbeslutsprocessen. Oberoende representan- ter fr\u00e5n kreditorganisationens f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinje godk\u00e4nner ratingen. 2.1 Definition och identifiering av kreditrisk Kreditrisk definieras som risken f\u00f6r f\u00f6rlust om en l\u00e5ntagare inte kan fullg\u00f6ra sina betalningsskyldigheter f\u00f6r ett l\u00e5n i enlighet med avtalade villkor. F\u00f6r att minska f\u00f6rlustrisken anv\u00e4nds olika metoder f\u00f6r riskhantering. Kreditrisk uppkom- mer huvudsakligen genom olika typer av utl\u00e5ning, liksom genom garantier och remburser, och innefattar motpartskre- ditrisk, transfereringsrisk och avvecklingsrisk. Nordeas kreditportf\u00f6lj \u00e4r ocks\u00e5 uppdelad efter segment, bransch och region. Branschspecifika kreditpolicyer finns f\u00f6r de branscher som utg\u00f6r en betydande andel av portf\u00f6ljen och/eller som antingen \u00e4r v\u00e4ldigt konjunkturk\u00e4nsliga/volatila, bed\u00f6ms som s\u00e5rbara f\u00f6r klimatrelaterade risker eller kr\u00e4ver specifika branschkunskaper. Kreditbesluten fattas efter en bed\u00f6mning av kreditrisken utifr\u00e5n principer som fastst\u00e4llts p\u00e5 ett konsekvent s\u00e4tt f\u00f6r hela koncernen. Dessa principer betonar behovet att anpassa bed\u00f6mningens detaljniv\u00e5 och omfattning efter risken. Samma kreditriskbed\u00f6mning anv\u00e4nds som underlag f\u00f6r den interna riskklassificeringen. Kreditbesluten i Nordea speglar koncer- nens syn p\u00e5 b\u00e5de kundrelationen och kreditrisken. ESG-faktorer bed\u00f6ms vara en v\u00e4sentlig eller potentiellt v\u00e4sentlig k\u00e4lla till kreditrisk. I aff\u00e4rsomr\u00e5desavsnitten, h\u00e5ll- barhetsnoterna och Pelare 3-rapporten ger Nordea en f\u00f6rdju- pad sammanfattning av utfallet fr\u00e5n v\u00e4sentlighetsbed\u00f6m- ningen, liksom av identifiering, begr\u00e4nsning, hantering, kapi- talt\u00e4ckning och \u00e5tg\u00e4rder g\u00e4llande ESG-faktorer som riskk\u00e4lla. Vid utl\u00e5ning till f\u00f6retagskunder g\u00f6r vi sammanfattningsvis ESG-bed\u00f6mningar som grundas p\u00e5 l\u00e5nets storlek och typ samt vilket internt segment kunden tillh\u00f6r. ESG-bed\u00f6mningar g\u00f6rs f\u00f6r nya kunder, i den regelbundna granskningen av befintliga kunder och vid betydande f\u00f6r\u00e4ndringar av de ESG- relaterade riskerna eller kreditrisken f\u00f6r befintliga kunder. ESG-relaterade risker som i den kvalitativa bed\u00f6mningen flaggats som v\u00e4sentliga p\u00e5 kundniv\u00e5 ska tas med i kreditrisk- bed\u00f6mningen, med slutsatser om kundgruppens riskniv\u00e5 dokumenterade i ett kredit-PM. Godk\u00e4nnanden ges i enlighet med den fastst\u00e4llda processen f\u00f6r kreditbeslut. F\u00f6r kunder med h\u00f6g ESG-relaterad risk eskaleras besluten till kreditkom- mitt\u00e9er p\u00e5 h\u00f6gre niv\u00e5, i enlighet med koncernens rutiner f\u00f6r kreditstyrning, d\u00e4r detta bed\u00f6ms vara relevant. Vid ESG-bed\u00f6mningar kopplade till kreditrisker anv\u00e4nds en s\u00e4rskild process som identifierar b\u00e5de kundens s\u00e5rbarhet och motst\u00e5ndskraft i relation till v\u00e4sentliga ESG-fr\u00e5gor. Pro- cessen uppdaterades under 2023 f\u00f6r att ytterligare st\u00e4rka integrationen med kreditprocessen. Till st\u00f6d f\u00f6r dessa analy- ser anv\u00e4nds externa datak\u00e4llor f\u00f6r att bed\u00f6ma hur kunden hanterar specifika ESG-relaterade risker och om f\u00f6retaget \u00e4r eller har varit f\u00f6rknippat med kontroverser p\u00e5 ESG-omr\u00e5det. F\u00f6r v\u00e5ra st\u00f6rre kunder l\u00e4ggs \u00f6kat fokus p\u00e5 klimatrelaterade omst\u00e4llningsrisker och fysiska risker. Viktiga delar i bed\u00f6m-
Kreditkommitt\u00e9struktur
ningen \u00e4r hur motparternas v\u00e4xthusgasintensitet har utveck- lats, kvaliteten i deras omst\u00e4llningsplaner samt hur de klimat- relaterade omst\u00e4llningsriskerna och fysiska riskerna p\u00e5verkar kundens \u00e5terbetalningskapacitet. Den h\u00e4r analysen s\u00e4tts i relation till koncernens m\u00e5l f\u00f6r att minska finansierade utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser och \u00f6ka andelen f\u00f6retagskunder med omst\u00e4llningsplaner. F\u00f6r vissa kunder l\u00e4ggs extra fokus p\u00e5 att bed\u00f6ma milj\u00f6- m\u00e4ssiga och sociala risker. Processen ska exempelvis s\u00e4ker- st\u00e4lla att f\u00f6retagen har adekvata policyer och program f\u00f6r att minska risken f\u00f6r skadliga konsekvenser f\u00f6r bland annat milj\u00f6, lokalsamh\u00e4llen, h\u00e4lsa och s\u00e4kerhet samt ursprungsbe- folkningars r\u00e4ttigheter. Nordea f\u00f6ljer ocks\u00e5 till\u00e4mpliga v\u00e4rde- ringsstandarder och krav i lagar och andra f\u00f6rfattningar \u2013 inklusive h\u00e4nsyn till ESG-faktorer vid marknadsv\u00e4rdering av fastighetstillg\u00e5ngar som st\u00e4llts som s\u00e4kerhet \u2013 n\u00e4r s\u00e5dana finns och/eller \u00e4r relevanta. I samband med ESG-relaterade h\u00e4nsynstaganden i kredit- processen anv\u00e4nds ocks\u00e5 branschspecifika riktlinjer f\u00f6r kre- ditgivning, som inkluderar ESG-relaterade uteslutningskrite- rier f\u00f6r att begr\u00e4nsa exponeringen mot skadlig eller kontro- versiell ekonomisk verksamhet samt krav p\u00e5 att aktivt p\u00e5verka f\u00f6retagen och \u00f6vervaka deras klimatrelaterade omst\u00e4llningsplaner. Ut\u00f6ver dessa processer g\u00f6r Nordea, d\u00e4r s\u00e5 \u00e4r relevant, bed\u00f6mningar av sociala och milj\u00f6m\u00e4ssiga konsekvenser vid finansiering av stora infrastruktur- och industriprojekt, som en del av sitt \u00e5tagande att f\u00f6lja ekvatorprinciperna. Den samlade kreditriskbed\u00f6mningen speglar risken g\u00e4l- lande b\u00e5de l\u00e5ntagarens \u00e5terbetalningskapacitet och m\u00f6jlig- heterna till \u00e5tervinning. Slutsatsen ska vara tillr\u00e4ckligt fram\u00e5t- blickande i f\u00f6rh\u00e5llande till kundens riskprofil och l\u00e5nets l\u00f6ptid. F\u00f6rutom kreditriskbed\u00f6mningen i samband med ny eller f\u00f6r- \u00e4ndrad exponering gentemot en kund g\u00f6rs ocks\u00e5 en \u00e5rsf\u00f6re- dragning alternativt kontinuerlig kreditgranskning. Denna granskning \u00e4r en viktig del av den l\u00f6pande kreditbed\u00f6mningen. Om en svaghet uppt\u00e4cks i en kundexponering klassificeras kunden som \u201dh\u00f6griskkund\u201d och h\u00e5lls under s\u00e4rskild uppsikt med t\u00e4tare granskning och pr\u00f6vning av behovet av individu- ella avs\u00e4ttningar n\u00e4r en identifierad kredith\u00e4ndelse f\u00f6religger. Ut\u00f6ver den fortl\u00f6pande kontrollen fastst\u00e4lls en \u00e5tg\u00e4rdsplan som anger hur den eventuella kreditf\u00f6rlusten ska minimeras. Om s\u00e5 kr\u00e4vs inr\u00e4ttas ett s\u00e4rskilt team som ska st\u00f6dja den kun- dansvariga enheten. 2.2 Begr\u00e4nsning av kreditrisk Begr\u00e4nsning av kreditrisken g\u00f6rs inom ramen f\u00f6r kreditbe- slutsprocessen. I varje kreditbeslut och kreditgranskning beaktas v\u00e4rdet av s\u00e4kerheter och eventuella kovenanter samt andra riskbegr\u00e4nsande \u00e5tg\u00e4rder. St\u00e4llande av s\u00e4kerhet \u00e4r en grundl\u00e4ggande metod f\u00f6r riskbegr\u00e4nsningen i Nordea. S\u00e4ker- het beg\u00e4rs alltid n\u00e4r s\u00e5 \u00e4r rimligt och m\u00f6jligt, i syfte att mini- mera risken f\u00f6r kreditf\u00f6rlust. I Nordea utg\u00f6rs s\u00e4kerheterna fr\u00e4mst av fastigheter, f\u00f6re- tagsinteckningar och leasingobjekt. S\u00e4kerhetst\u00e4ckningen ska generellt vara h\u00f6gre f\u00f6r finansiellt svagare kunder \u00e4n f\u00f6r de som \u00e4r finansiellt starkare. Oberoende av s\u00e4kerhetst\u00e4ckningen s\u00e5 \u00e4r \u00e5terbetalningska- paciteten utg\u00e5ngspunkten i kreditbed\u00f6mningen och f\u00f6rdel- ningen av kreditlimiter. F\u00f6r stora krediter anv\u00e4nds huvudsak- ligen syndikering av l\u00e5n som metod f\u00f6r att hantera koncentra- tionsrisk, medan kreditderivat endast anv\u00e4nds i begr\u00e4nsad omfattning. Kovenanter i kreditavtal anv\u00e4nds som komple- ment till s\u00e4ker heter. De flesta exponeringar av betydande storlek och komplexi- tet omfattar l\u00e4mpliga kovenanter. Kovenanter ger tidiga var- ningssignaler s\u00e5 att Nordea kan uppt\u00e4cka, och vidta \u00e5tg\u00e4rder, om kreditkvaliteten eller l\u00e5ntagarens ekonomi generellt skulle f\u00f6rs\u00e4mras. Brott mot kovenanterna inneb\u00e4r att Nordea kan s\u00e4ga upp l\u00e5net/krediten och beg\u00e4ra \u00e5terbetalning av det utest\u00e5ende beloppet. S\u00e4kerhetsv\u00e4rdet ska alltid baseras p\u00e5 marknadsv\u00e4rdet. Marknadsv\u00e4rdet definieras som det ber\u00e4knade v\u00e4rdet till vil- ket en villig s\u00e4ljare skulle \u00f6verl\u00e5ta tillg\u00e5ngen eller skulden till en i f\u00f6rh\u00e5llande till s\u00e4ljaren oberoende k\u00f6pare p\u00e5 v\u00e4rderings- dagen efter l\u00e4mplig marknadsf\u00f6ring d\u00e4r b\u00e5da parterna har agerat med insikt, f\u00f6rsiktighet och utan tv\u00e5ng. Fr\u00e5n detta marknadsv\u00e4rde g\u00f6rs ett avdrag f\u00f6r att ber\u00e4kna s\u00e4kerhetsv\u00e4r- det. Avdraget \u00e4r en procentsats med vilken tillg\u00e5ngens mark- nadsv\u00e4rde minskas f\u00f6r att ha en marginal i h\u00e4ndelse av f\u00f6r- lust. Avdraget ska spegla sv\u00e4ngningarna i tillg\u00e5ngens mark- nadsv\u00e4rde, likviditet och f\u00f6rs\u00e4ljningskostnad. F\u00f6r varje s\u00e4kerhetskategori finns ett minsta avdrag fr\u00e5n marknadsv\u00e4r- det. Ut\u00f6ver detta avdrag g\u00f6rs \u00e4ven avdrag fr\u00e5n marknadsv\u00e4r- det f\u00f6r eventuella prioriterade fordringar n\u00e4r det h\u00f6gsta s\u00e4kerhetsv\u00e4rdet ska ber\u00e4knas. Samma ber\u00e4kningsprinciper ska anv\u00e4ndas f\u00f6r alla krediter. 2.3 F\u00f6rdelning av s\u00e4kerheter F\u00f6rdelningen av s\u00e4kerheter f\u00f6rblev i stort sett of\u00f6r\u00e4ndrad under 2023, med 93 procent (93 procent) av s\u00e4kerheterna i bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter. De kommer- siella fastigheternas andel \u00f6kade till 18 procent (17 procent) medan den f\u00f6r bostadsfastigheter minskade till 75 procent (76 procent). Andelarna f\u00f6r \u00f6vriga typer av s\u00e4kerheter var i stort sett of\u00f6r\u00e4ndrade under 2023.
Maximal exponering f\u00f6r kreditrisk
31 dec 2023
31 dec 2022
Upplupet anskaff- Finansiella tillg\u00e5ngar Upplupet anskaff- Finansiella tillg\u00e5ngar
ningsv\u00e4rde och v\u00e4rderade till verk- ningsv\u00e4rde och v\u00e4rderade till verk-
Verkligt v\u00e4rde via ligt v\u00e4rde via Verkligt v\u00e4rde via ligt v\u00e4rde via
Mn euro
Not
\u00f6vrigt totalresultat resultat r\u00e4kningen \u00f6vrigt totalresultat resultat r\u00e4kningen
L\u00e5n till centralbanker och kreditinstitut
K3.8
3 091
1 202
2 854
2 621
L\u00e5n till allm\u00e4nheten
K3.8
272 934
73 526
276 760
70 627
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper
K3.9
36 703
31 301
32 538
35 691
Derivatinstrument
K3.12
\u2013
26 525
\u2013
36 578
Garantier/\u00e5taganden, nominellt v\u00e4rde
K7.1, K7.2
102 461
139
107 261
228
Summa
415 189
132 693
419 413
145 745
F\u00f6rdelning av s\u00e4kerheter
31 dec 2023
31 dec 2022
Finansiella s\u00e4kerheter
0,6 %
0,6 %
Fordringar
0,9 %
0,9 %
Bostadsfastigheter
75,0 %
75,5 %
Aff\u00e4rsfastigheter
17,9 %
17,5 %
\u00d6vriga fysiska s\u00e4kerheter
5,6 %
5,5 %
Summa
100,0 %
100,0 %
Reserver f\u00f6r kreditrisk
Mn euro
Not
31 dec 2023
31 dec 2022
L\u00e5n till centralbanker och kreditinstitut
K3.8
21
29
L\u00e5n till allm\u00e4nheten
K3.8
1 632
1 644
R\u00e4nteb\u00e4rande v\u00e4rdepapper v\u00e4rderade
till verkligt v\u00e4rde \u00f6ver \u00f6vrigt totalresul-
tat eller upplupet anskaffningsv\u00e4rde
K3.9
4
3
Garantier/\u00e5taganden
K6
168
184
Summa
1 825
1 860
2.4 Tillg\u00e5ngar \u00f6vertagna f\u00f6r skyddande av fordran Tabellen nedan visar \u00f6vertagna tillg\u00e5ngar per tillg\u00e5ngsslag. Mark och byggnader uppgick till 2 mn euro (2 mn euro) medan aktier och \u00f6vriga andelar \u00f6kade till 6 mn euro fr\u00e5n 0 mn euro 2022. Totalt \u00f6kade tillg\u00e5ngar \u00f6vertagna f\u00f6r skyd- dande av fordran med 7 mn euro till 9 mn euro.
Tillg\u00e5ngar \u00f6vertagna f\u00f6r skyddande av fordran
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Oms\u00e4ttningstillg\u00e5ngar, redovisat v\u00e4rde:
Mark och byggnader
2
2
Aktier och \u00f6vriga andelar
6
0
\u00d6vriga tillg\u00e5ngar
1
0
Summa
9
2
1 1) I enlighet med Nordeas riktlinjer f\u00f6r egendom \u00f6vertagen f\u00f6r skyddande av fordran, som f\u00f6ljer bankr\u00f6relselagen i de l\u00e4nder d\u00e4r Nordea verkar. Tillg\u00e5ngar som anv\u00e4nds som s\u00e4kerhet f\u00f6r l\u00e5net \u00f6vertas normalt n\u00e4r kunden inte l\u00e4ngre kan fullg\u00f6ra sina skyl- digheter gentemot Nordea. \u00d6vertagna tillg\u00e5ngar avyttras senast n\u00e4r full \u00e5tervinning har uppn\u00e5tts. 2.5 Bel\u00e5ningsgrad Bel\u00e5ningsgraden anses vara ett bra m\u00e5tt f\u00f6r att bed\u00f6ma s\u00e4kerhetens kvalitet. Den ber\u00e4knas genom att dividera kredit- exponeringen med s\u00e4kerhetens marknadsv\u00e4rde. Tabellen visar hypoteksexponeringar som omfattas av IRK-modeller, f\u00f6rdelade p\u00e5 olika intervall av bel\u00e5ningsgrad.
Bel\u00e5ningsgrad
31 dec 2023
31 dec 2022
Bol\u00e5neexponering mot privatkunder
(retailportf\u00f6ljen) Md euro
%
Md euro
%
<50 %
128,6
83
128,7
84
50\u201370 %
19,7
13
18,5
12
70\u201380 %
3,9
2
3,7
2
80\u201390 %
1,1
1
1,1
1
>90 %
0,8
1
0,9
1
Summa
154,1
100
152,9
100
1 1) Beloppen och procentsiffrorna i tabellen inkluderar den relevanta delen av ett l\u00e5n, inte hela l\u00e5net. 2.6 Individuell och modellbaserad pr\u00f6vning av nedskrivningsbehov Nedskrivningskraven anges i IFRS 9 och baseras p\u00e5 en modell f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster, se \u00e4ven not K3.8 \u201dUtl\u00e5- ning\u201d. I samband med individuella och modellbaserade reserve- ringar anv\u00e4nds tre fram\u00e5tblickande och viktade scenarier. Till- g\u00e5ngar vars nedskrivningsbehov ska pr\u00f6vas delas in i tre kategorier, beroende p\u00e5 graden av kreditf\u00f6rs\u00e4mring. Kategori 1 omfattar tillg\u00e5ngar utan n\u00e5gon v\u00e4sentlig \u00f6kning av kredit- risken, kategori 2 omfattar tillg\u00e5ngar med en v\u00e4sentlig \u00f6kning av kreditrisken och kategori 3 omfattar fallerade tillg\u00e5ngar (omfattas av nedskrivning). Alla tillg\u00e5ngar kategoriseras indi- viduellt. F\u00f6r betydande tillg\u00e5ngar i kategori 3 bed\u00f6ms reser- veringsbehovet individuellt. F\u00f6r tillg\u00e5ngar i kategori 1 och kategori 2, och f\u00f6r tillg\u00e5ngar av obetydligt v\u00e4rde i kategori 3, g\u00f6rs modellbaserade bed\u00f6mningar av reserveringsbehovet. Nordea granskar kontinuerligt kreditportf\u00f6ljens kvalitet i syfte att identifiera och begr\u00e4nsa nedskrivningsbehovet. Fordringar med h\u00f6g eller \u00f6kad risk och fordringar som omfat- tas av nedskrivning (kategori 3) \u00f6vervakas noga och granskas minst en g\u00e5ng per kvartal med avseende p\u00e5 aktuell finansiell st\u00e4llning, framtidsutsikter, framtida \u00e5terbetalningsf\u00f6rm\u00e5ga samt eventuellt behov av individuella reserveringar. Specifika kreditriskjusteringar omfattar individuella och modellbaserade reserveringar. Dessa justeringar redovisas som kreditf\u00f6rluster i resultatr\u00e4kningen och som avs\u00e4ttningar och reserveringar i balansr\u00e4kningen. Individuella reserve- ringar leder till att l\u00e5nen redovisas som fallerade tillg\u00e5ngar. Individuella reserveringar Individuella reserveringar g\u00f6rs om det enligt kredith\u00e4ndelser \u00e4r troligt att kundens framtida kassafl\u00f6de p\u00e5verkas negativt i s\u00e5dan utstr\u00e4ckning att full \u00e5terbetalning (med s\u00e4kerheter inr\u00e4knade) inte l\u00e4ngre \u00e4r sannolik. Fordringar med individuella reserveringar omfattas av ned- skrivningar och h\u00f6r till kategori 3 (fallerade). Reserveringens storlek motsvarar den f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rlusten, det vill s\u00e4ga skill- naden mellan det redovisade v\u00e4rdet av den utest\u00e5ende for- dran och det diskonterade v\u00e4rdet av f\u00f6rv\u00e4ntade framtida kas- safl\u00f6den, inklusive v\u00e4rdet av pantsatt egendom. Modellbaserade reserveringar Modellbaserade reserveringar g\u00f6rs kvartalsvis och bed\u00f6ms f\u00f6r varje bolag/filial. En viktig faktor som p\u00e5verkar reserve- ringar \u00e4r tr\u00f6skelv\u00e4rdet f\u00f6r \u00f6verf\u00f6ring av tillg\u00e5ngar fr\u00e5n kate- gori 1 till kategori 2. F\u00f6r tillg\u00e5ngar som redovisats fr\u00e5n 1 janu- ari 2018 anv\u00e4nds f\u00f6r\u00e4ndringar i sannolikheten f\u00f6r fallisse- mang (PD) f\u00f6r den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden som den utl\u00f6sande faktorn. Dessutom \u00f6verf\u00f6rs ocks\u00e5 kunder som omfattas av f\u00f6rmildrande kreditvillkor och kunder som \u00e4r mer \u00e4n 30 dagar sena med sina betalningar till kategori 2. I kategori 1 motsva- rar reserveringarna f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster under kom- mande 12 m\u00e5nader. I kategori 2 och 3 motsvarar reservering- arna f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster under hela den \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptiden. Resultatet kompletteras med en expertanalys f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla tillr\u00e4cklig reservering. Fallerade kunder utan indi- viduella reserveringar omfattas av modellbaserade reserve- ringar. Fallissemang F\u00f6r kunder som har f\u00f6rfallna fordringar sedan mer \u00e4n 90 dagar eller som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r konkurs, eller av andra sk\u00e4l sannolikt inte kan betala, betraktas fordringarna som falle- rade och n\u00f6dlidande och tillh\u00f6r d\u00e4rmed kategori 3. Fordring- arna kan avse antingen l\u00e5n d\u00e4r kunderna fortfarande betalar (reglerade) eller l\u00e5n d\u00e4r kunderna ej betalar (oreglerade), dvs. inte kan eller vill fullg\u00f6ra sina betalningsf\u00f6rpliktelser .
Om en kund \u00e5terh\u00e4mtar sig fr\u00e5n fallissemang anses kun-
den vara \u00e5terst\u00e4lld och flyttas bort fr\u00e5n kategori 3. Det h\u00e4r
intr\u00e4ffar om kunden lyckas skapa balans i sina finanser. F\u00f6r
att anses vara \u00e5terst\u00e4lld ska \u00e5terh\u00e4mtningen omfatta kun-
dens samtliga skulder. Det ska ocks\u00e5 finnas en tillfredsst\u00e4l-
lande \u00e5terbetalningsplan och en bed\u00f6mning som s\u00e4ger att
\u00e5terh\u00e4mtningen har inletts.
2.7 F\u00f6rmildrande kreditvillkor
F\u00f6rmildrande kreditvillkor inneb\u00e4r l\u00e4ttnader eller omstruktu-
rering av kreditvillkoren till f\u00f6ljd av att l\u00e5ntagaren har eller \u00e4r
p\u00e5 v\u00e4g att f\u00e5 ekonomiska sv\u00e5righeter. Avsikten med f\u00f6rmild-
rande kreditvillkor under en begr\u00e4nsad tidsperiod \u00e4r att
hj\u00e4lpa kunden tillbaka till en h\u00e5llbar ekonomisk situation f\u00f6r
att s\u00e4kerst\u00e4lla full \u00e5terbetalning av det utest\u00e5ende l\u00e5nebelop-
pet. Exempel p\u00e5 l\u00e4ttnader i villkoren \u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringar i amorte-
ringsprofil, \u00e5terbetalningsplan, kundmarginal eller l\u00e4ttnader
g\u00e4llande kovenanter. F\u00f6rmildrande kreditvillkor till\u00e4mpas
selektivt p\u00e5 individuell basis f\u00f6r alla kunder och kompletteras
med pr\u00f6vning av nedskrivningsbehovet f\u00f6r f\u00f6retagskunder
d\u00e5 f\u00f6rmildrande kreditvillkor ses som en kredith\u00e4ndelse.
Avs\u00e4ttningar f\u00f6r individuella kreditf\u00f6rluster g\u00f6rs vid behov.
F\u00f6r privatkunder till\u00e4mpas modellbaserade bed\u00f6mningar
enligt beskrivningen i avsnitt 2.6 ovan. F\u00f6rmildrande kredit-
villkor godk\u00e4nns enligt g\u00e4llande befogenheter och dessa l\u00e5n
kan vara antingen reglerade eller oreglerade.
L\u00e5n med f\u00f6rmildrande kreditvillkor
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
L\u00e5n med f\u00f6rmildrande kreditvillkor
2 261
2 064
- varav fallerade
1 045
903
Reserver f\u00f6r individuellt v\u00e4rderade os\u00e4kra
l\u00e5nefordringar och l\u00e5n med f\u00f6rmildrande
kreditvillkor
455
360
- varav fallerade
420
336
Nyckeltal
31 dec 2023
31 dec 2022
Andel l\u00e5n med f\u00f6rmildrande kreditvillkor
0,8 %
0,7 %
T\u00e4ckningsgrad f\u00f6r l\u00e5n med f\u00f6rmildrande
kreditvillkor
20 %
17 %
- varav fallerade
40 %
37 %
1
2
1) L\u00e5n med f\u00f6rmildrande kreditvillkor/L\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
f\u00f6re reserveringar.
2) Individuella reserver f\u00f6r l\u00e5n med f\u00f6rmildrande kreditvillkor/L\u00e5n med f\u00f6rmildrande
kreditvillkor.
2.8 K\u00e4nsligheter En viktig faktor vid ber\u00e4kningen av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster i enlighet med IFRS 9 \u00e4r att bed\u00f6ma vad som utg\u00f6r en bety- dande \u00f6kning av kreditrisken. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 k\u00e4nsligheten f\u00f6r dessa tr\u00f6skelv\u00e4rden har Nordea med hj\u00e4lp av modeller ber\u00e4k- nat avs\u00e4ttningar utifr\u00e5n tv\u00e5 olika scenarier:
Tr\u00f6skel
Scenario 1
Scenario 2
Privatkundsportf\u00f6ljer
Relativt tr\u00f6skelv\u00e4rde
100 %
50 %
150 %
Absolut tr\u00f6skelv\u00e4rde,
12 m\u00e5nader
45 punkter
35 punkter
55 punkter
Absolut tr\u00f6skelv\u00e4rde,
\u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid
300 punkter
250 punkter
350 punkter
Steg
1\u20136
1 mindre
1 mer
\u00d6vriga kundportf\u00f6ljer
Relativt tr\u00f6skelv\u00e4rde
150 %
100 %
200 %
Absolut tr\u00f6skelv\u00e4rde,
12 m\u00e5nader
20 punkter
15 punkter
25 punkter
Absolut tr\u00f6skelv\u00e4rde,
\u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid
400 punkter
350 punkter
450 punkter
Steg
1\u20136
1 mindre
1 mer
1 1 1) F\u00f6r exponeringar som redovisades f\u00f6rsta g\u00e5ngen f\u00f6re \u00f6verg\u00e5ngen till IFRS 9 (1 jan 2018) fastst\u00e4lls kategorin utifr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringar i ratingklasserna. Tr\u00f6skelv\u00e4rdet i scena- rio 1 s\u00e4tts till ett steg mindre \u00e4n den modell som faktiskt anv\u00e4nds och i scenario 2 s\u00e4tts tr\u00f6skelv\u00e4rdet till ett steg mer \u00e4n i modellen. Avs\u00e4ttningarna skulle ha \u00f6kat med 16 mn euro (20 mn euro) i scenario 1 och minskat med 12 mn euro (20 mn euro) i scena- rio 2. Mer information om ratingskalan och genomsnittligt PD (sannolikheten f\u00f6r fallissemang) finns i tabellerna \u201dRating-/ scoringinformation f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaff- ningsv\u00e4rde\u201d p\u00e5 sidan 231. Avs\u00e4ttningarna \u00e4r k\u00e4nsliga f\u00f6r ratingf\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4ven om tr\u00f6skelv\u00e4rdena inte n\u00e5s. Tabellen nedan visar hur avs\u00e4ttning- arna p\u00e5verkas om kreditkvaliteten f\u00f6r all utl\u00e5ning i Nordea f\u00f6rs\u00e4mras med ett steg. H\u00e4r beaktas b\u00e5de effekten av den h\u00f6gre risken f\u00f6r alla exponeringar och effekten av \u00f6verf\u00f6- ringen fr\u00e5n kategori 1 till kategori 2 av de fordringar som n\u00e5tt tr\u00f6skelv\u00e4rdet. Detta inkluderar \u00e4ven effekten av att fordringar med rating ett steg \u00f6ver fallerade klassificeras som fallerade, vilket ber\u00e4knas till 132 mn euro (118 mn euro). Denna siffra baseras p\u00e5 en ber\u00e4kning med den statistiska modellen sna- rare \u00e4n individuella estimat som annars skulle vara fallet f\u00f6r betydande fallerade l\u00e5n.
K\u00e4nsligheter
31 dec 2023
31 dec 2022
Reserver med ett Reserver med ett
Mn euro
Redovisade reserver
stegs nedgradering
Redovisade reserver
stegs nedgradering
Personal Banking
405
526
387
488
Business Banking
986
1 114
1 036
1 166
Large Corporates & Institutions
396
431
402
441
\u00d6vrigt
38
51
35
46
Summa
1 825
2 122
1 860
2 141
2.9 Fram\u00e5tblickande information Fram\u00e5tblickande information anv\u00e4nds b\u00e5de vid bed\u00f6mningen av betydande \u00f6kningar i kreditrisken och vid ber\u00e4kningen av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Nordea anv\u00e4nder sig av tre makro- ekonomiska scenerier: ett grundscenario, ett gynnsamt sce- nario och ett negativt scenario. F\u00f6r 2023 ber\u00e4knades de slut- ligt f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rlusterna genom att vikta scenarierna enligt f\u00f6ljande: 50 procent grundscenario, 40 procent negativt och 10 procent gynnsamt (vid utg\u00e5ngen av 2022: 50 procent grundscenario, 40 procent negativt och 10 procent gynn- samt). Viktningen speglade de fortsatt h\u00f6gre riskerna i de makroekonomiska prognoserna. De makroekonomiska scenarierna tas fram av Group Risk i Nordea, och baseras p\u00e5 Oxford Economics-modellen. Progno- sen \u00e4r en kombination av modellber\u00e4kningar och expertbe- d\u00f6mningar, och den granskas och kvalitetskontrolleras noga. Modellen har tagits fram f\u00f6r att ge en bra beskrivning av de historiska sambanden mellan olika ekonomiska variabler och f\u00e5nga de viktigaste kopplingarna mellan dessa variabler. Det negativa scenariots viktning l\u00e5g kvar p\u00e5 en h\u00f6g niv\u00e5, vilket speglar den fortsatta os\u00e4kerheten kring de ekonomiska utsik- terna. De makroekonomiska scenarierna speglar Nordeas prog- noser f\u00f6r den ekonomiska utvecklingen i Norden mot bak- grund av konflikten i Mellan\u00f6stern och kriget i Ukraina. De tar ocks\u00e5 h\u00e4nsyn till den fortsatt h\u00f6ga inflationen, som f\u00f6rst\u00e4rkts av nya prisuppg\u00e5ngar f\u00f6r energi, och hur h\u00f6gre r\u00e4ntor kan p\u00e5verka finansmarknaden och den ekonomiska aktiviteten. Vid framtagandet av scenarierna och deras inb\u00f6rdes viktning tar Nordea h\u00e4nsyn till prognoser fr\u00e5n nordiska centralbanker, Nordeas analysavdelning och Europeiska centralbanken. Grundscenariot f\u00f6r de nordiska ekonomierna \u00e4r mjukland- ningar och n\u00e5got h\u00f6gre arbetsl\u00f6shet de n\u00e4rmaste \u00e5ren d\u00e5 h\u00f6gre r\u00e4ntor och h\u00f6g inflation forts\u00e4tter att h\u00e4mma den eko- nomiska aktiviteten. Under 2024 f\u00f6rblir tillv\u00e4xten m\u00e5ttlig i Danmark och Norge men i Finland och Sverige stagnerar den. Den h\u00f6ga underliggande inflationen v\u00e4ntas best\u00e5. Bostads- priserna har stabiliserats efter nedjusteringen under 2023. De f\u00f6rv\u00e4ntas \u00f6ka l\u00e5ngsamt under 2024 och sedan n\u00e5got snab- bare under 2025 och 2026. Det finns ned\u00e5trisker i grundsce- nariot. Nordeas tv\u00e5 alternativa makroekonomiska scenarier omfattar en rad rimliga riskfaktorer som kan f\u00e5 tillv\u00e4xten att avvika fr\u00e5n grundscenariot. Fortsatt h\u00f6g inflation, som f\u00f6r- st\u00e4rkts av nya prisuppg\u00e5ngar f\u00f6r energi, kan f\u00e5 centralban- kerna att beh\u00e5lla sina h\u00f6ga styrr\u00e4ntor under l\u00e4ngre tid vilket kan utl\u00f6sa en djup l\u00e5gkonjunktur till f\u00f6ljd av sjunkande pri- vatkonsumtion och investeringar. Vidare kan bostadspriserna falla \u00e4nnu mer p\u00e5 grund av h\u00f6gre r\u00e4ntor, minskad k\u00f6pkraft och svagt f\u00f6rtroende f\u00f6r ekonomin. Om inflationen normalise- ras kan detta \u00e5 andra sidan stimulera tillv\u00e4xten under 2024 och fram\u00e5t. Vid \u00e5rets slut uppgick justeringarna i f\u00f6rh\u00e5llande till de modellber\u00e4knade reserveringarna/avs\u00e4ttningarna till 549 mn euro, inklusive reserveringar enligt ledningens bed\u00f6mning p\u00e5 495 mn euro och 52 mn euro som omf\u00f6rdelats fr\u00e5n reserve- ringar enligt ledningens bed\u00f6mning. Dessa 52 mn euro, som avser oreglerade l\u00e5n, ing\u00e5r inte i de scenarioviktade, modell- ber\u00e4knade reserveringarna/avs\u00e4ttningarna. De cykliska reserveringarna enligt ledningens bed\u00f6mning p\u00e5 414 mn euro ska t\u00e4cka \u00f6verskjutande f\u00f6rluster fr\u00e5n makro- ekonomiska chocker och os\u00e4kerheter som \u00e4r extraordin\u00e4ra j\u00e4mf\u00f6rt med en normal konjunkturnedg\u00e5ng och d\u00e4rf\u00f6r inte f\u00e5ngas upp tillr\u00e4ckligt av den befintliga IFRS 9-modellen f\u00f6r ber\u00e4kning av f\u00f6rv\u00e4ntade kreditf\u00f6rluster. Os\u00e4kerheterna \u00e4r i huvudsak kopplade till h\u00f6g inflation och h\u00f6ga r\u00e4ntor samt minskad disponibel inkomst. Detta i kombination med de svagheter i leverant\u00f6rskedjorna och bristen p\u00e5 insatsvaror som uppstod under pandemin har skapat mer utmanande ekonomiska utsikter f\u00f6r b\u00e5de hush\u00e5ll och f\u00f6retag. Till de branscher som i h\u00f6g grad omfattas av ytterligare t\u00e4ckning fr\u00e5n de cykliska reserveringarna enligt ledningens bed\u00f6m- ning h\u00f6r \u201dKonsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster\u201d, \u201dIndustri\u201d och \u201dFastighetsbolag\u201d. Niv\u00e5n vid utg\u00e5ngen av 2023 j\u00e4mf\u00f6rt med utg\u00e5ngen av 2022 var of\u00f6r\u00e4ndrad i lokala valutor, men mins- kade i euro 16 mn euro (med fj\u00e4rde kvartalet 2022 som refe- renskvartal). De strukturella reserveringarna enligt ledningens bed\u00f6m- ning p\u00e5 81 mn euro t\u00e4cker k\u00e4nda problem med IFRS 9-model- len och de data som anv\u00e4nds. Problemen ska \u00e5tg\u00e4rdas i kom- mande modelluppdateringar. Reserveringarna vid utg\u00e5ngen av 2023 j\u00e4mf\u00f6rt med utg\u00e5ngen av 2022 minskades med 74 mn euro till f\u00f6ljd av \u00f6verf\u00f6ringen av reserveringar f\u00f6r gamla oreg- lerade privatl\u00e5n p\u00e5 52 mn euro till modellber\u00e4knade avs\u00e4tt- ningar samtidigt som motsvarande kapitalavdrag inf\u00f6rdes f\u00f6r gamla oreglerade f\u00f6retagsl\u00e5n. Detta innebar f\u00f6r\u00e4ndringar mellan modellber\u00e4knade reserveringar, strukturella reserve- ringar enligt ledningens bed\u00f6mning och kapitalavdrag, utan n\u00e5gon p\u00e5verkan p\u00e5 den faktiska t\u00e4ckningsniv\u00e5n.
Reserveringar enligt ledningens bed\u00f6mning
Mn euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Cykliska reserveringar enligt ledningens
bed\u00f6mning
Relaterade till f\u00f6retagsexponeringar i BB
205
213
Relaterade till f\u00f6retagsexponeringar i LC&I
117
122
Relaterade till hush\u00e5llsexponeringar
92
95
Delsumma
414
430
Strukturella reserveringar enligt ledningens
bed\u00f6mning
Relaterade till f\u00f6retagsexponeringar i BB
13
30
Relaterade till f\u00f6retagsexponeringar i LC&I
\u2013
\u2013
Relaterade till hush\u00e5llsexponeringar
68
125
Delsumma
81
155
Summa reserveringar enligt ledningens
bed\u00f6mning
495
585
Scenarier och avs\u00e4ttningar 2023
Justering
F\u00f6rv\u00e4ntade Modell- modell- Individuella
kredit- baserade baserade reserver/ Summa
f\u00f6rluster, reserver/ reserver/ avs\u00e4tt- reserver/
oviktat, Sannolik- avs\u00e4ttningar, avs\u00e4ttningar, ningar, avs\u00e4ttningar,
Danmark
2024
2025
2026
mn euro hetsvikt mn euro mn euro mn euro mn euro
Gynnsamt
BNP-tillv\u00e4xt, %
2,1
1,7
1,7
135
10 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
2,8
2,8
2,8
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
1,8
1,5
1,6
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
1,9
2,8
3,2
Grundscenario
BNP-tillv\u00e4xt, %
1,0
1,3
1,4
137
50 %
142
104
203
449
Arbetsl\u00f6shet, %
3,2
3,4
3,4
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
1,3
1,0
1,0
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
0,7
2,1
2,5
Negativt
BNP-tillv\u00e4xt, %
-0,9
0,3
0,7
151
40 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
3,9
4,5
4,7
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
0,1
-0,1
-0,1
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-2,6
-0,1
0,8
Finland
Gynnsamt
BNP-tillv\u00e4xt, %
2,1
1,6
1,2
226
10 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
7,6
7,1
6,8
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
2,4
1,4
1,1
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
1,1
2,8
2,7
Grundscenario
BNP-tillv\u00e4xt, %
0,2
1,4
1,5
233
50 %
239
205
179
623
Arbetsl\u00f6shet, %
8,0
7,4
7,1
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
0,8
1,1
1,1
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
1,0
1,8
2,0
Negativt
BNP-tillv\u00e4xt, %
-3,2
1,0
1,5
250
40 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
8,6
8,3
7,9
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
-2,2
0,6
0,6
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-1,5
0,5
0,8
Scenarier och avs\u00e4ttningar 2023, forts. Justering F\u00f6rv\u00e4ntade Modell- modell- Individuella kredit- baserade baserade reserver/ Summa f\u00f6rluster, reserver/ reserver/ avs\u00e4tt- reserver/ oviktat, Sannolik- avs\u00e4ttningar, avs\u00e4ttningar, ningar, avs\u00e4ttningar, Norge 2024 2025 2026mn euro hetsvikt mn euro mn euro mn euro mn euro Gynnsamt BNP-tillv\u00e4xt, % 2,4 1,1 0,8 95 10 % scenario Arbetsl\u00f6shet, % 3,1 3,2 3,4 F\u00f6r\u00e4ndring i privatkonsumtion, % 1,9 2,4 2,7 F\u00f6r\u00e4ndring i bostadspriser, % 1,2 2,9 3,4 Grundscenario BNP-tillv\u00e4xt, % 0,4 1,0 1,1 99 50 % 102 116 94 312 Arbetsl\u00f6shet, % 3.6 3.8 3.8 F\u00f6r\u00e4ndring i privatkonsumtion, % 0,1 1,9 2,5 F\u00f6r\u00e4ndring i bostadspriser, % 0,8 2,2 2,8 Negativt BNP-tillv\u00e4xt, % -1,7 0,2 0,4 107 40 % scenario Arbetsl\u00f6shet, % 4,4 4,8 4,9 F\u00f6r\u00e4ndring i privatkonsumtion, % -1,2 0,8 1,2 F\u00f6r\u00e4ndring i bostadspriser, % -6,7 -1,5 2,0 Sverige Gynnsamt BNP-tillv\u00e4xt, % 1,1 2,4 2,6 100 10 % scenario Arbetsl\u00f6shet, % 8,0 7,9 7,9 F\u00f6r\u00e4ndring i privatkonsumtion, % 1,7 2,2 2,7 F\u00f6r\u00e4ndring i bostadspriser, % 1,7 3,9 3,4 Grundscenario BNP-tillv\u00e4xt, % -0,1 2,1 2,3 103 50 % 105 121 211 437 Arbetsl\u00f6shet, % 8,3 8,3 8,3 F\u00f6r\u00e4ndring i privatkonsumtion, % 0,8 1,9 2,1 F\u00f6r\u00e4ndring i bostadspriser, % 0,0 2,6 3,8 Negativt BNP-tillv\u00e4xt, % -1,5 1,0 1,3 108 40 % scenario Arbetsl\u00f6shet, % 8,9 9,2 9,3 F\u00f6r\u00e4ndring i privatkonsumtion, % 0,0 0,7 0,1 F\u00f6r\u00e4ndring i bostadspriser, % -1,2 1,0 0,4 Utanf\u00f6r Norden 1 3 0 4 Summa 589 549 687 1 825
Scenarier och avs\u00e4ttningar 2022
Justering
F\u00f6rv\u00e4ntade Modell- modell- Individuella
kredit- baserade baserade reserver/ Summa
f\u00f6rluster, reserver/ reserver/ avs\u00e4tt- reserver/
oviktat, Sannolik- avs\u00e4ttningar, avs\u00e4ttningar, ningar, avs\u00e4ttningar,
Danmark
2023
2024
2025
mn euro hetsvikt mn euro mn euro mn euro mn euro
Gynnsamt
BNP-tillv\u00e4xt, %
0,7
1,9
1,4
168
10 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
2,7
2,7
2,6
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
0,8
1,5
2,0
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-5,0
-1,2
2,6
Grundscenario
BNP-tillv\u00e4xt, %
-0,1
1,2
1,0
173
50 %
178
120
250
548
Arbetsl\u00f6shet, %
3,0
3,3
3,3
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
0,4
1,1
1,5
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-5,6
-1,8
2,0
Negativt
BNP-tillv\u00e4xt, %
-3,0
0,5
1,1
186
40 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
4,0
4,8
4,7
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
-1,9
-0,4
1,0
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-10,7
-5,4
0,9
Finland
Gynnsamt
BNP-tillv\u00e4xt, %
0,7
1,5
1,2
233
10 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
7,2
7,4
7,4
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
0,5
0,9
1,3
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-4,4
0,7
2,6
Grundscenario
BNP-tillv\u00e4xt, %
-0,3
1,1
1,0
237
50 %
243
178
200
621
Arbetsl\u00f6shet, %
7,4
7,7
7,7
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
-0,3
0,6
0,9
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-5,0
0,0
1,9
Negativt
BNP-tillv\u00e4xt, %
-3,0
0,1
0,9
252
40 %
scenario
Arbetsl\u00f6shet, %
8,2
8,5
8,4
F\u00f6r\u00e4ndring i
privatkonsumtion, %
-2,7
-0,8
0,1
F\u00f6r\u00e4ndring i
bostadspriser, %
-7,2
-1,5
0,4
Scenarier och avs\u00e4ttningar 2022, forts. Justering F\u00f6rv\u00e4ntade Modell- modell- Individuella kredit- baserade baserade reserver/ Summa f\u00f6rluster, reserver/ reserver/ avs\u00e4tt- reserver/ oviktat, Sannolik- avs\u00e4ttningar, avs\u00e4ttningar, ningar, avs\u00e4ttningar, Norge 2023 2024 2025mn euro hetsvikt mn euro mn euro mn euro mn euro Gynnsamt BNP-tillv\u00e4xt, % 1,6 1,2 1,0 70 10 % scenario Arbetsl\u00f6shet, % 3,1 3,3 3,2 F\u00f6r\u00e4ndring i privatkonsumtion, % -0,4 0,6 3,0 F\u00f6r\u00e4ndring i bostadspriser, % -1,8 1,9 4,7 Grundscenario BNP-tillv\u00e4xt, % 0,8 0,8 0,3 72 50 % 75 143 119 337 Arbetsl\u00f6shet, % 3,3 3,6 3,6 F\u00f6r\u00e4ndring i privatkonsumtion, % -1,1 0,3 1,9 F\u00f6r\u00e4ndring i bostadspriser, % -2,4 1,3 4,1 Negativt BNP-tillv\u00e4xt, % -1,5 0,3 0,4 79 40 % scenario Arbetsl\u00f6shet, % 4,2 4,4 4,4 F\u00f6r\u00e4ndring i privatkonsumtion, % -2,6 -0,9 1,0 F\u00f6r\u00e4ndring i bostadspriser, % -7,2 -3,0 1,3 Sverige Gynnsamt BNP-tillv\u00e4xt, % 0,7 1,7 1,9 83 10 % scenario Arbetsl\u00f6shet, % 7,6 7,7 7,9 F\u00f6r\u00e4ndring i privatkonsumtion, % 0,5 2,3 2,5 F\u00f6r\u00e4ndring i bostadspriser, % -10,4 -1,0 3,1 Grundscenario BNP-tillv\u00e4xt, % -0,5 1,1 1,9 86 50 % 88 111 150 349 Arbetsl\u00f6shet, % 7,9 8,2 8,3 F\u00f6r\u00e4ndring i privatkonsumtion, % -0,6 1,8 2,2 F\u00f6r\u00e4ndring i bostadspriser, % -10,5 -1,8 2,0 Negativt BNP-tillv\u00e4xt, % -3,0 0,3 1,4 91 40 % scenario Arbetsl\u00f6shet, % 8,7 9,1 9,2 F\u00f6r\u00e4ndring i privatkonsumtion, % -2,9 0,4 1,0 F\u00f6r\u00e4ndring i bostadspriser, % -13,1 -5,0 0,2 Utanf\u00f6r Norden 3 2 0 5 Summa 587 554 719 1 860 1 1) Definierat som reserver/avs\u00e4ttningar bokade i legala enheter/filialer utanf\u00f6r Norden. Reserver/avs\u00e4ttningar definierade som j\u00e4mf\u00f6relsest\u00f6rande poster, 76 mn euro \u00e4r presenterade i de nordiska enheterna . 2.10 Kreditportf\u00f6lj Den samlade kreditriskexponeringen, inklusive poster i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen och exponeringar h\u00e4nf\u00f6rliga till v\u00e4r- depapper och livf\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen, uppgick vid \u00e5rsskiftet till 548 md euro (565 md euro f\u00f6rra \u00e5ret). Den samlade kreditex- poneringen enligt definitionen i kapitalt\u00e4ckningsf\u00f6rordningen uppgick vid \u00e5rets slut, efter den s\u00e5 kallade kreditkonverte- ringsfaktorn, till 491 md euro (511 md euro). Kreditrisk m\u00e4ts, \u00f6vervakas och delas upp p\u00e5 olika s\u00e4tt. Utl\u00e5ning i balansr\u00e4k- ningen best\u00e5r av utl\u00e5ning till upplupet anskaffningsv\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde och utg\u00f6r huvuddelen av kreditportf\u00f6ljen. Utl\u00e5- ning till upplupet anskaffningsv\u00e4rde bildar underlag f\u00f6r os\u00e4kra l\u00e5nefordringar, reserveringar och kreditf\u00f6rluster. Kreditrisken i utl\u00e5ningen m\u00e4ts och redovisas som kapital- beloppet av fordringar i balansr\u00e4kningen, dvs. utl\u00e5ning till kreditinstitut och till allm\u00e4nheten, och som ansvarsf\u00f6rbindel- ser och \u00e5taganden gentemot kunder och motparter, netto efter reserveringar. Kreditriskexponeringen omfattar ocks\u00e5 risken h\u00e4nf\u00f6rlig till derivatkontrakt och v\u00e4rdepappersfinan- siering. Nordeas utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten minskade under 2023 med 0,3 procent, till 345 md euro (346 md euro). Utl\u00e5- ningen till f\u00f6retag \u00f6kade med omkring 0,9 procent, medan utl\u00e5ningen till privatpersoner minskade med 0,6 procent. Den \u00f6vergripande kreditkvaliteten \u00e4r stabil, med h\u00f6g kreditv\u00e4rdig- het bland kunderna. Till f\u00f6ljd av de just nu os\u00e4kra makroeko- nomiska utsikterna genomf\u00f6rs noggranna uppf\u00f6ljningar, men kreditkvaliteten var fortsatt stark under 2023. Av utl\u00e5ningen till allm\u00e4nheten avs\u00e5g 46,6 procent (46,0 procent) f\u00f6retag, 52,2 procent (52,5 procent) privatpersoner och 1,2 procent (1,5 procent) den offentliga sektorn. Utl\u00e5ningen till central- banker och kreditinstitut, huvudsakligen i form av tillgodoha- vanden i andra banker, \u00f6kade och uppgick vid utg\u00e5ngen av 2023 till 4 md euro (5 md euro). 2.11 Utl\u00e5ning till f\u00f6retagskunder Utl\u00e5ningen till f\u00f6retagskunder uppgick vid utg\u00e5ngen av 2023 till 161 md euro (159 md euro). Den bransch som \u00f6kade mest i absoluta termer under \u00e5ret var Fastighetsbolag, medan Indu- stri minskade mest. De tre st\u00f6rsta branscherna (Fastighetsbo- lag, Finansinstitut och Industri) svarade tillsammans f\u00f6r cirka 60 procent av den samlade utl\u00e5ningen till f\u00f6retag. Fastighets- bolag var fortsatt den st\u00f6rsta branschen i Nordeas kreditport- f\u00f6lj, med 46,5 md euro (44,6 md euro). Fastighetsportf\u00f6ljen domineras av relativt stora och finansiellt starka f\u00f6retag, med 93 procent (94 procent) av exponeringen i ratingklass 4\u2013 och h\u00f6gre. Portf\u00f6ljen avser i huvudsak centralt bel\u00e4gna och moderna kontor och bostadsfastigheter, och kreditkvaliteten \u00e4r fortsatt stark med viss f\u00f6rsvagning under 2023. Endast 5 procent av portf\u00f6ljen h\u00f6r till kategori 2 och mer \u00e4n h\u00e4lften av den andelen kan h\u00e4nf\u00f6ras till en mer konservativ kategori- sering, snarare \u00e4n en faktisk nedg\u00e5ng i kreditkvalitet. Andelen l\u00e5n i fastighetsportf\u00f6ljen som h\u00f6r till kategori 3 \u00e4r endast 0,4 procent, och reserveringsgraden \u00e4r \u00f6ver 50 procent, vilket \u00e4r h\u00f6gt i en kreditportf\u00f6lj med s\u00e4kerheter. All ny utl\u00e5ning som beviljas i branschen har full s\u00e4kerhetst\u00e4ckning. Som framg\u00e5r av tabellen nedan \u00e4r utl\u00e5ningen till f\u00f6re- tagskunder v\u00e4l diversifierad sett till l\u00e5nens storlek. Cirka 64 procent (64 procent) av f\u00f6retagsutl\u00e5ningen avser l\u00e5n p\u00e5 upp till 50 mn euro per kund.
Utl\u00e5ning till f\u00f6retagskunder, efter l\u00e5nets storlek
31 dec 2023
31 dec 2022
Utl\u00e5ning Utl\u00e5ning
Storlek i mn euro
md euro
%
md euro
%
0\u201310
62,7
39
64,0
40
11\u201350
39,6
25
38,3
24
51\u2013100
22,9
14
20,5
13
101\u2013250
24,2
15
21,6
14
251\u2013500
6,4
4
9,3
6
501\u2013
4,9
3
5,5
3
Summa
160,7
100
159,2
100
2.12 Utl\u00e5ning till privatkunder Utl\u00e5ningen till privatkunder minskade under 2023 med 0,6 procent, till 180 md euro (181 md euro). Minskningen drevs av portf\u00f6ljerna i Norge och Finland som minskade med sammanlagt 3,1 md euro, medan portf\u00f6ljerna i Danmark och Sverige \u00f6kade med sammanlagt 2,1 md euro. Bol\u00e5nen mins- kade med 0,8 md euro (0,2 md euro), medan konsumtionsl\u00e5- nen minskade med 0,3 md euro till 25 md euro (26 md euro). Bol\u00e5nens andel av utl\u00e5ningen till privatkunder var stabil med 86 procent (86 procent).
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde
31 dec 2023, mn euro
Danmark
Finland
Norge
Sverige
\u00d6vrigt
Summa
Finansinstitut
2 874
1 840
965
7 998
677
14 354
Jordbruk
4 550
341
2 937
194
6
8 028
Gr\u00f6dor, odling och jakt
2 694
177
106
113
6
3 096
Djurh\u00e5llning
1 836
159
130
57
0
2 182
Fiske och vattenbruk
20
5
2 701
24
0
2 750
Naturresurser
152
975
894
404
99
2 524
Pappers- och skogsprodukter
140
663
510
341
99
1 753
Gruvdrift och kringverksamhet
8
280
95
59
0
442
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
4
32
289
4
0
329
Konsument dagligvaror
2 030
840
986
1 905
57
5 818
Livsmedel och drycker
402
323
684
475
16
1 900
Hush\u00e5lls- och hygienprodukter
154
90
119
374
1
738
H\u00e4lsov\u00e5rd
1 474
427
183
1 056
40
3 180
Konsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster
2 491
2 424
2 769
5 548
185
13 417
Konsumentkapitalvaror
153
356
218
2 087
182
2 996
Media och underh\u00e5llning
559
335
170
1 338
0
2 402
Detaljhandel
828
1 269
1 163
1 408
3
4 671
Flygresor
264
17
60
45
0
386
Logi och fritid
616
379
682
396
0
2 073
Telekomtj\u00e4nster
71
68
476
274
0
889
Industri
7 750
6 730
9 427
10 079
183
34 169
R\u00e5varor
463
541
303
620
10
1 937
Kapitalvaror
696
1 642
233
1 078
58
3 707
Producenttj\u00e4nster
2 099
865
2 119
2 160
89
7 332
Byggindustri
1 062
1 360
4 306
2 353
0
9 081
Partihandel
2 234
1 146
1 162
2 330
19
6 891
Marktransport
739
727
702
826
0
2 994
IT-tj\u00e4nster
457
449
602
712
7
2 227
Sj\u00f6fart
180
154
4 602
72
304
5 312
Varvsindustri
0
14
165
0
0
179
Sj\u00f6transport
2
43
4 271
51
302
4 669
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
178
97
166
21
2
464
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
1 715
3 199
1 863
1 059
0
7 836
El, vatten och gas
1 314
1 403
1 131
532
0
4 380
Kraftproduktion
37
1 617
545
405
0
2 604
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
364
179
187
122
0
852
Fastighetsbolag
8 752
8 598
10 223
18 826
79
46 478
Kommersiella fastigheter
3 831
4 684
8 699
8 661
79
25 954
Bostadsfastigheter
2 305
790
661
2 452
0
6 208
Bostadsr\u00e4ttsf\u00f6reningar
2 616
3 124
863
7 713
0
14 316
\u00d6vriga branscher
246
0
119
115
1 406
1 886
Summa f\u00f6retagskunder
30 740
25 101
34 785
46 200
2 996
139 822
Bol\u00e5n
35 174
33 436
34 024
52 057
0
154 691
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
10 324
5 932
1 954
2 069
0
20 279
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
899
2 133
338
1 849
0
5 219
Privatkunder
46 397
41 501
36 316
55 975
0
180 189
Offentlig sektor
954
806
18
2 197
0
3 975
Omv\u00e4nda repor
0
20 842
0
0
0
20 842
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten per land
78 091
88 250
71 119
104 372
2 996
344 828
varav v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde
52 629
20 897
0
0
0
73 526
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde
31 dec 2022, mn euro
Danmark
Finland
Norge
Sverige
\u00d6vrigt Summa
Finansinstitut
3 004
1 834
1 218
8 430
597
15 083
Jordbruk
4 880
352
3 039
161
5
8 437
Gr\u00f6dor, odling och jakt
2 797
173
118
107
4
3 199
Djurh\u00e5llning
2 069
173
125
53
0
2 420
Fiske och vattenbruk
14
6
2 796
1
1
2 818
Naturresurser
188
1 120
1 077
517
201
3 103
Pappers- och skogsprodukter
162
859
483
452
177
2 133
Gruvdrift och kringverksamhet
9
225
120
63
1
418
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
17
36
474
2
23
552
Konsument dagligvaror
2 300
881
809
1 593
68
5 651
Livsmedel och drycker
541
364
453
480
19
1 857
Hush\u00e5lls- och hygienprodukter
168
87
126
356
2
739
H\u00e4lsov\u00e5rd
1 591
430
230
757
47
3 055
Konsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster
2 248
2 445
2 745
5 296
82
12 816
Konsumentkapitalvaror
186
376
203
1 807
81
2 653
Media och underh\u00e5llning
609
333
148
1 084
0
2 174
Detaljhandel
720
1 204
1 199
1 663
0
4 786
Flygresor
73
35
59
19
0
186
Logi och fritid
582
448
703
425
0
2 158
Telekomtj\u00e4nster
78
49
433
298
1
859
Industri
8 225
7 058
9 539
11 007
258
36 087
R\u00e5varor
506
573
301
1 222
26
2 628
Kapitalvaror
744
1 616
200
1 286
72
3 918
Producenttj\u00e4nster
1 861
901
2 379
2 062
118
7 321
Byggindustri
1 177
1 451
4 377
2 473
3
9 481
Partihandel
2 921
1 166
1 031
2 525
31
7 674
Marktransport
655
863
695
675
4
2 892
IT-tj\u00e4nster
361
488
556
764
4
2 173
Sj\u00f6fart
314
151
5 076
96
363
6 000
Varvsindustri
0
14
111
0
0
125
Sj\u00f6transport
181
39
4 820
88
363
5 491
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
133
98
145
8
0
384
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
1 583
3 519
1 860
1 316
0
8 278
El, vatten och gas
1 166
1 525
985
771
0
4 447
Kraftproduktion
62
1 840
680
415
0
2 997
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
355
154
195
130
0
834
Fastighetsbolag
8 736
8 006
9 921
17 853
115
44 631
Kommersiella fastigheter
4 215
4 498
8 388
8 032
115
25 248
Bostadsfastigheter
4 521
3 508
1 533
9 821
0
19 383
\u00d6vriga branscher
489
0
114
51
1
655
Summa f\u00f6retagskunder
31 967
25 366
35 398
46 320
1 690
140 741
Bol\u00e5n
34 557
34 113
35 757
51 069
0
155 496
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
9 288
6 208
2 357
2 241
0
20 094
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
1 017
2 133
383
2 143
0
5 676
Privatkunder
44 862
42 454
38 497
55 453
0
181 266
Offentlig sektor
1 131
848
19
3 268
0
5 266
Omv\u00e4nda repor
0
18 470
0
0
0
18 470
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten per land
77 960
87 138
73 914
105 041
1 690
345 743
varav v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde
52 089
18 523
15
0
0
70 627
1 1 1) L\u00e5n avseende Ryssland (4 mn euro) och Baltikum (116 mn euro) som bokf\u00f6rts i Sverige har flyttats till \u00d6vrigt.
Utl\u00e5ning v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, per bransch
Brutto
Avs\u00e4ttningar
L\u00e5n, redo- Kreditf\u00f6r-
31 dec 2023, mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
visat v\u00e4rde luster, netto
Finansinstitut
13 531
253
67
8
8
38
13 797
-7
Jordbruk
4 278
192
68
7
7
35
4 489
22
Gr\u00f6dor, odling och jakt
930
92
17
3
3
7
1 026
0
Djurh\u00e5llning
619
83
48
3
4
28
715
22
Fiske och vattenbruk
2 729
17
3
1
0
0
2 748
0
Naturresurser
2 235
198
18
3
5
14
2 429
-2
Pappers- och skogsprodukter
1 505
161
16
2
4
13
1 663
-5
Gruvdrift och kringverksamhet
405
34
2
0
1
1
439
0
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
325
3
0
1
0
0
327
3
Konsument dagligvaror
5 013
266
89
8
10
32
5 318
-3
Livsmedel och drycker
1 685
161
53
3
5
16
1 875
-5
Hush\u00e5lls- och hygienprodukter
592
28
8
2
1
5
620
-1
H\u00e4lsov\u00e5rd
2 736
77
28
3
4
11
2 823
3
Konsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster
10 578
1 141
566
16
51
220
11 998
-46
Konsumentkapitalvaror
2 533
381
104
2
6
61
2 949
-30
Media och underh\u00e5llning
1 845
100
199
2
5
29
2 108
-21
Detaljhandel
3 796
480
222
9
30
105
4 354
-4
Flygresor
236
9
9
0
0
4
250
5
Logi och fritid
1 357
163
27
2
9
16
1 520
4
Telekomtj\u00e4nster
811
8
5
1
1
5
817
0
Industri
28 990
3 196
414
53
110
251
32 186
-40
R\u00e5varor
1 700
193
25
3
4
12
1 899
0
Kapitalvaror
3 161
472
42
5
16
21
3 633
2
Producenttj\u00e4nster
5 992
408
45
11
12
18
6 404
1
Byggindustri
7 471
1 106
120
17
38
77
8 565
-9
Partihandel
6 130
567
82
7
25
47
6 700
-21
Marktransport
2 701
214
35
5
6
28
2 911
19
IT-tj\u00e4nster
1 835
236
65
5
9
48
2 074
-32
Sj\u00f6fart
5 143
67
48
15
2
23
5 218
12
Varvsindustri
164
15
0
0
0
0
179
3
Sj\u00f6transport
4 612
49
48
15
2
23
4 669
9
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
367
3
0
0
0
0
370
0
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
6 471
108
14
5
3
8
6 577
1
El, vatten och gas
3 381
60
8
2
1
4
3 442
1
Kraftproduktion
2 566
12
1
2
1
1
2 575
0
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
524
36
5
1
1
3
560
0
Fastighetsbolag
36 656
1 860
164
25
45
83
38 527
-35
\u00d6vriga branscher
1 580
189
8
3
1
0
1 773
15
Summa f\u00f6retagskunder
114 475
7 470
1 456
143
242
704
122 312
-83
Bol\u00e5n
113 424
5 734
539
12
54
114
119 517
-20
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
18 163
2 035
277
31
41
124
20 279
-24
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
4 277
952
154
14
73
77
5 219
-61
Privatkunder
135 864
8 721
970
57
168
315
145 015
-105
Offentlig sektor
3 943
8
27
1
0
2
3 975
1
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
254 282
16 199
2 453
201
410
1 021
271 302
-187
Utl\u00e5ning till kreditinstitut och
centralbanker
3 079
8
4
5
0
16
3 070
0
Summa
257 361
16 207
2 457
206
410
1 037
274 372
-187
1 1) Tabellen visar kreditf\u00f6rluster p\u00e5 exponeringar i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen f\u00f6r hel\u00e5ret 2023.
Utl\u00e5ning v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, per bransch
Brutto
Avs\u00e4ttningar
L\u00e5n, redo- Kreditf\u00f6r-
31 dec 2022, mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
visat v\u00e4rde luster, netto
Finansinstitut
14 197
322
62
8
10
29
14 534
-49
Jordbruk
4 343
232
107
7
15
56
4 604
-3
Gr\u00f6dor, odling och jakt
949
75
20
3
4
8
1 029
5
Djurh\u00e5llning
619
117
86
2
10
48
762
-6
Fiske och vattenbruk
2 775
40
1
2
1
0
2 813
-2
Naturresurser
2 765
216
39
2
4
18
2 996
26
Pappers- och skogsprodukter
1 874
161
22
1
3
14
2 039
2
Gruvdrift och kringverksamhet
382
30
3
0
1
1
413
-1
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
509
25
14
1
0
3
544
25
Konsument dagligvaror
4 882
201
87
8
8
35
5 119
-26
Livsmedel och drycker
1 685
114
52
2
3
17
1 829
-13
Hush\u00e5lls- och hygienprodukter
592
25
10
2
1
5
619
-1
H\u00e4lsov\u00e5rd
2 605
62
25
4
4
13
2 671
-12
Konsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster
10 589
913
287
14
48
187
11 540
-31
Konsumentkapitalvaror
2 382
192
44
2
6
24
2 586
-12
Media och underh\u00e5llning
1 763
135
20
2
6
11
1 899
-2
Detaljhandel
4 156
272
180
8
20
118
4 462
-18
Flygresor
96
35
12
0
2
8
133
-6
Logi och fritid
1 421
263
25
2
14
20
1 673
4
Telekomtj\u00e4nster
771
16
6
0
0
6
787
3
Industri
31 090
2 900
542
53
100
293
34 086
-52
R\u00e5varor
2 406
166
39
4
4
13
2 590
7
Kapitalvaror
3 370
436
71
5
11
39
3 822
11
Producenttj\u00e4nster
5 950
434
44
10
15
20
6 383
2
Byggindustri
8 142
825
164
15
34
106
8 976
-37
Partihandel
6 801
696
64
8
24
40
7 489
-9
Marktransport
2 535
243
94
6
6
55
2 805
-17
IT-tj\u00e4nster
1 886
100
66
5
6
20
2 021
-9
Sj\u00f6fart
5 521
360
66
19
5
31
5 892
23
Varvsindustri
119
6
3
1
0
3
124
1
Sj\u00f6transport
5 116
353
63
17
5
28
5 482
22
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
286
1
0
1
0
0
286
0
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
6 896
117
16
5
4
7
7 013
8
El, vatten och gas
3 413
78
6
2
2
3
3 490
8
Kraftproduktion
2 962
11
1
2
0
1
2 971
-2
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
521
28
9
1
2
3
552
2
Fastighetsbolag
36 325
745
145
23
18
85
37 089
32
\u00d6vriga branscher
169
117
7
4
20
2
267
-3
Summa f\u00f6retagskunder
116 777
6 123
1 358
143
232
743
123 140
-75
Bol\u00e5n
116 404
4 248
435
15
45
86
120 941
-29
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
18 488
1 543
264
38
50
115
20 092
46
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
4 910
795
146
19
81
74
5 677
-62
Privatkunder
139 802
6 586
845
72
176
275
146 710
-45
Offentlig sektor
5 161
69
39
1
0
2
5 266
8
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
261 740
12 778
2 242
216
408
1 020
275 116
-112
Utl\u00e5ning till kreditinstitut och
centralbanker
2 833
8
13
4
0
25
2 825
0
Summa
264 573
12 786
2 255
220
408
1 045
277 941
-112
1 1) Tabellen visar kreditf\u00f6rluster p\u00e5 exponeringar i och utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen f\u00f6r hel\u00e5ret 2022 .
Os\u00e4kra l\u00e5nefordringar (kategori 3) till allm\u00e4nheten, per land och bransch (inklusive l\u00e5n till verkligt v\u00e4rde)
Utanf\u00f6r
31 dec 2023, mn euro
Danmark
Finland
Norge
Sverige
Norden
Summa
Finansinstitut
52
2
9
5
0
68
Jordbruk
107
27
3
1
0
138
Gr\u00f6dor, odling och jakt
23
7
1
1
0
32
Djurh\u00e5llning
81
20
2
0
0
103
Fiske och vattenbruk
3
0
0
0
0
3
Naturresurser
3
8
3
5
0
19
Pappers- och skogsprodukter
3
7
2
5
0
17
Gruvdrift och kringverksamhet
0
1
1
0
0
2
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
0
0
0
0
0
0
Konsument dagligvaror
68
15
7
2
0
92
Livsmedel och drycker
40
11
0
2
0
53
Hush\u00e5lls- och hygienprodukter
2
1
6
0
0
9
H\u00e4lsov\u00e5rd
26
3
1
0
0
30
Konsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster
134
97
34
308
0
573
Konsumentkapitalvaror
3
42
1
58
0
104
Media och underh\u00e5llning
4
11
1
184
0
200
Detaljhandel
125
23
26
52
0
226
Flygresor
0
2
4
3
0
9
Logi och fritid
2
19
2
5
0
28
Telekomtj\u00e4nster
0
0
0
6
0
6
Industri
109
128
61
136
0
434
R\u00e5varor
17
5
2
1
0
25
Kapitalvaror
20
21
2
3
0
46
Producenttj\u00e4nster
12
17
16
6
0
51
Byggindustri
17
58
29
24
0
128
Partihandel
40
10
7
27
0
84
Marktransport
2
10
5
18
0
35
IT-tj\u00e4nster
1
7
0
57
0
65
Sj\u00f6fart
0
0
48
0
0
48
Varvsindustri
0
0
0
0
0
0
Sj\u00f6transport
0
0
48
0
0
48
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
0
0
0
0
0
0
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
2
10
1
3
0
16
El, vatten och gas
0
8
0
0
0
8
Kraftproduktion
0
0
0
1
0
1
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
2
2
1
2
0
7
Fastighetsbolag
33
83
60
13
0
189
\u00d6vriga branscher
0
1
4
2
0
7
Summa f\u00f6retagskunder
508
371
230
475
0
1 584
Bol\u00e5n
269
352
122
64
0
807
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
91
145
32
9
0
277
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
22
92
4
37
0
155
Privatkunder
382
589
158
110
0
1 239
Offentlig sektor
27
0
0
0
0
27
Summa os\u00e4kra fordringar
917
960
388
585
0
2 850
varav v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde
397
0
0
0
0
397
Os\u00e4kra l\u00e5nefordringar (kategori 3) till allm\u00e4nheten, per land och bransch (inklusive l\u00e5n till verkligt v\u00e4rde)
Utanf\u00f6r
31 dec 2022, mn euro
Danmark
Finland
Norge
Sverige
Norden
Summa
Finansinstitut
46
2
6
10
0
64
Jordbruk
197
29
2
0
0
228
Gr\u00f6dor, odling och jakt
35
6
1
0
0
42
Djurh\u00e5llning
162
23
1
0
0
186
Fiske och vattenbruk
0
0
0
0
0
0
Naturresurser
8
15
23
0
0
46
Pappers- och skogsprodukter
8
10
5
0
0
23
Gruvdrift och kringverksamhet
0
2
1
0
0
3
Olje-, gas- och offshore-verksamhet
0
3
17
0
0
20
Konsument dagligvaror
69
11
8
2
0
90
Livsmedel och drycker
42
8
0
2
0
52
Hush\u00e5lls- och hygienprodukter
2
2
7
0
0
11
H\u00e4lsov\u00e5rd
25
1
1
0
0
27
Konsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster
134
44
15
101
0
294
Konsumentkapitalvaror
1
3
0
40
0
44
Media och underh\u00e5llning
3
16
0
2
0
21
Detaljhandel
127
14
6
37
0
184
Flygresor
0
2
6
4
0
12
Logi och fritid
3
9
3
12
0
27
Telekomtj\u00e4nster
0
0
0
6
0
6
Industri
126
206
93
137
0
562
R\u00e5varor
16
23
0
0
0
39
Kapitalvaror
30
30
8
4
0
72
Producenttj\u00e4nster
13
17
12
8
0
50
Byggindustri
35
96
26
13
0
170
Partihandel
26
14
1
25
0
66
Marktransport
3
17
46
29
0
95
IT-tj\u00e4nster
3
9
0
58
0
70
Sj\u00f6fart
0
1
74
0
0
75
Varvsindustri
0
0
3
0
0
3
Sj\u00f6transport
0
1
71
0
0
72
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
0
0
0
0
0
0
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
5
7
3
2
0
17
El, vatten och gas
0
5
0
1
0
6
Kraftproduktion
0
0
0
1
0
1
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
5
2
3
0
0
10
Fastighetsbolag
43
93
35
7
0
178
\u00d6vriga branscher
1
0
4
2
0
7
Summa f\u00f6retagskunder
629
408
263
261
0
1 561
Bol\u00e5n
269
326
74
34
0
703
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
82
144
34
4
0
264
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
23
86
12
24
0
145
Privatkunder
374
556
120
62
0
1 112
Offentlig sektor
38
0
0
1
0
39
Summa os\u00e4kra fordringar
1 041
964
383
324
0
2 712
varav v\u00e4rderad till verkligt v\u00e4rde
455
0
15
0
0
470
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
Os\u00e4kra Andel Utl\u00e5ning till
Kredit- Kredit- l\u00e5neford- os\u00e4kra Summa Avs\u00e4tt- Avs\u00e4tt- Avs\u00e4tt- T\u00e4ck- v\u00e4rderad till
f\u00f6rluster, f\u00f6rlustre- ringar fordringar, avs\u00e4tt- ningar ningar ningar nings- upplupet an-
31 dec 2023, mn euro netto lation, pkt kategori 3 pkt ningar kategori 1 kategori 2 kategori 3
grad, %
2
skaffningsv\u00e4rde
Finansinstitut
-7
-5
67
48
54
8
8
38
57
13 797
Jordbruk
22
49
68
150
49
7
7
35
51
4 489
Gr\u00f6dor, odling och jakt
0
0
17
164
13
3
3
7
41
1 026
Djurh\u00e5llning
22
308
48
640
35
3
4
28
58
715
Fiske och vattenbruk
0
0
3
11
1
1
0
0
0
2 748
Naturresurser
-2
-8
18
73
22
3
5
14
78
2 429
Pappers- och
skogsprodukter
-5
-30
16
95
19
2
4
13
81
1 663
Gruvdrift och
kringverksamhet
0
0
2
45
2
0
1
1
50
439
Olje-, gas- och offshore-
verksamhet
3
92
0
0
1
1
0
0
0
327
Konsument dagligvaror
-3
-6
89
166
50
8
10
32
36
5 318
Livsmedel och drycker
-5
-27
53
279
24
3
5
16
30
1 875
Hush\u00e5lls- och
hygienprodukter
-1
-16
8
127
8
2
1
5
63
620
H\u00e4lsov\u00e5rd
3
11
28
99
18
3
4
11
39
2 823
Konsument s\u00e4llank\u00f6p
och tj\u00e4nster
-46
-38
566
461
287
16
51
220
39
11 998
Konsumentkapitalvaror
-30
-102
104
345
69
2
6
61
59
2 949
Media och underh\u00e5llning
-21
-100
199
928
36
2
5
29
15
2 108
Detaljhandel
-4
-9
222
494
144
9
30
105
47
4 354
Flygresor
5
200
9
354
4
0
0
4
44
250
Logi och fritid
4
26
27
175
27
2
9
16
59
1 520
Telekomtj\u00e4nster
0
0
5
61
7
1
1
5
100
817
Industri
-40
-12
414
127
414
53
110
251
61
32 186
R\u00e5varor
0
0
25
130
19
3
4
12
48
1 899
Kapitalvaror
2
6
42
114
42
5
16
21
50
3 633
Producenttj\u00e4nster
1
2
45
70
41
11
12
18
40
6 404
Byggindustri
-9
-11
120
138
132
17
38
77
64
8 565
Partihandel
-21
-31
82
121
79
7
25
47
57
6 700
Marktransport
19
65
35
119
39
5
6
28
80
2 911
IT-tj\u00e4nster
-32
-154
65
304
62
5
9
48
74
2 074
Sj\u00f6fart
12
23
48
91
40
15
2
23
48
5 218
Varvsindustri
3
168
0
0
0
0
0
0
0
179
Sj\u00f6transport
9
19
48
102
40
15
2
23
48
4 669
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
0
0
0
0
0
0
0
0
0
370
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
1
2
14
21
16
5
3
8
57
6 577
El, vatten och gas
1
3
8
23
7
2
1
4
50
3 442
Kraftproduktion
0
0
1
4
4
2
1
1
100
2 575
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
0
0
5
88
5
1
1
3
60
560
Fastighetsbolag
-35
-9
164
42
153
25
45
83
51
38 527
\u00d6vriga branscher
15
85
8
45
4
3
1
0
0
1 773
Summa f\u00f6retagskunder
-83
-7
1 456
118
1 089
143
242
704
48
122 312
Bol\u00e5n
-20
-2
539
45
180
12
54
114
21
119 517
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
-24
-12
277
135
196
31
41
124
45
20 279
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
-61
-117
154
286
164
14
73
77
50
5 219
Privatkunder
-105
-7
970
67
540
57
168
315
32
145 015
Offentlig sektor
1
3
27
68
3
1
0
2
7
3 975
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
-187
-7
2 453
90
1 632
201
410
1 021
42
271 302
1 1) Inklusive reserveringar f\u00f6r exponeringar utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen. 2) Avs\u00e4ttningar f\u00f6r kategori 3 dividerat med exponeringar i kategori 3.
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
Os\u00e4kra Andel Utl\u00e5ning till
Kredit- Kredit- l\u00e5neford- os\u00e4kra Summa Avs\u00e4tt- Avs\u00e4tt- Avs\u00e4tt- T\u00e4ck- v\u00e4rderad till
f\u00f6rluster, f\u00f6rlustre- ringar fordringar, avs\u00e4tt- ningar ningar ningar nings- upplupet an-
31 dec 2022, mn euro netto lation, pkt kategori 3 pkt ningar kategori 1 kategori 2 kategori 3 grad, % skaffningsv\u00e4rde
Finansinstitut
-49
-34
62
43
47
8
10
29
47
14 534
Jordbruk
-3
-7
107
229
78
7
15
56
52
4 604
Gr\u00f6dor, odling och jakt
5
49
20
192
15
3
4
8
40
1 029
Djurh\u00e5llning
-6
-79
86
1 046
60
2
10
48
56
762
Fiske och vattenbruk
-2
-7
1
4
3
2
1
0
0
2 813
Naturresurser
26
87
39
129
24
2
4
18
46
2 996
Pappers- och
skogsprodukter
2
10
22
107
18
1
3
14
64
2 039
Gruvdrift och
kringverksamhet
-1
-24
3
72
2
0
1
1
33
413
Olje-, gas- och offshore-
verksamhet
25
460
14
255
4
1
0
3
21
544
Konsument dagligvaror
-26
-51
87
168
51
8
8
35
40
5 119
Livsmedel och drycker
-13
-71
52
281
22
2
3
17
33
1 829
Hush\u00e5lls- och
hygienprodukter
-1
-16
10
159
8
2
1
5
50
619
H\u00e4lsov\u00e5rd
-12
-45
25
93
21
4
4
13
52
2 671
Konsument s\u00e4llank\u00f6p
och tj\u00e4nster
-31
-27
287
243
249
14
48
187
65
11 540
Konsumentkapitalvaror
-12
-46
44
168
32
2
6
24
55
2 586
Media och underh\u00e5llning
-2
-11
20
104
19
2
6
11
55
1 899
Detaljhandel
-18
-40
180
391
146
8
20
118
66
4 462
Flygresor
-6
-451
12
839
10
0
2
8
67
133
Logi och fritid
4
24
25
146
36
2
14
20
80
1 673
Telekomtj\u00e4nster
3
38
6
76
6
0
0
6
100
787
Industri
-52
-15
542
157
446
53
100
293
54
34 086
R\u00e5varor
7
27
39
149
21
4
4
13
33
2 590
Kapitalvaror
11
29
71
183
55
5
11
39
55
3 822
Producenttj\u00e4nster
2
3
44
68
45
10
15
20
45
6 383
Byggindustri
-37
-41
164
180
155
15
34
106
65
8 976
Partihandel
-9
-12
64
85
72
8
24
40
63
7 489
Marktransport
-17
-61
94
327
67
6
6
55
59
2 805
IT-tj\u00e4nster
-9
-45
66
322
31
5
6
20
30
2 021
Sj\u00f6fart
23
39
66
111
55
19
5
31
47
5 892
Varvsindustri
1
81
3
234
4
1
0
3
100
124
Sj\u00f6transport
22
40
63
114
50
17
5
28
44
5 482
Sj\u00f6fartstj\u00e4nster
0
0
0
0
1
1
0
0
0
286
Samh\u00e4llsnyttiga tj\u00e4nster
8
11
16
23
16
5
4
7
44
7 013
El, vatten och gas
8
23
6
17
7
2
2
3
50
3 490
Kraftproduktion
-2
-7
1
3
3
2
0
1
100
2 971
Allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag
2
36
9
161
6
1
2
3
33
552
Fastighetsbolag
32
9
145
39
126
23
18
85
59
37 089
\u00d6vriga branscher
-3
-112
7
239
26
4
20
2
29
267
Summa f\u00f6retagskunder
-75
-6
1 358
109
1 118
143
232
743
55
123 140
Bol\u00e5n
-29
-2
435
36
146
15
45
86
20
120 941
L\u00e5n mot s\u00e4kerhet
46
23
264
130
203
38
50
115
44
20 092
L\u00e5n utan s\u00e4kerhet
-62
-109
146
250
174
19
81
74
51
5 677
Privatkunder
-45
-3
845
57
523
72
176
275
33
146 710
Offentlig sektor
8
15
39
74
3
1
0
2
5
5 266
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
-112
-4
2 242
81
1 644
216
408
1 020
45
275 116
1 2 1) Inklusive reserveringar f\u00f6r exponeringar utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen. 2) Avs\u00e4ttningar f\u00f6r kategori 3 dividerat med exponeringar i kategori 3 . 2.13 Geografisk f\u00f6rdelning Portf\u00f6ljen har en god geografisk f\u00f6rdelning, och inget land svarar f\u00f6r mer \u00e4n 36 procent av utl\u00e5ningen, utifr\u00e5n var den kundansvariga enheten \u00e4r bel\u00e4gen. \u00d6vriga EU-l\u00e4nder utg\u00f6r den st\u00f6rsta delen av utl\u00e5ningen utanf\u00f6r Norden. Kunder i Norden st\u00e5r f\u00f6r 94 procent (95 procent) av Nordeas utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, utifr\u00e5n en f\u00f6rdelning efter l\u00e5ntagarnas hemvist.
Utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten, v\u00e4rderad till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, geografisk f\u00f6rdelning
1
Brutto
Avs\u00e4ttningar
31 dec 2023, mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Netto
Danmark
23 690
1 494
496
39
117
247
25 277
Finland
59 584
6 947
944
40
136
379
66 920
Norge
62 224
3 600
365
66
68
124
65 931
Sverige
93 590
4 000
573
40
83
233
97 807
Ryssland
2
0
0
0
0
0
2
USA
2 522
13
1
1
0
0
2 535
\u00d6vrigt
12 670
145
74
15
6
38
12 830
Summa
254 282
16 199
2 453
201
410
1 021
271 302
Brutto
Avs\u00e4ttningar
31 dec 2022, mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Netto
Danmark
23 868
1 668
531
52
139
287
25 589
Finland
62 330
5 657
955
39
125
384
68 394
Norge
65 440
2 933
329
68
67
143
68 424
Sverige
96 085
2 086
312
42
71
147
98 223
USA
1 197
66
2
1
0
1
1 263
\u00d6vrigt
12 820
368
113
14
6
58
13 223
Summa
261 740
12 778
2 242
216
408
1 020
275 116
1) Baserat p\u00e5 landet d\u00e4r kunden har sin hemvist.
2.14 Kundklassificering Ett s\u00e4tt att bed\u00f6ma kreditkvaliteten \u00e4r att analysera f\u00f6rdel- ningen mellan ratingklasserna f\u00f6r f\u00f6retagskunder och institut med rating, och mellan riskklasserna f\u00f6r privatkunder och sm\u00e5 f\u00f6retagskunder med scoring, dvs. hush\u00e5llsportf\u00f6ljen. Den genomsnittliga kreditkvaliteten var stabil under 2023 i b\u00e5de f\u00f6retagsportf\u00f6ljen och privatportf\u00f6ljen. I fr\u00e5ga om exponering omfattades 14 procent (17 procent) av f\u00f6retagsportf\u00f6ljen av h\u00f6gre rating och 17 procent (12 procent) av l\u00e4gre. 91 procent (92 procent) av utl\u00e5ningen till f\u00f6retag l\u00e5g i ratingklass 4\u2013 eller h\u00f6gre, med en genomsnittlig rating p\u00e5 5\u2013. Institut och privatkunder \u00e5terfanns huvudsakligen i de s\u00e4k- rare riskklasserna. 94 procent (94 procent) av privatkundsex- poneringen \u00e5terfanns i riskklass C\u2013 eller h\u00f6gre, d\u00e4r sannolik- heten f\u00f6r fallissemang \u00e4r 1 procent eller l\u00e4gre. De samman- tagna f\u00f6r\u00e4ndringarna i kreditkvaliteten medf\u00f6rde en \u00f6kning av riskexponeringsbeloppet (REA) med cirka 2,7 procent under 2023.
Ratinginformation f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
Mn euro Genomsnittligt Redovisat v\u00e4rde f\u00f6re reserver, 31 dec 2023
Rating klass
PD
2
(%)
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avs\u00e4ttningar
7
0,00
5 404
7
0
5 411
1
6
0,02
18 475
74
0
18 549
3
5
0,08
38 835
123
0
38 958
28
4
0,33
47 364
1 375
4
48 743
70
3
3,78
7 859
2 194
1
10 054
100
2
14,68
264
1 841
16
2 121
85
1
57,01
1 004
1 178
28
2 210
67
Standardmetoden/Utan rating
0,11
6 695
1 114
245
8 054
130
0 (fallerade)
100,00
38
46
1 295
1 379
694
Summa
125 938
7 952
1 589
135 479
1 178
1
Mn euro Genomsnittligt Redovisat v\u00e4rde f\u00f6re reserver, 31 dec 2022
Rating klass
PD
2
(%)
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avs\u00e4ttningar
7
0,00
4 994
3
0
4 997
0
6
0,02
18 465
36
0
18 501
2
5
0,09
40 175
165
2
40 342
24
4
0,31
48 711
931
0
49 642
70
3
3,20
7 194
1 780
15
8 989
90
2
19,45
177
1 165
15
1 357
58
1
62,60
1 102
1 535
35
2 672
93
Standardmetoden/Utan rating
0,06
13 158
1 119
254
14 531
166
0 (fallerade)
100,00
45
32
1 210
1 287
725
Summa
134 021
6 766
1 531
142 318
1 228
1
Scoringinformation f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
Mn euro Genomsnittligt Redovisat v\u00e4rde f\u00f6re reserver, 31 dec 2023
Scoring klass
PD
2
(%)
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avs\u00e4ttningar
A
0,04
92 298
484
10
92 791
14
B
0,42
22 225
1 413
6
23 644
21
C
2,33
10 035
2 063
23
12 122
38
D
6,37
4 854
1 869
14
6 737
37
E
18,58
1 240
1 140
15
2 395
39
F
32,73
446
1 073
48
1 568
54
Standardmetoden/Utan rating
N.A.
116
11
0
128
0
0 (fallerade)
100,00
208
202
753
1 163
272
Summa
131 422
8 255
869
140 546
475
1
Mn euro Genomsnittligt Redovisat v\u00e4rde f\u00f6re reserver, 31 dec 2022
Scoring klass
PD
2
(%)
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avs\u00e4ttningar
A
0,04
96 018
410
10
96 438
20
B
0,30
19 894
803
2
20 699
19
C
2,10
7 829
1 454
7
9 290
32
D
6,17
4 655
1 494
7
6 156
40
E
15,92
1 139
871
10
2 020
41
F
30,58
601
832
37
1 470
60
Standardmetoden/Utan rating
N.A.
220
10
1
231
0
0 (fallerade)
100,00
196
146
650
992
233
Summa
130 552
6 020
724
137 296
445
1 1) Kategoriindelningen och ber\u00e4knade reserver f\u00f6r varje exponering baseras p\u00e5 situationen i slutet av oktober 2023 (oktober 2022), medan exponeringsbelopp och ratingklasser baseras p\u00e5 situationen i slutet av december 2023 (december 2022). Vissa exponeringar som \u00e4r fallerade enligt ratingklasserna i slutet av december var inte fallerade i oktober, vilket reflekte- ras i kategoriindelningen. 2) Genomsnittligt PD exklusive Nordea Finance Equipment AS .
Ratinginformation f\u00f6r garantier/\u00e5taganden
Mn euro Nominella belopp 31 dec 2023
Rating klass
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avs\u00e4ttningar
7
7 504
0
0
7 504
0
6
11 046
17
0
11 063
1
5
37 629
87
0
37 716
10
4
20 339
471
0
20 810
17
3
3 164
1 237
4
4 405
15
2
97
648
15
760
21
1
0
539
0
539
18
Standardmetoden/Utan rating
1 395
297
3
1 695
11
0 (fallerade)
0
0
168
168
11
Summa
81 174
3 296
190
84 660
104
Mn euro Nominella belopp 31 dec 2022
Rating klass
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avs\u00e4ttningar
7
7 760
0
0
7 760
0
6
13 834
1
0
13 835
2
5
35 672
18
2
35 692
14
4
20 596
488
0
21 084
21
3
4 304
1 205
6
5 515
19
2
0
737
5
742
19
1
0
639
0
639
24
Standardmetoden/Utan rating
1 277
302
1
1 580
5
0 (fallerade)
0
0
202
202
10
Summa
83 443
3 390
216
87 049
114
Scoringinformation f\u00f6r garantier/\u00e5taganden
Mn euro Nominella belopp 31 dec 2023
Scoring klass
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avs\u00e4ttningar
A
12 599
13
0
12 612
4
B
2 447
77
1
2 525
6
C
1 039
293
0
1 332
13
D
577
364
0
941
10
E
0
151
0
151
12
F
0
75
0
75
8
Standardmetoden/Utan rating
198
79
0
277
0
0 (fallerade)
0
0
27
27
11
Summa
16 860
1 052
28
17 940
64
Mn euro Nominella belopp 31 dec 2022
Scoring klass
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Avs\u00e4ttningar
A
14 014
6
0
14 020
6
B
2 970
29
0
2 999
6
C
1 302
316
0
1 618
10
D
644
431
0
1 075
13
E
37
127
1
165
12
F
24
71
0
95
8
Standardmetoden/Utan rating
355
63
0
418
0
0 (fallerade)
0
0
50
50
15
Summa
19 346
1 043
51
20 440
70
Ratingf\u00f6rdelning, IRK f\u00f6retagskunder 1
1) Fallerade fordringar ing\u00e5r inte i ratingf\u00f6rdelningen.
F\u00f6rdelning mellan riskklasser, IRK privatkunder 1 1) Fallerade fordringar ing\u00e5r inte i f\u00f6rdelningen mellan riskklasser. Scoring klasser har konverterats till riskklasser. 2.15 Os\u00e4kra l\u00e5nefordringar (kategori 3) Koncernens os\u00e4kra l\u00e5nefordringar till upplupet anskaffnings- v\u00e4rde, brutto, \u00f6kade till 2 457 mn euro (2 255 mn euro), vilket motsvarar 89 punkter (81 punkter) av den samlade utl\u00e5ningen. 44 procent (49 procent) av de os\u00e4kra fordringarna, brutto, utgjordes av l\u00e5n d\u00e4r kunderna fortfarande betalade (regle - rade) och 56 procent (51 procent) var l\u00e5n d\u00e4r kunderna ej beta- lade (oreglerade). Os\u00e4kra fordringar netto, efter reserveringar f\u00f6r fordringar i kategori 3, uppgick till 1 420 mn euro (1 210 mn euro), vilket motsvarar 51 punkter (43 punkter) av den samlade utl\u00e5ningen. Reserverna f\u00f6r fordringar i kategori 3 uppgick till 1 037 mn euro (1 045 mn euro). Reserverna f\u00f6r fordringar i kategori 1 och 2 uppgick till 616 mn euro (628 mn euro). Den samlade reserveringskvoten var 42 procent (46 procent), och f\u00f6r fordringar i kategori 1 och 2 var reserveringsgraden 23 punkter (23 punkter). \u00d6kningen av os\u00e4kra l\u00e5nefordringar avs\u00e5g fr\u00e4mst privatkunder, med vissa uppg\u00e5ngar i alla l\u00e4nder utom Danmark, d\u00e4r niv\u00e5n i stort sett var of\u00f6r\u00e4ndrad. I f\u00f6re- tagsportf\u00f6ljen \u00f6kade de os\u00e4kra l\u00e5nefordringarna med 7 pro- cent eller 98 mn euro. St\u00f6rst var uppg\u00e5ngen i Konsument s\u00e4l- lank\u00f6p och tj\u00e4nster, d\u00e4r \u00f6kningen var 279 mn euro och drevs av underh\u00e5llningsbranschen. Detta motverkades till viss del av \u00e5terf\u00f6ringar p\u00e5 128 mn euro inom Industri. I \u00f6vrigt var det inga st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar f\u00f6r branscherna. De portf\u00f6ljer som svarade f\u00f6r st\u00f6rst andel av de os\u00e4kra fordringarna var Privatkunder, Industri samt Konsument s\u00e4llank\u00f6p och tj\u00e4nster.
Os\u00e4kra fordringar och nyckeltal
2023
2022
Os\u00e4kra fordringar, brutto, upplupet
anskaffningsv\u00e4rde, mn euro
2 457
2 255
- varav reglerade
1 091
1 111
- varav oreglerade
1 366
1 144
Andel os\u00e4kra l\u00e5nefordringar (kategori 3), brutto,
punkter
89
81
Andel os\u00e4kra l\u00e5nefordringar (kategori 3), netto,
punkter
51
43
Gruppvisa reserveringar i relation till utl\u00e5ning
i kategori 1 och 2, punkter
23
23
Total reserveringsgrad (kategori 1, 2 och 3),
punkter
60
60
Reserver i relation till os\u00e4kra l\u00e5nefordringar
(kategori 3), %
42
46
2.16 F\u00f6rfallna l\u00e5nefordringar F\u00f6rfallna l\u00e5nefordringar (6 dagar eller mer) bland f\u00f6re- tagskunder uppgick till 848 mn euro, upp fr\u00e5n 814 mn euro f\u00f6r ett \u00e5r sedan, och f\u00f6rfallna l\u00e5nefordringar bland privatkunder uppgick till 1 857 mn euro vid \u00e5rets slut, upp fr\u00e5n 1 569 mn euro f\u00f6r ett \u00e5r sedan. Tabellen visar f\u00f6rfallna l\u00e5nefordringar (6 dagar eller mer), uppdelade p\u00e5 f\u00f6retags- och privatkunder. En f\u00f6rfallen l\u00e5nefordran uppst\u00e5r n\u00e4r borgen\u00e4ren inte erh\u00e5ller \u00e5terbetalning p\u00e5 ett l\u00e5n p\u00e5 f\u00f6rfallodagen.
31 dec 2023
31 dec 2022
F\u00f6retags- Privat- F\u00f6retags- Privat-
Mn euro kunder kunder kunder kunder
6\u201330 dagar
406
829
418
718
31\u201360 dagar
113
287
123
249
61\u201390 dagar
41
113
23
97
>90 dagar
288
628
250
505
Summa
848
1 857
814
1 569
F\u00f6rfallna l\u00e5n (inkl. os\u00e4kra
l\u00e5n) dividerat med
utl\u00e5ning till allm\u00e4nheten
efter reserver, %
0,5
1,0
0,5
0,9
2.17 Reserver De totala reserverna f\u00f6r 2023 uppgick till 1 825 mn euro, ner fr\u00e5n 1 860 mn euro 2022. Reserverna f\u00f6r exponeringar 2023 var 1 653 mn euro, ner fr\u00e5n 1 673 mn euro 2022. Den h\u00e4r lilla minskningen drevs av \u00e5terf\u00f6ringar i kategori 1 p\u00e5 14 mn euro och i kategori 3 p\u00e5 8 mn euro. Av de totala reserverna avs\u00e5g 206 mn euro kategori 1 (ner fr\u00e5n 220 mn euro f\u00f6r ett \u00e5r sedan), 409 mn euro kategori 2 (upp fr\u00e5n 408 mn euro f\u00f6r ett \u00e5r sedan) och 1 037 mn euro kategori 3 (ner fr\u00e5n 1 045 mn euro f\u00f6r ett \u00e5r sedan). Reserveringsgraden var of\u00f6r\u00e4ndrad p\u00e5 0,08 procent f\u00f6r kategori 1, minskade fr\u00e5n 3,2 procent till 2,5 procent f\u00f6r kategori 2 och var 42 procent f\u00f6r kategori 3 (ner fr\u00e5n 46 procent 2022). Nedg\u00e5ngen f\u00f6r kategori 3 drevs av \u00f6kade os\u00e4kra l\u00e5nefordringar d\u00e4r reserveringsgraden var l\u00e4gre \u00e4n den redan fallerade portf\u00f6ljen, huvudsakligen till f\u00f6ljd av garantier som t\u00e4cker en betydande del av de nya os\u00e4kra l\u00e5ne- fordringarna. Reserveringsgraden f\u00f6r f\u00f6retagsl\u00e5n i kategori 3 minskade fr\u00e5n 55 procent till 48 procent, medan den f\u00f6r pri- vatkunder minskade fr\u00e5n 33 procent till 32 procent . 2.18 Kreditf\u00f6rluster Kreditf\u00f6rlusterna f\u00f6r 2023 var l\u00e5ga och uppgick till 187 mn euro (112 mn euro). Det motsvarar en kreditf\u00f6rlustrelation p\u00e5 7 punkter (4 punkter) f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaff- ningsv\u00e4rde. Inklusive omv\u00e4rderingsvinster fr\u00e5n den danska hypoteksportf\u00f6ljen p\u00e5 20 mn euro (f\u00f6rlust p\u00e5 13 mn euro) uppgick \u201dKreditf\u00f6rluster och liknande nettoresultat\u201d till 167 mn euro, vilket motsvarar 5 punkter (4 punkter). De indivi- duellt ber\u00e4knade kreditf\u00f6rlusterna uppgick till 191 mn euro (169 mn euro) och drevs av genomsnittliga nedskrivningar och l\u00e5ga avs\u00e4ttningar och \u00e5terf\u00f6ringar. De individuella avs\u00e4tt- ningarna var till viss del koncentrerade till byggsektorn och konsumentrelaterade sektorer som p\u00e5verkats av kostnads\u00f6k- ningar och l\u00e4gre efterfr\u00e5gan.
Kreditf\u00f6rluster och nyckeltal
2023
2022
Kreditf\u00f6rluster, mn euro
187
112
Kreditf\u00f6rlustrelation netto, upplupet
anskaffningsv\u00e4rde, koncernen, punkter
7
4
- varav kategori 3
8
3
- varav kategori 1 och 2
-1
1
Kreditf\u00f6rlustrelation netto, inklusive hypoteksl\u00e5n
till verkligt v\u00e4rde, koncernen, punkter
5
4
Kreditf\u00f6rlustrelation netto, inklusive hypoteksl\u00e5n
till verkligt v\u00e4rde, Personal Banking, punkter
7
3
Kreditf\u00f6rlustrelation netto, inklusive hypoteksl\u00e5n
till verkligt v\u00e4rde, Business Banking, punkter
8
5
Kreditf\u00f6rlustrelation netto, inklusive hypoteksl\u00e5n till
verkligt v\u00e4rde, Large Corporates & Institutions, punkter
-5
-9
1 1) Kreditf\u00f6rluster och nettoresultat av utl\u00e5ning i portf\u00f6ljer som h\u00e5lls till f\u00f6rfall och obl- ligatoriskt v\u00e4rderas till verkligt v\u00e4rde dividerat med total utl\u00e5ning v\u00e4rderad till upp- lupet anskaffningsv\u00e4rde och verkligt v\u00e4rde, punkter .
Redovisat v\u00e4rde f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde, f\u00f6re reserver
Centralbanker och kreditinstitut
Allm\u00e4nheten
Summa
Mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Ing\u00e5ende balans
per 1 jan 2023
2 833
8
13
2 854
261 740
12 778
2 242
276 760
264 573
12 786
2 255
279 614
Nya eller f\u00f6rv\u00e4rvade
l\u00e5nefordringar
5 123
6
\u2013
5 129
79 531
572
68
80 171
84 654
578
68
85 300
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 1 och 2,
netto
2
-2
\u2013
\u2013
-3 984
3 984
\u2013
\u2013
-3 982
3 982
\u2013
\u2013
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 2 och 3,
netto
\u2013
0
0
\u2013
\u2013
-142
142
\u2013
\u2013
-142
142
\u2013
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 1 och 3,
netto
0
\u2013
0
\u2013
-132
\u2013
132
\u2013
-132
\u2013
132
\u2013
\u00c5terbetalda eller
borttagna l\u00e5ne-
fordringar
-3 397
-3
-13
-3 413
-60 122
-2 606
-534
-63 262
-63 519
-2 609
-547
-66 675
Bortskrivna
l\u00e5nefordringar
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-245
-245
\u2013
\u2013
-245
-245
\u00d6vriga f\u00f6r\u00e4ndringar
-2 392
-1
4
-2 389
-19 993
1 791
669
-17 533
-22 385
1 790
673
-19 922
Valutakurs-
differenser
910
0
0
910
-2 758
-178
-21
-2 957
-1 848
-178
-21
-2 047
Utg\u00e5ende balans
per 31 dec 2023
3 079
8
4
3 091
254 282
16 199
2 453
272 934
257 361
16 207
2 457
276 025
1 1) \u00d6vriga f\u00f6r\u00e4ndringar avser fr\u00e4mst f\u00f6r\u00e4ndrat utnyttjande av kreditramar som beviljats tidigare \u00e5r samt revolverande krediter.
Centralbanker och kreditinstitut
Allm\u00e4nheten
Summa
Mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Ing\u00e5ende balans
per 1 jan 2022
1 777
14
0
1 791
255 832
12 733
3 512
272 077
257 609
12 747
3 512
273 868
Nya eller f\u00f6rv\u00e4rvade
l\u00e5nefordringar
3 442
1
\u2013
3 443
87 051
536
81
87 668
90 493
537
81
91 111
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 1 och 2,
netto
5
-5
\u2013
\u2013
-950
950
\u2013
\u2013
-945
945
\u2013
\u2013
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 2 och 3,
netto
\u2013
0
0
\u2013
\u2013
-147
147
\u2013
\u2013
-147
147
\u2013
\u00d6verf\u00f6ringar mellan
kategori 1 och 3,
netto
-18
\u2013
18
\u2013
-238
\u2013
238
\u2013
-256
\u2013
256
\u2013
\u00c5terbetalda eller
borttagna l\u00e5ne-
fordringar
-3 562
-4
0
-3 566
-58 471
-2 235
-612
-61 318
-62 033
-2 239
-612
-64 884
Bortskrivna
l\u00e5nefordringar
\u2013
\u2013
-5
-5
\u2013
\u2013
-701
-701
\u2013
\u2013
-706
-706
\u00d6vriga f\u00f6r\u00e4ndringar
575
2
0
577
-13 812
1 198
-383
-12 997
-13 237
1 200
-383
-12 420
Valutakurs-
differenser
614
0
0
614
-7 672
-257
-40
-7 969
-7 058
-257
-40
-7 355
Utg\u00e5ende balans
per 31 dec 2022
2 833
8
13
2 854
261 740
12 778
2 242
276 760
264 573
12 786
2 255
279 614
1 1) \u00d6vriga f\u00f6r\u00e4ndringar avser fr\u00e4mst \u00f6kat utnyttjande av kreditramar som beviljats tidigare \u00e5r samt revolverande krediter .
F\u00f6r\u00e4ndring av reserver f\u00f6r l\u00e5n v\u00e4rderade till upplupet anskaffningsv\u00e4rde
Centralbanker och kreditinstitut
Allm\u00e4nheten
Summa
Mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1 Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1 Kategori 2
Kategori 3
Summa
Ing\u00e5ende balans
per 1 jan 2023
-4
0
-25
-29
-216
-408
-1 020
-1 644
-220
-408
-1 045
-1 673
Nya eller f\u00f6rv\u00e4rvade
l\u00e5nefordringar
-2
0
0
-2
-65
-26
-14
-105
-67
-26
-14
-107
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 1
till kategori 2
0
0
\u2013
0
12
-166
\u2013
-154
12
-166
\u2013
-154
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 1
till kategori 3
0
\u2013
0
0
1
\u2013
-84
-83
1
\u2013
-84
-83
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 2
till kategori 1
0
0
\u2013
0
-6
63
\u2013
57
-6
63
\u2013
57
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 2
till kategori 3
\u2013
0
0
0
\u2013
21
-113
-92
\u2013
21
-113
-92
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 3
till kategori 1
0
\u2013
0
0
0
\u2013
9
9
0
\u2013
9
9
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 3
till kategori 2
\u2013
0
0
0
\u2013
-4
25
21
\u2013
-4
25
21
F\u00f6r\u00e4ndringar i kredit-
risk utan \u00f6verf\u00f6ringar
mellan kategorier
-1
0
9
8
23
45
-2
66
22
45
7
74
\u00c5terbetalda eller s\u00e5lda
l\u00e5nefordringar
2
0
0
2
47
63
83
193
49
63
83
195
Bortskrivna l\u00e5ne-fordringar
med minskning av reserver
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
88
88
\u2013
\u2013
88
88
Valutakursdifferenser
0
0
0
0
3
2
7
12
3
2
7
12
Utg\u00e5ende balans
per 31 dec 2023
-5
0
-16
-21
-201
-410
-1 021
-1 632
-206
-410
-1 037
-1 653
Centralbanker och kreditinstitut
Allm\u00e4nheten
Summa
Mn euro
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1 Kategori 2
Kategori 3
Summa
Kategori 1 Kategori 2
Kategori 3
Summa
Ing\u00e5ende balans
per 1 jan 2022
-3
0
0
-3
-194
-399
-1 610
-2 203
-197
-399
-1 610
-2 206
Nya eller f\u00f6rv\u00e4rvade
l\u00e5nefordringar
-2
0
0
-2
-69
-30
-8
-107
-71
-30
-8
-109
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
1 till kategori 2
0
0
\u2013
0
4
-97
\u2013
-93
4
-97
\u2013
-93
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
1 till kategori 3
0
\u2013
-5
-5
1
\u2013
-60
-59
1
\u2013
-65
-64
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
2 till kategori 1
0
0
\u2013
0
-5
76
\u2013
71
-5
76
\u2013
71
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
2 till kategori 3
\u2013
0
0
0
\u2013
10
-89
-79
\u2013
10
-89
-79
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
3 till kategori 1
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
0
\u2013
27
27
0
\u2013
27
27
\u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori
3 till kategori 2
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
-6
29
23
\u2013
-6
29
23
F\u00f6r\u00e4ndringar i kredit-
risk utan \u00f6verf\u00f6ringar
mellan kategorier
0
0
-20
-20
-3
-46
-18
-67
-3
-46
-38
-87
\u00c5terbetalda eller s\u00e5lda
l\u00e5nefordringar
1
0
0
1
45
80
176
301
46
80
176
302
Bortskrivna l\u00e5ne-
fordringar med minskning
av reserver
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
\u2013
509
509
\u2013
\u2013
509
509
Valutakursdifferenser
0
0
0
0
5
4
24
33
5
4
24
33
Utg\u00e5ende balans
per 31 dec 2022
-4
\u2013
-25
-29
-216
-408
-1 020
-1 644
-220
-408
-1 045
-1 673
Tabellerna visar f\u00f6r\u00e4ndringar i exponering/reserver f\u00f6r varje kategori under \u00e5ret. Om en exponering \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n t.ex. kategori
1 till kategori 2, g\u00f6rs en \u00e5terf\u00f6ring i kategori 1 och en \u00f6kning i kategori 2 .
F\u00f6r\u00e4ndring i avs\u00e4ttningar f\u00f6r garantier/\u00e5taganden Mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Ing\u00e5ende balans per 1 jan 2023 50 111 23 184 Nya eller f\u00f6rv\u00e4rvade exponeringar 17 11 0 28 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 1 till kategori 2 -2 36 \u2013 34 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 1 till kategori 3 0 \u2013 1 1 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 2 till kategori 1 1 -27 \u2013 -26 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 2 till kategori 3 \u2013 -1 3 2 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 3 till kategori 1 0 \u2013 -1 -1 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 3 till kategori 2 \u2013 0 -1 -1 F\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk utan \u00f6verf\u00f6ringar mellan kategorier 1 -12 -1 -12 \u00c5terbetalda eller s\u00e5lda l\u00e5nefordringar -15 -24 -1 -40 Bortskrivna l\u00e5nefordringar med minskning av reserver 0 0 -1 -1 Valutakursdifferenser 0 0 0 0 Utg\u00e5ende balans per 31 dec 2023 52 94 22 168 Mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Ing\u00e5ende balans per 1 jan 2022 35 128 20 183 Nya eller f\u00f6rv\u00e4rvade exponeringar 17 12 0 29 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 1 till kategori 2 -1 28 \u2013 27 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 1 till kategori 3 0 \u2013 2 2 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 2 till kategori 1 1 -32 \u2013 -31 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 2 till kategori 3 \u2013 -1 2 1 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 3 till kategori 1 0 \u2013 -2 -2 \u00d6verf\u00f6ringar fr\u00e5n kategori 3 till kategori 2 \u2013 1 -3 -2 F\u00f6r\u00e4ndringar i kreditrisk utan \u00f6verf\u00f6ringar mellan kategorier 9 4 9 22 \u00c5terbetalda eller s\u00e5lda l\u00e5nefordringar -10 -27 -2 -39 Bortskrivna l\u00e5nefordringar med minskning av reserver 0 0 -3 -3 Valutakursdifferenser -1 -2 0 -3 Utg\u00e5ende balans per 31 dec 2022 50 111 23 184 3. Motpartskreditrisk Motpartskreditrisken best\u00e5r i att Nordeas motpart i ett deri- vatkontrakt fallerar f\u00f6re f\u00f6rfallodagen och att Nordea vid den tidpunkten har en fordran p\u00e5 motparten. Dessutom uppst\u00e5r motpartskreditrisk i \u00e5terk\u00f6psavtal och andra avtal om v\u00e4rde- pappersfinansiering. Nordea anv\u00e4nder sig av derivatkontrakt utifr\u00e5n kundernas efterfr\u00e5gan, b\u00e5de direkt och f\u00f6r att f\u00f6r att risks\u00e4kra positioner som uppst\u00e5r i samband med dessa aff\u00e4rer. R\u00e4nteswappar och andra derivat anv\u00e4nds f\u00f6r risks\u00e4kring av bristande \u00f6verens- st\u00e4mmelse mellan tillg\u00e5ngar och skulder i balansr\u00e4kningen. Vidare f\u00e5r Nordea, inom tydligt fastst\u00e4llda risklimiter, anv\u00e4nda derivat f\u00f6r att ta \u00f6ppna positioner i bankens verk- samhet. Derivatkontrakt p\u00e5verkar motpartskreditrisken, marknadsrisken, den operativa risken och likviditetsrisken. Motpartskreditrisk, inklusive exponeringar mot centrala motparter, omfattas av kreditlimiter precis som andra kredit- exponeringar och hanteras p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt. F\u00f6r att bed\u00f6ma motpartskreditrisken gentemot centrala motparter, baseras clearinglimiterna p\u00e5 den potentiella storleken p\u00e5 clearingrelaterad exponering mot varje central motpart, med beaktande av myndighetskrav och marknadsutveckling. F\u00f6r information om finansiella instrument som omfattas av ramavtal f\u00f6r nettning, se not K3.5 \u201dKvittning\u201d. ", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfCreditRiskExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-860": { "value": "8. Likviditetsrisk Nordea fortsatte under 2023 att dra nytta av sin v\u00e4l avv\u00e4gda hantering av likviditetsrisk, med en fortsatt diversifierad och stark finansieringsbas och en diversifierad likviditetsbuffert. Nordea hade en stark likviditetsposition under hela \u00e5ret, trots volatilitet p\u00e5 v\u00e4rldsmarknaden till f\u00f6ljd av geopolitisk och makroekonomisk os\u00e4kerhet och stramare penningpolitik. Under 2023 emitterade Nordea cirka 21,0 md euro i l\u00e5ng- fristig skuld, exklusive l\u00e5ngfristiga bankcertifikat, danska s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer och kapitalinstrument, varav cirka 16,8 md euro i form av s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer och 4,2 md euro i form av seniora obligationer. Nordea uppfyllde under hela 2023 kraven g\u00e4llande likvidi- tetst\u00e4ckningsgrad (LCR) i alla valutor tillsammans och den stabila nettofinansieringskvoten (NSFR). Under 2021 tog Nordea del av olika centralbanksfaciliteter p\u00e5 nationell niv\u00e5, bland annat ECB:s riktade l\u00e5ngfristiga refi- nansieringsprogram (TLTRO-programmen). Vid utg\u00e5ngen av 2023 hade Nordea 3 md euro utest\u00e5ende inom TLTRO III-pro- grammet, efter de senaste \u00e5rens \u00e5terbetalningar. R\u00e4ntan lig- ger p\u00e5 samma niv\u00e5 som r\u00e4ntan p\u00e5 inl\u00e5ningsfaciliteten och gr\u00e4nsv\u00e4rden f\u00f6r utl\u00e5ning m\u00e5ste inte l\u00e4ngre uppfyllas. 8.1 Definition och identifiering av likviditetsrisk Likviditetsrisk \u00e4r risken att endast kunna fullg\u00f6ra likviditets\u00e5- taganden till \u00f6kad kostnad eller \u2013 i sista hand \u2013 inte alls kunna fullg\u00f6ra \u00e5taganden vid f\u00f6rfall. Nordea \u00e4r exponerad f\u00f6r likviditetsrisk inom utl\u00e5ning, placeringar, uppl\u00e5ning, \u00e5tagan- den utanf\u00f6r balansr\u00e4kningen och annan verksamhet som ger underskott i kassafl\u00f6det. Underskott i kassafl\u00f6det kan uppst\u00e5 vid dagens slut eller under dagen. 8.2 Ledningsprinciper och kontroll Likviditetsrisk i Nordea hanteras utifr\u00e5n tre f\u00f6rsvarslinjer: \u2022 F\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen utg\u00f6rs av Group Treasury och aff\u00e4rs- omr\u00e5dena. Group Treasury ansvarar f\u00f6r den dagliga hante- ringen av koncernens likviditetspositioner, likviditetsbuffer- tar, extern och intern finansiering, med bland annat f\u00f6r- flyttning av kontanta medel inom koncernen, samt internpriss\u00e4ttning. \u2022 Den andra f\u00f6rsvarslinjen, Group Risk, ansvarar f\u00f6r en obe- roende kontroll och pr\u00f6vning av den f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen. \u2022 Den tredje f\u00f6rsvarslinjen utg\u00f6rs av Group Internal Audit, som har ett oberoende kontrollansvar f\u00f6r f\u00f6rsta och andra f\u00f6rsvarslinjen. Styrelsen definierar risktoleransen p\u00e5 likviditetsomr\u00e5det genom att fastst\u00e4lla gr\u00e4nsv\u00e4rden f\u00f6r olika likviditetsm\u00e5tt. Det viktigaste m\u00e5ttet \u00e4r likviditetshorisonten under stress, som anger risktoleransen genom att fastst\u00e4lla en \u00f6verlevnadspe- riod p\u00e5 minst 90 dagar under Nordeaspecifika och marknads- omfattande stresscenarier, och med definierade riskbegr\u00e4n- sande \u00e5tg\u00e4rder. Nordea har ramverk med limiter och kontrollm\u00e5tt f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att banken h\u00e5ller sig inom olika riskparametrar, bland annat risktoleransen. Det finns ocks\u00e5 ett system f\u00f6r internpriss\u00e4ttning som tar h\u00e4nsyn till att likviditet \u00e4r en knapp och dyrbar resurs. Likvidi- teten och finansieringskostnaderna (och f\u00f6rdelarna) kvantifi- eras och allokeras till respektive aff\u00e4rsomr\u00e5de p\u00e5 ett s\u00e4tt som fr\u00e4mjar korrekt agerande och korrekta strategiska beslut. 8.3 Strategi f\u00f6r hantering av likviditetsrisk Nordeas strategi f\u00f6r likviditetsriskhantering bygger p\u00e5 risk- principer som i sin tur resulterar i olika \u00e5tg\u00e4rder, limiter och rutiner f\u00f6r likviditetsrisk. Hanteringen av likviditetsrisk ska s\u00e4kerst\u00e4lla att Nordea alltid kan fullg\u00f6ra sina kassafl\u00f6des\u00e5taganden, \u00e4ven p\u00e5 intra- dagsbasis, i alla konjunkturl\u00e4gen och under perioder av stress. Nordea str\u00e4var efter diversifierad finansiering och f\u00f6r- s\u00f6ker bygga upp och underh\u00e5lla relationer med investerare f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla tillg\u00e5ng till marknaden. Nordeas breda och diversifierade finansieringsbas speglar koncernens starka st\u00e4llning p\u00e5 de fyra hemmamarknaderna, med en stark och stabil kundbas inom retail och en m\u00e4ngd olika finansierings- program. Finansieringsprogrammen \u00e4r b\u00e5de kortfristiga (amerikanska och europeiska f\u00f6retagscertifikat, och bankcer- tifikat) och l\u00e5ngfristiga (s\u00e4kerst\u00e4llda obligationer, European/ Global Medium Term Notes) och omfattar flera olika valutor. F\u00f6rtroende \u00e4r grundl\u00e4ggande p\u00e5 uppl\u00e5ningsmarknaden, och d\u00e4rf\u00f6r publicerar Nordea fortl\u00f6pande information om koncernens likviditetssituation. Vidare genomf\u00f6r Nordea regelbundna stresstester p\u00e5 likviditetspositionen f\u00f6r att iden- tifiera relevanta riskfaktorer. Det finns ocks\u00e5 beredskapspla- ner f\u00f6r hantering av likviditetskriser. 8.4 M\u00e4tning av likviditetsrisk Nordea har en likviditetsbuffert f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla finansiering i situationer d\u00e4r koncernen \u00e4r i tvingande behov av kontanta medel och de normala finansieringsk\u00e4llorna inte r\u00e4cker till. Likviditetsbufferten utg\u00f6rs av h\u00f6glikvida v\u00e4rdepapper av god kreditkvalitet som centralbankerna godtar som s\u00e4kerhet lik- som av tillgodohavanden hos centralbanker. Dessa tillg\u00e5ngar kan snabbt s\u00e4ljas eller anv\u00e4ndas som s\u00e4kerhet vid finansie- ring. Riskhanteringen \u00e4r inriktad p\u00e5 b\u00e5de kortsiktig och struktu- rell l\u00e5ngsiktig likviditetsrisk. Likviditetsrisken begr\u00e4nsas av styrelsen med hj\u00e4lp av m\u00e5tt f\u00f6r intern likviditetst\u00e4ckning och likviditetshorisont under stress som anger att likviditetsbuf- ferten ska vara tillr\u00e4cklig f\u00f6r att t\u00e4cka stora ackumulerade utfl\u00f6den vid finansiell stress under de f\u00f6rsta nittio dagarna om Nordea uts\u00e4tts f\u00f6r en marknadsomfattande stress lik- nande den som m\u00e5nga banker genomgick 2007\u20132008; och en Nordeaspecifik stress motsvarande en s\u00e4nkning av kreditbe- tyget med tre steg. Dessa m\u00e5tt bildar underlag f\u00f6r Nordeas tolerans i fr\u00e5ga om likviditetsrisk, och de granskas och god- k\u00e4nns av styrelsen minst en g\u00e5ng om \u00e5ret. Likviditetsrisktole- ransen best\u00e4ms ocks\u00e5 av kraven g\u00e4llande likviditetst\u00e4ck- ningsgrad (LCR) och stabil nettofinansieringskvot (NSFR). Den kortfristiga finansieringsrisken m\u00e4ts med hj\u00e4lp av LCR och \u00e4ven genom ett riskm\u00e5tt f\u00f6r finansieringsbehovet. Det h\u00e4r riskm\u00e5ttet visar det maximalt f\u00f6rv\u00e4ntade ackumulerade behovet av likvida medel under de n\u00e4rmaste 30 dagarna. Ris- ken g\u00e4llande finansieringsbehovet m\u00e4ts och begr\u00e4nsas f\u00f6r varje enskild valuta och f\u00f6r alla valutor sammanlagt. Den strukturella likviditetsrisken i Nordea m\u00e4ts med hj\u00e4lp av m\u00e5nga olika m\u00e5tt, varav NSFR \u00e4r det vanligaste. NSFR kompetteras med det internt definierade m\u00e5ttet nettobalans- kvot av stabil uppl\u00e5ning. Dessutom f\u00f6ljs kvoten f\u00f6r utl\u00e5ning/ likviditetsriskprofil upp noga, tillsammans med Nordeas upp- l\u00e5ningsprofil och externa kreditbetyg. 8.5 Analys av likviditetsrisk Nordea forts\u00e4tter att ha en tydlig och konservativ likviditets- riskprofil, med en stark uppl\u00e5ningsbas. Vid utg\u00e5ngen av 2023 uppgick utnyttjad volym i certifikatsprogrammen till 46,3 md euro (50,9 md euro), med en genomsnittlig \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid p\u00e5 0,3 \u00e5r (0,3 \u00e5r). Volymen i de l\u00e5ngfristiga programmen upp- gick till 143,6 md euro (138,3 md euro), med en genomsnittlig \u00e5terst\u00e5ende l\u00f6ptid p\u00e5 6,1 \u00e5r (6,3 \u00e5r). Nordeas finansieringsk\u00e4l- lor framg\u00e5r av tabellen nedan. Likviditetsriskpositionen var fortsatt stark under hela 2023. Likviditetshorisonten under stress var 631 dagar vid utg\u00e5ngen av 2023 (1 095 dagar), med ett \u00e5rsgenomsnitt p\u00e5 1 059 dagar (1 084 dagar). Koncernens nedre gr\u00e4ns \u00e4r 90 dagar. \u00c5rsgenomsnittet f\u00f6r finansieringsbehovet uppgick till +44,8 md euro (+51,8 md euro), att j\u00e4mf\u00f6ra med gr\u00e4nsv\u00e4rdet som \u00e4r \u20135 md euro. Nordeas likviditetsbuffert uppgick under 2023 till mellan 99,7 md euro och 143,5 md euro (111,9 md euro och 141,2 md euro), med ett genomsnitt p\u00e5 117,6 md euro (126,9 md euro). Den kombinerade likviditetst\u00e4ckningsgraden f\u00f6r Nordea- koncernen uppgick till 165 procent vid utg\u00e5ngen av 2023 (162 procent), och \u00e5rsgenomsnittet var 157 procent (152 pro- cent). Vid utg\u00e5ngen av 2023 uppgick LCR i euro till 231 pro- cent (149 procent) och i dollar till 207 procent (177 procent). \u00c5rsgenomsnittet var 174 procent (186 procent) respektive 201 procent (202 procent). Vid utg\u00e5ngen av 2023 uppgick den stabila nettofinansieringskvoten till 118,7 procent (115,6 pro- cent).
Finansieringsk\u00e4llor, 31 december 2023
Snitt
Typ av skuld
R\u00e4ntebas
l\u00f6ptid (\u00e5r)
Mn euro
Skulder till kreditinstitut
Kortare \u00e4n 3 m\u00e5nader
Euribor, etc.
0,1
28 446
L\u00e4ngre \u00e4n 3 m\u00e5nader
Euribor, etc.
0,7
1 059
In- och uppl\u00e5ning fr\u00e5n
allm\u00e4nheten
Avistainl\u00e5ning
Administrativ
0,0
166 901
\u00d6vrig inl\u00e5ning
Euribor, etc.
0,2
43 161
Emitterade v\u00e4rdepapper
Bankcertificat
Euribor, etc.
0,3
33 533
F\u00f6retagscertifikat
Euribor, etc.
0,3
12 769
S\u00e4kerst\u00e4llda Fast r\u00e4nta,
hypoteksobligationer
marknads baserad
6,8
111 687
\u00d6vriga obligationsl\u00e5n
Fast r\u00e4nta,
marknadsbaserad
3,3
26 238
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde
f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster
-1 680
Derivatinstrument
30 794
\u00d6vriga icke r\u00e4nteb\u00e4rande
skulder
67 280
Efterst\u00e4llda skulder
F\u00f6rlagsl\u00e5n som ing\u00e5r Fast r\u00e4nta,
i supplement\u00e4rt kapital
marknadsbaserad
7,7
3 548
Eviga f\u00f6rlagsl\u00e5n som ing\u00e5r i Fast r\u00e4nta,
k\u00e4rn- och prim\u00e4rkapital
marknadsbaserad
2 514
F\u00f6r\u00e4ndring av verkligt v\u00e4rde
f\u00f6r r\u00e4ntes\u00e4krade poster
-341
Eget kapital
31 225
Summa
557 134
F\u00f6rs\u00e4kringsskulder
27 568
Summa, inklusive
livf\u00f6rs\u00e4kringsr\u00f6relsen
584 702
Stabil nettofinansieringskvot (NSFR)
Md euro
31 dec 2023
31 dec 2022
Tillg\u00e4nglig stabil finansiering
316,8
313,5
Behov av stabil finansiering
266,9
271,1
Stabil nettofinansiering
49,9
42,4
Stabil nettofinansieringskvot
118,7 %
115,6 %
1 1) I enlighet med CRR II.", "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DisclosureOfLiquidityRiskExplanatory", "language": "sv", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00" } }, "fact-862": { "value": "0.92", "decimals": 2, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DividendsProposedOrDeclaredBeforeFinancialStatementsAuthorisedForIssueButNotRecognisedAsDistributionToOwnersPerShare", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR/xbrli:shares" } }, "fact-863": { "value": "3239688285.2", "decimals": 2, "dimensions": { "concept": "ifrs-full:DividendsProposedOrDeclaredBeforeFinancialStatementsAuthorisedForIssueButNotRecognisedAsDistributionToOwners", "entity": "scheme:529900ODI3047E2LIV03", "period": "2023-01-01T00:00:00/2024-01-01T00:00:00", "unit": "iso4217:EUR" } } } }