Årsredovisning

2021

Vårt syfte är att förverkliga

drömmar och önskningar

för ett gemensamt bästa

Vi strävar

efter att vara

personliga, experter och

ansvarsfulla som bank

Vi tror på att vara personliga. Vi lyssnar på och

bryr oss om våra kunder och lägger tid på att bygga

starka relationer med dem, så att vi kan förstå deras

individuella behov och drömmar. Vi ﬁnns här för dem

– lätta att kontakta och lätta att ha att göra med.

Vi sätter stolthet i att vara experter och tänka

framåt. Vi delar med oss av vårt kunnande för att

hjälpa kunderna i deras utveckling på kort och lång

sikt, och använder vår expertis för att tillgodose

deras ﬁnansiella behov, från det enklaste till det

mestkomplexa.

Vi är ansvarsfulla och alltid uppmärksamma på hur

våra beslut påverkar våra kunder och samhället

istort. Vi drar nytta av vår styrka och storlek för att

kunna erbjuda de bästa lösningarna för individer,

företag och samhället i stort.

VILKA VI ÄR ...............................................................................................................3

VD-ORD ..........................................................................................................................4

NORDEA SOM SAMHÄLLSAKTÖR ...........................................................6

NORDEA SOM INVESTERINGSALTERNATIV ...................................8

STRATEGISK RAPPORT

Strategiska prioriteringar och mål ................................................................10

Aärsmiljö .....................................................................................................................12

Aärsmodell ................................................................................................................14

AFFÄRSOMRÅDEN

Inledning ........................................................................................................................16

Personal Banking .....................................................................................................18

Business Banking ....................................................................................................20

Large Corporates & Institutions .................................................................... 22

Asset & Wealth Management ......................................................................... 24

HÅLLBAR BANKVERKSAMHET

Strategi för en hållbar bankverksamhet – översikt ......................... 28

Finansiell styrka .......................................................................................................30

Klimatåtgärder .......................................................................................................... 32

Socialt ansvarstagande ......................................................................................36

Bolagsstyrning och kultur ................................................................................. 39

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Viktiga händelser under året ..........................................................................43

Utsikter ...........................................................................................................................43

Finansiell översikt 2021 .......................................................................................44

Femårsöversikt .........................................................................................................46

Nyckeltal .......................................................................................................................47

Aärsområdesresultat .........................................................................................48

Övrig information .................................................................................................... 50

Huvudsaklig koncernstruktur ..........................................................................51

Risker och riskhantering ..................................................................................... 52

Världsekonomin och ﬁnansmarknaden ...................................................53

Nordeaaktien och kreditbetyg ....................................................................... 54

Kapitalhantering och nya regelverk ............................................................59

Bolagsstyrningsrapport 2021 .........................................................................66

Styrelse .......................................................................................................................... 70

Koncernledning ........................................................................................................ 76

Koncernfunktioner ................................................................................................. 77

Nordeas organisation ...........................................................................................78

Ersättningar ................................................................................................................83

Riktlinjer för intressekonflikter ......................................................................88

Icke-ﬁnansiell rapport ..........................................................................................89

Förslag till vinstdisposition ...............................................................................93

Händelser efter räkenskapsperiodens slut ...........................................93

Ordlista ........................................................................................................................... 94

DEN HÄR SYMBOLEN

TAR DIG TILLBAKA TILL

INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN

FINANSIELLA RAPPORTER

Finansiella rapporter, Nordeakoncernen ................................................ 95

Noter till ﬁnansiella rapporter, Nordeakoncernen ......................... 106

Finansiella rapporter, moderföretaget .................................................. 223

Noter till ﬁnansiella rapporter, moderföretaget ..............................229

Undertecknande ...................................................................................................306

Revisionsberättelse ............................................................................................ 307

HÅLLBARHETSNOTER

Finansiell styrka ..................................................................................................... 315

Klimatåtgärder ........................................................................................................ 317

Socialt ansvarstagande ................................................................................... 323

Bolagsstyrning och kultur ..............................................................................326

Hållbarhetserbjudande ....................................................................................329

Väsentlighets- och konsekvensanalys ..................................................330

Våra intressenter .................................................................................................. 332

Ställningstaganden och branschriktlinjer ........................................... 333

Direktiv, instruktioner och policyer .......................................................... 333

Om hållbarhetsupplysningarna ................................................................. 335

Ordlista ........................................................................................................................336

Revisorns rapport ................................................................................................ 337

ORGANISATION

Ordinarie bolagsstämma och ﬁnansiell kalender ..........................338

Årsredovisningen innehåller förutsägelser som avspeglar ledningens aktuella syn

på vissa framtida händelser och på potentiellt ﬁnansiellt resultat. Även om Nordea

bedömer att förutsägelserna grundar sig på rimliga förväntningar kan inga garan-

tier ges för att förväntningarna visar sig korrekta. Utfallet kan alltså avvika markant

från förutsägelserna, till följd av en rad faktorer såsom: (i) den makroekonomiska

utvecklingen, (ii) förändringar i konkurrensförutsättningarna, (iii) föränd ringar i

regelverk och andra statliga åtgärder, och (iv) förändringar i räntenivån och valuta-

kurser. Denna rapport ska inte tolkas som att Nordea åtagit sig att revidera dessa

förutsägelser utöver vad som krävs av gällande lag eller börsbestämmelser, om

och när omständigheter uppstår som medför förändringar jämfört med tidpunkten

när förutsägelserna gjordes.

Nordea har rapporterat om sina miljö- och hållbarhetsresultat varje år sedan 2002.

För 2021 ingår, för första gången, hållbarhetsredovisningen i Nordeas årsredovis-

ning, och därför publiceras inte längre någon separat hållbarhetsredovisning.

Nordeas hållbarhetsredovisning för 2021 består av hållbarhetsupplysningar som

återﬁnns (i) på de inledande sidorna, men främst i kapitlet ”Hållbar bankverksam-

het” på sidorna 28–40, (ii) i ”Icke-ﬁnansiell rapport” (inkl. vår taxonomirapporte-

ring) på sidorna 89–92, (iii) i ”Bolagsstyrningsrapport” på sidan 66, (iv) på sidorna

160–162 i not K2 ”Risk- och likviditetshantering” och i (v) i ”Hållbarhetsnoter” på

sidorna 313–337 som innehåller mer detaljerad information och data om hållbar-

hetsredovisningen. Dessutom publiceras index med hänvisning till vår redovisning

i förhållande till Principles for Responsible Banking, Task Force on Climate-related

Financial Disclosures och GRI-standarderna som en separat bilaga på nordea.

com/sustainability. För ytterligare information om hur vi redovisar hållbarhet, se

not H10 ”Om hållbarhetsupplysningarna” på sidan 335.

Innehåll

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Allt vi gör börjar och

slutar med våra kunder

Varje dag arbetar vi för att våra kunder ska få en bättre

ekonomi, alltid med deras bästa för ögonen.

Oavsett om de vill köpa sitt drömboende, få sitt upp-

startsföretag att växa eller ställa om till en grönare

aärsmodell, så har vi den ﬁnansiella styrkan och

kunnandet för att hjälpa dem att lyckas.

Vi vägleds av vår vision

Vi är en fullservicebank med 200 års erfarenhet av att

stötta och bidra till tillväxt i de nordiska ekonomierna.

Våra värderingar är djupt rotade i dessa öppna, progres-

siva och samarbetsorienterade samhällen.

Vi är den största banken i Norden och har en stark

marknadsställning i alla våra fyra aärsområden:

Personal Banking, Business Banking, Large Corporates

&Institutions och Asset & Wealth Management.

Väl medvetna om vårt ansvar gentemot dagens och

framtidens generationer har vi gjort hållbarhet till en

integrerad del av vår aärsstrategi. Vi gör det möjligt för

våra kunder att göra hållbara val, vi är aktiva som ägare

och vi driver på förändring genom våra utlånings- och

investeringsbeslut.

Vår vision är att vara

förstahandsvalet för

kunder som behöver en

partner med ett brett

utbud av ﬁnansiella

tjänster – med sikte

på en hållbar framtid.

VILKA VI ÄR

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Trots att pandemin fortsatte 2021 såg vi under hela året

en hoppingivande och positiv utveckling på många

områden. Vaccinationsprogrammen var lyckade och

den ekonomiska återhämtningen var stark. Vi kan drab-

bas av bakslag i form av nya virusvarianter framöver,

men vi har nu större erfarenhet av att anpassa vårt sätt

att leva när det behövs.

I Nordea har vi fortsatt att stötta våra kunder i dessa

osäkra tider, och på så sätt även de samhällen där vi

har verksamhet. Det grundläggande i vår verksamhet

ligger fast: allt vi gör börjar och slutar med våra kunder.

Trots pandemin har vi förbättrat vår förmåga att

betjäna våra kunder på det sätt som de önskar. Kund-

nöjdheten har ökat och kundklagomålen har minskat.

Vi har nu 41 procent färre kundklagomål än för tre år

sedan.

I oktober 2019 reviderade vi vår strategiska riktning.

Med en uppdaterad aärsplan och ambitiösa ﬁnan-

siella mål för 2022 hade vi som målsättning att återta

förlorad mark på aärssidan, stärka kundernas förtro-

ende för oss och förbättra våra ﬁnansiella resultat. Vi

beslutade oss för att fokusera på tre viktiga priorite-

ringar: att skapa positiva kundupplevelser, genomföra

initiativ för ökade intäkter och optimera vår operativa

eektivitet. Framför allt beslutade vi oss för att sätta

kunderna i centrum för allt vi gör.

Under de följande åren fokuserade vi på att utveckla

vår modell för banktjänster i alla kanaler – alltid per-

sonliga och tillgängliga för våra kunder, oavsett om de

väljer att använda våra digitala tjänster eller att möta

oss personligen. Vi förbättrade kundupplevelsen,

ökade kundnöjdheten och skapade högre kundaktivitet,

vilket ledde till ökade aärsvolymer.

Jag gläds åt våra framsteg. För oss var 2021 en mil-

stolpe. Vi bibehöll vår starka resultatutveckling och

överträade våra ﬁnansiella mål för 2022 ett år tidigare

än planerat. Alla våra aärsområden nådde också sina

respektive mål.

För 2021 var vår avkastning på eget kapital 11,2 pro-

cent, att jämföra med ett mål på över 10 procent. Vårt

K/I-tal var 48 procent, jämfört med ett mål på 50 pro-

cent. Vi fortsatte under året att kraftigt höja aärs- och

kundaktiviteten, och ökade våra marknadsandelar i

Norden ytterligare.

Rörelseresultatet för 2021 var drygt 4,9 md euro, vilket

är 67 procent högre än 2020, och avkastningen på eget

kapital steg från 7,1 procent förra året. Bolånevolymerna

ökade med 6 procent, utlåningen till små och medelstora

företag ökade med 6 procent och förvaltat kapital ökade

med 17 procent – och nådde alla sina högsta nivåer

någonsin.

Vi hade inte kunnat uppnå dessa resultat utan våra

kunniga, passionerade och mycket engagerade medar-

betare – jag vill tacka dem alla för deras fantastiska

insatser. Jag vill också rikta ett tack till alla våra kunder

och aktieägare för ett mycket gott samarbete de senaste

åren.

Vår starka kapitalbas och kreditkvalitet ger oss den

stabilitet och trovärdighet som behövs för att stötta våra

kunder och förbättra vårt resultat ytterligare. De ger

också förutsägbarhet i fråga om värdeskapande och

avkastning för våra aktieägare.

Vi står fast vid vårt åtagande att uppnå en eektiv

kapitalstruktur. Vår kapitalposition är bland de starkaste

i Europa, med en kärnprimärkapitalrelation på 17,0 pro-

cent vilket är 6,8 procentenheter över gällande regelkrav.

Vi strävar efter att skapa en förutsägbar och mycket

konkurrenskraftig avkastning för våra aktieägare. För

2021 har styrelsen föreslagit en utdelning på omkring

0,69 euro per aktie – en betydande ökning jämfört med

utdelningen på 0,39 euro per aktie 2020. Det innebär en

utdelningskvot på 70 procent, i enlighet med vår utdel-

ningspolicy. Utdelningar är viktiga för våra aktieägare

och gynnar samhällena i Norden genom att bidra till eko-

nomisk aktivitet och tillväxt.

Samtidigt är aktieåterköp ett viktigt verktyg för att

dela ut överskottskapital och upprätthålla en eektiv

kapitalstruktur. I februari ﬁck vi godkännande från ECB

om ytterligare aktieåterköp på 1 md euro.

Årsredovisningen blickar ofta tillbaka på tidigare

bedrifter. Vi är stolta över vad vi har åstadkommit, men

nu är det dags att vända blad och se framåt. Vi går

vidare och fortsätter arbeta för att leverera de bästa

kundupplevelserna i alla våra kanaler, höjer ambitionsni-

vån för våra ﬁnansiella resultat och skapar ytterligare

värde för våra aktieägare. Vi vill vara förstahandsvalet

för kunder som behöver en partner med ett brett utbud

av ﬁnansiella tjänster.

Vi vill vara förstahandsvalet för kunder som behöver en partner

med ett brett utbud av ﬁnansiella tjänster – med sikte på en

hållbar framtid. Vårt syfte är fortsatt att förverkliga drömmar

ochönskningar för ett gemensamt bästa.

Bästa läsare,

VD-ORD

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

I februari publicerade vi vår uppdaterade strategi och

vårt nya ﬁnansiella mål för 2025. Vi siktar på en avkast-

ning på eget kapital som överstiger 13 procent. Detta

ska stödjas av ett K/I-tal på 45–47 procent och förutsät-

ter ett regelkrav för kärnprimärkapitalrelationen på

15–16 procent, inklusive vår kapitalbuert. Jag är över-

tygad om att vi kan klara detta genom hårt arbete, pre-

cis som vi nådde våra tidigare mål.

Vi har också fastställt tre huvudprioriteringar för de

kommande åren: att skapa den bästa kundupplevelsen i

alla våra kanaler, att driva fokuserad och lönsam tillväxt

och att höja den operativa eektiviteten och kapitalef-

fektiviteten.

Vi ska fortsätta att skapa positiva kundupplevelser,

med tydligt fokus på expertrådgivning och kundsupport.

Under 2021 hade vi mer än 800 000 rådgivningsmöten

och över en miljard digitala kontakter. Vi är fast beslutna

att erbjuda den bästa kundupplevelsen i alla våra kana-

ler och vara tillgängliga dygnet runt, årets alla dagar.

Investeringar och kapitalfördelning kommer huvud-

sakligen att fokusera på organiskt tillväxt, att stärka

områdena digital kapacitet, datahantering och ESG,

samt att uppfylla lagkraven. Vi ska fortsatt vara öppna

för vissa kompletterande förvärv när vi hittar rätt verk-

samheter som stödjer vår strategi.

Vi ska också optimera vår aärsportfölj och vara

eektiva i hanteringen av vår kapitalbas, för att uppnå

bästa möjliga kapitalstruktur och skapa värde för våra

aktieägare. På senare år har vi lyckats sänka våra kost-

nader avsevärt. Vi ska fortsätta att öka vår operativa

eektivitet, bygga en stark kostnadskultur och hitta

ytterligare möjligheter till strukturell eektivisering i

banken.

Som stöd för vår aärsplan har vi beslutat att öka tak-

ten inom två nyckelområden – digitalisering och håll-

barhet. Genom dessa kan vi höja aärsaktiviteten och

säkerställa att vi förblir relevanta för våra kunder och

står väl rustade för framtiden.

Ny teknik ger allt snabbare digitalisering, och våra

kunder uppskattar den flexibilitet som våra digitala

tjänster kan erbjuda i vardagen. Under 2021 hade vi 3,1

miljoner digitalt aktiva kunder och 22 procent fler

inloggningar per månad till våra digitala tjänster än

under 2020.

Vi ska fortsätta att göra det enkelt att uträtta sina

bankärenden. Vi går mot att göra det möjligt för privat-

kunder att uträtta sina dagliga bankärenden helt och

hållet digitalt. Samtidigt kommer vår digitala kapacitet

att kompletteras av våra 4 000 kunniga rådgivare.

Hållbarhet är kärnan i vår strategi och integrerad i alla

delar av vår verksamhet, från produktutbud och investe-

ringsbeslut till interna processer. Vi har byggt upp en

stark kompetens och kapacitet inom det här området

och står väl rustade för uppgiften att stötta våra kunder

i omställningen till nettonollmålet.

Vi har åtagit oss att bli en bank med nettonollutsläpp

till 2050. För att uppnå detta har vi satt upp ett långsik-

tigt mål att minska koldioxidutsläppen från våra utlå-

nings- och investeringsportföljer med 40–50 procent till

år 2030.

Vi vidtar beslutsamma åtgärder och fortsätter på vår

inslagna väg med stegvis omställning. I februari tillkän-

nagav vi våra nya hållbarhetsmål för 2025, som fokuserar

på att öka den positiva påverkan och samtidigt minska

den negativa.

Allt detta ska vi göra i samarbete med våra kunder. Vi

utvecklar och utökar fortlöpande vårt hållbarhetserbju-

dande i alla våra fyra aärsområden för att bidra till den

gröna omställningen. Under 2021 ökade vår gröna utlå-

ning till 9,7 md euro, efterfrågan på våra ESG-relaterade

sparprodukter var fortsatt hög och vi bibehöll vår posi-

tion som ledande bank inom hållbara obligationer i Nor-

den. Vi behåller vår plats bland de 100 mest hållbara

företagen i världen enligt Corporate Knights – och är den

enda nordiska banken på listan.

För att lyckas med vår hållbarhetsambition ställer vi

oss bakom internationella initiativ som principerna för

ansvarsfull bankverksamhet och FN:s Global Compact,

och håller fast vid detta.

Under 2021 levererade vi vad vi lovat – återigen.

Genom att fokusera på våra kunder och genomföra vår

aärsplan har vi åstadkommit en kulturell förändring

som möjliggjorde Nordeas nya inriktning och förbättrade

resultat.

Även om vi har ett nytt mål och en uppdaterad aärs-

plan, kommer vår riktning som bank inte att förändras.

Vårt syfte är fortsatt att förverkliga drömmar och önsk-

ningar för ett gemensamt bästa.

I över 200 år har vi spelat en viktig roll i att stötta våra

kunder och utveckla de nordiska samhällena.

Den rollen kommer vi att ha även i fortsättningen.

Vänliga hälsningar,

Frank Vang-Jensen

Vd och koncernchef

Fotograf: Petra Älvstrand.

VD-ORD

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Som en ledande bank i Norden har vi kapacitet att stödja

den pågående omställningen till nettonollutsläpp – via

vårt kunderbjudande, genom våra utlånings- och inves-

teringsbeslut och genom minskade utsläpp från vår

interna verksamhet.

Under senare år har vi fokuserat starkt på att förbättra

hållbarheten i vår dagliga verksamhet, våra kundlös-

ningar och vår rådgivning. Vi nådde en viktig milstolpe

2021 när vi tillkännagav våra mål för 2030 och 2050 samt

våra mål på medellång sikt.

Sedan tog vi ytterligare ett stort steg framåt när vi lanse-

rade en ny långsiktig plan för att fullt ut integrera hållbarhet i

vår aärsstrategi. Vårt arbete vilar på fyra strategiska pelare:

ﬁnansiell styrka, klimatåtgärder, socialt ansvarstagande samt

bolagsstyrning och kultur. Pelarna utgår från både FN:s mål

för en hållbar utveckling och Parisavtalet.

I år har vi tagit nästa naturliga steg och införlivat vår

hållbarhetsredovisning i vår årsredovisning. Mer informa-

tion om vilka framsteg vi gjort enligt de fyra pelarna ﬁnns

därför på sidorna 28–40 i den här årsredovisningen.

Att utvecklas som en hållbar bank är en integrerad del av

våraärsstrategi. Vi strävar efter att ge våra kunder bästa

möjliga stöd i deras omställning till en mer hållbar framtid,

ochaktivt bidra till samhället för ett gemensamt bästa.

Nordea som samhällsaktör

NORDEA SOM SAMHÄLLSAKTÖR

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Finansiell styrka

Vi har en stark balansräkning, mycket god kreditkvalitet

och en utmärkt kapitalposition, liksom en väldiversiﬁerad

verksamhet. Vår ﬁnansiella styrka gör det möjligt för oss

att fullfölja vårt ansvar på ett eektivt sätt, genom att

stötta kunder och samhälle i både goda och svåra tider.

Vislår vakt om vår ﬁnansiella ställning genom att hantera

risker som rör miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning.

Klimatåtgärder

Vår största positiva påverkan på klimatet åstadkommer

vi genom våra beslut, åtgärder och rådgivning, tillsam

mans med våra kunder. Vi försöker hela tiden hitta sätt

att minimera klimatpåverkan från vår interna verksam

het. Till exempel minskar vi aärsresorna, energiför-

brukningen och vår post och distribution.

Socialt ansvarstagande

För oss handlar socialt ansvarstagande om att verkligen

bry sig om individer, företag och samhället i stort. Våra

medarbetare engagerar sig aktivt i lokalsamhällena,

tillexempel genom att sprida kunskaper om ekonomi

och stimulera företagande. Vi tar hänsyn till sådant som

rör mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter, jäm

ställdhet och utbildning i allt vi gör. Och vi strävar efter

att vara en rättvis, trygg och inkluderande arbetsplats

med högt engagemang bland medarbetarna

Bolagsstyrning och kultur

För oss är det viktigt att upprätthålla en kultur med ett

tydligt syfte och ett antal grundläggande värderingar.

Vi har infört gedigna styrningsrutiner på viktiga områ-

den – exempelvis riskhantering, hållbarhet, regelefter-

levnad och inköp – och strävar efter att hela tiden

förbättra vår struktur för styrning och riskhantering.

Lära andra om ekonomi

Under 2021 genomförde vi digitala lektio-

ner i ekonomi för mer än 6 000 elever i

Finland, där vi tog upp vardagsekonomi,

sparande och placeringar, och hur man

blirentreprenör.

NORDEA SOM SAMHÄLLSAKTÖR

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Nordea som investeringsalternativ

Intäktsökning

Vi skapar möjligheter till ökade intäkter. Stigande

intäkter från utlåning på alla nordiska marknader och

ökade intäkter från mindre kapitalkrävande spar produkter

i hela Norden.

Balansräkning och kapital

Vi har en stark balansräkning och en eektiv kapital-

struktur. Robust kapitalposition som uppfyller högt ställda

krav från myndigheterna (ECB). Konservativ riskproﬁl med

exponering främst mot Norden – länder med låg risk.

2020

330

345

411

351

Utlåning till allmänheten

(md euro)

Förvaltat kapital

(md euro)

5 %

17 %

2021 2020 2021

Kreditkvalitet

Vår kreditkvalitet är stark och

våra kreditförluster är mycket låga.

Vår utdelning av kapital leder till ökad kapital eektivitet.

Högre utdelningskvot än närmaste konkurrenterna på 60–70

procent, kompletterat med aktieåterköp. Utdelnings- respek-

tive kapitalpolicy ger full kapacitet att investera iorganisk till-

växt och möjligheter inom fusioner och förvärv.

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

2021202020192018201720162015201420132012

Euro %

Utdelning

per aktie

Återköpsvärde

per aktie

Direktavkastning

Eektivitet

Vi ökar intäkterna snabbare än kostnaderna. Lägre

strukturella kostnader samtidigt som kapacitet för framtiden

har byggts upp. Målsättningen är ett ständigt lägre K/I-tal,

där kostnaderna endast tillåts öka vid ökad aärsaktivitet.

2019

K/I-tal*

-9

%-enh.

2020 2021

* Exklusive jämförelsestörande poster

2025202120202019

% %

Kärnprimär-

kapitalkrav

Buert

jfrt m krav

Avkastning på

eget kapital

16,3

5,0

7,1

11,2

17,1

~15–16

17,0

13–1410,210,213,1

3,2

6,9

6,8

<2,0

>11*

>13*

* Utsikter för 2022: avkastning på eget kapital på över 11 procent.

Mål för 2025: avkastning på eget kapital på över 13 procent.

Kreditförlustrelation inklusive

liknande nettoresultat, punkter

2021*2020*2019*20182017201620152014201320122011

* Inklusive justeringar till verkligt värde av lån värderade till verkligt värde i Nordea Kredit;

för 2019 även exklusive jämförelsestörande poster

NORDEA SOM INVESTERINGSALTERNATIV

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Nordea som investeringsalternativ

Digitalisering

Vi är en globalt ledande digital bank som vill skapa positiva kundupplevelser.

Hållbarhet

Hållbarhet är kärnan i vår verksamhet. Betydande tillväxt för nya produkter, utlåning och rådgivning med fokus på miljö, socialt

ansvar och bolagsstyrning (environmental, social and governance, ESG) ger högre intäkter och bidrar positivt till samhället.

Ökning för gröna företagslån

+ 130 % på årsbasis

5,2 md euro

+ 21 % på årsbasis

Ökning för ESG-relaterade

placeringsprodukter*

195 md euro

Ökning för portföljen med gröna

tillgångar**

+ 134 % på årsbasis

6,8 md euro

Ökning för gröna bolån

+ 55 % på årsbasis

547 mn euro

* Enligt deﬁnitionen i artikel 8 och 9 i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar

** För mer information om Nordeas portfölj med gröna tillgångar, se nordea.com/en/Investors/debt-rating

Kundenkäter 2021

Hög kundnöjdhet för digitala tjänster

100

Digitala lösningar

(genomsnittligt betyg på

kundupplevelsen)

Onlinemöten

(genomsnittligt betyg från

Personal Bankings kunder)

Mobilinloggningar (miljoner/månad)

Bästa mobilbanken i Norden enligt kundbetygen

100

Kv4-21Kv3-21Kv2-21Kv1-21Kv4-20Kv3-20Kv2-20Kv1-20

39 %

Bästa aktör

D-Rating – Digitalt

erbjudande 2021 bland

följande nordiska banker:

Danske Bank, Handelsbanken,

SEB och Swedbank.

NORDEA SOM INVESTERINGSALTERNATIV

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Vi har uppdaterat våra prioriteringar och satt upp ett nytt ﬁnansiellt

mål för perioden fram till slutet av 2025. Vi är fast beslutna att

leverera förstklassiga kundupplevelser i alla våra kanaler, höja

ambitionsnivån för våra ﬁnansiella resultat, skapa ytterligare värde

för våra aktieägare och aktivt bidra till samhället i stort.

Våra huvudprioriteringar

och mål

Under hösten 2019 sjösatte vi en plan för att vända utveck-

lingen, återta förlorad mark i aärsverksamheten och bli

verkligt konkurrenskraftiga igen. Vi beslutade oss för att

skapa tydliga prioriteringar ochsätta kunderna i centrum

för allt vi gör. Det innebar enkulturförändring som ledde till

ökade aärsvolymer, nöjdare kunder, bättre eektivitet och

starkare resultat.

Under de två senaste åren lyckades vi med att vända

utvecklingen och därför har vi nu uppdaterat våra priori-

teringar, mål och vår aärsplan för perioden fram till

slutet av 2025. Vi vill vara förstahandsvalet för kunder i

Norden som behöver en partner med ett brett utbud av

ﬁnansiella tjänster.

Våra huvudprioriteringar

Vi har fastställt tre huvudprioriteringar för de kommande

åren: att skapa den bästa kundupplevelsen i alla våra

kanaler, att driva fokuserad och lönsam tillväxt och att

höja den operativa eektiviteten och kapitaleektiviteten.

Vi ska utnyttja fördelarna med vår modell för bank-

tjänster i flera kanaler och erbjuda våra kunder förstklas-

sig service och rådgivning. Vårt mål är att kunderna alltid

ska uppleva oss som personliga och tillgängliga, oavsett

om de väljer att använda våra digitala tjänster eller att

möta oss personligen.

Vi ska investera för tillväxt på alla marknader och inom

alla aärsområden. Framför allt ska vi stärka vårt fokus på

sparandesidan och använda mer kapital för lönsam utlåning.

Vi ska också optimera vår aärsportfölj och vara eek-

tiva i hanteringen av vår kapitalbas, för att uppnå bästa

möjliga kapitalstruktur och skapa värde för våra aktieä-

gare. Samtidigt fortsätter vi att hålla kostnaderna under

kontroll och identiﬁera ytterligare möjligheter till eektivi-

sering ihela koncernen.

Vi ökar takten inom digitalisering och hållbarhet

Som stöd för vår aärsplan har vi beslutat att öka takten

inom två nyckelområden – digitalisering och hållbarhet.

Därigenom kan vi förbli relevanta för våra kunder och stå

väl rustade för framtiden.

Vi är fast beslutna att leverera fullt ut på vår plan och

främja en högpresterande kultur i hela koncernen. Vi har

en tydlig riktning och fortsätter att ge våra kunniga med-

arbetare rätt möjligheter att skapa värde för våra kunder

– och bli lite bättre för varje dag.

Vi vill skapa den bästa

kundupplevelsen i alla våra

kanaler – våra kunder ska

alltid uppleva oss som

personliga och tillgängliga,

oavsett om de väljer att

använda våra digitala

tjänster eller möta oss

personligen

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

STRATEGISK RAPPORT / Strategiska prioriteringar och mål

VÅRA HUVUDPRIORITERINGAR

Digital föregångare

Förstahandsvaet för kunder som behöver en partner med ett brett

utbud av ﬁnansiea tjänster – med sikte på en håbar framtid

Driva

fokuserad och

lönsam tillväxt

Skapa

den bästa kundupplevelsen

i alla våra kanaler

Höja

den operativa eektiviteten

och kapitaleektiviteten

Hållbarhet är kärnan

VÅRT FINANSIELLA MÅL

Finansiellt mål för 2025

Understött av

>13 %

Förutsätter ett kärnprimärkapitalkrav på

15–16 procent, inklusive kapitalbuerten

45–47 %

K/I-tal

Avkastning på eget kapital

Utdelningspolicy

Utdelningskvot

på 60–70 procent.

Överskotts kapital delas

ut genom aktieåterköp

~10 punkter

KapitalpolicyKreditförluster

Kapitalbuert

på 150–200 punkter

över regelkravet för

kärnprimärkapitalrelationen

Normaliserade på

Avkastning på eget kapital >11procent och K/I-talpå49–50procent

Finansiella utsikter 2022

VÅRA HÅLLBARHETSMÅL

Nettonollutsläpp till 2050

Till utgången av 2025

ska respektive kön vara

representerat till minst

40 %

på de tre högsta

chefsnivåerna

sammantaget

Jämn

könsfördelning

90 %

av exponeringen mot stora

företagskunder i sektorer med

hög klimatrisk ska omfattas av

omställningsplaner till

utgången av 2025

Förmedla mer än

200 md euro

i hållbar ﬁnansiering

till utgången av 2025

Fördubbla

andelen förvaltat

kapital med åtagande om

netto nollutsläpp

till 2025

minskning av koldioxidutsläppen från våra utlånings-

och investeringsportföljer till utgången av 2030

40–50 %

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

STRATEGISK RAPPORT / Strategiska prioriteringar och mål

Våra aärsprioriteringar för 2025 är särskilt anpassade för att tillgodose

våra kunders behov – idag och i framtiden. Våra kunder ﬁnns främst i

Norden, som är en attraktiv, krävande och föränderlig aärsmiljö. Därför

gör vi satsningar för att möta globala megatrender som påverkar vår

verksamhet.

Vår strategi går ut på att möta

dagens och framtidens behov

De nordiska länder där vi verkar – Danmark, Finland, Norge

och Sverige – har under lång tid internationellt legat i topp

när det gäller nyckeltal som exempelvis inkomst, välstånd,

köpkraft, produktivitet, digitalisering och utbildningsnivå.

Alla dessa fyra länder är politiskt stabila demokratier,

vilket borgar för en mycket stabil aärsmiljö. Jämfört

med övriga världen har de nordiska länderna mycket låg

grad av korruption och ett starkt rättsligt skydd för indi-

viduella och materiella rättigheter. De välutvecklade väl-

färdssystemen erbjuder hälsovård, utbildning och socialt

skydd för alla. Den ekonomiska tillväxten är stark, med

högt sparande bland hushållen och låg arbetslöshet.

Norden är en mogen, digitaliserad och attraktiv mark-

nad. Det betyder att vår aärsmiljö präglas av hård kon-

kurrens. Det räcker inte att ha de bästa produkterna och

tjänsterna: de ﬁnansiella institut som klarar sig bäst idag

har avancerade digitala erbjudanden och heltäckande

rådgivning som kan tillgodose komplexa behov. De upp-

fyller dessutom de allra högsta etiska standarderna och

bidrar aktivt till samhället och en hållbar framtid. Det är

också vad vi i Nordea strävar efter.

Digitaliseringen har

påskyndats av pandemin

Världen digitaliseras nu i allt snabbare takt och utveck-

lingen påskyndas ytterligare av nya vetenskaps- och tek-

nikområden såsom maskininlärning, molnbaserade

datortjänster och blockkedjeteknik.

BNP (Index: 2011=100)

100

105

110

115

120

125

130

202322212019181716151413122011

Danmark Finland Sverige Euro-

området

Norge

20212019181716151413122011

Danmark Finland Sverige Euro-

området

Norge

Arbetslöshet (i procent)

Vi vet att ett vässat digitalt erbjudande kommer att

vara helt avgörande för att vi ska kunna leverera på vår

prioritering för 2025 att skapa den bästa kundupplevel-

sen i alla kanaler. Som den största banken i Norden har vi

möjlighet att investera idigitalisering och tjänster för

framtiden.

Framöver ska vi använda digital teknik för att ytterli-

gare stärka relationen med våra kunder, förbättra vår

operativa eektivitet, bli ännu bättre på att bekämpa

ekonomisk brottslighet och göra vår verksamhet mer

hållbar. Vi ska också ta tillvara ny teknik för att förbättra

vår datahantering och därigenom öka våra möjligheter

att erbjuda tjänster utifrån kundernas speciﬁka behov.

Gynnsam ekonomisk omvärld för bankverksamhet

KÄLLA: Macrobond och Nordea.

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

STRATEGISK RAPPORT / Aärsmiljö

Hållbarhet – en kärnfråga för kunder,

banker och samhället i stort

I hela samhället ökar medvetenheten om de sociala och mil-

jömässiga eekterna av den globala uppvärmningen och

behovet av en grön omställning – även inom ﬁnanssektorn.

Samtidigt ökar kundernas efterfrågan på hållbarhetslän-

kade produkter. Det står klart att vi måste agera, och vi

måste göra det nu.

Med vår styrka och storlek har vi ett ansvar att stötta

våra kunder i deras omställning mot en koldioxidsnål

värld. I vår strategi för 2025 ser vi hållbarhet som ett nyck-

elområde där vi kan hålla oss relevanta och särskilja oss

från konkurrenterna inom alla våra aärsområden.

Med hjälp av våra omfattande expertkunskaper inom

miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning ska vi fortsätta

att utveckla vår förstklassiga rådgivning, samt produkter

och tjänster för kunder som vill bidra i omställningen till

en mer hållbar framtid. Vi ska också fortsätta att driva på

de förändringar som krävs för att uppnå målen i Parisavta-

let, och genomföra eller aktivt stödja andra initiativ som

syftar till att bromsa de negativa klimatförändringarna

och främja en hållbar utveckling.

Optimerad kapitalhantering

Sedan ﬁnanskrisen 2008–2009 har regelverken kring

kapitalhantering mångdubblats och förändrat den glo-

bala aärsmiljön i grunden. Framöver väntas dessa skär-

pas ytterligare i och med Basel IV-reglerna, som kommer

att påverka bankernas användning av interna riskmodel-

ler för att beräkna kapitalkraven för kreditriskhantering.

En av våra aärsprioriteringar för 2025 är att förbereda

oss för detta genom än mer kraftfulla satsningar på en

optimerad kapitalhantering, för att säkerställa en attrak-

tiv och hållbar avkastning för våra aktieägare kombine-

rat med en stark riskhantering.

Som bank har vi en av de starkaste kapitalpositionerna

i Europa. Det skapar förutsägbarhet och en solid grund

för värdeskapande och avkastning för våra aktieägare.

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

STRATEGISK RAPPORT / Aärsmiljö

Vår kundcentrerade aärsmodell stödjer vår vision för 2025 att vara

förstahandsvalet för kunder som behöver en partner med ett brett

utbud av ﬁnansiella tjänster.

Med våra kunder i centrum

När vi nu går in i den nya strategiperioden 2022–2025, är

det alltjämt kunderna som står i fokus i vår plan. Endast

genom att skapa värde för våra kunder kan vi lyckas som

bank och på så sätt skapa värde för våra aktieägare och

samhället i stort.

Nordea är en relationsbank. Det betyder att vi priorite-

rar starka relationer med våra kunder, där vi tar hänsyn till

varje kunds individuella omständigheter, behov och mål.

Vi vill att alla kunder ska uppleva att vi är enkla att ha

att göra med, relevanta och kompetenta och tillgängliga

när och var som helst genom personliga möten och digi-

tala kanaler – en trygg och tillförlitlig partner. För att

uppnå detta måste vi ha de bästa kundupplevelserna i

alla kanaler, skickligt utformade produkter och tjänster,

och passionerade och engagerade medarbetare.

Våra fyra aärsområden – Personal Banking, Business

Banking, Large Corporates & Institutions och Asset &

Wealth Management – erbjuder aärskritiska tjänster

som in- och utlåning, betalningstjänster, kapitalförvalt-

ning och investeringar, samt stödjer både privat- och

Under symbolen Hållbart val samlar vi Nordeas utbud

av hållbara produkter och tjänster. Den används i alla

våra aärsområden för att underlätta för våra kunder

att identiﬁera och välja hållbara lösningar.

företagskunder i deras omställning till en mer hållbar

framtid. Alltid med våra kunder i centrum.

För att hjälpa våra kunder att göra medvetna och sam-

tidigt enkla val när det gäller hållbara lösningar har vi

infört en tydlig märkning – Hållbart val – för relevanta

erbjudanden.

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

STRATEGISK RAPPORT / Aärsmodell

Partnersamarbete

byggt på tillit hjälper

restaurangföretag

att växa

Carola och Tero Sintonen har varit i restaurangbranschen

iöver 20 år, och äger idag sju restauranger i Åbo på

Finlands västkust.

Efter flera år som delägare i en restaurang köpte paret

utövriga delägare och blev ensamma ägare 2008. När

de2012 såg en tydlig möjlighet att växa valde de Nordea

som ﬁnansiell partner, för att förverkliga sin dröm.

”Vi upplevde att Nordea förstod vår aärsidé och var verk-

ligt intresserade av att stödja vår vision om att växa”, säger

Tero. Med stöd av Nordea kunde de starta ytterligare sex

restauranger och förvärvade även en aärsfastighet.

När coronapandemin slog till blev paret tvungna att agera

snabbt. ”Nordea hörde av sig för att berätta om möjlighe-

ten till en amorteringsfri period och garanterade lån för

attsäkra vår likviditet”, berättar Carola. ”Vi stängde några

av våra restauranger tillfälligt och utvecklade istället flera

take away-koncept. Nu har trenden vänt uppåt igen och

det går bra för oss.”

Carola och Tero ser samarbetet med Nordea som mer

änen bankrelation: ”Det bygger på ett ömsesidigt för-

troende och att vi arbetar tillsammans mot en långsiktig

vision.”

Carola och Tero Sintonen

Ägare till restaurangerna

Fontana, di Trevi, Tårget, Nooa,

Båthuset, Hügge och Nobi, samt

gästhamnar i Åbo och Nagu

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

STRATEGISK RAPPORT

Vart och ett av våra aärsområden uppfyller behoven hos

väldeﬁnierade kundsegment – från hushåll till mycket stora

företag – med relevanta och aktuella rådgivningstjänster,

produkter och lösningar.

Våra fyra

aärsområden

I Personal Banking erbjuder vi enkla och bekväma vardags-

tjänster och rådgivning till privatkunder. Vi strävar efter att

skapa positiva kundupplevelser i alla kanaler genom att

erbjuda ett komplett utbud av ﬁnansiella produkter och tjäns-

ter genom en kombination av digitala kanaler och personliga

möten. Vi bedriver verksamhet i alla fyra nordiska länder.

Personal Banking

De förenas av en gemensam verksamhetsmodell och

samma kompletta värdekedja, vilket säkerställer opti-

mala leveranser, frigör tid för kundkontakter och gör

attvi snabbare får ut nya produkter och tjänster på

marknaden. Varjeaärsområde har fullt ansvar för sina

respektive intäkter, kostnader, risker, kundupplevelser,

investeringsbeslut och kapitalhantering.

I Large Corporates & Institutions tillhandahåller vi ﬁnansiella

lösningar till stora nordiska företag och institutionella kunder.

Vi betjänar också ett brett spektrum av Nordeakunder via

produkt- och specialistenheterna Markets och Investment

Banking & Equities, samt genom våra internationella företags-

kontor iNew York, Shanghai och London.

Large Corporates & Institutions

I Business Banking erbjuder vi produkter, tjänster och rådgiv-

ning till små och medelstora företag. Business Banking består

även av produkt- och specialistenheterna Transaction Banking,

som tillhandahåller betalnings- och transaktionstjänster, och

Nordea Finance, som erbjuder företagshypotek och fakturaﬁ-

nansiering. Vi bedriver verksamhet i alla fyra nordiska länder.

Business Banking

I Asset & Wealth Management erbjuder vi ett brett utbud av

prisbelönta sparprodukter genom interna och externa distri-

butionsnät. Vi är ledande i Norden inom private banking, kapi-

talförvaltning och liv- och pensionsprodukter, med ett interna-

tionellt konkurrenskraftigt hållbarhetserbjudande. Vi bedriver

verksamhet i alla fyra nordiska länder och vår kapitalförvalt-

ning har försäljningskontor på ett flertal platser världen över.

Asset & Wealth Management

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

AFFÄRSOMRÅDEN / Inledning

Ett brett utbud av

tjänster gör det

möjligt för familj att

förverkliga sina drömmar

Emma Hagy Kasholm är aärscontroller på svenska

Pensionsmyndigheten. Hon bor i Stockholm med sin

man och två små barn. Hon blev Nordeakund 2015 efter

en rekommendation från sin pappa, som är företags-

kund i Nordea.Hon tog möjligheten att pröva en ny

bank och hon har aldrig ångrat sig, delvis på grund av

den nära relationen hon fått med sin rådgivare på

Sundsvallskontoret.

”Vi har alltid känt att vi får den bästa servicen från

Nordea. Jag och min familj ﬁck stöd när vi köpte vår

första lägenhet, sedan ett hus och nu när vi bygger vårt

drömhem. Vår rådgivare har alltid gjort det enkelt att

förstå de olika alternativen och fatta beslut”, säger hon.

Och tillägger: ”Hållbarhet är viktigt för mig, både i

minyrkesroll och privat. När vi skulle placera vårt spar-

kapital följde vi Nordeas råd och rekommendationer

och valde mer hållbara alternativ.”

Emma uppskattar också mobilbanken som hon

använder varje dag för att sköta sin privatekonomi

ochsitt sparande.

Emma Hagy Kasholm

Aärscontroller,

Pensionsmyndigheten i Sverige

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

AFFÄRSOMRÅDEN

I Personal Banking erbjuder vi enkla och bekväma vardagstjänster

och rådgivning till privatkunder. Vi strävar efter att skapa positiva

kundupplevelser i alla kanaler genom att erbjuda ett komplett utbud

avﬁnansiella produkter och tjänster genom en kombination av digitala

kanaler och personliga möten.

Aärsutveckling

Under 2021 fortsatte vi att ge våra kunder rådgivning

och stöd i våra digitala kanaler för att hjälpa dem att ta

sig igenom covid-19-pandemin. Allt fler kunder har bör-

jat använda våra digitala lösningar. Antalet kunder som

använder mobilbanken har ökat med 7 procent jämfört

med för ett år sedan och inflödet av sparkapital genom

de digitala kanalerna har ökat.

Vår snabbhet och tillgänglighet skapade en stark

aärsutveckling inom bolån och vi tog marknadsandelar

i Norden. Vi lanserade flera nya digitala självbetjänings-

funktioner som gör det enklare för våra kunder att han-

tera sina bolån. Nu kan exempelvis våra kunder i Norge

och Sverige justera sina amorteringar i mobilappen. I

Danmark kan även personer som inte är kunder skaa

ett automatiskt lånelöfte hos Nordea.

Vi fortsatte att aktivt stötta våra kunder med våra

digitala spartjänster. Tack vare ökad proaktivitet, fler

digitala lösningar och merförsäljning av bolåneproduk-

ter ökade det månatliga nysparandet med 16 procent

jämfört med föregående år. Kunderna använder vår

sparrobot Nora allt mer. Antalet rådgivningssessioner

med Nora ökade med 30 procent jämfört med förra året.

Under andra halvåret ökade efterfrågan på konsum-

tionslån och kreditkortslån, tack vare vår kapacitet inom

digital försäljning och fler digitala produkter.

Vi inledde övergången till en ny plattform för vår internet-

bank i alla länder och ﬁck positivt gensvar från kunderna.

För att hjälpa våra kunder att sköta sin ekonomi digitalt lade

vi till fler funktioner i internetbanken och mobilbanken. För

våra kunder i Finland utökade vi till exempel vår tjänst som

innebär att kunderna kan få en samlad överblick över sina

konton – även konton i andra banker.

Medvetenheten om hållbarhetsfrågor ökar bland våra

kunder och de blir allt mer intresserade av att påverka

genom sitt sparande. Under året ﬁck 2 300 rådgivare över

hela Norden utbildning i olika hållbarhetsområden, för att

bli ännu bättre på att hjälpa våra kunder att göra hållbara

val. Våra gröna bolån ökade med 55 procent jämfört med

förra året, framför allt i Sverige, vilket också påvisar kun-

dernas intresse för våra hållbara produkter. Andelen kun-

der som i vår rådgivning sa att de föredrog hållbart spa-

rande ökade med 43 procent jämfört med 2020.

Interna och externa undersökningar visar att vi har ökat

kundnöjdheten överlag och knappat in på konkurrenter-

nas försprång under året.

Personal Banking

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

AFFÄRSOMRÅDEN / Personal Banking

Resultat

Intäkterna ökade med 9 procent jämfört med förra året.

Ökningen berodde på stark bolåneaktivitet i alla länder

samt högre intäkter från sparande och placeringar.

Bolånen ökade med 6 procent i lokala valutor.

Räntenettot ökade med 8 procent till följd av ökade

bolånevolymer i hela Norden, högre inlåningsmargina-

ler i Danmark och högre bolånemarginaler i Finland.

Detta motverkades till viss del av lägre bolånemargina-

ler i Norge till följd av ränteförändringar och lägre utlå-

ningsmarginaler i Danmark som berodde på föränd-

ringar i produktutbudet.

Avgifts- och provisionsnettot ökade med 14 procent

till följd av högre intäkter från sparande och placeringar

i alla länder. Intäkterna från betalningar och kort för-

bättrades också i takt med att samhällena öppnade upp

igen. Aärsutvecklingen för utlåningsavgifter var stark

under året och kompenserade full ut för det ökade

antalet omläggningar av bolån i Danmark 2020.

Nettoresultat av poster till verkligt värde minskade

med 24 procent jämfört med förra året. Nedgången

berodde på förändrad redovisning av intäkter från lån

med räntekorridor i Finland under tredje kvartalet 2020.

Kostnaderna ökade med 2 procent jämfört med före-

gående år, främst till följd av högre avskrivningar och

valutaeekter. Detta uppvägdes delvis av lägre perso-

nal- och administrationskostnader.

Kreditförluster och liknande nettoresultat minskade

betydligt jämfört med föregående år på grund av de

ytterligare avsättningar enligt ledningens bedömning

som gjordes under andra kvartalet 2020. Detta ledde till

att rörelseresultatet ökade med 41 procent.

Den starka aärsutvecklingen bidrog till att förbättra

K/I-talet till 51 procent, ned från 54 procent i slutet av

2020.

Strategiska fokusområden

och värdedrivande faktorer

Vår strategi är inriktad på att skapa marknadens bästa

kundupplevelser i alla våra kanaler genom personligt

anpassade digitala upplevelser och kompetent rådgiv-

ning. Vi vill att kunderna ska ha samma upplevelse av

Nordea oavsett vilken kanal de väljer.

Vårt mål är att göra det enkelt för våra kunder att

sköta sina bankärenden och ﬁnnas till hands vid viktiga

livshändelser. Vi fokuserar framför allt på rådgivning

inom sparande och bolån. Vi drar nytta av skalfördelar i

vår nordiska verksamhet samtidigt som vi anpassar oss

till våra lokala marknader för att skapa eektivitetsvin-

ster och fortsätta utveckla våra digitala lösningar.

”Vi vill bli den ledande

relationsbanken i Norden.”

Sara Mella

Chef för Personal Banking

Framgångar under 2021

• Ökade kundnöjdheten och minskade antalet kund-

klagomål

• Ökade bolånevolymerna med 6 procent och intäk-

terna från sparande och placeringar med 16 procent

• Sänkte K/I-talet med 3 procentenheter

• Ökade andelen kunder som föredrar hållbart

sparande med 43 procent

Intäkter: 3 638 mn euro

Kostnader: -1 847 mn euro

Rörelseresultat: 1 775 mn euro

K/I-tal: 51 procent

Prioriteringar för 2025

• Skapa marknadens bästa kundupplevelser i alla våra

kanaler genom personligt anpassade digitala upple-

velser och kompetent rådgivning

• Förbättra lönsamheten genom att växa inom spa-

rande, stärka vår ställning i Sverige och erbjuda håll-

bara alternativ och hållbar rådgivning

• Öka vår operativa eektivitet genom att dra nytta av

vår digitala kapacitet och nordiska skalfördelar

Mål för 2025

ROCAR på ~18 procent

K/I-tal på ~45procent

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

AFFÄRSOMRÅDEN / Personal Banking

I Business Banking erbjuder vi produkter, tjänster och rådgivning till små

och medelstora företag, både online och personligen. Business Banking

består även av produkt- och specialistenheterna Transaction Banking, som

tillhandahåller betalnings- och transaktionstjänster, och Nordea Finance,

som erbjuder företagshypotek och fakturaﬁnansiering.

Aärsutveckling

Under 2021 fortsatte utlåningen och inlåningen att öka,

med en uppgång på 6 procent respektive 11 procent i

lokala valutor jämfört med förra året.

Över 275 000 kunder i Danmark, Finland och Sverige

kan nu använda Nordea Business, vår nya nätbank för

små och medelstora företag. Nordea Business-appen är

fortsatt populär bland kunderna.

För att ytterligare förbättra den digitala försäljnings-

upplevelsen för små och medelstora företag tog vi fram

en ny webbutik för nätbanken Nordea Business under

ärde kvartalet. Butiken kommer att lanseras i mobilap-

pen för Nordea Business under 2022.

Vi fortsatte att utveckla vår Digital Dashboard-lösning

som hjälper företagskunder med likviditetsplaneringen.

Plattformen har för närvarande mer än 70 000 använ-

dare i Norden.

Vårt fokus på hållbarhet ligger fast. Under tredje kvar-

talet lanserade vi, i samarbete med Europeiska investe-

ringsfonden, gröna företagslån med lägre ränta i Finland

och Sverige. Vi har åtagit oss att emittera upp till 400 mn

euro i sådana lån under de närmaste tre åren. Vid ut -

gången av ärde kvartalet uppgick hållbarhetsrelate-

rade lån till 3,5 md euro, efter att ha mer än fördubblats

jämfört med föregående år. I Norge inledde vi ett pilot-

test för grön inlåning som innebär att större företagskun-

der kan placera sin överlikviditet och samtidigt bidra till

ﬁnansieringen av våra gröna lån. Vi har nu utbildat mer-

parten av våra medarbetare inom ESG-området, för att

bli en ännu bättre aärspartner för våra kunder.

I november inledde vi ett partnersamarbete med den

ledande europeiska betalningsleverantören Worldline.

Genom detta samarbete vill vi erbjuda innovativa tjänster

inom e-handel och betalningslösningar till framför allt

små och medelstora företag som vill satsa på e-handel.

Kundnöjdheten var stabil på alla våra fyra hemma-

marknader jämfört med 2020. Vi ska fortsätta att foku-

sera på att förbättra kundupplevelsen i Business Banking

genom att ge personlig och proaktiv kundservice och

vidareutveckla våra digitala lösningar.

Resultat

Intäkterna ökade med 15 procent jämfört med före-

gående år, till följd av en stark utveckling för utlånings-

volymerna och en brett förankrad ökning av avgifts- och

provisionsnettot. Frånsett konsolideringen av Nordea

Business Banking

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

BUSINESS AREAS / Business Banking

Finance Equipment (NFE) under ärde kvartalet 2020,

ökade intäkterna med 10 procent.

Räntenettot ökade med 14 procent jämfört med

föregående år, främst till följd av högre utlåningsvoly-

mer. Utlåningen ökade med 6 procent i lokala valutor

till följd av en stark tillväxt i Norge och Sverige.

Avgifts- och provisionsnettot ökade med 17 procent

jämfört med föregående år, till följd av hög aktivitet

på aktie- och räntemarknaderna liksom högre intäkter

från sparande och placeringar, utlåningsavgifter och

betalnings- och kortavgifter.

Nettoresultat av poster till verkligt värde ökade

med14 procent jämfört med föregående år, till följd

avhögre intäkter från valutaprodukter.

Kostnaderna ökade med 5 procent jämfört med

föregående år, främst till följd av konsolideringen av

NFE och valutaeekter. Justerat för eekterna av inte-

greringen av NFE, ökade kostnaderna med 1 procent.

Kreditkvaliteten var fortsatt god tack vare vår väl-

diversiﬁerade portfölj och begränsade exponering

mot sårbara sektorer. Kreditförluster och liknande

nettoresultat utgjordes av nettoåterföringar på 2 mn

euro (0punkter) och innefattade en vinst på 30mn

euro från om värderingen av Nordea Kredits bolåne-

portfölj.

Rörelseresultatet uppgick till 1 434 mn euro, en

ökning med 72 procent jämfört med föregående år.

Avkastningen på ekonomiskt kapital (ROCAR) ökade

från 9 procent till 16 procent för helåret, drivet av

lägre kreditförluster och högre intäkter.

Strategiska fokusområden

och värdedrivande faktorer

Vi vill vara förstahandsvalet som bank för små och

medelstora företag i Norden.

Vår strategi är att fokusera på våra kundrelationer,

öka aärerna och trappa upp det digitala arbetet. Vi

vill att våra kunder ska känna sig värdefulla i relatio-

nen till våra rådgivare, som förstår deras verksamhet

och även kan förmedla kontakt med unik expertis på

olika områden i banken. För enkla vardagsärenden

kommer vi att fortsätta utveckla digitala tjänster och

självbetjäningsfunktioner. Därigenom förbättrar vi

kundupplevelsen och frigör tid för våra rådgivare att

tillgodose mer komplexa behov.

Genom att förbättra vår kompetens inom datahan-

tering och öka tiden vi ägnar åt kunderna kan vi vara

mer proaktiva och arbeta mer målinriktat med kund-

förvärv och merförsäljning för att ytterligare öka

aärsvolymerna.

Som en sann aärspartner vill vi stötta våra kunder

i deras gröna omställning, genom vår ledande kapaci-

tet inom hållbarhet.

”Vi vill vara första-

handsvalet som bank

för små och medelstora

företag iNorden.”

Nina Arkilahti

Chef för Business Banking

Framgångar under 2021

• Ökade intäkterna med 15 procent genom att

växa snabbare än marknaden i Norge och Sverige

• Förbättrade K/I-talet med 4 procentenheter

genom stark intäktstillväxt och

strikt kostnadskontroll

• Lanserade ny nordisk internetbank som gör

det enklare att uträtta vardagliga bankärenden

• Mer än fördubblade volymerna inom gröna lån

till 3,5 md euro

Intäkter: 2 612 mn euro

Kostnader: -1 180 mn euro

Rörelseresultat: 1 434 mn euro

K/I-tal: 45 procent

ROCAR: 16 procent

Prioriteringar för 2025

• Fördjupa våra kundrelationer och fokusera på

lönsamhet

• Accelerera tillväxten i Norge och Sverige

• Vara den ledande digitala banken för små och

medelstora företag och förstahandsvalet som

hållbar partner

Mål för 2025

ROCAR på ~16 procent

K/I-tal på ~41procent

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

AFFÄRSOMRÅDEN / Business Banking

I Large Corporates & Institutions (LC&I) tillhandahåller vi ﬁnansiella

lösningar till stora nordiska företagskunder och institutionella kunder.

Vibetjänar också kunder i hela Nordea genom produkt- och specialist-

enheterna Markets och Investment Banking & Equities samt genom

våra internationella företagskontor i New York, Shanghai och London.

Aärsutveckling

Under 2021 fortsatte vi att visa hur eektiv ompositione-

ringen av vår verksamhet är. Vi förbättrade avkastningen på

ekonomiskt kapital (ROCAR) från 7 procent till 15 procent,

genom högre intäkter, lägre kreditförluster och reducerat

kapital.

Vi fortsatte att aktivt stödja våra kunder samtidigt som vi

följde vår strategi att göra mindre kapitalkrävande aärsur-

val. Utlåningen under ärde kvartalet var i nivå med samma

period föregående år, och utlåningsmarginalerna ökade.

Obligationsvolymerna för nordiska företagsemittenter med

Nordea som arrangör ökade med 20procent jämfört med

föregående år.

Kundaktiviteten var mycket hög under hela året, särskilt för

enheten Investment Banking & Equities. Inom Debt Capital

Markets resulterade detta i de högsta emissionsvolymerna

någonsin. Vi genomförde mer än 430obligationsemissioner

för företag och institutionella emittenter och emissionerna

bidrog till rekordhöga intäkter. På aktiekapitalmarknaden och

inom fusioner och förvärv hade vi ett intensivt år med ännu

högre volymer än under det starka 2020 och vi försvarade vår

ledande marknadsställning i Norden.

Vi medverkade i flera betydelsefulla aärstransaktioner,

bland annat börsnoteringarna av Aker Horizons och Kjell &

Company, CVC:s förvärv av STARK-koncernen och Castel-

lums oentliga bud på Kungsleden.

Markets hade ännu ett starkt år med hög kundaktivitet

som genererade god avkastning. Markets resultat speglade

också intäktsökningar från värdepappershandel och fortsatt

fokus på vår operativa eektivitet.

Vårt hållbarhetsfokus genomsyrar i allt högre grad allt vi

gör. Under 2021 rankades vi återigen som nummer ett inom

hållbara nordiska obligationer totalt sett, där vi hade en mark-

nadsandel på 14 procent. Vår satsning på hållbarhetslänkad

ﬁnansiering speglades av ett ständigt växande antal strukture-

rings- och samordningsmandat som våra kunder anförtror oss.

Vi utökade vårt utbud av hållbara produkter med kostnads-

eektiva strukturerade produkter och vi lade till ESG-betyg

som en faktor i vår kreditanalys. Vi uppdaterade också våra

branschriktlinjer för fossilindustrin, med skärpta krav och vi

fortsatte att hjälpa stora företagskunder med att planera för

omställningen till en koldioxidsnål verksamhet. För att stärka

personalens kompetens på hållbarhetsområdet genomförde

vi en omfattande utbildning under hela året.

Kundnöjdheten var fortsatt hög. I Prosperas mätning av

kundnöjdheten 2021 gav företagskunderna oss högre poäng

än tidigare i alla de nordiska länderna och i Norge rankades vi

som nummer ett för tredje gången på fem år. Vi behöll också

vår ställning som nummer ett inom förvärvsﬁnansiering och

syndikerade lån för femte respektive tredje året i rad. I Euro-

moneys Awards for Excellence 2021 utnämndes vi till bästa

investeringsbank i Danmark och Finland.

Large Corporates & Institutions

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

AFFÄRSOMRÅDEN / Large Corporates & Institutions

Resultat

Intäkterna ökade med 12 procent jämfört med föregående

år. Räntenettot ökade med 6 procent jämfört med föregå-

ende år. Utlåningen var stabil till följd av vårt aktiva aärs-

urval, vårt fokus på ekonomiskt kapital och vår ompositio-

nering av verksamheten.

Avgifts- och provisionsnettot ökade med 15 procent jäm-

fört med föregående år, främst till följd av hög aktivitet på

kapitalmarknaden.

Nettoresultat av poster till verkligt värde ökade med

22procent, till följd av kundaktiviteten generellt och högre

resultat från riskhantering, inklusive värdejusteringar.

Kostnaderna ökade marginellt, till följd av ökade resolu-

tionsavgifter och högre rörliga ersättningar. Detta uppväg-

des delvis av fortsatt strikt kostnadshantering.

Kreditförluster och liknande nettoresultat uppgick till 15

mn euro (3 punkter), vilket speglar den starka underlig-

gande kvaliteten i vår kreditportfölj. Reserveringarna upp-

går nu till cirka 728 mn euro eller 1,56 procent av den sam-

lade utlåningen i aärsområdet.

Rörelseresultatet ökade till 1 158 mn euro, upp 68 pro-

cent jämfört med föregående år. Ökningen drevs främst av

högre intäkter och lägre kreditförluster.

Det ekonomiska kapitalet reducerades med 3 procent

jämfört med föregående år och uppgick till 5 877 mn euro.

Reduceringen drevs av god kapitaldisciplin och fokus på

aärer som kräver mindre kapital.

Avkastningen på ekonomiskt kapital ökade från 7 pro-

cent till 15 procent och överträade därmed vårt mål för

2022 att nå över 10 procent. Ökningen drevs av högre

intäkter, lägre kreditförluster och lägre kapital.

Strategiska fokusområden

och värdedrivande faktorer

I LC&I är vårt mål att bli en ledande bank för stora företag

och ﬁnansinstitut i Norden och avsevärt förbättra vår lön-

samhet samtidigt som vi bidrar positivt till samhället.

Vår strategiska inriktning är att fokusera på utvalda till-

växt- och investeringsområden, satsa på tillväxt inom min-

dre kapitalkrävande områden i Investment Banking & Equi-

ties, selektiv tillväxt av lönsam utlåning och

fondﬁnansiering samt investera i ökad rådgivningskapacitet

på ESG-området.

För att ytterligare reducera våra lågavkastande till-

gångar förﬁnar vi löpande våra kundstrategier och fokuse-

rar på aärsurval och optimering av produktportföljen.

Inom Markets riktar vi fokus mot den lönsamma kärnverk-

samheten och fortsätter samtidigt att reducera kostnader

och kapital genom prioriteringar när det gäller kunder, pro-

dukter och geograﬁsk närvaro.

Vi ska fortsätta att utveckla vår hållbarhetsstrategi,

säkerställa regelefterlevnaden och förbättra vårt erbju-

dande för att behålla vår ledande ställning inom hållbar

ﬁnansiering i Norden. Vi ska också fortsätta att hjälpa före-

tag att hantera sitt kassaflöde i utländska valutor digitalt

genom att förbättra funktionerna i vår AutoFX-tjänst.

Vi optimerar vår internationella verksamhet genom att

operera där våra viktigaste nordiska kunder har störst

behov av våra tjänster. Vi har lagt ner verksamheten i

Frankfurt, Ryssland och Singapore, och vi ska fortsätta att

eektivisera vårt London-kontor.

Vidare kommer vår ambitiösa plan för att främja mång-

fald och inkludering, kompetensutveckling och nya sätt att

arbeta vara avgörande för vår fortsatta ompositionering av

verksamheten.

”Jag är verkligen stolt över

att våra kunder fortsatt

uppskattar vårt stöd. Vi

ska bygga vidare på den

positiva aärsutveck-

lingen under 2022.”

Martin A Persson

Chef för Large Corporates & Institutions

Framgångar under 2021

• Upprätthöll hög kundaktivitet och en nära dialog

i ett volatilt marknadsläge

• Reducerade ekonomiskt kapital med 203 mn euro

• Bibehöll våra marknadsledande positioner

inom nordiska obligationer

• Ökade hållbara obligationer i Norden

med 50 procent

Intäkter: 2 010 mn euro

Kostnader: -837 mn euro

Rörelseresultat: 1 158 mn euro

K/I-tal: 42 procent

ROCAR: 15 procent

Prioriteringar för 2025

• Öka intäkterna i kärnverksamheten och sträva efter

fortsatt tillväxt inom mindre kapitalkrävande

tjänster

• Vara förstahandsvalet som ESG-partner för våra

viktigaste nordiska företag och institutioner

• Optimera kapitalhanteringen genom eektiv

användning av balansräkningen, nya kapitalmodel-

ler och riskdelningstransaktioner.

Mål för 2025

ROCAR på ~16 procent

K/I-tal på ~40procent

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

AFFÄRSOMRÅDEN / Large Corporates & Institutions

I Asset & Wealth Management erbjuder vi ett brett utbud av pris-

belönta sparprodukter och rådgivning genom våra interna och externa

distributionskanaler. Vi är ledande i Norden inom private banking, kapi-

talförvaltning samt liv- och pensionsprodukter, med global närvaro och

ett internationellt konkurrenskraftigt hållbarhetserbjudande.

Aärsutveckling

Under 2021 bidrog stark kundaktivitet och kundförvärv i

Private Banking till en mycket god utveckling för net-

toflödet över hela Norden. Kundnöjdheten i Private Ban-

king var fortsatt hög på samtliga marknader, och i

november 2021 tog vi hem Global Finances utmärkelse

”Best Private Bank” i Danmark, Finland, Norge och Sve-

rige.

Vi vidareutvecklade vår modell med flera kanaler som

kombinerar digitala och personliga tjänster av hög klass.

Digitala fondköp ökade med 13 procent jämfört med

föregående år, och 20 procent av alla fondköp i Private

Banking gjordes digitalt, vilket visar på kvaliteten i våra

digitala kanaler.

Under 2021 uttryckte 56 procent av våra kunder i Pri-

vate Banking att de önskade en portfölj med fokus på

våra hållbara produkter, vilket var en ökning med

2,7procentenheter jämfört med 2020. För att tillgodose

detta utökar vi fortlöpande vårt utbud inom Hållbart val,

tillhandahåller publikationer om hållbara placeringar och

erbjuder webbinarier och kurser om hållbara ﬁnanser.

Asset Management ﬁck fler förvaltningsmandat av och

distribuerade fler fonder till nordiska och internationella

institutionella kunder och tredjepartsdistributörer, sär-

skilt inom strategierna europeiska säkerställda obligatio-

ner med kort löptid, likvida alternativa investeringar och

aktiva ESG-strategier. Efterfrågan på privata placeringar

var fortsatt hög och vi stängde den första fonden med

vår samarbetspartner Trill Impact med ett samlat åta-

gande på 0,9 md euro.

Under tredje kvartalet lanserade vi Global Climate and

Social Impact Fund som ger våra kunder chans att få en

attraktiv avkastning, samtidigt som de bidrar med ﬁnan-

siering till företag som försöker lösa de mest akuta soci-

ala problemen runtom i världen. Den nya fonden kom-

pletterar Nordea 1 – Global Climate & Environment Fund,

som är en av de största artikel 9-fonderna i Europa. Dessa

fonder har de strängaste hållbarhetskraven i EU:s förord-

ning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR).

Vi implementerade den första delen av SFDR, och vid

utgången av 2021 återfanns omkring 67 procent av vårt

förvaltade kapital i kategorin fonder med särskilda ESG-

kriterier. Vi rankades som fyra inom hållbarhet i Fund

Brand 50, en årlig undersökning av europeiska tredje-

partsdistributörer av fonder, vilket bekräftar att bran-

schen uppskattar vårt arbetssätt.

Vi har beslutat att bygga en ESG-hubb i Singapore för

att komma närmare våra kunder i Asien och Stillahavsre-

gionen och få en bättre förståelse för hur företag där

arbetar med hållbarhet.

I Life & Pension fortsatte aärsvolymerna att öka med

hjälp av nya digitala lösningar, ett större produktutbud och

starka kundrelationer. Vi satsar alltjämt på att bli ledande

på var och en av våra hemmamarknader.

Asset & Wealth Management

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

AFFÄRSOMRÅDEN / Asset & Wealth Management

Under 2021 var inflödet större än någonsin och det förval-

tade kapitalet nådde över 400md euro under året. Vid

årets slut uppgick det förvaltade kapitalet till 411md euro,

en ökning med 60 md euro från förra året. Kundernas

investeringsvilja var stark och värdepappersmarknaderna

fortsatte att återhämta sig från nedgången 2020, som för-

orsakats av covid-19-pandemin.

Året 2021 präglades av mycket stark avkastning och ett

mycket starkt inflöde av nytt kapital.

Resultat

Intäkterna uppgick till 1 251 mn euro, upp 25 procent jäm-

fört med föregående år, huvudsakligen till följd av högre

förvaltat kapital. Räntenettot var 77 mn euro, upp 13 pro-

cent jämfört med föregående år, huvudsakligen till följd

av att utlåningsvolymerna i Private Banking ökade med

18 procent.

Avgifts- och provisionsnettot uppgick till 1 045 mn euro,

upp 27 procent jämfört med föregående år. Ökningen

speglar tillväxten i förvaltat kapital som drevs av netto-

flöden, stark fondförvaltning och god marknadsutveckling.

Nettoresultat av poster till verkligt värde var 125 mn

euro, en ökning med 20 procent jämfört med föregående

år. Ökningen berodde på försäljningen av Nordeas ägar-

andel i FundConnect A/S och ett högre riskresultat i Life

& Pension.

Kostnaderna ökade med 3 procent jämfört med föregå-

ende år, huvudsakligen till följd av ökade reserveringar för

rörliga ersättningar kopplade till aärs resultatet.

Kreditförluster och liknande nettoresultat uppgick till

0mn euro, att jämföra med 3mn euro 2020.

Rörelseresultatet var 715 mn euro, upp 49 procent jäm-

fört med föregående år. K/I-talet var 43 procent, vilket är

9 procentenheter lägre än för 2020. Avkastningen på eko-

nomiskt kapital var 31 procent, att jämföra med 27pro-

cent förra året.

Strategiska fokusområden

och värdedrivande faktorer

Vår målsättning är att Asset & Wealth Management ska

vara en erkänd ledande aktör inom private banking i Nor-

den, kapitalförvaltning i Europa och liv- och pensionspro-

dukter i Norden. Som kapitalförvaltare siktar vi på global

närvaro och ett internationellt konkurrenskraftigt hållbar-

hetserbjudande.

Vi har en tydlig tillväxtstrategi och en plan för att för-

bättra produktiviteten, som innebär att vi ska dra nytta av

vårt starka produktutbud och distributionsnät för att

skapa tillväxt och positiva nettoflöden.

Vi fokuserar på en välavvägd resurshantering och

prioritering genom att väga nya investeringar mot eekti-

vitetsvinster och utnyttja våra resurser där de skapar

mest värde.

”Vi spelar i högsta ligan

när det gäller hållbara

investeringar.”

Snorre Storset

Chef för Asset & Wealth Management

Framgångar under 2021

• Sänkte K/I-talet med 9 procentenheter

till 43 procent

• Utökade vår geograﬁska täckning

• Levererade avkastning i övre kvartilen i våra fonder

• Vidareutvecklade modellen för banktjänster

i alla kanaler

• Ökade det förvaltade kapitalet i ESG-relaterade

produkter med 34 md euro

Intäkter: 1 251 mn euro

Kostnader: -536 mn euro

AuM: 411 md euro

Net flows: 14,3 md euro

Rörelseresultat: 715 mn euro

K/I-tal: 43 procent

ROCAR: 31 procent

Prioriteringar för 2025

• Bli ledande inom private banking på alla våra nord-

iska marknader

• Bli en globalt konkurrenskraftig kapitalförvaltare

med attraktiva internationella tillväxtmöjligheter

• Dra nytta av efterfrågan på ESG-lösningar och

skräddarsydda lösningar med förbättrad skalbarhet

Mål för 2025

ROCAR på ~38 procent

K/I-tal på ~40procent

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

AFFÄRSOMRÅDEN / Asset & Wealth Management

Skräddarsydda

lösningar för en

entreprenörs

komplexa behov

Jesper Melin Ganc-Petersen är en dansk läkare och

entreprenör med en stark passion för medicinteknik.

Han har startat två framgångsrika företag, Convene

(tidigare känt som Melin Medical) och Patientsky, som

noterades på börsen Euronext Growth i november 2020.

Jesper bor med sin familj i tätorten Sandane i Gloppens

kommun, Norge. Han säger: ”Jag har valt Nordea som

min huvudbank eftersom de är proaktiva gentemot

kunderna och har attraktiva ﬁnansiella lösningar”.

Nordea har funnits vid hans sida sedan början av 2021,

och har erbjudit personlig och kunnig rådgivning för att

hjälpa honom med hans komplexa ﬁnansiella behov.

”Nordea har stöttat mig genom att göra min bankupp-

levelse så smidig som möjligt. Dessutom har private

banking-teamet skräddarsytt en placeringslösning

somomfattar både mitt privata sparande och kapitalet

imitt investmentbolag, Codee Holding”, säger han.

Jesper Melin Ganc-Petersen

Läkare och entreprenör

AFFÄRSOMRÅDEN

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

AFFÄRSOMRÅDEN

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

För oss på Nordea handlar en hållbar bankverksamhet om att

inspirera och göra det möjligt för våra kunder att göra hållbara

val och bidra till globala hållbarhetsmål genom klimatåtgärder,

social påverkan och en stark bolagsstyrning – och genom att

minska påverkan från vår interna verksamhet. Vi har gjort håll-

barhet till en integrerad del av vår aärsstrategi och ställt upp

mätbara långsiktiga mål och mål på medellång sikt för att

bidra till en grönare och mer hållbar framtid.

Hållbar bankverksamhet

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

HÅLLBAR BANKVERKSAMHET / Strategi för en hållbar bankverksamhet – översikt

Hållbarhet är en del av vår aärsstrategi

Under 2021 lanserade vi en ny långsiktig plan för att fullt

ut integrera hållbarhet i vår aärsstrategi. Vårt arbete

vilar på fyra strategiska pelare: ﬁnansiell styrka, klimat-

åtgärder, socialt ansvarstagande samt bolagsstyrning

och kultur. Pelarna utgår från FN:s mål för en hållbar

utveckling – av vilka vi anser tolv har stor betydelse för

oss – och Parisavtalet.

I varje pelare fokuserar vi på relevanta hållbarhetsmål

och hållbarhetsfrågor som påverkar oss eller som vi kan

ha en betydande inverkan på – genom att minska den

negativa eller öka den positiva påverkan från vår aärs-

verksamhet och vår interna verksamhet.

För pelaren klimatåtgärder har vi satt upp mål för 2030

och 2050 samt mål på medellång sikt. För de övriga tre

pelarna har vi satt upp mål på medellång sikt. Målen

godkändes av koncernledningen i november 2020 och av

styrelsen i december 2020.

I år reviderade och skärpte vi våra mål ytterligare, och

styrelsen beslutade att inkludera mål gällande miljö, soci-

alt ansvar och bolagsstyrning (environment, social and

governance, ESG) i ersättningsprogrammen för ledande

befattningshavare. Vi reviderade och skärpte också vår

modell för hållbarhetsstyrning för att kunna genomföra

vårt strategiska hållbarhetsarbete så eektivt som möjligt.

På de följande sidorna presenterar vi vårt arbete för en

hållbar bankverksamhet och våra fyra strategiska pelare.

Mål samt kompletterande information och data om redo-

visade uppgifter presenteras i not H1 ”Finansiell styrka”,

not H2 ”Klimatåtgärder”, not H3 ”Socialt ansvarsta-

gande” och not H4 ”Bolags styrning och kultur”. Mer

information om FN:s hållbarhetsmål ﬁnns i not H6

”Väsentlighets- och konsekvensanalys”.

Vi stödjer våra kunder i omställningen

Vi har under de senaste åren sett en betydande ökning i

intresset för vårt hållbarhetserbjudande, med större

efterfrågan från kunderna och ett starkare produktutbud

och bättre rådgivning från vår sida.

Med vår långa och gedigna erfarenhet av hållbarhets-

länkad utlåning, ESG-relaterade placeringsprodukter

och aktivt ägande, har vi ett bra utgångsläge för att

påskynda våra kunders omställning till en grön framtid.

Vi vill vara en ledande kraft inom alla dessa områden.

Som en relationsbank är vår övergripande strategi att

vara engagerade i våra kunder och stötta dem i deras

omställning genom en nära dialog. I de fall där kunderna

inte kan eller vill ställa om, måste vi minska vårt engage-

mang och vår exponering.

Hållbarhetserbjudande – utveckling 2021

Under 2021 vidareutvecklade och utökade vi vårt håll-

barhetserbjudande inom alla våra fyra aärsområden.

I Personal Banking ﬁck 2 300 rådgivare runtom i Nor-

den särskild utbildning på hållbarhetsområdet, så att de

kan erbjuda våra kunder bästa tänkbara rådgivning kring

sparande med hållbarhetstema. Vi lanserade också en ny

låneprodukt i Sverige för hållbara bostadsrenoveringar.

I Business Banking lanserade vi gröna lån till lägre rän-

tor för små och medelstora företag i Finland och Sverige

i samarbete med Europeiska investeringsfonden. I Norge

inledde vi ett pilottest för grön inlåning som ger större

företagskunder möjlighet att placera sin överlikviditet

och samtidigt bidra till ﬁnansieringen av våra gröna lån.

I Large Corporates & Institutions har vi fört dialog med

kunder om hållbarhetslänkad ﬁnansiering och stöttat

stora företag med att utforma övergångsplaner till koldi-

oxidsnål drift. Vi lanserade också grön pantﬁnansiering

för företagskunder.

I Asset & Wealth Management introducerade vi flera

nya produkter med hållbarhetstema, bland annat vår

Global Climate and Social Impact Fund, som ger kun-

derna möjlighet att få en attraktiv avkastning samtidigt

som vi hjälper till att ﬁnansiera lösningar på världens

mest akuta sociala problem.

För mer information om vårt hållbarhetserbjudande, se

not H5 ”Hållbarhetserbjudande”.

”Vårt arbete vilar på

fyra strategiska pelare:

ﬁnansiell styrka,

klimatåtgärder, socialt

ansvarstagande och

bolagsstyrning och

kultur.”

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

HÅLLBAR BANKVERKSAMHET / Strategi för en hållbar bankverksamhet – översikt

En stark och personlig ﬁnansiell partner

Vi kan bara lyckas med att vara en stark ﬁnansiell part-

ner och hjälpa våra kunder att ställa om till en mot-

ståndskraftig och koldioxidsnål ekonomi om vi har en

stark balansräkning och likviditetsposition.

För att kunna upprätthålla vår ﬁnansiella styrka och nå

våra mål, måste vi förstå och kunna hantera risker, inklu-

sive de som rör ESG-området. Hanteringen av dessa ris-

ker är en naturlig del av vår dagliga verksamhet och

innebär ofta att vi måste ha ett långsiktigt perspektiv.

Vi tar hänsyn till ESG-frågor som kan påverka oss på

både kort och lång sikt, direkt eller indirekt. Dessa frå-

gor kan handla om ﬁnansiell exponering, våra kunders

verksamhet och företagen vi investerar i, vår interna

verksamhet eller funktioner som stödjer vår interna

verksamhet, till exempel genom uppdragsavtal.

ESG-relaterad riskstrategi

och riskhantering

Europeiska centralbanken (ECB) har beskrivit klimatre-

laterade risker som en viktig riskfaktor för banksyste-

met i euroområdet och räknar med att ﬁnansinstituten

arbetar på ett strategiskt, framåtblickande och övergri-

pande sätt för att hantera dem. ECB Banking Supervi-

sion har tagit fram en handledning för säker och försik-

tig hantering av dessa risker enligt det gällande

tillsynsregelverket.

Vi är väl förberedda för att tillgodose ECB:s förvänt-

ningar. Parallellt med vårt övergripande strategiska

hållbarhetsarbete, håller vi på att utveckla en omfat-

tande modell för att identiﬁera, bedöma, hantera och

rapportera ESG-relaterade risker i linje med gällande

tillsyns- och lagkrav.

Vi hanterar ESG-relaterade

risker i vår utlåning

Vi har en väldiversiﬁerad kreditportfölj, jämnt fördelad

mellan företags- och privatkunder.

Vid utlåning till företagskunder har vi processer för att

identiﬁera och utvärdera ESG-relaterade risker, och vi

fortsätter att utveckla dessa för att säkerställa att vi fat-

tar välgrundade beslut. Vi gör olika typer av ESG-

bedömningar beroende på transaktionens storlek och

typ samt vilket segment kunden tillhör internt. Vi tar

hänsyn till de identiﬁerade ESG-relaterade riskerna i

kreditbedömningen om de är väsentliga, och drar slut-

satser om kundens risknivå i ett kredit-PM. Godkännan-

den ges i enlighet med den fastställda processen för

kreditbeslut. För kunder med hög ESG-relaterad risk

eskaleras besluten till kreditkommittéer på högre nivå,

utifrån relevans.

På privatsidan ﬁnns de huvudsakliga ESG-relaterade

riskerna inom bolån, där energieektivitet och fysiska

risker är våra fokusområden. Vi förbereder oss för att

införliva dessa riskfaktorer i vår bolåneprocess.

För att upprätthålla vår ﬁnansiella styrka är det

helt avgörande att vi förstår och hanterar de risker

som rör miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning.

Finansiell styrka

Kreditportfölj

Hushåll, 57 %

Företag, 42 %

Oentlig sektor, 1 %

1) För ytterligare information, se tabellen ”Utlåning till

allmänheten, värderad till upplupet anskaningsvärde

och verkligt värde” i not K2 ”Risk- och likviditetshantering”.

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

HÅLLBAR BANKVERKSAMHET / Finansiell styrka

Vi införlivar klimatrelaterad

risk i placeringsbesluten

Vi ser klimatrelaterade risker som en betydande riskka-

tegori för vårt förvaltade kapital.

Under 2021 fortsatte vi arbetet med att ytterligare

utveckla och utöka vår kapacitet att integrera klimatrela-

terade risker och andra ﬁnansiella och ESG-relaterade

risker och möjligheter i våra investeringsprocesser för att

på så sätt förbättra den riskjusterade avkastningen.

Vi bedömer betydande klimatrelaterade risker och

möjligheter i olika tillgångsklasser med hjälp av ett fler-

tal modeller och datakällor. För börsnoterade aktie- och

obligationsinnehav använder vi en särskild modell –

MSCI Climate Value-at-Risk – för att bedöma övergångs-

risker och fysiska risker enligt olika klimatscenerier.

Måtten för klimatrisk ingår i riskrapporteringen för både

Nordea Asset Management (NAM) och Nordea Life &

Pension (NLP).

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

HÅLLBAR BANKVERKSAMHET / Finansiell styrka

Vår klimatagenda

Huvudmålsättningen i Parisavtalet är att begränsa den

genomsnittliga globala temperaturökningen till långt

under 2 °C, helst 1,5 °C, jämfört med tiden före industria-

liseringen. För att uppnå detta måste koldioxidutsläppen

halveras till 2030 och vara på väg mot nettonollutsläpp

till senast 2050.

Som ﬁnansinstitut är vi en viktig del av den här

omställningen. Det är främst i vår aärsverksamhet –

som svarar för merparten av våra samlade koldioxidut-

släpp – som vi kan göra störst skillnad.

Genom vår ﬁnansiering har vi en exponering mot flera

sektorer med hög klimatrisk och har prioriterat vårt

arbete utifrån mängden ﬁnansierade utsläpp och klimat-

risker förknippade med var och en av dem. På investe-

ringssidan utmanar vi samma sektorer, genom våra

investeringspolicyer och investeringsstrategier, att ställa

om till nettonollutsläpp.

Våra aärsmål är att nå nettonollutsläpp senast 2050

och att till 2030 minska koldioxidutsläppen från våra

utlånings- och investeringsportföljer med 40–50 procent

jämfört med basåret 2019.

Även om vår största påverkan på klimatet sker genom

ﬁnansiering och investeringar arbetar vi också för att

minska klimatpåverkan från vår interna verksamhet. Vi

har ett långsiktigt mål att minska koldioxidutsläppen

från vår interna verksamhet med mer än 50 procent till

2030 och med 30 procent till 2023, jämfört med 2019.

Mot nettonollutsläpp

För att stödja vårt åtagande om klimatåtgärder var vi

med och tog fram och har undertecknat flera av FN:s kli-

matinitiativ, som ställer krav på konkreta och tidsbundna

åtgärder för att anpassa utlånings- och investeringsport-

följer till målen i Parisavtalet.

En fullständig lista över våra externa åtaganden och

samarbeten ﬁnns på nordea.com/sustainability

Vi mäter våra ﬁnansierade utsläpp

För att stödja de prioriteringar vi ställer upp och uppfylla

våra långsiktiga mål anslöt vi oss till PCAF – Partnership

for Carbon Accounting Financials – i december 2020 och

har utökat vår redovisning av utsläpp av växthusgaser så

att den också omfattar våra ﬁnansierade utsläpp. I år

redovisade vi ﬁnansierade utsläpp för utlåning till olje-

och gasbolag (prospektering och produktion), utlåning

till sjöfartssektorn och investeringar i noterade aktier och

fastigheter. Vi har också redovisat koldioxidavtrycket för

investeringar i företagsobligationer, noterade aktier och

fastigheter.

Förbättringar av datakvaliteten är beroende av bre-

dare dataförbättringar – hos våra kunder, intressenter

och lagstiftare – i linje med EU:s agenda för hållbara

ﬁnanser, men vi fortsätter vårt arbete för att mäta våra

ﬁnansierade utsläpp. Under 2021 utökade vi vår dataan-

skaning och egen insamling av data på kundnivå. Dess-

utom utvecklade vi ett utvärderingsverktyg för klimatrisk

i syfte att utvärdera omställningsrisker och, från 2022,

fysiska risker för våra företagskunder i sektorer med hög

klimatrisk.

Kreditportfölj

Under 2021 anslöt vi oss till nyligen lanserade Net-Zero

Banking Alliance (NZBA) och stod bakom Collective

Commitment to Climate Action (CCCA). Genom vårt

engagemang i dessa initiativ har vi varit med och tagit

fram riktlinjer för en gemensam metod för att fastställa

klimatrelaterade mål bland CCCA- och NZBA-medlemmar.

Vi har redan börjat använda riktlinjerna för sektorer

med hög klimatrisk, med en tidsram mellan 2021 och

2024, som en integrerad del av vårt ESG-implemente-

ringsprogram för koncernen. Som ett första steg har vi

prioriterat sektorer utifrån den nivå av ﬁnansierade

utsläpp och klimatrisker som de har. Vi har också uppda-

terat vår granskning av aärsmiljöer, som omfattar de

mest relevanta klimatpolicyramverken och färdplanerna

för utfasning av koldioxid i Norden på en mer detaljerad

nivå.

Vi har identiﬁerat följande sektorer som potentiellt sår-

bara för omställningsrisk och därmed föremål för

djupanalyser: olje-, gas- och oshoreverksamhet, sjöfart,

gruvdrift och kringverksamhet, el, vatten och gas,

avfallshantering, kraftproduktion, råvaror, pappers- och

skogsprodukter, djurhållning, ﬁske och vattenbruk, grö-

dor, plantering och jakt, flygtransport, marktransport,

kapitalvaror, byggindustri och fastighetsförvaltning.

För att kunna bli en bank med nettonollutsläpp

senast till 2050 hjälper vi våra kunder och de före-

tag vi investerar i att minska sin klimatpåverkan,

samtidigt som vi minskar vår egen.

Klimatåtgärder

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

HÅLLBAR BANKVERKSAMHET / Klimatåtgärder

Under 2021 genomfördes fördjupade analyser av tre

sektorportföljer – olje-, gas- och oshoreverksamhet, sjö-

fart samt gruvdrift och kringverksamhet. De fördjupade

analyserna handlade om att kvantiﬁera ﬁnansierade

utsläpp och utvärdera kundernas anpassning till den

utsläppsminskning av växthusgaser som krävs för att vi

ska uppnå våra hållbarhetsmål. Syftet var att identiﬁera

sektorernas klimatrelaterade omställningsrisker och

omställningsmöjligheter inför fastställandet av mål för

sektorerna under de kommande åren. Sektorerna deﬁnie-

ras på samma sätt som i vårt ramverk för kreditrisktole-

rans. Den totala exponeringen mot dessa tre sektorer

uppgick till 6775mn euro eller 5procent av den samlade

utlåningen till företag vid utgången av 2021.

Investeringsportfölj

På investeringssidan deltar vi i klimatrelaterade gemen-

samma insatser genom Net-Zero Asset Manager Initia-

tive och Net-Zero Asset Owner Alliance, som NAM och

NLP har varit med och grundat respektive undertecknat.

Under 2021 ställde vi upp mål för att minska vårt koldiox-

idavtryck från NAM:s och NLP:s portföljer.

Under arbetet med att uppfylla våra mål för 2030 och

uppnå nettonollutsläpp till 2050 visar indikativa siror att

vi hittills lyckats minska vårt koldioxidavtryck för note-

rade aktier i NAM med 18procent och vårt koldioxidav-

tryck för noterade aktier, företagsobligationer och fastig-

heter i NLP med 25,9 procent jämfört med 2019. Totalt

minskade vi den viktade genomsnittliga koldioxidintensi-

Stapeldiagrammen visar ﬁnansierade utsläpp i noterade aktier för olika sektorer, inklusive bolagens scope 1- och 2-utsläpp

(se not H2 ”Klimatåtgärder”).

Nordea Life & Pension

100

150

200

250

300

350

Övrigt

Diversiﬁerade

företag

Teknik

Industri

Finans

Energi

Konsument,

dagligvaror

Konsument,

sällanköp

Kommunikation

Råvaror

El, vatten

och gas

mtCO

Nordea Asset Management

500

1 000

1 500

2 000

Övrigt

El, vatten

och gas

Teknik

Industri

Finans

Energi

Konsument,

dagligvaror

Konsument,

sällanköp

Kommunikation

Råvaror

Diversiﬁerade

företag

mtCO

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

HÅLLBAR BANKVERKSAMHET / Klimatåtgärder

teten för förvaltade tillgångar i NAM med 15procent och

för förvaltade tillgångar i NLP med 18,8 procent mellan

utgången av 2019 och utgången av 2021.

Vi stödjer och utmanar

ansvarstagandet inom sektorer

Vi har beskrivit våra åtaganden i fråga om klimatföränd-

ringen i vårt ställningstagande om klimatförändringen

(Position Statement on Climate Change). Här förklarar vi

vår hållning gentemot sektorer såsom termiskt kol, kol-

brytning och utvinning av oljesand.

Vi har också riktlinjer som fokuserar på klimatproble-

met och vår hållning i relation till andra sektorer, bland

annat jordbruk, skogsbruk, fossila bränslen, gruvdrift och

fastigheter. Med de här riktlinjerna har vi som mål att

stödja och utmana kunderna att ta ansvar och göra den

omställning som krävs för att uppnå målen i Parisavtalet.

Under 2021 uppdaterade vi våra branschriktlinjer för

fossila bränslen. Vi har infört flera exkluderingar och

inrättat utfasningspolicyer för företag som använder ter-

miskt kol för kraftproduktion eller brytning, företag

aktiva inom området utvinning av okonventionell olja

och gas, inklusive företag som arbetar med rörlednings-

infrastruktur, samt företag aktiva inom de mest känsliga

områdena i Arktis. Våra branschriktlinjer för fossila

bränslen ﬁnns på nordea.com/sustainability, tillsammans

med alla våra övriga ställningstaganden och riktlinjer för

olika sektorer.

Vi är en ansvarstagande investerare

På investeringssidan har vi åtagit oss att införliva ESG-

faktorer i vår analys, våra processer för beslutsfattande

och vår praxis för aktivt ägande.

Alla NAM-fonder förvaltas i enlighet med NAM:s policy

för ansvarsfulla investeringar. Under 2021 utvidgade vi till-

lämpningsområdet för NAM:s policy om fossila bränslen så

att den inkluderar ännu fler fonder. Policyn ställer krav på

att företag verksamma inom fossil industri ska visa att de

har en strategi för sin utfasning av koldioxid som är fören-

lig med en global uppvärmning på 2 °C eller lägre för att

kunna tas in i fonderna. Idag omfattas 66 procent av våra

fonder, uttryckt som andel av förvaltat kapital, av policyn.

Vårt engagemang i de företag vi investerar i innefattar

röstning via fullmakt i linje med vår interna policy för

ägande. Vi utnyttjar vår rätt att påverka de företag som

våra fonder har investerat kapital i genom att rösta på

företagens årsstämmor. Ett exempel är en aktieägarreso-

lution om att ExxonMobil skulle beskriva hur företagets

lobbyverksamhet stämde överens med Parisavtalet.

NAM var en av de som lämnade in resolutionen, som

ﬁckmajoritetsstöd på företagets årsstämma i maj 2021.

Under 2021 röstade vi på sammanlagt 4200 bolagsstäm-

mor och hade en röstningsfrekvens på över 95procent

för våra innehav. Vi visar hur vi har röstat på vår röstpor-

tal på nordea.com.

Vi arbetar också direkt med företag i portföljer som

förvaltas för kunders räkning, i synnerhet där vi ser att de

behöver förbättra sin hantering av ESG-relaterade risker.

Under 2021 deltog vi i 917 dialoger för att säkerställa

attde aktuella företagen hanterade väsentliga ESG-

relaterade risker på ett lämpligt sätt eller utnyttjade

ESG-möjligheter fullt ut.

Under 2021 stärkte vi NLP:s ramverk för styrning och

policyer på ESG- och klimatförändringsområdet, och tog

fram en ny policy för ansvarsfulla investeringar och en ny

klimatförändringspolicy. Vi kommunicerade också vårt

krav om att alla kapitalförvaltare som förvaltar tillgångar

för NLP:s räkning senast 2024 måste förbinda sig att

ställa om sitt förvaltade kapital till nettonollutsläpp till

2050 för att få fortsätta förvalta kapital för NLP:s räk-

ning. Vid utgången av 2021 hade 28 procent av kapital-

förvaltarna som omfattas gjort detta åtagande.

Vårt interna koldioxidavtryck

Vårt arbete för att minska klimatpåverkan från vår interna

verksamhet utgår från försiktighetsprincipen. Genom allt

arbete för att uppnå våra mål om minskade utsläpp har vi

hittills lyckats minska koldioxidutsläppen från vår interna

verksamhet med 73procent jämfört med basåret 2019.

Minskningen berodde främst på vår resepolicy och att

våra medarbetare arbetade hemifrån till följd av covid-

19-pandemin, och minskade utsläpp från uppvärmning och

kyla. När covid-19-restriktionerna har tagits bort förväntar

vi oss att utsläppen ökar inom vissa områden, men vi anser

att vi ligger i fas för att uppnå en minskning med 30 pro-

cent till 2023 och en minskning med 50 procent till 2030.

Trots våra insatser för att begränsa vårt interna koldiox-

idavtryck, ﬁnns det vissa utsläpp som är svåra att redu-

cera. När det gäller dessa utsläpp köper vi klimatkompen-

sation för att minska motsvarande utsläpp på annat håll. Vi

stöttade produktionen av förnybar energi genom att köpa

koldioxidkrediter för 2021. Vi kommer att fortsätta att fullt

ut kompensera för återstående utsläpp från vår interna

verksamhet. I framtiden kommer vi att övergå till en port-

följ för långsiktig koldioxidinfångning, som vi regelbundet

kommer att se över så att den överensstämmer med aktu-

ell bästa praxis för att uppnå nettonollutsläpp.

Klimatpåverkan i vår leveranskedja

För att på ett framgångsrikt sätt minska vår klimatpåver-

kan arbetar vi aktivt med våra leverantörer, eftersom en

viktig del av våra utsläpp uppstår uppströms i vår leve-

ranskedja. Klimatåtgärder är därför ett strategiskt fokus-

område när det gäller våra inköpsrutiner.

Under 2021 vidtog vi flera åtgärder för att ytterligare

integrera klimatåtgärder i vår process för val av leverantö-

rer. Vi granskar idag alla leverantörer vad gäller koldioxidin-

tensitet, vilket gör att vi kan föra en dialog i ett tidigt skede

för att säkerställa att våra viktigaste leverantörer arbetar

för att fasa ut koldioxid. Dessutom integrerar vi hållbarhets-

kriterier i det aärsmässiga beslutet och i processerna för

val av leverantörer i vissa leverantörskategorier.

För att säkerställa att vår upphandling bidrar till att

uppnå målen i Parisavtalet kommer vårt arbete med att

inkludera klimatfrågor i vår upphandlingsprocess att

fortsätta under 2022.

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

HÅLLBAR BANKVERKSAMHET / Klimatåtgärder

Unikt erbjudande

stödjer energijätte

i arbetet med att driva

på den gröna omställningen

Ørsted är världsledande inom förnybar energiutveck-

ling. Företagets vision är att skapa en värld som drivs

helt på grön energi. Företaget utvecklar, bygger och

driver havs- och landbaserade vindkraftsparker, energi-

lagringsanläggningar och bioenergianläggningar samt

tillhandahåller energiprodukter.

”Vårt partnerskap med Nordea inleddes för många år

sedan, redan innan vi var ett börsnoterat bolag”, säger

Mads Nipper, vd för Ørsted. ”Nordea särskiljer sig

genom att bidra med global expertis och lokal relevans

samt genom att erbjuda unikt värde med hjälp av ett

samspelt team.”

Under det senaste decenniet har Ørsted ställt om från

en traditionell aärsmodell för energiföretag till en håll-

bar modell och är idag en av världens mest framgångs-

rika investerare i den gröna omställningen av samhället.

”Vi har gjort den här resan tillsammans, med lika höga

ambitioner”, förklarar Ørsteds vd. ”Nordea har gjort det

möjligt för oss att fortsätta med våra gröna investe-

ringar genom att samordna och möjliggöra ett ramverk

för grön ﬁnansiering och hållbarhetslänkad rullande

kredit på 2 md euro. Vi har en stark grund och en rela-

tion som bygger på förtroende.”

Mads Nipper

Vd, Ørsted

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

HÅLLBAR BANKVERKSAMHET

Vi införlivar socialt ansvar i vår verksamhet

För oss handlar socialt ansvarstagande om att ta hänsyn till

hållbarhetsfrågor såsom mänskliga rättigheter, arbetsta-

garrättigheter, sysselsättning, jämställdhet och utbildning i

allt vi gör. Det är viktigt för att kunna säkerställa långsiktig

hållbarhet i vår verksamhet, uppfylla vårt syfte att bidra till

ett gemensamt bästa och skydda våra kundrelationer.

Vi tar vara på möjligheter att öka våra kunders medve-

tenhet om social påverkan genom vår rådgivning och

våra erbjudanden. Ett exempel är vår nyligen lanserade

Global Climate and Social Impact Fund, som investerar

direkt i företag som försöker lösa både sociala problem

och miljöfrågor.

Dessutom ingår mänskliga rättigheter, arbetstagarrät-

tigheter och andra ESG-frågor i en rad olika bakgrunds-

kontroller, bland annat i samband med investeringar,

ﬁnansiering, transaktioner och inköp.

Mänskliga rättigheter ingår i den normbaserade scre-

eningen av alla våra fonder, och per december 2021 hade

vi tio företag på vår lista över företag som uteslutits till

följd av brott mot normer gällande mänskliga rättigheter,

inklusive brott gällande ursprungsbefolkningars rättighe-

ter. I de fall där vi upptäcker brott mot de mänskliga rät-

tigheterna hos en kund vidtar vi åtgärder för att ompröva

vår kreditbedömning av dem. Vi tar hänsyn till mänskliga

rättigheter vid övervakningen av kundtransaktioner för

att hitta mönster som kan tyda på risk för ekonomisk

brottslighet. Vi integrerar också risker kopplade till

mänskliga rättigheter i våra processer för granskning och

övervakning av leverantörer, där vi utvärderar indikatorer

såsom risken för barnarbete, risken för modernt slaveri,

rätten till föreningsfrihet och anständiga arbetsvillkor.

Bidrag till samhället

Socialt ansvarstagande handlar också om att stötta de

samhällen där vi har verksamhet. Under 2021 samarbe-

tade vi med Pride i flera länder och undertecknade Euro-

pean Diversity Charter. Vi ﬁrade också European Diversity

Month i maj, med dagliga lokala och koncernomfattande

aktiviteter som syftade till att öka medvetenheten och

stimulera till samtal.

Samhällsengagemang handlar i Nordea om att skapa

positiva förändringar även genom våra medarbetare.

Genom fler än 20 program och partnersamarbeten riktar

vi in oss på att sprida kunskaper om ekonomi och stimu-

lera företagande, för att på så sätt bidra positivt till sam-

hället genom vår expertis inom bank och ﬁnans. Efter-

som de flesta av våra insatser bygger på fysiska möten,

påverkades detta arbete i olika utsträckning av ned-

stängningar under 2021. Trots detta genomförde när-

mare 1 100 Nordeamedarbetare sammanlagt 6 500

volontärtimmar under 2021, vilket är i nivå med 2020 och

cirka 25 procent av antalet timmar 2019.

Våra medarbetare

Vår förmåga att växa på ett hållbart sätt beror på de

medarbetare som vi lockar tilloss, behåller och utveck-

lar, och i vilken utsträckning vi erbjuder en inkluderande

arbetsmiljö.

Mångfald gör oss bättre

Vi har en bred deﬁnition av mångfald och strävar efter

att locka till oss och behålla medarbetare med olika bak-

grund, erfarenhet och egenskaper. Under 2021 tog vi

fram en ny strategi, inklusive mål, för att stärka mångfal-

den och inkluderingen ytterligare. Alla aärsområden

och koncernfunktioner har fastställt handlingsplaner vad

avser deras egen verksamhet, med fokus på inklude-

rande rekryteringsförfaranden, inklusive ledarskapsut-

bildning och ett starkare externt mångfaldsåtagande.

Vår kommitté för mångfald och inkludering (Diversity &

Inclusion Committee) på koncernnivå har varit avgörande

för utvecklingen av våra mångfalds- och inkluderingsam-

bitioner och spelar en viktig roll för att förstärka vikten av

mångfald och inkludering i Nordea. Kommittén säkerstäl-

ler att det ﬁnns nödvändig förankring hos högsta led-

ningen, inom aärsområden, koncernfunktioner och

arbetsplatser. Dessutom stödjer våra Employee Resource

Groups – frivilliga, medarbetarledda grupper – utvidgade

mångfaldsperspektiv och stimulerar till inkluderande

arbetsplatser.

Genom att ta hänsyn till mänskliga rättigheter,

arbetstagarrättigheter, sysselsättning, jämställdhet

och utbildning har vi som mål att skapa social

påverkan där den gör störst skillnad.

Socialt ansvarstagande

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

HÅLLBAR BANKVERKSAMHET / Socialt ansvarstagande

Barns rättigheter

Vi ser till att de

respekteras

Barns rättigheter utgör en del av vårt fokus

på mänskliga rättigheter och vi har system

och processer på plats för att säkerställa att

de rättigheterna respekteras i vår interna

verksamhet. Under 2021 fortsatte vi att del-

ta i Financial Coalition against Commercial

Sexual Exploitation of Children, som arbetar

för att stoppa betalningar för material på

internet där barn utnyttjas sexuellt.

~ 29 000

medarbetare

från hela världen

som representerar

96 medborgar-

skap

talar

mer än

50 språk

och företräder

mer än fyra

generationer

Vår mångfald med ...

... är en styrka när vi hjälper våra kunder.

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

HÅLLBAR BANKVERKSAMHET / Socialt ansvarstagande

Könsfördelning

Vi strävar efter en jämn könsfördelning i alla delar av

organisationen – bland medarbetarna totalt och på alla

chefsnivåer. Inget av könen ska vara representerat till

mindre än 40 procent av de anställda.

Under 2021 behöll vi en jämn könsfördelning bland

medarbetarna totalt och bland ledare. För att förbättra

könsfördelningen på alla nivåer i organisationen, inklu-

sive högsta ledningen, fokuserar vi på successionspla-

nering och kontinuerlig utvärdering av medarbetares

kompetenser.

En jämlik, trygg och inkluderande arbetsplats

Vi är djupt engagerade i att säkerställa jämlikhet som

en grundläggande mänsklig rättighet. Det innebär att vi

arbetar för att säkerställa lika möjligheter för alla våra

medarbetare och erbjuda en trygg och inkluderande

arbetsplats.

Vi mäter våra medarbetares uppfattning om lika möj-

ligheter inom Nordea varje kvartal genom vår under-

sökning om medarbetarengagemang – People Pulse.

Under 2021 – med ett genomsnittligt indexpoäng på 92

från de svarande – angav de att de hade behandlats

rättvist oavsett kön, könsidentitet, ålder, etnicitet, sexu-

ell läggning, religiös tillhörighet, funktionsvariation, etc.

Hybridarbete för

ökad flexibilitet

Vi tror på att sammanföra människor. Sam-

tidigt värdesätter vi flexibilitet. Under pande-

min har vi lärt oss att många team uppskat-

tar en kombination av att samarbeta på

kontoret och hemifrån – och anser också att

det är bra för prestationerna, känslan av till-

hörighet och engagemanget – och därför har

vi nu infört en hybridmodell där vi stödjer

upp till två dagars distansarbete per vecka.

Könsfördelning

Styrelse

Koncern-

ledning

Ledare

Hela arbets-

styrkan

40 % 60 %

33 % 67 %

42 % 58 %

51 % 49 %

Vi har som mål att vara en trygg och inkluderande

arbetsplats, som främjar jämlikhet och som fördömer

alla former av diskriminering, trakasserier, mobbning

eller bestraning. Vi har en nolltoleransstrategi och tyd-

liga processer för hur vi hanterar dessa ärenden samt

verktyg för att proaktivt förhindra sådant beteende.

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

HÅLLBAR BANKVERKSAMHET / Socialt ansvarstagande

Syfte och värderingar

Våra etiska riktlinjer beskriver högst ställda etiska princi-

per för hur vi ska bedriva vår verksamhet, hur vi ska

behandla våra kunder och hur våra medarbetare förvän-

tas agera. De innefattar vårt syfte och våra värderingar

som utgör grunden för allt vi gör i Nordea. De vägleder

vårt agerande och hjälper oss att fatta rätt beslut. Vårt

syfte är att förverkliga drömmar och önskningar för ett

gemensamt bästa. Våra värderingar – collaboration,

ownership, passion and courage – ger tydligt uttryck för

den kultur vi vill skapa.

Tydlig modell för hållbarhetsstyrning

För att verkligen lyckas införliva hållbarhet och ESG-fak-

torer i vår aärsstrategi och riskhantering måste vi till-

lämpa detta i hela koncernen och utveckla en kultur där

fokus ligger på hållbarhet och värdeskapande på lång

sikt. Här krävs att vi investerar i kompetens och kapacitet

samt säkerställer att hållbarhetshänsyn återspeglas i

våra ersättningsstrukturer, vår resultatstyrning och vår

ledarskapskommunikation.

För att kunna genomföra vårt strategiska hållbarhets-

arbete så eektivt som möjligt förändrade vi strukturen i

vår hållbarhetsstyrning under 2021. Vi utsåg en koncern-

ansvarig (Group Accountable Executive) för ESG-risker

En stark hållbarhetsstyrning ger oss tydligheten och snabbheten för att kunna

genomföra vårt strategiska hållbarhetsarbete för ett gemensamt bästa.

Bolagsstyrning och kultur

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

HÅLLBAR BANKVERKSAMHET / Bolagsstyrning och kultur

Vi betalar skatt på ett ansvarstagande sätt

Skatter spelar en viktig roll för ett samhälles möjlighet

att uppnå sina mål, inklusive målen om en hållbar

utveckling och målen i Parisavtalet, genom att hjälpa till

att ﬁnansiera oentliga tjänster på områden som hälso-

och sjukvård, infrastruktur, social trygghet, utbildning,

rättsväsendet, räddningsinsatser och försvar.

Vår policy är att betala skatter i enlighet med lokala

lagar i alla länder där vi bedriver verksamhet och därige-

nom bidra på lämpligt sätt i de olika samhällena. Vi han-

terar skatteutgifter och skatterisker på ett försiktigt sätt

och har som mål att upprätthålla ett gott lokalt skattere-

nommé genom att betala och redovisa skatt i rätt tid.

Som en del i vår rådgivning och produktinformation

förser vi våra kunder med allmän information om skatte-

konsekvenserna av deras beslut. Som vägledning när vi

ger våra kunder råd i skattefrågor har vi – vid sidan av

vår egen skattepolicy – en skattepolicy för kunder.

Hållbar upphandling

Vår leveranskedja är en viktig del av vårt avtryck och

viförväntar oss att våra leverantörer aktivt bidrar till

hållbarhetsagendan. Vi lägger cirka 2 md euro årligen

på leverantörer och hållbarheten inom leveranskedjan

är till stor del beroende av deras agerande och mog-

nadsgrad.

Vi fastställer lämpliga standarder och beskriver för-

väntningar i vår uppförandekod för leverantörer (Supp-

lier Code of Conduct), som ingår i våra leverantörsavtal.

Uppförandekoden har anpassats efter Nordeas etiska

riktlinjer (Code of Conduct) och FN:s Global Compact.

Vi förväntar oss att våra leverantörer inte bara följer

lagar och förordningar i de länder där de bedriver verk-

samhet, utan också ger prov på ett agerande som går

längre än kraven på efterlevnad.

Vi är en ansvarstagande

inköpare

Covid-19-pandemin ﬁck stora eekter under 2021,

vilket gjorde att många företag, inklusive våra

mindre leverantörer, tampades med svåra ekono-

miska förhållanden och likviditetsproblem. Vi höll

därför fast vid vårt beslut, som fattades i april

2020, om att frångå våra vanliga betalningsvillkor

och betala fakturor så snart de registrerats och

godkänts i vårt centrala betalningssystem. Det

innebar att fakturorna i snitt betalades 17 dagar

före förfallodatum.

och inrättade en ny koncernövergripande kommitté för

hållbarhet och aärsetik på ledningsnivå – Sustainability

and Ethics Committee. Vi gav också de olika styrelsekom-

mittéerna större ansvar i fråga om tillsyn på hållbarhets-

och ESG-området.

Regelefterlevnad är

avgörande i vår företagskultur

Regelefterlevnad innebär att vi ska bedriva verksamhet

ienlighet med ﬁnanssektorns lagar och bestämmelser,

marknadsstandarder, uppföranderegler, dataskyddslagar

och andra kundskyddsrelaterade regelverk som är rele-

vanta för vår tillståndspliktiga verksamhet samt tillsyns-

krav och tillhörande interna regler samtidigt som vi alltid

respekterar principerna om integritet och god aärssed.

Vi är fullt medvetna om det hot som samhällen står

inför när det gäller människohandel, terrorism, korrup-

tion, narkotikasmuggling, skatteflykt och andra former

av olaglig verksamhet, och vi gör vårt yttersta för att

säkerställa att våra resurser, produkter och tjänster inte

används för att underlätta för ekonomisk brottslighet.

Att spåra och stoppa penningflödet från dessa verk-

samheter är ett eektivt sätt att störa brottslingarna.

Därför är vi som ﬁnansinstitut en viktig del av lösningen.

Vi gör allt för att följa de lagar och bestämmelser som

rör sanktioner och bekämpning av penningtvätt, terror-

ﬁnansiering samt mutor och korruption i de länder där

vihar verksamhet.

För mer information om regelefterlevnadsrisk, se not

K2 ”Risk- och likviditetshantering”.

Gemensamma insatser

för det gemensamma bästa

Ekonomisk brottslighet som penningtvätt och

terrorﬁnansiering är ett allvarligt problem för

samhället och det krävs ökat samarbete mellan

banker och myndigheter för att bekämpa det. Vi

är en av de sex grundarbankerna i samarbetet

Invidem, som nu lanserar en nordisk plattform

föruppgifter om kundkännedom. Att inrätta en

sådan plattform för hantering av uppgifter om

kundkännedom, med standardiserade processer

och datauppsättningar, innebär att vi kan lita på

och använda informationen som grund för våra

egna riskbedömningar, samtidigt som vi också

erbjuder en bättre kundupplevelse.

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

HÅLLBAR BANKVERKSAMHET / Bolagsstyrning och kultur

Förvaltnings-

berättelse

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Innehåll

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Viktiga händelser under året

...............................................

Utsikter

................................................................................

Finansiell översikt 

....................................................... 

Femårsöversikt

.................................................................... 

Nyckeltal

..............................................................................

Aärsområdesresultat

........................................................

Övrig information

.................................................................

Huvudsaklig koncernstruktur

..............................................

Risker och riskhantering

......................................................

Världsekonomin och ﬁnansmarknaden

...............................

Nordeaaktien och kreditbetyg

.............................................

Kapitalhantering och nya regelverk

....................................

Bolagsstyrningsrapport 

............................................. 

Styrelse

................................................................................

Koncernledning

...................................................................

Koncernfunktioner

...............................................................

Nordeas organisation

..........................................................

Ersättningar

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Riktlinjer för intressekonflikter

...........................................

Icke-ﬁnansiell rapport

......................................................... 

Förslag till vinstdisposition

..................................................

Händelser efter räkenskapsperiodens slut

..........................

Ordlista

............................................................................... 

Innehåll

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Viktiga händelser under året & Utsikter

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Utsikter*

Finansiellt mål för 2025

• en avkastning på eget kapital som överstiger 13 procent

• målet stöds av ett K/I-tal på 45–47 procent, en årlig

kreditförlustrelation på omkring 10 punkter samt att

Nordea håller fast vid sin väletablerade kapital- och

utdelningspolicy.

Utsikter för 2022

• en avkastning på eget kapital som överstiger 11 procent

• ett K/I-tal på 49–50 procent.

Kapitalpolicy

En kapitalbuert på 150–200 punkter över regelkravet för

kärnprimärkapitalrelationen.

Utdelningspolicy

Nordeas utdelningspolicy stipulerar en utdelningskvot på

60–70 procent, vilken gäller för resultat som genereras

under räkenskapsåret. Nordea kommer löpande att utvär-

dera möjligheten att använda aktieåterköp för att dela ut

överskottskapital.

Viktiga händelser under året

Urval av viktiga händelser 2021

Februari

Resultat för ärde kvartalet och helåret 2020 Aärs-

volymerna ökar i alla länder. Stark kreditkvalitet och låga

kreditförluster. Vår kapitalposition bland de starkaste i

Europa.

S&P uppgraderar utsikterna för Nordeas kreditbetyg

och bekräftar Nordeas betyg AA till följd av ökad lön-

samhet och stark aärsaktivitet.

Mars

Hållbarhetsstrategi infördes: Nordea fastställer mål om

att bli en bank med nettonollutsläpp senast år 2050 och

presenterar mål för 2023.

Årsredovisning, hållbarhetsredovisning och ersätt-

ningsrapport för styrande organ publiceras.

Europeiska investeringsfonden (EIF): Nordea lanserar

lösningar för garanterade lån till små och medelstora

företag tillsammans med EIF.

Ordinarie bolagsstämma 2021 Bolagsstämman

bemyndigar styrelsen att besluta om utdelning av högst

0,72 euro per aktie. Bolagsstämman godkänner även för-

slaget om att öka återköpen av aktier.

April

Resultat för första kvartalet 2021: Ökad aärsaktivitet

och förbättrad kundnöjdhet i hela Norden. Förbättrad

lönsamhet. Fortsatt stärkt kapitalposition – plan för

utdelning bekräftad.

Maj

Nordea Liv & Pension: Alla kapitalförvaltare måste ha

ett mål om nettonollutsläpp.

Juli

Resultat för andra kvartalet 2021 Starkt resultat och

kraftigt ökade intäkter. Förbättrat K/I-tal och ökad

lönsamhet.

EBA:s stresstest bekräftar Nordeas robusta

kapitalposition.

Fitch uppgraderar utsikterna för Nordeas kreditbetyg

och bekräftar Nordeas betyg AA till följd av stärkt ﬁnan-

siellt resultat och fortsatt stark kreditkvalitet.

September

Nordea Bank inkluderas i EURO STOXX-indexen,

inklusive EURO STOXX Banks-indexet.

Oktober

Resultat för tredje kvartalet 2021 Förbättrad kostnads-

eektivitet och avkastning på eget kapital.

Utbetalning av utdelning på sammanlagt 2,9 md euro

till våra aktieägare, som omfattar över 500 000 privat-

personer och flera pensionsfonder i Norden.

Aktieåterköp påbörjas för att minska överskottskapital.

Nordea går med i Net-Zero Banking Alliance.

November

Låneprogram i samarbete med Europeiska garantifon-

den: Nordea hjälper småföretag att komma på rätt spår

igen för tillväxt.

December

Nordea bjuder in investerare och analytiker till kapital-

marknadsdag i februari 2022.

Viktiga framgångar under 2021

Kärnprimärkapital-

relation 17 procent

Rörelseresultat

4,9 md euro

Avkastning på eget

kapital 11,2 procent

K/I-tal

48 procent

* Utsikter per 3 februari 2022.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Finansiell översikt 2021

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Finansiell översikt 

Resultat och nyckeltal 2021

Koncernresultat och nyckeltal 2021

Mn euro 2021 2020 Förändring

Räntenetto 4 925 4 515 9 %

Avgifts- och provisionsnetto 3 495 2 959 18 %

Nettoresultat av poster till verkligt värde 1 119 900 24 %

Övriga intäkter 81 92 -12 %

Summa rörelseintäkter 9 620 8 466 14 %

Summa rörelsekostnader

exklusive resolutionsavgifter -4 425 -4 441 0 %

Summa rörelsekostnader -4 649 -4 643 0 %

Resultat före kreditförluster 4 971 3 823 30 %

Kreditförluster och liknande

nettoresultat

-35 -860

Rörelseresultat 4 936 2 936 67 %

K/I-tal, % 48 55

Avkastning på eget kapital, % 11,2 7,1

Resultat per aktie efter utspädning, euro 0,95 0,55

Avkastning på tillgångar, % 0,7 0,4

Soliditet, %

5,9 6,1

1) Innefattar justeringar till verkligt värde av lån värderade till verkligt värde

i Nordea Kredit.

Resultatet 2021 i korthet

Rörelseintäkterna ökade med 14 procent 2021 jämfört med

2020. Kostnaderna var oförändrade på 4 649 mn euro, i linje

med vår prognos. Kreditförlusterna minskade jämfört med

föregående år till 1 punkt (35 punkter 2020). Rörelseresultatet

ökade med 67 procent.

Intäkter

Räntenetto

Räntenettot ökade med 9 procent. Uppgången berodde

främst på högre utlåning till små och medelstora företag, lik-

som förbättrade utlåningsmarginaler inom Large Corporates

& Institutions. Nordea Finance Equipment (NFE) bidrog också

positivt till räntenettot. Det gjorde även valutaeekter, som

hade en positiv inverkan med omkring 142 mn euro.

Utlåning

Exklusive repor och värdepapperslån ökade utlåningen till

allmänheten med 5 procent i lokala valutor. Utlåningen i loka-

la valutor ökade i Personal Banking (6 procent), Business

Banking (6 procent) och Large Corporates & Institutions

(1procent).

Inlåning

Exklusive repor och värdepapperslån ökade inlåningen från

allmänheten med 12 procent i lokala valutor. Inlåningen i

lokala valutor ökade i Personal Banking (4 procent), Business

Banking (11 procent) och Large Corporates & Institutions

(25procent).

Avgifts- och provisionsnetto

Avgifts- och provisionsnettot ökade med 18 procent. Upp-

gången berodde främst på ökade intäkter från sparande och

placeringar till följd av ökat förvaltat kapital och hög

kundaktivitet.

Intäkterna från betalnings- och kortavgifter bidrog också

positivt med en ökning från de dämpade nivåerna under stör-

re delen av 2020. Även intäkterna från utlåningsrelaterade

avgifter ökade jämfört med 2020.

Nettoresultat av poster till verkligt värde

Nettoresultat av poster till verkligt värde ökade med 24 pro-

cent, huvudsakligen till följd av stark aärsaktivitet och större

positiva värdejusteringar på innehav i Treasury. Detta motver-

kades delvis av ett lägre resultat i Markets.

Resultatandelar i intresseföretag och övriga rörelseintäkter

Intäkterna från resultatandelar i intresseföretag uppgick till

-6mn euro, ner från -1 mn euro.

Övriga rörelseintäkter uppgick till 87 mn euro, ned från

93mn euro.

Kostnader

Rörelsekostnaderna var oförändrade jämfört med 2020. Kost-

naderna var i linje med vad som kommunicerats tidigare.

Även personalkostnaderna var oförändrade. Övriga kostnader

minskade med 5 procent. Avskrivningarna ökade med 10

procent.

Personalkostnader och anställda

Personalkostnader, betydande avtal med nyckelpersoner i

ledande befattningar och fördelning efter antal anställda, län-

der och kön presenteras i not K8. Mer information ﬁnns i

avsnittet ”Våra medarbetare” på sidan 324.

Vinstandelar och aktiebaserade incitamentsprogram

De tre kriterier som avgör storleken på utbetalningen från

vinstandelsprogrammet 2021 är: avkastning på eget kapital,

K/I-tal och ett mål för kundnöjdheten. Om prestationskriteri-

erna uppfylls blir kostnaden för programmet cirka 69 mn euro

(63 mn euro 2020). Avsättningen för Nordeas vinstandels-

program för 2021 uppgick till 62,1 mn euro, att jämföra med

32,4mn euro 2020. Vinstandelsprogrammet och de aktierela-

terade incitamentsprogrammen såväl som övriga ersättnings-

principer presenteras i avsnittet "Ersättningar" på sidorna

83–87 och i not K8.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Finansiell översikt 2021

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Kreditförluster och liknande nettoresultat

Kreditförlusterna för 2021 var låga och uppgick till 118 mn

euro (908 mn euro). Det motsvarar en kreditförlustrelation på

4 punkter för upplupet anskaningsvärde. Inklusive positiva

omvärderingar till verkligt värde i den danska bolåneportföl-

jen på 83 mn euro, uppgick kreditförlusterna till 35 mn euro

eller 1 punkt (26 punkter). Kreditförlusterna avsåg låneford-

ringar i kategori 3, medan det var återföringar i kategori 1 och

2 under året, vilket speglar en stark kreditkvalitet. De indivi-

duella reserveringarna avsåg ett antal branscher, med viss

koncentration till Olja, gas och oshore samt Detaljhandel.

Under året återfördes 40 mn euro av reserveringarna enligt

ledningens bedömning för att täcka några få individuella

reserveringar liksom förbättringar som gjorts i IFRS 9-model-

len för beräkning av förväntade kreditförluster. Huvuddelen

av reserveringarna enligt ledningens bedömning, eller 610

mn euro, ﬁnns kvar för att täcka förväntade framtida förluster.

Rörelseresultat

Rörelseresultatet ökade med 67 procent till 4 936 mn euro,

tillföljd av högre intäkter och lägre kreditförluster.

Skatter

Den eektiva skattesatsen 2021 var 22,4 procent, jämfört med

23,6 procent förra året. Huvudskälet till den lägre eektiva

skattesatsen är justeringar av det skattepliktiga resultatet

hänförliga till tidigare år som har bidragit till att minska skat-

tekostnaden för 2021.

Årets resultat och avkastning på eget kapital

Årets resultat ökade med 69 procent till 3 831 mn euro.

Avkastningen på eget kapital var 11,2 procent (förra året

7,1procent).

Kapitalposition

Kärnprimärkapitalrelationen var 17,0 procent vid utgången av

2021, ner från 17,1 procent i ol, och kärnprimärkapitalet upp-

gick till 25,9 md euro (26,6 md euro i ol). Den totala kapital-

relationen var 21,2 procent och kapitalbasen uppgick till

32,3md euro vid utgången av 2021.

Kapitalpositionen presenteras under ”Kapitalhantering” på

sidorna 59–65 och i Nordeas kapital- och riskhanterings-

rapport på nordea.com.

Nordeas upplåning

Nordea Bank Abp fortsatte under 2021 att dra nytta av sin väl

avvägda hantering av likviditetsrisk, med en fortsatt diversi-

ﬁerad och stark ﬁnansieringsbas och en diversiﬁerad likvidi-

tetsbuert. Under året emitterade Nordea Bank Abp cirka

13,7 md euro i långfristig skuld. Nordea Bank Abp uppfyllde

under hela 2021 kravet gällande likviditetstäckningsgrad

(LCR) i alla valutor tillsammans. Nordea Bank Abp fortsätter

att ta del av ECB:s riktade långfristiga reﬁnansieringstransak-

tioner (TLTRO), för att ännu bättre kunna stötta kunderna och

tillgodose deras behov. För ytterligare information, se avsnit-

tet om likviditetsrisk i not K2.

Under året emitterade Nordeakoncernen omkring 21,3 md

euro i nya och förlängda långfristiga skuldinstrument, exklu-

sive danska säkerställda obligationer och efterställda lån.

Nordeas likviditetshantering presenteras på sidorna 128–163.

En löptidsanalys ﬁnns i not K44. För ytterligare information,

se även not K2.

Säkringsredovisning

Nordea tillämpar säkringsredovisning för att uppnå en symme-

trisk behandling av förändringar i verkligt värde för de säkrade

riskerna i de säkrade posterna och för säkringsinstrumenten,

samt för att säkra sig mot risken för variationer i kassaflöden

och nettoinvesteringar i utlandsverksamheten. Ytterligare

information om säkrade risker ﬁnns i noterna K1 och K19.

Balansräkning

Förändringar på tillgångssidan

Tillgångarna ökade med 18,2 md euro jämfört med 2020.

Ökningen berodde huvudsakligen på en ökning i ”Kassa och

tillgodohavanden hos centralbanker”, främst till följd av likvi-

ditetshantering. Men det förekom också flera andra bruttoför-

ändringar, som främst avsåg ökningar i ”Utlåning till allmän-

heten”, ”Aktier och andelar” och ”Tillgångar i placeringsport-

följer och fondförsäkringsavtal”, medan ”Derivatinstrument”

och ”Övriga tillgångar” minskade.

Ökningen i ”Utlåning till allmänheten” berodde på större

aärsvolymer i hela Norden, medan ökningen i ”Aktier och

andelar” förklaras av en positiv marknadsutveckling och

ökade aktieinnehav i framför allt Markets och Life & Pension.

Ökningen i ”Tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäk-

ringsavtal” berodde på hög avkastning på tillgångar i Life &

Pension, och samma förändringar kan ses på skuldsidan

under ”Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsav-

tal”. Minskningen i ”Derivatinstrument” berodde på föränd-

ringar i räntor och valutakurser, och samma förändringar

ﬁnns under ”Derivatinstrument” på skuldsidan. ”Övriga till-

gångar” minskade till följd av lägre nivåer för ställda CSA-

relaterade säkerheter.

Förändringar på skuldsidan

Skulderna ökade med 18,4 md euro jämfört med 2020.

Ökningen kan till stor del förklaras av en ökning i ”In- och

upplåning från allmänheten”, huvudsakligen till följd av

ökade aärsvolymer med kunderna i hela Norden. Som

nämnts ovan under ”Förändringar på tillgångssidan”, var det

också en ökning i ”Inlåning i placeringsportföljer och fond-

försäkringsavtal” och en minskning i ”Derivatinstrument”.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Femårsöversikt

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Femårsöversikt

Resultaträkning

Mn euro 2021 2020 2019 2018 2017

Räntenetto 4 925 4 515 4 318 4 491 4 888

Avgifts- och provisionsnetto 3 495 2 959 3 011 2 993 3 369

Nettoresultat av poster till verkligt värde 1 119 900 1 012 1 088 1 328

Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat

enligt kapitalandelsmetoden -6 -1 50 124 23

Övriga rörelseintäkter 87 93 232 476 83

Summa rörelseintäkter 9 620 8 466 8 623 9 172 9 691

Allmänna administrationskostnader:

- Personalkostnader -2 759 -2 752 -3 017 -2 998 -3 212

- Övriga kostnader -1 226 -1 286 -1 639 -1 566 -1 844

Av- och nedskrivningar av materiella och

immateriella tillgångar -664 -605 -1 330 -482 -268

Summa rörelsekostnader -4 649 -4 643 -5 986 -5 046 -5 324

Resultat före kreditförluster 4 971 3 823 2 637 4 126 4 367

Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till

förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde 83 48 12 – –

Kreditförluster, netto -118 -908 -536 -173 -369

Rörelseresultat 4 936 2 963 2 113 3 953 3 998

Skatt -1 105 -698 -571 -872 -950

Årets resultat 3 831 2 265 1 542 3 081 3 048

Balansräkning

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020 31 dec 2019 31 dec 2018 31 dec 2017

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 47 495 32 955 35 509 41 578 43 081

Utlåning till centralbanker och kreditinstitut 2 392 6 246 17 726 18 962 13 388

Utlåning till allmänheten 345 050 329 765 323 091 308 304 310 158

Räntebärande värdepapper och pantsatta ﬁnansiella instrument 65 051 66 304 72 081 83 790 81 783

Tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal 46 912 36 484 30 799 24 583 25 879

Derivatinstrument 30 200 44 770 39 111 37 025 46 111

Övriga tillgångar 33 073 35 636 36 531 37 166 39 026

Tillgångar som innehas för försäljning 180 – – – 22 186

Tillgångar 570 353 552 160 554 848 551 408 581 612

Skulder till kreditinstitut 26 961 23 939 32 304 42 419 39 983

In- och upplåning från allmänheten 205 801 183 431 168 725 164 958 172 434

Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal 48 201 37 534 31 859 25 653 26 333

Skulder till försäkringstagare 19 595 18 178 19 246 18 230 19 412

Emitterade värdepapper 175 792 174 309 193 726 190 422 179 114

Derivatinstrument 31 485 47 033 42 047 39 547 42 713

Efterställda skulder 6 719 6 941 9 819 9 155 8 987

Övriga skulder 22 296 27 055 25 594 28 123 33 289

Skulder som innehas för försäljning – – – – 26 031

Eget kapital 33 503 33 740 31 528 32 901 33 316

Skulder och eget kapital 570 353 552 160 554 848 551 408 581 612

1) Nordea Bank Abp ersatte Nordea Bank AB (publ) som moderföretag för Nordeakoncernen den 1 oktober 2018.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Nyckeltal

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Nyckeltal



Nyckeltal, koncernen

2021 2020 2019 2018 2017

Resultat per aktie före utspädning, euro 0,95 0,55 0,38 0,76 0,75

Resultat per aktie efter utspädning, euro 0,95 0,55 0,38 0,76 0,75

Aktiekurs

, euro 10,79 6,67 7,24 7,30 10,09

Föreslagen/verkställd utdelning per aktie, euro 0,69 0,39 0,40 0,69 0,68

Eget kapital per aktie

, euro 8,51 8,35 7,80 8,15 8,21

Potentiellt antal utestående aktier

, miljoner 3 966 4 050 4 050 4 050 4 050

Vägt genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner 4 025 4 039 4 035 4 037 4 039

Avkastning på eget kapital, % 11,2 7,1 5,0 9,7 9,5

Kapital under förvaltning

, md euro 411,3 351,4 324,7 280,1 330,4

K/I-tal

, % 48 55 57 57 54

Kreditförluster på årsbasis, punkter

4 35 22 7 12

Kärnprimärkapitalrelation, exklusive Basel I golv

2,6

, % 17,0 17,1 16,3 15,5 19,5

Primärkapitalrelation, exklusive Basel I golv

2,5

, % 19,1 18,7 18,3 17,3 22,3

Total kapitalrelation, exklusive Basel I golv

2,5

, % 21,2 20,5 20,8 19,9 25,2

Primärkapital

2,5

, mn euro 29,0 29,1 27,5 27,0 28,0

Riskexponeringsbelopp, exklusive Basel I golv

, md euro 152 155 150 156 126

Antal anställda (omräknat till heltidstjänster)

26 894 28 051 29 000 28 990 30 399

Ekonomiskt kapital

, md euro 23,2 23,5 25,7 26,6 26,7

Avkastning på ekonomiskt kapital

, % 16,5 9,2 9,2 10,0 11,1

1) För mer detaljerad information avseende nyckeltal som deﬁnerats som Alternativa nyckeltal, se nordea.com/en/investor-relations/reports-and-presentations/

group-interim-reports/. Alla nyckeltal speglar Nordeas kvarvarande verksamhet.

2) Vid årets slut.

3) Exklusive jämförelsestörande poster.

4) 2017 inkluderar nyckeltalet även Lån till allmänheten som rapporterats under Innehav till försäljning.

5) Inklusive periodens resultat.

6) Inklusive periodens resultat justerat för förutsebar utdelning.

7) Nordea Bank Abp ersatte Nordea Bank AB (publ) som moderföretag för Nordeakoncernen den 1 oktober 2018.

8) Ungefärligt belopp baserat på beräknat antal utestående aktier på den preliminära dagen för utdelningsbeslut.

Nyckeltal, moderföretaget

2021 2020 2019 2018

Avkastning på eget kapital, % 11,0 6,8 5,0 15,6

Avkastning på tillgångar, % 0,8 0,5 0,4 1,1

K/I-tal, % 51 57 72 45

Kreditförluster, punkter -1 57 38 4

Kärnprimärkapitalrelation

2,3

, % 17,8 18,5 17,1 16,0

Primärkapitalrelation

2,3

, % 20,2 20,4 19,3 17,9

Total kapitalrelation

2,3

, % 22,6 22,3 22,1 20,6

Kärnprimärkapital

2,3

, mn euro 22 646 24 156 23 556 24 059

Primärkapital

2,3

, mn euro 25 777 26 743 26 654 26 908

Riskexponeringsbelopp

, mn euro 130 626 132 943 136 808 150 266

1) Nordea Bank Abp:s räkenskapsperiod startade den 21 september 2017, dock utan aärsverksamhet fram till 1 oktober 2018.

Sirorna I resultaträkningen för år 2018 har ändrats till årsbasis vid uträkning av avkastning på eget kapital, avkastning på tillgångar samt kreditförluster.

2) Inklusive periodens resultat.

3) Vid årets slut.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Aärsområdesresultat

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Aärsområdesresultat

Totalt Nordeakoncernen och aärsområden

Personal

Banking

Business

Banking

Large

Corporates &

Institutions

Asset &

Wealth

Management

Koncern-

funktioner

Nordea-

koncernen

Föränd-

ring

Mn euro 2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020 %

Räntenetto 2 259 2 093 1 617 1 422 940 883 77 68

32 49

4 925 4 515 9 %

Avgifts- och provisionsnetto 1 289 1 131 662 565 525 458 1 045 822

-26 -17

3 495 2 959

18 %

Nettoresultat av poster till verkligt värde 76 100 298 261 542 445 125 104

78 -10

1 119 900

24 %

Resultatandelar i intresseföretag 0 0 1 4 0 0

2 -5 -9 0 -6 -1

Övriga rörelseintäkter 14 6 34 22 3 1

2 15 34 49

87 93

-6 %

Summa rörelseintäkter 3 638 3 330 2 612 2 274 2 010 1 787 1 251 1 004 109 71 9 620 8 466

14 %

Summa rörelsekostnader

-1 847 -1 802 -1 180 -1 125 -837 -830 -536 -520 -249 -366 -4 649 -4 643 0 %

Nettoresultat av utlåning i portföljer som

hålls till förfall och obligatoriskt värderas

till verkligt värde

47 25 30 12 4 10 1 1 1 0 83 48

73 %

Kreditförluster

-63 -296 -28 -328 -19 -279 -1 -4 -7 -1 -118 -908

Rörelseresultat 1 775 1 257 1 434 833 1 158 688 715 481

-146 -296

4 936 2 963 67 %

K/I-tal

, % 51 54 45 49 42 46 43 52

– –

48 55

-13 %

Avkastning på ekonomiskt kapital

, % 17 12 16 9 15 7 31 27

– –

17 9

Volymer, md euro

Summa utlåning 171,9 162,5 98,3 92,3 46,3 45,8 11,3 9,6 0,5 3,1 328,3 313,3 5 %

Summa inlåning 85,5 82,9 55,9 50,3 49,9 40,0 11,6 10,7 0,3 -2,9 203,2 181,0 12 %

1) Justerat för periodiserade resolutionsavgifter.

2) Exklusive återköpsavtal och avtal om ut-/inlåning av värdepapper.

Nordeakoncernens organisation är uppbyggd kring fyra

huvudsakliga aärsområden: Personal Banking, Business

Banking, Large Corporates & Institutions och Asset & Wealth

Management. Utöver aärsområdena innefattar organisatio-

nen även Koncernfunktioner, som utgörs av: Group Business

Support, Group Finance, Group Risk, Group Compliance, Chief

of Sta Oce, Group Legal, Group People, Group Brand,

Communication and Marketing och Group Internal Audit.

Personal Banking

Intäkterna ökade med 9 procent jämfört med förra året.

Ökningen berodde på stark bolåneaktivitet i alla länder samt

högre intäkter från sparande och placeringar. Bolånen ökade

med 6 procent i lokala valutor.

Räntenettot ökade med 8 procent till följd av ökade bolå-

nevolymer i hela Norden, högre inlåningsmarginaler i Dan-

mark och högre bolånemarginaler i Finland. Detta motverka-

des till viss del av lägre bolånemarginaler i Norge till följd av

ränteförändringar och lägre utlåningsmarginaler i Danmark

som berodde på förändringar i produktutbudet.

Avgifts- och provisionsnettot ökade med 14 procent till

följd av högre intäkter från sparande och placeringar i alla

länder. Intäkterna från betalningar och kort förbättrades

också i takt med att samhällena öppnade upp igen. Aärsut-

vecklingen för utlåningsavgifter var stark under året och

kompenserade full ut för det ökade antalet omläggningar av

bolån i Danmark 2020.

Nettoresultat av poster till verkligt värde minskade med

24procent jämfört med förra året. Nedgången berodde på

förändrad redovisning av intäkter från lån med räntekorridor i

Finland under tredje kvartalet 2020.

Kostnaderna ökade med 2 procent jämfört med föregåen-

de år, främst till följd av högre avskrivningar och valutaeek-

ter. Detta uppvägdes delvis av lägre personal- och

administrationskostnader.

Kreditförluster och liknande nettoresultat minskade betyd-

ligt jämfört med föregående år på grund av de ytterligare

avsättningar enligt ledningens bedömning som gjordes under

andra kvartalet 2020. Detta ledde till att rörelseresultatet

ökade med 41 procent.

Den starka aärsutvecklingen bidrog till att förbättra K/I-

talet till 51 procent, ned från 54 procent i slutet av 2020.

Business Banking

Intäkterna ökade med 15 procent jämfört med föregående år,

till följd av en stark utveckling för utlåningsvolymerna och en

brett förankrad ökning av avgifts- och provisionsnettot. Från-

sett konsolideringen av Nordea Finance Equipment (NFE)

under ärde kvartalet 2020, ökade intäkterna med 10 procent.

Räntenettot ökade med 14 procent jämfört med föregåen-

de år, främst till följd av högre utlåningsvolymer. Utlåningen

ökade med 6 procent i lokala valutor till följd av en stark till-

växt i Norge och Sverige.

Avgifts- och provisionsnettot ökade med 17 procent jämfört

med föregående år, till följd av hög aktivitet på aktie- och rän-

temarknaderna liksom högre intäkter från sparande och pla-

ceringar, utlåningsavgifter och betalnings- och kortavgifter.

Nettoresultat av poster till verkligt värde ökade med 14

procent jämfört med föregående år, till följd av högre intäkter

från valutaprodukter.

Kostnaderna ökade med 5 procent jämfört med föregåen-

de år, främst till följd av konsolideringen av NFE och valutaef-

fekter. Justerat för eekterna av integreringen av NFE, ökade

kostnaderna med 1 procent.

Kreditkvaliteten var fortsatt god tack vare vår väldiversiﬁe-

rade portfölj och begränsade exponering mot sårbara sekto-

rer. Kreditförluster och liknande nettoresultat utgjordes av

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Aärsområdesresultat

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

nettoåterföringar på 2 mn euro (0 punkter) och innefattade en

vinst på 30mn euro från omvärderingen av Nordea Kredits

bolåneportfölj.

Rörelseresultatet uppgick till 1 434 mn euro, en ökning

med 72 procent jämfört med föregående år.

Avkastningen på ekonomiskt kapital (ROCAR) ökade från

9procent till 16 procent för helåret, drivet av lägre kreditför-

luster och högre intäkter.

Large Corporates & Institutions

Intäkterna ökade med 12 procent jämfört med föregående år.

Räntenettot ökade med 6 procent jämfört med föregående år.

Utlåningen var stabil till följd av vårt aktiva aärsurval, vårt

fokus på ekonomiskt kapital och vår ompositionering av

verksamheten.

Avgifts- och provisionsnettot ökade med 15 procent jämfört

med föregående år, främst till följd av hög aktivitet på

kapitalmarknaden.

Nettoresultat av poster till verkligt värde ökade med

22procent, till följd av kundaktiviteten generellt och högre

resultat från riskhantering, inklusive värdejusteringar.

Kostnaderna ökade marginellt, till följd av ökade resolu-

tionsavgifter och högre rörliga ersättningar. Detta uppvägdes

delvis av fortsatt strikt kostnadshantering.

Kreditförluster och liknande nettoresultat uppgick till

15mn euro (3 punkter), vilket speglar den starka underlig-

gande kvaliteten i vår kreditportfölj. Reserveringarna uppgår

nu till cirka 728 mn euro eller 1,56 procent av den samlade

utlåningen i aärsområdet.

Rörelseresultatet ökade till 1 158 mn euro, upp 68 procent

jämfört med föregående år. Ökningen drevs främst av högre

intäkter och lägre kreditförluster.

Det ekonomiska kapitalet reducerades med 3 procent jäm-

fört med föregående år och uppgick till 5 877 mn euro. Redu-

ceringen drevs av god kapitaldisciplin och fokus på aärer

som kräver mindre kapital.

Avkastningen på ekonomiskt kapital ökade från 7 procent

till 15 procent och överträade därmed vårt mål för 2022 att

nå över 10 procent. Ökningen drevs av högre intäkter, lägre

kreditförluster och lägre kapital.

Asset & Wealth Management

Intäkterna uppgick till 1 251 mn euro, upp 25 procent jämfört

med föregående år, huvudsakligen till följd av högre förvaltat

kapital.

Räntenettot var 77 mn euro, upp 13 procent jämfört med

föregående år, huvudsakligen till följd av att utlåningsvoly-

merna i Private Banking ökade med 18 procent.

Avgifts- och provisionsnettot uppgick till 1 045 mn euro,

upp 27 procent jämfört med föregående år. Ökningen speglar

tillväxten i förvaltat kapital som drevs av nettoflöden, stark

fondförvaltning och god marknadsutveckling.

Nettoresultat av poster till verkligt värde var 125 mn euro,

en ökning med 20 procent jämfört med föregående år.

Ökningen berodde på försäljningen av Nordeas ägarandel i

FundConnect A/S och ett högre riskresultat i Life & Pension.

Kostnaderna ökade med 3 procent jämfört med föregåen-

de år, huvudsakligen till följd av ökade reserveringar för rör-

liga ersättningar kopplade till aärsresultatet.

Kreditförluster och liknande nettoresultat uppgick till 0mn

euro, att jämföra med 3mn euro 2020.

Rörelseresultatet var 715 mn euro, upp 49 procent jämfört

med föregående år. K/I-talet var 43 procent, vilket är 9 pro-

centenheter lägre än för 2020.

Avkastningen på ekonomiskt kapital var 31 procent, att

jämföra med 27 procent förra året.

En närmare beskrivning av respektive aärsområde ﬁnns på

sidorna 16–27.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Övrig information

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Övrig information

Koncernstruktur, dotterföretag och utländska ﬁlialer

Nordeakoncernens huvudsakliga koncernstruktur, inklusive

de större dotterföretagen, beskrivs på sidan 51.

Moderföretaget har utländska ﬁlialer i Danmark, Estland,

Kina, Norge, Polen, Storbritannien, Sverige och USA. Under

2021 stängdes Nordeas ﬁlial i Singapore.

Nedläggning av Nordeas verksamhet i Ryssland

Nordeakoncernens strategi är att fokusera på verksamheten i

Norden. Nordea har därför beslutat att lägga ner sin verksam-

het i Ryssland. Den 24 mars 2021 beslutade en extra bolags-

stämma i JSC Nordea Bank att inleda den frivilliga likvida-

tionsprocessen, vilket godkändes av ryska centralbanken den

16 april 2021. Den frivilliga likvidationsprocessen av JSC

Nordea Bank pågår.

Enligt kraven i IFRS (International Financial Reporting

Standards) har Nordea ackumulerat valutakursförluster som

uppstått på investeringen i bankverksamheten i Ryssland i

eget kapital via ”Övrigt totalresultat” alltsedan förvärvet år

2007. När kapitalet återförs efter likvidationen ska Nordea,

enligt kraven i IFRS, överföra de ackumulerade valutakursför-

lusterna från ”Övrigt totalresultat” till posten ”Nettoresultat

av poster till verkligt värde” i resultaträkningen. Det slutliga

beloppet som överförs beror på valutakursutvecklingen fram

till den dag då kapitalet återförs, men för närvarande bedöms

det uppgå till mellan 0,5 och 0,6 md euro. Påverkan på resul-

taträkningen kommer att behandlas som en jämförelsestö-

rande post. Det egna kapitalet och kapitalbasen påverkas inte

eftersom en motsvarande positiv post kommer att redovisas i

”Övrigt totalresultat”. Vidare gör Nordea bedömningen att

detta inte kommer att medföra några ändringar av Nordeas

förmåga att ge utdelning eller återköpa aktier.

Nordea Direct-fusionen

Den 12 juni 2019 undertecknade styrelserna i Nordea Direct

Bank ASA (tidigare Gjensidige Bank ASA) och Nordea Bank

Abp en fusionsplan och beslutade att inleda den gränsöver-

skridande fusionen mellan de båda bolagen. Fusionen god-

kändes formellt av styrelsen i oktober 2019 enligt meddelan-

de från norska bolagsregistret.

Fusionen fortlöper med 1 november 2022 som måldatum

för slutförandet. Slutförandet förutsätter godkännande från

tillsynsmyndigheterna.

Hänvisningsavtal med Citi avseende depåbanktjänster

Den 24 februari 2021 oentliggjorde Nordea att man avvecklar

sin nordiska depåbanksverksamhet och att man i samband

med detta slutit ett strategiskt avtal med Citi om hänvisning

av kunder. Nordea rekommenderar kunder som idag använder

Nordea som depåbank att istället vända sig till Citi. Nordea

kommer att hjälpa kunder som väljer att inte flytta till Citi att

säkerställa en smidig övergång till sitt valda förvaringsinstitut.

Koncernen fortsätter att fokusera på depåverksamhet för före-

tag, institut och privatkunder, och gör allt för att säkerställa en

välfungerande depå- och avvecklingsmarknad i Norden. Avta-

let med Citi påverkar inte Nordeas cash management-tjänster

för internationella ﬁnansinstitut.

Investeringar i IT

Under 2021 fortsatte Nordea att satsa på ökad kundnöjdhet

genom investeringar i digitala erbjudanden för företags- och

privatkunder, med lansering av och förbättringar i den nya

mobil- och internetbanken för respektive segment i Norden. I

likhet med förra året var det också ett stort fokus på lag- och

myndighetskrav, bland annat inom bekämpning av penning-

tvätt och lösningar för kundkännedom. Det här arbetet inne-

fattade även förbättrad datahantering. Även arbetet med att

förbättra cybersäkerheten och göra processerna eektivare

har precis som tidigare varit prioriterat.

Nordea kommer framöver att fortsätta fokusera på områ-

dena ovan, för att uppfylla kraven från sina intressenter.

Bekämpning av ekobrott

Nordea tar sitt ansvar gentemot samhälle och kunder på stort

allvar och har under åren byggt upp ett starkt försvar som ska

förhindra att bankens produkter, tjänster och system utnyttjas

för olagliga syften.

Nordea hanterar och övervakar årligen mer än 2,8 miljar-

der betalningar och har drygt nio miljoner kunder. För att

kunna hantera så stora volymer fortsatte Nordea under 2021

att förbättra sin förmåga att bekämpa ekobrott inom områ-

den såsom:

i) IT-stöd i processerna för kundkännedom,

ii) fler förbättringar i fråga om kundkännedomshandlingar,

iii) transaktionsövervakning,

iv) uppdatering av Nordeas riktlinjer efter förändringar i

regelverken,

v) förstärkning av Nordeas sanktionsprogram,

vi) relevanta utbildningar för att säkerställa att medarbetarna

fortsatt har rätt färdigheter och kompetens.

Nordeas nära samarbete med myndigheterna fortsatte

under 2021, med fortlöpande kontakter i alla de fyra nordiska

länderna om olika aspekter av Nordeas program för att

bekämpa ekonomisk brottslighet.

Se även not K2 ”Risk- och likviditetshantering” på sidorna

128–163 och avsnittet ”Icke-ﬁnansiell rapport” på sidorna

89–92.

Covid-19-pandemins konsekvenser

Året 2021 präglades av covid-19-pandemin. Nordeas globala

krishanteringsteam följde situationen i vart och ett av de

nordiska länderna under hela året.

Information om hur covid-19-pandemin har påverkat

Nordeas verksamhet och ﬁnansiella resultat, och om vilka

åtgärder som har vidtagits i förhållande till detta, lämnas i

olika delar av den här årsredovisningen. Nordea har också

identiﬁerat betydande risker som uppkommit till följd av

covid-19-pandemin, med tanke på osäkerheten om hur de

marknader där koncernen har verksamhet kommer att påver-

kas ekonomiskt. Se även ”Risker och osäkerheter” på sidan 52.

Ordinarie bolagsstämma

Den ordinarie bolagsstämman 2022 hålls i Helsingfors torsda-

gen den 24 mars 2022.

För ytterligare information, se sidan 338.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Huvudsaklig koncernstruktur

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Huvudsaklig koncernstruktur

Filial – Nordea Bank Abp har även ﬁlialer i Estland, Polen, London,

New York och Shanghai.

Bolag

Holdingbolag

Per den  januari 

Nordea Bank Abp

Finland

LLC

Promyshlennaya

kompaniya

Vestkon

Ryssland

JSC

Nordea Bank

(likvidering inledd

16april 2021)

Ryssland

Nordea Kredit

Realkredit-

aktieselskab

Danmark

Nordea

Hypoteksbank

Abp

Finland

Nordea Finans

Finland Ab

Finland

Nordea

Eiendoms-

kreditt AS

Norge

Nordea Finans

Norge AS

Norge

Nordea

Hypotek AB

(publ)

Sverige

Nordea Finans

Sverige AB

(publ)

Sverige

Nordea Finans

Equipment AS

Norge

Nordea Finans

Danmark A/S

Danmark

Nordea

Investment

Funds S.A.

Luxemburg

Nordea Asset

Management

Holding AB

Sverige

Nordea

Investment

Management

Sverige

Nordea

Livförsäkring

Finland Ab

Finland

Nordea Life

Holding AB

Sverige

Livsforsikrings-

selkapet

Nordea Liv

Norge AS

Norge

Nordea

Livförsäkring

Sverige AB

(publ)

Sverige

Nordea

Bank S.A

(under likvidation

sedan 14 nov 2019)

Luxemburg

Nordea Direct

Boligkreditt AS

(f.d. Gjensidige Bank

Boligkreditt AS)

Norge

Nordea

Funds Ab

Finland

Nordea Direct

Bank ASA

(f.d. Gjensidige

Bank ASA)

Norge

Nordea Bank

Abp, ﬁlial

i Sverige

Sverige

Nordea

Danmark, ﬁlial

af Nordea Bank

Abp, Finland

Danmark

Nordea Bank

Abp, ﬁlial

i Norge

Norge

1) Nordea Bank Abp och Nordea Direct Bank ASA (f.d. Gjensidige Bank ASA) undertecknade

en fusionsplan den 12 juni 2019. Fusionen mellan Nordea Direct Bank ASA och Nordea

Bank Abp fortlöper med 1 november 2022 som måldatum för slutförandet.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Risker och riskhantering

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Risker och riskhantering

Riskhantering

Att upprätthålla riskmedvetenheten i organisationen är en del

av Nordeas aärsstrategier. Nordea har tydliga styrdokument

för sin risk- och likviditetshantering med bland annat policyer

och instruktioner för olika typer av risk, kapitaltäckning och

kapitalstruktur.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för riskhanteringen

och beslutar om koncernens riskstrategi och ramverk för risk-

tolerans. Vidare övervakar och följer styrelsen upp införandet

av riskstrategin, ramverket för risktolerans och ramverket för

riskhantering, inklusive överträdelser av risktoleransen.

Koncernchefen ansvarar inför koncernstyrelsen för den över-

gripande förvaltningen av koncernens verksamhet och risker.

Bland annat ska hen säkerställa att den riskstrategi och

riskhantering som beslutats av styrelsen genomförs, att nöd-

vändiga praktiska åtgärder vidtas och att riskerna följs upp

och begränsas. Koncernchefen arbetar tillsammans med

ledande befattningshavare i koncernledningen. Dessa stödjer

koncernchefen i dennes beslut.

Särskilda koncernkommittéer har inrättats för att främja

samordningen inom koncernen, och på så sätt säkerställa

åtagande och ägarskap för koncernens prioriteringar, beslut

och genomförande. Kommittéernas sammansättning och

ansvarsområden har fastställts i koncerndirektiv eller koncer-

ninstruktioner för respektive kommitté.

Ramverket för intern kontroll gäller för hela koncernen och

säkerställer yttre och inre eektivitet i verksamheten, fullgod

identiﬁering, mätning och begränsning av risker, en aktsam

aärsverksamhet, sunda administrations- och redovisnings-

rutiner, tillförlitlighet i ﬁnansiell och icke-ﬁnansiell information

(både intern och extern) samt efterlevnad av gällande lagar,

förordningar, myndighetskrav och koncernens interna regler.

För ytterligare information, se not K2 ”Risk- och likviditets-

hantering” på sidorna 128–163.

Risker och osäkerheter

Inom ramen för den normala aärsverksamheten ställs

Nordea inför olika typer av risker och osäkerheter. Dessa ris-

ker och osäkerheter innefattar bland annat:

• svagare ekonomisk utveckling och förhållanden på de

marknader där Nordeakoncernen är verksam kan ha en

negativ inverkan på Nordeas verksamhet, ﬁnansiella ställ-

ning och rörelseresultat eller på Nordeas tillgång till kapi-

tal och likviditet (makroekonomisk risk)

• risker gällande Nordeas balansräkning och lönsamhet till

följd av en potentiellt ogynnsam utveckling i de kommersi-

ella aspekterna av verksamheten (aärsmodellrisk)

• förluster om låntagare inte kan fullgöra sina skyldigheter

(kreditrisk)

• förluster om Nordeas motpart i ett valuta-, ränte-, råvaru-,

aktie- eller kreditderivatkontrakt fallerar före förfallodagen

(motpartskreditrisk)

• förluster hänförliga till Nordeas innehav i antingen han-

delslagret eller övrig verksamhet till följd av förändringar i

marknadskurser och parametrar som påverkar marknads-

värdet eller räntenettot (marknadsrisk)

• förluster till följd av brister eller fel hänförliga till interna

processer, eller till människor, system eller externa händel-

ser, inklusive legal risk (operativ risk)

• risk för felaktigheter eller brister i den ﬁnansiella rapporte-

ringen, lagstadgade rapporteringen och lämnade upplys-

ningar (risk i den ﬁnansiella rapporteringen)

• risker hänförliga till Nordeas förmåga att fullgöra sina

kassaflödesåtaganden inom utlåning, placeringar, upplå-

ning, åtaganden utanför balansräkningen och annan verk-

samhet som ger underskott i kassaflödet, när dessa förfal-

ler till betalning, eller Nordeas förmåga att fullgöra sina

kassaflödesåtaganden utan avsevärt högre ﬁnansierings-

kostnad (likviditetsrisk)

• negativa eekter på kapitaltäckningen, ﬁnansiella förluster,

dåliga aärsbeslut och strategiska beslut samt skada på

Nordeas anseende till följd av användningen av modeller

(modellrisk)

• oväntade förluster till följd av förändringar i nivån, trenden

eller volatilitetsgraden för mortalitet, förväntad livslängd,

invaliditet och skadeprocent inom sakförsäkring

(försäkringsrisk)

• risk att inte lyckas efterleva gällande lagar och motsvaran-

de interna bestämmelser, vilket kan leda till kritik mot

Nordea, förlorat anseende, böter, sanktioner, tvister och/

eller stämningar (regelefterlevnadsrisk)

• krav i civilrättsliga stämningar och tvister (risk gällande

krav och tvister)

• risker inom miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning

(ESG-risker)

• cyberrelaterade hot, attacker och bedrägerier, missbruk av

beﬁntlig och ny teknik mot Nordea eller brott mot eller för-

summelser av informationsäkerheten för Nordeas data-

eller IT-miljö (cyberrisk).

För ytterligare information, se ”Icke-ﬁnansiell rapport” på

sidorna 89–92, ”Hållbarhetsnoter” på sidorna 315–337, not K2

”Risk- och likviditetshantering” på sidorna 128–163, not K33

”Avsättningar” på sidan 195 och not K38 ”Eventualförpliktel-

ser” på sidan 201.

Covid-19

Covid-19-pandemin har medfört betydande risker med tanke

på osäkerheten om hur de marknader där Nordea har verk-

samhet kommer att påverkas ekonomiskt. Beroende på hur

framtiden utvecklas kan covid-19-pandemin påverka intäk-

terna negativt till följd av lägre räntenetto, marknadsvolatili-

tet och minskad aärsaktivitet som i sin tur påverkar aärsvo-

lymer och kundaktivitet.

Beroende på hur länge situationen varar och hur omfat-

tande den blir, är det möjligt att Nordea inte klarar att nå sina

ﬁnansiella mål i mycket negativa scenarier.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Världsekonomin och ﬁnansmarknaden

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Världsekonomin och ﬁnansmarknaden

Ekonomiska utsikter

Världsekonomin återhämtade sig snabbt från pandemin

under första halvåret 2021, bland annat tack vare en expansiv

ekonomisk politik och eektiva vaccinationsprogram i framför

allt de utvecklade ekonomierna. Den globala återhämtningen

tappade emellertid fart under andra halvåret när bristen på

insatsvaror blev mer uttalad. Utbudet har begränsats av

utbrott av nya covid-varianter och problem med flaskhalsar i

olika delar av värdekedjan världen över. Världsekonomin vän-

tas ändå ha växt med 5,5 procent under 2021 jämfört med

2020, och världens BNP är nu högre än före

covid-19-pandemin.

Den globala efterfrågan är fortsatt stark och tillväxten vän-

tas ta fart igen när logistikproblemen minskar. Tillväxten stöt-

tas också av en expansiv ﬁnanspolitik med fokus på investe-

ringar i en grön och digital omställning i samhället.

Emellertid har kraftigt stigande energipriser, liksom höga

råvarupriser och transportkostnader, bidragit till ett betydan-

de inflationstryck världen över. Det har gjort centralbanker

världen över mer vaksamma och penningpolitiken har redan

stramats åt i många länder. Den här trenden kommer att fort-

sätta under 2022.

Länderna i Norden tillhör de ekonomier i världen som kla-

rat sig bäst under pandemin och alla fyra har nu en BNP som

är högre än före pandemin. Uppgången väntas fortsätta

under 2022.

Danmark

Danmarks BNP vände upp kraftigt under 2021 och ökade med

3,8 procent enligt preliminära siror. Under andra kvartalet

2021 passerade BNP toppnoteringen från ärde kvartalet

2019. Både hushållens konsumtion och varuexporten gav

stora bidrag till BNP-tillväxten under 2021. Hög efterfrågan

på arbetskraft har dragit ned arbetslösheten till den lägsta

nivån sedan före ﬁnanskrisen. Samtidigt har antalet lediga

jobb ökat till rekordnivåer. Sedan mitten av 2021 har fastig-

hetspriserna bara ökat marginellt och antalet försäljningar

har minskat till nivåerna före krisen. Den danska kronan var

under 2021 något starkare än centralkursen mot euron. Dan-

marks Nationalbank gjorde betydande valutainterveneringar

under hela året och gjorde en oberoende räntesänkning i sep-

tember för att bibehålla den fasta valutakursen.

Finland

Finsk ekonomi återhämtade sig snabbt under 2021 från den

ekonomiska nedgång som orsakades av pandemin året före.

För helåret 2021 ökade Finlands BNP med omkring 3,8pro-

cent och nådde nivån från 2019 redan under andra kvartalet

2021. Situationen i tjänstesektorn är betydligt bättre än för ett

år sedan, men fortfarande inte normal. Exportsektorn har

gynnats av en allt starkare global efterfrågan, men råvaru-

och komponentbristen världen över börjar nu bli kännbar.

Arbetslösheten var 7 procent i december. Den ﬁnska bostads-

marknaden fortsatte att utvecklas starkt under 2021, även om

efterfrågan och priserna normaliserades under andra halv-

året. Lägenhetspriserna var 3,1 procent högre under ärde

kvartalet jämfört med året före. Inflationen tog fart under

2021, främst till följd av högre energipriser. I december var

inflationen 3,5 procent. Inga förändringar i ECB:s styrräntor

väntas förrän tidigast 2023.

Norge

Norsk ekonomi vände upp kraftigt under 2021, när landet

släppte på de hårda restriktionerna. Fastlands-BNP var 3,1

procent högre i november 2021 än före pandemin. Arbetslös-

heten sjönk till 2,3 procent (säsongsrensat) i slutet av decem-

ber 2021, nära nivån från före pandemin. Utbrottet av omik-

ronvarianten i Norge har inneburit vissa restriktioner som

dämpat tillväxten, men dessa borde inte påverka ekonomin i

någon större utsträckning. Nu när ekonomin har normalise-

rats, har Norges Bank börjat höja räntan. Centralbanken höjde

sin styrränta från 0,25 procent till 0,50 procent i december

och signalerade ytterligare en höjning till 0,75 procent i mars

2022. Den senaste prognosen från centralbanken är att styr-

räntan ska höjas till 1,25 procent i slutet av 2022. Efter en stark

start på året dämpades utvecklingen på bostadsmarknaden

och priserna hade i december ökat med 5,2 procent på årsba-

sis. Den norska kronan har rört sig i linje med oljepriserna och

avslutade året på ungefär samma nivå som i början av 2021.

Sverige

Svensk ekonomi hade en god tillväxt under 2021. Tillväxten i

den inhemska efterfrågan var robust och brett förankrad.

Efterfrågan från utlandet var fortsatt hög, även om tillväxten i

exportindustrin tyngdes av brist på insatsvaror. Läget på

arbetsmarknaden förbättrades snabbt. Arbetslösheten var i

genomsnitt 7,9 procent under 2021, men lägre vid årets slut

på strax över 7 procent. Bostadspriserna steg med 10 procent

under loppet av 2021. Riksbanken lämnade reporäntan oför-

ändrad på 0 procent i november 2021 och signalerade att den

skulle hållas oförändrad fram till andra halvåret 2024. Stödkö-

pen av obligationer avslutades i december 2021. Riksbanken

indikerade att balansräkningen ska hållas oförändrad under

2022, men att den kommer att minskas under 2023. Kronans

handelsvägda växelkurs försvagades med 3,5 procent under

2021.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Nordeaaktien och kreditbetyg

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Nordeaaktien och kreditbetyg

Nordeas börsvärde uppgick vid utgången av 2021 till 42,8 md

euro (27,0 md euro vid utgången av 2020). Mätt efter börs-

värde var Nordea det elfte största företaget i Norden och

bland de tio största europeiska ﬁnanskoncernerna.

Nordea Bank Abp:s stamaktier är noterade på Nasdaq Nord-

ic, börserna i Helsingfors (i euro), Stockholm (i svenska kronor)

och Köpenhamn (i danska kronor), och dess American Deposi

tory Receipts (ADR) handlas i USA i US-dollar.

Aktiekursens utveckling

Nordeas aktiekurs steg under 2021 med cirka 62 procent på

Nasdaq Helsingforsbörsen, från 6,67 euro till 10,79 euro.

Stängningskursen för Nordeas aktie varierade under 2021

mellan 6,60 euro och 11,24 euro. Nasdaq OMXH-indexet steg

under 2021 med cirka 18 procent, medan STOXX Europe 600

Banks-indexet steg med cirka 34 procent. Sedan den 6 mars

2000, då Merita-Nordbanken och Unidanmark gick samman,

har Nordeaaktien stigit med 166 procent och vida överträat

STOXX Europe 600 Banks-indexet och Nasdaq OMXH-index-

et, vars utveckling under samma period har varit -57 procent

respektive -30 procent.

Nordeaaktiens utveckling kan följas på nordea.com. Där går

det också att jämföra aktiens utveckling med den för konkur

renterna och med olika index, samt hitta kurshistorik.

Totalavkastning 2021

Totalavkastning (TSR) mäts som aktiens kursutveckling inklu-

sive återinvesterad utdelning. Totalavkastningen under 2021

uppgick till 74,5 procent (-7,8 procent 2020).

Under 2021 beta-

lade Nordea en utdelning på 0,79 euro per aktie och återköpte

109 miljoner aktier. Nordeas sammanlagda beslutade utdelning

av kapital till aktieägarna uppgick till omkring 4,9md euro

under 2021.

Omsättning – den mest likvida bankaktien i Norden

Nordeaaktien var den mest likvida bankaktien i Norden under

2021, med en genomsnittlig daglig handelsvolym på cirka

148mn euro, vilket motsvarar cirka 16 miljoner aktier. Den

samlade omsättningen på samtliga börser uppgick 2021 till

37,3 md euro, vilket motsvarar 4 miljarder aktier.

72 procent av handeln med Nordeaaktier under 2021 skedde

på Nasdaq, varav omkring 44 procent var i SEK-denominerade

aktier, 26 procent var i EUR-denominerade aktier och 3 procent

var i DKK-denominerade aktier. Återstående 28 procent av han

deln skedde på andra börser, till exempel Cboe European Equi-

ties, Turquoise och Aquis.

Aktier och röster

Nordeas bolagsordning innehåller inte några bestämmelser

om aktieslag eller rösträtter. Det innebär att Nordea bara har

ett aktieslag och att samtliga aktier i bolaget är stamaktier.

Varje aktie motsvarar en röst vid bolagsstämmor i Nordea och

ger samma rätt till eventuell utdelning. Den 31 december 2021

var det totala antalet aktier i Nordea 3 965 561 160. Se även

"Rapport över förändringar i eget kapital" på sidorna

100–103.

Det ﬁnns inga begränsningar i aktiernas överlåtbarhet på

grund av bestämmelser i bolagsordningen och Nordea känner

inte till några avtal mellan aktieägare i detta avseende. Efter

som Nordea är ett kreditinstitut får emellertid ett direkt eller

indirekt förvärv av aktier i Nordea, som resulterar i att förvärva

rens sammanlagda innehav utgör ett kvaliﬁcerat innehav (vilket

motsvarar 10 procent eller mer av aktiekapitalet eller rösträt

terna, eller ett innehav som på annat sätt innebär att förvärva-

ren har möjlighet att utöva betydande inflytande över Nordeas

ledning) eller en ökning av kvaliﬁcerat innehav, endast ske efter

godkännande av ﬁnska Finansinspektionen enligt den ﬁnska

kreditinstitutlagen. Enligt den gemensamma banktillsynen är

Europeiska centralbanken den myndighet som slutligt godkän

ner (i samarbete med ﬁnska Finansinspektionen) förvärv av ett

kvaliﬁcerat innehav i Nordea, eftersom Nordea står under direkt

tillsyn av Europeiska centralbanken.

Den 31 december 2021 var Sampo Abp den största enskilda

aktieägaren med ett innehav på 6,1 procent. Nordea har ingen

aktieägare med ett innehav på över 10 procent. En tabell över

de största registrerade aktieägarna i Nordea vid utgången av

2021 ﬁnns på sidan 57.

Den 31 december 2021 hade de anställda ett indirekt aktie-

innehav om 0,6 procent i Nordea genom Nordeas vinstandels

stiftelse och ett mindre, indirekt aktieinnehav i Nordea genom

Nordeaaktiens utveckling jämfört med

europeiska banker, 2000–2021, %

100

150

200

250

300

350

21201918171615141312111009080706050403020100

Nordea STOXX Europe 600 Banks-indexet

KÄLLA: Macrobond och Nordea.

Totalavkastning – Nordea jämfört med

nordiska konkurrenter (indexerat): Jan–dec 2021

KÄLLA: Thomson Reuters Datastream.

105

125

145

165

185

DecNovOktSepAugJulJunMajAprMarFebJan

Nordea 74,5 %

SEB 59,2 %

Swedbank 37,6 %

DNB 31,8 %

SHB 29,0 %

Danske 14,1 %

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Nordeaaktien och kreditbetyg

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

pensionsstiftelserna. Rösträtten för aktierna kan i inget av

dessa fall utövas direkt av de anställda.

För mer information om aktiebaserade incitamentsprogram,

se not K8 ”Personalkostnader” på sidorna 169–177.

Primärkapitallån och särskilda

rättigheter som berättigar till aktier

De primärkapitallån (AT1-lån) som Nordea Bank Abp emitte-

rade 2019 och 2021 konverteras automatiskt till sammanlagt

högst 194 099 378 respektive 121 802 679 nyemitterade

Nordeaaktier om kärnprimärkapitalrelationen (antingen

enskilt för Nordea Bank Abp eller konsoliderat för Nordea-

koncernen) sjunker till under 5,125 procent. Lånen ska konver-

teras till aktier till en kurs som inte överstiger ett visst nomi-

nellt belopp som gäller för respektive konvertibel. Kursen kan

komma att justeras. När lånen konverteras till aktier har

Nordeas beﬁntliga aktieägare företrädesrätt till samtliga nye-

mitterade Nordeaaktier. Det ﬁnns inga utestående konvertibla

obligationer emitterade av Nordea som ger innehavarna

optionsrätt att köpa aktier i Nordea.

Aktiekapital

Nordeas aktiekapital uppgår till 4 049 951 919 euro.

Utdelning för 2019 och 2020

Den 15 december 2020 publicerade Europeiska centralbanken

(ECB) en uppdaterad rekommendation om bankernas utdel-

ningar. ECB förväntade sig generellt att utdelningar och åter-

köp av aktier ska vara under 15 procent av det ackumulerade

resultatet för 2019–2020 och inte överstiga 20 punkter av

kärnprimärkapitalrelationen fram till utgången av september

2021. Nordeas styrelse beslutade den 16 december 2020 att

följa ECB:s uppdaterade rekommendation.

Enligt rekommendationen och efter en dialog med ECB

beslutade styrelsen den 18 februari 2021 om en utdelning på

0,07 euro per aktie i enlighet med det bemyndigande som

erhölls på den ordinarie bolagsstämman 2020 och baserat på

den fastställda balansräkningen för räkenskapsåret som avslu

tades 31 december 2019. Avstämningsdag för utdelningen var

22 februari 2021 och utbetalningsdag var 1 mars 2021, eller så

snart som möjligt efter den dagen.

Den 23 juli 2021 meddelade ECB att rekommendationen

tillbankerna att begränsa sin utdelning skulle upphöra den

30september 2021. Mot denna bakgrund beslutade styrelsen

den 1 oktober 2021 att betala en ordinarie utdelning per aktie

på 0,72 euro (0,33 euro för 2019 och 0,39 euro för 2020) i enlig

het med det bemyndigande som erhölls på den ordinarie

bolagsstämman 2021. Avstämningsdag för utdelningen var

5oktober 2021 och utbetalningsdag var 12 oktober 2021, eller så

snart som möjligt efter den dagen.

Aktieåterköp

Den 16 september 2021 ﬁck Nordea godkännande av ECB att

återköpa egna aktier för upp till 2,0 md euro. Efter godkän-

nandet beslutade Nordeas styrelse den 20 oktober att inleda

ett program för återköp av aktier till ett värde av upp till

2,0md euro som skulle börja den 22 oktober 2021 och avslu-

tas senast den 30 april 2022. Syftet med återköpsprogrammet

är att upprätthålla en eektiv kapitalstruktur och generera en

hållbar avkastning till nytta för alla aktieägare genom att

minska kapitalet i Nordea. Programmet genomförs enligt det

bemyndigande som styrelsen erhöll på den ordinarie bolags-

stämman 2021. För utförandet av återköpsprogrammet har

Nordea anlitat en extern mäklare som utifrån oåterkalleliga

instruktioner beslutar om återköpen av aktier med fullstän-

digt oberoende, även i fråga om tidpunkten för transaktioner-

na, och i överensstämmelse med gällande pris- och volymli-

miter samt villkoren för programmet. De aktier som förvärvas

inom programmet ska återköpas på annat sätt än i proportion

till bolagets aktieägares beﬁntliga innehav (riktade återköp)

genom oentlig handel eller icke-oentlig handel och högst

500 000 000 aktier kan återköpas inom ramen för maxbelop-

pet 2,0 md euro. Antalet egna aktier som Nordea, tillsammans

med sina dotterföretag, innehar får inte vid något enskilt till-

fälle överstiga 10 procent av samtliga aktier i Nordea.

Aktieåterköp genom oentlig handel ska genomföras enligt

Europaparlamentets och rådets förordning 596/2014 av den

16april 2014 (MAR) och Kommissionens delegerade förordning

Nordeaaktiens omsättning på börsen, 2000–2021

, md euro

KÄLLA: NASDAQ, FIDESSA, SIX FINANCIAL INFORMATION.

212018161412100806040200

Nasdaq Andra börser

1) Nasdaq-börser från 2001. Andra börser från 2010.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Nordeaaktien och kreditbetyg

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

(EU) 2016/1052 om de reglerade marknaderna Nasdaq Helsing-

fors, Nasdaq Stockholm och Nasdaq Köpenhamn och utvalda

multilaterala handelssystem (MTF). Utöver de aktier som åter

köps i oentlig handel kan mäklaren, med förbehåll för vissa

villkor, förvärva aktier genom så kallade accelerated bookbuil

ding-förfaranden (ABB) om sådana skulle anordnas.

Aktierna ska återköpas genom användning av fritt eget kapi

tal i bolaget och redovisas som en minskning av balanserade

vinstmedel.

Nordea kan tillfälligt stoppa eller avsluta programmet före

dess planerade slutdatum och ska i sådant fall utfärda ett

börsmeddelande om detta. Återköpta aktier ska annulleras

månadsvis.

Per den sista december 2021 hade Nordea genom aktieåter

köp förvärvat 108,9 miljoner aktier till ett värde av 1 163 mn

euro.

Beslut om aktieemissioner

Den ordinarie bolagsstämman 2021 beslutade att Nordea,

före utgången av den ordinarie bolagsstämman 2022, får

överlåta egna aktier inom ramen för sin verksamhet inom vär-

depappersrörelsen med avvikelse från aktieägarnas företrä-

desrätt genom en riktad aktieemission. Främjandet av bola-

gets verksamhet i värdepappersrörelsen, som också förutsät-

ter möjlighet till handel i egna aktier, utgör ett tungt vägande

ekonomiskt skäl till riktade förvärv. Antalet egna aktier som

överlåts får inte överstiga 175 000 000 aktier.

Den ordinarie bolagsstämman 2021 bemyndigade styrelsen

att, vid ett eller flera tillfällen, fatta beslut om emission av sär

skilda rättigheter som berättigar till att mot betalning få nya

aktier eller egna aktier som innehas av bolaget (konvertibler) i

enlighet med eller med avvikelse från aktieägarens företrädes

rätt till teckning. Det högsta antalet aktier som kan komma att

emitteras enligt detta bemyndigande är 404 995 191. Den ordi

narie bolagsstämman 2021 bemyndigade även styrelsen att, vid

ett eller flera tillfällen, fatta beslut om emissioner av nya aktier

eller överlåtelse av egna aktier till ett antal om högst

30 000 000.

Den 31 december 2021 uppgick Nordea Bank Abp:s innehav

av egna aktier till 32 781 033 aktier (0,8 procent av det totala

antalet aktier), en ökning med 20 918 862 aktier jämfört med

31december 2020. Totalt uppgick köpeskillingen för innehavet

av egna aktier den 31 december 2021 till 2 082 mn euro. Nordea

innehar egna aktier dels för kapitaloptimerings- och ersätt

ningsändamål, dels för handelsändamål inom ramen för sin

värdepappersrörelse. För mer information om aktiebaserade

incitamentsprogram, se not K8 ”Personalkostnader” på sidorna

169–177.

Innehav av egna aktier och ogiltigförklarade aktier

I april och maj 2021 överläts totalt 1 063 981 respektive

10593egna aktier, som innehades av Nordea, utan vederlag

till deltagare i Nordeas program för rörlig ersättning.

I november och december 2021 ogiltigförklarade Nordea

42 602 988 respektive 41 787 771 egna aktier som innehades i

syfte att optimera kapitalstrukturen och som förvärvats genom

aktieåterköp. Se även ”Aktieåterköp” ovan, ”Händelser efter

räkenskapsperiodens slut” på sidan 93 och ”Rapport över för

ändringar i eget kapital” på sidorna 100–103.

Aktieägare

Med cirka 564 000 aktieägare registrerade vid utgången av

2021 är Nordeaaktien en av de mest spridda aktierna i Norden.

IFinland är antalet aktieägare cirka 310 000, i Sverige cirka

130 000 och i Danmark cirka 115 000, vilket är i stort sett oför

ändrat jämfört med föregående år. Den största kategorin aktie-

ägare är svenska institutioner som vid årsskiftet ägde 17 pro-

cent av aktierna i Nordea. Nordiska institutionella ägares inne-

hav uppgick vid årsskiftet till 37 procent, medan utomnordiska

aktieägares innehav uppgick till 45 procent. Största enskilda

aktieägare är Sampo Abp med ett innehav på 6,1 procent.

Aktieägare, 31 dec 2021

Svenska institutioner, 17 %

Svenska allmänheten, 5 %

Finska institutioner, 13 %

Finska allmänheten, 9 %

Danska institutioner, 5 %

Danska allmänheten, 3 %

Storbritannien och övriga, 31 %

USA, 15 %

Norge, 2 %

Aktieägare, 31 dec 2021

Nordiska bolag och

institutioner, 28 %

Nordiska fonder, 9 %

Utomnordiska bolag, 45 %

Allmänheten, 18 %

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Nordeaaktien och kreditbetyg

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Aktiedata för 5 år

2021 2020 2019 2018 2017

Aktiekurs

, euro 10,79 6,67 7,24 7,27 10,09

Högst/lägst, euro 11,24 / 6,60 8,19 / 4,39 8,22 / 5,37 10,54 / 7,25 11,75 / 9,74

Börsvärde

, md euro 42,8 27,0 29,3 29,8 40,9

Utdelning, euro 0,69 0,39 0,40 0,69 0,68

Direktavkastning

, % 6,4 3,5 3,8 9,5 6,7

STOXX Europe 600 Banks-indexet, % 34,0 -24,5 8,2 -28,0 7,5

P/E (faktiskt) 11,4 12,1 19,1 9,6 13,5

P/B 1,27 0,80 0,93 0,90 1,23

Eget kapital per aktie, euro 8,51 8,35 7,80 8,15 8,21

Resultat per aktie, euro 0,95 0,55 0,38 0,76 0,75

Totalt antal aktier 3 965 561 160 4 049 951 919 4 049 951 919 4 049 951 919 4 049 951 919

1) Vid periodens slut.

2) Föreslagen utdelning. Ungefärligt belopp baserat på uppskattat antal utestående aktier på den preliminära dagen för utdelningsbeslut.

3) Direktavkastning för 2017–2020 beräknad utifrån betalningsdagens öppningskurs och för 2021 beräknad utifrån kursen den 30 december 2021.

4) Nordea Bank Abp ersatte Nordea Bank AB (publ) som moderföretag för Nordeakoncernen den 1 oktober 2018.

Fördelning av aktier, 31 dec 2021

Fördelning av aktier Antal aktieägare Aktieägare, % Antal aktier Aktier, %

1–1000 436 098 77 112 272 753 3

1001–10000 117 789 21 312 666 809 8

10001–100000 8 898 2 205 988 538 5

100001–1000000 531 0 571 877 284 14

1000001– 211 0 2 762 755 776 70

Summa 563 527 100 3 965 561 160 100

De största registrerade aktieägarna i Nordea, 31 dec 2021

Aktieägare

Antal aktier,

miljoner

Innehav i

Nordea, %

Sampo 245,9 6,1

BlackRock 198,2 5,0

Cevian Capital 192,4 4,8

Nordea-fonden 158,2 4,0

Vanguard Fonder 110,4 2,8

Swedbank Robur 76,3 1,9

Alecta Pensionsförsäkring 67,0 1,7

Ömsesidiga pensions försäkrings-

bolaget Varma 65,0 1,6

Nordea Fonder 56,3 1,4

Första AP-fonden 42,0 1,1

Fidelity Investments 42,9 1,0

Handelsbanken Fonder 38,1 1,0

JP Morgan Asset Management 33,9 0,9

Ömsesidiga pensions försäkrings-

bolaget Ilmarinen 32,7 0,8

Nordea Bank Abp 31,8 0,8

TIAA – Teachers Advisors 29,6 0,7

Norska oljefonden 29,0 0,7

SEB Fonder 27,2 0,7

Henderson Fonder 25,1 0,6

Nordea Vinstandelsstiftelse 24,3 0,6

State Street Global Advisors 22,1 0,6

Aberdeen Standard Investments 18,1 0,5

Finlands statliga pensionsfond 18,0 0,5

Northern Trust 17,6 0,4

Ömsesidiga pensions försäkrings-

bolaget Elo 16,0 0,4

Övriga 2 351,1 59,4

Totalt antal utestående aktier

3 965,6 100 %

1) Denna information har sammanställts av Monitor Finance AB från olika källor

såsom Euroclear, Morningstar, Finansinspektionen, Nasdaq och Millistream och

speglar eventuellt inte aktieägarnas faktiska innehav på den aktuella dagen.

Nordeaaktiens vikt i STOXX Europe 600 Banks-indexet, %

2021

2020

2018

2016

2014

2012

2010

2008

2006

2004

2002

KÄLLA: STOXX.

Nordeaaktien, årlig omsättning

på olika börser 2021

Nasdaq OMX (STO), 44 %

Nasdaq OMX (CPH), 3 %

Nasdaq OMX (HEL), 26 %

CEUX, 16 %

AQUE, 6 %

BEUP, 3 %

TQEX, 2 %

Övriga, 1 %

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Nordeaaktien och kreditbetyg

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Kreditbetyg

Nordeas kreditbetyg hör till de allra starkaste bland världens

banker. Under 2021 bekräftades Nordeas kreditbetyg på oför-

ändrade nivåer, med stabila utsikter från alla tre kreditvärde-

ringsinstitut, Moody’s, Standard & Poor’s (S&P) och Fitch.

Både S&P och Fitch tog bort sina negativa utsikter och stabili-

serade utsikterna.

De långfristiga kreditbetygen för Nordea Bank Abp:s icke

säkerställda prioriterade upplåning ligger alla på nivån AA:

S&P AA– (stabila utsikter), Moody’s Aa3 (stabila utsikter) och

Fitch AA (stabila utsikter). De kortfristiga kreditbetygen ligger

på högsta nivå: A–1+ från S&P, P–1 från Moody’s och F1+ från

Fitch.

Kreditbetygen för de bolag som utfärdar säkerställda obli-

gationer är oförändrade, och samtliga sådana obligationer

från Nordea Hypotek AB (publ) (Sverige), Nordea Kredit Real-

kreditaktieselskab (Danmark), Nordea Hypoteksbank Abp

(Finland), Nordea Eiendomskreditt AS (Norge) och Nordea

Direct Boligkreditt AS (Norge) har kreditbetyget Aaa/AAA.

Kreditvärderingsinstitutens analyser är i huvudsak inrik-

tade på kreditrisker och andra risker, lönsamhet, kapitalise-

ring, styrkan i aärsmodellen samt på upplåningsproﬁlen och

likviditetssituationen. För alla dessa områden har synen på

Nordea varit stabil eller förbättrats under året eftersom synen

på lönsamheten har stärkts, vilket ledde till stabiliserade

utsikter enligt ovan.

Kreditbetyg, 31 dec 2021

Moody’s Standard & Poor’s Fitch

Kortfristig Långfristig Kortfristig Långfristig Kortfristig Långfristig

Nordea Bank Abp P–1 Aa3 A–1+ AA– F1+ AA–

Senior preferred (SP)-emissioner Aa3 AA– AA

Senior non-preferred (SNP)-emissioner A3 A AA–

Tier 2 (T2)-emissioner Baa1 A– A

Additional Tier 1 (AT1)-emissioner BBB BBB+

Nordea Hypotek AB (publ) Aaa

Nordea Kredit Realkreditaktieselskab AAA

Nordea Eiendomskreditt AS Aaa

Nordea Hypoteksbank Abp Aaa

Nordea Direct Bank ASA A–1+ AA–

Nordea Direct Boligkreditt AS AAA

1) Kreditbetyg för säkerställda obligationer.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Kapitalhantering och nya regelverk

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Kapitalhantering och nya regelverk

Nordea strävar efter en eektiv kapitalanvändning och är

därför aktiv i förvaltningen av olika tillgångar, skulder och ris-

ker i balansräkningen. Målet är att öka avkastningen till aktie-

ägarna och samtidigt upprätthålla en väl avvägd kapitalstruk-

tur. Styrelsen är ytterst ansvarig för att fastställa Nordeas

kapitaltäckningsmål, kapital- och utdelningspolicyer och det

övergripande ramverket för kapitalhantering. Förmågan att

nå målen och uppfylla minimikraven för kapitaltäckning gran-

skas regelbundet inom Asset & Liability Committee (ALCO)

och riskkommittén.

Kapital- och utdelningspolicy

Nordeas kapitalpolicy anger att koncernen under normala

aärsförhållanden ska ha miniminivåer för kärnprimärkapital-

relationen, primärkapitalrelationen och den totala kapitalrela-

tionen som överstiger de kapitalkrav som stipuleras av behö-

riga myndigheter. Nordea ska därutöver hålla en kapitalbuf-

fert. Vår avsikt är att ha en kärnprimärkapitalbuert på

150–200 punkter över kapitalkravet (restriktionsnivån för det

högsta utdelningsbara beloppet, MDA). Vi strävar efter att ha

en stark kapitalposition i linje med vår kapitalpolicy.

Vår ambition är att dela ut 60–70 procent av årets resultat

till aktieägarna. Överskottskapital över kapitalmålen ska

användas till organisk tillväxt och strategiska förvärv samt till

eventuella återköp av egna aktier.

Den 16 september 2021 ﬁck Nordea tillstånd från ECB att

genomföra aktieåterköp för upp till 2 md euro. Hela beloppet

dras av från kärnprimärkapitalet från datumet för tillståndet.

Den 20 oktober beslutade styrelsen att inleda återköps-pro-

grammet som påbörjades den 22 oktober 2021 och ska avslu-

tas senast den 30 april 2022. Per den sista december 2021

hade 108,9 miljoner aktier återköpts till ett värde av 1 163 mn

euro. Beloppet har minskat balanserade vinstmedel. Den 31

december hade 84 390 759 aktier ogiltigförklarats, vilket

innebär att det totala antalet aktier i Nordea uppgick till

3 965 561 160 vid utgången av 2021. För information om ogil-

tigförklarade aktier efter räkenskapsperiodens slut, se avsnit-

tet ”Händelser efter räkenskapsperiodens slut” på sidan 93.

Minimikrav för kapitaltäckning

Vilken metod som används för att beräkna riskexponerings-

beloppet (REA) beror på godkännanden från tillsynsmyndig-

heten. Vid utgången av 2021 beräknades 86 procent av

Nordeas riskexponeringsbelopp för kreditrisk med metoden

för intern riskklassiﬁcering (IRK). Nordea har tillstånd att

använda value-at-risk-modeller (VaR) för att beräkna kapital-

kravet för huvuddelen av marknadsrisken i handelslagret.

Schablonmetoden används för operativ risk. Baserat på det

samlade riskexponeringsbeloppet måste Nordea uppfylla det

gällande minimikravet och det kombinerade buertkravet.

Därutöver kräver behöriga myndigheter att Nordea ska hålla

kapital för andra typer av risker som identiﬁerats och rappor-

terats i samband med den årliga samlade

kapitalbedömningen.

Den 2 februari 2022 mottog Nordea den samlade kapital-

bedömningen, som innehåller beslutet att bibehålla det aktu-

ella kapitalkravet enligt pelare 2 på 1,75 procent (varav

0,98procent ska täckas med kärnprimärkapital).

Internt kapitalkrav

Nordea använder det interna kapitalkravet för den interna

risk- och kapitalutvärderingen i enlighet med artikel 73 i CRD.

Det interna kapitalkravet anger det kapital som till belopp,

slag och fördelning anses vara tillräckligt för att täcka den typ

av och nivån på de risker som koncernen eller något av dess

dotterföretag är eller kan bli exponerade för inom överskådlig

tid, inklusive perioder av stress.

Det interna kapitalkravet är ett av de huvudsakliga

ingångsvärdena för den interna kapitalutvärderingen (IKU),

tillsammans med tillsynsmyndighetens syn på kapitalkravet

ur ett regulatoriskt perspektiv.

Nordea deﬁnierar internt kapitalkrav som det interna kapi-

tal som, även under perioder av stress, ska täcka alla väsent-

liga risker från ett internt ekonomiskt perspektiv, under beak-

tande av det regulatoriska, normativa, konjunkturcykeljuste-

rade perspektivet. Detta säkerställer att Nordeas interna

kapitalkrav ligger i linje med, men inte begränsas av, det

regulatoriska perspektivet.

Ekonomiskt kapital

Ekonomiskt kapital (EC) är ett sätt att allokera kostnaden för

att hålla kapital i samband med risktagande och är en viktig

del i Nordeas Value Creation Framework (VCF). VCF fungerar

som stöd i samband med operativa beslut i Nordea och bidrar

till att förbättra resultatstyrningen och säkerställa att Nordea

skapar värde för aktieägarna. EC har anpassats till koncer-

nens mål för kärnprimärkapitalrelationen, som fastställts för

att säkerställa en hållbar, långsiktig kapitalisering för Nordea-

koncernen. EC-modellen omfattar även följande:

(a) eget kapital i Nordea Life & Pension

(b) vissa kapitalavdrag, för vilka fördelningsnycklar har

fastställts.

EC (inklusive Nordea Life & Pension) uppgick vid utgången av

2021 till 23,2 md euro (23,5 md euro 2020). EC låg på ungefär

samma nivå under hela året.

Kapitalbas

Kapitalbas är summan av primärkapital och supplementärt

kapital. Primärkapitalet utgörs av både kärnprimärkapital och

övrigt primärkapital. Kärnprimärkapital är kapital av högsta

kvalitet, med bästa förlustabsorberande förmåga, och utgörs

huvudsakligen av inbetalt kapital och balanserade vinstme-

del. Årets resultat får endast medräknas efter godkännande

från ECB och efter avdrag för föreslagen utdelning. Övrigt pri-

märkapital och supplementärt kapital utgörs främst av eviga

respektive daterade förlagslån. Innehav av andra ﬁnansiella

företags förlagslån räknas av från motsvarande kapitaltyp.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Kapitalhantering och nya regelverk

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Ytterligare information

Mer information om kapitalhantering och kapitaltäckning

ﬁnns i Nordeas kapital- och riskhanteringsrapport (Capital

and Risk Management Report). Nordea Bank Abp lämnar, uti-

från sin konsoliderade situation, kvartalsvis upplysningar i

form av en kapital- och riskhanteringsrapport i enlighet med

del åtta i förordning (EU) nr 575/2013 (kapitalkravsförord-

ningen, eller CRR). Rapporten ger omfattande upplysningar

om risker, riskhantering och kapitalhantering. Den innehåller

upplysningar, eller hänvisningar till andra upplysningar, som

krävs enligt del åtta i CRR och enligt EBA:s riktlinjer och stan-

darder för upplysningskrav. Information om upplysningar som

utelämnats, såsom icke-väsentlig information, företagshem-

ligheter eller konﬁdentiell information, ﬁnns i del 2, under

övriga tabeller, i kapital- och riskhanteringsrapporten.

Tillsammans med kapital- och riskhanteringsrapporten

lämnas också de upplysningar som krävs för dotterföretagen

Nordea Kredit Realkreditaktieselskab, Nordea Hypotek AB,

Nordea Hypoteksbank Abp och Nordea Eiendomskreditt AS.

Nordea och dess dotterföretag har antagit en formell poli-

cy som ska säkerställa att upplysningskraven efterlevs och

har utarbetade riktlinjer för att bedöma om dessa upplysning-

ar är tillfredsställande, även i fråga om kontroll och frekvens.

Kapital- och riskhanteringsrapporten ﬁnns på nordea.com.

Dotterföretagens upplysningar ingår som bilagor och publice-

ras på samma webbplats efter publiceringsdagen för respek-

tive dotterföretags årsredovisning.

Rapportering per land

Ytterligare information om rapporteringen per land i enlighet

med ﬁnska kreditinstitutlagen ﬁnns som en separat bilaga på

nordea.com.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Kapitalhantering och nya regelverk

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Kapitalkrav och riskexponeringsbelopp (REA), Nordeakoncernen

31 dec 2021 31 dec 2020

Mn euro

Minimi-

kapitalkrav REA

Minimi-

kapitalkrav REA

Kreditrisk 9 559 119 483 9 638 120 479

- varav motpartskreditrisk 368 4 600 449 5 609

IRK-metoden 8 226 102 818 8 379 104 743

- stater

– – – –

- företag 5 360 66 994 5 403 67 540

- avancerade 4 663 58 281 4 613 57 670

- grundläggande 697 8 713 790 9 870

- institut 309 3 862 379 4 738

- privatkunder 2 209 27 610 2 181 27 256

- med säkerhet i fast egendom 1 537 19 206 1 474 18 424

- övrigt privatkunder 672 8 404 707 8 832

- poster som utgör värdepapperiserade tillgångar 70 880 70 880

- övrigt 278 3 472 346 4 329

Schablonmetoden 1 333 16 665 1 259 15 736

- stater eller centralbanker 47 589 35 437

- kommuner eller lokala myndigheter 7 82 7 83

- offentlig sektor

– – – –

- multilaterala utvecklingsbanker

– – – –

- internationella organisationer

– – – –

- institut 13 168 9 110

- företag 155 1 942 178 2 228

- privatkunder 298 3 721 300 3 747

- exponeringar med säkerhet i fast egendom 146 1 827 130 1 626

- fallerade 7 84 8 96

- förenade med särskilt hög risk – – 91 1 145

- säkerställda obligationer 2 27 2 30

- institut och företag, med kortfristigt kreditbetyg

– – – –

- fondföretag 170 2 121 27 333

- aktier 440 5 506 412 5 156

- övrigt 48 598 60 745

Risk hänförlig till kreditvärdighetsjusteringar 62 773 52 648

Marknadsrisk 398 4 972 529 6 616

- handelslager, intern modell 313 3 908 294 3 671

- handelslager, schablonmetoden 51 637 48 606

- övrig verksamhet, schablonmetoden 34 427 187 2 339

Avvecklingsrisk 0 0 21 264

Operativ risk 1 144 14 306 1 176 14 701

Schablonmetoden 1 144 14 306 1 176 14 701

Ytterligare riskexponeringsbelopp för ﬁnskt riskviktsgolv

enligt artikel 458 CRR – – 51 630

Ytterligare riskexponeringsbelopp för svenskt riskviktsgolv

enligt artikel 458 CRR 990 12 372 968 12 101

Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 3 CRR

– – – –

Summa 12 153 151 906 12 435 155 440

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Kapitalhantering och nya regelverk

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Kapitalkrav och riskexponeringsbelopp (REA), Nordea Bank Abp (moderföretaget)

31 dec 2021 31 dec 2020

Mn euro

Minimi-

kapitalkrav REA

Minimi-

kapitalkrav REA

Kreditrisk 9 213 115 166 9 224 115 302

- varav motpartskreditrisk 377 4 712 454 5 673

IRK-metoden 6 130 76 622 6 326 79 071

- stater

– – – –

- företag 4 769 59 612 4 789 59 856

- avancerade 4 451 55 639 4 384 54 792

- grundläggande 318 3 973 405 5 064

- institut 318 3 979 391 4 887

- privatkunder 824 10 302 863 10 782

- med säkerhet i fast egendom 228 2 844 237 2 962

- övrigt privatkunder 597 7 458 626 7 820

- övrigt 218 2 730 283 3 546

Schablonmetoden 3 083 38 543 2 898 36 231

- stater eller centralbanker 34 428 31 384

- kommuner eller lokala myndigheter 5 62 5 66

- offentlig sektor

– – – –

- multilaterala utvecklingsbanker

– – – –

- internationella organisationer

– – – –

- institut 1 105 13 818 856 10 699

- företag 319 3 985 361 4 509

- privatkunder 12 156 11 137

- exponeringar med säkerhet i fast egendom 0 2 0 3

- fallerade 0 0 0 0

- förenade med särskilt hög risk – – 91 1 145

- säkerställda obligationer 55 691 110 1 371

- institut och företag, med kortfristigt kreditbetyg

– – – –

- fondföretag 170 2 122 26 333

- aktier 1 382 17 276 1 399 17 486

- övrigt 0 4 8 98

Risk hänförlig till kreditvärdighetsjusteringar 62 770 51 637

Marknadsrisk 369 4 610 503 6 287

- handelslager, intern modell 313 3 908 294 3 671

- handelslager, schablonmetoden 56 702 54 676

- övrig verksamhet, schablonmetoden – – 155 1 940

Avvecklingsrisk 0 0 21 265

Operativ risk 802 10 020 831 10 386

Schablonmetoden 802 10 020 831 10 386

Ytterligare riskexponeringsbelopp för ﬁnskt riskviktsgolv

enligt artikel 458 CRR

– – – –

Ytterligare riskexponeringsbelopp för svenskt riskviktsgolv

enligt artikel 458 CRR 5 59 6 74

Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 3 CRR

– – – –

Summa 10 450 130 626 10 636 132 950

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Kapitalhantering och nya regelverk

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Sammanfattning av poster som ingår i kapitalbasen

Mn euro Nordeakoncernen Moderföretaget

Beräkning av kapitalbas

31 dec

2021

31 dec

2020

31 dec

2021

31 dec

2020

Eget kapital

i konsoliderad situation 28 900 29 100 25 033 25 657

Årets resultat 3 835 2 288 – –

Föreslagen/verkställd

utdelning -2 682 -1 585 – –

Kärnprimärkapital

före avdrag enligt CRR 30 054 29 802 25 033 25 657

Uppskjutna skattefordringar -4 -252 -249

Immateriella tillgångar -2 804 -2 636 -1 038 -916

IRK-reserveringar underskott (–) – – – –

Pensionstillgångar utöver

relaterade förpliktelser -169 -108 -169 -113

Övriga poster, netto -1 197 -253 -1 181 -223

Summa avdrag från kärn-

primärkapitalet enligt CRR -4 174 -3 249 -2 388 -1 501

Kärnprimärkapital

(netto efter avdrag)

25 880 26 553 22 646 24 156

Övrigt primärkapital

före avdrag enligt CRR 3 159 2 609 3 159 2 609

Summa avdrag från övrigt

primärkapital enligt CRR -27 -21 -27 -22

Övrigt primärkapital 3 132 2 588 3 132 2 587

Primärkapital

(netto efter avdrag) 29 012 29 141 25 777 26 743

Supplementärt kapital

före avdrag enligt CRR 3 454 2 745 3 454 2 746

IRK-reserveringar

överskott (+) 523 628 446 474

Avdrag för investeringar

i försäkringsföretag -650 -650 -650 -650

Övriga poster, netto -64 -63 -64 -63

Summa avdrag från supple-

mentärt kapital enligt CRR -191 -85 -268 -239

Supplementärt kapital 3 263 2 660 3 186 2 507

Kapitalbas

(netto efter avdrag) 32 275 31 801 28 963 29 250

1) Baserat på villkorat godkännande av Finansinspektionen.

2) Övriga poster, netto, givet att årets resultat är inkluderat.

Kapitaltäckning, nyckeltal, Nordeakoncernen

Procent 31 dec 2021 31 dec 2020

Kärnprimärkapitalrelation,

inklusive årets resultat 17,0 17,1

Primärkapitalrelation,

inklusive årets resultat 19,1 18,7

Total kapitalrelation,

inklusive årets resultat 21,2 20,5

Kärnprimärkapitalrelation,

exklusive årets resultat 16,8 17,0

Primärkapitalrelation,

exklusive årets resultat 18,9 18,7

Total kapitalrelation,

exklusive årets resultat 21,1 20,4

Kapitalbas och nyckeltal (ﬁnansiella konglomeratet)

31 dec 2021 31 dec 2020

Finansiella konglomeratets kapitalbas, mn euro 33 804 33 537

Finansiella konglomeratet,

kapitalbaskrav, mn euro 23 807 23 930

Finansiella konglomeratet, kapitaltäckning

(kapitalbas, överskott/underskott), mn euro 9 997 9 606

Finansiella konglomeratets

kapitaltäckningsgrad, % 142,0 % 140,1 %

1) Det ﬁnansiella konglomeratet utgörs av bank- och försäkringsrörelse.

Kapitaltäckning, nyckeltal, moderföretaget

Procent 31 dec 2021 31 dec 2020

Kärnprimärkapitalrelation,

inklusive årets resultat 17,8 18,4

Primärkapitalrelation,

inklusive årets resultat 20,2 20,4

Total kapitalrelation,

inklusive årets resultat 22,6 22,3

Kärnprimärkapitalrelation,

exklusive årets resultat 17,3 18,2

Primärkapitalrelation,

exklusive årets resultat 19,7 20,1

Total kapitalrelation,

exklusive årets resultat 22,2 22,0

Life & Pension – Solvens II-position

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Solvenskrav 2 453 1 968

Faktiskt solvenskapital 3 714 3 020

Solvensbuert 1 261 1 052

Solvens som andel av krav 151 % 153 %

1) I enlighet med en allmän rekommendation från Finansinspektionen till alla

försäkringsbolag under dess tillsyn innefattade inte NLP:s solvensposition

per 31 december 2020 någon förväntad utdelning till Nordea Bank Abp.

Life & Pension – Solvens II-känslighet

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Solvens som andel av krav 151 % 153 %

Börsnedgång 20 procent 167 % 153 %

Räntor ner 50 punkter 160 % 157 %

Räntor upp 50 punkter 166 % 152 %

1) I enlighet med en allmän rekommendation från Finansinspektionen till alla

försäkringsbolag under dess tillsyn innefattade inte NLP:s solvensposition

per 31 december 2020 någon förväntad utdelning till Nordea Bank Abp.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Kapitalhantering och nya regelverk

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Nya regelverk för kapitalkrav

I juni 2019 antogs det så kallade bankpaketet som innehåller

ändringar av vissa bestämmelser i krishanteringsdirektivet

(BRRD), kapitalkravsdirektivet (CRD) och kapitalkravsförord-

ningen (CRR). Paketet omfattade bland annat reviderade

minimikrav för kapitalbas och kvaliﬁcerade skulder (MREL),

reviderade krav för hantering av marknadsrisk (fundamental

review of the trading book, FRTB), införande av en bindande

stabil nettoﬁnansieringskvot (NSFR), införande av ett bindan-

de bruttosoliditetskrav på 3 procent av primärkapitalet och

ändringar i pelare 2-reglerna och ramverket för makrotillsyn.

De reviderade CRD (CRD V) och BRRD (BRRD II) tillämpas

sedan 28 december 2020 och trädde ikraft i ﬁnsk lagstiftning

från 1 april 2021, medan de flesta ändringarna i CRR (CRR II)

började gälla 28 juni 2021. I Norge har bankpaketet ännu inte

införts, men detta väntas ske under första halvåret 2022.

I maj mottog Nordea beslut från Single Resolution Board

angående minimikrav för Nordeakoncernens kapitalbas och

kvaliﬁcerade skulder (MREL-kraven). Enligt beslutet uppgår

Nordeas MREL-krav till 22,71 procent av riskexponeringsbe-

loppet och 5,98 procent av exponeringsbeloppet för bruttoso-

liditet. Nordeas MREL-subordineringskrav uppgår till

16,06procent av riskexponeringsbeloppet och 5,98 procent av

exponeringsbeloppet för bruttosoliditet. Den kapitalbas som

Nordea använder för att uppfylla det kombinerade buert-

kravet får inte användas för att uppfylla MREL-kravet och

MREL-subordineringskravet som uttrycks i procent av riskex-

poneringsbeloppet. Det innebär att MREL-kravet och MREL-

subordineringskravet, inklusive det kombinerade buertkra-

vet för ärde kvartalet på 4,73 procent av riskexponeringsbe-

loppet, uppgår till 27,44 procent respektive 20,79 procent av

riskexponeringsbeloppet. Både MREL-kravet och MREL-sub-

ordineringskravet blir bindande från den 1 januari 2022, utan

övergångsperiod. Dessa krav kommer att granskas och upp-

dateras årligen av Single Resolution Board.

Den 18 juni meddelade Europeiska centralbanken (ECB)

att bankerna kan fortsätta att utelämna vissa centralbanksex-

poneringar från beräkningen av bruttosoliditeten till följd av

det fortsatt exceptionella makroekonomiska läget till följd av

covid-19. Undantaget gäller till mars 2022. Nordea har beslu-

tat att inte utnyttja det förlängda undantaget.

Den 28 juni beslutade ﬁnska Finansinspektionen att behål-

la buerten för andra systemviktiga institut (O-SII) för ﬁnska

banker som identiﬁerats som systemviktiga. Det innebär att

Nordea behåller sin O-SII-buert på 2 procent.

Under 2020 utfärdade ECB rekommendationer om att ban-

ker skulle avstå från eller begränsa utdelningarna till följd av

covid-19. Dessa fortsatte att gälla in på 2021. I juli 2021 beslu-

tade ECB att inte förlänga rekommendationerna, som då upp-

hörde att gälla 30 september 2021.

I mars 2020 sänktes den kontracykliska kapitalbuerten i

Sverige, Danmark och Norge till följd av covid-19. Under 2021

fattades beslut om att höja buertkraven. I Norge beslutade

man först att höja buertkravet från 1,0 procent till 1,5 pro-

cent från juni 2022. I december beslutade man sedan att höja

buertkravet ytterligare från 1,5 procent till 2,0 procent från

31 december 2022. I Danmark beslutade man först att höja

buertkravet från 0 procent till 1,0 procent från september

2022. I december beslutade man sedan att höja buertkravet

från 1,0 procent till 2,0 procent från 31 december 2022. I Sve-

rige beslutade man att höja buertkravet från 0 procent till

1,0 procent från september 2022. I Finland är buertkravet

oförändrat på 0 procent.

För att motverka konsekvenserna av införandet av CRR och

CRD IV i Norge, gjordes förändringar i systemriskbuerten

(SRB) som började gälla 31 december 2020. Den tidigare sys-

temriskbuerten på 3 procent för alla norska banker ändra-

des till en systemriskbuert på 4,5 procent för alla norska

exponeringar. Norska ﬁnansdepartementet bad Europeiska

systemrisknämnden (ESRB) att utfärda en rekommendation

till de andra EES-länderna att vidta motsvarande åtgärder.

Den 26 maj rekommenderade ESRB att motsvarande åtgär-

der skulle vidtas inom 18 månader, men framhöll också dis-

krepanserna mellan Norges och EU:s regelverk. När motsva-

rande åtgärder vidtas ska hänsyn tas till eventuella överlapp-

ningar eller diskrepanser i regelverken. Den 19 augusti

meddelade ﬁnska Finansinspektionen att beslut om tillämp-

ning av den norska systemriskbuerten kommer att fattas

senare och träda i kraft 12 månader efter beslutet. Om ﬁnska

Finansinspektionen vidtar motsvarande åtgärder skulle de

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Kapitalhantering och nya regelverk

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

även gälla Nordeakoncernen, och kärnprimärkapitalkravet för

koncernen skulle då öka med upp till omkring 95 punkter.

I Norge infördes riskviktsgolv för bostads- och aärsfastig-

heter på 20 procent respektive 35 procent, i enlighet med arti-

kel 458 i CRR, och dessa började gälla 31 december 2020. Den

19 augusti beslutade ﬁnska Finansinspektionen att dessa golv

även skulle gälla för ﬁnska institut från 11 september 2021.

Svenska Finansinspektionen har också infört ett riskvikts-

golv på 25 procent för bolåneexponeringar. Golvet började

gälla 31 december 2018, och i december 2020 förlängdes

detta till att gälla även under 2021. I december 2021 fattades

beslut om ytterligare förlängning, denna gång till 30 decem-

ber 2023. Finska Finansinspektionen har vidtagit motsvaran-

de åtgärder genom ömsesidigt erkännande och därför gäller

golvet även för Nordeakoncernen.

Slutförandet av Basel III-reglerna (Basel IV)

Basel III är ett globalt regelverk för kapitaltäckning, stresstes-

ter och likviditetsrisk i banksektorn. I december 2017 publice-

rades de slutliga Basel III-reglerna, som ibland kallas Basel

IV-paketet. Basel IV-paketet skulle införas under 2022, men

har på grund av covid-19 skjutits upp till 2023. Paketet inne-

håller revideringar av kreditrisk, marknadsrisk, operativ risk,

risk avseende kreditvärdighetsjusteringar (CVA-risk), brutto-

soliditet samt ett nytt kapitalgolv.

Innan revideringarna börjar gälla för Nordea måste Basel

IV-paketet införas i EU:s regelverk. Den 27 oktober publice-

rade EU-kommissionen sitt förslag för införande i EU:s regel-

verk, enligt vilket ändringar infogas i CRD och CRR. Kommis-

sionen föreslår 1 januari 2025 som startdatum. Förslaget ska

nu förhandlas mellan kommissionen, rådet och Europaparla-

mentet innan beslut fattas om de slutliga regelverken.

I fråga om kreditrisk innehåller förslaget revideringar av

både IRK-metoden, där användningen begränsas för vissa

exponeringar, och schablonmetoden. Även för marknadsrisk

har revideringar gjorts för både den interna metoden och

schablonmetoden. För operativ risk ersätts de tre beﬁntliga

metoderna av en schablonmetod som ska användas av alla

banker. När det gäller CVA-risk tas den interna modellen bort

och schablonmetoden revideras.

Kapitalgolvet fastställs till 72,5 procent av schablonmeto-

derna på aggregerad nivå, vilket innebär att kapitalkravet

enligt golvet blir 72,5 procent av det samlade riskexpone-

ringsbeloppet (REA) enligt pelare 1, beräknat med schablon-

metoderna för kreditrisk, marknadsrisk och operativ risk. Gol-

vet fasas in med start på 50 procent från 1 januari 2025 och

nivån 72,5 procent börjar gälla från 1 januari 2030, med över-

gångsregler för beräkningen av riskexponeringsbelopp för

kapitalgolvet till utgången av 2032.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Bolagsstyrningsrapport 2021

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Bolagsstyrningsrapport 

Struktur för bolagsstyrning

Bolagsstämmor (1)

Group Compliance (10)

Group Internal Audit (11)

Aktieägarnas

nomineringsråd (2)

Internt ramverk

Bolagsordning, styrelsens och styrelsekommittéernas

arbetsordningar, koncerndirektiv, koncerninstruktioner,

interna regler, Nordeas etiska riktlinjer och värderingar

Externt ramverk

Lagar, regelverk, praxis,

börsregler, kod för bolagsstyrning

Group Risk (9)

Vd och koncernchef,

vice vd och koncernledning (8)

Externrevision (12)

Ersättnings- och

personalkommittén (6)

Drifts- och hållbarhets-

kommittén (7)

Riskkommittén (5)Revisionskommittén (4)

Vald/utsedd av

Rapporterar till/informerar

Styrelse (3)

God bolagsstyrning handlar om att ha enkla och systematiska

beslutsprocesser med tydliga ansvarsområden, utan intres-

sekonflikter och med tillfredsställande intern kontroll, risk-

hantering, öppenhet och ansvar.

Bolagsstyrningen i Nordea Bank Abp (bolaget eller

Nordea) följer allmänt vedertagna principer och relevanta

normgivande ramverk.

Nordea omfattas av och tillämpar Finsk kod för bolagsstyr-

ning 2020 (koden). Nordea följer alla rekommendationer i

koden, med undantag för valförfarandet när styrelsens

arbetstagarrepresentanter utses (Rekommendation 5), enligt

beskrivningen nedan.

Denna bolagsstyrningsrapport beskriver Nordeas sätt att

ta sig an huvuddelarna i bolagsstyrningen och har tagits fram

i enlighet med de rättsliga kraven i den ﬁnska kreditinstitut-

slagen, ﬁnska bokföringslagen, ﬁnska värdepappersmark-

nadslagen, ﬁnska Finansministeriets förordning om regelbun-

den informationsskyldighet för värdepappersemittenter, samt

koden.

Nordeas bolagsstyrningsrapport ﬁnns publicerad på

nordea.com och koden ﬁnns tillgänglig på cgﬁnland.ﬁ/sv/.

Bolagsstyrning i Nordea

Nordea är ett ﬁnskt publikt aktiebolag och moderföretaget i

Nordeakoncernen (som utgörs av bolaget och dess dotterfö-

retag). Bolagets aktier är noterade på Nasdaqbörserna i Hel-

singfors, Köpenhamn och Stockholm, och Nordeas American

Depository Receipts (ADR) handlas i USA, i US-dollar. Som en

del i sin upplåningsverksamhet emitterar bolaget dessutom

långfristiga skuldinstrument som normalt noteras på olika

börser. Bolagsstyrningen i Nordea är proportionerlig och

omfattande med hänsyn till verksamhetens art, omfattning

och mångfald för att säkerställa en eektiv förvaltning i enlig-

het med de ansvarsfulla uppförandeprinciperna. Vidare för-

utsätter åtagandet gällande Nordeas syfte, värderingar och

vision att sunda rutiner för bolagsstyrning införlivas i den

löpande aärsverksamheten.

Styrelsen och verkställande direktören tillika koncernche-

fen ansvarar för bolagets förvaltning. Huvudvikten ligger på

att styrelsen beaktar och utför sin roll i Nordeas bolagsstyr-

ningsstruktur och samspelar med övriga styrande organ för

att säkerställa god bolagsstyrning, inklusive system för intern

kontroll och riskhantering med avseende på den ﬁnansiella

rapporteringen.

Bolagsstyrningen och de styrande organens uppdrag i

Nordea fastställs i tillämpliga interna och externa ramverk.

Till det externa ramverket som reglerar bolagsstyrningen hör

EU-lagstiftning, såsom direktiv 2013/36/EU (CRD IV), förord-

ning (EU) nr 575/2013 (CRR), direktiv 2014/65/EU (MiFID II)

och förordning (EU) nr 600/2014 (MiFIR), liksom regler och

riktlinjer utfärdade av berörda tillsynsmyndigheter, såsom

EBA:s riktlinjer om intern styrning (GL11) och ESMA:s och

EBA:s gemensamma riktlinjer för lämplighetsbedömning av

ledamöter i ledningsorgan och ledande befattningshavare

(GL12), liksom nationell lagstiftning, bland annat ﬁnska aktie-

bolagslagen, kreditinstitutslagen, bokföringslagen och rele-

vanta bestämmelser och riktlinjer från ﬁnska Finansinspektio-

nen. Nordea följer också regler och riktlinjer utfärdade av

andra relevanta tillsynsmyndigheter, liksom EU:s lagstiftning

för ﬁnanssektorn, de regler som gäller för respektive berörd

börs, samt reglerna och principerna i koden.

Styrelsen har antagit en instruktion för vd och koncernchef,

som anger dennes ansvarsområden, liksom ytterligare arbets-

ordningar, policyer och instruktioner för Nordeakoncernens

verksamhet. Dessutom utgör Nordeas etiska riktlinjer ett

etiskt ramverk för hur alla medlemmar i styrande organ och

1) Nordea följer den kod för bolagsstyrning som gäller i hemvistlandet, liksom andra tillämpliga regler och bestämmelser avseende bolagsstyrning och denna bolagsstyrningsrapport har

tagits fram i enlighet med dessa krav. Koden avviker i vissa fall från den svenska koden för bolagsstyrning (den svenska koden) och de danska rekommendationerna för bolagsstyr

ning (den danska koden) till följd av skillnader i lagstiftning samt bolagsstyrningsregler och -praxis. Den svenska koden, som ﬁnns på corporategovernanceboard.se, avviker till viss

del från koden när det gäller nomineringsrådets beslutsförslag, processen för beslut om ersättning till ledande befattningshavare och innehållet i Ersättningsrapporten. Den danska

koden, som ﬁnns på corporategovernance.dk, avviker till viss del från koden när det gäller att utse revisionskommitténs ordförande, ersättning till ledande befattningshavare och

resultatutvärdering av styrelsen samt rekommendationer gällande anbud i samband med förvärv, företagets samhällsansvar, skattepolicy och styrelsens arbetsordning. Den danska

koden avviker också i vissa hänseenden gällande styrelsens övergripande uppdrag och styrelseledamöternas ansvarsområden, den årliga översynen av riktlinjer, utnämnande av vice

ord föranden och styrelseledamöternas oberoende, samt tillfällig ansvarsfördelning och visselblåsarprogram.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Bolagsstyrningsrapport 2021

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

alla medarbetare ska agera. Dessa dokument, tillsammans

med bolagsordningen, arbetsordningen (se nedan) och kom-

mittéarbetsordningarna (se nedan), utgör det interna ramver-

ket som reglerar bolagsstyrning i Nordea. Det interna ramver-

ket har utformats så att aärsverksamheten kan bedrivas på

ett ansvarsfullt sätt genom att fastställa befogenheter och

ansvarsområden för företagsorgan och medarbetare.

ECB:s tillsyn och styrning

Nordea står under tillsyn av Europeiska centralbanken (ECB)

och ﬁnska Finansinspektionen (den gemensamma banktillsy-

nen, SSM), och ﬁlialerna och dotterföretagen står under till-

syn av ﬁnansinspektionerna i respektive land, beroende på

vad som är tillämpligt. Med ECB som tillsynsmyndighet

omfattas Nordea av samma banktillsyn och gemensamma

resolutionsmekanismer som de flesta andra europeiska ban-

ker. Funktionen för myndighetskontakter i Nordea ﬁnns inom

Group Legal och fungerar som kontakt och samordnare för

förfrågningar och kontakter med tillsynsmyndigheterna. Syf-

tet är att säkerställa en samordnad och konsekvent kommu-

nikation mellan Nordea och dess tillsynsmyndigheter. Nordea

har standardiserade rutiner för att ta hand om förfrågningar

och kontroller på plats från tillsynsmyndigheterna, inklusive

ett ärendehanteringssystem där alla kontakter dokumenteras.

Koncernledningen och relevanta kommittéer får regelbundna

rapporter om kontakter med myndigheterna. Styrelsen infor-

meras om viktiga kontakter med myndigheterna, inklusive

beslut från den samlade kapitalbedömningen (SREP) och

rapporter om kontroller på plats. Vidare övervakar styrelsen

viktiga åtgärdsprogram som initierats av tillsynsmyndigheter

och godkänner åtgärdsplaner som krävs avECB.

Styrning på ESG-området (miljö, socialt

ansvar och bolagsstyrning)

Styrelsen har en ledarroll i arbetet med hållbarhetsstrategin

och biträds av styrelsens kommittéer. På ledningsnivå har

ESG organisatoriskt införlivats i beﬁntliga processer för

beslutsfattande, riskhantering och kontroll samt eskalering,

inklusive kommittéstrukturer. Första försvarslinjen ansvarar

för att hantera hållbarhetsrelaterade och ﬁnansiella konse-

kvenser medan andra försvarslinjen ansvarar för att utveckla

den ESG-relaterade riskhanteringen.

Under 2021 gav Nordea Chief of Sta i uppdrag att sam-

ordna och främja införlivandet av ESG-faktorer i ramverket

för riskhantering och aärsprocesserna i hela koncernen. Som

en följd av detta sjösattes ett nytt program, ESG Implementa-

tion Programme, under en nyligen inrättad operativ styr-

grupp. Programmet, som innefattar arbetet inom första och

andra försvarslinjen, syftar till att säkerställa ett eektivt och

konsekvent införande av både hållbarhetsmål och ESG-rela-

terad riskhantering inom viktiga områden såsom kreditpro-

cesser, riskklassiﬁcering av kunder, rapportering och

regelefterlevnad.

För mer information om ESG-styrning i Nordea, se ”Icke-

ﬁnansiell rapport” på sidorna 89–92 och ”Hållbarhetsnoter”

på sidorna 315–337.

Fördelning av befogenheter och ansvar

Styrning och kontroll av bolaget fördelas mellan aktieägarna

(på bolagsstämmor), styrelsen och verkställande direktören

tillika koncernchefen (vd och koncernchef) i enlighet med

reglerna i det externa ramverket, bolagsordningen och det

interna ramverket som fastställts av styrelsen.

Bolagsstämma (1)

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ, och

här deltar aktieägarna i tillsynen och kontrollen av bolaget

genom sin rösträtt och yttranderätt. Gällande regelverk och

bolagets bolagsordning fastställer vilka ärenden som ska tas

upp på en bolagsstämma. På bolagsstämman fattas beslut i

frågor som rör exempelvis årsredovisningen, utdelning, val av

styrelseledamöter och revisor samt ersättning till styrelsele-

damöter och revisor. I enlighet med tillämpliga lagar och för-

ordningar kommer ersättningspolicyn för styrande organ och

ersättningsrapporten för styrande organ att presenteras och

godkännas genom en rådgivande omröstning på bolags-

stämman. Ersättningspolicyn för styrande organ och ersätt-

ningsrapporten för styrande organ ﬁnns publicerade på

nordea.com.

Bolagsstämmor hålls i Helsingfors

Till följd av covid-19-pandemin och i syfte att säkerställa

bolagets aktieägares, medarbetares och andra intressenters

hälsa och säkerhet beslutade styrelsen om extraordinära

mötesrutiner för den ordinarie bolagsstämman 2021, med

stöd av den tillfälliga lagstiftning som den ﬁnska riksdagen

ursprungligen godkände 24 april 2020 (den tillfälliga lagstift-

ningen). Den ordinarie bolagsstämman hölls 24 mars 2021 på

bolagets huvudkontor utan fysisk närvaro, och aktieägarna

och deras ombud kunde därmed endast delta på stämman

och utöva sina rättigheter genom att rösta på förhand samt

genom att på förhand lägga fram motförslag och ställa

frågor.

Till följd av covid-19-pandemin var vare sig styrelseleda-

möter, föreslagen ny styrelseledamot, vd och koncernchef,

bolagets revisor eller bolagets högsta ledning fysiskt närva-

rande vid den ordinarie bolagsstämman 2021. Information om

beslut av den ordinarie bolagsstämman 2021 liksom stämmo-

protokoll ﬁnns på nordea.com.

Till följd av covid-19-pandemin kommer även den ordinarie

bolagsstämman 2022 att hållas på bolagets huvudkontor

torsdagen den 24 mars 2022 enligt extraordinära mötesruti-

ner, med stöd av den tillfälliga lagstiftningen.

Rösträtt

Nordeas bolagsordning innehåller inte några bestämmelser

om aktieslag eller rösträtter. Det innebär att samtliga emitte-

rade aktier är stamaktier och ger samma rösträtt. Varje aktie

motsvarar en röst på bolagsstämman. Vid stämman får varje

aktieägare rösta för det fulla antalet aktier som hen äger eller

företräder. Nordea får enligt tillämplig lag inte rösta för inne-

hav av egna aktier på bolagsstämmor. Ytterligare information

om Nordeaaktien ﬁnns i avsnittet ”Nordeaaktien och kredit-

betyg” på sidan 54 och ”Finansiell översikt 2021” på sidorna

44–45.

Bolagsordning

Bolagsordningen återﬁnns på nordea.com. Ändringar av

bolagsordningen beslutas av den ordinarie bolagsstämman i

enlighet med ﬁnsk lag och ändringarna måste granskas av

ﬁnska Finansinspektionen.

Aktieägarnas nomineringsråd (2)

Enligt ﬁnska kreditinstitutslagen ska ett betydande kreditin-

stitut ha en nomineringskommitté som utgörs av styrelsele-

damöter eller ett aktieägarnas nomineringsråd som utgörs av

ledamöter utsedda av aktieägarna. Den ordinarie bolags-

stämman som hölls 28 mars 2019 beslutade att inrätta ett

permanent aktieägarnas nomineringsråd. Enligt arbetsord-

ningen för nomineringsrådet har nomineringsrådet till upp-

gift att ta fram, årligen och i övrigt vid behov, förslag till

bolagsstämman på val av och ersättning till Nordeas styrelse-

ordförande och styrelseledamöter, samt presentera förslagen

vid bolagsstämman. Nomineringsrådet ska också delta i

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Bolagsstyrningsrapport 2021

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

utvärderingen av och successionsplaneringen för styrelsen

och i sitt arbete ta hänsyn till Nordeas mångfaldspolicy lik-

som utföra andra uppgifter som framgår av arbetsordningen.

Nomineringsrådet består av styrelsens ordförande (Tor-

björn Magnusson) samt fyra ledamöter utsedda per den 31

augusti 2021 av de fyra röstmässigt största aktieägarna som

önskar delta i aktieägarnas nomineringsråd. Innehavare av

förvaltarregistrerade aktier tas i beaktande vid fastställandet

av de fyra röstmässigt största aktieägarna.

Nomineringsrådets sammansättning oentliggjordes den

15 september 2021. Sampo Abp hade utsett Ricard Wenner-

klint, Nordeafonden hade utsett Lars Ingemann Nielsen, Alec-

ta hade utsett Ann Grevelius och Cevian Capital hade utsett

Niko Pakalén som ledamöter i aktieägarnas nomineringsråd.

Ricard Wennerklint utsågs nomineringsrådets ordförande.

Den 31 augusti 2021 representerade de utsedda ledamöterna i

aktieägarnas nomineringsråd omkring 23 procent av alla

aktier i bolaget.

Inför den ordinarie bolagsstämman 2022 har nominerings-

rådet, som konstituerades hösten 2021, hållit åtta möten. Alla

ledamöter deltog i nomineringsrådets samtliga möten och

beslut, med undantag för Torbjörn Magnusson som inte del-

tog i beredning eller beslut som innebar en intressekonflikt

för honom.

Ricard Wennerklint, nomineringsrådets ordförande

Handelshögskolan i Stockholm (företagsekonomi och ﬁnan-

siering, samt utbildning för företagsledare, avancerat

managementprogram)

Född 1969

Group Executive Vice President, Sampo plc

Lars Ingemann Nielsen

Magisterexamen (ﬁnansiell matematik och nationalekonomi)

Född 1961

Vice vd och ﬁnansdirektör, Nordeafonden

Ann Grevelius

Kandidatexamen (ﬁnansiering och management)

Född 1966

Styrelseledamot, Alecta

Niko Pakalén

Magisterexamen (nationalekonomi)

Född 1986

Partner, Cevian Capital

Torbjörn Magnusson

Magisterexamen och teknologie licentiatexamen

Född 1963

Styrelseordförande i Nordea Bank Abp

För ytterligare information, se ”Styrelse” på sidorna 70–71 .

Nomineringsrådets förslag presenteras i kallelsen till den

ordinarie bolagsstämman 2022 och på nordea.com.

Styrelse (3)

Bolagets styrelse ansvarar för organisationen och administra-

tionen av Nordeas verksamhet samt för den övergripande

förvaltningen av Nordeakoncernens angelägenheter i enlig-

het med externa och interna ramverk.

Styrelsens sammansättning

Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av minst sex och

högst femton ledamöter. Mandatperioden för styrelseledamö-

ter är ett år och löper fram till och med nästkommande ordi-

narie bolagsstämma. Nordea har ingen fastställd pensionsål-

der för styrelseledamöter och inte heller någon tidsgräns för

hur länge en styrelseledamot kan sitta i styrelsen. Om en

ledamot har suttit i styrelsen i mer än tio år utan avbrott ska

detta, enligt koden, vägas in i helhetsbedömningen av leda-

motens oberoende. Vidare beaktas gällande europeiska

regelverk för banksektorn i samband med bedömningen.

Bolaget strävar efter att främja mångfald bland styrelsens

ledamöter, med målsättningen att styrelsen som helhet ska

besitta för styrelsearbetet erforderlig kunskap om och erfa-

renhet av de samhälls-, aärs- och kulturförhållanden som

råder i de regioner och på de marknadsområden där Nordea-

koncernens huvudsakliga verksamhet bedrivs.

Styrelsen har antagit en mångfaldspolicy som anger princi-

perna för mångfald i styrelsen. Enligt mångfaldspolicyn

måste alla nomineringar av styrelseledamöter grundas på

förtjänst varvid det främsta syftet är att vidmakthålla och för-

bättra styrelsens eektivitet totalt sett. Här eftersträvas en

bred uppsättning egenskaper och kompetenser och det är

uttalat att mångfald, avseende bl.a. ålder, kön, geograﬁsk här-

komst, utbildning och yrkesmässig bakgrund, är en viktig

omständighet att beakta. Det är Nordeas mål att ha en rättvis,

jämlik och balanserad representation av kön och andra diver-

siﬁerande faktorer i styrelsen som kollektiv. När det gäller

könsfördelning är målet att styrelsens sammansättning ska

spegla Nordeakoncernens ambition att inget kön ska vara

representerat till mindre än 40 procent. Styrelsen ska ha en

sammansättning som tar hänsyn till bolagets verksamhet och

utvecklingsfas. Vidare ska styrelseledamöterna som utses av

bolagsstämman som grupp uppvisa mångfald och bredd i

fråga åsikter, kvaliﬁkationer och erfarenhet.

Under nomineringsrådets arbete inför den ordinarie

bolagsstämman 2022 informerade bolagets styrelseordföran-

de nomineringsrådet om de krav på kompetens och färdighe-

ter som ställs på styrelsen som helhet såväl som på de enskil-

da styrelseledamöterna. Precis som hittills varit brukligt träf-

fade nomineringsrådet också vd och koncernchef Frank

Vang-Jensen. Aktieägarnas nomineringsråd beaktade en bred

uppsättning egenskaper och kunskaper för att säkerställa till-

räcklig expertis och oberoende, samt eftersträvade också en

jämn könsfördelning i enlighet med bolagets hållbarhetspo-

licy och mångfaldspolicy.

Bedömningen är att styrelsen som helhet besitter erforder-

lig kunskap om och erfarenhet av de samhälls-, aärs- och

kulturförhållanden som råder i de regioner och på de mark-

nader där bolagets och Nordeakoncernens huvudsakliga

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Bolagsstyrningsrapport 2021

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

verksamhet bedrivs, och att den uppvisar tillräcklig mångfald

och bredd i fråga om egenskaper och kompetens samt en

välbalanserad könsfördelning.

Styrelsen består av 13 ordinarie ledamöter och en supple-

ant. Av dessa ledamöter valdes 10 (6 män och 4 kvinnor) av

den ordinarie bolagsstämman den 24 mars 2021, och 3 ordi-

narie ledamöter och 1 suppleant (2 män och 2 kvinnor) utsågs

av arbetstagarna i Nordeakoncernen. De styrelseledamöter

som valdes av den ordinarie bolagsstämman 2021 är Torbjörn

Magnusson (ordförande), Kari Jordan (vice ordförande), Clau-

dia Dill, Nigel Hinshelwood, Petra van Hoeken, Robin

Lawther, John Maltby, Sarah Russell, Birger Steen och Jonas

Synnergren. Dessutom var Pernille Erenbjerg styrelseledamot

till och med den ordinarie bolagsstämman 2021.

Utöver de ledamöter som föreslagits av aktieägarnas nomi-

neringsråd och valts av bolagsstämman har, som ovan

nämnts, tre ordinarie ledamöter och en suppleant utsetts av

arbetstagarna i Nordeakoncernen som arbetstagarrepresen-

tanter i styrelsen. Arbetstagarrepresentanter fram till och

med utgången av ordinarie bolagsstämma 2021 är Joanna

Koskinen (ersatte Kari Ahola i augusti 2021), Dorrit Groth

Brandt (suppleant), Gerhard Olsson och Hans Christian Riise.

Valförfarandet när styrelsens arbetstagarrepresentanter utses

avviker från Rekommendation 5 ”Val av styrelse” i koden.

Skälet till denna avvikelse är ett avtal gällande arbetstagar-

nas styrelserepresentation som ingicks mellan Nordea och

arbetstagarnas särskilda förhandlingsdelegation, i enlighet

med den ﬁnska lagen om arbetstagarinflytande i europabo-

lag och europeiska kooperativa föreningar samt den ﬁnska

lagen om personalrepresentation i företagens förvaltning, i

samband med den gränsöverskridande fusionen som verk-

ställde flytten till Finland 2018.

Nordeas vd och koncernchef är inte ledamot i styrelsen.

Styrelsens sammansättning beskrivs på sidorna 68–69 och

ytterligare information om styrelseledamöterna valda av den

ordinarie bolagsstämman och om arbetstagarrepresentan-

terna ﬁnns i avsnitten ”Styrelse” och ”Arbetstagarrepresen-

tanter” på sidorna 70–71.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Bolagsstyrningsrapport 2021

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Styrelse

Torbjörn Magnusson, ordförande

Magisterexamen och teknologie licentiatexamen

Styrelseledamot sedan 2018 och ordförande sedan 2019

Född 1963

Nationalitet: Svensk

Andra uppdrag: Verkställande direktör och koncern-

chef för Sampokoncernen sedan 1 januari 2020,

styrelse ordförande i If Skadeförsäkring Holding AB

(publ), styrelseledamot i Hastings Group Holdings plc

Kari Jordan, vice ordförande

Magisterexamen i nationalekonomi

Styrelseledamot och vice ordförande sedan 2019

Född 1956

Nationalitet: Finländare

Andra uppdrag: Styrelseordförande i Outokumpu

Oyj, styrelseledamot i ett flertal ideella organi-

sationer, bl.a. Finnish Business and Policy Forum

EVA/ETLA

Tidigare befattningar:

2002–2019 Vd och koncernchef, If Skadeförsäkring Holding AB (publ)

2001–2002 Chef för Commercial Business Division, If Skadeförsäkring Holding AB

(publ)

1999–2001 Chef för Commercial Products, If Skadeförsäkring Holding AB (publ)

1998–1999 Chef för P&C Support, Försäkringsaktiebolaget Skandia

1996–1997 Chefscontroller, Försäkringsaktiebolaget Skandia

1995–1996 Chefsaktuarie skadeförsäkring, Mercantile & General Insurance

1994–1995 Vice aktuarie skadeförsäkring, Mercantile & General Insurance

1990–1993 Aktuarie skadeförsäkring, Skandia International

1988–1989 Konsult, Arthur Andersen & Company

Aktieinnehav i Nordea: 13 983.

Tidigare befattningar:

2006–2018 Vd och koncernchef, Metsäkoncernen, tidigare Metsäliittokoncernen

2004–2017 Vd och koncernchef, Metsäliitto Cooperative

1994–2004 Flertal chefsbefattningar, Nordeakoncernen och dess juridiska

föregångare

1987–1994 Medlem i högsta ledningen, OKOBANK

1986–1987 Vice President, Citicorp Investment Bank Limited

1981–1985 Flertal befattningar, Citibank Plc

Aktieinnehav i Nordea: 100 000.

Claudia Dill

Examen i ekonomi (HSG), MBA,

(Bern/Rochester NY)

Styrelseledamot sedan 2021

Född 1966

Nationalitet: Schweiziska

Petra van Hoeken

Magisterexamen i civilrätt

Född 1961

Styrelseledamot sedan 2019

Nationalitet: Nederländska

Andra uppdrag: Ordförande i Advisory Committee

for Credit for the Dutch Ministry of Economic &

Climate Aairs, styrelseledamot i Oranje Fonds,

styrelseledamot i Nederlandse Waterschaps-

bank NV och ledamot i Supervisory Board för

Volksbank N.V., ledamot i Advisory Council for

Donations vid Leidens universitet.

Tidigare befattningar:

2016–2020 Verkställande direktör för Latinamerika och medlem i Group

Executive Committee, Zurich Insurance Company, Sao Paulo

2015–2016 Verkställande direktör för Latinamerika P&C, Zurich Insurance

Company, Sao Paulo

1999–2015 Flertal ledande befattningar, Zurich Insurance Company, Zürich/

New York

1994–1999 Associate, Credit Suisse

1994 Supervisor, Coopers and Lybrand, Moskva

1992–1994 Chefscontroller, biträdande chef, Commerzbank, Tokyo

1992 Internrevisor, Deutsche Bank, Tokyo

1990–1992 Associate, Credit Suisse, Genève

Aktieinnehav i Nordea: 0.

Tidigare befattningar:

2019–2020 Medlem i Executive Committee och Chief risk ocer, Intertrust

Group

2018–2019 Styrelseledamot, De Lage Landen, DLL

2016–2019 Styrelseledamot, Utrecht-America Holdings, Inc

2016–2019 Medlem i Managing Board och Chief Risk Ocer, Coöperatieve

Rabobank U.A.

2012–2016 Medlem i Managing Board och Chief Risk Ocer, NIBC Bank NV

2008–2012 Chief Risk Ocer EMEA, The Royal Bank of Scotland Plc

1986–2008 Flertal chefsbefattningar och andra befattningar, ABN AMRO Bank

NV, Amsterdam, Madrid, Singapore, Frankfurt och New York

Aktieinnehav i Nordea: 0.

Nigel Hinshelwood

HCIMA-examen i organisationsstyrning

Styrelseledamot sedan 2018

Född 1966

Nationalitet: Britt

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Lloyd’s Bank

plc, styrelseledamot i Bank of Scotland plc, leda-

mot i Finance and Risk Committee i Business in

the Community, ledamot i International Advisory

Board i Adobe Inc.

Robin Lawther CBE

Kandidatexamen (Honours) i nationalekonomi,

magisterexamen i redovisning och ﬁnansiering

Styrelseledamot sedan 2014

Född 1961

Nationalitet: Amerikanska och brittiska

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Ashurst LLP,

styrelseledamot i UK Government Investments

och ledamot i Advisory Board för Aon

Tidigare befattningar:

2020–2021 Ledamot i Technology and Transformation Committee, Lloyd's of

London

2018–2020 Ledamot i Franchise Board, Lloyd's of London

2016–2017 Chef Storbritannien och vice verkställande direktör, HSBC Bank plc

2015–2016 Group General Manager & Global Head of Operations, HSBC

Group Holdings

2011–2015 Group General Manager & Chief Operating Ocer för Europa,

Mellanöstern och Afrika, HSBC Group Holdings

2010–2011 Global Head, HSBC Insurance Holdings

2008–2010 Global Chief Operating Ocer, HSBC Group Holdings

2005–2007 Group Head of Programme Management and Business Transfor-

mation, HSBC Group

2003–2005 Vice President & General Manager, Head of Global Banking and

Insurance Services, Asien och Stillahavsområdet, Unisys Corpora-

tion

2000–2003 Verkställande direktör, Sydostasien, och styrelseledamot Asien och

Stillahavsområdet, Capgemini

1997–2000 Partner, Ernst & Young

1996–1997 Försäljningschef Australien, Sequent Computer Systems

Aktieinnehav i Nordea: 1 656.

Tidigare befattningar:

2019–2021 Styrelseledamot, M&G Plc

2016–2020 Styrelseledamot, Oras Invest Ltd

2007–2011 Chef för Nordic Investment Bank, Storbritannien, J.P. Morgan

2005–2007 Chef för Mergers & Acquisitions Execution, European Financial

Institutions, Storbritannien, J.P. Morgan

2003–2005 Chef för Commercial Banking Group, Storbritannien, J.P. Morgan

1994–2005 Verkställande direktör för Financial Institutions Investment Ban-

king, Storbritannien, J.P. Morgan

1990–1993 Vice President för Mergers & Acquisitions, Storbritannien, J.P.

Morgan

1985–1990 International Capital Markets, USA, J.P. Morgan

Aktieinnehav i Nordea:

50 000.

1) Anger när personen blev styrelseledamot i Nordeakoncernens moderföretag,

oavsett om det var i Nordea Bank Abp, Nordea Bank AB (publ) eller annat företag.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Bolagsstyrningsrapport 2021

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Dorrit Groth Brandt

Finance Diploma Programme,

Finans Danmark, och diverse

andra omfattande bankrelaterade

utbildningar under sin tid i Nordea

Styrelseledamot sedan 2018

Född 1967

(Suppleant fram till 25 mars 2022)

Ordförande för Finansforbundet i

Nordea

Aktieinnehav i Nordea: 605.

Gerhard Olsson

MBA och kandidatexamen

i nationalekonomi

Styrelseledamot sedan 2016

Född 1978

Yrkesverksam i Nordea

Aktieinnehav i Nordea: 0.

Hans Christian Riise

MBA

Styrelseledamot sedan 2013

Född 1961

Ledare för arbetstagar-

representanterna

Aktieinnehav i Nordea: 0.

Joanna Koskinen

MBA International Business

Management

Styrelseledamot sedan 2021

Född 1977

Yrkesverksam i Nordea

Aktieinnehav i Nordea: 0.

Arbetstagarrepresentanter

John Maltby

Kandidatexamen i ingenjörsvetenskap (Honours)

Styrelseledamot sedan 2019

Född 1962

Nationalitet: Britt

Andra uppdrag: Ordförande i Allica och West Brom

Building Society

Birger Steen

MBA och magisterexamen i industriteknik och

datavetenskap

Styrelseledamot sedan 2015

Född 1966

Nationalitet: Norrman

Andra uppdrag: Thematic partner i Summa Equity

AB, styrelseordförande i Nordic Semiconductor ASA,

Pagero AB och Myneva Group Gmbh, styrelseleda-

mot i PragmatIC, styrelseledamot i National Nordic

Museum i Seattle, USA

Tidigare befattningar:

2017–2021 Styrelseledamot, National Citizens Service (NCS) Trust

2018–2020 Styrelseordförande, Pepper Money (utsedd)

2015–2019 Styrelseledamot, Bank of Ireland UK

2012–2019 Styrelseordförande, Good Energy Group Plc

2015–2018 Styrelseledamot, Tandem Bank

2015–2017 Styrelseordförande, BlueStep Bank AS

2014–2014 Verkställande direktör, Williams & Glyn

2012–2013 Senior rådgivare, Corsair Capital

2007–2012 Group Director, Commercial, Lloyds Banking Group

2000–2007 Verkställande direktör, Kensington Group Plc

1998–2000 Executive Director, First National Group, Abbey National Plc

1994–1998 Verkställande direktör, Lombard Tricity, Natwest Group Plc

1992–1994 Deputy Director, Barclays Bank Plc

1989–1992 Managementkonsult, Price Waterhouse Consultancy

Aktieinnehav i Nordea: 940.

Tidigare befattningar:

2014–2021 Styrelseledamot, Schibsted ASA

2017–2020 Styrelseledamot och rådgivare, Cognite AS

2010–2016 Verkställande direktör, Parallels, Inc.

2009–2010 Vice President, Worldwide SMB & Distribution, Microsoft

Corporation

2004–2009 General Manager, Microsoft Ryssland

2002–2004 General Manager, Microsoft Norge

2000–2002 Verkställande direktör, Scandinavia Online AS

1996–1999 Vice President, Business Development, Schibsted ASA

1993–1996 Konsult, McKinsey & Company

1992–1993 Oljehandlare och verkställande direktör, Norwegian Oil Trading AS

Aktieinnehav i Nordea: 10 000.

Sarah Russell

Magisterexamen i tillämpad ekonomi och ﬁnans

Styrelseledamot sedan 2010

Född 1962

Nationalitet: Australiska

Andra uppdrag: Ledamot i Supervisory Board, Currency

Exchange Fund N.V., ledamot i Supervisory Board,

Ostrum Asset Management och ledamot i Supervisory

Board, APG Groep NV och APG Asset Management

Jonas Synnergren

Magisterexamen i nationalekonomi och företags-

ekonomi

Styrelseledamot sedan 2020

Född 1977

Nationalitet: Svensk

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Veoneer Inc

och ledamot i Audit Committee och Nominating

and Corporate Governance Committee, ledamot i

nomineringskommittén i LM Ericsson AB, senior

partner i Cevian Capital AB, chef för Cevian Capital

AB:s verksamhet i Sverige

Tidigare befattningar:

2015–2019 Ledamot i Supervisory Board, Nederlandse Investeringsinstelling NV

2015–2019 Vice ordförande i Supervisory Board och ledamot i Appointment and

Compensation Committee, La Banque Postale Asset Management SA

2010–2019 Verkställande direktör, Aegon Asset Management Holdings BV

2006–2008 Senior Executive Vice President och verkställande direktör, ABN

AMRO Asset Management Holdings NV

2004–2005 Verkställande direktör och CFO för Wholesale Clients Business Unit,

ABN AMRO

2002–2004 Global chef för Financial Markets Research och Financial Markets

Infrastructure Support, samt ledamot i Financial Markets Executive

Committee, ABN AMRO

2000–2002 Business Manager till Senior Executive Vice President för Global

Financial Markets, ABN AMRO

1998–2000 Director, chef för Corporate Sales, Australien och Nya Zeeland, ABN

AMRO

1997–1998 Director, chef för Commodities i Sydney, ABN AMRO

1994–1997 Associate Director och Director, Treasury Sales i Sydney, ABN AMRO

1981–1994 Flertal befattningar inom Financial Markets, Toronto Dominion Aus-

tralia Ltd

Aktieinnehav i Nordea: 0.

Tidigare befattningar:

2012–2019 Styrelseledamot och ledamot i revisions- och riskkommittén,

Tieto Corporation

2015–2016 Ledamot i nomineringsrådet, Metso Corporation

2014–2015 Ordförande i nomineringsrådet, Metso Corporation

2010–2011 Ledamot i nomineringsrådet, Tieto Corporation

2006–2006 Tillförordnad verkställande direktör samt chef för investera-

rrelationer och aärsutveckling, Svalan Konsortier AB

2000–2006 Flera olika uppdrag, senast projektledare, The Boston Consulting

Group AB

Aktieinnehav i Nordea: 0.

1) Anger när personen blev styrelseledamot i Nordeakoncernens moderföretag,

oavsett om det var i Nordea Bank Abp, Nordea Bank AB (publ) eller annat

företag.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Bolagsstyrningsrapport 2021

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Styrelsens oberoende

Nordea följer tillämpliga krav avseende styrelsens oberoende

enligt gällande europeiska regelverk, ﬁnska lagar och

bestämmelser samt krav enligt koden. Enligt koden ska majo-

riteten av styrelseledamöterna vara oberoende i förhållande

till bolaget, och minst två styrelseledamöter som är obero-

ende i förhållande till bolaget ska också vara oberoende i för-

hållande till de betydande aktieägarna i bolaget. Styrelsen

uppfyller detta krav.

Styrelsen anser att samtliga ledamöter valda av aktieägar-

na vid den ordinarie bolagsstämman 2021 är oberoende i för-

hållande till bolaget enligt koden, inklusive Sarah Russell som

har varit styrelseledamot i bolaget och dess rättsliga före-

gångare under elva år i följd. Utifrån en helhetsbedömning

anses hennes oberoende inte äventyras som en följd av hen-

nes mångåriga styrelsearbete, och inga andra faktorer eller

omständigheter har identiﬁerats som skulle kunna minska

hennes oberoende. Ingen styrelseledamot vald av aktieägar-

na vid den ordinarie bolagsstämman 2021 är anställd av eller

arbetar i en operativ funktion i bolaget. De ordinarie styrelse-

ledamöter och den styrelsesuppleant som har utsetts av

arbetstagarna är anställda i Nordeakoncernen och är enligt

koden därmed inte oberoende i förhållande till bolaget.

Samtliga styrelseledamöter anses dessutom enligt koden

vara oberoende i förhållande till bolagets betydande aktieä-

gare. Sampo plc:s ställning som betydande aktieägare i bola-

get enligt koden upphörde i oktober 2021, och därmed anses

Torbjörn Magnusson, som verkställande direktör för Sampo

plc och vd och koncernchef för Sampokoncernen, vara obero-

ende i förhållande till bolagets betydande aktieägare.

Även respektive styrelseledamots oberoende visas i tabel-

len på sidan 74.

Styrelsens arbete

Styrelsen väljer vice ordförande och utser kommittéledamö-

terna. Styrelsen har fastställt skriftliga rutiner för sitt arbete

(arbetsordningen), vilka också beskriver lednings- och risk-

rapporteringen till styrelsen, och separata rutiner för arbetet

som utförs i var och en av styrelsekommittéerna (kommittéar-

betsordningarna). Arbetsordningen omfattar bland annat

regler avseende styrelsens och ordförandens respektive

ansvarsområden, dokumentation av möten, beslutsförhet

samt hur ofta styrelsen ska ha möten. Den innehåller också

regler för intressekonflikter, sekretess och styrelsesekretera-

ren (för närvarande Jussi Koskinen, Chief Legal Ocer).

Styrelsen ansvarar för Nordeas organisation, administratio-

nen av bolagets verksamhet och för den övergripande för-

valtningen av Nordeakoncernens angelägenheter i enlighet

med det externa och interna ramverket liksom arbetsordning-

en. Styrelsen ska säkerställa att Nordea har en ändamålsenlig

och transparent koncernstruktur och organisation, med en

tydlig åtskillnad av funktioner och ansvarsområden som bor-

gar för en sund och eektiv styrning, förhindrar att komplexa

strukturer skapas och gör så att tillsynsmyndigheten kan

utföra eektiv tillsyn.

Styrelsen följer regelbundet upp Nordeas strategi, aärsut-

veckling och bolagets ﬁnansiella ställning liksom utveckling-

en på ﬁnansmarknaden. Vidare uppdaterar styrelsen regel-

bundet sina policyer och interna regler för styrning och kon-

troll. Styrelsen granskar också risktoleransen samt följer

regelbundet upp utvecklingen av relevanta risker, kapital och

likviditet. Betydande organisationsförändringar, utnämning

för vissa befattningar i högsta ledningen liksom fusioner och

förvärv samt övriga beslut av väsentlig betydelse är andra

ärenden som hanterats av styrelsen. Under 2021 hanterade

styrelsen olika frågor i samband med covid-19-pandemin,

samt frågor avseende digitalisering, internkontroll och regel-

efterlevnad, ekonomisk brottslighet, aktieåterköp och utdel-

ning samt olika åtgärds- och implementeringsprogram. Sty-

relsen ska vidare tillse att bolagets organisation är utformad

så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekono-

miska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande

sätt. Styrelsen är ytterst ansvarig för att säkerställa att det

ﬁnns ändamålsenliga och eektiva system för intern kontroll

och att dessa underhålls. Varje år förser Group Internal Audit

(GIA) styrelsen med en övergripande bedömning av eektivi-

teten i Nordeas bolagsstyrning och ramverk för riskhantering

och kontroll, tillsammans med en analys av teman och tren-

der som framkommit under arbetet med internrevisionen och

deras inverkan på organisationens riskproﬁl. Mer information

om intern kontroll i Nordea ﬁnns på sidorna 79–82 under

”Ramverk för intern kontroll”.

Styrelsen träar regelbundet bolagets externa revisor och

bedömer också behovet av sådana möten där varken vd och

koncernchef eller annan medlem i koncernledningen är när-

varande. Därutöver närvarar huvudansvarig revisor regelbun-

det vid revisionskommitténs möten.

Under 2021 höll bolagets styrelse 16 möten, varav 5 per

capsulam. För ytterligare information, se tabellen på sidan 74.

Ordförande

Styrelseordföranden väljs av aktieägarna på bolagsstämman.

Styrelsen sammanträder enligt ett årligt schema samt vid

behov. Ordföranden ska tillse att styrelsearbetet utförs på ett

eektivt sätt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordfö-

randen ska organisera och leda styrelsearbetet, ha regelbun-

den kontakt med vd och koncernchef samt tillse att styrelsen

erhåller tillfredsställande informations- och beslutsunderlag,

att styrelsen årligen genomför en utvärdering av det egna

arbetet och att aktieägarnas nomineringsråd informeras om

resultatet av utvärderingen.

Utvärdering av styrelsen

Styrelsen genomför årligen en utvärdering av det egna arbe-

tet och uppnådda resultat, med syftet att löpande förbättra

och eektivisera styrelsearbetet. Utvärderingen bygger på en

metod som innefattar frågeformulär för utvärdering av styrel-

sen som helhet, ordföranden och de enskilda styrelseledamö-

terna. Resultatet diskuteras också av styrelsen och presente-

ras för nomineringsrådet av styrelseordföranden.

I enlighet med gällande europeiska regelverk görs en

lämplighetsbedömning av de enskilda styrelseledamöterna

och styrelsen i sin helhet varje år samt i samband med urval-

sprocessen för nya styrelseledamöter.

Styrelsens kommittéer

I enlighet med det externa ramverket och i syfte att öka eek-

tiviteten i styrelsearbetet har styrelsen inrättat särskilda kom-

mittéer som ska bistå styrelsen genom att bereda frågor inom

ramen för styrelsens befogenhet och besluta i frågor som

delegerats av styrelsen. Styrelsekommittéernas arbetsuppgif-

ter och arbetsordning fastställs i kommittéarbetsordningarna.

Generellt saknar styrelsekommittéerna egen beslutanderätt

och varje kommitté rapporterar regelbundet om sitt arbete till

styrelsen. Nordea följer gällande lag och koden i fråga om

styrelsens kommittéer.

Revisionskommittén (4)

Revisionskommittén (Board Audit Committee, BAC) biträder

styrelsen i dess tillsynsarbete genom att bland annat över-

vaka Nordeakoncernens process och system för ﬁnansiell

rapportering samt lämna rekommendationer eller förslag för

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Bolagsstyrningsrapport 2021

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet (inklusive den

interna kontrollens och riskhanteringssystemets eektivitet),

övervaka GIA:s eektivitet, hålla sig informerad om revisionen

av årsredovisningen och koncernredovisningen, granska och

övervaka den externa revisorns opartiskhet och självständig-

het, inklusive dennes erbjudande om tjänster utöver revisio-

nen, förbereda en rekommendation för val av bolagets revisor

samt genom att granska koncernens skattestrategi och skat-

tepolicy och fullgöra revisionskommitténs skyldigheter enligt

gällande lagkrav. BAC biträder också styrelsen genom att

följa upp och bedöma i vilken utsträckning transaktioner med

närstående parter uppfyller kraven gällande sedvanlig aärs-

verksamhet och genomförs till normala marknadsvillkor.

Vidare granskar kommittén den externa revisorns rapport om

Nordeas hållbarhetsredovisning med tillhörande upplysning-

ar liksom integriteten, oberoendet och eektiviteten i

Nordeas visselblåsningsfunktion Raise Your Concern.

Ytterligare information ﬁnns i avsnittet ”Principer för trans-

aktioner med närstående parter”.

Ledamöter i BAC är John Maltby (ordförande), Sarah Rus-

sell, Petra van Hoeken och Jonas Synnergren. Revisionsche-

fen (Chief Audit Executive, CAE), koncernﬁnanschefen (Group

Chief Financial Ocer, Group CFO), riskchefen (Chief Risk

Ocer, CRO) och bolagets externa revisor är i regel närva-

rande vid BAC:s möten, med rätt att delta i diskussioner men

inte i beslut.

Styrelsen utser varje år BAC:s ledamöter och ordförande.

BAC ska bestå av minst tre ledamöter som också är styrelse-

ledamöter. BAC:s ordförande får inte vara styrelsens eller

någon av de övriga styrelsekommittéernas ordförande. Ingen

av ledamöterna i BAC får vara anställd i Nordeakoncernen

eller delta i den löpande förvaltningen av bolaget eller ett

bolag i Nordeakoncernen. Majoriteten av kommitténs leda-

möter ska vara oberoende i förhållande till bolaget. Minst en

av de ledamöter i BAC som är oberoende i förhållande till

bolaget ska även vara oberoende i förhållande till bolagets

betydande aktieägare samt ha tillräcklig redovisnings- eller

revisionskompetens. Kommittéledamöterna måste ha sådan

kunskap och erfarenhet som krävs för att fullgöra BAC:s

ansvarsuppgifter. För ytterligare information, se tabellen på

sidan 74.

Riskkommittén (5)

Riskkommittén (Board Risk Committee, BRIC) biträder styrel-

sen i dess tillsyn över hanteringen och kontrollen av risker

och risksystem liksom kontroller och processer avseende

Nordeakoncernens verksamhet, bland annat gällande kredit-,

marknads-, likviditets-, aärs- och livförsäkringsrisk, operativ

risk, informationssäkerhet, miljörisk, uppförandekodex och

regelefterlevnad, liksom tillhörande ramverk och processer.

Det är också BRIC:s ansvar att granska, och om så behövs

ge rekommendationer om, styrningen av Nordeakoncernens

riskhantering och regelefterlevnad samt granska utveckling-

en av koncernens ramverk för internkontroll, bland annat

ramverket för riskhantering, med hänsyn till förändringar i

koncernens riskproﬁl och i regelverken. Därtill granskar BRIC

och ger rekommendationer om koncernens risktolerans samt

marknads- och likviditetsrisk. Kommittén granskar vidare

koncernföretagens beslut om krediter eller kreditlimiter över

vissa belopp liksom strategiska kreditpolicyfrågor och utveck-

lingen av kreditportföljen.

Ledamöter i BRIC är Nigel Hinshelwood (ordförande),

Claudia Dill, Petra van Hoeken och Birger Steen.

CRO, Chief Compliance Ocer (CCO), CAE samt bolagets

vd och koncernchef deltar regelbundet i dessa möten, med

rätt att delta i diskussioner men inte i beslut. Ytterligare infor-

mation om kreditbeslutsstrukturen för den huvudsakliga

verksamheten och om riskhantering i Nordea ﬁnns i not K2

”Risk- och likviditetshantering”, på sidorna 128–163.

Styrelsen utser varje år BRIC:s ledamöter och ordförande.

Riskkommittén ska bestå av minst tre ledamöter som också är

styrelseledamöter. BRIC:s ordförande får inte vara styrelsens

eller någon av de övriga styrelsekommittéernas ordförande.

BRIC ska bestå av styrelseledamöter som inte är anställda i

Nordeakoncernen. Majoriteten av kommitténs ledamöter,

inklusive ordföranden, ska vara oberoende. BRIC:s ledamöter

ska, individuellt och kollektivt, ha lämpliga sakkunskaper och

färdigheter i riskhantering och riskkontroll. För ytterligare

information, se tabellen på sidan 74.

Ersättnings- och personalkommittén (6)

Ersättnings- och personalkommittén (Board Remuneration

and People Committee, BRPC) ansvarar för att bereda och

presentera förslag om ersättningsfrågor för styrelsen. När för-

slagen bereds ska de långsiktiga intressena hos aktieägare,

investerare och andra intressenter i Nordea vägas in.

Minst en gång per år följer BRPC upp hur Nordeas ersätt-

ningspolicy tillämpas och fungerar i praktiken, bland annat i

vilken mån rörliga ersättningar justeras. Detta sker genom en

oberoende översyn som görs av GIA. Vidare gör kommittén,

tillsammans med berörda kontrollfunktioner, årligen en utvär-

dering av Nordeas ersättningsdirektiv och ersättningssystem.

Vidare biträder BRPC styrelsen i arbetet med färdigställa

ersättningspolicyn för styrande organ och ersättningsrappor-

ten för styrande organ. Kommittén har också i uppdrag att

årligen övervaka, utvärdera och till styrelsen rapportera om

programmen för rörlig ersättning till koncernledningen och

koncernrevisionschefen (Chief Audit Executive, CAE). På

begäran av styrelsen förbereder kommittén även principfrå-

gor för behandling av styrelsen.

I april 2021 utökades dessutom ansvarsområdet för BRPC

till att bistå styrelsen i beaktandet av styrelsens mångfaldspo-

licy och -utlåtande, övervaka eekterna av riktlinjer och ruti-

ner för mångfald och inkludering i Nordea samt granska och

utvärdera Nordeas talanghantering.

BRPC ska också granska successionsplaner och prestatio-

ner för medlemmarna i koncernledningen och CAE, se över

struktur, sammansättning, urvalskriterier och urvalsprocess

för koncernledningen samt tillsammans med aktieägarnas

nomineringsråd vara rådgivande vid förslag på nya medlem-

mar i koncernledningen.

Ledamöter i BRPC är Torbjörn Magnusson (ordförande),

Kari Jordan, Robin Lawther, Sarah Russell och Gerhard Olsson

(arbetstagarrepresentant). Chief People Ocer och vd och

koncernchefen är i regel närvarande vid möten med rätt att

delta i diskussioner, men inte i beslut. Varken Chief People

Ocer eller vd och koncernchef deltar vid överläggningar

som rör villkoren för deras respektive tjänster.

Styrelsen utser varje år BRPC:s ledamöter och ordförande.

BRPC ska ha minst tre ledamöter.

Ordföranden och majoriteten av ledamöterna i BRPC ska

också vara styrelseledamöter som är oberoende i förhållande

till bolaget och som inte är anställda i Nordeakoncernen.

Bolagets vd och koncernchef eller de övriga medlemmarna i

koncernledningen får inte vara ledamöter i BRPC. Om det i

styrelsen ingår arbetstagarrepresentanter ska emellertid

minst en av dessa utses till ledamot i BRPC, i enlighet med

den ﬁnska kreditinstitutslagen. BRPC:s ledamöter ska kollek-

tivt ha tillräckligt med kunskaper om och erfarenhet av frågor

som rör riskhantering och ersättningar. För ytterligare infor-

mation, se tabellen på sidan 74.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Bolagsstyrningsrapport 2021

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Styrelseledamöternas närvaro och oberoende

Tabellen nedan visar antalet sammanträden som hölls av styrelsen och dess kommittéer liksom de enskilda ledamöternas när-

varo. Den visar också de enskilda styrelseledamöternas oberoende i förhållande till bolaget och betydande aktieägare.

Styrelsen

Revisions-

kommittén

Risk-

kommittén

Ersättnings-

och personal-

kommittén

Drifts- och

hållbarhets-

kommittén

Oberoende

i förhållande till

bolaget

Oberoende

i förhållande

till betydande

aktieägare

Antal möten

(varav per capsulam) 16(5) 9(0) 10(2) 10(2) 7(0)

Valda av ordinarie bolagsstämma

Torbjörn Magnusson (ordförande)

14 – – 10 – Ja Ja

Kari Jordan (vice ordförande) 16 – – 9 – Ja Ja

Nigel Hinshelwood 16 – 10 – 7 Ja Ja

Claudia Dill

(styrelseledamot sedan mars 2021) 11 – 8 – 5 Ja Ja

Birger Steen 16 – 10 – 7 Ja Ja

Sarah Russell 16 9 – 7 – Ja Ja

Robin Lawther 16 – – 10 – Ja Ja

Pernille Erenbjerg

(styrelseledamot fram till mars 2021) 5 2 – – 1 Ja Ja

Petra van Hoeken 15 9 10 – – Ja Ja

John Maltby 16 6 4 6 Ja Ja

Jonas Synnergren

(styrelseledamot sedan 28 maj 2020) 16 9 – 7 Ja Ja

Utsedda av arbetstagarna

Kari Ahola (fram till augusti 2021) 10 – – – – Nej Ja

Dorrit Groth Brandt (suppleant) 16 – – – – Nej Ja

Gerhard Olsson 16 – – 10 – Nej Ja

Joanna Koskinen (sedan augusti 2021) 5 – – – – Nej Ja

Hans Christian Riise 16 – – – – Nej Ja

1) Enligt koden är en betydande aktieägare en aktieägare som innehar minst 10 procent av bolagets samtliga aktier eller det röstetal som aktierna medför, eller som har rätt eller

skyldighet att förvärva ett motsvarande antal redan emitterade aktier. För ytterligare information, se ”Styrelsens oberoende” på sidan 72.

2) Torbjörn Magnusson deltog inte i möten eller beslut som innebar en intressekonflikt för honom.

Ytterligare information om ersättningar i Nordea ﬁnns i

avsnittet ”Ersättningar” på sidorna 83–87 och i not K8.

Drifts- och hållbarhetskommittén (7)

Oberoende av de övriga styrelsekommittéernas uppgifter,

bistår drifts- och hållbarhetskommittén (Board Operations

and Sustainability Committee, BOSC) styrelsen i dess tillsyns-

ansvar avseende hållbarhet, digital omvandling, teknik, data-

hantering, drift/system och motståndskraft i verksamheten

(även på cyberområdet), jämte tillhörande styrdokument och

processer. Till kommitténs ansvarsområden hör också att

bistå styrelsen med råd angående koncernens övergripande

strategi för de nämnda områdena, samt att biträda styrelsen i

övervakningen av ledningens implementering av denna stra-

tegi. De relevanta ledningskommittéerna (Sustainability and

Ethics Committee, Digital Committee och Data and Techno-

logy Committee) rapporterar regelbundet till BOSC.

Ledamöter i BOSC är Birger Steen (ordförande), Claudia

Dill, Nigel Hinshelwood, John Maltby och Jonas Synnergren.

Om möjligt närvarar chefen för Group Operational Risk i

möten där kommittén behandlar operativa risker på data- och

IT-området. Även CAE kan närvara vid möten i den utsträck-

ning det är möjligt och bedöms vara lämpligt. Samtliga har

rätt att delta i diskussioner men inte i beslut. Dessutom deltar

andra ledningspersoner i möten när det bedöms vara

relevant.

Styrelsen utser varje år BOSC:s ledamöter och ordförande.

Kommittén ska bestå av minst tre ledamöter som också är

styrelseledamöter. BOSC ska utgöras av styrelseledamöter

som inte har någon verkställande funktion i Nordeakoncer-

nen. BOSC:s ledamöter ska gemensamt besitta tillräckliga

kunskaper om, färdigheter i och erfarenhet av frågor som rör

kommitténs arbete. För ytterligare information, se tabellen

nedan.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Bolagsstyrningsrapport 2021

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Vd och koncernchef, vice vd och koncernledning (8)

Nordeas vd och koncernchef har att sköta den löpande för-

valtningen av bolagets och Nordeakoncernens angelägenhe-

ter i enlighet med det externa och det interna ramverket. Det

interna ramverket reglerar ansvarsfördelningen och samspe-

let mellan vd tillika koncernchefen och styrelsen. Nordeas vd

och koncernchef har ett nära samarbete med styrelsens ord-

förande avseende planering av styrelsemöten.

Han ansvarar inför styrelsen för ledningen av Nordea-

koncernens verksamhet och dess organisation. Han ansvarar

också för att utveckla och underhålla eektiva system för

rapportering och intern kontroll inom koncernen. I linje med

tillämpliga regelverk har bolaget en vice verkställande direk-

tör. Ytterligare information om kontrollmiljön för riskexpone-

ring ﬁnns i not K2 ”Risk- och likviditetshantering”, på sidorna

128–163.

Nordeas vd och koncernchef arbetar i koncernledningen

tillsammans med vissa ledande befattningshavare inom kon-

cernen. Som medlemmar i koncernledningen rapporterar

dessa ledande befattningshavare till vd och koncernchef.

Koncernledningen bistår vd och koncernchefen i förvaltning-

en av bolaget, och medlemmarna i koncernledningen, förut-

om vd och koncernchef, ansvarar för den resultatorienterade

förvaltningen, verksamheten, riskhanteringen och resursför-

delningen inom liksom för utvecklingen av sina respektive

aärsområden eller koncernfunktioner utifrån vad som är

bäst för Nordea – allt i enlighet med gällande lagar och

bestämmelser.

Koncernledningen träas regelbundet och närhelst det

behövs på begäran av bolagets vd och koncernchef. Dessa

möten leds av vd tillika koncernchefen, som fattar beslut efter

samråd med övriga medlemmar i koncernledningen. Det förs

mötesprotokoll som justeras av vd tillika koncernchefen.

Vid utgången av 2021 ingick följande personer i koncern-

ledningen: Frank Vang-Jensen (vd och koncernchef), Sara

Mella (chef för Personal Banking), Nina Arkilahti (chef för

Business Banking), Martin A Persson (chef för Large Corpora-

tes & Institutions), Snorre Storset (chef för Asset & Wealth

Management), Erik Ekman (chef för Group Business Sup-

port), Matthew Elderﬁeld (Chief Risk Ocer), Christina Gade-

berg (Chief People Ocer), Jussi Koskinen (Chief Legal O-

cer och vice vd), Ulrika Romantschuk (chef för Group Brand,

Communication and Marketing), Jamie Graham (Chief Comp-

liance Ocer) och Ian Smith (Group Chief Financial Ocer).

Den 20 januari 2022 meddelade Nordea att Mark Kand-

borg, idag vice chef för aärsområdet Large Corporate &

Institutions, skulle utses till Chief Risk Ocer och medlem i

koncernledningen från 1 april 2022. Nordeas nuvarande Chief

Risk Ocer, Matthew Elderﬁeld, har beslutat att återvända till

Storbritannien efter mer än fem år i Nordea. Mark Kandborg

har arbetat i Nordea i 26 år och har haft flera seniora roller,

bland annat tillförordnad Chief Financial Ocer och chef för

Group Finance samt chef för Treasury & Asset and Liability

Management. Han har bred erfarenhet från alla de nordiska

marknaderna och har en magisterexamen i nationalekonomi

från Köpenhamns universitet. Utnämningen förutsätter god-

kännande från berörda myndigheter och förändringen träder

ikraft 1 april 2022.

Jussi Koskinen utsågs till tillförordnad vice vd den 10 sep-

tember 2019 och den 2 februari 2022 fastställdes hans befatt-

ning som vice vd av styrelsen efter att ha erhållit godkännan-

de av berörd myndighet.

Information om vd och koncernchef samt de övriga med-

lemmarna i koncernledningen vid utgången av 2021 ﬁnns på

sidorna 76–77, information om Nordeas organisation ﬁnns

påsidan 78, mer information om aärsområden ﬁnns på

sidorna 16–27 och information om koncernfunktioner ﬁnns

påsidan 77.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Bolagsstyrningsrapport 2021

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Koncernledning

Frank Vang-Jensen

Vd och koncernchef

Född 1967

Medlem i koncernledningen sedan 2018

Utbildning:

Executive Programme, Harvard Business School,

USA.

Management Programme, INSEAD, Frankrike/Singapore.

Organisation & Leadership, Handelshögskolan i Köpenhamn,

Danmark. Finance & Credit, Handelshögskolan i Köpenhamn,

Danmark.

Aktieinnehav i Nordea: 113 353.

Tidigare befattningar:

2018–2019 Chef för Personal Banking, Nordea Bank Abp

2017–2018 Chef för Personal Banking Danmark, landschef och ﬁlialchef

iDanmark, Nordea Bank Abp

2015–2016 Verkställande direktör och koncernchef, Svenska Handels-

banken AB

2014–2015 Chef för Handelsbanken Sverige, Svenska Handelsbanken AB

2007–2014 Verkställande direktör för Handelsbanken Danmark, Svenska

Handelsbanken AB

2005–2007 Verkställande direktör, Stadshypotek AB

2001–2005 Regionchef, Handelsbanken Danmark

2001–2005 Kontorschef, Handelsbanken Köpenhamn City

Christina Gadeberg

Chief People Ocer

Född 1970

Medlem i koncernledningen sedan 2019

Utbildning: HD-utbildning i administration, organisa-

tion och ledarskap, Handelshögskolan i Köpenhamn,

Danmark.

Aktieinnehav i Nordea: 6 423.

Jussi Koskinen

Chief Legal Ocer

Född 1973

Medlem i koncernledningen sedan 2018

Utbildning: Magisterexamen i juridik (LLM),

Åbo universitet, School of Law, Finland.

Aktieinnehav i Nordea: 7 210.

Erik Ekman

Chef för Group Business Support

Född 1969

Medlem i koncernledningen sedan 2015

Utbildning: Doktorsexamen i nationalekonomi, Uppsala

universitet, Sverige.

Aktieinnehav i Nordea: 12 433.

Matthew Elderﬁeld

Chief Risk Ocer

Född 1966

Medlem i koncernledningen sedan 2016

Utbildning: Magisterexamen i internationella relationer,

Trinity Hall, Cambridge University, Storbritannien. Kandi-

datexamen i internationella relationer, School of Foreign

Service, Georgetown University, USA.

Aktieinnehav i Nordea: 11,835.

Sara Mella

Chef för Personal Banking

Född 1967

Medlem i koncernledningen sedan 2019

Utbildning: Magisterexamen i nationalekonomi,

Tammerfors universitet, Finland.

Aktieinnehav i Nordea: 24 339.

Nina Arkilahti

Chef för Business Banking

Född 1967

Medlem i koncernledningen sedan 2020

Utbildning: Magisterexamen i samhällsvetenskap från

Åbo universitet, Finland. Kandidatexamen i national-

ekonomi och företagsekonomi, Aalto-universitetets

handelshögskola, Finland.

Aktieinnehav i Nordea: 5,207.

Martin A Persson

Chef för Large Corporates & Institutions

Född 1975

Medlem i koncernledningen sedan 2016

Utbildning: Kandidatexamen i företagsekonomi med

inriktning redovisning och ﬁnansiering, Stockholms

universitet.

Aktieinnehav i Nordea: 16 950.

Snorre Storset

Chef för Asset & Wealth Management

Född 1972

Medlem i koncernledningen sedan 2015

Utbildning: Magisterexamen i nationalekonomi och

företagsekonomi, Norska handelshögskolan i Bergen,

Norge.

Aktieinnehav i Nordea: 18 825.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Bolagsstyrningsrapport 2021

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Jamie Graham

Chief Compliance Ocer

Född 1974

Medlem i koncernledningen sedan 2021

Utbildning: Kandidatexamen, University of East Anglia,

Storbritannien.

Aktieinnehav i Nordea: 3 435.

Ulrika Romantschuk

Chef för Group Brand, Communication and Marketing

Född 1966

Medlem i koncernledningen sedan 2020

Utbildning: Kandidatexamen i statskunskap från Svenska

social- och kommunalhögskolan, Helsingfors universitet.

Aktieinnehav i Nordea: 7 833.

Ian Smith

Group Chief Financial Ocer

Född 1966

Medlem i koncernledningen sedan 2020

Utbildning: Masterexamen i nationalekonomi, Aberdeen

University, Storbritannien

Aktieinnehav i Nordea: 16 290.

Koncernfunktioner

Nordeas koncernfunktioner stödjer de fyra aärsområdena, hjälper till att säker-

ställa snabbhet och tillgänglighet för kunder och upprätthålla vår status som en

trygg, tillförlitlig och ansvarstagande bank.

Erik Ekman

Chef för Group Business Support

Group Business Support (GBS)

GBS tillhandahåller tjänster, data och teknikinfra-

struktur som aärsområdena behöver så att Nordea

kan agera enligt sin vision. Funktionen fungerar

även som ett viktigt operativt stöd för koncernens

tre största processer: utlånings- och kreditprocessen

samt bekämpning av penningtvätt. GBS ansvarar för

att optimera eektiviteten i Nordeas verksamhet, så

att aärsområdena kan fokusera på det som de gör

bäst: att ta hand om våra kunder och driva initiativ för

ökade intäkter.

Johan Ekwall

Chief of Sta

Chief of Sta Oce (CoSO)

CoSO ansvarar för att ett antal koncernomfattande

processer, bland annat de som avser hållbarhet.

Funktionen driver Nordeas hållbarhetsarbete,

fastställer kort- och långsiktiga hållbarhetsmål och

arbetar tillsammans med aärsområdena för att

säkerställa att deras aärsstrategier är i linje med

koncernens hållbarhetsmål. CoSO äger också koncer-

nens process för strategiutveckling.

Matthew Elderﬁeld

Chief Risk Ocer

Group Risk (GR)

GR är Nordeas oberoende riskkontrollfunktion.

Tillsammans med Group Compliance utgör funk-

tionen Nordeas andra försvarslinje. GR övervakar

införandet av koncernens policyer för ﬁnansiell och

icke-ﬁnansiell risk (undantaget regelefterlevnads-

risker) och övervakar och kontrollerar ramverket för

riskhantering. Det innebär att GR ska säkerställa att

alla risker som Nordea är eller kan vara exponerad

för identiﬁeras, bedöms, övervakas, hanteras och

rapporteras.

Jamie Graham

Chief Compliance Ocer

Group Compliance (GC)

GC är Nordeas oberoende regelefterlevnadsfunktion.

Tillsammans med Group Risk utgör funktionen Nord-

eas andra försvarslinje. GC ansvarar för att kontrollera

och övervaka de regelefterlevnadsrisker som Nordea

är eller skulle kunna vara exponerad för. Funktionens

arbete omfattar hela Nordeas organisation, inklusive

dotterföretag och verksamheter på uppdragsavtal.

Christina Gadeberg

Chief People Ocer

Group People (GP)

GP ansvarar för att locka, behålla och utveckla

talanger för att stärka aärsresultaten, och för att

främja en hållbar och inkluderande arbetsmiljö i

Nordea. Funktionen hanterar hela medarbetarproces-

sen genom talanghantering, ledarskapsutveckling,

ersättningar, bemanningsplanering och organisation.

GP har som mål att Nordea ska vara en attraktiv

arbetsgivare som erbjuder utvecklingsmöjligheter,

flexibelt arbete och andra policyer som gynnar med-

arbetarnas välbeﬁnnande.

Virpi Vuorinen

Chief Audit Executive

Group Internal Audit (GIA)

GIA utgör Nordeas oberoende tredje försvarslinje,

som rapporterar direkt till Nordeas styrelse med

uppdrag att hjälpa styrelsen och koncernledningen

att skydda Nordeakoncernens tillgångar, anseende

och hållbarhet. GIA bidrar till att uppnå Nordeas mål

genom att systematiskt och disciplinerat utvärdera

och förbättra eektiviteten i styrning, riskhantering

och kontrollprocesser.

Jussi Koskinen

Chief Legal Ocer

Group Legal (GL)

GL tillhandahåller eektiv och högkvalitativ juridisk

rådgivning inom Nordeakoncernen, bland annat

inom områden som banktjänster, aärsverksamhet,

avtal, fusioner och förvärv, tvister och många andra

juridiska områden av betydelse. Funktionen fungerar

också som sekretariat för styrelsen samt ansvarar

för bolagsstyrning, hantering av ﬁlialer, oentliga

angelägenheter och lagstiftningsrelaterad förvalt-

ning, inklusive rapportering till och kontakter med

nationella myndigheter och EU-myndigheter.

Ulrika Romantschuk

Chef för Group Brand, Communication and Marketing

Group Brand, Communication and Marketing (GBCM)

GBCM har som övergripande målsättning att stärka

koncernens varumärke och anseende för att få

människor att känna starka känslor för Nordea.

GBCM driver varumärkes-, kommunikations- och

marknadsföringsarbetet i koncernen och stödjer

Nordeas strategiska agenda genom att erbjuda

riktlinjer, rådgivning, verktyg, innehåll och digitala

publiceringstjänster för att säkerställa en holistisk

varumärkesupplevelse för både interna och externa

intressenter.

Ian Smith

Chief Financial Ocer

Group Finance (GF)

GF har ansvar för den ﬁnansiella resultatstyrningen,

och för att tillhandahålla ﬁnansiell rapportering och

planering för hela koncernen, inklusive ﬁnansiell kon-

troll och aärsstyrning, inköpstjänster och analyser

som hjälper oss att uppfylla både aärsbehov och

regelkrav. Funktionen hanterar även Nordeas kapital,

likviditet, ﬁnansiering och marknadsrisk för att säker-

ställa regelefterlevnaden, och hjälper samtidigt af-

färsområdena att ta hand om kunderna på bästa sätt.

GF säkerställer en korrekt bild av Nordeas ﬁnansiella

och operativa utveckling genom att förse investerare

med transparent och relevant information.

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Bolagsstyrningsrapport 2021

Nordeas organisation

Per den  januari 

Group

Internal

Audit

Virpi Vuorinen

Nordeakoncernen

Vd och koncernchef

Frank Vang-Jensen

Asset & Wealth

Management

Snorre Storset

Large Corporates

& Institutions

Martin A Persson

Business Banking

Nina Arkilahti

Personal Banking

Sara Mella

Group Business

Support

Erik Ekman

Group

Legal

Chief of Sta

Oce

Group

Compliance

Group Brand,

Communication and Marketing

Group

Finance

Ian SmithUlrika Romantschuk

Jamie Graham

Group

Risk

Matthew Elderﬁeld

Group

People

Christina Gadeberg

Jussi Koskinen

Johan Ekwall

1) Ingår inte i koncernledningen.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Bolagsstyrningsrapport 2021

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Ramverk för intern kontroll

Styrelsen ansvarar för att fastställa och övervaka ett tillräck-

ligt och eektivt ramverk för intern kontroll som omfattar hela

koncernen. Ramverket fastställer koncernstyrelsens och hög-

sta ledningens ansvar när det gäller intern kontroll, alla kon-

cernfunktioner och aärsområden, inklusive verksamhet

genom uppdragsavtal och distributionskanaler. Enligt ram-

verket är det respektive aärsområde, koncernfunktion och

enhet som ansvarar för att hantera riskerna i den egna verk-

samheten och ha kontroller som säkerställer att Nordea lever

upp till interna och externa krav. Som en del av ramverket för

intern kontroll har Nordea inrättat kontrollfunktioner på kon-

cernnivå, som i lämplig och tillräcklig utsträckning har de

befogenheter, den betydelse och den tillgång till styrelsen

som de behöver för att utföra sitt uppdrag. Här ingår även

ramverket för riskhantering.

Ramverket för intern kontroll säkerställer yttre och inre

eektivitet i verksamheten, fullgod identiﬁering, mätning och

begränsning av risker, en aktsam aärsverksamhet, sunda

administrations- och redovisningsrutiner, tillförlitlighet i

ﬁnansiell och icke-ﬁnansiell information (både intern och

extern) samt efterlevnad av gällande lagar, förordningar,

myndighetskrav och koncernens interna regler.

Internkontrollen utförs av de styrande organen, riskhante-

ringsfunktionerna, ledningen och annan personal i Nordea.

Internkontrollen har fem huvudkomponenter: kontrollmiljö,

riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommuni-

kation samt uppföljning. Den har utformats så att det i hela

organisationen ska ﬁnnas förutsättningar att bidra till den

interna kontrollens eektivitet och höga kvalitet genom bland

annat tydliga deﬁnitioner, fördelning av roller och ansvarsom-

råden samt gemensamma verktyg och rutiner. Roller och

ansvarsområden avseende intern kontroll och riskhantering

är uppdelade i tre försvarslinjer.

Enligt koncerndirektivet om intern styrning (Group Board

Directive on Internal Governance) avser den första försvars-

linjen alla enheter och medarbetare som inte ingår i varken

den andra eller tredje försvarslinjen.

I första försvarslinjen är det aärsorganisationen och kon-

cernfunktionerna som är riskägare och därmed ansvarar för

att verksamheten sköts inom ramen för fastställd riskexpone-

ring och risktolerans och i enlighet med ramverket för intern

kontroll.

Den andra försvarslinjen utgörs av Group Risk, som ansva-

rar för att underhålla och övervaka införandet av ramverket

för riskhantering som en grundläggande del i ramverket för

intern kontroll, och av Group Compliance, som ansvarar för

att underhålla och övervaka införandet av ramverket för han-

tering av regelefterlevnadsrisk. För att säkerställa eektiv

riskhantering har den andra försvarslinjen tillgång till alla

aärsgrenar och andra interna enheter som kan generera

risk, liksom till relevanta dotterföretag och ﬁlialer samt verk-

samhet som utförs på uppdragsavtal.

GIA, som är den tredje försvarslinjen, genomför revisioner

och förser styrelsen med en bedömning av bolagsstyrningens

eektivitet överlag och av ramverken för risk och kontroll, till-

sammans med en analys av teman och trender som framkom-

mit under arbetet med internrevisionen och deras inverkan

på organisationens riskproﬁl.

Group Risk (9)

Group Risk är en oberoende riskfunktion som har organise-

rats för att övervaka och kontrollera risker i enlighet med

Nordeas ramverk för intern kontroll. Som del av andra för-

svarslinjen ansvarar Group Risk för att, i samarbete med

Group Compliance, underhålla ramverket för riskhantering,

som ingår i ramverket för intern kontroll, och för att övervaka

införandet av policyer och rutiner inom detta ramverk. Risk-

funktionen övervakar införandet av policyer för ﬁnansiell och

icke-ﬁnansiell risk, övervakar och kontrollerar ramverket för

riskhantering enligt ett riskbaserat förhållningssätt och ska

bland annat säkerställa att alla risker som Nordea är eller

skulle kunna bli exponerad för identiﬁeras, bedöms, överva-

kas, hanteras och rapporteras. Riskfunktionen leds av CRO,

som också är medlem i koncernledningen och rapporterar till

vd och koncernchef. CRO utses, suspenderas eller entledigas

genom beslut av styrelsen, efter samråd med vd och koncern-

chef. CRO rapporterar regelbundet till BRIC och styrelsen om

Nordeakoncernens riskexponering.

Group Compliance (10)

Group Compliance är en oberoende regelefterlevnadsfunk-

tion som ansvarar för att underhålla ett ramverk för hantering

av regelefterlevnadsrisk som säkerställer efterlevnad av gäl-

lande lagar, förordningar, standarder och myndighetskrav lik-

som motsvarande interna regler, samt för att tillhandahålla

kurser, rådgivning och kontroll för att säkerställa att ledning-

en kommunicerar och följer gällande regler på ett tillfreds-

ställande sätt.

Group Compliance ansvarar för att kartlägga, bedöma,

kontrollera, följa upp och rapportera regelefterlevnadsrisker

för att säkerställa att riskerna hanteras av berörda aärsom-

råden och funktioner. Regelefterlevnadsfunktionen leds av

CCO, som också är medlem i koncernledningen och rapporte-

rar till vd och koncernchef. CCO utses, suspenderas eller ent-

ledigas genom beslut av styrelsen, efter samråd med vd och

koncernchef. CCO rapporterar regelbundet till BRIC och sty-

relsen om Nordeakoncernens regelefterlevnadsrisker.

Group Internal Audit (11)

Group Internal Audit (GIA) är en oberoende funktion för

internrevision som arbetar på uppdrag av styrelsen. BAC

ansvarar för anvisningar för och utvärdering av GIA inom

Nordeakoncernen. Koncernrevisionschefen har det övergri-

pande ansvaret för GIA. Koncernrevisionschefen rapporterar

funktionellt till styrelsen och BAC, och administrativt till bola-

gets vd och koncernchef. Styrelsen godkänner utnämning och

uppsägning av koncernrevisionschefen samt beslutar, på för-

slag från BRPC, om lön och andra anställningsvillkor för

koncernrevisionschefen.

GIA:s uppdrag är att bistå styrelsen och koncernledningen

när det gäller att skydda organisationens tillgångar, anseende

och hållbarhet. GIA gör detta genom att bedöma om samtliga

väsentliga risker är identiﬁerade och tillfredsställande rappor-

terade av ledning och riskfunktioner till styrelsen, styrelse-

kommittéerna och koncernledningen, genom att bedöma om

samtliga väsentliga risker är tillräckligt kontrollerade och

genom att utmana koncernledningen att förbättra eektivite-

ten i bolagsstyrningen, riskhanteringen och internkontrollen.

GIA bedriver ingen rådgivning annat än på BAC:s begäran.

All verksamhet och alla enheter inom koncernen faller

inom GIA:s behörighetsområde. GIA avgör genom riskbase-

rade beslut vad inom behörighetsområdet som bör omfattas

av den revisionsplan som godkänns av styrelsen.

GIA ska självständigt fastställa internrevisionens omfatt-

ning, hur arbetet ska genomföras och hur resultatet ska pre-

senteras. Det innebär exempelvis att GIA, genom koncernrevi-

sionschefen, utan godkännande kan informera tillsynsmyn-

digheterna om vilka frågor som helst. Koncernrevisionschefen

har obegränsad tillgång till bolagets vd och koncernchef och

till ordföranden i revisionskommittén och ska träa ordföran-

den i BAC informellt och formellt under året, även i koncern-

ledningens frånvaro. GIA har behörighet att genomföra alla

typer av undersökningar och erhålla all information som

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Bolagsstyrningsrapport 2021

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

behövs för utförandet av sina uppgifter. GIA har därmed rätt

till åtkomst till organisationens samtliga arkiv, system, lokaler

och medarbetare närhelst de så begär. GIA har rätt att delta i

möten och observera arbetet i styrelsens kommittéer, kon-

cernledningen, Nordeakoncernens övergripande kommittéer

och instanser samt andra viktiga beslutsinstanser när det är

relevant och nödvändigt.

Externrevision (12)

Enligt bolagsordningen ska bolagets revisor vara en revi-

sionsﬁrma med en huvudansvarig revisor som är auktoriserad

revisor. Revisorns mandatperiod löper fram till och med näst-

kommande ordinarie bolagsstämma. Bolagets nuvarande

revisor är PricewaterhouseCoopers Oy. Jukka Paunonen, CGR

(av Centralhandelskammaren godkänd revisor), var huvudan-

svarig revisor från den ordinarie bolagsstämman 2021.

Ytterligare information om arvoden för revisionstjänster

och andra tjänster än revisionstjänster ﬁnns i not K9.

Rapport om intern kontroll och riskhantering

avseende den ﬁnansiella rapporteringen

Systemen för intern kontroll och riskhantering avseende

ﬁnansiell rapportering är utformade för att uppnå rimlig

säkerhet gällande tillförlitligheten i den externa ﬁnansiella

rapporteringen och säkerställa att de ﬁnansiella rapporterna

är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed,

tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på note-

rade bolag. De interna kontroll- och riskhanteringsaktivite-

terna ingår i Nordeas planerings- och resursallokeringspro-

cesser. Den interna kontrollen och riskhanteringen avseende

Nordeas ﬁnansiella rapportering beskrivs nedan.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön utgörs av Nordeas interna kontroller och har

sin utgångspunkt i den kultur och de värderingar som fast-

ställts av styrelsen och koncernledningen, samt i organisa-

tionsstrukturen med tydliga roller och ansvar.

Nordeas organisationsstruktur syftar till att stödja den

övergripande strategin, för att därigenom säkerställa hög

aärs aktivitet och uppfylla gällande krav på kapital och

likviditet.

Huvudprincipen för styrningen av Nordea är iakttagandet

av de tre försvarslinjerna, som utgör grunden för en tydlig för-

delning av roller och ansvarsområden i organisationen. För

ytterligare information om de tre försvarslinjerna, se ”Ram-

verk för intern kontroll”.

Tydliga roller och ansvarsområden är avgörande i styrning-

en av den interna kontrollen för ﬁnansiell rapportering (ICFR).

Den första försvarslinjen ansvarar för den löpande riskhante-

ringen och för efterlevnaden av gällande regelverk. Riskägare

i aärsområdena och koncernfunktionerna ansvarar för den

fortlöpande riskhanteringen. En central funktion stödjer

Group CFO i arbetet med att deﬁniera standarder som tilläm-

pas för relevanta kontroller i hela koncernen. Dessa kontroller

införs och upprätthålls i betydelsefulla processer och följs

upp kvartalsvis genom utvärdering i den egna verksamheten.

Riskbedömning

Riskbedömning i fråga om tillförlitlig ﬁnansiell rapportering

innefattar identiﬁering och bedömning av riskerna för väsent-

liga felaktigheter eller brister. Risk i den ﬁnansiella rapporte-

ringen deﬁnieras som risken för felaktigheter eller brister i

den ﬁnansiella rapporteringen, lagstadgade rapporteringen

och lämnade upplysningar.

Riskhantering är en integrerad del av aärsverksamheten

och huvudansvaret för att utföra riskbedömningar avseende

den ﬁnansiella rapporteringen ligger hos aärsorganisatio-

nen. När riskbedömningar utförs nära aärsverksamheten

blir det lättare att identiﬁera de mest relevanta riskerna. I kva-

litetssyfte föreskriver kontrollfunktioner i styrdokument när

och hur dessa bedömningar ska utföras. Exempel på riskbe-

dömningar är den återkommande utvärderingen av risker och

kontroll i den egna verksamheten (Risk and Control Self-

Assessment) och den händelsestyrda processen för riskhan-

tering och godkännande vid förändringar (Change Risk

Management and Approval).

Kontrollaktiviteter

ICFR är inriktad på områden där det kan ﬁnnas risk för

väsentliga ﬁnansiella felaktigheter, det vill säga där en

bedömning gjord av en förnuftig person som förlitat sig på

rapporten sannolikt skulle ha ändrats eller påverkats bero-

ende på om felet hade funnits kvar eller korrigerats.

Aärsområdena och koncernfunktionerna ansvarar i första

hand för hanteringen av risker som är knutna till den egna

enhetens verksamhet och ﬁnansiella rapporteringsprocesser.

Företagsövergripande kontroller innefattar anvisningar och

styrande organ som fastställer standarderna för intern kon-

troll, till exempel koncernens redovisningshandbok och kon-

cerninstruktioner för ﬁnansiell kontroll och Group Valuation

Committee. I koncernens redovisningshandbok ﬁnns informa-

tion om de redovisningsprinciper som ska användas i koncer-

nen och den innehåller detaljerade rapporteringsinstruktioner

och upplysningar om de verktyg som behövs för att ta fram

de ﬁnansiella rapporterna.

Kontrollstrukturen i ICFR baseras på en analys av riskerna i

processen varpå speciﬁka kontroller kopplas till dessa risker

på transaktionsnivå. Efter beslut om vilka kontroller på trans-

aktionsnivå som ska göras, fastställs vilka system och/eller

applikationer som Nordea ska förlita sig på för den ﬁnansiella

rapporteringen, inklusive de generella IT-kontrollerna.

Kvalitetssäkringen i ledningsrapporteringsprocessen, där

det ﬁnansiella resultatet analyseras i detalj, utgör en viktig

kontrollmekanism i samband med rapporteringen.

Information och kommunikation

Group Finance säkerställer att koncernens redovisningshand-

bok och övriga relevanta anvisningar är uppdaterade och att

ändringar delges de ansvariga enheterna. Dessa komplette-

ras med detaljerade instruktioner och standardrutiner inom

respektive enhet.

Ledningen på olika nivåer i organisationen får information

om resultatet och bedömningen av de identiﬁerade grundläg-

gande kontrollerna och uppgifter om utfallet av utvärdering-

en av kontroller i den egna processen.

Nordea använder sig av relevanta experter utanför organi-

sationen för att hålla sig uppdaterad om förändrade förvänt-

ningar på rapporteringen och säkerställa att de ﬁnansiella

rapporteringsmålen uppnås. Nordea deltar aktivt i relevanta

nationella och internationella forum, som exempelvis inrättats

av ﬁnansinspektioner, centralbanker eller sammanslutningar

för ﬁnansinstitut.

Uppföljning

Nordea har infört en process för regelbunden utvärdering av

kontroller i den egna verksamheten, i syfte att säkerställa

lämplig uppföljning av kvaliteten i den ﬁnansiella rapporte-

ringen. Group CFO rapporterar varje kvartal speciﬁkt om

utfallet från denna utvärdering, och annat som rör hantering-

en av risk i den ﬁnansiella rapporteringen, till BAC.

En oberoende riskkontrollfunktion i andra försvarslinjen

ansvarar för att identiﬁera, kontrollera och rapportera risker i

den ﬁnansiella rapporteringen. I tillägg till detta förser GIA

styrelsen med en övergripande bedömning av eektiviteten i

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Bolagsstyrningsrapport 2021

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

processerna för styrning, riskhantering och kontroll i hela

organisationen, inklusive den ﬁnansiella rapporteringen.

Styrelsen, revisionskommittén (BAC), riskkommittén

(BRIC), drifts- och hållbarhetskommittén (BOSC), Group Risk,

Group Compliance och GIA har viktiga uppdrag i fråga om

styrningen och uppföljningen av den interna kontrollen av

ﬁnansiell rapportering i Nordeakoncernen. För ytterligare

information, se avsnitten ”Styrelsens arbete”, ”Revisionskom-

mittén (4)”, ”Riskkommittén (5)”, ”Drifts- och hållbarhetskom-

mittén (7)”, ”Group Risk (9)”, ”Group Compliance (10)” och

”Group Internal Audit (11)” ovan.

Insiderförvaltning

Insiderförvaltningen är organiserad i enlighet med EU:s och

enskilda länders lagar och bestämmelser. Styrelsen har god-

känt koncernomfattande regler och riktlinjer med tydliga

instruktioner som ska underlätta för medarbetarna att följa

gällande regler och säkerställa att insiderinformation identi-

ﬁeras och hanteras på rätt sätt.

Personer i insynsställning identiﬁeras från fall till fall när

insiderinformation upptäcks, och de registreras därefter i ett

särskilt insiderregister och meddelas om sin insiderstatus.

Alla som identiﬁerats som personer i insynsställning förbjuds

då att handla med de ﬁnansiella instrument som insiderinfor-

mationen avser, till dess att informationen har oentliggjorts

eller av andra skäl inte längre är att betrakta som insiderinfor-

mation och insiderregistret avslutas. Nordea för inte något

permanent insiderregister enligt EU:s marknadsmissbruksför-

ordning nr 596/2014 (MAR).

Bolaget har också identiﬁerat styrelseledamöterna och

koncernledningen liksom CAE som personer i ledande ställ-

ning (enligt deﬁnitionen i MAR) som, jämte närstående till

dessa personer, ska anmäla alla transaktioner i ﬁnansiella

instrument emitterade av Nordea, gjorda för deras räkning i,

till bolaget och berörd tillsynsmyndighet. Bolaget redovisar

sådana anmälda transaktioner för marknaden i form av

börsmeddelanden.

Kontrollaktiviteter

Kontroller på transaktionsnivå

Registrera Stänga Konsolidera Rapportera

Företagsövergripande kontroller

Riktlinjer

Generella IT-kontroller

Företagsövergripande kontroller: Högsta

nivån av interna kontroller. Viktiga för att ange

”tonen från ledningen” och kraven i Nordeas

kontrollmiljö.

Kontroller på transaktionsnivå: Rutiner för att

säkerställa eektivitet i kontrollerna på pro-

cessnivå, antingen automatiska, halvmanuella

eller manuella, till exempel avstämningar,

dualitetsprincipen, uppföljning av felrapporter

och analyser.

Generella IT-kontroller: Kontroller och rutiner

med målet att säkerställa att den ﬁnansiella

informationen är fullständig och korrekt, till

exempel genom logisk säkerhet, förändrings-

hantering och batchrutiner. Dessa kontroller

bidrar också till att relevanta applikationskon-

troller fungerar eektivt.

Exempel på kontrollaktiviteter i Nordea:

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Bolagsstyrningsrapport 2021

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Utöver denna anmälningsplikt är personer i ledande ställ-

ning också förhindrade att handla med ﬁnansiella instrument

emitterade av Nordea under en 30-dagarsperiod före (och

inklusive) dagen för publicering av Nordeakoncernens delårs-

rapporter, halvårsrapport eller bokslutskommuniké, och när-

helst sådana personer besitter insiderinformation om Nordea.

Även för medarbetare som tillhandahåller placeringstjäns-

ter eller rådgivning till kunder tillämpar bolaget koncernom-

fattande interna handelsrestriktioner och skyldigheter avse-

ende transaktionsrapportering som baseras på handelsregler

fastställda av exempelvis Finans Finland, Svensk Värdepap-

persmarknad och Fondbolagens förening (Sverige).

I egenskap av bolag med tillstånd att erbjuda placerings-

tjänster och fondförvaltning, upprätthåller dessutom bolaget

och dess dotterföretag Nordea Funds Ab var för sig ett insi-

derregister över medarbetare som klassiﬁceras som ”oentliga

personer i insynsställning” enligt den ﬁnska lagen om investe-

ringstjänster och den ﬁnska lagen om placerings fonder. Såda-

na personers innehav av värdepapper noterade iFinland är

oentlig information och rapporteras till det oentliga insider-

registret som förs av Euroclear Finland Oy. Registret över inne-

havare av andelar i fonder som förvaltas av Nordea Funds Ab

ﬁnns också tillgängligt hos Nordea Funds Ab.

Nordeas insiderförvaltning ansvarar bland annat för att

utbilda och informera medarbetare som kommer i kontakt

med insiderinformation, så att de är medvetna om de

begränsningar och skyldigheter som åligger personer i

insynsställning, upprätta och underhålla insiderregister samt

kontrollera att insiderreglerna följs. Reglerna syftar till att

begränsa risken för insiderhandel och andra former av mark-

nadsmissbruk, och det är Group Compliance som har det

övergripande ansvaret för att upprätthålla en hög kunskaps-

nivå om och efterlevnad av dessa regler.

Principer för transaktioner med närstående parter

Gällande lagar och andra bestämmelser anger kraven för

kontroll, bedömning och beslut i fråga om transaktioner med

närstående parter liksom för upplysningar om genomförda

transaktioner med närstående parter.

Generellt görs bolagets transaktioner med närstående par-

ter som en del av den sedvanliga aärsverksamheten och

genomförs utifrån samma kriterier och villkor som för jämför-

bara transaktioner med andra parter i liknande ställning.

Dessutom har beslutsprocesserna strukturerats för att und-

vika intressekonflikter och följa lagstadgade krav för

beslutsfattande.

Bolaget har deﬁnierat närstående parter i enlighet med

gällande lagar och förordningar, och för ett uppdaterat regis-

ter över sina närstående parter. Berörda interna intressenter,

såsom kundansvariga enheter och andra relevanta aärsen-

heter och koncernfunktioner, informeras om listan över när-

stående parter och de restriktioner som denna medför, så att

de kan kontrollera transaktioner med sådana parter.

Nordea ska också följa tillämpliga bestämmelser om bola-

gets så kallade inre krets. Här ﬁnns processer på plats för att

identiﬁera de personer som tillhör Nordeas inre krets och

säkerställa att lån och jämförbar ﬁnansiering till sådana per-

soner beviljas, och investeringar i ett företag som ägs av

någon i den inre kretsen görs, i enlighet med gällande lagar

och bestämmelser.

Enligt bolagets riktlinjer för intressekonflikter får inte

Nordeas medarbetare, ledning eller styrelseledamöter han-

tera ärenden för Nordeas räkning om de eller en familjemed-

lem eller ett närstående företag till dem kan ha intressen som

står i konflikt med Nordeas intressen eller Nordeas kunders

intressen. Nordeas aärsområden och koncernfunktioner ska

identiﬁera, förebygga och hantera faktiska och potentiella

intressekonflikter.

Styrelsen har det yttersta ansvaret för att säkerställa lämp-

liga processer för att identiﬁera, rapportera och kontrollera

transaktioner med närstående parter, liksom för ett lämpligt

beslutsfattande i detta avseende. BAC ska bistå styrelsen

genom att följa upp och bedöma i vilken utsträckning trans-

aktioner med närstående parter uppfyller kraven gällande

sedvanlig aärsverksamhet och genomförs till normala

marknadsvillkor.

För transaktioner med närstående parter som inte hör till

bolagets sedvanliga aärsverksamhet, eller som genomförs

med avvikelser från gängse aärsvillkor, krävs ett styrelsebe-

slut för att de ska kunna genomföras, såvida inte gällande

lagar och andra bestämmelser anger annat. I fråga om såda-

na transaktioner med närstående parter ska styrelsen säker-

ställa att:

(i) de berörda transaktionerna vederbörligen har identiﬁe-

rats, rapporterats och kontrollerats

(ii) riktlinjerna för intressekonflikter noga har beaktats i

samband beredning och beslut, och

(iii) beredningen av transaktioner med närstående parter

innehåller tillräckliga rapporter, redogörelser och/eller

bedömningar. Dessutom publicerar Nordea upplysningar om

transaktioner med närstående parter i enlighet med gällande

lagar och andra bestämmelser.

Ytterligare information om transaktioner med närstående

parter ﬁnns i not K1 och not K45.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Ersättningar

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Ersättningar

Nordea har en tydlig ersättningspolicy liksom tydliga instruktioner och processer

för ersättningar, som bidrar till en sund ersättningsstruktur i hela koncernen.

Syftet med Nordeas ersättningspolicy

Nordeas ersättningspolicy (ett internt koncerndirektiv om

ersättningar – Group Board Directive on Remuneration):

• Ger Nordea goda möjligheter att rekrytera, utveckla och

behålla motiverade, kompetenta och målinriktade med-

arbetare och därmed stödja koncernens strategi

• Säkerställer att medarbetarna erbjuds en konkurrens-

kraftig och marknadsmässig totalersättning

• Gynnar hållbara resultat och aktieägarnas långsiktiga

intressen genom att ha mål som är direkt kopplade till

Nordeas resultat och genom att delar av den rörliga ersätt-

ningen ges i form av aktier eller andra instrument

• Säkerställer att ersättningarna i Nordea överensstämmer

med en eektiv riskhantering, Nordeas syfte och värde-

ringar samt gällande regelverk.

Nordea ser ersättningar utifrån ett helhetsperspektiv som tar

hänsyn till vikten av välbalanserade men dierentierade

ersättningar utifrån verksamhetens behov och den lokala

marknaden, och som överensstämmer med och stödjer en

sund och eektiv riskhantering. Ersättningar ska inte upp-

muntra överdrivet risktagande eller motverka Nordeas lång-

siktiga intressen.

Kopplingen mellan prestation, risk och rörliga ersättningar

i Nordeas ersättningskomponenter utvärderas varje år för att

säkerställa att de är relevanta för vår verksamhet, att alla ris-

ker beaktas på lämpligt sätt och att Nordea följer gällande

internationella och nationella regler på området. Utvärdering-

en innefattar även icke-ﬁnansiella risker, såsom operativa ris-

ker, regelefterlevnadsrisker, anseenderisker och speciﬁka

ersättningsrelaterade risker. De flesta ersättningsrelaterade

risker avser rörlig ersättning och skulle, om de inte beaktas på

rätt sätt, kunna resultera i överdrivet risktagande. Riskerna

hanteras genom den regelbundna översynen av ersättnings-

strukturer och individuella ersättningskomponenter, delta-

gare i program för rörlig ersättning och storleken på potenti-

ella ersättningsbelopp, samt genom att redovisa relevant

information.

Beslutsprocess för ersättningspolicyn

Nordeas ersättningspolicy anger principerna för ersättningar

i Nordeakoncernen, bland annat om policyns tillämpning,

styrningen och riskhanteringen i fråga om ersättningar samt

deﬁnitionen av vilka medarbetare som har väsentlig inverkan

på Nordeas riskproﬁl (”materiella risktagare”).

• Styrelsen beslutar om Nordeas ersättningspolicy, med

beaktande av möjliga risker, och säkerställer att policyn

tillämpas och följs upp enligt förslag från styrelsens ersätt-

nings- och personalkommitté (Board Remuneration and

People Committee, ”BRPC”).

• Utöver den interna ersättningspolicyn godkändes en

ersättningspolicy för styrande organ av Nordeas aktieägare

genom en rådgivande omröstning vid den ordinarie

bolagsstämman 2020. Ersättningspolicyn för styrande

organ tillämpas för styrelsen, koncernchefen och den vice

verkställande direktören och gäller fram till ordinarie

bolagsstämma 2024.

BRPC ansvarar för att bereda och presentera förslag i ersätt-

ningsfrågor för styrelsen, med beaktande av den godkända

ersättningspolicyn för styrande organ, inklusive förslag avse-

ende Nordeas ersättningspolicy och kompletterande instruk-

tioner. Beredningen innefattar en bedömning av ersättnings-

policyn och ersättningssystemet. Lämpliga kontrollfunktioner

deltar i den här processen och lämnar synpunkter inom sina

respektive expertområden för att säkerställa att ersättnings-

policyn är aktuell och följer regelverken.

Vidare gör BRPC, i samarbete med styrelsens riskkommit-

té, utvärderingar för att säkerställa att Nordeas ersättnings-

system på lämpligt sätt tar hänsyn till alla risktyper, att likvi-

ditets- och kapitalnivåerna är förenliga med och att ersätt-

ningssystemen främjar en sund och eektiv riskhantering.

I april 2021 utökades dessutom ansvarsområdet för BRPC

till att bistå styrelsen i beaktandet av styrelsens mångfaldspo-

licy och -uttalande, övervaka eekterna av riktlinjer och ruti-

ner för mångfald och inkludering i Nordea samt granska och

utvärdera Nordeas talanghantering.

BRPC ska också granska successionsplaner och prestatio-

ner för medlemmarna i koncernledningen (GLT) och koncern-

revisionschefen (Chief Audit Executive, CAE), se över struktur,

sammansättning, urvalskriterier och urvalsprocess för kon-

cernledningen samt vara rådgivande vid förslag på nya med-

lemmar i koncernledningen.

Ytterligare information om BRPC:s sammansättning och

ansvarsområde ﬁnns i avsnittet ”Bolagsstyrningsrapport

2021”, på sidorna 73–74.

Överensstämmelse med aärsstrategi

Nordea har processer för att samordna fastställandet av mål

på aärsenhets- och individnivå i Nordea med den övergri-

pande strategin och i förväg fastställda riskjusterade kriterier.

Finansiella och icke-ﬁnansiella mål baseras på förvänt-

ningar och prognoser för verksamheten, och målskalan god-

känns av styrelsen för att säkerställa att de står i överens-

stämmelse med aktieägarnas och Nordeas prioriteringar. De

huvudsakliga prestationsmålen för rörlig ersättning i Nordea-

koncernen 2021 var följaktligen de ﬁnansiella målen avkast-

ning på eget kapital, intäkter och K/I-tal tillsammans med

icke-ﬁnansiella mål avseende kundnöjdhet och

medarbetarengagemang.

Vid bedömning av medarbetarnas prestation i förhållande

till i förväg fastställda, väldeﬁnierade mål tillämpar Nordea en

anpassad struktur med tydliga förväntningar. Individuell pre-

station bedöms inte bara utifrån ”vad” som presterats, utan

också ”hur” det har uppnåtts. En viktig aspekt är prestation i

förhållande till speciﬁka risk- och regelefterlevnadsmål lik-

som allmänt agerande inom regelefterlevnad och riskhante-

ring, som måste beaktas på lämpligt sätt när den rörliga

ersättningen fastställs.

För att garantera rättvisa och objektiva ersättningsbeslut

och för att bidra till sund styrning, omfattas ersättningsbeslut

för enskilda individer av separata processer och sker i enlig-

het med farfarsprincipen (godkännande av chefens chef).

Stöd för en sund riskhantering

Nordea gör en fortlöpande bedömning av ersättningsrisker

inom ramen för Compliance, Conduct and Product Committee

(CCPC) och de forum för icke-ﬁnansiell risk som ﬁnns i res-

pektive aärsområde och koncernfunktionerna liksom i sam-

band med utvärderingen av risker och kontroll i den egna

verksamheten (risk and control self-assessment).

Nordea begränsar också förekommande risker genom sin

internkontroll som baseras på beﬁntlig kontrollmiljö. Denna

miljö innefattar värderingar, ledningskultur, målorientering

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Ersättningar

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

och måluppföljning, en tydlig och genomlyst organisations-

struktur, tre försvarslinjer, farfarsprincipen, kvalitativ och

eektiv internkommunikation samt en oberoende

utvärdering.

Följande principer är ytterligare exempel på sådant som

bidrar till en sund riskhantering:

• Användning av en ﬁnansieringsmekanism för koncernens

rörliga ersättningar som tar hänsyn till tillsynskrav och

lämpliga riskjusteringar i samband med fastställandet av

en pool för koncernens rörliga ersättningar för respektive

intjänandeår.

• Styrelsen ska godkänna det samlade utfallet för rörliga

ersättningar före tilldelningen, vilket gör det möjligt att jus-

tera utfallet om styrelsen ﬁnner det lämpligt, t.ex. med

hänsyn till risklimiter.

• Det ﬁnns en lämplig balans mellan fast och rörlig

ersättning.

• Relevanta kontrollfunktioner lämnar synpunkter vid fast-

ställandet av en pool för koncernens rörliga ersättningar,

prestationsmål och utfallet från dessa, för att säkerställa

att inverkan på medarbetarnas beteende och riskerna med

genomförda aärer beaktas.

• Eekten på det långsiktiga resultatet beaktas vid faststäl-

landet av mål för rörlig ersättning.

• Ingen medarbetare i Nordea kan erhålla rörlig ersättning

som överstiger 200 procent av den fasta årliga ersättning-

en. Den högsta tillåtna kvoten mellan fast och rörlig ersätt-

ning för materiella risktagare var 200 procent 2021, i enlig-

het med den ordinarie bolagsstämmans beslut 2019. I

praktiken är det emellertid bara ett fåtal medarbetare för

vilka kvoten mellan fast och rörlig ersättning överstiger

100procent av den fasta årliga ersättningen, eftersom

utfallet från Nordeas program för rörliga ersättningar har

fastställda tak.

• Riskerna i Nordeas riskförklaring (Risk Appetite Statement)

är kopplade till villkor för förverkande, vilket innebär att

överträdelser av risklimiterna påverkar tilldelningen av rör-

lig ersättning.

• Betalningar som avser förtida uppsägning ska stå i relation

till prestationerna över tid och ska inte premiera misslyck-

anden eller försummelser.

• Ersättningen till medarbetare i kontrollfunktioner är obero-

ende av resultatet i de aärsenheter som de kontrollerar,

och utgörs huvudsakligen av fast ersättning.

Principer för uppskjuten rörlig ersättning

och ersättning i form av instrument

Nordea säkerställer att en betydande del av den rörliga

ersättningen, som minimum för materiella risktagare, skjuts

upp och sedan omfattas av kvarhållanderestriktioner under

en lämplig period i linje med gällande regelverk. Detta inne-

bär att 40–60 procent av den rörliga ersättningen skjuts upp i

fyra till fem år, med intjänande och efterföljande utbetalning

jämnt fördelad under perioden.

Den första utbetalningen av uppskjuten rörlig ersättning

kan tidigast göras ett år in i uppskjutandeperioden.

Avvikelser kan förekomma, i enlighet med nationell lag-

stiftning. För materiella risktagare och vissa andra medarbe-

tarkategorier ges 50 procent av den rörliga ersättningen

(både uppskjutna och ej uppskjutna belopp) i form av instru-

ment (i huvudsak Nordeaaktier, eller med koppling till

Nordeas aktiekurs) som omfattas av en kvarhållandeperiod

om 12 månader efter intjänandeperioden. Ingen utdelning ska

betalas för aktier eller andra instrument under

uppskjutandeperioden.

Riskjusteringar och bestämmelser om

malus- och återkravsförfaranden

De allmänna bestämmelserna om malus- och återkravsförfa-

randen i Nordea ﬁnns i Nordeas ersättningspolicy. En särskild

instans, Consequence Management Committee (CMC), som

utgörs av cheferna för kontrollfunktionerna, chefen för Group

Legal och chefen för Group People, utövar styrning och kon-

troll av riskjusteringar för berörda medarbetare inom CMC:s

ansvarsområde i första försvarslinjen. Förhands- och efter-

handsjusteringar föreslås av CMC i syfte att justera eller åter-

kräva rörliga ersättningar på individuell eller kollektiv basis

utifrån den risk- och regelefterlevnadsrelaterade

prestationen.

Betalning av rörliga ersättningar enligt Nordeas huvud-

sakliga program för rörlig ersättning grundas på en bedöm-

ning av Nordeakoncernens, den berörda juridiska enhetens,

den relevanta aärsenhetens och den enskilda medarbeta-

rens resultat. Avdrag, delvis eller ner till noll, kan göras om en

medarbetare som omfattas av rörlig ersättning exempelvis

har brutit mot interna eller externa bestämmelser, deltagit i

eller ansvarat för en åtgärd som medfört omfattande förluster

för Nordea, eller i händelse av en kraftig minskning i det

ﬁnansiella resultatet för Nordea eller den berörda

aärsenheten.

Det är inte tillåtet för medarbetare att vidta personliga

risksäkringar för att undergräva eller eliminera eekten av att

uppskjuten rörlig ersättning delvis eller helt tas bort.

Revision av Nordeas ersättningspolicy

BRPC följer upp hur ersättningspolicyn och kompletterande

instruktioner tillämpas i Nordea via en oberoende översyn

som görs av Group Internal Audit. Den här revisionen genom-

förs minst en gång om året.

Ersättning till styrelsen

På förslag från aktieägarnas nomineringsråd, och i enlighet

med ersättningspolicyn för styrande organ, beslutar den ordi-

narie bolagsstämman varje år om ersättningen till styrelsen.

Under 2021 utgick arvodet till styrelseledamöterna i form av

kontant ersättning. Styrelseledamöter deltar inte i några inci-

tamentsprogram eller andra program för rörlig ersättning.

Arvode för styrelsearbete betalas inte till styrelseledamöter

som är anställda i Nordeakoncernen. Ytterligare information

ﬁnns i not K8.

Ersättning till koncernchefen och

medlemmar i koncernledningen

Styrelsen beslutar, på förslag från BRPC, om ersättning till

koncernchefen och medlemmarna i koncernledningen, med

beaktande av den godkända ersättningspolicyn för styrande

organ. Även ersättningen till koncernrevisionschefen (CAE)

ska godkännas av styrelsen, även om CAE inte är medlem i

koncernledningen. Detta omfattar fast och rörlig ersättning

samt pension och övriga anställningsvillkor.

Nordea har konkurrenskraftiga och marknadsmässiga

ersättningar och övriga anställningsvillkor för att kunna

rekrytera, motivera och behålla koncernchefen och medlem-

marna i koncernledningen och genom deras ledarskap,

expertis och strategiska beslutsfattande kunna genomföra

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Ersättningar

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Nordeas strategi och nå fastställda mål. Ett nyckelbegrepp är

prestationslön.

Ersättningen till koncernchefen och medlemmarna i kon-

cernledningen 2021 beslutades av styrelsen, med beaktande

av ersättningspolicyn för styrande organ och i enlighet med

Nordeas interna policyer och rutiner, vilka baseras på gällan-

de föreskrifter om ersättningssystem och andra relevanta

bestämmelser och riktlinjer.

Marknadsmässighet ska vara den övergripande principen

för lön och annan ersättning till Nordeas koncernchef och

medlemmarna i koncernledningen. Ersättningen till koncern-

chefen och medlemmarna i koncernledningen ska vara fören-

lig med och främja en sund och eektiv riskhantering och inte

uppmuntra till ett överdrivet risktagande eller motverka

Nordeas långsiktiga intressen.

Årlig ersättning består av fast lön, förmåner, rörlig ersätt-

ning (kort- och långsiktig), pension och försäkring.

Ytterligare information om ersättning till koncernchefen

och medlemmarna i koncernledningen ﬁnns i not K8. Mer

detaljerad information om ersättning till koncernchefen och

tillämpningen av ersättningspolicyn för styrande organ ﬁnns i

Nordeas ersättningsrapport för styrande organ för 2021.

Rörlig ersättning till medlemmar i koncernledningen

Rörlig ersättning till medlemmar i koncernledningen erbjöds

under 2021 i form av deltagande i ett kortsiktigt incitaments-

program, Excecutive Incentive Programme (EIP 2021). Vidare

erbjöds medlemmar i koncernledningen som inte ansvarar för

oberoende kontrollfunktioner deltagande i ett långsiktigt inci-

tamentsprogram, Long Term Incentive Programme 2021–2023

(LTIP 2021–2023).

Executive Incentive Programme (EIP 2021) för koncernled-

ningen har en ettårig resultatmätningsperiod och innefattar i

förväg fastställda mål på koncernnivå, aärsområdes-/kon-

cernfunktionsnivå och individnivå. Eekten på det långsiktiga

resultatet beaktades när målen fastställdes.

Utfallet från EIP 2021 har baserats på styrelsens bedöm-

ning av prestationen i förhållande till de i förväg fastställda

målen.

Utfallet från EIP 2021 betalas till medlemmar i koncernled-

ningen i lika delar som kontant ersättning och Nordeaaktier,

och är föremål för villkor för förverkande (justering av upp-

skjuten ersättning). 40 procent av det fastställda utfallet från

EIP 2021 betalas ut under 2022 i form av lika delar kontant

ersättning och Nordeaaktier. Återstående 60 procent av utfal-

let från EIP 2021 omfattas av uppskjutanderegler och överlåts

årligen i lika stora andelar under en femårsperiod, vilket inne-

bär att en betydande del av utfallet inte betalas ut vid tilldel-

ningstillfället. Ingen utdelning betalas under uppskjutande-

perioden. Nordeaaktier omfattas av en kvarhållandeperiod

om 12 månader vid överlåtelse till medlemmar i koncernled-

ningen. Det högsta utfallet från EIP 2021 för medlemmar i

koncernledningen som deltar i LTIP 2021–2023 var 75 procent

av den fasta årslönen.

Prestationsmålen på koncernnivå innefattade ﬁnansiella

mål i form av avkastning på eget kapital, intäkter och K/I-tal

samt icke-ﬁnansiella mål för medarbetarengagemang och

kundnöjdhet. Målen på aärsområdes-/koncernfunktionsnivå

innefattade speciﬁka ﬁnansiella och icke-ﬁnansiella mål för

respektive aärsområde/koncernfunktion. På individnivå

bedömdes prestationen i förhållande till de individuellt över-

enskomna målen, inklusive riskhantering och regelefterlev-

nad. Viktningen av koncernmål, aärsområdes-/koncernfunk-

tionsmål och individmål fastställs individuellt för koncernche-

fen, utifrån hans övergripande ansvar för Nordeakoncernen,

liksom för medlemmar som leder ett aärsområde eller en

koncernfunktion. Ambitionen för 2021 var att leverera enligt

Nordeas strategiska prioriteringar. Eventuell tilldelning fast-

ställdes utifrån faktiskt resultat i förhållande till överenskom-

na mål, efter lämpliga riskjusteringar.

Långsiktigt incitamentsprogram 2021–2023

Under 2021 beslutade styrelsen att fortsätta med det långsik-

tiga incitamentsprogrammet genom att införa LTIP 2021–

2023 för koncernledningen och högst 50 ledande befattnings-

havare och nyckelpersoner vilkas insatser har en direkt påver-

kan på Nordeas resultat, lönsamhet, kundvision och

långsiktiga värdeskapande.

Huvudsyftet med LTIP 2021–2023 är att ytterligare förena

koncernledningens intressen med aktieägarnas. LTIP 2021–

2023 har en treårig resultatmätningsperiod från 1 januari 2021

till 31 december 2023, med uppskjutande- och kvarhållande-

perioder enligt gällande regelverk.

Det högsta antalet aktier som kan tilldelas enligt LTIP

2021–2023 allokerades initialt till deltagarna 2021 som villko-

rade aktier. Under 2024, allt utifrån Nordeas resultat i förhål-

lande till i förväg fastställda resultatkriterier, kommer dessa

aktier helt eller delvis att tilldelas individuellt till respektive

deltagare.

Den första andelen aktier för eventuell tilldelning överlåts

2024. Återstående aktier omfattas av en uppskjutandeperiod

och överlåts årligen i fem lika stora andelar under perioden

2025–2029. Varje aktieöverlåtelse omfattas av en kvarhållan-

deperiod om 12 månader.

Aktietilldelningar kan minskas delvis eller helt till följd av

risk- och regelefterlevnadsjusteringar. Prestationskriterierna

för LTIP 2021–2023 har fastställts så att det krävs exceptio-

nella prestationer ur ett aktieägarperspektiv för att uppnå det

högsta utfallet. Prestationsbedömningen under resultatmät-

ningsperioden baseras till lika delar på följande kriterier:

• Relativ totalavkastning (rTSR), i förhållande till utvalda

nordiska och europeiska jämförbara banker

• Absolut totalavkastning (TSR)

• Ackumulerad vinst per aktie i absoluta tal (EPS i absoluta

tal).

• Villkor för riskjustering ingår också i

prestationsbedömningen.

Vidare måste varje medlem i koncernledningen behålla en

betydande andel av efterföljande tilldelningar av aktier till

dess att det samlade värdet på personens aktieinnehav i

Nordea motsvarar 100 procent av hens fasta bruttoårslön.

Dessa aktier måste behållas till dess att personen lämnar sin

befattning i koncernledningen.

Förmåner ges som en del av den samlade ersättningen till

koncernchefen och medlemmarna i koncernledningen. Nivån

på dessa förmåner ska motsvara vad som kan anses rimligt i

förhållande till praxis på marknaden. Fast lön under uppsäg-

ningstiden och avgångsvederlag ska sammantaget inte över-

stiga 24 fasta månadslöner.

Pension och försäkring erbjuds för att säkerställa en godtag-

bar levnadsstandard efter pensionering liksom försäkrings-

skydd under anställningstiden. Koncernchefen och medlem-

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Ersättningar

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

marna i koncernledningen erbjuds pensionsvillkor som är

marknadsmässiga i förhållande till situationen i det land där

de stadigvarande är bosatta. Pensioner och försäkringar

erbjuds enligt nationella lagar, bestämmelser och marknads-

praxis. Pensioner erbjuds normalt i form av avgiftsbestämda

pensionsplaner, men även pensionstillägg kan förekomma.

Diskretionära pensionsförmåner används inte.

Nordeas ersättningsstruktur

Ersättningar i Nordea utgörs av fast och rörlig ersättning.

Fast ersättning

Fast grundlön är ersättning för den roll och befattning som

innehas och påverkas av ansvar och komplexitet i befattning-

en, prestation samt lokala marknadsvillkor.

Lönetillägg är en i förväg bestämd fast ersättning kopplad

till medarbetarens roll och befattning. Den fasta grundlönen

utgör dock grunden för all fast ersättning. Lönetillägg är inte

kopplade till prestation och uppmuntrar inte till risktagande.

Pension och försäkring syftar till att ge medarbetarna en

godtagbar levnadsstandard efter pensionering liksom försäk-

ringsskydd under anställningstiden. Pensioner och försäk-

ringar erbjuds enligt nationella lagar, bestämmelser och

marknadspraxis i form av antingen kollektivavtalade eller

företagsspeciﬁka planer, eller enligt en kombination av dessa.

Nordea strävar efter att ha avgiftsbestämda pensionsplaner.

Förmåner i Nordea ges som en del av den samlade ersätt-

ningen och avtalas antingen enskilt eller utifrån nationella

lagar, marknadspraxis, kollektivavtal och företagspraxis.

Nordeas program för rörlig ersättning till

andra än koncernchef och koncernledning

Nordea införde 2020 en mekanism för ﬁnansiering av rörliga

ersättningar inom ramen för Nordeas program för rörlig

ersättning, med undantag för vinstandelsprogrammet (Proﬁt

Sharing Plan) samt Nordeas långsiktiga incitamentsprogram

(LTIP 2020–2022 och 2021–2023). Koncernens pool för rörliga

ersättningar skapar en stark koppling mellan Nordeas totala

resultat och allokerad rörlig ersättning.

Koncernens pool av rörlig ersättning fastställer den sam-

lade rörliga ersättningen för respektive intjänandeår utifrån

ett mål/förväntad pool, justerad för koncernens resultat, som

därefter fördelas på aärsområden/koncernfunktioner utifrån

deras resultat (scorecards). Den slutliga allokeringen görs uti-

från individuell prestation enligt de individuella målen i de

enskilda programmen för rörlig ersättning. 2021 hade Nordea

följande övriga program för rörlig ersättning till medarbetare:

Executive Incentive Programme (EIP) erbjöds för att rekry-

tera, motivera och behålla utvalda ledare och nyckelpersoner

utanför koncernledningen, och syftar till att belöna starka

prestationer. Bedömningen av individuella prestationer grun-

das på i förväg fastställda ﬁnansiella och icke-ﬁnansiella mål.

Tilldelningen från EIP ska inte överstiga den fasta årslönen.

Vidare görs tilldelningen från EIP 2021 normalt, och alltid för

materiella risktagare, till viss del i form av kontant ersättning

och till viss del i form av instrument, med efterföljande kvar-

hållandeperiod. Delar av tilldelningen för deltagarna i EIP

omfattas av en uppskjutandeperiod om fyra till fem år (i vissa

undantagsfall tre år) med jämn fördelning av utbetalningarna

och tillämpning av villkor för förverkande (justering av upp-

skjuten ersättning) under perioden.

Rörlig lönedel (Variable Salary Part, VSP) erbjöds utvalda

ledare och specialister för att belöna en stark prestation.

Bedömningen av individuella prestationer grundas på i för-

väg fastställda ﬁnansiella och icke-ﬁnansiella mål. VSP ska

för 2021 normalt inte överstiga ett högsta utfall på 50 procent

av den fasta årslönen, och ska aldrig överstiga den fasta års-

lönen. VSP betalas kontant. För materiella risktagare görs till-

delningen från VSP till viss del i instrument, med efterföljande

kvarhållandeperiod. Delar av VSP för materiella risktagare

och vissa andra deltagare omfattas av en uppskjutandeperiod

om minst fyra år (i vissa undantagsfall tre år) med jämn för-

delning av utbetalningarna och tillämpning av villkor för för-

verkande (justering av uppskjuten ersättning) under

perioden.

Bonusprogram erbjöds enbart utvalda grupper av medarbe-

tare inom speciﬁka aärsområden eller enheter efter godkän-

nande av styrelsen, till exempel inom Large Corporates &

Institutions, Nordea Asset Management, Nordea Funds och

Group Treasury. Syftet är att säkerställa en stark prestation

och upprätthålla kostnadsflexibilitet för Nordea. Individuell

tilldelning fastställs utifrån detaljerade prestationsbedöm-

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Ersättningar

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

ningar som omfattar en rad ﬁnansiella och icke-ﬁnansiella

mål. Tilldelning från bonusprogram för 2021 betalas kontant.

För materiella risktagare görs tilldelningen till viss del i instru-

ment, med efterföljande kvarhållandeperiod. Delar av tilldel-

ningen för materiella risktagare och vissa andra deltagare i

bonusprogram omfattas av en uppskjutandeperiod om fyra

till fem år (i vissa undantagsfall tre år) med jämn fördelning

av utbetalningarna och tillämpning av villkor för förverkande

(justering av uppskjuten ersättning) under perioden.

Belöningsprogram (Recognition Scheme) användes för att

premiera extraordinära prestationer. Individuella prestationer

utvärderas utifrån i förväg fastställda mål. Medarbetare som

omfattas av övriga, formella årliga program för rörlig ersätt-

ning, förutom vinstandelsprogrammet, är inte berättigade till

tilldelning från belöningsprogram.

Vinstandelsprogrammet (Proﬁt Sharing Plan, PSP) omfat-

tar alla medarbetare i Nordeakoncernen, förutom medarbe-

tare som omfattas av Nordeas övriga, formella årliga program

för rörlig ersättning. För de medarbetare som omfattas

erbjuds vinstandelsprogrammet oavsett befattning och löne-

nivå, och syftar till att kollektivt belöna medarbetare utifrån

prestation i förhållande till i förväg fastställda ﬁnansiella mål

liksom mål för kundnöjdheten. Vinstandelsprogrammet har

ett tak, och utfallet är inte kopplat till utvecklingen för

Nordeas aktiekurs.

Garanterad rörlig ersättning (rekryteringsbonus) kan

erbjudas i undantagsfall, och ska då vara begränsad till det

första anställningsåret i samband med nyanställning. Rekry-

teringsbonus kan endast ges om Nordea och det anställande

företaget har en sund och stark kapitalbas.

Kompensation för avtal från tidigare anställning (utköp)

kan endast erbjudas i undantagsfall och bara i samband med

nyanställning. Den ska då vara begränsad till det första

anställningsåret och förutsätter att Nordea och det anstäl-

lande företaget har en sund och stark kapitalbas.

Kvarhållandebonus kan endast erbjudas i undantagsfall när

Nordea har ett genuint intresse av att behålla medarbetare

under en i förväg fastställd tidsperiod eller tills en viss hän-

delse inträar, och endast om Nordea och det anställande

företaget har en sund och stark kapitalbas.

Övriga kvalitativa och kvantitativa upplysningar

Den faktiska kostnaden för rörliga ersättningar till

ledande befattningshavare (exklusive sociala avgifter):

För EIP 2021 för koncernledningen uppgick den till 5,0 mn

euro och utbetalning sker under en femårsperiod till viss del i

form av kontant ersättning och till viss del i form av aktier.

Den beräknade maximala kostnaden för EIP för koncernled-

ningen under 2022 uppgår till 6,7 mn euro, och den beräkna-

de kostnaden förutsatt 50-procentig uppfyllelse av presta-

tionskriterierna uppgår till 3,4 mn euro.

Kostnad för rörliga ersättningar till andra än

koncernledningen (exklusive sociala avgifter):

Den faktiska kostnaden för EIP, VSP och bonus 2021 uppgick

till 195,9 mn euro, exklusive tilldelning till koncernledningen.

Delar av detta betalas direkt i form av kontant ersättning och

det resterande fördelas under en period om tre till fem år

enligt beskrivningen ovan. Under 2021 avsattes totalt 62,1 mn

euro till Nordeas vinstandelsprogram. Varje medarbetare kan

erhålla som mest 3 200 euro. Om alla prestationsmål hade

uppfyllts skulle kostnaden för vinstandelsprogrammet för

berättigade deltagare maximalt ha uppgått till cirka 69,0 mn

euro 2021.

Övriga upplysningar

Ytterligare information om ersättningar ﬁnns i not K8 ”Perso-

nalkostnader”, på sidorna 169–177.

Se även Nordeas ersättningsrapport för styrande organ för

2021, som presenteras för en rådgivande omröstning på den

ordinarie bolagsstämman den 24 mars 2022. Ersättningsrap-

porten återﬁnns tillsammans med annan obligatorisk infor-

mation på nordea.com/sv/om-nordea/bolagsstyrning/

ersattning.

Nordea kommer att lämna kvalitativa och kvantitativa upp-

lysningar i enlighet med Europaparlamentets och rådets för-

ordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 (kapitalkravs-

förordningen), upplysningskraven i Baselreglerna samt Euro-

peiska bankmyndighetens riktlinjer för en sund

ersättningspolicy.

Ytterligare information publiceras på nordea.com en vecka

före den ordinarie bolagsstämman den 24 mars 2022.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Riktlinjer för intressekonflikter

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Riktlinjer för intressekonflikter

Som global aktör inom ﬁnansiella tjänster ställs Nordea Bank

Abp och dess dotterföretag (Nordea) regelbundet inför situa-

tioner som kan medföra potentiella eller faktiska intressekon-

flikter. Hantering av intressekonflikter tillämpas på både indi-

viduell och institutionell nivå i Nordeas organisation. Nordea

har åtagit sig att främja marknadens integritet och att

behandla sina kunder på ett rättvist sätt. Alla medarbetare

förväntas agera på ett rättvist, ärligt och professionellt sätt

och i enlighet med kundernas bästa intresse. För att kunna

uppfylla dessa åtaganden och säkerställa lämplig styrning i

Nordea är det grundläggande att det ﬁnns eektiva kontrol-

ler på plats avseende intressekonflikter. Syftet med styrelsens

koncerndirektiv om intressekonflikter (direktivet) är att

beskriva Nordeas tillvägagångssätt för att hantera intresse-

konflikter samt göra det möjligt att utarbeta och upprätthålla

en eektiv kontrollmiljö.

Direktivet gäller alla medarbetare och personer som arbe-

tar på uppdrag av Nordea, högsta ledningen, styrelseledamö-

ter och Nordeas vd och koncernchef. Direktivet omfattar även

samtliga ﬁlialer och dotterföretag.

Både faktiska och potentiella intressekonflikter ska identi-

ﬁeras, och beslut om eektiva åtgärder ska fattas för att före-

bygga eller hantera risker avseende Nordea och Nordeas

kunder. Intressekonflikter som uppstår till följd av medarbeta-

rens privata intressen eller tidigare eller nuvarande privata

eller arbetsrelaterade relationer deﬁnieras som personliga

intressekonflikter. Intressekonflikter som inte uppstår från pri-

vata intressen, utan i samband med Nordeas organisation,

koncernstruktur, styrning, olika verksamheter, roller, produk-

ter, tjänster eller andra omständigheter deﬁnieras som institu-

tionella intressekonflikter. För att säkerställa rättvis behand-

ling av kunder bedöms alltid potentiell kundpåverkan i sam-

band med att en intressekonflikt har identiﬁerats.

Alla potentiella och faktiska intressekonflikter ska identiﬁe-

ras och bedömas. Lämpliga förebyggande eller riskbegrän-

sande åtgärder ska vidtas genom eektiva organisatoriska

och administrativa insatser. Identiﬁerade intressekonflikter

dokumenteras i ett särskilt register.

Varje medarbetare ska rapportera alla identiﬁerade per-

sonliga intressekonflikter eller förändrade förhållanden till sin

ledare. Alla intressekonflikter eller förändrade förhållanden

gällande institutionella intressekonflikter ska rapporteras till

den chef som ansvarar för det område som kan beröras av

intressekonflikten. Högsta ledningen mottar regelbundet,

minst årligen, rapportering av institutionella

intressekonflikter.

Nordeas styrelse godkänner direktivet och ska kontrollera

att det implementeras. För att säkerställa objektiva och opar-

tiska beslut omfattas även styrelseledamöterna av kraven i

direktivet. Koncernchefen och koncernledningen ansvarar för

att direktivet implementeras i Nordea, samtidigt som de

också omfattas av kraven i direktivet.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Icke-ﬁnansiell rapport

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Icke-ﬁnansiell rapport

Det här är Nordeas icke-ﬁnansiella rapport för räkenskapsåret 2021. Rapporten

omfattar moderföretaget Nordea Bank Abp och dess dotterföretag.

Under 2021 fanns Nordea i 21 länder, däribland sina fyra nord-

iska hemmamarknader Danmark, Finland, Norge och Sverige.

Via sina fyra aärsområden – Personal Banking, Business

Banking, Large Corporates & Institutions och Asset & Wealth

Management – erbjuder Nordea ett brett sortiment av pro-

dukter och tjänster.

Som ﬁnansinstitut är Nordeas aärsmodell att skapa värde

för sina kunder, investerare, medarbetare, aktieägare och

samhället i stort. Om en hållbar aärsmodell ska bli fram-

gångsrik kan värdet inte enbart mätas i pengar, utan den

måste också innefatta miljömässigt och socialt ansvar, frågor

som rör medarbetarna, korruptionsbekämpning och respekt

för mänskliga rättigheter.

Covid-19-pandemin och den osäkerhet som den medförde

fortsatte under hela 2021 och påverkade både Nordeas verk-

samhet och samhället i stort. Nordeas globala krishanterings-

team samt krishanteringsteamen i varje land följde situatio-

nen och vidtog nödvändiga åtgärder. För ytterligare informa-

tion om hur covid-19-pandemin har påverkat Nordeas

verksamhet och ﬁnansiella resultat, och om vilka åtgärder

som har vidtagits i förhållande till detta, se ”Hållbar bank-

verksamhet” på sidorna 28–40, ”Övrig information” på sidan

50 och på sidorna 160–162 i not K2 ”Risk- och

likviditetshantering”.

Viktiga hållbarhetsfrågor och mål

Som en av de banker som står bakom och har undertecknat

principerna för ansvarsfull bankverksamhet (Principles for

Responsible Banking, PRB) har Nordea åtagit sig att sträva

mot målen i Parisavtalet och FN:s mål för en hållbar utveck-

ling. Nordea har tagit fram en långsiktig plan för att fullt ut

integrera hållbarhet i sin aärsstrategi, med fokus på de håll-

barhetsområden där Nordea kan göra stor skillnad genom att

antingen minska sin negativa inverkan eller öka sin positiva

inverkan. De viktiga frågor som identiﬁerats grupperades i

fyra strategiska pelare: ﬁnansiell styrka, klimatåtgärder, soci-

alt ansvarstagande samt bolagsstyrning och kultur. Dessa har

kopplats till mål på medellång sikt, och klimatpelaren även

till långsiktiga mål. Målen godkändes av koncernchefen i kon-

cernledningen i november 2020 och av styrelsen i december

2020. I år reviderade och skärpte vi våra mål ytterligare, och

styrelsen beslutade att inkludera mål gällande miljö, socialt

ansvar och bolagsstyrning (environment, social and gover-

nance, ESG) i ersättningsprogrammen för ledande befatt-

ningshavare. Samtliga mål presenteras på sidorna 315–328 i

kapitlet ”Hållbarhetsnoter”.

Finansiell styrka

För att upprätthålla den ﬁnansiella styrkan är det helt avgö-

rande att kunna förstå och hantera ESG-risker. Parallellt med

det övergripande strategiska hållbarhetsarbetet, håller därför

Nordea på att ta fram en omfattande modell för att identiﬁe-

ra, bedöma, hantera och rapportera ESG-relaterade risker i

linje med gällande tillsyns- och lagkrav.

Strategisk hantering av ESG-relaterade risker

Deﬁnitionerna för ESG-relaterade risker i Nordeas risktaxo-

nomi för ﬁnansiella risker reviderades under 2021 i syfte att

spegla hanteringen av ESG-faktorer som en källa till beﬁnt-

liga riskkategorier: ESG-relaterad kreditrisk, ESG-relaterad

regelefterlevnadsrisk, ESG-relaterad operativ risk, ESG-rela-

terad marknadsrisk, ESG-relaterad likviditetsrisk och ESG-

relaterad aärsmodellrisk. Nya interna riktlinjer för ESG-rela-

terade risker godkändes under 2021. Riktlinjerna ger en sam-

stämmig syn mellan olika riskområden på hur ESG-faktorer

ska införlivas i relevanta ramverk och processer, i linje med

tillsynsmyndigheternas anvisningar och gällande regelverk. I

ett nytt policyramverk för ESG-relaterade risker fastställs

också hur kraven i riktlinjerna ska införas i interna regler.

Nordea har infört riktlinjer för sektorer med hög klimatrisk,

med en tidsram på 2021–2024, som en integrerad del av kon-

cernens program för implementering av ESG. Under 2021

genomfördes fördjupade analyser av tre sektorportföljer –

olje-, gas- och oshoreverksamhet, sjöfart samt gruvdrift och

kringverksamhet. Den totala exponeringen mot dessa tre sek-

torer uppgick till 6 775 mn euro eller 5 procent av den sam-

lade utlåningen till företag vid utgången av 2021. För ytterli-

gare information om ESG-relaterade risker och sektorer med

hög klimatrisk, se not K2 ”Risk- och likviditetshantering”.

Hantera ESG-relaterade risker i förhållande till kunderna

Nordeas etiska riktlinjer är, tillsammans med ESG-principerna

för ﬁnansiering, placeringar och rådgivning i bankens hållbar-

hetspolicy, det centrala styrdokumentet för Nordeas ﬁnansie-

ringsverksamhet i relation till kunderna.

Integrera klimatrisk i placeringsbesluten

För Nordea är klimatrelaterade risker en betydande riskkate-

gori för det förvaltade kapitalet. Under 2021 fortsatte Nordea

arbetet med att ytterligare utveckla och utöka sin kapacitet

att integrera klimatrisk och andra ﬁnansiella och ESG-relate-

rade risker och möjligheter i bankens investeringsprocesser

för att på så sätt förbättra den riskjusterade avkastningen.

Nordea bedömer betydande klimatrelaterade risker och möj-

ligheter med hjälp av ett flertal modeller och datakällor. För

börsnoterade aktie- och obligationsinnehav använder både

Nordea Life & Pension (NLP) och Nordea Asset Management

(NAM) en särskild modell – MSCI Climate Value-at-Risk – för

att bedöma övergångsrisker och fysiska risker enligt olika kli-

matscenerier. Måtten för klimatrisk ingår i NAM:s och NLP:s

riskrapportering.

Klimatåtgärder

Nordeas mål för aärsverksamheten är att nå nettonollut-

släpp senast vid utgången av 2050 och att minska koldioxid-

utsläppen från utlånings- och investeringsportföljerna med

40–50 procent till utgången av 2030 jämfört med 2019. För

att underlätta arbetet med att fastställa mål och uppfylla de

långsiktiga målen gick Nordea med i branschsamarbetet

PCAF (Partnership for Carbon Accounting Financials) i

december 2020 och har i enlighet med det estimerat sina

ﬁnansierade utsläpp för tillgångsklasserna företagslån, bil-

och motorcykellån, hypotekslån, noterade aktier, företagsobli-

gationer och investeringar i kommersiella fastigheter. Redo-

visningen för 2021 innefattar utlåning till olje- och gasföretag

(prospektering och produktion), utlåning till sjöfartssektorn

och innehav av noterade aktier inom NAM och NLP samt

investeringar i fastigheter inom NLP.

Policyer och riktlinjer

Nordeas åtaganden på klimatområdet beskrivs i ställningsta-

gandet om klimatförändringen (Position Statement on Cli-

mate Change). Där framgår bland annat Nordeas syn på ter-

miskt kol, kolbrytning och utvinning av oljesand. Dessutom

tas klimatfrågan upp i flera av branschriktlinjerna. Under 2021

uppdaterade Nordea också sina branschriktlinjer för fossila

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Icke-ﬁnansiell rapport

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

bränslen, med nya exkluderingar och fastställda

utfasningspolicyer.

Alla NAM-fonder förvaltas i enlighet med NAM:s policy för

ansvarsfulla investeringar. Under 2021 utökade Nordea anta-

let fonder som omfattas av NAM:s policy för fossila bränslen.

Policyn ställer krav på att fossilföretag ska visa att de har en

strategi för sin utfasning av koldioxid som är förenlig med en

global uppvärmning på 2 °C eller lägre för att kunna tas in i

fonderna. Under 2021 stärkte Nordea NLP:s ramverk för styr-

ning och policyer på ESG- och klimatförändringsområdet, och

tog fram en ny policy för ansvarsfulla investeringar och en ny

klimatförändringspolicy.

Internt koldioxidavtryck

Även om Nordeas största påverkan på klimatet sker genom

ﬁnansiering och investeringar, pågår också insatser för att

minska klimatpåverkan från den interna verksamheten. Målet

för 2030 är att minska koldioxidutsläppen från den interna

verksamheten med mer än 50 procent jämfört med 2019, och

vid utgången av 2023 ska en minskning med 30 procent ha

uppnåtts.

För varje år försöker Nordea göra sin koldioxidredovisning

mer fullständig. Under 2019 lade Nordea till posttjänster, pap-

per och vatten, och för 2020 redovisades för första gången

utsläpp från avfall. Trots den bredare redovisningen av sitt

koldioxidavtryck har Nordea lyckats minska utsläppen från

sin interna verksamhet två år i följd. Totalt uppgick utsläppen

till 11327 (15 898) ton koldioxid under 2021, vilket är en

minskning med 73procent jämfört med 2019. Minskningen

berodde huvudsakligen på förändringar i resepolicyn och

medarbetare som arbetade hemifrån i samband med

covid-19-pandemin.

Socialt ansvarstagande

Socialt ansvarstagande handlar om att ta hänsyn till hållbar-

hetsfrågor såsom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och

jämlikhet mellan könen i hela värdekedjan.

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter ingår i Nordeas etiska riktlinjer, hållbar-

hetspolicy, riktlinjer för ansvarsfulla investeringar, uppfö-

randekod för leverantörer och branschriktlinjer för de bran-

scher där detta är relevant. För att säkerställa tillräcklig med-

vetenhet om mänskliga rättigheter, ska alla medarbetare

varje år genomgå en utbildning om Nordeas etiska riktlinjer

som en del i deras ”licence to work”. I Nordea hanteras

mänskliga rättigheter i alla delar av organisationen och i bak-

grundskontrollerna. Nordea har fastställt att investeringar,

ﬁnansiering, transaktioner och inköp är de mest kritiska

områdena när det gäller mänskliga rättigheter.

Mänskliga rättigheter ingår i den normbaserade analysen

av alla Nordeas fonder, och per december 2021 hade banken

10 företag på sin lista över företag som uteslutits till följd av

brott mot normer gällande mänskliga rättigheter, inklusive

brott gällande ursprungsbefolkningars rättigheter.

I de fall där Nordea upptäcker brott mot de mänskliga rät-

tigheterna hos en kund, vidtas åtgärder för att ompröva kre-

ditbedömningen av dem.

Inkluderande arbetsmiljö

Nordea tar avstånd från alla former av diskriminering. Banken

har nolltolerans mot alla former av trakasserier, mobbning

och bestraning. Under 2021 angav 1,2 procent (1,3 procent)

av de som svarade på Nordeas undersökning om medarbeta-

rengagemang, People Pulse, att de utsatts för trakasserier

eller annan kränkande behandling. Under 2021 rapporterades

27 (10) fall av trakasserier via olika kanaler, bland annat vis-

selblåsningsfunktionen, Raise Your Concern.

Nordea som arbetsplats

Genom People Pulse kan banken mäta engagemanget och

välbeﬁnnandet bland medarbetarna och fånga upp tecken på

trendbrott som kräver snabba åtgärder. Svarsfrekvensen för

People Pulse ökade till 83 procent 2021, att jämföra med

81procent 2020, och trenden var positiv för samtliga frågor.

Samhällsengagemang

Samhällsengagemang handlar i Nordea om att skapa positiva

förändringar genom medarbetarna. Genom fler än 20 pro-

gram och partnersamarbeten riktar Nordea in sig på att spri-

da kunskaper om ekonomi och stimulera företagande, för att

på så sätt bidra positivt till samhället genom Nordeas expertis

inom bank och ﬁnans.

Eftersom de flesta av insatserna bygger på fysiska möten,

påverkades detta arbete i olika utsträckning av nedstäng-

ningar under 2021. Trots detta genomförde närmare 1 100

Nordeamedarbetare sammanlagt 6 500 volontärtimmar

under 2021, vilket är i nivå med 2020 och cirka 25 procent av

antalet timmar 2019.

Bolagsstyrning och kultur

Endast genom att stärka sin värderingsstyrda kultur med en

sund och stark verksamhetsmodell kan Nordea bidra till en

snabb och storskalig omställning till en hållbar och mot-

ståndskraftig ekonomi.

Hållbarhetsstyrning

Styrelsens drifts- och hållbarhetskommitté (BOSC) bistår sty-

relsen i dess kontrollansvar avseende hållbarhet, vilket inne-

fattar strategi, verksamhetsmodell, rapportering och ramverk.

Styrelsen biträds också av BRIC (styrelsens riskkommitté) i

fråga om kontrollansvaret för hanteringen av risker, tillhöran-

de styrdokument, kontroller och processer, inklusive ESG-fak-

torer som en källa till beﬁntliga risker.

För ytterligare information om bolagsstyrning i Nordea, se

”Bolagsstyrningsrapport 2021”.

Hållbar upphandling

Under 2021 har Nordea integrerat hållbarhetsgranskningar

och dialoger i inköparnas dagliga rutiner, och alla leverantö-

rer (gamla och nya) i den centrala databasen, med vilka

Nordea har ett aktivt avtal, är nu föremål för granskning och

kontinuerlig övervakning.

För ytterligare information om hållbar upphandling och

leverantörsuppgifter, se sidorna 327–328 i kapitlet

”Hållbarhetsnoter”.

Förhindra ekobrott

Nordea är fullt medveten om det hot som samhället står inför

när det gäller människohandel, terrorism, korruption, narkoti-

kasmuggling, skatteflykt och andra former av olaglig verk-

samhet och gör sitt bästa för att säkerställa att bankens

resurser, produkter och tjänster inte används för att under-

lätta ekobrott.

Att spåra och stoppa penningflödet från dessa verksamhe-

ter är ett eektivt sätt att störa brottslingarna. Därför är

Nordea som ﬁnansinstitut en viktig del av lösningen. Nordea

gör allt för att följa de lagar och bestämmelser som rör

bekämpning av penningtvätt, terrorﬁnansiering, bekämpning

av mutor och korruption liksom sanktioner i de länder där

banken har verksamhet.

För ytterligare information om hur Nordea arbetar med att

förhindra ekobrott, se not K2 ”Risk- och likviditetshantering”.

Dataskydd och cybersäkerhet

Att förvara personuppgifter på ett säkert sätt är en del i

Nordeas åtagande om att vara en trygg och tillförlitlig bank.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Icke-ﬁnansiell rapport

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Dataskydd är därför en integrerad del i Nordeas verksamhet

och en viktig komponent i bankens digitala strategi. Under

2021 fortsatte Nordea att förbättra sin förmåga att följa till-

lämpliga lagar på dataskyddsområdet i de länder där banken

har verksamhet.

Genom att införa nya tekniker och undersöka nya sätt att

göra aärer och hålla kontakt med kunderna ökar bankernas

utsatthet. Samtidigt blir de ligor som utgör ett cyberhot allt

bättre organiserade, mer påhittiga och mer erfarna. Här ﬁnns

också en klar obalans där bankerna måste skydda samtliga

tillgångar, medan de som sysslar med cyberhot endast behö-

ver hitta en enda sårbarhet. Tillsammans utgör dessa faktorer

en större risk än någonsin tidigare för banksektorn.

För ytterligare information om hur Nordea arbetar med

dataskydd och cybersäkerhet, se sidan 327 i kapitlet

”Hållbarhetsnoter”.

Visselblåsning

Funktionen för visselblåsning, RYC, säkerställer att Nordeas

alla intressenter, såsom kunder, partners, berörda samhälls-

grupper liksom bankens egna medarbetare har rätt att säga

ifrån och alltid kan känna sig trygga i att göra det om de

misstänker exempelvis brott mot de mänskliga rättigheterna

eller oegentligheter såsom bedrägeri eller ett i övrigt bedräg-

ligt, oärligt, olagligt eller oaktsamt agerande i relation till

Nordeas verksamhet, produkter eller tjänster. Det kan till

exempel röra sig om något som strider mot lagar och bestäm-

melser eller mot Nordeas interna riktlinjer, instruktioner eller

anvisningar.

Medarbetarna kan rapportera öppet genom att ange namn

och kontaktuppgifter, eftersom alla rapporterade misstankar

ändå hanteras helt konﬁdentiellt, eller via en elektronisk rap-

porteringskanal, WhistleB, som hanteras av en extern part.

Ansvarstagande skattebetalare

Nordeas skattepolicy utgörs av koncernchefens instruktioner

om skatt, som fastställer Nordeas övergripande skatteförvalt-

ning, inklusive roller och ansvar i samband med skatteavgifter

och motsvarande rapportering till skattemyndigheterna.

Nordea är en betydande skattebetalare i sina huvudsakliga

verksamhetsländer – Danmark, Finland, Norge och Sverige

– och betalar bolagsskatt, sociala avgifter och bankavgifter,

dvs. avgifter för insättningsgarantisystem och avvecklingsfon-

der, i enlighet med gällande lag i alla länder där banken

bedriver verksamhet.

För ytterligare information om skattebetalningar, se sidor-

na 326–327 i kapitlet ”Hållbarhetsnoter”.

Upplysningar enligt EU:s taxonomi

EU:s taxonomi stödjer omställningen

I EU:s taxonomi, förordning (EU) 2020/852 med komplette-

rande delegerade akter, identiﬁeras miljömässigt hållbara

ekonomiska verksamheter. Deﬁnitionen av hållbara verksam-

heter har baserats på tekniska granskningskriterier (technical

screening criteria, TSC), som innefattar deﬁnitioner för när en

verksamhet bidrar väsentligt till ett av EU:s klimat- och miljö-

mål, samtidigt som de inte avsevärt skadar något av de övriga

målen. Dessutom måste vissa sociala minimikrav uppfyllas.

Verksamheter som omfattas av taxonomin är de som enligt

taxonomin har potential att uppfylla TSC. Att en ekonomisk

verksamhet omfattas av taxonomin ger inte någon indikation

om hur verksamheten presterar miljö- och hållbarhetsmäs-

sigt. Att identiﬁera ekonomiska verksamheter som omfattas

av taxonomin är det första steget i bedömningen av verksam-

hetens uppfyllande av TSC, och därmed till att förbereda inför

framtida redovisning av taxonomiförenlighet. Framöver kom-

mer andelen tillgångar och investeringar som omfattas av

EU:s taxonomi sannolikt att öka i takt med att datakvalitet,

täckning och tillgänglighet förbättras, att taxonomin utökas

och att företagen ställer om för att uppfylla kriterierna i EU:s

taxonomi.

Under 2021 lanserade Nordea en långsiktig plan för att fullt

ut integrera hållbarhet i aärsstrategin för att bidra till en mer

hållbar framtid. Nordea har infört långsiktiga mål och mål på

medellång sikt, till exempel att öka hållbar ﬁnansiering. En

integrerad del i Nordeas strategi är att arbeta aktivt med håll-

barhetsfrågor tillsammans med kunder och företag i fonder-

na liksom att göra det möjligt för kunder att göra hållbara val

och ställa om till en hållbar aärsmodell. De produkter och

lösningar som Nordea erbjuder är strategiskt viktiga för att

stödja kundernas omställning, och Nordea utbildar sina rådgi-

vare så att de kan hjälpa kunderna att hitta hållbara

alternativ.

Nordea planerar att framöver anpassa kraven för både

externa leverantörers placeringsprodukter och egna place-

ringsprodukter samt uppdatera förhandsinformation och

periodisk rapportering enligt EU:s taxonomi. Under 2021 gjor-

de Nordea uppdateringar av sitt ramverk för gröna obligatio-

ner och anpassade några av de gröna kriterierna till TSC.

Ramverket kompletterades med innehåll om gröna säker-

ställda obligationer, där nya kategorier för gröna säkerställda

tillgångar infördes utifrån EU:s taxonomi, med speciﬁka krite-

rier i överensstämmelse med TSC. Under 2022 kommer

Nordea att fortsätta analysera olika alternativ för att ytterli-

gare anpassa ramverket till EU:s taxonomi och förbereda sig

för EU:s standard för gröna obligationer.

Nordeas arbetssätt

Nordea fokuserade under 2021 på att tolka kraven i EU:s taxo-

nomi och utveckla rapporteringsmetoderna. Nordea har bör-

jat lägga grunden för hur data ska struktureras och lagras för

att på bästa sätt kunna bedöma i vilken utsträckning de egna

exponeringarna omfattas av EU:s taxonomi, och ta fram en

grund för den kommande rapporteringen om taxonomifören-

lighet. Nordeas rapportering för 2021 speglar bankens upp-

fattning och tolkning av kraven i EU:s taxonomi och anvis-

ningarna från kommissionen, i väntan på att dessa ska införas

av alla marknadsaktörer och gemensamma standarder och

metoder utvecklas.

Data och metod

Nordeas upplysningar för 2021 enligt EU:s taxonomi inklude-

rar exponeringar mot ekonomisk verksamhet som omfattas

och som inte omfattas av taxonomin. Nordea har bedömt vilka

tillgångar som täcks av rapporteringsskyldigheten för 2021

och var de faktiska uppgifterna kunde samlas in från de berör-

da företagen. De enda tillgångar som täcks av rapporterings-

skyldigheten för 2021, och som Nordea har faktiska uppgifter

om, är bolån till hushåll. De uppgifter som används i rapporte-

ringen har hämtats från Nordeas interna kärnbanksystem, där

produktkategori framgår.

Sirorna kan komma att ändras över tid, i takt med att

Nordea erhåller mer detaljerade uppgifter om vilka bolån

som helt omfattas av taxonomin. Eftersom upplysningskraven

enligt taxonomiförordningen började gälla den 1 januari 2022

saknar Nordea faktiska uppgifter för 2021 om verksamheter

som omfattas av taxonomin hos de företag som omfattas av

direktivet om icke-ﬁnansiell rapportering (NFRD-företag) och

som Nordea har exponeringar mot. Dessa har därför inte

inkluderats som verksamheter som omfattas eller inte omfat-

tas av taxonomin 2021.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Icke-ﬁnansiell rapport

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Uppskattningar om verksamhet som omfattas av taxonomin 2021

Tillgångar

Exponering,

mn euro

Andel av

täckta tillgångar

Andel av totala

tillgångar

Tillgångar som omfattas av taxonomin

162545 41 % 32 %

Uppskattning av tillgångar som omfattas av taxonomin

7844 2 % 1 %

Uppskattning av tillgångar som inte omfattas av taxonomin

96343 24 % 19 %

Utlåning till hushåll

8338 2 % 2 %

Derivat 30198 8 % 6 %

Tillgångar som avser icke-NFRD-företag

92180 23 % 18 %

Interbanklån på anfordran 940 0 % 0 %

Tillgångar som avser stater, centralbanker, överstatliga emittenter 76220 15 %

Handelsportfölj 33834 7 %

1) Upplysningarna innefattar dotterföretagen utifrån den konsoliderade tillsyn som fastställs i kommissionens delegerade akt (EU) 2021/2178, bilaga V, 1.1.1.

2) Summa tillgångar enligt balansräkningen, exklusive exponeringar mot stater, centralbanker och överstatliga emittenter och handelsportfölj.

3 Bolån till hushåll.

4) Utifrån estimat för verksamhet som omfattas för NFRD-företag.

5) Lån till hushåll, exklusive bolån. Dessa tillgångar har inte bedömts utifrån huruvida de omfattas av taxonomin, eftersom de inte täcks av rapporteringsskyldigheten för 2021 och/

eller för att Nordea saknar faktiska uppgifter från företagen.

6) Icke-NFRD-företag = företag som inte är skyldiga att rapportera enligt NFRD.

Ytterligare frivilliga upplysningar med

avseende på EU:s taxonomi

För att få en bättre bild av i vilken utsträckning tillgångarna

omfattas av taxonomin, har Nordea gjort en uppskattning av i

vilken utsträckning de NFRD-företag som Nordea har expo-

neringar mot omfattas av taxonomin och lagt till dessa upp-

skattningar i listan över tillgångar i tabellen ”Uppskattningar

om verksamhet som omfattas taxonomin 2021” nedan.

Nordea förväntar sig att dessa uppskattningar kommer att

ersättas av faktiska uppgifter under de kommande åren, när

NFRD-företagen börjar rapportera om hur de omfattas av

taxonomin och hur taxonomiförenliga de är.

Data och metod

Uppskattningarna har baserats på en kombinerad metod, där

NACE-koder och schablonvärde från EU-kommissionens

gemensamma forskningscentrum (Joint Research Center,

JRC) har använts. I de fall där verksamheter i EU:s taxonomi

kan hänföras till NACE-koder har vi först jämfört beskrivning-

en av verksamheten i taxonomin med motsvarande ociell

NACE-kodbeskrivning. Om beskrivningen av verksamheten

överensstämde väl med den ociella NACE-kodbeskrivning-

en, inkluderade vi hela exponeringen mot kunder med mot-

svarande NACE-kod (enligt företagens egna rapportering till

nationella bolagsregister) som verksamhet som omfattas av

taxonomin. Det bör noteras att sådan överensstämmelse

endast återfanns hos en liten andel av de identiﬁerade

tillgångarna.

Om den ociella NACE-kodbeskrivningen och beskriv-

ningen av verksamheten i EU:s taxonomi inte överensstämde

väl, eller om EU:s taxonomi endast gav exempel på NACE-

koder för att identiﬁera verksamheter som omfattas, har ett

schablonvärde från JRC använts. JRC-schablonvärdet anger

hur förenlig en viss ekonomisk verksamhet förväntas vara

med EU:s taxonomi, och som sådant ger det i allmänhet ett

lägre resultat än ett schablonvärde för huruvida de omfattas.

JRC-schablonvärdet används till exempel för verksamheter i

tillverkningsindustrin, eftersom denna sektor innefattar

många olika typer av ekonomisk verksamhet, även sådan

som inte ingår in EU:s taxonomi.

Syftet med att använda denna kombinerade metod är att i

högre grad ta hänsyn till den osäkerhet som ﬁnns och undvika

att överskatta andelen tillgångar som omfattas av taxonomin.

Likväl har metoden vissa begränsningar. NACE-koden som en

kund rapporterat kanske inte speglar hela deras aärsverk-

samhet på ett korrekt sätt, eftersom företag kan ha en bredare

verksamhet än vad NACE-koden anger. Således kan det

NACE-schablonvärde per kund som används underskatta eller

överskatta huruvida kundens verksamhet omfattas eller inte.

Dessutom är JRC-schablonvärdet inriktat på taxonomiförenlig-

het, inte huruvida verksamheten omfattas, vilket sannolikt

leder till en underskattning av graden av omfattning. Vidare

fångar JRC-schablonvärdet endast upp verksamheter som

potentiellt kan bidra till begränsning av klimatförändringar,

inte anpassning till klimatförändringar. Vid uppskattningen av

taxonomiförenliga tillgångar för NFRD-företag har endast

omsättning beaktats, inte kapitalutgifter.

Nordeas metod kommer sannolikt att uppdateras i takt

med att myndigheter ger ytterligare vägledning om EU:s tax-

onomi, att marknadspraxis utvecklas och att kunderna redo-

visar i vilken utsträckning deras verksamhet omfattas av taxo-

nomin. Detta kan leda till förändringar i redovisade siror, och

det går inte att utesluta att uppgifterna kommer att avvika

avsevärt från de siror som redovisas i tabellen nedan.

Upplysningar 2021 enligt EU:s taxonomi

Tillgångar

Exponering,

mn euro

Andel av

täckta tillgångar

Andel av totala

tillgångar

Tillgångar som omfattas av taxonomin

162 545 41 % 32 %

Tillgångar som inte omfattas av taxonomin – – –

Tillgångar som avser NFRD-företag och utlåning till hushåll

112 526 28 % 22 %

Derivat 30 198 8 % 6 %

Tillgångar som avser icke-NFRD-företag

92 180 23 % 18 %

Interbanklån på anfordran 940 0 % 0 %

Tillgångar som avser stater, centralbanker, överstatliga emittenter 76 220 15 %

Handelsportfölj 33 834 7 %

1) Upplysningarna innefattar dotterföretagen utifrån den konsoliderade tillsyn som fastställs i kommissionens delegerade akt (EU) 2021/2178, bilaga V, 1.1.1.

2) Summa tillgångar enligt balansräkningen, exklusive exponeringar mot stater, centralbanker och överstatliga emittenter och handelsportfölj.

3) Bolån till hushåll.

4) Lån till privatkunder, exklusive bolån. Dessa tillgångar har inte bedömts utifrån huruvida de omfattas av taxonomin eftersom de inte täcks av rapporteringsskyldigheten för 2021

och/eller för att Nordea saknar faktiska uppgifter från företagen.

5) Icke-NFRD-företag = företag som inte är skyldiga att rapportera enligt NFRD.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Förslag till vinstdisposition

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Förslag till vinstdisposition

Händelser efter räkenskapsperiodens slut

Den 31 december 2021 uppgick Nordea Bank Abp:s utdelnings-

bara vinstmedel, inklusive årets resultat − efter avdrag för kapi-

taliserade utvecklingskostnader − till 18 877 626 213,72 euro

och annat fritt eget kapital uppgick till 4 602 069 524,60 euro.

Styrelsen föreslår att den ordinarie bolagsstämman, som

hålls den 24 mars 2022, bemyndigar styrelsen att besluta om

en utdelning, med betalning vid ett eller flera tillfällen, på

högst 2 681 667 380,00 euro. Beloppet skulle delas ut baserat

på den balansräkning som fastställs för räkenskapsåret som

avslutades den 31 december 2021, och bemyndigandet skulle

vara giltigt fram till början av nästa ordinarie bolagsstämma.

Den 31 december 2021 var det totala antalet aktier i Nordea

Bank Abp 3 932 780 127. Utdelningen per aktie fastställs uti-

från det totala antalet utestående aktier på dagen för utdel-

ningsbeslutet. Ingen utdelning betalas för aktier som innehas

av Nordea på avstämningsdagen för utdelningen.

Utdelningen skulle betalas från balanserade vinstmedel.

Efter en högsta utdelning på 2 681 667 380,00 euro skulle

16 195 958 833,72 euro överföras i ny räkning som utdelnings-

bara balanserade vinstmedel.

Det är styrelsens bedömning att den föreslagna utdelning-

en är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens

art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och

koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och

ställning i övrigt.

För information om förändringar i Nordea Bank Abp:s

ﬁnansiella ställning efter räkenskapsperiodens slut, se ”Hän-

delser efter räkenskapsperiodens slut”. Inga övriga betydan-

de händelser eller väsentliga förändringar har skett i bolagets

ﬁnansiella ställning efter räkenskapsperiodens slut och den

föreslagna utdelningen äventyrar inte bolagets solvens.

Utdelningen utbetalas till aktieägare som på avstämningsdagen för utdelningen är antecknade i Nordeas aktieägarförteckning

som förs av Euroclear Finland Oy i Finland, Euroclear Sweden AB i Sverige och VP Securities A/S i Danmark.

Aktieåterköp och ogiltigförklarade aktier

Efter den 31 december 2021 har Nordea köpt ytterligare

56483392aktier, vilket motsvarar en minskning av balanse-

rade vinstmedel på 592834375,24euro, inom ramen för sitt

inledande återköpsprogram som påbörjades 22oktober 2021.

Den 8februari 2022 godkände ECB Nordeas ansökan om

ytterligare återköp av egna aktier upp till ett värde av 1,0 md

euro. Nordea räknar med att påbörja ett uppföljande återköp-

sprogram på upp till 1,0 md euro när det inledande program-

met har avslutats. Om det uppföljande återköpsprogrammet

hade varit på plats den 31 december 2021, skulle det ha inne-

burit en minskning av koncernens kärnprimärkapitalrelation

med omkring 65 punkter. I januari och februari ogiltigförkla-

rades sammanlagt 34 726 349 respektive 37851662egna

aktier som innehafts för kapitaloptimeringsändamål och som

förvärvats genom aktieåterköp. Efter ogiltigförklaringen upp-

går det totala antalet aktier i Nordea till 3892983149aktier.

Utvecklingen på regelområdet

Den 2 februari 2022 mottog Nordea den samlade kapitalbe-

dömningen (SREP), som innehåller beslutet att bibehålla det

aktuella kapitalkravet enligt pelare 2 på 1,75 procent (varav

0,98 procent ska täckas med kärnprimärkapital).

Investerat fritt eget kapital

Balanserade vinstmedel

Övriga fria fonder

Årets resultat

Innehavare av

övrigt primärkapital

Utdelning till aktieägare

Investerat fritt eget kapital

Balanserade vinstmedel

Övriga fria fonder

Innehavare av

övrigt primärkapital

Enligt moderföretagets balansräkning per den

31december 2021 uppgick fritt eget kapital till:

Euro

Investerat fritt eget kapital 1 089 835 752,45

Balanserade vinstmedel

15 645 531 691,65

Övriga fria fonder 2 762 284 827,88

Årets resultat 3 232 094 522,07

Innehavare av övrigt primärkapital 749 948 944,27

Summa 23 479 695 738,32

1) Kapitaliserade utvecklingskostnader på 1 580 682 406,02 euro har dragits av från

Balanserade vinstmedel.

Styrelsen föreslår att vinstmedlen

disponeras på följande sätt (beräknat utifrån

den högsta utdelningen på 2 681 667 380,00 euro):

Euro

Utdelning till aktieägare 2 681 667 380,00

Investerat fritt eget kapital 1 089 835 752,45

Balanserade vinstmedel

16 195 958 833,72

Övriga fria fonder 2 762 284 827,88

Innehavare av övrigt primärkapital 749 948 944,27

Summa 23 479 695 738,32

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / Ordlista

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Ordlista

Andel osäkra fordringar (kategori 3), brutto

Osäkra fordringar (kategori 3) före reserver dividerade med

totala fordringar, värderade till upplupet anskaningsvärde,

före reserver.

Andel osäkra fordringar (kategori 3), netto

Osäkra fordringar (kategori 3) efter reserver dividerade med

totala fordringar, värderade till upplupet anskaningsvärde,

före reserver.

Avkastning på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital under

året. Övrigt primärkapital, som redovisas under eget kapital,

har vid beräkningen klassiﬁcerats som en ﬁnansiell skuld.

Årets resultat är exklusive minoritetsintressen och räntekost-

nader för övrigt primärkapital (upplupen skönsmässig ränta).

I genomsnittligt eget kapital ingår årets resultat och ej utbe-

tald utdelning. Minoritetsintressen och övrigt primärkapital

ingår ej.

Avkastning på ekonomiskt kapital

Avkastning på ekonomiskt kapital (ROCAR) utgörs av årets

resultat exklusive engångsposter som en andel av ekonomiskt

kapital. Aärsområdena beräknar avkastning på ekonomiskt

kapital som rörelseresultat efter schablonskatt som en andel

av ekonomiskt kapital.

Avkastning på tillgångar

Årets resultat i procent av de totala tillgångarna vid årets slut.

Eget kapital per aktie

Eget kapital efter utspädning och exklusive minoritetsintres-

sen dividerat med antalet aktier efter utspädning.

Ekonomiskt kapital

Ekonomiskt kapital är en intern uppskattning av det kapital

som Nordea behöver. Det mäter det kapital som krävs för att

med viss sannolikhet täcka oväntade förluster i verksamhe-

ten. Ekonomiskt kapital beräknas med avancerade interna

modeller för att ge ett konsekvent mått avseende kredit- och

marknadsrisk, operativ risk, aärsrisk och livförsäkringsrisk

inom Nordeas olika aärsområden.

När alla risker i koncernen aggregeras uppstår diversiﬁe-

ringseekter, till följd av skillnader i verksamheternas risk

samt att det är osannolikt att oväntade förluster uppstår

samtidigt.

K/I-tal

Rörelsekostnader dividerat med rörelseintäkter.

Kapitalbas

Kapitalbasen är summan av primärkapital och supplementär-

kapital (förlagslån), efter avdrag för det redovisade värdet av

aktier i helägda försäkringsbolag och eventuellt underskott i

kreditriskjusteringar.

Kreditförlustrelation netto, upplupet anskaningsvärde

Kreditförluster, netto (på årsbasis) dividerade med utgående

balans för utlåning till allmänheten, värderad till upplupet

anskaningsvärde.

Oreglerade lånefordringar som inte är osäkra

Förfallna lånefordringar som inte är osäkra med hänsyn till

framtida kassaflöden (ingår i Lånefordringar som inte är

osäkra).

P/B

Nordeas aktiekurs dividerat med eget kapital per aktie.

Primärkapital

Primärkapitalet består av kärnprimärkapitalet och övrigt

primärkapital. I kärnprimärkapitalet ingår konsoliderat eget

kapital exklusive investeringar i försäkringsbolag, föreslagen

utdelning, uppskjutna skattefordringar, immateriella tillgång-

ar i bankverksamheten, hela avdraget avseende förväntat

”underskott” (den negativa skillnaden mellan förväntade

kreditförluster och gjorda reserveringar) och övriga avdrag

såsom kassaflödessäkringar.

Primärkapitalrelation

Primärkapital i procent av riskexponeringsbeloppet. Kärnpri-

märkapitalrelationen deﬁnieras som kärnprimärkapital i pro-

cent av riskexponeringsbeloppet.

Reserver i relation till lån i kategorierna 1 och 2

Reserver för säkra fordringar (kategorierna 1 och 2) divide-

rade med säkra fordringar som värderas till upplupet anska-

ningsvärde (kategorierna 1 och 2), före reserver.

Reserver i relation till oreglerade lån (kategori 3)

Reserver för osäkra fordringar (kategori 3) dividerade med

osäkra fordringar som värderas till upplupet anskanings-

värde (kategori 3), före reserver.

Reserver i relation till osäkra

lånefordringar (reserveringskvot)

Totala reserver dividerade med osäkra lånefordringar före

reserver.

Resultat per aktie efter utspädning

Årets resultat dividerat med vägt genomsnittligt antal

utestående stamaktier efter utspädning, exklusive

minoritetsintressen.

Resultat per aktie före utspädning

Årets resultat dividerat med vägt genomsnittligt antal

utestående stamaktier, exklusive minoritetsintressen.

Riskexponeringsbelopp

Balansomslutningen och poster utanför balansräkningen som

värderas utifrån kreditrisken, marknadsrisken och den opera-

tiva risken i koncernföretagen enligt gällande kapitaltäck-

ningsregler, exklusive tillgångar i försäkringsbolag, redovisat

värde på aktier som avräknats från kapitalbasen och immate-

riella tillgångar.

Soliditet

Eget kapital i procent av de totala tillgångarna vid årets slut.

Total kapitalrelation

Kapitalbas i procent av riskexponeringsbeloppet.

Total reserveringsgrad (kategorierna 1, 2 och 3)

Totala reserver dividerade med totala fordringar, värderade

till upplupet anskaningsvärde, före reserver.

Finansiella rapporter

Nordeakoncernen

FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

FINANSIELLA RAPPORTER

Resultaträkning

........................................................

Rapport över totalresultat

.......................................... 

Balansräkning

......................................................... 

Rapport över förändringar i eget kapital

......................

Kassaflödesanalys

..................................................

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER

REDOVISNINGSPRINCIPER

K Redovisningsprinciper

.....................................

RISK- OCH LIKVIDITETSHANTERING

K Risk- och likviditetshantering

............................ 

NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

K Segmentrapportering

......................................

K Räntenetto

....................................................

K Avgifts- och provisionsnetto

...............................

K Summa nettoresultat av poster

till verkligt värde

............................................

K Övriga rörelseintäkter

......................................

K Personalkostnader

.........................................

K Övriga kostnader

............................................ 

K Av- och nedskrivningar av materiella

och immateriella tillgångar

............................... 

K Kreditförluster, netto

....................................... 

K Skatter

......................................................... 

K Resultat per aktie

.............................................

NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN OCH POSTER INOM LINJEN

K Utlåning och osäkra lånefordringar

....................

K Räntebärande värdepapper

..............................

K Pantsatta ﬁnansiella instrument

........................

K Aktier och andelar

..........................................

K Tillgångar och inlåning i placeringsportföljer

och fondförsäkringsavtal

.................................

K Derivatinstrument och säkringsredovisning

.........

K Aktier och andelar i intresseföretag

och joint ventures

...........................................

K Immateriella tillgångar

.....................................

K Materiella tillgångar

.........................................

K Leasing

......................................................... 

K Förvaltningsfastigheter

.................................... 

K Övriga tillgångar

............................................. 

K Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

...... 

K Skulder till kreditinstitut

................................... 

K In- och upplåning från allmänheten

.................... 

K Skulder till försäkringstagare

............................ 

K Emitterade värdepapper

................................. 

K Övriga skulder

................................................ 

K Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

...... 

K Avsättningar

.................................................. 

K Pensionsförpliktelser

.......................................

K Efterställda skulder

.........................................

K För egna skulder ställda säkerheter

....................

K Övriga ställda säkerheter

.................................

K Eventualförpliktelser

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

K Åtaganden

....................................................

ÖVRIGA NOTER

K Klassiﬁcering av ﬁnansiella instrument

................

K Tillgångar och skulder till verkligt värde

..............

K Finansiella instrument som kvittats

i balansräkningen eller omfattas av

nettningsavtal

.................................................

K Överförda tillgångar och erhållna säkerheter

........ 

K Löptidsanalys av tillgångar och skulder

................

K Transaktioner med närstående

.......................... 

K Andelar i strukturerade företag

......................... 

K Koncernstruktur

............................................ 

K Referensräntereformen

...................................

Innehåll

FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Mn euro Not 2021 2020

Rörelseintäkter

Ränteintäkter från användande av eektivräntemetoden 5 116 5 536

Övriga ränteintäkter 784 837

Negativ avkastning på ﬁnansiella tillgångar -219 -280

Räntekostnader -1 167 -1 779

Negativ avkastning på ﬁnansiella skulder 411 201

Räntenetto K4 4 925 4 515

Avgifts- och provisionsintäkter 4 472 3 856

Avgifts- och provisionskostnader -977 -897

Avgifts- och provisionsnetto K5 3 495 2 959

Nettoresultat av poster till verkligt värde K6 1 119 900

Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden K20 -6 -1

Övriga rörelseintäkter K7 87 93

Summa rörelseintäkter 9 620 8 466

Rörelsekostnader

Allmänna administrationskostnader:

Personalkostnader K8 -2 759 -2 752

Övriga kostnader K9 -1 226 -1 286

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar K10 -664 -605

Summa rörelsekostnader -4 649 -4 643

Resultat före kreditförluster 4 971 3 823

Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde K6 83 48

Kreditförluster, netto K11 -118 -908

Rörelseresultat 4 936 2 963

Skatt K12 -1 105 -698

Årets resultat 3 831 2 265

Hänförligt till:

Aktieägare i Nordea Bank Abp 3 805 2 238

Innehavare av övrigt primärkapital 26 27

Summa 3 831 2 265

Resultat per aktie före utspädning, euro K13 0,95 0,55

Resultat per aktie efter utspädning, euro K13 0,95 0,55

Resultaträkning

FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Rapport över totalresultat

Mn euro Not 2021 2020

Årets resultat 3 831 2 265

Poster som kan komma att omklassiﬁceras till resultaträkningen

Valutakursdierenser 160 -196

Skatt på valutakursdierenser -2 –

Säkringar av nettotillgångar i utländska verksamheter: K19

Värdeförändringar -1 117

Verkligt värde via övrigt totalresultat: K40

Värdeförändringar 55 48

Skatt på värdeförändringar -11 -8

Omklassiﬁcerat till resultaträkningen -17 7

Skatt på omklassiﬁcerat till resultaträkningen 3 -1

Kassaflödessäkringar: K19

Värdeförändringar 43 -712

Skatt på värdeförändringar -3 135

Omklassiﬁcerat till resultaträkningen 7 7 33

Skatt på omklassiﬁcerat till resultaträkningen -7 -140

Poster som inte kan omklassiﬁceras till resultaträkningen

Förändringar i egen kreditrisk hänförlig till skulder som klassicerats i verkligt värde-optionen: K40

Värdeförändringar -2 -9

Skatt på värdeförändringar 1 3

Förmånsbestämda pensionsplaner: K34

Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner 49 22

Skatt hänförlig till omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner -9 -4

Övrigt totalresultat från intresseföretag K20 0 -1

Skatt på övrigt totalresultat från intresseföretag K20 0 0

Övrigt totalresultat, netto efter skatt 266 -6

Totalresultat 4 097 2 259

Hänförligt till:

Aktieägare i Nordea Bank Abp 4 071 2 232

Innehavare av övrigt primärkapital 26 27

Summa 4 097 2 259

1) Resultat från omvärderingar relaterade till säkrade risker i verkligt värde säkringar redovisas direkt i resultaträkningen.

FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Balansräkning

Mn euro Not 31 dec 2021 31 dec 2020

Tillgångar K40

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 47 495 32 955

Utlåning till centralbanker

K14

409 3 123

Utlåning till kreditinstitut

K14

1 983 3 123

Utlåning till allmänheten

K14

345 050 329 765

Räntebärande värdepapper

K15

63 383 62 509

Pantsatta ﬁnansiella instrument

K16

1 668 3 795

Aktier och andelar

K17

15 217 12 649

Tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal

K18

46 912 36 484

Derivatinstrument

K19

30 200 44 770

Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster

K19

-65 359

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures

K20

207 555

Immateriella tillgångar

K21

3 784 3 771

Materiella tillgångar

K22

1 745 1 931

Förvaltningsfastigheter

K24

1 764 1 535

Uppskjutna skattefordringar

K12

218 406

Aktuella skattefordringar

K12

272 300

Pensionstillgångar

K34

221 144

Övriga tillgångar

K25

8 830 13 349

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

K26

880 637

Tillgångar som innehas för försäljning

K20

180

–

Summa tillgångar 570 353 552 160

Skulder K40

Skulder till kreditinstitut K27 26 961 23 939

In- och upplåning från allmänheten K28 205 801 183 431

Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal K18 48 201 37 534

Skulder till försäkringstagare K29 19 595 18 178

Emitterade värdepapper K30 175 792 174 309

Derivatinstrument K19 31 485 47 033

Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster K19 805 2 608

Aktuella skatteskulder K12 354 305

Övriga skulder K31 18 485 21 341

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter K32 1 334 1 404

Uppskjutna skatteskulder K12 535 436

Avsättningar K33 414 596

Pensionsförpliktelser K34 369 365

Efterställda skulder

K35 6 719 6 941

Summa skulder 536 850 518 420

Eget kapital

Innehavare av övrigt primärkapital 750 74 8

Minoritetsintressen 9 9

Aktiekapital 4 050 4 050

Investerat eget kapital 1 090 1 063

Övriga reserver -1 801 -2 067

Balanserade vinstmedel 29 405 29 937

Summa eget kapital 33 503 33 740

Summa skulder och eget kapital 570 353 552 160

FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

100

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Rapport över förändringar i eget kapital

2021

Hänförligt till aktieägare i Nordea Bank Abp

Övriga reserver:

Mn euro

Not

Aktie -

kapital

Investerat

fritt eget

kapital

Omräkning

utländsk

verksamhet

3,4

Kassaflödes-

säkringar

Verkigt värde

via övrigt

total resultat

Förmåns-

bestämda

pensions-

planer

Förändringar

i egen kreditrisk

hänförlig

till skulder

klassiﬁcerade

som verkligt

värde-optionen

Balanserade

vinstmedel Summa

Innehavare

av övrigt

primärkapital

Minoritets-

intressen

Summa

eget

kapital

Balans per 1 jan 2021 4 050 1 063 -2 020 -10 91 -117 -11 29 937 32 983 74 8 9 33 740

Årets resultat

– – – – – – – 3 805 3 805 26 – 3 831

Poster som kan omklassiﬁceras

till resultaträkningen

Valutakursdierenser – – 160 – – – – – 160 – – 160

Skatt på valutakursdierenser

– – -2 – – – – – -2 – – -2

Säkringar av nettotillgångar

i utländska verksamheter:

K19

Värdeförändringar – – -1 – – – – – -1 – – -1

Verkligt värde via övrigt

totalresultat: K40

Värdeförändringar

– – – – 55 – – – 55 – – 55

Skatt på värdeförändringar

– – – – -11 – – – -11 – – -11

Omklassiﬁcerat till

resultaträkningen

– – – – -17 – – – -17 – – -17

Skatt på omklassiﬁcerat

till resultaträkningen

– – – – 3 – – – 3 – – 3

Kassaflödessäkringar: K19

Värdeförändringar

– – – 43 – – – – 43 – – 43

Skatt på värdeförändringar

– – – -3 – – – – -3 – – -3

Omklassiﬁcerat till

resultaträkningen

– – – 7 – – – – 7 – – 7

Skatt på omklassificerat

till resultaträkningen

– – – -7 – – – – -7 – – -7

FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

101

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

2021

Hänförligt till aktieägare i Nordea Bank Abp

Övriga reserver:

Mn euro

Not

Aktie -

kapital

Investerat

fritt eget

kapital

Omräkning

utländsk

verksamhet

3,4

Kassaflödes-

säkringar

Verkigt

värde via

övrigt total-

resultat

Förmåns-

bestämda

pensions-

planer

Förändringar

i egen kreditrisk

hänförlig

till skulder

klassiﬁcerade

som verkligt

värde-optionen

Balanserade

vinstmedel Summa

Innehavare

av övrigt

primärkapital

Minoritets-

intressen

Summa

eget

kapital

Poster som inte kan

omklassiﬁceras till

resultaträkningen

Förändringar i egen kreditrisk

hänförlig till skulder klassiﬁcerade

som verkligt värde-optionen: K40

Värdeförändringar

– – – – – – -2 – -2 – – -2

Skatt på värdeförändringar – – – – – – 1 – 1 – – 1

Förmånsbestämda pensionsplaner: K34

Omvärdering av förmånsbestämda

pensionsplaner

– – – – – 49 – – 49 – – 49

Skatt hänförlig till omvärdering av

förmånsbestämda pensionsplaner

– – – – – -9 – – -9 – – -9

Övrigt totalresultat från företag

som redovisas enligt

kapitalandelsmetoden K20

– – – – – – – 0 0 – – 0

Skatt på övrigt totalresultat från

företag som redovisas enligt

kapitalandelsmetoden K20 – – – – – – – 0 0 – – 0

Övrigt totalresultat,

netto efter skatt – – 157 40 30 40 -1 0 266 – – 266

Totalresultat

– – 157 40 30 40 -1 3 805 4 071 26 – 4 097

Betald ränta övrigt primärkapital

– – – – – – – – – -26 – -2 6

Förändring i innehavare av övrigt

primärkapital

– – – – – – – – – 2 – 2

Aktierelaterade ersättningar K8

– – – – – – – 18 18 – – 18

Utdelning

– – – – – – – -3 192 -3 192 – – -3 192

Försäljning/köp av egna aktier

– 27 – – – – – -1 163 -1 136 – – -1 136

Förändring i minoritetsintressen

– – – – – – – – – – 0 0

Balans per 31 dec 2021 4 050 1 090 -1 863 30 121 -7 7 -12 29 405 32 744 750 9 33 503

1) Totalt antal registrerade aktier var 3 966 miljoner. Antalet egna aktier var 32,8 miljoner vilket utgör 0,8 % av det totala antalet aktier i Nordea. Varje aktie representerar en rösträtt.

2) Överföringen beror på att den säkrade posten påverkar resultaträkningen.

3) Hänför sig till valutarisk. Av balansen per 31 december 2021 avser 638 mn euro säkringsförhållanden där säkringsredovisning tillämpas och

– mn euro avser säkringsförhållanden där

säkringsredovisning inte längre tillämpas.

4) För mer detaljerad information, se not K19.

5) Förändring av egna aktier för ersättningsändamål liksom tradingportföljen redovisas som en ökning av ”Investerat fritt eget kapital”. Totala antalet egna aktier för ersättningsändamål

var vid slutet av året 7 , 1 miljoner. Det separat annonserade aktieåterköpsprogrammet uppgick till 1 160 mn euro och redovisas som en minskning av ”Balanserade vinstmedel”.

Transaktionskostnader hänförliga till aktieåterköpsprogrammet uppgick till 3 mn euro.

Rapport över förändringar i eget kapital, forts.

FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

102

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Rapport över förändringar över eget kapital, forts.

2020

Hänförligt till aktieägare i Nordea Bank Abp

Övriga reserver:

Mn euro

Not

Aktie -

kapital

Investerat

fritt eget

kapital

Omräkning

utländsk

verksamhet

3,4

Kassaflödes-

säkringar

Verkigt värde

via övrigt

total resultat

Förmåns-

bestämda

pensions-

planer

Förändringar

i egen kreditrisk

hänförlig

till skulder

klassiﬁcerade

som verkligt

värde-optionen

Balanserade

vinstmedel Summa

Innehavare

av övrigt

primärkapital

Minoritets-

intressen

Summa

eget

kapital

Balans per 1 jan 2020 4 050 1 080 -1 941 -2 6 45 -135 -5 27 672 30 740 74 8 40 31 528

Årets resultat

– – – – – – – 2 238 2 238 27 – 2 265

Poster som kan omklassiﬁceras

till resultaträkningen

Valutakursdierenser – – -196 – – – – – -196 – – -196

Säkringar av nettotillgångar

i utländska verksamheter:

K19

Värdeförändringar – – 117 – – – – – 117 – – 117

Verkligt värde via övrigt

totalresultat: K40

Värdeförändringar – – – – 48 – – – 48 – – 48

Skatt på värdeförändringar – – – – -8 – – – -8 – – -8

Omklassiﬁcerat till

resultaträkningen – – – – 7 – – – 7 – – 7

Skatt på omklassiﬁcerat

till resultaträkningen – – – – -1 – – – -1 – – -1

Kassaflödessäkringar: K19

Värdeförändringar – – – -712 – – – – -712 – – -712

Skatt på värdeförändringar – – 135 – – – – 135 – – 135

Omklassiﬁcerat till

resultaträkningen – – – 7 33 – – – – 733 – – 733

Skatt på omklassificerat

till resultaträkningen – – – -140 – – – – -140 – – -140

FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

103

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Rapport över förändringar över eget kapital, forts.

2020

Hänförligt till aktieägare i Nordea Bank Abp

Övriga reserver:

Mn euro

Not

Aktie -

kapital

Investerat

fritt eget

kapital

Omräkning

utländsk

verksamhet

3,4

Kassaflödes-

säkringar

Verkigt

värde via

övrigt total-

resultat

Förmåns-

bestämda

pensions-

planer

Förändringar

i egen kreditrisk

hänförlig

till skulder

klassiﬁcerade

som verkligt

värde-optionen

Balanserade

vinstmedel Summa

Innehavare

av övrigt

primärkapital

Minoritets-

intressen

Summa

eget

kapital

Poster som inte kan

omklassiﬁceras till

resultaträkningen

Förändringar i egen kreditrisk

hänförlig till skulder klassiﬁcerade

som verkligt värde-optionen: K40

Värdeförändringar – – – – – – -9 – -9 – – -9

Skatt på värdeförändringar – – – – – – 3 – 3 – – 3

Förmånsbestämda pensionsplaner: K34

Omvärdering av förmånsbestämda

pensionsplaner – – – – – 22 – – 22 – – 22

Skatt hänförlig till omvärdering av

förmånsbestämda pensionsplaner – – – – – -4 – – -4 – – -4

Övrigt totalresultat från företag

som redovisas enligt

kapitalandelsmetoden K20 – – – – – – – -1 -1 – – -1

Skatt på övrigt totalresultat från

företag som redovisas enligt

kapitalandelsmetoden K20 – – – – – – – 0 0 – – 0

Övrigt totalresultat,

netto efter skatt – – -7 9 16 46 18 -6 -1 -6 – – -6

Totalresultat – – -7 9 16 46 18 -6 2 237 2 232 27 – 2 259

Betald ränta övrigt primärkapital – – – – – – – – – -27 – -27

Aktierelaterade ersättningar K8 – – – – – – – 6 6 – – 6

Köp av egna aktier – -17 – – – – – – -17 – – -17

Övriga förändringar – – – – – – – 22 22 – – 22

Förändring i minoritetsintressen – – – – – – – – – – -31 -31

Balans per 31 dec 2020 4 050 1 063 -2 020 -10 91 -1 17 -11 29 937 32 983 74 8 9 33 740

1) Totalt antal registrerade aktier var 4 050 miljoner. Antalet egna aktier var 11,9 miljoner vilket utgör 0,3 % av det totala antalet aktier i Nordea. Varje aktie representerar en rösträtt.

2) Överföringen beror på att den säkrade posten påverkar resultaträkningen.

3) Hänför sig till valutarisk. Av balansen per 31 december 2020 avser 639 mn euro säkringsförhållanden där säkringsredovisning tillämpas och

– mn euro avser säkringsförhållanden

där säkringsredovisning inte längre tillämpas.

4) För mer detaljerad information, se not K19.

5) Hänför sig till förändring av egna aktier för ersättningsändamål liksom tradingportföljen. Totala antalet egna aktier för ersättningsändamål var 8,2 miljoner.

FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

104

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Kassaflödesanalys

Mn euro Not 2021 2020

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 4 936 2 963

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 2 263 2 074

Betalda inkomstskatter K12 -759 -987

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring

av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 6 440 4 050

Förändring av den löpande verksamhetens tillgångar

Förändring av utlåning till centralbanker K14 308 3 605

Förändring av utlåning till kreditinstitut K14 1 450 5 393

Förändring av utlåning till allmänheten K14 -14 770 -3 595

Förändring av räntebärande värdepapper K15 98 2 942

Förändring av pantsatta ﬁnansiella instrument K16 2 135 3 400

Förändring av aktier och andelar K17 -2 360 1 594

Förändring av derivatinstrument, netto K19 -2 474 -643

Förändring av förvaltningsfastigheter K24 -354 3

Förändring av övriga tillgångar K25 915 -6 469

Erhållen utdelning från intresseföretag K20 13 7

Förändring av den löpande verksamhetens skulder

Förändring av skulder till kreditinstitut K27 2 823 -11 364

Förändring av in- och upplåning från allmänheten K28 22 543 13 801

Förändring av skulder till försäkringstagare K29 3 319 3 807

Förändring av emitterade värdepapper K30 807 -19 231

Förändring av övriga skulder K31 -3 301 1 357

Kassaflöde från den löpande verksamheten 17 592 -1 343

Investeringsverksamheten

Förvärv av rörelser

– -552

Avyttring av rörelser 7 –

Förvärv av intresseföretag och joint ventures K20 -3 -8

Avyttring av intresseföretag K20 5 18

Förvärv av materiella tillgångar K22 -34 -69

Avyttring av materiella tillgångar K22 29 19

Förvärv av immateriella tillgångar K21 -384 -418

Kassaflöde från investeringsverksamheten -380 -1 010

Finansieringsverksamheten

Emission av efterställda skulder K35 2 810 –

Amortering av efterställda skulder K35 -3 247 -2 459

Betald ränta på övrigt primärkapital -26 -2 7

Försäljning/återköp av egna aktier, inklusive förändringar i tradingportföljen -1 136 -17

Utbetald utdelning -3 192 –

Kapitalandelen av leasingutbetalningar -140 -143

Kassaflöde från ﬁnansieringsverksamheten -4 931 -2 646

Årets kassaflöde 12 281 -4 999

Likvida medel vid årets början 36 203 41 164

Omräkningsdierens 144 38

Likvida medel vid årets slut 48 628 36 203

Förändring 12 281 -4 999

1) Förvärv av rörelser för 2020 avser förvärvet av Nordea Finance Equipment AS. Se not K48 i årsredovisningen 2020 för mer information.

FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

105

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Kommentarer till kassaflödesanalysen

Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar av likvida

medel under året för den totala verksamheten. Nordeas kassa

flödesanalys har upprättats enligt den indirekta metoden, vil-

ket innebär att rörelseresultatet har justerats för transaktioner

som inte medfört in- eller utbetalningar, som t ex avskrivning-

ar och kreditförluster. Redovisning av kassaflöden indelas i

kategorierna löpande verksamhet, investeringsverksamhet

och ﬁnansieringsverksamhet.

Den löpande verksamheten

Den löpande verksamheten utgörs av den huvudsakliga

intäktsbringande verksamheten och kassaflödet härrör

huvudsakligen från rörelseresultatet, justerat för poster som

inte ingår i kassaflödet samt för betalda inkomstskatter. Jus-

tering för icke kassaflödespåverkande poster innefattar:

Mn euro 2021 2020

Avskrivningar 605 553

Nedskrivningar 59 52

Kreditförluster 171 958

Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till

förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde -83 -48

Orealiserade värdeförändringar 825 -513

Realisationsvinster/-förluster, netto -50 -24

Förändring av upplupna kostnader/intäkter och

avsättningar -249 276

Omräkningsdierenser 340 -308

Förändring av återbäringsmedel, Life & Pension 1 061 -11

Förändring av tekniska reserver, Life & Pension 863 792

Förändringar av verkligt värde av den säkrade

posten, tillgångar/skulder (netto) -1 375 429

Övrigt 96 -82

Summa 2 263 2 074

Förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och

skulder innefattar tillgångar och skulder som ingår i den

normala aärsverksamheten, som t ex utlåning, inlåning och

emitterade värdepapper. Förändringar i derivatinstrument

redovisas netto.

I kassaflödet från löpande verksamhet ingår erhållen ränta

och betald ränta med följande belopp:

Mn euro 2021 2020

Erhållen ränta 5 648 6 367

Betald ränta -1 032 -2 033

Investeringsverksamheten

Investeringsverksamheten omfattar förvärv och avyttring av

anläggningstillgångar, ﬁnansiella såväl som materiella och

immateriella.

Finansieringsverksamheten

Finansieringsverksamheten utgörs av den verksamhet som

medför förändringar i eget kapital och efterställda skulder,

som t ex nyemission av aktier, utdelningar och emission/

amortering av efterställda skulder och kapitalandelen av

leasingutbetalningar.

Likvida medel

Följande poster ingår i likvida medel:

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Kassa och tillgodohavanden hos

centralbanker 47 495 32 955

Utlåning till centralbanker, betalbar

vid anfordran 6 2 426

Utlåning till kreditinstitut, betalbar

vid anfordran 1 127 822

Summa 48 628 36 203

Kassatillgångar omfattar lagliga betalningsmedel inklusive

utländska sedlar och mynt. Tillgodohavanden hos centralban-

ker utgörs av tillgodohavanden på konton hos centralbanker

och postgiron i myndighetsform, där följande förutsättningar

är uppfyllda:

• centralbanken eller postgirot är hemmahörande i det land

där institutet är etablerat

• tillgodohavandet kan disponeras fritt när som helst.

Utlåning till kreditinstitut, betalbar vid anfordran, utgörs av

likvida tillgångar som inte representeras av obligationer och

andra räntebärande värdepapper. Utlåning till centralbanker,

betalbara vid anfodran inkluderar instrument som Nordea

omedelbart har rätt att sälja tillbaka.

Avstämning av skulder hänförliga till

ﬁnansieringsverksamheten

Den ingående balansen på efterställda skulder var 6 941 mn

euro (9 819 mn euro). Kassaströmmarna uppgick till -437 mn

euro (-2 459 mn euro) och de icke kassaflödespåverkande

eekterna av valutakursdierenser och övrigt uppgick till

215mn euro (-419 mn euro) varmed den utgående balansen

var 6 719 mn euro (6 941 mn euro).

Den ingående balansen på leasingskulder var 1 233 mn

euro (1 225 mn euro). Kassaströmmarna relaterade till skul-

derna uppgick till -140 mn euro (-143mn euro) och övriga för-

ändringar från nya, avslutade och modiﬁerade kontrakt samt

valutakursdierenser uppgick till 54 mn euro (151 mn euro).

Kassaflödesanalys, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

106

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

INNEHÅLL FÖR NOT K1

. Företagsinformation och grunder för

presentationen

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

. Förändrade redovisningsprinciper och

förändrad presentation

...................................

. Förändringar i IFRS som ännu inte tillämpats

.....

. Kritiska bedömningar och osäkerhet

i uppskattningar

............................................

. Principer för konsolidering

...............................

. Redovisning av rörelseintäkter och

nedskrivningar

...............................................

. Intäktsredovisning livförsäkring

........................

. Redovisning och bortbokning av ﬁnansiella

instrument i balansräkningen

...........................

. Omräkning av tillgångar och skulder

i utländsk valuta

.............................................

. Säkringsredovisning

........................................

. Fastställande av verkligt värde

på ﬁnansiella instrument

..................................

. Kassa och tillgodohavande hos centralbanker

.....

. Finansiella instrument

.....................................

. Utlåning till allmänheten/kreditinstitut

.............

. Leasing

........................................................

. Immateriella tillgångar

...................................

. Materiella tillgångar

.......................................

. Förvaltningsfastigheter

..................................

. Skulder till försäkringstagare

...........................

. Tillgångar och inlåning i placeringsportföljer

och fondförsäkringsavtal

................................

. Skatter

.........................................................

. Avsättningar

.................................................

. Resultat per aktie

...........................................

. Ersättningar till anställda

................................

. Eget kapital

...................................................

. Finansiella garantiavtal och kreditlöften

...........

. Aktierelaterade ersättningar

........................... 

. Transaktioner med närstående

........................ 

. Presentation av avyttringsgrupper som

innehas för försäljning

.................................... 

. Valutakurser

................................................. 

1. Företagsinformation och grunder för presentationen

Nordea Bank Abp (FO-nummer 2858394-9), tillsammans med

sina konsoliderade dotterföretag (Nordeakoncernen), är en

ledande fullservicebank i Norden. Moderföretaget Nordea

Bank Abp är ett publikt aktiebolag registrerat enligt ﬁnsk rätt

och med huvudkontor i Helsingfors, Finland på följande

adress: Hamnbanegatan (Satamaradankatu) 5, FI-00020

Nordea, Helsingfors, Finland. Nordea Bank Abp:s stamaktier

är noterade på Nasdaq Nordic, börserna i Helsingfors (i euro),

Stockholm (i svenska kronor) och Köpenhamn (i danska

kronor), och dess American Depository Receipts (ADR) hand-

las iUSA i US-dollar.

Nordeakoncernen har ett omfattande utbud av ﬁnansiella

produkter och tjänster till privat- och företagskunder, däri-

bland andra ﬁnansinstitut. Nordeakoncernens breda utbud av

produkter och tjänster till privatkunder innefattar bolån och

konsumtionslån, kredit- och bankkort, sparprodukter samt

liv- och pensionsförsäkringar. Nordeakoncernen har också ett

brett utbud av produkter och tjänster till företagskunder som

innefattar företagslån, likviditetshantering, betalningar och

konton, riskhantering, rådgivning, kapitalanskaning och lik-

viditetsförstärkning via skuldinstrument och aktieemissioner,

corporate ﬁnance, kapitalförvaltning för institutionella kunder

samt liv- och pensionsförsäkringar för företag. Nordeakoncer-

nen säljer också skadeförsäkringar.

Nordeas koncernredovisning har upprättats i enlighet med

International Financial Reporting Standards (IFRS) som god-

känts av EU-kommissionen. Vidare har vissa kompletterande

regler i enlighet med ﬁnska bokföringslagen, ﬁnska kreditin-

stitutslagen, ﬁnska Finansinspektionens föreskrifter och all-

männa råd samt beslut av det ﬁnska Finansministeriets för-

ordning om bokslut och koncernredovisning i kreditinstitut

och värdepappersföretag också tillämpats.

De tilläggsupplysningar som krävs enligt ovan nämnda

standarder, rekommendationer och lagstiftning har inklude-

rats i noterna, i kapitlet Kapitalhantering samt i andra delar

avde ﬁnansiella rapporterna.

Den 23 februari 2022 godkände styrelsen årsredovisningen,

som slutligt ska fastställas av den ordinarie bolagsstämman

den 24 mars 2022.

Redovisningsprinciperna, beräkningsmetoderna och pre-

sentationen är oförändrade jämfört med årsredovisningen

2020, med undantag för de ändringar som beskrivs nedan i

avsnittet ”Förändrade redovisningsprinciper och förändrad

presentation”.

Alla belopp redovisas i miljoner euro, om inget annat

anges.

2. Förändrade redovisningsprinciper och förändrad

presentation

Förändringar i ﬁnska bokföringslagen, ﬁnska kreditinstitutsla-

gen, ﬁnska Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

samt beslut av det ﬁnska Finansministeriets förordning om

bokslut och koncernredovisning i kreditinstitut och värdepap-

persföretag har inte haft någon betydande inverkan på

Nordeas redovisning.

De nya redovisningskrav som infördes under 2021 och

deras inverkan på Nordeas redovisning beskrivs nedan.

Förändrad presentation av ränta från derivat

som används i ekonomiska säkringar

Från och med 1 januari 2021 klassiﬁceras räntekomponenter

iderivat för risksäkring av tillgångar i ekonomiska säkringar

som ”Övriga ränteintäkter” och räntekomponenter i derivat

för risksäkring av skulder i ekonomiska säkringar som ”Ränte-

kostnader” i resultaträkningen. Tidigare klassiﬁcerades ränte-

komponenter i derivat för risksäkring av tillgångar och skul-

der i ekonomiska säkringar som ”Räntekostnader”. Den nya

K1. Redovisningsprinciper

Helår 2021 Helår 2020

Mn euro Tidigare princip Förändr. Ny princip Tidigare princip Förändr. Ny princip

Övriga ränteintäkter 1 015 -231 784 1 071 -234 837

Räntekostnader -1 398 231 -1 167 -2 013 234 -1 779

Räntenetto 4 925 – 4 925 4 515 – 4 515

Inverkan på resultat per aktie före/efter utspädning, euro – –

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

107

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K1. Redovisningsprinciper, forts.

principen speglar bättre den ekonomiska innebörden av

säkringstransaktioner. Jämförelsesirorna har räknats om och

förändringens inverkan på 2021 och 2020 framgår av tabellen

nedan.

Referensräntereformen – fas 2

International Accounting Standards Board (IASB) publicerade

under 2020 ändringar av International Financial Reporting

Standard (IFRS) 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 och IFRS 16 i Reform

för nya referensräntor – fas 2. Fas 2 i reformen av referensrän-

torna, eller IBOR-räntorna (inter-bank oered rates), har tre

huvudområden: säkringsredovisning, modiﬁeringar och upp-

lysningar. Ändringarna infördes av Nordea den 1 januari 2021.

Säkringsförhållandena i Nordea kan kvarstå som tidigare och

inga väsentliga modiﬁeringsvinster eller modiﬁeringsförluster

har redovisats.

Ändringarna förtydligar att säkringsredovisningen inte

behöver upphöra om de säkrade posterna och säkringsinstru-

menten skulle modiﬁeras till följd av IBOR-reformen. Säk-

ringsförhållanden (och tillhörande dokument) måste ändras

för att spegla de modiﬁeringar som gjorts för den säkrade

posten, säkringsinstrumentet och den säkrade risken. Eventu-

ella värdejusteringar som dessa ändringar medför redovisas

som säkringsineektivitet.

Modiﬁeringar som behöver göras som en direkt följd av

IBOR-reformen, och som görs på ett ekonomiskt likvärdigt

sätt, redovisas inte som modiﬁeringar av instrument värde-

rade till upplupet anskaningsvärde. För sådana modiﬁe-

ringar justeras den eektiva räntan i linje med de modiﬁerade

kassaflödena. För mer information, se not K48

”Referensräntereform”.

Andra ändrade krav

IASB har publicerat följande ändringar vilka infördes av

Nordea den 1 januari 2021 men dessa ar inte haft någon

betydande inverkan på Nordeas redovisning.

• Ändringar av IFRS 4 Försäkringsavtal – senareläggning

avIFRS 9

• Föreslagna ändringar av IFRS 16 Leasing: Covid-19-

relaterade hyreslättnader

3. Förändringar i IFRS som ännu inte tillämpats

IFRS 17 Försäkringsavtal

IASB har publicerat den nya standarden IFRS 17 ”Försäkrings-

avtal”. Den nya standarden ändrar kraven för redovisning,

värdering och presentation av samt upplysningar om försäk-

ringsavtal.

Icke enhetliga värderingsprinciper som bygger på livför-

säkringsdotterföretagens lokala redovisningsprinciper ersätts

av enhetliga värderingsprinciper som bygger på tre värde-

ringsmodeller: byggstensmodellen (building block approach),

den rörliga avgiftsmodellen (variable fee approach) och pre-

mieallokeringsmodellen (premium allocation approach).

Valet av modell beror på villkoren i avtalet (långfristiga, lång-

fristiga med rörlig avgift eller kortfristiga). I de tre värderings-

modellerna deﬁnieras avtalsenliga kassaflöden, riskjusterad

marginal och diskontering på samma sätt. Dessa deﬁnitioner

bygger på liknande principer som de som används vid beräk-

ning av försäkringstekniska avsättningar i Solvens II-direkti-

vet. Ännu inte intjänade framtida premier från lönsamma

avtal redovisas som en avsättning i balansräkningen och

intäktsförs när försäkringstjänsten utförs, medan förluster

från olönsamma avtal redovisas i resultaträkningen när

avtalet undertecknas.

Nordea håller för närvarande på att införa de ändringar

som krävs enligt IFRS 17. Hittills har Nordea inte sett något

behov av väsentliga förändringar i klassiﬁceringen av avtal.

Nordea kommer att använda alla de tre värderingsmodel-

lerna. De flesta avtal med diskretionär del (DPF) kommer att

värderas med hjälp av den rörliga avgiftsmodellen, medan

avtal utan diskretionär del kommer att värderas med hjälp av

byggstensmodellen. Premieallokeringsmodellen väntas för

närvarande användas för vissa portföljer av kortfristiga avtal

med försäkringsrisk där avtalet löper ut om mindre än 12

månader.

Det ﬁnns olika metoder för övergången, beroende på till-

gången till data vid övergången. Nordea räknar med att

använda verkligt värde-metoden för avtal som ingåtts före

1januari 2016 och den helt retrospektiva metoden för avtal

som ingåtts senare.

IFRS 17 har godkänts av EU-kommissionen och ska tilläm-

pas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2023 eller

senare, och tidigare tillämpning är tillåten. För närvarande

avser Nordea inte att tillämpa standarden i förtid. Det är ännu

inte möjligt att säga hur detta kommer att inverka på Nordeas

redovisning eller kapitaltäckning, men i dagsläget förväntas

förändringen medföra en negativ eekt på eget kapital och

kärnprimärkapitalrelationen.

Ändringar i IAS 12 Inkomstskatter: Uppskjutna

skattefordringar och uppskjutna skatteskulder

som härrör från en enda transaktion

IASB publicerade under 2021 ändringar i IAS 12 Inkomstskat-

ter: Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskul-

der som härrör från en enda transaktion.

Enligt ändringarna ska företag redovisa uppskjuten skatt

från särskilda transaktioner som vid första redovisningstillfäl

let ger upphov till skattepliktiga och avdragsgilla temporära

skillnader av lika belopp. Ett sådant krav kan gälla vid första

redovisningstillfället för en leasingskuld och motsvarande

nyttjanderätt för tillgången vid leasingperiodens början. Kra

vet gäller också i samband med nedmontering, återställande

och liknande åtaganden, där de motsvarande beloppen redo

visas som en del av kostnaden för den berörda tillgången.

Ändringarna ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den

1januari 2023 eller senare, och tidigare tillämpning är tillåten.

Standarden har ännu inte godkänts av EU, och för närvarande

avser Nordea inte att tillämpa den i förtid. Upplysningar om

bruttobeloppen för uppskjutna skattefordringar och skatteskul

der kommer att lämnas, men beloppen kvittas i balansräkningen

om kraven uppfylls. Följaktligen är Nordeas nuvarande bedöm

ning att ändringarna inte förväntas få någon betydande inver-

kan på Nordeas redovisning eller kapitaltäckning när de tilläm-

pas första gången.

Övriga förändringar i IFRS

IASB har publicerat följande nya eller omarbetade standarder

som inte bedöms få någon betydande inverkan på Nordeas

redovisning eller kapitaltäckning för den första tillämpnings-

perioden:

• Ändringar av IAS 1 Utformning av ﬁnansiella rapporter:

Klassiﬁcering av skulder som kort- eller långfristiga såväl

som Klassiﬁcering av skulder som kort- eller långfristiga –

ikraftträdandet senarelagt

• Ändringar av IFRS 3 Rörelseförvärv: Hänvisning till kon-

ceptuellt ramverk

• Ändringar av IAS 16 Materiella anläggningstillgångar:

Ersättningar före avsedd användning

• Ändringar av IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och

eventualtillgångar: Förlustkontrakt – Utgifter för att full-

följa kontrakt

• Årliga förbättringar av IFRS standarder 2018–2020

• Ändringar av IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i upp-

skattningar och bedömningar samt fel: Deﬁnition av upp-

skattningar och bedömningar

• Ändringar av IAS 1 Utformning av ﬁnansiella rapporter och

IFRS praxis uttalande 2 Upplysningar om redovisnings-

principer

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

108

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K1. Redovisningsprinciper, forts.

4. Kritiska bedömningar och

osäkerhet i uppskattningar

För att upprätta årsredovisning i enlighet med god redovis-

ningssed måste ledningen i vissa fall använda sig av bedöm-

ningar och uppskattningar. Det faktiska utfallet kan senare i

viss mån avvika från de uppskattningar och antaganden som

gjorts. I det här avsnittet beskrivs:

• de källor till osäkerhet i uppskattningar vid rapportperio-

dens slut som innebär en betydande risk för en väsentlig

justering av de redovisade värdena för tillgångar och

skulder under nästkommande räkenskapsår, och

• de bedömningar vid tillämpningen av redovisningsprinci-

per (utöver de som gäller uppskattningar) som har störst

inverkan på de redovisade beloppen.

Kritiska bedömningar och uppskattningar är främst hänför-

liga till:

• värdering till verkligt värde av vissa ﬁnansiella instrument

• klassiﬁcering av ﬁnansiella tillgångar

• bortbokning av ﬁnansiella tillgångar

• prövning av nedskrivningsbehovet för:

- goodwill och andra immateriella tillgångar och

- utlåning till allmänheten/kreditinstitut

• avskrivningstid för kapitaliserad programvara

• eektivitetstest av kassaflödessäkringar

• aktuariella beräkningar av pensionsförpliktelser och för-

valtningstillgångar för anställda

• aktuariella beräkningar av försäkringsavtal

• värdering av förvaltningsfastigheter

• bedömning av förväntade leasingperioder och klassiﬁce-

ring av leasingavtal

• klassiﬁcering av primärkapitaltillskott

• bedömning av bestämmande inflytande i samband med

konsolidering

• värdering av uppskjutna skattefordringar

• krav i civilrättsliga processer samt eventuella bötesföreläg-

ganden

Värdering till verkligt värde av vissa ﬁnansiella instrument

Nordeas redovisningsprincip för att fastställa verkligt värde

på ﬁnansiella instrument beskrivs i avsnitt 11 ”Fastställande

av verkligt värde på ﬁnansiella instrument” och i not K41 ”Till-

gångar och skulder till verkligt värde”. Kritiska bedömningar

med betydande inverkan på redovisade belopp för ﬁnansiella

instrument görs i samband med fastställande av verkligt

värde på OTC-derivat och andra ﬁnansiella instrument som

saknar noterade kurser eller nyligen observerade marknads-

kurser, såsom onoterade aktier. Bedömningarna omfattar

följande:

• Val av värderingsmetoder.

• Bedömning av när noterade kurser inte motsvarar verkligt

värde (bland annat bedömning av om marknaden är aktiv).

• Beräkning av justeringar till verkligt värde för att beakta

relevanta riskfaktorer såsom kreditrisk, modellrisk och

likviditetsrisk.

• Bedömning av vilka marknadsparametrar som kan obser-

veras.

De kritiska bedömningarna som krävs vid fastställandet av

verkligt värde på ﬁnansiella instrument som saknar noterade

kurser eller nyligen observerade marknadskurser medför

också en hög grad av osäkerhet i uppskattningarna.

I samtliga fall baseras besluten på en professionell bedöm-

ning i enlighet med Nordeas redovisnings- och värderings-

principer. Det verkliga värdet på ﬁnansiella tillgångar och

skulder värderade med hjälp av en värderingsmetod, nivå 2

och 3 i värderingshierarkin, uppgick till 157 336 mn euro

(167 700 mn euro) respektive 114 726 mn euro (112 755 mn

euro) vid årets slut. Värderingsjusteringar (CVA, DVA, FFVA,

NFVA, köp/sälj-justeringar, modellriskjusteringar och juste-

ringar för variationer i oberoende priskontroller) som görs för

att fastställa verkligt värde på ﬁnansiella instrument (inklu-

sive de som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat)

uppgick till 121 mn euro (224 mn euro).

Upplysningar om känslighetsanalysen för verkliga värden på

ﬁnansiella instrument med betydande icke-observerbara indata

ﬁnns i not K41 ”Tillgångar och skulder till verkligt värde”.

Osäkerhet i uppskattningar uppstår även vid första redo-

visningstillfället för ﬁnansiella instrument som utgör en del av

större strukturella transaktioner. Även om den efterföljande

värderingen inte är till verkligt värde redovisas dessa instru-

ment vid anskaningstillfället till verkligt värde och då det

normalt inte ﬁnns något separat transaktionspris eller någon

aktiv marknad för dylika individuella instrument måste det

verkliga värdet estimeras.

Klassiﬁcering av ﬁnansiella tillgångar

Nordea klassiﬁcerar ﬁnansiella tillgångar utifrån den aärs-

modell som används för tillgångarna. När aärsmodellen för

obligationerna i likviditetsbuerten ska fastställas använder

sig Nordea av kritiska bedömningar. Obligationerna i likvidi-

tetsbuerten delas in i två portföljer. Nordea har för den för-

sta portföljen fastställt att aärsmodellen är att behålla obli-

gationerna och inkassera avtalsenliga kassaflöden samt att

sälja ﬁnansiella tillgångar. För den andra portföljen har

Nordea fastställt att aärsmodellen är att förvalta obligatio-

nerna med målet att realisera kassaflöden genom att sälja

tillgångar. Obligationerna i den första portföljen värderas till

verkligt värde via övrigt totalresultat och obligationerna i den

andra portföljen värderas till verkligt värde via resultaträk-

ningen. Värdet på räntebärande värdepapper inklusive pant-

satta ﬁnansiella instrument i likviditetsbuerten som värderas

till verkligt värde via övrigt totalresultat (den första port-

följen) och verkligt värde via resultaträkningen (den andra

portföljen) uppgår till 33 972 mn euro (33 726 mn euro)

respektive 23 548 mn euro (25 069 mn euro).

Nordea klassiﬁcerar också ﬁnansiella tillgångar utifrån

huruvida avtalsvillkoren för de ﬁnansiella tillgångarna ger

upphov till kassaflöden som uteslutande utgörs av betalning

av kapitalbelopp och ränta på utestående kapitalbelopp

(SPPI, solely payment of principal and interest). Vissa låneav-

tal hos Nordea innefattar villkor som kopplar samman avtal-

senliga kassaflöden med kundernas uppfyllelse av ESG-mål

(mål avseende miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning). Detta

gäller för alla svenska hypotekslån där kunderna har rätt till

en rabatt om vissa klimatmål uppfylls, och för vissa företags-

lån. Nordea anser att dessa lån uppfyller SPPI-kraven i fråga

om att målen är företagsspeciﬁka. Nordeas bedömning är

följaktligen att förändringen i avtalsenliga kassaflöden beror

på den förändrade kreditrisken till följd av att kunden upp-

fyllt, eller inte uppfyllt, ett ESG-mål.

Bortbokning av ﬁnansiella tillgångar

Lån och andra ﬁnansiella tillgångar där kassaflödena har jus-

terats, eller som ingår i en rekonstruktion, bokas bort från

balansräkningen, och ett nytt lån redovisas om villkoren för

det nya lånet väsentligen skiljer sig från de tidigare villkoren.

Nordea använder sig av bedömningar för att avgöra om vill-

koren för det nya lånet väsentligen skiljer sig från de tidigare

villkoren. Villkoren bedöms väsentligen skilja sig från de tidi-

gare om nuvärdet av kassaflödet från det nya lånet, diskonte-

rat med den ursprungliga räntan, avviker med mer än 10 pro-

cent från nuvärdet av det återstående förväntade kassaflödet

från det gamla lånet eller om det justerade kassaflödet

endast utgörs av betalning av kapitalbelopp och ränta (SPPI),

medan detta inte var fallet för det ursprungliga kassaflödet

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

109

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K1. Redovisningsprinciper, forts.

och vice versa. Det redovisade värdet för lån, räntebärande

värdepapper och pantsatta ﬁnansiella instrument på till-

gångssidan i balansräkningen uppgår till 412 493 mn euro

(402 315 mn euro).

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

och andra immateriella tillgångar

Nordeas redovisningsprincip för goodwill beskrivs i avsnitt 16

”Immateriella tillgångar”, och i not K21 ”Immateriella till-

gångar” listas de kassagenererande enheter (KGE:er) till vilka

goodwill har allokerats. Även internt utvecklade programva-

ror, som ännu inte har börjat skrivas av, ingår i prövningen av

nedskrivningsbehovet och allokeras till KGE:er. Nordeas sam-

lade goodwill uppgick till 1 975 mn euro (1 938 mn euro) vid

årets slut. Värdet på programvaror som ännu inte börjat skri-

vas av uppgick till 446 mn euro (505 mn euro) vid årets slut.

Uppskattningen av framtida kassaflöden och beräkningen

av diskonteringsräntan för dessa kassaflöden är förenade

med osäkerhet i uppskattningarna. Uppskattningen av fram-

tida kassaflöden påverkas mycket av kassaflödesprognoserna

för de närmaste åren (normalt 3–5 år) och av den uppskat-

tade tillväxttakten för sektorn efter 3–5 år. Tillväxttakten

baseras på historiska data som uppdateras för att spegla den

aktuella situationen, vilket ger upphov till osäkerhet i

uppskattningarna.

Framräknade kassaflöden diskonteras med en ränta base-

rad på den långfristiga riskfria räntan plus en riskpremie.

För information om känsligheten för förändringar i olika

parametrar, se not K21 ”Immateriella tillgångar”.

Prövning av nedskrivningsbehov för utlåning

till allmänheten/kreditinstitut

Nordeas redovisningsprincip för prövning av nedskrivnings-

behov för lånefordringar beskrivs i avsnitt 14 ”Utlåning till

allmänheten/kreditinstitut”.

Ledningen måste göra kritiska bedömningar och uppskatt-

ningar vid beräkningen av reserveringar för osäkra låneford-

ringar. Nordeas samlade utlåning, före reserveringar för

osäkra lånefordringar, uppgick till 349 648 mn euro (338 459

mn euro) vid årets slut. För ytterligare information, se not K14

”Utlåning och osäkra lånefordringar”.

För att beräkna reserver för individuellt betydande osäkra

fordringar görs bedömningar för att uppskatta beloppet och

tidpunkten för de förväntade kassaflödena från kunderna

enligt olika scenarier, inklusive värdering av eventuella säker-

heter som erhållits. Bedömningar görs också för att komma

fram till sannolikheten för att de olika scenarierna inträar.

Bedömningar görs för att värdera när en exponering har

resulterat i en betydande ökning av kreditrisken. När så är fal-

let ska reserveringen spegla förväntade kreditförluster under

den återstående löptiden, till skillnad från exponeringar vars

kreditrisk inte har ökat markant där reserveringen avser för-

väntade kreditförluster under de kommande 12 månaderna.

Bedömningar görs också vid valet av modeller som använder

andra parametrar vid beräkning av förväntade kreditförluster,

till exempel den förväntade löptiden som används i kategori

2, samt vid bedömningen av huruvida parametrarna som

använder historiska data är relevanta för uppskattning av

framtida förluster.

De statistiska modeller som används för att beräkna reser-

veringarna baseras på makroekonomiska scenarier, vilket krä-

ver att ledningen gör bedömningar när de tar fram sådana

scenarier och anger sannolikheten för att de olika scenarierna

inträar. Bedömningar görs också för att komma fram till i vil-

ken utsträckning parametrarna för de olika scenarierna, som

baserats på historiska data, är relevanta för uppskattning av

framtida förluster. Justeringar görs av de modellberäknade

avsättningarna om de historiska uppgifterna inte i tillräcklig

utsträckning speglar ledningens syn på de förväntade kredit-

förlusterna. Uppskattningen av modelljusteringar i efterhand

kräver att ledningen gör kritiska bedömningar.

Avskrivningstid för kapitaliserad programvara

Internt utvecklade programvaror kapitaliseras och skrivs av

under programvarans nyttjandeperiod. Eftersom IT-miljön

förändras snabbt gör ledningen bedömningar för att upp-

skatta programvarans nyttjandeperiod, vilket påverkar det

årliga avskrivningsbeloppet.

Eektivitetstest av kassaflödessäkringar

Nordeas redovisningsprinciper för kassaflödessäkringar

beskrivs i avsnitt 10 ”Säkringsredovisning”.

En viktig bedömning i samband med redovisning av

kassaflödessäkringar är valet av metod för att testa

eektiviteten.

De säkringsinstrument som används när Nordea tillämpar

kassaflödessäkring är huvudsakligen valutaränteswappar,

vilka alltid redovisas till verkligt värde. Valutakomponenten

hanteras som en kassaflödessäkring av valutarisk och ränte-

komponenten som en verklig värdesäkring av ränterisk. Vid

mätningen av eektiviteten i dessa kassaflödessäkringar

används den hypotetiska derivatmetoden, vilket innebär att

förändringen i en perfekt hypotetisk swap anses motsvara

nuvärdet av den ackumulerade förändringen i förväntade

framtida kassaflöden för den säkrade transaktionen (valuta-

komponenten). Fastställandet av egenskaper för den perfekta

hypotetiska swappen kräver kritiska bedömningar.

Aktuariella beräkningar av pensionsförpliktelser

och förvaltningstillgångar för anställda

Nordeas redovisningsprincip för ersättningar efter avslutad

anställning beskrivs i avsnitt 24 ”Ersättningar till anställda”.

Förpliktelser för förmånsbestämda pensioner framräknas

för de större pensionsplanerna av externa aktuarier med hjälp

av demograﬁska antaganden baserade på aktuella befolk-

ningsdata. Beräkningarna baseras på ett antal aktuariella och

ﬁnansiella parametrar.

Uppskattningen av diskonteringsräntan är förenad med

osäkerhet om huruvida marknaden för företagsobligationer

är tillräckligt djup och håller hög kvalitet. Osäkerhet ﬁnns

även kring extrapoleringen av räntekurvor för relevanta löpti-

der. I Sverige, Norge och Danmark baseras diskonteringsrän-

tan på hypoteksobligationer och i Finland på företagsobliga-

tioner. Andra parametrar, såsom antaganden om löneök-

ningar och inflation, baseras på den förväntade långsiktiga

utvecklingen för dessa parametrar och är också förenade

med osäkerhet i uppskattningarna. De viktigaste parame-

trarna som användes vid årsskiftet redovisas i not K34 ”Pen-

sionsförpliktelser” tillsammans med en beskrivning av käns-

ligheten för förändringar i antagandena. Förpliktelser för för-

månsbestämda pensioner uppgick vid årets slut till 3 801 mn

euro (3 871 mn euro).

Aktuariella beräkningar av försäkringsavtal

Nordeas redovisningsprincip för försäkringsavtal beskrivs i

avsnitt 19 ”Skulder till försäkringstagare”.

Vid värderingen av försäkringsskulder används både ﬁnan-

siella och aktuariella uppskattningar och antaganden. Ett vik-

tigt ﬁnansiellt antagande är den ränta som används för att

diskontera framtida kassaflöden. Viktiga aktuariella antagan-

den är de om dödlighet och invaliditet, som påverkar storle-

ken på och tidpunkten för de framtida kassaflödena. De

ﬁnansiella och aktuariella antagandena är till stor del före-

skrivna i ländernas lagstiftning och kan inte påverkas av

Nordea. Även antaganden om framtida förvaltnings- och

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

110

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

skattekostnader påverkar beräkningen av skulder till

försäkringstagare.

Försäkringsskulderna uppgick vid årets slut till 17 438 mn

euro (15 792 mn euro). Information om det redovisade värdets

känslighet för olika antaganden ﬁnns i not K29 ”Skulder till

försäkringstagare”.

Värdering av förvaltningsfastigheter

Nordeas redovisningsprinciper för förvaltningsfastigheter

beskrivs i avsnitt 18 ”Förvaltningsfastigheter”.

Förvaltningsfastigheter värderas till verkligt värde. Efter-

som det normalt inte ﬁnns några aktiva marknader för förvalt-

ningsfastigheter estimeras verkligt värde med hjälp av model-

ler baserade på diskonterade kassaflöden. Dessa modeller

bygger på antaganden om framtida hyror, beläggning, drifts-

och underhållskostnader, avkastningskrav och räntenivåer.

Det redovisade värdet på förvaltningsfastigheter uppgick

vid årets slut till 2 366 mn euro (1 896 mn euro). Se not K24

”Förvaltningsfastigheter” för ytterligare information om

belopp och parametrar som används i dessa modeller.

Bedömning av förväntade leasingperioder

och klassiﬁcering av leasingavtal

Nordeas redovisningsprinciper för leasingavtal beskrivs i

avsnitt 15 ”Leasing”.

En leasetagare måste göra kritiska bedömningar i fråga

om förväntad leasingperiod genom att ta hänsyn till alla fakta

och omständigheter som innebär ett ekonomiskt incitament

att utnyttja rätten att förlänga eller avsluta avtalet. Den för-

väntade leasingperioden för avtal utan slutdatum bedöms på

samma sätt. Bedömningen av avtal som gäller bankkontor

grundas på begränsningsregler för genomsnittlig förväntad

löptid för olika typer av fastighetsavtal. En mer detaljerad

analys görs för mer omfattande avtal. Huvudkontoren upp-

skattas vara mera bestående till sin natur än bankkontoren,

vars aärsomgivning förändras i en snabbare takt. Den för-

väntade löptiden för huvudkontoren är oftast närmare 25 år.

Begränsningsregeln för bankkontor begränsar för tillfället

löptiden för kontrakt utan slutdatum och kontrakt med för-

längningsoptioner till 5 år. Det är möjligt att avvika från

begränsningsregeln om omständigheterna indikerar att

Nordea kommer att stanna kvar en längre/kortare tidsperiod.

En leasegivare måste göra kritiska bedömningar vid klas-

siﬁceringen av leasingavtal. Ett leasingavtal klassiﬁceras som

ﬁnansiell leasing om avtalet innebär att i stort sett alla risker

och rättigheter förknippade med ägandet överförs. Ett lea-

singavtal klassiﬁceras som operationellt om avtalet inte inne-

bär att i stort sett alla risker och rättigheter förknippade med

ägandet överförs.

Det redovisade värdet på nyttjanderätter uppgick vid årets

slut till 1 331 mn euro (1 459 mn euro).

Ytterligare information om leasingavtal ﬁnns i not K23

”Leasing”.

Klassiﬁcering av primärkapitaltillskott

Nordea har emitterat eviga efterställda instrument där ränte-

betalningarna till innehavarna beslutats diskretionärt av

Nordea och inte ackumuleras. Vissa av dessa instrument inne-

fattar också ett krav på Nordea att betala ränta om instrumen-

ten inte längre tillåts ingå i primärkapitalet. Om instrumentet

innefattar ett krav på räntebetalning, beroende på om en fram-

tida osäker händelse bortom både emittentens och innehava-

rens kontroll inträar eller inte inträar, ska instrumentet klas-

siﬁceras som en ﬁnansiell skuld. Vilka efterställda skulder som

får räknas in i primärkapitalet bestäms av tillsynsmyndighe-

terna och är därmed bortom Nordeas och innehavarnas kon-

troll och Nordea klassiﬁcerar följaktligen instrumenten som

ﬁnansiella skulder. Instrument som inte omfattas av sådana

klausuler klassiﬁceras som eget kapital eftersom det inte ﬁnns

något krav att Nordea ska betala ränta eller kapitalbelopp till

innehavarna.

Bedömning av bestämmande inflytande

i samband med konsolidering

En avgörande faktor vid bedömningen av om Nordea utövar ett

bestämmande inflytande över ett annat företag är huruvida

Nordea är exponerat för volatilitet i avkastningen från investe-

ringen. För strukturerade företag där rösträtten inte är den

avgörande faktorn vid bestämning av bestämmande inflytande,

måste kritiska bedömningar göras för att fastställa när Nordea

är exponerat för betydande volatilitet i avkastningen. Nordeas

kritiska bedömning är att Nordea normalt är exponerat för vola-

tilitet i avkastningen när Nordea erhåller mer än 30 procent av

den avkastning som det strukturerade företaget genererar.

Detta gäller endast strukturerade företag om Nordea också är

kapitalförvaltare och därmed har inflytande över den avkast-

ning som genereras av det strukturerade företaget.

Ytterligare en bedömning avseende bestämmande infly-

tande är om Nordea är en agent eller huvudman. För fondför-

säkringar och andra kontrakt där försäkringstagaren/insätta-

ren bestämmer både belopp och vilka tillgångar som Nordea

ska investera i, anses Nordea vara agent och därmed inte ha

bestämmande inflytande.

En bedömning måste även göras för att avgöra om ett bety-

dande innehav av rösträtterna i ett bolag, som dock är mindre

än ett majoritetsinnehav, ger Nordea faktisk kontroll (så kallad

de facto-kontroll), och likaså i vilken utsträckning potentiella

rösträtter ska tas i beaktande vid bedömningen. Den nuva-

rande bedömningen är att Nordea inte har faktisk kontroll

över några enheter där rösträtterna understiger 50 procent.

Värdering av uppskjutna skattefordringar

Nordeas redovisningsprincip för redovisning av uppskjutna

skattefordringar beskrivs i avsnitt 21 ”Skatter” och i not K12

”Skatter”.

Värderingen av uppskjutna skattefordringar påverkas av

ledningens bedömning av Nordeas framtida resultat och till-

räckligheten av framtida beskattningsbara vinster och fram-

tida återföringar av beﬁntliga beskattningsbara temporära

skillnader. Dessa bedömningar uppdateras och ses över vid

varje bokslutstillfälle, och justeras om så behövs för att

avspegla den nuvarande situationen.

Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar

uppgick vid årets slut till 218 mn euro (406 mn euro).

Krav i civilrättsliga processer samt

eventuella bötesförelägganden

Inom ramen för den normala aärsverksamheten är Nordea

föremål för ett antal krav i civilrättsliga stämningar och tvister,

varav de flesta rör relativt begränsade belopp, samt eventu-

ella bötesförelägganden till följd av exempelvis tidigare svaga

processer och rutiner för bekämpning av penningtvätt. Ingen

av de pågående tvisterna bedöms för närvarande komma att

medföra någon väsentlig negativ eekt på Nordea eller dess

ﬁnansiella ställning. Som tidigare meddelats räknar Nordea

med böter i Danmark för tidigare svaga processer och rutiner

för bekämpning av penningtvätt, och en avsättning har gjorts

för pågående penningtvättsärenden. Nordea kan inte utesluta

risken för böter som skulle kunna påverka bankens ﬁnansiella

resultat. Några av dessa utredningar kan också leda till stäm-

ningar. Se även not K2 ”Risk- och likviditetshantering”, avsnitt

6 ”Regelefterlevnadsrisk”, not K33 ”Avsättningar” och not K38

”Eventualförpliktelser”.

Kritiska bedömningar som förstärkts av covid-19

Nordeas bedömning är att inga betydande kritiska bedöm-

ningar har tillämpats vid upprättandet av denna årsredovis-

K1. Redovisningsprinciper, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

111

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

ning till följd av covid-19 utöver de kritiska bedömningar som

beskrivs ovan.

5. Principer för konsolidering

Konsoliderade företag

Koncernredovisningen omfattar moderföretaget Nordea Bank

Abp samt de företag som moderföretaget har ett bestämmande

inflytande över. Bestämmande inflytande föreligger när Nordea

är exponerat för volatilitet i avkastningen från sina investeringar

i ett annat företag och kan påverka avkastningen genom sitt

inflytande över det andra företaget. Bestämmande inflytande

uppnås i regel om moderföretaget, direkt eller indirekt genom

koncernföretag, innehar mer än 50procent av aktiernas

röstvärde. För företag där rösträtterna inte ger bestämmande

inflytande, se avsnittet ”Strukturerade företag” nedan.

Samtliga koncernföretag konsolideras i enlighet med för-

värvsmetoden. Enligt förvärvsmetoden betraktas köpet som

en transaktion där moderföretaget indirekt förvärvar kon-

cernföretagets tillgångar och övertar dess skulder och even-

tualförpliktelser. Koncernens anskaningsvärde beräknas

med hjälp av en förvärvsanalys. Vid analysen fastställs

anskaningsvärdet till summan, på överlåtelsedagen, av

verkligt värde på överlåtna tillgångar, uppkomna eller över-

tagna skulder samt av förvärvaren emitterade eget kapital-

instrument, i utbyte mot de förvärvade identiﬁerbara nettotill-

gångarna. Kostnader som är direkt hänförliga till rörelseför-

värvet kostnadsförs.

På förvärvsdagen redovisar Nordea de förvärvade identi-

ﬁerbara tillgångarna och övertagna skulderna till verkligt

värde per förvärvsdagen.

För varje rörelseförvärv värderar Nordea minoritetsintres-

sena i den förvärvade rörelsen antingen till verkligt värde

eller till innehavets proportionella andel av den förvärvade

rörelsens nettotillgångar.

Om summan av den ersättning som betalas vid ett rörelse-

förvärv och det belopp som redovisas som minoritetsintresse

överstiger det verkliga nettovärdet på identiﬁerbara till-

gångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas skillnaden

som goodwill. Om skillnaden är negativ redovisas den direkt

iresultaträkningen.

Eget kapital och resultat hänförliga till minoritetsintressen

redovisas på separata rader i balans- och resultaträkningen

samt i rapport över totalresultat.

Koncerninterna transaktioner samt fordringar och skulder

mellan koncernföretagen elimineras.

Koncernföretagen ingår i koncernredovisningen från den

dag det bestämmande inflytandet över företaget övergår till

Nordea. Konsolideringen upphör när bestämmande infly-

tande inte längre existerar.

I samband med konsolideringen anpassas koncernföreta-

gens redovisning för att uppnå överensstämmelse med de

IFRS-principer som Nordea tillämpar.

I not K47 ”Koncernstruktur” listas alla större koncernföre-

tag i Nordeakoncernen.

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures

Kapitalandelsmetoden tillämpas för intresseföretag, där röst-

rättsandelen uppgår till mellan 20 och 50 procent och/eller

där Nordea har betydande inflytande. Betydande inflytande

är rätten att delta i beslut som rör företagets ﬁnansiella och

operativa strategier, men ger inte ett bestämmande infly-

tande eller gemensamt bestämmande inflytande över dessa.

Kapitalandelsmetoden tillämpas även för joint ventures där

Nordea har gemensamt bestämmande inflytande. Med

gemensamt bestämmande inflytande avses att två eller flera

parter i avtal reglerat att gemensamt utöva det bestämmande

inflytande över en ekonomisk verksamhet.

Investeringar inom ramen för Nordeas investeringsverk-

samhet (klassiﬁcerad som del av Nordeas riskkapitalorgani-

sation) värderas till verkligt värde i enlighet med reglerna i

IAS 28 och IFRS 9. Ytterligare information om kapitalandels-

metoden ﬁnns i avsnitt 6 ”Redovisning av rörelseintäkter och

nedskrivningar”.

Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat enligt

kapitalandelsmetoden redovisas i resultaträkningen efter

skatt. Skattekostnad hänförlig till dessa resultatandelar ingår

följaktligen inte i Nordeas redovisade skattekostnad.

Nordea genomför i regel inga transaktioner med intresse-

företag och joint ventures som omfattar försäljning eller över-

föring av tillgångar. Övriga transaktioner mellan Nordea och

dess intresseföretag och joint ventures elimineras inte.

I not K20 ”Aktier och andelar i intresseföretag och joint

ventures” listas alla större intresseföretag och joint ventures

iNordeakoncernen.

Strukturerade företag

Ett strukturerat företag är ett företag som bildats för att

uppnå ett begränsat och väldeﬁnierat syfte, där rösträtten

inte är den avgörande faktorn för att avgöra om bestäm-

mande inflytande föreligger. Ofta ﬁnns juridiska arrangemang

som innebär strikta begränsningar för ledningens beslutan-

derätt i fråga om den löpande verksamheten i ett strukturerat

företag. Samma konsolideringskrav gäller för dessa företag,

men eftersom aktiernas rösträtt inte är det som avgör om

bestämmande inflytande föreligger, används andra faktorer

för att avgöra detta.

Inflytande kan föreligga till följd av avtal eller andra typer

av inflytande över ett strukturerat företag. Nordea har i regel

inflytande över företag som Nordea gett stöd till eller har

bildat. Nordea har bildat ett antal strukturerade företag som

erbjuder kunder att investera i tillgångar som förvärvats av

dessa strukturerade företag. Några strukturerade företag har

investerat i omsättningsbara ﬁnansiella instrument som aktier

och obligationer (värdepappersfonder). Strukturerade företag

kan också investera i strukturerade kreditprodukter eller för-

värva tillgångar från Nordeas kunder. I dagsläget ﬁnns emel-

lertid bara ett sådant strukturerat företag. Nordea är normalt

kapitalförvaltare och fattar efter eget gottﬁnnande beslut om

investeringar och andra administrativa frågor. Därmed före-

ligger ett inflytande över dessa företag.

Vanligtvis erhåller Nordea service- och provisionsavgifter i

samband med bildandet av dessa strukturerade företag eller

för sin roll som kapitalförvaltare, förvaringsinstitut eller annan

funktion. Sådana intäkter är i regel inte tillräckligt stora för att

exponera Nordea för volatilitet i avkastningen och föranleder

därför inte konsolidering. Nordea har i vissa strukturerade

företag svarat för en stor del av ﬁnansieringen i form av fond-

andelar, lån eller kreditlöften. I dessa fall är Nordea exponerat

för volatilitet i avkastningen, och eftersom inflytandet över

företagen påverkar avkastningen ska dessa strukturerade

företag konsolideras. Nordea bedömer normalt att en andel

uppgående till mer än 30 procent av avkastningen i ett struk-

turerat företag ger upphov till volatilitet i avkastningen och

därmed bestämmande inflytande. Volatilitet i avkastningen

beräknas som summan av de avgifter som erhålls och omvär-

dering av de tillgångar som innehas. För fondförsäkringar och

andra kontrakt där försäkringstagaren/insättaren bestämmer

både belopp och vilka tillgångar som Nordea ska investera i,

anses Nordea vara agent och därmed inte ha bestämmande

inflytande.

Ytterligare information om konsoliderade och icke konsoli-

derade strukturerade företag ﬁnns i not K46 ”Andelar i struk-

turerade företag”.

Valutaomräkning av utländska företag/ﬁlialer

Koncernredovisningen upprättas i euro. Vid omräkningen av

de utländska företagens och ﬁlialernas ﬁnansiella rapporter

till euro från deras respektive funktionella valuta, omräknas

K1. Redovisningsprinciper, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

112

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

tillgångar och skulder till balansdagens kurs, medan poster i

resultaträkningen och i rapporten över totalresultat omräknas

till årets genomsnittskurs. Genomsnittskursen beräknas uti-

från dagliga växelkurser dividerat med antalet bankdagar

under perioden. Omräkningsdierenser redovisas i övrigt

totalresultat och ackumuleras i reserven för omräkning av

utländsk verksamhet under eget kapital.

Goodwill och justeringar till verkligt värde från förvärv av

koncernföretag hanteras som poster i samma funktionella

valuta som den kassagenererande enheten till vilken de hör,

och omräknas också till balansdagens kurs.

Eventuellt kvarstående eget kapital i utländska ﬁlialer

omräknas till balansdagens kurs, och omräkningsdierenser

redovisas under övrigt totalresultat.

Information om de viktigaste valutakurserna ﬁnns i avsnitt

30 ”Valutakurser”.

6. Redovisning av rörelseintäkter och nedskrivningar

Räntenetto

Ränteintäkter och räntekostnader beräknas och redovisas

med tillämpning av eektivräntemetoden eller, om så anses

lämpligt, med tillämpning av en metod som ger en rimlig

uppskattning av vad en beräkning grundad på eektivränte-

metoden skulle ge. Eektivräntan innefattar avgifter som

anses vara en integrerad del av eektivräntan för ett ﬁnan-

siellt instrument (vanligen avgifter erhållna som kompensa-

tion för risk). Eektivräntan motsvarar den ränta som används

för att diskontera förväntade framtida kassaflöden till redovi-

sat värde på den ﬁnansiella tillgången eller skulden.

Ränteintäkter och räntekostnader från ﬁnansiella instru-

ment klassiﬁceras, med nedanstående undantag, som

”Räntenetto”.

Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till balanspos-

ter redovisade till verkligt värde inom Markets och Life & Pen-

sion klassiﬁceras i resultaträkningen som ”Nettoresultat av

poster till verkligt värde”. Även räntan hänförlig till nettoﬁ-

nansieringen av verksamheten inom Markets samt tillgångar

som värderas till upplupet anskaningsvärde inom Life &

Pension redovisas under denna post för att säkerställa att

intäkter och kostnader i dessa verksamheter redovisas på ett

konsekvent sätt.

Räntekomponenten i derivat klassiﬁceras som ”Nettoresul-

tat av poster till verkligt värde”, med undantag för derivat

som innehas för säkringssyfte. I redovisningssäkringar klas-

siﬁceras räntekomponenten i derivat som ”Ränteintäkter från

användande av eektivräntemetoden” om derivatet används

för att risksäkra en tillgång och som ”Räntekostnader” om

derivatet används för att risksäkra en skuld. I ekonomiska

säkringar klassiﬁceras räntekomponenten i derivat som

”Övriga ränteintäkter” om derivatet används för att risksäkra

en tillgång och som ”Räntekostnader” om derivatet används

för att risksäkra en skuld.

Avkastning på ﬁnansiella tillgångar redovisas på tre rader i

resultaträkningen: ”Ränteintäkter från användande av eek-

tivräntemetoden”, ”Övriga ränteintäkter” och ”Negativ avkast-

ning på ﬁnansiella tillgångar”. Under posten ”Ränteintäkter

från användande av eektivräntemetoden” redovisar Nordea

ränteintäkter från ﬁnansiella tillgångar värderade till upplupet

anskaningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresul-

tat. Denna rad innehåller även eekten av säkringsredovisning

relaterad till dessa tillgångar. Alla andra ränteintäkter redovi-

sas i resultaträkningen under posten ”Övriga ränteintäkter”,

förutom negativ avkastning på ﬁnansiella tillgångar som redo-

visas under en separat post. Negativ avkastning på ﬁnansiella

skulder redovisas också separat i resultaträkningen.

Avgifts- och provisionsnetto

Nordea har provisionsintäkter från olika typer av tjänster som

tillhandahålls kunder. Hur provisionsintäkterna redovisas

beror på i vilket syfte avgiften tas ut.

Huvuddelen av intäkterna som klassiﬁcerats som ”Provi-

sionsintäkter” avser intäkter från avtal med kunder enligt

IFRS 15. Avgiftsintäkter redovisas antingen när eller i takt

med att åtaganden fullgörs.

Provision från kapitalförvaltning redovisas normalt över tid

i takt med att tjänster utförs, och brukar baseras på förvaltat

kapital. Dessa avgifter redovisas fortlöpande eftersom belop-

pet (och rätten att erhålla avgiften) står i relation till det

värde som kunden erhåller. Avgifterna redovisas varje månad

när marknadsvärdet för det förvaltade kapitalet har fast-

ställts. Rörliga avgifter som baseras på relativ utveckling i för-

hållande till ett jämförelseindex är sällsynta. Osäkerheten

kring rörliga avgifter skingras normalt åtminstone på varje

balansdag och avgiftsintäkterna kan redovisas. Beloppet kan

inte redovisas om utfallet ännu är osäkert och kan påverkas

av marknadsutvecklingen.

Provisionsintäkter inom Life & Pension innefattar avgiftsin-

täkter (avgiftsuttag) från försäkringsavtal och ﬁnansiella

avtal med försäkringstagare. Finansiella avtal är avtal som

inte medför tillräcklig försäkringsrisk för att klassiﬁceras som

försäkringsavtal. Avgiftsuttaget är den del av premieintäkten

som anses utgöra ersättning för avtalsadministration. Avgifts-

intäkten redovisas över tid i takt med att tjänsterna utförs.

Dessa avtal innefattar normalt inte några förskottsavgifter.

Avgifter i kategorierna ”Inlåningsprodukter”, ”Courtage,

värdepappersemissioner och företagsﬁnansiering”, ”Depå-

och emissionstjänster” samt ”Betalningar” redovisas både

över tid och vid en viss tidpunkt, beroende på när åtagandena

fullgörs. Courtage, värdepappersemissioner och företagsﬁ-

nansiering är främst hänförliga till transaktioner i samband

med rådgivning eller utförande av kundorder gällande värde-

papper, där tjänsterna redovisas vid den tidpunkt då tjäns-

terna relaterade till transaktionerna har slutförts. Betalnings-

provisioner innefattar avgifter för cash management och

betalningslösningar, vilka redovisas över tid samt transak-

tionsbaserade avgifter för tjänster som inrikes- och utlands-

betalningar, vilka redovisas vid en viss tidpunkt. Kortavgifter

delas in i kategorierna förmedlingsavgifter, som redovisas när

kunden använder tjänsten, och avgifter för kortinnehavare,

som redovisas över tid eller vid en viss tidpunkt om avgiften

är transaktionsbaserad.

Utlåningsavgifter som inte ingår i den eektiva räntan för

ett ﬁnansiellt instrument redovisas vid en viss tidpunkt. Avgif-

ter från syndikerade lån liksom andra transaktionsbaserade

avgifter redovisas när åtagandet har fullgjorts, det vill säga

när syndikeringen eller transaktionen har genomförts. Avgif-

ter som erhålls i samband med bilaterala transaktioner redo-

visas normalt som en del av det ﬁnansiella instrumentets

eektiva ränta.

Intäkter för utställda ﬁnansiella garantier samt kostnader

för köpta ﬁnansiella garantier, fördelas över instrumentets

löptid och klassiﬁceras som ”Avgifts- och provisionsintäkter”

respektive ”Avgifts- och provisionskostnader”. Övriga avgifts-

intäkter är normalt transaktionsbaserade.

För transaktionsbaserade tjänster som utförs vid en viss

tidpunkt erhålls betalning omedelbart i samband med att

tjänsterna utförs. För tjänster som utförs över tid gäller nor-

malt en kortare period. Exempel på sådana tjänster är betal-

ningstjänster som löper per månad eller kapitalförvaltnings-

tjänster som löper per månad eller per kvartal. För tjänster

som utförs över tid uppstår rätten till ersättning i slutet av

varje period när åtagandena är fullgjorda och det är mycket

sannolikt att ingen väsentlig återföring av ersättningen kom-

mer att ske. För vissa tjänster med fast månadsavgift förelig-

K1. Redovisningsprinciper, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

113

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

ger emellertid rätt att erhålla betalning i förskott. Kundford-

ringar redovisas som ”Övriga tillgångar” medan ännu ej debi-

terade avgifter för uppfyllda prestationsåtaganden och

avtalstillgångar redovisas som ”Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter”. Kortfristiga förskott som erhållits, men

där prestationsåtagandena ännu inte har uppfyllts, redovisas

som ”Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter”.

Provisionskostnader är normalt transaktionsbaserade och

redovisas i den period då tjänsterna erhålls.

Initiala kostnader för att få till stånd avtal redovisas som en

tillgång och skrivs av om kostnaderna väntas kunna

återvinnas.

Nettoresultat av poster till verkligt värde

Realiserade och orealiserade vinster och förluster på ﬁnan-

siella instrument och förvaltningsfastigheter värderade till

verkligt värde via resultaträkningen redovisas under posten

”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.

Realiserade och orealiserade vinster och förluster härstam-

mar från:

• Aktier och andelar samt andra aktierelaterade instrument.

• Räntebärande värdepapper och andra ränterelaterade

instrument.

• Övriga ﬁnansiella instrument, inklusive kreditderivat och

råvaruinstrument/råvaruderivat.

• Valutakursförändringar.

• Förvaltningsfastigheter, inklusive realiserade och orealise-

rade intäkter, exempelvis omvärderingsvinster/-förluster.

Posten innehåller också realiserade resultat från avytt-

ringar liksom den löpande avkastningen från innehavet av

förvaltningsfastigheter.

Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till balansposter

redovisade till verkligt värde inom Markets och Life & Pension

klassiﬁceras i resultaträkningen som ”Nettoresultat av poster

till verkligt värde”. Vidare klassiﬁceras räntekomponenten i

derivat, inklusive förändringar i upplupen ränta, som ”Netto-

resultat av poster till verkligt värde”, med undantag för deri-

vat som används i säkringssyfte, inklusive ekonomiska säk-

ringar där sådana komponenter redovisas under samma post

i resultaträkningen som räntan från risksäkrade tillgångar och

skulder. Även räntan hänförlig till nettoﬁnansieringen av verk-

samheten inom Markets samt tillgångar som värderas till

upplupet anskaningsvärde inom Life & Pension redovisas

under denna post för att säkerställa att intäkter och kostna-

der i dessa verksamheter redovisas på ett konsekvent sätt.

Även den ineektiva delen av kassaflödessäkringar och säk-

ringar av nettoinvesteringar liksom omklassiﬁcerade vinster

och förluster på ﬁnansiella instrument som klassiﬁcerats i

kategorin ”Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde

via övrigt totalresultat” redovisas under ”Nettoresultat av

poster till verkligt värde”.

Den här posten innefattar också realiserade vinster och

förluster på ﬁnansiella instrument som värderats till upplupet

anskaningsvärde, till exempel erhållen ränteskillnadsersätt-

ning och realiserade vinster/förluster på återköp av egna

skulder.

I ”Nettoresultat av poster till verkligt värde” ingår även för-

ändringar av verkligt värde på räntesäkrade tillgångar och

skulder värderade till upplupet anskaningsvärde.

”Nettoresultat av poster till verkligt värde” innefattar också

förluster från motpartsrisk i instrument som klassiﬁcerats i

kategorin ”Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde

via resultaträkningen”. Undantagna är lånefordringar i port-

följer där avsikten är att behålla instrumenten till förfall och

som obligatoriskt värderas till verkligt värde (uppfyller inte

SPPI-kriteriet), som redovisas under posten ”Nettoresultat av

utlåning i portföljer som hålls till förfall och obligatoriskt vär-

deras till verkligt värde” (se nedan). Nedskrivningar av instru-

ment i andra kategorier redovisas under posten ”Kreditförlus-

ter, netto” (se även avsnittet ”Kreditförluster” nedan).

Erhållna utdelningar redovisas i resultaträkningen som

”Nettoresultat av poster till verkligt värde” och klassiﬁceras

inoten som ”Aktierelaterade instrument”. Intäkter redovisas

iden period då rätten att erhålla utdelning fastställs.

Intäktsredovisningen och beteckningarna för de poster

som avser livförsäkringsverksamheten beskrivs i avsnitt 7

”Intäktsredovisning livförsäkring” nedan.

Andelar i intresseföretags och joint ventures

resultat enligt kapitalandelsmetoden

Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat enligt

kapitalandelsmetoden deﬁnieras som värdeförändringen,

efter anskaningsdagen, av Nordeas andel av intresseföreta-

gets och joint venture-företagets nettotillgångar. Nordeas

andel av poster redovisade i intresseföretagens och joint ven-

ture-företagens övriga totalresultat redovisas i övrigt totalre-

sultat i Nordea. Som framgår av avsnitt 5 ”Principer för kon-

solidering” redovisas andelar i intresseföretags och joint ven-

tures resultat i resultaträkningen efter skatt. Skattekostnaden

hänförlig till dessa resultatandelar ingår följaktligen inte

iNordeas redovisade skattekostnad.

I samband med förvärv allokeras verkligt värde till intres-

seföretagens och joint venture-företagens identiﬁerbara till-

gångar, skulder och eventualförpliktelser. En eventuell skill-

nad mellan Nordeas andel av det verkliga värdet på de för-

värvade identiﬁerbara nettotillgångarna och köpeskillingen

är goodwill eller negativ goodwill. Goodwill inkluderas i

intresseföretagens och joint venture-företagens redovisade

värde. I efterföljande perioder ökar/minskar det redovisade

värdet med Nordeas andel av förändringar i intresseföreta-

gens och joint venture-företagens nettotillgångar efter för-

värvet och minskar med erhållna utdelningar och nedskriv-

ningar. Nedskrivningar kan återföras i efterföljande perioder.

Värdeförändringen i Nordeas andel av nettotillgångarna

baseras vanligen på månadsvis rapportering från intressefö-

retagen och joint venture-företagen. För vissa intresseföretag

och joint ventures som inte är enskilt betydande baseras för-

ändringar i Nordeas andel av nettotillgångarna på intresse-

företagens externa rapportering och påverkar Nordeas ﬁnan-

siella rapporter i den period då informationen blir tillgänglig.

Rapporteringen från intresseföretagen och joint venture-

företagen anpassas, där det är tillämpligt, till Nordeas

redovisningsprinciper.

Vidare klassiﬁceras nedskrivning av investeringar i intres-

seföretag och joint ventures som ”Andelar i intresseföretags

och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden” i

resultaträkningen. Principerna för nedskrivning av ﬁnansiella

tillgångar som klassiﬁcerats i kategorin ”Upplupet anska-

ningsvärde” beskrivs i avsnitt 13 ”Finansiella instrument” och

14 ”Utlåning till allmänheten/kreditinstitut”.

Om det ﬁnns indikationer på nedskrivningsbehov (förlust-

händelser) genomförs nedskrivningsprövningar för att

bedöma om det ﬁnns objektiva belägg för nedskrivning. Det

redovisade värdet på investeringen i intresseföretaget eller

joint venture-företaget jämförs med återvinningsvärdet (det

högre av nyttjandevärdet och verkligt värde minus försälj-

ningskostnader) och det redovisade värdet skrivs ner till

återvinningsvärdet, om erforderligt.

Nedskrivningar återförs om återvinningsvärdet ökar. Det

redovisade värdet ökas då till återvinningsvärdet, men kan

inte överstiga vad det redovisade värdet varit om en ned-

skrivning inte redovisats i första läget.

Övriga rörelseintäkter och övriga kostnader

Nettoresultat från avyttring av aktier i koncernföretag, intres-

seföretag och joint ventures, nettoresultat från avyttring av

materiella tillgångar liksom övriga rörelseintäkter som inte

K1. Redovisningsprinciper, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

114

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

kan hänföras till någon annan intäktspost redovisas normalt

när det är sannolikt att de förmåner som är kopplade till

transaktionen tillfaller Nordea, och om de betydande riskerna

och förmånerna har överförts till köparen (vanligtvis när

transaktionen har slutförts).

Resolutionsavgifter redovisas som ”Övriga kostnader”

iresultaträkningen.

Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till

förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde

Posten ”Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till för-

fall och obligatoriskt värderas till verkligt värde” inkluderar

justeringar till verkligt värde av marginalkomponenten för

lånefordringar i portföljer där avsikten är att behålla instru-

menten till förfall och som obligatoriskt värderas till verkligt

värde (uppfyller inte SPPI-kriteriet). Lånefordringarna klas-

siﬁceras i kategorin ”Finansiella tillgångar värderade till verk-

ligt värde via resultaträkningen” och redovisas under posten

”Utlåning till allmänheten” i balansräkningen. Justeringar till

verkligt värde avser främst förändringar i kreditrisk.

Förluster från motpartsrisk i instrument som klassiﬁcerats

ikategorin ”Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde

via resultaträkningen” redovisas under ”Nettoresultat av pos-

ter till verkligt värde”.

Nedskrivningar avseende instrument i andra kategorier än

”Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resul-

taträkningen” redovisas under posten ”Kreditförluster, netto”

(se även avsnittet ”Kreditförluster” nedan).

Kreditförluster

Nedskrivningar avseende ﬁnansiella tillgångar som klassiﬁce-

rats i kategorierna ”Upplupet anskaningsvärde” och ”Verk-

ligt värde via övrigt totalresultat” (se avsnitt 13 ”Finansiella

instrument”) på balansraderna ”Utlåning till centralbanker”,

”Utlåning till kreditinstitut”, ”Utlåning till allmänheten” och

”Räntebärande värdepapper”, redovisas som ”Kreditförluster,

netto”, tillsammans med förluster från ﬁnansiella garantier.

Förlusterna redovisas med avdrag för eventuella säkerheter

eller andra kreditförstärkningar. Nordeas redovisningsprinci-

per för beräkningen av nedskrivning av lån ﬁnns i avsnitt 14

”Utlåning till allmänheten/kreditinstitut”.

Motpartsförluster hänförliga till instrument som klassiﬁce-

rats i kategorin ”Finansiella tillgångar värderade till verkligt

värde via resultaträkningen”, inklusive kreditderivat men

exklusive lånefordringar som redovisas till verkligt värde

enligt beskrivningen ovan, redovisas under ”Nettoresultat av

poster till verkligt” eller, om de är hänförliga till låneford-

ringar i portföljer där avsikten är att behålla instrumenten till

förfall och som obligatoriskt värderas till verkligt värde (upp-

fyller inte SPPI-kriteriet), under posten ”Nettoresultat av utlå-

ning i portföljer som hålls till förfall och obligatoriskt värderas

till verkligt värde” (se ovan).

7. Intäktsredovisning livförsäkring

Erhållna premier och återbetalningar till försäkringstagare

hänförliga till sparandedelen i livförsäkringsavtal redovisas

som en ökning eller minskning av skulden till försäkrings-

tagarna. Mer information ﬁnns i avsnitt 19 ”Skulder till försäk-

ringstagare”.

Intäkterna från livförsäkringsverksamheten utgörs huvud-

sakligen av:

• kostnadsresultat

• resultat från försäkringsrisk

• vinstdelning på risk- och avkastningsresultat

• avkastning på ytterligare kapital i livförsäkringsverksam-

heten.

Resultat från dessa komponenter, med undantag för kost-

nadsresultat och vinstdelning på risk- och avkastningsresultat

för fondförsäkringsavtal och ﬁnansiella avtal, ingår i ”Netto-

resultat av poster till verkligt värde”.

Kostnadsresultatet utgörs av ett avgiftsuttag från försäk-

ringstagarna och ingår i posten ”Avgifts- och provisionsintäk-

ter”, tillsammans med vinstdelningen på risk- och avkast-

ningsresultat för fondförsäkringsavtal och ﬁnansiella avtal.

Motsvarande kostnader ingår i posterna ”Avgifts- och provi-

sionskostnader” och ”Rörelsekostnader”. Försäkringstagarens

andel av ett positivt eller negativt kostnadsresultat (vinst-

delning) ingår i posten ”Förändring av försäkringstekniska

avsättningar” i not K6 ”Summa nettoresultat av poster till

verkligt värde”.

Resultatet av försäkringsrisker utgörs av intäkter från

enskilda riskprodukter och från försäkringsdelen i enskilda

livförsäkringsavtal samt sjuk- och olycksfallsförsäkringar.

Riskpremierna fördelas över försäkringsperioden och avsätt-

ningarna minskar i takt med att försäkringsrisken avtar. En

stor del av riskresultatet från traditionella livförsäkringsavtal

omfattas av vinstdelning, vilket innebär att försäkringsta-

garna erhåller en del av nettointäkterna eller nettounderskot-

tet. Riskintäkterna och riskkostnaderna bruttoredovisas under

posterna ”Intäkter försäkringsrisk” och ”Kostnader försäk-

ringsrisk” i not K6 ”Summa nettoresultat av poster till verkligt

värde”. Försäkringstagarnas andel av resultatet redovisas

under posten ”Förändring av försäkringstekniska avsätt-

ningar” i samma not.

Vinster och förluster från placeringar inom Life & Pension

fördelas på respektive poster i not K6 ”Summa nettoresultat

av poster till verkligt värde”, precis som för andra placeringar

i Nordea. Posterna omfattar avkastning på tillgångar som ska

täcka skulder till försäkringstagarna och avkastning på ytter-

ligare kapital som allokerats till Life & Pension (eget kapital

iLife & Pension).

Posten ”Förändring av försäkringstekniska avsättningar”

itabellen ”Speciﬁkation över Nordea Life & Pension” i not K6

”Summa nettoresultat av poster till verkligt värde” innefattar:

• Avkastning på tillgångar som hålls för att täcka skulder till

försäkringstagarna (inklusive skulder från traditionella liv-

försäkringsavtal, fondförsäkringsavtal och ﬁnansiella

avtal), som överförs individuellt till försäkringstagarnas

konton i enlighet med deras avtal.

• Ytterligare återbäring (diskretionär del) till försäkringsta-

garna avseende traditionella livförsäkringsavtal eller andra

överföringar till försäkringstagarna för att täcka tillfälliga

underskott mellan placeringsresultat och eventuell avtalad

minimiförmån.

• Vinstdelning på risk- och avkastningsresultat för traditio-

nella livförsäkringsprodukter i enlighet med lokala fördel-

ningsregler i respektive Life & Pension-enhet och gällande

avtal med försäkringstagarna. Redovisningen av vinstdel-

ningen i resultaträkningen förutsätter framför allt ett posi-

tivt resultat för traditionella livförsäkringsavtal. Vinstdel-

ning som inte kan redovisas under innevarande period till

följd av svaga placeringsresultat kan i vissa länder, helt

eller delvis, senareläggas till år med högre avkastning.

• Försäkringstagarnas andel av kostnads- och riskresultatet för

traditionella livförsäkringsavtal eller fondförsäkringsavtal.

Posten ”Förändring av återbäringsmedel” i not K6 ”Summa

nettoresultat av poster till verkligt värde” avser endast tradi-

tionella livförsäkringsavtal. Posten omfattar försäkringstagar-

nas andel av avkastning som ännu inte har fördelats till indi-

viduella försäkringstagare. Även återbäringsmedel ingår

(diskretionär del), liksom belopp som behövs för att täcka till-

fälliga underskott mellan placeringsresultat och eventuell

minimiförmån till försäkringstagarna.

K1. Redovisningsprinciper, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

115

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

8. Redovisning och bortbokning av ﬁnansiella

instrument i balansräkningen

Aärsdagsredovisning tillämpas vid redovisning och bortbok-

ning av derivatinstrument, börsnoterade värdepapper och

avistatransaktioner i utländsk valuta (och en tillgång eller

skuld redovisas i balansräkningen under ”Övriga tillgångar”

eller ”Övriga skulder” mellan aärsdagen och likviddagen).

Övriga ﬁnansiella instrument redovisas i balansräkningen på

likviddagen.

Finansiella tillgångar, andra än de för vilka aärsdagsredo-

visning tillämpas, bokas bort från balansräkningen när den

avtalsenliga rätten till kassaflödet från de ﬁnansiella tillgång-

arna upphör att gälla eller överförs till annan part. Rätten till

kassaflödet upphör att gälla eller överförs vanligen när mot-

parten har uppfyllt sin del av avtalet genom att t.ex. betala

tillbaka ett lån till Nordea, dvs. på likviddagen.

Lån och andra ﬁnansiella tillgångar där kassaflödena har

justerats, eller som ingår i en rekonstruktion, bokas bort från

balansräkningen, och ett nytt lån redovisas om villkoren för

det nya lånet väsentligen skiljer sig från de tidigare villkoren.

Normalt brukar detta ske om nuvärdet av kassaflödet från

det nya lånet, diskonterat med den ursprungliga räntan, skil-

jer sig mer än 10 procent från nuvärdet av det återstående

förväntade kassaflödet från det gamla lånet. Samma princi-

per gäller för ﬁnansiella skulder. Villkoren anses även skilja

sig åt väsentligt för ﬁnansiella tillgångar, där det justerade

kassaflödet endast utgörs av betalning av kapitalbelopp och

ränta (SPPI), medan detta inte var fallet för det ursprungliga

kassaflödet och vice versa.

I vissa fall genomförs transaktioner där Nordea överför till-

gångar som redovisas i balansräkningen, men samtidigt

behåller antingen hela eller delar av risken och rättigheterna

förknippade med de överförda tillgångarna. Om alla eller i

stort sett alla risker och rättigheter behålls, bokas inte de

överförda tillgångarna bort från balansräkningen. Om

Nordeas motpart kan sälja eller pantsätta de överförda till-

gångarna på nytt, omklassiﬁceras tillgångarna i balansräk-

ningen till ”Pantsatta ﬁnansiella instrument”. Överföring av

tillgångar med bibehållande av alla eller i stort sett alla risker

och rättigheter omfattar bl.a. avtal om värdepapperslån och

återköpsavtal.

Finansiella skulder bokas bort från balansräkningen när de

upphör. Normalt sker detta när Nordea fullgör sin del av avta-

let, till exempel när Nordea återbetalar inlåning till motpar-

ten, dvs. på likviddagen. Finansiella skulder där aärsdagsre-

dovisning tillämpas bokas normalt bort och en skuld redovi-

sas under ”Övriga skulder” i balansräkningen på aärsdagen.

För ytterligare information, se avsnitt 13 ”Finansiella instru-

ment” (”Avtal om inlåning och utlåning av värdepapper” samt

”Återköpsavtal och omvända återköpsavtal”) och not K43

”Överförda tillgångar och erhållna säkerheter”.

9. Omräkning av tillgångar och

skulder i utländsk valuta

En enhets (koncernföretag eller ﬁlial) funktionella valuta fast-

ställs utifrån den ekonomiska miljö i vilken enheten primärt

bedriver sin verksamhet. Utländsk valuta deﬁnieras som

annan valuta än enhetens funktionella valuta. Transaktioner

iutländsk valuta redovisas till transaktionsdagens kurs.

Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas

till balansdagens kurs.

Valutakursdierenser som uppkommer vid reglering av

transaktioner till kurser som avviker från dem på transak-

tionsdagen, liksom orealiserade omräkningsdierenser på ej

reglerade monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta,

redovisas i resultaträkningen under posten ”Nettoresultat av

poster till verkligt värde”.

Valutakursdierenser som härrör från interna, långfristiga

lån till utländska verksamheter där någon betalning varken

planeras eller sannolikt kommer att ske i framtiden (det vill

säga i sak en del av Nordeas nettoinvestering i den utländska

verksamheten) redovisas under Övrigt totalresultat och

omklassiﬁceras från eget kapital till resultaträkningen när

nettoinvesteringen avyttras.

10. Säkringsredovisning

Utifrån koncernens riskhanteringspolicy har Nordea identiﬁe-

rat ett antal riskkategorier och motsvarande säkringsstrategier

med hjälp av derivatinstrument, enligt beskrivningen i avsnitt

4 ”Marknadsrisk” i not K2 ”Risk- och likviditetshantering” och

inot K19 ”Derivatinstrument och säkringsredovisning”.

När ett säkringsförhållande uppfyller de angivna kriteri-

erna för säkringsredovisning i IAS 39, använder Nordea en

avföljande tre typer av säkringsredovisning:

• säkring av verkligt värde

• kassaflödessäkring

• säkring av nettoinvesteringar.

Nordea har, efter policybeslut i enlighet med IFRS 9, valt att

fortsätta tillämpa säkringsredovisning enligt EU:s ”carve out”-

version av IAS 39.

Enligt EU:s ”carve out”-version av IAS 39 kan makrosäkring

av verkligt värde till exempel användas för avistainlåning

(jämför IAS 39 publicerad av IASB), och ineektivitet i sam-

band med säkring av tillgångar med möjlighet till förtida

in lösen redovisas först när den reviderade beräkningen av

kassaflödesbeloppet hamnar under den nedre skiktgränsen.

När säkringen ingås dokumenterar Nordea formellt hur

säkringsförhållandet uppfyller kriterierna för säkringsredovis-

ning, inklusive det ekonomiska förhållandet mellan den säk-

rade posten och säkringsinstrumentet, bland annat risktyp,

riskhanteringsmål och strategi för risksäkringen, samt vilken

metod som kommer att användas för att fortlöpande bedöma

säkringsförhållandets eektivitet.

För att få tillämpa säkringsredovisning krävs att säkringen

har en hög eektivitet. En säkring anses ha detta om det vid

ingången och under säkringens hela löptid kan förväntas att

förändringar i verkligt värde på den säkrade posten, med

avseende på den säkrade risken, väsentligen neutraliseras av

förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet. Utfallet

ska ligga inom intervallet 80–125 procent.

Transaktioner som genomförs i enlighet med Nordeas

säkringsmål, men som inte uppfyller kriterierna för säkrings-

redovisning, är ekonomiska säkringsförhållanden.

Säkring av verkligt värde

Säkring av verkligt värde tillämpas när derivat används för att

risksäkra förändringar i verkligt värde på en redovisad till-

gång eller skuld hänförlig till en speciﬁk risk i enlighet med

Nordeas riskhanteringspolicy, enligt beskrivningen i avsnitt 4

”Marknadsrisk” i not K2 ”Risk- och likviditetshantering” och i

not K19 ”Derivatinstrument och säkringsredovisning”. Risken

för förändringar i verkligt värde på tillgångar och skulder

iNordeas redovisning härrör huvudsakligen från låneford-

ringar, värdepapper och inlåning med fast ränta, vilket ger

upphov till ränterisk. Förändringar i verkligt värde på derivat

liksom förändringar i verkligt värde på den säkrade posten,

hänförliga till de risker som säkras, redovisas separat i resul-

taträkningen under posten ”Nettoresultat av poster till verk-

ligt värde”. Om säkringen är eektiv tar förändringen i verk-

ligt värde på den säkrade posten respektive säkringsinstru-

mentet ut varandra.

Förändringarna i verkligt värde på den säkrade posten,

hänförliga till riskerna säkrade med derivatinstrumentet,

avspeglas i en justering av den säkrade postens redovisade

K1. Redovisningsprinciper, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

116

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

värde som också redovisas i resultaträkningen. Förändringen

iverkligt värde på räntesäkrade poster värderade till upplu-

pet anskaningsvärde redovisas i balansräkningen separerat

under posten ”Förändringar av verkligt värde för räntesäk-

rade poster”.

I Nordea tillämpas säkring av verkligt värde både på

mikro nivå och portföljnivå. Eventuell ineektiv del av säk-

ringen redovisas i resultaträkningen under posten ”Netto-

resultat av poster till verkligt värde”.

Säkrade poster

En säkrad post i en säkring av verkligt värde kan vara en

redovisad enskild tillgång eller skuld, ett oredovisat fast åta-

gande eller en del därav. Den säkrade posten kan också vara

en grupp av tillgångar, skulder eller fasta åtaganden med

likartade riskegenskaper. Säkrade poster utgörs i Nordea av

både enskilda tillgångar eller skulder och portföljer av till-

gångar och/eller skulder.

Säkringsinstrument

De säkringsinstrument som används i Nordea är huvudsakli-

gen ränteswappar och valutaränteswappar, vilka alltid redo-

visas till verkligt värde.

Säkringens eektivitet

Vid bedömning i efterhand av säkringens eektivitet värderar

Nordea säkringsinstrumentet till verkligt värde och jämför

förändringen av detta värde med förändringen av verkligt

värde på den säkrade posten. Mätning av eektiviteten görs

på kumulativ basis.

Om säkringsförhållandet inte uppfyller kraven för säkrings-

redovisning avslutas säkringsredovisningen. För säkringar av

verkligt värde värderas säkringsinstrumentet till verkligt

värde via resultaträkningen och förändringen i verkligt värde

på den säkrade posten, fram till den tidpunkt då säkrings-

förhållandet avslutas, resultatförs linjärt över den säkrade

postens återstående löptid.

Ineektiva säkringar kan bero på

• skillnader i tidpunkten för kassaflöden från den säkrade

posten och säkringsinstrumentet

• användning av olika räntekurvor för diskontering av den

säkrade posten och säkringsinstrumentet

• eekten av förändringar i Nordeas eller en motparts

kreditrisk på säkringsinstrumentets verkliga värde

• skillnader i förväntad och faktisk förtidsinlösen av låne-

portföljen.

Kassaflödessäkring

I enlighet med Nordeas riskhanteringspolicy, enligt beskriv-

ningen i avsnitt 4 ”Marknadsrisk” i not K2 ”Risk- och likvidi-

tetshantering” och i not K19 ”Derivatinstrument och säkrings-

redovisning”, tillämpar Nordea kassaflödessäkring för säkring

av risk hänförlig till variationer i framtida räntebetalningar på

instrument med rörlig ränta samt för säkring av valutarisk.

Dendel av vinsten eller förlusten på säkringsinstrumentet som

bedöms vara en eektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat

och ackumuleras i reserven för kassaflödessäkringar under

eget kapital. Den ineektiva delen av vinsten eller förlusten

påsäkringsinstrumentet omklassiﬁceras till resultaträkningen

under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.

Vinster eller förluster på säkringsinstrument som redovi-

sats i reserven för kassaflödessäkringar under eget kapital

viaövrigt totalresultat omklassiﬁceras och redovisas i resul-

taträkningen i samma period som den säkrade posten påver-

kar resultaträkningen, normalt i den period när ränteintäkten

eller räntekostnaden redovisas.

Säkrade poster

En säkrad post i en kassaflödessäkring kan vara högst sanno-

lika kassaflöden från redovisade, eller framtida, tillgångar eller

skulder som löper med rörlig ränta. Nordea tillämpar kassa-

flödessäkring vid säkring av valutarisk i framtida betalningar

av ränta och kapitalbelopp (både från emitterade skuldinstru-

ment i utländsk valuta och/eller koncernintern utlåning) och

vid säkring av ränterisk i utlåning med rörlig ränta.

Säkringsinstrument

De säkringsinstrument som används i Nordea är huvudsakli-

gen valutaränteswappar, vilka alltid redovisas till verkligt

värde, där valutakomponenten hanteras som en kassaflö-

dessäkring av valutarisk och räntekomponenten som en

säkring av verkligt värde av ränterisk. Vid säkring av ränterisk

i utlåning med rörlig ränta använder Nordea räntederivat som

säkringsinstrument, vilka alltid redovisas till verkligt värde.

Säkringens eektivitet

Vid mätning i efterhand av kassaflödessäkringarnas eektivi-

tet används den hypotetiska derivatmetoden, vilket innebär

att förändringen i en perfekt hypotetisk swap anses motsvara

nuvärdet av den ackumulerade förändringen i förväntade

framtida kassaflöden från den säkrade transaktionen (valuta-

komponenten).

Om säkringsförhållandet inte uppfyller kraven för säkrings-

redovisning avslutas säkringsredovisningen. För kassaflö-

dessäkringar redovisas förändringar i det orealiserade värdet

på säkringsinstrumentet i resultaträkningen från och med det

senaste tillfället då säkringen bedömdes vara eektiv. Den ack-

umulerade vinsten eller förlusten på säkringsinstrumentet, som

sedan den period då säkringen bedömdes vara eektiv har

redovisats i reserven för kassaflödessäkringar under eget kapi-

tal via övrigt totalresultat, omklassiﬁceras från eget kapital till

”Nettoresultat av poster till verkligt värde” i resultaträkningen

om den förväntade transaktionen inte längre väntas inträa.

Om den förväntade transaktionen inte längre är högst san-

nolik, men ändå förväntas inträa, så kvarstår den ackumule-

rade vinsten eller förlusten på säkringsinstrumentet, som har

redovisats under övrigt totalresultat sedan den period då säk-

ringen bedömdes vara eektiv, i övrigt totalresultat till dess

att transaktionen inträar eller inte längre förväntas inträa.

De möjliga källorna till ineektivitet i kassaflödessäkringar

är normalt desamma som i säkringar av verkligt värde (se

ovan). För kassaflödessäkringar är emellertid risken för för-

tidsinlösen mindre relevant. Här orsakas säkringsineektivite-

ten istället av förändringar i tidpunkten för och beloppen från

prognostiserade framtida kassaflöden.

Säkring av nettoinvesteringar

I enlighet med Nordeas riskhanteringspolicy, enligt beskriv-

ningen i avsnitt 4 ”Marknadsrisk” i not K2 ”Risk- och likvidi-

tetshantering” och i not K19 ”Derivatinstrument och säkrings-

redovisning”, säkrar Nordea sin valutaomräkningsrisk. Valuta-

omräkningsrisk deﬁnieras som risken för förlust hänförlig till

investeringar i utländska verksamheter med en annan funktio-

nell valuta än koncernens rapporteringsvaluta (euro). De säk-

ringsinstrument som används i Nordea är valutaterminer där

endast avistakomponenten identiﬁeras i säkringsförhållandet.

Omräkningsdierenser på ﬁnansiella instrument som

används som säkringsinstrument i en säkring av nettoinveste-

ring i ett koncernföretag redovisas, i den mån säkringen är

eektiv, under övrigt totalresultat. Detta för att neutralisera de

omräkningsdierenser som påverkar övrigt totalresultat när

koncernföretagen konsolideras, inklusive omvärderingen av

eventuella utvidgade nettoinvesteringar. Ineektivitet i säk-

ringen kan uppstå om säkringsinstrumenten i nominella termer

K1. Redovisningsprinciper, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

117

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

täcker mer än riskexponeringen i de utländska verksamheterna.

Eventuell ineektiv del av säkringen redovisas i resultaträk-

ningen under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.

Se även avsnitt 9 ”Omräkning av tillgångar och skulder

iutländsk valuta”.

11. Fastställande av verkligt värde

på ﬁnansiella instrument

Verkligt värde deﬁnieras som det pris som vid värderingstid-

punkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller

betalas vid överlåtelse av en skuld i en ordnad transaktion

mellan marknadsaktörer under aktuella marknadsförhållan-

den på tillgångens eller skuldens huvudmarknad, eller, om

enhuvudmarknad saknas, på tillgångens eller skuldens mest

fördelaktiga marknad.

Det bästa beviset på verkligt värde är förekomsten av

publicerade prisnoteringar på en aktiv marknad och när

sådana förekommer används de vid värderingen av ﬁnan-

siella tillgångar och ﬁnansiella skulder. En aktiv marknad för

en tillgång eller skuld är en marknad där transaktioner för

tillgången eller skulden inträar tillräckligt ofta och med till-

räcklig volym för att ge löpande prisinformation. Den abso-

luta likviditets- och volymnivån som krävs för att marknaden

ska anses vara aktiv varierar beroende på instrumentklass.

För vissa klasser föreligger låg prisvolatilitet, även för instru-

ment inom klasser där handelsfrekvensen är hög. För instru-

ment i sådana klasser är likviditetskraven lägre och därmed

är åldersgränsen för priserna som används för att fastställa

verkligt värde högre.

Handelsfrekvensen och volymen övervakas regelbundet

för att bedöma om marknaderna är aktiva eller inte. Nordea

använder främst publicerade prisnoteringar för att fastställa

verkligt värde på instrument som redovisas under följande

balansposter:

• Räntebärande värdepapper

• Aktier och andelar (noterade)

• Derivatinstrument (noterade)

• Emitterade värdepapper (emitterade bostadsobligationer

iNordea Kredit Realkreditaktieselskab)

Om noterade priser för ett ﬁnansiellt instrument inte repre-

senterar faktiska och regelbundet förekommande marknads-

transaktioner, eller om noterade priser inte ﬁnns tillgängliga,

fastställs det verkliga värdet med hjälp av lämplig värderings-

metod. Värderingsmetodens lämplighet, inklusive en bedöm-

ning av om noterade priser eller teoretiska priser ska använ-

das, övervakas regelbundet.

Värderingsmetoderna kan variera från enkel analys av dis-

konterade kassaflöden till komplexa optionsvärderingsmo-

deller. Värderingsmodellerna har utformats så att observer-

bara marknadspriser och kurser används som indata i före-

kommande fall, men även icke observerbara

modellparametrar kan användas. Värderingsmodellens lämp-

lighet bedöms genom att mäta dess förmåga att matcha

marknadspriser. Detta görs genom att jämföra beräknade pri-

ser med relevant jämförelsedata, t.ex. börskurser, motpartens

värderingar eller konsensuspriser.

Nordea använder främst värderingsmetoder för att fast-

ställa verkligt värde på instrument som redovisas under föl-

jande balansposter:

• Utlåning till allmänheten (hypotekslån i Nordea Kredit

Realkreditaktieselskab)

• Räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv

marknad saknas)

• Aktier och andelar (när prisnoteringar på en aktiv marknad

saknas)

• Derivatinstrument (OTC-derivat)

För ﬁnansiella instrument där verkligt värde uppskattas med

hjälp av en värderingsmetod undersöks om de variabler som

använts i värderingsmodellen till övervägande del baserats

på data från observerbara marknader. Med data från obser-

verbara marknader avser Nordea data som kan inhämtas från

allmänt tillgängliga externa källor och som bedöms utgöra

realistiska marknadspriser. Vid användning av icke observer-

bara data, som har en betydande inverkan på värderingen,

kan instrumentet vid första redovisningstillfället inte redovi-

sas till det verkliga värde som beräknats via värderingsmeto-

den, och eventuella initiala vinster periodiseras därför i resul-

taträkningen över instrumentets löptid. De initiala vinsterna

redovisas därefter direkt i resultaträkningen i det fall icke

observerbara data blir observerbara.

I not K41 ”Tillgångar och skulder till verkligt värde” åter-

ﬁnns en uppdelning av det verkliga värdet på ﬁnansiella

instrument som tagits fram med hjälp av:

• instrumentets publicerade prisnoteringar på en aktiv mark-

nad (nivå 1),

• värderingsmetod baserad på observerbara marknadsdata

(nivå 2), och

• värderingsmetod baserad på icke observerbara marknads-

data (nivå 3).

Värderingsmodellerna som Nordea använder överensstäm-

mer med accepterade ekonomiska metoder för prissättning

av ﬁnansiella instrument och tar hänsyn till alla faktorer som

marknadsaktörer skulle beakta vid prissättning.

Varje ny värderingsmodell godkänns av modellriskkommit-

tén (Model Risk Committee) och alla modeller granskas

regelbundet.

Mer information ﬁnns i not K41 ”Tillgångar och skulder till

verkligt värde”.

12. Kassa och tillgodohavande hos centralbanker

Kassatillgångar omfattar lagliga betalningsmedel inklusive

utländska sedlar och mynt. Tillgodohavanden hos centralban-

ker utgörs av tillgodohavanden på konton hos centralbanker

och postgiron i myndighetsform, när följande förutsättningar

är uppfyllda:

• Centralbanken eller postgirot är hemmahörande i det land

där institutet är etablerat.

• Tillgodohavandet kan disponeras fritt när som helst.

13. Finansiella instrument

Klassiﬁcering av ﬁnansiella instrument

Varje ﬁnansiellt instrument har klassiﬁcerats i någon av

följande kategorier:

Finansiella tillgångar:

• Upplupet anskaningsvärde

• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via

resultaträkningen:

- Obligatoriskt värderade till verkligt värde via

resultaträkningen

- Från början värderade till verkligt värde via resultat-

räkningen (verkligt värde-optionen)

• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt

totalresultat

Finansiella skulder:

• Upplupet anskaningsvärde

• Finansiella skulder värderade till verkligt värde via

resultaträkningen:

- Obligatoriskt värderade till verkligt värde via

resultaträkningen

- Från början värderade till verkligt värde via resultat-

räkningen (verkligt värde-optionen)

Klassiﬁceringen av en ﬁnansiell tillgång bestäms utifrån

aärsmodellen för den portfölj som instrumentet ingår i och

K1. Redovisningsprinciper, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

118

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

huruvida kassaflödena endast utgör betalning av kapitalbe-

lopp och ränta (SPPI).

Finansiella tillgångar med kassaflöden som inte uteslu-

tande utgörs av betalning av kapitalbelopp och ränta värde-

ras till verkligt värde via resultaträkningen. Alla övriga till-

gångar klassiﬁceras utifrån aärsmodellen. Portföljinstru-

ment som omfattas av en aärsmodell där avsikten är att

behålla instrumenten och ta emot avtalsenliga kassaflöden

värderas till upplupet anskaningsvärde. Instrument som

omfattas av en aärsmodell där avsikten är både att behålla

instrumenten för att samla in avtalsenliga kassaflöden och att

sälja instrumenten, värderas till verkligt värde via övrigt total-

resultat. Finansiella tillgångar som omfattas av annan aärs-

modell värderas till verkligt värde via resultaträkningen.

För att kunna fastställa aärsmodell har Nordea delat in

sina ﬁnansiella tillgångar i portföljer och underportföljer uti-

från hur olika grupper av ﬁnansiella tillgångar förvaltas till-

sammans för att uppnå ett visst aärsmål. När rätt nivå för

portföljen ska fastställas har Nordea tagit hänsyn till aktuell

aärsområdesstruktur. Vid fastställandet av aärsmodell för

respektive portfölj har Nordea analyserat syftet med de ﬁnan-

siella tillgångarna och exempelvis tidigare försäljningstrender

och ersättning till ledningen.

Alla ﬁnansiella tillgångar och skulder redovisas till verkligt

värde vid första redovisningstillfället. Klassiﬁceringen av

ﬁnansiella instrument i olika kategorier utgör grunden för hur

varje ﬁnansiellt instrument efterföljande värderas i balansräk-

ningen och hur förändringar i dess värde redovisas. I tabellen

i not K40 ”Klassiﬁcering av ﬁnansiella instrument” framgår

ivilka olika kategorier de ﬁnansiella instrumenten i Nordeas

balansräkning har klassiﬁcerats enligt IFRS 9.

Upplupet anskaningsvärde

Finansiella tillgångar och skulder värderade till upplupet

anskaningsvärde redovisas initialt i balansräkningen till

verkligt värde, inklusive transaktionskostnader. Efter första

redovisningstillfället värderas instrument i denna kategori till

upplupet anskaningsvärde. Vid värdering till upplupet

anskaningsvärde resultatförs skillnaden mellan anska-

ningsvärdet och inlösenvärdet över den återstående löptiden

med hjälp av eektivräntemetoden. Upplupet anskanings-

värde deﬁnieras som det belopp till vilket den ﬁnansiella till-

gången eller skulden värderas vid första redovisningstillfället,

minus avbetalningar av kapitalbelopp, plus eller minus acku-

mulerade avskrivningar med tillämpning av eektivränteme-

toden på eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet

och beloppet på förfallodagen och, för ﬁnansiella tillgångar,

justerat för eventuell förlustreserv. För ytterligare information

om eektivräntemetoden, se avsnitt 6 ”Räntenetto”. Informa-

tion om nedskrivningar enligt IFRS 9 ﬁnns i avsnitt 14 nedan.

Ränta på tillgångar och skulder i kategorin värderade till

upplupet anskaningsvärde redovisas i resultaträkningen

under posten ”Ränteintäkter” respektive ”Räntekostnader”.

Den här kategorin omfattar huvudsakligen all utlåning och

inlåning, med undantag för omvända repor/repor och avtal

om värdepapperslån inom Markets och hypotekslån i Nordea

Kredit Realkreditaktieselskab. Kategorin omfattar också rän-

tebärande värdepapper som huvudsakligen härrör från en

portfölj av räntebärande värdepapper inom Life & Pension i

Norge, efterställda skulder och emitterade värdepapper, med

undantag för obligationer emitterade av Nordea Kredit Real-

kreditaktieselskab och strukturerade obligationer emitterade

av Markets.

Finansiella tillgångar och skulder värderade

till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde

via resultaträkningen värderas till verkligt värde exklusive

transaktionskostnader. Alla förändringar i verkligt värde för

dessa poster redovisas direkt i resultaträkningen under ”Net-

toresultat av poster till verkligt värde”. Emellertid redovisas

justeringar till verkligt värde av marginalkomponenten för

lånefordringar i portföljer där avsikten är att behålla instru-

menten till förfall och som obligatoriskt värderas till verkligt

värde (uppfyller inte SPPI-kriteriet) från och med 2020 sepa-

rat i resultaträkningen på raden ”Nettoresultat av utlåning i

portföljer som hålls till förfall och obligatoriskt värderas till

verkligt värde”.

Den här kategorin har två underkategorier: ”Obligatoriskt

värderade till verkligt värde via resultaträkningen” och ”Från

början värderade till verkligt värde via resultaträkningen

(verkligt värde-optionen)”.

Underkategorin ”Obligatoriskt värderade till verkligt värde

via resultaträkningen” innehåller huvudsakligen alla till-

gångar inom Markets, tradingrelaterade skulder inom Mar-

kets, räntebärande värdepapper i del av likviditetsreserven,

derivatinstrument, aktier, hypotekslån i det danska dotterfö-

retaget Nordea Kredit Realkreditaktieselskab samt ﬁnansiella

tillgångar under ”Tillgångar i placeringsportföljer och fond-

försäkringsavtal”. Inlåning i placeringsportföljer och fondför-

säkringsavtal är avtal med kunder och försäkringstagare där

all risk tas av försäkringstagarna. Inlåningsmedlen investeras

i olika typer av ﬁnansiella tillgångar till förmån för kunderna

och försäkringstagarna.

Huvuddelen av de ﬁnansiella tillgångar och skulder som

klassiﬁcerats i kategorin ”Från början värderade till verkligt

värde via resultaträkningen” utgörs av obligationer emitte-

rade av Nordea Kredit Realkreditaktieselskab samt tillgångar

och skulder inom Nordea Life & Pension.

Skulder i Nordea Kredit Realkreditaktieselskab klassiﬁceras

i kategorin ”Från början värderade till verkligt värde via resul-

taträkningen” för att eliminera eller avsevärt minska bris-

tande överensstämmelse i redovisningen. När Nordea beviljar

bolån till kunder i enlighet med dansk lagstiftning om

bostadsﬁnansiering emitterar Nordea samtidigt obligationer

med matchande villkor, så kallad matchad ﬁnansiering. Kun-

derna kan återbetala sina lån genom att antingen återbetala

skuldbeloppet eller köpa de emitterade obligationerna och

återlämna dessa till Nordea som reglering av fordran. Obliga-

tionerna är en viktig komponent på den danska penning-

marknaden och Nordea köper och säljer följaktligen egna

obligationer på marknaden. Lånen värderas till verkligt värde

via resultaträkningen, till följd av att de inte uppfyller SPPI-

kriteriet, och om obligationerna värderades till upplupet

anskaningsvärde skulle detta ge upphov till bristande över-

ensstämmelse i redovisningen. För att undvika detta värderar

Nordea obligationerna till verkligt värde, med alla föränd-

ringar i verkligt värde, inklusive förändringar i kreditrisk,

redovisade i resultaträkningen.

Alla underliggande tillgångar i ﬁnansiella avtal inom Life &

Pension klassiﬁceras i kategorin ”Från början värderade till

verkligt värde via resultaträkningen” för att eliminera eller

avsevärt minska den bristande överensstämmelsen i redovis-

ningen med de skulder till försäkringstagare som värderas till

verkligt värde. Finansiella avtal (fondförsäkringar) som i

balansräkningen redovisas som ”Skulder till försäkringsta-

gare” hanteras på basis av verkligt värde och klassiﬁceras

följaktligen i kategorin ”Från början värderade till verkligt

värde via resultaträkningen”. Förändringar i den egna kredit-

K1. Redovisningsprinciper, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

119

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

risken redovisas i resultaträkningen, eftersom en redovisning

av sådana förändringar i övrigt totalresultat skulle ge upphov

till bristande överensstämmelse i redovisningen. Försäkrings-

avtalens underliggande tillgångar (deﬁnieras i avsnitt 19

”Skulder till försäkringstagare”), med undantag för en portfölj

av räntebärande värdepapper i Norge, klassiﬁceras i katego-

rin ”Från början värderade till verkligt värde via resultaträk-

ningen”, för att minska den bristande överensstämmelsen i

redovisningen med de skulder till försäkringstagare som nor-

malt värderas till aktuellt värde.

Även tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkrings-

avtal som inte obligatoriskt värderas till verkligt värde via

resultaträkningen klassiﬁceras i kategorin ”Från början värde-

rade till verkligt värde via resultaträkningen” för att undvika

bristande överensstämmelse i redovisningen med motsva-

rande inlåning. Inlåningen i placeringsportföljer och fondför-

säkringsavtal hanteras på basis av verkligt värde, och klassiﬁ-

ceras följaktligen också i kategorin ”Från början värderade till

verkligt värde via resultaträkningen”. Värdet på denna inlå-

ning är direkt kopplad till avtalens underliggande tillgångar,

och förändringar i den egna kreditrisken får därmed ingen

inverkan på dessa avtal.

Nordea tillämpar också verkligt värde-optionen på struktu-

rerade obligationer emitterade av Markets, eftersom dessa

instrument innehåller inbäddade derivat som inte är nära för-

knippade med värdavtalet. Förändringen i verkligt värde på

dessa emitterade strukturerade obligationer redovisas i resul-

taträkningen, med undantag för förändringar i kreditrisken

som redovisas i övrigt totalresultat.

Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till balanspos-

ter redovisade till verkligt värde via resultaträkningen inom

Markets och Life & Pension klassiﬁceras som ”Nettoresultat

av poster till verkligt värde”.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt

värde via övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt

totalresultat värderas till verkligt värde med tillägg för trans-

aktionskostnader. Den här kategorin omfattar huvudsakligen

de räntebärande värdepapperen i del av likviditetsreserven.

Förändringar i verkligt värde, med undantag för räntor, valu-

takurseekter och nedskrivningar, redovisas mot verkligt

värde-reserven under eget kapital via övrigt totalresultat.

Ränta redovisas i resultaträkningen under posten ”Räntein-

täkter”, valutakurseekter under posten ”Nettoresultat av

poster till verkligt värde” och nedskrivningar under posten

”Kreditförluster, netto”. I samband med avyttring av ett instru-

ment omklassiﬁceras de ackumulerade förändringarna i verk-

ligt värde, som tidigare har redovisats i verkligt värde-reser-

ven under övrigt totalresultat, från eget kapital till resultat-

räkningen under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt

värde”. Information om nedskrivningar enligt IFRS 9 ﬁnns i

avsnitt 14 nedan.

Sammansatta ﬁnansiella instrument

Sammansatta ﬁnansiella instrument är avtal som omfattar ett

värdavtal och ett inbäddat derivat. Sådana kombinationer upp-

står huvudsakligen i samband med emissioner av strukture-

rade skuldinstrument, såsom emitterade indexobligationer och

lånefordringar med inbäddade räntekorridorer och räntetak.

För strukturerade obligationer som har emitterats av Mar-

kets tillämpar Nordea verkligt värde-optionen, och hela det

sammansatta instrumentet, värdavtalet och det inbäddade

derivatet, värderas till verkligt värde via resultaträkningen.

Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen

under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde” och

ibalansräkningen under ”Emitterade värdepapper”.

Avtal om inlåning och utlåning av värdepapper

Transaktioner avseende in- och utlåning av värdepapper

innebär i allmänhet ställande av säkerhet. Om inte riskerna

och rättigheterna förknippade med ägandet överförs, beaktas

inte överföringen av värdepapper i balansräkningen. Om mot-

parten har rätt att sälja vidare eller pantsätta värdepappren

på nytt, omklassiﬁceras dessa till posten ”Pantsatta ﬁnan-

siella instrument” i balansräkningen.

Utlånade värdepapper redovisas också under posten

”Föregna skulder ställda säkerheter”.

Säkerheter i form av likvida medel (inlåning av värdepap-

per) som har lämnats till motparter redovisas i balansräk-

ningen som ”Utlåning till centralbanker”, ”Utlåning till kredit-

institut” eller ”Utlåning till allmänheten”. Säkerheter i form

avlikvida medel (utlåning av värdepapper) som har erhållits

från motparter redovisas i balansräkningen som ”Skulder till

kreditinstitut” eller ”In- och upplåning från allmänheten”.

Återköpsavtal och omvända återköpsavtal

Värdepapper som har lämnats enligt återköpsavtal och vär-

depapper som mottagits enligt omvända återköpsavtal bokas

inte bort från respektive redovisas inte i balansräkningen. Om

motparten har rätt att sälja vidare eller pantsätta värdepapp-

ren på nytt, omklassiﬁceras dessa till posten ”Pantsatta ﬁnan-

siella instrument” i balansräkningen.

Värdepapper som har lämnats enligt återköpsavtal redovi-

sas också under posten ”För egna skulder ställda säkerheter”.

Likvida medel som har erhållits enligt återköpsavtal redo-

visas i balansräkningen som ”Skulder till kreditinstitut” eller

”In- och upplåning från allmänheten”. Likvida medel som har

lämnats enligt omvända återköpsavtal redovisas i balansräk-

ningen som ”Utlåning till centralbanker”, ”Utlåning till kredit-

institut” eller ”Utlåning till allmänheten”.

Försäljning av värdepapper som inte ägs av Nordea deﬁ-

nieras som blankning och redovisas som en tradingrelaterad

skuld (”Sålda, ej innehavda värdepapper”) under ”Övriga

skulder” i balansräkningen. Blankningen täcks i allmänhet

genom en transaktion avseende värdepappersﬁnansiering

(SFT), oftast ett omvänt återköpsavtal eller andra typer av

avtal om inlåning av värdepapper.

Derivatinstrument

Samtliga derivat redovisas i balansräkningen och värderas

tillverkligt värde. Derivat med positivt verkligt värde, inklu-

sive upplupen ränta, redovisas på tillgångssidan under posten

”Derivatinstrument”. Derivat med negativt verkligt värde,

inklusive upplupen ränta, redovisas på skuldsidan under

posten ”Derivatinstrument”.

Realiserade och orealiserade vinster och förluster på deri-

vat redovisas i resultaträkningen under posten ”Nettoresultat

av poster till verkligt värde”.

Kvittning av ﬁnansiella tillgångar och skulder

Nordea kvittar ﬁnansiella tillgångar och skulder i balansräk-

ningen om laglig rätt till kvittning föreligger, i den löpande

verksamheten och i händelse av fallissemang, konkurs och

insolvens hos Nordea eller dess motparter, och om avsikten

äratt nettoreglera posterna eller avyttra tillgången samtidigt

som skulden regleras.

Börsnoterade derivat bokas bort från balansräkningen på

daglig basis när likvid betalas eller erhålls och instrumentet

justeras till rådande marknadsvillkor. Derivattillgångar, deri-

vatskulder, kontantsäkerhetsfordringar och kontantsäkerhets-

skulder gentemot centrala motparter för clearing kvittas i

balansräkningen om det rör sig om samma transaktionsva-

luta och samma centrala motpart för clearing. Derivattill-

gångar, derivatskulder, kontantsäkerhetsfordringar och

K1. Redovisningsprinciper, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

120

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

kontantsäkerhetsskulder avseende bilaterala OTC-derivat

kvittas däremot inte i balansräkningen.

Ut- och inlåning i repor och omvända repor som görs med

en central motpart kvittas i balansräkningen om tillgångarna

och skulderna avser samma centrala motpart, regleras i

samma valuta och har samma löptid. Ut- och inlåning i repor

och omvända repor som görs i enlighet med Global Master

Repurchase Agreement (GMRA) kvittas i balansräkningen om

tillgångarna och skulderna avser samma motpart, regleras i

samma valuta, har samma löptid och regleras via samma

institut.

Emitterade skuld- och eget kapital-instrument

Ett ﬁnansiellt instrument emitterat av Nordea klassiﬁceras

antingen som en ﬁnansiell skuld eller som eget kapital. Emit-

terade ﬁnansiella instrument klassiﬁceras som en ﬁnansiell

skuld om avtalsförhållandena innebär att Nordea har en

beﬁntlig förpliktelse att antingen erlägga kontanter eller

annan ﬁnansiell tillgång, eller ett variabelt antal eget kapital-

instrument, till innehavaren av instrumentet. Om så inte är fal-

let är instrumentet vanligtvis ett eget kapital-instrument och

klassiﬁceras som eget kapital, med avdrag för transaktions-

kostnader. För ﬁnansiella instrument som innehåller både en

skuld- och en eget kapital-del, redovisas dessa delar separat.

14. Utlåning till allmänheten/kreditinstitut

Tillämpningsområde

Finansiella instrument som klassiﬁcerats i kategorin ”Upplu-

pet anskaningsvärde” eller ”Verkligt värde via övrigt total-

resultat” omfattas av prövning av nedskrivningsbehov till

följd av kreditrisk. Här ingår tillgångar som i balansräkningen

redovisats som ”Utlåning till centralbanker”, ”Utlåning till

kreditinstitut”, ”Utlåning till allmänheten” samt ”Räntebä-

rande värdepapper”. I utlåning till allmänheten ingår ﬁnan-

siell leasing, som också omfattas av prövning av nedskriv-

ningsbehov. Bland dessa balansposter ﬁnns även tillgångar

som klassiﬁcerats i kategorin ”Verkligt värde via resultaträk-

ningen” och som inte omfattas av någon prövning av ned-

skrivningsbehovet. Se avsnitt 13 ovan och not K40 ”Klassiﬁce-

ring av ﬁnansiella instrument”.

Även åtaganden utanför balansräkningen, eventualförplik-

telser och kreditåtaganden ska prövas för nedskrivningsbehov.

Redovisning och presentation

Tillgångar värderade till upplupet anskaningsvärde redovi-

sas brutto, med en separat reservering för förväntade kredit-

förluster om förlusten inte betraktas som deﬁnitiv. Reserverna

presenteras netto i balansräkningen, men presenteras separat

i noterna. Förändringar av reserveringar redovisas i resultat-

räkningen och klassiﬁceras som ”Kreditförluster, netto”.

Om nedskrivningen anses vara deﬁnitiv redovisas den som

en konstaterad kreditförlust, och det redovisade värdet på

lånet jämte tillhörande reservering för kreditförluster tas bort

från balansräkningen. En nedskrivning anses vara deﬁnitiv

när konkursansökan inges mot låntagaren och konkursförval-

taren har presenterat den ekonomiska utgången av konkurs-

förfarandet, eller när Nordea efterskänker sina fordringar

genom rekonstruktion på antingen rättslig eller frivillig grund

eller när Nordea av andra skäl bedömer återvinning av for-

dran som osannolik. Se även avsnittet ”Avskrivningar” nedan.

Avsättningar för poster utanför balansräkningen klassiﬁce-

ras som ”Avsättningar” i balansräkningen, med förändringar

iavsättningar klassiﬁcerade som ”Kreditförluster, netto”.

Tillgångar klassiﬁcerade som ”Verkligt värde via övrigt

totalresultat” redovisas till verkligt värde i balansräkningen.

Nedskrivningar beräknade i enlighet med IFRS 9 redovisas

iresultaträkningen och klassiﬁceras som ”Kreditförluster,

netto”. Eventuella justeringar till verkligt värde redovisas

i”Övrigt totalresultat”.

Prövning av nedskrivningsbehov

Nordea klassiﬁcerar alla lånefordringar i olika kategorier på

individuell basis. Kategori 1 inkluderar tillgångar utan bety-

dande ökning av kreditrisken sedan första redovisningstillfäl-

let, kategori 2 inkluderar tillgångar med betydande ökning av

kreditrisken och kategori 3 (osäkra lånefordringar) inkluderar

fallerade tillgångar. Nordea följer upp om det ﬁnns indikatio-

ner på kreditförsämring (kategori 3) genom att identiﬁera

händelser med negativ inverkan på beräknade framtida kas-

saflöden (förlusthändelse). Nordea tillämpar samma deﬁni-

tion på fallissemang som i kapitaltäckningsförordningen. Mer

information om identiﬁering av förlusthändelser ﬁnns i not K2

” Risk- och likviditetshantering”. Lånefordringar som inte har

individuellt beräknade reserver ingår i prövningen av ned-

skrivningsbehovet baserat på statistiska modeller.

För lånefordringar med betydande värde där en kredithän-

delse har identiﬁerats, prövas nedskrivningsbehovet på indi-

viduell basis. Om lånefordringen bedöms vara osäker görs en

individuell reservering. Det redovisade värdet på låneford-

ringen jämförs med den nuvärdesberäknade summan av för-

väntade framtida kassaflöden. Om det redovisade värdet är

högre redovisas skillnaden som en nedskrivningsförlust. De

förväntade kassaflödena diskonteras med den ursprungliga

eektiva räntan och innefattar verkligt värde för säkerheter

och andra kreditförstärkningar. Nuvärdesberäkningen base-

ras på tre olika framåtblickande scenarier som är

sannolikhetsviktade.

För lånefordringar som inte är betydande där ett individu-

ellt nedskrivningsbehov har identiﬁerats, beräknas nedskriv-

ningsbeloppet utifrån den modell som beskrivs nedan, men

med hänsyn till att lånefordringarna redan är fallerade.

Prövning av nedskrivningsbehov för lån

värderade enligt statistiska modeller

För lånefordringar där inget nedskrivningsbehov identiﬁera-

des i den individuella prövningen används en kollektiv modell

för beräkning av nedskrivningsbehov. Reserveringarna beräk-

nas som lånefordring vid fallissemang gånger sannolikheten

för fallissemang gånger förlusten i händelse av fallissemang.

För tillgångar i kategori 1 baseras beräkningen endast på de

kommande 12 månaderna, medan den för tillgångar i kate-

gori 2 och 3 baseras på tillgångens förväntade löptid.

Reserveringar för lånefordringar där det inte skett någon

betydande ökning av kreditrisken sedan första redovisnings-

tillfället baseras på förväntade kreditförluster under kom-

mande 12 månader (kategori 1). Reserveringar för låneford-

ringar där det har skett en betydande ökning av kreditrisken

sedan första redovisningstillfället, men där ingen nedskriv-

ning har gjorts, baseras på förväntade kreditförluster under

hela den återstående löptiden (kategori 2). Detta gäller även

för osäkra fordringar som inte är betydande i kategori 3.

Nordea använder två olika modeller för att fastställa om det

har skett en betydande ökning av kreditrisken eller inte. För

tillgångar som innehades vid övergången den 1 januari 2018

används förändringen i interna rating- och scoringuppgifter

för att fastställa om det skett en betydande ökning av kredit-

risken eller inte. Interna rating-/scoringuppgifter används för

att bedöma risken hos kunderna, och en försämrad rating/sco-

ring för en kund tyder på att kreditrisken har ökat. Nordea har

dragit slutsatsen att det inte är möjligt att vid kreditgivningen

beräkna sannolikheten för fallissemang (PD) för den återstå-

ende löptiden utan bedömningar i efterhand av tillgångar som

redan redovisas i balansräkningen vid övergången. Föränd-

ringar i PD för den återstående löptiden används som utlö-

sande faktor för tillgångar redovisade efter övergången.

För tillgångar som bedöms utifrån PD för den återstående

löptiden använder Nordea en blandning av absoluta och rela-

tiva förändringar i PD som kriterium för överföringen.

K1. Redovisningsprinciper, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

121

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

• Retail-kunder med ett ursprungligt tolvmånaders PD under

1 procent:

Lånefordringar med en relativ ökning i PD för den återstå-

ende löptiden på över 100 procent och en absolut ökning

av tolvmånaders PD på över 45 punkter överförs till kate-

gori 2.

• Retail-kunder med ett ursprungligt tolvmånaders PD över

eller lika med 1 procent:

Lånefordringar med en relativ ökning i PD för den återstå-

ende löptiden på över 100 procent eller en absolut ökning

av tolvmånaders PD på över 300 punkter överförs till kate-

gori 2.

• Företags- och institutionella kunder med ett ursprungligt

tolvmånaders PD under 0,5 procent:

Lånefordringar med en relativ ökning i PD för den återstå-

ende löptiden på över 150 procent och en absolut ökning

av tolvmånaders PD på över 20 punkter överförs till kate-

gori 2.

• Företags- och institutionella kunder med ett ursprungligt

tolvmånaders PD på över eller lika med 0,5 procent:

Lånefordringar med en relativ ökning i PD för den åter-

stående löptiden på över 150 procent eller en absolut

ökning av tolvmånaders PD på över 400 punkter överförs

till kategori 2.

För tillgångar där rating- och scoringmodeller används, kali-

breras rating-/scoringförändringen för att matcha den bety-

dande ökningen av kreditrisken utifrån PD för den återstå-

ende löptiden. Dessutom överförs kunder som omfattas av

förmildrande kreditvillkor och kunder som är mer än 30 dagar

sena med sina betalningar till kategori 2, såvida inte ett ned-

skrivningsbehov redan har identiﬁerats (kategori 3). Låne-

fordringar som omfattas av förmildrande kreditvillkor kvar-

står i kategori 2 under en prövotid på 24 månader, från och

med den tidpunkt då åtgärderna infördes. När lånefordring-

arna efter prövotidens slut återförs till kategori 1 hanteras de

på samma sätt som andra lånefordringar i kategori 1 i fråga

om bedömningen av om det föreligger en väsentlig ökning av

kreditrisken. Lånefordringar där kunderna är mer än 90 dagar

sena med sina betalningar klassiﬁceras normalt i kategori 3,

men denna klassiﬁcering ändras om det ﬁnns bevis för att

kunden inte har fallerat. Sådana lånefordringar klassiﬁceras

ikategori 2. Lånefordringar med ”hög risk”, det vill säga med

en rating på 2 eller lägre, överförs också till kategori 2.

Nordea använder sig inte av undantaget ”låg kreditrisk”

ibankverksamheten, men däremot för en mindre portfölj av

räntebärande värdepapper i försäkringsrörelsen.

Vid beräkningen av reserveringar, inklusive kategoriindel-

ningen, används sannolikhetsviktad, framåtblickande infor-

mation. Nordea använder tre makroekonomiska scenarier för

att ta hänsyn till de icke-linjära aspekterna av förväntade kre-

ditförluster. De olika scenarierna används för att justera de

aktuella parametrarna för beräkning av förväntade kreditför-

luster, och ett sannolikhetsviktat genomsnitt av de förväntade

förlusterna enligt respektive scenario redovisas som reserve-

ringar. Modellen använder sig av data som samlats in före

balansdagen, vilket innebär att Nordea måste identiﬁera hän-

delser som skulle påverka reserveringarna efter datainsam-

lingen. Ledningen utvärderar dessa händelser och justerar

reserveringarna, om detta bedöms nödvändigt.

Bortskrivningar

Bortskrivningar innebär att lån eller kundfordringar avförs

från balansräkningen samtidigt som motsvarande kreditför-

lustreservering realiseras. När fordringar bedöms vara omöj-

liga att driva in ska de snarast möjligt bortskrivas, oavsett om

det rättsliga anspråket kvarstår eller inte. En bortskrivning

kan göras innan eventuella rättsliga åtgärder mot låntagaren,

för att återvinna skulden, har slutförts. Även om en fordran

som inte kan drivas in bortskrivs eller avförs från balansräk-

ningen har kunden en rättslig skyldighet att betala den ute-

stående skulden. Vid bedömningen av huruvida osäkra låne-

fordringar kan återvinnas och om bortskrivning krävs, är det

framför allt lånefordringar med följande egenskaper som står

i fokus (listan är inte uttömmande):

• Lånefordringar där kunderna är mer än 90 dagar sena med

betalningen. Om en lånefordring, eller del av den, efter den

här bedömningen anses vara omöjlig att driva in, bortskrivs

den.

• Lånefordringar som omfattas av insolvensförfarande och

har låg säkerhetstäckning.

• Lånefordringar där juridiska kostnader förväntas förbruka

behållningen från konkursförfarandet, med låga återvin-

ningsvärden som följd.

• Delbortskrivning kan vara befogad när det ﬁnns rimliga

ekonomiska belägg för att låntagaren inte kan återbetala

hela beloppet, det vill säga en avsevärd del av skulden kan

inte på rimliga grunder sägas vara återvinningsbar genom

förmildrande kreditvillkor eller realisering av säkerheter.

• Rekonstruktionsfall

Diskonteringsränta

Diskonteringsräntan som används för värdering av osäkra

lånefordringar motsvarar den ursprungliga eektiva räntan

för lån hänförliga till en enskild kund eller, i förekommande

fall, till en grupp av lånefordringar. Om så anses lämpligt kan

diskonteringsräntan beräknas med en metod som resulterar

ien nedskrivning som utgör en rimlig uppskattning av vad en

beräkning grundad på eektivräntemetoden skulle ge.

Omstrukturerade lånefordringar och modiﬁeringar

Med en omstrukturerad lånefordran avses i detta samman-

hang en lånefordran där Nordea har beviljat låntagaren efter-

gifter till följd av dennes ﬁnansiella svårigheter och där dessa

eftergifter har gett upphov till en kreditförlust för Nordea.

Efter en omstrukturering betraktas lånefordran vanligen inte

längre som osäker om åtagandena fullföljs i enlighet med de

nya villkoren. I det fall en återvinning sker redovisas betal-

ningen som en återvinning av kreditförluster.

Modiﬁering av de avtalsenliga kassaflödena för lån till kun-

der med ekonomiska svårigheter (förmildrande kreditvillkor)

minskar det redovisade lånebeloppet, brutto. Normalt är

denna minskning mindre än den beﬁntliga reserveringen, och

ingen förlust redovisas i resultaträkningen till följd av modi-

ﬁering. Om de är betydande, minskas bruttobeloppen (lån

och reservering).

Tillgångar övertagna för skyddande av fordran

I en ﬁnansiell omstrukturering kan långivaren komma att

avstå från lånefordringar till förmån för låntagaren och i

utbyte mot denna eftergift ta över tillgångar som lämnats

som säkerhet för lånen, aktier som emitterats av låntagaren

eller andra tillgångar. En tillgång övertagen för skyddande av

fordran redovisas i balansräkningen tillsammans med lik-

nande tillgångar som redan innehas av Nordea. En övertagen

fastighet som inte innehas för eget utnyttjande redovisas till

exempel tillsammans med andra förvaltningsfastigheter.

Alla tillgångar som övertagits för skyddande av fordran

redovisas vid första redovisningstillfället till verkligt värde och

eventuell skillnad mellan lånets redovisade värde och det

verkliga värdet på den övertagna tillgången redovisas under

posten ”Kreditförluster, netto”. Det verkliga värdet på redovis-

ningsdagen blir tillgångens anskaningsvärde eller upplupna

anskaningsvärde, beroende på vad som är tillämpligt. Under

efterföljande perioder värderas tillgångar som övertagits för

skyddande av fordran i enlighet med gällande värderings-

K1. Redovisningsprinciper, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

122

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

principer för tillgångsslaget. Förvaltningsfastigheter värderas

då till verkligt värde. Övertagna ﬁnansiella tillgångar klassiﬁ-

ceras generellt i kategorin ”Verkligt värde via resultaträk-

ningen” och värderas till verkligt värde. Förändringar i verk-

ligt värde redovisas i resultaträkningen under posten ”Netto-

resultat av poster till verkligt värde”.

Eventuella värdeförändringar, efter den övertagna tillgång-

ens första redovisningstillfälle, redovisas i resultaträkningen

ienlighet med koncernens principer för presentation av till-

gångsslaget. Posten ”Kreditförluster, netto” i resultaträk-

ningen påverkas följaktligen inte av nya värderingar av den

övertagna tillgången efter första redovisningstillfället.

15. Leasing

Nordea som leasegivare

Finansiell leasing

Nordeas leasingverksamhet omfattar huvudsakligen ﬁnan-

siell leasing. Ett ﬁnansiellt leasingavtal redovisas som fordran

på leasetagaren under balansposten ”Utlåning till allmänhe-

ten” till ett belopp som motsvarar nettoinvesteringen enligt

leasingavtalet. Leasingavgiften, exklusive kostnad för service,

redovisas som återbetalning av fordran och som ränteintäkt.

Intäkten fördelas så att en jämn förräntning erhålls på under

varje period redovisad nettoinvestering.

Operationell leasing

Tillgångar som omfattas av operationell leasing fördelas i

balansräkningen på slag av tillgång, vanligen som ”Materiella

tillgångar”. Leasingintäkter intäktsredovisas linjärt under lea-

singavtalets löptid och klassiﬁceras som ”Räntenetto”.

Avskrivning på leasingobjekt beräknas enligt de principer för

avskrivningar som Nordea använder för liknande tillgångar

och redovisas i resultaträkningen som ”Av- och nedskriv-

ningar av materiella och immateriella tillgångar”.

Nordea som leasetagare

När ett avtal ingås gör Nordea en bedömning av om det är

eller innehåller ett leasingavtal. Ett leasingavtal är ett avtal

som överlåter rätten att under en viss tid bestämma över

användningen av en tillgång i utbyte mot ersättning.

Rätten att använda en tillgång i ett leasingavtal redovisas

vid inledningsdatumet som en nyttjanderätt och skyldigheten

att betala leasingavgifterna redovisas som en leasingskuld.

Nyttjanderätten värderas som nuvärdet av leasingavgifterna,

plus initiala direkta kostnader och kostnader för skyldigheten

att underhålla tillgången minus eventuella förmåner som

mottagits i samband med leasingavtalet. Icke-leasingkompo-

nenter särskiljs. Som diskonteringsränta för att beräkna lea-

singskulden för varje avtal används den marginella lånerän-

tan vid avtalets inledningsdatum. För betydande leasingavtal

gällande lokaler/fastigheter kan avtalets implicita ränta

användas, om den är tillgänglig.

Nyttjanderätter redovisas på samma sätt som liknande

egna tillgångar och leasingskulder redovisas som ”Övriga

skulder” i balansräkningen. Principerna för avskrivning är

desamma som för liknande egna tillgångar, men avskriv-

ningstiden kan normalt inte vara längre än leasingperioden.

Prövning av nedskrivningsbehov på nyttjanderätter görs

enligt samma principer som för liknande egna tillgångar.

Räntekostnader för leasingskulder redovisas som ”Räntekost-

nader” i resultaträkningen.

Tillgångarna klassiﬁceras som ”Fastigheter” och ”Övriga

tillgångar”. Övriga tillgångar utgörs främst av fordon och IT-

utrustning. Nordea tillämpar den praktiska lösningen för kort-

fristiga leasingavtal (med en leasingperiod på 12 månader

eller mindre), både för ”Fastigheter” och ”Övriga tillgångar”.

Den praktiska lösningen för tillgångar med lågt värde tilläm-

pas för ”Övriga tillgångar”. Kortfristiga avtal och avtal med

lågt värde redovisas inte i balansräkningen, utan leasingav-

gifterna kostnadsförs i resultaträkningen under ”Övriga kost-

nader”, linjärt fördelade över leasingperioden, såvida inte

något annat systematiskt sätt bättre återspeglar Nordeas

ekonomiska nytta över tiden.

Leasingavtalen avser huvudsakligen kontorslokaler, men

också tjänstebilar, IT-utrustning och andra tillgångar som

normalt behövs i verksamheten. Fastigheterna/lokalerna kan

i huvudsak delas in i bankkontor och huvudkontor. Fastighets-

kontrakten förvaltas aktivt med fokus på ett eektivt utnytt-

jande av utrymmen och på förändringar i aärsomgivningen.

Leasingavgifterna utgörs normalt av fasta avgifter, och i fråga

om framför allt lokaler/fastigheter även rörliga avgifter som

är kopplade till ett index. Normalt används inte restvärdes-

garantier eller köpoptioner.

Leasingperioden är den förväntade leasingperioden. Med

förväntad leasingperiod avses den icke uppsägningsbara

leasingperioden enligt avtalet och eventuella möjligheter

tillförlängning som Nordea med rimlig säkerhet avser att

utnyttja. Leasingperioden för avtal utan slutdatum fastställs

genom att ta hänsyn alla fakta och omständigheter.

Den förväntade leasingperioden för de flesta lokaler/fast-

igheter är 1–10 år, medan den förväntade leasingperioden

förhuvudkontoren i de nordiska länderna är 15–25 år. Dessa

avtal innefattar normalt möjlighet till förlängning.

Avtal som innehåller leasingavtal

Avtal kan omfatta rätten att använda en tillgång i utbyte mot

en eller flera betalningar, även om avtalet inte har leasingav-

talets juridiska form. I förekommande fall separeras dessa till-

gångar från avtalet och redovisas som leasade tillgångar.

16. Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar är identiﬁerbara, icke-monetära till-

gångar som saknar fysisk beskaenhet. Tillgångarna står

under Nordeas kontroll, vilket innebär att Nordea har möjlig-

het och rätt att erhålla de framtida ekonomiska fördelarna

hänförliga till den underliggande tillgången. Nordeas imma-

teriella tillgångar utgörs främst av goodwill, IT-utvecklings-

projekt/programvaror och kundrelaterade immateriella till-

gångar.

Goodwill

Goodwill utgör skillnaden mellan anskaningsvärdet och det

verkliga värdet på Nordeas andel av identiﬁerbara nettotill-

gångar i förvärvade koncernföretag/intresseföretag/joint ven-

tures vid förvärvstidpunkten. Goodwill som uppkommit vid

förvärv av koncernföretag redovisas som ”Immateriella till-

gångar”. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresse-

företag och joint ventures redovisas inte som en separat till-

gång utan som ”Aktier och andelar i intresseföretag och joint

ventures”. Goodwill prövas årligen för eventuellt nedskriv-

ningsbehov, eller oftare om händelser eller ändrade förutsätt-

ningar tyder på att nedskrivningsbehov ﬁnns. Goodwill redo-

visas till anskaningsvärde minskat med ackumulerade ned-

skrivningar. Nedskrivning av goodwill kan inte återföras i

senare perioder. Goodwill hänförlig till intresseföretag och

joint ventures prövas inte separat för nedskrivningsbehov

utan inkluderas i det redovisade värdet på intresseföretaget

och joint venture-företaget. Principerna för nedskrivnings-

prövning av intresseföretag och joint ventures beskrivs i

avsnitt 6 ”Redovisning av rörelseintäkter och nedskrivningar”.

IT-utvecklingsprojekt/programvaror

Kostnader hänförliga till underhåll av programvaror kost-

nadsförs löpande. Utgifter direkt hänförbara till större inves-

teringar i utveckling av programvara redovisas som immate-

riella tillgångar om de förväntas generera framtida ekono-

K1. Redovisningsprinciper, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

123

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

miska fördelar. Dessa utgifter omfattar personalkostnader för

programutveckling och indirekta kostnader för att färdigställa

tillgången för avsedd användning. Programkostnader omfat-

tar också förvärvade programlicenser som inte är hänförliga

till funktionen hos en materiell tillgång.

Avskrivningen beräknas linjärt över programvarans nyttjan-

deperiod, som vanligen är 3 till 5 år, och i vissa fall för strate-

gisk infrastruktur upp till maximalt 10 år.

Kundrelaterade immateriella tillgångar

I samband med rörelseförvärv allokeras normalt sett en del

av köpeskillingen till kundrelaterade immateriella tillgångar,

under förutsättning att tillgången är identiﬁerbar och under

Nordeas kontroll. En immateriell tillgång är identiﬁerbar om

den uppstår till följd av avtalsmässiga eller lagliga rättigheter,

eller om den kan separeras från företaget och säljas, överfö-

ras, licensieras, uthyras eller bytas. Tillgången skrivs av över

nyttjandeperioden, som vanligen är mer än 10 år.

Nedskrivning

Goodwill och IT-utvecklingsprojekt som ännu inte tagits i

bruk skrivs inte av, men prövas årligen med avseende på

eventuellt nedskrivningsbehov. Prövningen görs oftare om

något tyder på att ett nedskrivningsbehov föreligger. Ned-

skrivningskostnaden beräknas som skillnaden mellan redovi-

sat värde och återvinningsvärde.

Alla immateriella tillgångar med begränsad nyttjandepe-

riod, inklusive IT-utvecklingsprojekt som har tagits i bruk, prö-

vas per varje balansdag med avseende på indikationer på

nedskrivningsbehov. Om sådana indikationer ﬁnns görs en

analys för att bedöma huruvida de immateriella tillgångarnas

redovisade värde är fullt återvinningsbart.

Återvinningsvärdet är det högre av verkligt värde efter

avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet för till

gången eller den kassagenererande enheten. Kassagenere-

rande enhet deﬁnieras som den minsta identiﬁerbara grupp

av tillgångar som ger upphov till kassaflöden som i allt

väsentligt är oberoende av andra tillgångar. För goodwill och

IT-utvecklingsprojekt som ännu inte tagits i bruk, motsvaras

de kassagenererande enheterna av rörelsesegmenten. Nytt

jandevärdet är nuvärdet av de kassaflöden som tillgången

eller den kassagenererande enheten förväntas ge upphov till.

Kassaflödet bedöms utifrån tillgångens eller den kassagene

rerande enhetens nuvarande skick och diskonteras med en

diskonteringsränta motsvarande den långfristiga riskfria

räntan plus en riskpremie. Om återvinningsvärdet är lägre

änredovisat värde görs en nedskrivning. Se även not K21

”Immateriella tillgångar” för mer information om

nedskrivningsprövningar.

17. Materiella tillgångar

Posten ”Materiella tillgångar” omfattar fastigheter för egen

användning, förbättringsutgifter på annans fastighet, IT-

utrustning, möbler och annan utrustning. Materiella tillgångar

redovisas till anskaningsvärde minskat med ackumulerade

av- och nedskrivningar. Anskaningsvärdet för en materiell

tillgång utgörs av dess inköpspris samt eventuella kostnader

direkt hänförliga till att sätta tillgången i brukbart skick för

avsedd användning. Om olika delar av samma materiella till-

gång har olika nyttjandeperioder redovisas de som separata

poster.

Materiella tillgångar skrivs av linjärt över den beräknade

nyttjandeperioden. Den beräknade nyttjandeperioden för

olika materiella tillgångar uppdateras årligen. Nedan följer

denuvarande avskrivningstiderna:

Byggnader 30–75 år

Inventarier 3–5 år

Förbättrings-

utgifter på

annans fastighet

För förändringar inom byggnader, det

kortare av 10 år och återstående hyres-

period. För nybyggnation, det kortare

av redovisningsprinciperna för ägda

byggnader och återstående hyrespe-

riod. För fast inredning i hyrda fastighe-

ter gäller det kortare av 10–20 år och

återstående hyresperiod.

Varje balansdag prövar Nordea om det ﬁnns indikationer på

nedskrivningsbehov för en materiell tillgång. Om sådana indi-

kationer ﬁnns görs en bedömning av tillgångens återvin-

ningsvärde och eventuell nedskrivning görs.

Nedskrivningar återförs om återvinningsvärdet ökar. Det

redovisade värdet ökas då till återvinningsvärdet, men kan

inte överstiga vad det redovisade värdet varit om en nedskriv-

ning inte redovisats i första läget.

18. Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter är huvudsakligen fastigheter som

innehas i syfte att generera hyresinkomster och/eller värde-

stegring. Huvuddelen av Nordeas förvaltningsfastigheter är

hänförliga till Life & Pension. Nordea använder verkligt värde-

modellen för värdering av förvaltningsfastigheter. Bästa bevi-

set på verkligt värde är normalt noterade priser på en aktiv

marknad för liknande fastigheter med samma läge och i

samma skick. Då noterade priser på en aktiv marknad oftast

saknas, används även modeller baserade på diskonterade

kassaflödesprognoser som bygger på tillförlitliga uppskatt-

ningar av framtida kassaflöden.

Driftsnetto, reavinster och reaförluster liksom justeringar

till verkligt värde redovisas direkt i resultaträkningen som

”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.

19. Skulder till försäkringstagare

Skulder till försäkringstagare omfattar åtaganden enligt för-

säkringsavtal och ﬁnansiella avtal med försäkringstagare i

alla bolag inom Life & Pension, inklusive bolag i Sverige,

Norge och Finland.

Ett försäkringsavtal deﬁnieras som ”ett avtal enligt vilket

en part (försäkringsgivaren) accepterar en betydande försäk-

ringsrisk från en annan part (försäkringstagaren) genom att

gå med på att kompensera försäkringstagaren om en angiven

oviss framtida händelse (den försäkrade händelsen) har en

negativ inverkan på försäkringstagaren”.

Finansiella avtal är avtal med försäkringstagare som har

försäkringsavtalets juridiska form, men för vilka försäkrings-

risken bedöms vara obetydlig.

Försäkringsrisken beräknas vanligen som risksumman i pro-

cent av den reserv som täcker avtalet vid avtalsperiodens början.

Avtalen kan delas in i följande klasser:

• Försäkringsavtal:

- Traditionella livförsäkringsavtal med eller utan diskretio-

när del

- Fondförsäkringsavtal med betydande försäkringsrisk

- Sjuk- och olycksfallsförsäkringar

• Finansiella avtal:

- Finansiella avtal med diskretionär del

- Finansiella avtal utan diskretionär del

Försäkringsavtal

Värderingsprinciperna enligt nationell redovisningsstandard

har bibehållits, vilket följaktligen resulterar i icke enhetliga

redovisningsprinciper vid konsolidering.

K1. Redovisningsprinciper, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

124

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Värderingen av försäkringstekniska avsättningar för tradi-

tionell livförsäkring i Finland fastställs genom beräkning av

nuvärdet av de framtida förmåner som försäkringstagarna

har rätt till. Beräkningen baseras på antaganden om mark-

nadsmässiga diskonteringsräntor liksom om kostnader och

livförsäkringsrisk. Diskonteringsräntan är baserad på skulder-

nas aktuella löptid.

I Norge beräknas avsättningarna för traditionell livförsäk-

ring i huvudsak enligt en prospektiv metod. Den diskonte-

ringsränta som används motsvarar den ursprungliga räntan

justerad med hänsyn till antaganden om kostnader och risk.

Redovisningsprinciperna för varje företag grundar sig på

den lokala verksamhetens struktur och är kopplade till sol-

vensreglerna och nationella bestämmelser avseende vinstdel-

ning och andra krav avseende fond för kollektivt utfördelad

bonus (ofördelade avsättningar som skyddar

försäkringstagarna).

Fondförsäkringsavtal omfattar försäkringstekniska avsätt-

ningar hänförliga till fondförsäkringar som har tecknats

antingen med eller utan utdelningsgaranti. Fondförsäkrings-

avtal som klassiﬁceras som försäkringsavtal innehåller

samma försäkringsrelaterade riskelement som traditionella

försäkringsavtal. Dessa avtal redovisas och värderas huvud-

sakligen till verkligt värde baserat på:

• det verkliga värdet på tillgångar hänförliga till fondförsäk-

ringsavtalen, och

• det beräknade nuvärdet av försäkringsrisken, som fram-

räknas på samma sätt som för traditionella försäkringsav-

tal med beaktande av eekten på varje riskelement som

ingår i kassaflödet.

Avsättningar avseende sjuk- och olycksfallsförsäkringar

omfattar premiereserver och utestående ersättningskrav.

Denna post redovisas och värderas på upplupen basis, enligt

samma princip som för skadeförsäkringsavtal.

Finansiella avtal

Avtal som klassiﬁceras som ﬁnansiella avtal är avtal med för-

säkringstagare som inte medför tillräcklig försäkringsrisk för

att klassiﬁceras som försäkringsavtal och som innehåller en

garanti eller en diskretionär del.

Finansiella avtal med diskretionär del redovisas, i enlighet

med IFRS 4, som försäkringsavtal med tillämpning av natio-

nella redovisningsprinciper. Life & Pension har endast ett fåtal

sådana avtal.

Finansiella avtal utan diskretionär del redovisas och värderas

till verkligt värde i enlighet med IFRS 9 ”Finansiella instrument:

Redovisning och värdering”, och motsvaras av verkligt värde på

tillgångarna hänförliga till dessa avtal. Dessa tillgångar klassiﬁ-

ceras som tillhörande kategorin Från början värderade till verk-

ligt värde via resultaträkningen för att eliminera eller avsevärt

minska bristande överensstämmelse i redovisningen.

Avtal med diskretionär del (DPF)

Enligt vissa traditionella livförsäkringsavtal och ﬁnansiella

avtal har försäkringstagaren rätt till betydande förmåner utö-

ver de garanterade. Det är Nordea som avgör om dessa ytter-

ligare förmåner ska utbetalas som bonus. Dessa avtal med

diskretionär del, inklusive fond för kollektivt utfördelad bonus,

klassiﬁceras som skulder i balansräkningen.

Fond för kollektivt utfördelad bonus omfattar belopp som

allokerats till men inte gottskrivits försäkringstagaren. I Fin-

land omfattar fonden försäkringstagarens andel av samtliga

orealiserade vinster på placeringstillgångar och återbärings-

medel på betalda försäkringar och framtida premier (skillna-

den mellan retroaktiva och marknadsmässiga prospektiva

värderingsprinciper för försäkringsavtal). I Norge omfattar

den försäkringstagarens andel av både samtliga orealiserade

vinster på placeringstillgångar och ytterligare lagstadgade

reserver. I Sverige är huvudprincipen för värdering verkligt

värde (försäkringsavtal). Försäkringstagarens andel av både

realiserade och orealiserade vinster upptas därför i balans-

räkningen som antingen ”Förändring av försäkringstekniska

avsättningar, livförsäkring” och/eller ”Förändring av återbä-

ringsmedel, livförsäkring”, beroende på om placeringsresulta-

tet allokeras eller inte. Båda dessa ingår i balansposten

”Skulder till försäkringstagare”.

Prövning av försäkringsskuld

Vid varje rapporteringsdatum görs en prövning för att säker-

ställa att försäkringsavsättningarna är tillräckliga. Vid pröv-

ningen säkerställs att skuldernas redovisade värde är högre

än den bästa uppskattningen av framtida kassaflöde diskon-

terat med aktuell ränta. Vid behov görs ytterligare avsätt-

ningar som redovisas i resultaträkningen.

20. Tillgångar och inlåning i placeringsportföljer

och fondförsäkringsavtal

Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal är

avtal med kunder och försäkringstagare där all risk tas av

kunderna och försäkringstagarna. Inlåningsmedlen investeras

i olika typer av ﬁnansiella tillgångar till förmån för kunderna

och försäkringstagarna.

Fondförsäkringsavtal inkluderar ﬁnansiella avtal utan

garantier som inte medför tillräcklig försäkringsrisk för att

klassiﬁceras som försäkringsavtal.

Tillgångar och inlåning enligt dessa avtal redovisas och

värderas till verkligt värde i enlighet med avsnitt 13 ”Finan-

siella instrument” ovan.

21. Skatter

Posten ”Skatt” i resultaträkningen omfattar aktuell och upp-

skjuten inkomstskatt. Inkomstskatten redovisas i resultaträk-

ningen, såvida den inte avser poster som förs mot övrigt total-

resultat eller direkt mot eget kapital. I dessa fall förs även

skatten mot övrigt totalresultat respektive eget kapital.

Aktuell skatt är den förväntade skattekostnaden på årets

beskattningsbara inkomst, beräknad enligt beslutade eller i

praktiken beslutade skattesatser per balansdagen, jämte jus-

tering av aktuell skatt från tidigare år.

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder redovisas, i

enlighet med balansräkningsmetoden, för temporära skillna-

der mellan redovisade respektive skattemässiga värden på

tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas

för outnyttjade skattemässiga förluster och skatteavdrag.

Uppskjuten skatt redovisas inte för temporära skillnader som

uppstår vid första redovisningen av tillgångar eller skulder

ien transaktion som inte är ett företagsförvärv och varken

påverkar redovisat eller beskattningsbart resultat. Uppskju-

ten skatt redovisas inte heller för skillnader hänförliga till

aktier och andelar i koncernföretag, intresseföretag och joint

ventures, i den mån det är sannolikt att en reglering eller rea-

lisering inte kommer att ske inom överskådlig tid. Inte heller

redovisas uppskjuten skatt för skattepliktiga temporära skill-

nader som härrör från den första redovisningen av goodwill.

Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som vän-

tas gälla för de temporära skillnaderna när de återförs, med

utgångspunkt från antagna eller i praktiken antagna lagar

per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar och skatte-

skulder diskonteras inte. Uppskjutna skattefordringar redovi-

sas endast i den utsträckning det är sannolikt att framtida

beskattningsbar vinst kommer att ﬁnnas tillgänglig, mot

vilken temporära skillnader, underskottsavdrag och outnytt-

jade skatteavdrag kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar

granskas varje balansdag, och minskas i den mån det inte

längre är sannolikt att avdragsrätten kan utnyttjas.

K1. Redovisningsprinciper, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

125

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Skattepositioner granskas regelbundet för att identiﬁera fall

där berörda skattemyndigheter sannolikt inte godkänner

behandlingen i skattedeklarationen. Osäkra skattepositioner

beaktas var för sig eller som grupp, beroende på vilken metod

som bäst förutser utfallet av osäkerheten. Vid en bedömning

att skattemyndigheten sannolikt inte godtar en osäker skatte-

mässig behandling, tar Nordea hänsyn till eekten av osäker-

heten när beskattningsbar vinst (skattemässig förlust), skatte-

underlag, outnyttjade skattemässiga förluster, outnyttjade

skattekrediter eller skattesatser fastställs. Detta görs genom

att använda antingen det mest sannolika beloppet eller det

förväntade värdet, beroende på vilken metod som bäst förut-

ser utfallet av osäkerheten. Osäker skattemässig behandling

kan påverka både aktuell skatt och uppskjuten skatt.

Aktuella skattefordringar och aktuella skatteskulder kvittas

när en lagstadgad rätt till kvittning föreligger, och Nordea

avser att antingen nettoreglera dessa skatteposter eller åter-

vinna skattefordran samtidigt som skatteskulden regleras.

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder

kvittas generellt i den mån det är legalt tillåtet att kvitta

aktuella skattefordringar och aktuella skatteskulder.

22. Avsättningar

Avsättningar (som redovisas som en skuld) görs när Nordea

har en aktuell förpliktelse (rättslig eller informell) till följd av

en inträad händelse om det är troligt (det vill säga mer san-

nolikt än inte) att ett utflöde av resurser som utgör ekono-

miska fördelar kommer att krävas för att reglera förpliktelsen

och att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Det

belopp som redovisas som en avsättning är den bästa upp-

skattningen av kostnaden för att reglera den aktuella förplik-

telsen vid rapportperiodens slut.

Avsättningar som avser ersättningar till anställda beskrivs

närmare i avsnitt 24 och avsättningar för ﬁnansiella garanti-

avtal och kreditlöften beskrivs i avsnitt 26.

Eventualförpliktelser redovisas inte som skulder i balans-

räkningen utan presenteras i not K38,”Eventualförpliktelser”,

såvida inte sannolikheten för ett utflöde är ytterst liten. En

eventualförpliktelse är en möjlig förpliktelse vars förekomst

endast kommer att bekräftas av att en eller flera framtida

händelser som inte helt ligger inom Nordeas kontroll, eller

enbeﬁntlig förpliktelse som inte redovisas eftersom det inte

är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för

att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan

beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

23. Resultat per aktie

Resultat per aktie före utspädning beräknas som årets resultat

hänförligt till aktieägare i Nordea Bank Abp dividerat med vägt

genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.

Resultat per aktie efter utspädning fastställs genom att jus-

tera det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för

eekten av alla potentiella utspädningsbara stam aktier, vilka

utgörs av rätten till prestationsaktier enligt de långsiktiga incita-

mentsprogrammen samt kontrakt på Nordeaaktier som kan reg-

leras i Nordeaaktier, dvs. derivat såsom optioner och warranter

och motsvarande. Sådana kontrakt påverkar resultatet per aktie

efter utspädning endast i de fall där den genomsnittliga kursen

på stamaktier under perioden är högre än lösenkursen för optio-

nerna eller warranterna (det vill säga om de har ett realvärde).

Potentiella stamaktier anses endast medföra en utspäd-

ningseekt på balansdagen om samtliga resultatvillkor har

uppfyllts och om en konvertering till stamaktier skulle minska

vinsten per aktie. Vidare anses rättigheterna endast medföra

en utspädningseekt om lösenpriset, med tillägg för framtida

tjänster, är lägre än periodens genomsnittliga aktiekurs.

24. Ersättningar till anställda

All form av ersättning till anställda som kompensation för

utförda tjänster utgör ersättning till anställda. Kortfristiga

ersättningar till anställda ska regleras inom tolv månader

efter utgången av den rapportperiod då tjänsterna utförts.

Ersättningar efter avslutad anställning är ersättningar som

kommer att betalas ut efter anställningens upphörande.

Ersättningar efter avslutad anställning i Nordea omfattar

endast pensioner. Avgångsvederlag blir normalt aktuellt när

en anställning avslutas före pensionsdagen eller om en

anställd accepterar ett erbjudande om frivillig avgång.

Kortfristiga ersättningar till anställda

Kortfristiga ersättningar till anställda består främst av fast

och rörlig lön. Både fast och rörlig lön kostnadsförs i den

period då de anställda utfört tjänster till Nordea. Nordea har

även ställt ut aktierelaterade incitamentsprogram, vilka

beskrivs vidare i avsnitt 27 ”Aktierelaterade ersättningar”.

För ytterligare information, se not K8 ”Personalkostnader”.

Ersättningar efter avslutad anställning

Pensionsplaner

Företagen inom Nordea har olika pensionsplaner, både för-

månsbestämda och avgiftsbestämda, i enlighet med nationell

praxis och de villkor som gäller i de länder där Nordea verkar.

Förmånsbestämda pensionsplaner används huvudsakligen i

Sverige, Norge och Finland. De större förmånsbestämda pen-

sionsplanerna är fonderade planer som täcks av tillgångar i

pensionskassor/pensionsstiftelser. Om verkligt värde på för-

valtningstillgångar hänförliga till en speciﬁk pensionsplan är

lägre än nuvärdet, brutto, av den förmånsbestämda förpliktel-

sen fastställd enligt Projected Unit Credit Method, redovisas

nettobeloppet som en skuld (”Pensionsförpliktelser”). I det

omvända fallet redovisas nettobeloppet som en tillgång

(”Pensionstillgångar”). Icke-fonderade pensionsplaner redo-

visas som ”Pensionsförpliktelser”.

De flesta pensioner i Danmark, men även i andra länder,

baseras på avgiftsbestämda pensionsplaner som inte medför

något pensionsåtagande för Nordea. Samtliga förmånsbe-

stämda pensionsplaner är stängda för nya deltagare. Nordea

bidrar också till oentliga pensionssystem.

Pensionskostnader

Förpliktelser enligt avgiftsbestämda pensionsplaner redovi-

sas som en kostnad i den takt de intjänas genom att de

anställda utför tjänster åt företaget och avgifterna för dessa

tjänster förfaller till betalning. Nordeas nettoförpliktelse för

förmånsbestämda pensionsplaner beräknas separat för varje

plan genom en uppskattning av det ersättningsbelopp som

de anställda har intjänat under innevarande period och tidi-

gare perioder i utbyte mot sina tjänster. Ersättningsbeloppet

diskonteras för att fastställa dess nuvärde. Aktuariella beräk-

ningar, bland annat Projected Unit Credit Method, används

för att fastställa nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser

och kostnader hänförliga till dessa. Beräkningarna baseras på

ett antal aktuariella och ﬁnansiella antaganden (se not K34

”Pensionsförpliktelser”).

Vid beräkningen av förpliktelsens nuvärde och eventuella

förvaltningstillgångars verkliga värde kan omvärderingseek-

ter uppstå, till följd av ändrade aktuariella antaganden och

erfarenhetsmässiga avvikelser (verkligt utfall jämfört med

antaganden). Dessa omvärderingseekter redovisas direkt

mot eget kapital via övrigt totalresultat.

När beräkningen resulterar i ett överskott begränsas det

redovisade värdet på tillgången till nuvärdet av framtida

återbetalningar från eller minskade inbetalningar till planen.

Särskild löneskatt och socialförsäkringsavgifter beräknas

K1. Redovisningsprinciper, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

126

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

och redovisas baserat på redovisat nettoöverskott eller

nettounderskott per plan och ingår i balansräkningen som

”Pensionsförpliktelser” eller ”Pensionstillgångar”.

Diskonteringsränta i förmånsbestämda planer

Diskonteringsräntan baseras på företagsobligationer med höga

kreditbetyg, där en tillräckligt djup marknad existerar för sådana

obligationer. Säkerställda hypoteksobligationer anses i detta

sammanhang vara företagsobligationer. I länder där en dylik

marknad inte existerar, baseras diskonteringsräntan på statsobli-

gationer. I Sverige, Norge och Danmark baseras diskonterings-

räntan på hypoteksobligationer och i Finland på företagsobliga-

tioner. I Sverige, Norge och Danmark härleds spreaden på säker-

ställda hypoteksobligationer över swappkurvan från de mest

likvida obligationerna med längre löptid och extrapoleras till

samma duration som pensionsskulden med hjälp av relevanta

swappkurvor. I Finland extrapoleras spreaden i företagsobliga-

tioner över statsobligationer till samma duration som pensions-

skulden med hjälp av statsobligationskurvan.

Avgångsvederlag

Som ovan nämnts blir avgångsvederlag normalt aktuellt när

en anställning avslutas före pensionsdagen eller om en

anställd accepterar ett erbjudande om frivillig avgång.

Avgångsvederlag utgår inte om medarbetaren ska fortsätta

utföra sina tjänster och betalningen kan anses utgöra normal

ersättning för dessa tjänster.

Avgångsvederlag kostnadsförs när Nordea har en skyldig-

het att göra betalningen. En skyldighet uppstår när det ﬁnns

en formell plan som beslutats på lämplig organisatorisk nivå

och när det inte ﬁnns en realistisk möjlighet för Nordea att dra

sig ur, vilket normalt anses uppfyllt när planen har kommuni-

cerats till berörda medarbetare eller deras representanter.

Avgångsvederlag kan innefatta både kortfristiga ersätt-

ningar, till exempel ett antal månadslöner, och ersättningar

efter avslutad anställning, normalt i form av förtidspensione-

ring. I not K8 ”Personalkostnader” klassiﬁceras kortfristiga

ersättningar som ”Löner och arvoden” och ersättningar efter

avslutad anställning som ”Pensionskostnader”.

25. Eget kapital

Minoritetsintressen

Minoritetsintressen omfattar den del av koncernföretags

nettotillgångar som inte ägs direkt eller indirekt av Nordea

Bank Abp.

För varje rörelseförvärv värderar Nordea minoritetsintres-

sena i den förvärvade rörelsen antingen till verkligt värde

eller till innehavets proportionella andel av den förvärvade

rörelsens nettotillgångar.

Innehavare av övrigt primärkapital

Nordea har emitterat eviga efterställda instrument där ränte-

betalningarna till innehavarna beslutats diskretionärt av

Nordea och inte ackumuleras. Vissa av dessa instrument inne-

fattar också ett krav på Nordea att betala ränta om instru-

menten inte längre tillåts ingå i primärkapitalet. Om instru-

mentet innefattar ett krav på räntebetalning, beroende på om

en framtida osäker händelse bortom både emittentens och

innehavarens kontroll inträar eller inte inträar, ska instru-

mentet klassiﬁceras som en ﬁnansiell skuld. Vilka efterställda

skulder som får räknas in i primärkapitalet bestäms av till-

synsmyndigheterna och är därmed bortom Nordeas och inne-

havarnas kontroll. Nordea klassiﬁcerar instrumenten som

ﬁnansiella skulder. Instrument som inte omfattas av sådana

klausuler klassiﬁceras som eget kapital eftersom det inte

ﬁnns något krav att Nordea ska betala ränta eller kapital-

belopp till innehavarna.

Nordea behandlar betalningar på ﬁnansiella instrument

klassiﬁcerade som eget kapital (det vill säga primärkapitaltill-

skott) som vinstutdelning, och därför redovisas sådana betal-

ningar som utdelningar.

Inveserat fritt eget kapital

Investerat fritt eget kapital utgörs av skillnaden mellan teck-

ningskursen och kvotvärdet på Nordeas aktier vid Nordeas

nyemission 2009. Avdrag har gjorts för transaktionskostna-

derna i samband med nyemissionen. För information om för-

värv och försäljning av egna aktier, se avsnitt 25 ”Egna aktier”.

Övriga reserver

Övriga reserver utgörs av intäkter och kostnader, netto efter

skatteeekter, som redovisas under eget kapital via övrigt

totalresultat. Dessa reserver omfattar reserver för kassaflö-

dessäkringar, ﬁnansiella tillgångar som klassiﬁcerats i katego-

rin ”Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via

övrigt totalresultat” och ackumulerade omvärderingar av för-

månsbestämda pensionsplaner, samt en reserv för omräk-

ningsdierenser.

Balanserade vinstmedel

Med undantag för ej utdelade vinstmedel från tidigare år,

omfattar balanserade vinstmedel eget kapital-delen av obe-

skattade reserver. Obeskattade reserver enligt nationella

bestämmelser, redovisas som eget kapital efter beaktande av

uppskjuten skatt enligt gällande skattesatser i respektive land.

Även Nordeas andel av ej utdelade vinstmedel från intres-

seföretag och joint ventures intjänade efter förvärvsdagen,

ingår i balanserade vinstmedel.

För information om förvärv och försäljning av egna aktier,

se avsnitt 25 ”Egna aktier”.

Egna aktier

Egna aktier redovisas inte som tillgångar utan som en minsk-

ning av eget kapital. Förvärv av egna aktier inom ramen för

Markets handelsverksamhet redovisas som en minskning av

”Investerat fritt eget kapital” och avyttring av egna aktier i

handelsverksamheten som en ökning av ”Investerat fritt eget

kapital. Egna aktier som förvärvats i syfte att optimera kapital-

strukturen redovisas som en minskning av balanserade vinst-

medel. När aktier ogiltigförklaras har detta inte någon inver-

kan på redovisningen. Transaktionskostnader i samband med

återköp av egna aktier redovisas också under eget kapital.

Kontrakt på Nordeaaktier som kan kontantavräknas, det vill

säga derivat såsom optioner, warranter och motsvarande, redo-

visas antingen som ﬁnansiella tillgångar eller ﬁnansiella skulder.

26. Finansiella garantiavtal och kreditlöften

Erhållna premier i emitterade ﬁnansiella garantiavtal och kre-

ditlöften redovisas vid första redovisningstillfället som förut-

betalda intäkter i balansräkningen. Därefter värderas garan-

tierna och de oåterkalleliga kreditlöftena och redovisas i

balansräkningen som en avsättning, till det högre av erhållen

avgift minus avskrivning och ett belopp beräknat i enlighet

med IFRS 9. Förändringar i avsättningar redovisas i resultat-

räkningen under posten ”Kreditförluster, netto”.

Som framgår av avsnitt 6 ”Redovisning av rörelseintäkter

och nedskrivningar” fördelas erhållna premier för ﬁnansiella

garantiavtal över garantiperioden och redovisas i resultaträk-

ningen som ”Avgifts- och provisionsintäkter”. Erhållna premier

för kreditlöften fördelas normalt över åtagandeperioden.

Garanti- och löftesbeloppen redovisas utanför balansräk-

ningen netto efter avdrag för eventuella avsättningar. Finan-

siella garantier redovisas under posten ”Eventualförpliktelser”

och oåterkalleliga kreditlöften under posten ”Åtaganden”.

K1. Redovisningsprinciper, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

127

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K1. Redovisningsprinciper, forts.

27. Aktierelaterade ersättningar

Program som regleras med eget kapitalinstrument

Nordea har årligen ställt ut program där anställda som deltar

i programmen tilldelas aktierelaterade rättigheter som regle-

ras med eget kapital-instrument, dvs. rättigheter att veder-

lagsfritt erhålla aktier eller att förvärva aktier i Nordea till en

väsentligt lägre kurs än den som gällde på tilldelningsdagen.

Det verkliga värdet för dessa rättigheter på tilldelningsda-

gen kostnadsförs linjärt över intjänandeperioden. Det verkliga

värdet per rättighet beräknas på tilldelningsdagen och

omvärderas inte därefter. Intjänandeperioden är den period

som de anställda måste förbli i tjänst hos Nordea för att

kunna utnyttja sina rättigheter.

För rättigheter där resultatvillkoren inte är marknadsbase-

rade kostnadsförs ett belopp motsvarande det verkliga värdet

per rättighet på tilldelningsdagen, multiplicerat med den bästa

uppskattningen av antalet rättigheter som slutligen kommer

att intjänas, vilket omvärderas per varje balansdag. För rättig-

heter där resultatvillkoren är marknadsbaserade beräknas det

samlade verkliga värdet som det verkliga värdet per rättighet,

multiplicerat med det maximala antalet rättigheter på tilldel-

ningsdagen. Marknadsbaserade villkor tas hänsyn till när det

verkliga värdet för aktierna som tilldelas ska beräknas. Om alla

andra intjäningsvillkor (t.ex. servicevillkor) är uppfyllda, redo-

visar Nordea en kostnad för tilldelade aktier med marknads-

villkor oavsett om dessa marknadsvillkor är uppfyllda.

Sociala avgifter periodiseras också över intjänandeperio-

den. Avsättningen för sociala avgifter omvärderas vid varje

balansdag för att säkerställa att den baseras på rättigheter-

nas verkliga värde på balansdagen.

För ytterligare information, se not K8 ”Personalkostnader”.

Kontantreglerade program

Enligt tillsynsmyndigheternas bestämmelser och allmänna

riktlinjer i Norden måste Nordea skjuta upp betalningar av rör-

liga ersättningar, och detta gäller även Nordeas incitament-

program för utvalda chefer och nyckelpersoner (Executive

Incentive Programme, EIP). De uppskjutna beloppen är i viss

utsträckning beroende av Nordeas totalavkastning (total

shareholder return, TSR) och dessa program klassiﬁceras som

kontantreglerade aktierelaterade program. Programmen är

fullt intjänade när betalningarna av de rörliga ersättningarna

för första gången redovisas som uppskjutna, och det verkliga

värdet på förpliktelsen omvärderas kontinuerligt baserat på

Nordeas totalavkastning. Omvärderingarna redovisas, tillsam-

mans med tillhörande sociala avgifter, i resultaträkningen

under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.

För ytterligare information, se not K8 ”Personalkostnader”.

28. Transaktioner med närstående

Nordea deﬁnierar närstående parter som

• aktieägare med betydande inflytande

• intresseföretag och joint ventures

• nyckelpersoner i ledande positioner

• övriga närstående parter.

Alla transaktioner med närstående görs enligt samma krite-

rier och villkor som vid jämförbara transaktioner med externa

parter i liknande ställning, förutom utlåning till anställda

såväl som vissa övriga åtaganden till nyckelpersoner i

ledande positioner, se not K8 ”Personalkostnader” och not

K38 ”Eventualförpliktelser”.

Aktieägare med betydande inflytande

Aktieägare med betydande inflytande är aktieägare som har

rätt att delta i beslut som rör Nordeas ﬁnansiella och opera-

tiva strategier, men som inte har ett bestämmande inflytande

över dessa.

Intresseföretag och joint ventures

En deﬁnition av termen intresseföretag och joint venture ﬁnns

i avsnitt 5 ”Principer för konsolidering”.

Ytterligare information om intresseföretag och joint ventu-

res som ingår i Nordeakoncernen ﬁnns i not K20 ”Aktier och

andelar i intresseföretag och joint ventures”.

Nyckelpersoner i ledande positioner

Nyckelpersoner i ledande positioner omfattar

• styrelsen

• koncernchefen (vd)

• koncernledningen.

För information om ersättningar och pensioner till, samt

övriga transaktioner med, dessa befattningshavare, se

notK8”Personalkostnader”.

Övriga närstående parter

Övriga närstående parter utgörs av aktieägare med bety-

dande inflytande (inklusive dessas dotterföretag) och nära

anhöriga till nyckelpersoner i ledande positioner i Nordea, lik-

som bolag som kontrolleras eller gemensamt kontrolleras av

nyckelpersoner i ledande positioner eller av nära anhöriga till

dessa nyckelpersoner. Information om transaktioner mellan

Nordea och övriga närstående parter återﬁnns i not K45

”Transaktioner med närstående”.

29. Presentation av avyttringsgrupper

som innehas för försäljning

I förekommande fall redovisas tillgångar och skulder i avytt-

ringsgrupper på separata rader i balansräkningen, ”Tillgångar

som innehas för försäljning” respektive ”Skulder som innehas

för försäljning”, från klassiﬁceringsdagen. Finansiella instru-

ment värderas även fortsättningsvis enligt reglerna i IFRS 9,

medan icke-ﬁnansiella tillgångar redovisas till det lägre av

redovisat värde och verkligt värde. Jämförelsesiror räknas

inte om.

30. Valutakurser

Jan–dec 2021 Jan–dec 2020

EUR 1 = svenska kronor

Resultaträkning (genomsnitt) 10,1460 10,4889

Balansräkning (vid periodens slut) 10,2913 10,0220

EUR 1 = danska kronor

Resultaträkning (genomsnitt) 7,4370 7,4543

Balansräkning (vid periodens slut) 7,4364 7,4405

EUR 1 = norska kronor

Resultaträkning (genomsnitt) 10,1655 10,7291

Balansräkning (vid periodens slut) 10,0185 10,4703

EUR 1 = ryska rubel

Resultaträkning (genomsnitt) 87,1828 82,6596

Balansräkning (vid periodens slut) 85,0140 90,8041

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

128

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering

NOT K – INNEHÅLL

1. Riskstyrning...........................................................

1.1. Ramverk för intern kontroll

.................................

1.2. Styrande organ för risk-,

likviditets- och kapitalhantering

..........................128

1.3. Styrning av riskhantering och regelefterlevnad

......

1.4. Upplysningskrav enligt kapitaltäcknings-

förordningen – Kapital- och riskhanterings-

rapport 2021

....................................................

2. Kreditrisk

...............................................................

2.1. Deﬁnition och identiﬁering av kreditrisk

................

2.2. Begränsning av kreditrisken

............................... 

2.3. Fördelning av säkerheter ................................... 

2.4. Tillgångar övertagna för skyddande av fordran

..... 

2.5. Belåningsgrad

.................................................. 

2.6. Individuell och modellbaserad prövning

av nedskrivningsbehov

...................................... 

2.7. Förmildrande kreditvillkor

..................................

2.8. Känsligheter

....................................................

2.9. Framåtblickande information

.............................. 

2.10. Kreditportfölj ...................................................

2.11. Utlåning till företagskunder

................................

2.12. Utlåning till privatkunder

...................................

2.13. Geograﬁsk fördelning

........................................

2.14. Kundklassiﬁcering

............................................

2.15. Osäkra lånefordringar (kategori 3)

...................... 

2.16. Förfallna lånefordringar

..................................... 

2.17. Reserver

.......................................................... 

2.18. Kreditförluster

.................................................. 

3. Motpartskreditrisk

.................................................

4. Marknadsrisk

.........................................................

4.1. Handelsrelaterad marknadsrisk

..........................

4.2. Övrig marknadsrisk

...........................................

4.3. Mätning av marknadsrisk

................................... 

4.4. Marknadsriskanalys

..........................................

4.5. Strukturell räntenettorisk (SIIR)/

ekonomiskt värde (EV)

......................................

4.6. Andra marknadsrisker – pensionsrisk

..................

5. Operativ risk

..........................................................

5.1. Hantering av operativ risk

..................................

5.2. Hantering av risker i den ﬁnansiella

rapporteringen

.................................................

6. Regelefterlevnadsrisk

.............................................

6.1. Hantering av ESG-relaterade risker

.......................

6.2. Bekämpning av ekobrott

.....................................

6.3. Hantering av regelefterlevnadsrisk

.......................

7. Livförsäkringsrisk och marknadsrisk

inom Life & Pension

................................................

8. Likviditetsrisk

........................................................

8.1. Deﬁnition och identiﬁering av kreditrisk

...............

8.2. Ledningsprinciper och kontroll

............................

8.3. Strategi för hantering av likviditetsrisk

.................

8.4. Mätning av likviditetsrisk

...................................

8.5. Analys av likviditetsrisk

......................................

1. Riskstyrning

Att upprätthålla riskmedvetenheten i organisationen är en

integrerad del av Nordeas aärsstrategier. Nordea har tydliga

ramverk för sin risk- och likviditetshantering med bland annat

policyer och instruktioner för olika typer av risk, kapitaltäck-

ning och kapitalstruktur.

Covid-19 hade även under 2021 en betydande inverkan på

samhället i stort. Nordea fortsatte att fokusera på att upprätt-

hålla servicenivån gentemot kunderna, och följde hela tiden

myndigheternas instruktioner gällande covid-19. Svängning-

arna på marknaden fortsatte till följd av pandemin, och

Nordea bibehöll sin fullskaliga riskhanteringskapacitet för att

säkerställa en rättvis behandling av kunderna och integritet

på marknaden. Nordeas starka balansräkning innebär att ban-

ken kan fortsätta att aktivt stödja sina kunder under dessa

utmanande tider. De nordiska regeringarna har stöttat ekono-

mierna med en rad covid-relaterade stödpaket för både pri-

vatpersoner och företag. Eftersom pandemin fortsatte under

2021, förlängdes åtgärderna och nya åtgärder vidtogs. Stödåt-

gärderna börjar emellertid avvecklas och eventuellt skulle

avgörande negativa eekter kunna uppstå med avseende på

företag som fått betalningsanstånd, eftersom det ﬁnns en risk

att stödåtgärderna har bidragit till att företag som inte är livs-

kraftiga kunde fortsätta sin verksamhet. De avslutade amorte-

ringsfria perioderna och nedtrappade statliga stödåtgärderna

har inte medfört några praktiska konsekvenser för kvaliteten i

privatkundsportföljen, och de nordiska bostadsmarknaderna

har utvecklats starkt. Det ﬁnns emellertid en risk, framför allt

med avseende på eventuell spridning av nya covid-19-varian-

ter. För att fortlöpande bevaka eventuella negativa utfall har

Nordea genomfört ett antal interna stresstester, med fokus på

covid-19-situationen. Stresstesterna visade att Nordea har en

stark kapital- och likviditetssituation och kan stå emot väl

även i de mest allvarliga scenarierna.

1.1 Ramverk för intern kontroll

Ramverket för intern kontroll omfattar hela koncernen och

fastställer koncernstyrelsens och högsta ledningens ansvar

när det gäller intern kontroll, alla koncernfunktioner och

aärsområden, inklusive verksamhet genom uppdragsavtal

och distributionskanaler. Enligt ramverket är det respektive

aärsområde, koncernfunktion och enhet som ansvarar för

att hantera riskerna i den egna verksamheten och ha kontrol-

ler som säkerställer att Nordea lever upp till interna och

externa krav. Som en del av ramverket för intern kontroll har

Nordea inrättat kontrollfunktioner på koncernnivå, som i

lämplig och tillräcklig utsträckning har de befogenheter, den

betydelse och den tillgång till koncernstyrelsen som de behö-

ver för att utföra sitt uppdrag. Här ingår även ramverket för

riskhantering.

Ramverket för intern kontroll säkerställer yttre och inre

eektivitet i verksamheten, fullgod identiﬁering, mätning och

begränsning av risker, en aktsam aärsverksamhet, sunda

administrations- och redovisningsrutiner, tillförlitlighet i

ﬁnansiell och icke-ﬁnansiell information (både intern och

extern) samt efterlevnad av gällande lagar, förordningar,

myndighetskrav och koncernens interna regler.

Internkontrollen utförs av de styrande organen, riskhante-

ringsfunktionerna, ledningen och annan personal i Nordea.

Internkontrollen har fem huvudkomponenter: kontrollmiljö,

riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommuni-

kation samt uppföljning. Den har utformats så att det i hela

organisationen ska ﬁnnas förutsättningar att bidra till den

interna kontrollens eektivitet och höga kvalitet genom bland

annat tydliga deﬁnitioner, fördelning av roller och ansvarsom-

råden samt gemensamma verktyg och rutiner.

1.2 Styrande organ för risk-, likviditets-

och kapitalhantering

Koncernstyrelsen, styrelsens riskkommitté (BRIC), Nordea

Bank Abp:s verkställande direktör och Nordeas koncernchef i

koncernledningen, Asset and Liability Committee (ALCO) och

riskkommittén (RC) är viktiga beslutsfattande organ för

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

129

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Nordeas risk-, likviditets- och kapitalhantering. Därutöver är

CEO Credit Committee, Executive Credit Committee och kre-

ditkommittéer i aärsområdena viktiga instanser för kredit-

beslut.

Koncernstyrelsen och styrelsens riskkommitté

Koncernstyrelsen har följande övergripande ansvar för risk-

hanteringen:

• Den beslutar om koncernens riskstrategi och ramverket för

risktolerans, inklusive riskförklaringar, med årliga uppfölj-

ningar och ytterligare uppdateringar när så behövs.

• Den övervakar och följer upp införandet av riskstrategin,

ramverket för risktolerans och ramverket för riskhantering,

inklusive överträdelser av risktoleransen.

Koncernstyrelsen beslutar om koncerndirektivet Group Board

Directive on Capital, där även utdelningspolicyn ingår. Direkti-

vet säkerställer att koncernen fortlöpande och framåtblick-

ande har tillräckliga kapitalnivåer, som är förenliga med

Nordeas aärsmodell, risktolerans liksom lagkrav och för-

väntningar.

Styrelsens riskkommitté (BRIC) biträder koncernstyrelsen i

dess tillsyn över hanteringen och kontrollen av risker och

ramverk för risk liksom kontroller och processer avseende

Nordeakoncernens verksamhet.

Verkställande direktör och koncernchef

Koncernchefen ansvarar inför koncernstyrelsen för den över-

gripande förvaltningen av koncernens verksamhet och risker.

Bland annat ska koncernchefen säkerställa att den riskstra-

tegi och riskhantering som beslutats av koncernstyrelsen

genomförs, att nödvändiga praktiska åtgärder vidtas och att

riskerna följs upp och begränsas. Koncernchefen arbetar till-

sammans med ledande befattningshavare i koncernled-

ningen. Dessa stödjer koncernchefen i dennes beslut.

Särskilda koncernkommittéer har inrättats för att främja

samordningen inom koncernen, och på så sätt säkerställa

åtagande och ägarskap för koncernens prioriteringar, beslut

och genomförande. Kommittéernas sammansättning och

ansvarsområden har fastställts i koncerndirektiv eller koncer-

ninstruktioner för respektive kommitté.

Asset and Liability Committee

Asset and Liability Committee (ALCO) är underställd koncern-

chefen i koncernledningen och leds av Chief Financial Ocer

(CFO). ALCO beslutar om förändringar i den ﬁnansiella verk-

samheten och riskproﬁlen i balansräkningen, inklusive för-

valtningen av tillgångar och skulder, hanteringen av balans-

räkningen och likviditetshanteringen. ALCO beslutar också

om vissa emissioner och kapitaltillskott för alla helägda kon-

cernföretag. ALCO har bildat underordnade kommittéer för

sitt arbete och beslutsfattande inom speciﬁka riskområden.

Riskkommittén

Riskkommittén (RC) är underställd koncernchefen i koncern-

ledningen och leds av Chief Risk Ocer. RC sköter det över-

gripande ramverket för riskhantering och förbereder eller ger

vägledning om förslag till koncernchefen i koncernledningen

och/eller berörd styrelse i viktiga frågor som rör Nordeas ram-

verk för riskhantering. Utifrån ramverket för risktolerans som

fastställts av koncernstyrelsen, beslutar RC om fördelning av

risklimiterna mellan de risktagande enheterna och om åtgär-

der för hanteringen av samtliga risker. Första försvarslinjen

ska säkerställa att limiter fördelas och införs i verksamheten.

RC har bildat underordnade kommittéer för sitt arbete och

beslutsfattande inom speciﬁka riskområden.

Instanser för kreditbeslut

Koncernstyrelsen och BRIC utgör styrande organ för kredi-

trisk och ramverket för kreditriskhantering. Koncernstyrelsen

och de lokala styrelserna delegerar kreditbeslut i enlighet

med de befogenheter som beskrivs i koncerndirektivet Group

Board Directive for Risk:

• CEO Credit Committee leds av koncernchefen, och här

ingår medlemmarna i Executive Credit Committee.

• Executive Credit Committee leds av chefen för Group

Credit Management, och kommitténs medlemmar utses

avBRIC.

• Executive Credit Committee inrättar kreditkommittéer för

respektive aärsområde utifrån organisationsbehov och

kundsegmentering.

BRIC bekräftar branschstrategier som godkänts av RC.

Alla kreditlimiter i Nordeakoncernen grundas på kreditbe-

slut eller bemyndiganden från instanser med det yttersta

beslutsansvaret för respektive limit. Kreditbeslut innefattar

bland annat prissättning, riskhantering och villkor gällande

limiten eller förväntat utnyttjande. Kreditbeslut syftar också till

att delegera beslutsfattandet inom den godkända limiten till

lägre instanser, såvida inte beslutet uttryckligen säger annat.

Styrning i dotterföretagen

På dotterföretagsnivå är det dotterföretagets styrelse som

godkänner risktoleranslimiter och kapitalåtgärder. Förslagen

tas fram gemensamt av dotterföretagets ledning och berörda

koncernfunktioner. Dotterföretagets styrelse ansvarar för att

övervaka hanteringen och kontrollen av risker, ramverket för

riskhantering samt verksamhetsprocesserna i dotterföretaget.

Det ﬁnns också riskhanteringsfunktioner som ansvarar för

ramverk och processer för riskhantering i dotterföretaget.

Dotterföretagets vd deltar i besluten på dotterföretags nivå

och ansvarar för den dagliga verksamheten.

1.3 Styrning av riskhantering och regelefterlevnad

Group Risk och Group Compliance utgör Nordeas oberoende

andra försvarslinje. Group Risk övervakar införandet av kon-

cernens riskpolicyer (utom för regelefterlevnadsrisk), samt

övervakar och kontrollerar, enligt ett riskbaserat förhållnings-

sätt, ramverket för riskhantering. Group Compliance överva-

kar införandet av ramverket för hantering av regelefterlev-

nadsrisk, som är en del av det övergripande ramverket för

riskhantering. Dessa ramverk säkerställer att de risker som

Nordea är, eller skulle kunna vara, exponerad för kartläggs,

bedöms, följs upp, hanteras och rapporteras. Den andra för-

svarslinjen är indelad i divisioner med enskilt ansvar för olika

risktyper. Ramverket för riskhantering säkerställer konse-

kventa processer för att kartlägga, bedöma och mäta risker,

liksom för att reagera på och begränsa, kontrollera och över-

vaka samt rapportera risker så att välgrundade beslut om

risktagande kan fattas.

Det omfattar alla risker som Nordea är eller skulle kunna

vara exponerad för, inklusive ESG-faktorer som källa till

beﬁntliga risker, risker utanför balansräkningen och risker i

ett stressat scenario. Detaljerade rapporter om samtliga risker

lämnas regelbundet till riskkommittén, koncernledningen,

BRIC och koncernstyrelsen. Vidare lämnas rapporter om

Nordeas regelefterlevnad till RC, koncernledningen, BRIC och

koncernstyrelsen. Koncernstyrelsen och verkställande direk-

tören i de enskilda Nordeabolagen får regelbundna risk-

rapporter som rör lokala förhållanden.

Processen för kartläggning och väsentlighetsbedömning

av risker inleds med att identiﬁera risker som Nordea är eller

skulle kunna vara exponerad för. Riskerna bedöms för att

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

130

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

fastställa relevans, klassiﬁceras sedan och registreras i den

gemensamma risktaxonomin.

Alla risker i Nordea gemensamma risktaxonomi måste, i

risk- och kapitalhanteringssyfte, klassiﬁceras som väsentliga

eller icke-väsentliga. Väsentliga risker är risker som bedöms

ha en väsentlig inverkan på Nordeas aktuella och framtida

ﬁnansiella ställning, på dess kunder och övriga intressenter.

Dessa risker kan normalt hänföras till en högre nivå i risktaxo-

nomin, som inrymmer ett antal underliggande risker där för-

lusterna har en gemensam nämnare.

Risktolerans

Ramverket för risktolerans bidrar till eektiv riskhantering

och en sund riskkultur genom att möjliggöra välgrundade

beslut om risktagande. Syftet är att säkerställa att riskerna i

verksamheten håller sig inom bankens risktolerans och att

framväxande risker identiﬁeras och begränsas i tid.

Kapacitet för risktagande är den maximala risken som

Nordea bedöms kunna ta, med hänsyn till sitt kapital (kapital-

bas), sin riskhanterings- och kontrollkapacitet och gällande

regleringsbegränsningar. Risktolerans är den sammantagna

nivån för alla typer av risk som Nordea är villig att acceptera,

inom sin kapacitet för risktagande och i linje med sin aärs-

modell, för att nå sina strategiska mål.

Riskförklaringarna är koncernstyrelsens formulering av

godkänd risktolerans och utgörs av kvalitativa förklaringar

och kvantitativa limiter och trösklar per huvudsaklig risktyp

som anses lämpliga för att kunna bedriva verksamheten med

en väl avvägd riskproﬁl.

Kreditrelaterad koncentrationsrisk mäts på exempelvis sek-

tor- och regionnivå för att fastställa storlek och betydelse. För

kredit-, marknads- och likviditetsrisk används olika mått från

stresstester för att säkerställa en framåtblickande riskhante-

ring. Måtten för operativ risk omfattar både kvarstående risk-

nivåer och krav på riskbegränsande åtgärder liksom limiter

för incidenter och förluster.

Processer för risktolerans

Ramverket för risktolerans innehåller alla processer och kon-

troller för att fastställa, följa upp och kommunicera Nordeas

risktolerans:

• Fastställande av kapacitet för risktagande utifrån kapital-

position: Minst en gång per år anpassas koncernens över-

gripande kapacitet för risktagande till ﬁnans- och kapital-

planeringen, baserat Nordeas riskstrategi. Kapaciteten för

risktagande fastställs utifrån Nordeas kapitalposition, och

innefattar förmågan att absorbera chocker.

• Fördelning av risktolerans per risktyp: Risktoleransen innefat-

tar risktoleranslimiter för de huvudsakliga risktyperna som

Nordea är eller skulle kunna vara exponerad för. Även trösk-

lar fastställs för dessa huvudsakliga risktyper. De ska fungera

som tidiga indikatorer för viktiga beslutsfattare om att risk-

proﬁlen för en viss risktyp närmar sig sin risk toleranslimit.

• Fastställande av risklimiter: Mätbara risklimiter upprättas

och fastställs på lämpliga nivåer för att eektivt hantera

risktagandet. Risktoleranslimiterna fastställs av koncern-

styrelsen. Dessa utgör underlag för fastställandet av de

risklimiter som införs och godkänns av lägre beslutsinstan-

ser i Nordea, bland annat riskkommittén och dess under-

ordnade kommittéer. Dotterföretagens risklimiter ska fast-

ställas av behörig beslutsinstans i enlighet med nationella

lagkrav och koncernens risklimiter.

• Kontroll och övervakning av risk i förhållande till risklimi-

ter: Riskerna kontrolleras och följs regelbundet upp mot

risklimiterna för att säkerställa att risktagande sker inom

risktoleransen.

• Process för hantering av överträdelser av risktoleranslimi-

ter: Group Risk och Group Compliance ser till att eventuella

överträdelser av risktoleranslimiter eskaleras till riskkom-

mittén och BRIC. Den andra försvarslinjen rapporterar varje

månad om eventuella överträdelser av risktolerans till kon-

cernstyrelsen och andra berörda styrande organ, inklusive

en uppföljning av de åtgärder som ska vidtas, till dess att

risken återigen är inom toleransen. Rapporten innehåller

en statusindikator som anger aktuell risknivå i förhållande

till risktoleranslimiten för alla risktyper som omfattas av

riskförklaringarna.

Införliva risktoleransen i aärsprocesserna

Hela processen för risktolerans har kopplats till andra strate-

giska processer, bland annat den interna kapitalutvärde-

ringen (IKU), den interna likviditetsutvärderingen (ILU) och

återhämtnings- och resolutionsplaneringen.

Risktoleransen har dessutom införlivats i aärsprocesserna

och kommunicerats i organisationen i syfte att uppnå

Nordeas mål om att upprätthålla en sund riskkultur. Detta ska

säkerställa en stark koppling mellan den fastställda risktole-

ransen och aärsplanerna och budgetarna, kapital- och likvi-

ditetspositionerna, den systemiska riskproﬁlen/bedömning-

arna av möjligheterna till återhämtning och resolution samt

incitamentsstruktur och ramverk för ersättningar.

Styrning på ESG-området (miljö, socialt

ansvar och bolagsstyrning)

I Nordea har koncernstyrelsen en ledarroll i klimatstrategiar-

betet och biträds av styrelsens drifts- och hållbarhetskom-

mitté (BOSC) i sin tillsyn på hållbarhetsområdet, med tillhö-

rande ramverk och processer. Koncernstyrelsen biträds också

av BRIC i sin tillsyn över riskhanteringen, med tillhörande

ramverk, kontroller och processer (inklusive ESG-faktorer som

källa till beﬁntliga risker). Kvalitativa statusuppdateringar om

införlivandet av ESG-faktorer i den underliggande riskhante-

ringen ingår i den regelbundna styrelserapporteringen om

risktolerans. Styrelsens revisionskommitté (BAC) ansvarar för

tillsynen av policyer för rapportering och upplysningar.

På koncernledningsnivå har kommittén för hållbarhet och

aärsetik (Sustainability & Ethics Committee, SEC) mandat

att främja införandet av hållbarhetsmål och stödja införlivan-

det av ESG-faktorer i hanteringen av operativ kreditrisk. Risk-

kommittén (RC) ansvarar för att övervaka införandet av risk-

strategin, inklusive införlivandet av ESG-faktorer som källa till

beﬁntliga risker.

Organisatoriskt har ESG införlivats i beﬁntliga processer för

beslutsfattande, riskhantering och kontroll samt eskalering,

inklusive kommittéstrukturer. Första försvarslinjen ansvarar

för att hantera hållbarhetsrelaterade och ﬁnansiella konse-

kvenser medan andra försvarslinjen ansvarar för att utveckla

den ESG-relaterade riskhanteringen.

Under 2021 gav Nordea Chief of Sta i uppdrag att sam-

ordna och främja införlivandet av ESG-faktorer i ramverket för

riskhantering och aärsprocesserna i hela koncernen. Som en

följd av detta sjösattes ett nytt program, ESG Implementation

Program, under en nyligen inrättad operativ styrgrupp. Pro-

grammet, som innefattar arbetet inom första och andra för-

svarslinjen, syftar till att säkerställa ett eektivt och konse-

kvent införande av både hållbarhetsmål och ESG-relaterad

riskhantering inom viktiga områden såsom kreditprocesser,

riskklassiﬁcering av kunder, rapportering och regelefterlevnad.

1.4 Upplysningskrav enligt kapitaltäckningsförordningen

– Nordeas kapital- och riskhanteringsrapport 2021

Ytterligare upplysningar om risk- och kapitalhantering ﬁnns i

Nordeas kapital- och riskhanteringsrapport för 2021 (Capital

and Risk Management Report 2021), i enlighet med kapital-

täckningsförordningen (CRR).

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

131

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

2. Kreditrisk

Krediter i Nordea beviljas enligt de gemensamma principer

som fastställts för koncernen. Nordea strävar efter att ha en

väldiversiﬁerad kreditportfölj som anpassats till strukturen på

koncernens hemmamarknader. Nordeas kreditportfölj är upp-

delad efter typ av exponeringsklass (företag och privatkun-

der) eller sektor, och därefter ytterligare indelad i segment,

bransch och region. Rapportering sker månadsvis, kvartalsvis

och årsvis.

Huvudprinciperna för hanteringen av Nordeas kreditrisk är:

• riskbaserat förhållningssätt, det vill säga riskhanterings-

funktionerna ska vara anpassade efter verksamhetens art,

omfattning och komplexitet, och därmed säkerställa att de

åtgärder som vidtas står i proportion till riskerna

• oberoende, det vill säga riskkontrollfunktionen ska vara obe-

roende i förhållande till den verksamhet man kontrollerar

• de tre försvarslinjerna, enligt beskrivningen i koncerndirek-

tivet om intern styrning (Group Board Directive on Internal

Governance).

Group Credit Management utgör den första försvarslinjen och

ansvarar för kreditprocessen liksom för de branschspeciﬁka

riktlinjerna för kreditgivning. Group Credit Risk Control and

Model Validation (GCRC & MV) är den andra försvarslinjen

och ansvarar för ramverket för kreditrisk, som utgörs av

instruktioner och riktlinjer för koncernen. GCRC & MV ansva-

rar också för att kontrollera och övervaka kvaliteten i kredit-

portföljen och kreditprocessen.

Grunden för hantering av kreditrisk i Nordea är allokering av

limiter till kunder och grupper av kunder som läggs samman

och fördelas på enheter som ansvarar för den löpande uppfölj

ningen. Utöver rutinerna för fördelning av limiter för kunder och

kundgrupper innefattar Nordeas ramverk för kreditriskhantering

även anvisningar om risktolerans för kreditrisk, som ger ett

mångsidigt och riskbaserat portföljperspektiv tack vare rele

vanta mått för tillgångskvalitet och koncentrationsrisk. Varje

division/enhet har huvudansvaret för hantering av kreditrisk i

sina respektive verksamheter, inom tillämpliga ramar och limi

ter, med bland annat identiﬁering, kontroll och rapportering av

risker.

Beslutsfattande kreditinstanser på olika nivåer i organisatio

nen fastställer interna kreditrisklimiter inom ramen för de befo-

genheter som styrelsen tilldelat. Dessa kreditrisklimiter motsva-

rar Nordeas maximala risktolerans gentemot kunden i fråga.

Individuella kreditbeslut inom godkända kreditrisklimiter fattas

av den kundansvariga enheten. Kundens riskkategori och sam

lade kreditexponering avgör på vilken nivå kreditbeslutet tas.

Ansvaret för en kreditrisk ligger hos den kundansvariga enhe

ten. Kunderna riskklassiﬁceras och tilldelas en rating eller sco-

ring i enlighet med Nordeas riktlinjer på området. Riskklass-

ningen syftar till att fastställa sannolikheten för fallissemang,

vilket innebär att kunderna rankas utifrån risken för fallisse

mang. Rating och scoring ingår i kreditriskhanteringen och kre-

ditbeslutsprocessen. Oberoende representanter från kreditorga-

nisationens första försvarslinje godkänner ratingen.

2.1 Deﬁnition och identiﬁering av kreditrisk

Kreditrisk deﬁnieras som risken för förlust om en låntagare

inte kan fullgöra sina betalningsskyldigheter för ett lån i

enlighet med avtalade villkor. För att minska förlustrisken

används olika metoder för riskhantering. Kreditrisk uppkom-

mer huvudsakligen genom olika typer av utlåning, liksom

genom garantier och remburser, och innefattar motparts-

kreditrisk, transfereringsrisk och avvecklingsrisk.

Nordeas kreditportfölj är också uppdelad efter segment,

bransch och region. Branschspeciﬁka kreditpolicyer ﬁnns för de

branscher som utgör en betydande andel av portföljen och/eller

som antingen är väldigt konjunkturkänsliga/volatila eller kräver

speciﬁka branschkunskaper.

Kreditbesluten fattas efter en bedömning av kreditrisken

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Kreditkommittéstruktur

Styrelsen/styrelsens riskkommitté

Chief Executive Ocer (CEO) Credit Committee / Executive Credit Committee

Tre separata beslutsfattare (kunder med rating)

Kreditkommitté

för skuld -

ﬁnansierade

utköp samt

fusioner och

förvärv

Kreditkommitté

för internationella

banker, länder

och ﬁnansinstitut

Kreditkommitté

för företag,

Business

Banking

Kreditkommitté

för fastighets -

bolag, industri

och byggindustri

Kreditkommitté

för sjöfarts-

och oshore-

verksamhet

Kreditkommitté

för företag,

stora företag

och institut

Kreditkommitté

för retailkunder

Norden

Två separata beslutsfattare (kunder med scoring) – två seniora beslutsfattare

från Group Credit Management

Två separata beslutsfattare

Individuella befogenheter

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Nivå 4

Nivå 5

Nivå 6

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

132

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

utifrån principer som fastställts på ett konsekvent sätt för hela

koncernen. Dessa principer betonar behovet att anpassa

bedömningens detaljnivå och omfattning efter risken. Samma

kreditriskbedömning används som underlag för den interna

riskklassiﬁceringen. Kreditbesluten i Nordea speglar koncernens

syn på både kundrelationen och kreditrisken.

ESG-utvärderingen av större låntagare är för närvarande

införlivad i kreditprocessen genom Nordeakoncernens ramverk

för kreditrisk.

Det görs olika typer av ESG-utvärderingar beroende på trans

aktionstyp och storlek samt vilket segment kunden hör till

internt.

Risker som identiﬁerats i samband med ESG-utvärderingen

införlivas i kreditriskbedömningen. Ett kredit-PM tas fram, som

innehåller en slutsats om nivån på den ESG-relaterade risken för

kunden i fråga. Godkännandet sker enligt fastställd process för

kreditgivning. För kunder med hög ESG-relaterad risk eskaleras

beslutet till Executive Credit Committee (ECC).

Den samlade kreditriskbedömningen speglar risken gällande

både låntagarens återbetalningskapacitet och möjligheterna till

återvinning. Slutsatsen ska vara tillräckligt framåtblickande i

förhållande till kundens riskproﬁl och lånets löptid.

Förutom kreditriskbedömningen i samband med ny eller för

ändrad exponering gentemot en kund görs också en årsföre-

dragning alternativt kontinuerlig kreditgranskning. Denna

granskning är en viktig del av den löpande kreditbedömningen.

Om en svaghet upptäcks i en kundexponering klassiﬁceras

kunden som ”högriskkund” och hålls under särskild uppsikt med

tätare granskning. Utöver den fortlöpande kontrollen fastställs

en åtgärdsplan som anger hur den eventuella kreditförlusten

ska minimeras. Om så krävs inrättas ett särskilt team som ska

stödja den kundansvariga enheten.

2.2 Begränsning av kreditrisken

Begränsning av kreditrisken görs inom ramen för kreditbe-

slutsprocessen. I varje kreditbeslut och kreditgranskning

beaktas värdet av säkerheter och eventuella kovenanter samt

andra riskbegränsande åtgärder. Ställande av säkerhet är en

grundläggande metod för riskbegränsningen i Nordea. Säker-

het begärs alltid när så är rimligt och möjligt, i syfte att mini-

mera risken för kreditförlust.

Inom företagsutlåningen utgörs säkerheterna främst av fast-

igheter, företagsinteckningar och leasingobjekt. Säkerhetstäck-

ningen ska generellt vara högre för ﬁnansiellt svagare kunder

än för de som är ﬁnansiellt starkare.

Oberoende av säkerhetstäckningen så är återbetalningskapa

citeten utgångspunkten i kreditbedömningen och fördelningen

av kreditlimiter. För stora krediter används huvudsakligen syndi

kering av lån som metod för att hantera koncentrationsrisk,

medan kreditderivat endast används i begränsad omfattning.

Kovenanter i kreditavtal används som komplement till säker-

heter.

De flesta exponeringar av betydande storlek och komplexitet

omfattar lämpliga kovenanter. Kovenanter ger tidiga varnings

signaler så att Nordea kan upptäcka, och vidta åtgärder, om kre-

ditkvaliteten eller låntagarens ekonomi generellt skulle försäm-

ras. Brott mot kovenanterna innebär att Nordea kan säga upp

lånet/krediten och begära återbetalning av det utestående

beloppet.

Säkerhetsvärdet ska alltid baseras på marknadsvärdet. Mark

nadsvärdet deﬁnieras som det beräknade värdet till vilket en

villig säljare skulle överlåta tillgången eller skulden till en i för

hållande till säljaren oberoende köpare på värderingsdagen

efter lämplig marknadsföring där båda parterna har agerat med

insikt, försiktighet och utan tvång. Från detta marknadsvärde

görs ett avdrag för att beräkna säkerhetsvärdet. Avdraget är en

procentsats med vilken tillgångens marknadsvärde minskas för

att ha en marginal i händelse av förlust. Marginalen speglar de

justeringar som måste göras vid bedömningen av kontantersätt

ningen i samband med tvångsförsäljning av säkerheten. För

varje säkerhetskategori ﬁnns ett minsta avdrag från marknads

värdet. Utöver detta avdrag görs även avdrag från marknads-

värdet för eventuella prioriterade fordringar när det högsta

säkerhetsvärdet ska beräknas.

Samma beräkningsprinciper ska användas för alla krediter.

För högriskkunder kan värderingen vid övertagandet vara ett

annat än det högsta säkerhetsvärdet och ska baseras på en rea

listisk bedömning av tillgången i fråga vid den aktuella tidpunk-

ten. Risköverföring till annan kreditvärdig part via garantier och

försäkringar ska ske med juridiskt bindande handlingar.

2.3 Fördelning av säkerheter

Fördelningen av säkerheter förblev i stort sett oförändrad under

2021, med huvuddelen av säkerheterna i bostadsfastigheter och

kommersiella fastigheter med 93 % (93 %). Andelarna för kom

mersiella fastigheter minskade till 18 % (19 %) medan bostads-

fastigheter ökade till 75 % (74 %). Andelarna för övriga typer av

säkerheter var i stort sett oförändrade under 2021.

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Maximal exponering för kreditrisk

31 dec 2021 31 dec 2020

Mn euro Not

Upplupet anska-

ningsvärde och

Verkligt värde via

övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar

värderade till verk-

ligt värde via resul-

taträkningen

Upplupet anska-

ningsvärde och

Verkligt värde via

övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar

värderade till verk-

ligt värde via resul-

taträkningen

Lån till centralbanker och kreditinstitut K14 1 799 596 4 409 1 841

Lån till allmänheten K14 272 077 75 176 259 433 72 776

Räntebärande värdepapper K15, K16 37 435 27 631 37 022 29 285

Derivatinstrument K19 – 30 200 – 44 770

Garantier/åtaganden, nominellt värde K38, K39 107 815 366 106 911 203

Summa 419 126 133 969 407 775 148 875

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

133

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Fördelning av säkerheter

31 dec 2021 31 dec 2020

Finansiella säkerheter 0,7 % 0,7 %

Fordringar 0,8 % 0,7 %

Bostadsfastigheter 75,2 % 74,0 %

Aärsfastigheter 17,7 % 18,7 %

Övriga fysiska säkerheter 5,6 % 5,9 %

Summa 100,0 % 100,0 %

Reserver för kreditrisk

Mn euro Not 31 dec 2021 31 dec 2020

Lån till centralbanker och kreditinstitut K14 3 4

Lån till allmänheten K14 2 203 2 444

Räntebärande värdepapper värderade

till verkligt värde över övrigt totalresul-

tat eller upplupet anskaningsvärde K15 15 3

Garantier/åtaganden K33 183 236

Summa 2 404 2 687

2.4 Tillgångar övertagna för skyddande av fordran

Tabellen nedan visar övertagna tillgångar per tillgångsslag.

Mark och byggnader utgjorde 29 procent av de övertagna till-

gångarna i slutet av december 2021 och aktier och andelar

utgjorde 57 %. Under 2021 minskade de övertagna tillgång-

arna med 12 procent.

Tillgångar övertagna för skyddande av fordran

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Omsättningstillgångar, redovisat värde:

Mark och byggnader 2 2

Aktier och övriga andelar 4 2

Övriga tillgångar 1 4

Summa 7 8

1) I enlighet med Nordeas riktlinjer för egendom övertagen för skyddande av fordran,

som följer bankrörelselagen i de länder där Nordea verkar. Tillgångar som används

som säkerhet för lånet övertas normalt när kunden inte längre kan fullgöra sina skyl

digheter gentemot Nordea. Övertagna tillgångar avyttras senast när full återvinning

har uppnåtts.

2.5 Belåningsgrad

Belåningsgraden anses vara ett bra mått för att bedöma

säkerhetens kvalitet. Den beräknas genom att dividera kredit-

exponeringen med säkerhetens marknadsvärde. Tabellen

visar hypoteksexponeringar som omfattas av IRK-modeller,

fördelade på olika intervall av belåningsgrad.

Belåningsgrad

31 dec 2021 31 dec 2020

Bolåneexponering mot privatkunder

(retailportföljen) Md euro % Md euro %

<50 % 130,9 83 121,5 81

50–70 % 20,7 13 21,4 14

70–80 % 4,0 3 4,6 3

80–90 % 1,1 1 1,2 1

>90 % 0,8 0 0,8 1

Summa 157,5 100 149,5 100

2.6 Individuell och modellbaserad

prövning av nedskrivningsbehov

Nedskrivningskraven anges i IFRS 9 och baseras på en

modell för förväntade kreditförluster.

Vid prövning av nedskrivningsbehovet (individuellt och

modellbaserat) används tre framåtblickande och viktade sce

narier. Tillgångar vars nedskrivningsbehov ska prövas delas in

i tre kategorier, beroende på graden av kreditförsämring.

Kategori 1 omfattar tillgångar utan någon väsentlig ökning av

kreditrisken, kategori 2 omfattar tillgångar med en väsentlig

ökning av kreditrisken och kategori 3 omfattar fallerade till

gångar (nedskrivningsbehov identiﬁerat). Alla tillgångar kate-

goriseras individuellt. För betydande tillgångar i kategori 3

bedöms nedskrivningsbehovet individuellt. För tillgångar i

kategori 1 och kategori 2, och för tillgångar av obetydligt

värde i kategori 3, görs modellbaserade bedömningar.

Nordea granskar kontinuerligt kreditportföljens kvalitet i

syfte att identiﬁera och begränsa nedskrivningsbehovet.

Svaga och osäkra fordringar övervakas noga och granskas

minst en gång per kvartal med avseende på aktuell ﬁnansiell

ställning, framtidsutsikter, framtida återbetalningsförmåga

samt eventuellt behov av individuella reserveringar.

Speciﬁka kreditriskjusteringar omfattar individuella och

modellbaserade reserveringar. Speciﬁka kreditriskjusteringar

redovisas som kreditförluster i resultaträkningen. I balansräk

ningen redovisas de som avsättningar och reserveringar. Spe-

ciﬁka kreditriskjusteringar som avser individuella reserve-

ringar leder till att lånen redovisas som fallerade tillgångar.

Individuella reserveringar

Individuella reserveringar görs om det enligt kredithändelser

är troligt att kundens framtida kassaflöde påverkas negativt i

sådan utsträckning att full återbetalning (med säkerheter

inräknade) inte längre är sannolik.

Fordringar med individuella reserveringar räknas som kre-

ditförsämrade och hör till kategori 3 (fallerade). Reservering-

ens storlek motsvarar den förväntade förlusten, det vill säga

skillnaden mellan det redovisade värdet av den utestående

fordran och det diskonterade värdet av förväntade framtida

kassaflöden, inklusive värdet av pantsatt egendom.

Modellbaserade reserveringar

Modellbaserade reserveringar görs kvartalsvis och bedöms för

varje bolag/ﬁlial. En viktig faktor som påverkar reserveringar

är tröskelvärdet för överföring av tillgångar från kategori 1 till

kategori 2. För tillgångar som redovisats från 1 januari 2018

används förändringar i sannolikheten för fallissemang (PD) för

den återstående löptiden som den utlösande faktorn. Dess-

utom överförs också kunder som omfattas av förmildrande

kreditvillkor och kunder som är mer än 30 dagar sena med

sina betalningar till kategori 2. I kategori 1 motsvarar reserve-

ringarna förväntade kreditförluster under kommande 12

månader. I kategori 2 och 3 motsvarar reserveringarna förvän-

tade kreditförluster under hela den återstående löptiden.

Resultatet kompletteras med en expertanalys för att säker-

ställa tillräcklig reservering. Fallerade kunder utan individuella

reserveringar omfattas av modellbaserade reserveringar.

Fallissemang

För kunder som har förfallna fordringar sedan mer än 90

dagar eller som är föremål för konkurs, eller av andra skäl

sannolikt inte kan betala, betraktas fordringarna som falle-

rade och nödlidande. Fordringarna kan avse antingen lån där

kunderna fortfarande betalar (reglerade) eller lån där kun-

derna ej betalar (oreglerade).

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

134

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Om en kund återhämtar sig från fallissemang anses kun-

den vara återställd. Det här inträar om kunden lyckas skapa

balans i sina ﬁnanser. För att anses vara återställd ska åter-

hämtningen omfatta kundens samtliga skulder. Det ska också

ﬁnnas en tillfredsställande återbetalningsplan och en bedöm-

ning som säger att återhämtningen har inletts.

2.7 Förmildrande kreditvillkor

Förmildrande kreditvillkor innebär lättnader eller omstruktu-

rering av kreditvillkoren till följd av att låntagaren har eller är

på väg att få ekonomiska svårigheter. Avsikten med förmild-

rande kreditvillkor under en begränsad tidsperiod är att

säkerställa full återbetalning av det utestående lånebeloppet.

Exempel på lättnader i villkoren är förändringar i amorte-

ringsproﬁl, återbetalningsplan, kundmarginal eller lättnader

gällande ﬁnansiella kovenanter. Förmildrande kreditvillkor

tillämpas på individuell basis, godkända enligt gällande befo-

genheter. Avsättningar för individuella kreditförluster görs vid

behov. Lån med förmildrande kreditvillkor kan vara antingen

reglerade eller oreglerade.

Från mars 2020 till oktober 2020 stöttade Nordea kunder

som påverkats av covid-19 krisen genom att erbjuda amorte-

ringsfria perioder. Den 1 oktober 2020 avslutade Nordea alla

temporära justeringar av kreditriskregelverket och återgick till

de normala processerna för registrering av förmildrande kre-

ditvillkor samtidigt som kunderna fortsatt stöttades genom

krisen. Alla covid-19-relaterade amorteringsfria perioder löpte

ut under tredje kvartalet 2021. Endast 3 procent av kunderna

som beviljades amorteringsfria perioder till följd av pandemin

har nu lån som klassiﬁcerats som lån med förmildrande kre-

ditvillkor (eller som fallerade) efter den amorteringsfria perio-

dens utgång.

Lån med förmildrande åtgärder

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Lån med förmildrande åtgärder 3 270 2 983

- varav fallerade 1 905 1 711

Reserver för individuellt värderade osäkra

lånefordringar och lån med förmildrande

åtgärder 497 465

- varav fallerade 448 434

Nyckeltal 31 dec 2021 31 dec 2020

Andel lån med förmildrande åtgärder 0,9 % 0,9 %

Täckningsgrad för lån med förmildrande

åtgärder 15 % 16 %

- varav fallerade 24 % 25 %

1) Lån med förmildrande åtgärder/Lån före reserveringar.

2) Individuella reserver för lån med förmildrande åtgärder/Lån med förmildrande

åtgärder.

2.8 Känsligheter

En viktig faktor vid beräkningen av förväntade kreditförluster

i enlighet med IFRS 9 är att bedöma vad som utgör en bety-

dande ökning av kreditrisken. För att förstå känsligheten för

dessa tröskelvärden har Nordea med hjälp av modeller beräk-

nat avsättningar utifrån två olika scenarier:

Tröskel Scenario 1 Scenario 2

Privatkundsportföljer

Relativt tröskelvärde 100 % 50 % 150 %

Absolut tröskelvärde,

12 månader 45 punkter 35 punkter 55 punkter

Absolut tröskelvärde,

återstående löptid 300 punkter 250 punkter 350 punkter

Steg 1–6 1 mindre 1 mer

Övriga kundportföljer

Relativt tröskelvärde 150 % 100 % 200 %

Absolut tröskelvärde,

12 månader 20 punkter 15 punkter 25 punkter

Absolut tröskelvärde,

återstående löptid 400 punkter 350 punkter 450 punkter

Steg 1–6 1 mindre 1 mer

1) För exponeringar som redovisades första gången före övergången till IFRS 9 (1 jan

2018) fastställs kategorin utifrån förändringar i ratingklasserna. Tröskelvärdet i scena

rio 1 sätts till ett steg mindre än den modell som faktiskt används och i scenario 2 sätts

tröskelvärdet till ett steg mer än i modellen.

Avsättningarna skulle ha ökat med 24 mn euro (34 mn euro) i

scenario 1 och minskat med 22 mn euro (36 mn euro) i scena-

rio 2. Mer information om ratingskalan och genomsnittligt PD

(sannolikheten för fallissemang) ﬁnns i tabellerna ”Rating/

scoringinformation för lån värderade till upplupet anska-

ningsvärde” på sid 150.

Avsättningarna är känsliga för ratingförändringar även om

tröskelvärdena inte nås. Tabellen nedan visar hur avsättning-

arna påverkas om kreditkvaliteten för all utlåning i Nordea

försämras med ett steg. Här beaktas både eekten av den

högre risken för alla exponeringar och eekten av överfö-

ringen från kategori 1 till kategori 2 av de fordringar som nått

tröskelvärdet. Detta inkluderar även eekten av att fordringar

med rating ett steg över fallerade klassiﬁceras som fallerade,

vilket beräknas till 152 mn euro (139 mn euro). Denna sira

baseras på en beräkning med den statistiska modellen sna-

rare än individuella estimat som annars skulle vara fallet för

betydande fallerade lån.

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Känsligheter

31 dec 2021 31 dec 2020

Mn euro Redovisade reserver

Reserver med ett

stegs nedgradering Redovisade reserver

Reserver med ett

stegs nedgradering

Personal Banking 409 532 492 646

Business Banking 1 148 1 265 1 307 1 447

Large Corporates & Institutions 813 846 874 950

Övrigt 34 75 14 29

Summa 2 404 2 718 2 687 3 072

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

135

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

2.9 Framåtblickande information

Framåtblickande information används både vid bedömningen

av betydande ökningar i kreditrisken och vid beräkningen av

förväntade kreditförluster. Nordea använder sig av tre makro-

ekonomiska scenerier: ett grundscenario, ett gynnsamt sce-

nario och ett negativt scenario. Vid utgången av 2021 beräk-

nades de slutligt förväntade kreditförlusterna genom att vikta

scenarierna enligt följande: 60 procent grundscenario, 20 pro-

cent negativt och 20 gynnsamt (i slutet av december 2020 var

viktningen 50 procent grundscenario, 45 procent negativt och

5 procent gynnsamt). De oförändrade viktningarna under de

senaste kvartalen speglar att osäkerheten kring eekterna av

pandemin fortsätter att minska, restriktionerna i samhället

inte är lika omfattande och att vaccinationsprogrammen utö-

kas till att även omfatta lägre åldersgrupper och påfyllnads-

doser.

De makroekonomiska scenarierna tas fram av Group Risk i

Nordea, och baseras på Oxford Economics-modellen. Deras

prognos är en kombination av modellberäkningar och expert-

bedömningar, och den granskas och kvalitetskontrolleras

noga. Modellen har tagits fram för att ge en bra beskrivning

av de historiska sambanden mellan olika ekonomiska variab-

ler och fånga de viktigaste kopplingarna mellan dessa variab-

ler. Modellens prognosperiod är tio år. För perioder bortom

denna period används ett långsiktigt medelvärde i beräkning-

arna av förväntade kreditförluster.

De makroekonomiska scenarierna speglar Nordeas syn på

hur de nordiska ekonomierna kan utvecklas när samhället

öppnas igen efter nedstängningarna i samband med covid-

19. De tar hänsyn till de makroekonomiska eekterna av stöd-

åtgärder från regeringar och centralbanker. Vid framtagandet

av scenarierna har Nordea tagit hänsyn till prognoser från

nordiska regeringar och centralbanker, Nordeas analysavdel-

ning och Europeiska centralbankens makroekonomiska prog-

noser för euroområdet.

Grundscenariot bygger på ekonomiska prognoser från de

nordiska centralbankerna och Europeiska centralbanken. I

Danmark, Finland, Norge och Sverige har BNP återhämtat sig

mer än väl efter den kraftiga nedgången i ekonomisk aktivitet

till följd av restriktionerna under de senaste två åren. De eko-

nomiska utsikterna är goda även om tillväxten väntas bli

lägre än under de senaste kvartalen. Logistikstörningar och

flaskhalsar i leveranskedjan världen över hämmar tillväxten,

men dessa problem väntas avta i takt med att konsumtions-

mönstren normaliseras, efterfrågan mattas av och produk-

tionskapaciteten kommer ikapp. Spridningen av covid-19-vi-

ruset ökar återigen och det är ännu oklart hur allvarliga de

ekonomiska konsekvenserna av den nya omikronvarianten

kommer att bli. Grundscenariot är att omikron inte kommer

att få någon betydande påverkan på tillväxten.

Nordeas två alternativa makroekonomiska scenarier täcker

olika tänkbara eekter av pandemin som kan påverka de

nordiska ekonomierna och speglar den fortsatta osäkerheten

kring pandemins utveckling och vilka konsekvenser detta kan

få för ekonomin.

Vid utgången av 2021 uppgick justeringarna i förhållande

till de modellberäknade reserveringarna/avsättningarna till

596 mn euro, inklusive reserveringar enligt ledningens

bedömning. Reserveringarna enligt ledningens bedömning

innefattar beräknade kreditförluster som ännu inte fångas

upp av IFRS 9-modellen. Den cykliska reserven uppgick till

455 mn euro i slutet av 2021 (450 mn euro) och reserven för

identiﬁerade svagheter i IFRS 9-modellen som senare ska

åtgärdas genom modelluppdateringar (strukturell reserv)

uppgick till 155 mn euro (200 mn euro). Den cykliska reserven

hade stöd i ytterligare portföljmodellering och föranleddes av

den stora osäkerheten i den makroekonomiska utvecklingen

samt av behovet att ta hänsyn till framtida ratingförsämringar

som kan ha underskattats av IFRS 9-modellen till följd av de

uppdaterade makroekonomiska scenarierna.

För den här beräkningen användes bland annat den

interna stresstestmodellen, som justerats för att ta hänsyn till

eekterna av statliga stödprogram. För retailportföljen är de

viktigaste statliga åtgärderna de olika stödprogrammen för

arbetsmarknaden, som väsentligen har minskat antalet för-

väntade fallissemang och kreditförluster bland privatkun-

derna. Omfattningen av dessa program innebar att Nordea

drog ner den modellberäknade utvecklingen för nya fallisse-

mang som ursprungligen genererades av de interna

stresstestmodellerna, vilket resulterade i lägre förutspådda

kreditförluster. Dessa modeller bygger på historiska observa-

tioner och samband. De tar därmed inte hänsyn till eekten

av de statliga stödprogram som införts under pandemin.

I fråga om de förväntade ratingförändringarna i före-

tagsportföljen, tog Nordea hänsyn till den positiva eekten av

de olika statliga garanti- och stödprogrammen, som framför

allt syftade till att dämpa den likviditetschock som nedstäng-

ning och karantän orsakade. Samtidigt gjordes antaganden

om ratingförsämringar för branscher som påverkas av covid-

19. Dessa grundades på en uppdaterad syn på särskilt käns-

liga branscher och de viktigaste slutsatserna är inkluderade i

scenarioprognoserna.

Scenariosimuleringarna i stresstestmodellen är ett komple-

ment till aärsområdenas egna kreditförlustprognoser och

bidrar till att Nordea kan säkerställa lämpliga kreditförlust-

prognoser.

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

136

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Scenarier och avsättningar 2021

Danmark 2022 2023 2024

Förväntade

kredit-

förluster,

oviktat,

mn euro

Sannolik-

hetsvikt

Modell-

baserade

avsättningar,

mn euro

Justering

modell-

baserade

avsättningar,

mn euro

Indi-

viduella

avsätt-

ningar,

mn euro

Summa

avsätt-

ningar,

mn euro

Gynnsamt

scenario

BNP-tillväxt, % 4,7 2,7 2,3 198 20 %

Arbetslöshet, % 2,7 2,4 2,4

Förändring i

privatkonsumtion, % 7,3 2,5 2,1

Förändring i

bostadspriser, % 5,3 3,3 2,3

Grundscenario BNP-tillväxt, % 3,1 2,4 2,4 200 60 % 200 163 303 666

Arbetslöshet, % 3,2 3,1 3,1

Förändring i

privatkonsumtion, % 6,1 2,1 2,0

Förändring i

bostadspriser, % 4,6 1,2 3,0

Negativt

scenario

BNP-tillväxt, % 1,3 2,3 2,0 205 20 %

Arbetslöshet, % 4,1 4,0 4,0

Förändring i

privatkonsumtion, % 5,1 1,5 1,3

Förändring i

bostadspriser, % -4,4 -1,9 1,4

Finland

Gynnsamt

scenario

BNP-tillväxt, % 4,0 1,8 1,2 238 20 %

Arbetslöshet, % 6,7 6,4 6,2

Förändring i

privatkonsumtion, % 5,5 1,7 1,6

Förändring i

bostadspriser, % 3,1 2,7 2,0

Grundscenario BNP-tillväxt, % 2,8 1,3 1,0 242 60 % 244 177 197 618

Arbetslöshet, % 6,9 6,7 6,6

Förändring i

privatkonsumtion, % 4,6 1,3 1,2

Förändring i

bostadspriser, % 1,5 1,6 1,4

Negativt

scenario

BNP-tillväxt, % 0,6 1,2 0,9 255 20 %

Arbetslöshet, % 7,7 7,5 7,2

Förändring i

privatkonsumtion, % 2,9 0,6 0,6

Förändring i

bostadspriser, % -2,0 -0,3 0,5

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

137

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Norge 2022 2023 2024

Förväntade

kredit-

förluster,

oviktat,

mn euro

Sannolik-

hetsvikt

Modell-

baserade

avsättningar,

mn euro

Justering

modell-

baserade

avsättningar,

mn euro

Indi-

viduella

avsätt-

ningar,

mn euro

Summa

avsätt-

ningar,

mn euro

Gynnsamt

scenario

BNP-tillväxt, % 4,6 1,7 1,4 82 20 %

Arbetslöshet, % 3,5 3,3 3,3

Förändring i

privatkonsumtion, % 10,2 4,0 2,3

Förändring i

bostadspriser, % 3,9 2,5 2,4

Grundscenario BNP-tillväxt, % 3,8 1,3 0,9 84 60 % 84 180 360 624

Arbetslöshet, % 3,7 3,6 3,7

Förändring i

privatkonsumtion, % 9,6 3,6 1,5

Förändring i

bostadspriser, % 1,7 1,2 3,0

Negativt

scenario

BNP-tillväxt, % 1,2 1,2 1,1 89 20 %

Arbetslöshet, % 4,8 4,6 4,5

Förändring i

privatkonsumtion, % 8,0 2,7 1,1

Förändring i

bostadspriser, %

-4,6 -3,0 1,4

Sverige

Gynnsamt

scenario

BNP-tillväxt, % 5,2 2,4 1,8 93 20 %

Arbetslöshet, % 7,2 6,7 6,7

Förändring i

privatkonsumtion, % 6,2 2,8 2,4

Förändring i

bostadspriser, % 4,6 2,5 2,4

Grundscenario BNP-tillväxt, % 3,6 2,2 1,8 96 60 % 96 70 98 264

Arbetslöshet, % 7,6 7,2 7,1

Förändring i

privatkonsumtion, % 4,6 2,6 2,1

Förändring i

bostadspriser, % 2,1 1,8 3,0

Negativt

scenario

BNP-tillväxt, % 1,4 1,7 2,0 101 20 %

Arbetslöshet, % 8,3 8,1 7,9

Förändring i

privatkonsumtion, % 2,9 1,2 1,6

Förändring i

bostadspriser, % -4,7 -3,7 1,2

Utanför

Norden 4 6 222 232

Summa 628 596 1 180 2 404

1) Inkluderar 610 mn euro avseende reserveringar enligt ledningens bedömning och -14 mn euro avseende sena rättelser.

Scenarier och avsättningar 2021, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

138

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Scenarier och avsättningar 2020

Danmark 2021 2022 2023

Förväntade

kredit-

förluster,

oviktat,

mn euro

Sannolik-

hetsvikt

Modell-

baserade

avsättningar,

mn euro

Justering

modell-

baserade

avsättningar,

mn euro

Indi-

viduella

avsätt-

ningar,

mn euro

Summa

avsätt-

ningar,

mn euro

Gynnsamt

scenario

BNP-tillväxt, % 4,7 2,4 1,9 244 5 %

Arbetslöshet, % 4,3 3,9 3,5

Förändring i

privatkonsumtion, % 6,3 2,5 2,0

Förändring i

bostadspriser, % -0,6 0,3 2,4

Grundscenario BNP-tillväxt, % 3,0 2,5 2,5 251 50 % 262 195 395 852

Arbetslöshet, % 5,6 4,8 4,2

Förändring i

privatkonsumtion, % 5,0 1,7 1,8

Förändring i

bostadspriser, % -2,6 0,6 2,7

Negativt

scenario

BNP-tillväxt, % -0,5 3,6 4,0 277 45 %

Arbetslöshet, % 7,5 6,8 6,0

Förändring i

privatkonsumtion, % 3,1 2,0 3,0

Förändring i

bostadspriser, % -5,6 -4,6 2,6

Finland

Gynnsamt

scenario

BNP-tillväxt, % 3,5 2,4 1,8 191 5 %

Arbetslöshet, % 7,2 6,7 6,3

Förändring i

privatkonsumtion, % 4,3 2,8 2,7

Förändring i

bostadspriser, % -0,9 1,3 2,3

Grundscenario BNP-tillväxt, % 2,5 2,0 2,2 201 50 % 217 159 262 638

Arbetslöshet, % 8,0 7,7 7,2

Förändring i

privatkonsumtion, % 3,8 1,9 2,5

Förändring i

bostadspriser, % -2,5 1,4 2,5

Negativt

scenario

BNP-tillväxt, % -2,3 3,4 3,3 237 45 %

Arbetslöshet, % 10,0 9,2 8,5

Förändring i

privatkonsumtion, % -0,2 3,1 2,8

Förändring i

bostadspriser, % -5,2 -5,5 2,5

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

139

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Scenarier och avsättningar 2020, forts.

Norge 2021 2022 2023

Förväntade

kredit-

förluster,

oviktat,

mn euro

Sannolik-

hetsvikt

Modell-

baserade

avsättningar,

mn euro

Justering

modell-

baserade

avsättningar,

mn euro

Indi-

viduella

avsätt-

ningar,

mn euro

Summa

avsätt-

ningar,

mn euro

Gynnsamt

scenario

BNP-tillväxt, % 2,9 3,2 2,8 65 5 %

Arbetslöshet, % 5,1 4,2 3,9

Förändring i

privatkonsumtion, % 4,3 2,6 2,8

Förändring i

bostadspriser, % -1,0 -0,3 2,5

Grundscenario BNP-tillväxt, % 1,9 3,3 2,9 67 50 % 72 213 347 632

Arbetslöshet, % 6,1 5,1 4,3

Förändring i

privatkonsumtion, % 3,6 2,5 2,3

Förändring i

bostadspriser, % -3,2 0,0 3,0

Negativt

scenario

BNP-tillväxt, % -0,7 3,1 3,7 78 45 %

Arbetslöshet, % 7,1 6,7 5,8

Förändring i

privatkonsumtion, % 2,2 2,4 2,8

Förändring i

bostadspriser, %

-10,5 -9,3 3,2

Sverige

Gynnsamt

scenario

BNP-tillväxt, % 4,1 2,1 2,3 100 5 %

Arbetslöshet, % 8,3 7,7 6,8

Förändring i

privatkonsumtion, % 2,4 2,2 2,3

Förändring i

bostadspriser, % -2,8 -0,3 2,7

Grundscenario BNP-tillväxt, % 1,8 5,0 3,0 109 50 % 114 129 71 314

Arbetslöshet, % 10,0 8,1 7,3

Förändring i

privatkonsumtion, % 0,1 5,2 2,7

Förändring i

bostadspriser, % -3,5 -0,1 1,6

Negativt

scenario

BNP-tillväxt, % -2,3 3,8 3,7 121 45 %

Arbetslöshet, % 11,5 11,1 10,2

Förändring i

privatkonsumtion, % -3,2 2,9 2,3

Förändring i

bostadspriser, % -13,5 -11,1 3,8

Utanför

Norden 9 1 241 251

Summa 674 697 1 316 2 687

1) Inkluderar 650 mn euro avseende reserveringar enligt ledningens bedömning och 47 mn euro avseende sena rättelser.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

140

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

2.10 Kreditportfölj

Den samlade kreditriskexponeringen, inklusive poster i och

utanför balansräkningen och exponeringar hänförliga till vär-

depapper och livförsäkringsrörelsen, uppgick vid årsskiftet till

553 md euro (557 md euro förra året). Den samlade kreditex-

poneringen enligt deﬁnitionen i kapitaltäckningsförordningen

uppgick vid årets slut, efter den så kallade kreditkonverte-

ringsfaktorn, till 506 md euro (481 md euro). Kreditrisk mäts,

övervakas och delas upp på olika sätt. Utlåning i balansräk-

ningen består av utlåning till upplupet anskaningsvärde och

verkligt värde och utgör huvuddelen av kreditportföljen. Utlå-

ning till upplupet anskaningsvärde bildar underlag för

osäkra lånefordringar, reserveringar och kreditförluster.

Kreditrisken i utlåningen mäts och redovisas som kapital-

beloppet av fordringar i balansräkningen, dvs. utlåning till

kreditinstitut och till allmänheten, och som ansvarsförbindel-

ser och åtaganden gentemot kunder och motparter, netto

efter reserveringar. Kreditriskexponeringen omfattar också

risken hänförlig till derivatkontrakt och värdepappersﬁnan-

siering. Nordeas utlåning till allmänheten ökade under 2021

med 4,6 procent, till 345 md euro (330 md euro). Utlåningen

till företag ökade med omkring 2,7 procent, medan utlåningen

till privatpersoner ökade med 6,9 procent. Den övergripande

kreditkvaliteten är stabil, med hög kreditvärdighet bland kun-

derna. Till följd av covid-19-krisen genomförs noggranna upp-

följningar, men kreditkvaliteten förblev stabil under 2021,

understödd av starka ekonomier i Norden och statligt stöd. Av

utlåningen till allmänheten avsåg 44,3 procent (45,1 procent)

företag, 54,4 procent (53,2 procent) privatpersoner och 1,3

procent (1,7 procent) den oentliga sektorn. Utlåningen till

centralbanker och kreditinstitut, huvudsakligen i form av till-

godohavanden i andra banker, minskade och uppgick vid

utgången av 2021 till 2 md euro (6 md euro).

2.11 Utlåning till företagskunder

Utlåningen till företagskunder uppgick vid utgången av 2021

till 153 md euro (149 md euro). Den bransch som ökade mest

under året var Konsument sällanköp och tjänster, medan

Industri minskade mest. De tre största branscherna (Fastighe-

ter, Finansinstitut och Industri) svarar tillsammans för cirka 70

procent av den samlade utlåningen till företag. Fastigheter är

fortsatt den största branschen i Nordeas kreditportfölj, med

46,5 md euro (46,5 md euro). Fastighetskreditportföljen domi-

neras av relativt stora och ﬁnansiellt starka företag, med 94

procent (93 procent) av exponeringen i ratingklass 4– och

högre. Som framgår av tabellen nedan är utlåningen till före-

tagskunder väl diversiﬁerad sett till lånens storlek. Cirka 68

procent (64 procent) av företagsutlåningen avser lån på upp

till 50 mn euro per kund.

Utlåning till företagskunder, efter lånets storlek

31 dec 2021 31 dec 2020

Storlek i mn euro

Utlåning

Md euro %

Utlåning

Md euro %

0–10 65,5 43 57,2 38

11–50 37,7 25 38,9 26

51–100 18,8 12 22,0 15

101–250 19,6 13 22,7 15

251–500 5,1 3 3,8 3

501– 6,0 4 4,1 3

Summa 152,7 100 148,7 100

2.12 Utlåning till privatkunder

Utlåningen till privatkunder ökade under 2021 med 6,9 pro-

cent, till 188 md euro (176 md euro). Alla Nordiska länder

ökade, huvudsakligen hänförligt till hypotekslån. Hypotekslå-

nen ökade till 162 md euro (151 md euro) och konsumtionslå-

nen var oförändrade på 25 md euro (25 md euro). Hypoteks-

lånens andel av utlåningen till privatkunder var stabil med 86

procent (86 procent).

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

141

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaningsvärde och verkligt värde

31 dec 2021, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Ryssland

Övrigt Summa

Finansinstitut 2 641 2 206 2 216 7 714 – 1 192 15 969

Jordbruk 5 435 339 2 147 239 – 5 8 166

Grödor, odling och jakt 3 189 197 102 145 – 5 3 640

Djurhållning 2 211 138 122 92 – – 2 562

Fiske och vattenbruk 35 5 1 923 2 – – 1 964

Naturresurser 210 938 722 543 – 210 2 622

Pappers- och skogsprodukter 180 764 160 475 – 94 1 672

Gruvdrift och kringverksamhet 18 157 135 49 – – 359

Olje-, gas- och oshore-verksamhet 12 17 427 19 – 116 591

Konsument dagligvaror 1 223 1 094 716 867 – 66 3 965

Livsmedel och drycker 229 291 463 326 – 20 1 329

Hushålls- och hygienprodukter 166 56 136 19 – 2 378

Hälsovård 827 747 117 522 – 45 2 258

Konsument sällanköp och tjänster 1 920 2 212 1 350 4 345 – 25 9 850

Konsumentkapitalvaror 142 381 87 1 411 – 21 2 043

Media och underhållning 406 413 131 643 – – 1 592

Detaljhandel 664 975 652 1 433 – 4 3 727

Flygresor 58 44 63 127 – – 292

Logi och fritid 566 372 143 479 – – 1 560

Telekomtjänster 84 27 273 252 – – 637

Industri 7 460 6 658 10 077 8 394 94 271 32 954

Råvaror 377 386 206 374 57 15 1 415

Kapitalvaror 523 1 368 113 918 – 113 3 034

Producenttjänster 3 376 1 148 3 023 2 990 – 108 10 644

Byggindustri 1 153 1 189 4 802 1 400 – 1 8 546

Partihandel 1 371 1 229 790 1 674 – 23 5 087

Marktransport 276 971 822 551 36 8 2 664

IT-tjänster 384 367 321 487 – 4 1 563

Sjöfart 369 160 5 451 46 – 443 6 470

Varvsindustri 0 29 202 0 – – 230

Sjötransport 222 44 5 079 36 – 443 5 825

Sjöfartstjänster 147 87 170 9 – – 414

Samhällsnyttiga tjänster 1 650 3 215 1 595 2 182 – 1 8 642

El, vatten och gas 1 153 1 546 779 650 – – 4 128

Kraftproduktion 51 1 574 622 908 – 1 3 156

Allmännyttiga företag 446 95 194 623 – – 1 358

Fastighetsbolag 9 897 7 932 10 585 17 902 – 151 46 467

Kommersiella fastigheter 6 539 4 537 8 945 7 990 – 151 28 163

Bostadsfastigheter 3 358 3 394 1 640 9 912 – – 18 304

Övriga branscher 253 0 127 456 – 1 837

Summa företagskunder 31 058 24 754 34 985 42 686 94 2 365 135 942

Bolån 39 332 33 317 37 249 52 417 – – 162 316

Lån mot säkerhet 8 181 5 513 2 647 2 293 – – 18 633

Lån utan säkerhet 1 013 2 922 408 2 434 – – 6 779

Privatkunder 48 527 41 753 40 304 57 144 – – 187 728

Oentlig sektor 1 168 781 19 2 600 – – 4 568

Omvända repor/Avtal om

värdepapperslån – 16 812 – – – – 16 812

Utlåning till allmänheten per land 80 753 84 100 75 308 102 430 94 2 365 345 050

varav värderad till verkligt värde 58 347 16 812 17

– – – 75 176

1) Lån avseende Ryssland (94 mn euro) och Baltikum (162 mn euro) som bokförts i Sverige har flyttats till Ryssland och Övrigt.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

142

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaningsvärde och verkligt värde

31 dec 2020, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Ryssland

Övrigt Summa

Finansinstitut 2 608 2 025 1 912 6 344 – 724 13 613

Jordbruk 5 642 312 1 583 224 – 6 7 768

Grödor, odling och jakt 3 385 191 93 134 – 6 3 809

Djurhållning 2 214 114 107 89 – – 2 524

Fiske och vattenbruk 43 7 1 383 1 – – 1 434

Naturresurser 258 1 153 894 642 85 230 3 262

Pappers- och skogsprodukter 231 897 158 542 – 77 1 905

Gruvdrift och kringverksamhet 15 155 136 51 – – 357

Olje-, gas- och oshore-verksamhet 12 100 600 50 85 153 1 000

Konsument dagligvaror 1 762 766 468 624 – 59 3 679

Livsmedel och drycker 305 319 254 310 – 19 1 206

Hushålls- och hygienprodukter 183 65 104 19 – 1 371

Hälsovård 1 274 382 111 295 – 39 2 101

Konsument sällanköp och tjänster 2 241 2 198 1 132 3 077 – 123 8 771

Konsumentkapitalvaror 155 271 87 620 – 115 1 249

Media och underhållning 557 501 125 614 – 1 1 798

Detaljhandel 797 958 395 1 098 – 7 3 254

Flygresor 61 50 62 91 – – 264

Logi och fritid 556 356 100 449 – – 1 462

Telekomtjänster 115 62 362 206 – – 744

Industri 8 219 7 336 9 519 7 698 693 364 33 828

Råvaror 230 416 196 329 468 9 1 648

Kapitalvaror 612 1 633 168 794 – 104 3 311

Producenttjänster 3 672 1 301 3 910 3 037 – 143 12 063

Byggindustri 1 280 1 525 3 677 1 168 – 37 7 688

Partihandel 1 585 1 236 552 1 454 165 19 5 010

Marktransport 323 895 756 514 61 51 2 601

IT-tjänster 516 330 260 402 – 1 1 508

Sjöfart 298 196 4 806 56 – 1 054 6 411

Varvsindustri 0 50 82 0 – – 133

Sjötransport 160 57 4 613 45 – 1 054 5 929

Sjöfartstjänster 138 89 111 11 – – 349

Samhällsnyttiga tjänster 1 627 2 414 1 324 1 097 – 2 6 464

El, vatten och gas 1 124 1 134 657 556 – 1 3 471

Kraftproduktion 125 1 176 496 104 – 1 1 903

Allmännyttiga företag 378 103 171 437 – – 1 089

Fastighetsbolag 10 618 8 012 10 140 17 335 – 377 46 483

Kommersiella fastigheter 6 876 4 583 8 524 7 559 – 377 27 919

Bostadsfastigheter 3 742 3 429 1 616 9 777 – – 18 564

Övriga branscher 1 457 0 128 407 – – 1 992

Summa företagskunder 34 731 24 411 31 906 37 504 778 2 941 132 271

Bolån 35 498 31 590 34 015 49 873 – – 150 975

Lån mot säkerhet 7 711 5 467 2 495 2 232 – – 17 905

Lån utan säkerhet 992 2 944 419 2 290 – – 6 645

Privatkunder 44 201 40 000 36 929 54 395 – – 175 525

Oentlig sektor 1 100 639 20 3 766 – – 5 526

Omvända repor/Avtal om

värdepapperslån – 12 440 – 4 003 – – 16 443

Utlåning till allmänheten per land 80 032 77 491 68 855 99 669 778 2 941 329 765

varav värderad till verkligt värde 56 330 12 440

18 4 006 – – 72 776

1) Lån avseende Ryssland (687 mn euro) och Baltikum (482 mn euro) som bokförts i Sverige har flyttats till Ryssland och Övrigt.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

143

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaningsvärde, per bransch

Brutto Avsättningar

Kreditför-

luster, netto31 dec 2021, mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Netto

Finansinstitut 14 962 336 67 9 15 28 15 313 28

Jordbruk 3 621 206 133 5 12 81 3 863 4

Grödor, odling och jakt 1 014 87 34 2 5 19 1 109 0

Djurhållning 673 93 98 1 6 61 795 -1

Fiske och vattenbruk 1 934 26 1 2 0 0 1 958 5

Naturresurser 2 076 200 573 2 4 343 2 499 -18

Pappers- och skogsprodukter 1 407 140 29 1 4 14 1 557 5

Gruvdrift och kringverksamhet 328 24 3 1 0 1 354 1

Olje-, gas- och oshore-verksamhet 341 35 541 0 0 328 589 -25

Konsument dagligvaror 3 239 134 19 3 10 10 3 369 12

Livsmedel och drycker 1 216 75 5 1 3 4 1 288 4

Hushålls- och hygienprodukter 220 18 10 0 1 4 241 1

Hälsovård 1 804 41 4 2 6 2 1 840 8

Konsument sällanköp och tjänster 7 489 961 244 9 45 148 8 492 -58

Konsumentkapitalvaror 1 817 161 30 2 6 13 1 986 7

Media och underhållning 1 221 84 19 1 6 10 1 306 6

Detaljhandel 3 044 260 170 4 16 108 3 345 -69

Flygresor 173 62 3 0 2 2 234 6

Logi och fritid 683 390 21 1 14 14 1 064 -10

Telekomtjänster 551 4 1 0 1 1 555 1

Industri 28 090 2 349 697 41 98 342 30 655 5

Råvaror 1 245 142 58 1 5 29 1 410 38

Kapitalvaror 2 576 351 102 3 12 51 2 963 -7

Producenttjänster 9 065 536 132 14 28 69 9 622 -3

Byggindustri 7 145 596 176 13 25 97 7 783 -25

Partihandel 4 454 435 52 5 16 30 4 890 27

Marktransport 2 318 218 108 3 6 49 2 587 -15

IT-tjänster 1 286 71 68 2 6 18 1 400 -9

Sjöfart 5 633 373 508 7 7 154 6 346 -7

Varvsindustri 227 4 0 1 0 0 230 7

Sjötransport 5 106 367 507 6 6 153 5 814 -15

Sjöfartstjänster 300 2 0 0 0 0 302 0

Samhällsnyttiga tjänster 7 185 81 35 3 4 21 7 273 -3

El, vatten och gas 3 091 40 29 1 2 17 3 140 -5

Kraftproduktion 3 108 20 1 1 1 1 3 127 2

Allmännyttiga företag 986 21 5 1 1 3 1 006 0

Fastighetsbolag 37 233 1 145 189 24 48 122 38 373 -34

Övriga branscher 531 196 7 6 1 0 727 -2

Summa företagskunder 110 058 5 983 2 471 110 242 1 249 116 911 -73

Bolån 118 361 4 287 477 15 38 88 122 984 -72

Lån mot säkerhet 17 270 1 308 311 48 48 161 18 632 27

Lån utan säkerhet 5 708 1 054 219 21 71 110 6 779 4

Privatkunder 141 339 6 649 1 007 84 157 359 148 395 -41

Oentlig sektor 4 435

101 34 0 0 2 4 568 -4

Utlåning till allmänheten 255 832 12 733 3 512 194 399 1 610 269 874 -118

Utlåning till kreditinstitut och

centralbanker 1 785 14 0 3 0 0 1 796 0

Summa 257 617 12 747 3 512 197 399 1 610 271 670 -118

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

144

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaningsvärde, per bransch

Brutto Avsättningar

Kreditför-

luster, netto31 dec 2020, mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Netto

Finansinstitut 12 622 509 158 18 16 150 13 105 -25

Jordbruk 3 054 265 185 11 17 95 3 381 -13

Grödor, odling och jakt 1 027 112 49 4 7 23 1 154 -3

Djurhållning 631 123 131 3 9 70 803 -4

Fiske och vattenbruk 1 396 30 5 4 0 2 1 424 -5

Naturresurser 2 673 188 564 5 4 282 3 134 -126

Pappers- och skogsprodukter 1 612 132 36 3 4 21 1 752 -15

Gruvdrift och kringverksamhet 330 22 4 0 0 2 353 -1

Olje-, gas- och oshore-verksamhet 730 34 524 1 0 258 1 028 -111

Konsument dagligvaror 2 821 219 27 5 20 15 3 027 -25

Livsmedel och drycker 1 083 85 7 2 5 4 1 164 -5

Hushålls- och hygienprodukter 165 59 11 1 2 5 227 -5

Hälsovård 1 572 75 10 2 13 5 1 636 -15

Konsument sällanköp och tjänster 6 336 902 236 15 42 144 7 273 -77

Konsumentkapitalvaror 973 197 61 1 9 41 1 180 -26

Media och underhållning 1 409 79 34 2 4 25 1 492 -13

Detaljhandel 2 386 367 93 5 23 46 2 771 -21

Flygresor 167 33 14 0 1 9 204 -2

Logi och fritid 751 216 32 2 5 22 969 -20

Telekomtjänster 651 9 1 4 0 0 657 6

Industri 27 619 3 020 666 65 127 254 30 858 -160

Råvaror 1 190 384 63 3 7 29 1 599 9

Kapitalvaror 2 795 403 97 5 13 51 3 226 -17

Producenttjänster 10 031 605 189 26 30 0 10 768 -28

Byggindustri 6 138 628 139 16 26 92 6 772 -56

Partihandel 4 234 556 85 9 35 43 4 788 -41

Marktransport 2 125 338 81 4 11 31 2 498 -19

IT-tjänster 1 106 106 12 3 6 9 1 207 -7

Sjöfart 5 620 362 555 16 9 226 6 286 -87

Varvsindustri 129 4 7 0 0 7 133 2

Sjötransport 5 254 357 546 15 9 218 5 915 -88

Sjöfartstjänster 237 1 1 0 0 1 238 0

Samhällsnyttiga tjänster 5 444 127 32 4 6 16 5 577 -9

El, vatten och gas 2 833 60 28 2 1 13 2 906 -2

Kraftproduktion 1 833 33 1 1 3 0 1 863 -3

Allmännyttiga företag 778 34 3 1 2 3 808 -4

Fastighetsbolag 36 515 1 570 253 32 33 111 38 161 -81

Övriga branscher 549 90 7 10 1 1 634 55

Summa företagskunder 103 253 7 249 2 684 180 274 1 295 111 436 -547

Bolån 111 086 3 927 561 16 24 57 115 477 -77

Lån mot säkerhet 16 425 1 401 396 55 70 192 17 905 -107

Lån utan säkerhet 5 545 1 077 301 30 120 128 6 645 -178

Privatkunder 133 056 6 404 1 258 101 214 377 140 027 -362

Oentlig sektor 5 363

129 37 0 0 2 5 526 0

Utlåning till allmänheten 241 672 13 782 3 979 281 489 1 674 256 989 -908

Utlåning till kreditinstitut och

centralbanker 4 351 58 0 3 1 0 4 405 0

Summa 246 023 13 840 3 979 284 490 1 674 261 394 -908

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

145

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Osäkra lånefordringar (kategori 3), per land och bransch (inklusive lån till verkligt värde)

31 dec 2021, mn euro Danmark Finland Norge Sverige

Utanför

Norden Summa

Finansinstitut 48 4 11 12 – 76

Jordbruk 305 18 4 2 1 330

Grödor, odling och jakt 75 3 2 1 1 81

Djurhållning 230 14 2 1 – 247

Fiske och vattenbruk 0 1 0 0 – 1

Naturresurser 15 14 207 0 337 573

Pappers- och skogsprodukter 15 11 4 0 – 30

Gruvdrift och kringverksamhet 0 2 1 0 – 3

Olje-, gas- och oshore-verksamhet 0 1 202 0 337 541

Konsument dagligvaror 5 7 9 1 – 22

Livsmedel och drycker 1 3 1 1 – 5

Hushålls- och hygienprodukter 2 1 8 0 – 11

Hälsovård 2 3 0 0 – 6

Konsument sällanköp och tjänster 103 38 14 96 – 251

Konsumentkapitalvaror 3 4 0 23 – 30

Media och underhållning 3 11 2 4 – 20

Detaljhandel 94 13 7 62 – 175

Flygresor 0 0 1 1 – 3

Logi och fritid 3 10 5 4 – 22

Telekomtjänster 0 0 0 1 – 1

Industri 176 252 181 114 – 724

Råvaror 16 43 0 0 – 59

Kapitalvaror 47 39 13 5 – 105

Producenttjänster 44 20 47 30 – 140

Byggindustri 38 71 62 15 – 186

Partihandel 21 22 4 8 – 55

Marktransport 7 47 54 2 – 109

IT-tjänster 4 10 1 54 – 70

Sjöfart 28 1 490 0 – 518

Varvsindustri 0 0 0 0 – 0

Sjötransport 28 1 479 0 – 507

Sjöfartstjänster 0 0 11 0 – 11

Samhällsnyttiga tjänster 3 3 29 3 – 38

El, vatten och gas 0 1 28 0 – 29

Kraftproduktion 0 0 0 1 – 1

Allmännyttiga företag 3 1 1 2 – 7

Fastighetsbolag 99 99 53 10 – 262

Övriga branscher 1 0 4 2 – 7

Summa företagskunder 781 437 1 004 240 338 2 800

Bolån 346 354 81 43 – 824

Lån mot säkerhet 129 138 41 3 – 311

Lån utan säkerhet 31 132 24 31 – 218

Privatkunder 506 624 146 77 – 1 353

Oentlig sektor 34 0 0 0 – 34

Summa osäkra fordringar 1 321 1 061 1 150 317 338 4 187

varav värderad till verkligt värde 658 0 17 0 – 675

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

146

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Osäkra lånefordringar (kategori 3), per land och bransch (inklusive lån till verkligt värde)

31 dec 2020, mn euro Danmark Finland Norge Sverige

Utanför

Norden Summa

Finansinstitut 116 32 1 12 – 161

Jordbruk 421 21 5 2 – 448

Grödor, odling och jakt 114 4 1 0 – 119

Djurhållning 307 14 3 2 – 325

Fiske och vattenbruk 0 3 1 0 – 5

Naturresurser 20 21 256 0 271 569

Pappers- och skogsprodukter 20 18 2 0 – 41

Gruvdrift och kringverksamhet 0 3 1 0 – 4

Olje-, gas- och oshore-verksamhet 0 0 253 0 271 524

Konsument dagligvaror 11 10 12 2 – 35

Livsmedel och drycker 1 4 2 1 – 7

Hushålls- och hygienprodukter 5 2 7 0 – 14

Hälsovård 6 4 3 1 – 14

Konsument sällanköp och tjänster 66 103 23 57 – 250

Konsumentkapitalvaror 33 5 0 23 – 62

Media och underhållning 3 22 2 9 – 36

Detaljhandel 23 47 11 21 – 101

Flygresor 0 11 1 2 – 14

Logi och fritid 6 18 9 2 – 35

Telekomtjänster 0 0 0 1 – 1

Industri 231 252 125 118 – 726

Råvaror 10 59 1 1 – 70

Kapitalvaror 35 51 1 13 – 100

Producenttjänster 68 28 34 81 – 211

Byggindustri 55 62 28 12 – 156

Partihandel 42 25 14 8 – 89

Marktransport 12 22 47 2 – 83

IT-tjänster 10 5 0 1 – 16

Sjöfart 36 9 371 0 153 569

Varvsindustri 0 7 0 0 – 7

Sjötransport 36 1 357 0 152 546

Sjöfartstjänster 0 1 14 0 – 15

Samhällsnyttiga tjänster 3 2 27 2 – 35

El, vatten och gas 0 1 27 0 – 28

Kraftproduktion 0 0 0 1 – 1

Allmännyttiga företag 3 1 0 2 – 6

Fastighetsbolag 217 149 58 3 – 426

Övriga branscher 1 0 5 0 – 7

Summa företagskunder 1 121 600 883 196 424 3 225

Bolån 479 393 116 52 – 1 041

Lån mot säkerhet 174 155 61 6 – 396

Lån utan säkerhet 48 182 15 55 – 301

Privatkunder 701 731 192 114 – 1 737

Oentlig sektor 37 0 0 0 – 37

Summa osäkra fordringar 1 859 1 331 1 075 310 424 4 999

varav värderad till verkligt värde 1 007 0 14 0 – 1 020

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

147

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaningsvärde

31 dec 2021, mn euro

Kredit-

förluster,

netto

Kreditför-

lustrela-

tion, pkt

Osäkra

låneford-

ringar

kategori 3

Andel

osäkra

fordringar,

pkt

Summa

avsätt-

ningar

Avsätt-

ningar

kategori 1

Avsätt-

ningar

kategori 

Avsätt-

ningar

kategori 

Täck-

nings-

grad, %

Utlåning till

värderad till

upplupet an-

skaningsvärde

Finansinstitut 28 18 67 44 52 9 15 28 18 15 313

Jordbruk 4 10 133 336 98 5 12 81 210 3 863

Grödor, odling och jakt 0 0 34 300 26 2 5 19 171 1 109

Djurhållning -1 -13 98 1 136 68 1 6 61 767 795

Fiske och vattenbruk 5 26 1 5 2 2 0 0 0 1 958

Naturresurser -18 -72 573 2 012 349 2 4 343 1 373 2 499

Pappers- och

skogsprodukter 5 32 29 184 19 1 4 14 90 1 557

Gruvdrift och

kringverksamhet 1 28 3 84 2 1 0 1 28 354

Olje-, gas- och oshore-

verksamhet -25 -424 541 5 900 328 0 0 328 5 569 589

Konsument dagligvaror 12 36 19 56 23 3 10 10 30 3 369

Livsmedel och drycker 4 31 5 39 8 1 3 4 31 1 288

Hushålls- och

hygienprodukter 1 41 10 407 5 0 1 4 166 241

Hälsovård 8 43 4 22 10 2 6 2 11 1 840

Konsument sällanköp och

tjänster -58 -68 244 281 202 9 45 148 174 8 492

Konsumentkapitalvaror 7 35 30 149 21 2 6 13 65 1 986

Media och underhållning 6 46 19 144 17 1 6 10 77 1 306

Detaljhandel -69 -206 170 489 128 4 16 108 323 3 345

Flygresor 6 256 3 126 4 0 2 2 85 234

Logi och fritid -10 -94 21 192 29 1 14 14 132 1 064

Telekomtjänster 1 18 1 18 2 0 1 1 18 555

Industri 5 2 697 224 481 41 98 342 112 30 655

Råvaror 38 270 58 401 35 1 5 29 206 1 410

Kapitalvaror -7 -24 102 337 66 3 12 51 172 2 963

Producenttjänster -3 -3 132 136 111 14 28 69 72 9 622

Byggindustri -25 -32 176 222 135 13 25 97 125 7 783

Partihandel 27 55 52 105 51 5 16 30 61 4 890

Marktransport -15 -58 108 408 58 3 6 49 189 2 587

IT-tjänster -9 -64 68 477 26 2 6 18 129 1 400

Sjöfart -7 -11 508 780 168 7 7 154 243 6 346

Varvsindustri 7 304 0 0 1 1 0 0 0 230

Sjötransport -15 -26 507 848 165 6 6 153 263 5 814

Sjöfartstjänster 0 0 0

0 0 0 0 0 0 302

Samhällsnyttiga tjänster -3 -4 35 48 28 3 4 21 29 7 273

El, vatten och gas -5 -16 29 92 20 1 2 17 54 3 140

Kraftproduktion 2 6 1 3 3 1 1 1 3 3 127

Allmännyttiga företag 0 0 5 49 5 1 1 3 30 1 006

Fastighetsbolag -34 -9 189 49 194 24 48 122 32 38 373

Övriga branscher -2 -28 7 95 7 6 1 0 0 727

Summa företagskunder -73 -6 2 472 209 1 601 110 242 1 249 107 116 911

Bolån -72 -6 477 39 141 15 38 88 7 122 984

Lån mot säkerhet 27 14 311 165 257 48 48 161 86 18 632

Lån utan säkerhet 4 6 219 314 202 21 71 110 162 6 779

Privatkunder -41 -3 1 007 68 600 84 157 359 24 148 395

Oentlig sektor -4 -9 34 74 2 0 0 2 4 4 568

Utlåning till allmänheten -118 -4 3 512 129 2 203 194 399 1 610 60 269 874

1) Inklusive reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

148

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaningsvärde

31 dec 2020, mn euro

Kredit-

förluster,

netto

Kreditför-

lustrela-

tion, pkt

Osäkra

låneford-

ringar

kategori 3

Andel

osäkra

fordringar,

pkt

Summa

avsätt-

ningar

Avsätt-

ningar

kategori 1

Avsätt-

ningar

kategori 

Avsätt-

ningar

kategori 

Täck-

nings-

grad, %

Utlåning till

värderad till

upplupet an-

skaningsvärde

Finansinstitut 24 19 158 119 185 18 16 150 95 13 105

Jordbruk 13 38 185 528 122 11 17 95 51 3 381

Grödor, odling och jakt 3 26 49 413 34 4 7 23 46 1 154

Djurhållning 4 53 131 1 485 82 3 9 70 54 803

Fiske och vattenbruk 5 38 5 32 7 4 0 2 41 1 424

Naturresurser 126 404 564 1 647 291 5 4 282 50 3 134

Pappers- och

skogsprodukter 15 86 36 201 28 3 4 21 60 1 752

Gruvdrift och

kringverksamhet 1 20 4 110 3 0 0 2 62 353

Olje-, gas- och oshore-

verksamhet 111 1 076 524 4 071 260 1 0 258 49 1 028

Konsument dagligvaror 25 82 27 89 40 5 20 15 55 3 027

Livsmedel och drycker 5 43 7 59 11 2 5 4 64 1 164

Hushålls- och

hygienprodukter 5 203 11 464 8 1 2 5 49 227

Hälsovård 15 93 10 58 21 2 13 5 56 1 636

Konsument sällanköp och

tjänster 77 105 236 315 201 15 42 144 61 7 273

Konsumentkapitalvaror 26 217 61 497 51 1 9 41 67 1 180

Media och underhållning 13 90 34 226 31 2 4 25 73 1 492

Detaljhandel 21 77 93 326 75 5 23 46 50 2 771

Flygresor 2 81 14 668 10 0 1 9 60 204

Logi och fritid 20 208 32 317 29 2 5 22 70 969

Telekomtjänster -6 -85 1 20 5 4 0 0 34 657

Industri 160 52 666 213 446 65 127 254 38 30 858

Råvaror -9 -57 63 385 38 3 7 29 45 1 599

Kapitalvaror 17 52 97 293 69 5 13 51 53 3 226

Producenttjänster 28 26 189 175 56 26 30 0 0 10 768

Byggindustri 56 83 139 201 133 16 26 92 66 6 772

Partihandel 41 86 85 174 86 9 35 43 50 4 788

Marktransport 19 77 81 319 46 4 11 31 38 2 498

IT-tjänster 7 59 12 102 18 3 6 9 73 1 207

Sjöfart 87 138 555 849 251 16 9 226 41 6 286

Varvsindustri -2 -121 7 532 7 0 0 7 93 133

Sjötransport 88 149 546 887 242 15 9 218 40 5 915

Sjöfartstjänster 0 8 1

56 1 0 0 1 46 238

Samhällsnyttiga tjänster 9 16 32 58 26 4 6 16 50 5 577

El, vatten och gas 2 8 28 97 15 2 1 13 45 2 906

Kraftproduktion 3 15 1 4 4 1 3 0 40 1 863

Allmännyttiga företag 4 46 3 39 7 1 2 3 101 808

Fastighetsbolag 81 21 253 66 177 32 33 111 44 38 161

Övriga branscher -55 -872 7 103 12 10 1 1 21 634

Summa företagskunder 546 49 2 684 237 1 750 180 274 1 295 48 111 436

Bolån 77 7 561 49 97 16 24 57 10 115 477

Lån mot säkerhet 107 60 396 218 317 55 70 192 48 17 905

Lån utan säkerhet 178 268 301 434 278 30 120 128 43 6 645

Privatkunder 362 26 1 258 89 692 101 214 377 30 140 027

Oentlig sektor 0 0 37 67 2 0 0 2 6 5 526

Utlåning till allmänheten 908 35 3 979 153 2 444 281 489 1 674 42 256 989

1) Inklusive reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

149

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaningsvärde, geograﬁsk fördelning

Brutto Avsättningar

31 dec 2021, mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Netto

Danmark 20 486 1 478 595 44 151 381 21 983

Finland 60 652 5 878 1 054 30 118 437 66 999

Norge 66 214 2 704 842 82 67 302 69 309

Sverige 94 266 2 260 316 28 53 123 96 638

Ryssland 100 1 1 0 0 0 102

USA 1 892 2 3 1 1 1 1 894

Övrigt 12 222 410 701 9 9 366 12 949

Summa 255 832 12 733 3 512 194 399 1 610 269 874

Brutto Avsättningar

31 dec 2020, mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Netto

Danmark 21 275 1 615 712 72 209 438 22 883

Finland 58 160 6 082 1 317 32 112 449 64 966

Norge 60 279 3 011 838 104 85 338 63 601

Sverige 88 971 2 345 366 46 71 148 91 417

Ryssland 245 244 1 1 1 0 488

USA 1 668 109 3 4 3 1 1 772

Övrigt 11 074 376 742 22 8 300 11 862

Summa 241 672 13 782 3 979 281 489 1 674 256 989

1) Utifrån kundens hemvist.

2.13 Geograﬁsk fördelning

Portföljen har en god geograﬁsk fördelning, och inget land

svarar för mer än 36 procent av utlåningen, utifrån var den

kundansvariga enheten är belägen. Övriga EU-länder utgör

den största delen av utlåningen utanför Norden. Kunder i

Norden står för 94 procent (93 procent) av Nordeas utlåning

till allmänheten, utifrån landet där kunden är belägen.

2.14 Kundklassiﬁcering

Ett sätt att bedöma kreditkvaliteten är att analysera fördel-

ningen mellan ratingklasserna för företagskunder och institut

med rating, och mellan riskklasserna för privatkunder och

små företagskunder med scoring, dvs. hushållsportföljen. Den

genomsnittliga kreditkvaliteten var stabil under 2021 i både

företagsportföljen och privatportföljen. I fråga om exponering

omfattades 34 procent (17 procent) av företagsportföljen av

högre rating och 19 procent (18 procent) av lägre. 89 procent

(88 procent) av utlåningen till företag låg i ratingklass 4–

eller högre, med en genomsnittlig rating på 5–.

Institut och privatkunder återﬁnns huvudsakligen i de säk-

rare riskklasserna. 94 procent (93 procent) av privatkundsex-

poneringen återﬁnns i riskklass C– eller högre, där sannolik-

heten för fallissemang är 1 procent eller lägre. De samman-

tagna förändringarna i kreditkvaliteten medförde en ökning

av riskexponeringsbeloppet (REA) med cirka 0,88 procent

under 2021.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

150

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Rating information för lån värderade till upplupet anskaningsvärde

Mn euro

Rating klass

Genomsnittligt

PD (%)

Redovisat värde före reserver, 31 dec 2021

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Avsättningar

7 0,00 4 228 2 0 4 230 0

6 0,01 17 558 10 0 17 568 1

5 0,05 33 730 218 0 33 948 12

4 0,12 46 967 689 2 47 658 57

3 3,17 8 098 1 959 3 10 060 107

2 13,70 110 1 466 97 1 673 75

1 33,91 88 1 435 16 1 539 85

Standardmetoden/Utan rating 0,02 16 044 794 208 17 046 153

0 (fallerade) 100,00 23 87 2 340 2 450 1 222

Summa 126 846 6 660 2 666 136 172 1 712

Mn euro

Rating klass

Genomsnittligt

PD (%)

Redovisat värde före reserver, 31 dec 2020

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Avsättningar

7 0,00 8 206 6 0 8 211 0

6 0,02 16 072 115 0 16 187 3

5 0,11 30 302 66 0 30 368 21

4 0,45 46 516 1 073 1 47 591 112

3 3,88 8 665 3 141 16 11 822 144

2 17,09 203 1 733 5 1 941 89

1 38,13 47 727 3 777 48

Standardmetoden/Utan rating 0,00 12 523 1 098 254 13 875 194

0 (fallerade) 100,00 41 95 2 664 2 800 1 281

Summa 122 575 8 054 2 943 133 572 1 892

Scoring information för lån värderade till upplupet anskaningsvärde

Mn euro

Scoring klass

Genomsnittligt

PD (%)

Redovisat värde före reserver, 31 dec 2021

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Avsättningar

A 0,03 86 165 199 6 86 370 8

B 0,28 26 758 544 3 27 305 17

C 1,75 11 159 1 624 5 12 788 31

D 5,50 4 405 1 717 7 6 129 40

E 13,71 1 461 932 4 2 397 41

F 23,30 618 941 28 1 587 59

0 (fallerade) 100,00 204 131 793 1 128 298

Summa 130 770 6 088 846 137 704 494

Mn euro

Scoring klass

Genomsnittligt

PD (%)

Redovisat värde före reserver, 31 dec 2020

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Avsättningar

A 0,04 79 217 172 5 79 394 12

B 0,30 26 471 615 3 27 088 24

C 1,79 10 675 1 568 5 12 248 37

D 5,19 4 600 1 458 13 6 071 45

E 14,25 1 577 909 9 2 494 60

F 23,99 650 903 53 1 607 74

0 (fallerade) 100,00 258 162 947 1 367 304

Summa 123 448 5 786 1 036 130 270 557

Kategori-indelningen och beräknade reserver för varje exponering baseras på situationen i slutet av oktober 2021 (oktober 2020), medan exponeringsbelopp och rating klasser base-

ras på situationen i slutet av december 2021 (december 2020). Vissa exponeringar som är fallerade enligt rating klasserna i slutet av december var inte fallerade i oktober, vilket

reflekteras i kategori-indelningen.

2) Genomsnittligt PD exklusive Nordea Finance Equipment AS.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

151

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Rating information för garantier/åtaganden

Mn euro

Rating klass

Nominella belopp 31 dec 2021

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Avsättningar

7 8 420 0 0 8 420 0

6 8 787 1 0 8 788 0

5 32 660 14 0 32 674 4

4 25 785 479 3 26 267 13

3 4 666 1 415 3 6 084 20

2 0 808 0 808 18

1 0 630 1 631 32

Standardmetoden/Utan rating 2 187 108 2 2 297 8

0 (fallerade) 0 0 287 287 0

Summa 82 505 3 455 296 86 256 95

Mn euro

Rating klass

Nominella belopp 31 dec 2020

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Avsättningar

7 6 669 0 0 6 669 0

6 8 827 0 0 8 827 1

5 30 272 108 0 30 380 8

4 30 064 1 153 1 31 218 33

3 4 102 1 924 1 6 027 22

2 0 697 7 705 21

1 0 244 0 244 13

Standardmetoden/Utan rating 2 146 560 2 2 708 22

0 (fallerade) 0 0 531 531 -3

Summa 82 079 4 687 543 87 310 116

Scoring information för garantier/åtaganden

Mn euro

Scoring klass

Nominella belopp 31 dec 2021

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Avsättningar

A 13 355 4 0 13 359 4

B 4 718 5 0 4 723 6

C 1 778 419 0 2 197 15

D 796 470 1 1 268 17

E 61 145 0 206 15

F 26 80 0 106 11

0 (fallerade) 0 0 67 67 20

Summa 20 734 1 123 68 21 925 88

Mn euro

Scoring klass

Nominella belopp 31 dec 2020

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Avsättningar

A 11 223 15 0 11 238 7

B 4 675 7 1 4 682 11

C 1 676 324 0 2 000 20

D 1 061 367 1 1 429 19

E 71 149 0 220 22

F 25 79 0 105 13

0 (fallerade) 0 0 130 130 28

Summa 18 731 941 132 19 804 119

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

152

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

2.15 Osäkra lånefordringar (kategori 3)

Koncernens osäkra lånefordringar till upplupet anskanings-

värde, brutto, minskade till 3 512 mn euro (3 979 mn euro),

vilket motsvarar 128 punkter av den samlade utlåningen. 47

procent av de osäkra fordringarna, brutto, utgörs av lån där

kunderna fortfarande betalar (reglerade) och 53 procent är lån

där kunderna ej betalar (oreglerade). Osäkra fordringar netto,

efter reserveringar för fordringar i kategori 3, uppgick till 1 902

mn euro, vilket motsvarar 69 punkter av den samlade utlå

ningen. Reserverna för fordringar i kategori 3 uppgick till 1 610

mn euro. Reserverna för fordringar i kategori 1 och 2 uppgick

till 596 mn euro. Den samlade reserveringskvoten var 46 pro

cent, och för fordringar i kategori 1 och 2 var reserveringsgra-

den 22 punkter. Minskningen av osäkra fordringar avsåg

huvudsakligen privatkunder. De portföljer som svarade för

störst andel av de osäkra fordringarna var Privatkunder, Indu

stri, Naturresurser och Sjöfart.

Osäkra fordringar och nyckeltal

2021 2020

Osäkra fordringar, brutto, upplupet

anskaningsvärde, mn euro 3 512 3 979

- varav reglerade 1 641 1 788

- varav oreglerade 1 871 2 191

Andel osäkra lånefordringar (kategori 3), brutto,

punkter 128 151

Andel osäkra lånefordringar (kategori 3), netto,

punkter 70 87

Gruppvisa reserveringar i relation till utlåning

i kategori 1 och 2, punkter 22 30

Total reserveringsgrad (kategori 1, 2 och 3),

punkter 81 93

Reserver i relation till osäkra lånefordringar

(kategori 3), % 46 42

2.16 Förfallna lånefordringar

Förfallna lånefordringar (6 dagar eller mer) bland före-

tagskunder uppgick till 864 mn euro, ner från 909 mn euro för

ett år sedan, och förfallna lånefordringar bland privatkunder

uppgick till 1 440 mn euro vid årets slut, ner från 1 543 mn

euro för ett år sedan. Tabellen visar förfallna lånefordringar (6

dagar eller mer), uppdelade på företags- och privatkunder. En

förfallen lånefordran uppstår när borgenären inte erhåller

återbetalning på ett lån på förfallodagen.

31 dec 2021 31 dec 2020

Mn euro

Företags-

kunder

Privat-

kunder

Företags-

kunder

Privat-

kunder

6–30 days 428 595 344 576

31–60 days 87 199 115 204

61–90 days 32 75 34 78

>90 days 317 571 416 685

Summa 864 1 440 909 1 543

Förfallna lån (inkl. osäkra

lån) dividerat med

utlåning till allmänheten

efter reserver, % 0,5 0,8 0,7 0,9

Ratingfördelning, IRK företagskunder

1) Fallerade fordringar ingår inte i ratingfördelningen.

1-11+2-22+3-33+4-44+5-55+6-66+

2021

2020

Fördelning mellan riskklasser, IRK privatkunder

1) Fallerade fordringar ingår inte i fördelningen mellan riskklasser.

1-11+2-22+3-33+4-44+5-55+6-66+

2021

2020

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

153

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

2.17 Reserver

De totala reserverna för 2021 uppgick till 2 404 mn euro, ner

från 2 687 mn euro in 2020. Reserverna för exponeringar 2021

i balansräkningen var 2 206 mn euro, ner från 2 448 mn euro

2020. Detta berodde på upplösningar av reserver i kategori 3

avseende Finansinstitut och generellt bland privatkunder. Av

detta avsåg 197 mn euro kategori 1 (ner från 284 mn euro för

ett år sedan), 399 mn euro kategori 2 (ner från 490 mn euro

för ett år sedan) och 1 610 mn euro kategori 3 (ner från 1 674

mn euro 2020). Reserveringsgraden var 0,08 procent för kate-

gori 1 (ner från 0,12 procent 2020), 3,1 procent för kategori 2

(ner från 3,5 procent 2020) och 46 procent för kategori 3 (upp

från 42 procent för ett år sedan). Detta berodde på en minsk-

ning av fallerade lån om 467 mn euro (12 %) medan reser-

verna minskade med 4 %. Reserveringsgraden för före-

tagskunder ökade från 48 % till 50 % medan den ökade för

privatpersoner, från 30 % till 36 %.

2.18 Kreditförluster

Kreditförlusterna för 2021 var låga och uppgick till 118 mn

euro (908 mn euro). Det motsvarar en kreditförlustrelation på

4 punkter för lån värderade till upplupet anskaningsvärde.

Inklusive omvärderingsvinster på hypotekslån i Danmark om

83 mn euro uppgick kreditförluster och liknande nettoresultat

till 35 mn euro, motsvarande 1 punkt (26 punkter).Kreditför-

luster, netto, var hänförliga till kategori 3, medan det gjordes

återföringar i kategori 1 och 2 under året, vilket reflekterar

den starka kreditkvaliteten. De individuella reserveringarna

avsåg ett flertal branscher, men viss koncentration till Olje-,

gas- och oshore-verksamhet samt Detaljhandel. 40 mn euro

av reserveringarna enligt ledningens bedömning löstes upp

under året för att täcka ett fåtal individuella förluster och

genomförda förbättringar av kreditförlustmodellerna för IFRS

9. Den huvusakliga delen av reserveringarna enligt ledning-

ens bedömning om 610 mn euro bibehålls för att täcka för-

väntade framtida förluster. Av kreditförlusterna avsåg 73 mn

euro (547 mn euro) företagskunder, 41 mn euro (362 mn euro)

privatkunder och 4 mn euro (0 mn euro) oentlig sektor.

Kreditförluster och nyckeltal

2021 2020

Kreditförluster, mn euro 118 908

Kreditförlustrelation netto, upplupet

anskaningsvärde, koncernen, punkter 4 35

- varav kategori 3 12 21

- varav kategori 1 och 2 -8 14

Kreditförlustrelation netto, inklusive hypotekslån

till verkligt värde, koncernen, punkter 1 26

Kreditförlustrelation netto, inklusive hypotekslån

till verkligt värde, Personal Banking, punkter 1 17

Kreditförlustrelation netto, inklusive hypotekslån

till verkligt värde, Business Banking, punkter 0 34

Kreditförlustrelation netto, inklusive hypotekslån till

verkligt värde, Large Corporates & Institutions, punkter 2 43

1) Kreditförluster och nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till förfall och obl-

ligatoriskt värderas till verkligt värde dividerat med total utlåning värderad till upp-

lupet anskaningsvärde och verkligt värde, punkter.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

154

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Redovisat värde för lån värderade till upplupet anskaningsvärde, före reserver

Centralbanker och kreditinstitut Allmänheten Summa

Mn euro

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa

Ingående balans

per 1 jan 2021 4 351 58 0 4 409 241 672 13 782 3 979 259 433 246 023 13 840 3 979 263 842

Nya eller förvärvade

lånefordringar 377 0 – 377 68 158 1 326 83 69 567 68 535 1 326 83 69 944

Överföringar mellan

kategori 1 och 2,

netto 0 0 – – -341 341 – – -341 341 – –

Överföringar mellan

kategori 2 och 3,

netto – – – – – -266 266 – – -266 266 –

Överföringar mellan

kategori 1 och 3,

netto – – – – -152 – 152 – -152 – 152 –

Återbetalda eller

borttagna låne-

fordringar -1 231 -50 -2 -1 283 -63 728 -2 669 -443 -66 840 -64 959 -2 719 -445 -68 123

Bortskrivna

lånefordringar – – – – – – -490 -490 – – -490 -490

Övriga förändringar

-1 601 6 2 -1 593 9 854 165 -85 9 934 8 253 171 -83 8 341

Valutakurs-

dierenser -111 0 – -111 369 53 50 473 258 54 50 362

Utgående balans

per 31 dec 2021 1 785 14 0 1 799 255 832 12 733 3 512 272 077 257 617 12 747 3 512 273 876

1) Övriga förändringar avser främst ökat utnyttjande av kreditramar som beviljats tidigare år.

Centralbanker och kreditinstitut Allmänheten Summa

Mn euro

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa

Ingående balans

per 1 jan 2020 11 552 79 0 11 631 232 466 10 670 4 610 247 745 244 018 10 749 4 610 259 376

Nya eller förvärvade

lånefordringar 1 042 1 – 1 043 63 435 1 742 924 66 101 64 477 1 743 924 67 144

Överföringar mellan

kategori 1 och 2,

netto 4 -4 – – -3 220 3 220 – – -3 216 3 216 – –

Överföringar mellan

kategori 2 och 3,

netto – – – – – -84 84 – – -84 84 –

Överföringar mellan

kategori 1 och 3,

netto 5 – -5 – -229 – 229 – -224 – 224 –

Återbetalda eller

borttagna låne-

fordringar -5 805 -20 – -5 825 -52 778 -1 901 -1 056 -55 735 -58 583 -1 921 -1 056 -61 560

Bortskrivna

lånefordringar – – – – – – -566 -566 – – -566 -566

Övriga förändringar

-2 592 1 5 -2 586 2 058 183 -224 2 017 -534 184 -219 -569

Valutakurs-

dierenser 145 1 – 146 -60 -47 -22 -129 85 -46 -22 17

Utgående balans

per 31 dec 2020 4 351 58 0 4 409 241 672 13 782 3 979 259 433 246 023 13 840 3 979 263 842

1) Övriga förändringar avser främst ökat utnyttjande av kreditramar som beviljats tidigare år.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

155

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Centralbanker och kreditinstitut Allmänheten Summa

Mn euro

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa

Ingående balans

per 1 jan 2020 -4 -2 -10 -16 -149 -342 -1 676 -2 167 -153 -344 -1 686 -2 183

Nya eller förvärvade

lånefordringar – – – – -86 -32 -48 -166 -86 -32 -48 -166

Överföringar från

kategori 1 till kategori 2 – – – – 6 -136 – -130 6 -136 – -130

Överföringar från

kategori 1 till kategori 3 – – – – 1 – -78 -77 1 – -78 -77

Överföringar från

kategori 2 till kategori 1 – – – – -4 54 – 50 -4 54 0 50

Överföringar från

kategori 2 till kategori 3 – – – – – 17 -64 -47 – 17 -64 -47

Överföringar från

kategori 3 till kategori 1 – – – – -1 – 9 8 -1 – 9 8

Överföringar från

kategori 3 till kategori 2 – – – – – -12 67 55 – -12 67 55

Förändringar i kredit-

risk utan överföringar

mellan kategorier – – 8 8 -63 -65 -324 -452 -63 -65 -316 -444

Återbetalda eller sålda

lånefordringar 1 1 2 4 14 27 57 98 15 28 59 102

Bortskrivna låne-

fordringar med

minskning av reserver – – – – – – 369 369 – – 369 369

Valutakursdierenser – – – – 1 – 14 15 1 – 14 15

Utgående balans

per 31 dec 2020

-3 -1 0 -4 -281 -489 -1 674 -2 444 -284 -490 -1 674 -2 448

Tabellerna visar förändringar i exponering/reserver för varje kategori under året. Om en exponering överförs från kategori 1 till

kategori 2, görs en återföring för kategori 1 och en ökning för kategori 2.

Förändring av reserver för lån värderade till upplupet anskaningsvärde

Centralbanker och kreditinstitut Allmänheten Summa

Mn euro

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa

Ingående balans

per 1 jan 2021 -3 -1 0 -4 -281 -489 -1 674 -2 444 -284 -490 -1 674 -2 448

Nya eller förvärvade

lånefordringar -2 0

– -2 -51 -22 -8 -81 -53 -22 -8 -83

Överföringar från

kategori 1 till kategori 2 0 0

– 0 9 -108 – -99 9 -108 – -99

Överföringar från

kategori 1 till kategori 3 0

– – 0 1 – -33 -32 1 – -33 -32

Överföringar från

kategori 2 till kategori 1 0 0

– 0 -3 100 – 97 -3 100 – 97

Överföringar från

kategori 2 till kategori 3

– – – – – 28 -152 -124 – 28 -152 -124

Överföringar från

kategori 3 till kategori 1

– – – – -1 – 22 21 -1 – 22 21

Överföringar från

kategori 3 till kategori 2

– – – – – -1 38 37 – -1 38 37

Förändringar i kredit-

risk utan överföringar

mellan kategorier 0 0 0 0 97 22 -125 -6 97 22 -125 -6

Återbetalda eller sålda

lånefordringar 2 1

– 3 37 72 89 198 39 73 89 201

Bortskrivna låne-

fordringar med

minskning av reserver

– – – – – – 260 260 – – 260 260

Valutakursdierenser 0 0

– 0 -2 -1 -27 -30 -2 -1 -27 -30

Utgående balans

per 31 dec 2021

-3 0 0 -3 -194 -399 -1 610 -2 203 -197 -399 -1 610 -2 206

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

156

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Förändring i avsättningar för garantier/åtaganden

Mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa

Ingående balans per 1 jan 2021 72 138 26 236

Nya eller förvärvade exponeringar 7 7 0 14

Överföringar från kategori 1 till kategori 2 -2 48

– 46

Överföringar från kategori 1 till kategori 3 0

– 2 2

Överföringar från kategori 2 till kategori 1 0 -44

– -44

Överföringar från kategori 2 till kategori 3

– -2 8 6

Överföringar från kategori 3 till kategori 1 0

– -2 -2

Överföringar från kategori 3 till kategori 2

–0 1 -3 -2

Förändringar i kreditrisk utan överföringar mellan kategorier -27 -3 -5 -35

Återbetalda eller sålda lånefordringar -15 -17 -3 -35

Bortskrivna lånefordringar med minskning av reserver

– – -3 -3

Valutakursdierenser 0 0 0 0

Utgående balans per 31 dec 2021 35 128 20 183

Mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa

Ingående balans per 1 jan 2020 33 70 41 144

Nya eller förvärvade exponeringar 17 8 1 26

Överföringar från kategori 1 till kategori 2 -1 44 – 43

Överföringar från kategori 1 till kategori 3 0 – 1 1

Överföringar från kategori 2 till kategori 1 1 -20 – -19

Överföringar från kategori 2 till kategori 3 – -1 8 7

Överföringar från kategori 3 till kategori 1 0 – -2 -2

Överföringar från kategori 3 till kategori 2 – 1 -7 -6

Förändringar i kreditrisk utan överföringar mellan kategorier 27 39 -7 59

Återbetalda eller sålda lånefordringar -5 -4 0 -9

Bortskrivna lånefordringar med minskning av reserver – – -9 -9

Valutakursdierenser 0 1 0 1

Utgående balans per 31 dec 2020 72 138 26 236

3. Motpartskreditrisk

Motpartskreditrisken består i att Nordeas motpart i ett valuta-,

ränte-, råvaru-, aktie- eller kreditderivatkontrakt fallerar före

förfallodagen och att Nordea vid den tidpunkten har en for-

dran på motparten. Motpartskreditrisk kan också ﬁnnas i åter-

köpsavtal och andra transaktioner avseende

värdepappersﬁnansiering. Den aktuella nettoexponeringen

(efter nettningsavtal och säkerheter) uppgår till 4,4 md euro,

varav 32 procent hänför sig till ﬁnansinstitut. Information om

ﬁnansiella instrument som omfattas av ramavtal för nettning

ﬁnns i not K42 ”Finansiella instrument som kvittats i balans-

räkningen eller omfattas av nettningsavtal”.

4. Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken för förluster hänförliga till Nordeas

innehav i antingen handelslagret eller övrig verksamhet till

följd av förändringar i marknadskurser och parametrar som

påverkar marknadsvärdet eller räntenettot. Marknadsrisken

ﬁnns oavsett vilken redovisningsmetod som används för inne-

haven.

Koncernens toleransnivå för marknadsrisk fastställs i styrel-

sens riskförklaringar. Riskförklaringarna omfattar handels-

lagret och övrig verksamhet.

Den andra försvarslinjen säkerställer att riskkommittén på

ett korrekt sätt omvandlar risktoleransen till speciﬁka risklimi-

ter för aärsområdena och Group Treasury.

I enlighet med det övergripande ramverket för risktolerans

används holistiska och särskilt anpassade stresstester för att

mäta toleransen för marknadsrisk och kalibrera limiter för att

följa upp och kontrollera alla väsentliga marknadsriskfaktorer

som Nordea påverkas av.

4.1 Handelsrelaterad marknadsrisk

Handelsrelaterad marknadsrisk härrör huvudsakligen från

kunddriven handel och avser säkringar gjorda i Nordea

Markets som ingår i Large Corporates & Institutions.

Nordea Markets aärsmodell medför marknadsrisker i

samband med att enheten erbjuder företag och institutionella

kunder en rad olika ränte-, aktie-, valuta- och råvaruprodukter

samt strukturerade produkter. Dessa marknadsrisker innefat-

tar ränterisk, kreditspreadrisk, aktierisk, valutarisk, råvarurisk

och inflationsrisk.

Vidare är Nordea en av de största bolånegivarna och mark-

nadsgaranterna för företags- och statsobligationer i Norden.

För att kunna erbjuda likviditet på andrahandsmarknaden är

ett eget handelslager ett måste. Nordeas aärsmodell medför

därför en koncentration inom nordiska bostads- och företags-

obligationer och inom lokala valutor.

4.2 Övrig marknadsrisk

Nordeas övriga marknadsrisker omfattar ränterisk, kundbete-

enderisk, kreditspreadrisk, valutarisk (både strukturell och

icke-strukturell) och aktierisk. Övrig marknadsrisk uppstår i

Nordeas kärnverksamhet, genom risksäkring av densamma

samt genom krav i lagar och andra externa bestämmelser

(tex likviditetsbuert).

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

157

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Group Treasury ansvarar för riskhanteringen av all övrig

marknadsrisk i koncernens balansräkning. För att säkerställa

en tydlig ansvarsfördelning inom Group Treasury har riskhan-

teringen delats in i flera delar – var och en med ett tydligt

riskmandat och speciﬁka limiter och kontroller.

Ränterisken i övrig verksamhet är den beﬁntliga eller fram-

tida risken i Nordeas kapital och/eller intäkter som är hänför-

lig till ogynnsamma ränteförändringar och kundbeteende.

Aärsområdena överför sina riskexponeringar i övrig verk-

samhet till Group Treasury via ett internt system för intern-

prissättning. Marknadsriskerna hanteras centralt och innefat-

tar gaprisk, spreadrisk, basrisk, kreditspreadrisk, beteenderisk

och icke-linjär risk. Eektiviteten i risksäkring som avser kärn-

verksamheten, till exempel ut- och inlåning, kan påverkas

negativt av det handlingsutrymme som kunderna har i fråga

om deras avtalsenliga förpliktelser gentemot Nordea.

Likvida tillgångar hanteras i enlighet med ramverken för

likviditetsbuert och säkerheter. Huvuddelen av ränteföränd-

ringsrisken hänförlig till obligationsinnehav säkras med löp-

tidsmatchade ränteswappar (betalarswappar) och i mindre

utsträckning med dagslåneindexswappar (betalarswappar).

Räntesäkringsavtal (FRA:er) och börsnoterade terminsavtal

används också för att säkra kreditspread- och räntefaststäl-

lelserisk.

Nordea använder sig också av säkring av extrema riskhän-

delser (så kallad tail hedging), med en portfölj av risksäk-

ringar bestående av börsnoterade aktieterminer/-optioner,

större kreditindex, ränteswappar och ränteoptioner.

4.3 Mätning av marknadsrisk

Nordea använder flera kvantitativa mätmetoder för handels-

relaterad marknadsrisk: value-at-risk (VaR), stresstester,

känslighetsanalyser, parametriska metoder och Monte Carlo-

simulering.

VaR baseras på historiska scenarier och är det huvudsak-

liga måttet för marknadsrisk, kompletterat med stresstester.

Nordea beräknar VaR med hjälp av historisk simulering. Den

aktuella portföljen omvärderas utifrån historiska dagliga för-

ändringar i marknadspriser, räntor och andra marknadsrisk-

faktorer som observerats under de senaste 500 handelsda-

garna och som översätts till förändringar i aktuella marknads-

riskfaktorer. Nordea använder absoluta, relativa och blandade

översättningsmetoder för olika riskkategorier. Omvärderingen

av den aktuella portföljen görs för varje innehav med hjälp av

antingen linjär approximering eller fullständig omvärdering,

beroende på innehavets art.

Parametriska metoder används för att mäta risken för

aktiehändelser, inklusive fallissemang gällande aktierelate-

rade innehav (en särskild typ av aktierisk).

Monte Carlo-simulering används i modellen för kapitalkrav

för ytterligare risk (incremental risk measure) och modellen

för samlat riskkapitalkrav (comprehensive risk measure) för

att mäta risken för fallissemang och försämrad kreditkvalitet.

Modellerna för value-at-risk, value-at-risk med stresscena-

rio, aktiehändelserisk, kapitalkrav för ytterligare risk och sam-

lat riskkapitalkrav har alla godkänts av Nordeas tidigare till-

synsmyndighet, svenska Finansinspektionen, för användning

vid beräkning av kapitalbaskrav för marknadsrisk med hjälp

av interna modeller. Samma modeller, med samma kalibre-

ring och inställningar som för kapitalkravet enligt regelverket,

används för den interna riskhanteringen.

Schablonmetoden används för att beräkna marknadsrisker

som inte omfattas av de interna modellerna. Hit hör exempel-

vis risker avseende råvarurelaterade produkter, speciﬁk risk

för bostads- och statsobligationer, företagscertiﬁkat, hybrid-

instrument och kreditspreadoptioner. Vidare används

schablon metoden för beräkning av aktierisk avseende struk-

turerade eget kapital-instrument och primär- och supplemen-

tärkapitalobligationer.

Sedan flytten till Finland i oktober 2018 har Nordea ett till-

fälligt tillstånd från ECB att fortsätta använda sina beﬁntliga

interna modeller som godkänts av den svenska Finansinspek-

tionen. ECB:s tillfälliga tillstånd förutsätter att Nordea lämnar

in modellansökningar till ECB för ett permanent godkän-

nande. En uppdaterad ansökan lämnades in i mars 2021, och

därefter har de interna modellerna prövats av ECB. ECB:s

beslut väntas under första halvåret 2022.

Ränterisken i övrig verksamhet mäts, kontrolleras och han-

teras med hjälp av tre viktiga mått:

• ekonomiskt värde

• verkligt värde

• strukturell räntenettorisk.

De tre olika riskmåtten används för att bedöma olika aspekter

av hur ränterisken yttrar sig. Måtten beskrivs närmare nedan.

Stresstester gällande ekonomiskt värde (EV) av eget kapi-

tal tar hänsyn till förändringen i ekonomiskt värde på till-

gångar, skulder och räntebärande derivatinstrument i övrig

verksamhet till följd av ränteförändringar, oberoende av redo-

visningsmässig klassiﬁcering och utan avseende på kredits-

preadar och aärsmarginaler. Modellberäkningen görs uti-

från en balansräkning under avveckling och omfattar beteen-

demodellering för all inlåning utan avtalad löptid och

förtidsinbetalningar.

Det resultatrelaterade riskmåttet, som mäter förändringen i

räntenettot i förhållande till ett grundscenario, ger en struktu-

rell räntenettorisk (SIIR) på ett års sikt. Modellen har ett anta-

gande om en konstant balansräkning, implicita teminsräntor

och beteendemodellering för inlåning utan avtalad löptid och

förtidsinbetalningar.

Riskmåttet förlust vid stresstest av verkligt värde (fair value

stress loss, FVSL) tar hänsyn till den potentiella omvärde-

ringsrisken avseende positioner som redovisas till verkligt

värde.

FVSL-, EV- och SIIR-känsligheter mäts med hjälp av interna

scenarier som fastställts enligt ramverket för risktolerans, de

sex standardscenarierna som fastställts av Baselkommittén

för banktillsyn samt en rad parallella och icke-parallella

chockscenarier. Exponeringslimiten mäts mot det värsta

utfallet från de interna scenarierna enligt ramverket för risk-

tolerans. Risktoleransscenarierna kalibreras för att spegla all-

varliga men rimliga händelser och ska pröva speciﬁka expo-

neringar som ﬁnns eller kan ﬁnnas enligt godkänt mandat.

Scenarierna samordnas för risktyperna EV, SIIR och FVSL.

Risktoleransscenarierna för verkligt värde används för

portföljerna i både övrig verksamhet och handelslagret, och

styrelsens risktoleranslimit omfattar den kombinerade eek-

ten. Stressmåttet för verkligt värde kontrolleras dagligen.

Flera EV-scenarier beräknas dagligen som ledningsinforma-

tion, och fullständiga beräkningar och uppföljningar mot risk-

toleranslimiter görs månadsvis. Resultatmåttet SIIR kontrol-

leras varje månad.

Beräkningen av ränterisken i övrig verksamhet är beroende

av viktiga antaganden i modellerna. De mest väsentliga anta-

gandena avser beteendemodelleringen för både tillgångar

och skulder. De olika beteenden som Nordeas lånekunder kan

uppvisa i fråga om förtidsinlösen av lån bedöms med hjälp av

modeller för förtidsinlösen. På skuldsidan har Nordea möjlig-

het att ändra inlåningsräntan, och kunderna har möjlighet att

när som helst ta ut inlåning utan avtalad löptid. Båda dessa

möjligheter bedöms med hjälp av modeller för inlåning utan

avtalad löptid. Beräkningarna görs utifrån historiska genom-

snitt för de viktigaste tillgångs- och skuldklasserna. Tillgångar

och skulder grupperas utifrån viktiga egenskaper såsom pro-

dukttyp, region och kundsegment. Antagandena grundas på

historiska värden. Modellernas tillförlitlighet säkerställs

genom regelbundna tester i efterhand och modellkontroller

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

158

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

av både modeller för förtidsinlösen och modeller för inlåning

utan avtalad löptid.

Kapitalallokeringarna för ränterisken i övrig verksamhet

enligt pelare 2 har två komponenter: verkligt värde-risk och

resultatrelaterad risk. Verkligt värde-risken avser eekten på

Nordeas egna kapital till följd av negativa förändringar i

månatliga omvärderingarna av värdet på positioner redovi-

sade till verkligt värde via antingen resultaträkningen eller

övrigt totalresultat. Den resultatrelaterade risken visar eek-

ten av ränteförändringar på den framtida lönsamheten, mätt

som modellberäknade förändringar i räntenettot, och hur

detta påverkar nivån på de interna kapitalbuertarna.

Nordea är exponerat för strukturell valutarisk, vilket deﬁ-

nieras som bristande överensstämmelse i valutasammansätt-

ningen mellan kärnprimärkapitalet och riskexponeringsbe-

loppen. Kärnprimärkapitalet har huvudsakligen euro som

valuta. De enda större beloppen i andra valutor än euro avser

hypoteksdotterföretagen. Valutakursförändringar kan därför

påverka Nordeas kärnprimärkapitalrelation negativt.

4.4 Marknadsriskanalys

Marknadsrisken i Nordeas handelslager redovisas i tabellen

nedan.

Marknadsrisken (VaR) uppgick till 24,7 mn euro under 2021

(31,6 mn euro i genomsnitt 2020), och drevs främst av ränte-

risk. VaR med stresscenario uppgick till 38,0 mn euro under

2021 (46,7 mn euro i genomsnitt 2020), främst hänförligt till

ränterisk och i viss mån kreditspreadrisk. Den högsta VaR-si-

ran noterades under första kvartalet, och för VaR med stress-

cenario under ärde kvartalet. VaR och VaR med stresscena-

rio påverkas främst av marknadsrisken i norra Europa och

Norden.

Kapitalkravet vid ytterligare risk (IRC) var vid utgången av

2021 något lägre än vid utgången av 2020, främst till följd av

minskade innehav i statsobligationer. Lägst var exponeringen

under ärde kvartalet 2021, och högst var IRC under andra

kvartalet 2021. Genomsnittligt IRC minskade marginellt jäm-

fört med föregående år, huvudsakligen till följd av minskad

påverkan från förändringar i kreditkvaliteten.

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Marknadsrisk i handelslagret

Mn euro 31 dec 2021 2021 högst 2021 lägst 2021 snitt

Samlad VaR 35 46 15 25

Ränterisk 37 47 14 26

Aktierisk 3 22 2 5

Kreditspreadrisk 4 19 3 10

Valutarisk 1 7 1 2

Inflationsrisk 2 4 1 2

Diversiﬁeringseekt 24 65 22 45

Samlad VaR, stresscenario 44 72 23 38

Kapitalkrav vid ytterligare risk (IRC) 17 33 12 20

Samlat riskkapitalkrav (CRC) 23 37 10 19

1) Aktiehändelserisken uppgick till 0,3 mn euro vid utgången av 2021.

Marketsrisk i övrig verksamhet

Mn euro 31 dec 2021 2021 högst 2021 lägst 2021 snitt

Samlad VaR 69 122 61 88

Marknadsrisk i handelslagret

Mn euro 31 dec 2020 2020 högst 2020 lägst 2020 snitt

Samlad VaR 17 70 12 32

Ränterisk 18 60 12 29

Aktierisk 4 31 1 5

Kreditspreadrisk 12 54 4 13

Valutarisk 3 11 1 3

Inflationsrisk 3 4 2 3

Diversiﬁeringseekt 58 67 25 41

Samlad VaR, stresscenario 40 95 26 47

Kapitalkrav vid ytterligare risk (IRC) 18 40 12 21

Samlat riskkapitalkrav (CRC) 18 150 15 39

1) Aktiehändelserisken uppgick till 0,8 mn euro vid utgången av 2020.

Marketsrisk i övrig verksamhet

Mn euro 31 dec 2020 2020 högst 2020 lägst 2020 snitt

Samlad VaR 88 113 32 73

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

159

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Det samlade riskkapitalkravet (CRC) var vid utgången av

2021 högre än vid utgången av 2020. Lägst var exponeringen

under andra kvartalet 2021, och högst var CRC under ärde

kvartalet 2021. Genomsnittligt CRC för 2021 minskade med

20,3 mn euro jämfört med 2020, eftersom snittet för 2020

påverkades av kraftiga uppgångar i början av covid-19-krisen.

Samlat VaR för övrig verksamhet, som följer ränterelaterat

VaR nära, minskade under året till följd av sänkt risk i portföl-

jen för likvida värdepapper. Valutarisken i övrig verksamhet

har istället ökat till följd av en lång dollarposition som byggts

på under året, dock med begränsad påverkan på samlat VaR

tack vare diversiﬁeringseekter. Den samlade marknadsris-

ken i övrig verksamhet håller sig inom Nordeas risktolerans.

Exponeringen i form av långfristiga illikvida innehav upp-

gick till 1 375 mn euro vid utgången av 2021 (1 268 mn euro),

varav:

• riskkapitalfonder 604 mn euro (435 mn euro),

• hedgefonder 1 mn euro (1 mn euro),

• kreditfonder 388 mn euro (300 mn euro),

• ”seed-money” 199 mn euro (192 mn euro),

• onoterade aktier 122 mn euro (236 mn euro), och

• strukturerade lån 61 mn euro (42 mn euro).

Alla typer av innehav, förutom strukturerade lån, har fördelats

mellan ett antal olika fonder.

4.5 Strukturell räntenettorisk (SIIR)/ekonomiskt värde (EV)

Vid årets slut återfanns den största förlusten enligt de interna

RAF-scenarierna för SIIR i RAF-scenariot European Debt Cri-

sis, där det potentiella ränteintäktsbortfallet under ett år till

följd av ränteförändringar uppgick till 214 mn euro. Nordeas

balansräkning är uppbyggd så att räntenettot skulle minska

om de korta räntorna sjönk. Den största förlusten för något av

de interna RAF-scenarierna för EV risk var 106 mn euro.

4.6 Andra marknadsrisker – pensionsrisk

Pensionsrisk (inklusive marknads- och livsfallsrisk) uppstår i

samband med förmånsbestämda pensioner för Nordeas tidi-

gare och nuvarande medarbetare. Pensionsplanernas för-

måga att klara de planerade pensionsutbetalningarna upp-

rätthålls genom placeringar och löpande inbetalning till

planerna.

Som pensionsrisker räknas stigande värde på skulderna

eller sjunkande värde på tillgångarna. Dessa risker rapporte-

ras och följs upp regelbundet och innefattar även olika del-

komponenter av marknadsrisken, till exempel ränte-, infla-

tions-, kreditspread-, fastighets- och aktierisk. I syfte att

begränsa Nordeas risker ﬁnns limiter för potentiella förluster

under allvarliga men rimliga stresshändelser och limiter för

kapitalutnyttjande. Dessutom görs regelbundna granskningar

av planernas strategiska tillgångsfördelning för att säkerställa

att placeringsinriktningen speglar Nordeas risktolerans. För

ytterligare information, se not K34.

5. Operativ risk

Operativ risk deﬁnieras i Nordea som risken för förlust till

följd av brister eller fel hänförliga till interna processer, eller

till människor, system eller externa händelser, och innefattar

legal risk.

Operativa risker ﬁnns i all verksamhet i Nordea. Chefer i

hela Nordea ansvarar för de operativa riskerna inom ramen

för sina befogenheter, och för att hantera dessa risker inom

de risklimiter och den risktolerans som anges i ramverket för

hantering av operativ risk.

Group Operational Risk (GOR) inom Group Risk (GR) utgör

den andra försvarslinjen för kontroll av operativ risk och

ansvarar för att ta fram och underhålla det övergripande ram-

verket för hantering av operativ risk samt för att övervaka och

kontrollera den första försvarslinjens hantering av operativ

risk. GOR övervakar och kontrollerar att de operativa riskerna

identiﬁeras, bedöms och begränsas på lämpligt sätt, jämför

risknivån mot risktoleransen och bedömer lämpligheten och

eektiviteten i ramverket för hantering av operativ risk liksom

ramverkets införande.

Fokusområdena för GOR:s kontrollarbete beslutas i en årlig

planering som omfattar aärsområden, viktiga riskområden

och operativa riskprocesser. GOR ansvarar för att regelbundet

ta fram rapporter om alla väsentliga risker, inklusive utnyttjad

del av risktoleranslimiterna och incidenter, och skicka dessa

till Chief Risk Ocer (CRO), som sedan rapporterar till kon-

cernchefen i koncernledningen, koncernstyrelsen och berörda

kommittéer.

Till följd av covid-19-pandemin, och i enlighet med natio-

nella restriktioner, har distansarbete uppmuntrats även under

2021 för att kunna fortsätta betjäna kunderna. De förbyg-

gande åtgärderna som vidtagits har varit inriktade på exem-

pelvis kommunikation och kurser om ökad medvetenhet, och

förebyggande och extra kontroller har införts för att begränsa

den operativa risken vid distansarbete. Som svar på den allt

tydligare trenden med distansarbete i samhället har ett antal

satsningar som stödjer övergången till en hybridmodell för

arbete efter covid-19 inletts.

Även om covid-19-krisen har inneburit en högre risknivå för

Nordea, så har detta inte resulterat i ökade operativa förlus-

ter. För att ta hänsyn till den högre risknivån infördes tillfälligt

en högre risktolerans för förluster. Den tillfälliga höjningen

har delvis återställts, men inte fullt ut eftersom det ännu

råder osäkerhet kring covid-19-utvecklingen.

Riskförklaringen för operativ risk fastställer följande:

• kvarvarande risk som överskrider risktoleransen samt krav

på riskbegränsande åtgärder, och

• totalt förlustbelopp från incidenter.

5.1 Hantering av operativ risk

Hanteringen av operativ risk innefattar allt som syftar till att

identiﬁera, bedöma och mäta, reagera på och begränsa,

kontrollera och följa upp samt rapportera risker. För riskhan-

teringen ﬁnns ett antal stödprocesser, bland annat för utvär-

dering av risker och kontroller i den egna verksamheten,

riskhantering och godkännande vid förändringar, incident-

hantering, scenarioanalys, kontinuitets- och krishantering,

hantering av informationssäkerhet, hantering av teknik- och

datarisker, hantering av tredjepartsrisker, spridning av försäk-

ringsrisker samt särskilt viktiga operativa processer.

Vissa av dessa processer beskrivs nedan och mer informa-

tion om processer för hantering och kontroll av operativa ris-

ker ﬁnns i avsnittet Operational and Compliance Risk i

Nordeas kapital- och riskhanteringsrapport för 2021 (Capital

and Risk Management Report 2021) som publiceras i enlighet

med kapitaltäckningsförordningen (CRR).

Utvärdering av risker och kontroller

i den egna verksamheten

Processen för utvärdering av risker och kontroller i den egna

verksamheten (RCSA) ger en översikt och bedömning av de

operativa riskerna och regelefterlevnadsriskerna i hela

Nordea. Processen ökar riskmedvetenheten och gör det möj-

ligt att eektivt bedöma, kontrollera och begränsa risker. I

RCSA-processen utvärderas nivån på riskerna och de kontrol-

ler som ﬁnns för att begränsa riskerna. Om åtgärder krävs för

att minska risken ska dessa fastställas och vidtas.

Riskhantering och godkännande vid förändringar

Syftet med Nordeas ramverk för riskhantering och godkän-

nande vid förändringar (CRMA) är att säkerställa full kännedom

om både ﬁnansiella och icke-ﬁnansiella risker i samband med

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

160

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

en förändring, och att riskerna har hanterats på lämpligt sätt i

enlighet med Nordeas riskstrategi, risktolerans och motsva-

rande risklimiter innan en förändring godkänns eller genomförs.

Förändringar som omfattas av CRMA är bland annat nya

– eller omfattande förändringar i – produkter, tjänster, mark-

nader, processer och IT-system samt extraordinära transaktio-

ner och avveckling av äldre system.

Incidenthantering

Syftet med incidenthanteringen är att säkerställa lämplig

hantering och rapportering av upptäckta incidenter för att

minimera konsekvenserna för Nordea och dess kunder. Inci-

denthanteringen ska förhindra att de inträar igen och

minska sannolikheten för och eekten av framtida incidenter.

Dessutom ska incidenthanteringen säkerställa att rapporte-

ringen till fastställda externa organ och parter, inklusive

berörda tillsynsmyndigheter, sker inom utsatt tid.

Kontinuitets- och krishantering

Nordeas kontinuitets- och krishantering ska säkerställa att en

tillräckligt hög beredskap utvecklas och upprätthålls för att

kunna stå emot, reagera på och hantera extraordinära hän-

delser och kriser. Kontinuitetsplanen fastställer rutinerna för

hur Nordea ska agera, återhämta sig och återuppta verksam-

heten efter en extraordinär händelse. Krishanteringen anger

styrningsstrukturen för att genomföra planer och förbättra

beslutsfattandet under en kris.

Hantering av tredjepartsrisker

Hanteringen av tredjepartsrisker (TPRM) ska säkerställa att

risker hänförliga till tredje part och deras verksamhet, bland

annat uppdragsavtal, identiﬁeras, bedöms och begränsas på

lämpligt sätt innan avtal med dessa ingås, under avtalstiden

och när avtalet ska avslutas. TPRM ska säkerställa att risker

hänförliga till tredje part och deras verksamhet hålls inom

gällande risktolerans och risklimiter.

Hantering av risker i informations-

och kommunikationsteknik

Hanteringen av risker i informations- och kommunikations-

teknik ska säkerställa att risker hänförliga till informations-

och kommunikationsteknik och datahantering identiﬁeras,

bedöms och hanteras. Detta innefattar även den oberoende

valideringen av riskdataaggregering och riskrapportering.

5.2 Hantering av risker i den ﬁnansiella rapporteringen

Risk i den ﬁnansiella rapporteringen deﬁnieras som risken för

felaktigheter eller brister i den ﬁnansiella rapporteringen, lag-

stadgade rapporteringen och lämnade upplysningar. Det

ﬁnns ett internt kontrollsystem för hantering av risker i den

ﬁnansiella rapporteringen. Systemet ger en struktur och inne-

håller standarder för hur den interna kontrollen av den ﬁnan-

siella rapporteringen ska utformas, skötas och utvärderas i

hela koncernen. Det är genom det här systemet som led-

ningen ger sin försäkran på de ﬁnansiella rapporterna. Group

Risk är riskkontrollfunktionen för risker i den ﬁnansiella rap-

porteringen och är ansvariga för den oberoende uppfölj-

ningen, bedömningen och kontrollen av riskerna och koncer-

nens införande av ramverket och rapporterar till riskkommit-

tén och revisionskommittén varje kvartal.

6. Regelefterlevnadsrisk

Nordea deﬁnierar regelefterlevnadsrisk som risken att inte

lyckas efterleva gällande lagar och motsvarande interna

bestämmelser.

Medarbetare i hela Nordea ansvarar för regelefterlevnads-

riskerna inom ramen för sina befogenheter, och för att han-

tera dessa risker inom de risklimiter och den risktolerans som

anges i ramverket för hantering av regelefterlevnadsrisk.

Group Compliance är Nordeas oberoende regelefterlev-

nadsfunktion i den andra försvarslinjen och ansvarar för att ta

fram och underhålla ramverket för hantering av regelefterlev-

nadsrisk. Funktionen ska också vägleda verksamheten i deras

införande och tillämpning av ramverket.

Aktiviteterna på regelefterlevnadsområdet presenteras för

Nordea Bank Abp:s verkställande direktör tillika Nordeas

koncernchef och för koncernstyrelsen i form av en årlig plan

för regelefterlevnad. Den årliga planen för regelefterlevnad

innehåller aktiviteterna på området i Nordea, inklusive Group

Compliances övergripande strategi för viktiga riskområden.

Planen utgörs av detaljerade planer för aärsområden, kon-

cernfunktioner, konsoliderade dotterföretag och ﬁlialer, och

för respektive riskområde. Group Compliance ansvarar också

för den löpande rapporteringen av sina planer till koncernsty-

relsen, koncernchefen i koncernledningen, ﬁlialledningen och

berörda kommittéer, minst en gång per kvartal.

Covid-19 hade även under 2021 en betydande inverkan på

samhället i stort. Nordea fortsatte att fokusera på att upprätt-

hålla servicenivån gentemot kunderna, och följde hela tiden

myndigheternas instruktioner gällande covid-19. Svängning-

arna på marknaden fortsatte till följd av pandemin, och Nordea

bibehöll sin fullskaliga riskhanteringskapacitet för att säker-

ställa en rättvis behandling av kunderna och integritet på mark-

naden. Under större delen av året arbetade medarbetare i

Nordea på distans, och vi fortsatte att aktivt övervaka de risker

som detta medför. Nyligen har Nordea emellertid påbörjat en

successiv återgång till kontoret, utifrån myndigheternas rekom-

mendationer i respektive land. En hybridmodell för arbete (en

blandning av arbete på kontoret och från hemmet) har införts,

där hänsyn tas till olika behov i Nordeas olika enheter och till

hur processer och kunder påverkas. För att minska riskerna och

skydda våra kunder och medarbetare har vi vidtagit flera åtgär-

der internt, bland annat anvisningar för medarbetare, instruk-

tioner för kundkontakt och restriktioner i fråga om aärsresor

till utlandet. Nordea fortsätter att noggrant följa händelseut-

vecklingen och vidtar ytterligare åtgärder vid behov.

Nordeas förbättringsprogram för riskhanteringen på regel-

efterlevnadsområdet fortsatte under 2021 och resulterade i

olika uppdateringar av ramverket för hantering av regelefter-

levnadsrisk. Parallellt fortsatte Nordea sitt arbete med att

säkerställa att bankens kultur och agerande är i linje med vär-

deringarna och att värdet för kunderna ligger på en rimlig

nivå under kundrelationens alla faser. Nordea har också vida-

reutvecklat sitt ramverk för uppförandrisk (Conduct Risk

Framework) genom förbättrad rapportering, riskidentiﬁering

och ökad medvetenhet. Kommittén Compliance, Conduct and

Product Committee, som följer upp den väl avvägda hante-

ringen av regelefterlevnads- och uppföranderisker, fortsatte

sitt arbete under 2021. Kommittén fokuserade på viktiga

områden såsom hanteringen av intressekonflikter i samband

med produkter och tjänster, information till kunder samt en

ytterligare förstärkning av processerna för produktstyrning

och tillhandahållande av placeringstjänster.

Nordeas etiska riktlinjer beskriver högt ställda etiska prin-

ciper för hur vi ska bedriva vår verksamhet, hur vi ska

behandla våra kunder och hur våra medarbetare förväntas

agera. De innefattar vårt syfte och våra värderingar och slår

fast hur vi ska agera inom områden som exempelvis miljöhän-

syn, arbetsvillkor, behandling av kunder, mänskliga rättighe-

ter, rätten till integritet, rättvis konkurrens samt bekämpning

av mutor och korruption. Våra etiska riktlinjer granskas en

gång om året och uppdaterades senast i juni 2021. Uppfölj-

ningen av hur riktlinjerna efterlevs sker genom regelbunden

rapportering till Chief Compliance Ocer, Chief Risk Ocer,

koncernchefen och styrelsen. Alla våra medarbetare ska varje

år genomgå en obligatorisk utbildning om våra etiska riktlin-

jer som en del av deras ”licence to work”. Under året ﬁck

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

161

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

95,98 procent av alla medarbetare (förutom tjänstlediga/för-

äldralediga) sin ”licence to work”.

Nordea gör allt för att bedriva sin verksamhet med högsta

etiska standard och enligt gällande lagar och bestämmelser.

Nordeas interna kontroller och rutiner har utformats för att

upptäcka och förhindra tjänstefel och bedrägligt agerande.

Nordeas funktion för visselblåsning, Raise Your Concern

(RYC), säkerställer att alla våra intressenter, såsom kunder,

partners, berörda samhällsgrupper liksom våra egna medar-

betare, har rätt att säga ifrån och alltid kan känna sig trygga i

att göra det om de misstänker exempelvis brott mot de

mänskliga rättigheterna eller oegentligheter såsom bedrägeri

eller ett i övrigt bedrägligt, oärligt, olagligt eller oaktsamt

agerande i vår verksamhet eller i våra produkter och tjänster.

Det kan till exempel röra sig om något som strider mot lagar

och regler eller mot våra interna riktlinjer, instruktioner eller

anvisningar. Vi erbjuder möjligheten att rapportera öppet

genom att ange namn och kontaktuppgifter, eftersom alla

rapporterade misstankar ändå hanteras strikt konﬁdentiellt.

Det går emellertid också att använda vår elektroniska rappor-

teringskanal, WhistleB, som hanteras av en extern part. Syste-

met är helt skilt från våra övriga IT-system och spårar inte IP-

adresser eller andra uppgifter som kan identiﬁera den som

skickar ett meddelande. Rapporteringen kan göras på

danska, engelska, ﬁnska, norska och svenska. De fall som

rapporteras via RYC är en del av uppföljningen av hur väl våra

etiska riktlinjer efterlevs och utöver att ingå i de regelbundna

ledningsrapporterna och rapporterna till styrelsen, rapporte-

ras de även till Chief People Ocer.

Nordea omfattas av olika lagar och regler, bland annat från

Norden, EU och USA. De tillsynsmyndigheter och statliga

myndigheter som övervakar att dessa lagar och regler efter-

levs ställer regelbundet frågor kring och genomför utred-

ningar av Nordeas regelefterlevnad. Till de områden som

omfattas av sådana utredningar hör bland annat placerings-

rådgivning, bekämpning av penningtvätt, handel och sank-

tionsbevakning, skatt, konkurrens samt styrning och kontroll.

Resultatet av dessa frågor och utredningar har ännu inte

meddelats och tidpunkten är oklar. Det kan därmed inte ute-

slutas att dessa frågor och utredningar leder till kritik mot

banken, förlorat anseende, böter, sanktioner, tvister och/eller

stämningar.

Inom ramen för den normala aärsverksamheten är Nordea

föremål för ett antal krav som avser bank- och investerings-

tjänster samt andra tjänster. Vissa av dessa krav har lett till

eller kan leda till tvister och/eller stämningar. De flesta krav

hänför sig till lån och insolvens, olika investeringstjänster,

depåtjänster (sub-custody) och källskatt. Inget av de pågå-

ende kraven bedöms medföra någon väsentlig negativ eekt

på Nordea eller dess ﬁnansiella ställning.

6.1 Hantering av ESG-relaterade risker

Nordea fortsatte att förstärka strukturen på ESG-området och

införde under året reglerna i EU:s förordning om hållbarhetsre-

laterade upplysningar (SFDR) på placeringsområdet. Det inne-

bär att fonder som koncernen har startat och sedan distribu-

erar har kategoriserats enligt sina ESG-mål och att upplysning-

arna till placerare har utvecklats ytterligare. Dessutom har

rutinerna och styrningen gällande placeringsprodukter och

valet av förvaltare skärpts. Placeringsprocesser och riskhante-

ringsrutiner har vidareutvecklats för att ge ökat stöd för

enskilda placeringsbeslut och noggrann uppföljning av

enskilda värdepapper i fonderna. Processen för placeringsråd-

givning har stärkts genom att råden nu tar hänsyn till kunder-

nas preferenser när det gäller hållbara investeringar, och rådgi-

vare, nyckelpersoner och ledning har informerats om och vida-

reutbildats i sådant som rör ESG och hållbara investeringar.

6.2 Bekämpning av ekobrott

Nordea tar sitt ansvar gentemot samhälle och kunder på stort

allvar och har under åren byggt upp ett starkt försvar som ska

förhindra att bankens produkter, tjänster och system utnyttjas

för olagliga syften.

Nordea hanterar och övervakar årligen mer än 2,8 miljarder

betalningar och har drygt nio miljoner kunder. För att kunna

hantera så stora volymer fortsatte Nordea under 2021 att för-

bättra sin förmåga att bekämpa ekobrott inom områden

såsom i) IT-stöd i processerna för kundkännedom, ii) fler för-

bättringar i fråga om kundkännedomshandlingar, iii) transak-

tionsövervakning, iv) uppdatering av Nordeas riktlinjer efter

förändringar i regelverken, v) förstärkning av Nordeas sank-

tionsprogram och vi) relevanta utbildningar för att säkerställa

att medarbetarna fortsatt har rätt färdigheter och kompetens.

Nordeas nära samarbete med myndigheterna fortsatte

under 2021, med fortlöpande kontakter i alla de fyra nordiska

länderna om olika aspekter av Nordeas program för att

bekämpa ekonomisk brottslighet.

I juni 2015 genomförde danska ﬁnansinspektionen en

utredning av hur Nordea Bank Danmark A/S följt reglerna för

bekämpning av penningtvätt. Slutrapporten resulterade i kri-

tik och i enlighet med dansk administrativ praxis överlämna-

des ärendet till polisen för ytterligare utredning och eventuella

sanktioner. Som tidigare meddelats räknar Nordea med böter i

Danmark för tidigare svaga processer och rutiner för bekämp-

ning av penningtvätt, och en avsättning har gjorts för pågå-

ende penningtvättsärenden.

Det ﬁnns en risk att eventuella myndighetsböter kan bli

högre (eller lägre) än den aktuella avsättningen och detta kan

också påverka Nordeas ﬁnansiella resultat. Några av dessa

utredningar kan också kunna leda till stämningar. Givet denna

osäkerhet håller Nordea fast vid en tillräcklig avsättningsnivå

för pågående penningtvättsrelaterade ärenden samtidigt som

Nordea fortsätter sin dialog med danska myndigheter kring

tidigare svagheter i arbetet mot penningtvätt.

Nordea har gjort betydande investeringar för att åtgärda de

brister som framkommit vid utredningarna. Bland annat star-

tades under 2015 ett särskilt program för att bekämpa ekono-

misk brottslighet (Financial Crime Change Programme), och

Nordea har stärkt den del av organisationen som arbetar med

bekämpning av penningtvätt och sanktionshantering.

6.3 Hantering av regelefterlevnadsrisk

Riskförklaringen för regelefterlevnadsrisk ger vägledning om

hanteringen av regelefterlevnadsrisk och anger på vilka

nivåer den kvarvarande risken skulle överskrida risktoleran-

sen samt fastställer krav på begränsning av risken.

Mer information om viktiga processer för hantering och

kontroll av regelefterlevnadsrisker ﬁnns i avsnittet Operatio-

nal and Compliance Risk i Nordeas kapital- och riskhante-

ringsrapport för 2021 (Capital and Risk Management Report

2021) som publiceras i enlighet med kapitaltäckningsförord-

ningen (CRR).

7. Livförsäkringsrisk och marknadsrisk

inom Life & Pension

Nordea Life & Pension har ett brett utbud av liv- och sjukför-

säkringsprodukter, från kapitalförsäkringar med en löptid på

några få år till mycket långfristiga pensionssparavtal där löpti-

den kan vara längre än 40 år. Marknadsräntebaserade pro-

dukter (fondförsäkringar) är absolut vanligast i verksamheten.

Traditionella produkter (sparandeförsäkringar och livförsäk-

ringar) och sjukförsäkringar utgör endast en mindre del.

Life & Pensions huvudsakliga risker är marknadsrisk och liv-

och sjukförsäkringsrisk.

I Life & Pension härrör marknadsrisken huvudsakligen från

känsligheten för värdeförändringar i tillgångar och skulder till

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

162

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

följd av förändringar i nivån på eller svängningarna i marknads-

kurser eller räntor. Bland marknadsriskerna är ränte-, aktie- och

kreditspreadrisken de mest relevanta. Life & Pension betraktar

också hållbarhetsrisk som en framväxande risk som framför allt

kommer att påverka marknadsrisken, det vill säga genom för-

ändringar i innehavens marknadsvärde.

Marknadsrisk mäts och kontrolleras genom att beräkna

exponeringen och fastställa lämpliga limiter. Dessutom genom-

för Life & Pension regelbundna stresstester och makroekono-

miska scenarieanalyser för att bedöma det framtida kapitalise-

ringsbehovet. Resultaten från stresstesterna och scenarieanaly-

serna kontrolleras mot de limiter som angetts i de interna

riktlinjerna.

Marknadsrisken begränsas med hjälp av strategier för risk-

säkring och tillgångsfördelning.

Liv- och sjukförsäkringsrisk är risken för oväntade förluster

till följd av förändringar i nivån, trenden eller svängningarna för

mortalitet, förväntad livslängd, invaliditet samt återköps-/annul-

lationstal. Riskerna mäts och kontrolleras genom att beräkna

kapitalkraven enligt Solvens II. För att bedöma verksamhetens

förmåga att stå emot plötsliga förändringar i annullationstalen

genomförs regelbundna känslighetstester för Life & Pension-

koncernen och för bolagen i respektive land. Liv- och sjukför-

säkringsrisken begränsas huvudsakligen med hjälp av aktuarie-

metoder, det vill säga genom prissättning, kundurvalsregler,

återförsäkring, stresstester samt tillräckliga riskreserveringar.

8. Hantering av likviditetsrisk

Nordea fortsatte under 2021 att dra nytta av sin väl avvägda

hantering av likviditetsrisk, med en fortsatt diversiﬁerad och

stark ﬁnansieringsbas och en diversiﬁerad likviditetsbuert.

Nordea hade en stark likviditetsposition under hela året.

Under 2021 emitterade Nordea cirka 21,3 md euro i lång-

fristig skuld, exklusive danska säkerställda obligationer, varav

cirka 7,6 md euro i form av säkerställda obligationer och 13,7

md euro i form av seniora obligationer.

Nordea uppfyllde under hela 2021 kraven gällande likvidi-

tetstäckningsgrad (LCR) i alla valutor tillsammans och den

stabila nettoﬁnansieringskvoten (NSFR).

Under 2021 tog Nordea del av ECB:s riktade långfristiga

reﬁnansieringstransaktioner (TLTRO-programmen). Nordea

har hittills lånat 12 md euro genom TLTRO III-programmet.

ECB tar ut negativ ränta på lånen i TLTRO III. Det innebär att

Nordea redovisar negativ räntekostnad för sina TLTRO III-lån.

Under 2021 bidrog den negativa räntekostnaden med 95 mn

euro (19 mn euro) till Nordeas räntenetto. Om ett visst gräns-

värde uppnåddes för Nordeas utlåning, mätt vid utgången av

första kvartalet 2021 och utgången av ärde kvartalet 2021, så

skulle räntan sänkas till -1 procent, med retroaktiv verkan.

Nordea ändrar den eektiva räntan enligt IFRS 9 om gränsvär-

det uppnås, och redovisar eekten av ändringen i räntenettot.

Under 2021 uppnådde Nordea gränsvärdet för utlåningen vid

utgången av första kvartalet och ändrade den eektiva räntan

med retroaktiv verkan. Nordea ändrade inte den eektiva rän-

tan för tredje och ärde kvartalet, eftersom det ännu inte med

tillräcklig säkerhet gick att fastställa att gränsvärdet hade

uppnåtts vid utgången av ärde kvartalet 2021.

8.1 Deﬁnition och identiﬁering av likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken att Nordea inte kan fullgöra sina kas-

saflödesåtaganden vid förfall, eller inte kan fullgöra dem utan

avsevärt högre ﬁnansieringskostnad. Nordea är exponerad

för likviditetsrisk inom utlåning, placeringar, upplåning, åta-

ganden utanför balansräkningen och annan verksamhet som

ger underskott i kassaflödet. Underskott i kassaflödet kan

uppstå vid dagens slut eller under dagen.

8.2 Ledningsprinciper och kontroll

Likviditetsrisk i Nordea hanteras utifrån tre försvarslinjer:

Första försvarslinjen utgörs av Group Treasury och aärs-

områdena. Group Treasury ansvarar för den dagliga hante-

ringen av koncernens likviditetspositioner, likviditetsbuertar,

extern och intern ﬁnansiering, med bland annat förflyttning

av kontanta medel inom koncernen, samt internprissättning.

Den andra försvarslinjen, Group Risk, ansvarar för en obe-

roende kontroll och prövning av den första försvarslinjen.

Den tredje försvarslinjen utgörs av Group Internal Audit

(GIA), som har ett oberoende kontrollansvar för första och

andra försvarslinjen.

Styrelsen deﬁnierar risktoleransen på likviditetsområdet

genom att fastställa gränsvärden för olika likviditetsmått. Det

viktigaste måttet är likviditetshorisonten under stress, som

anger risktoleransen genom att fastställa en överlevnadspe-

riod på minst 90 dagar under Nordeaspeciﬁka och marknads-

omfattande stresscenarier, och med deﬁnierade riskbegrän-

sande åtgärder.

Nordea har ramverk med limiter och kontrollmått för att

säkerställa att banken håller sig inom olika riskparametrar,

bland annat risktoleransen.

Det ﬁnns också ett system för internprissättning som tar

hänsyn till att likviditet är en knapp och dyrbar resurs. Likvidi-

teten och ﬁnansieringskostnaderna (och -fördelarna) kvantiﬁ-

eras och allokeras till respektive aärsområde på ett sätt som

främjar korrekt agerande och korrekta strategiska beslut.

8.3 Strategi för hantering av likviditetsrisk

Nordeas strategi för likviditetsriskhantering bygger på risk-

principer som i sin tur resulterar i olika åtgärder, limiter och

rutiner för likviditetsrisk.

Riskprinciperna anger att Nordeas likviditetshantering ska

präglas av en konservativ hållning till likviditetsrisk. Nordea

strävar efter diversiﬁerad ﬁnansiering och försöker bygga upp

och underhålla relationer med investerare för att säkerställa

tillgång till marknaden. Nordeas breda och diversiﬁerade

ﬁnansieringsbas speglar koncernens starka ställning på de

fyra hemmamarknaderna, med en stark och stabil kundbas

inom retail och en mängd olika ﬁnansieringsprogram. Finan-

sieringsprogrammen är både kortfristiga (amerikanska och

europeiska företagscertiﬁkat, och bankcertiﬁkat) och långfris-

tiga (säkerställda obligationer, European Medium Term Notes

och Medium Term Notes) och omfattar flera olika valutor.

Förtroende är grundläggande på upplåningsmarknaden,

och därför publicerar Nordea fortlöpande information om

koncernens likviditetssituation. Vidare genomför Nordea

regelbundna stresstester på likviditetspositionen för att iden-

tiﬁera relevanta riskfaktorer. Det ﬁnns också beredskapspla-

ner för hantering av likviditetskriser.

8.4 Mätning av likviditetsrisk

Nordea har en likviditetsbuert för att säkerställa ﬁnansiering i

situationer där koncernen är i tvingande behov av kontanta

medel och de normala ﬁnansieringskällorna inte räcker till. Lik-

viditetsbuerten utgörs av höglikvida värdepapper av god kre-

ditkvalitet som centralbankerna godtar som säkerhet liksom av

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

163

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

tillgodohavanden hos centralbanker. Dessa tillgångar kan

snabbt säljas eller användas som säkerhet vid ﬁnansiering.

Riskhanteringen är inriktad på både kortsiktig och struktu-

rell långsiktig likviditetsrisk. Likviditetsrisken begränsas av

styrelsen med hjälp av mått för intern likviditetstäckning och

likviditetshorisont under stress som anger att likviditetsbuf-

ferten ska vara tillräcklig för att täcka stora ackumulerade

utflöden vid ﬁnansiell stress under de första nittio dagarna

om Nordea utsätts för en marknadsomfattande stress lik-

nande den som många banker genomgick 2007–08; och en

Nordeaspeciﬁk stress motsvarande en sänkning av kreditbe-

tyget med tre steg. Dessa mått bildar underlag för Nordeas

tolerans med avseende på likviditetrisk, och de granskas och

godkänns av styrelsen minst en gång om året.

Dessutom mäts den kortfristiga ﬁnansieringsrisken med

hjälp av likviditetstäckningsgraden (LCR) och ett mått för

ﬁnansieringsbehovet. Finansieringsbehovet motsvarar det

maximalt förväntade dokumenterade behovet av likvida

medel under de närmaste 30 dagarna. Finansieringsbehovet

mäts och begränsas för varje enskild valuta och för alla valu-

tor sammanlagt.

Den strukturella likviditetsrisken i Nordea mäts med hjälp

av många olika mått, varav två väldigt viktiga är den stabila

nettoﬁnansieringskvoten (NSFR) och nettobalansen av stabil

upplåning. Dessutom följs kvoten för utlåning/likviditetsrisk-

proﬁl upp noga, tillsammans med Nordeas upplåningsproﬁl

och externa kreditbetyg.

8.5 Analys av likviditetsrisk

Nordea fortsätter att ha en tydlig och konservativ likviditets-

riskproﬁl, med en stark upplåningsbas. Vid utgången av 2021

uppgick utnyttjad volym i certiﬁkatsprogrammen till 38,2 md

euro (33,7 md euro), med en genomsnittlig återstående löptid

på 0,4 år (0,4 år). Volymen i de långfristiga programmen upp-

gick till 144,3 md euro (147,6 md euro), med en genomsnittlig

återstående löptid på 7,3 år (6,8 år). Nordeas ﬁnansieringskäl-

lor framgår av tabellen nedan.

Likviditetsriskpositionen förblev låg under hela 2021. Likvi-

ditetshorisonten under stress var till 1 095 dagar i slutet av

2021 (530 dagar i slutet av 2020), med ett årsgenomsnitt på

753 dagar (671 dagar). Koncernens nedre gräns är 90 dagar.

Årsgenomsnittet för ﬁnansieringsbehovet uppgick till +44,9

md euro (+35,8 md euro under 2020), att jämföra med grän-

sen på –15 md euro. Nordeas likviditetsbuert uppgick under

2021 till mellan 92,1 md euro och 145,2 md euro (88,3 md euro

och 129,8 md euro), med ett genomsnitt på 122,8 md euro

(103,7 md euro).

Den kombinerade likviditetstäckningsgraden (LCR), som

mäter likviditetsrisken enligt Europeiska bankmyndighetens

delegerade akt, uppgick till 160 procent för koncernen vid

utgången av 2021 (158 procent), och årsgenomsnittet uppgick

till 152 procent (166 procent). Vid utgången av 2021 uppgick

LCR i euro till 143 procent (278 procent) och i dollar till 169

procent (119 procent). Årsgenomsnittet uppgick till 228 pro-

cent (209 procent) respektive 174 procent (199 procent). Vid

ut gång en av 2021 uppgick NSFR till 111,1 procent (110,3 pro-

cent).

Finansieringskällor, 31 december 2021

Typ av skuld Räntebas

Snitt

löptid (år) Mn euro

Skulder till kreditinstitut

– kortare än 3 månader Euribor, etc. 0,1 13 518

– längre än 3 månader Euribor, etc. 1,7 13 444

In- och upplåning från

allmänheten

– Avistainlåning Administrativ 0,0 188 595

– Övrig inlåning Euribor, etc. 1,1 17 206

Emitterade värdepapper

– Bankcertiﬁcat Euribor, etc. 0,4 26 863

– Företagscertiﬁkat Euribor, etc. 0,3 11 336

– Säkerställda

hypoteksobligationer

Fast ränta,

marknads baserad 8,4 111 159

– Övriga obligationslån Fast ränta,

marknadsbaserad 2,9 26 434

Derivatinstrument 31 485

Övriga icke räntebärande

skulder 70 496

Efterställda skulder

– Förlagslån som ingår

i supplementärt kapital

Fast ränta,

marknadsbaserad 7,3 4 826

– Eviga förlagslån som

ingår i kärn- och

primärkapital

Fast ränta,

marknadsbaserad 1 893

Eget kapital 33 503

Summa 550 758

Skulder till

försäkringstagare 19 595

Summa, inklusive

livförsäkringsrörelsen 570 353

Stabil nettoﬁnansieringskvot (NSFR)

Md euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Tillgänglig stabil ﬁnansiering 311,8 305,8

Behov av stabil ﬁnansiering 280,5 277,2

Stabil nettoﬁnansiering 31,2 28,6

Stabil nettofinansieringskvot  111,1 % 110,3 %

1) I enlighet med CRR II.

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

164

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Rörelsesegment

Värdering av rörelsesegmentens prestation

Värderingsprinciper och allokeringar mellan rörelsesegmenten

följer, i enlighet med IFRS 8, den information som rapporteras

till den högsta verkställande beslutsfattaren. I Nordea deﬁnie-

ras högsta verkställande beslutsfattare som koncernchefen,

som bistås av de övriga medlemmarna i koncern ledningen.

Den huvudsakliga skillnaden mellan segmentrapporte-

ringen i not K3 och ”Aärsområden”, som redovisas på annat

håll i denna rapport, är att informationen i not K3 redovisar

rapporteringen till den högsta verkställande beslutsfattaren

med hjälp av budgetvalutakurser, medan rapporteringen

under ”Aärsområden” upprättas med hjälp av faktiska

valuta kurser. Nordea tillämpar fasta budgetkurser för att

undvika att valutakursrörelser påverkar rapporteringen till

den högsta verkställande beslutsfattaren. Samma valuta-

kurser (t.ex. SEK, NOK, RUB jämfört med EUR) används för

innevarande år och jämförelseåret. Budgetkurserna fast-

ställs i december året före och beräknas som genomsnittet

av avistakursen för de första fem bankdagarna i december

det året. Jämförelsesirorna omräknas varje år till budget-

valutakurserna för den aktuella perioden, i överensstämmelse

med den interna rapporteringen till den högsta verkställande

beslutsfattaren.

Identiﬁering av rörelsesegment

Nordeas huvudsakliga aärsområden – Personal Banking,

Business Banking, Large Corporates & Institutions och Asset &

Wealth Management – har identiﬁerats som rörelsesegment

och rapporteras separat eftersom de är rörelsesegment som

överskrider de kvantitativa gränsvärdena i IFRS 8. Andra rörel

sesegment som inte når upp till gränsvärdena ingår i Övriga

rörelsesegment. Koncernfunktioner (och elimineringar),

liksom resultat som inte i sin helhet allokeras till något av

rörelsesegmenten, visas separat som avstämningsposter. Det

har inte varit några förändringar i identiﬁeringen av rörelse

segment under året.

Rapporterbara segment

Personal Banking tar hand om Nordeas privatkunder.

Personal Banking erbjuder kunderna ett heltäckande utbud

av ﬁnansiella tjänster som tillgodoser deras vardagliga ﬁnan-

siella behov. Kunderna betjänas via internetbanken, mobil-

banken, telefon, onlinemöten och på Nordeas bankkontor.

Aärsområdet innefattar rådgivning, kundservice, olika kund-

kanaler samt produktenheter, och har en gemensam strategi,

verksamhetsmodell och styrning på samtliga marknader.

Business Banking betjänar, ger råd till och samarbetar

med företagskunder för att tillgodose alla deras aärsbehov

genom ett heltäckande utbud av tjänster, med bland annat

betalningar, likviditetshantering, kort, hantering av rörelseka-

pital samt ﬁnansieringslösningar. Business Banking erbjuder

även tjänster såsom betalningar, kort och ﬁnansiering till

privatkunder.

Large Corporates & Institutions tillhandahåller ﬁnansiella

lösningar till stora nordiska och internationella företag och

institutionella kunder. Erbjudandet innefattar ett brett urval

tjänster inom ﬁnansiering, likviditetshantering och betal-

ningar, samt investment banking, kapitalmarknadsprodukter

och värdepapperstjänster.

Asset & Wealth Management tillhandahåller högklassiga

lösningar inom placeringar, sparande och riskhantering till

förmögna privatpersoner och institutionella investerare samt

lösningar för sparande till samtliga kundsegment i Nordea.

K3. Segmentrapportering

Resultaträkning 2021

Mn euro

Personal

banking

Business

Banking

Large

Corporates &

Institutions

Asset &

Wealth

Management

Övriga

rörelse-

segment

Summa

rörelse-

segment Avstämning

Summa

koncernen

Räntenetto

2 230 1 594 923 76 -18 4 805 120 4 925

Avgifts- och provisionsnetto

1 279 655 515 1 042 -10 3 481 14 3 495

Nettoresultat av poster till verkligt värde

75 294 544 123 236 1 272 -153 1 119

Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat

enligt kapitalandelsmetoden

0 1 0 1 -5 -3 -3 -6

Övriga rörelseintäkter

14 34 3 3 6 60 27 87

Summa rörelseintäkter

3 598 2 578 1 985 1 245 209 9 615 5 9 620

- varav interna transaktioner

-246 -74 -131 -32 483 0 – –

Personalkostnader

-574 -439 -314 -454 -93 -1 874 -885 -2 759

Övriga kostnader

-1 172 -690 -493 -60 184 -2 231 1 005 -1 226

Av- och nedskrivningar av

materiella och immateriella tillgångar

-80 -36 -20 -18 -5 -159 -505 -664

Summa rörelsekostnader

-1 826 -1 165 -827 -532 86 -4 264 -385 -4 649

Resultat före kreditförluster

1 772 1 413 1 158 713 295 5 351 -380 4 971

Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till

förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde

47 30 4 1 0 82 1 83

Kreditförluster, netto

-62 -28 -17 -1 -9 -117 -1 -118

Rörelseresultat

1 757 1 415 1 145 713 286 5 316 -380 4 936

Skatt

-422 -340 -275 -171 -69 -1 277 172 -1 105

Årets resultat

1 335 1 075 870 542 217 4 039 -208 3 831

Balansräkning 31 dec 2021, md euro

Utlåning till allmänheten 169 96 44 11 – 320 25 345

In- och upplåning från allmänheten 84 55 49 12 – 200 6 206

1) IFRS 8 kräver information om intäkter från transaktioner med andra rörelsesegment. Nordea har deﬁnierat segmentinterna intäkter som interna ränteintäkter och räntekostnader

relaterade till rörelsesegmentens ﬁnansiering genom internbanken inom Group Finance.

2) Högsta verkställande beslutsfattaren granskar ”Utlåning till allmänheten” och ”In- och upplåning från allmänheten” som mätpunkter för de rapporterbara rörelsesegmentens totala

tillgångar och skulder och som konsekvens därav är dessa poster redovisade separat.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

165

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Avstämning mellan summa rörelsesegment och ﬁnansiella rapporter

Summa rörelseintäkter,

mn euro Rörelseresultat, mn euro

Utlåning till allmänheten,

md euro

In- och upplåning från all-

mänheten, md euro

2021 2020 2021 2020 31 dec 2021 31 dec 2020 31 dec 2021 31 dec 2020

Summa rörelsesegment 9 615 8 554 5 316 3 351 320 305 200 182

Koncernfunktioner -2 2 -59 -293

– – – –

Oallokerade poster -99 -22 -380 -68 21 22 4 -1

Elimineringar -2 -3 0 0

– – – –

Skillnader i redovisningsprinciper 108 -65 59 -27 4 3 2 2

Summa 9 620 8 466 4 936 2 963 345 330 206 183

1) Består av Group Business Support, Group Internal Audit, Chief of Sta oce, Group People, Group Legal, Group Risk, Group Compliance och Group Brand, Communication & Mar-

keting.

2) Eekt från skillnad i användning av budgetvalutakurser i segmentrapporteringen.

K3. Segmentrapportering, forts.

Resultaträkning 2020

Mn euro

Personal

banking

Business

Banking

Large

Corporates &

Institutions

Asset &

Wealth

Management

Övriga

rörelse-

segment

Summa

rörelse-

segment Avstämning

Summa

koncernen

Räntenetto

2 116 1 434 888 69 104 4 611 -96 4 515

Avgifts- och provisionsnetto

1 142 570 463 823 -4 2 994 -35 2 959

Nettoresultat av poster till verkligt värde

100 263 443 104 -24 886 14 900

Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat

enligt kapitalandelsmetoden

0 4 0 -5 7 6 -7 -1

Övriga rörelseintäkter

6 23 2 15 11 57 36 93

Summa rörelseintäkter

3 364 2 294 1 796 1 006 94 8 554 -88 8 466

- varav interna transaktioner

-423 -172 -283 -25 903 0 – –

Personalkostnader

-578 -407 -323 -420 -160 -1 888 -864 -2 752

Övriga kostnader

-1 175 -704 -492 -86 129 -2 328 1 042 -1 286

Av- och nedskrivningar av

materiella och immateriella tillgångar

-66 -23 -18 -16 -2 -125 -480 -605

Summa rörelsekostnader

-1 819 -1 134 -833 -522 -33 -4 341 -302 -4 643

Resultat före kreditförluster

1 545 1 160 963 484 61 4 213 -390 3 823

Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till

förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde

25 13 10 1 0 49 -1 48

Kreditförluster, netto

-298 -330 -279 -4 0 -911 3 -908

Rörelseresultat

1 272 843 694 481 61 3 351 -388 2 963

Skatt

-305 -202 -166 -115 -15 -803 105 -698

Årets resultat

967 641 528 366 46 2 548 -283 2 265

Balansräkning 31 dec 2020, md euro

Utlåning till allmänheten 160 90 46 9 – 305 25 330

In- och upplåning från allmänheten 81 50 40 11 – 182 1 183

1) IFRS 8 kräver information om intäkter från transaktioner med andra rörelsesegment. Nordea har deﬁnierat segmentinterna intäkter som interna ränteintäkter och räntekostnader

relaterade till rörelsesegmentens ﬁnansiering genom internbanken inom Group Finance.

2) Högsta verkställande beslutsfattaren granskar ”Utlåning till allmänheten” och ”In- och upplåning från allmänheten” som mätpunkter för de rapporterbara rörelsesegmentens totala

tillgångar och skulder och som konsekvens därav är dessa poster redovisade separat.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

166

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Rörelseintäkter fördelade på produktgrupper

Mn euro 2021 2020

Banking produkter 6 189 5 505

Kapitalmarknadsprodukter 1 089 1 041

Sparprodukter & Kapitalförvaltning 1 845 1 469

Liv & Pension 473 407

Övriga 24 44

Summa 9 620 8 466

Banking produkter består av tre olika produkttyper. Konto-

produkter inkluderar kontobaserade produkter såsom lån,

inlåning, kort och nätbankstjänster. Transaktionsprodukter

består av kontanthantering, handel och projektﬁnansiering.

Finansieringsprodukter inkluderar tillgångsbaserad ﬁnansie-

ring genom leasing, hyrköp och factoring och erbjuder även

försäljning till ﬁnansiella partners såsom försäljare, återför-

säljare och butiker. Kapitalmarknadsprodukter innefattar

ﬁnansiella instrument, eller uppsättning av ﬁnansiella instru-

ment, som är tillgängliga på den ﬁnansiella marknaden,

såsom valutor, råvaror, aktier, obligationer etc. Sparprodukter

& Kapitalförvaltning inkluderar investeringsfonder, diskretionär

förvaltning, portföljrådgivning, aktiehandel och pensioner.

Investeringsfonder är en kombinerad produkt där fondbolaget

investerar i aktier, fonder, derivat eller andra standardiserade

produkter på uppdrag av fondens ägare. Diskretionär förvalt-

ning är en tjänst som tillhandahåller, på uppdrag av kunden,

förvaltning av en investeringsportfölj. Portföljrådgivning är en

tjänst som erbjuds för att stödja kunders investeringsbeslut.

Liv & Pension består av produkter och tjänster inom försäk-

ring och pension.

Geograﬁsk information

Summa rörelseintäkter,

mn euro

Tillgångar,

md euro

2021 2020 31 dec 2021 31 dec 2020

Sverige 2 741 2 348 163 150

Finland 1 741 1 644 140 116

Norge 1 879 1 564 107 101

Danmark 2 789 2 323 151 180

Övriga 470 587 9 5

Summa 9 620 8 466 570 552

Nordeas huvudsakliga geograﬁska marknad utgörs av de

nordiska länderna. Intäkter och tillgångar (kortfristiga och

långfristiga tillgångar) fördelas på geograﬁska områden

baserat på lokaliseringen av kundverksamheterna. Goodwill

fördelas på länder utifrån var aärsverksamheten i de förvär-

vade enheterna bedrivs.

K3. Segmentrapportering, forts.

K4. Räntenetto

Räntenetto

Mn euro 2021 2020

Ränteintäkter från användande av

effektivräntemetoden 5 116 5 536

Övriga ränteintäkter 784 837

Negativ avkastning på ﬁnansiella tillgångar -219 -280

Räntekostnader -1 167 -1 779

Negativ avkastning på ﬁnansiella skulder 411 201

Räntenetto 4 925 4 515

1) Varav variabla leasingintäkter 175 mn euro (101 mn euro). Variabla leasingintäkter

består av rörliga räntor exklusive den fasta marginalen. Om den variabla leasingin

täkten minskar motverkas detta av lägre upplåningskostnader. Ränteintäkterna på

nettoinvesteringen i ﬁnansiella leasingavtal uppgick till 260 mn euro (181 mn euro).

2) Jämförelsesiror har räknats om. För mer information se Not K1 ”Redovisningsprinci

per” avsnitt 2 ”Förändrade redovisningsprinciper och förändrad presentation”.

Ränteintäkter från användande av eektivräntemetoden

Mn euro 2021 2020

Utlåning till kreditinstitut 93 359

Utlåning till allmänheten 4 729 4 837

Räntebärande värdepapper 182 205

Avgifter 231 191

Netto betald eller erhållen ränta på

derivatinstrument i säkringsredovisning av

tillgångar -119 -56

Ränteintäkter från användande av

effektivräntemetoden 5 116 5 536

Övriga ränteintäkter

Mn euro 2021 2020

Utlåning till verkligt värde till allmänheten 955 969

Räntebärande värdepapper till verkligt värde 60 101

Avgifter och övriga ränteintäkter på tillgångar

till verkligt värde 1 1

Netto betald eller erhållen ränta på

derivatinstrument i ekonomiska säkringar av

tillgångar -232 -234

Övriga ränteintäkter 784 837

Räntekostnader

Mn euro 2021 2020

Skulder till kreditinstitut -35 -153

In- och upplåning från allmänheten -166 -200

Emitterade värdepapper -1 275 -1 842

Efterställda skulder -255 -336

Övriga räntekostnader -14 -16

Netto betald eller erhållen ränta på

derivatinstrument i säkringar av skulder 578 768

Räntekostnader -1 167 -1 779

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

167

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Räntenetto från kategorier av ﬁnansiella instrument

Mn euro 2021 2020

Finansiella tillgångar värderade till

verkligt värde via övrigt totalresultat 119 167

Finansiella tillgångar värderade

till upplupet anskaningsvärde 4 903 5 172

Finansiella tillgångar värderade till

verkligt värde via resultaträkningen 659 754

Finansiella skulder värderade

till upplupet anskaningsvärde -838 -1 824

Finansiella skulder värderade till

verkligt värde via resultaträkningen 82 246

Räntenetto 4 925 4 515

Ränta på osäkra lånefordringar utgjorde en obetydlig andel

av ränteintäkter.

K5. Avgifts- och provisionsnetto

Mn euro 2021 2020

Provisioner från kapitalförvaltning 1 845 1 469

- varav intäkter 2 216 1 772

- varav kostnader -371 -303

Provisioner från livförsäkring och pensioner 273 263

- varav intäkter 299 273

- varav kostnader -26 -10

Inlåningsprodukter 25 27

- varav intäkter 25 27

Courtage, värdepappersemissioner och

företagsﬁnansiering

269 204

- varav intäkter 421 375

- varav kostnader -152 -171

Depå- och emissionstjänster 35 34

- varav intäkter 88 84

- varav kostnader -53 -50

Betalningar 236 236

- varav intäkter 362 349

- varav kostnader -126 -113

Kort 250 212

- varav intäkter 349 323

- varav kostnader -99 -111

Utlåningsprodukter 478 424

- varav intäkter 505 449

- varav kostnader -27 -25

Garantier 102 89

- varav intäkter 138 122

- varav kostnader -36 -33

Övrigt -18 1

- varav intäkter 69 82

- varav kostnader -87 -81

Summa 3 495 2 959

1) Jämförelsesirorna på rapporteringsraderna ”Betalningar” och ”Kort” har omräk-

nats för att reflektera en ändrad produktkategorisering.

Avgifts- och provisionsintäkter från ﬁnansiella tillgångar och

skulder som inte värderas till verkligt värde via resultaträk-

ningen och som inte ingår i beräkningen av eektiv ränta

uppgår till 460 mn euro (412 mn euro).

Avgifts- och provisionsintäkter från förvaltningsverksam-

het som resulterar i innehav eller placering i tillgångar för

kunders räkning och som inte ingår i beräkningen av eektiv

ränta uppgår till 2 936 mn euro (2 420 mn euro). Motsvarande

belopp för avgifts- och provisionskostnader är -25 mn euro

(-10 mn euro).

Provisionsintäkterna på de olika raderna i not K5 ”Avgifts-

och provisionsnetto” intäktsförs enligt de principer som redo-

görs för i avsnitt 6 i not K1 ”Redovisningsprinciper”.

För information om avtalstillgångar och avtalsskulder se

avsnitt 6 i not K1 ”Redovisningsprinciper”, posten ”upplupna

intäkter” i not K26 ”Förutbetalda kostnader och upplupna

intäkter” samt posten ”förutbetalda intäkter” i not K32 ”Upp-

lupna kostnader och förutbetalda intäkter”.

K4. Räntenetto, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

168

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Nedbrytning per aärsområde

2021, mn euro

Personal

Banking

Business

Banking

Large

Corporates &

Institutions

Asset & Wealth

Management Group Finance

Övrigt &

elimineringar

Nordea

Group

Provisioner från kapitalförvaltning 668 105 4 1 068 0 0 1 845

Provisioner från livförsäkring och pensioner 226 85 4 -42 0 0 273

Inlåningsprodukter 7 17 1 0 0 0 25

Courtage, värdepappersemissioner och

företagsﬁnansiering 21 69 162 37 -1 -19 269

Depå- och emissionstjänster 4 5 22 3 -8 9 35

Betalningar 15 151 75 1 0 -6 236

Kort 203 41 6 0 0 0 250

Utlåningsprodukter 125 153 194 5 1 0 478

Garantier och dokumentbetalningar 9 27 64 0 2 0 102

Övrigt 11 9 -7 -27 -4 0 -18

Summa 1 289 662 525 1 045 -10 -16 3 495

2020, mn euro

Personal

Banking

Business

Banking

Large

Corporates &

Institutions

Asset & Wealth

Management Group Finance

Övrigt &

elimineringar

Nordea

Group

Provisioner från kapitalförvaltning 566 93 7 803 0 0 1 469

Provisioner från livförsäkring och pensioner 189 69 4 2 0 -1 263

Inlåningsprodukter 9 17 1 0 0 0 27

Courtage, värdepappersemissioner och

företagsﬁnansiering 18 46 117 38 0 -15 204

Depå- och emissionstjänster 4 4 24 4 -7 5 34

Betalningar 29 142 67 0 0 -2 236

Kort 176 30 6 0 0 0 212

Utlåningsprodukter 118 126 173 3 5 -1 424

Garantier och dokumentbetalningar 8 28 53 0 0 0 89

Övrigt 14 10 6 -28 -3 2 1

Summa 1 131 565 458 822 -5 -12 2 959

K5. Avgifts- och provisionsnetto, forts.

K6. Summa nettoresultat av poster till verkligt värde

Mn euro 2021 2020

Nettoresultat av poster till verkligt värde 1 119 900

Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls

till förfall och obligatoriskt värderas till verkligt

värde 83 48

Summa 1 202 948

Mn euro 2021 2020

Aktierelaterade instrument 570 177

Ränterelaterade instrument och

valutakursförändringar 478 715

Övriga ﬁnansiella instrument (inklusive

krediter och råvaror) 57 -24

Nordea Life & Pension

 97 80

Summa 1 202 948

1) Interna transaktioner har ej eliminerats mot andra rader i noten. Raden Nordea Life

& Pension ger således den verkliga eekten från livförsäkringsverksamheten.

2) Premieintäkter uppgick till 306 mn euro (227 mn euro).

Speciﬁkation över Nordea Life & Pension

Mn euro 2021 2020

Aktierelaterade instrument 1 724 397

Ränterelaterade instrument och

valutakursförändringar -29 271

Förvaltningsfastigheter 198 94

Förändring av försäkringstekniska avsättningar -863 -792

Förändring av återbäringsmedel -987 60

Intäkter försäkringsrisk 73 64

Kostnader försäkringsrisk -19 -14

Summa 97 80

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

169

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Nettoresultat från kategorier av ﬁnansiella instrument

Mn euro 2021 2020

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via

övrigt totalresultat

-331 226

Finansiella tillgångar redan från början värderade

till verkligt värde via resultaträkningen -4 102

Finansiella skulder redan från början värderade till

verkligt värde via resultaträkningen

-5 179 -1 698

Finansiella tillgångar och skulder obligatoriskt

värderade till verkligt värde via resultaträkningen 6 726 2 930

Finansiella tillgångar värderade till upplupet

anskaffningsvärde -403 456

Finansiella skulder värderade till upplupet

anskaffningsvärde 1 947 -854

Valutakursförändringar, exklusive valutasäkringar 208 302

Icke finansiella tillgångar och skulder -1 762 -516

Summa 1 202 948

1) Varav periodiserade dag 1-resultat uppgår till 54 mn euro (177 mn euro).

2) Posten innefattar vinster till följd av bortbokning av ﬁnansiella tillgångar värderade

till upplupet anskaningsvärde på mostsvarande 9 mn euro (11mn euro) och förlus

ter på motsvarande 0mn euro (0mn euro). Bortbokningen gjordes eftersom till-

gångarna hade förutbetalts av kunden eller sålts. Posten innefattar även föränd-

ringar i verkligt värde på räntesäkrade tillgångar värderade till upplupet anska-

ningsvärde på motsvarande -522mn euro (343mn euro) och ränta på instrument

som värderats till upplupet anskaningsvärde i Life & Pension på motsvarande

110mn euro (103mn euro).

3) Posten innefattar huvudsakligen förändringar i verkligt värde på räntesäkrade skul

der värderade till upplupet anskaningsvärde på motsvarande 1,966mn euro

(-839mn euro).

4) Posten innefattar huvudsakligen förändringar i försäkringstekniska avsättningar i

Life & Pension på mostsvarande -1 004 mn euro (-724 mn euro) och förändring av

återbäringsmedel i Life & Pension på motsvarande -1 061 mn euro (10 mn EUR).

K7. Övriga rörelseintäkter

Mn euro 2021 2020

Avyttring av aktier och andelar 6 10

Intäkter från fastigheter 2 2

Avyttring av materiella och immateriella

tillgångar 34 12

Övrigt 45 69

Summa 87 93

K8. Personalkostnader

Mn euro 2021 2020

Löner och arvoden (specifikation nedan) -2 145 -2 148

Pensionskostnader (speciﬁkation nedan) -279 -275

Sociala avgifter -402 -400

Övriga personalkostnader 67 71

Summa -2 759 -2 752

Löner och arvoden:

Till ledande befattningshavare

- Fast ersättning och förmåner -22 -21

- Prestationsbaserad ersättning -8 -8

Summa -30 -29

Till övriga anställda -2 115 -2 119

Summa -2 145 -2 148

1) Avsättning för vinstandel 2021 uppgick till 57 mn euro (27 mn euro) varav 62 mn

euro (32 mn euro) är en ny avsättning och -5 mn euro (-5 mn euro) är en justering

relaterad till tidigare år.

2) Inkluderat kapitalisering av IT-projekt med 138 mn euro (140 mn euro).

3) Ledande befattningshavare inkluderar styrelse (inklusive suppleanter), koncernchef,

vice koncernchef, vice verkställande direktörer och koncernledning i moderföreta

get, samt styrelsen (inklusive suppleanter), verkställande direktörer samt vice verk-

ställande direktörer i rörelsedrivande dotterföretag. Tidigare styrelseledamöter

(inklusive suppleanter), koncernchefer, vice koncernchefer, verkställande direktörer

samt vice verkställande direktörer, i moderföretaget och i rörelsedrivande dotterfö

retag, är också inkluderade. Ledande befattningshavare uppgår till 162 (154) indivi-

der.

Pensionskostnader

Mn euro 2021 2020

Förmånsbestämda pensionsplaner (not K34) -44 -51

Avgiftsbestämda pensionsplaner -235 -224

Summa -279 -275

1) Pensionskostnader avseende samtliga ledande befattningshavare, deﬁnierade i

fotnot 3 ovan, uppgår till 2 mn euro (2 mn euro) och pensionsförpliktelser till 8 mn

euro (11 mn euro).

2) Exklusive sociala avgifter. Belopp inklusive sociala avgifter uppgår till 55 mn euro

(61 mn euro).

K6. Summa nettoresultat av poster

till verkligt värde, forts.

Ersättningar till styrelse, koncernchef

och koncernledning

Styrelsearvode

Årsstämman 2021 fastställde styrelsens årsarvode enligt

följande: ordföranden 312 000 euro, vice ordföranden 150 800

euro och övriga ledamöter 98 800 euro.

Därutöver utgår årsarvode för arbete i styrelsens drifts -

och hållbarhetskommitté, revisionskommitté och riskkom-

mitté motsvarande 62 400 euro för kommittéernas ordfö-

rande och 31 200 euro för övriga ledamöter. Årsarvodet för

arbete i styrelsens ersättnings- och personalkommitté (Board

Remuneration and People Committee, BRPC) uppgår till

43 700 euro för kommitténs ordförande och 27 000 euro för

övriga ledamöter.

Separat arvode betalas inte till styrelseledamöter som är

anställda i Nordeakoncernen.

Nordea betalar eller ersätter styrelseledamöterna för alla

kostnader eller utgifter som avser eller uppstår i samband

med styrelseuppdraget. Eventuella förmåner har medräknats

till det skattepliktiga värdet.

Per den 31 december 2021 förelåg inga åtaganden om

avgångsvederlag, pension eller annan ersättning till styrelse-

ledamöterna.

Ingen styrelseledamot har rörlig ersättning, och arbets-

tagarrepresentanter omfattas inte av tabellen nedan.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

170

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Ersättning till koncernchefen och koncernledningen

Fast lön

Pensionskostnad

Avgifts- och förmåns-

bestämda planer Förmåner Summa fast ersättning

Euro 2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020

Koncernchef:

Frank Vang-Jensen 1 361 329 1 252 912 386 405 375 788 109 392 211 989 1 857 126 1 840 689

Vice vd:

Jussi Koskinen 481 447 462 771 139 623 92 667 21 634 23 172 642 704 578 610

Koncernledning:

10 (9) personer exklusive koncernchefen och vice

vd: 6 292 854 6 236 460 1 441 569 1 340 701 155 467 89 443 7 889 890 7 666 604

Summa 8 135 630 7 952 143 1 967 597 1 809 156 286 493 324 604 10 389 720 10 085 903

Tidigare koncernchef:

Casper von Koskull – 1 398 528 – 365 163 – 29 974 – 1 793 665

Tidigare Group COO och ställföreträdande

koncernchef:

Torsten Hagen Jørgensen – 497 697 – 182 914 – 1 425 – 682 036

Summa 8 135 630 9 848 368 1 967 597 2 357 233 286 493 356 003 10 389 720 12 561 604

1) Från och med 2021 redovisas även betalningar avseende ArPL-försäkringar i Finland som kostnader under avgiftsbestämda pensionsplaner. Jämförelsesirorna har räknats om.

K8. Personalkostnader, forts.

Ersättning till styrelsen

Euro 2021 2020

Ordförande:

Torbjörn Magnusson 352 275 345 500

Vice ordförande:

Kari Jordan 176 100 171 000

Övriga styrelseledamöter:

Birger Steen 190 550 185 000

Claudia Dill 120 900 –

John Maltby 183 050 155 000

Jonas Synnergren 159 650 116 250

Maria Varsellona – 31 250

Nigel Hinshelwood 190 550 185 000

Pernille Erenbjerg 38 750 155 000

Petra von Hoeken 159 650 155 000

Robin Lawther 124 600 125 000

Sarah Russell 156 500 155 000

Summa 1 852 575 1 779 000

1) Ny styrelseledamot sedan ordinarie bolagstämma 2021.

2) Ny styrelseledamot sedan ordinarie bolagstämma 2020.

3) Avgick som styrelseledamot vid den ordinarie bolagstämman 2020.

4) Avgick som styrelseledamot vid den ordinarie bolagstämman 2021.

Ersättning till koncernchefen och koncernledningen

Styrelsens ersättnings- och personalkommitté (BRPC) förbe-

reder ändringar i ersättningsnivåerna och utfallet av Execu-

tive Incentive Programme (EIP) för koncernledningen, avse-

ende tilldelningen av villkorade aktier inom ramen för det

långsiktiga incitamentsprogrammet (LTIP) samt avseende

andra ändringar i ersättningsavtalen för koncernchefen, vice

vd:n och övriga medlemmar i koncernledningen, för beslut av

styrelsen.

Presentationen av ersättningar i Ersättningsrapporten för

styrande organ skiljer sig från presentationen och redovis-

ningsprinciperna enligt IFRS som tillämpas för årsredovis-

ningen, framför allt när det gäller LTIP.

Fast ersättning

Fast lön betalas i lokala valutor och omräknas till euro till

årets genomsnittskurs. Den fasta lönen innefattar semester-

ersättning och biltillägg, i förekommande fall.

Förmånerna utgörs huvudsakligen av bil , skatterådgiv-

nings- och bostadsförmån. Förmåner har medräknats till det

skattepliktiga värdet efter eventuellt löneavdrag.

Pensionskostnader utgörs av under året betalda pensions-

premier i avgiftsbestämda pensionsplaner och under året

intjänade pensionsrätter i förmånsbestämda pensionsplaner

(kostnader avseende tjänstgöring innevarande år och kostna-

der avseende tjänstgöring tidigare år samt regleringar, deﬁ-

nierade i IAS 19).

1 901 643 euro (2 309 931 euro) av de totala pensionskost-

naderna avser avgiftsbestämda pensionsplaner, motsvarande

96,6 procent (98,0 procent).

Rörlig ersättning

EIP 2021 för koncernledningen grundas på speciﬁka mål och

har ett tak på högst 75 procent av den fasta grundlönen. 40

procent av utfallet från EIP 2021 betalas ut under 2022. Åter-

stående 60 procent betalas ut i lika delar under en femårspe-

riod, med en överlåtelse om 12 procent per år. 50 procent av

utfallet från EIP 2021 tilldelas vid respektive överföringstid-

punkt i form av Nordeaaktier (exklusive utdelning), som

omfattas av en kvarhållandeperiod om 12 månader efter upp-

skjutandeperiodens slut. Utfallet från EIP 2021 har kostnads-

förts i sin helhet under 2021.

Under 2021 beslutade styrelsen att införa ett aktiebaserat

långsiktigt incitamentsprogram (LTIP) för den nya resultat-

mätningsperioden 2021–2023. Programmet upprättades i

enlighet med Nordeas ”Ersättningspolicy för styrande organ”

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

171

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Rörlig ersättning

EIP

LTIP villkorad

tilldelnining Summa rörlig ersättning

Summa ersättning

fast och rörlig

Euro 2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020

Koncernchef:

Frank Vang-Jensen 849 509 610 313 201 724 45 882 1 051 233 656 195 2 908 359 2 496 884

Vice vd:

Jussi Koskinen 314 137 236 249 67 241 15 294 381 378 251 543 1 024 082 830 153

Koncernledning:

10 (9) personer exklusive koncernchefen och vice

vd: 3 829 690 2 318 494 685 649 137 646 4 515 339 2 456 140 12 405 229 10 122 744

Summa 4 993 336 3 165 056 954 614 198 822 5 947 950 3 363 878 16 337 670 13 449 781

Tidigare koncernchef:

Casper von Koskull – – – – – – – 1 793 665

Tidigare Group COO och ställföreträdande

koncernchef:

Torsten Hagen Jørgensen – – – – – – – 682 036

Summa 4 993 336 3 165 056 954 614 198 822 5 947 950 3 363 878

16 337 670

15 925 482

1) Deﬁnierad som kostnaden beräknad enligt IFRS 2.

K8. Personalkostnader, forts.

som fastställdes genom en rådgivande omröstning på

Nordeas ordinarie bolagsstämma 2020 och gäller fram till

den ordinarie bolagsstämman 2024. LTIP 2021–2023 innefat-

tar medlemmarna i koncernledningen och högst 50 andra

ledande befattningshavare.

LTIP 2021–2023 avser en treårig resultatmätningsperiod

från 1 januari 2021 till 31 december 2023, och omfattas av

uppskjutande- och kvarhållandeperioder. Den första andelen

aktier för eventuell tilldelning överlåts 2024, utifrån resultat-

kriterierna. Återstående aktier omfattas av en uppskjutande-

period och överlåts årligen i fem lika stora andelar under peri-

oden 2025–2029. Varje aktieöverlåtelse omfattas av en kvar-

hållandeperiod om 12 månader.

Se nedan för ytterligare information om LTIP 2021–2023.

Under 2020 beslutade styrelsen att införa LTIP 2020–2022

för koncernledningen. LTIP 2020–2022 avser en treårig resul-

tatmätningsperiod från 1 januari 2020 till 31 december 2022,

och omfattas av uppskjutande- och kvarhållandeperioder.

Den första andelen aktier för eventuell tilldelning överlåts

2023, utifrån resultatkriterierna. Återstående aktier omfattas

av en uppskjutandeperiod och överlåts årligen i fem lika stora

andelar under perioden 2024–2028. Varje aktieöverlåtelse

omfattas av en kvarhållandeperiod om 12 månader.

Se nedan för ytterligare information om LTIP 2020–2022.

Under 2021 har medlemmarna i koncernledningen erhållit

villkorad tilldelning från både LTIP 2020–2022 och LTIP 2021–

2023.

Ersättning till koncernchefen

Frank Vang -Jensen utsågs till koncernchef den 5 september 2019.

Ersättningen till koncernchefen för 2021 bestod av följande

delar: fast lön, EIP 2021, LTIP 2020–2022, LTIP 2021–2023,

pensionspremier och förmåner.

Koncernchefens fasta årslön uppgår till 1 287 500 euro från

den 1 januari 2021.

Koncernchefen omfattas av en avgiftsbestämd pensions-

plan. Pensionspremierna uppgick till 30 procent av den fasta

grundlönen.

Förmånerna utgjordes huvudsakligen av bilförmån samt

bostads-, säkerhets- och reserelaterade förmåner såväl som

skatteråd givning, till ett värde av 109 392 euro.

EIP 2021 baserades på särskilda mål och kunde som högst

uppgå till 75 procent av den fasta grundlönen. För 2021 blev

utfallet från EIP 849 509 euro.

IFRS 2-kostnaden för LTIP 2020–2022 uppgick till 81 007

euro under 2021. IFRS 2-kostnaden för LTIP 2021–2023 upp-

gick till 120 717 euro under 2021.

Koncernchefen måste behålla en stor andel av de tilldelade

aktierna under LTIP 2020–2022 och LTIP 2021–2023 till dess

att det samlade värdet av aktierna motsvarar 100 procent av

hans fasta bruttoårslön. Dessa aktier måste behållas till dess

att koncernchefen lämnar sin befattning.

Den intjänade ersättningen för 2021 uppgick till 2 908 359

euro.

Ersättning till vice vd

Jussi Koskinen utsågs till vice vd den 10 september 2019.

Ersättningen till vice vd:n bestod av följande delar: fast lön,

EIP 2021, LTIP 2020–2022, LTIP 2021–2023, en avgiftsbestämd

pensionsplan, där premien uppgår till 8,5 procent av den

fasta grundlönen, utöver betalningar till det lagstadgade ﬁn-

ska pensionssystemet och förmåner.

Vice vd:s fasta årslön var 476 100 euro från den 1 januari

2021.

Förmånerna för 2021 uppgick till 21 634 euro och utgjordes

huvudsakligen av bilförmån.

EIP 2021 baserades på särskilda mål och kunde som högst

uppgå till 75 procent av den fasta grundlönen. För 2021 blev

utfallet från EIP 314 137 euro.

IFRS 2-kostnaden för LTIP 2020–2022 uppgick till 27 002

euro under 2021. IFRS 2-kostnaden för LTIP 2021–2023 upp-

gick till 40 239 euro under 2021.

Vice vd måste behålla en stor andel av de tilldelade

aktierna under LTIP 2020–2022 och LTIP 2021–2023 till dess

att det samlade värdet av aktierna motsvarar 100 procent av

hans fasta bruttoårslön. Dessa aktier måste behållas till dess

att vice vd lämnar sin befattning i koncernledningen.

Vice vd omfattas av det lagstadgade ﬁnska pensionssyste-

met. Enligt de lagstadgade pensionsreglerna ska den del av

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

172

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K8. Personalkostnader, forts.

utfallet från EIP 2021 för koncernledningen som betalas ut

under 2022 medräknas i pensionsgrundande lön.

Den intjänade ersättningen för 2021 uppgick till 1 024 082

euro.

Ersättning till koncernledningen

Ersättning till övriga medlemmar i koncernledningen med-

räknas för den tid som de innehaft sin befattning och omfat-

tats av EIP 2021.

En ny medlem i koncernledningen utsågs den 1 oktober 2021.

Ingen garanterad rörlig ersättning (rekryteringsbonus/

utköp) har godkänts under 2021.

Ersättningen till medlemmar i koncernledningen bestod av

följande delar: fast lön, EIP 2021 för koncernledningen, LTIP

2020–2022, LTIP 2021–2023, pensionspremier och förmåner.

EIP 2021 för koncernledningen baserades på speciﬁka mål

och kan uppgå till högst 75 procent av den fasta grundlönen

för de medlemmar i koncernledningen som erbjuds LTIP

2020–2022 och 100 procent för övriga. För 2021 blev utfallet

från EIP 3 829 690 euro.

IFRS 2-kostnaden för LTIP 2020–2022 uppgick till 243 021

euro under 2021. IFRS 2-kostnaden för LTIP 2021–2023 upp-

gick till 442 628 euro under 2021. Chief Risk Ocer och Chief

Compliance Ocer deltar inte i dessa två incitamentsprogram.

Medlemmar i koncernledningen måste behålla en stor

andel av de tilldelade aktierna till dess att det samlade värdet

motsvarar 100 procent av deras fasta bruttoårslön. Dessa

aktier måste behållas till dess att personen lämnar sin befatt-

ning i koncernledningen.

Pensionsplanerna för de övriga tio medlemmarna i koncern-

ledningen ser olika ut beroende på de nationella förhållandena.

Pensionsplanerna är avgiftsbestämda eller en kombination av

avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner.

Per den 31 december 2021 hade tre medlemmar pensions-

planer i enlighet med svenska kollektivavtal, BTP1 (avgifts-

bestämd pension) och BTP2 (förmånsbestämd pension),

med kompletterande avgiftsbestämda pensionsplaner utöver

kollektivavtalet. Pensionspremierna uppgick sammantaget till

30 procent av den fasta grundlönen.

En medlem hade en avgiftsbestämd pensionsplan i enlig-

het med dansk praxis. Pensionspremierna uppgick samman-

taget till 30 procent av den fasta grundlönen.

Fyra medlemmar täcktes av det lagstadgade ﬁnska pen-

sionssystemet och hade i tillägg en avgiftsbestämd pensions-

plan motsvarande 8,5 % av den fasta grundlönen.

Två medlemmar saknar pensionsavtal med Nordea.

Ersättning till tidigare koncernchefen

Casper von Koskull utsågs till koncernchef den 1 november

2015 och avgick den 5 september 2019.

Ingen intjänad ersättning under 2021 som tidigare

koncernchef.

Ersättning till tidigare Group COO och

ställföreträdande koncernchefen

Torsten Hagen Jørgensen utsågs till Group COO och ställföre-

trädande koncernchef den 1 november 2015 och avgick den

10september 2019.

Ingen intjänad ersättning under 2021 som tidigare Group

COO och ställföreträdande koncernchef.

Uppskjuten rörlig ersättning i form av Nordeaaktier

En del av utfallet från EIP 2019 och EIP 2020 för koncernled-

ningen har skjutits upp, med framtida betalning i form av

Nordeaaktier. Antalet tilldelade och uppskjutna aktier per den

31 december 2021 framgår av tabellen nedan.

Nordeaaktier

2021 2020

Koncernchef

Frank Vang-Jensen 45 001 19 425

Vice vd:

Jussi Koskinen 21 604 11 704

Koncernledning:

10(9) personer exkl. koncernchefen

och vice vd: 227 775 56 607

Summa 294 380 87 736

Tidigare koncernchef:

Casper von Koskull 20 483 20 483

Tidigare Group COO och

ställföreträdande koncernchef:

Torsten Hagen Jørgensen 12 997 12 997

Summa 327 860 121 216

Pensionsförpliktelser

Pensionsplanerna är fonderade, vilket innebär att pensionsför-

pliktelserna täcks av förvaltningstillgångar vars verkliga värde i

huvudsak motsvarar värdet av förpliktelserna.

Pensionsförpliktelser (värdet av skulderna för förmånsbe-

stämda pensionsplaner) beräknas i enlighet med IAS 19. Dessa

förpliktelser påverkas av förändringar i aktuariella antaganden,

och skillnaderna mellan åren kan vara betydande.

IAS 19 innehåller ett antagande om framtida löneökningar,

vilket innebär att redovisade pensionsförpliktelser motsvarar

intjänade pensionsrätter beräknade med hjälp av förväntade

lönenivåer vid pensionering.

Pensionsförpliktelserna i tabellen nedan speglar det beräk-

nade värdet enligt IAS 19 den 31 december 2021 respektive 2020.

Euro 2021 2020

Koncernledningen:

3 (3) individer i Sverige 1 241 536 1 137 129

Tidigare styrelseordförande, koncernchefer

och ställföreträdande koncernchefer

Vesa Vainio

4 667 760 4 932 945

Lars G Nordström

289 220 311 588

Casper von Koskull

428 311 427 026

Summa 6 626 827

6 808 688

1) Pensionsförpliktelserna härrör främst från förmånsbestämda pensionsrätter intjä-

nade i, och ﬁnansierade av, de banker som bildat Nordea. Minskningen jämfört med

2020 beror främst på pensionsutbetalningar under året och att högre diskonterings

räntor användes vid värderingen av pensionsförpliktelserna i slutet av 2021.

Uppsägningstid och avgångsvederlag

I enlighet med tjänstgöringsvillkoren har koncernchefen en

uppsägningstid på 12 månader och Nordea en uppsägningstid

på 12 månader. Koncernchefen har ett avgångsvederlag på

12månadslöner, vilket minskas av lön från eventuell annan

anställning under dessa 12 månader.

Vice vd och tio medlemmar i koncernledningen har en upp-

sägningstid på 6 månader och Nordea en uppsägningstid på

12månader. Ett avgångsvederlag på 12 månader lämnas, vilket

minskas av lön från eventuell annan anställning under dessa

12månader.

Inga åtaganden om avgångsvederlag gjordes gentemot

medlemmarna i koncernledningen under 2020 och 2021.

Betalningar till den tidigare koncernchefen och andra med-

lemmar i koncernledningen uppgick till 1 493 434 för 2021 och

täcks av avsättningar som gjordes 2019.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

173

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Skadeersättning

Nordea Bank Abp har åtagit sig att ersätta medlemmarna i

koncernledningen för utgifter i samband med juridisk rådgiv-

ning för att försvara sig emot eller bestrida vissa stämningar

eller utredningar från tredje part, dock med undantag för

brott eller handlingar som begåtts uppsåtligen eller av grov

oaktsamhet. Ersättningen för respektive medlem i koncern-

ledningen kan som högst uppgå till 37,5 mn euro, såvida inte

styrelsen från fall till fall beslutar annat. Nordea köper

ansvarsförsäkring för ledande befattningshavare som täcker

det ansvar som banken har till följd av sitt åtagande om gott-

görelse.

Utlåning och inlåning till nyckelpersoner

i ledande positioner

Utlåning till nyckelpersoner i ledande positioner, beskrivet i

not K1 avsnitt 28 uppgår till 3 mn euro (3 mn euro) och ränte-

intäkter på dessa lån uppgår till 0 mn euro (0 mn euro). Inlå-

ning från nyckelpersoner i ledande positioner uppgår till 12

mn euro (14 mn euro) och ränteintäkter på denna inlåning

uppgår till 0 mn euro (0 mn euro). Kreditlöften till nyckelper-

soner i ledande positioner uppgår till 0 mn euro (0 mn euro).

Nyckelpersoner i ledande positioner som är anställda av

Nordea erhåller samma kreditvillkor som övriga anställda. I

Finland motsvarar personalräntan Nordeas inlåningskostnad

med en marginal på 30 punkter. I Danmark är personalräntan

för lån rörlig och uppgick den 31 december 2021 till 2,25 pro-

cent, men särskilda villkor erbjuds lån som avser bilköp och

hypotekslån. Ränta på lån som avser bilköp utan säkerhet är

rörlig och uppgick till 1,50 procent. Ränta på hypotekslån upp

till 80 procent av värdet på fastigheten var 1,50 procent. I

Norge uppgick den rörliga personalräntan till 1,40 procent per

den 31 december 2021. Hypotekslån till fast ränta erbjuds till

samma villkor som för förmånskunder. I Sverige är personal-

räntan på lån med fast eller rörlig ränta 215 punkter lägre än

motsvarande ränta för externa kunder (med en nedre gräns

på 50 punkter). Per idag ﬁnns en begränsning på 57 svenska

prisbasbelopp, både för lån med fast ränta och för lån med

rörlig ränta. Lån överstigande de fastslagna begränsningarna

ges till samma villkor som för förmånskunder. Lån till familje-

medlemmar till nyckelpersoner i ledande positioner ges till

normala marknadsvillkor. Motsvarande villkor gäller även för

nyckelpersoner i ledande positioner som ej är anställda av

Nordea.

Aktierelaterad ersättning

Nordea har flera program för rörlig ersättning till utvalda

Nordeamedarbetare (deltagare). Villkoren i programmen skiljer

sig åt beroende på målgrupp. Upplysningar om de aktierelate-

rade programmen ﬁnns nedan. Samtliga ersättningsprogram

beskrivs också i avsnittet ”Ersättningar” på sidan 83 i förvalt-

ningsberättelsen och ytterligare upplysningar ﬁnns nedan.

Under 2020 införde Nordea ett nytt långsiktigt incitaments-

program (LTIP) för medlemmar i koncernledningen. Program-

met regleras med eget kapital-instrument. För ytterligare

information om det här programmet, se ”Långsiktigt incita-

mentsprogram 2020–2022” nedan.

Nordea beslutade under året att det aktierelaterade lång-

siktiga incitamentsprogrammet (LTIP), som infördes 2020, ska

fortsätta under en ny resultatmätningsperiod, 2021–2023.

Programmet innefattar medlemmarna i koncernledningen

och högst 50 andra ledande befattningshavare. För ytterli-

gare information om det här programmet, se ”Långsiktigt

incitamentsprogram 2021–2023” nedan.

Fram till och med slutet av 2018 omfattade Nordeas aktie-

relaterade program för rörlig ersättning delvis uppskjuten

ersättning med indexering till Nordeaaktiens totalavkastning

(TSR) och delvis ersättning i form av kontanter. Utfallet från

programmen reglerades uteslutande i kontanter och den del

som indexerades till Nordeas totalavkastning redovisades

som ett kontantreglerat aktierelaterat program. Indexeringen

resulterade i en kostnad om 16 mn euro under 2021. Från och

med resultatmätningsåret 2019, regleras programmen delvis

kontant och delvis med Nordeaaktier, vilket innebär att den

del som betalas i Nordeaaktier är ett aktierelaterat program

som regleras med eget kapital-instrument. Indexering till

totalavkastningen kan användas i aktierelaterade program för

rörlig ersättning, med hänsyn tagen till operativa, administra-

tiva och skattemässiga frågor samt eventuella regler som gäl-

ler för vissa juridiska personer.

Under 2020 kostnadsfördes 15 mn euro för rörlig ersättning

som betalas kontant och 14 mn euro som betalas i aktier i EIP

programmet. Under 2021 justerade dessa ersättningar ned till

12 mn euro för den del som betalas i aktier och ytterligare 3 mn

euro konverterades till kontanter. Under 2021 har deltagarna i

dessa program erhållit 1 780 627 aktier i Nordea, vilket motsva-

rar 15 mn euro baserat på aktiekursen på tilldelningsdagen.

Ytterligare 1 646 791 aktier tilldelades deltagarna men som

uppskjuten ersättning. Dessa uppskjutna aktier hade ett verk-

K8. Personalkostnader, forts.

Aktierelaterad ersättning

Programår

Eget kapital- eller

kontantreglerade

Överlåtelse-

period Kostnad 2021 Kostnad 2020

Skuld

31 dec 2021

Skuld

31 dec 2020

Utstående

rättigheter

2021

- LTIP Eget kapitalreglerat 2024–2029 1 – – – Ja

- EIP Eget kapitalreglerat 2022–2027 16 – – – Ja

- Rörlig lönedel/bonus Eget kapitalreglerat 2022–2027 – – – – Ja

- Utköp, etc. Eget kapitalreglerat 2022–2023 – – – – Ja

2020

- LTIP Eget kapitalreglerat 2023–2028 0 0 – – Ja

- EIP Eget kapitalreglerat 2021–2026 -5 14 – – Ja

- Rörlig lönedel/bonus Eget kapitalreglerat 2021–2026 7 – – – Ja

- Utköp, etc. Eget kapitalreglerat 2021–2026 – – – – Ja

Tidigare år Kontantreglerat 2022–2025 16 -4 24 32 Nej

Eget kapitalreglerat 2022–2025 -1 -8 – – Ja

Summa 34 2 24 32

1) Rättigheter tilldelas efter den treåriga resultatmätningsperiodens slut (2021–2023), under den efterföljande överlåtelseperioden (2024–2029).

2) Rättigheter tilldelas under 2022 utifrån resultatet för 2021.

3) Rättigheter tilldelas efter den treåriga resultatmätningsperiodens slut (2020–2022), under den efterföljande överlåtelseperioden (2023–2028).

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

174

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

ligt värde på 14 mn euro baserat på aktiekursen på tilldelnings-

dagen.

Tabellen ovan visar samtliga program med aktierelaterade

kostnader som redovisats under 2021, liksom jämförelsetal för

2020. Sirorna för 2021 grundas på det förväntade utfallet

2021 och samtliga siror är exklusive sociala avgifter.

Kostnaden för 2021 grundas på ett antagande om antal

aktier som kommer att tilldelas och omfattas av uppskjutan-

deregler med överlåtelse under efterföljande år.

Långsiktigt incitamentsprogram 2020–2022

Den 11 juni 2020 beslutade styrelsen att införa ett långsiktigt

incitamentsprogram (LTIP) för koncernchefen och ytterligare

åtta medlemmar i koncernledningen, med en treårig resultat-

mätningsperiod, från 1 januari 2020 till 31 december 2022. Pro-

grammet erbjuder villkorade aktietilldelningar, det vill säga ett

löfte om att överlåta aktier om vissa kriterier uppfylls.

Det högsta antalet aktier som kan tilldelas deltagarna

beslutades när programmet lanserades, och det slutliga anta-

let aktier som faktiskt tilldelas varje deltagare kommer att

beräknas under andra kvartalet 2023. Prestationsbedöm-

ningen under resultatmätningsperioden för LTIP baseras till

lika delar på följande resultatkriterier::

• Absolut totalavkastning (aTSR)

• Relativ totalavkastning (rTSR)

• Ackumulerad vinst per aktie (EPS).

LTIP 2020–2022

Tjänstgöringsvillkor Anställd i Nordeakoncernen under

intjänandeperioden på 3–8 år.

Resultatvillkor aTSR

Nordeaaktiens absoluta kursuppgång (med

återinvesterad utdelning).

Högsta tilldelning för aTSR över 12,00 euro.

Ingen tilldelning för aTSR under 6,85 euro.

Resultatvillkor rTSR

Nordeaaktiens kursuppgång (med återinvesterad

utdelning) i förhållande till en grupp av 9 andra

banker. Högsta tilldelning för rTSR om Nordea är

nummer ett i jämförelsegruppen. Ingen tilldelning

för rTSR om Nordea är nummer sex eller lägre i

jämförelsegruppen.

Resultatvillkor EPS

Resultat per aktie totalt för perioden 2021–2022.

Högsta tilldelning för EPS över 1,80 euro. Ingen

tilldelning för EPS under 1,20 euro.

Tak Total tilldelning får inte överstiga 200 procent

av deltagarnas lön.

40 procent av aktierna för eventuell tilldelning överlåts till del-

tagarna under andra kvartalet 2023. Återstående 60 procent

överlåts, i fem lika stora delar per år, under perioden andra

kvartalet 2024 till andra kvartalet 2028, förutsatt att delta-

garna ännu är anställda i Nordea. Samtliga överlåtna aktier

omfattas av en kvarhållandeperiod på 12 månader, under

vilken deltagarna varken har åtkomst till eller kan sälja

aktierna. Aktier som ännu inte intjänats kommer inte att över-

låtas om anställningen avslutas före överlåtelsedagen, dock

med förbehåll för nationell lagstiftning och avgångsvillkor,

såvida inte kriterierna för en så kallad ”good leaver” uppfylls.

Om Nordeas ﬁnansiella ställning skulle försämras eller om

deltagaren bryter mot interna riktlinjer kan tilldelningarna sän-

kas eller upphävas. Det ﬁnns också möjlighet till återkrav av

uppskjuten aktieersättning under liknande omständigheter.

Dessa villkor påverkar inte bedömningen gällande tilldelnings-

dagen den 11 juni 2020, eftersom sannolikheten är liten och

samtliga deltagare var medvetna om villkoren från början.

Allmänna villkor

LTIP 2020–2022

Stamaktier per rättighet 1,0

Tilldelningsdag 11 juni 2020

Intjänandeperiod 3–8 år

Avtalets löptid

8 år

Åtkomst till första delen Kv2 2024

Verkligt värde på tilldelningsdag

Intjänandedag

Kv2 2023 Kv2 2024 Kv2 2025 Kv2 2026 Kv2 2027 Kv2 2028

Högsta

antalet aktier 260 000 78 000 78 000 78 000 78 000 78 000

Intjänande-

period, år 3 4 5 6 7 8

aTSR 1,40 1,31 1,23 1,16 1,09 1,02

rTSR

1,83 1,71 1,61 1,51 1,41 1,33

EPS 4,74 4,46 4,19 3,94 3,70 3,48

Rättigheternas verkliga värde beräknas med hjälp av Monte

Carlo-simulering (rTSR och aTSR) och Black & Scholes-formel

(EPS) utifrån följande parametrar:

Viktad genomsnittlig aktiekurs på

tilldelningsdagen, euro 6,41

Lösenkurs, euro –

Förväntad volatilitet 29,1 %

Intjänandeperiod Se ovan

Förväntad utdelning 6,2 %

Riskfri ränta 0 %

Den förväntade volatiliteten grundas på Nordeaaktiens histo-

riska, dagliga kursvolatilitet under en treårsperiod, som upp-

gick till 33,9 procent. Denna sira har justerats för engångs-

händelser (covid-19) som inte förväntas inträa igen. Det

innebär att den förväntade volatiliteten grundar sig på bola-

gets historiska kursvolatilitet före mars 2020 och Nordea har

exkluderat perioden med störst kursvolatilitet från beräk-

ningen av förväntad volatilitet på tilldelningsdagen (det vill

säga perioden 9 mars 2020 till 25 mars 2020). Detta resulterar

i en historisk kursvolatilitet för aktien på 29,1 procent.

K8. Personalkostnader, forts.

Villkorade rättigheter LTIP 2020–2022 aTSR rTSR EPS

2021 2020 2021 2020 2021 2020

Utestående vid årets början 216 667 – 216 667 – 216 667 –

Tilldelade – 216 667 – 216 667 – 216 667

Förverkade – – – – – –

Utestående vid årets slut 216 667 216 667 216 667 216 667 216 667 216 667

Varav inlösenbara – – – – – –

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

175

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K8. Personalkostnader, forts.

Långsiktigt incitamentsprogram 2021–2023

Den 31 mars 2021 beslutade styrelsen att det aktierelaterade

långsiktiga incitamentsprogrammet (LTIP), som infördes

2020, ska fortsätta under en ny resultatmätningsperiod, från

1januari 2021 till 31 december 2023. Programmet omfattar

koncernchefen och ytterligare nio medlemmar i koncernled-

ningen, samt högst 50 andra ledande befattningshavare. Pro-

grammet erbjuder villkorade aktietilldelningar, det vill säga

ett löfte om att överlåta aktier om vissa kriterier uppfylls.

Det högsta antalet aktier som kan tilldelas deltagarna

beslutades när programmet lanserades, och det slutliga anta-

let aktier som faktiskt tilldelas varje deltagare kommer att

beräknas under andra kvartalet 2024. Prestationsbedöm-

ningen under resultatmätningsperioden för LTIP baseras till

lika delar på följande resultatkriterier:

• Absolut totalavkastning (aTSR)

• Relativ totalavkastning (rTSR)

• Ackumulerad vinst per aktie (EPS).

LTIP 2021–2023

Tjänstgöringsvillkor Anställningskontraktet inte avslutat före

tilldelningen bekräftats.

Resultatvillkor aTSR

Nordeaaktiens absoluta kursuppgång (med

återinvesterad utdelning).

Högsta tilldelning för aTSR över 13,10 euro.

Ingen tilldelning för aTSR under 7,60 euro.

Resultatvillkor rTSR

Nordeaaktiens kursuppgång (med återinvesterad

utdelning) i förhållande till en grupp av 9 andra

banker. Högsta tilldelning för rTSR om Nordea är

nummer ett i jämförelsegruppen. Ingen tilldelning

för rTSR om Nordea är nummer sex eller lägre i

jämförelsegruppen.

Resultatvillkor EPS

Resultat per aktie totalt för perioden 2021–2023.

Högsta tilldelning för EPS över 2,56 euro. Ingen

tilldelning för EPS under 2,00 euro.

Tak Total tilldelning får inte överstiga 200 procent

av deltagarnas lön.

40 procent av aktierna för eventuell tilldelning överlåts till del-

tagarna under andra kvartalet 2024. Återstående 60 procent

överlåts, i fem lika stora delar per år, under perioden andra

kvartalet 2025 till andra kvartalet 2029, förutsatt att tjänstgö-

ringen inte avslutats innan tilldelningen bekräftats.

Samtliga överlåtna aktier omfattas av en kvarhållandeperiod

på 12 månader, under vilken deltagarna varken har åtkomst till

eller kan sälja aktierna. Aktier som ännu inte intjänats kommer

inte att överlåtas om anställningen avslutas före överlåtelseda-

gen, med förbehåll för nationell lagstiftning och avgångsvillkor,

såvida inte kriterierna för en så kallad ”good leaver” uppfylls.

Om Nordeas ﬁnansiella ställning skulle försämras eller om

deltagaren bryter mot interna riktlinjer kan tilldelningarna

sänkas eller upphävas. Det ﬁnns också möjlighet till återkrav

av uppskjuten aktieersättning under liknande omständigheter.

Dessa villkor påverkar inte bedömningen gällande tilldel-

ningsdagen den 31 mars 2021, eftersom sannolikheten är liten

och samtliga deltagare var medvetna om villkoren från början.

Allmänna villkor

LTIP 2021–2023

Stamaktier per rättighet 1,0

Tilldelningsdag 31 mars 2021

Intjänandeperiod 3–8 år

Avtalets löptid

8 år

Åtkomst till första delen Kv2 2025

Verkligt värde på tilldelningsdag

Intjänandedag

Kv2 2024 Kv2 2025 Kv2 2026 Kv2 2027 Kv2 2028 Kv2 2029

Högsta

antalet aktier 586 000 175 800 175 800 175 800 175 800 175 800

Intjänande-

period, år 3 4 5 6 7 8

aTSR 2,90 2,77 2,64 2,52 2,41 2,30

rTSR

2,38 2,27 2,16 2,06 1,97 1,88

EPS 6,45 6,16 5,89 5,62 5,37 5,13

Rättigheternas verkliga värde beräknas med hjälp av Monte

Carlo-simulering (rTSR och aTSR) och Black & Scholes-formel

(EPS) utifrån följande parametrar:

Viktad genomsnittlig aktiekurs på

tilldelningsdagen, euro 8,41

Lösenkurs, euro –

Förväntad volatilitet 31,3 %

Intjänandeperiod Se ovan

Förväntad utdelning 4,6 %

Riskfri ränta 0 %

Den förväntade volatiliteten grundas på Nordeaaktiens histo-

riska, dagliga kursvolatilitet under en treårsperiod.

Villkorade rättigheter LTIP 2021–2023 aTSR rTSR EPS

2021 2021 2021

Tilldelade 488 333 488 333 488 333

Förverkade – – –

Utestående vid årets slut 488 333 488 333 488 333

Varav inlösenbara – – –

Långsiktiga incitamentsprogram som löpt ut – 2012

LTIP 2012 hade i maj 2015 kostnadsförts i sin helhet. Samtliga

aktier enligt LTIP 2012 är fullt intjänade och därmed inte vill-

korade. 60 procent av de intjänade aktierna omfattades av

uppskjutanderegler, med möjlighet till nedjustering av upp-

skjuten ersättning i enlighet med gällande föreskrifter, och

tilldelades under en femårsperiod, med start i maj 2015.

2021 2020

Matchningsaktie Prestationsaktie I Prestationsaktie II Matchningsaktie Prestationsaktie I Prestationsaktie II

Rättigheter LTIP 2012

Utestående vid årets början 2 203 6 608 2 203 37 945 113 833 37 945

Erhållna – – – -35 742 -107 225 -35 742

Utestående vid årets slut 2 203 6 608 2 203 2 203 6 608 2 203

1) Tilldelningen av rättigheter sköts upp till följd av uppskjutande och kvarhållanderestriktioner enligt de nordiska ﬁnansinspektionerna regleringar. De uppskjutna rättigheterna har

inte någon lösenkurs.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

176

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K8. Personalkostnader, forts.

Aktierelaterade program för rörlig ersättning

– andra än LTIP

Detta avsnitt beskriver de aktierelaterade program för rörlig

ersättning där indexering till Nordeaaktiens totalavkastning

(kontantreglerat program fram till 2018) och ersättning i form

av aktier (eget kapital-reglerat program från 2019) används

som instrument för uppskjutande/kvarhållande av ersätt-

ningen. Programmen klassiﬁceras som: Executive Incentive

Programme (EIP), rörlig lönedel (Variable Salary Part, VSP)

och bonusprogram.

Programmen är årliga planer med ett tjänstgöringsvillkor

för respektive år, och de kostnadsförs alla i sin helhet under

det år de intjänas (ettårig intjänandeperiod). De individuella

tilldelningarna görs i början av det efterföljande året.

Under 2021 erbjöds cirka 300 utvalda ledare och nyckel-

personer i Nordeakoncernen att delta i EIP, inklusive medlem-

marna i koncernledningen. Nordea införde EIP 2013 och pro-

grammet syftar till att stärka Nordeas möjligheter att rekry-

tera, motivera och behålla utvalda ledare och nyckelpersoner

utanför koncernledningen, samt att belöna goda prestationer.

Syftet är också att ytterligare stimulera dessa personer vilkas

insatser har en direkt påverkan på Nordeas resultat, lönsam-

het och långsiktiga värdetillväxt. EIP 2021 ska belöna uppfyl-

lelsen av i förväg överenskomna mål på koncernnivå, aärs-

enhetsnivå och individuell nivå. Hur resultatet påverkas på

lång sikt ska beaktas när målen beslutas. Tilldelningen från

EIP ska inte överstiga den fasta lönen och ersättningen

omfattas av en uppskjutandeperiod för samtliga deltagare.

För materiella risktagare tillämpas regler för nedjustering av

uppskjuten ersättning och förfoganderestriktioner i enlighet

med gällande föreskrifter.

Rörlig lönedel (VSP) ska normalt inte överstiga ett högsta

utfall på 50 procent av den fasta lönen och erbjuds för vissa

utvalda befattningar där rörlig ersättning är utbredd mark-

nadspraxis. Rörlig lönedel syftar till att belöna starka presta-

tioner. Bedömningen av individuella prestationer grundas på i

förväg fastställda ﬁnansiella och icke-ﬁnansiella mål. Rörlig

lönedel ska inte överstiga den fasta årslönen och den betalas

kontant. För materiella risktagare görs tilldelningen från rörlig

lönedel till viss del i aktier, med efterföljande kvarhållandepe-

riod. Delar av den rörliga lönedelen för materiella risktagare

omfattas av en uppskjutandeperiod om minst fyra år, med

jämn fördelning av utbetalningarna och tillämpning av villkor

för förverkande (justering av uppskjuten ersättning) under

perioden.

Bonusprogram erbjöds under 2021 enbart utvalda grupper

av medarbetare inom speciﬁka aärsområden eller enheter

efter godkännande av styrelsen, till exempel inom Large Cor-

porates & Institutions, Nordea Asset Management, Nordea

Funds och inom Treasury inom Group Finance. Syftet är att

säkerställa en stark prestation och upprätthålla kostnadsflexi-

bilitet för Nordea. Individuell tilldelning fastställs utifrån

detaljerade prestationsbedömningar som omfattar en rad

ﬁnansiella och icke-ﬁnansiella mål. Tilldelning från bonuspro-

gram för 2021 betalas kontant. För materiella risktagare görs

tilldelningen till viss del i aktier, med efterföljande kvarhållan-

deperiod. Delar av tilldelningen för materiella risktagare

omfattas av en uppskjutandeperiod om fyra till fem år, med

jämn fördelning av utbetalningarna och tillämpning av villkor

för förverkande (justering av uppskjuten ersättning) under

perioden.

Tabellerna nedan visar uppskjuten ersättning från EIP

(inklusive EIP för koncernledningen), rörlig lönedel och

bonusprogram som ännu inte hade betalats till deltagarna

den 31 december 2021. Här ingår även uppskjuten ersättning

från LTV (erbjöds 2018–2019) och uppskjuten ersättning från

kompensation för avtal i tidigare anställningar (utköp).

Sådana avtal kan i undantagsfall erbjudas i samband med

rekrytering och är begränsade till det första anställningsåret.

Tabellen nedan visar utestående skulder för aktierelate-

rade program som regleras med kontanter och förekom

2014–2018

Uppskjuten aktierelaterad ersättning

2014

–2018 (kontantreglerade)

Mn euro 2021 2020

Vid årets början 32 74

Uppskjuten/intjänad under året 1 1

TSR-indexering under året 16 -4

Utbetalningar under året -25 -37

Omräkningsdierenser 0 -2

Vid årets slut 24 32

Reglering av beloppen vid årets slut förväntas ske följande år:

Mn euro 2021 2020

2021 – 17

2022 17 9

2023 3 3

2024 3 3

2025 1 0

2026 0 0

2027 0 –

Summa 24 32

Från och med resultatmätningsåret 2019, regleras program-

men delvis kontant och delvis med Nordeaaktier, vilket inne-

bär att den del som betalas i Nordeaaktier är ett aktierelate-

rat program som regleras med eget kapitalinstrument. Tilldel-

ningen av aktier enligt programmen för 2021 beslutas under

våren 2022, och ingår därmed inte i tabellerna nedan. Den har

dock kostnadsförts i sin helhet i resultaträkningen för 2021.

För den del som regleras kontant har en avsättning gjorts för

2021 på 17 mn euro, exklusive sociala avgifter. Därutöver redo-

visade, för det aktierelaterade programmet 2021 som regleras

med eget kapital-instrument, en kostnad på 16 mn euro i

resultaträkningen och som en ökning av eget kapital.

Uppskjutna tilldelningar, med ett ursprungligt tilldelnings-

värde om 1 mn euro, som intjänats före 1 oktober 2020 över-

fördes från Société Générale i samband med förvärvet av SG

Finans A/S och ersattes av liknande instrument kopplade till

Nordeas aktiekurs. Verkligt värde för dessa tilldelningar var 1

mn euro när de omvandlades under första kvartalet 2021. Av

dessa tilldelningar utgjordes 0 mn euro av kontant ersättning

och 1 mn euro har indexerats till aktiekursen. Av tilldelning-

arna betalades 0 mn euro ut under 2021, i enlighet med den

ursprungliga överlåtelseplanen. Verkligt värde för den åter-

stående skulden är 1 mn euro, och hela beloppet är kopplat

till Nordeas aktiekurs per den 31 december 2021. Skulden för-

faller till betalning under perioden 2022–2024. Dessa tilldel-

ningar ingår inte i sirorna för 2021 i tabellerna ovan.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

177

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K8. Personalkostnader, forts.

Medelantal anställda

Summa Män Kvinnor

Omräknat till heltidstjänster 2021 2020 2021 2020 2021 2020

Danmark 6 854 7 337 3 981 4 263 2 873 3 074

Sverige 6 049 6 265 2 960 3 060 3 089 3 205

Finland 5 818 5 968 2 316 2 342 3 502 3 626

Polen 4 586 4 412 2 544 2 495 2 042 1 917

Norge 2 864 2 830 1 535 1 528 1 329 1 302

Estland 718 576 244 195 474 381

Luxemburg 190 191 104 108 86 83

USA 111 114 50 51 61 63

Ryssland 74 228 29 87 45 141

Storbritannien 38 48 25 29 13 19

Kina 27 28 13 12 14 16

Tyskland 16 42 12 24 4 18

Singapore 13 54 5 22 8 32

Portugal 13 2 5 1 8 1

Italien 11 9 8 7 3 2

Spanien 6 6 4 3 2 3

Schweiz 4 4 4 4 – –

Frankrike 4 3 3 3 1 –

Belgien 3 2 2 2 1 –

Chile 2 3 2 2 – 1

Österrike 1 1 1 1 – –

Summa genomsnitt 27 402 28 123 13 847 14 239 13 555 13 884

Totalt antal anställda (omräknat till heltidstjänster),

vid årets slut 26 894 28 051

Uppskjuten aktierelaterad ersättning

2019–2020 (eget kapital-reglerad)

Antal aktier 2021 2020

Utestående vid årets början 1 219 284 –

Tilldelade 3 108 905 2 550 367

Förverkade -23 899 –

Erhållna -1 780 627 -1 331 083

Utestående vid årets slut 2 523 663 1 219 284

Varav inlösenbara

1) Tilldelade rättigheter avser antalet aktier från programmen med rörlig ersättning för

2020 som tilldelades 2021. Tilldelningen av rättigheter har skjutits upp till följd av

uppskjutande och kvarhållanderestriktioner enligt de nordiska ﬁnansinspektionernas

regleringar. De uppskjutna rättigheterna har inte någon lösenkurs.

2) Tilldelade rättigheter omfattas av en kvarhållandeperiod om ett år efter överlåtelsen

till deltagarna. Inkluderar aktier som har erhållits av deltagarna men hållits inne för

att täcka inkomstskatt eller sociala avgifter.

Överlåtelse av utestående rättigheter förväntas ske följande år:

2021 2020

2021 – 336 228

2022 807 845 330 921

2023 879 090 401 399

2024 520 251 39 931

2025 213 764 110 805

2026 102 713 –

Summa 2 523 663 1 219 284

Ytterligare information om ersättningar

Förvaltningsberättelsen innehåller ett separat avsnitt om

ersättningar, på sidan 83. Ytterligare information om ledande

befattningshavare, materiella risktagare och samtliga

Nordeamedarbetare publiceras i en separat rapport på

nordea.com senast en vecka före den ordinarie bolagsstäm-

man den 24 mars 2022.

Fördelning efter kön, ledande befattningshavare

I moderföretagets styrelse var 60 procent (60 procent) av sty-

relsemedlemmarna utsedda av bolagsstämman män och 40

procent (40 procent) kvinnor. I styrelserna för Nordeakoncer-

nens bolag var 68 procent (68 procent) män och 32 procent

(32 procent) kvinnor. Motsvarande siror för övriga ledande

befattningshavare var 71 procent (71 procent) män och 29

procent (29 procent) kvinnor. Interna styrelser utgörs främst

av ledningen inom Nordea, arbetstagarrepresentanter är

exkluderade.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

178

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K11. Kreditförluster, netto

2021, mn euro

Utlåning till

centralbanker och

kreditinstitut

Utlåning til

allmänheten

Räntebärande

värdepapper

Poster utanför

balansräkningen Summa

Kreditförluster, kategori 1 0 91 -12 33 112

Kreditförluster, kategori 2 1 92 – 10 103

Kreditförluster, icke fallerade 1 183 -12 43 215

Kategori 3, fallerade

Kreditförluster, individuellt värderade, kollektivt beräknade – -68 – – -68

Konstaterade kreditförluster – -490 – -3 -493

Minskning av avsättningar som tagits i anspråk för att täcka

konstaterade kreditförluster – 261 – 3 264

Återföringar av tidigare konstaterade kreditförluster 1 52 – – 53

Garantiersättning – – – 1 1

Ny/ökad avsättning – -399 – -10 -409

Återföring av avsättningar – 307 – 12 319

Kreditförluster, fallerade 1 -337 – 3 -333

Kreditförluster, netto 2 -154 -12 46 -118

2020, mn euro

Utlåning till

centralbanker och

kreditinstitut

Utlåning til

allmänheten

Räntebärande

värdepapper

Poster utanför

balansräkningen Summa

Kreditförluster, kategori 1 1 -119 -2 -35 -155

Kreditförluster, kategori 2 -1 -136 – -63 -200

Kreditförluster, icke fallerade 0 -255 -2 -98 -355

Kategori 3, fallerade

Kreditförluster, individuellt värderade, kollektivt beräknade 2 -123 – -6 -127

Konstaterade kreditförluster – -564 – -9 -573

Minskning av avsättningar som tagits i anspråk för att täcka

konstaterade kreditförluster – 368 – 9 377

Återföringar av tidigare konstaterade kreditförluster – 50 – – 50

Ny/ökad avsättning – -590 – -11 -601

Återföring av avsättningar – 304 – 17 321

Kreditförluster, fallerade 2 -555 – 0 -553

Kreditförluster, netto 2 -810 -2 -98 -908

1) Inkluderar individuellt identiﬁerade tillgångar där avsättningarna har beräknats med en statistisk modell.

2) Se not K14 ”Utlåning och osäkra lånefordringar”.

3) Inkluderade i not K2 ”Risk- och likviditetshantering”, avsnitt 2 ”kreditrisk”.

K9. Övriga kostnader

Mn euro 2021 2020

Informationsteknik -522 -490

Marknadsföring och representation -44 -46

Porto-, transport-, telefon- och

kontorskostnader -48 -57

Hyres-, lokal- och fastighetskostnader -97 -128

Resolutionsavgifter -224 -202

Konsult- och revisionstjänster -104 -123

Marknadsdatatjänster -84 -89

Övrigt -103 -151

Summa -1 226 -1 286

Revisionsarvoden

Mn euro 2021 2020

PricewaterhouseCoopers

Revisionsuppdrag -8 -8

Revisionsverksamhet utöver

revisionsuppdraget -1 -1

Övriga uppdrag -1 -1

Summa -10 -10

1) IT-konsulttjänster ingår i Informationsteknik.

2) Revisionsarvoden ingår i Konsult- och revisionstjänster.

3) PricewaterhouseCoopers Oy svarade för 0,1 mn euro (0,1 mn euro) av Revisionsverk

samhet utöver revisionsuppdraget och för 0,6 mn euro (0,6 mn euro) av Övriga uppdrag.

K10. Av- och nedskrivningar

av materiella och

immateriella tillgångar

Mn euro 2021 2020

Avskrivningar

Materiella tillgångar -244 -255

Immateriella tillgångar -361 -298

Summa -605 -553

Nedskrivningar, netto

Materiella tillgångar -19 -7

Immateriella tillgångar -40 -45

Summa -59 -52

Summa -664 -605

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

179

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K12. Skatter

Skattekostnad

Mn euro 2021 2020

Aktuell skatt -824 -652

Uppskjuten skatt -281 -46

Summa -1 105 -698

För total skatt redovisad under övrigt totalresultat, se Rapport

över totalresultat.

Skatten på koncernens rörelseresultat skiljer sig på föl-

jande sätt från det teoretiska belopp som kan beräknas med

hjälp av skattesatsen i Finland:

Mn euro 2021 2020

Resultat före skatt 4 936 2 963

Skatt beräknad med en skattesats om 20,0

procent -987 -593

Eekt av andra skattesatser i övriga länder -97 -73

Resultat från intresseföretag -7 -2

Ej skattepliktiga intäkter 27 24

Avkastningsbeskattad inkomst 18 14

Ej skattemässigt avdragsgilla kostnader -45 -37

Justeringar avseende tidigare år, aktuell skatt 90 47

Justeringar avseende tidigare år, uppskjuten

skatt -78 -80

Utnyttjande och etablering av oredovisade

skattefordringar 2 5

Ändrad skattesats 0 3

Ej avräkningsbara utländska skatter -28 -6

Skattekostnad -1 105 -698

Genomsnittlig eektiv skattesats 22,4 % 23,6 %

Förändringar i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

Mn euro 1 jan 2021

Redovisat

i resultat-

räkningen

Redovisat

i övrigt

totalresultat

Valutakurs-

dierenser

Övriga

förändringar 31 dec 2021

Uppskjutna skattefordringar

Skattemässiga underskott 123 -114 – 1 -2 8

Utlåning till allmänheten 76 17 -17 0 1 77

Derivatinstrument 129 -40 3 6 – 98

Pensionstillgångar 94 -6 4 2 – 94

Skulder/avsättningar 154 -57 – 1 – 98

Avräkningsbar utländsk skatt 249 -249 – – – 0

Övrigt 23 10 – – 5 38

Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skulder -442 258 -11 – – -195

Summa 406 -181 -21 10 4 218

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

180

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Mn euro 1 jan 2021

Redovisat

i resultat-

räkningen

Redovisat

i övrigt

totalresultat

Valutakurs-

dierenser

Övriga

förändringar 31 dec 2021

Uppskjutna skatteskulder

Utlåning till allmänheten 399 2 5 – 1 407

Aktier 54 -15 – – -1 38

Derivatinstrument 11 3 – 1 – 15

Immateriella tillgångar 77 42 – 1 – 120

Materiella tillgångar – 11 – – – 11

Förvaltningsfastigheter 11 -3 – – -6 2

Pensionsskulder 41 5 8 2 – 56

Skulder/avsättningar 0 1 – – – 1

Övrigt 18 -1 – – 4 21

Elimineringar av temporära skillnader som förekommer i flera

jurisdiktioner 267 -203 -4 -1 – 59

Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skulder -442 258 -11 – – -195

Summa 436 100 -2 3 -2 535

Mn euro 1 jan 2020

Redovisat

i resultat-

räkningen

Redovisat

i övrigt

totalresultat

Redovisat i

eget kapital

Förvärv och

försäljningar

Valutakurs-

dierenser

Övriga

förändringar 31 dec 2020

Uppskjutna skatteskulder

Utlåning till allmänheten 387 20 – – 2 0 -10 399

Aktier – -10 – – – – 64 54

Derivatinstrument 28 -18 5 – – -1 -3 11

Immateriella tillgångar 94 9 – – 3 1 -30 77

Förvaltningsfastigheter 4 6 – – – – 1 11

Pensionsskulder 46 -5 – – – 0 – 41

Skulder/avsättningar 56 -1 – – – 0 -55 0

Övrigt 26 -9 – – – 0 1 18

Elimineringar av temporära

skillnader som förekommer i

flera jurisdiktioner 193 88 – – – – -14 267

Kvittning av uppskjutna

skattefordringar och skulder -353 -55 -3 -22 – 0 -9 -442

Summa 481 25 2 -22 5 0 -55 436

Mn euro 1 jan 2020

Redovisat

i resultat-

räkningen

Redovisat

i övrigt

totalresultat

Redovisat i

eget kapital

Valutakurs-

dierenser

Övriga

förändringar 31 dec 2020

Uppskjutna skattefordringar

Skattemässiga underskott 118 25 – – 0 -20 123

Utlåning till allmänheten 74 2 – – 0 – 76

Derivatinstrument 126 14 – – -7 -4 129

Pensionstillgångar 126 -24 -4 – -1 -3 94

Skulder/avsättningar 160 -31 – 22 -1 4 154

Avräkningsbar utländsk skatt 225 24 – – 0 – 249

Övrigt 11 24 – – -1 -11 23

Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skulder -353 -55 -3 -22 1 -10 -442

Summa 487 -21 -7 0 -9 -44 406

K12. Skatter, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

181

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Avdragsgilla temporära skillnader

Outnyttjade skattemässiga underskott utan

förfallotidpunkt 1 3

Outnyttjade skattemässiga underskott 1 3

Outnyttjade skattemässiga avdrag med

förfall inom 12 månader 4 6

Outnyttjade skattemässiga avdrag med

förfall efter 12 månader 556 369

Outnyttjade skattemässiga avdrag 560 375

Summa 561 378

Vid utgången av 2021 redovisade Nordeakoncernen 218 mn

euro (406 mn euro) i uppskjutna skattefordringar i balansräk-

ningen. Redovisningen och värderingen av uppskjutna skat-

tefordringar baseras på en bedömning av sannolikheten och

beloppet för framtida beskattningsbara vinster och på fram-

tida återföringar av beﬁntliga beskattningsbara temporära

skillnader. Uppskjutna skattetillgångar avser främst framtida

avräkning av utländska skatter till ett belopp motsvarande

det som sannolikt kommer att krediteras.

Dessutom har koncernen ej redovisade uppskjutna skatte-

fordringar på 1 mn euro (3 mn euro) avseende underskottsav-

drag i olika företag samt 560 mn euro (375 mn euro) avse-

ende outnyttjade utländska skattekrediter. Ej redovisade upp-

skjutna skattefordringar avseende skattemässiga förluster

kan återvinnas om extraordinära beskattningsbara inkomster

skulle uppstå i de berörda företagen. Ej redovisade upp-

skjutna skattefordringar avseende utländska skattekrediter

kan återvinnas i händelse av oväntade skillnader i beskatt-

ningstidpunkter eller skatteunderlagen mellan huvudkontor

och ﬁlialer.

K12. Skatter, forts.

K13. Resultat per aktie

2021 2020

Resultat:

Resultat hänförligt till aktieägare i Nordea

Bank Abp, mn euro 3 805 2 238

Antal aktier (miljoner):

Antal utestående aktier vid årets början 4 050 4 050

Genomsnittligt antal återköpta aktier inom

återköpsprogrammet -13 –

Genomsnittligt antal aktier som innehas för

ersättningsändamål eller i handelslagret -14 -12

Vägt genomsnittligt antal utestående aktier

före utspädning 4 023 4 038

Justering för vägt genomsnittligt antal

ytterligare utestående stamaktier efter

utspädning 2 1

Vägt genomsnittligt antal utestående aktier

efter utspädning 4 025 4 039

Resultat per aktie före utspädning, euro 0,95 0,55

Resultat per aktie efter utspädning, euro 0,95 0,55

1) Avser Executive Incentive Programme (EIP) 2021 och de långsiktiga incitamentspro-

grammen (LTIP). För ytterligare information om dessa program, se not K8 ”Personal-

kostnader”.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

182

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K14. Utlåning och osäkra lånefordringar

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Utlåning värderad till verkligt värde 75 772 74 616

Utlåning värderad till upplupet anskaningsvärde som inte är osäkra (kategori 1 och 2) 270 364 259 864

Osäkra lånefordringar (kategori 3) 3 512 3 979

- varav reglerade 1 642 1 788

- varav oreglerade 1 870 2 191

Utlåning före reserver 349 648 338 459

- varav centralbanker och kreditinstitut 2 395 6 250

Reserver för individuellt värderade lånefordringar (kategori 3) -1 610 -1 674

- varav reglerade -800 -760

- varav oreglerade -810 -914

Reserver för gruppvisa värderade lånefordringar (kategori 1 och 2) -596 -774

Reserver -2 206 -2 448

- varav centralbanker och kreditinstitut -3 -4

Utlåning, redovisat värde 347 442 336 011

Nordea har lånat ut 170 md euro (158 md euro) i hypotekslån. Inga mellankrediter eller oentliga krediter har getts ut.

K15. Räntebärande värdepapper

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Stater, kommuner och andra myndigheter 19 228 16 810

Hypoteksinstitut 21 412 19 108

Övriga kreditinstitut 18 245 22 207

Företag 2 433 2 261

Övriga 2 065 2 123

Summa 63 383 62 509

Reserver för kreditrisker uppgick till 15 mn euro (3 mn euro).

K16. Pantsatta ﬁnansiella

instrument

Vid återköpstransaktioner och värdepapperslån överförs icke-

kontanta tillgångar som säkerhet. Om den mottagande par-

ten har rätt att sälja eller i sin tur pantsätta tillgången omklas-

siﬁceras den i balansräkningen till posten Pantsatta ﬁnan-

siella instrument.

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Räntebärande värdepapper 1 668 3 795

Summa 1 668 3 795

För information om överförda tillgångar och omvända åter-

köpsavtal, se not K43 ”Överförda tillgångar och erhållna

säkerheter”.

K17. Aktier och andelar

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Aktier 3 713 2 533

Fondandelar, aktierelaterade 7 967 7 179

Fondandelar, ränterelaterade 3 537 2 937

Summa 15 217 12 649

K18. Tillgångar och inlåning

i placeringsportföljer och

fondförsäkringsavtal

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Tillgångar

Räntebärande värdepapper 1 431 1 487

Aktier och andelar 44 748 34 516

Fastigheter 602 361

Övriga tillgångar 131 120

Summa 46 912 36 484

Skulder

Placeringsportföljer 4 857 4 421

Fondförsäkringsavtal 43 344 33 113

Summa 48 201 37 534

I balansräkningen för livförsäkringsverksamheten och för

Nordea Danmark, ﬁlial till Nordea Bank Abp ingår tillgångar

och skulder för vilka kunderna bär risken. Eftersom tillgång-

arna och skulderna juridiskt sett tillhör företagen, upptas till-

gångarna och skulderna i koncernens balansräkning.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

183

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K19. Derivatinstrument och säkringsredovisning

Nordea använder derivatinstrument i handels- och riskhan-

teringssyfte. Nordea kan ta positioner med förväntning om

att göra en vinst på gynnsamma förändringar i aktie- eller

valutakurser, räntor eller index. Handelsportföljen hanteras

som handelsrisk i riskhanteringssyfte. Derivatinstrument som

innehas i riskhanteringssyfte innefattar dels säkringar som

uppfyller kriterierna för säkringsredovisning, dels så kall

lade ekonomiska säkringar, som inte uppfyller kriterierna för

säkringsredovisning.

Verkligt värde i den här noten utgörs av derivatinstrument

efter det att tillgångar och skulder har kvittats i balansräk

ningen. Derivatinstrument som kvittats i balansräkningen pre-

senteras i den här noten som en minskning av derivat som inne-

has för samma syfte, det vill säga derivat som används för säk-

ringsredovisning kvittas alltså mot andra derivat som används

för säkringsredovisning, och derivat som inte används för säk

ringsredovisning kvittas mot andra derivat som inte används för

säkringsredovisning.

Tabellen nedan visar derivatinstrumentens verkliga värde

och nominella belopp. De nominella beloppen anger utestå

ende transaktionsvolym vid årets slut och ger inte någon indi-

kation om vare sig marknadsrisk eller kreditrisk.

Verkligt värde

Nominellt

belopp31 dec 2021, mn euro Positivt Negativt

Derivat som inte används för

säkringsredovisning 28 139 30 186 6 303 553

Säkring av verkligt värde 1 320 608 259 426

Kassaflödessäkringar 481 503 22 757

Säkring av nettoinvesteringar 260 188 3 749

Summa derivatinstrument 30 200 31 485 6 589 485

Verkligt värde

Nominellt

belopp31 dec 2020, mn euro Positivt Negativt

Derivat som inte används för

säkringsredovisning 41 323 45 012 6 526 630

Säkring av verkligt värde 2 416 667 188 799

Kassaflödessäkringar 903 1 005 25 591

Säkring av nettoinvesteringar 128 349 6 463

Summa derivatinstrument 44 770 47 033 6 747 483

1) Vissa valutaränteswappar används som både säkring av verkligt värde och kassa-

flödessäkringar. De nominella värdena för dessa instrument har fördelats på raderna

säkring av verkligt värde och kassaflödessäkringar i tabellen ovan baserat på de

relativa verkliga värdena på dessa säkringsinstrument. Det totala nominella värdet

på valutaränteswappar uppgår per 31 december 2021 till 27 932 mn euro (29 057 mn

euro).

Derivat som inte används för säkringsredovisning

Verkligt värde

Nominellt

belopp31 dec 2021, mn euro Positivt Negativt

Räntederivat

Ränteswappar 15 438 16 166 3 629 671

FRA 31 51 1 220 039

Terminer 10 36 80 269

Optioner 3 364 3 808 409 479

Summa 18 843 20 061 5 339 458

Aktiederivat

Aktieswappar 210 273 16 315

Terminer 1 19 1 210

Optioner 137 563 9 015

Summa 348 855 26 540

Valutaderivat

Valuta- och ränteswappar 4 875 5 570 368 437

Valutaterminer 3 028 2 541 382 221

Optioner 105 121 15 179

Summa 8 008 8 232 765 837

Övriga derivat

Kreditderivat (CDS) 934 987 171 167

Råvaruderivat 4 42 499

Övriga derivat 2 9 52

Summa 940 1 038 171 718

Summa derivat som inte används

för säkringsredovisning 28 139 30 186 6 303 553

Verkligt värde

Nominellt

belopp31 dec 2020, mn euro Positivt Negativt

Räntederivat

Ränteswappar 21 844 22 450 3 509 766

FRA 18 26 1 506 776

Terminer 13 16 132 448

Optioner 6 319 6 624 439 317

Summa 28 194 29 116 5 588 307

Aktiederivat

Aktieswappar 227 201 9 989

Terminer 11 46 1 000

Optioner 142 519 6 890

Summa 380 766 17 879

Valutaderivat

Valuta- och ränteswappar 7 275 8 258 366 130

Valutaterminer 4 581 5 708 380 818

Optioner 197 115 16 668

Summa 12 053 14 081 763 616

Övriga derivat

Kreditderivat (CDS) 693 1 036 153 917

Råvaruderivat 0 0 2 833

Övriga derivat 3 13 78

Summa 696 1 049 156 828

Summa derivat som inte används

för säkringsredovisning 41 323 45 012 6 526 630

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

184

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Riskhantering

Nordea hanterar marknadsrisk i enlighet med de styrdoku-

ment och den strategi för riskhantering som beskrivs i avsnitt

4 ”Marknadsrisk” i not K2 ”Risk- och likviditetshantering”.

Nordea klassiﬁcerar sin exponering för marknadsrisk som

antingen handelsportfölj (handelslagret) eller icke-handels

portfölj (övrig verksamhet), och dessa hanteras separat.

Handelslagret utgörs av alla ﬁnansiella instrument som

Nordea innehar i handelssyfte eller i syfte att risksäkra instru

ment som innehas i handelssyfte. Instrument som innehas ”i

handelssyfte” är de som innehas kortfristigt för senare försälj

ning eller där avsikten är att dra fördel av faktiska eller förvän-

tade kortsiktiga skillnader i köp- och säljkurser, eller av andra

kurs- eller ränteförändringar.

Övrig verksamhet innefattar alla innehav utanför handels

lagret. Alla säkringar som uppfyller kriterierna för säkringsre-

dovisning hanteras som instrument inom övrig verksamhet.

Säkringsinstrumenten och de säkrade riskerna beskrivs när

mare nedan, per risk och typ av säkringsredovisning

Ränterisk

Nordeas huvudsakliga aärsmodell går ut på att använda

bankens inlåning till att erbjuda sina kunder lån och andra

ﬁnansieringsprodukter och skuldinstrument. Ränterisk är den

inverkan som ränteförändringar kan få på Nordeas margina-

ler, resultat och eget kapital. Ränterisk uppstår genom bris-

tande överensstämmelse mellan räntebärande tillgångar och

räntebärande skulder.

Som en del i Nordeas riskhanteringsstrategi har styrelsen

fastställt limiter gällande räntekänslighet och ränteskillnader

inom övrig verksamhet. Dessa limiter överensstämmer med

Nordeas risktolerans, och Nordea anpassar sina mål med säk

ringsredovisningen för att hålla exponeringarna inom dessa

limiter. Nordea har som policy att övervaka positioner på daglig

basis. För ytterligare information om mätning av risker, se avsnitt

4 ”Marknadsrisk” i not K2 ”Risk- och likviditets hantering”.

För säkringsförhållanden gällande ränterisk är det risken

för en förändring i verkligt värde på den säkrade posten till

följd av förändringar i referensräntan som säkras. Säkrings-

kvoten uppnås genom att matcha derivatinstrumentens

nominella belopp mot kapitalbeloppet i den säkrade posten.

I syfte att säkra och därigenom hantera risken och

begränsa inverkan på Nordeas marginaler, resultat och eget

kapital, använder Nordea säkringsinstrument för att byta

ränteflöden till antingen fasta eller rörliga räntor.

De riskkomponenter i säkrade poster som koncernen har

identiﬁerat är:

• Referensränterisk som en del av ränterisken, det vill säga

interbankräntor (IBOR) som även innefattar nya alternativa

referensräntor (ARR) såsom SOFR, ESTR eller SONIA.

Användning av referensränterisken kan innebära att andra

risker, till exempel kreditrisk och likviditets-risk, undantas

från säkringsförhållandet.

• Delar av kassaflöden från säkrade poster.

Referensräntan fastställs som en förändring i nuvärdet av det

framtida kassaflödet, beräknad med hjälp av referensräntans

diskonteringskurvor. Referensräntan kan identiﬁeras separat

och värderas på ett tillförlitligt sätt, och den utgör normalt den

största delen av förändringen i verkligt värde eller kassaflöde.

Säkring av verkligt värde

Nordea använder sig av ränte- och valutaränteswappar för att

minska eller eliminera förändringar i verkligt värde på den

säkrade posten till följd av ränterisk.

Säkrade poster utgörs av tillgångar och skulder med fast

ränta i både lokal och utländsk valuta, till exempel lån, skuld-

instrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresul-

tat, inlåning (både med och utan löptid) och emitterade

värdepapper.

Säkringsinstrument utgörs av ränte- och valutaränteswap-

par (den del som avser ränterisk klassiﬁceras som säkring av

verkligt värde).

Nordea tillämpar säkring av verkligt värde både på mikro-

nivå, där en post säkras med ett eller flera säkringsinstru-

ment, och på portföljnivå, där grupper av poster säkras med

flera säkringsinstrument. Nordea tillämpar säkring av verkligt

värde på mikronivå för räntesäkring av dels skuldinstrument

med fast ränta värderade till verkligt värde via övrigt totalre-

sultat, dels emitterade värdepapper med fast ränta.

Säkring av verkligt värde för portföljer tillämpas vid risk-

säkring av ut- och inlåning, där lån med fast ränta och tids-

bunden inlåning inledningsvis kvittas mot varandra och den

återstående exponeringen (nettotillgång eller nettoskuld)

risksäkras med en portfölj av ränteswappar för en viss löptid.

Vid test av säkringens eektivitet använder sig Nordea av

både matchning av kritiska villkor (för eektivitetstest på för-

hand) och regressionsanalys (för eektivitetstest i efterhand).

Tabellen nedan visar ackumulerade justeringar av verkligt

värde från fortlöpande säkringsförhållanden, oavsett om det

under året har skett någon förändring av säkringens klassiﬁ-

cering eller inte.

K19. Derivatinstrument och säkringsredovisning, forts.

Säkrade poster

Ränterisk 2021 Ränterisk 2020

Mn euro

Redovisat värde för

säkrade tillgångar

varav ackumulerade

justeringar av säkring

av verkligt värde

Redovisat värde för

säkrade tillgångar

varav ackumulerade

justeringar av säkring

av verkligt värde

Säkring av verkligt värde

Utlåning till allmänheten 94 177 -65 56 209 359

Räntebärande värdepapper 14 732 0 18 155 –

Tillgångar 108 909 -65 74 364 359

In- och upplåning från allmänheten 18 109 81 16 987 534

Emitterade värdepapper 62 166 619 66 481 1 736

Efterställda skulder 5 714 105 6 587 338

Skulder 85 989 805 90 055 2 608

1) Balansräkningsposten ”Förändringar av verkligt värde för säkrade poster i räntesäkringar” har delats upp på de enskilda raderna i den här kolumnen.

2) Varav allt är hänförligt till pågående säkringsportföljer avseende ränterisk.

3) Denna rad inkluderar ”Pantsatta ﬁnansiella instrument”.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

185

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K19. Derivatinstrument och säkringsredovisning, forts.

Tabellen nedan innehåller upplysningar om

säkringsinstrument.

Säkringsinstrument

Verkligt värde

Nominellt

belopp31 dec 2021, mn euro Positivt Negativt

Säkring av verkligt värde

Ränterisk 1 320 608 259 426

Verkligt värde

Nominellt

belopp31 dec 2020, mn euro Positivt Negativt

Säkring av verkligt värde

Ränterisk 2 416 667 188 799

Tabellen nedan visar de förändringar i verkligt värde för säk-

ringsinstrument respektive säkrade poster som används för

redovisning av säkringsineektivitet. Dessa förändringar

redovisas i resultaträkningen under posten ”Nettoresultat av

poster till verkligt värde”.

Säkringens ineektivitet

Ränterisk

Mn euro 2021 2020

Säkring av verkligt värde

Förändringar i verkligt värde för

säkringsinstrument -1 189 296

Förändringar i verkligt värde för säkrade poster

som används för redovisning av

säkringsineffektivitet 1 162 -323

Säkringsineffektivitet redovisad i

resultaträkningen

 -27 -27

1) Redovisat under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.

2) Vid upplysning av säkringens eektivitet, har värdejusteringar (CVA, DVA och FFVA)

inte beaktats.

Källor till ineektivitet innefattar följande:

• Bristande överensstämmelse mellan justeringsintervallen

för swappen respektive referensräntan

• Verkligt värde på swappens rörliga ränteflöde på andra

dagar än räntejusteringsdagen

Kassaflödessäkringar

Nordeas kassaflödessäkring av ränterisk avser risken för

variation i framtida räntebetalningar (betalda och erhållna)

till följd av förändringar i referensräntan för prognostiserade

transaktioner och för redovisade ﬁnansiella tillgångar och

skulder. Den här variationen i kassaflödena risksäkras med

hjälp av ränteswappar, där räntebetalningarna byts till fast

ränta i enlighet med Nordeas policyer och riskhanteringsstra-

tegi som beskrivs avsnitt 10 ”Säkringsredovisning” i not K1

och i avsnittet ”Marknadsrisk” i not K2 ”Risk- och likviditets-

hantering”.

Eektiviteten i dessa säkringar testas med hjälp av hypo-

tetiska derivat. Det hypotetiska derivatet motsvarar egenska-

perna hos de säkrade posterna (lån med rörlig ränta), sett till

säkrade volymer, räntejusteringsdagar och räntebetalnings-

perioder. Säkringens eektivitet beräknas på kumulativ basis,

genom att jämföra förändringar i en portfölj av ränteswappar

(säkringsinstrument) och hypotetiska derivat. Förändringar i

värderingen av säkringsinstrument som ingår i eektiva säk-

ringsförhållanden redovisas ackumulerat i reserven för kassa-

flödessäkringar under eget kapital via övrigt totalresultat.

Tabellen nedan innehåller upplysningar om säkringsinstru-

ment som ingår i räntesäkringar, inklusive nominellt belopp

och redovisat belopp.

Säkringsinstrument

Verkligt värde

Nominellt

belopp31 dec 2021, mn euro Positivt Negativt

Kassaflödessäkringar

Ränterisk 22 – 750

Verkligt värde

Nominellt

belopp31 dec 2020, mn euro Positivt Negativt

Kassaflödessäkringar

Ränterisk 38 14 2 134

Tabellen nedan visar förändringar i verkligt värde för säk-

ringsintrument från fortlöpande säkringsförhållanden, oav-

sett om det under året har skett någon förändring av säkring-

ens klassiﬁcering. I tabellen presenteras också de föränd-

ringar i värde för säkrade poster som används för att mäta

ineektiviteten i säkringar, där de eektiva och ineektiva

delarna visas separat.

Säkringens ineektivitet

Ränterisk

Mn euro 2021 2020

Kassaflödessäkringar

Förändringar i verkligt värde för

säkringsinstrument -2 8

Förändringar i värde för säkrade poster som

används för redovisning av säkringsineffektivitet 2 -8

Säkringsineffektivitet redovisad i

resultaträkningen

 – –

Vinster/förluster från säkringar som redovisats

under övrigt totalresultat -2 8

1) Redovisat under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.

2) Vid upplysning av säkringens ineektivitet, har värderingsjusteringar

(CVA, DVA och FFVA) inte beaktats.

Reserv för kassaflödessäkring

Ränterisk

Mn euro 2021 2020

Balans 1 jan 12 11

Kassaflödessäkringar:

Värdeförändringar -2 8

Skatt på värdeförändringar 0 -2

Omklassiﬁcerat till resultaträkningen -8 -6

Skatt på omklassiﬁcerat till resultaträkningen 2 1

Övrigt totalresultat, netto efter skatt -8 1

Totalresultat -8 1

Balans 31 dec 4 12

varav fortlöpande säkringar för vilka

säkringsredovisning tillämpas 4 12

varav säkringsförhållanden för vilka

säkringsredovisning inte längre tillämpas – –

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

186

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K19. Derivatinstrument och säkringsredovisning, forts.

Löptidsproﬁlen för Nordeas säkringsinstrument som används för att säkra ränterisk

(både säkring av verkligt värde och kassaflödessäkring) följer nedan:

Löptidsproﬁl för nominella belopp i säkringsinstrument

31 dec 2021, mn euro

Betalbara vid

anfordran

Högst 3

månader 3–12 månader 1–5 år Över 5 år Summa

Instrument för säkring av ränterisk – 34 387 49 215 130 206 46 368 260 176

Summa – 34 387 49 215 130 206 46 368 260 176

31 dec 2020, mn euro

Betalbara vid

anfordran

Högst 3

månader 3–12 månader 1–5 år Över 5 år Summa

Instrument för säkring av ränterisk – 10 698 19 668 113 978 46 589 190 933

Summa – 10 698 19 668 113 978 46 589 190 933

Genomsittlig ränta för säkringsinstrument i räntesäkringar

Den genomsnittliga räntan för det fasta benet i instrument

som säkrar ränterisk var per 31 december 2021 0,37 procent

(0,84 procent).

Valutarisk

Valutarisk är risken att värdet på ett ﬁnansiellt instrument

varierar till följd av valutakursförändringar. Valutarisken från

handel begränsas med hjälp av en VaR-limit, medan valuta-

risken från strukturella exponeringar, enligt beskrivningen

nedan, begränsas med hjälp av en förlustlimit för valutakurs-

rörelsernas eekt på kärnprimärkapitalrelationen i ett allvar-

ligt men ändå möjligt stresscenario, se avsnitt 4 ”Marknads-

risk” i not K2 ”Risk- och likviditetshantering”.

Nordeas utlåning och upplåning kan vara uttryckt i lånta-

garens eller investerarens valuta. Upplåning, placeringar och

utlåning görs inte alltid i samma valuta, vilket medför en valu-

tarisk för Nordea. Skillnader i exponering mot enskilda valu-

tor som ﬁnns mellan olika transaktioner matchas huvudsakli-

gen genom att ingå valutaränteswappar. Valutakomponenten

hanteras som en kassaflödessäkring av valutarisk och ränte-

komponenten som en verklig värdesäkring av ränterisk.

Dessutom är Nordea exponerat för strukturell valutarisk

genom sina utländska verksamheter som har en annan funk-

tionell valuta än Nordeas rapporteringsvaluta euro (det vill

säga omräkningsrisk). Avistakursrörelser får Nordeas redovi-

sade nettoinvesteringar i utländska verksamheter att föränd-

ras och kärnprimärkapitalrelationen att variera på grund av

bristande valutaöverensstämmelse mellan eget kapital och

riskexponeringsbelopp (REA). Nordea tillämpar säkringsre-

dovisning vid säkring av sina investeringar i fullt konsolide-

rade utländska verksamheter som har en annan funktionell

valuta än euro.

För säkringsförhållanden gällande valutarisk är den säk-

rade posten valutakomponenten. Säkringskvoten är 11 och

uppnås genom att matcha derivatinstrumentens nominella

belopp mot kapitalbeloppet i den säkrade posten.

Valutakomponenten fastställs som förändringen i nuvärdet

av framtida kassaflöden, beräknad med hjälp av valutakurvor.

Valutakomponenten kan identiﬁeras separat och värderas på

ett tillförlitligt sätt, och den utgör normalt den största delen

av förändringen i verkligt värde eller kassaflöde.

Säkring av kassaflöden och nettoinvesteringar

Säkrade poster i kassaflödessäkringar av valutarisk utgörs av

(1) emissioner i utländsk valuta och (2) koncerninterna lån i

utländsk valuta, där valutakurseekten inte elimineras vid

konsolidering. Nordea använder valutaränteswappar, både

rörlig mot rörlig och fast mot rörlig, där den del som avser

valutarisk, inklusive valutabasiseekter, hanteras som en kas-

saflödessäkring. Säkringsförhållanden skapas på mikronivå,

där varje säkrad post risksäkras med ett säkringsinstrument

eller en portfölj av säkringsinstrument.

För säkringar av nettoinvesteringar använder Nordea korta

valutaswappar som säkringsinstrument, och förändringar i

avistakursen anses utgöra den säkrade risken.

Tabellen nedan innehåller upplysningar om säkringsinstru-

ment som ingår i valutasäkringar, inklusive säkringsinstru-

mentens nominella och redovisade belopp.

Säkringsinstrument

Verkligt värde

Nominellt

belopp31 dec 2021, mn euro Positivt Negativt

Kassaflödessäkringar

Valutarisk 459 503 22 007

Säkring av nettoinvesteringar

Valutarisk 260 188 3 749

Summa derivat som används för

säkringsredovisning 719 691 25 756

Verkligt värde

Nominellt

belopp31 dec 2020, mn euro Positivt Negativt

Kassaflödessäkringar

Valutarisk 865 991 23 457

Säkring av nettoinvesteringar

Valutarisk 128 349 6 463

Summa derivat som används för

säkringsredovisning 993 1 340 29 920

Tabellen nedan visar förändringar av verkligt värde för säk-

ringsinstrument från fortlöpande säkringsförhållanden, oav-

sett om det under året har skett någon förändring av säkring-

ens klassiﬁcering. I tabellen presenteras också de föränd-

ringar i värde för säkrade poster som används för att mäta

ineektiviteten i säkringar, där de eektiva och ineektiva

delarna visas separat.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

187

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Genomsnittliga kurser för instrumet som säkrar valutarisk

De genomsnittliga framtida valutaväxlingskurserna för instru-

ment som säkrar valutarisk per 31 december framgår av

tabellerna nedan.

31 dec 2021 NOK SEK USD RUB

EUR 10,17 10,14 1,17 83,90

31 dec 2020 NOK SEK USD RUB

EUR 10,57 10,30 1,14 90,11

Löptidsproﬁl för nominella belopp i säkringsinstrument

31 dec 2021, mn euro

Betalbara vid

anfordran

Högst 3

månader

3–12

månader 1–5 år Över 5 år Totalt

Instrument för säkring av valutarisk – 1 450 1 888 15 275 7 143 25 756

Summa – 1 450 1 888 15 275 7 143 25 756

31 dec 2020, mn euro

Betalbara vid

anfordran

Högst 3

månader

3–12

månader 1–5 år Över 5 år Totalt

Instrument för säkring av valutarisk – 4 138 14 182 8 690 2 910 29 920

Summa – 4 138 14 182 8 690 2 910 29 920

K19. Derivatinstrument och säkringsredovisning, forts.

Säkringens ineektivitet

Valutarisk

Mn euro 2021 2020

Kassaflödessäkringar

Förändringar i verkligt värde för säkringsinstrument 45 -720

Förändringar i värde för säkrade poster som används

för redovisning av säkringsineffektivitet -45 720

Säkringsineffektivitet redovisad i resultaträkningen

 – –

Vinster/förluster från säkringar som redovisats under

övrigt totalresultat 45 -720

Säkring av nettoinvesteringar

Förändringar i verkligt värde för säkringsinstrument -1 117

Förändringar i värde för säkrade poster som används

för redovisning av säkringsineektivitet 1 -117

Säkringsineffektivitet redovisad i resultaträkningen

 – –

Vinster/förluster från säkringar som redovisats under

övrigt totalresultat -1 117

1) Redovisat under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.

2) När upplysning lämnas om säkringsineektivitet har inte värderingsjuste

ringarna CVA, DVA and FFVA beaktats.

Reserv för kassaflödessäkring

Valutarisk

Mn euro 2021 2020

Ingående balans 1 jan -22 -37

Kassaflödessäkringar:

Värdeförändringar 45 -720

Skatt på värdeförändringar -3 137

Omklassiﬁcerat till resultaträkningen 15 739

Skatt på omklassiﬁcerat till resultaträkningen -9 -141

Övrigt totalresultat, netto efter skatt 48 15

Totalresultat 48 15

Utgående balans 31 dec 26 -22

varav fortlöpande säkringar för vilka

säkringsredovisning tillämpas 26 -22

varav säkringsförhållanden för vilka

säkringsredovisning inte längre tillämpas – –

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

188

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K20. Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Anskaningsvärde vid årets början 576 593

Inköp 3 8

Försäljningar 0 -8

Resultatandelar 13 -1

Andel i övrigt totalresultat 0 -1

Erhållen utdelning -13 -7

Omklassiﬁceringar -342 –

Omräkningsdierenser 10 -8

Anskaningsvärde vid årets slut 247 576

Ackumulerade nedskrivningar vid årets början -21 -21

Nedskrivningar -19 –

Omräkningsdierenser 0 0

Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut -40 -21

Redovisat värde 228 555

Nordeas andel av intresseföretagens aggregerade balans-

och resultaträkningar uppgår till:

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Summa tillgångar 462 3 379

Årets resultat 7 12

Övrigt totalresultat 0 -1

Totalresultat 7 11

1) Exklusive Luminor Holding AS.

Nordea ägde ett större intresseföretag 2020, Luminor Holding

AS. Bolaget är ett resultat av sammanslagningen mellan

Nordeas och DnBs verksamhet i Baltikum. 2018 klassiﬁcerades

investeringen som ett joint venture då Nordea ägde 50,0 % av

rösterna. Under 2019 sålde Nordea aktier i Luminor och inne

havet klassiﬁcerades som ett intresseföretag. Under 2021 sål-

des ytterligare aktier och Nordea äger för närvarande 11,6 % av

aktierna i Luminor.

Som meddelades i samband med oentliggörandet av

aären den 13 september 2018, har Nordea och Blackstone

dessutom tecknat avtal om framtida försäljning av Nordeas

resterande ägarandel i Luminor. Aktieinnehavet omklassiﬁce-

rades till “Tillgångar som innehas för försäljning” den 30 sep-

tember 2021, då kraven i IFRS 5 bedömdes vara uppfyllda och

en försäljning av de återstående aktierna förväntades ske

inom ett år.

Luminor inkluderades i Nordeas koncernredovisning via

kapitalandelsmetoden och presenterades som

“

Andelar i

intresseföretags och joint ventures resultat enligt kapitalan

delsmetoden

“

fram till 30 september 2021. Under det ärde

kvartalet har Nordea redovisat innehavet som aktier värderade

till verkligt värde då Nordea inte längre har signiﬁkant infly

ande över Luminor. Verkligt värde på aktierna i Luminor mot-

svarar Nordea andel av eget kapital i Luminor. Då det förvän-

tade försäljningspriset enligt avtalet om framtida försäljning är

90 % av det egna kapitalet i Luminor redovisas skillnaden som

ett derivat med negativt verkligt värde.

Luminor tillämpar IFRS i sin koncernredovisning och balans-

och resultaträkningarna nedan baseras på IFRS. De redovisade

beloppen avser hela Luminor Group, inte enbart Nordeas

andel. Då Luminor inte var ett intresseföretag den 31 december

2021 redovisas inte någon balansräkning per detta datum.

Resultaträkningen visar resultatet för perioden då Luminor var

ett intresseföretag under 2021, dvs fram till den 30 september.

Balansräkning Luminor koncernen

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden i centralbanker – 4 927

Utlåning till centralbanker och kreditinstitut – 104

Utlåning till allmänheten – 9 431

Räntebärande värdepapper – 287

Derivat – 43

Övriga tillgångar – 132

Summa tillgångar – 14 924

Skulder och eget kapital

Skulder till kreditinstitut – 47

In- och upplåning från allmänheten – 11 822

Emitterade värdepapper – 1 201

Derivat – 51

Övriga skulder – 138

Eget kapital – 1 665

Summa skulder och eget kapital – 14 924

Resultaträkning Luminor koncernen

9 mån 12 mån

Mn euro 2021 2020

Ränteintäkter 198 274

Räntekostnader -23 -47

Avgifts- och provisionsnetto 55 74

Nettoresultat av poster till verkligt värde 15 28

Övriga intäkter 2 7

Summa rörelseintäkter 247 336

Personalkostnader -72 -100

Övriga administrationskostnader -124 -170

Av- och nedskrivningar av materiella och

immateriella tillgångar -9 -12

Kreditförluster, netto 17 -18

Rörelseresultat 59 36

Skatt -5 -3

Årets resultat 54 33

Övrigt totalresultat 0 0

Totalresultat 54 33

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

189

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K20. Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures, forts.

Intresseföretag

31 dec 2021

Organisations-

nummer Säte

Redovisat värde

2021, mn euro

Redovisat värde

2020, mn euro Röstandel % Ägarandel %

Eksportﬁnans ASA 816521432 Oslo 133 142 23 23

Eiendomsverdi AS 881971682 Oslo 14 14 25 25

Suomen Luotto-osuuskunta 0201646-0 Helsingfors 1 2 27 27

E-nettet Holding A/S 28308019 Köpenhamn 3 3 18 18

Trill Impact AB 559196-0827 Stockholm 10 9 6 40

NF Fleet Oy 2006935-5 Esbo 9 9 20 20

NF Fleet AB 556692-3271 Stockholm 6 6 20 20

NF Fleet A/S 29185263 Köpenhamn 5 5 20 20

NF Fleet AS 988906808 Oslo 3 3 20 20

Bankomat AB 556817-9716 Stockholm 9 8 20 20

Luminor Holding AS 14723133 Estland – 333 – –

Mondido Payments AB 556960-7129 Stockholm – 4 14 14

Financial Transaction Service B.V. 68914016 Amsterdam 4 5 19 15

Subaio ApS 37766585 Ålborg 1 1 25 25

Övriga 1 2

Summa 199 546

1) Omklassiﬁcerades till ”Tillgångar som innehas för försäljning” under 2021.

Nordeas andel av joint ventures företagens aggregerade

balans- och resultaträkningar uppgår till:

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Summa tillgångar 5 12

Årets resultat -5 1

Totalresultat -5 1

Joint ventures

31 dec 2021

Organisations-

nummer Säte

Redovisat

värde 2021,

mn euro

Redovisat

värde 2020,

mn euro Röstandel % Ägarandel %

Genomsnittligt

antal anställda

Siirto Brand Oy 3102648-1 Helsingfors 1 0 50 50 –

Invidem AB 559210-0779 Stockholm 1 2 17 17 36

P27Nordic Payments Platform AB 559198-9610 Stockholm 6 7 17 17 44

Summa 8 9

Summa intresseföretag och joint ventures 207 555

För information om aktier och andelar i dotterföretag och företag där Nordea har obegränsat ansvar, se not M20 ”Aktier och

andelar i koncernföretag”.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

190

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Prövning av nedskrivningsbehov för

goodwill och programvara

En kassagenererande enhet, deﬁnierat som rörelsesegment,

utgör grunden för prövningen av nedskrivningsbehov.

Nedskrivningsprövningen genomförs för varje kassagene-

rerande enhet genom att jämföra det redovisade värdet på

nettotillgångarna, inklusive goodwill, med återvinningsvär-

det. Återvinningsvärdet är nyttjandevärdet och beräknas på

basis av diskonterade kassaflöden. Då investeringarna är av

en sådan långsiktig karaktär har eviga kassaflödena använts

vid beräkningen.

Kassaföden för de närmaste tre åren baseras på ﬁnansiella

prognoser. Prognoserna baseras på Nordeas makro-ekono-

miska outlook som inkluderar information om BNP-tillväxt,

inflation och referensräntor för relevanta länder. Baserat på

dessa prognoser för makro-variabler uppskattar aärsområ-

dena hur marginaler, volymer, försäljning och kostnader kom-

mer utvecklas under de kommande åren. Kreditförluster

beräknas utfrån det långsiktiga genomsnittet för olika aärs-

områden. Detta resulterar i en resultaträkning för varje år. Det

estimerade kassaflödet för respektive år är det prognostice-

rade nettoresultatet i dessa resultaträkningar, reducerat med

det kapital som krävs för verksamheten ska kunna växa i

enlighet med tillväxtantagandena. För de kassagenererande

enheter som har mer kapital än vad koncernens mål för kärn-

primärkapitalrelation är kommer även utdelningar inkluderas

i kassaflödena under tre år tills dess kärnprimärkapitalrealtio-

nen uppgår till koncernens målsättning. Prognoserna tar även

hänsyn till de större projekt som Nordea initierat. Centrala

kostnader har allokerats till aärsområdena för att säkerställa

att kassaflödena i de kassagenererande enheterna även inne-

håller alla indirekta kostnader. Skattekostnader har beräknats

baserat på schablonskattesatser. Kassaflöden för perioden

efter prognosperioden baseras på uppskattningar av sektor-

baserade tillväxttal. Tillväxttakten är baserad på historiska

data, vilka uppdaterats för att spegla den aktuella

situationen.

Framräknade kassaflöden diskonteras med en ränta base-

rad på den lånfristiga riskfria räntan plus en riskpremie. Dis-

konteringsräntan som användes 2021 var 6,8 % och tillväxt-

takten 1,6 %. Under 2020 var den genomsnittliga diskonte-

ringsräntan var 5,8 % och den genomsnittliga tillväxttakten

var 1,4 %. De kassagenererande enheterna täcker alla nord-

iska valutor. Från och med 2021 diskonterar Nordea framtida

kassaflöden med en euro-denominerad ränta för alla kassa-

genererande enheter. Under 2020 använde Nordea ett vägt

snitt av diskonteringsräntor i de olika valutorna.

De prövningar av nedskrivningsbehovet som gjordes 2021

påvisade inte något behov av en nedskrivning av goodwill.

Se även not K1 ”Redovisningsprinciper” avsnitt 4 för mer

information.

Både en ökning av diskonteringsräntan med 1 procenten-

het och en minskning av den framtida tillväxttakten med 1

procentenheter är rimliga tänkbara ändringar i viktiga anta-

ganden. En sådan ändring skulle inte leda till någon

nedskrivning.

K21. Immateriella tillgångar

Kassagenererande enheter, mn euro

Goodwill

31 dec 2021

Programvara

31 dec 2021

Summa

31 dec 2021

Goodwill

31 dec 2020

Programvara

31 dec 2020

Summa

31 dec 2020

Personal Banking 1 053 590 1 643 1 040 588 1 628

Business Banking 751 522 1 273 732 536 1 268

Large Corporates & Insitutions 171 336 507 166 352 518

Asset & Wealth Management – 195 195 – 192 192

Summa 1 975 1 643 3 618 1 938 1 668 3 606

Övriga immateriella tillgångar – – 166 – – 165

Summa immateriella tillgångar 1 975 1 643 3 784 1 938 1 668 3 771

1) Exklusive goodwill i intresseföretag.

Förändringar av goodwill, mn euro

31 dec 2021 31 dec 2020

Anskaningsvärde vid årets början 2 079 2 110

Inköp – 15

Omräkningsdierenser 37 -46

Anskaningsvärde vid årets slut 2 116 2 079

Ackumulerade nedskrivningar vid årets början -141 -141

Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut -141 -141

Summa 1 975 1 938

Förändringar av programvara, mn euro

31 dec 2021 31 dec 2020

Anskaningsvärde vid årets början 2 580 2 782

Inköp 331 351

Försäljningar/utrangeringar -103 -574

Omräkningsdierenser -14 21

Anskaningsvärde vid årets slut 2 794 2 580

Ackumulerade avskrivningar vid årets början -698 -606

Avskrivningar enligt plan -307 -246

Ackumulerade avskrivningar på tillgångar

som sålts/utrangerats 48 160

Omräkningsdierenser 2 -6

Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -955 -698

Ackumulerade nedskrivningar vid årets början -214 -585

Ackumulerade nedskrivningar på tillgångar

som sålts/utrangerats 55 414

Nedskrivningar -40 -45

Omräkningsdierenser 3 2

Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut -196 -214

Summa 1 643 1 668

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

191

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

31 dec 2021 31 dec 2020

Mn euro Ägda tillgångar

Nyttjanderätt till

tillgångar Summa Ägda tillgångar

Nyttjanderätt till

tillgångar Summa

Inventarier 363 6 369 424 15 439

Mark och byggnader 51 1 325 1 376 48 1 444 1 492

Summa 414 1 331 1 745 472 1 459 1 931

Inventarier

Anskaffningsvärde vid årets början 1 361 33 1 394 1 358 26 1 384

Inköp 33 3 36 69 9 78

Försäljningar/utrangeringar -47 -22 -69 -60 -2 -62

Omklassificeringar -7 – -7 – – –

Omräkningsdifferenser 3 0 3 -6 0 -6

Anskaffningsvärde vid årets slut 1 343 14 1 357 1 361 33 1 394

Ackumulerade avskrivningar vid årets början -930 -18 -948 -895 -7 -902

Ackumulerade avskrivningar på tillgångar som

sålts/utrangerats 31 19 50 44 2 46

Omklassificeringar 7 – 7 – – –

Avskrivningar enligt plan -78 -9 -87 -84 -11 -95

Omräkningsdifferenser -2 0 -2 5 -2 3

Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -972 -8 -980 -930 -18 -948

Ackumulerade nedskrivningar vid årets början -7 – -7 -16 – -16

Ackumulerade nedskrivningar på tillgångar som

sålts/utrangerats 12 – 12 8 – 8

Nedskrivningar -13 – -13 0 – 0

Omräkningsdifferenser – – – 1 – 1

Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut -8 – -8 -7 – -7

Redovisat värde 363 6 369 424 15 439

Mark och byggnader

Anskaffningsvärde vid årets början 51 1 774 1 825 55 1 667 1 722

Inköp 1 54 55 – 165 165

Försäljningar/utrangeringar – -49 -49 -3 -59 -62

Omräkningsdifferenser 3 -2 1 -1 1 0

Anskaffningsvärde vid årets slut 55 1 777 1 832 51 1 774 1 825

Ackumulerade avskrivningar vid årets början -3 -307 -310 -5 -164 -169

Ackumulerade avskrivningar på tillgångar som

sålts/utrangerats – 26 26 2 18 20

Avskrivningar enligt plan – -157 -157 0 -160 -160

Omräkningsdifferenser -1 0 -1 0 -1 -1

Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -4 -438 -442 -3 -307 -310

Ackumulerade nedskrivningar vid årets början – -23 -23 -1 -16 -17

Ackumulerade nedskrivningar på tillgångar som

sålts/utrangerats – 16 16 – – –

Nedskrivningar, netto – 6 6 – -7 -7

Omräkningsdifferenser – -1 -1 1 0 1

Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut – -14 -14 – -23 -23

Redovisat värde 51 1 325 1 376 48 1 444 1 492

K22. Materiella tillgångar

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

192

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K23. Leasing

Nordea som leasegivare

Finansiell leasing

Nordea äger tillgångar som leasas ut till kunder genom ﬁnan-

siell leasing. Finansiell leasing redovisas som en fordran på

leasetagaren och ingår i ”Utlåning till allmänheten” (se not

K14) med ett belopp som motsvarar nettoinvesteringen enligt

leasingavtalet. Leasingobjekten utgörs främst av fordon,

maskiner och annan utrustning.

I tabellen nedan ﬁnns en avstämning mellan bruttoinveste-

ring och nuvärdet av fordran avseende framtida minimilease-

avgifter.

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Bruttoinvestering 10 183 10 155

Avgår ej intjänade ﬁnansiella intäkter -989 -982

Nettoinvestering i ﬁnansiella leasingavtal 9 194 9 173

Avgår ej garanterade restvärden som tillfaller

leasegivaren -7 -6

Nuvärde av fordran avseende framtida

minimileaseavgifter 9 187 9 167

Reserv för osäkra fordringar avseende

minimileaseavgifter -17 -23

I ﬁnansiella leasingkontrakt bärs restvärdesrisken av leveran-

tören eller leasetagaren i enlighet med kontraktsvillkoren.

Per 31 december 2021 var bruttoinvesteringen och nettoin-

vesteringen fördelad efter följande återstående löptid:

31 dec 2021

Mn euro

Brutto-

investering

Netto-

investering

2022 2 879 2 584

2023 2 544 2 273

2024 2 249 2 031

2025 1 471 1 333

2026 540 497

Senare år 500 476

Summa 10 183 9 194

Operationell leasing

Tillgångar som omfattas av operationell leasing utgörs främst

av maskiner och inventarier. Dessa tillgångar redovisas

i balansräkningen som materiella tillgångar.

För icke uppsägningsbara operationella leasingavtal var

fördelningen av framtida minimileaseavgifter följande:

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

2021 – 1

2022 0 0

Senare år – –

Summa 0 1

Nordea som leasetagare

Mn euro 2021 2020

Kostnader avseende kortfristiga leasingavtal -12 -12

Kostnader avseende leasing av tillgångar av lågt

värde 0 0

Kostnader avseende variabla leasingavgifter -16 -32

Räntekostnad -9 -11

Intäkter från vidareuthyrning 2 2

Det totala kassautfödet för leasingavtal -176 -199

I tabellen nedan ﬁnns avtalsenliga odiskonterade kassaflöden

för leasingskulder.

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Högst 1 år 132 150

1–2 år 122 132

2–5 år 228 253

5–10 år 288 282

10–15 år 267 263

15–20 år 174 208

20–25 år 25 40

Summa 1 236 1 328

Mer information om nyttjanderätter och löptidsanalys ﬁnns i

not K22 ”Materiella tillgångar” och i not K44 ”Löptidsanalys

av tillgångar och skulder”.

Leasingskulden omfattar inte de uppskattade framtida

kassa flödena för väsentliga framtida leasingåtaganden

omfattande cirka 100 mn euro.

Nordea verkar i hyrda utrymmen. Dessa utrymmen kan

delas in i huvudkontor, bankﬁlialer och övriga kontrakt.

Huvudkontorskontrakten i den olika nordiska länderna har

vanligtvis en fast hyresperiod på 10–25 år. Vanligtvis har

dessa kontrakt antingen förlängningsoptioner eller så fort-

sätter de automatiskt om man inte säger upp dem separat

vid slutet av hyresperioden.

Bankﬁlialkontrakt har vanligen antingen en fast hyres-

period på 1–10 år eller så gäller de tills vidare med en rätt att

säga upp kontraktet. Uppsägningstiden är vanligen 6–24

månader. Huvudprincipen är att fastighetskontrakten inte

innehåller köpoptioner. Bilkontrakten har vanligtvis en fast

hyresperiod på mindre än 5 år.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

193

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K24. Förvaltningsfastigheter

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Redovisat värde vid årets början 1 535 1 585

Inköp 280 129

Försäljningar -2 -188

Justeringar till verkligt värde 133 42

Överföringar/omklassiﬁceringar -204 –

Omräkningsdierenser 22 -33

Redovisat värde vid årets slut 1 764 1 535

Belopp redovisade i resultaträkningen

Mn euro 2021 2020

Justeringar till verkligt värde 151 55

Hyresintäkter 59 58

Direkta rörelsekostnader som genererat

hyresintäkter -12 -17

Direkta rörelsekostnader som inte genererat

hyresintäkter -7 -1

Summa 191 95

1) Ingår i ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.

2) Innefattar även justeringar till verkligt värde av förvaltningsfastigheter som redovisas

som tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal i balansräkningen.

Alla förvaltningsfastigheter är värderade genom användan-

det av diskonterade kassaflöden. Verkligt värde är beräknat,

eller parametrarna i modellerna har erhållits, av externa obe-

roende värderingspersoner för 84 % av förvaltningsfastighe-

ter.

För ytterligare information om förvaltningsfastigheter, se

not K41 ”Tillgångar och skulder till verkligt värde”.

K25. Övriga tillgångar

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Fondlikvidfordringar 1 228 948

Ställda marginalsäkerheter 6 578 10 591

Övriga 1 024 1 810

Summa 8 830 13 349

K26. Förutbetalda kostnader

och upplupna intäkter

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Upplupna intäkter 608 345

Förutbetalda kostnader 272 292

Summa 880 637

K27. Skulder till kreditinstitut

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Centralbanker 15 998 15 657

Banker 10 002 7 103

Övriga kreditinstitut 961 1 179

Summa 26 961 23 939

K28. In- och upplåning

från allmänheten

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Inlåning 204 496 182 064

Återköpsavtal 1 305 1 367

Summa 205 801 183 431

1) Inlåning avseende individuellt pensionssparande (IPS) ingår också.

K29. Skulder till försäkringstagare

Skulder till försäkringstagare är förpliktade och relateras till

försäkringsavtal. Dessa avtal har delats upp på avtal med för-

säkringsrisk och avtal utan försäkringsrisk. Den sistnämnda är

ett rent ﬁnansiellt avtal.

Försäkringsavtal omfattar avsättningar avseende livförsäk-

ringsverksamheten liksom andra försäkringsrelaterade poster.

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Försäkringstekniska avsättningar, traditionell

livförsäkring 6 299 6 167

- varav garanterade avsättningar 6 194 6 079

- varav icke garanterade avsättningar 105 88

Fond för kollektivt utfördelad bonus 2 800 2 001

Försäkringstekniska avsättningar,

fondförsäkring 7 711 7 070

- varav garanterade avsättningar 0 0

- varav icke garanterade avsättningar 7 711 7 070

Avsättningar för ersättningskrav 535 468

Avsättningar för sjuk- och olycksfallsförsäkring 93 86

Summa försäkringsavtal 17 438 15 792

Finansiella avtal 2 157 2 386

- varav garanterade avsättningar 2 157 2 386

- varav icke garanterade avsättningar – –

Summa 19 595 18 178

Livförsäkringsavtal värderas och redovisas i enlighet med

IFRS 4, vilket innebär att värderings- och redovisningsprinci-

perna under tidigare regelverk har fortsatt gälla resulterande

i icke enhetliga redovisningsprinciper på konsoliderad nivå.

Varje dotterföretag, verksamt på nordisk och europeisk mark-

nad, värderar och redovisar sina försäkringsavtal enligt lokala

redovisningsprinciper.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

194

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

31 dec 2021, mn euro

Försäkrings-

tekniska

avsättningar,

traditionell

livförsäkring

Fond för

kollektivt

utfördelad

bonus

Försäkrings-

tekniska

avsättningar,

fond-

försäkring

Avsättningar

för

ersättnings-

krav

Avsättningar för

sjuk- och

olycksfalls-

försäkring

Finansiella

avtal Summa

Avsättningar/utfördelad bonus vid årets början 6 167 2 001 7 070 468 86 2 386 18 178

Bruttopremieinkomst 61 – 383 – – 58 502

Överföringar 49 – -52 – – 0 -3

Tillägg för ränta/kapitalavkastning 195 – 1 007 – – 391 1 593

Försäkringsersättningar -235 – -469 64 4 -202 -838

Intäktsförd ersättning, inklusive tillägg för bonus -23 – -40 – – -20 -83

Förändring för avsättning/kollektivt utfördelad

bonus -580 806 -226 – – 0 0

Övrigt 463 – 17 – – -393 87

Omräkningsdierenser 202 -7 21 3 3 -63 159

Avsättningar/utfördelad bonus vid årets slut 6 299 2 800 7 711 535 93 2 157 19 595

Avsättningar hänförliga till bonussystem/avtal

med diskretionär del: 99 % 100 %

31 dec 2020, mn euro

Försäkrings-

tekniska

avsättningar,

traditionell

livförsäkring

Fond för

kollektivt

utfördelad

bonus

Försäkrings-

tekniska

avsättningar,

fond-

försäkring

Avsättningar

för

ersättnings-

krav

Avsättningar för

sjuk- och

olycksfalls-

försäkring

Finansiella

avtal Summa

Avsättningar/utfördelad bonus vid årets början 6 304 2 113 6 978 461 72 3 318 19 246

Bruttopremieinkomst 62 – 294 – – 134 490

Överföringar 40 – -43 – – -1 017 -1 020

Tillägg för ränta/kapitalavkastning 185 – 362 – – 141 688

Försäkringsersättningar -266 – -472 8 – -235 -965

Intäktsförd ersättning, inklusive tillägg för bonus -23 – -38 – – -26 -87

Förändring för avsättning/kollektivt utfördelad

bonus -2 -135 138 – 16 – 17

Övrigt 149 – -123 – – 32 58

Omräkningsdierenser -282 23 -26 -1 -2 39 -249

Avsättningar/utfördelad bonus vid årets slut 6 167 2 001 7 070 468 86 2 386 18 178

Avsättningar hänförliga till bonussystem/avtal

med diskretionär del: 98 % 100 %

Försäkringsrisker

Försäkringsrisker beskrivs i avsnitt 7 i not K2 ”Risk- och likviditetshantering”.

Ytterligare kvantitativ information redovisas nedan.

Livförsäkringsrisk och marknadsrisk i livförsäkringsrörelsen

31 dec 2021 31 dec 2020

Känslighetsanalys, mn euro

Effekt på

försäkrings-

tagare

Effekt på

Nordeas eget

kapital

Effekt på

försäkrings-

tagare

Effekt på

Nordeas eget

kapital

Mortalitet – ökad livslängd med 1 år 22,9 -17,4 23,4 -18,3

Mortalitet – minskad livslängd med 1 år -0,1 0,1 -0,3 0,3

Invaliditet – ökning 10 procent 8,4 -6,4 8,7 -6,8

Invaliditet – minskning 10 procent -6,1 4,7 -6,2 4,9

Ränteuppgång 50 punkter -367,9 7,2 -297,4 6,3

Räntenedgång 50 punkter 370,2 -7,3 299,0 -6,3

Nedgång samtliga aktiekurser 12 procent -1,176,1 -0,3 -853,2 -0,1

Nedgång fastighetsvärden 8 procent -130,8 -0,2 -117,4 -0,3

Motparter – förlust 8 procent -0,6 0,0 -0,1 0,0

1) + (plus) indikerar att skulder till försäkringstagare ökar.

2) - (minus) indikerar att eget kapital minskar.

K29. Skulder till försäkringstagare, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

195

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K29. Skulder till försäkringstagare, forts.

Riskproﬁler på försäkring

Produkt Risktyper Väsentlig eekt

Traditionell Mortalitet Ja

Invaliditet Ja

Avkastningsgarantier Ja

Fondförsäkring Mortalitet Ja

Invaliditet Ja

Avkastningsgarantier Nej

Sjuk- och olycksfallsförsäkringar Mortalitet Nej

Invaliditet Ja

Avkastningsgarantier Nej

Finansiella avtal Mortalitet Nej

Invaliditet Nej

Avkastningsgarantier

K30. Emitterade värdepapper

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Bankcertiﬁkat 26 863 23 426

Företagscertiﬁkat 11 336 10 227

Säkerställda obligationer 111 171 113 043

Senior icke-prioriterad skuld 6 182 2 651

Senior icke-säkerställda obligationer 20 204 24 922

Övriga 36 40

Summa 175 792 174 309

K31. Övriga skulder

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Fondlikvidskulder 1 154 1 083

Sålda ej innehavda värdepapper 7 906 8 103

Leverantörsskulder 139 149

Erhållna marginalsäkerheter 3 506 6 133

Leasingskulder 1 147 1 233

Övriga 4 633 4 640

Summa 18 485 21 341

K32. Upplupna kostnader

och förutbetalda intäkter

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Upplupna kostnader 1 177 1 184

Förutbetalda intäkter 157 220

Summa 1 334 1 404

K33. Avsättningar

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Omstruktureringskostnader 127 245

Garantier/åtaganden 183 236

Övriga 104 115

Summa 414 596

Avsättningar för omstruktureringskostnader har utnyttjats

med 107 mn euro under 2021 och nya avsättningar har tillförts

reserven med 26 mn euro under året. Reserven avser perso-

nal relaterade kostnader (109 mn euro) och lokal relaterade

kostnader (18 mn euro). De personalrelaterade kostnaderna

är huvudsakligen hänförliga till bankens nya aärsplan och

inkluderar nya ﬁnansiella mål, som till stor del initierades

2019, men där utbetalningar fortfarande sker. Av den totala

reserven på 127 mn euro, förväntas 50 mn euro utnyttjas

under 2022. Personal relaterade kostnader förväntas verkstäl-

las under 2022, men betalningar kommer att utgå även under

2023. Som för alla reserver ﬁnns en osäkerhet kring timing

och belopp. Denna osäkerhet förväntas minska allt eftersom

planen exekveras.

Nedskrivningar av individuellt värderade garantier och

andra åtaganden uppgår till 183 mn euro (236 mn euro).

Mer information om dessa reserver återﬁnns i not K2 ”Risk-

och likviditetshantering”, sektion 2 ”Kreditrisk”.

Mer information om de AML-relaterade avsättningarna

ﬁnns i not K2 ”Risk- och likviditetshantering”, sektion 6.2

”Bekämpning av ekobrott”.

Omstruktureringskostnader Övriga

Mn euro 2021 2020 2021 2020

Vid årets början 245 304 115 122

Nya avsättningar 26 83 13 21

Utnyttjat -107 -138 -20 -3

Återfört -38 -3 -9 -25

Omklassiﬁceringar – 0 5 0

Omräkningsdierenser 1 -1 0 0

Vid årets slut 127 245 104 115

Skulder till försäkringstagare uppdelat på garantinivåer (försäkringsteknisk ränta)

31 dec 2021, mn euro Inga 0 % 0–2 % 2–3 %

3–4 %

över 4 %

Summa

skulder

Försäkringstekniska avsättningar 7 815 346 2 836 2 241 2 005 924 16 167

31 dec 2020, mn euro Inga 0 % 0–2 % 2–3 %

3–4 %

över 4 %

Summa

skulder

Försäkringstekniska avsättningar 7 160 396 2 954 2 170 1 973 970 15 623

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

196

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Pensionstillgångar 221 144

Pensionsförpliktelser 369 365

Nettoskuld(-)/tillgång(+) -148 -221

Nordea har både avgiftsbestämda och förmånsbestämda

pensionsplaner. IAS 19 säkerställer att pensionsförpliktel-

serna, minskat med värdet av de förvaltningstillgångar som

täcker dessa förpliktelser, redovisas i koncernens balansräk-

ning. De större pensionsplanerna i respektive land är fonde-

rade planer som täcks av tillgångar i pensionskassor/

pensionsstiftelser.

Pensionsplanerna är uppbyggda i enlighet med nationella

lagar och bestämmelser, nationell praxis och, i tillämpliga fall,

kollektivavtal. Nordeas största förmånsbestämda pensions-

planer i Sverige, Norge och Finland grundas alla på slutlön

och tjänsteår och ger pensionsförmåner utöver lagstadgade

system. Samtliga förmånsbestämda planer är ﬁnansierade av

arbetsgivaren och stängda för nya deltagare. Dessa erbjuds

istället avgiftsbestämda pensionsplaner.

I Sverige erbjuds de förmånsbestämda planerna huvudsak-

ligen i enlighet med kollektivavtal och följer bestämmels erna

i Tryggandelagen. Förvaltningstillgångarna förvaltas

i en fristående pensionsstiftelse.

I Norge erbjuds de förmånsbestämda planerna i enlighet

med Nordeas tjänstepensionsplan för Norge och följer Fore-

takspensjonsloven (norsk tjänstepensionslag). Även i Norge

förvaltas förvaltningstillgångarna i en fristående

pensionskassa.

I Finland erbjuder Nordea extra pensionsförmåner utöver

det lagstadgade systemet i enlighet med Nordeas tjänstepen-

sionsplan för Finland, och den följer bestämmelserna i lagen

om pension för arbetstagare. Förvaltningstillgångarna förval-

tas normalt i en fristående pensionsstiftelse.

Lägsta fonderingskrav varierar för olika planer, men när

kraven baseras på kollektivavtal eller interna riktlinjer gäller

normalt att pensionsförpliktelserna, beräknade enligt natio-

nella krav, ska vara helt täckta av ett fördeﬁnierat överskott

eller alternativt, säkerställda av ett kreditförsäkringskontrakt

(bara Sverige). Vissa pensionsplaner omfattas inte av fonde-

ringskrav och är vanligtvis ofonderade. Varje kvartal görs

beräkningar för att övervaka den troliga nivån på framtida

tillskott.

Förmånsbestämda planer kan påverka Nordea via föränd-

ringar i nuvärdet av nettoförpliktelserna och/eller föränd-

ringar i marknadsvärdet på förvaltningstillgångarna. Föränd-

ringar i förpliktelserna drivs huvudsakligen av förändrade

antaganden gällande diskonteringsränta (räntor och kredits-

preadar), inflation, löneökningar, personalomsättning och

livslängd, samt relevanta erfarenhetsbaserade justeringar där

faktiskt utfall avviker från antaganden.

Tillgångarna investeras i diversiﬁerade portföljer enligt

nedan, med innehav i obligationer som begränsar ränterisken

i förpliktelserna och en rimlig andel realtillgångar (inflations-

skyddade) för att minska den långsiktiga inflationsrisken

i skulderna.

Pensionsberäkningar och antaganden enligt IAS 19

Beräkningar för större planer utförs av externa aktuarier och

baseras på olika aktuariella antaganden.

Antaganden

SE NO FI DK GB

2021

Diskonterings-

ränta 1,44 % 1,96 % 0,65 % 1,05 % 1,53 %

Löneökning 3,00 % 2,25 % 2,25 % 2,25 % –

Inflation 2,00 % 1,50 % 1,75 % – 3,00 %

Dödlighet DUS14 K2013BE Gompertz FSA S3PMA_L/

S3PFA

2020

Diskonterings-

ränta 1,06 % 1,80 % 0,15 % 0,31 % 1,29 %

Löneökning 2,50 % 1,75 % 1,75 % 2,25 % –

Inflation 1,50 % 1,50 % 1,25 % – 2,50 %

Dödlighet DUS14 K2013BE Gompertz FSA S2PMA_L/

S2PFA

1) Antagandena som anges för 2021 har en inverkan på skuldberäkningen vid slutet av

2021, medan antagandena som anges för 2020 används för beräkning av pensions

kostnaden 2021.

2) Mer information om diskonteringsränta ﬁnns i not K1 ”Redovisningsprinciper”,

avsnitt 24. Känsligheten för förändringar i diskonteringsräntan anges nedan.

3) Alla pensioner i Danmark är löneindexerade. Inflationen har därav ingen inverkan på

pensionsförpliktelsen.

4) Baserat på de grundtabeller och den modell för förväntad livslängd som publicerats

av Continuous Mortality Investigation (CMI), där CMI:s prognoser för 2020 har

använts i beräkningen för 2021, 2019-prognoserna för 2020.

Känsligheter – inverkan på pensionsförpliktelse

% SE NO FI DK GB

Diskonteringsränta

- ökning 50 pkt -10,6 % -7,7 % -6,2 % -4,8 % -9,4 %

Diskonteringsränta

- minskning 50 pkt 11,8 % 8,6 % 7,0 % 5,2 % 10,4 %

Löneökning

- ökning 50 pkt 2,5 % 0,2 % 0,3 % 5,8 % –

Löneökning

- minskning 50 pkt -2,5 % -0,2 % -0,3 % -5,4 % –

Inflation

- ökning 50 pkt 10,3 % 8,4 % 5,1 % – 1,7 %

Inflation

- minskning 50 pkt -9,3 % -8,0 % -4,7 % – -1,7 %

Dödlighet

- ökning 1 år 5,1 % 3,7 % 5,0 % 6,5 % 5,0 %

Dödlighet

- minskning 1 år -5,1 % -4,9 % -4,8 % -6,3 % -4,5 %

Känslighetsanalysen utförs genom att ett aktuariellt antagande

ändras medan de andra antagandena hålls oförändrade.

Detta är en förenklad princip då de aktuariella antagandena

vanligtvis är korrelerade. Dock möjliggör den att man kan iso-

lera en eekt från en annan. Metoden som använts för att

beräkna eekten på pensionsförpliktelsen är densamma som

den som använts för beräkning av den redovisade pensions-

förpliktelsen. Känslighetsanalysen inkluderar eekten av skulder

för framtida löneskatt och socialförsäkringsavgifter i Sverige

respektive Norge.

Då alla pensioner i Danmark är löneindexerade har inflatio-

nen ingen inverkan på pensionsförpliktelserna i Danmark.

K34. Pensionsförpliktelser

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

197

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Netto pensionsskuld/tillgång

Mn euro SE 2021 NO 2021 FI 2021 DK 2021 GB 2021 Summa 2021 Summa 2020

Pensionsförpliktelser 2 033 830 744 88 106 3 801 3 871

Förvaltningstillgångar 1 858 723 823 112 137 3 653 3 650

Nettoskuld(-)/tillgång (+) -175 -107 79 24 31 -148 -221

- varav pensionstillgångar 1 77 84 28 31 221 144

- varav pensionsskulder 176 184 5 4 – 369 365

Förändringar i förpliktelserna

2021, mn euro SE NO FI DK GB Summa

Ingående balans 2 058 796 806 103 108 3 871

Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 32 4 3 – – 39

Räntekostnader 22 14 1 0 1 38

Utbetalda pensioner -71 -30 -41 -5 -7 -154

Kostnader avseende tjänstgöring tidigare år samt regleringar 1 – 0 0 – 1

Omvärdering från förändringar i demograﬁska antaganden – – 0 0 -1 -1

Omvärdering från förändringar i ﬁnansiella antaganden 52 -14 -13 -7 -4 14

Omvärdering från erfarenhetsbaserade justeringar -5 23 -12 -3 1 4

Förvärv/omklassiﬁceringar – 3 – – – 3

Omräkningsdierenser -54 36 – 0 8 -10

Förändring av avsättning för särskild löneskatt och

socialförsäkringsavgifter -2 -2 – – – -4

Utgående balans 2 033 830 744 88 106 3 801

- varav hänförlig till aktiva deltagare 26 % 12 % 13 % – – 19 %

2020, mn euro SE NO FI DK GB Summa

Ingående balans 1 993 796 791 102 108 3 790

Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 30 4 3 – – 37

Räntekostnader 27 16 4 1 2 50

Utbetalda pensioner -68 -28 -44 -6 -6 -152

Kostnader avseende tjänstgöring tidigare år samt regleringar 3 – 7 – – 10

Omvärdering från förändringar i demograﬁska antaganden – – – 0 0 0

Omvärdering från förändringar i ﬁnansiella antaganden 31 45 48 5 10 139

Omvärdering från erfarenhetsbaserade justeringar -26 -5 -3 1 – -33

Förvärv/omklassiﬁceringar – 9 – – – 9

Omräkningsdierenser 87 -47 – 0 -6 34

Förändring av avsättning för särskild löneskatt och

socialförsäkringsavgifter -19 6 – – – -13

Utgående balans 2 058 796 806 103 108 3 871

- varav hänförlig till aktiva deltagare 26 % 10 % 12 % – – 19 %

1) Avser förändring i avsättning för särskild löneskatt i Sverige och socialförsäkringsavgifter i Norge.

K34. Pensionsförpliktelser, forts.

Förpliktelsernas genomsnittliga löptid är 18 (19) år i Sverige, 14 (15) år i Norge, 13 (13) år i Finland, 11 (11) år i Danmark och

20 (19) år i England, baserat på diskonterade kassaflöden. Det faktum att alla förmånsbestämda pensionsplaner är stängda

till nya deltagare ger en lägre duration.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

198

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Förändringar i förvaltningstillgångarnas verkliga värde

2021, mn euro SE NO FI DK GB Summa

Ingående balans 1 867 679 847 127 130 3 650

Ränteintäkter (beräknade med diskonteringsräntan) 19 12 1 0 2 34

Utbetalda pensioner – -23 -41 -5 -7 -76

Tillskott/gottgörelse av arbetsgivare 1 3 -21 0 – -17

Omvärdering (faktisk avkastning minus ränteintäkter) 21 20 37 -10 2 70

Omräkningsdierenser -50 32 – 0 10 -8

Utgående balans 1 858 723 823 112 137 3 653

2020, mn euro SE NO FI DK GB Summa

Ingående balans 1 710 710 845 126 133 3 524

Ränteintäkter (beräknade med diskonteringsräntan) 24 14 5 1 2 46

Utbetalda pensioner – -20 -45 -6 -5 -76

Tillskott/gottgörelse av arbetsgivare 1 2 0 2 – 5

Omvärdering (faktisk avkastning minus ränteintäkter) 53 15 42 4 8 122

Omräkningsdierenser 79 -42 – 0 -8 29

Utgående balans 1 867 679 847 127 130 3 650

Tillgångsfördelning

Under 2021 var den sammanlagda avkastningen på tillgång-

arna 2,9 procent (4,8procent). Den positiva avkastningen här-

rörde främst från aktier och alternativa investeringar, medan

nominella räntepapper och räntesäkringsinstrument bidrog

negativt. Vid årets slut utgjorde aktie innehaven 19 procent

(19 procent) av tillgångarna i Nordeas pensionskassor/

pensionsstiftelser.

Koncernen räknar med att betala 3 mn euro till sina för-

månsbestämda pensionsplaner under 2022.

Tillgångsfördelning i fonderade planer

% SE 2021 NO 2021 FI 2021 DK 2021 GB 2021 Summa 2021 Summa 2020

Obligationer 75 % 61 % 62 % 69 % 90 % 70 % 71 %

- statsobligationer 36 % 38 % 31 % 30 % 90 % 37 % 38 %

- säkerställda obligationer 24 % 16 % 9 % 39 % – 19 % 18 %

- företagsobligationer 15 % 7 % 22 % – – 14 % 15 %

- utgivna av Nordeabolag 2 % 5 % – – – 2 % 2 %

- med publicerade prisnoteringar på en aktiv

marknad 75 % 61 % 62 % 69 % 90 % 70 % 71 %

Aktier 22 % 22 % 19 % 10 % 9 % 19 % 19 %

- inhemska 4 % 5 % 5 % 10 % 3 % 5 % 5 %

- europeiska 5 % 6 % 5 % – 1 % 4 % 4 %

- amerikanska 5 % 6 % 5 % – 3 % 5 % 5 %

- tillväxtmarknader 4 % 5 % 4 % – 2 % 3 % 3 %

- riskkapital 4 % – – – – 2 % 2 %

- Nordeaaktier – – – – – 0 % 0 %

- med publicerade prisnoteringar på en aktiv

marknad 18 % 22 % 19 % 10 % 9 % 17 % 17 %

Fastigheter – 15 % 17 % – – 7 % 6 %

- nyttjade av Nordea – – 5 % – – 1 % 1 %

Ränteswappar

0 % – – – – 0 % 1 %

Försäkringskontrakt – – 1 % 7 % – 1 % 1 %

Likvida medel 3 % 2 % 1 % 14 % 1 % 3 % 2 %

1) Fastigheternas geograﬁska läge är kopplat till pensionsplanerna i respektive land.

K34. Pensionsförpliktelser, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

199

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K34. Pensionsförpliktelser, forts.

Redovisat i resultaträkningen

2021, mn euro SE NO FI DK GB Summa

Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 32 4 3 – – 39

Räntenetto 3 2 0 0 -1 4

Kostnader avseende tjänstgöring tidigare år samt regleringar 1 – 0 – – 1

Särskild löneskatt och socialförsäkringsavgifter 10 1 – – – 11

Kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner

(kostnader+, intäkter-) 46 7 3 0 -1 55

2020, mn euro SE NO FI DK GB Summa

Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 30 4 3 – – 37

Räntenetto 3 2 -1 0 0 4

Kostnader avseende tjänstgöring tidigare år samt regleringar 3 – 7 – – 10

Särskild löneskatt och socialförsäkringsavgifter 9 1 – – – 10

Kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner

(kostnader+, intäkter-) 45 7 9 0 0 61

1) Kostnader hänförliga till särskild löneskatt i Sverige och socialförsäkringsavgifter i Norge.

Redovisat i övrigt totalresultat

2021, mn euro SE NO FI DK GB Summa

Omvärdering från förändringar i demograﬁska antaganden – – 0 0 -1 -1

Omvärdering från förändringar i ﬁnansiella antaganden 52 -14 -13 -7 -4 14

Omvärdering från erfarenhetsbaserade justeringar -5 23 -12 -3 1 4

Omvärdering av förvaltningstillgångar (faktisk avkastning minus

ränteintäkter) -21 -20 -37 10 -2 -70

Särskild löneskatt/socialförsäkringsavgifter 6 -2 – – – 4

Kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner

(kostnader+, intäkter-) 32 -13 -62 0 -6 -49

2020, mn euro SE NO FI DK GB Summa

Omvärdering från förändringar i demograﬁska antaganden – – – 0 0 0

Omvärdering från förändringar i ﬁnansiella antaganden 31 45 48 5 10 139

Omvärdering från erfarenhetsbaserade justeringar -26 -5 -3 1 – -33

Omvärdering av förvaltningstillgångar (faktisk avkastning minus

ränteintäkter) -53 -15 -42 -4 -8 -122

Särskild löneskatt/socialförsäkringsavgifter -11 5 – – – -6

Kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner

(kostnader+, intäkter-) -59 30 3 2 2 -22

1) Kostnader hänförliga till särskild löneskatt i Sverige och socialförsäkringsavgifter i Norge.

Kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner

Årets pensionskostnad, netto, hänförlig till förmånsbestämda

pensionsplaner, uppgick i koncernens resultaträkning (inklu-

derad i personalkostnader) till 55 mn euro (61mn euro).

Totala pensionskostnader utgörs av kostnader för förmånsbe-

stämda pensioner liksom kostnader hänförliga till avgifts-

bestämda pensioner (se speciﬁkation i not K8

”Personalkostnader”).

Kostnaden relaterade till förmånsbestämda pensionsplaner, exklusive kostnader avseende tjänstgöring tidigare år med tillhö-

rande särskild löneskatt och socialförsäkringsavgift, har i huvudsak varit oförändrad under 2021 jämfört med 2020.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

200

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Planer som omfattar flera arbetsgivare

2010 beslutade norska parlamentet att revidera AFP (Avtale-

festet Pensjon) i Norge från 2011. Förändringen gav upphov

till en ny förmånsbestämd pensionsplan som omfattar flera

arbetsgivare. Då Nordeas andel av skulderna och pensions-

kostnaderna i planen inte är tillgängliga från Fellesordningen

(administratören) kan inte planen beräknas som en förmåns-

bestämd plan. Det innebär att AFP-planen måste redovisas

som en avgiftsbestämd plan i enlighet med IAS 19. Informa-

tion om över- eller undervärden i planen ﬁnns inte tillgänglig.

AFP-planen ger berörda medarbetare ett livslångt tillägg

till den normala pensionen från 62 års ålder. Enligt den pla-

nen har medarbetarna också rätt att fortsätta arbeta samti-

digt som de erhåller AFP, utan att detta påverkar deras pen-

sionsrätter. Planen bygger på ett trepartssamarbete mellan

arbetsgivarorganisationer, arbetstagarorganisationer och

norska staten. Staten täcker en tredjedel av pensionskostna-

derna i AFP-planen, medan medlemsföretagen gemensamt

täcker de återstående två tredjedelarna. Den premie som

medlemsföretagen betalar till planen fastställs så att den

täcker aktuella pensionskostnader, samt bidrar till att bygga

upp en pensionsfond. Syftet med pensionsfonden är att

säkerställa kapital att täcka förväntade framtida

pensionsförpliktelser.

Premien för 2021 var 2,5procent av de anställdas löner

mellan 1 och 7,1 gånger det genomsnittliga basbeloppet

enligt den norska lagen om folketrygd. Premien baseras på

genomsnittliga löner och basbelopp från föregående år.

Anställda över 61 år omfattas inte. För 2021 uppgick betalda

premier till 3 mn euro och betalningarna till planen omfattade

2 288 medarbetare.

Premien för 2022 kommer att uppgå till 2,6 procent av de

anställdas löner mellan 1 och 7,1 gånger det genomsnittliga

basbeloppet enligt den norska lagen om folketrygd. Pre-

mierna för 2022 förväntas uppgå till 3 mn euro.

De anställda som uppfyller kraven för AFP är garanterade

AFP-betalningar, oavsett arbetsgivarens betalningsförmåga.

Detta innebär att de deltagande arbetsgivarna har gemen-

samt ansvar för två tredjedelar av pensionerna till de arbets-

tagare som vid var tidpunkt uppfyller kraven för AFP. Eventu-

ellt underskott eller överskott vid avvecklingen av planen

eller företags utträde ur planen har inte någon inverkan på

Nordea.

Nyckelpersoner i ledande positioner

Koncernens samlade pensionsförpliktelser gällande nyckel-

personer i ledande positioner uppgick vid årets slut till 7 mn

euro (7mn euro). Dessa åtaganden täcks till stor del av för-

valtningstillgångar. Kostnaderna för förmånsbestämda pen-

sioner (kostnader avseende tjänstgöring innevarande år, kost-

nader avseende tjänstgöring tidigare år samt regleringar,

deﬁnierade i IAS 19) gällande nyckelpersoner i ledande posi-

tioner uppgick 2021 till 0mn euro (0 mn euro). Utförlig infor-

mation om nyckelpersoner i ledande positioner återﬁnns i not

K8 ”Personalkostnader”.

K34. Pensionsförpliktelser, forts.

K35. Efterställda skulder

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Kärnprimärkapital 2 447 1 893

Supplementärt kapital 4 272 5 048

Summa 6 719 6 941

För mer information se not M34 ”Efterställda skulder”.

K36. För egna skulder

ställda säkerheter

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

För egna skulder ställda säkerheter

Värdepapper mm. 6 058 5 759

Utlåning till allmänheten 164 956 156 029

Övriga ställda säkerheter 12 970 14 576

Summa 183 984 176 364

Ovanstående säkerheter avser följande skulder

Skulder till kreditinstitut 16 531 13 351

In- och upplåning från allmänheten 1 386 3 050

Derivat 8 791 10 804

Emitterade värdepapper 117 764 117 322

Övriga skulder 2 479 2 497

Summa 146 951 147 024

Tillgångar som redovisats i balansräkningen och pantsatts

som säkerhet för Nordeas egna skulder redovisas som ”För

egna skulder ställda säkerheter”. Tillgångar som redovisats

i balansräkningen och pantsatts som säkerhet för annat än

egna skulder redovisas i not K37 ”Övriga ställda säkerheter”.

Inlånade värdepapper som därefter används som säkerhet

redovisas i not K43 ”Överförda tillgångar och erhållna

säkerheter”.

För egna skulder ställda säkerheter omfattar värdepapper

som har pantsatts i samband med återköpsavtal och värde-

papperslån. Transaktionerna genomförs enligt standardavtal

som används av parterna på den ﬁnansiella marknaden. Mot-

parter i dessa transaktioner är kreditinstitut och allmänheten.

Transaktionerna är huvudsakligen kortfristiga med en löptid

på mindre än tre månader.

Värdepapper i livförsäkringsrörelsen har ställts som säker-

het för motsvarande skulder till försäkringstagare.

Utlåning till allmänheten har ställts som säkerhet för emit-

terade säkerställda obligationer och bostadsobligationer i

enlighet med lokala lagar och regler. I händelse av bolagets

obestånd har innehavarna av obligationerna förmånsrätt i de

tillgångar som är registrerade som säkerhetsmassa.

Resterande del av övriga ställda säkerheter avser bank-

certiﬁkat som pantsatts av Nordea i enlighet med

myndighetskrav.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

201

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K37. Övriga ställda säkerheter

Tillgångar som redovisats i balansräkningen och pantsatts

som säkerhet för annat än Nordeas skulder redovisas som

”Övriga ställda säkerheter”. Tillgångar som redovisats i

balansräkningen och pantsatts som säkerhet för egna skulder

redovisas i not K36 ”För egna skulder ställda säkerheter”.

Inlånade värdepapper som därefter används som säkerhet

redovisas i not K43 ”Överförda tillgångar och erhållna

säkerheter”.

Övriga ställda säkerheter avser huvudsakligen räntebä-

rande värdepapper som pantsatts för betalningsreglering

gentemot centralbanker och clearinginstitut. Värdet på dessa

uppgick till 253mn euro (267mn euro). Endast säkerheter

som avser likviditet över natten redovisas (ställda säkerheter

för intradagslikviditet omfattas inte). Ställda säkerheter för

annat än Nordeas egna skulder, till exempel för tredje mans

räkning eller för Nordeas egna eventualförpliktelser, presen-

teras också under denna post.

K38. Eventualförpliktelser

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Kreditgarantier 4 259 3 521

Övriga garantier 17 684 14 802

Remburser 830 1 011

Övriga eventualförpliktelser 13 13

Summa 22 786 19 347

Inom ramen för den normala aärsverksamheten utfärdar

Nordea olika former av garantier till förmån för Nordeas kun-

der. Kreditgarantier lämnas till kunder för att garantera åta-

ganden i andra kredit- och pensionsinstitut. Övriga garantier

utgörs främst av kommersiella garantier såsom anbudsgaran-

tier, garantier avseende förskottsbetalningar, garantier under

ansvarstiden och exportrelaterade garantier. Eventualförplik-

telser omfattar också outnyttjade oåterkalleliga importrem-

burser och bekräftade exportremburser. Dessa transaktioner

ingår i Nordeas tjänster och är till stöd för bankens kunder.

Garantier och remburser är poster utanför balansräkningen,

såvida det inte föreligger behov av reservering för att täcka

en sannolik kreditförlust som uppstår på grund av bedöm-

ningen att gottgörelse ej kommer att erhållas. I tabellen ovan

inkluderas alla garantier, även sådana där sannolikheten för

ett utflöde av resurser är ytterst liten.

Nordea Bank Abp har gentemot vissa personer åtagit sig

att under vissa förutsättningar svara för eventuell betalnings-

skyldighet som har uppkommit i deras egenskap av verkstäl-

lande direktörer eller styrelseledamöter i dotterföretag till

Nordea Bank Abp.

Nordea Bank Abp har åtagit sig att ersätta medlemmarna i

koncernledningen för utgifter i samband med juridisk rådgiv-

ning för att försvara sig emot eller bestrida vissa stämningar

eller utredningar från tredje part, dock med undantag för

brott eller handlingar som begåtts uppsåtligen eller av grov

oaktsamhet. Ersättningen för respektive medlem i koncern-

ledningen kan som högst uppgå till 37,5 mn euro, såvida inte

styrelsen från fall till fall beslutar annat. Nordea köper

ansvarsförsäkring för ledande befattningshavare som täcker

det ansvar som banken har till följd av sitt åtagande om

gottgörelse.

En begränsad andel av de anställda har rätt till avgångsve-

derlag om de avskedas före deras normala pensionsålder. För

ytterligare information, se not K8 ”Personalkostnader”.

Krav i civilrättsliga processer samt

eventuella bötesförelägganden

Inom ramen för den normala aärsverksamheten är Nordea

föremål för ett antal krav i civilrättsliga stämningar och tvister,

varav de flesta rör relativt begränsade belopp, samt eventu-

ella bötesförelägganden till följd av exempelvis tidigare svaga

processer och rutiner för bekämpning av penningtvätt. Ingen

av de pågående tvisterna bedöms för närvarande komma att

medföra någon väsentlig negativ eekt på Nordea eller dess

ﬁnansiella ställning. Som tidigare meddelats räknar Nordea

med böter i Danmark för tidigare svaga processer och rutiner

för bekämpning av penningtvätt, och en avsättning har gjorts

för pågående penningtvättsärenden. Nordea kan inte utesluta

risken för böter som skulle kunna påverka bankens ﬁnansiella

resultat. Vissa av dessa utredningar skulle också kunna leda

till stämningar. Se även not K2 ”Risk- och likviditetshantering”

och not K33 ”Avsättningar”.

K39. Åtaganden

Mn euro 31 dec 2021 31 dec 2020

Outnyttjad räkningskredit 28 263 32 859

Kreditlöften 57 975 55 932

Åtagande om framtida betalningar 997 325

Övriga åtaganden 1 750 1 444

Summa 88 985 90 560

Omvända återköpsavtal redovisas i balansräkningen på lik-

viddagen. Per 31 december 2021 hade Nordea tecknat

omvända återköpsavtal som ännu inte har likvidavräknats

och som därmed inte redovisas i balansräkningen. På likvid-

dagen kommer dessa omvända återköpsavtal till största

delen ersätta existerande omvända återköpsavtal som ännu

inte bokats bort från balansräkningen per 31 december 2021.

Nettoeekten i balansräkningen är begränsad. Dessa instru-

ment har inte redovisats som åtaganden.

För ytterligare information, se avsnitt 26 ”Finansiella

garantiavtal och kreditlöften” i not K1 ”Redovisningsprinci-

per”, om derivatinstrument i not K19 ”Derivatinstrument och

säkringsredovisning”, om omvända repor i not K43 ”Över-

förda tillgångar och erhållna säkerheter”.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

202

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K40. Klassiﬁcering av ﬁnansiella instrument

Tillgångar

Finansiella tillgångar värderade

till verkligt värde via

resultaträkningen

Vekligt

värde via

övrigt

totalresul-

tat (FVOCI)

Icke ﬁnansiella

tillgångar och

intressebolag/joint

ventures

Tillgångar

som

innehas

för

försäljning31 dec 2021, mn euro

Upplupet

anskanings-

värde (AC) Obligatoriska

Från början

värderade till

verkligt värde via

resultat-

räkningen

(verkligt värde-

optionen) Summa

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

47 495 – – – – – 47 495

Utlåning till centralbanker 5 404 – – – – 409

Utlåning till kreditinstitut 1 791 192 – – – – 1 983

Utlåning till allmänheten 269 874 75 176 – – – – 345 050

Räntebärande värdepapper 3 448 21 880 4 083 33 972 – – 63 383

Pantsatta ﬁnansiella instrument – 1 668 – – – – 1 668

Aktier och andelar – 15 217 – – – – 15 217

Tillgångar i placeringsportföljer

och fondförsäkringsavtal – 46 030 280 – 602 – 46 912

Derivatinstrument – 30 200 – – – – 30 200

Förändring av verkligt värde

för räntesäkrade poster -65 – – – – – -65

Aktier och andelar i intresseföretag

och joint ventures – – – – 207 – 207

Immateriella tillgångar – – – – 3 784 – 3 784

Materiella tillgångar – – – – 1 745 – 1 745

Förvaltningsfastigheter – – – – 1 764 – 1 764

Uppskjutna skattefordringar – – – – 218 – 218

Aktuella skattefordringar – – – – 272 – 272

Överskott förmånsbestämda pensioner – – – – 221 – 221

Övriga tillgångar 829 7 265 – – 736 – 8 830

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

609 – – – 271 – 880

Tillgångar som innehas för försäljning

– – – – – 180 180

Summa 323 986 198 032 4 363 33 972 9 820 180 570 353

Skulder

Finansiella skulder värderade

till verkligt värde via

resultaträkningen

Icke

ﬁnansiella

skulder

Skulder som

innehas för

försäljning31 dec 2021, mn euro

Upplupet

anskanings-

värde (AC) Obligatoriska

Från början

värderade till

verkligt värde via

resultaträkningen

(verkligt värde-

optionen) Summa

Skulder till kreditinstitut 23 646 3 315 – – – 26 961

In- och upplåning från allmänheten 203 162 2 639 – – – 205 801

Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal – – 48 201 – – 48 201

Skulder till försäkringstagare – – 2 158 17 437 – 19 595

Emitterade värdepapper 117 785 – 58 007 – – 175 792

Derivatinstrument – 31 485 – – – 31 485

Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster 805 – – – – 805

Aktuella skatteskulder – – – 354 – 354

Övriga skulder 4 307 11 873 – 2 305 – 18 485

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 8 – – 1 326 – 1 334

Uppskjutna skatteskulder – – – 535 – 535

Avsättningar – – – 414 – 414

Pensionsförpliktelser – – – 369 – 369

Efterställda skulder 6 719 – – – – 6 719

Summa 356 432 49 312 108 366 22 740 – 536 850

1) Varav leasingskulder klassiﬁcerade i kategorin Upplupet anskaningsvärde 1 147 mn euro.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

203

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Tillgångar

Finansiella tillgångar värderade till

verkligt värde via resultaträkningen

Vekligt värde

via övrigt total-

resultat

(FVOCI)

Icke ﬁnansiella

tillgångar och

intressebolag/

joint ventures31 dec 2020, mn euro

Upplupet

anskanings-

värde (AC) Obligatoriska

Från början

värderade till

verkligt värde via

resultaträkningen

(verkligt värde-

optionen) Summa

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

32 955 – – – – 32 955

Utlåning till centralbanker 2 965 158 – – – 3 123

Utlåning till kreditinstitut 1 441 1 682 – – – 3 123

Utlåning till allmänheten 256 989 72 776 – – – 329 765

Räntebärande värdepapper 3 293 21 960 4 216 33 040 – 62 509

Pantsatta ﬁnansiella instrument – 3 109 – 686 – 3 795

Aktier och andelar – 12 649 – – – 12 649

Tillgångar i placeringsportföljer och

fondförsäkringsavtal – 35 908 215 – 361 36 484

Derivatinstrument – 44 770 – – – 44 770

Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster 359 – – – – 359

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures – – – – 555 555

Immateriella tillgångar – – – – 3 771 3 771

Materiella tillgångar – – – – 1 931 1 931

Förvaltningsfastigheter – – – – 1 535 1 535

Uppskjutna skattefordringar – – – – 406 406

Aktuella skattefordringar – – – – 300 300

Överskott förmånsbestämda pensioner – – – – 144 144

Övriga tillgångar 1 425 11 220 – – 704 13 349

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

292 – – – 345 637

Summa 299 719 204 232 4 431 33 726 10 052 552 160

Skulder

Finansiella skulder värderade till

verkligt värde via resultaträkningen

Icke

ﬁnansiella

skulder31 dec 2020, mn euro

Upplupet

anskanings-

värde (AC) Obligatoriska

Från början

värderade till

verkligt värde via

resultaträkningen

(verkligt värde-

optionen) Summa

Skulder till kreditinstitut 21 070 2 869 – – 23 939

In- och upplåning från allmänheten 180 590 2 841 – – 183 431

Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal – – 37 534 – 37 534

Skulder till försäkringstagare – – 2 386 15 792 18 178

Emitterade värdepapper 118 102 – 56 207 – 174 309

Derivatinstrument – 47 033 – – 47 033

Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster 2 608 – – – 2 608

Aktuella skatteskulder – – – 305 305

Övriga skulder 4 748 14 755 – 1 838 21 341

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 222 – – 1 182 1 404

Uppskjutna skatteskulder – – – 436 436

Avsättningar – – – 596 596

Pensionsförpliktelser – – – 365 365

Efterställda skulder 6 941 – – – 6 941

Summa 334 281 67 498 96 127 20 514 518 420

1) Varav leasingskulder klassiﬁcerade i kategorin Upplupet anskaningsvärde 1233 mn euro.

K40. Klassiﬁcering av ﬁnansiella instrument, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

204

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Utlåning redan från början värderade

till verkligt värde via resultaträkningen

Mn euro 2021 2020

Redovisat värde vid årets slut 4 363 4 431

Maximal exponering för kreditrisk vid årets slut 4 363 4 431

Tillgångar som från början klassiﬁcerats i kategorin Från bör-

jan värderade till verkligt värde via resultaträkningen (verkligt

värde-optionen) består av alla underliggande tillgångar i

ﬁnansiella avtal inom Nordea Life & Pension, 4 083 mn euro

(4 216 mn euro). Även tillgångar i placeringsportföljer och

fondförsäkringsavtal i Life & Pension, 280 mn euro (215 mn

euro), är klassiﬁcerade i denna kategori. För mer information

se not K1 avsnitt 13. Nordea upplyser inte om eekten av för-

ändring i kreditrisk på dessa tillgångars verkliga värden och

förändring i verkligt värde av relaterade kreditderivat, efter-

som sådana värdeförändringar omedelbart kommer att resul-

tera i väsentligen samma förändring i redovisat värde på mot-

svarande skulder till försäkringstagare, dvs förändring i egen

kreditrisk på dessa tillgångar i Life & Pension kommer inte att

få någon väsentlig påverkan på resultaträkningen eller eget

kapital. Av denna anledning upplyser inte Nordea heller om

nominellt belopp på kreditderivat som används för att

begränsa den maximala exponeringen för kreditrisk vid årets

slut.

Finansiella skulder som från början värderats till verkligt

värde via resultaträkningen utgörs av emitterade hypoteks-

obligationer i det danska dotterföretaget Nordea Kredit Real-

kreditaktieselskab, 56 439 mn euro (54 411 mn euro), emitte-

rade strukturerade obligationer i Markets verksamhet, 1 568

mn euro (1 796 mn euro), inlåning kopplad till avkastning på

separata tillgångar, 4 857 mn euro (4 421 mn euro) och ﬁnan-

siella avtal och placeringsportföljer i livförsäkringsrörelsen,

45 502 mn euro (35 499 mn euro). För emitterade strukture-

rade obligationer i Markets redovisas förändring i verkligt

värde till följd av förändring i den egna kreditrisken i övrigt

totalresultat (OCI) och Nordea beräknar förändringen i den

egna kreditrisken utifrån förändringen i riskpremien på

Nordeas upplåning genom att anta att likviditetspremien för

emissionen är konstant över tid. Förändring i riskpremien

uppskattas genom att jämföra värdet på aärerna med hjälp

av den ursprungliga riskpremien för upplåning vid emissions-

tidpunkten och den verkliga riskpremien för upplåning vid

rapporteringstidpunkten. Denna modell bedöms ge den bästa

uppskattningen av den egna kreditriskens inverkan. Värdet av

ﬁnansiella avtal i livförsäkringsverksamheten och inlåning

med tillgångslänkad avkastning är direkt beroende av till-

gångarna i dessa avtal, och påverkas därför inte av föränd-

ringar i den egna kreditrisken.

Förändring i verkligt värde till följd av förändringar i egen

kreditrisk på hypoteksobligationer emitterade av Nordea

Kredit Realkreditaktieselskab, beräknas genom att fastställa

den beloppsmässiga förändringen i verkligt värde som inte är

hänförligt till marknadsvillkor. Den metod som används för

att fastställa den beloppsmässiga förändringen i marknads-

villkor är baserad på relevanta jämförelseräntor, vilket är den

genomsnittliga avkastningen på danska och tyska (euro)

statsobligationer. Denna modell bedöms generera den bästa

uppskattningen av påverkan på egen kreditrisk. Förändringen

i egen kreditrisk på emitterade hypoteksobligationer i Nordea

Kredit Realkreditaktieselskab redovisas inte i övrigt totalre-

sultat (OCI) eftersom det redovisningsmässigt skullle avvika

från den motsvarande förändringen i verkligt värde på hypo-

tekslånen som redovisas i resultaträkningen. Av den anled-

ningen redovisas hela förändringen i verkligt värde på emit-

terade hypoteksobligationer i Nordea Kredit Real-

kreditaktieselskab i resultaträkningen. För de emitterade

hypoteksobligationerna kommer en förändring i skuldernas

kreditrisk och pris ha en motsvarande eekt på lånens värden

eftersom en förändring i priset på obligationerna kommer

att tas ut av en motsatt förändring av värdet på förtidsinlösen-

optionen i lånen.

K40. Klassiﬁcering av ﬁnansiella instrument, forts.

Finansiella skulder redan från början värderade till verkligt värde (verkligt värde-optionen)

2021 2020

Mn euro

Skulder där

förändring i

kreditrisk

presenteras i

Övrigt

totalresultat

(OCI)

Skulder där

förändring i

kreditrisk

presenteras i

resultaträkningen Summa

Skulder där

förändring i

kreditrisk

presenteras i

Övrigt

totalresultat

(OCI)

Skulder där

förändring i

kreditrisk

presenteras i

resultaträkningen Summa

Redovisat värde 1 568 106 798 108 366 1 796 94 331 96 127

Belopp att betala vid förfall 1 568 110 220 111 788 1 829 97 269 99 098

Förändring i verkligt värde till följd av förändring i

kreditrisk, under året -2 -119 -121 -9 35 26

Förändring i verkligt värde till följd av förändring i

kreditrisk, ackumulerat -16 -540 -556 -14 -421 -435

1) Skulder till försäkringstagare har ingen fast löptid och inget fastsatt belopp att betala vid förfall. Belopp att betala vid förfall har för dessa skulder bedömts uppgå till det redovi-

sade värdet.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

205

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K41. Tillgångar och skulder till verkligt värde

Tillgångar och skulder redovisade till verkligt värde i balansräkningen

Fördelning i hierarkin för verkligt värde

31 dec 2021, mn euro

Instrument med

publicerade

prisnoteringar

på en aktiv

marknad (nivå 1)

Varav

Life &

Pension

Värderingsmetod

baserad på

observerbara

marknadsdata

(nivå 2)

Varav

Life &

Pension

Värderingsmetod

baserad på icke

observerbara

marknadsdata

(nivå 3)

Varav

Life &

Pension Summa

Tillgångar till verkligt värde i balansräkningen

Utlåning till centralbanker – – 404 – – – 404

Utlåning till kreditinstitut – – 192 – – – 192

Utlåning till allmänheten – – 75 176 – – – 75 176

Räntebärande värdepapper 20 746 1 143 40 154 2 894 703 97 61 603

Aktier och andelar 12 456 10 543 515 353 2 246 1 001 15 217

Tillgångar i placeringsportföljer och

fondförsäkringsavtal 45 743 41 479 411 411 758 758 46 912

Derivatinstrument 86 – 28 930 7 1 184 – 30 200

Förvaltningsfastigheter – – – – 1 764 1 763 1 764

Övriga tillgångar – – 7 236 – 29 28 7 265

Summa 79 031 53 165 153 018 3 665 6 684 3 647 238 733

Skulder till verkligt värde i balansräkningen

Skulder till kreditinstitut – – 3 315 – – – 3 315

In- och upplåning från allmänheten – – 2 639 – – – 2 639

Inlåning i placeringsportföljer och

fondförsäkringsavtal – – 48 201 43 344 – – 48 201

Skulder till försäkringstagare – – 2 158 2 158 – – 2 158

Emitterade värdepapper 38 760 – 17 659 – 1 588 – 58 007

Derivatinstrument 176 – 30 292 27 1 017 – 31 485

Övriga skulder 4 016 – 7 811 – 46 – 11 873

Summa 42 952 – 112 075 45 529 2 651 – 157 678

1) Samtliga poster värderas till verkligt värde vid slutet av varje rapportperiod.

2) Varav 1 668mn euro avser balansposten Pantsatta ﬁnansiella instrument.

Verkligt värde på ﬁnansiella tillgångar och skulder, forts.Verkligt värde på ﬁnansiella tillgångar och skulder

31 dec 2021 31 dec 2020

Mn euro

Redovisat

värde

Verkligt

värde

Redovisat

värde

Verkligt

värde

Finansiella tillgångar

Kassa och

tillgodohavanden hos

centralbanker 47 495 47 495 32 955 32 955

Utlåning 347 377 349 382 336 370 344 038

Räntebärande

värdepapper 63 383 63 495 62 509 62 764

Pantsatta ﬁnansiella

instrument 1 668 1 668 3 795 3 795

Aktier och andelar 15 217 15 217 12 649 12 649

Tillgångar i

placeringsportföljer

och

fondförsäkringsavtal 46 310 46 310 36 123 36 123

Derivatinstrument 30 200 30 200 44 770 44 770

Övriga tillgångar 8 094 8 094 12 645 12 645

Förutbetalda

kostnader och

upplupna intäkter 609 609 292 292

Summa 560 353 562 470 542 108 550 031

31 dec 2021 31 dec 2020

Mn euro

Redovisat

värde

Verkligt

värde

Redovisat

värde

Verkligt

värde

Finansiella skulder

Inlåning och

skuldinstrument 416 078 416 770 391 228 392 214

Inlåning i

placeringsportföljer

och fondför-

säkringsavtal 48 201 48 201 37 534 37 534

Skulder till

försäkringstagare 2 158 2 158 2 386 2 386

Derivatinstrument 31 485 31 485 47 033 47 033

Övriga skulder 15 033 15 033 18 270 18 270

Upplupna kostnader

och förutbetalda

intäkter 8 8 222 222

Summa 512 963 513 655 496 673 497 659

1) Leasingskulder presenterade på raden ”Övriga skulder” i Not K40 ”Klassiﬁcering av

ﬁnansiella instrument” är exkluderade i denna tabell.

För information om värdering av poster redovisade till verkligt

värde i balansräkningen, se not K1 och avsnittet ”Fastställande

av verkligt värde för poster som redovisats till verkligt värde i

balansräkningen” nedan. För information om värdering av

poster som inte redovisats till verkligt värde i balansräkningen,

se avsnittet ”Finansiella tillgångar och skulder som inte redo-

visas till verkligt värde i balans räkningen” nedan.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

206

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Fastställande av verkligt värde för

poster som redovisats till verkligt värde

i balansräkningen

För tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde

sker en uppdelning på de tre nivåerna i IFRS hierarki för verk-

ligt värde. Hierarkin ger högst prioritet till noterade priser

(ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar och

skulder (nivå 1) och lägsta prioritet till ej observerbar indata

(nivå 3). Klassiﬁceringen av dessa instrument baseras på den

lägsta nivå indata som är väsentlig för verkligt värde värde-

ringen i sin helhet.

I nivå 1 i hierarkin för verkligt värde återﬁnns tillgångar och

skulder som värderats med hjälp av ojusterade noterade pri-

ser på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder.

En aktiv marknad för en tillgång eller skuld är en marknad

där transaktioner för tillgången eller skulden inträar tillräck-

ligt ofta och med tillräcklig volym för att ge löpande prisinfor-

mation. Denna kategori omfattar noterade derivat, noterade

aktier, statsobligationer i utvecklade länder och de mest lik-

vida bostadsobligationerna och företagsobligationerna som

har direkta prisnoteringar för handel.

I nivå 2 i hierarkin för verkligt värde återﬁnns tillgångar och

skulder som inte har noterade marknadspriser direkt tillgäng-

liga från aktiva marknader. Verkligt värde baseras på note-

rade priser för liknande tillgångar eller skulder på aktiva

marknader, eller noterade priser på identiska eller liknande

tillgångar eller skulder på marknader som inte är aktiva. Verk-

ligt värde kan också beräknas med hjälp av värderingsmeto-

der eller värderingsmodeller som baseras på marknadspriser

eller indata på balansdagen, om eventuella ej observerbara

indata har haft en obetydlig inverkan på de verkliga värdena.

Bland dessa instrument återﬁnns huvuddelen av Nordeas

OTC-derivat, köpta/sålda värdepapper enligt återförsälj-

nings-/ återköpsavtal, lånade/utlånade värdepapper och

andra instrument där inputdata i värderingsmetoden eller

värderingsmodellen baseras på uppgifter från en aktiv

marknad.

I nivå 3 i hierarkin för verkligt värde återﬁnns de tillgångar

och skulder för vilka verkliga värde inte kan erhållas direkt

från noterade marknadspriser eller indirekt via värderings-

metoder eller värderingsmodeller som bygger på observer-

bara marknadspriser eller indata. Hit hör vanligen investe-

ringar i onoterade värdepapper, private equity-fonder, hedge-

fonder, fastigheter, mer komplexa OTC-derivat där ej

observerbara marknadsdata har en betydande inverkan på

de verkliga värdena, vissa komplexa eller strukturerade ﬁnan-

siella instrument och illikvida räntebärande värdepapper.

Komplicerade värderingsmodeller kännetecknas ofta av att

de bygger på modellspeciﬁka och ej observerbara indata.

Alla värderingsmodeller, både komplexa och enkla, använ-

der sig av marknadspriser och indata, bland annat räntor,

volatilitet och korrelation. Vissa marknadspriser och indata är

observerbara, medan andra inte är det. För de flesta vanliga

valutor är räntorna observerbara, och de implicita volatilitets-

och korrelationstalen för dessa valutor och räntor är obser-

verbara genom optionspriser upp till en viss löptid. Implicita

volatilitets- och korrelationstal är också observerbara för de

mest likvida aktieinstrumenten. För mindre likvida aktieinstru-

ment är optionsmarknaden tämligen illikvid, och därför är de

implicita volatilitets- och korrelationstalen inte observerbara.

K41. Tillgångar och skulder till verkligt värde, forts.

Tillgångar och skulder redovisade till verkligt värde i balansräkningen

Fördelning i hierarkin för verkligt värde

31 dec 2020, mn euro

Instrument med

publicerade

prisnoteringar

på en aktiv

marknad (nivå 1)

Varav

Life &

Pension

Värderingsmetod

baserad på

observerbara

marknadsdata

(nivå 2)

Varav

Life &

Pension

Värderingsmetod

baserad på icke

observerbara

marknadsdata

(nivå 3)

Varav

Life &

Pension Summa

Tillgångar till verkligt värde i balansräkningen

Utlåning till centralbanker – – 158 – – – 158

Utlåning till kreditinstitut – – 1 682 – – – 1 682

Utlåning till allmänheten – – 72 776 – – – 72 776

Räntebärande värdepapper 28 676 1 161 33 404 3 073 931 67 63 011

Aktier och andelar 10 280 9 302 400 280 1 969 835 12 649

Tillgångar i placeringsportföljer och

fondförsäkringsavtal 35 679 31 609 352 352 453 453 36 484

Derivatinstrument 54 – 42 945 28 1 771 – 44 770

Förvaltningsfastigheter – – – – 1 535 1 534 1 535

Övriga tillgångar – – 11 189 – 31 30 11 220

Summa 74 689 42 072 162 906 3 733 6 690 2 919 244 285

Skulder till verkligt värde i balansräkningen

Skulder till kreditinstitut – – 2 869 – – – 2 869

In- och upplåning från allmänheten – – 2 841 – – – 2 841

Inlåning i placeringsportföljer och

fondförsäkringsavtal – – 37 534 33 113 – – 37 534

Skulder till försäkringstagare – – 2 386 2 386 – – 2 386

Emitterade värdepapper 45 548 – 8 878 – 1 781 – 56 207

Derivatinstrument 84 – 45 340 2 1 609 – 47 033

Övriga skulder 5 238 – 9 485 – 32 – 14 755

Summa 50 870 – 109 333 35 501 3 422 – 163 625

1) Samtliga poster värderas till verkligt värde vid slutet av varje rapportperiod.

2) Varav 3 795mn euro avser balansposten Pantsatta ﬁnansiella instrument.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

207

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

För räntebärande värdepapper görs uppdelningen i de tre

nivåerna med bakgrund av den interna värderingsmetoden.

Värderingen av dessa instrument kan antingen vara baserade

på direkta noteringar på en aktiv marknad (nivå 1) eller

värderade med hjälp av en metod där priset baseras på

observerbara marknadsdata (nivå 2). Om påverkan från ej

observerbara parametrar på värderingen av obligationen är

väsentlig klassiﬁceras obligationen i nivå 3 i hierarkin för

verkligt värde.

För OTC-derivat används värderingsmodeller för att fast-

ställa verkligt värde. Modellerna har vanligtvis utvecklats

internt och baseras på antaganden om beteenden hos de

underliggande tillgångarna och statistiska scenarioanalyser.

De flesta OTC-derivat hänförs till nivå 2 i hierarkin för verkligt

värde, vilket betyder att alla väsentliga indata och modell-

parametrar kan observeras på aktiva marknader.

Värderingen av private equity-fonder och onoterade aktier

är till sin karaktär mer osäker än värdering av mer aktivt

handlade aktieinstrument. Nordea lägger vikt vid ett konse-

kvent tillvägagångssätt både när det gäller olika tillgångar

och över tiden. Metoderna som tillämpas följer anvisningarna

i ”International Private Equity and Venture Capital Valuation

Guidelines”, som utfärdats av IPEV Board. Dessa anvisningar

används som bästa praxis i private equity-branschen. För

USA-baserade fonder används liknande metoder.

Nordea har också lån och emitterade skuldebrev i dotterfö-

retaget Nordea Kredit Realkreditaktieselskab, värderade till

verkligt värde. När Nordea beviljar bolån till låntagare i enlig-

het med dansk lagstiftning om bostadsﬁnansiering emitterar

Nordea samtidigt skuldebrev med matchande villkor, så kall-

lad ”matchad ﬁnansiering”. Verkligt värde för emitterade

skuldebrev baseras på noterade priser. Eftersom låntagarna

har rätt att köpa skuldebrev som emitterats av Nordea på

marknaden och återlämna dessa som betalning för sina lån,

är det verkliga värdet på lånen samma som det verkliga vär-

det på de emitterade skuldebreven (till följd av att omvärde-

ringen av återbetalningsoptionen ﬁnns inbäddad i lånet),

justerat för förändringar i kreditrisken hos låntagaren och

det verkliga värdet av kreditmarginalen för varje lån.

Verkligt värde på ﬁnansiella tillgångar och skulder beräk-

nas vanligen som det teoretiska nuvärdet av de enskilda

instrumenten. Denna beräkning kompletteras med justeringar

på portföljnivå.

Vid värderingen av derivat till verkligt värde gör Nordea

justeringar i form av så kallade credit value adjustments

(CVA) och debt value adjustments (DVA). CVA och DVA speg-

lar hur motpartens kreditrisk respektive Nordeas egen kredit-

värdighet påverkar derivatets verkliga värde. Beräkningarna

baseras på uppskattningar av exponering vid fallissemang,

sannolikhet för fallissemang och återvinningsgrad, för varje

enskild motpart. För CVA och DVA baseras exponering vid

fallissemang vanligen på förväntad exponering och fastställs

genom simulering av underliggande riskfaktorer. För motpar-

ter som inte har ett omsättningsbart CDS-kontrakt, fastställs

sannolikhet för fallissemang med hjälp av en tvärsnittsregres-

sionsmodell som beräknar en ungefärligt CDS-spread utifrån

motpartens ratingregion och bransch.

Eekten av upplåningskostnader och upplåningskostnads-

minskningar på värderingen av derivatinstrument utan säker-

het eller med obalanserad säkerhet redovisas som en verkligt

värdejustering för ﬁnansieringskostnad (funding fair value

adjustment, FFVA). Därutöver inkluderar Nordea justeringar

för prisskillnaden mellan köp- och säljpris samt justeringar

för modellrisk i verkligt värde. Från och med andra kvartalet

2020 inkluderas även justeringar för variationer i verkligt

värde.

Nordeas värderingsmodeller kalibreras mot marknaden

och om klimatrisk påverkar en viss marknad, så har detta

redan beaktats av andra marknadsaktörer. Nordea har där-

med inte gjort några förändringar i värderingsmodellerna för

att ta hänsyn till klimatrisk, och inga kritiska värdejusteringar

har gjorts. Nordea kommer framöver följa utvecklingen inom

de delar av värderingsområdet där klimatrisk skulle kunna ha

en inverkan på modellerna (till exempel i fråga om CVA).

Värderingen till verkligt värde av förvaltningsfastigheter

tar hänsyn till en marknadsaktörs förmåga att generera eko-

nomiska fördelar genom att använda förvaltningsfastighe-

terna på maximala och bästa sätt, det vill säga tar hänsyn till

den användning av förvaltningsfastigheterna som är fysiskt

möjligt, lagligen tillåten och ﬁnansiellt genomförbart. I dags-

läget används förvaltningsfastigheterna i Nordea på det max-

imala och bästa sätt. Vid värderingen av förvaltningsfastighe-

terna tas också hänsyn till fastighetens syfte och art genom

att tillämpa den lämpligaste värderingsmetoden. Den vanli-

gaste värderingsmetoden är en diskonterad kassaflödes-

modell som använder aktuella kassaflöden, marknadsräntor

och aktuell avkastning.

Överföringar mellan nivå 1 och nivå 2

Nordea har under året överfört ”Räntebärande värdepapper”

(inklusive ”Pantsatta ﬁnansiella instrument”) till ett värde av

2 341 mn euro (1 113 mn euro) från nivå 1 till nivå 2 och 439

mn euro (11 448 mn euro) från nivå 2 till nivå 1 samt ”Aktier

och andelar” till ett värde av 152 mn euro (5 mn euro) från

nivå 1 till nivå 2 i verkligt värde-hierarkin. Vidare har Nordea

överfört ”Emitterade värdepapper” till ett värde av 10 701 mn

euro (735 mn euro) från nivå 1 till nivå 2 och 4 954 mn euro

(32 916 mn euro) från nivå 2 till nivå 1, samt ”Övriga skulder”

till ett värde av 256 mn euro (10 mn euro) från nivå 1 till nivå 2

och 269 mn euro (1 040 mn euro) från nivå 2 till nivå 1. Orsa-

ken till överföringarna från nivå 1 till nivå 2 var att instrumen-

ten upphörde att handlas aktivt under året och verkligt värde

har nu beräknats med värderingsmetoder baserade på obser-

verbar marknadsdata. Orsaken till överföringarna från nivå 2

till nivå 1 var att instrumenten handlades aktivt under året

och tillförlitliga prisnoteringar fanns tillgängliga på markna-

den. Den främsta orsaken till överföringarna under 2020 var

en uppdatering av reglerna för kategorisering av ﬁnansiella

instrument i nivå 1, 2 och 3. Detta hade en väsentlig påverkan

på kategoriseringen av ”Räntebärande värdepapper”, och

”Emitterade värdepapper” där volymen och frekvensen i han-

deln för individuella ISIN beaktades. Överföringar mellan

nivåerna anses ha skett vid årets slut.

K41. Tillgångar och skulder till verkligt värde, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

208

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

K41. Tillgångar och skulder till verkligt värde, forts.

Vinster och förluster

som redovisats

i resultaträkningen

under året

Redo-

visat

i övrigt

total-

resultat

Över-

föringar

till nivå 3

Över-

föringar

från

nivå 3

Om-

klassiﬁ-

cering

2020, mn euro

1 jan

2020

Rea-

liserade

Orea-

liserade

Köp/

emissioner

Försälj-

ningar

Avräk-

ningar/

likvider

Om-

räknings-

die-

renser

31 dec

2020

Räntebärande

värdepapper 172 3 -2 – 641 -34 -3 421 -267 – – 931

- varav Life & Pension 13 – -2 – – -4 – 60 – – – 67

Aktier och andelar 2 034 93 -6 – 312 -283 -15 8 -92 -32 -50 1 969

- varav Life & Pension 860 25 -48 – 103 -93 -15 4 – – -1 835

Tillgångar i

placeringsportföljer och

fondförsäkringsavtal 362 – 44 – 52 -8 -1 3 – – 1 453

- varav Life & Pension 362 – 44 – 52 -8 -1 3 – – 1 453

Derivatinstrument (netto) 174 434 -49 – – – -434 47 -10 – – 162

Övriga tillgångar 35 – – – – – -4 – – – – 31

- varav Life & Pension 34 – – – – – -4 – – – – 30

Förvaltningsfastigheter 1 585 49 -46 – 167 -188 – – – – -32 1 535

- varav Life & Pension 1 578 49 -46 – 166 -182 – – – – -31 1 534

Emitterade värdepapper 2 232 652 -980 -4 189 – -651 347 -4 – – 1 781

Övriga skulder 2 – -1 – 30 – – 1 – – – 32

1) Omklassiﬁcering avseende konvertering av Visa C-aktier till Visa A-aktier.

Förändringar i nivå 3

Vinster och förluster

som redovisats

i resultaträkningen

under året

Redo-

visat

i övrigt

total-

resultat

Över-

föringar

till nivå 3

Över-

föringar

från

nivå 32021, mn euro

1 jan

2021

Rea-

liserade

Orea-

liserade

Köp/

emissioner

Försälj-

ningar

Avräk-

ningar/

likvider

Om-

räknings-

die-

renser

31 dec

2021

Räntebärande

värdepapper 931 -4 14 – 273 -155 4 67 -439 12 703

- varav Life & Pension 67 – -1 – 46 -25 1 43 -37 3 97

Aktier och andelar 1 969 56 292 – 324 -340 -5 – – -50 2 246

- varav Life & Pension 835 45 96 – 220 -193 -5 – – 3 1 001

Tillgångar i

placeringsportföljer och

fondförsäkringsavtal 453 22 48 – 61 -26 -4 212 -5 -3 758

- varav Life & Pension 453 22 48 – 61 -26 -4 212 -5 -3 758

Derivatinstrument (netto) 162 -26 -75 – – – 40 -6 72 – 167

Övriga tillgångar 31 – – – – – -2 – – – 29

- varav Life & Pension 30 – – – – – -2 – – – 28

Förvaltningsfastigheter 1 535 120 1 – 293 -2 – – -205 22 1 764

- varav Life & Pension 1 534 120 1 – 292 – – – -205 21 1 763

Emitterade värdepapper 1 781 782 -457 1 401 – -472 31 -479 – 1 588

Övriga skulder 32 -11 – – 33 -8 – – – – 46

Orealiserade vinster och förluster avser de tillgångar och

skulder som innehas vid årets slut. Orsaken till överföringen

från nivå 3 var att observerbara marknadsdata blev tillgäng-

liga. Orsaken till överföringen till nivå 3 var att observerbara

marknadsdata inte längre fanns tillgängliga. Överföringar

från en nivå till en annan anses ha skett i slutet av året. Vins-

ter och förluster redovisade i resultaträkningen under året

ingår i posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde” (se

not K6). Tillgångar och skulder avseende derivatinstrument

redovisas netto.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

209

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Orealiserade vinster och förluster avser de tillgångar och

skulder som innehas vid årets slut. Den främsta orsaken till

överföringarna till och från nivå 3 under året är en uppdate-

ring av reglerna för kategorisering av ﬁnansiella instrument

i nivå 1, 2 och 3. Detta påverkade i huvudsak kategoriseringen

av ”Derivatinstrument”, ”Räntebärande värdepapper”, ”Aktier

och andelar” och ”Emitterade värdepapper” där volymen och

frekvensen i handeln för individuella instrument (ISIN) nu

beaktas. Överföringar från en nivå till en annan anses ha skett

i slutet av året. Vinster och förluster redovisade i resultat-

räkningen under året ingår i posten ”Nettoresultat av poster

till verkligt värde” (se not K6). Tillgångar och skulder avse-

ende derivatinstrument presenteras netto.

Processen för värdering till verkligt värde

Finansiella instrument

Värderingsprocessen i Nordea utgörs av flera steg. Första

steget är att ta fram medelpriset vid dagens slut. Det är

aärsområdena som ansvarar för att fastställa korrekta priser

för värderingsprocessen. Dessa priser är antingen internt fast-

ställda av en tradingenhet eller inhämtade från externa källor.

Värderingspriserna och värderingsmetoderna kontrolleras

och testas därefter av en kontrollenhet i första försvarslinjen

som är oberoende från de risktagande enheterna i front

oce. Allra viktigast i kontrollprocessen är den oberoende

kontrollen av priser. Här kontrolleras riktigheten i värdering-

arna genom att jämföra medelpriserna vi dagens slut med

data från oberoende källor. Slutligen analyseras resultatet av

värderingskontrollen och värderingarna, och eventuella note-

ringar eskaleras. Även justeringar för variationer i oberoende

priskontroller ingår i verkligt värde. Kontrollen av riktigheten i

priser och andra parametrar utförs som minimum på månads-

basis och för många produkter dagligen. Information från

tredje part, såsom prisnoteringar och annan prisinformation

från mäklare, används som jämförelseuppgifter vid kontrol-

len. Jämförelseuppgifternas kvalitet bedöms regelbundet.

Justeringar till verkligt värde på portföljnivå och upp-

skjutna dag 1-resultat från nivå 3-transaktioner beräknas och

rapporteras månadsvis. Den faktiska bedömningen av instru-

ment i hierarkin för verkligt värde utförs kontinuerligt.

Särskilda team inom riskorganisationen (CRO) ansvarar för

att övervaka och oberoende bedöma de värderingar och kon-

troller som görs av aärsområdena och Group Finance (första

försvarslinjen). Dessa team utgör andra försvarslinjen i fråga

om översyn av värderingar, med ett oberoende rapporterings-

ansvar gentemot CRO och BAC.

Förvaltningsfastigheter

Huvuddelen av förvaltningsfastigheterna i Nordea innehas av

Life & Pension. Förvaltningsfastigheterna i Life & Pension vär-

deras en gång i kvartalet av fastighetsavdelningarna i respek-

tive bolag inom Life & Pension, och arbetet utförs helt eller

delvis av externa värderare. För förvaltningsfastigheter där

avdelningarna använder sig av sina egna metoder, jämförs

fastigheternas värdeförändringar med värderingar gjorda för

liknande fastigheter av externa värderare. Värderingen pre-

senteras för, och godkänns av, ledningen i respektive bolag.

Finansdirektören i vart och ett av bolagen inom Life & Pen-

sion godkänner de tillämpade metoderna och ansvarar för de

värden som används. Principerna som tillämpas i samtliga

bolag överensstämmer med de nationella tillsynsmyndighe-

ternas bestämmelser, som i sin tur överensstämmer med

internationella värderingsprinciper och IFRS.

Dessutom ﬁnns en Investment Operation Committee (IOC),

som är ett gemensamt forum för frågor som rör värdering och

redovisning av investeringsverksamheten i Life & Pension.

Bolagen inom Life & Pension rapporterar regelbundet till IOC,

och IOC rapporterar kvartalsvis till Nordeakoncernens Group

Valuation Committee.

Förvaltningsfastigheterna i Life & Pension fungerar som

skuldtäckning gentemot försäkringstagarna i liv- och fondför-

säkringsavtal samt i ﬁnansiella avtal, vilket innebär att eek-

ten på Nordeas resultaträkning och eget kapital beror på

resultatstrukturen i de portföljer med kontrakt som investe-

ringarna står mot.

K41. Tillgångar och skulder till verkligt värde, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

210

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Värderingsmetoder och indata som används vid värderingen till verkligt värde i nivå 3

31 dec 2021, mn euro

Verkligt

värde

Varav Life &

Pension Värderingmetoder

Ej observerbara

indata

Intervall för

verkligt värde

Räntebärande värdepapper

Offentliga institutioner 40 – Diskonterade kassaflöden Kreditspread -4/4

Bolåneinstitut och andra kreditinstitut 491 92 Diskonterade kassaflöden Kreditspread -41/41

Företag 172 5 Diskonterade kassaflöden Kreditspread -17/17

Summa 703 97 -62/62

Aktier och andelar

Private equity-fonder 938 633 Andelsvärde -111/111

Hedgefonder 72 71 Andelsvärde -6/6

Kreditfonder 498 115 Andelsvärde/analytikerkonsensus -45/45

Övriga fonder 512 168 Andelsvärde/fondkurser -46/46

Övrigt 382 170 – -39/39

Summa 2 402 1 157 -247/247

Derivatinstrument

Räntederivat 216 – Optionsmodell Korrelationer -12/12

Volatilitet

Aktiederivat -74 – Optionsmodell Korrelationer -11/8

Volatilitet

Utdelning

Valutaderivat 41 – Optionsmodell Korrelationer 0/0

Volatilitet

Kreditderivat -18 – Kreditderivatmodell Korrelationer -20/27

Återvinningsgrad

Volatilitet

Övrigt 2 – Optionsmodell Korrelationer -0/0

Volatilitet

Summa 167 – -43/47

Emitterade värdepapper

Emitterade strukturerade obligationer 1 588 – Kreditderivatmodell Korrelationer -7/7

Återvinningsgrad

Volatilitet

Summa 1 588 – -7/7

Övrigt, netto

Övriga tillgångar och Övriga skulder -17 28 – – 1/-1

Summa -17 28 1/-1

1) Innehav i ﬁnansiella instrument utgör en stor del av livförsäkringsrörelsen, i syfte att

fullgöra åtaganden i försäkringsavtal och ﬁnansiella avtal. Vinster och förluster hän

förliga till dessa instrument allokeras nästan uteslutande till försäkringstagarna och

påverkar därmed inte Nordeas eget kapital.

2) Varav 155mn euro prissätts utifrån en kreditspread (skillnaden mellan diskonterings

räntan och LIBOR) på 1,45 procent, och en rimlig förändring av denna kreditspread

skulle inte påverka det verkliga värdet med tanke på återköpsmöjligheten.

3) Verkligt värde baseras på kurser och andelsvärden som erhållits av externa leverantö

rer/förvaltare. Dessa kurser fastställs utifrån värdeutvecklingen i de underliggande

tillgångarna. Den allra vanligaste värderingsmetoden för private equity-fonder hos

leverantörer/förvaltare överensstämmer med anvisningarna i International Private

Equity and Venture Capital Valuation (IPEV), som utfärdats av Invest Europe (tidigare

kallad EVCA). Ungefär 40 procent av innehavet i private equity-fonder justeras/värde

ras internt utifrån IPEV-anvisningarna. De redovisade värdena för dessa ligger i inter-

vallet 1 till 100 procent jämfört med de värden som erhållits från leverantörer/förval-

tare.

4) Varav 156 mn euro relateras till tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkrings-

avtal.

K41. Tillgångar och skulder till verkligt värde, forts.

NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER / Nordeakoncernen

211

NORDEA ÅRSREDOVISNING 2021

Värderingsmetoder och indata som används vid värderingen till verkligt värde i nivå 3

31 dec 2020, mn euro

Verkligt

värde

Varav Life &

Pension Värderingmetoder

Ej observerbara

indata

Intervall för

verkligt värde

Räntebärande värdepapper

Offentliga institutioner 39 – Diskonterade kassaflöden Kreditspread -4/4

Bolåneinstitut och andra kreditinstitut 687 63 Diskonterade kassaflöden Kreditspread -64/64

Företag 201 – Diskonterade kassaflöden Kreditspread -20/20

Övrigt 4 4 Diskonterade kassaflöden Kreditspread -0/0

Summa 931 67 -88/88

Aktier och andelar

Private equity-fonder 948 470 Andelsvärde -104/104

Hedgefonder 81 79 Andelsvärde -7/7

Kreditfonder 464 163 Andelsvärde/analytikerkonsensus -40/40

Övriga fonder 199 115 Andelsvärde/fondkurser -17/17

Övrigt 369 100 – -31/31

Summa 2 061 927 -199/199

Derivatinstrument

Räntederivat 274 – Optionsmodell Korrelationer -10/10

Volatilitet

Aktiederivat -37 – Optionsmodell Korrelationer -10/7

Volatilitet

Utdelning

Valutaderivat 88 – Optionsmodell Korrelationer -0/0

Volatilitet

Kreditderivat -165 – Kreditderivatmodell Korrelationer -32/38

Återvinningsgrad

Volatilitet

Övrigt 2 – Optionsmodell Korrelationer -0/0

Volatilitet

Summa 162 – -52/55

Emitterade värdepapper

Emitterade strukturerade obligationer 1 781 – Kreditderivatmodell Korrelationer -7/7

Återvinningsgrad

Volatilitet

Summa 1 781 – -7/7

Övrigt, netto

Övriga tillgångar och Övriga skulder -1 30 – – -1/1

Summa -1 30 -1/1